BIHANG
tiil
Samtlige Riks-Ståndens
Protocoll^
Innehållande de Handlingar,
hvilka till Riks-Stånden blifvit aflemnade,
såsom
Konungens Nådiga Propositioner, Rik¬
sens Ständers Utskotts Betänkanden
och Förklaringar,
,samt
Riks-Ståndens Protocolls-Utdrag
vid Lagtima Riksdagen i Stockholm
1823.
Tredje Samlingen.
Constitutions-Utskottets Betänkanden.
STOCKHOL M,
Tryckt hos Elmén och Granberg, .T. P. Lindks Enka,
F. JJ. Nestius, Z. Haggström, A. E. Ortman,
samt å Ecksteiaska och Martpiardska
Boktryckeri enie, i8a3 och 1824.
BIHANG,
till Samtliga Riks Ståndens Protocoll
Vid Lagtima Riksdagen i Stockholm
1823.
Tredje Samlingen
Innehållande:
Constitution»»Utskottet» Betänkande».
Stock, aon»,
hos Ernst Adolfh Ortman.
>1823.
Änkoi» den 11 Febr. 1Ö25.
N:o 1.
Wördsamt Memorial.
Om tryckning af Förslag till än¬
dringar af Grundlagen.
F1-
•U ör beredandet af en fullständig och hel
öfversigt af de, från sistförflutne Riksdag,
hvilande förslag till ändring i Grundla-
garne, sorn vid den nu påstående böra till
afgjörande upptagas, får hos Riksens Hög-
lofl. Ständer Deras Constitutions-Utskott
vördsamligen hemställa, om icke , i likhet
med hvad förr skett, en uppgift på dessa
förslag, må genom Utskottets försorg och
mot kostnadsersättning af Riksdags-Expen-
se-medlen, tryckas och till Resp. Riks-
Ståndens samtelige Ledamöter utdelas.
Uppgiften kunde, efter Utskottets tan¬
ka, lämpligast inrättas i Spalter, innehål¬
lande, den ena //aies nuvarande lydelse ,
och den andra Projecten till ny redaction,
med hänvisning, ej allenast till den Pagina
i Bihanget, der förslaget upptages , utan
ock till Protocollen för de dagar, då hvar¬
je ämne blifvit inotn Riks-Stånden före¬
draget eller discuteradt; I hvilket sednare
hänseende Riksens Ständer, så framt annar*
4 Constitutions- Utskottets betänkanden.
Utskottets hemställan bifalles, lärer täckas
förständiga Stånds-Cancellien, att ur Pro-
tocollen inhemta och till Utskottets Can¬
celli ofördröjligen aflemna nödiga upplys¬
ningar. Förmodandes i öfrigt Utskottet ,
att en upplaga af omkring Ett-tusende
Exemplar för ändamålet erfordras. Stock¬
holm den 7 Febr. 1823.
På Högh Ridderska- På Högw. Preste-
pets och Adelns Le- ståndets Ledamöters
damöters vägnar vägnar
B. v. Flaten. Ludvig Mörner.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde¬
ståndets Ledamöters Ståndets Ledamö-
vägnar ters vägnar
johan Westin. A. Danielson»
J. D. Valerius.
Constitutions-Tjtskottets betänkanden. 5
N:o 2.
Memorial till Riksens Ständer,
med tillkänna gifvande af Con-
stitutions. Utskottets beslut i frå¬
gan om ett särskildt Utskotts
nedsättande.
Vid pröfningen af den, genom Resp.
Riks-Ståndens under den 18, 21 och 2/j.
i denna månad fattade beslut, till Consti-
tutions-Utskottets afgörande, jemlikt 29
och 56 §. §. af Riksdags-Ordningen, hån¬
skjutna fråga, om tillsättandet af ett sär¬
skildt Riksens-Ständers Utskott, för att ut¬
reda orsakerna till och föreslå botemed¬
len emot den i flera delar af Riket, syn¬
nerligast för jordbruks-näringen, öfverkla-
gade förlägenhet, har Constitutions Utskot¬
tets Pluralitet, utrönt medelst omröstning
Ståndsvis, funnit ofvannämnda Särskildta
Utskotts tillsättande icke vara af nöden |
Hvilket resultat Utskottet bort gifva Rik¬
sens Höglofl. Ständer vördsarnligen här¬
med tillkänna. Stockholm den 25 Febru-
arii 1825.
6 Constitutions Utskottets hetänkanden►
Ankom den 7 Mars i823-
N;o 3.
Memorial till Riksens Ständer i
anledning aj- Remissen å Kongl.
}/!nj:ts Nådiga Skrifvelse, äng.
H. K. H. Kron-Vrinsens utnäm¬
nande att i vissa fall föra or¬
det uti Regeringen.
Genom Protocolls-Utdrag af den 18
och 21 innevarande Februarii, hafva Rik¬
sens Ständer till Deras Constitntions Ut¬
skott remitterat Kongl. Maj:ts under den
13 i samma månad aflåtna Nådiga Skrif¬
velse, angående rättighet för Kongl. Maj:t
att, i de fall 43 Jf. Regerings-Formen in¬
nehåller och under Kongl. Maj:ts resor
till KonungaRiket Norrige, utnämna Hans
Kongl. Höghet KronPrinsen till Ordföran¬
de i den då tillförordnade Regering.
Under öfverläggningen om detta vig¬
tiga ämne, har Utskottet i minnet återkal¬
lat att, utan Constitutions-Utskottets förut¬
gångna hörande, Riksens Ständers ej min¬
dre vid 1812 års Riksdag till Kongl.
Maj:t i underdånighet framburit Deras en¬
hälliga beslutna önskan att dåvarande Hans
Kongl. Höghet KronPrinsen Carl Johan
Knätte, så ofta Kongl, Maj:t af sjuklighet hin¬
Constitutions-Vt^kottets betänkan Jert. 7
drades från befattning med Regerings-Ären-
derna, inträda i utöfningen af Konunqa-
magten, med all den rätt gällande Grund¬
lagar densamma tillagt, och i Kongl. Maj:ts
Namn Rikets Styrelse fora, än äfven un¬
der sista Riksmöte , för en ytterligare ut¬
veckling af nämnda beslut, lika enhälligen
stadgat, att nuvarande Hans Kongl. Höghet
KronPrinsen Joseph Frans Oscar »kulle,
i enahanda fall, med enahanda magt be¬
klädas ; Att deremot Constitutions-Utskot-
tets under förstberörda Riksdag, med stöd
af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, fram-
gifna förslag, bland annat, till den ändring
af 43 §• Regerings-Formen att, när Konun¬
gen ginge i fält , antingen Thronföljaren ,
om Han fyllt Aderton år, eller ock Sex
Stats-Rådets Ledamöter måtte föra Rege¬
ringen, icke vid påföljande 1815 års Riks¬
möte vunnit Riksens Ständers bifall.
I betraktande af dessa omständighe¬
ter, sins emellan jemförda, borde naturligt¬
vis Utskottet nu föreställa sig att Kongl.
Majrts Nådiga Skrifvelse icke åsyftar nå¬
gon verklig, för alltid bestående Grundlags¬
förändring, utan fast häldre ett personelt
undantag, en tillfällig modification af Re-
gerings-Formens 43 §. , samt att jemväl
Resp. Riks-Stånden härutinnan delat Ut¬
skottets åsigter, ehuru den generela före¬
skrifts i i;a punkten af Riksdags-Ordnin-
8 Cons titutions-Uts kottets betänkanden.
gens 44 §• skäligen kunnat föranleda Re¬
missen.
Troget sin bestämmelse och slutet in¬
om den gräns för sina betänkan dens af-
gifvande, som 53, 56 och 81 §. §• Rege-
rings-Formen samt 29 § Riksdags-0rdnin¬
gen utstaka, linner således Constitutions-
Utskottet, hvilket, i denna egenskap , det
väsendtligen tillhör att behandla frågor
om förändringar af Grundlagarna, sig icke
tillständigt att taga närmare befattning
med målet, utan nödgas vördsamligen å-
terlemna det, uti dess närvarande skick ,
till Riksens Ständer, för den åtgärd , som
vidare må pröfvas erforderlig och lämplig.
Stockholm den 27 Februarii 1823.
Ankom den 21 Mars 1823.
N:o 4
Constitutions-Utskottets Utlåtan¬
de till Höglofl. Ridderskapet och
Adeln, i anledning af Herr Lag■
mannen Grefve J. II. Gyllenborgs
Memorial, rörande sättet att in¬
om Utskottet verkställa Läsnin¬
gen af Stats-Rådets Protocoll.
Hos Höglofl. Ridderskapet och Adeln
har Herr Lagmannen Grefve Johan Hen¬
ning
Constitucions- Vt skot tets betänkanden. 9
ning Gyllenborg, med framställande af
åtskillige anmärkningar mot Constitutions-
Utskottets organisation pä Tre Divisioner,
för läsningen af i Stats-Rådet förde Pro-
tocoll öfver Regerings-Ärenden, tillika fö¬
reslagit det Utskottet måtte anmodas att
antingen in Pleno förrätta denna läsning,
eller ock begära en sådan förstärkning, att
hvarje Division komme att bestå af Tju-
gufyra Ledamöter ; Och det är i följd af
Höglofl. Ridderskapets och Adelns härå
den 18 nästlidne Februarii beslutna Re¬
miss , som Utskottet, hvilket först den 15
dennes erhållit del af undertecknad von
Plåtens och Herr Revisions - Secreteraren
Friherre Ludvig Boyes i Remissen åbero¬
pade muntliga Anförande, nu får afgifva
sitt vördsamma utlåtande i ämnet.
Första skälet, hvarföre Utskottet, till
läsning af Stats-Rådets Protocoll, formerat
sig på Afdelningar, ligger i den hvarje
Utskott af Gruudlagen oförvägrade och af
allmän Praxis tillerkända rätt att, efter be¬
hof och omständigheter, reglera sina inre
osconomica och deribland arbets-methoden.
Enhälligt sammanstämmande var äfven Ut¬
skottets mening härom, ehuru minorite¬
ten yrkade att Divisionernas antal måtte,
såsom under sista Riksdag, inskränkas till
io Constitutiom Utskottets betänkanden,
två. För majoritetens tanka hemtades der-
emot ett ytterligare stöd från prejudica-
ter vid 1810, 1812 och 1815 årens Riks¬
dagar, då den förberedande granskningen
verkstäldes på 3 Afdelningar.
Andra och törhända hufvudsakliga
grunden till Utskottets anmärkta förtag¬
ning igenfinnes i sjelfva nödvändigheten.
Läsningens föremål omfattade en tidrymd
af icke mindre än fem år och nära 2 må¬
nader; De utgjorde tillsammans öfver
Tvåtusende särskildta, till en del vidlöftiga
Protocoll ; och Utskottet ansåg sig ovil¬
korligen förpligtadt att taga i beräkning
möjligheten att, jemte bestridandet af dess
öfriga viktiga göromål , fullborda Proto-
collens läsning inom den i 109 §. Rege¬
rings formen för Riksdags fortfarande be¬
stämda tiden. Också är Utskottets omdö¬
me i detta fall redan af erfarenheten be-
sannadt, enär dess Tre Divisioner, under
förflutna Sex veckor och på Sjutton Läse-
dagar, knappt hunnit genomgå hälften af
Portocollen.
Utskottet bör dessutom tillägga, att
ingen af dess Ledamöter saknar tillgång
att hela förmiddagen och vissa timmar ef¬
termiddagen enskildt inhemta kännedom af
Protocollen, med deröfver upprättade Li¬
Constitutions-Utskottets betänhanden. il
stor, samt att på afdelningarna endast läs¬
ning och anteckning ega rum , hvaremot
alla discussioner och beslut äro åt Utskot¬
tets Plenum förbehållne.
Efter denna enkla förklaring, öfver-
lemnar Utskottet vördsamligen till Högldfl.
Ridderskapets och Adelns oväldiga och
upplysta bedömande, om, på ett annat sått,
läsningens behöriga fulländande kunnat
bättre förenas med dess tillbörliga nog-
granhet, och huruvida Utskottet billigen
må anklagas för ett afsteg från Constitu-
tionen, då det tvärtom sökt uppfylla och
förlika hennes fordringar.
Hvad sedermera beträffar frågan om
Utskottets förstärkande , torde Utskottet
tillåtas häremot påminna, att, likmätigt 36
§. Riksdags-Ordningen , en sådan förstärk¬
ning egentligen förutsätter tillfälligt un¬
der Riksdagens lopp ökade göromål Och
då ensamt beror på Utskottens egen fria
pröfning af behofvet ; Att de Två minst
talrika Riks-Ståndens samtlige Ledamöter
redan förut äro placerade i Ett , någre i
Två Utskott, och kunde svårligen, med
vinst eller utan skada för ärendernas gång,
dela sig emellan Hera; Att den jemna lug¬
na uppmärksamheten säkrast underhålles
inom en ej alltför stor åhörande Personal,
*2 Constitutions-Utskottets betänkande.
samt ändtligen att Preleminaira gransknin¬
gen eller Protocolls-låsningens verkställan¬
de på Tre Divisioner, förstärkta till T]U>
gufyra Ledamöter hvardera, skulle nöd¬
vändigtvis medföra en olämplig och utan
tvifvel mindre princip-enlig tredubbling
af detta antal, vid definitiva granskningen
eller anmärkningarnes bestämmande in
ITeno.
I öfrigt får Utskottet upplysa den
värde Motionnairen att, vid efterseende i
förra Riksdagens Constitutions - Utskotts
Handlingar, Stats-Råds-Protocollet för den
12 November 1816, innefattande tillstyr¬
kan af Nådiga Ordres om krutförsäljning
från Kronans förråd, befunnits vara läset,
icke på Division, utan in Pleno den 6
Martii 1818 ; hvarjemte, i anledning af
Friherre Boyes yttrade farhåga, för den
misstanka bland Allmänheten, att alla Pro-
tocoll, hvilka tilläfventyrs innebära före¬
mål för anmärkningar , kunde öfverlemnas
åt en Division mer tillhörande Ministéren
än de öfriga, och i sådan händelse Fem
Ledamöter läctligen utgöra pluralitet, Ut¬
skottet bort erinra att Afdelningarna ej
ega besluta om Anmärkningars framstäl¬
lande eller nedläggande, men att dessa in
Pleno uppgfvas afLedamöterne aldelesin-
dividuelt, i GhronologiskOrdning, — att Af-
Constitubions-Utskottets betänkanden, 15
dejningarne, formerade genom lottning,
på samma gång läsa hvarje särskildt Stats-
Expeditions-Protocoll, tertial efter tertial,
i den nion Arbetet fortskrider samt att
Divisior.ernes Ledamöter ej äro andre än
Utskottets, hvars sammansättning åter an¬
kommer på det förtroende, som grundat
valen.
Stockholm den 18 Martii 1823.
Utdrag af Protocollet, hållet i
Riksens IJöglofl. Ständers Con-
stitutions-Utskott den 20 Martii
1823.
S. D. Vid justeringen af Utskottets ,
under datum af den 18 dennes, till Hög¬
loft. Ridderskapet och Adeln afgående
vördsamma utlåtande, i anledning af Re¬
missen å Herr Lagmannens Grefve J. H.
Gyllenborgs Anmärknings - Memorial , rö¬
rande Utskottets Organisation på Tre Af-
delningar, för läsningen af Stats-Rådets
Protocoll, reserverade sig Herr Professor
Cederschöld mot det i Expeditionen före¬
kommande uttryck att ”den jemna lugna
''uppmärksamheten säkrast underhålles in-
»’om en ej alltför 6tor åhörande Personal”.
Ut Supra.
*4 konstitutions- Utskottets betänkande.
Ankom den 5 April 1823.
N:o 5.
Memorial med hemställan om
Deputerades förordnande till
uppsigt öfver Grundlagarnas
felfria tryckning.
Uti sednaste upplagan af Rikets Grund¬
lagar finnas åtskilliga, till en del från den
förra öfverflyttade , mer och mindre be¬
tydliga tryckfel, hvilka, alltid vanprydan¬
de texten, jemväl någon gång förändra
sjelfva meningen. Såsom exempel derpå
må blott anföras , att i det moment af
Tryckfrihetsförordningens 2 jf., hvarige¬
nom bland annat förbjudes , vid 33 R:dr
16 sk. vite, kungörandet af i vissa om¬
nämnde handlingar influtna, otidiga, an-
stötliga eller förklenliga uttryck om Per¬
soner, dem ett mål icke egentligen beträf¬
far, ordet icke framför egentligen blifvit
nteslutet; Och det är synbart, att en, un¬
der åberopande af detta Lagrum, anklagad
part komme att lida verklig orättvisa, i
händelse Domaren, såsom han måste, här¬
vid bokstafligen tolkade Lagen.
Af dessa anledningar, och med afseen¬
de å vigten deraf, att Lagar, hvilka , lik*
Constitutions-Utskottets betänkande. 15
mätigt 83 §• Regeringsformen, böra i hvar¬
je fall efter ordalydelsen tillämpas, äfven
erhålla den högsta typographiska correc-
tion, får Constitutions-Utskottet vördsam-
ligen hemställa om icke, på sätt vid 1815
års Riksdag i allmänhet egt rum, för de i
Kongl. Majrts och Riksens Ständers namn
utgifna författningar, Riksens Höglofl.
Ständer skulle täckas , under loppet af nu
påstående Riksmöte, uppdraga vissa Stånds-
Deputerade att, under ordförande af Herr
Justitiae Ombudsmannen, tillse och ansva¬
ra derföre, att åtminstone de tilläfventyrs
förändrade Grundlagar, hvaraf tryckningen
ej medhinnes före Riksdagens slut, må ut¬
färdas i noga öfverensstämmelse med ju¬
sterade och af Resp. Riks-Stånden godkän¬
da expeditioner , samt föröfrigt med äldre
correctare upplagor. Stockholm den 29
Martii 1823.
Ankom den g April 1825.
N:o 6.
Memorial med öfverlemnande
af en tryckt uppgift på de
från sista Riksdag hvilande för-
slag till ändring i Grundlagarna.
Sedan den, jemlikt Riksens Ständers
beslut, genom Constitutions-Utskottet för-
16 Constitutions-TJtskottets betänkande.
anstalltade tryckning af én uppgift på de
från sista Riksdag hvilande förslag till än¬
dring i Grundlagarna nu mera hunnit full¬
bordas, får Utskottet härmedelst till Hög¬
loft. Ridderskapet och Adeln (Högvördi-
ga Präste-Ståndet) (Wällofl. Borgare-Stån¬
det) (^Hedervärda Bonde-Ståndet) öfver¬
lemna 650 (75) (75) (150) Exemplar af
Samma Uppgift, för att bland Ståndets Le¬
damöter utdelas. Stockholm den 2 April
1825.
UPPGIFT
på de förslag till ändring i Rikets Grund¬
lagar, som, vid Riksdagen åren 1817—-
1818 lagligen beredda, bort, jemlikt
56 §. Regerings-Formen, förblifva
hvilande, för att först vid den näst
inträffande, eller nu påstående Riks¬
dag, kunna till afgörande upp¬
tagas.
P aragraphens nu¬
varande lydelse i de
delar, hvaraf ändring
blifvit föreslagen.
P aragraphens blif¬
vande lydelse i sam¬
ma delar, om den
föreslagna ändringen
antages.
Constitutions-XJtskottets betdnkanden. 17
Anmärkning:
De ändrade ställen äro, äfvensom de nya
tilläggen med cursiva Stilar utmärkta.
Regeriiigs-Formen.
§•
. . . Inhemte dock,
i de fall här nedan¬
före stadgas, under¬
rättelser och råd af
ett Stats Råd, hvar¬
till Konungen kallar
och utnämner kun¬
nige, erfarne, redli¬
ge och allmänt akta¬
de infödde Svenske
Frelse eller Ofrälse
Män af den rena E-
vangeliska Läran.
4-
. . . Inhemte dock,
i de fall här nedan¬
före stadgas, under*
rättelse och råd af
ett Stats-Råd, hvar¬
till Konungen kallar
och utnämner kun¬
nige, erfarne, redli¬
ge och allmänt akta¬
de infödde Svenske
Frälse och Ofrälse
Män af den rena E-
vangeliska Läran.
Alternativ.
. . . Inhemte dock,
i de fall här nedan¬
före stadgas, under¬
rättelse och råd af
Bihang till R. S. Fröt. &dje Sami. g.
3?} Censtitutions Utskottets betänkcmden.
’1\
•tt Stats-Råd, hvar-
till Konungen kallar
och utnämner kun¬
nige, erfarne, redli¬
ge och allmänt akta¬
de infödde Svenske
Män af den rena Ev¬
angeliska läran.
Se Bihanget till »am-
telige Rika-Ståndens Pro-
tocoll vid 1817—18 Srens
Riksdag, 3 Bandet sid,
36.
Ridderskapets och A-
delns Protocoll den 21
April 1818, II- sid. 103;
d. 27 April, II. sid. 557;
d. 23 Maji, II. sid. 122,
oeh d. 27 Maji, II. sid.
487—4Ö9-
Preste-Ståndets Dito
d. 8 Maji, 1818, sid. 322,
4 Bandet.
Borgare - StSndets
Dito d. 18 och 23 April,
sid. i854“57,19^1» samt
i. 21 och 30 Maji, sid.
*311, 2797.
BondeStändets Dito
den 18 April, sid. 278.
4 Bandet,
§. 7-
Konungen läte Konungen läte
uti Stats-Rådet Sig uti Stats-Rådet Sig
Constitutiohs-Utskottets betänkande, ip
föredragas oell afgöi*e
der alla Regerings-
Ärenden, utom de
Ministeriella, eller
dem som angå Rikets
förhållanden tilfrämr
mande Magter, samt
Commandomål, hvar-
med förstås sådane,
som Konungen i e-
genskap af Högste
Befälhafvare öfver
Krigs - magten till
Lands och Sjös orne*
delbarligen besörjer.
föredragas och afgo-
re der alla Regerings-
Ärenden, utom de
Ministeriella , eller
dem som angå Ri¬
kets förhållanden till
främmande Magter,
samt Commandomål,
hvilka Konungen i
egenskap af Högste
Befälhafvare öfver
Krigs - magten till
Lands och Sjöss, o-
medelharligen besör¬
jer, och hvarmed för¬
stås sådana enkla
JVlilitäriska mål, sorn
icke, efter Grundla¬
gen höra till före¬
dragning i Stats-
Rådet och Stats-Se-
creterarens expedi¬
tion, icke leda till
stiftande af nya, ic¬
ke till ändring, för¬
klaring eller rubb¬
ning af gällande La¬
gar ochAllmännaOe-
omomiska Författ¬
ningar, eller uti dis-
ao Cons titutions-Ut skottets betänkande.
■positionen nf all¬
männa medel.
Se Bihanget, 3 Ban¬
det, sid. 32.
Ridderskapets och
Adelns Protocoll den xfl
April lgig, II* *id. 11;
d. 27 April, II. »id.
3.71—304; d. 27 Maji II.
sid. 490—499; d. 5 Junii,
1. 142, samt den 11 Junii.
Preste-stSndets Pro¬
tocoll d. 15 April 1818,
sid. 590, 5 Bandet.
Borgare • Ståndets
Dito d. 15 och 23 April,
sid. 1765, 1961.
Bonde-Ståndets Dito
d. 15 April, sid. 226. 4
Bandet.
vidare stadgas.
Set Bihanget, 5 Ban¬
det, sid. 25 och 122.
Ridderskapets och
Adelns Protocoll d. 7
Sista punkten.
s. . . För Rådslagen
skola Stats - Rådets
Ledamöter vara an¬
svarige, såsom i 106
derom vidare stad¬
gas.
. . . För Rådslagen
skola Stats- - Rådets
Ledamöter vara an¬
svarige, såsom i 100
eller 107 f. derom
Constitutions- Utskottets betänkande. 21
April, I. sid. 287; d. n
April, I. sid. 558—3<?i;
d. 27 Maji, 11. sid.
490—499; d. 5 Junii, I.
*id. 141, och d. 11 Junii.
PrrsreStSndeti Dito
d. 7 April och 6 Junii
18181 »id. 460, 5 Bandet,
och sid. 396, 5 Bandet.
Borgare - Ståndet*
Dito d. 4 och 8 April,
•id. 1591. 1690 samt den
5 och 8 Junii sid. 2899»
3113-
BondeStlndeti Dito
d. 4 April, sid. 881 4
Bandet, saint den 5 Junii
»id. 307, 5 Bandet.
§. 6l.
Alla afgifter, som
Riksens Ständer un¬
der de i föregående
§. nämnde Titlar be¬
viljat, skola utgöras
intill slutet af det år,
under hvars lopp den
nya Bevillningen af
Riksens Ständer fast¬
ställd blifver Varda
Riksens Ständer dess¬
förinnan af Konun¬
gen eller StatsRådet
sammankallade, upp-
Alla afgifter, som
Riksens Ständer un¬
der de i föregående
§. nämnda Titlar be¬
viljat, skola utgöras
intill slutet af det
år, under hvars lopp
den nya Bevillnin»
gen af Riksens Stän¬
der fastställd blifver.
Se Bihanget, 3 Ban¬
det »id. 47.
Riddenhapet» ech
Adeln» Protocoll d. 25
22 Constitutions- Utskottets bctänkanden.
höre Bevillningen,
hvartill alla ofvan-
nämnde afgifter räk¬
nas, med det årets
utgång, då en sådan
Riksdag börjar.
April 1818, II. sid. 1491
d. 2 Maji, I. »id. 12, 13.
PreiteStåndp«« Dito
d. 25 April lgiö, sid.
156, 4 Bandet.
Borgare - Ståndets
Dito d. 2r och 23 April,
sid 1908, 1961.
BondeStåudets Dito
d 21 April sid. 304. 4
Bandet.
§. 102.
Denna Domstol,
som Riks-Rättkallas,
skall i sådant fall be¬
stå af Presidenten uti
Konungens och Ri¬
kets Svea Hof Rätt,
hvilken deruti före
(jrdet, Presidenterne
uti alla Rikets Colle-
gier Fyra de äldste
Stats-Råd, Högste Be-
fälhafvaren öfver de i
Hufvudstaden tjenst¬
görande Troupper,
Högste närvarande
Befälhafvaren förden
vid Hufvudstaden för
lagde Escadern af
Arméens Flotta, tven¬
ne de äldste Råd i
Denna Domstol,
som Riks-Rätt kallas,
skall i sådant fall be¬
stå af Presidenten
uti Konungens och
Rikets Svea HofRätt,
hvilken deruti före
ordet, Presidenterne
uti Rikets Krigs-,
Kammar-, Bergs-
och Commerce ColLe-
gicr samt Kammar-
Rätt, Fyra de äldste
StatsRåd, Högste Be¬
fälhafvaren öfver de i
Hufvudstaden tjenst¬
görande Troupper,
Högste närvarande
Befälhafvaren för
den vid Hufvudsta-
Constitutions-ZJtskottets hetankanden. 25
Svea HofRätt och det
äldste Råd i hvarje
af Rikets Coilegier.
Då antingen Justities
Cancelleren eller Ju¬
stitia; Ombudsman¬
nen finnér sig befo¬
gad att Högsta Dom¬
stolen samfällt eller
särkilde Dess Leda¬
möter inför Riks»
Rätten tilltala, äske
han hos Presidenten
i Konungens och Ri¬
kets Svea Hof-Rätt,
såsom Riks-Rättens
Ordförande, laglig
kallelse å den eller
dem, som skola till¬
talas. Presidenten i
HofRätten foge der¬
efter anstalt om Riks-
Rättens sammanträ¬
de, för att kallel¬
sen utfärda och må¬
let vidare i laga
ordning behandla.
Skulle emot förmo¬
dan han detta under¬
låta eller någon af
de öfrige förenämn-
den förlagda Esca-
dern af Arméens
Flotta, tvänne de
äldste Råd i Svea
HofRätt och det äld¬
sta Råd i hvarje af
de Feni här ofvan
nämnda Coilegier.
Då antingenJustitiae-
Cancelleren eller Ju-
stitite Ombudsman¬
nen finner sig befo¬
gad att högsta Dom¬
stolen samfällt el er
särskilde dess leda¬
möter inför RiksRät-
ten tilltala, äske han
hos Presidenten i
Konungens och Ri¬
kets Svea HofRätt»
såsom RiksRättens
Ordförande, laglig
kallelse å den eller
dem, som skola till¬
talas. Presidenten i
HofRätten foge der¬
efter anstalt om Riks-
Rättens sammanträ¬
de, för att kallelsen
utfärda och målet
vidare i laglig ord-
24 Constitutions- Utskottets betänkande.
de Embetsman un¬
dandraga sig att uti
RiksRätten deltaga,
stånde de, för en så¬
dan uppsåtlig för¬
summelse af deras
Ämbetspligt, till lag¬
ligt ansvar. Hafva
en eller flere af Riks-
Rättens Ledamöter
laga förfall , eller
finnes emot någon
af dem Laga jäf, va¬
re ändock Rätten
domför, om Tolf der¬
uti sitta. Är Presi¬
denten i Hof-Rätten
af laga förfall eller
jäf hindrad, företrä¬
de d ess ställe den
äldste i tjenst varan¬
de Presidenten.
Denne domstol
äge, sedan ransak-
ningen fulländad är
och Domen efter
Lag fälld, att den¬
samma för öppna
dörrar afkunna. In¬
gen håfve magt att
sådan
ning behandla. Skul¬
le emot förmo an
han detta underlåta,
eller någon af de
öfriga förenämnda
Ämbetsmän undan¬
draga sig att uti
RiksRätten deltaga
stånde derför till
lagligt ansvar, så-
sorn för annan upp¬
såtlig försummelse
af deras ämbetspligt.
Hafva en eller flere
af Riks Rättens Le¬
damöter laga förfall,
eller finnes emot nå¬
gon af dem laga
jäf, vare ändå Rät¬
ten Domför, om
Tolf deruti sitta.
Brister något i det¬
ta antal, tillkalle
då RiksRätten, af
de äldste i ordning
varande Stats Rå¬
dets Ledamöter samt
HofRätts och veder¬
börande Collegii-
Råd, så många att
Rätten
Constitutions-lJtskottets betänkande. 25
sådan dom ändra ,
Konungen dock obe¬
taget att göra Nåd ,
hvilken likväl icke
må sträcka sig till
den dömdes återin¬
sättande i llikets
tjenst.
Rätten blifver dom¬
för ; iakttagandes
dervid, att kallelsen
utfärdas till närma¬
ste Ledamot af det
eller de Werk, hvar¬
ifrån det bestämda
antalet ej utgått:
och böra i ofvan¬
nämnda händelse,
Högste Befälhafva¬
rén öfver Hufvud¬
stadens Garnison er¬
sättas af Krigs-Hof-
Rättens äldste Mili-
taire-Ledamot, samt
Högste Befälhafva-
ren för Armeens
Flottas Escader vid
Hufvudstaden, af
den som närmast ho¬
nom eger Befälet.
Är Presidenten i Svea
Hof-Rätt af laga för¬
fall eller jäf hindrad,
företrädes dess stäl¬
le af den äldste i
tjenst varande Presi¬
denten , och efter
Bihang till R. S, Fröt, $:dje Sami. 4. *
26 Constitutions■ Utskottets betänkanclen.
Presidenterne , af
den Ledamot som
innehafver högsta
Ambetsvärdigheten.
Denna Domstol
äge, sedan ransaknin-
gen är fulländad och
Domen efter Dag
fälld , att densamma
för öppna dörrar af¬
kunna. Ingen håfve
magt att sådan Dom
ändra, Konungen o-
betaget, att göra Nåd,
hvilken likväl icke
må sträcka sig till
den persons återin¬
sättande i Rikets
tjenst, som blifvit
dömd sitt Ämbete
förlustig.
Se Bihanget 3 Ban¬
det, sid. 113 och 137.
Ridderskapets och
Adelns Protocoll d. 5
Junii 1818- I- sid. 141; d.
11 och £5 Junii, II. sid.
457; d. 27 Junii, II. sid.
Préste-Ståndets Dito
d. 6 och £7 Juni 1818 •
sid. 396, 5 Bandet, och
sid. 165, 6 Bandet.
Conslituticns-Utskottets betänkande. 27
Borgare - Ståndet»
Dito d, 5, g och 27 Ju¬
nii, sid 2899, 3r 13, 3387.
Bonde-Ståndets Dito
d. 5 Junii, sid. 307, 5
Bandet, samt d. 2(5 Junii,
sid. 188, 6 Bandet.
§. 107,
i- Morn.
Skulle Constitu-
tions-Utskottet an¬
märka, att Stats-Rå-
dets Ledamöter sam¬
fällt eller en eller
flere af dem, uti de¬
ras rådslag om all¬
männa mått och steg,
icke iakttagit Rikets
sannskyldiga nytta,
eller att någon Stats-
Secreterare icke med
oväld . . . blifvit
gjord.
Skulle Constitu-
tions-Utskottet an¬
märka , att Stats-Rå-
dets Ledamöter sam¬
fällt eller en eller fle¬
re af dem, uti deras
rådslag om allmänna
mått och steg, icke
iakttagit Rikets sann¬
skyldiga nytta, eller
att någon Stats-Se-
creterare eller Före-
dragande af Corn-
niando-mål icke med
oväld . . . blifvit
gjord.
Se Bihanget, 3 Ban¬
det, sid 25.
Riddershapets och A-
delns Protocoll den 7
April, I. sid. 287; d. iz
38 Canstitutions- Utskottets betänkande.
April, I. sid. 355—358;
d. £7 Maji, II. sid.
490—499; d. 5 Junii, l.
sid. 142, och d. 11 Junii.
PresteStåndets Dito
d. 7 April 18181 sid.
460, 3 Bandet.
Borgare - Ståndets
Dito d. 4 och 8 April,
sid. 1.591, 1690.
BondeStåndets Dito
d. 4 April, sid. 88, 4
Bandet.
2. Morn.
Frågor uti detta
amne kunna i Riksens
Ständers Plena väc¬
kas, och af andra Rik¬
sens Ständers Utskott,
än Constitutions-Ut¬
skottet, hos Stånden
andragas, men icke
af Riksens Ständeraf-
göras, förr än sist¬
nämnde Utskott der¬
öfver blifvit hördt.
Under Riksens Stän¬
ders öfverläggningar
derom skola icke
Konungens beslut uti
mål, som röra en¬
skilde Personers eller
Frågor uti det¬
ta ämne kunna i
Riksens Ständers Ple¬
na väckas, och af an¬
dra Riksens Ständers
Utskott, än Constitu-
tions-Utskottet, hos
Stånden andragas.
Sedan sistnämnda
Utskott deröfver
blifvit hördt, af gä¬
re Riksens Ständer
dessa frågor i de
fall, der Utskottet
dem till Riksens
Ständers i denna §.
omförniäldta pröf¬
ning och behandling
Constitutions-Utskottets betänkanden. 29
Corporationers rät¬
tigheter och angelä¬
genheter, kunna ens
nämnas, ännu mindre
någon Riksens Stän¬
ders pröfning under¬
ställas.
öfverlemncidb. Un¬
der Riksens Ständers
öfverläggningar der¬
om, skola icke Ko¬
nungens Beslut . . .
pröfning understäl¬
las.
Se Bihanget, 3 Ban¬
det sid. 63.
Ridderskapets och
Adelns Protocoll d. 9
Maji lgifl, I. sid. 266; d.
23 Maji, II. sid. 157—
201; d. 5 Junii, I. sid.
140, och d 11 Junii
PresteStåndets Dito
d. 13 Maji 1618 5 sid-
379, 4 Bandet.
Borgare - Ståndets
Dito d. 8 och 13 Maj,
sid. 2354, 2449-, _
BondeStåndets Dito
d. 8 Maji, sid. 53. $
Bandet.
Riksdags-Ordningen.
*4-
3 och 4 Morn: eller 6, 7, 8, 9 och 10
puncterne.
. . . Valen skola ske . . . Valen skola
inför Magistraten, på ske inför Magistra-
sätt & hvarje ort hit- ten, efter det å hvar-
50 Constitutions Utskottets betänknnden.
tills öfligt varit, och
beräknas rösterne ef¬
ter hvad hvar och
en af de välj ande till
Staden skattar, samt
för Falu Bergslag,
efter Fjerdeparts-
Grufvedelarna. An¬
norlunda än genom
ordentlig omröst¬
ning, med slutna sed¬
lar, af Borgerskapets
eller af detsamma
utsedde Electorer,
må Riksdagsfullmäg-
tig icke kallas. Gö¬
theborg ege rätt att
sända Tre; Städerne
af Första Classen :
Norrköping, Carls
krona, Gelle, och
af Andra Classen :
Upsala, Malmö,
Calmar, Westervik,
Westerås, Uddevalla
och Wisby hvardera
Två, samt alla öfri¬
ge Städer, jemte Fa-
lu-Bergslag, hvarde¬
ra En Fullmägtig.
Blifver någon Stad
je ort hittills ölliga
valsätt, deruti likväl
ändring knn eget
runi, enär antingen
någon Stads samte-
lige valberättigad:
Invånare, eller ock
en eller flere Clas¬
sen bland dem hos
Konungen anhålla
om fastställande af
en ny Val-ordning
för Staden, oc h K o-
nungen, efter veder-
börandes hörande ,
faner skäl att här¬
till samtycka. Då
valen förrättas af
Borgerskapet sam¬
fält, och icke af E-
lectorer, beräknas
rösterna efter hvad
hvar och en af de
väljande till Staden
skattar, samt för
Falu-Bergslag, efter
Fjerdeparts- Grufve-
delarna. Annorlun¬
da än genom ordent¬
lig omröstning, med
slutna sedlar, af
Constitutions-Tjtskottets betänkanden. 31
till Andra eller För¬
sta Classen uppflyt¬
tad, njute ock rätt
att sända Tvenne
Fullmägtige. Alla
Städer af de tvänne
högsta Classerna va¬
re förbundne att
sända minst En Full-
mägtig; men af de
öfrige kunna Två,
högst Tre, der dem
så godt synes, före¬
na sig om en Per¬
son, hvilken dock
måste vara till Riks¬
dagsman vald för en
af dessa Städer, der
han sjelf Magistrats¬
person eller Borga¬
re är etc.
Borgerskapet eller
af dess utsedda Elec-
torer, må Riksdags¬
fullmäktig icke kal¬
las.
Götheborg ege
rätt att sända Tre,
Städerne af Forsta
och Andra Classer¬
na hvardera Två ,
samt alla öfrige Stä¬
der, äfvensom Falu-
Bergslag, hvardera
En fullmägtig. Alla
Städer af de tvänne
högsta Classerna va¬
re förbundne att
sända minst En Full-
mägtig; men af de
öfriga kunna Två,
högst Tre, förena sig
om en person, hvil¬
ken dock måste va¬
ra till Riksdagsman
vald för en af dessa
Städer, der han sjelf
Magistratsperson el¬
ler Borgare är etc.
Se Bihanget, 3 Ban¬
det, sid. 43.
Ridderikapet» ock
52 Constitutions- Utskottets betänkande.
Adelns Protocoll den 27
April lflif), II. sid. ,369;
d. 4 Alaji, I. sid. 89
—93; d. 27 Maji, II.
sid. 490—499; d. 5 Junii,
I. sid. 142, och den 11
Junii-
Preste-ståndets Pro*
tocoll d. 5 Junii 1818»
sid. 373. 5 Bandet
Borgare - Ståndets
Dito d. 25 och 27 April,
sid. 2000, 2080.
Bonde-Ståndets Dito
d. 25 April, sid. 350. 4
Bandet.
§• 29.
1, puncten.
Constitutions-Ut-
skottet, som utgöres
af Tjugufyra Leda¬
möter , tillkommer
att, i den ordning
Regerings - Formen
föreskrifver, granska
Rikets Grundlagar,
samt upptaga frågor
och till Plena afgif¬
va Förslag om än-
-dringar, förbättrin-
gar
Constitutions-Ut-
skottet, som utgöres
af Tjugufyra Leda¬
möter , tillkommer
att, i den ordning
Regerings - Formen
föreskrifver, granska
Rikets Grundlagar ,
samt upptaga frågor
och till Plena afgif¬
va Förslag om än¬
dringar , förbättrin¬
gar
Constitutions■ Utskottets betänkande. 55
gar och förklarin¬
gar deraf ; hvaröf¬
ver Ståndens Leda¬
möter vare obetaget,
att in Pleno yttra
sina tankar, men
Riksens Stander ej
förr än å den nast*
följande Riksdagen
må besluta, etc.
gar och förklaringar
deraf; hvarvid iakt¬
tagas bör, att flera
Moment, hvilka med
hvarandra ej äga
den nödvändiga ge•
menskap , att de
samfält mäste anta-
gas eller förkastas,
icke må tillsamman¬
ställas förr än vid
den slutliga Redac-
tion, som, sedan de
blifvit särskildt an¬
tagna, kan finnas
af nöden. Ståndens
Ledamöter vare o-
betaget , att öfver
Constitutions - Ut¬
skottets Förslag in
Pleno yttra sina tan¬
kar , men Riksens
Ständer må derom
ej förr än å den
nästföljan e Riksda¬
gen besluta, etc.
Se Bihanget, 5 Ban¬
det, sid. 56.
Ridderskapet» och
Adeln» Protocoll d. 2
Bihang till R. S. Fröt. &dje Sami. 5
34 Constitutions- Utskottets betänkande.
Maji igip- I- »id. 4 och
d. 4 Maji, I. »id. 85.
Preste-Ståndets Dito
d. 4 Maji lgjg , sid.
276, 4 Bandet.
Borgare - StSndeta
Dito d. 30 April och d.
13 Maji lfiifi , «id. 2x49
oell 2449.
Bonde-Ståndets Dito
d. 30 April, iQig, tid.
426 4 Bandet,
6, Pnncten.
Skulle Utskot¬
tet anmärka, attStats-
Rådets Ledamöter
samfällt, eller en el¬
ler flere af dem, uti
deras rådslag om all¬
männa mått och
steg, icke iakttagit
Rikets sannskylldiga
nytta, eller att nå¬
gon Stats-Secreterare
icke med oväld, nit,
skicklighet och drift
sitt Förtroende-Äm¬
bete utöfvat, skall Ut¬
skottet då sådant för
Riksens Ständer till¬
kännagifva, hvilke,
Skulle Utskot¬
tet anmärka att
Stats-Rådets Leda¬
möter samfällt, eller
en eller flere af dem,
uti deras rådslag om
allmänna mått och
steg, icke iakttagit
Rikets sannskyldiga
nytta, eller att nå¬
gon Stats-Secretera¬
re eller Föredragan-
de af Cominando-
mål icke med oväld,
nit, skicklighet och
drift sitt Förtroende-
Ämbete utöfvat, skall
Utskottet då sådant
Constitutions-Utskottets betänkanden. 35
om de finna Rikets
väl det kräfva, kun¬
na hos Konungen
skriftligen anmäla
deras önskan , att
Han ville utur Stats-
Rådet och ifrån Äm¬
betet skilja den el¬
ler dem , mot hvil¬
ka anmärkning blif¬
vit gjord.
för Riksens Ständer
tillkännagifva, hvil-
ke, om de finna Ri¬
kets väl det kräfva,
kunna hos Konun¬
gen skriftligen an¬
mäla deras önskan ,
att Han ville utur
Stats-Rådet och ifrån
Ämbetet skilja den
eller dem, mot hvil¬
ka anmärkning blif¬
vit gjord.
Se här ofvan
Förslaget till än¬
dring i 1 Morn.
107. §. Regerings¬
formen.
Frågor i
amne kunna i Rik¬
sens Ständers Plena
väckas, och af andra
Riksens Ständers Ut¬
skott, än Constitu-
tions Utskottet, hos
Stånden andragas,
men icke af Riksens
Ständer afgöras förr
7. Puncten.
detta
Frågor uti det¬
ta ämne kunna i
Riksens Ständers Ple¬
na väckas, och af
andra Riksens Stän¬
ders Utskott, än Con-
stitutions - Utskottet,
hos Stånden an dra¬
gas. Sedan sist¬
nämnda Utskott der*
3® Constilutions Utskottets betänkanden.
än sistnämnde Ut¬
skott deröfver blif¬
vit hördt. När frå¬
gor etc.
s.
Alla omröstnin¬
gar i Utskotten ske
Ståndsvis. Äska en
eller flere Ledamö¬
ter, att votering må
med slutna sedlar
anställas, bör sådant
ei förvägras. Stad¬
na dervid Två Stånd
emot Två, skola de
särskilda meningar-
ne, såsom alternati¬
ver, i Förslaget inta¬
gas. Galle äfven
detta stadgande för
Banko - Utskottat i
öfver blifvit hördt,
aJg°re Riksens Stän¬
der dessa frågor i
de fall, der Utskot¬
tet deni till Riksens
Ständers pröfning
och behandling öf-
verlemnat. När frå¬
gor etc.
Se här ofvan
Förslaget lill ändring
i 2 Mom. 107. /.
Regerings Formen.
58.
Alin omröstnin¬
gar i Utskotten sko¬
la ske per Capita,
mellan Utskottets
samtliga Ledamöter,
utan afseende på
Stund. Då votering
med slutna sedlar
anställes, må alltid
en sedel uttagas och
förseglas , hvilken
öppnas endast i det
fall, att rösterne,
vid upp summerande t
skulle befinnas lika
delaclc. År Flur ali-
Constitutions-tltskottets betänkande. 37
underställnings frå¬
gor; men i de mål,
som böra hemliga
hållas , och der Ut¬
skottet med Riksens
Ständers rätt beslu¬
ter, förhålles med
omröstningen på sätt
i 53 §. här ne¬
danföre stadgas; bö¬
rande i sådana fall,
uti sistnämnde Ut¬
skott, två tredjede¬
lar af hvarje Stånds
Ledamöter vara när¬
varande.
tet redan vunnen,
bör den afladda se¬
deln genast förstö¬
ras. Inom Banco-
Utskottet skola, i de
mål der Utskottet
med Riksens Stän¬
ders rätt besluter,
två tredjedelar af
hvarje Stånds Leda¬
möter vara närvaran¬
de.
Alternativ,
Alla omröstnin¬
gar i Utskotten ske
Ståndsvis. Äska en
eller flere Ledamö¬
ter, att votering må
med slutna sedlar
anställas, bör sådant
ej förvägras. Stad¬
na dervid Två Stånd
emot Två, skola de
särskilda meningarne
såsom alternativer i
56 Constitutions• Utskottets hetänkanden.
förslaget intagas.
Gälle och detta stad¬
gande för Banco-
U ts kottet i under¬
ställnings - ft agor ;
men i de mål, som
böra hemliga hållas,
och der detta Ut¬
skott med Riksens
Ständers rätt beslu¬
ter , skall, äfvensom
uti alla inom Con¬
stitutions - Utskottet
förekommande mål,
förhållas med om-
.. • o
röstningen pu satt
i 53 §. här nedan¬
före stadgas : Bä¬
randes i ofvanupp-
tagna särskildta fall,
uti Banco■ Utskottet
Två Tredjedelar af
hvarje Stånds Le¬
damö ter vara tillstä¬
des.
Se Bihanget, 5 Ban->
det, sid. 33 och 120.
Riddershapets oell
Addin Protocoll den 21
April 1318, II. lid. 104»
d. 27 April, II. »id. 536;
d. 30 April, II lidi 556
Constitutions-Utskottets betänkanden. 39
-566; d. 27 Maji, II.
*id. 490—499; d. 5 Junii,
I. sid. 141, och den 11
Junii-
Preste-ståndets Pro»
tocoll d. 25 April, d. 6
och 22 Junii lQui, sid.
156, 4 Bandet, sid. 398,
5 Bandet och sid. 106 ,
6 Bandet.
Borgare - Ståndets
Dito d. 18 och 23 April,
sid. 1854 *961 , samt d.
5 och 8 Junii, sid. 2899»
5 “3-
Bonde-Ståndets Dito
d. 18 April, sid. 278. 4
Bandet, samt d. 5Junii,
*id. 307, 5 Bandet.
$. 44.
3. Puncten.
. . Vill Utskottet å-
terlemna något från
ett eller flere Riks¬
stånd till detsamma
remitteradt mål, så¬
som till dess befatt¬
ning ej börande, å-
ligge Utskottet, att
sist inom åtta dagar
afgifva sitt utlåtan¬
de, med deruti an-
.. Vill Utskottet åter¬
lemna något från ett
eller flera Riks-Stånd
remitteradt mål, så¬
som till dess befatt¬
ning ej hörande , å-
ligge Utskottet, att
sist inom åtta dagar
afgifva sitt utlåtande,
med deruti anförda
skäl, till samtliga
4o Constitutions-Utskottets betänkande.
förde skäl, till det
eller de Ständ, som
remitterat; hvarefter
samtlige Ständen, ef¬
ter erhällen corn-
munication , böra
skyn dsamt yttra sig,
under hvilket Ut¬
skott de anse målet
höra.
§-
De allmänna be¬
slut, som ett Stånd
fattar, äfvensom hvad
ett särskildt Stånd, i
egenskap af Riks¬
stånd, beslutit och
annats rätt röra kan,
meddeles de öfrige
Stånden genom Ut-
Riks Stånden, hvilka
derefter böra skynd¬
samt yttra sig , un¬
der hvilket Utskott
de anse målet höra.
Se Bihanget, 3 Ban¬
det sid. 46.
RiddersUapet» ech
Adelns Protocoll d. 23
April iö'8, II sid. 149,
och d. 2 Maji, 1. sid. 10.
PresteStåndets Dito
d. 25 April 1Ö18, sid.
156, 4 Bandet.
Borgare - Ståndet»
Dito d. 21 och 23 April,
»id. 1908, 1961.
BondeSlåudets Dito
d. 21 April sid. 304, 4
Bandet.
57-
De allmänna be¬
slut, som ett Stånd
fattar, äfvensom hvad
ett särskildt Stånd, i
egenskap af Riks¬
stånd , beslutit och
annats rätt röra kan,
meddeles de öfriga
Stånden genom Ut¬
drag
drag
&on$titutians-lftskottets betänkande. 41
drag af Protocollet.
Vill Ledamot, som
ej i Ståndets fattade
beslut instämt, sin
särskildta tanke hos
de öfrige Stånden
anmäla, stånde det
honom fritt, genom
särskildt Memorial
eller Dictamen till
Protocollet, hvilket
må Ståndets beslut
åtfölja. Lag samma
vare, då någon Re¬
miss går från Riks¬
stånd till Utskott,
eller Utlåtande från
Utskott till Riks¬
stånd ; kunnandes
dock ej i något fall
Utlåtande eller be¬
slut genom enskild
Ledamots eller mi¬
noritetens protest el¬
ler reservation up¬
pehållas. Af Proto-
colls-Utdragen etc.
drag af Protocollet.
Vill Ledamot, som ,
ej i Ståndets fattade
beslut instämt, sin
särskildta tanke hos
de öfriga Stånden
anmäla , stånde det
honom fritt, genom
särskildt Memorial
eller Dictamen till
Protocollet , hvilket
må Ståndets beslut
åtfölja. Lag samma
vare då någon Re¬
miss går från Riks¬
stånd till Utskott,
•lier Utlåtande från
Utskott till Riks¬
stånd ; kunnandes
dock ej i något fall
utlåtande eller be-
slut genom enskild
Ledamots eller mi¬
noritetens protest
eller reservation up¬
pehållas. Vti såda¬
na anmcirknings-
frågor, som enligt
29 §. kunna af Vt-
f
6.
ttikmg tid R, S, Prat, fydje Sami.
Constitutions- Utskottets betänkandeti.
skott väckas, må Le¬
damots särskildta
tanka åtfölja Remis¬
sen tiliConstitutions-
XJtskottet, utan att
i Stånden upplä as.
Af Piatocoils Utdra¬
gen etc.
Se Bibanget, 5 Ban¬
det, sid 2.6.
RiddersUapets och
Adelns Protocoll d. 7
April 18:8, I. sid. £87»
och den 11 April , I sid.
533
Preste ståndets Pro¬
tocoll d 7 April i8*0»
Sid. 46s, 3 Bandet.
Borgare StSndets
Dito H. 4 o^h 8 April,
sid. 1591, 1690
Bondeståndets Dito
d 4 April sid. 88- 4
Bandet.
Rörande föreskriften om en Voteiings-
Sedels afläggande.
Regerings-Formen.
§• S7-
Denne Riksens Denne Riksens
Olinders Justitia?- Ständers Justities-
Constitutions Utskottets betänkanAen, 45
Ombudsman väljfs
af Riksens Stan er
genom Tolf af hvar
je Ständ färsk ildt
för 1 i JI fal let nämnde
Electorer, hvilke till
detta vals förrättan¬
de sammanträda sam¬
ma dag, dä de af
Ständer) blifvit ut
sedde, och skiljas
ej ät, förr än valet
fulländadt är. Med
iakttagande af hvad
69 §. om lika rösters
förekommande stad¬
gar, skola desse E-
lectorer samfält och
icke efter Ständ,
först medelst slutna
sedlar, hvar för sig,
uppgifva den Man,
som de linna böra
komma under om¬
röstning. Falla der¬
vid rö-terna till mer
än hälften af de rö¬
stande Electorernes
antal pä En Man,
vare han behörigen
vald; ärp åtar rö-
Ombudsman valjes
af Riksens Ständer
genom Tolf af hvar»
je Ständ särskildt för
tillfället nämnda E-
lectorer, hvilke till
detta vals förrättan¬
de sammanträda sam¬
ma dag, dä de af
Stånden blifvit ut¬
sedde, och skiljas ej
ät, förr än valet
fulländadt är. Des¬
se Electorer skola
samfält och icke ef¬
ter Ständ, först me¬
delst slutna Sedlar,
hval för sjw uppgif¬
va den Man, som
de finna böra kom¬
ma under omröst¬
ning. Falla dervid
rösterne till mer än
hälften af de röstan¬
de Elertoreinss an¬
tal pä En Man, vare
han behörigen vald.
Äro åter lösterne så
delade emellan fle¬
ra, att en sådan full
pluralitet för någon
44 Cvnstitucions-Utshottéts belänkand*.
sterna så delade e-
mellan flere, att en
sådan full pluralitet
för någon icke eger
rum, anställes ny
votering med slutna
sedlar till antagande
af den, som de fle¬
sta rösterna erhållit,
eller, om han icke
antages, ,af den, som
näst efter honom utaf
de fleste Electoäerne
blifvit kallad, och
så vidare. InträfFar
den händelsen etc,
icke eger rum, an¬
ställes , med iaktta¬
gande af hvad 6g
§. om lika rösters
förekommande stad¬
gar , ny voteringmed
slutna sedlar, till
antagande af den,
som de flesta röster¬
na erhållit, eller,
om han icke anta¬
ges af den, som näst
honom blifvit af de
fleste Electorerne
kallad, och så vida¬
re. InträfFar den
händelsen etc.
Riksdags-Ordningen.
f. 61,
Då val till Ko¬
nung eller Thron-
följare skall förrät¬
tas, egeRiksens Stän¬
der, att i deras sär¬
skilta Plena, genom
allmän omröstning
välja till en Nämnd
. . . Ledamöter af
Då val till Ko¬
nung eller Thron-
följare skall förrät¬
tas, egeRiksens Stän¬
der att i deras sär¬
skilta Plena, genom
allmän omröstning ,
välja till en Nämnd
. . . Ledamöter af
Constitutions-Vtskottets betänkandcn. 45
Nämnden må ej ute¬
slutas från utöfnin-
gen af deras Riks-
dagsmanna - rätt i
Stånden; men träde
tillsamman dagen ef¬
ter den då valet i
Stånden förrättadt
är, och slciljes ej åt
förr, än de flesta rö-
sterne om En person
sig förenat. Omröst-
ningenibland Nämn¬
den skall ske per
Capita och med slut¬
na sedlar, enligt det
voterings-sätt, som
uti 53 §. är före¬
skrifva. Hvar och
en af Nämnden upp-
gifve ibland dem af
Stånden föreslagne,
den han anser böra
utköras. Falla der¬
vid rösterna till mer
än hälften af de rö¬
standes antal på En
Man, vare han be¬
hörigen vald. Äro
åter rösterne så da¬
lade, att en sådan
Nämnden må ej ute¬
slutas från utöfnin-
gen af deras Riks-
dagsmanna - rätt i
Stånden; men träde
tillsamman dagen ef¬
ter den, då valet i
Stånden förrättadt
ar, och skiljes ej åt
förr än de fleste rö¬
sterne om en person
sig förenat. Om¬
röstningen ibland
Nämnden skall ske
per Capita och med
slutna sedlar. Hvar
och en af Nämnden
uppgifve, ibland dem
af Stånden föreslag¬
na, den han anser
böra utköras. Falla
dervid rösterne, till
mer än hälften af
de röstandes antal,
på En Man, vare han
behörigen vald. Ä-
ro åter rösterne så
delade, att en sådan
full pluralitet icke
eger rum, anställes,
enligt det i 53 §.
46 Constitutions Utskottets betäkanaen.
full pluralitet icke
eger mm anstalles
ny rotering lill an¬
tagande af den, som
fleste rösterne er¬
hållit, och, om han
ej anfages, af flen
om hvilken näst ef¬
ter honom de fläste
af Nämnden sig för¬
enat. Inträffar din
händelsen etc.
beskrifva voterings-
satt, .ny omröstning
till antagande al flen,
soln flesta rösterna
erhållit, och, otti han
ej anta<:e«, af den,
om hvilken näst ef¬
ter honom de fläste
af Nämnden sig för¬
enat. Inträffar den
händelsen etc.
§• 62.
Skola Riksens
Ständer tillsätta För¬
myndare för en o-
rnyndig Konung,
sammanträde de, sist
dagen efter den, då
Riksdagen å Rilcs-
Salen öppnad blif¬
vit, och utvälje ge¬
nom allmän omröst¬
ningi deras särskild¬
ta Plena, till en
Nämnd, Sexton Per¬
soner , för hvarje
Skola Riksens
Ständer tillsätta För¬
myndare för en o-
myndig Konung,
sammanträde de sist
dagen efter den, då
Riksdagen å Riks*
Salen öppnad blifvit,
och utval i , genom
allmän omröstning,
i deras särskildta Ple¬
na, till pn Nämnd ,
Sexton Personer för
hvarje Stånd, hvilka
Constitutions-Uskotteis betänhanden. 47
Ständ, som, på satt
uti 55 Och 61 §. §.
stadgas, rosie per
Capita , och icke
Ståndsvis, om de, af
Plena till antalet be¬
stämde Förmynda¬
re, hvilka skola va¬
ra antingen En, Tre
eller Fem. Hvarje
Ledamot af Nämn¬
den uppteckne å en
sluten Wal-lista de
Män, som han anser,
förtroendet värdige,
och så mångå, att
de med En Person
öfverstiga det af
Ständerne ut3atte an¬
talet. Af dem, som
dervid kommit i ä-
tanka, ställes först
den sorn Hesta rö¬
sterna erhållit under
ry omröstning, då
Nämndens plurali¬
tet gifve Utslaget
På samma sätt för-
fares ut. m.
röste per capita, och
icke Ståndsvis, om
de af Plena till an¬
talet bestämda För¬
myndare, som skola
vara amingen En ,
Tre eller Fern.
Hvarje Ledamot af
Nämnden uppteckne
å en sluten Val-lista
de Män, deni han
anser förtroendet
värdige, och så
mångå, att de med
en Person öfverstiga
det af Ständerna ut¬
satta antal. Af dem,
som dervid kommit
i åtanka, ställes, på
sätt i 53 §. stadgas,
först den sorn 11 sta
rösterna erhållit, un¬
der ny omröstning,
då Nämndens plura¬
litet gifve Utslaget.
På samma sätt för
fares m. m.
48 Canstitutions-Utskottcs betcinkanden,
§• 65.
I 3. Puncten.
. . . Denne Riksens
Ständers Justitias-
Ombudsman . . och
skiljes ej åt förr än
valet fulländadt är.
Med iakttagande af
hvad 69 §. Regerings-
Formen om lika rö¬
sters förekommande
stadgar, skola desse
Electorer samfält
och icke efter Stånd
först medelst slutna
sedlar, hvar för sig
uppgifva den Man
som de anse böra
komma under om¬
röstning. Falla der¬
vid röserna till mer
än hälften af de rö¬
stande Electorernes
antal på en Man,
vare han behörigen
vald. Äro åter rö¬
tterna så delade e-
, mellan
. . . Denne Riksens
Ständers Justitie¬
ombudsman . . och
skiljes ej åt förr än
valet fulländadt är.
Desse Electorer sko¬
la samfält, och icke
efter Stånd, först
medelst slutna sed¬
lar, hvar för sig
uppgifva den Man,
som de anse böra
komma under om¬
röstning. Falla der¬
vid rösterne, till
mer än hälften af
de röstande Electo¬
rernes antal, på En
Man, vare han be¬
hörigen vald. Äro
rösterne så delade
emellan flera, att en
sådan frill pluralitet
för någon icke eger
rum, anställes, med
iakt*
Constftutions-Utskottets betänkande. 49
mellan flere, att en
sådan full pluralitet
för någon icke eger
rum, anställes ny
votering med slutna
sedlar, till antagan¬
de af den, som de
flesta rössrerna erhål¬
lit etc.
iakttagande af hvad
53 §. om lika rö¬
sters förekommande
stadgar, ny vote¬
ring med slutna sed¬
lar, till antagande
af den som de flesta
rösterna erhållit etc.
§. 65.
I 2. Puncten.
Till Tryckfri¬
hetens vård skola
Riksens Ständer vid
hvarje Riksdag för¬
ordna Sex för kun¬
skaper och lärdom
kände män, jemte
JustitiaeOmbudsman-
nen, sorn bland dem
före ordet. Desse
Committerade , af
hvilka Två, utom Ju¬
stities - Ombudsman¬
nen, skola vara Lag-
farne, väljas af Rik¬
sens Ständer, genom
Sex af hvarje Stånd
Till Tryckfri¬
hetens vård skola
Riksens Ständer vid
hvarje Riksdag för¬
ordna Sex, för kun¬
skaper och lärdom
kände , män, jemte
Jnstititas - Ombuds¬
mannen, som biand
dem före ordet,
Desse Committerade,
af hvilka Två, utom
Justitias - Ombuds¬
mannen, skola vara
Lagfarne, väljas af
Riksens Ständer, ge¬
nom Sex af hvarje
Bihang till R. S. Fröt. $:dje Sami.
50 ConStitutions-Vtshottets betänkanden.
dertill utsedde Eleo
torer, som , enligt
det i 53 och 61 §. §.
föreskrifne sätt, rö¬
ste samfält och icke
Ståndsvis. Afgår e-
mellan Riksdagarne
någon etc-
Stånd dertill utsed¬
de Electorer, }ivilke,
enligt det i 61, 62
och 63 §• §• före-
skrifna sätt, röste
samfält och icke
Ståndsvis. Afgår e-
mellan Riksdagarne
någon etc.
Se Hillänget, 3 Ban¬
det, sid. 57.
Ridderskapets och
Ådelns Protocoll d. 2
Maji lflig, I. sid. 4,
och den 4 Maj, I. sid. 8g.
Preste-ståndets Pro¬
tocoll d. 4 Maji i8iö>
sid. 277, 4 Bandet.
Borgare - Ståndets
Dito d. 13 Maji, sid.
2449.
BondeStåudets Dito
d. 30 April sid.
4 Bandet.
Angående åtskilliga Riksdags-Ordningens
§.§:ers fördelning i numererade moment.
§. 11.
Med de i andra 1:0 Med de i
§• . . . Hof-Rätterne andra §. . , . för
underrätta. Bonde-Ståndet.
Constitutions Utskottets betänkanden» 51
2:0 Om tiden
för de . . . Hof-
Rätterne underrätta.
$* 14.
Hufvudstaden
Stockholm . . . Full-
magt från annan
Stad.
§.
Uti Riksdags*
manna-valen .
uppbäras och redo.
visas.
1:0 Hufvudsta*
den Stockholm . . .
årliga utskylder.
2:0 De öfrige
Rikets . , . brukan¬
de Bergsmän.
3:0 Valen skola
ske . . . icke kallas.
4:0 Götheborg
ege rätt . . . eller
Borgare är.
5:0 Ingen mä
för Städerne . . .
från annan Stad.
17-
1:0 Uti Riks-
dagsmanna valen . . .
sjelf föra Frotocol*
let.
2:0 Vid alla
Riksdagsmanna - val
. . . uppbäras och
redovisas.
52 Cwstitutions-Utskottets betänkande.
§• 23-
Samma dag, då
, . . sira Talmän.
Landt-Marskalk
och Talmän . . . till
lif och själ!
De i denna Ed
. . . Talmans stäl¬
len företräda.
1:0 Samma dag,
då. . . sina Talmän.
2:0 Landt Mar¬
skalk och Talmän
. . . till lif och själ!
5:0 De i denna
Ed . . . Talmans
ställen företräda.
§. 24.
Uti hvart Stånd
.. . derom förordne.
Bonde-Ståndet*
Secreterare . . . till
lif och själ!
1:0 Uti hvart
Stånd . . . derom
förordne.
2:0 Bonde-Stån¬
dets Secreterare . . .
till lif och själ !
§. 27.
Propositionen,
angående . . . till
eller afstyrkande,
1:0 Propositio¬
nen, angående . . .
å Riks-Salen hållas.
2:0 Propositioner
rörande . . . till el¬
ler afstyrkande.
§• 29.
Constitutions- 10 Constitu-
Utskottet, somutgö» tions-Utskottet, som
Constitutions-XJtshottets betänhanden.
res ... i deras stal- utgöres . . . enligt
le derom besluta» Tryckfrihets - Lagen
ansvara.
2 o Constitu-
tions- Utskottet ålig.
ge . . . pröfning
underställas.
3:0 Då hos
Riks-Stånden ... i
deras ställe derom
besluta.
§•
Stats - Utskottet
som skall . . . bör
utgöras.
I händelse . . ,
kunna förrättas.
§•
Eevillnings- Ut¬
skottet . . . Plena
underställas.
Yppar sig den
. . . ofvan föreskrif-
vet är.
30.
1:0 Stats Utskot¬
tet, som skall . . •
böra fyllas.
2:0 Detta Ut¬
skott . . . bör ut¬
göras.
3:0 I händelse
. . . kunna förrättas.
31.
1:0 Bevillnings¬
utskottet . . . Flena
underställas.
2:0 Yppar sig
den . .. ofvan före-
skrifvet är.
*j/i Constitutioris«Utskottets betäkanäcn.
§• 33*
Lag - Utskottet
, , . utom Krigs-
Staten.
Justitiae-Ombuds-
mannens . . . denna
Berättelse förvises.
1:0 Lag-Utskot¬
tet . . . utom Krigs-
Staten.
20 Justitias-Om-
budsmannens . .
denna b erättelss för¬
vises.
§• 34-
Allmänna
svärs . . . bör
göras.
Be-
af-
1:0
Besvärs ,
gadt.
Allmänna
. är stad-
öro Vilja
sens Ständer
bör afgöras.
Rik-
§• 3®r
Utom förenämn¬
de .. . förfalle frå-
gan.
l.o Utom före-
nämnda . . . Konun¬
gens yttranden.
2:0 Stånden kun¬
na .. . besvär och
angelägenheter.
5:0 Skulle Rik¬
sens Ständer . . .
Constitutions - Ut¬
skottet.
Constitutions-Uskottets betänkanäen. 55
$.
Alla Riksens
Ständers . . . ome¬
delbarligen öfver-
lemnas.
§-
Konungens Pro¬
positioner . . . frå¬
gan bör förvisas.
$.
Hvar och en
allmän fråga , . .
till expedition be-
4'o Blifva gö-
romålen . . . för-
falle frågan.
37-
i‘o Alla Riksens
Ständers . . . till
Ståndens Plena in¬
komma.
2:0 Intet Ut¬
skott . . . omedel¬
barligen öfverlemr
nas.
44.
1:0 Konungens
Propositioner . . .
betänkandens afgif-
vande.
2:0 Hvarje Riks¬
stånd . . . härom
meddelas.
3 o Vill Utskott
... frågan bör för¬
visas.
49*
1:0 Hvar och
en allmän fråga .. ,
ovägerligen fattas.
56 Constitutions-Utskottcs betänkanden.
$-
De allmänna
beslut ., . högt upp¬
läsas.
§.
Till följe af Re-
gerings-Formens . . .
»kulle med döden
afgå.
2:0 Då saken
. . Acter och
Handlingar.
3.0 Aterförviser
. . . till expedition
betagas.
57-
1:0 De allmän¬
na beslut . . . up¬
pehållas.
2:0 Af Proto-
colls-Utdragen . . .
högt uppläsas.
63.
i;o Till följd
af Regerings - For¬
mens . . . behöri¬
gen fullgöra.
2:0 Denne Rik¬
sens Ständers . . .
dertill åter väljas.
3:0 Justitias-
Ombudsmannen . . .
Justitiae Canceller.
4:0 Electorerne
böra . . . skulle
med döden afgå.
§. 70.
Constitutions- Utskottets betänkande. 57
§• 70*
Till fullmägtige 10 Till Full-
. . . Riksdagsmän niägtige . . . skynd-
tillägga. samt föranstalta.
2:0. Fullmägtige
och Revisorer . . .
Riksdagsmän til¬
lägga.
Se Bihanget, 3 Ban¬
det, aid. 52.
Ridderskapets och
Adeln* Protocoll d. 27
April 1818, II. *id. 369,
och den 4 Maj, I. *id. 85-
Preste-ståndet» Pro¬
tocoll d. 30 April 1818*
sid. 2,35, 4 Bandet.
Borgare - StSndet*
Dito d. 25 och 27 April,
sid 2000, 2080.
BondeStåndeta Dito
25 April sid. 350, 4
Bandet.
Frågan om en Förbättrad National-Repre-
sentation för de Trenne Ofrälse Stånden.
Riksdags-Ordningen,
$. xi.
Med de i andra Med de i andra
§.... med all skynd- §. ... med all skynd»
Bihang till H. S. Prot. §:dje Sami. 0.
58 Constitutions- TJtskottes betänkanden.
samhet verkställas;
tillhörande det Dom*
Capitlen att för Pre-
sterskapet, Hufvud¬
stadens Magistrat ,
att för dervarande
Borgerskapet samt
Landshöfdingarne
hvar i sitt Län. att
för de öfrige Sta-
dernes Borgerskap
och Menige Allmo¬
gen om sådane Wal-
förxättningar, S Äm¬
betes v.ägnar, föran¬
stalta, etc.
§.
Jemte Ärke-Bi-
skopen, Biskoparne
Pastor Primarius i
Stockholm, hvilke
af Konungen till
Riksdagen kallas,
välje hvarje Stift,
på sätt dess Prester.
samhet versktällasj
tillhörandes det
Dom-Capitlen att
för Presterskapet,
Academierna att för
deras Deputerade,
Hufvudstadens Ma¬
gistrat att för der¬
varande Borgerska-
pet, Bergscollegium
att för Bruks-Ägare
och Bergs-Manufac-
turister, samt Lands¬
höfdingarne, hvar i
sitt Län, att för Stä»
dernes Borgerskap
och menige Allmo¬
gen om sådane Val¬
förrättningar, å Äm¬
betes vägnar, föran¬
stalta etc.
13-
Hvarje Stift
välje, i den ordning
hvarom dess Pre¬
sterskap inom sig öf¬
ver enskommer, föl¬
jande antal Riks¬
dags - Fullmägtige
bland Kyrkoherdar:
Constitutions-Utskottets betänkanden. 59
skap, inom sjg öf-
verenskommer, föl¬
jande antal Fullmäg-
tige, nemligen: Up¬
sala Stift Fem ,
Stockholms Stad
Två, Linköpings
Stift Fem, Skara Fy¬
ra, Stregnäs Fyra,
Westerås Fem,Wexiö
Tre, Lunds Fyra,
Götheborgs Tre, Cal-
mare Två, Carlstads
Två, Hernösands Tre
och Gottlands Två.
Comministrarne uti
hvarje Stift, äfven¬
som Comministrarne
i Stockholm, vare
berättigade, om de
det åstunda, att, in¬
om sig, välja En
Fullmägtig.
Upsala Stift Fem f
Stockholms Stad
Tre, Linköpings
Stift Fem, Skara
Fyra , Strengnäs
Fyra, Westerås Fem,
Wexiö 7 re, Lunds
Fyra, Götheborgs
1 re, Cahnare 2vå
Carlstads Två, Her¬
nösands Tre och
Gottlands Två. Ar-
ke-Biskopen vare,
såsom Preste-Stån-
dets Talman, till
Riksdagen sjelf kal¬
lad. Biskoparne,
Pastor- Primarius i
Stockholm och jem¬
väl Gymnasii-Lec-
torer, antingen des¬
se innehafva Pre-
benden eller ej, och
äro Prcstvigde eller
Lekmän, må till
Riksdagsmän kumia
väljas, på det sätt,
att de inbegripas
under det här ofvan
bestämda antal Kyr¬
koherdar från Stif-
6o Constitutions-Utskottets betänkande.
ten. Cenni ninis tr nr-
ne i hvarje Stift äf¬
vensom de i Stock¬
holm, vare berätti¬
gade, Om de det ä-
stunda, att inom sig
välja en Fullmägtig.
Universiteten i
Upsala oeh Lund
ege att till Riks¬
dagsmän i Preste-
Ståndet utse, hvar«
dera Tvänne Pro¬
fessorer från de
Werldsliga Faculte-
teterna. Likaledes
må af We tt enskap s-
Akademien, Ivänr.e
Of reise Civile Leda¬
möter väljas till
Lullmdgtige inämn-
da Stånd; dockutan
rätt till Riksdags-
manna-underhåll.
$• 14*
Tillägg vid slutet.
*
6:0 Bergs- Bru¬
ken, hvarunder in-
Constitutions- Uskottets betänkanden. 61
nebegripas alla de
Inrättningar till de
första förädlingar¬
na af Miner al-Ri¬
kets Producter, ege
ock, jemte de af
Bergs - Collegium
privilegierade Jern-
ocli Koppar-Manu-
facturer, att inom
sig till Borgare-
Ståndet utse Full-
mägtige, sam ej till
annat Riks-Stånd
höra, och hvarvid
ingen må välja, om
han ej valbar är.
JValen skola ske in¬
för Bergscollegium,
å den dag, som all-
mänligen kungöres,
samt rösterna, per¬
sonligen eller genom
ombud, men alltid
med förseglade eller
slutna sedlar ofgif-
ne, sålunda beräk¬
nas, att privilegie¬
rad gående tillverk¬
ning af Ett hundra¬
de Skeppund Stångi
Constitutions• Utskottets betäknnden.
jern eller ett der-
emotsvarnndc värde
i production af an¬
nan Bergsbruhs-rö-
reise, leinnar Ega¬
ren En Val-röst,
och att sedermera
Tvåhundrade Tret¬
tio röster utgöra en
FullmägtigBäran¬
des härvid i öfrigt
iakttagas, att ros ter¬
ne afgifvas på så
många personer,
sorn, ef ter förenämn¬
de grunder; af
Bergs-Colle gium i
Kungörelsen blifvit
utsatte, att, der Bruk
eller annan Bergs-
Bruks-Inrättning e-
ges af Bolag, hvar¬
je förut icke repre¬
senterad Bolagsman
röstar efter sin an¬
del, hvilken, före
Biskdags - kallelsen,
skall inför Colle-
gium vara uppgif¬
ven och styrkt.
7:0 Andre Ofräl-
Constitutions Utskottets betänkanäen, 63
§.
Allmogen i
hvart Härad välje,
efter Hemmantalet,
till Riksdagsman af
Bonde-Ständet, den,
inom Häradet boen¬
de och besutten,
Krono-, Krono-Skat¬
te- eller Frälse¬
skatte - Hemmans¬
egare, hvilken icke
tillförene hört till
annat Riks Ständ, el¬
ler någon ordinarie
beställning i Rikets
tjenst innehaft. Vil¬
se Manufacturister
och Bruks- Idkare på
Landet vare berätti¬
gade att förena sig
med närmaste Stad,
för att der, i man
af erläggande Stadz-
afgifter, deltaga i
Riks da gsmanna-va¬
len, och jemväl sjelf-
ve kunna till Full-
mägtige för Staden
väljas.
i5*
Samtlige inom
hvarje Härad boen¬
de, besutne Egare af
Krono-, Krono-Skat¬
te- och Frälse-Skat-
te Hemman väljer
inom sig, efter Hem¬
mantalet, en Riks¬
dagsman för Bonde-
Ståndet, hvilken ej
till något annat
Stånd hörer, eller
någon beställning i
Rikets tjenst inne¬
hafver. Ingen ma
i valet deltaga, sorn
64 Constitutions- Utskottets b e.t änkan den.
ja flere Härad för¬
ena sig om en Full-
mägtig, vare sådant
dem obetaget.
sjelf cj väljas kan.
Vilja flera Härad
förena sig om en
Fullmägtig, vare sä
dant dem
obetaget.
$• 17-
Sista Puncten.
. . Dessa medel
skola för Borgare-
Ståndet af Magistra-
terne och för Bon¬
de-Ståndet af Krono-
Fogdarne, utan sär¬
skildt arfvode utan
särskilt arfvode upp¬
bäras och redovisas.
. . . Dessa medel
skola för Borgare-
Ståndet af Magistra-
terne och, hvad
särskildt beträffar
Brukens och Bergs-
Manufäctur ernns
Fullmägtige, af
Bergs - Fogdarne,
samt för BondeStån-
det af Krono-Fog-
darne, utan särskildt
arfvode uppbäras och
redovisas.
§. 91.
Sista Punkten.
. . . öfversända. . . . öfversända.
Klagomål öfver Riks- Öfver de val till
dags. Riksdags-
Constitutions-Utskottets betänkande. 65
dagsmanna-val för
Preste-Ståndet ingif-
ves till Consistorier-
ne, och följes dervid
i öfrigt lika ordning
och enahanda grun*
der, som här ofvan*
före linnas utstakade.
dagsmän för Bor-
gare- Ståndet, som
enligt 14 §• in ör
Bergs - Collegium
förrättas, må Besvär
hos Konungen an¬
föras inom den för
dylika besvär, i all¬
mänhet stadgade tid.
Klagomål öfver Riks¬
dagsmannaval af
Preste-Ståndet för
Stiften ingifves till
Consistorierne, samt
för Universiteten
och IVetenskaps- d-
cademien till Ko¬
nungen, och följes
dervid i öfrigt lika
ordning och enahan¬
da grunder, som här
ofvanföre finnas ut¬
stakade.
§. 22.
Förra Puncten.
Fnllmagternabö- Fullmagterna
ra, för att vara gäl- böra för att vara
£ihmn- till R. S, Prot. %-dje Smtih j.
66 Constitutions- Utskottets betänhanden.
lande, lyda sålunda:
. . . efter föregån¬
get ordentligt val
N. N. (för Preste-
Ståndet ifrån N. N.
Stift, (för Borgare-
Ståndet ifrån N. N.
Stad) för Bonde-
Ståndet etc.
gällande, lyda sålun¬
da: • . • efter före¬
gånget ordentligt
val N. N. (för Pre-
ste-Ståndet ifrån N.
N. Stift eller Aka¬
demi'). (för Borga¬
re-Ståndet ifrån N.
N. Stad eller af
Bruks-Egare och
Ber gs-Manufac turi¬
ster), för Bonde-
Ståndet etc.
Sednare
Fullmagterna un-
derskrifvas: för Pre-
ste-Ståndet af Biskop
och Consistorium;
f^r Borgare-Ståndet
af Stadens Magistrat
och äldste, och, hvad
Falu-Bergslag sär¬
skilt beträffar, af
Grufve-Bätten och
Bergslagens Depute¬
rade samt för Bon¬
de-Ståndet af Val-
förrättaren; börande
tillika etc,
Puncten.
Fullm agterne
nnderskrifvas : Pre¬
ste- Ståndets,för Stif¬
ten och Universite¬
ten, af vederbörande
Consistorier, och för
Wetenskaps- Akade¬
mien, af dess Prceses;
Borgare - Ståndets,
för Städerna, af
Magistraten och
Äldste, för Bruken
och Bergs-Manufar¬
tur erna, af Bergs¬
collegium, och för
Constitutions-UshoUets betänhanden. 67
Falu - Bergslag af
GruFve-Rätten och
och Bergslagets De-
pu erade, samt Bon¬
de-Ståndets af Val-
förrättaren; höran¬
des tillika etc.
Se Bihanget, 3 Ban¬
det, tid 67, 130 och 135.
Ridderskapett och
Adelns Protocoll d. £5
Maj löifli II* »id. 121,
d. £7 Maj, II sid. 368
— 595» d. 15 Junii, II.
tid. 4, d. 18 Junii, II.
sid. 147—171, d, 22 Jh-
nii, II. sid. 348» 9fih d.
25 Junii, II. sid, '455*
Preste-ståndets Pro-
tocoll d. 29 Maj. samt
d. 16 och 22 Junii iflig,
tid, 229, 5 Bandet, samt
äid. 70 och 159, 6 Ban¬
det.
Borgare • Ståndets
Dito d. ai, 25 och 29
Maj, sid. 2511, 2588,
*652, samt d. g, 15, 16,
so och 22 Junii, sid.
3125, 3224, 3238, 3301,
33°5*
BondeStåudets Dito
d. 25iMaj, sid. 139, 5
Bandet, samt den 15 och
20 Junii, »id, 55,* »59, 6
Bandet.
68 Cons titulions-Ut skot tets betänkande.
Ankom d. 28 April 1825
Utlåtande till Hederv. Bonde-Ståndet, rö¬
rande en af Ståndets flesta Ledamö¬
ter äskad, men af Talmannen vägrad
Proposition.
Sedan, vid återföredragning af Riksens
Högloiliga Ständers StatsUtskotts utlåtan¬
de, öfver Hedervärda Bondeståndets An¬
märkningar mot samma Utskotts, redan af
Tre Riksstånd gillade, Betänkande om Ta-
lemännens representations kostnad, Bon¬
deståndets fleste Ledamöter yrkat att con-
, trao^positionen, eller den på afslag, måt¬
te tillika ställas på frågans öfverlemnande
åt förstärkta StatsUtskottet, till afgörande
medelst samfält omröstning, men Ståndets
Taleman, under åberopande af Regerings-
Formens 69 och Riksdagsordningen 49
§. vägrat den äskade propositionen
och förklarat öfverläggningen hvilande,
så har, jemlikt 55 /. i sistnämnda Grund¬
lag, målet blifvit, genom i går ankommet
ProtocollsUtdrag, af den 17 dennes, till
ConstitutionsUtskottet förvist, med anmo¬
dan, att inom åtta dagar efterj usteringen,
afgifva motiveradt och bestämdt yttrande
öfver frågans stridighet eller enlighet med
Grundlagen.
Constitutions Utskottets betänkanden 6g
Härä får Utskottet till vördsamt svar
meddela, att, då 71 JT. Regeringsformen,
från hvars innehåll Bondeståndets Plurali¬
tet velat hemta stöd för sitt påstående,
blott omförmäler de af BevillningsUtskot-
tet uppgifna Allmänna grunder, sättet af
deras tillämpning, bevillningens reparation
och hvarje Stånds deltagande i den fast*
stälda totalsumman, men deremot närva¬
rande af StatsUtskottet handlaggda mål
egentligen angår ett tillfälligt anslag af de
för Allmänna och gemensamma behof dis¬
ponibla Statsmedel, Constitutions Utskottet,
med ytterligare anledning af sista Momen¬
tet i RiksdagsOrdningens 49 JS-> funnit den
af Bondeståndet yrkade hänvisning till
förstärkta StatsUtskottet icke med Grund¬
lagarnas bokstafliga lydelse öfverensstäm¬
ma, och följaktligen Talemannens vägran
af propositionen, sådan denna begärts, in¬
nefatta en rätt tolkning af samma ordaly¬
delse.
Stockholm den 24 April 1823.
Utdrag af Protocollet, hållet hos Rik•
sens Högloft. Ständers Constitutions
Utskott den 24 April 1823.
S. D. Förehades 3 nyo BondeStåndets i
gSr ankomna och på bordet lagda Pro-
tocolh Utdrag för den 17 dennes. . . .
yo Censtitutions• Utskottas betänkandon.
Bancofullmägtigen, Anders Danielsson,
som tillkännagaf att han hindrad af andra
göromål, ej varit tillstädes vid BondeStån»
dets öfverläggning och beslutets fattande,
uppläste och aflemnade ett så lydande
skriftligt anförande.
"Uti den till Höglofl. Ytskottet re¬
mitterade fråga, huruvida BondeStåndets
Taleman rätteligen vägrat proposition till
afslag å Höglofl. StatsUtskottets betänkan¬
de, angående Talemans tafHarnes eller
de så kallade Representations penningarnes
återinförande, har jag funnit mig böra
anmärka, att förfarandet i denna fråga icke
öfverensstämmer med föreskriften uti 69
§. af Regeringsformen, hvarest stadgas, att
när betänkligheter uppstå uti något af
RiksStånden, mot antagande af hvad Stats-
Utskottet tillstyrkt, uti det som rörer Sta¬
tens reglerande eller Bevillningens hela
belopp, samt de skäl blifvit hos Ståndet
anförde och StatsULskottet meddelte, på
hvilka sådane betänkligheter sig stödja,
men StatsUtskottet anser sig icke kunna
afvika ifrån dess redan afgifne yttrande
eller instämma i Ståndets tankar, Utskot¬
tet då skulle nämna Deputerade, som i
Ståndet, der betänkligheterna uppkommit
företräda och närmare upplysa förhållan¬
det, samt att om något Stånd ändock för-
blifyer vid den Rening det förut fattat,
Constitutions-TJtsliOttets bctänkanden. 71
saken då först skall afgöras efter .Tre
Stånds beslut.”
”Här har en sådan händelse inträfFat.
Frågan angick ett nytt Statsanslag, som
skulle intagas i StatsRegleringen och öka
Bevillningens hela belopp. Betänkligheter
uppstodo hos ett af RiksStånden, att anta¬
ga hvad Utskottet tillstyrkt. Skälen till
dessa betänkligheter anfördes och meddel-
tes Utskottet, hvilket således hade bort
taga ärendet under ytterligare öfvervägan.
de, samt i fall Utskottet icke ansett sig
kunna afvika från sitt redan afgifna yttran¬
de, utnämna Deputerade, att hos Ståndet
företräda och närmare upplysa förhållan¬
det. Detta har likväl Utskottet uraktlåtit,
och endast anmält att saken var igenom
Tre Stånds beslut afgjord. Efter en så¬
dan återremiss som BondeStåndet gjort,
var Utskottet ovillkorligen förpligtadt att
taga ärendet i öfvervägande, utan allt hin*
der af de Tre Ståndens beslut; och dessa
Stånd kunde lika litet undandraga sig att
till ny pröfning upptaga ärendet, i fall
Utskottet ändrat sitt redan afgifna yttran¬
de eller instämt i BondeStåndets tankar.
Äfven i vidrigt fall skulle, sedan Utskot¬
tets Deputerade hos BondeStåndet närma¬
re upplyst förhållandet, saken hafva kom¬
mit under Ståndens ytterligare pröfning,
derest BondeStåndet vid sin mening för-
72 Comtitutions- Utskottets betäkandcn.
blifvit; Och då först hade saken bort
afgöras efter Tre Stånds beslut,
”Jag måste således för min del ogilla
det nu anmärkta förfarandet, och anser
jag BondeStåndets fortsatta vägran, att be.
vilja den i frågavarande afgiften, ovill.
korligen hafva bort föranleda saken återre.
mitterande till StatsUtskottet, med anmo¬
dan att laglikmätigt förfara, så att, efter
pess deputerades hörande hos det vägrande
'Ståndet, ny pröfning af ärendet hos Rikets
Höglofl. Ständer blifvit beredd och företa-
gen.”
Häruti instämde till alla delar Riks¬
dagsmannen Johannes Myrin.
Bancofullmägtigen Johan Olofsson
Longberg och Riksdagsmannen Johan Ja¬
cob Rutberg åberopade sina, i Ståndet, an¬
förda och i ProtocollsUtdraget intagna tan¬
kar, hvarvid de ej hade något att tillägga.
Utskottets öfriga Ledamöter förenade
sig, efter en stunds öfverläggning och på
gjord proposition om nedanstående utlå*
tande, mot hvilket dock förenämnde Fyr*
me lemmar af BondeStåndet i hufvudsakea
sig reserverade
Beträffande för öfrigt Bancofullmägti¬
gen Anders Danielssons framställning att
den i BondeStåndet uppkomna skiljaktig¬
het från MedSlåndens tanka, bort behand¬
las
Constitutions-XJtskottets betänkanden. 75
las enligt Regeringsformens 69 och till
och en början förhållandet af StatsUtskot-
tet genom Deputerade upplysas, så ansåg
ConstitutionsUtskottet sig ej kunna till
pröfning upptaga detta ämne, såsom icke
ingående i Remissens föremål.
Ex Protocollo
J. D. Valerius.
N: o 8.
Anbom d 2 Maj 1O23.
Memorial, till Riksens Ständer med för.
slag till ändring i 68 §• Riksdags¬
ordningen.
Med öfvertygelse att Riksens Högloft.
Ständer lära inse nyttan och nödvändig¬
heten af tätare, emellan Riksdagarne, in¬
träffande Revisioner, och under förmodan
att Kongl. Maj:t, som förut alslagit Rik¬
sens Ständers framställning, om en förlängd
Revisionstid, men vid innevarande Riks¬
dag i Nåder bifallit, att flera, till Statsver¬
ket ej räknade, allmänna fonders förvalt
ning hädanefter må i ordentlig väg gran¬
skas, skall täckas meddela Nådig Sanction
å det beslut Riksens Ständer i förevaran¬
de ämne kunna fatta, får, i anledi ing af
gjord och gillad motion, Constitutions¬
Utskottet härhos. för grundlagsenlig be-
Rihang till R. S. Fröt. $:dje Sami. i».
74 Gomtilnitioti^-Tjtsfiotwts betänkcmdtn.
handling, vördsamlingen öfverlemna följan¬
de förslag till ändring i 2:dra pune ten af
68 §• Riksdags-Ordningen :
’5Desse Revisorer, som skola vara Sex
af hvarje RiksStånd, böra emellan Riksda-
garne hvarje år sammanträda, för ätt gran¬
ska de sist afslutade Ars-Piäkenskaperna ,
och tage alltid Revisions-förrättningen sin
början den 15 September; Skolandes m. m.”
Stockholm den 29 April 1825.
N:o g.
Anbom den ra Maj 1823.
Memorial, till Riksens Ständer med före¬
slående af ett tillägg i 4. morn. 1 §.
Tryckfrihets. Förordningen.
Till Constitutions-Utskottethar Justitiae
Ombudsmannen m. m. Friherre Z. A.
Mannerheim inlemnat ett motiveradt för¬
slag till ny redaction af 4 momentet i 1
§. Tryckfrihets-Förordningen, som egent¬
ligen åsyftar bestämmandet af vissa pice-
scriptions-tider, inom hvilka Hof Cancel-
lerens tillståndsbevis, för Dagblads eller
Periodiska Skrifters ingifvande, borde med¬
delas och begagnas.
Gonstitutions«Utskottets betänkanäen. 75
Med antagande af förslaget i hufvud -
grunderna, men med vissa nödiga modi-
ficationer af det reglementariska, får Ut¬
skottet härigenom, för grundlagsenlig be¬
handling, vördsamlingen tillstyrka infö¬
randet af ett så lydande tillägg vid slutet
af ofvannämnda, i öfrigt oförändrade mo¬
ment.
' Öfver denna anmälan må Sökanden ,
genast kostnadsfritt, undfå ett Utdrag af
Hof-Cancellers Expeditionens Diarium; Bö-
randes, i hände se tillståndsbevis eller mo-
tiveradt afslag icke varder utfärdadt, för
utgifvare i hufvudstaden inom fjorton och
i olterna inom Trettio dagar, från anmäl-
ningsdagen, Sökanden uti Hof-Cancellers
Expeditionen, förete Diarii-Utdraget och
ovägerligen, äfvenledes kostnadsfritt, er¬
hålla påskrift derom : Hvarefter en sådan
anteckning å nämnda Utdrag skall gälla,
i bevisets ställe, till full kraft och verkan.
Om tillstånds beviset eller, i annat fall,
Diarii Utdraget icke begagnas inom Sex
månader, hvarje till Trettio dagar räknad,
från det förras utfärdande eller det sedna-
res påtecknande, må utgifnings rättigheten
anses hafva för den gången upphörf”
Stockholm den 2 Maj 1825.
j6 Constitutions Utsk&ttets betänkanden.
N:o 10.
Anborn d. is Maj 1823-
Memorial till Riksens Ständer, med fö¬
reslaget upphäfvande af 3 moni. 4
Tryckfrihets-för or drängen.
Till Constitutions-Utsko£tet hafva åt-
skillige Riksdagsmän, tid efter annan, in¬
kommit med motiverade förslag, att 8 mom.
4 §• Tryckfrihets-Förordningen, hvarige¬
nom, i uppenbar strid rnot 86 §. Rege-
rings-Formen, utgifvare af Dagblad och
Periodiska Skrifter ställas utom Lagen och
•
under godtycket, måtte antingen helt o^li
hållet uteslutas ellar ock i den mån huf¬
vudsakligen förändras, att, genast efter det
skriften blifvit af Hof-Cancelleren indra¬
gen, målet hänskötes till behörig Domstol.
Då, efter sannolik förmodan, detta,
icke i vanlig Constitutionel ordning stift-
tade, men vid en och samma Riksdag bå¬
de proponerade och antagna Lagrum, egent¬
ligen åsyftat en provisorisk, af tillfälliga
omständigheter påkallad förfogning; då,
vidare, dagbladets eller tidskriftens egen¬
skap af allmänt vådlig, personligen för¬
närmande eller fortsatt smädlig, lärer svår¬
ligen kunna med någon säkerhet bestäm¬
mas, och åtminstone blifva underkastad
skiljaktiga åsigter och omdömenj, då, andt-
ConstitutionstUt kottets betänkanden. 77
ligen, en sådan indragningsrätt, om än ut-
öfvad med upplyst tålsamhet och om-
skränkt af aktningen för allmänna tänke¬
sättet, likväl måste i följderna leda der¬
hän, att utgifvaren ohörd kännes skyldig
till ansvar för obevista förbrytelser och
dymedelst beröfvas icke blott en synlig,
tinder mödor och bekymmer förvärfvad
egendom, utan möjligen äfven den ännu
dyrbarare, sin medborgerliga heder, —
tvekar ej Utskottet, att, för den i 56 f.
Regeringsformen stadgade brandling af
grun dlags-frågor, vördsamlingen tillstyrka
det ofvanberörda 8 morn. i 4 §• Tryck-
frihets-lörordningen måtte aldeles upp-
liäfvas och uteslutas : i sammanhang hvar¬
med jemväl numereringen af de följande
momenten i denna §. komma att rättas.
Stockholm den 2 Maj 1823.
Utdrag af Frotocollet, hullet uti R. H. S.
Constitutions-Ulskott den 3 Maji**.823.
S. D. Herr Professorn Doctor Thy¬
selius uppläste och ingaf ett så lydande
skriftligt anförande:
”Enligt det beslut Riksens Högl.
Ständers ConstitulionsUtskotts Pluralitet
78 Constitubions- Utskottets betänkandcn.
fattat, att, i anledning af Herr Dalmans
och Heres motioner, föreslå, icke förän-
dri ngar uti, inen uteslutandet af Tryck¬
frihets Lagens stadgande i 4 §• 8 morn.,
reserverade jag nun särskilda tanka, och
utbeder mig, att den mätte, genom Pro-
tocollsUtdrag, Höglofl. Utskottets betän¬
kande åtfölja."
“Den af Molionairen yttrade och af
af flera det Höglofl. Utskottets Ledamöter
understödda mening, att ett Tidningsblad
och medgifven rätt till dess ingifvande
borde anses såsom all annan 1 idningsskrif-
varens välfångna.egendom, som utan före¬
gående ransakning och dom icke må ho¬
nom afhändas, kan jag icke oinskränkt
biträda. Mig synes fast heldre, att enär
han icke annorlunda, än under vissa, i
Lag föreskrifna och af honom både kända
Och antagna vilkor, erhållit rättigheten
till utgifvandet af en Tidning, han i sjelf¬
va verket frånträdt rättigheten, i samma
stund ian bröt vilkoren."
“Om, såsom jag lior vara, om betryg¬
gandet af fri yttrande-rätt, måste jag äf¬
ven för bibehållandet deraf önska sjelfs-
våldets lagliga inskränkning. Behofvet
häraf kändes mera lifligt vid det Riksmö¬
te, då förenämnda moment, om icke så
aldeles med iakttagande af lagliga för¬
mer, dock efter Konungs och Ständers
Ccnstituiions-TJtshottels betänkanden. 79
gemensamma beslut, tillädes Tryckfrihets-
.Lagen. Detta stadgande har kraftigt ver-
kat till sitt ändamål, så att vi nu känna
mindre vådan af Tryckfrihetens missbruk,
än tvånget af sjelfva Lagbanden. — Ger¬
na medgifver jag alt dessa kunna och bö¬
ra i så måtto lossas, att hvad godtyckligt
är måtte undanrödjas, och för yttrande¬
rättens frihet inför Thronen höras ett
lagligt försvar, likaväl och vid samma tid,
som, enligt sin Ämbetspligt, HofCancelle-
ren talar för ordning och allmän säkerhet.
— Men är det väl rådligt, att gå från
ytterlighet till ytterlighet och, med upp-
häfvande af fattade beslut, sönderslita
sjelfva Lagbanden, dem vi, efter ett och
annat år, torde finna oss nödsakade att
återknyta ? Jag åtminstone tänker icke så:
hoppas icke heller mycket för ändamålet
vunnet, genom anstäld rättegång emot
Tidningsskrifvare, som missbrukat Tryck¬
friheten, eller genom rättigheten att en¬
ligt 9 mom. 4 §• indraga ett Tidnings¬
blad, som är spridt förrän uppmärksam¬
heten hunnit väckas på dess skadliga in¬
nehåll eller någon indragnings-åtgärd vid¬
tagas."
‘‘Desse skäl hafva synts mig tillräck-
lige för stadgandet af min öfvertygelse; *
dock utbeder jag mig ännu få tillaga ett
uttryck af min farhåga att, likasom eljest
80 ConstitutionsUtslottets betänkanden.
när man vill på en gång vinna allt, faran
möter att allt förloras 5 så torde äfven nu
kunna inträffa, att TryckfrihetsLagens fö¬
renämnde stadgande förblifver i allo oför-
ändradt, äfven derföre att man heldre ve¬
lat aldeles utesluta detsamma, än deruti
föreslå vissa af billigheten påkallade och
till ändamålet troligen ledande förändrin-
§ar*“
Häruti instämde till alla delar Herr
Pastor Primarius m. m. Doctor Wedlin.
Anborn d. 12 Maj 1823.
Memorial till Riksens Ständer, med för¬
slag till en ändring i 21 Jf. Riksdags¬
ordningen.
I första puncten af 21 jf. Riksdags*
Ord ningen förekommer den motsägelse,
att Riksdagsmän af alla Stånd finnes ålagdt
uppvisandet af deras Fullmagter, oansedt
der tillika, stadgas, att Ridderskapet och
Adeln må legitimera sig enligt Riddarhus¬
ordningen, hvilken åter innehåller, att så¬
dant bör ske genom upprop och anteck¬
ning efter en öfver lefvande ätter förfat-
Ex Protocollo
J. D. Valerius
N.-o 11
För-
Constitutions Utskottets betänkanden. 81
För beredandet af nödig rättelse här¬
utinnan, vid nästinti äfFande Riksdag, får
Constitution,sUtskottet vördsamligen till¬
styrka, antagandet af en så lydande, jern-
kad redaction i ofvannämnda §:s början:
”Riksdagsman af alla Stånd skola be¬
hörigen sig legitimera, Ridderskapets och
Adelns Ledamöter på det sätt Riddarhus¬
ordningen föreskrifver , samt Preste-
Borgare- och BondeStåndets Ledamöter
sålunda att de, dagen efter den hvartill
Riksdagen pålyst blifvit, uppvisa deras
fullmagter inför Justi ti ae StatsMinistern ’
o. s. v.
Stockholm den 3 Maj 1823.
N:o 12.
memorial, till Riksens Ständer, med fö¬
reslaget tillägg i 79 § Riksdagsord¬
ningen.
DS 79 §. Riksdagsordningen bland
annat stadgar, att ingen lagligen vald Riks
dagsman för de Tre Ofrälse Stånden må
kunna, af hvad anledning som helst, för¬
menas att Riksdagen bivista, men Ärke-
Biskopen, Biskoparne och Pastor Prima-
rius i Stockholm, hvilke äfven borde vara
Bihang till R. S. Prot.$:dje Sami. 11.
82 CcnstituHons-Utskobtes betänkcmden.
tinder detta stagande inbegripne, icke väl¬
jas till Riksdagsmän, utan, jemlikt samma
Grundlags 15 §., af Konungen till Riks¬
dagen kallas, får ConstitutionsUtskottet,
med vördsamt tillstyrkande, för Grund¬
lagsenlig behandling, öfverlemna en dess
Ledamots framstälda förslag, att orden:
“någon lagligen vald Riksdagsman", måt¬
te, genom ett för både rigtigheten och
fullständigheten! nödigt tillägg, förändras
till: “någon lagligen kallad eller vald
Riksdagsman".
Stockholm den 5 Maj 1823.
N: o 13.
Memorial till Riksens Ständer, angående
verksbäld granskning aj Justitiae-
Ömbudsmannens Diarier och Regi¬
stratur.
Sedan, jemlikt vid 1815 års Riks¬
dag fattadt, för framtiden gällande beslut,
ConstitutionsUtskottet emottagit och gran¬
skat Riksens Höglofl. Ständers Justitiae-
Ombudsmans Diarier och Registratur, från
sist öfverståndna till innevarande Riksdags
början, har Utskottet trott sig böra, så¬
som resultat häraf, meddela det vördsam-
Jtia förklarande, att de till Justitia - Om*
Gonsbibutions-Uskottett betänkcmden. 85
budsmans Expeditionen inkomna målen
blifvit med utmärkt ordning, skyndsam¬
het och drift handlagda, samt att följakt¬
ligen Utskottet funnit Herr JustitiaeOm-
budsmannen, uti dem af hans åtgärder,
som varit lemnade till Utskottets gransk¬
ning, värdigt hafva svarat emot Riksens
Ständers förtroende.
Stockholm den 5 Maj 1825.
N:o 14.
Memorial, till Riksens Ständer, vied öf¬
verlemnande af en uppgift på god¬
kände förslag till Grundlags-ändrin-
g ar.
Till följd af Riksens Ständers fat¬
tade och ConstitutionsUtskottet meddelado
beslut, får Utskottet härjemte till juste¬
ring vördsamligen öfverlemna, en uppgift
å alla sådana, från sista Riksdag hvilande
och nu afgjorda Grundlags ändrings för¬
slag, sorn af Samtliga RiksStånden blifvit
gillade och antagna.
Stockholm den 10 Maj 1823.
84 Constitutiona- Utskottets betänkande.
REGERINGS-FORMEN.
§• 9-
Sista Puncten.
. . . För Rådslagen skola StatsRådets Le¬
damöter vara ansvarige, såsom i 106 eller
107 §. derom vidare stadgas.
$. 61.
Alla afgifter, som Riksens Ständer
under de i föregående Jf. nämnda Titlar
beviljat, skola utgöras intill slutet af det
år, under hvars lopp den nya Bevillnin-
gen af Riksens Ständer faststäld blifver.
§• 97-
Denne Riksens Ständers JustitiaeOm-
budsman väljes af Riksens Ständer, genom
Tolf af hvarje Stånd särskildt för tillfället
nämnda Electorer, hvilke till detta vals
förrättande sammanträda samma dag, då
de af Stånden blifvit utsedde, och skiljas
ej åt, förr än valet fulländadt är. Des¬
se Electorer skola samfält och icke efter
stånd, först medelst slutna sedlar, hvar
för sig uppgifva den Man, som de finna
böra komma under omröstning. Falla
Constitutions-Utskottets betänkanden. 85
dervid rösterna, till mer än hälften af de
röstande Electorernas antal, på En Man,
vare han behörigen vald. Äro åter rö-
sterne så delade emellan flera, att en
sådan full pluralitet för någon icke eger
ruin, anställes, med iakttagande af hvad
69 §. om lika rösters förekommande stad¬
gar, ny votering med slutna sedlar, till
antagande af den, som de flesta rösterna
erhållit, eller, om han icke antages, af
den, som näst honom blifvit af de flesta
Electorerna kallad, och så vidare. In-
traffar den händelsen etc.
§■ 107.
1. mom.
Skulle Constitutions-Utskottet anmär¬
ka, att Stats-Rådets Ledamöter samfält el¬
ler en eller flere af dem, uti deras råd¬
slag om allmänna mått och steg, icke i-
akttagit Rikets sannskyldiga nytta, eller att
någon Stats-Secreterare eiler Föredragande
af Commando-mål icke med oveld . . .
blifvit gjord.
Riksdagsordningen.
13*
2:dra mom.
Universiteten i Upsala och Lund ege
86 Constitutions-Utskottets betänkande.
att till Riksdagsmän i Preste-Ståndet utse,
hvartdera Tvenne Professorer från de
verldsliga Facultelerne. Likaledes må af
Vetenskaps-Akademien, Tvänne Ofrälse
Civile Ledamöter väljas till Fullmägtige
i nämnde Stånd, dock utan rätt till Riks-
dagsmanna-underhåll.
§. 14.
3 och 4 morn. eller 6, 7, 8, 9, och
lo puncterne.
. . Valen skola ske inför Magistra¬
ten, efter det å hvarje ort hittills öfliga
valsätt, deruti likväl ändring kan ega
ruin, enär antingen någon Stads samtli¬
ge valber ätti gade Invånare, eller ock en
eller flere Classer bland dem hos Konun¬
gen anhålla, om fastställande af enny val¬
ordning för Staden och Konungen, efter
vederbörandes hörande, finner skäl att
härtill samtycka. Då valen förrättas af
Borgcrskapet samfält och icke af Electo-
rer, beräknas rösterne efter hvad hvar och
en af de väljande till Staden skattar, samt
för Falu-Bergslag efter Fjerdeparts-Gruf-
vedelarne. Annorlunda än genom ordent¬
lig omröstning, med slutna sedlar, af Bor-
gerskapet eller af dess utsedda Electorer,
må Riksdags-fullmägtig icke kalla*.
Constitutions-TJtskottets betänkanden. 87
Götheborg ege rätt att sända Tre,
Städerne af Första och Andra Classerne
hvardera Två, samt alla öfrige Städer,
äfvensom Falu-Bergslag, hvardera En Fifll-
mägtig. Alla Städer af de Tvänne högsta
Classerne vare förbundne att sända minst
En Fullmägtig; men af de öfriga kunna
Två högst Tre förena sig om en person,
hvilken dock måste vara till Riksdagsman
vald för en af dessa Städer, der han sjelf
Magistratsperson eller Borgare är.
§• 19-
6. Puncten.
Skulle Utskottet anmärka, att Stats»
Rådets Ledamöter samfält, eller en eller
flere af dem, uti deras rådslag om allmän¬
na mått och steg, icke iakttagit Rikets
sannskyldiga nytta, eller att någon Stats-
Secreterare eller Föredragande af Corn-
mandomål icke med oveld, nit, skicklighet
och drift sitt Förtroende-Ämbete utöfvat,
skall Utskottet då sådant för Riksens
Ständer tillkännagifva, hvilke, om de fin¬
na Rikets väl det kräfva, kunna hos Kon¬
ungen skriftligen anmäla deras önskan,
att Han ville utur Stats-Rådet och ifrån
Ämbetet skilja den eller dem, mot hvil¬
ka anmärkning blifvit gjord.
88 Constitutions-Utskottets bebänkandcn.
§. 58.
Alla omröstningar i Utskotten skola
ske -per capita, mellan Utskottets samtli¬
ge Ledamöter, utan afseende på Stånd.
Då votering med slutna sedlar anställes,
må alltid en sedel uttagas och förseg¬
las, hvilken öppnas endast i det fall, att
rösterne vid upp summerande t skulle be¬
finnas lika delade. Ar Pluralitet redan
vunnen, bör den af agda sedeln genast
förstöras. Inom Banco-Utsottet skola,
i de mål der Utskottet med Riksens Stän¬
ders rätt besluter, två tredjedelar af hvar¬
je Stånds Ledamöter vara närvarande.
44-
3 Puncten.
. . . Till Utskott återlemna något från
ett eller flere RiksStånd remitteradt mål,
såsom till dess befattning ej hörande,
åligge Utskottet, att sist inom åtta dagar
afgifva sitt utlåtande, med deruti anförda
skäl, till samtliga RiksStånden, hvilka
derefter böra skyndsamt yttra sig, under
hvilket Utskott de anse målet höra.
§. 61.
Constitutions-Utskottets betänkanden. 89
Då val till Konung eller Thronfölja-
re skall förrättas, ege Riksens Ständer att
i deras särskildta Plena, genom allmän om*
röstning, välja til! en Nämnd .
Ledamöter af Nämden må ej uteslutas
från utöfningen af deras Riksdagsmanna¬
rätt i Stånden; men träde tillsamman da¬
gen efter den då valet i Stånden förrättadt
är, och skiljes ej åt förr än de fleste rö-
sterne om En person sig förenat. Omröst¬
ningen ibland Nämnden skall ske per
Capita och med slutna sedlar. Hvar och
en af Nämnden uppgifva, ibland dem af
Stånden före lagna, den han anser böx*a
utköras, talla dervid rösterne, till mer
än hälften af de röstandes antal, på En
Man, vare han behörigen vald Äro åter
rösterne så delade, att en sådan full Plu¬
ralitet icke eger rum, anställes, enligt det
i 5-5 §. beskrifna voteringssätt, ny om¬
röstning till antagande af den, som de
flasta röstarna erhållit , och , om han ej
antages af den, om hvilken näst efter ho¬
nom de fleste af nämnden sig förenat.
Inträffar den händelsen etc.
Skola Riksens Ständer tillsätta För.
Bihang till R S, Fröt. ydje Sami. 12.
§. 62.
go ConstitutiensTjtskottets betänkandein.
myndare för en omyndig Konung, sam¬
manträde de, sist dagen efter den , då
Riksdagen å PiiksSalen öppnad blifvit, och
utvälje, genom allmän omröstning, i deras
särskildta Plena, till en Nämnd. Sexton
Personer för hvarje Ständ, hvilke röste
per Capita och icke Ståndsvis, om de, af
Plena till antalet bestämda Förmyndare,
sorn skola vara antingen En , Tre eller
Fem. Hvarje Ledamot af Nämnden upp-
teckne å en sluten Vallista de män, dem
han anser förtroendet värdige, och så
många, att de med en Person öfverstiga
det af Ständerne utsatta antal. Af dem,
som dervid kommit i åtanka, ställes, pd
sätt i 53 §. stadgas, först den som de
flesta rösterna erhållit, under ny omröst¬
ning, då Nämndens Pluralitet gifve Utsla¬
get, På samma sätt förfares m. m.
§■ 63.
I 3 puncten,
. . . Denne Riksens Ständers Justitiae*
Ombudsman . . och skiljes ej åt förr
än valet fulländat är. Desse Electorer
skola samfält, och icke efter Stånd, först
medelst slutna sedlar, hvar för sig, upp¬
gifva den Man, som anses böra komma
under omröstning, Falla dervid rösterne,
till mer än hälften af de röstande Eleeto-
ConstitutionstTJtckottets betänkanden. gi
rernes antal, på En Man, vare han behö¬
rigen vald. Äro rösterne så delade emel¬
lan flera, att en sådan full Pluralitet för
någon icke eger rum, anställes, med iakt¬
tagande af hvad 55 §. om lika rösters
förekommande stadgar, ny votering med
slutna sedlar till antagande af den som
de flesta rösterna erhållit, etc.
§. 65.
I 2:dra puncten.
Till Tryckfrihetens vård skola Rik¬
sens Ständer, vid hvarje Riksdag, förordna
Sex för kunskaper och lärdom kände
Män, jemte Justities Ombudsmannen, som
bland dem före ordet. Desse Committe-
rade, af hvilka Två utom Justitias-Ombuds-
mannen, skola vara Lagfarne, väljes af
Riksens Ständer, genom Sex af hvarje
Stånd dertill utsedde Electorer, hvilke,
enligt det i 61, 62 och 63 J). §. föreskrif-
na sätt, röste samfält och icke Ståndsvis.
Afgår emellan Riksdagarna etc.
f)3 Constitutions-Utskottets betnnhanden.
Angående åtskilliga Riksdags Ordningens
§§’ers fördelning i numereradc Mo-
ment.
§• n-
1:0 Med de i Andra §. . . . för Bon¬
de-Ståndet.
ö:o Om tiden för de . . . HofRätter-
ne underrätta.
§• 14*
1:0 Hufvtidstaden Stockholm . . .
årliga utskylder.
2:0 De öfriga Rikets . . . brukande
Bergsmän.
3:0 Valen skola ske . . . icke kallas.
4:0 Götheborg ege rätt . . . eller
Borgare är.
5:0 Ingen må för Städerne . . . från
annan Stad.
§• 17-
b
1:0 Uti Riksdagsmanna-valen . . .
sjelf föra Protocollet.
2:0 Vid alla Riksdagsmanna-val
uppbäras och redovisas.
Constitution'-Tjtskottets betunkanden. 95
f. 23.
1:0 Santina dag, då . . . sina Talmän.
2:0 Landtmarskalk och Talman . . ,
tili lif och själ!
3:0 De i denna Ed . . . Talmans
ställen företräda.
§. 24.
10 Uti hvart Stånd . . . derom för-
ordne.
1 - • • r
2:0 BondeStåndets Secreterare . . •
till lif och själ!
5- 27-
1:0 Propositionen, angående . . . å
Riks-Salen hållas.
2:0 Propositionen rörande * . . till-
eller afstyrkande.
§• 29.
1:0 Constitutions-Utskottet, som utgöres
enligt Tryckfrihets Lagen an¬
svarar.
2:0 Constitutions-Utskottet åligge . . *
pröfning underställas.
g4 Constitutions-Utshottets betnnkanden.
3:0 DS hos RiksStånden ... i deras
ställe derom besluta.
§■ 30.
1:0 StatsUtskottet, som skall . . . bö¬
ra fyllas.
2:0 Detta Utskott . . . bör utgöras.
3:0 1 händelse . . . kunna förrättas.
§. 31.
1:0 Bevillningsutskottet . . . Plena
underställas.
2:o Yppar sig den . . . ofvan föra-
skrifvit är.
§• 33*
x:o Lagutskottet - . . utom Krigs-
Staten.
c:o Justitiae - Ombudsmannens , \ §
denna Berättelse förvises.
§■ 34-
[1:0 Allmänna Besvärs ... är stadgadt.
2:0 Vilja Riksens Ständer . . . böra
afgöras.
C&nstitutions*UtsliOttets belänlumden. 95
§• 36.
1:0 Utom förenämnda ; . i Konun¬
gens yttranden.
2:0 Stånden kunna . . . besvär och
angelägenheter.
5‘o Skulle Riksens Ständer . . . Con-
stitutionsUtskottet.
4.0 Blifva göromålen . . . förfalla
frågan.
§• 57-
1:0 All^ Riksens Ständer , . till
Ståndens Plena inkomma.
2 0 Intet Utskott . . . omedelbarligen
öfverlemnas.
/• 44.
i'.o Konungens Propositioner : : ^
betänkandens afgifvande.
2:0 Hvarje RiksStånd . * härom
meddelas.
3:0 Vill Utskott . ; . frågan bör för¬
visas.
g6 Constitutions-TJtskottets betänkanden.
, §• 49-
i;o Hvar och en allmän fråga .
ovägerligen fattas.
2:0 Då saken . . . Acter och Hand¬
lingar.
5:0 Återförvsies . . . till expedition
betagas.
§■ 57-
1:0 De allmänna beslut . . . uppe¬
hållas.
2:0 Af ProtocollsUtdragen . . . högt
uppläsas.
* t
§. 63.
1:0 Till följd af Regeringens Former
- . . behörigen fullgöra.
2;o Denne Riksens Ständers . . . der¬
till åter väljas.
jpö Justitiae - Ombudsmannen . . .
Justitias-Canceller.
4:o Electorerna böra . . . skulle med
döden afgå,
§' 70.
Constitutions Utskottets betdrikanden. 98
§• 7°-
1:0 Till Fullmäktige . . . skyndsamt
föranstalta.
2;o Fullmäktige och Revisorer .
Riksdagsmän tillägga,
Ex 1’rotocollo
J. D. Valerius.
N:o 15,
Ankom d 14 Maj 1Ö25.
Memorial, till Riksens Ständer, med för¬
slag till ändring i 57 /. Riksdags¬
ordningen.
I 37] §. Riksdagsordningen stadgas,
att intet Utskott, Constitutions- och Ban-
Co-Utskotten allena undantagna, är berat-
tigadt att väcka frågor till afgörande i
RiksStåndens Plena, eller behandla andra
ämnén än de från Plena remitterade, så
vida ej, hvad Stats-Utskottet Särskildt an¬
går, Konungens Proposition, jemlikt 27
till detsamma omedelbarligen öfverlemnas.
Enligt 24, 36 och 49 §• /■ af samma
Grundlag, ega icke dessmindre alla Ut*
Bihang till R. S. Prof. fielje Sami. 13.
98 Coustitntions- Utskottets betänkanden
skott att i Ståndens Plena väcka frågor,
om ökad Betjening och om förstärkning ,
äfvensom att med Préliminaira hemstäl¬
landen till Plena ingå; Enligt 29 kun¬
na frågor rörande StatsBådets Ledamöters
rådgifvande åtgärder och utöfningen af
Stats-Secreterare - Ämbeten, andragas hos
Stånden af andra Utskott än Constitutions-
Utskottet; Genom 50 §. är Stats-Utskottet
förpligtadt att föreslå hvad till Stats- och
Riksgälds-verlcens behof erfordras , samt
Bevillningens och Creditiv-Summornas be¬
lopp, ämnen, hvilka ej alltid torde
hafva bestämdt ingått i Konungens Propo¬
sition eller i Ständernes Remisser; Och
ändtligen åligger, till följd af 51 Be-
villnings - Utkottet att opåmint uppgifva
allmänna grunderna för den blifvande Be¬
villningens fördelning.
Med anledning häraf och till bere¬
dande af fullständig klarhet i föreskriften,
har Constitutions-Utskottet, med gillande
af en dess Ledamots förslag, trott sig bö¬
ra för den behandling 56 §. Regerings¬
formen antyder, vördsamligen tillstyrka
en så lydande förändrad redaction af sista
puncten i ofvannämnda Riksdags - Ordnin¬
gens 37 §.
”Intet Utskott, Constitutions- och
Banco-Utskotten allena undantagna, vare
berättigadt att väcka frågor till afgörande
ConstitutionstUt kottets betänkanden. gg
i Riksens Ständers Plena, eller att upp¬
taga andra ämnen än de frän Plena remit¬
terade, utom i sådana fall, hvarom för
Utskott i allmänhet eller något bestämdt
Utskott finnes särskildt stadgadt.
Stockholm den 9 Maj 1825.
N:o 16.
Anborn d. 14 Maj 1823.
Memorial, till Riksens Ständer, med för¬
slag till ändring* i 60 §. Regerings¬
formen. *
Enär nuvarande ordalydelse i andra
puncten af Regeringsformens 60 §. enligt
hvilken Tullen för Spannmål väl af Ko¬
nungen kan ökas, men ej minskas, inne¬
bär en otjenlig, för det allmänna menlig
och troligen aldrig åsyftad inskränkning i
Konungamagten, får, i afseende på den
för Grundlagsfrågor stadgade behandling,
Constitutions-Utskottet vördsamligen un¬
derställa Riksens Ständer det förslag, att
ofvannämnda andra punct måtte sålunda
redigeras
5’Ej må några allmänna afgifter, af
hvad namn och beskaffenhet som helst,
utan Riksens Sunders samtycke kunna för¬
Constitutions-TJtskottets betänkanden. 100
höjas, med undantag af Stora Sjö-Tullen
å inkommande och utgående spannemål,
hvilken må af Konungen efter omständig-
heterna bestämmas.'1
Stockholm den 9 Maj 1825.
N:o 17.
Ankom den 14 Maj 1O23.
Memorial, till Riksens Ständer, med för-
slag att ett helt moment och någon
del af ett annani 5 §. Tryckfrihets
förordningen måtte uteslutas.
Då 7 och 9 momenten af Tryckfri¬
hetsförordningen äro nästan aldeles lika
lydande, och då det i begge två befintli¬
ga stadgande, att handlingar i Tryckfrihets¬
mål skola till Hof - Rätten insändas, synes
desto mer öfverflödigt som Underdomare
i allmänhet åligger att i underställnings-
frågor ingifva handlingarna till Öfverdom¬
stol, får, till Riksens Ständer, för Grund¬
lagsenlig behandling, Constitutions-Utskot-
tet med vördsamt tillstyrkande öfverlem¬
na det förslag att ej allenast sednare de¬
len af förenämnda 7:de moment, från och
med orden ”men i alla fall”, än äfven he¬
CoonstitutionsUtskottets betänkandcn. ioi
la 9 momentet må nteslutas, samt mo¬
ment-nummerföljden derefter rättas.
Stockholm den jo Maj 1823.
N;o 18.
Ankom d. 28 Jun* 18i3"
Memorial till Riksens Ständer, med be¬
svarande af Remissen å Stats-Ut¬
skottets anmärkning rörande mindre
Creditivets disposition för Militaire
utgifter.
Riksens Högl. Ständer har behagat
tinder den 26 sistlidne Februarii till Con-
stitutions Utskottet remittera en, i före-
skrefven form, af Stats-Utskottet uppgif¬
ven Anmärknings-anledning mot vederbö¬
rande föredragande af Krigs-Ärenden, och
hvilken anledning innefattas i ett Consti-
tutionsUtskottet särskildt meddeladt Proto-
colls Utdrag för den 22 i nämnde månad,
hvaruti, med utförlig anmälan af hvad i
RiksensStänders Revisorers Berättelse före¬
kommer, rörande lyftningen och användan¬
det af åtskillige Creditiv-poster, Stats-Ut¬
skottet, under åberopande af RiksensStän¬
ders skrifvelse den 23 Maji 1818, samt
då, af de till Kongl. Maj:ts disposition
Constibutior.s-TJtskottets betcinkanden. 102
för Militaire Utgifter stälda öfverskått och
besparingar å Stats-medlen till 1815 års
slut, fanns vid 1819 års början en behåll
ning af 508,695 R.dr 50 sk. 11 rst., som
vid samma tid 1820 utgjorde 584>895 Rr
5 sk. 6 rst., och vid början af 1821 lem-
nade en till det årets Riks-Stat öfverförd
tillgång af 467,206 R:dr 25 sk. 9 rst., för¬
klarad att enär, oaktadt denna för militaire
behof disponibla tillgång, de å mindre
Creditivet uttagna 500,000 R:Jr blifvit an¬
vända till ökande af Tredje Hufvudtitelns
anslag och till sådana allmänna behof vid
försvarsverket, för hvilka RiksensStänder
anvisat medel, Utskottet, med dess egande
kännedom af föremålen, ej kunde anse des¬
sa Dispositioner annorlunda än som ett
öfvertkridande af den faststälda anslagssum.
man.
Constitutions»Utskottet, destom,er för-
pligtadt att, vid besvarandet af Remisser S
Anmärkningsfrågor, framlägga alla dermed
gemenskapegande omständigheter, som Ut¬
skottet ensamt är i tillfälle att hemta upp¬
lysningarna från sjelfva källan, tror sig,
till en början, hvad närvarande ämne an¬
går, böra vördsamligen anmäla att, enligt
granskade Protocoll, Kongl. Maj:t, tid efter
annan, täckts på föredragandens och Stats-
Rådets tillstyrkande, i Nåder förordna:
Constitutions-TJtskottets hetänkanden. 103
1:0 I Handels- och Finance- Expedi¬
tionen. den 22 Maji 1819, att, till förstär¬
kande af Arméens förråd och oundgäng¬
liga Krigs förnödenheters anskaffande,
1 o',oocl R.dr skulle, på mindre Crediti.
veta, för utomordentliga händelser och
behof, anvisade tredjedel i Riksgälds Con-
toiret lyftas.
2:0 I Krigs-Expeditionen, den 27 Maji
1819, att,af denna summa, 30,000 R:dr
borde användas till Gevärs Reparation,
30.000 R dr till vipphandling af Commiss-
kläde, 30,000 R dr till fyra Fregatters,
fyra Briggars och sex Canonslupars försät¬
tande i utrustnings-gillt stånd, och 10,000
R.dr till oförutsedda militaire utgifter.
3:0 I samma Expedition, den 6 Fe¬
bruarii 18-R att, till åtskilliga arbeten och
anstalter för Rikets försvar, ytterligare
100.000 R:dr komma att på mindre Credi-
tivet uttagas;
4.0 I samma Expedition, den 20 Mar-
tii 1821, att, för Militaire behof, hvartill
å ordinaire Stats-anslaget saknades erfor¬
derliga medel, och för hvilkas betäckan¬
de, efter Föredragandens uppgift, någon
tillgång ej heller var öfrig i den redan
fullt disponerade behållningen af öfver-
Constitutions-Utskottets hetnnhanden. 104
skotten pä inkomst och besparingarne på
utgifts-titlarna till 1815 åi's slut, ännu
200,000 R:dr af mindre Creditivet skulle
användas,
5:0 I Handels* och Finance-Expediti¬
onen, den 9 Januarii 1822, att de till ut¬
omordentliga försvars anstalter på mindre
Creditivet anvisade 400>000 R;dr borde
öfverHyttas på de Två tredjedelar deraf,
som äro för sådant ändamål bestämda och
den återstående tredjedelen anlitas vid an.
dra utomordentliga tillfällen och behof;
6;o I Krigs-Expeditionen, den 19 Fe¬
bruarii 1822, att tili Försvarsverket vida¬
re too.ooo l\:d af mindre Creditivet kom.
ma att disponeras, samt
7:0 I Handels, och Finance:Expedi-
tionen, den 15 Juni 1822, det skulle
Fullmäktige i Riksgälds-Contoiret under¬
rättas, om Kongl. Majxts ofvan högstberör¬
de den 9 Januarii samma år vidtagna be¬
slut, och tillika af dem äskas en summa
af 30,000 R:dr, ämnad för Norrköpings
brandlidande Invånares skyndsamma und¬
sättning.
Sedan
Constitutions* Utskottets betänkanden. 105
Sedan först, med anledning af Proto-
collet öfver Handels- och Finance-Ärender
för den 22 Maji 1819 flere Utskottets Le¬
damöter anmärkt, att Stats-Secreteraren till¬
styrkt upptagandet och pröfningen, i den¬
na Expedition , af frågan om 100,000 R:dr
lyftning å mindre Creditivet, till förstär¬
kande af Arméens förråd och Krigsförnö-
denheters anskaffande, innan behof och
tillgång blifvit utrönta, efter föredragning
genom behörig Expedition eller den för
Krigs-Ärenden, har, då inom Utskottet
meningarne om tillämpningen af 107 §.
RegeringsFormen i och för denna Stats-
Secreterarens Ämbetsåtgärd befunnits mot¬
satta, votering med slutna sedlar måst här¬
öfver anställas; och som dervid Två Stånd
stadnat emot Två, får Utskottet blott vörd-
samligen anmäla Omröstnings-resultatet,
med tillägg, att, vid så beskaffad utgång ,
någon till ansvar ledande anmärkning mot
Stats-Rådets öfrige Ledamöter icke egt rum.
Beträffande åter de uti Krigs-Expedi-
tionen beslutna dispositioner, så enär Rik¬
sens Ständer, vid sista Riksdagen, ej alle¬
nast ökat Tredje Hufvudtiteln med nära
700,000 R:dr, och deribland 300,000 R:dr
utöfver den till Försvarsverket förut be¬
viljade Millionen, under grundad förmo-
B-ihitn* till R. S. Rrot. %:dje Sami. 14-
Ic6 Constitulions-Vtskottets betänkanden.
dan Om det dymedelst till öfver tre och
en fjerdedels millioner uppgående ansia»
gets tillräcklighet för Militaire-behofven,
utan ock vid den i Riksgälds-Contoiret af¬
sätta särskildta summans lyftning uttryckli¬
gen fästat villkoret af utomordentliga fall,
men föredraganden af Krigs-Ärendena, Hr
Stats-Secreteraren m. m. Quiding, ehuru,
på sätt Stats-Utskottet upplyst, besparin¬
garna och öfverskotten lemnade en använd¬
bar tillgång, likväl, mot mindre Crediti-
vets verkliga bestämmelse och Riksens
Ständers härom meddelade föreskrifter, och
utan afseende på angelägenheten deraf att
det faststälda anslaget ej må öfverskridas,
tillstyrkt, under den 6 Febr. och 20 Martii
ib2i samt den 19 Februarii 1822, nämn¬
da Creditivs anlitande, för åtskilliga Arbe-
beten och anstalter till Rikets försvar, som
ej kunde med de i Stat anslagna medel
bestridas, samt följaktligen för Tredje Huf-
vudtitelns förstärkning och allmänna eller
vanliga Militairebehof, med tillsamman
400,000 R:dr, hvarjemte Herr Stats-Secre-
teraren till Protocollet den 20 Martii 1821,
just vid fråga om fördelningen af det årets
anslag, tili hvars RiksStat en behållning
af öfverskotten på Inkomst- och Besparin¬
garna på Utgiftstitlarna var, med 467,206
R:dr 25 sk. 9 rst. Öfverförd, anmält, utan
uppgifvande af belopp och ändamål, att
Constitutions-U (skottets betänkandett. ioj
behållningen förut blifvit till fullo dispo*
nerad, samt att, i följd häraf, erfordrades
för FörsvarsVerket till Lands och Sjös,
1,600,000 R:dr, eller 300,000 R:dr mer än
Ständerna ytterligare beviljat, har Consti-
tutions Utskottet funnit skäligt, att, i och
för omförmälta åtgärder, ställa Herr Stats-
Secreteraren Quiding under tilltal inför
RiksRätt; i hvilket afseende Utskottet nu
anmodar Riksens Ständers Herr Justiti»-
Ombudsman, att, efter äskande af behö¬
rig kallelse, denna sak i laga ordning utföra.
Hvad slutligen vidkommer de öfriga
omständigheter, som i sammanhang här¬
med förekommit, ej mindre mot Stats-
Rådet och föredraganden af Krigs-Ärender,
i anledning af Protocollet den 27 Maji
18T9, och särskildt mot StatsRådets, den 6
Februarii och 20 Martii 1821 samt den
19 Februarii 1822, i rådslagen deltagande
Ledamöter, än äfven mot StatsRådet och
föredraganden af Handels- och Finance-
Ärenden, i följd af Protocollen den 9 Ja¬
nuarii och 15 Junii 1822, anser Utskottet
samma anmärkningar, hvilka dessutom icke
ingått i Remissens egentliga föremål, böra
förfalla.
Stockholm den 26 Maji 1825.
108 Constitutions-Utshottets betänhanden.
N:o 19.
Ankom d. 28 Junii 1823'
Memorial, till Biksens Ständer, rörande
Stats- Utskottets anmärkningar mot
disposition af Stat sränt em edel för
Kongl. 'Iheaternes understöd.
Till följd af samtlige Riks-Ståndens
Remiss, under den 26 sistlidne Februarii,
& en af Stats-Utskotiet, i Memorial N:o
IO, uppgifven anmärknirigs-anledning mot
föredraganden af Handels- och Finance-
Ärendena, får ConStitutions Utskottet här¬
medelst vördsamligen utlåta sig öfver det¬
ta ämne, iunefattadt i Stats-Utskottets sär¬
skildt aflemnade Protocolls Utdrag, af den
S2 i nämnde Månad, deruti, med åbero¬
pande af hvad Riksens Ständers Revisorers
Berättelse bland annat innehåller, angåen¬
de en, genom influten ränta å de, jemlikt
Kongl. Brefven den <2 t och 29 November
1815 samt den 14. Maji 1817, åt dåvaran¬
de Filial-Discontverken i Malmö och Gö¬
theborg samt Wermlands Bruksegare be¬
viljade penninge-försträckningar, vunnen
och till 56,904 R:dr 39 sk. 5 rist. belö¬
pande Stats-lntrads användande för Huf¬
vudstadens Theatrars understöd intill näst
Constitutions-TJtskottets betänhanden. io§
infallande Riksdag, Stats-Utskottet, enär
denna Räntetillgång egentligen bort öka
öfverskotten å Stats-Inkomsterna och till
Riksgälds-Contoiret levereras, förmält sig
äga desto större anledning att anmärka till¬
styrkandet af förberörda disposition, som
Riksens Ständer, uti underdånig skrifvelse
den 8 Julii 1818, om anslåendet af 30,500
R:dr för enahanda ändamål, härvid fästat
det uttryckliga vilkor, att Staten skulle för
alltid frikallas från vidare utgift för The-
atrarnes behof, än dertill årligen bestådda
5,900 R:dr.
StatsRådets Protocoll besanna det af
Stats-Utskottet angifna förhållandet och
upplysa tillika, att beslutet om Theatrarnes
bispringande intill påföljande Riksmöte
blifvit i Kammar-Expeditionen fattadt, äf¬
vensom att de härtill i Handels- och Fi-
nance-Expeditionen utsedda medel tillfallit
Statsverket, genom en af särskildta omstän¬
digheter påkallad, af Kongl. Majrt utan
Riksens Ständers medverkan, vidtagen an¬
stalt, samt att för öfrigt dispositionen skett
med förbehåll, att den borde hos Riksena
Ständer anmälas, hvilket ock^. under inne¬
varande Riksdag egt rum.
Nu ehuruväl Stats-Utskottet icke sak¬
nat grund för 6in framställning, helst Rik-
HO Constitutions-ZJtskottets betänkanden.
sens Ständer bestämdt förklarat det något
ytterligare allmänt bidrag åt Theatern ej
kunde anslås; dock som den för ändamå¬
let använda inkomst varit helt tillfällig och
opåräknad, och då, efter Constitutions-
Utskottets öfvertygelse, både Konungens
representation och Nationens värdighet for¬
drat Hufvudstadens Theatrars fortfarande
bestånd , finner Utskottet den anmärkta råd¬
gifvande åtgärden, hvilken dessutom ej in¬
nebär något stridande hvarken mot 65 och
68 $•§• Regeringsformen eller mot Rikets
gagn , icke heller föranleda någon ansvars-
påföljd.
Stockholm den 31 Maji 1823.
N:o co.
Ankom d. 28 Junii 1823.
Memorial, till Riksens Ständer, angående
Stats ■ Utskottets anmärkning emot
disposition af Tullfrihetsmedel, till
Stockholms Invånares förseende med
groft bröd.
För uppgifvande!: af anledningarna till
•n Anmärkningsmotion, hvaröfver samtli¬
Constitutions-Vstholtets bctän\anden. 111
ga RiksStånden, genom Remiss af den 26
nastiidne Februarii, äskat Constitutions-
Utskottets yttrande har Stats-Utskottet, i
meddeldt Protocolls-Utdrag, för den 22 i
samma månad, anfört att, sedan Riksens
Ständers Revisorer förmält det en summa
af 16,154 R;dr 28 sk. 4 rst., erlagd af åt¬
skilliga Handelshus, såsom tullafgift för
vissa från Ryssland införskrifna Spanmåls-
partier, blifvit jemlikt Kongl. Maj;ts Nådi¬
ga förordnande, den 18 November 1818. af-
lemnad från Stats-Contoiret till Allmänna
Magasins-Directionen, lör att användas till
bestridandet af nödiga kostnader vid Huf¬
vudstadens behöfvande Invånares förseen¬
de med groft bröd för billigt pris, Stats-
Utskotlet, enär samma Tull afgift, efter
vunnen underrättelse, influtit, i följd af
den år 1817 afslutna Handelstractat. hvari,
bland annat, tullfri utförsel från Ryssland
af 200,000 Tschetverts Spannmål blifvit
Kongl, Maj t förbehållen, samt 58 $. Re¬
geringsformen bjuder, att alla, genom trac-
tater med fremmande Makter Riket till¬
fallande Medel skola, lika med StatsVer-
kets öfriga inkomster, redovisas, ansett
sig ej kunna undgå att framställa denna
anmärkning mot Föredraganden afHandels-
och Finance-Xrenden , såsom Contrasignant
af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse i ämnet.
lis Constitutions-Vtskottcts Betänkanden.
Af Stats-Råds-Protocollen och andra
upplysande Handlingar har Constitulions-
Utskottet inhemtat, att allt ifrån år 1721
Sverige egt sig betingadt tullfritt utföran¬
de från Ryska Ostersjöhamnar, af ett visst
qvantum Spannmål, sednast bestämdt till
200,000 Tschetverts årligen; att denna ut¬
förselfrihet varit, än begagnad för Kongl.
Majit och Kronans räkning, än åter öfver¬
sten , efter afKammar-Collegium uppbörd
repartition, åt StapelStädernes Handlande,
mot förbindelse, att till Kongl. Majit och
Kronan erlägga en, för tillfället stadgad,
större eller mindre andel af Ryska utgå¬
ende Tullens belopp, samt att nämnda an¬
delar icke ingått i den vanliga Tullupp¬
börden, utan, medelst insättning i Banken,
aflemnats till Räntekammaren, hvars qvit-
tencer sedermera ingifvits till Kammar-
Collegium , för controlerandet af upp¬
börden.
Då således den för ofvanberörda än¬
damål disponerade inkomst är, till ursprung
och beskaffenhet samt Uppbörds- och re¬
dovisningssätt, vida skiljaktig från de i 60
/. RegeringsFormen omförmäldta Tullme¬
del, och då samma inkomst tillflutit Kro¬
nan, icke såsom en följd af sjelfva Tractä-
fcen, hvilken ej antyder att några Medel
sko¬
Constitutions-Utskottets Betänhanden. 113
skola Riket tillfalla, men såsom en verkan
af Kongl. Maj:ts särskildta föreskrift, om
tullfrihetens begagnande af privata Perso¬
ner, mot billig retribution, hvadan icke
heller 58 §. Regeringsformen kan på fö¬
revarande fråga tillämpas, finnér Utskottet
Anmärkningen ej påkalla någon till ansvar
ledande behandling.
Stockholm den 31 Maji 1823.
N:o 2t.
An Karn den ag junii 1O23.
Memorial till Riksens Ständer, nied Ut¬
låtande öfver Stats - Utskottets an¬
märkning mot dispositionen aj medel,
influtna för exporleradt krut.
Under den 26 sistlidne Februarii haf¬
va samtlige RiksStånden remitterat till
Constitutions-Utskottet en, uti Memorial
den 22 i samma månad, af Stats-Utskottet
framstäld Anmärknings-anledning mot fö¬
redraganden af Krigsärenden, och hvilken
anledning, enligt meddeldt Protocolls-Ut-
drag, hemtats från 1820 och 1822 årens
Bihang till R, S. Vrot. 5:djc Sami. 15
114- Canstitutions- Utskottets Betänhnndert.
Revisorers erinran, vid dispositionen af de,
för åtskilliga från Kronans Förråd till Ut¬
rikes ort exporterade krutpartier, influtna
medel, så vidt sorn dessa, utan att i Or¬
dentlig våg till Statsverket ingå, blifvit,
jemlikt aflåtna Nådiga befallningar, reser¬
verade för Tredje Hufvudtitelns förstärk¬
ning eller af KrigsCollegium använda för
särskildta behof; förmälandes StatslJtskottet
hufvudsakligen att, ehuru Stats-Ulskottets
vid sista Riksdag gillade förslag till In¬
komsttitlarnas beräkning, innehöll att der¬
ibland till 50,000 R:dr upptagna krut och
salpeter-försäljningsmedel skulle uppkom¬
ma, genom tillverkningarnas afyttrande in¬
om Riket, häraf likväl desto mindre bort
dragas den följd, att hvad medelst afsättning
å Utrikes Ort inflöt, kunde från Inkomsten,
under den generela benämningen : Krut och
Salpeters -försäljnings medel uteslutas, som
all export af berörda Artiklar den tiden
var förbjuden: hvadan ock, efter Stats Ut¬
skottets tanka, rättast förfarits om varan,
såsom i alla händelser en Statens tillhörig¬
het, blifvit Staten tillhandahållen och, lika
med andra intrader, behörigen redovisad.
Constifutions-Utskottet delar visserli¬
gen den af Stats Utskottet framlagda åsigt
att, i fall Kongl. Maj.t täckes, efter Eget
'ompröfvande, anbefalla försäljning af stör¬
Constitutions-Utskottets Betänkanden. 115
re eller mindre, FörsvarsVerkets behof öf-
verstigande Krutqvantiteter, Kongl. Maj:ts
dispositionsrätt öfver den inflytande be¬
talningen är inskränkt inom den krets Rik¬
sens Ständer, vid StalsRegleringen, för
medlens användande utstakat, äfvensom att
dylika nya tillgängar böra, bland Stats-
Intraderna, ordentligen upptagas och redo¬
visas ; men emedan, hvad särskildt angär
ifrägavarande till Utrikes Ort exporterade
krut, Riksens Ständer icke meddelt eller
ens kunnat meddela uttryckligt stadgande
om dispositionen och redovisningen af der¬
för utfallande betalnings-summor, och så¬
ledes icke heller någon bestämd föreskrift
här linnes öfverträdd ; ty och då för öf¬
rigt denna opåräknade inkomst af en un¬
der Tredje Hufvudtiteln hörande Material
blifvit använd till det närmaste och mest
naturliga ändamålet, samma Titels förstärk¬
ning, anser Constitutions-Utskottet sig icke
ega skäl att den uppgifna anmärkningen,
till ansvars påföljd, godkänna.
Stockholm den 31 Maji 1823.
li6 Conftitutions-Utskottets Betänkanden.
N.*0 22.
Ankom den ZQ Julii 1823,
Memorial till Riksens Ständer, beträffan¬
de Stats- Utskottets anmärkning mot
beviljade Lånför sträckning ar aj Sal-
-petermedlen.
Uti meddeladt ProtocollsUtdrag, för
den 6 sistlidne Martii, bilaga till samtli¬
ga RiksStåndens Remiss under den 11 1
samma månad, har StatsUtskottet, såsom
en afvikelse från föreskrifterna om Stals-
Verkets medels förvaltning, anmärkt emot
föredraganden af KrigsÄrenden, hans con-
trasignation å Kongl. Maj:ts den 19 Janu¬
arii 1820, den 5 April 1821 och den 23
Augusti 1822 aflåtna Nådiga Befallningar
till Committerade för SalpetersÄrendena,
att af Salpetermedien försträcka Garl Gu¬
stafs Stads Gevärs Factori nödigt penninge-
biträde för lnx-ättningens fullbordande, som
då utgått med 5000 R:dr utöfver redan, i
följd af Kongl. Brefvet den 15 April 1813,
förskjutna 50,500 R.dr, samt Höganäs Sten-
kols-Grufve-Intresenter 8,000 R:dr, för ar-
betarnes aflönande, och Götha Canal Bolags
Direction 50,000 R:dr för befordrandet af
Sjöarne Wenerns och Wetterns förening.
Constitutions- Utskottets Betänkanden. 117
Det kan väl ej bestridas, att ju Stats¬
utskottets åsigt af ämnet grundar sig på
en sträng tolkning af bokstafven; dock e-
medan Kongl. Maj:t utan tvifvel egt alt, af
behållningarna på det under Tredje Huf-
vudtiteln till Salpetertillverkningens be¬
främjande uppförda anslag, förskottsvis un¬
derstödja den för DefensionsVerket högst
vigtiga GevärsFactori Inrättningen, ty enär
hvad försträckningarna till Höganäs Grufve-
Interessenter och Götha Canal Bolag be¬
träffar, dessa för allmänt gagneliga företag
använda Medel blifvit mot säkerhet utlånta
och äfven, jemlikt StatsUtskottets egen upp¬
gift, några månader efter utlemnandet, till
SalpeterFonden återbetalta, anser Constitu-
tions-Utskottet, då således nyttiga ända¬
mål befordrats, utan dervid ens äfventyrad
förlust, något giltigt skäl till anmärknin¬
gens fastställande här icke vara för handen.
Stockholm den 31 Maji 1823.
N:o 23.
Anhom den 23 Julii 1523.
Memorial till Riksens Ständer, rörande
Stats- Utskottets anmärkning mot verk-
stälda anticipationer påföljande års-
anslag.
Sedan Riksens Ständers Revisorer till-
kännagifvit hurusom Kongl. Majrt, enligt
llS Constitutions-ZJtskottets Bctänkanden.
Nådig Skrifvelse den 27 Februarii 1821,
angående flottornes utgifts-behof, förordnat
att, då, utom de för året anslagna 500,000
R dr, jemte 50,000 R:dr af mindre Cre-
ditivet, ytterligare tarfvades 97,783 R:dr
6 sk. 2 rst., Förvaltningen af Sjö-Ärendena
skulle ega att för leveranserne betinga
sådane betalnings-vilkor, att en motsvaran¬
de summa ej behöfde liquideras förr än
året derpå, samt likaledes, genom Nådigt
Bref af den 26 Februarii j822, rörande
Militaire utgifternas reglering för året,
anbefallt Krigs.Collegium att, för hvad
utöfver den beviljade summan erfordrades,
så ställa betalnings terminerne, att det å-
terstående beloppet, 6o,493R:dr 3 rst.,
lcotnme att först vid detta års början för¬
falla, hvarförutan Kongl. Maj:t tillåtit För¬
valtningen af Sjöärenderna att, för beta¬
landet af 1821 års leveranser, använda de
medel, som för år 1822 anslagits till flot¬
tornas nybyggnad och underhåll, och på
det Sätt inrätta upphandlings vilkoren, att
utgifterna för sistnämnda år kunde under
det innevarande bestridas; så har, uti med-
deladt Protocolls Utdrag af den 6 sistlid-
ne Martii, föremål för samtelige RiksStån-
dens Remiss under den 11 i samma må¬
nad, Stats Utskottet, enär det med de för
Stats-Werkets förvaltning faststälda grun¬
der ingalunda står att förena att detsam-
Constitutions-TJtskottets Betänkanden. 119
nia, mot uttryckliga föreskrifter i 76 f.
Regerings-formen, skuldsattes, samt antici-
pationer pä ett kommande års anslags¬
summa, till betäckande af det löpandes
större utgifter, icke bör annorlunda be¬
traktas än såsom ett öfverskridande af be¬
stämda Stats-anslag, pröfvat sig befogadt
rkning mot föredragande af
Nådiga skrifvelser, hvarigenom Administre¬
rande verken förständigats, att vidtaga of¬
van omförmälta åtgärder.
Under rättvisande af Stats-Utskottets
omtanka och nit för stadgade föreskrifters
noggranna efterlefnad, finner, jemväl för
sin del, Constitutions-Utskottet, att antici-
pationer på kommande årens Stats-anslag
kunna i längden blifva högst vådliga,
och att de fördenskull böra framdeles på
det sorgfälligaste undvikas; men då en
anticipation, hvilken, såsom i förevarande
fall är att förmoda, godtgöres af följande
årets anslag, utan deri uppkommande brist,
icke innebär verklig skuldsättning, och
då för öfrigt flera bland utgifterna, till
exempel de för nybyggnad och materiali-
ers inköp, varit af den beskaffenhet, att de
måst på flera år fördelas, anser Utskottet
någon egentlig, till ansvar ledande anmärk¬
ning här icke ega rum.
Stockholm den 31 Maji 1823.
r
Krigs-Ärenden,
hvilken contrasigneradt de
120 Constitutions-TJtskottets Betänkanden.
N:o 24.
Ankom Hen 2Q Junii 1823.
Memorial till Riksens Ständer, angående
Herr C. G. Trejfenbergs anledning
till Anmärkning mot Jöredraganden
af KrigsÄrendcn.
Under den 21 sistlidne Februarii har
Höglofl. Ridderskapet och Adeln behagat
till ConstitutionsUtskottet remittera en an¬
ledning till anmärkning mot föredragan¬
den af KrigsÄrenden och dervid låtit, i
förseglat Convulut, foga ett af Herr Curry
Gabriel Treffenberg undertecknadt Memo¬
rial, hvaruti han med förmälan om den af
föredraganden begångna förmenta olaglig-
lighet, att hafva 2,'ne särskildta gånger, vid
föredragning till bortgifvande af lediga
Lieutenantslönen på Kongl. Södra Skånska
InfanteriRegementets Stat, försummat in¬
fordrandet af den närmast till Lön berät¬
tigades skriftliga afsägelse och contrasig-
nerat Fullmakter å Lön för Personer titan
behörigt anspråk dertill, yrkat att föredra¬
ganden, hvilken härigenom skall tillskyn¬
dat Herr Treffenberg, såsom vid begge
förrberörde tillfällen utesluten, betydligt
lidande, måtte ställas under tilltal inför
Riks-
CdnstitutionsUtshottets Betänhanden. 121
RiksRätt och förpliktas till det ersättnings¬
ansvar 2 mom. 5 §. Ansvarghets-Lagen,
med hänvisning till 12 jf. i Cap. Rätte-
gängs Balken, stadgar.
Af StatsRåds Protocollen i de delar,
som utgöra ämnet för anmärkningen, in-
hemtas endast att Regementschefens, af ve¬
derbörande Brigad Chef insända underdå¬
niga förslag tili återbesättande af åtskilli¬
ga, äfven i Lieutenantsgraden, lediga Offi¬
cers-beställningar, vid Södra Skånska Infan¬
teriet, blifvit i vanlig ordning anmälda och
bifallna.
Då således SlatsSecreteraren föredra-
git oell tillstyrkt ett ej klandradt eller öf-
verklagadt. Förslag; då den prejudice Herr
Treffenberg tilläfventyrs må hafva lidit,
mäste tillräknas Regements- och Brigad-
Chefen, och då ändtligen StatsRådets Pro
tocoll, sjelfva föremålet för Utskottets
granskning och väsendtliga ledningen för
dess omdöme, vid intetdera tillfället ens
upptager Herr Treffenbergs namn, än min¬
dre utsvisar att han blifvit olagligen för*
bigången, finner Utskottet icke heller nå¬
got ansvar kunna Föredraganden, i och för
Bihang till R. S- Prat. 3-'dje Sami. 16
122 Constitubions- Utskottets Betänkande».
den underlätta åtgärden och den lemna-
de Contrasignationen, åläggas.
Stockholm den 51 Maji 18-?3-
N:o 25.
Ankom den 28 Juni i823-
Memorial till Riksens Ständer,-rörande
Grefve C F. Horns anledningar
till anmärkning mot StatsRådet och
StatsSecreterarne.
Genom Protocolls-Utdrag, under den
26 sistlidne Februarii, har Högloft. Rid-
derskapet och Adeln till ConstitutionsUt-
skottet remitterat åtskilliga, i den form
29 §. Riksdags Ordningen föreskrifter,
anmälda anledningar till anmärkning mot
Konungens StatsRåd och samtelige före¬
dragande StatsSecreterare. Denna Remiss
var beledsagad af ett försegladt Cotivolut,
som, vid öppnandet, fanns innehålla ett
så lydande:
Vördsamt Memorial.'
”Med stöd af 29 §. Riksdagsordningen,
går jag till utöfningen af min Riksdags-
123 Constitutions* Utskottets Betänkcinclen.
manna-pligt, då jag, ledd af en rättskän¬
sla, som hvarken bör eller kan tvingas,
framlägger till Högloll. Constitutions-Ut-
skottets pröfvande: Några anledningar till
anmärkningar mot StatsRådet och samtliga
föredragande StatsSecreterare. De Rege¬
ringens åtgärder, som härvid äro föremål
för den granskningsrätt Grundlagen tilläg¬
ger hvarje Svensk Medborgare, torde de
fleste redan väckt Constitutions-Utskottets
uppmärksamhet och denna Remiss skulle
således kunna anses öfverflödig, om ej
Grundlagen stadgade, som ett vilkor för
Ståndens deliberations-rätt öfver ämnen af
ifrågavarande beskaffenhet: Constitutions-
Utskottets föregående hörande, hvarföre
Utskottets granskning af desse och dylika
anledningar till anmärkningar nödvändigt
måste föregå de beslut, som RiksStånden
kunna fatta med afseende på 107 §. Re-
gerings-Formen.
Ehuru Grundlagens bokstaf endast sy¬
nes ålägga StatsRådet den passiva skyldig¬
heten att råda, fordrar Statsinrättningens
bestånd att dessa rådslag blifva gällande
och den StatsRådets Ledamot, som fortfar
i sitt Rådgifvare-kall, sedan han förlorat
sin Konungs förtroende , bör äfven vara i
mistning af Nationens , då han icke sjelf¬
mant frånträder en plats, der han icke
124 konstitutions-Utskottets Betänknnden.
längre kan vara verksam utan uppoffring
af sin öfvertygelse. Det torde vara vig-
tigt att skärskåda icke allenast hvad Stats-
Rådet gjort utan äfven hvad Det möjligen
uraktlåtit att göra, till befrämjandet af Ri¬
kets sannskyldiga nytta. Skulle således
Consti tu ti ons-Utskottet, af StatsRådets Pro-
tocoller, inhemta den bedröfliga upplysning,
att blotta reservationer vid beslutens fat¬
tande deruti blifvit antecknade, i stället för
kraftiga yrkanden på Grundlagens orubb¬
liga helgd och upplysande framställningar
af Landets sanna behof; så torde Constitu-
tions-Utskottet anse som ett nödigt correc-
tif emot dettbristande i Grundlagens före¬
skrift, att anmärka, så väl de stumme somt
ohörde Rådgifvare» förhållande.
Anledning till anmärkning mot Stats»
Rådet finnes i dess tillstyrkta Regeringen»
vägrade bifall till Ständernas beslut af år
1818, att genom sina Revisorer granska
vissa under StatsVerkets förvaltning ståen-
de Fonder, såsom Årmeens Passevolance-
Cassa m. fl., hvilken vägran , stödd på en
origtig tolkning af 68 §. Riksdagsordnin¬
gen, utvisar ett tydligt misskännande af de
obestridliga rättigheter Svenska Folket sig
förbehållit. Rättigheten att granska Stats¬
Verkets tillstånd i alla dess delar, till in-
Constitutions-TJtskottets Betänkanden. 125
kemister och utgifter, fordringar och skulder
— se 58 $• RegeringsFormen — står i ett
oskiljaktigt förhållande till rättigheten att
sig allena beskatta.
Då 6 §. Regerings formen uttryckli¬
gen stadgar, att StatsSecreterare skola vara
fyra, och 8, 9, to, 58 §.jf. bestämma de¬
ras ansvarsfulla åligganden, synes det oför¬
klarligt, att trenne af dessa StatsSecretera-
re-platser längre tid varit ledige. Skulle
ej SLatsRådet hafva påyrkat ett mera lag¬
enligt förhållande i denna del, så måste
det synas för många, som hade StatsRådet
derigenom velat eludera Grundlagen, ve¬
lat så tyda Ordalydelsen uti 8, 9, 10 §.§.
i RegeringsFormen, der det står: StatsSecre¬
terare eller de sorn deras tjenst förrät¬
ta, och i 38 §• der det står: den före¬
dragande, som skulle vicarierande Perso¬
ner vid dessa tjenster vara tillåtne oftare,
än då verklige Stats - Secreterarena, ge¬
nom laga förfall, vore hindrade att de¬
ras tjenslbefattning utöfva; då likväl den
sist åberopade §. äfvensom /j.2, 106 och
107 §.§. tydligt förutsätta de Ordinarie
Stats-Secreterarnes ständiga tillvaro , hvar¬
före äfven de tjenstförrättande icke fin¬
nas i Ansvarighets-Lagen nämnde. Lika¬
ledes anmärkes , att Justitite - Canceller,
som enligt 27 f. Regerings-Formen skall
126 Constitutions- TJtskottets Betänkanden.
af Konungen nämnas, i flere är icke va¬
rit till.
Anledning till anmärkning linnes i de
flerfaldiga exempel af Tryckfrihets Lagens
origtiga tolkning , dä StatsRådet, med bi¬
fall till de af ITof-Cancelleren, tid efter
annan, mot yttrande rätten rigtade Ambets-
åtgärder, ingifvit Nationen den vädliga tan¬
kan på en hotande fara för friheten. Dä
hvarje misstydning, hvarje kränkning af
den Constitutionela rättigheten, som linnes
hvarje Medborgare förvarad i Lagen, att
genom tryck kungöra sina tankar öfver
Regeringens åtgärder, att offentligen klaga
sin och sina likars nöd, att klaga öfver
förtryck och orättvisa, nödvändigt måste
verka ofördelaktigt på samhälls byggnaden
och undergräfva dess bestånd; kan ett så¬
dant förhållande icke undgå Constitutions-
Utskottets uppmärksamhet.
Anledning till anmärkningar mot Stats¬
Rådet jemte föredragande StatsSecretera-
•re inhemtas vidare af nedanstående Cita-
tioner af Regeringens utfärdade beslut:
1:0 Genom Krigs-Expeditionen.
Under den 7 Martii 1820 Kongl. Maj:t
Nådiga Skrifvelse, med antydan till Krigs-
Constitutions- Utskottets Betänknnden. 127
Collegium, Förvaltningen af Sjöärenderna,
Cancellier och Contoir samt Gen eral-Adju-
tans-Expeditionerna, att vägra åtkomst till
vissa FörsvarsYerket rörande Handlingar,
hvilket förbud tydligen strider mot 2 §.
4 mom. Tryckfrihets-Förordningen.
Under den 28 Martil 1821 Circulaire
till Vederbörande, hvari yttras en önskan
om förhöjning i det stadgade målet för
Recriiter vid Indelda Cavalleriet, och då
i Circulaire-Brefvet förekommer, att en så¬
dan förändring i Författningarna väl icke
kan anbefallas, men vederbörande Ämbets¬
män likväl deri åläggas att densamma un¬
der godvillig öfverenskommelse befordra ;
liar jag trott mig häri finna en åtgärd stri¬
dande mot RegeringsFormer.s 57 och 80 §.§.
samt Allmänna Lagens stadgande i 44 Gap.
Missgärnings-BaJken.
Under den 15 Maji 1821, Circulair-
Bref till Landshöfdingarne om de Extra-
Roterings-skyldiges hörande vid en före¬
slagen ändring uti de Rustnings-skyldig-
heter, som genom Konungs och Ständers
beslut blifvit faststälde; hvilket Extra Ro-
teringsskyldiges hörande tydligen strider
mot nyss åberopade Lagrum, beldst det å-
syftade en betydlig Stats - Medlens bespa¬
ring, på bekostnad af Extra Rothållare, och
128 Constitutions-Utskottets Betänkcinclen.
Under den 50 April 1822, har Kongl.
Maj:t, uppå LandshöfdingeÄmbetets i Ore¬
bro Lån gjorda underdåniga hemställan,
om ändring i förestående Regeringens pro¬
position, till förmån för vissa Extra Rot¬
hållare inom nämnde Län, i Nåder förkla¬
rat den sålunda föreslagna nedsättning i
målet på Trosshästar med flere ändringar,
vara antaglige Härvid förekommer icke
allenast olagligheten af den först föreslag¬
na ändring af gällande Författningar, utan
äfven den väld, hvarmed en partiell efter¬
gift i Roteringsskyldigheten, genom det
sednare medgifvandet, blifvit enskilde till¬
delad.
Som en betydlig anledning till an¬
märkning mot StatsSecreteraren för Krigs-
Ä renderna anföres: den, i olaglig fonn,
till Regements-Chefer utfärdade befallning,
att på förslag till lägsta OfFicers-graden
utesluta dem, som icke kunna förete sä¬
kerhet. för en viss årlig inkomst af enskild
förmögenhet, och då denna olaglighet blif¬
vit beifrad, har StatsSecreteraren Quiding,
i skrifvelse till Riksens Ständers Juslitiae-
O mbudsman; den 17 April 1821, ådagalagt
ett så uppenbart förakt för Grundlagens
Stadgande och ett så meningslöst förkla¬
rande af sin Ämbetsmanna-åtgärd, att man
med
Constitutions-Utskoltets betänkanclen, 129
med full visshet nödgas bestrida ifrågava¬
rande StatsSecreterares oväld och skick¬
lighet.
2:0 Genom Kammar-Expeditionen.
Under den 50 November 1820 Till
ÖfverStåthållare-Ämbeiet i Stockholm ut-
färdadt förbud för ett Patriotiskt Sälskaps
sammanträdande. Detta Sällskaps offent¬
liggjorda stadgar utvisa tillräckligt ända¬
målets oskadlighet och fastmera en högst
berömlig förening af aktningsvärda Med¬
borgare, endast till utbildande af Talare-
gåfva i offentliga ämnen. Ett häremot af
verkställande Makten rigtadt förbud, ger
ett ofördelaktigt begrepp om Regeringens
afsigter och torde dessutom på goda skäl
kunna anses såsom ett steg mot den i 16
§. RegeringsFormen stadgade personliga
friheten.
Under den 17 April j32i, Kongl. Maj:ts
Nådiga Skrifvelse till HofCancelleren, hvari
gillas den skedda indragningen af Perio¬
diska Skriften Courieren samt förbjudes
dess Redaction atl vidare utgifva någon
Tidning. Denna åtgärd, rigtad mot för¬
fattare, som utan ringaste brott mot Tryck-
frihets-lagen, endast med frimodighet be-
Bihang till R. S. Prof. 3:dje Sami. 17,
j 50 Constitutions- Vtskobbets betänkanden.
gagna yttrande rätten till Medborgerlig
upplysning, har icke utseende af den oväld,
hvarmed föredragande bör tillämpa Grund¬
lagen. Samma anmärkning torde med fog
kunna göras vid behandlings-sättet af alla
mål af dylik beskaffenhet, som kommit
under Regeringens pröfning.
Under den /j. September 1822, Förbud
för enskildt man att i Hufvudstaden inrät¬
ta en Theater, gifver vid handen, att fö¬
redragande åsidosatt den rättighet honom.
lemnäs i RegeringsFormen 38 §., hvarige¬
nom ett Regeringens beslut tillkommit,
som, tvärtemot 60 Jf. samma Regerings-
Form, förklarar en Theater-inrättning i
Stockholm för Kronans Monopolium.
3:0 Genom Handels- och Finance-
Expeditionen.
Under den 19 April 18J9, Kongl, Mapts
Nådiga Skrifvelse, som förbjuder export
af Skogsproducter från Bohus Län, och
Under den 6 December 1820, Kongl,
Maj :ts Nådiga Skrifvelse, som tillåter sam¬
ma producters utförande från Westergöth¬
land genom Röhus Län; hvilka mot hvar¬
andra stridande Regeringens beslut synas
förutsätta ett vacklande system, alltid mot¬
Constitutions-Ustkottets betcinkanden. 131
verkande den productiva Industrien, och
dessutom rakt stridande mot 60 §. Rege-
ringsFormen, som förbjuder några Mono-
poliers fastställande för enskildta personer.
Under den 23 Januarii 1819, Kongl.
Maj:ts Nådiga Skrifvelse till Allmänna Ma-
gazins-Directionen, som gillar dess åtgärd
med transporten af 500 tunnor Hafre från
Stockholm till Sundsvall, hvilket deremot
i en sednare Skrifvelse, af den 13 Julii 1821,
ogillas, hvilket ogillande ytterligare upp¬
repas i Skrifvelsen , af den 13 September
1822, med tillkännagifvande att desse af
Kongl. Maj:t begagnade 500 tunnor Hafre
längesedan blifvit Magazins - Directionen
ersatte, som åter bestrides af samma Di-
rection. Ett förhållande af så trasslig na¬
tur och ärendets orediga behandling torde
förtjena uppmärksamhet* äfven torde den¬
na för Allmänheten obehagliga transaction
ej i ringa mån ådagalägga följderna af o-
beständiga föredragande och deraf följan¬
de osammanhängande åtgärder.
Under den 21 November I82T, Kongl.
Majit Nådiga Skrifvelse, hvari ersättning
för lagligen ådömde böter anvisas af Ex¬
tra utgifts-medel. Ett sådant användande
af Statsmedlen är till det minsta misshus¬
hållning.
ag2 Constitutions-VtsAottets betnnkanden.
Under den j4. Junii 1822. Kongl. Majus
Nådiga Skrifvelse till Riksgälds-Contoiret,
hvari den förklaring lemnäs, stridande mot
Brefvet af den 22 Maji 1819, och de gjor¬
da reqvisitioner å lilla Creditivet skulle
påföras de två tredjedelar, som äro an-
slagne till utomordentliga försvars anstal¬
ter, hvarjemte Kongl. Maj t befaller, att
ytterligare Medel skola tillhandahållas af
den öfriga tredjedelen till oförutsedde be¬
hof. Man har full anledning att, med af¬
seende på dessa Statsmedels begagnande, i-
frågasätta huruvida föredragande, vid be¬
slutens fattande, iakttagit Landets sann¬
skyldiga nytta.
Under den 50 Maji J821 och den 11
Julii samma år, Kongl. Maj:ts Nådiga Skrif-
velser, hvari förbjudes att exportera djurs
ben, men tillåtes att utskeppa aska, och då
förbudet mot exporten af djurs ben grun¬
dar sig på dess användbarhet som göd¬
ningsämne synes tillåtelsen att utskeppa
aska stå i motsats dermed.
Under den 16 September 1822, Ko¬
nungens Nådiga Skrifvelse till Justitias-
Cancelleren , som ogillar dess Ämbetsåt-
gärd vid åtal mot KrigsCoilegium i frå¬
gan om en försäljning af gjutgods, hvil¬
ken Justitiae-Cancellerens beifran grundat
Canstitutions-TJtskottets betänkcinden. 155
sig icke allenast på föreskriften i Rege-
ringsFormens 27 §., utan äfven pä Kongl.
Maj:ts förut i Nåder utfärdade anmaning,
så väl rörande detta mål enskildt, som åtal
i allmänhet mot missbruk af Ämbetsmanna-
myndigheten.
4 0 Genom Ecclesiastik-Expedition.
Uder den 16 Julii 1821, Circulaire
till Landshöfdingarne, som deruti åläggas
att med nit och omsorg bereda medel och
utvägar, att inom Länen aflöna Djurläkare.
Då Grundlagen, så väl som Allmänna La¬
gen, vid strängt ansvar, förbjuda Ämbets¬
män att betunga Landets Invånare med nå¬
gon Skatt eller afgift, som icke grundas
på Riksens Ständers Bevillning, har jag
trott denna anmaning till Landshöfdin¬
garne vara Lagstiidig. Den har ock för-
anledt till åtgärder, hvaribland exempelvis
anföres; Konungens Befallningshafvandes i
Orebro Län utfärdade kungörelse, hvari
Socknarna anmanas att, som löneanslag för
Djurläkare, åtaga sig en viss årlig sädes-
skatt, och är det bedröfligt att anmärka,
huruledes den betryckta och mindre upp¬
lyste Jordbrukaren, utan kännedom af den
Lagstiftande Magtens beslut, blindt un¬
derkastar sig den verkställande Maktens
godtyckliga påbud om en Ständig tillök¬
134 konstitutions- XJ tskottets Betänknnden.
ning i de indirecta Statsbidragen. Sålun¬
da torde ganska få Hemmansegare hafva
betänkt att ifrågavarande Löneanslag för
Djurläkare, borde anvisas på Nionde Huf-
vudtiteln af Bevillningen.
Anföres såsom en vigtig anmäikning
mot föredraganden, det allmänt kunniga
Regeringens beslut rörande Ebersteinska
Testamentet. Det ådagalägges fullkomligt
vådan för egande rätten och allmännna sä¬
kerheten, som uppkommer genom Rege¬
ringens intrång på Domare-magtens om¬
råde.
Uti Riksens Ständers valde Revisorers
Berättelser år 1820 förekommer anmärk¬
ningsvärd t :
1:0 Stats-Ministerns den 30 Augusti!
1818 afgifne Note till Magazins-Directio-
nen, om utlevererine af 500 tunn. Hafre till
Kongl. Maj ts enskildta disposition, hvar¬
igenom det äfven mot föredragande för
Finance- och Handels-Ärenderna anmärkte
Origtiga förhållandet uppkommit, som för-
anledt Revisorerne, att ogilla så väl Rege¬
ringens som Magazins - Directionens åt¬
gärder.
a:o Kongl. Maj:ts i bref af den 24 No¬
Constitutions-TJtskottets betunkanden. I35
vember 1818 och den Q Martii 1819, till
MagazinsDirectionen utfärdade befallning,
att, till reparation af Lyckeby Qvarnar, för¬
skjuta 11,000 R:dr, hvilket förskott skulle
anses som Län till Förvaltningon af Sjö-
Ärenderna.
3:0 Kongl. Maj:ts, under den 29 Maji
1819 och den 11 Januarii 1820, till All¬
männa Magazins-Directionen utfärdade Nå¬
diga befallning, att till Ofver-lntendents-
Ämbetets Disposition tillhandahålla 90
skeppund koppar.
4:0 Sedan Kongl. Maj:t i flere Skrif-
velser, ålagt Magazins-Directionen, att till
Öfver-Ståthållare-Ämbetet förskjuta 1000
Tunnor Råg i Månaden, för att utlemna
till RagareÄmbetet i Hufvudstaden mot
nedsatt pris till nära 50 procent, med rät¬
tighet för MagazinsDirectionen att de så¬
lunda förskjutna 6000 tunnor Råg in na¬
tura återbekomma, hade sådant oaktadt
flera påminnelser, uteblifvit.
5:0 Till följe af Kongl. Maj;ts Nådiga
Skrifvelse den 12 November 1816 till
KrigsCollegium, hafva 986 centner krut
blifvit tili export försålde, utan att de
derför erhållne medel kommit Statsverket
tillgodo i den ordning Grundlagen före-
136 Constitutions-Utskottets betänkanden.
skrifver. Vidare har Kongl. Majit, i Nå¬
digt bref till Krigs Collegium den 9 Fe¬
bruarii 1819, förordnat att betalning för
häraf exporterade 660 centner skulle så¬
som en tillfällig inkomst afsättas.
%
6:0 Sedan, i följd af 181 7 års Handels
Iractat med Ryssland, Spannmål derifrån
blifvit tullfritt afhemtad och, med Kon^l.
... c
Maj:ts Nådiga tillstånd, i Sverige, införd,
mot erläggande af half tullafgift härstädes,
har behållne inkomsten häraf, enligt Kongl.
Maj.ts bref, den 18 November 1818, till
StatsContoiret, blifvit allmänna Magazins-
Directionen anslagen till omkostnaders be¬
stridande vid verkställigheten af Kongl.
Majus gifne befallning, om Hufvudstadens
behöfvande Invånares förseende med bröd
till billigt pris.
7:0 Åren 1817 och 1818 hafva, tvärtemot
Riksens Ständers beslut, Enkor blifvit bi-
behållne vid sine aflidne Männers innehaf-
de pensioner på Indragnings-Staten.
8:0 Riksens Ständers beslut år 1818, att
Deras Revisorers Berättelser skola tryckas,
hade ej blifvit Kongl. Maj:t af vederbö¬
rande i underdånighet föredraget.
Slut.
Cons titutions-Vs tkot tets betcinkanden. 138
Slutligen hemställes vördsamligen till
Höglofl. Constitutions-Utskottet, huru och
på hvad sätt Riksens Ständer skola vinna
underrättelse om orsaken till ett så väsendt¬
ligt förändradt förhållande, att den Sven»
ska Postföringen öfver de Danska Staterne,
hvilken före ,den sednaste Fredstractaten
i Kiel, till följe af alla föregående freder
med Konungariket Dannemark, icke ,be¬
lastade Svenska kronan till högre belopp
än högst ^ooo R:dr Svenskt Banco årligen,
deremot, efter freden i Kiel, något år
skal hafva uppgått ända till den högst be¬
tydliga summan af 90,000 R dr Banco.
Då Sverige vid detta tillfälle var segran¬
de och följaktligen Lagstiftare vid Freds¬
slutet, så synes det för Svenska Medbor¬
gare besynnerligt, att en sådan oeconomisk
fördel, som vid förra Fredsslut alltid blif¬
vit Svenska Kronan betingad, nu vid detta
tillfälle icke blifvit tillgodonjuten.
Stockholm den 24 Februarii 1823.
C. F. Horn.
Constitutions-Utskottet, som nu går
att vördsamligen utlåta sig öfver alla des¬
sa anmärknings-anledningar, efter den ord¬
ning hvari memorialet dem upptager» får
Bihang till R. S, Prot, 3:dje Sami, ig.
158 Constitutions-Utskottets Betänkanden.
således, med hänsigt till i:sta puncten,
eller den, rörande begärd men afslagen
granskning af vissa till Statsverket höran¬
de Fonder, anmäla att, vid de särskilda,
i följd af meningarnas olikhet, med slut¬
na sedlar anstälda voteringar, i fråga om
tillämpning af 107 § Regerings Formen,
dels mot StatsRådet samfäldt, dels emot
Föredraganden af Handels- och FinansÄren-
derna, för åtgärden till vägrad Revision
af Tullverkets räkenskaper och förvalt¬
ning, något bestämdt resultat ej kunnat
ernås, emedan i förra omröstningen Två
Stånd stadna! mot Två, samt, i den sedna¬
re, Två Stånd yttrat motsatta tankar, och
de Två öfriga,hvartdera medelst paria vota
inom sig, blifvit inactiva; men att, hVad
åter beträffar åtgärden till vägrad revision
af Krigsmanshus - Militia} - Boställs- samt
Mötes-Passevolance - Cassorne och Hospi¬
tals fonderna, hvilka ej äro af fullt ena¬
handa beskaffenhet med verkliga Stats¬
medel, och hvilkas brist i tillgång icke
heller genom bevillning fylles, Utskottet
ansett något härutinnan icke falla StatsRå-
dets Legamöter och vederbörande föredra¬
gande till Last.
Andra puncten, angående den längre
tid fortfarande ledigheten af Tre Stats-Se-
creterare Beställningar och af Justitiae-
Comtitutions-TJtskottets betänkanden. 159
Cancellers-Ämbetet, har ytterligare föranlå¬
tit Utskottet till en särskildt anmälan, hvar¬
om Utskottet får hänvisa till dess Allmän¬
na betänkande i följd af StatsRådsProto-
collens fulländade granskning.
Vid pröfningen af de sammanstälda
5’.dje och g:de Puncterna, som åsyfta en
förment origtig tillämpning af Tryckfri-
hetsFörordningen, samt förnämligast in¬
dragningen af Dagblad, med förbud mot
deras vidare fortsättning, har Utskottet,
med stöd af 107 §. RegeringsFormen, be-
slutit, i afseende på Tidningarne Argus,
Courieren från Stockholm och Argus den
Andre, det tillkännagifvande hos Riksens
Ständer, hvarom likaledes Utskottet nu
endast åberopar generela betänkandets in¬
nehåll, men deremot, i frågan om ansvar
för tillstyrkandet af Courierens fortfaran¬
de indragning och förbudet för Redactio-
tionen af Stockholms Courier att framde¬
les utgifva någon Tidning eller periodisk
Skrift, stadnat, efter omröstning, i stridiga
alternativ, samt hvad tre andra indragnin¬
gar vidkomma, anmärknings-anledningen
ogillat.
Enär, jemlikt hvad Protocollet öfver
KrigsÄrender för den 29 Februarii 1820.
utvisar, Kongl. Maj.t för Statens interesse
3 4° Constitutions• Utskottets betänkanden,
ansett nödigt förordna att sådana Försvars-
Verket rörande Handlingar, som finnas i
KrigsCollegii eller Förvaltningens af Sjö-
Ärendernas Archiv, Cancellier och Contoir
samt General-Adjutans-Expedition för Ar¬
méen och Flottorna, och hvilkas offentlig¬
görande kunde medföra våda för Rikets
säkerhet skola af Presidenten i KrigsCol-
legium, Chefen för Förvaltningen och Kgl.
Majits General-Adjutant särskildt vårdas,
samt intet bland dessa document få utlem-
nas till någon, eho som hälst, innan Kongl.
Majit på skeende underdånig anmälan, der¬
till meddelat Nådigt tillstånd, Vederbö¬
rande Föredragande hos Kongl. Majit dock
obetagit att begära och erhålla de för
Ärendenas handläggning erforderliga upp¬
lysningar, tror Utskottet, genom blotta
framställningen af beslutet och motiven,
den 4:de puncten vara tillräckligen både
utredd och vederlagd.
Enligt Protocollet öfver KrigsÄrenden
för den 20 Martii 1821, afstyrkte föredra¬
ganden och StatsRådet en då projecterad
förändring i längdmåttet för recriiter vid
indeldta kavalleriet och tillstyrkte ej annat
an avertissement till vederbörande Inspec-
teurer, Brigad-Chef och Landshöfdingar,
om Kongl. Maj;ts Nådiga önskan, att Rust-
hållarne, vid framdeles infallande reinon-
Constitutions-Utskottets betänkanden, 141
teringar, ailemnade karlar af minst fem
fots åtta tums längd, ehuru de mönstrande
ej egde cassera Recriiter , som innehade,
väl icke detta, men dock det i Författnin¬
garna bestämda längdmått. Då sålunda de
rustande ej betungats med någon ny skyl¬
dighet, men på deras fria val berott, att
efterkomma Konungens Nådiga önskan eller
ej, finnér Utskottet den 5:te anmärknings-
puncten böra förfalla.
För ett rätt bedömmande af 6.te punc-
tens föremål torde den upplysning göra
tillfyllest, att StatsSecreteraren och Stats-
Rådet den 8 Maji 1821, då beslut fattades
om Extra Rothållares hörande öfver pre¬
stationen af Mönstergill Häst i Stället
för munderad karl, tillstyrkt, på andragna
skäl, att denna fråga måtte få hvila intill
nästföljande Riksdag, samt att deras till¬
styrkan, den 27 April 1822, af de från
vissa Län erbjudna, å ömse sidor förmån¬
liga villkors antagande, endast lemnats åt
en partiel förfogning, hvarmed vederbö¬
rande redan förklarat sig nöjde.
Föredragandens af KrigsÄrendena , i 7
puncten anmärkta åtgärd med handbrefs
expedierande till RegementsChefer , angå¬
ende mindre bemedlade Ynglingars uteslu¬
tande från förslag till lägsta Olficersgra-
142 Constitutions-ZJtskottets betänkanden.
den, har Utskottet ansett vara af egenskap
att böra, med tillämpning af 107 J-. Rege-
ringsFormen, gifvas, i slutliga betänkan¬
det, Riksens Ständer tillkänna.
Beträffande ämnet för 8:de puncten
eller det tillstyrkta fastställandet af Öfver-
Ståthållare-Ämbetets förbud mot ett Huf-
vudstaden stiftadt Talaresällskaps samman¬
träden, finner, vid betraktande af execu-
tiva Magtens rätt i ordningsmål, och af
de särskildta omständigheter, som för ögon¬
blicket påkallade samma rätts utöfning,
Utskottet sig icke befogadt att anmärk¬
ningen godkänna.
Då den i io:de puncten citerade 60
§. af RegeringsFormen synes desto mindre
tillämpelig, som Kongl. Theaterlnrättnin-
garna i Stockholm, långt för detta tillkom¬
na, aldrig medfört för Kongl. Maj:t och
Kronan någon uteslutande vinning, utan
tvärtom betydliga konstnader, och då der¬
jemte beviljandet af ett nytt TheaterPri-
vilegium, nu, likasom alltid förut, beroen¬
de på Kongl. Majrts Nådiga Välbehag,
skulle troligen, vid en ökad concurrence,
hafva beredt den enskilde Entrepreneu-
rens undergång , och de redan befintliga
mot Hufvudstadens folkmängd nog svaran¬
de Theatrernes skada, kan den uppgifna
Constitutions-TJtskottets betänkanden. lfa
Anmärknings-anledningen af Utskottet icke
gillas.
Vid jemförelse af de locala olikheter
att Fräkne Härad i Bohus Län fournerar
nästan enda Skogstillgången på en vidsträckt
Hafskust, och att deremot Norra delen af
Wadsbo Härad i Skaraborgs Län är till
öfverflöd försedd med Skog, anser Utskot¬
tet deni n;te puncten framstälda , för öf¬
rigt mindre vigtiga anmärkningen icke för¬
anleda någon åtgärd.
Under öfverläggning af I2!te puncten
och, i sammanhang dermed, den lgrde,
har Utskottet af Protocollen för den 25
Januarii 1819 och den 15 September 1822
intagit att Kongl. Majit, med godkännan¬
de af Allmänna MagazinsDirectionens an¬
stalt för afsändningen af femhundrade tun¬
nor Hafra från Stockholm till Sundsvall,
förklarat det samma Spannmålsparti skul¬
le, genom återlevering till något af Lä-
ne-Magazinen, godtgöras, att Kongl. Maj:t
blott ogillat det vidare, högst kostsamma
och utan Nådig auctorisation begagnade
transportsättet, samt att ej allenast förord¬
nande meddelats om Hafrans återställan¬
de in natura, utan ock transportkostnaden
blifvit af Kongl. Maj:ts enskildta medel
betald; hvarjemte Utskottet vunnit den
*44 Constitutions- Utskottets betänkanden.
upplysning att H. E. Herr Stats Ministerns
för Utrikes Ärendena den 50 Augusti 1818,
från Röraas i Norrige, der Hans Maj:t
Konungen då vistades , aflåtna Note till
MagazinsDirectionens Ordförande icke in¬
nebar annat än underrättelse om en befall¬
ning, hvilken Directionen sedermera skul¬
le ofFicielt emottaga. Vid sådant förhål¬
lande och enär dessutom det på Kongl.
Majrt ankom, att sjelf välja formen och
organen för utförandet af ett välgörande
ändamål, finner Utskottet dessa anmärknin¬
gar icke förtjena afseende till anmälan.
Hvad angår ljrde puncten, så emedan
Protocollet för den 14. November 1821
antyder, att ifrågavarande belopp, Femtio
R:ör, blifvit i Justitiasväg tillagdt Öfver-
Jägmästaren i Östergöthlands Län, såsom
ersättning för Kronans andel af böterna i
ett afdömdt Skog-åverkans mål, hvilken
andel Öfver-Jägmästaren, såsom en till tjen-
sten hörande Löneförmån uppburit, men
■jemlikt Kongl. Maj:ts Nådiga Utslag, måst
återgälda, anses, med ytterligare hemtadt
stöd från summans ringhet och de anord¬
nade medlens beskaffenhet, Utskottet an¬
märkningen böra förfalla.
Fjortonde puncten, rörande omflyttning
af
CotistitutionsUtskottets Bettinkanclcn. 145
af disponerade Creditivposter, ingär i fö¬
remålet för StatsUtskottets anmärkning mot
lyftningen af mindre Cieditivets Tredjedel,
och är i sammanhang dermed besvarad.
Efter öfvervägande af de oskiljaktiga
omständigheter, som, enligt hvad Stats-
Råds-Protocollen upplysa, verkat till för¬
bud mot export af djurs ben och dispence
för utförsel af aska, linner Utskottet den
häremot, i 15.de puncten, rigtade anmärk¬
ning sakna fullgiltig grund.
Den i i6:de puncten anmärkta råd¬
gifvande åtgärden till nedläggande af Ju>
stitiae-Cancellerens mot KrigsCollegium an¬
stälda åtal, hvilken dock ej på sätt Herr
Grefve Horn uppgifvit, lemnats i Handels-
och Finance-Expeditionen, utan vid före¬
dragning af KrigsÄrenden den 12 Septem¬
ber 1822, har Utskottet ansett påkalla an¬
mälan hos Riksens Ständer, enligt 107 §.
RegeringsFormen, hvadan alltså Utskottet
härutinnan åberopar sitt slutliga betän¬
kande.
I anledning af I7:de puncten, angå-
de citfärdadt Circulaire till Landshöfdin-
garne, med befallning att inom Länen be¬
reda medel och utvägar för Djurläkare#
Bihang tUl R. S. Pro t. 3'dje Sami, jp
j46 Constitutions Utskottets Betänkandem
aflöning, kan, efter Utskottets tanka, icke
ens något tvifvelsmål framställas om nyt¬
tan af en anstalt, till hvars befrämjande
dessutom Landshöfdingarna förständigats,
icke att vidtaga directa mesurer, men blott
att uppgifva förslag.
Upptagandet och behandlingen i Ec-
clesiastik-Expeditionen, af frågan om fram¬
lidne BruksPatron Ebersteins testamenta-
riska disposition till en Schole-inrättning i
Norrköping, har Utskottet funnit påfordra
det tillkännagifvande hos Riksens Ständer,
jemlikt 107 Jf. RegeringsFormen, hvars de-
tailler och motiv Utskottet skall, i dess
allmänna betänkande, närmare utveckla.
Sorn, enligt hvad Protocollen öfver
KrigsÄrenden upplysa, det till reparation
af Lyckeby Qvarnar beviljade förskott, af
11,000 R:dr, redan blifvit MagazinsFonden
ersatt, medelst kostnadens uppförande på
Örlogsflottans nybyggnads- och underhålls-
stater för 1820, 1821 och 1822, till en
tredjedel hvartdera året, lärer, efter Utskot¬
tets förmenande, den i 20 de puncten upp¬
gifna anmärknings-anledning försvinna.
Protocollen öfver Kammar - Ärenden
för den 27 Maji 1819 och den it Januarii
J820 utvisar väl att, för reparation af Ta¬
Constitutions-Utskottets Betänkanden. 147
ken å Kongl. Slottet och H. K. H. Prin¬
sessans Palats, befallning, dels till Riks-
Marskalken, dels till Öfver-Intendenten af«
gått, om utlemnande af inalles icke 90, men
80 Skeppund koppar af det under Maga-
zins-Directionens vård befintliga förråd;
men då tillika, jemlikt Protocollet för den
21 December 1820, godtgörandet af dessa
förskott beror på skeende liqvid med Ma-
gazins-lnrättningen, anser Utskottet den i
2i:sta puncten innefattade Anmärkning ic¬
ke leda till någon ansvars-påföljd.
Med hänsyn till 22, 23 och 24 punc-
terne, får Utskottet vördsamligen åberopa
dess utlåtande öfver Stats-Utskottets An¬
märkningar mot användandet af Tullfrihets -
afgifter till Hufvudstadens fattigare Invå¬
nares förseende med groft bröd, och af
genom krutförsäljning å Utrikes ort influt¬
na medel.
I 25:te puncten anniärkes, att emot
Riksens Ständers föreskrift, Enkor bibehål¬
lits vid deras Mäns å Indragnings-Staten
innehafda Pensioner; men detta ämne, så¬
som af Stats Utskottet handlagdt och ut-
redt påkallar ej någon Constitutions-Ut¬
skottets åtgärd.
Å anmärkningen i 2Ö:te puncten mot
148 Constitutions-TJtskottcts Betnnkanden,
underlåten föredragning af Riksens Stän¬
ders beslut om tryckningen af deras Revi¬
sorers Berättelser, kan afseende ej fästas,
enär, så vidt Utskottet är veterligt, dessa
Berättelser från Trycket utkommit.
Hvad ändtligen beträffar Grefve Horns
hemställan, på hvilket sätt Riksens Stän¬
der må vinna upplysning, om orsakerna
dertill, att kostnaden för Svenska Postfö-
xingen öfver Danska Staterna, som före
Fredstractaten i Kiel utgjort omkring 4»ooo
R dr årligen, sedermera något år uppstigit
ända till 90,000 R;d, så emedan denna ö-
kade utgift, tydligen härrörande från den,
efter Norriges afträdande till Sverige, upp¬
hörda reciprociteten, icke utgör och ej
heller kan utgöra föremål för någon egent¬
lig anmärkning, har Utskottet icke trott
sig tillständigt att, för de äskade under¬
rättelsernas erhållande och meddelande,
vidtaga den genom 105 §. Regerings-For-
men och 42 §• Riksdagsordningen, i sär¬
skildta bestämda fall, anvisade utväg.
Stockholm den 51 Maji 1823.
Constitutions• Utskottets Betänkanden. 149
N o 26.
Ankom den 21 Junii 1823.
Memorial till Riksens Ständer, med för¬
slag till en rättelse af inledningen
till nu gällande Tryckfrihets-Förord¬
ning.
Dä citationen af 86 §. RegeringsFor-
men, införd uti ingressen till Tryckfrihets-
Förordningen, belinnes i så måtto origtig,
att ordet endast emellan sedermera och
inför Laglig Domstol uteslutits, samt att
näst efter i förväg lagda, orden: af
Tryckfrihetslagen ej föreskrifna blifvit i
ett sammanhang tillsatta, får, med anled¬
ning af gjordt förslag, att §;ens 'verkliga
lydelse måtte, utan stympning eller tillägg,
återställas, Constitutions-Utskottet, för be¬
handling enligt 56 §. RegeringsFormen
vördsamligen tillstyrka den rättelse och
jemkning i ofvannämnde citation, att ordet:
endast rtvå der på sin plats återintagas
samt orden: af T ryckfrihets Lagen ej fö¬
reskrifna, hvilka ej höra till 86 §., men
innefatta en nödig bestämmelse af vilko-
ren för Tryckfrihetens åtnjutande, claude-
ras, såsom i paranlhes, och med olika styl
utmärkas.
Stockholm den 5 Junii 1823.
150 Constitutions-TJtskottets Betänkanden.
N:o 27.
Anfcam den 21 Junii 1823.
Memorial, till Riksens Ständer, med fö¬
reslående af ett tillägg i 75 §. Riks¬
dags-Ordningen;
Enär i 75 §. Riksdagsordningen, bland
der åberopade RegeringsFormens som
innehålla särskildta stadganden, om sättet att
bestämma Riksens Ständers beslut, icke lin¬
nes införd 56 Jf., hvars sednare moment,
föreskrifvande proceduren med Grundlags¬
frågor, först vid 1815 års Riksdag tillkom,
får, med gillande af gjord Motion, Con-
slitutions-Utskottet, för behandling enligt
Grundlagen, vördsamligen föreslå det till-
lägg i ofvanberörda RiksdagsOrdningens
75 §. att i densamma näst efter orden:
hvarom i RegeringsFormens, må intagas §.
numera 58.
Stockholm den 3 Junii 1823.
Constitutions-Utskottets Betänkanden. 151
N:o 28.
AnUom d. 21 Junii 1823.
Memorial till Högv. Präste-Stundet i an-
ledning af dess uterremiss på Utskot¬
tets förslag till upphäfvande af 8
mom. 4 §• Tryckfrihetsförordningen.
Enligt Protocolls-Utdrag af den 15
nästledne Maji har Högvördiga Preste-
Ståndet, me I anmärkningar, sorn förklarats
utgöra dess gemensamma tankar, återremit¬
terat Constitutions-Utskottet under den 2
i nyssnämnde månad afgifna förslag till
upphäfvande af 8 morn. i 4 §• Tryckfri¬
hetsförordningen.
Härvid får Utskottet vördsamligen an¬
mäla, att då Tre RiksStånd redan godkänt
detta förslag till behandling efter 5,5 §,
RegeringsFormen, Utskottet ser sig allde¬
les ur stånd satt, att sammanjemka menin¬
garna för bibehållandet af momentet mo-
dificeradt, med dem för momentets full¬
komliga uteslutande. Om således Hög-
vördiga PresteStåndet icke skulle täckas
foga sig efter Resp. MedStånden, förvän¬
tar Utskottet derom benäget svar, för att
sedan kunna taga i öfvervägande, huruvida
de oförenliga skiljaktigheterna må under¬
152 Constitutions- Utskottets Bctänkandcn.
ställas Riksens Ständer, för afgörande ge¬
nom Constitutions-Utskottet förstärkt, hvar¬
till likväl, i ett fall sorn detta Grundlagen
icke synes lemna nog nyttig anledning.
Stockholm den lo Junii 1825.
N:o
Ankom d. 50 Junii 1Ö23.
Betänkande till Riksens Ständer, i följd
af Stats Ruds-Protocollens fulländade
granskning.
Inför Riksens HögloJfl. Ständer får
Deras Constitutions-Utskott vördsamligen
framlägga de qvarstående resultaten af den
Utskottet i 105, 106 och 107 §.§. Rege¬
ringsformen uppdragna allmänna gransk¬
ning af Konungens Rådgifvares och Före¬
dragandes Ämbets-åtgärder.
Genom en constitutionel författning,
törhända ensam i sitt slag, ville Svenska
Folket och Dess Representanter fästa ett
osvikeligt ljus omkring Konunga Thronen,
och förbehöllo sig att vid hvarje Riksdag
undersöka, huru vida detta ljus kunde haf¬
va
Constitutions-Utskottets betänkanden, 153
va trutit eller försvagats. I en sådan pröf-
ningsrätt skalle inbördes förbinda sig sorg-
fälligheten örn Majestätets glans och den
om Nationens frihet, begge oskiljagtiga
frän Samfundets sällhet och bestånd, begge
lika heliga, lika grannlaga och ömtåliga.
Begge var ock Lagstiftningen omtänkt att
vårda genom uppställandet af ansvariga
Rådgifvare omkring en magtegande Konung
igenom den innerligaste möjliga förening
emellan upplysning och kraft, samfälda e-
lement till all mensklig storhet, i deras
söndring, upphof till förfall och olyckor.
Riksens Ständer öfverläto första bere-
delsen af denna pröfningsrätt åt Deras Con-
stitutions-Utskott, som dymedelst uppsat¬
tes i högsta ståndpuncten af medborger¬
ligt förtroende. Det skall ransaka om san¬
ningens obelrindrade framträde till Thro-
nen, utan att vidröra Högsta Magtens at¬
tribut, bedöma rådslagen och vörda be¬
sluten; Det skall följa den Constitutione-
la friheten till hennes yppersta mål, der
hon ändtligen bör nedlägga sin krans för
Monarkien.
Nuvarande Constitutions-Utskott har
nogsamt insett hela vigten af sitt kall. Lag¬
stiftningen, långsynt i sin hänsyftning, in-
Bihnng till R. S, Prbti %:clje Sami. so.
154 Consbibubior.s- ZJbskobbebs bebänkanden.
skränkt och sparsam i föreskrifter, lemna-
de härvid mycket åt tolkningen af Grund-
lagarnes ordalydelse, likasom med uppsåt,
på det tillämpningen måtte inrättas efter
tidernas skick. Fel, förseelser och misstag
kunna visa sig i mångfaldiga skepnader:
Graderne af ansvars påföljd äro ganska få:
dock naturligen skall deraf alstras en,bekym¬
mersam tväkan i valet emellan efterlåten¬
het och obillig stränghet, emellan Princi-
palernes anspråk att erhålla kunskap om
Administrationens inre öfverensstämmelse
med Grundlagen, och Administrationens,
att ej misskännas, ej gifvas till pris för
skuggande, fastän obetydliga anklagelser.
Den dubbla ansvarighet Utskottet härutin¬
nan ålegat, är desto större, som Riksens
Ständer, i saknad af fullständigt öfverty-
gande handlingar, icke sällan måste i sina
omdömen ledas af förtroendet till deras
Committerade; Och det har således varit
med den trognaste uppmärksamhet på
Grundlagarnes kraf och med den renaste
känsla för allmän rättvisa, som Utskottet
sträfvat att åtminstone närma sig till ett
mål, så lätt att förfela, men så svårt att
uppnå och begränsa.
Säkert skal det icke väcka någon un*
a, innat uptäcka miss¬
och betänksamt
Constitutions~ Utskottets betänkcindcn. 155
tag och irringar, hvilka tilläfventyrs und¬
fallit varsamheten i öfverläggningens ö-
gonblick, ibland mängden af sammanstö¬
tande ärenden. Ofta påskyndades beslu¬
ten af närvarande omständigheter, och
stundom utträngde sannolikt sjelfva sakens
vigt formaliteternas omgångar. Styrelsen
hade att beräkna det tillkommande. Ut¬
skottet fick, efter en ansenlig tidsrymd,
att bedöma det framfarna. Det har jem¬
väl, ej allenast från granskningen af den
siste femåriga Statsförvaltningens handlin¬
gar, utan äfven från RiksStåndens Remis¬
ser på särskilda motioner, hemtat anled¬
ning till flere anmärkningar, och Utskot¬
tet tror sig, vid framställandet af de sam¬
ma, i den mån de funnits grundade, haf¬
va erkännt och följt hufvud-principen i
Svenska Statsförfattningen, att Konungen
bör uplysas af ansvarige Rådgifvare, samt
både Konungen och Nationen upplysas om
dem.
Efter behörigt äskande af alla, från
sistledne till nu påstående Riksdags bör¬
jan, infpr Konungen i StatsRådet förda
Protocoll, hafva till Utskottet blifvit öf-
verlemnade Protocollen öfver JustitiasÄren-
den, från den 29 November 1817 till den
10 Januarii 1823, och öfver GeneralAudi-
teursÄrenden, från den 5 December 817,
156 Cons titutions,-Utskottets betänkctnclen.
till den 5 December 1822; Öfver KrigsÄ-
renden,. från den 2 December 1817,
den 14 Januarii 1823; Öfver KammarÄren-
den, från den 25 Novemberf 1817, till den
14 Januarii 1823; Öfver Handels- och Fi-
nance-Arenden, från den 29 Novem. 1817,
lill den 10 Januarii 1823; samt öfver Eccle-
siastique-Ärenden, från den 29 November
1817 till den 9 Januarii 1823, jemte de
till Stats-Expeditionernas Protocoll höran¬
de Berednings-acter; hvarförutan, på be¬
gäran, Utskottet meddelats de af Hofcan-
cellern i StatsRådet förda Protocoll öfver
icke Ministeriela ärenden, och sluteligen,
i visst upgifvet ämne, ett Protocoll öfver
Commando-mål för Arméen.
Constitutions Utskottet, omgifvet af
dessa, lika skilda som talrika föremål, an¬
ser sig icke tillständigt att ens anmäla så-
dane smärre afsteg från regularisk form,
som kunnat förefalla i ärendenas behand¬
ling, men ej influtit hvarken på besluten,
eller på deras fullbordan. Lagstiftaren har,
vid utstakandet af Utskottets verknings-
krets, på samma gång utsträckt den till det
stora hela, der allmänt val eller enskild
rätt vore i Fråga. Dess åtgärd blef, en¬
ligt klara bokstafven, inskränkt inom yr¬
kandet af två slags ansvar, det ena inför
Lagen, det andra inför Opinionen, nemli-
Constitutions-Utskottets betänkanden. 157
gen till de alternativ, att antingen, efter
106 §. Regerinsformen, ställa under tilltal
för handlingssätt och rådslag, uppenbart
stridande mot samma Grundlags tydliga
föreskrift, för tillstyrkta eller ej afstyrkta
öfverträdelser deraf och af andra Rikets
gällande Lagar, samt för uppsåtligt döljan¬
de af någon upplysning, genom hvilken öf-
verträdelsen kunnat förebyggas, eller och,
efter 107 §., hos Riksens Ständer tillkän¬
nagifva mot StatsRådets Ledamöter anmärkt
underlåtenhet af Rikets sannskyldiga nyt¬
ta i rådslagen, om allmänna mått och steg,
och mot StatsSecreterarne anmärkt brist
på nit, oväld, skicklighet och drift i Äm¬
betets utöfning.
Förstn. §., sannolikt bestämd , mindre
att tillämpas än att varna, mindre att häm¬
na än att betrygga Lagens och Folkets
rätt, har Utskottet funnit sig nödsakadt
att, ehuru blott i ett enda fall, och mot
en enda Ämbetsman, använda ; och Utskot¬
tet åberopas härom dess vördsamma Utlå¬
tande af den 26 nästlidne Maji, öfver Stats¬
utskottets anmärkning, rörande mindre
Creditivets lyftning och disposition.
Enligt den sednare eller 107 §., har
Constitutions-Utskottet, dels på remittera¬
de, dels på inom Utskottet förekommande
158 Constitutions-XJtshottets betcinkanclen.
anledningar; mot StatsRådets Ledamöter
och vederbörande Föredragande, anmärkt:
1:0 Rådgifvande åtgärderna till de i
Kammar-Expeditionen, den 22 Januarii, 28
April och 10 December 1822 fattade be¬
slut om faststäld indragning och förbju¬
den fortsättning af Dagbladen Argus, Cou-
riren från Stockholm och Argus den Andre.
Med skyldig vördnad för Konungens,
genom Tryckfrihets-Lagen förvarade ar-
bitrerande magt i dylika frågor, skulle ic¬
ke dessmindre Utskottet önskat, att Stats-
Rådet sparsamare tillstyrkt Konungen be¬
gagnandet af denna magt, öfverflödig, der
Lagens kraft kunnat med verkan anlitas,
och, i vidrig händelse, icke hyllad af all¬
männa tänkesättet, och aktningen för pub-
bliciteten. Utskottet, som icke funnit fö¬
renämnde tre Dagblad vådliga för allmän
säkerhet, eller förnärmande personlig rätt,
eller af fortfarande smädlig egenskap, har
sett sig i denna sin mening till någon del
understödt af Föredragandens , Herr Till¬
förordnade Stats-Secreteraren Danckwarts
samt deras Excellencers Herrar Stats-Råden
Grefve Skjöldebrands och Grefve Flemmings
till Protocollen anförda yttranden, då den
förre, vid två tillfällen, pä grundliga skäl,
och Deras Excellencer, vid ett bland de¬
Constituiions-U stkottets betänknnden. 159
samma, i Nådeväg afstyrkt förbudet mot
den indragna skriftens vidare utgifning.
2:0 Tillstyrkandet, i Krigs-Expeditio-
nen den 12 September 1822, af det Nå¬
diga förklarande att, sedan, enligt hvad
till Kongl. Maj:ts kunskap kommit, Krigs-
Collegium blifvit af Justitias-Cancellers-
Ämbetet till^ladt för åtgärderna i ett mål
rörande med enskild person upprättadt
contract om casseradt Gjutgods, men Kgl.
Majit, genom det Nådiga beslut, som för-
anledt åtalet, endast velat lemna klagan¬
den öppet, att till vederbörlig domstol in¬
stämma Collegium, med de ersättnings-
påståenden mot Kongl. Maj:t och Kronan,
hvartill han trodde sig befogad, Justitiae-
Cancellern destomindre bort gifva detta
beslut någon annan eller vidsträcktare tyd¬
ning, som Kongl. Majit hänvist klaganden
till Domstol och icke remitterat handlin¬
garna till åtal.
Jemlikt 27 g. RegeringsFormen, ålig¬
ger Justitiae-Cancellern att vaka öfver rätt¬
visans handhafvande, och beifra fel, som af
Domare och Ämbetsmän begås ; och enligt
Kongl. Förklaringen den 23 Marfii 18^7, är
det enskild part förbjudet att omedelbar¬
ligen tilltala någon för fel eller brott i
Ämbetet, utan eger parten att derom vän¬
160 Constitu.tionS'TJtshottcts Betnnhmi^en.
da sig till HofRätten eller Justitiae-Can-
cellern, hvilka, hvar för sig, tillhör att, sä
framt laglig beifran pröfvas nödig, öfver¬
lemna saken åt Actor. Med eller utan re¬
miss, var det således JustiLias-Cancellerns
pligt att bereda klaganden utväg till vin¬
nande af skadestånd ; Detta åter kunde ej
annorlunda, än i sammanhang med öfrig
ansvarspåföljd, den felande Autoriteten å-
dömas ; Justities Cancellern, sorn, efter egen
förmälan, ansett KrigsCollegium icke hafva
iakttagit föreskrifna former eller tillbörli¬
gen vårdat Contrahentens rätt, hade re¬
dan, mot de i Collegii beslut deltagande
Ledamöter, påstått böter och skade-ersätt-
ning, så att målet dåmera utageradt, endast
hvilade på föredragning i Högsta Domsto¬
len: Och åtalets nedläggande medförde
ögonskenligen, icke allenast ansvarslöshet
för ett Domsrätt-egande Ämbetsverk, utan
äfven, för enskilda parten, mistningen af
den ersättning för liden förlust, som han
i laglig väg sökt och påräknat.
5:0 Rådgifvande åtgärden, i Ecclesia-
stique-Expeditionen den 12 December 1821,
till upptagandet och behandlingen af frå¬
gan om Brukspatronen Ebersteins testa-
mentariska disposition för en Söndags*
Scholae-inrättning i Norrköping.
An-
Constitutioris-TJtskottets Betcinkanden. löt
Anslaget till berörda Stiftelse utgjor¬
de 11 4 Mantal Säteri Rå-och Rörs-samt
Frälsehemman, två Statsegendomar, 18,000
R:dr i fordringar, och den belöpande kost¬
naden för Scholaehusets uppbyggande af
Sten. En del af Ebersteins Arfvingar ha¬
de, medelst instämning till Härads-Rätten,
anstalt och derefter vid Lagmans-Rätt, hos
HofRätten och i Högsta Domstolen full¬
följt klander af Testamentet, men slutli¬
gen, till tvistens biläggande, i underdå¬
nighet anhållit om Nådig stadfästelse af
en förlikning, enligt hvilken de erbjudit,
i den testamentariska dispositionens ställe,
ett årligt anslag af 200 Tunnor Spannmål,
sedermera öka dt till 300 Tunnor, två tre¬
djedelar Råg och en tredjedel Korn, jemte
ett i tjenlikt skick varande Scholae-hus,
med tillhörigheter.
Vid föredragningen häraf förklarade,
på StatsRådets tillstyrkan, Kongl. Maj;t, att
förliknings-projeotet innebar ett ämne, hvar¬
med Kongl. Maj:t då icke ville sig befat¬
ta, men att, enär på testaments-tvisténs ut¬
gång berodde, i hvad mån Scholae-inrätt-
ningen komme i åtnjutande af det testa¬
menterade, och Kongl. Maj:t, vid betrak¬
tande tillika af samma Inrättnings beskaf¬
fenhet och föremål, fann den erbjudna år-
Bihung till R. S. Fröt. 3:dje Sami. 2 t
I(*2 Constitutions-TJtskottets Betänkayiden.
liga afgiften för behofvet fullt tillräcklig
och närmast instämmande med Statens för¬
del, Kongl. Maj:t alltså, i kraft af dess hö¬
ga rätt att förordna om Undervisnings¬
verket, och följaktligen att antaga eller
förkasta de till sådana stiftelser ärnade
gåfvor, täcktes, med godkännande af an¬
budet, stadga, det något vidare af Eber-
steinska qvarlåtenskapen icke der utöfver
borde till Scholas-lnrättningen användas.
Änskönt Utskottet tror resultatet i det
hela varit nyttigt och förmånligt, kan dock
Utskottet icke dölja sin öfvertygelse, om
det oformliga i ärendets handläggning och
om den våda det i längden skulle för egan¬
de rätten medföra, att Domare-Magtens
åtgärder inhiberades afExcecutiva Magten,
genom en sådan villkorlig, för Lagen all¬
deles okänd och fremmande procedure, som
här funnit rum. Väl har man, oaktadt för-
liknings-projectet just innefattade sjelfva
gåfve-anbudet, sökt anbringa en viss åt¬
skilnad emellan dem begge, förmedelst det
ena bortvisande och det andras antagan¬
de, och dermed tillika velat antyda, att
den i Eccleciastique-Expeditionen åt för-
valtnings-frågan lemnade behandling icke
hindrat rättsfrågans ordentliga fortgång och
afdömande; men efter Utskottets tanka,
ägde dessa frågor så nära gemenskap med
Constitutions-TJtskottets Betänkanden. 163
9
hvarandra, att genom den förras afgörande
den sednare nödvändigt måste, hvad äfven
handt, förfalla :
Med hänsigt föröfrigt till den visser¬
ligen mindre adaequata tillämpningen af 107
§.som handlar om rådslag öfver allmänna
mått och steg, på de två sist uppgifna an-
märknings-puncterna, hvilka beträffa med
enskilda mål. får Utskottet vördsamligen
förklara, att, då dessa omständigheter hvar¬
ken kunnat hänföras under 106 eller
bort stadna inom Utskottets Protocoll, nå¬
gon annan utväg, än den nu begagnade,
icke återstått.
A:o Tillstyrkandet af besluten, i Kam¬
mar-Expeditionen den 20 Februarii 1821,
och den 14 Augusti 1822, om Lant-Ränt-
mästares och Kronofogdars, samt i Han¬
dels- och Finance-Expeditionen den 12 Apr.
1820, om Postförvaltares tillsättande ge¬
nom Kongl. Maj:ts Egna Nådiga Constitu-
torial.
Tillförene blefvo dessa Upbördsmän
förordnade af vederbörande publique myn¬
digheter, under hvilkas öfverinseende de,
hvar för sig, äro stälde; Och upphäfvandet
af en sådan gammal institution hade för¬
mod ellgen icke bort tillstyrkas, utan er»
164 Constitutions■ Utskottets Betänkanden.
kändt behof och utan anförande af motiven,
Också befarar Utskottet att den nya för¬
fattningen skall möjligen leda till en, för
Uppbördsverkets säkerhet eftertänklig och
äfventyrlig upplösning af det närmare bero¬
ende, hvari Uppbördsmännen hittils stålt
... under Controlerande Verken, samt jemväl
derhän att Konungen besväras af en mängd
Sollicitanter, måhända sökande tjensten
blott såsom pension eller l\ådegåfva, och
att andre, mer compentente personer ute¬
stängas från befordran till sysslor, för
hvilka de blifvit egenteligen danade, och,
i hoppet om deras ernående, arbetat.
Härtill får Utskottet lägga den refle¬
xion, att hela åtgärden icke synes klart för¬
enlig med bokstafliga tolkningen af 28
Regerings Formen, enär med ’ tjenster, af
egenskap att Konungen derå utfärdar full-
magter,” ej kunna förstås andra än sådana,
hvartill Konungen vid tiden af Grundla¬
gens stiftande, befullmägtigat, helst, för
bestämmandet af denna egenskap, bruket
eller praxis måste tjena till norm, om an¬
nars stadgandet ej skal sakna både mening
och ändamål.
Vidare har ConstitutionsUtskottet mot
nedanbemälde Föredragande, med stöd af
X07 $. Regeringsformen, särskildt anmärkt:
Constitutions Utskottets Betänknnden. 165
1:0 Mot Hr StatsSecreteraren för Krigs-
Arendena, Qviding, att sedan, i anledning
af anstäldt åtal mot General-Adjutanten för
Flottona, inför Riks-Rätt, dennes Ordföran¬
de, Herr Presidenten i Svea HofRätt, bland
annat begärt nådig föreskrift, hvilken per¬
son borde, 1 egenskap af Högste närvaran¬
de Befälhafvare för den vid Hufvudstaden
förlagda Escadre af Arméens flotta, till
RiksRätts-Ledamot kallas, StatsSecreteraren
d. 5 Maji 18^8 tillstyrkt och expedierat
det Nådiga Rescript, att Amiralen Fiih. v.
Stedingk, ehuru Chef för nämnde Escadre,
icke för dåvarande toge befattning med
Chefskapet, emedan han tillika vore Chef,
med Presidents värdighet, för Förvaltnin¬
gen af SjöÄrendena, hvilket Verk inneha¬
de bland Rikets Collegier, det rum Ami- •
ralitets-Collegium förut intagit, och hva¬
dan han i denna egenskap tillhörde Riks-
Rättens Ledamöter, utan fördes, enligt Nå¬
digt förordnande, Högsta Befälet vid Esca-
dren af Contre-Amiralen Cojiet: hvarvid
Utskottet erinrat, att svaret blifvit ut¬
sträckt till ämnen, dem frågan icke åsyf¬
tade, att fastän Herr Amiralen, Friherre
von Stedingk, var både verklig och högste
tillstädesvarande Befälhafvare för Stock¬
holms Escadre, StatsSecreteraren icke dess-
mindre, emot ordalydelsen i 102 §. Rege¬
ringsformen, ansett honom tillhöra Riks-
i66 Constitutions-TJtsJiOttets Bctänkanden.
Rätten, såsom Chef för Förvaltningen af
SjöÄvendena, ett åtminstone till sin benäm¬
ning, icke bland Collegierna räknadt och
icke heller med President försedt Ämbets¬
verk, samt sålunda beredt den irring, att
Styrande Magten i förhand yttrat sig om
en RiksRättens Ledamots behörighet, hvil¬
ken denna lika med hvarje annan Domstol,
sjelf egde att pröfva.
Att dernäst Herr StatsSecreteraren, u-
ti Handbref under den 18 Maji 1820 till
en Regements-Chef, på Nådigste befallning,
afthållit, att, som Kongl. Maj:t i Nåder
beslutit, det Föräldrar och Förmyndare för
de ynglingar, hvilka! till surnuineraire Cor-
netter vid Cavalerie-Regimentena utnämn-
is des, bord/aflemna skrifelig förbindelse att
' till sönernas eller pupillernas underhåll
utbetala 400 R;dr Banco årligen, intilldess
de kunde blifva befordrade till motsvaran¬
de Lön på Stat, -Regements Chefen ville
sådant iakttaga i afseende på, ej mindre
en då nyligen utnämnd Cornette, än de
Ynglingar, som framdeles till sunumeraire
Cornetter anmäldes, dervid Utskottet, ef¬
ter vunnen upplysning att Konungens åbe¬
ropade beslut icke fattats, hvarken i Stats-
Rådet eller i Commando-väg, funnit det
ligga StatsSecreteraren till last, att han,
likmätigt 38 §. Regerings-Formen, sjelf
Constitutiom-Utshottets Betänkanden. 167
ansvarig för befallningens öfverensstämmel¬
se med Protocollet, underlåtit att i Stats¬
rådet anmäla detta, i sjelfva verket till
befordrings-ärenden hörande mått och steg
och från ett ordentligt Protocoll hemta
grund för Expeditionen.
Att ändteligen, vid föredragning den
26 Junii 1821, af Förvaltningens af Sjö-Ĭ
rendena förfrågan, rörande Contracts afslu-
tande med enskild man, om en succesif
lefverans, under fyra år, af Furu- och Gran¬
virke samt Bräder för Örlogsflottane be¬
hof, till ett värde af omkring 100,000 R.
Banco, SlatsSecreteraren, oansedt dylika
upphandlingar för Kronans räkning vanli¬
gen och Rättast verkställas genom offent¬
lig Auction eller förseglade anbuds ingif¬
vande, och dessutom andre personer er¬
bjudit sig att till lindrigare pris leverera
enahanda virke, likväl, med kännedom af
förhållandet och tillgångarna, understödt
antagandet af ett både enskildt och högre
anbud, hvilket ock, enligt i officiel väg
bekomna underrättelser, i följden ledt der¬
till att leveransen kunnat på annor man
öfverlåta contractet i vissa delar, med sig
sjelf betingad vinst af 18 procent å betal¬
nings summan.
2:0 Mot Herr StatsSecreteraren för
168 Conskitutions-Utskottets Betänhanden.
Kammar-Ärenden, Friherre Ehrenborg, att
sedan under sista Riksdag, dels Riksens
Ständer, dels Fullmägtige för Bonde-Stån-
det från Konga och Upvidinge Härad af
Kronobergs Län, anhållit, att, då för skatt¬
läggning af Husbehofs mjöl- och såg-qvar-
nar, som tillkommit med vederbörligt till¬
stånd, någon grund ej kunde hemtas från
sådana, vid hemmanens skattläggning för¬
ut befintliga qvarnars intagande i Calcu-
len för bestämmandet al hemmansskatten,
hvilken egenteligen grundas på öpna åker¬
jorden, deremot qvarnlägenheterna ej bor¬
de betraktas annorlunda än som öfriga
förmåner i Äng, Skog, och Fiske, Kongl.
Maj:t täcktes vidtaga den författning, att
dädanefter skattläggning å husbehofs-qvar-
narnar ej måtte ega rum, samt att egarne
af så beskaffade, redan skattlagda qvarnar
finge, så länge dessa blott nyttjades för
egit behof} tillgodonjuta befrielse från år¬
liga räntan, StatsS-creteraren under den 17
November 1818 afstyrka bifall till ansök¬
ningarna, följakteligen äfven så vidt de
åsyftade upphörandet af en då för hand va¬
rande, och frikallelsen från en kommande
skattläggning; hvarvid Utskottet ansett i
synnerhet anvärkningsvärdt att han, med
underlätet urskiljande af föredragnings-äm-
nets olika delar, i ett sammanhang till¬
styrkt,
Constitutions°-Utskottcts bet änkan deri; 169
styrkt ej allenast de äldre skattläggnin-
garnes fortfarande bestånd, hvilket skäli¬
gen kunde pröfvas lämpligt och nödigt,
enär Riksens Ständer icke anvisat medel
till bristens fyllande, utan jemväl en fort¬
satt ny skattläggning å tillförene derifrån
befriade Mjöl- och Såg-qvarnar, hvaraf
dittills ingen ränta eller inkomst varit för
Staten påräknad, samt att, oaktadt målets
likhet med verkliga beskattningsfrågor,
Stats-Secreteraren utsträckt denna sin ne¬
gativa åtgärd ända till den positiva, att,
emot Allmänna Beredningens yttrande, till¬
styrkt utfärdandet, på sätt KammarCollegii
Circulaire den 16 December 1818 innehål¬
ler, af allmänna Kungörelser om beslutet;
en anstalt, som föranledt oredor, missnö¬
jen och locala undantag.
5:0 Mot Herr StatsSecreteraren för
Handels- och Finance-Ärendena, Klintberg,
att han den 25 Februarii 18185 på en en¬
da Ämbetsmans förslag till organisation
af Magazinslnrättningens Öfverstyrelse, till¬
styrkt hufvudsakliga förändringar i ett
Allmänt Verks Styrelseform, entledigandet
af fem äldre Ledamöter, hvilkas skicklige-
het och nit vitsordats och hvaribland en
var med fullmagt försedd, samt tre nyas
tillsättande, med betydligen förhöjda lo»
Bihang till R, S, Fröt, 3idje Sami. 22
170 Constitutions■ Utskottets Betänkanden.
ner. Derförutan StatsSecreteraren den 8
Julii nämnde år tillstyrkt, utöfver gjorda
beting och företedde kostnads-räkningar,
särskilda commissions-arfvoden för verk-
stälda Spannmåls-uppköp: utgifter, dem Ma-
gazins-fonden till en början fått vidkän¬
nas, men som sluteligen drabbat undsätt-
nings-tagare, i följd af den, mot återbetal¬
ning i penningar, till låns erhålla Spann¬
målens såmedelst ökade dyrhet.
Grundlagen medgaf ej åt Constit.-Utsk.
någon dispositionsrätt, något godtyckligt
undandöljande af hvad det funnit förtjena
anmärkning. Utskottet har derför, under
tillämpande af 107 §. RegeringsFormen,
framstält en sammandragen öfversigt af
detaillerna, och sålunda härutinnan full¬
bordat sitt grannlaga och ansvariga värf.
Utan alla förmätna anspråk på ofelbarhet,
skulle tvärtom för Nationens heder och
för de Ämbetsmäns rättfärdigande, mot
hvilka anmärkningar förekommit, Utskot¬
tet helst önska att anses hafva yttrat för
stränga omdömen. Riksens Ständer tillhör
nu att ogilla eller bekräfta desamma, och,
äfven i sednare fallet, att, efter pröfnin-
gen af en högre nödvändighet, återhålla
Constibutions-TJtskottets betänkcinden. I71
och nedlägga den underordnade Berednin¬
gens talan.
Emedlertid har, å andra sidan, Uskot-
tet med tillfredställelse erfarit, att de i
Administrationen här och der framstående
afvikelser och brister icke förryckt eller
ens rubbat den stora ordningen, och att
många föremål, hvaröfver sjelfva den tysta
patriotiska farhågan spridde en mörkare
färg, uppträdt, efter oväldig undersökning
af motiv och förhållanden, i en bättre och
renare dager. Ännu mer: Utskottet tror
sig åt sanningen skyldig uttrycket af den
gemensamma opinion, att Konungens Råd-
gifvares handlingssätt och rådslag , under
den nästförflutna femårs-perioden, allmän*
ligen och öfverhufvud bära stämpeln af
redligt nit, sorgfällig omtanka och oaf¬
bruten verksamhet; och, efter detta vit-
nesbörd, återstår blott för Utskottet, att i
ett helt underställa Dess Yördsamma Be¬
tänkande Riksens Ständers slutliga pröfning,
med afseende jemväl på den decharge,
hvars vilkor och egenskap i 76 §. Riks¬
dagsordningen stadgas.
Ytterst får ConstitutionsUtskottet vörd¬
sammeligen anmäla följande, under Stats-
i/jl Constitutions-Utshottets betrinhanden.
jRåds Protocollens granskning förekomna
särskilda omständigheter, med bestämdt
förklarande att ingen anmärkning dervid
kunnat eller bordt göras :
1:0 Att ehuru ordalydelsen i åtskilli¬
ga Regerings-Formens Jf.§. tyckas förutsät¬
ta, det StatsSecreterarne och Justitia Can-
celleren må nämnas, genom verkliga full-
inagter och till ständiga sysslor, de fleste
StatsSecreterare- likasom JustitifeCancellers-
Beställningarne ändock en längre tid inne-
hafda af endast tillförordnade Ämbetsmän.
2:0 Att, under åberopande af vanlig
praxis, giftermåls-dispence blifvit tillstyrkt
för personer, som med hvarandra begått
horsbrott, och äfven i följd deraf samman,
aflat barn, —■ en dispence icke medgifven
i 2 Cap. Giftermåls-Balken och dessutom
af menligt inflytande på sedligheten ock
Äktenskapets helgd;
5:0 Att mötes,-passevolence-medel nå¬
gon gång disponerats för fremmande än¬
damål, såsom till exempel, ett extra arf¬
vode för Krigs-Coliegii vice Ordförande,
och en gratification i afslagne TafFel-pen-
ningars ställe.
4:q Att vissa tillstyrkta förändringar
Constitutions-Utskottets betänkanden. 173
i det föröfrigt stadfästade förslaget till
nytt Reglemente för Allmänna Brandför-
säkrings-Verket synas stå mindre väl till¬
samman med privata Delegarnes förvalt¬
nings- och revisions-rätt och med deras
öfvervägande interesse i fonden, samt
5:0 Att beslut om Smålands Dragon-
Corps’s Uniforms förändring till Husar-
Uniform blifvit, fattadt i Commandoväg,
fastän det sedermera anmälts uti StatsRå-
det och i dess Protocoll intaget.
Stockholm den lo Junii 1823.
N:o 30.
Ankom d. 1 Julii 1323.
Memorial till Riksens Ständer, med för¬
slag tilljemkad ny Redaction af 37 §.
Re geringsFormen,
Under Riksdagens lopp har Constitu-
tions-Utskottet, tid efter annan, emottagit
åtskilliga förslag till ändring i sista punc-
ten af 37 §. RegeringsFormen, hvilka åsyf¬
tat, dels Svenska Adelns återbringande till
ett enda helt, genom värdighetens tiller¬
kännande åt den Adlades eller ujphöjdes
174 Constitutions-Ubskobtets betänhanden.
alla Bröstarfvingar, dels Ärftlighetens in¬
skränkning blott till äldsta Manliga Bröst-
arfvingen af äldsta grenen; dels Expectan-
tens inträde i Hufvudmannens rättigheter,
först efter dennes död, med bestämmande
derjemte af sättet, huru förhållas må, enär
genom arf Adligt Stånd tillfaller en i det¬
samma förut upphöjd, äfvensom, då Adel¬
skap blifvit förverkadt, den äldste Sonens
förklarande för Adelsman redan under Fa¬
drens lifstid, dels ändtligen Adelskapets
öfverflyttning, i vissa fall från äldsta sonen
till den andra i ordningen.
Utskottet, som, vid pröfningen af be¬
rörda förslag, nogsamt insett nödvändig¬
heten att medelst fullständiga föreskrifter
om Adliga värdigheternas Ärftlighet, redan
invecklade förhållanden och undanrödja
skiljaktiga tolkningar, har trott sig härvid
böra välja medelvägen emellan en onödig
utvidgning, icke ingående i Lagstiftningens
princip , och en obillig inskränkning, le¬
dande till nya olikheter; och, såsom cor-
rectiv emot begge, skall, efter Utskottets
öfvertygelse, ej fordras annat än ett för¬
tydligande, en med Lagstiftningens afsigt
instämmande förklaring af det nu gällan¬
de stadgandet.
På dessa grunder, och då tillika Ut»
Constitutions-Usthottets betcinkanden. 175
skottet fuitnit irsta puncten tarfva någon
mindre jemkning i Ordsställningen, samt
andra puncten en bättre articulation af den
successiva upphöjelsen i Friherrlig och
Greflig värdighet får Utskottet, för den
behandling 56 §. RegeringsFormen anvi¬
sar, vördsamligen tillstyrka Riksens Ständer
antagandet af en så lydande förnyad Re»
daction af nämnde Grundlags 37 §.
”Konungen äger att i Adligt stånd
upphöja Män, som genom trohet, tapper¬
het och dygd, lärdom och nitiska tjenster,
gjort sig af Konungen och Riket synner¬
ligen förtjenta. Konungen må jemväl, så¬
som belöning för stora och utmärkta för-
tjenster, tilldela Adelsmän Friherrlig och
Friherrar Greflig värdighet.”
’Ej må Adelskap eller Friherrlig eller
Greflig värdighet, som hädanefter förlänas,
tillfalla flera än den, hvilken Adlad eller
upphöjd blifvit, och, efter hans död, i rätt
nedstigande, led efter led, hans äldsta
manliga Rröstarfvinge af äldsta grenen,
samt, efter denna utgång, Stamfaderns när¬
maste manliga Afkomling af då lefvande
äldsta Slägtgren, och så vidare. Om ge¬
nom arf Adligt stånd tillfaller den, som
redan blifvit deruti sjelf upphöjd eller ge¬
nom närmare Arf insatt, upphöra hans e¬
Cons ti tu tior. s- Utskottets bctänknnden.
get Adelskap,' så framt detta icke är af
högre värdighet, i hvilken händelse Stam¬
faderns Adelskap öfvergår till närmaste
slägtgren ; linnes ingen sådan, utslockne
Ätten. Förklaras någon sitt Adelskap för¬
lustig, tillfälle detsamma den, som dertill,
enligt här stadgade grunder, närmast be¬
rättigad är.’’
Stockholm den 21 Junii 1825.
N o gi.
Ankom den x Juiii 1823.
Memorial, till Riksens Ständer, med hem¬
ställning om en underdånig anmälan,
i afseende på innehållet af Q mom.
4 §. Tryckfrihets Förordningen.
För hägnandet af yttrande rätten i
tryck, sådan den genom Grundlagen linnes
Svenska Folket tillerkänd har Constitutions-
Utskottet redan tillstyrkt Riksens Ständer
•det förslag att 8 momentet i 4 §• Tryck-
frihetsFörordningen måtte aldeles upphäf-
vas, hvilket förslag jemväl Tre Riksstånd,
till behandling enligt 56 §. Regerings-
Formen, antagit. Men om sålunda något
gagneligt kunnat främjas för en osedd
kom-
Constitutions-Vtskottets Betänkanden. 177
kommande tid, återstår ännu något att här¬
utinnan försäkra åt den närvarande ; Och
det är i detta ändamål, som Utskottet till¬
låter sig följande vördsamma framställan,
icke åsyftande ett Lagförslag, mindre en
anmärkning, utan blott helgden af en hit¬
tills uraktlemnad formalitet.
Jemlikt hvad Protocollen öfver Kamar-
Ärenden upplysa, har^ vid 7^ningars
dragning, den praxis egt rum, att Justitiae-
Cancellern uppkallats i StatsRådet och der
till Protocollet aFgifvit sitt utlåtande i
frågan om Dagbladets vidare fortsättning.
Icke dessmindre stadgar Grundlagen,
såsom oföränderliga, de principer att endast
StatsRådets Ledamöter kunna yttra sig till
dess Protocoll, samt att endast i det fall
26 §- Regerings-formen anlydex-, eller vid
föredragning af Justitiae-Ärenden^ Justitiae-
Cancellern bör rådslagen öfvervara, med
Rådgifvare ansvarighet. När nu Justitias-
Cancellern skall utlåta sig öfver andra arn-
nen, måste det naturligtvis ske i enahan¬
da Ordning och Form, som öfriga Ämbets¬
verk eller Ämbetsmän åligger att iaktta¬
ga, eller genom skriftligt besvarande af
erhållen Remiss.
Bihang till R, S. Brot. 3-'dje Sami. £§
*78 Constitutions-UtskottPti Betänkanden.
Till beredande af erforderlig kraft åt
Grundlagens garantie för yttrande friheten,
i förening med det stora vilkoret för dess
rätta bruk: sanning och moderation,-—ett
villkor, som skulle tryggast uppnås genom
offentligheten af motionen för indragnings-
åtgärden, och deraf verkad ömsesidig var¬
samhet hos den bevakande och de beva¬
kade, får Utskottet alltså Riksens Stän¬
ders eget ompröfvande underställa nyttan
och nödvändigheten af att, medelst en un¬
derdånig anmälan, fästa Konungens Nådi¬
ga uppmärksamhet på det förhållande att
Justitiae-Cancellern vid behandlingen af
frågor om Tidningars indragning, ej kan,
efter Grundlagen, anses som Ledamot af
StatsRådet, men blott som en detsamma
subordinerad Autoritet, och att han följ¬
aktligen endast äger att, sedan HofCancel-
lerens berättelse om indragningen af ett
Dagblad, blifvit jemte skälen härtill, ho¬
nom communicerad, deröfver sitt skriftli¬
ga utlåtande afgifva.
Stockholm den 21 Junii 1885,
Constitutions-Utskottets Betänkanden. 179
N:o 32.
Ankom den 1 Julii 1823.
Memorial till Riksens Ständer, röran-
de en af Grefve C. II; Posse uppgif¬
ven anledning till anmärkning mot
H. E. Herr Stats Minis tern för Ut¬
rikes Ärendena.
Jemte Högloft. Riddersk. och Adeina
Remiss under den 14 dennes, å numera
framlidne Kammarherrens Grefve Carl H.
Posses anledning till anmärkning mot Han9
Excellence Herr StatsMinistern för Utrikes
Ärendena, Grefve von Engeström, har Con-
stitutions-Utskottet emottagit en af Grefve
Posse undertecknad skrift hvaruti han, med
vidrörande af åtskilliga Andra Ämnen, fram*
stalt, såsom Anmärkningens egentliga fö¬
remål , Hans Excellences den 28 October
till Konungens Befallningshafvande aftåtna
CircuIairHandbref, angående särskilda före¬
skrifter med hänsigt till i Riket inkom¬
mande Utländska Resande.
Utskottet finner det visserligen i all¬
mänhet innebära en afvikelse från behörig
form, att Konungens Nådiga Befallningar
utfärdas på ett sätt, som kunde betaga
dem gällande verkan till åtlydnad} Men
XQo Constitutions-XJtskottets Betänkanden.
*
då ofvannämnde Handbref icke innefattar
några nya stadganden i ämnet, utan blott
en erinran om efterlefnaden i allmänhet af
Kongl. Förordningen den 19 Februarii
J8n samt om ännu subsisterande, redan
förut, till förmån för vissa Makters under-
såter, medgifna dispenser från samma För¬
ordning, och då för öfrigt Hans Excellence
Herr Grefve von Engeström härvid icke
handlat i offentlig characlére af StatsMi-
nister för Utrikes Ärendena, till hvars De¬
partementmål af denna egenskap icke hel¬
ler synas höra, saknar Utskottet tillräckli¬
ga skäl för Anmärknings-anledningens god-
kännande.
Stockholm den 2t Junii 1825.
N:o 35.
Anl?em den 1 Julii 1823.
Memorial till Riksens Ständer, med hem•
ställan om anslag af Tractamente för
en Waktmästare.
När åt ConstitutionsUtskottet, för dess
sessioner, uppläts en del af KammarCollegii
Rum, antog äfven Utskottet till sin uppas-
ping tvenne Collegii Vaktbetjenter. Då
ConstitutionsUtskottet$ Betänkanden. i8±
emedlertid blott en af dem blifvit till
Riksdagstractamente anmäld och uppförd,
men begge icke allenast förrättat verklig
tjenst, utan ock befunnits hittills oumbär¬
lige, får Utskottet vördsamligen hemstäl¬
la att, för deras disposition, ett ytterliga¬
re Vaktinästare-tractamente måtte beviljas
och anslås, från och med den i sistlidne
Februarii till och med denna dag eller in¬
nevarande månads slut, hvarefter Utskottet
hoppas blifva belåtet med en enda Vakt¬
betjent.
Stockholm den 50 Junii 1825.
N:o 34.
Ankom den 16 Julli XÖ25.
Memorial till Riksens Ständer, med fö¬
reslående af ett nytt Moment vid slu¬
tet af 68 Jf. Regerings Formen.
Med kännedom af de flera vigtiga för¬
delar, som särskildta inom Riket, efter ve¬
derbörligt tillstånd, grundade Verk och
och Inrättningar beredt och vunnit både
åt Staten och sig sjelfva genom en Admi¬
nistration, oberoende af allt annat än In-
i8a Constitutions- Utskottets Betänhanden.
■ I ■
i eressen tern as egna föreskrifter, och nied
©fvertygelsen tillika att Medborgerliga För¬
eningar till allmänt nyttiga företag bäst
skola uppmuntras af den fullkomliga sä¬
kerheten om medlens sjelfständiga förvalt¬
ning, får, i anledning af emottaget förslag,
Constitutions-Utskottet, för den åtgärd 56
RegeringsFormen stadgar, vördsamligen
tillstyrka att, vid slutet af samma Rege-
ringsForms 68 ett så lydande nytt Mo¬
ment må införas ;
”De till särskildta lofliga Verk och In¬
rättningar hörande Medel förvaltas enligt
de grunder och Reglementen, som Dele-
garne sjelfve derom föreskrifva.”
Stockholm den 50 Junii 1825.
N:o 35.
Ankom den 16 Julli 1823.
Memorial till Riksens Ständer, vied fö¬
reslående af ett tillägg i 15 §. Riks¬
dagsordningen.
Hos ConstitutionsUtskottet har en
Riksdagsman af Hedervärda BondeStåndet
föreslagit det tillägg, i 15 §. RiksdagsOrd¬
Constitutions- Utskottets Betänhanden. 183
ningen |att Frelsehemmans-Egare bland-"All¬
mogen måtte blifva berättigade att välja
och väljas till Riksdagsman» och sålunda
äfven skyldige att deltaga i FuIImägtigs-
allöningen.
Då detta förslag 6ynes desto mer grun-
dadt på billighets- och jemlikhets-princi-
per» som, från den stund det tilläts hvarje
Svensk Medborgare att besitta Frälsejord,
denna redan till stor del kommit och tro¬
ligen mer och mer skall komma i Allmo¬
gens hand och då dessutom, för Frelse-
egares intagande i Representationen, något
giltigt hinder ej förefinnes, i en olika jord¬
beskattning, helst, vid Bevillnings-Taxe-
ringarna, Frelsej ordens immuniteter behö¬
rigen considereras, så att ett Frelsehem¬
man, i öfrigt af enahanda godhet med ett
Krono- eller Skattehemman i samma Ortt
alltid uppföres till högre värde, får med
gillande af förslaget, ConstitutionsUtskot-
tet, för den i 56 §. RegeringsFormen stad¬
gade behandling vördsamligen tillstyrka
en så lydande förändrad Redaction af 15
$. Riksdagsordningen :
’’Allmogen i hvart Härad välje, efter
Hemmantalet, till Riksdagsman af Bonde-
Ståndet en, inom Häradet boende och be¬
sutten, Krono-, Kronoskatte-, Frelse- elles
s84 Cons bi tudora-Utskottets Bebcinkcinäen.
Frelseskatte Hemmansegare, hvilken icke
tillförene m. m.”
Stockholm den 50 Juuii 1823.
Utdrag af Protocollet, hållet
uti R. H. S. Constitu-
tions - Utskott den 8
Julii 1823.
S. D. Vid justeringen af Utskottets
Protocoll för den 30 nä^tlidne Junii och
dess Memorial till Riksens Ständer af sam¬
ma dag, med förslag till ändring i 15 §.
Riksdags-Ordningen, uppläste och ingaf
RiksgäldsContoirs Fullmägtigen Jan Erics¬
son ett så lydande Dictamen:
’’Sedan jag, tillika med de fleste af
Hedervärda BondeStåndets utsedde Leda¬
möter i detta Utskott, varit af särskild
tanka emot Utskottets pluralitet i fråga
om tillägg till 15 §. Riksdags-Ordningen
rörande föreslagen Representations-rätt för
Frelsejordegare inom Hedervärda Bonde¬
stånd et går jag nu att vidare förklara och
utveckla motiverna för mina å§igter i det¬
ta ämne.”
”Ge-
Vonstitutions- Utskottets bilänkanden.
”Genom devid 1810 3rs Riksdag emel¬
lan Ständerna ingängna Concessioner blef
val hvarje Svensk Man berättigad, att för¬
värfva och besitta fast egendom och jord^
af hvad natur och beskaffenhet som heldst,
följaktligen äfven Säteri och annat purt
Frelse; men såsom en grundpelare derfö¬
re var äfven denna concession förenad med
det uttryckliga förbehåll för egaren, nem¬
ligen att fastighetens ursprungliga egen¬
skap icke förändrades, utan skulle bibe¬
hållas vid sin natur, med densamma till¬
hörande förmåner och skyldigheter; i följd
hvaraf en utsträckning öfver denna gräns-
linea, till meddelande af andra rättigheten
För Frelse-egare, än den de förut innehafva,
skulle bryta helgden af den grund-be6täm-
melse, som förenämnde beslut åsyftar.”
vJag fasthåller så mycket heldre mitt
omdöme efter denna grundsats, som vid
de förflutna, äfvensom vid denna Riksdag,
i fråga om förslag till ernående af likhet i
beskattning emellan Frelse- och Skatte-
jords-egare, man städse hört åberopas med
hvilken helgd Frelse-egarens Privilegier
vore befästade, samt att en förändring der¬
uti vore stridande emot egande-rätten. År
egande-rätten helig och bör njuta skydd,
hvarföre ej bibehålla den, äfven för $kab-
B i hang till R, -S. Troi, 3: ij* Sami. &4
i86 Constitutions■ Utskottets Betänkanden.
tejordsegaren ? Invändning härvid han gö¬
ras, att sedan besittningen å all slags jord
blifvit oinskränkt upplåten åt alla Rikets
Invånare, hvarigenom Allmogen har rättig¬
het till innehafvande af Frelse- och Säte¬
ri, så eger äfven Allmogen att inom sig
åtnjuta de fördelar, som denna besittnings¬
rätt åtfölja, hvarmedelst de förut existe¬
rade olikheterna tyckas blifvit jemnade,
och" man synes nu hafva kommit till det
rätta ändamålet. — Hvad besittningsrätten
angtr, så medgifver jag förstnämnde upp¬
gift sorn ganska rigtig; men månne deri¬
genom att en Bonde är innehafvarare af
Frelsejord, den öfriga Skattejordsegaren
derigenom fått en lättnad i de bördor, som
åtfölja possession af Skattejorden?— Man
svarar derpå, Nej [ — Olikheterna i jor¬
dens natur och olika beskattning äro de¬
samma, i hvilken hand som heldst; följakt-
Iigen.måste egaren med rättigheter och
skyldigheter göras beroende af jordens
natur, men icke denna af egaren.”
O
”Såsom Ledamot i detta Högloft. Ut¬
skott, vid innevarande Riksmöte, har jag,
då fråga förevar, om åtskilliga Grundlags¬
förändringar, ofta hört åperopas och till-
lämpas 81 > RegeringsFormen, nemligen
att Grundlagsförändringar icke utan i högst
nödvändiga fall böra tillstyrkas. •— Jag
Consbitutions-TJtskottets betänkanden. I87
har äfven hört, att, under öfverläggning
angående förbättring i nu varande Repre-
sentations-rätt, det Riksstånd, som närmast
varit beroende af förändringen, inom sig
sjelft, uppgjort framställningen, om, med
antagandet af förslaget, det kunnat anses
af förutnämnde egenskap ; oell på grund
af allt detta, har jag, som önskat likhet i
princip och handlingssätt, ansett Frelse-
egarens rätt obehöiigt utsträckt, genom en
ny tillstyrkt representationsrätt på Skatte»
mannens lagligt besfästade område; hvar¬
före jag äfven ansett mig pligtig att, så¬
som Representant af BondeStåndet, prote¬
stera emot Utskottets förslag, och får der»
jemte ödmjukeligen anhålla, att denna min
reservation må få åtfölja Utskottets betän¬
kande till Rikets Höglofl. Ständer.”
Och skulle denna särskildta mening,
hvari jemväl Riksdagsmännen Olof Olofs¬
son och Nils Håkansson samt Bancofull-
mägtigen Johan Olsson Longberg instäm¬
de, Memorialet, genom ProtocollsUtdrag,
åtfölja.
Ex 1’rotocollo
J. D. Valerius.
188 C?s>qstituiighs^tJtskottets bttänKanden,
fJjO 36.
Ankora d. 16 Julö 1823.
Memorial till Riksens Ständer, med för-
slag till en ändring i 23 §. Riksdags- *■
Ordningen,
Såsom nyttig och med RiddarhusOrd-
ningen instämmande, får ConstitutionsUt-
skottet, för behandling enligt 56 §. Rege-
ringsFormen, vördsamligen underställa Rik¬
sens Höglofl. Ständer den hos Utskottet
föreslagna ändring, i 23 §. Riksdagsord¬
ningen, att i stället för Orden : ”den efter
Matrikeln första närvarande Grefven,” må
ditsättas: ”den främste närvarande Ledamot
ten enligt RiddarhusOrdningen.”
Stockholm den go Junii 1823.
N:o 37.
Ankom d. 13 Julii 1325.
Memorial till Riksens Ständer, med för¬
slag till upphäfvande af ett tillägg
i 6 morn. I Tryckfrihets För ord¬
ningen.
Stadgandet i 6 mom. 1 §. Tryckfri»
hetsFörordningeu, enligt hvilket de tvän»
Constitutions-Utshottets betänhanden. 183
ne män, som påtecknat namnsedeln och in¬
tygat uppgifternas rigtighet, äro underka¬
stade författare-ansvar, i händelse skriften
Stålås, OGh författarens namn och hemvist
befmnas orätt eller aldeles icke uppgifna,
har, medelst ett vid 1812 års Riksdag god-
kändt tillägg, blifvit i så måtto utsträckt,
att enahanda ansvar åligger Attestanterna,
äfven om Författaren, utan laga förfall,
ifrån Svaromålet uteblifver.
Denna sednare föreskrift synes Con-
stitutions-Utskottet, dels öfverflödig, i be¬
traktande ej mindre af Domstolens rätt,
att använda tvångsmedel för partens in¬
ställande, än af HofCancellerens och hans
Ombuds controlerande och seqvestrerande
magt, dels obillig, såsom fordrande At-
testanternas garanti för en Föifattares fort¬
farande moraliska värde, dels ändtligen
icke väl förenlig med hufvudprincipen för
Tryckfriheten, den att undanrödja all di-
rect eller indirect sensure, alla i förväg
mötande hinder, bland hvilka utan tvif¬
vel bör räknas det beroende, hvari för¬
fattaren nödvändigt måste sättas af de per¬
soners betänklighet, som han anmodar att
namnsedeln påteckna.
Utskottet får således, med anledning
af framstäldt förslag, vördsamligen till¬
styrka Riksens Ständer att; i den ordning
igo Constitutions-Utskottets betänkanden.
56 §. Regerings-Formen antyder, ifrågava¬
rande tillägg, vid 6 Mom. 1 §. Tryckfri-
hets-Förordningen, måtte åter upphäfvas ;
I följd hvaraf meningen komme att slutas
med ordet: ’ Saknades,’' och de öfriga or¬
den: ”eller ock Författaren, utan laga för¬
fall, ifrån Svaromålet uteblefve,” att helt
och hållet utgå.
Stockholm den 8 Jnlii 1825.
N o 58.
Ankom den 22 Julii 1823.
Memorial till Högloft. Ridder skåpet och
Adeln, med utlåtande om Grundlags-
enligheten af en väckt fråga, hvarå
Herr Landt-Mar skalken vägrat Pro¬
position till Remiss.
Af Höglofl. Ridderskapels och Adelns
Protocolls-Utdrag, för den 11 dennes, hvil¬
ket den 15 kommit Constitutions-Utskottet
tillhanda, har Utskottet inhemtat, att hos
Ridderskapet och Adeln Motion blifvit
gjord derom att Riksens Ständer måtte,
uti underdånig Skrifvelse till Kongl. Maj:t
framställa nedannämnda önskningar :
i:o Att Kongl. Maj:t täcktes i Nåder
Constitutions-TJstkottets betunkanäen. igi
tillsätta Ordinarie Stats - Secreterare och
Justitie-Canceller ;
2:0 Att Kongl. Maj.ts Rådgifvare,
enär omständigheterna påkalla åtgärder
mot Utgifvare af Tidningar, måtte i Sina
tillstyrkanden vara tolerante ;
5:0 Att de i Sina tillstyrkanden måtte
sorgfälligt respectera gränsen, som Lag¬
stiftningen uppdragit emellan Domare-
magten och den Administrativa ;
4:0 Att de i sina tillstyrkanden af
utgifter till allmänna behof, måtte i akt¬
taga den nogaste hushållning med Statens
medel, samt, i afseende på dessas disposi¬
tion och redovisning, hvad Grundlagen
och Riksens Ständers beslut föreskrifva ;
A hvilken motion Remiss begärts till Con-
stituiions-Utskottet; Men att, då Herr
Grefven och Landt-Marskalken ansett Mo¬
tionen icke öfverensstämma med 107 §.
Regerings-Formen, utan innefatta en åt¬
gärd , som syntes medföra ett tillägg uti
berörde §., och sålanda icke vore till for¬
men med Grundlagen enlig, Herr Landt-
Marskalken, enär Grundlagarna borde jem¬
likt 83 §• Regerings-Formen, efter deras
ordalydelse i hvarje särskildt fall tilläm¬
pas, och ej linge på annat sätt, än i 81
iQ2 Con^titutions- Utskottets betänkande^.
och 82 §. $. stadgadt är, förändras eller
tolkas, icke heller funnit sig kunna med¬
dela Proposition å Remiss till Constitu-
tions-Utskottet: hvadan och som en slik
Proposition dock blifvit af Ridderskapet
och Adeln yrkad, öfverläggningen, i stöd
af 55 Riksdags-Ordningen, förklarats
hvilande, och frågan förvisats till Consti-
tutions-Utskottet, med förelagd åtta dagars
tid, hvarinom det egde att öfver densam¬
mas stridighet eller enlighet med Grund¬
lagen sig utlåta.
Utskottet, som tillika erhållit den
underrättelse och upplysning, att Ridder¬
skapet och Adeln, den ii i denna månad
beslutit, det borde alla de, i Utskottets
Memorial, angående Stats-Råds Protocol-
lens fulländade granskning, enligt 107 Jf.
Regerings-Formen, anmälde anmärknings-
puncter förfalla, och Utskottets yttrande,
rörande de i slutet af Memorialet upp¬
tagna särskilda omständigheter, läggas till
handlingarna, samt att icke dess mindre
förevarande, just samma dag, väckta motion
varit omedelbarligen föranledd af sjelfva
Betänkandets innehåll, får nu vördsamli-
gen tillkännagifva sin mening i detta grann¬
laga och vigtiga ämne, med förklarande,
att det, till en början, tror högst nödigt
att
Constitution$’Vtshottets Betänkanden. 193
att härvid anbringa en tydlig åtskilnad
emellan princip och form.
Under hänsigt till den förra, eller
frågans väsendtliga föremål och inre egen¬
skap, linner Utskottet, för sin del, klart
och obestridligt, att Riksens Ständer, en¬
ligt 6o §. Riksdags - Ordningen, ega till
Kongl. Majit i underdånighet framföra
Deras allmänna önskan, i hvilket ärende
som heldst; att det i hvarje Constitutionel
Stat måste utgöra en af Nationens första
och heligaste rättigheter, att med dess å-
liggande vända sig till en Faderlig och
välviljande Styrelse; att den i nyssnämnde
§. förekommande hänvisning, till 89 §.
Regerings-Formen, mindre åsyftar ämnet*
än sjelfva framställningens beskaffenhet,
samt att följakteligen Riksens Ständer, äf¬
ven från Constitutions-Utskottets utlåtan¬
den, kunna hemta anledning till underdå¬
niga önskningar, så framt dessa genom sin
natur, medgifva den pröfning till Nådigt
afseende, som sittnämnde åt Konungen
efter Stats- Rådets hörande uttryckligen
förbehåller.
Beträffande åter motionens form, eller,
tå till sägandes, yttre gestalt, linner Ut-
Bihang till R, S, Brot, *>:dje Sami. 25.
194 Constitutions• Utskottets Betänkanden.
skottet sig böra deremot hufvudsakligen
erinra:
1:0 Att motionen, ehuru afsöndrad
och isolerad, likväl ej innefattar en ny
fråga, utan endast sådana äldre, hvilka
förut blifvit dels af Grefve C. F. Horn,
dels af Riksens Ständers Stats-Utskott, en*
ligt 29 §. Riksdags - Ordningen, väckta,
samt af Utskottet behandlade och utredde,
och att således väl återremiss kunnat ega
rum, med rättighet för hvarje Ståndets
Ledamot att föreslå, och för Ståndet att
sedermera besluta lämpliga modificationer
af Utskottets betänkande i dessa delar, men
att, å andra sidan, 44 §• Riksdags-Ordnin¬
gen icke synes medgifva ny Remiss af Ä-
renden, som redan kommit under samtliga
Riks-Ståndens öfverläggning och hos Rid-
derakapet och Adeln blifvit afgjorda.
2:0 Att motionen, i dess närvarande
skick, innebär, icke så mycket ett önsk-
ningsmål, som fast heldre dertill omkläd¬
da, eller indirecta anmärkningar; att ett
sådant återväckande af förfallna anmärk-
nings-puncter icke tyckes stå väl tillsam¬
man med rätta ordabegreppet af 76 §.
Riksdagsordningen, samt att det åbero¬
pade exemplet från förra Riksdagen här
icke quadrerar, emedan de då framstälda
Constitution$-Utssottets Betänkanden. 195
underdåniga önskningarna, om Statens o-
beroende af särskilda penningeverks min¬
dre försigtiga administration, icke föran¬
leddes af någon anmärkning, utan af en,
genom brist på fullgiltig grund till den¬
samma nödvändig anmälan;
3:0 Att de nu föreslagna önsknings-
momenten, åtminstone tre bland dem, väl
äro adresserade till Konungen, men dock
egentligen rigtade mot Rådgifvarne, samt
att, genom en underdånig Petition, hvil¬
ken, sträckt utöfver den i 89 §- Regerings-
Formen uppdragna gräns, hade till före¬
mål Riksens Ständers önskan om uppfyl¬
landet af Stats-Rådets pligter, och således
en påminnelse om ouppfylda, Nationen
skulle af Konungen personligen fordra den
garanti för Hans Rådgifvares handlings¬
sätt och den controle på deras åtgärder,
som Stats-Författningen uteslutande lem-
nat åt Lagens och Opinionens förenade
magt.
På dessa skäl tväkar ej Utskottet att
vördsamligen yttra atti efter dess tanka,
den väckta frågan, hvarå Herr LandtMar-
skalken vägrat Proposition till Remiss, va¬
rit till formen icke enlig med Grundla¬
gen, och att fördenskull Herr LandtMar-
skalkens vägran dermed instämt.
Stockholm den 17 Julii 1823.
äg6 Censtitutions■ XJtshottets Betänkanden.
N:o 59.
Ankom den 22 Julii i825-
Memorial till Högloft. Ridderskapet och
Adeln, med närmare upplysning örn
innehållet af en Anmärkningsskrift.
Till följd af Högloll. Ridderskapets
och Adelns anmodan, genom Protocolls-
IJtdrag under den 11 dennes, får Consti-
tutions - Utskottet vördsamligen meddela
närmare upplysning, om innehållet af nu¬
mera aflidne Grefve C. H. Posses till Ut¬
skottet inlemnade Skrift, med uppgifven
anledning till Anmärkning mot Hans Ex-
cellence StatsMinistern för Utrikes Ären¬
dena, Herr Grefve von Engeström.
Då af sjelfva Remissen, inrättad efter
TVTotionairens egna ordalag, befinnes att
Anmärkningen är ensamt rigtad mot be-
mälde Hans Excellence, torde sådant icke
behöfva ytterligare styrkas medelst fram¬
läggandet af hela den vidlyftiga Skriftens
innehåll. Det synes härvid göra tillfyl¬
lest, att uppgifva dess väsendtliga bestånds¬
delar, dessas ordning i uppställningen och
ändtligen, i utförlighet, conclusions-resul-
tatet.
ConstitutionsUtskottets Betänkanden. igj
Till en början anmäler Författaren,
att han i Ridderskapets och Adelns Ple¬
num den 5 nästlidne Junii, upplysningsvis
omnämnt Hans Excellence Herr StatsMi-
nisterns ifrågavarande åtgärd, men blifvit
af Herr Grefven och LandtMarskalken er¬
inrad, om föreskriften i 90 Regerings¬
formen, och hänvisad, enligt 29 J). Riks¬
dagsordningen till ConstitutionsUtskottet.
Han yttrar derefter sin mening om rätta
förståndet af förstberörde §. och utreder
skälen, hvarföre han heldre velat inför
Ståndet framställa ett öppet omdöme, än
hos Utskottet insinuera en dold anklagel¬
se ; Han skildrar vidare, under allmänna
synpuncter, Administrationens förmenta fel¬
steg under den nästförflutna tiden och
bland annat det missbruk att, genom, fö¬
redragandes enskildta Handbref, utfärda
Kongl. Majrts beslut. Just detta missbruk,
fortfar Författaren, utgör föremålet för
hans anmärkning, hvilken han dock ut¬
tryckligen inskränker till Hans Excellence
Herr StatsMinistern för Utrikes Ärendena,
såsom den der längst och oftast, användt
ett slikt Expeditionssätt. Han andrager
härpå några äldre Facta, alla, utom ett,
tillhörande förra Riksdagars granskning,
och slutar med följande ord :
”Jag anför blott dessa mest notorisk^
ic)8 Constitutions-Utskottets Betänkanden.
Exempel i förbigående, för att visa det
Hans Excellence ej saknat varning och
anmaning, att ställa sig Grundlagen till
efterrättelse, och dock har Hans Excellence,
under loppet af sistliden Höst gifvit ett
ännu färskare Exempel på sitt sätt att för¬
stå 58 §. Regeringsformen och sitt nit
att ställa sig densamma till efterrättelse.
Det är detta, hvars tillfälliga omnämnan¬
de under discussionen hos Ridderskapet
och Adeln, den 3 dennes, gifvit anledning
till förevarande anmärkning, och som nu,
här bilagdt, åberopas lill stöd och bevis
för densamma. Det består af ett Circu-
lair-Handbref från Hans Excellence till
Konungens Befallningshafvande, rörande
särskildta föreskrifter i afseende på Utländ¬
ske Resande, och hvarigenom vissa främ¬
mande Nationers Resande privilegieras att
inkomma i Riket, utan att vara underka¬
stade de betydliga hinder och svårigheter
som andra. Det vore visst mycket att
anmärka mot sjelfva innehållet af denna
Författning, men jag fäster mig blott vid
dess Fonn, såsom ojemnförligt vigtiga-
xe.” m. m.
Stockholm den 18 Julii 1823.
Constitutions-Vtskottets Betänkanden. 199
N:o 40*
Ankom den 22 Julii 1823»
Memorial till Riksens Ständer, med för¬
slag till ändring i 4 och 5 mom. 14
§. Riksdags Ordningen.
Till försäkrande af en nödig fulltalig¬
het i Wallof!. BorgareStåndets redan nog
inskränkta och, genom sjelfva Grundlagens
stadgande, ännu mer inskränkbara Perso¬
nal, äfvensom till bestämmande af rätta
tiden, hvarifrån detta Stånds Representan¬
ters valbarhet må beräknas, får, med an¬
ledning af emottaget förslag, Constitutions-
Utskottet, för den i 56 §. RegeringsFor-
men anvisade åtgärd, vördsamligen till¬
styrka följande förändringar i Redactio-
nen af 4;de och 5:te Momenten 14 §.
Riksdagsordningen :
”4:0 Götheborg sände Tre egna Full-
mägtige ; Städerna af första Classen, hvar¬
dera Två; De af andra Classen, med rätt
att ställa Två, hvardera minst En, samt
Städerne af tredje Classen, äfvensom Falu
Bergslag hvardera En Fullmägtig. Städer-
derne af de öfriga Classerna ege att sän¬
da hvardera En Fullmägtig, dock med
rättighet att förena sig, Två, högst Tre,
200 Cotistitutions* Utskottets Betänkanden.
om en Person, hvilken dock mäste vara
till Riksdagsman vald för en af dessa Stä¬
der, der han sjelf Magistratsperson eller
Borgare är. RiksdagsFuIlmägtig för Stad
af tredje Classen må jemväl kunna tillika
emottaga fullmagt för en annan Stad af
lägre Class.’’
”5:0 Ingen må för Städerna till Riks¬
dagsman utses, som icke minst Tre år fö¬
re den dag* hvartill Riksdagen blifvit på¬
lyst, varit Magistratsperson eller Borgare
i Staden, ej heller för Falu Bergslag nå¬
gon, som icke lika tid varit derstädes
brukande Bergsman ; Och beräknes denna
tid, för Magistratsperson och Borgare,
från Tjenste- eller BorgarEdens afläggan-
de, samt för Bergsman, från den dag, då
han, genom GrufveRättens beslut, blifvit
till Bergsbruks idkande berättigad.’’
Stockholm den 18 Julii 1823.
N:o 41*
Anbom den 22 Julii 1823.
Memorial till Riksens Ständer, med före¬
slående af ett nytt 6:te Moment i
14 §. Riksdags Ordningen.
Sedan hos ConstitutionsUtskottet blif¬
vit återväckt frågan om Ofrelse Bruks-
Egares
Constitutions-Utskotteés Betänkanden. 201
Egares samt pä Landet bosatta Manufac-
turisters och Fabriks-Idkares intagande i
Wallof!. Borgar-Ståndets Representation ,
fär, med särskildt afseende å dessa sednare,
Utskottet, för den behandling 56 §. Rege-
ringsFormen stadgar, vördsamligen öfver¬
lemna och tillstyrka det förslag, att i 14
§. Riksdagsordningen må införas ett nytt
6.te Moment af följande lydelse:
”6:0 Ofrelse Manufacturister och Fa¬
briksidkare på Landet vare berättigade,
att Jorena sig med narnaaste Stad, för att
der, i mån af erläggande Stads-afgifter,
deltaga i Riksdagsmanna-valen, och jem¬
väl sjelfve kunna till Fullmägtige för Sta¬
den väljas, sedan en så beskaffad förening,
minst tre år före den till Riksdagens öpp¬
nande utsatta dag, oafbrutet egt rum.”
Stockholm den 18 Julii 1823.
Bihang lill R. S. Brot. freijt Sami. 26.
toft Constitutiom-Utskottets Betänkande».
N:o 42.
Ankom den 22 Julii 1823.
Memorial till Riksens Ständer, med före¬
slående af ett nytt ^j;de Moment i
14 §■ Riksdagsordningen samt deraf
härflytande smärre ändringar i dess
17, 19 och 22 Jf. jf.
*
DS, tinder innevarande Riksdag, frå¬
gan om Ofrelse BruksEgares samt på Lan¬
det bosatta Manufacturisters och Fabriks-
Idkares intagande i Wällofl. BorgareStån-
det blifvit hos ConstitutionsUtskottet åter-
väckt, har, under erkännande af den bil-
lighets-princip, hvarpå dessa begge Med¬
borgare* Classers inträde i NationalRepre-
sentationen sig stödjer, Utskottet likväl,
med afseende å de förstnämnde eller Bruks-
Egarne, funnit att det, vid sista Riksdag
projecterade, men af Riksens Ständer nu
icke bifallna stadgandet tarfvade, dels en
större fullständighet, dels några väsendtli-
ga jemnkningar, i hvad som angår uppgö¬
randet af Representations-grundema, orten
och sättet för Valförrättningen, bestäm¬
mandet af vissa Val-district, och tydliga
föreskrifter om tidberäkningen för Val¬
barheten.
ConssituUons-Utshottets Bctänkanden. 203
Det är med iakttagande af sädana nö¬
diga tillägg och Modificationer, som Ut¬
skottet, för den i 56 §. RegeringsFormen
stadgade behandling, får till Riksens Stän¬
der härmedelst vördsamligen öfverlemna
följande förslag till ett nytt eller 7:de
Moment i 14 Jf. «f Riksdagsordningen:
7:0 ”Utom Fahlu Bergslag, ege dock
de öfrige Bergsbruken, hvarunder inne-
begripas alla af Styrelsen öfver Bergver¬
ken priviligierade Inrättningar till föräd¬
ling af MineralRikets producter, att inom
sig till BorgareStåndet utse Sju Fullmäg-
tige, som ej till annat Riksstånd höra,
och ej någon beställning i Rikets tjenst
innehafva, och hvarvid, med förbehåll af
den i 18 §.: alla Christna Trosförvandter
tillerkände valrätt, i öfrigt ingen må väl¬
ja, om han ej valbar är. Med valen för-
hålles sålunda, att Styrelsen öfver Berg¬
verken bör, när Riksdag inträffar, uppgö¬
ra grunderna för denna Representations¬
rätt, efter värdet af förra årets tillverk¬
ning, beräknadt, för Jerntillverkningen,
efter det för Hammarskatte-Jernet årliga
bestämda pris, och för annan tillverkning,
efter det medelpris, hvartill Kongl. Maj:t
och Kronan försäljer den deraf in natura
utgående tionde eller skatt, samt, i fall
någon af dessa förädlingar icke akalla
204 Constitutioiis-TJtskoktets Betänkanclen.
kunna hänföras till någotdera värdet, efter
det i Hufvudstadén allmänt gångbara pris.
Sedan summan af alla tillverkningarnes
sammanräknade värden härigenom blifvit
utrönt, samt huru stort värde, i följd der¬
af, svarar mot en Fullmägtig, fördelen
Bergsbruken i Sju WalDistrict afpassade
efter Orternas läger, och så att i det när¬
maste ett, på tillverkningsvärdet grnndadt,
mot en Fullmägtig svarande röstetal må
inom hvarje WalDistrict linnas. Walen
skola ske inför den Magistrat inom Wal-
Districtet, som Styrelsen öfver Bergver¬
ken, genom KonungensBefallningshafvande
i Länet, derom anmodar, och å den dag,
som för hvarje WalDistrict af samma Sty¬
relse härtill utsattes, och genom dess för¬
sorg inom Districten allmänligen kungö¬
res; Börande Styrelsen tidigt före valet
låta tillställa den inom hvarje District
valförrättande Magistraten behörig längd
öfver alla inom Districtet valberättigade,
samt hvars och ens röstetal, utfördt i Riks¬
daler, efter tillverkningsvärdet: Och må
ingen å denna längd upptagas, som icke,
minst tre år före den dag, då Riksens
Ständer, enligt Riksdagskallelsen, skola
sammanträda, varit Bruksegare i Riket,
eller der idkat annan sådan näring, som
hörer till förädlingen af Mineral-Rikets
producter. D© väljande, som genom före¬
Constitutions-Utskottets Eetänkanden. 205
nämnde kungörelse till Walförrättningen
kallas, afgifVe sina röster, efter Biksdaler-
talen af deras tillverkningssummor, antin¬
gen personligen, eller medelst befullmäg-
tigade Ombud, men alltid med slutna sed¬
lar, så beskaffade, som i 71 Jj. stadgas:
Och röste hvarje väljande blott på En i
Districtets Wallängd uppförd Person, hva¬
dan ock denna Längd bör före Walet till
de väljandes efterrättelse, uppläsas.”
Om detta förslag gillas, uppkomma
deraf i xy:de, i9:de och 22:dra §. §. några
smärre ändringar joch tillägg, hvilka Ut¬
skottet således får, i sammanhang härmed,
uppgifva:
§• 17.
I sista puncten af 2:dra Momentet
efter orden : ”För BorgareStåndet af Ma*
gistraterne införas : Och hvad särskildt be¬
träffar Bergsbrukens Fullmägtige af de tjen¬
stemän som Bergsutskylderna upptaga, samt
för BondeStåndet m. m.”
§• *9-
I sista puncten, efter ordet: ”öfver¬
sända” tillägges: Öfver de val till Riks«
2o6 Cortstitutions Utskottets Betänkanclert.
dagsman för Bor gare St An det, som inför vis¬
sa Magistrater af Bruksegare anst ali as,
ma besvär jemväl anjoras bos Konungens-
Befallningshafvande i det Län, der valet
blifvit förr ätt adt. Klagomål öfver Riks¬
dagsmannaval ra. ra.”
§. 22.
I förra puncten, efter orden: för Bor¬
gareståndet ifrån N. N. Stad, intages :
”eller frän Bergsbruken inom N. IV. IVal-
District, för BondeStåndet m. m.” samt i
sednare puncten, näst efter den mening,
som handlar om Fullmagterne för Preste-
Ståndet; "BorgareStändet, för Städerna af
Magistraten och Äldste; för Bergsbruken af
JValförrättande Magistraten inom hvarje
District, och för Fahlu Bergslag af Gruf-
veRätten m. m.
Stockholm den 18 Julii 1823.
Constitutions• Utskottets betänkanden. 207
N:o 43.
Ankom d. 22 Julii 1823.
Constitutions och Stats Utskottens Memo¬
rial till Riksens Ständer, med utlå¬
tande i anledning af gjord Motion,
om beredande af tidigare anstalter
till tryckning af Uppgifter öfver
hvilande Grundlags frågor.
Under den 25 sistlidne April har
Högloft. Ridderskapet och Adeln behagat
lill Constitutions- och StatsUtskotten ge¬
mensamt Remittera en af Grefve C. G.
Spens gjord motion, att, för beredande af
en tidigare tillgång på tryckta Uppgifter
öfver hvilande Grundlags-ÄndringsFörslag
vid kommande Riksdagar, Redactionen af
sådana Uppgifter måtte åt RiddarhusCan-
celliet uppdragas, samt, genom dess för¬
sorg så tidigt före Riksdagen till trycket
befordras, att utdelningen deraf kunda
ske vid Polletternas, eller ock vid Grund-
lags-exemplarens uttagande.
ConstitutionsUtskottet finner väl icke
skäl att styrka till bifall af motionen i
det hela, enär den föreslagna anstalten
icke emellan Riksdagarna påkallas af ett
208 Constitutions-Vtskottets betänkatiden.
behof, som först under Riksdagen inträf¬
far ; men det tror sig deremot böra vörd-
sarnligen hemställa, om icke Riksens Hög-
loll. Ständer läcktes förordna, att uppgif¬
ten å hvilande Förslag till Grundlagsän¬
dringar må, genast vid hvarje Riksdags
början, genom ConstitutionsUtskottets för¬
sorg, redigeras och till trycket befordras,
i hvilket fall RiksStåndens Cancellier tor¬
de förständigas att förut hafva från Pro-
tocollen sammandragit och efter Riksda¬
gens öppnande, så snart Utskottet blifvit
organiseradt, tillställa dess Cancellie alla
nödiga upplysningar.
StatsUtskottet, till hvars åtgärd mo¬
tionen Remitterats, i afseende på anvisan¬
det af medel till kostnadernas bestridan¬
de vid tryckningen af den föreslagna
Uppgiften, anser åter, då i händelse Con-
stitutions - Utskottets meddelta yttrande
skulle af Riksens Ständer gillas, nämnda
trycknings-arbete ej före Riksens Ständers
nästa sammanträde kommer i fråga, något
utlåtande i ämnet, från Stats-Utskottets
sida, nu icke erfordras.
Stockholm den 21 Julii 1823.
N:o 44.
Constduiions-Vtskotbcts betänkanden, 20$
N:o 44.
Ankom den 1 September 1825.
Memorial till Riksens Ständer, i anled¬
ning af BorgareStåndets återremiss
på Utskottets förslag till ett 7 Mo¬
ment i 14 §. Riksdagsordningen»
ConstitutionsUtskottets, d. 18 nästlid-
ane Julii under N:o 42> aflåtna förslag till
ett nytt eller 7;de moment i 14 §. Riks¬
dagsordningen , samt deraf härilytande
smärre ändringar och tillägg i dess 17, 19
och 22 §. §. har från Wällöf!. Borgare-
Ståndet, enligt ProtocollsUtdrag af den 2
cch 5 dennes, blifvit återremiteradt, med
åtskilliga såsom Ståndets gemensamma tan¬
kar godkända anmärkningar och yrkanden,
nemligen:
1:0 Att, med afseende å det antal Le¬
damöter, hvaraf BorgareStåndet utgöres,
och enär vanligen inom samma Riksstånd
icke saknas personer, interresserade i Bruks-
sörelsen, WalDistrictens antal borde ned¬
sättas från sju till fern, oberäknadt Fahlu
Bergslag;
Bihang till B. S. Pn»t, Sami, éf.
ilo Constitutions-Utskottets betänkanden.
2:0 Att, då Bruksegare, hvilke ej äro
Frelsemän, Prester, Borgare eller Ämbets¬
män, eller hört till någondera Classen,
måste anses såsom Jordegare eller Bönder,
men den Projecterade redactionen synes
föranleda derhän att ingen Bruksägare kan
för giltig Biksdagsman antagas, om icke
han är eller varit Borgare, eller ock varit
Frelsemän, Prest eller Ämbetsman, ordala¬
gen: ”sorn ej till annat Riksstånd höra”
måtte förändras till dessa, ”sorn ej äro
Frälsemän eller Prester.”
5:0 Att, till förebyggande af den slut-
satts att, vid WalDistrictens indelande, så¬
dana Bruk äfven skulle komma i beräk¬
ning, hvilkas egare icke tillagts represen¬
tationsrätt i BorgareStåndet, föreskriften
härom må sålunda styliseras: ”Sedan sum¬
man af alla tillverkningarnas sammanräk¬
nade värden blifvit utrönt för de Biuk
och Inrättningar, som innehafvas af till val
berättigade personer, samt huru stort vär¬
de, i följd deraf, svarar mot En Fullmäg-
tig, fördelas dessa personers Bergsverk-
andelar, m. m.” samt
4:0 Att dels ingen Bruksegare måtte
väljas, som icke är mantalsskrifven inom
WalDistrictet, dels något stadgande vidta¬
Constitutions-Utskottets betänkanden. 211
gas, till förekommande af en och samma
persons väljande till Riksdagsman, antin¬
gen som Borgare och Bruksidkare, eller
som Bonde och Bruksidkare.
Till förnyadt utlåtaode i detta ämne,
får, hvad främst angår irsta Anmärknings-
punkten, Utskottet hos Höglofl. Ridder-
skapet och Adeln, Högvördige PresteM.ån-
det och Hedervärda Bondeståndet vörd-
samligen hemställa, om icke, då frågan om
nedsättning i antalet af Fullmägtige och
WalDistrict för Bergsbruken egentligen är
en opinionssak, bemälde Resp. RiksStånd
desto heldre täcktes foga sig efter den i-
nom BorgareStåndet härutinnan rådande
och, enligt hvad flere dess Ledamöter i
Utskottet upplyst, nästan enhälligt yttrade
mening som dennas samfällda antagande
torde blifva ett vilkor för Bruksegares in¬
träde i Ståndet; Och föreslår, i slikt af¬
seende, Utskottet att, i stället för orden :
”Sju Fullmägtige, Sju WalDistrict,” må
införas: ”Feni Fullmägtige, Fem Wal¬
District.
Den af Wällofl. Borgareståndet under
2:dra punkten äskade redactionsjemkning,
tror Utskottet icke vara fullt lämplig, af
det skäl att, om endast Frelsemän och Pre-
21* Constibubions-Utskottcts betäiikandert'.
ster uteslötes, verklige Borgare och förut
representerade Jordegare af Allmogen dy¬
medelst kunde komma att väljas i dubbel
egenskap, eller tillika såsom Bruksidkare;
Och Utskottet tillstyrker fördenskull vörd-
samligen bibehållandet af dess uppgifna
redaction, hvilken, i mer generela bestäm¬
melser, synes ej otydligt innefatta valens
åsyftade inskränkning, inom en hittills ej i
StåndsRepresentationen upptagen Medbor-
gareClass, en afskild, fastän integrerande
del af BorgareStåndet.
Enär, hvad 3:dje punkten beträiFar,
Utskottet i allmänhet föreslagit att ”ingen
må välja, om han ej valbar är,” förmodar
Utskottet att, vid närmare öfvervägande,
Wälloil. BorgareStåndet lärer benäget lin¬
na, att detta stadgande redan innesluter
det önskade tillägget, och således icke
tarfvar en ytterligare amplihcation eller
ordförklaring.
Widkommande ändteligen /^:åe punk¬
ten, så emedan det vilkor för valbarhet,
att vara inom Districtet Mantalsskrifven,
skulle nog mycket begränsa representa¬
tionsrätten, lika vidfästad egendomen som
ägaren, samt då olägenheten af dubbla val
till en och samm* Riksdag tyckpa med
Constitutions-Utssottets betänkanclen. 215
någorlunda säkerhet afböjd genom före¬
skriften att 'Fnllmägtige skola utses som
icke tillhöra annat RiksStånd,” det vill sä¬
ga, icke något annat än BorgareStåndet,
hvilket de, ehuru sjelfve ej Borgare, för¬
medelst valen tillegnas, öfverlemnar Ut¬
skottet vördsamligen till Wällofl. Ståndets
pröfning, om icke berörde anmärknings-
punkt må kunna förfalla.
Stockholm den 19 Augusti 1823.
N:o 45.
Ankom d. 1 September 1823.
ildtmorial till Riksens Ständer, i anledning
af Kongl. Maj ts Aådiga Proposition
om upphörandet af Konungens Två
röster i Högsta Domstolen.
Från samtlige Riksctånden har, genom
ProtocollsUtdrag af den 14 innevarande,
Constitutions-Utskottet erhållit Remiss å
Kongl. Maj ts Nådiga Proposition, om upp¬
hörandet af Konungens två röster i Hög-
fU £oms*ole», gred bifpgadt förslag till
214 Constitutions-Utskottets Betänkandew.
ändring af så väl 91 §. Regeringsformen,
som öfriga dermed gemenskap egande stad-
ganden i nyssnämnda Grundlags 5, 17, 19,
23, och 88 §. §•
Constitutions-Utskottet bör ej dölja,
att inom detsamma någon tveken uppstått,
huruvida icke den Nådiga Propositionen
innefattade två särskildta föremål, dels nem¬
ligen upphäfvandet af Konungens medver¬
kan till Lagskipningen i högsta instansen,
dels förändring af de bestämmelser, som
angå förklaringar öfver Lagens rätta me¬
ning och örn således icke des a ämnen
o7
fordrade att hvart för sig behandlas och
utredas; men då Kongl. Majt täckts i ett
sammanhang framställa dem båda, och då
StatsRådet yttrat sig öfver Propositionen i
ett enda helt, har Utskottet jemväl trott
tjenligast, att i dess vördsamma utlåtande
följa enahanda grunder.
Enär Hans Majit Konungen i Nåder
erbjudit sig att, med försakande af en
Constitutionel rättighet, ytterligare trygga
Domaremagtens oberonde, måste i sanning
de opinionshinder va- a giltiga, som skola
motväga det ovilkorliga uttrycket af vörd¬
nad för dessa höga tänkesätt. Emedlertid
nödgas Utskottet förklara att det ej vågar
Constitutions-Utskottets betftnkcmåen. 215
styrka Riksens Stander till underdånigt bi¬
fall af berörda Nådiga Proposition, och
härvid får Utskottet förnämligast åberopa
Hans Excellence Herr Justitiae StatsMini-
sterns till Protocollet, inför Kongl. Maj t,
afgifna underdåniga anförande, hvaruti
StatsRådets öfrige närvarande Herrar Le-
damötsr instämt.
Deltagandet i Högsta Domaremagtens
utöfning torde visserligen ej böra i all¬
mänhet anses som ett nödvändigt attribut
till Majestätet; ty rättskipningen, betrak¬
tad såsom bokstaflig tillämpning af klara
besvurna Lagar, är redan i sitt ursprung
och genom sin natur så helig, att den
icke behöfver låna styrkan af Monarchens
röst, eller glansen af Hans. Namn. Der
likväl detta personliga deltagande en gång
blifvit i Statsförfattningen införlifvadt, der
det, bekräftadt af gammal häfd, slutligen
inträngt i Constitutionens grundväsen och
i Nationens begrepp, om en efter Lag sty-
raåde Konung, — der synes hvarje för¬
hyrning eller rubbning af de äldre For¬
merna icke nödig, svårligen verkställbar
och må hända i följderna mindre nyttig.
Under omvexlande Styrelsesätt, som
©fvergått än från Souverenité till Råds
Constitutions-Utskottets be tunhem ehn.
Regering, är från denna till modereradt en¬
välde, bibehöll oafbrutet Sveriges Konung
högsta L3gskipningsrätten, oftast utöfvad
efter Hans uppdrag och på Hans vägnar,
men alltid under medgifven beräkning af
Hans röster. vSamma iaktagelse öfverflyt-
tades ock; vid sednaste Regementsförän¬
dringen , till vår lyckliga Constitutionella
Monarchi, utmärkt framför hvilken Stats¬
form som helst, af dessa moget öfverlänk-
ta och sorgfälligt afvägda förhållanden
emellan Verkställande-, Lagstiftande- och
Doma eMagten, hvarigenom de alla sam¬
manlänkas, utan att förblandas. Med ett
ord: Svenska Folket har af ålder vant sig
att se Högsta Lagskipningen i Regentens
hand och att fästa sin säkerhet vid öfver-
tygelsen att Hans beslut äro oåterkalleli¬
ga, just emedan de äro Högsta rättvisans;
Och i synnerhet lärer Menigheten hvarken
lätt kunna eller gerna vilja beröfvas den
enkla, men Sköna tro att Konungen afsa-
ger Guds domar.
<
Ehuru, efter denna vördsamma fram¬
ställning, något annat för Constitutions-
Utskottet ej återstår än att öfverlemna
Ärendet till RiksensStänder, för den vida¬
re behandling 81 §. Regeringsformen an¬
tyder, finner dock Utskottet ej aldeles öf-
Constitutions-Utskotteks bekånkanden. 217
verflödig att, med hänsigt till de i 2
mom. 21 §. samt i 19 och 88§.t. Nådigst
föreslagna ändringar, tillägga att Konun¬
gens veto mot Högsta Domstolen i frågor
om Lagförklaringar, icke tyckes väl för¬
enligt med rättsprincipen och med Ko¬
nungens Egen värdighet, som kräfver att
Hans beslut sedermera ej må af Riksens
Ständer ogillas, att förenämnde frågors
omedelbara väckande inom Högsta Dom¬
stolen tilläfveutyrs skulle medföra, om icke
missbruk, åtminstone farhågor, samt att
stadgandet om prasscriptionstid, inom hvil¬
ken Ständerne torde hafva upphäft gifna
Lagförklaringar, utan tvifvel blefve lidan¬
de till inskränkning af Deras Lagstiftnings¬
rätt.
En ledamots särskildta tanka bifogas
%vördsammeligen.
Stockholm den 21 Augustii 1823.
Bihang till R. S. Trot. 5:eije Sanni. eg.
2i8 konstitutions Utskottets Betänkanden.
Utdrag af ConstitutionsUtskottefs Proto-
coll den Augustii 1823.
S. D. Herr Professorn Doctor Forsell
anförde:
"Sedan Konungen Sjelf, oaktadt hela
StatsRådets gemensamma underdåniga af-
styrkande, i Räder funnit för godt att öf¬
verlemna frägan till Riksens Ständer, så
har jag trott och tror ännu, att det icke
skedt utan stora orsaker, hvilka böra no¬
ga pröfvas både mot och med. De vigti¬
ga skäl, som af Hans Excellence Justitiae-
StatsMinistern blifvit anförda, äro enliga
med min öfvertygelse, och det är icke
min afsigt att frångå dem. Men Svea
Konungs Domsrätt i högsta instancen, så
kär och önsklig för alla Hans undersåtare^
Jtan, efter min tanka, ganska väl stå till¬
sammans med borttagande af de Tvänne
rösterna i Högsta Domstolen, som stadgas
i Regeringsformens 21 §, och hvilka tvän¬
ne Rösters afskaffande äfven tyckes hafva
varit Konungens förnämsta syftemål, enligt
Rubriken af den Nådiga Propositionen.
Konungen, såsom Högste Chef eller Ord¬
förande, kan ju vaka öfver Sin Domstol,
taga kännedom af dess göromål, låta ut¬
färda alla Dess Domar och Utslag i Sitt
Constibutions-TJtskottets betänkandcn. 219
Namn och med Sin höga underskrift eller
under Sitt Secret, samt således alltid vara
ansedd såsom den Högste Domaren för
Sitt Folk, utan att vid röstberäkningar be¬
höfva sättas i jemförelse med Domstolens
Ledamöter, eller i förbindelse att, om de
Mål, hvaröfver röstas bör, taga en lika
noga kännedom, som det åligger Ledamö¬
terna att taga. Stadgandet derom i Grund¬
lagen har alltid förekommit mig ofören¬
ligt med Konungamagtens höghet. Om så¬
ledes 21 §. i Regeringsformen underginge
följande ändring : "Konungen förer ordet
i Högsta Domstolen, så of a han för
godt finner att dess göromål öfvervara.
Alla frågor om förklaringar öfver Lagert
skola hos Konungen cinmälas och Dess
bifall dertill inhemtas, änskönt Han Hl
1 Hogsta Domstolens ofverlaggnmgar der¬
om deltagit,” med bibehållande af allt öf¬
rigt rörande Högsta Domstolens organisa¬
tion, så vågar jag i underdånighet tro att
Konungens Nådiga afsigt bäst skulle kun¬
na förenas med Folkets allmänna önskan,
att dömas af sin Konung. Och jag kan
icke heller annat finna, än att Rikets Stan*
der, genom deras ConstitutionsUtskott, ega
både rätt och förbindelse att i underdå¬
nighet föreslå en modification eller medel¬
väg mellan Konungens Egen yttrade vilja
220 Conskitutions-Vtskottets Betänknnden.
och StalsRådets gemensamma mening, när
denna tillika är hela Folkets.
Äfvenså är jag icke af lika tankar
med Utskottets pluralitet, i afseende på de
ändringar i Grundlagen, som af Konungen
blifvit föreslagne, rörande förklaringar öf¬
ver rätta meningen af oeconomiska Lagar
och Författningar'. Dessa förklaringar sy¬
nas mig böra tillhöra samma Auctoritet,
sorn stiftat Lagarne, nemligen Konungen i
StatsRådet, och jag får således, för min
del, yttra bifall till Konungens Nådiga
Proposition i detta ämne,
Ut Supra.
Ex 1’rotocollo.
. ■ J. D. Valerius.
«
N:o 46.
Ankom d. zo September 1825.
Memorial till Riksens Ständer, med för¬
slag till ändring och omflyttning af
2 mom. 56 §. Re gerings Formen.
Wid närmare jemförelse af 2:dra Mo¬
mentet i 56 §. och 2:dra momentet i 81
Constitubions-TJtskottets betänkanden. 221
Regeringsformen, befinnas dessa Grund-
lagsrum sins emellan stridiga i så måtto
att, då det förstnämnda förbjuder Riksens
Ständer att, äfven i händelse Constitutions-
Utskottet afstyrkt en Konungens Proposi¬
tion, rörande ändring i Grundlagarna, der¬
om vid samma Riksdag besluta, det sed¬
nare åter lemnar Riksens Ständer fritt val,
att antingen genast afslå Propositionen
eller och uppskjuta afgörandet till näst¬
följande Riksdag. För att afhjelpa denna
uppenbara till olikhet eller åtminstone
villrådighet i tolkningen ledande motsä¬
gelse, troligen uppkommen dymedelst att,
vid beredningen af det under 1815 års
Riksdag godkända förslaget tili 2:dra mo¬
mentet af 56 föreskriften i 81 §. blif¬
vit förbisedd, och för att, med återställan¬
det af det äldre stadgandet, tillika gifva
det nyare en mera behörig och af sjelfva
Grundlagen tydligen deri anvisad plats,
har ConstitutionsUtskottet trott lämpligast,
att nyss berörda moment, erforderligen
ändradt och äfven lill redactionen jem-
Itadt, inflyttades i 81 §. redan förut af-
handlande sättet huru med Grundlagsfrå¬
gor bör förfaras; Och Utskottet får såle¬
des, till Grundlagsenlig åtgärd, vördsam-
ligen öfverlemna det förslag att hela 2;dra
momentet af 56 jf. Regerings formen, från
och med orden; ”Frågor om förändringar^’
222 Constitutions-TJtskottets betänkanden.
till och med: ”sorn ofvan sagdt är,” må
uteslutas, och deremot 81 §• Regerings¬
formen erhålla följande lydelse:
§. 81.
”Denna RegeringsForm samt Rikets
öfriga Grundlagar kunna icke ändras eller
upphäfvas, utan genom Konungens och
alla Riksståndens sammanstämmande be¬
slut. Ej må frågor derom uti Ståndens
Plena -väckas, utan anmälas de hos Rik¬
sens Ständers vid hvarje Riksdag valda
ConstitutionsUtskott. Detta Utskott, hvars
pligt det vara skall att Grundlagarna gran¬
ska, ege rätt att hos Riksens Ständer före¬
slå de ändringar deruti, som det anser
högst nödiga eller nyttiga och möjliga att
verkställa.”
”Inkommer till Riksens Ständer Con•
stitutions Utskottet med något förslag till
Grundlag s-ändring, må Riksens Ständer
kunna derom vid samma Riksdag öfver¬
lägga, men icke besluta. Göras i Plena
icke anmärkningar mot Utskottets för¬
slag, hvile det, såsom ett Riksens Stän¬
ders utlåtande, till nästa Riksdag. Göras
åter mot förslaget anmärkningar, förvisas
de, sorn hvarje Riksstånd serskildt för¬
klarar utgöra dess gemensamma tankar,
Constitutions-TJtskottets betänkanäen. 223
till ConstilutionsUtskottet, hvilket åligge
att meningarne i möjligaste måtto till ett
helt utlåtande sammanjemnka, och, om o-
förenliga skiljaktigheter yppats, dem till
behandling hos RiksStånden derjemte an¬
mäla. Sammanstämma nu desse i ett ut¬
låtande, hvile det till nästkommande Stän¬
ders pröfning. Finnas åter något Stånds
tankar i en eller flera delar stridande
mot de öfrigas, och fogar sig ej samma
Stånd efter dem, varde, för slutlig jemnk-
ning, ConstitutionsUtskottet förstärkt till
ett antal af Tjugu personer från hvarje
Stånd, hvilke, genom samfäld omröstning,
med iakttagande af hvad 53 §. Riksdags¬
ordningen, till undvikande af paria vota
stadgar, bestämme Riksens Ständers utlå¬
tande, för att, dymedelst fullständigt be-
redt, hvila på sätt ofvan sagdt är. Öf¬
ver de sålunda till afgörande vid nästa
Riksdag hänskjutna förslag skall då en¬
dast kunna med Ja och Nej beslutas; och
öfverlemna RiksStånden de af dem enhäl¬
ligt antagna förslagen, genom sina Tal¬
män, till Konungen, med begäran att Han
ville Sitt bifall dertill gifva. Konungen
inhemte hela StatsRådets tankar deröf¬
ver, tage sedan Sitt beslut och meddele
Riksens Ständer å Rikssalen Sitt samtyc¬
ke, eller ock de orsaker, för hvilka Han
icke samtycker till deras åstundan."
2*4 Constitutions-TJbskottets Betnnkanden.
”Will Konungen hos Riksens Ständer
föreslå någon ändring i Grundlagarne, höre
han StatsRådet och ölVerlemne sedan sin
Proposition, jemte StatsRådets tankar der¬
öfver, till Riksens Ständer, som genast,
utan att om denna Proposition förut öf¬
verlägga, uppdrage ConstitutionsUtskottet
att sitt utlåtande derom till RiksensStän-
der afgifva. Tillstyrker Utskottet hvad
Konungen föreslagit, hvile frågan till nä¬
sta Riksdag, då Riksens Ständer skola sitt
beslut derom fatta. Afstyrker Utskottet
Konungens Proposition, då må Riksens
Ständer genast kunna antingen denna Pro-
position afslå, eller ock afgöra, att de vilja
öfver densamma å nästföljande Riksdag be¬
sluta; Gällandes i detta fall Tre Stånds
mening och, om r*Va Stånd stadna emot
Två, deras som beslutet uppskjutit. Men
icke må, under någon förevändning, Rik¬
sens Ständer förrän å nästa Riksdag Pro-
posisionen till bifall upptaga. Samtycka
då alla ' tånden till Konungens förslag, he¬
gare de dag att på RiksSalen få Riksens-
Ständers bifall dertill afgifva. Antaga icke
RiksStånden samfält Konungens Proposi¬
tion, vare den afslagen, och aflemne Rik¬
sens Ständer sittafslag, med skälen dertill,
skriftligen till Konungen, genom deras
Talmän.”
”Om
Constitutions-TJtskottets Betänkanden. 2.’5
”Om vid Riksdag, då Grundlags frå¬
gor lagligen kunna afgöras , ytterligare
uppskof föreslås, må det ej ega rum utan
Konungens och alla Fyra RiksSlåndens
sammanstämmande beslut.”
För öfrigt bör Utskottet vörd«amli-
gen erinra, ätt, i fall närvarande förslag
skulle af Riksens Ständer gilias, den af
Utskottet, i Memorial N:o 27, under den
5 sistlidne Junii förslagna citation, i 75
§. Riksdags Ordningen, af Regeriusformen
56 §. kommer att försvinna, och 81 §. att
i stället åberopas.
Stockholm den 3 September 1823,
N:o 47.
Ankom den 20 September 1823-
memorial till Riksens Ständer, med före¬
slående rtf ett tillägg i 37 §. Riks¬
dags Ordningen.
Lagstiftaren, som med utförlig nog.
granhet föreskrifvit Hen ordning, hvarefter
Bihang till R. S. Prut. 3:dje Sami. 29.
226 Constitutions-XJtskottets betänkcmden.
Riksdagsärender böra behandlas inom
RiksStånden, har lika visligen lemnat åt
RiksenStänders Utskott, att sjelfve reglera
sin arbetsmethod, och med afsigt undvikit
att, genom hopade iakttagelse-detaljer, för¬
svåra målens beredning och binda öfver-
läggningarna derom. Emedlertid synes
det sorn skulle ett allmänt stadgande i
denna del, hvilket nu helt och hållet sak¬
nas, blifva både nyttigt och nödvändigt, i
synnerhet till befordrande af ärendenas
jemna gång och till förekommande af o-
lämpliga uppskof; Och i sådant hänseende
får ConstitutionsUtskottet, för den åtgärd
Grundlagen anvisar, vördsatnligen föreslå
att i irsta momentet af 57 §. Riksdags¬
ordningen, näst efter orden: ”med sina
yttranden till Ståndens Plena inkomma,”
följande tillägg måtte införas: ”Och iakt-
tages för öfrigt, att ärenden må i Ut¬
skotten behandlas joå enahanda sätt, soni
i Stånden, så vidt det finnes läjirpligt,
och derest icke annorlunda är uttryckli¬
gen stadgadt."
Stockholm den 6 September 1823.
Constitutions-Utskottets betänkanden, 227
N:o 48.
Ankom elen 20 September i823-
JHemorinl till Riksens Ständer, nied åt¬
skilliga Gr widings-ändrings-Hör slag,
åsyftande RiksdagsArendenas skynd¬
sammare gång.
En i nära Älta Månader fortfarande
Riksdag, som, oaktadt Representanterne#
gemensamma bemödanden och ihärdiga ar¬
betsök, ännu lemnat måhända de vigtiga-
ste föremålen oafgjorda , hav naturligen
vändt ConstitutionsUtskottets betraktelser
på orsakerna till en sådan långsamhet, och
på medlen att i framtiden motverka den¬
samma.
Det torde väl ej böra nekas, att ju
sjelfva Representationens fördelning i Fyra
Kamrar, utan någon diteet inbördes berö¬
ring, och med Utskotten till deras enda
föreningspunct, väsenteligen bidrager att
förtröga Riksdagsangelägenheternas gång;
Men då det hvarken synes rådligt eller ens
möjligt att söka rubba dessa åldriga for¬
mer, som vunnit seclers helgd och allt
djupare inträngt i Statsförfatningens huf-
228 Constitutions- Utskottets Bctnnkanden.
vudgrunder, har ConstitutionsUtskottet ef¬
tersinna!:, cm icke andra utvägar kunde
återstå, för att, under bevarande af Rik¬
sens Ständers samL enskildta Riksdagsmans
rättigheter, och utan sakernas uppoffrande
för behandlingjmethoden, förkorta Sven¬
ska Riksdagarna och minska dermed för¬
bundna, håde för Staten och för Yal-Me-
nigheterne tryckande kostnader Och Ut¬
skottet har snart funnit sig öfvertygadt
att ändamålet åtminstone i någon mån,
skulle ernås genom vissa förändringar i
det arbetssätt och de öfriga reglementa-
riska detalj ier , som dels gammal haFHjj
Hels” äfven Grundlagen sanctionerat.
Föreskriften i RiksdagsOrdningens 24
att allt hvad innom ett Stånd förefaller
och beslutes skall till Protocollet nog¬
grant antecknas, medlör den olägenhet att
vidlyftige discussioner, ofta ej inflytande
på Utslaget, måste ovilkorligen in extenso
upptaga^, Och änskönt Utskottet icke vå¬
gar positift tillstyrka upphäfvandet af öf-
verläggningarnas fullständiga publicitet,
innan RiksStånden samfält medgifvit åhö¬
rares fria tillträde, tror dock Utskottet
det tills vidare böra på hvarje tånd sär¬
skildt bero, att om Protocoliets summari¬
ska eller utförliga redaction, efter omstän¬
digheterna, förordna.
I
Ceris titutions Utskottets betänkanden 22<)
Någon besparing i den nog ansenliga
kostnaden för Stånds- och Utskotts Can-
ceiliernes allönandc , förmodar deremot
Utskottet kunna, utan förändring härutin¬
nan af Q4 §•, erhållas, om blott samma
efterlefves, i hvad den stadgar rörande
vi!koren och liden för vedergällningens
bestämmande.
''ällan skall , enligt ConstitutionsUt-
skottets tanka, en större personal af Leda¬
möter inom Utskotten främja sakernas
lugnare och mognare beredning; Och för
deras skyndsamma afgörande lärer den nä¬
stan alltid blifva hinderlig. Det är ock un¬
der denna åsigt, som Utskottet varit be
tänkt att föreslå en inskränkning af Per
sonalen inom tvänne Utskott, hvilka nu i
Ledamöters talrikhet knapt eftergifva tvän¬
ne bland RiksStånden.
Troligen verkar likväl intet i högre
grad till Riksdagsgöromålens långsamma
gång och fördröjda afslutande, än det all¬
mänt kända och öfverklagade uppehåll,
som, vid Rernisser, åter-reinisser och re¬
servationer, föranledes och gynnas deraf,
att ingen tid finnes utsatt, inom hvilken
en munteligen gjord motion bör i afskrift
till bordet aflemnas, att anmärkningarna
250 Constitutions- Utskottets betänkanden.
mot ett Utskotts betänkande måste i hela
deras utförlighet från det ofta sent juste¬
rade Protocollet utskrifvas, samt att de för
communicationen erforderliga exemplar af
remitterade Memorial eller särskiltda anfö¬
randen aldrig eller sällan af StåndsLeda-
möterne sjelfva besörjas, hvarigenom såle
des CancellieBetjeningens arbete och följ¬
aktligen dess antal nödvändigt ökas. Äf¬
ven i nämnde delar önskade Utskottet att
hafva träffat några tjenliga och fullt an¬
vändbara correctiv, hvilkas behof erfaren¬
heten tillräckligt ådagalagt, och hvilkas
rigtiga val hon ensam kan försäkra.
Efter denna framställning går Consti-
tutionsUtskottet att vördsam ligen föreslå
åtskilliga Ändringar och ti!ligg i Riksdags¬
ordningen , och får derjemte tillstyrka
RiksensStänder det förklarande, att hvarje
förslag, som nu till grundlagsenlig behand¬
ling godkännes, utgör ett särskildt Riksens-
S tänders yttrande, .hvaröfver vid nästa Riks¬
dag må särskilt beslutas.
1:0
Andra Puncten i första momentet af
24 §. styliseras sålunda : "Secr eter oren till¬
hör att öfver discurserna pä sätt hvarje
Constitutions-Utskottets Betänknnden. 251
Stand inom sig finnér tj enliga st, utförligen
eller och summariskt, men öjver besluten
noggrant och fullständigt sammanfatta Stån¬
dets Protocoll, för att sedermera, sä tidigt
det ske kan, in Pleno justeras; äfvensom
att m. m.”
2:0
I 31 §. nedsättes antalet af Bevill¬
ningsutskottets Ledamöter från Fyratio-
Åtta till ”Trettio Sex."
3:0
Likaledes minskas i 34. §. detta antal
inom Allmänna Besvärs- och Economie-
Utskottet till ”'Trettio S-,x."
4:0
I Andra Puncten af 49 §-'S i:sta mo¬
ment, emellan orden: "och afskrift deraf’4
samt ' till bordet allemnas,’’ kommer att
införas: ”senast i nasta Plenum."
5-o
Wid slutet af 49 §• tillägges, såsom
ett nytt eller 4'de moment;
232 Constitutions-TJ tskottets betänhanden,
”När utlåtande frän RiksStånd till Ut¬
skott återremitteras, bår Ståndets Secretera-
re alla Anmärkningarna pundvis och i kort¬
het sammanfatta, jemte hufvud sakliga skälen
derför, och med uppgift af de Ledamöters
namn, sorn anmärkningarna fr,anst ål It eller
b iträ dt hvilket allt, genom just er a dt Pro-
tocolls Utdrag, meddeles Utskottet, da lik¬
väl St änet s Led arnot 111a ega att sin särs il¬
da mev.ina i utförlighet bifoga, såsom i 57
§. stadgadt är.”
6:0
52 §. erhåller följande ändrade Re-
daction:
Utaf alla Memorial och Anföranden,
sorn äro af egenskap att till något Rik¬
sens Ständers Utskott remitteras, skola till
Ståndet ingiftas Två Exemplar, hvaraf det
ena stadnar vid Protocollet, ,och det andra
till Utskottet afgår. Begäres communica-
tion med de öfriga Stånden aflemnas dess¬
utom 7re exemplar, för att dem tillställas."
7:0
Uti första momentet af 57 §. skulle,
i stället. för orden: ”hvilket må Ståndets
beslut
Constitutions-TJtskottets Betänkanden. 233
beslut åtfölja , intagas denna mening;
”hvilket må MedStånden tillställ as, enär han
de får cvmmunicationen och Protocollet nå¬
diga Exemplaren deraf till Secreteraren af-
lemnar
Stockholm den 6 September 1823.
N:o 49.
Anbom den 20 September 1823.
«Memorial till Riksens Ständer, med före¬
slående af tillägg i 14 §• af Instruc-
tion för JustiticeOnibudsmannen.
Genom särskildta Trotocolls Utdrag ,
hvaraf det sista ankommit den i3 nästli¬
den Augusti, hafva högvördige PrästeStån-
det, Wällofl. BorgareStåndet och Heder¬
värda BondeStåndet anmodat Constitutions-
Utskottet, att i 14 §• af Instructionen för
Riksens Ständers Justitieombudsman fö¬
reslå det tillägg att han måtte, dels vid
Bihang till R. S. Brot. $:djc Sami. 30
*34 Constikuiions- Utskottets bet^nhnndem
hvarje Riksdags början tili Constitutions-
Utskottet inlemna jemte de öfver hans Em-
betsförvaltning sedan förra Riksdagen håll¬
na Diarier, äfven sin Embets-berättelse, för
att af Utskottet granskas i hvad som icke
ttllhör LagUtskottets befattning, och dels
för RiksensStänder, då han uppgifver hvil¬
ka af Deras vid sednast förflutna Riksdag
fattade beslut och framförda hemställnin¬
gar af Konungen gillats, utfärdats och till
verkställighet befordrats, tillika anmäla
dem, som icke blifvit i underdäninhet fö¬
redragna eller i Nåder afgjorda.
Då, jemlikt 96 §. Regeringsformen,
JustittiaeOmbudsmannei» hufvudsakligen å-
ligger att vaka öfver Lagarnas efterlefnad
och åtala Domares Embetsfel, samt då, en¬
ligt 100 <§., hans allmänna redogörelse ä-
ger till väsenteligt föremål att utreda Lag¬
stiftningens tillsånd, — ämnen, hvilka syn¬
bart närmare ingå i Lag-Utskottets befat-
ning än i Constitutions-Utskottets, som e-
genteligen fått sig uppdraget, att granska
Grundlagarna och Stats-Rådets Protocoll,
tror, för sin del, Utskottet det vara tjen-
ligast att, ej mindre JustitiasOmbudsman-
nens Embetsberättelse i det hela, än ock
hans Diarier och Registratur, hvilka sed¬
nare handlingar, ehuru af juridisk egen¬
Constitutlons-Vstkottets bctänkandcn. 235
skap, hittils, i följd af 1815 års Riksdags¬
beslut, omedelbarligen aflemnats till Con-
stitutiosUtskottet, må hädanefter ingifvas
till RiksensStänder, för att derifrån hänvi¬
sas till LagUtskottets granskning och ut¬
låtande.
Under hopp att Riksens Högloft. Stan'
der torde täckas gilla dessa Utskottets å-
sigter, får, med iaktagande för öfrigt af
hvad Remisserna innehålla, Utskottet vörd-
samligen föreslå, att, vid slutet af 14 i
JustitiasOmbudsmannens instruction, följan¬
de tillägg måtte, såsom ett nytt moment
införas:
"justitia-Ombudsmannens ofvannämnda
redogörelse samt ärliga berättelser båra ge¬
nast vid Riksdagens början ingifvas, jör
att i tid kunna förvisas till granskning af
Lagdt skottet, dit jemväl, i enahanda ända¬
mål, hans EmbetsDiarier och Registratur
inlemnes; skolandes dessutom jfustiticeOm-
hud smannen, dä hav för Riksens Ständer an¬
mäler, hvilka a) deras beslut och framställ-
gar af Konungen bifallits och utfårdadts,
t ill ika särskilt upptaga dem, sorn i eke b lif-
Q36 Constitutior.s- Utskottets betänknnden.
vit i underdånighet föredragna eller i Nå¬
der afgjorda.”
Stockholm den 6 September 1823.
N;o 50.
Ankom den £o September i823*
Memorial till Riksens Ständer, ined för¬
slag till ändring i 33 Riksdags¬
ordningen.
I sammanhang med det utlåtande, som
under denna dag Constitutions-Utskottet
afgifvit rörande ett tillägg i 14. §. af In-
structioner för Riksens Ständers JustitiaäOm-
budsman, och då nödigt synes att, om
granskningen af hans allmänna redogörel¬
se, med åtföljande handlingar uppdrages
Iliksens ■ tänders Lagutskott, en sådan Ut¬
skottets ytterligare befattning må i Grund¬
lagen stadgas, får, till den i Regerings¬
formen anvisade åtgärd, ConstitutionsUt-
ekottet vördsamligen föreslå att senare Mo-
ConstitntionsUtsliOttets Betänkanclen. 257
mentet i 53 §. RiksdagsOrdningen kunde
erhålla följande ändrade ordalydelse:
”Lagutskottet tillkommer ock att gran¬
ska Justitia - Ombudsmannens vid hvarje
Riksdag af gifvande allmänna rtdogörelse
samt årliga berättelser, äfvensom bans Em-
bets Diarter och Registratur
Stockholm den 6 September 1825.
N:o 51.
Ankom den 25 September 1823.
Memorial till Riksens Ständer, med före¬
slående af tillägg i 7 moni. 1 §. och
4 morn, 2 §. 'Iryckfrihets-Förordnin-
gen.
Enär det stadgande i 7 mom. i §.
Tryckfrihetsförordningen, jemväl i 7 mom.
4 §. åberopadt, enligt hvilket Utgifvare
af Dagblad och Periodiska skrifter äro en-
same underkastade författare ansvar, synes i
258 ConstitutionsUtshottets Betänkanelen.
så måtto obilligt, att, då Pablique Autori-
teter äga rätt att i vissa Allmänna Tidnin¬
gar få sina kungörelser införde, Utgifva-
ren, som ej kan vägra Annoncens emotta¬
gande, likväl måste, i händelse dess inne¬
håll föranleder lagligt åtal, framträde sä-
som svarande Part och plikta för hvad han
ej brutit, har, till beredande af någon
lämplig rättelse härutinnan, hvars nödvän¬
dighet öfver flera inträffade fall vitsordat,
ConstitutiosUtskottet trott sig böra, för
Grundlagsenlig åtgärd, vördsamligen un¬
derställa RiksensStänder det förslag att i
4 mom. 2 §. Tryckfrihetsförordningen må,
efter orden : “Embets- och Tjenstemäns
Relationer, Memorial och Embetsbref,“ til¬
läggas “Samt Kungörelser,“ och i 7 mom-
1 x'1. näst efter orden: “i afseende på an¬
svaret", inflyta följande Mellanmening:
“utom hvad de i 4 t norn. 2 jf. om förmälda
allmänna Embets-handlingar beträffar
na. m.
Ståckholm den 17 September 1823.
konstitutions Utskottets Eetänknnäen, 239
N o 52.
Anborn den 23 September 1823.
Memorial till Biksent Ständer, med för¬
slag till ändring i 65 §. Hegerings-
Formen.
Sedan hos ConstilutionsUtskottet en
Riksdagsman väckt fråga, om så beskaffad
ändring i 63 §. Regeringsformen, att äfven
den större till lyftning vid infallende krig
öfversätta Creditivsumman borde faststäl¬
las till åtgående genom RiksensStänders
RiksgäldsContoir eller det för Riksens Stän¬
der redogörande och ansvariga Werk, åt
hvilket en slik befattning kunde uppdra¬
gas, har ConstitutionsUtskottet, som ej fun¬
nit skäl att utan modiiication gilla och till
Riksens Höglofl Ständers pröfning öfver¬
lemna detta förslag, likväl från detsamma,
jemte Stats- ock BancoUtskottens deröf¬
ver, på anmodan, meddeldta utlåtande,
hemtat anledning att vördsamligen hem¬
ställa, om icke, till undanrödjande i fram¬
tiden af det codstitutionella hindret för en
betydlig eventuel Statsutgifts anvisande på
annat Werk än Riksens Ständers Banque,
hvars säkerhet och credit fordra dess möj¬
ligas'e oberoende af yttre tillfälligheter,
Grundlagsföreskriften hörande Större Cre-
2/jO Constitutions Utskottets Eetänkanden.
ditivets ovilkorliga utbetalning ur Ban¬
quen må upphäfvas, och det följaktligen
ankomma på Riksens Ständer att få hvarje
gång särskildt förordna om så väl fond som
belopp; Och i öfverentstämmelse därmed,
likväl under fortsatt iakttagande af anord¬
ningens deposition i Banquen, såsom det
tryggaste förvaringsrum, får Constitutions-
Utskottet, till Grundlagsenlig behandling,
föreslå följande, blott genom uteslutandet
af några ord och tilläggandet af några an¬
dra, förändrade Redaction af ofvannämnde
RegeringsFormens 65 §.
”Dessutom börti) för oförsedda handel-
ser, tvänne särskilda tillräckliga summor
lif sättas och ansins, dsn ena att vara till¬
gänglig då Konungen, till Rikets försvar
eller andra högst vigtiga och angelägna an¬
nania!, sedan bela StatsRådets tankar deröf¬
ver blifvit inbevitade, finner den vara ound¬
vikligen nödig • Den andra att, vid infal¬
lande krig, af Konungen lyftas, sedan Han
Stats Rådet in Pteno hört och Riksens Stän¬
der sammankallat. Riksens Ständers för¬
seglade och i Banquen deponerade Anordning
å sistnämnda summa må ej förr brytas eller
summan utbetalas, än sedan Riksdagskallel¬
sen blifvit i Hufvudstadens Kyrkor veder¬
börligen kungjord
Stockholm den 17 September 1823.
Constitutions-Utskottets Betänkcmden. 241
No 55.
Anbom den 3 October 1(523.
lHemorial till Riksens Ständer, med före¬
slående af några smärre ändringar
och tillägg i 19 och 22 §. Riks¬
dags Ordningen.
DS, under innevarande Riksmöte sam*
telige RiksStånden antagit och Konungen
jemnväl, medelst Nådig Sanction, bekräftat
det stadgande i RiksdagsOrdningens 13
hvarigenom Rikets begge Universitet oeh
WetenskapsAkademien fått sig tillerkänd
rättigheten att utse Fullmägtige till Hög-
vördige PresteStåndet och då, för fullstän¬
digheten af denna Grundlagsförändring,
tillika erfordras bestämmandet ej mindre
af det forum, der klagomål öfver val till
sådana Riksdagsmän bör upptagas, än ock
af Fullmagternas behöriga lydelse och un¬
derskrift, har ConstitutionsUtskottet funnit
sig ega skäl att, för den i RegeringsFor-
men antydda behandlingen öfverlemna föl¬
jande förslag till några smärre ändringar
och tillägg i tvänne RiksdagsOrdningens
§. nemligen :
Bihang till R S. l}rot. 3:dje Sami. gi
»4* Constitutions• Utskottets Betänkanden.
§• J9*
I sista puncten, nä t efter den mening
som anvisar Forum för besvärs anförande
olver Riksdagmannaval till Bonde- och
BorgareS^ånden , s,kulle samma hänvis¬
nings föreskrift, hvad PresteSiåndet angår,
sålunda styliseras: ’ Klagomål öf er i al
till Riksdagsmän af PresteStåndet ingif-
ves, för Stiften hos Consistorierne, samt
för Universiteten och We ten skaps Ahade-
mie’i hos Konungen; Och följer dervid i
öfrigt lika ordning och enahanda grunder,
sorn här ofvanföre finnas utstakade*’.
§. 22.
Romme att redigeras på detta sätt:
I förra puncten: Fullmagterna böra
a«em «— «— efter föregånget ordentligt val,
N. N. (för PresteStåndet ifrån N. N.
Stift, Universitet eller Akademie") rn. rn.
I sednare puncten: ”Fullmagterne un-
derskrifves : PresteStåndets för Stif ten
och l niversitelen, af vederbö ande Consi-
storier, och för IVetenskeps Akademien,
af dess Frceses". m. m.
Stockholm den 24 September 1823.
Gonstitu-ions- Utskottets betänkandert. *4.5
N:o 54.
Anbom Hen g October 1383.
Memorial till Riksens Ständer, med för¬
slag till en ändring i 13 §. Riks¬
dagsordningen, med afseende å U-
niversitetens Representations rätt,
Enär den dubbla bemärkelsen af or¬
det ”eger’ förekommande i det nyligen af
Kongl. Majit och Riksens Ständer amfält
antagna nya momentet i 13 § Riksdags
Ordningen, möjligtvis kunde föranleda 0-
likhet i tolkningen eller åtminstone vill¬
rådighet dervid får, till meningens be¬
stämmande, och då Representanters ställan¬
de synes för framtiden böra Utgöra en
Universiteten tillerkänd rättighet, icke en
dem ålagd pligt , ConstitutionsUtskottet
för Grundlagsenlig åtgärd, vördsamligen
underställa Riksens Högloft. Ständer det
förslag att, i början af ofvannamnde 13
jfrns sednare Moment ordet ”ege,” må
förändras till : "vare berättigade
Stockholm den 24 September 1823.
244 Constitutions Utskottets Betänkanden.
^" o 55*
Ankom den 3 October 1O23.
Memorial till Riksens Ständer, med för-
slag till en ändring i 13 j). (Riks¬
dagsordningen, för bestämmandet af
Universitetens Representanters val
bar het.)
Det, under innevarande Riksdag, af
Riksens Ständer beslutna och af Kongl.
Majit i Nåder gillade Grundlagsstadgande,
1 kraft hvaraf Upsala och Lunds Univer¬
sitet vunnit Representationsrätt inom Pre-
steStåndet, innehåller bland annat att till
Riksdagsmän skola utses Professorer endas»-
från de Werldsliga Faculteterna. Härige¬
nom äro således de af Theologi ka Facul-
teten från valet aldeles uteslutne, ehuru
äfven inom den Philosophiska linnas Pro¬
fessorer, hvilka tillika kunna väljas som
kyrkoherdar, och en eller annan ytterli¬
gare som Ledamot af WetenskapsAkade-
xnien.
Då emedlertid det synes obilligt att,
i valbarhets vilkoren göra ett undantag
för Professorerne af någon viss Facilitet
och då i öfrigt den lagbestämmelse torde
Constitntions Utskottets Betänkanden. 245
blifva nödig, att inge Andre än verklige
Professorer eller de, sorn i Consistorium
Academicum ega säte och stämma, kunna
Representera för Universiteten , får, till
Grundlagsenlig behandling, Constitutions
Utskottet vördsamligen framställa det för¬
slag att, i sednare momentet af Riksdags
Ordningens 13 §. Orden; ”Tvänne Profes¬
sorer från de Werldsliga Faculteterna”
måtte förändras till; ivänne Ordinarie
Professorer
Stockholm den 24 September 1823.
N:o 56.
Ankom den g October 1823.
Memorial till Riksens Ständer, rörande
några mindre Grundlagsändringar,
föranledda af det inom Gtskotcen in¬
förda omröstningssätt.
Sedan det af Riksens Höglofl. Ständer
antagna stadgandet om votering per Capi-
ta inom Utskotten numera jemväl erhållit
Kongl. Maj:ts Nådiga sanction, och säle-
24.6 Constitutior.s-Utskottets bctänkanden.
des någon omröstning Ståndvis hädanefter
desto mindre kan komma i fråga hos Rik¬
sens Ständers förstärkta Utskott, Nämnder
eller Electorer, som de äfven h i t tils vote-
radt samfält, har ConstitulionsUtskottet
trott GrundlagsRedactionen ej längre böra
öfveiflödigt belastas med upprepandet af
en negatif föreskrift hvars positiva mot¬
sats är försvunnen; och får af sådan anled¬
ning Utskottet, tili Grundlagsenlig åtgärd,
vördsatuligen framställa det förslag, att i
Q dra Momentet af RegeringsFormens 56
§ må uteslutas orden; "icke ejler Stånd
anstäld"; hvarmed Utskottet dock torde
tillåtas den erinran, att i händelse Utskot¬
tets den 3 dennes N;o 4-6, afgifne förslag
till nyssnämnde Moments ändring och
omflyttning s ulle under nästa Riksdag
godkännas, det nu förevarande projectet
kommer, så vidt 56 §. angår, att förfalla;
Att vidare ur RegeringFormens 6g §.
5 puncten måtte åtgå orden ”Och icke
efter Stånd"; Ur 97 §• 2 puncten likale¬
des, och ur 103 §. 2 puncten orden: Och
icke Ståndsvis", samt i 108 Jf. 4 P’moten
meningen; 'utsedda Electorer, som rösta
samfält och icke Stånsdvis’ förändras till;
”utsedda samfält röstande Electorer";
Constitations- Utskottets Betånkanden. 247
Att ändtligen i Riksdagsordningen®
62 1 puncten må uteslutas orden: "Celi
icke StåndsvisI 67 §. 2 mom. 2 puncten,
orden : ' Och icke efter Stund"; 1 64 §. 3
puncten och i 65 §. 2 puncten , orden:
”Och icke Ståndsvis samt i 73 jS-. 2 punc¬
ten orden: "Och icke efter Stånd".
Stockholm den 24 September 1823.
N:o 57.
Ankom de* 3 October i823-
Memorial till Rik~fns Ständer, med för¬
slug till ändring i‘4 morn. 2 §. Tryck¬
frihet slör ordningen.
Som det i näst före sista puncten af
4 mom. 2 § TryckfrihetsLagen förekom¬
mande ordet vite, hvilket dessutom ej rätt
uttrycker hvad man velat beteckna, äfven
derför synes mindre lämpligt, att denna
Grundlag icke bjuder något om vilens,
men endast om böters fördelande och för¬
vandling, får, till den i Regeringsformen
»tadgade åtgärd, Gon6titution$-Ut$kottet
248 Conslitutions-TJ tskottets betänkanden.
vördsamligen öfverlemna det förslag att, i
ofvannänmde moment och punct, menin¬
gen: ”vid vite af Trettio Tre Riksdaler
sexton skillingar”, måtte utgå, och, i stäl¬
let, e ter orden: ”sjelfva hufvudsaken,’ in¬
föras: 'Deri häremot bryter, bote Jr et tio
Tre Riksdaler sexton skillingar
Stockholm den 24 September 1823.
N:o 58.
Ankom den 12 October 1823.
Memorial till Riksens Ständer, med utlå¬
tande öfver Herr C. G Trejfenber gs,
från Ridderskapet och Adeln remit¬
terade, anledning till anmärkning mot
Konungens Rådgifvare i Commando-
mål för arméen.
Uti en, Höglofl. Ridders1 apets och
Adelns Remiss af den 18 nästlidne Sep.
tember åtföljande Skrift, har Herr C. G.
Treffenberg mot Konungen Rådgifvare i
Commandomål för Arméen framställt den
anled-
(Jonstiluiions- Vtskottets betänkanclfn, 249
anledning till anmärkning, att det af ho¬
nom, på nådigaste befallning, under den
1 Mai I ii lött) utfärdad?, ännu gällande
Tjenst g örings Reg leni en te, hvarutinnan, en¬
ligt Ingressen dertill, icke må göras för¬
ändringar, tillägg eller mot bok«tafven
stridande tydningar, bland annat i usta
Delen, 5 Cap. 51 jf. och 10 Mom inne¬
håller: ’’Uti befordringsförslag, till och
tnerl Capitainesgraden, åligger Regements¬
chefen, att i underdånighet föreslå den ef¬
ter tour och Anciennets närmast berätti¬
gade Officer inom Regementet, så vida
C hefen icke har något grundadt skäl mot
dess vidare befordran, i hvilket fall, jem¬
te underdånigt uppgifvande deraf, han fö¬
reslår den sorn dertill närmast är i tour}”
Förmenandes Herr Treffenberg, att sjelfva
föredragningen och tillstyrkandet, i Corn*
mandoväg, af ett stadgande, så nära röran¬
de en kildt Mans rätt i oeconomisk hänsigt,
O '
redan innefattar en öfverträdelse af Före-
skrifterna i 7 och 8 §* §• Regeringsfor¬
men, samt att dessutom bokstafliga tillämp¬
ningen af ofvannämnda Moment gör möj¬
ligt för RegementsChefén att, äfven uran
giltiga skäl, föreslå en yngre, mindre be¬
rättigad, och följaktligen för Medborga¬
ren alt dömas ohörd och till sin vällärd
Éihanfc till å. Prat. tydje Sami.
*5o ConstitutionsUtskottets Betänkanden.
förstöras, emot både lydelsen och andan,
af nyss Åberopade Grundlags 16 §. Hva¬
dan och enär Konungens Rådgifvare i Gom¬
man dom Al således s' ali begått och främ¬
jat de i 106 jf. RegeringsFormen uppräk¬
nade Ofverträdelser, Herr Treffenberg an¬
ser bemälde Ämbetsman böra, jemnlikt sam¬
ma ställas under tilltal af JustitiasOm-
budsmannen inför RiksRätten.
ComtitutionsUtskottet, som på begä¬
ran erhållit del af det inför Kongl. Majit
öfver detta Commandoärende den 1 Martii
16^9 förda Protocoll, har af öfriga, Ut¬
skottet tillika communicerade Handlingar
inhemtat huru som Kongl Majit, “redan
förut, behagat förordna, dels medelst nå¬
digt Bref till samtlige Regements- och
CorpsChefer, dateradt den 20 December
1811» och contrasigneradt af StatsSecrete-
raren för KrigsÄrendena, att 'Cheferne i
alla dädanefter afgifvande förslag till Ca-
pitainer med Compagnie och beställningar
i derunder varande grader, icke finge för¬
bigå någon Officer uti dess egande tour
och ancienneté, om icke de vigtigaste skäl
sådant föranledde, och hvilka då alltid
skulle till Kongl. Maj:ts nådiga pröfning
i underdånighet anmälas,” dels ock, genom
Si jf. i nådig Jnstruction för Inspecteurer
och BrigadGeneraler vid Infanteriet, den
Constitutions Utskottets Betänhattäen, 251
14. Junii 1816, undertecknad af General-
Adjutanten för Arméen, att "uti Befor-
dringsFörslag, till och med Capitaine gra¬
den, vederbörande Cliefer alltid ålåge att
i underdånighet föreslå den efter tour och
Ancienneté dertill närmast berättigade Of¬
ficer inom Regementet, så vida Chefen
icke hade något grundadt skäl mot den-
C» Ö
nes vidare befordran, och, med underdå¬
nigt uppgifvande deraf, föredrogs honora
•n närmast varande, yngre Officer.”
Då utfärdandet af ett Militairt Tjenst-
göringsReglemente, inskränkt till samman¬
dragningen, i ett helt, af spridda, hvar
för sig lagligen meddeldta föreskrifter och
bland annat, af de hvarje Tjenstegrad in¬
om Regementet åtföljande skyldigheter,
utan tvifvel måste tillhöra Konungens o-
medelbara "besörjande, genom Lians Råd¬
gifvare i ComtnandoÄrenden, samt då det
af Herr Treffenberg anmärkta stadgandet
uttryckligen och nästan ordagrant öfver-
ensstämmer med äldre, derföre till grund
lagda, af Kongl. Maj:t, jemväl i StatsRå-
det, fattade och sedermera veterligen icke
åter' al!ade beslut, hvilkas tillkomst och
föremål ej vidare kunna, mot 76 /. Riks¬
dagsordningen, underkastas någon till an¬
svar förbindande granskning, finner Con-
*titntiomUtskottet den sednare, na ifräga-
j’52 Constitutions-TJtskottets Betänkanäen,
satta föredragande och rådgifvande åtgär¬
den, som blott innabär en enkel verkstäl-
lighetshandling, vara, till både ämne och
form, af sådan beskaffenhet, att det yr¬
kade åtalet icke enligt Grundlagen eger
rum,
Stockholm den 8 October 1825,
N:o 59.
/ ' •
Ankom den 12 October 1823.
Memorial till Hedervärda BondeStåndeb,
i anledning af dess återremiss på
utlåtandet öf er Kongl. Maj ts Nådi¬
ga Proposition, om upphörandet af
Konungens två röster i Högsta Dom-
stolen.
Gnnam ProtocollsUtdrag af den 1 näst-
lidne September, ankommit den 29 i sam¬
ina Månad, har Hedervärd** BondeStåndet,
j anledning af framsta!da Anmärkningar,
vid ConstitntionsUtskortets utlåtande, öf¬
ver Kongl. Majus Nådiga Proposition» om
Constitutions-Utskottcts Bctänkanden. 253
upphörandet af Konungens Två röster i
Högsta Domstolen, behagat detta ärende
till Utskottet återförvisa.
Enligt 56 §. RegeringsFormen, kunna
blott sådane, mot GonstitulionsUtskottes
yttranden, i Grundlag frågor, förekomma
anmärkningar, hvilka hvarje hiksStånd sär¬
skilt förklaras utgöra dess gemensamma
tankar, hänvisas till Utskottet, som i slikt
fall bör RiksStåndenr meningar samman¬
jemka och de oförenliga skiljaktigheterna
derjemte till vidare behandling anmäla;
och likmägtigt 81 §-, må, när Utskottet
afstyrkt en Konungens Proposition, om än¬
dring i Grundlagarna, Ri sensStänder äga
att genast antingen Propositionen af lå,
eller och rfgöra att de vilja öfver den¬
samma å nästföljande Riksdag besluta, i
hvilken händelse Tre Månds mening, och,
om Två Stånd stadnat mot Två, deras som
beslutet uppskjutit, är gäliande.
Då nu dels det emottagna Protocolls
utdraget icke uttrycker, att d * deruti in¬
nefattade anmärkningarna utgjordt Heder¬
värda BondeStåndets gemensamma tankar ,
dels och Tre Riksstånd lemnat 1 tskottets
yttrande utan anmärkning och Två bland
dem, nemligen Höglofl, Ridderskapel och
Cä4 Constitutions-TJtskottets betänkanäen.
Adeln ramt Wällofl. BorgareSlåndet till
nästa Ri sdag upp kfutit beslutet öfver
Konungen? iNådiga Proposition, täcktets
Hedervärda IiondeStåndet finna det Con-
stitutionsUtskottet saknar både grund och
tillfälle, att i förevarande mål vidtaga nå¬
gon ändrings- eller jemknings- åtgärd.
Stockholm den 10 October 1823,
N:o 60.
Ankom den 18 October j8*3*
Memorial till Riksens Ständer i anledning
af Två Stånds återr euiisse på 5 te
puncten af Memorialet N o 4-B, med
ändringsförslag, åsyftande Riksdags
Arendernas skyndsamma gång.
Genom ProtocollsUtdrag af den 25
och 30 nästlidne September; har Consti-
tutionsUtskottets, den 6 i shmma Månad,
under N:o 48 afgifna förslag till åt¬
skilliga Grundlags-Ändringar, åsyftande
RiksdagsArendernas skyndsammare gång,
blifvit i 5 te puncten, rörande iakttagel¬
serna vid återremisser, hänvisade till y&
Ccnstitulions-Vtskottets betänkandcn, 255
terligare utlåtande, med de för Respective
RiksStånds gemensamma tankar förklarade
anmäikningar, hos Högloft. Ridderskapet
och Adeln, att sammanfattandet af Proto-
collsL tdraget, öfver de vid ett Utskotts
betänkande gjorda Anmärkningar bör an¬
komma på den inom hvarje Stånd i all¬
mänhet nyttjade Protocollsform och i Wäl-
lofl. BorgareStåndet, att stadgandet, hvil¬
ket nu synes medgifva och påkalla en
dubbel Protocolls uppsättning, fordra' att
närmare förtydligas, hvarjemte detta Stånd
ansett det ofelbart medverka till minsk¬
ning i Riksdag«kostnader , om Ståndens
Protocoll ogh Bihanget dertill hädanefter
ej trye tet in extenso, utan blott i vigti-
gare delar.
Constitutions-Utskottet, som erkänt
de egentliga Anmärkningarnas giltighet,
men likväl ej funnit dem kunna läggas
till redactionens grund för sammanjemnk-
ningar af Resp. RiksStåndens tankar, har
emedlertid från samma Anmärkningar hem-
tat anledning utt, såsom att lämpligare
correctif mot dröjsmål vid återrremisser
expidierande , föreslå bestämmandet af en
Praescriptionstermin derför; Och Utskottet
får således till Riksens Högloft. Ständer
YÖrdsamligen hemställa att det projecter®.
256 Constitutions- Utskottets betänkandeti,
de tillägget, eller 4. de momentet i 49
Riksdagsordningen, må erhålla följande
ordalydelse:
"Nät* utlåtande från Riksstånd tilt
Utskott återremitteras, böra alla anmärk¬
ningar, sednast inom fjorton dagar der¬
efter, meddelas L/tskoitet, genom justeradt
Frotocollsljtdrag, antingen i hela deras
ut förlighet, eller ock af Secretera-
ren pundvis och i korthet sammanfatta¬
de, dock i sednare händelsen, med öppen
rätt för StåndsLedaitiot, att sin sanhilda,
mening in extenso skriftligen, bifoga, på
sätt t 57 § stadgadt är.“
Beträffande åter den inom WälofL
BorgareStåndet tillika yrkade inskränkning
i tryckningen af Ståndens Proto;oll och
Bihanget lill desamma, hvilken fråga, så*
som innebärande en förändring af 59 §.
Rik dagsO;dningen, mi ej kan omedelbar¬
ligen upptages , är Utskottet betänkt, att
härom , med anledning af förut i behörig
väg inkommen motion, särskildt öfverlägga*
Stockholm den 13 October 1823.
N:ö
Constitutiuns* Utskottets betänkanden. 257
N;o 6i.
Ankom d. lfl October 1823.
Memorial till Riksens Ständer, med ytter¬
ligare utlåtande i anledning af åter-
remissens på förslaget, und r N;o
47, till ett lillägg i 37 §. Rigsdags
Ordningen. f
Under den 19 och 30 näsllidne Sep¬
tember lia Fea IJoglufl. Riddeskapet och
Adeln samt Walo fl. BorgareStAndet, med
anniätkningar, sorn särskilt förklarats ut¬
göra deias gemensama tankar, till Consti-
tutions- Utskottet Återremitterat dess uti
Mi-morialet N o 47, den G i nyssnämnde
MAnad afgifne förslag till ett tillägg vid
Usta Momentet af 57 §. Riksdags ordnin¬
gen , med afseende A tillämpningen för
Utskott, af föreskrifterna om RiksdagsÄ-
rendernas behandling inom Siänden.
DA dessa , visserligen grundade an¬
märkningar, egenteligen äro riglade dere-
niv)t att de fall, i hvilka tillämpningen
borde ega rum, icke finnas uti för laget
Bihang till R. S. Prot. tydje Barnh 33
*58 Constitonutis-ZJ t skottets Betänkandcn.
bestämdt utsatta, får, för bristens afhjel-
pande och sill förekommande af misstolk¬
ning, Utskottet vördsamligen tillstyrka
Riksens Högloft. Ständer, att förena sig
om en sä lydande fullständigare redaction
af det projecterade stadgandet:
För Riksdagscirenclens behandling i-
nom Utskott, skall tillämpas hvad 49 §.
om muHgns bordläggning, och hvad i öf¬
rigt 50, 55, 54 och 58 §. §. innehålla.'’
Stockholm den 13 October 1823.
N:o 62.
Ankom dea ig October 1823.
Memorial till Riksens Ständer, med före¬
slående af tillägg i 98 §• Regerings¬
tormen och 63 §. Riksdagsordnin¬
gen.
Dä i Grundlagen saknas bestämd före¬
skrift, hurulunda förhållas bör, om Rik¬
sens Ständers Justitiae Ombudsman eller
hans utsedde Efterträdar# i Ämbetet, vid
Constitutions-TJtskottets betänkanden. 259
samma Riksdag, tinder hvilken de blifvit
valde, antingen afsäga sig det vunna för¬
troendet, eller med döden afgå, — en fö¬
reskrift, hvar? behof likväl erfarenheten
redan vitsordat, får, med anledning af
gjord Motion, ConslitutionsUtsköttet till
Riksens Ständer, för Grundlagsenlig be¬
handling , vördsamligen öfverlemna det
Förslag att, i slutet af 98 §• Regerings¬
formen och af 4 Mom. 63 §. Riksdags¬
ordningen , följande tillägg må införas :
”2 händelse Justitieombudsmannen,
vid samma Riksdag, under hvilken han
blifvit vald, af säger sig det erhållna för¬
troendet eller med' döden afgår, skold
Riksens Ständer i Ämbetet genast insätta
den Man, sorn de till hans Efterträdare
utsett. Skulle JustitioeOmbudsmnnnens ut¬
sedde Efterträdare, under påstående R ks«
dag, afsäga sig det erhållna örtroendet,
eller i JustiticeOmb näsmans Ämbetet insät¬
tas, eller med döden afgå, utväljes, på
ofvan stadgade sätt, en annan behörig
Man i hans ställe
Stockholm den 13 October »825.
«6o Constitutions Utskottets Bctänhanclcn.
N:o C5.
Anborn den 18 October 1023-
Memorial till Riksens Ständer, med utlå¬
tande i anledning af ett jöreslaget
tillägg i Justities- Ombudsmans In-
struetionen.
Till ConstitutionsUtskottet har, under
den 4 dennes, Höglofl. Ridderskapet och
Adeln behagat remittera ett, af Herr Nils
"Wilhelm Stråle, hamstäldt motiveradt för¬
slag aft i 26 Jf. af Justi tia Gm hud smans-
Inslructionen måtte införas följande tillägg:
“Afgår under rarande Riksdag och lörr
än dag till densammas afslutande blifvit
utsatt, den till JustitiseOmbudsmannens Ef¬
terträdare utsedde Person, eller varder lill
veiklig JustitiasOmbudsnian förordnad, för-
hålles med nytt val, på sätt gy och gS ff.
RegeringsFormen och 65 $. Riksdagsord¬
ningen utstakad*
En föreskrift, ämnad att gälla för
Riksens Ständer och att under Deras sam¬
mankomst tillämpas, anser väl Constitu¬
tionsUtskottet väsendligen tillhöra Grund¬
lagen, hvadan ock Utskottet, med anled-
\
. /
Comtitutions- Tjsthottcts bctcinknnclcn. 261
ning af särskild motion, redan tillstyrkt,
såsom tillägg, vid 98 §. RegeringsForme*
och 65 §. Rik da^sOrdningen, ett allman-
nate och iner vidsträckt stadgande i ant*
net j meri l F t s 1< o 11 et tror sig dock i öra i
så måtto till bifall hemställa nu föreva¬
rande Förslag, att i 26 Jf. af JustitiaeOm*
budsmanslnstruc' ionen må, för Redactio-
nens ytterligare fuli«tändiahet, inflyta en
hänvisning till sjelfva Grundlagsbestäm¬
melserna, och följaktligen nämnda §. brin¬
gas, i dess böljan, till nedanstående ly¬
delse :
“Skulle, wider påstående Riksdag, jin.
st it itfO in b u ds m unnen, elier den som blifvit
till butis Efterträdare utsedd', afsalu sig
det erhållna färsroendet eller med döden af¬
gå, Järbåls såsom i 98 Regerings For¬
men och 63 § Riksdagsordningen år stad¬
gadt. Ulen mtråffar något af dessa fall, då
Riksens Stander icke åro samlade, förf ares
dervid\ sorn föijer : l
“Dör Justitiae Ombudsmannen , sam¬
manträde genast Fuilmägtige ni. m “
Stockholm den 14 October 1825*
2Ö2 Constitutions-ZJtskottets betänknnden.
N:o 64.
Ankom den ig October 1823.
Hdemorial till Riksens Ständer, i anled¬
ning af remitterad motion om ett
tillägg i Ansvarighets Lagen för Riks-
gäldsContoiret Lullmägtige.
För besvarande af Högloft Ridderska-
pet och Adelns Remiss, under den 4 den¬
nes, på Herr Michaél von Hohenhausens
motion, om ett tillägg i AnsvarighetsLagen
för Fullmägtige i RiksensStänders Riks-
gäldsContoir, med af eende å utbetalnin¬
gen af Mindre Credilivet, får Constitutions
Utskottet vördsamligen anmäla, det Ut¬
skottet, som icke finner detta mål, enligt
29 §. Rik dagsOrdn ingen, tillhöra dess be¬
fattning, föraulåtes att. med stöd af berör¬
de Grundlags 44 V detsamma återlemna;
Hvarvid Utskottet tillika trott sig böra
meddela den af äldre Riksdagckand!ingar
inhemtade upplysnin att, efter Remiss från
samtliga RiksStånden, Lagutskottet under
den 2 April 1810 afgifvit project till of¬
vannämnda AnsvarighetsLag.
Stockholm den 14 October 1823,
Constitutions-Utskottets betänkanden. 263
N:o 65.
Ankom (Jen lQ October 1C23.
Memorial till Riksens Ständer, i anled¬
ning af åt erremiss pu förslaget till
ändring i 53 §. Riksdagsordningen.
Under den 18 nä tlidne September
har Högvördige PresteStåndet till Consti-
tutions-U tskoLtet återremilterst dess, den
6 i samma Månad afgifna förslag till än¬
dring i 23 §. Riksdagsordningen, med en
för Ståndets gemensamma tanka förklarad
anmärkning, åsyftande att i den projectera-
de nya radactionen måtte vid slutet till¬
sättas, dels orden: ”till hela deras vidd,*'
och dels efter dem: “samt med utlåtande
deröfver till P.iksens Ständer inkomma.*'
Det förra yrkade tillägget anser Ut¬
skottet icke allenast öfveiflodigt, enär
granskningen, behörigen verkställd, måste
omfatta hvarje densamma underkastadt fö¬
remål, utan och möjligen ledandr till nö¬
dig vidlyftighet i sjelfva betänkandet, hvil¬
ket egenseligen bör upptaga de hufvudsak-
liga resultaten ; Och Utskottet tillstyrker
derför vördamligen Högvördige Preste
264 Constitutions- Utskottets betänkandcn.
Ständet att i denria punct foga sig efter
Resp. iMedStånden, som utan anmärkning
godkänt förslaget.
Beträffande äter den sednare tillsat¬
sen , sä ehuru det synes utgöra ett frän
sjelfva gransknings - Sigården och hvarje
Utskotts allmänna bestämmelse oskilljak-
tigt villkor att, pä remis- och handlägg¬
ning af ett mål, utlåtande deröfver
mä följa, får likväl, för beredandet af en
ytterligare klarhet och fullständighet i re-
dactionen, Utskottet hos Högloft. Ridder-
skapet och Adeln, Wällofl. Borgai eStändet
och Hedervärda BondeStåndet -vördsamli-
gen hemställa, om icke dem täcktes härut¬
innan jemka deras mening efter Bögvördi-
ge PresteSlåndets: 1 hvilket fall 2 dra mo¬
mentet af 33 §. Riksdagsordningen skulle
erhälla denna lydelse:
LnzUtskottct tillkomne ock ntt gran¬
sta JustitiocOmbuclsmnnnens viel hvarje
Riisdag a gifvande allmänna Redogörel¬
se, samt årlign berättelser, äfvensom hans
Ämbets Diar ier och Registratur, samt med
utlåtande deröfver till R ksens Ständer
inkomma.
Stockholn^ den *4 October 1823.
Constitutions Utskottets Bctänkandcn 265
N:o 66.
Ankom den 13 October 1823.
Memorial till Riksens Ständer, med före¬
slående af ett tillägg i 28 §• Risdags
Ordningen.
Hos Constitution Utskottet hafva till
öfvervägande förekommit särskilda Motio¬
ner, åsyftande dels att, genom val af Su-
pléant för tillfället, försäkra en antingen
sjuknad eller på kortare tid bortrest Ut-
skottsLedamot, om bibehållandet af hans
plats, när han till hälsan återställes eller
till Riksdagsorten återvänder, dels ock att
trygga Ståndens jemvigt i Utskotten, för¬
medel t den möjligaste liktaligheten af
närvarande Ledamöter från alla Stånd, i
hvilket afseende Supléanter för hvarje Ut¬
skott borde, jemlikt den inom Hedervär¬
da BondeStåndet följda praxis, genast vid
Riksdagens början förordnas.
För att söka förena både ändamålen,
och då, sedan numera omröstning per ca¬
pita är inom Utskotten införd, det synes
nyttigt att i sammanhang dermed vidtaga
Bihang till R. 3. Vret. tydje Sami. $4
266 Constitutions■ Utskottets betänkanden.
en anstallt, väl icke i sig sjelf ovillkorli¬
gen nödvändig, men dock tjenande att
stärka förtroendet till detta nya och bät¬
tre votei ingssätt, får ConstitutionsUtskottet,
för Gi undlagsenlig behandling, vördsamli-
gen öfverlemma det förslag: att i £8 §•
Riksdagsordningen, efter orden: ”bereda
och utarbeta.’’ må tilläggas: "samt derjem¬
te för hvarje bland dessa Utskott Två
Supleanter, som, hvar i sin ordning, in¬
träda i Utskottet, när Ledamot af laga
förfall kindras
Stockholm den 14 October 1823.
N:o 67.
Ankom den 18 Qctober i823-
Memorial till BorgareStåndet, i anledning
af Dess återremiss på förslaget, un¬
der N:o 55, till ändring i 13 §. Riks¬
dags Ordningen.
ConstitutionsUtskottets förslag, under
under l\;o 55 och af den 24 nästlidne
September, till en ändring i 13 Riks¬
Constitutions- Utskottets hetänhandcn, 267
dagsOrdningen, för bestänmandet af Uni¬
versitetens Representanters valbarhet, bar
den /j. dennes blifvit från Wällöf!. Borgare
Ståndet återremitteradt, med den för Stån¬
dets gemensama tanka förklarade anmärk¬
ning att, enär ändamålet af den Universi¬
teten tillagda representationsrätt varit att
enda t deras fårttt orepresenterade Leda¬
möter .‘•kulle af densamma komma i åtnju¬
tande, följaktligen blott de Ordinarie Pro¬
fessorer, som icke i egenskap af Kyrko¬
herdar tillhöra PresteStåndet, böra till
Riksdagsmän för Universiteten kunna ut¬
ses.
Sedan representationsrätten blifvit U-
niversiteten collectift, icke Lärarne perso-
nelt tillagd, synes det mindre billigt att
från valet utesluta de Professorer, som
med PresteStåndet äro närmast förbundne,
och för hvilka dessutom innehafvandet af
PrébendePastorat icke utgör någon från
deras verkliga Ämbete oåtskiljelig förmån;
Och detta uteslutande skulle äfven medfö¬
ra ansenlig inskränkning i de väljandes
och sålunda till Riksdagsmännens under¬
håll contribuerandes antal.
Wid öfvervägande häraf, och då den
allmänna princip, att en och samma per¬
268 Constitutions-TJbskobtets Betänkcinäen.
son ej må kunna representera för särskilda
Medborgare Cl asser, icke är absolut eller
alltid tillämplig, utan redan länge, åtmin¬
stone inom Två Ri sStånd lemnat runi
för betydligare undantag än det itrågava-
rande, saknar ConstitutionsUtskottet till¬
räcklig anledning, att hos de Tre Resp.
RiksStånden, sorn till Grundlagsenlig åtgärd
godkänt Utskottets förslag, derutinnan till¬
styrka den af Wallof!. EorgareSlåndet yr¬
kade förändring.
Stockholm den 14 October 1825.
N;o 68.
Ankom den 2.1 October 1323.
J/iemorial till Riksens Ständer, med före¬
slående af ett tillägg i 102 §. Ilege-
ringsFormen.
Då föremålens vigt, allmänhetens der¬
vid fästade interesse, och ej mindre de
tilltalades än de flesta DomstolsLedamö-
temas npphöjda platser i Samhället syna*
Constitutions-Vtskottets betänkanden. 269
gemensamt påkalla offentligheten af Riks-
Rättpn- Sessioner, förbunden med en viss
högtidlighet i yttre omgifningen , men
Grundlagen bjuder endast Domens afkun-
nande för öppna dörrar, och ej stadgar
något om stället för Rättens sammankomst,
får med anledning af gjord motion, Con-
stitutiomUtskottet, för Grundlagsenlig be¬
handling, vördsamligen öfverlemna det för¬
slag: att 7:de puricten af 102 §. Regerings-
Formen , börjande med orden : ”Denna
Domstol ege” och slutande med “för öpp¬
na dörrar afkunna,“ må redigeras, som
följer :
“Denna Domstol, hvars sammanträ¬
den, hallna å ett dertill tjenligt offentligt
ställe, allmänheten må kunna, i mun af
utrymmet och under behörig uppsigt å
ordningen, bivista, med förbindelse likväl
att afträda när om besluten öfverlägges,
ege, sedan ransakningen fulländad är, och
Domen efter Lag fälld, att densamma för
.öppna dörrar afkunna.“
Stockholm den 16 October 1823,
270 ConstitutionsUtskottets Betänkanden,
N:o 69.
Ankom den 25 October jö23'
Memorial till Ridderskapet och sldcln,
rörande en af Herr LandtMarskal¬
ken vägrad Vroposition.
Till ConstitutionsUtskottet har den
16 dennes ankommit Höglofl. Ridderska-
pets och Adelns ProtocollsUtdrag, för den
11 förutgående, af innehåll; att, sedan frå¬
ga blifvit väckt, om ett sådant tillägg i 51
§. RiddarhusOrdningen, att Introduction
hädanefter ej mätte emellan Riksdagar af
RiddarhusDirectionen, utan endast af Rid-
derskapet och Adeln, under påstående Riks¬
dag, meddelas, och RiddarhusUtskottet,
uppå Remiss, sig yttrat med tillstyikande
af den föreslagna Författningen, att i Rid¬
darhus - Directionens fnstruction införas;
dock utan någon särskildt, efter Utskottets
tanka, icke heller behöflig omarbetning
och förändring af berörda 51 §. , Herr
Grefven, Landtmarskalken, som, på fram-
stälda skäl, funnit motionen ovilkorligen
förutsätta en slik verklig förändring, hvilken
åter ej kunde annorlunda än jemlikt 52
Jf:ns stadgande, lagligen tillvägabringas, an¬
sett sig höra, med stöd af 45 §• Riksdags-
Constitutions-Utskottets Betänkanden. 271
Ordningen, vägra Proportion på bifall till
Utskottets betänkande, i dess närvarande
skick ; Hvadan och då en sådan Proposi¬
tion icke dess mindre af Ridderskapet och
Adeln yrkats, öfverläggningen blifvit, i
följd af nyssnämnda Grundlags 55 §. , för¬
klarad hvilande, och frågan förvisad till
ConstitutionsUtskottet, som egde att inom
Fjorton dagar derefter utlåta sig öfver
densammas stridighet eller enlighet med.
Grundlagen.
Likmätigt Kongl. Förordningen den B
Maji 1775, är det de personer, som till
Adlig, Friherrlig eller Grefvelig värdighet
upphöjas, förment att antaga dem förlänta
Titlar och Sköldemärken, samt att tillgo¬
donjuta värdigheten åtföljande Priviligier
och immuniteter, innan de sina Diplomer
Utlöst och sig till Introduction anmält,
samt dervid fullgjort hvad enligt Författ¬
ningarna fullgöras bör; och i Kongl. Bref¬
vet den 11 Februarii 1800 bestämmes, för
Introductionens tagande, en prasscriptions-
tid af två år, räknadt från Diplomets da¬
tum.
Sjelfva ordalydelsen af anförda, ännu
gällande och i RiddarhusOrdningens 51
icke utan ändamål, åberopade Föreskrifter,
272 Constitutions-TJtshottets hetänkanden.
antyder nogsamt att Introductionen icke
sökes, men tages, att den fordrar en an¬
mälan, mindre till beviljande än till verk¬
ställighet; Och det är således i §:n klart
uttryckt, att för denna formalitets uppfyl¬
lande, sorn ej kan, utom i händelse af un¬
derlåtna prasstanda, föidrojas eller nekas,
Riddarhus - Directionens åtgärd emellan
Riksdagarna alltid ocfy oungängligen på¬
räknas, heldst Directionen allena tillhör att
härutinnan vaka öfver Författningarnas ef¬
terlefnad , samt Ridderskapet och Adeln
äfven under Riksdagarna ålagt sig det
band, att afvakta Directionens meddelan¬
den genom RiddarhusUtskottet.
I betraktande häraf, och enär försla¬
get, i dess närvarande Porm, uppenbart å-
syftar omedelbar ändring af ett Riddar-
husOrdningens stadgande, om Riddarhus-
Diiectionens, jemväl af en längre praxis
sanctionerade befattning med Introductio-
ner, finner ConstitutionsUtskottet den fö¬
rekomna frågan stå i strid med Riddar-
ImsOrdningens bokstalliga mening, och
följakligen Herr LandtMarskalken hafva
varit pligtig och berättigad, att derå, med
stöd af 4.5 §. Riksdag Ordningen, vägra
Proposition.
Särskildt
Constitutions-Utskottets Betänkanden. 273
Särskildt får dessutom, för Remissens
fullständiga besvarande, ConstitutionsUt-
skottets förklara sin öfvertygelse, om frå¬
gans oförenlighet med Grundlagens anda,
då upphöjelsen, hvilken sker till stånd, ej
måste antagas som fullkomnad, innan den
medför utöfningen , när heldst det skulle
inträffa, af alla StåndsLedamots lagliga
friheter och förmåner, och då hvarje der¬
emot i förväg uppstäldt, af Lag ej före-
sbrifvet hinder ©tvifvelaktigt innebure en
modification af 37 §. Regeringsformen ,
med inskränkning i så väl den belöntes
som den belönandes rätt.
Stockholm den 21 October 1823.
N:o 70.
Ani;om den 13 November 1823.
Memorial till Riksens Ständer, med utlå¬
tande öfver Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition, om upphäfvandet af 103
§. Regerings Formen m. m.
Jemlikt samtliga Resp. RiksStåndens
Remisser, af den 23 nästlidne October, å-
Bihan» till R. S. Fröt. 3:dje Sami. 35
274 Constitiitions-Vtskottets betänkanäen,
ligger det ConstitutionsUtskottet, att yttra
sig öfver Kongl. Maj:ts under den 16 i
samma månad aflåtna Nådiga Proposition,
att, då föreskrifterna i 103 §. Regerings-
Formen, enligt hvilken Högsta Domsto*
lens Ledamöter kunna godtyckligt skiljas
från deras Ämbeten, strida mot grunderna
för en god organisation af Domaremagten,
och dessutom stå i uppenbar motsägelse
med sjelfva den Grundlags bokstaf och
anda, hvaraf §:n utgör en del, samt då
bestämmelserna i 96, 98, 99, 100 och 101
§. J). tillfyllest förebygga ostraffadt öfver-
trädande och missbruk af Domarmagtens
rättigheter, berörda 103 hvars innehåll
tillintetbringar Högsta Domstolens Leda¬
möters oberoende och i allt synes rätts¬
vidrig! samt för Medborgares frihet, egen¬
dom och heder menligt, måtte till hela
dess kraft och verkan upphäfvas; i sam¬
manhang hvarmed 64 §• Riksdagsordnin¬
gen komme att utgå och Redactionen af
104 §. RegeringsFormen att lämpligen för¬
ändras.
Af 1809 års Lagstiftning antogs den
grundsats, alt Konungens Högsta Doms¬
rätt skulle utöfvas genom en Dess Högsta
Domstol, bestående af sjelfständiga och
således ej i vanlig ordning amovibla L«*
Consbitubions-Ubskotbebs betänknnden. *75
damöter, men att denna Högsta Domare-
magt icke Hnge uppresas, som en oombyt-
lig Corporation, till Stat inom Staten, och
att fördenskull Ledamöterne borde kunna,
ej allenast, för bevisliga fel tilltalade, ef¬
ter Lag dömas, utan ock, till ett inskränkt
antal, genom National-Representationens
omotiveradeullåtande, skiljas frän Förtro-
endeÄmbeten, som de icke värdigt bcklädt,
alltid likväl med Formaliteten af Nådigt
afsked , och med visshet om anständig
bärgning. Man trodde nödigt att, i af¬
seende på Opinionsmagtens inflytande, etab¬
lera en motsvarighet emellan de bägge
högsta Rådgifvande och Dömande Autori-
teterna ; Man önskade en garantie, icke
blott mot orättvisan, men äfven mot o-
skickligheten hos dem , som förvaltade
Konungens Eget Domarekall; Och man
ville härvid på en gång möjligast försäk¬
ra det allmänna gagnet, och möjligast af¬
böja det enskildta lidandet. Likaså yttra¬
de, på Remiss af Nådig framställning i e-
nahande ämne, 1812 års ConstitutionsUt-
skott sin öfvertygelse, att det utsträcktare
oberoendet vore, med hänsigt till Högsta
Domaremagten , hvarken behöfligt eller
nyttigt, att denna Magt ej borde ensam
blifva en ocontrollerad och oförbätterlig
del af Lagskipningen, att sådant icke hel¬
276 Constitutions- Utskottets Betänkanclen.
ler syntes kunna ske utan äfventyr för
enskilda välfärden, Styrande Magten verk¬
ningsförmåga och samhällets lugn, och att
för öfrigt Högsta Domstolens Ledamöter,
satte i farhåga för allmänna omdömet ,
skulle tryggast bevara sig mot omröstnin¬
gens följder, då de sorgfälligt gjorde alla
rätt.
Nuvarande ConstitutionsUtkott vågar
icke heller, i allmänhet och hufvudsakligen,
frånträda dessa åsigter. I den Nådiga
Propositionen igenkänner det, med djup
underdånig vördnad, Kongl. Maj:ts fort¬
farande Höga omtanka, att, i förening med
enskilda säkerheten, befästa DomareMag-
tens sjelfständighet 5 Men om, å ena sidan,
Utskottet medgifver, att OpinionsNämnden
icke är, till sin organisation och sina for¬
mer, nog fullkomlig för att, med utestän¬
gande at irringen och inflytelserna, alltid
troget uttrycka det upplystare National-
tankesättet, måste dock, å andra sidan,
1 tskottet vidhålla rigligheten af sjelfva
ideen, Institutionens både inre och yttre
harmonie med Grundlagen, de öfriga con-
trolernas otillräcklighet samt fördelarnas
öfvervigt emot missbruken.
Enär 17 §. Regerings Form en bjuder,
Constitutions-Tjtskottets Eetänkanclen. iqrj
att Konungens Domsrätt skall uppdragas
Tolf af Honom utnämnda lagkunniga Män,
och 23 § förmår, att alla Högsta Domsto¬
len^ beslut skola i Konungens namn utgå,
antydes härigenom ofelbart, att Konung är
HögSte Domare, och att Domsrätten öfver
Medborgares lif, ära och gods borde, ef¬
ter detta grundbegrepp, utöfvas af Konun¬
gen sjelf, såsom Den öfver alla upphöjde,
hos hvilken högsta rättvisa och största o-
veld förutsättas Men då, under Samhäl¬
lets fortskridande utbildning, Konungen ej
var i tillfälle att personligen förvalta sitt
Domarekall, utan nödgades anförtro det
åt Undersåter, kunde Lagstiftningen icke
godkänna en slik öfverlåtelse af Konun¬
gens Domsrätt på enskilde, med annat vil¬
kor än att Desse, i sin ordning, skulle un¬
derkastas Nationens offentliga pröfning och
omdöme, huruvida de uppfylt hennes for¬
dringar af Den, som de föreställa, och dy¬
medelst förtjent att vidare föreställa Ho¬
nom. Om nu denna i Folkets Ombuds
bekräftande eller uteslutande rätt förvarade
garantie bortrycktes, komma tvifvelaktigt
Högsta Domstolen, hvars Ledamöter inne¬
hafva verkliga förtroende ysslor, vigti-
gaste törkända bland alla1 att förbytas till
en permanent isolerad Autoritet, utan be¬
röring med Lagstiftande Magten och i full
I
278 Constitutior.s-TJtskottcts betänkanden.
oafhängighet af dess bägge Integrerande
delar.
Ifrågavarande §:s skenbara oförenlig¬
het med 16 och 56 §. Regeringformen
försvinner snart, om man besinnar, att ett
af Constitutionen sanctioneradt, i henne in-
förlifvadt undantag från allmänna princi¬
pen just härigenom blifvit upphöjdt till
princip ; att denna undantagsrätt lemnäs
åt Konungens i 55 §., som visserligen icke
derföre står i strid med de nyssnämnda
två Jhna; att undantaget, i afseende på
Hö gsta Domstolens Ledamöter, icke lämp¬
ligen bort införas i 56 hvilken blott
handlar om sådana Ämbets- och Tjenste¬
män, dem Konungen ej eger att afsätta,
utan tarfvat ett särskildt stadgande, eller
det i 203 /. emedan afskedandet de facto
verkställes genom Riksens Ständers Nämnd,
fastän afskrdsbrefvet af Konungen utfärdas,
samt änteligen att, med kännedom af de
bestämda förbehåll, hvarunder sysslan upp¬
drages, den Ämbetsman, som förlorar Na¬
tionens förtroende , icke har större skäl
att klaga öfver entledigandet, än den, som
-förlora*? »Konungens.
Mot DomareMagtems missbruk anvi¬
sar väl Regeringsformen materiela contro-
ConstitntionsUtskottets Betänkanden. 279
ler, i de nya Institutionerna af Justinaa
Ombudsmans-Ämbetet och. af låiksRätten,
Men äfven för en oredlig eller en mindre
skicklig Domare skall det blifva lätt att
vårda sina pligter jemt så pass att han
undviker laga näpst och bestraffning; och
den Högsta Domstolens Ledamot, som ge¬
nom Dom skildes från sitt Ämbete, hade
säkert aldrig förtjent att en enda dag be¬
kläda det. Odugligheten på Domare sätet,
alltid för Samhället vådlig, är det likväl
mindre i de Instancef, hvarifrån Appel
eger rum, och hvilkas Utslag kunna Cas-
seras ; I den högsta åter, hos hvilken Sam¬
hället ock gör anspråk på den högsta dug¬
lighet, det klaraste förstånd och den re¬
naste vilja, skulle ansvarslösheten, i hän¬
delse, mot all förmodan, dessa anspråk
icke uppfyldes, leda till vide betänkligare
följder ; Och bär vidtager sålunda använ¬
dandet af det correctif Lagstiftaren ned¬
lagt, i uttrycket af ett allmänt tankesätt.
En oväldig och rättsinnig Domare
behöfver ej frukta detta Folk-tribunat;
Tvärtom skall han, för andans och öfver-
tygelsens sjelfständighet, den enda sanna
och skattbara, hemta ny kraft och näring
från sitt personliga beroende af en fritt
uttalad National-Opinion. Om denna för*.
280 Constitutions Utskottets Betänkanden.
villas oell hänföres, skola några lättsinnigt
ogillande röster ej förringa hans värde,
eller ens skugga hans anseende. Nöjd att
sjelf vara rättvis, skall han omsider lära
sina Medborgare att blifva det; Och då,
när en gång Lagens och Opinionens Hög¬
ste tolkar lika samvetsgrant utöfva deras
skilda kall, — säkert skall då alltid den
första till Nämnden framstälda frågan med
enhälligt Nej besvaras.
På dessa grunder och med slutligt
tillägg att, efter Utskottets tanka, en ofull¬
komlig controle är, i alla fall, bättre än
ingen , heldst den, genom sin tillvarelse,
åtminstone erbjuder ett medel till utbyte
mot någon mera säker och ändamålsenlig,
får Utskottet vördsamligen afstyrka Rik¬
sens Högloft. Ständers bifall till Kongl,
Maj:ts förevarande Nådiga Proposition.
Stockholm den 4 November 1823.
t
N:o 71.
♦
ConstitntionsUtskottets Betänkandm. 281
N;o 71.
Ankom den 19 November 1325.
/
Memorial till Riksens Ständer, nied fö¬
reslående af ett tillägg i 56 §. Re¬
geringsformen.
Uti 56 §. RegeringsFormen stadgas,
bland annat, att Utskottens förslag skola
först framställas till antagande eller för¬
kastande, utan förändringar eller tillsatser,
och att de, om anmärkningar dervid funnit
rum, böra återhänvisas till Utskotten, för yt¬
terligare granskning och jemnkning. Då lik¬
väl denna föreskrift synes mindre nödig,
med särskildt afseende å de mål, i hvilka, en¬
ligt 89 §• RegeringsFormen, Riksens Ständer
endast kunna besluta underdåniga förestäl-
ningar och ön kningar, samt då ett undan¬
tag härutinnan från allmänna regeln skul¬
le, utan någon menlig inflytelse, hvarken
på Riksens Ständers pröfningsrätt, eller på
sakens difinitiva behandling väsendtligen
befordra Riksdagsärendenas skyndsammare
gång, får, såsom supplement till hvad, uti
Memorialen N o 48 under den 6 sistlidne
September och N:o 60 af den 13 derpå-
Bihang till R, S. Fröt. &dje Sami. §5
282 Constitutions- Utskottets Betänkanden.
följande October, redan blifvit tillstyrkt,
ConstitutionsUtskottet, för Grundlagsenlig
åtgärd , vördsamligen öfverlemna det för¬
slag, att i ofvannämnda Regeringsformens
56 må, efter orden: ”antaga eller ock
aldeles förkasta”, tilläggas en ny punct,
så lydande: "Dock må i önskningsmål,
Utskotts förut framställda förslag ge¬
nast af Stånden kunna med ändringar
antagas".
Stockholm den 11 November 1823.
N;o 72.
Ankom den 19 November 1823.
Memorial till Riksens Ständer, rörande
de, i Särskilta Utskottets förslag, till
en ny reglering af StyrelseWerken,
förekommande Grundlagsfrågor.
Till ConstitutionsUtskottet hafva, tid
efter annan, Respective RiksStånden re¬
mitterat:
Den 6 Martii, Hedervärda BondeStån¬
Constitutions-TJtskotbets Eetänkanden. 283
det, Kongl. Majrts Nådiga Skrifvelse un¬
der den 4. i samma Månad, angående det,
af vis a utsedde Committerade. uppgifna
förslag till ändrad organisation af Åtskilli¬
ga Rikets StyrelseWerk , så vidt förslaget
tillika. åsyftar ändringar i Grundlagarna;
Den g September, Rögvördige Preste-
Ståndet, de förändringar i Grundlagarnas
reglementariska föreskrifter, som, sill ett
antal af Elfva, kommit, vid en ny Styrel-
seWerkens reglering , i fråga, och som ,
derefter förslaget bifalles, föranleda ny
redaction af några §. §. i dessa Lagar;
Den 13 September, Hedervärda Bonde»
Ståndet, alldeles enahanda ämnen.
Den 16 September, Wällöf!. Borgare
Ståndet; Kongl. Majrts Nådiga Skrifvelse,
Committerades deruti åberopade förslag
och särskilta Utskottets betänkande, jemte
bilagor, med janmodan till Constitutions-
Utskottet att öfver de i dessa handlingar
förekommande Grundlagsfrågor dess utlå¬
tande afgifva:
S. D. Högvördige PresteStåndet, sär¬
skilta Utskotts betänkande i de delar, hvil-
284 Constitutions-XJtskottcts betänkcmclen.
ka förut icke blifvit till Constitutions
Utskottet hänvisade, och
Den 25 September, Högloft. Ridder-
skåpet och Adeln , samma föremål, sorn
Wälloil. BorgareStåndets Remiss utmärker,
med tillägg, att Utskottet borde äfven yt¬
tra sig, huruvida Bergs- och Commerce
Collegiernas, af särskilta Utskott tillstyrk¬
ta indragning vore nyttig och med Rege-
ringsFormens anda öfverensstämmande.
Wid jemförelsen af dessa Remiser
sins emellan, har ConstslitutionsUtskottet
trot den äskade handläggningen böra in¬
skränkas inom den för Utskottet i. allmän¬
het utstakade befattning, att sorgfälligt
pröfva förslagens enlighet med Grundla¬
gen, att afstyrka dem, som skulle finnas
deremot väsendtligen stridande, och att
till Riksens Ständer, för Grundlagslikmäg-
tig behandling, öfverlemna, med eller utan
modification, de öfriga, som ansåges nödi¬
ga, nyttiga och verkställ bära; Och under
bibehållande af denna åsigt, går Utskottet
nu att upptaga, utveckla och bedöma de å
Bilagan till särskildta Utskottets tryckta
Betänkande, Litt. B. pag. 222 och 225.
antecknade Elfva Puncter, jemte några an¬
dra härmed sammanhängande frågor.
Cons t itu tion s^ZJ t s ho t tets Betänhanden. 285
1:0 Att förvaltnings Chef erne eller
Stats Secr eter arne må erhålla benämning
af Föredragande StatsRåd.
Detta förslag, som egenteligen åsyftar
att Stats Secreterarne hädanefter må blifva
ständige Ledamöter af StatsRådet, och följ¬
aktligen innehafva lika värdighet med dem
är, etter ConstitutionsUtskottets begrepp,
fullkomligen adtcquat till den vigtiga be¬
stämmelse Grundlagen ämnat åt Stats-De-
partements-Cheferne, ehuru man, vid Re-
geriugsFormens tillkomst, funnit betänk-
ligta att tillägga dem en sådan, mot func-
tionen svarande högre rang rch titel. Prien
då således Utskottet., i sjelfva idéen, till¬
styrker förslaget, på det sätt att Förvalt-
ningsCheferne in beräknas i StatsRådens
collectiva antal, och dymedelst älven upp¬
höjas till StatsRåds värdighet, tror dock
Utskottet lämpligt, att de erhålla en mer
distiiictif benämning, hvarigenom förbland¬
ningen emellan Föredragande och icke Fö-
O O
redragande Stat Råd kunde säkrare undvi-
o
kas: och Utskottet får derför vördsamligen
hemställa, om icke det med naiuren af
Ämbetet och med benämningens redan i
StatsRådet införda bruk, vare förenligast
att Föredragande StatsRåden, den här ne¬
dan omförmälde Föredraganden af Justitie©,
286 ConstitutionsUtskottets Betänkanden.
Ärenden allena undantagen, kallades Mini¬
strar, nied. det prefix, som utmärkte hvars
och ens förvaltning, allt, efter uppställan¬
det af- Stats Departementens antal och
områden: Hvarförutan Utskottet föreslår
att, i betraktande af StatsRådens upphöj¬
da plats, dem samtliga måtte tillerkännas
närmaste värdigheten intill StatsMinistrar-
nes, i hvilket fall JustitiasRåden jemväl
torde böra uppflyttas.
2 o jdtt alle FörvaltningsCheferne bö¬
ra vara 'ledamöter af StatsRudet, med
skyldighet att, när de icke äro hindrade,
öfvervara hvarandras föredragningar.
Detta Föredragnings Chefernes inta¬
gande i Statsllåds personalen är redan,
under näst föregående punct af Constitu-
tionsUtskottet tillstyrkt. Deras häraf föl¬
jande rättighet till säte och deliberatif
stämma i StatsRådet kan dock, efter Ut¬
skottets tanka, ej beledsagas af s yldighe-
ten att alltid bivista rådplägningarna, heidst
om, med de Föredragandes förut nog träg¬
na befattning, förknippades tillsynen å un¬
derordnade Administrativa Myndigheter
och öfver verkställigheten af Konungens
O O
beslut.
Constitutions- Utskottets betänknnden. 287
5:0 Att Närings, och Drätsel-År en¬
den böra åtskiljas under hvar sin Före¬
dragande.
Inom Utskottet liar fråga uppstått,
hurvida ej alla de Ärenden, hvilka nu till¬
höra Kammar- samt Handels- och Finance
Expeditionerna, skulle kunna administreras
af en enda Chef, hvarigenom otvifvelaktigt
vunnes en allmänligare, mindre ensidig
öfversigt af det helas tillstånd och for¬
dringar, samt ett fortfarande, troligen län¬
ge nödvändigt samband emellan Närings-
och Finance-systemen, med förlikande af
de särskilda Närings Idkarnes nu söndrade
Interessen. Men då Utskottet ej varit be-
rättigadt att sträcka sin åtgärd utöfver Re¬
missernas egentliga föremål, och då dessu¬
tom flera svårigheter möta för sammanslå-
sndet af två så vidt omfattande och ut¬
grenade Departement, får Utskottet vörd,
samligen tillstyrka den af särskildta Utskot¬
tet förslagna, till rubbning af Constitutio-
nens grundformer ej ledande fördelning,
under förmodan att den , med noggrann
urskilning verkställa och handhafd, skall
åtminstone i längden främja den enhet och
stadga som åsyftas.
288 Constitutions Utskottets betankandén,
4:o Att Landt- och Sjö- Krisds-Ären¬
den må erhålla hvar sin särskildta Chef.
Sedan Militaire-anslaget nu mera för¬
delats pä tvä Titlar, ocii Kongl. Majit
jemväl lärer hafva varit omtänkt, att för¬
lägga Flottorna, som bägge äro Sjövapen,
under samma Öfver-Styrelse, tyckes deri¬
genom Krigsförvaltningens ätskiljande i
Två Departement naturligen förberedt,
härvid förekommer dock att särskildta Ut¬
skottets förslag stödjer sig på den förut¬
sättning att Förvaltnings Ckeferne för
Krigs och Sjö-Ärendena borde ovillkorli¬
gen tillika vara tjenstgörande GeneralAdju-
tanter för Arméen och Flottan; Och så¬
dant åter fordrar en annan, ganska be¬
tänklig Grundlagsändring. Constitutions
Utskottet förmodar nemligen det icke blif¬
va rådligt att i en Ämbetsmans hand före¬
na, och dymedelst utan allt behof sam.
manblaeda helt olika ärenden, af hvilka,
efter deras art och Grundlagens bokstaf,
en del föredrages inför Konungen i Stats
Rådet, och en annan del inför Konungen
enskild; Och då för öfrigt hvarken 6 §.
RegeringsFormen bjuder att StatsSecrete-
rare-Embetet skall beklädas af Civil per¬
son, eller 15 §, hindrar Konungen att af
»in
ConstitntionsTJtskottets Betänkanden. 289
sin Rådgifvare i Commandomål tillika gö¬
ra sin StatsSecreterare eller Minister för
Krigsärenderna, synes detta tysta medgif¬
vande närmast instämma med Konungens
höga rätt att fritt välja sina Ämbetsmän,
hvaremot ett positift stadgande härutin¬
nan, hvilket Utskottet icke vågar föreslå,
skulle ålägga Konungen ett olämpligt,
Hans värdighet förnärmande tvångsband.
Då sålunda hufvudsakligen den grund
försvunnit, på hvilken särskildta Utskottet
byggt förevarande förslag, tror Consftu-
tiosUtskottet sig böra, med afseende der¬
jemte å en enda FörvaltningsChefs tillräck¬
lighet, äfvensom å nödig besparing i Sta¬
tens utgifter, och det icke mindre nödiga
sammanhanget i Rikets försvar, vördsatn-
ligen tillstyrka Landt- och Sjö- Krigs-
Ärendenas fortfarande föredragning genom
samma Ämbetsman, under namn af Krigs-
Minister.
5:0 Att de icke Föredragande Stats
Rådens antid, nied inberähning af Hof-
Cancelleren, skulle inskränkas till Fyra,
eller Ire Civile och En Militaire.
till Ä. Fröt. i-dje S*ml. (f
290 Constitutior.s-Utskottets betänkanäen,
Wiel betragtande af SratsRådets lika
vidsträckta som ansvarsfulla befattning,
finner Utskottet den projecterade inskränk¬
ningen icke nyttig och icke ens möjlig, i
synnerhet om, som troligt är, Förvaltnings
Cheferne ej alltid få tillfälle, att öfvervara
hvarandras föredragningar , och om en af
StatsRåden sammansatt Beredning kommer
att erkålla constitutionel egenskap. Då
desutom det utgör en af Nationens för¬
nämsta garantier, att Konungen ej må sak¬
na Rådgifvare, och då Han, enligt 4-3 §.
RegeringsFormen, jemförd med den 8:de,
ej eger att uppdraga Regeringen i vissa
mål åt förre StatsRådets Ledamöter än
Fyra, eller att afgöra de Honom sjelf för¬
behållna ärenden, så framt icke Tre, utom
Föredraganden, äro tillstädes, föranlåter
Utskottet att afstyrka förslaget vid denna
punct, och deremot hemställa, att Stats¬
Rådets Ledamötert collectiva antal må ut¬
sättas till Tretton, hvilket i alla fall med¬
för minskning med ett icke Föredragande
StatsRåd, om annars ConstitutionsUtskot-
ttts project under näst följande punct
godkännes.
6:0 Alternatift. Att JustiticeStatsMi•
nislcrn iske borde vara Ledamot i Ko¬
nungens Högsta Domstolen utan blott
Constitutions Utskottets betänkanden. zgi
Chef för den administrerande delen af
Justiticeförvaltninsen och Föredragande
i StatsRådet af alla dithörande ärenden,
samt innehafvaren af den JustiticeCancel-
leren nu a )örtrodda uppsynings och a-
klagare befattning.
Constitutions-Utskottetet anser både
skadligt och Grnndlagsvidrigt, att Justitiae
Stats Alin tern, från StatsRådets och Hög¬
sta Domstolens främsta Ledamot, från
Rättvisans högsta AVäktare och Tolk, för¬
vandlades till en direct Åklagare och
vanlig Föredragande; och Utskottet kan
fördenskull destomindre till bifall öfver¬
lemna förra alternativet, som Lagstiftaren,
icke utan betydelse, i StatsRådet insatt en
Dotnere, hvilken, derifrån inamovible,
utgör en dyrbar föreningslänk emellan
Werkställande och DomareMagterna. Ut¬
skottet tillstyrker således vördsamligen
sednare alternativet, dock med den modi-
fication och utveckling att, i stället för
RevisionsSecrelerarne, på hvilke Ansvarig¬
hets agen ej är tillämplig, JustitiaeCancel-
leren må , jemte det han fortfar att va¬
ra Ordförande i Nedre JustitiasRevisionen
och Konungens Högsta Ombudsman , i
StatRådet föredraga der förekommande
rätts- och Nåd Ärenden. Af den, som
292 Constitutions-Utskottets Betänkanden.
vakar öfver fullgörandet af Lagens kraf,
bör äfven förväntas et säkert omdöme öf¬
ver nödvändigheten och billigheten af un¬
dantag från Lagen; Och den omständighet
att Justitias Cancelleren, såsom Allmän A-
klagare, törhända anställt talan i de mål
han sedermera föredrager, synes härvid
alldeles icke hinderlig, enär det redan
förut, jemlikt 26 §. Regeringsformen,
honom åligger att i StatsRådet öfvervara
föredragningen af JustitiasÄrenden, med
samma skyldighet att till Protocollet sig
yttra, hvilken uti 9 §. är StatsRådets Le¬
damöter i allmänhet förskrifveu.
7:0 (Allternatift) Att ett af de icke
Föredragande StatsRåden må bibehålla,
benämningen af HofCanceller, och ega
särskild inseende öfver RiksArchivet och
Kongl Tryckeriet.
Utskottet, som ansett högst likgiltig
HofCansellerns Ämbets tillvaro ensamt för
dessa smärre befattningar, om hvilka dess¬
utom i Grundlagarne något icke förmäles,
men i öfrigt funnit bedömandet af före¬
stående punct hufvudsakligen bero på
HofCancellerns skiljande eller bibehållan¬
de vid dess deltagande i Utrikes förvalt¬
Constitutions-Utskottets Betänkandcn. 293
ningen , vid dess communicationer med.
RiksStånden, samt vid dess inseende öfver
Skrifters ingifvande från trycket, har följ-
aktl igen, i sammanhang härmed, öfvervä-
gat Särskildta Utskottets förslag :
8:0 Att Ilo C ane ellem icke bör vied
Utrikes Stats Ministern dela Utrikes för¬
valtningen , och stadgandet derom i Re-
geringsFormen således utgå;
9:0 Att HofCancellern icke borde till
Riks Stånden öfverlemna Konungens Pro¬
positioner , utan sådant tillhöra vederbö¬
rande Förvaltnings Chefer, ock
10:0 Att IlofCanceller ens inseende
öfver Skrifters allm än gör ande samt öf¬
ver Bokhandeln skulle öfverlännäs till
Eccles iastiqueFörvaltnings Chefen.
Genom sammanställning af alla de Hof¬
Cancellern uti Grundlagarna tillagda attri-
butioner , har Utskottet öfvertygat sig, att
denne Ämbetsman, långt ifrån att vara ti-
tulaire och öfverflödig, eger en constitu-
tionel och högst vigtig bestämmelse, så¬
som ständig och ansvarig Rådgifvare i
Ministeriela Ärenden, såsom beifrare af
294 Consbitutions-TJtskottcts betänkanden.
tryckfrihetens missbruk och väktare öfver
hennes organtliga begagnande, såsom Ko¬
nungens Ombud har Lagstiftningens andre
hälft, och slutligen såsom sjelf -contrasig-
nant af flere bland de Propositioner o< h
svar han frambär. Enligt 11 jf. Regerings-
Formen må Konungen låta, på satt Ho¬
nom bäst synes, bereda och handhafva
Ministeriela målen, hvarvid Utrikes Stats-
Mini tern är främsta Föredragande, samt
HofCancellern främste Suppleant och van¬
lig Protocollist. Om nu efter Särskildta
Utskottets förslag, Konungen beröfvadts
en af dessa två ständiga Rådgifvare, skul¬
le lill äfventyrs både en större upplys¬
ning och en deraf härflytande större ga-
rantie förloras, samt RådgifvareÄmbetet
blifva nmbulatoriskt . tvertemot Lagstifta¬
rens afsigt att en i dylika, utom allmänna
Ambetsmsnna kretsen liggande , ärenden
bevandrad person alltid måtte, när så tarf-
vades , inträda i Utrikes StatsMinisterns
functioner, hvilkas beskaffenhet ej tillåter
att de ett ögonblick Suspenderas. Hvad
åter beträffar IdolCancellerns inseende öf¬
ver Skrifters utgifning, är äfven denna om¬
sorg af en viss Politisk art, emedan dess
föremål icke obetydligen inverka på Ri¬
kets förhållande till fremmande Magt er •
hvarförutan mot förslaget under io:de
Constitutions-TJtskottets Bctänhanden. 295
puncten måste anmärkas otjenligheten der¬
af att i dessa mål har en och samma Äm¬
betsman , eller EcclesiastiqueFörvaltnings
Chefen, förena angifvande och föredragan¬
de befattningarna, arbitraira och ansvariga
åtgärder. Och vidkommande särskildt gide
puncten, tror Utskottes, för sin del, att
den i frågasatta Reglementariska föreskrif¬
ten, hvari ändring yrkas, bidrager till ord¬
ning och likstämmighet, helst samme Äm¬
betsman , som å Konungens vägnar emot-
tager Riksens Ständers underdåniga Skrif-
velser, och, ensam bland StatsRådets Le¬
damöter, är berättigad att i Expeditions-
Utskottet öfvervara Riksdagsbeslutets ju¬
stering, jemväl bör framlemna Konungens
Nådiga Propositioner och öfverhufvud be¬
sörja meddelandet af sjelfva ämnena för
besluten.
På alla dessa skäl, tvekar #j Utskot¬
tet att vördsamligen tillstyrka det Hof
Cancellers Ämbetet må, förbundet med ett
icke Föredragande StatsRåds, framgent bi¬
behållas, utan någon förändring i hvad nu
gällande Grundlagar derom i allmänhet
bestämma.
*
1.1:0 Att Takets Allmänna Ärenden
2g6 Cons titutions Utskottets Betänkan den.
Beredning, såsom öfer flodig, måtte in‘
dragas.
Utan att misskänna det nyttiga ända»
målet med denna Institulion , synhart äm¬
nad att befordra RegeringÄrendenas full¬
ständigare granskning , att gifva stadga åt
Föredragandens öfvertygelse och ledning
åt Rådgifvarnes omdöme, tror dock Ut¬
skottet att Allmänna Beredningen, tillkom¬
men på en tid , då permanent Råd icke
fanns, och hvar en oskiljaktigt införlifvad
med Sveriges gamla Statsformer, eller vä¬
sendtligen ingående i den nuvarande Con-
stitutionens grundelement, skulle blifva
nästan umbärlig, om, enligt Särskildta Ut¬
skottets förslog, rättsfrågor skiljas från ad¬
ministrerande Werken, för att läggas un¬
der Domstolarna, och tillika en Central-
Inrättning för Näringsförfattningarnas be¬
redande kommer att substitueras Colligial-
Styrelsen för dessa angelägenheter. Men
då således, under förutsättning af bifall
till Särskildta Utskottets betänkande, i de
administativa och eeconomiskt - judiciaira
ämnen, som härpå närmast inflyta, Con-
stitutionsUtskottet, med tillstyrkande, un¬
derkastar Riksens Ständers pröfning det i
n;te puncten uppgifna förslag, får likväl,
i sam-
Constitutions Utskottets letänhandén. 297
i sammanhang dermed, Utskottet vördsam-
ligen hamställa att, såsom ett vilkor för
Allmänna Beredningen^ upphörande, och
såsom en ny bättre garantie för Regerings
Ärendernas laggranna behandling, den re¬
dan inrättade StatsRåds Beredningen må
göras till con titutionel, och, i slikt hän¬
seende, genom 10 §. Regerings ■ Formen
sancfioneras, med bestämmande derjemte
af det minsta antalet närvarande Ledamö¬
ter, och med uppdragande åt Konungen,
att stadga arbets ordningen för denna Be¬
redning, hvilken äfven borrie kunna, till
upplysningars afgifvande, förekalla Äm¬
betsmän och andre personer.
Då särskildt HögloF. Ridderskapet och
Adeln behagat infordra ConstitutionsUt-
skotlets yttrande, om nyttan och grund¬
lagsenligheten af Bergs- och Commerce-
Collegiernas indragning, får Utskottet vörd-
samligen förklara : att, hvad först angår
nyttan af de föreslagna indragningarna,
hvilken utan tvifvel legat till grund för
desamma, Utskottet ej anser sig tillstän-
digt att, med bedömande häraf, utsträcka
sin granskning till föremål, som blifvit
af annat behörigt Utskott handlagda, och
dymedelst inskränka eller uppehålla Riksens
Ständers omedelbara pröfning^rätt, samt
Bihang till R. S. Brot. Santi. 38
293 Constitutions- Utskottets betänkanuen.
att, beträffande åter Grundlagsenligheten,
Ut kottet linner berörde indragningar icke
stå i Strid med Constitutionetis anda och.
syftning, utan endast innebära en, från den
nya regleringen härrrörande och i dess nya
system ingående förändring af sådana ad¬
ministrativa former, hvarom det beror af
Konungen att, med den honom allena för¬
behållna verkställande magt, i Nåder för¬
ordna. Enär deremot, i händelse af de
begge Collegiernas upphörande, RiksRätten
bomme att förlora Fyra Ledamöter, har
Utskottet varit omtänkt, att förslagsvis fyl¬
la bristen i den påräknade personalen, med
ytterligare Två Råd från Svea HofRätt,
Ett Råd från KammarColIegium och Ett
från KammarRälten.
Slutligen har, i anledning af särskildta
Utskottets, pag. n4> 158, 163 och 19:, fö¬
rekommande förslag, ConstitulionsUtskot-
tet tagit i öfvervägande, huruvida Expedi-
tionsSecreterarne eller Undercheferne i Stats-
Departementen, äfvensom Cheferne för
BergsContoiret, för Manufactur- och Com-
merceContoiret samt för Tullstyrelsen, måt¬
te anses ega förtroende-sysslor, och således
kunna af Konungen, efter Nådigt godtfin¬
nande, entledigas; hvarvid Utskottet stad-
nat i den mening, att ExpeditionsSecrete-
rarne, såsom FörvaltningsChefernes närma-.