BIHANG,
till Samtliga Riks Ståndens Protocoll
Vid Lagtima Riksdagen i Stockholm
1823.
• -
Tredje Samlingen
Innehållande:
Con*titutlon»-Ut*kottet* Betänkanden.
Stock soia,
hos Ernst Adolp ii Ortman.
1825.
Ankom den 11 Febr. »823.
N:o 1.
Wördsamt Memorial.
Om tryckning af Förslag till wc*
åringar af Grundlagen.
F*ör beredandet af en fullständig och hel
öfversigt af de, från sistförflutne Riksdag,
hvilande förslag till ändring i Grundla-
garne, som vid den nu påstående böra till
afgjörande upptagas, får hos Riksens Hög¬
loft. Ständer Deras Constitutions-Utskott
vördsamligen hemställa, om icke , i likhet
med hvad förr skett, en uppgift på dessa
förslag, må genom Utskottets försorg och
mot kostnadsersättning af Riksdags-Expen-
se-medlen, tryckas och till Resp. Riks-
Ståndens samtelige Ledamöter utdelas.
Uppgiften kunde, efter Utskottets tan¬
ka, lämpligast inrättas i Spalter, innehål¬
lande, den ena /J)':nes nuvarande lydelse ,
och den andra Projecten till ny redaction,
med hänvisning, ej allenast till den Pagina
i Bihanget, der förslaget upptages , utan
ock till Protocollen för de dagar, då hvar¬
je ämne blifvit inom Riks-Stånden före¬
draget eller discuteradt ; I hvilket sednare
hänseende Riksens Ständer, eä framt annora
4 Ccn stitutions Utskottets betänkatiden.
Utskottets hemställan bifalles, lärer täckas
förständiga Stånds-Cancellien, att ur Pro-
tocollen inhemta och till Utskottets Can¬
celli ofördröjligen aflemna nödiga upplys¬
ningar. Förmodandes i öfrigt Utskottet ,
att en upplaga af omkring Ett-tusende
Exemplar för ändamålet erfordras. Stock¬
holm den 7 Febr. 1823.
På Högl. Ridderska-
pets och Adelns Le¬
damöters vägnar
B. v. Platen.
På Högw. Preste-
ståndets Ledamöters
vägnar
Ludvig Mörner.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde¬
ståndets Ledamöters Ståndets Ledamö-
vägnar ters vägnar
johan Westin. A. Danielson.
J. D. Valerius.
Constitutions-Jjtskottets betänkanden. 5
N:o 2.
Memorial till Riksens Ständer,
med tillkänna gifvande af Con-
stitutions- Utskottets beslut i frå¬
san om ett särskildt Utskotts
nedsättande.
Vid pröfningen af den, genom Resp.
Riks-Ständens under den 18 , 21 och 24
i denna månad fattade beslut, till Consti-
tulions-Utskottets afgörande , jemlikt 29
och 56 §. §. af Riksdags-Ordningen, hän-
skjutna fråga, om tillsättandet af ett sär¬
skildt Riksens-Ständers Utskott, för att ut¬
reda orsakerna till och föreslå botemed¬
len emot den i flera delar af Riket, syn¬
nerligast för jordbruks-näringen, öfverlda-
gade förlägenhet, har Constitutions Utskot¬
tets Pluralitet, utrönt medelst omröstning
Ståndsvis, funnit ofvannämnda Särskildta
Utskotts tillsättande icke vara af nöden ;
Hvilket resultat Utskottet bort gifva Rik¬
sens Höglo!!. Ständer vördsamligen här¬
med tillkänna. Stockholm den 25 Febru¬
arii 1823.
6 Constitutions Utskottets betänkandeti,
Ankom den 7 Mars 1Ö23.
N:o 5.
Memorial till Riksens Ständer i
anledning af Remissen å Kongl.
Majus Nådiga Skrifvelse, ang.
11. K. II. K ron-Vrinsens utnäm¬
nande att i vissa Jall föra or¬
det uti Regeringen.
Genom Protocolls-Utdrag af den 18
och 21 innevarande Februarii, hafva Rik¬
sens Ständer till Deras Constittuions-Ut-
skott remitterat Kongl. Majits under den
13 i samma månad aflåtna Nådiga Skrif¬
velse, angående rättighet för Kongl. Maj:t
att, i de fall 43 §. Regerings-Formen in¬
nehåller och under Kongl. Maj:ts resor
till KonungaRiket Norrige, utnämna Hans
Kongl. Höghet KronPrinsen till Ordföran¬
de i den då tillförordnade Regering.
Under öfverläggningen om detta vig¬
tiga ämne, har Utskottet i minnet återkal¬
lat att, utan Constitutions-Utskottets förut¬
gångna hörande, Riksens Ständers ej min¬
dre vid 1812 års Riksdag tili Kongl.
Majit i underdånighet framburit Deras en¬
hälliga beslutna önskan att dåvarande Hans
Kongl. Höghet KronPrinsen Carl Johan
måtte, så ofta Kongl. Majit af sjuklighet hin¬
Constitutions-Utskottets betänkan 7
drades från befattning med Regerings-Ären-
derna, inträda i utöfningen af Konunga-
magten, med all den rätt gällande Grund¬
lagar densamma tillagt, och i Kongl. Majits
Namn Rikets Styrelse föra, än äfven un¬
der sista Riksmöte , för en ytterligare ut¬
veckling af nämnda beslut, lika enhälligen
stadgat, att nuvarande Hans Kongl. Höghet
KronPrinsen Joseph Frans Oscar »kulle,
i enahanda fall, med enahanda magt be¬
klädas ; Att deremot Constitutions-Utskot¬
tets under förstberörda Riksdag, med stöd
af Kongl. Majits Nådiga Proposition, fram-
gifna förslag, bland annat, till den ändring
af 45 §• Regerings-Formen att, när Konun¬
gen ginge i fält , antingen Thronföljaren ,
om Han fyllt Aderton år, eller ock Sex
Stats-Rådets Ledamöter måtte föra Rege¬
ringen, icke vid påföljande 1815 års Riks¬
möte vunnit Riksens Ständers bifall.
I betraktande af dessa omständighe¬
ter, sins emellan jemförda, borde naturligt¬
vis Utskottet nu föreställa sig att Kongl.
Majits Nådiga Skrifvelse icke åsyftar nå¬
gonverklig, för alltid bestående Grundlags¬
förändring, utan fast häldre ett personelt
undantag, en tillfällig modification af Re-
gerings-Formens 43 > samt att jemväl
Resp. Riks-Stånden härutinnan delat Ut¬
skottets åsigter, ehuru den generela före¬
skriften i na punkten af Riksdags-Ordnin-
8 Coristitutions■ Utskottets hetcinkanäen.
göns 44- §• skäligen kunnat föranleda Re¬
missen.
Troget sin bestämmelse och slutet in¬
om den gräns för sina betankandens af-
gifvande, sorn 55, 56 och 81 §. §. Rege¬
rings-Formen samt 29 § Riksdags-Ordnin-
gen utstaka , finnér således Constitutions-
Utskottef, hvilket, i denna egenskap, det
väsendtligen tillhör att behandla frågor
ont förändringar af Grundlagarna, sig icke
tillständig! att taga närmare befattning
t- o f-j
med rnålet, utan nödgas vördsamligen å-
terlemna det, uti dess närvarande skick ,
till Riksens Ständer, för den åtgärd , sorn
vidare må pvöfvas erforderlig och lämplig;
Stockholm den 27 Februarii 1825.
Ankom den 21 Mars 1823.
N:o 4
Constitutions- Utskottets Utlåtan¬
de till Högloft. Ridderskapet och
Adeln, i anledning af Herr Lag¬
mannen Grefve J. II. Gyllenborgs
Memorial, rörande sättet att in¬
om Utskottet verkställa Läsnin¬
gen af Stats Rådets Protocoll.
Hos Högloft'. Ridderskapet och Adeln
har Herr Lagmannen Grefve Johan Hen¬
ning
Constitutions-Utskottets betänkanden. 9
ning Gyllenborg, med framställande af
åtskillige anmärkningar mot Constitutions-
Utskottets organisation på Tre Divisioner,
för läsningen af i Stats-Rådet förde Pro¬
tocoll öfver Regerings-Ärenden, tillika fö¬
reslagit det Utskottet måtte anmodas att
antingen in Pleno förrätta denna läsning,
eller ock begära en sådan förstärkning, att
hvarje Division komme att bestå af Tju-
gufyra Ledamöter ; Och det är i följd af
Höglofl. Ridderskapets och Adelns härå
den 18 nästlidne Februarii beslutna Re¬
miss, som Utskottet, hvilket först den 15
dennes erhållit del af undertecknad von
Plåtens och Herr Revisions - Secreteraren
Friherre Ludvig Boyes i Remissen åbero¬
pade muntliga Anförande, nu får afgifva
sitt vördsamma utlåtande i ämnet.
Första skälet, hvarföre Utskottet, till
läsning af Stats-Rådets Protocoll, formerat
sig på Afdelningar, ligger i den hvarje
Utskott af Gruudlagen oförvägrade och af
allmän Praxis tillerkända rätt att, efter be¬
hof och omständigheter, reglera sina inre
ceconomica och deribland arbets-methoden.
Enhälligt sammanstämmande var äfven Ut¬
skottets mening härom, ehuru minorite¬
ten yrkade att Divisionernas antal måtte,
såsom under sista Riksdag, inskränkas till
2
*0 Constltutiom Utskottets betnnkanden.
två. För majoritetens tanka hemtades der¬
emot ett ytteilikare stöd från prejudica-
ter vid löto, 1812 och 1815 årens Riks¬
dagar, då den förberedande granskningen
verköläldes på 5 Afdeluingar
Andra och törhända hnfvtidsakliga
grunden lill Utskottets anmärkta förfog-
ning igenfinnes i sjelfva nödvändigheten.
Läsningens föremål omfattade en tidrymd
af icke mindre än fem år och nära 2 må¬
nader; De utgjorde tillsammans olver
Tvåtusende särskildta, tili en del vidlöftiga
Protocoll ; och Urskottet ansåg sig ovil
koiligen förpligtadt att taga i beräkning
möjligheten att, jemte bestridandet af dess
öfriga vi tiga göromål , fullborda Proto-
collens läsning inom den i 109 §. Rege¬
rings formen för Riksdags fortfarande be¬
stämda tiden. Också är Utskottets omdö¬
me i detta fall redan af erfar nheten be-
sannadt, enär dess Tre Divisioner, under
förflutna S«x veckor och på Sjutton Läse-
dagar, knappt hunnit genomgå hälften af
Portocollen.
Utskottet bör dessutom tillägga, att
ingen af dess Ledamöter saknar tillgång
all hela rörmiddagen och vissa timmar ef¬
termiddagen enskildt inhemta kännedom af
ProtocoUen, med deröfver upprättade Li¬
Constitutions-Utskottets betänkanden. n
stor, samt att på afdelningarna endast läs¬
ning oeh anteckning ega rum , hvaremot
alla discussioner och beslut äro åt Utskot¬
tets Plenum förbehållne.
Efter denna enkla förklaring, öfver-
lemnar Utskottet vördsamligen till Högloft.
Ridderskapets och Adelns oväldiga och
upplysta bedömande, om, på ett annat sätt,
läkningens behöriga fulländande kunnat
bättre förenas med dess tillbörliga nog-
granhet, och huruvida Utskottet billigen
må anklagas för ett afsteg från Constitu-
tionen, då det tvärtom sökt uppfylla och
förlika hennes fordringar.
Hvad sedermera beträffar frågan om
Utskottets förstärkande , torde Utskottet
tillåtas häremot påminna, att- likmätigt 56
§. Riksdags Oi dningen , en sådan förstärk¬
ning egentligen förutsätter tillfälligt un¬
der Riksdagens lopp ökade göromål och
då ensamt beror på Utskottens egen fiia
pröfning af beholvet ; Att de Två minst
talrika Riks-Ståndens samtlige Led möler
redan föiut äto placerade i Ett, någie i
Två Utskott, och kunde svårligen , med
vinst eller utan skada för ärendernas gång,
dela sig emellan flera ; Att den jemna lug¬
na uppmärksamheten säkrast undeihålles
inom en ej ali för stor åhörande Personal,,
12 Constitutions- Utskottets betänkande.
»arnt ändtligen att Preleminaira gransknin¬
gen eller Protocolls-läsningens verkställan¬
de pä Tre Divisioner, förstärkta till Tju-
gufyra Ledamöter hvardera, skulle nöd¬
vändigtvis medföra en olämplig och utan
tvifvel mindre princip-enlig tredubbling
af detta antal, vid definitiva granskningen
eller anmärkningarnes bestämminde in
Pleno.
I öfrigt får Utskottet upplysa den
varde Motionnairen att, vid efterseende i
förra Riksdagens Constitutions - Utskotts
Handlingar, Stats-Råds-Protocollet för den
12 November 18x6, innefattande tillstyr¬
kan af Nådiga Ordres om krutförsäljning
från Kronans förråd, befunnits vara läset,
icke på Division, utan in Pleno den 6
Martii 18iö ; hvarjemte, i anledning af
Friherre Boyes yttrade farhåga, för den
misstänka bland Allmänheten, att alla Pro-
tocoll, hvilka tilläfventyrs innebära före¬
mål för anmärkningar , kunde öfverlemnas
åt en Division mer tillhörande Ministeren
än de öfriga, och i sådan händelse Fern
Ledamöter lättligen utgöra pluralitet, Ut¬
skottet bort erinra att Afdelningarna ej
ega besluta om Anmärkningars framstäl¬
lande eller nedläggande, men att dessa in
Pleno uppgfvas af Ledamöterne aldeles in¬
dividuel^ i ChronologiskOrdning, — att Af-
Constitutions-Utskottets betänhanden. 15
delningarne, formerade genom lottning,
på samma gång läsa hvarje särskildt Stats-
Expeditions-Protocoll, tertial efter tertial,
i den mon Arbetet fortskrider samt att
Divisionernes Ledamöter ej äro andre än
Utskottets, hvars sammansättning åter an¬
kommer på det förtroende, som grundat
valen.
Stockholm den 18 Martii 1823.
Utdrag af Protocollet, hållet i
Riksens Högloft. Ständers Con-
stitutions-Utskott den 20 Martii
1823.
S. D. Vid justeringen af Utskottets ,
under datum af den 18 dennes , till Hög-
lofl. Ridderskapet och Adeln afgående
vördsamma utlåtande, i anledning af Re¬
missen å Herr Lagmannens Grefve J. H.
Gyllenborgs Anmärknings - Memorial , rö¬
rande Utskottets Organisation på Tre Af-
delningar, för läsningen af Stats-Rådets
Protocoll , reserverade sig Herr Professor
Cederschöld mot det i Expeditionen före¬
kommande uttryck att ”den jemna lugna
•'uppmärksamheten säkrast underhålles in-
»’om en ej alltför stor åhörande Personal”.
Ut Supra.
14 Constitutions-TJtskottets betänkande.
Ankom den 3 April 1823.
N:o 5.
Memorial med hemställan om
Deputerades förordnande till
uppsigt öfver Grundlagarnas
Jelfria tryckning.
Uti sednaste upplagan af Rikets Grund¬
lagar finnas Åtskilliga, till en del från den
förra öfverflyttade , mer och mindre be¬
tydliga tryckfel, hvilka, alltid vanprydan¬
de texten, jemväl någon gång förändra
sjelfva meningen. Såsom exempel derpå
må blott anföras , att i det moment af
Tryckfrihetsförordningens 2 jf., hvarige¬
nom bland annat förbjudes , vid 33 R dr
16 sk. vite, kungörandet af i vissa om¬
nämnde handlingar influtna, otidiga , an-
stötliga eller förklenlig uttryck om Per¬
soner, dem ett mål icke egentligen bet'af¬
fär, ordet icke framför egentligen blifvit
uteslutet; Och det är synbart, ait en, un¬
der åberopande af dett-a Lagiutn, anklagad
part konime att lida verklig orättvisa , i
händelse Domaren såsom han måste, här¬
vid bokstafligen tolkade Lagen.
Af dessa anledningar, och med afseen¬
de å vigten deraf, att Lagar, hvilka, lik-
Constitutions-Utskottets betänkande, ig
mätigt £5 §. Regeiingsformpn, böra i hvar¬
je fall efter ordalydelsen tillämpas, äfven
eihålla den högsta typo«raphiska correc-
tion, får ConMiiutions-Ulskotlet vördsam
liljen hemställa om icke, på sätt vid 1815
års Riksdag i allmänhet egt unn, för de i
Kongl. Majlis och Riksens Ständers namn
utgilna författningar, Riksens Höglofl.
Ständer skulle tackas , under loppet af nu
påstående Riksmöte, uppdiagä vissa Stånds-
Depulerade att, unuer 01 dförande af Herr
Juslitife Ombudsmannen, tillse och ansva¬
ra derföre, att åtminstone de tilläfventyrs
förändrade Gmndlagar, hvaraf tryckningen
ej medhinnes före Riksdagens slut, må ut¬
färdas i noga öfverenssiämmr l»e med ju-
sterade och af Resp. Riks Stånden godkän¬
da expeditioner, samt föröftigt med äldre
correctare upplagor. Stockholm den 29
Martii 1823
Ankom den 3 April 1823.
N:o 6.
Memorial med öfverlemnande
af en tryckt uppgift på de
från sista Riksdag hvilnnde för-
slag till ändring i Grundlagarna.
Sedan den, jemlikt Riksens Ständers
beslut, genom Constitutioxis-Utskottet för-
16 Constitutions-TJtskottets betänkande.
anstalltade tryckning af en uppgift pä de
från sista Riksdag hvilande förslag till än¬
dring i Grundlagarna nu mera hunnit full¬
bordas, får Utskottet härmedelst till Hög-
lofl. Ridderskapet och Adeln (Högvördi-
ga Präste-Ståndet) (Wällofl. Borgare-Stån¬
det) fHedervärda Bonde-Ståndet) öfver¬
lemna 650 (75) (75) (15°) Exemplar af
Samma Uppgift, för att bland Ståndets Le¬
damöter utdelas. Stockholm den 2 April
1823.
UPPGIFT
på de förslag till ändring i Rikets Grund¬
lagar, som, vid Riksdagen åren 1817—■
1818 lagligen beredda, bort, jemlikt
56 §. Regerings Formen, förblifva
hvilande, för att först vid den näst
inträffande, eller nu påstående Riks¬
dag, kunna till afgörande upp¬
tagas.
P aragraphena nu¬
varande lydelse i de
delar, hvaraf ändring
blifvit föreslagen.
P aragraphens blif¬
vande lydelse i sam¬
ma delar, om den
föreslagna ändringen
antages.
Constitutions-lTtskottets betänkanden. 17
Anmärkn ing:
De ändrade ställen äro, äfvensom de nya
tilläggen med cursiva Stilar utmärkta.
Regerings-Formen.
§.
, . . Inhemte dock,
i de fall här nedan¬
före stadgas, under¬
rättelser och råd af
ett Stats Råd, hvar¬
till Konungen kallar
och utnämner kun¬
nige, erfarne, redli¬
ge och allmänt akta¬
de infödde Svenske
Frelse eller Ofrälse
Män af den rena E-
vangeliska Läran.
4*
. . . Inhemte dock ,
i de fall här nedan¬
före stadgas, under¬
rättelse och råd af
ett Stats-Råd, hvar¬
till Konungen kallar
och utnämner kun¬
nige, erfarne, redli¬
ge och allmänt akta¬
de infödde Svenske
Frälse och Ofrälse
Män af den rena E-
vangeliska Läran.
Alternativ.
. . . Inhemte dock,
i de fall här nedan¬
före stadgas, under¬
rättelse och råd af
Bihang till R. S. Vrot. 3:dje Saini.
3-
i5 CiHSiitutrons Utskottets betänkanden.
ett Stats-Råd, hvar-
till Konungen kallar
och utnämner kun¬
nige, erfarne, redli¬
ge och allmänt akta¬
de infödde Svenske
Män af den rena Ev¬
angeliska läran.
Se Bihanget till sam-
telige Riks- Ståndens Pro-
tocoll vid lfiiy—18 åren*
Riksdag, 3 Bandet sid.
36.
Ridderskapets och A-
delns Protocol) den 21
April 18185 II- s>d. 103;
d. 27 April, II. si d. 537;
d. £3 Maji, II. sid. 122,
och d. 27 Maji, II. sid.
407—409-
Preste-Ståndets Dito
d. 8 Maji, 1818) sid. 322,
4 Bandet.
Borgare - Ståndet*
Dito d. 18 och 23 April,
sid. 1854—57» 19Öi» samt
d. 21 och 30 Maji, sid.
2311, £797.
BondeStandets Dito
den 18 April, sid. 278*
4 Bandet.
$. 7-
Körningen läte Konungen läte
uti Stata-Rådet Sig uti Stats-Rådet Sig
Constitutions-Utskottets betänkande, iq
föredragas ochafgöre
der alla Regerings-
Ärenden, utom de
Ministeriella, eller
dem som angå Rikets
förhållanden til främ¬
mande Magter, samt
Commandomål, hvar¬
med förstås sådan®,
som Konungen i e-
genskap af Högste
Befälhafvare öfver
Krigs - magten till
Lands och Sjös orne-
delbarligen besörjer.
föredragas och afgö-
re der alla Regerings-
Arenden, utom de
Ministeriella , eller
dem som angå Ri¬
kets förhållanden till
främmande Magter,
samt Commandomål,
hvilka Konungen i
egenskap af Högste
Befälhafvare öfver
Krigs - magten till
Lands och Sjöss, o-
rnedelbarligen besör¬
jer, och hvarmed för¬
stås sådana enkla
JVlilitäriska mål, som
icke, efter Grundla¬
gen höra till före¬
dragning i Stats-
llådet och Stats-Se-
cr eter ar ens expedi¬
tion, icke leda till
stiftande af nya, ic¬
ke till ändring, för¬
klaring eller rubb¬
ning af gällande La¬
gar ochAllmännaOe-
e nomiska Författ¬
ningar, eller uti dis-
SK» Constitutions-XJtskottets betänkande.
■positionen nf all¬
männa medel.
Sa Bihanget, 3 Ban¬
det, sid. 32.
RiddersUap-t» och
Adeln» Protocoll den 18
April II. «id. lii
d. 27 April, II. *id.
37»—384; d- a7 Mai> 1T-
aid. 490—499; d. 5 Junii,
1. 142, lamt den 11 Junii.
Preste-ståndet» Pro-
tocoll d. 15 April lQiÖ,
»id. 590, 3 Bandet.
Borgare - Ståndet»
Dito d. 15 och 23 April,
»id. 17Ö5, 1961.
Bonde-Ståndets Dito
d. 15 April, sid. 22(5. 4
Bandet.
5. 9-
Sista punkten.
. . . För Rådslagen
skola Stats - Rådets
Ledamöter vara an¬
svarige, såsom i 106
£. derom vidare stad¬
gas.
. . . För Rådslagen
skola Stats- - Rådets
Ledamöter vara an-
svanea, såsom i 100
eller 107 $. derom
vidare stadgas.
Se Bihanget, 3 Ban¬
det, sid. 25 och 122.
Ridderskapet* och
Adelns Protocoll d. 7
Constitutions-TJtskottets betänkande. 21
$•
Alla afgifter, som
Riksens Ständer un¬
der de i föregående
§. nämnde Titlar be¬
viljat, skola utgöras
intill slutet af det år,
under hvars lopp den
nya Bevillningen af
Riksens Ständer fast¬
ställd blifver Varda
Riksens Ständer dess¬
förinnan af Konun¬
gen eller StatsRådet
sammankallade, upp-
April, I. sid. 2O7; d. 11
April, I. sid. 350—361;
d. 27 Maji, II. sid.
490—499; d 3 Junii, I.
»id. 141, och d. 11 Junii.
PresteStåndet» Dito
d. 7 April och 6 Junii
a0l8> »id. 460, 3 Bandet,
och sid. 596, 5 Bandet.
Borgare - Ståndet»
Dito d. 4 och 0 April,
»id. 1591, 1690 samt den
5 och 0 Junii sid. 2O99,
3113-
BondeStåndet* Dito
d. 4 April, »id. 08» 4
Bandet, samt den 5 Junii
»id. 307, 5 Bandet.
6l.
Alla afgifter, som
Riksens Ständer un¬
der de i föregående
/. nämnda Titlar be¬
viljat, skola utgöras
intill slutet af det
åi*, under hvars lopp
den nya Bevillning
gen af Riksens Stän¬
der fastställd blifver.
Se Bihanget, 3 Ban¬
det sid. 47.
Ridder*kapets <?ch
Adelns Protocoll d. 23
22
Constitutions- Utskottets betänkanden.
höre Bevillningen,
hvartill alla ofvan¬
nämnda afgifter räk¬
nas, med det årets
utgång, då en sådan
Riksdag börjar.
April löts, II. sid. 1/q.
d. 2 Maji, I. »i(3. 12, ij,
Prejf.eStåndpfi Dito
d. 25 April igjö, sid.
156, 4 Bandet.
Borgare - Ståndets
Dito d. 2i och 23 April,
sid. 190Ö, 1961.
BondeStåudets Dito
d 21 April sid. 304. 4
Bandet.
§• 102.
Denna Domstol,
som Riks-Rätt kallas,
skall i sådant fall be¬
stå af Presidenten uti
Konungens och Ri¬
kets Svea Hof-Rätl,
hvilken deruti före
Ördet, Presidenterne
uti alla Rikets Colle¬
gier Fyra de äldste
Stats-Råd, Högste Be-
fälhafvaren öfver de i
Hafvudstaden tjenst¬
görande Troupper,
Högste närvarande
Befälhafvaren för den
vid Hufvudstader. för
lagde Escadern af
Arméens Flotta, tven¬
ne de äldste Råd i
Denna Domstol,
som Riks-Rätt kallas,
skall i sådant fall be¬
stå af Presidenten
uti Konungens och
Rikets Svea HofRätt,
hvilken deruti före
ordet, Presidenterne
uti Rikets Krigs-,
Kammar-, Bergs-
och Commerce Colle-
gicr samt Kammar-
Rätt, Fyra de äldste
StatsRåd, Högste Be¬
fälhafvaren öfver dei
llufvudstaden tjenst¬
görande Troupper,
Högste närvarande
Befälhafvaren för
den vid Iiufvndsta-
Constitutions-Zjtskottets betänkanden. 23
Svea HofRätt och det
äldste Råd i hvarje
af Rikets Collegier.
Då antingen Justitiae
Cancelleren eller Ju¬
stitia Ombudsman¬
nen finner sig befo¬
gad att Högsta Dom¬
stolen samfällt eller
särkilde Dess Leda¬
möter inför Riks-
Rätten tilltala, aske
han hos Presidenten
i Konungens och Ri¬
kets Svea Hof-Rätt,
såsom Riks-Rättens
Ordförande, laglig
kallelse å den eller
dem, som skola till¬
talas. Presidenten i
HofRätten foge der¬
efter anstalt om Riks-
Rättens sammanträ¬
de, för att kallel¬
sen utfärda och må¬
let vidare i laga
ordning behandla.
Skulle emot förmo¬
dan han detta under¬
låta eller någon af
de öfrige förenämn-
den förlagda Esca¬
dern af Arméens
Flotta, tvänne de
äldste Råd i Svea
HofRätt och det äld¬
sta Råd i hvarje af
de Fem här ofvan
nämnda Collegier.
Då antingen Justitiae-
Cancelleren eller Ju¬
stinaa Ombudsman¬
nen finner sig befo¬
gad att högsta Dom¬
stolen samfällt el er
särskilde dess leda¬
möter inför RäksRät-
ten tilltala, aske han
hos Presidenten i
Konungens och Ri¬
kets Svea HofRätt,
såsom RiksRättens
Ordförande, laglig
kallelse å den eller
dem, som skola till¬
talas. Presidenten i
HofRätten foge der¬
efter anstalt om Riks-
Rättens sammanträ¬
de, för att kallelsen
utfärda och målet
vidar* i laglig ord-
*4 Constitutions Utskottets betänkande,
de Embetsman un¬
dandraga sig att uti
RilcsRätten deltaga,
stånde de, för en så¬
dan uppsåtlig för¬
summelse af deras
Ämbetspligt, till lag¬
ligt ansvar. Hafva
en eller flere af Riks-
Rättens Ledamöter
laga förfall , eller
linnes emot någon
af dem Laga jäf, va¬
re ändock Rätten
domför, om Tolf der¬
uti sitta. Är Presi¬
denten i Hof-Rätten
af laga förfall eller
jäf hindrad, företrä¬
de dess ställe den
äldste i tjenst varan¬
de Presidenten.
Denne domstol
åge, sedan ransak-
ningen fulländad är
och Domen efter
Lag fälld, att den¬
samma för öppna
dörrar afkunna. In¬
gen håfve magt att
sådan
ning behandla. Skul¬
le emot förmo an
han detta underlåta,
eller någon af de
öfriga förenämnda
Ämbetsmän undan¬
draga sig att uti
RilcsRätten deltaga
stånde derför till
lagligt ansvar, så¬
som för annan upp¬
såtlig försummelse
c f deras ämbetspligt.
Hafva en eller flere
af RiksRättens Le¬
damöter laga förfall,
eller fi nnes emot nå¬
gon af dem laga
jäf, vare ändå Rät¬
ten Domför, om
Tolf deruti sitta.
Brister något i det¬
ta antal, tillkalle
då Riks Rätten, af
de äldste i ordning
varande Stats Rå¬
dets Ledamöter samt
[IofRätts och veder¬
börande Colle gii-
Råd, så många att
Rätten
Constitutions-Tjtskottcts betänkande. 25
sådan dom ändra ,
Konungen dock obe¬
taget att göra Nåd ,
hvilken likväl icke
må sträcka sig till
den dömdes återin¬
sättande i Rikets
tjenst.
Rätten blifver dom¬
för ; iakttagandes
dervid, att kallelsen
utfärdas till närma¬
ste Ledamot af det
eller de Werk, hvar¬
ifrån det bestämda
antalet ej utgått:
och böra i ofvan-
nämnde händelse,
Högste Befälhafva¬
rén öfver Hufvud¬
stadens Garnison er¬
sättas af Krigs-Hof-
Rättens äldste JVUdi-
taire-Ledamot, samt
Högste Befälhafva-
ren för Armeens
Flottas Escader vid
tlu vudstaden , af
den som närmast ho¬
nom eger Befälet.
Är Presidenten i Svea
Hof-Rätt af laga för¬
fall eller jäf hindrad,
företrädes dess stäl¬
le af den äldste i
tjenst varande Presi¬
denten , och efter
Bihang till R. S, Prot, 5:dje Sami.
26 Constitutions- Utskottets betänkanden.
Presidenterne, af
den Ledamot som
innehafver högsta
Ämbetsvärdigheten.
Denna Domstol
åge, sedan ransaknin-
gen är fulländad och
Domen efter Lag
fälld , att densamma
för öppna dörrar af¬
kunna. Ingen håfve
magt att sådan Dom
ändra, Konungen o-
betaget, att göra Nåd,
hvilken likväl icke
må sträcka sig till
den -persons återin¬
sättande i Rikets
tjenst, som blifvit
dömd sitt Ämbete
förlustig.
Se Bihanget 3 Ban¬
det, sid. 113 och 137.
Ridderskapets och
Adelns Protocoll d. 5
Junii 1818- I- 8*d. 141; d.
11 och 25 Junii, II. sid.
457; d. 27 Junii, II. sid.
511—,5iö-
Preste-Ståndets Dito
d. 6 och 27 Juni 1818 .
sid. 396, 5 Bandet, och
sid, 165, 6 Bandet.
Cons tit utions-Utskottets betänkande. 27
Borgare - Ståndets
Dito d. 5, 8 och 27 Ju¬
nii, sid 2899, 3113, 3387-
Bonde-Ståndets Dito
d. 5 Junii, sid. 307, 5
Bandet, samt d. 26 Junii,
sid. 188, 6 Bandet.
§. 107.
1. Morn.
Skulle Constitu-
tions-Utskottet an¬
märka, att Stats-Rå-
dets Ledamöter sam¬
fällt eller en eller
flere af dem, uti de¬
ras rådslag om all¬
männa mått och steg,
icke iakttagit Rikets
sannskyldiga nytta,
eller att någon Stats-
Secreterare icke med
oväld . . . blifvit
gjord.
Skulle Constitu-
tions-Utskottet an¬
märka, att Stats-Rå-
dets Ledamöter sam¬
fällt eller en eller fle¬
re af dem, uti deras
rådslag om allmänna
mått och steg, icke
iakttagit Rikets sann¬
skyldiga nytta, eller
att någon Stats-Se«
creterare eller Före¬
dragande af Corn-
mando-mål icke med
oväld . . . blifvit
gjord.
Se Bihanget, 3 Ban¬
det, sid 25.
► Ridderskapets och A-
delns Protocoll den 7
April, I. sid. 287; d. xi
28 Constitu/tions- Utskottets betänkande.
April, I. sid. 355—553;
d. 27 Maji, II. sid.
491—499; d. 5 Junii, I.
sid. 142, och d. 11 Junii.
PresteStåndets Dito
d. 7 April 1818) s‘d.
460, 3 Bandet.
Borgare - Ståndets
Dito d. 4 och 8 April,
sid. 1591, 1690.
BondeStåndets Dito
d. 4 April, sid. 88» 4
Bandet.
2. Morn.
Frågor uti detta
amne kunna i Riksens
Ständers Plena väc¬
kas, och afandra Rik¬
sens Ständers Utskott,
än Constitutions-Ut¬
skottet, hos Stånden
andragas, men icke
af Riksens Ständeraf-
göras, förr än sist¬
nämnde Utskott der¬
öfver blifvit hördt.
Under Rik sens Stän¬
ders öfverläggningar
derom skola icke
Konungens beslut uti
mål, som röra en¬
skilde Personers eller
Frågor uti det¬
ta ämne kunna i
Riksens Ständers Ple¬
na väckas, och af an¬
dra Riksens Ständers
Utskott, än Constitu-
tions-Utskottet, hos
Stånden andragas.
Sedan sistnämnda
Utskott deröfver
blifvit hördt, af gä¬
re Riksens Ständer
dessa frågor i de
fall, der Utskottet
dem till Riksens
Ständers i denna §.
omfönnäldta 'pröf¬
ning och behandling
Constitutions-Utskottets betänkanden. 129
Corporationers rät¬
tigheter och angelä¬
genheter, kunna ens
nämnas, ännu mindre
någon Riksens Stän¬
ders pröfning under¬
ställas.
öfverlcmnadt. Un¬
der Riksens Ständers
öfver läggningar der¬
om, skola icke Ko¬
nungens Beslut . . .
pröfning understäl-
las.
Se Bihanget, 3 Ban¬
det sid. 63.
Ridderskapets ®ch
Adelns T rotocoll d. 9
Maji l8‘8» 1- öd. 206; d.
23 Maji, II. öd. 137—
201; d. 5 Junii, 1. sid.
140, och d 11 Junii
PresteStåndets Dito
d. 13 Maji rörö» sid.
379, 4 Bandet.
Borgare - Ståndets
Dito d. 8 och 13 Maj,
sid 2354, 2449.
Bondeståndets Dito
d. 8 Maji, sid. 55. 5
Bandet.
Riksdags-Ordningen.
§. 14.
3 och 4 Morn: eller 6, 7, 8, 9 och 10
puncterne.
. . . Talen skola ske . . . Valen skola
inför Magistraten, på ske inför Magistra-
sätt å hvarje ort hit- ten, efter det å hvar-
30 Constitutions Utskottets hetänkanclen,
tills öfligt varit, och
beräknas rösterne ef¬
ter hvad hvar och
en af de väljande till
Staden skattar, samt
för Falu Bergslag ,
efter Fjerdeparts-
Gnifvedelarna. An¬
norlunda än genom
ordentlig omröst¬
ning, med slutna sed¬
lar, af Borgerskapet,
eller af detsamma
utsedde Electorer,
må Riksdagsfullmäg-
tig icke kallas. Gö¬
theborg ege rätt att
sända Trej Städerne
af Första Classen :
Norrköping, Carls
krona, Gelle, och
af Andra Classen :
Upsala , Malmö ,
Calmar, Westervik ,
Westerås, Uddevalla
och Wisby hvardera
Två, samt alla öfri¬
ge Städer, jemte Fa¬
lu-Bergslag, hvarde¬
ra En Fullmägtig-
Blifver någon Stad
je ort hittills ö/liga
valsätt, deruti likväl
ändring kan ega
ruin, enär antingen
någon Stads samte¬
lig e v alber ät tigad t
Invånare, eller ock
en eller flere Clas-
ser bland dem hos
Konungen anhålla
om fastställande af
en ny Dal-ordning
för Staden, och Ko¬
nungen, efter veder-
börandes hörande ,
funer skäl att här¬
till samtycka. Då
valen förrättas af
Borgerskapet sam¬
fält, och icke af E-
lectorer , beräknas
rösterna efter hvad
hvar och en af de
väljande till Staden
skattar, samt för
Falu-Bergslag, efter
Fjerdeparts- Grufve-
delarna. Annorlun¬
da än genom ordent¬
lig omröstning, med
slutna sedlar. af
Constitutions-XJtskottets betänkanden. 31
till Andra eller För¬
sta Classen uppflyt¬
tad, njute ock rätt
att sända Tvänne
Fullmägtige. Alla
Städer af de tvänne
högsta Classerna va¬
re förbundne att
sända minst En Full¬
mägtig ; men af de
öfrige kunna Två,
högst Tre, der dem
så godt synes, före¬
na sig om en Per¬
son, hvilken dock
måste vara till Riks¬
dagsman vald för en
af dessa Städer, der
han sjelf Magistrats¬
person eller Borga¬
re är etc.
Borgerskapet eller
af dess utsedda Elec¬
torer, må Riksdags¬
fullmäktig icke kal¬
las.
Götheborg ege
rätt att sända Tre ,
Städerne af Första
och Andra Classer¬
na hvardera Två ,
samt alla öfrige Stä¬
der, äfvensom Falu-
Bergslag , hvardera
En fullmägtig. Alla
Städer af de tvänne
högsta Classerna va¬
re förbundne att
sända minst En Full¬
mägtig; men af de
Öfriga kunna Två,
högst Tre, förena sig
om en person, hvil¬
ken dock måste va¬
ra till Riksdagsman
vald för en af dessa
Städer, der han sjelf
Magistratsperson el¬
ler Borgare är etc.
Se Bihanget, 3 Ban¬
det, sid. 4Q.
Ridderskapett och
32 Constitutions• Utskottets betänkande.
Adelns Protocoll den 27
April II. sid. 369;
d. 4 Maji, I. sid. 89
—93; d. 27 Maji, lL.
*id. 490—499; d. 5 Junii,
I. sid. 142, och den 11
Juni!-
Freste-stXndet» Pro¬
tocoll d. 5 Junii lgitJ,
sid. 373. 5 Bandet
Borgare Ståndet»
Dito d. 25 och 27 April,
sid. 2000, 2080.
Bonde-Ståndets Dito
d. 25 April, sid. 350. 4
Bandet.
§• 29.
1. puncten.
Constitutions-Ut-
skottet, som utgöres
af Tjugufyra Leda¬
möter , tillkommer
att, i den ordning
Regerings - Formen
föreskrifter, granska
Rikets Grundlagar,
samt upptaga frågor
och till Plena afgif¬
va Förslag om än¬
dringar, förbättrin¬
gar
Constitntions-Ut-
skottet, som utgöres
af Tjugufyra Leda¬
möter , tillkommer
att, i den ordning
Regerings - Formen
föreskrifver, granska
Rikets Grundlagar ,
samt upptaga frågor
och till Plena afgif¬
va Förslag om än¬
dringar , förbättrin¬
gar
Constitutions• Utskottets betänkande. 33
gar och förklarin¬
gar deraf ; hvaröf¬
ver Ståndens Leda¬
möter vare obetaget,
att in Pleno yttra
sina tankar, men
Riksens Ständer ej
förr än 8 den näst¬
följande Riksdagen
må besluta, etc.
gar och förklaringar
deraf; hvarvid iakt¬
tagas bör, att flera
Moment, hvilka med
hvarandra ej äga
den nödvändiga ge¬
menskap , att de
samfält mäste anta¬
gas eller förkastas,
icke må tillsamman¬
ställas förr éin vid
den slutliga Redac-
tion, som, sedan de
blifvit särskildt an¬
tagna, kan finnas
af nöden. Ståndens
Ledamöter vare o-
betaget, att öfver
Constitutions - Ut¬
skottets Förslag in
Pleno yttra sina tan¬
kar , men Riksens
Ständer må derom
ej förr än å den
nästföljan Riksda¬
gen besluta, etc.
Se Bihanget, 3 Ban¬
det, «id. 56.
RiddergUapet* och
Adeln» Protocoll d. 2
Bihang till R. S. Prat. 3- eije Sami. 5
34 Constitutions-Utskobtets betänkande.
Maji 1818' I* *>d. 4 ocb
d. 4 Maji, I. *id. 85-
Preste-StSndeta Dito
d. 4 Maji *8*8 r »>d.
£76, 4 Bandet.
Borgare - StSndet»
Dito d. 30 April och d.
13 Maji 1818, *id. 2149
och &449-
Bonde Ståndet» Dito
d. 30 April, 1818» »»8.
426 4 Bandet.
6. Puncten.
Skulle Utskot¬
tet anmärka, att Stats-
Rådets Ledamöter
samfällt, eller en el¬
lar flere af dem, uti
dera9 rådslag om all¬
männa mått och
steg, icke iakttagit
Rikets sannskylldiga
nytta, eller att nå¬
gon Stats-Secreterare
icke med oväld, nit,
skicklighet och drift
sitt Förtroende Äm¬
bete utöfvat, skall Ut¬
skottet då sådant för
Riksens Ständer till¬
kännagifva , hvilke,
Skulle Utskot¬
tet anmärka att
Stats-Rådets Leda¬
möter samfällt, eller
en eller flere af dem,
uti deras rådslag om
allmänna mått och
steg, icke iakttagit
Rikets sannskyldiga
nytta, eller att nå¬
gon Stats-Secretera-
re eller Föredragan¬
de af Cornmando-
jnål icke med oväld,
nit, skicklighet och
drift sitt Förtroende-
Ämbete utöfvat, skall
Utskottet då sådant
Constitutions-Utskottets betänkanden. 35
om de finna Rikets
väl det kräfva, kun¬
na hos Konungen
skriftligen anmäla
deras önskan , att
Han ville utur Stats-
Rådet och ifrån Äm¬
betet skilja den el¬
ler dem , mot hvil¬
ka anmärkning blif¬
vit gjord.
för Riksens Ständer
tillkännagifva, hvil¬
ke, om de finna Ri¬
kets väl det kräfva,
kunna hos Konun¬
gen skriftligen an¬
mäla deras önskan ,
att Han ville utur
Stats-Rådet och ifrån
Ämbetet skilja den
eller dem, mot hvil¬
ka anmärkning blif¬
vit gjord.
Se här ofvan
Förslaget till än¬
dring i 1 Mom#
107. §. Regerings¬
formen.
. Puncten.
Frågor i detta
amne kunna i Rik¬
sens Ständers Plena
väckas, och af andra
Riksens Ständers Ut¬
skott, än Constitu-
tions Utskottet, hos
Stånden andragas,
men icke af Riksens
^tänder afgöras £örr
Frågor uti det¬
ta ämne kunna i
Riksens Ständers Ple¬
na väckas, och af
andra Riksens Stän¬
ders Utskott, än Con-
stitutions - Utskottet,
hos Stånden andra¬
gas. Sedan sist¬
nämnda Utskott der*
gö Constitutions Utskottets betänhanden.
än sistnämnde Ut¬
skott deröfver blif¬
vit hördt. När frå-
gor etc.
%
Alla omröstnin¬
gar i Utskotten ske
Ståndsvis. Äska en
eller flere Ledamö¬
ter, att votering må
med slutna sedlar
anställas, bör sådant
ej förvägras. Stad¬
na dervid Två Stånd
emot Två, skola de
särskilda meningar-
ne, såsom alternati¬
ver, i Förslaget inta¬
gas. Gälle äfven
detta stadgande för
Banko - Utskottet i
öfver blifvit hördt,
af gore Riksens Stän¬
der dessa frågor i
de fall, der Utskot¬
tet deni till Riksens
Ständers pröfning
och behandling öf-
verlemnat. När frå¬
gor etc.
Se här ofvan
Förslaget till ändring
i 2 Mom. 107. /.
Regerings Formen.
58.
Alin omröstnin¬
gar i Utskotten sko¬
la ske per Capita,
mellan Utskottets
samtliga Ledamöter,
utan afseende på
Stånd. Då votering
med slutna sedlar
anställes, tua alltid
en sedel uttagas och
förseglas , hvilken
öppnas endast i det
fall, att ros t er ne,
vid upp summerande t
skulle befinnas lika
delade. Är Plurali-
Constitulions-Utskottets betänkande. 57
underställnings • frå¬
gor; men i de mål,
som böra hemliga
hållas , och der Ut¬
skottet med Riksens
Ständers rätt beslu¬
ter, förhålles med
omröstningen på sätt
i 55 §. här ne¬
danföre stadgas; bö¬
rande i sådana fall,
uti sistnämnde Ut¬
skott, två tredjede¬
lar af hvarje Stånds
Ledamöter vara när¬
varande.
tet redan vunnen,
bör den aflagda se¬
deln genast förstö¬
ras. Inom Banco-
Utskottet skola, i de
mål der Utskottet
med Riksens Stän¬
ders rätt besluter',
två tredjedelar af
hvarje Stånds Leda¬
möter vara närvaran¬
de.
Alternativ,
Alla omröstnin¬
gar i Utskotten ske
Ståndsvis. Äska en
eller flere Ledamö¬
ter, att votering må
med slutna sedlar
anställas, bör sådant
ej förvägras. Stad¬
na dervid Två Stånd
emot Två, skola de
särskilda meningarne
såsom alternativer i
5B Constitutions- Vt skot tets betänkanden.
förslaget intagas.
Grille ock detta stad¬
gande för Banco-
Utskottet i under¬
ställnings - fi agor ;
men i de mål, som
böra hemliga hållas,
och der detta Ut¬
skott med Riksens
Ständers rätt beslu¬
ter, skall, äfvensom
uti alla inom Con-
stitutions - Utskottet
förekommande mål,
förhållas tued om¬
röstningen på sätt
i 53 JT. här nedan¬
före stadgas : Bä¬
randes i ofvanupp-
tagna särskildta fall,
uti Banco- Utskottet
Två Tredjedelar af
hvarje Stånds Le-
damötervara tillstä¬
des.
Se Bihanget, 3 Ban¬
det, sid 30 och 120.
RiddersUap-ts och
Ad. lus Piotocoll den 21
April II. sid. io/f;
d. 27 April, II. sid. 536;
d. 30 April, II lid. 556
Constitutions-Utskottets betänkanden. 39
—566; d. 27 Maji, II.
lid. 490—499; d. 5 Junii,
1. sid. 141, och den n
Junii
Preste ståndets Pro-
tocoll d 25 April , d. 6
och 22 Junii lQid, sid.
156, 4 Bandet, sid. 398,
5 Bandet och sid. ro<5 ,
6 Bandet.
Borgare - Ståndets
Dito d. 18 och 23 April,
sid. 1854 19(5i , samt d.
5 och 8 Junii, sid. 2899»
.Vi3-
Bonde-Ståndets Dito
d. 18 April, sid. 278. 4
Bandet, samt d. 5 Junii,
*id, 307, 5 Bandet.
Jf. 44-
3. Puncten.
. . Vill Utskottet å-
terlemna något från
ett eller flere Riks¬
stånd till detsamma
remitteradt mål, så¬
som till dess befatt¬
ning ej hörande , å-
ligge Utskottet, att
sist inom åtta dagar
afgifva sitt utlåtan¬
de, med deruti an-
.. Vill Utskottet åter¬
lemna något från ett
eller flera Riks-Stånd
remitteradt mål, så¬
som till dess befatt¬
ning ej börande , å-
ligge Utskottet, att
sist inom åtta dagar
afgifva sitt utlåtande,
med deruti anförda
skäl, till samtliga
40 Constitutioni- Utskottets betänkande.
förde skäl, till det
eller de Ständ, sora
remitterat; hvarefter
samtlige Stånden, ef¬
ter erhällen corn-
munication , böra
skyndsamt yttra sig,
under hvilket Ut¬
skott de anse målet
höra.
§-
De allmänna be¬
slut, som ett Stånd
fattar, äfvensom hvad
ett särskildt Stånd, i
egenskap af Riks¬
stånd, beslutit och
annats rätt röra kan,
meddeles de öfrige
Stånden genom Ut-
Riks■ Stånden, hvilka
derefter böra skynd¬
samt yttra sig , un¬
der hvilket Utskott
de anse målet höra.
Se Bihanget, 3 Ban¬
det sid. 46.
Ridderikapet» sch
Adelns Protocoll d. 23
April iQiö, II sid. 149,
och d. 2 Maji, 1. sid. 10.
PresteStåndets Dito
d. 25 April rgig, sid.
156, 4 Bandet.
Borgare - Ståndets
Dito d. 21 och 23 April,
sid. 1908, 1961.
BondeStåudets Dito
d. 21 April sid. 304, 4
Bandet.
57-
De allmänna be¬
slut, som ett Stånd
fattar, äfvensom hvad
ett särskildt Stånd, i
egenskap af Riks¬
stånd , beslutit och
annats rätt röra kan,
meddeles de öfriga
Stånden genom Ut¬
drag
drag
Constituti&iiS‘Utsk&ttets betänkande. 41
drag af Protocollet.
Vill Ledamot, som
ej i Ståndets fattade
beslut instämt, sin
särskildta tanke hos
de öfrige Stånden
anmäla, stånds det
honom fril t, genom
särskildt Memorial
eller Dictamen till
P1 otoco lief, hvilket
må Ståndets beslut
åtfölja. Lag samma
Vaie, då någon Re¬
miss går från Rlks-
Stånd till Utskott,
eller Utlåtande från
Utskott till Riks¬
stånd ; kunnandes
dock ej i något fall
utlåtande eller be¬
slut. genom enskild
Ledamots eller mi¬
noritetens protest el¬
ler reservation up¬
pehållas. 4f Pj ot }-
colls Utdragen etc.
drag af Protocollet.
Vill Ledamot, sorn ,
ej i Ståndets fattade
beslut instämt, sin
särskildta tanke hos
de öfriga Stånden
anmäla , stånde det
honom fritt, genom
särskildt Memorial
eller Dictamen till
Protocollet , hvilket
må Ståndets beslut
åtfölja Lag samma
vare då någon Re¬
miss aår från Riks¬
stånd till Utskott ,
elier Utlåtande från
Utskott till Riks¬
stånd ; kunnandes
dock ej i något fall
utlåtande eller be¬
slut genom enskild
Ledamots eller mi¬
noritetens protest
eller reservation up¬
pehållas. Uti såda¬
na anmärknings-
frågor, som enligt
29 §. kunna af Ut-
Miharig till R, S, Prot. 3:dje Suni.
4,2 Conslitutiom- Utskottets betänkanden.
skott väckas, må Le-
damots särskildta
tanka åtfölja Remis¬
sen tiliConstitutions-
Vtskottet, utan att
i Stånden upplä as.
Af Piotocolls Utdra¬
gen etc.
Se Bibanget, 3 Ban¬
det, sid 2.6.
Ridderikapet* och
Adeina Protocoll d. 7
April I. aid. £07,
och den 11 April, 1 aid.
333
Preste-stånd et* Pro¬
tocoll d, 7 April x0‘0,
aid. 460, 3 Bandet.
Borgare Ståndet»
Dito d. 4 och 0 April,
sid. 1591, 1690
BondeStåudets Dito
d. 4 April sid. 08- 4
Bandet.
Hörande föreskriften om en Voterings-
Sedels afläggande.
Regerings-Formen.
§• 97-
Denne Riksens Denne Riksens
Ständers Justitia».. Ständers Justities-
Constitutions Utskottets betänkanden, 45
Ombudsman valdes
af Riksens Stan er
genom Tolf af hvar¬
je Stånd särskildt
för tillfället nämnde
Electorer, hvilke till
detta vals förrättan¬
de sammanträda sam¬
ma dag, då de af
Stånden blifvit ut¬
sedde, och skiljas
ej åt, förr än valet
fulländadt är. Med
iakttagande af hvad
69 §. om lika rösters
förekommande stad¬
gar, skola desse E-
lectorer samfält och
icke efter Stånd,
först medelst slutna
sedlar, hvar för sig,
uppgifva den Man,
som de finna böra
komma under om¬
röstning. Falla der¬
vid rö-terna till mer
än hälften af de rö¬
stande Electorernes
antal på En Man,
vare han behörigen
vald ; äro åter rö-
Ombudsman välje»
af Riksens Ständer
genom Tolf af hvar¬
je Stånd särskildt för
tillfället nämnda E-
lectorer, hvilke till
detta vals förrättan¬
de sammanträda sam¬
ma dag, då de af
Stånden blifvit ut¬
sedde, och skiljas ej
åt, förr än valet
fulländadt är. Des¬
se Electorer skola
samfält och icke ef¬
ter Stånd, först me¬
delst slutna Sedlar,
hva» för sig uppgif¬
va den Man, som
de finna böra kom¬
ma under omröst¬
ning. Falla dervid
rösterne till mer än
hälften af de röstan¬
de fllectoreines an¬
tal på En Man, vare
han behörigen vald.
Äro åter rösterne så
delade emellan lie¬
ra, att en sådan full
pluralitet för någon
1
44 Censtitutions-Utskottdt-e betänkande.
sterna så delade e«
mellan flere, att en
sådan full pluralitet
för någon icke eger
runi, anslälles ny
votering med slutna
sedlar till antagande
af den, som de fle¬
sta rösterna erhållit,
eller, om han icke
antages, aF den, som
näst efter honom utaf
de fleste Electoäerne
blifvit kallad, och
så vidare. IntrafFar
den händelsen elc.
Riksctags-
Jf.
Då val till Ko¬
nung eller Thron-
följare skall förrät¬
tas, egeRiksens Stän¬
der, att i deras sär¬
skilta Plena, genom
allm h omröstning
valja till en Nämnd
. , , Ledamöter af
icke eger runi, an-
ställes , med. iaktta-
gande af hvad 69
§. om lika rösters
förekommande stad¬
gar, ny votei ing med
slutna sedlar, till
antagande af den,
som de flesta röster¬
na erhållit, eller,
om han icke anta¬
ges af den. som näst
honom bli/vit af de
fleste Eiectorerne
kollad, och sä vida¬
re. IntrafFar den
händelsen etc.
Ordningen.
61.
Då val till Ko-
nung eller Thron-
följaie skall förrät¬
tas, egeRiksens Stän¬
der att i deras sär¬
skilta Plena, genom
allmän omröstning,
välja till en Nämnd
. . . Ledamöter af
Constitutions-TJtskottets betänhanden. 45
Nämnden må ej ute¬
slutas trän utofnin-
gen af deras Riks-
dagsmanna - rätt i
Stånden; men träde
tillsamman dagen ef¬
ter den då valet i
Stånden förrättadt
är, och skiljes ej åt
förr, än de flesta rö-
sterne om En person
sig förenat Omröst¬
ningen ibland Nämn¬
den skall ske per
Capita och med slut¬
na sedlar, enligt det
voterings sätt, som
uti 55 Jf. är före
skrifve*. Hvar och
en af Nämnden upp
gifve ibland deni af
Stånden föreslagne,
den han anser höra
Utköras. Falla der¬
vid rösterna till mer
än hälften af de nä¬
standes antal på En
Man, vare han be¬
hörigen vald. Äro
åter lösterne så de¬
lade, att en sådan
Nämnden må ej ute¬
slutas fi ån utöfnin-
gen af deras Riks-
dagsmanna - rätt i
Stånden; men träde
tillsamman dagen ef¬
ter den, då valet i
Stånden förrättadt
är, och skiljes ej åt
förr än de fleste rö-
sterne om en person
sig förenat. Om¬
röstningen ibland
Nämnden skall ske
per Capita och med
slutna sedlar. Hvar
och en af Nämnden
uppgifve, ibland detn
af Stånden föreslag¬
na, den han anser
böra utköras. Falla
dervid rösterne, till
mer än hälften af
de röstandes antal,
på En Man, vare han
behöiigen vald. Ä-
ro åter rösterne så
delade, att en sådan
full pluralitet icke
eger turn, anslälles,
enligt det i 53 §.
46 Constitutions Utskottets betäkanden.
full pluralitet icke
eger ruin anstalles
ny votering till an¬
tagande af den, som
fleste rösterne er¬
hållit, och, om han
ej antages, af den
om hvilken näst ef¬
ter honom de fläste
af Nämnden sig för¬
enat. Inträffar den
händelsen etc.
beskrifna voterings•
sätt, ny omröstning
till antagande af den,
som flesta rösterna
erhållit, och, om han
ej antages, af den,
om hvilken näst ef¬
ter honom de fläste
af Nämnden sjtr för¬
enat. Inträffar den
händelsen etc.
§- 62.
Skola Riksens
Ständer tillsätta För¬
myndare för en o-
myndig Konung,
sammanträde de, sist
dagen efter den, då
Riksdagen å Riks-
Salen öppnad blif¬
vit, och utvälje ge¬
nom allmän omröst¬
ning 1 deras särskild¬
ta P! eria , till en
Nämnd, Sexton Per¬
soner , för hvarje
Skola Riksens
Ständer tillsätta För¬
myndare för en o-
myndig Konung,
sammanträde de sist
dagen efter den, då
Riksdagen å Riks-
S.ilen öppnad blifvit,
och utvalje, genom
allmän omröstning,
i deras säiskildta Ple¬
na, till en Nämnd ,
Sexton Personer för
hvarje Stånd, hvilke
Constitutions• Uskottets betänkanden. 47
Stånd, som, på sätt
uti £3 och 61 §. §.
stadgas, röste per
Capita , och icke
Ståndsvis, om de, af
Plena till antalet be¬
stämde Förmynda¬
re, hvilka skola va¬
ra antingen En, Tre
eller Fem. Hvarje
Ledamot af Nämn¬
den uppteckne å en
sluten Wal-lista de
lYlän, som han anser
förtroendet värdige,
och så många, att
de med En Person
öfverstiga det af
Ständerne utsatte an¬
talet. Af dem, som
dervid kommit i å-
tanka, ställes först
den som flesta rö¬
sterna erhållit under
ny omröstning, då
Nämndens plurali¬
tet gifve Utslaget
På samma sätt för-
fares m. m.
röste per capita, och
icke Ståndsvis, om
de af Plena till an¬
talet bestämda För¬
myndare, som skola
vara antingen En,
Tre eller Fem.
H varje Ledamot af
Nämnden uppteckne
å en sluten Val-li-ta
de Män, dem han
anser forti oendet
värdige, och så
många, att de med
en Person öfverstiga
det af Ständerna ut¬
satta antal. Af dem,
som dervid kommit
i åtanka, ställes, pä
sätt i 53 §. stadgas,
först den sorn fl-sta
rösterna erhållit, un¬
der ny omröstning, •
då N ämndens plura¬
litet gifve UtsLget.
På samma sätt för-
fares m. m.
48 ConstitutionS-Vtskottes betänkande
§• 63.
I 3. Puncten.
. . . Denne Riksens
Ständers Justitiae-
Omhudsman . . och
skiljes ej St förr än
valet fulländ.idt är.
Med iakttagande af
hvad 69 . R(*gerings-
Formen o n lika rö¬
sters förekommande
stadgar, skola desse
Electorer samfält
och icke efter Ständ
först tnedcd-t slutna
sedlar, hvar för sig
Uppgifva den Man
sorn de an«e höra
komma linder om¬
röstning. F.illa der
vid 1 ö-teina till mer
än hälften af de rö¬
stande Eleclorernes
antal pä en Man,
vare han behörigen
vald Aro Ster rö¬
sterna så delade e-
xnellan
. . . Denne Riksens
Ständers J risti ti ae-
Ombudsman . . och
skiljes ej åt förr än
valet fnlländadt är.
Desse Electorer sko¬
la samlalt, och icke
etter Stånd , först
medelst slutna sed¬
lar, hvar för sig
uppgifva den Man,
sorn de anse hora
komma under om¬
röstning. Falla der¬
vid ro.-terne, till
mer än h rlfton af
de rostande Electo-
rernes antal, på En
Man, vare hail be¬
hörigen vald. Ao
röst et ne så delade
emellan flera, att en
sådan full pluralitet
för någon icke eger
rum, anslälles, nied
iakt'
Constitutions-Utskottets betänkande. 49
mellan flere, att en
sådan full pluralitet
för någon icke eger
rum, anställes ny
votering med slutna
sedlar, till antagan¬
de af den, sorn de
flesta rösterna erhål¬
lit etc.
iakttagande af hvad
53 §. 0111 lika rö¬
sters förekommande
stadgar, ny vote¬
ring med slutna sed¬
lar, till antagande
af den som de flesta
rösterna erhållit etc.
§• 65.
I 2. Puncten.
Till Tryckfri¬
hetens vård skola
Riksens Ständer vid
hvarje Riksdag för¬
ordna Sex för kun¬
skaper och lärdom
kände män, jemte
JustitiasOm budsman¬
nen, som bland dem
före ordet. Desse
Committerade , af
hvilka Två, utom Ju¬
stities - Ombudsman¬
nen, skola vara Lag-
farne, väljas af Rik¬
sens Ständer, genom
Sex af h varje Stånd
Till Tryckfri¬
hetens vård skola
Riksens Ständer vid
hvarje Riksdag för¬
ordna Sex, för kun¬
skaper och lärdom
kände , män, jemte
Justititas - Ombuds¬
mannen, som Rand
dem före ordet.
Desse Committerade,
af hvilka Två, utom
Justitiae - Ombuds¬
mannen, skola vara
Lagfarne, väljas af
Riksens Ständer, ge¬
nom Sex af hvarje
Bihang till R. S. Prat. fielje Sami
50 Constitutions- Utskottets betänkanden.
dertill utsedde Elec- Stånd dertill utsed-
torer, som , enligt de Electorer, hvilke,
det i 53 och 61 §. §. enligt det i 6r, 62
föreskrifne sätt, rö- och 63 §. §. före¬
ste samfält och icke skrifna sätt, röste
Ståndsvis. Afgår e- samfält och icke
mellan Riksdagarne Ståndsvis. Afgår e-
någon etc- mellan Riksdagarne
någon etc.
Se Bilianget, 3 Ban¬
det, sid. 57.
Ridderskapets och
Adelns Protocoll d. 2
Maji 1Ö18, I. sid. 4,
och den 4 Maj, I. sid. 85.
Preste-ståndets Pro¬
tocoll d. 4 Maji löiö,
sid. 277, 4 Bandet.
Borgare - Ståndet*
Dito d. 13 Maji, sid.
2449.
BondeStåudets Dito
d. 30 April sid. 4*6,
4 Bandet.
Angående åtskilliga Riksdags-0rdningen9
§.$:ers fördelning i numererade moment.
§. 11.
Med de i andra 1:0 Med de i
Hof-Rätterne andra . för
underrätta. Bonde-Ståndet.
Constitutions Utskottets betänkanden, 51
2:0 Om tiden
för de . . . Hof-
Rätterne underrätta.
§- 14.
Hufvudstaden
Stockholm ... Full-
magt från annan
Stad.
§.
Uti Riksdags-
manna-valen . . .
uppbäras och redo¬
visas.
1:0 Hufvudsta¬
den Stockholm . . .
årliga utskylder.
2:0 De öfrige
Rikets . , . brukan¬
de Bergsmän.
3:0 Valen skola
ske . . . icke kallas.
4:0 Götheborg
ege rätt . . . eller
Borgare är.
5:0 Ingen må
för Städerne . . .
från annan Stad.
17*
1:0 Uti Riks¬
dagsmans valen . ..
sjelf föra Protocol-
let.
2:0 Vid alla
Riksdagsmanna - val
. . . uppbäras och
redovisas.
52 Canstitutiom-Utskottets betänkande.
§• 23.
Samma dag, då 1:0 Samma dag,
. . . sina Talmän. då . . . sina Talmän.
Landt-Marskalk 2:0 Landt Mar-
och Talmän . . . till skalk och Talmän
lif och själ 1 ... till lif och själ!
De i denna Ed 3:0 De i denna
. . . Talmans stal- Ed . . . Talmans
len företräda. ställen företräda.
§. 24.
Uti hvart Stånd 1:0 Uti hvart
. . . derom förordne. Stånd . . . derom
Bonde-Ståndet* förordne.
Secreterare . . . till 2:0 Bonde-Stån-
lif och själ! dets Secreterare . . .
till lif och själ !
§• 27.
Propositionen, 1:0 Propositio-
angående . . . till nen, angående . . .
eller afstyrkande, å Riks-Salen hållas.
2:0 Propositioner
rörande . . . till el¬
ler afstyrkande.
§• 29.
Constitutions- 10 Constitu-
Utskottet, som utgö* tions-Utskottet, som
Constitutions-Vtskottets betänkanden. 53
res ... i deras stäl¬
le derom besluta.
§•
Stats - Utskottet
som skall . . . bör
utgöras.
I händelse . . .
kunna förrättas.
§■
Bevillnings- Ut¬
skottet . . . Plena
underställas.
Yppar sig den
. . . ofvan föreskrif-
vet är.
utgöres . . . enligt
Tryckfrihets - Lagen
ansvara.
2 o Constitu-
tions-Utskottet ålig-
ge . . . pröfning
underställas.
3:0 Då hos
Biks-Stånden ... i
deras ställe derom
besluta.
30.
1:0 Stats Utskot¬
tet, som skall . . •
böra fyllas.
2:0 Detta Ut¬
skott . . . bör ut¬
göras.
3:0 I händelse
. . . kunna förrättas.
Sl¬
im Bevillnings¬
utskottet . . . Plena
underställas.
2:0 Yppar sig
den . .. ofvan före*
skrilvet är.
54 Constitutions• Utskottets betakan3.cn.
§• 33-
Lag - Utskottet
; . . utom Krigs-
Staten.
Justitias-Ombuds-
mannens . . . denna
Berättelse förvises.
1:0 Lag-Utskot¬
tet .. . utom Krigs-
Staten.
2:0 Justitias-Om-
budsmannens . . .
denna berättelse för¬
vises.
§• 34*
Allmänna Be¬
svärs . . . bör af-
göras.
1:0 Allmänna
Besvärs ... är stad-
gadt.
2:0 Tilja Rik¬
sens Ständer . . .
bör afgöras.
§• 36.
Utom förenämn- li0 Utom före-
de . . . förfalle frå- nämnda. . . Konun-
6an' ge*18 yttranden.
2:0 Ständen kun¬
na .. . besvär och
angelägenheter.
3:0 Skulle Rik¬
sens Ständer . . .
Constitutions - Ut¬
skottet.
Constitutions-Uskottets betankandcn. 55
§•
Alla Riksens
Ständers . . . ome¬
delbarligen öfver¬
lennäs. i
§•
Konungens Pro¬
positioner . . . frå¬
gan bör förvisas.
Hvar och en
allmän fräga . . .
till expedition be¬
tagas.
4'o Blifva gö-
romälen . . . för¬
falle frågan,
37*
1*0 Alla Riksens
Ständers . . . till
Ståndens Plena in¬
komma.
2:0 Intet Ut¬
skott . . . omedel¬
barligen öfverlemr
nas.
44.
1:0 Konungen^
Propositioner . . .
betänkandens afgif-
vande.
2:0 Hvarje Riks¬
stånd . . . härom
meddelas.
3 o Vill Utskott
... frågan bör för¬
visas.
49*
1:0 Hvar och
en allmän fråga .. ,
ovägerligen fattas.
§6 Constitutions-Utskottes betänkanden.
S-
De allmänna
beslut . , . högt upp¬
läsas.
§.
Till följe af Re-
gerings-Formens . . .
skulle med döden
afgå.
2:0 Då saken
. . . Acter och
Handlingar.
3:0 Aterförviser
. . . till expedition
betagas.
57-
1:0 De allmän¬
na beslut . . . up¬
pehållas.
2:0 Af Proto-
colls-Utdragen . . .
högt uppläsas.
63.
1:0 Till följd
af Regerings - For¬
mens . . . behöri¬
gen fullgöra
2:0 Denne Rik¬
sens Ständers . . .
dertill åter väljas.
3:0 Justitiae-
Ombudsmannen . . .
Justitia; Canceller.
4:0 Electorerne
böra . . t skulle
med döden afgå.
§. 70.
Constitutions■ Utskottets betänkande. 57
§• 70-
Till fullmägtige l'o Till Full-
. . . Riksdagsmän mägtige . . . skynd-
tillägga. samt föranstalta.
2:0. Fullmägtige
och Revisorer . . .
Riksdagsmän til¬
lägga.
Se Bihanget, 3 Ban¬
det, aid. 52.
Ridderikapetl och
Adeina Protocoll d. 27
April lflifl, II. aid. 369,
och den 4 Maj, I. aid. 85.
Preste-stSndeta Pro¬
tocoll d. 30 Apal 1818,
aid. 235, 4 Bandet.
Borgare • Ståndets
Dito d. 25 och 27 April,
aid 2000, 2080.
BondeStåudets Dito
25 April aid. 350, 4
Bandet.
Frågan om en förbättrad National-Repre-
sentation för de Trenne Ofrälse Stånden.
Riksdags-Ordningen.
§. 11.
Med de 1 andra Med de i andra
5.... med all skynd- §. ... med all akynd-
Bihmng till •?» Fröt. 3:dje Suni. g.
58 Constitutions- ZJtskott.es betänkanclen.
samhet verkställas.;
tillhörande det Dom-
Capitlen att för Pre-
sterskapet, Hufvud¬
stadens Magistrat,
att för dervarande
Borgerskapet samt
Lan dshöf d inga rne
hvar i sitt Län att
för de öfrige Stä-
dernes Borgerskap
och Menige Allmo¬
gen om sådane Wal-
förrättningar, å Äm¬
betes vägnar, föran¬
stalta, etc.
§•
Jemte Ärke-Bi-
skopen, Biskoparne
Pastor Prirnarius i
Stockholm , hvilke
af Konungen till
Riksdagen kallas ,
välje hvarje Stift,
på sätt dess Prester-
samhet versktälias;
tillhörandes det
Dom-Capitlen att
för Presterskapet,
Acndemierna att för
deras Deputerade,
Hufvudstadens Ma¬
gistrat att för der¬
varande Borgerska¬
pet, Bergscollegium
att för Bruks-Agare
och Bergs-Manufac-
turister, samt Lands-
höfdingarne, hvar i
sitt Län, att för Stä-
dernes Borgerskap
och menige Allmo¬
gen om sådane Val¬
förrättningar, 3 Äm¬
bete? vägnar, föran¬
stalta etc.
13-
Hvarje Stift
välje, i den ordning
hvy rom dess Pre¬
sterskap inom sig öf¬
ver ens kommer, föl¬
jande antal Riks¬
dags - Fullmägtige
bland Kyrkoherdar:
Constitutions-Vtskottets betänkanden. 59
skap, inom sig öf-
verenskommer, föl¬
jande antal Fullmäg¬
tige, nemligen: Up¬
sala Stift Fem ,
Stockholms Stad
Två, Linköpings
Stift Fem, Skara Fy¬
ra, Stregnäs Fyra,
Westerås Fem,Wexiö
Tre, Lunds Fyra,
Götheborgs Tre, Cal-
mare Två, Carlstads
Två, Hernösands Tre
och Gottlands Två.
Comministrarne uti
hvarje Stift, äfven¬
som Comministrarne
i Stockholm, vare
berättigade, om de
det åstunda, att, in¬
om sig, välja En
Fullmägtig.
Upsala Stift Fem ,
Stockholms Stad
Tre, Linköpings
Stift Feni, Skara
Fyra, Strengnäs
Fyra, Westerås Fem,
Wexiö 7 re, Lunds
Fyra, Götheborgs
'i re, Calmare Iva.
Carlstads Två, Her¬
nösands Tre och
Gottlands Två. Ar-
ke-Bi.skopen vare,
såsom Preste-Stån-
dets Talman, till
Riksdagen sjelf kal¬
lad. Biskoparne ,
Pastor Prirnarius i
Stockholm och jem¬
väl Gymnasii-Lec-
torer, antingen des¬
se innehafva Pre-
benden eller ej, och
äro Prestvigde eller
Lekmän, må till
Riksdagsmän kunna
väljas, på det sätt,
att de inbegripas
under det här ofvan
bestämda antal Kyr¬
koherdar från Stif-
6o Constitutions-UtshoHets betänkande.
ten. Conn nini s tven¬
ne i hvarje Stift äf¬
vensom de i Stock¬
holm, vare berätti¬
gade, om de det ä-
stunda, att inom si"
välja en Fullmäktig.
Universiteten i
Upsala oell Lund
ege att till Riks¬
dagsmän i Preste-
Stundet utse, hvar¬
dera Tvänne Pro¬
fessorer frun de
Werldsliga Faculte-
teterna. Likaledes
må af Wettenskaps-
Akademien, Ivänr.e
Of reise Civile Leda¬
möter väljas till
lullmdgtige inämn-
da Stånd; dock utan
rätt till Riksdags-
viann a- underh ull.
Tillägg vid slutet.
6:0 Bergs-Bru¬
ken, hvarunder in-
Constitutions-Uskottets hetänkanden. 6»
nebegripas alla de
Inrättningar till de
första förädlingar¬
na af Miner al-Ri¬
kets Producter, ege
ock, jemte de af
Bergs - Collegium
•privilegierade Jern-
och Koppar-Manu-
facturer, att inom
sig till Borgare-
Ståndet utse Full-
inägtige, som ej till
annat Riks-Stånd
höra, och hvarvid
ingen må välja, om
han ej valbar är.
Walen skola ske in¬
för Bergscollegium,
å den dag, som all-
mänligen kungöres,
samt rösterna, per¬
sonligen eller genom
ombud, men alltid
med förseglade eller
slutna sedlar afgif-
ne, sålunda beräk¬
nas, att privilegie¬
rad gående tillverk¬
ning af Ett hundra¬
de Skeppund Stång-
Constitutions• Utskottets betäkanden.
jern eller ett der-
emotsvarande värde
i production aj an¬
nan Bergsbruks-rö-
rclse, lemnar Esra-
ren En Val-röst,
och att sedermera
Tvåhundrade Tret¬
tio röster utgöra en
Fullrnägtig; B är an¬
des härvid i öfrigt
iakttasras, attröster-
. r
ne afgifvas på så
mångå personer,
sorn, ef ter förenämn¬
de grunde r; af
Bergs-Collegium i
Kungörelsen blifvit
utsatte, att, der Bruk
eller annan Berss-
Bruks-Inrättning e-
ges af Bolag, hvar¬
je förut icke repre¬
senterad Bolagsman
röstar efter sin an¬
del, hvilken, före
Riskdags - kallelsen,
skall inför Colle-
gium vara uppgif¬
ven och styrkt.
7:0 Andre Ofräl-
Constitutions Utskottets betänkanden, 63
Allmogen i
livart Härad välje,
efter Hemmantalet,
till Riksdagsman af
Bonde-Ståndet, den,
inom Häradet boen¬
de och besutten,
Krono-, Krono-Skat-
te- eller Frälse¬
skatte - Hemmans¬
egare, hvilken icke
tillförene hört till
annat Riks Ständ, el¬
ler nägOn ordinarie
beställning i Rikets
tjenst innehaft. Vil¬
se Manufacturister
och Bruks-Idkare på
Landet vare berätti¬
gade att förena sig
med närmaste Stad,
för att der, i mån
af erläggande Stads-
afgift er, deltaga i
Riksdagsmanna-va¬
len, och jemväl sjelf -
ve kunna till Full-
mägtige för Staden
väljas.
15-
Samtlige inom
hvarje Härad boen¬
de, besutne Egare af
Krono-, Krono-Skat¬
te- och Frälse-Skat-
te Hemman välje,
inom sig, efter Hem¬
mantalet, en Riks¬
dagsman för Bonde-
Ståndet, hvilken ej
till något annat
Stånd hörer, eller
någon beställning i
Rikets tjenst inne¬
hafver. Ingen må
i valet deltaga, som
64 Constitutions-Vtskottets betänkanden.
ja flere Härad för¬
ena sig om en Full-
mägtig, vare sådant
dem obetaget.
sjelf cj väljas kan.
Vilja flera Härad
förena sig om en
Fullmägtig, vare så¬
dant dem obetaget.
§• 17.
Sista Puncten.
: . Dessa medel
skola för Borgare-
Ståndet af Magistra-
terne och för Bon¬
de-Ståndet af Krono-
Fogdarne, utan sär¬
skildt arfvode utan
särskilt arfvode upp¬
bäras och redovisas.
. . . Dessa medel
skola för Borgare-
Ståndet af Magistra-
terne och, hvad
särskildt beträffar
Brukens och Bergs-
Manufacturernas
Fulbnägtige, af
Bergs - Fogdarne,
samt för BondeStån-
det af Krono-Fog-
darne, utan särskildt
arfvode uppbäras och
redovisas.
§. 91*
Sista Punkten.
, . . öfversända. . . . öfversända.
f&lagomål öfver Riks- Öfver de val till
dags- Riksdags-
Conttitutioni- Utskottets betänkande. 65
dagsmanna-val för
Preste Ståndet ingif-
ves till Consistorier-
re, och följes dervid
i öfrigt lika ordning
och enahanda grun¬
der, som här ofvan-
förefinnas utstakade.
dagsmän för Bor¬
gare Ståndet, som
enligt 14 §• in ör
Bergs - Collegium
förrättas, må Besvär
hos Konungen an¬
föras inom den för
dylika besvär, i all¬
mänhet stadgade tid.
Klagomål öfver Riks¬
dagsmannaval af
Preste Ståndet för
Stiften ingifves till
Consistorierne, saint
för Universiteten
och Wetenskags-A-
cademien till Ko¬
nungen, och följes
dervid i öfrigt lika
ordning och enahan¬
da grunder, som här
ofyanföre linnas ut¬
stakade.
§. 22.
Förra purlcten.
Fnllmagterna bö- Fullmagterne
ra, för att vara gäl- böra för att vara
Bihang till R. S, Brot. ydje $a*tl, 9
66 Constibutions-TJtskottets betänkanclen.
lande, lyda sålunda:
. . . efter föregån¬
get ordentligt val
N. N. (för Preste-
Ståndet ifrån N. N.
Stift, (för Borgare-
Ståndet ifrån N. N.
Stad) för Bonde-
Ståndet etc.
Sednare
Fullmagterna un-
derskrifvas: för Pre-
ste-Ståndet af Biskop
och Consistorium ;
för Borgare-Ståndet
ai Stadens Magistrat
och äldste, och, hvad
Falu-Bergslag sär¬
skilt beträffar , af
Grafve- Katten och
Bergslagens Depute¬
rade samt för Bon¬
de-Ståndet af Val-
förrättaren; börande
tillika etc.
gällande, lyda sålun¬
da; . . . efter före¬
gånget ordentligt
val N. N. (För Pre-
ste-Ståndet ifrån N.
N. Stift elier Aka¬
demi), (för Borga¬
re-Ståndet ifrån N.
N. Stad eller af
Bruks-Egare ock
B er gs-Manufac turi¬
ster), för Bonde-
Ståndet etc.
Puncten.
Fullms gterae
un derskrifvas : Pre¬
ste- Ståndets, förStif-
tcn och Universite¬
ten, aj vederbörande
Consistorier, och för
Wetenskaps- Akade¬
mien, af dess Prceses;
Borgare - Ståndets,
för Städerna, af
Magistraten och
Äldste, för Bruken
och Ber gs-Manufac-
turerna, af Bergs¬
collegium, och för
Constibutions-TJskot-tets betänkemden. 67
Falu - Bergslag af
Grafve-Rätten och
och Bergslagets De-
pu erade, samt Bon¬
de-Ståndets af Val-
förrättaren ; böran-
des tillika etc.
Se Bihanget, 3 Ban¬
det, aid 67, 130 och 135.
Riddershapets och
Adelns Prolocoll d. 23
Maj 1818) H- 121,
d. 27 Maj, II »id. 368
— 395, d. 15 Junii, II.
sid. 4, d. 18 Junii, II.
sid. 147--171, d. £2 Ju-
xiii, II. sid. 348, och d.
25 Junii, II. sid. 455.
1’reste-ståndets l’ro-
tocoll d. 29 Maj, samt
d. 16 och 22 Junii 1818,
sid, 229, 5 Bandet, samt
sid. 70 och 159, 6 Ban¬
det.
Borgare - Ståndets
Dito d. 21, 25 och 29
Maj, sid. 2511, 2588,
S652, samt d. 8, T5, 16,
so och 22 Junii, sid.
3125, 3224, 3238, 3301,
33°5-
BondeStåudets Dito
d. sjuMaj, sid. 139, 5
Bandet, saint den 15 och
.20 Junii, tid. 55, 159, 6
Bandet.
08 ConsbitutionsfUlshottets betänkande.
7
Ankom d. slQ April 1523
Utlåtande till Hederv. Bonde-Ståndet, rö¬
rande en af Ståndets flesta Ledamö¬
ter äskad, men af Xalmannen vägrad
Proposition.
Sedan, vid återföredragning af Riksens
Höglofliga Ständers StatsUtskotts utlåtan¬
de, öfver Hedervärda Bondeståndets An¬
märkningar mot samma Utskotts, redan af
Tre Riksstånd gillade, Betänkande om Ta-
lemännens representations kostnad, Bon¬
deståndets fleste Ledamöter yrkat att con¬
traoppositionen, eller den på afslag, måt¬
te tillika ställas pi frågans öfverlemnande
åt förstärkta StatsUtskottet, till afgörande
medelst samfält omröstning, men Ståndets
Taleman, under åberopande af Regerings-
Formens 6j och Riksdagsordningen ^9
§■> vägrat den äskade propositionen
och förklarat öfverläggningen hvilande,
så har, jemlikt 55 Jf. i sistnämnda Grund¬
lag, målet blifvit, genom i går ankommet
FrotOcollsUtdrag, af den 17 dennes, till
ConstitulionsUtskottet förvist, med anmo¬
dan, att inom åtta dagar efterj usteringen,
afgifva motiveradt och bestämdt yttrande
öfver frågans stridighet eller enlighet med
Grundlagen.
Constitutions Utskottets betänkanden 69
Härå får Utskottet till vördsamt svar
meddela, att, då 71 JT. Regeringsformen,
från hvars innehåll Bondeståndets 'Plurali¬
tet velat hemta stöd för sitt påstående,
blott omförmäler de af Bevillningsutskot¬
tet uppgifna Allmänna grunder, sättet af
deras tillämpning, bevillningens reparation
och hvarje Stånds deltagande i den fast¬
ställa totalsumman, men deremot närva¬
rande af StatsUlskottet handlaggda mål
egentligen angår ett tillfälligt anslag af de
för Allmänna och gemensamma behof dis¬
ponibla Statsmedel, ConstitutionsUt.-kottet,
med ytterligare anledning af sista Momen¬
tet i RiksdagsOrdningens 49 J)-> funnit den
af Bondeståndet yrkade hänvisning till
förstärkta StatsUtskottet icke med Grund¬
lagarnas bokstalliga lydelse öfverensstäm¬
ma, och följaktligen Talemannens vägran
af propositionen, sådan denna begärts, in¬
nefatta en rätt tolkning af samma ordaly¬
delse.
Stockholm den 24 April 1823.
Utdrag af Protocollet, hållet hos Rik-
sens Högloft. Ständers Constitutions
Utskott den 24 April 1823.
S. D. Förehades å nyo BondeStåndets i
går ankomna och på bordet lagda Pro-
tocolle Utdrag för den 17 dennes. . . .
70 Constitutions-Utshottcs betänkancUn.
BancofuIImägtigen, Anders Danielsson,
som tillkännagaf att han hindrad af andra
göromål, ej varit tillstädes vid BondeStån¬
dets öfverläggning och beslutets fattande,
uppläste och aflernnade ett så lydande
skriftligt anförande.
"Uti den till Höglofl. Ytskottet re¬
mitterade fråga, huruvida BondeStåndets
Taleman rätteligen vägrat proposition till
afslag å Höglofl. StatsUtskottets betänkan¬
de, angående Talemans tafflarnes eller
de så kallade Representations penningarnes
återinförande, har jag funnit mig böra
anmärka, att förfarandet i denna fråga icke
öfverensstämmer med föreskriften uti 69
jf. af Regeringsformen, hvarest stadgas, att
när betänkligheter uppstå uti något af
RiksStånden, mot antagande af hvad Stats¬
utskottet tillstyrkt, uti det som rörer Sta¬
tens reglerande eller Bevillningens hela
belopp, samt de skäl blifvit hos Ståndet
anförde och StatsUtskottet meddelte, på
hvilka sådane betänkligheter sig stödja,
men StatsUtskottet anser sig icke kunna
afvika ifrån dess redan afgifne yttrande
eller instämma i Ståndets tankar, Utskot¬
tet då skulle nämna Deputerade, som i
Ståndet, der betänkligheterna uppkommit
företräda och närmare upplysa förhållan¬
det, samt att om något Stånd ändock för¬
blifva vid den mening det förut fattat,
Constitutions-Utskottets betänkanden. 71
saken då först skall afgöras efter Tre
Stånds beslut.”
”Här har en sådan händelse inträfFat.
Frågan angick ett nytt Statsanslag, som
skulle intagas i StatsRegleringen och öka
Bevillningens hela belopp. Betänkligheter
uppstodo hos ett af RiksStånden, att anta¬
ga hvad Utskottet tillstyrkt. Skälen till
dessa betänkligheter anfördes och meddel-
tes Utskottet, hvilket således hade bort
taga ärendet under ytterligare öfvervägan.
de, samt i fall Utskottet icke ansett sig
kunna afvika från sitt redan afgifna yttran¬
de, utnämna Deputerade, att hos Ståndet
företräda och närmare upplysa förhållan¬
det. Detta har likväl Utskottet uraktlåtit,
och endast anmält att saken var igenom
Tre Stånds beslut afgjord. Efter en så¬
dan återremiss som BondeStåndet gjort,
var Utskottet ovillkorligen förpligtadt att
taga ärendet i öfvervägande, utan allt hina
der af de Tre Ståndens beslut; och dessa
Stånd kunde lika litet undandraga sig att
till ny pröfning upptaga ärendet, i fall
Utskottet ändrat sitt redan afgifna yttran¬
de eller instämt i BondeStåndets tankar.
Äfven i vidrigt fall skulle, sedan Utskot¬
tets Deputerade hos BondeStåndet närma¬
re upplyst förhållandet, saken hafva kom¬
mit under Ståndens ytterligare pröfning,
derest BondeStåndet vid sin mening för-
72 Constitutions-Utskottets betäkanden.
blifvit; Och då först haele saken bort
afgöras efter Tre Stånds beslut,
”Jag måste således för min del ogilla
det nu anmärkta förfarandet, och anser
jag BondeStåndets fortsatta vägran, att be.
vilja den i frågavarande afgiften, ovill¬
korligen hafva bort föranleda saken återre¬
mitterande till StatsUtskottet, med anmo¬
dan att laglikmätigt förfara, så att, efter
eess deputerades hörande hos det vägrande
Ståndet, ny pröfning af ärendet hos Rikets
Höglofl. Ständer blifvit beredd och företa¬
gen.”
Häruti instämde till alla delar Riks¬
dagsmannen Johannes Myrin.
Bancofullmägtigen Johan Olofsson
Longberg och Riksdagsmannen Johan Ja¬
cob Rutberg åberopade sina, i Ståndet, an¬
förda och i ProtocollsUtdraget intagna tan¬
kar, hvarvid de ej hade något att tillägga.
Utskottets öfriga Ledamöter förenade
sig, efter en stunds öfverläggning och på
gjord proposition om nedanstående utlå¬
tande, mot hvilket dock förenämnde Fyra
me lemmar af BondeStåndet i hufvudsaken
sig reserverade :
Beträffande för öfrigt Bancofullmägti¬
gen Anders Danielssons framställning att
den i BondeStåndet uppkomna skiljaktig¬
het från MedSlåndens tanka, bort behand¬
las
Constitutions- Utskottets betänkanden. 73
las enligt Regeringsformens 6g f. och till
och en böljan förhållandet af StatsUtskot¬
tet genom Deputerade upplysas, så ansåg
ConstitutionsUtskottet sig ej kunna till
pröfning upptaga detta ämne, såsom icke
ingående i Remissens föremål.
Ex Protocollo
J. D. Valerius.
N:o 8.
Ankom d 2 Maj i025-
Memorial, till Riksens Ständer med för.
slag till ändring i 68 §- Riksdags¬
ordningen.
Med öfvertygelse att Riksens Höglofl.
Ständer lära inse nyttan och nödvändig¬
heten af tätare, emellan Riksdagarne, in¬
träffande Revisioner, och under förmodan
att Kongl. Maj:t, som förut afslagit Rik¬
sens Ständers framställning, om en förlängd
Revisionstid, men vid innevarande Riks¬
dag i Nåder bifallit, att flera, till Statsver¬
ket ej räknade, allmänna fonders förvalt
ning hädanefter må i ordentlig väg gran¬
skas, skall täckas meddela Nådig Sanction
å det beslut Riksens Ständer i förevaran¬
de ämne kunna fatta, får, i anledning af
gjord och gillad motion, Constitutions¬
Utskottet härhos, för grundlagsenlig lie*
Bihang till R, S, Prot. $-'djc Sami. 10,
fy Gonstitution'-Utskot&ts betänkandet*.
handling, rördsamlingen öfverlemna följan¬
de förslag till Ändring i 2:dra puncten af
68 §• Riksdags-Ordningen :
”Desse Revisorer, som skola vara Sex
af hvarje Riksstånd, böra emellan Riksda-
garne hvarje år sammanträda, för att gran¬
ska de sist afslutade Ärs-Rakenskaperna ,
och tage alltid Revisions-förrältningen sin
början den 15 September; Skolandes m. m.’*
Stockholm den S9 April 1825,
N:o 9.
Ankom Jen 12 Maj 1823.
Memorial, till Riksens Stander med före¬
slående af ett tillägg i 4 morn. 1
Tryckfrihets-Förordningen.
Till Constitutions-Utskottet har Justiti*
Ombudsmannen m. m. Friherre L. A.
Mannerheim inlemnat ett motiveradt för¬
slag till ny redaction af 4 momentet i 1
Tryckfrihets-Förordningen, som egent¬
ligen åsyftar bestämmandet af vissa prae-
scriptions-tider, inom hvilka Hof Cancel-
lerens tillståndsbevis, för Dagblads eller
Periodiska Skrifters ingifvande, borde med¬
delas och begagnas.
Constitutions- Utskottets betänkanden. 7g
Med antagande af förslaget i hufvud-
grunderna, men med vissa nödiga modi-
ficationer af det reglementariska, får Ut¬
skottet härigenom, för grundlagsenlig be¬
handling , vördsamlingen tillstyrka infö¬
randet af ett så lydande tillägg vid slutet
af ofvannämnda, i öfrigt oförändrade mo¬
ment.
"Öfver denna anmälan må Sökanden,
genast kostnadsfritt, undfå ett Utdrag af
Hof Cancellers Expeditionens Diarium; Bö-
rändes, i hände'se tillståndsbevis eller mo-
tivéradt afslag icke varder utfärdadt, för
utgifvare i hufvudstaden inom fjorton och
i oäterna inom Trettio dagar, från anmäl-
ningsdagen, Sökanden uti Hof-Cancellera
Expeditionen, förete Diarii-Utdraget och
ovägerligen, äfvenledes kostnadsfritt, er¬
hålla påskrift derom : Hvarefter en sådan
anteckning å nämnda Utdrag skall gälla,
i bevisets ställe, till full kraft och verkan.
Om tillstånds beviset eller, i annat fall,
Diarii Utdraget icke begagnas inom Sex
månader, hvarje till Trettio dagar räknad,
från det förras utfärdande eller det sedna-
res påtecknande, må utgifnings rättigheten
anses hafva för den gången upphört*"
Stockholm den 2 Maj 1825-
76 Constitutions- Utskottets betänkandet».
N:o 10.
* Ankom d. 12 Maj 1823.
Memorial till Riksens Ständer, med fö¬
reslaget upphäfande af Q mom. 4
Tryckfrihets-förordningen.
Till Constitutions-Utskottet hafva åt-
skillige Riksdagsmän, tid efter annan, in¬
kommit med motiverade förslag, att 8 mom.
4 §• Tryckfrihets-Förordningen, hvarige¬
nom, i uppenbar strid mot 86 §. Rege-
rings-Formen, utgifvare af Dagblad och
Periodiska Skrifter ställas utom Lagen och
under godtycket, mätte antingen helt och
hållet uteslutas eller ock i den mån huf¬
vudsakligen förändras, att, genast efter det
skriften blifvit af Hof*Cancelleren indra¬
gen, målet hänskötes till behörig Domstol.
Då, efter sannolik förmodan, detta,
icke i vanlig Constitutionel ordning stift-
tade, men vid en och samma Riksdag bå¬
de proponeradeoch antagna Lagrum, egent¬
ligen åsyftat en provisorisk, af tillfälliga
omständigheter påkallad förfogning; då,
vidare, dagbladets eller tidskriftens egen¬
skap af allmänt vådlig, personligen för¬
närmande eller fortsatt smädlig, lärer svår¬
ligen kunna med någon säkerhet bestäm¬
mas, och åtminstone blifva underkastad
skiljaktiga åsigter och omdömen; då, ändt-
ConstitutionstUt kottets betunkanden. 77
ligen, en sådan indragningsrätt, om än ut¬
öfvar! med upplyst tålsamhet och örn-
skränkt af aktningen för allmänna tänke¬
sättet, likväl måste i följderna leda der¬
hän, att utgifvaren ohörd kännes skyldig
till ansvar för obevista förbrytelser och
dymedelst beröfvas icke blott en synlig,
under mödor och bekymmer förvärfvad
egendom, utan möjligen äfven den ännu
dyrbarare, sin medborgerliga heder, —
tvekar ej Utskottet, att, för den i 56 §.
Regeringsformen stadgade behandling af
grundlags-frågor, vördsamlingen tillstyrka
det ofvanberörda 8 mom. i 4 §• Tryck-
frihets-förordningen måtte aldeles upp-
häfvas och uteslutas : i sammanhang hvar¬
med jemväl numereringen af de följande
momenten i denna §. komma att rättas.
Stockholm den 2 Maj 1823.
TJtdrag af Protocollet, hållet uti R. H. S.
Constitutions-Utskott den 3 Maji 1823.
S. D. Herr Professorn Doctor Thy¬
selius uppläste och ingaf ett så lydande
skriftligt anförande:
”Enligt det beslut Riksens Högl.
Ständers ConstitutionsUtskotts Pluralitet
78 Constitutions-Utskottets betänkanden.
fattat, att, i anledning af Herr Dalmans
och fleres motioner, föreslå, icke förän¬
dringar uti, men uteslutandet af Tryck¬
frihets Lagens stadgande i 4 §• 8 morn.,
reserverade jag min särskilda tanka, och
utbeder mig, att den mätte, genom Pro-
tocollsUtdrag, Högloft. Utskottets betän¬
kande åtfölja.”
“Den af Motionairen yttrade och af
af flera det Högloft. Utskottets Ledamöter
undeistödda mening, att ett Tidningsblad
och medgifven rätt till dess lifgifvande
borde anses såsom all annan Tidningsskrif-
varens välfångna egendom, som utan före¬
gående ransakning och dom icke må ho¬
nom afhända*, kan jag icke oinskränkt
biträda. Mig synes fast heldre, att enär
han icke annorlunda, än under vissa, i
Lag föreskrifna och af honom både kända
och antagna vilkor, erhållit rättigheten
till utgifvandet af en Tidning, han i sjelf¬
va verket frånträdt rättigheten, i samma
stund han bröt vilkoren."
“Örn, såsom jag hör vara, om betryg¬
gandet af fri yttrande-rätt, måste jag äf¬
ven för bibehållandet deraf önska sjelfs¬
våldas lagliga inskränkning. Behofvet
häraf kändes mera lifligt vid det Riksmö¬
te, då förenämnda moment, om icke så
aldeles med iakttagande af lagliga for¬
mer, dock efter Konungs och Ständers
Constitutipns- Utskottets betänkanden. 79
gemensamma beslut, tillädes Tryckfrihets-
Lagen. Detta stadgande har kraftigt ver¬
kat till sitt ändamål, så att vi nu känna
mindre vådan af Tryckfrihetens missbruk,
än tvånget af sjelfva Lagbanden. — Ger¬
na medgifver jag att dessa kunna och bö¬
ra i så måtto lossas, att hvad godtyckligt
är måtte undanrödjas, och för yttrande¬
rättens frihet inför Thronen höras ett
lagligt försvar, likaväl och vid samma tid,
som, enligt sin Ambetspligt, HofCancelle-
ren talar för ordning och allmän säkerhet.
— Men är det väl rådligt, att gå från
ytterlighet till ytterlighet och, med upp-
häfvande af fattade beslut, sönderslita
sjelfva Lagbanden, dem vi, efter ett och
annat år, torde finna oss nödsakade att
återknyta ? Jag åtminstone tänker icke så:
hoppas icke heller mycket för ändamålet
vunnet, genom anstäld rättegång emot
Tidningsskrifvare, som missbrukat Tryck
friheten, eller genom rättigheten att en¬
ligt 9 mom. 4 §• indraga ett Tidnings¬
blad, som är spridt förrän uppmärksam¬
heten hunnit väckas på dess skadliga in¬
nehåll eller någon indragnings-åtgärd vid¬
tagas."
"Desse skäl hafva synts mig tillräck-
lige för stadgandet af min öfvertygelse;
dock utbeder jag mig ännu få tillägga ett
uttryck af min farhåga att, likasom eljest
8o ConstitutionsTJtskottets betänkanden.
när man vill pä en gäng vinna allt, faran
möter att allt förloras ; så torde äfven nu
kunna inträffa, att TryckfrihetsLagens fö¬
renämnde stadgande förblifver i allo oför-
ändradt, äfven derföre att man heldre ve¬
lat aldeles utesluta detsamma, än deruti
föreslå vissa af billigheten påkallade och
till ändamälet troligen ledande förändrin-
gar.“
Häruti instämde till alla delar Herr
Pastor Primarius m. m. Doctor Wallin.
»••••»• •••«•»»*
Ex Protocollo
J. D. Valerius.
N:o 1i
Anbom <L 12 Maj 1O23.
Memorial till Riksens Ständer, med för-
slag till en ändring i 21 §. Riksdags¬
ordningen.
I första puncten af 21 §. Riksdags*
Ordningen förekommer den motsägelse,
att Riksdagsmän af alla Stånd finnes ålagdt
uppvisandet af deras Fullmagter, oansedt
der tillika, stadgas, att Ridderskapet och
Adeln må legitimera sig enligt Riddarhus¬
ordningen, hvilk n åter innehåller, att så¬
dant bör ske genom upprop och anteck¬
ning efter en öfver lefvande ätter förfat¬
tad Martrikel.
För-
Constitutions Utskottets betänkanden. 8i
För beredandet af nödig rättelse här¬
utinnan, vid nästinträffande Riksdag, får
ConstitutionsUtskottet vördsamligen till¬
styrka, antagandet af en så lydande, jem-
kad redaction i ofvannämnda $:s början:
"Riksdagsmän af alla Stånd skola be¬
hörigen sig legitimera, Ridderskapets och
Adelns Ledamöter på det sätt Riddarhus¬
ordningen föreskrifver, samt Preste-
Borgare- och BondeStåndets Ledamöter
sålunda att de, dagen efter den hvartill
Riksdagen pålyst blifvit, uppvisa deras
fullmagter inför Justitia^ StatsMinistern’
o. s. v.
Stockholm den 3 Maj 1823.
N.o 12.
Memorial, till Riksens Ständer, med fö¬
reslaget tillägg i 79 § Riksdagsord¬
ningen.
Då 79 §. Riksdagsordningen bland
annat stadgar att ingen lagligen vald Riks ■
dagsman för de Tre Ofrälse Stånden må
kunna, af hvad anledning som helst, för¬
menas att Riksdagen bivista, men Ärke-
Biskopen, Biskoparne och Pastor Prima¬
rius i Stockholm, hvilke äfven borde vara
Bihang till R. S. Prot. Z:dje Sami. n.
§2 fenslitutionS' Xj t skottes bäti inkan elen.
under detta stagande inbegripne, icke val-
jas till Riksdagsman, ntan, jemlikt samma
Grundlags 15 §., af Konungen till Riks-
dagen kallas, får ConstitutionsUtskotlet,
med vördsamt tillstyrkande, för Grund-
lagsenlig behandling, öfverlemna en dess
Ledamots framstälda förslag, att orden:
“någon lagligen vald. Riksdagsman", måt¬
te, genom ett för både rigtigheten och
full ständigheten nödigt tillägg, förändras
till: “någon lagligen kallad eiler vald
Riksdagsman".
Stockholm den 3 Maj 1825.
N.o 13.
Memorial till Riksens Strinder, angående
verkstäld granskning af Justitiae-
Ombudsmannens Diarier och Regi¬
stratur.
Sedan, jemlikt vid 1815 års Riks¬
dag fattadt, för framtiden gällande beslut,
ConstitutionsUtskottet emottagit och gran¬
skat Riksens Höglofl. Ständers Justitias-
Ombudsmans Diarier och Registratur, från
sist öfverståndna till innevarande Riksdags
början, har Utskottet trott sig böra, så¬
som resultat häraf, meddela det vördsam¬
ma förklarande, att de till Justitia . 0m-
Constitutions-Ushcttete betänkanden. 85
budsmans Expeditionen inkomna målen
blifvit med utmärkt ordning, skyndsam¬
het och drift handlagda, samt att följakt¬
ligen Utskottet funnit Herr JustitiaeOm-
budsmannen, uti dem af hans åtgärder,
som varit lemnade till Utskottets gransk¬
ning, värdigt hafva svarat emot Riksens
Ständers förtroende.
Stockholm den 3 Maj 1825.
N:o 14*
Memorial, till Riksens Ständer, med öf¬
verlemnande af en uppgift på god¬
kände förslag till Grundlags-ändrin¬
gar.
Till följd af Riksens Ständers fat¬
tade och ConstitutionsUtskottet meddelade
beslut, får Utskottet härjemte till juste¬
ring vördsamligen öfverlemna, en uppgift
å alla sådana, från sista Riksdag hvilanda
och nu afgjorda Grundlags ändrings för¬
slag, som af Samtliga RiksStånden blifvit
gillade och antagna.
Stockholm den 10 Maj rSej-
84 Constitutiom- Utskottets betänkande.
REGERINGS. FORMEN.
§• 9•
Sista Puncten.
. . . För Rädslagen skola StatsRädets Le-
damöter vara ansvarige, säsom i 106 eller
107 §. derom vidare stadgas.
$. 61.
•AU* afgifter, som Riksens Ständer
under de i föregående $. nämnda Titlar
beviljat, skola utgöras intill slutet af det
år, under hvars lopp den nya Bevillnin-
gen af Riksens Ständer faststäld blifver.
§• 97*
Denne Riksens Ständers JustitiéeOm-
budsman väljes af Riksens Ständer,, genom
Tolf af hvarje Stånd särskildt för tillfället
nämnda Electorer, hvilke till detta vals
förrättande sammanträda samma dag, då
de af Ständen blifvit utsedde, och skiljas
ej åt, förr än valet fulländadt är. Des¬
se 'Electorer skola samfält och icke efter
stånd, först medelst slutna sedlar, hvar
för sig uppgifva den Man, som de finna
böra komma under omröstning- Falla
Constitutions-Utskottets betänkanden. 85
dervid rösterna, till mer än hälften af de
röstande Electorernas antal, på En Man,
vare han behörigen vald. Äro åter rö-
sterne så delade emellan flera, att en
sådan full pluralitet för någon icke eger
ruin, anställes, med iakttagande af hvad
69 §. om lika rösters förekommande stad¬
gar, ny votering med slutna sedlar, till
antagande af den, som de flesta rösterna
erhållit, eller, om han icke antages, af
den, som näst honom blifvit af de flesta
Flectorerna kallad, och så vidare. In¬
träffar den händelsen etc.
§. 107.
1. mom.
Skulle Constitutions-Utskottet anmär¬
ka, att Stats-Rådets Ledamöter samfält el¬
ler en eller flere af dem , uti deras råd¬
slag om allmänna mått och steg, icke i-
akttagit Rikets sannskyldiga nytta, eller att
någon Stats-Secreterare eller Föredragande
af Commando-mål icke med oveld . . •
blifvit gjord.
Riksdagsordningen.
13-
2:dra mom.
Universiteten i Upsala och Lund ege
86 Constitutions-Utskotlcts betänkande.
att till Riksdagsmän i Preste-Ståndet utse,
hvartdera Tvänne Professorer frän de
verldsliga Faculteterne. Likaledes må af
Vetenskaps-akademien, Tvänne Ofrälse
Civile Ledamöter väljas till Fullmägtige
i nämnde Stånd, dock utan rätt till Riks-
dagsmanna-underhåll.
$. 14-
3 och 4 mom. eller 6, 7, 8, 9, och
10 puncterne.
Valen skola ske inför Magistra¬
ten, efter det å hvarje ort hittills öfliga
valsätt, deruti likväl ändring kan ega
rum, enär antingen någon Stads samtli¬
ge valberättigade Invånare, eller ock en
eller flere Glassér bland dem hos Konun¬
gen anhålla, om fastställande af en ny val-
ordning för Staden och Konungen, efter
vederbörandes hörande, finner skäl att
härtill samtycka. Då valen förrättas af
Borgcrskapet samfält och icke af Electo-
rer, beräknas rösterne efter hvad hvar och
en af de väljande till Staden skattar, samt
för Falu-Bergslag efter Fjerdeparts-Gruf-
vedelarne. Annorlunda än genom ordent¬
lig omröstning, med slutna sedlar, af Bor-
gerskapet eller af dess utsedda Electorer,
må Rikidagsfullmägtig icke kallas.
Constitutions-Vtskottets betänkanden. 87
Götheborg ege rätt att sända Tre,
Städerne af Första och Andra Classerne
hvardera Två, samt alla öfrige Städer,
äfvensom Falu-Bergslag, hvardera En Full-
rnägtig. Alla Städer af de Tvänne högsta
Classerne vare förbundne att sända minst
En Fullmägtig; men af de öfriga kunna
Två högst Tre förena sig om en person,
hvilken dock måste vara till Riksdagsman
vald för en af dessa Städer, der han sjelf
Magistratsperson eller Borgare är.
§• 19-
6. Puncten.
Skulle Utskottet anmärka, att Stats-
Rådets Ledamöter samfält, eller en eller
flere af dem, uti deras rådslag om allmän¬
na mått och steg, icke iakttagit Rikets
sannskyldiga nytta, eller att någon Stats-
Secreterare eller Föredragande af Com-
mandomål icke med oveld, nit, skicklighet
och drift sitt Förtroende-Ämbete utöfvat,
skall Utskottet då sådant för Riksens
Stän 'er tillkännagifva, hvilke, om de fin¬
na Rikets väl det kräfva, kunna hos Kon¬
ungen skriftligen anmäla deras önskan,
att Han ville utur Stats-Rådet och ifrån
Ämbetet skilja den eller dem, mot hvil¬
ka anmärkning blifvit gjord.
88 Constitutions-Utskottets betänkandcn.
§• 38.
Alla omröstningar i Utskotten skola
ske per capita, mellan Utskottets samtli¬
ge Ledamöter, utan afseende på Stånd.
Då votering med slutna sedlar anstcilles,
må alltid en sedel uttagas och förseg¬
las, hvilken öppnas endast i det fall, att
rösterne vid upp summerande t skulle be¬
finnas lika delade. Ar Pluralitet redan
vunnen, bör den aflagda sedeln genast
förstöras. Inom Banco-Uts ottet skola,
i de mål der Utskottet med Riksens Stan*
ders rätt besluter, två tredjedelar af hvar¬
je Stånds Ledamöter vara närvarande.
jf. 44*
3 Functen.
. . . Vill Utskott återlemna något från
ett eller flere Riksstånd remitteradt mål,
såsom till dess befattning ej hörande,
åligge Utskottet, att sist inom åtta dagar
afgifva sitt utlåtande, med deruti anförda
skäl, till samtliga RiksStånden, hvilka
derefter böra skyndsamt yttra sig, under
hvilket Utskott de anse målet höra.
$. 61.
Constitutions-Utskottets betänkanden. 89
S- 6r.
Då val till Konung eller Thronfölja-
re skall förrättas, ege Riksens Ständer att
i deras särskildta Plena, genom allmän om¬
röstning, välja till en Nämnd .
Ledamöter af Nämden må ej uteslutas
från utöfningen af deras Riksdagsmanna¬
rätt i Stånden; men träde tillsamman da¬
gen efter den då valet i Stånden förrättadt
är, och skiljes ej åt förr än de fleste rö¬
sterne om En person sig förenat. Omröst¬
ningen ibland Nämnden skall ske per
Capita och med slutna sedlar. Hvar och
en af Nämnden uppgifve, ibland dem af
Stånden före lagna, den han anser böra
utköras. lalla dervid rösterne, till mer
än hälften af de röstandes antal, på En
Man, vare han behörigen vald Äro åter
rösterne så delade, att en sådan full Plu¬
ralitet icke eger rum, anställes, enligt det
i 53 §• beskrifna voteringssätt, ny om¬
röstning till antagande af den, som de
flasta röstorna erhållit, och , om har. ej
antages af den, om hvilken näst efter ho¬
nom de fleste af nämnden sig förenat.
Inträffar den händelsen etc.
§. 62.
Skola Riksens Ständer tillsätta För.
Bihang till R. S. Prat. ydjc Sami. 12.
go ConstitutionsVts-o t tets betänknnden.
xnyndare för en omyndig Konung, sam¬
manträde de, sist dagen efter den , dä
Riksdagen å RiksSalen öppnad blifvit, och
ixtvälje, genom allmän omröstning, i deras
särskildta Plena, lill en Nämnd Sexton
Personer för hvarje Ständ, hvilke röste
per Capita och icke Ståndsvis, om de, af
Plena till antalet bestämda Förmyndare,
sorn skola vara antingen En , Tre eller
Fem. Hvarje Ledamot af Nämnden upp-
teckne å en sluten Vallista de män, devi
han anser förtroendet värdige, och så
många, att de med en Person öfverstiga
det af Ständerne utsatta antal. Af dem,
som dervid kommit i åtanka, ställes, på
sätt i 53 §. stadias, först den som de
flesta rösterna erhållit, under ny omröst¬
ning, då Nämndens Pluralitet gifve Utsla¬
get. På samma sätt förfares m. m.
§• 63.
I 3 puncten.
. . . Denne Riksens Ständers Justitise-
Ombudsman . . och skiljes ej åt förr
än valet fulländat är. Idesse Electorer
skola samfält, och icke efter Stånd, först
medelst slutna sedlar, hvar för sig, upp¬
gifva den Man, som anses böra komma
under omröstning, Falla dervid rösterne,
till mer än hälften af de röstande Electo-
ConstitutionstUt kottets betänkanden. gi
rernes antal, på En Man, vare han behö¬
rigen vold. Äro rösterne så delade emel¬
lan flera, att en sådan full Pluralitet för
någon icke eger rum, anställes, vied iakt¬
tagande af hvad 53 jf. ovi lika rösters
förekommande stadgar, ny votering med
slutna sedlar till antagande af den som
de flesta rösterna erhållit, etc.
§. 65.
I 2:dra puncten.
Till Tryckfrihetens vård skola Rik¬
sens Ständer, vid hvarje Riksdag, förordna
Sex för kunskaper och lärdom kände
Män, jemte Justitia? Ombudsmannen, som
bland dem före ordet. Desse Committe-
rade, af hvilka Två utom Justitiae-Ombuds-
mannen, skola vara Lagfarne, väljes af
Riksens Ständer, genom Sex af hvarje
Stånd dertill utsedde Electorer, hvilke,
enligt det i 61, 62 och 63 j). §. föreskrif-
na sätt, röste samfält och icke Ståndsvis.
Afgår emellan Riksdagarna etc.
92 Constitutions-Utskottets betänkanden.
Angående åtskilliga RiksdagsOrdningens
%%:ers fördelning i numererade Mo¬
ment.
§. 11.
1:0 Med de i Andra §. . . . för Bon¬
de-Ståndet.
e:o Om tiden för de . . HofRätter-
ne underrätta.
«
§• i4-
1:0 Hufvudstaden Stockholm . .
ärliga utskylder.
2:0 De öfriga Rikets . . . brukande
Bergsmän.
3:0 Valen skola ske . . . icke kallas.
4:0 Götheborg ege rätt . . . eller
Borgare är.
5:0 Ingen må för Städerne . . . från
annan Stad.
§• 17*
1:0 Uti Riksdagsmanna-valen . . .
sjelf föra Protocollet.
2:0 Vid alla Riksdagsmannaval . . »
uppbäras och redovisas.
Constitutiont-Tjtskottets betänkanden. 95
i- 23.
1:0 Samma dag, då . . . sina Talmän.
2:0 Landtmarskalk och Talman
till lif och sjal!
3:0 De i denna Ed . . . Talmans
ställen företräda.
5. 24.
10 Uti hvart Stånd . . . derom för-
ordne.
2:0 BondeStåndets Secreterare ....
till lif och själ!
§• 27-
1:0 Propositionen, angående . . . å
Riks-Salen hållas.
2:0 Propositionen rörande ; ; ; till»
eller afstyrkande.
§. 29.
1:0 Constitutions-Utskottet, som utgöres
enligt Tryckfrihets Lagen an¬
svarar.
2:0 Constitutions-Utskottet åligge . . *
pröfning underställas.
94 Constitutions-Utshottets betänkandcn.
3:0 Då hos RiksStånden ... i deras
ställe derom besluta.
$• 5°‘
1:0 StatsUtskottet, som skall . . . bö¬
ra fyllas.
2:0 Detta Utskott . . . bör utgöras.
3:0 1 händelse . . . kunna förrättas.
5. 31-
1:0 BevillningsUtskottet . . . Plena
underställas.
2:0 Yppar sig den . . . ofvan före¬
skrifva är.
§• 33*
1:0 Lagutskottet . . . utom Krigs¬
staten.
2:0 Justitiae - Ombudsmannens . . .
denna Berättelse förvises.
§• 34-
1:0 Allmänna Besvärs ... är stadgadt.
2:0 Vilja Riksens Ständer . . . böra
afgöras.
ConsritutionS‘Utskottets belnnkanden. 95
§• 36-
1:0 Utom förenämnda ; . . Konun¬
gens yttranden.
2.0 Stånden kunna . . . besvär och
angelägenheter.
3 o Skulle Riksens Ständer . . . Con-
stitutionsUtskottet.
40 Blifva göromålen . . . förfalle
frågan.
§• 57-
1:0 Alin Riksens Ständer , . . till
Ståndens Plena inkomma.
e o Intet Utskott . . . omedelbarligen
öfverlemnas.
44*
1:0 Konungens Propositioner . . •
betänkandens afgifvande.
2:0 Hvarje Riksstånd . . . härom
meddelas.
3:0 Vill Utskott . . • . frågan bör för¬
visas.
96 Constitutions-Vtskottets betänhnnden.
§• 49*
i;o Hvar och en allmän fråga . . .
ovägerligen fattas.
2:0 Då saken . . . Acter och Hand¬
lingar.
3:0 Återförvsies . . . till expedition
betagas.
§• 57-
1:0 De allmänna beslut . . . uppe¬
hållas.
2:o Af ProtocollsUtdragen . . . högt
uppläsas.
§. 63.
1:0 Till följd af Regeringens Former
- . . behörigen fullgöra.
2;o Denne Riksens Ständers . . . der¬
till åter väljas.
3:0 Justities - Ombudsmannen . .
Justitias-Canceller.
4*.o Electorerna böra . . . skulle med
döden afgå,
§. 70.
Constilutions Utskottets betänkanden. 98
§. 70.
1:0 Till Fullmäktige . . .. skyndsamt
föranstalta.
2;o Fullmäktige och Revisorer
Riksdagsmän tillägga,
Ex Protocollo
J. D. Valerius.
N:o 15.
Ankom d 14 Maj i3'23’
Memorial, till Riksens Ständer, tued for*
slag till ändring i 37 §. Riksdags•
Or damsten.
I 57' §. Riksdagsordningen stadgas,
att intet Utskott, Constitutions- och Ban*
co-Utskotten allena undantagna, är berät-
tigadt att väcka frågor till afgörande i
RiksStåndens Plena, eller behandla andra
ämnen än de från Plena remitterade, så
vida ej, hvad Stats-Utskottet särskildt an¬
går, Konungens Proposition, jemlikt 27 §.,
till detsamma omedelbarligen öfverlemnas.
Enligt 24, 56 och 49 §. §. af samma
Grundlag, ega icke dessmindre alia Ut-
Bihang till R. S, Prot. §:dje Saini. 13.
98 Coustitntions-Utskottets betänkanden
skott att i Ståndens Plena väcka frågor,
om ökad Betjening och om förstärkning ,
äfvensom att med Préliminaira hemstäl¬
landen till Plena ingå; Enligt 29 kun¬
na frågor rörande StatsRååets Ledamöters
rådgifvande åtgärder och utöfningen af
Stats-Secreterare - Ämbeten, andragas hos
Stånden af andra Utskott än Constitutions-
Utskottet; Genom 30 §. är Stats-Utskottet
förpligtadt att föreslå hvad till Stats- och
Riksgälds-verkens behof erfordras , samt
Bevillningens och Creditiv-Summornas be¬
lopp, ämnen, hvilka ej alltid torde
hafva bestämdt ingått i Konungens Propo¬
sition eller i Ständernes Remisser; Och
ändtligen åligger, till följd af 31 Jj\, Be-
villnings - Utkottet att opåmint uppgifva
allmänna grunderna för den blifvande Be¬
villningens fördelning.
Med anledning häraf och till bere¬
dande af fullständig klarhet i föreskriften,
har Constitutions-Utskottet, med gillande
af en dess Ledamots förslag, trott sig bö¬
ra för den behandling 56 §. Regerings¬
formen antyder, vördsamligen tillstyrka
en så lydande förändrad redaction af sista
puncten i ofvannämnda Riksdags - Ordnin¬
gens 37 §.
”Intet Utskott, Constitutions- och
Banco-Utskotten allena undantagna, vare
berättigadt att väcka frågor till afgörande
ConstitutionstUt kottets betänkanden. 99
i Riksens Ständers Plena, eller att upp¬
taga andra ämnen än de från Plena remit¬
terade, utom i sådana fall, hvarom för
Utskott i allmänhet eller något bestämdt
Utskott finnes särskildt stadgadt.
Stockholm den 9 Maj 1823.
N:o 16.
Ankom d. 14 Maj 1823.
Memorial, till Riksens Ständer, med för¬
slag till ändring i 60 §. Regerings¬
formen.
Enär nuvarande ordalydelse i andra
puncten af Regeringsformens 60 §. enligt
hvilken Tullen för Spannmål väl af Ko¬
nungen kan ökas, men ej minskas, inne¬
bär en otjenlig, för det allmänna menlig
och troligen aldrig åsyftad inskränkning i
Konungamagten, får, i afseende på den
för Grundlagsfrågor stadgade behandling,
Constitutions-Utskottet vördsamligen un¬
derställa Riksens Ständer det förslag, att
ofvannämnda andra punct måtte sålunda
redigeras
’’Ej må några allmänna afgifter, af
hvad namn och beskaffenhet som helst,
utan Riksens Ständers samtycke kunna för¬
Constitutions-Utskottets betänkanden. 100
höjas, 7ned undantag af Stora Sjö-Tullen
å inkommande och utgående spannemål,
hvilken må af Konungen efter omständig¬
heterna bestämmas
Stockholm den 9 Maj 1823.
N:o 17.
Ankom den 14 Maj 1823.
Memorial, till Riksens Ständer, med för¬
slag att ett helt moment och någon
del af ett annai i 5 §. 7ryckfrihets
förordningen måtte uteslutas.
Då 7 och 9 momenten af Tryckfri¬
hetsförordningen äro nästan aldeles lika
lydande, och då det i begge två befintli¬
ga stadgande, att handlingar i Tryckfrihets¬
mål skola till Hof - Rätten insändas, synes
desto mer öfverflödigt som Underdomare
i allmänhet åligger att i underställnings-
frågor ingifva handlingarna till Öfverdom-
*tol, får, till Riksens. Ständer, för Grund¬
lagsenlig behandling, Constitutions-Utskot-
tet med vördsamt tillstyrkande öfverlem¬
na det förslag att ej allenast sednare de¬
len af förenämnda 7:de moment, från och
med orden ”men i alla fall”, än äfven he-
CoonstitutionsUtskottets betänkanden, *oi
/
la 9 momentet må nteslutas, samt mo¬
ment-nummerföljden derefter rättas.
Stockholm den 10 Maj 1823.
N;o 18-
Ankom d. 28 x8i3*
Memorial till Riksens Ständer, med be¬
svarande af Remissen å Stats-ZJt-
skottets anmärkning rörande mindre
Creditivets disposition för Militaire
utgifter.
Riksens Högl. Ständer har behagat
under den 26 sistlidne Februarii till Con-
stitutions Utskottet remittera en, i före-
skrefven form, af Stats-Utskottet uppgif¬
ven Anmärknings-anledning mot vederbö¬
rande föredragande af Krigs-Ärenden, och
hvilken anledning innefattas i ett Consti-
tutionsUtskottet särskildt meddeladt Proto-
colls Utdrag för den 22 i nämnde månad,
hvaruti, med utförlig anmälan af hvad i
RiksensStänders Revisorers Berättelse före¬
kommer, rörande lyftningen och användan¬
det af åtskillige Creditiv-poster, Stats Ut¬
skottet, under åberopande af RiksensStän¬
ders skrifvelse den 23 Maji 1818, samt
då, af de till Kongl. Maj:ts disposition
Constibutions- Vbskotbets betnnkanden. 102
för Militalre Utgifter stälda öfverskott och
besparingar å Stats medlen till 1815 års
slut, fanns vid 1819 års böljan en behåll
ning af 508,695 II.dr 50 sk. 11 rst., som
vid samma tid 1820 utgjorde 584,893 Rr
5 sk. 6 rst., och vid början af 1821 lem-
nade en till det årets Riks-Stat öfverförd
tillgång af 467-,2o6 R:dr 25 sk. 9 rst., för¬
klarad att enär, oaktadt denna för militaire
behof disponibla tillgång, de å mindre
Creditivet uttagna 500,000 R; lr blifvit an¬
vända till ökande af Tredje Hufvudtitelns
anslag och till sådana allmänna behof vid
försvarsverket, för hvilka RiksensStänder
anvisat medel, Utskottet, med dess egande
kännedom af föremålen, ej kunde anse des¬
sa Dispositioner annorlunda än som ett
öfvertkridande af den faststälda anslagssum.
man.
Constitutions»Utskottet, destomer fÖr-
pligtadt att, vid besvarandet af Remisser å,
Anmärkningsfrågor, framlägga alla dermed
gemenskapegande omständigheter, som Ut¬
skottet ensamt är i tillfälle att hemta upp¬
lysningarna från sjelfva källan, tror sig,
till en början, hvad närvarande ämne an¬
går, böra vördsamligen anmäla att, enligt
granskade Protocoll. Kongl. Majit, tid efter
annan, täckts på föredragandens och Stats-
Rådets tillstyrkande, i Nåder förordna:
Constitutions-TJtskottets betänknnden TO3
1:0 I Handels- och Finance- Expedi¬
tionen. den 22 Maji 1819, att, till förstär¬
kande af Arrnéens förråd och oundgäng¬
liga Krigs förnödenheters anskaffande,
10:,000 R.dr skulle, på mindre Crediti.
vets, för utomordentliga händelser och
behof, anvisade tredjedel i Riksgälds Con-
toiret lyftas.
2:0 I Krigs-Expeditionen, den 27 Maji
1819, att af denna summa, 30,000 R dr
borde användas till Gevärs Reparation,
30.000 R dr till upphandling af Commiss-
kläde, 30,000 R dr till fyra Fregatters,
fyra Rriggars och sex Canonslupars försät¬
tande i utrustnings-gilh stånd, och 10,000
R:dr till oförutsedda militaire utgifter.
3:0 I samma Expedition, den 6 Fe¬
bruarii 1821, att, till åtskilliga arbeten och
anstalter för Rikets försvar, ytterligare
100.000 R:dr komma att på mindre Credi¬
tivet uttagas;
4.0 I samma Expedition, den 20 Mar¬
tn 1821, att, för Militaire behof, hvartill
å ordinaire Stats-anslaget saknades erfor¬
derliga medel, och för hvilkas betäckan¬
de, efter Föredragandens uppgift, någon
tillgång ej heller var öfrig i den redan
fullt disponerade behållningen af öfver-
Consbitutions-Utskottets betcinhnnden. 104
skotten pä inkomst och besparingarne på.
utgifts-titlarna till 1815 års slut, ännu
£200,000 R:dr af mindre Creditivet skulle
användas,
5:0 I Handels- och Finance-Expediti-
onen, den g Januarii 1822, att de till ut¬
omordentliga försvars anstalter på mindre
Creditivet anvisade 400>000 R;dr borde
öfverflyttas på de Två tredjedelar deraf,
sorn äro för sådant ändamål bestämda och
den återstående tredjedelen anlitas vid an.
dra utomordentliga tillfällen och behof;
6;o I Krigs-Expeditionen, den 19 Fe¬
bruarii 1822, att till Försvarsverket vida¬
re 100,000 R:d af mindre Creditivet kom.
ma att disponeras, samt
7:0 I Handels, och Finance:Expedi-
tionen, den 15 Juni 1822, det skulle
Fullmäktige i Riksgälds-Contoiret under¬
rättas, om Kongl. IYlaj:ts ofvan högstberör¬
de den 9 Januarii samma år vidtagna be¬
slut, och tillika af dem äskas en summa
af 30,000 R:dr, ämnad för Norrköpings
brandlidande Invånares skyndsamma und¬
sättning.
Sedan
Constitutions-Utshobtets betänkanden. I05
Sedan först, med anledning af Proto-
collet öfver Handels- och Finance-Ärender
för den 22 Maji 1819 flere Utskottets Le¬
damöter anmärkt, att Stats-Secreteraren till¬
styrkt upptagandet och pröfningen, i den¬
na Expedition , af frågan om 100,000 R:dr
lyftning å mindre Creditivet , till förstär¬
kande af Arméens förråd och Krigsförnö-
denheters anskaffande, innan behof och
tillgång blifvit utrönta, efter föredragning
genom behörig Expedition eller den för
Krigs-Ärenden, har, då inom Utskottet
meningarne om tillämpningen af 107 §.
RegeringsFormen i och för denna Stats-
Secreterarens Ämbetsåtgärd befunnits mot¬
satta, votering med slutna sedlar måst här¬
öfver anställas; och som dervid Två Stånd
stadnat emot Två, får Utskottet blott vörd-
samligen anmäla Omröstnings-resultatet,
med tillägg, att, vid så beskaffad utgång ,
någon till ansvar ledande anmärkning mot
Stats-Rådets öfrige Ledamöter icke egt rum.
Beträffande åter de uti Krigs-Expedi¬
tionen beslutna dispositioner, så enär Rik¬
eens Ständer, vid sista Riksdagen, ej alle¬
nast ökat Tredje Htifvudtiteln med nära
700,000 R:dr, och deribland 300,000 R:dr
utöfver den till Försvarsverket förut be¬
viljade Millionen, under grundad förmo-
Bihang till R. S, Prat, $:dje Sami, 14.
106 Constitutions-TJtskottets betänkanden.
dan om det dymedelst till öfver tre och
en fjerdedels millioner uppgående ansla¬
gets tillräcklighet för Militaire-behofven,
utan ock vid den i Riksgälds-Contoiret af¬
sätta särskildta summans lyftning uttryckli¬
gen fästat villkoret af utomordentliga fall,
men föredraganden af Krigs-Ärendena, Hr
Stats-Secreteraren m. m. Quiding , ehuru,
på sätt Stats-Utskottet upplyst, besparin¬
garna och öfverskotten lemnade en använd¬
bar tillgång, likväl, mot mindre Crediti-
vets verkliga bestämmelse och Riksens
Ständers härom meddelade föreskrifter, och
utan afseende på angelägenheten deraf att
det faststälda anslaget ej må öfverskridas,
tillstyrkt, under den 6 Febr. och 20 Maitii
1821 samt den 19 Februarii 1822, nämn¬
da Creditivs anlitande, för åtskilliga Arbe-
beten och anstalter till Rikets försvar, som
ej kunde med de i Stat anslagna medel
bestridas, samt följaktligen för Tredje Huf-
vudtitelns förstärkning och allmänna eller
vanliga Militairebehof, med tillsamman
400,000 R:dr, hvarjemte Herr Stats-Secre¬
teraren till Protocollet den 20 Martii 1821,
just vid fråga om fördelningen af det årets
anslag, till hvars RiksStat en behållning
af öfverskotten på Inkomst- och Resparin-
garna på Utgifts titlarna var, med 467,206
R:dr 25 sk. 9 rst. öfverförd, anmält, utan
uppgifvande af belopp och ändamål, att
Constitutions-Utskottets betänkanden 107
behållningen förut blifvit till fullo dispo¬
nerad, samt att, i följd häraf, erfordrades
för FörsvarsVerket till Lands och Sjös,
1,600,000 R:dr, eller 300,000 R:dr mer än
Ständerna ytterligare beviljat, har Consti-
tutions Utskottet funnit skäligt, att, i och
för omförmälta åtgärder, ställa Herr Stats-
Secreteraren Quiding under tilltal inför
RiksRätt; i hvilket afseende Utskottet nu
anmodar Riksens Ständers Herr Justitiae-
Ombudsman, att, efter äskande af behö¬
rig kallelse, denna sak i laga ordning utföra.
Hvad slutligen vidkommer de öfriga
omständigheter, som i sammanhang här¬
med förekommit, ej mindre mot Stats-
Rådet och föredraganden af Krigs-Ärender,
i anledning af Protocollet den 27 Maji
1819, och särskildt mot StatsRådets, den 6
Februarii och 20 Martii 18-1 samt den
19 Februarii 1822, i rådslagen deltagande
Ledamöter, än äfven mot StatsRådet och
föredraganden af Handels- och Finance-
Ärenden, i följd af Protocollen den 9 Ja¬
nuarii och 15 Junii 1822, anser Utskottet
samma anmärkningar, hvilka dessutom icke
ingått i Remissens egentliga föremål, böra
förfalla.
Stockholm den 26 Maji 1823.
ao8 Constitutions-Utskottets betänkanden.
N;o 19.
Ankom d. 2Q Junii 1825.
Memorial, till Riksens Ständer, rörande
Stats- Utskottets anmärkningar mot
disposition af Stat sränt em edel för
Kongl. Jheaternes understöd.
Tili följd af samtlige Riks-Ståndens
Remiss, under den 26 sistlidne Februarii,
å en af Stats-Utskottet, i Memorial N:o
IO, uppgifven anmarknings-anledning mot
föredraganden af Handels- och Finance-
Ärendena, får Consti tutions Utskottet här¬
medelst vördsamligen mlåta sig öfver det¬
ta ämne, iunefattadt i Stats-Utskottets sär¬
skildt aflemnade Protocolls Utdrag, af den
22 i nämnde Månad, deruti, med åbero¬
pande af hvad Riksens Ständers Revisorers
Berättelse bland annat innehåller, angåen¬
de en, genom influten ränta å de, jemlikt
Kongl. Brefven den 2r och* 29 November
1815 samt den 14 Maji 1817, åt dåvaran¬
de Filial-Discon t verken i Malmö och Gö¬
theborg samt Wermlands Bruksegare be¬
viljade penninge-försträckningar, vunnen
och till 36,904 B:dr 39 sk. 5 rist. belö¬
pande Stats-intrads användande för Huf¬
vudstadens Theatrars understöd intill näst
Constitutions-Utskottets betänkanden. 10g
infallande Riksdag, Stats-Utskottet, enär
denna Räntetillgång egentligen bort öka
öfverskotten å Stats-Inkomsterna och till
Riksgälds-Contoiret levereras, förmält sig
äga desto större anledning att anmärka till¬
styrkandet af förberörda disposition, som
Riksens Ständer, uti underdånig skrifvelse
den 8 Julii 1818, om anslåendet af 30,500
R:dr för enahanda ändamål, härvid fästat
det uttryckliga vilkor, att Staten skulle för
alltid frikallas från vidare utgift för The-
atrarnes behof, än dertill årligen bestådda
5,900 R:dr.
StatsRådets Protocoll besanna det af
Stats-Utskottet angifna förhållandet och
upplysa tillika, att beslutet om Theatrarnes
bispringande intill påföljande Riksmöte
blifvit i Kammar-Expeditionen fattadt, äf¬
vensom att de härtill i Handels- och Fi-
nance-Expeditionen utsedda medel tillfallit
Statsverket, genom en af särskildta omstän¬
digheter påkallad, af Kongl. Maj:t utan
Riksens Ständers medverkan , vidtagen an¬
stalt, samt att för öfrigt dispositionen skett
med förbehåll, att den borde hos Riksens
Ständer anmälas, hvilket ockander inne¬
varande Riksdag egt rum.
Nu ehuruväl Stats-Utskottet icke sak¬
nat grund för sin framställning, helst Rik-
HO Constitutions- Utskottets bctänkandcn.
sens Ständer bestämdt förklarat det något
ytterligare allmänt bidrag åt Theatern ej
kunde anslås; dock som den för ändamå¬
let använda inkomst varit helt tillfällig och
opåräknad, oell då, efter Constitutions-
Utskottets öfvertygelse, både Konungens
representation och Nationens värdighet for¬
drat Hufvudstadens Theatrars fortfarande
bestånd , finner Utskottet den anmärkta råd¬
gifvande åtgärden, hvilken dessutom ej in¬
nebär något stridande hvarken mot 65 och
68 §•§• RegeringsFormen eller mot Rikets
gagn, icke heller föranleda någon ansvars-
påföljd.
Stockholm den 31 Maji 1823.
N:o 20.
Ankom d. 28 Junii 1823
Memorial, till Riksens Ständer, angående
Stats - Utskottets anmärkning emot
disposition af Tull fr ilie t sine del, till
Stockholms Invånares förseende med
groft bröd.
För uppgifvandet af anledningarna till
en Anmärkningsmotion, hvaröfver samtli¬
Constitutions-Ustkottets betänkanden. lil
ga RiksStånden, genom Remiss af den 26
nästlidne Februarii, äskat Constitutions-
Utskottets yttrande har Stats-Utskottet, i
meddeldt Protocolls-Utdrag, för den 22 i
samma månad, anfört att, Sedan Riksens
Ständers Revisorer förmält det en summa
af 16,154 R-dr 28 sk. 4 rst., erlagd af åt¬
skilliga Handelshus, såsom tullafgift för
vissa från Ryssland införskrifna Spanmåls-
partier, blifvit jemlikt Kongl. Maj;ts Nådi¬
ga förordnande, den 18 November 1818. af-
lemnad från Stats-Contoiret till Allmänna
Magazins-Directionen, för att användas till
bestridandet af nödiga kostnader vid Huf¬
vudstadens behöfvande Invånares förseen¬
de med groft bröd för billigt pris, Stats-
Utskottet, enär samma Tull afgift, efter
vunnen underrättelse, influtit, i följd af
den år 1817 afslutna Handelstractat, hvari,
bland annat, tullfri utförsel från Ryssland
af 200,000 Tschetverts Spannmål blifvit
Kongl, Maj t förbehållen, samt 58 §. Re¬
geringsFormen bjuder, att alla, genom trac-
tater med fremmande Makter Riket till¬
fallande Medel skola, lika med StatsVer-
kets öfriga inkomster, redovisas, ansett
sig ej kunna undgå att framställa denna
anmärkning mot Föredraganden af Handels-
och Finance-Ärenden , såsom Contrasignant
af Kongl. Maj:te Nådiga Skrifvelse i ämnet.
112 Cons titutions-Utskot tets Betänkanden.
Af Stats-Råds-Protocollen och andra
upplysande Handlingar har Constitutions-
Utskottet inhemta t, att allt ifrån är 1721
Sverige egt sig betingadt tullfritt utföran¬
de från Ryska Östersjöhamnar, af ett visst
qvantum Spannmål, sednast bestämdt till
200,000 Tschetverts årligen; att denna ut-
förselfrihet varit, än begagnad för Kongl.
Maj;t och Kronans räkning, än åter öfver¬
sten efter af Kammar-Collegium uppgjord
reparation, åt StapelStädernes Handlande,
mot förbindelse, att till Kongl, Maj:t och
Kronan erlägga en, för tillfället stadgad,
större eller mindre andel af Ryska utgå¬
ende Tullens belopp, samt att nämnda an¬
delar icke ingått i den vanliga Tullupp¬
börden, utan, medelst insättning i Banken,
aflemnats till Räntekammaren , hvars qvit-
tencer sedermera ingifvits till Kammar-
Collegium, för controlerandet af upp¬
börden.
Då således den för ofvanberörda än¬
damål disponerade inkomst är, till ursprung
och beskaffenhet samt Uppbörds- och re¬
dovisningssätt, vida skiljaktig från de i 60
§. RegeringsFormen omförmäldta Tullme¬
del, och då samma inkomst tillflutit Kro¬
nan, icke såsom en följd af sjelfva Tracta-
ten, hvilken ej antyder att några Medel
sko¬
Constitutions-Utskottets Betänkanden. 115
skola Riket tillfalla, men såsom en verkan
af Kongl. Maj:ts särskildta föreskrift, örn
tullfrihetens begagnande af privata Perso¬
ner, mot billig retribution, hvadan icke
heller 58 §. Regeringsformen kan på fö¬
revarande fråga tillämpas, finnér Utskottet
Anmärkningen ej påkalla någon till ansvar
ledande behandling.
Stockholm den 31 Maji 1823.
N:o Qi.
An Korn flen Junti iQ23-
jyiemorial till Riksens Ständer, med Ut¬
låtande öfver Stats - Utskottets an¬
märkning mot dispositionen af medel,
influtna för expor ter adt krut.
Under den 26 sistlidne Februarii haf¬
va samtlige RiksSlånden remitterat till
Constitutions-Utskottet en, uti Memorial
den 22 i samma månad, af Stats-Utskottet
framstäld Anmärknings-anledning mot fö¬
redraganden af Krigsärender, och hvilken
anledning, enligt meddeldt Protocolls-Ut-
drag, hemtats från 1820 och 1822 årens
Bikung till R, S. Brot. $:dje Sami. 15
it4 Conslitutxons- Utskottets Betänkanden.
Revisorers erinran, vid dispositionen af de,
för åtskilliga från Kronans Förråd till Ut-
rikes ort exporterade krutpartier, influtna
medel, så vidt som dessa, utan att i or¬
dentlig väg till Statsverket ingå, blifvit,
jemlikt aflåtna Nådiga befallningar, reser¬
verade för Tredje Hufvudtitelns förstärk¬
ning eller af KrigsCollegium använda för
särskildta behof; förmälandes StatsUtskottet
hufvudsakligen att, ehuru Stats-Ulskottets
vid sista Riksdag gillade förslag till In¬
komsttitlarnas beräkning, innehöll att der¬
ibland till 50,000 R:dr upptagna krut och
salpeter-försäljningsmedel skulle uppkom¬
ma, genom tillverkningarnas afyttrande in¬
om Riket, häraf likväl desto mindre bort
dragas den följd, att hvad medelst afsättning
å Utrikes Ort inflöt, kunde från Inkomsten,
under den generela benämningen : Krut och
Salpeters-försäljningsmedel uteslutas, som
all export af berörda Artiklar den tiden
var förbjuden: hvadan ock, efter Stats Ut¬
skottets tanka, rättast förfarits om varan,
såsom i alla händelser en Stal ens tillhörig¬
het, blifvit Staten tillhandahållen och, lika
med andra intrader, behörigen redovisad.
Constitutions-Utskottet delar visserli¬
gen den af Stats-Utskottet framlagda åsigt
att, i fall Kongl. Maj;t täckes, efter Eget
ompröfvande, anbefalla försäljning af stör¬
Constitutions-Utshottets Betänkatiden. 115
re eller mindre, FörsvarsVerkets behof öf-
verstigande Krutqvantiteter, Kongl. Maj:ts
dispositionsrätt öfver den inflytande be¬
talningen är inskränkt inom den krets Rik¬
sens Ständer, vid StatsRegleringen, för
medlens användande utstakat, äfvensom att
dylika nya tillgångar böra, bland Stats-
Intraderna, ordentligen upptagas och redo¬
visas; men emedan, hvad särskildt angår
ifrågavarande till Utrikes Ort exporterade
krut, Riksens Ständer icke meddelt elier
ens kunnat meddela uttryckligt stadgande
om dispositionen och redovisningen af der¬
för utfallande betalnings-summor, och så¬
ledes icke heller någon bestämd föreskrift
här finnes öfverträdd ; ty och då för öf¬
rigt denna opåräknade inkomst af en un¬
der Tredje Hufvudtiteln hörande Material
blifvit använd till det närmaste och mest
naturliga ändamålet, samma Titels förstärk¬
ning, anser Constitutions-Utskottet sig icke
ega skäl att den uppgifna anmärkningen,
till ansvars påföljd, godkänna.
Stockholm den 51 Maji 1823.
li6 Constitutions-Utskottets Betänkanäen.
N:o 22.
Ankom den 28 Julii 1823.
Memorial till Riksens Ständer, beträffan•
de Stats■ Utskottets anmärkning mot
beviljade Lånför sträckning ar af Sal¬
petermedlen.
Uti meddeladt ProtocollsUtdrag, för
den 6 sistlidne Martii, bilaga tili samtli¬
ga RiksStåndens Remiss under den 11 i
samma månad, har StatsUtskottet, såsom
en afvikelse från föreskrifterna om Stats-
Verkets medels förvaltning, anmärkt emot
föredraganden af KrigsÄrenden, hans con-
trasignation å Kongl. Majus den 19 Janu¬
arii 1820, den 3 April 1821 och den 28
Augusti 1822 aflåtna Nådiga Befallningar
till Committerade för SalpetersÄrendena,
att af Salpetermedlen försträcka Carl Gu¬
stafs Stads Gevärs Factori nödigt penninge-
biträde för Inrättningens fullbordande, som
då utgått med 5000 R:dr utöfver redan, £
följd af Kongl. Brefvet den 13 April 1813,.
förskjutna 50,500 R dr, samt Höganäs Sten-
koIs-Grufve-Intresenter 8,000 R:dr, för ar-
betarnes aflönande, och Götha Canal Bolags
Direction 50,000 R:dr för befordrandet af
Sjöarne Wenerns och Wetterns förening.
Constitutions• Utskottets Betänkanäen. 117
Det kan väl ej bestridas, att ju Stats¬
utskottets åsigt af ämnet grundar sig på
en sträng tolkning af bokstafven; dock e-
medan Kongl. Maj:t utan tvifvel egt att, af
behållningarna på det under Tredje Huf-
vudtiteln till Salpetertillverkningens be¬
främjande uppförda anslag, förskottsvis un¬
derstödja den för DefensionsVerket högst
vigtiga GevärsFactori Inrättningen, ty enär
hvad försträckningarna till Höganäs Grufve-
Interessenter och Götha Canal Bolag be¬
träffar, dessa för allmänt gagneliga företag
använda Medel blifvit mot säkerhet utlånta
och äfven, jemlikt StatsUtskottets egen upp¬
gift, några månader efter utlemnandet, till
SalpeterFonden återbetalta, anser Constitu-
tions-Utskottet, då således nyttiga ända¬
mål befordrats, utan dervid ens äfventyrad
förlust, något giltigt skäl till anmärknin¬
gens fastställande här icke vara för handen.
Stockholm den 31 Maji 1823.
N:o 23.
Ankom den 2(3 Julii 1523.
Memorial till Riksens Ständer, rörande
Stats- Utskottets anmärkning mot verk-
stälda anticipationer på följande ärs-
anslag.
Sedan Riksens Ständers Revisorer till-
kännagifvit hurusom Kongl. Maj:t, enligt
Ii8 Constitutions-UtsJiOttets Bctänkcinden.
Nådig Skrifvelse den 27 Februarii 1821,
angående flottornes utgifts-behof, förordnat
att, då, utom de för året anslagna 500,000
R dr, jemte 50,000 R:dr af mindre Cre-
ditivet, ytterligare tarfvades 97,783 R:dr
6 sk. 2 rst., Förvaltningen af Sjö-Ärendena
skulle ega att för leveranserne betinga
sådane betalnings-vilkor, att en motsvaran¬
de summa ej behöfde liquideras förr än
året derpå, samt likaledes, genom Nådigt
Bref af den 26 Februarii 1822, rörande
Militaire utgifternas reglering för året,
anbefallt Krigs.Collegium att, lör hvad
utöfver den beviljade summan erfordrades,
så ställa betalnings terminerne, att det å-
terstående beloppet, 6o,493R:dr g rst.,
Icomme att först vid detta års början för¬
falla, hvarförutan Kongl. Maj:t tillåtit För¬
valtningen af Sjö.ärenderna att, för beta¬
landet af 1821 års leveranser, använda de
medel, som för år 1822 anslagits till flot¬
tornas nybyggnad och underhåll, och på
det Sätt inrätta upphandlings vilkoren, att
Utgifterna för sistnämnda år kunde under
det innevarande bestridas; så har, uti med-
deladt Protocolls Utdrag af den 6 sistlid-
ne Martil, föremål för samtelige RiksStån-
dens Remiss under den 11 i samma må¬
nad, Stats Utskottet, enär det med de för
Stats-Werkets förvaltning faststälda grun¬
der ingalunda står att förena att detsatn-
Constitutions-Vtskoltcts Betänkanden. 119
ma, mot uttryckliga föreskrifter i 76 $.
Regerings-formen, skuldsättes, samt antici-
pationer på ett kommande års anslags¬
summa, till betäckande af det löpandes
större utgifter, icke bör annorlunda be¬
traktas än såsom ett öfverskridande af be¬
stämda Stats-anslag, pröfvat sig befogadt
att göra anmärkning mot föredragande af
Krigs-Ärenden, hvilken contrasigneradt de
Nådiga skrifvelser, hvarigenom Administre¬
rande verken förständigats, att vidtaga of¬
van omförmälta åtgärder.
Under rättvisande af Stats-Utskottets
omtanka och nit för stadgade föreskrifters
noggranna efterlefnad, finner, jemväl för
sin "del, Constitutions-Utskottet, att antici-
pationer på kommande årens Stats-anslag
kunna i längden blifva högst vådliga,
och att de fördenskull böra framdeles på
det sorgfälligaste undvikas; men då en
anticipation, hvilken, såsom i förevarande
fall är att förmoda, godtgöres af följande
årets anslag, utan deri uppkommande brist,
icke innebär verklig skuldsättning, och
då för öfrigt flera bland utgifterna, till
exempel de för nybyggnad och materiali-
ers inköp, varit af den beskaffenhet, att de
måst på flera år fördelas, anser Utskottet
någon egentlig, till ansvar ledande anmärk¬
ning här icke ega rum.
Stockholm den 31 Maji 1823.
120 Constitutions-ZJtskottets Bctänkanden.
N:o 24.
Ankom flen 2Q Junii 1C23.
Memorial till Riksens Ständer, angående
Herr C. G. Trekenbergs anledning
till Anmärkning mot föredraganden
af Krigs Är enden.
Under den 21 sistlidne Februarii har
Höglofl. Ridderskapet och Adeln behagat
till ConstitutionsUiskottet remittera en an¬
ledning till anmärkning mot föredragan¬
den af KrigsÄrenden och dervid låtit, i
förseglat Convulut, foga ett af Herr Curry
Gabriel Treffenberg undertecknadt Memo¬
rial, hvaruti han med förmälan om den af
föredraganden begångna förmenta olaglig-
lighet, att hafva 2:ne särskildta gånger, vid
föredragning till bortgifvande af lediga
Lieutenantslönen på Kongl. Södra Skånska
InfanteriRegeinentets Stat, försummat in¬
fordrandet af den närmast till Lön berät¬
tigades skriftliga afsägelse och contrasig-
nerat Fullmakter å Lön för Personer utan
behörigt anspråk dertill, yrkat att föredra¬
ganden, hvilken härigenom skall tillskyn¬
dat Herr Treffenberg, såsom vid begge
förrberörde tillfällen utesluten, betydligt
lidande, måtte ställas under tilltal inför
Rika-
ConstitutionsUtskottets Betänkanden. 121
RiksRätt och förpligtas till det ersättnings¬
ansvar 2 mom, 5 jf. Ansvarighets-Lagen,
med hänvisning till i2 jf. 1 Cap. Rätte¬
gångs Balken, stadgar.
Af StatsRåds Protocollen i de delar,
som utgöra ämnet för anmärkningen, in-
hemtas endast att Regementschefens, af ve¬
derbörande Brigad Chef insända underdå¬
niga förslag till återbesättande af åtskilli¬
ga, äfven i Lieutenantsgraden, lediga OfR-
cers-beställningar, vid Södra Skånska Infan¬
teriet, blifvit i vanlig ordning anmälda och
bifallna.
Då således StatsSecrsteraren föredra¬
git och tillstyrkt ett ej klandradt eller öf-
verklagadt Förslag; då den prejudice Herr
Treffenberg tilläfventyrs må hafva lidit,
måste tillräknas Regements- och Brigad-
Chefen, och då ändtligen StatsRådets Pro
tocoll, sjelfva föremålet för Utskottets
granskning och väsendtliga ledningen för
dess omdöme, vid intetdera tillfället ens
upptager Herr Treffenbergs namn, än min¬
dre utsvisar att han blifvit olagligen för¬
bigången, Unner Utskottet icke heller nå¬
got ansvar kunna Föredraganden, i och för
Bihang; till R, S- Proh 3rdje Sami. 16
122 Constitutions-Utskottets Betänkanden.
den underlåtna åtgärden och den lemna»
de Contrasignationen, åläggas.
Stockholm den 31 Maji 18^3.
N;o 25.
Ankom den 28 Juni 1823.
Memorial till Riksens Ständer, rörande
Grefve C F. Horns anledningar
till anmärkning mot StatsRådet och
StatsSecreterarne.
Genom Protocolls-Utdrag, under den
26 sistlidne Februarii, har Höglofl. Rid-
derskapet och Adeln till ConstitutionsUt-
skottet remitterat åtskilliga, i den form
29 §. Riksdags Ordningen föreskrifver,
anmälda anledningar till anmärkning mot
Konungens StatsRåd och samtelige före¬
dragande StatsSecreterare. Denna Remiss
var beledsagad af ett försegladt Couvolut,
som, vid öppnandet, fanns innehålla ett
så lydande:
Vördsamt Memorial.
”Med stöd af 29 §. Riksdagsordningen,
går jag till utöfningen af min Riksdags-
123 Constitutions-Utskottets Betänkanden.
manna-pligt, då jag, ledd af en rättskän¬
sla, som hvarken bör eller kan tvingas,
framlägger till Höglofl. Constitutions-Ut-
skottets pröfvande: Några anledningar till
anmärkningar mot StatsRådet och samtliga
föredragande StatsSecreterare. De Rege¬
ringens åtgärder, som härvid äro föremål
för den granskningsrätt Grundlagen tilläg¬
ger hvarje Svensk Medborgare, torde de
fleste redan väckt Constitutions-Utskottets
uppmärksamhet och denna Remis» skulle
således kunna anses öfverflödig, om ej
Grundlagen stadgade, som ett vilkor för
Ståndens deliberations-rätt öfver ämnen af
ifrågavarande beskaffenhet: Constitutions-
Utskottets föregående hörande, hvarföre
Utskottets granskning af desse och dylika
anledningar till anmärkningar nödvändigt
måste föregå de beslut, som RiksStånden
kunna fatta med afseende på 107 §. Re-
gerings-Formen.
Ehuru Grundlagens bokstaf endast sy¬
nes ålägga StatsRådet den passiva skyldig¬
heten att råda, fordrar Statsinrättningens
bestånd att dessa rådslag blifva gällande
och den StatsRådets Ledamot, som fortfar
i sitt Rådgifvare-kall, sedan han förlorat
sin Konungs förtroende, bör äfven vara i
mistning af Nationens , då han icke sjelf¬
mant frånträder en plats, der han icke
124 Constitutions-Utskottets Eetänhanden.
längre kan vara verksam utan uppoffring
af sin öfvertygelse. Det torde vara vig-
tigt att skärskåda icke allenast hvad Stats¬
Rådet gjort utan äfven hvad Det möjligen
uraktlåtit att göra, till befrämjandet af Ri¬
kets sannskyldiga nytta. Skulle således
Constitutions-Utskottet, af StatsRådets Pto-
tocoller, inhemta den bedröfliga upplysning,
att blotta reservationer vid beslutens fat¬
tande deruti blifvit antecknade, i stället för
kraftiga yrkanden på Grundlagens orubb¬
liga helgd och upplysande framställningar
af Landets sanna behof 5 så torde Constitu-
tions-Utskottet anse som ett nödigt correc-
tif emot dettbristande i Grundlagens före¬
skrift, att anmärka, s$ väl de stumme som
ohörde Rådgifvares förhållande.
Anledning till anmärkning mot Stats¬
Rådet finnes i dess tillstyrkta Regeringens
vägrade bifall till Ständernas beslut af Ar
1818, att genom sina Revisorer granska
vissa under StatsVerkets förvaltning ståen¬
de Fonder, såsom Arméens Passevolance-
Cassa m. fl., hvilken vägran , stödd på en
origtig tolkning af 68 §. Riksdagsordnin¬
gen, utvisar ett tydligt misskännande af de
obestridliga rättigheter Svenska Folket sig
förbehåilit. Rättigheten att granska Stats¬
Verkets tillstånd i alla des3 delar, till irt-
Constitutions-Utshottets Betänkanden. 125
komster och utgifter, fordringar och skulder
— se 58 §• RegeringsFormen — står i ett
oskiljaktigt förhållande till rättigheten att
sig allena beskatta.
Då 6 §. Regerings formen uttryckli¬
gen stadgar, att StatsSecreterare skola vara
fyra, och 8, 9, 10, 58 bestämma de¬
ras ansvarsfulla åligganden, synes det oför¬
klarligt, att trenne af dessa StatsSecretera-
re-platser längre tid varit ledige. Skulle
ej StatsRådet hafva påyrkat ett mera lag¬
enligt förhållande i denna del, så måste
det synas för många, som hade StatsRådet
derigenom velat eludera Grundlagen, ve¬
lat så tyda Ordalydelsen uti 8, 9, 10 §.§.
i RegeringsFormen, der det står: StatsSecre-
terare eller de som deras tjenst förrät¬
ta, och i 38 §• der det står: den före¬
dragande, som skulle vicarierande Persö¬
ner vid dessa tjenster vara tillåtne oftare,
än då verklige Stats - Secreterarena, ge¬
nom laga förfall , vore hindrade att de¬
ras tjenslbefattning utöfva; då likväl den
sist åberopade §. äfvensom 42> och
107 §.§. tydligt förutsätta de Ordinarie
Stats-Secreterarnes ständiga tillvaro, hvar¬
före äfven de tjenstförrättande icke fin¬
nas i Ansvarighets-Lagen nämnde. Lika¬
ledes anmärkes , att Justitiae - Canceller,
som enligt 27 §. Regerings-Formen skall
126 Cons titutions-Ut skottets Betänkanden.
af Konungen nämnas, i flere år icke va¬
rit till.
Anledning till anmärkning finnes i de
flerfaldiga exempel af Tr\ckfrihets Lagens
origtiga tolkning , då StatsRådet, med bi¬
fall till de af Hof-Cancelleren, tid efter
annan, mot yttranderätten rigtade Ämhets-
åtgärder, ingifvit Nationen den vådliga tan¬
kan på en hotande fara för friheten. Då
hvarje misstydning, hvarje kränkning af
den Constitutionela rättigheten, som finnes
hvarje Medborgare förvarad i Lagen, att
genom tryck kungöra sina tankar öfver
Regeringens åtgärder, att offentligen klaga
sin och sina likars nöd, att klaga öfver
förtryck och orättvisa, nödvändigt måste
verka ofördelaktigt på samhälls byggnaden
och undergräfva dess bestånd; kan ett så¬
dant förhållande icke undgå Constitutions-
Utskottets uppmärksamhet.
Anledning till anmärkningar mot Stats¬
Rådet jemte föredragande StatsSecretera-
re inhemtas vidare af nedanstående Cita-
tioner af Regeringens utfärdade beslut:
l/o Genom Krigs-Expeditionen.
Under den 7 Martii 1820 Kongl. Maj:t
Nådiga Skrifvelse, med antydan till Krigs-
Constitutions• Utskottets Betänkanden. 127
Collegium, Förvaltningen af Sjöärenderna,
Cancellier och Contoir samt General-Adju-
tans-Expeditionerna, att vägra åtkomst till
vissa FörsvarsVerket rörande Handlingar,
hvilket förbud tydligen strider mot 2 §.
4 mom. Tryckfrihets-Förordningen.
Under den 28 Martii 1821 Circulaire
till Vederbörande, hvari yttras en önskan
om förhöjning i det stadgade målet för
Recriiter vid Indelda Cavalleriet, och då
i Circulaire-Brefvet förekommer, att en så¬
dan förändring i Författningarna väl icke
kan anbefallas, men vederbörande Ämbets¬
män likväl deri åläggas att densamma un¬
der godvillig öfverenskommelse befordra ;
har jag trott mig häri finna en åtgärd stri¬
dande mot RegeringsFormens 57 och 80 §.§.
samt Allmänna Lagens stadgande i 44 Cap.
Missgärnings-Balken.
Under den 15 Maji 1821, Circulair-
Bref till Landshöfdingarne om de Extra-
Roterings-skyldiges hörande vid en före¬
slagen ändring uti de Rustnings-skyldig¬
heter, som genom Konungs och Ständers
beslut blifvit faststälde; hvilket Extra Ro-
teringsskyldiges hörande tydligen strider
mot nyss åberopade Lagrum, heldst det å-
syftade en betydlig Stats - Medlens bespa¬
ring, på bekostnad af Extra Rothållare, och
128 Constitutions-XJtskoltets Betänkanden.
\
Under den 50 April 1822, har Kongl.
Majit, uppå LandshöfdingeÄmbetets i Öre¬
bro Län gjorda underdåniga hemställan,
om ändring i förestående Regeringens pro¬
position, till förmån för vissa Extra Rot¬
hållare inom nämnde Län, i Nåder förkla¬
rat den sålunda föreslagna nedsättning i
målet på Trosshästar med flere ändringar,
vara antaglige Härvid förekommer icke
allenast olagligheten af den först föreslag¬
na ändring af gällande Författningar, utan
äfven den väld, hvarmed en partiell efter¬
gift i Roteringsskyldigheten, genom det
sednare medgifvandet, blifvit enskilde till¬
delad.
Som en betydlig anledning till an¬
märkning mot StatsSecreteraren för Krigs-
Arenderna anföres: den, i olaglig fotm,
till Regements-Chefer utfärdade befallning,
att på förslag till lägsta öfficers-graden
utesluta dem, som icke kunna förete sä¬
kerhet för en viss årlig inkomst af enskiId
förmögenhet, och då denna olaglighet blif¬
vit beifrad, har StatsSecreteraren Quiding,
i skrifvelse till Riksens Ständers Justitiae-
Ombudsmnn; den 17 April 1821, ådagalagt
ett så uppenbart förakt för Grundlagens
Stadgande och ett så meningslöst förkla¬
rande af sin Ämbetsmanna-åtgärd, att man
med
Constitutions-Utskottets betänkanden. 129
med full visshet nödgas bestrida ifrå^ava-
O D
rande StatsSecreterares oväld och skick¬
lighet.
2:0 Genom Kammar-Expeditionen.
Under den 30 November 1820 Till
Öfver Ståthållare-Ämbetet i Stockholm ut-
färdadt förbud för ett Patriotiskt Sälskaps
sammanträdande. Detta Sällskaps offent¬
liggjorda stadgar utvisa tillräckligt ända¬
målets oskadlighet och fastmera en högst
berömlig förening af aktningsvärda Med¬
borgare, endast till utbildande af Talare-
gåfva i offentliga ämnen. Ett häremot af
verkställande Makten rigtadt förbud, ger
ett ofördelaktigt begrepp om Regeringens
afsigter och torde dessutom på goda skäl
kunna anses såsom ett steg mot den i 16
§. Regeringsformen stadgade personliga
friheten.
Under den 17 April 1821, Kongl. Majrts
Nådiga Skrifvelse till HofCancelleren, hvari
gillas den skedda indragningen af Perio¬
diska Skriften Courieren samt förbjudes
dess Redaction att vidare utgifva någon
Tidning. Denna åtgärd, rigtad mot för¬
fattare, som utan ringaste brott mot Tryck-
frihets-lagen, endast med frimodighet be-
Bihan* till R. S. Fröt. frdje Sami. 17,
130 Constitutions-Vtskottets betänkanden,
gagna yttrande rätten till Medborgerlig
upplysning, har icke utseende af den oväld,
hvarmed föredragande bör tillämpa Grund¬
lagen. Samma anmärkning torde med fog
kunna göras vid behandlings-sättet af alla
mål af dylik beskaffenhet, som kommit
under Regeringens pröfning.
Under den 4 September 1822, Förbud
för enskildt man att i Hufvudstaden inrät¬
ta en Theater. gifver vid handen, att fö¬
redragande åsidosatt den rättighet honom
lemnäs i RegeringsFormen 38 §., hvarige¬
nom ett Regeringens beslut tillkommit,
som, tvärtemot 60 §. samma Regerings-
Form, förklarar en Theater-inrättning i
Stockholm för Kronans Monopolium.
3:0 Genom Handels- och Finance-
Expeditionen.
Under den 19 April idig, Kongl. Maj'ts
Nådiga Skrifvelse, som förbjuder export
af Skogsproducter från Bohus Län, och
Under den 6 December 1820, Kongl.
Maj:ts Nådiga Skrifvelse, som tillåter sam¬
ma producters utförande fran Westergöth¬
land genom Bohus Län; hvilka mot hvar¬
andra stridande Regeringens beslut synas
förutsätta ett vacklande system, alltid mot¬
Constitutions-TJ stkottets betänkanden. 131
verkande den productiva Industrien, och
dessutom rakt stridande mot 60 §. Rege¬
ringsFormen, som förbjuder några Mono-
poliers fastställande för enskildta personer.
Under den 23 Januarii 1819, Kongl.
Maj:ts Nådiga Skrifvelse till Allmänna Ma-
gazins-Directionen, som gillar dess åtgärd
med transporten af 500 tunnor Hafre från
Stockholm till Sundsvall, hvilket deremot
i en sednare Skrifvelse, af den 13 Julii 1821,
ogillas, hvilket ogillande ytterligare upp¬
repas i Skrifvelsen , af den 13 September
1822, med tillkännagifvande att desse af
Kongl. Majit begagnade 500 tunnor Hafre
längesedan blifvit Magazins - Directionen
ersatte, som åter bestrides af samma Di-
rection. Ett förhållande af så trasslig na¬
tur och ärendets orediga behandling torde
förtjena uppmärksamhet; äfven torde den¬
na för Allmänheten obehagliga transaction
ej i ringa mån ådagalägga följderna af o-
beständiga föredragande och deraf följan¬
de osammanhängande åtgärder.
Under den 21 November I82T, Kongl.
Maj:t Nådiga Skrifvelse, hvari ersättning
för lagligen ådömde böter anvisas af Ex¬
tra utgifts-medel. Ett sådant användande
af Statsmedlen är till det minsta misshus¬
hållning.
132 Constitutions-lUtskottets belänkanden.
Under den Junii 1822. Kongl. Majus
Nådiga Skrifvelse till Riksgälds-Contoiret,
hvari den förklaring lemnäs, stridande mot
Brefvet af den 22 Maji 1819, och de gjor¬
da reqvisitioner å lilla Creditivet skulle
påföras de två tredjedelar, som aro an-
slagne till utomordentliga försvars-anstal¬
ter, hvarjemte Kongl. Maj t befaller, att
ytterligare Medel skola tillhandahållas af
den öfriga tredjedelen till oförulsedde be¬
hof. Man har full anledning att, med af¬
seende på dessa Statsmedels begagnande, i-
frågasätta huruvida föredragande, vid be¬
slutens fattande, iakttagit Landets sann¬
skyldiga nytta.
Under den 50 Maji 1821 och den 11
Julli samma år, Kongl. Majus Nådiga Skrif-
velser, hvari förbjudes att exportera djurs
hen, men tillåtes att utskeppa aska, och då
förbudet mot exporten af djurs ben grun¬
dar sig på dess användbarhet som göd¬
ningsämne, synes tillåtelsen att utskeppa
aska stå i motsats dermed.
Under den 16 September 1822, Ko¬
nungens Nådiga Skrifvelse till Justitiae-
Cancelleren , som ogillar dess Ämbetsåt-
gärd vid åtal mot KrigsCollegium i frå¬
gan om en försäljning af gjutgods, hvil¬
ken Justitias-Cancellerens beifran grundat
Constitutions-ZJtskottets betänkanden. 155
sig icke allenast på föreskriften i Rege-
ringsFormens 27 §., utan äfven på Kongl.
Majus förut i Nåder utfärdade anmaning,
så väl rörande detta mål enskildt, som åtal
i allmänhet mot missbruk af Ämbetsmanna-
myndigheten.
4'o Genom Ecclesiastik-Expedition.
Uder den 16 Julii 1821, Circulaire
till Landshöfdingarne, som deruti åläggas
att med nit och omsorg bereda medel och
utvägar, att inom Länen aflöna Djurläkare.
Då Grundlagen, så väl som Allmänna La¬
gen, vid strängt ansvar, förbjuda Ämbets¬
män att betunga Landets Invånare med nå¬
gon Skatt eller afgift, som icke grundas
på Riksens Ständers Bevillning, har jag
trott denna anmaning till Landshöfdin¬
garne vara Lagstridig. Den har ock för-
anledt till åtgärder, hvaribland exempelvis
anföres: Konungens Befallningshafvandes i
Orebro Län utfärdade kungörelse, hvari
Socknarna anmanas att, som löneanslag för
Djurläkare, åtaga sig en viss årlig sädes-
skatt, och är det bedröfligt att anmärka,
huruledes den betryckta och mindre upp¬
lyste Jordbrukaren, utan kännedom af den
Lagstiftande Magtens beslut, blindt un¬
derkastar sig den verkställande Maktens
godtyckliga påbud om en Ständig tillök¬
*34 Constitutions- XJtshottets Betänkanden.
ning i de indirecta Statsbidragen. Sålun¬
da torde ganska få Hemmansegare hafva
betänkt att ifrågavarande Löneanslag för
Djurläkare, borde anvisas på Nionde Huf-
vudtiteln af Bevillningen.
Anföres såsom en vigtig anmärkning
mot föredraganden, det allmänt kunniga
Regeringens beslut rörande Ebersteinska
Testamentet. Det ådagalägges fullkomligt
vådan för egande rätten och allmännna sä¬
kerheten, som uppkommer genom Rege¬
ringens intrång på Domare-magtens om-
råde.
Uti Riksens Ständers valde Revisorers
Berättelser år 1820 förekommer anmärk-
ningsvärdt:
1:0 Stats-Ministerns den 30 Augustii
1818 afgifne Note till Magazins-Directio-
nen, om utleverering af 500 tunn. Hafre till
Kongl. Maj ts enskildta disposition, hvar¬
igenom det iifven mot föredragande för
Finance* och Handels-Ärenderna anmärkte
Origtiga förhållandet uppkommit, som för-
anledt Revisorerne, att ogilla så väl Rege¬
ringens som Magazins • Directionens åt¬
gärder.
2:0 Kongl. Maj:ts i bref af den 24 No¬
Constitutions-Utskottets betänkanden. 13$
vember 1818 och den <2 Martii 18x9, till
MagazinsDirectionen utfärdade befallning,
att, till reparation af Lyckeby Qvarnar, för¬
skjuta 11,000 R:dr, hvilket förskott skulle
anses som Lån till Förvaltningon af Sjö-
Ärenderna.
3:0 Kongl. Maj:ts, under den 29 Maji
1819 och den 11 Januarii 1820, till All¬
männa Magazins-Directionen utfärdade Nå¬
diga befallning, att till Öfver-lntendents-
Äm betets Disposition tillhandahålla 90
skeppund koppar.
4:0 Sedan Kongl. Maj:t i flere Skrif-
velser, ålagt Magazins-Directionen, att till
Öfver-Ståthållare-Ämbetet förskjuta 1000
Tunnor Råg i Månaden, för att utlemna
till BagareAmbetet i Hufvudstaden mot
nedsatt pris till nära 50 procent, med rät¬
tighet för MagazinsDirectionen att de så¬
lunda förskjutna 6000 tunnor Råg in na¬
tura återbekomma, hade sådant oaktadt
flera påminnelser, uteblifvit.
5:0 Till följe af Kongl. Maj:ts Nådiga
Skrifvelse den 12 November 1816 till
KrigsCollegium, hafva 986 centner krut
blifvit till export försålde, utan att de
derför erhållne medel kommit Statsverket
tillgodo i den ordning Grundlagen före-
136 Constitutions-ZJtskottets betänkanden.
skrifver. Vidare har Kongl. Majit, i Nå¬
digt bref till Krigs Collegium den 9 Fe¬
bruarii 1819, förordnat att betalning för
häraf exporterade 660 centner skulle så¬
som en tillfällig inkomst afsättas.
6:0 Sedan, i följd af 181 7 års Handels
tractat med Ryssland, Spannmål derifrån
blifvit tullfritt afhemtad och, med Kongl.
Maj:ts Nådiga tillstånd, i Sverige, införd,
mot erläggande af half tullafgift härstädes,
har behållne inkomsten häraf, enligt Kongl.
Maj.ts bref, den 18 November 1818, till
StatsContoiret, blifvit allmänna Magaz.ins-
Directionen anslagen till omkostnaders be¬
stridande vid verkställigheten af Kongl.
Maj:ts gifne befallning, om Hufvudstadens
behöfvande Invånares förseende med bröd
till billigt pris.
7:0 Åren 1817 och T818 hafva, tvärtemot
Riksens Ständers beslut, Enkor blifvit bi-
behållne vid sine aflidne Manners innehaf-
de pensioner på Indragnings-Staten.
8:0 Riksens Ständers beslut år 1818, att
Deras Revisorers Berättelser skola tryckas,
hade ej blifvit Kongl. Maj:t af vederbö¬
rande i underdånighet föredraget.
Slut»
Constitutions-Ustkottets betänkan den. 138
Slutligen hem ställes vördsamligen till
Höglofl. Constitutions-Utskottet, huru och
på hvad sätt Riksens Ständer skola vinna
underrättelse om orsaken till ett så väsendt¬
ligt förändradt förhållande, att den Sven¬
ska Postföringen öfver de Danska Staterne,
hvilken före den sednaste Fredstractaten
i Kiel, till följe af alla föregående freder
med Konungariket Dannemark, icke be¬
lastade Svenska kronan till högre belopp
än högst 4.000 R:dr Svenskt Banco årligen,
deremot, efter freden i Kiel, något år
skal hafva uppgått ända till den högst be¬
tydliga summan af 90,000 R dr Banco.
Då Sverige vid detta tillfälle var segran¬
de och följaktligen Lagstiftare vid Freds¬
slutet, så synes det för Svenska Medbor¬
gare besynnerligt, att en sådan oeconomisk
fördel, sorn vid förra Fredsslut alltid blif¬
vit Svenska Kronan betingad, nu vid detta
tillfälle icke blifvit tillgodonjuten.
Stockholm den 24 Februarii 1823.
C. F. Horn.
Constitutions-Utskottet, som nu går
att vördsamligen utlåta sig öfver alla des¬
sa anmärknings-anledningar, efter den ord¬
ning hvari memorialet deni upptager, får
Bihang till R. S. Prof. tydje Sami. iQ.
138 Constitutions-V tskottets Betänkanclen.
således, nied hänsigt till irsta puncten,
eller den, rörande begärd men afslagen
granskning af vissa till Statsverket höran¬
de Fonder, anmäla att, vid de särskilda,
i följd af meningarnas olikhet, med slut¬
na sedlar anstälda voteringar, i fråga om
tillämpning af 107 § Regerings Formen,
dels mot StatsRådet samfäldt, dels emot
Föredraganden af Handels- och FinansÄren-
derna, för åtgärden till vägrad Revision
af Tullverkets räkenskaper och förvalt¬
ning, något bestämdt resultat ej kunnat
ernås, emedan i förra omröstningen Två
Stånd stadnat mot Två, samt, i den sedna¬
re, Två Stånd yttrat motsatta tankar, och
de Två öfriga,hvartdera medelst paria vota
inom sig, blifvit inactiva; men att, hvad
åter beträffar åtgärden till vägrad revision
af Krigsmanshus - Militiae - Boställs- samt
Mötes-Passevolance - Cassorne och Hospi¬
tals fonderna, hvilka ej äro af fullt ena¬
handa beskaffenhet med verkliga Stats¬
medel, och hvilkas brist i tillgång icke
heller genom bevillning fylles, Utskottet
ansett något härutinnan icke falla StatsRå-
dets Legamöter och vederbörande föredra¬
gande till Last.
Andra puncten, angående den längre
tid fortfarande ledigheten af Tre Stats-Se-
creterare Beställningar och af Justitiae-
Constitutions- Utskottets -betänkanclen. 155
Cancellers-Ämbetet, har ytterligare föranlå¬
tit Utskottet till er. särskildt anmälan, hvar¬
om Utskottet får hänvisa till dess Allmän¬
na betänkande i följd af StatsRådsProto-
collens fulländade granskning.
Vid pröfningen af de sammanstälda
3*.dje och g:de Puncterna, som åsyfta en
förment origtig tillämpning af Tryckfri-
hetsFörordningen, samt förnämligast in¬
dragningen af Dagblad, med förbud mot
deras vidare fortsättning, har Utskottet,
med stöd af 107 §. RegeringsFormen, be-
slutit, i afseende på Tidningarne Argus,
Courieren från Stockholm och Argus den
Andre, det tillkännagifvande hos Riksens
Ständer, hvarom likaledes Utskottet nu
endast åberopar generela betänkandets in¬
nehåll, men deremot, i frågan om ansvar
för tillstyrkandet af Courierens fortfaran¬
de indragning och förbudet för Redactio-
tionen af Stockholms Courier att framde¬
les utgifva någon Tidning eller periodisk
Skrift, stadnat, efter omröstning, i stridiga
alternativ, samt hvad tre andra indragnin¬
gar vidkomma, anmärknings-anledningen
ogillat.
Enär, jemlikt hvad Protocollet öfver
KrigsÄrender för den 29 Februarii 1820
utvisar, Kongl. Maj;t för Statens interesse
140 Constilutior.sr Utskottets betänkanden.
ansett nödigt förordna att sådana Försvars.
Verket rörande Handlingar, som finnas i
KrigsCollegii eller Förvaltningens af Sjö-
Ärendernas Archiv, Cancellier och Contoir
samt General-Adjutans-Expedition för Ar¬
méen och Flottorna, och hvilkas offentlig¬
görande kunde medföra våda för Rikets
säkerhet skola af Presidenten i KrigsCol-
legium, Chefen för Förvaltningen och Kgl.
Maj:ts General Adjutant särskildt vårdas,
samt intet bland dessa document få utlem-
nas till någon, eho som hälst, innan Kongl.
Maj:t på skeende underdånig anmälan, der¬
till meddelat Nådigt tillstånd, Vederbö¬
rande Föredragande hos Kongl. Maj:t dock
obetagit att begära och erhålla de för
Ärendenas handläggning erforderliga upp¬
lysningar, tror Utskottet, genom blotta
framställningen af beslutet och motiven,
den /j.:de puncten vara tillräckligen både
utredd och vederlagd.
Enligt Proiocollet öfver KrigsÄrenden
för den 20 Martii 1821, afstyrkte föredra¬
ganden och StatsRådet en då projecterad
förändring i längdmåttet för recriiter vid
indeldta Cavalleriet och tillstyrkte ej annat
än avertissement till vederbörande Inspec-
teurer, Brigad-Chef och Landshöfdingar,
om Kongl. Maj:ts Nådiga önskan, att Rust-
hållarne, vid framdeles infallande remon-
Constitutions-Utskottets betänkanden, 141
teringar, aflemnade karlar af minst fem
fots åtta tums längd, ehuru de mönstrande
ej egde cassera Recriiter, som innehade,
väl icke detta, men dock det i Författnin¬
garna bestämda längdmått. Då sålunda de
rustande ej betungats med någon ny skyl¬
dighet, men på deras fria val berott, att
efterkomma Konungens Nådiga önskan eller
ej, finner Utskottet den 5:te anmärknings-
puncten böra förfalla.
För ett rätt bedömmande af 6 te punc-
tens föremål torde den upplysning göra
tillfyllest, att StatsSecreteraren och Stats-
Rådet d$n 8 Maji 1821, då beslut fattades
om Extra Rothållares hörande öfver pre¬
stationen af Mönstergill Häst i Stället
för munderad karl, tillstyrkt, på andragna
skäl, att denna fråga måtte få hvila intill
nästföljande Riksdag, samt att deras till¬
styrkan, den 27 April 1822, af de från
vissa Län erbjudna, å ömse sidor förmån¬
liga villkors antagande, endast lemnats åt
en partiel förfogning , hvarmed vederbö¬
rande redan förklarat sig nöjde.
Föredragandens af KrigsÄrendena, i 7
puncten anmärkta åtgärd med handbrefs
expedierande till Regementschefer , angå¬
ende mindre bemedlade Ynglingars uteslu¬
tande från förslag till lägsta Officersgra-
*42 Constitutions-Utskottets betänkandert.
den, har Utskottet ansett vara af egenskap
att böra, med tillämpning af 107 jS\ Rege-
ringsFormen, gifvas, i slutliga betänkan,
det, Riksens Ständer tillkänna.
Beträffande ämnet för 8:de puncten
eller det tillstyrkta fastställandet af Öfver¬
st åthållare-Äm betets förbud mot ett Huf-
vudstaden stiftadt Talaresällskaps samman¬
träden, finnér, vid betraktande af execu-
tiva Magtens rätt i ordningsmål, och af
de särskildta omständigheter, som för ögon¬
blicket påkallade samma rätts utöfning,
Utskottet sig icke befogadt att anmärk¬
ningen godkänna.
Bå den i io:de puncten citerade 60
§. afvRegeringsFormen synes desto mindre
tilläm^elig, som Kongl. Theaterlnrättnin-
garna i Stockholm, långt för detta tillkom¬
na, aldrig medlört för Kongl. Maj;t och
Kronan någon uteslutande vinning, utan
tvärtom betydliga konstnader, och då der¬
jemte beviljandet af ett nytt TheaterPri-
vilegium, nu, likasom alltid förut, beroen¬
de på Kongl. Maj:ts Nådiga Välbehag,
skulle troligen, vid en ökad concurrence,
hafva beredt den enskilde Entrepreneu-
rens undergång , och de redan befintliga
mot Hufvudstadens folkmängd nog svaran-'
de Theatrernes skada, kan den uppgifna
Constitutions-Utskottets betänkanden. 143
Anmärknings-anledningen af Utskottet icke
gillas.
Vid jemförelse af de locala olikheter
att Fräkne Härad i Bohus Län fournerar
nästan enda Skogstillgången på en vidsträckt
Hafskust, och att deremot Norra delen af
Wadsbo Härad i Skaraborgs Län är till
öfverflöd försedd med Skog, anser Utskot¬
tet deni 11 ;te puncten framstälda , för öf¬
rigt mindre vigtiga anmärkningen icke för¬
anleda någon åtgärd.
Under öfverläggning af I2:te puncten
och, i sammanhang dermed, den ig:de,
har Utskottet af Protocollen för den 23
Januarii 1819 och den 13 September 1822
intagit att Kongl. Maj:t, med godkännan¬
de af Allmänna MagazinsDirectionens an¬
stalt för afsändningen af femhundrade tun¬
nor Hafra från Stockholm till Sundsvall,
förklarat det samma Spannmålsparti skul¬
le, genom återlevering till något af Lä-
ne-Magazinen, godtgöras, att Kongl. Maj:t
blott ogillat det vidare , högst kostsamma
och utan Nådig auctorisation begagnade
transportsättet, samt att ej allenast förord¬
nande meddelats om Hafrans återställan¬
de in natura, utan ock transportkostnaden
blifvit af Kongl Maj:ts enskildta medel
betald; hvarjemte Utskottet vunnit den
*44 Constitutions- Utskottets betänkanden.
upplysning att H. E. Herr StatsMinisterns
för Utrikes Ärendena den 50 Augusti 1818,
från Röraas i Norrige, der Hans Majit
Konungen då vistades , aflåtna Note till
MagazinsDirectionens Ordförande icke in¬
nebar annat än underrättelse om en befall¬
ning, hvilken Directionen sedermera skul¬
le ofTicielt emottaga. Vid sådant förhål¬
lande och enär dessutom det på Kongl.
Maj:t ankom, att sjelf välja formen och
organen för utförandet af ett välgörande
ändamål, finnér Utskottet dessa anmärknin¬
gar icke förtjena afseende till anmälan.
Hvad angår i3:de puncten, så emedan
Protocollet för den 14 November 1821
antyder, att ifrågavarande belopp, Femtio
R:dr, blifvit i Justitiasväg tillagdt Öfver-
Jägmästaren i Östergöthlands Län, såsom
ersättning för Kronans andel af böterna i
ett afdömdt Skog-åverkans mål, hvilken
andel Öfver-Jägmästaren, såsom en till tjen-
sten hörande Löneförmån uppburit, men
'jemlikt Kongl. Majits Nådiga Utslag, måst
återgälda, anses, med ytterligare hemtadt
stöd från summans ringhet och de anord¬
nade medlens beskaffenhet, Utskottet an¬
märkningen böra förfalla.
Fjortonde puncten, rörande omflyttning
af
ConstitutionsUtskottets Betänkandert. 145
af disponerade Creditivposter, ingår i fö¬
remålet för StatsUtskottets anmärkning mot
lyftningen af mindre Cieditivets Tredjedel,
och är i sammanhang dermed besvarad.
Efter öfvervägande af de oskiljaktiga
omständigheter, som, enligt hvad Stats-
Råds-Protocollen upplysa, verkat till för¬
bud mot export af djurs ben och dispence
för utförsel af aska, finner Utskottet den
häremot, i i5:de puncten, rigtade anmärk¬
ning sakna fullgiltig grund.
Den i i6:de puncten anmärkta råd¬
gifvande åtgärden till nedläggande af Ju*
stitife-Cancellerens mot KrigsCollegium an¬
stälda åtal, hvilken dock ej på sätt Herr
Grefve Horn uppgifvit, lemnats i Handels-
och Finance-Expeditionen, utan vid före¬
dragning af KrigsÄrenden den 12 Septem¬
ber 1822, har Utskottet ansett påkalla an¬
mälan hos Riksens Ständer, enligt 107 Jf.
RegeringsFormen, hvadan alltså Utskottet
härutinnan åberopar sitt slutliga betän¬
kande.
I anledning af T7:de puncten, angS-
de utfärdadt Circulaire till Landshöfdin-
garne, med befallning att inom Länen be¬
reda medel och utvägar för Djurläkare!
Bihang till R S. Prof. 3:dy? Sami. 19
146 Constitutions- Utskottets Betcinkanden.
aflöning, kan, efter Utskottets tanka, icke
ens något tvifvelsmål framställas om nyt¬
tan af en anstalt, till hvars befrämjande
dessutom Landshöfdingarna förständigats,
icke att vidtaga directa mesurer, men blott
att uppgifva förslag.
Upptagandet och behandlingen i Ec-
clesiastik-Expeditionen, af frågan om fram¬
lidne BruksPatron Ebersteins testamenta-
riska disposition till en Schole-inrättning i
Norrköping, har Utskottet funnit påfordra
det tillkännagifvande hos Riksens Ständer,
jemlikt 107 §. RegeringsFormen, hvars de-
tailler och motiv Utskottet skall, i dess
allmänna betänkande, närmare utveckla.
Som, enligt hvad Protocollen öfver
KrigsÄrenden upplysa, det till reparation
af Lyckeby Qvarnar beviljade förskott, af
11,000 R:dr, redan blifvit MagazinsFonden
ersatt, medelst kostnadens uppförande på
Orlogsflottans nybyggnads- och underhålls-
stater för 1820, 18^1 och 1822, till en
tredjedel hvartdera året, lärer, efter Utskot¬
tets förmenande, den i 2o:de pnncten upp¬
gifna anmärknings-anledning försvinna.
Protocollen öfver Kammar - Ärenden
för den 27 Maji 1819 och den 11 Januarii
1820 utvisar väl att, för reparation af Ta¬
Constitutions-Utskottets Betänkanden. 147
ken å Kongl. Slottet och H. K. H. Prin¬
sessans Palats, befallning, dels till Riks-
Marskalken, dels till Öfver-Intendenten af-
gått, om utlemnande af inalles icke go, men
80 Skeppund koppar af det under Maga-
zins-DirecLionens vård befintliga förråd;
men då tillika, jemlikt Protocollet för den
21 December 1820, godtgörandet af dessa
förskott beror på skeende liqvid med Ma*
gazins-lnrättningen, anser Utskottet den i
2i:sta puncten innefattade Anmärkning ic¬
ke leda till någon ansvars-påföljd.
Med hänsyn till 22, 23 och 24 punc-
terne, får Utskottet vördsamligen åberopa
dess utlåtande öfver Stats-Utskottets An¬
märkningar mot användandet af Tullfrihets-
afgifter till Hufvudstadens fattigare Invå¬
nares förseende med groft bröd, och af
genom krutförsäljning å Utrikes ort influt¬
na medel.
I 25:te puncten anmärkes, att emot
Riksens Ständers föreskrift, Enkor bibehål¬
lits vid deras Mäns å Indragnings-Staten.
innehafda Pensioner; men detta ämne, så¬
som af Ståts-Utskottet handlagdt och ut-
redt påkallar ej någon Constitutions-Ut-
6kottets åtgärd.
A anmärkningen i e6:te puncten mot
148 Constitutions-Utskottets Betänkanden.
underlåten föredragning af Riksens Stän¬
ders beslut om tryckningen af deras Revi»
sorers Berättelser, kan afseende ej fästas,
enär, så vidt Utskottet är veterligt, dessa
Berättelser från Trycket utkommit.
Hvad ändtligen beträfFar Grefve Horns
hemställan, på hvilket sätt Riksens Stän¬
der må vinna upplysning, om orsakerna
dertill, att kostnaden för Svenska Postfö-
ringen öfver Danska Staterna, som före
Fredstractaten i Kiel utgjort omkring 4,000
R dr årligen, sedermera något år uppstigit
ända till 90,000 B d, så emedan denna Ö-
kade utgift, tydligen härrörande från den,
efter Norriges afträdande till Sverige, upp-
hörda reciprociteten, icke utgör och ej
heller kan utgöra föremål för någon egent¬
lig anmärkning, har Utskottet icke trott
sig tillständigt att, för de äskade under¬
rättelsernas erhållande och meddelande,
vidtaga den genom 105 §. Regerings-For-
men och 42 §• Riksdagsordningen, i sär¬
skildta bestämda fall, anvisade utväg.
Stockholm den 31 Maji 1823.
Constitutions• Utskottets Betänkanden. 14g
N o 26.
Ankom den 21 Junii i023-
Memorial till Riksens Ständer, medför-
slag till en rättelse af inledningen
till nu gällande Tryckfrihets-Förord¬
ning.
Då citationen af 86 §. RegeringsFor-
men, införd uti ingressen till Tryckfrihets-
Förordningen, bellnnes i så måtto origtig,
att ordet endast emellan sedermera och
inför Laglig Domstol uteslutits, samt att
näst efter i förväg lagda, orden: af
Tryckfrihetslagen ej föteskrifna blifvit i
ett sammanhang tillsatta, lår, med anled¬
ning af gjordt förslag, att §:ens verkliga
lydelse måtte, utan stympning eller tillägg,
återställas, Constitutions-Utskottet, för be¬
handling enligt 56 §. RegeringsFormen
vördsamligen tillstyrka den rättelse och
jemkning i ofvannämnde citation, alt ordet:
endast må der på sin plats återintagas
samt orden: af TryckfrihetsLagen ej fö-
reskrifna, hvilka ej höra till 86 §., men
innefatta en nödig bestämmelse af vilko-
ren för Tryckfrihetens åtnjutande, claude-
ras, såsom i paianthes, och med olika styl
utmärkas.
Stockholm den 3 Junii 1823.
150 Constitutions-TJtskottets Betänkanden.
N:o 27.
Ankom den si Junii 1323.
Memorial, till Riksens Ständer, med fö¬
reslående af ett tillägg i 75 <§. Riks¬
dags-Or drängen;
Enär i 75 §. Riksdagsordningen, bland
åer åberopade RegeringsFormens §.$., som
innehålla särskildta stadganden, om sättet att
bestämma Riksens Ständers beslut, icke lin¬
nes införd 56 §., hvars sednare moment,
föreskrifvande proceduren med Grundlags¬
frågor, först vid 1815 års Riksdag tillkom,
får, med gillande af gjord Motion, Con-
stitutions-Utskottet, för behandling enligt
Grundlagen, vördsamligen föreslå det till-
lägg i ofvanberörda RiksdagsOrdningens
75 §. att i densamma näst efter orden :
hvarom i RegeringsFormens, må intagas §.
numern 58.
Stockholm den 3 Junii 1823.
\
Constitutions-Utskottets Betänkandert. 151
N:o 28.
Ankom d. 21 Junii 1823.
Memorial till Högv. Präste-Ståndet i an¬
ledning af dess återremiss på Tjtskot-
tets förslag till upphäfvnnde af Q
morn. 4 §. Tryckfrihetsförordningen.
Enligt Protocolls-Utdrag af den 15
nästledne Maji har Högvördiga Preste-
Ståndet, med anmärkningar, som förklarats
utgöra dess gemensamma tankar, återremit¬
terat Constitutions-Utskottet under den 2
i nyssnämnde månad afgifna förslag till
upphäfvande af 8 mom. i 4 §• Tryckfri»
hetsförordningen.
Härvid får Utskottet vördsamligen an¬
mäla, att då Tre RiksStånd redan godkänt
detta förslag till behandling efter 55 §,
RegeringsFormen, Utskottet ser sig allde¬
les ur stånd satt, att sammanjemka menin¬
garna för bibehållandet af momentet mo-
dificeradt, med dem för momentets full¬
komliga uteslutande. Om således Hög¬
vördiga PresteStåndet icke skulle täckas
foga sig elter Resp. MedStånden, förvän¬
tar Utskottet derom benäget svar, för att
sedan kunna taga i öfvervägande, huruvida
de oförenliga skiljaktigheterna må under¬
152 Cjnstitutions-Utskottets Betänkanclen.
ställas Riksens Ständer, för afgörande ge¬
nom Constitutions-Utskottet förstärkt, hvar¬
till likväl, i ett fall som detta Grundlagen
icke synes lemna nog nyttig anledning.
Stockholm den Io Junii 1823.
N:o c6.
Ankom d. 30 Juna 1Q23.
Betänkande till Riksens Ständer, i följd
'af Stats Ruds-Protocoliens fulländade
granskning.
Inför Riksens Högloft. Ständer får
Deras Constitutions-Utskott. vördsamligen
framlägga de qvarstående resultaten af den
Utskottet i 105, 106 och 107 §.§. Rege-
ringsFormen uppdragna allmänna gransk¬
ning af Konungens Rådgifvares och Före¬
dragandes Ämbets-åtgärder.
Genom en constitutionel författning,
törhända ensam i sitt slag, ville Svenska
Folket och Dess Representanter fästa ett
osvikeligt ljus omkring Konunga Thronen,
och förbehöllo sig att vid hvarje Riksdag
undersöka, huru vida detta ljus kunde haf-
Constitutions-Utskoltets betänkanden, 153
va trutit eller försvagats. I en sådan pröf-
ningsrätt skulle inbördes förbinda sig sorg-
fälligheten om Majestätets glans och den
om Nationens frihet, begge oskiljagtiga
från Samfundets sällhet och bestånd, begge
lika heliga, lika grannlaga och ömtåliga.
Regge var ock Lagstiftningen omtänkt att
vårda genom uppställandet af ansvariga
Rådgifvare omkring en magtegande Konung
igenom den innerligaste möjliga förening
emellan upplysning och kraft, samfälda e-
lement till all mensklig storhet, i deras
söndring, upphof till förfall och olyckor.
Riksens Ständer öfverläto första bere-
delsen af denna pröfningsrätt åt Deras Con¬
stitutions-Utskott, som dymedelst uppsat¬
tes i högsta ståndpuncten af medborger¬
ligt förtroende. Det skall ransaka om san¬
ningens obehindrade framträde till Thro¬
nen, utan att vidröra Högsta Magtens at¬
tribut, bedöma rådslagen och vörda be¬
sluten ; Det skall följa den Constitutione-
la friheten till hennes yppersta mål, der
hon ändtligen bör nedlägga sin krans för
Monarkien.
Nuvarande Constitutions-Utskott har
nogsamt insett hela vigten af sitt kall. Lag¬
stiftningen, långsynt i sin hänsyftning, in-
Bihartg till R. S. Fröt. §:dje Sami. 20.
J54 Constitutions-Utskottets betänkanden.
skränkt Och sparsam i föreskrifter, lemna*
de härvid mycket ät tolkningen af Grund*
lagarnes ordalydelse, likasom med uppsät,
på det tillämpningen mätte inrättas efter
tidernas skick. Fel, förseelser och misstag
kunna visa sig i mångfaldiga skepnader:
Graderne af ansvars påföljd äro ganska få:
dock naturligen skall deraf alstras enjbekym-
mersam tväkan i valet emellan efterlåten*
het och obillig stränghet, emellan Frinci*
palernes anspråk att erhålla kunsksp om
Administrationens inre öfverensstämmelse
med Grundlagen, och Administrationens,
att ej misskännas, ej gifvas till pris för
skuggande, fastän obetydliga anklagelser.
Den dubbla ansvarighet Utskottet härutin¬
nan ålegat, är desto större, som Riksens
Ständer, i saknad af fullständigt öfverty-
gande handlingar, icke sällan måste i sina
omdömen ledas af förtroendet till deras
Committerade; Och det har således varit
med den trognaste uppmärksamhet på
Grundlagarnes kraf och med den renaste
känsla för allmän rättvisa, som Utskottet
sträfvat att åtminstone närma sig till ett
mål, så lätt att förfela, men så svårt att
uppnå och begränsa.
Säkert skal det icke väcka någon un¬
dran, om en fritt, lungt och betänksamt
granskande Beredning, kunnat uptäcka miss*
Comtitutions-Vtskottets betänkanden. 155
tag och irringar, hvilka tilläfventyrs und¬
fallit varsamheten i öfverläggningens ö-
gonblick, ibland mängden af sammanstö¬
tande ärenden. Ofta påskyndades beslu¬
ten af närvarande omständigheter, och
stundom utträngde sannolikt sjelfva sakens
vigt formaliteternas omgångar. Styrelsen
hade att beräkna det tillkommande. Ut¬
skottet fick, efter en ansenlig tidsrymd,
att bedöma det framfarna. Det har jem¬
väl, ej allenast från granskningen af den
siste femåriga Statsförvaltningens handlin¬
gar, utan äfven från RikiStåndens Remis¬
ser på särskilda motioner, hemtat anled¬
ning till flere anmärkningar, och Utskot¬
tet tror sig, vid framställandet af de sam¬
ma, i den mån de funnits grundade, haf¬
va erkännt och följt hufvud-principen i
Svenska Statsförfattningen, att Konungen
bör uplysas af ansvarige Rådgifvare, samt
både Konungen och Nationen upplysas om
dem.
Efter behörigt äskande af alla, från
aistledne till nu påstående Riksdags bör¬
jan, inför Konungen i StatsRådet förda
Frotoeoll, hafva tili Utskottet blifvit öf«
verlemnade Frotoeollen öfver JusliUivÄven¬
den, från den November 1817 till den
10 Januarii i8a§, och öfver GeneralAudi-
teursÄrenden, frän den 3 December 1817,
156 Constitutions-Utskottets betänhanden.
till den 5 December 182a; Öfver KrigsÄ-
renden, från den 2 December 1817, lill
den 14 Januarii 1825; Öfver KammarÄren-
den, från den 25 November 1817, till den
14 Januarii 1825; Öfver Handels- och Fi-
nance-Arenden, från den 29 Novem. 18173
till den 10 Januarii 1825; samt öfver Eccle-
siastique-Ärenden, från den 29 November
1817 till den 9 Januarii 1823, jemte de
till Stats-Expeditionernas Protocoll höran¬
de Berednings-acter; hvarförutan, på be¬
gäran, Utskottet meddelats de af Hofcan-
cellern i StatsRådet förda Protocoll öfver
icke Ministeriela ärenden, och sluteligen,
i visst upgifvet ämne, ett Protocoll öfver
Commando-mål för Arméen.
Constitutions Utskottet, omgifvet af
dessa, lika skilda som talrika föremål, an¬
ser sig icke tillsLändigt att ens anmäla så-
dane smärre afsteg från regularisk form,
som kunnat förefalla i ärendenas behand¬
ling, men ej influtit hvarken på besluten,
eller på deras fullbordan. Lagstiftaren har,
vid utstakandet af Utskottets verknings¬
krets, på samma gång utsträckt den till det
stora hela, der allmänt val eller enskild
rätt vore i fråga. Dess åtgärd blef, en¬
ligt klara bokstafven, inskränkt inom yr¬
kandet af två slags ansvar, det ena inför
Lagen, det andra inför Opinionen, nemli-
Constitutions-Utskottets betänhanden. 157
gen till de alternativ, att antingen, efter
106 §. Regerinsformen, ställa under tilltal
för handlingssätt och rådslag, uppenbart
stridande mot samma Grundlags tydliga
föreskrift, för tillstyrkta eller ej afstyrkta
öfverträdelser deraf och af andra Rikets
gällande Lagar, samt för uppsåtligt döljan¬
de af någon upplysning, genom hvilken öf-
verträdelsen kunnat förebyggas, eller och,
efter 107 §., hos Riksens Ständer tillkän¬
nagifva mot StatsRådets Leda-möter anmärkt
underlåtenhet af Rikets sannskyldiga nyt¬
ta i rådslagen, om allmänna mått och steg,
och mot StatsSecreterarne anmärkt brist
på nit, oväld, skicklighet och drift i Äm¬
betets utöfning.
Förstn. §., sannolikt bestämd , mindre
att tillämpas än att varna, mindre att häm¬
na än att betrygga Lagens och Folkets
rätt, har Utskottet funnit sig nödsakadt
att, ehuru blott i ett enda fall, och mot
en enda Ämbetsman, använda ; och Utskot¬
tet åberopas härom dess vördsamma Utlå¬
tande af den 2Önästlidne Maji, öfver Stats¬
utskottets anmärkning, rörande mindre
Creditivets lyftning och disposition.
Enligt den sednare eller 107 §., har
Constitutions-Utskottet, dels på remittera¬
de, dels på inom Utskottet förekommande
158 Conttibulions- Utskottets hetänkanden.
Anledningar; mot StatsRådeti Ledamöter
och vederbörande Föredragande anmärkt:
1:0 Rådgifvande åtgärderna till de i
Kammar-Expeditionen, den &2 Januarii, 28
April och io December 1822 fattade be-
»lut om faatstäld indragning och förbju¬
den fortsättning af Dagbladen Argus, Cou-
riren från Stockholm och Argus den Andre.
Med skyldig vördnad för Konungens,
fenom Tryckfrihetslagen förvarade ar-
itrerande magt i dylika frågor, skulle ic¬
ke dessmindre Utskottet önskat, att Stats-
Rådet sparsamare tillstyrkt Konungen be¬
gagnandet af denna magt, öfverflödig, der
Lagens kraft kunnat med verkan anlitas,
ooh, 1 vidrig händelse, icke hyllad af all¬
männa tänkesättet, och aktningen för pub-
hlioiteten. Utskottet, tom icke funnit fö¬
renämnde tre Dagblad vådliga för allmän
säkerhet, eller förnärmande personlig rätt,
eller af fortfarande smädlig egenskap, har
sett sig i denna sin mening till någon del
Understöd! af Föredraganden^, Herr Till¬
förordnade Stats • Secreterare» Danckwart!
samt deras Exeellenoers Herrar Stats-Riden
Grefve Skjöldebrand! och Grefve Flemming!
till Frotocollen anförda yttranden, då den
förre, vid tvft tillfällen, på grundliga skäl,
och Deras Excellencer, vid ett bland de¬
Constitutions- Ustkottets hetänkanden. tfa
samma, i Nådeväg afstyrkt förbudet mot
den indragna skriftens vidare utgifning.
2:0 Tillstyrkandet, i Krigsexpedition
nen den 12 September 1822, af det Nå'
diga förklarande att, sedan, enligt hvad
till Kongl. Maj:ts kunskap kommit, Krigs-
Collegium blifvit af jattili,*'Canceller*-
Ämbetet tilideladt för åtgärderna i ett mål
rörande med enskild person upprättadt
contract om casseradt Gjutgods, men KgL
Maj.t, genom det Nådiga beslut, som för-
anledt åtalet, endast velat lemna klagan¬
den öppet, att till vederbörlig domstol in¬
stämma Collegintn, med de ersattnings-
påståenden mot Kongl. Maj:t och Kronan,
hvartill han trodde sig befogad, Jostitiae-
Cancellem destomindre bort gifva detta
beslut någon annan eller vidsträcktare tyd¬
ning, som Kongl. Maj:t hän vist klaganden
tifl Domstol och icke remitterat handlin¬
garna till åtal.
Jemlikt 27 /. Regerin gsFormen, ilig,
ger Justi tias- Cancellem att vaka öfver rätt¬
visans handhafvande, och beifra fel, som af
Domare och Ämbetsman begås; och enligt
Kongl. Förklaringen den 23 Martti 1837, är
det enskild part förbjudet att omedelbar¬
ligen tilltala någon för fel eller brott i
Ämbetet, utan eger parten att derom vän¬
i6o Constitutions Utskottets Betcinknnden.
da sig till HofRätten eller Justitiai-Can-
cellern, hvilka, hvar för sig, tillhör att, så
framt laglig beifran pröfvas nödig, öfver¬
lemna saken åt Actor. Med eller utan re¬
miss, var det således Justitiee-Cancellerns
pligt att bereda klaganden utväg till vin¬
nande af skadestånd ; Detta åter kunde ej
annorlunda, än i sammanhang med öfrig
ansvarspåföljd, den felande Autoriteten å-
dömas ; Justitie© Cancellern. som, efter egen
förmälan, ansett KrigsCollegium icke hafva
iakttagit föreskrifna former eller tillbörli¬
gen vårdat Contrahentens rätt, hade re¬
dan, mot de i Collegii beslut deltagande
Ledamöter, påstått böter och skade-ersätt-
ning, så att målet dåmera utageradt, endast
hvilade på föredragning i Högsta Domsto¬
len: Och åtalets nedläggande medförde
ögonskenligen, icke allenast ansvarslöshet
för ett Domsrätt-egande Ämbetsverk, utan
äfven, för enskilda parten, mistningen af
den ersättning för liden förlust, som han
i laglig väg sökt och påräknat.
3:0 Rådgifvande åtgärden, i Ecclesia-
Stique-Expeditionen den 12 December 1821J
till upptagandet och behandlingen af frå¬
gan om Brukspatronen Ebersteins testa-
mentariska disposition för en Söndags-
Scholte-inrättning i Norrköping.
V • An-
Constitutions-UtsJiOttets Belänkanden. iGn
Anslaget till berörda Stiftelse utgjor¬
de 11 i Mantal Säteri Rå-och Rörs-samt
Frälsehemman, två Statsegendomar, 18,000
R:dr i fordringar, och den belöpande kost¬
naden för Scholaehusets uppbyggande af
Sten. En del af Ebersteins Arfvingar ha¬
de, medelst instämning till Härads-Rätten,
anstält och derefter vid Lagmans-Rätt, ho#
HofRätten och i Högsta Domstolen full¬
följt klander af Testamentet, men slutli¬
gen, till tvistens biläggande, i underdå¬
nighet anhållit om Nådig stadfästelse af
en förlikning, enligt hvilken de erbjudit,
i den testamentariska dispositionens ställe,
ett årligt anslag af 200 Tunnor Spannmål,
sedermera ökadt till 300 Tunnor, två tre¬
djedelar Råg och en tredjedel Korn, jemte
ett i tjenlikt skick varande Scholee hus*
med tillhörigheter.
Vid föredragningen häraf förklarade,
på StatsRådets tillstyrkan, Kongl. Maj:t, att
förliknings-projectet innebar ett ämne, hvar¬
med Kongl. Maj:t då icke ville sig befat¬
ta, men att, enär på testaments-tvistens ut¬
gång berodde, i hvad mån Scholaa-inrätt-
ningen komme i åtnjutande af det testa¬
menterade, och Kongl. Maj:t, vid betrak¬
tande tillika af samma Inrättnings beskaf¬
fenhet och föremål, fann den erbjudna år-
Bihang till R. S. Ptot, 3:dje Samt. S i
1Ö2 Constitutions-Utskottets Betänkanden,
liga afgiften för behofvet fullt tillräcklig
och närmast instämmande med Statens för¬
del, Kongl. Majit alltså, i kraft af dess hö¬
ga rätt att förordna om Undervisnings¬
verket, och följaktligen att antaga eller
förkasta de till sådana stiftelser ärnade
gåfvor, täcktes, med godkännande af an¬
budet, stadga, det något vidare af Eber-
steinska qvarlåtenskapen icke der utöfver
borde till Scholae-Inrättningen användas.
Änskönt Utskottet tror resultatet i det
hela varit nyttigt och förmånligt, kan dock
Utskottet icke dölja sin öfvertygelse, om
det oformliga i ärendets handläggning och
om den våda det i längden skulle för egan¬
de rätten medföra, att Domare-Magtens
åtgärder inhiberades afExcecutiva Magten,
genom en sådan villkorlig, för Lagen all¬
deles okänd och fremmande procedure, som
här funnit rum. Väl har man, oaktadt för-
liknings-projectet just innefattade sjelfva
gåfve-anbudet, sökt anbringa en viss åt¬
skilnad emellan dem begge, förmedelst det
ena bortvisande och det andras antagan¬
de, och dermed tillika velat antyda, att
den i Eccleciastique-Expeditionen åt för-
valtnings-frågan lemnade behandling icke
hindrat rättsfrågans Ordentliga fortgång och
afdömande; men efter Utskottets tanka,
ägde dessa frågor så nära gemenskap med
Constitutions- Utskottets Betänkanden. 163
hvarandra, att genom den förras afgörande*
den sednare nödvändigt måste, hvad äfven
handt, förfalla;
Med hänsigt föröfrigt till den visser¬
ligen mindre adaequata tillämpningen af 107
§.som handlar om rådslag öfver allmänna
mått och steg, på de två sist uppgifna an-
märknings-puncterna, hvilka beträffa med
enskilda mål, får Utskottet vördsamligen
förklara, att, då dessa omständigheter hvar¬
ken kunnat hänföras under 106 Jf., eller
bort stadna inom Utskottets Protocoll, nå¬
gon annan utväg, än den nu begagnade,
icke återstått.
4:0 Tillstyrkandet af besluten, i Kam¬
mar-Expeditionen den 20 Februarii 1821,
och den 14 Augusti 1822, om Lant-Ränt-
mästares och Kronofogdars, samt i Han¬
dels- och Finance-Expeditionen den 12 Apr.
J820, om Postförvaltares tillsättande ge¬
nom Kongl. Majlts Egna Nådiga Constitu*
torial.
Tillförene blefvo dessa Upbördsmän
förordnade af vederbörande publique myn¬
digheter, under hvilkas öfverinseende de,
hvar för sig, äro stälde; Och upphäfvandet
af en sådan gammal institution hade för*
modeligen icke bort tillstyrkas, utan er*
i€/f. Constitiitipns- Utskottets Betänhanden.
kändt hehof och utan anförande af motiven,
Också befarar Utskottet att den nya för¬
fattningen skall möjligen leda till en, för
Uppbördsverkets säkerhet eftertänklig och
äfventyrlig upplösning af det närmare bero¬
ende, hvari Uppbördsmännen hittils stått
tinder Controlerande Verken, samt jemväl
derhän att Konungen besväras af en mängd
Sollicitanter, måhända sökande tjensten
blott såsom pension eller Nådegåfva, och
att andre, mer compentente personer ute¬
stängas från befordran till sysslor, för
hvilka de blifvit egenteligen danade, och,
i hoppet om deras ernående, arbetat.
Härtill får Utskottet lägga den refle¬
xion, att hela åtgärden icke synes klart för¬
enlig med bokstafliga tolkningen af 28 §•
Regerings Formen, enär med ’ tjenster, af
egenskap att Konungen derå utfärdar full-
magter,” ej kunna förstås andra än sådana,
hvartill Konungen vid tiden af Grundla¬
gens stiftande, befullmägtigat, helst, för
bestämmandet af denna egenskap, bruket
eller pray'* måste tjena till norm, om an¬
nars stadgandet ej skal sakna både mening
och ändamål.
Vidare har ConstitutionsUtskottet mot
nedanbemälde Föredragande, med stöd af
»07 $. Regeringsformen, särskildt anmärkt:
Constitutions Utskottets Eetänkanden. 165
1:0 Mot Hr StatsSecreteraren för Krigs-
Ärendena, Qviding, att sedan, i anledning
af anstäldt åtal mot General-Adjutanten för
Flottona, inför Riks-Rätt, dennes Ordföran¬
de, Herr Presidenten i Svea HofRätt, bland
annat begärt nådig föreskrift, hvilken per¬
son borde, i egenskap af Högste närvaran¬
de Befälhafvare för den vid Hufvudstaden
förlagda Escadre af Arméens flotta, till
RiksRätts-Ledamot kallas, StatsSecreteraren
d. 5 Maji 1818 tillstyrkt och expedierat
det Nådiga Rescript, att Amiralen Fxih. v.
Stedingk, ehuru Chef för nämnde Escadre,
icke för dåvarande toge befattning med
Chefskapet, emedan han tillika vore Chef,
med Presidents värdighet, för Förvaltnin¬
gen af SjöÄrendena, hvilket Verk inneha¬
de bland Rikets Collegier, det rum Ami-
ralitets-Collegium förut intagit, och hva¬
dan han i denna egenskap tillhörde Riks-
Rättens Ledamöter, utan fördes, enligt Nå¬
digt förordnande, Högsta Befälet vid Esca¬
dron af Contre-Amiralen Cojiet: hvarvid
Utskottet erinrat, att svaret blifvit ut¬
sträckt till ämnen, dem frågan icke åsyf¬
tade, att fastän Herr Amiralen, Friherre
von Stedingk, var både verklig och högste
tillstädesvarande Befälhafvare för Stock¬
holms Escadre, StatsSecreteraren icke dess-
mindre, emot ordalydelsen i 102 §. Rege¬
ringsformen, ansett honom tillhöra Riks-
i66 Consbibutions-ZJbskotbebs Bebiinkanden.
Rätten, såsom Chef för Förvaltningen af
SjöÄrendena, ett åtminstone till sin benäm¬
ning, icke bland Collegierna räknadt och
icke heller med President försedt Ämbets¬
verk, samt sålunda beredt den irring, att
Styrande Magten i förhand yttrat sig om
en RiksRättens Ledamots behörighet, hvil¬
ken denna lika med hvarje annan Domstol,
sjelf egde att pröfva.
Att dernäst Herr StatsSecreteraren, u-
ti Handbref under den 18 Maji 1Ö20 till
en Regements-Chef, på Nådigste befallning,
anhållit, att, som Kongl. Majit i Nåder
beslutit, det Föräldrar och Förmyndare för
de ynglingar, hvilka} till surnumeraire Cor-
netter vid Cavalerie-Regimentena utnämn¬
des, bord aflemna skrifelig förbindelse att
till sönernas eller pupillernas underhåll
utbetala 400 R;dr Banco årligen, intilldess
de kunde blifva befordrade till motsvaran¬
de Lön på Stat, -Regements-Chefen ville
sådant iakttaga i afseende på, ej mindre
en då nyligen utnämnd Cornette, än de
Ynglingar, som framdeles till sunumeraire
Cornetter anmäldes, dervid Utskottet, ef¬
ter vunnen upplysning att Konungens åbe¬
ropade beslut icke fattats, hvarken i Stats-
Rådet eller i Commando-väg, funnit det
ligga StatsSecreteraren till last, att han,
likmätigt 38 §. Regerings-Formen, sjelf
Constitutions-Utskottets Betänkanden. 167
ansvarig för befallningens öfverensstämmel¬
se med Protocollet, underlåtit att i Stats-
Rådet anmäla detta, i sjelfva verket till
befordrings-ärenden hörande mått och steg
och från ett ordentligt Protocoll hemta
grund för Expeditionen.
Att ändteligen, vid föredragning den
<26 Junii 1821, af Förvaltningens af Sjö-Ĭ
rendena förfrågan, rörande Contracts afslu-
tande med enskild man, om en succesif
lefverans, under fyra år, af Furu- och Gran¬
virke samt Bräder för Örlogsflottane be¬
hof, till ett värde af omkring 100,000 R.
Banco, StatsSecreteraren, oansedt dylika
upphandlingar för Kronans räkning vanli¬
gen och tättast verkställas genom offent¬
lig Auction eller förseglade anbuds ingif¬
vande, och dessutom andre personer er¬
bjudit sig att till lindrigare pris leverera
enahanda virke, likväl, med kännedom af
förhållandet och tillgångarna, understödt
antagandet af ett både enskildt och högre
anbud, hvilket ock, enligt i officiel väg
bekomna underrättelser, i följden ledt der¬
till att leveransen kunnat på annor man
öfverlåta contractet i vissa delar, med sig
sjelf betingad vinst af 18 procent å betal¬
nings summan.
e:o Mot Herr StatsSecreteraren för
l68 Constitutions- Utskottets Betänkandeft.
Kammar-Ärenden, Friherre Ehrenborg, att
sedan under sista Riksdag, dels Riksens
Ständer, dels Fullmägtige för Bonde-Stån¬
det från Konga och Upvidinge Härad af
Kronobergs Län, anhållit, att, då för skatt¬
läggning af Husbehofs mjöl- och såg-qvar-
nar, som tillkommit med vederbörligt till¬
stånd, någon grund ej kunde hemtas från
sådana, vid hemmanens skattläggning för¬
ut befintliga qvarnars intagande i Calcu-
len för bestämmandet af hemmansskatten,
hvilken egenteligen grundas på öpna åker¬
jorden, deremot qvarnlägenheterna ej bor¬
de betragtas annorlunda än som öfriga
förmåner i Äng, Skog, och Fiske, Kongl.
Majit täcktes vidtaga den författning, att
dädanefter skattläggning å husbehofs-qvar-
narnar ej måtte ega rum, samt att egarne
af så beskaffade, redan skattlagda qvarnar
finge, så länge dessa blott nyttjades för
egit behof, tillgodonjuta befrielse från år¬
liga räntan, StatsSecreteraren under den 17
November 1818 afstyrkt bifall till ansök¬
ningarna, följakteligen äfven så vidt de
åsyftade upphörandet af en då för hand va¬
rande, och frikallelsen från en kommande
skattläggning; hvarvid Utskottet ansett i
synnerhet anvärkningsvärdt att han, med
underlätet urskiljande af föredragnings-äm-
nets olika delar, j ett sammanhang till¬
styrkt,
Constitutiöns-Utskottets betänknnclen, 169
styrkt ej allenast de äldre skattläggnin-
garnes fortfarande bestånd, hvilket skäli¬
gen kunde pröfvas lämpligt och nödigt,
enär Riksens Ständer icke anvisat medel
till bristens fyllande, utan jemväl en fört-
satt ny skattläggning å tillförene derifrån
befriade Mjöl- och Såg-qvarnar, hvaraf
dittills ingen ränta eller inkomst varit för
Staten påräknad, samt att, oaktadt målets
likhet med verkliga beskattningsfrågor,
Stats-Secreteraren utsträckt denna sin ne¬
gativa åtgärd ända till den positiva, att,
emot Allmänna Beredningens yttrande, till¬
styrkt utfärdandet, på sätt KammarCollegii
Circulaire den 16 December 1818 innehål¬
ler, af allmänna Kungörelser om beslutet;
en anstalt, som föranledt oredor, missnö¬
jen och locala undantag.
3:0 Mot Herr StatsSecreteraren för
Handels- och Finance-Ärendena, Klintberg,
att han den 125 Februarii 1818, på en en¬
da Ämbetsmans förslag till organisation
af Magazinslnrättningens Öfverstyrelse, till¬
styrkt hufvudsakliga förändringar 1 ett
Allmänt Verks Styrelseform, entledigandet
af fem äldre Ledamöter, hvilkas skicklig¬
het och nit vitsordats och hvaribland en
var med fullmagt försedd, samt tre nyas
tillsättande, med betydligen förhöjda lo»
Bihan* till R, S. Fröt, 3Sami aa
170 Constitutions-Utskottets Betänknnden.
ner. Derförutan StatsSecreteraren den 8
Julii nämnde år tillstyrkt, utöfver gjorda
beting och företedde kostnads-räkningar,
särskilda commissions-arfvoden för verk-
stälda Spannmåls-uppköp: utgifter, dem Ma-
gazins-fonden till en början fått vidkän¬
nas, men som sluteligen drabbat undsätt-
nings-tagare, i följd af den, mot återbetal¬
ning i penningar, till låns erhålla Spann¬
målens såmedelst ökade dyrhet.
Grundlagen medgaf ej åt Constit.-Utsk.
någon dispositionsrätt, något godtyckligt
undandöljande af hvad det funnit förtjena
anmärkning. Utskottet har derför, under
tillämpande af 107 jf. Regeringsformen,
framstält en sammandragen öfversigt af
detaillerna, och sålunda härutinnan full¬
bordat sitt grannlaga och ansvariga värf.
Utan alla förmätna anspråk på ofelbarhet,
skulle tvärtom för Nationens heder och
för de Ämbetsmäns rättfärdigande, mot
hvilka anmärkningar förekommit, Utskot¬
tet helst önska att anses hafva yttrat för
stränga omdömen. Riksens Ständer tillhör
nu att ogilla eller bekräfta desamma, och,
äfven i sednare fallet, att, efter pröfnin-
gen af en högre nödvändighet, återhålla
Constitutions-XJtskottets betnnkanden. 171
och nedlägga den underordnade Rerednin*
gens talan.
Emedlertid har, å andra sidan, Uskot-
tet med tillfredställelse erfarit, att de i
Administrationen här och der framstående
afvikelser och brister icke förryckt eller
ens rubbat den stora ordningen, och att
många föremål, hvaröfver sjelfva den tysta
patriotiska farhågan spridde en mörkare
färg, uppträdt, efter oväldig undersökning
af motiv och förhållanden , i en bättre och
renare dager. Ännu mer; Utskottet tror
sig åt sanningen skyldig uttrycket af den
gemensamma opinion, att Konungens Råd-
gifvares handlingssätt och rådslag , under
den nästförflutna femårs-perioden, allmän-
ligen och öfverhufvud bära stämpeln af
redligt nit, sorgfällig omtanka och oaf¬
bruten verksamhet; och, efter detta vit-
nesbörd, återstår blott för Utskottet, att i
ett helt underställa Dess Yördsamma Be¬
tänkande Riksens Ständers slutliga pröfning,
med afseende jemväl på den decharge,
hvars vilkor och egenskap i 76 §. Riks¬
dagsordningen stadgas.
Ytterst får ConstitutionsUtskottet vörd¬
sammeligen anmäla följande, under Stats-
172 Constitutions-Utskottets betänkanden.
Råds Protocollens granskning förekomna
särskilda omständigheter, med bestämdt
förklarande att ingen anmärkning dervid
kunnat eller bordt göras :
1:0 Att ehuru ordalydelsen i åtskilli¬
ga Regerings-Formens Jf.§. tyckas förutsät¬
ta, det StatsSecreterarne och Justitias Can-
celleren må nämnas, genom verkliga full-
magter och till ständiga sysslor, de fleste
StatsSecreterare- likasom JustitiaeCancellers-
Reställningarne ändock en längre tid inne-
Iiafda af endast tillförordnade Ämbetsmän.
2:0 Att, under åberopande af vanlig
praxis, giftermåls-dispence blifvit tillstyrkt
för personer, som med hvarandra begått
Jiorsbrott, och äfven i följd deraf samman-
allat barn,en dispence icke medgifven
i 2 Cap. Giftermåls-Balken och dessutom
af menligt inflytande på sedligheten ock
Äktenskapets helgd;
3:0 Att mötes,-passevolence-medel nå¬
gon gång disponerats för fremmande än¬
damål, såsom till exempel, ett extra arf¬
vode för Krigs-Collegii vice Ordförande,
och en gratifikation i afslagne Taffel-pen-
ningars ställe.
4:0 Att vissa tillstyrkta förändringar
Constitutions-Utskottets betdnkanden. 173
i det föröfrigt stadfästade förslaget till
nytt Reglemente för Allmänna Brandför-
säkrings-Verket synas stå mindre väl till¬
samman med privata Delegarnes förvalt¬
nings- och revisions-rätt och med deras
öfvervägande interesse i fonden, samt
5:0 Att beslut om Smålands Dragon-
Corps’s Uniforms förändring till Husar-
Uniform blifvit, fattadt i Commandoväg,
fastän det sedermera anmälts uti StatsRå-
det och i dess Protocoll intaget.
Stockholm den lo Junii 1823.
N:o 30.
Ankom d. 1 Julii 1(323.
Memorial till Riksens Ständer, med för¬
slag till jemkad ny Redaction af 37 §.
Regerings Formen.
Under Riksdagens lopp har Constitu-
tions-Utskottet, tid efter annan, emottagit
åtskilliga förslag till ändring i sista punc-
ten af 37 RegeringsFormen, hvilka åsyf¬
tat, dels Svenska Adelns återbringande till
ett enda helt, genom värdighetens tiller¬
kännande åt d§n Adlades eller'upphöjdes
174 Constitutions-TJtskobtets betänkanden.
alla Bröstarfvingar, dels Ärftlighetens in¬
skränkning blott till äldsta Manliga Bröst-
arfvingen af äldsta grenen; dels Expectan-
tens inträde i Hufvudmannens rättigheter,
först efter dennes död, med bestämmande
derjemte af sättet, huru förhällas må, enär
genom arf Adligt Stånd tillfaller en i det¬
samma förut upphöjd, äfvensom, då Adel¬
skap blifvit förverkadt, den äldste Sonens
förklarande för Adelsman redan under Fa¬
drens lifstid, dels ändtligen Adelskapets
öfverllyttning, i vissa fall från äldsta sonen
till den andra i ordnmgen.
Utskottet, som, vid pröfningen af be¬
rörda förslag, nogsamt insett nödvändig¬
heten att medelst fullständiga föreskrifter
om Adliga värdigheternas Ärftlighet, redan
invecklade förhållanden och undanrödja
skiljaktiga tolkningar, har trott sig härvid
böra välja medelvägen emellan en onödig
utvidgning, icke ingående i Lagstiftningens
princip , och en obillig inskränkning, le¬
dande till nya olikheter; OGh, såsom cor-
rectiv emot begge, skall, efter Utskottets
öfvertygelse, ej fordras annat än ett för¬
tydligande, en med Lagstiftningens afsigt
instämmande förklaring af det nu gällan¬
de stadgandet.
På dessa grunder, och då tillika Ut*
Constitutions-Vstkottets betänkanden. 175
skottet funnit irsta puncten tarfva någon
mindre jemkning i Ordsställningen, samt
andra puncten en bättre articulation af den
successiva upphöjelsen i Friherrlig och
Greflig värdighet får Utskottet, för den
behandling 56 §. RegeringsFormen anvi¬
sar, vördsamligen tillstyrka Riksens Ständer
antagandet af en så lydande förnyad Re-
daction af nämnde Grundlags 37 §.
”Konungen äger att i Adligt stånd
upphöja Män, som genom trohet, tapper¬
het och dygd, lärdom och nitiska tjenster,
gjort sig af Konungen och Riket synner¬
ligen förtjenta. Konungen må jemväl, så¬
som belöning för stora och utmärkta för-
tjenster, tilldela Adelsmän Friherrlig och
Friherrar Greflig värdighet.”
’ Ej må Adelskap eller Friherrlig eller
Greflig värdighet, som hädanefter förlänas,
tillfalla flera än den, hvilken Adlad eller
upphöjd blifvit, och, efter hans död, i rätt
nedstigande, led efter led, hans äldsta
manliga Bröstarfvinge af äldsta grenen,
samt, efter denna utgång, Stamfaderns när¬
maste manliga Afkomling af då lefvande
äldsta Slägtgren, och så vidare. Om ge¬
nom arf Adligt stånd tillfaller den, som
redan blifvit deruti sjelf upphöjd eller ge¬
nom närmare Arf insatt, upphöra hans e¬
176 Constitutions-Utskottets betänkanden.
get Adelskap,’ så framt detta icke är af
högre värdighet, i hvilken händelse Stam¬
faderns Adelskap öfvergår till närmaste
slägtgren ; linnes ingen sådan, utslockna
Ätten. Förklaras någon sitt Adelskap för¬
lustig, tillfälle detsamma den, som dertill,
enligt här stadgade grunder, närmast be¬
rättigad är.”
Stockholm den 21 Junii 1825.
No 31.
Ankom den 1 Juiii 1823.
Memorial, till Riksens Ständer, med hem¬
ställning om en underdånig anmälan,
i afseende på innehållet af Q morn.
4 §. Tryckfrihets Förordningen.
För hägnandet af yttrande rätten i
tryck, sådan den genom Grundlagen linnes
Svenska Folket tillerkänd, har Constitutions-
Utskottet redan tillstyrkt Riksens Ständer
det förslag att 8 momentet i 4 §• Tryck-
frihetsFörordningen måtte aldeles upphäf-
vas, hvilket förslag jemväl Tre RiksStånd,
till behandling enligt 56 §. Regerings-
Formen, antagit. Men om sålunda något
gagneligt kunnat främjas för en osedd
korn-
Constitutions- Utskottets Betänkanden. 177
kommande tid, återstår ännu något att här¬
utinnan försäkra åt den närvarande ; Och
det är i delta ändamål, som Utskottet till¬
låter sig följande vördsamma framställan,
icke åsyftande ett Lagförslag, mindre en
anmärkning, utan blott helgden af en hit¬
tills uraktlemnad formalitet.
Jemlikt hvad Protocollen öfver Kamar-
Ärenden upplysa, har, vid Tidningars in¬
dragning, den praxis egt rum, att Justitias-
Cancellern uppkallats i StatsRådet och der
till Protocollet afgifvit sitt utlåtande i
frågan om Dagbladets vidare fortsättning.
Icke dessmindre stadgar Grundlagen,
såsom oföränderliga, de principer att endast
StatsRådets Ledamöter kunna yttra sig till
dess Protocoll, samt att endast i det fall
26 §- Regerings-formen antyder, eller vid
föredragning af Justitise-Ärenden. Justitias-
Cancellern bör rådslagen öfvervara, med
Rådgifvare ansvarighet. När nu Justitias-
Cancellern skall utlåta sig öfver andra äm¬
nen, måste det naturligtvis ske i enahan¬
da Ordning och Form, som öfriga Ämbets¬
verk eller Ämbetsmän åligger att iaktta¬
ga, eller genom skriftligt besvarande af
erhållen Remiss.
Bihang till R. S. Prof, Sami, 23
1^8 Gonsbitutions-TJtskottets Betänkanden,
Till beredande af erforderlig kraft St
Grundlagens garantie för yttrande friheten,
i förening med det stora vilkoret för dess
rätta bruk: sanning och moderation,-—ett
villkor, som skulle tryggast uppnås genom
offentligheten af motionen för indragnings-
Stgärden, och deraf verkad ömsesidig var¬
samhet hos den bevakande och de beva¬
kade, får Utskottet alltså Riksens Stän¬
ders eget ompröfvande underställa nyttan
och nödvändigheten af att, medelst en un¬
derdånig anmälan, fästa Konungens Nådi¬
ga uppmärksamhet på det förhållande att
Justitias-Cancellern vid behandlingen af
frågor om Tidningars indragning, ej kan,
efter Grundlagen, anses som Ledamot af
StatsRådet, men blott sorn en detsamma
subordinerad Autoritet, och att han följ¬
aktligen endast äger att, sedan HofCancel-
lerens berättelse om indragningen af ett
Dagblad, blifvit jemte skälen härtill, ho¬
nom communicerad, deröfver sitt skriftli¬
ga utlåtande afgifva.
Stockholm den 21 Junii 1823»
Constitutions-Utskottets Betänkanden. 179
N:o 32.
Ankom den 1 Julli iÖ23-
Memorial till . Riksens Ständer, röran¬
de en af Grefve C. H; Posse uppgif¬
ven anledning till anmärkning mot
H. E. Herr StatsMinistern för JJt-
tikes Ärendena.
Jemte Höglofl. Riddersk. och Adelns
Remiss under den 14 dennes, å numera
framlidne Kammarherrens Grefve Carl H.
Posses anledning till anmärkning mot Hans
Excellence Herr StatsMinistern för Utrikes
Ärendena, Grefve von Engeström, har Con-
stitutions-Utskottet emottagit en af Grefve
Posse undertecknad skrift hvaruti han, med
vidrörande af åtskilliga Andra Ämnen, fram-
stält, såsom Anmärkningens egentliga fö¬
remål , Hans Excellences den 28 October
till Konungens Befallningshafvande aflåtna
CirculairHandbref, angående särskilda före¬
skrifter med hänsigt till i Riket inkom¬
mande Utländska Resande.
Utskottet finner det visserligen i all¬
mänhet innebära en afvikelse från behörig
form, att Konungens Nådiga Befallningar
utfärdas på ett sätt, som kunde betaga
dem gällande verkan till åtlydnad; Men
l8o Constitutions-TJtskottets Betänkandert.
dä ofvannämnde Handbref icke innefattar
några nya stadganden i ämnet, utan blott
en erinran om efterlefnaden i allmänhet af
Kongl. Förordningen den 19 Februarii
I811 samt om ännu subsisterande, redan
förut, till förmån för vissa Makters under-
såter, medgifna dispenser från samma För¬
ordning, och då för öfrigt Hans Excellence
Herr Grefve von Engeström härvid icke
handlat i offentlig charactére af StatsMi-
nister för Utrikes Ärendena, till hvars De¬
partementmål af denna egenskap icke hel¬
ler synas höra, saknar Utskottet tillräckli¬
ga skäl för Anmärknings-anledningens god¬
kännande
Stockholm den 21 Junii 1823.
N:o 33.
Ankom den 1 Julii 1Ö23*
Memorial till Riksens Ständer, med hem-
ställan om anslag af Tractamente för
en Waktmästare.
När åt ConstitutionsUtskottet, för dess
sessioner, uppläts en del af KammarCollegii
Rum, antog äfven Utskottet till sin uppa?-
ning tvenne Collegii Vaktbetjenter. Då
ConstitutionsUtskottets Betänkanden. 181
emedlertid blott en af dem blifvit till
Riksdagstractamente anmäld och uppförd,
men begge icke allenast förrättat verklig
tjenst, utan ock befunnits hittills oumbär¬
lige, får Utskottet vördsamligen hemstäl¬
la att, för deras disposition, ett ytterliga¬
re Vaktmästare-tractamente måtte beviljas
och anslås, från och med den 1 sistlidne
Februarii till och med denna dag eller in¬
nevarande månads slut, hvarefter Utskottet
hoppas blifva belåtet med en enda Vakt¬
betjent.
Stockholm den 30 Junii 1823.
N:o 34.
Ankom den 16 Julii iQ25*
Memorial till Riksens Ständer, med fö-
resluende af ett nytt Moment vid slu~
tet af 68 Jf. Regerings Formen.
Med kännedom af de flera vigtiga för¬
delar, som särskildta inom Riket, efter ve¬
derbörligt tillstånd, grundade Verk och
och Inrättningar beredt och vunnit både
åt Staten och sig sjelfva genom en Admi¬
nistration, oberoende af allt annat än In-
i82 Constitutions• Utskottets Betänkanden.
•
teressenternas egna föreskrifter, och med
öfvertygelsen tillika att Medborgerliga för¬
eningar till allmänt nyttiga företag bäst
skola uppmuntras af den fullkomliga sä¬
kerheten om medlens sjelfständiga förvalt¬
ning, får, i anledning af emottaget förslag,
Constitutions-Utskottet, för den åtgärd 56
§. RegeringsFormen stadgar, vördsamligen
tillstyrka att, vid slutet af samma Rege-
ringsForms 68 ett så lydande nytt Mo¬
ment må införas ;
”De till särskildta lofliga Verk och In¬
rättningar hörande Medel förvaltas enligt
de grunder och Reglementen , som Dele-
garne sjelfve derom föreskrifva.”
Stockholm den 50 Junii 1825.
N;o 55.
Ankoin flen 16 Julli 1O23.
Memorial till Riksens Ständer, med fö¬
reslående af ett tillägg i 15 §• Riks¬
dagsordningen.
Hos ConstitutionsUtskottet har en
Riksdagsman af Hedervärda RondeStåndet
föreslagit det tillägg, i 15 §. RiksdagsOrd¬
Constitutions-Utskottets Betänkanden. 183
ningen|att Frelsehemmans-Egare bland'All-
mogen måtte blifva berättigade att välja
och väljas till Riksdagsman, och sålunda
äfven skyldige att deltaga i Fullmägtigs»
aflöningen.
Då detta förslag synes desto mer grun-
dadt på billighets- och jemlikhets-princi-
per, som, från den stund det tilläts hvarje
Svensk Medborgare att besitta Frelsejord,
denna redan till stor del kommit och tro¬
ligen mer och mer skall komma i Allmo¬
gens hand och då dessutom, för Frelse-
egares intagande i Representationen, något
giltigt hinder ej förefinnes, i en olika jord¬
beskattning, helst, vid Bevillnings-Taxe-
xingarna, Frelsejordens immuniteter behö¬
rigen considereras, så att ett Frelsehem¬
man, i öfrigt af enahanda godhet med ett
Krono- eller Skattehemman i samma Ort,
alltid uppföres till högre värde, får med
gillande af förslaget, ConstitutionsUtskot-
tet, för den i 56 RegeringsFormen stad¬
gade behandling vördsamligen tillstyrka
en så lydande förändrad Redaction af 15
§. Riksdagsordningen :
”Allmogen i hvart Härad välje, efter
Hemmantalet, till Riksdagsman af Bonde-
Ståndet en, inom Häradet boende och be¬
sutten, Krono-, Kronoskatte-, Frelse- eller
184 Constitutions-Utskottets Betänkanden.
Frelseskatte Hemmansegare, hvilken icke
tillförene m. m.”
Stockholm den 30 Juaii 1823.
Utdrag af Protocollet, hållet
uti R. H. S. Constitu-
tions - Utskott den 8
Julii 1823.
S. D. Vid justeringen af Utskottets
Protocoll för den 30 nästlidne Junii och
dess Memorial till Riksens Stander af sam»
ma dag, med förslag till ändring i 15 $.
Riksdags* Ordningen, uppläste och ingaf
RiksgäldsContoirs Fullmägtigen Jan Erics»
son ett så lydande Dictamen:
”Sedan jag, tillika med de Heste af
Hedervärda fiondeStåndets utsedde Leda¬
möter i detta Utskott, varit af särskild
tanka emot Utskottets pluralitet i fråga
om tillägg till 15 §. Riksdags-Ordningen
rörande föreslagen Representations-rätt för
Frelse jordegare inom Hedervärda Bonde-
Ståndet går jag nu att vidare förklara och
utveckla motiverna för mina åsigter i det¬
ta amne.'*
*Ge-
Constitutions-Vtskottets betänkanden 185
”Genom de vid 1810 års Riksdag emel¬
lan Ständerna ingångna Concessioner blef
väl hvarje Svensk Man berättigad, att för¬
värfva och besitta fast egendom och jord,
af hvad natur och beskaffenhet som heldst,
följaktligen äfven Säteri och annat purt
Frelse; men såsom en grundpelare derfö¬
re var äfven denna concession förenad med
det uttryckliga förbehåll för egaren, nem¬
ligen att fastighetens ursprungliga egen¬
skap icke förändrades, utan skulle bibe¬
hållas vid sin natur, med densamma till¬
hörande förmåner och skyldigheter; i följd
hvaraf en utsträckning öfver denna gräns-
linea, till meddelan ‘e af andra rättigheter
för Frelse-egaré, än den de förut innehafva,
skulle bryta helgden af den grund-bestäm-
melse, som förenämnde be lut åsyftar.”
’ Jag fasthåller så mycket heldre mitt
omdöme efter denna grundsats, som vid
de förflutna, äfvensom vid denna Riksdag,
i fråga om förslag till ernående af likhet i
beskattning emellan Frelse- och Skatte-
jords-egare, man städse hört åberopas med
hvilken helgd Frelse-egarens Privilegier
vore befästade, samt att en förändring der¬
uti vore stridande emot egande-rättem Är
egande-rätten helig och bör njuta skydd,
hvarföre ej bibehålla den, äfven för Skat-
Bihang till it. S Prot y.dje Sami. 84
186 Consbitutions-TJtskottets Betänkanden.
tejordsegaren ? Invändning härvid kan gö¬
ras, att sedan besittningen å all slags jord
blifvit oinskränkt upplåten åt alla Rikets
Invånare, hvarigenom Allmogen har rättig¬
het till innehafvande af Frelse- och Säte¬
ri, så eger äfven Allmogen att inom sig
åtnjuta de fördelar, som denna besittnings¬
rätt åtfölja, hvarmedelst de förut existe¬
rade olikheterna tyckas blifvit jemnade,
och man synes nu hafva kommit till det
rätta ändamålet. — Hvad besittningsrätten
angår, så medgifver jag förstnämnde upp¬
gift som ganska rigtig; men månne deri¬
genom att en Ronde är innehafvarare af
Frelsejord, den öfriga Skattejordsegaren
derigenom fått en lättnad i de bördor, som
åtfölja possession af Skattejorden? — Man
svarar derpå, Nej! — Olikheterna i jor¬
dens natur och olika beskattning äro de¬
samma, i hvilken hand som heldst; följakt¬
ligen måste egaren med rättigheter och
skyldigheter göras beroende af jordens
natur, men icke denna af egaren.”
”Såsom Ledamot i detta Höglofl. Ut¬
skott, vid innevarande Riksmöte, har jag,
då fråga förevar, om åtskilliga Grundlags¬
förändringar, ofta hört åperopas och till-
lämpas 81 §• RegeringsFormen, nemligen
att Grundlagsförändringar icke utan i högst
nödvändiga fall böra tillstyrkas. — Jag
Constitutions-ZJtskottets betänkanden. 187
har äfven hört, att, under öfverläggning
angående förbättring i nu varande Repre-
sentations-rätt, det Riksstånd, som närmast
varit beroende af förändringen, inom sig
sjelft, uppgjort framställningen, om, med
antagandet af förslaget, det kunnat anses
af förutnämnde egenskap ; och på grund
af allt detta, har jag, som önskat likhet i
princip och handlingssätt, ansett Frelse-
egarens rätt obehörigt utsträckt, genom en
ny tillstyrkt representationsrätt på Skatte*
mannens lagligt besfästade område; hvar¬
före jag äfven ansett mig pligtig att, så¬
som Representant af BondeStåndet, prote¬
stera emot Utskottets förslag, och får der¬
jemte ödmjukeligen anhålla, att denna min
reservation må få åtfölja Utskottets betän¬
kande till Rikets Höglofl. Ständer.”
Och skulle denna särskildta mening,
hvari jemväl Riksdagsmännen Olof Olofs¬
son och Nils Håkansson samt Bancofull-
mägtigen Johan Olsson Longberg instäm¬
de, Memorialet, genom ProtocollsUtdrag,
åtfölja.
Ex Frotocollo
J. D. Valerius.
J88 Constitutions-Vtskott.ets betänkanden.
N:o 36.
AnUom d. 16 Julii 1823.
Memorial till Riksens Ständer, med för¬
slag till en ändring i 23 §. Riksdags¬
ordningen.
Så<om nyttig och med RiddarhusOrd-
ningen instämmande, får ConstitutionsUt-
skottet, för behandling enligt 56 / Rege¬
ringsformen, vördsamligen underställa Rik¬
sens Högloft. Ständer den hos Utskottet
föreslagna ändring, i 25 §. Riksdagsord¬
ningen, att i stället för Orden : ”den efter
Matrikeln första närvarande Grefven,” må
ditsättas ”den främste närvarande Ledamo¬
ten enligt RiddarhusOrdningen."
Stockholm den 50 Junii 1823.
N:o 37.
AnUom d. 13 Julii 1823.
Memorial till Riksens Ständer, med för¬
slag till upphäfvande af ett tillägg
i 6 mom. I §. Tryckfrihets Förord¬
ningen.
Stadgandet i 6 mom. 1 §. Tryckfri-
JietsFörordningeu, enligt hvjjket de tvän-
Constitutions-Utskottets hetänkanden. 189
ne män, som påtecknat namnsedeln och in¬
tygat uppgifternas rigtighet, äro underka¬
stade författare-ansvar, i händelse skriften
åtalas, och författarens namn och hemvist
befinnas orätt eller aldeles icke uppgifna,
har, medelst ett vid 1812 års Riksdag god-
kändt tillägg, blifvit i så måtto utsträckt,
att enahanda ansvar åligger Attestanterna,
äfven om Författaren, utan laga förfall,
ifrån Svaromålet uteblifver.
Denna sednare föreskrift synes Con-
stitutions-Utskottet, dels öfverflödig, i be¬
traktande ej mindre af Domstolens rätt,
att använda tvångsmedel för partens in¬
ställande, än af HofCancellerens och hans
Ombuds controlerande och seqvestrerande
magt, dels obillig, såsom fordrande At-
testanternas garanti för en Föifattares fort¬
farande moraliska värde, dels ändtligen
icke väl förenlig med hlifvudprincipen för
Tryckfriheten, den att undanrödja all di-
rect eller indirect sensure, alla i förväg
mötande hinder, bland hvilka utan tvif¬
vel bör räknas det beroende, hvari för¬
fattaren nödvändigt måste sättas al de per¬
soners betänklighet, som han anmodar att
namnsedeln påteckna.
Utskottet får således, med anledning
af framstäldt förslag, vördsamligen till¬
styrka Riksens Ständer att, i den ordning
jgo Constitutions-Utskottets betänkanden.
56 §. Regerings-Formen antyder, ifrågava¬
rande tillägg, vid 6 Morn. 1 §. Tryckfri.
hets-Förordningen, måtte åter upphäfvas ;
I följd hvaraf meningen komme att slutas
med ordet : ”Saknades,” och de öfriga or¬
den: ”eller ock Författaren, utan laga för¬
fall, ifrån Svaromålet uteblefve,” att helt
Och hållet utgå.
Stockholm den 8 Julii 1823.
No 38.
Ankom den 22 Julii 1823.
JUemorial till Högloft. Ridclerskapet och
Adeln, med utlåtande om Grundlags¬
enligheten af en väckt fråga, hvarå
Herr Landt-Marskalken vägrat Pro¬
position till Remiss.
Af Höglofl. Ridderskapets och Adelns
Protocolls-Utdrag, för den 11 dennes, hvil.
ket den 15 kommit Constitutions-Utskottet
tillhanda, har Utskottet inhemtat, att hos
Ridderskapet och Adeln Motion blifvit
gjord derom, att Riksens Ständer måtte,
uti underdånig Skrifvelse till Kongl. Maj:t
framställa nedannämnda önskningar :
i:o Att Kongl. Maj;t täcktes i Nåder
Constitutions-ZJstkottets betänkanden. 191
tillsätta Ordinarie Stats - Secreterare och
Justitie-Canceller ;
2:0 Att Kongl. Maj.ts Rådgifvare,
enär omständigheterna påkalla åtgärder
mot Utgifvare af Tidningar, måtte i Sina
tillstyrkanden vara tolerante ;
5:0 Att de i Sina tillstyrkanden måtte
sorgfälligt respectera gränsen, som Lag¬
stiftningen uppdragit emellan Domare-
magten och den Administrativa ;
4:0 Att de i sina tillstyrkanden af
utgifter till allmänna behof, måtte i akt¬
taga den nogaste hushållning med Statens
medel, samt, i afseende på dessas disposi¬
tion och redovisning, hvad Grundlagen
och Riksens Ständers beslut föreskrifva ;
A hvilken motion Remiss begärts till Con¬
stitutions-Utskottet ; Men att, då Herr
Grefven och Landt-Marskalken ansett Mo¬
tionen icke öfverensstämma med 107 §.
Regerings-Formen, utan innefatta en åt¬
gärd, som syntes medföra ett tillägg uti
berörde §., och sålunda icke vore till for¬
men med Grundlagen enlig, Herr Landt-
Marskalken, enär Grundlagarna borde jem¬
likt 83 §• Regerings-Formen, efter deras
ordalydelse i hvarje särskildt fall tilläm¬
pas, och ej finge på annat sätt, än i 81
192 Constitutions Utskottets betänkanden.
och 82 §. §. stadgadt är, förändras ellér
tolkas, icke lieller funnit sig kunna med¬
dela Proposition å Remiss till Constitu-
tions-Utskottet: hvadan och som en slik
Proposition dock blifvit af Ridderskapet
och Adeln yrkad, öfverläggningen, i stöd
af 55 §‘ Riksdags-Ordningen, förklarats
hvilande, och frågan förvisats till Consti-
tutions-Utskottet, med förelagd åtta dagars
tid, hvai inom det egde att öfver densam¬
mas stridighet eller enlighet ined Grund¬
lagen sig utlåta.
"T . Jt
Utskottet, som tillika erhållit den
underrättelse och upplysning, att Ridder¬
skapet och Adeln, den 11 i denna månad
beslutit, det borde alla de, i Utskottets
Memorial, angående Stats-Råds Protocol-
lens fulländade granskning, enligt 107 $.
Regerings» Formen, anmälde anmärknings-
puncter förfalla, och Utskottets yttrande,
rörande de i slutet af Memorialet upp¬
tagna särskilda omständigheter, läggas till
handlingarna, samt att icke dess mindre
förevarande, just samma dag, väckta motion
varit omedelbarligen föranledd af sjelfva
Betänkandets innehåll, får nu vördsamli-
gen tillkännagifva sin mening i detta grann¬
laga och vigtiga ämne, med förklarande,
att det, till en början, tror högst nödigt
att
Constitutions-Utskottets Betänkanden. 193
att härvid anbringa en tydlig åtskilnad
emellan princip och form.
Under hänsigt till den förra, eller
frågans väser.dtliga föremål och inre egen¬
skap, finner Utskottet, för sin del, klart
och obestridligt, att Riksens Ständer, en¬
ligt 60 §. Riksdags - Ordningen, ega till
Kongl. Majit i underdånighet framföra
Deras allmänna önskan, i hvilket ärende
som heldst; att det i hvarje Constitutionel
Stat måste utgöra en af Nationens första
och heligaste rättigheter, att med dess å-
liggande vända sig till en Faderlig och
välviljande Styrelse; att den i nyssnämnde
§. förekommande hänvisning, till 89 §.
Regerings-Formen, mindre åsyftar ämnets
än sjelfva framställningens beskaffenhet,
samt att följakteligen Riksens Ständer, äf¬
ven från Constitutions Utskottets utlåtan¬
den, kunna hemta anledning till underdå¬
niga önskningar, så framt dessa genom sin
natur, medgifva den pröfning till Nådigt
afseende, som sittnämnde §. åt Konungen
efter Stats-Rådets hörande uttryckligen
förbehåller.
Beträffande åter motionens form, eller,
så till sägandes, yttre gestalt, finner Ut-
Bihang till R, S. Fröt. $:dje Sami.
i§4 Constitutions- Utskottets Betänkcinden.
skottet sig böra deremot hufvudsakligen
erinra :
1:0 Att motionen, ehuru afsöndrad
och isolerad, likväl ej innefattar en ny
fråga, utan endast sådana äldre, hvilka
förut blifvit dels af Grefve C. F. Horn,
dels af Riksens Ständers Stats-Utskott, en¬
ligt 29 §. Riksdags-Ordningen, väckta,
jamt af Utskottet behandlade och utredde,
och att således väl återremiss kunnat ega
rum, med rättighet för hvarje Ståndets
Ledamot att föreslå, och för Ståndet att
sedermera besluta lämpliga modificationer
af Utskottets betänkande i dessa delar, men
art, å andra sidan, 44 §. Riksdags-Ordnin-
gen icke synes medgifva ny Remiss af Ä-
rondén, som redan kommit under samtliga
Riks-Ståndens öfverläggning och hos Rid-
derskapet och Adeln blifvit afgjorda.
2:0 Att motionen, i dess närvarande
släck, innebär, icke så mycket ett önsk-
ningsmål, sorn fast heldre dertill omkläd¬
da, eller indirecta anmärkningar; att ett
sådant återväckande af förfallna anmärk-
nings-pnncter icke tyckes stå väl tillsam¬
man med rätta ordabegreppet af 76 §.
Räksdags-Ordningen, samt att det åbero¬
pade exemplet från förra Riksdagen här
icke quadrerar, emedan de då framstälda
Constitutions- Utssottets Betiinkandm. 195
underdåniga önskningarna, om Statens o-
beroende af särskilda penningeverks min¬
dre försigtiga administration, icke föran¬
leddes af någon anmärkning, utan af en,
genom brist på fullgiltig grund till den¬
samma nödvändig anmälan ;
3:0 Att de nu föreslagna önsknings-
momenten, åtminstone tre bland dem, väl
äro adresserade till Konungen, men dock
egentligen rigtade mot Rådgifvarne, samt
att, genom en underdånig Petition, hvil¬
ken, sträckt utöfver den i 89 §• Regerings-
Formen uppdragna gräns, hade till före¬
mål Riksens Ständers önskan om uppfyl¬
landet af Stats-Rådets pligter, och således
en påminnelse om ouppfylda, Nationen
skulle af Konungen personligen fordra der
garanti för Hans Rådgifvares handling^
sätt och den contröle på deras åtgärde
som Stats-Författningen uteslutande leii:
nät åt Lagens och Opinionens förenad,
magt.
På dessa skäl tväkar ej Utskottet al
vördsamligen yttra att, efter dess tanka
den väckta frågan, hvarå Herr LandtMar
skalken vägrat Proposition till Remiss, va¬
rit till formen icke enlig med Grundla
gen, och alt fördenskull Herr LandtMar-
skalkens vägran dermed instämt.
Stockholm den 17 Julii 1825.
19Ö ConsiltutionS' Utskottets Betänkanden.
N:o 59.
Ankom den S2 Julii 1Ö23-
Memorial till Högloft. Ridderskapet och
Adeln, med närmare upplysning om
innehållet af en Anmärknings skrif t.
Till följd af Höglofl. Ridderskapets
och Adelns anmodan, genom Protocolls-
Utdrag under den 11 dennes, får Consti-
tutions • Utskottet vördsamligen meddela
närmare upplysning, om innehållet af nu¬
mera aflidne Grefve C. H. Posses till Ut¬
skottet inlemnade Skrift, med uppgifven
anledning till Anmärkning mot Hans Ex-
cellence StatsMinistern för Utrikes Ären¬
dena, Herr Grefve von Engeström.
Då af sjelfva Remissen, inrättad efter
Motionairens egna ordalag, befinnes att
Anmärkningen är ensamt rigtad mot be-
mälde Hans Excellence, torde sådant icke
behöfva ytterligare styrkas medelst fram¬
läggandet af hela den vidlyftiga Skriftens
innehåll. Det synes härvid göra tillfyl¬
lest, att uppgifva dess väsendtliga bestånds¬
delar, dessas ordning i uppställningen och
ändtligen, i utförlighet, conclusions-resul-
tatet.
ConstitutionsUtskottets Betänkanden. 197
Till en början anmäler Författaren,
att han i Ridderskapets och Adelns Ple¬
num den 3 nästlidne Junii, upplysningsvis
omnämnt Hans Excellence Herr StatsMi-
nisterns ifrågavarande åtgärd, men blifvit
af Herr Grefven och LandtMarskalken er¬
inrad, om föreskriften i 90 f. Regerings¬
formen, och hänvisad, enligt 29 J). Riks¬
dagsordningen till ConstitutionsUtskottet.
Han yttrar derefter sin mening om rätta
förståndet af förstberörde och utreder
skälen, hvarföre han heldre velat inför
Ståndet framställa ett öppet omdöme, än
hos Utskottet insinuera en dold anklagel¬
se ; Han skildrar vidare, under allmänna
synpuncter, Administrationens förmenta fel¬
steg under den nästförflutna tiden och
bland annat det missbruk att, genom, fö¬
redragandes enskildta Handbref, utfärda
Kongl. Maj:ts beslut Just detta missbruk,
fortfar Författaren, utgör föremålet för
hans anmärkning, hvilken han dock ut¬
tryckligen inskränker till Hans Excellence
Herr StatsMinistern för Utrikes Ärendena,
såsom den der längst och oftast, användt
ett slikt Expeditxonssätt. Han andrager
härpå några äldre Facta, alla, utom ett,
tillhörande förra Riksdagars granskning,
och slutar med följande ord :
’ Jag anför blott dessa mest notoriska
sp8 Constitutions-Vtskottets Betänkanden.
Exempel i förbigående, för att visa det
Hans Excellence ej saknat varning och
anmaning, att ställa sig Grundlagen till
efterrättelse, och dock har Hans Excellence,
under loppet af sistliden Höst gifvit ett
ännu färskare Exempel på sitt sätt att för¬
stå 38 §. RegeringsFormen och sitt nit
att ställa sig densamma till efterrättelse.
Det är detta, hvars tillfälliga omnämnan¬
de under discussionen hos Ridderskapet
och Adeln, den 3 dennes, gifvit anledning
till förevarande anmärkning, och som nu,
här bilagdt, åberopas till stöd och bevis
för densamma. Det består af ett Circu-
lair-Handbref från Hans Excellence till
Konungens Befallningshafvande, rörande
särskildta föreskrifter i afseende på Utländ¬
ske Resande, och hvarigenom vissa främ¬
mande Nationers Resande privilegieras att
inkomma i Riket, utan att vara underka¬
stade de betydliga hinder och svårigheter
sorn andra. Det vore visst mycket att
anmärka mot sjelfva innehållet af denna
Författning, men jag fäster mig blott vid
dess Form, såsom ojemnförligt vigtiga-
re.” m. m.
Stockholm den 18 Julii 1823.
Constitutions-Utshot&ts Betänkandtn* 159*
N:o 40*
Anliom den 22 Julii 1823.
Memorial till Riksens Ständer, med föT‘
slag till ändring i 4 ock 5 morn. 14
§. Riksdags Ordningen.
Till försäkrande af en nödig fulltalig¬
het i Wällofl. BorgareStåndets redan nog
inskränkta och, genom sjelfva Grundlagens
stadgande, ännu mer inskränkbara Perso¬
nal, äfvensom till bestämmande af rätta
tiden, hvarifrån detta Stånds Representan¬
ters valbarhet må beräknas, får, med an¬
ledning af emottaget förslag, Constitutions-
Utskottet, för den i 56 §. RegeringsFor¬
men anvisade åtgärd, vördsamligen till¬
styrka följande förändringar i Redactio-
nen af 4-.de och 5:te Momenten 14 §.
Riksdagsordningen :
”4:0 Götheborg sände Tre egna Full-
mägtige ; Städerna af första Classen, hvar¬
dera Två ; De af andra Classen, med rätt
att ställa Två, hvardera minst En, samt
Städerne af tredje Classen, äfvensom Falu
Bergslag hvardera En Fullmägtig. Städer-
derne af de öfriga Classerna ege att sän¬
da hvardera En Fullöiägtig, dock med
rättighet att förena 6ig, Två, högst Tre,
200 Constitutions-Utskottets Bclänkanden.
om en Person, hvilken dock måste var»
till Riksdagsman vald för en af dessa Stä¬
der, der han sjelf Magistratsperson eller
Borgare är. RiksdagsFullmägtig för Stad
af tredje Classen må jemväl kunna tillika
emottaga fullmagt för en annan Stad af
lägre Class.’*
”5:0 Ingen må för Städerna till Riks¬
dagsman utses, som icke minst Tre år fö¬
re den dag, hvartill Riksdagen blifvit på¬
lyst, varit Magistratsperson eller Borgare
i Staden, ej heller för Falu Bergslag nå¬
gon , som icke lika tid varit derstädes
brukande Bergsman ; Och beräknes denna
tid, för Magistratsperson och Borgare,
från Tjenste eller BorgarEdens afläggan-
de, samt för Bergsman, från den dag, då
han, genom GrufveRättens beslut, blifvit
till Bergsbruks idkande berättigad.’*
Stockholm den 18 Julii 1823.
N:o 41.
Anbom den 22 Julii i(J23-
Memorial kill Riksens Ständer, med före¬
slående af ett nytt 6:te Moment i
14 §. Riksdags Ordningen.
Sedan hos ConstitutionsUtskottet blif¬
vit återväckt frågan om Ofrelse Bruks-
Egares
Constitutions-Utskottets Betänkanden. 201
Egares samt på Landet bosatta Manufac-
turisters och Fabriks-Idkares intagande i
Wällofl. Borgar-Ståndets Representation ,
får, med särskildt afseende å dessa sednare,
Utskottet, för den behandling 56 §. Rege-
ringsFormen stadgar, vördsamligen öfver¬
lemna och tillstyrka det förslag, att i 14
§. Riksdagsordningen må införas ett nytt
6 te Moment af följande lydelse:
"6:0 Ofrelse Manufacturister och Fa¬
briksidkare på Landet vare berättigade,
att förena sig med närmaste Stad, för att
der, i mån af erläggande Stads-afgifter,
deltaga i Riksdagsmanna-valen, och jem¬
väl sjelfve kunna till Fullmägtige för Sta¬
den väljas, sedan en så beskafFad förening,
minst tre år före den till Riksdagens öpp¬
nande utsatta dag, oafbrutet egt rum.”
Stockholm den 18 Julii 1823.
Bihang till A. S. Vrét. $:ijt Sami. B6.
*0* Constitutions* Utskottets Betänkande*.
N:o 42.
Ankom den £2 Julii 1823.
Memorial till Riksens Ständer, med före¬
slående af ett nytt 7ide Moment i
14 $’ Riksdagsordningen samt deraf
här fly tande smärre ändringar i dess
17, 19 och 22 /.
Då, under innevarande Riksdag, frå¬
gan om Ofrelse BruksEgares samt på Lan¬
det bosatta Manufacturisters och Fabriks-
Idkares intagande i Wällofl. BorgareStån-
det blifvit hos ConstitutionsUtskottet åter-
väckt, har, under erkännande af den bil-
lighets-princip, hvarpå dessa begge Med¬
borgare-Glassers inträde i NationalRepre-
sentationen sig stödjer, Utskottet likväl,
med afseende å de förstnämnde eller Bruks-
Egarne, funnit att det, vid sista Riksdag
projecterade, men af Riksens Ständer nu
icke bifallna stadgandet tarfvade, dels en
större fullständighet, dels några väsendtli-
ga jemnkningar, i hvad som angår uppgö¬
randet af Representations-grunderna, orten
och sättet för Valförrättningen, bestäm¬
mandet af vissa Val-district, och tydliga
föreskrifter om tidberäkningen för Val¬
barheten.
Constitutions-Utskottets Betänkanden. 205
Det är med iakttagande af sådana nö¬
diga tillägg och Modilicationer, som Ut¬
skottet, för den i 36 §. RegeringsFormen
stadgade behandling, får till Riksens Stän¬
der härmedelst vördsamligen öfverlemna
följande förslag till ett nytt eller 7:da
Moment i $. af Riksdagsordningen:
7:0 ”Utom Fahlu Bergslag, ege dock
de öfrige Bergsbruken, hvarunder inne-
begripas alla af Styrelsen öfver Bergver¬
ken priviligierade Inrättningar till föräd¬
ling af MineTalRikets producter, att inom
sig till BorgareStåndet utse Sju Fullmäg-
tige, som ej till annat Riksstånd höra,
och ej någon beställning i Rikets tjenst
innehafva, och hvarvid, med förbehåll af
den i 18 §.: alla Christna Trosförvandter
tillerkände valrätt, i öfrigt ingen må väl¬
ja, om han ej valbar är. Med valen för-
hålles sålunda, att Styrelsen öfver Berg¬
verken bör, när Riksdag inträffar, uppgö¬
ra grunderna för denna Representations¬
rätt, efter värdet af förra årets tillverk¬
ning, beräknadt, för Jerntillverkningen,
efter det för Hammarskatte-Jernet årliga
bestämda pris, och för annan tillverkning,
efter det medelpris, hvartill Kongl. Maj:t
och Kronan försäljer den deraf in natura
utgående tionde eller skatt, samt, i fall
någon af dessa förädlingar teko akalla
£o4 Constitutions-Vtskottets Betänkande».
kunna hänföras till någotdera värdet, efter
det i Hufvudstaden allmänt gångbara pris.
Sedan summan af alla tillverkningarnes
sammanräknade värden härigenom blifvit
utrönt, samt huru stort värde, i följd der¬
af, svarar inot en Fullmägtig, fördelen
Bergsbruken i Sju WalDistrict afpassade
efter Orternas lägen, och så att i det när¬
maste ett, på tillverkningsvärdet grundadt,
mot en Fullmägtig svarande röstetal må
inom hvarje WalDistrict finnas. Walen
skola ske inför ten Magistrat inom Wal-
Districtet, sorn Styrelsen öfver Bergver¬
ken, genom KonungensBefallningshafvande
i Läuet, derom anmodar, och å den dag,
som för hvarje WalDistrict af samma Sty¬
relse härtill utsattes, och genom dess för¬
sorg inom Districten allmänligen kungö¬
res; Börande Styrelsen tidigt före valet
låta tillställa den inom hvarje District
valförrättande Magistraten behörig längd
öfver alla inom Districtet valberättigade,
samt hvars och ens röstetal, utfördt i Riks¬
daler, efter tillverkningsvärdet: Och må
ingen å denna längd upptagas, som icke,
minst tre år före den dag, då Riksens
Ständer, enligt Riksdagskallelsen, skola
sammanträda, varit Bruksegare i Riket,
eller der idkat annan sådan näring, som
hörer till förädlingen af Mineral-Rikets
producter. De väljande, som genom före¬
Ctnstitutions-Utskottets Betänkande». 605
nämnde kungörelse till Walförrättningen
kallas, afgifve sina röster, efter Riksdaler-
talen af deras tillverkningssummor, antin¬
gen personligen, eller medelst befullmäg-
tigade Ombud, men alltid med slutna sed¬
lar, så beskaffade, som i 71 J). stadgas:
Och röste hvarje väljande blott på En i
Districtets Wallängd uppförd Person, hva¬
dan ock denna Längd bör före Walet till
de väljandes efterrättelse, uppläsas.”
Om detta förslag gillas, uppkomma
deraf i I7:de, tryde och 22:dra §. §. några
smärre ändringar joch tillägg, hvilka Ut¬
skottet således får, i sammanhang härmed,
uppgifva:
§• 17-
I sista puncten af a:dra Momentet
efter orden: ”För BorgareStåndet af Ma-
gistraterne införas : Och hvad särskildt be¬
träffar Bergsbrukens Fullmägtige af de tjen¬
stemän som Ber gsut skylderna upptaga, samt
för BondeStändet m. m.”
%
§• *9-
I sista puncten, efter ordet: ”öfver¬
sända” tillägges: öfver de val till Riktw
2o6 Constitutions-Utskottets Betänkanden.
dagman får Borgare Ståndet, som inför vis¬
sa Magistrater af Bruksegare anst allas,
viå besvär jemväl anföras bos Konungens-
Befallningshafvande i det Lån, der valet
blifvit förråttadt. Klagomål öfver Riks¬
dagsmannaval m. m.”
$. 22.
I förra puneten, efter orden: förBor-
gareStåndet ifrån N. N. Stad, intages :
"eller från Bergsbruken inom N. N. IVal-
District, för BondeStåndet m. m.” samt i
sednare puncten, näst efter den mening,
som handlar om Fullmagterne för Preste-
Ståndet; ”SorgareStåndet, för Staderna af
Magistraten och Äldste\ för Bergsbruken af
IValförråttande Magistraten inom hvarje
District, och för Fahlu Bergslag af Gruf»
veRätten m. m.
Stockholm den 18 Julii 1823.
Constitutions-XJtshottets betänkanden, 207
N:o 43.
Ankom d. 22 Julii 1O23.
Constitutions och StatsTJtskottens Memo¬
rial till Riksens Ständer, med utlå¬
tande i anledning af gjord Motion,
om beredande af tidigare anstalter
till tryckning af Uppgifter öfver
hvilande Grundlags frågor.
Under den 25 sistlidne April har
Höglofl. Ridderskapet och Adeln behagat
till Constitutions* och StatsUtskotten ge¬
mensamt Remittera en af Grefve C. G.
Spens gjord motion, att, för beredande af
en tidigare tillgång på tryckta Uppgifter
öfver hvilande Grundlags-ÄndringsFörslag
vid kommande Riksdagar, Redactionen af
sådana Uppgifter måtte åt RiddarhusCan-
celliet uppdragas, samt, genom dess för¬
sorg så tidigt före Riksdagen till trycket
befordras , att utdelningen deraf kunde
ske vid Polletternas, eller ock vid Grund-
lags-exemplarens uttagande.
ConstitutionsUtskottet finner väl icke
skäl att styrka till bifall af motionen i
det hela, enär den föreslagna anstalten
icke emellan Riksdagarna påkallas af ett
ao8 Constitutions- Utskottets betänkande».
behof, som först under Riksdagen inträf¬
far ; men det tror sig deremot böra vörd-
samligen hemställa, om icke Riksens Hög.
lofl. Ständer täcktes förordna, att uppgif¬
ten å hvilande Förslag till Grundlagsän¬
dringar må, genast vid hvarje Riksdags
början, genom ConstitutionsUtskottets för¬
sorg, redigeras och till trycket befordras,
i hvilket fall RiksStåndens Cancellier tor¬
de förständigas att förut hafva från Pro-
tocollen sammandragit och efter Riksda¬
gens öppnande, så snart Utskottet blifvit
organiseradt, tillställa dess Cancellie alla
nödiga upplysningar.
StaisUtskottet, till hvars åtgärd mo¬
tionen Remitterats, i afseende på anvisan¬
det af medel till kostnadernas bestridan¬
de vid tryckningen af den föreslagna
Uppgiften, anser åter, då i händelse Con¬
stitutions - Utskottets meddelta yttrande
skulle af Riksens Ständer gillas, nämnda
trycknings-arbete ej före Riksens Ständers
nästa sammanträde kommer i fråga, något
utlåtande i ämnet, från Stats-Utskottet»
sida, nu icke erfordras.
Stockholm den 21 Julii 1823.
N:o 44,
Censtitutions-Utsköttets betänhanden, 20^
N:o 44*
Ankom den 1 September 18234.
Memorial till Riksens Ständer, i anleda
ning af BorgareStåndets återremiss
på Utskottets förslag till ett 7 Mo-
ment i 14 JT. Riksdagsordningen•
ConstitutionsUtskottets, d. 18 nästlid-
ne Julii, under N:o 42> aflåtna förslag till
ett nytt eller 7.de moment i 14 §• Riks¬
dagsordningen , samt deraf härflytande
smärre ändringar och tillägg i dess 17, 19
och 22 §. §. har från Wallof!. Borgare-
Ståndet, enligt ProtocollsUtdrag af den 2
cch 5 dennes, blifvit återremiteradt, med
åtskilliga såsom Ståndets gemensamma tan¬
kar godkända anmärkningar och yrkanden,
nemligen;
1:0 Att, med afseende å det antal Le¬
damöter, hvaraf BorgareStåndet utgöres,
och enär vanligen inom samma Riksstånd
icke saknas personer, interresserade i Bruks-
sörelsen, WalDistrictens antal borde ned¬
sättas från sju till fem, oberäknade Fahlu
Bergslag;
Bihang till ft, S. Fwf. 3:dj* Sami, *f.
210 Constitutions-Utskottets betänhanden.
2:0 Att, då Bruksegare, hvilke ej äro
Frelsemän, Prester, Borgare eller Ämbets¬
män, eller hört till. någondera Classen,
måste anses såsom Jordegare eller Bönder,
/ men den Projecterade redactionen synes
föranleda derhän att ingen Bruksägare kan
för giltig Riksdagsman antagas, om icke
han är eller varit Borgare, eller ock varit
Frelsemän, Prest eller Ämbetsman, ordala*
gen: "som ej till annat RiksStånd höra”
måtte förändras till dessa, "sorn ej äro
Frälsemän eller Prester.”
3:0 Att, till förebyggande af den slut-
satts att, vid WalDistrictens indelande, så¬
dana Bruk äfven skulle komma i beräk¬
ning, hvilkas egare icke tillagts represen¬
tationsrätt i BorgareStåndet, föreskriften
härom må sålunda styliseras: ”Sedan sum¬
man af alla tillverkningarnas sammanräk¬
nade värden blifvit utrönt för de B uk
och Inrättningar, som innehafvas af till val
berättigade personer, samt huru stort vär¬
de, i följd deraf, svarar mot En Fullmäg-
tig, fördelas dessa personers Bergsverk-
andelar, m. m.” samt
4:0 Att dels ingen Bruksegare måtte
väljas, som icke är mantalsskrilven inom
WalDistrictet, dels något stadgande vidta¬
Constitutions- Utskottets Jbetänkanden. 21 x
gas, till förekommande af en och samma
persons väljande till Riksdagsman, antin¬
gen som Borgare och Bruksidkare, eller
som Bonde och Bruksidkare.
Till förnyadt utlåtaode i detta ämne,
får, hvad främst angår irsta Anmärknings-
punkten, Utskottet hos Högloft. Ridder-
skapet och Adeln, Högvördige Preste't.ån-
det och Hedervärda Bonde tåndet vörd-
samligen hemställa, om icke, då frågan om
nedsättning i antalet af Fullmägtige och
WalDistrict för Bergsbruken egentligen är
en opinionssak, bemälde Resp. RiksStånd
desto heldre täcktes foga sig efter den i-
nom BorgareStåndet härutinnan rådande
och, enligt hvad flere dess Ledamöter i
Utskottet upplyst, nästan enhälligt yttrade
mening som dennas samfällda antagande
torde blifva ett vilkor för Bruksegares in¬
träde i 'tåndet; Och föreslår, i slikt af¬
seende, Utskottet att, i stället för orden ;
”Sju Fullmägtige, Sju WalDistrict,” må
införas: ”Fern Fullmägtige, Fem Wal¬
District.
Den af Wällofl. Borgareståndet under
2:dra punkten äskade redactionsjemkning,
tror Utskottet icke vara fullt lämplig, af
det skäl att, om endast Frelsemän och Pre-
2i2 Constitutions-Utskottets betänkanden.
•ter uteslötes, verklige Borgare och förut
representerade Jordegare af Allmogen dy¬
medelst kunde komma att väljas i dubbel
egenskap, eller tillika såsom Bruksidkare \
Och Utskottet tillstyrker fördenskull vöid-
samligen bibehållandet af dess uppgifna
redaction, hvilken i mer generela bestäm¬
melser,- synesf ej otydligt innefatta valens
åsyftade inskränkning, inom en hittills ej i
IStåndsRepresentationen upptagen Medbor-
gareCIass, en afskild, fastän integrerande
del af BorgareStåndet.
Enär, hvad 3:dje punkten beträffar,
Utskottet i allmänhet föreslagit att ”ingen
må välja, om han ej valbar är,” förmodar
Utskottet att, vid närmare öfvervägande,
Wällöf!. BorgareStåndet lärer benäget fin¬
na, att detta stadgande redan innesluter
det önskade tillägget, och således icke
tarfvar en ytterligare amplification eller
ordförklaring.
Widkommande ändteligen ^.:de punk¬
ten, så emedan det vilkor för valbarhet,
att vara inom Districtet Mantalsskrifven,
skulle nog mycket begränsa representa¬
tionsrätten, lika vidfästad egendomen som
ägaren, samt då olägenheten af dubbla val
till en ocjb samma Riksdag tyckes med
Constitutions JJtssottets betänhanden. 213
någorlunda säkerhet afböjd genom före¬
skriften att ”Fullmägtige skoja urses som
icke tillhöra annat RiksStånd,” det vill sä¬
ga', icke något annat än BorgareStåndet,
hvilket de, ehuru sjelfve ej Borgare, för¬
medelst valen tillegnas, öfverlemnar Ut¬
skottet vördsamligen till Wällofl. Ståndets
pröfning, om icke berörde anmärknings-
punkt må kunna förfalla.
Stockholm den 19 Augusti 1823.
Nio 45.
Ankom d. 1 September i8*3-
Memorial till Riksens Ständer, i anledning
af Kongl. Maj ts Aådiga Proposition
om upphörandet af Konungens Tvu
röster i Högsta Domstolen.
Från samtlige Riksstånden har, genom
ProtocollsUtdrag af den 14 innevarande,
Constitutions-Utskottet erhållit Remiss å
Kongl. Maj ts Nådiga Proposition, om upp¬
hörandet af Konungens två röster i Hög¬
sta Domstolen, med bifpgadt förslag till
214 Constitutions-Utskottets Bctänkanden.
ändring af så väl 91 Jf. Regeringsformen,
sorn öfriga dermed gemenskap egande stad-
ganden i nyssnämnda Grundlags 5, 17, 19,
23, och 88 §. §.
Constitutions-Utskottet bör ej dölja,
att inom detsamma någon tveken uppstått,
huruvida icke den Nådiga Propositionen
innefattade två särskildta föremål, dels nem¬
ligen upphäfvandet af Konungens medver¬
kan till Lagskipningen i högsta instansen,
dels förändring af de bestämmelser, som
angå förklaringar öfver Lagens rätta me¬
ning, och om således icke des a ämnen
fordrade att hvart för sig behandlas och
utredas; men då Kongl Maj t täckts i ett
sammanhang framställa dem båda, och då
StatsRådet yttrat sig öfver Propositionen i
ett enda helt, har Utskottet jemväl trott
tjenligast, att. i dess vördsamma utlåtande
följa enahanda grunder.
Enär Flans Maj:t Konungen i Nåder
erbjudit sig att, med försakande af en
Constitutionel rättighet, ytterligare trygga
Domaremagtens oberonde, måste i sanning
de opinionshinder vara giltiga, som skola
motväga det ovilkorliga uttrycket af vörd¬
nad för dessa höga tänkesätt. Emedlertid
nödgas Utskottet förklara att det ej vågar
Constitutions-Utskottets betänkanden, 215
styrka Riksens Stander till underdånigt bi¬
fall af berörda Nådiga Proposition, och
härvid får Utskottet, förnämligast åberopa
Hans Excellence Herr Justitiae StatsMini-
sterns till Protocollet, inför Kongl. Maj t,
afgifna underdåniga anförande, hvaruti
StatsRådets öfrige närvarande Herrar Le-
damötsr instämt.
Deltagandet i Högsta Domaremagtens
utöfning torde visserligen ej böra i all¬
mänhet anses som ett nödvändigt attribut
till Majestätet; ty rättskipningen, betrak¬
tad såsom bokstaflig tillämpning af klara
besvurna Lagar, är redan i sitt ursprung
och genom sin natur så helig, att den
icke behöfver låna styrkan af Monarchens
röst, eller glansen af Hans Namn. Der
likväl detta personliga deltagande en gång
blifvit i Statsförfattningen införlifvadt, der
det, bekräftadt af gammal häfd, slutligen
inträngt i Constitutionens grundväsen och
i Nationens begrepp, om en efter Lag sty-
raode Konung, —< der synes hvarje för-
bytning eller rubbning af de äldre For¬
merna icke nödig, svårligen verkställbar
och må hända i följderna mindre nyttig.
Under omvexlande Styrelsesätt, som
öfvergått än från Souverenité till Råds
fii6 Constitutwns-Utskottets be tunkan elen.
Regering, är frän denna till modererade en¬
välde, bibehöll oafbrutet Sveriges Konung
högsta Lagskipningsrätten, oftast utöfvad
efter Hans uppdrag och på Hans vägnar,
men alltid under medgifven beräkning af
Hans röster. Samma iaktagelse öfverflyt-
tades ock; vid sednaste Regementsförän¬
dringen , till vår lyckliga Constitutionella
Monarcbi, utmärkt framför hvilken Stats¬
form som helst, af dessa moget öfvertänk-
ta och sorgfälligt afvägda förhållanden
emellan Verkställande-, Lagstiftande- och
DomareMagten, hvarigenom de alla sam¬
manlänkas, utan att förblandas. Med ett
ord: Svenska Folket har af ålder vant sig
att se Högsta Lagskipningen i Regentens
hand och att fästa sin säkerhet vid öfver-
tygelsen att Hans beslut äro oåterkalleli¬
ga, just emedan de äro Högsta rättvisans;
Och i synnerhet lärer Menigheten hvarken
lätt kunna eller gerna vilja beröfvas den
enkla, rnen Sköna tro att Konungen afsä-
ger Guds domar.
Ehuru, efter denna vördsamma fram¬
ställning, något annat för Constitutions-
Utskottet ej återstår än att öfverlemna
Ärendet till RiksensStänder, för den vida¬
re behandling 81 §• Regeringsformen an¬
tyder, finnér dock Utskottet ej aldeles öf*
Constitutions-Utskottets betänknnclen. 217
verflödig att, med hänsigt till de i 2
mom. 21 §. samt i 19 och 88 §.?. Nådigst
föreslagna ändringar, tillägga att Konun¬
gens veto mot Högsta Domstolen i frågor
om Lagförklaringar, icke tyckes väl för¬
enligt med rättsprincipen och med Ko¬
nungens Egen värdighet, som kräfver att
Hans beslut sedermera ej må af Riksens
Ständer ogillas, att förenämnde frågors
omedelbara väckande inom Högsta Dom¬
stolen tilläfveutyrs skulle medföra, om icke
missbruk, åtminstone farhågor, samt att
stadgandet om praescriptionstid, inom hvil¬
ken Ständerne torde hafva upphäft gifna
Lagförklaringar, utan tvifvel blefve lidan¬
de till inskränkning af Deras Lagstiftnings¬
rätt.
En ledamots särskildta tanka bifogas
vördsammeligen.
Stockholm den 2i Augustii 1825.
t
Bikung till R. S. Brot. ydjt Sami. 2Q.
218 Constitutions Utskottets Betänknnden.
Utdrag af ConstitutionsUtskottefs Proto-
coll den Augustii 1823.
S. D. Herr Professorn Doctor Forsell
anförde: .
”Sedan Konungen Sjelf, oaktadt hela
StatsRådets gemensamma underdåniga af-
styrkande, i Nåder funnit för godt att öf¬
verlemna frågan till Riksens Ständer, så
har jag trott i ch tror ännu, att det icke
skedt utan stora orsaker, hvilka böra no¬
ga pröfvas både mot och med. De vigti¬
ga skäl, som af Hans Excellence Justitias-
StatsMinistern blifvit anförda, äro enliga
med min öfvertygelse, och det är icke
min afsigt att frångå dem. Men Svea
Konungs Domsrätt i högsta instancen, så
kär och önsklig för alla Hans undersåtare.
Kan, efter min tanka, ganska väl stå till¬
sammans med borttagande af de Tvänne
rösterna i Högsta Domstolen, som stadgas
i Regeringsformens 21 §, och hvilka tvän¬
ne Rösters afskaffande äfven tyckes hafva
varit Konungens förnämsta syftemål, enligt
Rubriken af den Nådiga Propositionen.
Konungen, såsom Högste Chef eller Ord¬
förande, kan ju vaka öfver Sin Domstol,
taga kännedom af dess göromål, låta ut¬
färda alla Dess Domar och Utslag i Sitt
Constitutions-Utskottets betänkanden. 219
Namn och med Sin höga underskrift eller
under Sitt Secret, samt således alltid vara
ansedd såsom den Högste Domaren för
Sitt Folk, utan att vid röstberäkningar be¬
höfva sättas i jemförelse med Domstolens
Ledamöter, eller i förbindelse att, om de
Mål, hvaröfver röstas bör, taga en lika
noga kännedom, som det åligger Ledamö¬
terna att taga. Stadgandet derom i Grund¬
lagen har alltid förekommit mig ofören¬
ligt med Konungamagtens höghet. Om så¬
ledes 21 §. i Regeringsformen underginge
följande ändring : "Konungen förer ordet
i Högsta Domstolen, så of a han för
godt faner att dess göromål öfvervara.
Alla frågor om förklaringar öfver Lagen
skola hos Konungen anmälas och Dess
bifall dertill inhemtas, änskönt Han ock
i Högsta Domstolens öfverläggningar der¬
om deltagit,’’ med bibehållande af allt öf¬
rigt rörande Högsta Domstolens organisa¬
tion, så vågar jag i underdånighet tro att
Konungens Nådiga afsigt bäst skulle kun¬
na förenas med Folkets allmänna önskan,
att dömas af sin Konung. Och jag kan
icke heller annat linna, än att Rikets Stän¬
der, genom deras ConstitutionsUtskott, ega
både rätt och förbindelse att i underdå¬
nighet föreslå en modification eller medel¬
väg mellan Konungens Egen yttrade vilja
250 Constitutions. Utskottets Betanhanden.
och StatsRådets gemensamma mening, när
denna tillika är hela Folkets.
Äfvenså är jag icke af lika tankav
med Utskottets pluralitet, i afseende på de
ändringar i Grundlagen, som af Konungen
blifvit föreslagne, rörande förklaringar öf¬
ver rätta meningen af cecanomiska Lagar
och Författningar. Dessa förklaringar sy¬
nas mig böra tillhöra samma Auctoritet,
sorn stiftat Lagarne, nemligen Konungen i
StatsRådet, och jag får således, för min
del, yttra bifall till Konungens Nådiga
Proposition i detta ämne,
Ut Supra,
Ex Frotocollo-
J. D. Valerius,
N:o 46.
Anbom d. 20 September 1Ö25,
Memorial bill Riksens Ständer, med för¬
slag till ändring och omflyttning af
2 mom. 56 §. Regeringsformen.
Wid närmare jemförelse af 2:dra Mo¬
mentet i 56 §. och 2:dra momentet i 81
Constitutions-Utshottets betänkanden. 221
§. Regeringsformen, befinnas dessa Grund-
lagsrum sins emellan stridiga i så måtto
att, då det förstnämnda förbjuder Riksens
Ständer att, äfven i händelse Constitutions-
Utskottet afstyrkt en Konungens Proposi¬
tion, rörande ändring i Grundlagarna, der¬
om vid samma Riksdag besluta, det sed¬
nare åter lemnar Riksens Ständer fritt val,
att antingen genast afslå Propositionen
eller och uppskjuta afgörandet till näst¬
följande Riksdag. För att afhjelpa denna
uppenha a till olikhet eller åtminstone
villrådighet i tolkningen ledande motsä¬
gelse, troligen uppkommen dymedelst att,
vid beredningen af det under 1815 års
Riksdag godkända förslaget till 2;dra mo¬
mentet af 56 §. föreskriften i 81 blif¬
vit förbisedd, och för att, med återställan¬
det af det äldre stadgandet, tillika gifva
det nyare en mera behörig och af sjelfva
Grundlagen tydligen deri anvisad plats,
har ConstitutionsUtskotte| trott lämpligast,
att nyss berörda moment, erforderligen
ändradt och äfven ''till redactionen jem-
kadt, inflyttades i 81 §• redan förut af-
handlande sättet huru med Grundla^sfrå-
gor bör förfaras; Och Utskottet får såle¬
des, till Grundlagsenlig åtgärd, vördsam-
ligen öfverlemna det förslag att hela 2;dra
momentet af 56 §. Regerings formen, från
och med orden: "Frågor om förändringar,’*
222 Constitutions• Utskottets betänkanden.
till och med: "sorn ofvan sagdt är," må
uteslutas, och deremot 81 §• Regerings¬
formen erhålla följande lydelse:
§. 81.
"Denna RegeringsForm samt Rikets
öfriga Grundlagar kunna icke ändras eller
upphäfvas, utan genom Konungens och
alla Riksståndens sammanstämmande be¬
slut. Ej m° frågor derom uti Ståndens
Flena väckas, utan anmälas de hos Rik¬
sens Ständers vid hvarje Riksdag valda
ConstitutionsUtskott. Detta Utskott, hvars
pligt det vara skall att Grundlagarna gran¬
ska, ege rätt att hos Riksens Ständer före¬
slå de ändringar deruti, som det anser
högst nödiga eller nyttiga och möjliga att
verkställa.”
"Inkommer till Riksens Ständer Con¬
stitutions Utskottet med något förslag till
Grundlags-ändring, må Riksens Ständer
kunna derom vid samma Riksdag öfver-
lägga, men icke besluta. Göras i Plena
icke anmärkningar mot Utskottets för¬
slag, hvile det, såsom ett Riksens Stän¬
ders utlåtande, till nästa Riksdag. Göras
åter mot förslaget anmärkningar, förvisas
de. som hvarje Riksstånd serskildt för¬
klarar utgöra dess gemensamma tankar,
Constitutions-Vtskottets betänkanden. 223
till ConstilutionsUtskottet, hvilket åligge
att meningarne i möjligaste måtto till ett
helt utlåtande sammanjemnka, och, om o-
förenliga skiljaktigheter yppats, dem till
behandling hos RiksStånden derjemte an¬
mäla. Sammanstämma nu desse i ett ut¬
låtande, hvile det till nästkommande Stän¬
ders pröfning. Finnas åter något Stånds
tankar i en eller flera delar stridande
mot de öfrigas, och fogar sig ej samma
Stund efter dem, varde, för slutlig jetnnk-
ning, ConstitutionsUtskottet förstärkt till
ett antal af Tjugu personer från hvarje
Stånd, hvilke, genom samfäld omröstning,
med iakttagande af hvad 53 §. Riksdags¬
ordningen, till undvikande af paria vota
stadgar, b est åmme Riksens Ständers utlå¬
tande, för att, dymedelst fullständigt be-
redt, hvila på sätt ofvan sagdt är. Öf¬
ver de sålunda till afgörande vid nästa
Riksdag hänskjutna förslag skall då en¬
dast kunna med Ja och Nej beslutas; och
öft erlemne RiksStånden de af dem enhäl¬
ligt antagna förslagen, genom siua Tal¬
män, till Konungen, med begäran att Han
ville Sitt bifall dertill gifva. Konungen
inhemte hela StatsRådets tankar deröf¬
ver, tage sedan Sitt beslut och meddele
Riksens Ständer å Rikssalen Sitt samtyc¬
ke, eller ock de orsaker, för hvilka Han
icke samtycker till deras åstundan."
2*4 Constitutions-TJtskatbets Betänkande».
”Will Konungen has Riksens Ständer
föreslå någon ändring i Grundlagarne, höre
han StatsRådet och öfverlemne sedan sin
Proposition, jemte StatsRådets tanlcar der¬
öfver, till Riksens Ständer, som genast,
utan att om denna Proposition förut öf¬
verlägga, uppdrage ConstitutionsUtskottet
att sitt utlåtande derom till RiksensStän-
der afgifva. Tillstyrker Utskottet hvad
Konungen föreslagit, hvile frågan till nä¬
sta Riksdag, då Riksens Ständer skola sitt
beslut derom fatta. Afstyrker Utskottet
Konungens Proposition , då må Riksens
Ständer genast kunna antingen denna Pro¬
position afslå, eller ock afgöra, att de vilja
olver densamma å nästföljande Riksdag be¬
sluta; Gällandes i detta fall Tre Stånds
mening och, om Två Stånd stadna emot
Tvä deras som beslutet uppskjutit. Men
icke må, under någon förevändning, Rik¬
sens Ständer förrän å nästa Riksdag Pro*
posisionen till bifall upptaga. Samtycka
då alla Stånden till Konungens förslag, be-
gäre de dag att på RiksSalen få Rdksens-
Ständers bifall dertill afgifva. Antaga icke
RiksStånden samfält Konungens Proposi¬
tion, vare den afslagen, och aflemne Rik¬
sens Ständer sittafslag, med skälen dertill,
skrifteligen till Konungen, genom deras
Talmän.”
' "Om
Constitutions-Utskottets Betnnhanden. 225
”Om vid Riksdag, då Grundlags frå¬
gor lagligen kunna afgöras , ytterligare
uppskof föreslås, må det ej ega rum utan
Konungens och alla Fyra RiksStåndens
sammanstämmande beslut.”
För öfrigt bör Utskottet vördsamli-
gen erinra, att, i fall närvarande förslag
skulle af Riksens Ständer gillas, den af
Utskottet, i Memorial N:o 27, under den
3 sistlidne Junii förslagna citation, i 75
§. Riks*dags Ordningen, af Regerinsformen
56 §. kommer att försvinna, och 81 §. att
i stället åberopas.
Stockholm den 3 September 1823.
N:o 47*
Ankom den 20 September 1823*
Memorial till Riksens Ständer, vied före¬
slående af ett tillägg i 37 §. Riks¬
dags Ordningen.
Lagstiftaren, som med utförlig nog-
granhet föreskrifvit den ordning, hvarefter
Bihang till R. S. Trot. $:dje Sami. 29. *
226 Constitutions-TJtskottets betänkanden.
Riksdagsärender böra behandlas inom
RiksStånden, har lika visligen lemnat åt
RiksenStänders Utskott, att sjelfve reglera
sin arbetsmethod, och med afsigt undvikit
att, genom hopade iakttagelse-detaljer, för¬
svåra målens beredning och binda öfver-
låggningarna derom. Emedlertid synes
det som skulle ett allmänt stadgande i
denna del, hvilket nu helt och hållet sak¬
nas, blifva både nyttigt och nödvändigt, i
synnerhet till befordrande af ärendenas
jemna gång och till förekommande af o-
lämpliga uppskof; Och i sådant hänseende
får ConstitutionsUtskottet, för den åtgärd
Grundlagsn anvisar, vördsamligen föreslå
att i i:sta momentet af 37 §. Riksdags¬
ordningen, näst efter orden: ”med sina
yttranden till Ståndens Plena inkomma,”
följande tillägg måtte införas: ”Och iakt-
tages för öfrigt, att ärenden må i Ut¬
skotten behandlas på enahanda sätt, sorn
i Stånden, så vidt det finnes lämpligt,
och derest icke annorlunda är uttryckli¬
gen stadgadt."
Stockholm den € September 1823.
Constitutions-Utskottets betänkcmden, 227 '
N:o 48.
Ankam den 20 September 1823.
Memorial till Riksens Ständer, med åt¬
skilliga Grundlags-ändrings-t örslag,
åsyftande RiksclagsArendenas skynd¬
sammare gång.
En i nära Atta Månader fortfarande
Riksdag, som, oaktadt Representanternes
gemensamma bemödanden och ihärdiga ar-
betsnit, ännu lemnat måhända de vigtiga-
ste föremålen oafgjorda , har naturligen
vändt ConstitutionsUtskottets betraktelser
på orsakerna till en sådan långsamhet, och
på medlen att i framtiden motverka den¬
samma.
Det torde väl ej böra nekas, att ju
sjelfva Representationens fördelning i Fyra
Kamrar, utan någon direct inbördes berö¬
ring, och med Utskotten till deras enda
föreningspunct, väsenteligen bidrager att
förtröga Riksdagsangelägenheternas gång;
Men då det hvarken synes rådligt eller ens
möjligt att söka rubba dessa åldriga for¬
mer, som vunnit seclers helgd och allt
djupare inträngt i Statsförfatningens huf-
22 8 Constitutions-Utskottets Bctänkanden.
vudgrunder, har ConstitutionsUtskottet ef¬
tersinna»:, om icke andra utvägar kunde
återstå, för att, under bevarande af Rik¬
sens Ständers samt enskildta Riksdagsmäns
rättigheter, och utan sakernas uppoffrande
för behandling methoden, förkorta Sven¬
ska Riksdagarna och minska dermed för¬
bundna, både för Staten och för Val-Me-
nigheterne tryckande kostnader Och Ut¬
skottet har snart funnit sig öfvertygadt
att ändamålet, åtminstone i någon mån,
skulle ernås genom vissa förändringar i
det arbetssätt och de öfriga reglementa-
riska detallier , som dels gamma] häfd,
dels äfven Grundlagen sanctionerat.
Föreskriften i RiksdagsQrdningens 2/j,
att allt hvad innom ett Stånd förefaller
och beslutes skall till Protocollet nog¬
grant antecknas, medför den olägenhet att
vidlyftige discussioner, ofta ej inflytande
på Utslaget, måste ovilkorligen in extenso
upptagas, Och änskönt Utskottet icke vå¬
gar positift tillstyrka upphäfvandet af öf-
verläggningarnas fullständiga publicitet,
innan RiksStånden samfält medgifvit åhö¬
rares fiia tillträde, tror dock Utskottet
det tills vidare böra på hvarje Hånd sär¬
skildt bero, att om Protocollets summari¬
ska eller utförliga redaction, efter omstän¬
digheterna, förordna.
Constitutions-Utskottets betänkanden. 229
Någon besparing i den nog ansenliga
kostnaden för Stånds- och Utskotts Can-
celliernes ailönande, förmodar deremot
Utskottet kunna, utan förändring härutin¬
nan af 24 erhållas, om blott samma §,
efteilefves, i hvad den stadgar rörande
vilkoren och tiden för vedergällningens
bestämmande.
‘"'ällan skall , enligt ConstitutionsUt-
skottets tanka, en större personal af Leda¬
möter inom UtskoLten främja sakernas
lugnare och mognare beredning; Och för
ö o r~'
deras skyndsamma afgörande lärer den nä¬
stan alltid blifva hinderlig. Det är ock un¬
der denna åsigt, som Utskottet varit be¬
tänkt att föreslå en inskränkning af Per¬
sonalen inom tvänne Utskott, hvilka nu i
Ledamöters talrikhet knapt eftergifva tvän-
ne bland RiksStånden.
Troligen verkar likväl intet 1 högre
grad till Riksdagsgöromålens långsamma
gång och fördröjda afslutande, än det all¬
mänt kända och öfverklagade uppehåll,
som, vid Remisser, åter-remisser och re¬
servationer, föranledes och gynnas deraf,
att ingen tid finnes utsatt, inom hvilken
en munteligen gjord motion bör i afskrift
till bordet aflemnas, att anmärkningarna
230 Constitutions- Utskottets betänkanden.
mot ett Utskotts betänkande måste i hela
deras utförlighet från det ofta sent juste¬
rade Protocollet utskrifvas, samt att de för
communicationen erforderliga exemplar af
remitterade Memorial eller särskiltda anfö¬
randen aldrig eller sällan af StåndsLeda-
möterne sjelfva besörjas, hvarigenom såle
des CancellieBetjeningens arbete och följ¬
aktligen dess antal nödvändigt ökas. Äf¬
ven i nämnde delar önskade Utskottet att
hafva träiFat några tjenliga och fullt an¬
vändbara correctiv, hvilkas behof erfaren¬
heten tillräckligt ådagalagt, och hvilkas
rigtiga val hon ensam kan försäkra.
Efter denna framställning går Consti-
tutionsUtskottet att vördsamligen föreslå
åtskilliga Ändringar och tillägg i Riksdags¬
ordningen , och får derjemte tillstyrka
RiksensStänder det förklarande, att hvarje
förslag, som nu till grundlagsenlig behand¬
ling godkännes, utgör ett särskildt Riksens-
Ständers yttrande, hvaröfver vid nästa Riks¬
dag må särskilt beslutas.
1:0
Andra Puncten i första momentet af
24 §. styliseras sålunda : " Secr eter arén till*
bör att öfver discurserna på sått hvarje
Constitutions-Utskottets Betänkanden. 231
Stånd inom sig finner tjenligast, utförligen
eller ock summariskt, men öfver besluten
noggrant och fullständigt sammanfatta Stån¬
dets Protocoll, för att sedermera, så tidigt
det ske kai?, in Plena justeras; äfvensom
att m. m.”
\
2:0
I 31 §. nedsättes antalet af Bevill¬
ningsutskottets Ledamöter från Fyratio-
Åtta till ”Trettio Sex."
5:0
Likaledes minskas i 34 §. detta antal
inom Allmänna Besvärs- och Economie-
Utskottet till ”Trettio S(X."
4:0
I Andra Puncten af 49 §-s i;sta mo¬
ment, emellan orden: ”och afskrift deraf’*
samt ' till bordet aflemnas,’’ kommer att
införas: ”,senast i nästa Plenum."
5:0
Wiel slutet af 49 § tillägges, såsom
ett nytt eller 4'd» moment:
232 Constitutions-Utskottcts betänknndert.
”Når utlåtande från Riksstånd till Ut¬
skott återremitteras, bor Ståndets Secretera¬
re alla Anmärkningarna pundvis och i kort¬
het sammanfatta, jemte hufvud säl lfa skålen
derför, och med uppgift af de Ledamoters
namn, som anmärkningarna fr ernit ålit elter
bitrådt hvilket allt, genom just er a dt Pro-
toco/lsUtdrag, meddeles Utskottet, då lik¬
väl StånäsLedamot må ega att sin sars il¬
da menius 1 utförlighet bifoga, såsom i 57
§. stadgadt år.”
6:0
52 Jf. erhåller följande ändrade Re-
daction:
Utaf aila Memorial och Anföranden,
som äro af egenskap att till något Rik¬
sens Ständers Utskott remitteras, skola till
Ståndet ingifvas Två Exemplar, hvaraf det
ena stadnar vid Protocollet, och det andra
till Utskottet afgår. Begåres communica-
tion med de öfriga Stånden afl emu as dess¬
utom Tre exemplar, för att dem tillställas?
7:0
Uti första momentet af 57 §. skulle,
i Stället för orden: ”hvilket må Ståndets
beslut
Constitutions Utskottets Bctänkanden. 233
beslut åtfölja, intagas denna mening:
”hvilket må MedStånden tillställ as, enär han
de för cvmmunicationen och Protocollet nö¬
diga Exemplaren deraf till Secreteraren af-
lemnarf
Stockholm den 6 September 1823.
N:o 49.
Ankom den ao September 1825.
Memorial till Riksens Ständer, med före¬
slående nf tillägg i 14 §. af Instruc-
tion för Justitieombudsmannen.
Genom särskildta Protocolls Utdrag ,
hvaraf det sista ankommit den 18 nästli¬
den Augusti, hafva högvördige PrästeStån-
det, Wällofl. BorgareStåndet och Heder¬
värda BondeStåndet anmodat Constitutions-
Utskottet, att i 14 Jf. af Instructionen för
Riksens Ständers JustitiasOmbudsman fö¬
reslå det tillägg att han måtte, dels vid
Bihang till R. S. Fröt. tydje Sami. 30
234 Constitutions- Utskottets betänkandcn.
hvarje Riksdags början till Constitutions-
Utskottet inlemna jemte de öfver hans Em-
betsförvaltning sedan förra Riksdagen håll¬
na Diarier, äfven sin Embets-berättelse, för
att af Utskottet granskas, i hvad som icke
tillhör LagUtskottets befattning, och dels
för RiksensSländer, då han uppgifver hvil¬
ka af Deras vid sednast förflutna Riksdag
fattade beslut och framförda hemställnin¬
gar af Konungen gillats, utfärdats och till
verkställighet befordrats , tillika anmäla
dem, som icke blifvit i underdåninhet fö¬
redragna eller i Nåder afgjorda.
Då, jemlikt 96 §. Regeringsformen,
JustittiaeOmbudsmannen hufvudsakligen å-
ligger att vaka öfver Lagarnas efterlefnad
och åtala Domares Embetsfel, samt då, en¬
ligt 100 §., hans allmänna redogörelse ä
ger till väsenteligt föremål att utreda Lag¬
stiftningens tillsånd, — ämnen, hvilka syn¬
bart närmare ingå i Lag-Utskottets befat-
ning än i Constitutions-Utskottets, som e-
genteligen fått sig uppdraget, att granska
Grundlagarna och Stats-Rådets Protocoll,
tror, för sin del, Utskottet det vara tjen-
ligast att, ej mindre JustitiasOmbudsman-
nens Embetsberättelse i det hela, än ock
hans Diarier och Registratur, hvilka sed¬
nare handlingar, ehuru af juridisk egen*
Constitutions-Ustkottets bctänkanden. 235
skap, hittils, i följd af 1815 §rs Riksdags¬
beslut, omedelbarligen aflemnats till Con-
stitutiosUtskottet, må hädanefter ingifvas
till RiksensStander, för att derifrån hänvi¬
sas till LagUtskottets granskning och ut¬
låtande.
Under hopp att Riksens Höglofl. Stän¬
der torde täckas gilla dessa Utskottets å-
sigter, får, med iaktagande för öfrigt af
hvad Remisserna innehålla, Utskottet vörd-
samligen föreslå, att, vid slutet af 14 j)- i
JustitiasOmbudsmannens instruction, följan¬
de tillägg måtte, såsom ett nytt moment
införas:
" Just it ia-Ombudsmannens ofvannämnda
redogörelse samt årliga berättelser böra ge¬
nast vid Riksdagens början ingifvas, får
att i tid kunna forvisas till granskning af
Lagutskottet, dit jemväl, i enahanda ända¬
mål, hans EvibetsDiarier och Registratur
inlemnes; skolandes dessutom justitieom¬
budsmannen, dä han får Riksens Ständer an¬
mäler, hvilka af deras beslut och framställ-
gar af Konungen bifallits och utfärdadts,
tillika särskilt upptaga dem, som icke b lif-
256 Con sti tudor, s- Utskottets betänkanden.
vit i underdånighet föredragna eller i Arti¬
der af gjorda."
Stockholm den 6 September 1823,
N o 50.
Ankom flen £0 September iQ23«
Memorial till Riksens Ständer, med för¬
slag till ändring i 35 £. Riksdags¬
ordningen.
I sammanhang med det utlåtande, som
tinder denna dag Cunstitutions-Utskottet
afgifvit rörande ett tillägg i 14. §. af In-
structioner för Riksens Ständers JustitiaaOm-
budsman, och då nödigt synes att, om
granskningen af hans allmänna redogörel¬
se, med åtföljande handlingar uppdrages
Riksens >tänders Lagutskott, en sådan Ut¬
skottets ytterligare befattning må i Grund¬
lagen stadgas, får, till den i Regerings¬
formen anvisade åtgärd, ConstitutionsUt-
skottet vördsamligen föreslå att senare Mo-
ConstitntionsUtskottets Betänkanden. 237
roentet i 35 §. Riksdagsordningen kunde
erhålla följande ändrade ordalydelse:
”Lagutskottet tillkommer ock att gran¬
ska Justitia: - Ombudsmannens vid hvarje
Riksdag af gifvande allmanna redogörelse
samt ärliga berättelser, äfvensom hans Em¬
bete Dinner och Registratur."
Stockholm den 6 September 1823.
N:o 51.
Ankom den 23 September 1Ö23.
Memorial till Riksens Ständer, med före¬
slående af tillägg i 7 mom. 1 §. och
4 mom. 2 Jf. Iryckfrihets-Förordtiin-
gen.
Enär det stadgande i 7 mom. l §.
Tryckfrihetsförordningen, jemväl i 7 mom.
4 §. åberopadt, enligt hvilket Utgifvare
af Dagblad och Periodiska skrifter äro en-
same underkastade författare ansvar, synes i
238 Constitutions Utskottets Betänkanclen.
så måtto obilligt, att, då Publique Autori-
teter äga rätt att i vissa Allmänna Tidnin¬
gar få sina kungörelser införde, Utgiva¬
ren, som ej kan vägra Annoncens emotta¬
gande, likväl måste, i händelse dess inne¬
håll föranleder lagligt åtal, framträde så¬
som svarande Part och plikta för hvad han
ej brutit, har, till beredande af någon
lämplig rättelse härutinnan, hvars nödvän¬
dighet öfver flera inträffade fall vitsordat,
ConstitutiosUtskottet trott sig böra, för
Grundlagsenlig åtgärd, vördsamligen un¬
derställa RiksensStänder det förslag att i
4 mom. 2 §. Tryckfrihetsförordningen må,
efter orden : “Embets- och Tjenstemäns
Relationer, Memorial och Embetsbref,“ til¬
läggas “Samt Kungörelser,“ och i 7 morn-
1 V% näst efter orden: “i afseende på an¬
svaret", inflyta följande Mellanmening:
“utom hvad de i 4 mom. 2 JT. om förmälda
allmänna Embets - handlingar b.'träff ar.“
111. m.
Stockholm den 17 September 1823.
Constitutions Utskottets Betänkanden 239
N o 52.
Anborn den 2.3 September 1(323.
Memorial till Riks erit Ständer, med för¬
slag till ändring i 63 §. Regerings-
Formen.
Sedan hos ConstiiutionsUtskottet en
Riksdagsman väckt fråga, om så beskaffad
ändring i 63 § Regeringsformen, att äfven
den större till lyftning vid infallende krig
öfversätta Creditivsumman borde faststäl¬
las till åtgående genom RiksensStänders
RiksgäldsContoir eller det för Riksens Stän¬
der redogörande och ansvariga Werk, åt
hvilket en slik befattning kunde uppdra¬
gas, har ConstitutionsUtskottet, som ej fun¬
nit skäl att utan modification gilla och till
Riksens Högloft tänders pröfning öfver¬
lemna detta förslag, likväl från detsamma,
jemte Stats- ock BancoUtskottens deröf¬
ver, på anmodan, meddeldta utlåtande,
hemtat anledning att vördsamligen hem¬
ställa, om icke, till undanrödjande i fram¬
tiden af det codstitutionella hindret för en
betydlig eventuel Statsutgifts anvisande på
annat Werk än Riksens Ständers banque,
hvars säkerhet och credit fordra dess möj¬
ligast oberoende af yttre tillfälligheter,
Grundlagsföreskriften hörande Större Cre-
2^o Constitutions Utskottets Betänkanden.
clitivets ovilkorliga utbetalning ur Ban-
quen må upphäfvas, och det följaktligen
ankomma på Riksens Ständer att få hvarje
gång särskildt förordna om så väl fond som
belopp; Och i öfverentslämmelse därmed,
likväl under fortsatt iakttagande af anord¬
ningens deposition i Banquen, såsom det
tryggaste förvaringsrum, får Constitutions-
Utskottet, till Grundlagsenlig behandling,
föreslå följande, blott genom uteslutandet
af några ord och tilläggandet af några an¬
dra, förändrade Redaction af ofvannämnde
KegeringsFormens 63 §.
”Dessutom kåra, får ojör sedda händel¬
ser , tv anne särskilda tillräckliga summor
afsättas och anslds, dsn ena att vara till-
gänglig dä Konungen, till Rikets forsvar
eller andra högst vigtiga och angelägna an¬
nania!, sedan hela StatsRädets tankar deröf¬
ver blifvit inbeintade, finnér den vara ound¬
vikligen nödig j Den andra att, vid infal¬
lande krig, af Konungen ly ftas, sedan Han
StatsRådet in Pteno bort och Riksens Stän¬
der sammankallat. Riksens Ständers för¬
seglade och i Banquen deponerade aInordning
å sistnämnda summa md ej förr brytas eller
summan utbetalas, än sedan Riksdagskallel¬
sen blifvit i Hufvudstadens Kyrkor veder¬
börligen kungjord
Stockholm den 17 September 1823.
Constitutions-Utskottets Betänkanden. 7^1
N:o 53.
Ankom den 3 October 1823.
Memorial till Riksens Ständer, med före¬
slående af några smärre ändringar
och tillägg i 19 och 22 §. §. Riks¬
dagsordningen.
Då, under innevarande Riksmöte sam-
telige RiksStånden antagit och Konungen
jemnväl, medelst Nådig Sanction, bekräftat
det stadgande i RiksdagsOrdningens i3 §.,
hvarigenom Rikets begge Universitet och
WetenskapsAkademien fått sig tillerkänd
rättigheten alt utse Fullmägtige till Hög-
vördige PresteStåndet och då, för fullstän¬
digheten af denna Grundlagsförändring,
tillika erfordras bestämmandet ej mindre
af det forum, der klagomål öfver val till
sådana Riksdagsmän bor upptagas, än ock
af Fullinagternas behöriga lydelse och un¬
derskrift, har ConstitutionsUtskottet funnit
sig ega skäl att, för den i RegeringsFor-
men antydda behandlingen öfverlemna föl¬
jande förslag till några smärre ändringar
och tillägg i tvänne RiksdagsOrdningens
§. §., nemligen:
Bihang till R. S. Fröt. 3.dje Sarai• 31
342 Constitutions-Utskottets Betänkanden. Constitutions-Utskottets Betänkanden. 343
§• '9-
I sista puncten, näst efter den mening
som anvisar forum för besvärs anförande
öfver Riksdagsmannaval till Bonde- och
BorgareStånden, skulle samma hänvis-
ningsföreskrift, hvad PresteStåndet angår,
sålunda styliseras: ”Klagomål öfver val
till Riksdagsmän af PresteStåndet ingif-
veSj för Stiften hos Cort sistor ierne, samt
för Universiteten och TVetenskaps Akade¬
mien hos Konungen; Och följer dervid i
öfrigt lika ordning och enahanda grunder,
sora här ofvanföre finnas utstakade”,
§. 32.
Komme att redigeras på delta sätt:
I förra puncten: ”Fullmagterna böra
— efter föregånget ordentligt val,
N. N. (för PresteStåndet ifrån N. N. Stift,
Universitet eller Akademie”') m. m.
I sednare puncten: ”Fullmagterne un¬
derskri fves: PresleStåndets för Stiften och
Universiteten j af vederbörande Consisto-
rier, och för WetenskapsAkademien > a)
dess Prceses”. m. m.
Stockholm den 24 September i8a3.
N:o 54.
Ankom den 3 October 1823.
Memorial till Riksens Ständer, med för¬
slag lill en ändring i i3 §. Riks¬
dagsordningen, med afseende å Uni¬
versitetens Representations rätt.
Enär den dubbla bemärkelsen af or¬
det ”eger” förekommande i det nyligen af
Kongl. Maj:t och Riksens Ständer samfällt
antagna nya momentet i i3 §. Riksdags
Ordningen, möjligtvis kunde föraideda o-
likhet i tolkningen eller åtminstone vill¬
rådighet dervid får, till meningens be¬
stämmande, och då Representanters ställan¬
de synes för framtiden böra utgöra en
Universiteten tillerkänd rättighet, icke en
dem ålagd pligt, ConstitutionsUlskottet
för Grundlagsenlig åtgärd, vördsamligen
underställa Riksens llöglofl. Ständer det
förslag att, i början af ofvannämnde i3
§:ns sednare Momentet ordet ”ege,” må
förändras till: "vare berättigade.”
Stockholm den ?4 Sepfiember 1823.
s
a44 Constitutiohs-Utskottets Betänk anden.
N:o 55.
Ankom den 3 October 1823*
Memorial till Riksens Ständer, med för¬
slag till en ändring i i3 §. ('Riks-
dagsOrdningen, för bestämmandet af,
Universitetens Representanters valbar¬
het.)
f
Det, under innevarande Riksdag, af
Riksens Ständer beslutna och af Kongl
Maj:t i Nåder gillade Grundlagsstadgande,
i kraft hvaraf Upsala och Lunds Univers!
tet vunnit Representationsrätt inom Pre
steStåndet, innehåller bland annat att til
Riksdagsmän skola utses Professorer endas
från de Werldsliga Faculteterna. Harige
norn äro således de af Theologiska Facul
teten från valet aldeles uteslutne, ehur
äfven inom den Philosophiska finnas Pro
fessorer, hvilka tillika kunna väljas so
Kyrkoherdar, och en eller annan ytterli¬
gare som Ledamot af WetenskapsAkade
mien.
Då emedlertid det synes obilligt att,
i valbarhets - vilkoren göra ett undantag
för Professorerne af någon viss Facultet
och då i öfrigt den lagbestämmelse torde
Constitutions-Utskottets Betänkanden. 245
blifva nödig, att inge Andre än verklige
Professorer eller de, som i Consistorium
Academicum ega säte och stämma, kunna
Representera för Universiteten, får, till
Grundlagsenlig behandling, Constitulions
Utskottet vördsamligen framställa det för¬
slag att, i sednare momentet af Riksdags
Ordningens i3 §. Orden: ”Tvänne Proses-
sorer från de Werldsliga Faculteterna”
måtte förändras till: ”Tvänne Ordinarie
Professorer.”
Stockholm den 24 September 1823.
N:o 56.
Ankom den 3 October 1823.
Memorial till Riksens Ständer j rörande
några mindre Grundlagsändringar _,
föranledda af det inom Utskotten in¬
förda omröstningssätt.
Sedan det af Riksens Höglofl. Ständer
antagna stadgandet om votering per Capi¬
ta inom Utskotten numera jemväl erhållit
Kongl. Maj:ts Nådiga sanction, och säle-
M6 Constitutions-Vtskottets Betänkanden.
des någon omröstning Ståndvis hädanefter
desto mindre kan komma i fråga hos Rik¬
sens Ständers förstärkta Utskott, Nämnder
eller Electorer, som de äfven hittills vote-
radt samfält, har ConstitulionsUtskoltet
trott GrundlagsRedactionen ej längre höra
öfverflödigt helastas med upprepandet af
en negatif föreskrift hvars positiva mot¬
sats är försvunnen; och får af sådan anled¬
ning Utskottet, till Grundlagsenlig åtgärd,
vördsamligen framställa det förslag, alt i
a:dra Momentet af RegeringsFormens 56
§. må uteslutas orden: "icke efter Stånd
anstäldhvarmed Utskottet dock torde
tillåtas den erinran, att i händelse Utskot¬
tets den 3 dennes N:o 46, afgifne förslag
till nyssnämnde Moments ändring och
omflyttning skulle under nästa Riksdag
godkännas, det nu förevarande projectet
kommer, så vidt 56 §. angår, att förfalla;
Att vidare ur RegeringsFormens 6g §.
5 puncten måtte utgå orden: ”Och icke
efter Stånd"; Ur 97 §. 2 puncten likale¬
des, och ur io3 §. 2 puncten orden: ”Och
icke Ståndsvis”samt i 108 §. 4 puncten
meningen: ”utsedda Electorer, som rösta
samfält och icke Ståndsvis” förändras till:
”utsedda samfält röstande Electorer”;
Constitutions-Utskottets Betänkanden. 247
Att ändtligen i Riksdagsordningen®
62 §. i puncten må uteslutas orden: ”Och
icke Ståndsvis”; I 67 §. 2 mom. 2 punc¬
ten, orden: ”Och icke efter Stånd"; I 64 §•
3 puncten och i 65 §. 2 puncten, orden:
"Och icke Ståndvis”; samt i 73 §. 2 punc¬
ten orden: ”'Och icke efter Stånd”.
Stockholm den 24 September i8a3.
N:o 57.
Ankom den 3 October 1823:
Memorial till Riksens Ständer, med för¬
slag till ändring i 4 morn. 2 §. Trjrck-
frikets Förordningen.
Som det i näst före sista puncten af
4 mom. 2 §. Tr.yckfrihetsLagen förekom¬
mande ordet vite; hvilket dessutom ej rätt
uttrycker hvad man velat beteckna, äfven
derför synes mindre lämpligt, att denna
Grundlag icke bjuder något om vilens,
men endast om höters fördelande och för¬
vandling, får, till den i RegeringsFormen
stadgade åtgärd, ConstitutionsUtskottet
sfå Constitutions-Utskottets Betänkanden.
vördsamligen öfverlemna det förslag att, i
ofvannämnde moment och punct, menin¬
gen: ”vid vite af Trettio Tre Riksdaler
sexton skillingar”, måtte utgå, och, i stäl¬
let, efter orden: ”sjelfva hufvudsaken”, in¬
föras: ”Den häremot bryter, bote Trettio
Tre Riksdaler sexton skillingar
Stockholm den September 1823.
N:o 58.
Ankom den 12 October 1823.
Memorial till Riksens Ständer, med utlå¬
tande öfver Herr C. G. 7'rofferibergs,
från Ridderskapet och Adeln remit¬
terade, anledning till anmärkning mot
Konungens Rådgifvare i Commando-
mål för Arme'en.
Uti en, Höglofl. Ridderskapets och
Adelns Remiss af den 18 nästlidne Sep*
tember åtföljande Skrift, har Herr C. G-
Treffenberg mot Konungens Rådgifvare i
Cornmandomål för Armeen framställt den
anled-
Constitutions-Utskottets Betänkanden. 249
anledning till anmärkning, att det af ho¬
nom, på nådigaste befallning, under den
1 Martii 1819 utfärdade, ännu gällande
TjenstgöringsReglemente, hvarutinnan, en¬
ligt Ingressen dertill, icke må göras för¬
ändringar, tillägg eller mot bokstafven
stridande tydningar, bland annat i irsta
Delen, 3 Cap. 5i §. och 10 Mom. inne¬
håller: ”Uti befordringsförslag, till och
med Capitainesgraden, åligger Regements¬
chefen, att i underdånighet föreslå den ef¬
ter tour och Ancienneté närmast berätti¬
gade Officer inom Regementet, så vida
Chefen icke har något grundadt skäl mot
dess vidare befordran, i hvilket fall, jem¬
te underdånigt uppgifvande deraf, han fö¬
reslår den som dertill närmast är i tour;”
Förmenandes Herr Treffenberg, att sjelfva
föredragningen och tillstyrkandet, i Com-
mandoväg, af ett stadgande, så nära röran¬
de enskildt Mans rätt i oeconomisk hänsigt,
redan innefattar en öfverträdelse af Före¬
skrifterna i 7 och 8 §. §. RegeringsFor-
men, samt att dessutom bokstafliga tillämp¬
ningen af ofvannämnda Moment gör möj¬
ligt för RegementsChefen att, äfven utan
giltiga skäl, föreslå en yngre, mindre be¬
rättigad, och följaktligen för Medborga¬
ren att dömas ohörd och till sin välfärd
Bihang till R. S. Prot. 3idjt Sami. 32
a5o Constitutions-Utskottets Betänkanden
förstöras, emot både lydelsen och andan,
af nyss åberopade Grundlags 16 §. Hva¬
dan och enär Konungens Rådgifvare i Com-
mandomål således skall begått och främ¬
jat de i 106 §. RegeringsFormen uppräk¬
nade Öfverträdelser, Herr Treffenberg an¬
ser bemälde Ämbetsman böra, jemnlikt sam¬
ma §., ställas under tilltal af JustitiseOm-
budsmannen inför RiksRätten.
ConstitutionsUtskottet, som på begä¬
ran erhållit del af det inför Kongl. Maj:t
öfver detta Commandoärende den i Martii
1819 förda Protocoll, har af öfriga, Ut¬
skottet tillika communicerade Handlingar
inhemtat huru som Kongl. Maj:t, redan
förut, behagat förordna, dels medelst nå¬
digt Bref till samtlige Regements- och
CorpsChefer, dateradt den 20 December
1811, och contrasigneradt af Stals-Secrete-
raren för KrigsÄrendena, att ”Cheferne i
alla dädanefter afgifvande förslag till Ca-
pitainer med Compagnie och beställningar
i derunder varande grader, icke finge för¬
bigå någon Officer uti dess egande tour
och anciennete, om icke de vigtigaste skäl
sådant föranledde, och hvilka då alltid
skulle lill Kongl. Majlis nådiga pröfning i
underdånighet anmälas,” dels ock, genom
21 §. i nådig Instruction för Inspecleurer
och BrisadGeneraler vid Infanteriet, den
Constitutions-Utskottets Betänkanden. a5i
i4 Junii 1816, undertecknad af General-
Adjutanten för Armeen, att ”uti Befor-
dringsFörslag, till och med Capitainesgra-
den, vederbörande Chefer alltid ålåge att
i underdånighet föreslå den efter tour och
anciennete dertill närmast berättigade Of¬
ficer inom Regementet, så vida Chefen
icke hade något grundadt skäl mot den¬
nes vidare befordran, och, med underdå¬
nigt uppgifvande deraf, föredrogs honom
en närmast varande, yngre Officer.”
Då utfärdandet af ett Militairt Tjenst-
göringsReglemente, inskränkt till samman¬
dragningen, i ett helt, af spridda, hvar
för sig lagligen meddeldta föreskrifter och
bland annat, af de hvarje Tjenstegrad in¬
om Regementet åtföljande skyldigheter,
utan tvifvel måste tillhöra Konungens o-
medelbara besörjande, genom Hans Råd¬
gifvare i CommandoÄrenden, samt då det
af Herr Treffenberg anmärkta stadgandet
uttryckligen och nästan ordagrant öfver-
ensstämmer med äldre, derföre till grund
lagda, af Kongl. Majit, jemväl i StatsRå-
det, fattade och sedermera veterligen icke
återkallade beslut, hvilkas tillkomst' och
föremål ej vidare kunna, mot 76 §. Riks¬
dagsordningen, underkastas någon lill an¬
svar förbindande!» granskning, finner Con¬
stitutionsUtskottet den sednare, nu ifråga¬
a53 Constitutions-Utskottets Betänkanden. Constitutions-Utskottets Betänkanden. 253
satta föredragande och rådgifvande åtgär¬
den, som blott innebär en enkel verkstäl-
lighetshandling, vara, till både ämne och
form, af sådan beskaffenhet, att det yr¬
kade åtalet icke enligt Grundlagen eger
rum.
Stockholm den 8 October iSaS.
N:o 59.
Ankom den 12 October 1823*
Memorial till Hedervärda B onde Ståndet,
i anledning af dess återremiss på
utlåtandet öfver Kongl. Maj:ts Nådi¬
ga Proposition j om upphörandet af
Konungens två röster i Högsta Dom¬
stolen.
Genom ProtocollsUtdrag af den 1 näst-
lidne September, ankommit den 29 i sam¬
ma Månad, har Hedervärda BondeStåndet,
i anledning af framstälda Anmärkningar,
vid ConstitulionsUtskottets utlåtande, öf¬
ver Kongl. Majlis Nådiga Proposition, om
upphörandet af Konungens Två röster i
Högsta Domstolen, behagat detta ärende
till Utskottet återförvisa.
Enligt 56 RegeringsFormen, kunna
blott sådane, mot ConstitutionsUtskottfcts
yttranden, i Grundlagsfrågor, förekomna
anmärkningar, hvilka hvarje RiksStånd sär¬
skilt förklaras utgöra dess gemensamma
tankar, hänvisas till Utskottet, som i slikt
fall bör RiksStåndens meningar samman¬
jemka och de oförenliga skiljaktigheterna
derjemte till vidare behandling anmäla;
och likmätigt 81 §., må, när Utskottet
afstyrkt en Konungens Proposition, om än¬
dring i Grundlagarna, Riksens Ständer äga
att genast antingen Propositionen afslå,
eller ock afgöra att de vilja öfver den¬
samma å nästföljande Riksdag besluta, i
hvilken händelse Tre Stånds mening, och,
om Två Stånd slädnät mot Två, deras
som beslutet uppskjutit, är gällande.
Då nu dels det emottagna Prolocolls
utdraget icke uttrycker, att de deruti in¬
nefattade anmärkningarna utgjordt Heder¬
värda BondeStåndets gemensamma tankar,
dels ock Tre RiksStånd lemnat Utskottets
yttrande utan anmärkning och Två bland
dem, nemligen Högiofl. Ridderskapet och
2 54 Constitutions-Utskottets Betänkanden¥onstitutions-Utskott€ts Betänkande* *55
Adeln samt Wällöf]. BorgareStåndet till
nästa .Riksdag uppskjutit beslutet öfver
Konungens Nådiga Proposition, täcktes
Hedervärda BondeStåudet finna det Con-
slitutionsUtskottet saknar både grund och
tillfälle, att i förevarande mål vidtaga nå¬
gon ändrings- eller jemknings-åtgärd.
Stockholm den 10 October 1823.
N:o 60.
Ankom den 18 October 1823.
Memorial till Riksens Ständer i anledning
af Två Stånds återremisse på 5:te
puncten af Memorialet N:o med
ändringsförslag, åsyftande Riksdags-
Årendernas skyndsamma gång.
Genom ProlocollsUtdrag af den 25
och 3o nästlidne September: har Consti-
tutionsUtskattets, den 6 i samma Månad,
under N:o 4^ afgifna förslag till åt¬
skilliga Grundlags - Ändringar , åsyftande
RiksdagsÄrendernas skyndsammare gång,
blifvit i 5:te puncten, rörande iakttagel¬
serna vid återremisser, hänvisadt till yt¬
terligare utlåtande, med de för Respective
RiksStånds gemensamma tankar förklarade
anmärkningar, hos Höglofl. Ridderskapet
Dch Adeln, att sammanfattandet af Proto-
collsUtdraget, öfver de vid ett Utskotts
betänkande gjorda Anmärkningar bör an¬
komma på den inom hvarje Stånd i all¬
mänhet nyttjade Protocollsform och i Wäl-
lofl. BorgareStåndet, alt stadgandet, hvil¬
ket nu synes medgifva och påkalla en
dabbel Protocolls uppsättning, fordras att
närmare förtydligas, hvarjemte detta Stånd
ansett det ofelbart medverka till minsk¬
ning i Riksdagskostnader, om Ståndens
Prolocoll och Bihanget dertill hädanefter
ej trycktes in extenso, utan blott i vigti—
gare delar.
ConstitutionsUtskottet, som erkänt
de egentliga Anmärkningarnas giltighet,
men likväl ej funnit dem kunna läggas
till redaclionens grund för samtnanjemnk-
ningar af Resp. RiksStåndens tankar, har
emedlertid från samma Anmärkningar hem-
tat anledning alt, såsom att lämpligare
correctif mot dröjsmål vid. återremissers
expidierande, föreslå bestämmandet af en
Piaescriptionstermin derför; Och Utskottet
får således till Riksens Höglofl. Ständer
vördsamligen hemställa att det projectera-
356 Constitutions-Utskoltets Betänhanden
de tillägget, eller ^:åc momentet i 49 5
Riksdagsordningen, må erhålla följandi
ordalydelse:
”När. utlåtande frän RiksStänd til
Utskott återremitteras, böra alla anmärk
ningar, sednast inom fjorton dagar der
efter, meddelas Utskottetj genom justeradi
VrotocolIsUtdrag, antingen i hela derai
utförlighet, eller ock af Secreterarei
pundvis och i korthet sammanfattade
dock i sednare händelsen, med öppet
rätt för Stämds Ledamot, att sin särskildt
mening in extenso skrifteligen bifoga, pt
sätt i 57 §. stadgadt är.”
Beträffande åter den inom Wällöf!
BorgareStåndet tillika yrkade inskränkninj
i tryckningen af Ståndens Protocoll ocb
Bihanget till desamma, hvilken fråga, så
som innebärande en förändring af 5g §
Riksdagsordningen, nu ej kan omedelbar'
ligen upptagas, är Utskottet betänkt, att
härom, med anledning af förut i behörig
väg inkommen motion, särskildt öfverlägga
Stockholm den i3 October i8a3.
N:o 6i
Constitutions-Utskottets betänhanden. *57
N:o 61.
Ankom d. iQ October 1823.
Mein nial till RihsensStänder, med ytter
lipare ut låtande i anledning af åter-
remissens på f rslaget, und r N;o
47, till ett illägg i 57 §. Riksdags
Ordningen.
Under den 19 och 30 nä«tlidne Sep¬
tember hafva Högloft. Riddeskapet och
Adeln samt Wälofl BorgareStåndet, med
anmät kningar, som särskilt förklarats ut¬
göra deias gemensama tankar, till Consli-
tuiions-L tskottet återremitterat dess uti
Memorialet N o 47, den 6 i nyssnämnde
Månad afgifne förslag lill ett tillägg vid
!Wa Momentet af 57 §. Riksdags^ rdnin-
gen , med afseende å tillämpningen för
Utskott, af föreskrifterna 0111 RiksdagsÄ-
rendfcinas behandling inom Stånden.
*
Då dessa , visserligen grundade an¬
märkningar, egenteligen äro riglade dere¬
mot att de fall, i hvilka tillämpningen
borde ega rum, icke Runas uti för-laget
Bihang till R. C. Fröt. $:dje Sami. 35
858 Constitonutis-Utskottets Bctänkandcn.
bestämdt utsatta, får, för bristens afhjel-
pande och sill förekommande af misstolk¬
ning, Utskottet vördsamligen tillstyrka
Riksens Högloft. Ständer, att förena sig
om en så lydande fullständigare redaction
af d et projecterade stadgandet:
För Riksdagsärendens behandling i-
nom Utskott, skall tillämpas hvad 49 §.
om målens bordläggning, och hvad i öf¬
rig* 50, 53» 54 och 58 §. §. innehålla
Stockholm den 13 October 1823.
N:o S*.
.Åskorn den i{j October 18*5.
Memorial till Riksens Ständer, med före¬
slående af tillägg i 98 Jf. Regerings¬
tormen och 63 jf. Riksdagsordnin¬
gen.
Då i Grundlagen saknas bestämd före¬
skrift, hurulunda förhållas bör, om Rik¬
sens Ständers Justitia» Ombudsman eller
bans utsedde Efterträdare i Ämbetet, vid
Constituiions-Utskottets betankanden. 259
samma Riksdag, under hvilken de blifvit
valde, antingen afsäga sig det vunna iör-
troendet, eller med döden afgå, — en fö¬
reskrift, hvar? behof likväl erfarenheten
redan vitsordat, får , med anledning af
gjord Motion, ConstitutionsUtskottet till
Riksens Ständer, för Grundlagsenlig be¬
handling , vördsamligen öfverlemna det
Förslag att, i slutet af 98 §• Regerings¬
formen och af 4 Morn. 63 Ji\ Riksdags¬
ordningen , följande tillägg må införas :
”7 händelse Justitieombudsmannen,
vid samma Riksdag, under hvilken han
blifvit vald, af säger sig det erhållna för¬
troendet eller med döden afgår, skola
Riksens Ständer i Ämbetet genast insätta
den Man, sorn de till hans Efterträdare
utsett. Skulle Justitieombudsmannens ut¬
sedde Efterträdare, under påstående R ks-
dag, afsäga sig det erhållna örtroendet,
eller i JustiticeOmbudsmansÄmbetet insät¬
tas, eller med döden afgå, utväljes, på
ofvan stadgade säte, en annan behörig
Man i hans ställe
Stockholm den 13 October 1885*
fi6o Constitutions Utskottets Betänkanclen.
N:o 63.
Anliom den 18 October i0^3-
Memorial till Riksens Strinder, med utlå¬
tande i anledning af ett föreslaget
tillägg i Justitia■ Ombudsmans In-
structionen.
Till ConslitutionsUtskotlet liar, unde!
elen 4 dennes, Höglofl Ridderskapet od
Adeln behagat lemiltera eif, af Herr Nili
"Wilhelm Stråle, framsialdt motiveradt för
slag att i 26 Jf. af JustitiacÖmbudsmans
Instructionen måtte införas följande tillägg
“Afgår under varande Riksdag oc.h lön
än dag till densammas afslutande hlifvi
utsatt, den till JustitiaeOmbudsmannens Ef
terträdare utsedde Person, eller varder lil
veiklig JustitiaeOmbudfman förordnad, för
hålles med nytt val, på sätt gj och 98 Jf /
Regerings Formen och 63 §. RiksdagsOid
ningen utstaka.“
En föreskrift, ämnad att gälla fol
Riksens Ständer och att under Deras sam¬
mankomst tillämpas, anser väl Co n st i tu*
tionsUtskottet väsendligen tillhöra Grund1
lagen, hvadan ock Utskottet, med anled*
Constitutions- Ustkottets betänkanden. 261
ning af särskild motion, redan tillstyrkt,
såsom tillägg, vid 98 §. RegeringsFormen
och 65 §. Rik dagsOldningen, ett allmän
nare och mer vidsträckt stadgande i äm¬
net ; men Utskottet tror sig dock öra i
så måtto till bifall hemställa nu föreva¬
rande Förslag, att i 26 §. af JustitiaeOm-
Imdsmanslnstruc* ionen må, för Redact io-
nens ytterligare fullständighet, inflyta en
hänvisning till sjelfva Grundlagsbestäm¬
melserna, och följaktligen nämnda brin¬
gas, i dess början, till nedanstående ly¬
delse :
“Skulle, under påstående Riksdag, Ju*
stiticeOmbu ds m an ne v, eller den sorn blifvit
till Innis Efterträdare utsedd, afsäga sig
det crbätlna för sroendet eller nied döden af¬
gå, jörb åil s såsom i 98 U Reger inus For¬
men och 63 § Riksdagsordningen är stad¬
gadt. Men inträffar något af dessa fall, då
Riksens Ständer icke åro samlade, JörjuYes
dervid} som följer : ‘
“Dör Justitiae Ombudsmannen , sam¬
manträde genast Fullmägtige m. m “
Stockholm den 14 October 1823.
2Ö2 Constitutions-lJtskottets betänkanden
N:o 64.
Ankom d*n 18 October 1823.
Memorial till Riksens Ständer, i anled¬
ning af remitterad motion om ett
tillägg i AnsvarighetsLagen för Riks¬
gälds Contoir et Fullmäg tige.
För besvarande af Höglo!! Ridderska-
pet och Adelns Remiss, under den 4 den¬
nes, på Herr Michaél von Hohenhausens
motion, om ett tillägg i AnsvarighetsLagen
för Fullmägtige i RiksensStänders Riks-
gäldsContoir, med af eende å utbetalnin¬
gen af Mindre Creditivet, får Constitutions
Utskottet vördsamligen anmäla, det Ut¬
skottet, som icke finner detta mål, enligt
29 §. Rik dagsOrdningen, tillhöra dess be¬
fallning, föraulåles att. med stöd af berör¬
de Grundlags 44 V detsamma återlemna;
Hvarvid Utskottet tillika trott sig böra
meddela den af äldre Riksdagskandlingar
inhemtade upplysnin att, efter Remiss från
samtliga RiksStånden, Lagutskottet under
den 2 April 1810 afgifvit project till of»
vanna amda AnsvarighetsLag.
Stockholm den 14 October 1825»
onstitutions-Utskottets betänkanåen. 265
N:o 65.
Ankom den 18 October 1823.
emorial till Riksens Ständer, i anled-
ning af ut erremiss pu förslaget till
ändring i 53 §. Riksdagsordningen.
Under den 18 nä tlidne September
ar Högvördige PresteStåndet till Consti-
»tions-U tskottet återremilterst dess, den
i samma Månad afgifna förslag till än-
r'ng * 53 §• Riksdagsordningen, med en
r Ståndets gemensamma tanka förklarad
nmärkning, åsyftande alt i den projectera-
e nya radactionen måtte vid slutet till.
ttas, dels orden "till hela deras vidd,'*
ch dels efter dem: “samt med utlåtande
eröfver till Riksens Ständer inkomma.**
Det förra yrkade tillägget anser Ut-
ottet icke allenast öfverflödigt, enär
O *
ranskningen, behörigen verkställd, måste
infatta hvarje densamma underkastadt fö¬
rnå!, utan och möjligen ledandr till tid¬
ig vidlyftighet i sjelfva betänkandet, hvil-
t egenseligen bör upptaga de hufvudsak-
ga resultaten ; Och Utskottet tillstyrker
rför vördsamligen Högvördige Preste
264 Constitutions- Utskottets betänknnden,
Ständet att i denna punct foga sig efter
Resp. MedStånden, sorn utan
godkant förslaget;
anmärkning
BetiäfFande Ster den sednare tillsat¬
sen, så ehuru det synes utgöra ett fran
sjelfva gransknings - Sigården och hvarje
Utskotts allmänna he.-täum.else oskilljik
tigt villkor att, pi remis och handlägg¬
ning af ett nial , ullätande deröfver
niS följa, fär likväl, för beredandet af en
ytterligare klarhet och fullständighet 1 re-
daclionen, Utskottet hos Högloft. Ridder
skåpet och Adeln, Wällofl. BorgareStåndet
och Hedervärda BondeSiSndet vördsamli
gen hemställa, om icke deni täcktes härut
innan jemka deras mening efter Högyönli
ge PresteSiåndets: 1 hvilket fall 2 dra nio
mentet af 5^ jf. Riksdagsordningen skulls
eihålla denna lydelse:
Lagutskottet tillkomme ock ntt gron
Ri sdng n gifvande aUinännn Redogör el
se, senni urliga ber nltelser, äfvensom betei
ÅmbetsDinrier och Registratur, samt niet
utlåtande deröfver till R ksens Ständet
inkomma.
Constitutions Utskottets Eetiinkanden *65
N:o 66,
Ankom deri 18 October 1825.
Memorial till Riksens Ständer, med före¬
slående af- ett tillägg i 28 §- Risdags
Ordningen.
Ho? ConstitutionsUtskottet hafva till
öfvervägande förekommit särskilda Motio¬
ner, åsyftande dels att, genom val af Su-
pleant för tillfället, försäkra en antingen
sjuknad eller på kortare tid bortrest Ut-
skottsLedamot, om bibehållandet af hans
plats, när hän till hälsan återställes eller
till Riksdagsorten återvänder, dels ock att
trygga Ståndens jemvigt i Utskotten, för-
m del t den möjligaste liktaligheten af
närvarande Ledamöter från alla Stånd, i
hvilket afseende Supléanter för hvarje Ut¬
skott borde, jemlikt den inom Hedervär-
, r . . , , , - , BondeStåndet följda praxis, genast vid
sin Jas tit ue Ombuds mannens vid hvarvfKiksdagens börjnn förordnas.
För att söka förena både ändamålen,
och då, sedan numera omröstning per ca¬
pita är inom Utskotten införd, det synes,
nyttigt att i sammanhang dermed vidtaga
Stockholm den 14 October 1823.
Bihang till R, Prof. Sami. $4
266 Constitutions- Utskottets betänkanden.
en anstalit, väl icke i sig sjelf ovillkorli.
gen nödvändig, men dock tjenande att
stärka förtroendet till detta nya och bät-
tre voteringssätt, får ConstitutionsUtskottet,
för Grundlagsenlig behandling, vördsamli-
gen öfverlemma det förslag: att i 28 §.
Riksdagsordningen, efter orden: ”bereda
och utarbeta. ’ må tilläggas: "saint derjem¬
te för hvarje bland dessa Utskott Två
Supléanter, som, hvar i sin ordning, in¬
träda i Utskottet, när Ledamot af laga
förfall kindras."
Stockholm den 14 October 1823.
N:o 67.
Ankom den 18 October 1O23.
Memorial till BorgareStåndet, i anledning
af Dess återremiss på förslaget, un¬
der N:o 55, till ändring ii 5 §. Riks¬
dags Ordningen.
ConstitutionsUtskottets förslag, under
under I\:o 55 och af den 24 nästlidne
September, till en ändring i 13 Jf. Riks*
Constitutions-Utskottets betänkanden 267
dagsOi dningen, för bestänmandet af Uni¬
versitetens Representanters valbarhet, har
den 4 dennes blifvit från Wällöf!. Borgare
Ståndet återremitteradt, med den för Stån¬
dets gemensama tanka förklarade anmärk¬
ning att, enär ändamålet af’ den Universi¬
teten tillagda representationsrätt varit att
enda t deras fårut orepresenterade Leda¬
möter ‘kulle af densamma komma i åtnju¬
tande, följaktligen blott de Ordinarie Pro¬
fessorer, som icke i egenskap af Kyrko¬
herdar tillhöra PresteStåndet, böra till
Riksdagsmän för Universiteten kunna ut¬
ses.
Sedan representationsrätten blifvit U-
niversiteten collectift, icke Lärarne perso¬
nel: tillagd, synes det mindre billigt att
från valet utesluta de Professorer, som
med PresteStåndet äro närmast förbundne,
och för hvilka dessutom innehafvandet af
PrébendcPastorat icke utgör någon från
deras verkliga Ämbete oåtskiljelig förmår.;
Och detta uteslutande skulle äfven medfö¬
ra ansenlig inskränkning i de väljandes
och sålunda till Riksdagsmännens under¬
håll contribuerandes antal.
Wid öfvervägande häraf, och dl den
allmänna princip, att en och samma per-
*68 Constitutions-Vtskottets Betänkanden,
son ej m§ kunna representera för särskilda
Medborgare Cl asser, icke är absolut eller
alltid tillämplig, utan redan länge, åtmin¬
stone inom Två Ri sStånd , lemnat rum
för betydligare undantag än' det ifrågava¬
rande, saknar ConstitutionsUtskottet till¬
räcklig anledning, att hos de Tre Resp.
RiksStånden, som till Grundlagsenlig åtgärd
godkänt Utskottets förslag, derutinnan till.
styrka den af Wälloil. BorgareStåndet yr¬
kade förändring.
Stockholm den 14 October 1825.
N;o 68.
Ankom den ai October 1O25.
Memorial till Fdksens Ständer, med före¬
slående af ett tillägg i 102 §. Hege-
ringsFormen.
Då föremålens vigt, allmänhetens der¬
vid fästade interesse, och ej mindre de
tilltalades än de flesta DonistoIsLedatnö-
tsrnas upphöjda platser i Samhället tynaf
Constitutions-Vtskottets betänkanden. 269
gemensamt påkalla offentligheten af Riks-
II ilten- Sessioner, förbunden med en viss
högtidlighet i yttre omgifningen, men
Grundlagen bjuder endast Domens afkun-
nande för öppna dörrar, och ej stadgar
något om stället för Rättens sammankomst,
får med anledning af gjord motion, Con-
stitutionsUtskottet, för Grundlagsenlig be¬
handling, vördsamligen öfverlemna det för¬
slag: att 7:de punden af 102 §. Regerings¬
formen , börjande med orden : ”Denna
Domstol ege” och slutande med “för öpp¬
na dörrar afkunna,“ må redigeras, som
följer :
“Denna Domstol, hvars sammanträ¬
den, hållna å ett dertill tjenligt offentligt
ställe, allmänheten må kunna, i mån af
utrymmet och under behörig uppsigt å
ordningen, bivista, med förbindelse likväl
att afträda när om besluten öfverlägges,
ege, sedan ransakningen fulländad är, och
Domen efter Lag fälld, att densamma för
öppna dörrar afkunna."
Stockholm den 16 October 1823,
270 ConstitutionsUtskottets Betänkanden,
N:o 69.
Ankom den 25 October j023-
Memorial till Ridderskapet och Odelii,
rörande en af Herr Rand t Mars kal¬
ken vägrad Proposition.
Till ConstitutionsUtskottet har den
16 dennes ankommit Höglofl. Ridderska-
pets och Adelns ProtocollsUtdrag, för den
11 förutgående, af innehåll; att, sedan frå¬
ga blifvit väckt, om ett sådant tillägg i 51
§. RiddarhusOi dningen, att Introduction
hädanefter ej måtte emellan Riksdagar af
RiddarhusDirectionen, utan endast af Rid-
derskapet och Adeln, under påstående Riks¬
dag, meddelas, och RiddarhusUtskottst,
uppå Remiss, sig yttrat med tillstyrkande
af den föreslagna Författningen, att i Rid¬
darhus - Directionens Instruction införas;
dock utan någon särskildt, efter Utskottets
tanka, icke heller behöflig omarbetning
och förändring af berörda 51 §. , Herr
Grefven, Landtmarskalken, sorn på fratn-
stälda skäl, funnit motionen ovilkorligen
förutsätta en slik verklig förändring, hvilken
åter ej kunde annorlunda än jemlikt 52
Jfjns stadgande, lagligen tillvägabringa*, an¬
sett sig böra, med stöd af 45 §• Riksdags*
Constitutions-Utskottets Betänkanden. 271
Ordningen, vägra Pr< po ition på bifall till
Utskottets betänkande, i dess närvarande
skick; Hvadan och då en sådan Proposi¬
tion icke dess mindre af Ridderskapet och
Adeln yrkats, öfverläggningen blifvit, i
följd af nyssnämnda Grundlags 55 §. , för¬
klarad hvilande, och frågan förvisad till
ConstitutionsUtskottet, som egde att inom
Fjorton dagar derefter utlåta sig öfver
densammas stridighet eller enlighet med
Grundlagen.
Likmätigt Kongl. Förordningen den 8
Maji 1775, är det de personer, som till
Adlig, Friherrlig eller Grefvelig värdighet
upphöjas, förment att antaga dem förlänta
Titlar och Sköldemärken, samt att tillgo¬
donjuta värdigheten åtföljande Priviligier
och immuniteter, innan de sina Diplomer
utlöst och sig till Introduction anmält,
samt dervid fullgjort hvad enligt Författ¬
ningarna fullgöras bör; och i Kongl. Bref¬
vet den 11 Februarii 1800 bestämmes, för
Introductionens tagande, en praescriptions-
tid af två år, räknadt från Diplomets da¬
tum.
Sjelfva ordalydelsen af anförda, ännu
gällande och i RiddarhusOrdningens 51 §.,
icke utan ändamål, åberopade Föreskrifter,
272 Constitutions-Utskottets betänkanden,
antyder nogsamt att Introductionen icke
sökes, men tages, att den fordrar en an¬
mälan, mindre till beviljande än »ill verk¬
ställighet; Och det är således i §:n klart
uttryckt, att för denna formalitets uppfyl¬
lande, som ej kan, utom i händelse af un¬
derlåtna prestanda, fördröjas eller nekas,
Riddarhus - Directionens åtgärd emellan
Riksdagarna alltid och oungängligen på¬
räknas, heldst Directionen allena tillhör att
härutinnan vaka öfver Författningarnas ef¬
terlefnad , samt Ridderskapet och Adeln
äfven under Riksdagarna ålagt sig det
band, att afvakta Directionens meddelan¬
den genom RiddarhusUtskottet.
I betraktande häraf, och enär försla¬
get, i dess närvarande form, uppenbart il-
syftar omedelbar ändring af ett Riddar-
husOrdningens stadgande, om Riddarhus*
Directionens, jemväl af en längre praxis
sanctionerade befattning med Introductio-
ner, linner ConstitutionsUtskottet den fö¬
rekomna frågan stå i strid med Riddar-
husOrdningens bokstafliga mening, ock
följakligen Pierr LandtMarskalken hafva
varit pligtig och berättigad, att derå, med
stöd af 45 §• Riksdag Ordningen, vägra
Proposition.
Särskildt
Constitutions-TJtskotbets Betänkanden. 275
Särskildt får dessutom, för Remissens
fullständiga besvarande, ConstitutionsLt-
skottets förklara sin öfvertygelse, om frå¬
gans oförenlighet med Grundlagens anda ,
då upphöjelsen, hvilken skei' till stånd, ej
måste antagas som fullkomnad, innan den
medför utöfningen, när heldst det skulle
inträffa, af alla StåndsLedamots lagliga
friheter och förmåner, och då hvarje der¬
emot i förväg uppstäldt, af Lag ej före-
skrifvet hinder otvifvelaktig! innebure en
modification af 57 §. RegeringsFormen ,
med inskränkning i så väl den belönte*
som den belönandes rätt.
Stockholm den 21 October 1823.
N:o 70.
Ankarn den 13 November r823-
Memorial till Riksens Ständer, med utlå¬
tande öfver Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition, om uppliäfvandet af 103
§. RegeringsFormen m. m.
Jemlikt samtliga Resp. RiksStåndens
Remisser, af den 23 nästlidne Octob-r, å-
Si'han* till R. S. Prot. 5-'clje Sami. {5
*74 Constitutions-Utskottcts betänkande Constitukions-Utskottets betdnkand.cn. »75
ligger det ConstitutionsUtskottet, att yttra
sig öfver Kongl. Maj:ts under den 16 i
samma månad aflåtna Nådiga Proposition
att, då föreskrifterna i 103 §. Regerings-
Formen, enligt hvilken Högsta Domsto¬
lens Ledamöter kunna godtyckligt skiljas
från deras Ämbeten, strida mot grunderna
för en god organisation af Domaremagten,
och dessutom stå i uppenbar motsägelse
med sjelfva den Grundlags bokstaf och
anda, hvaraf §:n utgör en del, samt då
bestämmelserna i 96, 98, 99, 100 och 101
§. J). tillfyllest förebygga ostraffadt öfver,
trädande och missbruk af Domarmagtens
rättigheter, berörda 103 §., hvars innehåll
tillintetbringar Högsta Domstolens Leda¬
möters oberoende och i allt synes rätts¬
vidrig! samt för Medborgares frihet, egen¬
dom och heder menligt, måtte till hela
dess kraft och verkan upphäfvas; i sam¬
manhang hvarmed 64 §. RiksdagsOrdnin
gen komme att utgå och Redactionen af
104 §. RegeringsFormen att lämpligen för
andras.
Af 1809 års Lagstiftning antogs den
grundsats, att Konungens Högsta Doms¬
rätt skulle utöfvas genom en Dess Flogsta
Domstol, bestående af sjelfständiga och
»äledes ej i vanlig ordning amovibla L«*
damöter, men att denna Högsta Domare-
magt icke finge uppresas, som en oombyt-
lig Corporation, till Stat inom Staten, och
att fördenskull Ledamöterne borde kunna,
ej allenast, för bevisliga fel tilltalade, ef¬
ter Lag dömas, utan ock, till ett inskränkt
antal, genom National-Representationens
omotiverad» utlåtande, skiljas fiån Förtro-
endeÄmbeten, sorn de icke värdigt beklädt,
alltid likväl med Formaliteten af Nådigt
afsked , och med visshet om anständig
bärgning. Man trodde nödigt att, i af¬
seende på Opinionsmagtens inflytande, etab¬
lera en motsvarighet emellan de bägge
högsta Rådgifvande och Dömande Autori-
teterna ; Man önskade en garantxe, icke
blott mot orättvisan, man äfven mot o-
skickligheten hos dem, som förvaltade
Konungens F.get Domarekall ; Och man
ville härvid på en gång möjligast försäk¬
ra det allmänna gagnet, och möjligast af¬
böja det enskildta lidandet. Likaså yttra¬
fe, på Remiss af Nådig framställning i e-
nahande ämne, 1812 års ConstitutionsUt-
skott sin öfvertygelse, att det utsträcktare
oberoendet vore, med hänsigt till Högsta
Domaremagten , hvarken hehölligt eller
nyttigt, alt denna Magt ej borde ensam
blifva en ocontrollerad och oförbätterlig
del af Lagskipningen, att sådant icke hel¬
276 Constitutions- Utskottets Betänkanclen.
ler syntes kunna ske utan äfventyr för
enskilda välfärden, Styrande Magten verk.
ningsförmåga oell samhällets lugn, och att
lör öfrigt Högsta Domstolens Ledamöter,
satte i farhåga för allmänna omdömet,
skulle tryggast bevara sig mot omröstnin.
gens följder, då de sorgfälligt gjorde alla
rätt.
Nuvarande ConstitutionsUt kott vågar
•
icke heller, i allmänhet och hufvudsakligen,
frånträda dessa åsigter. I den Nådiga
Propositionen igenkänner det, med djup
underdånig vördnad, Kongl. Maj:ts fort¬
farande Höga omtanka, att, i förening med
enskilda säkerheten, befästa DomareMag-
tens sjelfständighet ; Men om, å ena sidan,
Utskottet medgifver, att OpinionsNämnden
icke är, till sin organisation och sina for¬
mer, nog fullkomlig för att, med utestän¬
gande af irringen och inflytelserna, alltid
troget uttrycka det upplystare National-
tankesättet, mäste dock, å andra sidan,
Utskottet vidhålla rigtigheten af sjelfva
idéen, Institutionens både inre och yttra
harmonie med Grundlagen, de öfriga con-
trolernas otillräcklighet samt fördelarnas
öfvervigt emot missbruken.
Enär 17 §. Regeringsformen bjuder,
Constitutions-Utskottets Betänkanclen. 277
att Konungens Domsrätt skall uppdragas
Tolf af Honom utnämnda lagkunniga Män,
och 23 § förmår, att alla Högsta Domsto¬
lens beslut skola i Konungens namn utgå,
antydes härigenom ofelbart, att Konung är
Hövste Domare, och att Domsrätten öfver
o 7
Medborgares lif, ära och gods borde, ef¬
ter detta grundbegrepp, utöfvas af Konun¬
gen sjelf, såsom Den öfver alla upphöjde,
hos hvilken högsta rättvisa och största o-
veld förutsättas Men då, under Samhäl¬
lets fortskridande utbildning, Konungen ej
var i tillfälle att personligen förvalta sitt
Domarekall, utan nödgades anförtro det
åt Undersåter, kunde Lagstiftningen icke
godkänna en slik öfverlåtelse af Konun¬
gens Domsrätt på enskilde, med annat vil¬
kor än att Desse, i sin ordning, skulle un¬
derkastas Nationens offentliga pröfning och
omdöme, huruvida de uppfylt hennes for¬
dringar af Den, som de föreställa, och dy¬
medelst förtjent att vidare föreställa Ho¬
nom. Om nu denna i Folkets Ombuds
bekräftande eller uteslutande rätt förvarade
garantife-.bortrycktes, komma ('tvifvelaktigt
Högsta Domstolen, hvars Ledamöter inne¬
hafva verkliga förtroende ysslor, de vigti-
gasle törlanda bland alla, att förbytas till
en permanent isolerad Autoritet, utan be¬
röring med Lagstiftande Magten och i full
278 Con$titutior.$~TJtskottets bctänkanden. ConstitntionsXJtskottets Betänkanden. 279
oafhängighet af dess bägge Integrerande
delar.
Ifrågavarande §:s skenbara oförenlig¬
het med i6 och 56 §. Regeringformen
försvinner snart, om man besinnar, att ett
af Constitutionen sanctioneradt, i henne in-
förlifvadt undantag från allmänna princi¬
pen just härigenom blifvit upphöjdt till
princip ; att denna undantagsrätt lemnäs
St Konungens i 55 Jf., sora visserligen icke
derföre står i strid med de nyssnämnda
två Jf:na; att undantaget, i afseende på
Högsta Domstolens Ledamöter, icke lämp¬
ligen bort införas i 56 Jf., hvilken blott
handlar om sådana Ämbets- och Tjenste¬
män, dem Konungen ej eger att afsätta,
utan tarfvat ett särskildt stadgande, eller
det i 203 §. emedan afskedandet de facto
verkställes genom Riksens Ständers Nämnd,
fastän afskedsbrefvet af Konungen utfärdas,
C? ’
samt änteligen att, med kännedom af de
bestämda förbehåll, hvarunder sysslan upp¬
drages, den Ämbetsman, som förlorar Na¬
tionens förtroende , icke har större skäl
att klaga öfver entledigandet, än den, som
förlorar Konungens.
Mot DomareMagtens missbruk anvi¬
sar val Regeringsformen materiela 00 atro-
ler, i de nya Institutionerna af Justitie»
Ombudsmans-Ämbetet och af RiksRätten.
Men äfven för en oredlig eller en mindre
kicklig Domare skall det blifva lätt att
våida sina pligter jemt så pass att han
undviker laga näpst och bestraffning; och
den Högsta Domstolens Ledamot, som ge¬
nom Dom skildes från sitt Ämbete, hade
säkert aldrig förtjent att en enda dag be¬
kläda det. Odugligheten på Domare-sätet,
alltid för Samhället vådlig, är det likväl
mindre i de Instancer, hvarifrån Appel
eger rum, och hvilkas Utslag kunna Cas-
seras ; I den högsta åter, hos hvilken Sam-
lället ock gör anspråk på den högsta dug¬
lighet, det klaraste förstånd och den re¬
naste vilja, skulle ansvarslösheten, i hän¬
delse, mot all förmodan, dessa anspråk
icke uppfyldes, leda till vida betänkligare
följder ; Och här vidtager sålunda använ¬
dandet af det correctif Lagstiftaren ned¬
lagt, i uttrycket af ett allmänt tankesätt.
En oväldig och rättsinnig Domare
kehöfver ej frukta detta Folk-tribunat;
Tvärtom skall han, för andans och öfver-
tygelsens sjelfständighet, den enda sanna
och skattbara, hemta ny kraft och näring
från sitt personliga beroende af en fritt
uttalad National-Opinion. Om denna föx*
280 Constitutions Utskottets Betänkanden, Constitntionslltskottets Betdnkandm. 281
villas och hänföres, skola några lättsinnigt
ogillande röster ej förringa hans värde,
eller eris skugga hans anseende. Nöjd att
sjelf vara rättvis, skall han omsider lära
sina Medborgare att blifva det 5 Och dä,
när en gäng Lagens och Opinionens Hög¬
ste tolkar lika samvetsgrant utöfva deras
skilda kall, — säkert skall då alltid den
första till Nämnden framstälda frågan mel
enhälligt Nej besvaras.
På dessa grunder och med slutlig!
tillägg att, efter Utskottets tanka, en ofull¬
komlig controle är, i alla fall, bättre än
ingen , heldst den, genom sin tillvarelse,
åtminstone erbjuder ett medel till utbyte
mot någon mera säker och ändamålsenlig,
får Utskottet vördsamligen afstyrka Rik¬
sens Höglofl. Ständers bifall till Kongl
Majus förevarande Nådiga Proposition.
Stockholm den 4 November 1823.
N:o 71.
N;o 71.
Ankom den 19 November rfli3.
Memorial till Riksens Ständer, med fö-
resluende af ett tillägg i 56 §. Rs-
ger in gs torinen.
Uti 56 §. Regerings Formen stadgas ,
bland annat, att Utskottens förslag skola
först framställas till antagande eller för¬
kastande, utan förändringar eller tillsatser,
och att de, om anmärkningar dervid funnit
rum, böra återhänvisas till Utskotten, för yt¬
terligare granskning och jemnkning. Då lik¬
väl denna föreskrift synes mindre nödig,
tued särskildt afseehde å de mål, i hvilka, en¬
ligt 89 §- RegeringsFormen, Riksens Ständer
endast kunna besluta underdåniga förestäl-
ningar och ön kningar, samt då ett undan¬
tag härutinnan Irån allmänna regeln skul¬
le, utan någon menlig inflytelse, hvarken
på Riksens Ständers pröfningsrätt, eller på
sakens difinitiva behandling väsendtligen
befordra Riksdagsärendenas skyndsammare
gång, får, såsom supplement till hvad, uti
Memorialen N o 48 iroder den 6 sistlidne
September och N:o 60 af den 13 derpå-
Bihang till R. S. Fröt. $:djt Sami. 56
282 Constitutions- Utskottets Bctänkanden. Constitutions-Utskottets Betänkanden. 285
följande October, redan blifvit tillstyrkt,
ConstimtionsUtskottet, för Grundlagsenlig
åtgärd, vördsamligen öfverlemna det för¬
slag, att i ofvannämnda Regeringsformens
56 §. må, efter oiden: ”antaga eller ock
aldeles förkasta”, tilläggas en ny punct,
så lydande : ”Dock md i önskningsmed,
Utskotts förut framställda förslag ge¬
nast af Stånden kunna vied ändringar
antagas".
Stockholm den 11 November 1825.
N:o 72.
Anbom den 19 November 1825.
Memorial till Riksens Ständer, röranclt
de, i Särskilta Utskottets förslag, til
en ny reglering af Styr else Werker.,
förekommande Grun dlagsfrågor.
Till ConstitutionsUt kottet hafva, tid
efter annan, Respective RiksStånden re¬
mitterat:
Den 6 Martil, Hedervärda BondeStån¬
det, Kongl. Majrts Nådiga Skrifvelse un¬
der den 4 i samma Månad, angående det,
af vis a utsedde Committerade , uppgifna
förslag till ändrad organisation af åtskilli¬
ga Rikets StyrelseWerk , så vidt förslaget
tillika åsyftar ändringar i Grundlagarna;
Den 9 September, Ilögvördige Preste-
Ståndet, de förändringar i Grundlagarna*
reglementariska föreskrifter, som, sill ett
antal af Elfva, kommit, vid en ny Styrel-
seWerkens reglering , i fråga, och som ,
derefter förslaget bifalles , föranleda ny
redaction af några §. §. i dessa Lagar;
Den 13 September, Hedervärda Bonde-
Ståndet, alldeles enahanda ämnen.
Den 16 September, Wällofl. Borgare
Ståndet; Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse,
Committerades deruti åberopade förslag
och särskilta Utskottets betänkande, jemte
bilagor, med ianmodan till Constitutions-
Utskottet att öfver de i dessa handlingar
örekommande Grundlagsfrågor dess utlå¬
tande afgifva:
S. D. Högvördige PresteStåndet, sär¬
skilta Utskotts betänkande i de delar, hvil-
984 Constibutions-TJtskottcts betänkanden, Constitutions-TJtskottets Betänkanden. 285
ka förut icke blifvit till Constitutions
Utskottet hänvisade, och
Den 25 September, Högloft. Ridder.
skåpet och Adeln , samma föremål, sou
Wallof!. BorgareStåndets Remiss utmärker,
med tillägg, att Utskottet borde äfven yt.
tra sig, huruvida Bergs- och Commerce
Collegiernas, af särskilta Utskott tillstyrk
ta indragning vore nyttig och med Rege.
ringsFormens anda öfverensstämmande.
Wid jemförelsen af dessa Remi~sei
sins emellan, har ConstslitutionsUtskottel
trot den äskade handläggningen böra in
skrankas inom den för Utskottet i allmän
het utstakade befattning, att sorgfällig!
pröfva förslagens enlighet med Grundla*
gen, att afstyrka dem, sorn skulle finna!
deremot väsendtligen stridande, och ali
till Riksens Stander, för Grundlagslikmäg'
tig bekandling,-öfverlemna, med eller utan
modifrcation, de öfriga, som ansåges nödi
ga, nyttiga och verkställbara; Och undei
bibehållande af denna åsigt, går Utskottel
nu att upptaga, utveckla och bedöma de 3
Bilagan till särskildta Utskottets tryckta
Betänkande, Litt. B. pag, 222 och 225.
antecknade Elfva Puncter, jemte några ari'
^ra härmed sammanhängande frågor.
1:0 Att förvaltnings Chef erne eller
St ntsSecr eter arne vlu erhålla benämning
af Föredragande <StatsRåd.
Detta förslag, som egenteligen åsyftar
att Stats Secreterarne hädanefter må blifva
ständige Ledamöter af StatsRådet, och följ¬
aktligen innehafva lika värdighet med dem
är, efter ConstitutionsUtskottets begrepp,
fullkomligen adaequat till den vigtiga be¬
stämmelse Grundlagen ämnat åt Stats-De-
partements-Cheferne, ehuru man, vid Re-
geringsFormens tillkomst, funnit betänk-
ligta att tillägga dem en sådan, mot func-
tionen svarande högre rang rch titel. Mea
dl således Utskottet, i sjelfva idéen, till¬
styrker förslaget, på det sätt att Förvalt-
ningsCheferne inberälcnas i StaisRådens
collectiva antal, och dymedelst äfven upp¬
höjas till StatsRåds värdighet, tror dock
Utskottet lämpligt, att de erhålla en mer
distinctif benämning, hvarigenom förbland¬
ningen emellan Föredragande och icke Fö¬
redragande Stat Råd kunde säkrare undvi-
O
kas: och Utskottet får derför vördsamligen
hemställa, om icke det ined naturen af
Ämbetet och med benämningens redan i
StatsRådet införda bruk, vare förenligast
att Föredragande StatsRåden, den här ne¬
dan omförmälde Föredraganden af Justitia
286 ConstitutionsUtskottets Betänkandcn.
Ärenden allena undantagen, kallades Mini-
strar, med det prefix, som utmärkte hvars
och ens förvaltning, ålit efter uppställan-
det af Stats Departementens antal och
områden: Hvarförutan Utskottet föreslår
att, i betraktande af StatsRådens upphöj.
da plats, dem samtliga måtte tillerkännas
närmaste värdigheten intill StatsMinistrar-
nes, i hvilket fall JustitifeRåden jemväl
torde böra uppflyttas.
2 o Att alle Förvaltnings Chef erne bö¬
ra vara Tedmnöter af StatsRådet, med
skyldighet att, när de icke äro hindrade,
öfvervara hvarandras föredragningar.
Detta Föredragnings Chefernes inta-
O O
gande i StatsRåds personalen är redan,
under näst föregående punct af Conslitu-
tionsUtskottet tillstyrkt. Deras häraf föl¬
jande rättighet till säte och deliheratif
stämma i StatsRådet kan dock, efter Ut¬
skottets tanka, ej beledsagas af skyldighe¬
ten att alltid bivista rådplägningarna, beläst
om, med de Föredragandes förut nog träg¬
na befattning, förknippades tillsynen å un¬
derordnade Administrativa Myndigheter
och öfver verkställigheten af Konungens
beslut.
Constitutions- Utskottets betänkanden. 287
5:0 Att Närings, och Drätsel-Åren-
den böra åtskiljas under hvar sin Före-
dragande.
Inom Utskottet har fråga uppstått,
harvida ej alla de Ärenden, hvilka nu till¬
höra Kammar- samt Handels- och Finance
Expeditionerna, skulle kunna administrera»
afen enda Chef, hvarigenom otvifvelaktigt
vunnes en allmänligare, mindre ensidig
öfversigt af det helas tillstånd och for¬
dringar, samt ett fortfarande, troligen län¬
ge nödvändigt samband emellan Närings-
och Finance-systemen, med förlikande af
de särskilda Närings Idkarnes nu söndrade
Interessen. Men då Utskottet ej varit be-
rättigadt att sträcka sin åtgärd utöfver Re¬
missernas egentliga föremål, och då dessu¬
tom flera svårigheter mota för sammanslå-
sndet af två så vidt omfattande och ut¬
grenade Departement, får Utskottet vörd.
samligen tillstyrka den af särskildta Utskot¬
tet förslagna , till rubbning af Constitutio-
tens grundformer ej ledande fördelning,
Under förmodan att den , med noggrann
urskilning verkställa och handhafd, skall
åtminstone i längden främja den enhet och
stadga som åsyftas.
283 Constitutior.s- Utskottets betänkande».
fyo Att Landt- och Sjö- Krigs-Ären¬
den må erhålla hvar sin särskildta Chef1
Sedan Militaire-anslaget nu mera för¬
delats på två Titlar, och Kongl. Majit
jemväl lärer hafva varit omtänkt, att för¬
lägga Flottorna, som bägge äro Sjövapen,
under samma Öfver-Styreise, tyckes deri¬
genom Krigsförvaltningens åtskiljande i
Två Departement naturligen förberedt,
härvid förekommer dock att särskildta Ut¬
skottets förslag stödjer sig på den förut¬
sättning att Förvaltnings Ckeferne för
Krigs och Sjö-Ärendena borde ovillkorli¬
gen tillika vara tjenstgörande GeneralAdju-
tanter för Arméen och Flottan; Och så¬
dant åter fordrar en annan, ganska be¬
tänklig Grundlagsändring. Constitutions
Utskottet formodar nemligen det icke blif¬
va rådligt att i en Ämbetsmans hand före¬
na, och dymedelst utan allt behof sam-
manblaeda helt olika ärenden , af hvilka,
efter deras art och Grundlagens bokstaf,
en del föredrages inför Konungen i Stats
Rådet, och en annan del inför Konungen
enskild; Och då för öfrigt hvaiken 6 /•
RegeringsFormen bjuder att StatsSecrete-
rare-Embetet skall beklädas at Civil per¬
son, eller 15 §. hindrar Konungen att af
ConstitntionsTJtskottets Betcinkanden. 289
sin Rådgifvare i CommandomåJ. tillika gö¬
ra sin StatsSecreterare eller Minister för
Krigsärenderna, synes detta tysta medgif¬
vande närmast instämma med Konungens
köga rätt alt fritt välja sitta Ämbetsmän,
hvaremot ett positift stadgande härutin¬
nan, hvilket Utskottet icke vågar föreslå,
skulle ålägga Konungen ett olämpligt,
Hans värdighet förnärmande tvångsband.
Då sålunda hufvudsakligen den grund
forsvunnit, på hvilken särskildta Utskottet
lyggt förevarande förslag, tror Const tu-
tiosUtskottet sig böra, med afseende der¬
jemte å en enda Förvaltningschefs tillräck¬
lighet, äfvensom å nödig besparing i Sta¬
tens utgifter, och det icke mindre nödiga
sammanhanget i Rikets försvar, vördsam,
ligen tillstyrka Landt- och Sjö- Krigs-
Arendenas fortfarande föredragning genom
samma Ämbetsman, under namn af Krigs-
Minister.
5:0 Att de icke Föredragande Stats
kadens antid, med inberäkning af Jlof-
Cancelleren , skulle inskränkas till Fyra,
dier Ire Civile och En Militaire.
Bihang till R. S. Fröt. 3:äje Sami. 37
ego Constitutior.s-Utskottets betänkanden,
Wiel betragtande af SratsRådets lika
vidsträckta som ansvarsfulla befattning,
linner Utskottet den projecterade inskränk¬
ningen icke nyetig och icke ens möjlig, i
synnerhet om, som troligt är, Förvaltnings
Cheferne ej alltid få tillfälle, att öfvervara
hvarandras föredragningar , och om en af
StatsRåden sammansatt Beredning kommer
att erkålla constilutionel egenskap. Då
desutom det utgör en af Nationens för-
nämsta garantier, att Konungen,ej må sak¬
na Rådgifvare, och då Han, enligt 43 §.
RegeringsFormen, jemförd med den 8:de,
ej eger att uppdraga Regeringen i vissa
mål åt förre StatsRådets Ledamöter än
Fyra, eller att afgöra de Honom sjelf för-
behållna ärenden, så framt icke Tre, utom
Föredraganden, äro tillstädes , föranlåter
Utskottet att afstyrka förslaget vid denna
punct, och deremot hemställa, att Stats-
Rådets Ledamötert collectiva antal må ut¬
sättas till Tretton, hvilket i alla fall med¬
för minskning med ett icke Föredragande
StatsRäd, om annars ConstitutionsUtskot-
tets project under näst följande punct
godkännes.
6:0 Alternatift, sitt JustiticcStatsMi'
nistcrn iske borde vara Ledamot i Ko¬
nungens Högsta Domstolen utan blott
Constitutions Utskottets betänkanden. 291
Chef för den administrerande delen af
JustiticcF örvaltningen och Föredragande
i Stats Håde t af alla dithörande ärenden,
samt innehafvaren af den JustiticeC'aneel¬
ler en nu a förtrodda uppsynings och a-
klagare befattning.
Constitutions-Utskottetet anser både
skadligt och Grnndlagsvidrigt, att Justitise
Stats Min tern, från StatsRådets och Flog¬
sta Domstolens främsta Ledamot, från
Rättvisans hogsta Wäktare och Tolk, för¬
vandlades till en direct Åklagare och
vanlig Föredragande; och Utskottet kan
fördenskull destomindre till bifall öfver¬
lemna förra alternativet, som Lagstiftaren,
icke utan betydelse, i StatsRådet insatt en
Domere, hvilken, derifrån inamovible,
utgör en dyrbar föreningslänk emellan
Werkställande och DomareMagterna. Ut¬
skottet tillstyrker således vördsamligen
sednare alternativet, dock med den modi¬
fina tion och utveckling att, i stället för
RevisionsSecreterarne, på hvilke Ansvarig¬
hetslagen ej är tillämplig, JustitiaeCancel-
leren må, jemte det han fortfar att va¬
la Ordförande i Nedre JustitiaeRevisionen
och Konungens Flogsta Ombudsman, i
StatRådet föredraga der förekommande
rätts- och Nåd Ärenden. Af den, som
£92 Constitutions-Ut skottets Bctänkanden.
vakar öfver fullgörandet af Lagens kraf,
bör äfven förväntas et säkert omdöme öf¬
ver nödvändigheten och billigheten af un¬
dantag frän Lagen; Och den omständighet
att Justities Cancelieren, såsom Allmän A-
klagare, törhända anställt talan i de mål
han sedermera föredrager, synes härvid
alldeles icke hinderlig , enär det redan
förut, jemlikt 26 §. RegeringsFormen ,
honom åligger att i StatsRådet öfvervara
föredragningen af JustitiasÄrenden , med
samma skyldighet att lill Protocollet sig
yttra, hvilken uti 9 §. är StatsRådets Le¬
damöter i allmänhet förskrifveu.
7:0 (Allternatift) Att ett eif de icke
Föredragande StatsBåden må bibehålla
benämningen af TiofCanceller, och ego
särskild inseende öfver RiksArchivet och
Kongl Tryckeriet.
Utskottet, som ansett högst likgiltig
HofCansellerns Ämbets tillvaro ensamt för
dessa smärre befattningar, om hvilka dess¬
utom i Grundlagarne något icke förmäles,
men i öfrigt funnit bedömandet af före¬
stående punct hufvudsakligen bero pä
HofCancellerns skiljande eller bibehållan¬
de vid dess deltagande i Utrikes förvalt¬
Constitutions-Utskottets Retänkandcn. 293
ningen , vid dess communicationer med
RiksStånden, samt vid dess inseende öfver
Skrifters lifgifvande fiån trycket, har Följ-
aktli gen, i sammanhang härmed, öfvervä-
gat Särskildta Utskottet; förslag :
8:0 Att Tio C an c eli ern icke bör med
Utr kes Stats Ministern dela Utrikes för¬
valtningen , och stadgandet derom i Re¬
gerings Formen således utgå ;
9:0 Att TIofCancellern icke borde till
Fahs Stånden öfverlemna Konungens Pro¬
positioner , utan sådant tillhöra vederbö¬
rande Förvaltnings Chefer, ock
10:0 Att Ilo fCanceller ens inseende
öfver Skrifters allm angörande samt öf¬
ver Bokhandeln skulle öfver lemnäs till
Beele sias tiqueFörvaltnings Ckefen*
Genom sammanställning af alla de Hof-
Cancellern uti Grundlagarna tillagda attri-
butioner , har Utskottet öfvertygat sig, att
denne Ämbetsman, långt ifrån att vara ti-
tulaire och öfverflödig, eger en constitu-
tionel och högst vigtig bestämmelse, så¬
som ständig och ansvarig Rådgifvare i
Minjsteriela Ärenden, såsom beifrare
29 j- Constitutions-Ubskottets betänkande,
tryckfrihetens missbruk och väktare öfver
hennes organtliga begagnande, såsom Ko¬
nungens Ombud haj Lagstiftningens andre
hälft, och slutligen såscrn sjelf contrasig-
nant af flere bland de Propositioner o.h
svar han frambär. Enligt 11 §. Regerings-
Formen må Konungen låta, på sätt'Ho¬
nom bäst synes, bereda och handhafva
Ministeriela målen, hvarvid Utrikes Stats-
Mini tern är främsta Föredragande, samt
HofCancellern främste Suppleant och van¬
lig Protocollist. Om nu eker Särskildta
Utskottets förslag, Konungen beröfvades
en af dessa två ständiga Rådgifvare, skul¬
le till äfventyrs både en större upplys¬
ning och en deraf härflytande större ga-
rantie förloras, samt RådgifvareÄmbetet
blifva nmbulatoriskt , tvertemot Lagstifta¬
rens afsigt att en i dylika, utom allmänna
Ämbetsmanna kretsen liggande, ärenden
bevandrad person alltid måtte, när så tarf-
vades , inträda i Utrikes StatsMinisterns
functioner, hvilkas beskaffenhet ej tillåter
att de ett ögonblick Suspenderas. Hvad
åter beträffar HofCancellerns inseende öf¬
ver Skrifters utgifning, är äfven denna om¬
sorg af en viss Politi.-k art, emedan dess
fö remål icke obetydligen inverka på Ri¬
kets förhållande till fremmande Magter;
hvarförutan mot förslaget under io:de
Constitutions-ZJtskottets Bctänkanden. 295
puncten måste anmärkas otjenligheten der¬
af att i dessa mål har en och samma Äm¬
betsman , eller EccIesiastiqueFörvaltnings
Chefen, förena angifvande och föredragan¬
de befattningarna, arbitraira och ansvariga
åtgärder. Och vidkommande särskildt g;de
puncten, tror Utskottes, för sin del, att
den i frågasatta Reglementariska föreskrif¬
ten, hvari ändring yrkas, bidrager till ord¬
ning och likstämmighet, helst samme Äm¬
betsman, sorn å Konungens vägnar emot-
tager Riksens Ständers underdåniga Skrif-
relser, och, ensam bland StatsRådets Le¬
damöter , är berättigad att i Expeditions-
Utskottet öfvervara Riksdagsbeslutets ju¬
stering, jemväl bör framlemna Konungens
Nådiga Propositioner och öfverhufvud be¬
sörja meddelandet af sjelfva ämnena för
besluten.
På alla dessa skäl, tvekar sj Utskot¬
tet att vördsamligen tillstyrka det Hof
Cancellers Ämbetet må, förbundet med ett
icke Föredragande StatsRåds, framgent bi¬
behållas, utan någon förändring i hvad nu
gällande Grundlagar derom i allmänhet
bestämma.
0
n;o Att Rikets Allmänna Arenders
2g6 Constitutions Utskottets Betånkanden,
Beredning, såsom öfer flodig, måtte in¬
dragas.
Utan att misskänna det nyttiga ända-;
målet nied denna Institution , synbart arn-'
nåd att befordra RegeringÄrendenas full¬
ständigare granskning , att gifva stadga åt
Föredragandens öfvertygelse och ledning
åt Rådgifvarnes omdöme, tror dock Ut¬
skottet att Allmänna Beredningen, tillkom¬
men på en tid , då permanent Råd icke
fanns, och hvar en oskiljaktigt införlifva!
med Sveriges gamla Statsformer, eller vä¬
sendtligen ingående i den nuvarande Con-
c? r?
stitutionens grundelement, skulle blifva
nästan umbärlig, om, enligt Särskildta Ut¬
skottets förslog, rättsfrågor skiljas från ad¬
ministrerande Werken , för att läggas un¬
der Domstolarna, och tillika en Central¬
inrättning för Näringsförfattningarnas be¬
redande kommer att substitueras Colligial-
Styrelsen för dessa angelägenheter. Men
då således, under förutsättning af bifall
till Särskildta Utskottets betänkande, i de
administativa och eeconomiskt - judiciaira
ämnen, som härpå närmast inflyta, Con-
stitutionsötskottet, med tillstyrkande, un¬
derkastar Riksens Ständers pröfning det i
li;te puncten uppgifna förslag, får likväl,
i sam¬
Constitutions- Utskottets letänkanden. 297
i sammanhang dermed, Utskottet vördsam-
ligen harnställa att, såsom ett vilkor för
Allmänna Beredningens upphörande, och
såsom,en ny bättre garantie för Regerings
Atenderms laggranna behandling, den re¬
din inrättade StatsRåds Beredningen må
göras till con titutionel, och, i slikt hän¬
seende, genom 10 §. Regerings- Formen
smctioneras , med bestämmande derjemte
af det minsta antalet närvarande Ledamö¬
ter, och med uppdragande åt Konungen,
att stadga arbets ordningen för denna Be¬
redning, hvilken äfven borde kunna, till
upplysningars afgifvande, förekalla Äm¬
betsmän och andre personer.
D å särskildt Höglof. Ridderskapet och
deln behagat infordra ConstitutionsUt-
■ kottets yttrande, om nyttan och grund-
agsenlighfeten af Bergs- och Commerce-
Collegi ernns indragning, får Utskottet vörd-
»amligen förklara : att, hvad först angår
yttan af de föreslagna indragningarna,
hvilken utan tvifvel legat till grund för
desamma, Utskottet ej anser sig tillstän-
digt att, med bedömande häraf, utsträcka
sin granskning till föremål, som blifvit
af annat behörigt Utskott handlagda, och
dymedelst inskränka eller uppehåll;'. Riksens
Ständers omedelbara pröfning rätt, samt
Bihang till R. S. Vrot. $:dje Sami.
sg3 Constitutions-UtsAottets betänAanderMc°nst*tut*0Tls'^ts^0ttets ^etänAanden. tgg
i
att, beträffande åter Grundlagsenligheten
Ut kottet finner berörde indragningar icke|
stå i strid med Constitutionens anda oci
syftning, utan endast innebära en, från den
nya regleringen härrrörande och i dess nya
system ingående förändring af sådana ad'
ministrativa former, hvarom det beror a
Konungen att, med den honom allena för-
behållna verkställande magt, i Nåder för¬
ordna. Enär deremot, i händelse af d
begge Collegiernas upphörande, RiksRätte
komme att förlora Fyra Ledamöter, lia:
Utskottet varit omtänkt, att förslagsvis fy
la bristen i den påräknade personalen, msj
ytterligare Två Råd från Svea HofRätt]
Ett Råd från KammarCollegium. och Etl
från KammarRätten.
Slutligen har, 1 anledning af särskildt
Utskottets, pag. 114, 158, 163 och 19:, föl
rekommande förslag, ConstitutionsUtskotj
tet tagit i öfvervägande, huruvida Exped
tionsSecreterarne eller Undercheferne i Stats]
Departementen, äfvensom Cheferne fö:
BergsContoiret, för Manufactur- och Cotti]
merceContoiret samt för Tullstyrelsen, mål
te anses ega förtroende-sysslor, och såledd
kunna af Konungen, efter Nådigt god t finl
namie, entledigas; hvarvid Utskottet stadHre
nät i den mening, att ExpeditionsSecretd
raine, såsom FörvaltningsChefernes nanna®
ste män och deltagande i målens bered¬
ning, måhända ock någon gång i deras
Iföredragning, samt begge ContoirsCheferne,
såsom i vissa fall ersättande två indragna
Collegiers. Presid nter, borde innehafva
förtroendebeställningar, men att, hvad Tull¬
chefen vidkommer, det torde för ändamå¬
lets vinnande göra tillfyllets, om tan, i
likhet med Uppbördsmän, förordnades ge¬
nom Contitutorial.
I öfverensstämmelse med hvad här of¬
van blifvit anfördt och tillstyrkt, och för
öfversigten, i ett helt, af derifrån h-irfly-
tande Grudlagsändringar, får Constitutions-
Ut-kottet vördsam!igen uppgifva efterföl¬
jande reductionsförslag.
Regeringsformen.
§ 5-
StatsRådet skall bestå af Tretton Le¬
damöter, hvilke ege rätt att alla der före¬
kommande mål öfvervara, nemligen: En
list i! iasSfats Minister, som tillika alltid vo-
främste Ledamot af Konungens Hogsta
Domstol; En StatsMinister för Utrikes Ä-
enderna, samt Elfva StatsRåd. Ej må Fa-
goo Constitutior.s-Vtskottets betcinkandenMConslitutions-Utskottets Eetänkcinclen. 301
der och Son eller Två Bröder på en gångl
vara ständige Ledamöter af StatsRådet.
§ 6.
Äf StatsRåden skola Fern vara Före¬
dragande, nemligen: En Krigs Minister för
Amnéens och blottans Ärenden; En Inri¬
kes Minister för ärenden, soia angå Närin¬
garna, allmänna Hushållningen ock Ord¬
ningen; En FinansMinister för Cameral-
och Drätsel ärenden; En EcclesiastiqueiYli-
nist er, jör Kyr ko-är enden, derunder inne
begripne Mal, rörande Allmänna Uppfo¬
stran, samt Hälso- och Fattigvården, och
En JustiticeCanceller, Jör Fiätts- och Nad-
är enden.
Bland de öfriga Sex StatsPiåden hvar¬
af minst Fre böra hafva förvaltat Civilt
Ämbete, skall Ett kallas Hoj Canceller, oel
ega de särskilda befattningar, sorn l
Grundlagarna vidare bestämmas.
S 8.
Ej må Konungen fatta något Beslut i
de mål, hvaröfver StatsRådet höras bön
derest icke minst Tre af dess Ledamöter]
jemte vederbörande Föredragande, tillstä¬
des äro. Stats Ministr arne och samtlige
licke föredragande StatsRåd, der de icke
laga förfall ega, skola —■ — — —
med flera af dylik beskaffenhet.
§ 9-
Uti alla rnål, som hos Konungen i
StatsRådet förekomma, skall Protocojl Fö¬
ras. De till tädes varande StatsÄudets Le¬
damöter vare ovilkorligen förbundne —
— — — såsom i 106 § derom vidare
stadgas.
§ 10.
Innan Årenclerna hos Konungen uti
StatsRådet anmälas, skola de, sedan nödi¬
ga upplysningar deröfver ifrån vederbö¬
rande Collegier och Ämbetsmän blifvit in¬
fordrade fich inkommit, berecles af elert
Föredragande inför StatsRådet, hvarvid
minst Tre icke föredragande Ledamöter
hö ra vara tillstädes. Denna StatsRåcls-
Beredning, hvars arbetsordning, genom
särskildt Reglemente, a F önun gen före-
skrifves, ege jemväl, när så nödigt pröf-
vas, att från personer, af hvilka ytterit-
502 Constitutions-Utskottets Bctänkanden,
gare upplysningar i förekommande mål
kunna meddelas, sådana, till skriftligt el¬
ler mundtligt af gifvande, infordra.
§ 13-
Vill Konungen börja krig eller sluta
fred, kalle då till ett utomordentligt Stats-
Råd samtliga StatsRudets Ledamöter, fram¬
ställe lör dem -- “■ — — Han för
Riket nyttigast finner.
§ 26.
DS JustitiaeÄrenden inför Konungen i
StatsRådet föredragas, skola, jemte Justitia-
Statsministern och minst Två StatsRåd samt
Löredraganden, Två af Högsta Domstolens
Ledamöter dem öfvervara, med den skyl¬
dighet i allmänhet är
föreskrifven.
§ 27-
JustitifeCancellern, hvartill må utses en
Lagfaren och i Domarevärf nyttjad man,
åligge, utom hans befattning i StatsRå-
det, förnämligast att, såsom Konungen*
Constitntions Utskottets Betänkanden. 303
Högste Ombudsman, föra eller —- — —
— och Ämbetsmän begångna blifva.
§- 28-
Konungen eger att — — —
men icke på deras börd. lill Civile Äm-
b tsmcin inom Riket och till Domare, må
sådane män endast nämnas, som äro af den
rena Evangeliska Läran.
$ 34-
StatsMinistrarne, StatsRådens Och Ju-
slitigeRådens Ämbeten skola uppföras i Ri¬
kets Stat, oell må icke af någon tillika med
annat Civilt Ämbete beklädas. De Två
StatsMinistrarne innehafva Rikets högsta
värdighet; StatkRudcn ege lika anseende
med de högsta, och JustitiaeRuden, med
derintill närmast varande, Milit aire Äm¬
betsmän.
§ 35-
StatsMinistetn för Utrikes Ärenderna,
StatsRäden, Presidenter och Chef er för Col-
legigr eller i dessas ställe inrättade Verk,
504 Constitutions Ltskottets Betänkandtn,
ExpediLionsChefer i StatsförvaltningsBe-
partementen, OsverStåthållaren, UnderStåt-
hällaren och Politiemästaren i Hufvudsta,
den, Landshöfdingar och Ståthållare i Lan¬
det, Fäll.Marskalkar , . iin>
na sig därtill skäl ega.
§ 42.
Orden ”och StatSccreterare" utesluta'
§ 43*
Går Konungen i fält — — — -
förordne Han Justi ine StntsMinistern oci
7re andre Ledamöter af StatsRudet, sorn
der i ke ega föredragande befattning, at
föra — — — — som 8 § stadgar,
§ 99-
Orden ”Rikets Allmänna Ärendens be
redning" utesluLas.
§ 102.
Denna Domstol, som RiksRätt kai
las
CcnstitutionS-XJtskottets betänhandcn. 305
las — — ■" deruti före ordet;
Fyra de äldsta StatsRåd, Presidenberne
uti alla Rikets Collegier, högste Befälhaf-
varen — — — — Escadern af Ar.
méens Flotta, Fyra de äldsta Råd i Svea
Idof Rätt, Två de äldsta Råd i Hammmar-
Collegium och KammarRätten, samt deb
äldsta Råd i hvarje af Rikets öfriga Col-
lestzer. Då antingen ->»-«— >—» — om
Tolf deruti sitta. Ar Presidenten i Hof¬
rätten af laga förfall eller jäf hindrad, fö¬
reträde dess ställe det äldsta Civila Stats-
Piådet. Denna Domstol åge __
åter insättande i Rikets tjenst,
§ 106.
Finner Utskottet af dessa Protocoll att
någon StatsRudets Ledamot eller någon
“or tillfället förordnad Föredragande, el¬
ler den Embetsman, som i Commandomå!
—* — — fastställd varder.
107.
Skulle ConstitutionsUtskottet _ _
— Rikets sannskyldiga nytta, eller att
Slågon Föredragande icke med oväld ra. m.
Bihang till J{. S. trot, 5:djc Sami. 59
506 Constitutions-XJtskottets betänkanden. ConstitutionsUtskottets Betänkanden 307
Riks dags-Ordning en.
£ 29*
Fattas i enlighet med redactionen vid
106 och 107 §§ RegeringsFormen.
$ 41.
Tjenstgörande StatsMinistrar, Stats*
Råd, JustitiagRåd och Justitieombudsman
kunna ej säte och stämma — —- — —•
men ej besluten öfvervara.
1 ryckfrihets-För ordningen.
i 2.
I 4’de Momentet utgå orden: "All¬
männa Beredningen.
Stockholm den 11 November 1823.
N;o 73.
Anborn den 21 November 1323.
Memorial till Riksens Ständer, med för¬
slag till ett ytterligare tillägg i 98
§ Regeringsformen oell 63 § Riks¬
dag s Ordningen.
Uti Memorial N:o 62, af den 13 näst-
ledne Oclober, har ConstitutionsUtskottet
redan tillstyikt intagandet i 98 § Regerings¬
formen och 63 jf Riksdagsordningen, af
en föreskrift huru förhållas hör, om Rik¬
sens Ständers JnstitiaeOmbud man eller hans
utsedde Efterträdare i Ämbetet, vid sam¬
ma Riksdag, hvarunder de blifvit valde,
antingen afsäga sig förtroendet eller med
döden afgå. Men då bestämmandet af des¬
sa åtgärder i allmänhet, och således äfven
emellan Riksdagarna, synes egentligen till¬
höra Grundlagen, genom hvilken Ämbetet
ar institueradt, icke den särskilda Insruc-
tionen, som blott ämnades att tjena tili ef¬
terrättelse för innehafvaren, får, med an¬
ledning af gillad motion, Utskottet för
grundlagsenlig behandling, vördsamligen
öfverlemna det förslag, att, näst efter of-
rannämnde tillägg, ett ytterligare må infö¬
ras, så lydande: “Inträffar något af dessa
fall emellan Riksdagarna, skall Riksens
Ständers rätt härutinnan genom Deras
hullin äg tig e i Banken oell Riks gälds Con-
loiret utöfvas."'
Enär, på detta sätt, hufvudsakliga in-
508 Constitutions-ZJtskottets Betänkanden,
nehållet af 26 Jf i JustitiaeOmbndsmans-In.
structionen kommer att öfverflyttas lill 98
§ Regeringsformen och 63 § RiksdagsOrd.
ningen, skulle, i händelse förslaget fram»
deles vinner Riksens Ständers bifall och
Konungens Nådiga sanction, berörde 26 §,
såsom dåinera öfverflödig, följaktligen ur
Instructionen uteslutas.
Stockholm den 15 November 1823.
N:o 74.
Ankom den 21 November 1823.
Memorial till Högvördige Tr este Stan det)
i anledning af dess åtcrremiss på Vt"
lutandet öfver ett i 26 Jf af Justi"
tiaeOmbudsmans -Instructionen före•
slaget tillägg.
Genom ProtocollsUtdrag af den 2fl
nästlidne October, har Högvördige Preste-
Ståndet behagat till ConstitutionsUtskottel
återremittera dess under den »4 i sammi
månad afgifna Utlåtande, rörande ett före¬
slaget tillägg i 26 § af JustitiaeOmbuds-
mans-Instructionen.
Constitutions-ZJtskottets betänkanden. 309
Ehuru begge de till grund för åter¬
förvisningen lagda anmärkningar, af hvil¬
ka den ena rigtats deremot, att en föreskrift
för Riksens Ständers Fullmägtige finnes in-
tageä, icke 1 dessas fnstruetion, utan i Ju¬
sti! i as 0 tn buds n 1 annons, samt den andra å»
syftar ett uttryckligt stadgande, att Full-
mägtige borde, när de i Ämbetet insatte
den utsedda Efterträdaren, på samma gång
välja en ny, tydligen angå blott sådana
ämnen, dem Utskottet lemnat ovidrörda,
anser likväl Utskottet dessa anmärkningar,
hvilkas giltighet det för öfrigt erkänner,
visserligen kunna och böra till pröfning
upptagas, såsom nya frågor, föranledda af
under Riksdagen behandlade Ärenden och
inträffade omständigheter. Emedlertid och
då Utskottet redan varit omtänkt att, ge¬
nom ett föreslaget ytterligare tillägg i 98
§ Regeringsformen och 63 § Riksdagsord¬
ningen, hufvudsakligen afhjelpa både olämp¬
ligheten och bristen, får Utskottet vörd-
samligen hemställa, om icke Högvördige
PresteStåndst skulle täckas, i sammanhang
med behandlingen af omförmälda, i Memo¬
rial N:o 73 framlemnade Project, förklara
att de nu gjorda Anmärkningarne må för
närvarande förfalla, och således 2 6 af
JustiticeOmbudsmans-Instructionen intill nä¬
sta Riksdag oförändrad bibehållas.
Stockholm den 15 November 1825.
gio ConstitutionsUtskottets Betänkanclen, Constitutions-Utskottets betänkanden, 511
N.o 75.
Ankom den 21 November 1823.
Memorial till Riksens Ständer, rörande
sättet för slutliga behandlingen eif
Jrågan om inlösen af 1'ilialD scon■
ternus utelöpande Skuldförbindelser.
Med bifall till Stats- och BancoUt-
skottens hemställan, i Memorial N:o 580,
angående Resp. RiksStåndens skiljaktiga
meningar, i afseende på mättet för slutliga
behandlingen al frågan, om inlösen al f.
d. FilialDisconternas utelöpande Skuldför¬
bindelser, hafva högloft. Ridderskapet och
Adeln samt "Vällofl. BorgaieStåndet, under
der» 7:de, och Hedervärda BondeStåndet,
under den torde dennes, benäget uppdra
git ConstitutionsLtskottet att, i Riksens
Ständers ställe och med Deras rätt besluta,
huruvida frågan må antingen förfalla, elier
öfverlernnas till Förstärkta StatsUtskottets
pröfning.
ConstifutionsUtskottet, som trott sig,
till följd af Remisserna och deras innehåll,
ej allenast förpligtadt, att upptaga Ärendet,
utan äfven befogadt att detsamma, med Tre
åiksStånds öfverlåtna rätt, afgöra, har an¬
sett 75 § Riksdagsordningen och den der¬
uti undantag vis åberopade 6g § af Rege¬
ringsformen, böra härvid förnämligast tje¬
na till norm cch ledning för bedömandet.
Och då, enligt Riksens Ständers förordnan¬
de, RiksgäldsContoiret allena besörjt Fili¬
alDisconternas utredning, hvilken följakt¬
ligen egt nära sammanhang med Contoi-
rets inkomster och utgifter, och direct ver-
cat på desamma, alldeles oberoende af,
ivarifrån de förra härflutit eller de sedna¬
re blifvit ersatta, måste inlösandet af dessa
fisconters ännu utelöpande Skuldförbin¬
delser tydligen medföra en till Riksgälds¬
Contoiret hörande, från utredningen oskilj-
iktig och dervid i förstone, efter ordent¬
ig bokföring och upprättade numeilistor,
låräknad och godkänd utgift Men om
ock, hvad sorn af RiksStåndens olika åsig-
er vill skönjas, fulla tillämpligheten af of-
'annämnde 6g § vore tvifvelsmål under-
rastad, borde i allt fall, efter Utskottets
anka, företrädet lemnäs åt det behandlings-
iatt, hvarigenom främjades ett af Riksens
iträn der uttala dt bestämdt slut, i fråga om
tllmän uppoffring till förekommande af
tnskildta förluster; och Utskottet finner
Siedes Grundlagens rätta förstånd, särskil¬
ta ömande omständigheter och Riksens
händers egen värdighet samfält påkalla ä-
312 Constitutions-ZJtskottets betänkanden
rendets hänskjutande till Förstärkta Stats-
Utskottet-
Genom ProtocollsUtdrag får Constitu-I
tionsUIskottet tillika vördsamlignn bifogal
Sju dess Ledamöters i målet yttrade sär.
skilda mening.
Stockholm den 15 November 1823,
Utdrag af ConstitutionsUtsJottets Proto
coll den 15 November 1823.
S. D. Föredrogos Ridderskapets ocl
Adelns samt BorgareStåndets Remisser a1
den y:de och BondeStåndets af den io:di
dennes, hvarigenom —
Andre åter yttrade att RiksgäldsCon
toiret icke med egna medel, utan endast
såsom Banquens Ombud och på dess vägj^j
nar, bestridt t ilialDisconternes utredning)
att inkomsten och utgiften dervid, likasom
vinsten eller förlusten, varit och är ingea
annans än Bankens; att, på denna grund
ifrågavarande, nu mera, efter utredningen
fullbordan, opåräknade utgift jemväl korn
me att i sjelfva verket tillhöra Banken
men
Constitutions-Utskottets betänkanden, 313
men icke RiksgäldsContoiret och att så¬
lunda 69 § Regeringsformen vore härvid
helt och hållet otillämplig, samt ändtligen
att målet, antingen det betraktades såsom
rörande en tillfällig utgift från Banken,
eller såsom motion om försutten prfescrip-
tionstids återställande, är, i båda händel¬
serna, af egenskap att kunna afgöras genom
Tre Stånds be lut, och att, der Två Stånd
stadnat emot Två, böra förfalla: Det en¬
da behandlingssätt, som enligt dessa Leda¬
möters öfvertygelse, instämde med Grund¬
lagens klara föreskrift, hvilken de trodde
sig ovilkorligen förbundne att efter bok-
stafven tillämpa.
Mot beslutet reserverade sig, på de
!ör minoritetens mening anförda skäl, Herr
'rofessorn Doctor Cederschjöld, Herr Pro-
essorn Doctor Forssell, Herr Professorn
poctorn Thyselius, Hetr Stats StadsMajo-
ten Weslin, Herr Grosshandlaren Rydberg,
Herr Lagmannen Falkman och Herr Corn-
toerceRådet Egge. Ut Supra
Ex Protocollo
J. D. Walerius.
Bihang till R. S. Prot, 3:dje Sami. 40
514 Constitutions Utskottets Eetcinhanden.
N.-o 76.
Ankom den 21 November 1823.
Memorial till Riksens Strinder, rörande
en till besvarande, i förstärkta Stats-
{jtskottet föreslagen, af Bor gar eStån-
det förkastad Voteringsproposition.
ConstitutionsUtskottet har emottag!!
Yällofl. BorgareStåndets Proto:ollsutdrag
för den 10 dennes, a t innehåll att, ehuru
respective MedStånden ej instämt i dess
Beslut att förkasta den i BevillningsUtskot-
tet> Memorial N;o 49 föreslagna 7:de Vo¬
teringsproposition, i målet rörande Tull-
Bevillningen, BorgareStåndet likväl, enär
71 § Regeringsformen uttryckligen förmår
att, om Tre Stånd afsiå hvad ett särskildt
Stånd, i en elier annan del af Bevillnings¬
utskottets förslag till grunderna för Be-
villningen, sätten af deras tillämpning och
Beviilmngens fördelning, yrkat, men detta
Stånd ändock vid sin mening förblifver,
saken skall åt Förstärkta StatsUtskoltet till
afgörande öfverlemnas, samt enahanda s' äl,
hvilka ansåges verka till antagande af om*
förmälde 7-de Propo idon, äfven skulle le.
da derfiän att, öfver huru många delar a
ett förslag till Bevillning Förordning nå
got Riksstånd än stadna! i olika beslui
ConstitntiönsUtskottcts Betänkanden. 315
mot de öfrige, en enda Voteringsproposi¬
tion öfver hela förslaget icke dessmindre
kunde fasställas, funnit sig ej böra efter¬
gifva sin i Grundlagen förvarade rätt till
omröstning i Förstärkta StatsUtskottet öf¬
ver hvarje de 1 af TullTarifFen, deruti Stån¬
det varit skiljaktigt; I följd hvaraf Vällofl,
BorgareStåndet undandragit sig ali omröst¬
ning öfver Propositionen, intilldess Consti¬
tutionsUtskottet, till hvars pröfning de»
stridiga frågan hänsköts, sig deröfver ut¬
låtit.
ConstitutionsUtskottet, sorn tillika in-
hemtat alt Högvördige PresteStåndet nu¬
mera med Vällofl. BorgareStåndet hufvud¬
sakligen sig förenat, får, till besvarande af
Remissen, vördsamligen yttra : att den fö¬
reslagna propo itionen, ställd på bifall till
en, efter Bevillningsutskottets upprättade
Tariff, alla varor åsatt TuliBevillning, med
Contraproposition [å afgörandet, genom
särskilda omröstningar, huruvida Tullen
å vissa varor må, enligt BorgareStåndets
förslag, höjas eller sänkas, tyckes framstäl¬
la en förkortningsmethod, som icke slår
väl tillsammans, hvarken med de i Grund¬
lagen bestämda former, eller med hvarje
RiksStånds rätt, att göra sin röst gällande
i den minsta omständighet af de så vivti-
~ r*
ga beskattuingsmålen, samt att, då, jemlikt
316 Constitutions-TJtskottets betänkanden,
Regeringsformens 71 §, BevillningsUtskot-
tets^ alla för lag kunna partielt gillas eller
förkastas, och då 53 § Riksdagsordningen
förbjuder proposition, huruvida votering
bör ega rum, men den ifrågavarande Pro¬
positionen icke allenast åsyftar votering
öfver förslaget, helt eller i massa, utan
ock, med ja besvarad, afskär möjligheten
för omröstning öfver delarna, och såme¬
delst i viss måtto innefattar en proposi¬
tion om det skall voteras, Constitutions-
Utskottet fördenskull anser Yällofl. Borea-
o
reStåndet hafva varit, enligt Grudlagen,
befogadt att, med ogillande och uteslutan¬
de af merberörda 7:de Proposition, yrka
omedelbart företagande af omröstning öf¬
ver dem som efterfölja.
Stockholm den 15 November 1823.
N:o 77.
Ankom den 21 November 3823.
Memorial till Riksens Ständer, med för.
slag till ändring af 59 § Riksdags-
Ordningen.
Ju längre innevarande Riksmöte fram¬
Constitutions-Vtshottets Betänkanden. 317
skridit, dess mer har ConstitutionsUtskot-
tet öfvertygat sig alt, så framt ett medel
ej kan utfinnas till minskande af Riksdags¬
handlingarnas oformliga vidlyftighet, man
skäligen måste befara, icke allenast en stän¬
digt vexande tryckningskostnad, utan ock
ett ännu större ondt, omedfiinnligheten af
både redaction och utgifvande. Det mest
säkra och kraftiga correctiv häremot vore,
efter Utskottets tanka, ofFentligheten af
samtliga RiksSiåndens Sessioner, hvarige¬
nom isynnerhet Protocollens utförliga tryk-
ning blefve umbärlig; Men emedlertid och
intill dess för vissa Stånd en mera passan¬
de och rymlig local hinner anskaffas, torde
man ej böra lemna oförsökta de medelba¬
ra och partiela utvägar, sorn, utan hinder
af Grundlagen, eller med dess förändring
i smärre reglementariska delar, skulle åt¬
minstone småningom och i någon mån le¬
da till ändamålet.
*
Med antagande således af de hufvud-
grunder, att icke antalet af åhörare, men
det dem öppnade tillträdet bestämmer publi¬
citeten, att, der Sessionerna äro offentliga,
Protocollen lämpligen kunna i samman¬
drag tryckas, utan förlust för Staten eller
Ståndet eller enskildt förläggareT att åt kil¬
liga mindre vigtiga artiklar af Bihanget
jemväl torde medgifva en abregerad tryck-
giS Constitutions-XJtskottets Bctänkanden.
nine;, samt att, hvad ändtligen angår kost¬
naden, den för Bihanget alltid borde af
Staten bestås, men den för Protoeollen,
efter Ståndens beslut vid hvarje Riksdag,
antingen genom enskildt förlag eller af
allmänna medel bestridas, får, med anled¬
ning af gjord motion, ConstitutionsU skot¬
tet, för grundlagsenlig behandling, vörd-
samligen underställa Riksens Höglofl. Stän¬
der följande förslag till ny redacdon af
RiksdagsOrdningens 59 §, i tvänne Moment
fördelade:
§ 99-
Alla hos Riks St cm elen förda Frotocoll
skola, så tidigt ske han, genom trycket
utgifvas, med undantag blott af sädana
ämnen, som hvarje Stånds enskilda oeco-
nomie beträffa. De Stånd, hvilkas sam¬
manträden hållas offentligen, må kunna
låta Protoeollen tryckas i sammandrag ;
men de öfrigas böra in extenso tryckas.
2:0 Sådana Handlingar, hvilka till
samtliga RiksStånden inlemnns eller från
dem utgå, skola icke i Protoeollen intagas,
utan der endast till sina rubriquer anfö¬
ras. De böra, såsom ett Bihang till samt¬
liga RiksStåndens Protocoll, särskildt och
1
Constitutions-Utskottets Bctänkanden. 515
på Statens bekostnad, från trycket utgif¬
vas, K emun gens Propositioner .Riksens Stän¬
ders underdåniga Skrif velser samt Riks-
dagsBeslutet, till hela deras vidd, mende
öfriga Handlingarna, allt efter Riksens
Ständers förordnande, antingen in extenso
eller ock i sammandrag.
Stockholm den 21 November 1823,
N:o 78.
Ankom den 4 December 1O23.
Memorial till Riksens Ständer, i anled¬
ning af Ridderskapets och Adelns å-
terremiss på Utskottets förslag till ett-
tillägg i 28 § Riksdagsordningen.
Genom ProtocollsUtdrag för den 23
nästlidne October, hvilket den 20 dennes
ankommit, har ConstitutionsUtskottets den
14 i för tnämnde månad, under N;o 66 af-
låtna Memorial, angående ett föreslaget
tillägg i 28 § Rik dagsOi dningen, blifvit
från Höglofl. Ridderskapet och Adeln åter-
förvisadt, med åtskilliga för Ståndets ge¬
men amma tanka förklarade anmärkningar,
sorn åsyfta, dels bestämmandet af Utskotts-
320 Constitutior.s-Utskottets bctänkanden.
Suppleanternes antal, efter omständigheter*
na och i män Ledamotspersonalen, dels
en fydlsgare uttryckt inskränkning af Sup¬
pleantens mnctions, endast till den hän¬
delse, dä ordinarie Ledamot af laga förfall
hindras, dels ock det projecterade stadgan¬
dets hänflyttning till 79 § Riksdagsord¬
ningen, hvarest sättet till ledighets erhäl¬
lande fiän Ledamolskap i Ut kotten af-
handlas.
ConstitntionsUtskottet, som funnit an-
märkningarne icke sakna giltig grund, för¬
modar att Resp. RiksStändens meningar i
ämnet skulle bäst och lämpligast samman-
jemnkas, om det allmänna stadgandet, rö¬
rande Suppleants-val, säsom egande sam¬
manhang med de i 28 § Rik dagsOrdnin-
gen föreskrifna Ledamotsvalen, infördes u-
ti denna §, med fasställande tillika af ett
minimiantal, och om deremot i 79 § utsta¬
kades de särskilda fall, i hvilka Supplean-
terne borde temporairt biträda Utskotten.
I sädant afseende fär ConstitntionsUt¬
skottet, med modification af dess förra för¬
slag, vördsamligen tillstyrka, det mätte i
28 § Riksdags - Ordningen , efter orden:
”Hemliga Utskottet väljes, då Konungen
sådant äskar,” inflyta en så lydande ny
punct:
Constitutions-Utskottets betänkanden. 321
punct- "För hvarje Riksens Ständers Ut¬
siott, det sistnämnda undantaget, böra jem¬
väl utses a hvarje Stånd minst Två Sup¬
pleanter, med det åliggande, som i 79 §
vidare stadgas,” samt likaledes i 79 § ef¬
ter orden: ”och gifve sådant derefter i sitt
Stånds Plenum tillkänna,” redactionen på
följande sätt förändras: 'då, i händelse le-
oighetcn beviljas, de 1 främst i ordningen
varande Suppleanten emedlertid inta^e hans
rum Sådant må äfven ske, när Ledamot
befi anes af Laga förfall hindrad; Men
har han, flera än Tt e gånger å rad, från
Utskottets sammanträden, utan Laga för¬
fall, sig afhallit, hvilket den främste der¬
städes varande Ledamoten af hvarje Stånd
bör i vederbörande Stånds Flenum anmä¬
la, vare den sålunda uteblifne från Ut¬
skottet skild. Utan gällande skäl må ej etc.”
Stockholm den 26 November 1823.
N:o 79.
Ankom den 11 Dacember 1523.
Memorial till Riksens Ständer, angående
Herr A. von Har bmans dorff $ Motion
Bihang till R. S. Vrot, $:dje Sami. 41
522 Constitutions-Vtskottets betänkanden.
om förändring af 25 och 26 §§ i Ju-
stitiaeOmbudsmans-lnstructionen,
Medelst ProtocollsUtdrag för den 23
sistledne October, ankommet den 1 dennes,
har Höglofl. Ridderskapet och Adeln be¬
hagat till ConstitutionsUtskottet remittera
ett af Herr August von Hartmansdorff, på
anförda skäl framstäldt, och af flere Her-
rar Ledamöters yttrande beledsagadt för¬
slag, det måtte, i 25 § af JustitiasOmbuds-
mans-Instructionen orden: ”innan näst in¬
fallande Riksdag med döden afginge,” för
ändras till: ”emellan Riksdagarna från äm¬
betet afginge,” samt 26 § i nämnde instruc-
tion erhålla följande lydelse: ”Afgår Justi
tiaeOmbudsman från Ämbetet, under påstå
ende Riksdag, före eller efter det I agtima
valet till detta Ämbetes besättande, förhål
les med utseendet af en efterträdare, på
sätt 97 § Regeringsformen föreskrifver. Af¬
går Justitieombudsman emellan Riksda¬
garna, sammanträde genast Fullmägtige öf¬
ver Banco- och Hiksgäldsveiken, och in-
sätte i Ämbetet, genom ProtocollsUtdrag,
den person Riksens Ständer till hans ef¬
terträdare emellan Riksdagarna utsett. Blif-
ver denne till verklig Justitieombudsman
förordnat!, välje genast bemälde fullmäg¬
tige, samfält och per capita, en annan. Lag
samma vare, om denne person rättigheten
Constitutions-Vtskottets betänkanden. 325
till efterträdandet sig emellan Riksdagarna
afsäger, eller eljest derifrån afgår. Under
påstående Riksdag förhålies dermed enligt
98 $ Regeringsformen.’’
ConstitutionsUtskottet finner^Lessa för¬
ändringar dels stridande mot Grundlagen,
enligt hvars klara bokstaf och mening Sup¬
pleanten, hvilken måste ega samma quali-
teter, som hos Ordinarien erfordras, är be¬
stämd att efterträda JustitiaeOmbudsman-
nen, äfven örn denne under Riksdagen, ef¬
ter Lagtima valet, afgår, dels numera öf-
verflödiga, sedan Utskottet föreslagit, ej al¬
lenast i Memorial under N:o 63 af deci
14. October, ett nytt Stagande i 26 § af
JustitiaeOmbudsmans-Instructionen, hvilket
samtlige Rikstånden redan gillat, utan ock
i Memorial under N;ris 6a och 73 af den
13 October och 15 November, två särskilda
tillägg i 98 § Regeringsformen och 63 §
Riksdagsordningen, dem jemväl samtlige
Stånden till grundlagsenlig behandling
godkändt.
Vid sådant förhållande, och enär först
i den händelse att berörda Grundlagstil*
lägg vid nästa Riksdag blefve afslagna, nå¬
got behof af Justi t i Ombudsmans-Instruc-
tionens ytterligare förändring synes kun
324 Constitutions-Tjtskoltcts betänkanden,
na uppstå, tror Utskottet sig ej böra Herr
von Hartmansdoiffs förevarande Motion
tillstyrka, utan( hemställer vördsamligen, om
icke den måtte anses förfalla.
Stockholm den 9 December 1823.
N:o 80.
Ankom den si December 1823.
'Memorial till Riksens Ständer, vied för-
slag till ändring i 43 och 44 §§ Riks¬
dags Ordningen.
En Ledamot af Höglofl Ridderskapet
och Adeln har, genom ingifven Motion,
gjort ConstitutionsUtskottet uppmärksamt
på de olägenheter, sorn uppstå aftvå eller
flira Utskotts förening till samfällt behand¬
lande af en remitterad fråga, och särdeles
på den, vid sammansatta Utskotts förvand¬
ling till Nämnd, inträffande oformlighet
att samma personal, hvilken, i egenskap
af Utskott, endast formerat en underordnad
och beredande myndighet, sedermera upp¬
höjas till en Öfver-Instance, en skiljeman
RikssStånden emellan.
Constitutions Utskottets Betänkanden, 325
Vid öfvervägande häraf, har hos Con-
stitutionsl dskottet förekommit att, likmä¬
tigt 56 § Regeringsformen, allmänna frå¬
gor skola hänvisas till behörigt Utskott;
Att jemväl i 54, 4/h 49 oc^' 75 § § Riks¬
dags-Ordningen nyttjas ordalagen: visst,
särskildt, vederbörligt Utskott, eller det
som med målet befattning egt; Att, enligt
51 §, ämnen af olika beskaffenhet icke få
i en skrift sammandragas, hvarmed syn¬
barligen åsyftats att ingen väckt fråga måt¬
te fordra remiss till flera än ett Utskott;
att 43 § tillåter Utskotts sammanträde med
annat eller andra, för gemensam öfverlägg¬
ning, icke för gemensamt beslut, samt att
stadgandet i 73 § Riksdagsordningen om
Utskotts förstärkning till Trettio Ledamö¬
ter af hvarje Stånd, tydligen haft för än¬
damål att dess vanlige Utskotts Ledamöter-
ne, hos hvilka en genom handläggningen
redan vunnen, tillförlitligare sakkännedom
måste väntas, skulle deltaga i afgörandet,
men icke dessmindre kunna dervid öfver-
röstas af de invalda nya, som fördenskull
borde tillsammans bilda ett starkare antal
än den högsta ordinaira Utskotts-personalen :
hvadan ConstitutionsUtskottet ock förmo¬
dar att det under sednare Riksdagar upp¬
komna mis förhållandet härrört frän en
felaktig tolkning, så väl af 43 § Riksdags¬
ordningen, i afseende på det Utskotten des
326 Constitutions-Utskottets betänkanden.
lemnade tillstånd att nied hvarandra sam¬
manträda in Plenis, sorn äfven af 1 Mom.
44 S, hvarest, med afvikelse från ordala¬
gen i 56 § Regeringsformen, stadgas att
målen böra utredas af behöriga, icke be¬
hörigt, Utskott.
Då nu dessutom, jemlikt 54 och 36
§§ Riksdagsordningen, hvarje ärende af
större omfattning, eller sådant, som icke
på visst Utskott heror, obehindradt kan
förvisas antingen till något förut i Grund¬
lagen bestämdt, eller till ett särskildt för
tillfallet nedsatt Utskott,, och då afsigten
med de i 43 tillåtna £emensanima öfver-
läggningar häst torde uppfyllas genom De¬
puterades sammanträde, hvilket rådpläg-
ningssätt Lagstiftaren äfven så‘■om tjerili-
gast utmärkt, får, till återförande härutin¬
nan af RiksdagsOrdningens rälta tillämp¬
ning, ConstitmionsUtskottet för grundlags¬
enlig åtgärd, vördsamligen framställa det
förslag, att första puncten af 43 § mätte
sålunda förändras: ”Skulle ett Utskott an¬
se nödigt, att till öfverläggning or.i något
ärende af särdeles vigt, med annat eller
andra Utskott sammanträda , vare sådant
tillåtet, på det sätt hvarom Utskotten öf¬
verenskomma, dock alltid genom Depute¬
rade, frän det eller de Utskott sorn bill-
Constitutions-Utskottets Betänkanden. 327
kallas," samt usta Momentet af 44 § er“
hålla följande jemkade redaction: ”Konun¬
gens propositioner, äfven om allmänna frå¬
gor, hvarmed förstås sådana , som kunna
eller böra komma under samtliga RiksStån-
dens öfverläggning och pröfning, må ej i
Riksens Ständers Plena till omedelbart af¬
görande upptagas, u an skola öfverlemnas
till utredande åt behörigt Utskott, hvars
yttrande, deraf alltid ett exemplar må hvar¬
je Stånd meddelas, bör, enligt hvad här
ofvanföre samt vidare i Regeringsformens
56 § stadgas, föregå Riksens Ständers be¬
slut; och kunna, när så nödigt pröfvas,
Riksens Ständer genom Ståndens plurali¬
tet, förelägga Utskottet viss tid till Be¬
tänkandets afgifvande.’’
Stockholm den 9 December 1823.
N:o 81.
Ankom den 16 December i823‘
Memorial till Riksens Ständer, med utlå¬
tande öfver Ire Stånds återremisser
på Utskottets Förslag, i anledning af
dt särskildta Utskottets Betänkande
328 Constitutions- Utskottets Betänkanden.
om Styrelseverkens reglering förekom¬
mande Grundlagsfrågor.
Röglofl. Ridderskapet och Adeln. Hög-
vördige PresteStåndet och Valiofl. Borga-
reStåndet, hafva nied Åtskilliga anmärknin¬
gar, som des a RiksStånd, hvart för ■ ig-,
förklarat utgöra deras gemensamma tan¬
kar, återförvisat ConstitutionsUlskottets,
under j\:o 72, den 11 nästlidne November,
afgifna Utlåtande och förslag i anledning
af de uti särskilda Utskottets Betänkande
om en hy Styrelseverkens reglering, före¬
kommande Grundlagsfråga ; hvarvid tillika
Höglofl. Ridderskapet och Adeln samt Väl-
loll BoigareStåndet förelagt Utskottet, till
återreniissernas besvarande, Åtta dagars
tid, räknadt från den 8 dennes.
I öfverensstämmelse med 56 Jf Rege¬
ringsformen, tillhör det således Constitu-
tionsUtskottet att, äfven der det ej funne
s1 äl att förändra sin en gång stadgade öf¬
vertygelse, söka i möjligaste måtto sam¬
manjemka RiksStåndens tankar, och, att
för öfrigt till deras behandlande anmäla
de oförenliga kiljaktigheterna; Och Ut¬
skottet skyndar att uppfylla denna pligt#
likväl med fästadt afseende å anmälknin-
garnet
Cons titti tionsUtskottets Betänkanden. 329
garnes R'ikildla besk. fiVi het och Stård<-
Flu i aliteicns olver vägande. L< u dnii’gs;ät\
Vällofl. BorgareStånrlet ftatnstaller an*
tnärkningsvi«, den allmänna ats, ali, enär
Särskilta Utskottets Betänkande gilindas på
en Körtel. Maj ts Nådiga Proposition, och
skall vara att anse lika med en Stian, Sär¬
skildta Utskottets förslag bör, j< nival i de
delar, hvari det icke af C<>n.-iillitintisL t-
skottet gillas, kunna hvila till afgörande
vid nästa Riksdag. Men då ingen annan
( rundlags behörig Pioponent af Grund¬
lagsförändringar finnes, än Korungrn eller
ConstiintionsL tskottet, då särskildta Utskot¬
tets Betänkande, ehuru löranledt af en
Kongl. Maj ts Nådiga Skrifvelse, dock ej
är någon .-Adan, och * j mindie nå^on Kongl.
Maj:ts Propr» ilion, hvilken vanligen åtföl¬
jes af Redaction förslag, orh ej får modi¬
fieras, samt då dessutom icke särskildta Ut¬
skottet omedelhai ligen, ulan, i stöd af Riks.
Ståndens Remisser å Kongl. Maj ts Nådiga
skrifvelse , saint Organi ationsCommittéens
och Särskildta Utskottets utlåtanden, Consti-
luti nsL tskottet framlagt förslagen, tror l t-
skottet dem rj kunna annorlunda Inhand¬
la , än sorn des egna, på det sätt nemli¬
gen , att endast hvad Constitutions’ tskot¬
tet tillstyrker, må blifva Riksens Ständers
Bihang, till Zt, $. Prat. 5'djt SamL 43*
$33 Constitutions-Vtskotrets betänkandet».
beredda, till rasta Rik dag hv*ilande yt¬
trande; hvadan Utskottet förmodar, att Väl-
BorgareStåndet, med frånträdande af
sin generella anmärkning, torde låta vid
detta vördsamma förklaiande bero.
Mot de partiella förslagen vid 5 och
6 §§. RegéringsFormen, handlande om
StauRådets samman ättning, och hvilka
ämnen, såsom egande med hvarandra o-
skiljaktig gemenskap, måst» i ett helt be¬
traktas, anmäi ka :
i‘o PresteStåndet, att, emot särskilta
Utskottets förslag, Justitiae Statsministern
bibehållits vid sin egenskap af StatsRådets
och Högsta Domstolens främste Ledamot,
ntan all föredragnings-befattning i Stats-
Rådet.
Till Högvördige PresteStåndets när¬
mare besinnande, öfverlemnar vördsamli»
gen ConsiitutionsUiskottet, om icke Stån¬
det, på redan anförda, från Grundlagens
anda och syftning hemtade skäl, täcktea
nedlägga denna anmärkning och foga sig
efter de tre RiksStånd, som härutinnan god¬
känt Utskottets åsigt.
250 Riddernkapet och Adeln, samt Bor¬
gareståndet, att en Krigsminister bör finnaa
Cvnatitutions Utskottets Bctänkandtn, 331
För Lsndsförsvaret, och en annan för Sjö¬
försvarets ärenden; i sammanhang hvar-
med Ridd»r»kspet och Adeln yrkar, atfc
StatsRfidets L©?^motera collectiva antal,
mätte ctfas frän Tretton tili Fjorton.
Som, i denne fr •g*, Två Stånd släd¬
nät root Två, och meningarne hvilka å
ömse sidor äro af vigtig» skäl understödda,
icke medgifva någon sammanjemnkning, för-
anlåtes Utskottet till den vörds*mma hem¬
ställan, att, i händelse samtelig* RiksStån-
den iek» stall» förena sig, om enahanda
yttrende, »kiljaktigheten må afgöras genom
ConstitmionsUaskottet, försiaskt till Tjugu
Ledamöter #f hvarje Månd, och får der¬
jemte, för tidene vinnande, uppgifva en så
lydande Voteringsproposition.
Den som vill att, enligt Constitutions-
Utskottets förelag, Land- och Sjöförsvarets
ärenden sftola i Stat Rådet af en enda
Krigsminister föredragas, röste Ja.
Den det ej vill, röste Nej. Tinner
Nej, framställas till Grundlagsenlig behand¬
ling, det förslag vid 6 §. Regeringsformen,
att en Krigsminister må föredraga Land¬
försvarets* och en SjöMini ter Sjöförsvaret*
ärenden, samt, i följd deraf, genom 5 Jf.
stadgas StatsRåuspersonalens tillökning med
en Ledamot.
233 Constitutions-Utshottets betånkandcn.
35<V Riddcr«kapet och Adeln, att Ju»
5t'ti eUanCi II*-iti bör föredraga Grundlags-
O'Ii Ju-liticB trenden, undantagandes Iråuor
t m ' åd i brottmål, hvilka skulle al Re-
visionsSecreterare förediagas, samt Borgar-
Ståndet att Rrvi inus Secreterame bora hä¬
danefter, sorn hittills, föredraga Justilia-
fren derna.
Enär Högv. PresteStåndet lemnat Ju»
Stitiaeärendernas föredragning åt Jusi i t i as-
SlatsIWinistern, och Valbifl BorgareStådeis
anmärkning, icke åsyftar någon ny G)tind
lags föieskiift, man endast fötkastandel af
den föreslagna, men HögloA. Ridder.skåpet
och Allein samt Hederv. BoodeSlåndet,
nied eller man modifioalion, g illat Utskot¬
tets förslag, anser Utskottet lämpligast den
medelväg, alt vördsamligen tillstyrka de
öfrige R-speciive RiksSlånden antagandet
af Högloft. Ridderakapets och Adelns ofvan*
berörde mening.
i\rt Preste- och B irgareStånden, alt
r edie JustitijeRevisionen hör stå under
Högsta Do stolens, icke under Justities-
C ancel 1 ercus förmanskap.
Denna anmärkning, föranledd af ett i
Utskottets -Memorial influtit uttryck, och
Cort stitutions-Utskot tets Bctankanden. 333
tillika derrf atf bemnlde Två RiksStånd
icke ' eldt ainaga Justi-ifeCancellein så <»m
Fon-diagande 1 StatsRidet, synes vid icke
riglad mot något bestämdt förslag, eller
ingående i Gt undtags redactionen. Dock
lår Utskottet häröfver meddela den vörd¬
samma förklaring, att det visserligen anser
JustitiasRevisionens Ämbets- och Tjenste¬
män underlyda den myndighet, som de be¬
tjena , och sålunda alven Högsta Dom¬
stolen.
5:0 BorgareStåndet, att StatsSecrete-
rame må kalla , icke IVlini.lrar men Före¬
dragande StaisRåd,
Utskottet hemställer vördsamligen, om
icke Vallöf!. BorgareStåndet, medel t den
mer distinctiva, i sig sjelf likgiltiga lie-
nämningens godkännande , behagade foga
sig efter Re pective MedStånden.
60 Ridderskapet och Adeln, att från
HofCancel lerens i Gund lagat ne antydda be¬
fattningar, må undantagas de, som Särskild¬
ta Utskottet ansett böra fiån han» Ämbe¬
te skiljas.
Utskottet finner ej skäl att förändra
det begrepp om HofCancellern» constiiu-
lioneli vigliga bestämmelse, sorn grundat
534 Constitutions-Utskottets betånkanden.
Utskottets afstyrkande å Särskildta Utskot¬
tets omförmälda förslag ; förmodande Ut¬
skottet att Högloft Ridderskapet och Adeln
täckes i denna del med de öfrige Riks*
Stånden sig förena.
7:0 PresteStåndet, att HofCancellern
må ega särskildt inseende öfver RiksArchi-
vet och Kongl. Tryckeriet.
Det torde utan tvifvel göra tillfyllest,
ett från Grundlagen intet hinder möter för
öfverlemnande! åt HofCancellern af en så¬
dan uppsigt, hvarom åter något uttryckligt
Giundlags-stadgande icke lärer erfordras.
8 o Ridderskapet och At>eln, att 6 §.
Regeringsformen måtte omredigeras, med
hänsigt till ordningen, hvari Föredragande
StatsRåden blifvit uppstälde.
Då ingen anledning synes för handen,
Ätt andra den Ordning, i hvilken Regerings¬
formen upptager SiatsSecreterarne, hvarom
icke eller förr «n nu fråga varit vackt, och
då JustitiajCancellern, såsom en tillkommen
ny Föredragande, lämpligen bör sist ibland
dem nppnämnas, hoppas Utskottet att Hög-
loflige Ridde skåpet och Adeln skall täc¬
kas i denna, mindre mrgtpåliggande omstän¬
dighet, sig efter MedStänden foga.
Constitutions-Ustkottets betånkanden, 535
Det af Höglo!]. Ridderskapet och d-
deln uti 8 $. yrkande tillägg efter orden j
”dere t icke minst t re af dess,* med orden:
"icke Föredragande," tillstyrker Utskottet
vörd-amligen, såsom främjande en större
tydlighet. Hvaremot Utskottet icke kan
gifva anledning dertill alt orden: "Samtli¬
ge icke Föredragande StatsRåd må u hytas
mot orden : StatsRudets samtlige Leda-
möter, emedan StaisRådet ovillkoiliga sam-
7 O
manträdande in Fleno vid andra än det i
13 anvisade utomordentliga fall, icke
synes nödigt eller med de Föredragandes
trägna befallning förenligt.
Sedan alla de Tre återremitterande
Stånden ansett betänkligt och olämpligt,
att i Regeringsformen intaga den af Ut¬
skottet föreslagne Stats Råds Beredningen ,
räknar Utskottet för en skyldighet att, med
frånträdande af samma förslag, tillstyrka
Tlederv. BondeStåndet, att de Respective
MedStåndens mening instämma.
Det förtydligande Höglofl. Ridderska¬
pet och Adeln äskat, genom tillägg i 26
§. efter orden: "JustitiaeStatsminisiern och
minst Två,” af orden : icke Föredragan¬
de," äfvensom den af samma Stånd be»lut-
r»Ä förändring i 2" §. af orden : ’må utses,’*
till orden : ”Konungen må nannia, ’ öfver-
] em nar Utskottet vördsamligen till da öf¬
riga Respective RiksStåncens bifall.
336 Constitonutis- Utskottets Betänkanden.
Hörl< fl Rhhlers-kapetc och Ad Ins yr.
leande, att i qQ . niette efter oirbn : "Ci¬
vile Ämbetsmän inom Riket,” tillägga':
"föredragande i Cam.nandomcd," kan bos
de re andra Stunden d< stoivmidre af f t
skottet understödjas, <-om ifråuavat amie lil-
lätt" innebär en alldeles ny motion, Iivhi-
till icke ens från Särskildta Ui.-kottels Be¬
tänkande bemtats enledning.
Anmäi kningen mot den i 54 /• J,lc,i-
tifeRåden För>l.it:«vis till,md i lindre väirliv-
■
bet, torde Vallofl. Borgare landet betiat;et
J^ta med afseende å Med tåndens gillande
åtgärd, förfalla.
Enär de T re återremittera».de tånden
'minil Chefen f.ir Tulblyreisen böra förses
meri Kongl. Maj ts r.årliga FuIImagt och
innehafva förtroende Ämbete, tillstyrker
vörrbamligen Utskottet en sådan ändring,
medelst denna Ämbetsmans införande tili
55 § ; men bet t aflande Högh fl Ridder*
skåpet och Adelns foi klarade tankat, att
i namnrla §. ord: t: "Stats örvabniigsDe-
partemenieii " bor utbytas mot 'StitsEx-
jtedltionernn," samt ordet; ”v nrleiSiåt-
hillareii ’ utgå saknar Utskottet nog giltiga
skäl att desse lorand» ingar till de öfriga
RiksStåndens Lii all hemställa.
P4
ConstitutionS‘Utskottets betänkanden. 337
På sätt Höglofl. Ridderskapet och A-
deln samt Vällofl. BorgareStåndet vid 102
§. yttrat, föreslår Utskottet vördsamligen,
att, i dess redactions-project, orden: ”af Ar-
méens Flotta,’ må ändras till: 'af Kongl.
Majus Flotta
Slutligen och i följd af Höglofl. Rid¬
derskap ts och Adelns anmärkning emot
Förslaget vid 41 §• Riksdagsordningen, till¬
styrker Utskottet att i denna §. orden:
^Tjenstgörande StatsMinistrar, StatsRåd,
”JustitiaeRåd och Justitieombudsman,” må
förändras till; ”StatsRådets och Högsta
'•'Domstolens samtlige Ledamöter, äfven-
''sorn JustiticeOtnbudsmannen, m. m/*
För öfrigt bifogas vördsamligen en
provisorisk uppgift å de nu ytterligare till¬
styrkta Grundlagsändringarne, med öppet
rum för dem i 5 och 6 §. §. Regerings-
Formen, sorn ankomma på vidare behand¬
ling; förbehållandes sig Utskottet att, se¬
dan Riksens Ständers Utlåtande i ämnet
hunnit definitift beredas, få aflemna så-
dane fullständige Redactionsförslag, som
vid nästa Riksdag må kanna med Ja och
Nej besvaras.
Stockholm den 11 December 1823.
Bihang till R. S. Pre t. 3: eije Sämb 43-
338 Constitutions-Utskottets Betänkanden, ! Constitutions-Utskottets betänkanden. 339
Regeringsformen.
§ 5»
StatsRådet skall bestå af - - Ledamö¬
ter hvilke äge rätt att alla der förekom¬
mande mål öfvervara, nemligen: En Justi-
tias-StatsMinister, som tillika alltid vare
främste Ledamot af Konungens Högsta
Domstol; en St3tsMinister för utrikes ären-
derna, samt - - StatsRåd. Ej må Fader och
Son eller två Bröder på en gång vara stän¬
dige Ledamöter af StatsRådet.
§ 6.
Af StatsRåden skola - - vara Föredra¬
gande nemi.: En KrigsMinister för - - ären¬
den; en inrikes Minister för ärenden, som
angå Näringarne, Allmänna hushållningen
och Ordningen; en FinanceMinister för
Cameral- och DrätselÄrenden; enEcclesia-
stiqueMinister för KyrkoÄrenden, derunder
inbegripna mål, rörande Allmänna Uppfo¬
stran samt Helsö- och Fattigvården, och
en JustitiaeCanceller, för Grundlags- och
Justitice-är enden, med undantag eif frågor
om Nåd i brottmål, hvilka af Revisions-
Secreterare må föredragas.
§ 8.
Ej må Konungen fatta något beslut i
de mål , hvaröfver StatsRådet höras bör,
derest icke minst tre af dess icke Föredra-
gande Ledamöter, jemte vederbörande Fö¬
redragande tillstädes äro. StatsMiniatrarne
och samlige etc.
§ 9*
(Lemnad utan anmärkning.)
§ 10.
Innan ärenderna hos Konungen uti
StatsRådet föredragas, skola de, genom
nödiga upplysningars inhämtande från
vederbörande Ämbetsverk) af den Förer
dragande beredas,
$ is¬
ingen anmärkning.)
$ 2 6.
Då JustitiaeÄrenden inför Konungen {
StatsRådet föredragas, skola, jemte Justi.
34° Constitutions-Utskottets betcinkanden.
tiasStatsMinistern och minst Två, icke Fö¬
redragande StatsRåd, samt etc.
§ 27*
Justitia*Cancellern hvartill Konungen
ma nämna etc.
$ 28.
(Ytterligare förändring afatyrkt.)
§'34-
(Likaledes.)
§ 35*
StatsMinistern .... inrättade Verk.
Chefen för 'tullstyrelsen etc.
§. §. 42, 43 och 99.
(Lemnade utan anmärkning.)
§ 102.
Denna Domstol, som RiksRätt kallas
■* Escadern af Kongl. May.ts Flotta etc,
Constitutions-Utskottets Betänkanden. 341
§. §. 106 och 107.
(Utan anmärkning.)
Riks dags-Ordningen.
§. 29.
(Utan anmärkning.)
§• 41*
StatsRådets och Högsta Domstolens
samtlige Ledamöter, äfvensom Justitieom¬
budsmannen, kunna ej etc.
N:o 82*
Ani?om den December 1O25.
Memorial till Riksens Ständer, rörande
sättet för slutliga behandlingen af
frågan om Allmänna Brandförsäk-
ringsF erkets Länsrätt i Banken.
Sedan, med bifall till Stats - och Banco-
Utskottens hemställan, uti Memorial under
242 Constitutions-Utskotlets betcinkanden.
I\:o 623 af den 26 nästlidne November,
Höglofl. Ridderskapet och Adeln, Viillofl.
BorgareStåndet och Hederv. BondeStåndet
täckts uppdraga ät ConsdtutionsUtskottet
filt, med Riksens Ständers rätt och i Deras
ställe, bestämma sättet för slutliga behand¬
lingen af den väckta frågan om Lånerätt
i Riksens Ständers Bank för Allmänna
Brandförsäkringsverket, och således afgöra,
antingen densamma må, enligt Höglofl.
Riddefskapets och Adelns samt Högvördige
PresteStåndets tanka, förfalla, elier ock,
efter Vällofl. BorgareStåndets och Hederv.
BondeStåndets, 'till förstärkta Stats- och
BancoUtskotten hänskjutas, får Constitu-
tionsUtskottet vördsamligen förklara att,
då 72 §. Regeringsformen , hvartill 75 §•
Riksdagsordningen lemnar hänvisning, e-
gentligen handlar om Bankens GrundFör-
fattningar och Riksens Ständers Allmänna
Förvaltnings-föreskrifter, men den närvaran¬
de frågan om Lånerätt i Banken endast
innebär och afser en Speciel Förvaltnings-
och dispositions-detail, Utskottet finnér sam¬
ma fråga, jemlikt berörde Riksdagsord¬
ningen §., kunna och böra förfalla.
Stockholm den 11 December 1823.
Constitutions Utskottets Betänkanden. 245
Nto 83.
Memorial till Riksens Ständer, i anled-
ning af Ridderskapets och Adelns å-
terremiss på förslaget till ett tillägg
i 56 jf. Regeringsformen.
Det förslag ConstitutionsUtskottet, uti
Memorial under N;o 71 af den 11 nasti.
November, afgifvit till ett tillägg i 56 §.
Regeringsformen, har från Höglofl. Ridder-
skapet och Adeln blifvit återförvisadt, med
en för Ståndets gemensamma tanka förkla¬
rad anmärkning, syftande derhän att, till
förekommande af misstydningar och tvi¬
ster i framtiden, ordet: ”Önskningsmål,’’
måtte utbytas mot orden: ”de mål, hvar.
°na 89 §• handlar.”
ConstitutionsUtskottet Unner val be¬
tänkligt att ordagrant tillstyrka denna för¬
ändring, enar önskningsmål kunna beredai
äfven af andra Utskott än Allmänna Besvärs-
och EkonomieUtskottet, och då dessutom
8g §. Regeringsformen handlar icke blott
om egentliga önskningsmål, utan ock om
sådana, Rikets Styrelse beträffande ärenden,
dem Konungen öfverlemnar åt Riksens Stän¬
der att gemensamt med honom afgöra, och
hvarvid förfares , såsom för Lagfrågor är
stadgadt; men medlertid får, med anled-
344 Constitutions-TJ tskottets betänkanden.
ning af återremissen, och för att gifva
önskningsjmålen den i 89 §. använda be¬
nämning , Utskottet vördsamligen hemställa,
om icke dess förra förslag vid 56 § Re¬
geringsformen mätte omredigeras på föl¬
jande sätt: ”Dock ir.å i de mål der Rik¬
sens Ständer endast ega magt att besluta
underdåniga föreställningar och önsknin¬
gar , Utskotts först framstälda förslag ge¬
nast af Stånden konna med ändringar an¬
tagas.” '
Stockholm den xi December 1823.
N;o 84.
Ankom den 17 December 3823.
Memorial till Riksens Ständer, tued yttran¬
de om sättet till slutliga behandlingen
af frågan rörande omsättningsbclop-
pet för DiscontLån.
Med bifall till BancoUtskottets den 9
dennes onder N;o 96 allåtna Memorial, i
anledning af Respective RiksStåndens olika
beslot om sättet till definitiva behandlin¬
gen
Constitutions-TJ tskottets betänkanden. 345
gen af frågan rörande omsättningsbeloppet
för DiscontLån, hafva Höglofl. Ridderska-
pet och Adeln, Högv. PresteStåndet och
Hederv, BondcStåndet oppdragit åt Con-
stitotionsUtskottet att, med Riksens Stän¬
ders rätt och i deras ställe, afgöra, antin¬
gen ärendet må, enligt Ridderskapets och
Adelns samt BorgareStåndets mening, för¬
falla, eller ock, enligt Preste- och Bonde-
Ständens hänskjotas till förstärkt Banco-
Utskott.
Efter den åsigt ConstitotionsUtskottet
nyligen i ett annat mål framstält, handlar
72 §. Regeringsformen, om Banqoens All¬
männa Förvaltning, likmätigt de GrundFör-
fattningar som det af Riksens Ständer be¬
ror att stifta och npphäfva. Här synes
dock saken angå, icke något nytt Regle¬
mente för Banqoen, icke ens någon ny
Discontinrättning och Reglemente derföre,
utan blott sådana partiella ändringar i det
äldre Reglementet, hvilka tilläfventyrs skul¬
le af BancoDiscontens utgrening i under¬
lydande LåneContoir föranledas. Då nu
dessa tillfälliga och locala omständigheter
icke oundgängligen medföra någon rubb
ning af da förra omsättningsvilkoren; då
tvärtom, det som gäller för ett helt, jem¬
ra! måste, så vidt möjligt är, tillämpas för
Bihang tiil R, S, Frat. $:/Ljs Sami, /J4’
346 Constitutions- Utskottets Betänknndert.
delarne, och då dessutom det äldre stad¬
gandets tillvaro gör umbärligt hvarje nytt,
der RiksSlåndens pluralitet icke ansett det¬
ta sednare vara bättre, finner Constitutions-
Utskottet att, enligt 75 $. Riksdagsord¬
ningen, sammanstäld med 72 §. Regerings¬
formen, närvarande fråga kan, och således
äfven bör, förfalla.
Stockholm den 13 December 1823.
Utdrag af Constitutions Utskottets ProtO'
coll den 15 December 1823.
S. D. Herr Professorn Doctor Munck af
Rosenschöld, som varit skiljaktig från det
beslut, hvilket innefattas i Memorialet N:o
84» uppläste nu en ReservationsSkrift, så
lydande:
”Mot det af Constitutions-Utskottet
nu fattade, på'1 en Pluralitet af 3 röster
grundade beslut, reserverar .jag mig såsom
rakt stridande både mot Grundlagens bok¬
staf och mening. 75 §. Riksdagsordnin¬
gen stadgar att, då 2 Stånd stadnar mot
2, skola de Reglementen , som af Riksens
Ständer göras och i 72 §. Regeringsformen
omnämnas, afgöras genom en Nämnd, en¬
ligt RiksdagsOrdningens 73 Jf. Den fråga,
Constitutions»Utskottets betänkanden. 347
hvilken nu af g Stånd är remitterad till
ComtitutionsUtskottet, och om hvilken 2
Stånd stadnat mot 2, angår det nya Regle¬
mentet för våra BancoDiscontVerk. Ehuru
detta Reglemente lill en del upptager hvad
som är i det gamla stadgadt, så är det så
mycket mer nytt, som, i enlighet med 32
Jf. Riksdagsordningen, vid hvarje Riksdag
ett nytt Reglemente bör utarbetas, och se¬
dan Banquens publicitet är besluten, ett
nytt Reglemente icke kan annat än vid
hvarje Riksdag författas. Det gamla Reg¬
lementet är således förfallet och kan icke
gälla i någon punct. Om en punct ur
gamla Betänkandet upptages i det nya, är
det dock ej att anse för ett partielt bibe¬
hållande af gamla Reglementet.
Nu är af ConstitutionsUtskottet ifrå"
gavarande punct förklarad förfallen. Här¬
af kan uppstå den oformlighet att intet af
Riksens Ständer afgöres i afseende på om*
sättnings-summan för DiscontLån, och att
således intet vid denna Riksdag blifver
stadgadt härom. Ty hvarken det hela el¬
ler en del af det gamla Reglementet är
numera ett rättesnöre för Bancoförvaltnin-
gens alla grenar, utan en fullkomlig nulli¬
tet, hvarföre ej möjligen frågan om afbe-
talnings-summan skulle, enligt Grundlageiy
248 Constitutions-TJtskottets betänkanderi.
lunna afgöras, utan om något Ständ från-
ginge sitt förut tagna beslut.
Och skulle, enligt Herr Professorns
begäran, detta särskilta anförande hvaruti
BondeStåndets samtlige närvarande Leda¬
möter instämde, Utskottets till Riksens
Ständer afgående Memorial bifogas. Ut*
supra, Ex Protocollo
J. D. Valerius.
N:o 85-
Ankom den 17 December j8£5*
Memorial till Paksens Ständer, med för•
slag till ett tillägg i 29 §. Riksdags¬
ordningen,
Erfarenheten torde nogsamt hafva å-
dagalagt behofvet af en Skiljeman emellan
Respective RiksStånden , när de stadna, 2
mot 2, i olika meningar, huruvida en slut¬
ligen beredd fråga bör, antingen förfalla,
eller ock öfverlemnas till förstärkt Utskott.
En sådan befattning synes närmast tillhöra
det Utskott» som eger i allmänhet att upp¬
taga frågor om förldaringar af Grundlagar¬
Consbitutions-TJtskottets betänkanden. 249
na och särskilt att, i händelse Ståndens plu*
ralitet ej kan derom förena sig, bestämma
till hvilket Utskott ett mål må förvisas;
och Riksens Ständer hafva jemväl, i flera,
under innevarande Riksdag inträffade fall ,
behagat, med anledning af bg §. Riksdags
Ordningen, uppdraga åt ConstitutionsUt-
skottet, att afgörä öfver ärendets definitiva
behandling.
Det är således både i analogie med
ett redan befintligt Grundlags-stadgande och
i öfverensstämmelse med dettas nödtvunget
utsträckta tillämpning , som Constitutions-
Utskottet får, till Grundlagsenlig åtgärd
vördsamligen framställa det förslag, att i
sista momentet af ofvanberörda Riksdags¬
ordningens 2g efter orden: ”till hvil
ket Utskott uppkomna frågor och ämnen
böra remitteras,” följande tillägg måtte in¬
flyta : "eller huruvida de slutligen skola
till förstärkt Utskott hänskjutas och Stån¬
den ej m. m.”
Stockholm den 13 December 1823.
35° Constitutions-Vtskottets betänkanden.
N:o 85.
Ankom den 19 December 1823.
försträckte ConstitutionsUtskottets Memo¬
rial ill Riksens Ständer, rörande för¬
loppet af en anstäld votering.
Till följd af samtlige Respective Riks-
Ståndens, på ConstitutionsUtskottets anmä¬
lan, fattade beslut, har i dag detta Utskott,
förstärkt till Tjugu Ledamöter af hvarje
Stånd, sammanträdt för att, jemlikt 56 §.
Regeringsformen, rösta öfver nedanstående
godkända Proposition :
”Den som vill att, enligt Constitutions¬
Utskottets förslag, Land- och Sjöförsvarets
ärenden skola i StatsRådet af en enda Krigs¬
minister föredragas, röste Ja,”
*’Den det ej vill, röste Nej. Vinner
Nej, framställes, till Grundlagsenlig behand¬
ling, det förslag vid 6 §. Regeringsformen,
att en KrigsMinister må föredraga Land-
försvarets och en SjöMinister Sjöförsvarets
ärenden samt, i följd deraf, genom 5 §.
stadgas StatsRådspersonalens tillökning med
En Ledamot,” hvilken votering, Grundlags-
behörigen förrättad, sålunda utfallit att,
Constitutions-Utskottets Betänkanden. 351
vid Sedlarnes uppsummerande, befunnits
gifna, sedan en casserats:
TjuguSex Ja och
FemtioTvå Nej.
Stockholm den 18 December 1823.
N:o 87.
Ankom den so December 1823.
Memorial till Riksens Ständer med Re-
dactionsförslag till de af Betänkan¬
det om en ny StyrelseVerkens regle¬
ring föranledda Grundlagsändringar,
Enligt sitt åtagande, i Memorial af
den 11 dennes, får ConstitutionsUtskottet
härjemte vördsamligen öfverlemna såsom
Riksens Ständers beredda, till nästa Riks¬
dag hvilanda utlåtanden, fullständiga Re-
dactionsförslag till de Grundlagsändringar
och tillägg, hvilka blifvit af Särskildta Ut¬
skottets betänkande, om en ny Styrelse-
Verkens reglering föranledda.
Slockholm den 39 December 1813,
352 Constitutions-Utskottets betänkanclen.
Beredda förslag till Grundlagsändrin¬
gar och tillägg , egande gemenskap nied
ny reglering af S tyr else Verk: n.
Re gerings-For.nen.
S- 5.
StatsRådet skall bestå af Fjorton Le¬
damöter, hvilke ege rätt att alla der före¬
kommande mål öfvervara, nemligen: En
JustitiaeStatsMinister, som tillika alltid va-
re främste Ledamot af Konungens Högsta
Domstol ; En Statsminister lör Utrikes
ärendena, samt Tolf StatsRåd. Ej må Fa¬
der och Son, eller två Bröder på en gång
vara ständige Ledamöter af StatsRådet.
v* 6.
Af StatsRaden skola Sex vara Före¬
dragande, nemligen: En Krigs Minister ,
för Landförsvarets ärenden; En Sjömi¬
nister, för Sjöförsvarets ärenden : En In¬
rikes Minister , för ärenden , som angå
Näringarna, Allmänna Hushållningen och
Ordningen; En FinnanccMinister, för Ca,
me-
Constitutions Utskottets Betänkanclen 353
merni - och Drätselärenden; En Ecclesia«
stiqueMinister, för Kyrkoärenden , derun¬
der innebegripna mål, rörande Allmänna
Uppf ostron samt Hälso - och Fattigvården,
och en JustiticeCänceller, för Grundlags-
och Justitiaeärenden, nied undantag af
frågor om Nåd i brottmål, hvilka af Re.
visions^ ecr eter are må föredragas.
Bland de öfrige Sex StatsRaden,
hvaraf minst Tre böra hafva förvaltat
Civilt Ämbete, skall ett kallas Elof Cancel¬
ler , och ega de särskilta befattningar,
som i Grundlagarna vidare bestämmas.
$ 8.
Ej må Konungen fatta något beslut i
de mål, hvaröfver StatsRådet höras bör,
derest icke minst Tre af dess, icke Före¬
dragande Ledamöter, jemte vederbörande
Föredragande , tillstädes äro. Stats Mini-
strame och samtlige icke Föredragande
StatsRåd, der de icke laga förfall ega —»
— — — — med flera af dylik be¬
skaffenhet.
§ 9-
Uti alla mål, som hos Konungen i Stats¬
Rådet förekomma, skall Protocoll förås.
Bihant, dil Ä, S. Fr#t. jt 45.
554 Constitutions- Utskottets Retänkanden.
De tillst"desvarande StatsRådets Ledamö-
ler vare ovillkorligen förbundne — — «■
Såsom i 106 §. derom vidare stadgas.
§ 10.
Innan ärendena hos Konungen uti
StatsRådet föredragas , skola de , genom
nödiga upplysningars inhemtande frun
vederbörande EmbetsF erk, af den Före¬
dragande beredas.
§ lo¬
vin Konungen börja krig eller sluta
fred, kalle då, till ett utoönordentligt Stats¬
råd, sarntelige StatsRådets Ledamöterr
framställe för dem — — —■ — —-
som han för Riket r.yttiga*t linner.
§ 26.
Då Justhiaeärenden inför Konungen i
StatsRådet föredragas skola, jemte Justitiae-
StatsMinistern och minst 1 vå icke Före¬
dragande StatsRåd samt Föredraganden ,
Tvä af Högsta Domstolens Ledamöter dem
i allmänhet *r föreskrifven.
Constitutions-XJtskottets betänkanden. 355
S 27.
JustitioeCancellern , hvartill Konungen
må nämna en Lagfaren och i Domare-
värf nyttjad Man, äligge, utom hans be¬
fattning i StatsRådet, förnämligast att,
såsom Konungens Högste Ombudsman, fö¬
ra eller — som af Domare
och Ämbetsmän begångna blifva.
§ 28.
Konungen eger att i StatsRådet — —
— — men icke på deras börd. Till
Civila Ämbetsmän inom Riket och tili
D omare , må sådane Män endast nämnas,
mm äro af den rena Evangeliska Läran.
§ 54-
StUsMinistrarnes, StatsRåden och Ju-
stitiasRådcns Ämbeten skola uppföras i Ri¬
kets Stat, och må „icke af någon tillika
med annat Civilt Ämbete beklädas. De
Två StatsMinistrarne innehafve Rikets hög¬
sta värdighet; Stats Råden ege lika anseen¬
de med de högsta, och JustiticeRåden med
derintill närmast varande, militaira Arn-
detsmän.
35® Constituliofis-Utskottets betänkanden.
§ 35-
StatsMinistern för Utrikes Ärenderna,
StatsRåden, Presidenten och Chefer för
Colle gier eller i desscis ställe inrättade
Werk, Chefen för Tullstyrelsen, Expedit
tionsChefer i Statsförvaltnings Departe¬
menten ; Öfverståthällaren, Underståthålla¬
ren och PolitieMästaren i Hufvudstaden,
Landshöfdingar och Ståthållare i Landet,
Fältmarskalkar — om de finna
sig dertill skäl ega.
$. 42.
Skulle den olycka tima — — — skola
samtlige StatsRådets Ledamöter vara när¬
varande och rösta.
43*
Gar Konungen i Fält, eller — —- —
ftVrordne Han Justi ticeSbatsMinistern och
Tre andre Ledamöter af StatsRådet, sorn.
der icke ega k öredragande befattning,
att föra Regeringen — —- — — ■■■
förhålles på det sätt som 8 §• stadgar.
Constitutions-TJtskottets betänkanden. 357
5 99-
Riksens Ständers JustiticeOmbud^man
må, när han det nödigt anser, kunna öf¬
vervara Högsta Domstolens Nedre Justitiae-
Revisionens — — — — — —• —
ho 11 orn biträda då han det äskar.
§ 102.
Denna Domstol, som RiksRätt kallas,
skall i sådant fall bestå af Presidenten uti
Konungens och Rikets Svea HofRätt, hvil¬
ken deruti före ordet, fyra de äldsta
StatsRåd, Presidenterne uti alla Rikets
Collegier, Högste Befälhafvaren öfver de
i Hufvudstaden tjenstgörande Troupper,
Högste närvarande Befälhafvaren för den
vid Hufvudstaden förlagda Escadren af
Kongl. Maj. ts Flotta, fyra de äldsta Råd
i Svea k! of Rätt, Två de äldsta Råd i
Kammar Colle gium och Kammar Rätten,
samt det äldsta Råd i hvarje af Rilets
öfriga Collegier. Då antingen Justitiae-
Caneellern — — — — —■ om Tolf
deruti sitta. Är Presidenten i Hof-Rätten
af laga förfall eller jäf hindrad, företräde
dess ställe det älsta Civila StatsRådet.
Denna Domstol ege — — —7 «■ —-
återinsättande i Rikets tjenst.
358 Constitutions-TJtskottets betänkanden.
§ 106.
Finnér Urkottet af dessa Protocoll,
att n gon StatsRådets Ledamot eller nå¬
gon för tillfället förordnad Föredragan¬
de, eller den Ämbetsman, som i Comman-
domål — — — — utaf Konungen
och Riksens Ständer faststäld varder.
§ 107.
Skulle ConstitutionsUtskottet anmärka
— — — — Rikets sannskyldiga nyt¬
ta, eller att någon Föredragande icke med
oveld — — — Riksens Ständers
pröfning underställas.
Riksdags-Ordningen.
/ 2g.
2so ConstitutionsUtskottet åligge att
äska af dessa Protocoll
att någon StatsRådets Ledamot, eller nå¬
gon för tillfället förordnad föredragan¬
de, eller den Ämbetsman, som i Comman-
Constitutions-TJtskottets Betänkanden. 359
domål — — — — Rikets sannskyl¬
diga nytta, eller att någon Föredragande
icke med oveld — — — _ Riksens
Ständers pröfning underställas.
§• 4*-
StatsRådets och Högsta Domstolens
samtlige Ledamöter, ä vensom Justitice-
Ombuäsmannen, kunna ej äte och stäm¬
ma — men ej besluten öf¬
vervara.
Jryckfi ihets-Förordningen.
§• 2-
K
4:0 I grund af hvad — — —-
Nedre Justitiae/ieinsionert, Öfver- och Un-
derRälten m. m.
Ex officio,
J. D, Valerius.
Register
öfver Tredje Samlingen aF samtlige Riks-
StSndens Protocoll, innehållande Con-
stitutions-Utskottets Betänkanden.
A.
Anledningar till anmärkning mot StatsRå-
det och StatsSecreterarne ; Utlåtande öf¬
ver dem. s. 122 — 148.
Anticipationer på följande årsanslag; an¬
märkningar derom. s. 117— 119.
Argus, och Argus den andre, indragne
s. 139—158.
Aska, tillåten till utskeppning, s. 132 145*
B.
Ben, djurs , förbjudna till utskeppning,
s. 132 _ 145.
Berättelser, Revisorernas; Riksens Ständers
Beslut om tryckning af dem , icke Kgl,
Maj:t föredragna, s, 156 I58.
Bifall, vägradt, till Ständernas beslut af år
1818, att genom sina Revisorer granska
vissa Fonder s. 124— '38.
Brandförsäkringsverket, Allmänna. SeLå-
nerätt.
Böter, ersättning för dem, anvisade å ex¬
tra Utgiftsmedlen. s. 131 — 144*
C.
Conrieren, indragning af den och förbud ■
för dess Redacteur, att vidare utgifva nå¬
gon Tidning, s. 129 — 158-
Creditivets, mindre, disposition för mili-
taire utgifter ; svar på StatsUtskottels an¬
märkning dervid. s. 101, 107. 152 — 3 45*
D.
Deputerade till uppsigt öfver Grundla-
garnes felfria tryckning , föreslagna,
s. 14, 15.
Diarier, JustitiagOmbudsmannens ; utlåtan¬
de öfver dem. s. 82, 83.
Disconternes , Filial, skuldförbindelser, rö¬
rande sättet för slutliga Behandlingen af
frågan om deras inlösen, s. 310 — 512.
Särskildta meningar, s. 312.
DiscontLån, om sättet till slutliga Behand¬
lingen af frågan om ; Utlåtande deröf¬
ver. s. 344, 345, 34.5.
En Ledamots särskilda mening, s. 344.
DjurLäkare, se Landshöfdingar.
Domstol, Konungens Högsta; Betänkande
öfver Proposition, om försvinnandet af
Konungens 2:ne röster i den. s. 213
217.
Doct. Forssells särskildta mening, s. 218,
220.
Bihang till R, S, Fröt. 31 eije Sami. 46.
E.
Ebersteinska Testamentet, Regeringens be¬
slut derom, s, 132, 146, 160—163.
Ehrenborg, Friherre, StatsSecreterare för
Kammarärenderne. s. 157— 169
Enkor, bibehållne vid sine aflidne Manners
Pensioner på IndragningsStat. s. 136 ,
147.
F.
Fullmagt, contrasignerad , 3 Lön för Per¬
soner utan behörigt anspråk dertill; Ut¬
låtande deröfver, s. 120— 122.
G.
'v' Granskning af StatsRådets Protocoller, full¬
ändad ; Betänkande i anledning deraf;
s. 152.
Grundlagar, Uppgift, på de, från förra
Riksdagen hvilande Förslag till ändring
af dem. s. 15 67.
Uppgift på godkände Förslag till ändring
af dem. s. 83 — 98.
H.
Hafre, 500 Tunnor, transporterade från
Stockholm till Sundsvall, s. 151 — l43>
Hafre , 500 Tunnor anbefalda att ur Ma-
gazinsDirection aflemnas till Konungens
enskilda Disposition, s. 134- *43*
Handlingar rörande FörsvarsVerket ; vägrad
åtkomst Lill dem. s. '17. 140.
Horn, C. F. Se Anledningar till anmärk¬
ning.
I.
Instruction, förslag af tillägg i 14 §• af
JustitiasOmbudsmannens s. £33 — 236.
mmm — Förslag till ändring af 25 & 26
§. §. s. 322 — 324.
JustitiasCancellerens åtal mot KrigsColIe-
gium, i fråga om försäljning af gjutgods,
ogilladt. s. 132. 145. 159.
— Ombudsmannens Insruction, förslag
till Tillägg i den. s. 260 — 261.
Ytterligare Utlåtande, s. 308 — 3°9*
K.
Klintberg, StatsSecreterare för Handels - och
Finance-ärenderne. s. 169, 170.
Koppar, 90 Skeppund, för Öfverlntendents-
Ambelet af MagazinsDirection tillhanda¬
hållna. s. 13.5. 147.
Krcnofogdars, om, tillsättande, genom Kgl.
Maj:ts Nådiga Constitutorial. s. 16;, 164.
Kronprinsen, Fl. K. II. Utlåtande öfver
proposition, om Hans utnämnande till
Ordförande i Regeringen, s. 6 — y.
Krut. Se Medel.
L.
Lagen, Ansvarighets för RiksGKlds Full-
mägtige : Utlåtande öfver föreslaget Til¬
lägg. s. 262.
Landshöfdingarne befalde att inom Länen,
skaffa löner åt DjurLäkare. s. 133, 1^.5.
Landt- och Sjöförsvarets ärender, huruvida
de af en enda KrigsMinister skola före¬
dragas, berättelse om en anstäld votering
derom. s. 350, 351.
—■ Räntmästares tillsättande. Se Krono¬
fogdar.
Lyckeby Qvarnar, till deras reparation,
11,000 R:dr förskjutna af Magazins-Di-
rection. s. 135» 14^*
Lånerätt, rörande sättet för slutliga Be¬
handlingen af Allmänna Brandförsäkrings¬
verket, i Banken, s. 34 U 342-
Lånförsträckningar af Saltpettermedlen ;
anmärkningar deremot, s. 116, 117.
Läsning af StatsRådets Protocoll, om sättet
att den i ConstitutionsUtskottet verk¬
ställa. s. 8 — 13.
Reservation af Professor Cederschöld.
s. 13.
M.
Medel, influtna för exporteradt Krut; an¬
märkning mot dispositionen af dem.
s. 213, 115, 135, 147.
O.
Ollicersgrad, lägsta, förslag att från den
utesluta dem, som ej hafva en viss årlig
inkomst af egen förmögenhet, s. 108, 14U
OpinionsNämndens, afskaffande, Kongl. Pro¬
position derom; Utlåtande deröfver,
s. 273, 280.
P.
Postföringen öfver Danska Staterne. s. 137
r48.
— Förvaltares tillsättande. Se Krono¬
fogdars.
Proposition, af BondeStåndet äskad men
af Talemannen vägrad ; Utlåtande der¬
öfver. s. 68, 69.
BankoFullmägtigen Anders Danielsson
med Heres särskilda mening, s. 70—73.
— Rörande en af LandtMarskalken väg¬
rad. s. 270—»275.
Qviding, StatsSecreterare. s. 106, T 07.
120. 128. 165—167.
R.
Recruter vid indelade Cavalleriet, förhöj¬
ning i det stadgade Målet för deni. s.
127 , 140-
Regeringsformens 60 §. Förslag till än¬
dring af den. s. 99, 100.
— — — af 2 fviom. 56 §. s. 220 —225.
—- — — 63 §. Förslag till ändring i
den. s. 239, 24°*
— — — 98 §. Förslag tili Tillägg, s.
258, 259.
__ — •— 102 ,(f. Förslag af Tillägg.
s. 268, 269.
—> — 56 §. Föreslaget tillägg i den¬
samma. s. 281,282,343,544*
— “ — 5, 6, 8, 9* 10* 13* 2Ö, 27,28,
54, 35, 42* 43* 99, 102, 106,
107 §. §. af Särskildta Ut¬
skottet till ändring föreslag-
ne. s, 299 — 305, 338--341*
— — “”98 §. Förslag till Tillägg.
s. 307.
— — —■ 37 Jf. Förslag till jemnkad ny
Redaction. s. 173, 176.
RiksdagsOrdningens 13 Jf., föreslagen till
ändring, s. 243, 244.
Ytterligare Utlåtande, s. :66, 267.
Riksdags-Ordningens 14 $. Förslag till nytt,
eller till 7:de Mom. s. 209, 213.
— 19 och 20 4. f. Föreslagna
till ändringar, s. 241, 242.
— — 21 §. Föreslagen till ändring.
s. 80, 81.
— — — 28 §. Förslag till Tillägg i.
s. 265, 26G.
Ytterligare Utlåtande, s. 319, 321.
■— — 29 /• Förslag till Tillägg i.
s. 348, 349.
— — — 29 och 47 §■ $• Tillstyrkte
att ändras efter Särskildta Utskottets
Förslag, s. 306.
— — — 33 §. Förslag till ändring,
s. 235, 237.
Ytterligare Utlåtande, s. 263, 264.
“ ““ 37 §• Förslag till Tillägg i.
s. 225, 226.
— 37 §. Föreslagen till ändring.
s* 98, 99-
— — 4T §• Föreslagen ändring, s*
34i-
— — —■43 och 44 §• §• Föreslagne
till ändring, s. 324*
— — 59 §. Föreslagen till ändring,
s. 316, 319.
■“ — 63 Förslag till Tillägg i.
s. 307.
— — 68 §. Föreslagen till ändring,
s. 73, 74.
Riksdags-Ordninger.s 79 §, Förslag till
Tillägg i. s. 81, 82.
— — Föreslagna ändringar föran¬
ledda af det inom Utskotten införda
Omröstningssätt. s. 2/|_5, 247-
Riksdags-Ärendernas skyndsammare gäng,
förslag dertill, s. 227, 233.
Ytterligare Utlåtande, s. 254, 255.
RiksRätt. Se Oniding.
Rustnings-skyldigheter faststälde genom
Konungens och Ständers beslut, föreslag¬
na till ändring, s. 127, 141*
Rådgifvare, Konungens, i CommandoMål*
Anledning till anmärkning emot. s. 248’
252.
Råg, 1000 Tunnor, förskjutna till Bagare-
Ämbetet i Stockholm och ej återbetalda,
s. 135.
Röster, Konungens två, i Högsta Domsto¬
len. Se Domstolen.
S.
Skogfproducter förbjudna till export från
Bohuslän, men tillåtna från Westergöth¬
land. s. 150, 143.
StatsRåds-Protocollens fulländade gransk¬
ning, Betänkande i följd af, s. 152, 173.
Statsräntemedel använda till Kongl. Thea-
trernes understöd, s. I08, 110.
Stats»
StatsSecreterare • platser, trenne, lemnade
längre tid ledige, s. 125 139.
StyrelseVerken, Särskildta Utskottets för»
slag till ändring af dem ; Utlåtande öf¬
ver deri förekommande Grundlagsfrågor,
s. 282.
Ytterligare Utlåtande, s. 327—337.
RedactionsFörslag. s. 338“»342>
Sällskaps, ett patriotiskt, sammanträden,
förbudna. s. 129. 142.
T.
Theater-inrättning i Stockholm , förklarad
för Kronans Monopolium. s. 150. 142*
Treffenberg, C. G. Se Fullmagt. och Råd-
- gifvare i CommandoMål.
Trosshästar, ändring af det bestämda Må¬
let för dem. s. 128.
Tryckfrihets Förordningens 1 §. 4 Morn.1
Tillägg deri föreslaget • 74, 75-
■■ *■"“ — 4 §. 8 Mom. Upphäfning der¬
af föreslagen, s. 76, 77, 151. 176.
Någre Ledamöters särskilda mening, a.
77 — 80.
__ — 5 {. 7 och 9 Morn. föreslag¬
na att till en del uteslutas, s. 106.
— — — Ingressen. Föreslagen rättel¬
se. s. 149.
— — — 7 Mom. 1 och 4 Morn. 2 jf.
föreslagna tillägg, s. 237, 238.
Bihang till R. S. Prot. tydje Sami, 47.
Tryckfiihets-Lagen, origtig tolkning af
den. &. 126.
~ — — 4 Morn. 2 §• Förslag till än¬
dring. 6. 247, 248.
— —■ Vidare, s. 306.
Tryckning af de frän förra Riksdagen hvi-
lande Förslag till ändring af Grundlagen,
hemstäilan derom. s. 1.
Tullfrihetsmedel, använda till Stockholms
Invänares förseende med groft bröd.
s 110 — 113. 136. 147.
U.
Utskott, Särskildt, icke af nöden. s. 5.
V
Voteringsproposition, rörande en förkastad,
a. 314 — 316.
Rättelser:
Sid. 68» rad. 13. »tår: Contrtopposition lats Coh-
traproposition.
69- 7. reparation, lås repaitition,
72. 7. — saken Jas sakens.
— 10. _ eess. lås dess.
— 73. 2. och en början lås en början;
— 75. If. — oåterna lås orterna.
102. 8: klåröd lås klarat.
_ 17. ofvertkridsnde lås öfver*
skridande,
121. . 3. nedifr. utsvfsar lås utvisar.
— 152. 4. — nyttig lis tydlie.
— I57. 23» _ åberoprg. läs åberopar.
— 159. 8. tilldelade lås tilltaladr.
— 163. 8* beträffa med lås beträffa,
—- 164. ti. — compentente lås comprtinte.
__ 166. 17. — bord — skriftlig. 1. borde —
skrif elig.
— 24 sunuiiiernire lås surmimersire.
167. _» 12. Örlogsflottane I. Örlogsfiottans
__ — — i6* — tåttnst. 1. råttosr.
— l68« 3* nedifr* , anvårkningsvärdt. 1. anmärk;
ningsvärdt
170. 6* erhålla iås erhållna.
— 178. 6• motionen lis motiven.
__ 189. 22. __ sensure läs censure.
21 x. — 5. __ utlitnode läs utlåtande.
— 214. — 24, — oberonde lås oberoende.
_ 215. — *3. — styroode läs styrande.
— 225, II» — Regerinsformen lis Regering*;
formen.
_ 234. — 12. underdåninhet I. underdånighet.
— 235. — 3* _ Constirutios lis Constirution®.
238* — l°* — öfver läs äfven.
239* — 9« öfversätta lås afsatta.
— — 22. codstitutionclla lås constitQfis*
nell»»
|
rad4
|
»tär
|
|
246.
|
22.
|
_
|
StgS läs Utgå.
|
2?3.
|
— 6.
|
—«
|
fortkomma, läs förekomna.
|
— 8.
|
|
förkliras lä* lörklarat.
|
2?4-
|
— 3-
|
M»
|
täcktets läs täckte».
|
255.
|
mm l6.
|
—
|
tiyc tet lä* trycktes.
|
|
— 24.
|
—
|
återrtml»ser lä* återremissers.
|
257.
|
— 4.
|
|
remissen* lis remmen.
|
2 58-
|
— 2.
|
—
|
sill läs till.
|
262.
|
— 59-
|
|
Ri! * lagsknndlingar läs Rik**
dag*handlingar.
|
—
|
— 20.
|
—
|
uppl) »ilin las upplysning.
|
263.
|
— 20.
|
—
|
nödig lä* onödig.
|
2 66.
|
— 12.
|
—
|
kindras lä* hindra*
|
267.
|
— 8.
|
—
|
fårut läs förut
|
283-
|
— 9-
|
—
|
sill läs till
|
285.
|
— 14.
|
—
|
rell lä» och.
|
—
|
— q nedifr. vare las vore
|
286.
|
12.
|
—
|
Tedamöter läs Ledamöter
|
287-
|
— 3 nedifr. verkställa lä* verkstäld.
|
388.
|
— 12.
|
—
|
Ckeferne li* Chiferne,
|
‘ *
|
— 21.
|
—■
|
saminanblaeda lå* samman*
blanda.
|
289*
|
~ 14.
|
—
|
Constitutios läs ConStitUtion*
|
290.
|
— 9-
|
—
|
erkälla läs erhålla
|
—
|
— »8.
|
—
|
foranlåtir lä* föranlåtes
|
—
|
— 21.
|
—
|
Ledamötert läs Ledamöter*
|
292.
|
— 4-
|
—
|
ui-dintad läs uudantag.
|
294.
|
— 2.
|
—-
|
organtliga läs ordentliga.
|
—
|
— 3-
|
—
|
har läs hos.
|
295,
|
|
—
|
hir läs hr*.
|
296.
|
— 16.
|
—
|
förslog lä* for*lag.
|
297.
|
— 2.
|
—•
|
hamställa läs hemställa.
|
299.
|
- f-
|
—
|
Collegiei*. Presidenter läs Co!-
legiei »Presidenter.
|
—
|
— *4-
|
—
|
G'rudlagsändring*r läs Grund¬
|
|
|
lagsändringar.
|
3°f.
|
— 16.
|
—
|
beredra lä* beredas.
|
?°3*
|
— 13.
|
—
|
StatkRål»n läs St»r»Räden.
|
209.
|
~ 5-
|
—
|
intageä läs intagen.
|
35 y.
|
— 12.
|
—
|
mm läs som
|
—
|
— »itta
|
—
|
Åmdetsraän lä* Ämbetsmän.
|
Ailmänneligt
Re g i s te r
öfver
Eihanget till RiksStåndens
Protocoll,
för Lagtima Riksdagen,
1820.
S T O C K H O L M,
Tryckt hos Johan Hurberg,
i 8 2 5.
FÖRORD.
Att detta Register icke förr utkommit , be¬
ror till en del deraf, att tryckningen af
io:de Samlingen, med hvilken jag icke ha¬
de befattning, så sent blef fullbordad, att
jag icke förr än med början af detta året
kunde f öretaga utarbetningen af Special-Re¬
gistret öfver denna Samling; att, för tryck¬
ningen a.f denna io:de Samlingens skull, så
många Protocollsutdrag undanhöllos frän
Redactionen af g:de Samlingen, att slutliga
tryckningen af denna Samling i samma mån
försenades, och att det högst besvärliga ut¬
arbetandet af Registret öfver denna Sam¬
ling , således först för kort tid sedan kun¬
nat blifva färdigt. Och naturligtvis kun¬
de icke, förrätt alla Special-Registren voro
tilländabragta, utarbetningen af det all-
männeliga Registret företagas, åt hvilket
dock jag icke kunnat egna en odelad tid,
då en stor del af den tillhörde min tjen-
stemanna befattning och en annan del af
den, under denna Sommar, af Sjukdom
blifvit borttagen.
V id uppställandet af detta Register har
jag bemödat mig att under hvar Artikel
bereda en fullständig öfversigt af gången
vid målens behandling. Men derunder har
det blifvit ännu mera i nirs amie huru föga
tryckningen af Protocoll'sUtdragen , de må
1iu innehålla Remisser eller Beslut, är gag¬
nelig. De komma aldrig fullständigt till
Expediti onsUt skott el, och i afseende pä dem
som komma, sä, heldst under en lång Riks¬
dag, är det icke en möjlighet att bevara
alla dessa små lappar, hvilka pä mångfal¬
digt sätt vid Expeditionernas uppsättande
skola begagnas, i behåll till slutlig tryck¬
ning. I afseende på underrättelserna om
hvarje enskildt Stånds beslut, finnas der¬
före många luckor i Registret liksom i de
Samlingar, hvilka skulle innehålla dessa
beslut.
Slutligen må jag erinra, alt de Ro¬
merska Ziffrorna utmärka Samlingarne,
de först förekommande Arabiska Ziffrorna
Bandet, och de derefter stående , Häftena af
de Band, sorn i sådana äro indelade. Si¬
dornas Nummer följa derefter och utmär¬
kas ytterligare genom ett föresatt s.
Stockholm den 22 Sept. i8n5.
L. Hammarsköld.
A.
-A.ccisen, angående den af Städerne ut¬
gående Salu-, och dess Upphörande. Bev.
Utskott. Betänkande, Y 1 s 363 — 370.
Bif. af Adeln, IX s 661, af PresteStån-
det, IX s 665, återrem. af BorgareStån-
det, IX s 667, bif. af BondeStåndet, IX
s 673.
Förnyadt Utlåtande, V 1 s 438 — 442>
lagdt lill Handlingarne af PresteStåndet,
IX. s. 887, af BondeStåndet, IX s 868,
förkastadt af BorgareStåndet, IX s 877.
Memorial med Voterings-Proposition,
Y 1 s 454 — 455, gill. af BorgareStån¬
det, IX. s 908, af BondeStåndet, IX s
920, af Adeln, IX. s 920, af PresteStån-
det, IX s 922.
Acharii, om inköp af frami. Professor, ef-
terlemnade Ört- och Lafsamling, Stats-
Utsk. Betänkande, IY 2 s 1526, 1527.
Bif. af BondeStåndet, IX s i427> af Bor¬
gareStåndet, IX s 454» af Adeln, IX s
471, af PresteStåndet, IX s 49°-
Adelsfanan, om Öfverstens vid, Boställen
må från extra rotering Befrias. Ekon.
Utsk. Betänkande, YIII s 862,871,883.
Adjutants-Arfvode, i anledning af Chefens
för 3:e CavallerieBrigaden, underdåniga
Memorial om utbekommande af. Stats-
Utsk. Betänkande* IV 2 s ii63, bif. af
PresteStåndet, IX s 3iq* af Borgare-
StAndet, IX s 3ao, af Adeln, IX s 3a5.
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, X
i s 4g3 — 496.
Adlercreutz, Grefvinnan, understöd åt, II
s 513»
Administration, om förändring i Bankens
inre. BancoUtskott. Betänkande, VI t
s. 193—210, bif. af PresteStåndet, IX
s 286, återrem. af BorgareSlåndet, IX s
3oö
Förnyadt Utlåtande, VI 2 s 200 — 220,
bif. af PresteStåndet, IX 3 s i3i, af
Adeln, IX 3 s 148, af BondeStåndet,
IX 3 s 172.
Adresse, Tacksägelse- kan af Kongl. Maj:t
ej emottagas, I s 160—> i63.
— 4— Förslaget derom förfaller, IX s
12, i3.
— Lyckönsknings-, till H. M. Konungen
och H. K, H. Kroilprinsen, besl. af Adeln,
IX s 17, af PresteStåndet, IX. s 18, af
BorgareStåndet, IX s ig, af BondeStån¬
det, IX s 20. Remitt. till Exped. Ut¬
skottet, II s 1271, 1272. Exped. Ut¬
skottets Förslag, X i s 6^~g, gill. af
PresteStåndet, IX s 21, 33 samt af Bor¬
gare- och BondeStånden, IX s 22, 34>
3
35, återrem. af Adeln, med nytt förslag,
IX s 24, 32, 42.
Exped. Utsk. Memorial till Adeln, med
svar å återremissen, X 1 s 12, i3. Adelns
ProtocollsUtdrag öfver detta Svar, X I
s i3.
RiksdagsBeslutet §. i.
Adresse, till H. M. Konungen och H. K. Ö.
Kronprinsen, i anledning af Smädeskrifter,
besl. af Adelil, IX s 57, af PresteStån¬
det, IX s 60, af BorgareStåndet, IX s 64*
Exped. Utsk, Förslag, X i S2i—24,
återi em. af Adeln och BondeStåndet, IX
s 66, gill. af Preste- och BorgareStån*
den, iX s 68,
Adelns Utlåtande öfver Förslaget X t
S 24, PresteStåndels, X 1 s 24, Borgare*
och BondeStåndens, X 1 S 25.
ProtocollsUtdrag från PresteStåndet i
artledn. af Kongl, Majits nådiga Svar, X
i s 25.
Kongl. Maj:ts nådiga Svar, Xis 26, 27.
RiksdagsBeslutet, §. 2.
— Lyckönsknings*, till H. K. H. Kron¬
prinsessan, X 1 s i 36, 137.
RiksdagsBeslutet, §. i,
.— — öfver II. M. Drottningens återkomst
till Sverige X 1 s 163.
RiksdagsBeslutet, §. i-
AdvöcatFiskalen i Götha HofRätt, om åt,
föreslagen Sportelersättning. — Se Hof-
Rätten öfver Skåne och Blekinge.
Afbetalningar, om årliga capital*, på Ban-
kens Fastighetslån. BancoUtsL Betän¬
kande, VI s 3o, 3r, Bif. al' Borgare-
Ståndet, IX s. 12 i, af PresteStåndet, IX
s 129.
Afkortningslängdernns, om, öfver Krono-
Utskylderne ingifvande till Härads-Rät-
terne. Motion, rem. till Bevillnings-Ut-
skottet, II s 1271.
Utskottets Betänkande, V r s 120, 121.
Bif. af Adeln, IX s 3o3, af PresteStån¬
det, IX s 3o8, af BorgareStåndet, IX
s f32.
Förnyadt Utlåtande, V 1 s 32, lagdt
till Handlingarne af PresteStåndet, IX s
4r 1, af BondeStåndet, IX s 426, af Adeln
s 43,9.
Aflöning för RiksStåndens och Utskottens
Secreterare, Caneellister m. m. Talemän-
nens Förslag, IV 1. s 451 —/fig. Der¬
öfver skulle StatsUtskottets Utlåtande in¬
fordras, enl. PresteStåndets Beslut, IX
s 54 > BorgareStåndets, IX s 63.
StatsUtskottets Förslag, IV 1 s 457>—•
462, återrem. af BorgareStåndet, IX s
i5o, af Adeln, IX s i55, bif. af Preste¬
Ståndet, IX s 227, af BondeStåndet, IX
s 23i.
Ytterligare Utlåtande, IV 1 s 740—743,
bif. af PresteStåndet, IXsioi5, afBor-
gareStåndet, IX s 1018.
Underd. Skrifvelse, X x s 129—133.
— om förbättrad, för indelade Armeens
Befäl etc. StatsUtskottets Betänkande,
5
IV 2 s 1437 — *43,9* Bif. af Borgare-
Ståndet, IX s 4*3» af PresteStåndet, IV
s /p.3, af BondeStåndet, IX s 437-
Underd. Skrifvelse, X 1 s 265.
Aflöning, om, för Länsmän och Uppbörds¬
skrifvare i Norra Orlerne. Motion, rem.
till StalsUtskottet, II s 1223.
Utskottets Betänkande, IV 1 s 402 —
4o4, återrem. af Adeln, IX s g3.
Ytterligare Utlåtande, IV 1 s 548,
54p, bif. af BondeStåndet, IX s 106, af
Adeln, IX s 113, af PresteStåndet, IX
s 127.
— om, för dem som i Städerne bafva befatt¬
ning med Uppbörden. Motioner rem. till
Stats- och BevillningsUtikotten, II s 1227.
Utskottens Betänkande, IV 3 s 162 —
166, bif. af Adeln, IX s 5p6, af Bor¬
gareStåndet, IX s 607, af BondeStåndet,
IX s 63o.
Ytterligare Utlåtande, IV s 263, bif.
af BorgareStåndet, IX s n^Q-
— örn, för någre biträdande vid samman¬
satte Stats- och BancoUtskotten samt vid
Särskilda Utskottet. StatsUtskottets Be¬
tänkande, IV 5 s 483 — 488, bif. af
Adeln, IX s i2i3, återrem. af Borgare¬
Ståndet, IX s 1235.
Ytterligare Utlåtande, IV 6 s 210 —
212, bif. af BorgareStåndet, IX 3 s 254»
Afrads och Tionde Spannmålens utgörande,
angående ändring i författningarne örn etc.
Motion remitt. till Ekon. Utsk., II s 1220.
Utskottets Betänkande, VIII s 260—*
281. Bif. af Adelil, XX s 241» af Bon-,
deStåndet, IX s 269.
Ytterligare Utlåtande, VIII s 1097,
lagdt till Handlingarne af PresteStåndet,
s 670, af BondeSlåndet, s 681, af Adeln,
s 688.
Underdåning Skrifvelse, X 2 s 175
— 180.
Riksdags-Beslutet, §. 44-
Afrads och Tionde Spannmålens, om, till
Stockholms och Malmö Bomhus. Ekon.
Utskottets Betänkande, VIII s 283 —• 288,
bif. af Adeln, IX s 241, återrem, af Bon-.
deStåndet, IX s 278,
Ytterligare Utlåtande, VIII s 1098,
1099, lagdt 611 Ihrhdlingarne af Borgare-,
Ståndet, IX s 670, bif. af BondeStåndet,
IX s 674, lagdt till Handlingarne af
Adeln, IX s 688, förkast, af PresteStåiv»
det, IX s 693.
w» » dito till Stora Barnhuset i Stocka
holm, Motioner remit. till Stats^och Ekon,
Utskotten, II s 1191, 1210.
Utskottens Betänkande, IV 4 s 77^,
776, lagdt till Handlingarne af Preste¬
Ståndet, IX s io38, af BondeStåndet,
IX s 1046, af Adeln, IX s io5i, af
BorgareStåndet, IX s 1089,
Afskrifning för Ume£ Magazin, II s 61 r.
— angående, af tvänne i Bankens Räken¬
skaper såsom fordran balancerade Poster.
BancoUtskottets Betänkande, VI 1 s 69,
7
bif. af BorgareStåndet, IX s 121, af Pre¬
steStåndet, IX s i3o,
Afvittringsbevis, om, för "fterlefvande Ma¬
ka, i händelse af nytt giftermål. Lag-
Utskottets Betänkande, VIII 1 s 56—58,
bif. af BorgareStåndet, IX s i32, af
Adeln, IX s i36, af PresteStåndet, IX
s 147» af BondeStåndet, IX s 154*
Allmogens i vissa härader af Malmöhus»
Län, om, dagsverksskyldighet till Dahl¬
by och Flyinge, Konungens nåd. Pro¬
position, I l s 184—remit. till
StatsUtskottet, II s 1133, 1137, 1146-
Utskottets Utlåtande, IV 1 s 47 — 61,
bif. af BorgareStåndet, IX s 47» af Bon¬
deStåndet, IX s-49> af PresteStåndet,
IX s 51, af Adeln, IX s 53.
Underd. Skrifvelse, X j s 54 — 62.
Riksdags-Beslutgt, §, 20,
—- om upphörande af, arbetsskyldigheter
vid Kongsgårdar och Boställen. Stats»
Utskottets Betänkande,-IV x, s 396 —
402, bif. af Adelli, IX S 94, af Preste¬
Ståndet, IX s 127,
Ytterligare Utlåtande, IV 1 s 645 —
647, bif. af BondeStåndet, IX s i65.
angående rättighet för Norrländska, att
i Stockholm försälja sina varor i bodar.
Motion remit. till Lag- och Ekon, Ut¬
skotten, II s 1279.
Utskottens Utlåtande: VII 2 s 1024
— 1026, bif. af BorgareStåndet, IX s
907, af PresteStåndet, IX s. 923, al
8
Adeln, IX s 964, af BondeStåndet, IX
s 976.
Underd. Skrifvelse, X 1 s Goa, 6o3,
Riksdags-Beslutet, §. 44-
Allmogen, om ersättning åt, för Vargérings-
Manskapets beklädnad. Motion remit. till
StatsUtskottet, II s. 1267.
Utskottets Utlåtande, IV 1 s 144^>
1447» bif. af Adeln s 124, af Borgare-
Ståndet s i3i, af BondeStåndet s i34»
af PresteStåndet s i38.
Allmäuningarne, angående, i Riket. Se
Kronoskogarne.
Alun-Tionde, I 1 s, 836.
•— tillverkningen vid Loverts Bruk, om
sökt befrielse från Tiondens utgörande
för, på tio år. StatsUtskottets Betän¬
kande, IV 2 s 961—965, bif. af Adeln,
IX 282, af PresteStåndet, IX s 288, af
BorgareSlåndet, IX 1 s 244 — 246.
Amiralitets-Collegium, om Särsk. Utskottets
Betänkande, XI s i38— 143. Särskilda
Meningar, XI s. a65 — 267.
Anders Danielsoiis behörighet, fråga om f.
d. Banco-Fullmägtigcn, att deltaga i Re¬
vision öfver Banco-Styrelsen, hemställd
till BancoUlskottet af BondeStåndet, IX
s 820.
Utskottets Svar, Yl 2 s 16—19.
Andrarums Alunverks rätt till inköp afSkogs-
effecter, om förändring af Stats-Utskot-
tels Betänkande, IV 2 s 1692—1711,
bif. af BorgareSlåndet, IX s 477, af Acleln
9
IX s 485, af PresteStåndet, IX s 4j)f>
af BondeStåndet, IX s 4<)4*
Anhållande, om, af Förbrytare i Sverige
eller Norrige, som afvika till det andra
Riket. Konungens nådiga Proposition,
lis 681—-692, remit. till Lagutskot¬
tet, II s 1311, 1314-
Utskottets Betänkande, VII 1 s 191 —
iq4, bif. af Adeln, IX s 283, af Pre-
steStåndet, IX s 289, afBorgareStåndet,
IX s 291.
Anledning till anmärkningar mot Konun¬
gens Stats-Råd och Stats-Secreterare, re¬
mit. från StatsUtskottet, IV 1 s 38 — 4°>
till ConstitutionsUtskottet.
Dess Utlåtande öfver dem, III s 128
— 148.
Mot disposition af Stats-Rän torna för
Kongl. Theaterns Understöd, bif. af Pre¬
steStåndet, IX s 45*5 lagdt till Hand-
lingarne af BondeStåndet, IX s 462, af
Adeln, IX s 4^3.
Mot disposition af TullfrihetsMedel, bif.
af PresteStåndet, X s 452, lagdt till
Ilandlingarne af BondeStåndet, IX s 462,
af Adeln, IX s 463.
Mot disposition af medel influtna för
exporteradt krut, bif. af PresteStåndet,
IX s 452, lagdt till Ilandlingarne af
BondeStåndet, IX s ^62, af Adeln, IX
s 463.
Mot anticipationer på följande års an¬
slag, bil’, af PresteStåndet, IX s 452,
lagdt till Handlingarne af BondeStåndet,
IX s, 462, af Adeln, IX s 463.
Mot beviljade Lånförsträckningar af
Saltpettermedlen, bif. af PresteStåndet,
IX s 4^2, lagdt till Handlingarne af Bon-
deStåndet, IX s 463. af Adeln, IX s 4.63.
Mot disposition af mindre creditivet,
lagdt till Handlingarne af BondeStåndet,
IX s 463, af Adeln, IX s 466, bil, af
PresteStåndet, IX s 471 •
Anledningtill Anmärkningar mot Hans ExceU
lens Stats-Ministern för Utrikes Ärender,
remit. till Constitutions-Utskottet, II s
1334.
Utskottets Utlåtande, Ilis 123 — "i48,
lagdt till Handlingarne af BondeStåndet,
IX s 462. Särskildt beslut af Adeln, IX
s 463, lagdt till Handlingarne af Preste-!
Ståndet, IX s 476.
mot Stats-Rådet och Stats-Secreterar-
ne, Gr. Horns. Constitutions-Utskottets
Utlåtande deröfver, III s 122— 148, bif.
af PresteStåndet, IX s 45^, af Adeln,
IX s 463.
—, —- mot föredraganden af Krigsärender,
Hr Treffenhergs. Constit. Utskottets Ut¬
låtande deröfver, lil s 122 — i48, bif.
af PresteStåndet, IX s 402, lagdt till
Handlingarne af BondeStåndet, IX s 462,
af Adeln, IX s 563.
— — mot Konungens Rådgifvare i Corn-
mandomål för LandtArmeen, remit, till
GonstitutionsUtskottet, II s i363.
11
Utskottets Utlåtande, III s 248 — 25a,
lagdt, till Handlingarne af BorgareStån-
det, IX s 1128, af BondeStåndet, IX s
1 135, af PresteStåndet, IX s 1142» al
Adeln, IX s 1142.
Anslag från Banken eventuelt utgående, II
s 747_749.
-- angående till kostnaders bestridande vid
Taxeringar i Norrbottens Län. Stats-
Utskottets Betänkande, IV 2 s 959, 960,
bif. af Preste- och BorgareStånden, IX
s. af Adeln, IX s nn af BandeStån-
det, IX s 86.
Uöderd, Skrifvelse, Xis io4—106.
Ansvar, om Stadgande af lika , för utprång-
Jing af falska sedlar, ställde antingen på
Banken eller Riksgälds-Contoiret. Lag-
Utskottets Betänkande, Vili s 62 — 64,
bif. af Adeln, IX s 181, af PresteStån¬
det, IX s 186, af BorgareStåndet, IX
s 190, af BondeStåndet, IX s 209,
Underd, Skrifvelse, X 1 s i53, 154-
Riksdags-Beslutet, §. 32.
Ansvarighets-Lag, om upprättande af en,
för de blifvande Directionerna vid Ve¬
stra och Södra Låne-Contoiren. Banco-
Utskottets Betänkande, VI 1 s. 718—-721,
återrem. af BorgareStåndet, IX s 972,
remit. till Lag-Utskottet af PresteStåndet,
IX 3 s 64.
Ytterligare Utlåtande med Förslag till
Lag, VI 2 s 173, 174. BondeStåndets
Beslut deröfver, IX 3 s 29, Adelns, IX
3 s 34- PresteSt&ndcls, IX 3 s y6, Bor¬
gil reStåndets, IX 3 s 86.
Banco- och LagUtskottens förenade Be¬
tänkande, Yl 2 s 4<3o—fS5, J)if. af Adeln,
IX 3 s 3.C)3, af PresteStåndet, IX 3 s
4o3, af BorgareStåndet, IX 3 s 4°7*
Underd. Skrifvelse, X 3 s ifs—i45.
Riksdags-Beslutet, §. 9, Mom. 17.
Arbetscommenderingar, af indelade Arme'en.
Motion remit. till Econ. Utskottet, II s
1212.
Utskottets Utlåtande, VIII s. 435—442>
bif. af Adeln, IX s 253.
— busfonden, allmänna; anmärkning i af¬
seende på dess Förvaltning, II s i5<7
— i5p. Särskild Mening, s 176—178.
StatsContoirets Utlåtande, II s 192 — 201
Utdrag af Räkenskaperne för åren 1817—1
1819, II s 175.
* ytterligare Anmärkningar af 1822
års Revisorer, II s 555 — 558.
Utdrag ur Räkenskaperna för åren 1820,
1821, II s 571.
Inrättningar, om befordrande af, ge¬
nom lån af allmänna medel. Motion re¬
mit. till Stals-, Banco- och Ekon. Utskot¬
ten, II s. 1225.
Utskottens Betänkande, IV 2, s i5o8
— 1511, bif. af PrcstcSlåndet, IX s
4o8, af BorgarcStåndet, IX s \ 14, af
BondeStåndet, IX s 43o, af Adeln, IX
s 468.
— och Correctionshus, 0111 inrättande af
ett, i TTufvndstaden. Kongl. Proposition,
I 2 s io3— i4°, remit. till Stats- och
Ekon. Utskotten, II s 1353, 1354» 1355.
Utskottets Betänkande, IV 5 s 878—•
878, återrem. af BondeStåndet, IX 3 s
i4o, bif. af Adeln, IX 3 s
Ytterligare Utlåtande, IV 6 s 319,
320, bif. af BondeStåndet, IX s 464-
Underd. Skrifvelse, IX 2. s 101 — io5.
RikdagsBeslutet, §. 44’
Archivet, Riks-, om Särsk. Utskottets Utlå¬
tande, XI s 151.
Arch i vhusels, Banco-, på- och nybyggnad
och kostnader dervid, II s 741 —788.
BancoUtskottets Betänkande derom, VI
, s 572 — 667, bif. af Adeln, IX s 874,
af PresteStåndet, IX s 601, af Borgare-
Ståndet, IX s 6o|, af BondeStåndet, IX
s Go5.
Argus och Argus den andre, indragne, III
s 1— i58.
Årfvoden, örn slutliga bestämmandet af,
för någre Biträdande äfvensom om ersätt¬
ning för beskrifningskostnader vid åtskil¬
liga Riksens Ständers Utskott. StatsUt-
skottets Memorial, IV 6 s 45.9—'463,
bif. af PresteStåndet, IX 3 s. 351, af
BondeStåndet, IX 3 s 35g, af Borgare-
Ståndet, IX 3 s 372, af Adeln, IX 3
s 386.
Underd. Skrifvelse, X 3 s 212—2i4*
Armeens Befals-Expedition, om Särsk. Ut¬
skottets Betänkande, XI s 182.
>4
Armeens Civil-Expedilion * om Särsk. Ut»
skottets Betänkande, XI s i3i.
•— Befäl, om reglering af lönevilkoren föl4
indelade, StatsUtskottets Betänkande, IV
2 s 1442—- i444» bif. af BorgareStåndet,
IX s 4*4» af PresteStåndet, IX s t\i3,
af BondeStåndet, IX s 427> af Adeln,
IX s 438»
Arnell, Landshöfding, uppburit 5ooo R:dr
ti il Spannemåls inköp, II s 852 — 854*
StatsUtskottets Betänkande deröfver,
IV 2 s J077, 1078, bil. af PresteStåndet,
IX s 345, af BorgareStåndet, IX s 35o,
af Adeln, IX s 366.
Arosenius, C., erhållit lån till inrättande af
en normal Klädesfabrik, II s 549“J—55r.
Arrende-Spannmålens utgörande från Kungs»
gårdar, om Konungens nåd. Proposition,
I 1 s 234, 235, remit. till StatsUtskot-
tet, II s 1128, n33, 1134» 1136.
Utskottets Utlåtande, IV 5 s 198—‘ ig3,
återremit. af Borgare-Ståndet, IX s 1129,
bif. af BondeStåndet, IX S li33,afPre*
steStåndet, IX s 1147 * återremit. af Adeln,
IX s 1156,
Förnyadt Utlåtande, IV 6 s 204—208,
lagdt till Handlingarne af BondeStåndet,
IX 3 s 257, bil* af PresteStåndet, IX. 3
s 261, af Adeln, IX 3 s 287,
Underd. Skrifvelse, X 3, s 23—-26»
Riksdags-Beslutet, §. 23.
Artilleri-Fördelningen. Se Krigs-Collegium.
Arvidsson, Assessorn C. N., arfvode åt, II
s 510.
Arvika, om Stads-Privilegiers meddelande
åt Köpingen. Motion, remit. till Ekon.
Utskottet, II s 1212 Se Köping, om
anläggande af, i Frycksände socken.
Aska, tillåten till Utskeppning, III s i32
— i45.
Assignationer, om inlösen af Pilial-Discon-
ternes; Motion, remit. till Stats- och
BancoUtskotten, II s 1144». **48, 1153.
Utskottens Betänkande, IV 2 s 1235,
1236, lagdt till Handlingarne af Adeln,
IX s 337, af BorgareStåndet, IX s 354,
af PresteStåndet, IX s 36g, af Bonde-
Ståndet, IX s 379.
1— om nödig åtgärd, till betryggande af sä¬
kerheten i afseende på de, som komma
att utfärdas från Vestra och Löne-Con-
toiren. BancoUtskottets Memorial, VI 2
s 175, remit. till LagUtskottet, lis 1245.
LagUtskottets Utlåtande, VII 3, 2, s
68“—71, bif. af PresteStåndet, IX 3 s
427, af BorgareStåndet, IX 3 s 333, af
BondeStåndet, IX 3 s 335.
AssistanceContoiret, åren 1819, 1820, II
s 445 > 775 —- 780.
— — vid förvaltningen af, hafva Reviso-
rerne ingenting anmärkt, IV 1 s 279.
—- — om indragning af, Motion, remit.
till Stals- och BancoUtskotten. Se Numer-
Lotteriet, om indragning af.
om StatsUtskottets Betänkande, IV 4
16
s 666— 708, Lif. af PresteStåndet, IX
s 1025; återrem. af Adeln, IX s io48,
af BorgareStåndet, IX s 1067.
Ytterligare Utlåtande, IY 3 s 690—
707, Lif. af BorgareStåndet, IX 3 s 28,
af PresteStåndet, IX 3 s 47» af Bonde-
Ståndet, IX 3 s 63.
Underd. Skrifvelse, X 2 s 202 — 2o5.
Auctioner, om afskaffande af förseglade an-
Lnd vid Krono-Upphandlings-Motioner,
remit. till Stats- och Ekon. Utskotten, II
s 1232, 12G9.
Utskottens Betänkande", IV 3 s 44—47»
Lif. af PresteStåndet, IX s 54o, af B011-
deSlåndet, IX s 548, af BorgareStån¬
det, IX s 5G7, återremit. af Adeln. IX
S 57/h
Förnyadt Utlåtande, med tillkännagif-
vandc att målet, enligt Riksdagsordnin¬
gen, är afgjordt, IV 4 s 727, 728, lagdt
lill Handlingarne af BorgareStåndet, IX
s 1075.
— rörande frågan om upphäfvande af den
föreskriften att af Allmogen utfärdade
Kungörelser om, m. m. höra af Krono-
Beljent påskrifvas. Ekon. Utskottets Be¬
tänkande, VIII s 35 — 38, Lif. af Adeln,
IX s 116, återremit. af PresteStåndet,
IX s 127, af BorgareStåndet, IX s i3o.
Förnyadt Utlåtande, VIII s 671 —674,
Lif. af Adeln, IX s 35q, afsk af Preste-
Slåndet, IX s 371, Lif. af Borgarc-
Slån-
Ståndet, IX s 374, af BondeStåndet, IX
s 38a.
Underd. Skrifvelse, X 1 s 2o3. — Om
ändring i densamma. BondeStåndets Be¬
slut, IX. s 818.
Riksdags-Beslutet, §. 44-
Auctioner, om inskränkning i Länsmänsrätt
alt verkställa. Motion remitt. till Ekon.
Utskottet, II s 12324
Utskottets Betänkande, VIII s 153 —
i55, Lif. af Adeln, IX. s 182, af Preste¬
Ståndet, IX s 188, af BondeStåndet, IX
s 194, af BorgareStåndet, IX s 206.
B.
BagarcÄmLelet i Ilufvudstaden, fordran hos,
för 6000 tunnor Råg, II s 583 — 585.
rörande det åt, för år 1818 anslag¬
na partie Råg. StatsUtskottets Utlåtande,
IV 2. s 1062 — io65, Lif. af PresteStån¬
det, IX s 344> BorgareStåndet, IX s
349, af Adeln, IX s 366.
Banco-Förvaltningen, om hvad Utskottet i
afseende på de reglementariskc föreskrif¬
terna för, bör iakttaga. Motion remit.
till BancoUtskoltet, II s 1220, i25o.
Utskottets Betänkande, VI 2. s 190—■
1 q4 »Lif. af PresteStåndet, IX 3. s 102,
af BorgareStåndet, IX 3. s i32, af Bon¬
deStåndet, 1X3. s i34*
Banco-förvaltningen, om reglementarisk» fö¬
reskrifter för, i afseende på Dispositio¬
ner afBankens Silfverfond. BancoUtskot-
tets Memorial, Yl 2. s 461 — 47^» bif.
af BorgareStåndet, IX. 3. s 3^2, af Bon-
deStåndet, IX 3. s 381, af Adeln, IX 3.
s 392.
— Reglementet, angående föreskrifter uti,
med anledning af Ständernas beslut och
allm. Magazins-Inrättningens upplösning.
BancoUtskottets Memorial, VI 2. s 497 —
5oo, och Förslag till ett tillägg för när¬
mare förtydligande, Yl 2. s 5oo, 5oi,
bif. af Adeln, IX 3. s 4'6, af Preste-
Ståndet, IX 3. s 421* af BorgareStåndet,
IX 3. s 425, af BondeStåndet, IX 3. s
44o.
Sedlar, att nu i omlopp varande, må
inom viss tid inlösas. Motion remitt. till
BancoUtskottet, II. s i36i.
Utskottets Betänkande, VI 2. s 194 —
199, bif. af PresteStåndet, IX 3. s i3r,
af Adeln, IX 3. s 148, återrem. af Bon¬
deStåndet, IX 3. s 166.
Förnyadt Utlåtande, VI 2. s 358 — 36j,
bif. af PresteStåndet, IX 3. s 269, af
BorgareStåndet, III. s 274* af Bonde-
Ståndet, IX. s 277, lagdt till Handlin-
garne af Adeln, IX 3 s 290.
— — om inlösen af förslitne smärre; Mo¬
tion remit. till Stats- och BancoUtskot-
ten, II. s 1228.
Om derför antagne grunder. Banco-
*9
Utskottets Betänkande, VI 1. s 685 — 687,
bif. af BondeStåndet, IX. s 697, af Pre¬
steStåndet, IX. s 702, af BorgareStåndet,
IX. s 705.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 188—190.
RiksdagsBeslutet, §. 18.
BancoVerkets Räkenskaper, om, för åren
1817 och 1818, II. s 266—^299, remitt.
till BancoUtskottet, II. s 1125, 1127,
11 29.
Dito Dito för åren 1819 och 1820,
II. s 718 — 754» remitt. till Stats- och
BancoTJtskotten, II. s 1127, 1131, till
BancoUtskottet, II. s 1138.
Utskottets Betänkande om båda Berät¬
telserna, VI 1. s 4 —21» återrem. af
Adeln, IX. s 100, bif. af BondeStåndet,
IX. s 107.
Förnyadt Utlåtande, bif. af Borgare¬
Ståndet, IX. s 121, af BondeStåndet, IX.
s 121, af PresteStåndet, IX. s 129.
Ränte-Inkomster och utgifter, II. s
75i, 752.
Säkerhet, om ändring och undantag
i några Lagar och Författningar till be-
tryggande af; BancoUtskottets Betänkan¬
de, VI. s 81 ,82 jemte Transumt af Fiscals-
Ämbetets Berättelse, VI 1. s 82—93, remit.
till Lagutskottet, II. s 1315, i3i6, 1318.
LagUtskottets Betänkande, VII 2. s q45
— 962, bif. af PresteStåndet, IX. s 824, af
BorgareStåndet, IX. s 83i , af BondeStån¬
det, IX. s 863.
Ytterligare Utlåtande, VII 3, i. s i jo,
lii, lagdt lill Handlingarne af Preste-
Ståndet, IX 3. s 5i, af BorgareStåndet,
IX 3. s 5g, af Adeln, IX 3. s 72.
Underd. Skrifvelse, X 2. s 167, 168.
RiksdagsBeslutet, §. 3i.
BancoVerkets, om, befrielse från skyldighe¬
ten att i Concourser bevaka sine mot lös
pant egande fordringar. BancoUtskottets
Betänkande, VI 1. s 67o, jemte Fiscals-
Ämbetets Memorial, VI 1. s 671 —676,
remit. till Lagutskottet, II. s i348, i34,9.
LagUtskottets Betänkande, VII 2. s
1017— 1023, återrem. af PresteStåndet,
IX. s 874» bif. af BorgareStåndet, IX. s
876, af BondeStåndet, IX s 880, af
Adeln, IX. s 899.
Förnyadt Utlåtande, VII 2. s i3o8—•
i3ii, lagdt till Handlingarne af Adeln,
IX, s 1107, af BorgareStåndet, IX. s 1117,
af BondeStåndet, IX. s 1136, bif. af Pre¬
steStåndet, IX. s 1141 -
— — Historia om sammandrag och fort¬
sättning af. BancoUtskottets Memorial, VI
2. s 224— 229, bif. af Adeln, IX. 3. s
i45, af PresteStåndet, IX 3. s i5i, af
BorgareStåndet, IX 3. s i58, af Bonde-
Ståndet, IX 3. s 176.
Banken, om äfventyret för, genom omöjlig¬
heten att få upplyst huruvida dess Lån¬
tagare äro frie från Förmynderskap etc.
BancoUtskottets Memorial, VI 1. s 677 —
685, remit. till Lagutskottet, s 1351, i352.
21
LagUtskottets Betänkande, VII 3. s
1188—1226, återremit. af PresteStåndet,
IX. s 1071, af BorgareStåndet, IX. s
io83, bif. af Adeln, ix. s 1089, af Bon¬
deStåndet, IX. s 1121.
Ytterligare Utlåtande, bif. af Borgare¬
Ståndet, IX 3. s i3, af BondeStåndet,
1X3. s 18, af PresteStåndet, 1X3. s 44»
af Adeln, IX 3. s 67.
Banken, om beläning i, af exportabla effec-
ter. Stats- och BancoUtskottens Betän¬
kande, IV 5. s 439—441, lagdt till
Handlingarne af BondeStåndet, IX. s 1199,
lemnadt till BancoUtskottet af Adeln, IX.
s 1211.
— angelägenheter, om publicitet af. Mo¬
tion remitt. till BancoUtskottet, II. s
1 i5o.
Utskottets Betänkande, VI 1. s 69-—
78, återrem. af Adeln, IX. s 98, bif. af
PresteStåndet, IX. s 100, återremit. af
BorgareStåndet, IX. s 119.
Ytterligare Utlåtande, VI 1. s 113 ■—
i3i. BancoFullmägtiges Yttrande, VI 1.
s i3i — 135. Särskilde Meningar, VI 1.
s 135—i85, bif. af Adeln, IX. s 211,
af BorgareStåndet, IX. s 218, af Bonde¬
Ståndet, IX. s 222, af PresteStåndet, IX
s 228.
— närvarande ställning, om. Stats- och Ban¬
coUtskottets Betänkande, VI 1. s 1 —vi,
bif. af PresteStåndet, IX. s 5i 9, af Bor¬
22
gareStåndet, IX s 520, af BondeStåndet,
IX. s 529.
Bankens hela ställning, om befordrande till
trycket af de öfver, upprättade Tabeller.
BancoUtskottets Memorial, Yl 1. s 701,
702, bif. af BorgareStåndat, IX. s 276,
af Adeln, IX. s 281, af PresteStåndet, IX.
s 289, af BondeStåndet, IX. s 295.
—■ —• om upplysningars meddelande öfver,
i anledning af de utgifne Tabeller. Ban¬
coUtskottets Betänkande, VI 1. s 688,
689, lagdt till Handlingarne af Preste¬
Ståndet, IX. s 703, af BorgareStåndet,
IX. s 706, af BondeStåndet, IX. s 724,
af Ädeln, IX. s 799.
•— Utlåningar, angående, å Guld och Silf¬
ver, Metaller eller andra varor. Stals-
och BancoUtskottets Utlåtande, Yl r. s
XLYI — LV. Hörer till Betänkandet om
regleringen af Rikets Penningeverk.
— nu gällande beläningssätt, om förändring
i, å Guld och Silfver. BancoUtskottets
Betänkande, VI 2. s33i —335, återrem.
af BondeStåndet, IX. 3. s 258.
Förnyadt Utlåtande, VI 2. s 437 —
46o, bif. af Adeln, IX 3. s 365, af Bor¬
gareStåndet, IX 3. s 377, af BondeStån¬
det, IX 3. s 381.
—- oeconomiska styrelse, om. RiksdagsBe-
slutet, §. 18.
Barmhertighetsverk. Anstalter i afseende på
dem, I i. s 17, 18.
23
Barnaföderskor, åren 1816—1820, II. s
3o6, 307.
— niord, 0111 föreslagen ändring i Kongl.
Brefvet rörande. LagUtskottets Betän¬
kande, VII 2. s 962 — 982, bif. af Bon¬
deStåndet, IX. s 863, återrem. af Pre¬
steStåndet, IX. s 87 r, af Adeln, IX. s
900.
Förnyadt Utlåtande, A li 3, 1. s 211
— 225, afsk af PresteStåndet, IX 3. s
100, lagdt till Handlingarne af Bonde¬
Ståndet, IX 3. s 111, bif. af Adeln, IX
3. s 178.
Barns vård, om åtgärders vidtagande till be¬
främjande af oägta; Motion remit. till
Ekon. Utskottet, II. s 1363.
Utskottets Betänkande, VIII. s 1451
i454, bil', af PresteStåndet, IX 3. s 48*
af BorgareStåndet, IX 3. s 59, af Bonde¬
Ståndet, IX 3. s 96.
Underd. Skrifvelse, X 2. s 174, 175*
RiksdagsBeslutet, §. 44-
Barnhus, örn KronoTionde Spannmålens ut¬
görande till Stockholms- och Malmö-;
Ekon. Utskottets Betänkande, VIII. s 283
•— 288, bif. af Adeln, IX. s 241, åter •
remit. af BondeStåndet, IX. s 278.
Ytterligare Utlåtande, VIII. s 1098,
1099, lagdt till Handlingarne af Borgare¬
Ståndet, IX. S670, bif. af BondeStåndet,
IX. s 674, lagdt till Handlingarne af
Adeln, IX s 688, afsl. af PresteStåndet,
IX. s 693.
24
Barnhuset i Stockholm, om Kronotiondes
utgörande till stora. Motioner remit. till
Stats- och Ekon. Utskotten, II. s. 1191,
1210.
Utskottens Utlåtande, IV 4. s 775,
776, lagdt till Handlingarne af Preste¬
Ståndet, IX. s io38, af BondeStåndet,
IX. s 1046, af Adeln, IX. s io5i, af
BoigareStåndet, IX. s ioöp.
Barthelemy, angående Intraderne från ön S;t.
StatsUtskottets Betänkande, IV 5. s 6a7
— 63o, lagdt till Handlingarne af Prc-
steStåndet, IX 3. s 5, af BorgareStåndet,
IX 3. s ii, af BondeStåndet, IX 3. s
22.
BataillonsLäkare, om Löneförbättring för
StatsUtskottets Betänkande, IV 1. s i7G
■— 181, bif. af PresteStåndet, IX. s 73,
af BorgareStåndet, IX. s 74, återrernitt.
af Adeln, IX. s8o, bif. af BondeStåndet,
IX. s 85,
Befallningshafvande, Konungens, i Malmö,
åklagad hos Justitieombudsmannen, II.
s i027, io3i , io35.
—• — i Wermland, åtal emot, II. s io37
—• io4o, 10G6— 1069.
i Örebro län, åtal emot, II. s iio3
— nio.
i Stora Kopparbergs Län, åtal emot.
II. s nio — 1118.
Befordringar och Afsked, om. Särsk. Ut¬
skottets Betänkande, XI. s u5, 116.
Begrafningar, örn upphäfvande af Författ-
25
ningarne mot kostsamma. Motion remilt.
till Lagutskottet, II s 1280.
Utskottets Betänkande, VII i.s65,66,
bif. af Adeln, IX s 181 , af PresteStån¬
det, IX. s 186, af BondeStåndet, IX s
193.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 155.
RiksdagsBeslutet, §. 29.
Beklädnads-Bidraget, om nedsättning i, för
indelade armeen. Motion remitt. till Stats-
och Ekon. Utskotten, II s 1188.
Utskottens Utlåtande, IV 4-S41 — 4^>
bif. af PresteStåndet, IX s 727; återre-
mitt. i hvad som rörde Cavalleriet, af
BondeStåndet, IX s 735, bif. af Bor¬
gareStåndet, IX s 8o7, af Adeln, IX
s 840.
— om, för indelade Cavalleriet. Mo¬
tioner remitt. till Stats- och Ekon. Ut¬
skotten, II s t 192, 1261, 1290.
Utskottens Betänkande, IV 4- s 777 —
779. bif. af Adeln, IX. s io4o, af Pre¬
steStåndet, IX s io5a, af BorgareStåndet,
IX s ioSg.
till Nerikes Regimente, angående de
för, anslagnc hemmansräntor. StalsUt-
skottets Betänkande, IV 3. s 208 — 2i5,
bif. af PresteStåndet, IX s 58a, återre-
mitt. af Adeln, IX s 637.
Ytterligare Utlåtande, IV 4* s 770—
774, lagdt till Handlingarne af Preste¬
Ståndet, IX s io38, bif. af Adeln, s io5i ,
af BondeStåndet, IX s 1061.
a6
Beklädnadsmedel, I i. s 83q.
Ben, djurs, förbjudna lill utskeppning. Con-
stit. Utskottets Betänkande, lil s i3a —
— i45.
Beredning, Allm. Ärenders, föreslagen till
upphörande såsom öfverflödig. Särskildta
Utskottets Betänkande, XI s q, ii4,
2p5.
— StatsRåds, bör förfara, Särsk. Utskot¬
tets Betänkande, XI s 114.
Berga kyrka, Stad vid, föreslagen. Se Fri¬
marknad i Vrigstad.
Bergmästare, om förbud för, att utfärda
oeconomiska författningar, Motion, re-
mitt. till Ekon. Utskottet, lis iai3.
Utskottets Utlåtande, Vilis 108, ioq,
Lif. af Adeln, IX s i56, af PresteStån-
det, IX s 169, af Borgare-Ståndet, IX
s 172, af BondeStåndet, IX s 178.
BergsContoiret. Särsk. Utskottets Betänkan¬
de, XI s 158— i63.
— handteringen, anstalter i afseende på,
I 1. s 29 — 32.
— lagshyttor, angående Beläningsrätt för.
BancoUtskottets Betänkande, VI 1. s 3o,
Lif. afBorgareStåndet, IX s 121, afPre-
steStåndet, IX s 129.
•— manshemmans Besittning, om ett nogare
fullgörande af de med, förenade skyldig-
Leter. Ekon. Utskottets Betänkande, VIII
s 836— 841, Lif. af PresteStåndet, IX s
54i, af BondeStåndet, IX s 54q, af Borga¬
reStåndet, IX s 568, af Adeln, IX s 572.
27
Bergsmans hemmans innehafvare må förplig-
tas alt sina skyldigheter fullgöra. Ekon.
Utskottets Betänkande, VIII s 11 o — 112,
Lif. af Adeln, IX s i56, af PresteStån¬
det, IX s 170, af BorgareStåndet, IX s
172, af BondeStåndet, IX s 178.
— män, om rättighet för, att lösa Kronans
Persed le- och Tionde Tackjern. Motion,
remitt. till StatsUtskottet, II s 1185.
Utskottets Utlåtande, IV 1. s 729 —
734, återremitt. af Adelil, IX s 2i3, af
BorgareStåndet, IX s 2i3, af Borgare¬
Ståndet, IX s 219, af BondeStåndet, IX
s 22i, af PresteStåndet, IX s 23o.
Förnyadt Utlåtande, IV 2. s 1731 —
1733, bif. af BorgareStåndet, IX s477>
af PresteStåndet, IX s 491» Bonde-
. Ståndet, IX s 41)3.
Underd. Skrifvelse, X u s 35a — 355.
—i Sexmän, om befrielse för; att deltaga
i skjutsningsbesväret. Motion, remitt. till
Ekon. Utskottet, II s 1254.
Utskottets Betänkande, VIII s 917, Lif. af
PresteStåndet, IX s 541 , al BondeStån¬
det, IX s 54q, af BorgareStåndet, IX s
568, af Adeln, IX s 5q6.
Underdånig Skrifvelse, X 1. s 53a.
RiksdagsBeslutet, §. 44*
■— TingsRätter och BergmästarÄmbetet, om
indragning af. Motion, remitt. till Stats¬
Utskottet, II s is33.
Från StatsUtskottet öfverlemnadt till
Särskildta Utskottet. Dess Utlåtande,
XI s IV, V, bif. af PresteStåndet, IX
s 2gg, af Adeln, IX s 3o4-
LagUtskottets Utlåtande, VII 3, i. s
211 —222, bif af Borgareståndet, IX 3.
s 28, afsl. af PresteStåndet, IX. 3. s 5i,
bif. af BondeStåndet, IX 3. s g6.
Underd. Skrifvelse, X 2. 2. s 126, 127.
RiksdagsBeslutet, §. 44-
Berndtsons, om förhöjning i f. d. Registra-
torn F., Pension. SlatsUtskottets Betän¬
kande, IV 1. 407, bif. af Adeln, IX s
g4, af BondeStåndet, IX s 106, af Pre¬
steStåndet, IX s 128.
Beräkningsgrunden, om, för Ämbetsmäns
löningsspannemål. StatsUtskottets Betän¬
kande, IV 1. 345 — 364, bif. af Borga-
reStåndet, IX s g2, återremitt. af Adeln,
IX s gg, bif. af BondeStåndet, IX s 122,
af PresteStåndet, IX s 187.
Ytterligare Utlåtande, IV x. s 728,
bif. af Adeln, IX s 213.
Berättelser, Riksens Ständers Beslut om
tryckning af Revisorernes, liar icke blif¬
vit Kongl. Maj:t föredraget, III s i36
— i38.
Besigtningsman, om ökadt antal, å Eksko-
garne i Riket. Ekon. Utskottets Betän¬
kande, VIII s i343— i346, bif. af Adelil,
IX s 1088, af PresteStåndet, IX s iog6,
af BondeStåndet, IX s 1121.
BeskattningsSystem, förslag till förändrade
grunder för ett nytt. Ekon. Utskottets
Betänkande, VIII s i3o2 — i320, bif.
X9
af PresteStåndet, IX s 1024, af Borga-
reStåndet, IX s io3i, af BondeStåndet,
IX s 1044.
Besparingarne, om, från 1816 till 1820, I
1. s 81 g.
— om användande af dem och om Cours
Controlleurernes arfvoden. StatsUtskot¬
tets Betänkande, IV 1. s 4og — 411» ^if-
af Adeln, IX s g4, af BondeStåndet, IX
s 10g, af PivesteStåndet, IX s 128.
Besvärs- och Ekonomiutskottet, allmänna,
om arfvode för nya Cancellister. Utskot¬
tets Memorial, VIII s 3 — 5, bif. IX
s 21, 3i, 32, gi.
— ytterligare om arfvode för tvän-
ne Dito. Utskottets Memorial, VIII s
i346—1348, bif. IX, s 1080, io83,
1088, iro5.
• om delfående af de Handlingar,
som tillika till något annat Utskott re¬
mitteras. EkonomiUtskottets Memorial,
VIII, s 5 — 7, bif. af PresteStåndet, IX
s 4o, af BorgareStåndet, IX s /[o, af
Adeln, IX s 53.
Betalningssättet, rörande, vid skeende för¬
säljning af Persedlar och Effecter för
Allmänna Magazinslnrättningens Räkning.
StatsUtskottets Betänkande, IV 2. s 1084»
lagdt på bordet till framtida behandling,
af PresteStåndet, IX s 346, bif. af Bor¬
gareStåndet, IX s 351.
Betänkande, de af den 2 Febr. 1819 till
reglering af Rikets Styrelseverk till för¬
3o
ordnande Committerades, aflemnadt den
29 Junii 1821. Dess innehåll, XI s 5
— i3.
Betänkande, de af den 2 Fehr. 1819, Com-
meterades om försäljning af. Särsk. Utskot¬
tets Utlåtande, XI s 3io, hif. afBonde-
Ståndet, IXs 295, af Adeln, IX s 297,
af PresteStåndet, IX s 299.
Bevillningen, påförd ersättning för Förskott
på Anslagen af. II s 428, 429-
— dito dito dito för år 1819, II s 771,
772-.
Bevillningsmedel, om afskrifning af åtskil¬
liga i Götheborgs -LandtRänteris Räken¬
skaper resterande. StatsUtskottets Be¬
tänkande, IV 1. s 15a — 157, bif. af
BorgareStåndet, IX s 68, af PresteStån¬
det, IX s 70, af Adeln, IX s 76, af
BondeStåndet, IX s 80.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 94 — 98.
RiksdagsBeslutet, §. 19»
Bevillning, om yrkadt anstånd med inbe¬
talningen af det löpande årets allmänna.
StatsUtskottets Betänkande, IV 1. s 489
— 49°» kif. af Adeln, IX s 125, af
BorgareStåndet, IX s 182, af Bonde-
Ståndet, IX s 134» af PresteStåndet, IX
s 147.
— angående, för Capitalisten — Dito för
Fastighet. — Om medel att åstadkomma
minskning i Dito. — Om upphäfvande
af det stadgande, att hvarje Län skall ut¬
göra ett visst minimum af Dito. — Om
3i
förändrad grund för utgörande af Dito;
Motioner, remitt. till BevillningsUtskot-
tet. II s 1164, 1165, 1178, 1180,1199,
1206, 1217, 1229, 1234, 1238, 1266,
1297.
Utskottets Utlåtande om grunderna för
den allmänna. V 1. s 8 — 99, aterremitt.
af Adeln, IX s 224» PresteStåndet,
IX s 240, af BorgareStåndet, IX s 246-
Ytterligare Utlåtande, Y 1. s 274 —
316. Adelns beslut deröfver, IX s4oi,
PresteStåndets, IX s 4°6> BondeStån-
dets, IX s 482, BorgareStåndets, IXs
446- »
Förslag till YoteringsPropositioner i
afseende på RiksStåndens olika Beslut, V
1. s 345 — 354> öfverlemnadt till för¬
stärkt Statsutskott af PresteStåndet, IX
s 538, af BorgareStåndet, IX s 542, af
BondeStåndet, IX s 546, af Adeln, IX
s 575.
Förstärkta StatsUtskottets Memorial,
med underrättelse om den öfver dessa
Propositioner anstälda Votering, IV 3. s
166 — 171.
Bevillning, om en föreslagen ny Method
för utgörande af allmän. Be v. Utskot¬
tets Betänkande, V 1. s 114—i20,åter-
remitt. af Adeln, IX s 3o4> hif. af Pre¬
steStåndet, IX s 3o8, af BorgareStån¬
det, IX. s 312, af BondeStåndet, IX s
315.
Ytterligare Utlåtande, V i.s 333, 334»
32
bif. af BorgareStåndet, IX s 477, af Adeln,
IX s 485.
Bevillning, Förslag till en blifvande För¬
ordning om allmän, Y 1. s 620 — 755,
återrem. af PresteStåndet, IX s 1206, af
BorgareStåndet, IX s 1209, bif. af Bon-
deStåndet, IX s 1211, af Adeln, IX s
12 29.
Svar å vid Förslaget gjorda Anmärk¬
ningar, jemte Tariff till reparation af
Qvarntull och SaluAccisSumman emel¬
lan Städerne, samt Form ulair till Debets-
Sedel, Y 2. s 104— 144» bif. af Bon-
deStåndet, IX. 3. s 196, af Adeln, III s
201, BorgareStåndets Beslut, IX 3. s 2o5,
PresteStåndet, IX 3. s 282.
Förslag till Voteringsproposition i an¬
ledning af Ståndens skiljaktiga Beslut,
V 2 s 180, 181, öfverlemnadt till För¬
stärkt Statsutskott af Adeln, IX 3. s 2q3,
af BondeStåndet, 1X3. s 298.
Förstärkta StatsUtskoltets Memorial,
om verksfäld Votering, IV 6. s 562, 567.
•— öfversigt af den allmänna. Bev. Utskot¬
tets Memorial, V 2. s 291 — 293, lagdt
till Handlingarne af Adeln, IX 3. s 4*7»
af PresteStåndet, IX 3. s 41 £)» af Borgare¬
Ståndet, IX 3. s 424.
— om sökt eftergift i, för de brandskada-
de Städerne Borås och Norrköping. Mo¬
tioner, remitt. till BevillningsUlskottet,
II s 1184, 1185.
Ut-
33
Utskottets Utlåtande, V 1. s 357 —
359 återremitt. af PresteStåndet, IX s
C02, bif. af BondeStåndet, IX s6i8, af
Adeln, IX s 640, af BorgareStåndet, IX
s 658.
Ytterligare Utlåtande, V 1. s 422» bif.
af PresteStåndet, IX s 857.
Bevillning, om, i allmänhet, samt Förord¬
ning om allmänna Bevillningen för 1824
och de påföljande åren till nästa Riksdag.
Underd. Skrifvelse, X 2. 2. s 94 —
101.
RiksdagsBeslutet, §. ir.
Bibliotheket, Kongl., ställes under Ecclesia-
slik-FörvaltningsChefen. Särsk. Utskot¬
tets Förslag, XI s i5o.
om förökadt årligt anslag till. Mo¬
tion, remitt. till StatsUtskottet, II s 1241.
Utskottets Utlåtande, IV i.s 447*448»
återrem. af Adeln, IX s 125, af Borga¬
reStåndet, IX s i3o, bif. af BondeStån¬
det, IX s 134» återrem. af PresteStån¬
det, IX s i38.
Ytterligare Utlåtande, IV 2. s 1763
— 1766, bif. af PresteStåndet, IX s 524»
förkast, af BorgareStåndet, IX s 544»
lagdt lill Handlingarne af BondeStåndet,
IX s 551, förkast, af Adeln, IX s 55g.
Memorial om Ståndens olika beslut,
IV 4- s *73— 175. I anledning deraf
PresteStåndets accession till Adelns och
BorgareStåndets beslut, IX s 806.
3
34
Underd. Skrifvelse, X i. s ^5o, n5r.
BibliotheksByggnaden i Upsala, om ett Lå-
nebitäide till fullbordande af. Konungens
nåd. Proposition, I 3. s 3 — 6, remitt.
till Stats- och BancoUtskotten, IIsi336,
i33y, i338.
Utskottens Betänkande, IV 4- s io4—•
107, bif. af PresteStåndet, IX s 741»
återrem. af BondeSlåndet, IX. s 791, bif.
af BorgareStåndet, IX s 808, afslag. af
Adeln, IX s 991.
Ytterligare Utlåtande, IV 4- s 829,
83o.
Underd. Skrifvelse, X 2. 1. s 62 — 64.
RiksdagsBcslutet, §. 41-
Bifall, vägradt, till Ständernas Beslut af
1818, att, genom sina Revisorer granska
vissa Fonder, III s 134—138.
Bihang till RiksStåndens Protocoll för si¬
sta Riksdag, om utdelning af. Motion,
remitt. till StatsUtskottet, II s 1126.
Utskottets Utlåtande så väl deröfver,
som om tryckningen af dem vid närva¬
rande, IV 1. s 7 — 9, hvilket samtliga
Stånden bifallit, IX s 5, 8, 11, i4-
— om utdelning af, till dito dito för 1815.
StatsUtskottets Betänkande, IV 6. s 3o8,
bif. af Adeln, IX 3. s 200, af Borgare-
Ståndet, IX 3. s 23g, af BondeStåndet,
IX 3. s 242, af PresteStåndet, IX 3. s 267.
— till dito dito om förändrad Redaction
af; Motion, remitt. till ExpeditionsUt-
skottet, II s 1139.
35
Utskottets Memorial i anledning deraf,
X 1. s 14.
Ridderskapet och Adelns Svar å Me¬
morialet, X 1 s i5.
Bihang till RiksStåndens Protocoll, omför-
ändrad Redaction; ny Motion, remitt. till
Exped.Utskottet, II s 1257.
Utskottets Utlåtande och Förslag, X
2. 2. s 296 — 3o5, bif. af PresteStåndet,
IX 8. s 480, af BondeStåndet, IX 3. s
48i, af Adeln, IX 3. s 481, af Borgare-
Ståndet, IX 3. s 485.
Bilagor till Ridderskapet och Adelns Pro¬
tocoll, af Ståndet beslutna, IX s 10.
•— till BorgareStåndets Protocoll, af Stån¬
det beslutna, IX s i5.
Biskopslönerne ora reglering eller indrag¬
ning af; Motioner, remitt. till StatsUt¬
skottet, II s 1163, 1186, 1288.
Utskottets Betänkande, IV 3. s 192—•
195, bif. af PresteStåndet, IX s 582, af
BorgareStåndet, IX s 608, af Bonde¬
Ståndet, IX s 617.
— och DomProsteämbetenas förening, om.
Motion, remitt. till StatsUtskottet, II s
1233. Öfverlemnad till behandling af
Särsk. Utskottet.
Utskottets Betänkande, XI s iv, v, bif.
af PresteStåndet, IX s agg.
BispMotala Kungsgård, om söndring från,
af den egorymd, som, till Motala Kö¬
ping erfordras. StatsUtskottets Betän¬
kande, IV 3. si 23 —127, bif af Preste-
36
Slåndet, IX s 56 r, återrem. af Borgare-
Ståndet, IX s 565, Lif. af BondeStån-
det, IX s 5,94, af Adeln, IX s 599.
Ytterligare Utlåtande, IY 4. s 126, bif.
af BorgareStåndet, IX s 811.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 5oi — 5o4«
BiksdagsBeslutet, §. 20.
Biträde, Benskrifnings, Memorial till Ilögv.
Preste-och Vällofl. BorgareStånden, med
hemställan om ersättning för Exped. Ut¬
skottets, X 1. s 583, 584-
De båda Ståndens Svarj, X 1. s 585.
Björnbergs, CommerceBådet m. m. Skuld
till Götheborgs Discont, II s 8o3 — 808.
—. ■— LiquidSkuld till Allm. Magazinsln-
rättningen, II s 590, 5g 1.
StatsUtskottets Betänkande öfver den,
IY 2. s 1029 — io3i. Se Magazins-
Inrättningens Förvaltning, Anmärnings-
Puncter vid.
Bokförings- och Bedogörelse-Method, an¬
gående de af Bevisorerne föreslagne för¬
ändringar i den af MagazinsDirectionen
hittills följda. StatsUtskottets Betänkan¬
de, IV 2. s io55— io5y, bif. afPreste-
Ståndet, IX s 343, af BorgareStåndet,
IX s 349.
Bolag, om upprättande af ett, till idkande
af Handel på SydAmericaj Motion, re-
mitt. till Ekon. Utskottet, II s 1262.
StatsUtskottets Betänkande öfver Motionep,
IV 3. s 374—-376, bif. af PresteStån-
det, IX s 666, af BorgareStåndet, IX
37
s 668, af BondaStåndet, IX s 673, af
Adeln, IX s 683.
Bomulsväfnader, utländska, förbudna, in¬
hemska, fullkomnade, I i. s 58.
BondeStåndets revocation af sin rättighet att
sjelft tillsätta sine Notarier, IX s 34.
Deri instämmer Adeln, IX s 43, Pre-
steStåndet, IX s 61 och BorgareStåndet,
IX s 63.
Anmodan till ExpeditionsUtskottet att
uppsätta underd. Skrifvelse angående Stäji-
dernes Beslut i ämnet, IX s 69.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 85, 86.
Borgholms Stad, önskad fortfarande, IV 1.
s 20.
BorgBätterne, om upphäfvande af öfre och
nedre. Förslag af Hr Winblad, remitt.
till Lagutskottet, VII 1. s 32 — 34-
Utskottets Betänkande, VII 1. s 34»
35, bif. af PrcsteStåndet, IX s 102, åter¬
rem. af BorgareStåndet, IX s io5, bif.
af Adeln, IX s 114-
Ytterligare Utlåtande, VII 1. s 4^9 —
471, lagdt till Handlingarne af Preste-
Ståndet, IX s 387, BorgareStåndets be¬
slut, IX s 390. Betänkandet bif. afBon-
deStåndet, IX s 392, af Adeln, IX s
4o3.
Bortvandrande Personers afförande ur IIus-
förhörslängderne, om bestämmande af
viss tid för. Ekon. Utskottets Betänkan¬
de, VIII, s 1486, bif. af PresteStåndet,
IX 3. s 128, af BondeStåndet, IX 3. s
38
187, af Adeln, IX s j4j, af Borgare-
Ståndet, IX s 160.
Borås, om Byggnadshjelp för Staden; Mo¬
tion, rem. till Stats-och BancoUtskotlen,
II s i23o. Se Norrköping.
Boskapspenningar af Stockholms Stad, I i.s
835.
Boställe, om anslående af, åt Kronofogden
i Sollentuna, m. m. Motion remitt. tili
StatsUtskottet, II s i2o3.
Utskottets Betänkande, IV 1. s33i—
333, bif. af PresteStåndet, IX s 90, af
BorgareStåndet, IX s 92, af BondeStån-
det, IX s 95, af Adeln, IX s 97.
-åt Domhafvanden i Åre, Barne, Wi¬
ste och Kållands Härader; Motion, re¬
mitt. till StatsUtskottet, II s 1199.
Utskottets Betänkande, IV 1. s 364
— 368, bif. af PresteStåndet, IX s 90,
af BorgareStåndet, IX s 92, af Bonde-
Ståndet, IX s 95, af Adeln, IX s 97.
Botanik, Svensk, understöd för utgifning af,
I 1. s i3.
Lån lemnadt Kongl. VetenskapsAkade-
mien till inlösen af, II 551 — 554-
Bouppteckningar, om bestämmande af en
viss grund för Fastighetsvärdet vid. Lag-
Utskottets Betänkande, VIII 1. s 137 —
i4i, återrem. af Adeln, IX s 199, af Pre¬
steStåndet, IX s 202, bif. af BorgareStån¬
det, IX s 207, af BondeStåndet, IX s 208.
Ytterligare Utlåtande, VII r. s 482
— 484> lagdt till Handlingarne ufPreste-
39
Ståndet, IX s 386, af BorgareStåndet,
IX s 389, af BondeStåndet, IX s 393,
bif. af Adeln, IX s 4°2*
Brakel, BancoCommissarien G. A., klagat öf¬
ver vägrad decharge åt Malmö Discont-
Direclion, II s 813, 814-
Brandstodsföreningar å landet, om. Motion,
remitt. till Lagutskottet, II s 1208.
Utskottets Utlåtande, VII 3. 1. s 80
— 83, bif. af PresteStåndet, IX 3. s 44»
af BorgareStåndet, IX 3. s 58, at Bon¬
deStåndet, IX 3. S62, återrem af Adeln,
IX 3. s 69.
Ytterligare Utlåtande, VII 3. 2. s 101,
102, lagdt till Handlingarne af Preste¬
Ståndet, IX 3. s 35o, af BorgareStån¬
det, IX 3. s 373.
•— försäkringsVerket, om LåneRält för all¬
männa, i Riksens Ständers Bank. Stats¬
utskottets Betänkande, IV 4- s 88—io3,
bif. af PresteStåndet, IX s 741» återre-
mitt. af BondeStåndet, IX s 790, af Bof-
gareSlåndet, IX s 828, bif. af Adeln,
IX s 855.
Ytterligare Utlåtande, IV 5. s i3o —
i35, lagdt till Handlingarne af Adeln,
IX s 1088, af PresteStåndet, IX s 1095,
förkast, och ett eget beslut fattadt af
BorgareStåndet, IX s 1097, biträdt af
BondeStåndet, IX s 1121.
Anmälan om RiksStåndens olika beslut,
IV 5. s 889— 895, bif. af PresteStåndet,
IX 3. s i3o. BondeStåndets beslut, 1X3.
4o
167, bitr. af BorgareStåndet, IX 3. s
igo. Anmälan gillad af Adeln, IX 3. s
210.
Memorial med hänskjutning af frågan
lill Constit. Utskottets afgörande, IV 6.
s 228, 22g, Lif. af Adeln, IX 3. s 22g,
af JBondeStåndet, IX 3. s 241, af Pre-
steStåndet, IX 3. s 265, afBorgareStån-
det, IX 3. s 272.
Constit. Utskottets Betänkande, III s
341, 342, lagdt till Handlingarne af Bon-
deStåndet, IX 3. s 4[°> af BorgareStån-
det, IX 3. s 427.
Brefvet, angående yrkad ändring af Kongl.,
den i4 April 1791, om Landtmätare. Lag-
och Ekon. Utskottens Betänkande, VII 2.
s 1102—-1106, bif. af PresteStåndet, IX
s g23, återrem. af BondeStåndet, IX s
98q-
Ytterligare Utlåtande, VII 3. 1. s 228,
22g, lagdt till Handlingarne af Preste¬
Ståndet, IX 3. s 120, af BondeStåndet,
IX 3. s i38, af BorgareSlåndet, IX 3.
s 158.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 820 —
83 f.
Brister i Rikets StatsFörvaltning, XI s ig
21.
Bro-afgifter. Se Parm-afgifter, om upphö¬
rande af.
— om uppförande j å allmän bekostuad af
en, vid Sigtuna. StalsUtskottets Betän¬
kande, IV 1. s 336—• 338, bif. af Preste-
41
Ståndet, IX s go, återrem. af Borgare-
Ståndet, IX s g3, bif. af BondeStåndet,
IX s g5, af Adeln, IX s 97.
Ytterligare Utlåtande, IV 1. s 5i5,
bif. af BorgareStåndet, IX s 140.
Broderier af guld och silfver, om afskaf-
fande af. Se, Nationalitetens upplifvan-
de, om.
Brottmåls-Domares tillförordnande, örn sär¬
skilde. Motion, remitt. till Stats- och
LagUtskotten, II s i23o, I2g2.
Utskottens Utlåtande, IV s 26 — 31,
bif. af PresteStåndet, IX s 71 g, af Bon¬
deStåndet, IX s 734, af Adeln, IX s
845.
Ytterligare Utlåtande. Adelns beslut
deröfver, IX s 1177, PresteStåndets, IX
s 1 184, bif. af BondeStåndet, IX s 1187.
Underd. Skrifvelse, X 2. si8i — 187.
RiksdagsBeslutet, §. 27.
BränvinsBrännings-afgift, I 1. s 842.
om fördelande af, mellan af- och
tillträdande å försålde Hemman. Motion,
remitt. till Ekon. Utskottet, II s 1201.
— Alt de för Bränvinsminutering stad¬
gade afgifter må i BevillningsFörordnin-
gen upptagas. Motion, remitt. till Bev.
Utskottet, II s i332.
Bevilln. Utskottets Förslag till en för¬
ändrad Tariff, V 1. s 455 — 4^5, bif. af
PresteStåndet, IX s 997, af Adeln, IX
s 1011, återrem. af BorgareStåndet, IX
s 1017, bif. af BondeStåndet, IX s 1021.
42
Ytterligare Utlåtande, lagdt till Hand-
lingarne af BondeStåndet, IX s m36,
af PresteStåndet-, IX. s i r 43, bif. afBor-
gnreStåndet, IX s 1148.
Bran vinsBr.än ningen i Unfvudstaden, resul¬
tatet af, II s 579 — 583.
om ändring i nu gällande författnin¬
gar rörande; Motioner, remitt. till Ekon.
Utskottet, II s 1 170, 1171, 1187, 1193,
1197, 1229, 1243, 12(10.
Utskottets Utlåtande, VIII s 58p—660,
återrem. af Adeln, IX s 36o, bif. af B01-
gareStåndet, IX s 389.
Förnyadt Utlåtande, VIII s 964—•
ioo5, bif. af Adeln, IX s 558, af Pre¬
steStåndet, IX s 6o4, af BondeSlån-
det, IX s 620, af BorgareStåudet, IX s
653.
Förslag till jemkning mellan Ståndens
olika beslut öfver frågan, VIII s 1244
— 1248, gill. af PresteStåndet, IX s 926,
af BorgareStåudet, IX s 953, af Bonde-
Ståndet, IX s 977, af Adeln, IX s 997.
Förslag till en ny författning om.
Bev. Utskottets Betänkande med, V 2. s
29 — 46, bif. af PresteStåndet, IX 3. s
42, af Adeln, IX 3. s 71, återrem. af
BorgareStåudet, IX 3. s 107, af Bonde-
Ståndet, IX 3. s 112.
Förnyadt Utlåtande, V 2. s 183 —
212, bif. af PresteStåndet, IX 3. s 343,
af BondeStåndet, IX 3. s 353, af Borga-
reSlåndet, IX 3. s 371.
43
Bränvinsbränningcn, rörande åtskilliga Stad-
ganden i afseende på husbehofs.
Underd. Skrifvelse, X 3. 1. s 24—29.
RiksdagsBeslutet, §. 44-
Om en förnyad Författning. Underd.
Skrifvelse, X 2. 2. s 2^5 — 259.
RiksdagsBeslutet, §. 11.
—- Pannors mätning, och stämpling, om
vissa ändringar och tillägg uti Förord¬
ningen den 20 Dec. i8i5. Bevilln. Ut¬
skottets Betänkande, V 2. s 169—176,
bif. af Adeln, IX 3. s 231.
•— Pannor, om bevillnings utgörande för
de vid Fabriker nyttjade, öfver 90 kan¬
nors rymd. BevillningsUtskottets Betän¬
kande, V 2. s 287 — 290, bif. af Adeln,
IX 3. s 4i4, af PresteStåndet, IX 3. s
4ao, af BondeStåndet, IX 3. s 44^-
StatsUtskoltets Memorial, om verkstäld
Votering öfver ämnet, IV 6. s 594 —
596, lemnadt till BevillningsUtskottet af
BondeStåndet, IX 3. s 4%» af Adeln,
IX 3. s 467.
Underd. Skrifvelse om Pannors mät¬
ning och stämpling, samt ansvar för orig-
tighet dervid, X 2. 2. s 111 — 1 16.
RiksdagsBeslutet, §. i3.
— försäljning, om laga Domstol för åtal
emot oloflig. Se Fylleri och Drycken¬
skap.
BränneriByggnader, om anslående af Ladu¬
gårdslands, till begagnande för Veteri¬
närinrättningen. StalsUlskottets Betan¬
44
kande, IV 6. s3i5 — 3i8, bif. af Adeln,
IX 3. s 23o, af BorgareStåndet, IX 3.
s 23q, af PresteStåndet, IX 3. s 267.
Brödbakning, besörjd vid Kronobageriet till
understöd för Hufvudstadens nödlidande,
II s 585, 586.
StatsUtskottets Betänkande öfver den¬
na åtgärd, IV 2. s 1079, '080, bif. af
PresteStåndet, IX s 345, lagdt till Hand-
lingarne af BorgareStåndet, IX s 351,
af Adeln, IX s 363.
Bureau, om inrättande af en statistisk; Mo¬
tion, remitt. till Stats- och EkonomiUt-
skotten, II s 1184.
Utskottens Utlåtande, IV 5. s 820 —
838, återrem. af Adeln, 1X3. s 98, bif.
af BondeStåndet, IX 3. s i32.
Ytterligare Utlåtande, IV 5. s 515 —
519, förkast, af Adeln, IX 3. s 390,
lagdt till Handlingarne af PresteStåndet,
IX 3. s 4°2, af BorgareStåndet, IX 3.
s 406.
Byevägar, om ny grund för delning af, Mo¬
tion, remitt. till Lag- och Ekon. Ut¬
skotten.
Om anläggning och underhållande af.
LagUtskottets Betänkande, VII 1. s 322
— 324, bif. af PresteStåndet, IX s 309,
af BorgareStåndet, IX s 313, af Bonde-
Ståndet, IX s 3x5, af Adeln, IX s 328.
Byggnader, angående infordrande af upp¬
lysningar om Kronans; Motion, remitt.
till StatsUtskottet, II s x885.
45
Utskottets Betänkande, IV 1. s 670
— 676, bif. af Adeln, IX s 167, af Bon¬
deStåndet, IX s 177, af PresteStåndet,
IX s i85, af BorgareStåndet, IX s 190.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 289—291.
Byggnader, om att deltagande i underhållet
af allmänna, må beräknas efter Hemmanens
Bevillningsvärde; Motion, remitt. till Eko¬
nomiutskottet, II s 1211.
Utskottets Utlåtande, VIII s 164 —
178, bif. af Adeln, IX s 182, af Preste¬
Ståndet, IX s 188, af BorgareStåndet,
IX s 191, af BondeStåndet, IX s ig5.
Underd. Skrifvelse, X 2. s 196, 197.
Byggnadshjelpens förvandling, om; Motion,
remitt. till StatsUtskottet, II s I25i.
Utskottets Utlåtande, IV 1. s 897,
898, bif. af Adeln, IX s 251, af Bonde¬
Ståndet, IX s 257, af PresteStåixdet, IX
s 203.
•— ordning, om fastställande af en viss,
för Städerira; Motion, remitt. till Ekon.
Utskottet, II s 1254.
Utskottets Utlåtande, VIII ä 182—•
190, bif. af Adeln, IX s i83, af Preste¬
Ståndet, IX. s 189, af BondeStåndet, IX
s 195, af BorgareStåndet, IX. s 206.
Underd. Skrifvelse, X x. s 199 — 201.
RiksdagsBeslutet, §. 44-
ByggningaBalken, 26 Cap. 1 §., om ändring
af. LagUtskottets Betänkande, VII 1. s
221 —225, bif. af Adelli, IX s 284, af
x
46
PresteSlåndet, IX s 289, af Borgare-Stån¬
det, IX s 291.
Underd. Skrifvelse, X 2. s 128, 129.
ByggningaBalken, 26 Gap. 1 §. om tillämp¬
ning af, på alla för varutransport nödiga
vägar. Lag- och Ekon. Utskottets Betän¬
kande, VII 1. s 408 — bif. afPre-
steStåndet, IX s 385, af BorgareStåndet,
sJlX s 388, af BondeStåndet, IX s 392,
af Adeln, IX s 397.
Underd. Skrifvelse, X. 1. s 347 — 349.
RiksdagsBeslutet, §. 28.
Bys, afgärda, rätt till skifte i skog och
mark. LagUtskottets Betänkande, VII 1.
s 22 — 24, bif. af PresteStåndet, IX s
89, af BondeStåndet, IX s 96, af Bor¬
gareStåndet, IX s 104, af Adeln, IX s
114.
Bysättning angående beviljad befrielse från,
för åtskillige f. d. FilialDisconternes Gäl-
denärer. Stats- och BancoUtskottens Be¬
tänkande, IV 2, s 1248, 1249, bif. af
Adeln, IX s 341, af BorgareStåndet, IX.
s 354» af PresteStåndet, IX s 369, af
BondeStåndet, IX s 38o.
— om beviljad befrielse från, för Handlar-
ne J. B. Kock och J. Ståhle, för Skul¬
der till f. d. Malmö Discont. Stats- och
BancoUtskottens Betänkande, IV 2. s 1249
— 1255, återrem. af Adeln, IX s 338,
bif. af BorgareStåndet, IX s 354, åter¬
rem. af PresteStåndet, IX s 369, af Bon¬
deStåndet, IX s 38o.
47
Förnyadt Utlåtande, IV 3. s 224 —
25o, bif. af PresteStåndet, IX. s 624, af
BorgareStåndet, IX s 658, af Adelil, IX
s 663, af BondeStåndet, IX s 672.
Bysättning, om befrielse från, för Löftes¬
man, så länge Gäldenärer är inom Ri¬
ket; Motion, remitt. till Lagutskottet, II
s 1181.
Utskottets Utlåtande, VII 1. s 622,
6a3, bif. af PresteStåndet, IX s 563, af
BorgareStåndet, IX s 567, återrem. af
Adelil, IX s 576.
Ytterligare Utlåtande, VII 2. s 1167,
förkast, af PresteStåndet, IX s ioo3,
lagdt till Handlingarne af BorgareStån¬
det, IX s ioo3, bif. af Adeln, IX s 1010,
lagdt till Handlingarne af BondeStåndet,
IX s 1022.
—. om dels afskaffande, dels inskränkning
af Borgenärs rätt till; Motion, remitt.
till Lagutskottet, II s 1151.
Utskottets Betänkande, VII 2. s 1068
— 1078, bif. af PresteStåndet, IX s 969,
af BondeStåndet, IX s 988, af Borgare¬
Ståndet, IX s 999, af Adeln, IX s 1007.
BytesVerket till ändabragdt, I 1. s 37.
om upphörande af; Motion, remitt.
till Stats- och Ekon. Utskotten, II s 1269.
Utskottens Utlåtande, IV 4* s 275—.
278, bif. af BorgareStåndet, IX s 861,
af Adeln, IX s 870.
Båkafgiftens nedsättning, om, Se Lots- och
Båkafgifter.
48
Båtsmanshållet, om liqvid mellan Stam- och
Strö-Rotarne; Motion, remitt. till Ekon.
Utskottet, II s 1201•
Utskottets Utlåtande, se Rotering, extra.
Yacance-afgift, I i. s 83t).
— mäns beklädnad, angående; Motion, re¬
mitt. till Ekon. Utskottet, II s iip3.
Utskottets Utlåtande, se Beklädnad,
indelade Cavalleriets.
Böter för Parter, som sig ej till Doms in¬
ställa , föreslagen ändring i Stadgandet
om. LagUtskottets Utlåtande, VII i. s.
3 — 9, bif. af Adeln, IX s 78, bif. af
PresteStåndet, IX s 82, af BondeStåndet,
IX s 95, af BorgareStåndet, IX s io3.
Underd. Skrifvelse, YII 1. s 111 —
113.
RiksdagsBeslutet, §. 28.
•— för Rusthållare, om, som ej betala af¬
gift till Krigsmanshuset. LagUtskottets
Memorial, VII 1. s 41» lagdt till Hand-
lingarne af BorgareStåndet, IX s io5,
bif. af Adeln, IX s 114.
— om upphäfvandet af, fördem, som för¬
fallolöst uteblifva från Krono-Uppbörds-
stämmor. Ekon. Utskottets Betänkande,
VIII, s 4°9 — 4*7» återrem. af Adeln,
IX s 220, af BorgareStåndet, IX s 247.
Ytterligare Utlåtande, afgifvet gemen¬
samt af Bevilln. och Ekon. Utskotten, V
1. s 465— 47^» hvaröfver BorgareStån¬
det fattat sitt beslut, IX s 1027. Utlå-
tan-
49
landet bif. af BondeStåndet, IX s 1021,
afsl. af PresteStåndet, IX s 1025.
Ekon. Utskottets Memorial med förslag
att sammanjemnka de olika besluten, VIII
s 1533 — 1535, och i anledning deraf
Pi’esteStåndets slutliga mening, IX 3. s
423. Memorialet lagdt lill Ilandlingarne
af Adeln, IX 3. s 433. BorgareStåndets
slutliga mening, IX 3. s 4^7» Bonde-
Ståndets, IX 3. s 441.
Böter, ersättning för, anvisade å extra ut-
giftsmedlen, III s 131 ■— 144*
C.
Callerholm, för Häradshöfdingen Nils, bor¬
de Förordnande uppsättas, att vara Ju¬
stitia» Ombudsmannens Suppleant. Adelns
Beslut, IX s 1087, PresteStåndets, IX s
1096, BorgareStåndets, IX s 1100, Bou-
deStåndets, IX s iio5
Ilar afsagt sig förtroendet, IX 3. s 4»
7, 12, 19.
Calmar, om medel till reparation å Dom¬
kyrkan i. StatsUtskottets Betänkande,
IV 1. s 83—>86, bif. af BorgareStåndet,
IX s 47» af BondeStåndet, IX s 49» åter¬
rem. af PresteStåndet, IX s 5i, bif. af
Adeln, IX s 53.
Ytterligare Utlåtande, IV 1. s 375 ——
377, hvarvid PresteStåndet låtit bero, IX
s 90.
5o
Underd. Skrifvelse, X i. s 62 — 64*
Calmar, angående det vid sista Riksdag be¬
viljade Lånebiträde för uppbyggande af
Gymnasii- och Scholehuset i. BancoUt-
skottets Betänkande, Yl 2. s 9— 16, bif-
af PresteStåndet, IX s 970, af BondeStån-
det, IX s 99* > af Adeln, IX s 1007.
Om förändrade vilkor för detta Låne-
flnslag. Stats- och BancoUtskottens ge¬
mensamma Betänkande, IV 3. s 5o8—•
511, återrem. af PresteStåndet, IX s <716,
bif. af BondeStåndet, IX s 723, af Bor¬
gareStåndet, IX s 729.
Ytterligare Utlåtande, IV 5, s 23o
282, bif. af PresteStåndet, IX s ii4i.
Underdånig Skrifvelse, X 1. s 737--
74*.
Canal-byggnad, Götha, befordrad, I 1. s
59, 60.
— •—» om fortgången af, II s 780 — 782.
— — om anslag till fullbordandet af, Kon¬
ungens nådiga Proposition, I 1. s 665 —
678, jemte enskildes Motioner, remitt.
till Stats- och BancoUtskotten, II s 1282,
1256, 1270, 1273, 128*.
Utskottens Betänkande, IV 3. s 264-—337,
bif. af PresteStåndet, IX s 649, återrem.
af Adeln, IX s 664, af BorgareStåndet,
IX s 694, af BondeStåndet, IX s 696.
Ytterligare Utlåtande, IV 5. s 89 —
129, bif. af PresteStåndet, IXsui2och
1163, af BorgareStåndet, IX s lil5, af
BondeStåndet, IX s ii3o«
5i
Canalbyggnad, Götha, angående Directionens
anhållan att genast i Banken få lyfta åter¬
stoden af årsanslaget för. Stats- och Ban¬
coUtskottens Betänkande, IV 3. s 256—-
263, bif. af Adeln, IX s 111, af Preste-
Siåndet, IX s 118, af BondeStåndet, IX
s 133.
Ytterligare Utlåtande, IV 5. s 798 —
801, bif. af PresteStåndet, IX 3. s 4*>
af BorgareStåndet, IX 3. s 58, af Adeln,
IX 3. s 70.
— — om controllerande åtgärder m. m.
för anordnandet af de till, anslagne me¬
del. BancoUtskottets Betänkande, VI 2.
s 489 — 496, bif. af Adeln, IX 3. s 393,
af PresteStåndet, IX 3. s 4o3, af Bor¬
gareStåndet, IX. 3. s 407.
*—• — om uppgift öfver hvad Staten påko¬
stat; Motion, remitt. till StatsUtskottet,
II s i323.
Utskottets Utlåtande, IV 3, N:o 4°°»
lagdt till Handlingarne af PresteStåndet,
IX s 717, af BorgareStåndet, IX s 720,
återrem. af Adeln, IX s 823.
Förnyadt Utlåtande, IV 5. 5373,274»
bif. af Adeln, IX s 1157.
■ om beläningsrätt för de actier, som
blifvit utfärdade af Bolaget för. Banco¬
Utskottets Betänkande, VI 2. s 273 —
3o5, bif. af BondeStåndet, IX 3. s 195,
af Adeln, IX 3. s 202, af PresteStåndet,
IX 3. s 221.
- — om åtskilliga angelägenheter rörande.
5a
BancoUtskottets Betänkande, VI a. s 176
— 190, bif. af PresteStåndet, IX 3. s
ioo, återrem. af Adeln, IX 3. s 113, af
BondcStåndet, JX 3. s 177.
Ytterligare Utlåtande, VI 2. s 366 —
384» bif. af Adeln, IX 3. s 292, afBon-
deSlåndet, IX 3. s 3oo, af PresteStån-
det, IX 3. s 307, förkast, af Borgare-
Ståndet, IX 3. s 3 08.
Underd. Skrifvelse, om fullbordande
af Götha Canal, X 1. s 838—849.
RiksdagsBeslutet, §. 14.
Canal- och Slussverk, Hjelmare, nybyggd t,
I 1. s 61.
om fortgången af arbetet vid, II
s 728 —• 730.
—. •— •— om vidare Bidrag till befordran
af arbetet vid; Kongl. Proposition, I r.
s 692 —• 702 , remitt. till StatsUtskottet,
II s i3oo, i3oi, i3o4, i3o6.
Utskottets Betänkande, IV 2. s 1255
1261, bif. af PresteStåndet, IX s 371,
af BorgareStåndet, IX s 373, återrem.
af BondeStåndet, IX s 38o.
Ytterligare Utlåtande, IV 4- s 608'—
63o, bif. af BorgareStåndet, IX. s 986,
af PresteStåndet, IX s ioo3, af Adeln,
IX s ioi3.
Underd. Skrifvelse, X 1.S783 — 791.
RiksdagsBeslutet, §. 14.
>—. Södertelje-, om, II s 732, 733.
om anslag till; Motion, remitt. till
Stats- och BancoUtskotten, II s 1337.
53
Utskottens Utlåtande, IV 3. s 406 —
4i3, återrem. af BondeStåndet, IX s
696, bif. af PresteStåndet, IX s 702,
återrem. af BorgareStåndet IX. s 706.
Ytterligare Utlåtande, IV 5. s 3i8 —
326, bif. af Adeln, IX s 1175, af B01-
gareStåndet, IX s 1186, af BondeStån¬
det, IX 1199.
Underd. Skrifvelse, X 1, s 870 — 873.
RiksdagsBeslutet, §. i/\.
Canal, Reglor och Taxa för fart på Ströms¬
holms och Söderteljes, I j. s 6i.
— Trollhätte, angående Lånebiträde af all¬
männa medel för. Stats- och BancoUt-
skottens Betänkande, IV 3. s 25i — 256,
bif. af PresteStåndet, IX s 651, af Adelli,
IX s 664, återrem. af BorgareStåndet,
IX s 667.
Förnyad t Utlåtande, IV 5. s 2i.{ —
221, bif. af BorgareStåndet, IX s 1127,
af BondeStåndet, IX s 1134, lagdt till
Handlingarne af Adeln, IX s ii3<), af
PresteStåndet, IX s 1143.
Underd. Skrifvelse, X 1, s 857 — 860.
Cancellariat, KrigsAkademiens, må indra¬
gas. Särsk. Utskottets Betänkande, XI s
137.
CancelliRätten. Se Rödin, Nils.
Cancellister, anhållan om tvänne. SlalsUt-
skottets, IV 1. s4»bif. af PresteStåndet,
IX s i5, af BorgareStåndet, IX s 18.
— ytterligare anhållan om tvänne, Stats-
54
Utskottets, bif. af PresteStåndet, IX s 46,
af BorgareStåndet, IX s 47*
Cancellister, om ökadt antal af. Bevilln. Ut¬
skottets Anhållan, V i. s 4> bif* af Bor¬
gareStåndet, IX s 56, af PresteStåndet,
IX s 70, af Adeln, IX s 73.
— om arfvode för 2.’ne Extra Bevilln. Ut¬
skottets Memorial, V 1. s 616 — 619,
bif. af BorgareStåndet, IX s 1128, af
BondeStåndet, IX s ii5i, af Adeln, IX
s 1155.
—- om förökadt antal af. LagUtskottets
Memorial, VII 1. s 54» 55, bif, af Pre¬
steStåndet, IXs83, af BondeStåndet, IX
s 87, af Adeln, IX s 88, af Borgare¬
Ståndet, IX s 91.
— om ännu ytterligare förökadt antal. Lag-
Utskottets Memorial, VII 3. 1. s io5,
106, bif. af PresteStåndet, IX 3. s 42,
af Adeln, IX 3. s 75, af BondeStåndet,
IX 3 s 95.
— anhållan att få antaga fyra. Ekon. Ut¬
skottets, VIII s 3 — 5, bif. af Preste¬
Ståndet, IX s 21 , af BorgareStåndet, IX
s 3i, af Adeln, IX s 32.
— ytterligare anhållan om tvänne. Ekon.
Utskottets, VIII s i346 —- i348, bif. af
PresteStåndet, IX s 1080, af Borgare¬
Ståndet, IX s io83, af Adeln, IX s 1088,
af BondeStåndet, IX s no5.
— om förökadt antal af. Exped. Utskot¬
tets Memorial, X 1. s 3, bif. af Preste¬
Ståndet, IX s 21, af BondeStåndet, IX
55
s 33, af BorgareStåndet, IX s 3i, af
Adeln, IX s 32.
Cancellister, om aflöning för 2.'ne extra.
Exped. Utskottets Memorial, X 2. s 63,
64, bif. af PresteStåndet, IX s 559, af
af BorgareStåndet, IX s 569.
CancelliStyrelsen, om upplösning af; Motion,
remitt. till Stats- och Särskilda Uskotten,
II s 1271, 1299,
Särsk. Utskottets yttrande, XI s i3o.
StatsUtskottets Betänkande, IV 6. s
313 —- 315, bif. af BorgareStåndet, IX. 3.
s 239, af BondeStåndet, 1X3, s3n.
CapellansSkeppan, om en jemnare fördel¬
ning hemmanen emellan vid utgörande
af; Motion, remitt. till Ekon, Utskottet,
II s 1299.
Utskottets Betänkande, VIII s 332 —
334, bif, af Adeln, IX s 198, af Preste¬
Ståndet, IX s 201, af BorgareStåndet,
IX s 206, af BondeStåndet, IX s 210.
Capital, m. m. för en Riksens Ständers
fordna Discontverks skuld, II s 432,
433.
Capita tionsafgiften, om, i anledning af hvad
Förstärkta StatsUtskottet bestämt, borde
en underdånig Skrifvelse till Kongl. Maj:t
uppsättas. PresteStåndets beslut, IX s
io54, biträdt af BondeStåndet, IX s 1104,
af Adeln, IX s 11 /jo.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 724, 725.
Carl XIII:s, Konung, HemgiftsCapital, II
s 38i 383.
/
56
Carl XIII:s, Konung, Begrafningskostnad,
II s 536, 537.
Carlskrona Fattigvårds understöd, om, af
Statsmedlen; Motion, remitt. till Stals-
Utskottet, II s 1147*
Utskottets Utlåtande, IV i. s 172 —
176, bif. af PresteStåndet, IXsyöjåter-
remitt. af BorgareStåndet, IX s j5, bif.
af Adeln, IX s 77, af BondeStåndet, IX
s 85.
Ytterligare Utlåtande, IV 1. s lagdt
till Ilandlingarne af BorgareStåndet, IX
S 120.
— om anslag af medel till utförande af en
vattenledning till; StatsUtskottets Betän¬
kande, IV 5. s 48g — 5oi, bif. af Pre^
steStåndet, IX s irpi, af Adeln, IX s
1215, af BorgareStåndet, IX s 1233.
Underd. Skrifvelse, X 2. 1. s 363—.368.
Cassa, Kongl. BergsCollegii, II s 422.
— Skånska Hingst-prasmie-, II s 422*
Cassern å Skeppsholmen, hyra för, I 1. s
841.
— om anslag till reparations-kostnadon å
Kongl. Svea LifGardets. StatsUtskottets
Betänkande, IV 3. s 184—i88,återrem.
af Adeln, IX s 646, bif. af BorgareStån¬
det, IX s 659, af BondeStåndet, IX s 675.
Ytterligare Utlåtande, IV 4* s 767 —
769-
Underd. Skrifvelse, X 1. s 73o, 73i.
Casseurer, om tillökning i de för Bankens,
bestådde Missräkningspenningar. Banco*
5?
UtskotLets Betänkande, VI r. s 187 —
191, bif. af Adeln, IX s 238, af Preste¬
Ståndet, IX s 243, af BorgareStåndet, IX
s 245.
Casseurer, om tillökning för RiksgäldsCon-
toirets, bestådde Missräkningspenningar.
StatsUtskottets Betänkande, IV 4* s 831,
83a, bif. af Adeln, IX s 155, af Borgare¬
Ståndet, IX s i63, af PresteStåndet, IX
s 171, af BondeStåndet, IX s 176.
Cassör, aflemnade från KrigsCoilegium, II
s 421.
— om granskning af Räkenskaperne för de
under KrigsCoilegium och Seraphimer-
Ordens-Gillet ställda; Konungens nådiga
Skrifvelse, I 1. s 479—•4&4> remitt. till
StatsUtskottet, II s i25i, 1256, 1273,
1287.
Utskottets Utlåtande. Se Tullverkets
Räkenskaper, om granskning af.
— om granskning af allmänna. Konungens
nådiga Skrifvelse, I 2. s 167—i73.
— om ytterligare Controller i afseende på
Bankens. BancoUtskottets Betänkande,
VI 2. s 337 — 343, bif. af Adeln, 1X3.
s 264, af PresteStåndet, IX 3. s 267, af
BorgareStåndet, IX 3, s 270, af Bonde¬
Ståndet, IX 3. s 275.
Cateclies, om utgifvande af en medborger¬
lig; Motion, remitt. till Stats- och Ekon.
Utskotten, II s 1276.
Utskottens Betänkande, IV 3. s 372 —
374» bif. af PresteStåndet, IX s 666, af
r
58
BorgareStåndet, IX s 668, af Adeln, IX
s 683, af BondeStåndet, IX s 697.
Cavalleriets Beklädnad, om indelade; Mo¬
tioner, remitt. till Stats- och Ekon. Ut¬
skotten, II s 1192, 1261, 1290.
Utskottens Betänkande, IV 4*s 777”—
779, bif. af Adeln, IX s io/jo.atPre-
steStåndet, IX s 1002, af BorgareStån-
det, IX s 1059.
— —. om inrättande af Directioner för inde¬
lade; Ekon. Utskottets Betänkande, VIII,
s 538—555, återremitt. af Adeln, IX s
3o6, bif, af PresteStSndet, IX s 3io,
återrem. af BondeStåndet, IX s 324, af
BorgareStåndet, IX s 333.
Ytterligare Utlåtande, VIII s 1173—•
Ii83, bif. med föreslagna ändringar, af
Adeln, IX s 85o, lagdt till Handlingar-
lie af PresteStåndet, IX s 857, bif. vil¬
korligt af BondeStåndet, IX s 882,
Memorial angående RiksStåndens olika
beslut, VIII s 141 * — 1417» bif. af Pre¬
steStåndet, IX s 1191, lagdt till Hand-
lingarne af Adeln, IX s 1211.
Underd. Skrifvelse, X 2. 2. s 317.
Cavallen Regem enternes HästVacance-Spann-
mål, I 1. s 838.
— — om de reducerade, åter uppsättande.
Stats- och Ekon. Utskottens Betänkande,
IV 2. s ii85 — i 188, bif, af Adeln, IX
S 329, af PresteStåndet, IX s 331 , af
BorgareStåndet, IX s 332, af BondeStån¬
det, IX s 334.
5j)
CavalleriRegementernes befäl, om förbud
för de indelade, att anskaffa rustnings-
hästar. Lag- och Ekon. Utskottens Be¬
tänkande, VII 1. s 601—6o3, bif. af
Adeln, IX s 534, af PresteStåndet, IX
s 54o, af BorgareStåndet, IX s 568,
återrem. af BondeStåndet, IX s 5qo.
Ytterligare Utlåtande, VII 2. s io55,
io56, lagdt till Handlingarne af Preste¬
Ståndet, IX s 85q.
Skånska , Rusthållareafgift, om. Stats¬
utskottets Betänkande, IV 3. s 148,149,
bif. af PresteStåndet, s 563, af Borgare¬
Ståndet, s 584, af Adeln, IX s 594*
Cederström, Grefve Rudolph. Se RiksRätt.
Ceremonimästarlönen anmäld till indragning,
i Särsk. Utskottets Betänkande, XI s 129.
Charta Sigillatae Recognition, I 1, s 837.
— ■—. medel, I i. s 842.
Redovisning för, år 1822, II s
534 — 536.
— — medels Redogörelsen, angående verk-
stäld granskning af. StatsUtskottets Be¬
tänkande, IV 3. s 238 — 242, bif. af
PresteStåndet, IX s 623, af BondeStån¬
det, IX s 628, af BorgareStåndet, IX s
657, af Adeln, IX s 662.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 517 <—5ip.
— — Författning, angående en förnyad,
jemte Förslag till Förordningen och Ta¬
bell öfver Städernes Classiflcalion. Bev,
Utskottets Betänkande, V 1. s 5o5—-
58i, återremitt. af PresteStåndet, IX s
6o
n43, af BorgareStåndet, IX s n5o, bif.
af Adeln, s x 154-
Ytterligare Utlåtande, V 2. s 53— 79,
bif. med föreslagna förändringar af Pre-
steStåndet, IX 3. s 129, bif. ovilkorligt
af BondeStåndet, IX 3. s 172, dito af
Adeln, IX 3. s 179, af BorgareStåndet,
IX 3. s 188.
Underd. Skrifvelse , X 2. 2. s 88 — 93.
Chartte Verk, om inköp af geographiska
Inrättningens. StatsUtskottets Utlåtande,
IV 1. s 892 — 897, bif. af Adeln, IX s
251, af BondeStåndet, IX s 256,afPre-
steStåndet, IX s 263.
ClaraSjön, om upprensning af. Motion, re-
mitt. till Stats- och Ekon. Utskotten, II
s 1228.
Utskottens Utlåtande, IV 4- s "41 *
746, bif. af Adeln, IX s io38, af Pre-
steStåndet, IX. s 1039, af BondeStåndet,
IX s 1046, af BorgareStåndet, IX s
1074.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 860 — 862.
Clereci. Se Hufvud-Titeln , fjerde.
Clubb, om upprättande af en gemensam
för alla fyra RiksStånden; Motion, re-
mitt. till StatsUtskottet, II s 1241.
Utskottets Utlåtande. Se StåndsClub-
barne.
Colonisering, om försvarslöse Personers an¬
vändande till. Se Fristad.
Commiuistrars Boställen, huruvida, må be¬
61
/
frias från extra-roteringsskyldigheter, VIII
s 863, 871, 885.
Commissariens, Cassa-, om årlig ersättning
för, ökade arbete och möda. Se Cassör,
om controll i afseende på Bankens.
Commissaricrnes, om, extra befattning att
granska och öfverkorssa förslitne smärre
Sedlar. Se SmåsedelsSkrifning.
Commissarie-Sysslor vid RiksgäldsVerket,
om minskning af deras antal. StatsUt¬
skottets Yttrande, IV r. s 277.
— tjensts uppförande å Bankens Stat, an¬
gående en. BancoUtskottets Memorial,
Vl 2. s 390 — 395, bif. af BondeStån¬
det, IX 3. s 299, af Adeln, IX 3. s
3o3, af BorgareStåndet, IX 3. s 309.
Committee, om nedsättning af en, till un¬
dersökning om beskaffenheten af alla Hem¬
mans onera. Motion, remitt. till Stats¬
Utskottet, II s 1241.
Utskottets Utlåtande, IV 2. s 1689 —
1691, bif. af PresteStåndet, IX. s 47^»
af BorgareStåndet, IX s 477» af Bonde¬
Ståndet, IX s 4£>4-
>— till Ti'yckfrihetens våi’d, Ledamöter i
Riksens Ständers, utsedde, och borde Ex-
ped. Utskottet för dem uppsätta förord¬
nande. PresteStåndets beslut, IX s 771,
BorgareStåndets, IX s 773, BondeStån-
dets, IX s 794.
Exped. Utskottets Förordnande, X 1.
s 431.
ConcoursLagen, om ändringar i; Motion,
6a
remitt. till LagsUtskoltet, II s n8f,
1230.
Utskottets Betänkande, VII 2. s 906
■—r)4^> i>if- af PresteStåndet, IX s 874»
af BorgareStåndet, IX s 894» återremitt.
af Adeln, IX s 900.
Förnyadt Utlåtande, VII 3. s 99 —
110, bif. med föreslagna ändringar, af
PresteStåndet, IX 3. s 81, bif. utan vil¬
kor, af BondeStåndet, IX 3. s 90, dito
af BorgareStåndet, IX 3. s lo3, afsl. af
Adeln, IX 3. s 114.
Underd. Skrifvelse, X 2. a. s 332 —
338.
Controll, förslag till, derå, att Riksens
Ständers beslut må vid hvarje Riksdag
blifva till Kongl. Maj:t expedierade. Mo¬
tion, remitt. till Exped. Utskottet, II s
i3a6.
Utskottets Utlåtande, X 1. s 137 —
139, bif. af Adeln, X 1. s 139, af Pre¬
ste-, Borgare- och BondeSländen, X 1.
s i4o.
— Stämpelafgiflerne å metaller, om ned¬
sättning af. StatsUtskottets Betänkande,
IV 1. s 858 — 861, bif. af Adeln, IX s
238, återrem. af BorgareStåndet, IX s
264.
Ytterligare Utlåtande, IV 2. s i658,
bif. af BorgareStåndet, IX s 425.
— •— medel, I 1. s 83q.
Convoy-afgifter, om jemkning af. Se Läst»
afgiften, om upphäfvande af.
63
Coitrieren, om indragning af, och förbud
för dess Redacteur, att vidare utgifva nå¬
gon tidning, III s 129, i58.
Coyet, Major, A. skyldig till Allm. Maga-
zinslnrättningen, II s 84^*
StatsUtskottets Utlåtande, IV 2. s 1070
•— 1072, bif. af PresteStåndet, IX s344,
af BorgareStåndet, IX s 35o, af Adeln,
IX s 365.
Creditiv-anslag, angående, för JernContoi-
ret och ManufacturDisconten. Stats- och
BancoUtskottens Utlåtande, VI 1. s lxiii,
nxiv, lemnadt derhän af PresteStåndet,
IX s 520, återrem. af BorgareStåndet,
IX s 527, bif. af BondeStåndet, IX s
5a8, af Adelil, IX s 53a.
■— om anordning på Banken af ett, till
Spannmåls uppköp vid inträffande Miss¬
växt. '
Underd. Skrifvelse, X 2. 2. s. 9.
— Convoy-Commissariatets, om fortfarande
af. Konungens nådiga Proposition, I 1.
s 203 —• 205.
Motion i samma ämne — båda remitt.
till StatsUtskottet, II s 1173, 1176, 1178,
1247.
Utskottets Utlåtande, IV 5. s 808, bif.
af Adeln, IX 3. s y3, af PresteStåndet,
IX. 3. s 83, af BorgareStåndet, IX 3. s
108, af BondeStåndet, IX 3. s 111.
Underd. Skrifvelse, X 2. 1. s 375,
376.
RiksdagsBeslutet, §. 19.
1
64
Creditivet, mindre, II s 437 — 442*
—- — om disposition af för militaire ut¬
gifter, III S IOI, 107, i32 145.
om tillägg i AnsvarighetsLagen för
Fullmägtige i RiksgäldsContoiret, med
afseende på utbetalningen af mindre. Lag-
Utskoltets Betänkande, VII 3. s 24, 25,
Lif. af PresteStåndet, IX 3. s i56, af
BondeSlåndet, IX 3. s 173, af Adeln, IX
3. s 182.
Underd. Skrifvelse,-X 2. 1. s 346, 347.
RiksdagsBeslutet, §. i3.
>—■ •— om hvad som möjligen kan brista i
de tillgångar, som kunna anses till fond
för. Se Penningeanslag, om sättet att
bestrida.
Creditiven, om, enligt 63 §. i Regerings¬
formen, IV 5. s 639, 640, bif, af Pre¬
steStåndet, IX 3. s 6, af BorgareStån-
det, IX 3. s i3, afBondeStåndet, 1X3.
s 20. '
D.
Dagsverken till Konungsgårdar, om rättig¬
het att med penningar gälda; Motioner,'
remitt. till Stats- och Ekon. Usskotten,
II s 1204, 1282.
Utskottens Utlåtande, IV 4> s 168 —
170, bif. af PresteStåndet, IX s 8o5,
af BondeStåndet, IX s 815, af Borgare-
Ståndet, IX s 83o, af Adeln, IX s 852.
Dag-
65
Dagtraktamente, om, för MagistratsPerso-
ner vid publique förrättningar. Stats¬
utskottets Utlåtande, IV r. s 25c)—a63,
återrem. af BorgareStåndet, IX s 75,
bif. af Adeln, IX s 81, af PresteStån¬
det, IX s 81, af BondeStåndet, IX s 86.
Ytterligare Utlåtande, IY 1. s 43a,
433, lagdt till Handlingarne af Borgäre-
Ståndet, IX s 120.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 145, 146.
— för Bankens och RiksgäldsVerkens Tjen¬
stemän må af’ Fullmägtige bestämmas.
StatsUtskottets Betänkande i anledning
af Revisorernes Berättelser.
Dahlby och Flyinge Kungsgårdar, om All¬
mogens i vissa Härader af Malmöhus Län
dagsverksskyldighet till; Konungens nå¬
diga Proposition, I 1. s 184— 19 1, remitt.
till StatsUtskottet, II s 1133, 1137, 1146.
Utskottets Utlåtande, IV 1. 47 — 61,
bif. af BorgareStåndet, IX s 47, af Bon¬
deStåndet, IX s 49» PresteStåndet,
IX s 5i, af Adeln, IX s 53.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 54'—'62.
RiksdagsBeslutet, §. 20.
— Kungsgård, om sökt eftergift af bristan¬
de arrende för Lotten N:o 3 i. Stats¬
Utskottets Betänkande, IV 3. s 127 —
i3i, bif. af PresteStåndet, IX s 56a, af
BorgareStåndet, IX s 584» af Bonde¬
Ståndet, IX s 594, af Adeln, IX s
$99-
5
66
Dali Isted ts, i anledning af Slussmästaren
P. A., ansökan om förnyelse af en föl-
kommen RiksgäldsContoirets Obligation,
StatsUtskottets Utlåtande, IV 5. s 5o8
— 5io, I)if. af PresteStåndet, IX s 119**
af BondeStåndet, IX s iaoi, af Borga-
reStåndet, IX s 1208, af Adeln, IX s
1214«
DebetSedlar, om stadgandet af vissa före¬
skrifter, i afseende på upprättandet af*
Motion, remitt. till Ekon. Utskottet, II
s 1189*
Utskottets Utlåtande, VIII s 93c —
933, bif. af PresteStåndet, IX s 54 1, af
BondeStåndet, IX s 549, Borgare-
Ståndet, IX s 568, af Adeln, IX s 597.
Decharge, om, för StatsRådet och Konun¬
gens Föredragande; PresteStåndets beslut,
IX s 4V1» BondeStåndets, IX s 479»
BorgareStåndets, IX s 512.
— om, för BalicoFullmägtige. BancoUt-
skottets Betänkande, VI 1. s 668, 669,
bif. af Adelil, IX s 674, af PresteStån¬
det, IX s 601, af BondeStåndet, IX s
63t.
■—• om, för Directionen öfver GöthaCanal
Bolags f. d. DiscontContoir i Götheborg.
Stats- och BancoUlskottens Betänkande,
IV 2. s 1207'—1218, bif. af Adeln, IX
s 34o, af PresteStåndet, IX s 368, al
BondeStåndet, IX s 379, af BorgareSlån-
det, IX s 388.
— om, för dito dito dito dito i Stockholm,
67
Stats- och BancoUtskottens Betänkande,
VI 2. s 1218, 1219, bif. af Aden, IX s
34o, af BorgareStåndet, IX s 353, af
PresteStåndet, IX s 368, af BondeStån¬
det, IX s 379.
Decharge, om, för Directionen Öfver Göthe¬
borgs f. d. DiscontVerk. Stats- och Ban-
coUtskottets Betänkande, IV 2. s 1226 —
1235, bif. af Adeln, IX s 34o, af Bor¬
gareStåndet, IX s 353, af PresteStåndet,
IX s 368, af BondeStåndet, IX s 379.
— om, för InterimsDirectionen öfver Malmo
f. d. DiscontVerk, Stats- och BancoUt¬
skottens Utlåtande, IV 2. s 1236—1245,
lagdt till Handlingarne af Adeln, IX s
s 337, af BorgareStåndet, IX s 354, af
PresteStåndet, IX s 369, af BondeStån¬
det, IX s 379.
Degnepenningarne, om utgörandet af de så
kallade; Motion, remitt. till StatsUtskot-
tet, II s I2Ö2.
Utskottets Betänkande, IV 2. s 944—‘
946, bif, af Adeln, IX s 270, af Preste¬
Ståndet, IX s 274, af BorgareStåndet,
IX s 276, af BondeStåndet, IX s 279.
Deportation, om, af alla till lifstidsfängelse
dömde Brottslingar. Se BrottmålsLagstift-
ningen, om förändring i.
Deputerade, om emottagande af de Norr-
ske; Adelns beslut IX s 214, Preste¬
Ståndets, IX s 226, BondeStåndets, IX
s 234, BorgareStåndets, IX s 247.
Deputerade till uppsigt ofver Grnndlagav-
nes felfria tryckning, föreslagna; Const.il.
Utskottets Betänkande, lil s 14, i5, l)if.
af BondeStåndet, rx s I0G, ett annat be¬
slut fattadt af BorgareStåndet, ix s 119,
.äfven deladt af PresteStåndet, IX s 126
och Adeln, IX s'i35, samt slutligen bi-'
trädt af BondeStåndet, IX s i5a.
Diarier och Registratur, i anledning af
verkstäld granskning af Justitia: Ombuds¬
mannens; Constit. Utskottets Utlåtande,
III s 82, 83, lagdt till Handlingarne af
BondeStåndet, IX s 235, af Adeln, IX s
237, af BorgareStåndet, ix s 246.
Djeknepenningar, I 1. s 837.
—. om användandet af, i Hernösands Stift.
StatsUtskottets Betänkande, IV 1. s 523
— 525, bif. af Adeln, IX s 146, af Pre¬
steStåndet, IX s 14.0» BorgareStåndet,
IX s i5i, af BondeStåndet, ix s 153.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 702, 703.
— om förhöjning af; Motion, remitt. till
StatsUtskottet, II s 1224.
Utskottets Betänkande, IV 2. s 1775
—-1778, bif. af PresteStåndet, IX s 524,
af Adeln, ix s 532, af BorgareStåndet,
IX s 543, af BondeStåndet, IX s 547.
DiscontVerkets, Banco, tillstånd under åren
1818—1820, II s 273 — 277.
—« —. lånerätdghet i Banken, begagnad, II
s 4I0> 41^.
■—• — förvaltning, angående Revision af,
under denna Riksdag. BancoUtskottets
%
Betänkande, VI 1. s 3, f\, lagdt till Hand¬
lingarne af BorgareStåndet, ix s 3o, af
Adeln, ix s 36.
DiscontVerkets, Banco, förvaltning, angåen¬
de den öfver, för år 1822 förrättade Re¬
vision, VI 2. s 84 — p5, bif. af Preste¬
Ståndet, IX 3. s 7, återrem. af Borgare-
Ståndet, ix 3. s 11, bif. af BondeStån¬
det, ix 3. s 19.
Ytterligare Utlåtande, VI 2. s 335 —
337, lagdt till Handlingarne af Preste¬
Ståndet, IX 3. S217, bif. af BorgareStån¬
det, IX 3. s 224, af Adeln, IX 3. S23i,
af BondeStåndet, IX 3. 249.
— — angående en och annan hos Reviso-
rerne förekommande fråga om Revisioner
af. BancoUtskottets Utlåtande, VI 1. s
66 — 68, bif. af BondeStåndet, ix s 121,
af PresteStåndet, ix s 129.
— — angående föreslagen ändring i af¬
seende på; Motioner, remitt. till Banco-
Utskottet, II s 1207, 1220, 1225, 1258.
• om förlängning af tjden för inbetal¬
ning af Lån till; Motion, remitt. till
BancoUtskottet, II 1. s 1257, I277-
. om sättet för pröfningen af Lånean-
sökningar i; Motion, remitt. till Banco¬
Utskottet, II s i32I.
— — angående Lånerörelsen i. Stats- och
BancoUtskottets Betänkande, VI 1. s*
xxxvi — xlvi, återremitteradt af Preste-
Slåudet, IX s 520, bif. af Adeln, ix s
7°
5a3, återremitt. af BondeStåndet, ix s
53o
DiscontVerkets Styrelse, om sammansätt¬
ning af; Motion, remitt. till BancoUt»
skottet, II s i 344-
Utskottets Betänkande, VI 2, s 96 —
i 16, återrem, af PresteStåndet, IX 3. s
26, bif, af BorgareStåndet, IX 3. s 28,
återrem, af BondeStåndet, IX 3. s 62,
bif, af Adelil, IX 3, s 113.
Ytterligare Utlåtande, VI 2. s 322 —-
33o, lagdt? till Handiingarne af Adeln,
IX 3. s 209, bif. med föreslagen ändring
af PresteStåndet, IX 3, s 216, lagdt till
Handiingarne af BorgareStandet, ix 3. s
224, bif. med föreslagne ändringar af
BondeStåndet, IX 3. s 245,
Förslag till sammanjemnkning af Stån¬
dens olika beslut, VI 2. s 384 — 890,
bif. af PresteStåndet, IX 3. s 22Ö, af Bon¬
deStåndet, IX 3. s 228, afsl. af Adeln,
IX 3, s 3o4> af BorgareStåndet, IX 3. s
3°9-
*— Inrättmngarne, Filial-, granskade af Rik¬
sens Ständers Revisorer år 1820, II s
781—'819, remitt. till Stats- och Ban-
coUtskotten, II s 1125, 1127, 1129, 1i36.
Dito år 1822, II s 445 — 47.0>
749, 75o. Remitt. lill Stats» och Banco»
Utskotten, II s 1127, 1142.
*) NB. Återremissen besvarad i ytterligare Utlå¬
tandet om Rikets Penningeverk.
7'
Götha Canal BolagsDiscont, II s 431
— 438, 791—800.
utdrag af dess Räkenskaper,
II s 4?4> 473» 821 , 822.
Götheborgs Discont, II s 459—465,
800 — 808,
utdrag af dess Räkenskaper, II
s 47Ö, 477 > 8a3, 824.
Malmö Discont, II s 4^5 — 472» 808
— 814,
— Utdrag af dess Räkenskaper, II s
478, 479- Ö25’
Angående verkstäld granskning af Re-
visorernes Berättelser, Stats» och Banco-
Utskottens Utlåtande, IV 2. s 1201 —
I2o3, bif. af Adeln, jx s 338, af Bor¬
gareStåndet, IX s 352, af PresteStåndet,
IX 367, af BondeStåndet, IX s 378.
Disconllnrättningarne, Filial», om förvalt¬
ningen af, StatsUtskottets Utlåtande, IV
4. s 388 — 4°8? bif, af Adeln, ix S890,
af PresteStåndet, IX s 892, af Borgare-
Ståndet, IX s 907,
— om förändring i tiden för indrif-
ning af deras fordringar. Stats- och
BaneoUtskottens Utlåtande, jemte så väl
Riksgälds- som BancoFullmägtiges Betän¬
kande öfver ämnet, IV 1. s 94—i36,
återremitt. af Adeln, IX s 53, bif. af
PresteStåndet, IX s 55, af BorgareSlån-
det, IX s 56, af BondeStåndet, IX s
109.
Ytterligare Utlåtande, IV 1. s 3io—•
72
3ai, bif. uf PresteStåndet IX s 117, af
BorgareStåndet, m s 174.
Discontlnrätlningarne, Filial-, om de, före¬
skrifter, som i anseende på indelningen
af deras fordringar skola RiksdagsFull-
mägtige meddelas. Stats- oell BancoUt-
skottens Betänkande, IV i.s63p — 643,
Lil. af Adeln, IX s 166, af BorgareStån¬
det, IX s 174, af BondeStåndet, IX s
177, af PresteStåndet, IX s 185.
— om RiksgäldsContoirets öfverta-
gande af deras utredning; Stats- och
BancoUtskottens Betänkande, IV 2. s
1204, bif. af Adeln, ix s 34o, af Bor¬
gareStåndet, ix s 354, af PresteStåndet,
IX s 36p, af BondeStåndet, ix s 38o.
— om att deras Assignationer böra
af Banken inlösas; Memorial derom, le¬
rn itt. till Stats- och BaucoUtskotten af
PresteStåndet, IX s 34.
— — — om inlöste Dupletter och Trip¬
letter afpfi Banken dragne assignationer;
Stats- och BancoUtskottens Betänkande,
IV 2. s 1235, 1236, lagdt till Handlin-
garne af Adeln, IX s 337, af Borgare-
Ståndet, ix s 354, af PresteStåndet, ix
s 368, af BondeStåndet, IX s 379.
• om ny praescriptionstid för beta¬
landet af skulder till. Stats-och Banco-
Utskottens Utlåtande, IV 2- s 1737 —
1757, bif. af PresteStåndet, IX s 5oo,
ålerrem. af BondeStåndet, ix s 514> af
73
BorgareStåndet, IX s 544» AdelilIX,
s 557.
Ytterligare Utlåtande, IV s 320—■
336, lagdt till Ilandlingarne af Borgare¬
Ståndet, IX s 862, af BondeStåndet, IX
s 862, af Adeln, ix s 868.
Discontlnrättningarne, Filial-, om förment
origtig tillämpning af hvad i Reglemen¬
tet stadgas med afseende på öfverränlau
å förfallne Lån till. Stats- och BancoUt¬
skottens Betänkande, IV 1. s 4po — 510,
bif. af Adeln, IX s 144» PresteStån¬
det, IX s 149, af BondeStåndet, IX s
153.
0111 inlösen af deras ännu utelö¬
pande Skuldförbindelser; Stats- och Ban-
coUlskottens Betänkande, IV 5. s3i4 —
317, bif. af PresteStåndet, IX s 1190,
med afvikelser af BondeStåndet, IX s
1198, och af Adeln, IX s 1229, saint af
BorgareStåndet, IX s ia33.
Memorial 0111 Ståndens skiljagtiga be¬
slut, IV 5. s 796, 797, bif. af Adeln,
IX 3. s 37, afsl. af PresteStåndet, IX 3. s
5i , bif. af BorgareStåndet, IX 3. s 5p.
Constit. Utskottets Utlåtande öfver frå¬
gan, III s3io — 312, lemna dt till Stals-
och BancoUtskotten af Adeln, IX 3. s 179,
af PresteStåndet, IX 3. s r86, af Borgare¬
Ståndet, IX 3. s 189, af BondeStåndet,
IX 3. s 194.
De båda ULskottens ytterligare Memo¬
rial, IV 6. s 225 — 227, bif. af Adeln,
f
IX 3. s 229, af BondeSlåndet, IX 3. s
3. s 240, lagell till Ilandliugarne afPre-
steStåndet, IX s 174.
Förslag till YoteringsPropositioner, IY
6. s 367— 370, Lif. af Adeln, ix 3. s
3oi, af PresteStändet, ix 3. s 3o5, af
BondeStåndet, ix 3. s 311 , af Borgare-
Ståndet, ix 3. s 33o.
Memorial om frågans afgörande i För¬
stärkta StatsTTtskoltet, IV 6. s 582,583,
lagdt till Handlingarne af BondeStåndet,
IX 3. s 4°8, af Adelil, IX 3. s 4!5*
Disconter eller Banker, om vilkoren för in¬
rättandet af enskilde. Stats- och Banco-
Utskottens Utlåtande, IY 3. s 94—IC)5»
återrem. af PresteStändet, IX s 520, bif.
af Adeln, IX s 523, återrem. af Bonde¬
Ståndet, IX s 53o.
Ytterligare Utlåtande, IV 5. s 4°6—
413, bif. af PresteStändet, IX s i2o5, af
BondeStåndet, ix s1210, afBorgareStån-
det, IX s 1222.
Underd. Skrifvelse, X 2. 1. s 198 — 202.
Dispositioner af influtne medel, IV 1. s
206.
DispositionsRäkning N:o 2, om någre an¬
ordningar af de medel, som under be¬
nämning af Herrar BancoFulImägliges,
finnas i Banken afsatte. BancoUtskottets
Betänkande, VI 1. s 453 — 55q, bif. af Prc-
steStåndet, ix s 4.9.0» af BorgareSlåndet,
IX s 513, af BondeSlåndet, IX s 515, al
Adeln, ix s 531.
75
DjurLäkare, om anslag till förskaffande af,
på Gothland; Motion, remitt. till Stats-
Utskottet, II s 1223.
Utskottets Betänkande, IV 2. s i356,
1357, bif. af Adeln, IX s 42°> afPresle-
Ståndet, IX s af BorgareSlåndet, ix
s 425, af BondeStåndet, IX s 42^.
— om i Ångermanland, I 1. s 477» 47^-
DomProste-Lönerne, om indragning af. Se
BiskopsLönerne.
Domares tjenstledighet, om skärpning af
Lagarne rörande; Motion, remitt. till Lag¬
utskottet, II s i328.
Utskottets Utlåtande, VII 1. s 14* —
i45, återrem. af Adeln, IX s 206, bif.
af BondeSlåndet, ix s 235, af Preste-
Ståndet, ix s 243, af BorgareSlåndet, IX
s 246.
Ytterligare Utlåtande, VII 1. s 6o3 —
607, afsk af Adeln, IX s 536, bif. af
PresteStändet, IX s 538, lagdt till Hand¬
lingarne af BondeStåndet, ix s 555, af
BorgareSlåndet, IX s 565.
— om, skiljande från befattning med vär¬
dering å utmätt Fastighet; Motion, re¬
mitt. till Lagutskottet, II s 1207.
Utskottets Utlåtande, VII 1. s48, 4o>
bif. af BorgareStåndet, IX s i3a, af Adelil,
IX s 135, af PresteStändet, IX s 147» af
BondeStåndet, IX. s 153.
.— om Under-, rätt, att genom Justitia?,
Ombudsmannens åtgärd, vinna Förklaring
öfver Lagar och Författningar. LagUl-
76
skottets Betänkande, VI j. s 68— 71,
Lif. af Adeln, ix s 181 , af PresteStån-
det, IX s 187, af BondeStåndet, IX s ip3,
al BorgareS tänd et, IX s 2o5.
Domares ämbetsfel, örn rättighet för en hvar,
att utan behof af allmän åklagare, åtala;
Motion, remitt. lill Lagutskottet, II s
1278
Utskottets Utlåtande, VII 1. s i5i —•
155, bif. af Adeln, IX s 224, af Preste-
Ståndet, ix s 243, återrem. af Borgare-
Ståndet, IX s 347.
Ytterligare Utlåtande, VII 2. s 708 —
715, bif. af PresteStåndet, IX s G02, af
BondeStåndet, ix s G18, afBorgareStån-
det, ix s 659.
— om särskilde brottmåls, tillförordnande;
Motioner, remitt. till Stats- och LagUt-
skotten, II s i23o, 1292.
Utskottens Betänkande, IV 4- S 26 —
31, bif. af PresteStåndet, IX s 719, af Bon¬
deStåndet, ix s 734, af Adeln, IX s
845.
Domstol, om behörig, för upptagande af
åtal emot IIofRätter, m. fl. Motion, re¬
mitt. till Lagutskottet, II s 1154,1028,
Utskottets Utlåtande, VII 3. s 704 —
707, bif. af PresteStåndet, IX s 602, af
BondeStåndet, IX s 618, återrem. af Bor-
gareSlåndet, IX s 999.
Ytterligare Utlåtande, VII 2. s io3,
104, bif. af BorgareStåndet, IX 3. s
437, lagdt lill Handlingarne af Bonde-
77
Ståndet, IX 3. s föo, af Adeln, IX 3. s
455.
Underd. Skrifvelse, X 2. 2. s i37,
i38.
Domstolar, om offentlighet vid; LagTJtskot-
tets Betänkande, VII 1. s 92 — 98, bif.
af Adeln, IX s 168, af BondeStåndet, IX
s 177» återrem. af PresteStåndet, ix s
202.
Ytterligare Utlåtande, VII 1. s 5Go —
5G3, bif. af BondeStåndet, ix s 429> af
Adeln, IX s 43<)> af BorgareStåndet, IX
s 455, af PresteStåndet, IX s 47^.
Underd. Skrifvelse X 1. s 38G, 387.
—• — om inrättande af förliknings; Motion,
remitt. till Lagutskottet, II s 1160, 1276,
1286.
Utskottets Betänkande, VII 1. s 399 —
407, bif. af PresteStåndet, IX s 372, af
BorgareStåndet, IX s 374, af BondeStån¬
det, ix s 38i.
— — om förliknings-åtgärdernas skiljande
från de vanliga; Motion, remitt. till Lag-
och Ekon. Utskotten, II s 1343.
Utskottens Utlåtande, VII 2. s 1042,
io43, bif. af PresteStåndet, ix S923, af
Adeln, IX s 964, af BondeStåndet, ix s
977'
Domstolen, Högsta, anmälan af Justitiae
Ombudsmannen, om större skyndsamhet
i, vid Lagskipningen, II s 1065.
som omröstningen öfver Ledamöterna
af, blifvit verkstäld borde om resultatet
v
- I ' ' • X
af elen en underd. Skrifvelse till Kongl.
Maj:t uppsättas. Adelns beslut, ix s 397,
PresteStåudets, IX s 4^i, BorgareStån-
dets, ix s 458, BondeStåndets, ixs46o.
Underd. Skrifvelse, x 1. s 174.
RiksdagsBeslutet, §. 47-
Domstolen, Högsta, om upphörande af Kon¬
ungens 2:1m röster i. Kongl. Proposi¬
tion, I 2. s 6—17, remitt. till Consti-
tutionsUtskottet, II s i35i, i3Ö2, i353,
i354.
Utskottets Utlåtande, IIIs2i3 — 220,
bif. af PresteStåndet, IX s 855, af Bon-
deStåndet, IX s 863, af Adeln, IX s
887.
Douplette Chartors insändande, om, från
PostContoiren till Controlls vinnande å
afgående bref. Bevilln. Utskottets Be¬
tänkande, Y 2. s 51 — 53, bif. af Pre¬
steStåndet, IX 3. s af Adelil, IX 3.
s 72, af BondeStåndet, IX 3. s g5, af
BorgareStåndet, ix 3. s io4<
Dragon-Regementet, om lönetillökmngfor i3
SubalterneOfficerare vid Skånska; Stats-
Utskottets Betänkande, IV 2. s i43a, bif.
af PresteStåndet, ix s 422> återrem. af
Adeln, IX s 4^8, af BondeStåndet, IX s
5i5, af BorgareStåndet, IX s 720.
Ytterligare Utlåtande, bif. af Bonde¬
Ståndet, ix s 735, af Adeln, ix s 8a3.
Drawback, om införandet bär i Riket af.
Motion, remitt. till Bevilln. och Ekon.
Utskotten, II s 12 25.
79
Utskottens Betänkande, V 2. s 47» 4^>
bif. af PresteStåndet, IX 3. s t\i, åter¬
rem. af BorgareStåndet, IX 3. s 5p, bif.
af Adeln, IX 3. s 74, af BondeStåndet,
IX 3. s p5.
Ytterligare Utlåtande, Y 2.8269,270,
lagdt till Handlingarne af PresteStåndet,
IX 3. s 370, af BorgareStåndet, IX 3. s
275, af Adeln, IX 3. s 3g 1.
Drottningen, om uppvaktning af II. K. M.
vid hennes ankomst till Riket. Adelns
beslut, IX s 317, BorgareStåndets, IX s
321, BondeStåndets, IX s 322.
— om att II. K. M. måtte varda krönt; Bon¬
deStåndets underd. önskan, IX 3. s 196,
delad af Adeln, med underdånigt öfver¬
lemnande till H. K. M. Konungen att
dertill bestämma tiden, IX 3. s 2/fg, af
BorgareStåndet, ix 3. s 253, instämman¬
de deri af BondeStåndet, IX 3. s 256,
af PresteStåndet, IX 3. s 261.
Underd. Skrifvelse derom, X s 36o,
361.
RiksdagsBeslnt, §§. 7 och ^3.
Drucken, om straff för den som kommer, i
kyrkan, Kongl. Proposition, I 2. s 174
— 176.
LagUtskottets Betänkande, VII 2. s 840
— 842, återrem. af BondeStåndet, IX s
712, bif. af BorgareStåndet, IX s j3o.
Ytterligare Utlåtande, VII 2. s i3ii,
i3i2, lagdt till Handlingarne af Adeln,
IX s 1108, af BorgareStåndet, IX s 1118,
8o
bif. af BondeStåndet, IX s ii38, lagdt
till Handlingaine af PresteStåndet, ix s
i i/fs.
DrätselFörvaltningen. Särskildta Utskottets
Betänkande, ix s 171, 276 — 286.
Dykeri-Compagniet, om upphörande af; Mo¬
tioner, remitt. till Stats- och Ekon. Ut¬
skotten, II s 1219.
Dy kexi Veik et, rörande; Stats- och Ekon.
Utskottens Betänkande, IY 5. s 442—
446, bif. af BondeStåixdet, IX s 1173,
af PresteStåndet, IX s 1190, af Adeln,
IX s i23o, återrem. af BorgareStåndet, ix
s 1235.
Ytterligare Utlåtande, IV 6. s 200 —
202, bif. vilkorligt af Boi’gareStåndet, IX
3. s 255.
Underd. Skrifvelse, X 2. 1. s 44 — 49*
lliksdagsBeslutet, §. 44-
Dylta Svafvelbruks Tionde, I 1. s 836.
StatsUtskottets Utlåtande om. Se In¬
komsternas Beräkning.
Dödsfalls besparingsmedel, I 1. s 838.
E.
Eberstcinska Testamentet, anmärkning vid
Begeringens Beslut om.
Constit. Utskottets Betänkande, III s
i32, 146, 160—i63.
Ecclesiastik-Förvaltningen. Särsk. Utskottets
Betänkande, IX s 144—-i5i, 267 — 270.
Ec-
Si
EcclesiastikStatens Personal och Lönevilkor.
Säi-sk. Utskottets Betänkande, XI s 209.
•— och LäroStaten, om undersökning af de
tillgångar som äro tillslagne. Se Schol-
väsende, om ett förbattradt i landsför-
samliixgai’.
Eckeitska Obligationen, II s 374.
—• — Om betalning för den så kallade;
StatsUtskottets Betänkande, IY 3. s 6—■
9, bif. af BorgareStåndet, IX s 583, af
BondeStåndet, IX s 595, af Adeln, IX
s 598.
Underd. Skrifvelse, X 1.S486'—488.
RiksdagsBeslutet, §. 19.
Edelcrantz, Presidenten Friherre, anmäi’k-
ning vid ett, lemnadt stående lån för en
Spinnerilnrättning, II s 154—*56.
— — Promemoria af, i anledning af Re¬
visorernas Anmärkning, II s i85—191.
— — ytterligare upplysningar härom med¬
delade af 1822 års Revisorer, II s 548,
^ 549.
Edgång, om ändring af författningen om;
Motion, remitt. tili Lagutskottet, II s
1222.
Utskottets Utlåtande, VII x.' s 71 —
87, återrem. af Adeln, IX s 237.
Ytterligare Utlåtande, YII 2. s 872 —
882, bif. af PresteStåndet, IX s 743, af
BondeStåndet, IX s 790, af BorgareStån¬
det, IX s 809, af Adeln, IX s 842.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 718, 719.
83
RiksdagsBeslutet, §. i4-
Effecter, angående beläning af exportable,
i Banken. Stats- och BancoUtskottens
Betänkande, IV 5. s 4^9— 441 » lagdt
till Handlingarne af BondeStåndet, IX
s 1199, lemnadt till BancoUtskottet af
Adeln, IX s 1211.
Egendom, angående utmätning och försälj¬
ning af fast; Motion, remitt. till Lagut¬
skottet, II s 1237.
Utskottets Betänkande, VII 2. s 100a
— 1016, Lif. af PresteStåndet, IX s 874,
återreni. af BorgareStåndet, IX s 876.
Ytterligare Utlåtande, VII 3. s i35o
— i36i , lagdt till Handlingarne af Pre¬
steStåndet, IX s ii44» bif. af Adeln, IX
s i 109, af BondeStåndet, IX s 1170,
med föreslagne ändringar, af BondeStån¬
det, IX s 1173.
— om föreskrifter med hänseende till med-,
delande af BancoLån å fast; BancoUt-
skottets Betänkande, VI 2. s 236 — 251,
bif. af PresteStåndet, IX 3. s i85, åter-
rem. af BondeStåndet, IX 3. s 192, af
Adeln, IX 3. s 200.
Ytterligare Utlåtande, VI 3. s 408 —
43i, bif. af PresteStåndet, IX 3. s 348,
af BorgareStåndet, IX 3. s 353, af Adeln,
IX 3. s 364, vilkorligt af BondeStåndet,
IX 3. s 383.
Ehrenborg, Friherre, StatsSecreterare för
KammarÄrenderne, anmärkning mot, III
s 157 —■ 169.
83
Ehrenborg, ExpeditionsSecreterare, om upp¬
sättande af Constitutorial för, att vara
Justitiee Ombudsman, och om uppsättande
af en underd. Skrifvelse till Kongl. Majrt
angående utväljandet af; Adelns beslut,
IX s 635, PresteStåndets, IX s 648, Bor-
gareStåndets, IX s 652, BondeStåndets,
IX s 660.
Förordnandet för, X 1. s 342.
Ständerne skola följa honom till graf¬
ven. Adelns beslut, IX s 993, Borgare-
Ståndels, IX s 999, BondeStåndets, IX
s 1002.
Ek, om arfvode för ÖfverCommissarien, D.,
anmälan om afRiksens Ständers Revisorer,
II s 817.
Stats- och BancoUtskottens Betänkan¬
de, IV 2. s 1246, 1247, bif. af Adeln,
IX s 34i» af BorgareStåndet, IX s 354»
af PresteStåndet, IX s 36g, af Bonde¬
Ståndet, IX s 38o.
Bevilln. Utskottets Memorial, V 3. s
268, bif. af PresteStåndet, IX 3. s 238,
af Adeln, IX 3. s 337, af BorgareStån¬
det, IX 3. s 353, af BondeStåndet, IX
3. s 35g.
Underd. Skrifvelse, X 2. 2. s 76.
Ekbark, om användande af, vid de så kal¬
lade Engelska LäderGarfverier. Ekon.
Utskottets Betänkande, VIII s 1154- —*
1157, kif. af PresteStåndet, IX s 771»
af BondeStåndet, IX « 816, återrem. af
BorgareStåndet, IX s 829, bif. af Adeln,
IX s 849.
Ytterligare Utlåtande, VIII s i359—
i36a, Lif. af BorgareStåndet, IX s 1129.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 885, 886.
RiksdagsBeslutet, §. 44*
Ekelunds, angående KammarRättsRådet, an¬
sökan om PensionsRätt; StalsUtskottels
Utlåtande, IV 3. s'i544—i548, bif.
af BondeStåndet, IX s 427> Borgare-
Ståndet, IX s 454» Adeln, IX s 469,
af PrestéStåndet, IX s 4p°*
Ekar och Mastträd, örn upphäfvande af för¬
budet mot fällande af; Motion,' reniitt.
till Stats-, Lag- och Ekon. Utskotten, II
s 1296. Jfr Svedjande.
Ekeskogarne, om; Motioner, remitt. till
Stats- och Ekon. Utskotten, II s 1199,
1233.
— om en friare disposition af, i Riket;
Stats- och Ekon. Utskottens Betänkan¬
de, IV 4- s 780 — 8a3, bif. af Adeln,
IX s io52, afPresteStåndet, IX s 1070,
återrem. af BorgareStåndet, IX s 1076,
af BondeStåndet, IX s no3.
Ytterligare Utlåtande, IV 5. s 910,
bif. af BorgareStåndet, IX 3. s 159.
Underd. Skrifvelse, X 2. 2. s 216-—
232.
Eldqvarnen, om inköp af, II s 6ot, 602.
— —angående gjorde anmärkningar. Stats¬
Utskottets Betänkande, IV 2. s io85 —
1089, bif. af PresteStåndet, IX s 346, åter-
85
rem. af BorgareStåndet, IX s 351, af
Adeln, IX. s 361.
Ytterligare Utlåtande, IV 5. s 586—588,
bif. af BorgareStåndet, IX s 986, lagdt
till Handlingarne af BondeStåndet, IX s
990, bif. af Adeln, IX s 1006.
England, utskeppning af Spannemål till,
II s 602 — 604.
— rörande resultatet af den verkstälde
dito; StatsUtskottets Betänkande, IV 3.
s 1090, 1091 , bif. af PresteStåndet, IX
s 34l3, af BorgareStåndet, IX s 351, af
Adeln, IX s 366.
EnkeSäte för II. K. II. Kronprinsessan.
Se Kronprinsessan, om en årlig under-
liålls-summa för.
Enkor, bibehållne vid sine manners Pen¬
sioner, III s i36, 147.
EnskiftesFörordningen , om yrkad förän¬
dring i; Motion, remitt. till Lag- och
Ekon. Utskotten, II s 1192, 1268.
Utskottens Betänkande, VII 2. sio4o,
io4i, bif. af BorgareStåndet, IX s 908,
af PresteStåndet, IX s 923, af Adeln, IX
s 964, af BondeStåndet, IX. s 976.
Ersättning, om, till Innevånarne i Schles¬
wig Hollstein för gjorde leveranser till
Svenska Armeen. StatsUtskottets Betän¬
kande, IV 3. s 1x8—i22, bif. af Pre¬
steStåndet, IX s 56i, af BondeStåndet,
IX s 594, af BorgareStåndet, IX s 657.
Underdån. Skrifvelse, X 1. s 499 —
5oi.
86
Ersättning, om, för Svenske Medborgares
lidne förluster genom uppbri ngn ingar;
Motion, remitt. till StaUTJtskottet, II s
*i4».
Utskottets Betänkande, IV 5. s i36—
181 » återrem. af BorgareStåndet, IX s
1118, af Adeln, IX s n4o, bif. afBon-
deStåndet, IX s 1172.
Ytterligare Utlåtande, IV 6, s i36 —
i43, afsl. af Adeln, som fattat särskildt
beslut, IX 3. s 2ii, af PresteStåndet,
som fattat särskildt beslut, IX 3. s 235,
lagdt till Handlingarng af BondeStåndet,
IX 3, s 281.
Förslag till jemnkning af RiksStåndens
särskildta Beslut, IV 6. s 4oa — 4*4*
bif. af Adeln, IX 3. s 3i5, af Preste¬
Ståndet, IX 3, s 327, af BorgareStåndet,
IX 3. s 33o, afsl. af BondeStåndet, som
uppgifvit nytt förslag, IX 3. s 36o —
302.
Uppgift af VoteringsPropositioner till
frågans afgörande, IV 6. s 570 — 575,
öfverflödiga enligt Adelns beslut, IX 3.
s 3c)5, bif. af BondeStåndet, IX 3. s 409,
af BorgareStåndet, IX 3. s 4a5.
Underd. Skrifvelse, X 3. 2. & 221
34 4-
RiksdagsBeslutet, §. 3g.
ErsättningsFond för Bidrag till Krigsskul-
ders liqviderande, II s 417—4*P-
Eskilstuna FristadsMedel, för åren 1817 —
1879, II s 174.
87
Eskilstuna FristadsMedel, för åren 1820,
1821 , II s 570.
Evangelii-Boken, om Förslag till nya; Kon¬
ungens nådiga Proposition, I 3. s 143
— i46; remitt. till Ekon. Utskottet, II
s 1364-
Utskottets Betänkande, VIII s 1471 —
>485, bif af Adeln, IX 3. s 147* åter¬
rem. af BondeStåndet, IX 3. s 167, för¬
kast. af BorgareStåndet, IX 3. s 306,
bif. af PresteStåndet, IX 3. s 279.
Ytterligare Utlåtande, VIII s i53o —
i533, lagdt till Handlingarne af Adeln,
IX 3. s 366, af PresteStåndet, IX 3. s
368, af BorgareStåndet, IX 3. s 376,
afsl. i följe af särskildt beslut af Bonde-
Slåndet, IX 3. s 385.
Underd. Skrifvelse, X 2. 2. s 160 —
»63.
RiksdagsBeslutet, §. 44*
Examina, om förändrade Stadganden i af¬
seende på publica, för inträde i civila
ämbetsverken; Motion, remitt. till Ekon.
Utskottet, II s i3oi.
Utskottets Utlåtande, VIII s 674 ——
685, återrem. af Adeln, IX s 36o, bif.
af BorgareStåndet, IX s 388, återrem.
af PresteStåndet, IX s 395.
Ytterligare Utlåtande, VIII s 1294,
afsl. af PresteStåndet, IX s 1025, lagdt
till Handlingarne af BorgareStåndet, IX
s 1039, bif. af BondeStåndet, IX s 1049.
Memorial till Adeln, om hufvudsak-
88
89
ligt beslut i målet, Vilis 1536, bes Vara tit
IX 3 s 469.
ExecutionsMagten, om inskränkning i; Mo¬
tion, remitt. till Lagutskottet, II s ii56.
Se Författningar, ceconomiska.
Expeditionslösen, om afskaffande eller be¬
tydlig nedsättning af, vid Domstolarne;
Motioner, remitt. till Lagutskottet, II s
ii54, n83, 1197.
Utskottets Utlåtande, VII 1. s 226 —
_23p, bif. af PresteStåndet, IX s 3o8,
återrem. af BorgareStåndet, IX s 33a, af
Adeln, IX 3. s 396, af BondeStåndet, II
s 1333.
BorgareStåndet beslutit anmoda Utskot¬
tet att snart inkomma med Svar å åter-
remissen, IX 3 s 106.
Utskottets Memorial till BorgareStån¬
det, i anledning af denna anmodan, VII
3. 2. s 9, 10.— BorgareStåndets beslut,
i följe deraf, IX 3. s 191. Förnyadt,
IX 3. s 379.
Ytterligare Utlåtande, VII 3. 2. s 108
— 116, bif. af PresteStåndet, IX 3. s
445, af BorgareStåndet, IX 3. s 44p>
af BondeStåndet, IX 3. s 4^2, af Adeln,
IX 3. s 456.
Underd. Skrifvelse, X 2. 2. s 264—«
266.
RiksdagsBeslutet, §. 44’
— Sättet, angående, af Kongl. Maj:ts nådi¬
ga Resolutioner i Besvärsmål; Motion,
remitt. till Lagutskottet, II s 1196.
Utskottets Utlåtande, VII 1. s 262 —
256, bif. af Adeln, IX s 3o4, återrem.
af PresteStåndet, IX s 3io, af Borgare¬
Ståndet, IX s 313, af BondeStåndet, IX
s 315.
Ytterligare Utlåtande, All 2. s 13 t G
— i3i9, bif. af Adeln, IX s 1108; lagdt
till Handlingarne af BorgareStåndet, IX
s 11 18, af BondeStåndet, IX s ii36,
bif. af PresteStåndet, IX s rt jr.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 398, 399.
Expeditionssättet, af Ståndens Handlingar
under Riksdagen, BorgareStåndets beslut,
IX s 5, BondeStåndets, IX s 7, Adelns,
IX s 10, PresteStåndets, IX. s 11.
— Utskottet, om befordran af skyndsam¬
het vid ärendernas gång inom; Preste¬
Ståndets beslut, IX 3. s 83, antaget af
BorgareStåndet, IX 3. s 85, af Bonde¬
Ståndet, IX 3. s 96, af Adeln, IX 3.
s 112.
Memorial från, med hemställan hu¬
ruvida Ständernas Beslut, i anledning af
StatsUtskottets Utlåtanden, N:o 200 och
2o3 må expedieras, X 2. 1. s 67. Svar
af Adeln, Preste- och BorgareStånden,
X 2. 1. s 68, af BondeStåndet, X 2. 1.
s 69.
1—■ — Dito, med utlåtande öfver ett af Hr
Borgmästaren Hagander ingifvet Förslag,
X 2. 1. s 79, 80. Svar af Adeln, X
2. r. s 80, af Preste-, Borgare-och Bon-
dcStunden, X 2. 1. s 81.
9°
ExpeditionsUtskottets Memorial, med an¬
hållan om ersättning för renskrifnings-
kostnader, X 2. 1. s 209, 210.
Underd. Skrifvelse derom till Kongl.
Maj:t, X 2. 1. s 210, 2ii.
— — Dito med hemställan huruvida Af¬
skrift af IX Art. i Instructionen för Rik¬
sens Ständers Fullmägtige i Riksgälds-
Contoiret, må, genom underd. Missiv,
till Kongl. Maj:t öfverlemnas, X 2. 2. s
190. RiksStåndens Svar, X 2. 2. s 191.
Expenser, om qvittning af. — Se Rättegångs-
Balken, om ändring af 3 och 4 §§• *
21 Cap.
Export, en år 1821 till Italien verkstäld,
af Korn och Hafra, II s 604 — 607,654.
StatsUtskottets Utlåtande deröfver, IV
2. s 1047— io5i, bif. af PresteStåndet,
IX s 348, af BorgareStåndet, IX s 349.
återrem. af Adeln, IX s 361.
Ytterligare Utlåtande, IV s 589,
590, bif. af Adeln, IX s 1007.
F.
FabriksGesällers, om, ställande under Tjen-
stehjonsStadgan. LagUtskottets Betän¬
kande, VII 2. s 1027 — fo3o, återrem.
af Bo-gareStändet, IX s g52, bif. afBon-
deStåndet, IX s 976.
Ytterligare Utlåtande, VII 3. 2. s io4
— 106, bif. af BorgareStåndet, IX 3. s
447*
91
Underd. Skrifvelse, X 2. 2. s 1 1 — i3.
RiksdagsBeslutet, §. 44*
Famillens, om utbetalning af förra Kongl.,
bär i Riket inneslående förmögenhet.
Stats- och BanroUtskottens Betänkande,
IV 6. s 96— 135, bif. af PresteStåndet,
IX 3. s 187, af Adeln, IX 3. s 202, af
BorgareStåndet, IX 3. s 206, af Bonde-
Ståndet, IX 3. s 244*
Underd. Skrifvelse, X 2. 1. s 448.
RiksdagsBeslutet, §.
Fartyg, under sex fot djupgående, om. Se
Lots- och Båkafgifter.
Fastighet, om försäljning af utmätt, endast
i uppslag; Motion, remitt. till Lagut¬
skottet, II s r2o8.
Utskottets Utlåtande, VII 1. s 351 —
355, bif. af BondeStåndet, IX s 334*
återrem. af Adeln, IX s 338, af Borga¬
reStåndet, IX s 355, bif. af PresteStån¬
det, IX s 371.
Ytterligare Utlåtande, VII 2. S716 —
719, bif. af PresteStåndet, IX. s 602, af
BorgareStåndet, IX s 6o5, af Bonde-
Ståndet, IX s 614» af Adeln, IX s 642.
Underd. Skrifvelse, X 2. 1. s 72 — 75.
RiksdagsBeslutet, §. 29.
— angående bestämdt stadgande, huru då
en å BancoAuction försåld, af förra Ega¬
ren inropas med liqviden förhållas skall;
Banco Utskottets Betänkande, VI 1. s
329 — 232, remitU till Lagutskottet af
92
93
PresteStåndet, IX s 33o, Lif. af Adela,
IX s 3/,i.
LagUtskottets Betänkande, VII 2.
890— ,000, Lif. af PresteStundet, IX s
770, af BondeStåndet, IX s 816, af Bor-
gareStåndet, IX s 83i, afsl. af Adeln,
IX s 849.
Underd. Skrifvelse, X 2. 1. s 69— 71.
RiksdagsBeslulet, §. 18.
Fastighetslån, angående yppad förlust på
i Götheborg och Carlshamn. BancoUt-
skottets Betänkande, VI 1. s 32 — 3g,
Lif. af BorgareStåndet, IX s 121, afPre-
sleStåndet, IX s 129.
—- — om årliga afbetalningar på, i Banken;
BancoUtskottets Betänkande, VI i.s3o,
3i, Lif. af BorgareStåndet, IX s 121, af|
PresteStåndet, IX s 129.
huruvida de i Banken qvarliggande
handlingar skola företrädesvis vara be¬
rättigade till; BancoUtskottets Betänkan¬
de, Yl 2. s 221—224, Lif. af Adeln,
IX 3. s 148, af PresteStundet, IX 3.. s
i5i , af BondeStåndet, IX 3. s 175.
— och Odlingslån, angående; Stats- och
BancoUtskottens Betänkande, Yl i.s nv-
lxii, återrem. af PresteStåndet, IX s 520,
af Adeln, IX s 523, af BorgareStåndet,
IX s 527, af BondeStåndet, IX s 53o *).
*) Återremissen besvarad i ytterligare Betänkan¬
det om Rikets PenningeVerk.
'altigvård, om en allmän; Konungens nå¬
diga Proposition, med af särskilde Com-
mitterade utarhetadt Förslag, I 1.S73'—
i58, remitt. till Ekon. Utskottet, II s
1129, 1138, til Lag- och Ekon. Utskot¬
ten, II s 1140, i23i, till Bevill. och
Ekon. Utskotten, II s 1145.
Utskottens Betänkande, VII 1. s 634
— 682, återrem. af BondeStåndet, IX s
590, af Adeln, IX s 644» Borgare¬
Ståndet, IX s 706.
Ytterligare Utlåtande, VII 3. 1. s 39 —
75, Lif. af BondeStåndet, IX 3. s 56,
med vilkor, af föreslagna ändringar, af
PresteStåndet, IX 3. s 53, afsl. af Adeln,
IX 3. s 118.
PresteStåndets inbjudning till Medstån-
den att sig i PresteStåndets Beslut för¬
ena, IX 3. s 56, ej antagen af Bonde-
Stånclet, IX 3. s i33.
Utskottens Memorial lill BorgareStån¬
det om utlåtande öfver frågan, VII 3. 2.
s 92 — 99, Ståndets Svar, IX 3. s 3j3.
Underd. Skrifvelse, X 2. 2. sn3 — ia5.
RiksdagsBeslutet, §. 44’
f— om öfverlåtelse af den vid Auctioner å
confiscerade varor utgående FattigProcent
till Götheborgs; Motion, remitt .till Stats-
Utsk ottel, s 1226.
Utskottets Utlåtande, IV 1. s 724 —
729, bif. af Adeln, IX s 2i5, af Borga¬
reStåndet, IX s 219, af BondeStåndet,
IX s 220, af PresteStåndet, IX s a3o.
94
Fattigvård, om understöd för Carlskrona
Stads; Motion, remitt. till StatsUtskottet,
II s 1147.
Utskottets Betänkande, IV 1. s 173 —
176, bif. af PresteSlåndet, IXS73, åter-
rera. af BorgareStåndet, IX s 75, af
Adeln, I^X s 77, bif. af BondeSlåndet,
IX. s 85.
Ytterligare Utlåtande, IV 1. s 4^4»
lagdt till Handlingarne af BorgareStån¬
det, IX s 130.
Fieandt, rörande en ansökan af Lieutenant
voll, om ersättning för licjen förlust å
hans Boställe; StatsUtskottets Betänkan¬
de, IV 5. s 193—199, bif. af Borga¬
reStåndet, IX s 1137, af BondeStåndet,
IX s ii34, af Adeln, IX s n38, af
PresteStåndet, IX s 1147»
Underd. Skrifvelse, X 1.S874—877.
Fjerdingsmans skyldigheter, om närmare be¬
stämmande af; Ekon. Utskottets Betän¬
kande, VIII s 3o3, 304» bif. af Adeln,
IX s 157, af PresteStåndet, IX s 171,
af BorgareStåndet, IX s 173.
Ytterligare Utlåtande, VIII s 1498,
1499, lagdt till Handlingarne af Bonde-
Ståndet, IX 3. s 170.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 161.
RiksdagsBeslutet, §. 44*
— boställen må från extra rotering frita¬
gas; Ekon. Utskottets Betänkande, VIII
s 885. Se Roteringen, om jemnkning af
extra.
Fjerdingsmans löner, om tillökning af, Stats¬
Utskottets Betänkande, IV 3. s 143 —
i45, bif. af PresteSlåndet, IX s 563, af
BorgareStåndet, IX s 584, af Adeln, IX
s 599.
Underd. Skrifvelse, X 1.S472—474*
■— aflönande, om; Stats- och Ekon. Ut¬
skottens Betänkande, bif. af PresteStån¬
det, IX s 58o, af BorgareStåndet, IX s
585, af Adeln, IX s 595.
FinancePlan, förslag till en; remitt. till
Stats- och BancoUtskotten, II s 1169,
1319, 1320, 1240, 1260, 1285, i3o8,
1309, i3ii, i3i4, i3i5, 1344» *345,
Besvarade i Betänkandet om Rikets Pen-
ningeVerk.
om uppgifvande af grunderna för
den blifvande; Stats- och BancoUtskot-
tens Utlåtande, IV 1. s 744 — 762, bif.
af Adeln, IX s 316, lagdt till Handlin¬
garne af BondeStåndet, IX s 322, afBor-
gareStåndet, IX s 233, af PresteStån¬
det, IX s 344.
Finland, angående Magazinslnrättningens
utestående fordringar i; StatsUtskottets
Betänkande, IV 2. s io54, lagdt till Hand¬
lingarne af PresteStåndet, IX s 343, af
BorgareStåndet, IX s 34g. af Adeln, IX
s 363.
Finnar, om tillstånd för de, sorn bo på
Sveriges och Norriges gränsor, att upp¬
rätta särskilda kyrkor. Ekon. Utskottets
Utlåtande, Vili s 3o3 — 309, bif. af
ÖG.
Adeln, IX s 260, af PresteStåndet, IX.
s 262, af BorgareSlåndet, IX s 266, af
BondeStåndet, IX s 269.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 3c>4 — 3o6.
RiksdagsBeslutet, §. 44*
Fiscaler, Lands-, att, ej utan efter laga
dom må skiljas från tjenstehj Ekon. Ut¬
skottets Utlåtande, VIII s 191 —
återrem. af Adeln, IX s 214, till endel
af PresteSlåndet, IX. s 22c), utan inskränk¬
ning af BorgarcStåndet, IX s 23a, och af
BondeStåndet, IX s 236.
Ytterligare Utlåtande, VIII s j32 —
j38, till en del afsl. af Adeln, IX s 383,
Lif. af PresteSlåndet, IX s 385, lagdt
till Ilandlingarne af BorgareStåndet, IX
s 390.
Fisken, om Kronans i allmänhet och om
en friare Fiskerättighet; Motioner, re-
mitt. till StatsUtskottet, II s 1292, i3i2.
Utskottets Utlåtande, IV 2. s 1782—•
1787, lagdt till Ilandlingarne af Adeln,
IX s 1122.
Flach, Landshöfdingen, m. m. åtalad af Ju-
stitiae Ombudsmannen, II s 1066, 1080
•—1082.
—• Lieutenant. Se Liljecreutz.
Flottans Civil- och Befäls-expedition. Särsk.
Utskottets Betänkande, XI s i38.
Flyinge. Se Allmogens i vissa härader af
Malmöhus Län dagsverksskyldighet.
Fock,
97
Fock, Presidenten Baron, uppburit 3o,ooo
R:dr af MagazinsDirectionens Cassa till
Spannmåls inköp för Upsala Län, II s
851.
StatsUtskottets Utlåtande öfver Revi-
sorernes anmärkning derom, IV 2. s 1021
— 1025. Se Magazinslnrättningens För¬
valtning, anmärkningspuncter vid.
Folkmängden år 1820, II s 3a5 — 367.
Fond af medel, som enligt Tractater med
fremmande Magter tillkommit, dess skick
den 3i Oct. 1820, s 26, 27.
— till Lombardens bedrifvande vid Ge-
neral-AssistanceContoiret, II s 43o, 431.
— om anvisande af en, till Pensioner för
StatsRådets Ledamöter. StatsUtskottets
Betänkande, IV 3. s 555 — 557, bif. af
PresteStåndet, IX S719, af BorgareStån¬
det, IX s 722, af BondeStåndet, IX s
734.
— om en, till understöd för Jordbrukare
som lidit af frost- eller hagelskada. Kon¬
ungens Nådiga Proposition, I 1. s 266,
remitt. till Ekon. Utskottet, II s 1173,
1177, 1181.
Utskottets Utlåtande, VIII s 76—■'79,
bif. af Adeln, IX s 142, återrem. af Pre¬
steStåndet, IX s i5o, bif. af Borgare-
Ståndet, IX s 172, återrem. af Bonde-
Slåndet, II s 1820.
Ytterligare Utlåtande, VIII s 1289 —
1243, bif. af PresteStåndet, IX s 925,
7
98
lagdt till Ilandlingarne af BorgareStån-
det, IX s 952, Lif. af BondeStåndet, IX
s 975.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 722, 728.
RiksdagsBeslutet, §. 44-
Fond, om disposition och förstärkning af
Bankens redbara.
RiksdagsBeslutet, §. 18.
Fordran hos Norrska StatsCassan, IV 1. s
20 4*
Fordringar, RiksgäldsContoirets, balancera-
de till den i Januarii 1822, II s 4*5,
436.
— i utländskt Mynt, II s 41^-
Fordringsegare, om rättighet för, att sjelf—
ve välja utmätningsman. LagUtskottets
Betänkande, VII 1. s 355 — 358, bif. af
BondeStåndet, IX s 335, af Adeln, IX
s 341» af BorgareStåndet, IX s 355, af
PresteStåndct, IX s 372.
Forvagnslnrättning, om, i Riket; Motion,
remitt. till Ekon. Utskottet, II s 1282,
Besv. i Betänkandet om Skjutsnings-an-
stalterne.
Frese, Capitaine, Emanuel de. .Se Konun¬
gens Befallningshafvande i Örebro Län.
Fresk, om anstånd för Fabriksldkaren, med
inbetalning af ett LåniManufacturDiscont-
Fonden. StatsUtskottets Utlåtande, IV
4. s 581—585, bif. af PresteStåndet,
IX s g85, af BondeStåndet, IX s 988,
af BorgareStåndet, IX s 999, af Adeln,
IX s 1006.
99
Underd. Skrifvelse, X 1. s 769.
RiksdagsBeslutet, §. 19.
Fribrefs rättighet, om en ytterligare, för
Städernes Magistrater. Bevilln. Utskottets
Betänkande, V 1. s 99— 106, återrem.
af Adeln, IX s 213, bif. af BondeStån¬
det, IX s 221, återrem. af BorgareStån¬
det, IX s 233, bif. af PresteStåndet, IX
s 243.
Ytterligare Utlåtande, Y 1. s 341 —•
344> bif* af BorgareStåndet, IX s 478, lem-
nadt utan afseende af PresteStåndet, IX
s 492 och af BondeStåndet, IX s 49^»
bif. af Adeln, IX s 534.
Memorial med förslag till Voterings-
Propositioner, remitt. till förstärkta Stats-
Utskottet af Adeln, IX s 534, af Preste¬
Ståndet, IX s 538, af BondeStåndet, IX
s 547.
StatsUtskottets Memorial, om verkstäld
votering, IV, 3. s 172, bif. af Preste¬
Ståndet, IX s563, lagdt till Händlingar-
ne af BondeStåndet, IX s 569, af Adeln,
IX s 5y5.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 429, 43o.
Frimarknaders hållande, om rättighet till,
vid Wrigstad, Rydaholm och Stenunge-
sund. Se Stad, om anläggande af en ny
i Kronobergs Län.
—* — Dito Dito vid Svanesund. Motion,
remitt. till Ekon. Utskottet, II s 1210.
Utskottets Utlåtande, VIII s 72 — 74,
bif. af Adeln, IX s 187, af PresteStåndet,
ioo
IX s i48, af BondeStåndet, IX s i54»
.af BorgareStåndet, IX s i63.
Underd. Skrifvelse, X i. s 121, 122.
RiksdagsBeslutet, §. 44*
Frimarknaders hållande, om rättighet till
ytterligare, i Grenna och Skenninge. Mo¬
tioner, remitt. till Ekon. Utskottet, II s
1252, 1263.
Utskottets Utlåtande, VIII s 158 ■—
160, bif. af Adeln, IX s 182, af Preste-
Ståndet, IX s 188, af BondeStåndet, IX
s 194, af BorgareStåndet, IX s 206.
Underd. Skrifvelse, X 1. s i59, 160.
RiksdagsBeslutet, §. 44*
Fristad, om inrättande af en, för mindre
Brottslingar. StatsUtskottets Betänkande,
IV 5. s 572 — 575, bif. af PresteStån-
det, IX s 1232, af BorgareStåndet, IX.
s 1234, af BondeStåndet, IX 3. S21, af
Adeln, IX 3. s 24.
Fryksände Socken i Wermeland, om anläg¬
gande af en Koping i; Motion, remitt.
till Ekon. Utskottet, II s 1254.
Utskottets Utlåtande, VIII s 98 — 106,
återremitt. af Adeln, IX s i56, bif. af
PresteStåndet, IX s 169, af BondeStån¬
det, IX s 178, återi’em. af BorgareStån¬
det, IX s 191.
ytterligare Utlåtande, VIII s 739 —<
745, lagdt till Handlingarne af Preste¬
Ståndet, IX s 386, af BondeStåndet, IX
s 395, bif. af Adeln, IX s 397, förkast,
af BorgareStåndet, IX s 4ia-
IOI
Memorial om jemnkning af RiksStån-
dens olika beslut, VIII s i463, i464,
bif. af PresteStåndet, IX 3. s 80, af Bon¬
deStåndet, IX 3. s 91, lagdt till Hand¬
lingarne af BorgareStåndet, IX 3. s 104»
af Adeln, IX 3. s 115.
Underd. Skrifvelse, X 2. s 192, 193.
RiksdagsBeslutet, §. 44*
Frälsebondes befrielse, om, från skyldig¬
heten att tourvis bestrida Fjerdingsmans-
befattningen. Ekon. Utskottets Betänkan¬
de, VIII s 19—-21, bif. af PresteStån¬
det, IX s 102, återrem. af BorgareStån¬
det, IX s io5, bif. af Adeln, IX s 115.
Ytterligare Utlåtande, VIII s 771 —
773, förkast, under vidtagande af särsk,
beslut, af BondeStåndet, IX s 4^1, lika¬
ledes af BorgareStåndet, IX s 4^7*
— Hemman, om åliggande för, att i Krono-,
Håll- och ReserveSkjuts deltaga; Motion,
remitt. till Ekon. Utskottet, II s 1209.
Utskottets Utlåtande, VIII s 62 — 64,
bif. af Adeln, IX s 137, af PresteStån¬
det, IX s 148, af BondeStåndet, IX s
154, af Box-gareStåndet, IX s 172.
Fullmagt, contrasignerad, å lön för Perso¬
ner, utaix behörigt anspråk dertill; an¬
märkt mot Konungens Föredi agande. Con-
slit. Utskottets Utlåtande deröfver, III
s 120—'122. Se Anmärkning, Hr Tref-
fenbcrgs.
Fulbnagts- och Papperslösen. Särsk. Utskot¬
tets Betänkande, XI s x 16. a5i.
102
Fullmagters och LysningsSedlars förseende
med stämpladt papper , om. Se Chartte
Sigillatas Författning, om en förnyad.
Memorial med Förslag till Voterings-
Propositioner i afseende på Ståndens skilj-
agtiga beslut i ämnet, V 2. s 177— 179,
bif. och öfverlemnadt till Förstärkta Stats-
Utskottet af Adeln, IX 3. s 228,af’Pre-
steStåndet, IX 3. s 233, afBorgareStån-
det, IX 3. s 240, af BondeStåndet, IX
3. s 25g.
Fullmägtige i PiiksgäldsContoiret, öfver fö¬
reslagen belöning åt, för deras möda med
utredning af FilialDisconterne; StatsUt-
skottets Utlåtande, IV 1. s 485 — 488,
bif. af Adeln, IX s 125, af BondeStån¬
det, IX s i34, af BorgareStåndet, IX s
i3g, af PresteSlåndet, IX s 147*
Fylleri och Dryckenskap, om ändring i
Kongl. Förordningen den 24 Aug. 1813,
angående straff för; Motion, remitt. till
Lagutskottet, II s ia3i.
Utskottets Utlåtande, VII 1. s 4^2—
468, återrem. af PresteStåndet, IX s 386,
bif. af BondeStåndet, IX s 3g2, återrem.
af Adeln, IX s 4°3, af BorgareStåndet,
IX s 412.
Ytterligare Utlåtande, VII 2. s u53
— ii63, bif. af PresteSlåndet, IX s 998,
af BorgareStåndet, IX s 1001, af Adeln,
IX s 1013.
Memorial till Hederv. BondeStåndet i
io3
anledning af dess beslut öfver Frågan,
VII 3. 2. s 8, 9.
Fyrbåk, om anläggande afen, på Holmöns
norra udde; StatsUtskottets Betänkande,
IV 2. s 975 — 979, bif. af PresteStån¬
det, IX s 288, af BorgareStåndet, IX s
291, af Adeln, IX s 296.
— — på Björnklippan eller vidSöderarm;
Motion; remitt. till Stats- och Ekon. Ut¬
skotten, II S 1225.
Utskottens Betänkande, IV 2. s iig4
— i>97» bif. af Adeln, IX. s 329, af Pre¬
steStåndet, IX s 331, af BondeStåndet,
IX. s 334, af BorgareStåndet, IX. s 335.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 255, 256.
RiksdagsBeslutet, §. 44-
FyringsMedel, Danska, I 1. s 84o.
Fångars flygt, om anstalter till förekom¬
mande af; Konungens Nådiga Proposi¬
tion, I 2. s i85 — 188, remitt. till Lag¬
utskottet, II s 1353, i354, i355, i356.
Utskottets Utlåtande, VII 3. 1. s i3 —
20, bif. a Adeln, IX s 1217, återrem. af
Pi •esteStåndet, IX s 1220, bif, af Borga¬
reStåndet, IX s 1234.
Ytterligare Utlåtande, VII 3. 2. s 54
—‘56, lagdt till Handlingarne af Adeln,
IX 3. s 208, af BorgareStåndet, IX 3.
s 224, af BondeStåndet, IX 3. s 244,
bif. af PresteStåndet, IX 3. s 262.
Underd. Skrifvelse, X 2. 1. s 333 —
336.
Fångföringssätt, om ändring i närvarande;
io4
Motioner, remitt. till Stals-, Lag- och
Ekon. Utskotten, II s 1204, is44» I299*
Utskottens Betänkande, IV 4- s i56 —
162, bif. af PresteStåndet, IX s 742,
återrem. af BondeStåndet, IX s 791, af
BorgareStåndet, IX s 829, bif. af Adeln,
IX s 853.
Ytterligare Utlåtande, IV 5. s 5i 1, 512,
bif, af BondeStåndet, IX s 1228.
FångPredikanter, om tillökning i Lönean¬
slagen för; Motion, remitt. till SlatsUt-
skottets, II s 1 j 52.
Besvarad i Utskottets Betänkande, om
inrättande af ett allmänt Arbetshus.
— Vården, om bidrag till, i Götheborg.
StatsUtskottets Betänkande, IV 1. s 194
— 198, bif. af PresteStåndet, IX s 74»
af BorgareStåndet, IX. s 74, af Adeln,
IX s 77, återrem. af BondeStåndet, II
$ i3o3.
Ytterligare Utlåtande, IV 1. s
5i8, bif. af BondeStåndet, IX s 14 * -
Underd. Skrifvelse, X 1.S106—109.
— spillning. Se Utslag.
Födde och Döde, åren 1815—>1820, II s
302.
Fögderi, om ett nytt, i Wermeland. Stats¬
Utskottets Utlåtande, IV 1. s 27— 35, bif.
af PresteStåndet, IX s 36, af Borgare-
Ståndet, IX s 37, af BondeStåndet, IX
s 39, återrem. af Adeln, IX s 42.
Förnyadt Utlåtande, IV 1. s 435, lagdt
till Ilandlingarne af Adeln, IX s ia3.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 5o ■—54,
Förbrytare, om Författningars vidtagande
emot allmänna; Motion, remitt. till Lag¬
utskottet, II s 1243.
Utskottets Utlåtande, VII t. s 58—62,
bif. af BorgareStåndet, IX. s i32, af
Adeln, IX s i36, återrem. af PresteStån¬
det, IX s 149, bif. af BondeStåndet, IX
s 154.
Ytterligare Utlåtande, VII 1. s 3gy—
399, lagdt till Ilandlingarne af Adeln, IX
s 362, af PresteStåndet, IX s 371, af
BorgareStåndet, IX s 375.
Föredragande i FinanceÄrender, Anmärk¬
ning mot, IV 1. s 39. Se Anmärkning.
— i Krigsärender, Anmärkningar mot, IV,
1. s 39 och i58. Se Anmärkning.
Föredragning inför Kongl. Majit. Särsk.
Utskottets Betänkande, XI 114-
Föreskrifter, af Kongl. Majit nådigst med¬
delade om Spannmåls-undsättningsskul-
ders snara liqviderande under åren 18x9
— 1822, II s 619, 623.
Författning, oeconomisk, må ej för skynd¬
samt sältas i verksamhet. Ekon. Utskot¬
tets Betänkande, VIII s 94—-98, bif.
af Adeln, IX s i56, af PresteStåndet,
IX s 169, af BorgareStåndet, IX s 172,
af BondeStåndet, IX s 178.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 2i5—-217.
PiiksdagsBeslutet, §. 44*
— örn upphäfvande af den, som afser
att förekomma kostsamma Begrafningar.
io6
Motion, remitt, till Lagutskottet, II s
I23o.
LagUtskottets Betänkande, VIIi.s65,
66, bif. af Adeln, IX. s 181, af Preste-
Ståndet, IX s 1S6, af BondeStåndet, IX.
s iq3.
Författningar, om ändring i nu gällande
prohibitiva; Bevillnings- ocb Ekon. Ut¬
skottens Betänkande, V i. s 58i — 612,
bif. af Adeln, IX s 1177, förkast, afB01-
gareStåndet, IX. s np4> tif. af Bonde-
Ståndet, IX s 1200, af PresteStåndet, IX
s 1206.
Författningars, om allmänna, utgifvande på
trycket. Ekon. Utskottets Betänkande,
VIII s i365 — 1387, kif- af BondeStån-
det, IX s 1152, återrem. af Adeln, IX
s 1161, af PresteStåndet, IX s 1162, af
BorgareStåndet, IX s 1164.
Ytterligare Utlåtande, VIII 1. s i5oO'—
i5i4> bif. med tillägg af PresteStåndet,
IX 3. s i83, lagdt tili Handlingarne af
BondeStåndet, IX. 3. s 192, bif. af Bor¬
gareStåndet, IX 3. s 209.
Underd. Skrifvelse, X 2. 2. s i46—-
160.
RiksdagsBeslutet, §. 44-
— uppläsande i Kyrkorne, om förändradt
sätt för; LagUtskottets Betänkande, VII
1. s 128— i33, bif. af Adeln, IX s 198,
af PresteStåndet, IX s 201, återrem. af
BorgareStåndet, IX s 206.
Ytterligare Utlåtande, YII 1. s 564 —
107
■ 571, förkast, af BorgareStåndet, IX. s 478,
I af BondeStåndet, IX s 479*
Förlust, om yppad, på Fastighetslån i Gö-
I theborg och Carlshamn. BancoUtskottets
I Betänkande, VI 1. s 82 — 89, bif. af
t BorgareStåndet, IX s 121, af PresteStån-
I det, IX. s 129.
JörmyndareKammare, om inrättande af, i
I alla Rikets Provinser. Se Låntagare, om
I äfventyret för Banken.
'ormyndares, om, frikallelse från skyldig-
t heten att öka Myndlingars Capital. Mo¬
ll tion, remitt. till Lagutskottet, lis ii32.
Utskottets Betänkande, XII 1. s i5 —
I 18, återrem. af PresteStåndet, IX s 89,
I bif. af BondeStåndet, IX s 96, af Bor-
I gareStåndet, IX s io3, af Adeln, IX s
114-
Ytterligare Utlåtande, VII 1. s 554—•
558, bif. af PresteStåndet, IX s 41 o, lagdt
till Handlingarne af BorgareStåndet, IX
s 4r 1 *
förskott till kostnader vid Chartae Sigillatte
livitstämpling, II s 4^5^
— — till expenser, II s 436.
— från LänsRänterierne oliqviderade, II s
18, 19.
StatsContoirets förklaring deröfver, II
s 3i, 3a.
Förslag till civil- och mililaire-tjenstcr, om
stadgande af vissa Föreskrifter, som bö¬
ra iagttagas vid upprättande af; Ekon. Ut¬
skottets Betänkande, Vilis 1467—x47°-
io8
Försvarsstyrka, rörande grunderne för in¬
rättandet af Rikets; StatsUtskottets Be¬
tänkande, IV 3. s 4*3 — 433, bif. af
PresteStåndet, IX. S701, af BorgareStån-
det, IX s 704, af BondeStåndets, IX s
7°9-
— Verket, om anslag till StatsUtskottets
Förslag till VoteringsPropositioner, IV
5. s 80 — 84> gillade af Adeln, IX s
1087, PresteStåndet, IX s 1095, af
BorgareStåndets, IX s 1077.
•— — dito dito; Förstärkta StatsUtskottets
Anmälan om anstäld Votering, IV 5. s
282 —285, iemnadt lill StatsUtskottet af
Adeln, IX s 1158.
Förvaltningen af Sjöärenderna föreslagen
till indragning af Särsk. Utskottet, XI
s 2p3.
FörvaltningsChefens myndighet öfver under¬
ordnade. Särsk. Utskottets Betänkande, XI
S II7 .120. 2.51, 2Ö2.
.— Myndigheter af a:a Instantien. Särsk.
Utskottens Betänkande, XI s ii5.
G.
Gagnefs Socken, angående det till, utgång-
ne Lånebiträde. BancoUtskottets Betän¬
kande, VI 1. s 39 — 46. bif. af Borga-
reStåndet, IX s 121, af PresteStåndet,
IX s 129,
GarnizonsSjukhusets byggande i Stockholm,
om utgifterna vid; StatsUtskottets Betän¬
109
kande, IV 3. s 29 — 4°> bif- Preste¬
Ståndet, IX s 539, återremitt. af Bon-
deStåndet, IX s 552, bif. af Adeln, IX
s 573, återrem. af BorgareStåndet, IX s
586.
Ytterligare Utlåtande, IV 5. s 809 —
812, lagdt lill Handlingarne af Adeln,
IX 3. s 98, bif, af BorgareStåndet, IX
3. s 98, af BondeStåndet, IX 3. s 111.
Underd. Skrifvelse, X 2. t. s 144 —
146.
Gellivare Jernmalmsberg i Luleå Lappmark;
Motion, remitt. till Ekon. Utskottet, II
s 1262.
Stats- och Ekon. Utskottens Betänkan¬
de, IV 4. s 148 — 155, bif. af Preste¬
Ståndet, IX s 727, återrem. af Bonde-
Ståndet, IX s 735, bif. af BorgareStån¬
det, IX s 807, återrem. af Adeln, IX s
844.
Ytterligare Utlåtande, IV 5. s 343 —•
346, bif. af Adeln, IX s 1179, lagdt till
Handlingarne af BorgareStåndet, IX. s
ii85, bif. af BondeStåndet, IX s 1189.
Underd. Skrifvelse, X 2. 1. s 472—
475.
RiksdagsBeslutet, §. 44*
Giftermål, H. K. H. Kronprinsens , nå¬
digst meddelad underrättelse om, IX s
17 —• 20.
Glas, om förhöjning i Tullen för Finskt
och Ryskt; Ekon. Utskottets Betänkande,
VIII s 1287 — I29G af Adeln, IX
I IO
s iof4> af PresteStåndet, IX s 1016, af
BorgareStåndet, IX s 1021.
Glasbruken, om tillökning af det från Ma-
nufacturDisconten bestämde Låneanslag
för Svenska; Motion, remilt. till Stats-
Utskottet, II s 1246.
Utskottets Betänkande, IV 4- s /\o/[ —
4o6, bif. af PresteStåndet, IX s 892, af
BorgareStåndet, IX s 897, af Adeln, IX
s 961.
— ocb Porcelainesförares samt Smideshand-
lares celi Lumpsamlares obehöriga kring¬
strykande, om; Motion, remitt. till Ekon.
Utskottet, II s 1265.
Utskottets Betänkande, "Vilis 1194 —
1204, afslaget af PresteStåndet, IX s 856,
bif. af Adeln, IX s 869, förkast, af Bor¬
gareStåndet, IX s 876,
Ytterligare Utlåtande, VIII s i52i —
i525, lagdt till Handlingarne af Borgare¬
Ståndet, IX 3. s 280, af Adeln, IX 3.
s 292, af BondeStåndet, IX 3. s 296.
Gothilander, Häradshöfding, åtalad af Ju¬
stitia! Ombudsmannen; II s 1118, 1123.
Gollilands Allmoge, om befrielse för, från
skyldigheter att underhålla Sjöbroar, La-
stagebryggor, m. m. Motion, remitt. till
StatsUtskottet, II s 1155.
StatsUtskottels Memorial, med anmä¬
lan, att detta ärende ej tillhör dess be¬
fattning, IV 1. s 87, 88.
Ekon. Utskottets Betänkande, VIII s
4o 1—’4°8, bif. af PresteStåndet, IX s
111
243, återremitt. af BorgareStåndet, IX
s 247.
Ytterligare Utlåtande, VIII s i44°>
bif. af Adeln, IX s 1217, af PresteStån¬
det, IX s 1219, af BorgareStåndet IX s
1222, af BondeStåndet, IX s 1228.
Underd. Skrifvelse, X 2. 1. s 20 — 22.
RiksdagsBeslutet, §. 44-
Granskning, om fulländad, af StatsRådets
Protocoll; Conslit. Utskottets Betänkan¬
de, III s i5a — 173, lagdt till Handlin¬
garne af Adeln, IX. s 4^3, i anledning
deraf PresteStåndets beslut, IX s 471 —
473, lagdt till Handlingarne af Bonde-
Slåndet, IX s 479» af BorgareStåndet, IX
s 5o5 — 5i3.
Grufvehjelpen, om extra, i stora Koppar¬
bergslän. Konungens nådiga Proposition,
I 1. s 319,320, remitt. till StatsUtskot¬
tet, II s 1173, till Stats- och Bevill. Ut¬
skotten, II s 1176, J179.
Utskottens Betänkande, IV 4- s 69—■
77, bif. af PresteStåndet, IX s 741, åter¬
remitt. af BorgareStåndet, IX s 810, af
Adeln, IX s 843.
Ytterligare Utlåtande, IV 5. s 347 —
35a, bif. af Adeln, IX s 1179, af Pre¬
steStåndet, IX s 1181, af BorgareStån¬
det, IX s 1186, af BondeStåndet, IX s
1188.
Underd. Skrifvelse, X 2. 1. s 357 —
359.
Grunder, om bestämmande af allmänna,
112
för ett StatshushållningsSystem. Stats-
ocli BancoUtskottens Betänkande, IY i.
s 5io — 5i3, bif. af Adelil, IX. s 144»
återrem. af PresteStåndet, IX s i5o, bif.
af BorgareStåndet, IX s i5i, af Bonde-
Ståndet, IX s 153.
Ytterligare Utlåtande, IV 3. s 3c)4>
bif. af PresteStåndet, IX s 701.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 214, 215.
RiksdagsBeslutet, §. 44
Grundlagar, uppgift på de från föiTa Riks¬
dagen hvilande förslag. till ändring af
Rikets, III s 16 — 67.
— Dito på godkände förslag till ändring af
Rikets, III s 83 — 98.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 141 -
RiksdagsBeslulet, §. 4-
— angående rättelse af åtskilliga Tryckfel
i, och deputerades utseende att bevaka
deras felfria tryckning; ConstitutionsUt-
skottets Betänkande, III s i'4, i5* bif.
af BondeStåndet, IX s 106, af Borgare-
Ståndet, med uppdrag att ärendet be¬
sörja åt Riksens Ständers Committerade
för Tryckfrihetens vård, IX s 119, detta
beslut gilladt af PresteStåndet, IX s 126,
af Adeln, IX s 145, och äfven af Bon¬
deStåndet, IX S 1Ö2.
— om lämplige medel till ett allmännare
spridande af Rikets; Motion, remitt. till
Lagutskottet, II s 1154-
Utskottets Betänkande, VII 2. s 1107 —•
lin,
iiii, bif. af BondeStåndet, IX s 07^,
af Adeln, IX s 992.
Grundlagsförändringar, föreslagna af Särsk.
Utskottet, XI S 222, 223.
Grusning, om lämpligaste tiden till allmän¬
na vägarnes; Ekon. Utskottets Betänkan¬
de, afsl. af Adeln, IX S225, bif. af Pre¬
steStåndet, IX s 243.
Förnyadt Utlåtande, lagdt till Hand-
lingarne af Adeln, IX s 38a, af Preste¬
Ståndet, IX s 384» af BorgareStåndet, IX
s 390.
Grustägt, om rättighet till, på andras egor,
för underhållandet af allmänna vägarne.
Motion, remitt. till Lag- och Ekon. Ut¬
skotten, II S 1212.
Utskottens Betänkande, VII 1. s 3a5
— 331, återrem. af Adeln, IX s 3o6,
bif. af PresteStåndet, IXs3io, återrem.
af BorgareStåndet, IX s 3ir, af Bonde¬
Ståndet, IX s 3i5.
Ytterligare Utlåtande, VII 2. s io48
•—io52, bif. af PresteStåndet, IXsgail,
af BorgareStåndet, IX s 954, af Adeln,
IX s 965, af BondeStåndet, IX s 973.
Underd. Skrifvelse, X 2. 1. s 5o—>53.
RiksdagsBeslutet, §. 44-
Guld och Silfver, om afskaffande af, på uni¬
former. Motion, remitt. till Ekon. Ut¬
skottet, II s 1238. Se Nationalitetens
återställande, om.
Underd. Skrifvelse, X 1. s *83.
8
RiksdagsBeslutet, §. 44*
Guld och Silfver, om förändring i nu gäl¬
lände beläningsvärde å, i Banken. Ban-
coUtskottets Betänkande, Via. s 33i —
335, åt^-rem. af Adeln, IX 3. sai5,bif.
af PresteStåndet, IX 3. s rai, återrem.
af BondeStåndet, IX 3. s a58.
Ytterligare Utlåtande, IV a. s 437 —
469, bif. af Adeln, IX 3. s 365, af B01-
gareStåndet, IX 3. s 377, af BondeStån¬
det, IX 3. s 381, af PresteStåndet, IX
3. s 6o3.
Gyllenstjernska Famillens, angående, Krono¬
fordran. StatsUtskottets Betänkande, IV
4. s 5oa— 517, bif. af PresteStåndet, IX
s 924, af BorgareStåndet, IX S954, åter-
rém. af Adeln, IX s 966, bif. af Bonde-
Ståndet, IX s io45.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 744 — 748-
Gårdfarihandel, om upphäfvande af. Mo¬
tioner, remitt. till Ekon. Utskottet, II s
ir58, 1198, 1396.
Utskottets Betänkande, VIII s 335 —
38o, afslag. af Adeln, IX s 273, bif. af
PresteStåndet, IX s 287, af BorgareStån¬
det, IX s 29a.
Underd. Skrifvelse, X 1. s ao3.
RiksdagsBeslutet, §. 44*
Gårdsby. Se Linodling.
Gäldenär, öfver förslaget att bysatt, må va¬
ra pligtig sin skuld med arbete aftjena;
Motioner, remitt. till Lagutskottet, II s
ji65, >279.
115
Utskottets Betänkande, VII r. s 533—i
544» afsl. af PresteStåndet, IX s 4°9*
återrem. af Adeln, IX s 419, af Borga¬
reStåndet, IX s 4a5, af BondeStåndet,
IX s 421.
Ytterligare Utlåtande, VII a. s io56—*
1067, lagdt till Handlingarne af Preste¬
Ståndet, IX s 998, förkast, af Borgare-
Ståndet ^ IX s 999.
RiksdagsBeslutet, §. 27.
Gärdesgårdsdelningar, om bestämmande af
ordningen för stadfästelse m. rn. å af
Landtmätare verkstälde; Lag- och Ekon.
Utskottens Betänkande, VII 2. s. 1184,
ji85. bif. af PresteStåndet, IX s 1024,
af BorgareStåndet, IX s 1029.
Ytterligare Utlåtande, VII 3. 1. s aa6,
227, lagdt till Handlingarne af Preste¬
Ståndet, IX 3. s 120, bif. af BondeStån¬
det, IX 3. s 187, lagdt till Handlingar¬
ne af Adelil, IX 3. s 149, af Borgare¬
Ståndet, IX 3. s i58.
Gästgifveriet anläggning, om; Motion, re¬
mitt. till Ekon. Utskottet, II s 1192.
Utskottets Betänkande, VIII s 29, 3o,
bif. af PresteStåndet, IX s 102, af Bor¬
gareStåndet, IX s 104, af BondeStåndet,
IX s 108, af Adeln, IX s 116.
•— om, inrättande på Vermdön. Motion,
remitt. till Ekon. Utskottet, II s 1263.
Utskottets Utlåtandéi VIII s 390,391,
bif. af Adelli, IX s 217, af BorgareStän-
i *6
det, IX s 220, af BondeStåndet, IX a
223, af PresteStåndet, IX s 286.
Gästgifveriers förmåner, om ytterligare;
Stats- och Bev. Utskottets Betänkande,
’1V 6, s iq5— 200, bif. af BondeStån¬
det, IX 3. s 260.
Götheborg, om Lånebiträdet för, med 5
Procents Ränta, II s 383 — 386. 766—*
77°-
— för, med 6 Procents Ränta, II s
4o3 — 4°5•
— — om det vid sista Riksdagen beviljade
för; BancoUtskottets Betänkande, VI 1.
s 47—54, bif. af BorgareStåndet, IX s
121, af PresteStåndet, IX s 129.
— om vilkoren för återbetalningen af be¬
viljade lånebiträdet för; Motion, remitt-
till BancoUtskottet, II s 1154-
(Jtskottets Betänkande, VI 1. s 235 —
243, återrem. af Adeln, IX s 327, af
PresteStåndet, IX s 331, bif. af Bonde-
Ståndet, IX s 334. återrem. af Borgare-
Ståndet, IX sf 335.
Ytterligare Utlåtande, VI 1. s 703—•
714. bif. af BondeStåndet, IX s 796, af
Adeln, IX s 854-
— om inköp af åtskillige Trädhus i; Mo¬
tion, remitt. till StatsUtskottet, lis 1285.
Utskottets Betänkande, IV 1. s 53o,
531, bif. af Adeln, IX s 146, af Pre¬
steStåndet, IX s 149, af BorgareStån¬
det, IX s i52, af BondeStåndet, IX
> 153,
117
H.
Hafra, 5oo tunnor, skickade till Norrige,
II s 834 — 837.
— — — om transport af dem till Sunds¬
vall, III s 131 — i43.
dito dito. StatsUtskotlets Utlå¬
tande i anledning af; IV 2. s 1057 —
ioÖg, bif. af PresteStåndet, IX s 343,
af BorgareStåndet, IX s 349» af Adeln»
IX s 364.
— — anbefalda att ur MagazinsDirectionen
aflemnas till Konungens disposition, III
s 134» i43.
Hafrelast, sjöskadad, II s 589, 590.
Hafstång, om rättighet att upphem ta; Mo¬
tion, remitt. till Ekon. Utskottet, 11 s
1212.
Utskottets Betänkande, VIII s 178 —
182, bif. af Adeln, IX s 183, af Preste¬
Ståndet, IX s 189, af BorgareStåndet,
IX s 206, af BondeStåndet, IX s 209.
Hagelskada. Se Fond.
Hall- och ManufaclurRätt, om indragning
af Stockholms; Ekon. Utskottets Memo¬
rial, med frågans bänskjutaiide till Särsk.
Utskottet, VIII s 3oi, 302, bif. af Bor¬
gareStåndet, IX s 133.
— Ordningen, om yrkad ändring af 1 Art.
4 §. af Kongl. LagUtskottets Betänkan¬
de, VII 3. 2. s 19 — 23, bif. af Bonde-
Sfåndet, IX 3. s *57, af Adeln, IX 3.
s 182, af BorgareStåndet, IX 3. s 230.
118
Hallands län, om ändring af de i, hittills
följde grunder för Skattelösen af Krono¬
hemman; StatsUtskottets Betänkande, IV
i. s 916 — 919, hif. af Adeln, IX s 259,
af BorgareStåndet, IX s 265, af Preste-
Ståndet, IX s 274, återrem. af Bonde-
Ståndet, IX s 278.
Ytterligare Utlåtande, IV 2. s 169», 1692,
bif. af BondeStåndet, så till vida, att målet
må expedieras, likväl under afvaktan af ett
motiveradt yttrande deröfver, IX s 497-
Memorial, med svar pä denna fordran,
IV 3. s 353 — 355, förkast, af Bonde-
Ståndet, IX s 675.
Halmstad, om upphörande af Tulltägt af
den ved som införes till. StatsUtskot¬
tets Betänkande, IV 1. s 368 — 874, bif.
af PresteStåndet, IX s 90, af Borgare-
Ståndet, IX s 92, af BondeStåndet, IX
s q5, af Adeln, IX s 99.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 170—173.
Hambraeus, om en, åt Grosshandlaren, fö¬
reslagen ersättning för kostnad och möda
vid utarbetandet af ett Bevillningsförslag,
bif. af Adeln, IX s 4OI> af PresteStån¬
det, IX s 4°7» af BondeStåndet, IX s
436, af BorgareStåndet, IX s 44^*
Underd. Skrifvelse, X 1. s 292.
Hammarskattens utgörande, om ändring i
föreskrifterne om; StatsUtskottets Betän¬
kande, IV 2. s 936 — ()4o, bif. af Pi este-
Ståndet, IX s 274, af BorgareStåndet, IX
s 276, af BondeStåndet, IX s 279.
*‘9
HammarskattsjerneU I 1. s 836.
— om sättet att utgöra; EkonomiUtskot-
tets Betänkande, Vilis 810—8i3, bif.
af PresteStåndet, IX s 525, af Borgare¬
Ståndet, IX s 549, af Adeln, IX s 570.
Hamn, om medel till förbättrande af; vid
Halmstad. Motion, remitt. till StatsUt-
skottet, II s 1227.
Utskottets Utlåtande, IV i. s 334 —
336, bif. af PresteStåndet, IX s 90, af
Adeln, IX s 94, af BondeStåndet, IX
s 95. . .
— om understöd till byggande af, vid Jön¬
köping; Motion, remitt. till StatsUtskot-
tet, II s 1227.
Utskottets Utlåtande, IV 1. s 382 —
3g4> återrera. af Adeln, IX s 93, bif. af
BondeStåndet, IX s 106, återremitt. af
PresteStåndet, IX s 126.
Ytterligare Utlåtande, IV 2. s 1174
— 1182, i anledning af hvilket Preste¬
Ståndet fattat särskildt beslut, IX s 33o,
lagdt lill Handlingarne af BondeStåndet,
IX s 333, men BorgareStåndet fattat sär¬
skildt beslut, IX s 336. bif. af Adeln,
IX s 361.
Memorial om Ståndens olika beslut,
IV 3. s 191 , lagdt till Handlingarne af
PresteStåndet, IX s 58o, af Borgare¬
Ståndet, IX s 587, af Adeln, IX s 637.
— om understöd till byggnad af en, vid
Lidköping; Motion, remitt. till StatsUt-
skoltet, II s 1159.
120
Utskottets Betänkande, IV i. s 391—
3oi, Aterrem. af Adeln, IX s 78, bif.
af PresteStåndet, IX s 82, Aterrem. af
BorgaréStåndet, IX s 98, af BondeStån-
det, II s i3o4*
Ytterligare Betänkande, IV 1. s 730
— 724, bif. af Adeln, IX S2i5, af Bon-
deStåndet, IX s 220, lagdt till Handlin-
garne af PresteStåndet, IX s 231, bif.
af BorgareStåndet, IX s 232.
Hamn, om uppmuddring af Landskrona;
Motion, remitt. till StatsUtskottet, II s
1174.
Utskottets Betänkande, IV 1. s 162—.
i65, bif. af BorgareStåndet, IX s 69,
af PresteStåndet, IX s 70, af Adeln, IX
s 76, af BondeStåndet, IX s 85.
Underd. Skrifvelse, X s 74—76.
— om anslag till byggnad af, vid Trelle¬
borg och om meddelande af Stadsprivi-
legier; Motion, remitt. till Stats- och
Ekon. Utskotten, II s 1269.
Utskottens Utlåtande, IV 4- s 347—•
353, afsl. af Adeln, IX s 889, bif. af
PresteStåndet, IX s 891, af BondeStån¬
det, IX s 897.
om lån af allmänna medel till anlägg¬
ning af en, vid Wadstena. Motion, re¬
mitt. till Stats- och BancoUtskotten, II
s 1228.
Utskottens Betänkande, IV 3. s 523 —
5a5, bif. af PresteStåndet, IX s 719, af
BondeStåndet, IX s 723, af Borgare¬
Ståndet, IX s 807, af Adeln, IX S963.
Hamn, om låneunderstöd, till byggnad af,
vid Ystad; Motion, remitt. till Stats-och
BancoUtskotten, II s 1174*
Utskottets Betänkande, IV 3. s 5o3 —
507, bif. af PresteStåndet, IX S 715, åter-
reru. af BondeStåndet, IX s 723, bif. af
BorgareStåndet, IX s 729, af Adeln, IX
s 962.
Ytterligare Utlåtande, IV 5. s 227»,
228.
— ordning, om ändring af Stockholms Stads;
Ekon. Utskottets Betänkande, VIII s 148
•—i5o, bif. afAdeln, IX s 182, af Pre¬
steStåndet, IX s 188, af BorgareStåndet,
IX s 206, återrem. af BondeStåndet, IX
S 210.
Ytterligare Utlåtande, VIII 3. s 718,
714, lagdt till Handlingarne af Bonde¬
Ståndet, IX s 358.
— stängningskostnader, förskott till, II s
415 — 417.
Handeln underlättad, I 1. s 63'—70.
— om inskränkning af Finska; Motioner,
remitt. till Bev. och Ekon. Utskotten, II
s 1248, 1288, i3o6, 1309.
Utskottets Betänkande, V 1. s 444 —
45i, bif. af PresteStåndet, IX S891, af
Adelil, IX s 898.
Underdånig Skrifvelse, X 1. s 879 —
881.
RiksdagsBesIutet, §• 44*
HandelsBalken, om ändring af q Cap. 2 §.
Motion, remitt. till Lagutskottet, II s
Utskottets Betänkande, VII 3. 2. s^i
— 76, bif. af Adeln, IX 3. s 34 *» af Pre¬
steStåndet, IX 3. s 349, af BorgareStån-
det, IX 3. s 377.
om dito af 17 Cap. 8 §. Se Upp¬
börd.
— förhållanden, om utvidgade, emellan
Sverige och Norrige. Motion, remitt. till
Ekon. Utskottet, II s i358.
Utskottets Betänkande, VIII s 144^ —
i45o, bif. af PresteStåndet, IX 3. s 43,
af Adeln, IX 3. s 75, af BondeStåndet,
IX 3. s 96, af BorgareStåndet, IX 3.
s 102.
—- LåneContoir, cm inrättande af ett i Gö¬
theborg. Konungens nådiga Proposition,
I 1. s 43q — 443, remitt. till BancoUt-
skottet, II s 1176, 1179.
Utskottets Betänkande, VI 1. s 4^o —
453, lagdt till Handlingarne af Adeln,
IX s 533.
Underd. Skrifvelse, X 2. 1. s 36i, 36a.
— frihet, om en utvidgad.
Underd. Skrifvelse, X 2. 2. s 27—35.
RiksdagsBeslutet, §. 44-
— ordning, Förslag till förnyad. Se Nä¬
ringsfrihet, omen utvidgad.
Handlandes rätt, om, alt sin Handelsbok
beediga. LagUtskottets Betänkande, VII
1. s 134 — i36, äterrem. af Adeln, IX
123
s 199, af PresteStåndet, IX s 202, bif.
af BorgareStåndet, IX s 2o5, återrem.
af BondeStåndet, IX s 210.
Ytterligare Utlåtande, VII 2. s 85a
— 858, afsl. och LagComraitteens förslag
antaget, af BondeStåndet, IX s 791 —
793, lagdt till Handlingarne afBorgare-
Slåndet, IX s 810, bif. af PresteStån¬
det, IX s 8a5, af Adeln, IX s 841 -
Handlingar rörande Försvarsverket, vägradt
tillträde till, III s 127, i4o.
Handsträckning, om upphörande af, vid
Fastighetsköp; LagUtskottets Betänkande,
VII 1. s 44 — 4ö, Bif. af BorgareStån¬
det, IX s 104, af BondeStåndet, IX s
107, af Adeln, IX s n5, af PresteStån¬
det, IX s 126.
Underd. Skrifvelse, X 1. s ii3, 114-
RiksdagsBeslutet, §. 44*
Handtverkares Gerningsöre!!, I 1. s 837.
HandtverkeriReglemente, Anmärkningar vid
Förslaget till ett. Motion, remitt. till
Lag- och Ekon. Utskotten, II s i3oo.
Besvarad i Betänkandet om Näringsfri¬
heten.
Handtverkerier, om Fuskares intrång i ;
Motion, remitt. till Ekon. Utskottet, II s
I23i. Besvarad i Betänkandet om Nä¬
ringsfriheten.
Hartmansdorff, Aug. von., CancelliRåd , sär¬
skild Mening af, i frågan om ny Orga¬
nisation af Rikets Styrelseverk, XI s 16
— 18, 309.
124
Hastigheten, angående den äfventyrlig^ ,
vid Kungsskjutserna; Motion, remitt. till
Ekon. Utskottet, II s 1223.
Utskottets Betänkande, VIII s 79—
86, bif. af Adeln, IX s 142, af Preste-
Ståndet, IX s 148, återrem. af Bonde-
Ståndet., IX s 154» bif. af BorgareStån-
det, IX s 172.
Ytterligare Utlåtande, VIII s 777, 778,
bif. af BondeStåndet, IX s 4^o.
Hederstjerna, begärd gratification för Lag¬
man, afsl. af BorgareStändet, IX s 827,
lagdt till Handlingarne af Adeln, IX s
846. Se IIofRätten öfver Skåne och Ble¬
kinge om indragning af.
Hellbergs, Assessor, anhållan om ersättning
för liden förlust på en leverans af Artil¬
lerihästar; StalsUtskottets Utlåtande der¬
öfver, IV 1. s 280 — 285, bif. af Adeln,
IX s 77, af PresleStåndet, IX s 82, af
BorgareStändet, IX s 84, återrem. af
BondeStåndet, II s 13o3.
Ytterligare Utlåtande, IV 1. s 514»
lagdt till Handlingarne af BondeStåndet,
IX s i4x.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 146— 1 \g.
Hembud, om ändring i Stadgandet röran¬
de; Motion, remitt. lill Lagutskottet, II
s 1145.
Utskottets Betänkande, VII 1. s 18 —
22, bif. af BorgareStändet, IX s io3, af
Adeln, IX s 114> återrem. af BondeSlån-
det, II s i3io.
ia5
Ytterligare Utlåtande, VII 1. s 393 —
395, lagdt till Handlingarne af Bonde¬
Ståndet, IX s 357, af Adeln, IX s 302,
af PresteStåndet, IX s 370, af Borgare-
Ståndet, IX s 375.
Hemförare-Båtgillet i Götheborg, om upp-
häfvande af det så kallade. Ekon. Utskot¬
tets Betänkande, VIII s 698 — 670, bif.
af Adeln, IX s 35g, af PresteStåndet,
IX s 373, af BondeStåndet, IX s 381,
af BorgareStändet, IX s 388.
Hemman , om Kronans förpantade. Konun¬
gens nådiga Proposition, I 1. s 170 —
176, remit. till StatsTJtskottet, II s ii33,
1137, 1146.
Utskottets Betänkande, IV 1. s66i —
664, bif. af Adeln, IX s 167, af Bon¬
deStåndet, IX s 176, af PresteStåndet,
IX s i85, af BorgareStändet, IX s 189.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 284 — 289.
— om skyldighet för privilegierade, att del¬
taga i allmänna byggnader. Ekon. Ut¬
skottets Betänkande, VIII s 314— 317,
bif. af Adeln, IX s i83, af PresteStån¬
det, IX s 189, återrem. af BondeStån¬
det, IX s 210.
Ytterligare Utlåtande, VIII s 708—■
712, afsl. med beslutande af en under¬
dånig ansökan till Kongl. Maj:t, af Bon¬
deStåndet, IX s 876 — 378.
— om grunderna för, tillkommande skyl¬
dighet att deltaga i Kyrko- och Preste-
gårdsbvggnader etc. Lag- och Ekonomi-
I2Ö
Utskottets Betänkande, VII i. s 449—
45 a, bif. af PresteStåndets, IX s 386, af
Adeln, IX s 4oo, af BorgareStåndet, IX
s 4 >5.
Ytterligare Utlåtande, YII 2. s ixox-,
i t02, lagdt till Handlingarne af Adeln,
IX s 965, bif. af BondeStåndet, IX s
978-
Hemman, om rättighet för egare af ensta¬
ka, att till andra personer upplåta endel
af hemmanets egorymd. Ekon. Utskot¬
tets Betänkande, VIHsii48—1 15 r, bif.
af PresteStåndet, IX s 770, af Bonde-
Ståndet, IX s 816, återrem. af Borgare-
Ståndet, IX s 829.
Ytterligare Utlåtande, VIII s i4°7 —
i410, bif. af BorgareStåndet, IXsii49«
Underd. Skrifvelse, X x. s 883, 884.
RiksdagsBeslutet, §. 44*
— om befrielse för egare af, på Gothland,
att in natura aflemna Skattetjära, Ekon.
Utskottets Betänkande, VIII s 32x —
3a4, bif. af Adeln, IX s x83, afPreste-
Ståndet, IX s 189, återrem. af Borgare¬
Ståndet, IX s 191, af BondeStåndet , IX
s 211.
Ytterligare Utlåtande, VIII s 114* —
1146, lagdt till Handlingarne af Preste¬
Ståndet, IX s 7x5; bif. af BondeStåndet,
IX s 724-
Underd. Skrifvelse. X 2. 1. s 20 — 22.
RiksdagsBeslutet, §. 44-
127
Hemmansklyfningar, att frågor om, må från
Lagmansrätt få fullföljas; Motioner, re-
mitt. till Lagutskottet, II s 1156,1269.
Utskottets Betänkande, VII 1. s 249
— 2Ö2, bif. af Adeln, IX s 3o4,afPx-e-
steStåndet, IX s 3op, af BorgareStåndet,
IX s 3x3, af BondeStåndet, IX s 3x5.
Underd. Skrifvelse, X i.s 195, 196.
— räntornas utgörande, angående, efter en
förenklad beräkning; StatsUtskottets Be¬
tänkande, IV 4- s 529 — 535, afsl. af
Pi'esteStåndet, IX s 969, bif. af Bon¬
deStåndet, IX s 988, af Adeln, IX s
xoo5.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 773 — 776.
—• talet, att förmedlade, hädanefter må
tagas till grund för alla Hemmanen åt¬
följande onera; Motion, remitt. till Lag-
och Ekon. Utskotten, II s i2o5.
Utskottens Betänkande, VII 3. 2. s 56
•—60, bif, af PxesteStåndet, IX 3. s 267,
af BorgareStåndet, IX 3. s 270, af Bon¬
deStåndet, IX 3. s 274, af Adeln, IX 3.
s 291.
Herrestads Församling. Se Kyrkobyggnad.
Hjelprotar vid de indelade Regementerne.
Se Reglering, om en jemnare.
Hjertås, om Hr ÖfversteLieulenant, ansö¬
kan om återvinning af förfluten tid till
inlösen afåtskillige DiscontAssignationer.
StatsUtskottets Utlåtande, IV 6. s 575 —
677. bif. af Adeln IX 3. s 3p9, af Bon-
' deSlåndet, IX 3. s 4ioi af PresteStån-
138
det, IX 3. f 431* af BorgareStåndet, IX
3. s 424*
Underd. Skrifvelse, X 2. a. s 70.
RiksdagsBeslutet, §. ig.
HingstMedel, II s 4*4-
Hjorth, Lagmannen. Se Befallningshafvan¬
de, Konungens, i Wermland.
Historiographs-Ämbetet, Riks-, må bibehål¬
las. Särsk. Utskottets Betänkande, XI s
j5o.
HofCancellersämbetet, om. Särsk. Utskot¬
tets Betänkande, XI s lag, a5o.
— Hållning, om tillökning i anslaget för
H. M. Konungens. Motion, remitt. till
StatsUtskottet, II s 1274. Besvarad i
Betänkandet omRiksStatens irsta Ilufvud-
Titel.
— Rätt, om förbud för Ledamöter i, att
sig emellan byta lottade mål. LagUt-
skottets Betänkande, VII i.siio—112,
återrem. af Adeln, IX s 179, af Preste-
StåndetJ, IX s 187, af BorgareStåndet,
IX s 191, bif. af BorgareStåndet, IX
s 194.
Ytterligare Utlåtande, YII 1. s 577—.
583, lagdt till Handlingarne af Bonde-
Ståndet, IX s 439> förkast, af Borgare¬
Ståndet, IX s 478, hvaröfver Adeln fat¬
tat ett särskildt beslut, IX 484 > förkast,
af PresteStåndet, IX s 489.
Memorial om Ståndens skil jag! iga Be¬
slut, YII 3. 1. s 8—10, lagdt till Hand¬
lin-
t
139
lingarne af Adeln, IX s 1176, hvaröfver
PresteStåndet fattat särskildt beslut, IX
s 1189, likaledes BondeStåndet,, IX s
1200.
Underd. Skrifvelse, X 2. 1. s 8, 9.
HofRätten öfver Skåne och Blekinge, om
ställande af, på indragningsstat, Motio¬
ner, remitt. till Stats-och LagUtskotten,
II s 1224, 1288, 1333.
Utskottens Betänkande, IV i.s'86a-—.
876, återrem. af PresteStåndet, IX s 261,
af BorgareStåndet, IX s 264, bif. af Bon¬
deStåndet, IX s 267, af Adeln, IX s
270.
Ytterligare Utlåtande, IV 4* s 59■—
68, bif. af PresteStåndet, IX s 742, af
BorgareStåndet, IX s 827, med undan¬
tag, af Adeln, IX s 846.
— , —, om tiden till bevakande af
Mål som vid, anhängige göras. Konun¬
gens Nådiga Proposition, I 1. s 716 —
736. Remitt. till Lagutskottet, II s 1264,
1266, i323, i325.
Utskottets Betänkande, VII 1. s 588
— 591, bif. af Adeln, IXs45o, af Bon¬
deStåndet, IX s 4^9» af PresteStåndet,
IX s 475.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 4oo — 4°3-
RiksdagsBeslutet, §. 28.
*— Götha, nekande i, att upptaga ett af
Justitiae Ombudsmannen dit förvisadt Mål,
II s io4o.
9
13o
HofRätt, Götha, anstäld talan i, mot Råd-
stuguRätten i Lund, II s
•— Rälternes aflöning, fond till, I i.s84o.
•— Stallets Utfodring, om ersättning för
en brist i Kongl.; StatsUtskottets Betän¬
kande, IV 3. s i3q—142, bif. af Pre-
steStåndet, IX s 563, af BorgareStåndet,
IXi s 584, af BondeStåndet, IX s 5p4,
af Adeln, IX s 5pg,
Underdån. Skrifvelse, X 1. s 5o4—■
5o6.
Hospitalsinrättningarne, om enny reglering
af, i Riket; Motion, remitt. till Stats- och
Ekon. Utskotten, II s ii47-
Utskottens Betänkande, IV 3. s 3pi —
3g3, återrem. af PresteStåndet, IX s 691,
bif. al BondeStåndet, IX s 697, af Adeln,
IX s 700, återrem. af BorgareStåndet, IX
s 706.
Ytterligare Utlåtande, IV 5. s 233 —
245, bif. af PresteStåndet, IX s 1145,
al BondeStåndet, IX s ii52, af Adeln,
IX sii55, af BorgareStåndet, IX s 1165.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 896—899,
återrem. af Adeln, IX 3. s 38.
Exped. Utskottets Svar till Adeln på
den gjorda anmärkningen, X 2. 2. s 192.
Adelns ProtocollsUtdrag med anled¬
ning af detta Svar, X 2. 2. s 194.
RiksdagsBeslutet, §. 44-
HufvudTiteln, om nedsättning af anslaget
för Tredje; Motion, remitt. till StatsUt-
slottet, II s 1224.
131
Besvarad i Betänkandet om Statens,
Riks-, tredje Hufvudtitel.
Humble, om förbud mot införsel af ut¬
ländsk; Motion, remitt. till Ekon. Utskot¬
tet, II s 1253.
Utskottets Betänkande, VIII s göt —1
953, bif. af PresteStåndet, IX s 579, af
BorgareStåndet, IX s 585, af Adeln, IX
s 597. *
Hillrings ansökan, i anledning af, att er¬
hålla betalning för en af RiksgäldsCon-
toiret utgifven obligation. StatsUtskot¬
tets Utlåtande, IV 6. 2i5— 218, bif.
af BondeStåndet, IX 3. s 258.
Hus och byggnader tillhörige Allm. Maga-
zinslnrättningen, II s 588, 640.
— om, till Samlingsrum för de tre Ofrälse-
Stånden; Förslag väckt hos BondeStån¬
det och remitt. till StatsUtskottet, hvari
äfven PresteStåndet instämt, IX s 33.
Utskottets Utlåtande, IV 1.S137, i38,
bif. af PresteStåndet, IX s 51, återrem.
af BondeStåndet, IX s 5a, bif. af Adeln,
IX s 55, af BorgareStåndet, IX s 56.
Ytterligare Utlåtande, IV 1. s 38i»
382, bif. af BondeStåndet,■ IX s 87.
<— om värderingsgrunden till Bevillnings-
utgorande för brandförsäkrade, i Städer¬
na; Förstärkta StatsUtskottets Memorial,
IV 5 s 3 — 7, lemnadt till Bevilln. Ut¬
skottet af Adeln, IX s 1070.
HusarCorpseiis, angående LifRegements, re¬
ducerande till Infanteri. Motioner, remitt.
13 a
till Stats- och Ekon. Utskotten, II s 128g,
I2QI.
Utskottens Betänkande, IV 4. s 344 —
346, bif. af Adeln, IX s 890, af Preste-.
Ståndet, IX s 891, af BorgareStåndet,
IX s 894.
Husbyklosters Egare, om af, sökt restitu¬
tion af erlagd bevillning; StatsUtskottets
Betänkande, IV 1. s 186—190, bif. af
PresteStåndet, IX s 74, af BorgareStån¬
det, IX s ^4> af Adeln, IX s 77, af
BondeStåndet, IX s 85.
Underd. Skrifvelse, X r. s 101 —io3.
RiksdagsBeslutet, §. 19.
Husförhörslängden Se bortvandrande Per¬
soner.
Husesyner, om, å ÖfverOfficers-Boställen.
LagUtskottets Betänkande, VII 1. s 102
— io5, bif. af Adeln, IX s 180, af Pre¬
steStåndet, IX s 188, af BorgareStåndet,
IX s 190, af BondeStåndet, IX s 194.
Hustjufnader. Se Utslag.
■— väfnader, om upphäfvande af Stämpling
å; Ekon. Utskottets Betänkande, VIII s
139—148, bif. af Adeln, IX s i8i,åter-
rem. af PresteStåndet, IX s 202, bif. af
BorgareStåndet, IX s 206, af BondeStån¬
det, IX s 209.
Ytterligare Utlåtande, VIII 5 706,707,
bif. af PresteStåndet, IX. s 371.,
RiksdagsBeslutet, §. 44-
Hypothekslnrättning, om en föreslagen, för
Fastigheters Beläning. BancoUtskottets
133
Betänkande, VI 1. s lxiv—-i.xxvi, åter-
remitt. af PresteStåndet, IX s 520, bif.
af BorgareStåndet, IX s 527, återremitt.
af BondeStåndet, IX s 53o, af Adeln, IX
s 533.
Återremisserna besvarade i det ytter¬
ligare Utlåtandet om Rikets Penningeverk.
HypotheksLag, om en förändrad. Se Bau-
ken, om äfventyret för.
Hållkarl, om straff för, som fordrar Dricks¬
penningar af Resande; Motion, remitt.
till Lagutskottet, II s 1288.
Utskottets Utlåtande, VII 1. s 335 —
343, bif. af Adeln, IX s 329, återrem.
af PresteStåndet, IX s 33o, bif. af Bon¬
deStåndet, IX s 335, af BorgareStåndet,
IX s 355.
Ytterligare Utlåtande, VII 2. s 699,
700, lagdt till Handlingarne af Preste¬
Ståndet, ix s 6o3, af BorgareStåndet,
IX s 606, af Adeln, ix s 638.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 297, 298.
Häradshöfdingars skyldighet, om, att med¬
dela Presterskapet Rättens beslut om Sak-
fälde etc. Motion, remitt. till Lagutskot¬
tet, II s n83. LagUtskottets Betänkan¬
de, VII 1. s 175—179, bif. af Adeln,
IX s 240, af PresteStåndet, i\ s 262.
Ytterligare Utlåtande, VII 1. s 485,
486, lagdt till Handlingarne af Preste¬
Ståndet, ix s 387, af BorgareStåndet,
IX s 389, af Adeln, IX s 4°3-
Underd. Skrifvelse, X 1. s 178, 176.
i34
RiksdagsBeslutet, §. 29.
Häradshöfdingars skyldighet, om, att visa
redo för Häradets andel i Saköres medel.
Motion, remitt, till Lag- och Ekon. Ut¬
skotten, II s 1209.
Utskottens Betänkande, YII 1. s 194
— 196, bif. af Adeln, IX s 271, af Bor¬
gareStåndet, ix s 276, af BondeStåndet,
IX s 279, af PresteStåndet, IX s 286.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 177, 178.
RiksdagsBeslutet, §. 44-
— Rätterne, om förändrad organisation af;
Motion, remitt. tili Lagutskottet, II s
1278.
Utskottets Betänkande, VII 1. s 389,
390, bif. af PresteStåndet, IX s 372, af
BorgareStåndet, IX s 374, af BondeStån¬
det, ix s 38i.
— skrifvare, om Lönförhöjning för. Se
Kronofogdar,
Ilärjeådalens Allmoge, om rättighet för, att
Tullfritt hemta Salt från Röraas. Stats-
och Ekon. Utskottens Betänkande, IV 5.
s 911 —f)i5> bif. af PresteStåndet, III
s j53, af BorgareStåndet, III s 160,
återrem. af BondeStåndet, III s 168.
Ytterligare Utlåtande, IV 6. s 5ao.
—. återläggande, om, till Gefleborgs Län,
Se Jemtland.
Hästar, om förbud mot införsel af Danska;
Motioner, remitt. till Ekon. Utskottet, II
s 1156, (168.
Utskottets Betänkande, VIII s 919—■
i35
925, bif. af PresteStåndet, IX s 541» åter¬
rem. af BondeStåndet, IX s 558, bif. af
Adeln, IX s 597.
Ytterligare Utlåtande, VIII s 1237,
1238, bif. af BorgareStåndet, IX s 955,
af BondeStåndet, IX s 974*
Hästar, om ersättning för, som stupat el¬
ler blifvit skadade under Kungsskjutser,
Underd. Skrifvelse, X 1. 123.
RiksdagsBeslutet, §. 44-
Hästvacance-afgiftens utgörande, om, vid
Östra Härads Sqvadron af Smålands Hu-
sarRegemente, IV 5. s 309 ■—3i2, bif.
af BorgareStåndet, ix s 1166, af Adeln,
IX s 1175, af PresteStåndet, IX s 1180,
af BondeStåndet, ix s 1187.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 834, 835.
Hö och Halm, om skyldigheten att in na¬
tura leverera, till Kongl. Hofstallet. Mo¬
tion, remit. till Ekon. Utskottet, II s
1167.
Utskottets Betänkande, VIII s 2o5 —
207, bif. af Adeln, IX s 158, återrem.
af PiesteStåndet, IX s 170, bif. af Bor¬
gareStåndet, IX s 173, återrem. af Bon¬
deStåndet, II s i3ao.
Ytterligare Utlåtande, VIII s 721 —
725, bif. af Adeln, ix s 383, af Borga¬
reStåndet, IX s 391, af BondeStåndet,
IX. s 392.
Höganäs Stenkolsvei'k, om undei-stöd af Sta¬
ten för; Ekon. Utskottets Memoidal, "VIII
*36
s 780, 781, bif. af PresteStåndet, IX s
45i, af BorgareStåndet, IX s 457.
StatsUtskottets Betänkande, IY 2. s i65p
— 1676, återrem. af PresteStåndet, IX s
632, af Adeln, IX s 643.
Ekon. Utskottets Betänkande, VIII s
1087 — 1096, återrem. af PresteStåndet,
IX s 622, af Adelil, IX s 642.
Båda Utskottens ytterligare Utlåtande,
IV 5. s 576 — 606, ogill. af Adelil, som
fattat särskildt beslut, IX 3. s 1 , i hvil¬
ket instämt PresteStåndet, ix 3. s 27,
BorgareStåndet, IX 3. s 57, BondeStån-
det, IX 3. s 61.
Underd. Skrifvelse, X 2. .2. s 369 —
374.
Hogsta och Lunda Hemman, om nedsätt¬
ning i arrendet för; StatsUtskottets Be¬
tänkande, IV 3. s 55 — 60, bif. af Pre¬
steStåndet, IX s 54o, af BorgareStån¬
det, IX s 567, af Adelil, IX s 573, af
BondeStåndet, ix § 594.
Underd. Skrifvelse, X r. s 544 — 547.
Hörstadius, BruksPatron G. A., liar klagat
hos Justilius Ombudsmannen, II s io35
— 1007.
Höstmarknaderna, örn ändring afterminer-
ne för, i Upsala och Norrtelje. Ekon.
Utskottets Betänkande, VIII s 1101, 1102,
bif. af BorgareStåndet, IX S669, af B011-
deStåndet, ix s 674, af Adeln, IX s 689.
af PresteStåndet, ix s 692.
i37
I.
Jagt och Djurfång, om upphäfvande af
Kongl. Stadgan angående, i hvad den
rörer Skallgång; Motion, remitterad till
Lag- och Ekon. Utskotten, II s 1189.
Utskottens Betänkande, VII 1. s 212
— ai5, bif. af Adeln, IX s 272, af Bor¬
gareStåndet, ix s 277, af BondeStåndet,
IX s 280, af PresteStåndet, IX s 286.
Underd. Skrifvelse, x 1. s 193, 194.
RiksdagsBeslutet, §. 44*
Jemjö-Församling. Se Kyrkobjrggnad.
Jemnkning, om , i Stängselskyldigheten Bye-
mäil emellan; Lag- och Ekon. Utskot¬
tens Betänkande, VII 1. s 200 — 2o3,
Lif. af Adeln, IX s 271, af BorgareStån¬
det, ix s 377, af BondeStåndet, IX s
279, af PresteStåndet, IX s 281.
— — i Seglationsordningen till förmån för
Rikets mindre Sjöstäder. Motion, remitt.
till Lag- och Ekon. Utskotten, lis 1339.
Utskottens Betänkande, VII 1. 332—.
335, bif. af PresteStåndet, IX s 3io, af
Adeln, ix s 3i7, af BorgareStåndet, ix.
s 4°7*
Ytterligare Utlåtande, VII 3. 3. s 107,
108, bif. af BondeStåndet, IX 3. s 449-
Jemtland, om återläggande af, till Wester-
Norrlands Höfdingedöme. Stats- och Ekon.
Utskottens Betänkande, IV s 3i—38,
bif. af PresteStåndet, IX s 726, åtterrew
i38
mitt. af BondeStåndet, IX s 791, bif. af
BorgareStåndet, [X s 807.
Ytterligare Utlåtande, IV 6. s 181 —
195, lagdt till Handlingarne af Borgare-
Ståndet, IX 3. s 234, förkast, och en un¬
derdånig Hemställan till Kongl. Maj:t be¬
sluten af BondeStåudet, IX 3. s 248.
Jemtland, om, må befrias från extra rote¬
ring, VIII s 862. 883,
Jerköholme, om lösen till Skatte af, i Ble¬
kinge. StatsTJtskottets Betänkande, IV
2 s 971 —973, bif, af Adeln, IX s 282,
af PresteStåndet, ix s 288, återrem. af
BorgareStåndet, ix s 293, af BondeStån-
det, IX s 294.
Ytterligare Utlåtande, IV 2. s 1793 —
1795, lagdt till Handlingarne af Preste¬
Ståndet, IX s 526, af Adelli, IX s 536,
bif. af BorgareStåndet, ix s 544> afBon-
deStåndet, IX s 555,
Jern- och Metallförädling, uppmuntrad, I
1. s 59.
— tillverkning och försäljning, 0111 större
frihet i; StatsUtskottets Betänkande, IV
1. s 844—'846, bif. af Adeln, ix s 238,
bif. och remitt. lill Ekon. Utskottet af
BorgareStåndet, IX s å45.
Ekon. Utskottets Utlåtande, VIII s 134p
•—i354, bif. af BorgareStåndet IX s 1128, af
PresteStåndet, IX s 1 146, af Adeln, IX s
1158, återrem. af BondeStåndet, IX s 1187.
Ytterligare Utlåtande, VIII s i5i8 —
1520, bif. af BondeStåndet, 1X3. s 283.
| l39
Jerntillverkuing, om medel att befordra af¬
sättning för Svensk, i Norra America;
Motion, remitt. till Ekon. Utskottet, II
S 1 2 r 6.
Utskottets Utlåtande, VIII s 664 —■
667, bif. af Adeln, IX s 35g, af Preste¬
Ståndet, IX s 373, af BorgareStåndet, IX
s 374, af BondeStåndet, IX s 381.
lggerströms, förre Kamereraren vid Götha
Canal Bolags DisconlContoir, iråkade Ba-
lance och Skuld, II s 795 — 798.
—. ansökan, angående, om afskrifning af
denna Balance; Stats- och BancoUtskot-
tens Betänkande, IV 2. s 1220— 1225,
bif. af Adeln, ix s 34o, af BorgareStån¬
det, IX s 353, af PresteStåndet, IX s
368.
Indelningar, om, utbyte af tvänne, vid Kongl.
LifRegementet. StatsUtskottets Betänkan¬
de, IV 2. s 1439—- 1431 • bif. af Bor¬
gareStåndet, IX s 4i3, af PresteStåndet,
IX s 422, af BondeStåndet, ix s 426,
återrem. af Adeln, IX s 438.
Ytterligare Utlåtande, IV 3. s 352,
bif. af Adeln, ix s 687.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 381 —
383.
IndragningsStaten , allmänna, I 1. s 800 —
802, 856—858.
— — Enkor uppförda på, lill ålnjutanda af
Pension.
Revisorernes anmärkning, II s 23, 34.
StalsContoirels Förklaring, II s 35 — 38.
IndragningsStaten, om all sedan 1809 på,
skedd lönförhöjning. Motion, remitt. till
StatsUtskottet, II s 1275.
— — om reglering af. StatsUlskotlets Be¬
tänkande, IY 2. s ligi—i5o4, återre-
mitt. af Adeln, IX /p9» hif. med undan¬
tag af 2:dra Puncten af PresteStandet, IX
s 442, bif. af BorgareStåndet, IX s 4^3,
af BondeStåndet, ix s
Ytterligare Utlåtande, IV 3. s 548 —
555, bif. af PresteStandet, IX s 717, af
BorgareStåndet, ix s 722, af BondeStån¬
det, IX s 738, af Adeln, IX s 798.
Underd. Skrifvelse X 1. s 677 — 685.
om utgifvande på trycket af; Stats¬
utskottets Betänkande, IV 6. s 8, g,
bif. af Adeln, IX 3. s 144» Preste-
Ståndet, IX 3. s i52, af BorgareStåndet,
IX 3. s 160, af BondeStåndet, IX 3. s
,7I*
Underd. Skrifvelse, X 2. 1. S2p5, 296.
Indragning, om, af ämbeten. Ekon. Ut¬
skottets Memorial, VIII s 112, hänvisadt
till Särsk. Utskottet, af Adeln, IX s 157,
af PresteStåndet, IX s 170, lagdt till
Handlingarne af BorgareStåndet, IX s 173.
Särskildta Utskottets Utlåtande, X i. s
293 —2.95, lagdt till Handlingarne af
BondeStåndet, IX s q56.
Infanteriet, om beklädnad för indelade;
Motioner, remitt. till Stats- och Ekon.
Utskotten, II s 128g, jago.
Utskottens Betänkande, IV 2, s 1444
*4*
— i45a, bif. af BondeStåndet, IX s 195,
af PresteStåndet, IX s 201, af Borgare¬
Ståndet, ix s 207.
Underd. Skrifvelse, x 1 4^7—4^0.
Ingenieur-Fördelningen. Se KrigsCollegium.
Inkomst-Titlarne, om, I 1. 83a.
Inkomsternas beräkning, angående några vid
förslaget om, förekommande frågor. Stats-
Utskottets Betänkande, IV 1. s 707 —
719, återrem. af Adeln, IX s 199, af
PresteStåndet, IX s 202, bif. af Borgare¬
Ståndet, ix s 204.
Återremissen besvarad 1 sednare Utlå¬
tandet om StatsVerkets inkomster.
Inqvarteringen, om ändring i, för Wendes
ArtilleriRegemente; Motioner, remitt. till
StatsUtskoltet, II s 1194, i3oo.
Utskottets Betänkande, IV 2. s 1439,
i44°» bif. af PresteStåndet, ix s 423,af
BondeStåndet, ix s 427> af Adeln, ix s
437, af BorgareStåndet, ix s 444'
InqvarteringsBesväret, 0111 lindring i, för
Städerne i allmänhet; Motioner, remitt.
till StatsUtskoltet, II s 1265, i32i.
Utskottets Betänkande, IV 1. s 806
822, bif af Adeln, IX-s 238, återrem.
af PresteStåndet, ix s 254, af Borgare¬
Ståndet, ix s 256.
Ytterligare Utlåtande, IV 3’. s 199
— 304, i anledning hvaraf BorgareStån¬
det fattat särskildt beslut, IX s 610—-
612. Utlåtandet bif. af BondeStåndet, IX
142
s 619; men PresteStåndet liar instämt
med BorgareStåndet, IX sÖ25, 626.
InqvarteringsBesväret, om lindring i för Stä-
derne Helsingborg och Engelholm. Bor-
gareStåndets yrkande att Utskottet må af¬
gifva särskildt Utlåtande, ix s 609. Stats-
Utskotlets Betänkande, IV 4- s 181 —
19a, bif. af PresteStåndet, IX s 8o5, af
BondeStåndet, ix s 815, återrem. af B01-
gareStåndet, ix s 8^5.
Ytterligare Utlåtande, IV 5. s 267 —
270, bif. af BorgareStåndet, ix s 1147-
— skyld ige Städer, understöd af Statsmed¬
len för någre; StatsUlskottets Anmälan
om Ständernes olika beslut i afseende på,
IV 4- s 543 — 547; bif. af PresteStån¬
det, ix s 944» af Adeln, ix s 995.
Om anstäld Votering öfver Frågan.
StatsUtskottets Memorial, IV 5. s 10-
i3, Öfverlemnadt till StatsUtskottet af
Adeln, ix s 1062.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 704 — 709.
•— ordning, om öfverseende af 1720 års.
Underd. Skrifvelse, x 1. s 329.
—- penningars anslående, om, för Befälet
vid indelade BåtsmansCompagnier. Stats¬
Utskottets Betänkande, IV 2. s 1426—■
1428, bif. af BorgareStåndet, IX s 4*3.
af PresteStåndet, ix s 422 , af BondeStån¬
det, IX s 426, af Adeln, IX s 4^7-
—- — anslående, om, till VarfsStaternc.
Motion, remitt. till StatsUtskottet, II *
1284-
i43
Utskottets Utlåtande, IV 2. s 1434 —
i436, bif. af BorgareStåndet, IX s 4*3,
af PresteStåndet, IX s 423, af Bonde-
Ståndet, ix s 426, af Adeln, IX s 437.
Inqvarteringsskyldigbeten, om Städernes be¬
frielse från. Se Troupper, om underhåll
för tågande.
Inrikes Förvaltningen. Särsk. Utskottets
Betänkande, XI s 151 — 170, 270 — 275.
Institutet för blinda och döfstumma, om
nödiga anstalter i afseende på; Motion,
remitt. till Stats- och Ekon. Utskotten,
II s 125g.
Utskottens Betänkande, IV 2. s 1188
— 1191» Fif. af Adeln, ix s 320, af Pre¬
steStåndet, IX s 33i, af BorgareStåndet,
IX s 332, af BondeStåndet, IX s 357.
Inslruction för BancoUtskottet vid nästa
Riksdag. BancoUtskottets Betänkande,
VI 2. s 346— 358, bif. af Adeln, ix 3.
s 264, af PresteStåndet, ix 3. s 267, af
BondeStåndet, IX 3. s 276.
— angående förändringar och tillägg i, för
Riksens Ständers Revisorer öfver Banco-
och RiksgäldsVerken. BancoUtskottets
Memorial, VI 2. s 36i —366, bif. af
Adeln, IX 3. s 291.
Underd. Skrifvelse med öfverlemnande
af förändring och tillägg etc., X 2. 2. s
3 — 8.
— förslag till ny, för Riksens Ständers Re¬
visorer, i afseende på Statsverket. Stats¬
Utskottets Memorial, IV 5. s 285 —3oo,
t 44
bif. af PresteStåndet, ix s 1164, af Bon¬
deStåndet, ix SI172, af BorgareStåndet,
IX s 1222.
Ytterligare Utlåtande, IY 6. s 4^8,
lagdt till Handlingarne af Adeln, IX 3.
s 342.
Underd. Skrifvelse, med öfverlemnan¬
de af Instructionen, x 1. s 863 — 869.
Kongl. Majrts Nådiga Svar, I 2. i5j —
1-73, öfverlemnadt till StatsUtskottet, af
PresteStåndet, ix 3. s 327, af Borgare-
Ståndet, ix 3. s 331.
I anledning deraf, nytt Memorial, IY
6. s 557 — 56a, bif. af BondeStåndet,
IX 3. s 4°.9> af Adeln, ix 3. s 4*7» af
PresteStåndet, ix 3. s 421> af Borgare-
Ståndet, ix 3. s 424-
Instruction, förslag till tillägg i \\ §. af
Justitia Ombudsmannens; Constit. Utskot¬
tets Memorial, III s 233 — 236, bif. af
PresteStåndet, IX s 984, af BorgareStån¬
det, IX s ggg, af BondeStåndet, IX s
loar, af Adeln, ix s io36.
— förslag till tillägg i Justitia: Ombuds¬
mannens; Constit. Utskottets Memorial,
lil s 260, 261, återrem. af PresteStån¬
det, IX s 1162, bif. af BorgareStåndet,
IX s n65, af BondeStåndet, IX 3. s 172.
Nytt Memorial, lil s 3o8, 309, lagdt
till Handlingarne af PresteStåndet, ix 3.
s 187.
In-
»45
Instruction, förslag till ändring af 25 och
26 §§. i Justitiae Ombudsmannens; Mo¬
tion, remitt. till ConstitutionsUtskottet,
II s i365.
ConstitutionsUtskottets Memorial, III
s 322—3a4» bif. af Adeln, IX 3. s 365,
lagdt till Handlingarne, 1X3. s 368, bif.
af BorgareStåndet, IX 3. s 372.
— Förslag till, för Fullmägtige i Riksgälds-
Contoiret. StatsUtskottels Memorial, IV
6. s 29 — 73, bif. af PresteStåndet, IX
3. s i53, af BondeStåndet, IX 3. s 175,
af Adeln, IX 3. s 181.
Underd. Skrifvelse med öfverlemnan¬
de af IX Art. i Instruction för Fullmäg¬
tige i RiksgäldsContoiret, X 2. 2. s 179
— 189.
Instrumenter, om inköp af, för Observato¬
rium i Stockholm; Motion, remitt. till
StatsUtskottet, II s 1285.
Utskottets Betänkande, IV 1. s536<—-
542, återrem. af Adeln, IX s i44* af
PresteStåndet, IX s i5o, bif. af Bonde¬
Ståndet, IX s i53, återrem. af Borgare¬
Ståndet, IX s 174.
Ytterligare Utlåtande, IV 2. sii5a —
1162, ogill. af PresteStåndet, IX s 3ig,
lagdt till Handlingarne af BondeStåndet,
IX s 323, ogill. af Adeln, IX s 320, af
BorgareStåndet, IX s 336.
Memorial, med förslag till Voterings-
Propositioner, IY 3. s 72, 73, bif. af
i 46
BondeStåndet, IX s 546, af PresteStån¬
det, IX s 558.
Dito om verkstäld votering, IV 3. s
,173, 174, lagdt till Handlingarne afPre-
steStåndet, IX s 563, af BondeStåndet,
IX s 569.
Underd. Skrifvelse, X i. s 538, 53p.
Inteckning i jord och i fast egendom, an¬
gående ändring i Författningen om ; Mo¬
tioner, remitt. till Lagutskottet, II s 1165,
1277. LagUtskottels Betänkande, VII 1.
s 285 — 290, bif. af PresteStåndet, IX s
3oq, af BorgareStåndet IX s 3i3, åter-
rem. af Adeln, IX s 319, af BondeStån¬
det, IX s 324.
Ytterligare Utlåtande, VII 2. s 1275
— *293, bif. af PresteStåndet, IX s 1072,
lagdt till Handlingarne af BorgareStån¬
det, IX s 1082, bif. af Adeln, IX s 1089,
af BondeStåndet, IX s iio5.
— angående ändring af 12 §. i Kongl. För¬
ordningen den i3 Juli 1818, rörande;
Motion, remitt. till Lagutskottet, II s
1 i4o.
Utskottets Betänkande, VII 1. s 256
— 262, bif. af PresteStåndet, IX s 309,
af BorgareStåndet, IX s 313, återremitt.
af Adeln, IX s 3i8, af BondeStåndet, IX
s 324.
Ytterligare Utlåtande, VII 2. s 1227
—-1234, lagdt lill Handlingarne af Pre¬
steStåndet, IX s 1072, af BorgareStån¬
147
det, IX s »082, bif. af Adeln, IX s 1089,
af BondeStåndet, IX s tio5.
Underd. Skrifvelse, X 2. 1. s 172 —
174.
RiksdagsBeslutet, §. 3o.
Inteckning, om ändring i i3 §. etc. röran¬
de. LagUtskottets Betänkande, VII 1. s
262'—270, hif. af PresteStåndet, IX s
809, återrem. af BorgareStåndet, IX s 3i f,
af Adeln, IX s 318* af BondeStåndet,
IX s 324.
Ytterligare Utlåtande, VII 2. s 1235
— 1254, bif- rned föreslagen ändring af
BorgareStåndet, IX s 1099, af Bonde¬
Ståndet, IX s it oi.
Underd. Skrifvelse, X 2. 1. s 319 —
322.
— ora ändring af 23 §. etc. rörande. Mo¬
tion, remitt. till LagUtskottet, II s 1258.
Utskottets Betänkande, VII 1. s 270
— 273, bif. af PresteStåndet, IX s 3og,
återrem. af Adeln, IX S 318, bif. af Bor¬
gareStåndet, IX s 320, återrem. af Bon-
deStåndet, IX s 3a4-
Ytterligare Utlåtande, VII 2. s 12^3,
1294, lagdt till Handlingarne af Preste¬
Ståndet, IX s 1074, bif. af Adeln, IX s
1090, af BondeStåndet, IX s iio3, af
BorgareStåndet, IX s t i83.
—• om ändring 1 24 §• etc. rörande. Mo¬
tioner, remitt, till LagUtskottet, II S
ia3i, 1238.
Utskottets Utlåtande, VII I# s 373 —
j43
281, återrem. af PresteStåndet, IX s 3f o,
af Adeln, IX s 3i8, af BorgareStåndet,
IX s 824, af BondeStåndet, IX s 333.
Ytterligare Utlåtande, VII 2. s 1255 —
1274, bif. med föresl. ändring af Adeln,
IX s 1087, deri instämde PresteStåndet,
IX s 1092, gill. med föreslagna ändrin¬
gar af BorgareStåndet, IX s 1099, deri
instämde BondeStåndet, IX s no3.
Memorial, med förslag till jemnkning
af RiksStåndens olika beslut, VII 3. 3. s
62 — 67, bif. af PresteStåndet, IX 3. s
368, af BondeStåndet, IX. 3. s 376, af
Adeln, IX 3. s 291.
Underd. Skrifvelse, X 2. 1. s 33q—*
34».
Inteckning i fast egendom, om ändring i
25 §. af Kongl. Förordningen den i3 Juli
1818 rörande. LagUtskottets Betänkan¬
de, VII 1. s 282 — 284» bif. af Preste¬
Ståndet, IX s 3oq, återrem. af Adeln, IX
s 318, bif. af BorgareStåndet, IX s 320,
återrem. af BondeStåndet, IX s 324.
Ytterligare Utlåtande, VII 2. s 1293,
1294» lagdt till Handlingarne af Borgare¬
Ståndet, IX s io83, bif. af Adeln, IX s
1090, af BondeStåndet, IX s iio3.
IntendentsÄmbetet, Öfver-, ställes under Ec-
clesiastik-FörvaltningsChefen. Särsk. Ut¬
skottets Förslag, XI s i5i, jfr 184, i85.
InteresseMedel, I 1. s 841.
Inventarium å Sundbyholms och Ribbin¬
gelunds Kungsgårdar, rättighet för Arrén-
14.9
delnnehafvarén att begagna, II s 5n,
512.
Invisningar, om enskild* personers rättig¬
het alt utfärda och i anledning deraf om
tillägg i 6 §. 4 CaP- UtsökningsBalken.
Motion, remitt. lill Stats-, Banco- och
LagUtskotten, II s 1197.
Utskottens Betänkande, IV 3. s 79 —
94, återrem. af PresteStåndet, IX. s 578,
af BondeStåndet, IX s 590, af Borgare¬
Ståndet, IX s 693.
Ytterligare Utlåtande, IV 5. s 4*4 ““
438, bif. af PresteStåndet, IX s 1206,
af BondeStåndet, IX s 121 o, af Borgare¬
Ståndet, IX. S 1234»
Underd. Skrifvelse, X 2. 1. s 161 —
166.
Nytt Utlåtande, med anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Svar å den underd. skrif-
velsen, IV 6. s 6o5 — 608, bif. af Pre¬
steStåndet, IX 3. s 48i, lagdt till Hand¬
lingarne af Adeln, IX 3. s 483, bif. af
BorgareStåndet, IX 3. s 484*
RiksdagsBeslutet, §. 44-
Jord, 0111 användande af den till Städerne
donerade; Motion, remitt. till Ekon. Ut¬
skottet, II s 1296.
Utskottets Betänkande, VIII s 53o,
bif. af PresteStåndet, IX s 288, af Bor¬
gareStåndet, IX s 392, återremitt. af
Adeln, IX s 298, af BondeStåndet, IX
s 3o2.
Ytterligare Utlåtande, VIII s 1126—?
)5o
ii3i, lagdt till Handlingarne af Preste-
Ståndet, IX s 703, af BorgareStåndet,
IX s 707, bif, af BondeStåndet, IX s
724.
Jordegare, om yrkad företrädesrätt för, till
betalning af Brukares lösa egendom. Mo¬
tion, remitt. till Lagutskottet, lis 1221.
Utskottets Utlåtande, YII 1. s 63o
—•634, bif. af BondeStåndet, IX s 549»
af PresleStåndet, IX s 561 , af Borgare-
Ståndet, IX s 568, återrem, af Adeln,
IX s 576.
Ytterligare Utlåtande, YII 2. s 1397
— j4o2, bif. af Adeln, IX s u8o, af
BondeStåndet, IX s ir88, af PresteStån-
det, IX s 1192, af BorgareStåndet, IX
s 1194,
Jords, om all, lika beskattning. Motion,
remitt, till StatsUtskottet, II s 1202.
Utskottets Betänkande, IV 5. s 6o5 —
608, återrem. af Adeln, IX s a5i, bif.
af BorgareStåndet, IX s 205, återrem. af
PresteStåndet, IX s 274, af BondeStån-
dets, IX s 278,
JubelRiksdalrar, om prägling af såkallade;
BancoUtskottets Betänkande, VI 1. s 191
— 195, bif. af PresteStåndet, IX s 242,
af BorgareStåndet, IX s 245, återrem. af
Adeln, IX s 252.
Ytterligare. Utlåtande, IV 1. s 697 —
700, afsl, af Adeln, IX s 523.
Underd. Skrifvelse, X i. s 375, 377.
RiksdagsBeslutet, §. 18,
i5i
Judar, angående förbud för, att i deras
tjenst nyttja andre än af Judiska Nation.
Motion, remitt. till Ekon. Utskottet, II
s 1193, och om inskränkning i deras
Handelsfrihet. Motion, remitt. till Ekon.
Utskottet, II s 1255.
Utskottets Betänkande, om de i riket
vistande, VIII s 425 — 4^4» bif-
Adeln, IX s 253, återremitt. af Bonde¬
Ståndet, IX s 258.
Ytterligare Utlåtande, VIII s 717, 718,
lagdt till Handlingarne af BondeStåndet,
IX s 358.
Justitiae CancellersÄmbetet. Särsk, Utskot¬
tet, XI s 122, 126,
.—, —, åtal mot KrigsCollegium, i fråga om
försäljning af gjutgods ogilladt, IIIsi32,
i45, 159,
Förvaltningen. Särsk. Utskottets Be¬
tänkande, XI s i3o— 187, 263 — 265*
—. Ombudsmannens ÄmbetsBerättelser för
år 1819, II s 978—io54*
— Dito Dito för åren 1820 och 1821 ,
II s io55 — 1124. Båda remitt. till Lag-
Utskottet, II n3o, ii32, i 148, 1169.
Constit, Utskottets Memorial, III s 82,
lagdt lill Handlingarne af BondeStåndet,
IX s 235, af Adeln, IX s 237, af Bor¬
gareStåndet , IX s 246,
Dito LagUtskottets Betänkande, VII 1.
s 545 — 553, bif, af BondeStåndet, ix
s 431 *
Underd. Skrifvelse, X 1. s 374 —379,
i52
Justitiae Ombudsmannens Suppleant, om in¬
kallande af, att emottaga ämbetet. Stats-,
och BancoUtskottens Memorial om. Banco-
och RiksgäldsFullmägtiges Beslut, IV 4-
s 632 — 658, lagdt till Handlingarne af
BorgareStåndet, IX s 102g, af Adeln, IX
s io4o.
*—« — lön, om förhöjning i; Motion, re-
mitt. till StatsUtskottet, lis i36p, 1370.
StatsUtskottets Betänkande, IV 6. s 21
— 24, bif. af PresteStåndet, IX 3. s i52,
af BondeStåndet, ix 3. s 171, af Adeln,
IX 3. S 252.
— — val, om, och af dess Suppleant, X
1. s 34i.
RiksdagsBeslutet, §. 48.
JägeriBetjeningens, om den lägre, boställen
må befrias från extra Rotering, VIII s
862, 885.
— Väsendet. Särsk. Utskottets Betänkande,
IX s 170.
K.
Kalkugnsafgift på Gothland, I 1. s 836.
KammarCollegium. Särsk. Utskottets Be¬
tänkande, XI s 175— i83.
— — satt på två Divisioner, I 1. s 36.
— Rätten. Särsk. Utskottets Betänkande,
XI s 196 — 2*1.
— — om aflöning för, Fond till, I 1. s
84r.
Kammer eraren, angående förhöjning uti cu
153
andre, i LäneBankén tillagd gratification;
BancoUtskottets Betänkande, VI 1. s 6g5,
696, bif. af PresteStåndet, IX s 702,
af BorgareStåndet, IX s 70$, af Adeln,
IX s 799.
Kjellander, G., Rådman, ett beviljadt Od¬
lingslån, honom ej tillhandakommet, II
s 733 — 737.
— angående skedd inhibition af mot,
anstäld Lagsökning. BancoUtskottets Be¬
tänkande, VI 1, s 60 — 66, återrem. af
BorgareStåndet, IX s 121, af Preste¬
Ståndet, IX s i3o.
Ytterligare Utlåtande, VI s 671, bif.
af PresteStåndet, IX s 601, af Borgare¬
Ståndet, IX s6oy, af BondeStåndet, IX
s 6i5, af Adeln, IX s 641.
Kjellin, BancoCommissarien, beräknat sig
för högt arfvode såsom Götheborgs Dis-
conts Ombud, II s 807, 808.
Kjellman, om eftergift af Testaments be¬
villning ådömd D:r; StatsUtskottets Be¬
tänkande, IV t. s 181 — 186, bif. af
PresteStåndet, IX s 73, af BorgareStån¬
det, IX s 74, af Adeln, IX s 77, åter¬
rem. af Bonde-Ståndet, IX s i3o3.
Ytterligare Utlåtande, IV 1. s go5,
906, bif. af BondeStåndet, IX s 256.
Underd. Skrifvelse; X 1. s 76—-78.
RiksdagsBeslutet, §. 9.
Klabböhle Laxfiske , om prolongation å ar¬
rendet af. StatsUtskottets Betänkande,
IV 2. s 940 — 944, bif. af Adeln, IX
»54
s 270, af PresteStåndet, IX s 274, af
BorgareStåndet, IX s 277, återremitt. af
BondeStåndet, IX s 278.
Ytterligare Utlåtande, IV 4- s 22 —.
25, bif. af PresteStåndet, IX s 717, af
BorgareStåndet, IX s 780, af BondeStån-
det, IX s 734.
Klamparelaget i Götheborg, om Skogsegares
befrielse från kostnaderna till; Ekon. Ut¬
skottets Betänkande, VIII s 660—'663,
bif. af Adeln, IX s 359, af PresteStån¬
det, IX s 372, af BorgareStåndet, IX s
374, af BondeStåndet, IX s 381.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 587—'589*
RiksdagsBeslutet, 44
Klintberg, SlatsSecreterare för Handels- och
FinanceExpeditionen, om, III s 169, 170.
Klockarelnstruction, om en ny. Se Schöl-
väsende, om ett förbättradt i landsför¬
samlingar.
Klädesfabrikernas upphjelpande, om krafti¬
ga åtgärders vidtagande till Svenska. Mo¬
tion, remitt. till Stats- och Ekon, Utskot¬
ten, II S 1225.
Utskottens Betänkande, IV 6. s 432 —>
445, bif. af PresteStåndet, IX 3. s 351,
af BondeStåndet, IX 3. s 36o, af Adeln,
IX 3. s 364,
— förordning, om utfärdande af en. Mo¬
tion, remitt. till Ekon. Utskottet,. II s
. 1286.
Utskottets Betänkande, VIII s 44^—
445, bif. af Adeln, IX s 253, af Bomle-
155
Ståndet, IX s 257, af PresteStåndet, IX
s 262.
KneckteRotefrihetsmedel, I 1, s 838.
Knorring, Öfversten, ra. m, L, F. von, an¬
mäld till tilltal af Justitiae Ombudsman¬
nen, II s 1019—- 1027.
Kock, J. B. Se Bysättning.
Kol, om befrielse för Lindes Bergslag att
aflemna, till Wedevåg, Ekon. Utskot¬
tets Betänkande, VIII s 16— 19, bif, af
PresteStåndet, IX s 102; af Borgare¬
Ståndet, IX s 104» af BondeStåndet, IX
s 108, af Adeln, IX s u5.
— skrindor, om nödvändigheten af krönta;
Motion, remitt. till Ekon. Utskottet, II s
1 ip3.
Utskottets Utlåtande, Vill s 288—■
293, bif. af Adeln, IX s 168, återrem.
af PresteStåndet, IX s 187, af Borgare¬
Ståndet, IX s 191, af BondeStåndet, II
s 132 2.
Ytterligare Utlåtande, VIII s 1018 —
1023, bif. af BorgareStåndet, IX s 627,
med tillägg, af BondeStåndet, IX s 629,
lagdt till Handlingarne af Adelil, IX s
645.
Hemställan om jemnkning afRiksStån-
dens, VIII s 1460—.1462, bif. afBonde-
Ståndet, IX 3. s po, af BorgareStåndet,
1X3. s 104, af Adeln, IX 3. s 116.
Underdånig Skrifvelse, X 1, s 2l3—>
315.
RiksdagsBeslutet, §. 44'
i56
Konungens, f. d., enskilda förmögenhet, II
s 4!9» 420*
Konsterna, fria, Se RiksStatens femte Huf-
vudtitel.
Koppar, utlemnad af MagazinsDirectionen
till taktäckning å Kongl. Slottet, II s 587,
838, 83.9,
Constit. Utskottets Anmärkning dervid,
III s i35, 147.
StatsUtskottets Betänkande, IV a. s
1060—1063, bif. af PresteStåndet, IX
s 344» af BorgareStåndet, IX s 349, af
Adelli, IX s 364-
Underd. Skrifvelse, X 1. s 346, 347.
—« och Jern, om användande af Kronans
Tionde-, för Flottornas behof, StatsUt¬
skottets Betänkande, IV 1. s 7o4 —
7o7, bif. af Adeln, IX s 197, af Pre¬
steStåndet, IX s 200, af BorgareStån¬
det, IX s ao4, af BondeStåndet, IX s
209.
— bergs Län, medel till arbetsförtjenst för
torftige innevånare i; II s 684 — 687,
7o3.
— Ränta, I 1. s 835.
■— Skiljemynt, angående liqvid med Sta¬
ten för det beslutade nya; BancoUtskot-
tets Betänkande, VI 1. s 22, bif. af Bor¬
gareStåndet, IX s 120, af PresteStåndet,
IX s 129.
— Tull, Avesta, I 1. s 836.
Korn, angående försäljning af 100 Tunnor,
Rån Westerås KronoMagazin. SlatsUt-
i57
skottets Utlåtande, IV 2. s 1020, 1021.
Se Magazinslnrättningens Förvaltning.
Kortbevillnings Stämplingens verkställande,
om förändring i afseende på. StatsUt¬
skottets Betänkande, IV 5. 663 — 667,
bif. af PresteStåndet, IX 3. s 7, af Bon¬
deStåndet, IX 3. s 20, af Adeln, IX 3.
s 24, af BorgareStåndet, IX 3. s 28.
.Koskull, Landshöfdingen m. m. Baron, åta¬
lad af Justitia: Ombudsmannen, II s
io85 — 1093.
I Kostnadernas bestridande för H. K. H. Kron¬
prinsens Förmälning och utländska Re¬
sa, om medel till; StatsUtskottets Betän¬
kande, IV 1. s 463 — 484» återrem. af
Adeln, IX s 124, bif. af PresteStåndet,
IX s 126. i
Ytterligare Utlåtande, IV r. s 876 —
891, bif. af Adeln, IX s 25o, lagdt till
Handlingarne af PresteStåndet, IX s 254,
af BorgareStåndet, IX s 264*
Förslag till sammanjemnkande af Stån¬
dens olika beslut, IV 2. s 1000—1004»
bif. af PresteStåndet, IX s 309, af Bor¬
gareStåndet, IX. s 3i2, af BondeStåndet,
IX s 3i6, af Adeln, IX s 3a5.
— om sättet att bestrida, etc. Bevill-
ningsUtskottets Betänkande, V 1. s 355,
356, återremitt. af Adeln, IX s 577,
lagdt till Handlingarne af BorgareStån¬
det, IX s 587, återrem. af PresteStån¬
det, IX s 690.
Ytterligare Utlåtande, V 1. s 4*7 “■’
421, bif. af PresteStåndet, IX s 7^0, af
BondeStåndet, IX s 795* af Adeln, IX
s 84o.
Beslutet i afseende på etc. Förstärkta
StatsUtskottets Memorial, om anstäld Vo¬
tering, IV 5. s i—3, öfverlemnadt till
Bevilln. Utskottet, af Adeln, IX s 1070.
Underd. Skrifvelse, X 1, S210 — 213.
RiksdagsBeslutet, §. 5.
Kostnaderna, om förskotts anvisning å etc.
StatsUtskottets Utlåtande, IV i. s 527 —
529, lagdt lill Handlingarne af Preste-
Ståndet, IX. s i38, bif. af BondeStån-
det, IX s 141» af Adeln, IX s »46, af
BorgareStåndet, IX S i5f.
Underd. Skrifvelse, X t. s 82 — 84.
KrigsAkademien, om upphörande af; Mo¬
tioner, remitt. till Stats- och Ekon. Ut¬
skottet, II s 1261, i3o5, i32Ö, i33o.
Utskottens Betänkande, IV 3. s —
5o3, bif. af PresteStåndet, IX s 702, af
BondeStåndet, IX s 710, återremitt. af
Adeln, IX s 769, bif. af BorgareStåndet,
IX s 806.
Ytterligare Utlåtande, IV 5. s 644 —
646, lagdt till Handlingarne af Preste¬
Ståndet, IX 3. s 5, af BondeStåndet, IX
3. s 22,
— Artiklarlie, om förbättring af; Motion,
remitt. till Ekon. Utskottet, II s 1280.
Utskottets Betänkande, VIII s i55:—
i58, bif. af Adeln, IX s 182, af Preste¬
Ståndet, IX s 188, af BondeStåndet,
189
IX s iq4» återremitt. af BorgareStåndet,
IX s 234.
Ytterligare Utlåtande, VIII s 718 —
721 , bif. af BorgareStåndet, IX s 375.
KrigsCollegium. Särsk. Utskottets Betän¬
kande, XI s 133 — 136.
— Committeens Räkenskaper och Redogö¬
relse granskade, II s 537, 54o.
StatsUtskottets Betänkande i anledning
af Ständernas Deputerades Berättelse om
anstäld Revision öfver, IV 1. s 676 —
698, bif. af Adeln, IX s 167, af Bonde¬
Ståndet, IX s 177, af PresteStåndet, IX
s 186, af BorgareStåndet, IX s 190.
— Förvaltningen. Särsk. Utskottets Betän¬
kande, XI s i3o—137, 263 — a65.
—. magten, anstalter i afseende på, I 1. s
3g — 5a.
— manshusCassan, om upphäfvande af Bö¬
ter för Rusthållare, som försummat er¬
lägga de faststälde afgifter till Wadstena;
Ekon. Utskottets Betänkande, Vill s 381
— 384, bif. af Adeln, IX s2t6, af Bor¬
gareStåndet, IX s 220, af BondeStån¬
det, IX s 221.
—* om afgifter till Wadstena. Ekon.
Utskottet, kan sig med detta ärende icke
befatta, Vill s 61, 62.
om inkomster för Amiralitets. .Be¬
villn. Utskottet kan sig med detta ärende
icke befatta, V 1. s 6, 7.
— *— Cassorna, om inkomsternas förde¬
i6o
lande emellan; Motion, remitt. till Stats-
Utskottet, II s 1267.
Utskottets Utlåtande, IV 1. s 4°5 •—•
407, bif. af Adeln, IX s 94, af Bonde-
Ståndet, IX s 108, af PresteStåndet, IX
s i5o.
KrigsPrester, må kunna indragas. Särsk.
Utskottets Betänkande, XI s i36.
Krono-Betjenings befrielse, om, från delta¬
gande i Tryckningskostnad för Landshöf-
dingarnes Kungörelser, samt om löneför¬
höjning för den på Gothland och i Bo¬
bus Län; StatsUtskottets Betänkande, IV
1. s 4i3 — 41?» återrem. af Adeln, IX
s 94, bif. af BondeStåndet, IX s 107,
återrem. af PresteStåndet, IX s 127.
Ytterligare Utlåtande, IV 2. s 1167 —
— 1169, lagdt till Handlingarne af Bor¬
gareStåndet, IX s 321, bif. af Adeln,
IX s 337, af PresteStåndet, IX s 367.
—- — skyldighet, om, att skaffa Landshöf-
dings fastställelse å Sockenstämmo beslut.
Ekon. Utskottets Betänkande, Vill s 161
— i63, bif. af Adeln, IX s 182, afPre-
steStåndet, IX s 188, af BondeStåndet,
IX s 194, af BorgareStåndet, IX s 206.
— — boställen, om de må fritagas från ex¬
tra rotering, Vill s 863, 871.
>— beten och andra odisponerade Lägenhe¬
ter, om Kyrkotionde m. m. må utgå af.
Se Hemman, om grunder för etc.
—• brefbäringsskyldigheten, om lindring i;
Mo-
161
Motioner, remitt. till Ekon. Utskottet, II
s 1166, 1219.
Utskottets Utlåtande, Vill s ii3—124,
bif. af Adeln, IX s 1É17, af PresteStån¬
det, IX s 170, af BondeStåndet, IX s
178.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 36i—3o3.
RiksdagsBeslutet, §. 44*
KronoFogdarne och Häradsskrifvarne, om
löneförhöjning för, i Götheborgs och Bo¬
huslän. StatsUtskottets Betänkande, IV
3. s 1757 — 1762, bif. af PresteStåndet,
IX s 524, af Adeln, IX s 53i, af Bor¬
gareStåndet, ix s 543, af BondeStåndet,
IX s 547.
Underd. Skrifvelse, X 1. s4i2 — 4r4*
— Skatternes indrifvande, om förändradt
sätt för; Bevilln. Utskottets Betänkande,
V 1. s 442 — 444, bif. af BorgareSlån-
det, ix s 861, af Adeln, IX s 869, af
PresteStåndet, ix s 875.
— Skjutsen, om förändring af nu gällande
Författningar angående; Motioner, remitt.
till Ekon. Utskottet, II s 1201, 1214.
Utskottets Betänkande, Vill s 62—•
71, bif. Adeln, ix s 137, af PresteStån¬
det, IX 148, af BorgareStåndet, IX s 172,
återrem. af BondeStåndet, II s 1317.
Ytterligare Utlåtande, Vill s 778 —
780, bif. af BondeStåndet, IX s 43o.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 157•—i5g.
— Skogarne, om disposition af, i Riket.
11
Konungens Nådiga Proposition, I t. s
447 *—4ö4> remitt. till Stats- och Ekon.
Utskotten, II s 1182, 1214.
Utskottens Betänkande, IV 5. s 44 —
81, återrem. af PresteStåndet, IX s 1097,
af Adeln, IX s 113<^, Lif. af BondeStån-
det, IX s 1151.
Ytterligare Utlåtande, 1Y 6. s 4^4 —
514, afsl. af Adeln, som i stället anta¬
git Hr Robsons särskilda tanka, ix 3. s
366, likaledes af PresteStåndet, IX 3. s
36p, Lif. af BondeStåndet, IX 3. s 38^,
af BorgareStåndet, IX 3. s 4o4*
Förslag till sammanjemnkande af Stån¬
dens olika beslut, IV 6. s 587 — 58q,
bif. af PresteStåndet, IX 3. s 4^3, af Bor¬
gareStåndet, IX 3. s 426, af Adelli, IX 3.
s 432, af BondeStåndet, ix 3. s 439.
Memorial om frågans afgörande i För¬
stärkta StatsUtskottet, IV 6. s 596 —
598, lemnadt till Stats- och Ekon. Utskot¬
ten af BondeStåndet, IX 3. s 4^9» af
Adeln, IX 3 s 467*
Underd. Skrifvelse, X 2. 2. s 44° —
489.
RiksdagsBeslutet, §. 21.
KronPrinsen, att II. K. H., i vissa fall måt¬
te utnämnas att föra ordet i Regeringen.
Konungens Nådiga Proposition, I 1. s
338 — 34i, remitt. till Constit. Utskot¬
tet, II s 1171, 1172. 1176.
Utskottets Betänkande, lil s 6 — 8, bif.
af PresteStåndet, IX s 63, af BondeStån¬
i63
det, IX s 65, af Adeln, ix s 72, af Bor¬
gareStåndet, ix s 84.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 4f)> So.
Kongl. Maj:ts Nådiga Svar, å underd.
Skrifvelsen om Ständernas beslut, remitt.
till ExpeditionsUtskotlet, af Adeln, IX s
180, af PresteStåndet, ix s 186, afBor-
gareStåndet, IX s 192, af BondeStåndet,
IX s 195.
KronPrinsessan, om uppvaktning bos H. K.
H-; PresteSlåndets beslut, ixs 290, Adelns,
IX s 293, BorgareStåndets, IX s 2q3, Bor-
gareStåndets, IX s 195.
om fastställande af en årlig Under-
hållsSumma för II. K. H. StatsUtskot-
tets Betänkande, 1Y 3. s 48—55, bif.
af PresteStåndet, IX s 53g, af Adeln, IX
s 572, af BorgareStåndet, IX s 583, af
BondeStåndet, IX s 594.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 396, 397.
RiksdagsBeslutet, §. 8.
Kruse, Grosshandlaren, angående Lån af
Bränvin till. Se Sterky & Comp.
Krut, utrikes försåldt, till förstärkande af
anslagen för 3:dje HufvudTiteln; Reviso-
rernes anmärkning, II s 19, 21, 29, 3o.
StatsContoirets Förklaring, II s 32 — 35.
Anmärkningar i Constit. Utskottet, II
s 113, 115, i35, 147.
— försäljningsmedel, I 1. s 83q.
Kungelf, om återupprättande af en Trivial-
Schola i; Motion, remitt. till Ekon. Ut¬
skottet, II s 1191.
|G4
Utskottets Betänkande, Vill s 392—>
3qG, bif. af Adeln, IX 217, af BondeSlån-
det, IX s 221, af PrésteStåndet, IX s 23o,
af BorgareStåndet, IX s 23a.
Kungsgårdar, om försäljning till Skatte af,
och Oflicers-Boställen; Konungens Nådi¬
ga Proposition, I 1. s i5(}—-168, remitt.
till StatsUtskottet, II s 1137.
Utskottets Utlåtande, IV 2. 5946,947»
bif. af Adeln, IX s 270, af PresteStån-
det, IX s 274, af BorgareStåndet, IX s
276, af BondeStåndet, ix s 280.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 549— 553.
RiksdagsBeslulet, §. 20.
— angående ändring i nu gällande författ¬
ningar om utgörande af arrendespanne-
målen från; Konungens Nådiga Proposi¬
tion, I 1. s 2i5 — 219, remitt. till Stats¬
utskottet, 11 s 1128, 1133, 1134» 1136.
Utskottets Betänkande, IV 5. s 189 —
193, återremitt. af BorgareStåndet, IX s
1129, bif. af BondeStåndet, IX 1133,
af PresteStåndet, ix s 1147» återrem. af
Adeln, IX s 1156.
Ytterligare Utlåtande, IV 6. s 204 —
208, lagdt till Ilandlingarne af Bonde-
Ståndet, IX 3. s 261, afsl. och Konun¬
gens Nådiga Proposition, bif. af Adeln,
IX 3 s 286.
Underd. Skrifvelse, IX 3. 2. s 23 — 26.
RiksdagsBeslutet, §. 20.
Kyrkobeljente, om inskränkning af .Pasto¬
rers rösträttighet vid yal af; Ekonomi*
i65
Utskottets Betänkande, Vill s 396 — 4°°>
bif. af Adeln, IX s 217, af BondeStåndet,
IX s 222, af PresteStåndet, IX S23o, af
BorgareStåndet, ix s 23a.
Kyrkobyggnader, om anslag af lånebilrä-
den till understöd för, i Kumla och Hals¬
bergs, Herrestads, Jemjö och Tvings För¬
samlingar. Motioner, remitt. till Stals-
och BancoUtskotten, 11 s 1223, ia35,
I377*
Utskottens Betänkande, IV 3- s 517 —
521, bif. af PresteStåndet, IX s 718, af
BorgareStåndet, IX s 729, af Adeln, IX
s 963.
- Ytterligare Utlåtande, V 5. s 229,
bif. af BondeStåndet, ix s 1134*
— böcker, om Pastorers skyldighet att till
LandsContoiren insända, utdrag af; Mo¬
tion, remitt. till Ekon. Utskottet, 11 s
s 1236.
Utskottets Utlåtande, Vill s i3i —
i35, bif. af Adeln, IX s i5j, af Preste¬
Ståndet, IX s 170, återrem. af Borgare¬
Ståndet, IX s 173.
Ytterligare Utlåtande, Vill s 751 —
768, bif. af PresteStåndet, ix s 4°9>
Adeln, IX s 4*7» BondeStåndet, IX s
431, förkast, med vidtagande af särskildt
beslut, af BorgareStåndet, ix s 457-
— hemman, om åborätt till, för deras Bru¬
kares efterlemnande Enkor och barn. Mo¬
tion, remitt. till Ekon. Utskottet, 11 s
1255.
166
Utskottets Betänkande, Vill s 135 —
i3g, bif. af Adeln, IX s i5>y, af Preste¬
Ståndet , IX s 171, af BorgareStåndet,
IX s 173, återrem. af BondeStåndet, 11
S 1 322.
Ytterligare Utlåtande, Ylll s <>58 —
960, bif. af BondeStåndet, IX s 588.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 126.
RiksdagsBeslutet, §. 44*
Kyrkoherde, angående att ingen, som an-
gifver inom Församlingen begångna brott,
bör såsom Actor framdragas för verlds¬
lig Rätt. LagUtskottets Betänkande, Ylll
1. s 172—174, bif. af Adeln* IX s 240,
af PresteStåndet, IX s 262.
—- — Boställen, om byggnadsskyldigheten
vid; Motioner, remitt. till Lag- och Ekon.
Utskotten, 11 s 1161, 1192, 1210.
Utskottens Betänkande, Vll 1. s 444
— 448, bif. af PresteStåndet, IX s 385,
återrem. af Adeln, IX s 40I> bif. afBor-
gareStåndet, IX s 4 •5.
Ytterligare Utlåtande, Vll 2. s >o44
— 1048, lagdt till Handlingarne af Pre¬
steStåndet, IX s 921, bif. af Borgare-
Ståndet, IX s 9-33, af Adeln, IX s 965,
af BondeStåndet, IX s 975.
Underd. Skrifvelse, X 1, s 3oo.
RiksdagsBeslutet, §. 44*
— Lagen, om öfverseende och förändrande
af; Motioner, remitt. till Lagutskottet, II
s ri39, i23i.
Utskottets Betänkande, Yll 2, s 685 —
167
694, bif. af PresteStåndet, IX s 624, af
Adeln, IX s 64<, af BorgareStåndet, ix
s 658, af BondeStåndet, IX s 673.
Underd. Skrifvelse, X s 751— 753.-
KyrkoMnsik under Fastan, om upphäfvan-
de af förbudet mot. LagUtskottets Be¬
tänkande, Vll 1. s 42 — 44» bif* af Bor¬
gareStåndet, IX s 104, af BondeStåndet,
IX s 107, af Adeln, IX s ii5, afPreste-
Slåndet, IX s 126.
Underd. Skrifvelse, X s 232, 233.
RiksdagsBeslutet, §. 29.
— plikt, om förändradt sätt för dess verk¬
ställande. Motion, remitt. till Lagutskot¬
tet, 11 s 1142 , 1147*
Utskottets Utlåtande, Se Brottmålslag-
stiftningen, om förändring i.
— Råd. Se Sockenstämmor.
— tionde, om, af Kronobeten. Se Hem¬
man, om grunderna för etc.
—. vaktare-tjensters ledighet, om upphöran¬
de af kungörandet i allmänna Tidningar,
angående; Motion, remitt. till Ekon. Ut¬
skottet, 11 s 1167.
Utskottets Utlåtande, Vill s 12, i3,
bif. af PresteStåndet, IX 102, af Borgare-
Ståndet, IX s 1 o4> af BondeStåndet, IX s
108, af Adeln, IX s 115.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 182.
RiksdagsBeslutet, §. 44*
Kyrkornas fastigheter och medel, angående
ändring i nu gällande föreskrifter om vår¬
den af etc. Lag- och Ekon. Utskottets
iG8
Betänkande, VII 3. i. s 85 — 99, afsl. af
PresteStåndet, IX 3. s 47» bif. af Bonde-
Ståndet, IX 3. s 62, återrem. af Adeln,
IX 3. s 69, Lif. af BorgareStåndet, IX 3.
s 86.
Ytterligare Utlåtande, Vll 3. 2. s 77,
Lif. af Adeln, IX 3. s 341» lagdt till
Handlingarne af PresteStåndet, IX 3. s
35o.
Underd. Skrifvelse, X 2. 2. s i3o, i3i.
RiksdagsBcslutet, §. 44-
Kämnärer och Rådmän, om Lefrielse för,
från att ansvara för försummelsen, att
insända DomLöcker; Motion, remitt. till
Lagutskottet, 11 s ii5o.
Utskottets Betäckande, Yll 1. s 28 —
3a, återrem. af PresteStåndet, IX s 89,
Lif. af BondeSlåndet, IX s 96, återrem.
af BorgareStåndet, ix s io5, af Adeln,
IX s 112.
Ytterligare Utlåtande, Yll 2. s 1088
— 1096, afsl. med vidtagande af särskildt
Leslut, af BorgareStåndet, IX s 955, de-
ladt af BondeStåndet, IX s 980, Lif. af
Adeln, IX s 992.
Förslag till jemnkning af Ståndens oli¬
ka Leslut, Vll 3. 2. s 4 — 8, i anledning
livaraf PresteStåndet accederat till B01-
gareStåndets mening, IX 3. s i55, Lif.
af BondeStåndet, IX 3. s 157, af Adeln,
IX 3. s 178.
Undcrd. Skrifvelse, X 2. 1. s 329 •—
331,
169
Köpeskillingen, om medel till fyllnad af
RänteLristen å, för Carl Gustafs Stads-
Lruk. StalsUtskottets Betänkande, IV 1.
s 3o2 — 309, Lif. af Adeln, IX s 78, af
PresteStåndet, IX s 82, af BondeStåndet,
IX s 86, af BorgareStåndet, IX s 91.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 164—167.
L.
Ladugårdsskötselns upphjelpandc, om. Stats-
och Ekon. Utskottens Betänkande, IV 3.
s 167—162, Lif. af PresteStåndet, s 58o,
af BorgareStåndet, IX s 585, af Bonde¬
Ståndet, IX s 5g5, af Adeln, ix s 696.
Lagersvärds (Cl. J.), i anledning af Sven¬
ske Ministern, fordran. StatsUtskotlets
Betänkande, IV 1. s 545 — 557, återrem.
af Adeln, IX s 155, Lif. af BorgareStån¬
det, IX s 174, af BondeStåndet, IX s
176, af PresteStåndet, ix s 200.
Ytterligare Utlåtande, IV 2. SI197 —
1200, Lif. af Adeln, IX s 32^.
Lag, angående en, för åliörare mom Riks-
Ståndens Plena eller Riksens Ständers
Plena Plenorurn. Motion, remitt. lill
Lagutskottet, 11 s i3o2.
Utskottets Betänkande, Vll 1, s 146 —
149, Lif. af BondeStåndet, IX s 235, af
PresteStåndet, IX s 243, af BorgareStån¬
det, IX s 277, återrem. af Adeln, IX s
3°5.
Återremisscn Lcsvarad i Betänkandet
i no
om offentlighet af RiksStåndens öfverlägg-
ningar.
LagCommitteens arbete, angående påskyn¬
dande af; Motion, remitt. till Lagutskot¬
tet, 11 s 1208.
Utskottets Utlåtande, Vll 1. s 112 —
n4, återrem. af Adeln, ix s 179, af
PresteStåndet, IX s 187, bif. af Borgare¬
ståndet, ix s 190, återrem. af Bonde-
Ståndet, ix s 210.
Ytterligare Utlåtande, Vll s 812 —
822, bif. af BorgareStåndet, IX s6ÖQ,af
Adeln, ix 688, af PresteStåndet, ix s
693, af BondeStåndet, IX s 7 10.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 716, 717.
— — hörande, om, öfver alla frågor om
Lagförändringar; Motion, remitt. till Lag-
och Ekon. Utskotten, II s 1156.
Utskottens Utlåtande, VII 1. s 197 —
200, bif. af Adeln, IX s 271, af Borga¬
reStåndet, IX s 276, af BondeStåndet,
IX s 279, af PresteStåndet, IX s 286,
förslag till Rättegångsbalk, om an¬
tagande af. Motion, remitt. till Lagut¬
skottet, II s 1255.
Utskottets Utlåtande. Se Domstolar,
— en, om föreslaget tillägg till Ansvarig¬
hets- för RiksgäldsFullmägtige. Constit.
Utskottets Betänkande, III s 262, bif. af
PresteStåndet, IX s 1143, af Bonde¬
Ståndet, IX s 1153, af BorgareStåndet,
IX s 1166.
— farts beviljande, om, å sådana lägen¬
171
heter som blifvit uppköpta för att å dem
uppföra mechaniska verk; LagUtskottets
Betänkande, VII 2. s 1186—1188, bif.
af PresteStåndet, IX s 1024, af Borgare¬
Ståndet, IX s 1029, af BondeStåndet, IX
s 1044.
Lagförklaringar, om hvad vid utfärdande
af, bör iagttagas; Motion, remitt. till Lag-
Utskottet, II s i35o.
Utskottets Utlåtande, VII 3. 1. s 3o —
33, återrem. af Adeln, IX s I2i5, bif.
af PresteStåndet, IX s 1219, af Borga¬
reStåndet, IX s 1234, af BondeStåndet,
IX 3. s 18.
Ytterligare Utlåtande, VII 3. 1. s 237
— 239, lagdt till Handlingarne af Pre¬
steStåndet, IX 3. s 121 , af BondeSlån-
det, IX 3. s i38, bif. af Adeln, 1X3. s
146, lagdt till Handlingarne af Borga¬
reStåndet, IX 3. s i58.
— förändringar, om åtskilliga, lill min¬
skande af kostnader för Rättssökande;
LagUtskottets Betänkande, VII 1. s 167
— 172, återremitt. af Adeln, IX s 241.
Ytterligare Utlåtande, VII 2. s 727 —
73i, lagdt till Handlingarne af Preste¬
Ståndet, IX s 649» af BorgareStåndet,
IX s 65p, af BondeStåndet, IX s 671.
— — om åtskilliga föreslagna, till befor¬
drande af en med Grundlagen mera en¬
lig Lagskipning; Motion, remitt. till Lag-
Utskottet, II S I23l.
Utskottets Utlåtande, VII 2. s 798 —
172
811, bif. af BorgareSlåndet, IX s 66g,
af Adeln, IX s 684> af PresteStåndet, IX.
691, af BondeStåndet, IX s 711.
Ytterligare Utlåtande, VII 2. s i36g
— 1372, lagdt till Handlingarne af Pre¬
steStåndet, IX s ii45, af BorgareStån-
det, IX s 1149» af Adeln, IX s 1173.
Lagförändringar, om åtskilliga, af Särsk.
Utskottet föreslagna; LagUtskottels Be¬
tänkande, VII 3. 1. s 235 — 237, bif. af
BondeStåndet, IX 3. s 167, lagdt på
bordet till nästa Riksdag, af PresteSlån-
det. IX 3. s 203, bif. af Adeln, IX 3.
s 397.
— mansRänlan, I s 837.
Rätternes upphörande, om. Motion,
remitt. till Lagutskottet, II s 1156.
Utskottets Utlåtande, VII 1. s 078 —
388, återrem. af Adeln, IX s 364, b*f.
af PresteStåndet, IX s 372, återrem. af
BorgareStåndet, IX s 375, af Bonde-
Slåndet, IX s 38o.
Ytterligare Utlåtande, VII 2. s 865
— 871, bif. af PresteStåndet, IX s 727,
afsl. af BondeStåndet, IX s 789, bif. af
af Adeln, IX s 841, förkast, af Borgare-
Ståndet, IX s 876.
— stiftningen, om förändringar i Brållmåls*;
remitt. till Lagutskottet, II s 1289.
Utskottets Utlåtande, VII 2. s 742—■
798, återremitt. af BorgareStåndet, IX s
706, af PresteStåndet, IX s 716.
Ytterligare Utlåtande, VII 2. s 1372
,;73
— 1397, hvaröfver Adeln fattat särskildt
beslut, IX s 1177. Likaledes Preste¬
Ståndet , IX. s 1184, bif. af BondeStån¬
det, IX s 1187.
Underd. Skrifvelse, X 3. 1.S181 —
187.
RiksdagsBeslutet, §. 27.
Lagsökningsåtgärder, om medverkan till in¬
ställelse af publike fordringsegares; Mo¬
tion , remitt. till Stats-, Banco- och Lag-
Utskotten, II s 1245, bif. af Adeln, IX
s 166, af BorgareStåndet, IX s 174* af
BondeStåndet, IX s 177» af PresteStån¬
det, IX s 184-
Lakegods, Norrskt, om att vigten af, ej
må i kärlet inbrännas. Ekon. Utskottets
Betänkande, VIII s 25 — 29, bif. af Pre¬
steStåndet, IX s 102, återrem. af Bor¬
gareStåndet, IX s io5, bif. af Bonde¬
ståndet, IX s 108, af Adeln, IX s 116.
LandsCancellier och Ränterier, om anslag
å Stat af ved för; Motion, remitt. till
StatsUtskottet, II s 1246.
Utskottets Betänkande, IV 1. s 44^ —
446, återrem. af Adeln, IX s 124, bif.
af BorgareStåndet, IX s 131 , af Bonde¬
Ståndet, IX s i34, af PresteStåndet, IX
s i38.
Ytterligare Utlåtande, IV 1. s 64g,
650, bif. af Adeln, IX s 168.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 47° > 47*•
:— hofdinge Residencelluset i Hernösand,
angående; SlalsUtskottets Betänkande, IV!
i74
3. s ii3 — ti8, åtérrem. af PresteStån¬
det, IX s 56a, af BorgareStåndet, IX s
586, bif. af BondeStåndet, IX s 5p4» af
Adeln, IX s 5g8.
Ytterligare Utlåtande, IV 4- s 525'—i
527, bif. af PresteStåndet, IX s 925,
lagdt till Handlingarne af BondeStåndet,
IX s 927, af Adeln, IX s 966, bif. af
BorgareStåndet, IX s 1000.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 727 •—729.
LandshöfdingeÄmbetet istockholm; åtaladt
af Justitiae Ombudsmannen, II s 1093 —
1 io3.
— höfdingarne befalde att skaffa löner åt
Djurläkare inom Länen, III s i33, 134*
— höfdingars skyldighet, om, att befordra
enskildes Lagsökningsärender. LagUtskot-
tets Betänkande, VIII 1. s 358 — 36i,
bif. af BondeStåndet, IX. s 335, återrem.
af Adeln, IX s 338, af BorgareStåndet,
IX s 355, bif. af PresteStåndet, IX s
372.
Ytterligare Utlåtande, YII 1. s 858—■
865, bif. af PresteStåndet, IX s 727.
förkast, med fattande af särskildt beslut
af BorgareStåndet, IX s 812, afsl. af
Adeln, IX s 843.
— — Domsrätt, om upphäfvande af, i En¬
skiftes mål. Motioner, remitt. till Lag-
och Ekon.. Utskotten, II s 1192, 1268.
Utskottens Utlåtande, YII 2. s ii47
— 1152, afsl. af PresteStåndet, IX s 984*
återrem. af BorgareStåndet, IX s 1000.
r75
Ytterligare Utlåtande, VII 3. 2. s 36
■—46, lagdt till Handlingarne af Preste-
Slåndet, IX 3. s 218, i anledning hvar¬
af BondeStåndet fattat särskildt Beslut,
IX 3. s 246, bif. med någon förändring
af BorgareStåndet, IX 3. s 255.
Förslag till sammanjemnkning af Stån¬
dens olika beslut, VII 3. 2, s 98—100,
i anledning hvaraf PresteStåndet accede-
rat till BorgareStåndets beslut, IX 3. s
348, bif. af BorgareStåndet, 1X3. s 38o.
Underd. Skrifvelse, X. 2.2. s 17—32.
RiksdagsBeslutet, §. 44*
LandsKamererare, om tillökt skrifvarelön
för; StatsUtskottets Betänkande, IV 1. s
23 — 27, bif. af PresteStåndet, IX s 36,
af BorgareStåndet, IX s 37, af Bonde-
Ståndet, IX s 3q, af Adeln, IX s 80.
Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss, X 1. s
34 — 37.
Landthushållningens uppkomst, anstalter till,
I 1. s 21 — 29.
>— och Sjöförsvarets ärender, huruvida,
skola föredragas af en enda KrigsMini-
ster. Constit. Utskottets Memorial, om
anstäld votering, III s 35o, 35r, lagdt
till Handlingarne af PresteStåndet, 1X3.
s 44ö> öfverlemnadt till Exped. Utskot¬
tet, af BondeStåndet, IX 3. s 461, lagdt
till Handlingarne af Adeln, IX 3. s 466.
•— mätare, om yrkadt åläggande för, att
vid vite fullgöra Enskiftesförrättningar.
Lag- och Ekon. Utskottens Betänkande,
17 6
YII 2. s xi02 — 1106, bif. af PresteStån¬
det, IX s 925, af BorgareStåndet, IX
s 955, af BondeStåndet, IX s 977, af
Adeln, IX s 992.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 877, 878.
RiksdagsBeslutet, §. 44-
LandtmäteriContoiret. Särsk. Utskottets Be¬
tänkande, XI s i83.
r— Taxa om upprättande af en ny. Motio¬
ner, remitt. till Ekonomiutskottet, II s
1249.
Utskottets Betänkande, VIII s 388 —
390, bif. af BondeStåndet, IX s 222, af
PresteStåndet, IX s 23o, af BorgareStån¬
det, IX S 232.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 180, 181.
RiksdagsBeslutet, §. 44*
—- Regeringen eller Local-styrelsen. Särsk.
Utskottets Betänkande, XI s 201 — 206,
289 — 292.
.— YärnsCassa, om förändrad disposition af
Wermlands; StatsUtskottels Betänkande,
IV 1. s 821 —325, bif. af Adeln, IX s
88, af PresteStåndet, IX s 89, återrem.
af BorgareStåndet, IX s 92.
Ytterligare Utlåtande, IV 1. s 907 —
909, lagdt till Handlingarne af Adeln,
IX s 258, af PresteStåndet, IX s 261,
bif. af BorgareStåndet, IX s 265, afBon-
deStåndet, IX s 268.
Laxfisken, om lösen till Skatte af tvänne
vid Gefle varande Krono-; Motioner,
re-
*77
remitt. till StatsUtskottet, II s 1174,
1186.
Utskottets Betänkande, IV 1. s 651—■
657, bif. af Adeln, IX s 167, af Borga¬
reStåndet, IX s 175, af BondeStåndet,
IX s 176, af PresteStåndet, IX s i85.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 184—187.
RiksdagsBeslutet, §. 44-
Lazarett och Curhus, om större noggrann¬
het vid de å, veneriskt smittade Perso¬
ners afpollettering. Ekon. Utskottets Me¬
morial, VIII s i5o—15a, bif. af Adeln,
IX s 182, af PresteStåndet, IX. s 188,
af BorgareStåndet, IX s 207.
Leyonmark, Capitain M. F. Se Landshöf-
dingeämbetet i Stockholms Län.
Lidköping. Se Hamnbyggnad.
Lieberath, Kronofogden E. C. Se Torner¬
hjelm.
Lif-Räntc-Lån, II s 409-
Lifsstraff, örn uppliäfvande af Förordnin¬
gen den 7 Dec. 1787, angående, för obe¬
höriga omdömen öfver Kongl. Maj:ts vid¬
tagna Författningar. Se Oeconomiska och
PoliceFör fattningar.
Liljecreutz, Friherre, klagat för JustitiaeOm-
budsmannen, II s 1064—1066.
Lind, Enkefru. Se Hörstadius.
Lindbergs, Kronofogden, ansökan om Lö¬
neanslag för en ExpeditionsFogde. Stats¬
utskottets Betänkande, IV 2. s 1795 —
1800, bif. af PresteStåndet, IX s 535,
12
i 78
af Adeln, IX. s 535, af BorgareStåndet,
IX s 544» ;,f BondeStåndet, IX s 548.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 577—• 58o.
Lindeqvist, Häradshöfdingen S. G., åtalad
af Justitias Ombudsmannen, II s io83
— io85.
Linodlingen, befrämjad, I 1. s 57.
— till befordrande af, ÖfversteLieutenant
Happe med Lån understödd, II s 696. 714
•— 716.
— om uppmuntran af, inom Hallands och
flere Län; Motion, remitt. till Stats- och
Ekon. Utskotten, II s 1234.
Utskottens Utlåtande, IV 2. S1182 —
1184, bif. af Adeln, IX s 328, af Pre-
steStåndet, IX s 33o, af BorgareStåndet,
IX s 33a, af BondeStåndet, IX s 334-
Liqvidationsgrund, angående stadgande af
en, vid gäldande af Skulder i Bancomynt.
Motion, remitt. till Stats-, Banco- och
LagUtskottcn, II s 1237.
Utskottens Utlåtande, IV 6. s 84 —
89, bif. af BondeStåndet, IX 3. s ig5,
at PresteStåndet, IX 3. s 202, af Bor¬
gareStåndet, IX 3. s 206.
Listers och Bräkne Häraders Innevånare,
om rättighet för, att leverera deras Kro-
noTionde till Magazinet i Carlshamn.
Stats- och Ekon. Utskottens Betänkande,
IV 5. s 641 — 643, bif. af PresteStåndet,
IX 3. s 6, af BorgareStåndet, IX 3. s
i3, af BondeStåndet, IX 3. s 21, af
Adeln, IX 3. s 23.
179
Ljunga Elf, Strömrensning i, II s 678 —
680, 691—693, 701, 702.
Lorents anhållan om Skatteköp af några
Kronans Lägenheter, angående. StatsUt-
skottets Betänkande, IV 1. s 4°—'43,
bif. af BorgareStåndet, IX s 46, af Bon¬
deStåndet, IX s 4g > af PresteStåndet, IX
s 5o, af Adeln, IX s 52.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 38 —■ 4°*
RiksdagsBeslutet, §. 20.
Loström, angående anhållan af Casseuren.
P. M., att återbekomma 2000 R:dr mot
särskildt Recipisse till en Bankens Cas¬
selli' aflemnade. BalicoUtskottets Betän¬
kande, VI 2. s 21 ■—25, bif. af Adeln,
IX s 1022, af PresteStåndet, IX s 1023,
af BorgareStåndet, IX s 1029, af Bon¬
deStåndet, IX. s io43.
Lots- och Båkinrättningar, Författningar
om, I 1. s 5a, 53.
—. afgifternas nedsättning och använ¬
dande, om. StatsUtskottets Betänkande,
IV 2. s 1516—i523, bif. af Bonde¬
Ståndet, IX s 427> återrem. af Borgare¬
Ståndet, IX s 445# bif. af PresteStåndet,
IX s 474.
i—• — — — om, för Ångfartyg. Ekon.
Utskottens Betänkande, VIII s I2i5 —
1225, bif. af PresteStåndet, IX s 875,
återrem. af BorgareStåndet, IX s 876,
bif. af BondeStåndet, IX s 881, återrejn.
af Adeln, IX s 900.
Återremisserne å båda Betänkandena
i8o
besvarade i Stats- och Ekon. Utskottens
förenade Betänkande, IV 5. s 870 — 872,
Lif. af Adeln, IX 3. s 117, af Preste-
Ståndet, IX 3. s 123, af BondeStändet, IX
3. s i3q, af BorgareStåndet, IX 3. s 160.
f" Underd. Skrifvelse, X 2. 1. s 215,
216.
RiksdagsBeslutet, §. 43.
Lots- och Båkafgifternes nedsättning, om, för
inomskärs seglande fartyg; Motion, remitt.
till Stats- och Ekon. Utskotten , II s i36o.
Utskottens Utlåtande, IV 6. s 355 —
365, bif. af PresteStåndet, IX 3. s 307,
af BondeStändet, IX 3. s 3io, återrem.
af Adeln, IX. 3. s 3i5; af BorgareStån-
dct, IX 3 s 33o.
Ytterligare Utlåtande, IV 6. s 583 —
586, bif. af Adeln, IX 3. s 412, afsl.
af PresteStåndet, IX 3. s 4*8» bif. af
BorgareStåndet, IX 3. s 434> af Bonde-
Ståndet, IX 3. s 443-
Underd. Skrifvelse, X. 2. 1. s 217 —
221.
RiksdagsBeslutet, §. 44-
Lotteri, om fast Egendoms försäljande å.
Konungens Nådiga Proposition, jemte
Utdrag ur Högsta Domstolens, LagCom-
mitteens och StatsRådets Protocoll, I 2.
s 2q — 77, remitt. till Lagutskottet, II
s i346, 1347.
Utskottets Utlåtande, VII 2. s i3i9
— i343, återrem. af Adeln, IX s 1158,
af BorgareStåndet, IX s ii85.
181
Ytterligare Utlåtande, VII 3. 2. s 80
— 91, bif. med yttrande af särskildt be¬
slut i hvilket MedStånden skulle inbju¬
das att instämma, af PresteStåndet, IX
3. s 347, bif. af BondeStändet, IX 3. s
358, af BorgareStåndet, IX 3. s 371,
afsl. af Adeln, IX 3. s \oo.
Underd. Skrifvelse, X 2. 2. s i3a —
i36.
RiksdagsBeslutet, §. 44*
Low, Smith & Comp, Götha CanalDisconts
fordran hos Handelshuset, 115799,800.
Lumpsamling, om, för Pappersbruken. Mo¬
tioner, remitt. till Ekon. Utskottet, II s
1166, 1175.
Utskottets Utlåtande, VIII s 38—4.9»
återrem. af BorgareStåndet, IX s i3o, bif.
af Adeln, IX s i36, af PresteStåndet,
IX s 148, återrem. af BondeStändet, II
s 1317.
Ytterligare Utlåtande, VIII s 745 —
749, bif. af PresteStåndet, IX s 387,
af BondeStändet, IX s 3q3, lagdt till
Handlingarne af Adeln, IX s 398, bif.
af BorgareStåndet, IX s 4n•
Underd. Skrifvelse, X 1. s 269 — 272.
RiksdagsBeslutet, §. 44-
Lunda Hemman. Se Högsta,
Lundberg och Liljedahl, angående Frakt¬
ersättning till Skepparne. StatsUtskottets
Betänkande, IV 2. s 1025—1027, bif. af
• PresteStåndet, IX s 342, af BorgareStån¬
det, IX s 348.
182
Lunds AkademiStat, om reglering af den
till, anslagna Spannemål. Ekon. Utskot¬
tets Betänkande, VIII s 106, 107, Lif.
af Adeln, IX s i56, af PresteStåndet,
IX s 169, af BorgareStåndet, IX s 172,
af BondeStåndet, IX s 178.
— — om beståndet af Städjobref å de, an¬
slagna Prsebende-hemman. Ekon. Utskot¬
tets Betänkande, VIII s 5o4> 5o5, bif. af
Adeln, IX s 284, af PresteStåndet, IX
s 287, af BorgareStåndet, IX s 292.
Lundeqvist, om understöd till Assessor, för
dess utgifna KammarVerk. StatsUtskot-
tets Betänkande, IV 1, s 342 — 345, bif.
af PresteStåndet, IX s 90, af Borgare¬
Ståndet, IX s 92, af BondeStåndet, IX
s g5, af Adeln, IX s 97.
Anförande i BondeStåndet, med an¬
ledning af beslutet, remitt. lill Exped.
Utskottet, IX 3. s 312, 314-
Lurendrägeri- och Tullförsnillning. Kon¬
ungens Nådiga Skrifvelse jemte Förslag
till Författning mot, I 1. s 726—768,
remitt. till Bevillnings-, Lag- och Eko¬
nomi Utskotten, II s 1264, 1266, 1266.
1324, i325, i3a6.
Utskottens Betänkande, Y 2. s 212—•
256, bif. af PresteStåndet, IX 3. s 367,
af BorgareStåndet, IX 3. s 4°6.
Underd. Skrifvelse, X 2 2. s 259 —
263.
Lyckeby KronoQvarnar, om verkstäld re¬
paration af, II s 837.
i83
Lyckeby KronoQvarnar, 0111, 11,000 R:dr
förskjutna af MagazinsDireclion. Anmärk¬
ning, III s 135, 146.
StatsUtskottets Betänkande, IV 2.
s 1059, 1060, bif. af PresteStåndet, IX
s 343, af BorgareStåndet, IX s 349,
Adeln, IX s 365,
Lysning, bestämmande af tid till hinders
anmälande mot. LagUtskottets Betän¬
kande, VII 1. s 9—14, återremitt. af
Adeln, IX s 79, af PresteStåndet, IX s
83, bif. af BondeStåndet, IX s 96, af
BorgareStåndet, IX s io3.
Ytterligare Utlåtande, YII 1. s 471 —
475, bif. af PresteStåndet, IX. s 386,
lagdt till Handlingarne af BorgareStån¬
det, IX s 38q, af BondeStåndet, IX s
393, afsl. af Ådeln, IX s 4°4‘
Underd. Skrifvelse, X. 1. s 261—203.
Lysnings-Sedlars, om, förseende med stäm-
pladt papper. Se Fullmagter.
Lån i Banken på Guld och Silfver, åren
1819, 1820, II s 277, 278.
— —, — på fasta Egendomar i Götheborg
och Carlshamn, II s 737, 738.
. öfrige, beviljade åren 1818 —
1820, II s 278—'280, 745 —747*
— Utrikes, II s 770, 771.
— mot fem Procents Ränta, II s 383 —
386, 766 —• 770.
— mot sex Procents Ränta, II s 4o3 — 4°5*
— till Staden Malmö, II s 423.
— till Staden Ystad, II s 424*
184
Lån, lill Hans Excellens Grefve E. Ruuth, II
s 425 — 428.
— Rättighet till, föreslagen för nybyggda
vedskutor, II s 680, 681, 6<)5, 704.
— rörande tillåtne omsättningar af lill
lagsökning förfallne och lagsökte; Motion,
remitt. till Stats- BancoTJtskotten, II s
1 x 3o.
Utskottens Betänkande, IV 2. s 1208
— 1207, bif. af Adeln, IXs34o, afBor-
gareStåndet, IX s 353, af PresteStåndet,
IX s 368, af BondeStåndet, IX s 378.
— rörande uppskof med återbetalning af
ett från BaucoDisconten ntgifvet, Banco-
Utskottets Betänkande, VI 1. s 689 —
694, återrem. af PresteStåndets, IX s 703,
bif. af BorgareStåndet, IX s 708, afBon-
deStåndet, IX s 723, af Adeln IX. s 799.
Ytterligare Utlåtande, VI 3. s 78 —
77, bif. af PresteStåndet, IX s 1112.
Låntagare, om äfventyi’et som för Banken
uppstår af omöjligheten att få upplyst
huruvida dess, äro frie från Förmynder¬
skap m. m. BancoUtskottets Betänkande
VI 1. s 677—685, remitt. med åtföljan¬
de anmärkningar, till Lagutskottet, af
Adeln, ix s 685.
LagUtskottets Betänkande, VII 2. s
1188—1226, återremitt. af PresteStåndet,
IX S1070, af BorgareStåndet, IX s io83,
bif. af Adeln, IX s 1089.
Ytterligare Utlåtande, VII 3. 1. s 112
—119, afsl. af PresteStåndet, IX 3. s 5o,
185
bif. af BorgareStåndet, IX 3. s 66, af
BondeStåndet, IX 3. s 94-
Låntagare, angående tillstånd för att aflemna
Ränte-inbetalningar för Bancolån i när¬
maste Ränteri etc. BancoUtskottets Betän¬
kande VI 1. s 79, 80, bif. af BondeStån¬
det, IX s 107, af Adeln, IX s n3, af
BorgareStåndet, IX s 119, af PresteStån¬
det, IX s 128.
LäkareVård, vid tagne anstalter till en ut¬
vidgad, I 1. s i3 —16.
— — om utvidgad, i Blekinge. StatsUt-
skottets Betänkande IV 1. s 911—9i4>
bif. af Adeln, IX s 258, af PresteStån¬
det, IX s 263, af BorgareStåndet, IX s
265, af BondeStåndet, IX s 378.
LäneStyrelsen. Särsk. Utskottets Betäirkan-
de, XI S. I08, IOg, 302, 2o5.
— — Författningar med afseende på, I 1.
s. 34, 35.
Länsmän, om Lönetillökning för. Se Upp¬
bördsskrifvare.
— Se Auctioner.
— om deras boställen må underkastas ex¬
tra Rotering, VIII s 871, 885.
Lärare, om lön för en i Statshushållnings-
Vetenskapen, m. m. StatsUtskottets Be¬
tänkande, IV 2. s 1778 —1780, bif. af
PresteStåndet, IX s 534, Adeln, IX s
532, af BorgareStåndet, IX s 543, af
BondeStåndet, IX s 547.
— -löner, om uppförande å Indragnings-
Stat af Irenne, vid SkeppsgosseScholan i
186
Carlskrona. StalsUtskottets Betänkande,
IV 2. s 1800 — i8o3, Lif. af PresteStån-
det, IX s 525, af Adeln, ix s 535, af
BorgareStåndet, IX s 544» af BondeSlån-
det, IX s. 548.
Underd. Skrifvelse X x. s. 377, 378.
LäroVerken. Se IIufvudTiteln, fjerde.
om Revision af de civile-; Stats-och
Ekon. Utskottens Betänkande, IV 5. s
G47—662, Lif. af PresteStåndet, IX 3.
s 6, af BorgareStandet, ix 3. s 85, åter-
remitt. af BondeStåndet, 1X3. s 168, af
Adeln, IX 3. s 179.
Hammarskölds och Adlcrbeths anmärk¬
ningar vid Betänkandet, reraitt. till Stats-
och Ekon. Utskotten IX. 3. s 1 gg.
Ytterligare Utlåtande, IV 6. s 5ai—■
554, lagdt till Handl ingarne af Preste-
Slåndet, ix 3. s4a2, bif. af Adeln, med
inbjudning till medStånden att sig deri
förena IX 3. s 444» BondeStåndet,
IX 3. s 45a.
Svar af Borgare-Ståndet å Adelns In¬
bjudning, IX 3. s 458, af BondeStåndet,
IX 3. s. 479*
Läsning af StatsRådets Protocoll, om sät¬
tet att verkställa, i Constit. Utskottet.
Anmodan, remitt. till Constit. Utskottet,
II s 1171.
Utskottets Utlåtande, III s 8—i3,
bif. af Adeln, IX s 80.
Lästafgiften, om uppliäfvande af, för Fartyg
som segla på Norrige m. m. Motion,
187
remitt. till Stats- och Bevilln.Utskotten,
II s 1153.
Utskottens Betänkande, IV 6. s 3op—
3i3, bif. af PresteStåndet, ix 3. s 267.
af BondeStåndet, IX 3. s 278.
Lästafgiftsfonden, om Revision af. Motion,
remitt. till StatsUtskottet, II s 1221.
Utskottets Utlåtande, IV 4- s 4°7> bif.
af PresteStåndet, IX s 892, af Borgare-
Ståndet, IX s 897, återremitt. af Adeln,
IX s 898.
Ytleriigare Utlåtande, IV 5. s 276 —
281, lagdt till Handlingarne af Preste¬
Ståndet, IX s. 1144, förkast, under vid¬
tagande af särskildt beslut, i hvilket att
sig förena medStånden skulle inbjudas,
af Adeln, ix s 115<), bif. af Borgare-
Ståndet, IX s ix65.
BorgaxeStåndets Svar å Adelns inbjud¬
ning IX, S 1223,
Löfås Silfververk, om fortfarande af; Kgl.
Proposition, I 1. s 209—2i5, remitt.
till StatsUtskottet, II s 1133, 1137,
x x46.
Utskottets Betänkande, IV 1. s 856 —
858, bif. af Adeln, IX s 2 38.
Underd. Skrifvelse- X 1. s 239—243.
RiksdagsBeslutet, §. 22.
Löftesman, om, bör njuta särskild uppsä-
gelse. LagUtskottets Betänkande, VII 2.
s 694 — 699, bif. af PresteStåndet, IX s
601, af BondeStåndet, IX s 617, åter-
»88
remitt. af Adeln, ix s 638, bif. af Bor-
gareStåndet, IX s 658.
Ytterligare Utlåtande YII 3. i. s 36—
38, bif. af BondeStåndet, ix 3. s 22,
lagdt till Handlinga i ne af PresteStändet,
IX. 3. s 46, af Adeln, ix 3. s 68.
Löftesmän, om rättighet för, alt uppsäga
borgen. LagUtskottets Betänkande, YII
1. s 364, 365, bif. af BondeStåndet, IX
s 355, återremitt. af Adeln, ix s 33g,
bif. af BorgareStåndct, IX s 355, af Pre-
steStåndet, IX s 372.
Ytterligare Utlåtande, VII 2. s 835 —
83g, lagdt till Handlingarne af Preste-
Ståndet, IX s 703, af BorgareStåndet,
IX s 706, af BondeStåndet, IX s 710,
förkast, af Adeln, ix s 801.
Löfvensköld, Hof-Marskalken, skyldig till
Allm. Magazinslnrättningen, II s 846.
•—. Presidenten Friherre, särskild Melling i
afseende på regleringen af Rikets Styrelse-
Verk, XI s i3 —16, 309.
Lönebesparingar, om, å Ämbetsmäns aflö¬
ning. StatsUtskottets Betänkande, IV 1.
s 796 — 799, bif. af BorgareStåndet, XI s
232, af PresteStändet, ix s 253.
•—• förbättring, om, för Kronobetjeningen
på Gothland, m. m. StatsUtskottets Be¬
tänkande, IV 1. s 4*3 — 417, återremitt.
af Adeln, ix s 94, af PresteStändet, IX
s 127, bif. af BorgareStåndet, IX s 3a 1.
Ytterligare Utlåtande, IV 2. S1167 —
189
1169, bif. af Adeln XI s 337, af Preste-
Ståndet, IX s 367,
Löner, om tillökt antal inom CancelliEx-
peditionerne. Motion remitt. till Stats-
Utskottet, II s i345. Från StatsUtskot-
tet till Särskildta Utskottet, som ej anser
denna fråga tillhöra sin befattning, XI
s iv, v, bif. af PresteStändet, IX s 298,
af BorgareStåndet, IX s 313.
Om anvisande af medel till extra.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 609, 610.
Lönevilkor, om reglering till förbättrande
af, för Befälet vid indelade Armeen.
StatsUtskottets Betänkande, IV 2. s i443
— 1444» bif af BorgareStåndet, IXs4!4>
af PresteStändet, ix s 423, af Bonde¬
Ståndet, IX s 427, af Adeln, IX s 438.
M.
Madängsby, om lindring i Bevillningen för
de Brandskadadc i; Motion, remitt. till
Bevilln. Utskottet, II s 1276.
Utskottets Utlåtande, V 1. s 436 —
438, bif. af BorgareStåndet, IX s 83o,
af PrestcStåndet, ix s 855, af Adelil, IX
s 867, återrem. af BondeStåndet, IX s 881.
Ytterligare Utlåtande, V 1. s 5o3, 5o4,
lagdt till Handlingarne af Adeln, ix s
1069, af PresteStändet, IX s 1072, af
BorgareStåndet, IX s 1075, bif. af Bon¬
deStåndet, IX s 1 106.
Magaziner, om uppmätning af Cubik-rym-
den å hvarje loft eller botten i Kronans.
Underd. Skrifvelse, X i. s 428.
Magaziner, om leverering af endast torkad
Säd i Kronans. Motion, reniitt. till Ekon.
Utskottet, II s 1182.
Utskottets Utlåtande, VIII s 33o—
33a, bif. af Adeln, IX s 198, af Preste-
Ståndet, IX s 200, af BorgareStåndet,
IX s 206, af BondeStåndet, IX s 210.
^— om LåneUnderstÖd af Säd till anläe-
O
gande af District- eller Sockne-; Motion,
remitt. till Stats-, Banco- och Ekon. Ut¬
skotten, II s 1446'
Utskottens Betänkande, IV 6. s 338—.
34i, bif. af Adeln, ix 3. s 294» lagdt till
Handlingarne af PresteStåndet, IX 3. s
295.
Magazinslnrättningens, allmänna, åtgärder,
I 1. s 55 — 57.
— Förvaltning, Berättelse om, sedan
år 1812, II s 202 — 205.
—• — D:o D:o under åren 1816—•
1820, II s 826 — 882, 977. Remitt. till
StatsUtskottet, II s naö, 1127, 1129,
1138-
— — och Räkenskaper, granskiung
af, år 1822, II s 672—618.
— — — Skulder, Fordringar och Tillgån-
gångar, Förslag öfver, II s ö 14» 6i5.
642 — 647. <351—653.
— •—• —■ HufvudBöcker, utdrag ur, visan¬
de förhållandet med Brännvinsbrännin¬
gen i Stockholm, II s 636 — 639. 915.
191
Magazinslnrättningens, allmänna, Ställning,
Förslag öfver, med Erinringar, II s 663
— 668.
• — Tillstånd, Behållning och anord¬
nade Penningar, II s 670 — 673. 886—
89l- 9*7— 920<
Alla desse Handlingar reniitt. till Stats¬
Utskottet, II s 1131, 114 1, 1145, 1162.
Utskottets AnmärkningsPuncter, IV s
1012 — 1019, bif. af PresteStåndet, IX s
342, af BorgareStåndet, IX s 348, af
Adeln, IX., s 996.
Ytterligare Utlåtande, IV 4 s 594 —
602, lagdt till Handlingarne af Preste¬
Ståndet, IX s 983, bif. af Adeln, IX s
99C-
D:o Utlåtande öfver åtskilliga fram¬
stapla anmärkningar, IV 2. s 1101, 1104,
lagdt till Handlingarne af PresteStåndet,
IX s 347, af BorgareStåndet, IX s 352.
>—• — — hittills följda BokföringsMethod,
angående. Stats-Utskottets Betänkande,
IV 2. s io55—1057, bif. af PresteStån¬
det, IX s 343, af BorgareStåndet, IX s
349.
■— Förvaltning, i anledning af nå¬
gra Anmärkningar vid Berättelsen om den
år 1822 anstälda Revision. StatsUtskot-
tets Betänkande, IV 4- s 4i° — 4^5,
bif. af PresteStåndet, IX s 905, lagdt
till Handlingarne af BondeStåndet, IX
s 928, bif. af BorgareStåndet, IX s g53.
192
Magazinslnrättningcns, allmänna, Förvalt¬
ning, om den under Riksdagen verkstäl-
de granskning af; StatsUtskottets Betän¬
kande, IV 4- s 191—2o3, bif. afPreste-
Ståndet, IX s8o5, återremitt. af Borgare-
Slåndet, ix s 829, bif. af BondeStåndet,
IX s 834» bif. af Adeln, IX s 867.
Ytterligare Utlåtande, IV 5. s 8o5,
bif. af BorgareStåndet, ix 3. s io5.
Om den verkställande Granskningen.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 735 — 737.
upplösning eller förändrade skick.
Motioner, remitt. till Stats-, Banco- och
Ekon. Utskotten, II s 114.Q» ii53,ii58,
1160, 1169, 1178, 1179, 1239, 1247, *3o5,
i3i6.
Utskottens Utlåtande, IV 4- s 211—
264, återremitt. af Adeln, IX s 867, af
BondeStåndet, ix s 881, af BorgareStån¬
det, ix s 893.
Ytterligare Utlåtande, IV 5. s 352 —
4o4, bif. med tillägg af Adeln, IX s 1202,
af BorgareStåndet, ix s 1223, af Bonde¬
Ståndet, ix s 1236—1240.
Förslag till sammanjemnkande af Riks-
Ståndens olika Beslut IV 6. 74—'83,
godkändt af PresteSlåndet, ix 3. s 153.
af Adeln, IX 3. s 200, af BorgareStån¬
det, IX 3. s 204, af BondeStåndet, IX 3.
s 248.
Underd. Skrifvelse i anledning af gjord
anmärkning om, X 1. s 802 — 816.
Un-
193
Underd. Skrifvelse, om upplösningen
af, X 2. 1. s 347—386.
RiksdagsBeslutet, §. i5.
Magazinslnrättningens, allmänna , upplös¬
ning. Särsk. Utskottets Betänkande, XI
s 167.
— om förtydligande af en punct
i BancoReglementet med afseende på;
BancoUtskottets Betänkande, VI 2. s 5oo,
5oi, bif. af Adeln, IX 3. s 41®» afPre-
steStåndet, IX 3. s 421 > af BorgareStån¬
det, ix 3. s 427> »f BondeStåndet, IX
3. s 4.4°*
utestående fordringar i Finland.
Se Finland.
— tillgångar och skulder, om an¬
vändning af de medel gom vid utredan¬
det af, till Banken inflyta. Stats- och
BancoUtskottens Utlåtande, IV 6. s 4i5
•—.422, bif. af PresteStåndet, IX 3. s
351, af BorgareStåndet, IX 3. s 377.
Ytterligare Utlåtande, IV 6. s 602—.
6o4, bif. af BondeStåndet, IX 3. s 47^.
— Våning, om upplåtande af, åt
Hederv. BondeStåndet. StatsUtskottets
Betänkande, IV 6. s 212 — 214, åter¬
remitt. af Adeln, IX 3. s 23i, bif. af
BondeStåndet, ix 3. s 260.
Ytterligare Utlåtande, IV 6. s 366,
367, bif. af Adeln, IX 3. s 316.
— — *— räkning, rörande betalningssättet
vid skeende försäljningar af Persedlar och
>94
Eftecter för. Underd. Skrifvelse, X 2. 1.
s 65.
Magazinslnrättningens, allmänna, räkning,
om räntas erläggande å förskutne medel
för. Underd. Skrifvelse, X 2. 1. s 66.
Magistraternes befrielse, om, fråir all be¬
fattning med LandtRänterierne; Motion,
remitt. till StatsUtskottet, II s 1184.
Utskottets Utlåtande, IV 1. s 167 —•
169, bif. af PresteStåndet, IX s 70, af
BorgareStåndet, IX s 71, af Adeln, IX
s 73, af BondeStåndet, IX s 76.
Majestätsbrott, om förmildring af det för,
i 5 Cap. 1 §. Missgern. Balk. bestämda
straff. Konungens Nådiga Proposition,
I r. s 660, remitt. till Lagutskottet, II
s 1253, ia55, 1274» 1287.
Utskottets Utlåtande, VII s 179 —
187, bif. af Adeln, IX s 259, af Preste¬
Ståndet, IX s 262 , af BorgareStåndet, IX
s 266, af BondeStåndet, IX. s 279.
Underd. Skrifvelse x 1. s i4o-—142.
Makas, angående förrymd, rättighet alt in¬
gå nytt gifte. LagUtskottets Betänkande,
YII r. s 114—'ii6, återrem. af Preste¬
Ståndet , IX s 187, af BorgareStåndet, IX
s 190, bif. af BondeStåndet, IX s 194»
återrem. af Adeln, IX s 199. y
Ytterligare Utlåtande, VII 2.5842-—
85a, lagdt till Ilandlingarne af Borgare¬
Ståndet, IX s 707, af BondeStåndet, IX
s 710, med fattande af eget beslut, af
Adeln, IX s 802.
195
Makars, som skola skiljas, skyldighet, om,
att inställa sig i DomCapitlet; Motion,
remitt. till Lagutskottet, II s 1142.
Utskottets Utlåtande, VII 1. s 35—4o*
återrem. af PresteStåndet, IX s i3o, bif.
af BorgareStåndet, ix s 104, af Bonde¬
Ståndet, IX s 107, återrem. af Adeln, IX
s 112.
Ytterligare Utlåtande, VII 1. s 572 —
677, lagdt till Handlingarne af Bonde¬
Ståndet, IX s 429» af BorgareStåndet, IX
s 456, afsl. af PresteStåndet, ix s 47^>
af Adeln, IX s 480.
Malmström , KronoLänsman. Se Flach,
Landshöfding m. m.
Mannerheim, Baron, m. m., köpt 100 tun¬
nor Korn af Allmänna Magazinslnrättnin-
gen, II s 846, 847.
Mantalspenningar, I i. s 836.
— — förminskning, om orsakerne till.
StatsUtskottets Betänkande, IV 5. s 63y
— 639, bif. af PresteStåndet, IX 3. s
6, af BorgareStåndet, IX 3. s i3, af
BondeStåndet, IX 3. s 20, af Adeln, IX
3. s 23.
— skrifning, om nedsättning af Böterna för
försummelse att anmäla sig vid; Bevill-
ningsUtskottets Betänkande, V 1. s 371
— 378, bif. af BondeStåndet, IX s 712.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 749, 75o.
Manufactur- och CommerceContoiret. Sär¬
skildta Utskottets Betänkande, XIsi63
— 167.
»96
Manufactur-DiscontFonden, Capit alSlut öf¬
ver, för åren 1817 — 1819, II s 162 —
167.
dito dito för åren 1820, 1821,
II s 562 — 565.
— — — om nedsättning af öfverränta för
Lån från. Underdån. Skrifvelse, x 1. s
77°-
RiksdagsBeslutet, §. 9.
Markegång, om särskild, för öfre och nedre
Dalarne. Ekon. Utskottets Betänkande,
VIII s 90 — 93, bif. af Adeln, ix s 142,
återrem. af PresteStåndet, IX s i5o, bif.
af BondeStåndet, IX s 154» af Borgare-
Ståndet, IX s 172.
Ytterligare Utlåtande, VIII s 909 —
— 911, bif. af PresteStåndet, IX s 538.
*—. sättningar, om öfverseende af Författ¬
ningar angående; Motion, rernitt. till
Stats- och Ekon. Utskotten, II s 1276.
Utskottens Utlåtande, IV 6. s 90 —
— 96, bif. af Adeln, IX 3. s 180, afsl.
af PresteStåndet, IX 3. s 184*
Marknadstiderne, om reglering af; Motio¬
ner, remilt. till Ekon. Utskottet, II s
n44, 1197.
Utskottets Utlåtande, VIII s 49 — 57,
bif. af PresteStåndet, IX s 148, af Bon¬
deStåndet, ix s 154» återrem. af Borga-
reStåndet, IX s 173.
Ytterligare Utlåtande, VIII s 766—
770, bif. af Adeln, IX s 399, lagdt till
Handlingarne af PresteStåndet, ixs4!°,
*97
bif. af BorgareStåndet, IX s 411» af Bon¬
deStåndet, ix s 4Jö.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 133—i36.
RiksdagsBeslutet, §. 44*
Marscher, om nyttan af, för Armeen, m. m.
Motion, remitt. till Ekon. Utskottet, II
s ng5.
Utskottets Utlåtande, VIII s 445, bif.
af Adeln, IX s 253, af BondeStåndet, ix
s 257, af PresteStåndet, IX s 262.
Marstrand, Staden, försummat skicka Revi¬
sor, II s 722.
Masteträd och Ekar, angående yrkad fri¬
het till begagnande af. Se Svedjande å
Skattehemmans egor.
Mazer & Comp. köpt Brännvin af Allmän¬
na MagazinsDirection, II s ögö.
Medel, Allm. MagazinsDirectionens, lemna-
de till Lån åt BohusLänsBeklädnadsDirec-
tion, II s 587, 851, 852. Se Rosen, Gr. A.
— rörande oredoviste SpannmålsUppliand-
lings, i Wermeland. StatsUtskottets Be¬
tänkande, IV 2. s io52—io54, bif. af
PresteStåndet, IX s 343, af Adeln, IX s
364.
Underd. S. velse, X 1. 5622—624.
Memorial-Böcker enver StatsUtgifterne, de¬
ras beskaffenhet, II s 6, 7.
— Kongl. StatsContoirets, önskas afsluta-
de hvarje år till den 1 November, II
s 24.
StatsUtskottets instämmande i denna
önskan, IV 2. s 208.
198
MetallPanter, angående Bankens å särskilde
Vågar förvarade. BancoUtskotlets Betän¬
kande, VI 1. s 23— 29, bif. af Borgare-
Ståndet, IX s 121, af PresteStåndet, IX
s 12g.
— Effecter, om utsträckt LåneRättighet i
Banken å; Motion, remitt. till BancoUt-
skottet, II s 1265.
Utskottets Utlåtande, VI 2. s 66 —
^5, bif. af Adeln, IX s 1109, af Preste¬
Ståndet, IX s 1112, af BondeStåndet, IX
s 1120, af BorgareStåndet, IX s 1128.
*— — om belåning af, vid det blifvande
LåneContoiret i Götheborg. BancoUtskot-
tets Betänkande, Vl2.s3g5—402>åter-
rem. af Adeln, ix 3. s 3o4, af Preste¬
Ståndet, IX 3. s 3o5, af BorgareStåndet,
IX 3. s 3o8, af BondeStåndet, ix 3. s 309.
Ytterligare Utlåtande, VI 2. s 473 —
479, bif. af BondeStåndet, IX 3. s 389,
af Adeln, ix 3. s 3g2, af PresteStåndet,
IX 3. s 402, af BorgareStåndet, IX 3. s 406.
Metaller, angående uppköp och invexling af
Myntbara. Motion, remitt. till StatsUt»
skottet, II s i345.
Stats- och BancoUtskottens Betänkan¬
de, VI 1. s vi — xv, återrem. af Adeln,
IX s 518, af PresteStåndet, IX s 519, af
BorgareStåndet, ix s 5ig,526, af Bonde¬
Ståndet, IX s 529
*) Återremissen besvarad i Ytterligare Utlåtandet
om Rikets Penningeverk.
*99
MilitaireLärares, om en, anställande vid
Upsala Universitet. StatsUtskottets Be¬
tänkande, IV 1. s 449» 45o, bif. af Adeln,
IX s 125, af BorgareStåndet, ix s i3a,
af BondeStåndet, ix s i34, af PresteStån¬
det, IX s i38.
Underd. Skrifvelse om Militairc-Under-
visningsVerket, X 1. s 569 — 572.
RiksdagsBeslutet, §. 44-
— Statens Personal och Löneinkomster.
Särsk. Utskottets Betänkande, XI s 209.
MilitifeBoställsCassan, om granskning af. Mo¬
tioner, remitt. till SlatsUtskottet, II s
1149, n58, 1160.
Utskottets Utlåtande, IV 5. s 63o—
636, bif. af PresteStåndet, IX 3. s 6, af
BorgareStåndet, IX 3. s i3, af Bonde¬
Ståndet, IX 3. s 20, af Adeln, ix 3. s 23.
Underd. Skrifvelse, X 2. 1. s 188.
Minimi-Tabellen, om upphäfvande af den
så kallade. Motion, remitt. till Bevilln.
Utskotlet, II s i3o5, besvarad i Betän¬
kandet om allmänna Bevillningen.
Ministerplatserne, om indragning af, vid
fremmande Hof. Motion, remitt. till Stats-
och Ekon. Utskottet, II s 1194-
Ekon. Utskottets Utlåtande, VIII s 199,
200, bif. af Adelli, ix s i42> lagdt till
Handlingarne af PresteStåndet, ix s23o,
af BorgareStåndet, ix s 233.
Minnespennings-präglande, om en, i anled¬
ning af H. K. II. KronPrinsens förmälning;
PrcsteStåndels Beslut, remitt. til| Banco-
aoo
Utskottet, af BorgareStåndet, ix s 62 , af
Adeln, ix s 73, af BondeStåndet, II s 1281.
BancoUtskottets Utlåtande, VI 1. s i85
-—187, bif. af Adeln, ix s 238, afPre-
steStåndet, IX sa4i, af BorgareStåndet,
IX s 245.
RiksdagsBeslutet, §. 18.
Minnesvård öfver Prins Carl August, för¬
anstaltad, I 1. s 39.
MissgerningsBalken, om skärpning af det i
5 §. 4° Cap., stadgade straff. Motion,
remitt. till Lagutskottet, II s i2 3o.
Utskottets Utlåtande, YII 1. s 5p2—•
594» bif. af Adeln, ix s 4^°> återrem.
af Boi’gareStåixdet, ix s 456, bif. af Bon¬
deStåndet, ix s 459, af Px-esteStåndet,
IX s 475.
Ytterligare Utlåtande, YII 2. s 900 —
902, bif. af BorgareStåndet, IX s 827.
om ändring af 3 §. 4o Cap. oclx 42
Cap. i; LagUtskottets Betänkande, VII 1.
s 597 — 600, bif. af Adeln, IX s 45o, af
BondeStåndet, IX s 460, af PresteStån-
det, ix s 475.
—.— om förklaring öfver 4 §• 3 Cap. i.
Se Drucken.
— — om ändring af 2 §. 45 Cap. samt af
öfverskrifteix till samma Capitel. Se Upp¬
bördsman.
—> räkningspenningar, öfver ansökan om
förhöjning af; StatsUtskottets Betänkan¬
de, IV 1. s 542 — 544» bif. af Adeln,
IX s i55, af BorgareStåndet, IX s |63,
201
af Pi’esteStåndct, ix s 171, af Bonde-
Slåndet, IX s 176.
Modellkammaren, om tillökniixg i anslaget
för; StatsUtskottets Betänkande, IV 2. s
i5a3—1826, bif. af BondeStåndet, IX
s 427> af BorgareStåndet, IX s 454» åter-
rem. af Adeln, IX s 467, af PresteStån-
det, IX s 474-
Ytterligare Utlåtande, IV 3. s 356, bif.
af Adeln, IX s 687.
Mortaliteten under år 1816—1820, II s
311 — 3a5.
Mossodlingar i Skaraborgs Län, om biträ¬
de af StatsVerket till. Stats- och Ekon.
UtskottensBetänkande, IV 3. s 363 — 371,
bif. af PresteStåndet, IX s 665, återrem.
af BorgareStåndet, IX s 667, bif. af Bon¬
deStåndet, IX S673, af Adeln, ix s 683.
Ytterligai’e Utlåtande, IV 4- s 729, 780,
bif. af Boi’gareStåndet, IX s 1075.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 712 — 716.
RiksdagsBeslutet, §. 44*
Motioners, om åtskilliga, öfverlemnande till
Särsk. Utskottet. StatsUtskottets Memo¬
rial, IV 1. s 412, 4x3, återrem. af Adeln,
IX s 93, bif. af BondeStåndet, IX s 107,
af PresteStåndet, IX s 128.
Ytterligare Utlåtande, IV 1. s 734 —
737, gill. af Adeln, IX s 2i5, af Bor¬
gareStåndet, IX s 219, af BondeStåndet,
IX s 221.
MunicipalStyrelsen. Särskildta Utskottets Be¬
tänkande, XI s6i, 109—113, 2o5, 206.
302
Museum, Kongl., ställes under Eccles. För-
valtningsChefen. Särsk. Utskottets Be¬
tänkande, XI s i5o.
MyntCapiLalet, det representativa, II s 75o,
75i.
— om gångbarhet af Norrskt, i Sverige.
BancoUtskottets Betänkande, VI i. s io5
— uo, bif. af Adeln, IX s 212, afsl. af
BorgareStåndet, IX s 218, af BondeStån-
det, IX s 221, af PresteStåndet, IX s 229.
•— Verkets iståndsättande, om anslag tili
kostnaderna för; StatsUtskottets Betän¬
kande, IV 3. s 106—110, bif. af Bor¬
gareStåndet, IX s 564, af Adeln, IX s
5g8, remitt. lill BancoUtskottet af Pre¬
steStåndet, II s i346.
BancoUtskottets Utlåtande, VI 2. s 7 —
g, bif. af PresteStåndet, IX s 922, af
BorgareStåndet, IXsg54, af Adeln, IX
s 968.
Myror, om delning af på utmark belägne;
Ekon. Utskottets Betänkande, VIII s 386
— 388, bif. af Adelil, IX S217, af Bor¬
gareStåndet, IX s 320, af BondeStåndet,
IX s 22i, af PresteStåndet, IX s 229.
Myrs uttappning, om medel lill en; Stals-
och Ekon. Utskottens Betänkande, IV 2.
s 987—'989, bif. af Adeln, IX. s 296, af
PresteStåndet, IX s 299, af BorgareStån¬
det, IX s 3oi, återrem. af BondeStån-
det, IX s 3o2.
Ytterligare Utlåtande, IV 3. s 35o,
351, lagdt på bordet, under afvaktan af
203
ett motiveradt Svar, af BondeStåndet, IX
s 680.
Målens emottagning och beredning till Fö¬
redragning inför Konungen. Särsk. Ut¬
skottets Betänkande, XI s 113.
Mått, Mål och Vigt, angående en ny För¬
fattning om; Konungens Nådiga Proposi¬
tion, I 1. s 267 — 269, jemte Kongl. Ve-
tenskapsAkademiens Betänkande, I 1. s
269, etc. i förening med flere enskilde
Motioner, remitt. till Lag- och Ekon.
Utskotten, II s 1173, 1177, 1181, 1236,
1249.
Utskottens Utlåtande, VIII s 4^4'—
48o, återrem. af Adeln, IX s 372, af
PresteStåndet, IX S3j5, af BorgareStån¬
det, IX s 293, af BondeStåndet, IX s
302.
Ytterligare Utlåtande, VIII s 1102 —
1126, bif. af BondeStåndet, IX s 712, af
PresteStåndet, IX s 717, af BorgareStån¬
det, IX s 721.
Förslag till sammanjemnkande af Stån¬
dens olika beslut, VIII s 1457— i46o,
bif. af PresteStåndet, IX 3. s 48, af
Adeln, IX 3. s 71, af BondeStåndet, IX
3. s g3, af BorgareStåndet, IX 3. s io3.
Underd. Skrifvelse, X 2. 1. s 3n6—•
391.
RiksdagsBeslutet, §. 44-
Mätningssättet, angående, af Hö ncb Kol.
Lag- och Ekon. Utskottens Betänkande,
yil 2. s 883 — 884, bif. af PrestcStån-
ao4
det, IX s 727, af BondeStåndet, IX s
7q5, af BorgareStåndet, IX s 80g, af
Adeln, IX s 842.
Möller, Guldsmeden J. Se Befallningshaf¬
vande, Konungens, i Malmö.
Mönsterskrifvarcs antal må inskränkas. Särsk.
Utskottets Betänkande, XI s i36.
Mönstringars förrättande, om förändring i
tiden till; Motion, remitt. till Ekon. Ut¬
skottet, II s 124g.
Utskottets Utlåtande, VIII s 115a, 1153,
bif. af BondeStåndet, IX s 816, af Bor¬
gareStåndet, IX s 83x, af Adeln, IX s
84g.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 604, 6o5.
RiksdagsBeslutet, §. 44*
Mörums Krono-Laxfiske, om ändring af
de angående, utfärdade Författningar;
Motion, remitt. till StatsUtskottet, II s
1252.
Utskottets Utlåtande, IV 4- s 7^1 •—>
740, bif. af Adeln, IX s io38, af Pre-
steStåndet, IX s io3g, af BondeStån¬
det, IX s 1046, af BorgareStåndet, IX
s 1074.
N.
Nationalitetens återupplifvande, om; Ekon.
Utskottets Betänkande, VIII s 5o8 —
5ii, bif. af Adeln, IX s a85, af Pre-
steStåndet, IX s 287, af BorgareStåndet,
IX s 2g2.
205
Nativiteten åren 1816—1820, II s 807
— 311.
Nederlagsfrihet, om, för Carlskrona. Be-
villn. Utskottets Betänkande, V 2. s 181
— i83, bif. af BondeStåndet, IX 3. s
2gg, af Adeln, IX 3. s 3o2, af Preste¬
Ståndet, IX 3. s 307, af BorgareStåndet,
IX 3. s 3o8.
Nohlby, upplagsplats för Vedhandeln. Se
Ljunga Eif.
Norrköping, om eftergift i Bevillningen för
de brandskadade Innevånarne i. Se Borås.
— om låneunderstöd för. Se Borås.
Norrlander, Fältväbel. Se Bevillningsmedel.
Notarier, om tvenne, använda af StatsUt¬
skottet. Se Cancellister.
— om lika ansvar för Consistorii-, som för¬
skingra allmänna eller enskildta medel,
med hvad Lagen stadgar för Uppbörds¬
man. Se Secreterare, Lands.
NummerLotterimedel, I 1. s 83g.
om upphörande af; Motion, remitt.
till StatsUtskottet, II s 1284.
Utskottets Utlåtande. Se Assistance-
Contoiret.
Ytterligare Utlåtande, IV 3. s 23o—.
234, bif. af PresteStåndet, IX s 623,
lagdt till Ilandlingarne af BorgareStån¬
det, IX s 658.
Räkenskaperna om granskning af, för
år 182 1. StatsUtskottets Betänkande, IV
5. s 621 —626, bif. af PresteStåndet,
1X3. s 6, af BorgareStåndet, IX 3. s i3,
2oG
af BondeStåndet, IX 3. s 20, af Adeln,
IX 3. s s3.
NummerLotteri, om. Särsk. Utskottets Be¬
tänkande, XI s 190.
Nybyggare, om ytterligare understöd och
förmåner för, i YesterNorrland och Ån¬
germanland. Motioner, remitt. till Stats-,
Bevilln. och Ekon. Utskotten, II s 1191,
1262.
Utskottens Betänkande, IV 4* s 354 —
365, ålerrem. af Adeln, IX s 888, bif.
af BorgareStåndet, IX s 894» af Bonde-
Ståndet, IX s 897.
Ytterligare Utlåtande, IY 5. s 684 —*
689, bif. af BorgareStåndet, IX 3. s 28,
af PresteStåndet, IX 3. s 44» af Bonde-
Ståndet, IX 3. s 62, af Adeln, IX 3.
s 66.
Underd. Skrifvelse, X 1. s ^63 — 766.
Skrifvelse till Riksens Ständer, med öf¬
verlemnande af nytt Förslag till underd.
Skrifvelse om, X 2. 1. s 34a — 346.
— om skyldighet för Sönerne af Lappske,
att ingå i Beväringen. Motion, remitt.
till Ekon. Utskottet, II s 1254.
Utskottets Betänkande, VIII s 384 —
386, afsl. af Adeln, IX s 2i3, återrem.
af BorgareStåndet, IX s 218, bif. afBon-
deStåndet, IX s 221, af PresteStåndet,
IX s 231.
Ytterligare Utlåtande, VIII s 758 —
768, afsl. af PresteStåndet, IX. s 4°9> bif.
af BorgareStåndet, IX s 411» lagdt till
207
Handlingarne af Adeln, IX s 418, afBon-
deStåndet, IX s 429-
Nybemmans anslående, om, till bjelp för
svaga Rotar; Motion, remitt. till Stats-
och EkonomiUtskotten, II s 1289.
Utskottens Utlåtande, IV 4- s 265—
274, bif. af BorgareStåndet, IX s 861,
af Adeln, IX s 870, af BondeStåndet,
IX s 880.
Nämnd, örn minskadt antal, såväl vid lag¬
tima som urtima Ting; Motion, remitt.
till Lagutskottet, II s 1293.
Utskottets Betänkande, VII 1. s 36i —.
363, bif. af Adeln, IX s 339» af Bor¬
gareStåndet, IX s 356, af PresteStåndet,
IX s 370.
— Sockne-. Se MunicipalStyrelse.
Nämndemän, om tillkallande af extra: fö¬
reslagen ändring af Stadgandet i x Cap.
1 ocb 10 §§ Rätteg. Balk. Konungens
Nåd. Proposition, I 1. s 705 •—716, re¬
mitt. till Lagutskottet, II s 1264, 1265,
1266.
Utskottets Utlåtande, VII 1. s 348
<55o, bif. af PresteStåndet, IX s 334,
återremitt. af Adeln, IX. s 338, bif. af
BorgareStåndet, IX s 355.
Ytterligare Utlåtande, VII 2. s 995 —
1001, till sitt förra alternativ, bif. af
PresteStåndet, IX s 856, till sitt sednare
alternativ och tillägg, af BorgareStån-
det, IX s 860, till sitt förra alternativ,
ao8
af Adeln, IX s 870, till sednare alter¬
nativet, af BondeStåndet, ix s 89g.
Förslag till sammanjemnkande af Stån¬
dens olika beslut, YII 3. 2. s 60, 61,
bif. af PresteStåndet, IX 3. s 26S, af Bor-
gareStåndet, IX 3. s 271, af Bonde-
Ståndet, IX 3. s 276, af Adeln, IX 3.
s 291.
Underd. Skrifvelse, X 2.1. s 3io—3r4-
RiksdagsBeslutet, § 28.
Nämndemän, om arfvode för, för biträde
vid Afvittrings- och Skattläggnings-för-
rättningar; Motion, remitt. till Lag-och
Ekon. Utskotten, II s 1268.
Utskottens Betänkande, YII 1. s 21g
-—221, bif. af Adeln, IX s 284, af Pre¬
steStåndet, IX s 289, af BorgareStåndet,
IX s 292.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 179, 180.
RiksdagsBeslutet, § 44-
— om befrielse för, från skyldigheten att
biträda vid allmänna Syner; Motion,
remitt. till Lag- och Ekon.Utskotten, II
s 1268.
Utskottens Utlåtande, VII 1. s 223 —
226, bif. af Adeln, IX s 284, af Preste¬
Ståndet, IX s 289, af BorgareStåndet,
IX s 291.
Nämnder, angående inrättande af Förlik¬
nings-. Underd. Skrifvelse, X 1. s 6o5
■— 609.
RiksdagsBeslutet, § 44-
Nä-
209
Näringsfriheten, förberedelser lill, I i. s 63.
— om, Konungens nåd. Proposition, I 1.
s 443 — 446. jemte enskilda Motioner,
remitt. till Lag- och Ekon. Utskotten,
II s 115r, 1172, 1177, 1181, 1200, I23l,
1242, 1248, 12.52, 1266, 1268, 1299, i3o8.
Utskottens Utlåtande, som blifvit sär¬
skildt tryckt, bör bland Stånden utde¬
las. Adelns beslut IX s 682, deladt af
PresteStåndet, IX s 690, af BorgareStån¬
det, IX. s 6g4, af BondeStåndet, IX s 696.
Utlåtandet, VII. N:o 125. s 1 — 212,
med särskilda meningar, s 1 — i.xxxv,
återremitt. af Adeln, IX s 822, af Bor¬
gareStåndet, IX s 860, af PresteStåndet,
IX s 871.
Ytterligare Utlåtande, VII 3. 1. s 124
— 204, bif. af PresteStåndet, IX 3. s 79,
af Adeln, IX 3. s 99, gilladt till endel
med vidtagande af särskildt beslut, af
BorgareStåndet, IX 3. s 160—-16O.
Underd. Skrifvelse, X 2. 1. s 399.
RiksdagsBeslutet, § 37.
O.
Obligationer, utfärdade till ersättning för
Svenske Medborgares hos Franska Rege¬
ringen egande fordringar, II s, 386 —
3g x.
OdlingsLånen under åren 1817, 1818, II
s 270, 271.
i4
OdlingsLånen under åren 1819—1821, II
s 738 — 741 *
— «►— om ändringar i Kgl. Kungörelsen af
d. i3 Nov. 1819, angående; Motion, re-
mitt. till BancoUtskottet, II s 1258, och
— •— om vissa vilkors antagande vid; Mo¬
tion, remitt. till BancoUtskottet, II s
1207.
Utskottets Utlåtande om, VI 1. s 56
— 60, Lif. af BorgareStåndet, IX s 121,
återremitt. af PresteStåndet, IX s i3o.
Ytterligare Utlåtande, VI 1. s 56i —
570, Lif. af PresteStåndet, IX s 600,
lagdt till Handlingarne af BondeStåndet,
IX s 616, af BorgareStåndet, IX s 626,
af Adeln, IX s 643.
Underd. Skrifvelse, X 2. 2. s 277.
rörande reglementariska Föreskrifter
i afseende på, jemte Förslag till Regle¬
mente; BancoUtskottets Betänkande, VI
2. s 252-—-273, bif. af Adeln, IX 3. s
198, af PresteStåndet, IX 3. s 220, af
BorgareStåndet, IX 3. S226, återremitt.
af BondeStåndet, IX 3. s 247.
Ytterligare Utlåtande, VI 2. s 43i —
437, bif. af Adeln, IX 3. s 342, af Pre¬
steStåndet, IX 3. s 35 r, af BorgareStån¬
det, IX 3. s 352, af BondeStåndet, IX
3. s 247.
Anmälan om anstäld omröstning öfver
frågan, VI 2. s 5oi — 5o3, remitt. till
BancoUtskottet, till iagttagande, af Pre-
211
ste-Ståndet, IX 3. s 435, af Adeln, IX 3.
s 454.
Oeconomiska och Police-Författningar, om
öfverseende och förbättrande af Rikets;
Motioner, remitt. till Lag- och Ekon.
Utskotten, II s 1170, 1242, 1298.
Utskottens Utlåtande, VII 1. s 4*3 ——
435, återremitt. af BorgareStåndet, IX s
389, bif. af BondeStåndet, IX s 392,
återremitt. af Adeln, IX s 398, bif. med
undantag af 3:e puncten som förkast, af
PresteStåndet, IX s 4°5.
Ytterligare Utlåtande, VII 2. s 1175
— 1183, bif. af BorgareStåndet, IX s
1029, lagdt till Handlingarne af Bonde¬
Ståndet, IX s 1042, bif. med föreslagna
ändringar af Adeln, IX s 1049—io5i.
Underd. Skrifvelse, X 2.2. s 55—62.
Memorial med Svar på återremiss af
Förslaget till underd. Skrifvelse, X 2. 1.
s 62.
RiksdagsBeslutet § 44-
Offentlighet vid Ståndens öfverläggningar,
om; Konungens Nådiga Proposition, I x.
s 781 — 785, remitt. till Lag-och Ekon.
Utskotten, II s i33o, i33i, likasom til¬
lika med BorgareStåndets på förhand fat¬
tade beslut i ämnet, IX s 275.
Utskottens Utlåtande, VII 2. s 982-—
994, lemnadt derhän utan beslut, af
PresteStåndet, IX s 872, likaledes af
BondeStåndet, IX s 878, återremitt. af
BorgareStåndet, IX s 895.
2 12
Ytterligare Utlåtande, YII 3.3. s —
5i, lagdt till Handlingarne af Borgare-
Ståndet, IX 3. s 326, af BondeStåndet,
IX 3. s 261.
OfficersBoställen, om försäljning till Skatte
af. Se Kungsgårdar.
—. grad, förslag att från den lägsta, ute¬
sluta dem, som ej hafva en viss årlig
inkomst af egen förmögenhet, III s 108,
i4.i-
OpinionsNämndens upphäfvande, om. Kon¬
ungens Nådiga Proposition, I 2. s i48'—•
i56, remitt. till Constit. Utskottet, II s
1867.
Utskottets Utlåtande, III s 273 —280,
godtkändt att hvila till nästa Riksdag, af
PresteStåndet, IX 3. s i3i, af Bonde-
Ståndet, IX 3. s 169, af Adeln, IX 3.
s 183.
Orgelverk, om ersättning af Riksdagskost-
naderna för reparation af Stockholms
Storkyrkas; Motion, remitt. till StatsUt-
skottet, II s i36p.
Utskottets Utlåtande, IY 6. s 1 •—8,
hif. af Adeln, IX 3. s i44> af BondeStån-
det, IX 3. s 171.
Ytterligare Utlåtande, IV 6. s 4^4» 4^5,
hif. af PresteStåndet, IX 3. s 347.
Ortalaviken, Canal igenom, II s 681, 682,
689, 690, 693, 699, 700.
Orter, der ingen ordinär rotering finnes,
om, böra roteras, VIII s 867.
Ouchterlony, en extraordinarie afskrifning
2l3
blifvit beviljad Kgl. Räntmästaren, II s
610.
StatsUtskottets Utlåtande öfver Revi-
sorernes anmärkning, IV 2. s 1094 —
1096, bif. af PresteStåndet, IX. s 347,
af BorgareStåndet, IX s 352, af Adeln,
IX s 366.
P.
Papper, stämpladt, bör tvänne gånger om
året inventeras. Revisorernes anmärk¬
ning, II s 23.
Tillstyrkt af KammarCollegium och
StatsContoiret, II s 3p—4r*
>— om beläning af Publike. Se CanalBo-
lagets Actier.
— om vissa föreskrifter i afseende på till¬
verkningen af. Ekon. Utskottets Betänkan¬
de, VIII s. 5oi—.5o3, bif. af Adeln, IX
s 284, af PresteStåndet, IX s 287, af
BorgareStåndet, IX s 292.
Parmar, om afskaffande af de i Stockholm
bruklige, för uppmätning af Hö. Motion,
remitt. till Ekon. Utskottet II s 1211.
Utskottets Betänkande om upphörande
af de till Stockholms Stad anslagne Parm-
afgifter, VIII s 1280 —1284, bif. af
Adeln, IX s 1014. af PresteStåndet, IX
s 1016, af BorgareStåndet, IX s 1017,
af BondeStåndet, IX s 1021.
Parter, om befrielse för, från skyldigheten
att genom Ombud ingifva och uttaga sina
31 4
Skrifter och Besvär, LagUtskottets Be¬
tänkande, VII i. s 5i— 54, hif. afBor-
gareStåndet, IX s i33, af Adeln, IX s
i36, af PresteStåndet, IX s 147, af
BondeStåndet, IX s 153.
Parter, om befrielse för sökande, i skuld-
fordringsmål hos Konungens Befallnings¬
hafvande, att med Förklaranden commu-
nicera utslag. LagUtskottets Betänkande,
VII 1. s 3go—3g3, hif. af PresteStån¬
det, IX s 372, af BorgareStåndet, IX s
374, af BondeStåndet, IX s 381.
— om ansvar för, som uteblifva från Stads-
Rätt. Motion, remitt. till Lagutskottet,
11 S I23l.
Svar på Motion, se RättegångsBalkens
12 Cap. 2 §. om ändring af.
Pass, angående modification i Författningen,
om, för utländske män; Ekon.Utskottets
Betänkande, VIII s 520 — 523, bif. af
Pi esteStåndet, IX s 287, af Borgare-
Ståndet, IX s 292, återremitt. af Adeln,
IX s 298.
Ytterligare Utlåtande, VIII s 1147*
Ii48, bif. af Adeln, IX s 821.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 249—252.
RiksdagsBeslutet, §. 44*
Passevolance-afgiftens utgörande, om för¬
ändring i; StatsUtskottets Betänkande,
IV 1. s 919—922, bif. af Adeln, IX s
359, af PresteStåndet, IX s 263, af Bor¬
gareStåndet, IX. s 265, af BondeStåndet,,
IX s 268.
2l5
Passevolance-afgiftens upphörande eller ned¬
sättande; Motion, remitt. till Ek. Utsk.,
lis i2o4- D-‘° till StatsUtsk. II, s 1288.
Utskottens Utlåtande, IY 4- s 82 -—
85, lagdt på bordet af BondeStåndet, IX
s 737, bif. af PresteStåndet, IX. s 742,
af BorgareStåndet, IX s 807, af Adelil,
IX s 840.
— — Stats- och Ekon. Utskottens Utlå¬
tande öfver gndra Motioner, IY 4- s 7 5g
— 762, bif. af PresteStåndet, IX s io3g,
af Adeln, IX s.io4§, af BorgareStåndet,
IX s io58.
— — Cassan, om Riksens Ständers rätt till
Granskning af; Motion, remitt. till Stats¬
utskottet, II s 1294.
Besvarad i Betänkandet om Tullverkets
Räkenskaper.
Penningeanslag, om sättet för bestridande
af, till allmänna arbeten. Stats- och
BancoUtskottens Betänkande, VI j. s
xxviii — xxxvi, återremitt. af PresteStån¬
det, IX s 5ig, af Adeln, IX s 522, för¬
kast. af BorgareStåndet, IX s 527, åter-
rem. af BondeStåndet, IX s 52g.
Återremisserne besvarade i Svar å Riks-
Ståndens Anmärkningar vid Betänkandet
om Rikets PenningeVerk.
— försträckningar, om ränta för; Stats-och
LagUtskottens Betänkande, IV 3. s 73 —
79, bif. af Adeln, IX s53i, af Borgare¬
ståndet, IX s 567, af BondeStåndet, IX
5 5gi.
2l6
Penn i lige Veile, om dess reglerande; Konun¬
gens Nådiga Proposition, åtföljd af Fi-
nauceComiiiittéeils Betänkande Och Gref¬
ve von Schwerins särskilda Yttrande, I
i. s 343—43.9» jemte åtskilliga enskildes
Motioner i detta eller dithörande ämnen,
remitt. till Stats- och BancoUtskotten, II
s ii43, 1183, iao3, i2i(3, 1272, 1273,
1270, 1276, 1278,
Utskottens Utlåtande , jemte Bilagor
och särskilde Meningar, VI 1. s 243 —
45o, bif. af Adelil, IX s 517, återrem.
af PresteStåndet, IX s 019, af Borgare-
Ståndet, jx s 521, af BondeStåndet, IX
s 5 29.
Svar å de af RiksStånden gjorda An¬
märkningar, VI 1. s 742—'887, med
anledning deraf BondeStåndets beslut, IX
s 909 — 919, BorgareStåndets, IX s 933
— 937, Adelns, IX s 988—942» IYe-
steStåndets, IX s q43 — 901.
Anmälan om Ståndens olika beslut och
förslag att'dem sammaujemnka, VI 2. s
30 — 55, i anledning hvaraf PresteStåndeIs
Ultimatum, ix. s 1026—1028, Adelns,
IX s io35, io3G, BorgareStåndets, [X s
io55—■ loSy och 107Ö och' BondeStån¬
dets, ix s 10 G 2— 1066;
Hvaremot Adelns inbjudning ej kunnat
antagas af PresteStåndet, IX. s io52.
Anmälan i anledning af Ståndens Ul-
timata, VI 2. s 77 — 83, bif. af BondeStån¬
det, IX s 1119.
217
Underd. Skrifvelse, X 2. 1. s 3o — 38.
RiksdagsBeslutet, §. 9.
Pension, om utbekommande af förre Härads-
Skrifvaren Santesons; Motion, remitt. till
StatsUtskottet, II s i2o3.
Utskottets Utlåtande, IV 2. s i549»
bif. af BondeStåndet, IX s 427> a^ Bor-
gareStåndet, IX s 4^4» af Adeln, IX s
469.
•—• om, för StatsRudets Ledamöter. Se
Fond.
— om rättighet för Enkefru af Vibeli att
bibehålla sin aflidne Mans; StatsUtskot-
tets Betänkande, IV 5. s 908 — 907, bif.
af PresteStåndet, IX 3. s 182, af Bonde¬
Ståndet, IX 3. s 17r.
Underd. Skrifvelse, X 2. 1. s 294, 295.
Pensionsanslag, om, åt Fru Grefvinnan Ad¬
lercreutz; StalsUtskottets Betänkande, IV
3. s 216 — 223, återrem. af Adeln, IX
s 637, bif. af BorgareStåndet, IX s657>
af PresteStåndet, IX s GG5.
Ytterligare Utlåtande, IV 4- s 447» bib
af Adeln, IX s 961.
*— Underd. Skrifvelse, X. 1. s 5i2-—514-
— — om, åt JustitiaeRådet Blom; Stats¬
utskottets Betänkande, IV 4- s 54—5p,
' bif. af BorgareStåndet, IX s 808, af Adeln,
IX. s 839."
Underd. Skrifvelse, X 1. s 5a5, 5aG.
*— — om, åt f. d. Landshöfdingen Järta;
StatsUtskottets Betänkande, IV 4- s 1G76
— i685, återrem. af Adelil, IX s ^82,
2i8
af PresteStåndet, IX s 488, bif. af Bonde-
Ståndet, IX s 5i5.
Ytterligare Utlåtande, IY 4- s 443—
445, bif. af PresteStåndet, IX. s go5, af
BorgareStåndet, IX. s 907, afBondeStån-
det, IX s 927, af Adeln, IX s 968.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 725 — 727.
Pesionsanslag, om, åt framlidne RiksRådet
Grefve Liljecrantz’s Dotter. StatsUtskot-
tets Betänkande, IY 2. s i653—1657,
bif. af BorgareStåndet, IX s 4^5, af
Adeln, IX s 4^8, af PresteStåndet, IX
s 491.
Ytterligare Utlåtande , IV 3. s 434 , bif.
af PresteStåndet, X s 872, af Borgare¬
Ståndet, IX s 895. Hvaremot Preste¬
Ståndet ej i BorgareStåndets inbjudning
kan instämma, IX s 901.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 624—626.
■— — om, åt Directcur J. D. Löfving. Stats¬
utskottets Betänkande, IV 2. s 1804 —
1807, återrem. af Adeln, IX s 536, bif.
af BondeStåndet, IX s 548, återrem. af
BorgareStåndet, IX s 585.
Ytterligare Utlåtande, IV s 336 —
34p, bif. af Adeln, IX s 887, af Preste¬
Ståndet, IX s 891, förkast, af Borgare¬
Ståndet, IX s 895.
— — om, åt förre Justitia; Ombudsman¬
nen Baron Mannerheim; Motion, remitt.
till StatsUtskottet, II s 1351.
Utskottets Utlåtande, IV 5. s 55 {.—
567, återrem. af Adeln, IX s i2i.j, af
219
PresteStåndet, IX s 1220, bif. afBorga-
reStåndet, IX 3. s .12, af BondeStåndet,
IX 3. s 20.
Ytterligare Utlåtande, IV 5. s 883 —
888, afsl. och Pension till i5oo R:dr
Banco besl. af Adeln, 1X3. s 142, häri
instämde PresteStåndet, ix 3. s 167,
lagdt till Handlingarne af BorgareStån¬
det, ix 3. s 190, af BondeStåndet, IX
3. s 193.
Memorial om RiksStåndens olika be¬
slut, IV 6. s 229 — 231 , bif. af Adeln,
IX 3. s 229, af PresteStåndet, IX 3. s
234* af BorgareStåndet, IX 3. s 23g.
Dito om frågans afgörande, IV 6. s
58o, 58i, lagdt till Handlingarne af Bon¬
deStåndet, IX 3. s 4°8> af Adeln, ix
3. s 4t3.
Pensionsanslag, om, för framlidne StatsCom-
missarien Widegrens oförsörjda Döttrar.
StatsUtskottets Betänkande, IV 2. s 1808
— 1811, bif. af PresteStåndet, ix s 525,
af Adeln, IX s 535, af BorgareStåndet,
IX s 566.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 394, 3g5.
—- Cassas Inrättning för civile Ämbetsmän,
om bidrag till; StatsUtskottets Betänkan¬
de, IV 1. s 773 — 795, återrem. af Adeln,
IX s 225, af BorgareStåndet, IX s 233,
af PresteStåndet, IX s 254-
Ytterligare Utlåtande, IV 2. s i53y—•
1544» lagdt till Handlingarne af Bonde-
220
Ståndet, IX s 428> bif. af BorgareStön-
det, IX s 455, af Adelil, IX s 469.
Underd. Skrifvelse, X s 441 —4^3.
RiksdagsBeslutet, §. 38.
PensionsR.ätt, om, för Häradshöfdingar, Ståts-
Utskottets Betänkande, IV 2. s i553,bif.
af BondeStåndet, IX s 427> af Borgare-
Ståndet, ix 434> återrem. af Adeln, IX
s 467.
Ytterligare Utlåtande, IV 3. s 35f),
bif. af Adeln, ix s G87.
Underdån. Skrifvelse, x 1. s 461 —
463.
om Landsliöfdingars. StatsUfskot-
tets Betänkande, IV 2. s 1557 — i563,
bif. af BondeStåndet, IX s 428, af. Bor-
gareStåndet, IX s 4$4> återrem. af Adeln,
IX s 467.
Ytterligare Utlåtande, IV 3. s 358,
359, bif. af Adeln, ix s 687.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 463 — 466-
— Staterne. Se IIufvudTiteln, Sjunde.
Pensioner, om, för innehafvare af Hofstats-
tjenster. Motion, remitt. till StatsUtskot-
tet, II s i34i-
Utskottets Betänkande, IV 4- s 112 —
118, afsk af PresteStändet, ix s 743,
återrem. af BorgareStåndet, IX s 810,
afsk af Adeln, ix s 84<>
Ytterligare Utlåtande, IV 5. s 28 —
34, bif. af BorgareStåndet, ix s 1077,
afsk af PresteStändet, ix. s 1081.
— uppförda på IndragningsStaten, Stats¬
utskottets Utlåtande öfver Revisorernes
anmärkning vid, IV 1. s 2o5—208.
Personer, om utvägar mot lösa kringstry¬
kande; LagUtskottfets Betänkande, VII 1.
s 365 — 378, bif. af BondeStåndet, ix
s 357, af Adeln, IX s 3öi, återrem. af
BorgareStåndet, IX s 3^5.
Vlterligare Utlåtande, VII 2. s io3o
— io35, bif. af BorgareStåndet, IX s 906,
lagdt till Handlingarne af PresteStändet,
IX s 921, af Adelil, IX s 962, af Bonde¬
Ståndet, ix s 970.
-— genom Svågerlag med hvarandra besläg-
tade, om rättighet till ägtenskap för. Se
Syskonabarn.
Peter Andersson i Domvalla, om belöning
ut f. d. Riksdagsmannen, för hans sätt
att curera venerisk Smitta. Motioner,
remitt. till StatsUtskottet, II s i25i,
1316.
Utskottets Betänkande, IV 1. s 44° —
443, bif. af Adeln, IX s 124, af Borga¬
reStåndet, ix s i3i, af PresteStändet,
IX s i38, återrem. af BondeStåndet, II
s 1317.
Ytterligare Utlåtande, IV 1. s 763 —
766, bif. af BondeStåndet, likväl med
fattande af eget beslut, IX s 248.
Piastrar, önskad upplysning om af hvem
de i BancoRevisionens Berättelse omför-
mälde, blifvit uttagne. Motion, remitt.
till BancoUtskottet, II s 1309.
Utskottets Utlåtande, VI 1. s 218—*
222
22p, lagdt till Handlingarne, af Adeln,
IX s 3o5, af PresteStåndet, IX s 3o8,af
BorgareStåndet, IX s 3ij, af BondeStån¬
det, ix s 314-
Planpenningars utgörande, om de så kal¬
lade; Motion, remi», till Stats- och Ekon.
Utskotten, II s 1187.
Ekon. Utskottets Utlåtande, VIII s 2i3
— 23o, Lif. af Adelil, IX s 22^, af Pre¬
steStåndet, ix s 243, återrem. afBonde-
Ståndet, II s i32q.
Ytterligare Utlåtande, VIII s 704, 700,
lagdt till Handlingarne af BondeStåndet,
IX s 357.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 2o5—.208.
BiksdagsBeslutet, § 44-
Plikten, om afskaffande af den stadgade,
för den som sig vid andra Uppbördsstäm-
man ej infinner och sin oförmögenhet till
utskylders erläggande anmäler. LagUt-
skottets Betänkande, VII 1. s 5o, bif. af
Adeln, IX s i35, hänvisadt till Ekon. Ut¬
skottet, af BondeStåndet, II s i3o3.
Porcelainesförare. Se Glasförare.
Portofranco, om, på Gothland. Motion,
remi», till Ekon. Utskottet, II s 123a,
1262.
Utskottets Utlåtande, VIII s 1026 —
1086, återrem. af BondeStåndet, ix s
696, af PresteStåndet, IX s 715, af Adeln,
IX s 8o3.
Ytterligare Utlåtande, VIII s 14*® —
i435, bif. af PresteStåndet, IX s 1218,
2 23
af BondeStåndet, IX s 1240, lagdt till
Handlingarne af BorgareStåndet, ix 3.
s 11.
Portofrihet, om, för Tidningar; Motion,
remi», till Bevillnings- och StatsUtskot-
ten, II s 1209.
Utskottens Utlåtande, IV s 607—-620,
bif. af PresteStåndet, ix s 1232, af Bor¬
gareStåndet, ix 3. s 27, af Adeln, IX 3.
s 73.
Ytterligare Utlåtande, IV 6. s 320—•
323, lagdt till Handlingarne af Preste¬
Ståndet, ix 3. s 268, af BorgareStåndet,
IV 3. s 280, med vidtagande af särskildt
beslut, af BondeStåndet, ix 3. s 282,
lagdt till Handlingarne af Adeln, ix 3.
s 287.
Memorial om Ståndens olika beslut,
IV 6. s 44ti—449, öfverlemnadt till För¬
stärkta StatsUtskottet, af Adeln, ix 3. s
338, bif. af PresteStåndet, ix 3. s 343,
öfverlemnadt till Förstärkta StatsUtskot¬
tet af BorgareStåndet, IX 3. s 35o, bif.
af BondeStåndet, ix 3. s 357.
för RiksStåndens Prötocoll och Bi-
hanget till dem. Motion, remi», till Stats-
och BevillningsUtskotten, II s 1169.
Utskottens Utlåtande, IV 3. s 377,
878, bif. af PresteStåndet, ix s 666, af
BorgareStåndet, IX s 668, af BondeStån¬
det, IX s 672, af Adeln, ix s 683.
PoslContoirs inrättande, om nya ; StatsUt-
skoltets Betänkande, IV 4• s 38 — \\ ,