Stats-Utskottets EetUnkanderil X44i
N.r 251»
Riksens Högloft. ■Ständers Stats - Utskotts
Betänkande angående Krono - Skogar»
nes användande.
H öglofl. Ridderskapet och Adeln här behagat
till Ståts-Utskottet remittera de af Herrar af
t> ar elli och von Turne, Herr Friherre C. M. Car¬
pelan , beli Herr A. D. Reutersköld väckte mo¬
tioner, angående Krono Skogarnes förmånligaste
användande för Statens behof.
Herr af DarelU anser Riket äga uti sina
Hömainer, Boställen, Allmänningar och Sko¬
gar en tillgång, hvilken, antingen betraktad*
såsom Hypotheqve för Sedelstocken , skall vara
af större värde än Silfver, emedan Hypotheqve
éf jord gifvet ränta, oell således är i beständig
tillväxt, eiler Successivt på öppna Auctioner*
dels utbjuden till försäljning emot redbart mynt
åt utlänningar, och däremot svarande Banco*
sedlar åt inhemske penningemäri, dels undei
frihets-år, .emot billiga Villkör till Skatte för¬
såld, skulle icke allenast tillfullo ärsätta •föte*
slagrié förskott till penningé-forlägenhétens af¬
fi je! pande ; utan äfven föröka Bankens fond och'
gifva Pikets FinänCer ett bättre skick*
Herr von Törne anser, i förhållande till
Sveriges öfriga tillgångar, det Värde vara gan¬
ska stort, som finnes i Krono-Allmänningar»'
Itecognitiohs-Skogar, Parker samt flere Lägenhe¬
ter, jemte ägande rätten till manga Boställen*
sorti kunde försäljas, med bibehållande af Air*
jolhan,% till Riks-St, Prat. 1817-18*8. f-d* Sami, N;r *8*. 18-.
*442 Stats-Tjtskottets Betänkanden.
rende afgiften och vissa förbehåll; då denna för*
säljning verkställes småningom och med förslg-
tighet, skola köpare ej kunna^aknas. Jemte an¬
förande af någre erkende författares tankar i
detta ämne, sorn instämt uti det förslag om
Krono-Skogatnes försäljande, till Statens För¬
mån, yttrar Herr Von Törne, det alla tiders är-
farenhet bevittnar, att jordägande ratten alltid
till den grad uppmuntrat idogheten, att jorden
vinner mångdubblade »fkastningar på säkrare
grunder, än vissa ärs dispositions-tid medgifver;
att Skogarne bättre vårdas af deras ägare än af
Kronans Jägeri-Betjening; Och då 3me så huf-
vudsaklira föremål härmed skulle kunna vinnas:
Financernes upphjelpande utan trugande bidrag,
Jordens förädlande, samt Skogarnes kloka begag¬
nande, förmodar Herr von Törne ingen med
skjäl kunna neka sitt bifall till ändamål, som
så väsentligt bereda Bandets sjelfständighet och
välmåga.
Herr Friherre Carpelan har med underdår
nig anledning af Kongl. Majlts Nådiga propo¬
sition om diverse så kallade Jagbackars förytt-
xande till förmon för Stats-Verket, trott, i sam¬
manhang därmed, den frågan lämpeligen kunna
väckas, huruvida ej alla Kronan tillhörige All¬
männingar och Skogar må i större och smärre
delar skiftas samt till den mästbjudande å öp¬
pen Auction försäljas. — Vid betracktande hu¬
ru med Krono Skogarne vanligen tillgår och
deras nu befintlige skick, samt att med dem,
som oftast i hög grad misshushållas till Kro¬
nans och Allmänhetens framtida skada, inses
lätteligen nödvändigheten af en reform med
Ståts-Utskottets Betänkanden'. *443
Krono Skogarne, hällst den vinst äfven därlge.
nom kunde befrämjas, att Jägeri Staten, till
stof förmon för Srats-Verket, indroges, eller
åtminstone ansenligen inskränktes, på sin högd
torde några få Jagtparker eller platser, och ett
högst ringa antal af Jägeri Betjeningen böra bi¬
behållas, samt ds öfrige tjenstfrie blifvande få
på lifstid till godo njuta sina Föne- och Bo-
ställs-förmoner, hvilka först vid Vacancer till*
folio Staten. — Herr Friherren tror, att om
de Kronan tillhörige Skogar och Allmänningar
blefvo medelst köp upplåtne åt enskildte med¬
lemmar af samhället, blefve det hvars och ens
egen fördel, ätt freda sin andel, och så med
den hushålla, att han städse däraf kunde draga
en skälig årlig inkomst.
Herr A. T). Reutersköld har ansett Kronan
eller Nationen äga obehindrad dispositionsrätt
öfver all dess till Enskildta eller Corporatio-
ner, med eller utan ränta, endast till nyttjan¬
de rätt öfverlåtne Skogar; Och till förekomman¬
de af den förlust Staten får vidkännas genom
det vid 1809 års Riksdag fattade Beslut om re-
cognitions-skogarnes försäljning till Skatter, e-
mot den ringa köpeskilling af 6 års oförvand¬
lade Jordeboks-lläntor, föreslås: Att ingen Kro¬
nan tillhörig jord, af hvad Natur och beskaf-
fenhet som hällst, hädanefter må till Skatte
köpas, annorlunda än på offentlig upplyst Auc¬
tion, då Högsta anbudet blifver löseskillingen.
— Att på denna sidan om Dahlälfven, de i
Dahlarne närmast Norrska gräntsen belägne Sock¬
nar endast undantagne, böra högst 1000 Tun¬
neland Skog af sämsta Natur och mindre, där
^144 Stats-Viskottets Betänkandenl
marken är af bättre beskaffenhet , till ett helt
Mantal anslås, men på andra sidan Dahlälfveri
1400 Tunneland, i likhet med det, sorn Föt
Västerbotten är förordnadt, dock att odlade ägor,
där de linnas, uppskattas särskilt, och icke så¬
som Skogsmark betracktas; Att Skattläggnings*
methoden bör blifva densamma, som hitintills
innom hvarje ProvinCe blifvit Följd, dock att
den utgående Skatten hällst Otsattes i Spann¬
mål, då all Pérsedel-ränta af olikartad och tnång-
falldig natur försvann. —- Att af dé nya till*
lomne Hemman, räntan, de första 5 åren bor¬
de betalas endast till £:del, de påföljande 5 å-
ren till hälften, de därpä följande 5 åren till
j|:delar, och därefter till fullt belopp, samt Hem*
ihänén först efter So år roteras, och ingå i skjuts¬
ningsbesvär och andra onera, som tillhöra de
i Örten Varande ifemman af Krono-Skatte-Na-
tUr. — Att Skogsmarkerné skiftas i mindre bråk
af helt Hemman, på det flere, äfven med ett
mindre Capital, matte blifva i stånd att göra
anbud derpå; Att ali skattelösen af Kronans till¬
hörige Skogar mätte nu genast upphöra, intill
dess Kongl. Majit och Riksens Ständer hinna
besluta om detta angelägna ärende 5 Att pålys-
ningen om AuCtiorterna icke inskränkes inora
det Län där jordén är belägen, och att Auc-
ticfnsstället väljes så hära de till Salu Varande
agor, som bekvämligheten medgifver, samt atti
Betalnings-Terminernfe måtte afpassa* så, att
-?:del af Löseskillingen ärläggés hvar 6:te Må¬
nad, hvarigenom en lätt och förmånlig afsätt¬
ning förmodas: Och om nu alla Kronan tillhö¬
rige Skogar, äfven Sockne- och Härads-Allmjin-*
Ståts-Utskottets Betlinianden. 3445
»ingar, genast fridlysas, indelas till Hemman,’
Skattläggas och försäljas på nu föreslagit sätt,
fcrmodar Herr Reutersköld, att Staten skall icke
allenast i sjelfva Skattelösen erhålla en stor till¬
gång för sina behof, utan ock göra en högst
betydande vinst genom den årliga Skatt, sora
af Hemmanen utgöres och den ökade produk¬
tion, som af denna anstalt skall blifva eu one-
kelig följd.
Då, i följd af den erhållne remissen, det
åligger Ståts-Utskottet-, att sig häröfver utlåta,
har Stats-Utskottet ansett sig böra upplysa, att
redan vid- 1809 och 1810 årens Riksdag väckte
den Allmänna Skogshushållningen Riksens Stän¬
ders uppmärksamhet. Riksens Ständer funno
behandlingssättet dittills med Skogarne i Riket
icke alltid hafva varit det mäst båtande för
Staten och Enskildte; och insågo derföre nöd¬
vändigheten af förbättrade anstalters vidtagan¬
de i denne väg, som på en gång kunde befor¬
dra både Allmän och enskild förmån. Efter no-;
ga öfvervägande af detta vigtiga och Allmänt
nyttiga föremål aflåto Riksens Ständer deras
underdåniga skrifvelse härom till Kongl. Majit
af den 26 April! 1810, deruti Riksens Stän¬
der ibland annat, sorn till ändamålets vinnande
ansetts ledande, u-ti 3idje puncten i underdå¬
nighet anhöllo, att Kongl. Majit efter nödig*
upplysningars erhållande, täcktes i Nåder be¬
stämma, hvilka och huru stora, Parker och Sko--
gar borde för Allmänt behof qvarblifva, samt
med afseende på locala omständigheter och Ri¬
ktis förmon, Nådigst låta de öfrige för Allmän
läkning genom Auction försäljas till dea mest-»
144® Ståts-Utskottets Betänkanden.
bjudande, sorn derå skulle erhålla full egande
rätt, emot vilkor antingen af vanlig skatt" ef¬
ter Orternas olika method, eller ock bestämd
grundränta för hvarje Tunneland, med eller u-
tan Frihets-ar, efter omständigheterna,
I anledning af de nu väckte motioner i
detta ämne, har Stats-Utskottet hära fästat ali
m öjel ig uppmärksamhet och granlagenhet för att
med iakttagande af Statens rätt och fördel, icke
på något sätt förnärma den enskifdtes.
Då en närmare kännedom af locala och an¬
dra omständigheter fordrats, än den Stats-Ut¬
skottet varit i tillfälle att inhämta, för att kun¬
na föreslå bestämda föreskrifter i alla möjeliga
händelser, får Utskottet endast uppgifva följan¬
de allmänna grunder, som Utskottet ansett kun¬
na befrämja det åsyftade ändamålet, nemligen:
1:0 Att alla Kronans disponible Skogar
och Allmänningar, med undantag af de för
Flottornes eller andre Kronans behof nödige,
samt sådane dertill antingen menigheten eller
enskildte kunna äga någon laglig rätt, och som
genom behörig undersökning bör utredas, mätte
uppå öppen Auction till den mästbjudande un¬
der Skattemanna-Rätt försäljas.
2:0 Att årliga räntan bestämmes till minst
Sex skillingar Banco för hvarje Tunneland Skog
eller Jord, hvarunder det icke må försäljas;
Och må någon annan Skattläggning härå till
räntans bestämmande icke äga runi, ej eller nå¬
gre frihets-år.
3:0 Att Skatte-köpeskillingen bör erlägga*
med 6 gånger den ränta, hvarå högsta anbud
göres vid Auctionen för hvarje Tunneland Skog
Stats-Utskottets Betänkanden. 1447
eller Jord; Och bö>r, ej mindre den årliga rän¬
tan än Skatte - köpeskillingen beräknas i Spann¬
mål, efter ett medium af de vid köpet näst för-
llutne 10 årens Länets Markegångspris; Böran-
des äfven nöjaktig säkerhet ställas, så val för
årliga räntans utgörande, som Skatte - köpeskil¬
lingens rigtiga erläggande,
4:0 Att Skatte-lcöpeskiilingen må få utbe¬
talas på 6 år, eller ock kortare tid, allt efter
omsländigheterne, sorn dock bör ankomma på
Kongl. Majus Nådiga pröfning för hvarje ser¬
skildt fall, där något undantag kan äga rum.
5:0 Att Auciionerne böra ske på en och
samma dag uti Kongl. Kammar - Collegium och
Lands-Cantzliet i orten, samt å det närmaste till
Skogen belägne Tingsställe, sedan Kungörelser
derom blifvit utfärdade, ej mindre inom Länet
än angränsande Län, samt uti Allmänna Tid*
ningarne.
6:0 Att landshöfdingen bör äga att före¬
slå samt Kongl. Kammar - Collegium att pröfva
och fastställa i huru många Tunneland hvarje
utrop vid Auctionen bör ske.
7:0 Att Kronans öfrige Allmänningar och
Parker böra helt och hållet fredlysas, samt, så
fort sig göra låter, afmätas, der sådant redan
icke skedt.
8:0 Att de Skogar och Allmänningar, som
ej ännu, enligt 1805 års Skogs-Ordning, blifvit
afvittrade, bora skyndesamt frånskiljas enskild¬
tes ägor, samt med lagliga rör- och rågångar
förses.
9:0 Att Mulbetes-rättighet och så kallade
Fäbods - ställen, som å dessa Skogar och All-
S'44^ Siats-Utskottets Bethnianden.
Klänningar af ålder varit Jordägare eller Bo«
ställshafvare, roed eller utan yxbörd, tillerkän-
de, bora dem ersättas roed så många Tunneland
Skog och Mark i vederlag, sorn, efter Mätes-
xnanna-ordom, pröfvas deremot svarande; Och.
böra de för desse förmåner till årlig axgifts er¬
läggande skattläggas, sä framt ej sådant redan
vid Hemmanets skattläggning finnes vara tagit
i beräkning, då någon serskild afgift derföre nti
icke kommer att äga rum.
10:0 Att Innehafvare af Hemman, Torp
!<>ch Lägenheter på desse Allmänningar med
stubbe- och röjsel-rätt, böra, enligt Riksens
Ständers Beslut vid i8°<> och 1810 arens Riks¬
dag dervid ovägerligen bibehållas, dock emot
vederbörlig skattläggning derå, derest densam»
ana redan icke är skedd.
11:0 Att de inflytande Skatte-köpeskillin-
garne böra uti Riksgälds-Contoiret insättas och
intill nästa Riksdag hållas Kongl. Majjt tillhan¬
da, att för Elottornes behof användas.
12:0 Att hos Kongl. Majit måtte i under¬
dånighet anhållas, det alia hädanefter inträffan¬
de vacancer ibland .Skogs- och Jägeri-Ret jenin-
gea måtte tills vidare lemnäs obesatte, samt alt
de öfrige, i den mån Skog och Allmänningar
varda försålde, flyttas uppå allmänna Indrag-
crungs-Sraten, att vid skeende afgång indragas,
med undantag likväl af så stort antal, som kan
pröfvas nödigt för vården och tillsynen antin¬
gen å de Parker och Allmänningar, hvilka för
Kronans ocii Flottornes behof kunna finnas nö¬
dige att bibehållas, eller ock framdeles kunna
itömma att anläggas genom inköp af Hemman
Stats-Uishoctets Bstänkanden. \ 419
gller Lägenheter, som till Skogsplantering kun¬
na finnas tjenlige; — Men skulle Kongl, Majit
i Nåder pröfva mera lämpeligt, att, utan Skogs-
och Jägeri - Betjeningens begagnande, vidtaga
andra utvägar till vården och förvaltningen af
sådane Skogar och planteringshögar; - sa bör to¬
tal indragning af denne Betjening vid timande
afgång ske.
Desse äro de allmänna grunder, Siats-Ut¬
skottet funnit sig böra föreslå, och vid hvilkas
tillämpning Utskottet förmodar, att icke någons
lätt skall blifva förnärmad.
Om Riksens Höglofl. Ständer härtill täck¬
tes lemna deras bifall, Så hemställer Stats-Ut¬
skottet, att underdånig anmälan härom må gö¬
ras hos Kongl. Maj:t, med anhållan, att Kongl.
jMapt efter Nådig pröfning häraf, täcktes, låta
detta Riksens Ständers Beslut till verkställig¬
het befordra, med iakttagande likväl af de grun¬
der och föreskrifter, som Kongl. Maj:t härvid
i Nåder kan pröfva ytterligare nödige, ej min¬
dre i anseende till förekommande serskildte lo-
cala förhållanden än i synnerhet i Rikets nord¬
ligaste Provincer, der sådane försäljningar mö;
jeligen skulle kunna motverka anläggande af
nybyggen och odlingar, och hvilket serskildt
således bör ankomma på Kongl. Majlis Nådiga
pröfning och bedöromande, ä.n Kronans framti¬
da säkerhet för räntans utgörande, samt hvad
för öfrigt till det reglementariska hörer.
Hvilket allt vördsamt underställes jRiksQh%
Högloft. Ständers Egit ompröfvande.
Stockholm den 30 Maji ijJiS,
145° Stats Utskottens Betänkanden.
Utdrag af Protocollet} hullet hos Riksens
Högloft. Ständers Stats - Utskott vid
Urtima Riksdagen i Stockholm den 20
Maji 1818.
D. Vid justering af Utskottets Betänkan¬
de, angående Krono - Skogarnes upplåtande till
Skatte, reserverade sig Herr landshöfdingen
Friherre Cederström, emot Utskottets tillstyr¬
kande om sättet att underrätta vederbörande otn
desse Skogars försäljning; I hvilket afseende
Herr Friherren och Landshöfdingen, för sin
del föreslog, såsona mäst öfverensstämmande
med Statens fördel, att allmänna Kungörelser
härom blefve genom Kongl. Kammar - Gollegii
försorg, utfärdade, samt öfver hela Kiket i van¬
lig ordning uppläste; äfvensom Herr Friherren
och Landshöfdingen, hvad angick Utskottets
förslag, att de för ifrågavarande Skogar infly¬
tande medel skulle för Flottornes behof använ¬
das, var af den serskildta mening, att disposi¬
tionen af Tredje Hufvud - Titulns anslag vore
Kongl. Maj:t ensam förbehållen, och att Ut¬
skottet alltså icke bordt något specielt derom
förordna.
Hvilken Reservation, på begäran skulle åt¬
följa det afgående Betänkandet härutinnan till
de Respectiye Biks-Stånden, Som ofvan.
Ex Protocollo.
C. Tunelius.
Stats-Utskottets Betänkanden. 1451
N:r 252.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Betänkande, angående Recognitions-
Skogome,
Uti ett till Höglofl. Ridderskapet och Adeln
ingifvit Memorial har Herr von Törne anfört att
redan vid 1809 års Riksdag bes'öfs det Recog.
uitions Skogarne skulle användas till Statens bä*
sta, skattläggas och Hemmantal dem åsättas hvar.
efter Bruksägare finge för 6 års ränta lösa till
Skatte så stor del, sorn till Brukens drift nöd¬
vändigt erfordrades, då Recognitions-afgiften
deremot uphörde, och skulle resten af dessa Sko¬
gar genom offentelig Auction till den mästbju-
dande försäljas; Att som uti yrde puncten af
Kongl. Maj.ts. Nådiga Kungöre'se af den 4:de
Februarii l.gn stadgas, att rättigheten för BruksU
ägare till Skatteköps erhållande skulle till en
början vara inskränkt till en en tid af Sex år
med förbehåll för Riksens Ständer, att vid nä¬
sta Riksmöte , i anseende till de Bruksägare, sorn
ej inom denna tid ingått i Skatteköp med Re-
cognitions-Skogarne vidtaga sådane förändringar
de nyttiga pröfva; och då den föreskrifne pras-
scriptions tiden var tilländalupen den 4;de Fe¬
bruarii 1817 , emedan 6 år då vöre förflutne i-
från förenämde Kungörelses utgifvande; så sko-' «
la Riksens Ständer derigenom hafva en förnyad
anledning att nu vidtaga alla de åtgärder i det¬
ta afseende, sorn för Fäderneslandet äro de gag-
neligaste; Hvarvid Herr von Törne erindrar,
att det bör ihogkommas, att Kronan aldrig af-
*453
Stats-Utskottets Betdnkanden'.
statt sin ägande rätt till dessa Skogar, och att
den, dels af Konungen ensam och dels af Ko¬
nung och Ständer bibehållna och utöfvade rät¬
tigheten, att utan Bruksägares hörande, lioja och
bestämma Recognitions afgiften, innefattar ofel¬
bart all annan dispositionsrätt deraf; I öfrigt å-
beropas hvad Stats-Utskottet vid 1809 års Riks¬
dag härom anfört.
Herr Reutersköld A. D. har i detta ämne
äfven yttrat: att genom de, efter det vid 1C09
års Riksdag fattade Beslut om Recognitions-Sko-
garnes försäljning till Skatte emot den ringa kö*
peskilling af Sex års oförvandlade Jordeboks-rän»
tor, redan skedde Skatte-köp af sådane Skogar
skall Staten förlorat betydlige Penninge-Summor,
som vid nu varande finanolelle förhållanden va¬
rit en lycka, att sorn behållning beräkna: Att
Rikes fördel icke blifver befordrad genom den
hittils följde Metbode, har Herr Reutersköld sökt
bevisa genom ett från Kongl. Kammar-Collegi-
um erhållit Utdrag af en Skattläggnings-Act öf¬
ver Helleforss Silfver- och Jernverks-Recogni-'
tions-Skogar och Mark, enligt hvilken hvarje
Hemman fått 31,0 Tunneland i inägor och
'■2363 Tunneland i Skogsmark eller inalles på
hvarje Mantal 2713 Tunneland, oberäknadt Berg
och Mossar; Herr Reutersköld yttrar sig ej kun¬
na förklara, hvarföre i Örebro och Carlstads
" iLän, där dessa Skogar äro belägne, 2713 Tun¬
neland, innebegripne flere Hundrade lunao-
Jands redan inhägnade Ägor, blifvit på ett Hem¬
man beräknade, när i Vesterbottens ödemarker,
enligt Kongl. Brefvet af den 23 Maji 1780,
endast nred afseende på Ortens svåra bela*
v
Stats-Utskottets Bztänkandeni 1453
genhet ifrån 700 till högst 1400 Tunneland
kunna ett Hemman tilläggas; Icke eller vill han
hedömrna, hvarföre Skattläggningen skett efter
Savolaxska Methoden, hvarigenom värdet af ett
Tnhneland så väl ut- som inägor beräknas till
|;dels Öre Silfveimynt eller Två runs:t, och
hvaraf följden blifvit att En skilling Banco blif¬
vit Skattelösen för ett Tunneland jord; Men
Ilan förmäler sig icke kunna oanmärkt lemna:
den betydeligä förlust Staten skall fått vidkän¬
nas, då TjugU med så ovanligt vidsträckta ägor *
försedda Hemman blifvit försålda för den lump-i
na löseskillingen af Ett Tusende Sextiosex Riks¬
daler Fyratioeu skil lingar Sex rst: Banco. Örn
dessa i Bergsiags-Ört belägne ofantlige rymdeC,
blifvit i mindre Hemmansdelar skattlagde, skul¬
le säkerligen, till Statens båtnad, först ett stör¬
re antal af Hemman upkommit, och sedan för
det andra, hvarje Tunneland, som på Auction
försåldes, blifvit löst med minst En Riksdaler,’
der nu En skilling blivit betald. Herr Reuter¬
sköld anser denna sin förmodan så mycket mer
grundad, söm då han köpt Skogsparker på kort
tid, för att å dem verkställa kolning, han icke
dragit 1 betänkande att betala Tio Riksdaler T un.
nelandet, änskönt äganderätten vid dessa afhand-
lingar icke åtföljde; Men otn också nu för ä-
ganderätten endast antoges En Tiondedel eller
En Riksdaler per Tunneland, så hade Staten
bordt tillflyta Sextio Tusende Riksdaler, der.
Ett Tusende Sextiosex Riksdaler blifvit erlagde ;
Till en jemförelse emellan Statens vinst om ä«
gorne pT öppen Auction blifvit försålde och
dess förlust då de ljhas efter Sex års samman¬
*4 54
Stats-Utskottets Retänkandetl'.
slagen ränta, anföres exemplet af Tofta Hem-*
man på Adelsön, som såldes lill skatte på öppen
Auction för Nio Tusende Ett hundrade Riks¬
daler Banco^, i stal et för att Skattelösen endast
upgått till Attationie Riksdaler nitton sk:r om
det fått lösas med Sex års ränta efter Krono
Värdie. Till förekommande af de för Nationen
mäst kännbara förluster vid dylika tillfällen, fö¬
reslår Herr Reutersköld samma behandlingssätt
med Recognitions-Skogarne som hanför Krono*
Skogarne i allmänhet tillstyrkt, nemligen.* att
d.e måtte på öppen Auction försäljas och till
mindre Hemmansdelar skattläggas efter Örtens
Skattläggni rigs Methode , med hvad för öfrigt
samma tillstyrkande innehåller.
Emot hvad Herr Reutersköld sålunda an*
fört, har blifvit anmärkt, af Herr C. F. Hey¬
kensköld att da Riksens Ständer redan vid 1809
ars Riksdag vidtagit Beslut om Recognitions-
Skogarne, och stadgat, huru dermed förhållas
sku le; Och Kongl. Maj:t i stöd af detta Stän-
dernes Beslut utgifvit sitt Nådiga Råbud här¬
om, samt i följd häraf, Innehafvare af dylike
Lägenheter ingått i verkställighet af de före-
skrifter, Författningen derom innehåller; så
vöre Herr Reuterskölds motion om desse Skogars
försäljning på Auction obehörig, innan ens det¬
ta förut härom af Riksens Ständer vidtagne, af
Kongl. Maj.t gillade och vid flere Riksdagar
utan anmärkning lernnade Beslut blifvit upp-
bäfvit; Varandes för öfrigt denna Motion efter
Herr Heykenskölds tanka ett aldeles nytt ämne
son» icke har något direct sammanhang med
Herr ven Törnes Memorial, och som efter Mo-
Stats Utskottets Betiinkanden. a 4 5 5
tlonstidens slut inkommit, samt således icke
borde kunna upptagas, utan alldeles förfalla.
Herr C. G, Heykensköld har äfven ansett.
Herr Reuterskölds Motion, såsom för sent in¬
kommen, böra förfalla, samt har för öfrigt, för
att upplysa de misstag, hvaruppå han förmenar
Herr Reutersköld hafva grundat sitt Anföran¬
de om Helleforss-Verkets skattläggning, anfört
en omständelig Berättelse huru härmed tillgådt,
och de giunder sorn dervid blifvit följde.
Herr Reutersköld har häremot anfört att
enär Herr von Törne uti dess Memorial yrkat,
att Skogarne skulle försäljas, äfvensom Herr
Friherre Carpelan, att alla Kronan tillhörige
Skogar och Allmänningar skulle skattläggas och
å allmän Auction säljas; samt han uti sitt Me¬
morial endast föreslagit, huru denna försäljning
skulle ske , på det för Staten och Nationen för¬
delaktigaste sättet; så var hans Motion, såsom
föranledd af ett redan upptagit och remiiteradt
ärende, icke ny, utan endast en utveckling af
en redan gjord, hvilket Riksdagsordningen uti
56 §. tydeligen tillåter.
Sedan Stats-Utskottet genom Remiss från
Höglofl. Ridderskapet och Adeln erhållit del¬
af dessa Handlingar, har Stats-Utskottet hos
Hof-CautzslersEmbetet begärt, att genom dess
åtgärd från Kongl. Kammar- och Bergs-Colle-
gierne erhålla fullständig upplysning, uti hvad
skick frågan om användandet af Recognitions-
Skogarne i Riket, till följe af Kongl. Maj:ts
Nådiga kungörelse af den 4 de Februarii 1811 %
nu är, om alla undersökningar och afmätningac
blifvit verkstälde, samt om och huruvida nå*
1456 Stats Utskottets • Betänk anden)
gra Skatteköp derå blifvit beviljade, Och hvad
inkomst i slikt fall Statsverket deraf tillflutit,
äfvensom i händelse något nf Riksens Ständers
Beslut i detta ämne till större eller mindre de!
ännu saknade verkställighet* hvarpå sådant då
beror.
I anledning häraf har Kong', Bergs-Colle*
gium uti Protocolls-Utdrag af den g sisth Mar«
ti meddeldt en Förteckning ä Recognitious-Sko-
gatne, sorn tillika upptager de gärder som efter
förutgångne afinätningar och Urtdersöknihgar
dervid sednast blifvit af Bergs-Collegiurn, eller
af Kongl. Kammar* och JBergs Collegierne ge-
jnensamt, vidtagne, hvarjemte tillkännagifves,
att, hvad de Recognitions-Skogar angar, hvarå
undersökningar ännu ej skedt, eller åtminstone!
Undersöknings - protöcollerne ännu ej blifvit
Kongl. Bergs-Collegiurn meddeldte, sådant i för¬
ra händelsen då beror, dels på ännu icke full¬
bordade afmätningar, dels ock på oafgjorde rå¬
gångs- eiler andre med Skatteköps undersökning
garnej sammanhang ägande tvister, samt att*
då undersökningarnes pröfning beror på Kongl»
Kammar- och Bergs-Gol legiernes gemensamma
åtgärd, möjeligen Handlingar .angående dess©
mål, kunnat till Kongl. Kammar-Gollegium in¬
komma, deraf Kongl. BergsKollegium ännu ej
erhållit del, och hvarom således Kongl. Colle-
gli Diarier ej kunnat lemna upplysning,
Kongl. Karmnar-Collegium har uti Urotd*
colls-Utdrag af samma dag till Utskottet öfvert
lemnadt Kammar-Advokat-Fiseals-Embetets i
detta ämne afgifne Memorial, såsom innefattan¬
de ujplysning om åtgärder hvilka, till följe
Stats-Utskottets Betänkandet!.
1-157.
nf Kongl. Kungörelsen den 4 Febr. 1S11, an*
gående användandet af ifrågavarande Skogar re*
dan blifvit vidtagne, och de omständigheter,
som dermed i ett eller annat afseende äga ge¬
menskap; Hvarförutan Kongl. Collegium i af¬
seende på hvad härutinnan redan tillgjordt blif¬
vit, meddeldt följande upplysningar.
i:mo Att Advocat-Fiscals-Embetets Utlå*
tande angående Elfkarleby samt Tjerps norra
och en del af Tjerps västra Krono - Allmän-
ningar, anslagne till Elfkarö Bruk, blifvit den
'4 i samma månad med Kongl. Bergs-Gollegium
Comrnuniceradt.
2:do Att bemälle Embetes Utlåtanden an*
gående ej mindre den Forssmarks Bruksägare
upplåtne Allmänning på Gräsön, än Svalmyra
Allmänning anslagen till Hargs Bruk blifvit
den 13 sist!. Januarii med Kongl. Bergs-Colle'
gium communicerade.
3:0 Att Skatteköp blifvit beviljadt å Kol¬
lerö Manufactur-Verks Reccgnitions-Skog i Elfs¬
borgs Uän och Skatte - Bref derå deri 29 De*
cember förledit år Utfärdadt, med vilkor, att
Skogen blifver från Bruket oskiljagtig.
4:0 Att, angående den Åsbobergs Grufve¬
lag anslagne Östra del af Gyttorps Norra All¬
männing, Kongl. Collegium i anledning af Ad-
vocat-Fiscals Embetets derom afgifne Memorial,
den 24 sisth Februarii, resolveradt Bref till
Kongl. Majus Befallningshafvande i Örebro Uän.
5:0 Att Kongl. Kammar- och Bergs-Golle-
giernes gemensamma skrifyélser af den 16 Sep-»
tember 1815 till Kongl. Majus Befallniiigshaf-
Mihang till Riks.St. Fröt, igtj.tiig. i Je S»ml> N:r lii
Stdh- Vtsiottets Bettinianderii
vande 1 Örebro Iutn, 1 fråga om de till Far-
forss Bruk och Silfverhytte Masugn upplåtne
Östra och Västra Imme Recognitions - Skogar,
Tväråns, Qvarntorpshyttans och Bokärrs Re¬
cognitions-Skogar, ännu icke blifvit besvarade,
icke eller Kongl. Collegiernes skrifvelser af d.
12 Mars 1816 angående den Asjöhytte Mas¬
ugn anslagne Recogniiions-Skog.
6:0 Att i anledning af Advöcat - Fiscals-
Émbetets Memorial, Bref till Kongl. Maj ts Be¬
fallningshafvande i Vermelands Län d. 3 sistl.
Martil blifvit beslutadt, angående Ackkärns
Bruks Recognitions Skog.
>]:o Att med Kongl. Berss-Collegium blif¬
vit Commuriicerade d. 10 September förledit år
Handlingarne, angående den till Brattforss Bruk
upplåtne Recognitions-Skog i Vermelands Län,
samt Lungsunds Allmänning; d. 4 Octob. angå¬
ende Recognitions - Skogen till Kungskogs mas¬
ugn; d. 16 Julii angående Lundbergs eller Mat¬
långs Bruks Recognitions-Skog; d. 2 December
angående Saltsjö Recognitions-Allmänning; den
lä sistl. Januarii) angående Vittersjö Allmän¬
ning i Gefleborgs Län; den 21 sistl. Januarii*
angående de till Forssbacka Bruk upplåtne Re-
cognitions-Skogar; den 1 g sistl. Februarii angå¬
ende Jefte Sandön i Norrbottens Län; samt d.
4 sistl. Martii, angående Selets Bruks Recogni¬
tions-Skog.
g;ö Att Bref den 24 sistl. Februari! blif¬
vit beslutit till Kongl. Majus Befallningshaf¬
vande i Gefleborgs Län, rörande upplysning om
Sältdahla Allmänning.
Stats-Utskottets Bettini anderi: 1459
9:0 Ätt General Landtmäteri-Contoiret blif
vit erindradt, alt till Kongl. Collegium inkom¬
ma ined inTordradt Utlåtande angående den i
Vesterbottens Län belägne och Olofsforss Bruk
ansiagne ReCognitions-Skog.
10:0 Att, af den anledning, ätt Kongb
Kämmar- och Bergs-Collegierne, stadnat i skiljl
actige meningar om rätta förståndet af Kongl'
Kungörelsen den 4 Februarii i3n rörande till-
delnings-sättet af Skog åt skattlagde Henrnitm
och Lägenheter, följande mål, i afbidan på
Kongl. Majus Nådigste förordnande och före¬
skrift i denna omständighet icke kunnat till
pröfning företagas, nemi. angående Forssvik*
Bruks och Granviks Masugns Recognitions-Skov
i Skaraborgs Län; angående Hellsjö Recogni-
tions-Skog i Kopparbergs Län; angående Re_
cognitions-Skogen under Folkströms Bruk i ö-
stergöthlands Län; angående Recognitions - SJco-^
garne under Helleforss Och Smedstorps Bruk i
Södermanlands Län; angående Willingsberg#
Bruks Recognitions-Skogar i Örebro Län; an¬
gående Recognitions-Skögarne under Aspa, Al¬
grena och Asbo holms Bruk samt Igelbecks Mas¬
ugn 1 Örebro Län; angående Jvlotens Bruks
Recognitions - Skog i Örebro och Kopparbergsl
JAn; 'angående Recognitions - Skogame under
Stafsjö och Wirå Bruk i Södermanlands Län;
Samt angående Degerforss Bruks Reeognitiöns-,
Skog i Örebro Län, samt sluteligen
ii:ö Att Kongl. Collegium till Skatte föf-
sål dt, 1:0 Kollerö ReCognitions-Skog i Elfsborg*
Län, "Väne Härad och Ryr Socken, sorn blifvit
Skattlagd till * Mantal åt Bruks - Idkaren j9h,
§460 Stats-Uts&ottits F.etänkandenl
yVidström för Trettiofyra R:dr 10 sk. 9 r.st.’ut»
pxn 6 Procent Vadstena Krigsmanshus - afgift;
samt 2'o den under Helleforss Silfver- oell
Jernverk lydande P.ecognitions - Skog i Örebro
och Vermelands Län, åt Verkets Interressenter
emot en sammanräknad köpeskilling af 1074
R:dr 41 sk. 6 r:sf, B :co.
Af de utaf Kongl. Kammar- och Bergs-
Collegierne sålunda meddeldte Handlingar har
Stats-Utskottet inhämtat, att å en del Recogni-
tions-Skogar hafva ansökning.r om Skatteköp
inom föreskrifven tid till Kongl. Kamroar-Col-
legiuin inkommit, å några efter den i författ-
ningarne bestämda tid, samt å en stor del el¬
jer de fleste alldeles icke någon sådan anmälan?
blifvit gjord.
Då häraf sig visar att hvad genom KongL
Förordningen den 4 Februarii 1811 blifvit
stadgadt angående Recognitions-Skogarnes afmä-
tande och undersökning m. rn. i afseende på
deras upplåtande och användande $åsom Rik¬
sens Ständer vid 1809 och 1810 årens Riks¬
dag förordnade, ännu icke, i anseende till der¬
vid förekom ne hinder och svårigheter, hunnit
lomma tiri någon allmännare verkställighet,
bär Stats - 1) tskottet, sorn ansett Bruksägarnes
rätt icke kunna ifrågaställas att så snart de åt¬
gärder blifva vidtagne som bora föregå skal te¬
lösningen af de dem til delande Recognitions-
Skogar, sig deraf i föreskrifven ordning begag¬
na, på sätt hogsiberörde Nådiga Författning be¬
stämmer, skolat tillstyrka Riksens Höglofl. Stän¬
der, att hos Kongl. Majtt i underdånighet an¬
hålla, det måtte de hinder som mött verkstäl-
Ståts-Utskottets Betankanden.
ligheten häraf genom Kongl. Maj:fs Nådigai
omsorg varda undanröjde samt verksamme an¬
stalter vidtagas till befordrande af ändamålet,
så att den för Staten afsedda förmån vid ifrå¬
gavarande disposition af Recognitions - Skogarn©
måtte vinnas; Hvarförutan och sorn hä vid jem¬
väl synes nödigt, att utom de uti 1811 års
Kongl. Författning utstakade förberedande åt¬
gärder med Skogarnes afrnätande och- undersöka
ning m. m. en viss tid bestämmes inom hvil¬
ken det skall åligga Innehafvarne af Recogni¬
tions-Skogar att sig om Skatteköp anmäla; på
det den återstående de:en deraf måtte kunn3,
såsom förordnadt blifvit, föryttras; så hemstäl¬
ler Utskottet till Riksens Höglofl. Ständer att
en tid af Sex månader efter det Bruksägares,
lätt i afseende på dess Recognitions - Skog ge¬
nom laga kraft vunnit utslag blifvit fastställd,'
inåtte varda bestämd inom hvilken anmälan om
Skatteköp å den honom för Brukets drift till¬
delade Skogen bör göras, samt härvid tillika'
föreskrifvas, att denna anmälan, oansedt äldre
Forfattningar innehålla, det Skatteköp böra be¬
gäras hos Landshöfdingen, skal! ske hos Kongl.
Maj:ts och Rikets Kammar - Collegium; Och i
händelse sådant icke iakitages, kommer Bruks¬
ägaren att anses förlustig den honom eljest till¬
kommande rätt, att till sig lösa den f#r B u«
kets behof afskiljde delen samt denne ! forfaras
på lika sätt som med den öfrige: Och beträf¬
fande åter den sistnämnde eller återstående Re¬
cognitions - Skogen, sorn ej för Brukets drift
tarfvas; så föreslår Utskottet, att med dess an¬
ländande till Statens nytta må förfaras på lika
1462 Stats-Utskottets Betänk anden'.
sätt och efter enahanda grunder sqm Utskottet
i serskildt Betänkande af denne dag angående
kronans öfrige disponible Skogar i allmänhet
tillstyrkt; Och hvilket till Kongl, Majus Nådi¬
ga sanction och åtgärd af .Riksens Höglofl. Stän¬
der i underdånighet lärer värda öfverlemnadt,
Angående sluteligen hvad Herr Rcuter-
S-köId anmärkt rörande Skatteköpet å Helleforss
Silfver- och Jernverks Recqgnitions - Skog; så
får Utskottet till upplysning i denna fräga här¬
jemte bifoga afskrifter utaf ej mindre Kongl,
Majus Nådiga Bref af den 14 Julii 1811, den
21 Januarii 1813 och 14 Februarii 4815, än
ock en under den 11 September 4815 förrättad
Skattläggning, hvilka Handlingar upplysa hu-
ru härmed tillgått och de grunder som blifvit
följde.
Detta allt hemställes vördsamt till Riksens
Höglo!]. Ständers öfvervägande; Hvarvid
Ledamots serskRta tankä bifogas.
Stockholm den ?o Maj 48.1L
Litt. 4,
Vi CARL med Guds Nade Sveriges, Göthes och
Vandes Konung. &Cc. Scc- §Cc. Arfvinge
till Norrige, Hertig till Schlesvig Holl¬
stein &c. 8Cc,
"Vår synnerliga ynnest och Nådiga benägenhet
med Gud Alsmägtig; Troman och Tjenare; Herr
Grefve, f. d. Vårt pch Rikets Råd, President
Riddare och Comnxendeur af Vare Orden, Herr
Stats-Vtslottets Betänkanden. 1463
Grefve en af Rikets Herrar, Öfver-Ståthållare,
President Riddare och Commendeur af Vare
Orden samt Riddare af Konung CARL XIII s
Orden; vice President och Riddare af Vår
Nordstjerne Orden, så ock samtelige Ledamöter
i Vårt och Rikets Kammar- och Bergs Collegier!
Hos Oss har Assessoren och Riddaren af
V år Nordstjerne Orden Detlof Heyktnschjöld, å
egne och öfrige Hellefors Silfver- och Jern¬
verks Jnteressenters vägnar, i underdånighet
anhållit att den samma Verk uplåtne Recogni-
tions-Skog med alla derå varande oskattlagde
Torp och Lägenheter, dels innom Hellefors
Socken af Örebro Llän, och dels inom Gåsborns
Församling af Carlstads Uän, matte, emot vis¬
se i underdånighet upgifne vilkor och förbehåll,
få till nya Hemman indelas, och Inleressenter-
jre vara berättigade att dem till Skatte köpa.
Öfver hvilken ansökning, J den 6ue Mar¬
til 180g gemensamt underdånigt utlåtande af-
gifvit, hvarefter Assessoren Heykenschöld med
åtskillige underdånige skrifter och Påminnelser
j ämnet inkommit.
Detta mål håfve Vi låtit Oss föredragas;
och ehuruväl Riksens Ständer vid 1809 års Riks¬
dag i allmänhet beslutit, att undersökning bor¬
de anställas om de Bergverken till understöd
anslagne Recognitiatls-Skogar, till utrönande hn-
ruvida de till större eller mindre de! för Bru¬
kens behof äro nödvändige, med förklarande,
att de delar af berörde Recognitions Skogar, hvil¬
ka för de Bruk, som dem till nyttjande erhål¬
lit, kunde anses öfverflödige, boule till Kro¬
nans större förmån på annat sätt, genom inde-
14&4 Siats-Utskottets Betänkandéhl
lande till nya Hemman celi deras uplåfande tili
Skatte, användas; likväl och alldenstund Rik-
gens Ständer på sätt Var i detta ämne den 4:de
sisth Februarii utfärdade Nådiga Kungörelse in¬
nehåller, derjemte förklarat, att, i händelse så¬
dana Recognitions-Skogar gifvas, hvilka genom
Särskildte författningar blifvit under en mera
bestämd besittningsrätt åt Bergverken uplåtne,'
de i detta afseende tagne författningar icke ytan
genom frivillig öfverenskommelse, kunna rub¬
bas och således de erhållne förmåner, merendels
en följd af något ädlare Verks anläggande, och
förknippade med motsvarande Onera, ej förr än
atned uphörandet af dessa skyldigheter, arbitrairt
förändras; Fördenskull och som Hellefors Silf-
-ver och Jernverks Interessenter, dels genom
Kongl. Donations Brefvet af den 2f> Februarii
1686 och dels genom Kongl. Resolutionen af
de.n 15 Martil 1770, grundad uppå Riksens
Ständers Beslut, blifvit försäkrade om en bestän¬
dig Besittningsrätt å 14 Hemman ud Grythytte
Socken, jemte den så kallade Hellefors Distrie-
ten med alla derå varande Hemman, Torp och
Lägenheter, under fullkomlig Bergs-Frälse-fri-
het; sä håfve Vi funnit att nu ifrågavarande1
berörde Verks, under Recognition uplåtne Skogs¬
mark utgör en sådan Recogokions-Skog, till hvil¬
ken bör lämpas förenämde af Riksens Ständer
vidtagne Beslut, att besittnings dispositionsrät¬
ten deraf, icke kan, utan genom frivillig öfver¬
enskommelse, rubbas eller förändras; Men eme¬
dan Interessenterne i underdånighet förklarat
sig nöjde, att, i anseende till de Hellefors Silf¬
ver- och Jernverk under Recogntion uplåtne
Ståts-Utskottets Betänk and etti
Skogar vidtaga de hufvudsakeligaste anstalter,'
som i afseende på de öfrige Recognitions-Sko¬
gar blifvit föreskifne, eller deras indelande till
Hemmantal, likväl emot visse i underdånighet
upgifne och dervid fästade vilkor; Ty och som,
enligt hvad af Eder blifvit anfördt och up.yst,
Oss och Kronan , genom det af Interessenterne
nu upgifne underdåniga förslag tili dispositio¬
nen af ifrågavarande, Verket tillagde Recogni-
tions-Skog, tillfaller en betydlig förman; Altså
bafve VI velat lemna Nådigt bifall till detta
Förslag, samt således i Näder förordna, att den
Helleforss Silfver- och Jernverk uplåtne Recog-
nitions-Skog, med de derå uptagne oskattlagde
Torp och Lägenheter, dels inom Helleforss Soc¬
ken af Örebro Län, och dels inom Gåsborns
Församling af Carlstads Län må till nya Hem¬
man, efter en beräkning af Två Tusende Fyi
rahundrade Tunneland på hvarje helt Mantal
indelas, hvarvid bör iakttagas, att så väl de
Verket tillhörige, samt dels inom och dels ut¬
om Helleforss Districten belägne gamle och till
fem och ett halft Mantal redan Skattlagde Hem¬
man, som de nu föreslagne nya Hemmar^hvil-
ka sednare minst böra upgå ‘till Tjugu hela
Mantal , erhålla, Inägor oberäknade, Två Tu¬
sende Fyrahundrade Tunneland af Skogsrym-
den för hvarje helt Mantal; Men skulle den
Skogsmark, sorn med afdrag af hvad, enligt för-
fattningarne, kallas Impedementer vid anstäl¬
lande undersökning, för växtlig kan anses, icke
utgöra den rymd, att hvarje helt Hemman, så
af de gamle som af de Tjugu nya, kan på hvar¬
je helt Mantal, Inägor oberäknade, undfå Tvä
5466 Stats-Utskottets Betänkanden.
Tusende Fyrahundrade Tunneland, och propor¬
tionaliter för de mindre Hemmansdelarne, så
bör ett färre antal Tunneland hvarje helt Hem¬
man tilläggas, så att ändock af Skog«rymden
minst Tjugu nya Hemman matte upkomma;
hvaremot, och 4 händelse berörde Skogsrymd
kan finnas vara större, än sorn efter ofvannaai¬
de beräkning kan utgå för både de gamla Fern
och ett halft, och de nya Tjugu Hemman, yt¬
terligare nya Hemman böra i mohn af Skogs
tillgången, inrättas, försedde med lika Tunne'
land-Ta], somför de öfrige nu blifvit faststäldt.
VI håfve äfven i Nådér velat bifalla In-
teressenternes underdåniga anhä lan, .att Sjelfve
å de nya Hemmanen få utsätta och lämpa Hem¬
mantalet efter localen och hushållningen vid Ver¬
ket; kommande, i anseende till de nya Hem¬
manens Skattläggning, hvilken efter Författnin-
garne, jemförde med Ortens bruk och Skattläg-
iiings Methoden, bör verkställas, för öfrigt att
iakttagas, att icke något Hemman- får åsättas
mindre grundränta, än som svarar emot det ef¬
ter Tunnelands Talet belöpande Mantal, men
att om något Hemmans-ägor efter upskattnin-
gen skul e utgöra en större grundränta än som
svarade emot det efter Tunnelands-Talet upkom-
mande Mantal, denna ränta dock bibehålies,
i så måtto, att sedan Mantals-räntan efter det
åsatte Mantalet är afsatt, allt det öfriga föres
till Jordeboks räntan och i behörige Fersedlar
efter Krono-värdie utsattes; Och hvad angår
Jnteresseuternes underdåniga förbehåll, att de
nya Hemmans-räntor måtte utsättas i sådana
Persedlar, som i Orten äro vanlige, så kom¬
Stats-Ulskotte(g Betänkanden, 14^7
mer Ortens så kallade undervisning, att häruti!
tjena till efterrättelse, dock så, att i fall nå¬
gon af de deruti utsatte Persedlar, nu för tiden
ej mera gifves eller i Orten är bruklig, och
hvilken således hvarken kan in Natura praeste-
ras eiler äga något gångbart värde, som vid
Markegångs sättningar, kunde tjena till grund,
en sådan, då ej må antagas utan andra verkeli*
gen befintlige och iOrten brukelige Persedlar,
gom efter Krono-värdie svara emot den upskat-
ta3e räntan upföras.
Fmpt den Interessenterne sålunda i Nå¬
der beviljade rättighet att få indela Skogs-rym-
den till Hemman, äga VI och Kronan att up-
bära räntorne så val af de blifvande n^a Hem¬
manen, sorn af de inom och utom Helleforss
Bistricten belägne samt förut af Interessenterne
under Bergs-Frälse-frihet innehafde och redan
Skattlagde Fem och ett halft Hemman, hvilka
Jtäntor, jemte alla andra extra Onera, som Kro¬
no oöh Skatte-Hemman utgöra, böra utgå, sä
af de gamle som nya Hemmanen, och utgöras
från den tid, da de nya Hemmanen blifvit
Skattlagde, vid hvilken tid Bergs Fralse-frihe-
ten samt Becognitions-afgiften komma att up*
höra,
Hvad Slutligen angår Interressenternes un;
derdåniga anhållan att äfven få köpa de ny^
Hemmanen till Skatte, så emedan VI uti Vår
ofvanberörde Nådiga Kungörelse af dfen 4 si sfi-
Februarii, i anledning af hvad Riksens Stän¬
der beslutit, förordnåt, att Hemman upkomne %
Becognitions-Skogar, irå till Skatte få köpas,
e«h derjemte blifvit föreskrifvit, att sådant må
Stuts- Utskottets Betankanden'.
ske i varlig Ordning, och emot erläggande aF
en Skatte-köpeskilling svarande emot Sex ars
räntor, efter Krono-värdie beräknade, Ty håf¬
ve Vi i Nåder velat bevilja Interessenterne en
dylik förmohn, så att de på sätt nyssberörde
Nådiga Kungörelse innehål'er, måge äga att i-
frågavarande nya Hemman till Skatte lö=a; hvar¬
vid likväl bör iaktagas , dels att Interessenterne
upfylla den uti Kongl. Donations-JKefvet af
den 2S Febrnirii t68&, Helleforss-Verket å-
lagde skyldighet, a!t där någon Abo å Skogs-
D istricten för röjseln och besittningen äger
något att fordra, honom de;före serskildt godt¬
göra; dels att, på sätt förut skedt, vid de gam¬
le Hemmanens försäljande till Skatte, det vil¬
kor om oskiljigtigheten vid Skatte-köpet fästes»
att de nya Hemmanen icke böra få skiljas
ifrån Silfververket, så länge detta Verk kan,
efter vederbörligt bepröfvande , förtjena att
drifvas samt att, i fall det samma med tiden,
för bristande lönande Malmer, skulle komma
att nedläggas, berörde Hemman då äfven böra
blifva oskiljagtiga från det med Silfver-Verket
nu förenade Jernbruk eller de Inrättningar,
Interessenterne framdeles kunna erhålla tillstånd
att anlägga.
För öfrigt åligger det Interessenterne, att
hädanefter, som hittills, fortsätta arbetet i Silf-
vergrufvorne, till dess framdeles kan blifva ut¬
rönt om de förtjena att vidare bearbetas, samt
1 sådant fall med detta Verks drift för fara och
behörige afgifter deraf till Oss och Kronan er*
Stats-Utskottets Betänhandenl
1469
Om verkställigheten af hvad VI således i
Nåder beslutit, börén J , Vårt Kammar-Colle-
gium uti hvad till Eder åtgärd hörer, i behö¬
rig Ordning besörja; Afven som J, Vårt Bergs¬
collegium, håfven att förordna om Silfver-Ver¬
kets drift, samt hålla hand deröfver, att Inter-
yessenterne sine skyldigheter dervid fullgöra,
Hvilket alt VI Eder ti‘ 1 svar samt Egen
och Vederbörandes efterrättelse, härmed i Nå¬
der velat tillkännagifva. Vi befalle Eder Gud
Alsmägtig synnerligen Nådeligen.
Drottningsholms Slott den 11 Julii a 811.
Under min Allernådigste Konungs och
Herres Sjukdom.
Efter Dess Förordnande
CAEL JOHAN.
J. A, Börtzell.
Till Kammar- och Bergs - Collegierne an¬
gående Helleforss Si fver och Jernverks luter»
ressenternes ansökning.
Litt. B.
CAHL &c. &c. §Cc.
Vår ynnest &c. SCc. Hos Oss har Assessoren
och ^Riddaren af Vår Nordstjerne-Qrden, Detlof
Heykensköld å egne och öfrige Helleforss Silf¬
ver- och Jernverks Intetessenters vägnar, i un¬
derdånighet anhållit, att sedan, genom Nådig
1470 Stats-Vtskotteis Seiankartderii
Resolution af elen 4 Julii i8ii, blifvit förord-
nadt, att all den Skogsmark och de ägor bemäl-
te bruks Interessenter under Recogoitions vil¬
kor innehafva, borde Skattläggas och till Hem¬
man indelas samt att hvarje helt Hemman skul¬
le bestäs Tvä Tusende Fyrahundrade Tunne¬
land och mindre Hemmansdel i proportion der¬
efter; Mer J, som fått Eder uppdragit att om
verkställigheten häraf besörja, uti skrifvelse till
Vår Befallningshafvande uti Nerikes och Ver-
melands Län lämnadt den föreskrift att hvarje
He mmans blifvande Skogslott borde å marken
med Rågångar och Rörläggning Utmärkas, äf¬
vensom å Chartan utvisas Oss altså i Nåder täc¬
kes häruti tillåta den ändring, att den af Eder i
ofvanberörde måtto anbefaide Utstakning af hvarje
Hemmans Skogs^Andel, måtte såsom medförande
flere svårigheter och betydliga Olägenheter samt
verklig skada, Utan att bereda någon säkerhet eller
Hytta hvarken för Kronan elier Interessenterne,
inställas och lämnas till framtiden, då en förän¬
dring med Hellefors Verkets nu varande samman¬
sättning möjeligen skulle kunna inträffa och en för¬
delning af Skogsmarken Hemmanen emellan blif¬
va inöjelig; öfver hvilken underdåniga artsökning
så väl J Eder i underdånighet yttrat, Sorn
Öfver - DitecteUren Vid Landtmäteriet med Un¬
derdånigt utlåtande inkommit, däruti äfven hem¬
ställan blifvit gjord om en annan grund för
Skatt!äggningen å de blifvande riyä Hemmanen.
Hvad i detta mål i underdånighet blifvit
äftfört, hafva Vi i Nåder låtit .Oss föredragas;
Och som hela Helleforss Uistrictet blifvit lill
Silfver - och Jern-Verks Interessenterne upp¬
StatS-ZItskottetS Set ankan detl'. 1471
låtit, samt dervid en ägorymd af Två Tusende
Fyrahundrade Tunneland på hvarje helt Hprn-
man faststäld; så håfve Vl väl funnit, det vid
Skattläggningen till Skogs - Räntans utsättande,
fråga icke kunde uppstå om någon annan af
de uti Skattläggnings-Methoden upptagne Rän-
te-Summor, än den högsta af Sju Daler Silf-
vermynt för hvarje Hemman; Men emedan
VI äfven funnit denna Skogs-Ränta Vara nog
ringa emot det Utmål af 2,400 Tunneland, som
blifvit hvarje Hemman å Helleforss Districf
anslagit; ty och då VI ansett den Skattlägg¬
nings - Methode som genom Kongl. Förordnin¬
gen den 28 Junii 1775 för Savolax och Ca-
relens Län blifvit faststäld, till Skattläggningen
af ifrågavarande Hemman mera lämpelig, håf¬
ve VI i Nåder pröfvat skäligt förordna, att
det Hellefors Interessenterne i hlåder bestådd®
utmål af Två Tusende Fyrahundrade Tunne¬
land för hvarje helt Hemman, må efter SaVo-
laxska Methoden beskattas, likväl på det sätt,
att, sedan inägorne efter ortens Skattläggnings-
Method fått sin ränta, Skogsmarken tillika med
det dera Varande Muhlbetet, beräknas efter den
minsta för Savolaxska utsatte grunden -ftdels
öre Silfvermynt Tunnelande*, hvilken Skogs-
Ränta, utgörande för Två Tusende Fyrahun¬
drade Tunneland 8 R:dr 16 sk. sedermera bör,
efter örtens undervisning fördelas uti persedlar,
hvarvid likväl bör ingttagas, att så mångå Tun¬
neland Inägorne Utgöra, må såsom särskildt be¬
skattade afdragas, och emedan Skogs-Räntan för
hvarje Tunneland af Skogsmarken således är
bestämd till enahanda belopp, ty håfve VI af
i 4 7 2 Stats-Utskottets Betänkandenl
sadan anledning funnit, att den af Eder gifnai
föreskrift det hvarje Hemmans tillkommande
Skogslott borde å marken genom Rågångar och
Rörläggning afskfjas icke vara nödig utan håf¬
ve VI i Nåder ansett det vara tillräckligt, att
hela Helleforss Skogsområde uppmätes och a
Charta lägges derigenom Tunnelandstalet för
samma område blifver bestämdt till den nu
fastsälde Räntans utgörande; hvilket VI velat
Eder härmed tili svar samt vederbörandes för¬
ständigande och efterrättelse härmed i Nåder
tillkännagifva. VI befalle Eder Gud Allsmäg-
tig Nådeligen. Stockholms Slott den 21 Janu-
arii 1813.
CARL.
J. A. Börtzell.
Till Kammar-Collegium.
Llt. C.
CARL Scc SCc. j&c.
år ynnest SCc SCc. Hos Öss har Assessoren
och Riddaren af Vår Nordst jerne Orden Detlof
Heykenskjöld å Egne och öfrige Helleforss Silf.
ver och Jernverks-Interessenters vägnar i un¬
derdånighet anhållit, att sedan Wi, dels genom
Nådig Resolution af den 11 Juli 1811, med
vissa villkor och förbehåll i Nåder beviljat In-
tressenterne, att få till Hemman indela och Skatt¬
lägga det till Werkets drift uplåtne oph med
Recognitiotfs-villkor innehafde Skogs-district,
»JeR sedermera, uppå Intressenternas underdånig
Siats-Utskottens Betänk anderi'. 14 7 3
ga anhållan örn uppskof uti verkställigheten af
Edert förordnande det vid Skattläggningen, ut¬
brytning borde ske å hvarje Hemmans blifvan¬
de Skogslott, genom Nådig Resolution af dea
3 1 Januarii 1813, jemte bifall härtill, i Nådet
förklarat, alt vid Skattläggningen af de för hvar¬
je helt Hemman anslagne 2400 Tunneland skog
borde Savolaxske Methoden följas, likväl på det
satt, att sedan Inägorne efter Oitens Method
fått deras ranta, Skogsmarken, med det derå va¬
rande muhlbetet, borde beräknas efter |'.del9
Öre Silfvermynt Tunnelandet, hvilka sederme¬
ra efter Ortens undervisning borde förvandlas
i Persedlar, Oss likväl nu, enär, efter ofvan-
nämnde faststälde grunder de nya Hemmanen
vid Skattläggningen skulle undfå så hög ränta,;
att Interessenterne, i händelse den borde Utgå,
icke skulle kunna med Verkets utkomst och,
bestånd densamma utgöra, i Nåder täcktes med¬
dela den Nådiga förklaring uti 1813 års ofvan-
berörde Kongl. Resolution, att både Inägorn®
och Skogsmarken finge Skattläggas efter Savo¬
laxske Methoden till 2-dels Öre Silfvermynt
Tunnelandet, hvarigenom ändock skulle upp¬
komma en ränta af omkring åtta Skeppund Tack¬
jern för hvarje Mantal, eller dubbelt emot hvad
alla andre Hemman i Orten, såsom Jordeboks-
Ränta ärlägga, hvarvid Sökanden likväl gjordt
det underdåniga förbehåll, att Muhlbetet, en¬
ligt 1813 år* Kongl. Resolution borde blifva i
Skogs-Räntan inberäknadt, och följaktéligen ick«
komma i fråga vid Inägornes Skattläggning,
samt att i allt öfrigt, sorn rörer iSkogs-tilldel-
Bikarg till Riks Sti Prat. zsij-ifjg. -i-de Sami. N:r tgy, r|#i
1474’ Stats-Utskottens Bttänkanden;
ning sa åt de gamle Skattlaggde Hemmanen
som åt de blifvande nya, skulle förhållas i lik¬
het med 1811 års Kongl. Resolution och lider
i stöd deraf■ Utfärdade Instruction, äfvensom att
i händelse något Hemman sorn för bristande!
Inägor, komme att utgöras endast af Skogsmark,
skulle för Skogsrymdens upptagande komma att
inrättas ett sådant Hemman Väl skulle Utgöra
Jördeboks Och Hemmantals-Rartta samt belöpan¬
de Skattelösen, men frikallas från alla öfriga
Onera så väl till Kronan som för de inöm Or¬
ten Hemman åtföljande skyldigheter, så länge
Och intill dess Silfververkét med vederbörligt
tillstånd får nedlägga9>
Sedan VI, häröfver inhämtat Edert un¬
derdåniga tillåtande, håfve Vl tagit detta Mål
i Nådigt öfvervägande, och länder Eder till
évar samt egen och vederbörandes underdåniga
éftértattelse, det Vi, med Nådigt afseende å
hvad af Eder dervid blifvit i underdånighet
hemstält och tillstyrkt, i Nåder bifallit ofVan-
herörde af Assesäoren Heykenskjöld å egne Och
öfrige Helleforss Interessenters vägnar gjorde
underdåniga ansökning, att vid de a Hellefors*
districtet blifvande nya Hemtnansskattlägghing,
den nU fastställde Savolaxske methoden till i
öre Silfvermynt Tunnelandet ej mindre i afse¬
ende på Skogsmarken än Inägorne bör följas,
med Nådigt förklarande tillika det Intéressen-
terne i Öfrigt måge tillgodonjuta hvad dem i
1811 års Kongl» Resolution är försäkradt och
tillagdt djch sådant med det af Interessenterne
nu gjorde förbehåll, att, i den händelse något
Hemman, för bristande odlade inägor ,s skulle
Stats-Utskottets Fetiihkanderi. 1475
komma att besia endast af Skogsmark, derföre
då allenast it å bet. las Jordeboks- och Maritals-
Ränta, så länet» och intill dess Si fve/verket
med Vederbnrli.t tillstå <1 kan få nedläggas, äf¬
vensom VI i Nå det godtfunnit tillåta alf vid
det genom Korgl. Resolutionen af den si Ja¬
nuarii 1813 gjorde stadgande, det hvarje Hem¬
mans till körn inahdé Skogslott ifckfe hehöfver å
Ma rkén genom Rågång pcb Rörläggning ut¬
märkas; mi få förblifva:
VI befalla Eder Gud Alsmäktig Nådeli¬
gen; Stockholms Slott den 14 Fébruarii 1815»
EARL.
j. A. Börtzell.
Till Kammar-Coliegiurrt.
(Bilagan T.itt. D. inncfattahde en Skattläggning Öf¬
ver helleforss Rectignllkins-Skog, finnes sesskildt tryckt
och hit intecknaÖ.)
Utdrag af Proiöcöl/et ■ hulli t i Riksens
Högloft. Ständers Stats - Utskott vid
Urtima Riksdagen i Stockholm den 2ö
Maji isig.
1,
hJ* D. Då riU å nyö upplästes dch godkändés
det, nästlidfie Plenidag, på Hördet lagde Be^
tänkande, angående väckte indtiöner örn Recog-
hitiöns-Skogarnes försäljning och användande
för Statens behof, ytträdé Herr Landshöfdin¬
gen Friherre J. Cederström: ”Eör mitt del kati
jag icke förena Högloft. Utskottets Beslut här¬
utinnan, med skyldigheten att förvara Statens
Ståts-Utskottets Betänkanderil
rätt. — borsta frågan är, om Riksens Ständer
nu kunna, utan rubbning af enskiltas rättighe¬
ter, besluta någon förändring i de Författnin¬
gar, som hittills varit gällande, rörande dessa
Skogars användande m. m. Den andra, i hvad
mohn Staten bör understödja Bergshandterin-
gen. I afseende på första omständigheten må¬
ste man rådfråga Riksens Ständers underdåniga
Skrifvelse till Kongl. Maj:t vid 1809 ars Riks¬
dag äfvensom den, i anledning häraf utfärdade
Kådiga Kungörelse af den 4 Februarii 1811,
hvaraf inhämtas, att då Riksens Ständer lem-
nat samtelige Bruksägare rättighet, att under
loppet af Sex år, få till Skatte lösa den till
Brukens drift oumgängligen nödvändiga del af
Recognitions - Skogarne, förbehölle sig Riksens
Ständer, att, vid näst derpåföljande Riksdag, i
anseende till de Bruksägare, som då ej ingått i
Skatteköp med ifrågavarande Skogar vidtaga så-
dane Författningar, de kunde nyttiga pröfva.
Det synes mig alltså icke kunna bestridas, atC
Riksens Ständer nu, obehindradt äga förordna
dm Recognitions-Skogarnes användande, och det
så mycket häldre, som den, i ofvannämnde af¬
seende bestämde tid af 6 år långt före detta
till ända gått. — Vidkommande åter senare
frågan, eller i hvad mohn Staten bör understö¬
dja Bergshandteringen; så anser jag ett sådant
Biträde böra inskränkas till beredande af möje-
ligheten för Bruks- och Bergverks-Idkarne, att
få tillhandla sig så stor del af Skogarne, som
pröfva* nödige för deras rörelse, samt tillstyr¬
ker alltså, det de måga förklaras berättigade
alt, mot högsta auctions-anbudets öfvertagandg,
Statg-TJtskotteta Betänk anden1.
få desamma inlösa; Genom hvilken utväg Sta-'
ten icke blifver i mistning af den högre betal-'
nir;g, andre personer derföre skulle vilja erläg.*
ga. I öfrigt, och jemte det jag, upplysnings¬
vis, får meddela, att Staten, genom den nu fö-
reslagne försäljnings-methoden kommer att för¬
lora ali afkastning af 1,800,000 Tunneland Skog,
kan jag icke underlåta anmärka, att Utskottet,
i dess Betänkande, icke yttrat sig om grunder-
ne för Recognitions-Skogarnes skattläggnings
hvilket, att domina af exemplen med de under
Helleforss och Kollerö hörande Skogar, torde
vara af högsta vigt.”
Riksdagsmannen Johan Wiklund från Norr¬
bottens Xiän förklarade sig anse: att, om ej Ut¬
skottets tillstyrkande i denna magtpåliggande
fråga förändrades blefve nästkommande Ständer
i samma förlägenhet, som nu; Och, på sådan
grund, reserverade han sig emot Beslutet här¬
utinnan.
Och skulle desse serskildte meningar, pi
begäran, åtfölja till Rikets Höglofl. Ständer.
Som ofvan.
Ex Protoaollo
I C, Tunelius,
N:r 253.
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande i anledning af Kongl, Majlis
Nådiga Skrifvelse, rörande en förbätt-
rad hushållning med Ekeskogar ne» '
4 47^ Stats Utskottenii Bietunkandeni
3^-ongl. Maj:t har uti Nådig Skyifvelse den 7
nasti. April gifvit Rikets Ständers Stats Utskott
tillkänna, att Kongl. Maj:(, sqtn i N|<|er varit
betänkt på vidtagande af kraftige åtgärder och
författningar till Skogshushållningens i Riket
förbättrande samt i synnerhet Ekeskogarries värd
och förkofran, så att tillgång af inhemskt Eke-
■yirke till Flortornes behof må beredas, uti det¬
ta ämne infordrat ej mindre vederbörande Kongl.
Majus Eefallningshifvändes samt ^uie Construc-
tions-Officerares underdåniga Betänkanden; hvil-:
ke Handlingar Kong1. Maj:t velat i afseende
på Statsregeringen under Julje Hufvud*Tituln,
deruti frågan om bestämmande af Flottprnes
anslag intoge ett väsendtligt riam , meddela
Utskottet, för att tjena till upplysning om de
penning? utgifter hvilka för verkställigheten af
de föreslagne artstalterne i sammanhang tued
öfrige berjikningar 1 nämnde del kunde s,ynas
Öga rum: hvarjemte och då, enligt hvad Kongl.
Majit i Nåder erfarit fråga h6,s Riksens Stän¬
der äfyen förekommit om allmänna Skogshus¬
hållningen och dess försättande i ett förbättradt
skick, öfverlärnn^de Kongl. Maj:t till Stats-Ut¬
skottet att Communicera hvarf ofvannämnde b,e-
tänknnden i Ekonomiske delar innehålla med
Riksens Ständers Allmänna Besvärs- peli Eko¬
nomi-Utskott.
Sedan Stats - Utskottet virf handläggningen
af Stats-regleringen "under 3:dje Hufvud-Tituln,
i afseende på anslagen för Försvars - Verket,
begagnat sig af desse Handlingar samt till¬
styrkt den af Riksens Höglofl. Ständer jemväl
StatsrUtskottcts Betänkanderil *471
nu bifallne tillökning uti Penninge-tillgångarne,
för både Sjö-1 och Randt - Försvaret, som fun¬
nits kunna åstadkomrnmas; har Stats-Utskottet
förehaft frågan om en förbättrad hushållning
med Ekeskogarne i ett sammanhang med de
till dess åtgärd remitterade ämnen, angående
Recognitions och Krona-Skogarne i Allmänhet,
Utskottet har funnit förevarande ämne el¬
ler hvad Ekeskogarne beträffar, särdeles vigtigt
i afseende på deras vård och tillväxt för Flot-
tornes vidmagthållande i Och då Utskottet fun-
pit sig böra föreslå, att de medel sorn intill
pasta Riksdag inflyta, genom försäljning till
Skatte af Kronans disponible Skogar måga af
Riksgälds - Contoiret hållas Kongl. Maj:t till
handa, att disponeras för Flottornes behof, har
ock Stats-Utskottet sökt bersda den ytterligare
tillgång, som kan öara erforderlig och står att
utfinna till Penninge-Utgifterne, föt den ifrå¬
gavarande bättre anstalten u.ch hushållningen
med de Itihern&ke Ekeskogarne; Men någon vi¬
dare åtgärd vid detta på Kongl. Majus Nådiga
bedömande egentligen heroende ärende, anser
Stats - Utskottet vid Riksdagens nu annalkande
slut icke kunna vidtagas än att Riksens Höglofl,
Ständer hos Kongl. Maju anmäla den underdå¬
niga önskan, att de mått och steg varda i Nå¬
der vidtagne, sorn finnas närmast befordra än¬
damålet ojeh med tillgångarne stå att förena;
Hvilket vördsamligen hemställes till Riksens
Höglofl. Ständers bepröf^ande,
> Stockholm den 30. Maji
Stats-Utskottets Betänkandet^
N:r 254.
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande y angående kostnads summans
anstående till en Minnesvård öfver
Högstsalig Kran-Prinsen C^rl August*
jEfter det Riksens Höglofl. Ständer vid denne
Riksdag, genom underdånig skrifvelse den 2:dra
aistledne Februarii, i anledning af Kongl. Maj:ts
Nådiga framställning om en Minnesvårds upp-
resande å Qvidinge hed på Statens bekostnad
ofver Högst Salig Hans Kongl. Höghet Kron-
Prinsen Cari. August, med bifall härtill, hos
Kongl. Maj:l i underdånighet anhållit, det ett
Jtostnads-förslag till detta Monument måtte varda
upprättadt och meddeldt i afseende på nödige
medels anslåendet har Kongl. Majit i Nådey
täckts låta genom Herr Stats-Secreteraren vid
Kongl. Kammar • Expeditionen tillställa Stats-'
Utskottet ett sådant Förslag, grundadt på en
uppgjord Ritning till ett Monument af Svensk
Marmor, som upptager en summa af 7,865
R:dr 24 sk,, men hvarvid kostnaden till grun¬
dens läggande för Minnesvården icke vore be¬
räknad, utan fordrade någon tillökning i nämn¬
de Förslags-Sumtna,
Med anledning häraf får Stats - Utskottet
vördsamligen tillstyrka, att Riksens Höglofl.
Ständer, till bestridande af kostnaden vid upp¬
förande af ett vackert och värdigt Monument
öfver Högst Salig Kron-Prinsen Cari, Avgust,
nu bevilja en summa af Tio Tusende Riksda¬
ler ?tt utgå af öfverskotteme på Stats-Verkets
Siats- Utskottets Be t ärik and en'.
intrader för sistledet år, samt derom hos KongJ'.
Maj;t « underdånighet anmälan gora.
Stockholm dea -Q Maji 4.818,
N:r 255.
Riksens Höglofl. Ständers Stats-Utsiotts Ut-
låtande, i anledning af Kongl. Maj:ts
Hådiga Remiss, angående tillökt VakU
betjening vid Götheborgs Läns - Fän,
geise,
Gfenom Nådig Remiss den 23 sistledne April
har Kongl. Majit behagat till Riksens Ständers
Stats-Utskotts åtgärd öfverlemna Handlingarne,
angående Kongl. Majus Befallningshafvandes i
Götheborgs och Röhus Län underdåniga hem¬
ställan om Röns anslående för en Vaktmästare
och en Vaktkarl vid det uppförda nya Krono-,
Fängelset i Götheborg.
Stats - Utskottet får i anledning häraf an¬
mäla, att sedan ett nytt Krono-Häckte i berör¬
de Län blifvit anlagdt, hvarvid i anseende till
be ägenheten deraf, deri förut varande Slotts-
Vaktmästaren och en V.iktkneckt, sorn, med bi,
träde af Garnizons-Manskap , vårdat fångarne,
ej kunna till tjenstgöring begagnas, emedan de¬
ras befattning icke sträcker sig utom Fästnin¬
gen och dervarande Häekten hvarest atrestan-
terne från Länet tillförene höllos förvarade, *å
har behof uppstått af Löner- för en Vaktmästa¬
re, jemte nödig betjening vid det ny* Fängel¬
148? Stats Utskottets Tietänkanden.
set samt fyra Vnktkarlar till en början blifvit
aptagne för hvilka Röner tiigä.tt af besparingar
i följd af Kongl. Majus Nådiga Bref den 3-|
Julii i$i6.
Desse Löner liafva ock i följd af Kongl,
Maj.ts vid denne Riksdag aflåtne Nådige < Pro¬
position blifvit till uppförande å Sat bevilja¬
de; Qch som på anförde grund derförutan er¬
fordras Lön för en Vaktmästare och en Vakt¬
karl vid det nya Krono Fängelset-, så får Ssats-
Utskottet, som i Calculeri till den uppgjorde
Stats-Regleringen afven upptagit en sadan t i 11-
ökt utgift såsom nödvändig, nu yördsamligeu
tillstyrka Riksens Högloft. Ständers bifall der¬
till, att desse 2:ne ytterligare Iäöner, utgörande
tillsammans 175 R:dr, med derunder begripne
18 Tunnor Spannmål, måga å Staten uppföras,
hvarigenom det antal Vaktbetjening, som i de
öfrige större Länen finnes bestadt, icke öfver-
»krides.
Stockholm den 3 q Majt 4818?
N:r 256,
Riksens Högloft, Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande öfver Kongl, Maj;ts Nådi¬
ga Remiss, angående ersättning till
Här adss kr ifvar ne i jemtland för dem
ans lagné men ännu icke tillträdde Bo¬
ställen.
Under den 2 3 sistledne April har Kgl. Majit
genom Nådig Remiss till Riksens Ständers Stats-
Stats-Utskattets Betänka nelen- 14*3
Utskotts åtgärd öfverlemnat Handlingarne an¬
gående a:ne Häradsskrifvare? 1 Jemtlands Län
ansökning, att få uppbära ersättning för de vid
Statens derstädes reglerande år 1810 dem an-
slr.gne men ännu ipke tillträdde Boställen, hvil¬
ken ersättning Kongl. Majits Refallnjngshafvan-
de tjll 100 R:dr åt hvardera Häradsskrifvaten
föreslagit.
Uti häröfver afgifvit underdånigt yttrande
hafva Kongl. Majtts och Rikets Kammaf-Colle-
gium samt Stats - (jantoir, med anförande deraf
att nämnde Häradsskrifvare, enligt regleringen
af Lands-Staten komma att såsnai! innehafvar-
ne utaf de löp dem anordnade Boställen afgå»
desamma til'träda, ansett det höra härvid emed¬
lertid förblifva, samt förmält sig icke kunna
tillstyrka bifall af ifrågavarande Löo-ersättnjpg;
Och har i anledning häraf Utskottet funnit sig
icke eller kunnqt föreslå Riksens Högloft. Stän¬
der att uti den så nyligen fastställde Lune-
Sraten för Jemtlands Jäan i denne del någon
tillökning bestå, lia st Harädsskrifvarnes åflo-
nings vilkor dessutom genom senare tillkomne
Procenter och förhöjning af Mantalsskrifnings-
Provisionen blifvit förbättrade; Hvilket dock
vördsamligen hemställes Riksens Högloft- Stän¬
ders närmare bepröfyande.
Stockholm ften 20 Maji xSi8.
N:r 257.
Riksens Högloft Ständers Stats - l/tskotts
Utlåtande3 angående Kongl. Maj:ts
M84 Stats-Utskottets Betänkande*.
Nådiga Remiss rörande reglering af
Lönings-sättet för Lands-Secreteraren
och Lands * Kämmerer aren uti Jemt*
iand.
Sedan hos Kongl, Majtt det blifvit af dess Bei
fallningshafvande i Jemtlands I/än i underdå¬
nighet föreslagit, att en förändrad reglering af
Lands-Secreterarens och I/ands-Kammererarens
derstädes Lönings-vilkor kunde i sa måtto vid¬
tagas, att de, mot afstående till Staten af de
dem på Lön anslagne Boställen, hvarutaf Lands-
Secreteraven fått tillträda sitt men Lands-Kam-
jnereraren ännu ej kommit i åtnjutande utan i
stället njuter 200 R:drs contant ersättning, måt¬
te erhålla förhöjning efter de vid sista Riksda¬
gen fastställde grunder uppå deras Benninge-
Löner; Och Kongl. Maj:t häröfver infordradt
Dess och Rikets Kammar • Collegii och Statj-
Contoirs underdåniga utlåtande, så har Kongl.
>Iaj:t genom Nådig Remiss den 28 sistledne A-
pril behagat öfverlemna Handlingarne till Rik¬
sens Höglofl. Ständers Stats-Utskotts åtgärd.
Då Kongl. Kammar-Collegium och Kongl.
Stats-Contoiret yttrat sig icke kunna tillstyrka
den föreslagne förändring uti nämnde arne
Tjenstemäns aflönings - sätt såsom grundadt på
den reglering af Läns - Staten Riksens Ständer
vid 1810 års. Urtima Riksdag godkändt: samt
Stats-Utskottet afven ansett någon rubhning uti
omförmäldte reglering icke äga rum; så kan ej
eller Stats-Utskottet tillstyrka Riksens Höglofl.
Ständers bifall till hvad nu blifvit begärt;
Stats-Utskottets Betänkandeiii
Hvilket dock vördsarnligen hemställes Riksens
Höglofl. Ständers bepröfvnnde.
Stockholm den 20 Maji 1818-
N;r 258.
Riksens Höglofl. Ständers Stats* och Be-*
vil/nings- Utskotts Utlåtande, i anled¬
ning af gjorde anmärkningar vid de¬
ras den o.O sistledne April afgifne Be¬
tänkande om Brännevins-Bevi lini/igen:
utgörande, för åren 1810, 18* 1 och
1812, af personer ä Landet3 som ej
äga eller besitta jord.
Via det Betänkande Riksens Höglofl. Stän¬
ders Stats- och Revillnings • Utskott, under deri
20 sistledne April afgifvit, i anledning af Kgl.
Majus till Utskottens förberedande handlägg¬
ning öfverlemnade Nådiga Proposition af dea
4 föregående December, 0111 sökt befrie’se från
Brännvins - Bevillningens utgörande för å.en
1810, 1811 och 1812, af sadane personer å
Landet, som ej äga eller besitta jord, hafva in¬
om Hedervärda Bonde-Ståndet blifvit gjorde an¬
märkningar af den beskaffenhet, att Utskottens
ytterligare utlåtande blifvit infordradt.
I allmänhet framställa dessa anmärknin¬
gar de flerfaldiga svårigheter, sorn skulle möta
vid denna ännu innestående beskattnings utkräf-
vande och dén tyngd derigenom skulle påläg¬
gas den fattigaste delen af Nationen, hvadan
148® Stats-Utifkmtets Betti ni anden.
dels föreslagit blifvit, att, då antingen alla bö¬
ra betala, eller alla njuta befrielse frän .denna
afgift, och i sednare fallet de, sorn redan erlagt
den , erhålla »ten ätergulden , så borde endast
hälften af deri ålagde Summan Uttagas, för att
användas tili dfcn genom denna åtérbärning,
uppkommande brist i Stats-Medlen, dfels fen väld
I.edamots inrtin BeVillnings - Utskottét serskilt!
och Betänkandet åtföljande mening blifvit af dé
fleste det fl eder värda Bonde - Ståndets Ledamö¬
ter biträdd;
Desse emöt det afgifne Betänkandet fram-
stälde anmärkningar hafva Utskotten till skär¬
skådan förehnfr, rtien då de fej föranleda tili
närmare Upplysnings meddelande i ämnét, och
detta, såsom endast angående Stals-regleringfen j
är af deri egenskap, att det samma, likmätigt
6g §. i Regeringsformen, är' att anses Såsom,
afgjordt genom trenne Stånds Beslut; så finn!
Utskotten, enär Högloft. Riddferskapet Och Adeln
den 2 i denne månad, Höglofl. Preste - Ståndet
den 2 j, samt Vällofl. Borgare - Ståndet den 23
sistledrte April, bifallit Utskottens ofVanberör-
de yttrande, sig icke kunna denna fråga, såsom
redan afgjord,' till vidare handläggning uppta*
ga; Hvilket likväl vordsamiigen underställe*
Rikets Höglofl. Ständers upp’vsta bepröfning.
Stockholm den fa Maji I818.
N.-r ä&g.
Riksens Högloft. Ständers Stats * och Be-
svars - Utskotts Memorial i angående
Stats-Utskottets Betänkanden. 1487
Herr Munck af RösenschöidS förslag
om nederlagsfrihet för Stockholm.
(xenom dehna dag ankommit Protölls- Utdrag
af den 4 i innevarande månad, har Högloft;
Ridderskapet Och Adeln anmodat Riksens Hög¬
loft; Ständers Stats samt Allmänna Besväis- pdh
Ekonomi-Utskott, att så väl med första afgifva
Utlåtande öfver Hére Muttck af Rosenschoids, is-
berhard, den 10 sistledne Januarii till Utskot¬
ten remitteradé Memorial, angående nedsättning
af Tuliafgifterne för Utförsel af Uandtmänna-
Prodcterj samt fri utförsel af träd varor på ut¬
ländska skepp, som Ock att, i sammanhang der¬
med, meddela yttrande öfver Herr Alunk af
Rosenschoids förstnämnde dag ingifne, och Pro-
tocollsutdraget bifogade Anförande , angående en
tillräckligen Vidsträckt Nederlagsfrihet för Stoc¬
holm, såsom Correctif emöt den Finska handeln.
I anledning häraf få Utskotten vördsamli-
gen anmäla, att Utskotten uti särskilt Betänkan-
af denna dag öfver en inom Vällofl. Borgare*
Ståndet väckt motion oln vidtagande af medeL
till Finske Handelns inskränkning, ufven ined-
delt Utlåtande öfver den i sammanhang dermed
stående framställning, som Herr Munck af Ro*
senschölds ofvanberörde Memorial innefatiar, samt
deruti tillika uppgifvit de anstalter, sorn Ut¬
skotten ansett kunna bidraga till vinnande af
det med förenämnde motioner åsyftade ändamål,
och hvilkas förökande med den af Herr" Munck
af Rosenschöld nu föresiagne ytterligare utväg,1
Utskotten så mycket mindre tro sid böra till¬
styrka, som Utskotten icke kunna inse, att de
1488 Stats-Utskottets Betänkanderil
menliga följderne af närvarande Handelsförhål-
landen med Finland derigenom skulle kunna min»
skås eller upphäfvasj blifvande detta yttrande
Riksens Höglofl. Ständers profning likväl un*
derstäldt.
Stockholm den 15 Maj 1818»
N:r 260.
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande, angående väckt motion ortt
inlösande af de su kallade Schlegelska
Godsen i Hallands Län.
Orenom Protocolls-Utdrag af den 57 sistledne
December har Hedervärda Bonde - Ståndet till
Stats-Utskottet remitteradt ett af Riksdagsman¬
nen för Halmstads, Höks och Tönnersjö Hära¬
der i Hallands Län Pehr Bengtsson ingifvit så.
lydande Memorial:
”Åtkomsten till Kronans Gods oek Egen¬
domar har altid varit ett ämne för vigtiga öf-
verläggningnr, och utgjort föremål för alfvar-
»amma undersökningar, hvilka, vid första an¬
blicken väckt missförstånd och ovilja hos dem,
lorn sådan jord innehafva , men då grunderna
för dessa undersökningar höra härflyta från rätt¬
visans synpunkt, och vara beledsagade med en
patriotisk anda hos den som framställer ett så¬
dant ämne till pröfning, vida skiljdt från tve-
drägtens och partiets split, så måste med ett
Uppmärksamt afseende å de vilkor och skäl,
St äts- Utskottets Betänkandeii'. 1489
hvarpå abalienationen hvilar, Godsinnéhåfvarefi
tj komma i annat! sinnesförfattning än sorn ät
förenlig med verkliga egenskapen af ägande
latten till Kronans jord.
Af hosgående i största ödmjukhet bilagdö
Vidimerade afskrift af Drottning CHRISTINAS
Afhnndiingsbref under den i 7 October i 6.-1
inhämtas, att Hennes Maj:t Drottningen till
Kammar- och Ekonomi - Rådet Herr Ddniel
Sehlegel i anseende till af honörn gjerde Pen-
ningfe - försträckningär Upplåtit och afstått Kro¬
nans Gods, belägne inom Hallands Län, ut¬
görande omkring 200 liela Hemmän emot eti
Summa EttliUhdrade Tusende Riksdaler Tret¬
tio Sex öre Två 'Tvåtredjedels penningar Silf-
vermynt, Ined vilkor: Och såsom Vi Oss värd
efterkommande Konungar och Sveriges Krono nci¬
di gs t förbehålle* att Vele och skole hafva makt, när
Oss Och them fdlUf liig- och behagligt berörde Gods
emot förrialde Etthundrade Tusende R.dr Trettio
Sex öres Två och Tvåtredjedels penningar Silfver¬
in)'ni s restitution till hönoiri Daniel Schlegel ellef
hans Hustru Och Arfvingar, att äter- och igenlösa
pä hviltet Jall, hail ellef de , efter undfängeh nöjak¬
tig betalning skola vara skyldige, utdn gensaga t he¬
sa nana att ajsta oell afträda.
Jag nr ej någon klyftig tänkare elier djup
forskare i mål , sorn ligga utdrn kretsen af det yrke,
sorn Utgör min bestämmelse, men läflar likväl
med hV3rjs Svensk medborgare i enkla och red¬
bara tänkesätt och nitälskan för Kongl, Majus
Och Kronans rätt, och med dem stiger jag frå n
såsom Ledamot i det Stånd hvarpå till större
Bihang till Riks. Si. Prat. rjiy-ists. -fide Sami. N:r 1S7. r$i.
»49° Stats-Utskottets Betänk andin'.
delen hela Samhällsstyrkan hvilar, för att läg¬
ga denna abalienations- akt i öppen dag, i det
säkra hopp att wina Respectiva medbroder, lika
med mig skola finna att tillgångar för Staten
skola öppnas genom denna afhandling» allvar¬
samma och oväldiga skärskådande. —■ Ordaly¬
delsen af detta Document är af så påtagligt och
tydligt innehåll, att jag ej tror mig vara i be¬
hof af något vidlöftigare andragande för åter-
lösen af detta Kronans Gods, an att då Hennes
Majit Drottning CHRISTINA bortförlänt mer*
berörde Gods och Egendom till Ekonomi- och
Kammar-Rådet Herr Daniel Schlegel dess Barn
och Arfvingar, med förbehåll för Svenska Ko¬
nungar och Kronan att dem igenlösa, när de
behagade, och en sådan grund är lagd för från¬
skiljandet af dessa gods, så lärer ingen fråga
rimligen kunna uppstå om rättigheten. Åtkom¬
sten kan i följe deraf ej få någon annan natur,
än förpantningar af jord Vanligtvis äga emedan
Godsens afhändande är bygdt på vilkor, att de
kunna återlösas, och äro de förskingrade så må
hvar och en, som dem innehafva söka sina fån-
gesmän, dervid några lagliga actus så mycket
mindre kunna ligga i vägen, som sjelfva aba-
lienations-handlingen har bort förbjuda alt för¬
säljning af sådan jord.
Ostridigheten att oftanämnde Gods skola
hållas Kongl. Majit och Kronan tillhanda för
ofvanberörde Summa, är således uppenbar, och
får jag thymedelst i all ödmjukhet anhålla, att
detta Memorial Varder de» öfriga respctive Ståa-
Stats Utskottets Betänianderi. i 49 i
den communiceradt, samt remittéradt till ve-
deibörligt Utskott.
Stock holm den 5 December 1817.
Pehr Benctson,
Eör Hal mstäds, Höks beli
Tönnersjö Härader i
Hallands Län.”
Stats - Utskottet haf härvid inhämtat, att
Itiksens Ständer uti underdånig skrifvelse af
den 27 Martii 1810 hos Kongl. Majtt anmält*
att då, uti den af Kammar-CoilegiUm me.ddelte
Uppgift å sådane Kronans Jord Egendomar och
Lägenheter, som tinder förpantnings-rätt inne-
hafVas, Riksens Ständer saknat all upplysning
öm förhållandet med de uti Hallands Län be¬
lägne och under Drottning CHRISTINAS tid
till Kammar och Ekonomie-Rader Daniel Schle¬
gel under förpantnings-rätt upplåme gods, för
de af honom till Staten gjorde försträckningar
af ioo,000 Daler 36 (Te 2 j penningar Simt*
öch tnöjeligen ännu flere förpantade Gods och
Lägenheter torde finnas, om hvilka icke eller
någon upplysning blifvit lämnad; Så hade Rik¬
sens Ständer i anledning häraf funnit nödigt*
att hos Kong!. Majit i Underdånighet anhålla*
det Kammat Collegium måtte undfå Nådig be-
befallning, att iåta närmare Undersöka och till
nästa Riksdag inkomma med en fullständig Be¬
rättelse om så Väl de redan uppgifne förpant-
hingar, sorn ock Schlegelska Eörpantnings-God¬
sen , samt de flera, sorn kunna finnas af likst
beskaffenhet och till hvilka Kronan kati äga
tätt till förpafitningens återlösande*
jl49* Stäts-Utskottets Betänkandet
I anledning häraf, har Kongl. Maj:t härom
uti Nådigt Bref af den 9 April 1810 förstän-
digat Kammar-Collegiutn nied Nådig Befallning,
att härom 13 ta närmare undersöka och med
fullständig Berättelse om förhållandet inkomma.
Till underdånig åtlydnad af denna Nådi¬
ga Befallning har Kongl. Kammar • Collegiutn
under den 12 October 1815 afgifvit en orn-
ständelig Berättelse om Schlegelska Godset, en-
ligt hvilken Högst Salig Hennes Majit Drott¬
ning CHRISTINA gen om Dess öpna Bref af
den 27 October 1652 till då varande Kammar*
och Ekonomi - Rådet i Förstendömet Pomern
Daniel Schlegelemot en, ä 3 procent uträknad
köpeskilling, stor 100,000 R.dr 36 sk. 2 -j- pen¬
ning. 5:mt, härflytande från den fordran, ho--
norn kunde till godo komma för dess till Sven¬
ska Kronan gjorde förskotter, upplåtit och för¬
sålt, samt honom, lians hustru och arfvingar
tillägnat åtskillige Hemman i Hallands Län,
sammanräknade uigörande 211 hela Mantal,
hvilka uti årliga Räntan, Konungs-Skatten, ar¬
bets- och ved penningarne Räntat 4,500 Daler
2 öre 2 p:g Sunt, att njuta, bruka och behålla
till everdelig ägo samt al 1 od ia 11 och oconditio-
neradt Frälse, aldeles såsom andre sine Arf-
och Aflinge-gods och flere af Ridderskapet och
'Adeln uti Halland deras välfångna Egendom
och Frälse gods efter Privilegiernes lydelse och
innehåll innehafva och besitta, dock med vill¬
kor, att Hennes Majus efterkommande Konun¬
gar och Sveriges Krona skulle äga magt, att,
när lägligt vore, åter inlösa berörde Gods, emot
restitution till Schlegel eller hans hustru och
Stats-Utskottets Betänkandet
arfvingar af ofvannämnde 100,000 R:dr 36 sk*
af pg:r S:mt, och i hvilket fall han, eller de,
efier undfången nöjaktig betalning, skulle vara
skyldiga, att utan gensago Godset afstå och af¬
träda. Om detta köp har sedermera behörig
liqvidation med Schlegelska arfvingarne blifvit
upprättad, i följe hvaraf, och sedan Kongl.
Maj:t under den 9 Augusti 1.769 i Nåder för¬
klarat, att en anmärkt gravation på 3,678 R:dr
46. sk. 10/3 pg:r bristande köpeskilling herde
begripas under Eftergifts - Placatet af dea 13
April 170a och Förklaringen deröfver af den.
2 2 Martti 1701 , Schlegelska Arfvingarne då
funnits icke häfta för någre Krono-Gravationer,
i anseende till detta Köpe-Gods, utan i stället
enligt Liqvidation om de under Indragnings-
och Seqvester - tiden upplupne Räntor, m. m.,
som Arfvingarne saknät, derpå fått en under¬
dånig fordran hos Kronan af 25,915 Daler *
öre 17 pg:r S:mt i Capital och Interesse, sedan
23 Mantal af de köpte hemmannen, såsom er¬
sättning för oköpte Räntor till ett värde af
580 Daler 8 öre Sunt förut blifvit till Kronan
reducerade och indragne; — Vidare har jäm¬
väl inhämtas, att Frii Grefvinnan Christina De
la Gardie den 16 December 1697 erhållit Kongb
Majus Nådiga tillstånd, att af Schlegelska köpe-
godsen utbyta någre Specificerade Hemman af
g § Mantal, emot uppgifvit vederlag af Fralse-
gods till 8 4: Mantal; Men sedan Reductions-
Commissionen den 19 Junti 1713 förklarat den¬
na Afhandling icke vara att anse såsom något
Byte emellan Kongl.. Majit och Kronan samt
Fru Grefvinnan De la Gardie, utan i stället en
4494 Stats-Utskottets Betänkandeg.
handel emellan Privatos: så har vidare fragg,
pm detta byte upphört, I anledning af allt
detta med (ivad mera Hand ingarne, detta mål
rörande, i öfrigt innehålla» har till Kgh Maj:t
Kongl. Kammar-Collegium pff dess afgifne un^
dcrdåniga utlåtande he nställr, huru förfaras må,
i händelse Kronans förbehållne återlösmngs-
rätt af de försålde Hemmanen nu sku le hegag^
nas. Men i Nådigt Rref af den 28 December
}8l5 har Kongl. Maj:t förklarat, att innan det?
ta mål kunde vinna någon vidare handläggning,
har Kongl. Majit funnit följande upplysningar
pödige, nemligen:
j:o Hvilka de Hemman äro, som Schlegel*
ska arfvingarne nu för tiden innehafva och di¬
sponera, af de till Kgmrnar-» och Ekonomi- Rå¬
det Schlegel år 1652 under Frälsemanna-rätt för¬
sålde Ifemman i Halland, samt hvilka dessa
a- vingar äro och om de äro Svenske under¬
såtare eller utländske män.
2:0 Hvilka my för tiden äro Innehafvare
af de Hemman utaf Schlegelska Godset, som nrf-
yingarne kunna hafva sig afhändt,- såsom ock
af <le 8l Mantal samt Frälse - Hemmanet Skog-»
hy, sorn blifvit gifne i vederlag af Grefvinnan
De la Gardie med Reductions - Corrunissionens
tillstånd för gF Hemman, sorn Fru Grefvinnan
af Schlegelska Godset fått sig tillbyta,
3:0 En Uträkning för de sista 10 åren öf¬
ver alla dessa Schlegelska Hemmanens Räntor
efter förvandling och ärlig Markegång, hvarun¬
der de, sorn Grefvinnan De la Gardie afstått,
men icke de hon sig tillby 11, skola begripas;
hvarjemte yttrande böt meddelas, hvad ungefär
Stats-Utskottets Betänkanden, »495
vinst Kronan kunde tillflyta genom Skatte-kö-
peskillingen af de Hemman, sorn före 1652 vö¬
rö af Krono-natur och framdeles kunde kom¬
ma att säljas till Skatte.
Och som Kongl, Maj:t i Nåder anbefallt
Kongl. Kammar-Collegiuin, att des^e upplysnin¬
gar från Kongl. Majus Befallningshafvande in¬
fordra, samt dermed, jemte egit utlåtande, till
Kongl. Majit inkomma, så har, till underdånig
följd häraf, Kongl. Kammar • Col egiurn under
den 9 Febr. sgib härom låtit Bref afgå till
Kongl, Majus Befallningshafvande i Hallands
Kan, men hvarå något svar derifrån ännu icke
till Kongl. Collegium inkommit.
I ett sådant„sakernes skick, och då, efter
livad ofvan anfördt är, detta måls vidare hand¬
läggning och sluteliga afgörande altså beror
på sådane upplysningar och handlingar, hvilkas
erhållande Kongl. Maj:t dessförinnan pröfvat
nödige, anser Stats - Utskottet någon annan åt-
g rd för närvarande härvid icke kunna af Rik¬
sens Höglofl. Ständer tagas, än att hos Kongl.
Majit i underdånighet anhålla ej allenast om
Nådig Befallning till vederbörande om skynde-
sam verkställighet af hvad Kongl. Majit i det¬
ta ämne redan i Nåder anbefallt, utan ock att
om, efter Nådig pröfning häraf, Schlegelska God¬
sens in osen för KronarTskulle finnas fördelaktig,
Kongl. Majit då täckes i Nåder låta om en sådan
inlösen föranstalta; och kommer i sådan händelse
att förhållas med de af desse Kronans behålln©
Hemman, som icke äro af Skatte natur, i lik.
het med hvad af Riksens Ständer vid 1810 årg
Urtima Riksdag blifvit fastställt, rörande Kungs.,
*40
Stuts-Utsiottets Betiiniandcn,
gårdars och ltrono - ^Lägenheters användande.
Men sorn sådant icke kan ske utan tillgång af
nödige medel härtill; så lära .Riksens Höglofl,
Ständer finna angeläget, aft för detta ändamål
anslå nödig Fond och hvarom Bancp-Utskottets
TJtlåtande torde infordras.
lietta allt underställe® vördsamt Riksens
Hugtofl. Ständers Egen pröfning,
Stockholm den 20 Maji 1818,
N:r 26.1, ,
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Ut lutande, angående Trycknings -kost-,
noden af Tabell-Comnnssionens afgifva
Utlåtande ötk Tabeller.
t-^edan Kongl. Mayl genuin Nådig Skrifvelse d.
7 nasti. April, till Riksens fiöglofl. Ständer öf.
verlemnat Tabell-Comrnissionens i underdånig-,
het afgifne Utlåtande, angående Riksens Stän^
ders vid 1815 års Riksdag yttrade önskan i ål-
.s k j I lige omständigheter rörande QuinquenniU
Tabellemes upprättande jemte de, i följd der¬
af, utaf Commissionen författade Tabeller; så
hafva Riks-Stånden remitterat desse Handlin¬
gar till Stats-Utskottet i afseende å den af Ta-
beU-Corrimissionen föreslagne tryckning m, m.
Vid handläggningen häraf, har Stats.-Ut-,
skottet funnit Comrnissionens utlåtande, såsom
innefattande fullständig uppgift af hvad Tabel-'
lerne innehålla och vidlyftigt upptaga, samt i
Stats-Utsr.ottets Eetiinkanilen
*497
flere hänseenden upplysande, böra till trycket
befordras att ej mindre bland Riksens Höglofl.
Ständer utdelas, än ock hållas Allmänheten mot
betalning tillhanda; Men beträffande sjelfva Ta»
bellerne, synes tryckning deraf vara mindre an¬
gelägen; och då densamma efter hvad Utskot¬
tet inhämtat, skulle fordra en tid af minst 1 år
samt medföra en kostnad af omkring 3000 R:dc
B:ca, höra undvikas.
Beträffande åter Comrnissionens Förslag örn
icke Riksens Ständer skulle finna för godt utse
någon serskild Fond för framtiden till tryck¬
ningskostnaden af ej allenast Quinquennii-, u-
tan ock af årliga Mortalitets- och Nativitets»
Tabell - Sammandragen ; får Stats-Utskottet upp¬
lysa, att på Stat nu bestås till tryckningskost¬
nad och expenser i och för Tabell- Commissio-
nens arbeten en årlig summa af 480 R:dr B:co;
Qch då detta anslag synes lemna erforderlig till¬
gång för tryckning af en sådan på uppgjorde
Tabeller grundad Berättelse, sqm den nu afgif¬
ne, hvilken upptager en fullständig Resumée
af förhållandet och alltså tillräckligen uppfylla?
ändamålet, har Stats-Utskottet trott någon aa¬
pan Fond eller tillgång för detta behof icke
böra anslås.
Kostnaden till tryckningen af Commisio-
nens ofvanberörde Ut'åtaride skulle belöpa till
omkring 75 Rtdr Banco för en upplaga af 100a
Exemplar; Och hemställer Utskottet, att denna
Summa matte af de till Riksdagskostuaderne an¬
si agne medel utgå.
Hvad för öfrigt blifvit af Tabell-Commis-
Stonen föreslagit i afseende på inrättandet a,?
14 gS Stats-Utshottets Betänkanden.
Quinquerjnii - Tal ellerne for den kommande ti¬
den; så lärer Riksens Höglofl. Ständers Besvärs,
och Ekonomi-Utskott, sorn jemväl erhållit Re¬
miss häraf, uti sistnämnde fråga yttrande afgif.
va: Hvilket allt Stats - Utskottet får vördsamli-
gen hemställa,
Stockholm den 16 Maji 1818.
lN:r 263.
Riksens Högloft, Ständers Stats-Utskotts
ytterligare Utlåtande, angående jör¬
an är ing uti inde itc Infanteriets be¬
klä dnadä sätt , i anledning af gjorde
anmärkningar vid Utskottets förra ytt¬
rande i ämnet.
Häglof]. Ridderskapet och Adeln, Valort.
Borgare-Ståndet och Hedervärda Bonde-Ståndet
hafva, i anseende ti 1 derstädes gjorde anmärk¬
ningar vid Siats-Utskottets utlåtande och förslag
om förändring i 181? års Kongl, Förordning,
angående Beklädnadssäitet vid Indelte Infante¬
riet, återremitterat detta ärende till Utskottets
ytterligare åtgärd.
Uti den af Utskottet antagne hufvudsakli-
ga grund för den föreslagne förändring, att
nemligen: Staten hör bestå Uif-Monderingen,
och nödige medel dertill altså på Stat anslås,
samt Rotarne åter utgöra hvad i följd af Kneck-
te Contracterne dem åligger till Soldatemes för¬
seende med släpkläder, har någon rubbning ic¬
ke blifvit yrkad, men deremot i det Reglemen-
Slats-Utskottets Betänkanden. *499
tariska eller angående verkställigheten af Be¬
klädnaden, äro åtskilliga erindringar gjorde, sorn
Utskottet ansett förtjena uppmärksamhet och
föranleda till jemnkningar och närmaie bestäm-
pianden i visse omständigheter; Och får derfö¬
re Utskottet, på det förslaget till en ny För¬
fattning i detta magtpåliggande ämne må blif¬
va fullständigt och i ett sammanhang utfördt,
nu ånyp upptaga och föreslå kyad som synes
höra fastställas;
j;o Kongl, Majit och Kronan består årli¬
gen, utaf dertill å Stat uppförde medel för styr¬
kan af indelte Infanteriet, efter Prima plan,
fridel af en Beklädnads värde, efter af Kongl.
Krigsr oell Kammar-Collegium uppgjord Riks-
Markegång, bestående denna Mondering af huf¬
vudbonad, Halsduk, Jacka, Escliarpe, Byxor,
Stibletter, Rinnebyxor, ett pär Skor, ett par
Strumpor och en Skjorta; hvaremot de för Re-
gements-Möten nu utgående Slitningspennio-
.garne upphöra; Men då Manskapet coinmende-
ras till Mijitaire tjenstgöring, utom Regemen¬
tets stånd, på längre tid än en månad, erläg¬
ger Kronan Slitnings penningar efter den beräk¬
ning 6:te morn’, 1 i8r? års Kongl. Beklädnads-
Författntng föreskrifver och utbetalas nämnde
Slitnings-penirigar af Kongl, Krigs-Collegium
till Beklädnads-Directiqnerne.
2:0 Till vinnande af likhet och ömsesidig sä¬
kerhet Rotehållare och Soldater emellan böra Ro¬
tehållare af Eandshöfdingarne sammankallas för
?tt yttra sig; huruvida de vilja sig åtaga att
hädanefter, L stället för de hittills utgjorde bi¬
drag, årligen till Regementernes Beklädnads-
15oo
Stats-Utskottets Betankandeni
Directioner erlägga |:del afen Beklädnads vär¬
de, till lika belopp med hvad Kongl. Maj:t och
Kronan, enligt föregående punct, kommer att
utgöra. Der Rofehållarne redan åtagit sig att
livart 3=dje eller ,j:de ar förse Soldaterne med
ny Mondering, skola de säkerligen finna sin
fördel uti antagande af förenämnde proposition
och Soldaten sker härigenom intet förnärmande,
då h3n i följd häraf biifver väl heklädd och
Staten kommer att vidkännas motsvarande stör¬
re utgift för den minskning som Rotarne här¬
igenom tillskyndas. Vid de Regementer åter,
der Contracfer i allmänhet om Släpkläders ut¬
görande icke finnas ingångne och der Rotehål-
larne i anseende till locale och öfrige förhål¬
landen, såsom isynnerhet i de Norra Qrterne,
anse sig icke kunna ingå uti ofvanberörde vil¬
kor, att årligen erlägga §:del af en Beklädnads
■värde, utan önska förblifva vid Kncckte Con-
tractetnes ordalydelse, kommer den penninge-
afgift, som, enligt desse Contracter, i och för
Beklädnaden skall utgöras så väl som de så
kallade Stofferings-penningarne, der de äga rum,
att utgå ej med deras Primitiva belopp utan
efter förhållandet af myntvärdet den tid Con-
tracterne upprättades sålunda, att berörde af-
gifter förvandlas i SpanmåV efter den tidens
pris, hvilken erlägges antingen in natura eller
i penningar efter Känets Markegång! äfven¬
som i de fall, där Kneckte-Contracterne före¬
skrifva Persedlar, desarnme böra i penningar,
efter för året derå satte Läns-Markegångs pri¬
sen, erläggas till Beklädnads-Directionerne; och
hvilket kommer, att tillämpas jemväl vid före¬
Stuts- Vtskottets Betänk andert'. 1501
nämnde Regemente, derest den föreslagne Pro.
positionen örn utgörande af |:del i Beklädnad
dens värde ej skulle antagas.
3:0 Beklädnads-Directionerne, hvilka böra
Utgöras af landshöfdingen, Regements-Chefttn t
Regernerits-O varterrnästaren, 1 Capitaine och
j;ne Rotehållare, skola besörja anskaffningen
och underhållet af Regementernes Beklädnad i
fredstid, hvarvid på dem ankommer, att, då
Hufvudbonad, Jacka och Escliarpe, kunna ut¬
hålla längre brukning än Halsduk, Byxor och
Stibietter, jemte de mindre Monderings-persed-
larne, oftare förse Soldaten med desse sednare
än med de 3010 förra, endast lrufvudforemålet
iagtages, att Manskapet alltid är försedt meden
fullgod Beklädnad i Rote-kistan och en arman
brukbar till nyttjande vid mindre t jenstgöringS
tillfällen.
4:0 Vid skeende uppbrott afmönstra* Mon-
deringen till Kronan, men afgifterne utgå till
Beklädnads Directionerne för hela dt' löpande
året, flan så väl Kongl. Krigs-Colleglum somt
Rotehållarne; hvaremot desse afgifter upphöra
under hela den tid Kriget vidare fortsattes, till
och med det årets utgång, under hvilket Man¬
skapet åter på fredsfot försattes, Och ingå un¬
der samma tid de pa Stat uppförde Beklädnad*'
medel till Krigsfonden.
5’o Kongl. Krigs Collegium, sorn äger ge¬
nerel öfversigt och tillsyn å Arrneéns Bekläd¬
nad, rcquirerar och erhåller vid början af hvar¬
je år från Kongl. Stats-Contoiret de på Stat
bestådde medel till Beklädnaden, samt öfversäu-
1502 Stats-ZJtskottets Betänkandets
der genast derpå till Beklädnads t)i rectiönprnC
hvad hvarje Regemente härutaf tillkommer.
6:0 Direetionerrle skola 1 förhållande efter
tillgången på medel, årligen upphandla de er-
forderlige persedlar och retjuisita till den del
deråt, som först béhöfver anskaffas, men* in¬
nan Direcfionerne ingå i upphandlingen, böra
de inhämta Upplysning från Kongl. Krigs-Col-
legium oin de priser, som äro gängse å hvad
Kongl. Coilegium för den öfriga Armeéns be¬
hof anskaffar; åliggande Directionerne jemväl ,
ätt Sig synnerligen angelägit vara, så vidt ske
kan, af inhemske och helst inom orterne åstarl-
komne tillverkningar af vadmal eller kläde' m. mi
Ombesörja Beklädnaden.
7:0 Soldat, som afgår ur tjenSten, äger éj
rättighet till någon Monderings persedel, såvi¬
da den ej är uttjent eller casserad.
8:0 RotehållarneS årliga tillskott, hvilket
af Regements Skrifvarne uppbäres, utan serskidt
arfvode derföre, deponeras genast derefter i
Kändt Ränteriet till Beklädnads iDirectionens dis¬
position,
9:0 Beinälte DireCfiöner afgifva årligen be¬
hörigen verificerade redogörelser till Kongl.
Krigs-Coliegiitm, som tillhörer, att desamma
granska, äfvensom Rotehallarne äga, att genom
valde ombud vid General-M önstringarne låta
verkställa granskning deraf för den föregående
tiden, hvarefter örn icke funnits något att an¬
märka, GeneraI*Mönster-förrättniiigen meddela
Directionen decharge, sorn intages i General-
Mönstrings.berättelseiij
Stats Utskottets Tetänkanden.
1 0:0 Ue Öfversko! tér som kunna uppkom¬
ma så väl af Kronans sorn af Rotehållarnes år¬
liga bidrag förblifva innestående i Kandt-Rän-
terierne uran att få utlånas och upptages be¬
loppet häraf uti den i föregående punkt om¬
nämnde till Kongl. Krigs - Coilegium ingående
redogörelse. Vid näst pågående Riksdag bör
en ful'ständig relation om förhållandet afgifvas
till Riksens Ständer, hvilka derigenom blifva
„ i tillfälle sig utlåta, huruvida någre förändrin¬
gar i detta Beklädnadssätt kunna anses nödige,
Ge.nom de sålunda föreslagrie jemkningar,
förmodar Stats - Utskottet sig hafva efterkommit
och besvarat hvad sorn hufvudsak igen varit
att anmärka vid dess förra förslag; trien Utskot¬
tet har likväl, i anledning af de deiotn gjorde
yrkanden, att Kneckte - Contracterne måtte hä¬
danefter bokstafligen följas, i afseende på Släp-
klädernes utgörande, ansett sig böra Upplysa,
att en närmare tillämpning af desse Contracter,
än nu blifvit tillstyrkt, synes ej stå att före¬
na med tidens förändrade förhållanden; och
då Släpbeklädnatlen eller det Contanta bidra¬
get dertill, jemte Stofferingspenningarne, som
i berörde Contracter utstakas, vid förvandling
efter nu gällande pris å de förre samt de te*
nares beräknande efter myntvärdet den tid, des¬
se Contracter ingingos, i jemförelse mot det
nuvarande, visserligen uppgår vid de fleste Re¬
gementet till högre belopp, än den afgift, sorn
i följd af förevarande förslag kommer att erläg.
gas;, så biifver det efter Utskottets öfvertygelse
både lindrigare och lättare för Rotehåliarne i
allmänhet och för ändamålet af indeldte Iufaa-
1504 Slats-tJtskoltetS Eelänkähden.
teriets behöriga beklädande, i flere hänsefendert
tjenligaré, att sådant genom Directicnernes för¬
borg, a förrherörde sätt verkstälies.
Enligt Utskottets förra Utlåtande skulle
en Soldat-beklädnad, bestående af Hufvudbonad
mfed prydnader, Halsduk, Jacka, Byxor, Eschar-
pe, Stibletter och fett pär linne långbyxor kosta
i 5 Rtdr , hvaraf :deI om äret blefve 4 B:df
8 sk. per nummer, som alltså fordrade för
iö,ooti fran en anslags-Siiriirhä af 83,333 R:dr
16 sk. årligen. Men då Utskottet, i anledning
af derom gjord anmärkning funnit skäligt, att
de mindre monderlngs - persedlarnfe af Skjorta,
Skor och Strumpor äfven räknas till UifmöU-
deringen och alltså efter enahanda beräknings*
grutid af Staten med J-‘del årligen bestås, skul¬
le kostnaden blifva ökad med desse persedlars
■värde, så att liela monderingen mäste upptagas
till 28 Il.dr 24 sk., hvarutaf en sjettedel Orri
året bestiger till 4 Enir 36 sk. per nummer,
sorn för indelte Infanteriet efter prima plan
eller 20,000 kräfver ett ärligt anslag af 93,000
R:dr, eller en tillökning å det i förra Betän¬
kandet föreslagné belopp af 11,666 R^dr 32
sk.; och får alltså Utskottet föreslå en sadart
förändring i hvad i afseende på anslags - sum¬
man förut tillstyrkt blifvit, att densamma be¬
stämmes och å Stat uppföres med t)5,000 R;dr
ärligen på förslag, hvarutaf dock ej kommer att
Utgå större belopp än efter den af Krigs- oell
Kammar - Collegiei r.e upprättande Riks-Marke*
gången , belöper hvarje år för |:de 1 af en Sol-
dat-monderings värde.
Stats-Ulskottcts Betänk and enl 15 05
Beträffande den hus Höglofl. Ridderskapet
och Adeln gjorde anmärkhing, att anslagec skul-
' le kunna nedsättas, dels genom stadgande af en
längre Brukningstid än 6 år för Uifmonderin-
geri, och dels af den orsak att den effectiva
styrkan ej skall Vara 20.000 man, utan blott
omkring 18,400 man; sa får Utskottet förklara,
att erfarenheten tillräckligen ådaga'agdt angelä¬
genheten deraf, att ej längre än under berörde
förbrukningstid, påräkna en Soldat-mondering på
det hela, ehuruväl, såsom Utskottet nu föresla¬
git, hvad visse persedlar angår, det må ankom¬
ma på Beklädnads’-.Directionerne, att den, i
n ohn af behofvet, utdela; och beträffande åter
den besparing, som förments äga runi, i anse¬
ende till den mindre numerairen af effectiva
styrkan; så enär i stället böra utgå beklädnads-
piedel till Under - Officerare eller för Spel i
Nummer; blifver någon förminskning af omför-
mälte orsak icke;, möjlig, uti anslaget; hvarför¬
utan Utskottet ansett det vara i sin ordning,
att detta anslag, såsom blott förslagsvis upp*
fördt, göres häldre tillräckligare än för knappt,
emedan priserne innan nästa Riksdag kunna sti¬
ga samt hvad i annat fall öfverblifver kommef
Stats-Verket såsom besparing tillgodo.
Hvad för öfrigt blifvit erindtadt, 1 afseen¬
de på det reglementariska af förevarande för¬
slag, inskränker sig lill någre mindre omstän¬
digheter, sorn i ett ämne af så mycken vigt
och der skiijäktige förhållanden i serskildte or¬
ter, icke kunna närmare afses, synas icke böra
Mihang till Riks-St. Erot. igij-igiS. i:dc Samh N'.r iSp ipa»
Stats-Utskottets Betänkan/len1
föranleda till undantag, de där skulle rubba och
möjligen tillintetgöra förslaget.
Och vidkommande de nu anmärkningsvis
fortsatte yrkanden, att Staten måtte återgälda
hvad Rotehållarne vid Södermanlands och Vest-
manlands Regementer de föregående åren, i
följd af 1812 års Beklädnads-Författning, måst
utbetala; så får Stats-Utskottet, under åberopan¬
de af hvad dess förre utlåtande, i denne del
innefattar, nu ytterligare förklara, att orri än,
efter det frågan om desse Rotehåilares rätt till
ersättning blifvit i laglig ordning utredd, en
sidan skulle finnas äga rum; så enär, efter Stats-'
Utskottets öfvertygelse, denne ersättning likväl
icke kan drabba Stats-Verket, tillhörer ej eller
förevarande fråga Stats-Utskottets åtgärd.
Hvilket allt vördsammeligen underställes
Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande; och lä¬
ra Riksens Höglofl. Ständer, om deras vidta¬
gande beslut, i ofvanberörde delar hos Kongl.
Majrt i underdånighet anmälan göra, med an¬
hållan om de åtgärder och förändringar uti
1812 års Kongl. Beklädnads - Förordning, som
häraf blifva en följd.
Stockholm den s 6 Maj 1818.
N:r 263.’
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Berättelse om den vid Urtima Riksda¬
gen i Stockholm är en 1317 och 1818
verkställde granskning af Allmänna Ma-
gazins-Inrättningens Räkenskaper och
Stats-Utskottets Btiänkartderi. i507
Förvaltning, jemte Förslag till grun¬
der för detina Inrättnings Organisa*
tion*
l^ikséns Höglofl. Ständer, som förskjutit Ali*
inanna Magazins-Inrättnltigen dess Fonder, haf¬
va ock i följd deraf ansett nödigt, att Inrätt¬
ningens Räkenskaper och Förvaltning borde i
likhet med Stats-Verkets, Bankens, RiksgäldS-
Contoitets och Commerce Collegii Manufactur-
Discont, undergå 6n sådan granskning af Rik¬
sens Höglofl. Ständer och Dess Revisorer, hvar¬
igenom den säkerhet vinnas måtte, art Inrätt¬
ningens fonder blifvit rigtigt förvaltade och åt-
gätderr.e utförde i förhållande till, samt i öf*
Verén ss t amme! se med de ändamål, hvarföre pen-
ninge-ansiagen blifvit af Riksens Höglofl. Stän¬
der beviljade. Stats-Utskottet, hvars åliggande*
jemlikt gVund-lagartie och de i anledning der¬
af vidtagne förordr. nderi, det altså varit, att
äfven * verkställa en så beskaffad Revision af
Allmänna Magasins-Inrättningens Räkenskapér
Oell Förvaltning, får efter detta Arbetes full*
bördande, om förlöppet deraf inför Riksens Hög*
löth Ständer Vördsämligeri afgifva dess Berät*
telse.
Berättelse om Stats-Utskottets Ré*
vision al' Magazins-Inrättnin-
gens Räkenskaper m. m.
t)å Allmänna Magazitis - Directiönén Vid
slutet af år iftij, jemlikt Riksens Höglofl. Stärt*
ders Beslut, från Banken ytterligare fick dia*
55o 8 Scats-Utskottets Betänkandenl
ponera 700,000 Riksdaler sä att Rörelse-Fonden
tillika med de vid 1810 irs Riksdag beviljade
300,000 R:dr, utgjorde En Million Riksdaler
Banco, har Stats-Utskottet trodt ordningen for¬
dra att först inför Riksens Högloft. Stander i
korthet ådagalägga, huru och på hvad sätt Ma-
gazins-Directionen, i saknad af en efter Ver¬
kets utvidgade omfattning lämpad Instrucktion ,
utfört sine åligganden , och i hvad mohn För¬
valtningens åtgärder för det Allmänna varit
gagneliga.
Efter det Magazins-Directionen erhöll dis¬
positions- rättighet af förutnämnde Fond-tillök¬
ning, afgick från Directionen om Hösten år
1815 ett Circulaire till samtelige Eandshöfdin-
garne, deruti de anmodades att meddela sina
tankar i afseende på lämpeligaste sätiet för verk-
Btäl igheten af Magazins Inrättningens medver¬
kande åtgärder ti 1 Sädesprisets upprätthållande
vid ett skäligt medelvärde, och hvad i öfrigt
jned detta angelägna Ärende kunde äga sam¬
manhang. Sedan dessa underrättelser inkommit,
och Directionen efter Protocollens utvisande,
noga öfvervägat efter hvilka principer Spann-
måls-upphandling å Allmänna Magazins-Inrätt-
ningens sida borde i ofvansagde ändamål till-
vägabringas, hafva uppköpen företagits, hvar*
följder haft den åsyftade verkan, att Spanne-
målen i de sädesrikare Provincerne bibehållits
vid de pris hvarmed Jordbrukaren efter års*
växternes mer och mindre ymnoglret bordt an-
* sig vara skäligen belåtne. Detta förhållan¬
de vitsordas lika mycket af Allmänna kännedor
Stats Utskottets Betänk anden: 1509’
then sorn af'de från vederbörande Eandshofdin-
gar till Magazins Directionen ingångne rapporter.
X afseende åter å Magazins-Inrättningens
skyldighet att hålla undsättnings-spannmål till¬
handa, har detta åliggande som i synnerhet ef¬
ter 1816 års felslagne skörd, varit i ganska be¬
tydlig mohn utsträckt till Rikets fläste Pruvin-
cer, ändock blinht af Inrättningen så fullgjort,
att behofven derigenom afhulpits, så vidt do
genom allmänna anstalter städt att afhjelpa.
Stats Utskottet som grundadt denna Allmän¬
na öfversigt på de i Magazins-Directionen för¬
da Protocoll och de der befintlige Räkenskaper,
har öfver Verkets styrelse och förvaltning stad*
nät i det omdöme att åtgärderne oagtadt bri¬
stande föreskrifter, ändock blifvit hufvudsakli¬
gen utförde i öfverensstämmelse med de grun¬
der, som för Allmänna Magazins-Xnrättningen,'
synes efter Utskottets öfvertygelse böra stadgas
och bestämmas. Jemte nyss omförmäldte gene-,
reia Öfversigt, har Stats-Utskottet specielt gran¬
skat Magazins Directionens Protocoll, från den
tid Revisorerne dermed upphörde ePer från
1817 års-början, samt i öfrigt så mycket andre
göromål det tillåtit äfven sträckt dess uppmärk*
samhet åt sjelfva Räkenskapen och hvad der¬
med gemenskap äger, hVaraf allt Stats-Utskdt-
tet funnit att Magazins Directionen med nit
och redlighet, iaguagit och fullgjördt sine ålig¬
ganden, och anser Utskottet sig fördenskull haf¬
va grundade skäl, att inför Riksens Höglo!}.
Ständer vördsamt anmäla, att Allmänna Maga¬
zins Inrättningen blifvit af Verkets Öfver Sty¬
relse förvaltad i enlighet med hittills gällande
13*0
Stats-Utskottits Petänhandenl
föreskrifter, och der sådane saknats, efter de
förhallanden, som städse haft det allmännas val
pch bästa till syftemål,
Bland de ämnen som under gransknings*
arbetet fästat Stats - Utskottets uppmärksamhet,
och ansetts vara af den mera betydande egen-*
skap, att de borde inför Riksens Höglofl- Stan*,
der uppgifvas, förekomma:
Om afskrifning af åtskilige Ba-
lancerade fordringar,
1:0 Att uti Allmänna Magazins-Inrättnin-
gens Hufvudbok för år 1815, balanceras under
Titul: Aldre Fordringar hos diverse Verk fö¬
re år 1810 beroende på ersättninga? ejler af-
skrifningar nemi.
Hos Pommerska Fält-Contoiret 5551835* 2 5- 4,
Hos Commitéen för Krigs-Arén,
demas slutliga Utredning 356,078. 1. 4.
Hos Förvaltningen af Sjö Arén-
derne — — — — 177.987* 7- 3-
z Tillsammans R:dr 559,9°3: 3 3- n-
> Pessa förd?inga? utgöra värdet för Spann¬
mål, Proviant och andre persedlar, sorn fran
Magazins-inrättningens tillgångar blifvit för¬
sträckte dels till Svenska Arméen i Tyskland
rander 1805 och 1&06, arens Fälttåg, dels ock
till Armeerne i Sverige och Finland under 1 808
Och isog å^ens krig. Hvad de tvänne först¬
nämnde fordrings beloppen angå , så och då nå¬
gon ersättning härföre ej är att påräkna, eme¬
dan de fonder hvarifrån en slik ersättning skul¬
le Utgå, långt för detta, blifvit medtagne, hem»
Stats-Utskottett Betänkandet!.
ställes vördsammast, om icke dessa summor fl
utur Räkenskapen under afskrifnings-titel affö-
ras på det Magazins-inrättningens redogörelse
alt mer och mer måtte blifva Courant, och en¬
dast innefatta de tillgångar Verket äger och
har att påräkna.
Vidkommande åter fordran hos Förvalt¬
ningen af Sjö-Arenderne , så synes den samma
efter hvad Utskottet kunnat inhämta, böra in¬
gå i Liqvid med Stats-Verket och altså balan¬
ceras i Räkenskaperne intill dess derom varder
Liqvideradt.
Föreslås att inrättningen altid må så
åtnjuta betalning för Försträck¬
ningar till Krigs-Rustningar.
På Magazins-Inrättningen i och för för-
sträckningarne till ofvannämnde årens krigs-rust*
ningar fått vidkännas så betydliga förluster, an¬
ser Stats-Utskottet med anledning af detta ex¬
empel, det blifva oundvikligen nödvändigt, att
uti Instructionen för Magazins- Inrättningens
framtida förvaltning, det uttryckeliga stadgan¬
det inflyter, att om Magazins-inrättningens till¬
gångar vid inträffande rustningar eller kust-för¬
svar behöfva anlitas, Inrättningen skall härföre
alltid erhål a kontant betalning till fullt belopp
af hvad Försträckningarne kostat Inrättningen,
och att, om bristande medel någon gång möje-
ligen kunde fördröja en sådan betalning, Ma¬
gazins-Inrättningen bör efter afgifvande Räk¬
ning eller Liqvid njuta lika rätt till ersättning,
som för lefveranser verkstälde af private per¬
soner, kan blifva bestämd.
3 51* Stats* Utskottens Betänk anderi1.
Om Lån till åtskilliga Handlande 1
Stockholm till införskrifning
af Spannmål.
2:0. Till belordrande af Spannemåls inför*
skrifning sistledit är, har frän Magazins-Direc*
tionens fontler Penninge-Lån till åtskillig? Hand*
lande bär i Staden blifvit utbetalte emot säker*
liet och förbindelse ä deras sida, att frän Ut¬
rikes Orter införa S.pannetnäl, och vid sädens
hitkorast inom viss tid erbjuda den samina till
Allmänna Magazins-Directionen sorn dä ägde
öppet att antaga anbuden efter gängbart pris,
olle.r i vidrigt fall återfordra penningarne med
derå upplöpande Sex procents .ränta. Afsigten
med dessa "Läns beviljande, var efter protocol-
1-ens föranledande, den, att underlätta införsel
af Spannmål, hvaraf Riket i allmänhet och i
synnerhet Hufvudstaden om våren och början
af sommaren år 1R17, var i trängande behof.
Att vederbörande Låntagare icke inom bestäm*
da tider kunde fullgjöra sine förbindelser haf¬
va de, vid hafde företräden i Maga nins-Direc-
tionen anmält härröra deraf, att en del verk¬
stält införskrifningarne från Pettersburg, derifrån
transporten gick ovanligt långsamt, i anseende
till den högst betydliga afskeppningen som der¬
ifrån på en gång inträffade, och de flerfalldiga
svårigheter sorn motte vid sädens t ransporteran-
«le från Pettersburg till Cronstadt, och en del
åter besörjt upphandlingen i de Finska Län,
hvarifrån Spannmåls-utförsel under sommaren
sistlidet åc blef af Hans Maj.t Ryska Kejsarea
förbuden.
Stats-TJtskottets Betänkanderil
Ehuru val Stats Utskottet för sin del, fin¬
nér Magazins-Directionens ifrågavarande åtgärd,
varit föranledd al en noga kännedom om Lan¬
dets tillstånd, och grundad på det syftemål att
i rr.öjeligaste måtto afvärja brist på spannmål,
oell oagtadt någon förlust å meraberörde Lån,
ej blifvit Magazins-Inrättningen tillfogad, eme¬
dan Lånen med upplupen ränta till Directio-
nen åter inbetalts, anser likväl Stats-Utskottet,
att det till Magazins-Directionens framtida ef¬
terrättelse bör stadgas, att i den händelse Lan¬
dets gagn och bästa kunde vid något tillfälle
befordras derigenom, att enskildte personer, mot
ställande säkerhet erhöllo förskott eller Penin-
ge-Lån från Magazins-fonden till verkställande
af Spannemåls uppköp a Utrikes Orter, sådane
uttryckelige villkor och bindande förbehåll der*
vid alltid skola fästas att förskotts eller Lånta¬
garen, ovilkorligen ålage införa det betingade
Spannmåls-Qvantum och att det med så beskaf¬
fade Lån åsyftade ändamål således ingalunda
kunde ryggas eller om intet gjöras.
Om Utestående undsättnings venfi-
cerande med Restlängden
3:0 Vid granskningen af de från .Länen
till Magazins-Directionen ingångne räkningar
öfver erhållen undsättnings-spannmål, har Stats-
Utskottet funnit, att de utestående Lånen ej
i allmänhet blifvit med restlängden verificera*
de hvilket enligt na gällande författningar äf¬
ven icke uttryckeligen varit föreskrifva; Och
alldenstund, sådane Verificationer förutan, nå¬
gon säker het ej gifves, att dé balancerade sura-
1514 Stats- Utskottets Bstänkanden.
mome hos undsät tnings-(agarne verkeligen ia*
nesta, för dea skall synes det blifva nödvän¬
digt, att den författning hädanefter vidt ges,
det de Spannmålsunderstöd, hvilka undsättnings-
tagarne ej magta genast betala, utan dermed är-
hålla anstånd till vissa bestämda tider, ina enär
Redogörelse deröfver till Magazins-Directionen
ingifvas, varda, på sätt och i den ordning Upp¬
börds Författningarne stadga, med vederbörligen
»ttesterade Restlängder, bestyrkt.
Rörande Afskrifningar af
Spannemåls-Lön.
o , ,
4:0 Åtskilige utfattige Inbyggare 1 Verm¬
lands och Elfsborgs Län, sorn icke kunnat åter¬
betala de Spannmåls-understöd , de från Maga¬
zins Inrättningen erhå lit, hafva derifrån, med
Kongl. Maj:ts Nådiga bifall blifvit befriade;
Och ehuru denna eftergift varit föranledd af
Låntagarnes utblottade tillstånd, derom på sätt
Författningarne stadga, vandge undersökningar
föregått, tror Stats-Utskottet dock att, så vida
undsättnings-Spannemål, utan i yttersta nöd,
utlemnas till andre än sådane Låntagare, sorn
kunna prasstera säkerhet, sådant kunde för Ma-
gazins-Fonden blifva ganska äfventyrligt, hvar¬
före uti Instructionen för Magazins-Inrättnin-
gen hör föreskrifvas, hvilka varsamma och för-
»igtiga utvägar ovillkorligen synes böra följas,
enär eftergifter å undfångne Spannemåls-Lån
»ågon gång, af särdeles förekommande omstän¬
digheter oundvikligen miste beviljat.
Stats-ZJtskottets Betlinkanden. 1515
Om tryckning af Landshöfdingarnes
Års-växts Berättelser m. rn.
5:0 Sorn Kongl. Maj:t i anledning af Rik¬
sens Höglofl, Ständers derom gjorde underdå¬
niga anhållan bifallit, att en så kallad Tableau,
sam visar resultaten af Magazins-Irirättningens
afslutade Räkenskaper, bör årligen från trycket
till Allmänhetens kännedom utglfvas, föreslår
$tats lJtskottet vördsammast, om icke i samman¬
hang härmed, till en nyttig upplysning äfven
ina tryckas ett kort sammandrag af Landshöf¬
dingarnes afgifvande årsväxts-berättelser, tillika
?ned en uppgift på de priser, hvartill Spann¬
måls upphandling inom Riket, blifvit af Ali-*
manna Magazins-Directionen verkställd; härför*
utan anser Stats U(skottet äfvenledes nödigt,
att genom Magazins-Directionens försorg blif-
ver författad en förordning eller kungörelse,
sorn i ett sammanhang utvisar de rättigheter
och skyldigheter vederbörande hafva att till¬
godonjuta och iakttaga vid Spannemåls aflefve-
reringar och emottagningar till och från Kro¬
nans Magasin, hvilken underrättelse synes så¬
som en standig Författning, årligen på vissa
bestämda tider böra i kyrkortte uppläsas; och
vid hvarje Magazin till Allmänhetens kännedom
och efterrättelse anslås,
Utlåtande öfver Revisorerncs Berättelse*
Sedan nu Stats-Utskoftet vördsammeligen
uppgifvit de serskildte frågor, sorn under sjelf*
va gransknings-arbet^t uppstått, får Stats-Up»
skottet i följd af remissen från MmteUge Rikt*
*5i& Stats-Utskottens Bethnkanden)
■fljtänden, afgifva dess Utlåtande öfver Riksens
Höglofl. Ständers Revisorers Berättelse angåen¬
de den af dem verkställde granskning af All¬
männa Magazins-inrättningens Räkenskaper och
förvaltning.
Vidkommande först Revisorernes anmälan
örn nödvändigheten af en bestämd Instruction
för Allmänna Magazins-Inrättningen och dea
tillika gjorde hemställan att redovisningen för
Kronans afrads- och Tionde-Spannmål måtte på
ett ställe uppgöras, så innefattas desse ämnen
uti Stats-Utskoitets här nedan anförde Förslag
till grunder för Allmänna Magazins-Inrättnirt-
gens organisation, och fordra således ej här
någon serskild behandling.
Hvad Revisorernes Berättelse i öfrigt in*
nehäller får Stats-Utskottet efter dess om Ma*
gazins-Inrättningen vundne närmare kännedom,
och i den ordning hvartill Berättelsen föranle¬
der meddela de upplysningar och Förslag, som
Utskottet i anledning af hvad Revisorerne an¬
fört, ansett böra Höglofl. Riksens Ständers pröf¬
ning och godtfinnande vördsammast underställas.
6:0 Uti Revisorernes sanna "beli grundade
framst ällan om egenteligo orsakerna till de förlu¬
ster som uppstått å Allmänna Mägazins-Inrättnin*
gens rörelse åren 1813, 1814 och 1815 instäm¬
mer äfven Stats-Utskottet till atla delar, och
har derjemte ansett sig böra ingå i en närma¬
re undersökning, om icke genom någon förän¬
dring af Magazins-Directionens Pedogörelse-me-
lliod , åtminstone de förluster för framtiden skul¬
le kunna afböjas som hittills synes hafva blif¬
vit föranledde deraf att åtskillige Magazins-ut-
Stats-Utskottets Betänkanåen'. 1517
gifter icke blifvit lagda å Spannmåls-I.agref,
och ftdjakteligen ej kunnat i pris berakningar-
ne ingå, och på detta sätt Inrättningen godt-
göras.
Förslag till ändring af Magazins-
Birectionens Räkenskaper.
Efter den Räkenskaps-form som för Maga»
zins-Redogörelsers författande nu fö-jes, förde¬
las de vid ett Magazin förefallande utgifter un¬
der tvänne serskildta afförings-titlar, nemligen:
forst sådaue som uti Calcul påföras Magazins-
lagret och dernäst så kallade Gentrelle Utgifter
hvilka gravera Magazins-fonden i Allmänhet, Hvad
de förstnämnde betraffar, som utgöres af Frag*
ler, Bärare- och Mätare-penningar, Magazins-
hyror, Förmätnings- och Sades- torknings-kost-
nader m. m., eller med ett ord alla sådane ut¬
gifter som i och för Spannmålens vård, Trans¬
port eller Förmälning kunna äga rum, si läg¬
gas desse kostnader som nä rundt är till Spann¬
målens inköps elier anskaffnings pris, och kom¬
ma på detta sätt, vid skeende utlefvereringar
Inrättningen tillgodo. Vidkommande ater de
sistnämnde eller de 9å kallade Generelle Utgifter-
ne, som bestå af Uppbördsmäns-aflöning, Hus
och Magazins-reparationer, samt rese- och trac-
taments penningar m. in, nåföras de Magazins-
inrättningens kostnad i allmänhet, och ingå följ¬
aktligen ej i Spannmålens värdes-beräkning.
Enär altså dessa sistnemnde kostnader ut¬
göra en gravation för Magazins-Fonden, synes
den förändring i Räkenskapen både vigtig och
nödvändig, att äfven sagde utgifter läggas på
1518
Stals- Utskottets Betänkatid ett'.
sjelfva Msgazitis Lägret. Härigenom har Ma*
gazins-lnrättntngen vid skeende Spannmåls ut*
lefverering, ätt påräkna ersättning för aila vid
ett Magasin förefallande utgifter utan undantag,
och härigenom skall ock den väsentliga fördel
alt mer och mer befordras, att Magazins-Inrätt¬
ningen bär sig sjelf, och dess fonder oförmin¬
skade varda bibehållne till de ändamål, hvar¬
före de samma äf Riksens Höglofl. Ständer blif*
vit änslagne. Rör Magazins-Directionens och
Hess Tjefistemäns aflöning, transport, förluster
och andre allmänna utgifter, hvilka ej till nå*
gon speciell Magazins rörelse kunna hänföras,
anser Stats-Utskottet full ersättning böra vara
ätt påräkna genom Bränvins-bränningens bedrif*
vande i Stockholm, och erhållande Arrende af-
gifter för Bränvins brännings rättigheten i Slä*
derne Götheborg och Carlscrona»
Om Hufvud Böckers författande serskildt
för Magazins-Directionens 2;ne
Serskildte befattningar.
I sammanhang med denna föreslagna för¬
ändring i sjelfva Special-Räkriingarpe, och då
Magazins-Directionens befattning utgjöres af
tvänne serskildta åligg anden, det ena innefat¬
tande Inrättningens skyldighet att emottaga och
Utlefverera Spannmål för Stats Verkets räkning,
och det andra Magazins-Imättningens befattning
såsom nationel Handels anstalt betracktad, troe
Stats Utskottet det vara nödigt att serskildta
Hufvudböcker för dessa olika detailler Uppgöras,
som sedermera i en General Capital räkning
kunna sammandtagas. Genom detta Bokförings-
Stats-Utskottcts Betänk anden. 15*!)
gatt, komrre utslagen af Veteets ser kilda be¬
fattningar att visas, till en i manga fall nyt¬
tig och nödvändig kännedom, och genom d-e
på dessa Hufvudböcker grundade vinst och för¬
lust afräkningar så inrättade i afseende på Ver¬
kets handelsrörelse, att å eira silian upptogs till
hvad pris den af Landet uppköpte säd Uppgått,
fraktkostnader och öfrige i och för Spannmålen
hafde utgifter inberäknade, och å den andra
lill hvad belopp Spannmålen alyttrats, skulle
all upplysning erhållas orri Magazins-Ir.rättnin-
gens tillstånd och dess förvaltning och Revisio¬
nen af Verkets Räkenskaper med mera lättnad
kunna verkställas,
Om förluster å utlemnad Säd till Stock¬
holms Bagare-Ambete m. m. och
dessa förlusters afskrifning
i Räkenskaperna.
Stro Lika med Revisorerne, finner ock Stat*-
Utskottet, att så beskaffade förluster, som detn
Magazins-Inrättningen fått vidkännas dels å gjor¬
de utlefvereringar till Stockholms Studs Bagare-
Ämbete , Alaria Fattighus m. m. dels ock å öfver-
tagandet af den Spannmål som genom Stais-Pd-
det m. m. Herr Grefve Plåtens försorg blifvit upp¬
handlad, skola kunna afböjas och förekomma*,
enär sådane föreskrifter för Inrättningens för¬
valtning varda meddelade, att Fonderne icke
få användas till andra bidrag, eller ingående
af andra förbindelser och åtaganden, än dem
som stå Uti ett direct sammanhang med föremå¬
len för Inrättningens organisation. I afseende
1520 Stats-Utskottets Bktärtkandeti.'
på de förluster sorn Magazins-Inrättningen re¬
dan fått, och än vidare torde få vidkännas å
försäljningen af Råg till Stockholms Eagare-Am-
bete i ändamål att bibehålla det grofva brödet
vid ett nedsatt taxe-pris så och då dessa förlu¬
ster härflyta af orsaker, hvilka icke äro en följd
af Inrättningens förvaltning, föreslår Stats.Ut¬
skottet alt meranämnde förluster må i Räken-
skaperne få afskrifvas på det de samma, ej ge¬
nom intagandet i vinst- och förlust-afräkningar*
ne, måtte oriktigt komma att förblandas med de
Resultat som uppkomma af Magazins Inrättnin¬
gens öfriga Spannmåls rörelse.
Carlscrona Bränvins-brannings-
Arrende angående.
Hvad Arrende Ajgiften för Bränvin sbrännings*
rättigheten uti Carlscrona Stad vidkommer, liafva
skilljaktige >• meningaf inom Utskottet blifvit
yttrade i så måtto, som en del Ledamöter an¬
sett Magazins-Diiectionens rättighet till begag¬
nande eller utarrendering af bränvins-brannin-
gen i Carlscrona borde hädanefter helt och hål¬
lit upphöra, emedan Inrättningen ej ägde till
föremål att genom Bränvins tillverkning , Vinna
inkomst eller bereda tillgång å denna artikel;
hvaremot de öfrige Ledamöterne af Utskottet
varit af den tanka, att Magazins-Inrättningen,
såsom tillförene vanligt varit, synes böra få
tillgodonjuta denna afgift; Och lärer så vida
Riksens Höglofl. Ständer finna skäligt härtill
lemna bifall, ytterligare åtgärder böra vidtagas,
hvarigenom för ifrågavarande rättighets utöfvan-
de inom sjelfva Staden, någon inkomst ian
Stats Utskottens BetänkandetM 15 2T
blifva att påräkna; Men att, sorn Revisorörne
afven föreslå, öfverlåta denna rättighet åt Lä¬
net, vöre efter desse Ledamöters öfvertygelse,
Stridande emot nu gällande Författningar för
tiusbeh ofs - bränvins - bränningen , och skulle i
sjelfva verket leda till afsteg från de grunder
som för denna handtering blifvit bestämde, u-
tom det att en enda Province härigenom finge
en vida utsträcktare rättighet, än hvaraf hela
Riket i öfrigt ägde att sig begagna. Och sorn
vid anstäld votering Två Stånd förklarat sig
för den förre meningen, att nemligen, Maga¬
zins- D irectioner.s rätt till begagnande eller ut¬
arrendering af Bränvins bränningen i Carlscro¬
na borde hädanefter helt och hållit upphöra;
men deremot de andre Tvänne antagit den se¬
nare eller att Magazins-Inrättningen såsom till¬
förene niå tillgodonjuta denna Arrende-afgift,
på sätt och med vilkor ofvanberördt är; så hatt
Utskottet skolat bägge desse meningar såsom
alternativer Riksens Höglofl. Ständers bepröf-
vande underställa.
Om sättet att upphandla Spannmål
vid inträflande behoh
lorn I afseende på Revisorernés yttrande
Om TJpphandlings-sättet af inhemsk Spannmål, då
tillräckligt qvantum Säd till undsättningar och
Under behof icke kan erhållas, genom Verkstäl¬
lande af sådane Uppköp, söm hafv? för afsigt
alt upprätthålla Spannemåls prisea , finnes Stats-
Utskottet för sin del , att i föreskriften derom,
Bihang till Riks St, Prat. igif-isig, ^ide Sami. N:r tv- /ju.
Stats-Uiskoltets Betänkandenl
inga andra grander synes böra gälla, an dem
sorn för Staten är förmånligast; och då erfaren»
heten ofta visat, att intet vist upphandlingssätt
är uteslutande fördelagtigt framför ett annat,
och att ett bestämt stadgande i denna del hin¬
drar och försvårar sjelfva verkställigheten, sy¬
nes efter Stats Utskottets tanka med det All¬
männas nytta förenligt, att så beskaffade upp-
handlingar som ifrågavarande, må bero på Ma¬
gasins Directionens pröfning, då valet på hvad
sätt och i hvilken ordning de med största för¬
mån kunna verkställas, lämpas efter omstän-
digheterne, likväl med bibehållande af alla de
Confroller sorn verificera förhå landet, och att
Directionen i des* Protocoll ovilkorligen och
till undvikande af ansvar, bör ornständeligen
intaga alla de skäl och orsaker sorn föranledt
och grundlagt beiluten om sättet att rned dyli¬
ke upphandlingar tillväga gå. Vid detta till¬
fälle och såsom stöd för hvad yttradt blifvit,
har Stats-Utskottet ej velat lemna oanmäldt,
att upphandlingen af den riade Råg utgörande
omkring 18,300 Tunnor som i S:t. Pettersburg
sistlidet år för Allmänna Magasins Inrättnin¬
gens räkning verkställdes, så förmånligt utsla¬
git, att med a la omkostnader inberäknade, Rå¬
gen lefvererad i Kronans Magazin här, i Carls¬
crona och Götheborg, endast uppgår till Nio
Riksdaler’ Sjutton Skillingar Banco Tunnan.
Om Forssel Skyldigheten af Kro¬
nans Afrad och Tionde.
litoStats-Utskottet som tagit en noga kän¬
nedom om förhållandet med Forssel Skyldigheten
Stnts-Utsiottets Betänkandeni
15*3
af Kronans Afrad och Tionde Spannmål, förenar
sig i Bevisoternes anförande och hemställes
fördenskull om icke Riksens Högloft- Ständer
skulle finni för godt att hos Kongl. Maj:t. gö¬
ra underdånig anhållan, det de i ämnet utkom-
ne Författningar måtte förklaras lika gällande
för den Ränte-Säd som är Kronan behållen,
som för den, hvilken till Indelningshafvare
och andre behof blifvit anslagen, och att alltså
Magazins-Directiorien som äger att disponera
och redovisa förstnämnde del af Sädesskatten,
måtte i afseende på Forsslirigs-skyldigheteu i
Nåder anbefallas, att ej vidare utsträcka rättig¬
heten au af Räntegifvare infordra Afrads och
Tionde Spanmålen, än Kongl. Kungörelsen af
den 20 September 1815 stadgar och förmår; I
den händelse Riksens Högloft. Ständer pröfva
nödigt att örn ifrågavarande ämne göra under¬
dånig anhållan hos Kongl. Majit, torde äfven
i sammanhang dermed den underdåniga begä¬
ran kunna förenas, att Magazins-Directionen blef-
ve i Nåder antydd, att utan vidare tids utdrägt
författa och Kongl. Majus Nådiga skärskådande
underställa, det Förslag till ständig reglering
af Forsslings-Besväret, hvarom Directionen i
Kongl. Brefvet den 7:de November 1811, er¬
hållit Nådig Befallning.
Om Uppbördsmäns rättighet att till¬
godonjuta Afskrifnings - Procent
eller Öfverskotter.
12:0 Beträffande Revisorernes yttrande om
Uppbördsmäns rättighet att tillgodonjuta, sd kallade
5^2 4 Stats-Utskottets Betänk anderi!
tesparde Afskrifnings • Procent eller Öfverskott, sl
ock enär detta yttrande innefattar sadane prin*>
cipör, hvilka i fråga om Öfverskottens godtgö¬
rande synes böra af vederbörande iakttagas»
hemställer Stats-Utskottet, om ej Riksens Hög-
]ofl. Ständer skulle finna nödigt, att om sam¬
manhanget göra underdånig anmälan hos Kgl.
Maj:t på det Magazins Directionen, som nu fått
sig uppdragit att utarbeta förslag till ett nytt
Afs krifuings - Reglemente, äfven kunde erhålla
Nådig befallning, att vid Författningens pro-
jecterande iakttaga, hvad i afseende på Afskrif-
nings Procent eler Öfverskotta liqviderande lä¬
rer i öfverensstämmelse härmed blifva nödigt
att stadga och förordna.
Om Magazins - Inrättningens fordrin¬
gar i Finland.
13:0 Om beskaffenheten af Magazins Inrätt¬
ningens Jordringar i Finland, anser Stats-Utskotte*
B ig' böra efter Räkenskapernes föranledande in¬
för Riksens Höglofl. Ständer göra följande ut¬
redning.
Enligt Magazins * Directionens senast af-
slutade 1815 års Hufvud Bok uppgick dess*
fordringar till ett sammanräk-
nadt belopp af ----- - 507,294: 7. 10,
Denna Summa består aft
1:0 Värdet för Inrättningen»
Behållningar i Contanta medel.
Spannmål, Proviant, Ved och
&obl, Byggnad» - Materialier
Stats-Utskottets Betänianden* 15
»arnt Inventa¬
rier - - - 86,8491 6*
a:o Värdet af
Inrättningens
Hus, Byggna¬
der och Egen-
domar - - 93,020: 6. $1
3:0 Verket*
fordringar ho»
Eandets Inbyg¬
gare för lemna-
de Spannemåls-
undsättningar 50,538: SJ» &
4:0 Inrättning
gens fordrin¬
gar hos diver¬
se Verk oell
Per¬
so¬
ner 442,58a n. &
Här¬
ifrån
afgå
ver¬
kets
skul¬
der 95,593; 47- 5-
• 346,886: lf. jo;
— ; 507,*945 fl Ioi
I afseende på indrifningen af de fordrin¬
gar, hvarföre ersättning möjligen kan vara att
förvänta, synes alla nödiga åtgärder vidfagne»
Men då de betydligaste beloppen, efter Räken¬
skapernas föranledande, äro af tidan egenskap.
jfijjO Stats-Uiskottets Betänkanden.
att ersättning derföre icke lärer kunna vara att
påräkna, dels i anseende dertill, att ingen sä¬
ker grund för fordringarnes bestämmande gif-
yits, emedan för alla Magazins - Inrättningens
förråder och til'hörigheter i Finland, utom för
Lovisa och Varkads Magazin, inga S ut-Redo-
görelser inkommit, hvadan Magazins- Directio-
nens Hufvud-Böcker mast i denna del grunda
sig, på här uppgjorde sammandrags - räkningar,
författade efter de förhållanden sorn voro före
krigets utbrott, af ordsak att Finska Redogörar-
nes Räkenskaper i allmänhet ej sträcka sig län¬
gre än till sidra och 3:dje Qvartalen år 1807,
dels ock att flere fordrings-poster såsom värdet
för Hus, Byggnader och jord rn. m, icke synes
kunna vara ersättnings • gillde ; ty hemställer
Stats-Utskottet om icke Riksens Häglof!. Stän¬
der skulle finna för godt, att hos Kongl. Majit
i underdånighet anhålla, att Magazins-Direcrio-
nen finge Nådig Befallning att öfver mera-
nämnde fordringar till Kongl. Majit inkomma
med en utförlig Balance-Relation, på det Kongl,
Majit derefter i Nåder täcktes förordna för hvil-
ka af desse fordringar ersättnings-anspråken bö¬
ra fullföljas , och för hvilka åter Kongl. Majit
icke ansåg någon ersättning kunna äga num, u-
tan att de fördenskull utur Räkenskapen borde
afföras. Härigenom tyckes att snarare slut i af¬
seende på indrifningen bör vara att förvänta,
och genom denna utväg, synes all onödig och
vidlyftig Balancering i Magazins - Directionens
Räkenskaper kunna till en betydlig lättnad vid
Hufvud-Böckernas författande undvikas.
Stats Utskottets Betänkanden. 1485
Om Commerce • Rådet Björnbergs
skuld till Magazins-Direction.
Angående sluteligen Revisorernes anmark*
ning å Commeren-Rådet Björnbergs skuld till Ma~
gabius Dirtetionen, bestående i obetaldte Arren¬
den för Brännviris-brännings-rättigheten i Sta¬
den Götheborg från- slutet af år 18131 får Stats-
Uiskottet om förhållandet dermed vördsammast
anmäla, att orsaken hvarföre uppehåll med den¬
na Skulds indrifvande kommit att äga rum, är
den, att Commerce - Rådet Björnberg under äl¬
dre Arrende - tiden räknad ifrån år 1793 till
och med år 1809, ägde hos Kongl. Majit och
Kronan en öfverskjutande fordran för lemnad
undsättnings spannmål och försålde Byggnader ,
hvilken fordrans utredjnde och bestämmande i
sammanhang, med de åtskilige ersättningar som
af Commerce-Rådet borde utgöras berodt på en
vidlyftig och mödosam undersökning i flere ars
Räkenskaper och andre Handlingar. Innan det¬
ta Liqvidations-aibete hunnit fullbordas, skall
ej Commerce Rådets skuld för sednare arrende¬
tiden hafva kunnat bestämmas. Det ena och
andra har dock nu långt före detta blifvit verk-
stäldi; Men under tiden har Magazins-Directio-
nen funnit nödigt att till ytterligare säkerhet
för Kronans fordran, som löper med Sex Pro¬
cents Ränta, låta, utom den vederhäftig* pro¬
prie borgen som Commerce-Rådet Björnberg vid
Ariendets ingående ställt för alltsammans ovil-
korliga uppfyllande, taga första laga Inteckning
i flere Commerce-Rådet tillhörande ograverade
Landt-Egendomar, hvarjemte Magazins - Direc-
5 5 2 8 Stats-Vtskottets Bet ani anden]
tionenj sedan Commerce - Rådets skuld blifvit
till dess belopp, genom utslag bestämd uppdra-1
git Konungens Befallningshafvande i Göthe¬
borg att så vida Commerce-Rådet Björnberg ej
inom den 12 April detta ar uti Ränteriet de¬
ponerade dess Domfäste skuld utgörande 58,407;
15. 3. eller företedde Qvittence från Allmänna
Magasins - Directionens Cassa, att Summan dit
blifvit inbetald, ägde Landshöfdingen i brist af
godvillig betalning, låta beloppet hot Crmmer-
ce-Rådet Björnberg i laga ordning utmäta. Till
ifrågavarande Skulds inbetalning är således all
pödig åtgärd nu vidtagen, och synes alltså nå"
got vidare dervid ej vara att erindra.
Förslag (ill grunder för Allmänna
Magazins - Inrättningen,
Bland Statens, flerfalidige Ekonomiske Verk
och Förvaltningar, är ofelbart Allmänna Ma¬
gazins- Inrättningen en af de angelägnaste 00b
mäst magtpåliggaode. Sveriges Sädes-production,
som i anseende till climatets ombytlighet oftast
varierar emellan behofvens och öfverflödens yt¬
terligheter, och Landets geographiska läge, sorn
försvåra communicationerne, påkalla nödvändig¬
heten af en AUrnän Inrättning, som då den i
sädesrikare Provincer befordrar Spannmåls - af-
sättningen och derigenom underlättar jordbru¬
ket och medverkar till dess förkofran, tillika
af inhemsk Spannmål bereder undsättnings-lager
för de Landskap, hvars egne sädes-tillgångar
merendels äro otillräcklige för Inbyggarnes mäst
Stats-Vtskottets Bet/inkånderi: 15*9
oumgängliga behof. Att för denna lika vid¬
sträckta som grannlaga ekonomiska detaille, på
hvars rigtiga utförande, Landets allmänna väl i
så hufvudsaklig måtto beror, bestämda och ef¬
ter ändamålen lämpade föreskrifter måtte varda
meddelade, anser Stats-Utskottet utgöra, ett af
de vigtigare ärenden som under närvarande
Riksmöte, kunna till pröfning och afgörande
förekomma.
Ej mindre med hämtadt stöd af Revisorer-
nes ofvanomförmäldte Berättelse som af samtli¬
ge Riks-Stånden blifvit till Stats-Utskottet re¬
mitterad, an ock på grund af en noga tagen
kännedom om de Författningar och serskildt©
föreskrifter, hvarefter Allmänna Magazins-In¬
rättningen nu styrer och förvaltar, har Stats-
Utskottet, sedan äfven den underrättelse sökts
och erhållits, att den Commitée som Kongl.
Majit, i anledning af Riksens Högiofl. Ständers
vid 1815 års Riksdag yttrade underdåniga ön¬
skan, i Nåder förordnat till Allmänna Magazins-,
Inrättningens organisation, ännu ej med sina
arbeten så fortskridit, att någon fullständigare
upplysning deraf vore att hämta, trott sig skyl¬
digt, att med undanrödjande af aila svårighe¬
ter och ett ihärdigt bemödande att uppfylla an¬
förtrodde pligter, ingå i utarbetning uti ett
Förslag till Allmänna Magazins- Inrättningens or¬
ganisation grundadt på ett noggrant öfvervägan¬
de, huru långt Riksens Högiofl. Ständers åt-*
gärd i detta afseende, med en rätt tillämpning
af grundlagarnes stadgande, och en sann åsigt
af sjelfva sakens beskaffenhet, synes kunna ocl\
böra utsträckas.
>53° Stats-Utskottets Betänketiden.
Aldenstund Riksens Höglofl. Siänder för¬
sträckt Fonderne till Allmänna Magasins - In¬
rättningen och följakteligen böra hafva säker¬
het deruppå, att desse Fonder varda förvaltade
i öfverensstämmelse med och använda till de
ändamål, hvarföre de blifvit beviljade; Förden¬
skull och då Magazins-Inrättningen ej kan upp¬
fylla dess bestämme'se så vida säkra och gifna
grunder för Inrättningens åtgärder och företag
ej varda lagrie, har Stats - Utskottet ansett det
med Riksens Höglofl. Ständers bade rättighet
och skyldighet vara förenadt, att för Allmän¬
na Magnzins-Inräftningen såsom National Han.
dels anstalt betracktad stadga och bestämma så-
dane grunder, hvilka då de i allmänhet inne¬
fattade Verkets hufvudsakliga åligganden, tillika
utgjorde vilkoret! för Petrninge - ansi agens dis¬
position och Magazins-Inrättningens derpå be¬
roende fortfarande; Deremot har Stats-Utskot-
tet funnit, att utarbetningen af en på desse
grunder bygd fullständig reglementarisk I.istruc-
tion, liutu i Verkets alla Styrelse-grenar och
Ekonomiska detailler tillgå bör, icke lärer kun¬
na anses tillhöra Riksens Höglofl. Ständers be¬
fattning, och ej e ler lan på den korrta tid
som Riksdagen fortvarar, medhinnas, hvadan allt
detta torde komn a att i underdånighet öfver¬
lennäs till den åtgärd Kongl. Majit kan i Nå¬
der pröfva nödig: likväl och sorn någon verk¬
ställighet icke följt uppå det Nådiga Förord¬
nande i afseende på Magasins - Inrättningens
Organisation, som Kongl, Majit behagat vidta¬
ga i anledning af Riksens Höglofl. Ständers en¬
hälligt yttrade underdåniga önskan vid 1815
Stats-Utskottets Betänk anden. 1531
års Riksdag, och ehuru Kongl. Majit vid en af
B iksens Höglofl. Ständer förnyad uuderdånig
artha:lan, Nådigst lärer täckas åt detta för Fan¬
ders Allmänna väl så vigtiga ärende lemna Dess
synnerliga uppmärksamhet, synes dock Riksens
Höglofl, Ständer å sin sida icke böra underlåta
att underdånigast tillkännagifva, det de Fonder
som Riksens Ständer till Magazins-inrättnin¬
gen anslagit, blifvit öfverlåtne i den fasta öf¬
vertygelse och underdåniga tillförsigt , att be¬
stämda föreskrifter för Inrättningens åliggan¬
den må varda i Nåder meddelade, hvarförutan
denna Inrättning ej kan uppfylla dess vigtiga
bestämmelse, så i afseende på åkerbrukets för¬
kofran, som Ilandets betryggande från hungers¬
nöd vid inträffande missväxter, och att i vida¬
re saknad af sådane föreskrifter, Riksens Stän¬
der anse, det denna Riksgagneliga och af nöd¬
vändigheten högt påkallade Inrättning måste
förfalla, enär det Allmännas bästa häldre for¬
drar, att Fonderne för Inrättningens bedrifvan¬
de böra upphöra då för förvaltningen deraf så¬
dane Instructioner och föreskrifter ej blifva gif-
ne, hvarigenom de med Magazins-Inrättningens
åsyftade ändamål må kuuna vinnas.
Om Allmänna Magasins - Inrättningens
föremål.
Vid 1815 års Urtima Riksdag ansågo då¬
varande Ständer, att Magazins-Inrättningens ålig¬
gande vara borde, att under goda är uppköpa Säd
15 3 2 Förslag till Allmänna Magaxini-
till Spannemäls - prisens upprätthållande vid ett std*
ligt nudAvärde och att af inhemske sädes-tillgängar
bereda tillrackelige undsättnings-lager i hvarje Pra*
vins för kommande missväxt är.
Om Spannemåls upphandling af All* j
manna Magazins - Inrättningen
till Sädes - prisens
styrande.
Ehuru Magazins-Inrättningens egentliga å«
liggande innefattas i desse tvenne föremål, sy¬
nes likväl i fråga om Inrättningens skyldighet
att upphandla Spannmål till sadesprisens sty¬
rande, densamma icke vidare böra af Verket
utsträckas, än i dep mohn, som de behöfliga
undsättnings- lagren och andre behof det for¬
dra och medgifva, hälst en obegränsad åtgärd
å Magazins-Inrättningens sida i denne del, ic¬
ke i sjelfva verkställigheten är möjöiig, dels i
anseende dertill, att så betydeliga Fonder ick®
kunna af Riksens Högloft. Sländep anslås sörja
skulle komma att erfotdras i den händelse tven¬
ne eller flere goda år följde på hvarandra, dels
ock att Magazins-Inrättningen ej, i aå beskaffa¬
de fall, med dess åtgärder voro i stånd att fort¬
fara, då hvarken Säden kunde inrymmas i In¬
rättningens Magaziner, eller lagren hinna om¬
sättas inom de tider Spannemålen ’ vid en för¬
svarlig godhet stod att bibehålla, hvarförutan
en så utmärkt skyldighet, som snart förvandla¬
de Sädeshandeln till ett monopolium för Sta¬
ten, skulle, qväfva den enskildta industrien och
derigenom i (tället för åsyftadt allmänt val, le-
InrättningenS organisation.' 1533
år till eå vådliga följder sorn icke ens ligga
inom möjlighetens gratis att förutse, än mindre
bedömrrt a.
Oagtadt Magazins - Inrättningens åtgärd i
afseende på Spannmålsprisens upprätthållande,
således efter Stats-Utskottets tanka, hvarken kan
eller bör så anses såsom ett Statens åliggande
att i obestämd omfattning utföra, synas dock de
Inrättningens företag, som stå i förhållande till
dess förnämligaste skyldighet nemligen att haf¬
va tillrackelige Spannmåls - förråd, så tili und¬
sättningar som andre behof, böra, enär de af
Verkets Öfverstyrelse med klokhet och sakkän¬
nedom verkställa*, i väsentelig mohn bidraga
till afböjande af Sädens vanvärde, om sådant i
en eller flere Provincer, efter en inträffande
Särdeles god skörd, kunde blifva att befara,
Förslag huru Spannemåls-uppköpen
böra verkställas.
Emedan Magazins - Inrättningens Spänne-
måls-upphandling af de skäl och orsaker som
blifvit anförde, alltså ej kan annorlunda bedrif-
Vas, än så vidt denna anstalt, later sig göra
med afseende på tillgång af medel och möjliga
utvägar att Säden magazinera oell den utan för¬
lust till föreskrifne behof afyttra, synes det
blifva särdeles magtpåliggande, att denna In¬
rättningens medverkande åtgärd icke förr i eti
Landsort vidtages, än då verkliga anledningar
äro för handen, att Spannemålen härförutan,
»kulle nedfalla till ett så ringa pris att Eandt-
jnanotjn dermed ingalunda vöre belåten, äfven-
15 44 Förslag till Allmänna Magazins-
som att när uppköp således mäste verkställas,
sådane dispositioner vidtagas, hvarigenom en li-,
ka rättighet lemnäs åt alla Jordbrukare, som af
den skeende upphandlingen vilja eller behöfva,
lig begagna.
Ehuru någon föreskrift om sättet att med
dylika upphandlingar tillvägaga, icke är möje-
lig att bestämma, och dessutom, om sådant late
sig göra, tillhör den reglementariske delen af
ämnet, synes likväl ej olämpligt vara att såsom
en Allmän grund iagtages, att, om exempelvis
oinständigheterite medgåfvo och fordrade det
Magazins-Inrättningen i en Province kunde up-
handla omkring 10,000 Tunnor Spannmål, uti
den om upphandlingen utgående Kungörelse,
deruti uppköpsprisen och Spannmålens vigt vo¬
ro utsatte, det förordnande tillika inflöt, att Bön¬
der och mindre bemedlade Landt-Brukare, äg¬
de till Magazinen aflemna sin Säd emot Con¬
tant betalning, men att deremot alla Possessio¬
naten Indelningshafvare, men flere, hade att
till landshöfdingen med försäljnings anbud in¬
komma. Dock vore det högst nödvändigt att
upphandlings qvantiteten aldeles icke af Lands¬
höfdingen i Kungörelsen intogs, eller i öfrigt
tillkännagafs, emedan sådant skulle förringa o-
pinionen om verkets företag, och dymedelst af¬
hålla den enskilta Speculanten, att med sine
uppköp fortfara, så länge upphandling för Ma-
gazins- Inrättningens räkning verkställdes, och
hvarigenom således ändamålet med Magazins-
Inrättningens åtgärd skulle ,blifva af mindre in¬
flytande, om icke helt och hållit förfela. Se¬
dan Landshöfdingen inbekominit försäljnings-an-
Inrättningens organisation. 1545
budén och efter det ett vist qvantum af hela
upphandlings partiet blifvit afsatt för den så
kallade Bonde handeln, hvilken synes i mindre
partier obehindrad böra fortgå, vöre Landshöf¬
dingen i tillfälle att kunna hestämma ti l hvad
belopp hvar och en af de Landtbrukare, som
med anbud inkommit, agde att Spannmål för»
sälja, i förhållande till anbudens innehåll och
en på grund deraf gjord lika fördelning af he¬
la det återstående upphandlings partiet.
Dessa äro de allmänna principer, som dS
de å ena sidan ådaga aggi huru långt M.gazins-
Inrättningens upphandlingar möjeligen kunna
utsträckas, och å den andia på hvad sätt de
lämpeligast synes böra verkställas, innefatta ef¬
ter Stats*Uiskottets tanka, grunderne för Ma*
gazins-lnrättningens åliggande i denna del, af
dess befattning såsom Nationel Handels anstallt
betracktad.
Om undsättnings Lagers anskaffande
och tillhandahållande så till
föda som utsäde.
Vidkommande åter Magazins-Inrättningens
förnämligaste skyldighet, att af inhemsk Spann¬
mål anskaffa och tillhandahålla erfordelige La¬
ger så till undsättningar som andre angelägne
behof, så utom det att Magazins Inrättningen
för att kunna uppfylla dess vigtiga bestämmel¬
se i detta afseende, bör i hvarje Län hafva ett
sa kalladt stående undsättnings Lager, lämpadt
efter hvar och en Orts olika behof och öfrige
förhållanden, synes det blifva allde‘es oundvik¬
ligt att Inrättningen isynnerhet i de Noria Pio-
1536 Förslag till Allmänna Magazini-
vincerne äger förråd af riad Spannmål tjenlig
till utsäde, och anskaffad af OrterneS egen Sä-
desproduction, emedan erfarenheten beklageli-
gen visat, att dessa Orter, ofta blottställde för
missväxt och andre olyckor såsom en följd af
Climatets hårdhet, understundom icke ens pro¬
ducera så mycken Spannmål, att besparing der-*
af till utsäde är möjlig , och enär ymnigare af¬
kastning sådant medgifver det ej sällan handt
att Säden af inträffad frost förloradt dess frö-
barhet, hvarigenom Inbyggarne se sig nödsaka¬
de, att med stor kostnad från aflägse sydligare
Landskap anskaffa frösäd, som, växt i ett bli¬
dare luftstreck; icke är tjenlig för en källare
jordmån, och ibland så oanvändbar, att Säden
innan köld påkommer, ej hinner mogna, af
hvilka beklagansvärda händelser Landtmannens
obestånd gemenligen är en säker följd.
Om nödvändigheten af Torrk-
Inrättningars anläggande.
Så vida Allmänna Magazins - Inrättningen
skall kunna betrygga Landet för brist och hun¬
gersnöd och i sådant^ändamål hafva till racki ige
reserVe eller undsättnings Lager, syrfes ock
dessa Lager böra utgöras at torrkad Säd, hvar->
förutan Spannmålen ej vid dess försvarliga god¬
het kan bibehållas, enär en längre Magazl-
nerings tid i fråga om ständige Upplag skul¬
le komma att inträffa, och hvarförutan Maga-
elns-lnrättningen ej heller vinner den fullkom¬
nad som åsyftas, att under goda är, af Landets
egne Sädes-tiilgångar samla Förråd, för att til¬
lika, dä behof, på det allt mer och mer deri
Inrättningens organisation.
1537
väsendtiga fördel må ernås att emot lindriga,
pris kunna bispringa den nödstäldte, och att
foljakteligeri al ä brådstörtande och kostsamma
anskaffningar, vidtagné såsom merendels hit tils
Skedt, på samma tid då brist lippstadt, må kun¬
na vinnas, oell framför alt införskrifning äf ut¬
ländsk Spannmål, förekbmmas, och endast då be¬
gagnas, när en alltnämiare Sädes-brist, gör den¬
na utväg till en Ovilkorlig nödvändighet.
Genom äldre och nyare författningar liar
Svenska Jordbrukaren blifvit uppmuntrad att
ria eller torka siri Säd; men då någon fram¬
gång häraf ieke försports och éj eller lärer va¬
ra att förVänta, dels i anseende till brist på
Skog i de bördigare Ptovincerne, dels ock att
denna gagneliga och i många fall nyttiga hus-
hallsåtgärdj ej genom ett Allmännare bruk vun¬
nit häfd, återstår för Allmänna Magazins - In¬
rättningen ingen annan utväg än att ria eller
torka Sadén uti dertill inrättade TörrkhuS, sorti
dock ej behöfva anläggas vid hvarje Magazin;
Utan blott vid ett och annat af de större för¬
råden, derifrån den torrkade Sädén synes kun¬
na till dé öfrige upp agen utspridas; dock söm;
Stats-Utskotiet vetterlig!, någon ällmänt använd¬
bar inrättning för Sades-torrkning ännu ej blif¬
vit uppfunnen synes det särdeles angelägit Va¬
ra, ätt för Torrkinrättningeri i stort sådane
Förslag genom Magazins Biiectionens föranstal¬
tande, efter dertill erhållande Nådigt uppdrag,
blifva meddelade hvarigenom detta hufvudsak-
liga hinder för Magazins-Inrättningens fortgång
och nyttiga fullbordan må varda undanröjt;
Btkans till Riks St.Prot. eiiy-Wi 4 de Sami. N-.r 114.
j» 5 3 3 Förslag till Allmänna Magazins»
Och hemställer Stats-Utskottet derjemte om ie*
ke Magazins- Directionen må äga rättighet att
få disponera erforderiige medel till kostnaders
bestridande så för ritningars och förslagers för*
fattande, som ock nödige forsåkers anställande,
eller hvad mera till ändamålets vinnande län¬
da kan.
Allmänna grunder för Undsättnings-
Spannmåls utdelande.
Då Magazins - Inrättningen sålunda skall
blifva i tillfälle, att för behofvets tider samla
och förvara Spannmål så till brödföda som ut¬
säde, följer i ordningen att undersöka efter
hvilka allmänna grunder undsättningar från In-
xnrättnirigens Förråd, synes de behöfvande kun¬
na tillhandahållas. Det är en afgjord oeh på
erfarenheten grundnd sanning, att praetentioner-
ne i afseende på Undsättnings-Spannmåls utde¬
lande, betydligen under de sednare åren till¬
tagit, och synes vara i ett vådligt stigande.
Om ej derföre dessa fordringar hejdas, skall
Magazins-Inrättningen snart se hela dess Fond
hos undsättnings - tagarne fästad, och hvad må
hända äfventyrligare är, den mindre bemedlad*
eller fattigare jLandtmannen, skall liknöjd för
eget bestånd, sorglöst öfverlåta sig till emotta¬
gande af de understöd, vanan gifvit honom an¬
ledning, att med eller utan skäl, af Magazins-
Inrättningen påräkna. Att för den skull åter
bringa denna Inrättning, till hvad den rätte¬
ligen vara bör, en skydds-anstalt vid inträffan¬
de verkelig nöd, synes blifva högst nödvändigt.
inrättningens organisation,
De författningår sörö hittills utkommit, hu¬
iti urtdsättnings - behofs utrönande och Spann¬
måls tillhandahållande tillgå bör, äro Kongl,
brefven till Allmänna Magazins - Direction a£
den so November 1798 °ch 7 November 1811
Båda dessa stadganden syries dock hög generel-
le, och innefatta ej dé mera detäillerade före¬
skrifter soth vederbörande i desse fall böra
iagttaga och sorn nu mera blifva mycket nöd¬
vändigare, sedan undsättningars utdelande för-!
vandlat sig från en anstalt hvilken före år 181 5
Vidtagits i den 'mälin Magazins - DirectionenS
befattning med Stats - Verks - Spannmålen och
bran vint? - bränningen i Stockholm sådant med-
gifvit, till en mera utsträckt skyldighet, elier
till eri sådan mellankömmåridé hjelp å Statens
Sida , sorn anses utgöra hufvudsak!igaste moti¬
vet för Magazins-Inrättningens existencé.
Det är otvifvelaktig! att när en Laridshöf-
äinge med säkerhet inhemta!, att Länets Spann¬
måls-gröda för året icke är tillräcklig för in-
névånarnes behof, och att den uppkommande
bristen icke kan uppfyllas genom de anstalter;
Som vanligen i enskild väg äga rutn, samt att
Således verklig nöd är att befara, hvarom allt
han straxt efter skördetiden icke kan sakna full¬
ständiga underrättelser, bör ock Landshöfdingen
låta sig angeläget vara, att tillika undersöka
lill hvad qvantitet undsättnings - Spaanemål o-
umgångeligen erfordras. Det är på denna un¬
dersöknings vigtiga och varsamma anställande;
Som det egentligen synes bero att Magazins-
Inrättningens Undsättnings - l.ager, ej komma
ätt tillitas 1 Vidsträcktar© förhållande, än de
154° Förslag till Allmänna Magalius-
verkligt behöfvandes hjelp och bistånd, sådant
oundvikligen påkallar.
Det är ock härigenom sorn alla obehöriga
Undsättnings-reqvisitioner skola kunna afböjas,
och mera förmögné icke komma i åtnjutande
af e 11 understöd, hvartill en bättre utkomst och
deraf följande lättare utvägar, att genom egen
åtgärd kunna förskaffa sig Spannmål» gör honom,
oberättigad.
Stats Utskott inser val att vissa föreskrifter
huru en Landshöfdinge i ty fall bör sig för-
hå la, icke äro omöjlige att bestämma, men
tror dock att lagttagändet af följande Allmän»
na reglor skall kunna småningom leda till det
ändamål sorn åsyftas. Alla af en Landshöfdin-
ge i denna del vidtagande åtgärder böra städ¬
se rigtas derhän, att så obemärkt som möjligt
är, få, genom de utvägar Landshöfdingen efter
dess närmare kännedom om ortens behof och
öfrige förhållanden anser lämpeligast, säkra och
skyndsamma Underrättelser örn tillståndet; In¬
gen allmän kungörelse eller uppmaning att upp¬
gifva behofven, såsom på flere orter hittil a
skedt» bör fördenskull emanera. jEj eller sy¬
nes den åtgärd i allmänhet vigtig* att låta All¬
mogen i Sockne - Stämmor anteckna sig till er¬
hållande af Undsättnings - Spannmål , emedan
denna Väckelse merendels foranledes till upp¬
gifvande af behof, som i annat fall icke ens
kommit i fråga
Då således denna vigtlgi angelägenhet helt
Och hållit måste bero på en Landshöfdings klo¬
ka och försigtiga behandling, synes han ock bö-
ra äga rättighet att begagna älla de utvägar harn
Inrättningens organisation,
1541
finner lämplige och deribland hafva att påräk¬
na sanna och fullständiga upplysningar från ve¬
derbörande Pastorer då de vid något tillfälle
kunna genom Landshöfdingen eller dess ombud
d> rom blifva anlitade. I öfrigt och på det ej
mindre en Landshöfdinge, än alla andra veder¬
börande, må hafva kännedom derom, huru an¬
ge äget det är, att med allvarsamhet undersöka
undsättnings - behofven , och icke lemna andra
•rättighet att af undsättning kamma i åtnjutan¬
de, än verkligt behöfvande, synes ett circulair
från Magasins Inrättningens Qfver-Si yrelse bö¬
ra utgå, deruti alla desse resonerade grunder
upptagas, och hvaraf en närmate upplysning så¬
ledes vinnes ej mindre om afsigten och ändt-
må et med Magazins-lnrättningens åliggande att
tillhandahålla undsättnings-Spannmål, utan ock
huru vigtigt det är för detta Verks bestånd
och Landsmannens egit val, att dessa undsätt¬
ningar icke utsträckas utöfver de understöd sorn,
till afvärjande af brist och hungersnöd, ound¬
vikligen måste den hjelp behöfvande medde¬
las. Huru och på hvad sätt undsättnings-spann-
mål bör utdelas, samt huru lång anstånds-tid
böra lemnäs de som Lösen ej magta genast be¬
tala, hörer val till den reglementariska delen
af ämnet, dock anser Stats-Utskottet att ett kraf¬
tigt medel till förekommande af obelu riga und¬
sättnings lfeqvisitioner äges äfven derigenom
att Credit icke lemnäs åt andre, än de sorn be¬
visligen äro oförmögne att Spannmåls - Lånen
liqvidera då de undfås, emedan den nästan i
allmänhet beviljade anstånds- tiden med betal¬
ningen varit för de mindre behöfvande en för*
1542 Förslag till Allmänna Magazinsr
ledande orsak, att begagna fördelen af dessa
Lån, änskönt de deraf icke varit f något
trängande behof.
Uppte Vederbörande Landshöfdingars an^
svar m* dl fördenskull bero, att icke utan i,
yttersta nödfall hos Magazlns-Directionen gjöra
hemställan örn undsättnings-spannmåls utlem-
nande pä Credit; och så vida de för en sådan,
hemställan uppgifne skäl och orsaker föranleda
D irectionen att tili den föreslagne utborgningerr
lemna tillstånd, bpr det äfven blifva en Lands-
höfdinges omsorg att söka så vidt möjligt är
vid Utlåningarne affordra någon del Contant af
dem som kunna åstadkomma en sådan afbeta!*
ning.
I afseende åter på utdelande af Frö-säd
från de upplag sorn i sådant ändatnål blifvit
lill inrättande föreslagne, synes yäl en vidsträck-,
tare rättighet dertill böra lemnäs, dock likväl
altid under vilkor att den erhållande Säden till
detta behof användes, hvaröfver äfvenledes en,
Xandshöfdinge i möjligaste måtto bör hålla hand,;
att inga missbruk äga rum vid utlefvereringen.
Från dessa förråd, hvilka för att blifva af rätt
nytta utgöres af Gis.tad eller riad säd, anskaf¬
fad på sätt förut vördsamt blifvit qmnämndtaf
«n orts egen Sädes-afkastning synes samma grun¬
der i afseende på anstånds beviljande med be-,
talningen böra följas, som Stats-Utskpttet vörd¬
sammast föreslagit angående Spanmåls-utborg-,
ning till brödföda. Skulle dessa Lager en lang-.
ie tid komma att Magasineras, och sädén der¬
igenom förlorade dess Fröbarhet, synes i så¬
dant fall efter en nogi anställande undersök-
Jnrättningens organisation''. f5 13
hing oell förhållandets tillkännagifvande hos
Magazins-Uirectionen, dessa Lager då kunna
utlemna* åt behöfvande till Brödföda, eller på
annat sätt afyttras, sä att till utsäde tjenlig säd,
åter i behörig tid må varda anskaffad.
Uti denna vördsamma framställan har Stats-
IJtskottet sökt uppfatta och utveckla de bufvud-
sakligaste grunder efter hvilka Magazins-Inrätt-
ningen såsom en A’lmän upphandlings- och.
undsättnings-anstalt betraktad, synes böra utfö¬
ra dess åligganden i enlighet med Verkets be¬
stämmelse. Stats-Utskottet skall nu vidare fort¬
fara, att utreda: Huru, stor Penninge-Fond lan
för Allmänna Magazinsr Inrättningen erfordras, och
genom hvilka medel och utvägar, Inrättningen skall
med dess econnmiskq omsorger lunna fortfara, ti¬
lan att de beviljade anslagen varda förminskade,
Om Magazins-Inrättningens Pen-
ninge-Fonder.
För Allmänna Magazins-Inrättningen be¬
viljades under 1815 års Riksdag En milion och
Under vissa vilkor ytterligare En milion, eller
tillsammans Två Milioner Riksdaler Banco, al6
med vanlig Hiscont-rattighet i Banken i afse¬
ende på den räntebetalning af Tre procent, sorn
å dessa anslag borde betalas. Med denna re¬
dan beviljade Fond och så vida Riksens Hög¬
loft. Ständer efter hvad Stats-Utskottet äfven
för sin del anser nödigt, behaga tillåta succes¬
siv dispositions-rättighet öfver' den sednare
Millionen, utan andra förbehåll än, när In¬
rättningens behof det fördrar Och anmälan $
sådant afseende hos Kongl» Majit göres, som då
1544 Förslag till Allmänna Mägazins-
efter Stats Rådets hörande t Nåder lärer täckas
låta om dispositions-rättigheten vidtaga Nådigt
Förordnande, synes Allmänna Magazins-Inrätt-
ningen blifva i tillfälle att kunna utföra sine
åligganden sorn sig vederbör.
Vid 1815 års utgång hade Magazins Di¬
rektionen disponerat af de åren 1810 och 1815
utaf Riksens Högloft. Ständers beviljade an¬
slag omkring - 400,000: — —
Härtil kommer Verkets äl¬
dre ärliga Fond vid 1810 års
slut, utgörande cirka - - 738000: — -—
Summa rörlig Fond som]
1815 års Hufvud - Rok> 1,138,000: — -—5
upptager - - j
Läggeå nu härtill återsto-,
den af de beviljade T vä Mil.
fibner eller . ■ 1 - 1,600,000: w— —
Blifver hela tillgången - 2,738,000: — —
För Spannmåls utbovgnin-
gar antages att i Uandet vex¬
elvis fästes ett
belopp af - - 500,000:
Från rörel*
se*Fonden af-
drages äfven
nödige utgifter
till Torrk-In¬
rättningars up-
förande, Maga¬
zins reparation
och andre all¬
männa utgifter
Inrättnigens organisation.
1545
samt värdet för
Materialier och
tillverknings
förnödenheter,
till Bränvins- .
bränningens
bedrifvande i
Stockholm - 2 38,000: —
. 738.ooo:
Återstoden att disponera 2,000,000: — —
Summa 2,738,000: — —
Med hvilka Två Millioner, Spannemålsrö-
relsen kan bedrifvas ända till 200,000 Tunnor
utöfver hvilket Spannmåls Tager Inrättningens
upplag för undsättningar och andre behof, ej
synes behöfva fourneras.
Qm medel till Torrk-Inrättningars
uppförande.
Till Torrk-Inrättningars uppförande torde
väl en ej obetydlig Summa komma att erfordras,
men utom det att något ungefärligt Förslag öf¬
ver denna kostnad icke af förut omnämnde or¬
sak kan Uppgifvas, synes den samma dock ej
böra kunna blifva väseruhligare, än att tillgång
dertill gifves af den Peuninge-Fond Magazins-
Inrättningen äger, utöfver de Två Milionei
Riksdaler, sorn utgöra Riksens Hög ofl. Ständer
anslag och hvilket oförryckt för Spannemålsrc
relsens bedrifvande synes brira vara att påräkn.
Om Inrättningens Upplags-Magazin.
Af här bilagde uppgift, som blifvit Sta*
Utskottet öfvexlemuad, och hvilken å ena i*
15 4 6 Förslag till Allmänna Maga zins*
dan utvisar utrymmet i de Magazin som af XH»
manna Magazins Inrättningen nu äges och S.
den andra hvilke nya Magazin redan blifvit
till anläggande anrnäldte, samt hvad vidar®
Magazins utrymme synes erforderligt, såsom er»
följd af Verkets ut vidgande omfattning, inhem-
tas, att i Rikets samtelige Upplags-Magazin kun¬
na inrymmas omkring 162,880 Tunnor oriatl
eller 393,618 Tunnor riad eller torkad Spann¬
mål; oell att kostnaden för dels nya Magazin»
uppförande, dels utvidgandet af redan befinte-
lige, skulle Förslagsvis beräknad, uppgå till en
Sammanräknad Summa af 170,000 Il:dr Råneo.
Stats Utskottet, som af denna uppgift o#h
de deruti intagne upplysningar väl inser nyt¬
tan och måhända för vissa Orter äfven nödvän¬
digheten deraf, att hafva tillräckligare Maga¬
sins utrymme, än det- nu befinteliga finner
dock derjemte, att Rikets Penninge tillgångar
för närvarande ej kunna medgifva, ett så be-
tydeligt anslag som erfordras för ifrågavarande
ändamål, om ock den förslagsvis beräknade Sum¬
man i sjelfva verket till någon väsendtligare
del skulle blifva förminskad; likväl och sorn
utförandet af Allmänna Magazins-Inrättningens
ändamåls enlige åtgärder i hufvudsakljgt afse¬
ende beror derpå, att hafva tillräckelige Maga¬
zin, och desse lämpade efter hvarje Orts ser¬
skildta behof och öfriga förhållanden, har Stats¬
Utskottet ansett sig böra ingå i pröfning och
bedömande om sättet huru detta vigtiga syfte¬
mål må kunna tillvägabringas utan att någre
betydligare utgifter derföre behöfva göras.
Inrättningens organisationi 154T
förslag hura Magazins-Rörelsen sy¬
nes böra verkställas, att Maga-
zins-Inrättningen i möjeli-
gaste måtto bär sig sjelf.
'Allmänna Magazins-Inrättningens Spann-
UKilsföråcl komma att utgöras dels af så kallade
Stående Upplag, eller sådane sorn för undsätt¬
nings behof egenteligen anskaffas, dels Löpande
eller större Fager, hvarmed förstås så beskaffa¬
de Magazin, der Spannmålsrörelsen genom an¬
ställande upphandlingar och deraf tillgörande
afsändningar skall b ifva betydligare.
Under benämning täende Magasinet' synes’
som nyssberördt är, alla de Spannmåls upplag
lämpeligen böra hänföra?, hvilka anskaffas en¬
dast och allenast för en Orts behof så-till Bröd¬
föda som utsäde, Utom de Magazin sorn för
dessa behof af Magazins-Inrättningen redan ai-
ges och hvarmed någon rubbning i den hittills
etablerade ordningen ej lärer böra äga rum, sy¬
nes enär fråga väckes om så beskaffade Föråder
vidare anläggande, den Allmänna grund bör®
följas, att den Orts innebyggare för hvilkens
behof ett sådant upplag anses nödigt, må äf¬
ven, så vida de af en slik förmån vilja sig be¬
gagna, sjelf ve på egen bekostnad uppföra och’
■Underhålla Magazinshusen , samt nödige Inven¬
tarier anskaffa, eller med ett ord, att Magazins-
Inrätiningen i och för dylika upplag ej fåy
vidkännas andra kostnader, äu dem sorn blifva,
en följd af Spannmåls Fagres anskaffande och;
tillhandahållande. Den kostnad enskifte Perso¬
ner härföre finge vidkännas hlefve obetydeli^
*548 Förslag till Allmänna Magazlns-
och skulle efter Stats-Utskottets tanka, vida of-,
vervägas af den enskilta fördel dem tillskynda¬
des derigenom att se sig betryggade för hun¬
gersnöd , och att i behofvets stund kunna till
modererade priser undfå Spannmål, och då den¬
na enskilta fördel den allmänna och hufvudsa-
keliga är så nära förenad, nemligen: att Ma-
gazins.Inrättningens Fonder må till dess afsed-
da ändamål kunna användas och Inrättningen
dymedelst uppfylla dess bestämmelse , anser
Stats Utskottet sig så mycket mindre kunna un¬
derlåta att framställa detta Förslag, sinn derest
af Magazins-Inrätningens Penninge tillgångar
medel skulle tagas till uppbyggande af de så
kallade stående Magazin, hvarom redan ansök¬
ningar dels hos Kongl. Maj:t dels hos Riksets
Höglqfl. Ständer dels ock hos Allmänna Maga¬
zins Directionen blifvit gjorde, och sannolikt
än vidare komma att göras, lrlefve Fonden ej
allenast i betydlig mohn, till mehn för sjelfva
Spannmålstörelsens bedrifvande medtagen, utan
skul e desse Magasins underhållande för Inrätt¬
ningen åstadkomma sådane gravationer att Ver¬
kets obestånd, deraf i längden vore att befara.
Hvad åter angar de så kallade löpande Ma-
gazinen, eller der en större Spanuemåls-rörelse
drifves, så i afsende på samlandet af Sädes-för-
räd, sorn ock Värfvade Arméens och Flottornes
underhållande m, m. synes dessa Magazin i all¬
mänhet vara i det närmaste tillräckliga och att
om på ett e!'er annat ställe vidare Magazinsut-
rymme behöfves anskaffas, sådant i mohn afbe-
hofvet och i förhållande till de inkomster Mu-
gazins-Inrättningen af Bränvlns - Bränningen i
Inrättningens organisation.
i 549
Stockholm bör hafva att påräkna, skall kunna
Successiva och på vanligt sätt i Verket ställas,
då förnämligast Magazins utrymirset i Stockholm,
Malmöhus Län och Staden Götheborg, synes
bora utvidgas'i förhållande til den betydligare
Spinnemåls intäckt och utlefverering som det
Städse inträffar. Till Verkställighet häraf i Mal¬
möhus Län och Staden Götheborg gifves ingen
annan utväg, an nybyggnad eller ijenliga lägen¬
heters inköpande; men i Stockholm åter synes
ändamålet nästan lifelt och hållit vinnas så vi¬
da Magazins Inrättningen åter fädt ett större
Magazinshus af Sten, deruti lärer rymmas 10,
ä ij,ooo Tunnor oriad eller omkring 30,000
Tunnor torkad Spannmål, hvilket hus beläget
å Skeppsholmen, redan år 1735 blifvit till ut¬
rednings Föriåd för Krigs Collegii räkning öf¬
verlåta men om hvars återställande Kongl.
Majit sednast i Nådigt Rref den ib December
18 12 gifvit Magazins Directionen Nådigt löfte,
enär Regleringen om Krigs-Förrådens föreva¬
rande hunne blifva verkstäld; Och hemstäl er
Utskottet det Riksens Högloft. Ständer hos Kongl.
Maj t i underdånighet anhålla att så snart an¬
nat utrymme för desse Krigs Förrådens förva¬
rande kan ernås, ornförm.äldte å Skeppsholmen
belägna Magazin måtte varda Magazins-Inrätt¬
ningen återstäldt.
Om återställande af åtskilige Magazins¬
hus som bin vit Inrättningen från¬
skilj de.
I sammanhang hatmed hemställer till Rik¬
sens Högloft Ständer Stats-Utskottet, att på det
i 5 5^ Försl dg till Allmänna Magazitis-
de från Magazins Inrättningen till andre behof
disponerade Magazirlshus maga denna Inrättning
återställas eller betalniug erläggas för dem som.
af Inrättningen ej behöfva begagnas, underdånig
anmälan i detta afseende må hos Kongl. Maj:t
göras hvarvid Stats-Utskottet, med åberopande
af förut omnämnde uppgift, får i korthet anmä¬
la, hvilka lägenheter blifvit Magazins inrätt¬
ningen tid efter annan frånskiljd-e , nemligen i
Södertelje Stad 2'-he Magazinshus, sorn nu af Sö¬
dertelje Canal verk begagnas enligt 4 §. af Bo-
lagets Privilegier den 15 Mars 1806 men hvil¬
ka hus lära vid Canal-Arbetels fullbordan böra
Magazins-In rätt ningen återställas.
I Örebro Stad begagnås en del af Mägazinet
till Arbetshus Utan hyra jemlikt Kongl. Brefvet
den 19 Junit 1804;
I Bords Stad äger Magazins - Inrättningen
'ett Magazin hus sedan fordna Bränneri tiden.
Detta hus har en längre tid, enligt Kongl. Bref¬
vet den 27 April 1813» varit begagnadt utari
hyra till upplag af Beklädnads persedlar föf
Elfsborgs Regemente, men synes böra inrätt¬
ningen återställas för att till Magazins-Föndens
gagn och bästa disponeras. Vid Brinkebe.rgs kuU
le har Krigs-Collegium en längre tid begagnat
flere af der befintlige Byggnader utan att hy¬
ra eller annan ersättning hittils blifvit erlagd;
I Staden Söderköping disponeras ett Magazins*
hus af Götha Canal Bolag utan hyra. Antin*
gen synes hyra'af Ganal-Fonden böra betalas i
eller huset, Magazins Inrättningen återställas.
Slutligen och såsom ägande gemenskap med
frågan om Magazins-utrymmet, anser Stats - Ut-
Inrättningens organisation.
akottet sig böra vördsammast anmärka, att såvi¬
da Sädes-lagren komma att utgöras af torkad säd
Vinnas äfven derigenom den betydliga fördel ,
att Magazinen i allmänhet blifva mera tillräfck-
liga, och attt i förhålla:.de härtill, kostnaderna
för beredande af vidare utrymme, skola om ic*
ke helt och hållit) dock till största delen kun*
jaa undvikas.
Om Bränvins-Bränningeri i Hufvud-
jstaden och Arrende-Afgifters er¬
hållande . för denna handte¬
ring i Staden Götheborg.
Af Bränvins-Bränningens bedrifvande i Huf-
budstaden och Arrende-AJgifters erhållande för den~
tia rättighets utöfvande i Staden Götheborg, har Ma-
gazins-Inrättningen hittils haft dess enda och
förmanligaste Inkomst Till betäckande af Trans¬
port förluster, Magazins - Directionens aflöning
och andre allmänna utgifter, som icke kunna
läggas till Spannemålens Värde, och på detta
sätt komma Inrättningen till godo, är detound-
vikeligen nödvändigt, att Magazins-Inrättningen
hädanefter som hittils får orubadt bibehålla i-
frågavarande inkomster.
Vidkommande först Bran vinsbränningen i
Stockholm, så och ehuru Stats-Utskottet finner,
att denna handtering icke borde af Magazins-
Directioneri eller under dess directa tillsyn
drifvas, enär sådant synes både olämpligt oell
stridande emot egenskapen af den egenteliga be¬
fattning, som tillhörer Msgazins-InrättningenS
Öfver styrelse, såsom publikt Verk, hvarförutan
1552 Eörslag till Allmänna Maguzins
denna besvärliga hushalls-anstalt alltid medfö-
rer en ansvarighet i samina förhållande obil¬
lig, som Controllen för sjelfva verkställigheten
i visse delar, icke är möjlig att tillvägabringa;
likväl och alldenstund emot denna bränvins-
brännings öfverlåtande åt cnskilte Personer på
Arrende eller förpaktning, för närvarande de
väsendteliga hinder möta, att nagöt visst ärligt
quantum säd icke Synes hvarken kunna eller
böra till afverknlng anslås, dels emedan brän-
vins-bränningen i Stockholm, efter Stats- Utskot¬
tets tanka, bör vara att anse såsom eii anstalt*
hvarigenom sjelfva Spannemåls rörelsen förme¬
delst skämd säds eller öfverflödige Lagers an¬
vändande befordras, deis o^k att detta Magazins-
Inrättningens egenteliga åliggande icke synts
kunna med någon säkrare beräkning i verket
ställas, förrän Tork-Inrättningar blifvit anlag-
de och Spannefnälen följakteligen kommer att
bestå af torkad säd, hvaraf således alt föijer,
att Förpakmings eller Arrende vilkor n ej kun¬
na efter någon Viss grund bestämmas, anser
Stats-Ltskottet, att intill déss Resia taten af Ma¬
gasins Inrättningens åsyftade utvidgning hunnit
deri stadga som är att förvänta, dä Sädes-upp-
lagen i allmänhet komma att utgöras af torkad
säd, syftes Bränvin*-bränningen i Stockholm så¬
som hittills skett böra verkställas, dock likväl
ej till hagot visst årligt afverknings quantum,
utan såsom förut nämridt är, endast oell alle¬
nast till skadad säds användande eller öfverflö¬
dige Lagers begagnande eller med ett Ord, att
Bränvins-bränningen bedrifves efter sädane för
Inrättningens organisation
hållanden och i de fall» då sjelfva Spannemåls-
rörelsen derigenom underlättas och befordras.
Beträffande dernäst frågan om. bränvins-
br rinnings-rät tigheten i Staden Götheborg, så
och da någon afverkning för Magazir.s-Inratt-
ningens räkning på flerfalldige år der blifvit
verkställd, utan denna rättighet varit på Arren¬
de åt private personer öfverlåten, finner väl
Stats-Ufskottet sig icke tillhöra, att ingå i nå¬
got bedömande, huru och på hvad sätt denna
branvins-bränning framdeles bör bedrifvas, men
anser dock att som förut anmärkt blifvit, in-
komsterne härföre böra Magazins-Inrättningen
tillfalla, utan afseende på de vilkor, som för
denna rörelse kan komma att bestämmas.
Om sättet att sälja öfverflödige
Spannemåls-Lager.
Då allmänna Magazins-Inrättningen under
flere på hvarandra följande göda år, möjligen
kan komma ätt äga större Spännemåts-förfåd,
iin som för undsättnings- och andre behof kun¬
na och behöfva magasineras, eller Ock att des»
se Reserve-lager, efter en längre förvarings¬
tid, och Spannemålens deraf följande mindre
godhet måste omsättas, har det synts Stats-lJt-
skottet nödigt, att i grunderne för Magazins»
Inrättningens organisation äfven borde inflyta^
huru och på hvad sätt desse öfverflödige La¬
ger, måjkunna med största fördel för Inrättnin¬
gen afyttras, när Landet ej är i behof af und¬
sättning och nyssnämnde ÖFverskotts - lager ej
ellar kunna genom bränvins bränningens fort-
Mi/iang till Rtks-St. Vrett. + dc Sami. Nir 195 196*
15 54 Förslag till Allmänna Magazins-
gående i Stockholm, consumeras inom den kor¬
tare tid, som sjelfva Spannemåls-rörelsens för¬
månliga bedrifvande sådant fordrade. I så
beskaffade, må hända sällsynta fall , anser Stats-
Utskottet ingen annan Utväg gifvas, an att verk¬
ställa försäljningar endera å Allmänna Aucfio-
ner eller ock efter bestämda priser; dock under
den Controll i senare fallet sorn synes vara
nödvändig, på det alla obehöriga Speculatioris-
åtgärder må kunna förekommas: Hörandes lik¬
väl framför allt desse försäljningar med den
klokhet och försigtighet anställas, att de för
enskildta Handels-Industrien icke blifva menli-
ge och synes ej eller någon åtgärd å Magazins-
Inrättningens sida böra i denne del fa vidta¬
gas, med mindre Magazins-Inrättningens Öfver¬
styrelse inför Kongl. Maj:t i underdånighet upp¬
gifvit skälen och orsakerne, som påkalla nöd¬
vändigheten af dylike försäljningar, och Kongl.
Majrt derefter sitt Nådiga beslut meddelat.
Huru tillgå bör då utländsk Spannmål
behöfver införskrifvas.
Med förutsättande deraf, att då Magazins-
Inrattningen hinner anskaffa tillracklige und-
sättnings-lager i hvarje province, och Inrätt¬
ningen i öfrigt blifvit i enlighet med dess be¬
stämmelse organiserad, Landets egne Sädes-till¬
gångar , beredde under goda år, och förvarade
till hjelp och understöd vid inträffande behof,
böra genom denna allmänna hushållsanstalt blif¬
va i det närmaste tillracklige och att således
införskrifning af utländsk spannemäl ganska sällan
och ej utan högsta nödfall behöfver göras; sy¬
Inrcittningens organisation. 1555
nes det dock blifva nödigt att uti Instructiohen
för Allmänna Magazins-Inrättningen intages, att
om någon så allmän missväxt inträffade, att
Magazins-Inrättningens inhemske Spannemåls-
Lager ej blefvo tillracklige, utan upphandling
af utländsk Spannemål oundvikligen behöfde
verkställas, en sådan införskrifning bör genom
Magazins - Directionens åtgärd besörjas, sedan
likväl angelägenheten deraf blifvit af Directio-
nen inför Kongl. Majrt i underdånighet anmäld
oeh Konungens Nådiga bifall dertill erhållits,
Och anser Stats-Utskottet för sin del , att desse
införskrifningar så mycket häldre böra af All¬
männa Magazins-Inrättningens Öfver-Styrelse
besörjas, som detta Verk närmast är i tillfälle
att känna de allmänna behofven, och huru de
behöfliga Spaiinemåls qvantiteterne böra förde¬
las, hvarförutan Controllen och ansvaret för så
beskaffade uppköp kan närmare handhafvas och
granskas, när blott en Autorité dermed ager
befattning. I sammanhang härmed oell på det
Magazins-Inrättningens Öfver-Styrelse ej alle¬
nast må vid skeende införskrifningar hafva säk¬
re och utförlige upplysningar till grund för dess
åtgärd, utan ock städse äga nödige underrättel¬
ser och ledning för bedöjnandet af de pris hvar¬
till Inrikes Spannemåls-upphandling bör verk¬
ställas, synes det nödigt, att Rikets Handels-
Consuler, synnerligast i utländske Städerne om¬
kring Östersjön, böra undfå Nådig befallning,
att till Verket med månadtliga rapporter in»
komma.
J5 5& Förslag till Allmänna Mäguzins»
Föreslås att Magazins-Directionen må
höras när Tull å Utländsk Span-
mål bestämmes,
Enär Magazins-Inrättningens Ofver-Styrel-
se orri de Utländske Spannemålsprisen såled"S
skulle komma att äga tillförlitellge upplysnin.'
gar, och om Landets egne sädes-tiligångar i
följd af dess befattning bör hafva den närma¬
ste kännedom, vöre det serdeles nyttigt och
må hända äfven nödvändigt om Kongl. Majit
vid Tullens bestämmande å Utländsk Spannemål,
äfven i Nåder täcktes infordra Magazins-Direc-
tionens underdåniga yttrande.
Förslag till en sammanfattad redovis¬
ning för Kronans Afrad och
Tionde m. m.
Alt sedan början af år 1793, har Allmän»
na Magazins-Directionen varit ålagd, alt emot¬
taga Stats-Verkets Sädes-Inlrader, och deremot för¬
se värfvade Arméen och Flottorne samt andre Sta¬
ter och Corpsen med deras Spannemäls-underhäll.
Af de tid efter annan utkomne författnin¬
gar samt i synnerhet Kongl. Brefvet den ao
November 1798 och Stats Contoirets derpå grun.;
dadé Ciiculair af den 8 Februari 1799 äro ut¬
förliga stadganden gifne, huru med intägten och
utlefvereringen af Stats-Verkets Spannemål till¬
gå. bör. Lika med Riksens Höglofl. Ständers
Revisorer anser ock fördenskull Stats-Utskottet
ingen annan pröfning rörande denne del af Ma¬
gazins Directionens befattning behöfva göras el¬
ler kunna äga rum, än i afseende på redovisa
Inrättningens organisation 1557
ningen åf Kronans Ränte-Säd, som utgör en
del af Rikets allmänna i Statsanslsget påräkna¬
de intrader.
Med indrifningen och redovisningen af
Kronans behållne afrad och Tionde samt annan
Ränte spannemål har hittills sålunda tillgått,
att den del af desse Skatter, sorn in natura af-
bördats, blifvit lefvererad till Magazins-Inrätt-
ningens förråd och följakteligen i detta Verks
räkenskaper upptagits, hvaremot den del, som
efter Magazins-Direetionens pröfning af förekom¬
mande skäl fått lösas i Contant, ingått till
Stats-Contoiret och der blifvit'redovisad.
Utom det att genom en så beskaffad sam¬
manblandad Redovisning ej nied nödig redig¬
het på ett stalie och i ett sammanhang utrönas
kan till hvad sammanlagd Summa denne Rikets
intrad i sjelfva Verket uppgår, förekommer,
att Siats-Contoiret, som hittills efter den an¬
tagne ordningen ej af Magazins-Directionen fått
underrättelse till hvad belopp och för hvilka
orter ränte-spannmålen blifvit lill Löning i Con¬
tant medgifven, af sådan orsak ej eller varit
i tillfälle att bestämdt känna huru stor Summa
bordt dit ingå, hvilket åter Magazins-Directio¬
nen, som endast med hvad in natura influtit
ägt befattning, ej kunnat upplysa, enär Lands-
höfdingarne icke haft sig ålagdt, att hvarje är
inkomma med så beskaffade uppgifter, att det
ena och andra deraf stått att inhämta, hvarför¬
utan och enär förhållandet med fullkomlig sä¬
kerhet ej kan utrönas, förrän vid Lands Röcker-
nes revision, hvilken först på ctura elier 3idje
året efter Uppbörds-årets utgång är möjlig att
*5 5^ Forsing' till Allmänna Maga zins
verkställa, synes Controllen å vederbörande upp¬
bördsman i denne del alt för sen, och tillfälle
derigenom vara, att en längre tid obehörigt
disponera Kronans medel, och en möjlig utväg
att på sådant sätt tid efter annan dölja åsam¬
kade Balancer.
För att således erhålla en Controll öfver
Sädesskattens vederbörliga och skyndsamma re¬
dovisande, som af ntt anförde skäl och orsaker
synes nödvändig, tror Stat9-Utskottet, att ända¬
målet bäst och säkrast skulle vinnas om åt Ma-
gazins-Directionen blefve uppdragit, att i ett
sammanhang, efter de från Randshöfdingarne
hvarje år erhållande uppgifter, infordra ej alle¬
nast, som hittills skedt, hvad ir» natura inflyter,
utan ock besörja infordrandet af de penningar,
som skola erläggas för de Span nernåls räntor,
för hvilka Directionen funnit skäligt bevilja
lösen i Contant. Efter en sådan förändrad Be-
dovisnings-methode skulle ej allenast Räntans
totala belopp i en general räkning blifva syn¬
lig, utan ock den redbara nytta åstadkommas,
att Uppbördsmännen'icke kunde undgå att Skat¬
ten genast efter skedd indrifning utlefverera.
Penningarne för den Säd, som med Con¬
tant löses, och som efter detta Förslag skulle
komma att till Magazins-Directionens Casea från
orterne öfverremitteras, borde dock genast till
Stats-Conloiret öfverlemnas, så att någon rubb¬
ning i afseende på medlens disposition af detta
Verk genom deri förändrade ordningen ej upp¬
stod; Eikväl och som Magazins-Directionen ef¬
ter Författningarne äger rättighet att upptaga
all Ränte Säd in natura och derföre godtgöra
Inrättningens organisation.
*559
Stats-Verket efter det Eänets markegångspris,
hvarest lösning med penningar ägt rum, synes
och Magazins-Directionen böra få åtnjuta det
öfverskott, som, utöfver sagde pris vid ett el¬
ler annat tillfälle kan komma att inflyta deri¬
genom att Lösnings-prisen på grund af Kro¬
nans options-rätt understundom kan till högre
belopp än Markegången , blifva bestämde, dels
i förhållande till de i orterne gångbare pris
hvarföre Spannemål kan köpas, dels ock efter
resultaten af anställande upphandlings Auctioner
för de restskyldiges räkning, och synes Maga¬
zins Directionen, som, då den af förekomman¬
de skäl måste medgifva Sädesskattens lösning
med penningar, oftast är nödsakad, att för den
således uppkommande brist i erforderlige Span-
nemåls-Qvantiteter, så till Staters underhill som
till andre behof, upphandla Säd till gångbart
pris, så mycket häldre böra få åtnjuta ifråga-
varande förhöjning, som Stats-Contoiret ej lä¬
rer kunna hafva att påräkna inkomsten för Span-
nemåls-skat ten efter annan grund än markegångs¬
pris, men Magazins Fonden i annat fall skulle
komma att vidkännas förluster som icke inträf¬
fa när rättigheten till Spannemåls-räntornes in¬
fordrande in natura helt och hållit begagnas.
För hvad som Magazins Fonden sålunda skulle
tillgodo komma blefve nödigt att serski'd räk¬
ning uppgjordes och att beioppet deraf under
behörig Titul i Hufvud-Böckerne debiterades
Stats-Utskottet bar nu efter bästa öfverty¬
gelse sökt vördsammast framställa alt hvad Ut«
f56® Stats-Vtskottets Befånhmderil
sköttel för sin del ansett innefatta och hafva
gemenskap med grunderne för Allmänna Ma-
gazins-Inrältningens vigtiga föremal och ålig¬
ganden. Skulle Riksens Högloft. Ständer ans©
att på dessa grunder en länge saknad reglemen¬
tarisk Instruction för Allmänna Magazinä-In-
.rättningen må kunna uppgöras, herrställer Ut¬
skottet vördsammast om icke här bilagde Pro-
JMemoria sorn visar huru sjelfva föreskrifterne
i alla Magazins-Inrättningens economiska detail-
ler synes böra utarbetas, måtte få medfölja Rik¬
sens Högloft. Ständers, underdåniga skrifvelse i
ämnet till Kongl. Maj:t pa det att ifrågavaran¬
de Instruction efter de stadgade grunderne och
med ledning af nyssnämnde Promemoria må i
en systematisk ordning, och med ali erfor¬
derlig fullständighet varda till kraftig handlägg¬
ning i Nåder anbefald.
Om Uppbörds - Statens aflöning.
Stats - Utskottet har vid detta tillfälle an¬
sett sig ej kunna undgå att hos Riksens Hög¬
loft. Ständer vördsammast underställa, om icke
då de under Magazins- Directionen lydande
Uppbördsman i allmänhet ej äga större !Lön än
166 R:dr 32 sk. Banco årligen samt 33 R:dr
a 6 sk. i husliyre-medel, och de med sådane
högst otillräckelige aflönings - vilkor ej kunna
subsistera samt måhända härutinnan förnämli¬
gaste ursaken igenfinnes, till dessa Uppbörds-
mäns ofta öfverklagade origtiga förfaranden,
Riksens Högloft. Ständer skulle, finna skäligt,
»tt till Kongl. Majit i underdånighet öfverlem-
Stäts■ Utskottens Betdnkanden'. 1561
na: Att i Nåder låta reglera och bestämma af-
löningen för Magazins-, Bränneri- och Bageri-
Staterne lämpade efter tjensternes beskaffenhet
och öfriga förhållanden, så att desse Tjenste¬
män och Betjente någorlnnda kunna blifva be¬
låtne, hvaremot Controllen öfver deras befatt¬
ningar synes böra än mera skärpas och alla o-
redliga och egennyttiga företag, på det allvar¬
sammaste till näpst och ansvar befordras.
Förslag huru Riksens Ständers Reviso¬
rer böra sig förhålla om de icke
finna Magazins - Inrättningen
vara förvaltad i enlighet
med de af Riksens
Ständer föreskrif-
ne grunder.
Sluteligen, och på det Riksens Högloft.
Ständer som förskjutit Fondeme till Allmänna
Magazins-Itirättningen, må å sin sida äga full¬
komlig säkerhet, att medlen blifva använda och
förvaltade i den ordning och på det sätt sorn.
vederbör, samt derjemte städse vara i tillfälle
att kunna förekomma möjliga missbruk eller öf-
verträdelser af de grunder som för disposition
af Inrättningens Fonder blifva lagde, har Stats-
Utskottet väl funnit, att då Magazins- Inrätt¬
ningens Ofver-Styrelse erhölle en bestämd In¬
struction, och denna Ofver - Styrelse såsom öf¬
rige Publike Civile Verk endast ägde att emot.,
taga Kongl. Majus Nådiga Bud och Befallnin¬
gar genom Hess Cancellie-Rxpeditioner, i van¬
lig ordning af vederbörande Stats - Secreterare
15^2 Stats-Utskottets Fetiinkanden.
contrasignerade, innefattades uti det af Riksens
Höglofl. Ständer redan antagne sätt att verk¬
ställa granskningen af Verkets Räkenskaper oell
förvaltning, oell de för Riksens Höglofl. Stän¬
ders Revisorer i detta fall meddelade stadgan-
den, sådane efterrättelser och föreskrifter som
äro tiliämpelige och fullständige derest Verkets
Öfver-Styrelse icke finnes hafva rätteligen för¬
farit , eller handlat emot Inrättningens bästa
och fördel; Men i en så oförmodad händelse,
att vilkoren för Penninge - anslagens begagnan¬
de blefve uppenbarligen öfverträdde, och de
meddelade Fonderne genom sådane större fel¬
steg komme att förminskas eller ock alldeles
förskingras , anser Stats - Utskottet att den för
Riksens Höglofl. Ständers Revisorer utfärdade
.Instruction bord,e bestämdt innehålla hvad Re-
visorerne i ty fall ägde att å Riksens Ständers
vägnar vidtaga och föreslås fördenskull vörd¬
sammast följande tillägg i nämnde Instruction,
nemligen: Skulle Riksens Höglofl. Ständers Re.
visorer under granskningen af Allmänna Ma-
gazins - Inrättningens Räkenskaper och förvalt¬
ning finna , att de af Riksens Höglofl. Ständer
vid denna Riksdag stadgade grunder för för¬
valtningen af det från Ranken erhållne Credi»
tiv, voro uppenbarligen öfverträdde , må Revi-
»orerne, i ett sådant oförmodadt fall, äga rätt
att hos Banko - Fullmägtige inhibera utbetalnin¬
gen, eller i vanlig väg påbjuda indrifningen af
Creditivet till det belopp, att blott lialfparten
deraf återstår, likväl med den modification, att
beslutet härom skall vara genom omröstning
bifallit af Två Tredjedelar bland Revisorerne,
Stats-Utskottets Betänkånden. 1563
att ali dr ig mer än hälften af Creditivet skall
vid sådant tillfälle kunna inhibeias eller in¬
dragas och att tiden för denna inhibitions verk¬
ställande må af Revisorerne bestämmas, på sätt
de finna nödigt och lämpeligt, då någon våda
af en sådan åtgärd icke synes vara att befara,
samt sluteligen att Revisorern.e, om förhållan¬
det bör hos Kongl. Majit göra underdånig an¬
mälan; Hvilket likväl jemte allt öfrigt Riksens
Höglofl. Ständer vördsammeligen underställes.
Stockholm den 23 Maji 1818-
(Bilagan Litt, A. finnes serskildt tryckt och hit
intecknad. )
Litt. B.
Rubriker a de ämnen, som förekomma till
utarbetning i fråga om en Instruction
för Allmänna Magazins- Inrättningen.
-A-llmänna Magazins - Inrättningen har 2:ne
^erskilta och från hvarandra skiljda åligganden:
1:0 Verket såsom Nationel Handels-Inrätt-
ning betraktadt.
20 Verkets befattning med emottagning
och utlefverering af Spannmål för Stats-Verkets
räkning.
Verkställigheten af det ena och andra sy¬
nes lämpligast kunna uppfattas under 3:ne Hufr
vud- A fdel n in gar.
Den Första om Upphandlings- och Undsätt-
rings-Verket med hvad dertill hörer.
»5 6 4 Stats-Vtskottets Bettini anden.
Den Andra om Inrättningens skyldighet att
emottaga Stats-Verkets Sädes-intrader och dere¬
mot forse Värfvade Arméen och Flottorna m.
m. med sine Spannrnåls-underhåll.
Den Tredje Reglementariska föreskrifter för
Verkets Ofver Styrelse samt Magazins-, Bageri-
och Bränneri-Betjeningen.
Första Hufvud - Afdelningen om
Upphandlings- och Undsätt¬
nings -Verket.
l Art.
Huru Spannemåls-upphandling under
goda år bör af Allmänna Magazins-
Inrättningen verkställas till Sädes-
prisens upprätthållande.
1 §. Om Landshöfdingarnes skyldighet att
inhämta noga kännedom o;n årsväxten och full¬
ständiga Rapporter derom till Magazins-Inrätt-
ningens Öfver-Styrelse afgifva. Tiden för des¬
sa Rapporters insändande och hvilka grunder
för befinnande nödvändighet af Spannmåls upp¬
köp, böra i allmänhet följas, samt till hvad pris
Landshöfdingarne anse upphandlingarne må med
afseende på Jordbrukarens skäliga fördel böra
bestämmas m. rn.
2 §. När och huru Öfver - Styrelsen bör
till pröfning företaga Landshöfdingarnes för¬
slag och de principer som böra iakttagas vid
upphandlings-prisens fastställande.
StatS'TJtsiottets Betänkandeiii
3 §. Allmänt stadgande af hvad vigt och
öfrig beskaffenhet den Spannemål bör vara som
till Inrättningen försäljes. Detta stadgande läm-
padt efter hvarje orts serskilta förhållande. Äf¬
vensom föreskrift om den större fördel som
Landtmannen har att påräkna vid försäljningen,
af torr Säd, och i den händelse den aflemnade
riade eller oriade Säden befinnes efter vissa
utsatta proportioner öfverstiga vanliga Maga-
zins-vigten. I motsatt förhållande, hvilken ned¬
sättning äger rum för sådan Säd som väger min¬
dre än bestämdt blifvit, och ändteligen att Säd
under en utsatt minimi-vigt ej får emottagas.
4 §. När och på hvad sätt kungörandet
om Inrättningens Spannmåls - uppköp bör verk¬
ställas, samt hvad Landshöfdingen har att iakt¬
taga till befrämjandet deraf, att alla sker lika
rätt och ingen manna-mån begås.
5 §. Utsedde Ombuds närvaro vid Maga¬
sinen under Upphandlings - Terminen och de¬
ras åliggande.
6 §. På hvad sätt uppkommande tvister,
Säljare och Uppbördsmän emellan, skola be¬
handlas (se härom 1815 års Författning om
Räntegifvare och Räntetagare.)
7 §.’ Under hvilka tider upphandlingar
vanligast böra af Magazins - Inrättningen verk¬
ställas och huru Landshöfdingarne bösa sig för¬
hålla när Inrättningens medverkande åtgärder
icke behöfva vidare begagnas.
8 §. Landshöfdingarnes skyldighet att va¬
ka öfver upphandlingarnes ändamåls-enliga verk¬
ställande och fortgång, samt att Rikets Inne¬
1^66 Stats-Utskottets Betiiniamlen.
byggare genom fullständige underrättelser kän¬
na sä väl sine rättigheter som skyldigheter.
2 Art.
På hvad sätt inhemsk Spannmål skall
upphandlas då inträffande undsätt¬
nings eller andre behof föran¬
leda uppköpen.
l §. Sådane upphandlingar verkställas en¬
dera pä Upphandlings-Auction efter förseglade
anbud som brytas vid Auctions - tillfället eller
ock under hand, som Magazins- Direction pröf-
var med Kronans rätt och bästa mäst öfver¬
ensstämmande. Skälen för upphandlings - sättet
böra alltid i Protocollen antecknas.
a §. Bestämda föreskrifter i afseende pä
Sädens vigt och öfriga beskaffenhet skola i Upp¬
handlings - Contractet utsättas, äfvensom ansvar
för Säljare stadgas i händelse lefverering un-
derlåtes.
3 §. Öfver - Styrelsens rättighet att emot
borgen meddela förskotter å så beskaffade Spann¬
måls uppköp som ifrågavarande, för att derige¬
nom vinna nedsättning i prisen.
3 Art.
Huru tillgå bör då Utländsk Spannmål
behöfver för Allmänna Magazins-
Inrättningens räkning inför-
skrifvas.
i §, Inrättningens skyldighet att i sådan
händelse underställa Kongl. Maj:ts Nådiga prof-
Suits-Utsiottets Betänk anden. 1567
ning de skäl och orsaker, som påkalla införskrif¬
ning af utländsk Säd.
2 §. Inrättningen bör, från Handels - Con-
sulerne, i synnerhet i utländska orterne om¬
kring Östersjön, erhålla månadtelige Rappor¬
ter om gångbara Sädespriser och Spannmålstill-
gångarne, samt andre nödige upplysningar,
3 §. Huru Inrättningen efter dessa Rap¬
porter skall lämpa sine åtgärder, och på hvad
sätt uppköpen böra verkställas för att blifva
minst kostsamma.
4 Art.
Om Undsättnings - Spannmåls till¬
handa - hållande.
1 §. Om Magazins-Inrättningetrs skyldig¬
het att hafva ständige Hager i Länen , och till
hvad belopp i hvarje, lämpadt efter orternes
behof.
•2 §. Landshöfdingarnes åligganden att på.
allt sätt vaka deröfver, att undsättningar icke
utdelas vid andra -tillfällen än då missväxt el¬
ler andra oumgänglige behof det kräfva; All¬
männa Stadganden huru Landshöfdingarne bö¬
ra undersöka verkliga undsättnings - behofven.
Deras skyldighet att innan Undsättnings-Spann¬
mål utlemnas, tidigt göra anmälan hos Öfver-
Styrelsen, och da uppgifva om Sädes-Lagret in¬
om Länet blifver tillräckligt eller ej, samt i
sednare fallet, hvad qvantité Spannmål till und¬
sättnings - behofvens afhjelpande oumgängeligqn
behöfver anskaffas.
1568 Stäts- Utskottens B et (inland eril
3 §. Öfver-Styreisen? skyldighet att i aru
ledning af sådane anmälanden fatta skyndsamt'
beslut och gifva nödige Förordnanden när eif
orts undsättnings-förräd behöfver förstärkas.
4 §. Huruledes Undsättnings• Spannmålen
skall utdelas, hvilka Controiler dervid äro nö¬
dige, att Säden verkligen kommer den.' behöf¬
vande tillhanda.
5 §. Om undsättnings.prisens bestämman¬
de af Öfver - Styrelsen och hvilka grunder derj
vid skola följas.
6 §, Hvad säkerhet bör af den eller dem
prassteras, sorn icke magta Säden genast betala,
samt om Landshöfdingärnes åliggande att pröf¬
va och godkänna sådan säkerhet.
7 §. Huru långt anstånd beviljas undsatt-
nings-tagare med betalningen, och om Räntas
erläggande efter förfallo - tiden , samt om och
när återbetalning in natura må medgifvas.
8 §. På hvad sätt indrifningen af Lane-
Spannmåls - medel skall verkställas och huru de
utestående Summorne böra verificeras.
9 §. Huru tillgå bör, och hvilka under¬
sökningar skola verkställas, när sådane händel¬
ser inträffa att undsättnings-tagarne blifvit alid
deles utur stånd satte, att återbetala sine Spann-
måls-Lån.
10 §. När sådane förhållanden möjligen
inträffa att Spannmåls-upphandling till undsätt¬
ning ensamt uppdrages en Landshöfding, hvad
har då Landshöfdingen att iakttaga, och huru
bör förhållas att Magazins - Inrättningen åter-
bekommer sine förskotter.
Stats-Ulslottets Betiinkandenl 15 G g
5 Art.
Nar och hurti försäljningar af Spann¬
mål få till Magazms-Lagrens om¬
sättning, af Allmänna Magazins-
Inrättningen verkställas.
1 §. Större försäljningar af Spannmåls-öf-
Verskotter böra underställas Kongl. Majus Nå.
diga pröfning och skälen tiil sådane afyttrin-
gar då i underdånighet Uppgifvas.
•2 §. När och på hvad sätt samt under
hvilka Controiler sådan Spannmål.får å allmän¬
na Auctioner eller efter bestämda priser för¬
säljas, samt Öfver - Styrelsens rättighet att emot
Borgen och med eller utan Ränta lemna an¬
stånd med betalningen, till afsättningens befor¬
drande.
3 §. Öfver - Styrelsens åliggande att tillse
det dessa försäljningar i möjligaste måtto icke
skada eller blifva menliga för enskilta Handels-’
industrien»
6 Ari.
Om Brännvins-Bränningen för Maga*
zins - Inrättningens räkning»
l §. När och huruledes Brännvins - Brän¬
ningen rnå i Stockholm vanligen verkställas: —
Derunder förekommer att Brännvins - Brännin¬
gen bör hufvudsakligen ske äf Vår-Säd och af
sådan Spannmål sorn tagit skada.
Bihang till Riks-St. Fröt, XS17 igig, 4,:de Sami. N\r 177. 29g.
157° State-Utskottets Betänkanderi',
1 §. Hvilka åtgärder böra vidtagas nä‘?
flera på hvarandra följande goda år göra det.
nödvändigt att denna handtering lill Spannmåls;
öfverskottens consumerande och Lagrens oinsätt¬
ning på allt sätt bör forceras.
g §. Magazins Inrättningén njuter ihkom.
Sten af Btännviii?- Brännings rättigheten i Stä-
deme Carlscrona och Götheborg.
4 §. Öfvöir - Styrelsens skyldighet i hän¬
delse conjuncturen så skulle förändra sig att
B rännvins-Bränningen äfven i dessé Städer blef-
Vé förmånlig att för Inrättningens räkning be-
drifvas.
5 §. Huru med försäljningéri af Maga¬
zins - Inrättningens Brännvins - Gager vänligen
tillgå bör: — Hvilka grunder för bestämman¬
det af priset bör iakttagas och följas.
6 §. Hvilka allmänna administrativa åt¬
gärder kunna och böra följas, så att Brännvins-
Brännibgen för Magazins - Inrättningen blifver
förmånlig, utan att den gör intrång i enskiidta
Ber soners företag.
I
Andrå Afdelningen, innefattande
Magazins-Inrättningens ålig¬
gande att emottaga Stats-Ver-
kets Sädes-Intrader ock dere¬
mot, forse Värf vade Arméen
och Flottorne med sine Span*
måls-underhåll m. m.
Stats-UtsRottets Betänkanderi'. 1571
1 Art.
Öni infordrandet af Ränte - Spann¬
målen m; m.
1 §. Tidéh då underrättelsen Öm Spann¬
målens inlef vererandé bör från Öfvér-Styrelseh
tiil Länen afgå:
2 §. Af hvad fcjvalitét Kronans Ränte»
Spannmål hör vara. (Härunder synes böra i ett
sammanhang intagas hvad äldrte och nyare För¬
fattningar i thy fall stadgå.)
3 §. Allmänna principer för Forssling?.;
skyldigheten. (Se härom 1811 åts Kongl. Bref
beli de från La‘hen till Magazins - Directioneri
inkomne uppgifter.)
4. §. I hvilka fall Lösen i Contant mi
för Ränte-Säden médgifvas och hvad grunder
böra af Magazins-Inrättningens Öfver-Styreisé
följas vid dessa Lönings-prisérs bestämmande.
5 §• Hvad Landshöfdingarne häfva att
iakttaga när hemställan göres oin Ränte-Sädens
lösande i Contant.
6 §. Huru nppkomne tvister om Ränte-
Säden böra behandlas. (Se härom Författning
garne af åren i 803 och 1815.^
2 Art.
Om Spannmåls- och Bröds- samt andré
Proviant - Persedlars utlefverering
till Regémenter och Corpser
m; m.
i §. Magazins-Inrättningéns skyldighet att
låta besörja utlefveréringarne efter från Stats-
Stats-TJtskottets Betänkandcril
Contoiret hvarje ar meddelade uppgifter på be.'
hofven, och orterne hvarest de skola tillhan-»
dahållas.
5 §. Till Baknings - penningar och andr»
utgifter njuter Magasins - Inrättningen ett årligt
Stats-anslag, såsom förut brukligt varit.
3 §. Af hvad beskaffenhet Spannmål och
Bröd vara bör, som till Troupp eller annat
Stats.Verks behof ullemnas.
4 §. Om Magazins-Inrättningens åliggan-^
de att hafva Reserve Proviant-JLager, och när
de böra anskaffas. (Se härom Kongl. Brefvet
af år 1800.)
3 Art.
Om Liqvidationen, Stats-Verket och
Allmänna Magazins Inrättningen
emellan.
1 §. Landshöfdingarnes skyldighet att hvary
Je år till Öfver - Styrelsen inkomma med upp.
gifter på beloppet af Stats - Verkets behållna
Spannmåls-Räntor, hvad deraf in natura ingår
eller med penningar fått lösas. (Se hvad häru¬
tinnan förevarit i Magazins - Directionen år
11815. )
2 §. Öfver - Styrelsens åliggande att låta
författa sammandrag öfver dessa uppgifter, sorn
till Stats - Contoiret bör öfverlemnas till nödig
Controll och kännedom om förhållandet: Bö-
landes då tillika medfölja uträkningar som vi¬
sa hvad från hvarje Dan i Contant är att paj
jäkna,
Stats-Utskottets B et (inkand en. r57f
'3 §. Det Eösnings - pris som öfverstiger
Markegången tillfaller Magasins - Inrättningen.
4 §. På det redovisningen af Sädes-Skat¬
ten må med lätthet och fullkomlig säkerhet
kunna verkställas, bör Controllen deraf på ett
ställe handhafvas. Den synes lämpligast kunna
ske af Magazins-Inrättningens Öfver-Styrelse.
5 §. Utlefvereringarne för Stats - Verkets
läkning påföras efter kostnads-pris.
6 §. Liqviden emellan Stats-Verket och
Ali manna Magazins - Inrättningen bör vara af-
sluten sednast Ett år efter Redogörelse - året.
Det godkände Saldo hvarmed JLiqviden sig slu-1
tar, bör årligen betalas.
Tredje Afdelningen, innefattande
Regi emen tariska Föreskrifter
för Magazins - Inrättningens
Öfver - Styrelse, Magazins-,
Bageri- och Bränneri-Rörel¬
sen.
1 Art.
Sammansättningen af Magazins - Inrätt <
ningens Öfver-Styrelse, Uppbörds*
Staten m. m.
1 §. Verkets namn, värdighet och tour
såsom Collegialt Verk.
2 §. Eedamöters och Betjenings antal så¬
väl inom sjelfva Öfver-Styrelsen, som i Hands-
*574 Stats-UtsAottets Eetqnf,andeni
orterne, samt hvilka Löner och öfrige förmå¬
ner desse få åtnjuta efter fullständigt^ upprät¬
tande Aflönings Stater.
2 Art.
Allmänna Föreskrifter om Magazins?
Inrättningens Öfver - Styrelses
åligganden.
1 §. Verkets skyldighet, att vid ansvar
^fter de bestämde föreskrifterne förvalta Fon-
derne.
2 §. Verkets åliggande att på allt sätt in.
hämta fullständige Geographiska och Statistiska
underrättelser oro Landet, dess Sädes - prpduc*.
tion m- m. Ländande till säkre och nödvän-
dige rättesnören för Inrättningens Styrelse och
Förvaltning.
3 §. Ofver-Styreisen bör genast efter dess
organisation till utarbetning företaga och Kgl.
Maj:ts Nådiga profning och stadfästelse under¬
ställa:
a) Fullständigt Förslag öfver nya Maga-
ziners anläggande, de gamlas utvidgande och
Torrk - Inrättningars uppförande, allt grundadt
på vederbörande Landshöfdingars uppgifter, och
andre t il I förl i tel i ge upplysningar.
b) Utarbetadt Reglemente, grtindadt på an-
stäklte försök, öfver sättet att torka Säd och de
afgångar sorn derunder inträffa.
c) Ett fullständigt Förslag om reglerandet
af Forsslingen utaf Ränte-Säden.
Stnis-ZJtskottets Bettini anden. 1575
4 §. Inrättningens Contanta Fonder för¬
varas i Rikets Ständers Rank.
5 §. Öfver - Styrelsens åligganden att hos
Kongl. Maj.'t göra underdånig anmälan då de
för serskildte behof af Riksens Ständer afsatte
Creditiver behöfva användas,
6 §. . Inrättningens skyldighet att känna
importen af Utländsk Spannmål till Riket och i
sådant afseende erhålla månadtelige uppgifter
derå från Tull-Verket. I sammanhang härmed
bör den äldre Författningen uppjifvas som å-
lägger Öfver - Ståthållaren pcb Landshöfdingtr-
ne att till Öfver-Styrelsen inkomma med uppgif¬
ter hvart halft år uppå Handlandernts i Stapel-
Städerne Sädes - tillgångar och beloppet af hvad
de under det påföljande halfva året förvänta.
7 §. Öfver - Styrelsen bör öfter des;,a un¬
derrättelser och dess kännedom om Landets Sä*
des-tillgångir, hvarje Qyartal till Kongl, Mij:t
inrapportera förhållandet, till nödige och säkre*
upplysningar arn bestämmandet af Tullen för
Utländsk Spannmål,
8 §. O m Redovisningen och hvad (lif
dess förenklande bör vidtagas, för aft i möjli¬
gaste måtto få Verket courant. Tiden inom
hvilken Inrättningens Hufvud-Röcker böra va¬
ra afslutade.
g §. Om Verkets åliggande att utgifva
Tableauer öfver dess tillstånd efter afslutade
Hufvud - Röcker, och att sammanfatta årsväxt-
berättelser.
ro §. Verkets Förvaltning och Redovis¬
ning granskas af Riksens Ständer, dess Revisor
rer och Kammar-Rätten,
Stats- Utsiuttets Betcirikandeni
3 Art.
Om Magazins - Rörelsen.
i §. Qtn hvad i allmänhet med Magazins»
gild Spannmål förstås, och om sättet att den
vårda och förvara.
S §. Om sättet att väga och mäta Spann-*
mai, samt Uppbördsmans lika redovisnings - ann
svar för både mätt och vigt.
3 §. Huru. med Justering af målkäril ocl>
vigter tillgå bör.
4 §. Hvilka Controllör och åtgärder bö¬
ra iakttagas vid afsändningar och emottagning
gar Magazinen emellan. Skeppare och Forman^
skyldighet i denna del.
5 §. Hvad verification en Uppbördsman
bör hafva å Spannmål sqtn uppköpes eller till
undsättning utlemnas.
6 §. På hvad sätt in- och utlefvereringar
för Stats-Verltets räkning, böra i Räkenskapen
verili ceras.
7 §. Uppbördsmans skyldighet i afseende
på vården af .Kronans Hus och Egendomar sam?
andre effecter.
8 §. Magazins - Uppbördsmännen tjena på
Constiturial, hafva Borgen för bestämda Sum¬
mor lämpade efter Uppbördens iner och min¬
dre betydenhet.
Uppbördsmännen till- och afsättes af Ma*
gazins-Inrättningens Öfver-Styrelse; kunna äf*
ven af Uandshöfdingarne, under hvilkas direcv
ta ordres de lyda, för större brott eller för»
Stats-Vtskottets Betiinkandcn: 1577
summelse genast suspenderas, då Rapport der¬
om till Öfver - Styrelsens pröfning bör afgifva®.
9 §, Om Uppbördsmans ansvar då de %e-
trädes med försnillning, träskhet eller annan,
försummelse, vare sig mot Kronan eller Pri¬
vata.
10 §. Tryckta underrättelser skola vara
anslagna vid hvarje Magazin, som i samman¬
hang upplysa Säljare, Köpare, Räntegifvare, Af-
lemnare och Emottagare om deras rättigheter
och skyldigheter.
11 §, Om tiden då Uppbördsman böra si;
re Räkenskaper afgifva, samt I.ands-Contoirens
skyldighet att dem granska och till Öfver - Sty¬
relsen insända.
4 Art.
~ *
Om Bageri - Rörelsen,
Om denna Oetaille bör utfärdas ett ser¬
skildt Reglemente, derom ock Magagins-Direc-
tion redan år 1812, erhållit Kongl. Majus Nå¬
diga Befallning,
5 Art.
Om Bränneri - Rörelsen.
i Vid hvilka Bränneriet i Stockholai
Brännvins Bränning vanligen må förrättas: Be¬
loppet af Vår-Säd och annan skadad Spannmål
sorn får afverkas, bestämmes af Ofver Styrelsen,
i förhållande till Magazms-rörelsens obehindrad
de gång.
1578 Stats-Utskottets Betänk anden.
a §. Huru med mältning och Gröpes för*
målning tillgå bör, och under hvilka Coatroiler
dessa handteringar böra verkställas.
3 §. Stadgaqden, sorti, efter redan anstäl-
te rön, skola bestämma åtgången af Ved, Kohl,
Materialiep och Tillverknings-förnödenheter.
4 §. Föreskrifter om Bränn - Tunnornes
sammansättning och hvad till Gäst-bryggd och
smet.mjöl får beräknas m, m.
5 §. Qin Brännvinns-afkomsten, och dess
aflefverering till ^agerkällrarne.
6 §, Qrn sättet att corttrollera Drank, och
Draf- afkomsten.
o '
7 §. iVterup]tlifvande af äldre Instructio-
ner för samtlige Bränneri - Betjeningen , samt
Stater för Arbetsmanskapet qch nödige Hästar.
8 §1 Bränneri - Betjeningens rättighet att
efter äldre Förordnanden erhålla så kallade Of¬
ver-Brännings Prsemjer.
Utdrag af Protocollet} hållet hos Riksens
Höst loft. Ständers Stats - Utskott 5 vid
Urtima Riksdagen i Stockholm den 23
Maji 1818,
S«s D. Da nu till ytterligare handläggning fö¬
rekom frågan , angående bestämmande af grun-
derne för Allmänna Magazins - Inrättningens
Styrelse och Förvaltning, yttrade Herr Ofver¬
ste Kam mar-Junkaren Friherre Adelsvärd ; ’’Hvad
angar den utaf Höglofl. Utskottet tillstyrkte
rättighet för Riksens Ständers Revisorer, att,
4 visse fall indraga Magazins-Inrättningens Gre-
Stats Utskottets Betcinkanden. 1579
$itiv, anser jag för otin del, de olägenheter,
gom med en sådan indragning-äro förenade in¬
galunda vara undanröjde eenpmde modificatio-
ner härvid blifvit fördslagne och kan pä sådan’
grund icke biträda Höglofl. Utskottets beslut
i berörde omständighet,’’
Uti denna tanke instämde jemväl Herr
Grefven och Ordförandpn samt Herr Prosten
Rönbeck och Herr Borgmästaren JSurström.
Herr Uagmannen Noreus, anförde skrifteli»
gen: ’ Uti frågan om den rättighet Stats U'skdt«
t^ts Pluralitet tillagt Riksens Ständers Reviso¬
rer, att besluta indragning utaf hälften af det
fåreditiv på Riksens Ständers Bank, sorn Kongl,
Allmänna Magazins - Directionen, enligt 1815^
års Stäiiders förordnande, äger att använda,
har jag varit af skiljaktig tanka och får således
pnot detta beslut mig reservera. Enligt go §.
Regeringsformen, må under Riksens Ständers
eller deras Utskotts öfverläggningar och pröfning
icke uti något annat falf eller på något annat
sätt, än samma grundlag bokstafligen föreskrif-
ver, komma frågan om verkställigheten af nå¬
gon Eag, författning eber inrättning. — Den
för Riksens Ständers Revisorer utfördade lu-
struetion, grundad på’denna oryggeliga princip©
för Styrelsen af hvarje väl organiserad Stat,
Utsträcker icke elier Revisgrernes magt utöfver
denna gräns, utan fastställer grunderne för de¬
ras åtgärder sådane sorn de enligt sakens nätur
böra vara eller till den rättighet att anmärka
afsteg ifrån gapande författningar eiler felak¬
tighet i Styrelse och redovisning af de Verk,
som under en sådan revision lyda, och sådarR
158° Stats-Utskötiens Betänk anderi.
antingen omedelbarligen hos Kongl. Majit anmäla,'
eiler ock till Riksens Ständers vidare öfverlägg¬
ning öfverlämna. Ett troget bibehållande af
«lda grundsatts, att den verkställande magten
icke ma tillhöra Riksens Ständer är af det mäst
vigtiga inflytande pä Statens bestånd, och jag
ian icke annat än anse, den rättighet till Cre-
ditivets indragning för Magazins - Directionen,
Utskottet önskar att tillägga Revisorerne, än
såsom en rubbning deruti, och således öfverskri-
dandé den gränslinia imellan Eagsgiftande och
Lagskipande magien våra grundlagar så visligen,
uppdragit, för att stadga Samhällsordning ock
medborgerlig sällhet. — Man inser äfven lätt
de menliga följder, som genom en sadan afvi¬
kelse frän grundiagen skulle uppkomma uti ifrå¬
gavarande ämne.
Riksens Ständers Revisorer samlas ifrån olika
örter af Riket och skola således betragta Magazins-
Inrättningen och Directionens åtgärder under
serskilda åsigter. Visse orter behöfva afsätta
sin Spannernål, andre åter behöfva undsättning,
och begge fordra af Magazins - Inrättningen, att
deras önskningar »kola uppfyllas, och Re,viso«-
jernes röster skulle således någon gång kunna
bestämmas af desse olika afsigter och alltid va¬
ja beroende af de röstandes osäkra förmåga, att
inse nyttan af det hela af sammansättningen
och följderne af dess upplösning; man måste
ock betrakta, att uti en Inrättning af så vidsträckt
och mångfa Idig omfattning och som utur så
många olika synpunkter och på så många olika
sätt kan bedömas, enär den å ena sidan bör
yerka såsom en anstalt till Spannemåls - prisets
Stöts Uts&ottets Betänkanderii
uppehållande och på den andra till undsättning
för den nödstaldte med alla dt» serskildta utgre-
riingar, en sådan Handels-anstalt, med dubbla,
nästan emot hvarandra stridande, ändamål nöd¬
vändigt mäste medföra, ett vidsträcktare känne¬
dom måste fordras, för att besluta dess upphö¬
rande eller fortsätnirlg, är» den sorn kan väntas
af Riksens Ständers Revisorer. — Orättvist må¬
ste det ock vara, att de fel Directionen uti sin
befattning kan begå och hvilkas vidd och be-
skalfenhet icke eller äro bestämde, utan bero-'
ende af Revisorernes olika åsigter och otndö-
n;e, skola medföra Inrättningen^ inskränkning
och upplösning och således uti sine följder drab¬
ba det allmänna och lända den till straff, sorn
icke felat ; under det att ett inträffande miss¬
växt år eller nödvändigheten att uppehålla Span-
målsprisen skulle kunna påkalla Inrättningens
hela verksamhet. Riksens Ständer synes altså
endast äga eller böra välja, att antingen icke
anslå någre medel för Magazins - Inrättningen
utan låta den upphöra, eller ock, med iagttagan-
de af nu gällande grunder för Rikets liela ad¬
ri inistration, låta den fortfara, för att uppfylla
det ändamål, Riksens Ständer söka och som uti
ett förändradt skick vid hvarje Revision skulle
vara våda och äfventyr underkastadt, utan att
Sländerne skulle kunna bereda deras ansvar,
som sådant vållat, och som blifvit satte i utöf»
ningen af Riksens Ständers hela magt,”—-
’’Stats - Utskottet har på denna grund uti
dess nu afgifne Betänkande, uppgifvit det än¬
damål, som Utskottet anser, att Inrättningen bör
uppfylla oell vissheten att det blifver uppfylldt
15*53 Stats-Utskotteis Betänkandcn.
mäste äga sin säkraste gtund uti den Öfver-Sty-
relse, sorn Högsta Magten tillkommer, ochhvil-
ken emot Grundlagen icke bör och icke utan
största våda kårt förflyttas uti någre andre hän¬
der.” —
Och skulle desse sértkildie méningar åtfoR
ja det afgående Betänkandet härutinnan, till
Riksens Högloft. Ständer^ Sorti ofvari;
Fix Protoccdlö.
J. C. JLoricIu
N:r 3
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Betänkande i angående Carl Hi tidric s-
sons ifrån Gefleborgs Län Memorial
om Ui ö-Säds-Magazins inrättande i
nämnde Län.
D å bland Allmänna Magaäifts - Inrättningens
åligganden, det, att isynnerhet i Rikets Norra
Irandskäper hafva förråd af Frö-Säd, anskaffad
af O rtérnes fegne Sades afkastnirigar, synes va¬
ra serdeles angeläget och magtpäliggande, har
ock Stats-Utsköttet i dess Förslag om Maga-
zins-InrättningenS reglerirtg, uppgifvit de all¬
männa grunder j Sorn Stats-Utskottet för sin del
anser lämpligast, så i afseende på Magazins-Hu-
sens upförartde, söm Spannmåls-Fagreils anskaf¬
fande och dessas tillhandahållande vid inträffan.
de behof, med hvad mera härtill hörer.
Uti Riksdagsmannen Carl Henricssons till
Stats-Utskottet remitterade Memorial om ett
Stats-Utsiottets Betähhanden'. 1583
FhÖ-Säds-Magazins anläggande i Järfsö Socken
af Gefleborgs Län instämmer altså Stats-Utskot¬
tet i sjelfva hufvudsaken; men får i öfrigt och
hvad i afseende på sättet att uppföra M gazi-
net och huru med förvaltningen af Sädes-Uag-
ret tillgå börj åberopa dess förutnämnde För¬
slag, såsöm innefttande alla de skäl och orsa¬
ker, hvilka synas påkalla dylika Förrå ers an¬
läggande och deras beredande samt trlihanda-
håliande genom Allmänna Magazins-Xnrättnin-
gens försorg; hvilket dock Riksens Högloft.
Ständer vördsainligen underställes.
Stockholm dért 23 Maji 1818-
N.r 265.
Riksens Llöglofl. Ständers Stais - Utskotts
Betänkande. angående Herr Bo Oxe-
hufvuds Motion om ett Spannmäis-Ma-
gazins anläggande i Staden Fah/kö-
ping, jemte Herr Carl Fredric Flachs
yttrande i samma ämnet
-tTos Högloft. Riderskapet och Ådelri har
Herr Bo Oxehufvud, med stöd af 5b §. i Biks-
dags-Ordningen föreslagit, att ett Upplags-Ma-
gazin måtte inrättas uti Staden Fahlköping, dels
emedan denne Stad är belägen uti médeipunctea
af en bland de frucktbafaste Provdöcer uti Ri.
ket, som lätteligen till det föreslagne Magazi-
net kunde aflåta omkring 20,000 Tunnor Spann¬
mål, hvilka de inom 2 mils peripherie belägne
50 Pastorater, säkerligen till årligt afsalu pro¬
3 5^4 Stats- Utskottets Betänkandeiil
ducera, dels ock att större delen af deritia Sä*
desafkastning blifver vintertiden borttransporte¬
rad till Brännvinsbrännare uti långt aflägse
Skogsbygder, hvaraf ofta händer, att vid så*
nings- och sornmartiderne blifver Sädesbrist bå¬
de för Städerne samt för mindre Hemmansbru¬
kare, Torpare och Inhyseahjon uli denna starkt
peuplerade Landsort, hvilka då nödgas till de
Hemmansbrukare, som hafva hästar, betala en
dryg och ofia oskälig transportkostnad för hämt¬
ningen af den på 6 ä 8 mils afstånd, utur Ma*
xiasstads och Lidköpings Magaziner, till desse
nödstäldtes behof requirerade Spannemål, hvar¬
förutan härti l kommer att flere magra orter ö*
ster och söder om Fahlköping belägne, hvilka
oagtadt bästa årsväxt, ändock altid behöfva kö*
pa Spannemål hafva 10 i 1*2 mil till ofvan-
nämnde Magaziner och nödgas fördenskull an-'
lita Jönköpings Magazin, hvars egenteliga be¬
stämmelse bör vara att rädda det magra Små¬
land för hungersnöd och brist på tjenlig Frö-
Säd; Och alldenstund Herr Oxehufvud förmodar»
att pa flere orter i Riket torde dylika Local-
Omständigheter påkalla Magazins anläggande»
hemställes, om icke Stats-Utskottet borde anmo¬
das att från Konungens Befallningshafvande i
Länen infordra skyndsamma underrättelser, hu¬
ruvida flere ställen voro i behof af Magaziner,
med afseende på lätt tillgång till inköp för Ma-
gazinet och beqvämt läge för behöfvande Lands¬
ort, hvarjemte Herr Oxehufvud anhåller, att
Stats-Utskottet likaledes blifver anmodadt, att fö¬
reslå någon större och tillräckligare Summa,
både till nya Magazinérs anläggande, samt des*
Stats-Vtskottets Bet tini anderi'. 3585'
Ses och de gamles uppfyllande med minst g:ne
års förlag.
Öfver detina Motion, som tillika med Herr
tdaths yttrande i samma amne blifvit til! Stats*
Utskottet remitterad, får Utskottet dess Utlå*
tande Vördsammeligen afgifva.
Beträffande de af Herr Oxehufvud tipgifne
och af Herr Flach vitsordade omständigheter»
som skola fordra ett Magazins anläggande i Sta¬
den Fahlköping; så finner väl äfven Stats Ut*
skottet, för sin del, att Orten derigenom skul¬
le tillskyndas förde!, men anser dock, att upp¬
lysningar från Konungens Befallningshafvande
i Länet böra genom Magazins-Diiectionerts för*
sorg infordras, till hvilket Verks åtgärd detta
OtVifvelagtigt hörer, och hvarigenom de förhål¬
landen då kunna iagttagas, som anses rättast
och lämpeligast instämma med Allmänna Ma-
gazins-Inrättningens åligganden, och cle behof,’
som i mer eller mindre mohn kunna föranleda
till det projecterade Magasinets etablerande. Up*
lysningsvis må dock Stats-Utskottet nämna, att
uti Skaraborgs Län för närvarande finnas 3.ne
Magaziner, nemligen: ett i Mariestad, ett i
Lidköping och ett i Staden Hjo, hvilka Maga-
einer tillsammans inrymma omkring 13,000
Tunnor Oriad och mer än dubbelc så stort quan-
tum Riad eller torrkad Säd. I öfrigt och då
för sådane Magazinérs anläggande, hvilka för
en orts behof anses nödige så i afseende på
upphandling under goda år, som undsättnings
Spannemåls tillhandahållande vid inträffand®
missväxter, de allmänna principer synes bör^
Sihan4 till Riks.St. Fröt. igiy-igiS. *f:de Sami, N:r 199.
1586 Stäts-Utskottets Betänk anden.
följas, som Stats-Utskottet uppgifvit i dess för¬
slag till grunderne för Magazins-Inrättningen
i Riket, så framt denna Inrättning skall hafva
bestånd, och med dess åligganden kunna fort¬
fara, får Stats-Utskottet, i afseende på Herr
Oxeliujvuds hemställan, om nödige medels an¬
slående till nya Magaziners uppbyggande,
samt dessas och de gamlas förseende med Span-
nemåls förlag, åberopa nyssnämnde förslag, hvar¬
af fullständig*,' upp ysningar i det ena och an¬
dra står att inhämta; hvilket dock Riksens Högr
loil. Ständer vördsammast underställes.
Stockholm den 23 Maji 1818.
N:r 266.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Betänkande, angående Herr Bo Oxe/-
hujvuds Memorial om ett Spannmåls-
Magasins inrättande i Staden Borås,
tillika med Herr Samuel von Stahls
yttrande i samma ämne.
Sedan Riksens Högloft. Ständers Allmänna Be¬
svärs- och Ekonomi-Utskott icke ansett sig kun¬
na tillstyrka bifall af Riksdagsmännen Anders
Danielssons och Olof Hdkanssons i Hedervärda
Bonde-Siåndet väckta motion om en Magazins-
Inrättning i Staden Borås, har Herr Bo Oxe¬
hufvud, tillika med Herr S. von Stahl vid ären¬
dets föredragning inför Höglofl. Ridderskapet
och Adeln, under anförande af de skäl, som fö-
rekem-ma, i afseende på tfödvändigheten af ett
Stats-Utskotteis Betänkanden. 1587
Magasins anläggande 1 nämnde Stad, anhållit,
att frågan måtte till Ekonomi-Utskottets hand¬
läggning återremitteras; Hvarefter Höglofl. Rid¬
derskapet och Adeln funnit för godt, att förvi¬
sa ärendet till Stats-Utskottets utlåtande.
Ej mindre till följe häraf, än ock i anled¬
ning af en i Hedervärda Bonde-Ståndet af Riks.
dagsmannen Anders Danielsson gjord och till Stats-
Utskottet remitterad ytterligare motion 1 frå¬
gan, får Stafs-Utskottet vördsammast anföra föl¬
jande :
Utskottet kan val ej annat, än billiga de
skäl, som af Herrar Oxehufvud och von Stahl,
samt Anders Danielsson] uppgifvas för ett Maga¬
sins inrättande i Staden Borås’ Men enär sjelf¬
va verkställigheten deraf egentligen synes böra
genom Allmänna Magazins-Directionens försorg
tillvägabringas efter de fullständige upplysnin¬
gar, som från Konungens Befallningshafvande
i Länet måste infeulras och på grund af ett
riktigt bedömmande, huruvida ooh i hvad mån
denna Magazins-anläggning för ortens behof är
oundvikligen nödvändig, anser Stats - Utskottet
sig icke annorlunda kunna tillstyrka bifall till
ifrågavarande anhållan, än i föehållande till de
allmänna principer, som Utskottet för dylika
Magaziners etablerande föreslagit i dess om
grunderne för Magazins - Inrättningens organi¬
sation afgifne Betänkande. Oanmäldt bör dock
Utskottet icke lemna, att Magazins-Fonden re¬
dan äger ett Magazins-lrus i Staden Borås, som
för närvarande, jemlikt Kongl. Majlts Nådiga
tillåtelse, begagnas af Elfsborgs Regemente till
förvaring af Tross - persedlar, men om hvilket
3588 Stäts-XJtskotteta Betänkåndenl
Magazins återställande till Allmänna Magazins-
Inrättningen, tillika med öfrige från Inrättnin¬
gen tid efter annan till andra behof disponera¬
de Hus oell Byggnader, Utskottet uti dess nyss¬
nämnde Betänkande hos Riksens Höglofl. Stän¬
der gjort hemställan; Och varder detta yttran¬
de Riksens Höglofl. Ständer vördsamligen un-
derstäldt.
N:r 267.'
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande öfver gjorde anmärkningar
vid Stats- Utskottets Betänkande angå¬
ende Båtsmans-Indelningen i Blekinge.
V
V id föredragningen inom det Hedervärda
Bonde - Ståndet af Stats - Utskottets Betänkande
af den 11 i denna månad, angående Båtsmans-
Indelningen i Blekinge Bän, har f. d. vice Ta*
lemannen Jon Jonsson dervid anfört följande:
”Sedan Utskottet tillstyrkt bifall å Kgl. Majrts
Nådiga Proposition , hvaruti Kongl. Majtt med
anledning af 80 §. Regerings-Formen , till Ri¬
kets Ständer framställt, att en ny Indelnings
jemkning uti Blekinge må genom en af Kongl.
Majtt i Nåder tillförordnad Committée verkstäl¬
las under vissa i Nåder föreslagne vilkor, och.
förbehållit sig i öfrigt, att vid tillämpningen
deraf afgöra alla de frågor, som före eller ef¬
ter densamma i anledning deraf kunna väckas,
anser jag det vara en motsägelse, att Utskottet
dervid tillika hemställt, att vid anmälan om bi¬
Stats-Utskottets Betänk anden. ^58$
fallet till den Nådiga Proposition tillika borde
fogas den underdåniga anhållan, att Resultater-
ne af en sådan jemkning måtte till nästa Stän¬
ders vidare pröfning meddelas, för att derefter
af Kongl. Maj:t och Rdksens Ständer fastställas;
ty derigenom skulle den ifrågavarande jernk-
ningen, i stället för att, på sätt Högstbemälte
Nåd iga Proposition föranleder, nu genast verk¬
ställas, icke kunna ske förr än vid nästa Riks¬
dag. Enär derjemte krafvet i 8 §• Regerings-
Formen synes uppfyldt, då Riksens Ständer gil¬
lat och antagit möjligheten samt vilkoren och
grunderne för en dylik jemkning, samt Stän-
derne omöjligen kunna eller böra ingå i någon
pröfning af de enskildta tvister mau och man
emellan, som härvid tilläfventyrs uppkomma,
hvilket skulle bli en följd om ärendet skulle
nästa Riksdag af Sländerne behaDdlas, och dess¬
utom den redan så länge under bördan af en
för dryg Rotering suckande Provincen, högst
ogerna och utan allt för ändamåls-löst lidande,
skulle kunna afbida denna tidpunkt för verk¬
ställandet af rneranämnde jemkning; si inser
jag intet skäl till Utskottets ifrågavarande til¬
lägg och kan ej annat, än på det högsta yrka,
att detsamma mätte uteslutas och den Nådiga
Propositionen således ovilkorligt bifallas, eller
åtminstone att efter orden i Betänkandet: ”jemk¬
ning för sig gatt,” måtte tilläggas orden: och blif¬
vit till sin verkställighet befordrad” Resultaterne der¬
af etc. Och anhåller jag derföre, att Betän¬
kandet må i anledning af dessa mina anmärk¬
ningar återremitteras.”
1 590 Ståts-Utskottets Betånkanden.
Och som de öfrige Riksdags - Fullmäktige
från Blekinge Rån uti detta Jon Jonssons anfö¬
rande instämt, så har Hedervärda Ronde-Stån¬
det Betänkandet till Stats - Utskottet återrefnit-
teradt.
Stats - Utskottet får i anledning häraf till¬
kännagifva , det Utskottet icke anser den slut¬
följd kunna dragas af Utskottets afgifne Betän¬
kande, att Riksens Höglofl. Ständer skola taga
någon befattning med de frågor, som från or¬
ten man och man emellan genom enskilde Be¬
svär kunna dragas under Kongl. Maj:ts Nådiga
pröfning och afgörande, utan har Utskottets
mening varit, att sedan den yrkade jemkningen
uti Indelningen för sig gått, efter de grunder
uti Betänkandet blifvit föreslagne och alla en¬
skildte Besvär blifvit af Kongl- Majit i Nåder
pröfvade och afgjorde, Riksens Höglofl. Stän¬
der vid nästa Riksdag inåtte lemnäs del af det
i följd deraf upprättade nya Indelnings-Verk ,
för att deråt lemna den åtgärd, som med 8o §.
Reger ings-For men öfverensstämmer.
I öfrigt får Stats - Utskottet vördsamligen
tillkännagifva, att dess förra Betänkande blifvit
bifallit under den 13 i denne månad af Hög¬
lofl. Ridderskapet och v\deln, Högvördlge Prest-
Ståndet och Vällofl. Borgare-Ståndet.
Stockholm den 26 Maji iSt8-
N:r gG8-
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande, angående Herr Lagmannen
Stats-Utskottets Betänkanden. I5fl
Grefve Gyllenborgs gjorde anmärk¬
ningar vid Stats-Utskottets Utlåtande
om medel till Cassern åt Kongl. An¬
dra Gardes-Regementet.
X anledning af så väl Kongl. Majtts Nådiga
Proposition af den 13 sistledne Januarii, som
en inom Höglofl. Ridderskapet och Adeln väckt
och derifrån till Stats - Utskottet remitterad mo¬
tion om medels anslående till inköp eller upp¬
byggande af en Cassern åt Kongl. Andra Gar¬
des - Regementet, har Utskottet under den 1 i
denne månad häröfver afgifvit dess utlåtande
och hemställan.
Detta Utskottets Utlåtande har blifvit bi¬
fallet af Högvördige Preste - Ståndet, Vällofl.
Borgare - Ståndet och Hedervärda Bonde-Stån¬
det under den 13 i denne månad, samt till alla
delar af Höglofl. Ridderskapet och Adeln gil-
ladt den 16 dennes, men hvarjemte Höglofl.
ftidderskapet och Adeln anmodat Utskottet ,
att i anledning af Herr Grefve Gyllenborgs der¬
vid gjorde anföranden, meddela de af honom
begärdte upplysningar.
v De af Herr Grefve Gyllenborg äskade upp¬
gifter bestå uti följande:
1:0 Huruvida det är Statens åliggande, att
bestrida kostnaden för Cassern • Byggnader af
Allmänna medel.
Stats-Utskottet har uti dess förra Utlåtan¬
de uppgifvit de grunder, på hvilka Utskottet
byggt dess tillstyrkande för en Cassern - Inrätt¬
ning åt Andra Gardes-Regementet, samt får nu
*593
Stats- Utskottets Betänkandet!.'
härom ytterligare åberopa Riksens Höglofl, Stan.
ders underdåniga Skrifvelse deri 2 April 1810,
angående Casserns anskaffande i alla Städer på
allman bekostnad, hvilken underdåniga Skrifvel.’
se igenfinnes i fine Delen, 2:dra Häftet af
Ridderskapets och Adelns Protocoller vid 1809
och agio årens Riksdag pag, 138.
2:o Att som Stats-Verket häftar för en
gäld af C0,000 Rtdr för den sist byggde Cas-
sernen, så begäres att få veta, genom hvilka
Riksens Ständers föreskrifter Stals-Contoiret va¬
rit berättigade, att utöfver årliga anslaget en så
betydlig Summas utgifvande till Cassern- Rygg-,
nåd bevilja.
Huru denna skuld uppkommit visar Stats-
TJtskottets förra Utlåtande ganska uttryckligen
och bestämdt, så att dervid är alldeles ingen
ling vidare att till agga; Och att Stats-Contoiret
utbetalt något utöfver årliga Stats - anslaget, är
hvarken förhållandet, ej eller finnes det på nå¬
got ställe eller någon handling uppgifvet.
Stats - Contoiret har med hela denna Cas-
Sern-Byggnad icke haft den ringaste befattning,
utan endast uppå vederbörlig reqvisition an¬
ordnat det årliga Byggnads - anslaget efter dea
af Kongl, Maj:t och Riksens Ständer faststäidte
Staten.
3:0 Att sorn Stats - Utskottet föreslagit till
afskrifning ett i afseende på Cassern - Byggna¬
den redan upptaget Rån af 20,000 R:dr utaf
Nummer-Lotteri medlen; så begäres en närmare
Speciel upplysning om Nummer-LottGriet, så i
afseende på dess tillgångar sorn årliga utgifter.
Ståts-Utskottets Betänkandeti. 1593
Hvad den föreslagne afskrifningen angar,
gå upptager Stats - Utskottets förra U tlåtande
grunden dertill, hvilken är byggd på den kän¬
nedom Utskottet haft tillfälle att taga om Num.
Iner-Lotteriets ställning och den Stats - U tskot-
tets Betänkande af den 26 sistledne Martii vi¬
dare upplyser. Någon närmare eller mera spe¬
ciel utredning uf Nummer - Lotteriets affaires
har icke af Riksens Höglofl. Ständer blifvit ä-
skad, ej elle- äger den någon gemenskap med
nu i fråga varande ämne.
Hvilket allt vördsamt underställes Riksens
Höglofl. Ständer.
Stockholm den 26 Maji i8rS»
Ntr 269.'
Riksens Hfirlofl. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande, 1 anledning af Kgl. Maj:ts
Nådiga Remiss, angående en ärlig an¬
slagssumma till underhållande af Bygg.
nöderne vid Rosersbergs Kungsgård.
I anledning af Öfverste Marskalkens hos Hen^
nes Majtt Enke-Drotiningen, En af Rikets Her¬
rar m. m. Herr Grefve Er. Ruuths derom i un¬
derdånighet gjorde skriftliga anmälan, att, en¬
ligt förrättad Af- och Tillträdes-Husesyn a Ro-
^ersbergs Kungsgård, de derstädes varande Bygg¬
nader fordra en Reparations - kostnad af 7,81c»
Rtdr 36 sk. oberäknadt underlydande Hemmans*,
istånusättande till åbyggnademe, uppgående till
*5J4 Stats-Utsiottets Fexänkandeni
'4,0g o R tlr 8 slc., samt att Hennes Maj:t Enke-
Drottningen i Nåder förklarat Sig vilja låta af
Dess underhålls-summa successivt iståndsätta be¬
rörde bristfälligheter, men deremot förväntade,
att något årligt anslag till framtida underhål¬
landet af nämnde Kungsgårds Byggnader blef-
ve beviljadt; har Kongl. Maj:t genom Nådig
Remiss den 21 i denne månad täckts öfver¬
lemna Handlingarne i detta ämne till Riksens
Ständers Stats-Utskott, som förmodades icke un¬
derlåta, att, med afseende på ^let af Hennes
Majit ^Enke-Drottriingen gjorde åtagande, att, u-
tan anslag, af Dess underhålls - summa istånd¬
sätta devid Rosersbergs Lustslott varande Bygg-
nadsbrister, hos Riksens Ständer föreslå någon
lämplig anslags-summa till underhåll af de vid
Lustslottet nu befintlige vidsträckte Byggnader,
i likhet med hvad för de öfrige Lustslotten i
sådant afseende tillförne blifvit bestämdt.
Af Handlingarne i detta ämne har Stats-
Utskottet inhämtat, att, såsom ofvanberördt är,
de å Rosersbergs Kungsgård varande Byggna¬
der tarfva betydlige Reparations-kostnader samt
att ehuru Hennes Majit Enke - Drottningen i
Nåder förklarat Sig vilja med Dess underhålls-
summa successivt bestrida utgifierne härtill, en
serskild anslags - summa för framtida underhål¬
landet desto häldre blifver nödig, som denne
Kungsgård är försedd med en mängd Byggna¬
der, hvilka för deras bestånd fordra årlige kost¬
nader, men Kungsgårdens afkastning med den
noggrannaste hushållning icke förslår till be¬
stridande af mer än åkerbrukets bedrifvande och
subeisfolkets aflöning, samt sjunda icke lemnar
Ståts-Utskottets Betänkanden'. 1595
tillgång för ifrågavarande utgift. Och som det¬
ta af Högstsalig Konungen med dryg kostnad
anlagde prydliga Lustslott och dertill hörande
vackra Byggnader, Trädgårdar och Parker sy¬
nas icke böra lemnäs att förfalla samt Riksens
Höglofl. Ständer i fråga om Hennes Majit En¬
ke - Drotiningens underhålls - summa , pt den
grund, att detta Lustslott kunde såsom Enke¬
säte, af Hennes Majit begagnas, icke anslogo
någre medel till det i sådant afseende förr be¬
stämde Vadstena Slotts reparerande; så lära
Riksens Höglofl. Ständer, med underdånigt er¬
kännande af Hennes Maj ts Nådiga åtagande;
att af dess Egne underhålls - medel låta bekosta
nu nödig varande reparationerne å Rosersberg,
samt enär till de öfrige Kongl. Lustslottens •
underhållande finnas af Staten bestådde årlige
belopp äfvenväl för Rosersbergs Kongl. Lust¬
slotts och Byggnaders vidmakthållande anslå en
årlig Summa af 2000 Ridr att å Stat uppföras;
Hvilket vördsamligen underställes Riksens Hög¬
lofl. Ständers bepröfvande.
Stockholm den 28 Maji 1818-
N:r 270.
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
ytterligare Utlåtande angående Riks-
Ståndens 'Protocoller samt Bi hanget 1
dertill.
Uti, den 4 sisth Martil, afgifvit yttrande öf*
ver gjord Motion om redovisning för kostnaden
i 59 6 Stats- Utskottets Betänkandem
till tryckningen af 3:ne Riks-Stånds Protocoller,
jemte Bihanget till samtellge Riks-Ståndens Pro¬
tocoller vid sista Riksdagen, föreslog Stats-Ut¬
skottet, att det matte uppdragas åt Herrar Full-
mägtige i Riksgälds-Contoiret, att utaf Veder*
börande, som besörjt tryckningen eller uppbu¬
rit medlen dertill, emottaga redogörelse så väl
för Protocollerne som Bihanget, jemte de öf-
yerblifne oförsålde exemplaren.
Detta Utlåtande oell förslag hafva Hög-
vördige PrästeStåndet och Vallöf!. Borgare-
Ståndet den 24:desamt Hedervärda Bonde-Stån¬
det den 14 sisth Mars bifallit; Men Höglofl.
Ridderskapet och Adeln har, uppå dervid gjor¬
de erindringar af Herr Cantzlie Rådet Silfver¬
stolpe, frågan återremitterat.
För öfrigt har Högvördige Präste-Ståndet
i sammanhang härmed anmodat Stats-Utskottet
att afgifva Förslag till tjenlige föreskrifter hu¬
ruledes Stats-Verkets förskott till tryckningen
af Riks Ståndens Protocoil och det dertill hö¬
rande Bihang vid nu påstående Riksdag må
varda behörigen redovisade samt tillkännagifvit
dess Beslut om dispositionen af de återstående
exemplaren utaf Bihanget till sista Riksdagens
Protocoller, att nemi. Herr Grefven och Uandt-
Marskalken samt Herrar Talmännen och alla de
Ledamöter uti Riksens Ständers x\Ilrnänna Ut¬
skott, hvilka icke redan erhållit Bihanget; Äf¬
vensom Akademie- och Gyrnnasii-Bibliotekerne
5 Riket borde undfå hvar sitt af de ännu åter¬
stående exemplaren; hvaruti Hedervärda Bon¬
de Ståndet, enligt Protocolls-Utdrag af den 4
lie 1'på följande April sig förenat; Och har Väl-
Stats-XJtskottets Betänkanden. ^597
loll. Borgare Ståndet uti Dess svar i förenämn¬
de fråga förklarat det ordentlig redo blifvit vi¬
sad af Ståndets Secreterare Herr Bergs^RBdet
och Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden Rob¬
sam för Borgare-Ståndets Protocoil vid förra?
Riksdagen.
Hvad nu först angår redovisningen för de J
genom prenumeration eller försäljning af dessa
handlingar influtne medel samt öfverblefne ex*
emplaren af Protocollerne och Bihanget vid si.»
sta eller 1815 års urtima Riksdag; så har Herr
Cantzlie-Rådet Silfverstolpe ej mindre uti des»
anrnärknings-memorial, än ock uti en serskild
till Stats-Utskottet sedermera ingifven Prome¬
moria anfört, huruledes behörig räkning vors
gjord för hvad genom dess befattning sista Riks¬
dagen trycktes af Bihanget; samt att någon
brist uti exemplaren ej skall finnas, när allt
blifver utaf vederbörande aflemnadt; derjemte
Herr Cantzlie-Rådet yttradt den önskan att an¬
tingen Stats-Utskottet, Kongl. Stats-Contoiret
eller Riksgälds-Contoiret måtte genom sin Et*
gärd bringa frågan till slut samt meddela ho¬
nom decharge. Och då Stats-XJtskottet, i dess
förra yttrande i detta hänseende föreslagit den
utväg som fanns lämplig för ändamålet samt
detta förslag äfven utaf de 3tne öfrige respecti-
ve Riks Stånden är bifallit; så lärer dervid
komma att förblifva.
Beträffande åter dispositionen af de öfver*
blefne exemplaren utaf Bihanget till förra Riks¬
dagens Protocoller; så enär utdelningen deraf;
på sätt Högvördige Präste-Ståndet samt Heder¬
värda Bondo-Ståndet för godtfuanit, likväl sy¬
1598 Stats-Utskottets B et'dnkanie.nl
nes bero pä den närmare utredning af tillgån¬
gen, som af Herrar Fullmägtige i Riksgälds*
Contoiret skulle ombesörjas efter emottagandet
af redovisningen för desse exemplar; har Stats-
Utskottet trodt sig böra hemställa, att till en
början endast må böra utdelas nödige exemplar
för Herr I/andtmarskalken och Herrar Talman¬
nen samt Stånds-Cantzlierne, ett hvardera till
Herrar Fullmägtige i Riksens Höglofl. Ständers
Rank och Riksgälds-Gontoir 2:ne Exemplar vid
hvardera Verket samt för öfrigt åt Academie-
och Gymnasii-Ribliotekerne hvardera ett exem¬
plar.
Vidkommande slutligen, huru för kostna¬
den till denne Riksdags Protocoller med der¬
till hörande Bihang må böra redovisas; så får
Utskottet, i följd af dess förra förslag, tillstyr¬
ka, att de Herrar och Män som nu haft sig
uppdraget, att ombesörja tryckningen och för¬
säljningen af Protocollerne; Äfvensom Höglofl.
Expeditions-Utskottets Secreterare hvad Bihan-
get angar, måtte aflemna redovisningen för de
influtne medlen så val som för de öfverblifvan-
de exemplaren till Herrar Fullmägtige i Riks*
gälds-Contoiret hvarifrån medlen till trycknings¬
kostnaden utgå, och sådant på sätt Stats-Utskot¬
tet uti serskildt Utlåtande för denne dag i af¬
seende å Bihangets öfverlemnande föreslagit;
Hvilket alt vördsamligen .hemställes Riksens
Höglofl. Ständers bepröfvande.
Stockholm den 28 Maji 1818.
Stats-Utskottets Betänkandcn. 1599
N:r 271.
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande öfver Höglofl. Expeditions-
Utskottets Memorial af den 2.3 Mars
1818, angående förvaring s - rum för
öfverblifvande Exemplar af Bilt änget
till Riks-Ståndens Protocoll.
Tvenne af de Respective Riks-Stånden, nem¬
ligen, Höglofl. Ridderskapet och Adeln, Hög-
vördige Präste-Ståndet och Hedervärda Bonde-
Ståndet hafva till Stats-Utskottets yttrande re¬
mitterat Höglofl. Expeditions-Utskottets till Ri¬
kets Höglofl. Ständers under den 23 nasti. Mar-
tii afgifne Memorial, deruti anföres, att, då
afsättningen af Bihanget till RiksStåndens Pro¬
tocoll icke skall hunnit längre, än att en mängd
Exemplar tills vidare behöfva något serskildt
förvarings-rum, Höglofl. Expeditions-Utskottets
Secreterare anmält sig, att aflemna desse Exem¬
plar i Kongl. Stats-Coritoiret, der enligt Rik¬
sens Ständers Beslut, redovisning för de qvar-
blifvande skall ske, men att Kongl. Stats-Con-
toiret vägrat dem emottaga. — Vid sådant för¬
hållande, och emedän hvarken Boktryckare eller
Bokhandlare kunna belastas med ifrågavarande
Exemplar samt det synes i sin ordning att he¬
la upplagan af hvarje ark ifrån Boktryckarne
lefvereras, innan trycknings-kostnaden för sam¬
ma ark dem godtgöres, begär Höglofl. Expe-
ditions-Utskottet Rikets Höglofl. Ständers För¬
ordnande, hvarest, antingen i Kongl. Stats-
Gootolret, eller till äfveatyrs i Riksgälds-Gan-
a6oo Stais-XltskottitS 'Setäniandetil
toiret, Boktryckare ma anvisas, att efter liand
och i den molin tryckningen skall betalas, lef*
■verera de exemplar, sorn icke lemnäs tili Bok^
lådorne.
Vällofl. Borgare Ståndet har Ster, med bi¬
fall till Höglofl. -Expeditions Utskottets Memo¬
rial angående lefvereringen af de exemplar utaf
Bihanget till RiksStåndens Protocoll, hvilka
icke till försäljning i Boklådan afletnnas, ansett i
det Stats-Utskottet borde anmodas, med Herrar
jTullmägtige i Riks-Gäkls Contoiret öfverens*
komma om något i detta afseende tjenligt för*
varingsrum, hvarest så val återstoden af Bi*
hanget kunde, på sätt föreslagit blifvit, få lef—
vereras sorn ock till någon utsedd person ibland
RiksGälds-Contoirets Tjenstemän, derstädes lem¬
näs de vid Riksdagens slut öfverblefne Exem¬
plar af RiksStåndens Protocoll, af hvilken , jem¬
te vården af mottagne handlingar, det skulle
åligga, att icke allenast under Riksdagens fort¬
gång, utan ock sedermera, uppå skeende Requi-
sitioner, utlemna nödige Exemplar till de Bok¬
handlare, som försäljningen sig åtaga; hvaref¬
ter de inflytande medlen, böra uti Kongl, Stats-
Contoiret redovisas och behållningen på Tryck¬
nings kostnads-Räkningeri godtgöras.
Efter det Herrar Fullmägtige i RiksGälds*
Contoiret häröfver blifvit hörde, får Stats-Ut-
skottet följande Utlåtande afgifva.
Då det, såsom en tjenstpligt, åligger Hög-
lofl. Expeditions-Utskottets Secreterare, att be¬
sörja Redactionen och tryckningen af Bihan¬
get till Riks-Ståndens Frotocoll, så väl under
påstående Riksdag, sorn ock derefter, intilldess
Stäts-Utskottets Éetänkanden. 1601
tryckningen blifvit aldeles fullbordad, anser
Stats-U tskottet, det också vara uti sin ordning,
att han, så länge tryckningen fortfar, eiri. o t ta*
ger och under sin vård behåller hvad som från
Boktryckerier ne lefvereras och icke omedelbar¬
ligen derifrån aflemnas till Bokhandlare till för¬
säljning. Och derest uti de rum, sorn af Hög-
lofl. Expeditions Utskottet disponeras, skulle sak¬
nas utrymme till förvarande af tryckta Exem¬
plar, under den tid, Högtofl. Expeditions-Ut¬
skottets Secreterares befattning med redactionen
och tryckningen skall fortfara, så hafva Herrar
Fullmäktige tillkännagifvit, att tjenligt rum uti
RiksGälds-Contoirets hus skall blifva Höglofl.
Expeditions-Utskottets Secreterare, till begag¬
nande för ofvannämnde ändamål, anvisadt.
Hvad åter angar Redogörelsen för sjelfva
upplagan af ifrågavarande Bihang och de Ex¬
emplar häraf, hvilka kunna vara oförsålde och
odisponerade, då Höglofl. Expedilions-Utskot-
tets Secreterares befattning kan helt och hållet
upphöra; så får Stats-Utskottet, med anledning
af Herrar Fuilmägtiges erbjudande, tillstyrka,
att denna Redogörelse må uppdiagas åt Riks-
Gä ds-Conloiret, dock under det af Herrar Full¬
mägtige tillika gjorde förbehåll, att Exempla¬
ren, då de till Riks-Gälds-Contoifet aflemnas,
äro häftade eller åtminstone i sådant skick,
att, om defecter skulle finnas, RiksGäldsCon-
toiret ej må komma, att derför*e stanna i något
ansvar; hvarförutan det bör å igga Höglofl Ex.
peditions-Utskottets Secreterare, att, i afseende
på de af Boklådorne emottagne, men oförsålde
Bihang till Riks-St, Brot. i.dc Sami. N:r 401 *02'
1602 Stats-Utskottets Betänkanderi.
Exemplar, tillställa Riksgälds-Contoiret en med
vederbörande Bokhandlare häröfver uppprättad
och af dem godkänd Liqvidation. Hvilket Ri¬
kets Höglofl. SiänderS ompröfvande vördsamli-
gen .understa! es.
Stockholm den 2 8 Maji i8i8«
N:r 27^.
Riksens Häglof. Ständers Stats - Utskotts
Betänkande, angående de Löneförhöj¬
ningar, hvilka, vid 131 ? års Riksdag,
blifvit beviljade tjenstgörande Embets-
Och Tjenstemän samt Vakt - Betjente
vid Riksgälds - Contoir et.
T-Jti till Stats - Utskottet afgifvit Memorial deri
6 dennes hafva Herrar Ful mägtlge i Riksgälds-
Contoiret andragit, huruledes Rikets Höglofl,
Ständer vid 1815 års Riksdag behagade bifalla
att den för tjenstgörande Embets- och Tjenste¬
män samt Vakt - Betjente vid berörde Contoir
faStstälde Aflönin-gs - Stat skulle i afseende till
myntets fallne värde och derifrån härrörande
dyrhet på alla förnödenhets - varor, ifrån 1816
års början och framgent till nästa Riksdag få
utgå med Femtio proCents förhöjning: men då
myntvärdet Sedan år 1815 aldeles icke förbätt¬
rat sig och samma, om icke större dyrhet på
förnödenhets, varor ännu fortfar, hafva Herrar
Eullmägtige ansett sig böra hemställa, att sam¬
ma förhöjning, sorn vid 1815 års Riksdag för
Riksgälds - Contoiret beviljades, än ytterligare
Stats-Utskottets Betiinkanden'. 1603
triSfte få äga rum, så längé som den Bankens
Tjenstemän förunnade enahanda förmån fortfars
Vid öfvervägande af hvad Herrar Full-
rnägtige sålunda hemställt, har Stats-Utskottet
funnit fullkomlig anledning tillstyrka i att den
uppgäld af Femtio procent å Lönerne vid Riks-
gälds-Contoiret, som vid 1815 års Urtima Riks¬
dag beviljades, nrå beräknas och utgå* så längé
enahanda förhöjning å Lönerne vid Banko-Ver¬
ket kömmer att ägä rum; hvilket Rikets Uög-
iofl. Ständers närmare ömpröfvände vördsamli-
gen linder ställes.
Stockholm den 28 Maji i818*
N:r 373.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande > i anledning af den berät¬
telse som def till Stäts- Banco - och
Riksgälds-Verkens öfverseende år 1817
valde Revisorer af Riks - Stånden af¬
gifvit öfver Stats-Vekkets Förvaltning
och Räkenskaper åren 1812 till och
med i8i5.
Samtelige Respective Riks-Ståndén hafva tili
Stats - Utskottet remitterat Riksens Höglofl,
Ständers till Stats- Banko- och Riksgalds-Ver-
kens öfverseende, riästledit år 1817 förordnadé
Revisorers under ilen 2 ö:de sistledne Novem¬
ber afgifne Berättelse Om Granskningen af Stafs-
Verkets Räkenskaper och Förvaltning åren
1812, 1813, 1814 och 1815; i anledning hval-
1604 Stcits-Utskottets Eelänk anden.
af,Stats Utskottet nu får aflämna dess vördsam¬
ma yttrande till Riksens Högloft. Ständer.
I afseende på Stats-Veikets intrader hafva
Revisorerne förmält, huruledes de, i saknad af
en Riks - Hufvud - Bok , sotn 1 ett sammanhang
uppinge Stats-Verkets inkomster, hvilka nu re¬
dovisas, dels uti Landt-Räkenskaperne, dels uti
serki'dte Bokslut eller Redogörelser vid de fle¬
re Verk, der Statens Extra-Ordinarie-irttrader,
såsotn Tull- Post- och Chartte Sigillatffi-medlen
m. f. uppbäras, ej varit i tillfälle att närmare
utröna och granska Iruiu medlen ingått, än ut¬
af Kongl. Stats - Contoirets nu varande Räken¬
skaper, som hufvudsakeligen grunda sig på För¬
slag, kunnat inhämtas, och hvarutaf befunnits,
att genom Ofverskotter och besparingar hade
Stats-Verkets tillgångar efter afdrag utaf reser¬
verade och odisponerade Medel, vunnit en till¬
ökning utöfver hvad som i Förslag varit beräk¬
nat for åren 3814 och 1815 af tillsammans
3,748:982 R:dr 28 sk. 2 r.st.
Beträffande frågan om behofvet af en Riks-
Ilufvud Bok; så hafva Riksens Ständer vid de
sednare Riksdagarne, äfvensom Revisorerne år
3813, insett, och i underdånighet anmält ange¬
lagenheten deraf hos Kongl. Majit sorn ock gif-
vit Hess Nådiga bifall till upprättande deraf;
Om vet kställigheten hvarutaf och hvad i afse¬
ende derå förekommit, 1817 åis Revisorer i
deras Berättelse vidare sig yttrat; Och får Stats-
Utskottet i detta ämne dess serskilta utlåtan¬
de til! Riksens Högloft. Ständer afgifva.
Hvad åter angår Revisorernes, såsom re¬
sultat af deras öfversigt utaf Räkenskaperne för
Ståts-Utskottens Eetänkanden. 1605
desse åren meddelte uppgift af hehållne till-’
gångarne, så enär Kongl. Majit i följd af R i k sens
Ständers beslut och underdåniga hemställan vid
i8i2o års Urtima Riksdag ägt, att till och med
för Ar 1816 disponera alla öfverskott å Stats in-
traderne, till Militaire behof, samt Kongl. Majit
äfven i Dess Nådiga Proposition den 29 sisth
November, angående Stats-Verkets tillstånd m.
m. förklarat, det Kong'. Majit funne för godt,
att till flere förut inställde till Försvars^Verket,
samt andre allmänna Militaire behof och an-
gelägna anstalter, disponera 1815 och föregåen¬
de Arens behållne öfverskotts-medel, anser Stats-
Utskottet något yttrande i denne del icke åter¬
stå, i anledning af Revisorernes berättelse.
Vidare förekommer uti denna berättelse,1
lrvud Revisorerne angående de extra - ordinarie
iniraderne, såsom Tull- och Post-Medlen hade
inhämtat och ansett sig böra till Riksens Hög¬
loft. Ständers närmare åtgärd anmäla; men då
dessa inkomster, ehuru stående i sammanhang
med Stats-Verkets på det hela, likväl redovisas
af serskildte Verk och Styrelser, har Stats-Ut-
skottet nu ansett lätnpelig^st att uti serskildte
utlåtanden upptaga hvad som i dessa delar fö¬
rekommit tift åtgärd, och bordt Riksens Högloft.
Ständers pröfning underställas.
Angående dispositionen af S.ats - Vet kets
Utgifter hafva Revisorerne förmält, det fö jan-
de omständigheter fästat deras uppmärksamhet
nemligen:
lto Att, enligt Kongl. Stats Contoirets Me¬
morial Böcker för år 1814 och 18 1 5 utgifterme
på 2tdra och 8;de Hufvud - Titlarne öfverstigit
l'6o6 Stats-Utsiottens Betiinkanden.
Riksens Ssänders anslags-Summor år 1814 med
27,504 R:dr 38 sk. 1 r=st qch år 1815 med
26,971 R:dr 23 sk. 4 r:st, tillammans för bägge
åren 54,476 R:dr 13 sk. 5 r:st.
Hvilka brister eller öfverskjutande utgif¬
ter blifvit ersatte af de besparingar å Hufvud-
Titlarne samt Allmänna Indragnings - Staten,
görn föregående år uppkommit oell likmätigt
Riksens Ständers beslut vid Urtima Riksdagen
i Örebro år 1812 , skulle jemte Öfversko!(erne
på Stats - Verkets intrader sedan g:de Hufvud-
Tituins Summa af too.flOQ R:dr först afgå(t,
utaf Kongl. Maj:t i Nåder intill påföjjande
Riksdag, disponeras till bestridande af kostna-
derne vid Bevärings - Manskapets Beklädnad
och Exercerande, med flere Militaire utgifter,
hvartill serskildte Medel å Stat då ej anslogos,
och hvilka öfverskott och besparingar, i följd
deraf blifvit under de sedermera förflulne åren
fill och med för år 18x5 ti{l 3dje Hufvud-Ti-
fuln öfverförde.
Fran Kongl. Stats - Contoifet hade Revisor
rerne erhållit den upplysning, att en sådan
från 3:dje Hufvud-Titulns Extra-Qrdinarie till¬
gång skedd qfverföring till berprde bristers. eR
ler öfverskjutande ijtgifters betäckande, hade
blifvit grundad deruppå, att då Kongl. Majt \
Uåder ägt att inom hvarje Hufvud-Titul frilf
använda hela anslags - Summan och följaktligen
afven uppkommande besparingar derå, till ut¬
gifter, som med Titulns föremål varit instäm--
mande, och sådane besparingar inqm berörde
arne Hufvud-Tittlar föregående Ar uppkommit,
men i stället att då medtagas, ökat 3=dje Titulns
Stats-Utslottets Beliinkartden. 1607
Extra-Ordinarie tillgång; så hade deraf ans.ft
följa, att när åter 1814 och 1815 blist funnits
Uti 2 dra och Sale Titlames ans!ag för derå
anviste utgifter, de samma bort fyllas med om*
förmäldte åtetföring af motsvarande medel från
g:dje Hufvud-Titulus till Kongl. Majus Nådi¬
ga disposition ofverl ämnade extia tillgång. Men
Revisorernö funno likväl ilen uti Riksdags-
Bes utet af den tudre Maji a 8 10 samt Riksens
Ständers det uti åberopade underdåniga skrifvel¬
se af den jode förutgångne April tagne och
ännu hufvudsakligen gällande Grund för Sta.s-
Verks förva.tnipgen, icke medgifva, att de af
Riksens Ständer under hvarje Hufvud - Titul
arislagne Summor måga i något fall ofverskri-
das, tttan deremot förmå, att den besparing,
som något år kunde uppkomma, borde om be-
liofv.en det året ej krafde dess användande till
Utgifter under Hufvud - Tituln 1 komma Stats¬
verket till godo, och så användas, som Riksens
Ständer förordnat; hvarföre och då Revisoreme
för öfrigt ej kunnat finna Riksens Ständers å-
beropade Beslut vid x8x2 års Urtima Riksdag
om öfverskotters och besparingars användande
innefatta vidsträcktare rättighet för Kongl, Majtr,
än att de samma till Militaire utgifter eller
sådane föremål, sorn med 3:dje Hufvud-TUuin
instämde kunnat disponeras, sedan de en gång
för sjlke behof blifvit dit öfverförde ; Reviso-
rerne ansett deras å iggaude vara, att det sig
yppade förhållandet härmed hus Riksens Stän¬
der anmäla, i afseende på den åtgärd, som der¬
vid kunde finnas äga rum.
n6o8 Stats-Utskottets Betänkanden'.
Uti det af Kongl. Majit, genom Nådig Re¬
miss den u:le sislledne Martii till Stats-Ut-
skottet öfverlämnade underdåniga utlåtande af
Kongl. Stats-Contoiret öfver hvad Revisorerne
angående detta Verks förvaltning och räkenska¬
per anfört, har Kongl. Stats-Contoiret. andra-
git, att Kongl, Majit, så val sorn Stats Contoiret
insett angelägenheten deraf, att betydlige tillgån¬
gar ej borde beräknas af Besparingen på Hufvud-
Titlarne eller löpande Årets Uigifter derå anvi¬
sas, innan beloppet för det framflutne Äret blifvit
utröndt; Men då, under ifrågavarande 2ineår,
nya oförutsedda utgifter tillkommit, sorn för Stats¬
förvaltningen varit oumgängelige och för hvil¬
ka något anslag å Stat icke funnits, har annan
utväg till deras bestridande icke varit, än att
anvisa dem till utgående af den Hufvud-Titulns
besparingar tid hvilken de ansetts höra. Först
efter årets utgång och sedan alla utgifter efter
Stat blifvit bestridde skola Besparingarne kunna
utredas och bestämmas, men vid Utgiftens an¬
ordnande skall hvarken kunna förutses eller
ltännas, huruvida deri kan komma att öfverstiga
de verkeligen blifvande Besparingar på Huf-
▼ud-Tituln. Och då efter årets utgång, brist
uti dessa Hufvud-Titlars anslag funnits till de
derå anviste utgifter; så hade till betäckande
deraf en sådan återföring dit från 3:dje Huf-
vud-Tituln skedt, på sätt och af orsak som
Kongl. Stats-Contoiret till Riksens Ständers Re¬
visorer uppgifvit, och Revisorernes berättelse
omförmäler.
Den disposition af ada andra Titlars iifver-
blifvande Besparingar till 3:dje Hufvud.Tituln,
Stats-TJtsknttets Betänkanden. 1609
att der användas för Utgifter, som med För¬
svars-Verket äga gemenskap, hvilken Rikets
Ständer år j 81 2 åt Kongl. Maj.t uppdrögo , rnot-
stred efter Kongl. Stats-Contoirets tanka ingalun¬
da.den derutaf skedde återföring till 2idra SC Side
Hufvud-Tituin. Om Besparingarne för de förra
åren å desse sednare Titlar varit reserverade,
så hade tillgång till den nu anmärkte öfvec-
Assigneringen icke saknats. Nu funnos de ock¬
så verkeligen behållue, ehuru till 3idje .Huf¬
vud-Tituin öfverförde. Hade de der redan för
Försvars Verket varit använde, då kunde till¬
äfventyrs anledning hafva ägt rum att göra er¬
inran vid en sådan omföring Titiarne emellan,
men icke så enär tillgång fanns och penningar-
ne voro odispotierade. Kongl. Srats-Contoiret
har derföre trodt det bade till form och sak
vara vida behörigare att öppet för Rikets Stän¬
der framlägga förhållandet samt ett enär en ut¬
gift för Tituln ägde rum, häldre återtaga (tenna
Titulns tillgång der den fanns, än att i förra
fallet, på sätt sorn förut någon gång skedt, an¬
nullera anordningar, sorn visat Ofver Assigne-
xing, och föra differencen på det följande året,'
och i sednare åter, att föra utgifter, som an¬
gelägne ansetts, på Förskotts-Tituln, att till
nästa Riksdag anmälas till ersättning hos Rik¬
sens Ständer, hvilket i sådant fall rätteligen
hade påfordrat nytt anslag; Och Kongl. Stats-
Contoiret ansåge för öfrigt rigtigare än allt an¬
nat både för Räkenskapen och Conlrollen, det
ingen så kallad jemkning för Titul-Summorne
efteråt ägde rum , utan att Böckerne, likasom
Bankens, löpa för dagen, och tillslutas på dag,
j6io Stats-Utsiottsnt Betänkanden.
till hvilket mål Kongl. Stats-Contoiret sträfvade
att hinna, men dervid vöre det ock nödigt att
de åtgärder icke ansågos klandervärde, hvilka
Jeda till detta mål, men hafva ingen ting an¬
nat till föremål, än sådan ordning ock en full¬
ständig säkerhet, hvarförutan Kongl, Stats-Con-
toiret tillkärinagifvit att för Å:en 38t& och
1817, hade Hufvud-Titlarnes Anslags-Summor
icke genom anvisningar å Besparingarne blifvit
Öfverskredne, samt alt hvad Åttonde Hufud-
Tituln särskildt beträffade, de fleste derå upp¬
förde Anslag, endast äro Förslags-Sunimor hvarå
Besparingar föga ärp att påräkna, hälsi förhöj¬
da vahruprisen samt Arbets* och Dag-löner
verka på mångå af denna Titulns utgifter.
Då erfarenheten under de sednaie Arén
yisat anslagerjs otillräcklighet, på hafva Rik¬
sens Ständer vid 1812 och 1815 årens Riksda¬
gar varit foranlatne att öka en del deraf, men
vid en jemt fortfarande stegring af Vahru Pri¬
ser, samt Arbets- pch Dag-löner hade desse
tillökningar ändå funnits vid verkställigheten ic¬
ke i alla delar uppfylla behofven, och detta vö¬
re en serskild^ orgalj hvarföre till betäckande af
hristerue för Åren t8x4 och 4815, då de vid
sistnämde års Riksdag beviljade tillökningar ic¬
ke voro att påräkna, den anmärkte återförin-
gen , från gtdje Hyifvud-Titulns Besparingar
häldre ansetts höra ske efter tillgång fanns, än
att med nya fordringar af Medel Riksens Stän¬
der besvära.
Vid öfvervägande af hvad så väl Riksens
Ständers Revisorer anmärkt, sorn Kongl. Stats-
Contoiret 4 anledning deraf upplyst och andra-
Stats-Utskottets Betänkanden. 4611
git, har Stats-TJtskottet väl funnit Revisorernes
åtgärd hafva instämt med deras uti 30 §. af
Riksdagsordningen den 10 Februaiii 1810 och
Instiuctionen för desse Revisorer af den 10
Junii 1812 utstakade åliggande. Men beträffan¬
de sjelfva förhållandet med Qfver-Assignerin-
gen på anslagen, liar Stats-Utskottet trode att
afseende bör göras på de skäl och orsaker, som
dertill föran}edt. Och då härvid förekommer
liufvudsakeligen att Kongl. Maj^t likmätigt Rik¬
sens Ständers vid 1812 års Riksdag leranade
begifvande, ägt att lill och med för år 1815
disponera Öfverskotterne på Stats-Verkets in¬
trader, jemte Besparingarne å utgifterne, samt
den härigenom uppkommne extra Ordinarie till¬
gång för 3:dje Hufvud-Titujns föremål medgif-
vit att i följd af förut uppkomne besparingar å
pamme Titlar, de, åren 1814 och 1815, naf¬
ver Anslags-Summorne erforderlige belopp äf¬
ven af berörde Extra-Urdinnrie tillgång bestre-
dps ; så och enär detta omföringssätt under Tit"
Jarne, vid sådane omständigheter desto mindre
inå kunna anses stridande emot ändamålet med
de för Stats- Verks-Föryaltningen till grund lig¬
gande föreskrifter, som bristernes fyllande, på
sätt nu skedt, Jedt till en besparing på det he¬
la och förekommit behofvet af Statens gravem
rande med förskotter» sorn kråft nytt anslag;
finnér Stafs-Utskottet, utur sådane skal samt
hvad Kongl, Stats Contoiret för öfrigt upplyst,
förevarande fråga vara af den beskaffenhet att,
yidare afseende å den anmärkte dispositionen
jcke torde äga rum, utan lära Riksens Högloft,
Ständer vid besvarandet af Kongl. Maj:ts Nå-,
i6i2; Stuts-Ulskottets Retdnkanden.
diga Remiss, endast i underdånighet anhålla,
att den af Kongl. Stats-Contoiret för den sed¬
nare tiden vidtagne ordning med Bokföringen
må följas, såsom ledande dertill, att hädanefter
Anordningarne å Utgifis Titlarnes Anslags-Sum-
mor, icke uti något fall må de samma öfver¬
skrida.
2:0 Hafva Revisorerne andragit, att många
af Kongl. Maj:ts Nådiga Bref, hvarigenom ut¬
betalningar i allmänhet blifvit i Nåder anbe-
faldte, funnits icke innehålla föreskrift för Kongl.
Stats-Contoiret af hvilken Hufvud-Tituls medel
utgifterne borde anordnas, och hvarföre Revi¬
sorerne då likväl detta syntes angelägit, eme¬
dan för hvarje utbetalning den der icke grun¬
dar sig å Speciel Stat eller författning, utan
tillfälligtvis af Kongl. Maj:t i Nåder anbefalles,
måste finnas en gifven tillgång, äfvensom med
afseende på förhållandet 1814 och 1815, då
Hufvud-Titiarne såsom förberördt är, blifvit
Öfverskridne, hemställt att hos Kongl. Majit
^hädanefter i Dess utfärdade Nådiga Bref till
Kongl. Stats-Contoiret, hvarigenom Utgifter an¬
befallas, täcktes altid låta föreskrifva å hvilken
Stat eller Tituls tillgång Utgifterne borde be¬
stridas.
Häröfver har Kongl. Stats-Contoiret uti
dess ofvanberörde underdåniga utlåtande yttrat
den förmodan, att anledningen till den sakna¬
de föreskriften låge deruti, att i sådane frå¬
gor, der Kongl. StatsContoirets underdåniga
utlåtande blifvit infordradt och Kongl. Stats-Con¬
toiret föreslagit den Titul eller de medel, hvar¬
utaf Utgifterne om de beviljades, borde utgå
Ståts-Utskottets Retänkanden. 1®13
hade Kongl. Majus Nådiga Bref och svar derå
endast innefattat fett blott bifall till Stats - Con-
toirets utlåtande, utan att då ansetts behöfligt,
att i sjelfva Brefvet upprepa Titeln, och vid
andra tillfällen hade utgiften varit af så be¬
stämd beskaffenhet, att någon tvekan ej kunnat
uppstå till hvilken Titel den borde hänförasj
Men äfven om föreskrift icke sa. jäts hade Ee-
sparingarnes öfverskridande ej altid kunnat fö-
rekommas enär Utgiften under loppet af året
måst bestrides och dermed icke fått hafvas an¬
stånd tills efter årets utgång Besparingarnes
belopp kunnat utrönas. Kongl. Stats-Contoiret
kunde likväl icke annat än medgifva det leda
till en ytterligare ordning och säkerhet, om
Kongl. Majit vid alla tillfällen täcktes i Dess
Nådiga Bref bestämma den Stat och Titul, hvar¬
af sa beskaffade utgifter böra utgå, på det vid
utbetalningen hvarken någon villrådighet måtte
uppstå eller Kongl. Stats-Contoiret nödsakas att
med någon förfrågan i detta ämne Kongl. Haj:t
besvära.
Då Stats • Utskottet för sin del funnit hvad
så väl Revisorerne, som Kongl. Stats - Conioiret
anfördt, och föreslagit, vara grundadt på förhål-
landerne, samt ländande till en ännu mera be¬
stämd och ordentelig förvaltning af Stats-Ver¬
kets tillgångar och redovisningen för de samma,
har ock Utskottet ansett sig böra instämma i
tillstyrkande deraf, att Riksens Högloft. Stän¬
der i underdånighet hos Kongl. Maj:t anhålla,
om vidtagande af berörde ordning, så att Kongl.
Majus Nådiga Bref tjll Dess och Rikets Stats-
Contoir om utbetalningar af Medel, måga in¬
1
1614 Stats-TJtskottets Betänkanderu
nefatta föreskrift under hvad Titul e'lér under
hvilken Siat de samma skola utgå.
3:0 Enligt Revisörernes anmälan hafva ut¬
af 3:dje Hufvud - Titulns medel blifvit efter
Kongl. Majus Nådiga Eref af den 30 Junii och
31 Augustii 1815 utbetalte en ersättning af
1000 K:dr till numera framledne Herr Gene¬
ta! Amiralen m. m. Grefve af Puke för hans
Koflyttningskostnad ifrån Stockholm till Carls¬
crona, samt 1500 Rtdr till Siats-Rådet m. nu
Herr Friherre fi. Cederström såsom då i Nåder
befordrad till Stats-Råds-Embetet och derjemte
förordnad att i egenskap af tjenstgörande Gene¬
ral-Adjutant hos Kongl Majit våra föredragan¬
de i Commandomål; Men då Revisorerne icke
kände någon författning sorn beiä tigade Éin-
betS- och Tjenstemän att njuta en ersättning
af Statens medel för Flyttnings-kostnad vid be¬
fordran eller Transport från ett till artnät Em¬
bete eller Tjenst, hvarigenom Station förändra¬
des* samt de Herr Grefve öf Puke och Herr
Stals-Kådet, Friherre Cederström tillagde ersätt*
hirtgar altså icke kunde af Revisorerne betrack-
tas annorlunda ari såsom persönelle förmåner,-
de der icke kunde hänföras till den ersättning
för Rese-kostnader, som vid Commendering
lill Extra förrättning bestås, i hvilket fall ut¬
giften bordt bestridas af de derti 1 under 8-'dé
Hufvud-Tituln änslagne Medel; så och enär en
lådart petsonelle förmån åt Embets* och Tjena
Steman i allmänhet, som den ifrågavarande*
skulle för Stats - Verket medföra betydlig opå¬
räknad iltgift, trodde Re-isorerne berörde ut¬
betalningar under Tredje Hufvud - Tituln icke
Stats- Utskottets Beturikanderi* i 615
hafva bordt äga rUm, eller fälla Staten till last*
Samt derföre ansett sig böra härom hos Riksens
Högloft. Siänder göra anmälan, 1 afseende på
vidtagande af den åtgärd, hvarigenom måtte fö-
tekominas, att icke hädanefter slike et sättnin¬
gar blefve af Stats-tnédlen beviljade. Kgl. Stats-
Contöiret har i anledning häraf åberopat den
upplysning, som i detta ämne hade blifvit Re¬
visorerne mefldelt Uti en serskild Promemoria
Och hvarutaf inhämtats, att ifrån längre tider
tillbaka, så kallad Koflyttnings-hjelp, vid flere
serskildte tillfällen blifvit af Kongl. Majit i
Nåder beviljad Ernbets- och Tjenstemän, som
ifrån en till annan Tjenstgörings - Station blif¬
vit transporterade, uppå hvilken anledning ér-
sättningarr.e till Herr Grefve Puke och Herr
Friherre Cederström sig stödt.
Stats - Utskottet har vid handläggningen
häraf ansett Herrar Revisorernes anmärkning L
denne del grundad deruppå, att ehuru boflytl-
ningshjelp tillförene blifvit tillagd åtskillige Em-
bets- och Tjenstemän, Stater e.ler Corpser, som
titan att avancera till andra Sysslor eller Lö¬
ner, blifvit transporterade till andra Stationer*
kunde likväl sådant i förevarande fall desto
mindre berättiga till enahanda förmåns bestå,
ende, som Herr Grefve af PukeS och Herr Fri-
herre CederSttöms flyttningar icke varit af sådan
beskaffenhet, samt utom det att någon författ¬
ning icke kunnat åberopas sorn bestämmer slik
ersättning i förra tider, härvid förekommer att
sedan dispositionen af Stats-medlen med år 1810
blifvit närmare utstakad och bestämd, någon så
beskaffad utgift i annan ordning eller af set’*
1616 Stats-Utskottets Betänianden.
skildte orsaker icke skulle med grunderne för
Stats-Verkets förvaltning vara öfverensstämman¬
de. Men da Kongl. Majit i Nåder funnit för
godt bevilja ifrågavarande utgift, samt ändamå¬
let af Herrar Revisorers anmälan icke varit
annat, än att för framtiden måga undvikas lika
beskalfade utbetalningar, har Stats - Utskottet,
med enahanda åsigt af hvad sålunda förekom¬
mit, skolat hemsta la det Riksens Högloft. Stän¬
der hos Kongl, Majit i underdånighet anhålla
att Stats-Verket hädanefter icke belastas tned
annan utgift i förevarande hänseende, än sorn
i Nåder pröfvas grundad på Författningarne.
4:0 Förmäla Revisorerne sig hafva inhäm¬
tat, att Kongl. Majit genom Nådige Bref till
Kongl. Stats - Contoiret, uppå ej mindre Tredje
Hufvud Titulns besparingar, än ock af Åtton¬
de Hufvud Titulens Summa, derunder anslaget
till extra utgifter finues uppfördt, beviljat ex¬
tra Pensioner eller Gratifikationer till åfskilli»
ge Personer nemi. dels Embets- och Tjenste¬
män, dels ock sadanes Enkor och af hvilka
sednare en del tillika njutit Pension till det
belopp, som efter Författningarne dem tillkom¬
mit utaf den under Sjunde Hufvud-Tituln an-
slagne Allmänna Pensions - Staten5 Och ehuru
Revisorerne i anseende till obetydligheten af
de belopp, sorn sålunda blifvit disponerade, i
jemförelse till de vida större Summor, hvilka
för öfrigt utgå af Statens medel, funnit min¬
dre nödigt att specielt fästa afseende på omför-
mäldte af Kongl. Majit i Nåder beviljade Ex¬
tra Pensioner eller (^ratificationer, hade Revr-
sorerne likväl, i afsigt att för framtiden mått®
Stats-iJt slottets Bettini anderi'. 1617
föréköthtnås det någre 'Sådan© utgifter tinder
förstnämnde 5 ne Hufvud Titlar varda bevilja¬
de 'utah alla Pensioner, sorn efter Författnin¬
garne finnas Sga rum,, anvisas att utgå på deri
dertill hörande Fond under Sjunde Hufvud-
iulin, ansett sig böra detta ämne till Riksens
Höglöfl. Ständers Vidare åtgärd hemställa.
Af hvad Kongl. Stats Contoir©t i dess of-
Vannärnnde Underdåniga utlåtande häröFver an-
dragitj har Stats - Utskottet inhärntät: att föré
4 8 oi) och 1810 arens Stats - Reglering V2r eri
Benificii- och Eenådnings- Stat inrättad, uppå
hvilken Kongl. Majit ägde antingen tilldela be¬
löning åt förtjent© Embetsman och Medborga¬
re för serskildte. Korning och Fosterland gjor¬
da synnerlig© tjänster, eller öök med Pensioner
hugna i torftighet stadde Enkor och Barn för
deras Mäns Och Faders förtjerister eller andre
ömmande Omständigheter. Men sedan denne
Utväg vid berörde Stats-Reglering upphört, ha¬
de Kongl. Majit vid de tillfallen då sådan©
belöningar, Grat i ficatiönSr eller Pensioner fun-
hits böra äga rum, genom serskrdte Nådig©
38 r©f. anvisat dem till Utgående a rit in gefl af Ex¬
tra Utgifts - medlen eller å Besparingarne på
deri Hufvud-Titul, dit de kunnat hänföras, och
liågon annan utväg atiser Kongl. Stats-Contoiret
för framtiden ej eller vaka för slike händelser
alt tillgå. Den vöre bck fried ali möjlig in¬
skränkning begagnad, enligt Revisorernas egit
yttrande örn obetydligheten af de belopp, som
sålunda blifvit disponerade, och föreställer sig
Kongl* Stats - Contoiret att vid upplysning orri
Uthang till Rikt-St. Fröt. igty tgig. 4'de Sami. Abr c®). 20 f i
Stats-Utskottet s Fetänkänderil
de Personer, som af sådane Extra-ordinarre un¬
derstöd kommit i åtnjutande, skulle allmänna
omdömet öfver de Embetsmäns förtjenster af
.fäderneslandet, hvilkas i fattigdom efterlemna-
de Enkor och Barn salunda blifvit understöd-*
de, rättvist och med tacksamhet erkänna den
Nådiga omsorgen,
Då, såsom Revisorerne andragit, bestämde
anslag under visse Hufvud - Titlar finnas för
de serskildte utgifter, som tillhöra Stats-Verket,
och deribland under Sjunde Hufvud - Tituln.
den summa, som till Pensioner i allmänhet be¬
stås, har Stats-Utskottet ansett det Revisorerne
icke saknat anledning till deras framställning
härom; Och har på sådan grund Stats-Utskottet
trott sig böra i detta amne hemställa, det Rik¬
sens Högloft. Ständer endast i underdånighet
hos Kongl. Majit anhålla: ätt någre Pensioner
eller Gratificationer ej maga under någon an¬
nan Hufvud - Titul , an den Sjunde samt utaf
omförmäldie till Åttonde Hufvud - Tituln hö¬
rande Extra Utgifts-Summa beviljas, och hvar¬
vid Kongl. Maj:t i Nåder, hvad den sednare be¬
träffar lärer täckas under noggran pröfning taga
de skäl och omständigheter, som kunna där¬
till sig förete, att utaf Statens knappa tillgån¬
gar sådane Gratificationer anslå.
5:0 Af nyssnämnde under 8:de Hufvud-
Tituln uppförde Summa till Extra Utgifter,
hade Revisorerne funnit iner än hälften år
1815 hafva blifvit utbetald till sådane behof,
för hvilka ej i vanlig väg redovisas; Och då i
anseende till en större del deraf, det icke vora
kändt om och hvar redovisning derföre göres»
Stats-Uiskottets Betänk anden! 1619
hade Revisorerne till förekommande deraf, att
Redogörelse skall saknas för emottagne medel,
funnit sig höra hemställa, om icke hos Kongl.
Majt borde i underdånighet anhållas, att Kongl.
Maj t i Dess Nådiga Bref allt id täcktes låta ut¬
satta då redovisning sker inför Kongl. Majit,’
på det att, der sådant ej bestämmes, redogörel¬
se i vanlig Väg måtte kunna fordras.
Uti ofvan åberopade underdåniga yttrande
här Kongl. Stats - Contciret i denne punct till-
kännagifvit, att ifrågavarande Utgifter grundade
sig på Kongl. Majtts Egne Nådiga befallningar,
och att hvad redogörelsen för så beskaffade
medel anginge; så hade Kongl. Majit i Nådigt
Bref till K ammar-Collegium af den i4.:de Maji
j.703 förordnat, att då uti Räkenskaperna före-
kornme Anordningar på penningar till hemligå
utgifter eller serskildte obestämde behof, men
bevis icke finnas bifogade, att de, sora Anord-
fiirigarne qvittera!, derföre redogjördt inför
Kongh Majt, borde Kongl. Kamrnar-Gollegium.
icke infordra Redogörelse hvartill penningarna
blifvit använde, utan händelsen hos Kgl. Majit
i underdånighet anmäla och Kongl. Miajits Nå¬
diga Eörordnande afvakta; men om Kgl. Majit
likväl hädanefter enligt Revisorernes önskan,
uti hvilken Stats-Contoiret för sin del i under¬
dånighet instämde, täcktes i Dess Kådiga Bref
låta utsätta då redovisning borde ske inför
Kongl. Maj:!; så blefve derigenom den af Re¬
visorerne anmälte saknad af Redogörelse för «-
inottagne medel för framtiden till alla delar
förekommen. Och har i anledning häraf Stats-
Statä-Tjtshaiitéito Betänkanden.
’ Utskottet skolat tillstyrk a Riksens Höglofl. Sian¬
det att derom i underdånighet anhållan gora.
6:0 Angående den under Nionde'Hufvud-
Tituln anslagne Summa af 100,000 R:dr årli¬
gen ti l Jordbrukets , Handels och Näringarfieä
befordran och understöd, hafva RevisUreme för-
tnä t att de funnit densamma vara af Kongl»
M aj:t i Nåder sålunda disponerad, att derutaf
bland andre utgifter, ett sammanräknadt belopp
Under den fcirflutne tiden af omkring 118,500
R:dr Utgått såsom Rån ej blott till de i Länen
inrättade Hushåils-Sällskap, utan äfven ock till
större delen åt enskildte Personer eller Bolag*
antingen räntefritt eller emot 344 Procents
Ränta, hvilken så väl, sorn skeende Capital - af-
betalningar, åter Upptagas att oka tillgången 3.
Tituln eller dess årliga anslags-sUmma; toen då
Riksens Ständers afsigt med berörde Summas
anslående ej varit att densamma till enskildte
Personer eller Corporationer skulle å ett ellef
annat sätt disponeras, emedan Riksens Ständer
Uttryckligen förbehållit, att Pensioner deraf ej
finge beviljas, men vid utlåning åt private till
enskildte företag, eftergiften af Ränta eller ned¬
sättning deraf till lägre än vanlig Ränta kun¬
de anses utgöra en förmån, sorn, ehuru icke
gifven såsom Pension, likväl blefve ett motsva¬
rande personligt understöd.. Och Riksens Stän¬
der uti to §. af Riksdags - Beslutet den 2 Maj
1810, äfven uttryckligen stadgat,'att större sum¬
ma än 100,000 R.dr af Statens medel ej skulle
för Titulns föremål användas, men följden af
utlåningen deraf då Räntan och Capital - afbe-
talningarne tilläggas Ponden blefve den , att
Stats-Utskorteis Betänkanden. 1621
Hufvud Timlns Summa om någre år skulle be¬
tydligt okas; så funno Revisorerne sig häraf ä-
ga skälige anledningar att till Riksens Höglofl»
Ständer hemställa, huruvida ej någon närmare
föreskrift må bora gifvas om grunderne och
sättet hvarpå Nionde Hufvud - Titulus medel
maga disponeras, saint om icke Räntan och in¬
betal ningarpe på ifrågavarande af Statens medel
såsom Lån utestående Summa, borde, då med¬
len, ing®./ betraktas såsom öfverskott på Stats-
Verkets Intrader samt dermed på enahanda
sätt förhållas sorn angående desse Öfverskott i
allmänhet nu punes eller kaij varda af Riksens
Ständer beslutadt.
Kongl. Stars-Contoiret har i anledning här¬
af upplyst, att då ponden, sedan deraf utgått
efter Riksens Ständers förordnande vissa årliga,
anslag till serskildta allmänna företag ej varit
tillräck’ig, att med återstoden understödja sam-
te(ige Länens Hushålls: Sällskap.eller andre nyC-
tige Inrättningar med Håfvor, utan. återbetal¬
nings - skyldighet, hade Kongl.. Majit, mast in¬
skränka en del af det bidrag, sorn kunnat lem¬
na?,, till Lån emot lindrig Ränta, och viss fast¬
ställd betalningstid, på det härigenom måtte
kunna beredas en framtida utväg till understöd-
för de öfrige Länen, samt sådana förekomman¬
de Inrättningar och företag, hvilka, ined det
af Riksens Ständer för denna Hufvud - Titul
bestämde föremål hafva gemenskap, hvarjemte
Kongl. Stats - Cöntoiret , enär det ej kunde in¬
stämma med afsigten vid formerandet af den¬
na Fond, a t-t de in Hy landé Ränte- och Capital*-
afbeulningarne skulle ingå, sorn öfverskott på
5^2? Stnts-Utskottets Belänkandenl
Stats-Verkets Intrader, trott att anslaget bord©,
till de bestämde ändamålen, utan afseende på
■viss elier föreskrifven tid användas, frälst er»
farenheten under de föregående åren visat, att,
om under det ena året anslaget icke till fullo
utgådt, hafva deremot ett annat år åter föie-
fallit sådarie behof, att de, utan besparing från
de föregående, icke kunnat bestridas. Meli en
närmare reglering af denne Hufvud.-Ti.tul, ge--
jnom åtskillige anslags inflytande från Åttonde
IIufvud-Tituln , på det Statens bidrag till sada-
aae allmänne Inrättningar, som härmed hafva
gemenskap, måtte på ett ställe blifva uppförde,,
funne Kongl. Stats - Gontoiret, likmätigt hvad
dess underdåniga berättelse, angående Stats».
Verkets Förvaltning innehåller, böra ske, un¬
der förmodan för öfrigt, att denne Titul ända¬
måls enligt använd, snart hembär Samhället en.
progressiv förmån ; vida vigtigare än den rin¬
ga besparing, hvilken genom återflyttning till,
Ofverskotts - medel, af hvad som rättligen ali-,
drig kunde under Inkoinst-Titul hänföra?, skul¬
le blifva att vinna.
Vid öfvervägande häraf har Stats-Utskottet
åcke allenast ansett en öfverflyttning från den
Åttonde till denne Nionde Titul lämpelig utaf
åtskillige anslag, sorn äro af den beskaffenhet,
att de tillhöra sistnämnde Tituls föremål och
hvarom det generela Stats - Reglerings Retan-
hanaet kommer att förmäla, utan ock trott en
närmare föreskrift om dispositionen af Nionde
Hufvud Titulus till Jordbrukets, Handelns och
Naringarnes understödjande och befordran an¬
slagna Fond blifva nödig. I detta senare hän:
Stuts-TJtskottets Betänkanden. 1673
seende har Stats - Utskottet ansett föremålet af
desse medel icke vara, att desarnma till priva¬
te l/ån egenteligen måga användas och förrän¬
tas ?t Fastighets-ägare, för hvilka utvägar till
X/ån i Riksens Ständers Bank äro beredde, utan
fast hällre böra till understöd för utförandet
af sådan® allmänna företag, sorp kräfva upp¬
muntran och bidrag, disponeras, antingen såsom
Gåfva eller Räntefritt Rån, allt efter som Kgl,
Majit i Nåder pröfvar omständigheterne föran¬
leda; hvarvid till nödig upplysning och säker¬
het det om att medlen till behörige ändamål be¬
gagnas synes böra iakttagas,
1:0 Hvad angar Jordbrukets befordrande
och förbättring; att de i Fänen inrättade Hus,
hållnings-Sällskap pä derom tillgörande anmä¬
landen om behof af medel i och för deras åt¬
gärder att sprida kunskap och upplysning i
Rands-Culturen, samt för öfrigt lemna biträde
och understöd i de serskihlte fall sådant på¬
fordras, maga tilldelas i mån af Ränens stor¬
lek och behof, samt tillgången, hvad härtill dis¬
poneras kan, emot skyldighet att artige berät¬
telser om mediens användande till Kgh Majit
i underdånighet afgifva, samt att i alla frågor
om understöd ät enskildte eller för något ser¬
skildt företag i denne väg; Randshöfdingens i
Ränet och Hushållnings - Sällskapets Utlåtande
deröfver bör infordras till utrönande af behof-
vet och nyttan af den anläggning, dertill bi¬
drag sökas: Börande de efter noggran pröfning
deraf, beviljade medel, genom Randshöfdingens
och Hushålls - Sällskapets försorg utdelas på af
Kongl. Majit i Nåder fastställde vilkor, öfver
1624 Stats- Utskottets Bttänkap.dtrs,
fullgörandet hvarutaf berna! te Sällskap, vakaf
och sedermera äfven afgifver yttrande.
2:0 dietrafFaiT.de Handelns under ättapde, sa,
synes i de fall der sådant kan ifrågakomma,
hålle Randshöfdingeng i orten samt Magis.tra-
ten och Stadens Äldste, der Sökanden är böen-
de, böra sig utlåta och vitsorda, behofvet och,
nyttan i allmänt hänseende af det understöd,
sorn kan begäras oell
3:0 Vidkommande Näringarne, hvarmed för*,
pämligast torde böra förstås Falmksröreiser och,
Hand tverkerier; Så bör icke allenast Stadens,
Magistrat samt Äldste af Borgerskapet först hö¬
ras och afgifva yttrande om dep ifcåga.stälIde.
Närings grenens, beskaffenhet, och de skäl der*,
på flen Sökande stödjer sin anhållan, utan ock
landshöfdingen i orten sig deröfver utlåta oell.
bestyrka rigtigheten samt Handlingarne df ^ef¬
ter meddelas Kong'. Majus och Rikets Com¬
merce - Collegitim ej mindre i afseende på eib
ytterligare granskning af Näringens nytta och
behof af understöd jantze,, än äfven för att upp¬
lysa, huruvida och hvad Rån-biträde, sorn re¬
dan kan vara af Manufactur - Discont - Fonden,
lemnadt den sökande Närings-Idkaren, hy i 1 treij
synes verka på afgörandet utaf det sökte bi¬
drag från Nionde Titu!en.s Fond.,, vid den,
pröfning af frågan, som hos Kongl. Maj:t der¬
efter förekommer.
Stats - Utskottet tror för öfrigt, att då be-
tydlige anvisningar ä Nionde Hufvud - Titulus,
tillgång i och för Canal - Inrättiiirlgarne blifvit
af Riksens Ständer gjorde, samt nu fråg Åtton¬
de Hufvud - Tituln äfven öfverförde åtskillige
StatsrVtskpttets. Betänkande 1625
tills vidare såsom årligen bestämde anslag, så
bl ifver behållningen af Nionde Titulus anslags¬
summa ej större, ä,n att den lärer åtgå för of-
vannämnde ändamål.; Alen orri något Öfverskott
för ett Löpande år uppkommer, anser IJtskoMei
detsamma böra. enlig: gr un der ne för Stats-Vetks-
forvaltning.en x betraktas, såsom besparing, samt
efter den för hvarje års Räkenskaps afslutande
fastställde tiden dg med forfaras lika med be-
sparingarn.e på öfriga Hufvud - Titlarne; Och
hvad åter angår de nu utlånade medlen; så bö¬
ra des«e jemte dun fastställda Räntan deja, så¬
som Kongl. Majit L Nåder förordnat, inga att
öka Titulns tillgång för del året; meri. komn a
derefter att å nyo disponeras och. förvaltas, så¬
som nu föreslagit är, hälst emot Riksens Stän¬
ders afsigt vid iSc.g och. 1810 arens Stats-Re¬
glering någre stående Fonder af Stats- Verkets
snede! icke måga samlas,
I öfrigt hafva Revisorerne i afseende på
granskningen af Stats-Verkets Räkenskaper och
förvaltning andragit, att den fqr Revisorerne
gällande Instruction af den 10 Juli 1812 in¬
nehåller, att. vid hvarje Revision arne års Rä¬
kenskaper böra förekomma till granskning; Och
ehuru Revisorerne ansågo det vara Riksens
St,änders rätt, att taga kännedom om Stats-Ver¬
kets. förvaltning intill den löpande tiden; sa e-
när Räkenskaperne för Stats - Verkets medel i
allmänhet efter Författningarne ej böra vara
afslutade förrän omkring (vänne år efter Upp¬
börds- eiler Redogörelse - året, blefve dock af
berörde stadgande uti. lnst: uctionen den följd,
att Reyisoreme endast finge tillfälle att erfara.
a 6.2 6,
Statt' Utskottets Betänk, tind et C
tillståndet fcir den j:ne år förut passerade ti¬
den, Hvad granskningen af Räkenskaperne an¬
ninge funno Revisorerne likväl ingen förän¬
dring härutinnan äga ruin så länge en kortare
tid för Räkenskaperues afslutande ej kunde fö-
jeskrifvas; men sorn det syntes för ändamålet
af Revisorernes åtgärd angelägit, alt Öfrige de¬
lar af Embets-Verkens förvaltning, på sätt som
sker, hos Riksens Ständers Rank och Riksgälds-
Contoir, framläggas för Revisorerne eller åtmin¬
stone blefvo för deras kännedom tillgängelige äf.
yea för den sednare tiden, allt intill den löpan¬
de; hemställa Revisorerne att stadgande derom
matte vidtagas och uti Instructionen tilläggas.
Enligt åberopade Instruction skall hvarje
Revisions förrättning omfatta Räkenskapen och
Förvaltningen under den tid för hvilken För¬
valtningen och Räkenskaperne af sednaste Re¬
visorer ellery Riksens-S.tänder ej blifvit gran¬
skade; men g. § uti samma Instruction inne¬
håller dessutom att Revisorerne skola äga till¬
gång till alla Kongl. Stats Contoirets Räkenskper
och Handlingar icke allenast för de år till hvil¬
ka Revisionen sträcker sig, utan ock, likmätigt
42 i Riksdagsordningen äga rätt, att af Kgl.
Stats - Contoiret undfå de upplysningar och
Handlingar, som de i öfrigt finna nödiga; Och
di i följd häraf Revisorerne redan uti Instruc¬
tionen hafva sig tillagd den rätt, att, så vidt
för deras åtgärd erforderligt finnes, begära och
erhålla upplysningar orri Förvaltningen; har
Stat?-Utskottet trott någon närmare föreskrift i
densia del icke vara nödig, utan får härvid
klou upplysa, att efter hvad Stats - Utskottet
Stats-Utskottets Betänk anden: 1627
haft tillfälle inhämta, blifver vid den ifråga¬
varande Riks-Boksluts- methodens användande,
tiden inom hvilken efter verkställd uppbörd
Stats-Verkets ställning kan öfverses förkortad;
Och torde Stats-Uiskottet för öfrigt beträffande
detta Riks - Bokslut, som synes föranleda till
serskildt behandling, och ej står uti ovilkorligt
samband med ofvannämnde anmärknings frågor^,
få i detta, ännu ej sluteligen hatrdlagde ärende,
afgifva serskildt utlåtande; Hvilket allt vörd-,
jamt underställes Riksens Högloft. Ständer*
Stockholm den 26 Maji 1818.
N:r 274.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts Ut¬
låtandei anledning af erhållen remiss
utaf Riksens Ständers Revisorers 3 till
granskning oj Stats- Banco- och Riks-
Gälds IVer keti, nä st le dit år gjorde an-,
nidian angående Hospitals- och Lata.
reit s-Inrättningar nes Fonder.
Sedan Riksens Högloft. Ständers, till gransk¬
ning af Stats- Banco och RiksGälds-Verkens
Räkenskaper och förvaltning utsedde Reviso¬
rer, sist 1 edit år 1817, under den 20 Novem¬
ber afgifvit den anmälan till RiksStånden, att
ehuru Revisorerne, i följd af Riksens Ständers
underdåniga skrifvelse den 2 Juli 18x5 ål,egat,
att jemväl revidera Räkenskaperne öfver de Hos¬
pitals och Razaretts-Fonder, som äro ställde
under Kongl. Seraphimer Ordens Gillets Öfvers
J.6j§, StatsrUtsiottets Betänkande.n.
Styrelse och Revisorerne genom Kong!. Maits
Nådigt kallelse afven få 11 verkställigheten delr-t
af sig föreskrifver» , hade likväl sedermera, _yp.
på Kongl. Seraphimer Ordens Gillets derom gjor¬
de framställning, Kongl. Majit genom Nådig
skrifvelse den jo September förledit år förkla¬
rat, det någon granskning af Hospitals och La¬
zaretts-Räkenskaperne icke tillhörde Riksens
Ständers Revisorer att förrätta,, hvarigenom hin¬
der för dem alisa blifvit lagde, att kunna Rik¬
sens Ständers föreskrift uppfylla och hvilket
förhållande Revisorerne ansett sig böra an mära
hos Riksens Ständer, sorn allena kunde för fram-
tiden bereda verkställighet af deras beslut; så
hafva Rik-Stånden remitterat; denne anmälan
till Stats Utskottets handläggning och yttrande.
X anledning häraf har Stats-Ut skol te t in,
herntat, att Riksens Ständer vid- sista Urtima
Riksdagen, i fraga om ytterligare anslag för
Läns Laaaretternes utvidgande, genom ofvanåbe-
ropade underdåniga skrifve:se af den 37 Ju i,
1815, aridrogo, det de funnit anledning dervid
fästa sin uppmärksamhet, att Seraphimer Cbdens
Gillets befattning ined Hospitaler och Läns La-
Zaretter samt i och för deras,underhållande arv-
slagne Hemman och räntor m, m. icke under¬
går någon annan granskning, än den Kongl,
Kammar-Rätten, endast i afseende pä redovis¬
ningen af medlen låter anställa, hvilken icke
kunde sträcka sig tili- anmärkningsrätt ighet, rö¬
ja ode sjelfva hushållnings-anstalien och hvad
dermed gemenskap äger; på hvilken grund , och
nied förutsättande deraf, r* 11 Seraphimer Odens
CRlJets Direction med tillftedsstallelse skulle
'Slats-\Jt skottets Betänka riden. 1629
-Se alla sådane åtgärder, hVilka kunde åstadkom-
tna Vidsträcktare tillgångar för en inrättning,
hvars ändamål Voie så ädelt och nyttigt, och
hvars utvidgande skulle lill den lidande3 väl
bidraga, samt i öfvertygelse att deli enskildtä
fri kost igheten, lika som Riksens Ständers bevå¬
genhet skulle ökas i mohn af deri a i 1 mäbnare
och närmare kännedom, sorn erbölles om sjelf¬
va inrättningen och dess administration, Riksens
Ständer beslotp , att deras Revisorer t i' 1 gransk¬
ning af Stats- Ralrto och RiksGälds-Verkens
Räkenskaper, äfven skulle revidera de Hospi¬
tals och Lazaretts Räkenskaper, söm är o ställ¬
de under Kongl. Seraphimer Ordens Gillets Of"
ver-Styrelse Och efter gällande författningar in¬
gå ti 1 Kongl. Kammar-Rättens granskning, och
uti 29 § af Riksdagsbeslutet den 9 Augusti 1815
finnes detta afven intagit, dock meri tillagdt för¬
behåll af Kongl. Majus Nådiga gillande.
Uti den af Revisorerne åberopade och de¬
ras anmälan till Ständerne bifogade Nådiga skrif¬
velse af den 29 September förledit år, till Kongl*
Seraphin er Oidens Gillet, har Kongl. Majit å-
ter, i anledning af Kongl. Seraphimer Gillets
anförande, att Hospitals- och Barnhus-fondeh,
hvarutaf äfven Lazarefterne de senare liderne,
i brist af andre tillgångar Varit underhallne,
icke består utaf någre af Rikets Ständer dertill
lemnade bidrag, utan förnemligast arf de för!ä-
ningar, som frainfarne Konungar gjort till Hos¬
pitalen och Barnhusen; äfvensom af enskilté
personers stifte!ser och donationer, förklarat,
att i anseende härtill och då Redogörelsen löt?
denna fond, hvilken innefattades i den Hufvud-
1630 Stats-Utskottets Betiinkanderii
bok, som Kongl. Seraphimer Ordens Gillet år¬
ligen later upprätta, inginge till Kongl. Kant-
ihar-Rätten oell der reviderades, Kongl. Maj:t
funné någon granskning af de under Kongl. Se¬
raphimer Gillets öfverinseende förvaltade fon¬
der icke kunna äga rum i sammanhang med de
öfrige åtgärder, som Riksens Ständers Reviso¬
rer tillhörde.
Vid desse förhållanden, och för att kunna
afgifva det yttrande öfver Revisorernes härom
gjorde anmälan, Botn Riksens Ständer från Stats-
Utsköttet infordrat, har Utskottet funnit nö¬
digt, att genom HufGantzlers Embetet begära
närmare uppgift otn beskaffenheten af de förlä»
ningår eller tillgångar, sorn Utgöra ifrågavaran¬
de fonder; och har i anledning häraf, Utskot*
tet från Kongl. Seraphimer Ordens Gillet, uti
.Protocölls Utdrag den 24 sist 1. Martii, fått e-
Jnottaga en bestyrkt afskrift utaf Riksens Stän¬
ders Kammat- Ekonomi- och Commerce-Depu¬
tation, om Krono-Hospitalerne i Riket år 1756
afgifne Berättelse, såsom innefattande ali den
upplysning, sorn i senare tider kunnat inliem-
tas om deras fundationer och förläriingar, jem¬
te en af Katnmar-Contoiret efter senast inkom-
ne Räkenskaper författad uppgift på beloppet af
Krono-Hospitaifcrnes så väl ständige som t i 1 i-
fällige inkomster, hvarförutan Kongl, Seraphi»
mer Ordens Gillet tili underrättelse meddeldt,
ätt Uazaretternes Fonder, sorn jegenteligen be¬
stå af insamlingar i Uänen och det ärliga un¬
derstöd, Kongl. Maj t af Allmänna Hospitals-
Fonden, i Kader anslagit, icke hora under
Kongl. Ordens Gillets, utan till X<äns-Styrel»
Stats-Utskottets Be länk and enl 1631
Sétnes förvaltning, samt att det i förberörde
Berättelse upptaghe Danviks Hospital, sedan år
1807, efter Kongl. Majus Nådiga Förordnande,
Varit förvaltad af fen serskild Direktion.
Af omförmäite handlingar, hvilka till när¬
mare upplysning härjemte i afskrift bifogas, har
Stats-Utskoltet inhemtat, ätt Hospitals Inrätt»
ningarne väl ifrån början tillkommit genom
förläningar af framfarne Konungar Samt Én-
Skildtes donationer, men likväl hufvudsakligen,
bestå uti Hemmans-räntrtr och Krono-Tionde
samt Afrads Spannemål, jemte ett förräntadt
Capital af 159,812 Ruir 18 sk. 2 r:st, som ge¬
nom besparing af någre Hospitalet^ Ofverskotts-
medel uppkommit, samt dessutom någre min¬
dre Capitaler: utgörande berörde tillgångar el»
ler fonder följande inkomster, nemligen:
In natura:
Krono-Tiönde-Spannemål - 6,272 T:r 2 kipf*
H emmans-Räntor och Ar¬
renden - . * - 2.053 — 13 —-
Summa 8,325 Ur 12 k:pf.
Penninge-Inkomst ■
Hemmans-Räntor och Arrenden 9,717; 15. lif
Interessen på utlånte mindre
Capitalerne * * 2,757: 4. 5;
D ivetse Extra Inkomster - 5,872: 17.' 10.
och Räntan på det förstnämnde
Capitalet - * - - 9.588: 35- 8.
Summa 27,935: 25. 30.
Hvarförutan finnas å Rikets Stat bestådda
lGG T:r 21^ k:pr Spannemål, 125 R;dr i Spad-
163? Stais-Utskottets Betnnkanderi.
nemåls värde a 36 sk. Tunnan samt 2,133 Rtdl
32 sk. i penningar, till Hospi tä'ernes under-
håll, sorn från Stats-Verket alltså utgå.
Då Hfem mans-Räntor, Krono-Tionde oell
Afrads-Span nem åi samt derutaf satnlade Ca pi¬
ta ler icke annold unda kunna anses-, än såsom
af Staten bestådde, ehuruväl desatnrria blif¬
vit till detta serskildta ändamål af framfarrVé
Regenler upplåtneS hat Stats - Utskottet trott-,
att Riksens Ständer, i följd åf den enligt 63
Riksdags - Oi fillingen , dem för be hål Ine rätt , att
granska Stals-Verkets tillstånd, S yreise och för¬
valtning, äfven äga att sjelfve och genöm de¬
ras Revisorer öfverse oell revidera deri del af
Stats - Inkömsterne som sålunda finnes till Ho¬
spitals Inrätiniugarnes underhållande anordnad
Saint ätt dbn Revision, som redogörelsen här*
öfver i Kongl. Kammar-Rätten till ziEfran un*
dergår, icke kan Utgöra skäl till Uteslutande
härifrån , enär Siats - Verkets Räkenskaper och
förvaltning lill dess ordinarie inkomster och ut¬
gifter för öfrigt jemväl revideras uti Kongl,
Kammar Ritten, infen icke dessfnindre äro Un¬
derkastade Revision äf Riksens Ständer och dg-
tas imellan Riksdagarna samfnähti äflande här*
till utsedde Deputerade.
Stats Utskottet har tillika härvid funnit,
ätt då, enligt den af Riksens Ständer vid i8ör)
och 1810 åfens Riksdag antagne principe för
Siats-Verkets förva rning, alla dess Intrader bö¬
ta ingå och blifva synligfe uti Riks*S:aten Samt
inflyta bland Stats Verkets Intrader och deri¬
från utgå j men någre serskildtfe Fonder icke
Samlas Och afskilde disponera*; så är det här¬
Stats-UtsiottctS Betän&andenl 163 3
med instämmande, att ofvanberörde, Hospita-
lerne anslagne Intrader sålunda böra upptagas
och ingå uti Stats • Verkets Räkenskaper, samt
der, till inkomst och utgift, redovisas. Och, e-
när sådant synes desto nödigare, som i an¬
nat fall tillgångarne, såsom hitintills för Ho¬
spitals- och Lazaretts-Inrättningarne, icke be¬
räknas i sammanhang utan till obetydlig del
igenfinnas uppå Riks - Staten samt till en Vida
Större utom Stat eller Riksens Ständers känne¬
dom disponeras, men, i händelse af brister el¬
ler tillökte behof, mäste af Staten fyllas; så
har, på desse grunder, Stats-Utskottet ansett sig
höra tillstyrka Riksens Höglofl. Ständer, att hos
Kongl. Majis 1 underdånighet anhålla, att ifra*
gavarande Stats-Verkets Intrader måtte ifrån'
och med nästa års början varda uppförde och
beräknade bland Stats-Verkets öfrige tillgångar
Uti Riks-Staten och Räkenskaperne, samt deri¬
från till det bestämda ändamålet disponeras; äf¬
vensom att, i följd häraf, Kongl. Majit i Nädet
täcktes meddela Santtion åt det Beslut, ått Rä-
kenskaperne öfver så väl desse, som öfrige till
HoSpitais-Inrättningame hörande medel och för¬
valtningen derutaf af Riksens Ständer eller de-l
ras Revisorer öfverses och granskas vid samma
tillfällen, som Stats-Verket på det hela Revi*
sion undergår; Hvilket dock vördsamligen hem¬
ställes till Riksens Höglofl. Ständers bepröf*
Vande.
Stockholm den 26 Maj i 818-
Bihang till Rihs-Sl, Bröt. iSiyigiS- 4-dc Sami. N:r 20;. zo<S,
1631 Stats-ZJtskottets Betänk anden!
Litt. A.
Riksens Höglojl. Ständers Kammar- Ekono¬
mi- och Commerce-Depntations Berät¬
telse angående Krono - Hospitalerne i
Sverige.
1:0 Danviks Hospitalet.
Är ibland alla Hospitaler i Riket det stör*
3ta och ansenligaste.
Politie-Collegium, söm häst Öfver-Ståthål-
larfen och Magistraten samt Prasses Conststorii
här i Staden förer dervid Directionen, och har
derpå det närmaste inseendet, anförer uti in-
gifven och af Deputationen infordrad berättel¬
se af den 1 Junii sistledne, hurusom Konung
GUSTAF I, GlorVördigst i åminnelse, sedan
han odelade St. Clarse Klostér, anslog dess Gods
och inkomster till ett Hospital eller Helge An.
des Hus, hvarest fattige och sjuke skulle skö¬
tas och underhållas. Ar 1733 utfärdades ett
Reglemente, så väl till Föreståndarenas, sorn
Hospitals - hjonens efterrättelse, hvarefter det¬
samma den 10 Juli 1737 stadfästades, och togs
Hospitalet med all dess rätt, Landtboer och Af-
velsgårdar uti Dess höga hägn och beskydd.
Sedermera och år 1531 skall denna för de
fattiges skull gjorde Inrättning vara flyttad till
Danneviken och derstädes nödig och tjenlig
Byggnad anlagd, och är detsamma, som nu kal¬
las Danviks Hospitalet. Dess inkomster blefvo
af Högstbemälte Konung ytterligare förbättra¬
de, då Han den 27 Juli 1557 förlänte det nå¬
Stats-Utskottets Betänkande/i! 1635
gra nära intill belägne Lägenheter, såsom Hem¬
manen Hammarby* Järla* Sickla, Sturö och Duf¬
venäs Uti Svartlösa och Brännkyrka Socken.
Utom de Inkomster, som Höga Öfverhe*
ten häfver förlänt Hospitalet, äro såväl Läudt-
Räntor, sorn CoUtante penningar igenom Gåf-
vor och Testamenten af åtskilige private per¬
soner tillkomne. «
Hospitalets Landt-Egendomar* hvilka Po-
litie-Collegium förmenar i början Varit fördel¬
aktige* hafva 1 senare tider undeigått mångå
förändringar, i synnerhet genom de förut til-
låtne Byten, hvaraf händt, att bättre Gods och
Räntor gingö Hospitalet ifrån Och sämre köm-
mo uti vederlag tillbaka,
Sedermera har väl Konung CARL XI
Uti gifven Resolution 1687 alldeles förbudit
sådane Byten med Danneviks Hospitals-Hem¬
manfen * och pröfvade för skäligt, att en nogi
Undersökning anställas måtte, huruvida annor¬
lunda med dem tillgått, än Byten* som skett
med Kongl. Maj:t och Kronan, men att en så¬
dan anbefalld undersökning skall sedermera ej
Varit företagen, mindre kommit till något för
Hospitalet önskeligt slut, utan Hospitals - Hem¬
manen äro Uti flere Höfdingedömén Vida ifrån
hvarannan spridde och merendels belagde med
drygare Räntor, än de kunna Utgöra, hvaraf
Ständige förvandlingar och minskning Uti Ho¬
spitalets inkomst härröra.
Nu för tiden innehafver Danneviks Ho¬
spitalet 100 | Hemman och 4g diverse Lägen¬
heter, hvarunder begripas en Såg- och 4 Mjöl*
1636 Stats-Uisiottets Betdnkandert1
qvarnar, utom Qvarnen vid Danneviken, allt¬
sammans med Frä!serrianna-rätt,
Räntorne borde väl, sedan afkortningarne
afgå enligt Hospitalets Jorde-JBok , stiga årligen
till 890 Tunnor 20 Fat Afrads - Spannemål, 8
Tunnor Mjöl och 1 Tunna Hafra, samt uti
Penningar 2,687 Daler 7 ör. Sunt; men i an¬
seende till Hemmanens släta beskaffenhet, stiga
de sällan högre, än til! 700 ä 750 och högst
800 Tunnor Spannemål, samt Penningarne 2000
å 2333 Daler S:mt, hvarjemte af Danneviks
Ladugårdarne Hammarby och Sickla, såsom bort-
arrendeiade, betalas årligen 50 Tunner Spänne-
mål, 2 5 £tt Smör, t 2 Ull, 3 T:r söt och
40 T.'r sur Mjölk.
2:0 De öfrige Hospitalets inkomster bestå
uti följande nemi. Förlänt Krono-Tionde utur
Sotholms och Svartlösa Härader, samt 3 Sock¬
nar i Upsala Län, utgör merendels emellan
220 och 240 Tunnor Spannemål.
3:0 Tullkapparne af den vid Hospitalet be¬
lägne och nästledit år till hela dess gångande
verk å nyo uppbyggde Mjölqvarnen, som efter
ett tagit medium af flere år , hittills utgöra om
året 71 T:r Hvete och 100 T:r Råg och Malt.
4:0 De enligt 1 39 års Sjö - Tulls - Taxor
vid Tolagen inflytande armpenningar till 4 sk.
för hvarje 100 R:dr af inkommande och 2 öre
för hvart 100 D.r S:mt af utgående varors vär¬
de, hafva tillförene stigit ansenligt; men i an¬
seende till inskränkningen af de utländske va¬
rors införsel, äro de år ifrån år förminskade.
För år 1753 hafva desse arm - penningar
stigit till 3,437 Daler.
Ståts-Utskottets Betiinkandenl 1637
5'o Interesse af Lane-Banco Capitaler och
andre Utlåningar 2,132 D:r Sunt.
6:0 Arrenden, Hyror och Tomtören af nå¬
gre Tomter i Staden samt små Lägenheter om¬
kring Hospitalet, stigit för 1753 till 528 D:r
18 ör. Ssmt.
7:0 Medgifts - penningar af dem, sorn till
Fribröds åtnjutande blifvit intagne, jemväl bort¬
såld egendom efter de inköpte personer och el¬
jest qvarlåtenskap efter fattige sorn dö, så ock
penningar för dem, som inkomma i Curhuset,
äro ganska ovissa och inflyta till mer och min¬
dre. Ar 1753 stego de till 6,260 Daler 23
öre Sunt.
g:o Trettonde Penningen af Köpeskillin¬
gen för Gårdar, byggde pa Hospitalets grund»
och Recognition för Danviks Hemman, som gå
i köp privat Folk emellan, är mycket oviss;
men steg år 1753 till 262 D:r 7 ör. Sunt.
9:0 Bänkhyror och Hof - penningar hafva
förut varit mindre, men, sedan Kyrkan blifvit
reparerad och i godt stånd satt, kunna desse in¬
komster räknas till 300 D:r S:mt.
lott) För K'ockor, Jord och Bårkläde, Ler-
hämtning, Botes - penningar > betalning för Ho¬
spitalets Pråm och restftuerad accis för Qvarn-
tulls-Hvete, stego 1753 till 250 D:r Sunt.
11:0 Testamenten och Föräringar liliflyter
understundom Hospitalet; men ej kan till nå¬
got visst årligen insättas, dock är för år 1753
influtit 70 D:r 28 ör. Sunt.
Uti den för år 1753 slutne och ingifne
Hospitals Summariske Räkningen upptages hela
inkomsten för samma år nemligen
1638 Stats-XJtskottets Betänkanderil
'Afrada och Qvarntulls-Span-
nemål - - ■* a,*44 T:r 2 fjid.
och Krono-Tionde * - 241 4
Tillsammans i,3.85 T:jt 6 fj-d,
och uti Penningar och Persedlars värde utom
Spannemålen influtit - - - 1S>^3,8: 27,
än influtit för försåld Spannemål 2116: 2.
17.754: 29-
Utom denna inkomst, hvilken såsom van-
i;g anses, har Hospitalet detta år undfått en o«
vanlig eller extra-ordinarie inkomst till en sum-1
ma af 2,095 D:r S.mt.
Samma Sunima har Hospitalets Inspector»
enligt dess Räknings lydelse, sedan han fått su
ne Förmäns tillstånd, af egen drift och sorg¬
fällighet och med tillhjelp af Hospitals-Kyrko-
herden, samlat till Orgel verks- och Predikstols*
byggnaden i Kyrkan, af frivillige gåfyor, som
åtskilige personer gifvit.
Upsala Län.
S:o Upsala Hospital.
« • • • •
Ar sa gammalt till sin inrättning, att ve¬
derbörande nu för tiden och allt sedan 1702
ärs Brand öfvergick Upsala Stad med Hospita¬
let, då de mästa Skrifter och Handlingar upp¬
brändes, ej kunna derom gifva behörigt besked;
likväl skall af ett eller annat ännu i behåll va¬
rande Bref och Document deri anledning gif¬
vas, att detta Hospital uti Catholska tiden skall
Ståts-Utskottets Petänkanden. 2639
af då varande Årke - Biskopen Nicolaus Ellonis
och Domprosten Anders And. vara aldraförst
anlagdt, och sedermera af private Personer för*
sedt med Donationer af Hemmans - Räntor och
Krono-Tionde, såom ock, att Konung JOHAN
lil igenom Dess Donations-Bref af d. 14 April
1575 och d. 26 Julii 1582 samt Konung GU¬
STAF ADOLPH d. 22 Junii 1619 gifvit det
a t sk i 11 ige förmåner och tillökningar på dess in¬
komster; Hafvandes Hospitals - Föreståndarne
ingen säkrare underrättelse om Hospitalets in¬
komster att tillgå, än hvad den år 1712 den
30 October af Kongl. Kammar - Collegio utfär¬
dade Stat det tillägger.
Efter ett ingi.fvit Förslag eller Utdrag af
1754 års Hospitals - Räkning, består inkomsten
uti Hemmans - Räntor af 61 Mantal, samt en
Ladugård 1J Hemman, Nortuna kallad, sorn
brukas till hälften och bestiger uti penningar
417 D:r 23 ör. och Afrads-Spannemå! t 26. Tx,
jemväl uti anslagne Krono - Tionde - Spannemål
af åtskillige Socknar omkring Upsala 320 Ttr
6 fj:r, Intresse a.i‘ utlånte Capitaler 2 54 D;r, Bid-
deri- Pung- och Arm bösse-Penn ingar 243 Daler.
Ingifts och Inskrifningspenningar a2oD:r
personen, som inkommer, 240, U=r.
Hushyra och. Tomtören 22. D:r 19 öre.
Bänk,- grift- och rirignings.penningar 115
D:r 10 öre.
Extra inkomster io D:r 8 öre.
Tillsammans penninge inkomst 1302 D:r 28
öre samt Afrads- och KronoTionde Spannemål
447 Tunnor 4 Fjerdingar, hvaraf 161 T:r 3
fj r 2 f:t, som ej blifvit till de fattigas behof
£640 §tats-Utskottcts Betänlanden,'.
in natura användt, är försåldt till 1,948 D:r %'
pre Sirmt,
7:o Gefle Hospital,
Ager ingen annan inkomst af Kronan än
Tjugufyra tunnor Spannernål och det efter Ko¬
nung SIGISMUND! Ponations-Bref af den 7
artii 15,97» Pe öfrige Inkomsterne äro ovisse,
såsom g Procent af Sterbhus-Inventarie-Summor,
Collect-Penningar, Armpenningar vid Sjö-Tul*
len, Armbösse-Penningar och frivillige gåfvor
vid Bröllop och Barndop med mera.
Elter ett af Syslomnnnen Rådmannen Hyl¬
phers gjordt och ingifvit Utdrag af 1755 års
Uospitals-Räkning, består inkomsten för samma
§r uti bemälte 24 Tunnor Spannernål somt ut;
•Penningar 780 D:r 8 öre Sumt-
Linköpings Stift.
Uti detta Stift äro fyra st. vackra och an*
senliga Hospitaler, som af de i Påfvedömet så
kallade HelgeAndeshusen uppkommit och b 1 if-
vit af Högstsalig Konung GUSTAF ERICS¬
SON med Inkomster försedde såsom
8;o Linköpings Hospital,
För detta Hospital har Konung CARL Den
XI:te utfärdat Stat och Spisordning den 4 Maji
269 5 , och utsatt hurudana inkomster det äga bör,
nerol, räntan af 2 J M:t sa^nt af åtskillige andre Lä¬
genheter, såsom ängar, qvarnar och åkrar, jem¬
väl KronoTionde af 12 Socknar, för hvilken
Stats-Urslotters Betänk anden; i 6 41
Inkomst Sjuttio personer skulle underhållas samt
Lön och Kost bestås för en Prädikant, 1 Syslo¬
man, 4 Drängar, 1 Kokerska och a Ladugårds¬
piga; jemväl utsattes någon belöning för en Re-
desvän och 3 st. AlmoseSamlare eller så kalla¬
de Bedjare.
Enligt utgifvet Utdrag af 1754 års Räk¬
ning skall inkomsten för samma år varit Kro-
no-Tionde - 337 T;r 4 Fj:r.
Afrad och Hospitalsåkrars in-
bergad Spannernål 152: 7,
Igenom Bidderietin.
kömjnen Spannernål 945 •—»
176: 7.
Tillsammans 514 T;r 3 Fj:r.
Spannernål.
penningar och annor Inkomst.
Tomtören och Arrende
Rä nte-Persedlars värde -
Inskrifning*-Penningar *
Bidderiet inskaffat “ •
För de dödas quarlåtenskap
influtit ....
Bötespenningar -
Bötespenningar och annor In¬
komst - - - -
Halfva Ragamålet af Betje-
ningens Stat i Spannernål ut»
fores efter Kronovärdie
,Vinsten efter förvandling på
Riintepersedlar och afvelns
förbättring -
*42
|
D:r 3 or.
|
180:
|
11.
|
120:
|
—
|
4l!
|
96.
|
103
|
16;
|
11
|
—
|
313
|
|
38:
|
4*
|
,011!
|
13-
|
1483 P.r 9 ör-
1642 Ståts-Utskottets Betänkanden.
9:o Wadstena Hospital.
Sorn är det största i Stiftet och den 31
November 1698 fatt Kongl. Majlis Stat och Spis¬
ordning. Inkomsten, som samma Stat tillägger
Hospitalet, är Räntan af 15^ Mantal med någ¬
re Utjordar, ängar och quarnar samt KronoTi-
onde Spanmål uti 14 Socknar och består såle¬
des hela inkomsten, enligt Utdrag af 1795 ar*
Räkning, uti:
Krono-Tionde - « - .402 T:r —
Afrads- och annor Spannemål 245
Tillsammans 647 T:r 5 fj.-d.
Spannemål.
Hen öfriga Räntan och värdet på de smär¬
re Räntepersedlarne, och hvad sorn vid Ladu¬
gården tillkommer, hvilka vid Hospitalet nyt¬
tjas in natura, utsattes efter Kronovärdering i
Penningar - - - - - 455: H.
Rågarne af Betjeningen* Spannemål 54: 21.
Interesse och Lage - 691: 17.
Inskrifnings- Penningar - 360:
Hof- och Pung - Penningar - - 14: 3.
För försåld qvarlåtenskap efter döde
Gratialister 45: 24.
Vinsten på Räntepersedlarnes för¬
vandling - - - - . 981: 26.
Penningelnkomsten gör tillsammans D:r 2,603: 6.
öre Silfvermynt,
io:o Söderköpings Hospital.
Enligt den af Kongl. Maj:t d. 4 Maji 1695
Utfärdade Stat och Spisordning, äro Hospitalets
Statt-TJtskottets Betänkanden, »643
inkomster, Räptome af 1 Mantal och en till
Hospitalet anslagen Ladugård, någre Utjordar,
Qvarnar, 31 st. små Gårdar och Tomter uti
Staden, samt 52 Tunnelands åker utom Staden,
Krono-Tionde uti 7 Socknar samt Tertial-Ti-
onden af Drothems Församling, som Pastoren
derstädes ej nyttjar,
För år 1754 har, efter ingifvit Utdrag af
Räkningen, inkomsten stigit nemligen;
Årsväxten af Ladugården och RäntOrne
samt Tomtören af Hospitalets
Lägenheter , , „ 557 D:r 14 ör.
Krono-Tionden till 480 T:r
6 fj:d. Spannemål.
Prästegårds-Penningar af 43I
Mantal af Drothems Socken lj: 27J
Annan inkomst af Hospitalets
tillhorigheter « 90; n.
Inskrifnings-Penningar - - 220; —
Bidderiet - -■ - 282: 18.
ifötes-Penningar - - * 40; ——
Interesse-medel af fruktbäran.
de Capitalev - - " 591* 20.
Vinsten på Persedlar efter för¬
vandling t - - , 2,200: —
Retjentetnes Qfvermåls-Span¬
nemål - - * - »48: 7.'
Fenninge* Inkomsten är såle¬
des tillsammans * - 2,843 D;r 20 ör.
Silfvermynt.
3644 Stats-ZJiskottets Beliinkanden,
l2:o Norrköpings Hospital.
Ar cl et minsta bland Hospitalerne i Stif¬
tet. Kongl. Maj ts Stat och Spisordning för
Hospitalet är utfärdad den 4 Maji x65.
Efter det af 1754 års Räkning gjorde och
ingifue Utdraget, består inkomsten ud Krono-
Tionde af 6 Socknar, sorn stigit till 212 T:r
2 fj:d. samt Ränta och inkomst af en Qvarn,
Akrar och Äng och Tomter, som äfven stigit
till 41 T:r 5? fj;d. Spannemål, samt uti andra
Räntepersedlar med Ragarne utaf Betjeningens
Span nemil, hvilken brukas in natura och gör
efter Kronovärdering nied Tomtören 190: 3.
Interesse-rnedel - » 19b: —
Inskrifoings- Penningar • 40: —
Bänkerums-Penriingac - - » 32: 21.
Sta 458 D;r 24 ör.
Vi nsten efter Markegångs-priset - 629: 10.
Hela inkomsten är således 253 T:r 7i fjtd.
Spannemål och uti Penningar i,o3& X):r 2 ör.
Sill venny nt.
Skara Stift.
l2:o Skara Hospital.
Ifrån de äldsta tider har härstädes ett Ho¬
spital och Fattighus varit inräitadt och skall
hnnu äga sådane Fonder öfrige, sorn redan uti
Catholska tider varit dertill anslagne.
Uti detta Stift har varit 4 Hospitaler, nemi.
Skara, Mariestads, Synnerby och Varnhems,
hvilka efter Kongl. Majus Nådiga Förodnande
Stats-ZJtskotlcts Betiinkånderil 1655
af den 25 Januarii 1689 och den 21 December
1690 äro nn tilllhopasiagne och således de för*-
ut hvarje Hospital anslagne publique inkom¬
ster nu tillslagne Skara Hospital ensamt.
lnkomsterne bestå förnämligast uti Räntor
af 4j Hemman och 3 Qvarnar, Krono-Tionde
Spannemål och Penninge-Inkomster, dels visse
och dels ovisse.
Ett ingifvet Förslag på 1755 års Inkomst Ut¬
sätter Krono-Tionden till 430 T;r 2 fj:r.
Afrads och Qvarntulls Spannemål 18 T:r.
Flemmans Räntor och Arrenden 386 D;r 26 ör.
Frivillige gåfvor
Armböse-Penningar
Fr ibröds-Penningar]
Saköres-Medel
Efter ett Konung GUSTAF
ADOLPHS Bref af den 7lde
Februarii 1625 skall vara Ma¬
riestads Hospital anslagit 5 st.
Osar in Natura; men efter fram-
ledne Landshöfdingen Gabriel
Karks Resolution af den 19 de
September 1671, skulle i stället
för samma Oxar betalas 60 Djr
Sjmt i Penningar, hvarvid det
altsedan och ifrån det att Ma¬
riestads Hospitals - Inkomster
blefvo till detta Hospital an¬
slagne, förblifvit, och således
upptages - 60!
Auctions-Medel af de döda Fat-
sigas qvarlåtenskap 7 99:
140: —•
23: 11.
400: —
10: -—
1646 Ståts-Vt skott eli Éetänkandeii
Extra inkomster af försälde Per.
sedlar - * * - - 48: —
Inkomsten är således tillsam¬
mans 442 T'.r Spannemål och
Pennningat ‘ -1,142 D:r i 5 or,
Sifyermynt —- *“»
Strengnäs Stift.
i3:o Nyköpings Hospital»
Är till dess inrättning äfven gammalt, ben
kunna vederbörande, sorn uppsigten öfver detta
Hospital hafva, Ingen annan underrättelse gif¬
va om dess rättigheter och inkomster, än att
Konung CARL IX uti sitt Testamente af den
12 Augusti lboij tillagt det Tionden, som fal¬
ler i Lunda, Tuna och Bergshammars Socknar.
Att Drottning CHRISTINA genom Sitt
Gåfvobref af den 24 November 1625 skänkt
det a o Tunnor Spannemål uti Rönö och Vä¬
linge Socknar till Vederlag för någon bortmist
Aker, Kolundsgärdet kallad, och att Konung
GUSTAF ADOPH den 30 Januarii 16*7 con-
firmerat samma Donation.
Sedermera och af 1622 års Landtbok och
Räkenskaper efter Reductionstiden , då en viss
Tiondesättning gjordes, har denna Tionde Span.
nemilen ansenligen förökat sig, så att den nU
stiger till 402 Tunnor % fjjr, som äf 6 Socknar
i Jönåker* och Rönö Härader utgöres. Jemväl
efter en Kongl. Resolution af den 13 Julii
3660 är Hospitalet tillagdt 50 D:r S:mt af I/il¬
la och Qvarn-Tullen, samt 120 D:r S:mt af
Mantals-Penningar till Oxars inköpande,
Stats Vtsiottens Beldnhanden. 1647
Inkömsterne skola altså, efter ingifvit och
af Lands - Contoiret öfversedt Utdrag af 1754
års Hospitals - Räkning, för samma år bestå uti
402 Tunnor 3 fj:r Krono-Tionde Spannemål,
Arrendet af Hemmanet Oppeby 53 D;r 11 ör.
Interesse Medel - » - 332; 14.
Tullpenningar - 50: •
Till Oxars uppköp af Mantals¬
penningar - 120t —
Inskrifning» Penningar - - 20: —
Af försålde Varor och Persed-
lar . . . . - 58: 21.
S:a 634 D:r 14 ör.
Vinsten af försåld Spannemål 1,111: 6.
Tillsammans 1,745 D;r 6 ör.
Silfvermynt Penninge-Inkomst.
l4:o Strengnäs Hospital.
Sedan åtskillige Donationer blifvit gjorda
till de fattigas underhåll å denna Orten är år
1647 af afledne Biskopen Doctor Johannes Ma-
thia. detta Hospital anlagdt och påbegynt och
fått den 23 December 1698 Kongl. Maj:ts Stat
och Spisordning.
Utdraget af 1754 års Hospitals - Räkning#
som Laiids-Contoiret genomsett, visar, att inkom¬
sten för samma år varit 248 Tt 7 fj:r 3I f:t
Krono-Tionde, 6 T:r 2 fj.T 1 f:t Afrads-Span».
nemål af Hospitals-Hemmanet Stenby.
Penni nge-InkomSf.
Arrende för Hospitalets Trägård - 40 D:r —
Afrads och andre Persedlar utsäiteg
i Penningar • - • . 39:
\ "
1648 Stats-Utskottets Betänkanderi:
Interesse-Penningar • * 16:
Inlösnings Penningar * - - 20:
S:a 115 D:r
Hela inkomsten är således 255 T:r 2 fj.'r Span-
nemil, hvaraf 90 T:r 6 fj:r blifvit försålde oell
derföre influtit 635 D;r 8 öre S:mt, samt Uti
Penningar 115 D:r S:mt.
Vesterås Stift*
15:0 Vesterås Hospital.
Skall ar 1623 fatt en Kongl. Donation af
Kronotionden Uti 5 Socknar, samt ränta af 2:n6
Hemman uti St. Ilians Socken, 2:ne Vretar, 1
Humlegård. Efter ett af Eands-Contoiret ve*
rificeradt Utdrag af 17 54 års Hospitals-Räjcningj
är inkomsten för samma år 425 T:r 3| k:pr
K rono-Tionde och 26 'P:r 16 k:pr Spannemål,
tillsammans 451 T:r ig3 k:pr Spannemåh
Uti Penningar:
Tomtören, Bodhyra, Inskrifning?- och Armbösse.
Penningar, Bänkhyror, Arrenden och Inte¬
resse-Penningar - . - - 364: 10.
Vinsten på Spannemålen 2 -2.497: 3.
Summa 2,861: 13.
i6io Arboga Hospital*
Den af Consistorio ingifne Berättelse gif-
ver den anledning att detta Hospital, söm ifrån
gamle tider haft sine inkomster uti Krono-Ti*
onde Spannemål, skall uti Konung CARE IX:s
Stats- Utskvttets Betänkatiden-. *649
tid vara flyttadt drdels Mil utom Staden, der
det nu är uppbvcdf; men huru det biifvit ega¬
re til! der Henman Staffanbo 1 Mantal, som
det nu innehafver , derom skall ingen underrät¬
telse finnas. Efter Förslag på 2754 års Hos-
pitals-inkomst, sou: Lands-Conloiret genomsett,
skall den bestå uti Krono-Tionde
;ill - - - - - - 115 T;r 6 fj:r
Afrads-Spannemål . - - 69 T:r 6 fj:r
Tillsammans 185 T:r 4 fj:r
Spannemål.
Uti Penningar:
Interesse af Ahllöfske Testamentet
Penninge- Ränta af Hemmanet Staf¬
fansbo 1 Mantal och Arrende af
en Aker -
Inskrift,ings-Penningar -
Armbösse-Penni tigar - « .
S:a 82 6: 4.
För försåld Spannemål ...
600: —
24: —
200: —
i: 25.
- 29 7: 34-
Summa 1,123: 28.
»7:o Köpings Hospital.
Efter en Kongl. Donation af den ig Maji
1666, som den 10 Maji 1684 är stadfästad, be*
stås de Fattige 10 Tunnor Tullmjöl af Östuna
Qvarn, hvaraf 5 Tunnor skola vara anslagne
till Hospitalet och 5 till Stadsens Fattighus,
och underhålles på hvarthera stället 6 stycken
Fattige.
På Hospitalets inkomster för år 1754 är
af Hospitals - Räkningen ett Utdrag af Lands*
Bihang till Riks-St. Fröt. i-siy • 1818. 4;de Sami. N:r 20}. 3* J.
1654 Stats-Utskottets Betänkandenl
Contoiret verificeradt ingifvit, och innehållet
$ T:r Tull mjöl och 35 T:a Spannemål af en
bortarrenderad Aker och
Penningar:
Salcöres-Medel - - «* i * 12: 16.
Interesse-Medel - - . - .6: •—-
Frivilliga Gåfvor » 18: 6.
Arrende för Kålgårdstomt • - 2: 2»
Tillsammans 8 T:r 4 fj:r Spannemål, utom
de Fem Tunnor, som Staden till sitt eget Fat¬
tighus undfår, samt 38 D:r 8 öre S:mt i Pen¬
ningar. Hospitalets behållne Medel äro 145
D:r 15 öre, hvaraf 107 H:r äro på Interesse
utlånte.
i9:o Fahlu Hospital.
Hetta Hospitals Föreståndare göra Följande
Berättelse: Att Konung CARLIX lätår 1607
inrätta Bergslagens Hospital vid Kopparberget,
för dem, sorn vid Grufvan och Hyttorne blif¬
vit förlamade, och för Fader- och Moderlösa
Barn. Inkomsteme, som Hospitalet då skulle
få, voro 2 procent af Konungens och 2 procent
af Bergsmännens tillverkning, sorn sedan sattes
till 12 D:r Kp:mt af hvar 4:de part och kalla¬
des Skjutsfards-Koppar, och skulle under Ståt¬
hållarens Inseentie, 6 Personer hafva Förvalt¬
ningen.
Ar 1640 erböd Bergslagen att upprätta
Hospitalet, och påtog sig att dertill gifva en
mark Koppar af hvart Skeppund, som kallas
Armbösse-Koppar och ännu i dag utbetalas af
Siats-XJtskottets Betankandenl
Bergsmannen, då ock Kronan anslog ali Skjuts¬
färds - Kopparen till Hospitalet, hvilken äfven
Bergslagen utgaf.
Sedermera vid Stads - Inrättningen här i
Fahlun, kotn Staden att åtnjuta halfva delen
af Skjutsfärds-Kopparen och den andra hälften
tillföll Hospitalet, intill dess Konung CARL
XI år 16S8 den 18 Januarii, sedan Grulvan
året tillförene igenföll, fann skäligt att efter¬
gifva Skjutsfärds-Kopparen; men gaf Hospitalet
i stället det Surrogatum, som årligen i pennin¬
gar inflyter.
Ar 1650 den 31 Gctober beviljades, pS.
Bergslagens anhållan, Hospitalet Lönings-Span»
nemålen i vissa Landsörter. Förutan sådant,’
lät ock Bergslagen en del af de vid Grufvan
fallne Sakören, så val som förbemälte Armbösse-
Kopparen och en del af Krats - Kopparen, den
Magistraten eller Stadsväsendets inrättande dis¬
ponerade, gå till Hospitalets understöd.
När Hospitalet kom uti godt stånd, och’
inseendet togs ifrån Bergslagen, och lade* till
Magistraten, jemväl sedan 1686 års Kyrko¬
ordning utkom, och Hospitalet började anse*
som ett Rrono-Hospita!, drog Bergslagen sine
frie Bevillningar tby ifrån. 1686 och 1687
anslogs Armbösse - Medlen till andre behof vid
Grufvan, jemväl blef Resolverade, att Krats-
Kopparen och Vatsket skulle höra Bergslagen till»
Deremot inrättade Bergslagen år 1694 en
Sjukstufva vid Grufvan till de Blesserades skötsel.
Eftet ett ingifvet och af Lands - Contoirec
genomsedf Förslag på Hospitalets nu ägande
Inkomster för år 17 54’ hesta de uti:
Stals- Utskottets Betänkanden.
3 2g T:r 2 fj:r Krono - Tionde Spannemål,
som Iren 1646, 1649 och 1650 blifvit Hospi¬
talet för;änte
För Skjutsfärds Kopparen, som betalas utur Handt»
Ränteriet - . - 7a6 D:r 28 ör,
100 Stafrum Ved af Ordinarie
Räntan i Öster-Dalarne - 100: ——
Interesse Medel - - * 417: ——
Inlösning-Penningar * - 160: —
Vinst på försåld Spannemål - 118: 15.
Tillsammans Penninge-Inkomst 1,502 D:r 11 ör,
Silfvermynt — — — — t—
Vexiö Stift»
2o:o Vexiö Hospital.
Ät uppbygdt af Trä uti Vexiö Socken p&
3 Hemmans ägor, hvilket Hemman, jemte tvän-
ne andre af £ och | mantal, som ifrån gamla
tider varit Hospitalet foliant, tillika med 434
T:r * fj:r Krono - Tionde. Hans Kongl. Maj:t
Högst Salig Konung FRIEDRICH har i Nå¬
der behagat år 1747 confirmera den år 1690
utfärdade gamla Staten.
Utdraget af 1754 års Hospitals Räkning,
som af Lands-Contoiret är verificerad, upptager
inkomster:
Bemälte Krono-Tionde Spannmål
till - -434 Ttr 2 fj:r
Hemmans-Ränta - - "49 D:r —
Håf-Penningar 3: 16 ör.
Ingifts-Penningar » 80: —
Stats~Vtskottets Betänkanden. *6 5?
Saköres Medel - 38: 21.
S:a 171: 5.
Vinsten af försåld Spnneinål - 534: 12.
Tillsammans Penninge-Inkomst 705 D:r 17 ör”
22:o Jönköpings Hospital.
Konung JOHAN IHldje har genom Dess
gifne Bref af den 5 Junii 1570 tillåtit, att
Hospitalet, som förut tillika med Sraden blifvit
af Fienden uppbrändt, skulle å ny o uppbyggas
och år 1583 och 1526 förlänte Hospitalet 1
Hemmman samt Krono - Tionden uii åtskilliga
Soclinar.
Samma Förläningar äro sedermera af de föl¬
jande Konungar confirrnerade och med andre
förmåner fördkte.
För år 1754 består inkomsten, efter ingif-
vit och af Hands - Contoiret öfversedt Förslag,
uti 282 Tunnor 1 fj:g Krono-Tionde Spänne-
mål.
Räntan af mant. Quarn och
en Utjord - - • - 119 Q& ör.
Interesse-Penningar - - 67: 13.
Inskrifnings-Penningar - - 190: -—
Armbösse och Saköres-Medel - 24^ 16
S:a 401: 28.
För försåld Spannemal influtit - 562: 4*
Tillsammans Penninge Inkomst 964 D.r 7 ör.
Silfvermynt.
i6jO Stats-Utskottets Retiinkandvnl
Lunds Stift.
23x> Malmö Hospital.
Detta Hospitals uppkomst ar kommen af
tle förstörde Klostren, och blifvit af de Dan»
ske Konungar tid efter annan med Inkomster
sa val uti Krona-Tionde Spannemål, sorn Hern-
jnäns-Räntor, utom andre ovisse inkomster, for¬
sed! ; hvilka inkomster, sedan Skåne kommit
tinder Sverige, hafva sedermera af Sveriges Ko¬
nungar blifvit stadfästade och förbättrade, jem¬
väl äro de förökte igenom Private personers.
Donationer.
Kongl M j':t har för detta Hospital utfär-
dadt Stat och Spisordning den 30 December
1699,
Inkomsterne äro, efter ingifvet Förslag för
ar 1754:
Krouo-Tionde - - “ 432 T:r 2 fjtr
Alrads och annor Spannemal - 214 — 4 —
Tillsammans 633 T:r 6 fp*
Spannememål.
Uti Penningar:
Hemmans-Räntor af 4.I mantal - - 204: 16.
Arrenden för Jordlega och Hyror - 338: 17.
Interesse-Penningar ... Tl^' 30.
Utskrifnings-Penningar • 2a: —
Inskrifningspenningar - - - Sol —
Stole- och Kjämme-Penningar, Dito
för dödas quarlåtenskap, Begraf-
nings- Armbösse- Pung- Städsmåls-
och Bötes-Penningar • 280: 24!
Sta 1,734: 13.
Stats-ZJtskottets Eetänkanden'.
*651
För försåld Spannemal influtit - 989: 21.’
Summa 2,714: 2.
24:o Lunds Hospital.
Detta Hospital skall äfven ifrån Kloster
till hemvist för Fattige blifvit förvandladt,
och skall äga gamla Privilegier gifne af Ko¬
nungar i Dmnemark den tiden , då Skåne var
under deras välde, hvaraf väl många Bref och
Resolutioner åberopas, rnen uti Krigstiden för^
skingrade.
Sedan Skåne kom under Sverige, h3r det
äfven undfått åtskilliga, Kongl. Resolutioner,
Samt att Kongl. Majit dea 3 Augusti 1681 och.
den 13 Februarii 1728 stadfästat dess Frivi-.
legiér och Rättigheter.
Hospitalets inkomster skola förnämligast bestå
uti 20 jf Mantal , hvaraf äfven Hospitalet
njuter Krono- celi Kyrko-Tionde, och uppta¬
ges uti det af 1754 års Räkning ingifne Ut¬
draget Hemmaus - Räntorne
till -* 764 D;r
Krono-Tionde-Sparmemålen af
samma Hemman efter Krono-
värdering - 17.3P 24 dcJ
Kronotionde af Möl'ebergaS0chn,
hvartill Hospitalet skall ega,
enligt 165g ars Handt • Bok ,
Jus Patronatus, stiger till - 5.6-4 5a
Vinsten på samma Spannemal
efter Markegåugsspcis - - 1^75-
1956 Stats-Utskottets Be tänk anden.
Termin af Saltpetter - Skatt af
bemälte Hennman - 423:
Jordskylspenningar . * 45=
Interesse-Penningar - - 45:
Arrende, Bränneveds, Utskrif-
nings oell Stadsmåls-Pennin-
gar ni. fl. Penninge-Inkom-
ster -
1 5*
*9-
7 74* 14*
Tillsammans 2-479 D:r 2 5 or.
Silfvermynt.
25:o Ystads Hospital.
Till detta Hospital har Konung FREDRICH
s. .II i Dannemark först donerat Kronotionden uti
tvenne nära till Staden be agne Socknar, och
sedan hafva Herrskaper på Earidet och andre
Christmilde menniskor ökat dess inkomster med
deras gäfvor.
Enligt ingifvit utdrag af 1754 ars Hospi-
tals-Räkning bestå inkomsterne för denna tiden
uti:
Ordinarie och Extra Ordinarie
Hemmans-Räntor - - 310 D:r 4 ör.
Krono-Tionde Spannemål, ut¬
räknad efter Kronovärdering
Donerad Spannemäl 10 Tunnor
årligen af Marsvinsholm
Jordskylder, Tomtören och Hy¬
ror i Staden ...
Interesse-Mede] -
Ltskrifnings- Taffel- Botes- och
Inskrifnings-Penningar m. m.
245:
|
1.
|
22:
|
16.
|
1 00:
|
|
75**
|
15-
|
J55:
|
s
|
0
Stats-Utskottets Betänk and en. 2657
Vi nstenpåden Spannemål, sorn
blifvit försåld ... 134: 29.
Till sammans 1,043 D:r 22 ör.
2 7:0 Landscrona Hospital.
Ifrån Catholska tiden och år 1447 har
denna till de fattiges underhåll gjorde inrätt¬
ning fått dess början, och år 1539 och 1572
blifvit med dess inkomster af Danska Konun-
garne CHRISTIAN lil och FREDRICH II
stadfästade, och dess förmåner förökade.
Nu för tiden bestå inkomsterne, enligt Ut¬
drag af 1754 års Hospitals - Räkning, uti 240
Tunnor 3 fj:r Krono Tionde Spannemål.
Donerade Frälse * Hemmans-
Räntor 37 D:r3oör.
Eandgille- och Jordskylds-Pen-
ningar - 150: 16.
Interesse och Fruktbare Capt-
taler ... - 4331 5.
Pung Stock- och Inskrifnings¬
penningar m. m. 64: 2.
Sta 685: 24.
Vinsten på Spannernålen efter
Markegången - 4(16: 30.
Tillsammans 1,132 l);r u or'
Silfvermynt.
28:0 Christiansstads Hospital.
Detta Hospital förmenas vara uppkommit
af tvenne andre vid Alius och Vää inrättad*
\
tStats-Utsiottets Betdnkanden.
Hospitaier, hvilkas inkomster skola blifvit det¬
ta Hospital tillslagne, sedan Staden Christian¬
stad b!ef af Konung CHRISTIAN IV anlagd
och år 1622 med Privilegier försedd.
Hospitalet är byggdt af sten, tvänne vå¬
ningar högt, hvarvid år 1 700 en Kyrka af kors-
vike blef uppbygd, och 1727 samt 1729 äro åt-
skillige tillbyggnader gjorde.
Ar 175,0 är på sjelfva Stenhuset uppbygdt
ett nytt och större Klocketorn, än det förra
var, beklädt med Bly och Jernplåtar, varan-
.des iiu en begynnelse gjord med Stora Hospi¬
tal s-Stuf vans förbättrande.
I>e egendomar, sorn Hospitalet nu för ti¬
dén skall ega, äro 2350 Mantal , 19 Gatehus,
2 Ouarnar, 29 Utjordar och x Ahl fiske.
Horpitalet skall »ga Jus Patrona'us till
Rinkeby Kyrka, i följe af Biskopens Åge Jeps-
sons Donat ions-Bref af år 1524, och Kyrko-
Tiooden af Socknen, sota skall stiga till 40 T:r
k:pr Spannernål.
Likaledes skall Hospitalet efter Kongl. Do¬
nationer^ åren 15G6 och 1679 ega Krono Tion¬
de uti Ahus och Köpinge Socknar.
Ar 1585 d. 20 Januarii skall Hindric Bral
lie gifvit Vää Hospital 40 Tunnor af Vidsköf-
de, Söderlöfs och Degerberga Krono-Tionde
Spannernål, som betalas ifrån Vidsköfde Hof¬
gård; roen, sedan »amma Tionde blifvit till Kro-*
nan reducerad, så har Vidsköfde Herrskap in¬
nehållit med denna Spannemåls utbetalande, och
emedlertid till dess slut blifver, om bernalt©
seduetion skall blifva ståndande eller ej, blifva
Stats-TJtskottets Betänk anden. 1663
dessa 40 Tunnor Spannernål uti Räkenskaperne
|rligtn upptagne och åter nfsfcrifne.
Det för år 1754 ingifne Förslaget samt
det af Lands-Contoiret upprättade Smnmariske
Extraetet upptagex inkomsten för samma år,
nemligen 191 T:r 7 fjerd- Krono- och Kyrka-
Tionde,^50 T:r 1 fj:d dito af Hospitals God¬
sen, 242 T:r Spannernål, gör efter Kionovär-
derings-pris - 462 D;r 25 ör«
Än uti Penningar följande in¬
komster:
Interesse penningar af frukt¬
bärande Capitaler - 339: 35*’
Ordinarie och Extra Ordina¬
rie Räntor, af Godsen - - 923: 15,
Inskrifnings-penningar - 360: —
Jordlega, Hushyra, Taffel-
och Pungpenningar « - 38: 29^
Städstnåls-Penningar - * 39: 16.
För Begrafningar, Likkläden,
Jntagnings-Penningar och Sak-
ören m, 111, - - - - 1x9: —
Summa 1819 D.r ?S ör.'
Vinsten på Spannemålen ef¬
ter Markegång - - .679: 26.
Tillsammans 2969 D:r 15 ör.!
Götheborgs Stift.
£9 Götheborgs Hospital.
Skall efter Glofvördigst i åminnelse Kas?
hung GUSTAF -x.a Befallning år 1529 vaxa
l 6 60 Stats- Utskottens Betänk anden.
fly; ta Ht ifrån den ödelagde Sraden LödeSe till
Nylödese 4- mil ifiån Staden Götheborg, där
det nu ar. De efterträdande Sveriges Konun¬
gar hafva försett det -med årskiilige förmaner,
som skall visas af da varande Kammar Collegii
Bref och Resolutioner af den 1 Ocioher 1591,
den 24 Juli 1619, den 6 Martil 1627 och n
.November 1629, hvarigenom Hospitalet den
tiden skall hafva haft en lilliäckelig Fond till
de fattiges underhåll; men b räjtas, att igenom
andre tirnade händelser, såsom Krig, Mynte-
tecknens devalvation, missväxt och dyr tid,
ska 1 detta Hospital vara råkadt uti ett utblot¬
tad» tillstånd och mistning af manga Allmosor
ifrån Landet och Städerne; men emellan Magi¬
straten och Ostindiska Compagniet träffad öfver¬
enskommelse af den 8 Juni 1737 skall hafva
varit till Hospitalets bestånd ett hjelpeine-
del, hvarigenom Hospitalet för hvart och ett
ifrån Ostindien lyc.keligen hemkommande Skepp,
skall undfå 500 D:r Srrj, emot en sådan för.
bindelse, att uti Hospitalet, om så skulle be-
höfvas, 2:ne Personer af Cornpagniets Folk, som
det omtränga, för hvarje 500 D;r S:mt blifva
uti Fribröd intagne.
Hospitalets inkomster bestå förnemligast
uti någre Hemmans-Räntor och Krono Tionde,
och upptages uti ett på 1754 årsinkomster in¬
gi fvet Förslag följande:
164 T:r Krono-Tionde.
46 T:r 8 k:pr Afrads-Spannen.ål af Hos¬
pitalets Gårdsbruk, 72 T:r 2 k:pr annor Span-
nemäl igenom Allmosor ifrån Landet influtit
efter en särskild Räkning.
Stats-Utskottets Fetänkanden. 1661
j 82 T:r 16 fj-r Spannernål.
Penninge Inkomst:
Räntan af 2 Mantal och en Quarn, samt
Arrende-Penningar för Torp
och Hagar - - .127 D.r 94 ör.
Pungpenningar - 3o8; 6,
Centonal af Götheborgs Stads
Aflöning - - - 221: 17.
Inlösnings - Penningar inflyta
för hvar och en, som in¬
kommer uti Fribröd efter
Accord, alt efter Stånd och
alder til 50, 80, 100 och
200 D:r Srmt - - 40: —
För 3:ne Skepp af Ostindiska
Compagniet ... 1,500: —
Götheborgs Stads Allmosor - 795: 27.
För en försåld Byggning - 49&: —
Frivillige gåfvor och annor
inkomst - - - - 2 lis 4-
An influtit efter en särskild
Räkning i Penningar - 263: 22.
Tillsammans Penninge-Inkomst 3,964 D:r 4 ör.
3l:o Kongelfs Hospital.
Varit i gamla tider inrättadt och af Kongl.
Majtt igenom Dess Nådiga Bref af den u| Mar-
tii 1685 ökadt till dess inkomster med Räntan
af ett Skatte Hemman benämdt Tronum uti Tors¬
by Socken på Inland bejngit.
Inkomsterne efter ingifvet och af Lands-
rnnmiret nåskrifvet Förslag för år
rG58 Stats-Vtsiottens Betänkanderii
Tunnor Tionde Korn, löst mål, utan Kappar^
hvarföre betalas - » “33 E:r sa ör.
Räntan af ett Skattehemman - 3g: 33.
Arrende af 21 st. åkrar * 36: 8*
Interesse af fruktbärande Capi*
täler * - - - »last: 17»
Inskrifning*- och Intagnings-
Penningar - 60! *—
För försålde Persedlar - - 10: 1.
S:a 257; 24. Tillsammans 291 D:r 14 ör.
32:0 Halmstads Hospital.
Ifrån första Reformations-tiden och ar 1528
skall härstädes hafva varit ett Fattighus inrät-
tadt, och det af private Personers sammanskott.’
Tvenne i Staden då varande Klosterhus och Ut*
jordar hiefvo af Konung FRILDRIC I i Dan¬
nemark dertill gifne, och år 1597 urulfick äfven
Hospitalet af då varande Danska Regeringen Kro¬
no-Tionde Spannemål af (vänne Socknar, Jem¬
väl skall detta Hospital blifvit tillagdt Räntan
af en inhägnad på Stadens Utmark.
Efter ett ingifvit och af Lands-Confoiret
verificeradt Förslag för år 17^4, bestå Hospi¬
talets inkomster i följande:
Räntan af Jordarne - - 6 D:r 26 örJ
Krono Tionde Spannemål i Pen¬
ningar ----- 95: 21*
Interesse-Penningat » - 164: 7.
Pung-penningar, Sakören och
Extra Utgifter - Cl: 7.
Summa 327 D.‘r 9 Ör.’
Silfvermynt — — —• — — — —
Stats- Utskottets Bettini anden'. 1659
Calmare Stift,
34:0 Calmare Hospital.
Om delta Hospitals ålder och Första inrätt¬
ning skall ingen underrättelse kunna gifvas; men
att det likväl hade ägt Krono- Tionde uti Ku-
nevalds Härad i Cronobergs Län, da Drottning
CHRISTINA år 164.6 den 7 Februari densam¬
ma derstädes indrog och i det stället förlänte
Hospitalet Krono-Tionde Spannemål uti detta
Län af Socknar nära intill Hospitalet belägne.
År 1683 är af Konung CÅRL XI förlänt
Hemmanet Törneby uti Calmare Socken, som
ifrån 1 , sedermera blifvit förmedladt till |
Mantal.
Jemväl är Hospitalet anslagen af den i
Calmare Stift såkallade Allhelgona * hjelpen.
Uti ett af 1754 års Räkning ingifvit och
af Lands Contoiret verificeradt Utdrag upptagest
följande inkomster, nemligen:
89 T:r 6 fj;d. 51 kannor Krono-Tionde.
1 T:a 7 fj:d. 2 kann. Afrads-Spannemål.
91 T:r 6 fj:d. f kannor.
Penninge - Inkomst.
Rä nta af | Hemman och Åker-
lyckor - - - “48 D:r 4 öri
AUheJgonahjelp - 1.7 3: 31.
Inskrifningspenningar - - 324: 24.
Collect - och Armbösse - Pen¬
ningar ----- 24: 3,
S:a 570 D;r 30^01-.
För försåld Spannemål influtit 59: 15.
Summa 630 D;r 13 ör.
1664 Stats-Uiskuttets Belänkanden.
Carlstads Stift.
3/.o Carlstads Hospital.
Är efter Kongl. Majus Nådiga Bref af d.
17 Martli 1732 inrättadt på det stället, der
fordna Landshufdingesätet var, då Nerike oell
Vermeland voro delte uti 2:ne Eandshöfdinge-
dömen, undfick till inkomst 40 Tunnor Krono-
Tionde Spannemål i Cjrlskoga Socken,’ sona va¬
rit förut på behagelig tid Kyrkoherdarne der¬
städes förlänte.
En åttonde-dels Procent af Sterbhus - In-
ventarierne, 2:ne årliga Collecter inom Siiftet
och Inlösnings - Penningar ä 20 Dr för hvart
och ett Hjon, sorn intages i Hospitalet.
1752 blef detta Hospital med hela Staden,
igenom den olyckeliga vådelden i aska lagdt,
så att de fattige sedermera blifva underhållna
på en Gård Sysslomannen tillhörig, 2 mil vid
pass ifrån Staden belägen.
I anledning af ett ingifvet Utdragafi754
och 1755 årens Räkenskaper, synes Inkomsten
för år 1745 vaiit 40 Tunnor Krono - Tionde,
hvarföre betalning i Penningar skall vara in¬
flutit - - •- - - .* 346: 2 j. 8.
Penninge-Inkornst
Interesse af fruktbare Ca-
pitaler - * - - 263: 31.
Sterbhus. Inventarie-me-
del - 20: 25.
Collect-medel - - kj6: 16.
Inlösnings-Penningar 20: —
Frivillige Gåfvor - 8: 8
499: *9-
Summa 846: g.
Stats-UtskdUets Betiinkanden. 1665.
36:e Örebro Hospital
i Strengnäs Stift.
Skall vara uti gamla tider tillbakars upp-
rättadt, och af de nu befintelige Handlingar vh
sas, att det redan år 162g varit i stånd; men
stundom bättre och stundom sämre, intill dess
att framledne ^Landshöfdingen Baron Ribbing
skall hafva begynt med berömlig omsorg vårda
sig om detsamma.
Inkumsteme äro följande: Enligt det a£
1754 års Räkning ingifne Utdraget.
235 T:r 4 fj.d 3 k:pr Krono-Tionde Span-i
nema! ä 2| D:r. ... 530 D:r — ör.
Vinsten derpå - 171 2.
Penninge-Inkornst.
Arrendet af 2,'ne Hospitalet
donerade Krono-Hemman
|
162:
|
27.
|
Än för andra bortarrenderade
små ^Lägenheter -
|
44s
|
Till Oxars uppköpande gifver
Kronan årligen -
|
80:
|
|
Än Tullfrihet .
|
4=
|
.—
|
Inskrifnings-Penryngar -
|
2 0:
|
—
|
Interesse-medel -
|
281:
|
2 7*
|
Extra Inkomster -
|
21:
|
23-
|
|
614:
|
13-
|
Tillsammans 1,315 Hr 18 ör.
Silfvermynt.
Bihang tili Riks. St. Pr dt, igij ilig, 4-de Sami. N-.r ?«?. a/« ■
i666 Stats-Utskottets Eetänkanden.
Hernösands Stift.
37:o Hernösands Hospital.
Sam på Kronans bekostnad år 1674 är af
Trä uppbygdt, skall ingen annan viss inkomst
hafva hafi, än då Kongl. Maj:t år 1686 det gaf
300 D:r S:mt, som nu årligen betalas af Gar¬
dehöets förhöjning i Ångermanland.
Ar 1695 skall en Spisordning för 8 Per¬
soner vara upprättad, och deribland räknad en
Piga.
Consistorium uti sin ingifne berättelse an¬
förer, hurusom sedan sista Kriget dyrheten på
andte persedlar tilltagit i Orten, så att inkom¬
sten var alldeles otillräckelig och Hospitalet rå¬
kade i Skuld, hvilket har föranlåtit Hospitals-
Itådet att inskränka de Fattigas antal till 5, med
Pigan inberäknad, sedan 3:ne rum blifvit ledige.
En sådan hushållning skall varit sa myc¬
ket nödigare, som Hospitalet derigenom, och att
Utgifterne emot den lilla inkomsten blifvit
lämpelige, kommit utur sin Skuld, och har nu
vid 1754 års slut haft, utom Inventarie - per¬
sedlar, en Penninge-Behållning af 189 Daler
29 ör. S:mt.
Sådant bevises utaf ett af Sysslomannen in-
gifvit och af Eands-Contoiret verificeradt Me¬
morial. Vidare förmäler Consistorium, att Ho¬
spitals-huset skall vara så alldeles bofälligt, att
ingen reparation mera kan hjelpa, utan tarfvas
Nybyggnad.
Och sorn detta Hospital med dess lilla
^ond, är det endaste rum och tillgång uti ett
Stats-Utskottets Betärikanden.
1667
så vidt beläget Stift, hvarest Fattige kunna
hjelpas och underhållas, så föreslår Consisto¬
rium till denna .Byggnads befordra^ den utväg,
att 2me Collecter samt Stambok öfver hela Ri¬
ket må förunnas Hospitalet, jemväl ock, på det
inkomsten må kunna blifva något tillräckeliga-
re icke allenast för de uti Spisordningen upp¬
förde g Personer, utan ock att flere torftige må
kunna hjelpas, att Hospitalet äfven kunde be¬
viljas arne årlige Collecter inom Stiftet.
Ytterligare anförer Consistorium, hurusom
uti detta Stift ingen utväg finnes att rädda och
hjelpa sjuke och eländiga menniskor och ornö*
jeligen vore att föra någon sådan uti Lazaret¬
tet, hvartill detta Stift så väl som de öfrige
Rikets Innevånare hafva rättighet. I anseen¬
de dertill, såsom ock till det förslag och an¬
ledning Physices Eectoren vid Kongl. Gymna¬
sium derstädes, Doctor Nils Gisler, hvilken ock
såsom Provincial-Medicus Landets Innevånare
betjenar, gifvit till en Sjuk - Stufvas eller La¬
zaretts inrättande i orten, anhåller Consistori¬
um att allt, sora igenom frivilliga saminanskot-
ter samlas, och det, som på Bröllopp och vid
Barndop gifves, och hittills blifvit till Stock¬
holms Lazarett anslagit, må ifrån samma Laza¬
rett afdragas och användas till detta och i Lan¬
det nödiga Sjukhuset.
Visby Stift.
38:0 Visby Hospital.
Om detta Hospitals ålder och första inrätt¬
ning, berättar *å val Landshöfdingen i orten,
1668 Stats-Utskotlcts Betänkanden.
som Consistorium, skola nu förtiden inga Hand¬
lingar finnas, sorn derom någon upplysning kun¬
na gifva; Dock förmenas, att det fått dess in¬
komster af de utjordar i och utom Staden be-
lägne, hvilka de förstörde Kyrkor och Klostren
innehaft för Reformationstiden.
I förra tider skola Hospitals - Inkomster»
ne varit mycket, ansenlige, så att det kunnat un¬
de! hålla ett långt större antal fattige, än nu
sker. Orsakerne skola förnämligast bestå der¬
uti, att uti Staden och på Landet vore allmänt
förmögnare Folk, som kunde genom frivilliga
gåfvor understödja Hospitalet, och att Allmo¬
gen blefvo vid 17S7 års Riksdag frikallade
ifrån den Spannemålshjelp nemligen 6 Kannor
uf hvart Mantal , sorn de årligen utgjorde till
Hospitalet, och nu få använda till sine egne
Socknefattige.
Efter Utdrag af 1754 års Hospitals - Räk¬
ning , som Lands - Contoiret verificerat, hafva
Inkomsterne för samina år stigit, nemligen:
Jordarne till * g3i D:r a 8 ör.
Andra Inkomster, såsom Hötes-
Penningar , Jordars infästande
och Håfpenningar - - 395: 3.
Tillsammans 1,336 D:r 31 ör.
Stockholm den 23 September 1818»
På Riksens Högloft. Ständers Kammar- Ekono¬
mi- och Commerce Deputations vägnar:
J. J. Gyllenborg. Olof Celsius.
Joli. Fred. Wessle. Otto Olofsson,
Stats-Utskottets Betänk anden. 1669
Att förestående Afskrift är lika lydande
med det i Kongl. Seraphimer Ordens Gillet
förvarade Registratur, intygar
Ex Officio
Dan. Hadorph.
(Bilagan Lit. B, eiler Uppgift på Krono-Hospita-
lens Inkomster finnes serskildt tryckt och hit intecknad.)
N:r 275.’
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts Ut¬
låtande angående Krigs-Fonden samt
ser skildte Committerades förvaltning
af Allmänna Medlen.
^A-1 i11 Riksens Ständers Stats-Utsfcott har Kongl.
Maj:r, den 10 nästledne Martil täckts aflåta
följande Nådiga skrifvelse:
”Jemte det Kongl. Maj:t i Nåder anbe-
falt Committerade för allmänna medlens förvalt¬
ning, att till Riksens Ständers Stats-Utskott öf¬
verlemna Räkenskapen för Krigs-Fonden, för
den tid som ännu icke undergått Riksens Stän¬
ders granskning, har Kongl. Maj:t för Öfrigt,
till npplysning och efterrättelse i detta ämne,
velat Stats-Utskottet följande tillkännagifva.
Genom Tractaten med Hans Majit Konun¬
gen i Preussen, afslutad i Vien 3en 7 Junii
1815 om afträdandet af Hertigdöme! Pomern
och Furstendömmet Rugen , betingade Kongl,
Maj t för Sig och Riket en Summa af Tre och
en half Million R:dr Preussiskt Courant, men,
då en del af detta belopp skulle i I^ffecter ut¬
■1670 Scats-ZJtskottets Betänk anden.
gå oell vid verkställigheten befans, dels att de
åsatte priserne, serdeles ä Väfnads-Manufactu-
ref, voro altför högt uppförde, dels ock att
importer deraf hade kommit till skada för in-
he mske Fabriker, s'öts en serskild afhandling
derom i Paris, under den g September samma
år, som nedsatte beloppet 350,000 R:dr ringa¬
re; så att Summan, i stället för Tre och en
half Million, blef 3 Millioner Ett hundrade
Femtio Tusende R:dr Preussiskt Courant, hvar¬
af skulle utgå:
Ar 1815 - r 200,000 R:dr
— 1816 - - 800,000:
1817 “ - 950,000:
— 1818 " - 800,000:
och — 1819 ’ * * 4ooooo:
Tillsammans ofvannärnnde— 3,150,000 R:dr.
Af detta belopp hafva ock kommit Riket
tillhanda de för åren 1815, 1816 och 1817
förfallne tillsammans 1,950,000 R;dr, så att till
Eiqvid med Kongl. Preussiska Regeringen än¬
nu återstå 1,200,000 R:dr.
Ett längre uppskof hade inträffat med ut¬
betalningen af de för sistledit år fixerade be¬
talningar, härrörande af väckte genfordringar å
Preussiska sidan, serdeles ifrån förre Svenska
Pomern. Anledningarne tor sådane anspråk,
uphemtades från långt förflutöe tider , ända
sedan Vestphaliska freden och framställdes un¬
der alla möjliga, och man kan öppet tillägga,
för en del, under de mäst oskäliga förevänd¬
ningar.
Ibland de vigtigare, som Kongl. Maj:t ic¬
ke föresett, men imedlertid ännu utgör före¬
Stats-Utskottets 1'etänkanden. 1671
mål för discussioner, är frågan om ersättning
till visse Handelshus i Hamburg, för en Po-
merska Kammarens Vexel-Circulations skuld,
hvilken nu uppgifves till R:dr H:br B:co 454,82 5t
utom räntor, och hvarvid ersättnings påståendet
grundas på Riksens Ständers Garantie, gifven
vid Riksdagen i Orebro år 1810.
Det har under loppet af tiden utgjort fö¬
remål för Kongl. Majtts omsorger att söka dels
undanrödja dels till billigare förhållanden ned¬
sätta desse fordringsanspråk, och fortfara un¬
derhår,dlingarne derom ännu: det är likväl
med tillfredsställelse Kongl. Majit meddelar Stats-
TJtskottet sin förmodan, grundad på vissheten
om Hans Preussiska Majus rättvisa och vänli¬
ga tänkesätt, att denna angelägenhet skaij er¬
hålla en påräknad utgång, och det så mycket
häldre som från Svenska sidan icke blifvit för-
vägradt, att erkänna de delar af genfordringar,
gom på billiga grunder sig stödde. Och är
det redan såsom en följd häraf att anse, det
förledit års Betalnings-Summa, hvilken icke på
förfallotiden erlades, i anseende till genfordrin-
garnes betydeliga belopp, ändteligen sedan deras
giltighet hunnit i väsendietig måtto vederläg¬
gas, kort före årets utgång blifvit liquiderade.
Imedlertid och i den mohn dessa medel
successive förföllo , samt, på sätt nyssnämdt
är, i början äfven ordenteligen erlades, yppa¬
de sig den utväg, att med mindre vomkostnad,
på stället göra dem användbare, i den mynt¬
sort de ingingo, till liquid af Rikets utländska
gäld, emot det att Krigs-Fonden redan i för¬
skott uppbär sin ersättning här på stället af de
"367a Stuts-Visftuttets Betdninnden.
medel, Kongl. Majit för nämnde Gälds liqui-
derande anvist. Kongl. Majit bief genom den¬
na anstalt oclc i tillfälle, att, redan innan de
Preussiska medlen borjåt inga, komma Svenska
handeln till undsättning med utländske Fonder ,
under en radande allmän vexelbrist vid slutet
af år 1815 och början af år 1816, samt att, af
de genom växel-försäljriing influtne Svenska
medlen, kunna låta betala Arrnéens donationer
med 860,000 Ridr jemte andre utgifter, som
tillhörde Krigs-Fonden att gälda.
På detta sätt hade Kongl. Majit reserverat
tillgång, att inom förfallotiden inlösa de in-
visningar till betalning af Krigs-Skuld, sorn, af
Krigs Commitéeti ulgifne tili en Summa af
goo,ooo P:dr, utaf Riksgälds Contoirét äro ac¬
cepterade och den 1,'sta nästkommande Junii
böra liquideras; men, enär Disconterne tid ef¬
ter annan blefvo till deras Credit i förlägenhet
hragte, har Kongl. Majit funnit Sig föranlåten,
att af denna tillgång, låta lemna dem under¬
stöd, hvarom Stats-Utskottet under sin hand¬
läggning vid desse ärender, erhåller närmare be¬
sked; och innestå sålunda af desse medel uti
Götha-Canals Discont 52 *,300 och uti Malmö
D iscont, 74,100; utom ytterligare upplupne ren¬
tor, men återstoden uti ofvannämnde belopp
finnes tillgängelig, till en del redan förvandlad
uti förenämnde slags Invisningar, hvarmedelst
en serskild undsättning för Götheborgs-Discont
af 179,000 R:dr mot pantsättning af sådane Do-
cumenter, tillika kunnat göras.
Kongl. Majit har likaledes ock af tillgäng¬
lige Krigs-Fondsmedel redan låtit liquidera
Stats-Utskottets Betänkanden. 1673
100,000 Rldr Htbr B co, och 100,000 R:dr
Svenskt Banco, som, i arf efter Högst-Salig Hen¬
nes Majit Enke-Drottningen Sophia Magdalena,'
tillfullo f. d. Kongl. Famillen. Men vidare be¬
talning af denna Fatnilles enskildta, uti Sveri¬
ge qvarstående förmögenhet, har hittills icke
kunnat ske och beror nu af Preussiske Eiqui-
dationens utgång.
Utom desse medel har genom liquidation
följande Summor blifvit Regeringen erkände.
Francs. Cent.
Af Kejserliga Ryska Regeringen 777,900; 80.—-
Af Kejserliga Österrikiska Dio 547,500:84.—
Af Kongl. Preussiska D:o 1,193,389:11.—•
Tillsammans Francs. 2,518,794; 17
Ehurn denna Summa, såsom icke influten i
följe af någre med ofvannämnde Magter afslu-
tade Tractater, endast var en följd af tillfalli¬
ge under Krigets lopp af de Allierade Mag-
teroe infordrade och pålagde Contributioner ecb
således hade under tiden kunnat af Kongl. Maj;t
för Arméens behof användas, har Kongl. Majit
likväl velat i Nåder låta densamma Stats-Ver-
ket till godo komma.
Utaf den förstnämnde af desse Fordringar
hafva de 100,000 R:dr H:br B;co utgått, som
här ofvan tillkännagifves vara till Högst Salig
Hennes Majit Enke-Drottningens arfvingar ut¬
betald.
Fordran af Österrike är ännu ej liquide-
rad ; men Kongl. Majit äger anledning hoppas,
alt äfven i denne del kunna snart komma till
något slut.
1*>74 Stats- Utskottets Betånkanden.
Beträffande åter Preussiska Regeringens
skuld, så ingår den i generella slutliquiden
med denna Magt, och, bland annat betäcker
den genfordran å Preussens sida, för försträck¬
ningar till Arméen under sista Kriget, som,
genom Negoc:ationer, nedsattes från forst for¬
drade 703,000 R:dr till 386,000, hvarå under
loppet af Kriget var afliquideradt 134,000, och
sålunda nu återstod 252,000 Rldr Preussiskt
Courant.
En annan fordran äger val Kongl Majit
än dessutom, bestående af Dess andel uti den
så kallade Obligations-Eonden, tillkommen då,
efter Rehnförbundets upplösning år 1813, åt-
skillige Tyska Furstar, hvilka förut tillhört
detta förbund, ingingo en förening örn bidrag
till kostnaderne för Krigets utförande mot Frank¬
rike, på det sätt, att Obligationer för hvarde¬
ra* andel skulle gemensamt utfärdas och blifva
användbare i Liquidationer om Arméens un¬
derhåll, inen denna Liquidations angelägenhet
har, för roellankomne omständigheter, hittills
icke kunnat blifva till slut bragt. Kongl. Majit*
andel deruti skulle likväl utgöra En Million
Gulden efter 24 Guldens Myntfoten; hvaraf
likväl bör afdragas den Summa, som Staden
Rubeck har att fordra, och af en kanske dubbelt
så stor, hvilken tillkommer Furstendömena Lip¬
pe Buckeburg och Lippe Detmold; men det är
tvifvelagtigt, att denna Summa kan erhållas,
emedan hon beror på en liquidation, som skall
ske imellan Österrike, Ryssland och Preussen
och de Tyska Furstarne, för de lefverencer,
»om dessa Furstar gjort åt nämnde Magteri
Stats-Utskottets Betänkanden. 1675
troupper. Kongl. Majit var långt ifrån att tro
år 1815, att tvistigheter skulle uppstå orri den¬
ne Skuldens gäldande; Summan var påräknad
med undantag af en Discont af högst lj a 20
Procent.
Kongl. Majit later i sammanhang med den
öfrige Krigs-Räkenskapen till Srats-Utskottel öf¬
verlemna de Berättelser ocfy Handlingar^ 1 som
upplysa desse mål, på det att Stats-Utskottet
af det ena och andra må kunna erhålla full¬
ständig kännedom.
Krigs-Fondens skulder på Continenten till
Hannover, Mecklenburg, Schwerin , Strelitz
m. fl. hafva äfvenledes af desse samfäldte till¬
gångar under loppet af den förflutne tiden li-
quiderade blifvit, och alt i denne del i behö¬
rig ordning bragt, det Stats-Utskottet blir i till¬
fälle att af Räkenskapen närmare erfara. Va¬
rande det, meid beräkning af alla förenämnde
tillgångar å dem ena sidan, och degenom Trac-
tater samt öfriga förhållanden bestämde Krigs-
Skulder och utgifter på fasta landet å den an¬
dra, som Kongl. Maj t år 1815 till Riksens
Ständer uppgaf, att omkring Två Millioner
Preussiskt Courant kunde öfverblifva till Rik¬
sens Ständers disposition för utgifter hemma i
Riket.
Beträffande Krigs-Fondens ställning här
hemma i landet, sr yppades tid efter annan
dels i följd af fortsatte omkostnader för Krigs-
Fondens räkning dels af ti!Ikomne fordrings an¬
språk, som förut voro olinde, dels ock för
sjelfva Redogörelse- och Revisions-Verkets un¬
derhåll, att Krigs-Skullderne uppgingo till vi¬
i676 Stats-Utskottets Betänkanden.
da högre belopp, än som af vederbörande ad¬
ministrerande Verk uppgifvit blifvit och lag
till grund för den framställning derom, som
vid 1S15 åis Riksdag agde rum.
A den andra sidan deremot inträffade,
att genom försämring af det Norrska Sedelmyn-
tet, den tillgång till betäckande af nämnde skul¬
der, som genom inflytande betalning för för¬
sålde Magazins-Effecter i Norrige påräknades,
hlef allt mera otillräckelig och att i en alltför
ringa mohn till detta ändamål hittills kunnat
användas.
Af Öfverskotter å Inkomsterne och bespa¬
ringar å Stats-Utgifterne har Kongl. Maj:t så¬
lunda, äfven sedan 1815 års Riksdag, låtit till¬
dela Krigs - Cominitéen och Krigs-Collegium ,
hvad till sådane skulders betalning ytterligare
erfordrats.
Kongl. Maj:t har nu ifrån Krigs-Commitén
låtit infordra förslag, som härhos till Stats-Ut-
skottet öfverlämnäs, och utvisar det närvaran¬
de tillståndet i dessa delar. Och enär de i des¬
se Förslag såsom Krigs Skuld upptagne försträck-^
ningar af Stats Medel jemte Ränteri-Anticipa-
tioner, som äro af samma natur, afskrifvas;
Jemnar Krigs-Fondens Fordringar och behåll¬
ning i Svenskt och Norskt mynt en ungefärlig
tillgång till inrikes skuldens betalande.
Kongl. Majit föreser altså den tidepunkt
snart inträffa, då de vidlyftiga Räkenskaps- och
Eipuidations-arbeten, som, i följd af Krigen,
under de snart förflutne Tolf åren oafbrutet ägt
lum, och snart sagt allt sedan år 3788, samt
sålunda på 30 års tid icke varit fullkomligen
Stats-TJtskottets Betänk anden'. 1677
afslutade, men under tiden upptagit så mycken
Extra-Ordinarie Personal och kostat Riket så
stora Penninge-Summor, ändteligen skola nå
deras fullbordan, och hvarefter de Administra¬
tiva Arenderne, som röra Krigs-Väsendet, kun¬
na varda återförde inom den verkningskrets,
som med stadgad ordning öfverensstämmer:
Kongl. Majit anser det lyckeligt, att detta mål
är upphunnit, utan vidare skakning i Staten®
Finance-Väsende, samt att, hvad händelser och
omständigheter å den ena sidan beredt, att öka
brister eller att förminska värdet, af hvad till
deras betäckande påräknats, hafva de å den an¬
dra återbringat till jemvigt, genom Extra-Ordi-
naira tillgångar, hvilka Kongl. Majt anskaffat;
så att Riksens Ständer åtminstone i denne del
icke behöfva vidtaga någon vidare reglering,
som kräfver specielt anslag.
Deremot lärer Riksens Ständers Stats-Ut-
skott till öfvervägande upptaga, huruledes de af
Kongl. Majit uti Götha Canal och Malmö Di¬
scont placerade Krigs-Fonds Medel måga åter¬
vinnas för att blifva disponible, till den Ter¬
min, då Krigs-Commitéens invisningar böra af
Riksgälds-Contoiret inlösas.
Kongl. Majit vill nu i ett sammanhang
fästa Riksens Stahders Stats Utskotts uppmärk¬
samhet på de sedan »815 års Riksdag inträffa,?
de omständigheter, hvilka så väsenteligen ned¬
sätta de påräknade tillgångarne, nemligen:
Sjelfva Hufvud-Summan enligt Tractaten
för Pomerns afträdande förminskades
med « Preus. Courtt 3 50,000:
1678 Stäts-Utskottets Betänkandet1.
Hamburgske Banquierernes for¬
dringsanspråk, hvilka göras gällande
i afseende på Pomerska liquiden, ut¬
af den Magt, som ännu har i sina
händer motsvarande Summor, att till
Sverige betala. Desse anspråk uppfo¬
ras till 450,000 Ridr H:br Bico utom
räntor och sålunda omkring - - 700,000:
Burande Kongl. Majit härvid ic¬
ke obemäldt lemna, att denna fordring
var för Kongl. Majit aldeles främman¬
de och någon utgift i denna del icke
påräknad.
Den ofvannämnde Frankfurther
Liquidations-Summän, hvaruti Sveri¬
ges amiel beräknades till omkring - 500,000:
förmodades äfven, ehuru med något
afdrag ingå. Desse poster utgöra al¬
lena - R:dr 1,550,000:
Preussisk Courant; hvartill än kunde läggas
minskningen å beräknade intrader vid försälj¬
ningen af Magazins-Behållningen i Norrige, till¬
kommen genom Norrska Myntets försämring, äf¬
vensom ock sluteligen de tillkomne Krigs-Skul-
derne inom Riket, hvilka voro Kongl. Maj:t o-
kände, då beloppet till Riksens Ständer år
1815 uppgafs.
Enär Riksens Ständers Fullmägtige uti Riks*
gälds-Contoiret förledne Sommar sig i underdå¬
nighet förfrågade, om det till Ki igs-Skuldernes
betalande anviste vilkorliga Lån behöfde öp-
nas, förklarade Kongl. Majit, allt detta oaktadt,
att Kongl. Maj t ansåg sådant icke blifva af nö»
den och detta allt under önskan och hopp att,
Stats-TJtskottets Bettinkanden. 1I679
1 följd af Kongl. Majit bemödanden, kunna för
Nationen bespara nya utgifter af menligt infly.
tande på Rikets redan förut så hård t angripne
myntväsende. Beloppet, sorn till Krigsskulder-
ne inom Riket erfordras, har Kongl. Majit nu
äfven till Stats-Utsottet anvist, medelst bär of¬
van nämnde behållningar i Svenskt mynt.
Den återstående betalningen till f. d. Kongl.
Familien, blir åter helt och hållet beroende af
utslaget med den Preussiska Liquiden , och
Kongl. Maj t fortfar äfven i afseende härå med
sine omsorger att lätta Nationens bördor, genom
ett noga bevakande af Rikets sannskyldiga bästa
uti desse angelägenheter.
Kongl. Majit kan ej af ofvannämnde orsa¬
ker, i förhand ingå i någre positiva förbindelser,
men Kongl. Majit vill ej eller äska några ser¬
skildta anslag af Riksens Ständer för denna Li-
quidation. Något öfverskott å liquiderne med
de utländske Magter uppstår visserligen, och
Kongl. Majit ämnar använda ej mindre det, än
hvad för öfrigt härtill kan göras disponibelt,
för ifrågavarande ändamål; på sätt Riksens Stän¬
der det äskat.
Det enda Kongl. Majit för närvarande ä«
skar, är, att Riksens Ständer låta anslagen för
förra Kongl. Famillens underhåll förblifva oför¬
ändrade till nästa Riksdag, med rättighet för
Kongl. Majit att disponera dem, i den mohn,
som liquidationen på ett eller annat sätt blif-
ver verkstäld. —
Då Kongl. Majit icke fordrar något vida¬
re, och likväl hoppas kunna lyckas att ända¬
målet fullborda, tvifiar Kongl, Majit ingalunda
Stats~Utskottets Betänk andm.
att Riksens Ständer skola deruti igenkänna sam¬
ma Faderliga omtanka och bemödande, hvilka
tillvägabragt de Resultat för öfrigt, som af re¬
dogörelsen för Krigsfonden närmare utvecklas.
Man jemfore nu dessa förhallanden af det
sista krigets omkostnader, och Resultaten deraf,
med de förra Krigens inflytande pa Rikets Fi-
nancer, och deras utslag föröfrigt: man erinre
sig att, i stället för ökade Eevillningar till
Krigs - skulders befallning de förflutne liderne,
och samma förhållande äfven nu uti de fle¬
ste Europeiske Stater, blef bevil]ningen för
Svenska Folket vid 1815 års Riksdag nedsatt,
på samma gång som, i följd af ett lyckligen
slutadt Krig, en Riks-Act beseglade Sveriges för¬
ening med ett aktade BrödraFulk; man erinra
sig detta och hembäre Försynen tacksamhet der¬
före.
Det återstår nu för Kongl. Maj:t allenast
gifva Riksens Städners Stats-Utskott tillkänna,
att Kongl. Maj:t i Nåder anbefalt, ej mindre
Committerade för allmänna medels förvaltning,
än Krigs-Cornmitéen, omedelbarligen lemna Slats-
Utskottet alla de upplysningar eller beräkningar,
Siats-Utskottet, för desse angelägenheters utred¬
ning skulle anse sig vidare erfordra.
Kongl. Majit förblifver Riksens Ständers
Stats-Utskott &fc,
CARL JOHAN.
B. C. Qviding.”,
Hvarvid var fogadt det åberopade under¬
dåniga förslag öfver Krigs-Fondens skulder och
Stats-Utskottets Fetunkahden. 16S1
tillgångar vid slutet af år 1817, som härjemte
i afskrift bilägges; Och har Stats-Utskottet dess¬
utom från Herrar Comaaitterade för Allmänna
medlens förvaltning fått emottaga Räkenskapen
för den tid, som förflutit, sedan Riksens Stän¬
der vid 1815 års Urtima Riksdag erhöilo del
af denne förvaltning och den samma granskade,
nemligen Subsidie- och Krigsfonds-medels rak-
ningarne för åren 1815, 1816 och 1817.
Hvad Kongl. Maj:t i denna Nådiga skrif¬
velse täckts tillkännagifva angående liquiden af
Krigsskulderne och förre Kongl. Famillens af
Riksens Ständer vid sista Riksdagen medgifne
arfs-ford ringar samt enskildte förmögenhet, har
Stats - Utkottet härmed skolat Riksens Högiofl.
Ständer meddela.
Beträifande den af Kongl. Maj:t i Nåder
til Stats-Utskoilets öfvervägande hänskjutne frå¬
ga, huruledes de af Kongl. Majit uti Götha Ca-
nals- och Malmö Discont-Verk placerade Krigs-
Fouds-medel 596,400 R:dr måga återvinnas,
för att blifva disponible till den termin, då
Krigs Cominitéens af Riksgälds Gontoiret accep¬
terade och den rista nästkommande Juli till be¬
talning förfallne invisningar till ett belopp af
Nio Hundrade Tusende R:dr Banco böra inlö¬
sas; så förekommer härvid, att, enligt 1815 års
Riksdags-beslut, skulle desse invisningar betalas
med de så kallade Preusiske medlen, som Kongl.
Maj t härtill behagat anvisa och hvarutaf den
erforderliga Summan nu 1 Nåder förmäles vara
afsatt sålunda, att den utgör i Con¬
tant - R:dr 124,600:
Lilläng till Riks-St. Prat. i$i7-i8i8, 4:di Sami, N:r 211.112,
j682 Stats-Vtskottets Bettini anden.
Invisalngar af samma slag, som
nu äro i fråga .... 179,00-0:
I Götha Canal Dis¬
cont innestående - 522,300:
I Malmö Discont li¬
kaledes - 74,100:
5 9 6.400:
Tillsammans R:dr 900,000 B:co.
Då Stats - Utskottet anser det vara af myc¬
ken vigt och angelägenhet att erforderlige me¬
del till invisningarnes inlösen hållas i bered¬
skap, men Riksgälds - Contoirets tillgångar icke
medgifva det behöfliga förskottet härtill, får
Utskottet tillstyrka Riksens Höglofl. Ständer
vidtaga den utväg, att Banken förskjuter de bri¬
stande 596,400 Rtdr till dess vid Filial-Discon-
ternes utredande desse medel derigenom efter
hand återvinnas.
Om Riksens Höglofl. Ständer, efter Banco-
Utskottets hörande, härtill bifalla, torde hos
Kongl. Majit i underdånighet göras den anhål¬
lan, att Herrar Committerade till Allmänna
medlens Förvaltning måtte undfå Nådig befall¬
ning, att till Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret
aflemna Contanta tillgången af 124.600 R:dr
tillika med de under Herrar Committerades vård
varande Invisningar till ett Capital-belopp af
179,000 R:dr sedan den härå upplupne Ränta
blifvit godtgjord samt dessutom meddela deras
öfverlåtelse på Riksgälds- Contoiret af de ‘uti
Götha Canals samt Malmö Discont-Verk inne¬
stående medel, tillsammans 596,400 R:dr, här¬
uti inberäknad den upplupne Räntan; hvare*
«
Stats-lltshottets Beltinianden. 1683
mot Riksgälds-Contoiret skulle åligga, att ge¬
nast och i ilen mohn sistnämnde summa till be¬
talning förfaller, Banken densamma i afräkning
på dess förskott godtgöra.
Hvad åter angar Kongl. Majrts Nådiga Pro¬
position, att anslagen för förre Kongl. Famillens
underhåll måtte förblifva oförändrade till nä¬
sta Riksdag; så har Stats - Utskottet härvid sko¬
lat upplysa, att desse anslag äro dels Ränta å
förre Kongl. Famillens enskildte förmögenhet
681,419 R:dr 13 sk. 11 rist, som bland Stats-
Verkets tillgångar till större delea ingått och an¬
vände blifvit, hvilken ränta utgör 36,16g: 34. 6.»
dels de af Riksens Ständer till
fyllnad i Underhålls . Summan
anslagne - 30,497: 45'
Tillsammans R:dr 66,666 32 sk.,
sorn utgår å allmänna Indragnings-Staten. Vid
sista Urtima Riksdagen anhöllo Riksens Ständer
genom underdånig Skrifvelse den 8 Augusti 1815,
det Kongl. Maj:t i Nåder af den från Preussen
ingående Summan täcktes låta liqvidera omför-
mäldte Capital, 681,419 R:dr 13 §k. 11 rist.,
samt att, då Riksens Ständer äfven ansågo lyck¬
ligt om för tiel till fyllnad i Underhålls-suin-
tnan ans‘agne belopp 30,497 R:dr 45 sk, 3 r:st.
all förbindelse på samma gång afbördades och
Upphörde, Kongl. Maj• t i Nåder täcktes öfver¬
taga Liqviden härom och på sätt lämpligt fin¬
nes i delta afseende så förordna och i Nåder
låta besörja, att Svenska Stats-Verket måtte för
alltid blifva skiljdr från all utbetalning till förra
Kongl. Famillen. Men, sorn, efter hvad Kongl,
1684 Stats-Ulskottets Bctänhandenl
Maj:t nu i Nåder tillkännagifva, denne liqvid
är beroende af Utslaget rned den Preussiska li-
qviden , samt Kongl. NIaj:t härvid jemväl för¬
klarat, att Kongl. Maj:t val ej kan ingå i några
positiva förbindelser, men ej heller ville äska
några serskildte anslag härtill, utan ämnade an»
vända det förmodade öfverskottet å nämnda
tillgång jemte hvad för öfiigt kunde göras dis¬
ponibelt för ifrågavarande ändamål på sätt Rik¬
sens Ständer önskat; så lära nu Riksens Högt.
Ständer, med underdånigt erkännande af Kongl.
Maj:ts Nådiga omsorg i denna del, bifalla, att
såsom Kongl. Maj:t i Nåder proponerat, nuva¬
rande anslagen för förre Kongl. Familjens un¬
derhåll, 66,666: 32 sk. på Indragnings-Staten
måga oförändrade fortfara till nästa Riksdag, med
rättighet för ^Kongl. Maj:t, att den disponera i
den mohn som liqvidationen på ett eller annat
sätt blifver verkställd.
Stats - Utskottet har för öfrigt genomgått
och granskat de utaf Herrar Gommilérade för
Allmänna medlens Förvaltning aflemnade Rä¬
kenskaper för åren 1815, 1S16 och 1817, hvil¬
ka innefatta redogörelse öfver Subsidii- ochKrigs-
Fonds-Medel, som genom Tractater och liqvider
med de Allierade Makterne tillflutit Riket och
af Stats-Verkets öfverskott på Intraderne varit
att disponera.
Af desse Räkenskaper har Utskottet inhäm¬
tat, att, enligt en dervid fogad underdånig Be¬
rättelse under den 30 sisth October af Herr
Kammar-Ratts Rådet Paul Öhrwall, sorn haft sig
uppdraget att utföra Fiqvidations Verket i Tysk¬
land, komma samtlige Allierade Makterne vid
Stats-Ut&kottets Betankandeni 1685
slutliqviden att ytterligare erhålla andel i hvad
som influtit eller må kunna inflyta utaf de Upp¬
börds- eller Utgifts-Poster, hvilka voro outred-
de vid Liqvidationsarbetets upphörande i Wien,
enligt Slut-Protocollet deröfver af den 7 Junii
1815, hvilka Poster äro uppgifne tili en Sum¬
ma af 5,712,121 Francs 93 Centss, utom ser¬
skildte till beloppet okände revenuer från’ Sach¬
sen samt Gouveinementet Frankfurt; hvilket
förhållande Utskottet ansett sig böra upplysnings¬
vis anmäla i afseende å den, likmätigt Tractat,
för Sverige belöpande uti omförmälte Summa.
Vidare har Utskoftet utaf en desse Räken¬
skaper bifogad utredning öfver Kongl. Majda
och Kronans behållne samt Krigs-Fonden till¬
slagne andel i Tull *afgifterne för de i Göthem
borg, till följd af Kongl. Kungörelsen den 5
Augusti 1812, seqvestrerade men fridömde va¬
ror, funnit, att af det upptagne beloppet 221,374
B:ar ig sk. 5 r:st., 230,720 R:dr 39 sk. 11 r:st.,
väl blifvit i räkning godtgjorde Krigs-Fonden,
men 10,653: 29. 6. balancerade såsom beståen¬
de af utbetalningar till åtskilliga Personer, hvil¬
ka utgifter med Krigs-Fonden icke äga gemen¬
skap, samt alltså bero på tillförordnade Reviso¬
rers åtgärd att utreda. Och, ehuru denna Sum¬
ma vid sådant förhållande icke tillhörer före¬
varande redogörelse vidare ,än att densamma
der finnes anmärkt, har likväl Utskottet, enär
beloppet ej finnes annorstädes debiteradt, trott,
att desse 10,653 R:dr 29. 6. lämpligen måga
kunna i Capital-räkningen öfver allmänna med¬
len upptagas såsom Balance, intill dess Summan
varder i omförmäldt ordning utredd , ersatt el¬
i686 Stats-Utskottets Betänkanden,
ler afskriven , och hemställer alltså Utskotter,
det Riksens Höglofl. Ständer härom hos Kongl.
Majit i underdånighet anhållan göra till den
åtgärd i detta hänseende, sorn lämplig finnes.
Uu 2me sei skildte med Banquiéten Dehn
ofver uppburne mede! af Kongl. Preussiska Re¬
geringen förde Räkenskaper, finnes afförd såsom
provision för medlens incasserande 2 procent
deraf, bestigande till ett sammanräknadt belopp
för den hittills indragne delen af Preussiske
fordringen, af 39.263 R:dr 3 rist.
Detta arfvode har ock i anseende till be-
tydeligheren af det belopp, som är i fråga, fä¬
stat Utskottets uppmärksamhet; hvarföre Utskot¬
tet, enär ock Herrar Committérade för Allmän¬
na medlens förvaltning , i saknad af Kongl. Majna
Kådiga förordnande om denna Provisions be-
visions belopp, den i räkning uppförde Suna.
nian tills vidare balancerat, trott sig bora till¬
styrka Riksens Höglofl. Ständer, att jemväl hos
Kongl. Majit i underdånighet an hålla, det täck¬
tes Kongl. Majit i* Nåder låta tillse, huruvida
ej nedsättning uti omförmäldte arfvode må kun¬
na vinnas, samt för öfrigt i afseende på den
återstående indragningen vidtaga den utväg,
hvarigenom Commissions-arfvodet i möjligaste,
mohn till beloppet inskränkes. Hvad för öfrigt
beträffar Räkenskapen öfver desse Subsidii- och
3£rigs-Fonds-medel för nu ifrågavarande 3:00
år, 1815, 1816 och 1817, så har Utskottet fun¬
nit densamma upprättad och förd med utmärkt
redighet och ordning samt vara behörigen ve-
rificeräd, så att ej något förekommit att dervid
anmärka; hvarföre Utskottet hemställer, det matte
Stats-Utskottets Betänkanden. 1687
Riksens Höglofl. Ständer uti deras underdåniga
Skrifvelse i detta ämne sådant anmäla, såsom
decharge för Herrar Committérades förvaltning
och redogörelse för ornförmälte medel.
I sammanhang^ härmed får Stats-Utskottet
jemväl afgifva dess yttrande öfver den, uti
Riksens Högl. Ständers Herrar Revisorers den
20 November sisth år 1817 författade och till
Utskottets handläggning remitterade Berättelse
örn granskningen af StatsVerkets medel, gjorde
anmälan, dels att utaf de under Herrar Corn.
inittérades förvaltning stälde Fonder, mer än
En half Million Riksdaler, varit insatt på af-
skrifnings-räkning uti Götha Canal Discont-Verk,
dels att Revisorerne skola hos Kongl. Stats-
Contoiret jute gånger begärt men ej erhållit
underrättelse om ifrågavarande, af Herrar Com¬
mittérade förvaltade Fond.
Af hvad Kongl. Majit i Dess ofvan högst-
berörde Nådiga Skrifvelse tillkännagifva, in¬
hämtas, hvad dessutom af Herrar Cominitterade
uti afgifven underdånig Förklaring häröfver ,
sorn blifvit Utskottet meddelad genom Nådig
Remiss den 22 sisi. Januari, upplyst blifvit, att
Commltterades Förvaltning helt och hållit grun¬
dat sig på af Kongl. Maj:t i Nåder gifne före¬
skrifter, Samt att den i Götha Canal Discont-
Verk gjorde insättning af 522,3.00 R:dr, hvar¬
vid Riksens Ständers Revisorer, såsom berördt
är, uppmärksamhet fästat, varit af Kongl Majit
i Nåder anbefalld genom Skrifvelse till Cominit¬
terade af den 12 Februarii 1817. Och anser
vid sådant förhållande Stats-Utskottet någon an¬
nan åtgärd i anledning häraf icke äga rum, än
Stnts-ZJtskottets Betänk anden.
att ilen underdåniga finskan tunie-hos Kongl.
Majit anmälas, att ifrågavarande medel hädanef¬
ter icke varda utlånade, Utan alltid , i Statens
Gassa hållas i beredskap för de ändamål, hvar¬
till de böra vara att tillgå.
Och beträffande ater Revisorernes anmälan
örn det hinder, sorn för dem skall uppstått i af¬
seende på nödig underrättelse orri den under
Committerades förvaltning ställde Fond, så hem¬
ställer Utskottet, att Riksens Högloft. Ständer
jemväl hos Kongl., Majit i underdånighet an¬
hålla, att samtelige vederbörande, sorn handhaf¬
va och redovisa Stats-Verket tillhörige medel,
måtte, enär Riksens Ständer eller deras Revi¬
sorer i föreskrifven ordning sig derom anmäla,
till dem aflemna de Räkenskaper, Handlingar
eller upplysningar, Som af deni kunna äskas
och deras åtgärd tillhöra; hvilket allt vördsam-
ligen underställes Riksens jjöglofl. Stände-rs be¬
pröfva tide.
Stockholm den 26 Maji 1818.
(Bilagan Litt, A. eller Förslag öfver Krigs Fondens
Skulder och Tillgångar finnes serskildt tryckt och hit
antecknad; nren Litt. B. eller Utlåtande af Committarade
för Allmänna medels Förvaltning är förut serskildt tryckt
och kringspridt, hvadan detsamma här uteslutet.)
N;r 276.
Riksens Högloft. Ständers Stats -Utskotts
Utlåtande, angående de till Saltpeter-
tillverkningens upphjelpande i Riket an¬
slagna medel.
Ståts-Utskottets Betänk anden. 168 g
-i- ill Stats-Utskottet hafva Riksens Högh Stän¬
der remitterat deras till Stats- Banco- ucli Riks¬
gälds-Verkens öfverseende år 1817 valde Re¬
visorers, uti deras, angående Stats-Verket , af-
gifne Berättelse den 20 sisth November gj.urde
anförande, det Revisörerne inhämtat, att utaf
den Fond, sorn under benämning af Sanpeter-
medel, är samlad af Stats-anslag och Saltpeter*
lösnings - medel, en Summa af utöfver 300,00a
Ridrf vore att beräkna sorn Statens tillgäng,
hvaraf 155,000 Ridr funnos insatte på Afskrif¬
ning?-Räkning i Götha Canal, en del åter ut*
» länte dels emot inteckning, dels utan lörskrif-
ven Ränta och återbetalnings skyldighet, en del
såsom biträde leiflund den under Kongl. Com¬
merce-Collegii disposition stående Manufactur-
Fond, och én del uti Kongl. Ränte Kammaren
innestaende; och hade Revisörerne, då desse
medel, ehuru anslagne till vissa behof, likväl
icke kunde annorlunda anses, än såsom en Sta¬
tens tillhörighet, så vidt Je icke för ändamålet
blifvit använde eller äro erforderiige, funnit
sig böra fästa uppmärksamhet dervid, att dispo¬
sitionen af dessa Fonder icke vore öfverens¬
stämmande med Författningame om förvaltnin¬
gen 3f Statens medel, nvilka alltid barde vara
att tiMgå för de ändamål, Riksens Ständer der-t
före kunna föreskrifva, hvarföre Revisorerna!
yttre? den tanke, att omförrnälte Fond ej måtta
genom utlåning skilja* från Statens Gassa tilt
förekommande af förluster, som, i anseende till
ilen betydeliga insättningen i Götha Canals*
Discont nu möjligen kunde uppstå, samt
1690 Stats-UtskottetB Betänkanderi.
det att medlen alltid måtte vara disponible,
hvilket med de intecknade och på uppsägning
beroende lånen samt meddete biträden icke in¬
träffade.
Sedan detta Revisorernes yttrande blifvit
af Kongl. Majit i Nåder meddeladt de till Salt¬
peter - Arendernes Förvaltning af Kongl. Majit
i Nåder förordnade Herrar Committerade, som
deröfver afgifvit underdånigt utlåtande, liar det¬
samma af Kongl. Majit genom Nådig Remiss
blifvit öfverlemnadt till Stats - Utskottet; och
hafva jemväl Räkenskaperne öfver desse medel,
allt ifrån år 1810 till och med för år 1816,
Utskottet tillhandakommit, i afseende på den
granskning häraf, som i sammanhang med Stats*
"Verkets Förvaltning Utskottet tillhört.
Ifrågavarande Fond består dels af den lö¬
sen, som Hemmans - ägarne enligt Författnin¬
garna ålegtft gifva för den Saltpeter, som in na¬
tura, med 10 # på Hemmanet skall utgöras,
men tII1 s vidare fått med penningar afbördas,
dels ock af det belopp 58,000 R:dr, sorn blif¬
vit årligen afsatt utaf de till Försvars Verket
å Stat anslagne medel, och hvilken Summa sko¬
lat utgöra tillgång för den betalning, Kongl. Maj:t
och Kronan bort erlägga till de Hemmans¬
ägare, som sin Saltpeter-Skatt in natura lefve¬
rera!. Varande dessa medel förvaltade af Her¬
rar Committerade, som äga sig uppdragit, att
ombesörja Saltpeter-Näringens förkofran i Ri¬
ket, och genom hvilkas försorg Saltpeter-Skatten
blifvit uppburen och lefvererad, samt uppköpen
af denna artikel i brist af lefverering veikstäld,
och öfver hvilken Förvaltning, jemte de om.
Slats-XJtskottets F.etänkanden. i6gi
kostnader och utgifter, sorn blifvit besttidde
till Saltpeter - tillverkningens uppmuntran och
befordran, förenämde Räkenskaper blifvit förde.
Vid granskning af desse Räkenskaper ej
mindre öfver sjelfva Saltpetc-r - Gärden , än ock
öfver medlen för den förtlutne tiden till och
med 1816, har Stats-Utskottet funnit denna re¬
dovisning upprättad med all ordning och nog¬
grannhet, så alt ej något förekommit alt dervid
erinra, utan har deremot ej mindre af desse re¬
dogörelser än ock af Kongl. Majus till Riksens
Höglofl. Ständer dem 16 December sistl. år' af-
låtne och till Utskottet remitterade Nådiga Skrif¬
velse med dervid fogade Berättelse inhämtats,
huruledes genom de af Herrar Commitérade vid¬
tagne åtgärder, Saltpeter-Näringen, till fördel
för Riket, blifvit under desse åren i så märke-
lig mohn uppdrifven, att införskrifning af den¬
na vahra redan före detta kunnat undvikas.
Hvad nu angår Riksens Ständers Reviso¬
rers ofvanberörde anmälan rörande dispositio¬
nen af den, utaf omförmälte tillgångar, samlade
Fond, *ä får Stats-Utskottet åberopa hvad Her¬
rar Committerade upplyst och anfört uti deras
afgifne och till Trycket befordrade Utlåtande,
hvilket jemväl härhos fogas. Och, dä häraf be-
finnes, att den verkställde utlåning af en del
samt insättningen uti Götha Canal af öfrige med¬
len, grundat sig på Kongl. Majits derom gifne
Nådiga Förordnanden, har Stats Utskottet ansett
sig, i anledning häraf, endast böra tillstyrka,
det Riksens Höglofl. Ständer hos Kongl. Majt
i underdånighet nu anmäla den önskan, att hä¬
danefter någon annan disposition af desse Sta¬
i 6g 2 Stats• Utskottens Betunkanden,
tens medel ic^e vidtages, än som instämmer
med deras egentliga föremål, och att således de¬
samma måga hållas uti Statens Gassa tillhanda
fiir de be! of, hvartill de aro ämnade.
Den för närvarande befintlige Fonden el¬
ler tillgången synes väl icke vara större, än sorn
för utgifternes bestridande än vidare erfordras ,
intill dess Siitpeter-Näringen hunnit den åsyf¬
tade fullkomlighet oell stadga, sorn är att hop¬
pas af dess redan vuridne framsteg; men huru¬
vida det årliga bidrag af 58.000 R:dr, som Kongl.
åMaj:t i Nåder låtit utgå af den till Försvars-
Ver ket anslagne Summan, må böra fortfarande
och för hvarje år utgå, är en fråga, sorn allena
ankommer pä Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning.
Utskottet har inhämtat, att Kongl. Majit i
Nåder sisth år funnit detta anslag kunna för
det året tills vidare umbäras och medlen i stäl¬
let böra disponeras i och för de öfrige militaire
angelägenheterne; och Utskottet tviflar ej, det
Kongl. Majit, allt efter sig företeende omstän¬
digheter, i denna del förordnar, enär hela an¬
slaget för Försvars-Verket står till dess Nådi¬
ga disposition, på sätt nödigt och nyttigast fin¬
nes. Hvilket allt vördsammeligen underställes
Riksens Höglo!]. Ständers bepröfvande.
Stockholm den 26 Maji 1818.
(Bda*«n eller Utlåtandet af Committerade för Salt¬
peter- Ärendes ne uteslutes bär såsom serskilt tryckt och
kringspridd.)
N:r 277.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande angående de qf Riksens Stan-
Siats-Utskottets Betänkan den. 1693
ders år i Sid förordnade Revisorer,
anmärkte omständigheter, rörande Re¬
dovisningen för Tullverkets medel.
t T • °
J ti den Berättelse» sorn Riksens Ständers till
granskning af Stats- Banco- och Riksgälds-Ver-
ken förordnade Revisorer, den 20 November
1817, afgifvit, angående Revisionen af Stats-
Verkets Räkenskaper och Förvaltning, hafva de
anfört, att vid undersökningen deraf, huru Stats¬
verket® påräknade intrader ingått eller bordt
inflyta efter Riks-Statens och öfrige Handlin¬
gars föranledande, Revisorerne funnit, att, sedan
vid 1815 ars Urtima Riksdag blifvit utredt, att
en Summa af 696,037 R:dr 6 sk. 6 rist. - till¬
hörande Stats-Verket af 1813 års Tull-Uppbörd,
hade varit insatt uti Götha Canal Discont-Verk»
mot 3 Procents ränta, så vöre val enligt 1815
års Ränte-Karmnare-Bok en Summa af 650,000
Ridr utaf 1813 års Tull-Uppbörd under de sed¬
nare månaderne afår 1815 insatt; men till när¬
mare upplysning härom, hade Revisorerne in¬
fordrat och erhållit Tull-Verkets Hufvudböcker
för åren 1813 och 1814. Desse Böcker hafva
dock förekommit Revisorerne sådane, att deraf,
utan ett föregående omslut, som förenklar den¬
ne Räkenskap till Utgift, Inkomst och Behåll¬
ning, ej kunnat utrönas hvarken huru omför-
mäldte öfverskotts-summa tillkommit, eller nar
den sedermera lisl sitt hela belopp jemte den
derå belöpande Räntan, blifvit Stats-Verket
godtgjord. Af de fern serskildte Räkningar, som
Tullverket hållit med Banquen år 1814, hade
ej en enda funnits sluta sig lika med de be-
1694 Sivis-Utskottets Beliinkanden.
hällningar, hvilka från Banquen blifvit för Re»
visorerne uppgifne såsom innestående fcr Tull-
Verkets räkning den 31. December samma år;
och för öfrigt hade härvid förekommit, att up¬
på den uti Tull-Verkets Hufvud-Bok vid 1814
års slut, såsom till Kongl. Ränte - Kammaren
lefvererad, upptagne ej obetydliga Summa, hade,
enligt Ränte Kammare - Böckerne, lefvereringar
skett successive till och med under loppet af
år 18 i 6, ehuru Tull - medlen äro en contant in¬
flytande inkomst, hvilken, likmätigt Författnin-
game, borde inom bestämd kort tid efter Re-
dogöielse-årets utgång vara af Uppbördsmännen
insatt; i anseende till hvilka förhållanden och
då till vinnande af fullständig upplysning rö¬
rande nyssnätnde i Götha Canal Diskont-Verk
förräntade Summa, synts fordras mera tid än
Revisorernes många göromål vid förrättningens
slut medgifvit, Revisorerne ansett sig böra hos
Riksens Stäuder anmäla detta ämne, med hem¬
ställan, det måtte åt nhstblifvande Stats-Utskott
Cfveriemnas, att söka närmare utreda berörde
fråga samt taga under öfvervägande hvad reg¬
lering i afseende på Tullverkets Styrelse och
Räkenskaper kunde finnas nödig: anseende e-
mediertid Revisorerne, med anledning af hvad
som i berörde måtto förekommit, det vara an-
gelägit, att Tull-Räkenskaperne hädanefter gåf-
vos en förenklad form, eller ock genom omslut
upplystes; äfvensom Revisorerne funno sig bö¬
ra hemställa, om icke detta Verks Räkenskaper
och Förvaltning borde, likasom Stats-Verkets
öfrige och på samma gång, af Riksens Ständer
•lier deras Revisorer ordentligen granskas, de¬
Stat Utslottets BetilnAenden. 16g5
sto häldre som Tullverkets Räkenskaper icke
yndergingo Revision i Kong!. Kammar-Rätten.
Hvad Revisorerne sålunda anfört och hem¬
ställt, hafva Riksens Höglofh Ständer, genom
Remiss af otvanberörde Berättelse, cfverlemnat
till Stats - Utskottets åtgärd och yttrande; och
har Kongl. Maj:t i Kader den 2a sistl. Janua-
lii täckts till Utskottet remittera det underdå¬
niga utlåtande, Kongl. General-Tull-Directionen,
efter erhållen del af Revisorernes andraganden,
deröfver afgifvit, och hvilket utlåtande, såsom
till trycket befordradt, Utskottet härvid får å-
beropa samt jemväl bifoga; hvarförutan Tull-
Verkets Böcker och Räkenskaper ej mindre för
åren 1813, 1814 och 1815, än ock för år iSi6,
blifvit infordrade och Utskottet tillställde, i;
och för handläggningen af förevarande ämne.
Af dessa Handlingar har Stats - Utskottet
utrönt, att den, af Revisorerne ifrågaställde Sum¬
ma, som varit insatt uti Götha Canal Discont»
Verk, bestått af följande till 1813 års Uppbörd
hörande Tull-medel, nemligen:
Tullmedel - 322,829: 4. 1,
af serskildte uppbörden för de
med Kongl. Majtts nådiga till¬
stånd införde Engelska vahror 266,831: 35. 1.
Nederlags-Recogn-itioti - - 106,37b: 15. 4.
Tillsamans 696.037: 6. Q
Att denna Summa varit förräntad i bemäl-
te Discont-Verk har väl utaf sjelfva Hufvud-
Boken icke kunnat inhämtas, emedan Sunaman
ingått såsom Balance från 1813 * 1814 års Huf.
vudbok, samt, efter hvad Kongl. Directionen
Stats-Utskottets Beliiiilanderii
förklarat, hvarken blifvit eller bordt blifva af*
förd i och för inrättningen i nämnde Discont;
men genom Kongl. Directionens utlåtande samt
de upprättade och derjemte meddeldte omsluten
af 1813, 1814 och 1813 årens Hufvud-Eöcker,
har blifvit upplyst, att ifrågavarande Summa
var upptagen uti en biand Verificationerne till
Hufvud-Boken befintlig Räkning m$d Götha
Canal Discont-Verk, äfvensom att både Capita-
let och deri upplupne Räntan nemligen för år
1814 ... 34,78;: 24. —•
för är 1815 “ » “ - 21,783: i6\ —
Summa 46,570: 40. —-
rigtigt influtit och blifvit* till Kongl. Ränte-
Kammaren för Stats-Verkets räkning lefvererad;
och hade det af Revisurerne anmärkte förhål¬
lande, att uti 1814 års Rok upptagas jefvererin-
gar såsom verkställde inom den 3a December
.1814, hvilka skett under loppet af är 1815, här-
ledt sig derifrån, att, i följd af Kongl. Majrts
Nådiga Förordnande i Skrifvelse den 12 Janu¬
ari! 1814, lefvereringar endast be höft göras suc-
cessive, efter Reqvisit inner, som i denna del
blifvit af Kongl. Stais-Coritoiret gjorde.
X anledning af hvad sålunda ulredt blifvit
och då omförmäldte insättning i Götha Canal
Discont-Verk grundat sig på Kongl. Majlts Högst¬
berörde Nådiga Bref, har Stats-Utskottet ansedt
Riksens Ständers Revisorers anmärkning i den¬
na del ej föranleda till annan ytterligare åt¬
gärd, än att Riksens Högiofl. Ständer torde hos
Kongl. Majit i underdånighet yttra den. önskan,
att Tull-Räkenckapeme hädanefter så inrättas,
Stats-TJtslottets Betänkandenl 169?.
att sjelfva Hufvud-Boken utvisar förhållandet
med lefvereringarne och hvarigenom de från
Tull Verket til! Stats-Verket ingående summor
komma att till alla delar öfverensstämma med
Kongl. Ränte-Kammarens Bok, samt att alltså
någre letvereringar icke upptagas för ett före»
gående år, hvilka ej det året blifvit verkställde.
I afseende på hvad Revisorerne vidare an¬
märkt derom, att lefvereringar på ett uppbörds¬
års inkomst blifvit senare gjorde, än Böckerne
utvisa, har Utskottet funnit, att äfven uti 181S
års Bok såsom lefvexerade inom den 31 De¬
cember finnas upptagne medel, hvilka blifvit
inbetalte till Kongl* Ränte-Kammaren:
1816 den 7 December - - 100,000: *— —
1817 den 26 April - * 104,238: 7. —■
Summa R:dr 204,238: 7. —
Hvilka ock härledt sig derifrån, att, såsom-
ofvan berördt är, medlen icke förr varit erfor*
derlige för Stats- Verkets utgifter; Men Stats-
Utskottet har inhämtat, att den ordning nume¬
ra blifvit vidtagen, att medlen iför hvarje vec¬
ka insättas i Banken, och anser sig derföre här¬
vid endast böra tillstyrka Riksens Högiofl. Stän-f
der, att hos Kongl. Majrt i underdånighet an-
' hålla, att Kongl. Tull-Directionen måtte undfå
Nådig befallning, att inom slutet af hvarje vec¬
ka låta till Kongl. Ränte-Kammaren lefverera
den föiegående veckans uppbörd som tillhörer
Stats-Verket.
Beträffande åter Revisorernes anmälan om
angelägenheten deraf, att Tull - Räkenskaperna
bihang till Riks-St. Fröt. 4-.dc Sami N:r atf.214.
1698 Stäts-Utskottets Betänkanden.
gifvas en förenklad form eker ock genom om¬
slut upplysas; så har Stats-Utskottet funnit det¬
ta ändamål redan vara i betydlig man vunnet
genom den nya form desse Räkenskaper erhål¬
lit enligt den Utskottet meddelade Kufvudbo*
ken för år 1816; Men härvid förekommer lik¬
väl, att den deruti bibehållne Capital - Räknin¬
gen torde böra erhålla ännu mera tydlighet»
så att på ett stafe kunde synas den sumtna, Som.
Kongl. Mäj:t och Kronan har utestående i oin¬
fluten Tuil-Uppbörd: att alla sådane inkomster,
scm icke ingå efter Tull-Taxan och som infly¬
ta under namn af Extra Inkomster, äfven bor¬
de upptagas i Hufvudboken: och att hvarje Re»
versal skulle utvisa hvad slags medel som in¬
sättas? och ko mme Hufvud boken, med tillämp¬
ning häraf att innehålla:
1:0 I Bebet, på Kongl. Majus och Kro¬
nans räkning, öfverlefvereringar saint insättnin¬
gar i Kongl. Ränte-IIammaren, Convoj Commis-
sariatet och RiRsgälds-Contoiret.
2:0 I Credit på samma räkning utestående
oinflutne medel; Influtne Tull- och andre In¬
komster under året samt
3:0 Balancerne som utgöras af oinflutne
medel eller möjligen gjorde öfverlefvereringar;
i följd hvaraf blott en räkning skulle föras öf.
ver totala inkomsten och utgiften med Balan-
cerne, Reversalerne, sorn Räkningen biläggas»
komma att upplysa, af hvilke medel lefvererin-
garne bestå.
Och hemställer Utskottet, att Riksens Hög-
lofl. SLänder hos Kongl. Maj:t i underdånighet
Slats-Utskottens Betänk anden. a 6 g 9
anhålla, att Tull Räkenskaperne måtte å sådant
sätt varda inrättade.
Angående slutligen Revisorernes framställ¬
ning derom, alt, då, likmätigt 60 §. i Regerings-
Formen af d. f: Juni i 1809, Tull medlen äro
•en Bevillning Samt utgöra en bland Statens be-
tydligaste intrader, Tull - Verkets Räkenskaper
och Förvaltning måga, lika sorn Stats - Verkets
öfrige och på samma gäng, af Riksens Ständer
'elier deras Revisorer ordentligen granskas; så
har Stats-Utskottet uti det gemensamt nied All¬
männa Besvärs- och Ekonomi-Utskottet den 1
sisth Maji afgifne yttrande, angående åtskillige
Tull-Verket i andre delar rörande frågor till¬
styrkt, att sådant hädanefter må iakttagas.
I öfrigt har Stats - Utskottet under hand¬
läggningen häraf funnit, huruledes de i Tull¬
uppbörden ingående Vexlar endast upptagas till
deras belopp i Svenskt Banco, men, enär de öf¬
verstiga behofvet af Statens utgift i utländskt
mynt och alltså till den delén Varda försålde,
Upptagas i serskild räkning under benämning
af Cours-förhöjnings-medel, hvilka ej finnas på¬
räknade bland Stats - Verkets inkomster. Och,
sorn det synes ländande till ordning och redig¬
het, att hvad sorn i Vexlar inflyter i Hambur¬
ger Banco varder upptaget inom Colurnn i Ra-
kenskapeme i berörde myntslag, så Vid Tull-
Verket sorn hos Kongl. Stats-Contoiret, samt i
Colurnn utföres Uti Svenskt Banco efter dagens
Cours då uppbörden sker; så har Utskottet sko¬
lat tillstyrka Riksens Högkil!. Ständer, att i af¬
seende på Tulltnedlens förvaltning och redovis¬
ning, hos Kongl. Maj:t i underdånighet härom
1700 Stats-Utskottets Betiinkanden.
anhållan göra: Hvilket allt vördsammeligen un¬
derställes Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande.
Stockholm den 28 Maji 1818.
(Bilagan eller General-Tull - Directioncns Utlåtande ute-
slutes här iåsom serskildt tryckt och kringspridt.)
N;r 278-
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts Ut-
låtande angående Post - Verkets In¬
trader.
ld den af Riksens Höglofl. Ständers Revi¬
sorer öfver Stats- Råneo- och Riksgälds * Ver¬
ken , år 1817 förrättade granskning, hade Re-;
visorerne i Berättelsen, angående Stats-Verket,'
af den 20 sisth November, förmält att de, till
inhämtande deraf, huru Postmedlen ingått, in¬
fordrat och erhållit Post - Verkets Hufvudbok
för 1814. Och, sorn denne Räkenskap utvisade,
att en betydlig Summa säsom oindrifven vore
balancerad, samt att medel, som för året bort
inflyta, ej till fullo blifvit lefvererade, funno
Revisorerne, enär denne Uppbörd likväl borde,
lika som Tull-medlen, inom en kort tid efter
Uppbörds-året vara af vederbörande lefvererad,
sig böra detta förhållande med Postmedlen hos
Riksens Ständer anmäla; Och har denne anma.
lan, i sammanhang med de öfrige af Revisorer¬
ne andragne omständighetar, blifvit till Stats-
Utskottet remitterad; Äfvensom Kongl. Maj:t
genom Nådig Remiss behagat till Utskottet öf¬
verlemna Kongl. General-Post Directionens den
1 sisth Februarii häröfver afgitue utlåtande»
Ståts-Utskottets Betdnkanden'. 170!'
tom upplyser beskaffenheten af de i 1814 års
Bok balancerade fordringar, och hvilket af tryc¬
ket utgifne utlåtande härjemte bifogas.
För handläggningen af detta ämne och för
att fullfölja den af Revisorerne började öfver¬
sigt af Post-Verkets Räkenskaper, har Stats Ut.
skottet infordrat och erhållit detta Verks Huf¬
vud Böcker för åren 1814 och 1815 jemte ett
summariskt Sammandrag af 1816 års Inkomster
och Utgifter, derutaf Utskottet inhämtat förhål¬
landet med Post-Uppbörden för omförmälte 3:ne
år; hvarförutan en serskild relation öfver Ba-
lancerne blifvit meddelad, som utreder, att Post-
Verkets fordringar år 1815 utgjorde 105,200
R:dr 35. 10.; Men, då derifrån drages sådane,
som till afskrifning blifvit anmäldte, redovisade
förskotter samt fordringar i Pommern och Fin¬
land, hvilka Poster enligt förutnämnde utlåtan¬
de med dervid fogad uppgift till betydlig del
sedermera ingått, och för det öfriga synes kom.
ma att försvinna, tillsammans
utgörande - 70,197: 4. 6.
Återstår såsom Post-Verkets
fordran hos Norrska Post-Di-
rectionen den 31 December
1815 ----- 31,610: 6. —
Hos Redogörare i Sverige in.
nestående - M49: 5*
Samt sådane fordringar, som
bero på vederbörande Coliegi-
ers och Directioners åtgärd
och hvarutaf icke allt som
tillgång kan anses - - 1,944: 1*.' lif
Tillsammans R:dr 105,200: 35. 10.
Stats- Utskottets Retänk anden'.
Utskottet, som funnit detta förhållande
grundade på Hufvud - Böckerne, har vidare in¬
hämtat, att nyssnämnde hos Norrska Post-Ver¬
ket för år 1815 inneståen-
de summa - - - - 31,610.’ 6. —
ökat sig för år 1816 med - 44,888: — 6.
saint för år 1817 med - - 46,621: 4. 6,
burn ina Kuir 123,119: 11. —
Härledande sig denne fordran från Sven¬
ska Post - Verkets förskott tili Norrske Brefs,
förskaffande öfver Sverige; Och har Kgl. Majit,
enligt Bref till härvarande Kongl. Post-Direc-
tionen, af den 30 nästledne Decémber, bevil¬
jat Norrska Stats-Verket ytterligare apståruk
med inbetalningen häraf till detta års slut, un¬
der förväntan likväl, att sådane anstalter vid¬
tagas, att äfven derförinnan liqvid härom må
kunna uppgöra* i fall omstandigheterne sådant
möjligen medgifva; hvarjemte Kgl. Majit i Nå¬
der funnit nödigt härvid fästa det uttryckeliga
vilkor för framtiden, att Norrska Stats-Verkets
skulder och förbindelser af ofyananförde egen¬
skap, ifrån och med innevarande års början, i
den mån de månadteligen tillkomma, ofelbart
blifva vid medlet af hvarje påföljande månad
liqviderade.
Vid sådant förhållande har Stats-Utskottet
ansett någon åtgärd härutinnan icke vara att
vidtaga för närvarande; men, da skäligt synes,
att Norrske Ståts-Verket, så framt ej betalning
erlägges af omförmälte dess skuld 123,119 R:dr
11 sk. inom den af Kongl. Majit i Nåder ut¬
stakade tid af detta års slut, betalar laglig Rän¬
Stats-Utskottets Retänkanden. 17°3
ta derå från den tiden; så hemställer Utskottet
om icke Riksens Höglofl. Ständer skulle finna
lämpligt, att derom hos Kongl. Majit i under¬
dånighet anmälan göra, till vidtagande af den
utväg, som i detta hänseende i Nåder pröfvas
äga rum.
För öfrigt, och da, såsom' ofvanberördt är,
någre Postmedel, som inflyta kunnat, ej finnas
utestående till större belopp, än sorn icke tor¬
de kunna såsom balancer undvikas å denne be-
tydelige uppbörd, har Stats-Utskottet funnit i-
fragavarande arens Räkenskaper för Post-Ver¬
ket, vid den derutaf verkställde generella gransk¬
ning egenteligen af sjelfva Hufvud - Förvaltnin¬
gen, icke föranleda till någon åtgärd af Riksena
Höglofl. Ständer; ankommande sjelfva Revisio¬
nen till ziffran på Kongl. Kammar-Rätten.
Hvilket allt Utskottet skolat vördsamligea
anmäla.
Stockholm den 26 Maji 1818..
(Bilagan eller Öfver • Post. Directionen» Utlåtande
uteslutes här såsom serskildt tryckt och kringsprida)
Nu 279.
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande, angående Chartte■ Sigillatce-
medels redogörelsen
X sammanhang med den öfversigt af Stats-Ver¬
kets Räkenskaper och Förvaltning, sorn Stats-
Utskottet tillkommit, har Utskottet äfven under
granskning tagit redovisningen för Chartte Sigil-
latae-medlen, såsom varande en bland Stats Ver--
1704 Statg'TJtskottens Betänkandeni
kets Extra Ordinarie inkomster och hvilken Re¬
dogörelse, Riksens Högloft. Ständers Revisorer
vid deras förrättning sistl, år 1817 icke med-
iiunno genomgå.
Utaf de infordrade Hufvud - Böckerne , öf¬
ver nämnde Uppbörd åren 1814,1815 och 1816,
har Utskottet, inhämtat förhållandet med denne
Stats - intrad; men, enär sjelfva Revisionen till
ziffran egenteligen tillhörer Kongl. Kammar-
Rätten, sträckt förevarande åtgärd hufvudsake-
ligen till den generella förvaltningen.
Statens årliga inkomst af Chartas Sigillatae-
,Verket, har Utskottet beräknat och uppgifvit
uti dess förr aflemnade Betänkande angående
Regleringen af Jukomst-Titlarne.
Behållningarne af oförsåldt Stämpladt Pap¬
per utgjorde vid 1814 års in¬
gång - ^ - - - - 1,685,225: 19. 5.
och till år 1816 “ * 1-468,145: 26 2.
af hvilken sistnämnde Summa »nnestod i Stock¬
hol, Chartor för ett värde af 868,761: 40. 2.
Uti alla Länen tillsammans 571,696: 39.—
aamt oredovisad behållning
fian Finland, enligt 1813
Srs bok - 27,686: 43. —
Summa 1,468,145: 8 6. 2.
Af de i Länefi innestaende behållningarne
finnes en del utgöra så stora qvantiteter, att.de
svara mot flere års Lefvereringar, såsom uti
Skaraborgs Län , der beloppet ut¬
gjorde - - 64,846: 26.—eller lika med 5 3rs
lefverering.
Stats-Utskottets Betänkandeni
Vestmanlands 39,785:32.— 7 års dito
Calmare - 55,168:38.— nära 7 års dito
Kopparbergs - 45,197:17» — eli-ofver 8 års dite
Hallands • 3*, 1 52: 33 — dito dito
Christianstads 92,254: 6.— eller nära 14 års
lefverering.
Och 1 de öfriga Länen funnos äfven, enligt 1810
års Bok, behållningar af 2 till 3 års lefvere-
ringar.
För att upplysa huru desse behållningar till-’
kommit, får Utskottet exempelvis uppgifva, att:
Skaraborgs Län ägde en behållning af Stämp¬
ladt Papper vid 1815 års bör¬
jan för - , - - - 32,253: 45. — .
reqvirerade under loppet af sam¬
ma år Chartor för - - 18,673: 16. ——
Summa R dr 50,927: 13. —•
hvaremot lefvererades - - 9.418: 3 5» sk.'
Ägde således i behåll Chartor för 41.508: 25. —
samt ökade följaktligen förrådet med öfver 9000
R:dr på ett år.
Christianstads Län ägde likaledes i förråd
till år 1815. af Stämpladt Papper 54,458: 25. —
Reqvirerade ytterligare år 1815 I5.613: 26. —
Summa R dr 70,072: 3» —
Deremot lefvererades såsom för¬
sålde ----- 6,034: 14. —
Behållningen i Chartor 64,037: 6. ——
hvarutaf i Landt-Ränteriet funnos för 52,156
R:dr 40 sk. Och okades alltså under detta år
1815 förrådet med nära 10,000 R:dr» och så
vidare äfven i andre Län.
Stats-Utskotters Betänk anden.
Desse behållr.incar redovisas dock årligen
i så måtto, att med Inventerings-Instrumentet
styrkes, att verkeligen det Stämplade Papperet
finnes i förvar i Landt ■ JRänterierne eller hos
Försäljningsmännen; ty de Proprie - Balancerne
å sjelfva uppbörden eller försäljningen utgjor¬
de till år 1817 endast 25,544 R:dr 4 sk. 7 r:st,
öfver hela Kiket, och hvarutaf 10,992 R:dr 2
sk. berodde på liqvid från Kongl. Krigs Expe¬
ditionen för år 1816.
Emedlertid har Utskottet ansett’ så betyd¬
liga Lager af oförsåldt Stämplad!* Papper icke
böra lemnäs 1 orterne innestående utan närma¬
re utredning, eller större qvantiteter afsändas.
hvarje år, än som, efter föregående års erfaren¬
het, kan åtgå, samt blott ett års behof utgöra
förlaget af Stämpladi Papper i hvarje Län, ra¬
to m det löpande årets uppbörd, hvarigenom
Controllen härå hlifver lättare och säkrare till
förekommande af verklige Ralancer; och får
ijtsk ottel med anledning af de i ofvanberörde
måtto nu utrönte förhållanden hemställa, det
Riksens Höglofl. Ständer hos Kongl.’Majit i un¬
derdånighet anhålla, att Kongl. Kammar Colle-
gium, som besörjer Charlu-Sigillataa Verket och
medlens redovisning, matte undfå Nådig befall¬
ning, att låta öfver hela Riket anställa *n nog¬
grann undersökning och utredning af nu upp-
gifne behallningarne af Stämpladt Papper, samt
dervid iagttaga, att, såsom Kongl. Förordningen
örn Chartse Sigillatae- afgiften af den g Novem¬
ber 1815 redan stadgar, inventeringarne afFör-
råderne verkställas hos alla Embets- oell Tjen¬
stemän, som på Credit uttagit Chartor, äfven--
Stats-ZJtskottets Betänkanden'. *7°7
som hos samtelige Förvaltare och Försäl inings-
män af Stämpladt Papper, på samma dag, samt
låta i de orter, der Ealaticer kunna uppstå, de¬
samma genast indrifva och infordra öfverflödiga
Lagren af Stämpladt Papper och derefter lämpa
afsändoingarne, så att förråderne ej öfverstiga
berörde maximum af ett års Förlag utom det
löpande årets uppbörd. Hvarförutan Kongl. Maj:t
i Nåder torde täckas vidtaga den åtgärd, som
lämplig finnes till infordrande af den i Finland
Varande behållningen för ett värde i Chartor
af 27,686 B:dr 43 sk. enligt r 8 1 6 års. Räkenskap.
I öfrigt bör Utskottet tillkännagifva, att
de nu gertomsedde Röckerne funnits förde med
ordning och redighet; så att i denne del ej
förekommit något att erindra: hvilket allt Ut¬
skottet skolat vördsamligen anmäla.
Stockholm den 28 Maji 1,8181
N:r 280.
Riksens Häglof!. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande angående Riks-Hufvud-Bok-
slutet,
Uti den berättelse, sorn Riksens Höglofl. Stän¬
ders till Stats- .Banco- och RiksGäldsVerkens
öfverseende valde Revisorer under den 20 No¬
vember förledit år till Riksens Höglofl. Stän¬
der afgifvit, och som sedermera till Siats-Ut¬
skottet blifvit remitterad, angående den af Stats-
Verkets förvaltning och Räkenskaper år 1817
verkställde granskning, hafva Herrar Revisorer
*ökt upplysa och utreda förhållandet med det
i708 Ståts-Utskottets Betänkande»'.
RiksHufvudBokslut, som blifvit Herr Stats-
Commissarien och Riddaren Videgren uppdragit,
att, efter den af honom uppgifne methode, ut¬
arbetas, jemte det Herrar1 Revisorer uppgifvit
de åtgärder, som de, för berörde RiksHufvud-
Boks fullbordande, funnit sig tillhöra ar- vid¬
taga. Och, som Omsluts-Ärbetet af KandtRä-
kenskaperne för flere Rån, hvarpå Rikshufvud-
bokslutet sig måste grunda, icke ens för det
första året eller 1810 till Kongl. Stats-Contoi-
xet inkommit: Och hinder derigenom blifvit
lagdt för ernående af ett ändamål, hvilket Rik¬
sens Höglofl. Ständer ansett vara destomer vig-
tigt, som, förutan en RiksHufvudbok, någon full¬
ständig kännedom om Statens tillgångar icke
Iean vinnas; så hade Herrar Revisorer funnit
sig böra ifästa Riksens Höglofl. Ständers upp¬
märksamhet på nödvändigheten deraf, att hos
Kongl. Majit i underdånighet anhålla, om vid¬
tagande af så kraftfulla anstalter, sorn ofelbart
befordra snar verkställighet af detta angelägna
arbete. — Beträffande åter den i sammanhang
bang härmed stående frågan om förändring af
Räkenskaps-methoden i allmänhet, så att Kands-
och Militiaa-Böckerne komma att afslutas den
31 December, lika med den öfrige delen af
Krono-Räkenskaperne; så hade Herrar Reviso-
■iettie, efter inhemlande af hvad 1 detta afseen¬
de blifvit tillgjordt, ansett skälige anledningar
förekomma till den hemställan att Riksens Hög¬
lofl. Ständer måtte likaledes hos Kongl. Majit
i underdånighet anhålla, det äfven härutinnan
må vidtagas den åtgärd, som skyndsammare be¬
fordrar slut på denna fråga, hvilken synes äga
Ståts-Utskottets Betankanderi: 470g|
eft väsendtligt inflytande på den enklare och
säkrare redovisning för Statens medel, sorn ge¬
nom ett RiksHufvud-bokslut åsyfta» och der-
förutan icke kan vinnas.
Sedan Herrar Revisorers Berättelse tilf
Kongl. Majt inkommit, har Kongl, Maj:t der¬
öfver täckts infordra Kongl. Stats-Contoirets un¬
derdåniga utlåtande, hvilket äfven, sedan Kongl.'
Stats Contoiret, under den 30 sistl. Januarii,'
detsamma afgifvit,- Kongl. Majit under den lif
derpå följande Martii till Stats-Utskottet i Nå¬
der öfverlemnat.
Kongl. Stats-Contoiret har derutinnan an¬
fört: att Kongl. Stats-Contoiret hoppade», det
Kongl. Maj:t ej allenast af hvad Riksens Stän¬
ders Herrar Revisorer anmält utan i synnerhet
af hvad Stats-Contoiret under loppet af tiden'
haft tillfälle, att inför Kongl. Maj t andraga
och hemställa, Nådigst täckes finna, att Stats-
Contoiret icke underlåtit, att, i hvad på dess
åtgärd berott, söka befrämja fortgången af detta
ärende, och att, å dess sida, något hinder der¬
för icke blifvit lagdt: att, sedan Stats-Contoiret,
under den 15 sistledne December kunnat förskaffa
sig del af Kongl. KammarCollegii ProvinceCon-
toirs tillstyrkande om LandsContoirens samt Kro«
nofogdarnes och Häradsskrifvarnes hörande, in¬
nan någon granskning af ämnet härstädes företoges,'
har Stats-Contoiret samma dag till Kammar-Colle-
gium förklarat, att Stats-Contoiret för sin del ansåg
ett sådant hörande icke blifva nödigt, utan att
Province-Contoiren borde sig i liufvudsaken utan
vidare tidsutdrägt, utlåta: samt sluteligen, att
Stats Contoiret uti Circulair-bref af den 15 nästa
ayjo Stats-Utsioitéts Peianh anden.
Jedne Januari! 'ytterligare anmodat Kongl. MajitS
Befallningshafvande i Hallands, Skaraborgs och.
Kopparbergs Län, alt skyndesammeligen in*
leomina nied de felande Omsluren för 1810 till
och med 1814, men i synnerhet det för 1810,
pS det något vidare hinder och uppehåll för
Riks-Hufvudbokens författande icke må mota.
Utom hvad Herrar Revisorer hos RfksenS
Höglofh Ständer salunda nrfmäit, hafva jemväi
under innevarande Riksdag rnotioner i detta
ämne inom VälloB. Borgare-Ståndet blifvit väck¬
te; och, sedan Stats-Utskottet deröfver utlåtande
afgifvit samt Riksens Höglofh Ständer i anled*
ning deraf uti underdånig skrifvelse af den j 3
sistledne Februarii hos Kongl. Maj:t anhållit*
om så kraftiga åtgärders vidtagande att det an*
gelagna och magt påliggande Riks- Hufvudbok-
sluts-arbetet icke vidare må uppehållas, har
Kong1. Majit härom latit Dess Kådiga Befall¬
ningar afgå så val till vederbörande Dess Be¬
fallningshafvande sorn Herr JustitiaeCantzleren-,
att med dess Eiri beles uppmärksamhet följa det*
ta ärende; och har, i fö jd liaraf., Herr Justi¬
tia Cantzieien uti bref till Kongl. StatsContoK
ret begärt, .;tt hvarje i4ide dag genom veder¬
börande erhålla uppgift på de omsluts-acbeten,
som under tiden inkomma och hvilka uppgifter
åter Kongl. Sta s-Contoii et förständigat Riks-
Hufvud Boksluts-Contöiret, att till Herr Jusll-
t i se-Cantzieren , i foreskrifven lid och ordning
meddela.
Efter de sålunda vidtagne åtgärder, hafva
omsluten för år 1810 nu mera för samtelig^
Jiänen till Riks Hufvud-Boksluts-Contoi) et in¬
Stcis Utskotters Petänkanden. 1711
kommit, och de öfrige inkomma efter hand,
så att Stats-Utskottet nu förmodar, det något
hinder för Riks-Hufvud-Bokens författande icke
vidare må möta.
Ej mindre utaf hvad Herrar Revisorers
Berättelse innehaller, än af öfrige Stats-UtskoU
tet rneddeldte uppgifter, har Utskottet inhem-
tat, att, jemte det Herr Stats-Commissarieu Vi¬
degren uppdragna Riks-Hufvud-Boksluts förfat¬
tande, hat Kongl. Majit uti Nådigt bref af dea
34 April 1816. anbefallt Kongl. Stats-Contoi¬
ret, att ifrån 1815 års början efter uppgifne
grunder och föreskrifter, formera ett annat från
Herr Stats-Commissarien Videgrens methode ser¬
skildt Riks«iHufvod-Bokslut.
Stats-Utskottet har väl om beskaffenheten
af desse niet höder samt de delar, hvarutinnan
de skilja sig från hvarannan, sökt göra sig un-
derrätiadt; men, dä något Bokslut efter någon¬
dera methoden ärtnu icke medhunits, och ett
sådant efter begge methoderne likväl, för att
kunna bedöma den ■ena inethodens företräde
framför den andre, är, i Stats-Utskottets tanke,
nödigt; så kan Utskottet, i saknad häraf, nu
icke afgifva något bestämdt utlåtande i detta
ämne.
För att likväl vinna ett ändtligt slut i
denna omtvistade fråga, så att Riksens Höglofh
Ständer må uppnå det åsyftade ändamålet, att
omsider erhålla en Riks Hufvud-Bok öfver Stats-
Verkets inkomster och utgifter, så beskaffad,
att en fullständig och till förI i telig kännedom
orri Statens intrader och redovisningen derföre
må derutaf kunna inhemtas, anser Stats-Utskot-
1712 Stats-Utskottets Betänkandenl
tet för närvarande enda tjenliga utvägen vara,
att en Hutvud Bok efter hvardera methoden
uppgöres; att derefter Kongl. Karmnar-Collegii
och Kongl. Kammar-Rättens utlåtande deröfver
infordras; att ärendet sedermera ofverletnnas
till Riksens Högiofl. Ständers nästkommande Re*
visorers granskning och sluteligen altsammans
vid nasta Riksdag hos Riksens Hdglofl. Ständer
förekomma till hufvudsakelig pröfning; då Rik¬
sens Högiofl. Ständer sjelfve blifva i tillfälle
att kunna bedöma hvilkendera methoden till
sitt säkerhet och pä i itel ig tiet närmast uppfyller
ändamålet.
En omständighet förekommer likväl här¬
vid, som icke undfå 1 i t Stats-Utskottets uppmärk¬
samhet, nemligen, att, enär Herr Stats-Gomir.is*
sarien Videgren efter dess method fortsätter Riks-
Hufvud Bokslutet till och med för år 1814 och
Kongl' Stats-Contoiret, enligt dess method, vid»
täger ifrån och med år 1815. uppkommer, i an¬
seende till methodernes skiljaktighet i beräk¬
ningen imellan Uppbörd och Inkomst, ett år
eller 1814, f<r hvars debiterade Uppbörd efter
Riks-Staien någon Riks-Hufvud-Bok icke kom¬
mer att författas. Till afhje.pande häraf, före¬
går derföre Stats Utskottet, att Stats-Contoiret
måtte, i stället för år 1815, begynna och fort¬
sätta dess Riks-Hufvud Boksluts arbete ifrån och
med år 1814 intill nästa Riksdag. Efter år¬
talet blifva väl härigenom 2:ne Riks-Hufvud-
Böcker för ett och samma år upprättade ; men,
i anseende till Riks-Statens uppbörd eller De¬
bet för år 1814, blifver det i sje fva verket i
anseende till methodernes olikhet icke mer än en.
Stats-Utsiottets Betänkänderil 2713
Likmätigt Riksens Högiofl. Ständers be¬
slut vid 1815 års Riksdag, skulle den på Kongl.
Stats-Contoirets Stat bestådde Boksluts-Kamme-
reraren och Kammarskrifvaren jemte öfrig nö¬
dig betjening biträda Herr Stats (Jommissarien
Videgren vid det honom uppdragne Riks-Huf-
vud-Bokslutets författande; i följd häraf, har
ock bemälte Herr Stats-Commissarie alt ifrån
det, att det under honom stående Boksluts-
Contöir blifvit organiseradt, haft sig till biträ¬
de med full aflöning på öfverskottsmedlen, lika.
med vederlikar på Stal, En Kammererare, s:ne
Bokhållare och 3tne Kammarskrifvare. Vid
detta antal anser ock Stats-Utskottct, att det
bör förblifva, intill dess det honom uppdragne
Boksluts-arbetet blifver fullbordadt; men, sorn.
Kongl. Stats-Contoiret, efter hvad ofvan anfördt
är, jemväl fått sig ett Riks-Hufvud-Bokslut för
de följande åren uppdragit; så synes det blif¬
va nödvändigt, ätt Kongl. Stats-Contoiret här¬
ull icke saknar det biträde, som efter Stat be¬
stås ; Stats-Utskottet hemställer derföre, att Kongl.'
Stats-Contoiret må äga, att disponera den på
dess Ordinarie Stat bestådde men hittills be-
sparde aflöning för Boksluts-Kammereraren och
Kammarskrifvaren, så att något hinder och uppe¬
håll för dess Riks-Bokslut, genom saknade nö¬
digt biträde, icke må möta.
Om detta allt, så väl som hvad Herrar
Revisorer uti deras Berättelse hemstält, angå¬
ende förändring af Räkenskaps-methoden i all¬
mänhet för Lands- och Militias-Böckerne, lära
Riksens Högiofl. Ständer, i händelse af bifall,
Bihang till Riks-St. Prat. nty-ms. 4-.de Sami. N-.r tff,tit.
J7H
Stats-Utskoitets Belänkanden.
finna nödigt att göra underdånig anmälan hos
Kongl. Majit med anhållan, det Kong!: Maj:t
täcktes så väl denna Riksens Ständers underdå¬
niga önskan , som hvad Riksens Ständer i detta
ämne vid förra Riksdag hemstält, låta till verk¬
ställighet befordra.
Riksens Höglofl. Ständers Eget ompröfvan-
de underställes allt detta vördsamligen. Hvar¬
vid en Ledamots yttrade serskilte tanka genom
Utdrag af Protocollet bifogas.
Stockholm den "8 Maj x8i3.
Utdrag af Protocollet hållit hos Riksens
Högloft. Ständers Stats-Utskott vid Ur¬
tima Riksdagen i Stockholm den 2.3
Maj 1818.
D. Upplästes och godkändes Utskottets Ut¬
låtande, angående sist församlade Revisorers till
Stats- Banco- och Riksgälds-Verkens öfverseen¬
de, uti deras Beiättelse rörande Stats-Verket,
gjorde anmälanden i fråga om Riks-Hufvud-Bok-
sluts-arbetets fortgång m. m., hvarvid. Herr Öf.
versten Tersmeden skriftligen anförde: ”Jag in¬
ser visserligen att, sedan RiksHufvud-Boksfrå-
gan nu forst vid Riksdagens slut blifvit före¬
tagen, någon noggrann undersökning af de fö-
reslagne Methoderne icke hinner verkställas,
men jag tror däremot att äfven denne omstän¬
dighet är en ytterligare anledning, för oss, att
icke gjöra någon förändring uti 1815 års Rik¬
sens Ständers beslut.
Sluts-Utskottets Betänkanden
1 715
Det var efter föranledande aF föregående
Ständers och Revisorers klagan öfver opålitlig¬
heten att efter Förslager, omslut eller omarbet.
ning af Räkenskaperne beräkna Stats - Verkets
inkomster, sorn 1815 års Ständer beslöto, att
en ny redogörelse - method för Landträkenska-
perne skulle med samma år antagas, på det
Riks-Hufvud-Bok därefter, utan all.omarbet¬
ning', skulle kunna på de verkeliga Räkenska¬
perne upprättas.
Då Kongl. Maj:t öfver, denne redogörelse*
method infordrat utlåtande af Rikets Kammar-
Verk; kunna vi vara fullkomligt öfvertygade,
att densamma icke antoges om den för sjelfva
Uppbörds - Verket vore skadelig. — Hvad an¬
ledning håfve vi då att fördröja denne Kongl.
Majus Nådiga pröfning derigenom, att vi till
jemförelse framställa ett nytt project. Härige¬
nom aflägsne vi möjligheten att snart kom¬
ma till målet, och förlänge de kostnader, som
Staten för de förflutne åren och framgent mä¬
ste vidkännas, intilldess en lämpelig method
för Riks-Bokslutet införes.
Om nu dertill kominer, att den af Kongl,
Kammar-Rätten gillade Redogörelse - methoden
verkeligen äger de fördelar den tilläges, att
förena enkelhet, tydlighet och redighet, med
den möjligaste säkerhet och lätthet vid Con-
tro len å medlens behöriga redovisning, så vore
skadan af ejt sådant fördröjande ännu betydliga¬
re. Jag hemställer således vördsamt till Hög¬
lofl. Stats-Utskottet, om det vore conseqvent att
sålunda upphäfva föregående Ständers Beslut,
ijiptj Stats-Utskottets Betiinkanden.
oagtadt man förklarade sig ej hafva kunnat an*
ställa behörig undersökning.
För min del anser jag derföre lämpeligast,'
att Riksens-Högloft. Ständer, utan vidare til¬
lägg, i underdånighet förnya sista Ständers un¬
derdåniga önskan om verkställighet af det dä
fattade beslut, och derjemte i underdånighet
anhålla, att den af Kongl. Majit redan for snart
3:ne år sedan i nåder anbefallte granskning af
den gillade Redogörelse - methoden rriå så på¬
skyndas, att, derest densamma af Kongl. Majit
gillas, den d| för Räkenskapernas uppgjörande
vid nästa års början ma blifva antagen. Skul¬
le åter Kongl. Majit icke i Nåder kunna bifal¬
la sista Ständers härom gjorde underdåniga an¬
hållan, då, och endast i detta fall, kunde den
utväg vidtagas, sorn inom afdelningen är före¬
slagen , att anställa jemförelse emellan aine
Riks-Hitfvud - Böcker, sorn enligt de 2:ne olika
methoderne äro afslutade. Sluteligen önskar jag,
att de betänkanden, sorn öfver detta vigliga äm¬
ne i Nåder äro infordrade, måtte, så fort de
afgifvas, på Stats-Verkets bekostnad till trycket
befordras.”
Hvilket Anförande, såsom innefattande
Herr Ofverstens serskilta tanka i förevarande
ämne, skulle, på begäran, åtfölja till Riksens
Högloft. Ständer. Som ofvan.
N;r s8z.
Riksens Högloft. Ständers Stats • Utskotts
hemställan angående Revision af För-
Stais-Utskottets Fet'ån\anderC. ri*j
valtningen utaf de ander Kongl. Krigs-
Colle^ii disposition ställde Cassör.
I)å likmätigt 30 och 68 §. §. i Riksdagsord¬
ningen Stats-Verkets tillstånd och förvaltning i
alla dess delar bör för Riksens Ständer uppvisas för
att af dem vid Riksdagarne och dej imellan äf -De»
ras valde Revisorer öfverses och granskas; r en.
sådan åtgärd vid de föregående Riksdagar och Re¬
visioner icke blifvit sträckt till detrfd‘1. rom ser¬
skildt förvaltas af Kongl. Majits och Rikets Krigs-
Collegium, nemligen Krigsmanshus- ilost alls- och
Mötespassevolance - Cassornes ti lgångar, hvilka
äfven utgöra delar af Stats* Verket; så har Stats-
Utskottet ansett sig böra till Riksens Högloft.
Ständer vördsamligen hemställa örn icke något
stadgande om verkställighet af sådan Revision
må böra vidtagas till efterrättelse för den kom¬
mande tiden samt underdånig anmälan derom
hos Kongl. Majit göras, med anhållan, det Kongl.
Krigs-Collegium må undfå Nådig tefallning, att,’
vid inträffande Revisioner af Stats-Verkets öf¬
rige Räkenskaper och förvaltning, jemväl upp¬
visa redogörelsen för desse Cassors medel, på
sätt och i den ordning Riksdags-ordningen samt
Instructionen för Revisoreine af den 10 Juni!
tx8i3 förmå och innehålla.
Stockholm den‘g6 Maji 1818*
Nlr 282-
Riksens Högloft. .Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande, angående Riksdags Fullmog-
4718 Stuts- Utskottets Bettinkanden'.
tigen Eric Svenssons frun Bohus Län,
Memorial om Contrall å Hushållnings.
Sä Ilskaper nes disposition af de utaf
Nionde Hitjvud- Titulus Fond erhål'
lande medel.
Uti till Hedervärda Bonde - Ståndet ingifvet
Memorial , sorn till Sta t s-U t1 kotts åtgärd b if-
vit ofverl ämnät, har Riksdags-F a! Imägtigen frän
Bohus Län Eric Seensson andragit, huruledes, då
af Riksens Ständers Revisorers „ sist afgifne be¬
rättelse inhämtades, att eti betydelig Summa aF
Nionde Hufvud-Titulns med<d -utgått såsom Jari
åt Landsbushållnings-Sällskaperne , det vöre nö-
digt, att desse Sällskap fdrbundos, att åi ligen,
eller till och med hvarje halft ar , redovi¬
sa de af Staten och det Allmänna erhållande
medel, hvarigenom Riksens Ständer Icomme t
tillfälle, att undersöka i hvad mohn Hushåll-
nings-Sällskaperne uppfylla deras ändamål: An¬
förande Eric Svensson såsom skäl för sin fram¬
ställning, att Bohus Läns HusbållningsSäll-
skap, i följd af Kongl. Majus Nådiga Bref den
11 Oktober 1815, undfått utaf förenämnde till¬
gång 5000 R:dr, ena hälften som lån och den
andra som gåfva, samt dessutom uppbär 500 R:dr
årligen i Fem år till Linberedningens befor¬
dran, men att okändt vore, huru och på hvad
sätt desse medel förvaltas.
Då Hus hällni ngs-Sä Ilska per ne, sorn hufvud-’
sakligast bestå af Riksens Ständers medlemmar,
äga visse af Kongl, Majit i Nåder gillade StadJ
gar och Reglementen för deras åtgärder, är
Stats-Utskottet öfvertygadt, att desse Sällskap,
Stats Utskottets Betänkanderi; 1719
med iagttagande deraf, använda de medel, som
till deras disposition öfverlämnäs, på ett med
Inrättningarnes föremål instämmande sätt: Och,
då för öfrigt Utskottet uti dess serskildte ytt¬
rande angående grunderne för användandet af
gide Hufvud-Titulns Anslags Summa, äfven fö¬
reslagit, att bemälte Sällskaper böra årligen till
Kongl. Majit i underdånighet afgifva Berättel¬
ser om förvaltningen af de medel , sota utaf
denne tillgång dem anslås; finner Stats-Utskot¬
tet så mycket mindre nödigt, att föreslå vidare
föreskrift om redovisning utaf desse Sällskaper,
sorn, derest någon skulle förmena sig äga anled¬
ning att sätra deras disposition aUberörde me¬
del i fråga, den klagande äger i sådant afseen¬
de vända sig till Kongl. Maj:t med underdånig
anmälan derom: hvilket vördsammeligen unner*
ställes Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande.
Stockholm den *8 Maji 1818-
N:r 285.
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
Betänkande, angående Controll - stärn-
pel-afgiften Jör Guld3 Silfer och Tenn.
Uti det förslag ti l beräkning af Stats-Verkets
intrader, som Stats-Utsotiet under den 26 sist-
ledne Februarii till Riksens Höglofl. Ständer
afgaf; ansåg Utskottet Controll.Stämpel-afgiften
för Guld, Silfver vch Tenn kunna påräknas till
2400 R:dr i stället för 2 000 R:dr; hvartill den
förut i Stat varit upptagen. Till denne högre
a7* o Stats-Utskottets Betänkanden.'
beräkning hem tade Stats-Utskottet anledning af
den Inkomst, denne afgift, enligt Räkenskaper-
ne, under de föregående arén fanns hafva lern*
nät Stats - Verket. Siats-Utskottet har sedermera
ifrån Controll-Verket erhållit en närmare upp¬
lysning om denne afgifts förhållande, i jemfö¬
relse till de utgifter, Stats - Verket i och för
Controll - Inrättningen måst vidkännas; Denne
uppgift föranleder väl icke till någon förän¬
dring i den föreslagne beräkningen af denne
Stats-intrad; Men Stats-Utskottet har dock fun¬
nit den, hvad sjelfva afgiften angar, innefatta
sådane omständigheter, hvilka Utskottet ansett
sig böra Riksens Högloll. Ständers egen pröf¬
ning hemställa.
I anledning af JustitireCnntzIers-Embetets
hos Kongl. Majit gjorde underdåniga anmälan;
huruledes, tvert emot de tid efter annan ut-
gangne Kongl. Förordningars innehåll, uti Guld-
Silfver- och Tenn-Arbeten ej allenast en mär-
Jtelig olikhet till finheten och halten af stämp¬
lade Arbets-stycken befunnits, utan jern väl Guld-
och Silfver - Arbeten , så hos Guldsmeder som
flere, utan Mästarens stämpel blifvit försålde,
täcktes Kongl. Maj t till en s!ik oredas förebyg¬
gande samt till Creditens styrkande så In- som
Utrikes, under den 7 December 1752 utfärda
Dess Nådiga stadga, angående en Controll-stämp-
pels sättande på allt Guld, Silfver och Tenn,
tom thädanefter blefve i Riket förarbetadt, med
hvad mera till det åsyftade ändamålets vinnan¬
de fans nödigt. Enligt denna Förordning skul¬
le Guldet arbetas af 3:ne sorter, nemligen: Du¬
cat • Guld af 23 cay t 5 gtains halt, Pistoleu-
Stats-Utskottets Betänkanden'. 1721
Guld till 20 carat och 4 grain samt Krono-Guld
till 18 carat och 4 grain, dock med 2 grains
remedium på hvardera sorten; Siifverhalten skul¬
le blifva 135 lod fint på en mark af 16 lod
med fidels tillåtit remedium ; Elvad Tenn-Ar¬
betet angick, så blef tvastärr.pladt alldeles för¬
budet, utan skulle endast göras fyrastämpladt
af 97 af Hundrade fint, så att tillsattsen klefva
3 på Hundrade, samt trestämpladt till 8 3 af
Hundrade fint, så att tillsattsen derpå blef 17
på Hundrade, enligt 1694 års Kongl. Förord¬
ning; — Under denne halt skulle ingen få ar¬
beta af Guld, Silfver och Tenn, vid det ansvar
och straff, som 3 §. utsätter. Till så mycket
bättre ordning, uppsigt och säkerhet om Arbe¬
tets tillbörliga halt och säkerhet, förordnades
en Öfver-Directeur, hvilken med biträde af en
Controlleur och annan nödig Betjening skulle
besörja Controll - Inrättningen 3 Och skulle allt
det arbete, som thädanefter förfärdigades af
Guld, Silfver och Tenn, tecknas med en Kongl.
Controll-stampel af 3 Kronor, för hvars påsätt-
tande skulle betalas på hvart Qvintin arbetadt
Guld 2 öre, på hvart lod Silfver 3 öre och på
hvart #, Tenn -k öre SilfverAiynt; Hvilket allt,
enligt Kongl. Commerce - Collegii under den 3
November 1753 derom utfärdade Kungörelse,
skulle taga sin början med den 1 Januarii 1754.
I afseende på halten, och straffet för dem,
som derunder arbetade, förklarades genom Kongl,
Brefvet af den 18 Julii 1758, att det thädan-
eftfer väl skulle vara tillåtit, att stämpla Verk
Guld Ducat till 23 Carat 3 grain, Pistolett till
So Carat, Kron-Guld till 18 Carat, Verk-Silf-
Stats-Utskottets Bttånkanden.
ver til! 13 lod, lenn fyr-stämpladt till 96 och
Tre-stämpladt till 82 delar i fint på 100, men
»ned det vilkor oell sådan gravation för veder¬
börande Mästare, att 011 och när något arbete
finnes ringhalligare, än de i Controll - Stadgan
tillåtne halter med deras reijdier, dock med
och inom förenämnde lägsta halt, borde till¬
verkaren för sådane Arb&ts stycken erlägga dubbla
stämpel-penningar, och det utan a!t sedan, vid
varans försäljande, få beräkna köparen iner än
den vanliga Controll-afgiften; hvarförutan stad¬
gades, att Controll stämpel afgiften skulle ifrån
och med 1759 ars början förhöjas på Guld ifrån
2 till 3 öre för Qvintinet, på Silfver ifrån -j
till 1 öre för Lodet, ock på Tenn ifrån -jtdels
till ^tdels bie på marken, allt Silfvermynt räk¬
nadt.
Kongl. Majit behagade derefter genom Nå¬
digt Bref af den 22 Januarii 1799 förordna, att
Controll-afgiften å Guld Si fver- och Tenn Ar¬
beten, hvilken efter Riksens Ständers vid 1756
års Riksdag gjorde tillstyrkande, faststäldes till
o * Procent af Metallens värde, eller 1 öre
Silfvermynt för 1 lod Silfver, som den tiden
gälde 40 öre samma mynt, skulle thädanefter
betalas med Riksgäids-Sedlar, samt, i afseende
på Metallens sedermera förändrade värde peli
till vinnande af nödig säkerhet för Afgiftens
rätta beräkning i större och 6rnärre delar, er¬
läggas för Guldet med 1 skilling på Qvintinet,
för Silfret med 4 runst. på lodet och för Tenn
med 3 runst. på skålpundet, hvilka afgifter
Kongl. Majit derefter uti Nådigt Bref af den
20 December 1803 förordnade skulle ifrån 1804
Stuts-Ulskottets Betunkanden. *723
års början erläggas i Banca-myi.t oafkortadt och
till lika belopp, som de dittills i Riksgäldssed-
lar utgått, hälst desse afgifter, äfven i Banco-
niynt erlagde, ändock voro j.del mindre, än
hvartill de efter den år 2758 faststälde grund
eller 2| procent af Metallens värde, jemförd
med det Silher, efter 2776 ä,s mynt-evalva-
tion, åsatte värde, sig belöpo, samt det i öfrigt
år 1799 icke annorlunda, än tills vidare, blif¬
vit tillåtit, att den då stadgade afgiften med
Rifcsräldssedlar erlägga.
Utaf de ifrån Controll - Verket erbållne
uppgifter har Stats-Utskottet inhämtat, att den
inkomst, som. Controll-afgiften till Stats-Verket
inbringar, på långt nar icke är tillräcklig, att
ersätta alla de utgifter, Staten i och för Con-
tr oll-In rät t ningen måste årligen vidkännas, hvil¬
ket dock vid Verkets första Inrättning varit
påräknadt; Och synes det äfven vara billigt, att
en anstalt, som egentligen har Allmänhetens
säkerhet i handel med de ädlare Metallerne
ti l föremål, bör genom lämplige afgifter, åt¬
minstone bära siri egen kostnad.
Den år 2758 faststälde grunden för Con-
troll-afgiftens beräkning var 2§ procent af Me¬
tallens värde; Men, efter hvad nu erlägges, upp¬
går denna afgift ej mera än ti l omkring -Ldel
af hvad deri efter nyssnämnde grund borde
utgöra.
För Verkets upprätthållande anser derfö¬
re Stats-Utskottet nödigt, att Controll-afgifterne
varda i någon lämplig mån förhöjde, i jemfö¬
relse till myntets och metallernes förändrade
värde, och i synnerhet tror Utskottet dejn sä
17:4 Stäts-Utsbottets Betänk anden.
kallade knapphalts - afgift en bör en sådan för¬
höjning undergå, emedan i annat fall en obil¬
lig vinst skulle på köparens bekostnad tillfalla
säljaren vid försäljningen af knapphallige Arbe¬
ten, oell Kronan jemväl betydigen förlora i
den inkomst hon af srämplingen på sådane ar¬
beten liar rätt att erhålla.
Siats-TJtskottet hemställer fördenskull vörd¬
samt, att Riksens Högloft. Ständer måtte hos
Kongl. Maj.t i underdånighet anhålla, det Kongl.
Majit Nådigst måne täckas låta öfverse Confroll-
Författningarne i denne del, samt efter Nådig
pröfning of detta ämne fastställa en skälig för¬
höjning, > jemförelse emot nu varande mynt-och
metall-värde, sä väl uti de Ordinaira Controll-
afgifterne, som knapphalts afgiften: Hvilket dock
vördsam!igen underställes Riksens Högloft. Stän¬
ders Egen pröfning.
Suckholm den 26 Maji 1818»
N:r 284.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts Ut¬
låtande, i anledning af Kongl. Maj:ts
JSudiga Remiss, angående medels upp¬
förande ä Stat, till bestridande af
Inquarterings-Penningarne för Göthe¬
borgs Escadren.
läfter det Riksens Högloft. Ständer vid den¬
ne Riksdag, i anledning af Fulimägtiges för
Götheborgs Stad motion om befrielse från utgö¬
rande af inquaitering åt någon del af Arméen»
Stat-Vtsiottets Beiilnianden.
*785
Flottas Götheborgs Escadre, ansett denna Stad
böra sådan befrielse tillgodonjuta, och att allt¬
så nödige medel till afgiftens bestridande bor¬
de vid regleringen af g:dje Hufvud-Titulns
anslag, å Stat uppföras, men för öfrigt öfver¬
lemna! pröfningen och afgörandet utaf föreva¬
rande ämne till Kongl, Maj:ts, Nådiga åtgärd;
så hafva i detta hänseende Fullmägtige från
nämnde Stad Herrar Sam. Arvidsson, Zach. Vi¬
deberg och Eric M. Leffler i underdånighet an¬
mält ärendet hos Kongl. Maj:t, som deruppå i
Näder låtit genom Hess Förvaltning af Sjö-Ä-
renderne infordra uppgift på deri Personal vid
Götheborgs Escadren, sorn till inqvartering är
berättigad och uti Kronans hus icke kari, in¬
rymmas; hvilken uppgift Kongl. Förvaltningen
uti underdånig skrifvelse den 24 nästledne A-
pril insändt; Och har Kongl. Maj:t derefter
genom Remiss den 2 8ule i samma månad, tackt»
öfverläinna handlingarne härom till Riksens
Ständers Stats-Utskott.
Af omförmäldte Uppgift har Stats-Utskot-
tet inhemtat personalen, sota vid Götheborgs
Escadren saknar rum i Kronans hus eller in¬
qvartering in natura samt alltså, i följd af Rik¬
sens Högloft. Ständers ofvanåberopade yttrande^
skulle af Kong!. Maj.t och Kronan och ej så¬
som hittills skedt af Götheborgs Stad njuta Con-j
tant inqvartering; Bestigande denne utgift ef¬
ter den beräkningsgrund, sorn Stats-Utskottet i.
dess utlåtande öfver 3:dje Hufvud-fuuln före¬
slagit och Riksens Högloft. Ständer äfven bi¬
fallit, till 2,622 R:dr 16 sk. Och, som nödige
medel dertill, genem ett förhöjde anslag und^g
1726 Stats-Utskottets Betänkamhn.
nämnde Hufvud-Titul blifvit uppförde till Kongl.
Majus Nådiga Disposition; så återstår i denne
del ingen vidare åtgärd, an alt sådant hos
Kongl. Maj:t i underdånighet anniäles af Etik»
sens Höglofl. Ständer, i afseende på verkstäl¬
ligheten af Götheborgs Stads befriande från i-
frägavarande Inqvarterings utgörande: Hvilket
Stats Utskottet till Riksens Höglofl. Ständer
vördsamligen öfveiletnnar.
Stockholm den 28 Maji iSiS-
N:r 285.
Riksens Höglofl. Ständers Stats-Ut skot's Ut¬
låtande öfver gjorde anmärkningar vid
Stats-Utskottets Betänkande, angående
Skånska Roteringen.
T
JL följd af erhållne återremisser från Höglofl.
Ridderskapet och Adeln, Högvördige Preste-
Ståndet och Hedervärda Bonde-Ståndet, uppå
Stats-Utskottets, under ilen 24 sistl. Aprill af-
gifne Betänkande, angående Skånska Roterin¬
gen, får Utskottet, i anledning af de dervid
gjorde anmärkningar, nu afgifva förnyadt utlå¬
tande i detta ämne.
De inom Höglofl. Ridderskapet och Adeln
gjorde anmärkningar bestå egenteligen deruti:
n:o Att de, som vid Roterings - Förrättningen
icke varit närvarande och Extra Roterings per-
manence bifallit, äfvensom de, för hvilka För¬
myndare i Permanenta Roteringen ingått, måt¬
te äga frihet, att, lika med dem, sorn bestämdt
Ståls- Utskottets Betunkarnlen.
1727
vägrat, att Permanencen utgöra, få vid ipixtra-
Roieringen förblifva; 2:0 Att utredas måtte,
huruvida de vid 180g års Riksdag för Extra-
Roteringen i Skåne af Konung och Ständer ge¬
mensamt faststälde grunder blifvit rubbade eller
icke, samt orri denna rubbning, i fall den exi¬
sterat, tillkommit genom Konungs och Ständers
gemensamma Beslut, emedan, om den genom
Executiva Magtens åtgärd ensamt tillkommit,
utan deltagande af Eagstiftande Magten, den
skedt på ett sätt, som rakt skall strida emot
Regerings-Formen och deri Riksens Ständer då
skola äga rätt, att begära och få ändring; 3:0
Att hela Roterings - frågana återförsättes i det
skick, hvari den vai, innan den sista Rote-
riugs-Förrättningen tillkom; samt 4:0 Att Hem¬
mantalet, och icke Afkastningen, matte, enligt
180g års Riksdags Beslut, tagas till grund för
Roteringens utgörande.
Stats-Utskottet har uti dess förra Betän¬
kande uppgifvit all3 de omständigheter, derut¬
innan, vid ifrågavarande Roterings-Förrättning,
icke blifvit följde de vid Roterings-Förrättnin-
gar förut vanlige och föreskrifne grunder; Stats-
Utskottet har derigenom visat, att sådane o-
likheter härvid uppkommit, som icke instämma
med en jemn fördelning af Roterings-Besväg
ret; Och, då både rättvisa och billighet härut”
innan synts påkalla jemkning och rättelse, hem¬
ställde Stats-U tskotiet, att, till vinnande af
detta ändamål, Riksens Höglofl. Ständer måtte
hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det
Kongl. Majit, efter förnyad Instruction för Ro¬
teringens verkställande i Skånska Uänen, täck¬
Siats-Utskottets Betänk and eril
tes i Nåder anbefalla en ny undersökning oclt
Roterings företagande der6iädes, pä det dervid
utrönas måtte livad jernkningar och rättelser
skäligen kunde och borde äga rum i ile delar,
der den ene Rote Skyldige kunde finnas lidan¬
de och mera betungad, än den andre, sä att eli
hvar mätte tillkomma en läfvad och pä räknad
lättnad i denna skyldighet, samt dymedelst vin¬
na den liklottighet i tunga och besvär, som
bör utgöra det hufvudsakligaste vilkoret för ett
sä vigtigt varfs framtida bestånd.
Då Kongl. Majit härtill täckes lemna Nå¬
digt bifall; så anser Stats-Utskottet, såsom ert
ofelbar följd deraf, att de rättelser, hvarå de
nu gjorde anmärkningar syfta, skola vinnas.
Att ingå uti speciel eller partiel pröfning
af flere enskildte omständigheter härvid, eller
grunden huru denna Rotering tillkommit, har
Utskottet ansett både utom gränsen för dess be¬
fattning och äfven mindre lämpeligt, enär i
alla fall, efter Utskottets förslag, förrättningen
i det hela skulle komma att undergå en förnyad
undersökning och rättelse i de delar, den finnes
felagtig och afvikande från de gifne grunderne.
Vid ett sådant tillfälle anser ock Stats-Ut¬
skottet den rättelse äfven vinnas, som uti an-
märkningarne från Högvördige Preste - Ståndet
blifvit yrkad, nemligen ätt Boställs-Innehafva-
re af Ecclesiastique-Staten måtte få hafva sina
ombud närvarande och dymedelst bereda sig
den lindring uti Roterings-Resväret, som de
kunna äga skäl att få till godo njuta.
Hvad inom Hedervärda Bonde-Ståndet blif¬
vit anfördt emot Utskottets Betänkande; kar Ut»
Stats-Utskottets Betänkandeni a729
skottet icke funnit föranleda till någon förän¬
dring uti hvad Utskottet förut och jemväl nu
yttrat och föreslagit.
Detta allt underställes Riksens Höglofl.1
Ständers egit, ompröfvande vördsamligen.
Stockholm den 4 Junii 1818.
N:r 286;
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande 9 öfver Riksdags Fullmägti-
fren Pehr Bengtssons frän Halland Me-
O ■ a ^ f 71 •»
moria/, angående 'i ullveds - Uppbär den
i Halmstad.
Gren om Protocolls-Utdräg af den 23 sisth Maji
har Hedervärda Bonde-Ståndet till Stats-Ut¬
skottet remitterat Riksdags-Fullmägtigen Bihr
Bengtsons från Halland Memorial af samma dag,
deruti anföres, ätt, ehuru han skall hafva, i af¬
seende pä afskaffande utaf den Tullveds-tägt,
sorn sker i Halmstad, förenat sig uti Riksdags-
Fullmägtigens Nils "Månssons vid Riksdagens bör¬
jan gjorde Motion otti slik Tull-tägts upphö¬
rande uti öfrige Städerne, der den verkställes,
hade dock Stats- Utskottet i dess- härom afgifns'
utlåtande förbigått Pehr Bengtssons begäran och
icke nämnt något om Tullveds - Uppbörden i
Halmstad; i anseende hvartill han nu yrkat, att
utlåtande äfven härom matte Stats-Utskottet;
affordras.
Lihatig till Riks-St. Tröt. 1S17 rgtS-d-de Sami. N:r *17.
17'3° Stats-Utskottets Beiänianden.
I anledning häraf får Sta(s-Utsko'tet upp.
lysa: att, enligt Hedervärda Bonde Ståndets Pro-
tocolls - Utdrag af den 27 December nasti, år,
innefattande Remiss af Nils Månssons från Mal¬
möhus Rån Memorial, om Tull-vedens afskaffan-
de i de Städer der densamma ännu verkställes,
hade väl, jemte flere andre Riksdags - Fullrnäg-
tige från Skane och Calmare Län, Börje Börjes¬
son Från Halland, men icke Pehr Bengtsson, före¬
nat sig uti Nils Månssons framställning, utan att
likväl uppgifva, det någon Tulfveds-intägt sker
i Halmstad. Och då sådant icke ^ller t berörde
Memorial var anmält, ,ägde Utskottet ingen an¬
ledning att derom sig yttra.
Efter hvad Utskottet uti dess utlåtande den
6 sisth April, angående Stats-Regleringen unä
der Åttonde Hufvud-Tituln utredt så val i följd
af Kongl. Majus Nådiga Proposition och ser-
skildte Remiss i detta ämne, sorn ock till be¬
svarande af Nils Månssons Motion, har ifråga¬
varande Ved-intägt endast ägt rum i Städerne
Calmar, Carlscrona, Carlshamn, Malmö, Jönkö¬
ping, landscrona och Christianstad; och har Ut¬
skottet tillstyrkt ett ytterligare anslag å Stat till
ersättande af den härigenom af ålder påräknade
inkomst för Vedhållningen i berörde Fästnings¬
orter, så att Tullveds-tägten, likmätigt Kongl.
Majus genom Resolution den 9 Januarii 181b
förklarade Nådiga afsigt, må såsom en ojemn och
tryckande beskattning kunna afskaffas, så snart
de ännu gällande Arrende - Contracterne för
någre Städer löpa till ända.
Hvad åter nu Halmstad beträffar, så, eme¬
dan denne Stad icke finne» upptagen bland dem,
Stats-Utskottets Betnnkanden. 1 7 3 1
der denne uppbörd ägt rum, hvarken uti Högst¬
berörde Nådiga Resolution eller uti den För¬
teckning, sorn Kongl. Majus och Rikets Krigs-
Co legium på nåtlig befallning afgifvit och Kongl.
Maju till Utskottet täckts låta öfverlemna att
tjena ti l upplysning för handläggningen af detta
ärende; samt Ved-tägten i Halmstad, som Pehr
Bengtsson nu öfverklagat, alltså skulle vara ett
missbruk, hvilket ej kan föranleda tiil någre
medels anslående till ersättning vid detsammas
afskaffande; ty, och då for öfrigt frågan härom,
såsom ett denne ort särskildt rörande ämne, hvil¬
ket allena ankommer på verkstäl ande Magtens
åtgärd, synes endast tillhöra Fullinägtige från
orten, att i underdånighet anmälas; har Utskot¬
tet ansett sig icke kunna tillstyrka Riksens Hög¬
loft. Ständer, att i någon befattning härmed in¬
gå: hvilket dock vördsammeligen hexnställes till
Riksens Högloft. Ständers bepröfvande.
Stockholm den, 4 Junii i8t3.
N:r 287.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts Ut¬
låtande öfver Herr Jac. Linströms Mo¬
tion och Förslag, att Statens alla in¬
trader skulle uppbäras och redovisas af
Riksgälds -Contoiret.
Uti till Vällofl. Borgare-St andet ingifvit samt
derifrån till Stats - Utskottet remitteradt Merao«
rial har Riksdags-Fullmägtigen från Stockholm
Herr Jac. Linström, med åberopad anledning
i 73® Ståts-Utskottets Betankanden".
deraf, att, enligt de till Stats-, Banco- och Rits-
gälds-Verkens öfverseende senast församlade Re¬
visorers Berättelse, någon Riks-Hufvudbok än¬
nu icke blifvit afslutad, och då det dessutom
skulle leda till en säkrare Controll och Redo¬
visning samt lätta öfve- sigren af Stats-Iritrader,
ne, föreslagit, det alla bade Ordinarie Inkom¬
ster och Bevillningar, äfvensom Saltpeter-Skat¬
ten och Passevolans-afgiften. m. m., kunde
uppbära; och redovisas på ett ställe, hvarti l
H err L nsirötr. på anfördt skäl ansåge Uiksgälds-
Contoirsi tjenligast; dock skalle Kong!. Stats-
Contoirst hädanefter, nas -m hittills, fortfara med
bestridan,det af Stats-Uigifterne ertes de IVio Huf¬
vud - Titlsrne i Rij: -Staten ock' dertill erhålla
medel från Riisgälds-Contoiret,
Ffter det Stats-Utskottet öfver detta För-
slag inhämtat Riksén; Cläcdars Fullmägtiges i
Riksgälds Contoire. yttrande, cam t derefter un¬
der öfvervägande tagit hvad bade med och e-
mot Herr Linström9 Motion blifvit anfördt, har
Stats Utskottet funnit, huruledes, Riksgälds-
Contoiret är inrättade endast tik Uiqvideiande
af Riket; gäld och således med tiden må kun¬
na upphö,?, oell förstinna, det icke skall vara
lämpeligt att derstädes införa befattningen med
Hufvud-lTppbirder. af Stålens ctändige intrader,
hvarförutan deremot förekemma lige be¬
tänkligheter, i afseende pä den rubbning sådant
skulle medföra Bti nu faststälde ordningen för
Stats-bestyrelser på det hela, och den samman¬
blandning af Lagstiftande och Verkställande Mag¬
iens åtgärder, som derigenom uppkomme, och
hvilken med grundlagen ej står att förena; hvar-.
Stats-ZJtskottets Betiinkanden.
före StatsUtskottet, sorn ej eller kan inse nyt¬
tan eller behofvet af den ifcSgästälde förändring,'
men för öfrigt finner att densamma skulle åt¬
minstone till en början förorsaka större Stats-
Utgifter, ansett sig böra omförmäldte Förslag,
såsom oanvändbart, vördsammeligen afstyrka.
Stockholm den 4 Junii 18lii.
M:r 288.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande öfver gjorde Anmärkningar
vid dess yttrande, angående Gott länd-
ska National- Reväringens aflöning.
I anseende till gjorde Anmärkningar vid Ståts-
Utskottets den 7 nästledne Maji afgifne yttran¬
de, angående Gottländske Natioaal-Bevärlngens
aflöning, har Höglofl. Ridderskapet och Allein
återremitterat detta ämne till Utskottets åt¬
gärd. Men, som berörde Utlåtande är bifallit
af de öfrige t,:ne Stånden, nemligen: af Hög-
vöidige Präste-Ståndet den -af Välloff, Bor¬
gare-Ståndet samma dag och af Heder värda Bon¬
de Ståndet äfven den 10 näsfledne Maji, samt
frågan alltså likmätigt 69. §. ii c ger ines-For men
är afgjord; så kan densamma till någon ytter¬
ligare handläggning nu icke upptagas; hvilket
Utskottet skolat vördsammeligen anmala.
Stockholm den 4 Junii r518,
1734 Stats-Utskottets Betänkanden.
Na- 289*
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande i anledning af gjord anmärk¬
ning i fråga om medels anslående jör
Elementar -Scholan i Askersund.
Som Höglofl Ridderskapet och Adeln den 25,
Högvördige Präst-Ståndet den 21 och Heder¬
värda Bonde-Ståndet den 19 sist!. Maji, bifallit
Stats-X)tskottets utlåtande af den 12 i samma
månad öfver Herr Borgmästaren Norström^ Mo¬
tion om understöd af Statens Medel för Ele¬
mentar - Scholan i Askersund; och denne fråga
alltså, likmätigt 6g §. i Regerings-Formen, är
afgjord; så kan Utskottet ej till handläggning
upptaga de hos Vällofl. Borgare-Ståndet gjorde
anmärkningar vid Utskottets Betänkande; men
får sådant vördsammeligen tillkännagifva.
Stockholm den 4 Junii 18x8.
N:r 2 q o.
Riksens Höglofl. Stunders Stats -Utskotts
Utlåtande, i anledning af gjorde An¬
märkningar vid dess Betänkande, an¬
gående Lära-Verkens förbättring.
Vu Stats-Utskottets den 24 sistl. April afgif-
ne Utlåtande, angående tillökte anslag i Span-
itemål till Eönernes förbättrande vid de All¬
männa Schols- och Läro - Vérken hafva An¬
märkningar blifvit gjorde hos Hedervärda Bon¬
de-Ståndet, sorn derföre återremitterat detta
Ståts-Utskottens Betänk anden. 1735
ämne till Utskottets åtgärd ; men, som de 3:ne
öfrige Stånden, nemligen: Höglofl. Ridderska-
pét och Adeln den 4 och Högvördiga Präst-
Ståndet den 2 samt Vällofl. Borgare-Ståndet
den 16 sisth Maji bifallit Utskottets yttrande,
samt ärendet alltså, enligt 6g §. i Regerings-
Formen är afgjordt; så kan någon vidare hand¬
läggning deråt icke lemnäs; hvilket Utskottet
vördsammeligen får anmäla.
Stockholm den 4 Junii 18x8.
291.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utksotts Ut¬
låtande, i anledning af gjorde Anmärk¬
ningar vid Utskottets Betänkande om
Academi ce- med flere Hemmans före slag¬
ne försäljning till Skatte.
Genom Protocolls-Ufdrag af deD 13 sistledne
Maji, har Hedervärda Bonde-Ståndet, i anled¬
ning af åtskilige Anmärkningar, återremitterat
frågan, angående Academise- liom1 yrko- Wisings-
borgs Scho'se-Gods. Prebende- Annexe- och ad
pios usus anslagne Hemmans, jemte Militiae Bo¬
ställens försäljande till Skatte: hvaröfver Stats-
Utskottet, den nästföregångne, sig yttrat; och,
som de öfrige Respective Riks-Stånden, under
den 16 i samma månad, bifallit Utskottets Ut¬
låtande, hvadan frågan, likmätigt 69- §. i Re¬
gerings.Formen, redan är afgjord, har Utskottet
*fy3 ^ Stats- Utskottets Betänk amien.
skolat sådant, (ill svar* uppå återremissen, vörd¬
sammeligen anmäla.
Stockholm den 4 Junii i 818.
N:r 292.
Riksens Högloft. Stätt ders Stats . Utskotts
Utlåtande, i anledning af Rikets Hög¬
loft. Ständers tili Siats- Banco- och
Riksgälds Verkens öfverseende för ord¬
nade Revisorers Berättelse om Riks-
gälds-Verket, i den dcl9 som angår det
under sistnämnde Verk lydande Gene-
ral-Assistance-Contoir • såsom ock öf¬
ver de hos Riks - Stunden väckta Mo¬
tioner i samma ämne.
Icikets Höglofl. Ständers tili Stats- Banco- och
Riksgälds-Verkens öfverseende senast församla¬
de Revisorer hafva uti deras under den 19
uästledne November till Rikets Höglofl. Stän¬
der afgifne och till Stats-Uiskottet remitterade Be¬
rättelse örn Riksgälds-Verket anfört, huruledes
af den anledning, att det under sistnämnde Verk
lydande General-Assistance-Contoir, sedan Uö-
uerne derstädes, vid 1815 års Riksdag, blifvit
förbättrade, icke ian uti dess nuvarande skick,
xned den senast bestämde Fond af 200,000 R:dr
Banco underhållas, utan betydlig förlust för
Riksgälds Contoiret, fråga hos Revisorerne blif¬
vit väckt örn vidtagande af någon förändiing
»ted förstberörde Contoir, men att, då, för upp-.
Stats-Utskottcts Ettänkanden. 17 37
rättandet af något förslag härtill, ärfordrades en
vidlyftig och noggrann undersökning om in¬
rättningens föremål, beskaffenhet och organisa¬
tion, den Revisorernes inskränkta tid, sorn mäst
delas åt mera angelägne och magtpåliggande
förrättningar, icke kunnat medgifva, RevisortPr-
ne måst låta bero dervid, att blott anmäla för.
hållandet till Rikets Höglofl. Ständers närmare
öfvervägande.
Jemväl äro Motioner, rörande General-As-
sistance-Contoiret, inom 3me Riks-Stånd väckta
och till Stats-Utskottets åtgärd remitterade.
Hos Höglofl. Ridderskapet och Adeln har Herr
Gustaf Grönhagen föreslagit, att räntan å Rån i
General-Assistairce-Contoiret skulle nedsättas så
lågt, som möjligen ske kan, och endast så stor
Ränta tagas, som oundgängligen ärfordras, så
väl till Räntans betalande å Fonden, som ej
bör öfverstiga 4 ä 5 procent, som afven till
Tjenstemännens och Betjeningens aflöning, jem¬
te öfrige till Verket hörande Utgifter.
Hos Vällqfl. Borgare-Ståndet har Herr G.
Hulphers Abrahamsson i sammanhang med dess
väckta Förslag om Numer - Uotteriets upphöran¬
de, yttrat, att, då General -Assistance - Contoiret
ickg med fördel kan t ii ii tas af någon annan, än
den, som stulit sin pant, anser Herr Hulphers
Inrättningen, låsom i flera afseende n skadlig,
åtminstone icke nyttig, icke böra för Statens'
räkning vidare underhållas.
Hos Hedervärda Bonde-StändSt har Riksdags¬
mannen fran Östergöthland Anders Joachimsson,
uti dess Motion om JSTumer-Uotteriet, äfven satt
i fråga General-Assistance Contoirets indragning
*7 3® Stats-Utskotters Retånkanden.
eller skiljande från allt sammanhang meri Sla¬
ten eller Riksgälds-Contoirets nu varande för-
hållande.
Utom det Stats-Utskottet inhämlat Herrar
Fu'hnägtiges i Riksgälds-Contoiret Utlåtande
öfver förenämnde hos Revisorerne väckta fråga,
har Utskottet sökt förskaffa sig alla upplysnin¬
gar uti amnet, sorn möjligen kunnat erhållas.
Af Herrar Fullmägtiges Utlåtande befin-
nes, att afsigten med General - Assistance Con¬
toirets inrättande, efter hvad Kongl. Maj:ts Nå¬
diga Privilegium och Reglemente af den 2 Oc-
tober 1772 utvisar, varit den, att, sorn större
delen af Hufvudstadens Innevånare icke kunde
begagna sig af de Författningar, som tid efter
annan om publika Fån blifvit utfärdade, och
dymedelst oftast’utsättas för Ocker, som de strän¬
gaste Lagar icke förmå fullkomligen afböja, så
länge andre tjenlige Lån - tillgångar saknas; sa
skulle Allmänheten vid detta Verk betjenas med.
större och mindre Fenninge-Lån emot under¬
pant, ej mindre af Guld och Silfver, än all an¬
nan lös Egendom.
Till vinnande af detta ändamål, pröfvades
Fonden för Inrättningen böra bestå af Femton
Tunnor Guld, som indel tes på Sex Tusen Ac*
tier, hvardera på 750 D:r Kopparmynt, hvar¬
af Kongl. Maj:t och Kronan antog sig En fjer¬
dedel och upplät de öfrige Tre fjerdedelarne
åt private Interessenter. Intet Lån meddeltes
på kortare tid, än Ett fjerdedel;, år, eller pa
längre, än Ett halft år, och betalnings-terminen
■fick endast en gång och det till blott hälften
af den tid, Pant-Sedeln innehöll, förlängas; och,
Stats-Utskottets Betänk anden.
1739
om Panten icke kunde, vid förfallo-tiden, inlö¬
sas, blef den genom Auction försald. — Vilko-
ren för Låns undfående utstakades till Sex pro¬
cents årlig Ränta, och en, i afseende pä erfor¬
derliga kostnader till aflöning och Verkets un¬
derhall, för nödig ansedd provision , som i föl¬
jande gradation betaides., nemligen af Lån ifrån
15 Daler Kopparmynt, såsom de minsta, till
och med 100 D:r, 4 procent, ifrån 100 D:r till
och med 500 D:r, 3 procent, ifrån 500 till
och med 3000 D:r, 2§ procent, och ifrån 3000
D:r och deröfver 2 procent. Denna provision
var alltid densamma och lika, antingen Länet
gjordes på kortare eller längre rid, men blef
sedermera år 1773, såsom för högt’ tilltagen,
nedsatt, för de minsta Lånen eller uti första
Classen ifrån 4 till 3, eller med En procent,
och för de öfrige Classerne med En half pro¬
cent.
f
Ehuru afgifterne för Lånen denna tiden
voro betydligare, än för det närvarande, gaf lik¬
väl Inrättningen icke någon afkastning utöfver
aflöning och omkostnader; hvarföre, och på det
Delägarne åtminstone matte hållas skadeslöse
för deras instuckne Capital, General-Assistance-
Contoiret tillädes rättighet,'att upptaga Lån mot
Tie procent och dem fört anta mot Sex procents
Interesse; men, då, till följd af Riksens Hög-
lofl. Ständers vid 1792 års Riksdag lagtte Re¬
slöf, all Disconterijig, med undantag för Kongl.
Commerce-Collr-gii Manufactur-Discont, tillegna-
des Rijcsgälds-Conioiret, och General-Assistance-
ffontoirets Ilolag derigenom blef urståndsatt, att
fortsätta Lombard-Inrättningen på de från dess
174»
Slats- Utskottas Betänk anden.
början lagrie grunder, så mäste denna Inrätt¬
ning, jämlikt Riksens Kogl-ofl. Ständers vid sam¬
ma Riksdag meridche förordnande, öfvertagas
af Riksgälds-Contoire:.
Vid 1803 ars Revision af Riksgälds - Ver¬
ket, upptäcktes liera oordningar uti General-
Assistance-Coptoirets f örvaltning, som den ti¬
den var antur; odd dt en Directeur ; i anled¬
ning fivaraf en .liy-oigtnisauqn ansågs nödvän¬
dig, enligt livi ion 3 ne Öfver-Commissarie?
tilliörordnade s, att, under Herrar Fulhnägtiges
i Riksgäldskontoret uppsigt, emottaga Förvalt¬
ningen af Verket under genjensamt ansvar. I
sammanhang härmed förordnades, att Rån mot
Fem procents Ränta ock provision af En pro¬
cent pro anno för Rån rf 100 till 1000 R:dr,
och af f procents provision för Rån af 1000
R:dr och derutöfver skulle meddelas ä Utländ¬
ske rudimaterie! och inhvuttke såkallade Manu-
factur-Till verkningar.
2:ne år derefter eller vid Revisionen år
1805 förordnades, att den såkallade fölfallo-pro¬
centen, hvarmed alla till Auction förfaline Rån,
ter voro belagde, skulle försvinner och provi¬
sionen ytterligare nedsättas, så att, efter nu gäl¬
lande Författningar, xnnéhålles, vid Råns be¬
viljande, med undantag af de här ofvhn orn-
förmäldte Rån, mot underpant af Utländske
rudimaterier och Inhemske Manufaetur-Tillverk*
ringar, Sex procents ränta, beräknad efter Råne-
tiden, och uti provision, ritingen Rånet med¬
delas på längre aller kortare tid.
För Rån af 40 sk. till och ined a R:dr •— 1 proc.
a R.dr 4 sk. — 5 RtdraSsk. — a dito.
Stats-Utsiottfls Betänkt anderi. 1/41
— — 5 R:dr 32 sk. — 27 Hulr 3 2 sk. — 2 d:o
•—. 28 Rtdr — — 185 R;dr —•. -—2 dito.
— — 170 Ruis*" —jjoSidr—• —d:o
•— — 560 R:d’r— — 980 R:dr — — 2 dito.
För Rån af 1000 å 2000 B:dr innehålles
i ett för allt Sju oell Ivi ha'f procent' efter
Råntiden och för Rån af 2000'Rhlr och der¬
öfver likaledet Sju procent.
Under tiden och allt intill år 1816, då
Rönförbättrjngen tog sin början, har Vérket
drifvits, örn icke med någon betydlig vinst,
åtminstone utan förlust; Men för åren igi6och
1817 hafva Utgifterne öfverstiga inkornstemo
sålunda, att förlusten varit:
Ar 181 b - - * R;dr 12,810: 22. 1.’
— 1 § 17 - — 13,839: 17. 4.
Med anledning af gjorda framställningar,
huruvida General - Assistance - Contoiret, utan
hänsigt till den penninge - vinst eller förlust,
som dess underhållande kan inedföra, uppfyller
sitt egentliga ändamål, oell cm icke Inrättnin¬
gen är mera skadlig, än nyttig, får Stäts-Ut¬
skottet-, med skyldig aktning för andras olika
öfvertygelse, häröfver yttra sina egna tankar.
Att den öpna tillgång på Rån, sorn Gene¬
ral- Assistance-Contoiret ärbjuder, kan föranleda
till missbruk, och att härigenom stulet eller
annat orättfånget gods Rittare kan undangöm¬
mas, är en följd af sjelfva Inrättningens beskaf¬
fenhet , 6om icke rnadgifver någon sådan under¬
sökning, som, vid Rans meddelande, vanligen
kan och bör äga ruin; Men Utskottet hyser lik¬
väl deri öfvertygelse, att General - Assistance-
Contoiret i det hela är en Inrättning, sorn med
174* Stats Utskottets Betankanden.
fördel kan begagnas af Hufvud-Stadens mindre
be med i.ide oell Fattiga Innevånare , helst Ut¬
skottet icke kan instämma uti det omdöme, att
General. Assi*tnnce - Contoiaet egentligen skall
tillitas, endast af deri brottslige, lättjefulla oell
misshushålla! en.
Uti en Folkrik Hufvud-Stad skall, i för¬
hållande till Fiilkntttnern, alltid finnas ett stör¬
re antal personer af alla clasier , som genom
sjukdom eller andra olyckor, utan eget förvål¬
lande, försattes i belägenhet, att for tillfreds¬
ställandet af högst nödvändiga behof, hvilka
kunna vara relaiive till hvars och ens serskil¬
da släpning i Samhället, söka penningS-under*
stöd: Och för desse nödställde mäste ju Gene¬
ral - Assistance- Gontoiret alltid vara en välgö¬
rande Inrättning, da de der, ulan besvärlig om¬
gång, kunni med säkerhet vinna undsättning,
och såmedelst undvika, att antingen till ytter¬
ligt vanpris försälja en husgeräds persedel eiler
annat gods, eller ock tillita ockrare om Län
och blottställas för deras oskäliga preyerier. —■
Den, sorn anförtror sin pant åt General - Assi¬
stance-Contoiret, kan dessutom vara trygg, att
den derstädes icke vanvårdas eller förstöres,
och att, piri den, efter förfallotiden, skulle ga
till försäljning å Auction, det blifvande öfver-
skottet hålles honom tillhanda, så framt han,
till dess utbekommande, inom Natt och år, ef¬
ter försäljningsdagen j sig anmäler.
Med stadgad öfvertygelse derom, att Ge-
neral-Assistarice-Contoiret, oansedt allt hvad det
samma kan förås till last, är en för Hufvud-
Staden oumbärlig Inrättning, skulle Utskottet
Stats Utskuttens Fetdnkatide.n.
likväl icke kunna erkänna någon Staten ålig¬
gande skyldighet, att denna Inrättning, af hvil-
ken endast Hufvudstadens Innevånare äro uti
tillfälle att sig begagna, med Statens skada och
förlust underhålla.
Imedlertid är saken nu uti sådant skick,
att en hastig indragning af General-Assistance-
Contoiret skulle för Staten åstadkomma en myc¬
ket större årlig förlust, än den, Staten hvarje
af de nästförflutne arne åren fått vidkännas, e-
när Stats - Utskottet anser det icke böra kunna
komma i fråga , att, vid Inrättningens upphö¬
rande, Eönerne skulle fråntagas den ordinarie
Betjeningen.
Efter det för nästledit år 1817 fastställdte
pris pa Spannetr ål, besteg sig ordinarie aflönin-
gen, utom Pensioner, till Hulr 33,392: 24 sk,
E:co, hvilken utgift kunnat till en stor del be¬
stridas med vinsten af Eåne-rörelsen. Således,
och oin, vid en skeende reduetion af Inrättnin¬
gen, Ordinarie Lönerne-skulle komma att upp-
bäras på Expectance • Stat, så länge och intill
dess deras innehafvare antingen kunna flyttas
eller befordras till andre Tjenster med motsva¬
rande Eoner, eller ock med döden afgå, skulle
allt hvad som till Expectanter utbetalas blifva
en ren årlig förlust.
Vid detta förhållande, har Stats-Utskottet
trott, att, vid denne Riksdag, icke bör fattas nå¬
got bestämdt och ovillkorligt beslut om Gene¬
ral- Assistance-Contoirets blifvande öde; utan att
åtgärderne nu endast böra rigtas på arne huf-
vudsakliga föremål, det ena, att, genom en för¬
ändrad Reglering af Utlåningen med hvad der;
1*744 Ståts-Utskottets Bettini anden'.
'till hörer, söka vinna en jemnvigt emelian in¬
komster och utgifter, sä att Inrättningen i det
närmaste ma imnnj bära sin egen kostnad; oell
det andra, att bereda och grundlägga Inrättnin¬
gens framtida upplösning pä ett sätt, som för
Staten blir minst betungande, i händelse denna
upplösning skulle beslutas, sedan resultatet af
den nya regleringen med någorlunda tillförlit¬
lighet iiunnit utrönas.
I förstnämnde afseende, hor ett Förslag af
Herrar Fullmägtige blifvit uppgifvit, att, å e-
na sidan, utan rubbning uti nu varande Con-
troller, genom en förändring vid utlåningen och
inlösningen och deraf förmodad förminskning
uti görotnälen, kunna, vid yppande ledigheter,
indraga åtskilliga Tjenster oell Befattningar;
och såmedelst bespara Verkets utgifter till
aflöning; Och å den andra, att genom någon
förstärkning af den förut af Herrar Fullmäk¬
tige sjelfve bestämde Fåne-Fond samt faststäl¬
lande af Sex Procents Ränta och Tvä Pro¬
cents Provision för samtlige Fånen, och följ¬
aktligen äfven för de större Fånen, hvilka, en¬
ligt hvad ofvan är anfördt, hittills erhållits mot
lindrigare afgifter, än Fån på mindre Summor,
bereda en tillökning i Verkets Inkomster.
Detta Förslag har i det bela förekommit
Utskottet val grumiadt, men Utskottet har, li¬
ka med Herrar Fullmäktige, måst erkänna svå¬
righeten, om icke omöjligheten, att i förväg
kunna med säkerhet beräkna följderne och verk-
luagarne af dessa .föreslagna anstalter. Och, då
det är endast af tiden och erfarenheten, som
yerkliga resultatet skulle kunna förväntas, är
Stats-Utskottets Betiinkanden.
Utskottet af den tanka, att det må öfverletrmas
åt Herrar Fullmäktige, att låta besörja utlånin¬
gen vid General-Assistance - Contoiret efter de
reglementariska föreskrifter, som Herrar Full¬
mäktige, med afseende på omständigheterne,
kunna pröfva lämpligast stadga, och att det se¬
dermera må ankomma på Riksens Ständers Re¬
visorer af Stats- Banco- och Riksgälds-Verken
att nödiga rättelser och förbättringar härutin¬
nan föreskrifva. Stats - Utskottet anser likväl
följande restrictioner härvid böra af Rikets
Höglofl. Ständer ovilkorligen stadgas, nemi.
1:0 Att tillökningen uti den af Herrar
Fullmäktige senast bestämde Fåne-Fond af Två
Hundra Tusen Riksdaler Banco icke får öfver¬
stiga Femtio Tusen Riksdaler samma mynt, så
att större Summa, än Två Hundra Femtio Tu¬
sen. Riksdaler Banco, icke får på en och samma
gång vara använd i Hån-rörelsen.
2:0 Att till införsel eller nyttjande för-
budne varor eller persedlar icke få, såsom pan¬
ter i General-Assistance Contoiret emottagas.
3:0 Att högre Ränta, än Sex för Hundra
om året och Två Procents Provision å Fåne¬
beloppet, hvilken Provision, jemte Räntan, vid
Hånets meddelande eller omsättning, innehål-
les, icke få beräknas.
Härförutan, och på det General - Assistan-
ce-Contoirets upplösning, i händelse den fram¬
deles af Rikets Höglofl. Ständer skulle beslu¬
tas, må kunna med minsta möjliga gravation
för Staten, i anseende till Hxpectance Fönerne,
Tor sig gå, har Stats-Utskottet skolat tillstyrka,
Bihang till Riks.St, Prat, i.de Sami, N:r 219. ut.
174^ Stats~Utskoltets Eatånkanden.
att Herrar Fullmäktige erhålla föreskrift, att
tills vidare, och intill nästa Riksdag, endast ef¬
ter prnvisionella förordnanden låta förrätta de
Tjenster, hvilka nu äro eller framdeles kunna
blifva ledige, så att de fö‘r sådane Tjenster an-
slagne Löner, vid tjenstgöringens upphörande,
ovilkorligen komma att indragas,
Detta allt underställes vördsatnligen Rikets
Höglo fl. Ständers granskning och oinpröfvande.
Slutligen, och till upplysning om Förhål-,
landet vid General-Assistance Contoiret nästle-
dit år 1817, bifogas Öfver-Commissariernes här¬
om till Herrar Fullmäktige afgifne Berättelse
Litt. A., och får Stats-Utskottet härvid tillkän¬
nagifva, att de hos Öfver-Commissarierne häll¬
ne Protocoll till och med nästledit års slut
blifvit af Utskottet granskade, och att något
vid dem icke varit att erinra. Äfvensom Ut¬
skottet öfversel! samtlige Departementer och
.Förvaring* - rummen vid General - Assistance*
Contoiret. —- Den vid General-Assigtance-Con-
toiret för år 1816 afslutade Hufvud-Bok med
dertill hörande verificationer har väl blifvit
till Stats-Utskottet öfverl.emnad, men osäkert
är ,huruvida Utskottets tid, sorn måste delas åt
andra göromål af mera vigt, kan medgifva nå¬
gon revision af nämnde Hufvud-Bok. Hvilket
Stats-Utskottet äfven ansett sig böra hos Riket?
Höglofl. Ständer Vördsatnligen anmäla.
Stockholm den 4 Junii i8iä»
Stafs-Utskottets Betänkanden. 174?
Afskrift. Litt. A.
Ödmjukt Memorial!
Undertecknade få härmedelst i ödmjukhet af¬
gifva sin vanliga Ars - I.r rättelse örn General-
Assistance - Gontoirets tillstånd och förvaltning
för nästledit år 1S17.
Förskotts-Summan till Lombard - Rörelsens
bedrifvande var vid årets början 180,000 R:dr
och under årets lopp hafva ytterligare 40,000
R:dr blifvit reqvirerade, sorn jemväl Herrar
Fullmäktige behagat låta anordna, så att Riks¬
gälds Conioirets hela FörskottsSumma utgjorde
vid årets slut, enligt Räkenskaperne, 220,000
R:dr B co; men, när derifrån afdrages 1816 års
Brist: 12,810 R:dr 22 sk. 1 rist. och 1817 års
Brist 13839 R;dr 17 sk. 4 r:st., eller deri för¬
lust, som under nämnde tvänne jår inträffat,
tillsammans utgörande 26,649 R:dr 39 sk. 5
r-‘st.; Så är Förskotts - Summan rätteligen för
närvarande 1 g 3,3 50 R:dr 8 sk. 7 r:st. Banco.
Härutaf hafva för utlåningen från och med
146,000 till och med 166,000 R:dr på en gång
kunnat användas, och funttos uti slutet af sist-
ledne December månad utelöpande för Lom-
bard-Lån 152,059 *R:dr 24 sk. och för Manu-
factur - Lån 9,550 R:dr, eller inalles 161,609
R:dr 34 sk. Uti Ränta och Provision har in¬
flutit af Lombard-Lånen - 19,836: 38. g.
och af Manufactur-Lånen - 476: 35. 5.
såsom Extra Revenue - - 379: 39. 7.
och Auctions-Kammarens af¬
kastning - " 4’70lv 31
Summa R:dr 25,398: 30. i«.
i748 Stats-Utskottets Betänkanden.
Deremot har för aflöning med Pensioner
inberäknade blifvit utbetalt - 35,568: 41. 6.
Till Skrif-materialer, Tjus, Ved
och öfrige omkostnader - - 2,981: 5. 5.
och Stockholms Stads andel af
ordinarie Auctions-provisionen 687: 39. 3.
Summa R:dr 39,23 ?: 38. 2.
Hvaraf befinnes, att 1817 ars Brist utgör, så¬
som förut är omnämndt, 13,839 R:dr 17 sk.
4 r.'st.
Göromålen hafva ifrån Verkets första In¬
rättning alldrig uppgått till den höjd och myc¬
kenhet, som förledit år; 133,754 stycken Tån
äro expedierade, 101,718 stycken Tån löste,
55473 stycken Lån omsatte, och 24,387 styc¬
ken Panter hafva blifvit lefvererade till Auc-
tions-Kammaren, hvarest 11,598 af dessa sist¬
nämnde likväl blifvit före Auction utlöste.
Under Contoirets tillslutning vid Midsom¬
marstiden blefvo de anbefallte generelle Inven¬
teringar uti alle förvarings-rummen verkställde,
hvarvid icke någon anledning till oredor eller
underslef försports.
Äfven har uti närvaro af Verkets Om¬
budsman och tillkallade Handtverksman Brand¬
syn hållits och alla Eldstäder noga besigtigade,
samt Contoirets Spruta och Brandredskap blif¬
vit försökte, hvarvid icke någon anmärkning
skedt.
Att Contoirets Embets- och Tjenstemän, så
val som ock Betjeningen, användt yttersta bemö¬
dande, för att kunna fullgöra sine trägne och an¬
svarsfulla åligganden, anse Öfver-Cornmissajier-'
Stat-Utskottets Betänkandeni
ne sig pligtige till deras beröm slutligen an¬
mäla.
Stockholm den 31 Januarii igi8.
P. A■ Heijderich. O. Lönberg. G. Bjurström.
Fr. Lundman.
Tika lydande med Originalet betygar
Fr. Lundman.
N:r 293:
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts Ut¬
låtande, i anledning af Kongl. Maj:ts
Nådig Remiss af f. d. Commissariens
i Riksgälds - Contoiret C. f. Lanells
underdåniga ansökning om återställan¬
de af försåt en tid samt understöd af
Riksgälds-Contoirets medel.
Cjfenom Remiss af den 11 sisfledne Mars har
Kongl. Majit i Nåder behagat till Riksens Stäni
ders Stats- Utskott öfverlemna f. d. Commissa¬
riens vid Riksgälds-Contoiret Carl Johan Lanells
underdåniga ansökning, att Kongl. Majit, med
återställande af Fatalierne hos Rikens Höglofl.
Ständer, i Nåder täcktes förhjelpa Sökanden till
något understöd af Riksgälds Contoirets medel.
I afseende på frågan om fatalierne, andra-
ger Lanell, huruledes han, okunnig om Riksens
Ständers Justitia - Ombudsmans befattning, skall
»edan den 2 sistledne Januarii till Herr Justi-
175* Stats-Utskottets Reliinkanden.
tiae-Ombudsmannen och Commendeuren Friheire
Mannerheim ingi f v i t en beskrifning öfver det o-
skyldiga lidande, Lunell, såsom inblandad uti
den år 1800 hos sedermera afledne Casseuren
i Riksgälds-Contoiret M. Tavelin yppade Bilan-
ce, skall öfvergått, men att Herr Friherien och
JustitisE-Ombudsmannen, på den grund, att ho-
nom icke tillhörer att taga befattning med le¬
dan afgjorda mål, öfverlemnat Tunells Skrift till
Stats-Utskottets Ordförande, sorn ej skall till¬
trott sig, att densamma föredraga, enär uti ä i il¬
net någon motion hos Riks - Stånden icke blif¬
vit gjord.
Såsom bevekande skäl för Tunells underdå¬
niga anhållan om understöd, anföres hufvud¬
sakligen, att han, uppå de mäst ogrundade miss¬
tankar om delaktighet uti afledne Casseurens
vid Riksgälds Contoiret M. Tavtlinsar 1800 yp¬
pade Balance, skall-, efter de då varande Full¬
mäktiges i Riksgälds - Contoiret tillställning,
blifvit kr. ad i fängelse samt Lönen honom äf¬
ven fråntagen: att han fyra och ett halft år
derefter väl skalf blifvit filkand från all med¬
vetenhet och delaktighet uti berörde Balance,
men icke dessmindre, med oriktig tillämpning
af Kongl. Förordningen den 21 Martii 1735,
blifvit af Domstolarne till ansvar fälld; och
ändteligen, att han, efter flere försök samt, o-
aktadt vid 1809 och 1810 årens Riksdag hos
Riksens Ständers Stats-Utskott andragne klago¬
mål, icke kunnat vinna någon upprättelse för
det honom öfvergångna lidande.
Af Herrar F'ullmäktiges i Riksgälds - Con~
toiiet häröfver infordrade Utlåtande) inhämtas,
Stats-Utskottets Tettlnkanden'. 1751
att Kongl. Maj:t, i anledning af Lanells i un¬
derdånighet anförde Besvär, genom Utslag af
den 5 Februarii 1805 i Nåder gillat Kongl.
Majis och Rikets Svea Hof-Rätts den 20 Au¬
gusti 1804 meddelte Beslut, hvarigenom Kgl,
Hof-RätPen, efter fulländad Ransakning, angå¬
ende den Balance sorn den 21 April a8oo blif¬
vit inom Riksgälds - Contoiret yppad uti den
derunder lydande Cassa N:o 5, hvilken Casseu¬
ren M. Tavelin i lifstiden förestått, förklarat,
att, som Lanell icke kunnat frångå, det han hos
Tavelin lSntagit penningar, derå Lanells flere
Skuldsedlar till ett belopp af 3,090 R:dr varit
i Tuvelins hand då han häckiades, ehuru Latull
förmält sig för desamma icke hafva af Tavelin
erhållit större valuta, än tooo R:dr; Alltså,
och då Lanell, hvilken såsotn Commissarie va¬
rit att anse för Tavelins Förman, i sådan e-
genskap af en underhafvande Uppbördsman upp¬
tagit penninge-lån till en så betydlig Summa,
den han icke gälda kunnat, pröfvade Kong’.
Hof-Rätten rättvist, jemlikt Kongl. Förordnin¬
gen den 21 Mars 1735, förklara, att Lanell,
hvilken redan vore skiljd från den Commissa-
rie-tjenst, hän vid Riksgähls-Contoiret innehaft,
genom en slik oloflig penninge-afhandling, gjort
sig ovärdig, att vidare tjena Kongl, Maj t och
Kronan; Och borde Lanell de lantagne pennin-
garne, jemte Ränta efter Sex för Hundrade till
Riksgälds-Contoiret inbetala. Dock hade Kongl.
Majit, i anseende till förekommande synnerligen
bevekande skäl och omständigheter , af Gunst
och Nåde täckts tillåta, att Länell må, såsom Sö.
tande, få sig anmäla till njgon för honom lämp*
a752 Stats-Utskottets BetiinkanJenl
lig Kongl'. Maj:ts och Kronans Tjenst, hvari¬
från likväl undantagas Tjenster vid Uppbörds-
Verk eller sådana Sysslor, hvarmed Uppbörd i
en eller annan måtto är förenad eller dermed
liar gemenskap.
Vid' sådant förhållande, och enär Lanell
ännu hos Riksgälds - Contoiret häftar för den
Summa af 3ogo R:dr, som, enligt ofvanberörde
Kongl. Svea Hof-RätO af Kongl. Maj:t i Nå¬
der gillade Utslag, med Ränta till Contoiret
skall utbetalas, men till hvars gäldande tillgång
uti Lanells Concours-Massa saknats, anse Her¬
rar Fullmäktige sig icke kunna för Lanell till¬
styrka något understöd af Riksgälds - Contoirets
medel.
Då Stats - Utskottet nu åligger att sitt yt¬
trande afgifva, får Utskottet, först, i afseende
på Lanells underdåniga anhållan om åferställan-
de af försuten lid, vördsamt tillkännagifva, hu¬
ruledes Rikets Höglofl. Ständer vid 180g och
4810 årens Riksdag behagat, i afseende på Riks-
gälds-Contoiret, lemna Stats-Utskottet enahanda
uppdrag, som Ranco-Utskottet har i afseende på
Råneo • Verket,- att nerol, emottaga och pröfva
samt, efter beskaffenheten, afgöra ansökningar
af enskildte personer uti mål, hvilka röra be¬
rörde Contoir; och att Stats-Utskottet med an¬
ledning häraf, och i likhet med hvad som skedt
vid förra Riksdagen, låtit genom anslag uti
Riksgälds-Contoiret kungöra, att dylika ansök¬
ningar borde, så framt de till pröfning vid den-y
a»e Riksdag skulle förekomma, vara ingifne till
Stats-Utskottet senast den Femte (5) nästledne
‘Januarii. Och, da pröfoingen af Lanells under;
Stais- Utskottets Betänk and etil
idåniga ansökning, så vidt den har till föremål
understöd af JRiksgälds-Contoirets medel , hvil¬
ka icke af någon annan, än Rikets Höglofl.
Ständer få disponeras, lärer 1 ero af Rikets Hög¬
lofl. Ständer sjelfve, synes det också bora an¬
komma på Rikets Höglofl. Ständer att afgöra,
huruvida den af Lanell försummade prasscrip-
tions - tid må honom återställas; men hvilket
Stats-Utskottet ansett sig icke kunna tillstyrka.
Beträffande sedermera sjelfva hufvudsaken
eller Lanells underdåniga anhållan örn under¬
stöd, för hvilken, såsom bevekande skäl, blifvit
åberopad den förmenta misshandling, så väl af
Domstolarne, som af Riksens Ständers Fullmäk¬
tige i Riksgälds-Conroiret, Lanell skall under¬
gått, så får Stats-Utskottet, i afseende på an¬
märkningen emot Domstolarne, andraga, att, e-
när 90 §. i 180g års Regetings-Form innehål¬
ler, att Regerings- och Domare-makternes Be¬
slut, Resolutioner och Utslag icke må komma
under Riksens Ständers eller deras Utskotts öf-
verläggningar, Stats-Utskottet ansett sig icke
tillständigt, att ens företaga någon granskning,
af Lanells i denne del förde klagan; Och be¬
träffande Lanells klander af de år 1800 varan¬
de Fullmäktiges vid Riksgälds - Contoiret för¬
hållande och det förmenta lidande, som af dem
skall blifvit Lanell tillfogadt , så, enär desse
Fullmäktiges Förvaltning undergått granskning,
så väl af Riksens Ständers Revisorer, sorn af
Stats-Utskottet vid 180g och 1810 arens Riks¬
dag, vid hvi'ka tillfällen Lanell ägt öppen rät¬
tighet, att sine klagomål andraga och söka den
upprättelse, hvartill han trott sig berättigad,
17 5 i Stats-Vtskottets Betänkanden.
har Stats-Utskottét jemväl funnit <let vara utom
gränsen af Sin befattning, att ingi uti någon
undersökning af nämnde Fulmäktiges förvalt¬
nings åtgärder. Och då för öfrigt Lanells vid
1809 och 1810 arens Riksdag gjorda ansökning
örn understöd eller Pension blifvit af då va¬
rande Stats Utskott afslagen, samt några nya el.
ler andra skäl nu icke blifvit af Länell anför¬
de, anser Stats - Utskotte-t sig sakna all anled¬
ning, att, för Lanell, sorn, efter hvad Herrar
Fullmäktige upplyst, hos Riksgälds - Comoiret
dessutom häftar för en betydlig Skuld, tillstyr¬
ka något understöd af nämnde Cuntoirs medel.
Hvilket dock Rikets Högloft. Ständers närmare
ompröfvande vördsamllgen undérstäiles.
Stockholm den 4 Junii 1818.
N:r *94.
Riksens Högloft. Ständers Stafs- samt All¬
männa Besvärs- och Ekonomi-Utskotts
Utlåtande i anledning af gjorde an¬
märkningar vid deras Betänkande öf¬
ver Kongl. Maj;ts Nådiga Proposi¬
tion , angående serskildte anstalters
vidtagande till förekommande af steg¬
ting i priset ä det grofva Brödet i
Hlif vadst aden.
V älloft. Borgare*Ståndet har genom ProXoeolls-
Utdragd. g i nästledne månad till Stats- samt
Allmänna Besvärs- och Ekonomi - Utskottens
handläggning återremitterat den af Kgl. Maj;»
Stats- och Besvärs-ZJtskottens Betärikanden. 1755
genom Nådig Proposition till Riksens Ständer
öfvevleronade fråga, om serskildte anstalter till
förekommande af stegring i priset å iler grofva
Brödet, hvaruti Utskotten afgifvit gemensamt
utlåtande den 26 sisth April; Men, sorn detta
yttrande blifvit bifallit af de 3:ne öfrige Stän¬
den, nemi. af Högloft. Ridderskapet och Adeln
samt Högvördige Präst - Ståndet d. 4 nasfeune
Maji och utaf Hedervärda Bonde - Ståndet den
<l i samma månad, med t i 1 ra gg af Högloft. Rid-
derskapet och Adeln samt Hedervärda Bonde-'
Ståndet att hos Kongl. Majtt i underdånighet
skulle anhållas, att Kongl. Majit täcktes i Nå¬
der låta tillse, att det beviljade Spannmåls un¬
derstödet så användes, att det för Hufvudsta¬
dens fattige Invånare åsyftade välgörande ända¬
mål derigenom må kunna vinnas; Så hafva Ut¬
skotten, enär alltså, likmätigt 69 i Regerings-
Formen, detta ärende är algjoidt, ansett sig icke
kunna dervid någon ytterligare åtgärd lemna:
Hvilket Utskotten likväl bordt vördsamligen
anmäla.
Stockholm den 8 Junii 1818.
N.r 294*-.
Riksens Högloft. . Ständers Stats- och Be-
villn i n'{.v - Ut skotts Hemställan om slut¬
lig åtgärd af det förstärkta Stats-
Utskottét vid fråsan, rörande enstad-
• r •
gad afgift till veneriska smittans härn-
mande.
^561 Stats- och Bevillnings' Utskottens Betänianden.
^edan 3'ne af Riks-Stånden bifallit Stats- och
Bevillnings-Utskottens gemensamma tillstyrkan¬
de uti afgifvit Betänkande den * sistledne A-
pr il, att, i anledning af Kongl. Majus derom
aflåtne Nådiga Proposition, en stadgad afgift ut¬
af 3 sk. af hvarje Mantalsskrifven person måt¬
te . i ställe för den förut frivilliga afgift inom
I.änen , fastställas att utgå, till bestridande af nö¬
dige Cur-Hus-anstallter för veneriska smittans
hämmande, men Hedervärda BondeStåndet,
efter gjorde anmärkningar och derå erhållen
förklaring, vid frågans afgörande den 23 sist¬
ledne Maji, på anförde grunder afslagit Ut¬
skottens tillstyrkande, undyer förbehåll, att vid
de i hvarje ort om bidrag till Curhus-Anstal-
terne ingångne frivillige öfverenskornmelser var-
bibehållet samt, med åberopande af 71 §. Re~
gerings-Formen, härom Stats- och Bevillnings¬
utskottet underrättat; sä, och enär de öfrige
Stånden, enligt meddelad upplysning, den 19
och 2g:de i nästledne Månad ansett sig böra
Vid deras förra beslut förblifva,hafva Utskot¬
ten härmed skolat vördsamligen anmäla, detta
ärende, att, likmätigt åberopade §, öfverlemnas
till afgörande utaf Förstärkca-StatsUtskottet, på
sätt 69 §• i samma Grund-Uag utstakar, genom
omröstning; och få Utskotten i sådant afseende
vördsammeligen föreslå följande voterings pro¬
position:
Den, som bifaller, att, såsom Kongl. Majjt
i Nåder äskat, samt Stats- och Bevillnings-Ut-
skotten uti gemensamt utlåtande den 2 sistled-
»e April tillstyrkt, en stadgad afgift utaf 3 sk.
Stats- och Bevillnings-Utskottens Betiinkanden. 1757
om året af hvarje Mantalsskrifven person er¬
lägges , och disponeras serskildt inom hvarje
Län till den del, som derstädes inflyter, i och
för nödige Curhus-Anstalter till den veneriska
smittans hämmande samt, i händelse öfverskott
uppkommer , användes för den öfrige Halse-Vår¬
dens befrämjande, voterar ja, den det ej vill,
nej;
Vinner Nej,
så kommer annan afgift för detta behof icke att
iiga rum, än den frivilliga, som, enligt Rik¬
sens Ständers Beslut vid sista Urtima Riksdag
gen, skulle härtill inom Länen uppbäras.
Stockholm den 10 Junii 181S.
N:r 295.
Riksens Högloft. Ständers Stats- samt All¬
männa Besvärs- och Ekonomi-Utskotts
Utlåtande i anledning af gjorde an¬
märkningar vid Utskottens Betänkande
rörande Tull-Verket.
Sedan Stats- samt Allmänna Besvärs och Eko»
norn i-Utskotten under den 1 sistledne Maij,1
afgifvit gemensamt yttrande öfver väckta Mo¬
tioner, angående förändring af Tull-Verkets Sty¬
relse och Förvaltning, jemte flere dermed ge¬
menskap ägande ämnen, har detta ärende, på
grund af åtskillige inom Högloft. Ridderskapet
och Adeln samt Hedervärda Bonde-Ståndet gjor-
'de Anmärkningar, blifvit till Utskottens åtgärd
äterremilteradt.
1758 Stafs och Besvlirs-Utskottens Betilnkanden.
-Harvid förekommer först Herr Lagmannen
af Stenhoffs erinran, att, ehuru något fullstän-
rligt Förslag till ny Reeleting af Tull-Verket
ej kunde medhinnas, Utskotten likväl mätte
bestämma hvad som, i afseende på Personalen,
anses ländande till verksam handläggning af gö-
romålen, förenad med besparing uti Utgifierne.
Till svar härå få Utskotten anföra, att,
då nödig kännedom sak nas oin ifrågavarande gö*
romåls mängd och olika beskaffenhet, biifver
det ock' en omöjelighet för Utskotten att bestäm¬
ma den Personal, som, vid en ny reglering af
detta Verk, må finnas nödig; allt förordnande i
denna del synes dessutom ensamt böra ankomma
på Executiva magteii; Och, då Utskotten, af
sådan anledning, uti deras förra Betänkande
föreslagit, att det reglementariska härvid må till
Kong!. Majus Nådiga omsorg öfverietnnas, med
förklarande derjemte af den underdåniga önskan,
att Kong'. Maj:t, vid Tull-Verkets förändrade
Organisation, Nådigst täcktes låta vidtaga den
indragning af öfverflödiga Embeten och Tjen-
ster vid nämnde Verk, sorn med dess behöriga
handhafvatide står att förena, synes härigenom
det ändamål säkrast vinnas, hvilket H err af
Stenliojf med ofvan ornförmäldte anmärkning å-
syftat.
X anledning af Herr af Stenhoffs jemväl
gjorde hemställan, att Confiscations-mål kunde
upptagas och afgöras vid de Ordinarie Domsto-
larne, böra Utskotten upplysa, att, såsom nyss
åberopade Betänkande innehåller, Riksens Stän¬
der uti underdånig Skrifvelse den 7 Augusti
1815 derom anhållit. Och hafva Utskotten nå*
Stats-och Besvärs TJtskotteni Betänk anden- 1759
gon förändring härutinnan icke tillstyrkt; Af¬
seende Ut&kotten för »in del lämpeligast, orri
den författning vidtages, att sådane Mål hä¬
danefter blifva handlagde utaf Rådstufvu Rätten
i den Stad, der Sjötulls-Rätt, för närvarande,
desamma upptager och afgör.
Vidare har inom 1 Höglofl. Ridderskapet
och Adeln blifvit anmärkt, att Landt-Tulis-be-
vakningen matie till controll mot Tullförsnill¬
ning, fortfara, äfvensom att gränsbevakningen
emot Norrige kunde upphöra, såsom hvarken
befordrande ändamålet, eller medförande en mot
Utgifterne dervid svarande Inkomst.
Giunderne till förslaget så väl om Landt-
Tullbevakningen* indragning, som gränsbevak¬
ningens mot Norrige bibehållande tills vidare,
hafva Utskotten redan sökt så fullständigt upp¬
lysa och-utveckla, att något annat dervid ej
är att tillägga, än, hvad angår ornförmäldte an¬
märkning i afseende på utgifterne för ifrågava¬
rande gränsbevakning, att nyttan af denne an¬
stalt icke bör bedömmas eller mätas endast ef¬
ter den directa Inkomst uti penningar, sorn dea
inbringar, utan hufvudsakligen efter dess vigti¬
ga påföljder, att nemligen hindra och försvåra
förbudne varors införande i Landet.
En Ledamot inom Höglofl. Ridderskapet
och Adeln har yttrat den förmodan, att Ri¬
kets kuster, i anseende till deras vidsträckta lä*
ge, icke kunna ordentligen bevakas, samt der¬
före hemställt, att denna bevakning måtte upp¬
höra.
Jemte anmälan, att frågan angående kust¬
bevakningens fortfarande blifvit till Allmänna
1760 Stats- och Besvärs-Utskottens Betänkandent
Besvärs- och Ekonomi - Utskottets enskiklta
handläggning remitterad, och att Utskottet,
under den 4 sistledne Mars, Utlåtande derom
afgifvit, hafva förenade Utskotten skolat, upp¬
lysningsvis, meddela, att, enligt Kongl. Maj ts
den 22 October 1817 till Tull-Directionen af-
låtne Nådiga skrifvelse, icke mindre än 62,000
B.'dr Bco blifvit utaf Tullmedlen anordnade för
denna bevaknings bestridande; Och få Utskot¬
ten, i anseende till den minskning berörde be¬
tydliga utgift medförer uti de från Tull-Ver¬
ket påräknade inkomster, tillstyrka Riksens Hög¬
lon. Ständer, att bos Kongl. Maj:st i underdå¬
nighet anhålla, det kustbevakningen, om den
pröfvas böra fortfara, må på ett mindre kost¬
samt sätt varda organiserad.
Herr friherre Boije har yrkat, det För¬
slaget till Tu l-Verkets förändrade Styrelse och
förvaltning måtte vid nästa Riksdag föreläggas
Riksens Ständer; hvarförutan af Riksdags Full¬
mäktigen Anders Danielsson från Elfsborgs Eän
blifvit anmärkt, alt Riksens Högloft- Ständers
Ombud borde uppdragas, att uti den nya reg¬
leringen af Tull-Verket deltaga.
Då Utskotten, under erkännande af an¬
gelägenheten utaf en reform inom Tull-Ver¬
ket, föreslogo, att ärendet i det hela måtte lill
Kongl. Maj:st i underdånighet öfverlemnas, var
ändamålet dermed, att denna reform snart skul¬
le tillvägabringas. -— Sådant anse Utskotten an¬
senligen skola fördröjas, om den reglering,
Kongl. Maj:t, i anledning häraf, kan i Nåder
finna för godt vidtaga, skulle i annat afseende
blifva beroende .af Riksens Ständers granskningi
Stats- och FesvurssUtskottens Befänkanden. 1761]
än hvad beträffar anslag af nödige medel här¬
till. Fa denne grund, och enär det ej eller
synes lämpeligt, att Riksens Högloft. Ständers
Ombud med så beskaffade helt och hållit ad¬
ministrativa åtgärder sig befatta, kunna Utskot¬
ten icke tillstyrka bifall å hvad i desse omstän¬
digheter blifvit föreslagit.
Riksdags-Fuilmäktigen Anders Danielsson har
jemväl förmält sig icke kunna inse tillräckelig-
lieten af det skäl, Utskotten anfört emot Tull-
och Dykeri-Verkens föreslagne förening, att
nemligen Tjensteinännen vid desse begge Verk
skola hafva sk i! jäktige åligganden, helst dea
omständighet skall inträffat, att Dyker,i-Inrätt-
ningens Tjenstemän tillika bestridt Beställnin¬
gar inom Tull-Verket.
I detta afseende böra Utskotten anmäla,’
att Kongl. Reglementet den 22 December 1802,
för Dykeii- och Bergnings Compagniet uti 2 §•*
stadgar, att uti Dykerlets tjenst någon Tull»
Lots- och Fyrbåks-Betjent ej får nyttjas, samt
i öfrigt tillägga, att, jemlikt, detta Reglemente,
verkställigheten af alla Dykeri- och Bergnings-
anstaller i Riket blifvit uppdragen åt ett en¬
skilt Bolag under Octroy på 25 års tid, räkv
nade ifrån den 1 Januarii 1803; Och lärer vid
sådant förhållande, all fråga om Dykeri-Inrätt-
ningens sammanslående med Tull-Verket, för
närvarande, böra försvinna.
Sluteligen och beträffande åtskillige inom
Högloft. Ridderskapet och Adeln gjorde erin¬
ringar, åsyftande hufvudsakligen , att Utskottens
Betänkande kunde erhålla en sådan redaction,’
Bihang till Rths-St. Trot. i$iy 4;de Sami. N'.r zzi. zzz.
1762 Stats- och Besvärs Utskottens Betänkandcn.
att de derutinnan förestagne förändringar mat¬
te, såsom Besluti och icke, såsom önskningar,
lios Kongl. Maj:t i underdånighet anmälas,
hafva Utskotten skolat vid handen gifva, att
de ansett frågan om Handt - Tulls-bevakningens
upphörande vara den enda af alla i förevaran¬
de ämne väckte motioner, hvaruti något afgö¬
rande Beslut bort Riksens Höglofl. Ständer
tillstyrkas; Och har detta jemväl uti Betänkan¬
det blifvit iaktragit. Emedlertid, och då Herr
Grefve Gyllenborg utaf Utskottens förslag att
Handt Tulls-bevakn ingen borde med nästa år
Upphöra, dragit den slutföljd, att berörde an¬
stalt skulle under hela det året fortfara, hvil¬
ket med Utskottens mening icke varit öfverens¬
stämmande, anse Utskotten den redaction af Be¬
tänkandet i denne del nödig, r.tt orden: jemre
vidtagande af det Beslut, alt den Inrikes eller Landt-
Tulls-bevakningen bör med nästa dr upphöra, för
tydlighetens skull förändras till: jemte vidtagan¬
de af det Beslut, att deri Inrikes eller Lande-Tulls¬
bevakningen bör frän och med nästa drs början upp¬
höra.
Och varder detta allt Riksens Höglofl. Stän¬
ders närmare bepröfvande vördsammeligen un-
derstäldt med tillkännagifvande derjemte, att
Utskottens förra Betänkande blifvit bifallit af
Hög v ord i ge Präste-Ståndet den 16 sistledne Maj
samt af Vällofl. Borgare»Ståndet den 35 i sam¬
ma Månad.
Stockholm den 8 Juni 1818.
Stats- Utskotuts Beiänkanden. 1763
N:r 295-'.
Riksens Häglof.. Ständers Stats-Utskotts Ut¬
låtande öfver gjorde anmärkningar vid
dess Utlåtande, angående ersättningen
ät Deputerade af Riks-Stånden, som
komma att afresa till Norrige, för
att bevista Hans Maj:ts Konungens
höga kröning derstädes.
Efnär Höglofl. Ridderskapet och Adeln den 29
sistledne Maji samt Högvördige Präst-Ståndet
den 2 i. denne månad, äfvensom Vällofl. Bor¬
gare-Ståndet den 29 sistledne Maji bifaliit Stats*
Utskottets yttrande och förslag, om resekost¬
nads- ersättningen åt Deputerade at Riks Standen,
som komma att afresa till Norrige för att be¬
vista Kongl. Majus höga kröning derstädes, så
har Stats-Utskottet funnit sig icke kunna till
åtgärd upptaga den inom Hedervärda Bonde-
Ståndet framställde anmärkning vid Utskottets
åberopade Utlåtande, utan kommer frågan, lik¬
mätigt 69 § i Regerings-formen, att anses af¬
gjord: hvilket Utskottet får vördsammeligen an¬
mäla.
•Stockholm den 10 Juni 1818.
N:r 296.
Riksens Höglofl. Ständers Stats- samt All¬
männa Besvärs- och Ekonomi - Utskotts
Utlåtande, öfver gjorde Anmärkningar
vid deras afgifne Betänkande om in-
1764 Stats- och Besväre-Utskotten* Betänkanden;
rättande af Allmänna Arbets- och Cor-
rections-Hus pä Borgholm och i Vad¬
stena.
X anledning af Kongl. Majrts till Riksens Stan'
der aflåtne Nådiga Proposition, om medels an¬
slående till Allmänna Arbets- och Corrections-
hus inrättande på Borgholm och i Vadstena,
hvilken Nådiga Proposition Riksens Högloft. Stän¬
der behagade remittera till Stats- samt Allmän-*
na Besvärs- och Ec.onomi-Utskottens åtgärd, ytt¬
rade Utskotten uti gemensamt utlåtande den 16
sistledne April de betänkligheter, som förekom-
mo emot berörde .Inrättningar, så i afseende på
den dertill föreslagne betydliga kostnad till de¬
ras anläggning och årliga underhåll, och hvil¬
ken med Statens tillgångar syntes icke stå att
förena, som ock beträffande de uppgifne Loca-
lerne för desse Arbets- och Corrections-Hus;
och föreslogo Utskotten på sådane grunder Rik¬
sens Höglofl. Ständer, att, jemte beviljande af
en årlig Summa utaf 29,000 Rtdr till Kongl.
Maj:ts Nådiga disposition i och för berörde än¬
damål, tillika i underdånighet framställa till Kongl.
Maj:ts Nådiga pröfning hvad annan utväg, 50m
leunde finnas, att, med en sådan, i Statens nu
varande ställning nödvändig inskränkning uti
kostnaden, lämpligen afhjelpa beliofvet i denna
del, hvarvid Utskotten, under betraktande af
omständigheterne, uppgåfvo det Förslag, att dea
förr varande Arbetshus Imättningen i Carlscro*
na torde kunna utvidgas, samt, derest den lik¬
väl blefve tillräcklig, den lägenhet för slik in¬
rättning begagnas, sorn Marstrand erbjuder.
Stats- och Besvär s-Urskottens Bettini andert. 1765'
Härvid hafva anmärkningar blifvit gjorde
hos Höglofl. Eidderskapet och Adeln, samt in¬
om Vä Hofi. Borgare-Stån det , sorn derföre åter¬
remitterat Ärendet till Utskottens ytterligare
handläggning.
De hos Höglofl.' Eidderskapet och Adeln
framställde erinringar, kunna uppfattas dander
följande Hufvudsakelige puncter, nemligen: dels
att, i anseende till behofvet af tillökte Arbets-
och Corrections-hus, hvilket behof vili härledas
från Rikets Financiela ställning och penninge-
bristen, ett tillräckligare anslag af Statens medel
vore nödigt ; dels att den föreslagne utväg, att
Carlscrona eller någre andre af de förut varan¬
de Fästnings - Orter skube begagnas för ifråga¬
varande ändamål, helt och hållet motverkade
den förbättring, sorn söktes. hos de personer,
hvilka blefvo till Correc; ion förvisade, enär des¬
se senare, i allmänhet bestående af ungt folk,
sorn för lättsinnighet eller mindre förbrytelser
blifvit underkastadt sådan behandling, skule å
Fästningarne sammanblandas med grofva miss¬
dådare och illgerningsman, samt derigenom än¬
nu ytterligare fördärfvas; dels att icke eller ut¬
rymme skall finnas hvarken för någon utvidg¬
ning af Carlscrona Arbetshus, eller för sådane
anstalter å Fästningarne, som lemnade tillfälle
för Corrections-hjonens nyttiga sysselsättande
med Manufactur- eller Fabriks-Arbeten; dels ock,
att, i brist af annan tillgång å medel af Sta¬
ten till erforderlige kostnader, behofvet syntes
böra afhjelpas antingen geham någon Consum-
tions-afgift på Öfverllöds-ArticJar, eiler genom
upptagande af Jhan intill nästa Riksdag, då bättre
1766 Stats- och Besvärs-Utskottens Betänkandr.n.
tillgång på Stats-medel kunde inträffa; äfvensom
den tanka blifvit yttrad, att ändamålet lämpli¬
gare skalle befordras genom de i Lärien inrat¬
tade serskidte Arbets- och Correctsonshtis, der
en närmare tillsyn kunde bafvas å personerne,
som insättas, och deras förbättring snarare be¬
redas m. tu. Och finnas de bos Vallöf]. Bor-
gsre-Ståndet gjorde Anmär.kningarne i flere här.«
seenden instämmande med omforrnäldte fram-
ställuingar, att nemligen ett tillräckligare anslag
vöre behöfligt, och att Fastningarne äro otj°n-
lige för sådane Inrättningar, sorn här äro i frå¬
ga, men hvaremot de mede!, sorn kunna bestås,
borde fördelas å Länen att användas till under¬
stöd för de nästan i hvarje Provirice anlagde
Arbets- och Corrections-hus; tlerförutan en Le¬
damot likväl trott, att någon öfverläggning otn
eller framställning emot Kongl. Majus Nådiga
Proposition, såsotn tillkärinagifvande Dess höga
beslut af Corrections-hus inrättande å Borgholm
och i Vadstena, icke tillkommit Utskotten, u-
tan allenast att, så framt medel icke funnos
att föreslå, inskränka sig till uppgiften derom.
Då Stats- samt Allmänna Besvärs- och E-
conomi - U(skotten nu fa afgifva yttrande öfver
desse Anmärkningar, har Stats«Utskot(et för sin
del, hvad angar ett större anslag till detta än.
damal, skolat förklara, att Statens tillgångar, ef¬
ter hvad utrönt är, och med beräkning af alla
öfrige nu till beviljande förekomne nya utgif-
ter, icke medgifva högre anslag härtill, än re¬
dan tillstyrkt blifvit. Dessutom, och jemte hvad
i detta afseende förut är anfördt, synes härvid nu
äfven böra i betraktande tagas, att, sedan Riksens
Stuts’ och Besvärs-Uisköltens Betänkanden. 1767
Höglofl. Ständer bifallit, der en lämpelig afgift
a ved- och victualie-vahror, som införas till
Stockholm från Finland, kommer att ingå till
Fond för underhållandet af Arbets- och Cor-
rections-anstalterne i Stockholm, der 500 per¬
soner kunna emottagas; så blifver behofvet af
dylika Inrättningar annorstädes sannolikt betyd¬
ligen minskadt, emedan Hufvud - Stadens Folk¬
mängd ot h öfrige omständigheter förut otvifvel-
agtigt i t; ärklig mån verkat till angelägenheten
af tillökte Arbets- och Correctionshus i den öf¬
rige delen af Riket, men sådant måste aftaga,
då denne Inrättning härstädes, genom tillräck¬
ligare inkomst för dess underhållande och utj
vidgning, närmare uppfyller ändamålet.
Hvad för öfrigt angar Localertte för de
nya anstalter, som äro i fråga, hafva Utskotten,
förnämligast med afseende på tilIgångarnes o-
tillräcklighet, trott, det de föreslagne Inrättnin-
garné på Borgholm och i Vadstena icke kunde
tillstyrkas, såsom fordrande betydligare anslag
ej blott för anläggningen och deras iordnirtg-
brlngande, utan ock för underhållet af både Cor-
rections hjonen och kostsamme Bevaknings Corp¬
sen Utskotten hafva väl uppgifvit de orter»
som i stället, med möjligaste hushållning i ut-
giherne, synts, kunna stäl'as i fråga; men lik¬
väl ansett det helt och hållet ankomma på Kongl.
Majus Nådiga pröfning, och derföre föreslagit»
att medlen Skulle beviljas till Kongl. Majus Nå¬
diga disposition. Det lärer väl sålunda icke
undfalla Kongl. Majus Nådiga bedömande, hu¬
ruvida ändamålet bättre ma kunna vinnas ge¬
nom medlens fördelande till understöd för de
3768 Stats- och Besvärs- Utskottens Bttänianden.
i Ijänen gjorde serskildte Inrättningar; »nen
Utskotten halia före, att sådant äfven kunde til¬
läggas uti Expeditionen i detta ärhne, såsom en
önskan, hvarå Riksens Höglofl. Ständer i un¬
derdånighet tro sig böra fästa Kongl. Majus
Nådiga uppmärksamhet. Hvilket allt vtjrdsarn-
ligen hemställes till Riksens Höglofl. Ständers
bepröfvande; hvarvid Utskotten tillika skolat
anmäla, att Högvördigst Prä-t-Slåndet den 2 y
sisth April samt Hedervärda Bonde-Siandet den
ci i samma månad bifallit Utskottens förra ut¬
låtande.
Stockholm den 8 Junii 1818*
N;r 2t}f>£-
Riksens Höglofl. Ständers Stots - Utskotts
Utlåtande öfver gjorde Anmärkningar
vid Utskottets Betänkandef angående
Riks Hufvud -Buk- slutet.
f1 _ .
Uennm Protocolls-Utdrag af den 5 och 6 1
•lenne månad hafva Högvördig» Prest-‘ landet och
Hedervärda BondeStåndet återremitterat Stats-Ut-
skottets, under den ;8 sisth Maij, angående Riks-
H ufvud - Bokslutet, afgifne Betänkande, tillika
med inom bemälte Stånd dervid gjorde Anmärk¬
ningar.
I anledning häraf har Stats - Utskottet ta¬
git detta Ärende uti ytterligare öfvervägande;
och, hvad furst angar; den gjorde erinran, att
Riks-Hufvud-Böcker efter de båda omförmäldte
methoderne böra uppgöras och afslutas icke för
ett enda, utan för une på hvarandra följande
Stats-Utskottets Betänkanden. 1769
år; så får Utskottet dervid upplysa, att Kongl,
Majtt väl uti Nådigt Bref af den 24 Januarii
1816 förklarat, att Riks-Hufvttd-Boksluts-Arbe¬
tet efter Stats-Commissarien Widegrdns meth ode
borde i verkställighet sättas till oell med för
år 1814; men, enär, enligt Riksens Höglofl.
Ständers Beslut och underdåniga Skrifvelse af
den 2 sistledne Februari, bemälte Herr Stats-
Commissariens för Riks-Hufvud-Boksiuts-Arbetét
uppburne 3:ne års Förskott icke kummer att
godtgöra3 eller beräknas till afdrag, förrän 4:de
och påföljande årens Riks-Hufvud Böcker varda
upprättade, eller ifrån och med ar 1813; så sy-,
nes häraf blifva en ostridig följd, att Herr Stats-
Cominissarien rnåste fortsätta dess arbete äfven
efter 1814. Och, då, efter Stats-Utskottets till¬
styrkande uti det afgifne Betänkandet, Stats*
Contoiret äfven ifrån och med 1814 och intill
nästa Riksdag författar ett Riks-Hufvud-Bokslut
efter dess methode; så blifva Riks-Hufvud-Böc*
leer efter de särskildta methoderne författade,
icke för ett, utan jemväl för prie lika år, och
kanske ännu för flere, så framt Riksdag ej in¬
träffar före den i Regerings-Formen bestämde
Xiagtiir.a tid, och Riksens Höglofl. Ständer nu
finna godt förklara, det Herr Stats Commissarie!!
Widegren hör fortsätta sitt Riks-Bokflui s - arbete
intill nästa Riksdag, lika med Stats-Contoiret,
dervid Siats-Utskottet för dess del har så myc¬
ket mindte något att erinra, sorn en sadan fort¬
sättning synes instämma med Riksens Höglofl.
Ständers önskan och Beslut vid 181 3 års Riksdag.
Vidkommande dernäst den andra anmärk-
wirigen, nemligen: att Stats-Utskottet, med för¬
177° Stuts-Utskntteis Betänkanden.
bigående af Riksens Sänders Bes!:if vid 1815
års Riksdag, nu icke bort föreslå ett nvft Riks-
Bpkslut, utan att Stats-Verkets Räkenskaper böra
liufvudsakeligen uppgöa. efter Widegreris.ka sättet,
och den nya methotlen blott användas pä prof,
och för jemförelse skull endast för 2 ä 3 ars
Böcker; så får Utskottet tillkännagifva, det Ut¬
skottet hvarken förbigått eller föreslagit upphäf-
vande af Riksens Ständers förra Beslut, äfven¬
som icke eller tillstyrkt något nytt Riks- Bok-
sluts antagande med uteslutande af det Wide-
grensta: Stats-Utskottet har endast föreslagit,
alt, då, med Kongl. Majus Nådigste bifall, en
ny methode till en Riks-Hufvud-Boks förfat¬
tande blifvit af Stats-Contoiret föreslagen, Riks-
Hufvud - Böcker efter båda rnethoderrte måtte
uppgöras, för alt sedermera järnnföras sins emel¬
lan, till utrönande af hvarderas art och beskaf¬
fenhet, .samt hvilkendera, sorn säkrast och när¬
mast leder lill det af Riksens Ständer åsyftade
ändamålet3 och Stats - Utskottet är cifvertygadt
derom, att detta är den enda tjenliga och säk¬
ra utvägen, att omsider få ett Riks-Bokslut,
svarande emot Riksens Höglofl. Ständers ön¬
skan. För Stats-Utskottet har det icke varit
möjligt, ätt kunna bedömma Resultat, rne af den
ena eller ändra methoden , eller hvilken sorn
hör äga föréträdet, då icke någon Riks-Bok ef-
tpr någondera methoden ännu är färdig. Rik-
seris Höglofl. Ständer hafva väl gillat den utaf
Herr Stats-CommisSarien Widegren uppgifne me¬
thode j men det är likväl icke utaf sjelfva rne-
thoden, utan af en efter samma methode färdig,
gjord Bok, som arbetets halt och värde mäste
Stens-Utskottets Betänkanden. *771
bestäm mas; och det är först då, när jämnförel-
se emellan dem b gge kan ske, sorn det kommer
att visa sig, i hvad mer eller mindre mohn
den ena methoden kan äga företräde framför
den andra, samt i verkstäl igheien finnas duglig
eller användbar.
Detta allt underställes vördsamt Riksens
Höglofl. Ständers eget bepröfvaude, jemte ti11-
kännagifvande, att Utskottets Betänkande blif¬
vit bifallit af Höglofl. Ridderskapet och Adeln
den 5 samt Vällofl. Borgare-Ståndet den 3 dennes.
Sockhoim den 10 Junii 1818.
N:r 2 g 7.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande, angående Stats-Regleringen
i Allmänhet, sant med förslag till
Riks-Stat för lHr9 och följande åren
intill nästa Riksdag.
T7
J-dfter det Riksens Höglofl. Ständer nu sfgjort
alla de frågor som dels i följd af Kongl. Majtts
Nådiga Propositioner och Remisser, dels ock
genom serskilte motioner hos Riks.Stånden vid
denne Riksdag, förekommit, i afseende påStats-
Regleririgen, har Stats Utskottet blifvit i till¬
fälle att, angående denne Reglering härmedelst
afgifva dess slutliga Utlåtande, hvilket i sam¬
mandrag upptagpr och beskrifver de tillöknin¬
gar och förändringar, som Riks Slaten härige¬
nom undergått och pu grund hvaraf jemväl
blifvit upprkttadt det förslag till Riks-Stat för
Stats-ZJtskotlets Betänkande)!.
1819 och följande - arén intill nästa Riksdag,
hvilket härjemte till gillande och underskrift
bilogas,
Enligt det utaf Stars Utskottet upprättade
samt af Riksens Höglofl. Stander bifullne gene-
reila förslag till en högre beräkning af Stats-
Verkets Inkomster, hafva de samma blifvit i
Riks-Staten okade, nemligen:
De Ordinarie Iritraderne
med - - 239,579: 20. 8.
De Extra
Ordinarie med 83,000: — —i
~ 322,579: 20. 8.
Vidare hafva under Stats-Regleringens fort¬
sättning tillkommit följande:
1:0 Den hittills indragne och förut till
Gymnasii- och Scholae-Staternes förbättring an¬
visade, men nu genom nytt och högre anslag
ersatte Behagligtids-Förlänings-Spannmåien, som
Clericiet tillhörde, utgörande 153 Tunnor Span-
nemåi.
2:0 De utaf Innehafva ren af Löfås Silf-
ver-Verk åtnjutne förmohner, utgörande igo
Tunnor Krono-Tionde.
3:0 Någre under Utgifts-Titlarnes regle¬
ring uppkomne mindre betydlige poster uti deri
indeldte Ordinarie-Räntan och Krono-Tionden.
4:0 Af d;t, vid 3:d je Hufvud-Titulns reg¬
lerande genom fullt Penninge-Anslag, uppståd¬
de öfverskott 2,488 Tunnor 2 \ kappar Spann¬
mål, som, i stället för Stats-Priset 4’ R:dr, ä-
10 beräknade å 8' Rulr Tunnan.
5:0 De förut till Convoij Commissariatet
från Tull-Verket ingående 66,666 R:dr 32 sk,
St nts-JJ t skottets Betänkandern 177 3
hvilka blifvit anslagne , som tillökning a Stat i
den för Försvars-Verkets behof uppförde Sum¬
ma, Och
6-.o En sedan år 1808 ej ingången ersätt¬
ning från Danmark för Fyringarnes underhål¬
lande på Skånska kusten, hvilken inkomst blif¬
vit återstäld att årligen ingå med 3,500 Rulr
Hamburger Banco.
Deremot har dock minskning skett, delä v
följd af Kongl. Majus till Dess och Rikets Kam-
mar-Collegium aflåtne Nådiga Bref af den g sisf-
ledne December för bevilljad nedsättning uti
Ärendet af Kongsbergs Kongsgård med 174 Rulr
16 sk., dels ock för 500 R:dr, som utgöra en
procents ränta å det af Riksens Höglofl. Stän¬
der till Malmö Stads Gassern-Byggnad bevilja¬
de 50,000 R:dr Lån, mot 4 Procents Interesse,
hvilket Lån utgått utaf Stats-Verkets hos Riks-
gälds-Contoiret, mot 3 Procent, förräntade me¬
del af Krigs-Collegii f. d. Cassör, som vid 1809
och 1810 årens Riksdag tillslogos Stats-Verket.
Med iagttagande af desse under Stats-Reg¬
leringens fortsättning och i följd af Riksens
Höglofl. Ständers åtgärder skadde förändringar,
på sätt sjelfva Riks Staten närmare visar, fin¬
nas Stats-Verkets intrader nu hafva erhållit föl¬
jande tillökning:
Ordinarie Inkomsferne - 253,958: 33- 7*
Ext. Ord. D:o - 149,666: 32.—
Tillsammans 403,625: 17. 7.
Beträffande åter Stats-Verkets utgifter, så
får Utskottet först upplysa: att, i anledning af
Kongl, Maj:ts Nådiga Proposition örn Stats Reg¬
1774 Stats-Utskotteta Betänk anden.
leringen pr> det hela af dea 2g November sistl,
ar, har Utskottet (ill förekommande af den brist
i anslagen för Penninge Löntagarnes, efter Rik*
sens Ständeis vid sista Riksdagen fattade beslut
oell Kongl. Majus Nådiga reglering, utgående
Löner, som de senast förflutne åren derigenom
uppkommit att Lönerne till en del äro bestäm,
de i Spannmåls varde, hvilket, då det efter år¬
lig Riks-Ma: kegång godtgöres, sig ock årligen
förändrar, nu vidtagit den utväg, att, så vidt
Stats-Verkets Spannmåls Iritrad in natura det
nredgifvit, uppföra mot desse Löner, till den
del de i Spannmål äro anslagne, svarande Tun.
netal under Utgifts-Titlarne ; Och har, med be-
räkning af den vid sista Riksdagen i sådant
hänseende påräknade behållne el'er odisponera¬
de Spannmål , jemte den ytterligare tillgång,
som vid denne reglering tillkommit, det ock
låtit sig göras, att under alla Hufvud-Titlarne,
der Löner förekomma, utom för Mi'itaire-Sta-
terne under den 3telje, uppfylla behofvet i den¬
ne del; Och hvaremot den Summa, som till
bestridande af skillnaden emellan Stats- och Mar-
kegångs-prisen å den för Civile-Staterne förut
bristande Spannmål varit å 2 ulra Hufvud Ti-
tuln anslagen med 36,2 7*6 Ralr 12 sk., blifvit
en tillgång för de vid denne reglering ökade
eller tillkomne utgifter; Och har, till befor¬
drande af enahanda säkerhet för de Militaire-
Lönernes bestridande, under 3:tlje Hufvud-Ti-
tuln blifvit uppfiirdt ett Penninge-belopp, sorn
är tillräckeligt . att vid ett Riks-Markegångs-
pris af till och med 8§ R:dr å Lönings-Spann-
inålen, dan samma så val som don i pennin-
Stats-TJiskottets Bttilnkanden. *77 5
gar bestämde delen, af desse Löner utgöres,
hvarigenom altså denne Hufvud - Tituls utgift
i denne del är med bestämdt anslag på Ordina¬
rie Staten reglerad,
Utgifts-Titlarne hafva för öfrigt erhållit'
följande af Riksens Höglofl. Ständer bifallne
tillökningar och förändringar, nemligen:
Första Hufvud- Ti tuln, innefattande Kongl.
Hof- och Slotts-tstaterne.
För Hennes Majit Enke-Drottningen har,
utom den besparde underhåils-summan för Hans
Kongl. Höghets Kronprinsens Hofhållning som
Atf Furste 50,000 R:dr och Hennes Majits för»,
re Handpenningar 10,000 R:dr, som tillsam¬
mans utgöra det underhålls - belopp af 60,000
Ridr Hennes Majit tillkommer, blifvit anslagne
till ersättning för Wadstena Slotts disponeran¬
de, hvilket eljest, såsom Enke-Säte, skolat till-'
trädgs, äfvensom mot vilkor af Arrende-Con-
tractets å Starby Kongsgård bibehållande och
till någon ersättning af förre handpenningarne, ,,
tillsammams - 10,000 —
Nu varande
Arrendet af nyss¬
nämnde Kongs¬
gård, 200 Tun¬
nor Spannemål
in natura, som
efter Stats - pris
4J Ridr här up-
tages z • “ 900:
10,900: — —
Transpoit 10,900: — -—
1776 Stats-Utsiottets Betänkanden'.
Transport
Tillökning a Staten för Kgl.
Slottets Police- Lys- och ren¬
hållning
Tili Ved- oell Kol . upp¬
handling rneil dertill höran¬
de omkostnader, utöfver för¬
ra anslagen, för de Kongl.
Hofven -
Förhöjning å Stats-Ansla-
get för Ulricsdahls Kongl.
Lust-Sloit -
Nytt and.ig till Rosersbergs
Kongl. Lust-Slotts med der¬
till hörande Byggnaders un¬
derhäll -
10, g o o: ■—■
3,605: 37. 4.
5,064: — —
3,267: 40.
2,000:
Tillsammans R.dr 24,1)37: 29. 4.
Hvaremot denna Titul blifvit minskad med
följande :
Den till 3:dje Hufvud - Tituln öfverflyttade
Lif - Drabante - (jlorpsens Stats-
summa - - - 13,505: 26. 8-
Samt af Grips¬
holms Slotts Stats-
gumma, emot af¬
skrifning utaf
motsvarande be¬
lopp, utgörande
Stats-Verkets in¬
komst genom
Hö - försäljning
från den så kal-
Transport 13,5.05: 2 ö, $.
Siats-Utskottets Betänkandtnl i777
Transport 13,505: 26, 8.
lade Bondängen
under nämnde
Kungsgård, hvila
ten inkomst ge¬
nom Slotts - Sta¬
tens förändring
försvunnit - - 500: —
; 14,-005: 26.' %:
I följd hvaraf tillökningen
under första Hufvud-Tituln, är 10,832: 2. 8;
Andra Hufvud-Tituln innehållande
Civile och Landt• Staterne.
Tillökning i följd af Riksens Ständers Be¬
slut vid sista Riksdagen, utaf nya löner för en
Division i Götha Kongl. Hof-Rätt, pennin¬
gar - - - - - 3,027:
602 ’-T:r Spann¬
mål a 4^ R:dr - 2,709:
5,73G: — —
Likaledes på grund af Rik¬
sens Ständers åtgärd sista Riks¬
dag: En Lagmans Lön i Skåne,
penningar - - - 215! 8. —
47 Tunnor Span-
mål a 4I R:dr - 211: 24. —
426: 32. —
Lön för en Vaktmästare vid
Kongl. Cantzli-Styrelsen:
penningar - - 72: 24.. —-
Transport 72: 24. — 7,162: 32. —
Mihcwg till Riks St. Fröt. igiy^igiå. -f.de Sami N:r 22;. ic-f.
177*
Stats-Utskottets Betiinkatiden.
Transport 72: 24. —
15 T:r Spannmål
å dito - 67: 24. —
Till Böckers inköp och in-
bindning för Kongl. Bibliothe-
ket, öfverflyttade fiån 8;de
Hufvud Tituln -
Hushyres-medel, förut bevil¬
jade, sorn hittills uigätt af be¬
sparingar under Hufvud-Tituln:
För I/andcmäteri-Coutoiret i
Calmar -
För Kongl. Maj;ts Befall-
nings-hafvande uti Blekinge Län
till Bonings, och Embetsrum
tillökning -
För Dito il:o i Jönköpings d:o
För Dito d:o i Kronobergs d:o
Till Lön för en Häradsskrif¬
vare i Konga och Upvidinge
Härader, indeldt - 30: 32. —
oindeldt - 43: 16. —
Nya Löner för 8 Länsman i
Kronobergs Län å 40 R:dr
Nya Löner för Fångvaktbe-
tjeningen vid Götheborgs Kro,
no-Fängelse;
penningar - . - 2ig: 2 6. —
42 T:r Spanmål - 189: — •—
Transport
7,162: 32
140: —
1,000: —
60: —
i33: 16
166. 32
166: 32
So: —
320: —
408: 16.
9>637: 32-
Stätn-Utskuttets Betänkanden. 1779
Transport 9,637? 32. —
Lönförbättring för Länsmän
i Herjeådalen af Jemtlands Län,
förut anslagen ... 97; 14. 2.
Ny Lön för en Vaktkarl vid
Vesterbottens Landsfängelse:
penningar - - - 31: 16.
6 T:r Spannmål - 27: — —
16.
Tillökning å anslagen för
Skrifmaterialier och Expenser,
samt Ved och Ljus för Kongl.
Collegierne och öfrige Publike
Verken tillsammans 1 2,375
Hvarjemte förre
anslaget för desse
behof blifvit från
8:de Hufvud-Tituln
hit öfverfördt - - 29,965:- —
42)34°’
Likaledes från 8=de Hufvud-
Tituln hit öfverflyttade af an¬
slaget för rese- och tractaments-
penningai, i och för Civile Em-
bets- och Tjenstemäns resor och
förrättningar • 10,000: — —
Summa 61,133: 14. 1.
Hvaremot afgå dels ofvan-
nämnde till fyllande af diffe-
rencen emellan Stats- och Mar-
kegångs-prisen å Lönings-Span-
5780 Stats-Utskottets Betänk anderi]
målen vid sista Biksdagen an-
slagne - . . 36,376: 15. -
Dels de å Kongl.
S undhei s Collegii
Stat besparde
8000 B:dr för
Carlius anstalter,
och 1825 B:dr
för Garnizons-
Sjukhus- Inrätt¬
ningen, eller till¬
sammans - 9,855: — -
Dels ock den
till 3 :d je Huf-
vud-Tituln redan
öfverförde sum¬
ma till Bata!jons-
Fäkarnes aflönan-
de ' ‘ = - - 7,988: 44. 8*
54,1090: 6. 8.’
Och blifver al t sä tillökningen
å Andra Hufvud-Tituln - - 7,°43: 7. 6'
Tredje Hufvud-Tituln, hvarunder förekomma
Militaire Staterne samt anslageen för För¬
svar s-Verket till Lands och Sjöss.
Vid ofvan omnämnde Beglering af Fö-
nings-Staterne i allmänhet, samt till betäckande
af den brist, som, enligt Betänkandet öfver 3:dja
Hufvud-Tituln, uppstått* i Biksens Ständers an¬
slag vid sista Biksdagen för Fönförhöjningetr
åt Militaire-Staterne, bär, inberaknadt det fran
Stats-Utskottets Betänkanden. 1781
Första Hufvud-Tituln hit öfverflyttade Fö-
nings-beloppet för Kongl. Fif-Drabante • C01 p*
sen, fordrats nytt penninge-anslag
af . - B:dr 42 2,804: 14. xi.
Hvarförutan
följande nya ut¬
gifter under
denne Hufvud-
Titul nu blif¬
vit beviljade,
nemligen:
Tillökning å
Beklädnads-an-
slaget för Fif-
Drabante - !>7o:'
Ny Fön för
Commendant å
Vaxholm - - 55°: —
Förhöjningå
Krigs - Acade-
miens Stat i af-
giften för de
Gratis - Cadet-
ter, som a Sta*
tens bekostnad
underhållas, ti¬
ton» förvand¬
lingen af de
under Civile
X.ärarnes Fen¬
ninge - Fonér
beräknade 260
Transport 423,944:14.11.
1782 Stats-Utskottets Betänk anden.
Transport
T:r Spannernål,
till ordentligt
Spanmäls - an¬
slag, lika med
för Civile Sta-
lerne ...
Fyllnad i Af¬
löning* - Sum¬
man för Ba-
taillons I,;ikar-
ne vid irideld-
te Regemen-
terne -
Lön - tillök¬
ning för Ge¬
menskap och
Spelet vid
Vermlands
Fält -Jägare-
Regemente -
Inqvarte-
rings- Pennin¬
gar för Flot-
tome • - *
Arfvode ät
Båtsmans-Com-
pagnie-Chefer-
ne - - - -
Ersättning
till Amirali¬
tets Krigsmans-
23,924; 14. ii.
1,000!
71l: 5- 4-
1,244: —
17,166:32. —
3,300;
Transport 447>346: 4. 3*
Stats-XJtskottets Eetänkanden.
Transport 447,346: 4* 3-
hus-Cassan för
Last- och Arm*
penningarne
frän Pommern 3>000 —
Arfvode ät
Läraren vid
Sk eppsh olm s
Församlingens
Schola - - 120: —
Ved- och
Ljus - pennin¬
gar för Fäst¬
nings- och Gar-
nizons-orter, i
ersättning för
Tullveds- upp¬
börden - - 2,000: — ——
Till fyllnad
i den frän Åt¬
tonde Hufvud-
Tituln öfver¬
förde återstod
af Rese - och
Tractaments-
penningarne
nemi. för Mi-
litaire Embets-
och Tjenste-
mäns resor och
förrättningar - 2,000:
1783
Transport 434,466: 4. 3.
£*7^4 Stats-Utskotuis Betänicnden.
Transport 454,466: 4.
Till Lif-
monderings be¬
stående It In-
deldte Infante¬
riet, förslags-
v,s - - - - 95,000: —
Till Försvars-
Verket i ali -
mänhet, de för¬
ut till Convoj-
Comrnissariatet
ingående me¬
del af Tull-
uppbördgn - 66,6 6 6 32. —
Dessutom ä-
ro från Åtton¬
de Hufvud Ti-
tuln hitförde
följande belopp,
som aga ge¬
menskap med
Militaire be¬
hof och utgif¬
ter, nemligen:
Spanmals - upp¬
handling och
Bageri- kostna-
derne - - - 55j00o;
Anslaget till
|Ved och Ljus,
616,132: 36.
Transport 55,000: — — 616,13*: 36. 3.
Stats-Utskottets Eetänkanden.
Transport
för Fästnings-
och Garnizons-
orterne
Till Skrifma¬
terialier och
Expenser samt
Ved och Ljus
för Kgl. Krigs-
Collegium m.fl.
Militaire Verk
V ärfnings-
och Recapitu-
lations-pennin¬
gar - - - -
Durchmarche -
kostnader - -
Rese- och trac-
taments - pen¬
ningar -
Till Cassern-
Byggnad för
Kongl. Andra
Gardes - Rege¬
mentet -
Det förut an-
slagne belop¬
pet till Ny¬
byggnad af ett
Garnizonssjuk.
hus - - - -
55,000: (fr.6,132:
12,000: —
10,000: — ——
1,000:
3 »,000: — —
8,000: — —-
15,000:
20,000: —
151,000:
Summa 7$7,13 2:
i7?5
36* 3-
36. 3.
i^g6 , Stat$*ZJtskottets Betänkandett.
Deremot förekomma till
afdrag följande Summor:
Genom den, i anledning
af Riksens Ständers Beslut
vid 1815 ars Urtima Riks¬
dag, af Kongl, Majit i Nåder
vidtagne nya Reglering af
Tredje Hufvud - Titul ns Rö-
nings-Stater, hafva å den för¬
ut anslagne Garnisons-Span-
målen blifvit besparde 13,824
Tunnor 16 kipr, hvarutaf till
fyllande af Civile Staternes
Röner samt det nya anslaget
för Räro-Verken, hvarom un¬
der Fjerde Hufvud - Tituln
kommer att förmälas, blifvit
använde 11,336 Tunnor 13^
k:pr, som, beräknade efter
Sttfts-pris å 4^ R:dr, Tunnan,
utgör - - - 51 >°13: 44- 3-
Hvarförutan
för Stats-Ver¬
kets öfrige be¬
hof vid denne
reglering, så¬
som ofvanbe-
rördt är, blif¬
vit att påräk¬
na af nyssbe-
rörde Spanne-
Txansport. 51,013:44. %.
Stats~Utskottets Eetänkanden. 1787
Transport 51,013:44- 3-
mål, återstoden
2,488 Tunnor
2 i k:pr, som,
i likhet ined
hvad vid Span-
må:s-beräknin-
gen under 3-
dje Titulus
Penn inge - Rö¬
ner skedt, äro
upptagne till
8 j R:dr och
utgöra - - - 21,148: 29- 9.
72,162: 26. —
Vid denne Summas afdra-
gande från den näst föregåen¬
de tillökte Utgifts - Summan,
blifyer alltså verkliga tillök¬
ningen å denne 3:dje Hufvud-
Titul ... - - 694,970: 10. 3.
Fjerde Hufvud - Tituln, sorn upptager
Clerecie- och Läro-Verken.
Till Rön-förbättring vid Gymnasii - oell
Scholas- Verken, hafva, emot reserverad rättig¬
het för Siats-Verket att uppbära ali den behag¬
lig tids Förlänings-Spannmål, som redan ar el¬
ler varder indragen, blifvit anslagne 3,292 T;r
17 88 Stats Utskottets Betunkandcn.
23 k:pr Spannmål, sorn efter Statspris a 4 i
R:dr Tunnan göra • 14.817: 11. 3.
Hvilken SuJnma utgör hela tillökningen å
denne Hufvud * Titul.
Femte Hufvud - Ti tuln för Fria Konster ne.
Tillökning å anslaget för Fria Konsternes
"Academie - - #- R:dr 1,925: — —
Hvarförutan fran Åttonde
Hufvud-Tituln blifvit hit öf¬
verflyttade :
Anslaget för Dramatiska
Spectaclets underhåll - . 4,500: —
Ved- och Ljuspenningar
för Aoademierne i Hufvudsta-
den, jemte Dramatiska Specta-
clet - 1,710: — —
Summa 8,135: — —
Hvarmed denne Hufvud - Titul alitsa ar ökad.
Sjette Hufvud - Tituln för Milda Stiftelser.
Under denne har något nytt anslag ej fö¬
rekommit; men fran Åttonde Hufvud - Tituln
liar blifvit hitfördt anslaget för Institutet för
Blinda och Döfstumme - - 3>3 33: 16.—
Sjunde Hufvud - Tituln, som innehåller
Pensions - Staterne.
Anslaget till Pensioner för Civile- och
Mil itaire Embets- och Tjenstemäns samt Un¬
der - Officerares med vederlikars Enkor och o-
myndige Barn har blifvit ökadt med en Sum¬
ma af • • - - _ 5,710; — —
Stats-Utskottets Betänkändenl
1789
!Åttonde Hufvud-Tituln, innehållande Allmänna
och Extra Utgifter.
vid
1,625:
Härå hafva följande tillökningar å qvar¬
stående anslag blifvit beviljade-’
Till Lyshållning med flere utgifter
Kronans Publike Hus i Huf-
vudstaden "
Fångars skjuts och under¬
håll vid den nya regleringen
härom -
Remisslage, i afseende på
den beviljade större rättighe¬
ten dertill för Landt- Ränttnä-
starne - - - - -
Mantalsskrifnings - Provi¬
sioner -
Förhöjning å anslaget för
Spinnhusen i Landsorterne till
Commerce-Collegii disposition 5,000: •*—
Till Byggnader och Repa¬
rationer :
uti Stockholm 30,000: — —
i Landsorterne 15,000: — —
15,000: — •—
3,000: ;— —
4,500: .— —
45,000:
20,000: —• —
För utvidgade eller nya
Arbets- och Corrections-Inräit-
ningar - - .
Summa 94,125: — —
t»
Deremot hafva anslagen a denne Åttonde
Hufvud-Titul erhållit följande minskningar:
Af den till Accords - ersättningar bestådd*
Summa 20,000
1790
Stats-Utskottets Betänkandm.
R:dr har hälf¬
ten ansetts kun¬
na indragas med 10,000: — •—
Äfvensom he.
la anslaget för
Q varantainsln.
rattningen, så¬
som öfverflyt¬
tad på Convoj-
Commissariatet 893! 3. 8.
Samt Räntan
till Kgl. Num¬
mer- Lotteriet
å dess Lån till
Helsingborgs
Strandbryggas
uppbyggande,
hvilken Ränta
ansetts icke bö¬
ra vidare af
Stats - Verkets
medel utgå - 74g: 24. —
— * 11,642: 26. 8.
Och hafva för öfrigt följan¬
de anslag till andre Hufvud-
Titlar blifvit öfverflyttade på
grunder, som Stats - Utskottets
förut afgifne och utaf Riksens
Högloft* Ständer bifallne Utlå¬
tande öfver denne Hufvud-Ti-
tul* reglerande upptagex, samt
Transport 11,642:36- S»
Stats-Utskottets T.etänkanden.
1791
Transport 11,642: 26. 8.
här ofvan under Titlarne äf¬
ven anmärkt finnes, nemi.
Till Andra
Hufvud-Titgln 40,965: — ——
— 3:dje d:o 151,000: — —
— 5:te d:o 6,210: — —'
■— 6:te d:o 3,333-- 16. —
201,508: iG. —
Hvarförutan till g:de Huf-
vud-Tituln likaledes blifvit hän¬
förde, såsom, utgående för såda.
ne ändamål hvartill denne Ti-
tuls anslag är bestämdt: Ansla¬
get för Manufacturernes befräm.
jande till Commerce - Collegii
disposition - 12,000: — —
Anslaget till
Helsingborgs
Strandbrygga*
byggnad till
och med år
1820 * - - 5,000: — —
efter hvilken
tid detta bidrag
alldeles kom¬
mer att upp¬
höra.
D:o till En-
skiftes-Verkets
befordrande i
Transport 17,00©: 313,150:42. 8.
17g 2 SiatS'ZJtsic-ttets Betänkanden..
Transport 17,000: 213,150:42. g.
Skane och Ska¬
raborgs Jjän - 16,000: — —■
Dm till Skogs,
afvittrings-
samt Ref- och
Skattläggnings-
kostnader i Ve-
sterbotten oell
Vester - Norr¬
land ' 1,600: — —
~ ' " ’ ' 34.6oo: —
Summa 247,750:42. 8.
Enär fran denna Summa afdrages det för¬
utnämnde heloppet, sorn å denne Hufvud -Ti-
tul tillkommit, med 94,125 R:dr blifver Ti-
tulns Summa på det hela för¬
minskad med - - - 153,625: 42. 8.
Nionde Hufvud-Titulus för Jordbrukets, Handelns
och Näringarnes befordran
anslagne Summa af 100,000 R.dr är bibehål¬
len, men har, såsom nyssberördt är, blifvit
graverad med någre t i 1J s vidare bestämde ut¬
gifter af tillsammans - - 34,600: — .—
utom de anvisningar, som för öfrigt blifvit
gjorde å denne tillgång, hvilka dock på Kongl.
Majus Nådiga pröfning och bifall äroj beroende.
Allmänna Indragnings - Staten.
Uppå denne Stats besparingar äro af Rik¬
sens Höglofl. Ständer nu anslagne följande ut¬
gifter, nemi.
Stats-Utskottets Betänkanden. *79 3
Till Pensioner åt Hans Kongl. Höghets
Kron-Prinsens ,f. d. Lärare, Herr Caritzli-Rådet
Tannström och Herr Regerings-Rådet Le Moine,
hvardera 1,500 R:dr, tillsam¬
mans ----- 3,000: — —
D'to åt Herr Rergs-Rådet
Friherre Hermelin - - - 1,000: *— —
Hvarförutan Riksens Höglofl. Ständer an¬
visat de öfrige besparingarne, som dertill nu
kunna disponeras och under detta år uppkom¬
ma, att användas till Löner eller Pensioner åt
den indragne delen af Högstsalig Konung CARL
XIII:s Hof-Stat, samt till fyllande af detta behof
anslagit en ytterligare tillgång af 20,000: — —
Hvarmed Indragnings-Staten Summa alltså
nu blifvit ökad.
X följd häraf utgöra de nu bestämde Ut-
gifterne å Riks-Staten för nästa och på följande åc
intill först kommande Riksdag följande Summor,
Första Hufvud-Tituln 623,468:12.10.
Andra Dito . - 754>8y81 39. 5.
Tredje Dito * - 3,267,888:'a 22 7-
Fjerde Dito - - 21,168:41. 1,
Femte Dito - - 20 0I8: —: —
Sjette Dito - - 30,559: 10. 4.
Sjunde Dito - - 36,000: — —
Åttonde Dito - - 331,001:13 4.
Nionde Dito - - 100,000: —
samt Allmänna Indragnings-
Staten • * - * 289 844: 26. 6.
Riks-Statens Utgift-Summa 5,474,847:22. 1.
Bihang till Riks-St. Fröt. tst^iSig. 4~.de Sami. N:r «/. *«•
^794 Stats-Vtskottets Betänkandenl
Stats-Verkets Inkomster utgjorde uti dea
af Riksens Ständer vid 1815 års Riksdag fast-
ställde Rlks-Staten följande belopp;
Ordinarie
Intraderne- 1,687,420: 26. 7.
Extra- or¬
dinarie d:o x,7x7,g49: 14. 5,'
Det till
fyllande af
Stats - Ver¬
ket» behof
ang.lagne be¬
lopp af All¬
männa Re-
vinningen - 1,420,000:.
Summa R:dr 4,824,769:41.—
Genom ofvanberörde förhöj¬
ning af Inkomst-Titlarne äro
desse nu beräknade till:
De ordina¬
rie Intrader¬
ne - - - a,941,379; 1 2. a.*
Extra-or-
dinarie dito 1,867,015:46. 5.
" 31608,395: 10.' 7’.’
Och blifver alltså den Sum¬
ma, som af Allmänna Bevill-
ningen nu erfordras till fyl¬
lande af Stats-Verkets behof 1,666,452: u. 6;
5'474>347: 22. 1.
Den af Stats - Utskottet förslagsvis förut
jjppgifne tillökning å bidraget af Revillningen
Stats-TJtskottets Betänkandeti; 2795
950,000 R:dr, inskränker sig sålunda till 246,451
R:dr 35 sk. 6 r:st.
För öfrigt hafva Riksens Höglofl, Ständer
beviljat och anslagit följande utgifter för en
gång, nemligen:
Till afledne Regerings - Rådet von Schevens
Arfvingar, innestående Pen¬
sion ----- 500: — —
Häradsskrifvarens Ryd¬
ströms Pension - - - 54: i2. 7»
Krono-Fogden Westbergs
Dito ----- 41: 32. —
Fieutenantens Thorssells
Expectance-arfvode - - 116: 32. —
Stads- Rokiiållaren Carl¬
sund, Mantalsskrifning» Pro¬
vision - 44: 17. gå
Afledne Secreteraren vid
Ingenieur - Corpsen Morius
Sterbhus, Begrafningshjelp - 871! 32, —-
Majoren F. Toll, dess
Accords-ersättning - - 544: — —
Kyrko- och Prastgårds-
Byggnad i Torneå Försam¬
ling, att med 2000 R:dr år¬
ligen i 3:ne år utgå - - 6,000: — •—>
^Lieutenant Rousseau, dess
Expectance-arfvode - - 116: 32. —
Regementsskrifvaren B.
Molin, innsståend» Remiss-
lag* - - ' - 4 5= 17- 7*
Tillsammans 7,734: 3 1. 7.
17 g 6 Stots-Utskottets Betänk anden.
Transport 7,734: 31.
Hvarförutan Riksens
Högloft. Ständer jemväl letn-
nat anvisning för följande
Utgifter, att utgå på Öfver-
skotten å Stats-Ve: kets In“
trader för . år 1816 och föl¬
jande åren, nemi.'
Till Begrafnings - kost¬
naden efter Högstsalig Hans
Majrt Konung CARI. XIII 150,000: —
Till Drottningholms
Broars iståndsättande - - 10,000: —
Flyinge och Dahlby
Kungsgårdar för innevarande
år bristande hö vid utfor-
dringen - - - 2,400: —■
Accords - ersättnings ut¬
betalning åt förre Finska Ar-
méens m. fl. Officerare - 160,000: —
Knstnaderne vid Hans
Majrt Konung CARL XIV
JOHANS Kröning - - 150,000: —
Byggnaders fullbordande
vid Strömsholm - 4,000: —
Gripsholms Slotts Repa¬
rationer - 4,000: —
Spinnhusens i Landsor-
terne bristande tillgång för
underhållet sistledit och in¬
nevarande år 8,100: —
Transport 496,234; 31.
Stats- Utskottets Betänhanden.
Transport
Stockholms Arbets- och
• Correctionshus - Inrättnings
Skuld -
Krigs-Academiens skuld-
betalning för sistledit år
Och till godtgörande af
förskjutne medel till Cassern*
Byggnaden åt Lif-Gardet till
Häst -
Till Hennes Majrt En¬
ke* Drottningen, ersättning
för Vadstena Slotts disposi¬
tion, m. m. .innevarande år
från och med den 1 April
eller | delar af året
Lonerjne eller Pertsio-
nerne för den indragne de¬
len af Kongl. Hof - Staten
för samma tid omkring
Till Theaierns under¬
håll -
Reparationer å Vesterås
Slott - - - - -
Inköp af Landshöfdinge-
Besidence i Vesterbottens
Län -
Minnesvård öfver Högst¬
salig Kron - Prinsen Carl
August -
Ersättning för de enl
ligt Kongl. Majits Nådiga
496,234: 31
13,378: 11
9,544: 37
32,000: —-
7>5oo: -
25,000: --
30,500: -
12,3x0: -
10,000:
10,000:
Transport 646,467: 3
*79^ Stais-Ltskcttets Betänianäen.
Transport
Proposition den 29 Novem¬
ber 1S27 af nästledit års ex¬
tra Utgifts-medel, till Repa¬
rationer å Kongl. Slottet och
Publike husen förskjutne
Hv artill kommer den för
innevarande år varande bri¬
sten i anslagen för Militaire
Staternes Ton för höj ning
Summa R.dr 765,331: 27. 6.
Enligt den af Kongl. Maj:t jemte nyss å-
beropade Nådiga Proposition Stats-Utskottet till¬
ställde Berättelse och Calcul af Kongl. Stats-
Contoiret öfver Stats- Verkets Inkomster och Ut¬
gifter för år 1816, hafva Öfverskötter, utöfver
den Summa af 200,000 R:dr, sorn vid sista Riks¬
dagen anvisades till Kongl. Majus Nådiga dis¬
position', uppkommit till ett belopp af 503,947
R:dr 4.5 sk. 4 t:st ; hvarförutan genom den vid¬
tagne regleringen otn Bataillons-Eäkarnes ailö-
naode,'emot det att 711 R:dr 5 sk. 4 r:st blif¬
vit uppförde å Stat att årligen utgå, den der¬
till samlade och påräknade Fond af 47,9.33 R.-dr
16 sk. tillfaller Stats-Verket; Äfvensom, på sätt
Stats■ Utskottet uti serskildt Utlåtande dea i
sistl. Maji anmält, den från Dannemark sedan
år igo8 icke ingångne ersättning, på grund af
I1660 års Tractat, för Fyringarnes under hållan-
de på Skånska kusten, för den sedermera för-
flutne tiden, kommer genom Kongl. Maj ts Nå¬
diga försorg att inflyta med 3,500 R:dr Ham¬
burger Banco för hvardera året, sorn gör en
646,467: 35. x.
17,700:
101,1 6 ?: 43. ,
Stats-Ulshottets Bettini anden! 1795
Summa af 35,000 R:dr Hamb, Banco och å 96
sins Cours, förslagsvis beräknad, skulle lemna
en tillgång af 70,000 R:dr, hvilka emot det
att, såsom Riksens Högloft. Ständer förordnat,
reparations - summan för Vesterås Slott och Kö¬
peskillingen för Eandshöfdinge-Residence uti
Vesterbottens Län förskottsvis bestridas af„Gf-
verskotts-medlen, intill dess nämnde ersättning
Ingår, till enahanda belopp, sorn desse utgifter
utgöra eller tillsammans 23,310 R:dr blifva, så¬
som tillgång, för Ifrågavarande Summa att på¬
räkna, men det öfriga åter till Kongl. Majus
Nådiga disposition för Eandshöfdinge - Residen-
cers reparerande eller anskaffning i de öfriga
Eänen der så nödvändigt finnes.
Af ofvanförmäldte eller 1816 års Öfver¬
skott*-medel 5°3,947: 45- 4.
Och den för Bataillons-Eä-
karnes aflöning samlade Fond 47»933: *6* —*
samt tillgången af Fyrings-
ersättnirigs-medlen - - 22,310: — —
Uppkommer en Summa 574>igi: *3- 4-
Och brister alltså ett belopp 191.140: 14. 2.
Uti ofvannämnde Summa 765,331: 27. 6.
Som nu för en gång är upptagen att utgå, roen
likväl till stor del blifvit beräknad på Förslag,
emedan Aete poster grunda sig på förslags upp¬
gifter , samt för öfrigt äro beroende af Kongl.
Majus Nådiga pröfning och bifall; och berörde
brist, hvilken genom de af Kongl. Maj.t, un¬
der loppet af år 1817, i följd af Riksens Stån¬
dets medgifvande vid sista Riksdagen, bestridde
TT,„;fmr af 1816 års Öfverskotta- medel, något
i8o® Stats-Utskottets Beiänkanden.
hommer att oka sig, anser Stats- Utskottet böra
£>odtgöras af Ofverskotterne pä 1817 oell 1818
ars intrader, hvilka Öfverskott med säkerhet
kunna antagas uppgå till den Summa utöfver
livad Kongl. Maj:t äger disponera, att nämnde
brist derutaf fyllas kan; hvarefter återstoden af
desse Öfverskoiter för 1817 och 1818 samt för
de följande åren, efter afräkning af hvad till
Kongl. Majus Nådig# disposition för Försvars¬
verket är anslaget, skola till Riksgälds - Contoi-
ret aflefvereras på sätt Riksens Ständer vid sista
Riksdagen i denne del forbehöllo.
Stats Utskottet har för öfrigt skolat anmä¬
la, att sedan Riksens Ständers Revisorer år 1817
genomgått och granskat Stais Verkets Räkenska¬
per och Förvaltning till och med för år 1815;
så liar till Utskottets enahanda åtgärd nu blif¬
vit aflemnade 1816 års Röcker och Handlingar
jemte det Stats-Verkets Förvaltning för samma
ar blifvit af Kongl. Stats-Contoiret uti dess af-
gifne och Kongl. Majus Nådiga Proposition bi¬
fogade berättelse uppgifven och framlagd.
Utskottet har väl ansett Riksens Ständers
granskning egenteligen böra sträcka sig till en
geneiel öfversigt af Förvaltningen, enar Kongl.
Kammar-Rätten tillhörer, att till ziffran revide¬
ra sjelfva Räkenskapen Men Utskottet har dock,
så vidt dess tid medgifva, genomgått äfven
Kongl. Stats - Contoirets Memorial - Böcker och
Kongl. Ränte-Kammarens Hufvud Bok.
Öfver Stats-Verkets ställning och Förvalt--
ning för ifrågavarande år 1816, har Utskottet
föi fattat den Tabell, sorn i vanlig ordning af
trycket meddelas.
Stats-Utskottets Betänkanden. 1801
Uti förenämnde Berättelse af Kongl. Stats.
Contoiret upptagas, för att komma till Riksens
Ständers kännedom och åtgärd, till 1817 års
Riks-Stat öfverförde Summor, som d-=> föregåenr
de åren blifvit af Öfverskotts- och Besparings¬
medel utbetalte lill ett be¬
lopp af - 1*229.595: 5- 5-
bestående till största de'en
uti Amicipationer, gjorde af
Randt Ränte, ierne med Si.us-
VerkPts »riedel för Krigs-Ut-
gifter åren 1813 och 1814,
samt för öfrigt, uti följande
poster, hvilka i brUt af an¬
slag dertill, blifvit förskotts¬
vis bestridde, nemligen:
Omkostnader för Byggna¬
der och Reparationer vid
Strömsholm - 12,900: —- —.
Ti 1 Reparation af Ströms¬
holms Canal murar - - 3,000: — —
'kill uppköp af Föhlston
i Norrige för Strömsholms
Stuteri - 2,500: — —
Till underbå’1 för Ryska
Hingstar viri Strömsholm - 1,500: — —
Till underhåll af Ryska
Hingstar vid Flyinge och
Dahlby Stuteii - - 2,000: —• —
Brandförsäkrings afgift för
Byggnaderne å sistnämnde
ställe - 2,092; 37. 6.
Transport i,253i5^7: 42- xl*
!?•! Stats-Utskottets Betiinkanden.
Transport a,253,587! 42. 11.
Stallmästaren Ehrengranath*
arfvode såsom Chef för Stu¬
teri - Inrättningen derstädes 1,200: — —
Till Cornrnitterade Frir hus.
hållningens reglerande vid
Gripsholm - 500: •— -—
Till dito vid Ulriesdahl 1,800: — —
Till reparation å Trane¬
berg- och Nockeby- samt
Drottningholms Broar " 8,000: — •—
Ett år3 Ranta a Högst¬
salig Hennes Maj:t Enke-
D rot t n ingens Brudskatts - Ca¬
pital - ii,000: — —•
Till godtgörande af Aver-
lioffska Sterbhusets fordran,
for Posthuset i Hamburg - 5)636: t». —
Till Reparation å den så
kallade Gamla Styckgjutare-
Gärden i Stockholm - - 81O01: ——. —
Tillsammans 1,290,6^5: 16. 11.
Hvad nu angar desse Summor; så emedan
desamme bifvit utbetaldte af de medel för 1815
och föregående åren, sorn, i'föijd af Riksens
Ständers Beslut vid 1812 års Urtima Riksdag,
tillhört Kongl. Maj:ts Nådiga disposition, samt
nu icke fordra annan åtgärd,' än att beloppen
varda uti Riks-Staten afskrifna vid liquid med
Krigs Committéen och redovisning af dem, som
uppbttrit de öfrige Förskotterne; ty och då Rik¬
sens Höglofl. Ständer redan bifallit sådan afskrif¬
ning utaf större delen af de, utöfver hvad till
Ståts-Utskottets Betunkandenl 1803
Xrigs-ufgifter blifvit användt, uppförde belop»
pen i och för kostnader till hushållningens re¬
glerande vid Kungsgårdarne; får Utskottet nu
tillstyrka, att i afseende på verkställigheten der¬
af i ett sammanhang, underdånig anmälan hos
Kongl. Maj t göres om afskrifning utaf Summan
på det hela.
Beträffande Förvaltningen af Stats-medlen
för 1816 samt Räkenskaperne; så har Utskottet
funnit den förre med noggrannhet och likmä¬
tigt grunderne för densaintna, af Kongl, Stats-
Contoiret utförd, samt Räkenskaperne likaledes
med ordning och redighet upprättade och af-
slutade, så att icke något förekommit att erinra.
Dock får Utskottet härvid anmäla, att en Sum¬
ma af 16,519 R:dx 19 sk. n r:st blifvit af Cours-
förhöjoings-rnedlen år 18x6 afskrifne, men, en¬
ligt upplysning från Kongl. Stats-Conioitet, hö¬
ra till 1815 års Öfverskotts-medel, och alltså
i Riks-Staten för år 1818 komma att upptagas;
och har Utskottet för öfrigt skolat upplysa, hu¬
ruledes den del af Tull-afgiflerne, sorn ingår i
Vexlar, funnits öfverstiga den Summa af 90,000
R:dr Hamburger Banco, sorn till Kongl. Majrts
Nådiga disposition i och för Ministerielle Ut¬
gifter är anslagen, livi ket Öfverskott i Vexlar
derefter för Stats-Verkets räkning väl blifver
försåldt och medlen upptagne såsom en serskildt
inkomst, under benämning af Gours-Fprhöjnings-
medel. Då denne tillgäng ej finnes bland Stats-
Verkets inkomster upptagen, och det synes
ländande till en närmare beräkning af Stats-
intradernes verkliga belopp, äfvensom de Mi-
nisterielle Utgifternej, att all Inkomst i Vex-
1804 Stats-Utskottets Betänkanden.
lar från Tullverket upptages i Hamburger Ban¬
co inom Column, men utföres i Svenskt Banco
till det belopp, som instämmer med dagens
Cours då de ingå; hvaremot Utgiften af ansla¬
get för Ministerielle behofven likaledes borde
upptagas till beloppet i Vexlar inom Column,
men utföras i Svenskt Banco, efter den Cours,
som vid utbetalningen äger rum; så har Ut¬
skottet ansett sig böra hemställa, det Riksens
Höglofl. Ständer hos Kongl. Majit i underdånig¬
het anhålla, att sådant måtte uti Stats- Verkets
Räkenskaper från och med nästa års början i-
agttagas. Men som härigenom' en dilference
skulle uppkomma, beroende på mer eller min¬
dre från Tullen inflytande Vexlar och Stats-
Contoirets större eller mindre behof af Utländskt
mynt; så anser Stats Utskotiet, till vinnande af
redighet i Räkenskaperne, att Cours-differencen
bör, sedan Stats-Contoirets behållning i främ¬
mande mynt-sorter blifvit efter Cours balance-
rad, komma att antingen öka eller minska Öf-
verskotten för året; Hvilket allt dock vördsam¬
meligen underställes Riksens Höglofl. Ständers
bepröfvande.
Stockholm den 10 Junii 18x8.
N:r a a 8.
- y U»
Riksens Höglofl. Ständers Stats-Utskotts
Utlåtande öfver Riksdagsmannen från
Öland Jon göranssons hos Hedervär¬
da Bonde - Ståndet väckta motion, an¬
gående utväxling i Lands orter ne af
Stats-Utskottets Betunkauden. lSoj
nya Smärre Banco - och Riksgälds-
Sedlar.
Uti ett af Riksdagsmannen från Öland Jon
Jöransson hos Hedervärda Bonde-Siandet ingif-
vit Memorial, som till Stats och Banco-Utskot-
teri blifvit rémitteradt, anföres, att, då Rikets
Höglofl. Ständer vid sistledne Riksdag till in¬
lösen af förslitne och skadade Smärre Banco-
och Riksgälds-Sedlar, hvarpå många, serdeles
bland Allmogen, skola förlora och blifva lidan¬
de, vidtogo den författning, att Banken och
Riksgälds - Contoiret skulle årligen till Lands-
Orterne nedsända flere Tusende Riksdaler i
nya Sedlar till utvexling emot de förslitne
och skadade, men, i de fleste Lans-Orter ingen
■verkställighet deraf följt, af det skäl, att ingen
velat åtaga sig transportkostnader för de nya
och ansvaret för de gamlas återlämnande, så sy¬
nes det vara ganska billigt, å ena sidan, att
Rikets Inbyggare böra komma till åtnjutande
af en förmån, som Rikets Ständer dem tillagt
och, å den andra, att deras egne Verk, Banken
och Riksgälds-Contoiret, som, utan tvifvel, år¬
ligen vinna på flere och större Sedlar , sorn
förloras utlder Eldsvådor, Sjöskador, och genom
andre olyckor, skola, under säkra omslag, äga
fri post för de nya Sedlarne och förse Landt-
Räntemäslarne med en skälig procent för deras
mottagande och utvexlande samt de förslitne
Sedlarnes återsändande: och kunde vexlingen
lämpligast ske vid Uppbörds-Siämmorne af Kro-
no-Fogdarne efter erhållen underrättelse om de
brister, som göra de gamla Sedlarne oemottaglig®.
1806 Stuts-Utskolteis F.etänkanilen
I anledning häraf, får Stats-Utskottel, hvad
angår Riksgälds Sedlarne, tillkännagifva, huru¬
som Rikets Högloft. Ständer vid sist haline Ur¬
tima Riksdag behagade förordna, att enahanda
anstalt, som af Råneo - Styielsen vidtages, i af¬
seende på förvexlirig i Landsorterne af Ban¬
kens Små-Sedlar, äfvensom skulle vidtagas, i
afseende på de så kallade smärre Credit-Sedlar,
hvilka från Riksgälds-Contoiret utgifvas. Och,
sedan Herrar Fullmägtige vid sistnämnde Gona
loir erhållit del af hvad Herrar Banco-Ful!*
mäktige, i afseende på förvexlingen i Landsf
orterne af Bankens S.nä-Sedlar, stadgat och före¬
skrifva, hafva Herrar Fullmäktige, i enlighet
härmed, låtit genom Circulaire-Bref under den
27 Junii 1816 underrätta samt!ige Herrar Lands-
höfdingarne, med undantag af Landshöfdingen
i Stockholms Län, ait så kallade Smärre Credit-
Sedlar kunde förskottsvis erhållas från Riks¬
gälds Contoiret till utvexling mot dylike för-
slitne1, i den ordning och med dfe vilkor, som
Circulaire-Brefvet innehöll, och hvaruti, såsom
hufvudsakiiga punkter, stadgades, att
1:0 Större Summa ärt 5000 R:dr i Credit-
^ ♦
Sedlar, (ett lika belopp i Smärre Banco-Sedlar
af 5,000 R:dr var faststäldt i Banken), skulle
icke få utlemnas på en gång; äfvensom ett så¬
dant Förskott tills vidare högst fyra gånger om
året skulle få uttagas.
2:0 Hvarje Förskotts-Summa borde ovill¬
korligen till fullo vara återbetald, senast efter
Sex månaders förlopp, att råkna från den dag,'
den blifvit qyitterad.
Suits-Uiskoltits Betiinkanden. 1807
3:0 Deri person,’ som af Konungens Befall¬
ningshafvande fick sig uppdragit, att de nya
Sedlarne uttaga och qvittera, borde vttra försedd
med Konungens Refallningshafvandes Fullmakt,
hvilken äfven skulle innefatta Betyg derom,
att Borgen, den Konungens Befallningshafvands
till vederhäftigheten pröfvat och godkänt, blif¬
vit, till Riksgälds-Contoirets säkerhet, aflemnad
för den Summa, sorn till en sådan person skulla
komma att utgifvas.
4:0 Skul'e Riksgälds-Contoiret icke tåg»
någon befattning, hvarken med de nya Sedlar-
nes afsändning till orten 5 eller hit-transporten
af de genom vexling influine äldre Sedlar, u-
tan skulle det ankomma på Konungens Befall¬
ningshafvande, att i sna och andra afseendet
vidtaga de anstalter, sorn kunde pröfvas lämp¬
lige; hvaremot, till omkostningarnes betäckande,
Riksgälds-Contoiret, likasom Banken, skulle be¬
stå En half procent å nila behörigen redovisade
Förskott, hvilken provision likväl, i anseende
till Götheborg och Bohus X/än, Kerrnr Full¬
mäktige, enligt Protöccllet för den 14 Augusti
1817, nödgats öka tili Tre fjerdedels procent,
sedan en sådan provision under den 1 nästföl—
utgångne Maji af Banken blifvit beviljad för de
Summor af Bankens Små-Sadlar, hvilka i berör¬
de L än utvexlas.
Enligt Commissariernes i'Riksgälds-Contoi¬
ret Riksdags-Berättelse under den 19 Novem¬
ber 1817, hade vexling/-medel då icke blifvit
xeqvirerade och uttagne från flere, än nedan-
nämnde Sex Län, nemligen:
1808 Stuts-Viskottets Betänkanden.
Nyköpings l/än - Rtdr 5,000.
XJpsala d;o - -— 5.000.
Stora Kopparbergs d:o — 5,000.
Vesterås, efter etne
serskilda Reqvisitlo¬
ner, tillhopa - — 8,000.
Vesterbottens, efter
a:ne dito - — 6,000.
Götheborgs och Bolms 5.000.
Tillhopa' B.dr 3l>of,° Credit-Sedlär.
Ehuru vexlings-anstalten således blifvit be¬
gagnad endtst af Sex Län för en sammauräknäd
Surmna af 34,000 Rtdr, hafva likväl redan sä¬
dana underslef med de frän arne Län uttagne
medel blifvit upptäckte*, de der tydligen åda¬
galägga, att desse medel icke blifvit till deras
rätta ändamål använde, men på hvilka under¬
slef de senast till Stats- Banco och Riksgälds-
Verken församlade Revisorer icke kunnat fas'ta
någon uppmärksamhet, af det gällande skäl, att
det origtiga icke hunnit utvecklas, förrän efter
den tid, till hvilken Revisoremes granskning
af Protocollen blifvit stiäckt, eller till den x
September nästledne år.
Uppå Konungens Befallningshafvandes i Ve¬
sterås Fullmakt, utqvitterades af Handlanden i
nämnde Stad Eric Öberg tinder den 11 Janua¬
rii 18x7, Fem Tusende Riksdaler i nya Smär¬
re Credit-Sedlar. Men, då för denna Summa
icke redovisades inom den tid, som uti Herrar
Fullmäktiges* ofvanåberopade Circulaire - Bref
Var föreskrifven, afgick från Riksgälds"Contor¬
ist påminnelse härom till Konungens Befåll-
Stats-ZJtskottets Betänk anden! 1809
n»rgsb?.f vande; i anledning hvaraf förbemälde
Handlande genast derefter aflemnade till Corn-
missarierne Attest å 1662 Rtdr 40 sk. Credit-
Sedlar, på 1, hvilken Summa han sig till godo
bein knat provision med 8 Rtdr 15 sk.; menför
återstoden en Banco-Attest ä 2219 Rtdr 11 sk,
4 r.-st.. insatte för Riksgälds-Contoirets räkning
och svarande emot 3,328 Rtdr 41 sk. Credit-
Sediar: af hvilket förhållande ganska tydligen
sköojes, att åtminstone största delen af den ut-
tagne Summan icke blifvit använd till invex-
ling af några' gamla och till vidare omlopp o-
brukbara Smärre Credit - Sedlar, hvilka i sådant
fall ti 1 Riksgälds-Contoirét skolat Iefvereras.
Ett annat mera påtagligt missbruk har ägt
rum med den Summa af 5,000 Rtdr, sura Hand¬
landen i Götheborg Sven Hammar, efter Ko¬
nungens Befallningshafvande» derstädesFullrnakf,
låtit genom sitt Ombud under den 14 sistledna
Augusti uttaga, och hvilken Summa utgjordes
af 1.000 st. Credit-Sedlar på 2 R:dr, 2000 st.
på En Rtdr och 3000 st. på 16 sk., eiler till¬
sammans R:Jr 5,000,
Commissarieme, hvilka, genast efter detpen-
ningafne voro utlemnade, fingo anledning miss¬
tänka underslef, skyndade, att uti Skrifvelse till
Konungens Befallningshafvande under den 1 g
i sistberörde månad begära, det matte,' innan
någon utvexling företages, ordentlig inventering
hos bernälde Handlande anställas, fill utrönan¬
de, huruvida de uti Riksgälds-Contoiret erhåll-
ne Små-Sedlar verkligen till orten ankommit.
Bihang till Riks-St. Prot, 1S17 • /£/£. i'.de Saml> N:r mj.
l8io Stats-TJtskottets Betänkanden.
Vid den, till följd häraf, genom Konun¬
gens BefälIningshafvandes försorg den 29 Au¬
gusti verkställde Inventering, har merbernälde
H andlande anfört , att han, i saknad af porto,
frihet förde penninge- poster, han från Riks¬
gälds - Contoiret erhållit, samt i brist på annan
säker lägenhet för Små-Sedlars nedsändande, varit
nödsakad låta i Stockholm förvexla 1000 st. på
a R:dr, och 1000 st. på En Riksdaler u:t någ¬
ra större Discont - Sedlar och detn till Göthe¬
borg afsända; men de öfrige, eller 1000 st. på
En R:dr och 3000 st. på 16 sk. hade han lå¬
tit hos siti Gormnissionair i Slockholm qvarstan¬
na, inlilldess de med en omförmäld lägenhet till
Götheborg kunde blifva nedsände; hvarjemte
han, efter livad Inventerings - Instrumentet in¬
nehåller, framgifvit uti Götha Canal Discont-
Sedlar af åtskillige Valeurer från 5 till 50 R:dr
en Summa af 2,466 R:dr 32 sk. B:co, svaran¬
de mot Riksgälds-Sedlar R:dr 3,700.
samt uti diverse Små Riks¬
gälds "Sedlar - - - — 1,000.
Tillsammans R:dr 5,000.
Om och huruvida de från Riksgälds • Cön-
toiret för de öfriga fyra I.änen uttagne Vex-
lings-medel blifvit mera ordentligen till deras
rätta ändamål begagnade, sådant kan icke af
Contoirets Handlingar utrönas, emedlertid har
det yppade förhalandet med den Summa af
5,000 R:dr, som från Stora Kopparbergs Län
blifvit reqvirerad, för att genom Lands-Ränte-
mästaren derstädes utvexlas, fästat Stats-Utskot-
lets serskilda uppmärksamhet, då, efter hvad
Stats-Vtskottéts Betänkanden. 1811
Konungens Befallningshafvandes aflåtne Svar på
Commissariernes gjorde erinran om redovisning
för desse 5,000 R:dr vid handen gifver, endast om¬
kring - skulle blifvit utvexlad, ehuru något mera
än Sex månader förflutit, sedan utvexljngen kun¬
nat företagas; och hvilket förhållande tyckes
bevisa, antingen, att orten icke varit serdeles
besvärad af gamle förslitne Riksgälds - Sedlar ,
eller ock att medlen till utvexling icke blifvit
begagnade.
I anledning af ofvan anförde händelse med
den till utvexling i Vestmanlands Kan uttagne
Summa, hafva Herrar Fullmägtige anmodat Ko¬
nungens Befallningshafvande derstädes, förstän¬
diga vederbörande, hvilka framdeles kunde få
sig ombetrodde Vexlings-medel, att, när tiden
inträffar, då dylike medel skola redovisas, ovil¬
korligen fullgöra inbetalningen till Riksgälds*
Contoiret uti gamla förslitna Små-Sedlar eller
ock, derest hela Summan då icke kunnat ut¬
vexlas, aflemna skillnaden uii samma öfverblef-
ne Små-Sedlar, som från Riksgälds-Contoiret
blifvit intagne; och, på det Commissarierne måt¬
te komma i tillfälle, att närmare controllera
verkställigheten häraf, skulle det åligga veder¬
börande Commissionair för vexlingen, att anmä¬
la sig hos Commissarierne, innan någon insätt¬
ning i Cuntoirets Cassör får göras.
Men äfven detta försigtighetsmått, ehuru
visserligen nyttigt och nödvändigt , kan likväl
icke bereda tillräcklig säkerhet, att de gamla
Små-Sedlar, hvilka aflevereras, blifvit invexlade
i Lands-orterne, enär erforderliga gamla Sed¬
lar, utan ringaste svårighet, kunna erhållas i
j 812 'Stats- Utskottets Belänkandenl
Stockholm och till lefverering i Riksgälds-Gon-
toiret begagnas, så att Stats-Utskottet funnit an¬
ledning instämma uti det yttrande, som Herrar
Fullmägtiges Riksdags-Relation innehåller, att
några alldeles ofelbara controller emot missbruk
icke lära kunna uttänkas.
Det anförde exemplet med de till Göthe¬
borgs och Bohus Hän reqvirerade Små-Sedlar
visar, att man icke ens skulle kunna vara sä¬
ker, att reqvirerade nya Små-Sedlar verkligen
blifva till orten afsände, och, om än afsändnin-
gen genom Riksgälds-Contoirets försorg och på
dess bekostnad skulle komma att verkställas,
hvarvid dock flera betänkligheter förekomma,
återstår, att undersöka, huruvida penningarne9
användande till det afsedde ändamålet med nå¬
gon säkerhet skulle kunna controlleras. —• Om.
Commissionairen för utvexlingen är egennyttig,
och vill begagna medlen för egen räkning, el¬
ler ock präja allmänheten på utvexlingen, blir
afsigten sned vexlings-anstalten , som är att be»
fria orten från förslitne Små Sedlar, i mer eller
xnindrQ måtto förfelad. I förra fallet, och om
Commissionairen använder penning«rne för en¬
skild räkning, antingen till bestridande af utgif¬
ter eller utlåning i orten, ökas väl tillgången
på Små-Sedlar, men dermed afhjelpe* dock icke
den öfverklagade olägenheten, enär den, som
fått de nya Sedlarne, visserligen icke lärer bort-
byta dem emot gamla och förslitna.
Så länge Commissionairen för utvexlingen
kan afvisa reqvirenter med det svar, att den
erhållne Summan redan är utvexlad, skall fram¬
gången af hela vexlings-anstalten endast korn-
Siats-Utskottets Betänkanden. i8ij
ma att bero af hans nit och benägenhet, att
betjena allmänheten, då på andra sidan för den
egennyttige Commissionairen är öppnadt ett till¬
fälle, att, utan äfventyr af något ansvar, ving¬
la med allmänna medel, eller ock tvinga All¬
mänheten, när den får tillvexla sig nya Sedlar,
att till honom erlägga särskild afgift.
Vid öfvervägande häraf, och då den ifrå¬
gavarande utvexlings»anstalt högst ofullkomli¬
gen synes kunna uppfylla det ändamål, för hvil¬
ket densamma blifvit vidtagen, har Stats-Utskot-
tet ansett sig böra hemställa, om icke berörde
anstalt, så vidt den rörer Riksgälds• Contoirets
smärre Credit-Sedlar, desto hellre må alldeles
inställas, soia desse Sedlar, i jemnförligt för¬
hållande till hela Penninge-Stocken, endast till
en mindre betydlig mängd i Landsorterne äro
utelöpande.
Stockholm den io Junii 181$.
N;r ägg.
Riksens Högloft. Ständers Stats - och Be¬
svär s-Ut skotts Utlåtande i anledning af
vackt Motion om förändring i Indel-
ta Jnfanteri-Regementernes Beklädnads-
sätt.
t?edan Stats-Utskottet under den 13 April och
26 Maji sistledne i ett sammanhang meddelat
Utlåtande öfver de flere vid närvarande Riks-
dag väckte motioner om förändring i Indelta
Infanterie-Regementernas Beklädnadssätt; Så få,
1814 Stais- och Besvärs-,Utskottens Petänkanden.
i afseende å det serskilda yttrande, som, efter
erhållen Remiss, af Stats- samt Allmänna Be¬
svärs- och Ekonomi-Utskotten gemensamt bör
afgifvas öfver Riksdags-Fullmägtigerne Ephraim
Larssons från Elfsborgs Län och Lars Carlssons
från Skaraborgs Län i samma ämne till Heder¬
värda Bonde-Ståndet inlämnade Memorialer,
Utskotten vördsarnligen åberopa ofvannämnde
Utlåtande, såsom innefattande svar äfven å be¬
rörde Memorialer, samt varande i öfrigt till
beskaffenheten sådant, att Ekonomi - Utskottet
ansett sig ej hafva något, att, för sin enskilta
del, dervid tillägga eller ändra.
Stockholm den 10 Junii 18x8.
N:r 300.
Riksens Högloft. Ständers Stats- samt All¬
männa Besvärs- 00/1 Ekonomi-Utskotts
Utlåtande, i anledning af gjorda an¬
märkningar vid Betänkandet rörande
Afrads- och Tionde-Spannemålens ut¬
görande m. m.
-På grund af gjorda anmärkningar vid Riksens
Höglofl. Ständers Stats, samt Allmänna Besvärs-
och Ekonomi-Utskotts, den 26 sisth April af-
gifne Utlåtande, angående väckte frågor om än.
dring i hvad Författningarne, rörande Aftads-
och Krono-Tionde-Spannemålens utgörande , fors¬
lande eller lösande nu innehålla, har Heder*
verda Bonde-Ståndet under den 8 de påföljande
Maji till Utskotten behagat återremittera sam*
Stats- och Besvärs-Utskottens Betänkanden. 1815
ma Utlåtande; men, som Högloft. Ridderskapet
och Adeln under den i3:de, Högvördiga Prä-
ste.Siandet under den 8:de, och Vällofl. Bor¬
gare-Ståndet under den x 6:de i sistnämnde Må¬
nad till alla delar godkänt Utskottens i föreva¬
rande ämne meddelte yttrande, samt ärendet så le-
des redan enligt Regerings-Formens 69 och Riks¬
dags Ordningens 75 §. §. är att anse för af¬
gjordt; Så få Utskotten, som i följd häraf icke
finna det sig tillständigt, att i någon pröfning
af anmärkningarne ingå, till svar å återremis-
sen endast om berörde förhållande vördsam an¬
mälan göra.
Stockholm den 10 Junii 18x8-
N:r 301.
Riksens Högloft. Ständers Stats- samt All¬
männa Besvärs- och Ekonomi-Utskotts
. Memorial, med ytterligare Utlåtande
angående väckt fråga om inrättande
af en Bergverks-Skola.
H öglofh Ridderskapet och Adeln har under
den 18 sistledne April behagat återremittera
Riksens Högloft. Ständers Stats- samt Allmän¬
na Besvärs- och Ekonomi - Utskotts den 26
förutgångne Marti» afgifne Utlåtande, angående
väckt fråga om inrättande af en Bergs-Skola,
med dervid gjorde anmärkningar af Herr Pre¬
sidenten Friherre Löfvenschöld och Herr Pro-
tocoIls-Secreteraren Hammarhjelm, bland hvilka
den förstnämnde, under anmälan deraf, att ea
~$i6 Stats- och Besvärs-Utskottens Betiinianden.
Plan till ofvannämnde Inrättning redan blifvit
af Vettenskaplige Män utarbetad och Kong!.
Majits Nådiga granskning understäld, tillika up-
Syst, att någon tillgäng till bestridande af de
för Inrättningens organiserande och underhåll
erforderlige utgifter icke är att påräkna från
slen, under namn af Afrads Gassa, vid Stora
Kopparberget samlade Fond, den Herr Bergs-
Hauptrnamien Pihl, uti sitt på Nådig befall¬
ning afgifne Förslag till inrättande af en Prac-
tisk Bergs-Skola i Fahlun, icke eller, såsom
Utskotten uppgifvit, skall hafva för ändamålet
ansett vara användbar'; hvarföre Herr Friher¬
ren ock, uti ett till Stats-Utskottet remitterade
särskildt Memorial, framställt nöd vändigheten
af tillräcklige medels anslående för ifråga varan¬
de Undervisnings - Anstalt; äfvensom Kongl.
Majit , enligt hvad till Herr Friherrens känne¬
dom kommit, skall beslutit, att härom göra
nämnde Utskott Dess Nådiga-Proposition. Herr
Protocolls-Secreteraren Hammarhjelm har dere¬
mot begärt, att, i den händelse Stats-Utskottet
icke skulle kunna uppgifva några tillgångar till
fyllande af kostnaderne för meranämnde Inrätt¬
ning, frågan härom matte hänvisas tiil Höglofl.
Ranco-Utskottet, som af den fond, hvilken blif¬
vit föreslagen tili Jernhand teringens understöd,
torde kunna finna utvägar, att anslå någon Sum¬
ma till berörde ändamål. ,
I anledning häraf, få Utskotten vördsarn-
ligen upplysa, att, sedan Kongl. Majit under
den 7 sistledne April till Stats-Utskottet låtit
aflemna åtskillige till Kongl, Majit ingifne hand¬
lingar, rörande frågan om den föreslagne In-
Stats- och Bescdrs-Utskottens Betänkanden. 1S17
rättningen af en Bergverks-Skola, hvartill en
Plan af utsedde Committerade blifvit uppgjord;
så har bemälte Utskott, uti serskilt Utlåtande
af den 24 i samma månad, afgifvit yttrande
angående medlen till koStnadernes bestridande
vid förenämnde Inrättning; Och torde, enär
den omständighet, sorn utgjort föremålet för
de framstälde anmärkningarne, således blifvit i.
akttagen, berörde anmärkningar icke fordra nå¬
got serskilt besvarande.
Emedlertid, och då Kongl. Majit, deisi1
efter hvad nu mera upplyst blifvit, redan låtit
vidtaga åtskillige förberedande anstalter, i afse¬
ende på ifrågavarande Bergverks-Skolas inrät¬
tande, dels icke lärer underlåta ombesörjandet
af de för den sammas iordnirigbringande ännu
återstående åtgärder, enär genom de af Stats-
Utskottet uppgifne utvägar Kongl. Majit härtill
kan blifva salt i tillfälle; anse Utskotten, vid
ett sådant förhållande, sig nu böra årerkalla sitt
förut gifne tillstyrkande om framförandet af den.
underdåniga anhållan, att Kongl. Majit på Rik¬
sens Ständers vid 1815 års Riksdag yttrade un¬
derdåniga önskan om en Practisk Bsrgs-Skolas
organiserande täcktes fästa Nådigt afseende;
hvarföre ock Utskottens af Högvördige Preste-
Ståndet och Vällofl. Borgare-Ståndet godkände;
men af Hedervärda Bonde-Ståndet ogillade Ut¬
låtande i ämnet af den 26 sistledne Martil*
torde till all verkan böra förfalla; som Riksens
Höglofl. Ständers pröfning likväl vördsam ligen
a underställes.
Stockholm den 8 Junii 18x8.
a8i8 Stats-och BesvärsUtskottens Betänkanden.
N:r 303.
Riksens Högloft. Ständers stats- samt All¬
männa Besvärs- och Ekonomi-Utskotts
Utlåtande, i anledning af gjorde an¬
märkningar vid Stats- oc/i Ekonomi¬
utskottens afgifne Memorial, öfver
Herr Munck af Rosenschö/ds anföran¬
de om vidtagande af medel till välmå¬
gans återfående.
T
anledning af gjorde anmärkningar vid Rik¬
sens Höglofl. Ständers Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskotts, uti Memorial
af den a 6 sistledne Martii afgifne Utlåtande,
öfver Herr Professor E. Munck af Rosenschölds
till Utskotten remitterade Anförande, angående
vidtagande af sadane medel, hvilka återföra väl¬
måga inom Landet, har Höglofl. Ridderskapet
och Adeln under den 21 påföljande April till
Utskotten behagat återremittera samma Utlåtan¬
de, med anmodan till Utskotten, att vid åter-
remissens besvarande, tillika upplysa, hvaiföre
Utskotten icke, inom den i 44. §. Riksdags¬
ordningen stadgade tid, till Riks-Stånden aflåtit
otvannärnnde Memorial.
Eland Anmärkningarne förekommer först
Herr Munck af Rosensckölds erinran derom,
att Utskotten, vid rubricerandet af dess väckte
Motion, afvikit från densaromas innnehåll och
syftning, som varit uppgifvandet af medel till
bibehållande af Sedelrnyntets värde; men, som
Utskotten härvid endast följt de ordalag, som i
Höglofl. Ridderskapet och Adelns öfver den
Stats- och Besvärs-XJtskottens Betänkanden. jyöi
beviljade Remissen af Motionen, meddelte Pro-
tocolls-Utdrag blifvit begagnade; så förmoda
Utskotten, att, efter denna upplysning, skall
befinnas, det Utskotten i omförmälte afseende
icke gjort sig skyldige till något felaktigt för¬
farande.
Till besvarande vidare af Anmärkningar-
ne derom, att Uiskotten, vid återlemiaaridet af
Herr Munck af Rosensckölds ifrågavarande An¬
förande, bort iakttaga den i 44. §. Riksdags¬
ordningen stadgade tid af åtta dagar efter del-
fåendet, få Utskotten vördsamligen anföra, att,
som föreskriften härom, enligt Utskottens om¬
döme, endast angår den händelse, då Utskott vill
åter lemna något från ett eller flere Riks-Stånd till
detsamma remitteradt Mål, såsom till dess befatt¬
ning ej körande, och således ej, utan en tillämp¬
ning, hvartill Riksdags - Ordningen ej lemnar
någon bestämd anledning, kan anses tillika va¬
ra gifven för det fall, sorn nu är i fråga, eller
då Utskott anser ett till sig remitteradt Memo¬
rial vara af egenskap, att ej, emot 51 §. Riks¬
dags - Ordningen , kunna vinna någon handlägg¬
ning; så hafva Utskotten på denna grund trott
sig vid afgifvandet af sitt Utlåtande i ämnet
icke böra vara bundne af det stadgande i afse¬
ende på tiden, som förenämnde 44 §. innehåller.
I öfrigt få Utskotten vördsamligen anmä¬
la, att Utskottens meddeldte Utlåtande blifvit
af Vällofl. Borgare - Ståndet och Hedervärda
Bonde-Ståndet godkändt, samt af Högvördiga
Präst-Ståndet utan anmärkning lemnadt, hvar¬
före Utskotten icke kunnat till pröfning upp¬
taga de i sjelfva hufvudsaken framställde anmärk-
iSzn Stats■ och Bevars-Utskottens Betänkatiden.
inngsr» än mindre uti sitt redan fattade Beslut
göra någon ändring.
Stockholm den xo Junii i5xS.
N;r 303. '
Riksens Högloft. Ständers Stats- sand All¬
männa Besvärs- och Ekonomi-Utskotts
Utlåtande, i anledning af gjorde an¬
märkningar emot Utskottens Betänkan¬
de, angående Höganäs Stenko/s.Verks
öfvert amande af Staten.
V id föredragning af Riksens Höglofl. Ständers
Stats- samt Allmänna Besvärs* och Ekonomi-
Utskotts den 15 sistledne Maj afgifne Betän¬
kande, angående väckt fråga om der vid Höga¬
näs i Skåne befintliga Stenkols-Verks öfverta-
gande af Staten, har Höglofl. Ridderskapet och
Adeln, i anledning af deremot gjorde anmärk¬
ningar, behagat till Utskotten detsamma åter¬
remittera; Men, som Högvördige Preste-Stån-
det under den 23, Vällofl. Borgare-Ståndet un¬
der den 30 och Hedervärda Bonde-Ståndet un¬
der den 23 i berörde månad dertill lemnat sitt
bifall; så anse Utskotten sig icke kunna ären¬
det till någon vidare handläggning upptaga;
hvilket Utskotten emedlertid skolat hafva äran
vördsarnligen anmäla.
Stockholm den 10 Juni *818
Stats- Utskottets Betilnkanden'.
1 32*
N:r 304.
Riksens Höglofl. Ständers Stats • Utskotts
Utlåtande 3 öfver gjorde anmärkningar
vid Utskottets Betänkande3 angående
Recognitions-Skogarne.
Tin Stats-Utskottet har ifrån Höglofl. Rid¬
derskapet och Adeln, Högvördige Präste-Stån-
det och Hedervärda Bonde-Ståndet, genom Pro-
tocolls Utdrag af den 27 och 29 sisth Maji,
blifvit åierremitteradt Utskottets under den 20
i samma månad afgifne Betänkande, angående
Recognitions-Skogarne, tillika med de dervid
gjorde anmärkningar.
Utaf Handlingar ne har Stats-Utskottet in¬
hämtat, att de gjorde anmärkningarne samman¬
stämma uti följande omständigheter t
1:0 Att, som Recognitions-Skogarne äro en
Statens Egendom, deröfver Staten äger fri dis¬
positionsrätt : Och den uti Kongl. Kungörelsen
af den 4 Februarii 1811 för Bruksägare till
Skatteköps erhållande utsatte prescriptionstid af
6 år redan med den 4 Februarii 1817 är till-
ända lupen; Så är det Riksens Ständers ovil-
korliga rättighet, att nu vidtaga de författnin¬
gar de nödige pröfva, med alla de Recognitions-
Skogar, hvarå inom prescriptions-tiden Bruks¬
ägare till Skatteköp sig icke anmält.
2to Att en ytterligare förlängning af pre¬
scriptions-tiden icke kunde ske, utan på Statens
bekostnad, och vöre så mycket vådeligare , sota
den för hvarje Bruksägare skulle komma att be¬
ro på undersökningens eller Skattläggningens
±82 2 Stats-Utskottets Betänknnden.
iner eller mindre skyndesamma verkställande,
och således hvila på ägarens godtycke, och hvar¬
före yrkas, att icke någon vidare prescriptions-
tid må förunnas > utan de Recognitions-Skogar,
hvartill anmälan till Skatteköp inom föreskrif-
veu tid icke skedt, behandlas på lika sätt och
efter enahanda grunder, som Stats - Utskottet
angående Krono-Alhnänningarne tillstyrkt,
3:0 Att Skattläggningen icke måtte ske ef¬
ter Savolaxske metlioden, såsom för ringa, utan
bestämmas lill visst per Tunneland, efter or¬
ternas olika beskaffenhet, dock icke under 4 ä
6 sk. Tunnelandet, sorn bör förvandlas i Span-
mäl efter ett medium af 10 års Markegång';
saint att SkatteköpskiMingen måtte i proportion
deraf utgå, sa att den icke kommer att utgöra
det ringa belopp af 1 sk. Tunnelandet.
410 Att Innehafvare af Hemman, Torp
och Lägenheter på Recognitions-Skogarne varda
dervid bibéhåilne, samt
5:0 Att i Vånga och Hellestads med fle¬
re Bergslager, där inga Härads - Allmänningar
finnas att tillgå för de Skogslöse Hemmanen,
de sa kallade Grufve-Skogarne måtte för Bergs-
handteringen fa begagnas, samt till stängsel om¬
kring ödelagde Grufvor , och vederlag för de
ägor, sorn bortt3gas af Grufvorne och hvarp-
högar, m. m.
I anledning af hvad sålunda anmärkt blif¬
vit, har Stats-Utskottet tagit detta ärende un¬
der ytterligare öfvervägande.
Då Stats-Utskottet utaf de ifrån Kongl.
Kammar* och Bergs-Collegierne meddeldte upp¬
gifter inhämtat, att någon allmännare verksläl-
Stats TJtskottets Bttilnkanden. 1823
lighet hittills icke kunnat följa å Riksens Stän¬
ders beslut vid 180g års Riksdag, angående
Recognitions-Skogarnes användande, i anseen¬
de till de flere åtgärder, som fordrats för Sko-
garnes afmätande och undersökningar om Bru¬
kens behof tn. m.: samt enär fråga om Skatte¬
köp icke kunnat uppkomma förrän alla dessa
förberedande anstalter föregått, och de hinder
och svårigheter, som härvid mött, icke berott
på Bruksägarne att undanrödja; Så har Stats-
Utskottet icke ansett sig kunna tillstyrka, att
Bruksägarne skulle nu så aldeles utan eget för¬
vållande gå förlorade af den rätt, Riksens Hög-
lofl. Ständer dem år 1809 tillerkänt.
Stats Utskottet har äfven trott, att ett yt¬
terligare fortfarande för Rruks-ägare, att i den
föreskrifne ordningen få sig af skatte-köps-rät-
tigheten begagna, icke vöre i stridighet med
Riksens Höglofl. Ständers beslut vid 1809 åra
Riksdag, enär Riksens Höglofl. Ständer uti y:de
punkten förklarat, att rättigheten för Bruksäga¬
re till Skatteköps erhållande vöre endast till ert
början inskränkt till en tid af 6 år, och det nu
således vöre Riksens Höglofl. Ständers rätt, att
bestämma de ytterligare åtgärder, som för en
fullkomlig verkställighet af Riksens Ständer»
Beslut kunna ärfordras.
Att fortskynda eller fördröja en sådan ver-
ställighet beror icke af Bruksägaren; det visar
1811 års Kongl. Kungörelse, som stadgar i hvad
ordning och genom hvilka åtgärder alt detta
bör ske, nemligen att Kongl. Maj.-ts Befall¬
ningshafvande skall åligga: Att befordra eti skynd¬
sam verkställighet af de felande afmätningar;
Stats- Utskottets Betänk anden.
Att, efter erhållen uppgift ifrån Kong!. Bergs¬
collegium på cle oafmätte Becognitions-Skogar-
ne, genast förordna Landtmätare till afrru t nin¬
gen, och, sedan Landtmätaren och Bruksägaren
blifvit hörde, utsätta lärnpelig tid tiil förrätt¬
ningen, då den utan invändning bör i behörig
ordning företagas: — Att, i händelse något
hinder af Rågångstvist yppas, hålla hand der¬
öfver, att det med all möjelig skyndsamhet må
afgöra* och undanrödjas! Att undersökning o.n
Brukens och Bergverkens behof af Recognitions-
Skogome, till deras underhållande med kohl och-
andra Skogs-förnödenheier, skall derefter genast
företagas och förrättas af Bergmästaren och Of-
ver-Jägrnästaren inom hvarje Orj med biträde
af ordinarie Landtmätaren samt en Bergs- erch
en Härads-Nämnderr.an , eiler, der Bergs Nämn¬
demän eller Sexman ej finnas, af 2tne Härads-
Nämndemän, i närvaro af Bruksägaren eiler Om¬
bud å ena och Kronofogden såsom Kronans Ombud
å andra sidan: Samt att Kongl. Maj:ts Befallnings¬
hafvande i öfrigt skola med deras uppmärksamhet
följa och sjelfve öfvervara dessa undersökningar,
så vidt deras öfriga Embets-göromål det medgif¬
va ; Därefter skola Kammar- och Bergs-Collegier-
ne,e ter behörig granskning och pröfning af un-
tlersökningen, med hvad dervid a ömse sidor kan.
hafva blifvit anfördt, meddela deras Utslag;
Och, så snart det vunnit laga kraft, eller, i fall
af Besvär, Kongl. Majus Nådiga Beslut deröf¬
ver blifvit rneddeldt, då skall afvittring däref¬
ter ske, och Bruket samt Kronans andelar med
behörige rågångar från hvarandra skiljas; Och,
derest Bruksägaren dä inkommit med ansökning
Stats-Uiskottets Betänkatiden. 182 %
om Skatteköp, så vidtager då, genom Kamraar-
Collegii försorg, anstalten om inarkens indelan¬
de till Hemmantal och Skattläggande: Sedan
Skattläggningen blifvit förrättad och af Lands¬
höfdingen i Lands-Contoiret granskad, bör den.
till Karnmar-Collegii pröfning och fastställande
insändas, och komma derefter de i berörde ord¬
ning fastslälde räntor, genast och utan någre
frihets-år att utgöras, antingen in natura eller
efter förvandling och årlig Markegång, på sätt
fcrfattningarne föreskrifva, samt recognitions-
afgiften deremot att upphöra, hvarförutan dessa
Hemman skola deltaga i alla andra skyldighe¬
ter och besvär, såsom rotering, skjutser, väg¬
hållning, publique Byggnader med flere, som
Krono- och Skattehemman åtfölja; Och slute-
ligen, sedan räntan af Kammar-Collegium blif¬
vit faststäld, skall Bruksägaren såsom Skatte-
köpsskilling i Landt-Ränteriet -för Riksgälds-
Contoirets räkning insätta 6 års räntor, elter
Kronovärdie beräknade, och därpå med origi-
nal-qvittencet vända sig till Landshöfdingen,
sorn sedan, jemte qvittencets insändande, der¬
om hos Kammar-Collegium gör anmälan, och.
hvarefter Skatte-Bref af Collegium för Bruks¬
ägaren utfärdas.
Enär Stats-Utskottet icke ansedt hvarken
billigt eller rättvist, att nu ställa Bruksägares,’
genom Riksens Ständers Beslut och Högstberör-'
de Kongl. Kungörelse dem tillerkände, rätt i
fråga, har Utskottet icke funnit någon lämpe-
ligare utväg till skyndesamt ärnående af det å-
syftade ändamålet, än den Utskottet i dess Be¬
ll: hang till Riks-St. Prat. 1S17-1818, i:de Sami, N;r 32p *2».
182G Stats-Utskottets Betänkanden.
tänkande föreslagit, nemligen, att Riksens Hög¬
loft. Ständer måtte hos Kongl. Maj t i under¬
dånighet anhålla, det de hinder, som kunna
möta en skyndesaminare verkställighet häraf,
måtte Varda undanröjde, samt verksamma anstal¬
ter vidtagas till befordrande af ändamålet; men
att deremot den Bruksägare, som icke inom en
tid af 6 månader, efter det hans rätt i afseen¬
de pä dess Recognitions-Skog genom laga kraft
vunnit Utslag blifvit faststäld, anmäler sig i
Kongl. Kammar-Collegium till Skatteköp å den
honom för Brukets drift tilldelade Skog, bör
anses förlustig, att få samma Skog till Skatte
lösa, utan så väl dermed, som med den öfrige
Skogen, som for Brukets drift ej tarfvas, för¬
faras på lika sätt och efter enahanda grunder,
som Stais-Utskottet,- angående Kronans öfri¬
ge disponible Skogar, i allmänhet tillstyrkt.
På ett sådant sätt tror Stats Utskottet, att,
efter Riksens Högloft. Ständers egen yttrade
grundsatts, Statens största fördel, i förening
med den enskildta nyttan och utan Bruksäga¬
rens undergång, skall säkrast vinnas.
Angående Skattläggningen å de Skogar, som
blifva Bruken tillärkände, så anser Stats-Ut-
skottet, att dermed bör förhållas, i enlighet
med föreskrifterne uti 1811 års Kongl. Kungö¬
relse, nemligen efter den för hvarje ort fast-
stälde och gällande Skattläggnings-methode ; Och
hvad Skatteköpeskillingen vidkommer, den sam¬
ma ärläggas, enligt 3telje punkten uti Riksens
Ständers underdåniga Skrifvelse af den 16 De¬
cember a 8 oj.
Stats-Utskotiets Betänkanden. 1817
Beträffande åter de på Skogen anlagde Hem¬
man, Torp, och Odlingar med stubbe- och- röj.
sel-rätt, samt rättighet för Jordägare och Bo-
ställs-Innehafvare till mulbete, fiskevatten och
fäbodsställen med eller utan yxbörd; så kom¬
mer dermed att förhållas, på sätt uti 2:dra och
8:de puncterne af Riksens Ständers nyssberör-
de Skrifvelse stadgas.
Detta alt underställes vördsamt Riksens
Högloft. Ständers egen pröfning.
Stockholm den 10 Juni 1818.
N:r 305.
Riksens Högloft i Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande öfver gjorde anmärkningar
vid Utskottets Betänkande, angående
Krono-Skogarnes användande.
Sedan, i anledning af väckte motioner, Stats-
Utskottet Under den 30 sisth Maji afgifvit desi
Betänkande angående Krono-Skogarnes använ¬
dande; Och, vid föredragningen deraf hös Hög-
våirdige Präste-Ståndet, åtskillige anmärkningar
deremot blifvit gjorde; Så har samma Betän¬
kande, jemte de gjorde anmärkningarne , genom
Protocolis Utdrag af deri 27 sistledne Maj, till
förnyad handläggning af StatséUtskottet blifvit
återremitteradt. Men, sorn detta Betänkande re¬
dan blifvit af de öfrige respective Riks-Stånden
bifallit, nemligen: af Högloft. Ridderskapet och
Adeln den 29 sisth Maji, af Vällofl. Borgare-
Ståndet den 3:dje i denne månad, samt af
1828 Stats-Utskottets Betänkandeni
<3ervä'rda Bonde-Ståndet den 2g i nasti. Månad,
och denna fråga således, likmätigt 6g §. i Re¬
gerings formen, redan är afgjord, har Utskottet
ansett sig icke kunna den samma till vidare
handläggning upptaga ; Och hvilket Utskottet
får till svar på återremissen vördsammeligen
äla.
får
anmäla
Stockholm den vo Junii 1818.
N-r 306.
j — -
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts Ut¬
låtande öfver gjerde anmärkningar t
fråga om en förbättrad hushållning
med Ekeskogarne.
T_Jti Hedervärda Bonde-Ståndet har, i anled¬
ning af Stats-Utskottets Utlåtande den 20 sisth
Majt angående en förbättrad hushållning med
Ekeskogarne, anmärkning blifvit gjord, på grund,
hvaraf denne fråga blifvit af Ståndet återremit¬
terad. Men, som de öfrige 3:ne Stånden nemi.
Fiöglofl. Ridderskapet och Adeln den 2 9:deMaji,
Högvördige Preste-Ståndet den ay:de dito och
Vällofl. Borgare-Ståndet den 3=dje i denne Må¬
nad, bifallit Utskottets yttrande har Stats-Utskot-
tet ansedt sig icke kunna till vidare handlägg¬
ning upptaga detta sålunda, likmätigt 69 §. i
Begerings-Formen, afgjorda ärende: Hvilket'
Utskottet får vördsamligen anmäla.
Stockholm den 10 Junii 181S.
Stats-Utskottets Betänkanden. 182$
N:r 307.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utksotts Ut¬
låtande , öfver Anmärkningar vid dess
yttrande, angående öjverste- Indelnin¬
gens vid f. d. Östgötha Cavalleri- Re¬
gemente upplåtande till Kongl. Maj:ts
Kådiga Disposition.
id Stats-Utskottets Utlåtande den 12 sist-
ledne Maji, i anledning af Kongl. Majlis Nå¬
diga skrifvelse rörande Öfverste Indelningens
vid f. d. Östgötha Cavalleri-Regemente upplå¬
tande till Kongl. Majus Nådiga disposition för
att användas till lön. åt någon .Fält-Marskalk
eller General , hafva hos Höglofl. Ridderskapet
och Adeln Herr Grefve A. G. Mörner och Herr
Friherre Ludvig Bojie samt hos Hedervärda Bon¬
de-Ståndet Riksdags-Fullmägtigen C. Fr. Berg
gjort [anmärkningar, hvilka föranledt till frå¬
gans återremitterande.
Herr Grefve Mörner har anmärkt, att, då
Kongl. Maj:t aflåtit Nådig Proposition om nöd¬
vändigheten af ifrågavarande Boställes anslåen¬
de till lön åt en Fält-Marskalk eller General,
för att derigenom belöna en pröfvad Militaires
förtjenster : då Kongl. Maj:t ansett denna anstalt
vara af högsta nytta för Arméen 3 och då Kongl.
Maj:t sjelf gjort så stora uppoffringar af egne
medel till befrämjande af Militairens bättre or¬
ganisation, hade Stats-Utskottet likväl icke i
denne sak gått Kongl. Majus Nådiga önskan till
mötes; äfvensom Riksdagsmannen Berg erinrat,
att Stats-Utskottet ej bordt anse sig af Bikseus
j85° Stats-Ulskottets Betänkanden.
Ständers förut tagne beslut om ifrågavarande Öf-
verste-Indelnings indragande hindradt, att nu
tillstyrka densammas upplåtande, enär Riksens
Siänder äga, att vid forändrade omständigheter
derefter rätta deras beslut, hvartill skäl i fö¬
revarande fall destohäldre förekomma, sorn Kongl.
Majit i Nåder funnit för godt, att i afseende
på Arméens nya organisation, sorn medfdrt sa
lyckliga följder för Riket, äska denne Indel¬
nings anslående till Lön för en Befälhafvare
och hvarigenom någon gravation för Staten icke
uppkoimne, då indelningen, ehuru' på Indrag-
nings-Staten upptagen att besparas, likväl ännu
icke återgå 11 eller blifvit att bland Stats-Ver-
kets disponible tillgångar beräkna. — Och har
åter Herr Friherre Boije, beträffande den af
Utskottet, i sammanhang med omfdrmäldte frå¬
ga, gjorde hemställan, att Riksens Ständer måt¬
te förnya deras, i afseende å flere andre vid
f. d. Östgötha Caval leri och förre Adelsfahne-
Regementet till indragning ställde Indelningar
gjorde anhållan om bestämmande af viss tid,
efter hvars förlopp innehafvarne skulle dem
likaledes afträda, anmärkt, att fall gifvas och
möjligen voro bär alla sådane, der ingen viss
tids utstakande kunde med rättvisa och billig¬
het förenas emedan indelningarne innehades un¬
der försäkran om deras bibehållande, intill dess
befordran vunnes, eller innehafvarne med dö¬
den afginge; uti hvilken anmärkning Herr Gref¬
ve Mörner jemväl instämt, med tillägg, att, då
desse Boställen till indragning ställdes, existe¬
rade ej de författningar om slike Boställens in¬
dragning eller expectance-löners upphörande,
Stats-Utskottets Betänkanden. 18 31
som sedermera blifvit vidtagne och nu äro gäl¬
lande, och hvilka Författningar icke borde haf¬
va nåcon retroac*iv verkan.
Hvad nu först angar frågan om Öfverste-
Indelningens vid f. d Östgötha Cavallerie upp¬
låtande till Kongl. Majus Nådiga disposiiion;
så har väl Stats-Utskottet icke varit af annan
tanke, än att Riksens Ständer kunna ändra de¬
ras beslut i frågor af den beskaffenhet som den¬
ne; Men Stats-Utskottet har likväl ansett sig
icke böra sådant tillstyrka utur skäl, at t så t ill—
räcklige medel för Militaire-Staternes regleran¬
de och aflöning blifvit under 3 telje Hufvud-
Tituln föreslagne, sorn Statens tillgångar med¬
gifva, samt att, ehuru berörde Indelning ännu
icke blifvit bespard utan först med nästa år till
Staten återgår, är densamma likväl påräknad
för sådane utgifter utaf Indragnings-Statens be¬
sparingar, som derigenom tid efter annan före¬
komma, att, enligt Riksens Ständers Beslut, af¬
skedstagande 70 års Embets- och Tjenstemän,
böra uppföras å nämnde Stat att der åtnjuta
I,öner motsvarande dem de på ordinarie Staten
innehaft.
Beträffande åter anmärkningarne i afseen¬
de på den tillstyrkte förnyade underdåniga an.
hållan om viss tids bestämmande för innehaf¬
varne af andre till indragning ställde indel¬
ningar vid f. d. Östgötha Cavallerie samt förre
Adelsfahne-Regementet, att samma Indelnin¬
gar tillgodonjuta; så grundade sig detta tillstyr¬
kande på Riksens Ständers, vid 1812 års Urti¬
ma Riksdag gjorde underdåniga anhållan, om
vidtagande af en reglering i förevarande hän¬
1832 Stats-Vtskottets Betänkanden.
seende, hvarigenom alla lill indragning ställde
Indelningars Innehafvare matte, efter enahan¬
da principe, anses och fa tillgodonjuta hvad bil¬
lighet och rältvrsa kunde fordra och medgifva
samt i enlighet med den åtgärd, som blifvit
vidtagen, rörande förenämnde Ofverste-Indel-
ning, sorn i följd deraf med nästa års början
tillfaller Staten: Ankommande dock på Kongl.
Majit att i Nåder pröfva förhållandet uti hvar»
je serskildt fall af denne beskaffenhet, samt
vidtaga det beslut, som med rättvisa och bil¬
lighet står att förena.
Hvilket Utskottet skolat vördsammeligen
förklara, och får för öfrigt anmäla, att dess förra
yttrande blifvit bifallet af Högvördig» Präste-
Ståndet den 19 sistledne Maji samt af Välloil.
Borgare-Ståndet denx2i i samma månad.
Stockholm den 10 Juni 1818.
N:r 308.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
förnyade Utlåtande angående medel
till T heat rens underhållande.
Jbjfrer erhållen del af de hos Hoglofl. Bid-
derskapet och Adeln, Högvördige Präst - Stån¬
det samt Hedervärda Bonde-Ståndet gjorde an¬
märkningar vid Stats - Utskottets den 12 sisth
Maji afgifne Utlåtande i fråga om medels an¬
slående till Theatreos underhållande, och hvil-
ke anmärkningar föranledt till ärendets återre-
xnitterande, får Utskottet nu aflemna förnyadt
yttrande i detta ätnne-*
Sleas-ZJtskottets Eetänkanden. 1835
Uti åberopade Utlåtande hade Utskottet
förklarat, det Utskottet, ehuru inseende Thea-
trens nyttiga Inflytande och föremål i flere hän¬
seenden, likväl trodde dess underhållande böra
vara beroende af de tillgångar, som dertill kun¬
na finnas, utan att öka de allmänna utskylder-
ne, sorn Stats-Utgifterne kräfva, och ansåg följ-
agtliger* ej mindre i anseende till beskaffenheten
af det bidrag, Theatren erfordrar i dess nu varande
skick, än ock med afseende på Pikets knappa till¬
gångar, sig ej kunna föreslå något ärligt Statsan¬
slag af Pikets Hoglofl. Ständer för detta ändamål;
Men Utskottet tillstyrkte dock, att för den redan,
framflutne tiden af detta är och då den i fråga¬
komne reduetion af Theatren samt dess organi¬
serande på sådant sätt, att den må bara sig sjelf,
icke kunde förr än med nästa år till vägabrin¬
gas, en Summa af 30,500 P:dr eller lika belopp,
som förut varit utaf lntraderne från Ön St.
Barthelerny af Kongl, Majit i Nåder beviljade
att årligen utgå, mätte för detta år af Statens
Öfverskotls medel anslås, under vilkor att Sta-‘
ten sedermera skulle vara fri från all vidare
förbindelse än att bestå de för Dramatiske Spec-
taclets underhållande å Stat uppförde 4,500 R:dr
jemte 1,400 B:dr tili Ved årligen.
Theatrens förste Directeur Herr Öfverste-
Kammar-Junkaren m. m. Grefve G. Löwenhjelm
har häruppå, under åberopande af hvad Hers
Grefven förut andragit och upplyst om Thea¬
trens ändamål och angelägenheten af dess bi¬
behållande samt det derpå beroende behofvet
af fortfarande bidrag af Allmänna medel, yt¬
terligare framställt de skäl, på hvilka Riksens
liSi Stats-Utskoltets Betänkanden.
Ständer syntes tillhöra att finna någon utväg
för ifrågavarande Nationela Inrättnings under¬
stödjande; Hvarvid Herr Grefven anfört bland
annat huruledes Riksens Ständer vid sista Riks¬
dagen, då Theatrens behof anmältes, hos Kongl.
Maj:t i underdånighet hemställde, att nödige
medel dertill matte bestås; att, sedan Kongl.
Majit i Nåder, i anledning häraf, täckts utaf
Inkomsterne från St. Barthelemy anslå 30,500
R:dr årligen, hade Theatren derefter blifvit or¬
ganiserad och Contracter med Sujetterne in-
gångne, hvilke Contracter, enligt naturen af
Inrättningen, slutades på flere år samt alltså ic¬
ke utan orättvisa och personernes undergång
skulle kunna brytas; att dessutom betydlige de-
penser och arangementer blifvit gjorde för att
sätta Theatren i dess nu varande fullständiga
skick, äfvensom för framtiden, hvilke kostna¬
der, i brist af medel för Verkets underhållan¬
de, skulle helt och hållet gå förlorade samt, för
att framdeles återställas, fordra tid och drygare
utgifter m. m., på hvilke med flere anförde
grunder Herr Grefven föreslagit:
1:0 Att, enligt den för nyttjande af öfver¬
flöd antagne princip, enligt enahanda frivilliga
uppgifts-method, ansvar och conlroll samt med
enahanda uppbörds-sätt, som för denne beskatt¬
ning är antagen, en bevillning måtte påbjudas
för dem, som vilja begagna Spectacler,
a:o Att detta matte ske med en Classifi.
eationenligt hvilken de, sorn anmäla sig att
begagna förste platserne, betala om året 4 R;dr
och de, som uppgifva sig till de ringare plat¬
serne, 1 R:dr.
Stats-Vtskottets Betänkanden. 1835
3:0 Att det lemnades hvar och en öppet
att af fri vilja anteckna sig å Debet-Sedeln till
högre afgift.
4:0 Att denna afgift endast för Stockholms
Invånare, men ej för de öfrige i Riket, blef-
ve ansvar och controll underkastad. Men, som
det vöre nödvändigt att Theatre - Directionen
kunde påräkna bestämde anslag, projecterar Herr
Grefven vidare:
5:0 Att förstnämnde Öfverflöds - skatt på
Vin, andre tillåtne Utländske drycker, Caffe,
Thée, Siden, dyrbara Meubler, Kortspel, Tobak
och Ur, matte förhöjas med Fem procent för
Rikets öfrige Inbyggare, undantagandes å All¬
mogen.
fi:o Att den Summa af circa 15,000 R:dr,
som denne förhöjning producerade, icke till fol¬
ie Theatren de år då förstnämnde Spectacle-Be-
villning stege till 35,000 R:dr och deröfver.
7:0 Att hvad så af förstnämnde Spectacle-
Bevillning sorn af sistnämnde förhöjning öfver-
blefve, innehölles för att användas till nybygg¬
nad af Theatrehusen då eldsvåda eller andre
händelser sådant fordrade, till större Reparatio¬
ner, Festiviteter yid högtidliga tillfällen m. m.
dylikt.
8 0 Att sådan författning tages, hvarigenom
Theatre - Cassan linge qvartaliter uppbära den
anslagne Summan, emedan förvaltningens behof
omöjligen medgåfve annan betalningsmethod; och
9:0 Att Theatern måtte aga frihet att all¬
deles Tullfritt införa Hampolja, Lampglas och
Magazins-behof till ett qvantum svarande mot
en Tull af 3000 R;dr årligen.
Stats-Utskottets Betänk and en.
I anledning af detta förslag hafva hos
Högl. Ridderskapet och Adeln åtskillige fram¬
ställningar blifvit gjorde, hvilka motsäga Thea¬
trens oumbärlighet samt åsyfta bevisning af o-
lämpligheten derutaf, att Rikets Innevånare i
allmänhet skulle belastas med något bidrag så¬
som Skatt betraktad i och för Theatrens under-
hållande; Hvaremot åter ett större antal Leda¬
möter af samma Riks-Stånd hufvudsakligen in¬
stämt med Herr Grefve Löwenhielm deruti, att
Theatren måtte på föreslaget sätt varda upp¬
rätthållen såsom af väsentlig nytta för Litte¬
raturen och de bildande Konsterne, men andre
Ledamöter åter trott visse jemkningar i försla¬
get vara nödige och att i stället för denne af¬
gift betalningen för Entrée - Billetterne kunde
förhöjas.
Hos Högvördige Präst-Ståndet har utaf fle¬
re Ledamöter blifvit anfördt, huruledes Thea¬
tren äger ett nyttigt inflytande på odlingen,
Språket, Litteraturen och fria Konsterne, samt
att, då ingen Hufvudstad i andre Länder saknar
så beskaffade Inrättningar, den nu ifrågavaran¬
de borde såsom Nationel bibehållas och Staten
på det hela vidkännas hvad dertill fordras,
hälst de med Kongl. Maj:ts Nådiga tillstånd
■utaf Theatre - Directionen slutade Contracter
med Sujetterne, på flere år äro ingångne och
borde honoreras, desto häldre som Personerne
eljest skulle se sig med sine anhörige helt och
hållit blottstältde: Varande i detta hänseende
äfven inom Högvördige Präst-Ståndet föreslaget,
att en Bevillnings- afgift efter ofvan anförde
grunder matte åtagas; mea hvarom likväl skilj-
Stats-Vtskottets Betänkandenl 183^
aktige meningar blifvit yttrade i så måtto, som
någre Ledamöter ansett denne afgift böra en¬
dast drabba Hufvudstadens Invånare, andre å~,
ter att densamma måtte, med undantag af All¬
mogen, sträcka sig till Rikets Inbyggare i all¬
mänhet, emedan större delen af de från ^ands-
orterne till Hufvudstaden ankommande resande
begagna sig af Spectaclerne härstädes, hvilka
dessutom såsom mönster för Skådespelen i Lands-
orterne verkade på deras beskaffenhet; Deremot
någre Ledamöter yrkat, att inskränkning uti
Theatrens behof och utgifter, serdeles till den
kostsamma Balletten, måtte vidtagas i förening
med möjlig hushållning för öfrigt, samt andre
åter trott, att vidare bidrag för Theatren, än'
Stats - Utskottet redan tillstyrkt, icke skäligen
kunde äga rum.
Bland Hedervärda Bonde-Ståndets Ledamö¬
ter hafva Johan Longberg från Gefleborgs Län1
och Pehr Bengtsson från Halland jemväl biträdt
förslaget om en så beskaffad Bevillnings-afgift
till Theatrens upprätthållande, som Herr Gref¬
ve Löwenhjelm projecterat, med undantag för
Allmogen, samt Anders Danielsson från Elfsborgs
Län åter trott, att priset å Entrée-Billetterne
kunde förhöjas.
Såsom Stats-Ulskottet i dess förra Utlåtan¬
de förklarade, har Utskottet nogsamt funnit
Theatrens bibehållande, utur flere skäl, böra
befrämjas; Men, då Utskottet likväl fortfarande
anser det ej instämma med egenskapen af den¬
ne Inrättning, att den samma hänföres till dem,'
sorn Staten bör underhålla, har Utskottet, en¬
ligt den princip, sorn i detta hänseende äfven
1838 Stats-Utskottets Betänkanden.
följdes vid sista Riksdagen, då någre Statsme¬
del icke bestämdes för Theätrens behof, utan
det helt och hållit Öfverlemnades till Kongl.
Majlis Nådiga godtfinnande att af de serskildte
medlen fran St. Barthelemy, hvaröfver ingeri
dispositions-rätt Riksens Ständer tillhörer, till-
dela Theatren nödigt anslag, nu trott sig icke
eller kunna till antagande föreslå den projecte-
rade Bevillnings afgiften å Rikets Invånare i
allmänhet för bruk och nyttjande af öfverflöds-
artiklar: Deremot Utskottet, i anledning af de
hos Riks-Stånden gjorde förslag, finnér, det en
serskild afgift inom Hufvudstaden och utaf dem,
som egenteligen begagna Specfacletne, biliigen
torde äga rum och troligen må kunna uppfylla
behofvet.
Riksens Ständer äga väl icke, efter Stats-
Utskottets tanka, att påbjuda eller fastställa nå¬
gon sådan afgift, utan ankommer frågan derom
på Kongl. Majus Nådiga pröfning : Men, om Rik¬
sens Ständer, såsom StatsUtskottet sig förestäl¬
ler, icke finna något hinder för afgiftens be¬
stämmande, utan fast häldre, i brist af andre
tillgångar, anse detta vara en tjenlig utväg att
inbringa det belopp, som Theätrens underhål¬
lande kräfver, torde Riksens Höglofl. Ständer
hos Kongl. Majit i underdånighet anmäla för¬
slaget att komma under Nådigt öfvervägande,
samt, om bifall dertill lemnäs, genom Kongl.
Majus Nådiga åtgärd i verkställighet sättas.
Det af någre Ledamöter projecterade sätt
att genom förhöjning i priset på Entrée-Billet-
terne söka bereda Theatren tillräcklig inkomst,
har Stats-Utskottet trott icke till fyllest sva¬
Stats-Utskottets Betänkanden.
rande mot behofvet, samt, enär sådant i alla
fall ankommer på Theatre-Uirectionens egen
åtgärd, nogsamt komma i beräkning sä vidt den¬
ne utväg kan begagnas. Derförutan skulle alt¬
så en lämplig afgift bestämmas, sorn blefve fri¬
villig i så måtto, som det lomme att bero af
en hvaf uti Stockholm, att sig derför låta an¬
teckna, eller ock afsär;a sig Spectaciernes begag¬
nande, men likväl ovilkorligen borde af alla
dem, som vilja bevista Spectaclerne, erlägga»
och efter uppgjord Classification utgå, så att
den samma för dem, hvilka begagna de förste
platserne, eller vanlige Abbonnetnenter, blifver
högre, än för dem, som nyttja andre platser
och mindre ofta eller sällan infinna sig derstä¬
des; Hvarförutan afgiften bolde sträcka sig till
Resande, sorn ankomma till Hufvudstaden och
åstunda härstädes bevista Spectaclerne, samt
tjenlig kontroll utfinnas å afgiftens behöriga er¬
läggande.
Desse synas vara de hufvudsaklige grun-
derne för ifrågavarande afgift, hvars belopp
Kongl. Maj.'t i Nåder torde täckas bestämma,
så väl sorn sättet huru den må böra uppbäras
och redovisas, hvarjemte förslagets utförande i
sine detailler för öfrigt skulle till Kongl. Majus
Nådiga godtfinnande öfverlemnas.
Då denne afgift, hvilken med nästa år bor¬
de taga sin början, likväl nu icke kan med
visshet till beloppet förutses utan först fram
på nästa år beräknas, samt Theatren emedlertid
skulle, under förväntan af erforderligt bidrag
härigenom för dess underhållande, fortfara i
nu varande skick; så syne» det vara nödigt,
1840 Stats-Utskottets Betcinkandem
att för den händelse brist uti den påräknade
inkomsten uppstår, som dock ej !ärer blifva be¬
tydlig, utväg förberedes till dess ersättande för
det året, efter hvars förlopp den förändring med
Theatren, som i sådant fall lärer finnas ound¬
viklig, kan blifva vidtagen. Och hemstället
Stats-Utskottet, att Riksens Höglofl. Ständer, så¬
som en följd af förevarande förslag, bifalla, att
den å ifrågavarande Theatre-afgift möjligen upp¬
kommande brist uti den summa af 30,500 R:dr>
som hittills varit af publike medel bestådd och
äfven för innevarande år är föreslagen att ut¬
gå, må godtgoras af öfverskott på Stats-Verkets
intrader, dock endast för nästa år 1819 > samt
under det uttryckliga vilkor, att sedermera nå¬
gon vidare utgift af Statens medel icke bestås
för Theatren, ände, såsom ofvanberördt är, för¬
ut på Staf uppförde tillsammans 5,900 R:dr till
Dramatiske Spectacle-ts underhåll.
Beträffande den af Herr Grefve Löwenhjelm
jemväl projecterade frihet för Theatren, att, för
ett be!opp af 2000 R:drs Tull årligen införa
behöflige Effecter; så anser Stats-Utskottet sig
icke kunna tillstyrka bifall härtill, enär sådant
skulle verka ti l minskning i Stats-Verkets på- -
räknade inkomst af Sjö-Tullen. Men, i anled¬
ning af derom gjorde framställningar och i af¬
seende på förenämnde årliga bidrag af Statens
medel, har Utskottet ansedt sig böra hemställa,
om icke Riksens Höglofl. Ständer skulle finna
lämpligt, att i underdånighet yttra den önskan,
att Theatren måtte organiseras med den in¬
skränkning i kostnaderne, som, utan att ändamå¬
let förfelas, må finnas möjlig och påkallad af
Stais- Utskottets Betdnkandcn'.
tillgångarnes otillräcklighet i jemförelse mot an¬
dre Tanders; Hvilket allt vördsamligen under-
stalles Riksens Höglofl. Siänders bepröfvande.
Stockholm dea 10 Junii.1818*
Utdrag af Protocollet hållit hos Riksens
Högloft. Ständers Stats - Utskott vid
Urtima Riksdagen i Stockholm den 10
f tini i ISIS.
D. Justerades UtskottPts Utlåtande i anled¬
ning af erhållen fjterremiss af frågan, angående
anslag af medel tili Kongl. Theatrens under¬
hållande; Hvarvid Herr Contre-Amiralen Schut-
Zercrants anförde: ’ Då Höglofl. Utskottet för¬
klarat sig anse T heatfens bibehållande, utur
flere skäl, böra befrämjas; hämtar jäg anledning
till den slutföljd, att Höglofl. Utskottet, lika
med mig, funnit denna Inrättning vara af all¬
män egenskap och inflytande; hvadan jag för
min del icke kan instämma uti det tillstyrkan¬
de, att Stockholms Innevånare jemte de Resan¬
de, som Spectaclerne bevista, ensamma, skola
vidkännas utgifterne för Inrättningens under¬
håll. — Många af desse Personer begagna högst
sällan Spectaclerne , och för dem bl ifver den
ifrågavarande Afgiften ganska kännbar. Dess¬
utom gifves alldeles ingen Controll uppå denna
afgifts utgörande i synnerhet af Resande; Och
på sådane grunder, tror jag lämpeligäst vara,
att det anslag, som för Kongl. Theatren finnes
nödigt, må genom allmän Bevillning utgöras.
bihang till Riks-Si. Prat. i$i7 1S1S. i’.de Sami. N:r tji, 2^5,
l84a Stats- och Banko Utskottens Betänkanden.
Hvilken Reservation, uppl begäran, skul¬
le åtfölja Utlåtandet till de Respective Riks-
Stånden. Som ofvan.
N:r 30g.
Rikets Högloft. Ständers sammansatta Stats-
och Banco-Utskotts Förslag till jämk¬
ningar i vissa delar af Riks-Ståndens
skiljaktiga Beslut, rörande utredningen
af Götha Canal- Bolags-, Malmö- och
Götheborgs Disconter.
efter erhållen del af samtlige respective
Jtiks-Ståndens fattade Beslut, i anledning af
förenade Stats- och Banco - Utskottens senaste
under den 25 nästledne April afgifne Utlåtan¬
de, rörande utredningen af Götha Canal Bo¬
lags- Malmö- och Götheborgs Disconter, före¬
nade Utskotten erfarit, att desse Beslut i vissa
delar äro mer och mindre skiljaktige samt på¬
kalla samrnanjemkning, hafva Förenade Utskot¬
ten, i följd af 73, uti Riksdags - Ordningen,
härmedelst skolat, jemte utmärkande af sådane
skiljaktigheter, tillika föreslå den sammanjämk¬
ning, sorn , till stadgande eller åtminstone till
förberedande af ett helt Rikets Höglofl. Stän¬
ders Beslut, synes blifva ovillkorligen nödvändig.
3.dje Punkten.
Genom denna punkt var af förenade Ut¬
skotten föreslaget, att. alla af Directionerne öf¬
ver Götha Canal Bolags- och Malmö Disconter
på Banken dragne, ordentligen bokförde och bland
Stats- och Banko Utskottens Betänkanden. 18431
allmänheten utelöpande Assignationer skulle, vid
ytopvisandet , till fulla beloppet med Banco-Sed-
lar inlösas, så snart kungörelse härom blifvit
utfärdad.
Samtlige respective Riks Stånden hafva val
instämt deruti, att Assignationerne borde till
iulia belonpet med Contant inlösas; men Hög¬
lofl. Ridderskapet och Adeln samt Hedervärda
Bonde - Ståndet hafva förklarat, att denna inlö¬
sen borde ske med Banco- eller deremot svarande
Riksgälds-Selli ar.
Då det står en hvar öppet, att, när lian
astunolar, uti Riksgälds - Contoiret omsätta Ban-
co-mynt till Riksgälds - Sedlar, och sistnämnde
Sedlar till Banco, skulle förenade Utskotten
anse det vara ganska likgiltigt, om betalningen
utsättes uti den ena eiler andra mynt-s^rten;
dock , sorn Assignationerne äro dragne på Ban¬
ken, skulle Utskotten finna lämpligast, att uti
Reglementariska Föreskrifterne och Kungörel¬
sen må bibehållas samma ord, sorn uti Utlåtan¬
det äro nyttjade, eller Banco-Sedlar; hvilket Hög¬
lofl. Ridderskapet och Adeln samt Hedervärda
Bonde-Ståndet torde finnas benägne, att med¬
gifva. .
4-.de Punkten.
Häruti var föreslaget, att Götha Canal Bo¬
lags- samt Malmö-Disconters öfrige Capital-
Skulder, jemte deta till den 1 October 1817
upplupne Räntor, skulle liqvideras till fulla
beloppet med Riksgälds-Contoirets Obligationer,
ställde på 5 år metl E11 femtedels årlig afbetal¬
ning, dock utan Ränta.
ä?44 Stats- och Banko-Utskottens Betiinkanden.
Denne punkt har utan förändring eller •’til*
lägg blifvit bifallen af Högvördige Präst-Stån¬
det ocii Vallofl. Borgare-Ståndet, men Höglofl.
Ridderskapet oell Adeln har stannat i fö janda
Beslut:
”Götha Canal Bolags- samt Malmö Discon-
ters öfrige Capital-Skulder, jemte derå till den
a October 1817 upplupne Räntor, liqvideras
till fulla beloppet, på det sätt, att hälften in¬
löses genast me ! Riksgälds-Sedlar, och för den
andra hälften utgifva* Riksgälds- Contoirets Q-
bligationer, ej på högre^ än 100 R.drs valeur,
hvilka sedermera inlösas på Fem Terminer, un¬
der loppet af 2* år, med En Femtedel hvar
sjette månad, utan Ränta.”
Samt Hedervärda Bonde-Ståndet likaledes
uti ett så lydande. Beslut:
”Götha Canal Bolags- samt Malmö-Discon-
ters öfrige Capital-Skulder, jemte derå till den
1 October 1817 uppiupne Räntor, liqvideras
till hälften genast med Riksgälds-Contoirets Se¬
delmynt, och för andra hälften utgifves samma
Contoirs Obligationer, ställde på 2 b års betal¬
ningstid, och ej på högre, än 100 R.drs valeur,’
men väl derunder; dock utan Ränta, och med
rabatt af 5 procent å hela fordrings-beloppet,
så att den, som innehar fordran hos Disconter»
ne till 100 R:dr sammanlagdt, Capital-och Rän«
te-belopp, och vill för dem erhålla Statens li¬
qvid, åtnjuter i stället 95 R:dr, hälften uti
Riksgälds-Sedlar och andra hälften Uti Riksgälds-
Contoirets ofvannämnde Obligationer.”
Således äro hos respective Riks-Stånden j:ne
, olika Beslut fattade, det ena, alt Skulderne, en¬
3ats- och Banko-Utskottcns Betänianden. 1845
ligt förenade Utskottens Förslag, som af Hög¬
vördige Präst Ståndet och Vallofl. Borgare-Stån¬
det är bifallet, skola liqvideras till fulla belop¬
pet endast med Riksgälds-Contoirets Obligatio¬
ner på 5 år och med ^idels årlig afbetalning;
och det andra, hvaruti Höglofl. Ridderskapet
och Adeln samt Hedervärda Bonde-Ståndet med-
hvarannan instämt, att skulderne skola ltqvide-
ras tili hälften med Contant och till den andra
hälften med Riksgälds - Contoirets Obligationer,
förf#line till, betalning efter 2' års förlopp; e-
huru Höglofl. Ridderskapet och Adeln och He¬
dervärda Bonde-Ståndet, i anseende till 2:11a
med hufvud - frågan gemenskap egande ornstän-’
digheter, äro sins emellan si:i 1 jäktige, i så måt¬
to, att, enligt Höglofl. Ricfderskapets och Adelns
Beslut, skulle desse till liqvid förekommande
Skulder liqvideras till deras fulla belopp, men,
enligt Hedervärda Bonde-Ståndets Beslut, med
5 procents rabatt; äfvensom, enligt Höglofl.
Ridderskaptts och Adelns Beslut, Obligationer-
ne på 2 5 år, skulle komma att inlösas på 5 Ter¬
miner under loppet af 2.g-år med En Femte¬
del hvar 6:te månad, hvaremot,, enligt Heder¬
värda Bonde-Ståndets Beslut, Obligationerna
skulle tomma att ställas på 2* års betalnings¬
tid, och följaktligen på en gång inlösas.
Höglofl. Ridderskapets och Adelns samt He¬
dervärda Bonde-Ståndets Beslut hafva således,'
i anseende till sjelfva hufvudsaken, ett gemen¬
samt syftemål, det nemligen: att ifrågavarande
Discont■ Skulder till ena hälften genast med
Contant betalas; vid hvilket förhållande, och.
enär på andra sidan, Högvördige Präste-Ståndet
"1846 Stats- och Banko-Utskottens Betänkanden.
och Vallöf!. Borgare -.Siandet ansett någon con¬
tant afbetalning icke bora tiga rum förr, an ef¬
ter Ett ars förlopp, och det endast (ill En Fem¬
tedel hvarje Sr, hafva förenade Utskotten, så-
såom Förslag till sammanjämkning af desse 2?ne
motsatta Beslut, skolat hemställa', örn icke den
Femtedel af Discont - Skulderne, sorn, enligt
Högvördige Fråste-Ståndets oell Vallöf]. Bor-
gare-Siåndefs sammanstämmande Beslut, till be¬
talning förfaller nästkommande år, ina genom
antlcipafion contant godt,göras detta ar, så fort
Iiiqvidationen uti Riksgälds-Contoiiet kan taga
sin början, och i följd häraf Obligationer ut¬
ställas, endast för de återstående Fyra Femte-
delarne, af Götha Canal Bolags- samt Malmö
D isconterS ifråga var inde Skulders totala belopp,
som till Liqvidation förekommer, och hvilS^
Obli gationer skola inlösas på fyra år, att rakna
från utgifnings-dagen, med en fjerdedel årligen,
så att till exempel för en Tre-procents Discont-
Bevers å 500 R:dr, erhålles delta år contant
100 R;dr, år 1819 likaledes 100 R:dr, år 1820
B:dr 100 och så vidare, eller 100 R:dr om
äret.
Men, derest de respective Riks-Sfånden icke
skulle lorena sig om detta Förslag, blir nöd¬
vändigt, ätt Höglofl. Ridderskapet och Adeln,
samt Hedervärda Bonde-Ståndet sins emellan
öfverenskomma örn sammanjämkning af deras
skiljaktiga Beslut, i afseende på rabatten samt
Terminerne till Obligationernes inlösen, så att
atne hela alternativa meningar må kunna till
Förstärkta Utskottens afgörande framställas.
Stats- och Banko-Utskottens Betänkanden. 1*47
7 :de Punkten,
angående blifvande öfverskott uti Götha
Canal Bolags- samt Malmö Disconrer, är god¬
känd af samtlige respective Riks-Stånden, och
endast, i afseende på redactionen , tillägg gjor¬
da af Höglofl. Ridderskapet och Adeln samt He¬
dervärda Bonde - Ståndet. Skolandes detta för¬
tydligande iakttagas vid författandet af Försla¬
get till de reglementariska föreskrifterne.
10.de Punkten.
Enligt denne punkt, skulle alla af Direc-
tionen öfver Götheborgs Discont på Banken drag¬
ne , ordenrigen bokförde och bland Allmänhe¬
ten utelöpande Assignationer, vid uppvisandet,
till fulla beloppet med Banco Sedlar inlösas, så
snart denna inlösen blifvit kungjord.
Punkten är väl hufvudsakligen gillad rf
samtlige respective Riks-Stånden, men med den
förändring af Höglofl. Ridderskapet och Adeln
samt Hedervärda Bonde-Ståndet, att, i stället
för Banco- Sedlar, skulle det heta: Banco- eller
deremot svarande Riksgälds Sedlar.
Härvid anse förenade Utskotten sig böra
åberopa hvad, i afseende på 3tdje punkten, rö¬
rande Götha Canal Bolags samt Malmö Discon-
ters Assignationer, redan blifvit anfördt och
föreslagit.
il.-te Punkten.
Denne punkt lyder sålunda: ”Götheborgs
Discotits öfrige Skulder liqvideras till fulla be¬
loppet med Riksgälds - Contoirets Obligationer,
på 5 år, att räkna från den dag, Utredningen
5848 Stuts- och Banko-Utskottens Betänk anden.
blifvit kungjord att tara sin början, med En
femtedels ärlig afbetalning, och Sex piccents
årlig ränta.” — Och lydej sorn följer, den här-
ined i närmaste sammanhang stående
i 2 Ife Punkt.
”På alla de uti nästför.estående Punltt om-
förmälde Skulder godtgöres den uti sjelfva För¬
bindelsen utsatte Panta till den 1 November
i8i7 5 hvaremot desse samma Skulder, (med un¬
dantag af Bankens fordran för Creditivet af
200,000 B:dr) ifrån nyssnämnde dag, eller den
1 November 1817. löpa med Sex procents Ränta,
med mindre Capitalen skulle vara uppsagde, in¬
om den 1 October 1817; i hvilket fall enahan¬
da ränta af Sex procent beräknas fran förfallo-
dagen; kommandes alla upplupne Interesten till
den dag, under hvilken Riksgälds - Contoirets
Obligationer skola utgifvas, att sammanslås med
Capitalen.”
I anseende till 11. punkten, har Högloft.
Ridderskapet och Adeln beslutat, att ifrågava¬
rande Capital-Skulder, skulle liqviderss till ful¬
la beloppet, på det sätt, att hälften inlöses ge¬
nast med Riksgälds-Sedlar, och för andra hälf¬
ten utgifva3 Riksgälds-Contoirets Obigatiorer,
cj på högre, än 100 R drs valeur, hvilka seder¬
mera inlösas på Fem Terminer under loppet
sf är, med En femtedel hvar Sjette månad
ulan ränta.
Hedervärda Bonde-Ståndet, som närmast
instämt med Höglofl. Ridderskapet och Adeln,
i anseende till 11, Punkten, har beslutat, att
Skuld erne skulle liqvideras på enahanda sätt,
Stats- och Banko Utskottens Eetiinkanden. 1849
som 1 4. punkten, angående Gotha Canal Bo¬
lags- samt .Malmö Diseonter omförmäles, dock
utan rabatt, och i följd häraf till hälften ge¬
nast godtgöras med Riksgälds - Contoiiets Sedel¬
mynt och för andra hälften utgifvas samma
Contoirs Obligationer, ställde på 2^ irs betal¬
ningstid, och ej på högre, än 100 Jhdrs' va¬
de ur, men väl derunder.
Högvördige Preste-Ståndet och Vallöf!. Bor¬
gare-Ståndet hafva gillat 11. punkten, med un¬
dantag af hvad angar den deruti omförmälde
Sex procents ränta samt åberopat deras vid 12
punkten mnddeldte utlåtande, hvilket hos desse
begge Stånd lyder, som föjer:
5’På alla Götheborgs Discont - Verks emot
ränta löpande Skulder bor, på sätt "Utskotten
föreslagit, godtgöras den uti sjelfva Förbindel¬
sen förskrifne ränta till den 1 November 1 817;
hvaremot desse Skulder (med undantag af Ban¬
kens fordran för Creditivet af 200,000 R:dr,’
hvarom Beslutet följer vid 14. punkten) ifrån
r.yssnämnde dag, eller den 1 November 18x7,
böra löpa med Sex procents ränta årligen, der¬
est icke Capitalen skulle var3 uppsagde inom
den 1 October 1817, i hvilket fall enahanda
ränta af C procent komme att beräknas ifrån
förfällodagen, och hvilken ränta skall intill den
dag, som af Riksgälds - Contoiret fastställes, till
utbyte af Discont - Verkets Obligationer, varda,
till så stort belopp, som då vore upplupet, li-
qviderod med Discontens medel, så att Riks¬
gälds - Contoiret ej kofnrrie att taga befattning,'
ined annat, än Capital-Skulden. Hvarförutan
det i öfrigt bör åligga Götheborgs Discont Bet-
185° Stats och Banko-Utskottens Betänk and. en,
lag, att, så snart slutliga utredningen af Discon-
ten skett, och irinan någon utbetalning åt Ac-
tie-Egarne får ega runi, gälda uppå samtlige
denne Disconts Obligationer ränta till det be¬
lopp, Discontens tillgångar medgifva, dock icke
öfver Sex procent om aiel, att räkna fran den
dag, å hvilken Riksgä ds-Contoirets Obligationer
blifva daterade, och intill de dagar, då samma
Obligationer till inlösen förfalla.”
12. Punkten är hel och lia len bifallen af
Höglofl. Ridderskapet och Ad-eln, och äfven af
Hedervärda Bonde - Ståndet blott med deri för¬
ändring, att;, i stället för att punkten mot slu¬
ter innehåller: kommandes alla upplupne Interes-
Sen till den dag, under hvilken Riksgälds-Contoirets
Obligationer skola u-tgifvas, ett sammanslås med Ca-
pilaLn, skulle det heta: kommande alla upplupne
lut' ressen till den dag, under hvilken Riksgälds-
Contoirets Liqvidation börjas, att sammanslås med
Capitalen.
Då respective Riks-Ståndens, i afseende på
11. och 12. punkterne, fattade Beslut, mot hvar¬
annan jemföra», så förekommer aldraförst den
skiljaktighet, att arne Stånd, nemligen Högvör-
dige Preste - Ståndet och Vällofl. Borgare Stån¬
det, i enlighet med Utskottens Utlåtande, be¬
slutat, att någon Contant afbetalning icke bör
ega rum förr, än efter ett års förlopp ifrån
den dag, under hvilken Riksgälds-Contoirets
Obligationer äro utgifne, och det endast till
jtdel; hvaremot Höglofl. Ridderskapet och A-
deln samt Hedervärda Bende-Ståndet beslutat,
att Skulderne skulle genast till hälften be¬
talas nied Riksgälds-Sedlar, och andra hälften
Stats- och Banko Utskottens Betänkanden. 1851
liqvidera» med Riksgälds-Contoirets Obligatio¬
ner, förfallne lill inlösen efter Två och Ett
halft års föropp; hvarvid dock, i afseende på
nyssnämnde Obligationers förfallo-tid, den skilj¬
aktighet emellan Höglofl. Rjdderskapet och A-
dtln saint Hedervärda Bonde - Ståndet förekom¬
mer, att, enligt Höglofl. Ridderskapets och A-
delns Beslut, skulle de inlösas på 5 Terminer
under loppet af 2§ år med en femtedel hvar
Sjette månsd ulan ränta, meri, enligt Hedervär¬
da Bonde Ståndets Beslut, på en gång.
Enär nu, i afseende p>å sjelfva hufvudfrå-
gan, huruvida nemligen Capital-Skulderne sko¬
la till deras fulla belopp liqvideras med Riks¬
gälds - Comoirets Obligationer eller till hälften
med Contant, förhållandet är enahanda sorn med
Götha Canal Bolags- samt Malmö Disconters
Skulder', anse Förenade Utskotten sig böra till¬
styrka enahanda sammanjämkning, sorn vid 4:de
punkten är föreslagen, att nemligen den femté-
del, sorn, enligt Utskottens Förslag, skulle för¬
falla till belä ning nästkommande år, må genom
anticipation contant godtgöras detta år, så fort
Eiqvidationen uti Riksgälds-Contoiret kan taga
sin början, och i följd häraf Obligationer en¬
dast utställas för de återstående Fyra F.emfede¬
la me, hvilka Obligationer inlösas på Fyra år,
att räkna från utgifningsdagen med En Fjerde¬
del årligen.
Men, derest de respective Riks-Stånden
icke skulle förena sig om den nu föreslagno
sammanjämkning, forde Höglofl. Ridderskapet
och Adeln, samt Hedervärda Bonde-Ståndet
finna nödigt, att sins emellan öfverenskomma
1852 Stats- och Bankn-Utskottens Betmkanden.
om undanrödjande af den skiljaktighet, sorn är
uti deras Beslut, i leende på Qbligationernes
betalnings-termin , på det 2:tie hela alternativa
meningar till Förstärkta Utskottens afgörande
ina kunna framställas.
Beträffande frågan om räntan a Götheborgs
Disconts Skulder, så arn samtlige respective
Biks-Standens Beslut sammanstämmande deruti,
att, enligt Förenade Utskottens Förslag, Inte¬
resse skall beräknas och godtgöras till den dag,
I/iqvidationen kan taga sin början, och under
hvilken samtlige RiksgälJs-Contoirets Obliga¬
tioner komma att utfärdas; dock hafva Iffögvör-
dige Preste-Ståndet och Vällofl. Borgare Ståndet,
på sätt förut är anfördt, uttryckligen förklarat,
att desse Interessen icke skola, efter Utskottens
Förslag, sammanslås nied Capitalen, utan liqvi-
deras af Discontens medel, så att Riksgälds-Con¬
toiret icke skulle komma att taga befattning med
annat, än Capital Skulden.
Vid detta förhållande, torde Förenade Ut¬
skotten få föreslå, att, utom hvad angår Ban¬
kens Creditiv-fordran, 11. och 12 punkterne i
allt Öfrigt må bibehållas oförändrade, så framt
nu varande 33irecteurer öfver Götheborgs Dis-
cont aflemna deras förbindelse, att en för alla
och' alla för en ansvara Riksgälds-Contoiret för
all den förlust, som Riksgälds-Contoiret, vid
Utredningens slut, möjligen skulle kunna kom¬
ma att vidkännas på sitt förskott till ränte-be¬
talningar. Men, derest bemälde IDirecteure^ ic¬
ke skulle vilja ikläda sig en så beskaffad För¬
bindelse, kommer med ränte-betalningen att för¬
hållas, enligt Högvördige Preste-Ståndets och
Stats- och Banko-Utskottens Betänkanden. 1853.
Vällofl. Borgare-Ståndets vid 11. och 12. punk¬
terne fattade, här frammanföre intagne, samman¬
stämmande Beslut.
14.dc Punkten.
Enligt denne punkt, skulle Bankens Credi¬
tiv-fordran af 200,000 R:ur fortfara att löpa
endast med den lörskrifne räntan af Tre pro¬
cent, hvaremot denna fordran skulle komma,
att, i likhet med Discontens andra Skulder,
liqvideras till En femtedel hvarje år.
Denne punkt är Lifa len af Höglofl. Rid-
derskapet och Adeln, samt på sådant sätt anta¬
gen af Högvördige Preste-Ståndet och Vällofl.
Borgare-Ståndet, att Bankens Creditiv-Fordian
hos Götheborgs Discont af 200,000 R:dr skulle
intill Octroy tidens slut, den 26 nästkommande
October, fortfara, att löpa med den förskrifna
räntan af Tre procent; äfvensom denne fordrans
Capital - belopp borde, i likhet med Discontens
andre Skulder, liqvideras till En femtedel hvar¬
je år; och skulle, efter Octroy-tidens utgång,
Banken, i afseende på räntan å detta begagna¬
de Creditiv, njuta lika rätt med Discontens öf¬
rige Fordrings-ägare.
Hedervärda jjonde-Ståndet har åter stan2
nät i det Beslut, att Bankens Creditiv-fordran
af 200,000 P.:dr skulle fortfara, att löpa endast
med den förskrifne räntan af Tre Iprocent,
samt liqvideras, i den mohn Discontens till¬
gångar inflyta och liqviden med de private For¬
drings Egarne medgifver.
Då nu 2:ne Stånd, nemligen Högvördige
Preste-Ståndet och Vällofl. Borgare-Ståndet, sam;
X S 5 1 Stats- och Banko-Utskottens Betänkanden.
manstämt deruti, af t Banken Refter Octroy tidens
utgång, bor åtnjuta ränta, i likhet med de öf¬
rige Fordringsegarne, hvilken ränta, efter hvad.
desse Stånd vid u puncfen yttrat, skulle kun¬
na komma att öfverstiga Tre procent om året,
men Höglofl. Ridderskapet och Adeln samt He¬
dervärda Bonde-Ståndet ansett endast Tie pro¬
cents ränta böra beräknas, äfven elter Octroy-
tidens utgång, och Hedervärda Bonde - Ståndet
härvid tillagt, att Capital - Fordringen skulle
komma att liqvidera*, i den mohn Discontens
Tillgångar inflyta oell liqviden med de private
Fordrings-Egarne medgifver; Så hafva Förena¬
de Utskotten, med afseende härå , skolat vörd-
samligen föreslå, att samtlige respective Riks-
Stånden förena sig uti det Beslut, att Bankens
Capital - Fordran för Greditivet af 200,000 R:dr
liqvidera* på enahanda sätt, sorn Discontens
öfrige Skulder, (med undantag af Assignationer-
ne, om hvilka serskildt Beslut är fattadt), och
att den Banken tillkommande ränta ovilkorli¬
gen utgår efter Tre proceot om året, samt, der¬
est, vid utredningstidens slut, tillgång skule
finnas, bör Banken, i likhet ined öfrige För-
drängsegare , undfå fyllnaden i Sex procents
ränta, hvilken dock icke utfaller, förr än Sex
procents ränta, beräknad till utredningstidens
slut, kunnat åt Actie-Egare utdelas.
13.de Punkten, angående Fordringar hos
Götheborgs Discont, hvilka äro använde eller
ytterligare blifva använde uti Eiqvider af Skul¬
der till nämnde Discont , kommer att inrättas
efter det definitiva Beslut, corn, i afseende på
Stats-och Banko-Utskottens Betänkanden. 1X35
li och 12 puncterne, af Riket* Efögloll. Stän¬
der vidtages.
16:de Punkten.
Härvid anmärkes blott, att det förtydli¬
gande, som jtne af de respective Rikståuden
pröfvat nödigt, skall varda iakttaget uti de
reglementarisk! föreskrifter, hvilka komma att
Rikets Höglofl Ständer understa! las.
Alla öfrige nu icke omförmälde punkter
hafva förenade Utskotten funnit vara bifallne,
dels af samtlige Riks-Stånden och dels genom
3:ne Stånds sammanstämmande Beslut, så att
serskildt utlåtande öfver dem icke kan ärfordras.
Det ena och andra underställes de respec¬
tive Riks-Ståndens vidare beprofvat.de,
En Ledamots serskilda mening bifogas.
Sockhoim den 17 Junii 1818.
Utdrag af Protocollet hållit hos R'kets
Höglofl. Ständers sammansatte Shits-
och Banco-UtsKott vid Urtima Riksda¬
gen i Stockholm den 17 Junti 1818.
id 4=de Puncten uti Höglofl. Stats - och
Banko-Utskottens förslag till jemkningar i vissa
delar af Riks-Ståndens skiljaktiga beslut, röran¬
de utredningen af Götha Canal-Bolags- Malmö-
och Götheborgs Disconter gjorde Herr Borg¬
mästaren Holm följande Reservation: ”Utskotten
hafva ej magt att föreslå någon jemrikning 1
andra fall än deri Riks-S änden äro skiljaktige
i sine Beslut. Nu befinnes, att Preste- och
Borgare-Stånden beslutat, att Götha Canal- och
a8$6 Stats- och Banko Utskottens Betänkanden.
Waltnii XMsconters 3 procents sedlar och afskrif-
flings- rakningag skol.i inlösas onj 5 ar med -jtclels
afbeialning årligen, och hvarmed början skulle
göras nästa år. Deremot hafva Ridderskapet
oell Adeln sårrit Bonde-Ståndet enstämmigt be¬
slutat, att hälften skalle inlösas genast och den
andra hälften om år, salunda att, enligt Bon¬
de-Ståndets beslut, skule den då betalas på en
gång, men enligt Ridderskapets och Adelns be¬
slut på 5 serskildta Terminer.
X afseende på första hälften är således 2
Stånds beslut emot 2 Stånds. Häruti kan så¬
ledes ingen jemnkning äga rum, utan bör den*
na fråga afgöras uti förstärkta Utskotten, såvi¬
da ej något af Riks Stånden dessförinnan från¬
går sitt beslut; Deremot lior jemnkning endast
tillstyrkas i afseende på sista hälften; Och då
skulle jag tro, att den sålunda bör kunna ske,
att forsta Udelen af sista hälften torde något
förr utgå eller början dermed ske den itste
October 1820, och hvarje halft år ulgifvas, tills
liela summan blifvit fulleligen betald. Ut Supra,
N:r 310.
Rikets Hö? lo fl. Ständers sammansatte Stats-
och Bauco-Utskotts Memorial, rörande
skyndsam inlösen af Filial- Disconter-
nes Assignationer.
I sammanhang med det Förslag till jämknin¬
gar uti vissa delar af respective Riks-Ståndens
fattade Beslut, rörande Filial - Disconternes ut¬
Stats- och Banko-Utskottens Betänkanden. 1857.
redning, som förenade Stats- och Banco-Utskot-
ten under denne dag afgifvit, har förekommit,
hurusom en längre tid ännu nödvändigt måste
förflyta, innan allt hinner ställas i den ordning,
att Riksgälds - Contoiret kan företaga Liqvida-
tionen af desse Disconters Skulder. Och, då
samtlige Respective Riks-Stånden nu mera en¬
hälligt beslutit, att Götha Canal-Bolags- Malmö-
och Götheborgs Disconters på Banken dragne,
ordentligen Bokförde och bland Allmenheten
utelöpande Assignationer skola till fulla belop¬
pet med Contant inlösas, samt för verkställighe¬
ten af ett så beskaffadt Riksens Ständers Beslut
icke lärer kunna ärfordras Kongl. Mäjrts Nådi¬
ga Sanction; hafva förenade Utskotten skolat
vördsamligen hemställa, om icke Rikets Höglofl.
Ständer täckas bifalla, att ifrågavarande Assig¬
nationer genast med Contant inlösas; i hvilket
fall förenade Utskotten kunde få sig uppdraget^
att nödige anstalter härtill vidtaga och genom
Riksgälds-Gontoirets Styrelse låta detina inlösen
kungöra; Hvilket Rikets Höglofl. Ständers be«
pröfvande vördsamligen underställes.
Stockholm den 17 Junii 1818.
N:r 311.'
Riksens Höglofl.. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande öfver gjorde anmärkningar
vid dess yttrande öfver Riksens Stän¬
ders Revisorers anmärkningar vid Stats-
Bihang till Rilts.St. Prot. 1817 . isis, 4-.de Sami, N:r zS4.
1855 Stats-Utskottets Betänkanden.
Verkets Räkenskaper och förvaltning
uren 1312 till och med 1815.
H os Högloft. Ridderskapet och Adeln hafva
anmärkningar blifvit gjorde vid Stats-Utskottets
den 3:dje dennes afgifne utlåtande öfver de af
Riksens Ständers till granskning af Stats-Ver.
kets Räkenskaper år 1817 valde Revisorer gjor¬
de anmälanden; Men, sorn berörde utlåtande är
gilladt af Högvördige Prest-Ståndet den 3:dje
samt af Väilofl. Borgare-Ståndet och Hedervär¬
da Bonde-Ståndet den 5:te i denna månad, har
Utskottet funnit sig emot 6g §. i Regeringsfor¬
men ej kunna detta ärende till vidare handlägg¬
ning upptaga: Hvilket Utskottet skolat vörd-
»amligen anmäla.
Stockholm den 17 Junii 1818*
N.r 312.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts Ut¬
låtande i anledning af gjorde anmärk¬
ningar vid dess hemställan om revi¬
sion af de under Kongl. Krigs -Colle-
gii disposition stående Cassors förvalt¬
ning och Räkenskaper.
Vid
Stats-Utskottets den 26 sistledne Maji
gjorde hemställan, att de under Kongl. Krigg-
Collegii disposition stående Krigsmanshus- Bo¬
ställs- och Mötes - Passevolance - Cassors räken¬
skaper ooh förvaltning måtte, i sammanhang med
Revisionen af Stats-Verkets öfrige Räkenskaper,
Stats Utskottets Betänk anden.
185$
Öfverses och granskas af Riksens Högloft. Stän¬
der och Deras imellan Riksdagarne sammanträ¬
dande Revisorer; hafva anmärkningar hos Hög¬
loft. Ridde-rskapet och Adeln blifvit gjorde,
som innefatta, att desse Cassors medel icke kun¬
de anses hafva härflutit ifrån eller tillhöra
Stats-Verket, på hvilken grund, och då desam.
ma förvaltas efter de Utaf Kongl, Maj t i Nåder
utfärdade serskilte Reglementen och Författnin.
gar, samt de Bokslut, sorn deröfver årligen upp¬
göras, af Kongl. Kammar-Rätten granskas, nå¬
gon ytterligare åtgärd i iletta hänseende af Rik¬
sens Ständer eller deras Revisorer icke kunde
anses nödvändig, och efter en Ledamots yttra¬
de tanka äfven vore olämplig; i anseende tilt
livilke erindringar. Högloft. Ridderskapet och
Adeln återremitterat frågan; och har jemväl
Väilofl. Borgare-Ståndet genom återremiss äskat,
att Stais-Uiskottet måtte från Kongl, Krigskol¬
legium infordra upplysning, hvilka och af hvad
beskaffenhet ifrågavarande Cassör äro, samt med
anledning deraf förnyadt utlåtande afgifva.
Stats - Utskottet har derföre genom Hof-
Cantzlers - Ernbetet begärt närmare upplysning
i berörde delar från Kongl. Krigs - Collegiunt
och inhemtat, att, såsom förut Uppgifvit är,
desse Cassör äror Krigsmanshus- Boställs-, Mö¬
tes Passevolance-Cassörne, hvilkas beskaffenhet
är följande:
Krigsmanshus - Cassan: grundlädes af Konung
GUSTAF ADOLPH , sorn den 30 Augusti
1622 till välförtjente och 1 Rikets tjenst förla¬
made Krigsmäns understöd, donerade 200Ö Da¬
ler Silfvermynt i hemmansräntor; hvarefter
a 86© Ståts-Utskottets Betunkanden.
re af det Kongl. Huset samt Rikets högre Em¬
betsman till ändamålet bidragit, saint senare
Regenter anslagit hemrnansräntorne af Kurigs-
Kadugården Hof i Östergöthland 7 ~ Mantal j
64/9 hl:tal uti Kronobergs Eän och i6| M:tal
i Finland; äfvensom räntorne af 775 M:(al i
Elfsborgs och Skaraborgs Län ; hvarförutan ge¬
nom Kongl. Resolutionen af år 1684 Krigs-
manshuset blifvit tillagdt Beneficii - hemmans
räntorne vid åtskilige indeldte Regementer,
tillsammans utgörande, sedan Finland förlora¬
des, 941 T:r 23 Kpr Spannmål. — Dessutom
ingå till Krigsmanshus-Cassan följande afgifter:
Centonal, eller en Procent af alla löner.
Befor cl rings afgift, 2 Procent af löner i all¬
mänhet vid deras tillträdande.'' .
Fem Procents afgift för gåfvor och Pensio¬
ner samt förmanlige Resolutioner.
Afgift för Diplomer, å Grefligt, Friherrlig!
samt Adligt Stånd och värdighet.
Rusthålls afgift, en procent af Köpesumman
och dessutom af Köparen 1 R:dr efter helt Rust¬
håll räknadt.
Inskrifning - och Afskeds-penningar af Cor-
poraler och Soldater m. fl. ä 1 Daler S:mt.
Armbösse-medel, vid Sjö- och Landt - Tul¬
larne.
Bötesmedel för fel vid Rusttjensten m. m.’
Fyrationde-Spanmål i åtskil lige Län, utgöran¬
de tillsammans 873 T r 28* K:pr.
Landtgille af 18 Tunland Stadsjord vid Lin¬
köping.
Tvä procents afgift, för alla Lönforhöjnin-
gar.
Stats-TJtskottets Betänkandenl
1S6V
Af hvilke alla Inkomster, äfvensom af år¬
liga räntan uppå utlånade Capitaler, sådane de
samme voro 7781, Arméens Pensions-Cassa åt¬
njuter Adelar.
Varande sedermera utaf Riksens Ständer
likmätigt Kongl. Majrts Nådiga Kungörelse den
23 Januarii 1811 ytterligare anslagne och be-
villjade följande intrader till Krigsmanshus-’
Cassans förstärkande, nemligen:
Centorialeu, som förr utgått af indeldte lö¬
ner efter kronovärdie, borde framgent utgå med
en procent af Lönemes belopp efter de år.ige
Riksmarkegångsprisen.
Af Arfvoden och Tractamenten, för hvilka
Bevillning erlägges , bör Centonal ock inne¬
hållas, likaSom af Löner pa Stat.
Ecclesiastiqve personer, som tillförene icke
betalt Centonal, skulle intill nästföljande Riks¬
dag erlägga 3 procent af deras Lönebevillning.
För Diplomer å Rikets Högsta värdighet
samt Seraphimer - Riddare- Commendeurs- och
Riddare-Diplomer, stadgades serskild »fgift.
Vid Fastighets-köp i Städerne och på Lan¬
det skulle erläggas En per mille af köpesum¬
man.
Af Skatte-Köpeskilling å Krono-Hemman be¬
stämdes C procents afgift.
För Besittnings-rätt å Krono-Hemman fast-
stäldes 2 R:dr af helt hemman och proportio¬
naliter för mindre delar.
För Burskaps vinnande skulle betalas i(J
sk. till 2 R:dr utom Handtverk samt ifrån 8 sk.
till En R:dr inom Handtverk efter Städernes
Classiiication; Äfyensom vid Skatte-Köp af Kro-
l86i Ståts-Utskottets Betänkandet,
no-Uägenheter utaf hvad beskaffenhet som hälst,
som ej äro till mantal satte, likaledes betalas
6 procent af Skatte-Köpeskillingen.
Militice - Boställs - Cassan har uppkommit så¬
lunda, att, sedan vid Indelnings - Verkets inrät¬
tande hemman dels af Säteri- dels af Krono-na-
tur voro anslagne till Boställen vid Regemen-
terne med löfte om deras iståndsättaride på Kro¬
nans eller Statens bekostnad, emot skyldighet
för Indelningshafvarne att dem sedermera un¬
derhålla, blfefva vid hvart och ett Regemen¬
te någre hemman, under namn af Reserve-
hemraan, förlänte med sine räntor, till af-
brände Officers - Boställens återuppbyggande,
hvarefter Cassan formerades år 1767 med då
i Landt-Ränterierne förvarade Reserve - medel,
hvarutaf till utlåning anslogs 1 § Tunna Guld
Silfverroynt: Och hade val Riksens Ständer vid
1769 års Riksdag utlofvat, att Staten skulle un¬
derstödja Boställs - Verket med Fyra Tunnor
Guld i nämnde mynt inom åtta år, men hvil¬
ket bidrag alldrig utföll: Dock hade Cassan om¬
sider så tillväxt intill 1783 årsslut, att Kongl.
Majt den 33 Maji 1783 i Nåder förordnade,
att de förut inskränkte utgifterne då borde sträc¬
ka sig till nybyggnad af Caractershus m. m.5
hvarförutan af desse medel äro anslagne in-
qvarterings-penningar åt Boställslöse Officerare;
Vaiande Cassans inkomster för öfrigt obetyd¬
lige och bestående endast uti vitesböter, hvar¬
till Boställshafvare fällas, för det de bortsälja
foder m. m. samt inflytande betalning för borrt-
sålde utdömde Caractershus å Militite-Bosiällen.
Stats-Utskottets Betänkandet. 2863
Mötes Passevolance-Cassan, består åter af den
afgift, som dels från längre tid tillbaka eller
1770- och 1780-falen af de rustande vid Ca*
vallerie-Regementerne blifvit åtagen dels lika¬
ledes af Rotehållarne vid Indel te Infanterie-
och nedsuttne Cavallerie-Regernenterne , i följd
af Riksens Ständers begifvande vid 1813 års
års Urtima Riksdag blifvit utfäst emot det att
Manskap och hästar underhållas af Kongl. Maj:t
och Kronan vid Regernents-möten och mar-cher-
ne till och ifrån mötesplatser ne; Och hvilken
afgift utgör vid Cavallerie-Corpserne årligen
Ätta R:dr för karlens underhåll och visse fou¬
rage-persedlar in natura, eller efter Markegångs-
pris, samt af Rotehsllarne och de rustande vid
afsuttne Cavalleriet 8 Rulr årligen.
Öfver alla .dessa Cassör eller fonder föras
i Kongl. Krigs - Collegium Räkenskaper och
upprättas Bokslut, som sedermera af Kongl.
Kammar-Rätten revideras.
Af hvad sålunda örn desse Cassors upphof
och inkomster utredt och upplyst blifvit, för¬
modar Stats-Utskottet det otvunget följa, att
nämnde Fonder tillkommit genom bidrag af
Statens eller Allmänne medel, samt. underhål¬
las af enahanda tillgångar, hvarutaf Stats-Ver-
kets Inkomster bestå, och beviljade medel, sorn
för Statens behof erläggas. — Och, som desse
Cassör altså icke lära kunsta annorlunda anses
än såsom delar af Stats-Verket på det hela, så
väl i anseende till deras tillkomst och intrader
som ock på grund af deras publika föremål; så,
np ,jesse Cassors raken-
1864 Ståts-Utskottets Betankanderå
sakeligen till ziffran verkställes, synes icke bö¬
la utesluta deri öfversigt af förvaltningen här¬
utaf, som Riksens Ständer enligt 68 §, Riks¬
dagsordningen tillkommer öfver Stats-Verkets
alla tillgängar och öfrige räkenskaper, hvilka
likaledes af Kongl. Kammar Rätten revideras;
liar Stats-Utskottet trott sig icke kunna frångå
dess gjorde hemställan, att Riksens Ständers
och deras Revisorers åtgärd i förevarande hän¬
seende ma hädanefter sträckas äfven till de un¬
der Kongl. Krigs Collega disposition stående
Cassors förvaltning och räkenskaper. Hvilket
Utskottet får vördsamligen förklara och derjem¬
te anmäla, att Högvördige Präst-Ståndet., en¬
ligt Protocolls-Utdrag af den 5 i denna månad
ansett Utskottets hemställan i detta ämne böra
förfalla, men Hedervärda Bonde-Ståndet åter
dertill bifall lemnat den -5 dennes,
Stockholm den 17 Juni 1818.
N:r 31 3.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utläiande i anledning af Deputerades
af Riks-Ständen Berättelse rörande Re¬
visionen af Krigs-Räkenskaperne för
lgio och följande åren.
T
ill Stats-Utskottet hafva Riksens Höglofl. Stän¬
der behagat remittera Deras till deltagande uti
Öfver-Revlsionen af Krifs-Räkenskaperne för-
crdnade Deputerades Berättelse, angående Krigs-
Redogörelse- och Revisions-arbetet sedan sista
Resdagen.
Stöts-LTf siof tets retänlandeni
Deputerade hafva, beträffande sjelfva Re¬
visions-arbetet, omförmält huruledes, sedan
Kongl. INI a j: t vid sista Urtima Riksdagen före¬
slagit Riksens Ständer, att jemväl genom De¬
puterade deltaga i revisionen af igro och se¬
nare årens Krigs-Räkenskaper, samt Riksens
Ständer, med antagande deraf, utfärdat Instruc-
tion för Deputerade och dertill utsett arne af
hvarje Stånd, så hafva desse Deputerade icke
allenast fullföljt tillsynen å hvad sorn återstod
af 1808 och 1809 årens krigsredogörelses så
beskaffade handläggning, utan ock vidtagit ena¬
handa åtgärd med Revisions-arbetet för 1810
och följande arens krigs räkenskaper på sätt den
erhållne Jnstructionen utstakade och de deröf¬
ver förde protocollerne, hvilka äfven Stats-Ut¬
skottet blifvit meddelade, närmare utvisade.
Till granskningens förrättande äro af Kongl.
Maj:t i Nåder förordnade 2 ne serskildte Con¬
toir med- erforderlige Tjenstemän och Betje¬
ning: Och hafva de först inbekomne Räkenska-
perne blifvit i detta hänseende u.ppskattade till
54 ii Revisions-månader, derutaf vid sistledne
October månads halfårs undersökning funnits
verkstäldt 3 5 6^:dels Månaders arbete och af det
förra återstått i85*:dels Månads, men hvartill
kommit dels ytterligare aflemnade dels inför»
väntade Räkenskaper för 1813 till och med för
,1817? tillsammans med sistnämnde återstod ut¬
görande 429 Revisions-mänaders arbete, så att
mer än hälften af det hela då ännu icke med-
hunnits.
Deputerade hafva i afseende på uppskatt¬
ningen af arbetet upplyst, huruledes jemte Ge¬
1866 Stats- Utskottets Eetänkandr.n.
neral-KrigsCommissariatets för Arméen i Tysk¬
land Räkenskaper äfven inkommit 54 Rand
Hanse-Staden Dybecks, Storhertigliga Mecklen¬
burg- Schverinska, Mecklenburg-Strelitzska och
Kongl. Hannoverska Regeringarnes räkningar
tillika med 29 Band så kallade ExecUtiv-Com-
missionens uti Stralsund räkningar, hvilke in¬
nefatta de utländske Magterries uppgifter öfver
de gärder, Som till Svenska Arméen efter Con-
ventioner elier eljest blifvit gjorde; Men, som
Kongl. Maj t den 21 Februari .1815 anbefallt
då varande Herr General-Intendenten, nu me¬
ra Herr Vice Presidenten m. rri. Billberg, att,
enligt honom meddelc Instruction, verkställa li¬
qvid med de utrikes Regeringar och Staterne,
och hvilket Liqvidations-värf så förmånligen
utfallit, att pretentionerne från 2,139,195 R:dr
31 sk. 11 r:st. blifvit nedsatte till 1,174,586
R:dr 31 sk. 6 r:st., hvarefter, med afdrag utaf
hvad från Svenska sidan blifvit afbetaldt i Con¬
tant samt in natura. Sveriges återstående Skuld
blifvit 590,964 R:dr 14 sk. 10 r=st. allt Pom¬
merskt Courant, och hvilken liqvid Kgl. Maj:t
under den 20 Junii 1815 i Nåder gi lat, med
förklarande af Dess Nådiga välbehag öfver Herr
Vice Presidentens verksamma och lyckliga be¬
mödande; så, och enär vid detta förhållande en
allmän och speciel Revision af utländske Mak-
ternes Räkningar varit utan ändamål, hade De-
puterade endast i afseende på granskningen der¬
af, huruvida något Regemente, någon Corps el¬
ler enskildte Tjenstemän, sorn vid Commissa-
riaten i Tyskland njutit förplägning, rese- och
underhålls - kostnader, tillika uppburit något af
Stats-Utskottets Betänkanden. l$67
de främmande Makterne, låtit uppskatta omför-
mäldte Räkenskaper efter en lindrig beräkning.
Vidare hafva Deputerade anfort, att vid
den så kallade nya Revisionen, 260 anmärk¬
ningsmål skola förekommit, hvarutaf -7 äro ut¬
arbetade och till Kongl. Kammar Rättens pröf¬
ning öfverlemnade, tnen de öfrige beroende på
förklaringars infordrande eller nödige upplys¬
ningars anskaffning m. m., samt att, i anledning
af forte Revisionens åtgärder, Kongl. Kammar-
Rätten godkändt ett anmärknings - belopp af
51,198 R dr 31 sk. 10 r:st,, hvaraf likväl Kgl.
Maj:l efter anförde Besvär befriat Redogörar-
ne ifrån - 9,072; 25. 4.
som afgå jemte, för bristande
tillgång och andre orsaker af*
kortade , „ . » 6,021; 41. 3.
Tillsammans 15,094: 18. 7.
I Kronans Cassör inbetal¬
te 9*029: 38. 3.
samt Kronan i Liqvid mot for¬
dringar godtgjorde - - 10,472; q o. 3,
Och återstående till in-
drifning - 16,602; 1. 9,
Summa 51,198; 31. 10.
Och hade för öfrigt, utom hvad som ge¬
nom Kongl. Kammar-Rättens hand'äggning vid
de så kallade oafslutade Krigs-Redogörelse-må-
len sedan år 1814 ingått med 17,278 R.dr 18
sk. 3 rist., äfvenväl i anledning af nya Kr/gS"
Revisionens anmärkningar, någre mindre bety»
Stats-Tjrsiottets Betänkanden.
delige belopp hunnit ådömas, deraf en del in¬
flutit.
Jemte det Deputerade å Revisions - arbetet
haft en oafbruten tiilsyn och befordrat dess
fortgång samt äfvenväl följt målens handlägg¬
ning och under egen speciel så kallad efter-
Revision tagit åiskiilige Räkenskaper, hafva
Deputerade, i följd af Insffuctionens föreskrift,
att dem ålåge afställa en generel tillsyn å
Krigs-Fonds-medlens uppbörd octi disposition
in. m., samt då vid verkställigheten deraf be¬
funnits, att samtlige Krigs-Fonds, medlen icke
upptagits af Krigs-Commitéen, utan till en del
directe från de i Nåder tillförordnade Förval¬
tare af Krigs-Fonden tillhandakomma serskild-
te Redogörelse-Verk, infordrat, och erhållit al¬
la för Deputerades åtgärd nödige uppgifter och
upplysningar, och hvarutaf befunnits, att Krigs-
Fonden sedan år 1810 utgjort en Summa af
29,791,212 R:dr 8 sk. 9 r:st., hvaröfver redo¬
görelse funnits med utmärkt ordning och grannd
lagenhet uppgjord och fullständigt veriflcerad
samt på det mäst ojäfaktiga sätt vitsordat det
nit och den sorgfällighet, hvarmed Krigs-Fon¬
den blifvit förvaltad; hvarförutan, till vidare
Controll, jemförelse blifvit företagen imellan
de uti sist omförmälte Räkningar afförde Sum¬
mor och Administrations-Verkens Räkenskaper,
hvarmed Deputerade likväl ännu icke hade
hunnit till slut.
Till Riksens Höglofl. Ständers åtgärd och
yttrande hafva Deputerade anmält förhållandet
med ett emot Krigs - Commissarien Möller af
gamla Krigs-Revisions-Departementet anhängigt
Stats-TJts]toUe.ts EetänJtanden. 1869
gjordt anmärknings - mål, hvaraf beskaffenheten
vöre den, att, sedan andra Afdelningen af berör¬
de Departement, sorn den 13 Januarii 1813 fått
emottaga General • Krigs-Commissariatets vid f.
d. Vestra Arrnéens Venstra Flygel Räkenska¬
per, den 8 derpåföljande Februarii i anledning
deraf författat anmärkning mot Möller på £tt be¬
lopp af 10,346 R:dr B.co, samt Flandlarne Beck¬
man och. Söllscher, som uppgifvit sig vara Gode
Män i Möllers Concours, uti till Kongl. Kam¬
mar-Rätten tid efter annan ingifne skrifter an¬
hållit om anstånd med förklaringen deröfver,
hade likväl, ehuru Kongl. Kammar-Rätten be¬
viljat sådapt anstånd först på 2:ne och sedan
pä 3:ne månader samt oaktadt förnyade påmin¬
nelser och vitén någon förklaring icke inkom¬
mit förr än den 2 April 1814, då desse utred¬
ningsmän endast andragit, att, sorn icke anmärk¬
ningen blifvit bevakad å den efter Möller ut-
verkade Ars-Prodama-dag d, 1 November 1813,
skulle Kongl. Maj.ts och Kronans Talan, jem¬
likt Rådstufvu-Rättens i Wennersborg meddel-
te Utlåtande, vara försuten. Men, som, oberäk-
nadt öfrige omständigheter, förenämnde Utred¬
ningsmän, på sätt Concours-Stadgan förmår, icke
uppgifvit ersättnings-krafvet till vederbörande
Domstol, som då bort lemna Kronans Ombud
serskild notification om Proclaman, utan genom
sin förtigenhet synas ådagalagt en öfverlagd
plan till Kongl. Maj:ts och Kronans skada, ha¬
de- Deputerade tillstyrkt Andra Revisons - Af¬
delningen , att i detta betydeliga och efter ut¬
seende väl grundade anmärknings-mål i under¬
dånighet ingifva Resnings-ansökning; i hvilken
1870 Stnts-Utskottets Retänkanden.
amne, sedan Sysslomannens underdåniga förkla¬
ringar inkommit, Deputerade äfven haft till¬
fälle den 6 Febru arli 1815 afgifva deras un¬
derdåniga yttrande, hvilket, jemte Kongl, Kam¬
mar-Rattens underdåniga utlåtande, sorn likale¬
des understödde ansökningen, den 31 Augusti
1815 till Kongl. Justitia-Revisions-Expeditio¬
nen ingått.
Då likväl intill den 13 Maji 1817 någon
Stgärd till slut uti denne fråga icke följt, hade
Deputerade uti underdånig skrifvelse berörde
dag anhållit om Nådig befallning lill vederbö¬
rande att samma underdåniga Resnings - fråga
hos Kongl. Maj.t med första föredraga, samt
oin Nådig Remiss till Justitiae-Cantzleren, att
derå fästa uppmärksamhet; i. anledning hvaraf,
och sedan befunnits, att Handlingarne förkom¬
mit, Kongl. Majus Nedre Revision försiändigat
vederbörande Tjenstemän uti f. d. Andra Re¬
visions-Afdelningen, att i detta Resnings-mål
förnya Handlingarne, hvilka sedermera blifvit
genom Kongl. Kammar-Rätten å nyo utstäldte
till Miillers Sterbhus-Delägares förklaring, efter
inbekornmandet hvaraf Deputerade ytterligare
haft tillfälle, att uti underdånigt Betänkande
af den ig Augusti understödja Resnings-anSök.
ningen, hvarefter Kongl. Kammar-Rätten med
underdånigt utlåtande af den 20 Ociober in-
sändt Handlingarne till Justitiae-Revisions-Ex.
pSditionen, äfven med underdånigt tillstyrkande
af Nådigt bifall derå; och hemställa nu Depu¬
terade till Riksens Högloft. Ständers egna be“
pröfvande örn och huruvida någon åtgärd af
Stats-Utskottets Betilnianden. 1871
deras Justitia - Ombudsman i afseende, på detta
amne må vara lämplig.
I anledning häraf får Stats-Utskottet med»
dela det utlåtande, att, då, såsom Deputerade
anmält, berörde Resnings fråga genom Hand-
lingarnes förnyande blifvit till afgörande com-
plett och på Kongl. Majus Nådiga pröfning var
beroende, då Deputerade afgåfvo förevarande
Berättelse, synes någon Riksens Ständers ser-
skildte uppmärksamhet härå för närvarande ic¬
ke behöfva fästas, hälst, utom det att anmärk¬
nings - författaren icke later underlåta bevaka
sin talan, Deputerade jemväl blifva i tillfälle
att fortfarande ,följa målets gång och, om der¬
under så nödigt finnes, anlita Riksens Höglofh
Ständers JustititE-Ombudsman om dess Embete*
åtgärd uti ämnet*
Under åberopande af 7 §. uti Deputerades
Instruction hafva -de ytterligare framställt, hu¬
ruledes 1 §. 8 mont. af Kongl. Afskrifnings-Re-
glementet under den 12 Augusti 1812 inne¬
håller: ’’Skulle Uppbördsmannens redogörelse
utfalla ihed öfverskott, sora af vederbörande E-
konomi-Administration godkännas och faststäl¬
las, inlösas de till Kongl. Maj;t och Kronan ef¬
ter medelpriset af upphandlingarne.” Mpn, som
efter Deputerades tanke Proviant-Öfverskotter
icke lagligen kunna uppkomma annorlunda, än
derigenom, att en reqvirerad och qvitterad Pro¬
viant-artikel, hvarå brist Uti Magazinet är, ut¬
bytes emot en annan, samt derigenom att Re-
dogöilarens AfskrifningsrProcent, som ej får af
honom disponeras, bespares, syntes annan er¬
sättning för öfverskotter, än sorn svarar emot
1872 Stats-Vtskottets Betänkanden.
bristerne å andra ariiklar samt . Afskrifnings-
Procenten, desto mindre böra Redogörarne till.
leomina, som, när Magazins-Redogörare är för¬
budet, att i allmänhet befatta sig med upphand¬
lingar, äfvensom att blanda egne tillgångar uti
Kronans förråder, vidare ersättning endast möj¬
ligen kan leda derhän, att Redogörare antingen
på hvarjehanda sätt söker att från Räkenska-
perne utesluta eller till verkliga beloppet för¬
ringa en påförd lefverans, hvarigenom afsända-
ren råkade i betyde!ige brister, som i alla fall
blefve svåra att utreda och omsider fölle Kro¬
nan till last, eller ock genom mindre noggrann
vigt och mått orsaka för Regementer och Corp.
ser samt enskildte Proviant-tagare en oskälig
förknappning vid ut-provianteringar; så, och e-
r.är det befunnits, att en del Redogörare be¬
gärt och flere äfven fått sig godtgjurdt iner och
mindre betydligt Proviant - öfverskott utöfver
befundne brister och bestådd Afskrifnings-pro¬
vision, hafva Deputerade, med hänseende till
de olägenheter, som af en origtig tydning af
ofvanstående moment hos Administrationerne
kan uppkomma, ansett sig äga fullkomlig anled¬
ning till den hemställan, att Riksens Höglofl.
Ständer måtte hos Kongl. Majit i underdånig¬
het göra anmälan om en sådan förklaring af a-
beiopade Reglemente: ’’Att Redogörarne icke
junga bekomma annan ersättning för blifvande
Proviant-öfverskotter i förrådet, än de som sva¬
ra emot de brister af åtski 11 ige andre Proviant-
persedar, hvilka bevisligen icke härröra från
tillgrepp, jemte den Redogöraren lagligen till-
kwmmandt Magazins - Procenten, samt att yid
fl
Stats-Vtskottets Betänkandeni 1873
Hufvud - Administrations - Verket härom bör
upprättas och till pröfning ®ch Resolution af-
lemnas ändtlig liqvid, antingen vid hvarje Ex.
peditions slut, eller ock, der Magazineringen
år efter annat forlsättes, vid hvarje års utgång
derefter.”
Hvad Deputerade i denne del andragit
och hemställt torde Riksens Höglofl. Ständer
finna lämpligt, att hos Kongl. Maj-.t i under¬
dånighet anmäla, i afseende på den förändring
eller rättelse i förrberörde Reglemente, sorn .
Kongl. Maj:t i Nåder kan pröfva i anledning
deraf böra vidtagas.
I öfrigt hafva Deputerade öfverlemnat de¬
ras åtgärder till Riksens Höglofl. Ständers be¬
dömande samt afvakta derom yttrande, äfven-'
som rörande fortsättningen af Deputerades be¬
fattning; och har dessutom en af dem, Herr
Profes^oren m. m. Doctor Sven Wijkman Caspers¬
son uti serskildt Iros Högvördige Präst-Ståndet
ingifvet Memorial, hvilket till Stats-Utskottets
handläggning, i sammanhang med Deputerades
berättelse, blifvit remitteradt, meddelat upplys¬
ning uti åtskilIige med detta ärende gemenskap
ägande omständigheter.
Beträffande Deputerades åtgärder och fort¬
farandet dermed; så, enär, på sätt deras Berät¬
telse utvisar, Deputerade med serdeles nit-ocli\i
uppmärksamhet följt och befrämjat fortgången
af Revisions-arbetet under den sedan sista Riks¬
dag passerade tiden samt genom infordrande af
vederbörlige uppgifter, beredt en generel Öfver¬
sigt af Krigs-Eonds-beloppet och redogörelsen
Bikung till Riks.St. Fröt. Hij-iSiS. lide Sami. N:r iij, tiC,
1874 Siåts-ZJiskotlets Betänk andert:
derföre på det hela m. ni., lära Riksens Hög-
lofl. Ständer finna, det Deputerade i alla delar
uppfyldt hvad dem efter Instructionen tillhörde
och fullkomligt svarat emot det dem lemnade
förtroende: Och, som, enligt Deputerades an¬
mälan, vid sisjledit års slut ännu återstod om¬
kring hälften af Revisions-arbetet för de ifrå¬
gavarande Krigs-redogörelse-åren, och hvarutaf,
såsom Herr Doctor Wijkman i denne del äf¬
ven uppgifvit, slutas kan, att minst 2:ne års
tid för Revisionens fullbordande ytterligare er¬
fordras; så, och enär af Riksens Ständers förra
Beslut om Deputerades af Riks-Stånden delta¬
gande härutinnan, det synes följa, att deras be¬
fattning bör fortsättas, tills berörde arbete hun.
nit fulländas; får Stats - Utskottet föreslå, det
Riksens Högloft. Ständer, med antagande deraf,
att förrättningen åtminstone lill och med slu.
tet af år 18:0 kan vara' fullbordad, måtte be¬
stämma, att Deputerades arfvoden till den ti¬
den maga utgå; hvarefter, i den händelse nå¬
gon tids arbete likväl skulle återstå, Deputera¬
de lära derunder fullfölja deras befattning, u-
tan att derföre påräkna någon ersättning.
Af hvad Deputerade anfört, rörande den
på Kongl. Majtts Nådiga befallning af nu mera
Herr Vice Presidenten och Riddaren Billberg
år 1815 utförde Liqvidation med Preussiske
och Tyske Staterne, om de till Svenska Ar¬
méen under sista Fälttåget derstädes lemnade
försträckningar, har Stats-Utskottet funnit, hvad
ock Pierr Doctor Wijkman i dess Memoria! vi¬
dare omförmält, alt nemligen denne Liqvida¬
tion utfallit på ett för Sverige «å förmånligt
Stats Utskotten Betmiianden. *87j
Satt , att dess skulder till nämnde Stater med
nära Ert Million Pommersk Courant blifvit för¬
minskade.
Detta för Svenska Staten så högst fördel¬
aktiga förhållande, har Stats - Utskottet, i anled¬
ning af Deputerades och Herr Doctor Wijirnans
anmälanden, ansett förtjena uppmärksamhet, och
desto häldre föranleda till något vedermäle af
Riksens Högloft. Ständers erkänsamhet, som Li¬
qvidation* förrättningens lyckliga förlopp nog¬
samt vittnar, att ett nöggrannt och n i t full t be¬
mödande derå blifvit användt; äfvensom densam¬
ma på korrt tid och med besparing i kostna*
derne blifvit verkställa; hvarföre Stats-Utskot¬
tet hemställer, om ej Riksens Högloft. Ständer
skulle finna lämpligt, att, såsom ett bevis af
den erkänsla, hvartill Vice Presidenten såme¬
delst gjort sig berättigad, åt honom anslå en.
Summa af Tio Tusende (10,000) R:dr Banco
att utgå af Öfversko!ts-medlen på Stats-Verket^
Intrader för år 1817 och följande åren: Hvar¬
jemte Riksens Högloft. Ständer torde hos Kongl.
Maj:t i underdånighet anmäla Herr Vice Pre¬
sidentens piifulla och betömVärda förhållande i
det åt honom lemnade uppdrag: Hvilket allt
Stats-Utskottet vörd amligen hemställer till Rik¬
sens Högloft, Ständers bepröfvande.
Stockholm den 17 Junii 1818.
N:r 314.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
hemställan, angående Riks-Ständens ser-
1876 Stats- Utskottets Betänkandet
skildte beslut i frågan om understöd
för Theatrens underhållande.
C
hJgdsn Stats - Utskottet i dess ytterligare utlå¬
tande af deri 10 i denna månad, i frågan om
medel af Staten till understöd för Theatrens
underhållande, tillstyrkt Förslaget om en fri¬
villig, afgifts erläggande inom; Hufvud - Staden
för detta ändamål samt tillika, att, i händelse
denne afgift for nästa år 181g ej skulle inbrin¬
ga det belopp af 30,500 R:dr, som för berörde
Inrättning de sednare åren af allmänna Medel
varit bestådd, fyllnaden i denne Summa måtte
för nästa år ersättas utaf Statens Öfverskotts*
Medel ; så hafva val Höglofl. Ridderskapet och.
Adeln samt Högvördige Prest - Ståndet den 18
i denne månad bifallit Utskottets tillstyrkande
i alla delar; men Vällofl. Borgare-Ståndet, sorn
förut hade gillat hvad Utskottet i dess första
Utlåtande i detta äpine af den 12 sisth Maji
föreslagit, att nemligen Theatren blott för in¬
nevarande år skulle af Statens Medel understödjas
med 30,50QjR:dr, utom det förut å Stat anslag-
ne årliga belopp för Dramatiska Spectaclets un¬
derhåll, har, enligt Protocolls-Utdrag af den 18
dennes vid föredragning af det sednare Utlå¬
tandet, förblifvit vid dess förra i ämnet fattade
beslut; och Hedervärda Bonde-Ståndet har åter
berörde dag, med bifall till den föreslagne af-
giften till Theatern och det för innevarande år
tillstyrkte understöd, afslagit det extra ordi-
naire bidrag för nästa år, som i omförmäldte fall
sku le af Statens Öfverskotts-Medel utgå; i följd
hvaraf aine Stånd stannat mot de andra s:ne
\
Stats-Utskottets Betänkandet *877
i olika beslut angående nämnde tillfälliga un¬
derstöd för nästa år 1819.
Detta förhållande har Stats-Utskottet an¬
sett sig böra vördsamligen anmäla, på det den
åtgärd, som leder till ett laglikrnätigt slut i
denne del må vidtagasj och hemställer Utskot¬
tet att, så framt ej Vällofl. Borgare-Ståndet el¬
ler Hedervärda Bonde-Ståndet skulle finna för
godt förena sig med de 2:ne öfrige Respective
Riks Stånden härutinnan, frågan måtte ofverlern-
nas till afgörande utaf förstärkta Stats-Utskottet
på sätt 6g. §. Regerings Formen utstakar; hvar¬
vid följande Voterings-Proposition torde fram-
ställas:
Den, som bifaller, att, såsom Stats-Utskot¬
tet i Utlåtande af den 10 i denne månad före¬
slagit, den brist, som kan uppkomma uti 30,500.
R:dr af den projecterade frivillige afgift inom
Hufvudstaden till Theatrens härstädes under¬
hållande, för nästa år-1819 må godtgöras af Öf¬
verskotts-Medel å Stats-Verkets intrader, vote¬
rar Ja, den det ej vill, Nej;
Vinner Nej,
så kommer vidare understöd för Theatern än
det för innevarande år till 30,500 R:dr före¬
slagne ej att äga ruin utöfver de på Stat till
Dramatiska Spectaclets underhåll anslagne medel.
Stockholm den 23 Junii 1818.
N:r 315:
Riksens Höglofl. Ständers Stafs - Utskotts
Utlåtande i anledning af de hos Riks-
1878 Stats-Utskottets Betänkande».
Stånden gjorde anmärkningar vid Ut¬
skottets Betänkande om de under Kongl,
Commerce - Col/egii Förvaltning ståen¬
de Fonder,
T.
-•■-ill Stats-Utskottet hafva Irenne af Riks Stån¬
den återremitterat Utskottets Betänkande oin de
under Kongl. Commerce - Collegii Förvaltning
stående Fonder, med följande anmärkningar; hos
Höglofl. Ridderskapet och Adeln : Att den af
Utskottet föres'agne rättighet för Riksens Stun¬
ders Revisorer, att, i händelse de furino före-
ckrifterne för Manufactur Discont-1'ondens För¬
valtning öfverträdde, låta indraga det ytterli¬
gare Creditiv, som viii denne Riksdag kunde
blifva lemnadt, icke vöre lämplig, enär derige¬
nom den oskyldige Närings-idkaren komme att
lida för fel, begångne af Fondens Förvaltare,
samt att inskränkning i Regeringens pröfnings-
rätt rörande Fondens Förvaltning skulle med¬
föra skadlige följder för Närincarne; FIos Flög-
vördige Preste - Ståndet: Att afven ofvariberör-
de Förslag om Crediiivels indragning icke bor¬
de äga rum, utan något annat Correctiv emot
Reglementets öfverträdande, föreslås; att Alun-
till veikningen , såsom begagnande Svensk Rudi¬
materie, tnåtte bland öfrige till Lån af Manu-
factur Discont Fonden berättigade ansedde Nä¬
rings grenar upptagas, och att den Edgång, som
Commerce Collegium skulle äga rättighet, att,
vid uppkommen förmodan om oriktig tillverk¬
nings-uppgift af Fabriks idkaren , denne ålägga,
icke borde i frågor af sadan beskaffenhet, före-
Skrifvas; samt af Vällofl. Boigare Ståndet: Att,
Stats-Ulskottets Betänkande». 1 [ 79
i likhet med hvad i de etne, förenämnde Stånden
blifvit anfördt, Utskottets Förslag om Reviso-
lernes rätt att indraga Crediiivet, vore olämp¬
ligt; att Alun-tli 1 verkningen borde med samma
skäl, som Glas-till verkningen erhålla Discont
rätt; att Skepps-Vartven samt alla andre nytti¬
ga ostempelbara tillverkningar borde af de, till
Manufactur Disconten anslagne Medel, med Lån
understödjas; att Commerce-Collegium hädanef¬
ter endast skulle bestämma, huru stor andel
hvarje Lånsökande skulle aga att, efter dess till¬
verkning, af Fonden uppbära och säkerheterna
sedermera pröfvas samt Lånen 'utgifvas af Ean-
co-Styrelsen; och att de 700 Rrdr, som från
Arbetshus-Fonden varit anslagne till Hushyre-
inedel åt Biskopen i Götheborg Docior Wingård
i lifstiden, mätte bestämt förklaras skola till
Fonden återgå och sådane anslag hädanefter
icke äga rum; hvaremot Hedervärda Bonde-
Ståndet, Utskottets Betänkande till alla delar
bifallit.
Efter öfvervägande af hvad sålunda före¬
kommit, får Utskottet nu deröfver vördsamt,
afgifva dess utlåtande.
Då Utskottet i dess Betänkande föreslagit,
att det nu meddelande Creditivet, borde af Rik¬
sens Ständers Revisorer indragas, så vida de
funno, att de för Manufactur-Discontens För¬
valtning föreskrifne grunder, blifvit öfverskrid-
ne, var Utskottet till ett sådant Fördag icke
foranledt af någon utaf Manufactur-Discont-
Direetiouen eller Kongl. Commerce CoIIegiura
begången origtighet, i afseende på Fondens För¬
valtning, hvilket åtskillige al Riks-Ståndens, \
1880 Stats-Utskottets Betänk anden.
denne del, anmärkande Herrar Ledamöter sy¬
nas hafva förmodat. Utskottet, som bestämdt
•förklarat, att det icke funnit det ringaste vid
Kongl. Commerce-Collegii Förvaltning att på¬
minna, utan att allt vittnade om den noggran-
het, hvarmed Discont-Verket af bemälte Colle-
gium handhafdes, har deremot, vid granskning
af orsakerne till Fabrikernes iråkade behof af
dkade Lånbiträden, uppgifvit, såsom hufvud¬
sakligen verkande dertill, samt till minskning i
deras Lånrätt, de genom Kongl. Maj:ts Egne
Nådiga Förordnanden åtskillig© personer tillag-
de stående Län och Lån utöfver den allmänna
xepartitionens belopp, hvilka anslag, såsom obe-
gränsade, hindrade stil t bedömmande af Fabri-
iternes Lånbehof, och sålunda måst af Utskottet
Festämmas och regleras, innan det ytterligare
biträdet föreslagits. Enär nu ett noggrant iagt-
tagande af en sådan reglering är af högsta vigt,
samt öfverskridande deraf skulle alldeles kull¬
kasta de grunder, sorn till vinnande af stadga i
Fabrikernes Lånrätt blifvit uppgifne, och det
■ytterligare biträdet är vordet föreslagit, endast
ttnder villkor af sådane grunders bibehållande,
;tror Utskottet sig hafva, uti det återremittera¬
de Betänkandet, tydligen ådagalagt, att ifråga¬
varande Correctiv egenteligen är stäldt och har
lill föremål , att motverka vidsträcktare anslag
af ofvan anförd beskaffenhet, än Utskottet före¬
slagit, och med hvilka hittils gifne sådane an¬
slag, Commerce-Collegium icke ägt vidare be¬
fattning, än att verkställa de befallningar, det
om sådane medels utlemnande undfått. Vid ett
sådant förhållande, och då det i Välloll. Bor»
Stats- Utskotteti Betänkatideri. i 88 r
gare-Ståndet, såsom controll emot anslagens öf¬
verskridande, framställde Förslag, att Commerce-
Collegium skulle endast bestämma, huru stor
del eller procent af tillverknings-värdet, hvarje
Fabriks-idkare skulle åtnjuta, men säkerheierne
pröfvas samt medlen förvaltas och i\t lemnäs af
Banco - Styrelsen , icke lämpeligen synes kunna
till bifall föreslås, enär i betragtande tages1, att
hela Fonden icke är af Banken förskjuten, samt
berörde delning af de Commerce-Collegium en¬
samt hiitilis åliggande befattningar, i allt fall
skulle leda till en ökad vidlyftighet och om¬
gång, utan ^att någon närmare controll derige¬
nom vunnes, hälst, på sätt berördt är, någon
anmärkning emot Commerce - Collegii Förvalt¬
ning, icke skedt och någon ny ordning i den¬
ne del sålunda icke erfordras, har Utskottet ansett
ifrågavarande correctiv vara i detta fall det en¬
da användbara, hvilket Utskottet är öfvertygadt
skall kraftigt verka till det sökta resultatet oell
ingalunda leda till de befarade lidanden och
förluster för Närings idkaren. Om likväl skulle
förmodas, hvad Utskottet, med bibehållande af
samma Correctiv, anser knappast böra såsom
möjeligt betragtas, att de nu fastställde grunder-
ne, sådant oaktadt, genom ytterligare anslag öf-
verskredos, och det gifne Creditivet blefve af
Bevisorerne indragit, uti hvilket beslut likväl
två tredjedelar af dem i sådant fall skulle in¬
stämma, så blefve verkan deraf dock ej annan
eller svårare, än att, enär blott det vid denne
Biksdag meddelande Creditiv skulle återgå, Fa-
brikerne allenast återkommo i deras nuvarande
ställning. Och som, utom det att Bankens här-
3 S S a Stats-Utshottets Bflänkanden.
lill lemnade biträden mäste tänkas såsom fern-
poraire oell följakte igen vid andie inträffade
financiela förhållanden,* er: gång skola till Ban-
keil återgå, härvid tillika förekommer, att de af
Fabriks-idkar-ne uppburne lånen ieke kunde, i
händelse Ceditivet af Revisoierne indrogs, å-
läggas till återbetalning förr än, enligt Lånta¬
garens reverser, de dertill sig förbundit, och
hvilket utgör högst Nio månader efter Lånens
undfående; Så skulle en sådan inträffad hän¬
delse, i det hela betragtad, icke medföra särde¬
les svårare följd flir Fabi ikanterne än hvad dem
redan, genom de ofvan anmärkte tillkomne ser-
skilde anslag, de föregående åren drabbat, nem¬
ligen nedsättning och minskning uti deras före¬
gående året ägande Lånrätt, hvilken minskning,
i fall af sådan indragning, ej skulle blifva myc¬
ket betydligare, än den, hvartill de obegränsade
anslagen föranledt, nemligen från 32 lill 19
procent af tillverkningarnes värde. Ofvanriäinn-
de Coriectiv är i öfrigt icke något alldeles nytt
Förslag af Uiskottet; Vid 1815 års Riksdag blef
ett dylikt bestämdt, i afseende på det sist lernna-
de bidraget till Manufactur-Disconten af 200,000
R:dr; trien hvilket beslut då, utan något vidare
offeiiiligtgörande, endast intogs i 6. §. af det ut¬
färdade Reglementet för Banco-Styrelsen. Och,
då Utskottets nu gjorde enahanda Förslag i af¬
seende på det Creditiv, som rm kommer att
meddelas, allenast innefattar ett närmare bestäm¬
mande af en lika beskaffad åtgärd, sorn vid en
föregången Riksdag blifvit vidtagen och följakt¬
ligen så-om nödig och nyttig är vorden ansedd,
finner Utskottet, på detta, nied ölrige här of-
Sitiis TJlnkjttets "Bttiinkanden. j 8 S 3
van anförde skäl, sig icke kunna göra någon
ändring uti hvad Utskottet, rörande ifrågava¬
rande Cmrectiv, i Betänkandet föreslagit, utan
får detsamma vördsamt åberopa. Utskottet bör
häivid tillika, i afseende på hvad er. Ledamot
af Höglofl. Ridderskapet och Adeln i samman¬
hang härmed anmärkt, om angelägenheten der¬
af, att Kongl. Majit ägde, att för grundläggning
af någon gagnelig Näring, lemna åt anläggareh
större understöd, än for Fahrikerne i allmänhet
är föreslagit, upplysa, att Utskottet i dess Be¬
tänkande insett vigten af sådane enskilde un¬
derstöd, för nya anläggningar och dertill även
föreslagit, att medel måtte afsättas, hvilka Ut¬
skottet, med afseende derpå, att ett oinskränkt
belopp lill sådant ändamål skulle leda till vack¬
lande och förnärmande af Fabriks-idkarnes, ef¬
ter reparation, ägande Lånrätt, fixerat till den
betydliga Summa af 200,000 R dr; äfvensom att,
hvad tle af bernälte Ledamot såsom exempel
anförde 2:rie nyttiga Inrättningar vidkommer,
hvilka undfått Lån af ofvan anförd beskaffenhet,
Utskottet i Betänkandet, så väl hemstäldt, att
det äf Omen anlagde Jenigjutert-Verk, måtte vid
den samma Inrättning tiliagde Öfver-Discont-rätt
varda bibehållen längre tid ari för öfrige såda¬
ne Låntagare är föreslagit, sorn äfven upptagit
det, för an'äggning af Assessoren Arrosenii i
Norrköping upprättade riva Klädes-Fabrik, med-
delte Forlags-Lån, uti den till sådant ändamål
afsatte ofvanberörde Summa; Hvarföre ock Ut¬
skottet förmodar något vidare yttrande, i afse¬
ende på dtnne anmärkning icke erfordias,
*884 Stats-Utskottets Betänkanden.
Hvad åter beträffar anmärkningen, att A-
]un-tillverkningen borde bland Låntagande In¬
rättningar i Manufactur-Disconten upptagas; sa,
enär Alun-Verken icke kunna hänföras till så-
dane Inrättningar, hvilka, såsom egentliga Fa¬
briker, lyda under Hali-Bätts och Kongl. Com¬
merce Collega inseende, utan Alun-Verken der¬
emot, lika med andre dylika Inrättningar, sorn
med Bergshandteringen hafva gemenskap, och
hvars tillverkningar bestå af vågbara effecter,
höra under Kongl. Bergs-Collegii uppsigt, samt
dessutom hafva Lånrättighet i Banken på vah-
ran till export, kari Utskottet icke tillstyrka, att
denne tillverkning måtte bland Låntagande i
Manufactur-Hisconten upptagas och inblandas.
I den fråga, som hos Vällofl. Borgare-Stån¬
det nu åter blifvit framstäld, om afsättande af
en del utaf de medel, sorn för Fabrikerne blif¬
vit anslagne, till Lån-understöd för Skeppsbyg-
gerierne, har Utskottet, i anledning af Herr
Winbergs derom, i bemälte Biks-Stånd, väckte
Motion , redan 2:ne gångor tillförene afgifva
dess Utlåtande, samt deruti afstyrkt, att Skepps-
byggerierne mäfte inblandas bland Manufactur-
Disconteris Låntagare eller någre för desses yt¬
terligare understöd blifvande anslag, till de för¬
re användas. Och som Utskottet, såsom skäl
för detta afstyrkande uti begge desse yttranden,
liufvudsakeligen anfört, att de grunder, som för
Manufactur-Discont-Inrättningen äro lagde, så¬
som Länens meddelande efter tillverkningarnes
värde, den föreskrifne säkerheten för Länen och
den korta tiden för deras återbetalning, samt
således det med nämnde Fond åsyftade väsen-
Slats-Utskottets Bttänkandeni
teliga ändamål att vara rörlig, icke kunde, i
afseende på Skeppsbyggerierne tillämpas eller an-
yändas, hvaraf äfven följde, att, om större eller
mindre del af de medel, hvilka ansågos nödige
till ytterligare biträde för Manufactur-Discont-
Inrättningen, kommo att afsättas för Skeppsbyg-
gerierne, dylike medel, enär de i sådan händel¬
se nödvändigt mäste' efter andre grunder förval¬
tas, derigenom skulle från deras egenteliga of¬
vannämnda ändamål undantagas; alitsa, och; då
någre sådane nya skäl icke blifvit vid årerre-
missen af Betänkandet framställde,' sorn kunna
leda till förändring uti Utskottets redan fatta¬
de och här ofvan upprepade öfvertygelse i det¬
ta ämne, helst det åberopade exemplet af Glas¬
tillverkningen, som blifvit föreslagen till erhål¬
lande af Låne-rätt 1 Manufactur-Disconten, icke
synes vara i detta fall tillämpligt då denne till¬
verkning, tvertemot förhållandet med Skeppsbyg¬
gerierne, är af sadan beskaffenhet, att derå kan
tillämpas de allmänna grunder, sorn för denne
Discont-Inrättning och dess ändamål äro fast-,
stälde, finner Utskottet sig icke kunna tillstyr¬
ka någon afsättning för Skeppsbyggerierne till
större eller mindre del af den Summa, som till
Manufactur-Discontens förstärkning är föreslagen.
Hen i sammanhang- med denne fråga gjor¬
de anmärkning, att alla hittills till Lån obe¬
rättigade gagneliga inrättningar till förfärdigan¬
de af ostämpelbare varor, borde af Manufac¬
tur- Discont - Fonden njuta fördel, tror Utskot¬
tet i det närmaste vara genom sjelfva Be¬
tänkandet besvarad. Ulskottet har deruti upp¬
tagit såsom Lånberättigade alla de ostäfnpelbara
lSgf> Stals-Ursko'.tet,t B et ivik and ert.
lill verkningar, Snm Kongl. Maj:r ansett vara af
det gagn, ait de boivie åtnjuta DhCont-rätt, och
deribland Clas - till verkningen , samt derefter*
uppgjort Cal eufén öfver Fabrikernes Tja n - behof;
men, på tien grund att Koftgl, Maj:t bast Vice
i tillfa le att inse och inhämta nyttan och ver¬
kan afen Fabriks- eller Mannfactur- Inrättning,
ansett sig icke böra föreslå flere än desse In¬
rättningar till Discont-rätts åtnjutande. Och,
ehuru lTtck;>ttet förmodat, att de fleste nu va¬
rande gagnelig© Inrättningar» sorn till Fabri¬
ker och Manufacturei* kunna hänföras, vid så¬
dant förhållande, kommit till delaktighet af
Lånrätt i Mauufactur Diskonten, liar likväl Ut-
skottet, på det sådane flere Fabriks - Inrättnin¬
gar, soto Kongl. Majt hädanefter kunde finna
medföra allmän ny'ta och gagt elighet, leka
mätte sakna understöd, utå Betänkandet före¬
slagit, att till Kongl, Ma;:t Ina öfverlemna*,
att af de medel, hvilka, g-norn den projectera-
de indragningen af ds viige personer meddeld-
te utsträckte I,?. n - förmåner framdeles bl ilva
disponible, och hvilka Utgöra omkring ioo,ono
R:dr, meddela Lån i vanlig Discont väg, åt sä-
dane Fabriks- och Mannfactur - Inrättningar.
Härigenom förmodar Utskottet sig hafva redan
iakttagit, hvad med ofvannämnde anmärkning
egenteligen åsyftas, fastän Utskottet icke kun¬
nat och icke eller nu kan inse skäl, att, utan
allt bedömande eller urskiljning, tillägga alla
möjliga Inrättningar, sorn benämnas med Fa¬
brik eller Slöjd, Lån rätt i Manufactur-Diseon-
ten, emedan sådant, efter Utskottets tanke, skul¬
le leda till den följd, att de för Landets behof
Stats-Vtskottens Betänk anden. 1887
nödige och rätt gagnelige Fabriker och Manu-
facturer kommo sluteligen att sakna det under¬
stöd , som de borde äga lätt att påräkna , och
hvartill Bankens pfvanbetörde bidrag egemeli-
gen äro ämnade.
Vidkommande nu anmärkningen, att den före-
slagne Edgång, sorn Clommerce-Co! legiurn skulla
äga rättighet, att, vid uppkommen förmodan om
origlig tillverknings-uppgift, ålägga Fabrikanten,
borde undvikas i frågor af denne beskaffenhet;
så, enär ett rätt utdelande och användande af
Manufactur- Discont-Fondens medel, beror på
tillverknir.gsuppgifternes vigtighet, och erfaren,
heten visat, att den, såsom grund för Länens
meddelande, föreskrifne uppgift af Hall-Rätter-
ne öfver den stemplade tillverkningens belopp
och värde, icke altid varit pal i t el i g , har Ut-
skolet, för att, så vidt rnöjeigt är, vinna någon
närmare Controll härutinnan, föreslagit nämn¬
de Edgång. Att, såsom erinradt blifvit, den,
som kunnat göra en oredlig uppgifr, också vöre
i stånd att göra en falsk Ed, hvilket en falsk
hederskänsla i sådant fall framställde såsom o.
umgänge! igt, rredgifves vä1; men med Försla¬
get orri denne Edgång, hvilken hvarje Fabri-
kant måste, vid författandet af sin uppgift, fö¬
reställa sig, såsom honom möjligen drabbande,
har Utskottet just sökt förekomma origtiga upp¬
gifter, ty den, sorn, med kännedom af berörde
stadgande, gör en falsk uppgift, är att betrakta
lika med ett vittne, sorn afgifver origtig berät¬
telse, oagtadt flen Ed han derpå kan komma att
aflägga; och för det att någon sådan samvetslös
menniska möjeligen kan finnas, vöre väl icke
a888 Srats-Utskottens Betänkanden.
skäl alt anse denne Ed, mera än vittnes- eller
andre, till sanningens bestyrkande föreskrifne
Eder, olätnpelig eller förkastelig. Sådan Ed är
dessutom i allmänhet föreskrifven för alla till¬
verkare af osiämpelbare varor. Och, ehuru Ut-
skotiel, i följd häraf, icke kah frångå sitt ofvan-
berörde Förslag härutinnan; finner Utskottet
dock den projecterade Edgången endast i brist
af annan bevisning böra tillämpas, och anser
sig således böra tillstyrka det tillägg i Betän¬
kandet, att denne Edgång md af Commerce Colle-
gium åläggas, endast sd vida Collegium anser annan
upplysning om rätta förhållandet iche std att vinna.
I afseende sluteligen pä anmärkningen e-
mot Utskottets yttrande rörande de 700 R;dr,
sorn af Arbetshusfonden varit afledne Biskopen
Vingård i lifstiden, såsom hushyresmedel anslag-
ne, hvilka en Ledamot af V.ällofl. Borgare Stån¬
det ansett böra mera bestämdt förklaras skola
till Fonden återgå, får Utskottet anmäla, att ett
sådant utlåtande, efter Utskottes-tanka, redan
innefattas uti de ordalag, som i Utskottets Be¬
tänkande härom finnas intagne, så vida Utskot¬
tet icke ägt att i ämnet fatta något beslut, utan
endast dess Förslag till Riksens Ständers pröf¬
ning öfverlemna, hvilket Utskottet sålunda fram¬
ställ, att det, vid den nu inträffade händelsen
af Biskopen Wingdrds dödliga afgång, icke sat¬
te i tvifvel, att ju berörde summa nu finge till
Fonden återgå, för att till det med Fonden £■
syftade ändamål, hädanefter användas.
Hvilket alt dock Riksens Höglofl. Stän¬
ders bepröfvanda vördsamt underställe*.
Stockholm den 21 Junii 181g.