Constitutions-Vtskottets Bctänkandcn. 299
ste män och deltagande i målens bered-
ning, måhända ock mgon gång i deras
föredragning, samt begge ContoirsCheferne,
såsom i vissa fall ersättande två indragna
Collegiers. Presid nter, borde innehafva
förtroendebeställningar, men att, hvad Tull-
Chefen vidkommer, det torde för ändamå¬
lets vinnande göra tillfyllets, om lian, i
likhet med Uppbördsmän, förordnades ge¬
nom Constitutorial.
I öfverensstämmelse med hvad här of¬
van blifvit anfördt och tillstyrkt, och för
öfversigten, i ett helt, af derifrån härfly¬
tande Grudlagsändringar, får Constitutions-
Utskottet vördsam ligen uppgifva efterföl¬
jande reductionsförslag.
Regeringsformen.
§ 5-
StatsRådet skall bestå af Tretton Le¬
damöter, hvilke ege rätt att alla der före¬
kommande mål öfvervara, nemligen: En
JustitiaeSratsMinister, som tillika alltid vo¬
re främste Ledamot af Konungens Hogsta
Domstol; En StatsMinister för Utrikes Ä-
Tenderna, »arnt Elfva StatsRåd. Ej må Fa.
5oo Constitutions- Utskottets betänkanden.
der och Son eller Tvä Bröder pä en £§nz
vara ständige Ledamöter af StatsRådet.
§ 6.
Af StatsRåclen skola Fern vara Före-
dragande, nemligen: En Krigs Minister för
Arniéens och blottans Ärenden; En lnri-
kesMinistcr för ärenden, sorn angå Närin¬
garna, allmänna Hushållningen ock Ord¬
ningen; En Finans Minister för Camer.nl-
och Drätsel ärenden; En EcclesiastiqueMi-
nis ter, för Kyrko-ärenden, derunder inne•
be gr igne Med, rörande Allmänna Uppfo¬
stran, samt Hälso- och Fattigvården, och
En JustiliceCanceller, för Rätts- och Nåd¬
ärenden.
Bland de öfriga Sex Stats Råden hvar¬
af minst Fre böra haj va förvaltat Civilt
Ämbete, skall Ett kallas Hoj Canceller, ock
cga de särskilda befattningar, sorn i
Grundlagarna vidare bestämmas.
§ 8.
Ej må Konungen fatta något beslut i
de mål, hvaröfver StatsRådet höras bör,
derest icke minst Tre af dess Ledamöter,
Constitutions-Utskottets Betänkandcn. 301
jemte vederbörande Föredragande, tillstä¬
des äro. StatsMinistrarne och samtlige
icke föredragande StatsRud, der de icke
laga frii fall ega, skola — — — — —
nied flera af dylik beskaffenhet.
§ 9-
Uti alla fri SI, som hos Konungen i
StatsRådet förekomma, skall Protocoll fö¬
ras. De till tärles varande Statsbudets Le¬
damöter vare ovilkorligen förbundne —
— — — såsom i 106 § derom vidare
stadgas,
$ 10.
Innan Trenderna hos Konungen uti
StatsRådet anmälas, skola de, sedan nödi¬
ga upplysningar deröfver ifrån vederbö¬
rande Collegier och Ämbetsmän blifvit in¬
fordrade och inkommit, herodes af den
Föredragande inför StatsRåclet, hvarvid
minst Tre icke föredragande Ledamöter
böra vara tillstädes. Denna StatsRåds-
Bereclning, hvars arbetsordning, genom
särskildt Reglemente, a L önungen före-
skrifves, ege jemväl, när så nödigt pröf-
vas, att från personer, af hvilka ytterlin
502 Constitutions-Utskottets Bctänkanden.
gare upplysningar i förekommande mål
kunna meddelas, sådana, till skriftligt el¬
ler mundtligt af gifvande, infordra.
§ lo-
Yill Konungen börja krig eller sluta
fred, kalle då till ett utomordentligt Stats-
Råd samtliga StatsRudets Ledamöter, fram¬
ställe för dem -- ■«“« — — Han för
Riket nyttigast finnér.
§ 26.
Då JustitiasÄrenden inför Konungen i
StatsRådet föredragas, skola, jemte Justitise-
StatsIViinistern och minst Två StatsRåd samt
Föredraganden, Två af Högsta Domstolens
Ledamöter dem öfvervara, med den skyl¬
dighet i allmänhet är
föreskrifven.
$ 27,
JustitiaeCancellern, hvartill ina utses en
Lagfaren och i Domarevärf nyttjad man,
åligge, utom hans befattning i StatsfLU-
■4et, förnämligast att, såsom Konungens
ConstitntionsUtskottets Betänkanden. 505
Högste Ombudsman, föra eller —■ — —
— och Ämbetsmän begångna blifva.
§• 28.
Konungen eger att — — — _
men icke på deras börd. lill Civile Äm-
b tsmän inom Riket och till Domare, må
sådane män endast nämnas, som äro af den
rena Evangeliska Läran.
§ 34*
StatsMinistrarne, StatsRådens Och Ju-
stitiaeRådens Ämbeten skola uppföras i Ri¬
kets Stat, och må icke af någon tillika med
annat Civilt Ämbete beklädas. De Två
StatsMinistrarne innehafva Rikets högsta
värdighet; StatkRådcn ege lika anseende
med de högsta, och JustitiaeRåden, med
derintill närmast varande, MilitaireAm-
betsmän.
§ 35.
StatrMinistetn för Utrikes Ärenderna,
StatsRåden, Presidenter och Chefer för Col~
legiér eller i dessas ställe inrattade V er k.
504 Constitutions Utskottets Betänkande?!.
ExpeditionsChefer i Stats förvaltningsDe-
partementen, ÖiverStålhäll.uen, UnderStåt-
hallaren och Politiemästaren i Hufvudsta-’
den, Landshöfdingar och Ståthållare i Lan¬
det, FaltMarskalkar fin¬
na sig dertill skäl ega.
§ 42.
Orden ”och StatSecreterare" uteslutas.
§ 43-
Går Konungen i fält — — —• —
förordne Han Justi ine StatsMinistern och
Tre andie Ledamöter af StatsRudet, soni
der i he ega Löredragande befattning, att
föra — — — — som ö § stadgar.
§ 99-
Orden "Rikets Allmänna Ärendens be¬
redning" uteslutas.
$ 102.
Penna Domstol, som RiksRätt kal¬
las
Constitutions-Utshottets betcinkanden. 505
las — — ■*— — deruti före ordet;
Fyra dc äldsta StntsRåd, Presidenterne
uti alla Rikets Collegier, högste Befälhaf-
varen — — — — Escadern af Ar¬
méens Flotta, Fyra de äldsta Båd i Svea
IlofRätt, Två de äldsta Råd i 'Hammmar-
Collegiuin och KaimnarRätten, samt det
äldsta Råd i hvarje af Rikets öfriga Col¬
legier. Då antingen — — —. — om
Tolf deruti sitta. Är Presidenten i Hof-
Rätten af laga förfall eller jäf hindrad, fö¬
reträde dess ställe det äldsta Civila Stats-
Rudet. Denna Domstol äge
åter insättande i Rikets tjenst,
§ 106.
Finner Utskottet af dessa Protocoll att
någon StatsRiådets Ledamot eller någon
för tillfället förordnad Föredragande, el¬
ler den Embetsman, som i Commandomål
— —» — — fastställd varder.
£ 107.
Skulle ConstitutionsUtskottet
■— — Rikets sannskyldiga nytta, eller att
någon Föredragande icke med oväld m. m.
Bihang till B. S. trot, 3. ,'jje Sami. 39
go6 Constitutions- "Utskottets betänkanden.
Riksdags-Ordningen.
S 29.
Rättas i enlighet med redactionen vid
106 och 107 §§ RegeringsFormen.
§ 41*
Tjenstgörande StatsMinistrar, Stats-
Råd, JustitiaeRåd och Justitieombudsman
kunna ej säte och stämma — — — —>
men ej besluten öfvervara.
1 ryckfrihets-För ordningen.
i 2.
I 4'de Momentet utgå orden: "AlU
manna Beredningen.
Stockholm den 11 November 1825.
N;o 73.
Ankom den 11 November i8&3*
Memorial till Riksens Ständer, med för*
Ponstitutions Utskottets Betänkanden. 307
slag till ett ytterligare tillägg i 98
§ Regeringsformen och 63 § Riks•
dags Ordningen.
Uti Memorial N:o 62, af den 13 näst-
ledne October, har ConstitutionsUtskottet
redan tillstyrkt intagandet i 98 § Regerings¬
formen och 63 § Riksdagsordningen, af
en föreskrift huru förhållas bör, om Rik¬
sens Ständers JustitiasOmbudman eller hans
utsedde Efterträdare i Ämbetet, vid sam¬
ma Riksdag, hvarunder de blifvit valde,
antingen afsäga sig förtroendet eller med
döden afgå. Men då bestämmandet af des¬
sa åtgärder i alimänhet, och således äfven
emellan Riksdagarna, synes egentligen till¬
höra Grundlagen, genom hvilken Ämbetet
är institueradt, icke den särskilda Insruc-
tionen, som blott ämnades att tjena till ef¬
terrättelse för innehafvaren, får, med an¬
ledning af gillad motion, Utskottet för
grundlagsenlig behandling, vördsamligen
öfverlemna det förslag, att, näst efter of¬
vannämnda tillägg, ett ytterligare må infö¬
ras, så lydande: “Inträffar något af dessa
fall emellan Riksdagarna, skall Riksens
Ständers rätt härutinnan genom Deras
Fullmägtige i Banken och RiksgäldsCon-
loiret utöfvas.“
Enär, på detta sätt, hufvudsakliga in¬
308 Constitutions-Utskottets Betänkanden.
rehållet af 26 § i JustitiaeOmbudsmansJn-
structionen kommer att öfverflyttas till 98
§ Regeringsformen och 63 § Riksdagsord¬
ningen, skulle, i händelse förslaget fram¬
deles vinner Riksens Ständers bifall och
Konungens Nådiga sanction, berörde 26 §,
såsom dåmera öfverflödig, följaktligen ur
Instructionen uteslutas.
Stockholm den 15 November 1823.
Ankom den £1 November 1823.
Memorial till Högvördige FresteStåndeti
i anledning af dea åtcrremiss på Ut-
låtandet öfver ett i 26 § af Justi-
tiae Ombudsmans - Instructionen före»
slaget tillägg.
Genom ProtocollsUtdrag af den qo
nästlidne October, har Högvördige Preste-
Ståndet behagat till ConstitutionsUtskottet
återremittera dess under den 14 i samma
månad afgifna Utlåtande, rörande ett före¬
slaget tillägg i 26 § af JustitiaeOmbuds-
mans-Instructionen.
Constitutions-TJtskottets betänkanden. 30g
Ehuru begge de till grund för åter¬
förvisningen lagda anmärkningar, af hvil¬
ka den ena rigtats deremot, att en föreskrift
för Riksens Ständers Fullmägtige finnes in¬
tagen, icke 1 dessas Instruction, utan i Ju-
stitiaeOmbudsmannens, samt den andra å-
syftar ett uttryckligt stadgande, att Full¬
mägtige borde, när de i Ämbetet insatte
den utsedda Efterträdaren, på. samma gång
välja en ny, tydligen angå blott sådana
ämnen, dem Uts!<ottet lemnat ovidrörda,
anser likväl Utskottet dessa anmärkningar,
hvilkas giltighet det för öfrigt erkänner,
visserligen kunna och böra till pröfning
upptagas, såsom nya frågor, föranledda af
under Riksdagen behandlade Ärenden och
inträffade omständigheter. Emedlertid och
då Utskottet redan varit omtänkt att, ge¬
nom ett föreslaget ytterligare tillägg i 98
§ Regeringsformen och 63 § Riksdagsord¬
ningen, hufvudsakligen afhjelpa både olämp¬
ligheten och bristen, får Utskottet vörd-
samligen hemställa, om icke Högvördige
PresteStåndst skulle täckas, i sammanhang
med behandlingen af omförmälda, i Memo¬
rial N:o 73 framlemnade Project, förklara
att de nu gjorda Anmärknjngarne må 'för
närvarande förfalla, och således 26 § af
JustitiaeOmbudsmarts-Instrucrionen intill nä¬
sta Riksdag oförändrad bibehållas.
Stockholm den 15 November 1823.
gio ConstitutionsUtsJiottets Betänkandcn.
N;o 75.
Ankom den 21 November 1Q25.
Memorial till Riksens Ständer, rörande
sättet för slutliga behandlingen af
frågan om inlösen af FilialD scou¬
ternas utelöpande Skuldförbindelser.
Med bifall till Stats- och BancoUt-
skottens hemställan, i Memorial N:o 580,
angående Besp. RiksStåndens skiljaktiga
meningar, i afseende på sättet för slutliga
behandlingen al frågan, om inlösen af f.
d. FilialDisconternas utelöpande Skuldför¬
bindelser, hafva Höglofl. Ridderskapet och
Adeln samt Vällofl. BorgareStåndet, under
den yide, och Hedervärda BondeStåndet,
under den io:de dennes, benäget uppdra¬
git ConstitutionsUtskottet att, i Riksens
Ständers ställe och med Deras rätt besluta,
huruvida frågan må antingen förfalla, eller
öfverleinnas till Förstärkta StatsUtskoltets
pröfning.
ConstitutionsUtskottet, som trott sig,
till följd af Remisserna och deras innehåll,
ej allenast förpligta dt, att upptaga Ärendet,
utan äfven befogadt att detsamma, med Tre
Conslilutions-Utsliottets hetänhanden, 511
RiksStånds öfverlåtna rätt, afgöra, har an¬
sett 75 § Riksdagsordningen och den dert¬
uli undantagsvis åberopade 69 § af Rege¬
ringsformen, böra härvid förnämligast tje¬
na till norm cch ledning för bedömandet.
Och då, enligt Riksens Ständers förordnan¬
de, RiksgäldsContoiret allena besörjt Fili-
alDisconternas utredning, hvilken följakt¬
ligen egt nära sammanhang med Contoi-
rets inkomster och utgifter, och direct ver¬
kat på desamma, alldeles oberoende af,
hvarifrån de förra häiXliitit eller de sedna¬
re blifvit ersatta, måste inlösandet af dessa
Disconters ännu utelöpande Skuldförbin¬
delser tydligen medföra en till Riksgälds¬
Contoiret hörande, från utredningen oskilj¬
aktig och dervid i förstone, efter ordent¬
lig bokföring och upprättade numerlistor,
påräknad och godkänd utgift. Men om
ock, hvad som af RiksStåndens olika åsig-
ter vill skönjas, fulla tillämpligheten af of¬
vannämnda 69 § vore tvifvelsmål under¬
kastad, borde i allt fall, efter Utskottets
tanka, företrädet lemnäs åt det behandlings¬
sätt, hvarigenom främjades ett af Riksens
Stränder uttaladt bestämdt slut, i fråga om
allmän uppoffring till förekommande af
enskildta förluster; och Utskottet linner
således Grundlagens rätta förstånd, särskil¬
da ömande omständigheter och Rihsens
Ständers egen värdighet samfält påkalla ä«
312 Constitutions-XJtskottets betänkcinden.
rendets hänskjutande till Förstärkta Stats-
Utskottet-
Genom ProtocollsUtdrag får Constitu-
tionsUtskottet tillika vördsamlignn bifoga
Sju dess Ledamöters i målet yttrade sär.
skilda mening.
Stockholm den 15 November 1823.
Utdrag af ConstitutionsUtslottets Proto-
coll den 15 November 1823.
S. D. Föredrogos Ridderskapets och
Adelns samt BorgareStåndets Remisser af
den “jide och BondeStåndets af den io:de
dennes, hvarigenom —■ —- — —■>
Andre åter yttrade att RiksgäldsCon-
toiret icke med egna medel, utan endast
såsom Banquens Ombud och på dess väg¬
nar, bestridt 1 ilialDisconternes utredning;
att inkomsten och utgiften dervid, likasom
vinsten eller förlusten, varit och är ingen
annans än Bankens; att, på denna grund,
ifrågavarande, nu mera, efter utredningens
fullbordan, opåräknade utgift jemväl kom-
Uie att i sjelfva verket tillhöra Banken,
men
Qonstitutions-TJtskottets hetänkcinden. 5x5
men icke RiksgäldsContoiret oell att så¬
lunda 69 § Regeringsformen vore härvid
helt och hållet otillämplig, samt ändlligen
att målet, antingen det betraktades såsom
rörande en tillfällig utgift från Banken,
eller såsom motion om försutten praescrip-
lionstids återställande, är, i båda händel¬
serna, af egenskap att kunna afgöras genom
Tre Stånds be lut, och att, der Två Stånd
stadnat emot Två, böra förfalla; Det en¬
da behandlingssätt, som enligt dessa Leda¬
möters öfvertygelse, instämde med Grund¬
lagens klara föreskrift, hvilken de trodde
sig ovilkorligen förbundne att efter bok-
stafven tillämpa. —
Mot beslutet reserverade sig, på de
för minoritetens mening anförda skäl, Herr
Professorn Doctor Cederschjöld, Herr Pro¬
fessorn Doctor Forssell, Herr Professorn
Doctorn Thyselius, Hetr Stats StadsMajo-
ren Weslin, Herr Grosshandlaren Rydberg,
Pierr Lagmannen Falkman och Herr Com-
merceRådet Egge. Ut Supra
Ex Prococollo
J. D. Walerius.
Bihang; till R. S. Fröt. freijt Sami. 4«
514 Constitutions Utskottets Betänkanden,
N;o 76.
Ankom den ai November 1Ö23.
Memorial till Riksens Ständer, rörande
en till besvarande, i förstärkta Stats-
Otskottet föreslagen, af BorgareStån-
det förkastad Voteringsproposition.
ConstitutionsUtskottet har emottaga
Vällofl. BorgareStåndets Proto'ollsutdrag
för den 10 dennes, af innehåll att, ehuru
respective MedStånden ej instämt i dess
beslut att förkasta den i BevillningsUtskot-
tet; Memorial N:o 49 föreslagna 7:de Vo¬
teringsproposition, i målet rörande Tull-
Bevillningen, BorgareStåndet likväl, enär
71 § Regeringsformen uttryckligen förmår
att, om Tre Stånd afslå hvad ett särskildt
Stånd, i en eller annan del af Bevillnings¬
utskottets förslag till grunderna för Be-
villningen, sätten af deras tillämpning och
Bevillningens fördelning, yrkat, men detta
Stånd ändock vid sin mening förblifver,
saken skall åt Förstärkta StatsUtskottet till
afgörande öfverlemnas, samt enahanda skäl,
hvilka ansåges verka till antagande af orn-
förmälde 7-de Propo ition, äfven skulle le¬
da derhän att, öfver huru många delar af
ett förslag till Bevillning Förordning nå¬
got BiksStånd än stadnat i olika beslut
Cons titntionsTJt skottets Betänkanden. 315
mot de öfrige, en enda "Voteringsproposi¬
tion öfver hela förslaget icke dessmindre
kunde fasställas, funnit sig ej böra efter¬
gifva sin i Grundlagen förvarade rätt till
omröstning i Förstärkta StatsUtskottet öf¬
ver hvarje del af TullTariffen, deruti Stån¬
det varit skiljaktigt; I följd hvaraf Vallöf],
BorgareStändet undandragit sig all omröst¬
ning öfver Propositionen, intilldess Consti-
tutionsUtskottet, till hvars pröfning den
stridiga frågan hänsköts, sig deröfver ut¬
låtit.
ConstitutionsUtskottet, som tillika in*
herntat alt Högvördige PresteStåndet nu¬
mera med Vällofl. BorgareStändet hufvud¬
sakligen sig förenat, får, till besvarande af
Remissen, vördsamligen yttra : att den fö¬
reslagna propo itionen, ställd på bifall till
en, efter Bevillningsutskottets upprättade
Tariff, alla varor åsatt TullBevillning, med
Gontraproposition på afgörandet, genom
särskilda omröstningar, huruvida Tullen
å vissa varor må, enligt BorgareStändet*
förslag, höjas eller sänkas, tyckes framstäl¬
la en förkortningsmethod, sorn icke står
väl tillsammans, hvarken med de i Grund¬
lagen bestämda former, eller med hvarje
RiksStånds rätt, att göra sin röst gällande
i den minsta omständighet af de så vigti¬
ga beskattningsmålen, samt alt, då, jemlikt
glS Constitutions-TJtskottcts hetänkanden.
Regeringsformens 71 §, Bevillningsutskot¬
tets- alla för lag hunna partielt gillas eller
förkastas, och då 55 § Riksdagsordningen
förbjuder proposition , huruvida votering
bör ega rum, men den ifrågavarande Pro¬
positionen icke allenast åsyftar votering
öfver förslaget, helt eller i massa, utan
ock, med ja besvarad, alskar möjligheten
för omröstning öfver delarna, och såme¬
delst i viss måtto innefattar en proposi¬
tion om det skall voteras, Constitutions-
Utskottet fördenskull anser Vallöf!. Borga-
reStåndet hafva varit, enligt Grud lagen,
belogadt att, med ogillande och uteslutan¬
de af merberörda y:de Proposition, yrka
omedelbart företagande af omröstning öf¬
ver dem som efterfölja.
Stockholm den 15 November 1825.
N:o 77.
Ankom den 21 November r023*
Memorial till Riksens Ständer, med för¬
slag till ändring af 59 § FJksdags-
Ordningen.
Ju längre innevarande Riksmöte fram*
Constitutions-TJtshottets Rctänkanclm. 517
skådit, d ess mer har ConstitutionsUtskot-
tet öfvertygat sig att, så fram# ett medel
ej kan ntfmnas till minskande af Riksdags¬
handlingarnas oformliga vidlyftighet, man
skäligen måste befara, icke allenast en stän-
dfgt vexande tryckningskostnad, utan ock
ett ännu större ondt, omedhinnligheten af
både redaction och utgifvande. Det mest
säkra och kraftiga cyrrectiv häremot vore,
efter Utskottets tanka, offentligheten af
samtliga RiksStåndens Sessioner, hvarige¬
nom isynnerhet Protocollens utförliga tryk-
ning blefve umbärlig; Men emedlertid och.
intill dess för vissa Stånd en mera passan¬
de och rymlig local hinner anskaffas, torde
man ej böra lemna oförsökta de medelba¬
ra och partiela utvägar, som, utan hinder
af Grundlagen, eller med dess förändring
i smärre reglementariska delar, skulle åt¬
minstone småningom och i någon mån le¬
da till ändamålet.
Med antagande således af de hufvud-
grunder, att icke antalet af åhörare, men
det dem öppnade tillträdet bestämmer publi¬
citeten, att, der Sessionerna äro offentliga,
Protocollen lämpligen kunna i samman¬
drag tryckas, utan förlust för Staten eller
Ståndet eller enskildt förläggare, att åt kil¬
liga mindre vigtiga artiklar af Bihanget
jemväl torde medgifva en abregerad tryok*
318 Constitutions- Utskottets Ectänkanclen.
ning, samt att, hvad ändtligen angår kost¬
naden, den för Bihanget alltid korde af
Staten bestås, nien den för Protocollen,
efter Ståndens beslut vid hvarje Biksdag,
antingen genom enskildt förlag eller af
allmänna medel bestridas, får, med anled¬
ning af gjord motion, ConstitulionsU skot¬
tet, för grundlagsenlig behandling, vörd-
samligen underställa Biksens Höglofl. Stän¬
der följande förslag till ny redaction af
RiksdagsOrdningens 59 §, i tvänne Moment
fördelade:
§ 99-
Alla hos RiksStånden förda Protocoll
skola, så tidigt ske kan, genom trycket
ut gifvas, ined undantag blott af sådana
ämnen, som hvarje Stånds enskilda oeco-
noinie beträffa. De Stånd, hvilkas sam¬
manträden hållas offentligen, må kunna
låta Protocollen tryckas i sammandrag;
men de öfrigas böra in extenso tryckas.
2:0 Sådana Handlingar', hvilka till
samtliga RiksStånden inlemnas eller från
dem utgå, skola icke i Protocollen intagas,
utan der endast till sina rubriquer anfö•
ras. De böra, såsom ett Bihang till samt¬
liga RiksStåndens Protocoll, särskildt och
Constitutions-Utskottets Betänhanden. 319
på Statens bekostnad, från trycket utgif-
vas, Konungens Pr opositioner, Riks ens St än*
ders underdåniga Skrifvelser samt Riks-
dagsReslutet, till hela deras vidd, mende
öfriga Handlingarna, allt efter Riksens
Ständers förordnande, antingen in extenso
eller ock i sammandrag.
Stockholm den 21 November 1823.
N:o 78.
Ankom den 4 December 1823.
Memorial till Riksens Ständer, i anled¬
ning af Ridderskapets och Adelns å-
terremiss på Utskottets förslag till ett
tillägg i 28 § Riksdagsordningen.
Genom ProtocollsUtdrag för den 23
nästlidne October, hvilket den 20 dennes
ankommit, har ConstitutionsUtskottets den
14 i för tnämnde månad, under N;o 66 af-
låtna Memoria], angående ett föreslaget
tillägg i 28 § Rik dagsOrdningen, blifvit
från Höglofl. Ridderskapet och Adeln åter-
förvisadt, med åtskilliga för Ståndets ge¬
men amma tanka förklarade anmärkningar,
»om åsyfta, dels bestämmandet af Utskotts.
3^0 Constitutions-Vtskottets betänkanden»
Suppleanternes antal, efter omständigheter¬
na och i mån Ledamotspersonalen, dels
en tydlsgare uttryckt inskränkning af Sup¬
pleantens iunctions, endast till den hän¬
delse, då ordinarie Ledamot af laga förfall
hindras, dels ock det projecterade stadgan¬
dets hänflyttning till 79 § Riksdagsord¬
ningen, hvarest sättet till ledighets erhål¬
lande fiån Ledamotskap i Ut kotten af-
handlas.
ConstitutionsUtskottet, som funnit an*
märkningarne icke sakna giltig grund, för¬
modar att Resp. RiksStåndens meningar i
ämnet skulle bäst och lämpligast samman-
jemnkas, om det allmänna stadgandet, rö¬
rande Suppleants-val, såsom egande sam¬
manhang med de i 28 § Rik dagsOrdnin-
gen föreskrifna Ledamotsvalen, infördes u-
ti denna §, med fasställande tillika af ett
minimiantal, och om deremot i 79 § utsta¬
kades de särskilda fall, i hvilka Supplean-
terne borde temporairt biträda Utskotten.
I sådant afseende får ConstitutionsUt¬
skottet, med modification af dess förra för¬
slag, vördsamligen tillstyrka, det måtte i
28 § Riksdags - Ordningen , efter orden:
”Hemliga Utskottet väljes, då Konungen
eådant äskar,” inflyta en så lydande ny
punct:
Constitutions-Utskottets betänkanäen. 321
punct* "För hvarje Riksens Ständers Ut¬
skott, det sistnämnda undantaget, böra jem¬
väl utses a! hvarje Stund minst Två Sup¬
pleanter, med det åliggande, som i 79 §
vidare stadgas,” samt likaledes i 79 § ef¬
ter orden: ”och gifve sådant derefter i sitt
Stånds Plenum tillkänna,” redactionen på
följande sätt förändras: 'då, i händelse le-
oigheten b einij as , de 1 främst i ordningen
varande Suppleanten emedlertid intage hans
rum Sadan t må äfven ske, när Ledamot
befnnes aj Taga förfall hindrad; Mea
har han, flera än Ti e gånger å rad, från
Utskottets sammanträden, utan Laga för¬
fall, sig afhållit, hvilket den främste der¬
städes varande Ledamoten af hvarje Stånd
bör i vederbörande Stånds Plenum anmä¬
la, vare den sålunda uteblifne frun Ut¬
skottet skild. Utan gällande skäl må ej etc.”
Stockholm den 26 November 1823.
N:o 79.
Ankom den 11 December 1823»'
Memorial till Riksens Ständer, angående
Herr A. von Hartmansdorffs Motion
Bikung till R, S. Vrot, 5:dje Sami. 41
522 Constitutions- Utskottets betänkanden.
om förändring af 25 och 26 §§ i Jil-
stitiae Ombudsmans-lnstructionen,
Medelst ProtocollsUtdrag för den 23
sistledne October, ankommet den 1 dennes,
har Höglofl. Ridderskapet och Adeln be¬
hagat till ConstitutionsUtskottet remittera
ett af Herr August von HartmansdoifF, på
anförda skal framstäldt, och af flere Her¬
rar Ledamöters yttrande beledsagadt för¬
slag, det måtte, i 25 Jf af JustitiasOmbuds-
mans-Instructionen orden: ”innan näst in¬
fallande Riksdag med döden afginge,” för¬
ändras till: ”emellan Riksdagarna från äm¬
betet afginge,” samt 26 § i nämnde instruc-
tion erhålla följande lydelse: ”Afgår Justi-
tiasOmbudsman från Ämbetet, under påstå¬
ende Riksdag, före eller efter det L agtima
valet till detta Ämbetes besättande, förhål-
les med utseendet af en efterträdare, på
sätt 97 § Regeringsformen föreskrifver. Af¬
går JustitiasOmbudsman emellan Riksda¬
garna, sammanträde genast Fullmägtige öf¬
ver Banco- och Riksgäldsveiken, och in-
sätte i Ämbetet, genom ProtocollsUtdrag,
den person Riksens Ständer till hans ef¬
terträdare emellan Riksdagarna utsett. 15lif¬
ver denne till verklig JustitiaeOmbudsman
förordnad, välje genast bemälde Fullmäg¬
tige, samfält och per capita, en annan. Lag
samma vare, om denne person rättigheten
Constitutions-Utskottcts betänkanden. 32g
till efterträdandet sig emellan Riksdagarna
afsäger, eller eljest derifrån afgår. Under
påstående Riksdag förhålles dermed enligt
98 J) Regeringsformen.’’
ConstitutionsUtskottet Hnner rlessa för¬
ändringar dels stridande mot Grundlagen,
enligt hvars klara bokstaf och mening Sup¬
pleanten, hvilken måste ega samma qtiali-
teter, som hos Ordinarien erfordras, är be¬
stämd att efterträda JustitiaeOmbudsman-
nen, äfven örn denne under Riksdagen, ef¬
ter Lagtima valet, afgår, dels numera öf-
verflödiga, sedan Utskottet föreslagit, ej al¬
lenast i Memorial under N:o 63 af deu
14. October, ett nytt Stagande i 26 jf af
JustitiasOmbudsmans-Instructionen, hvilket
samtlige Rikstånden redan gillat, utan ock
i Memorial under N:ris 62 och 73 af den
13 October och 15 November, två särskilda
tillägg i 98 § Regeringsformen och 63 $
Riksdagsordningen, dem jemväl samtlige
Stånden till grundlagsenlig behandling
godkändt.
Vid sådant förhållande, och enär först
i den händelse att berörda Grundlagstil-
läg<r vid nästa Riksdag blefve afslagna, nå-
got behof af Justiti Ombudsmans-Instruc-
tionens ytterligare förändring synes kun
324 Constitutions-Vtskottets betänkanden.
na uppstå, tror Utskottet sig ej böra Herr
von Hartmansdorff^ förevarande Motion
tillstyrka, utan( hemställer vördsamligen, om
icke den måtte anses förfalla.
Stockholm den 9 December 1823.
N:o 80.
Anbom den 21 December 1825.
-'Memorial till Riksens Ständer, med för¬
slag till ändring i 43 och 44 §§ Riks¬
dags Ordningen.
En Ledamot af Högloft Ridderskapet
och Adeln har, genom ingifven Motion,
gjort ConstitutionsUtskottet uppmärksamt
på de olägenheter, som uppstå af två eller
flrra Utskotts förening till samfällt behand¬
lande af en remitterad fråga, och särdeles
på den, vid sammansatta Utskotts förvand¬
ling till Nämnd, inträffande oformlighet
att samma personal, hvilken, i egenskap
af Utskott, endast formerat en underordnad
och beredande myndighet, sedermei-a upp¬
höjas till en Öfver-Instance, en skiljeman
RikssStånden emellan.
Constitutions Utskottets Betänkanden. 525
Vid öfvervägande häraf, har hos Con-
stitutionsUtskottet förekommit att, likmä¬
tigt 56 § Regeringsformen, allmänna frå-
gor skola hänvisas till behörigt Utskott;
Att jemväl i 54, 44’ 49 oc*' 75 S § Riks¬
dags-Ordningen nyttjas ordalagen: visst,
sär skildt, vederbörligt Utskott, eller det
som med målet befattning egt; Att, enligt
51 §, ämnen af olika beskaffenhet icke lä
i en skrift sammandragas, hvarmed syn¬
barligen åsyftats att ingen väckt fråga måt¬
te fordra remiss till flera än ett Utskott;
att 43 § tillåter Utskotts sammanträde med
annat eller andra, för gemensam öfverlägg¬
ning, icke för gemensamt beslut, samt att
stadgandet i 73 § Riksdagsordningen om
Utskotts förstärkning till Trettio Ledamö¬
ter af hvarje Stånd, tydligen haft för än¬
damål att dess vanlige Utskotts Ledamöter-
ne, hos hvilka en genom handläggningen
redan vunnen, tillförlitligare sakkännedom
måste väntas, skulle deltaga i afgörandet,
men icke de^cmindre kunna dervid öfver-
röstas af de invalda nya, som fördenskull
borde tillsammans bilda ett starkare antal
än den högsta ordinaira Utskotts-personalen :
hvadan ConstitutionsUtskottet ock förmo*
dar att det under sednare Riksdagar upp¬
komna mis förhållandet härrört från en
felaktig tolkning, så väl af 45 § Riksdags¬
ordningen, i afseende på det Utskotten des
326 Constitutions-Utskottets betänkanden.
lemnade tillstånd att med hvarandra sam¬
manträda in Plenis, som äfven af 1 Morn.
44- §, hvarest, med afvikelse från ordala¬
gen i 56 Jf Regeringsformen, stadga^ att
målen böra utredas af behöriga, icke be¬
hörigt, Utskott.
Då nu dessutom, jemlikt 34 och 36
§§ Riksdagsordningen, hvarje ärende af
större omfattning, eller sådant, som icke
på visst Utskott beror, obehindradt kan
förvisas antingen till något förut i Grund¬
lagen bestämdt, eller till ett särskildt för
tillfallet nedsatt Utskott, och då afsigten
med de i 43 § tillåtna gemensamma öfver-
laggningar bäst torde uppfyllas genom De¬
puterades sammanträde, hvilket rådpläg-
ningssätt Lagstiftaren äfven såsom tjenii-
gast utmärkt, får, till återförande härutin¬
nan af RiksdagsOrdningens rätta tillämp¬
ning, ConstitutionsL tskottet för grundlags¬
enlig åtgärd, vördsamligen framställa det
förslag, att första puncten af 43 ^ måtte
sålunda förändras: "Skulle ett Utskott an¬
se nödigt, att till öfverläggning om något
ärende af särdeles vigt, med annat eller
andra Utskott sammanträda, vare sådant
tillåtet, på det sätt hvarom Utskotten öf¬
verenskomma, dock alltid genom Depute¬
radg, frän det eller de V tiko 11 sorn till¬
Constitutions- Utskottets Betänkanden. 327
kallas," samt usta Momentet af 44 § er*
hålla följande jemkade redaction: ^Konun¬
gens | ropOsitioner, äfven om allmänna frå¬
gor, hvarmed förstås sådana , som kunna
eller böra komma under samtliga RiksStån-
dens öfverläggning och pröfning, må ej i
Riksens Siänders Plena till omedelbart af¬
görande upptagas, u an skola öfverlämnäs
till utredande åt behörigt Ltskott, hvars
yttrande, deraf alltid ett exemplar må hvar¬
je Stånd meddelas, bör, enligt hvad här
ofvanföre samt vidare i Regeringsformens
56 § stadgas, föregå Riksens Ständers be¬
slut; och kunna, när så nödigt pröfvas,
Riksens Ständer genom Ståndens plurali¬
tet, förelägga Utskottet viss tid till Be¬
tänkandets afgif vande,”
Stockholm den 9 December 1823.
N;o 81.
Ankom den 16 December 1823.
Memorial till Riksens Ständer, med utlå¬
tande öfver 'Ire Stånds återrcmisser
pä Utskottets Förslag, i anledning af
de särskildta Utskottets Betänkande
328 Constitutions-Utskottets Bctclnkanden.
om Styrelseverkens reglering förekom¬
mande Grundlagsfrågor.
Höglofl. Ridderskapet oell Adeln, Hög-
vördige PresteStåndet och Vallofl. Borga*
reSlåndet, hafva med åtskilliga anmäiknin-
gar, som des a RiksSiånd, hvart för ig,
förklarat utgöra deras gemensamma tan-1
kar, återförvisat ConstitutionsUtskottets,
under [\:o 72, den 11 nästlidne November,
afgifna Utlåtande och förslag i anledning
af de uti sår kilda Utskottets Betänkande
om en ny Styrelseverkens reglering, före¬
kommande Grundlagsfråga ; hvarvid tillika
Höglofl. Ridderskapet och Adeln samt Väl-
loll BoigareStåndet förelagt Utskottet, till
återremissernas besvarande, Åtta dagars
tid, räknadt från den 8 dennes.
I öfverensstämmelse med 56 § Rege¬
ringsformen, tillhör det således Constitu-
tionsUtskottet att, äfven der det ej funne
s'-äl att förändra sin en gång stadgade öf¬
vertygelse, söka i möjligaste måtto sam¬
manjemka RiksStåndens tankar, och, att
för öfrigt till deras behandlande anmäla
de oförenliga kiljaktigheterna; Och Ut¬
skottet skyndar att uppfylla denna pligt,
likväl med fastadt afseende å anmärknin¬
garna*
ConstitutionsTJtsUottets Betänkanden. 329
jarnes s rkildta beskaffenhet och Ståndt-
Pju ralitelens öfvervägande beredningssätt.
Vä Hofi. BorgareStändet framställer an-
maiknirgsi is, elen allmänna ats, att, enär
Satskilia Utskottets Betänkande gtnndas pH
en Kongl. Maj ts Nådiga Proposition, och
skall vara ali anse lika med en ådan, Säl'*
s k i I dia Utskottets förslag lior, jemväl i de
delar, hvati det icke af ConstjtutionsL t-
skottet gillas, ktinna hvila lill afgörande
vid nästa Riksdag. Men då itigen annan
U rundlags behörig Propnnent af Giund-
lagsförändringar finnes, än Konungen eller
ConstitutionsUtskoitet, då särskildta Utskot¬
tets Betänkande, ehuru föranledt af en
Kongl. Maj ts Nådiga Skrifvelse, dock ej
är någon sådan, och e] mindre någon Kongl.
Maj:ts Fropo ition, hvilken vanligen åtföl¬
jes af Rednction förslag, och ej får modi¬
fieras, samt då dessutom icke ‘ät‘krldta Ut¬
skottet omedelbarligen, titan, i stöd af Riks-
Ståndens Remisser å Kongl. Maj ts Nådiga
skrifvelse , samt Organi ationsCommiltéens
och Särskildta Utskottets utlåtanden, Consti-
titti nsL iskottet framlagt förslagen, tror Ut¬
skottet dem ej kunna annorlunda behand¬
la , än soto des- egna, på det «ätt nemli¬
gen , att endast hvad Constituiions' tskot-
tet tillstyrker, må blifva Riksens Ständers
Bihang till H •$, Fröt. &djc SamL 4*-
gp Censtitutions-TJtsJioiuts betcjinknnden.
beredda, till nästa Rik dag hv ilande yt¬
trande \ hvadan Utskottet löt niodor, att Val¬
löf]. liotgaieStåndet, med frånträdande af
sin generella anmärkt ing, torde Ifla vid
detta vöidsamnia föiklatande heio.
Mot de partiella förslagen vid 5 och
6 ff. RegeiingsFotmen, handlande om
StatsR,idets samman ätlning, och hvilka
ämnen, såsom egande med hvarandra o»
skiljaktig gemenskap, mäste i ett heil be»
traktas, enmäikas
s o FresteStändef, atty emot särskilts
Utskottets förslag, Jnstilias Statsministern
bibehållits vid sin egenskap af Stut Rådets
och Högsta Domstolens fiamste Ledamot*
titan ali föredragnings-befattning i Stats»
Rådet.
Till ITögvördige FresteStåndets när¬
mare besinnande, öfverlernnar vördsanili*
gen Consiilution.-Ufskottet, om icke ''tån
tiel, på redan anförda, från G nndLgens
anda Och syftning hemtade kil, täcktes
nedlägga denna anmärkning och foga sig
efter de tre RiksStånd,som härutinnan god-
k rint Utskottets åsigt.
sto Ridderskapet och Adeln, samt Bor¬
gares.ände!, ali en Krigsminister bör finnas
Consntutions Utskottets Betänhanden. 531
för Land'försvaret, och en annan för Sjö-
försvarets ärende» j i sammanhang hvar»
med 'Riddersk ipet oell Adeln yrkar, att
Stät siVidets Ledamöters collectiva arit.il»
måtte okas från Tretton till Fjorton.
Som, i denna fråga. Två Stånd stad-
pat mot Två, och meningarne hvilka .1
ömse sidor äro af vigtiga *-kal understödda,
icke medgifva någon • amman jemnkning, tör-
anläte Utskott» t till den vord«amma hem¬
ställan, att, i händelse samtelig» RiksStån-
den icke • k »Me iörena sig, om enahanda
yttrande, skilj aktigheten må afgöras genom
Cons!itutions t-kottet, förstärkt till Tjuga
Ledamöter af hvarje lånd , och får der¬
jemte, för tidens vinnande, uppgifva eli så,
lydande Voteringsproposition.
Den som vill att, enligt Constitutions-
Utskottets förslag, Land- och Sjöförsvarets
ärenden skola i Stat Rådet af en enda
Kii gsminister föredragas, röste Ja.
Den det ej vill, röste Nej. Vinner
Nej, framställe* till Gtundhigsenlig behand¬
ling, del förslag vid 6§ Regeringsformen,
att en Krigsminister må föredraga Land-
försvarets- oell en SjöMjni ter Sjötörsvaiets
äienden, samt, i följd deraf, genom 5 §•
stadgas StatTlådspcrsonalerts tillökning med
eP Ledamot,
53S Constitutions-Utshottets betånkctndcn»
5:0 RiJderskapct nch Adeln, att Ju»
sf tireGaucellei u bör föredraga Grundlags»
o< h Justilia?irenden , undantagandes Irigor
rm Nåd i brottmål, hvilka skulle af Re¬
visionssekreterare föredragas, samt Borgar-
Ståndet att Rwi iöns Secreterarne höra hä¬
danefter , .‘oni hittills, föredraga Justitia»
åren derna.
Enär Högv. PresteStåndet lemnat Ju«
stitiasirendernas föredragning St Justitias-
Slats.Ministern, och Vällofl. BorgareStådets
anmärkning, icke äsyftar nSgon ny Gumd
lags föreskrift, ulan endast föi kastandet af
den föreslagna, men Höglofl. Ridderskapet
och Adeln samt Hederv. BondeStåndet,
nied eller tilan modifikation, g illat L tskol-
tels förslag, anser Utskottet lämpligast den
medelväg, att vörd«am!igen tillstyika de
öfrige Rvspective RiksStSnden antagandet
af Höglofl. Ridderskapets och Adelns ofvan»
berörde mening.
Preste- och BorgareStånden, att
?■ edie JustjtiaeRevisionen bör stå under
Hög-ta Do 1 stolens, icke under Juslitiae-
Cancellerens förmanskap.
Denna anmärkning , föranledd af ett i
Utskottets Memorial influtit uttryck, och
Cons titutions-Utshot tets Bctänkanclen. 353
tillika derrf att bermilde Två RiksStånd
icke- vejat aniana Just i! iaeCancellei n så om
Forediägande i StatsRådet, synes val icke
riglad mot något bestämdt förslag, eller
ingående i Grundlags redactionen. Dock
lår Utskottet häröfver meddela den void-
samma fö 1 klaring, alt det visset ligen anser
JusmiasRevisionens Ämbets - och Tjenste¬
män underlyda den myndighet, som de be¬
tjena , och sålunda älven Högsta Dom-
i tolen.
5:0 BorgareStåndet, att StatsSecrete-
rarne må kalla , icke 3VIini»tiar men Före¬
dragande StaisRåd.
Utskottet hemsiäller vördsamligen, om
icke Vallöf!. BorgareStåndet, medel t den
mer dist inctiva, i sig sjelf likgiltiga be¬
nämningens godkännande , behagade foga
sig eller Re pective MedSlånden.
60 Ridderskapet och Adeln, att från
HofCancellerens i Gundlagarne antydda be¬
fattningar, må undantagas de, son» Särskild¬
ta Utskottet ansett böra fiån haus Ämbe¬
te skiljas.
Utskottet finner ej skäl att förändra
det begrepp om HofCancellerns constitu*
lionell vigliga bestämmelse, som grundal
534 konstitutions- Utskottets betänkanden.
Utskottet* af't yrkande ä Särskildta l't kot¬
tets om förmälda föid.ig; förmodande i t-
skottvt att »Iogh 11 Rid b ('kapel O h Adeln
lärkes i denna del med de öfrige Riks-
StänJen sig lorena.
7:0 PresteStändet, att HofCancellern
mä ega särskildt inseende öfver RiksArchi-
vet och Kongl. Tryckeriet.
Det torde titan tvifvel göra tillfyllest,
att frän Grundlagen intet hinder möter för
öfverlemnandet ät UolCancellern af en sä¬
rlan upp-igt, hvarom äter något Uttryckligt
Grundlags-stadgande icke lärer erfordras.
8 o Ridderskapet och Adeln, att 6 §.
Regeringsformen mätte omredigera», med
1)a 11 ~ii?t till Ordningen, hvari Föredragande
■ t? ' Ö
StatslVåden blifvit uppslälde.
Dä ingen anledning synes för handen,
att ändra den Ordning, i hvilken Regerings¬
formen upptager StatsSeoreterarne, hvarom
icke eller förr än nu fräga varit vackt, och
dä Ju<titiceCanccdIern, säsom en tillkommen
ny Föredragande, lämpligen hör sist ibland
deni uppnämna», hopp is Utskottet att Hög-
löflige Rid le skåpet och Adeln skall tac
kas i denna, mind e m igtpäli^gände omstän¬
dighet, sig efter MedStånden foga.
Constitutions-Ustkottets hctänhanden. 535
Det af Höglo/!. Riddcrskapet och d~
deln uti ö §. yrkanrle tillagg efter orden;
’'dere 1 iike minst l re af ries?,’ med orden;
'icke föredragande," tillstyrker Utskottet
vörd-amligcn, såsom främjande en större
tydlighet. Hvaremot Utskottet icke kan
gifva anledning dertill att orden: "Samtli¬
ge icke Föredragande StatsRåd må u hytas
mot orden : StatsRuclets samtlige hecla-
inöter, emedan StatsRldel ovillkoi liga sam¬
manträdande in Fleno vid andra an det i
13 jf. anvisade utomordentliga fall, icke
synes nödigt eller med de Föredragandes
trägna befallning förenligt.
C? O O
Sedan alla de Tre återremitterande
Stånden ansett betänkligt och olämpligt,
att i Regeringsformen intaga den af Ut¬
skottet föreslagne Stat Råds Beredningen,
räknar Utskottet för en skyldighet att, med
frånträdande af samma förslag, tillstyrka
Heders'. BondeStåndet, att de Respective
MedStåndens mening instämma.
Det förtydligande Högloft Ridd er Ta¬
pet och Adeln äskåt , genom tillägg i 26
§. efter orden: "JiistiticeSiatuninUic! n och
minst Två,” af orden: icke föredrasart■
- C?
de," äfvensom den af samma Stand beslut¬
na förändring i 2 § af 01 den re i ir -es
till orden : "Konunnen ina nämna, öfver-
lemnar, Utskottet voirdsamligen lili do öf¬
riga Respective RiksStåndens bifall.
S3Ö Constitonutis- Utskottets Betänkanden.
Högloft. Ridderskapet* och Ad Ins vr-
kande, atl i 28 • niette efter oid.r : "Ci¬
vile Ämbetsmän inom Riket,” tilläggas;
"föredragande i Com.nnndoiuul," kan hos
de * re andra Stånden di stomindre af L t
skottet understödjas, sorn ifrågavarande til¬
lagg innehar eri alldeles »iy motion, livat,
till icke ens från Särskildta Utskottets Be¬
tänkande liemtats enledning.
Anmärkningen mot den i ”4 Jf- Ju;<i-
tiasRåden förslagsvis tillagd t högre vanlig»
fiet, torde Vallofl. Borgare tåndet benäget
låta med afseende å Med länden® gillande
åtgärd, förfalla.
Enär de Tre återremitterande tåtiden
itutiit Chefen för Tul 1-tyreisen höra förses
med Kongl. Maj ts lYådiga Fullmagt och
innehafva förtroende-Ämbete, tillstyrker
vöid-antligen Utskottet en sådan ändring,
medelst denna Ämbetsmans införande uti
55 § ; men beti aflande Höglofl. Rtdder-
skapet och Adelns föt klarade tankar, att
i nämnda §. ordf t: ”Stats örvaltningsDe-
part» mentén hör nthytas mot ’St itsEx-
jieditioncrrmsamt ordet; "> ndeiSiåt-
h ill, iren’ utgå saknar Ih-koltel noa giltiga
skäl iit de-se löiandi ingar till de öfriga
luivsS.äiidcns Lii ali liemsulla.
n
Constitutions-Utskottets betänkanden. 337
På s'tt Höglofl. Ridderskapet och A-
deln samt Vällofl. BorgareStåndet vid 102
§. yttrat, föreslår Utskottet vördsamligen,
att, i dess redactions-project, orden: ”af Ar¬
méens Flotta,’’ må ändras till: af Kongl.
Majus Flotta "
Slutligen och i följd af Höglofl. Rid¬
derskap ts och Adelns anmärkning emot
Förslaget vid 41 §• Riksdagsordningen, till¬
styrker Utskottet att i denna §. orden:
^Tjenstgörande StatsMinistrar, StatsRåd,
”JustitiseRåd och Justitieombudsman,” må
förändras till: "StatsRådets och Högsta
>’Domstolens samtlige Ledamöter, äfven-
>'som JustiticcOmbudsmannen, m. m.”
För öfrigt bifogas vördsamligen en
provisorisk uppgift å de nu ytterligare till¬
styrkta Grundlagsändringarne, med öppet
rum för dem i 5 och 6 §. \‘. Regerings-
Formen, som ankomma på vidare behand¬
ling; förbehållandes sig Utskottet att, se¬
dan Riksens Ständers Utlåtande i ämnet
hunnit definitift beredas, få aflemna så-
dane fullständige Redactionsförslag, som
vid nästa Riksdag må kunna med Ja och
Nej besvaras.
Stockholm den 11 December 1823.
Bihang till R, S, Pr»t. $:dje Sami, 43*
558 Constitutions-TJtskottets Betänkanåen,
Regerings»Formen.
§ 5-
StatsRådet skall bestå af - - Ledamö»
ter hvilke äge rätt att alla der förekom"
mande mål öfvervara, nemligen: En Justi-
tias-StatsMinister, som tillika alltid vare
främste Ledamot af Konungens Högsta
Domstol; en StatsMinister för utrikes ären-
derna, samt - - StatsRåd. Ej må Fader och
Son eller två Bröder på en gång vara stän¬
dige Ledamöter af StatsRådet.
§ 6.
Af StatsRÄden skola - - vara Föredra¬
gande nemi.: En KrigsMinister för - - ären¬
den; en inrikes Minister för ärenden, som
angå Näringarne, Allmänna hushållningen
och Ordningen; en FinanceMinister för
Cameral- och DrätselÄrenden; enEcclesia-
stiqueMinister för KyrkoÄrenden, derunder
inbegripna mål, rörande Allmänna Uppfo¬
stran samt Helsö- och Fattigvården, och
en JustitiaeCanceller, för Grundlags- och
Justitias-är enden, med undantag af frågor
om Nåd i brottmål, hvilka af Revisions-
Seereterare må föredragas.
Constitutions-TJtskottets betänkahden. 53$
$ 8.
Ej må Konungen Fatta något beslut i
de må] , hvaröfver StatsRådet höras bör ,
derest icke minst tre af dess icke föredra¬
gande Ledamöter, jemte vederbörande Fö¬
redragande tillstädes äro. StatsMiniitrarno
och samlige etc.
§ 9*
(Lemnad utan anmärkning.)
5 10.
Innan ärendcrna hos Konungen uti
StatsRådet föredragas, skola de, genom
nödiga upplysningars inhämtande från
vederbörande Ämbets F er k, af den Före¬
dragande beredas.
S is¬
ingen anmärkning.)
$ 26.
Då JustitiaeÄrenden inför Konungen ;
StatsRådet föredragas, skola, jemte Justi.
Constitutions-ZJtskottets betänhanden.
tiéeStatsMinistern och minst Två, icke Fö¬
redragande StatsRåd, samt etc.
S 27.
JustitiaeCancellern hvartill Konungen
må nämna etc.
$ 28.
(Ytterligare förändring afstyrkt.)
§ 34*
(Likaledes.)
$ 35-
StatsMinistern .... inrättade Verk.
Chefen för Tullstyrelsen etc.
§. §. 42, 45 och 99.
(Lemnade utan anmärkning.)
$ 102.
Denna Domstol, som RiksRätt kallas
Escadern af Kongl. Maj:ts Flotta etc.
Constitutions-Utskottets Betänkanden. 341
§. §. 106 och 107.
(Utan anmärkning.)
Riks dags-Ordningen.
§• 29»
(Utan anmärkning.)
§. 41.
StatsRådets och Högsta Dotnstolens
samtlige Ledamöter, äfvensom JustitixOm-
hudsmannen, kunna ej etc.
N;o 82.
Ankom den 16 December iQ23-
Memorial till Riksens Ständer, rörande
sättet för slutliga behandlingen af
frågan om Allmänna Brandförsäk¬
rings B er kets Laner ätt i Banken.
Sedan , med bifall till Stats- och Banco-
Utskottens hemställan, uti Memorial under
342 Cotistitutiom-Utskottets betänkanden.
N:o 622 af den 26 nästlidne November»
Höglofl. Ridderskapet och Adeln, Välloil.
BorgareStåndet och Hederv. BondeStåndet
täckts uppdraga åt ConstitutionsUtskottet
«tt, med Riksens Ständers rätt och i Deras
stalie, bestämma sättet för slutliga behand¬
lingen af den väckta frågan om Lånerätt
i Riksens Ständers Bank för Allmänna
Brandförsäkringsverket, och således afgöra,
tiMtingen densamma må, enligt Höglofl.
Ridderskapets och Adelns samt Högvördige
PresteStåndets tanka, förfalla, eller ock,
efter Vällofl. BorgareStåndets och Hederv.
BondeStåndets, till förstärkta Stat* - och
BancoUtskotten hänskjutas, får Constitu¬
tionsUtskottet vördsamligen förklara att,
då 72 §. Regeringsformen, hvartill 75 §.
Riksdagsordningen lemnar hänvisning, e-
gentligen handlar om Bankens GrundFör-
fattningar och Riksens Ständers Allmänna
Förvaltnings-föreskriftér, men den närvaran¬
de frågan om Lånerätt i Banken endast
innebär och afser en Speciel Förvaltnings-
och dispositions-detail, Utskottet finnér sam¬
ma fråga, jemlikt berörde Riksdagsord¬
ningen §., kunna och böra förfalla.
Stockholm den 11 December 1823.
Constitutions Utskottets Betänkanden, 24.5
N:o 83.
Memorial till Riksens Ständer, i anleda
ning af Ridderskapets och Adelns ä-
terremiss på förslaget till ett tillägg
i 56 $. Regeringsformen.
Det förslag ConstitutionsUtskottet, uti
Memorial under N o 71 af den 11 nasti.
November, afgifvit till ett tillägg i 56 §.
Regeringsformen, har från Höglo fl. Ridder-
skåpet och Adeln blifvit återförvisadt, med
en för Ståndets gemensamma tanka förkla¬
rad anmärkning, syftande derhän att, till
förekommande af misstydningar och tvi¬
ster i framtiden, ordet: ”Önskningsmål,’’
måtte utbytas mot orden: ”de mål, hvar.
om 89 §• handlar.”
ConstitutionsUtskottet finner val be¬
tänkligt att ordagrant tillstyrka denna för¬
ändring, enär önskningsmål kunna beredas
äfven af andra Utskott än Allmänna Besvärs-
och EkonomieUtskottet, och då dessutom
89 $. Regeringsformen handlar icke blott
om egentliga önskningsmål, utan ock om
sådana, Rikets Styrelse beträffande ärenden,
dem Konungen öfverlemnar åt Riksens Stän¬
der att gemensamt med honom afgöra, och
hvarvid förfares, såsom för Lagfrågor är
stadgadt; men emedlertid får, med anled*
344 Constitutions-XJtskottets betänkanden.
ning af återremissen, och för att gifva
önskningsjnålea den i 89 använda be¬
nämning , Utskottet vördsamligen hemställa,
om icke dess förra förslag vid 56 § Re¬
geringsformen mätte omredigeras pä föl¬
jande sätt: ”Dock må i de mål der Rik¬
sens Ständer endast ega magt att besluta
underdåniga föreställningar och önsknin¬
gar , Utskotts först framstälda förslag ge¬
nast af Stånden kunna med ändringar an¬
tagas.”
Stockholm den 11 December 823.
N:o 84*
Anbom den 17 December 3823.
Memorial till Riksens Ständer, med yttran¬
de om sättet till slutliga behandlingen
af frågan rörande omsättnings belop¬
pet för DiscontLån.
Med bifall till BancoUtskottets den g
dennes under N;o 96 allätna Memorial, i
anledning af Respective RiksStändens olika
beslut om sättet till deiimtiva behandlin¬
gen
Constitutions Utskottets betänhanden. g4-5
gon af frågan rörande omsättningsbeloppet
för DiscontLän, hafva Höglofl. Ridderska-
pe och Adeln, Högv. FresteStåndet och
Hederv, Bond Ståndet uppdragit åt Gon-
stitutionsUtskottet att, med Riksens Stän¬
ders rätt och i deras ställe, afgöra, antin¬
gen ärendet må, enligt Ridderskapets och
Adelns samt RorgareStåndets mening, för¬
falla, eller ock, enligt Preste och Bonde-
Slåndens hänskjulas till förstärkt Banco»
Utskott.
Efter den åsigt ConstitutionsUtskottet
nyligen i ett annat mål framstält, handlar
72 §. RegeringsFormen, om Banquens All¬
männa Förvaltning, likmätigt de GrunöFör-
fattningar som det af Riksens Ständer be
ror att stifta och upphäfva Här synes
dock saken angå, icke något nytt Regle¬
mente för Banquen, icke ens någon ny
Discontinrättning och Reglemente derföre,
utan blott sådana partiella ändringar i det
äldre Reglementet, hvilka tilläfventyrs skul¬
le af BancoDiscontens utgrening i under¬
lydande LåneContoir föranledas. Då nu
dessa tillfälliga och locala omständigheter
icke oundgängligen medföra någon rubb
ning af de förra omsättningsvilkoren; då
tvärtom, det som gäller för ett helt, jem¬
väl mäste, så vidt möjligt är, tillämpas för
Bihang till R. j. Prof. gsdj* Sami. 44-
346 Constitutions• Utskottets Betänkan den.
delarne, och då dessutom det äldre stad¬
gandets tillvaro gör umbärligt hvarje nytt,
der RiksSlåndens pluralitet icke ansett det¬
ta sednare vara bättre, linner Constitutions-
Utskottet att, enligt 75 §. Riksdagsord¬
ningen, sammanstäld med 72 §. Regerings-
Formen, närvarande fråga kan, och således
äfven bör, förfalla.
Stockholm den 15 December 1825.
* ' > .
Utdrag af Constitutions Utskottets Pr o to •
coll den 15 December 1823.
S. D. Herr Professorn Doctor Munck af
Rosenschöld, som varit skiljaktig från det
beslut, hvilket innefattas i Memorialet N:o
84 * uppläste nu en ReservationsSkrift, så
lydande:
"Mot det af Constitutions-Utskottet
nu fattade, på’? en Pluralitet af 3 röster
grundade beslut, reserverar jag mig såsom
rakt stridande både mot Grundlagens bok¬
staf och mening. 75 §. Riksdagsordnin¬
gen stadgar att, då 2 Stånd stadnar mot
2, skola de Reglementen , som af Riksens
Ständer göras och i 72 §. Regeringsformen
omnämnas, afgöras genom en Nämnd, en¬
ligt RiksdagsOrdningens 73 jf. Den fråga*
Constitutions-TJtskottets betänkanden. 347
hvilken nu af 3 Stånd är remitterad till
ConstitutionsUtdrottet, och om hvilken 2
Stånd staclnat mot 2, angår det nya Regle¬
mentet för våra BancoDiscontVerk. Ehuru
detta Reglemente till en del upptager hvad
som är i det gamla stadgadt, så är det så
mycket mer nytt, som, i enlighet med 3a
§. Riksdagsordningen, vid hvarje Riksdag
ett nytt Reglemente bör utarbetas, och se¬
dan Banquens publicitet är besluten, ett
nytt Reglemente icke kan annat än vid
hvarje Riksdag författas. Det gamla Reg¬
lementet är således förfallet och kan icke
gälla i någon punct. Om en punct ur
gamla Betänkandet upptages i det nya, är
det dock ej att anse för ett partielt bibe¬
hållande af gamla Reglementet.
Nu är af ConstitutionsUtskottet ifrå-
gavarande punct förklarad förfallen. Här¬
af kan uppstå den oformlighet att intet af
Riksens Ständer afgöres i afseende på om*
sättnings-summan för DiscontLån, och att
således intet vid denna Riksdag blifver
stadgadt härom. Ty hvarken det hela el¬
ler en del af det gamla Reglementet är
numera ett rättesnöre för Bancoförvaltnin-
gens alla grenar, utan en fullkomlig nulli¬
tet, hvarföre ej möjligen frågan om afbe-
talnings-summan skulle, enligt Grundlagen,
548 Constitutions-Utskottets betänkandeil,
kanna afgöras, utan om något Stånd från»
ginge sitt förut tagna beslut.
Och skulle, enligt Herr Professorns
begäran, detta särskilta anförande hvaruti
BondeStåndets samtlige närvarande Leda¬
möter instämde, Utskottets till Riksens
Ständer afgående Memorial bifogas. Ut*
supra, Ex Protocollo
J. D. balerius.
N:o 85-
Ankom den 17 December 1823.
Memorial till Riksens Ständer, med för-
slag till ett tillägg i 29 §. Riksdags-
Ordningen.
Erfarenheten torde nogsamt hafva å-
dagalagt behofvet af en Skiljeman emellan
Respective RiksStånden, när de stadna, 2
mot 2, i olika meningar, huruvida en slut¬
ligen beredd fråga bör, antingen förfalla,
eller ock öfverlemnas till förstärkt Utskott.
En sådan befattning synes närmast tillhöra
det Utskott, som eger i allmänhet att upp¬
taga frågor om förklaringar af Grundlagar*
Constitutions-Utskottets betänkanden. 349
na och särskilt att, i händelse Ståndens plu-
ralitet ej kan derom förena sig, bestämma
till hvilket Utskott ett mål må förvisas;
och Riksens Ständer hafva jemväl, i flera,
under innevarande Riksdag inträfFade fall,
behagat, med anledning af 29 $. Riksdags
Ordningen, uppdraga åt ConstitutionsUt-
skottet, att afgörä öfver ärendets definitiva
behandling.
Det är således både i analogie med
ett redan befintligt Grundlags-stadgande och
i öfverensstämmelse med dettas nödtvunget
utsträckta tillämpning , som Constitutions-
Utskottet får, till Grundlagsenlig åtgärd
vördsamligen framställa det förslag, att i
sista momentet af ofvanberörda Riksdags¬
ordningens 29 efter orden: ”till hvil¬
ket Utskott uppkomna frågor och ämnen
böra remitteras,” följande tillägg måtte in¬
flyta : ”eller huruvida de slutligen skola
till förstärkt Utskott hänskjutas och Stån¬
den ej m. m.”
Stockholm den 13 December 1823.
353 Constitutions-Vtskotkets betänkanden.
N:o 86.
Ankom den 19 December 1O23.
Försträckte Constitutions Utskottets Memo¬
rial ill Riksens Ständer, rörande för¬
loppet af en anstäld votering.
Till följd af samtlige Respective Riks-
Ståndens, på ConstitutionsUtskottets anmä¬
lan, fattade beslut, har i dag detta Utskott,
förstärkt till Tjugu Ledamöter af hvarje
Stånd, sammanträdt för att, jemlikt 56 §.
Regeringsformen, rösta öfver nedanstående
godkända Proposition :
”Den som vill att, enligt Constitutions-
Utskottets förslag, Land- och Sjöförsvarets
ärenden skola i StatsRådet af en enda Krigs-
Minister föredragas, röste Ja.”
*’Den det ej vill, röste Nej. Vinner
Nej, framställes, till Grundlagsenlig behand¬
ling, det förslag vid 6 §. Regeringsformen,
att en KrigsMinister må föredraga Land¬
försvarets och en SjöMinister Sjöförsvarets
ärenden samt, i följd deraf, genom 5 §.
stadgas StatsRådspersonalens tillökning med
En Ledamot,” hvilken votering, Grundlags-
behörigen förrättad, sålunda utfallit att,
Constitutions-Utskottets Betänkanden. 352
vid Sedlarnes uppsummerande, befunnits
gifna, sedan en casserats:
TjuguSex Ja och
FemtioTvå Nej.
Stochholm den 18 December 1823.
N:o 87.
Ankom den 20 December 1823.
Memorial till Riksens Ständer med Re-
dacbionsförslag till de af Betänkan¬
det om en ny StyrelseVerkens regie-
ring föranledda Grundlagsändringar,
Enligt sitt Stagande, i Memorial af
den lx dennes, får ConstitutionsUtskottet
härjemte vördsamligen öfverlemna säsom
Riksens Ständers beredda, till nästa Riks¬
dag hvilande utlåtanden, fullständiga Fie-
dactionsförslag till de Grundlagsändringar
och tillägg, hvilka blifvit af Särskildta Ut¬
skottets betänkande, om en ny Styrelse-
Verkens reglering föranledda.
Slockholm den 19 December 1823.
352 Constitutions-Vtskottets betänkanden.
Beredda förslag till Grundlagsändrin¬
gar och tillägg , egande gemenskap med
ny reglering af Styrelseverk n.
Regerings-For.nen.
§• 5-
StatsRådet skall bestå af Fjorton Le*
damöter, hvilke ege räte att alla der före¬
kommande mål öfvervara, nemligen: En
JustitiaeStalsMinister, som tillika alltid va¬
re främste Ledamot af Konungens Högsta
Domstol; En StatsMinister för Utrikes
ärendena, samt Tolf StatsRåd. Ej må Fa¬
der och Son, eller två Bröder på en gång
vara ständige Ledamöter af StatsRådet.
§• 6.
Af StatsRåden skola Sex vara Före*
dragande, nemligen: En Krigs Minister ,
för Landförsvarets ärenden; En SjöMi-
nister, för Sjöförsvarets ärenden : En In¬
rikes Minister , för ärenden , som angå
Näringarna, Allmänna Hushållningen och
Ordningen; En FinnanccMinister, för Ca.
me-
konstitutions Utskottets Betånkanäen 553
tnemi - och Erätselär enden; En Ecclesia*
sliqué Minister, för Kyrkoärenden , derun¬
der innebegtipna mål, rörande Allmänna
Uppfostran samt Hälso - och Fattigvården,
och en JustiticeCanceller, för Grundlags-
och Justitiaéärenden , med undantag af
frågor Oni Nåd i brottmål, hvilka af Re,
visions ecreterare må föredragas.
Eland de öfrige Sex StatsRåden ,
hvaraf minst Tre böra hafva förvaltat)
Civilt Ämbete, skall ett kallas Hof Cancel¬
ler, och ega de särskilta befattningar»
sorn i Grundlagarna vidare bestämmas»
§ 8>
El må Kotnmgen Fatta något beslut t
Se mål, hvaröfver StatsRSdet börås bör»,
derest irke minst Tre nf dess, icke Före¬
dragande Ledamöter, jemte vederböraxde
Föredragande tillstädes äro. Stats Mini-
Strame och samtlige icke Föredragande
StatsRåd, der de icke laga förfall ega —»
»t» — — -- med flera af dylik be»
skaffenhet.
§ 9‘
Uti alta mål, som bosKönrfhgen i Stats-
Rådet förekomma, skall Protocoll föra»*
Bihang till R, S. Fr»t. %\ije Sami,
554 Comtitutions-XJtskattcts Eetänkanden,
De tillstädesvarande StatsRädets Ledamö¬
ter vare ovillkorligen förbundne — — —m
Såsom i 106 §. derom vidare stadgas.
$ 10.
Innan ärendena hos Konungen uti
StatsRädet föredragas, skola de, genom
nödiga upplysningars inhemtande frän
vederbörande EmbetsF erk, af den Före¬
dragande beredas,
$ 15-
Vill Konungen börja krig eller sluta
fred, kalle då, till ett utomordentligt Stats¬
råd ,, samtelige StatsRädets Ledamöter,
framställe för dem •— — — —. —
som han för riket nyttigast linner.
$ 26.
Då Justifiaeärenden inför Konungen i
StatsRådet föredragas skola, jemte J Lisli t i as-
StatsMinistern och minst Ivå icke Före¬
dragande StatsRåd samt Föredraganden ,
Två af Högsta Domstolens Ledamöter dem
i allmänhet sr föreskrifven.
Constitutions-Utskottets betänkanden. 555
§ 27-
JustiticeCancellern, hvartill Konungen
må nämna en Lag [arén och i Domare-
värf nyttjad Man, åligge, utom hans be¬
fattning i StatsRädet, förnämligast att,
såsom Konungens Högste Ombudsman, fö¬
ra eller — som af Domare
och Ämbetsmän begångna blifva.
i 23.
Konungen eger att i StatsRädet — «
— men icke på deras börd. Till
Civila Ämbetsmän inom Riket och till
Domare, må sådane Män endast nämnas,
mm äro af den rena Evangeliska Läran.
$ 34-
StnsMinistrames, StatsRåden och Ju-
stitiagRädens Ämbeten skola uppföras i Ri¬
kets Stat, och må 4cke af någon tillika
med annat Civilt Ämbete beklädas. De
Två StatsMinistrarne innehafve Rikets hög¬
sta värdighet; Stats Råden ege lika anseen¬
de med de högsta, och JustiticeRuden med
derintill närmast varande, militaira Am-
detsmän.
gj§ Constitutions-ZJtshottets betänkandcn.
§ 35-
StatsMinistern för Utrikes Ärenderna,
StatsRåden, Presidenten och Chefer för
Collegier eller i dessas ställe inrättade
Werk, Chefen för 7ullstyrelsen, Expedi-
tionsChefer i Statsförvaltnings Departe¬
menten ; Öfverståthållaren, Underståthålla-
ren och PoIilieMästaren i Hufvudstaden,
Landshöfdingar och Ståthållare i Landet,
Fä tmarskalkar — — om de finna
sig dertill skäl ega.
$• 42-
Skulle den olycka tima —• — — skola
samtlige StatsRåd.ts Ledamöter vara när¬
varande och rösta.
$■ 43-
Går Konungen i Fält, eller —
f&rordne Han Justi ticeStats Minis tern och
Ire andre Ledamöter af StatsRddet, sorn
der icke ega F öredragande befattning ,
att föra Regeringen — —
féirhålles på det sätt sorn g §. stadgar.
Constitutions-XJtskottets hetänkandcn. 557
§ 99•
Riksens Ständers JustitiaeOmbudsman
må, när han det nödigt anser, kunna öf¬
vervara Högsta Domstolens Nedre Justitiae-
Revisionens — —■ — — —• —
honom biträda da han det äskar.
§ 102.
Denna Domstol, som RiksRätt kallas,
skall i sädant fall beslå af Presidenten uti
Konungens och Rikets Svea HofRätt, hvil¬
ken deruti före ordet, fyra de äldsta
StatsRåd, Presidenterne uti alla Rikets
Collegier, Högste Befälhafvaren öfver de
i Hufvudstaden tjenstgörande Troupper,
Högste närvarande Befälhafvaren för den
vid Hufvudstaden förlagda Escadren af
Kongl. Maj.ts Flotta, fyra de äldsta Råd
i Svea tiofRätt, Två de äldsta Råd i
Kammar Colle gium och Kammar Rätten,
samt det älclsta Råd i hvarje af Ri ets
öfriga Collegier. Då antingen Justitiae-
Cancellern — — — — — om Tolf
deruti sitta. Är Presidenten i Hof-Rätten
af laga förfall eller jäf hindrad, företräde
dess ställe det älsta Civila Statsrådet.
Denna Domstol ege — —- — —■ —^
återinsättande i Rikets tjenst.
358 Constitutions-Utskottets betänkan den.
§ 106.
Finner Utckottet af dessa Protocoll,
att n~gon StatsRådets Ledamot eller nå¬
gon för tillfället förordnad Föredragan-
de, eller den Ämbetsman, som i Comman-
doniå! — — — — utaf Konungen
och Riksens Ständer faststäld varder.
§ 107.
Skulle Constitutionslltskottet anmärka
— — — — Rikets sannskyldiga nyt¬
ta, eller att någon Föredragande icke med
oveld — • — —- Riksens Ständers
pröfning underställas.
Riksdags-Ordningen,
§ 29.
C:o ConstitutionsUtskottet åligge att
äska af dessa Protocoll
att någon StatsRådets Ledamot, eller nå¬
gon för tillfället förordnad Föredragan¬
de, eller den Ämbetsman, som i Gömman-
Constitutions-Utskottets Betänkanden. 359
d*>mål — Rikets sannskyl¬
diga nytta, eller att någon Föredragande
i cke med oveld — •— — -■» Riksens
Ständers pröfning underställas.
§• 41-
StatsRudets och Högstet Domstolens
samtlige Ledamöter, ävensom Justities-
Ombudsmannen, kunna ej .'äte och släm¬
ma men ej besluten öf¬
vervara.
Irychfrikets-Förordningen.
2-
4*.o I grund af hvad — — —
Nedre Justitiaefletustonert, Öfver- och Un-
derRätten m. m.
Ex ofBcio,
/. D. Valerius.
Register
ofver Tredje Samlingen af samtlige Rik^j
StSndens Brotocoll, innehållande Con«
stitutions-Utskottets Betänkanden.
A.
Anledningar till anmärkning mot StatsR&>
det och StatsSecreterarne ; Utlåtande öf*
ver dem. s. 122 — 148.
Anticipationer på följande årsanslag ; an*
märkningar derom. s. 117— 119.
Argus, och Argus den andre, indragna
s- !39— »58.
Aska, tillåten till utskeppning, s. 132 14$*
B.
Ben, djurs , förhjudna till utskeppning.
8. 132 _ 145.
Berättelser, Revisorernas; Riksens Ständers
Beslut om tryckning af dem , icke Kgl,
Majit föredragna, s, 136 138.
Bifall, vägradt, till Ständernas beslut af år
1818, att genom sina Revisorer granska
vissa Fonder. 9. 124— 138.
Brandförsäkringsverket, Allmänna. Se Lå«
ner ätt.
Böter, ersättning för^dem, anvisade å ex¬
tra Utgiftsmedlen. 9. 131 — j44«
Courieren, indragning af den och förbud
för dess Redacteur, att vidare utgifva nå¬
gon Tidning, s. 129 158.
Creditivets, mindre, disposition för mili-
taire utgifter 5 svar på StatsUtskottels an¬
märkning dervid. s. 101, 107. 132 — 145*
D.
Deputerade till uppsigt öfver Grundla-
. garnes felfria tryckning , föreslagna,
s. 14, 15.
Diarier, JustiticeOmbudsmannens ; utlåtan¬
de öfver dem. s. 82, 83.
Disco' ternes , filial, skuldförbindelser, rö¬
rande sättet för slutliga Behandlingen af
frågan om deras inlösen, s. 310.^.512.
Särskildta meningar, s. 312.
DiscontLån, om sättet till slutliga Behand¬
lingen af frågan om ; Utlåtande deröf¬
ver. s. 344, 345, 345.
En Ledamots särskilda mening, s. 344»
DjurLäkare, se Landshöfdingar.
Domstol, Konungens Högsta ; Betänkande
öfver Proposition, om försvinnandet af
Konungens 2:ne röster i den. s. 213
2 17.
Doct. Forssells särskildta mening, s. 218,
220.
Bihang till R, S. Fröt. 3telje Sami. 46.
E.
Ebersteinska Testamentet, Regeringens be¬
slut derom, s, 132, 146, 160—163.
Ehrenborg, Friherre, StatsSecreterare för
Kammarärenderne. s. 157— 169
Enkor, bibehållne vid sine aflidne Manners
Pensioner på IndragningsStat. s. 136,
147.
F.
Fullmagt, contrasignerad, å Lön för Per¬
soner utan behörigt anspråk dertill; Ut¬
låtande deröfver, s. 120—121.
G.
Granskning aF StatsRådets Protocoller, full¬
ändad ; Betänkande i anledning deraf;
s. 152.
Grundlagar. Uppgift, på de, från förra
Riksdagen hvilande Förslag till ändring
•f dem. s. 15 — 67.
— Uppgto på godkände Förslag till ändring
af dem. s. 83 — 98.
H.
Hafre, 500 Tunnor, transporterade från
Stockholm till Sundsvall, s. IJI — l43*
Hafre , £00 Tunnor anbefalla att ur Ma-
gazinsDirection aflemnas till Konungen*
enskilda Disposition, s. 134.
Handlingar rörande FörsvarsVerket; vägrad
åtkomst till dem. s. 127. 140.
Horn, C. F. Se Anledningar till anmärk»
ning.
I.
Jnstruction, förslag af tillägg i 14 §• af
JustitiasOmbudsmannens s. 133 — 236.
— ■— Förslag till ändring af 25 6c 26
§. §. s. 32.2 — 324.
JustitiasCancellerens åtal mot KrigsColle-
gium, i fråga om försäljning af gjutgods,
ogilladt. s. 132. 145. 159.
— Ombudsmannens Insruction, förslag
till Tillägg i den. s. 260 — 261.
Ytterligare Utlåtande, s. 308 — 3°9*
K.
Klintberg, StatsSecreterare för Handels* och
Finance-ärenderne. s. 16g, 170.
Koppar, go Skeppund, för Öfverlntendents-
Ambetet af MagazinsDirection tillhanda¬
hållna. s. 135. 147.
Krcnofogdars, om, tillsättande, genom Kgl,
Maj:ts Nådiga Constitutorial. s. 163,164.
Kronprinsen, H. K. H. Utlåtande öfver
proposition, om Hans utnämnande till
Ordförande i Regeringen, s. 6 — £b
Krut. Se Medel.
L.
Lagen, Ansvarighets för RiksGalds Full-
mägtige : Utlåtande öfver föreslaget Til¬
lägg. s. 262.
Landshöfdingarne befalde att inom Länen
skaffa löner åt DjurLäkare. s. 133, 145.
Landt- och Sjöförsvarets ärender, huruvida
de af en enda KrigsMinister skola före¬
dragas, berättelse om en anstäld votering
derom. s. 350, 35 r.
Räntmästares tillsättande. Se - Krono¬
fogdar.
Lyckeby Qvarnar, till deras reparation ,
11,000 R;dr förskjutna af Magazins-Di-
rection. s. 135, 146-
Lånerätt, rörande sättet för slutliga Be¬
handlingen af Allmänna Brandförsäkrings¬
verket, i Banken, s. 341, 342.
Lånförsträckningar af Sallpettermedlen ;
anmärkningar deremot, s. 116, II7.
Läsning af StatsRådet3 Protocoll, om sättet
att den i ConstitutionsUtskottet verk¬
ställa. s. 8 — 13.
Reservation af Professor Cederschöld.
s. 13.
Mede], influtna för exporteradt Krut; an¬
märkning mot dispositionen af dem.
s. 213, 1x5, 135» i47-
O.
Oflicersgrad, lägsta, förslag att frän den
utesluta dem, som ej hafva en viss årlig
inkomst af egen förmögenhet, s. X08, I41-
OpinionsNämndens, afskalFaude, Kongl. Pro¬
position derom; Utlåtande deröfver,
s. 273, 280.
P.
Postföringen öfver Danska Staterne. s. 137
148.
■— Förvaltares tillsättande. Se Krono¬
fogdars.
Proposition, af BondeStåndet äskad men
af Talemannen vägrad; Utlåtande der¬
öfver. s. 68, 69.
BankoFullmägtigen Anders Danielsson
med fleres särskilda mening, s. 70 — 73.
— Börande en af LandtMarskalken väg¬
rad. s. 270 — 273.
Q-
Qviding, StatsSecreterare. s. to6, 107.
1*0. 12g, 165—167.
R.
Recriiter vid indelade Cavalleriet, förhöj¬
ning i det stadgade Mälet för dem. c.
127, 140-
RegeringsFormens 60 §. Förslag till än¬
dring af den. s. 99, 100.
— — — af 2 Morn. 56$. s. 220 —225.
— — — 65 §. Förslag till ändring i
den. s. 259, *40.
— — — 98 §. Förslag till Tillägg, s.
258, 259.
__ — — 102 §. Förslag af Tillägg,
s. 268, 269.
— — 56 J. Föreslaget tillägg i den¬
samma. s. 281,282,343,344,
~ — 5, 6, 8, 9» 10» 13. *6. 27,28,
34, 35, 42, 43, 99, i°2* *°6,
107 j. §. af Särskildta Ut¬
skottet till ändring föreslag-
ne. », 299—305, 338 — 34-I-
— — — 98 §. Förslag till Tillägg.
s. 307.
—* — “• 37 /. Förslag till jemnkad ny
Redaction. s. 173, 176.
RiksdagsOrdningens 13 föreslagen till
ändring, a. 243, 244,
i
Ytterligare Utlåtande, s. '66, 267.
Riksdags-Ordningens 14 J. Förslag till nytt,
eller till 7:de Mom. 9. 209, 213.
— 19 och 23 §. §. Föreslagna
till ändringar, s. 241* 242.
— — 21 §. Föreslagen till ändring.
s. 80, 81.
—* ■— — 28 $. Förslag till Tillägg i.
s. 265, 266.
Ytterligare Utlåtande. &. 319, 321.
— 29 /. Förslag till Tillägg i.
s. 348, 349.
•— — — 29 och 47 $• §• Tillstyrkte
att ändras efter Särskildta Utskottets
Förslag, s. 306.
— — — 33 $. Förslag till ändring,
s. 236, 237.
Ytterligare Utlåtande, s. 263, 264.
— — 37 J. Förslag till Tillägg i.
s. 225, 226.
— — — 37 §• Föreslagen till ändring,
s. 98» 99*
— — 41 §• Föreslagen ändring, a»
341*
~ 43 och 44 §•§• Föreslagne
till ändring, s. 3:4*
59 §. Föreslagen till ändring,
s. 316, 319.
—« —■• — 63 §. Förslag till Tillägg i.
s. 307-
•— — 68 §. Föieslagen till ändring.
»• 73» 74-
Riksdags-Ordningens 79 §’. Förslag till
Tillägg i. s. 8<r. 82.
— — Föreslagna ändringar föran¬
ledda af det inom Utskotten införda
Omröstningssätt. s. 245, 247•
Riksdags-Ärendernas skyndsammare gäng ,
förslag dertill, s. 227, 233.
Ytterligare Utlåtande. s. 254, 256.
RiksRätt. Se Quiding.
Rustnings-skyldigheter faststälde genom
Konungens och Ständers beslut, föreslag¬
na till ändring, s. 127, 141.
Rådgifvare, Konungens, i CommandoMål*
Anledning till anmärkning emot. s. 248»
252.
Råg, 1000 Tunnor, förskjutna till Bagare-
Ämbetet i Stockholm och ej återbetalda,
s. 135.
Röster, Konungens två, i Högsta Domsto¬
len. Se Domstolen.
S.
Skogsproducter förbjudna till export från
Bohuslän, men tillåtna från Westergöth¬
land. s. 150, 143.
StatsRåds-ProtocolIens fulländade gransk¬
ning, Betänkande i följd af, s. 152, 173.
Statsräntemedel använda till Kongl, Thea-
trernes understöd. 6. I08, tio.
Stats»
StätsSecreterare-platser, trenne, lemnade
längre tid ledige, s. 125 139.
StyrelseVerken, Särskildta Utskottets för¬
slag till ändring af dem ; Utlåtande öf¬
ver deri förekommande Grundlagsfrågor,
s. 282.
Ytterligare Utlåtande, s. 327—337.
RedactionsFörslag. s. 338—54^2.
Sällskaps, ett patriotiskt, sammanträden,
förbudna. s. 129. 142.
T.
Theater-inrättning i Stockholm , förklarad
för Kronans Monopolium. s. 150. 142.
Treffenberg, C. G. Se Fullmagt. och Råd¬
gifvare i CommandoMål.
Trosshästar, ändring af det bestämda Må¬
let för dem. s. 128.
Tryckfrihets-Förordningens l §. 4 Morn:
Tillägg deri föreslaget s 74, 75.
«■ ”■* — 4 §. 8 Mom. Upphafning der¬
af föreslagen, s. 76, 77, 151. 176.
Någre Ledamöters särskilda mening, s,
77 — 80.
5 §. 7 och 9 Mom. föreslag¬
na att till en del uteslutas, s. 100.
— — — Ingressen. Föreslagen rättel¬
se. s. 149*
— — — 7 Mom. 1 och 4 Morn. 2 JT.
föreslagna tillägg, s. 257, 258.
Bihang till R. S. Fröt. tydje Sami. 47*
Tryckfrihets-Lagen, origtig tolkning af
den. s. 126.
— — — 4 Morn. 2 §. Förslag till än¬
dring. 6. 247. 248.
—■ — Vidare, s. 306.
Tryckning af de frän förra Riksdagen hvi¬
landa Förslag tili ändring af Grundlagen,
hemställan derom. s. 1.
Tuilfrihetsmedel, använda till Stockholms
Invånares förseende med groft bröd.
s. 110 — 113. 136. 147.
U.
Utskott, Särskildt, icke af nöden. s. 5.
V
Voteringsproposition, rörande en förkastad,
s. 314 — 316.
Rättelser;
»tir; Contnopposition la* : Coh-
trsproposition.
reparation, lås repat tition.
siken las sakens.
_ eess. lås dess.
och en början Ids en början;
oåterna Ids orterna.
klarad las klarat.
öfvertkridande las ofver*
skridande,
nedifr. utsvisar lås utvisar,
nyttig Jas tydlig,
åberopng. läs åberopa'-,
tilldel nit lås tilltaladt.
. beträffa med las beträffa.
- corrpentente las compitmte.
- bord — skriftlig. 1. borde —•
skrift el ig-.
. snnunieraire lss surnumeraire.
, Örlogsflottane 1. Orlogsftottan»
tåttnst. 1. rattast.
anvarkningsvärdt. 1. anmark-
ningsvärdt
erhålla lås erhållna,
motionen las motiven.;
. sensure lås censure.
utlåta ode lä; utlåtande;
oberonde läs oberotndeä
styrncde läs styrande.
Regerinsformen lis Regeringsi
formen.
. 234. — i2. _ uuderdåninhet I. underdånighet.’
— 2%^. mm 3. Constitutios läs Constitution*.
238* —■ i°» — ftfv<r *äs afven.
mm (j. . öfversätta las afsatta.
rmm 22. codstitutionella lis constitutio-,
nelli»
Sid
|
1. 68* tad.
|
IS-
|
|
69■ —
|
7*
|
—
|
72- —
|
7-
|
—
|
— —
|
10,
|
—
|
7b —
|
2.
|
—
|
75- —
|
If-
|
—
|
102.
|
8:
|
|
— —
|
17-
|
|
121.
|
3-1
|
|
152. _
|
4-
|
“
|
157- —
|
23.
|
—
|
»59- —
|
8.
|
|
163. _
|
8-
|
—
|
164. _
|
ii-
|
—
|
166. _
|
17-
|
,
|
— 24
|
|
|
167.
|
12.
|
-
|
— —
|
16.
|
—
|
l6g. 3* nedifr-
|
__
|
170, —
|
6-
|
—
|
178. —
|
6-
|
|
189* —
|
22.
|
|
211. —
|
5-
|
|
214. —
|
24.
|
—
|
215. — 1
|
23.
|
mm
|
225, — Ii-
|
råd, står
346.
|
_
|
22.
|
|
5tg3 las utgå.
|
2-S3-
|
-
|
6.
|
_
|
förekomma, läs förekomna.
|
|
--
|
8.
|
.
|
förklaras las lörklarat.
|
1^4-
|
|
3-
|
_
|
täcktets läs tåcktfs.
|
255.
|
—
|
16.
|
—
|
trye tet las trycktes.
|
_
|
—
|
24.
|
—
|
Iterrtmisser las återremissers.
|
257*
|
_
|
4.
|
.
|
remissens las remissen.
|
25$.
|
—
|
2.
|
—
|
sill las till.
|
262.
|
““
|
59-
|
""
|
Ril sdogskandlingar läs Rika*
dagghandlingar.
|
—
|
|
20.
|
—
|
upplysnin läs upplysning,
|
263.
|
—
|
20. •
|
—
|
nödig läs onödig.
|
266.
|
—
|
12.
|
—
|
kindras läs hindros
|
267.
|
—
|
8.
|
—
|
förut läs förut
|
283.
|
—
|
9-
|
—
|
sill läs till
|
285-
|
—
|
14.
|
—
|
rch läs och.
|
—
|
_
|
2 nedifr. vare las vore
|
286.
|
—
|
12.
|
—
|
Tedamoter läs Ledamöter
|
= 87-
|
—
|
3 nedifr. verkställa las verkstäld.
|
288.
|
—
|
12.
|
—
|
Ckeferne läs Chiferne,
|
•—•
|
—
|
21.
|
—
|
smntnanblaeda lås samman.!,
blanda.
|
289.
|
.—
|
13.
|
—
|
Constitutios läs Constitutions
|
290.
|
—
|
9*
|
—
|
erkålln läs erhålla
|
|
18.
|
—
|
föranlåttr läs föranlåte»
|
—
|
—
|
21.
|
—
|
Ledamötert läs Ledamöters
|
292.
|
—
|
4.
|
—
|
undantad läs undantag.
|
294.
|
—
|
2.
|
—
|
organtliga läs ordentliga.
|
—
|
—
|
3-
|
—
|
har läs hos.
|
295.
|
—
|
|
—
|
har läs hos.
|
296.
|
—
|
16.
|
—
|
förslog lås förslag.
|
297-
|
—
|
2.
|
—
|
hamställa lås hemställa.
|
299.
|
—•
|
5-
|
—
|
Collegieis. Presidenter läs Go!*
legie< sPresidenter.
|
|
—
|
14.
|
—
|
Grudlagsåndringar läs Grund*
lagsåndringar.
|
301.
|
—•
|
16.
|
—
|
beredes lås beredas.
|
303-
|
—
|
•3-
|
—
|
StatkFå len läs StatsRäden.
|
209.
|
—
|
5-
|
—
|
intageä läs intagen.
|
355-
|
—
|
12.
|
—
|
mrh läs som
|
|
—
|
sista
|
—
|
Åmdetsmån läs Ämbetsmän.
|