åiats- UtskottetS Bttärikdädért.
fé’ analås och bestämmas ett likä belopp St hvar¬
dera; söifi nu Beätas de arné röfäfriåmtidé, eller
ömkririg gra R.dr årligen, hvartill medel K titti
dfe tagas af deri å Medicinal - Staten uppförde
Summa af iS«3 R:dr< söm varit arislageri i öcli
föt' Garnizöus-Sjukhus-Xrirättnirigön, men, sedänt
fur densamme nödige medel å Tredje fXufvud-
Tifuin blifvit änsiägne samt en Egendom (let¬
tin inköpt, böra, till följd af hvad Kongl. Majit
deri i 6 Oetober lgiö i Nåder förördnat, bespa¬
ras Snus-Verket; Och har Kongl. Majit, efter
det Dess och Iiikets Stafs-Contoir häröfver af-
gifvit in förd råd t Underdånigt Utlåtande och der¬
hid icke ansett sig kunna tillstyrka bifall å Sund¬
hets - Cöl legii begäran, genom Nådig Remiss af
(lön 5 sisilédrte November förklarat, det Kongl.
Majit vid målets föredragning den i 2 sistledné
Öc t riber fal tat Dess Nådiga Beslut och gillat
hvad Kongl. Stats-Gontriiret yttrat, meri, uppå
Sundheis-Collegii sedermera gjorda anhållan, ve¬
lat öfverlemna Haridlingarné i ämnet till Rik¬
sens Ständers State-lif skot t,- i afseende på de f(i-
reslagne Löne-förhöjnirigar och flya Löriéfne.
Stats - Utskottet har i ariiednirig häraf iri-
htäriuät, att Riksens Ständer vid 1809 och i8io
arens Riksdag snslogo en Sufnnta af 12,825
L:dr, tilt befrämjande af éri merit allmän och
utvidgad Läkare-vård i Riket Samt deribland
till inrättande af ett Läkare - Institut, i före¬
ning rtiéd det då jemväl beslutade Garnizons-
éjukliusei, äfvensom Riksens Ständer btföllo, ätt
af odisponerade besparingar skulle komma att
utgå till understöd för Rikéts Medicinal - Verk
Summa af 10,000 Ridr, hvilken sek vid si¬
77?
Stats-Vtskottets Betänkanden:
sta eller 1815 års Urtima Riksdag uppfördes å
Stat såsom ett ständigt anslag till sådane före¬
mål och behof, sorn Kongl. Majit i Nåder uppå
Sundhets-Collegii underdåniga hemställan och
förslag kan fastställa.
Af desse tillgångar har Kongl. Majit i Nå¬
der behagat anslå och reglera Löner för Pro¬
fessorer och Adjuncter med flera vid berörde
Institut; och, då vid sista Riksdagen förekotn
fråga om anslående af Löner för Historias Na-
turalis Professoren samt dess Adjunct, öfver-
lemnade Riksens Ständer i underdånighet till
Kongl. Majit, att derom förordna, i föijd hvar¬
af Kongl. Majit, genom Nådigt Rref af den 11
October 1815, fastställt de af Sundhets - Colle-
gium för desse 2:ne Tjenstemän då begärdte
Löner af 444 R:dr 21 sk. 4 rist. för Professo-
ren, och för Adjuncten 133 Ridr 16 sk.
Enär Riksens Ständer med Regleringen af
Lärare-Staten vid Medico - Chirurgiska eller nu
mera Carolinska Institutet sig hitintills icke
befattat, utan densamma på Kongl. Majits Nå¬
diga godtfinnande ankommit samt någon åtgärd
härvid i förevarande hänseende hvarken synes
kunna tagas eller vara erforderlig, då förrbe-
rörde redan anslagne Summa af 10,000 Ridr
lemnar en odisponerad tillgång af omkring 5000
Ridr, som Kongl. Majit för Medicinal-Verkets
så beskaffade behof äger använda, hemställer
Stats-Utskottet om icke Riksens Högloft. Stän¬
der skulle till Kongl. Maj.'ts Nådiga pröfning
och förordnande i underdånighet öfyerlemna
verkställigheten af den ytterligare Reglering
om Lönerne för Carolinska Institutets Lärare
Stats-Utskottets Betänkanden. 773
och Tjenstemän, som Kongl. Sundhets - Colle-
gium nn begärt; men, då dervid icke erfordras
dea Summa af 1825 R:dr, som för Garnizons-
Sjukhus 1 inrättningen varit anslagen, och hvil¬
ken nu bespares, sedan denne Inrättning med
nödige medel under Tredje Hufvud - Tituln
blifvit försedd, tillstyrker Stats-Utskottet, att
dessa 18-5 R:dr måga, likmätigt hvad Kongl.
Maj:t under den a6 October 181b Sig i Nåder
utlåtit, indragas och vid nu för hand varande
Stats Reglering uteslutas från Utgifts-Staten.
17:0 Under den 13 nästlidne'Januarii har
Kongl. Maj:t äfven behagat till Stats-Utskottet
remittera tillförordnade Herr Justitias-Canzle-
rens m. m. J. G. Turdfjcells i underdånighet
gjorde hemställan om behofvet af tillökte nya
Toner å Staten för Justitias-Revisions-Expedi-
tionen, hvarvid blifvit i underdånighet anfördt,
att Lönings-Staten för Justitias-Revisions-Expe-
ditionen, ifrån år 1778 icke undergått någon
egentlig förändring eller vunnit annan tillök¬
ning, än att år 1810, Revisions-Secreterare-Eö-
nerne, som då voro Fyra, bestämdes till Fem,
hvaremot arbetet åter sedan år 1778 blifvit ö-
kadt nära en tredjedel, och hvaraf följt, att, då
det ej medhunnits af lika få Ernbets- och Tjen¬
stemän som den tiden, och, fördeladt, på Lön-
löse, ej kunnat hvar och en till stor del åläg¬
gas, har det stora antal Tjenstemän utan Eön,
som för närvarande inom nämnde Expedition
linnes, tillkommit; Hemställande tillförordnade
Herr Justitias-Canzleren på desse med flere an¬
förde skäl, om icke Staten för Nedre Revislons-
Expeditionen kunde med Riksens Ständers bi*
^74 Staty Utskottets Betänk anden.
fall, ökas med Två ProtocoIIs-Secreterare - och
Ty| Canzlist-Löner, så att de förr*s amal blöf-
ve Fyra och de senares Sex, hvarigenom skul¬
le vinnas den rättvisa pcb nödvändiga rättelse,
att, då Tyå Prptocolls-Secreterare-löner nu mä¬
ste användas åt tvenne lönlöse Revisions Seme-
terare, Irönerne för Protocolls-Secreterarne åt¬
minstone blefyo desamma som år 1778, och
fåanzlist-lönernes förökning närmade utsigten tili
Lön för de manga öfrige Jpnlpsp Tjönstemännep,
hvilka tor det närvarande utgöra ett antal af icke
mindre än Tjugutvå, deribland de äldste tjent
Vid Verket i 2<? år; Hvarförutan! och då egen»
skapen af Justitia flanzlerens Embete, jemte de
många göromål sorn honom tillkomma, ådagala-;
de behpfyet för honom, aft, Jika med andrp
Fmhetgraän sorn äro i enahanda förhållande,
vara biträdd af en Secreterare vid Arendemes
Beredning samt Brefs och Memorialers förfat-!
tande och expedierande, samt Riksens Ständers
Justitite Ombudsman har på Stat uppförd en Se¬
creterare och tvenne Canzlister, men Justitia
fia nz loren endast Lön för en Carizlist och en
Copist, tillförordnade Pferr Justitiae- Canz|erep
äfven i underdånighet anhållit, aft detta Embe-
tets Stat mätte varda med en Secreterare-Löij
pjtafh
Stats-Utskottpt har, uti dö flöte nu före-
komne frågor OO? nya Löners anslående, funnif
Sig böra, som en generel princip antaga, att Sta¬
ten ej må ytterligare belastas meden sådan till-,
pkning, enär en allmän Reglering af Civile Fm-
bets- och Tjenstemanna-Clorpserne är jfrågastälid
Rlöd fdfsta utarbetas, hvarvid, i ett samman¬
Stats- Utskottets Betänk anden.
77.5
hang lärer bora under öfvervägande komma hvad
indragoingar i vissa, delar kunna göras, som be*
reda möjlighet i tillökningar i andre; Och Stats-;
IJiskottet har, pä sådan grund, samt i anseen¬
de tili Stats - Verkets knappa tillgångar, ansett
sig icke eller kunna tillstyrka anslående af de
nya Löner vid Kongl. Justitia?- Revisions-Ftt-
peditionen, som tillförordnade Herr Justities-
(Cantzleren föreslagit.
18:0 Till Stats - Utskottet har jemväl blif¬
vit af Kongl, Majit i Nåder remitterad en af
Landshöfdingen på Gottland, Herr Friherre Jas,
Cederström i underdånighet gjord hemställan, atr,
sorn de till Landt-Staten derstädes hörande Tjen¬
stemän äga otillräckelige och vida mindre Lön
per än deras vederlikar i andre Provincer, e-
medan» utom det att de senare hafva större i»,
deldte Löner och Resepenningar, de på Gott¬
land åter endast i Contant uppbära sine Rese-
penningar samt Fogdarne och Häradsskrifvare©
en stor del af deras aflöning oindelt, det måtte
(desse Tjenstemän* Löner varda förbättrade, åt¬
minstone så vida, att de erhålla sine nuvaran*
de Löner och Resepenningar jndeldte i Hem*
mans-Räntor, hvartill, enligt uppgjord beräk¬
ning, erfordrades 519 R:dr indeldte, och hvarå
äfven tillgång Önnes i Kronans behållne Rän¬
tor på Gottland, der ett belopp af 10,2 r§ R;dp
42 sk. i sådane Räntor är odisponeradt,
I anledning häraf har Stats-Utskottet inhäm»
tat, att jemväl uti åtskilige andre Län Land-Stats-
pch Krono-Betjeningen till större eller mindre
del njuter aflöning ojndeld eller i Contant, samt
äfven Annes yngare lönad, än uti de större Lä?
77^ Stats-Utskottets Betänkande»..
nen. Någor, jemkning till närmare öfverens¬
stämmelse härutinnan eller påökning för en de!
.Lands- Stats Tjenstemän, anser Stats - Utskottet
icke äga ruin, annorlunda, än i ett sammanhang
på det hela. Och, då en allmän Reglering af
Styrelse-Verket i alla dess grenar föreslår, så
kan emedlertid någon åtgärd till förändring uti
nuvarande Lönings-sättet för Landt-Stats Tjen-
stemännen på Gottland serskildt, desto mindre
af Utskottet tillstyrkas, som de, till den af Herr
Landshöfdingen Friherre Cederström föreslagne
Lönförbättringen uppgifne Hemmans- Räntorne
äro bland Stats-Verkets inkomster beräknade och
användandet deraf skulle fordra en motsvaran¬
de tillökning i Stats-intraderne, hvartill i Sta¬
tens närvarande förlägenhet Utskottet nu, såsom
i flere dylike fall är yttradt, icke kan gifva an¬
ledning.
19:0 Kongl. Maj:t har vidare, genom Nå¬
dig Remiss af den 13 nästledne Januarii, till
Stats-Utskottet öfverlemnat Landsliöfdingens i
Östergöthlands Län m. m. Herr Carl von Nie-
roths underdåniga anmälan huruledes, då Krono-
fängelset derstädes består af 9 rum, belägne i
2:ne serskildte Byggnader, behofvet skall fordra
en tillökning af 2:ne Fång-Vaktkarlar, utom de
förut varande, hälst då fång-rummen merendels
äro uppfyllde af arrestanter, minst 2ine Vakt¬
karlar jemte Vaktmästaren hvarje dag erfordras
för bevakningen och det icke vore att förvänta
eller begära, det en så beskaffad tjenstgöring
skulle kunna bestridas af 4 personer, hvarige¬
nom de nödgades hvarannan dag och natt vara
på vakt.
Stats-Vt slottets Betänk anden.
Dä för närvarande på Östgötha Läns Stat
finnas bestådde Löner för en Läng-Vaktmästa¬
re och fyra Vaktkarlar, saint detta antal Betje¬
ning är lika med hvad i flere af de öfrige Lä¬
nen bestås; så, och enär behofvec af flere Vakt-
karlar vid Xrono-fängelset i Linköping icke är
af Kongl. Majit i Nåder pröfvadt, har Utskot¬
tet ansett sig icke kunna tillstyrka de föréslag-
ne 2.'ne nya Lönernes beviljande.
solo Tillförordnade Herr Öfver - Ståthålla¬
ren i Stockholm, Stats - Rådet m. m. Friherre
Cederström har jemväl uti underdånig skrifvelse,
den Kongl. Majit, genom Nådig Remiss af den
14 sistlidne Januari! till Utskottets åtgärd öf-
verlämnat, hemställt, att andre Notarien vid
Öfver-Ståthållare-Embetets Cantzli, som ej nju¬
ter någon Lön på Stat, måtte dermed varda
försedd, skolande denne Notarie-tjenst i anse¬
ende till göromålens mängd för flere år sedan
funnits nödig och, uppå förre innehafvarens der¬
af år 1815 gjorde ansökning, att erhålla Lön,
liade Kongl. Majit, genom. Nådigt Bref den 6
Julii berörde år förklarat sig väl ej kunna til¬
lägga honom någon sådan på ordinarie Stat,
men anbefalt Öfver-Ståthillaren, att tillse hu¬
ruvida någon ersättning i stället kunde Notari¬
en bevilljas af de Medel, sorn till Poiicens un¬
derhåll blifvit j>å Öfver - Ståthållare - Einbetets
Stat till serskild disposition anslagen. Då Öf¬
ver-Ståthållare-Embetets Cantzli och Poiicen
voro åtskilde Verk, som således icke eller i
aflöuingen borde med hvarannan sammanbian.'
das, samt Politvens Lönings-rnedel dessutom fun-
nos för behofvet otillräcklige, hade likväl ifra-
77S Statf-Utskottets Betänlanden',
gavarande Notarie icke kunnat af berörde till¬
gång forses med någon Lein; hvarföre, och um
der ådagaläggande af angelägenheten deraf, till”
förordnade Herr Öfyer-Ståthållaien begärt, att
frågan derom till Riksens St anders åtgärd pf-
•yerlemnades.
Under åberopande af hvad Utskottet här
pfvan i enahanda ämnen anfört, har Utskottet
j likstämmighet dermed ansett sig icke eller
tunna tillstyrka anslående af någon ny Löp
för denne Notarie, utan synes fråga härom bos¬
ja förekomma vid pfvanberörde allmänna regle¬
ring, då utväg torde finnas, att en sådan pp-
dig ansedd Tjensteman med Lön förse.
2 j:o Under den x8 nästlidne November
liar Kongl, Majtt tili Stats-fJtskottet remitterat
Handlingarne, angående Lands - Höfdingens i
Jämtland Herr Lars Arnells i underdånighet
gjorde hemställan om behofvet af en Läns-RoJc»
fiållares antagande och förseende med Lön å
nämnde Läns Stat, hällst I-iands-Kammereraren,
Jiyilken nu åligger att bestrida äfven Läns-Bok”
hållare-göromålem skall vara af de hans tjenst
tillhörande ärender så sysselsatt, att han ej
jnedhunne berörde befattning, samt flere svårjg.-
heter dessutom skola mota vid bägge desse Sy$-
Jors förenande hos en Pejson, bestående egentz
Jigen deruti, att vid Lands-Kamererarens sjuk¬
dom elier död, Lands - Höfdingen saknade alf
biträde från (Contoirs-sidan.
Uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtan¬
de af den i8 nästlidne Junii hafva Kongl. Kaxn-
mar-Collegium och Kongl. Stats- Contoiret för”
jypat gig ieke kunna tillstyrka, att Staten gra.”
iStfltS-JJlsiottets Betänkanden,
yeradfis med en ny och serskild Lön för eri
Laris- Bok hål lare i Jemtland, enär vid inrättan¬
det af Läns-Staten derstädes ar j8io, då till¬
förordnade Landshöfdingen ansett och i under?
danighet föreslagit, att Läns-JSokbaHare- tjensten
Jcunde tillika af Lands - J£amereraren bestrida?
somt Embetsmanna biträde på Contoirs - sida n
dessutom icke saknades, då på Stat bestås en.
Laods-Contoifs skrifvare, sorn njuter Åttio Sju
Riksdaler 24 sk. i Lön med tillökning ferder-
under belöpande Nio Tunnor Spannemål efter
vanlig beräkning ; hvarförutan i det ta Län, ehu¬
ru vidsträckt, likväl i anseende till dess ringa
hemmantal och Folkmängd mindre vidlyftige
Räkenskaper och göromål förefalla än uti det
j jemförelse dermed satte Gottlands Län,
X anledning af hvad sålunda upplyst och
anfördt blifvit samt StatsTJtskottet ofvanför^
4 dylike ämnen sig yttrat, har Utskottet fun¬
nit sig icke kupna tillstyrka bifall till ifråga¬
varande Läns-Bokhåll a re-Löns anslående.
Detta alt hemställes vdrdsamligen Riksens
Hög’ofl. Ständers bepröfyande; hvarvid Tvän¬
ne Ledamöters serskiidte tanke i 18 puncter angå¬
ende I,aridr-Stats-Betjeningeps på Gottland Löp-
fprbåttring, bifogas, genqrn Utdrag af Proto¬
kollet.
Stockholm den b April 4848,
Utdrag af Protocollers hållit uti Riksens
Högloft, Ständers Stats - Utskott vid
Urtima Riksdagen i Stockholm den §
4pril 18I8,
78ö
Stats-Utshotiets Betånkandifn.
S, d. Da Stats-Ucskottet biföll det på Bordet'
hvilande Betänkande angående Stats - Reglerin¬
gen i hvad sora rörer Riks-Statens Andra Huf-
vud-Titul, yttrade Herr Landshöfdingen fri¬
herre Cederström, att, då Tjenstetnännen vid
Landt-Staten på Gottland äga otillräcklige och
vida mindre Löner än deras vederlikar i andre
Provincer, emedan de senare hafva större in-
delte Löner och Resepenningar, och de på Gott¬
land åter endast i Contant uppbära sine Rese¬
penningar, samt Fogdarne och Härads-skrifvar-
ne stor del af deras aflöning oindeldt, synes alt
skäl förekomma, att förbättra deras Lönevillkor
i så måtto, att deras nu varande Löner och Re¬
sepenningar må af dem fä uppbäras i indeldte
Hemmans-Räntor; Och ansåg Herr Baron den¬
na förmon till det mindsta böra tilläggar Rro-
no-Fogdarne, hvilka äro Uppbördsman och böra
i möjligaste måtto förses med så tillräckliga in¬
komster att behofvet ej må befordra tillgrepp
af Kronans medel.
Ehuru riktigheten af den principe, sorn Af¬
delningen antagit icke kunde bestridas att, enär
en allmän reglering af Civile Embets- och Tjen-
stemanna-Corpserne är i fråga stöld att med för¬
sta utarbetas, Staten emedlertid ej bör belastas
med nya Löner eller Lönetillökningar , trodde
Herr Baron likväl det vara betänkligt, att all¬
deles generelt följa denna grundsats, hvarige¬
nom Rikets Ständer skulle sätta sig sjelfve ur
tillfälle att vid möjligen inträffade händelser,
då Statens fördel fordrade afvikande derifrån ,
bexeda en bättre utkomst åt Hess tjenare, sorn
Stats-XJtskottets Betänkanden. 781’
deraf kunde hafva större behof, och söka jem¬
ka belöningen till närmare likhet för enahan¬
da mödor vid serskildfe tjenstebefattningar.
Herr Presidenten von Schultzenheim ansåg
den uti Betänkandet yttrade principe att under
afvaktan pä en Allmän reglering af Civile Em.
bets* och Tjenstemanna-Corpserne inga nya Lö¬
ner eller Löntillökningar måga beviljas, icke va¬
ra användbar, då man vöre öfvertygad om Lön-
förmånernes otillräcklighet för de nödvändiga
lifsbehofven , emedan Staten derigenom skulle
förlora mera än medelst den utgift, som erfor¬
drades för en billig Lönförbättring, och före¬
nade sig derföre med Herr Landshöfdingen Fri¬
herre Cederström i frågan om Löneförbättring
för Kronfogdarne på Gottland. Och skulle des¬
sa serskildta yttranden , enligt begäran , med¬
följa Betänkandet till Riksens Högloft. Stän¬
der. Ut supra.
N:r 163."
Riksens Hoglcfl. Ständers Stats Utskotts Ut¬
låtande öfver Kongl. Maj:ts ISädiga
Proposition, angående Stats-verkets till¬
stånd och behof, uti hvad, som rörer
Riks-Statens Sjunde Hufvud-Titul.
Grenom den om Stats-Verkets tillstånd och be-
hof till Stats-Utskottet aflåtna Nådiga Proposi¬
tion af den a g:de November sisth år, har KongL
Majit jemväl till Riksens-Ständers behjertad*?
Stafs- Visköttets Ériärifsäridéti,
öfverlétrinat den* af Kongl, Sfatjt-Gortföiréf, uti
dess Berättelse gjorde frarnstäl ning, angående
éti efter närvarande tid och Omständigheter lärch'
päd förhöjning uti anslaget till Pensions-Börtil
för Enkor och Barn, efter äfledue JEmbets- Och
Tjenstemän.
17fi åberopade Berättelse Ität Kongl. Stafs.
Cdntoiret, beträffande Riks-Ststens Sjunde Huf-
vud-Titul* sorn ifinefattar Pensions - Sfaferne, L
Uöderdånighet framställt, huruledes livad för
Kälk or och Barit efter alledne Erflbets- och Tjen¬
stemän i Pension bestås, och sorn efter det nu
på Riks-Staten Uppförde anslag dertill, utgör
io,290 Ridr årligen, ålit sedan år 1795, då
Reglering derom skedde, ingeri förhöjning i
sjelfva Pensions-beloppet undergått, samt att i
förhållande till tiderrtes förändrade skick, detta
Understöd vore så ringa, serdeles i de lugré
Graderne, der blött 71 , gä 12 R:dr om året
bestås, att ändamålet dermed numera näppeli-
gen kunde anses Vunnit. Och, enär likväl ge»
liom Kongl. Majus och Riksens Ständers välgö¬
rande anstalter och f ationens bidrag, Tjenste-1'
taätlriéns LönéVifkor tid efter annan blifvit föfa
bättrade, syntes samma skäl , som dertill foran •
ledt, äfven bora galla förderas i fattigdom ef-
terleinnade Enkor och Barn.' Skolande beviséf
af Kongl. Majlts och E i k sens Ständers omvård¬
nad i denne del blifva en ytterligare bevekel¬
segrund för en nitisk tjenste-utöfning, och gif¬
va lättnad i de bekymmer, sorn nu måste närås
hos dén i TjenSlen. grånade Emfaetsiriannen' Vid
Hsyneu af en talrik afföda, hvars hopp att äga:
Stäis- iJtsiottelå BetänÅanden. $ 7 3
färflig färgning med haris bortgång, nu snart
éägdt alldeles försvinner.
I anledning häraf har Stats- Utskottet in¬
hämtat, ait ofvanberurde ans'ag för Pensions-
Stäterne i allmänhet disponeras* likmätigt Kgl.
Kungörelsen örn denne Inrättning af den 2g
Jtinii 1798, samt efier upprättade serskildte
Stater, i följande Glassér, nemligen;
Militaire- och Civile- Einbets* och Tjen-
Stemäns Enkor och minderåriga Kärn;
Usta Classen, 5 Pensionsrltin ä 250; B:dr,
2:dra
|
D:rt
|
10
|
Do —
|
å
|
1 5 0:
|
3 'ije1
|
11 -O
|
11
|
D:o —
|
ä
|
100;
|
4nle
|
D:o
|
3 4
|
Dm —
|
å
|
7 5;
|
6:te
|
D:o
|
3°
|
D:o —
|
å
|
So:
|
6 te
|
D:0
|
1 2 ö
|
D:o
|
h
|
36:
|
y-.de
|
D:o
|
163
|
D:o —
|
å
|
«4:
|
8;de
|
i):o
|
120
|
D:o —
|
ä
|
18:
|
(jule
|
D:o
|
. .3*
|
D:o —
|
å
|
7-2
|
Staten för Under Officerares och deras ve*
derlikars Enkor och Barn:
itsta Class. ioö PensionSrUttt a il R;dr.:
2idra D:o 70 D:o — å 8: —
Såsom a Imäntie grunder för åtnjutande af
desse Pensioner stadgar Högstberörde Nådiga
Författning liufvlidsakeligen: att de sökandes
behof skall vära styrkt med Boupteckning efier
deras afledne Män eller Fäder jemte Prästbe¬
vis öfver Sökandernes lefnads- omständigheter:
att ingen pä denne Pensions-Stat ma njuta un¬
derstöd, som af annan Publik Fond eller Cassa
Uppbär Pension eller underhäll, samt icke eller
den, som äger förmögenhet, hvarå Fre Procent»
Ränta uppgår till Pension*-b«lopp«t, och att, ait
784
Stats-Utskottets Betiinkanden.
flere Sökande, sig anmäla, än Pensionsrum fin¬
nas i den Class de tillhöra, de Enkor hafva fö¬
reträde, hvilka med flere minderårige Barn äro
försedde; Skolande en sådan mängd Sökande,
serdeles sadane sorn tillhöra de lägre Classeme,
vanligen sig anmäla samt för närvarande fin¬
nas, efter Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning af de¬
ras behof, Classificerade till Pensions undfåen¬
de i sin tour, vid blifvande ledighet, att de på
fletäår icke kunna komma i åtnjutande af det
mindre betydeliga understöd, som de hafva att
vänta.
Stats-Utskottet har icke kunnat utan afse¬
ende lemna, det Embets- och Tjenstemäns En¬
kor och Barn, som befinna sig i det torftiga till.
stånd åberopade Författning förutsätter, uti fö¬
renämnde Pensions-belopp, hvilka allt sedan de
ar 1798 anslogos, och då de kunde anses nå¬
gorlunda svara mot deras ändamål, icke blifvit
förhöjde, nu mera, vid ett fallet myntvärde och
högt stigne vahrupris, njuta ett så otillräckligt
understöd, att deras belägenhet är ömmande
och klafver den påökning å Stats-anslaget här¬
till, sorn Statens tillgångar kunna medgifva, att
dem tilldela och hvilket, ehuru ring3, likväl
för deni i deras nödställde vilkor vore betyd¬
ligt att påräkna: Och Stats-Utskottet har på så-
dane skäl trott sig böra till Riksens Höglofl.
Ständers behjertande vördsamligen hemställa,
om icke en tillökning på ofvannämnde Stats¬
anslag af 5,710 R:dr må för ifrågavarande väl¬
görande ändamål beviljas, samt dervid till Kongl.
Maj:ts Nådiga omsorg och bepröfvande Öfver¬
lemna,- att härmed öka ogh reglera ofvanberörde
Skits-Utskottets Betänkandénl
785’
Pensions-Stater uti 7:de, g:de och g:de Classer-
ne, äfvensom för Under-Officerares Enkor och
Barn.
Stockholm den 13 April 1818*
N:r 164.'
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande i anledning af Kongl. Maj;ts
Nådiga Proposition om Statsreglering
gen under Åttonde Hufvud-Tituln.
X afseende på Statsregleringen under Riks-Sta-
tens Åttonde Hufvud-TituI, innefattande åtskil¬
liga anslag för allmänna och Extra utgifter, har
Kongl. Majit uti Dess Nådiga Proposition af
den 29 nästledne November angående Stats-
Verkets tillstånd och behof tillkännagifva, att
anslaget för underhåll och reparationer af Kongl,
Slottet och de Publike Husen i Hufvudstaden,
bestämdt till 20,000 R:dr årligen, befunnits mer
och iner otillräckligt. Förnyade reqvisitioner
och anmälanden om ärforderlige Byggnads-Ar-
beten hafva ofta blifvit gjorde och angelägenhe¬
ten af dem föranledt till anticipationer af Bygg¬
nads-Anslaget, äfvensom till anvisningar pl ser-
skildte medel derutöfver, hvarigenom ändock
icke alla, utan endast de mäst magtpåligganda
af desse reparationer kunnat verkställas, och
hvaraf åter handt, att bristfälligheterna med
hvarje år ökats samt att ärs-anslaget i samma
man blifvit så mycket mindre svarande mot
liihang tili Rikt.St. Frät, i%iy- 1S1S.-i.de Sami. N:r jp, iso.
785 Stats- U(slottets Betänk andert'
behofvet, som Itskillige af de Publike Byggna-
derne befinnas i det förfallna skick, att ganska
betydlige Summor ärfordras till deras fullkom¬
liga iståndsättande, så framt ej desse skola blif¬
va för framtiden alldeles obrukbara.
Kongl, Majit hade låtit af egne medel, i
brist af andre tillgångar, användas en Summa
af 50,000 R:dr till påbörjande af Kongl. 'Slot¬
tets utvändiga reparation, hvartill en kostnåds-
summa af tillsammans 106,000 JU dr varit beräk¬
nad ; hvarförutan Kongl. Maj:t, för att befor¬
dra verkställigheten af de Reparations - Arbeten
inom Kongl. Slottet och å de Publike Husén
här i Staden, som detta ar varit oundviklige,
funnit sig föranlåten, att anordna 10,000 R:dr
på blifvande öfverskott å Stats-Verkets Inkom-
tser samt än vidare 17,700 R:dr förskottsvis af
extra Utgifts-medlen, af hvilket senare Anslag
3000 R:dr utgått; och har Kongl. Majit, på
grund häraf jemte Slotts-Byggnads-Direetionens
afgifne förslag öfver behofven, äskat, att Rik¬
sens Ständer nu matte anslå nödige medel ej
mindre till Extra Utgifts-Titulns betäckande för
ofvanberörde förskott, än ock till en sådan för¬
höjning af anslaget å Stat till Kongl. Slottets
och Publike Byggnaders i Stockholm underhål¬
lande, att oundgänglige Reparationer derå må¬
ga kunna i behörig ordning verkställas, äf.;
ven söm att, i afseende på de Publike Hu¬
sén i Eandsorterne, för hvilka ett lika belopp
af 10,000 R:dr för det närvarande är bestämdt,
en efter omständighetefne och behofvet afpas-
sad Summa må anvisas.
Stats- Utskottets Betiinh anden. yty
Af de Handlingar och kostnads-förslag från
Kon gl. Slotts-Byggnads-Directionen , som Kongl.
Maj:t derjemte i Nåder behagat till närmare
upplysning i fråga om Byggnads - anslaget för
Kongl. Slottet och Publike Byggnaderne i Stock¬
holm meddela, har Stats - Utskottet för öfrigt
inhämtat, att för Arbeten, som innevarande
år borde verkställas, skall erfordras en summa
af 47,8:7 JRdr 15 sk. 10 r:st samt dessutom till
Kongl. Slottets utvändige Reparation ett belopp
för detta år af 15,000 R:dr; hvarjemte Dir eé¬
ti enen föreslagit att, i stället för det till de
Publike Husens underhåll nu bestämde belopp,
en summa af 155,535 Rtdr 8 sk. 6 rtst måtte
till samma Byggnaders fullkomliga iståndsättan-
de anslås, fördelad på Sex år, samt dessutom
10.000 R:dr årligen intilldess utvändige Repa¬
rationen å Kongl. Slottet hinner blifva fullbor¬
dad och hvartill ofvanberörde kostnads - summa
af 206,000 Riksdaler varit beräknad.
Vid öfvervägande häraf har Stats-Utskottet
funnit, att, dasa väl Kongl. Slottet, sorn de öf¬
rige i Hufvud - Staden varande Publike Bygg¬
naderne, böra i sin ordning behörigen under¬
hållas, samt den för desse behof nu å Stat be-
stådde Summa af 20,000 R:dr är dertill otill¬
räcklig, serdeles i anseende dertill att Kongl.
Slottet erfordrat en utvändig total reparation;
så blifver en tillökning i anslaget härtill ound¬
vikligen nödig; Och Stats-Utskottet får derföre
föreslå, att berörde Summa ökas roed 30,000
R:dr, eller till ett sammanräknadt belopp af
50.000 R.dr om året för Kongl. Slottets och Pub¬
like Byiittnadernes i Stockholm underhållande,
Y88 Stats-Utskottets Betänkanderi.
och hvarutaf ena hälften eller 25,000 R:dr för
Kongl. Slottets och den andra af lika Summa
för de Publike Husens behof kommer att efter
Kongl. Majus Nådiga disposition utgå och an¬
vändas; Och beträffande Anslrget för de i Hands-:
orterne varande Allmänna Byggnaders underhal-,
lande; så, enär tillökning af den härtill nu be¬
stämde summa af 30,000 R:dr årligen likaledes
är nödvändig, hemställer Utskottet, att belop¬
pet ökas med 15,000 R.*dr till en summa af
35,000 R:dr för detta behof, eller Publike Bygg¬
naders i Landsorterne underhållande.
I öfrigt har Kongl. Maj:t i sammanhang
härmed framstält, att tid efter annan frågor blif¬
vit väckte om inköp eller uppförande af Lands-
höfdinge-Residence-hus i de Län, där sådana
ej finnas; och, som det utan tvivel vore af fle¬
re skäl nyttigt och nödigt, att, såsom äfven i
de fleste Länen redan skedt, de Städer, hvilka
äro utsedde till Landshöfdinge-säten , erhålla;
tjenlige Residence-hus, der Kongl. Majit och
öfrige Kongl. Personer må vid resor i Lands-
orterne kunna Logera samt äfven Publike hand¬
lingar och medel, hvilka i Länen skola vårdas;
kunna med erforderlig säkerhet försvaras; så
hade Kongl. Majit, i afseende på detta Ämnes
framställning till Rikets Ständer, på hviillta
det ankomme att pröfva, huruvida serskildt
Penninge- Anslag för berörde ändamål må an¬
visas, låtit från Vederbörande Lamdshöfdingar,
infordra uppgifter och kostnads-förslag till upp¬
lysning härutinnan, hvilka handlingar äfven’
blifvit Utskottet tillställde,
Stats~Utskottets Betänk anden: 789
Utaf desse handlingar och Förslager har
Utskottet inhämtat, att iandshöfdinge Residencer-
ne uti följande Län fordra repa,rationel-, nem¬
ligen :
Westerås Slott för - - - 12,310: 29. —
Gefleborgs djo för - * - - 81870: 42. —=»
Halmstads d;o för - - - - 13,784- 24- 9-
Tillsamtnrnans 34,965: 47. 9.,
samt att Nybyggnad eller inköp af tjenlige
Hus för ändamälet blifvit föreslagna i följande
Uän, nemligen:
Carlstads, der 3Ine serskilte Tomter och iii-
genheter härtill i fråga kommit för olika sum¬
mor, hvarutaf den minsta utgör 14,000': — —
Gottlands Dito , hvarifrån
jemväl arne förslag äro inkont-
ne, af hvilka det lindrigaste
upptager till inköp af en Egen¬
dom i Wisby 8,000 R:dr, till
bristande Uthus jemte nödige
reparationer och inredningar
4000 R:dr samt tillbyggnader
för öfrigt, tillsammans - - 20,000,* — ~-
Kronobergs ian: Till upp¬
förande af ett Residence- Hus
af Träd i Wexiö jemte en
Byggnad till Stall- och Vagns¬
hus ined inbeiäknande af kost¬
naden till Tomtens planering 27,726: 44. —
Christianstads ian: af de
2lne serskildte föreslagne Hus
och Tomter i Christianstad, som
Transport 61,736: 44. —-
ygo Stats-Utskottets Betankanden.
Transport 61,726: 44.
kunna inköpas, ar det minst
kostsamma uppfört i värde till 12,000: —
Blekinge Länt Till inköp
af ett dertill uppgifvit Hus i
Carlscrona föreslås - ---- -- 11,000:' —*
Vesterbottens Län: Ett Hus
i Umeå Stad är uppgifvit att
inköpas för ------ 10,00#: —s
Norrbottens Län: Till ny¬
byggnad af Residence-i lus jem¬
te Embetsrum och Stallbygg¬
nad hafva arne förslag blifvit
upprättade, hvarutaf det lin¬
drigaste slutar sig å en Summa
af - - - - - - - - - 27,291? 16.
Tillsammans 122,018: 12. —
Stats-Utskottet har å ena sidan väl funnit
huruledes det skulle vara i sin ordning, att uti
alla Länen funnos Residencer af den beskaffen¬
het, Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition innehål¬
ler, men å den andra trott, att uti Statens när¬
varande ställning, och då flerfalldige ännu an¬
gelägnare behof sig förete, det icke är möjligt
åstadkomma erforderlige medel för så betyde-
lige kostnader, som detta ändamål kräfver.
Utskottet har, så vidt tillgångarne med-
gifvit, tillstyrkt förhöjning i anslaget för Pub¬
like Byggnadernes underhållande äfven i Lands-
orterne; och af detta anslag lära utgifterne till
Reparationer å redan befintlige Landshöfdinge-
Residencer böra utgå så långt medlen dertill
läcka eller till det nödvändigaste underhållan-
Stat&-ZJtskottcts, Eetanianden
791'
det häraf. I de Län åter, der Recidencer ej
finnas, äro hushyres-medel för Landshöfdingarne
till Bonings- och Embets-Rum bestådde och på
Stat uppförde. Och då, sålunda det hufvudsak-
ligaste behofy^t i förevarande hänseende är för-
sedt och afhjelpt, så vidt det för närvarande
synes kunna ske; har Stats-Utskotiet ansett sig
nu icke kunna tillstyrka anslående af ytterliga¬
re medel uti ifrågavarande afseende.
Vidare innehåller Kongl. Majus Nådiga
Proposition den framställning derom , att, på sätt
Kongl. Stats-Contoiret i dess. Berättelse hem-
ställt, de under denne Hufvud-Titul upförde
förslags-summor måga upföras under de Hufvud-
Titlar, sorn med anslagets föremål äga samman¬
hang, på det att: ali utgift i och för hvar'‘ser¬
skild hufvudgren, af administrationen blefve på
ett ställe sammandragen och. disponible, deraf
en betydlig lättnad i beräkning oeh en full¬
komligare öfversigt al" totala kostnaden kunde
vinnas.; Föreslående Kongl. Stats-Contoiret att,
i sådant afseende, till tredje Hufvud - Tituln
öfverföras alla. de af Åttonde Hufvud-Titulns
Anslag, som hafva Militaire-utgifter till före¬
mål, såsom anslaget till Ved och Ljus för Fäst¬
ningar och Garnizoner, Värfnings- och Reca-
pitulations-penningar, Durch-Marche-kostnader,
Nybyggnad af ett Garnizons-Sjukhus m. m-, och
på samma sätt fördelning ske till de öfrige Tit-
larne; hvarvid, efter Kongl. Stats-Contoirets un¬
derdåniga tanka, det kunde utan svårighet verk¬
ställas att gifva Riks?Stats-Titlarne det samman¬
hang med de administrativa Arendernes för-'
delning till föredragning inför Kongl. Majjtf».
79 *
Stats- Utskottets B dan kertel tn-l-
att hvatjes område i fråga om förekommande
dispositioner blefve bestämdt och från hvaran¬
nan åtskiljdf, så att i följe deraf förhållandet
borde kunna omedelbarligen inför Kongl. Majrt
till sin beskaffenhet framläggas vid hvarje till*
fälle, som fråga om någon serskild uti de årlige
Staieme icke bestämd utgift förekomme.
Stats-Utskottet har funnit en sådan öfver-
Jlyttning och fördelning från Ättonde Hufvud-
Tituln till åtskillige al de andre Titlarne, utaf
de å den förre nu uppförde flere anslags -sum¬
mor , vara instämmande med Stats - regleringens
föremål och medföra den ordning och redighet,
sorn Kongl. Stats - Contiret uppgifvit; hvarföre
Utskottet hemställer till Riksens Höglofi. Stän¬
ders bifall, att vid det af Utskottet nu upprät¬
tade Förslag till Biks-Stat må iakttagas hvad
sålunda kan lända til! mera enkelhet, ordning
och efterrättelse i afseende på Stats-utgifterne
under Åttonde Hufvud - Tituln : Skolande Ut¬
skottet, sedan Riks-Stats-försläget blifvit forme-
xadt, uti afgifvande Betänkandet örn Stats-reg-
leringen på det hela, närmare uppgifva och be¬
skrifva de förändringar i spedeila delar, sorn.
härvid fordras, och hvilka ej i och för sig sjelf-
ve verka till någon förhöjning i Hufvud - Tit-
larnes belopp på det hela, emedan hvad sorn
öfverföres på en minskar summan på en annan
Timi. Emedlertid får Utskottet, i den ordning
anslagen nu förekomma i Propositionen och
Kongl. Stats-Contoirets berättelse, afgifva yttran¬
de öfver föreslagen tillökning eller förändring,
nemligen:
Ståls- Vtsiottets Betän&andetti
793
T:o Till Accords-förskotter och ersättnin¬
gar finnas på Stat uppförde 20,000 R:dr årligen,
men innevarande ar 1818 förfalla till inlösen
Obligationer å sådan ersättning till belopp af
99,342 R:d 6 sk. 7 r:st i penningar samt 7020
Tunnor-Spannernål; hvarom Kongl. Stats-Con*
toiret yttrat, att, ehuru anslaget, om de tfortfa-
rande agde rum, i längden skulle betacka dert.
större utgiften detta år, hälst 1819 icke före¬
kommer till betalning mera än 7,508 Pcdr, år
1820 290 Rider, och 1821, 493 R:dr, hvarutom
serskildte Accords-ersatningar som under tiden
skulle ifrågakomma, icke kunna uppgå tiil något
betydligt belopp, vore det dock likväl, efter
Kongl. Stats - Contoirets tanke, lämpligare att
serskildte medel anvisades till den högre betal-
niugen som detta år skall verkställas, men ät¬
liga anslaget sedermera nedsattes.
I anledning häraf har Stats - Utskottet fun¬
nit lämpligt föreslå, att de under loppet af in¬
nevarande år och sålunda innan Riksens Stän¬
ders nu tillgörande Reglering af Stats-anslagen
vidtager , till betalning förfallande Accords-
ersättningar af 99,342 R:dr 6 sk. 7 r:st i pen*
ningar samt 7020 Tunnor Spannernål in na¬
tura, utgörande efter derå förslagsvis beräknadt
Pris a 8 R:dr Tunnan 59,670 Rjdr eller till¬
sammans omkring 160,000 Rtdr kunde anvisas
att, till den del förra anslaget ej medgifver,
utgå af behållna öfverskotterne på Statsverkets
intrader för år 1816, som dertill lemna tillgång;
hvaremot anslaget å Stat synes kunna från och
ined nästa år minskas till 10,000 Rldr om
året, same de öfrige 10,000 R:dr komma Stats¬
794
Stats- Utskottets.: Petänkanden.
verket tillgodo, såsom tillgång- för nu anslående-,
tillökningar elier nya utgifter.
2:o Sedan Kongl. Majtt, enligt Nådigt Bref
af den /jule December 1816, beslutit att Qv.a-.
rantains-Inrättningen på Känsö borde helt. oell,
hållit af Convoy - Cassan underhållas såsom ä-
gande ett föremål, sorn med Handelns och Sjö¬
fartens skydd har sammanhang; så blifver sit¬
sa, och. likmätigt hvad Kongl. Stats-ContoiyeC
upgifvit, den summa af 893 R:dr 2 sk. 8 r;st,
sorn under 8:de Hufvud-Tittulp finnes upförd,
för nämnda Inrättnings underhållskostnåd , en
besparing att likaledes för andre behof påräknas.
3:0 Deremot, har Kongl. Stats-Contoiret an¬
mält, att till reglerande förekomma, att den si
kallade Tullveds-intradensom uttages in natu¬
ra, då ved till försälgnlng införes uti en del
Fästnings- och Garnizons-Orter, måtte upphöra
och i stället anslås medel för behofver; Uti hvil¬
ket ämne Stats-IXtskottet jämväl erhållit Kongl.
Majjts serskildte nådiga Remiss af den 16:de
sistl. December uppå Kongl. Krigs-Collegn un¬
derdåniga skrifvelse den yide nasti. Nov. med
uppgift å de orter, der berörde vedintägt verk¬
ställes och huruledes den samma för närvaran¬
de finnes genom Entreprenade-Contxacter åt vis¬
se personer uplåten mot bestämd årlig afgift i
penningar; äfven, som till Utskottet blifvi re¬
mitterad Riksdaga-Fullmägtigens Nils Månssons
från Malmöhus Fän gjorde motion om upphäf-
vande af omförmäldte beskattning såsom obil¬
lig och betungande; af hvilka handlingar Ut¬
skottet inhämtat, att denne vedintägt äger
rum uti CalmarJ Carlshamn, Malmö, Jönköping,
Stats-Utskottets Betänk anden. 795
Landscrona, Carlscrona oell Christianstad samt
frän urminnes tid tillkommit, likmätigt hvad
Kongl. Resolutionerne af den rgtde Augusti
1714, den 28:de Junii 17441 §. 37., den i2Ue
December 1734 §, 32. och den 6:te April 1747,
gifne uppl serskildte Besvär af Borgerskap och
Allmoge, innehålla, i afseende å Christianstads,
Carlscrona och Carlshamns Städer, samt att den»
ne uppbörd controlleras och redovises:. hos Kongl.
Krigs-Col!egium, som på 1770- och 1780-talen
funnit för Kongl. Majit och Kronan förmånli¬
gast att genom Entrepenad - Auctioner på vissa
år upplåta den samma åt den mästbjudandeoch
liar Kongl. Majit, uppå Bonde-Ståndets vid si¬
sta Urtima Riksdagen i underdånighet gjorde
■ansökning om upphäfvande af denne Tulltägt,
genom Nådig Resolution den 9 Januarii 1816,
förklarat, det Kongl.. Majit funne samma Ved-
intägt i flere afseenden mindre lämplig och för
Allmogen besvärlig, men att den, såsom grun¬
dad. på författningar och gammal häfd, icke vo¬
re som Lagstridig att anse, utan såsom en in¬
komst, hvarmed behofvet af vedbrand i Kro¬
nans fästningar till betydlig del fylles, hvar¬
före, och då densamma, dels genom på längre
tid afslutade Contrakter, sorn icke kunna häfvas,
blifvit till enskildte personer öfverlåten, dels
ock, hvad Landscrona och Christianstad beträf¬
fade, såsom understöd i Commendanternes I_,ö-
nings-vilkor dem tillagd emot förbindelse, att
ständigt til handahålla ved och äfven lysning för
Corps de Garden, Vakter och Arrestrum, samt
inga andra medel voro att tillgå lill bestridan¬
de af de omkostnader och ersättningar, Kronan
796 Stäts-Utsiottcts Betiuikanden.
genom upphäfvandet af Tulfyeds-intägten. skal¬
le komma att vidkännas; kunde Kong;. Maj t
något allmänt Förordnande i anledning af Bon-
de-Ståndets berörde ansökning icke meddela;
dock funne Kongl. Majrt godt i Nåder stadga, atr,
då Contracterne tillända-löpa, dylike vidare icke
iinge afslutas, utan att Krigs-Goilegium borde vid
Contracternes utgång derom i underdånighet gö¬
ra anmälan.
Enligt hvad Kongl. Krigs-Cbllepii ofvanbe-
rörde skrifvelse med dervid fogade Förteckning,
som till Utskottet blifvit remitterade, upplysa,
bestiger hela inkomsten af denna Tubveds upp¬
börd till 2,3g3 B dr 18 sk., och finnas Con¬
traeter ännu fortfarande med Enrreprenetiren
uti Calmar till den 3 October 18 22, uti Carls¬
crona till den 23 Mars 1820 och uti Malmö
till den 1 October 1822; men för Jönkoping
har Contractet med år 1817 tilländalupit, och
uti Christianstad, Landscrona och Cailscrona ä-
ro någre sådane icke gällande.
Vid desse omständigheter, och da Riksens
Ständer lära finna skäligt, att omförrnäldte ved-
intägt, såsom en ojämn och besvärlig tunga för
Allmogen, afskaffas så snart sig göra låter, men
hvartill fordras att medel, svarande emot den
derigenom nu ingångne summan, anslås; hem¬
ställer Stats-Utskottet, att det förut på Stat upp¬
förde anslag till Ved och Ljus för Fästnings-
och Garnizons-Orter i2,ooo:de Rtdr, matte ökas
med 2,000 Rjdr, så att Kongl. Majit må blifva
i tillfälle att i följd af ofvan högst berörde
Nådiga förklarande, upphäfva denne Tullveds-
uppbörd i Jönköping, Christianstad, Landscrona
StGts-Utsftottets Betänkandm.
och Carlscrona med början af nästa år samt I
Calmar, Carlshamn oell Malmö enar Contracter-
ne derom åren 1820 och 1822 upphöra; och.
hvarom Riksens Ständer nu torde tillika hos
Kongl. Maja i underdånighet anhålla.
4:0 Kongl. Stats-Contoiret har för Öfrige
anmält till uppförande å Stat de tillökte hus»
hyres-medel, sorn blifvit af Kongl. Maj:t; i Nå¬
der beviljade för Landshöfdingen i Vexiö den
23 October 18151 från 133 R;dr till 300 R:dc
och för Landshöfdinge - Embetet i Jönköping,'
genom Kongl. Brefvet den 8:de Maji 1816,
från 933 R dr 16 sk. till 500 R.'dr, äfven sorn
för Landtmateri-Contoiret i Calmar, enligt Kongl.
Brefvet den 15 November 1815, 60 R:dr, hvar-
förutan likaledes, genom Kongl. Brefvet dea
a 6 Februarii 18141 blifvit anslagen en tillök¬
ning i hyresmedlen för Landshöfdingen i Ble¬
kinge Län från 250 R;dr till 383 Rldr 16 sk.,
som för närvarande utgår af besparingar ; och,’
som desse hyresmedels tillökningar af Kongl;
Majit i Nåder pröfvats nödige samt, enär Resi-
dence-Hus i nämnde Län ej för närvarande
kunna påtänkas, till uppförande eller inköp,
altså böra å Stat upptagas att utgå; så har Stats»
Utskottet skolat sådant till Riksens Höglofl.
Ständers bifall anmäla; utgörande sammanräk¬
nade beloppet af desse tillökningar 626 R;dis
3 2 sl{-
5?o Jemväl har Kongl. Stats-Contoiret an¬
mält, att bland de anslag på denne Titul, sorn
funnits otillräcklige, skola de till Ljus, Skrif»
Materialier och Expenser för (^ollegierne i*pp»
7g8 Stats-Ulskottéts Betnnftanden»
fördä förslags-summor samt till Mantalsskrifning**-
Provisioner m. m. fordra en ny Reglering.
I -anledning häraf har Stats-Urskottet in*
hämtat att för omförmaldte behof finnas nu å
serskildte stater bestådde följande belopp hemb
Till Ljuspenningar för Kongl. Hof - Rät*
terne, Kongl. Cantsliets och Kongl. Collegier*
nes samt öfrige Publike Verkens Embets- och.
Tjenstemän samt Betjening 12,400: — —
Skrif-Materialier för d:o - * 20,000: ~ —■
Lyshållning med flere utgif¬
ter för Kronans Publike Hus
i Stockholm - * i-794: 45-
Summa R dr 34,194: 4 5* U.
Men till bestridande af desse utgifter har»,
derutöfver åtgått sistförflutne år 14,288 Rldr
29 sk. 7 rist.; och då en tillökning i berörda
anslags-summor altså är nödig, hemställer Ut*
skottet, att, i sådant afseende, måtte anslås ett
belopp af 14,000 R dr till fördelning under be.
rörde specielle Titlar i det förhållande brister*
ne derå förekommit.
Hvad åter angar Mantalsskrifning!-Provi¬
sionen, dertill vid 1809 och 1810 arens Riks¬
dag-å Stat uppfördes 6000 Rrdr; så har, sedan
Kongl. Ma:jt i anledning af Riksens Ständers
■vid 1812 års Urtima Riksdag gjorde underdå¬
niga hemställan, genom Nådigt Bref den 29
September 1813, beviljat en tillökning till dub¬
belt emot hvad tillförene bestods i Mantalsskrif-
nings-provision, berörde anslags-summa härtill
blifvit i den mon otillräcklig, att'en förhöjning
derå af 4,500 R:dr är nödig; hvarföre Utskott®!
Stats-Utskottets Betänk anden. 79 9
får tillstyrka att anslaget med sistnämnde belopp
okas till 10,500 R:dr ärligen»
6:0 Kongl. Stats - Contoiret har ock Upp¬
gifvit behofvet af tillökning i anslaget af Re¬
se- och Tractarrients penningar, sorn för de sed¬
nare åren fdiänits otillräckligt hufvtidsäkligen i
anseende till de ökade oroköstnaderne 1 och.
för Revärings-Manskapets mönstringar samt In*
spections-Resor,
Detta ättslag utgör nu för både Civile och
Militaire Embets- och Tjenstetnäns Resor HBooo
R:dr. Och, då den tillökning som härå är nö¬
dig, egentligen i och för Militaire-ärender fö-
rekommer vid Regleringen af 3 Hufvud-Tituln*
hvarunder ifrågavarande kostnad för ReVärings-
Manskapets Mönstrande Och Inspections-Resor-
ne Synes böra uppföras, här Stats-lJtskottet an-
sedt något ej vara ätt i denne del iagttaga , i
afseende på förevarande Hnfvud-Titul: hvilket
>lt vördsamligen öfverlämnäs till Riksens Hög-
dlofl. Ständers bepröfvande.
Stockholm den 6 April a818°
N:r 165.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts Ut¬
låtande,, i anledning af gjorde Motio¬
ner om tillökning i anslaget för fria
Konster nes Academi e.
Uti till Höglofl. Ridderskapet och Adeln in-
gifne, samt derifrån till Stats-Utskottet remitte¬
rad® serskildte Memorial, hafva Hedrar Manner-
Sjöö Siats-Utskottas Betänk artdetU
hjerta oell Hammarsköld., under framställning' a£
de fria Konsternes värde oell gagnelighet samt
huruledes äfven uti Sverige finnas Konst-alster,
dem Nationen med skäl kunde göra sig en ära
af att äga, hemställt att det anslag, sota Riksens
Ständer beviljat till deras stöd, matte, i anseen¬
de till oräckligheten deraf i närvarande tid,
varda lämpligen tillokt samt deraf, bestämmas
någon Summa att användas tili införande och
begagnande af det så kallade Stentrycket.
Uppå Academiens för de fria Konsterne,'
hos Kongl. Maj:t i underdånighet gjorde anma.
lan, om visse tillökningar i Academiens Stats-
Summa, har, efter derå meddelad Remiss, detta
ämne hos Utskottet förevarit i sammanhang med
Stats-Regleringen; och som Utskottet dervid till¬
styrkt den förhöjning af 1,925 R;dr uti ansla¬
get för nämnde Academie, som funnits med
Statens tillgångar förenlig, kan Utskottet något
ytterligare belopp för Academiens behof till
beviljande icke föreslå-
Hvilket Utskottet får vördsammeligen.till¬
kännagifva.
Stockholn} den 13 April igig.
Stats-Utskottets Betcinkafiden, 8ox
N:r 166.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts Ut•
låtande 9 i anledning af Herr Förste
Expeditions ~ Secreterare}! E. J. Ber¬
gens c hold s Motion om tillöki antal lö¬
ner för Justities - Revisions - Expedi¬
tionen.
TT
-^ögl. Rulderskapet och Adein har till Stats-
Utskottet remitterat Herr Förste Expeditions-
Secreteraren E. J. Bergensclwlds derstädes afgif-
ne Memorial med framställning om behofvet
af tiliökt antal löner å Staten för Justitia»-För¬
delningen af Kongl. Majtts Cantzli, hvarvid
Herr Expeditions-Secreteraren, på anförde skäl,
hemställt, att sine nya Protocolls - Secreterare-
och 2tne Cantziist-löner måtte anslås.
Sedan Stats-Utskottet till dess åtgärd jem¬
väl eihållit Kongl. Majrts Nådiga Remiss å till¬
förordnade Herr Justitiae-Cantzlerens underdå¬
niga hemstä’lan om enahanda tillökning sorn.
den här föreslagrie, har Utskottet, i samman¬
hang med öfrige frågor rörande Stats-Reglerin¬
gen under Riks-Statens Andra Hufvud - Titul,'
upptagit denne, och dervid anfört de orsaker,'
af hvilka Utskottet ansett sig icke kunna till¬
styrka Riksens Höglofl. Ständer, att någre såda-
ne nya löner för närvarande anslå; och får Ut¬
skottet, till besvarande af Herr Expeditions-Se¬
creteraren Bergenschölds Motion, alltså vördsam-
ligen åberopa omförmäldte Utlåtande.
Stockholm den 13 April 1818*
Bihang till Riks-St. Prat. lin -ilit. *ide Sami. N:r 101. 10%.
8o? Stats-Utskottets Betan/tanden.
N:r 167.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts Ut¬
låtande angående Herr Öfverste-Kam-
mar-f linkarens, General - Majorens m.
m. Grefve Gust. Lövenhjelms Motion,
om medels anslående för Reparationer
å Kongl. 1 heater-husen.
f~Ierr Öfverste-Kammar - Junkaren, General-
Majoren m. m. Grefve Gustaf Lövenhjelm, har
hos Högloft. Ridderskapet och Adeln andragit,
huruledes Kongl. Theater-husen länge skola
sakna fullständig Reparation, oaktadt behofvet
den fordrat, helst Operahuset, efter den af f. d.
Konungen anbefaldte upplösning af Theatren
blifvit begagnadt ömsom till Cassern och Sjuk¬
hus, samt öfrige Ilyggnaderne längesedan varit
förfallne: Skolande Herr Grefven, på det ålygg-
naderne måtte till ändamålet kunna begagnas
och deras förfall förekommas, på Regeringens
Auktorisation och försäkran om framdeles er¬
sättning då Slotts-.Byggnads-Directionen dertill
komrne i tillfälle, förskjutit nödige medel till
belopp af 15,000 R.dr under senast förflutne
Sex åren, hvaröfver Räkenskap vore upprättad
och färdig att granskas, och hvilken kostnad ej
kunde synas öfverdrifven då i beräkning toges
det tillstånd, i hvilket desse hus varit, och de
flere nye Constructioner som blifvit nödige, u-
tan skall redogörelsen tvärtom utvisa, att allt
skett med yttersta hushållning; Och har Herr
Grefven och Öfverste Kammar-Junkaren derfö¬
re föreslagit, att medel måtte bestås så till be¬
Stais Utskottets Betänkande. 803
täckande af nämnde förskott sorn till Byggna-
dernes framtida underhåll och Brandförsäkran-
de: Hvilken Motion till Stats-Utskottets Utlå¬
tande blifvit remitterad.
Då Kongl. Theater-husen, såsom varande
bland Kronans Publike Byggnader, höra hänfö¬
ras under det för samma Byggnaders i Huf-
vudstaden underhal! å Piks-Staten varande an¬
slag, finner Stats - Utskottet sig desto mindre
kunna tillstyrka serskildte medels beviljande till
Theater-liusens reparerande, sorn Riksens Stän¬
der synas icke kunna ingå i pröfning af par-
tielle behof, samt Utskottet uppå Kongl. Majit*
Nådiga Proposition om förhöjning i berörde
Eyggnads-suir.ma föreslagit den tillökning derå,
som Statens tillgångar medgifva: Och har Ut¬
skottet, på grund häraf, ansett sig icke eller
kunna tillstyrka serskild ersättning, för hvad
som de senare åren blifvit för ifrågavarande
behof förskjutit och användt; Hvilket vördsam-
ligen hemställes Riksens Höglofl. Ständers när¬
mare bepröfvande.
Sockholm den 13 April 1818-
N:r 168.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande, i jr äg a om medels anslåen¬
de till Riddarliolms-Kyrkans iståndsät-
tande.
IT
ilo» Höglofl. Ridderskapet och Adeln har af
Herr Kongl. Förste Expeditions-Secreteraren
och Kammar-dunkaren Carl Fr. Rothlieb fram»
<
8o4 Stats-Utsiottets Eetänkanden.
ställning blifvit gjord om nödige medels bestå¬
ende till fullbordande af den å Kongl. Riddar-
holmsKyrkan företagne förbättring; Hvarvid
Herr Rothlieb anfort, att denne Kyrka vore en
af de äldste i Hufvudstaden, anlagd på i28o:ta-
let af Magnus Ladulås sann, efter Konung Gu¬
staf I;s år 1535 gifne ^Befallning, sedermera
under Konung Johan III:s Regering ombyggrl
och förbätttad, då den erhållit sitt nu ägande
utseende, rnted undantag af de derefter tillbygg¬
de Graf-Choren, och hade Sveriges flere store
Konungar till densammas underhåll och pryd¬
nad användt ansenlige Summor så af enskildte,
sorn af allmänna medel, hvarefter, då detta ål¬
drige Tempel å nyo befanns bristfälligt, på nu
mera Högstsalig Konung Carl XlII:s befall¬
ning reparation derå blifvit företagen, så vä!
till dess inre sorn yttre delar; Och har Herr
Rothlieb omförmält huruledes Sveriges störste Ko¬
nungar, Härförare och Statsmän härstädes finnas
begrafrte, samt att på Kongl. Majus Nådiga be¬
fallning alla Trophéer, som från Rikets fiender
blifvit eröfrade, nyligen äro ditflyttade och uti
sin ordning uppsatte; Men ännu återstode uti
den företagne fullständige iståndsättningen af
denne så högst märkvärdiga Kyrka, åtskilligt,
hvilket uti sitt nuvarande skick ej svarade mot
värdigheten af det öfrige, nemi. Predikstol,
Chorskrank och Altar-Decoration, som till sam¬
mansättning och utseende vore ojemnförligt un¬
der de i Stockholms öfrige Kyrkor; Hvarföre
Herr Rothlieb hemställt, att det Stats-anslag, som
är bestämdt till underhåll oell reparation af Kgl.
Slottet och de Publik® Ryggnaderne i Hufvud-
Stats-Utskottetslletänkanden.
805
staden, måtte vid den derå af Kongl. Maj:t i
Nåder äskade tillökning, blifva så tillräckligt,
att en Predikstol, Chor-Skrank och Altar-De-
coration i denna Kyrka, hvilken icke äger nå¬
gon serskild Fond eller Cassa, kunna påkostas;
Och har, i anledning häraf, En af Rikets Her¬
rar, Stats-Radet m. m. Herr Friherre Flemming,
jemte meddelande af åtskillige upplysningar
angående verkställigheten af den sist företag-
ne, samt ännu icke fulländade Reparationen å
nämnde Kyrka, föreslagit, att en Summa af 10,
å 12,000 R:dr, fördelad att utgå på flere år,
måtte beviljas till ifrågavarande behof, samt att
ett sådant anslag gjordes oberoende af alla an¬
dra och ändamålet ej närmare bestämdes, än att
Kyrkan dermed skulle försättas i det skick, som
öfverensstämde med värdigheten och ett Natio¬
nal - Monument; äfvensom att anslaget kunde
blifva disponibelt för Comrnitterade, som besör¬
ja Reparationen, emot vanlig redovisning, och,
när deras befattning upphörde, under samma
vilkor af Riks - Marskalks - Embetet, som i följd
af Kongl. Maj:ts derom redan fattade Nådiga
beslut, skall emottaga den framtida vården af
berörde Kyrka, såsom varande ett Kongl. B»-
grafnings-Capell: Varande detta ämne af Hög-
lofl. Ridderskapet och Adeln till Stats-Utskot¬
tets Utlåtande remitteradt.
Utskottet, som vid handläggningen häraf
inhämtat, att den senast företagne Reparatio¬
nen af Riddarholms-Kyrkan, blifvit bestridd
med öfverskottet å den till gamla Kungshus-
Byggnadens^ iståndsättande efter 1802 års Brand;
skada, anordnade Summa samt för öfrigt med bi.
8o6
Stats-ZJtsiottets Betankanden.
drag af de medel, Kong!. Maj:t i Nåder till Ex.
tra Utgifter disponerar, har vid öfvervägande
af förevarande fråga nogsamt funnit, att denne
Kyrka, såsom en i flere hanseenden märkvärdig,
dyrbar och prydlig Byggnad, ej må af Staten
lemnäs utan den vård och underhålls- kostnad,
som varaktigheten af densamma, betraktad såsom
ett Nationai-Monument, erfordrar, men tacksam¬
heten mot de Siore Konungars, Hjeitars och
Statsmäns minnen, sorn derstädes äga sine hvi¬
lorum, ännu högre påkallar.
Ett serskildt anslag å Stat för den återstå¬
ende delen af Kyrkans iståndsättande har Ut¬
skottet likväl trott sig icke böra tillstyrka, hälst
Utskottet anser lämpligare, att, så framt Kongl.
Maj:t i Nåder ej skulle finna utväg att så^om
förut, af serskildte tillgångar låta anordna den
vidare åtgående kostnaden, behofvet må fyllas
af den Summa, som för Publike Byggnadernes
i Stockholm underhållande finnes å Riks-Staten
uppförd, och hvarå den förhöjning nu blifvit af
Utskottet tillstyrkt, som Statens tillgångar synts
medgifva. Men på det ändamålet af de i det¬
ta ämne gjorde framställningar må befordras,
såsom Kongl. Maj:t i Nåder för godt finn r,
torde Riksens Höglofl. Ständer deras härom
vidtagande beslut i underdånighet anmäla.
Hvilket vördsamligen hemställes till Rik¬
sens Höglofl. Ständers bepröfvande.
Stockholm den April i8i8>
N:r 16 g,
Riksens Höglofl. Ständers Stats-Utskotts Ut¬
låtande öfver Herr Comminister Berg•
Stats-Utskottets Betänkanden.
grens Motion om Lön förbättring för
Commi ni strame i Stockholm.
XJti Memorial, som Högvördiga Präst-Ståndet
till Slais-Utskottets åtgärd remitierat, har Herr
Comministern E. J. Berggren föreslagit, det en
mot tidens skick och omständigheter svarande
förbättring uti de Löner, som å Stat bestås Com-
ministrarne uti Stockholm, måtte bevil jas, eme¬
dan Lönen af 20 Rtdr, nu för tiden icke kun¬
de sättas i jemnföielse raot detta belopp i de
förflutne tiderne samt Comministrarne i Stock¬
holm, då Rikets Embets- och Tjenstemän i all¬
mänhet serskildte gångor undfått Lön-förhöj¬
ning, deremot någon sådan icke erhållit.
Stats-Utskottet har funnit, att på Riks-Sta-
tens Fjerde Hufvud - Titul, derunder Clericle-
och Läroverken höra, bestås Comministrarne i
Stockholm följande Löner:
2 Capellaner i St. Clarae Församling, hvar¬
dera R:dr - ■ - - - 20: —
3 D:o i Jacobs D.o - - 13: 16.
2 D:o i Catharinas D!o - - 2 o! —•
1 D:o i Ulricas Eleonoras D:o 50: ——
jemte Påskpenningar - - - 16: —
Desse Löner voro väl redan på 1696 års
Stat uppförde, men hafva vid de i senare åren
för Penninge-Löntagare beviljade Löne-förbät-
tringar icke kommit i fråga att förhöjas! Och,
då Prästerskapet så i Stockholm som annorstä¬
des egenteligen lönas af Försarnlingarne, har
Stats-Utskottet ansett sig icke kunna tillstyrka
bifall å förevarande Motion.
Ståckholm den 13 April iSiS-
*o5
Stuts-Utskottets Bttånkanden.
N:r 170.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts Ut¬
låtande öfver gjord Motion om anslag
af allmänne medel till förfärdigande
af en Tafla öfver Högstsalig Konung
Carl XLIT.s Kröning.
H öglöfl. Ridderskapet oell Adeln har under
den 15 och 27 sistledne Januarii till Stats-Ut-
skottet remitterat Herr Lorenzo Hammarskölds
Memorial, jemte åtskillige i anledning deraf
gjorde anföranden, om medels anslående till
fullbordande af den utaf Herr Professorn von
Breda påbörjade Tafla öfver Högstsalig Konung
Carl XIII:s Kröning; hvarvid Herr Hammar¬
sköld förmält, att denne Tafla med Högstsalig
Konungens bifall blifvit påbegynd och skulle
kosta 25,000 R:dr , hvilka i 4 Terminer borde
utgå. Och hafva någre Ledamöter af Högloll.
Ridderskapet och Adeln bit rädt Motionen, an¬
dre åter dels trott berörde pris vara alltför
högt, dels ansett Statens tillgångar för närva¬
rande icke medgifva denna kostnad.
Vid handläggningen af detta ämne, har
Stats-Utskottet inhämtat, att vid 1809 och 1810
arens Riksdag hade; fråga hos Höglofl. Ridder¬
skapet och Adeln blifvit väckt derom, att Rik¬
sens Ständer skulle utbedja sig Konungens Nå¬
diga tillstånd, att på allmän bekostnad låta måla
en Tafla öfver Hans Maj.ts och Hennes Maj:ts
Drottningens Kröning, och att detta arbetes för¬
färdigande måtte uppdragas åt Herr Professor
von Breda mot en Summa af 10,000 R-dr, hvil-
Stats-Utshottets Betiinkanden. 8oij
ken kostnad föreslogs att utgöras för Säterierne
i Riket med 32 sk. för hvardera i 4 ar, hvar¬
igenom uppkomme en tillgång af 10,164 R;dr,
dermed alitsa afven Ramen till Taflan kuade
betalas; Hvilken Motion af Höglofl. Ridderska-
pet och Adeln comrnnnicerades de öfrige Stån¬
den, hvarefter Hedervärda Bönde-Ståndet den
28 April 1810 biföll, att, i likhet med hvad
sorn var föreslagit, en Tafla öfver Deras Maje¬
stäters Kröning måtte på bekostnad af allmänne
medel förfärdigas, likväl med vilkor, att sådant
borde ske ander vederbörandes tillsyn och för
minsta möjliga utgift i anseende till Stats-Ver-
kets knappa tillgångar; Men, så vidt af Hand-
litigarne vid nämnde Riksdag för öfrigt kunnat-
inhämtas, förekom frågan icke till afgörande hos
de öfrige gine Stånden.
Då alltså något Riksens Ständers beslut ic¬
ke blifvit fa t ta dt om bestående af kostnaden till
ifrågavarande Tafla och vid jeinförelsen af den
vid nämnde Riksdag uppgifne Samman den nu
föreslagne synes vara för stor, har Stats-Utskot-
tet, enär för öfrigt Statens tillgångar för när¬
varande icke medgifva någre medels beviljande
till detta ändamål, ansett sig icke kunna till¬
styrka bifall å Motionen, utan trott, att frågan
härom må böra till en lägligare tid uppskjutas.
Hvilket dock vördsamligen öfverlemnas till Rik¬
sens Höglofl. Ständers bepröfvande.
Stockholm den 6 April 18x8.
8io Stats-Utskoitets V.etånkanden.
N:r 171.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskots Ut¬
låtande öfver gjorde Motioner om för-
ändring i Bekiädnads-sättet för indel-
te Arméen.
H os Höglofl. Ridderskapet och Adeln har Herr
.Lagmannen , Grefve Joli. Henning Gyllenborg,
äfvensom hos Hedervärda Bonde-Ståndet, åtskil-
lige Ledamöter väckt fråga derom, att, då Kongl.
Maj-.ts Nådiga Förordning om Indeldre Infan-
teri-Regementernes beklädnadssätt af den 4 Fe¬
bruarii 1812 skall hafva medfört större åliggan¬
de för Rotehållarne vid Soldaternes beklädnad,
än hvartill Kneckte-Contracterne imellan Kongl.
Maj:t och Kronan samt hvarje orts Rotehållare
serskildt förbinda de senare, Beklädnadssättet
måtte återföras till sitt förra skick, så att Ro-
tehåharne icke betungas utöfver hvad som vid
Indelnings-verkets upprättande, genom åberopa¬
de Contracter, blifvit såsom en skyldighet be¬
stämdt m. m. Och hafva Motionerne i detta äm¬
ne blifvit till Stats-Utskottet remitterade.
Uti de härom ingifne och Utskottet öfver-
lemnade serskildte Memorialer är hufvudsakli¬
gen anfördt af:
1:0 Herr Lagmannen Grefve GyllenborgAtt,
då Sveriges störste Riks» hushållare Konung
CARL XI, inrättade Indelnings - Verket och
Kneckte-Contracterne i Provincerne, innefattan¬
de ömsesidigt rätt- och skyldigheter Kneckte-
Rotar och Soldater imellan, och utan åsyftande
af något synnerligt betungande för hemmans-
Stats-TJtskottets Betänk anden. gil
»brukare, beredde Riket ett pålitligt försvar af
Svenske Jordbrukare, kunde väl alldrig förmo¬
das, att detta frivilligt af hemmanen atagne och
mot Conscriptions-skyldigheten utbytte besvär,
skulle blifva Jordbrukets mäst tryckande börda,
sadan att sjelfva Krono-Utskylderne nu äro så¬
som mindre betydlige att anse, i jemförelse till
alla de förbindelser, sorn drabba hemmans-bru¬
karen i egenskap af Rotehållare; och, då, ge¬
nom oriktig tillämpning af Författningar, Roie-
l-ings - skyldigheterne nu blifvit mera än dub¬
belt tyngre än Rotarne någonsin medgifvit, fun¬
ne Herr Grefven sig böra anföra, hvad i det¬
ta ämne sig tilldragit.
Redan under förra Regeringssättet, hade
Regenten insett huru förmånligt det skulle blif¬
va för Stats - Cassan om Staten kunde undvika
att bekläda Soldaten och kasta denne skyldig¬
het på hemmanen eller Rotarne; Men, ehuru
Kongl, förordnandet af 1793 om Soldat-Bekläd¬
naden utmärkte detta åsyftande, ansag likväl
en enväldig Konung, förmodligen i afseende
på Kneckte-Contracternes helgd, betänkligt, att
genom bestämd föreskrift anbefalla verkställig¬
het deraf. Sedermera utkom likväl Kongl. För¬
ordningen i detta ämne af den 4ide Februarii
1812, som föranledde till rubbning i Kneckte-
Contracterne genom den föreskrift, att Släpklä¬
der n e, som skola meddelas Soldaterne, borde
blifva lika med Lif - monderingen; Och hade
tyngden af förändringen i allmänhet och i syn-
ne. »et för Södermanlands Rotehållare, som å-
ligga att årligen förse Soldaten med Släpkläder
af Vallmar, visat sig genast, helst Rotarne i
Stats- Utsoköttets Betänk anden.
Södermanland blefvo ålägde att i början åf år
agi3 lemna såsom Släpkläder en Lif Mondering,
som i Markegång bestämdes till ett värde af
nära 20 R:dr Banco eller mera än dubbelt emot
hvad uti föregående årets Markegång för Släp¬
kläder af Vallmar bestämdes, hvilket hade var
rit Rotarne så mycket mera oväntadt, sorn, då
Kongl. Resolutionen af den Gite December 1688
stadgar ovilkorligen i 4 att enär Soldaten är
utcommenderad, består Roten inga Släpkläder, Ro¬
tarne icke bort åläggas, att förskottsvis preste¬
ra Släpkläder för år .1813, då Soldaterne i bör¬
jan af samma år i krig utgingo, klädde i Mon¬
dering Rotarne måste anskaffa eller betala.
Kongl. Maj:t hade val derefter, uppå an¬
förde besvär öfver den högre beräkningen af
Släpkläderne i Markegängs-Taxan, på grund
hvaraf betalning exetutive uttogs hos dem, som
ej in natura allemnade Mondering, den 20 Ja¬
nuarii 1815 förklarat, att omförmälte Marke¬
gång vore för hög åsatt de Vallmars-Släpklä-
der, Rotarne vid Södermanlands Regemente
vore skyldige, att hvarje år lemna deras Sol¬
dater, samt att en allmän rättelse borde ske i
ett så beskaffadt Rotehållarnes obilliga betun¬
gande, och i Nåder förordnat, att en med
Kneckte - Contracterne noga öferensstärnmande
rättelse i framtiden uti denne del ovillkorligen
skulle äga rum, i följd hvaraf Kongl. Kam-
mar-Collegiuin äfven rättat det förra stadgan¬
det och nedsatt Släpkiädernes värde till hälften
af det för 1813 föreskrifne och utbetalte belopp;
men sedermera hafva dock Rotarne icke åter-
hekommit hvad de sålunda förar 1813 för myc«
Stats-ZJrskottets Betänk anden. 813
ket utgifvit; och för åren 1815 och 1816 skola
ock Markegångarne blifvit satte till dubbelt
högre belopp, än det vara borde; hvaröfver
likaledes besvär anförde blifvit, hvilka ännu
icke äro pröfvade. Da Kneckte-Ro,tarne vid de
Heste indeldte- Regementerne äfvensom Solda-
teme, sålunda skola vara försatte i lidande genom
ofvannäinnde 1813 års Bekiädnads-Förordning ,
och en allmän rättelse deruti altså tarfvades,
serdeles hvad Rotarne i Södermanland anginge,
som årligen böra lemna Soldaten Släpkläder; så
funne utur desse med flere anförde grunder
Herr Grefven och ^Lagmannen Gyllenborg sig
nu böra begära, att ofta åberopade Kongl. För¬
fattning af år 1813 , såsom stridande emot
Kneckte-Contracternes innehåll, måtte upphäf-
vas samt Södermanlands Rotehållare återbekom¬
ma hvad de ifrån 1813 på grund deraf måst
utgifva.
3:0 Riksdagsmannen Johan Larsson Wiklund
från Vesterbotten har likaledes anfört: att, ehuru
det för Vesterbottens Regemente den 31 Martil
1696 faststäldte Kneckte - Contract, bland annat
i 15 §. innehölle, att, ”såsom Hans Kongl. Maj.t
Nådigst har sig åtagit, att draga försorg om Kneck-
tens beklädning samt de dertill hörande Monderings-
sorter, sä ofta Kongl. Maj.t nödigt finner, att Re¬
gementet skall beklädas och monderas och sådant
allt utan Rotans gravation', håde likväl Rege-
ments-Chefen, genom utfärdade ordres af den
17 Januarii 1816 tillåtit sig den myndighet, att
befalla Compagnie-Chéfen, det ingen Recrut lin.;
ge inskrifvas innan han ställt en af sine Ro-
tebönder eller andre vederhäftige män utgifven
8x4 Stats-Utskottets Betänkanden.
Borgenskrift, deruti de en för alla och alla fot?
en, såsom för eget åliggande, borga för fullgö¬
randet af Soldatens skyldighet, att hvart 3:dje
år anskaffa ny beklädnad, hvarigenom ofvan-
nämnde Contract, sorn äfven igenom Kongl.
Maj:ts och Riksens Ständers Regeringsform af
den 6 Junii 180g, 80 §. så i afseende på skyl¬
dig- som rättigheters framtida obrottsliga iakt¬
tagande vidare vöre bekräftadt, tydligen tyck¬
tes vara trädt för nära; i anseende hvartill Wik¬
lund hemställt om icke Ståndet skulle finna nö¬
digt, att hos Kongl. Maj:t i underdånighet an¬
hålla, det Kongl. Maj:t täcktes i Nåder befalla
Regements- och Compagnie-Cheferne, att hädan¬
efter låta Roteliållarne noga och efter ordaly¬
delsen få tillgodonjuta sine Knekte-Cont.acter.
3:0 Hans Andersson och Joli. Magnus TVes¬
sing från Vestmanland hafva andragit, att Ro-
tehållarne vid Vestmanlands Regemente vid
hållen sammankomst blifvit förständigade, det
dem ålåge, att bekläda Regementets manskap, så
att endast om sättet stöde dem fritt att öfver¬
lägga; men, dådetta vöre ett nytt onus, hvari¬
från 73 §• i Regerings-Normen Roteliållarne
fritoge samt de för öfrigt tryggade sig vid Ko¬
nung CARL XI:s försäkran till den Commis-
sion i Vestmanland, som år 4.683 reglerade Ro-
terings - Verket och der orden lyda: ”Kongl.
”Maj:t vill sjelf alla Karlar af vissa talet i be-
”rörde Län bekläda låta så ofta de andre Kar-
”lar al detta Regemente i de öfrige Länen be.
S’klädas; och alltså Rotebönderne alldeles ifrån
”beklädningen befria, hvilket Commissionen
”skulle Allmogen kungöra o«h henne om of-
Stats-Utskottets Betänkanden. 815
5,vanbemälre Kongl. Maj:ts Nådiga tillsägelse ali-
J’de!es försäkra,” så förmoda Wessing och Hans
Andersson,! att hemälte Rotehållare icke borde
vidkännas någon rubbning uti högstberörde vid
Indelriings-Verkets inrättande dem förundte Kgl.
Försäkran, samt anhålla att vid Stats - Reglerin¬
gen måtte anslås medel icke allenast till ersätt¬
ning för den till beklädnadens anskaffande af
hvarje Rote erlagde afgift utaf 13 R:dr B:co,
utan äfven till framgent blifvande beklädnad
för detta Regemente.
4:0 Olof Wikström och Eric Mörtberg från
Norrbotten hafva jemväl anfört: att Compagnie-
Cheferne vid Vesterbottens Regemente skola
tvinga Rotehållarne, att förbinda sig vid Re-
cruters antagande, ingå de förbindelser att bestå
Soldaten ny mondering hvart Jtdje år, hvilket
tyckes strida mot Knekte-Contractet af den 6
April 164g, stadfästadt den 31 Mars 1696, sorn.
innehölle, att Kongl. Maj;t nådigst sig påtagit
att draga försorg för Knektens beklädnad samt
dertill hörande monderings-sorter, sä ofta Kongl.
Majit nödigt funne, att Regementet skulle be¬
klädas och mortderas och sådant allt. utan Ro¬
tans gravationl och då orten skail vara stränga¬
re roterad än andre samt i anseende till åker¬
bruk och näringar ej kunna jemföras med de sö¬
dra Provincerne, voie det för landet för tungt,
att hvart 3 dje år gifva Soldaten ny monde¬
ring, äfvensom sådant icke el'er skall derstädes
behöfvas, då han högst 35 till 30 dagar 0111 å-
iet nyttjar monderingen.
5:0 Fullmägtige frän Carlstads Län, Anders
Nilsson, Lars Andersson, Olof Olsson, Nils Ols¬
8x6
Siats-Utskottets Betänkanden.
son, O. Olsson, Nils Nilsson och L. Roman hafva,
med framställning af hvad i denna fråga vid
sista Urtima Riksdagen blifvit yrkadf, andragit
nödvändigheten deraf, att Rotehällarne mätte
befrias fran den kännbara kostnaden att praaste»
ra Lif-inondering åt sine Soldater samt varda
bibehållne vid dea, i Knekte-Contracterne dem
förvarade rättighet, att förse Soldaterne med
Släp-monderingar af grått vallmar, hälst då deri
intill Konung CARL Kits tid gällande utskrif.
ningen, sorn upphörde derigenom att landet å-
tog sig det ständiga Rotehållet emot uttryckligt
vilkor att utskrifning aldrig mer skulle ifråga¬
komma, likväl numera med förändradt namn af
Conscription eller ^Beväring blifvit införd, Eo-
teringen, som ändå står qvar, snarare bör lin¬
drås än betungas.
C:o Erik Rutberg från Norrbottens Län,
har, under åberopande af det med Vesterbot¬
tens Al rnoge den 29 Februarii 1696 slutade
Knekte-Contract, som i 15 Puncten befriar Ro-
tehållarne från all annan skyldighet vid Solda-
fer>s beklädnad, än att Roten, utom den vissa
Lönen, bör hvartannat år till Siäpklädnads-hjelp
utgifva 5 Daler Kunt, trott den ålagde skyl¬
digheten att hvart 3tdje år anskaffa och inlem¬
na ry beklädnad för Soldaten, väl vara en e-
mot Knekte - Contractet stridande åtgärd; men,
sorn i anseende till tidernes förändrade skick, „
kostnaden vid Släp-munderingens anskaffande
nu i penningar uppgår till vida högre belopp
än hvarför en mondering å i6oo:talet kunde
anskaffas, och Rotehällarne, då de hvartannat år
endast skulle utgifva de i Knekte - Contractet
Ståts-Utskottets Betänkanden, 817
bestärnde 5 Daler K:mt, eller lf R:dr, således
ej kunde anses åstadkomma den hjelp vid S'.äp-
nionderingens anskaffande, som vid Knekte-Con-
tractets afslutande blifvit påräknad, så hemstäl¬
ler Rutberg, det Rotehållarne vid Vesterbot¬
tens Regemente måtte anses fullgöra allt hvad
Knekte - Contractet dem ålägger, om de hvart-
annat ar, i stället för deri omnämnde 5 Daler
Kunt, erlägga den Summa i Banco, som, efter
linder tiden inträffade mångfalldiga förändrin¬
gar i myntfoten, rätteligen nu kan anses sva¬
rande emot sådane 5 D;r Kunt, eller ock att de
efter Markegång hvartannat år till Kronan, som
åtagit sig att om Regementets beklädnad besör¬
ja, utgifva värdet af de monderings- persedlar,
hvilka den tiden, Knekte-Contractet fastställdes,
kunnat för deri bestämde 5 D:r Kopparmynt
anskaffas, så vidt en sådan utredning nu kan
åstadkommas: varande detta, efter Rutbergs tan¬
ka, det enda Rotehållarne vid Vesterbottens
Regemente kunna åläggas, enär Knekte-Con¬
tractet icke, utan frivillig öfverenskommelse,
kunde emot 80 §. i Regerings-Formen upphäf-
vas, eller någon tillökning deri äga rum, utan
genom Konungs och Ständers sammanstämman¬
de beslut.,
7 0 Riksdags - Fullmägtigen Per Jonsson från
Kronobergs Län, har andragit, huruledes de,
till grund för Indelnings-Verket liggande Knek¬
te Contracterne tillkommit, och hvad som i följd
deraf rätteligen kan anses tillhöra Rotehållarne,
i afseende på Soldatens beklädnad: att denne
skyldighet, som vid Kronobergs Regemente från
Eiharg till Riks St, Fröt. 4-.de Sdml. N-.r 103.104
8i8
Stats-Utskottets EetiinHamien.
början bestått deri, att lemna Soldaten en Val-
mars-rock till slite-kläder, då lian. på Bondens
kost lins honom arbetade, • sedermera tid efter
annan blifvit utsträckt dertill, att hålla honom
en viss Släp-mondering och omsider förvandlad
till det dryga och kostsamma onus, att vidkän-
nas Lif-monderingens anskaffande, örn ej directe,
dock genom sådane vilkor åt Soldaten, hvarige¬
nom han sättes i tillfälle, att sjelf bekläda sigr
att sådant icke är förenligt med helgden af
nämnde Contracter, enligt hvilka Kronan skul¬
le bestå monderingen eller då så kallade J/ive-
riet: samt att desse Contracter icke bordt kun¬
na rubbas eller frånträdas utan Rotehållarne*
bifall; i följd hvaraf Per Jonsson trott, att bew
klädnaden för Soldaten vid all tjenstgöring bör
af Stats-Verket oafkortadt bestås, helst Kronan
ej kan vinna på en besparing, hvars belopp för-
ökadt utgår af Landets Allmoge och som grun-
dar sig på en del Medborgares olagliga bela¬
stande med en börda, hvilken af Samhället ge¬
mensamt bör dragas; men, om nödig tillgång af
Stats-rnedlen ej finnes att bestrida omkostnaden
härtill, så återstode Ingen möjlighet att för när¬
varande undgå en afvikelse från Knekte-Gon-
tracterne och Rotarne måste då åtnöjas att hål¬
la mondering för så stor del, som Staten ej kan
bestå, hvarvid dock den reglering, Staten och
Rotarne emellan syntes bättre, att Boten för
sin aniel betalar slitnings-penningar till Kro¬
nan, än att, som efter 1812 års Förordning na
sker, Kronan beviljar den at Roten, helst mån¬
ga olägenheter skola förekomma vid Rotarnes
skyldighet att besörja beklädnaden; och föreslår
Siiits-Uistöiieis Eetänkanderii 819
Per Jönssön, uppå sådane med flere anförde skal
Och omständigheter, att Stats - Utskottet mätte
Uppgifna huru sför tillgäng Linnés, att föröka
Kronans deltagande uti indelte Infanteriets be¬
klädnad , samt att Rikets Stähder derefter be-
fctämrna, hvad Kronan årligen tills vidare korna
ine att dertill heståt ätt Beklädnads - Direction
matte till ändamålet använda och för Rotarnes
i)eputérade årligen redovisa de emottagne med¬
len, hvilka efter bétiofvet okas med tillskott af
Bötarné: att vidare ali skyldighet, att vid viss
tid förnya beklädnaden, ovilkorligen måtte ge¬
hast försvinna samt beliofvet i detta fäll blifva
Onda rättesnöret: och att det vid blifvande Riks¬
dagar finge ankomma på Ständers béprofvande,
att äf då tillgänglige besparingar, göra ytterli¬
gare anordning af Kronomédel till deltagande
i beklädnaden, Lntill dess Stats-Verkets ställning
Jean medgifva fullt belopp af sådahe medel, till
hela beklädnadens utgörande: uti hvilke fram¬
ställningar Jonas Andersson från Kronobergs Län
och Anders Sandsten från Jönköpings, sig före¬
nat, samt Ståndets Ledamöter i allmänhet in¬
stämt. _i. ,
8:0 Ephraim Larsson från' Elfsborgs Län, liar'
under andragande af den tyngd som för Rote-
hållatne Uppkommit, vid Soldäternes beklädande
efter 1812 års Kongl. Förordning, yrkat den
förändring deruti, ätt i stället för det, att Re-
ilädnads-Directionetne nu, emöt Contant erläg¬
gande betalning af Rotarne, besörja monderin-
gens anskaffande åt Soldaterne, Rotehållarne
inåtte sjelfve äga aft bekläda sine Soldater med
dé tillvsrkningar, sorn kunna åstadkommas.
Stats• Utskottets Betänk anden.
9:0 Lars Carlsson frän Skaraborgs Län, har
likaledes ådagalagt, huruledes beklädnads-sättet,
i följd af åberopade Författning oell derefter
med Rotehållarne vid verkställde sammankom¬
ster träffade Öfverenskommelser, vore högst kän-
bart, enär mondering hvart 3:dje år skulle be¬
stås; hvarföre lian föreslår, att beklädnads-an¬
skaffningen icke matte oftare inträffa, än då
douplett-rnonderingen ej finnes brukbar eller
reparable; och
10:0 Carl Hindricksson fran Gefleborgs Län,
liar åter, med tiilkännagifvande, att någre öfver¬
enskommelser örn monderingarnes betalande till
.Beklädnads-Directionen, jcke voro ingångne i
berörde Län, yttrat den önskan, att Rotehållar-
ne der å orten, måtte blifva bibehållne vid hvad
det med Konung CARL XI afslutade Knekte-
Contract, i detta afseende stadgar och förmår.
Vidare hafva till Stats-Utskottet blifvit re¬
mitterade de hos Höglofl. Ridderskapet och A-
deln uti detta ämne gjorde anföranden af Herr
General-Majoren m. m. Friherre Björnstjerna, i
anledning af Herr Grefve Gyllenborgs Memorial,
jemte dess deruppå gifne svar, och erindringar
af Herr Öfversten in. m. Berghman, som för¬
ment, det 1812 års Beklädnads-Förordning så¬
som stridande emot Knekte - Contracteme i all¬
mänhet borde förändras, samt af Herr Öfver¬
ste- Lieutenanten Stjernschantz angående Bekläd¬
nadens utgörande vid en del af Nerikes Rege¬
mente, hvartill förmenes af Staten bora bestås
de 1686 D.r 3 r:st. io| plgr som fordom varit
anslagne till understöd för monderingens un¬
derhållande 1 anseende till Rotarnes svaga be¬
Ståts-Utskottets Betänkanden.
skaffenhet; äfvensom af Herr Öfversten von Fie¬
andt till upplysning uti sistnämnde fråga, och
hvarvid andrages att 1812 års Reklädnads-För-
fattning skall medföra tjenligaste sättet för in-
delte Arméens beklädande.
Stats*Utskottet har vid handläggningen af
detta ärende gjort sig underrättadt om inne¬
hållet af de, till stöd för desse motioner, åbe¬
ropade Knekte-Contracterne, som, i följd af In¬
delnings-Verket, blifvit upprättade, serskildt
för hvarje Ort och Regemente af Indeldte In¬
fanteriet, samt af framfarne Konungar stadfä-
stade; Och desse Contracter, hvilka i kraft af
Regerings - Formen ännu äro gällande såsom
grunder för sjelfva Indelnings-Verket, samman¬
stämma deruti, att Kongl. Majit och Kronan
skulle bestå och underhålla den egenteliga Kro¬
no- eller Lif-monderingen, som af ålder kalla¬
des Liveriet, och hvilken under fredstid vid
Regements-möten och General-Mönstringar nyt¬
tjades samt för öfrigt vid Fält-tjenst skulle få
vara att tillgå; hvaremot åter Rotehållarne vo¬
ro förbundne, att bidraga till Soldaternes be¬
klädande derimellan och under deras vistande
på Roten, hvilken beklädnad under benämning
af Släpkläder, olika i serskildte orter eller vid
det ena Regementet emot det andra, skulle ut¬
göras. — I de fleste Landskap uti det inre af
Riket blefvo Släpkläderne bestämde att bestå af
en Vallmars-klädning eller Paijrock jemte skor,
strumpor och skjorta, som vid ett eller annat
Regemente årligen lemnades, vid andre hyart-
annat, tredje eller fjerde år och på sine ställen
blott för en gång, då Soldaten antogs; i manga
82 2 Stats-Utskottets Betänk anden.
orter skulle åter bidraget utgå i Contant metf
4 ä 5 D.r om året utom skor qc}i strumpor;
och i allmänhet fastades harvid det vilkor, att
Soldaten skulle vara skyldig arbeta hos Rote-;
hallaren på dess kost oller för lindrig betaN
ning. Men sedermera hafva tid efter annan,
deh serskildfe emellan Rotehållare och- Solda-:
ter träffade öfverenskommelser, sorn vunnit stad¬
fästelse eller häfd, llels ock gifne föreskrifter
föranledt dertill, att Rotehållarne rpåst i betyd¬
ligare man deltaga i kostnaden till Soldatens
Släpkläder, hvilka derefter blifvit förvandlade
till en viss mundering, sorn, likmätigt Kongl,
Majus hjådiga Förordnande af dep i October
1793, borde, med undantag af fäigen, vara i
allt lika och bestå af samma persedlar som Fifr
mopderingep, hvarigenom den förre alltså blef
nästan den hufyudsakligaste beklädnaden, Ger
norn Kongl. Förordningen den 4 Febr, i8t?
i detta ämne stadgades ock, att, då Soldaterne
sålunda vid en del Regementet undfå Släpklä¬
der af Rotehållarne och yid de öfrige arn skyl¬
dige atf sig sjelfve dermed förse, för deri högre
iRoteiön, de i stället njuta, och desse kläder,
så väl i stöd af äldre Författningar sopi af åjdrigt
bruk, böra nyttjas under arbets - compiepderip-
gar, Compagnie-möten och tjenstgöring inom
Regementernes stånd, så, och enär Regetnert-
terne altså voro för ali slags tjenstgöring 1111-
fimkligen beklädde med Släp - rponderingarne,
samt desse funnos i dof närmaste af lika varak¬
tighet som de mopderingar, hvilka igenom Kgl.
Majlts och Kronans försorg anskaffades och äf-
yen, såsom oftare förnyade, vida bättre än K ro¬
Stats-Uts&ottets Betänkanden.
823
no-monderingen, hade Kongl. Maj:t ansett Dess
01 h Kronans åtagande att forse de indelte Re-
gementerne med Lif monderingar såsom en full.
komligi och ringa gagnande öfverflöd. Men sorn
Kongl. Majit funnit Kronan icke kunna undan¬
draga sig detta åtagande, grundadt pä afslutade
Knekte-Contract, sä framt icke deremot svaran¬
de vederlag Soldaterne tilldelades, ville Kongl.
Majit i Nåder förbyta Kronans beklädnads-skyl-
dighet uti en årlig vedergällning i Penningar
för den tid, Soldaten i stället för Krono-rnon-
deringen, i fredlig tid kotnme att nyttja Släp-
kläderne; hvarföre i Nåder förordnades, att med
1812 års början, de då varande Krono-monde-
ringarne med dertill hörande persedlar skulle
öfverlemnas till Soldaterne, men desse seder¬
mera åligga, att under fredlig tid sig sjelfve
bekläda och alltid vara med 2tne brulbare mon-
deringar försedde; af hvilka den bäst behållne,
borde såsom Krono - mondering anses och till
den ändan i Rote-kistan förvaras, och den an¬
dre åter vanligen begagnas af Soldaterne. Slit¬
nings - ersättningen, som af Kongl. Majit och
Kronan komme att bestås, skulle utgå beräknad
per dag för mötes-tiden och annan militairisk
tjenstgöring utom Regementernes stånd samt ef¬
ter värdet af monderingen enligt markegång,
hvarvid, då en mondering i dagligt bruk blifvit
ansedd hålla 2 år, ersättningen altså bestämdes
att Utgå med y^idel af en monderirigs fulla
värde, för hvarje dag slitnings-penningarne bor¬
de utfalla; hvilken ersättning skulle uppbäras
af en vid hvarje Regemente utsedd Eekläd-
pads - Direction, bestående af Landshöfdingen
824 Stats-Utskottets Betänk anden.
och Regements-Chefen, Regements-Qvartermä-
staren och en Rotehållare, hvilka böra ombesör¬
ja, att berörde ersättning användes till bekläd¬
nads anskaffande och underhåll, på sätt Högst¬
berörde Nådiga Förordning i denne del m. m.
vidare innehåller och förmår.
Vid de fleste Regementerne hafva seder¬
mera Rotehållarne blifvit hörde och ingått der¬
uti, att , i stället för skyldigheten att till stör¬
re eller mindre del gifva soldaten Släpklädes¬
persedlar, erlägga viss betalning till Beklädnads-
Directionen , som dermed jemte slitnings - pen-
ningarne anskaffar och vidmagthåller beklädna¬
den på sätt 1812 års Kongl, Förordning utsta¬
kar, hvarvid i allmänhet 3 års förbruknings-tid
för hvarje mondering tagits till beräknings-grund ,
så att en tredjedel af beklädnadens värde örn å-
ret gemenligen erlägges, hvarförutan de min¬
dre monderings- eller så kallade små-persedlarne
af skor, strumpor och skjortor, lära bekostas af
Rotehållarne eller Soldaterne sjelfve. Men vid
någre Regementer, der Rotehållarnes åtaganden
i Kneckte-Contracterne, att bidraga till Släpklä-
derne, varit ringare, skola sådane öfverenskom-
melser icke vara träffade utan monderingarnes
anskaffande på föreskrifvit sätt ankomma på Sol¬
daten, som uti motsvarande bättre vilkor vid
dess antagning bereder sig tillfälle att detta å-
liggande fullgöra, hvarvid, såsom Ledamöter af
Bonde-Ståndet uti deras ofvanberörde Memori¬
aler anfört och ådagalagt, det blifvit anbefaldt,
att, så vidt författningarne det medgifva, Recru-
ter ej måge approberas till inskrifning så framt
de ej i Lego-Contractet med Rotehållarne för-
Stats-Utskottets Betänkamlen.
83 5
beliallit sig pä visse är beklädnad, hälst Solda¬
ten, som med de bestådde siitnings-penningarne,
icke kunde bekläda sig, skulle i annat fall inom
kort tid blifva otjenstbar.
Det indelte Infanteriet som, när Kronan
bestod Lif - monderingen, dermed försågs hvart
i2lte el er istde år i tour Regementerne emel¬
lan, blifver visserligen med minsta tunga för
Stats - Verket, genom nu vidtagne beklädnads-
sätt vida bättre försedt med både Krono - och
Släp-mondering ; men, ehuru åberopade i 8 i 2 ars
Författning ålägger Soldaten, att sjelf med un¬
derstöd af siitnings-penningarne och bidraget
af Roten hälla sig beklädnaden, faller det sig
likväl klart, att kostnaden, öberäknadt de min¬
dre betydlige siitnings-penningarne, drabbar al¬
lenast Rotehållaren, som måste vidkännas Sol¬
datens hela underhåll.
Då Staten på det hela, eller hvarje Med-
borgare-C;as i samhället gemensamt åligger, att
deltaga i Kostnaderne till landets försvar och
säkerhet, samt det icke eller står att förena med
Knekte-Contracternes i 80 §. af grundlagen försäk¬
rade helgd, att Staten skulle undandraga sig
fullgörandet af det hufvudsakliga vilkor i berör¬
de Contracter att bestå Krono-eller Xifmonde-
ringen för indelte Infanteriet, har Stats-Utskot-
tet ansett billigt och nödigt, att Rotehållarne
lättas från den dem nu åliggande tyngd i den¬
ne del, som, i anseende till tidens förändrade
skick och Soldatens derefter lämpade kostsam¬
mare beklädnad, vore för hardt (ryckande för
jordbrukaren, i synnerhet som, hvad åter angår
släpklädeine, det från början stadgade bidrag
8;6
Ståts-Utskottets Betänianden,
dertill af Rotehållarne synes icke kunna åter¬
föras till de persedlar Kneckte-Contrackteme ut¬
staka, emedan Soldaten dermed icke skulle va¬
ra beklädd eller ändamålet såsom vederbör, up-
fyllas, samt, efter Utskottets tanka, det äfven
instämmer med Contractemes rätta tillämpning,
att Rotehållarne, då de af ålder varit förbundne ,
att bestå Soldaten sådane släpkläder, hvarmed
han den tiden var belåten, nu böra vidkännas
hvad som erfordras till soldatens Släp-beklädnad,
sådan den vid förändrade förhållanden finnes bö¬
ra vara beskaffad t
Stats-Utskottet har altså ansett, det en för¬
nyad reglering af beklädnadssättet vid indelte
Infanteriet bor vidtagas till bestämmande der¬
af, efter omförmälte grunder, och får i detta
hänseende föreslå:
1:0 Att, likmätigt Knckte-Contracterne, Kro-
no- eller Lifmonderingen skall bestås af Statens
medel samt nödig tillgång dertill å Stat upfö-
ras. — Då, efter hvad erfarenheten visat, en
monderig under tjenstgöring i fredstid vid mö¬
ten eller tillfällig Coinrneiiderig utom Rege¬
mentets stånd bör räcka 6 år, men icke eller
längre påräknas så framt vid påkommande be¬
hof Armeen skall vara behörigen kladd och
tjenstbar; så skulle till Lif.monderingar för on-
deldte Infanteriet anslås gidel ärligen af värdet
eller kostnaden för hvarje Soldats beklädnad ef¬
ter numeraira Styrkan af .gamla roteringen, till
hvilken beklädnad räknas Jacka, Eyxor, och
Escharpe, stöfletter, Hufvud-bonad med pryd¬
nader , Halsduk och ett pär Linne-långbyxor
jemte arbetslön för desse monderings- persedlar.
Stats- Utskottets Bctänkanden,
Rfter fran Kongl. Krigs-Collegium erhål¬
len Upgift, har kostnaden nästledit år 1817 be*
stigit för ,en sådan beklädnad {ill *4, R:dr 2 sk.
hvilket pris, då nu ett Stats-anslag för Fern år
bör göras, synas kunna förslagsvis antagas till
25 R:dr; i följd hvaraf, för hela indeldta In¬
fanteriet, som efter prima plan kart antagas att nu
Utgöra 20,000 man, skulle erfordras en summa
årligen af 83,333 R:dr 16 sk., hvilka serskildt för
.detta behof under 3telje v Hufvud - Titultt böra
ypforas,
2jdo Fnär genom Fifmonderingens bestå¬
ende af Staten, Botehåliarne betydligt lindras
samt sättas \ tillfälle, att vid fulgörandet af de¬
ras på Knekte-Contrafterne grundade skyldighe¬
ter, i afse nide på släpkläderne, upfylla tidens
fordran och behofvef af ett sådant bidrag, hvar¬
igenom Soldaten erhåller en ordentelig Släpmun¬
dering, samt vid beräkning af de persedlar, sorn
böra af RotehåJIarne bestås, efter tidens pris,
det befinnes, att detta bidrag innatura vid de
fleste Begementer fullt uppgår i penningar till
|’.delaf omförrnäldte värde utaf en lifmondering
eller 4 Rldr 8 sk. om året; så har Stats-U tskottet
trott, att både med Bötehållarnes fördel och ålig¬
ganden samt Soidaternes rätt och Statens-tjenst,
det skulle vara instämmande, att Rotehållarne
bestå till Släpmunderingen gulel om året ^fden
kostnad, fpr hvilken en Fifmundering kan an¬
skaffas, samt att, då genom ett sådant tillskott
till hvad Staten för Fifmonderirigen utbetalar,
en ny rnotulering hvart 3:dje år kynde erhållas,
denne blefve alt anse som Krono- eller Fif-mon-
dering och den förre åter aflemnades till Sol¬
daten såsom släpmondering på sätt 1812 års för3
8 2g Stats-Utskottets K et ani anden.
fattning innehåller, hvarigenom äfven det vig.
tiga ändamål vunnes], att Kronomonderingen,
som genom liggning i Rotekistan onekeligen un¬
der en tid af 6 ar toge skada, alpd kunde va¬
xa i fullkomligt stånd. Det bör likväl, efter Stats-
Utskottets tanka, ankomma Rotehållarnes e1
get begifvande samt de, i sådant afseende , genom
Eandshöfdingarne höras huruvida de antaga det¬
ta förslag, men StatsUtskottet förmodar, att
Rotehållarne i allmänhet och serdeles vid de
Regementer, der de redan ingått i öfverenskom-
melser om en högre betalning för rnonderingar-
nes anskaffande, skola finna härvid sin fördel
och altså i förslaget ingå. — Om åter Rotehål¬
larne vid de Regementer, där skyldigheterne,
att bidraga till Släpkläderne , äro ringare, samt
soldaterne mindre behöfva nyttja Släpmonderin-
gen till dagligt bruk , såsom i de norra orter-
ne, ej skulle vilja åtaga sig berörde bidrag af
g.-del utaf monderingens värde årligen, utan
blott en åttonde- eller tolfte-del, så blefve der¬
af den följd, att soldaten icke oftare, än i mån
derefter erhölle ny mondering och bek mime
den förre till slapmondering. Den släpmondering,
som sålunda borde af Rotehållarne bestas, skulle
altså utgöras af samma persedlar som Eif-monde-
ringen, eller Jacka, Byxor Escliarp, Stöfletter,
Halsduk och Hufvudbonad med prydnader, jemte
arbets-lönen samt ett par linnelångbyxor, å hvil¬
ken beklädnad Kongl. Krigs-och Kammar-Col-
legierne årligen borde fastställa ett Riks-Marke-
gångs-pris, att tjena till efterrättelse för beräknin¬
gen af den|;del eller mindre om året utaf mon-
Stats~ Utskottets Betänk anden?
829
deringens, kostnad, som, på sätt förmält är , af
Staten och Rotehållarne hvardera borde erhållas.
3:0 De mindre Monderings - Persedlarne,
nemligen : En skjorta, Ett par skor och ett par
strumpor årligen , böra dessutom Rotehållarne
eller Soldaierne sjelfve, allt efter öfverenskom¬
melse dem imellan, bestå, och för öfrigt lärer
någon rubbning i de Contracter, sorn emellan
[Rotehållare och Soldaten i denne del nu kun¬
na finnas, ej äga rum så länge den sednare i
tjensten förblifver»
4?o Så väl Eif- som släp-monderingens an¬
skaffande borde, i följd af hvad Stats - Utskot¬
tet sålunda föreslagit, ombesörjas af en sådan
Beklädnads-Direction vid hvarje Regemente som
1812 års Kongl. Förordning bestämmer, med
tillökning likväl af en Capitain och en [Rote¬
hållare.
5:0 Kongl. Krigs-Collegium , som äger öf-
verinseendet å Arméens beklädnad, skulle från
Stats-Verket reqvirera och erhålla under årets
lopp den på Staten uppförde Summan till Eif-
Monderings - anskaffningen , samt öfversända
medlen till Beklädnads-Directionen vid det el¬
ler de Regementer, som, efter förefinnande be¬
hof eller antagande viss ordning och tour dem
imellan, för året skola förses med ny bekläd¬
nad; och [Rotehållarnes årliga tillskott , sorn af
[Regements-skrifvaren uppbäres , deponeras, ge¬
nast efter uppbördens verkställande, i Eandt-
Ränteriet till Beklädnads-Dlrectionens disposi¬
tion. För alla desse medel bör Directionen
redovisa, hvarvid, såsom 1812 års Författning
stadga?, Regements-Skrifvaren är pligtig, att u¬
830 Stats- Utskottds Eeiäh&aiidéti.
tan serskildt Arfvode biträda nied Räkénstä»
jperne.
6.*o Denne redovisning revideras hvarje
ar efter det, då hy ^Beklädnad utfallit för ett
Regemente, fnen utaf én dertill af Krigs-Col-
legium förordnad person samt 2'!né af Lands¬
höfdingen tillkallade Rotehållare, hvaröfver Be¬
rättelse afg.ifvés och ingar till Kongl. Krigs-
CollegiäM, öch, i händelse något öfverskott I
medlen för den förilutne tiden, då beftnneS, bör
detsamma godtgöras både Staten och Rotehål-
larne i mon af deltagandet i kostnaden genom’
afdrag i den belöpande afgiftefl för nästa be¬
klädnad, hvarefter Kongl. KrigS-Collégium vid
nästpågående Riksdag till Kongl. Majit i under¬
dånighet aflémnar, att till Riksens Ständers kän¬
nedom meddelas, en Summarisk Relation öfver'
verkställigheten af beklädnaden sedan' föregå¬
ende Riksdagen samt förloppet af Revisionérne
med uppgift tillika huruvida och hvad Öfver¬
skott som kan hafva uppkommit å Stafs-Ansla¬
get på det hela samt Rotehållarnes bidrag, då
Riksens Ständer blifva i tillfälle, att bestämma
antingen förra anslaget och bidraget bor fort¬
fara, ökas eller förminskas: Kommande för öf¬
rigt, genom vidtagandet af nu föreslagne bekläd-
nadssätt, den lii 11 i 1 s bestådde slitnings-érsättnin-'
gen att upphöra samt Staten besparas. Och
Jära Riksens ILöglofl. Ständer hos Kongl. Majit
i underdånighet anhålla om Dess Nådiga Sanc-
tion härå och åtgärd för verkställigheten samt
att en allmän Författning till efterrättelse här*-
Ulinnan matte utfärdas.
Stats-Utsiotlets Betankanden. 831
Beträffande Herr Lagmannen Grefve Gyl¬
lenborgs samt Riksdags-Fullmägtiges från Vest¬
manland, Juli. Magn. Wessings och Hans Anders«
sons derom för öfrigt gjorde framställningar* att
Rotehållarne vid Södermanlands och Westman¬
lands Regementer måtte återbekomma hvad de,
1 följd af 1812 års Beklädnads Förordning , måst
under den föfflutne tiden utgifva, i och för an¬
skaffandet af Soldat emes Monderingar; så, eme¬
dan, utom det de härom utaf någre Södermanlands
Rotehållare väckte frågor, synas bero på Kongl.
Majus Nådiga åtgärd, härvid hufvudsakligen fö¬
rekommer, att alta Regementernes äf Jfndeldfe
Infanteriet Rotehållare delat enahanda tyngd
af beklädnadssättet under ifrågavarande år, och
undantag för den ena orten framför den andra
icke kan göras, samt en allmän återbetalning
eller ersättning häraf skulle öfverstiga Statens
tillgångar, har Stats-Utskottet funnit sig desto-
mindre kunna tillstyika] bifallande afseende å
desse serskildte motioner, som, hvad Söderman¬
lands Rotehållare angar, hvilka efter Kneckte-
Contractet äro pligtige att hvarje år bestå Släp-
Jnondering, den nu föreslagne lindring i Be-
Jdädnads-sättet, medlörer en ersättning i fram¬
tiden för hvad hittils kunnat falla dem känn¬
bart, samt Vestmanlands Rotehållare åter dess¬
utom i den derstädes varande Kneckte-Lego-
medels-Cassan äga en Fond;, hvarigenom dera*
Utgifter för Rotehållet äro betydligt lättade.
Och hvad slutligen vidkommer Herr Öf-
verste-Lieutenanten Stjern schantz’s motion attén
del af Nerikes Regementes Soldater måtte få
till godo njuta de Beklädnads-hemmans-Räntor,
832 Stats-Utsftottets Betänkanden'.
1686 D:r 3 r.'st. io| p:gr, sorn af ålder varit
dem bestådde; har Stats-Utskottet funnit, att,
då Soldaterne vid detta Regemente äro enligt
Kneckte-Contractet berättigade till bidrag af Ro-
tehållarne för släpmonderingens anskaffande ,
samt, i följd af det nu tillstyrkte beklädnads-
sätt, komma i åtnjutande af enahanda rätt och
förmån, som deras vederlikar; så kunna Ifrå-
gastäldte bland Stats-Verkets Intrader påräkna¬
de Hemmans-Räntor icke eftergifva? och bestås,
helst Kongl. Maj:t uti derom af Rekiäclnads-
Directionen vackt fråga, under den 14 sistledne
October i Nåder ansett skäl dertill sig icke fö¬
rete. Hvilket allt vördsamligen hernställes till
Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande.
Stockholm den 13 April 1818.
N:r 172.
Riksens Höglofl. Ständers Stats-Utskotts Ut¬
låtande, i anledning; af gjorde Anmärk¬
ningar vid dess Betänkande rörande
Ade/forss Guld-Verk.
I anseende till Herr Borgmästaren Holms gjor¬
de Anmärkningar vid Siats-Utskottets den 5
sistlidne Mars afgifne Betänkande i fråga om
Ädelforss Guldverk, har Vällofl. Borgare - Stån¬
det återremitterat ärendet till Utskottets åtgärd,
och får Utskottet i anledning häraf vördsamli¬
gen upplysa, att dess ofvanberörde Betänkande
blifvit bifallit utaf Höglofl. Ridderskapét och
V
Stats-Utskottets Betcinkanden.
833
Adeln den lgtde, utaf Högvördige Prest-Stån-
dfet likaledes den a gide samt utaf Hedervärda
Bonde-Ståndet den 24lde i berörde Månad; hva¬
dan frågan, likmätigt Cgide §. i Regerings-For-
tnen, redan är afgjord och något yttetligare ut¬
låtande derutinnan således icke torde erfordras.
Stockholm den 16 April 1818»
N.r 173.
Riksens Föglö fl. Ständers Stats-Utskotts Be¬
tänkande, angående den nndei Kongl.
Bergs-Collegii disposition och Förvalt¬
ning f. d. ställde Cassa, samt Corn-
mer c e-Rådet Galléns ansökning cm an¬
stånd med inbetalningen af ett frän
Samma Cassa erhållit Lån.
Uti Kongl. Majlts till Riksens Ständers Stats¬
utskott aflåtne Nådiga Proposition af den 29
sistledne November, angåeende Stats - Verkets
tillstånd och behof, har Kongl. Maj:t i Nåder
täckts gifva tillkänna, att, under tillämpning af
den vid 1809 och 1810 drens Riksdag af Rik*
Sens Ständer antagne grundsats, att alla Kronans
Inkomster böra, så vidt möjligt är, på ett stäl¬
le inflyta, och derifrån sedermera efter behof och
anordningar utgå, har Kongl. Maj:t under den 14
Augusti 1816 förordnat, att en under Kongl.
Bergs-Collegii disposition och förvaltning stäld
Cassa, hvilken hufvudsakligen tillkommit af så-
Eihang till Rihs-St. Prat. 1817- igti. 4'.de Sami. N:r ie;- 10C.
834 Stats-Utskottets Betänk anden'.
dane Kronans medel , som tillhört Stats-Veriset,
borde, med alla dertill hörande Räkenskaper och
Handlingar, till Stats - Contoiret aflemnas. —
Huruvida berörde medel, hvaraf behållningen
utgör en Summa af 26,818 R:dr 9 r;st., nu me*
ra bör, likasom med de under Krigs - Collegii
disposition ställde serskildte Cassör vid nyss¬
nämnde Riksdag , till Riksens Ständers Riks»
gälds-Contoir letvereras, har Kongl. Majit i Nå¬
der förmält vara ett ämne, som beror på Rik¬
sens Ständers godtfinnande.
I anledning häraf får Stats-Utskottet vörd-
samligen tillkännagifva, att af de skäl, Kongl.
Majlts ofvan högstberörde Nådiga Proposition
innehåller, beslöto Riksens Ständer vid 1809
och 1810 årens Riksdag, att de under Kongl.
Krigs-Collegium hörande Artillerie - Exercitise-
medels- Organisations- Hingstmedels- samt Skån¬
ska Hingst-prsemii-Cassorne skulle, med deras
behållning jemte Handlingarne rörande desse
samtlige 4 Cassors utlånte medel aflämnas till
Riksgäids-Contoiret, som ägde att besörja om de
utlånte medlens indrifvande och lefverering.
Uti Nådigt Rref af den 3 October 1811, täck¬
tes Kongl. Majit förständiga Herrar Fullmäg-
tige uti Riksgäids-Contoiret, att, då desse Cas¬
sors påräknade utgifter varit sådane, som voro
alldeles oundgänglige och uteslutande tillhörde
3:dje Hufvud^Tituln i Riks-Staten för Defen-
sions-Verken, Kongl. Majit i Nåder funnit för
godt, att vid Cassornes aflefvereiing fästa det
vilkor, att räntan å deras behållningar skulle blif¬
va Stats-Verkets tillgång, för att dermed be¬
sörja sådane utgifter, som Cassorne förut haft
Stats-Utskottets Betänkandet 835.
tili föremål, och att i följd häraf Herrar Full-
mägiige skalle äga att genast begagna de Con-
tante behållningarne såsom lån , mot den rän¬
ta Contoiret vanligen betalar, samt att emotta¬
ga Obligationerne till indrifning och, alt som
medlen inflyta, på lika sätt ställa deras belopp
på Ränte-beräkning, att utgå till Stats-Verket,
som likaledes emedlertid borde af Riksgälds-
Contoiret undfå Interesset, sådant som det af
1-åntagarne erlades intill dess Fullrnägtige hun¬
nit Fånen indrifva. Detta bifölio Riksens Stän¬
der vid 1812 års Riksdag och blef då bland
Stats-Verkets Inkomster uti Riks-Staten uppförd
en summa af 5630 R:dr g sk. 11 r:st., att så¬
som ränta å ifrågavarande Cassors till Riks-
Gälds-Conloiret aflämnade behållningar årligen-
från Contoiret utgå,
Stats-Utskottet hemställer, att på enahanda
sätt må förhållas med Kongh Bergs-Collegii i-
frågavarande Gassa; och, som åtskil lige Utgifter,
hvilka af denna Gassa hittils utgått , nu mera
komma att bestridas af Stats-Verket; så har Stats-
Utskotiet, till ersättning för Stats Verket för desse
förut i Siat opåräknade Utgifter, uti dess till
Riksens Höglofl. Ständer afgifne förslag, öfver
beräkningen af Stats-Verkets Inkomster uppta¬
git 5 procents Ränta å denne Cassas behållning
med 1,310 R:dr 43 sk. 2 rist., att af Riksgälds-
Contoiret till Stats-Verket årligen erläggas.
Om Riksens Höglofl. Ständer härtill bifal¬
la; så hemställes, att Riksens Höglofl. Ständer
måtte hos Kongl. Maj t i underdånighet anhål¬
la om nådig befallning till Kongh Stats-Contoi-'
ret, att genast til! Herrar Fullrnägtige i Riks-
Gälds-Contoiret aflemna denna Cassas behålh
836 Stats-Utskottets Betänkatideri.
ningar jemtö alla dertill hörande Lane- och Öf¬
riga Handlingar.
I sammanhang härmed får Stats-Utskottet
sig nu äfven utlåna öfver en af Cornmerce-Rå-
det Olof Gallin till Kongl. Majit i underdånig¬
het ingifven samt af Kongl, Majit till Stats-
Utskottet i Nåder öfverlämnad ansökning , att
än vidare få bibehålla ett ifrån denna Cassa 9
emot första Inteckning i Tummelsta Säteri, er¬
hållit Lån, stort 3ooo R:dr Banco.
Till upplysning härvid får Stats-Utskottet
tillkännagifva, att vid 1812 års Riksdag inkom
Enke-Fru Öfverste-Lieutenanskan Ramsaij med
ansökning, att varda bibehållen vid det Lån,
stort 16,000 Rldr Banco, som hon af Armeens
Organisations-Gassas-medel innehade, emot 5 pro¬
cents årlig ränta. Stats-Utskottet tillstyrkte oell
Riksens Ständer bi föl I o då, att det skulle öf¬
verlämnäs åt Herrar Fullrnägtige i Riksgälds-
Contoiret, att, i afseende på meranämnde Cas-
sors då ännu återstående fordringar, vidtaga så-
dane dispositions-anstalter , som Herrar Full-
mägtige kunde pröfva för Riksgälds - Contoiret
mäst förinonliga, samt, såsom en följd häraf, be¬
vilja anstånd med betalningen af Cassornes for¬
dringar för Lån nar Herrar Fullrnägtige pröf-
vade Hypothequen innefatta full och tillräck¬
lig säkerhet och Låntagaren tillika ville för¬
binda sig, att erlägga 6 procents ärlig ränta,
så framt lägre ränta skulle vara förskrifven,
dock så, att de summor, hvilka en gång såsom
betalning för Lån influtit, icke skulle användas
till någre andre nya utlåningar , än Riksens
Ständer serskildt bestämma.
Stats-lJtskottets Eetänianden. 837
Stats-Ulskottet hemställer, att på enahanda
sätt nu måtte förfaras, ej mindre med det a£
Herr Commerce-Rådet G ellén innehafvande Lån,
än de öfrige af Kongl. Bergs-Collegii till Riks-
Gälds-Contoiret nu aflemnade Cassa varande
utlåningar.
Hvilket allt Riksens Höglofl. Ständers E-
get wmpröfvande vördsamt underställes.
Stockholm den 17 April 1818.
N:r 174.
Riksens Höglofl. Ständers Stats-Utskotts Ut¬
låtande i anledning af Kongl. Maj.ts
Nådiga Remiss af Fullmäktiges i fern-
Contoiret underdåniga hemställan om
inför skrifvande af Engelsmannen Thom¬
son i och för försök af ett nytt fem-
berednings -sätt under namn af Pudd-
lings-Processen.
Sedan Bruks - Societetens Fullmäktige i Jern-
Contoiret under den 23 sistledne December hos
Kongl. Maj:t i underdånighet hemstält, att, då
Götha Canal - Directlon vore betänkt, att för
anläggandet af ett Gjuteri, som vore behöfligt
för Canal-Bolagets räkning, införskrifva en En¬
gelsman vid namn Thomsson, och denne äfven
skall äga fullständig kännedom om det i Eng¬
land brukliga Jernberednings - sätt, under be¬
nämning af Puddlings - Processen, Fullmägtige
äfven måtte tillåtas, att vid anställande Jern-
gg8 Stats-Utskottets Betän&anden.
beredningsförsök , sorn dermed agde likhet, be¬
gagna bemälte Engelsman, och Kongl. Majt
häröfver hört Dess och Rikets Bergs collegium ^
sorn sådant lillst,yrkt; så har Kongl. Maj:t ge¬
nom Nådig Remiss af Handlingarne, den 20
nästledne Februarii, behagat öfverlemna detta
mål till Riksens Ständers Stats-Utskott.
Vid förehafvande häraf har Stats-Utskottet.
enär fråga icke är om någon utgift af Statens
medel, funnit sig icke kunna tillstyrka Riksens
Höglofl. Ständer, att med detta ämne någon
befattning taga, hvilket, i anledning af Kongl.
Majts Nådiga Remiss, likväl lärer böra hos
Kongl. Majit i underdånighet anmälas.
Stockholm den 17 April 1818.
N:r 175.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts Ut¬
låtande , i anledning af Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition om rättelse i Nåd¬
års- och Besparings-författningarne.
T ill Stats-Utskottet har ifrån de Respective
Riks-Stånden blifvit remitterad en Kongl. Majits
Nådiga Proposition, så lydande:
(Denna Nådiga Proposition, gifven den g December 1817.
finnes tryckt under N:r 5 i usta Sami. till detta Bihang sid.
58 och blifver här utesluten.)
Då ej mindre Riksens Höglofl. Ständer
uti deras underdåniga skrifvelse af den 29 Juli
1815 anhållit, det Kongl. Majit i Nåder täck¬
tes låta öfverse och rätta författningarne i det¬
Stats-UtskottetsBetiinianden'.
839
ta ämne, på det någon jemkning och förändring
måtte kunna skje, till lindring för Embets-
och Tjenstemanna-Corpsen, än Kongl. Majit uti
Dess nu aflåtne Nådiga Proposition täckts för¬
klara Dess Nådiga önskan, att åt Riksens Stän¬
ders förberörde underdåniga anhållan, kunna
lämna en af billigheten och tidernas förändring
högt påkallad åtgärd härutinnan; Så har, med
hämtad anledning häraf, Stats-Utskottet ansett
för en örn pligt och rättvisa emot Statens Em-
hets- och Tjenstemanna - Corps, att kunna för
Riksens Höglofl. Ständer framlägga ett förslag,
till vinnande af det åsyftade ändamålet, så att
den tryckande och ofta bekymmersfulla belägen¬
het, hvaruti Embets- och Tjenstemän sig befinna,
under den längre tid de, efter nu gällande
författningar, måste tjena, antingen alldeles u-
tan, eller ock med en mindre lön, måtte i möj¬
ligaste måtto afhjelpas, och åtminstone inskrän¬
kas inom den tid, Sorn efter Befordringslagarne
och Nådårs-författningarne bör äga rum.
Att föreslå afskaffandet af all Besparing för
Nådårs-Fonden, har Stats-Utskottet ansett icke
vara syftemålet hvarken för Riksens Ständers
underdåniga anhållan eller Kongl. Majlts med
anledning deraf aflåtne Nådiga Proposition.
Statens tillgångar medgifva icke att sådant
kunde ske med annat vilkor, än att Sterbhusen
efter afgående Embets- och Tjenstemän då skul¬
le mista det ifrån äldre tider dera tillerkända
understöd uti den så kallade Begrafningshjel-
pen; Ett understöd, sorn för månget fattigt Sterb-’
hus ofta utgör dess enda tillgång, att med an^
840 Stäts-Utskottets Betärikänden.
ständighet kunna befordra den ailedne till sitt
hvilorurn.
Stats * Utskottet har fast mera trott den
gjorde framställningen hafva åsyftat afskaffan-
det af den tid, utöfver Nådårs-besparings-tiden,
som en Embets- och Tjensteman, efter erhållen
befordran, enligt nu gällande författningar, må¬
ste i afseende på den tid af äret, då befordran
skett, tjena med en mindre eller siri förut in-
nehafde lön ; och Stats Utskottet anser härutin¬
nan både böra och kunna skje en med rättvisa
och billighet öfverensstämmande rättelse, utan
någon rubbning i de för Stats-Verket oell Dess
reglering fastställde grunder.
Då i afseende på det reglementariska, som,
vid en förändring uti hittils gällande författnin¬
gar, måste förekomma, det icke för Riksens
Höglofl. Ständer lärer blifva möjeligt, att kun¬
na förutse alla inträffande serskildte omständig¬
heter och förhållanden, och således icke eller'
kunna till Kongl. Maj;t i underdånighet före¬
slå bestämde föreskrifter, lämpelige till alla sär¬
skildte Casus; så har Stats-Utskottet endast trott
sig böra föreslå de allmänna grunder, som, i
Stats-Utskottets tanka, skola bereda det åsyftade
ändamålet; Och i detta afseende får Stats - Ut¬
skottet altså nu till Riksens Höglofl. Ständer
vördsammeligen hemställa följande, nemligen:
ilo Att Stadgandet uti arsta puncten af
Kongl. Förklaringen den 24 November 1724 öf¬
ver 172 3 års Nådårs-förordning , att den, som
avancerar sedan den lista JaRuarii och inom
den lista Julii samt tillförene haft tjenst, bor¬
de tjena till det årets slut med sin förra Lön,
Stats-UtsKottets Betänkanden. 841
mätte t sl matto upphäfvas, att ingen, ehvad
tid på året befordran än sker, bör tjena mer
än Sex månader med sin förra Lön, räknadt
ifrån nästa månadens början efter den, i hvilken
befordran skett, äfvensom att enahanda förhål¬
lande bör iakttagas för dem, vinna befordran,
vare sig till ny eller gammal tjenst, och förut
icke haft någon lön.
2:0 Att efter alla, som ifrån och med nä¬
sta års början vinna befordran, och dervid kom¬
ma, att, till besparing för Nåde - fonden, tjena
6 inånader, antingen med förut innehafd, eller
ock utan lön, skola sterbhusen vara berättigade,
att vid Dödsfallet utbekomma den aftjente 3^e-
grafningshjelnen till lika numerairt belopp, sorn
den blifvit innehållen, ehvad dödsfallet skjer
såsom i tjenst varande eller afskedad.
3:0 Att efter alla Embets- och Tjenstemän,
som nu äro i tjenst och framdeles med döden
afgå, antingen såsom tjenstgörande eller afskeda¬
de, utan att ifrån nästa års början hafva erhål¬
lit befordran till högre tjenst och Lön, skola
Sterbhusen erhålla begrafningshjelpen till sam¬
ma numeraira belopp, som den bort utgöra,
om avancen innevarande år inträffat.
4:0 Att detta stadgande likväl icke kan ut¬
sträckas till redan ur tjenst gangne Embets-
och Tjenstemän, emedan tillgång till en så be¬
tydlig fond, som härtill skulle ärfordras, hos
Stats-Verket saknas.
5:0 Att all besparing för Nådårs - fonden
ifrån och med nästa års början bör afsattas till
en serskild Fond för Begrafningshjelpeines ut¬
betalande, och af Kongl. Stats * Contoiret uti
842
Stats' Utskottets Betiinkanden.
Räkenskaperne serskildt upptagas och redovi¬
sas, utan sammanblandning med Stats - Verkets
öfrige Intrader; Och bör den sålunda blifvan¬
de Nådårs-besparingen till fondens förmon in»
sättas uti Riksgälds - Contoiret på löpande räk¬
ning emot 4 Procent, och räntan fonden tilläg¬
gas intill nästa Riksdag, då Riksens Ständer, ef¬
ter inhämtad kännedom huru detta Stadgande
i verkställigheten sig förhållit, kunna blifva i
tillfälle, att vidtaga de ytterligare åtgärder, sorn,
till det åsyftade ändamålets fullkomliga ärnåen-
de, kunna finnas nödige.
Till Begrafningsbjelpens utbetalande efter
alla dem , som ifrån och med nästa års början
vinna befordran, blifver väl tillgång uti den
här ofvan i 5:te puncten omförrnälte Fond;
Men för alla innevarande år i tjenst varande,
som framdeles med döden afgå, utan att ifrån
nästa års början hafva vunnit befordran till hög¬
re tjenst och lön, saknas deremot all tillgång
till den dem, enligt 3:dje puncten tillkomman¬
de Eegrafningshjelps utbetalande, emedan den
för dem vid tjensternes tillträdande innehållne
Nådårs-besparing redan före detta ingått till
Stats-Verket och till dess behof blifvit dispo¬
nerad och använd.
Att nu gravera Utgifts-Staten med ett sär¬
skildt anslag härtill, anser, i Statsverkets när¬
varande belägenhet, Stats-Utskottet icke läm-
peligt; äfven som någon anvisning för detta be¬
hof på de uti Riks-Staten ibland Statsverkets or¬
dinarie Inkomster upptagne och beräknade Döds¬
falls- och avancements- besparings-medel icke
kan äga rum, emedan det skulle gdra en rubb¬
Stats-Utskottets Betänk and en. 843'
ning i sjelva Statsregleringen, och medföra en
minskning uii <!e för Statens bestämda utgifter
påräknade Inkomster, sorn då på annat sätt mä¬
ste fyllas. Stats-Utskottet tror deremot, att bå¬
da dessa olägenheter kunna undvikas och det
åsfyfiade ändamålet likafullt vinnas, om all den
Begrafningshjelp , som, efter 3:dje puncten, kari
komma att utgå, anvises på öfverskotterne af
Stats Verkets Inkomster för det året då Casus
inträlfar. Stats-regleringen blifver då orubbad,
och ändamålet vunnit på ett sätt, sorn på en
gång uppfyller både Kongl. Majus och Riksens
.Ständers egen önskan, utan Statens serskildta
betungande med någon ny utgift.
Om Riksens Höglofl, Ständer täcktes gilla
alt hvad Stats-Utskottet härutinnan sålunda fö¬
reslagit ; och det Utskottet jemväl tillsJyrker
måtte med nästa år eiler 1819 taga sin början;
Så hemställer Stats - Utskottet, att Riksens
Höglofl. Ständer täcktes detta , 'såsom svar å
den Kongl. Propositionen, hos Kongl. Majit
i underdånighet anmäla , jemte underdånig an¬
hållan , att Kongl. Maj:t härtill måtte lämna
Nådigt bifall, samt i Nåder bestämma de ytter¬
ligare föreskrifter, i afseende på det Reglemen-
tariska, sorn Kongl. Majit för verkställigheten
i Nåder kan pröfva nödige.
Stats-Utskottet är öfvertygadt derom, att Ri¬
kets Embets- och Tjenstemanna -Corps skall, uti
detta förnyade vedermäle af Riksens Höglofl.
Ständers ömhet och välvilja emot den samma,
finna sina bekymmer vid inträdet på Tjenste-
manna-banan i märklig mohn lindrade, samt der¬
af hämta en ny anledning, att med nit och red-•
844 Stats-Utskottets Betänkande.
redlighet uppoffra sin tid och 31'bets-förmåga u-
ti Rikets tjenst.
Riksens Höglofl. Ständers Egit ompröfvan-
de underställes allt detta vördsammeligen.
Sockhoim den 16 April 1818•
N:r 176.
Riksens Höglofl. Ständers Stats- samt All¬
männa Besvärs- och Ekonomi-Utskotts
Utlåtande i anledning af Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition angående inrättan¬
det afl allmänna Arbets- och Corrections-
hus på Borgholms Slott och i Vadstena.
Samtelige Respective Riks-Stånden hafva till
Stats - Utskottet Samt Höglofl. Ridderskapet och
Adeln derjemte till Allmänna Besvärs- och
Ekonomi - Utskottets åtgärd, remitterat Kongl.
Maj:ts den 10 sisth December till Rikets Stän¬
der aflåtne Nådiga Proposition, angående inrät¬
tande af allmänna Arbets- och Corrections-hus
på Borgholm och i Vadstena, af följande in¬
nehåll :
(Danna Nåd. Proposition finnos tryckt under N:r 9 i r:sta
Sami. till detta Bihang, sid. 73, och blifver här utesluten.)
Stats- samt Allmänna Besvärs- och Eko¬
nomi-Utskotten hafva härvid inhämtat, att Rik¬
sens Ständer uti deras vid sista Urtima Riks¬
dagen den 4 Augusti 1815 aflåtne underdåniga
skrifvelse i detta ämne, yttrat den önskan, att,
i mån som Uag-Coinmittéens bemödande att om¬
arbeta Straff-Lagarne framskrider, anstalter kun¬
de vidtagas, att de Arbets* och Eörbättrings-In-
Ståts-Utskottets Betänk and en. 845
rättningar, sorn deruti föreslås, derest de af -Rik¬
sens Ständer antagas, under tiden måtte så be¬
redas, att de nya Lagarne snart kunna bringas
till Verkställighet; men, då kostnaden härtill ej
kunde beräknas, eller någon bestämd plan upp¬
göras innan Lag - Committéens arbete hunne
fullbordas, anhöllo Riksens Ständer, det Kongl.
Maj t intill nästa Riksdag täcktes härom gå i
tefattning med sådane medel, som förskottsvis
kunde utses.
Ändamålet, som härvid hufvudsakeligen
lag till grund för Riksens Ständers åtgärd, var
alltså Lag-Commiitéens förslag om den förän¬
dring i Straff-Lagarne, att fängelse i stället för
andre kroppsstraff lomme att införas} Och vid¬
tagandet häraf blefve följakteligen beroende af
de nya Lagarnes utarbetning, som lemnade till¬
fälle, att efter hand kunna åstadkomma de nö¬
dige blifvande Inrättningar och Corrections-an-
stalter, hvartill en fullständig och sammanhän¬
gande plan, enligt bemälte Commitées yttrande,
bäst kunde utarbetas i sammanhang med den
nya Brottmåls-Lag, efter hvilken de skulle an¬
vändas.
De Förslag, som Kongl. Majit nu i Nåder
täckts meddela till Allmänna Arbets- och Cor-
rections-hus, egenteligen för att begagnas till
syssellöse och vanartige personers användande
till arbete och återförande till en förbättrad lef¬
nad och nyttig verksamhet, synes åter Utskot¬
ten åsyfta en vidsträcktare omfattning och med¬
föra så betydlige kostnader, att Utskotten, med
afseende å Statens tillgångar samt de många och
dryga behof, som dessutom nu rnåste fyllas, ej
846
Stats-Utskortets Betänkanden.
funnit möjligt att föreslå de härtill uppgifne
Summors beviljande.
Utskotten tro, att, ehuru a ena sidan an-
gelägit må vara, att sådane ställen icke saknas,
der lättingar och för mindre brottsligheter döm¬
de personer kunna hallas till arbete för att bi¬
draga till sitt underha l och tvingas till förbät¬
tring, måste likväl anstalterne i detta hänseen¬
de lämpas efter tillgången att åstadkomma nö¬
dige medel för kostnaderne samt för öfrigt af¬
seende äfven göras å andre förhållanden, sorn.
lemna tillfälle för en inskränkning i utgifterne,
hvilken med ändamålets befordran kan förenas.
Vid ärendets betraktande utur sådane syn¬
punkter, hafva Utskotten ansett sig böra fästa
uppmärksamhet dervid, huruvida ej, genom be¬
gagnande af redan varande Inrättningar, med
den utvidgning deraf, som nödig finnes, bespa¬
ring må kunna äga rum af de betydelige kost¬
nader, som, enligt ofvanberörde förslag, erfor¬
dra^ dels för att sätta Borgholms Slott och Bygg¬
nader i det skick, att de till Arbets- och Cor-
rections hus blifva användbare, uppgående till
icke mindre än 71,953 B dr 22 sk. 4 r:st., u-
tom underhålls - kostnaden första året 41,079
B.dr 15 sk. 8 rtst. och sedermera årligen 34,412
B:dr 31 sk. 8 rist. dels ock till Arbets - Inrätt¬
ningens i Vadstena i ordningbringande och un¬
derhållande, utgörande, jemte aflöning för Styrel¬
sen, Tjenstemän och Bevakning, lista året 44,17 2
R:dr 40 sk. 2 r:st., och för hvarje påföljande år
30,227 R:dr 2 sk. 4 rtst.; hvarvid Utskotten
funnit, att Carlscrona Arbetshus-Inrättning tor¬
de kunna tillökas genom upplåtande eller inköp
Stats-Utskottets Betänkanden. 847
af dertill tjenlige hus och tomt*platser för nö-
digt utrymme, och, derest elen likväl ej blifver
tillräcklig för behofvet, härtill begagnas den lä¬
genhet, som Marstrand lernnar. Begge desse
ställen finnas förut försedde med Byggnader och
Garnizoner, som i alla fall skola derstädes un¬
derhällas samt hafva tjenlige localer för inrätt¬
ningar af sådan beskaffenhet, som de ifrågava¬
rande; Och af det arbete, som de till Correction
förviste personer kunna verkställa , synes äfven
nytta snarast vara att vänta i Carlscrona och
Marstrand, der Kronan äger Skepps-varf, Fäst-
nings-verk och förråder; hvarförutan det icke
bör lemnäs utan afseende, att, då dylike Inrätt¬
ningar derstädes förut finnas, skulle en tillök¬
ning i antalet af personer föga besvära Inne-
vånarne i nämnde städer; men deremot sådane
anläggningar på Borgholm och uti Vadstena
blifva för desse orters Inbyggare i flere hän¬
seenden äfventyrlige och med olägenheter för¬
knippade, i synnerhet då, för en säker bevak¬
ning af Arbets - arrestanterne, möta större svå¬
righeter å sistnämnde bägge ställen.
Utur desse skäl anse sig Utskotten böra
till Rikets Höglofl. Ständers bepröfvande vörd¬
samt hemställa, om icke, då kostnaderne af de
föreslagne Inrättningar på Borgholm och i Vad¬
stena, finnas vida öfverstiga hvad Stats-Verkets
tillgångar medgifva att härtill föreslå, samt det
egenteliga behofvet för närvarande af tillökte
allmänna Arbets- och Corrections-hus anstalter,
synes kunna afhjelpas genom berörde mindre
kostsamma utvägar, Rikets Ständer skulle finna
lämpligt, att, jemte underdånig anmälan härom,
84S Stats-Utskottets Betänkanden.
till Kongl. Maj:ts Nådiga disposition för ifrå¬
gavarande ändamål, på sätt nödigt och nyttigast
pröfvas, anslå en Summa af 30,000 R:dr årli¬
gen till nästa Riksdag, hvartill Stats-Utskottet
under nu för handen varande Stats * Reglering
Utsett medel.
Stockholm den 16 April i8l8<
N:r 177»
Förstärkta Stats-Utskottets Memorial an-
gående de dit remitterade BevillningS-
Frågor.
T.
ill det förstärkta Stats-Utskottets åtgärd, haf¬
va Respective-Riks-Stånden genom Protocolls-
Utdrag den i:sta i denne Månad, öfverlämnat
nedannämnde, i anledning af Bevillnings * Ut¬
skottets Förslag till grunderne för allmänna
jBevillningens fördelande uppstådde Frågor, hvar¬
uti skiljaktige beslut af Riks-Stånden fattade
blifvit, och hvilka frågor altså, likmätigt 6g och
71 §. §. i Regerings - Formen den 6:te Junii
1809, bort afgöras igenom omröstning af Stats-
Utskottet förstärkt till ett antal af 120 Reda-
möter; i följd hvaraf Utskottet denne dag sam-
manträdt, och i den ordning Grundlagarne bju¬
da, voterat öfver följande, af Bevillnings-Utw
skottet föreslagne samt, utan anmärkning lem-
nade, voterings-Propositioner:
1:0 Den som bifaller, att den personella
Bevillningen eller Capitalions-afgiften skall ut¬
Siats-TJtsftottets Betänkandcn.
göras (ill lika belopp af hvarje Mantalsskrifven
mansperson och till lika belopp för hvarje Man¬
talsskrifven Qvinsperson, endast med undantag
i afseende på ålder, hvartill Bevillnings-Utskot-
tets Betänkande den 23 sisth Januarii föranle¬
der, voterar Jas den det ej vill, Nej;
Vinner Nej,
kommer Capitations - afgiften att utgå minskad
till hälften emot dess nuvarande belopp för al¬
la dem, sorn ej efter 2 Artikeln taxeras till
50 R:drs Inkomst och derefter förökad i för¬
hållande till en större Inkomst, så att fulla be¬
loppet af Beviilningen efter 1 Artikeln i möj¬
ligaste måtto uppgår till samma Summa, som
blifvit efter 2815 års Bevillnings - Förordning
under denne Timi påräknad.
Efter det Voterings-Sedlarne blifvit utde¬
lade, insamlade och öppnade, befunnos Attatlo-
fem f 8 5) Ja, och Trettiofyra (3 4) Nej; Och sora
Ja således vunnit, så kommer den personella
Beviilningen eller Capitations-afgiften, att ut¬
göras till lika belopp af hvarje Mantalsskrifven
Mansperson och till lika belopp för hvarje Man¬
talsskrifven Qvins-Person, endast med de un¬
dantag i afseende pl ålder, hvartill Bevillnings¬
utskottets Betänkande af den 23 sistledne Ja¬
nuarii föranleder.
2:0 Den, sorn bifaller , att den föreslagne
Öfverflöds-Afgiften skall utgå genom Taxering
af vissa öfverflöds-Artiklar och, deräst den er¬
forderliga Summan icke kan på annat sätt erhål¬
las, en Fyllnads-Afgift utgöras för Landt-Tulls-
ersättningen, voterar Ja; den det ej vill Nej;
Bihang till Riks St.Prot. tgij-igtg, -f.de Sami. N:r 107.10g.
V
850 Stals-Vtskottets Betänk anden.
Vinner Nej,
så skall en Consumtions-afgift för Ofverflöds-
varor och Fyllriads-Afgift för Landt-Tulls - er¬
sättningen, sammanlagd utgöras med visse skil-
lingar för hvarje Riksdaler, som efter a Art.
utgår.
Sedan Voterings-Sedlar blifvit utdelade ,
upphämtade och öppnade , befunnos Sextiosju
(67) Ja, och Femtiotvå (52) Nej; i följd hvar¬
af Ja vunnit, och kommer altså den föreslagne
Öfverllöds-Afgiften , att utgå igenom Taxering
af visse Öfverflöds- Artiklar, och, derest den er-
forderlige Summan icke kan på sådant sätt er¬
hållas, en Fyllnads-Afgift att utgöras för Uandt-
Tulls-ersättningen. Hvilket Utskottet får vörd-
samligen anmäla.
Stockholm den g April 1818.
N:r 178.
Riksens Högloft. Ständers Stats- och Bevill-
nings-Utskotts gemensamma Utlåtande
i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition angående befrielse från
Bränvins-Bevillnings utgörande för å-
reil 18 iO och 18 i2 af Personer å Lan¬
det, sorn icke äga eller besitta ford.
H öglofl. Ridderskapet och Adeln samt Vallöf!.
Borgare-Ståndet hafva till Stats.Utskottet äfven¬
som Högvördige Preste Ståndet och Hedervär¬
da Bonde-Ståndet till Bevillnings-Utskottet re¬
Stuts och Bevillnings-Utskottens Fetcinkanden. 851
mitterat Kongl. Maji t s Under den 3 sistledne
^December lill Ritsens Ständer aflätne Nådiga
Proposition, angående sökt befrielse fran Brän-
Viris Bevillningens utgörande för arén 1810,
1811 ocit j8i2 af Personer å Landet, som ej
äga eiler besitta jord, lydande sorn följer:
(Denna Nåd, Proposition, tryckt i I:sta Stiihl, af detta
Bihang sid. 58 under N:r 6., blifyer har utesluten])
Stats - och Be viUnings-Utskotten hafva för
öfrigt af de till upplysning i detta ämne rned-
deldte vidlyftiga handlingar tagit en närmare
kännedom af hvad så väl de Besvärande anfört
som Kongl. Kammar-Rätten sig utlåtit samt vid
öfvervägande af målet funnit, att 25 §• af Riks¬
dagsbeslutet den 2 Maj 1810 innehåller: ”Att
den för Bränvins-tillverkningen serskildt åtagne
Bevillnings-afgiften komme att erläggas i Stä-
derne samt af Ståndspersoner med flere å Kan»
det, som ej äga eller besitta jord, efter perso¬
nalen, så att Tolf Mantalsskrifne personer skul¬
le anses lika med ett helt hemman och således
betala 8 sk. hvardera; hvilken bevillning kom¬
me att utgå, antingen Bränvinsbrännings-rättig-
heten begagnades eller icke. Och, som någon
annan slutföljd häraf ej kan dragas, än att ifrå¬
gavarande afgift, utan afseende derå, om Brän-
vinsbrännings-rättighéten begagnats eller icke,
varit häftad vid personalen, samt denne tyd¬
ning icke strider emot Kongl. Kungörelsen den
i3;de Junii 1810 3 §. 3 Morn., som föreskref,
’’att Ståndspersoner med flere å Landet, sorn
”icke äga eller besitta jord, utgöra jemte Pcin-
*’ne-Afgiften Bränvins-Bevillning på det för Stä«
"dernes Innevånare stadgade sätt, så att 12 per»
852 Stats* och Bevillnings-Utskottens Belänianden.
,’soner räknas mot ett helt hemman”, utan fast
heldre instämmer med hvad Högstberörde Nå¬
diga Kungörelse för öfrigt innehaller och som
tydeligen utmärker, att alla å Landet boende
Personer borde tillika med Pannerymds-afgiften ,
der den äger rum, erlägga Bevillnings-afgift,
hvilken sistnämnde altså var ett af den förre
aldeles oberoende och derifrån helt och hållet
skildt onus; så, och i betraktande jemväl der¬
af, att, derest den förnärvarande endast al'en del
skattskyldig® ifrågastäldte befrielse från perso-
nelie bränvins-bevillningens utgörande under
desse gine år skulle medgifvas, den samma äf¬
ven borde utsträckas till alla i enahanda för¬
hållande varande personer, hvarigenom Statens
påräknade och till större delen redan influtne
och använde inkomst under denne Titul i be¬
tydlig mån skulle minskas, finna Utskotten sig
icke kunna tillstyrka Riksens Höglofl, Ständer,
att bifalla befrielse från omförmälte- afgift; men
hemställa likväl, det Riksens Höglofl. Ständer,
till beredande af ali skälig lindring för de skatt¬
skyldige, som denne afgift nu skola afbörda,
och hvilka utgöra den': minst bemedlade delen
af Nationen, samt nu skulle få densamma på
en gång för flere år vidkännas, skulle finna för
godt hos Kongl. Majit i underdånighet yttra
den önskan, att vid utkräfvandet häraf måtte
iagttagas yttersta varsamhet, samt Författnin-
garne angående afkortningar med noggranhet
handhafvas. — Hvilket dock vördsamligen un¬
derställes Riksens Höglofl. Ständers bepröfvan-
de; Hvarvid aågre Ledamöters yttrade ser-
Stats - och Bevillnings-Utskottens Betankanden. 853
skildte tankar, genom Utdrag af Protocollet bi¬
fogas.
Stockholm den 20 April 1818.
Utdrag af Protocollet, hållet hos Riksens
Hösslofl. Ständers sammansatta Stats-
och Bevillnings - Utskott vid Urtima
Riksdagen i Stockholm den 15:de April
1818.
S» D. Da till öfverläggning förekom frågan om
besvarandet af Kongl. Maj.ts Nådiga Proposi¬
tion, angående Bränvins-Bevillningens utgöran¬
de för åren 1S10, 1811 och 1812 utaf personer
a Dandet, som ej äga eller besitta Jord, åbero¬
pade Herr Landshöfdingen af Brinckman dess till
Höglofl. Bevillnings-Utskottets Protocoll i det¬
ta ämne afgifne anförande af följande innehåll:
”Jag delar fullkomligen afdelningens öfvertygel¬
se, att 25 §. i Riksdags-Beslutet tydligen inne¬
håller, att så väl i Städerne, som af Stånds-
Personer med flere å Landet, som ej äga eller
besitta Jord, Bränvins-Bevillningen bör utgö¬
ras efter personalen med 8 sk. för hvardera och
denna Bevillning utgå antingen Bränvinsrättig-
lieten begagnas eller ej, men jag tror deremot
att, efter den erfarenhet jag också eger, Biks¬
dags-Beslutet endast är en redaction af Riksens
Ständers föregående beslut, och att detta beslut
till dess egentliga grund och bestämmelse igen-
iinnes i Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse af den
13 Junii 1810, hvilken icke innefattar någon
af Konungen i Nåder enskildt vidtagen För*
g^4 Stats-och Bevillnings-Utskottens Eetänkandem
fattning; utan otvif felaktigt, efter hvad ingrös-
sen deraf innehåller, är föranledd af Riksens
Ständers underdåniga anmälan om de beslut, de
fattat, och 3 §, 3 Mom, lika uttryckligen för¬
utsätter Bränvins-tillverkning af eller för de
Personer, sorn Bevillningen skulle utgöra, sorn
den förenar en sådan afgift med den tillika be'
stämda afgiften efter panneryrnd, hvilka i ett
sammanhang borde erläggas, och jag styrkes än¬
nu mera i denna öfvertygelse deraf, att i an¬
nat fall den, som utgjorde hemmansafgiften och
i följd deraf var berättigad , att bränna, då tilli¬
ka bordt vidkännas en i samma afseende stad¬
gad Bevillning för alla de Personer, som vi¬
stades i dess hus, eller på dess ägor, hvilken
dubbla tyngd väl icke kan med en rättvis be¬
skattning förenas,
”Af dessa omständigheter hafva t min tan¬
ka anledningar förekommit så väl att uttaga
denna afgift, sorn att den innehålla, utan att
någondera derföre kunnat ställas till ansvar och
att, då Författningarnes skiljaktighet sålunda vål.
lat olika begrepp och ifrågavarande Läns inne.
vanare, efter mitt omdöme, rätteligen blifvit
från denna afgift befriade, föreslår jag, att
Höglofl. Bevillnings-Utskottet måtte hos Rik¬
sens Ständer tillstyrka, att alla de Läns inne¬
vånare, som af Kammar-Rätten blifvit annorle¬
des dömde, mätte utan afseende derå deras rätt¬
mätiga befrielse till godo njuta; och, om en
sådan framställning skulle föranleda till åter¬
bäring af de lika beskaffade afgifter, hvilka en
gång blifvit frivilligt utgjorde, anser jag rätt¬
visan vara lika förbindande för Stater, som för
Stats- och Bevillnings-TJts kottens Betänk anden. 855
enskilde, och alt thy likmätigt en sadan åter¬
bäring må äga rum j men i denna händelse och
på det beloppet deraf icke måtte komma i o-
behörige händer, torde, förr än något anslag
dertill beviljas, hos Kongl. Majit i underdå¬
nighet böra anhållas, att noga undersökning
måtte anställas och behörigen Verificerade för¬
teckningar upprättas på alla de Personer i hvar¬
je Län, sorn en sådan afgift utöfver deras i
Författningarne stadgade skyldighet betalt och
den återfordra.”
Riksdagsmannen Johan Magnus Wessing från
Westmanland yttrade: Då taxering till ali Re-
villning sker efter de utaf Kongl. Majit utfär¬
dade Revillnings-Författningar, men icke på
grund af Riksdags-Resluten så, och enär sam¬
mansatta Utskotten till stöd för den mening,
att ifrågavarande Rränvins - Bevillnings-afgift
bordt af vederbörande utgöras, endast åberopat
25 §. af 1810 års Riksdags-Jieslut, hvarmed
Kongl, Maj:ts Nådiga Kungörelse den 13 Junii
samma år icke finnes i denna omständighet va¬
ra öfverensstämmande, anser jag för min del,
att, såsom Kongl. Majus Nådiga Proposition jern.
väl innehåller, ett oskyldigt lidande öfvergått
dem, hvilka, utan att äga eller besitta jord, blif¬
vit Rränvins-Revillning ålagd; Och jag kan så¬
ledes icke instämma i den mening, härom blif¬
vit af pluraliteten yttrad; men, ornen fullkom¬
lig befrielse från berörde afgift icke kan veder¬
börande medgifvas, och återbäring deraf till
dem, som den utgjort, skulle anses blifva allt¬
för kännbar för Staten , önskar jag åtminstone
den lindring och rättvisa härvid, att de skatt.
S 5 Stats-Utskottets Betänk anden.
skyldige, af hvilka denna afgift kommer att in¬
fordras, måga förskonas från hälften deraf och
endast påföras den med 4 sk. .Personen; samt
att de, sorn densamma redan till fullo utgjort,
maga hälften deraf återbekomma”.
Uti detta sistnämnda yttrande instämde Riks-
dags-Fullmäktigen Eric Svensson från Bohus Län
jemte flera Ledamöter af Hedervärda Bonde-
Standet; Och skulle desse serskildta meningar
åtfölja det Betänkande, som i förevarande äm¬
ne komme att till de Respective Riks-Stånden
expedieras.
N:r 179.
Stats - Utskottets Memorial angående frå¬
gan om Nummer • Lotteriets Indrag,
ning.
*^edan Stats-Utskottet uti afgifvet Utlåtande den
26 te sistledne Martii, öfver gjorde Motioner om
Nummer-Lotteriets indragning, till Riksens Hög-
lofl. Ständers bepröfvande hemslält de arne al¬
ternativa meningar, hvaruti hos Utskottet Två
Stånd stannat emot hvarandra, i så måtto, som
2rrie ansett sig böra tillstyrka det beslut, att be¬
rörde Inrättning må upphöra och den derutaf
nu påräknade Inkomst ersättas genom Allmän¬
na Bevillningens tillökande , men deremot de
andra 2 tne Stånden förklarat sig för den me¬
ning, att Nummer-Lotteriet må bibehållas; så
hafva, enligt Protocolls-Utdrag af deni5:deoch
lgrde i denna Månad, Höglofl. Ridderskapet
och Adeln samt Högvördiga Präst-Ståndet an¬
Stäts-ZJtsiottels Betänhanden.
857
tagit första alternativet men Vallofl. Borgare-
Ståndet och Hedervärda Bonde-Ståndet åter
det senare.
Hå r.ågon jemnkning uti desse hufvudsak¬
ligen skiljaktige meningar, på sätt 73 §. iRiks-
dags-ordningen föresklifver, icke synes äga rum,
helst inkomsten af Lotteriet, såsom påräknad
bland Stats-Werkets ärlige intrader, måste å
något sätt fyllas om den skulle upphöra, samt
detta icke kan ske annorlunda, än genom mot¬
svarande större bidrag, af Bevillningen för Stats-
Werkets utgifter; så, och enär frågans afgöran¬
de alisa äger inflytande på både Siatens regle¬
rande och Bevillningens hela belopp, har Stats-
Utskottet skolat vördsamligen hemställa , om icke
ärendet må, likmätigt 69 §• uti Regerings-for-
inen, öfverleinnas till det förstärkta Stats-Ut-
skottet, att genom omröstning i föreskrifven
ordning afgöras; hvarvid följande Proposition
borde framställas*.
Den, sorn bifaller, att Nummer-Lotteriet
ina bibehållas, voterar Ja; den det ej vill, Nej;
Vinner Nej,
Så kommer hos Kongl. Majit i underdånig¬
het att anhållas, det Nummer-Lotteriet måtte
indragas, och skola Riksens Ständer genom nu
åtagande högre bevillning, ersätta den utaf
Nummer-I otteriet påräknade Inkomst för Stats.
Werket; hvarom jemte det mera, sorn rörer
Werkets upplösning och Embets - samt Tjen-
stemännens aflönande, Stats-Utskottet bör med
Utlåtande och förslag till Riksens Höglofl. Stän¬
der inkomma.
Stockholm den 2 5 April 1818.
858 Stats-Utskottets Betänkaftden,
N:r 180.
Stats - Utskottets Memorial, angående frå¬
gan om Talmäns Tafflarnes indragning,
-Enligt aflåtne Protocolls-Utdrag af den 11 och
15 i (denne manad, hafva Höglofl. Ridderskapet
och Adeln samt Högvördige Prest-Ståndet ogil-
lat och afslagit Stats - Utskottets, uppå väckte
Motioner uti afgifne serskildte Utlåtanden den
17 sisth Januarii och den 23 derpåföljde Martii
gjorde tillstyrkande, att Talmäns Tafflarne bor¬
de indragas så snart gemensamt beslut derom
af Riks-Stånden kunde fattas, men Vällofl. Bor¬
gare-Ståndet och Hedervärda Bonde - Ståndet,
hafva åter bifallit Utskottets Förslag, roed til¬
lägg af Vällofl. Borgare-Ståndet, enligt Utskot¬
tets sednare yttrande, att kostnaden till Stånds-
Klubbarne och öfrige oumgänglige depencer för
den representation, sorn af Herr Handt- Mar¬
skalken och Herrar Talmännen måste iagttagas,
böra af Riksdags-kostnads-Sumrnan godtgöras.
Vid detta förhållande, och då medlen till
Riksdags-kostnadernes bestridande äroJansIagne
att utgå af Riksgälds-Contoirets tillgångar, samt
6g §. uti Regerings-Formen stadgar, att frågor,
sorn röra Riksgälds-Contoirets utgifter och in¬
komster, skola, enär 2:ne Stånd stannat i olika
beslut med de andra tvenne, afgöras genom om¬
röstning utaf det förstärkta Stats-Utskottet, har
Utskottet skolat vördsamligen anmäla detta ä-
rende, att till sådan åtgärd öfverlemnas; Hvar¬
vid, i följd af de i visse omständigheter skilj-
aktige besluten, följande Voterings-Proposition
torde böra framställas:
Stats- Utskottets Eetänkanden,
85
Den , som bifaller att Tal mäns - Tafflarne
indragas så snart Riks-Stånden derom fattat be¬
slut , och endast kostnaden till Stånds-Klubbar-
ne och öfrige oumgänglige depenser för den
representation, sorn af HerrLandt-Marskalken
och Herrar Talmännen inå-ste iagttagas, godt-
göras, voterar Ja; den det ej vill Nej,
Vinner Nej,
skall i afseende på Talmäns-Tafflarne förblifva
vid hvad hittills öfligt varit.
Stockholm den 22 April 1818,
N:r 181.
Stats-Utskottets Memorial, angående Canz~
li - Rudet Tannströms Pension.
I anledning af Stats - Utskottets, uppå gjorde
Motioner, afgifne Utlåtanden med tillstyrkan,
att Hans Kongl. Höghet Kron - Prinsens f. d.
Lärare Herr Canzli-Rådet Tannström och Herr
Regerings-Rådet Le Moine, måtte tilläggas en
årlig Pension af 1,500 R;dr Banco hvardera,
med vilkor i afseende på Herr Canzli - Rådet
Tannström, att, i händelse han emottager något
Embete med Lön å Stat, den borde gå i be¬
räkning unrfer sådan Lön, så länge den af ho¬
nom uppbäres, hafva, enligt aflåtne Protocolls-
Utdrag af den 11 och 15 i denne månad, sam*
telige Riks-Stånden beviljat Pensionerne, men,
hvad anginge omförmäldte vilkor för Herr Canz¬
li-Rådet Tannström, hafva Höglofl. Ridderska-
86o Stats-Vtskottets Betan/tanden.
pet och Adeln samt Hedervärda Bonde-Ståndet
förklarat, att Herr Canzii- Rådet borde oafkor-
tadt tillgodonjuta Pensionen, utan afseende å
den L/ön på Stat, lian framdeles kan erhålla;
Hvaremot Htigvördige Prest-Ståndet och Val¬
löf!. Borgare - Ståndet någon sådan förändring i
Utskottets förslag icke antagit.
Till befordrande af ett likstämmigt beslut
i denne del, eller huruvida Herr Canzii-Rådet
Tännström, derest han skulle erhålla något Em¬
bete med Uön på Rikets Stat, icke dess mindre
må, under åtnjutande, deraf, uppbära Pensionen,
till hela beloppet, finner Stats-Utskottet sig böra,
med anledning af 73 §. i Riksdags - Ordningen,
vördsammeligen anmäla ärendet, för att i den¬
na omständighet öfverlemnas till afgörande ut¬
af Förstärkte Stats-Utskottet på sätt 69 §. uti
Regerings-Fortnen foreskrifver, hvarvid följan¬
de Voterings-Proposition torde böra framställas.
Den, som bifaller att, i händelse Herr
Canzii-Rådet Tannström emottager något Em¬
bete med Lön pra Kronans Stat, denne Lön bör
gå i beräkning under den honom tillagde Pen¬
sion af 1500 R:dr årligen, så länge Lönen af
honom innehafves, roen att, om han derifrån
afgår, Pensionen honom fortfarande tillgodo-
kommer, voterar Ja; den det ej vill, Nej;
Vinner Nej,
så kommer den Herr Canzii-Rådet Tannström
anslagne Pension, af 1500 R:dr årligen, att o-
afkortadt af honom uppbäras, ehvad han til!
Embete med Lön på Rikets Stat befordras el¬
ler ej.
Stockholm den 32 April 1818.
Stats-Utskottets Bet ani an den. 86 i
N:r 182.
Riksens Högloft. Siänders Stats - Utskotts
Utlåtande, i anledning aj gjorde Mo¬
tioner , angående verkställigheten af
jämt ifråga-ställd reglering till be¬
fordrande aj Indragning utaf öfver -
ftödige Embeten och Tjenster.
Till Stats-Utskottets åtgärd hafva blifvit re¬
mitterade serskildte, hos Högvördige Präst-
Ståndet af Herr Prosten Fröberg, samt hos He¬
dervärda Eonde-Siåndet af Riksdags-Fullmäkti¬
ge Anders Joachimsson fran Östergöthland, An¬
ders Danielsson fran Elfsborgs Eän samt Gustaf
Olsson från Stockholms Eän inglfne Memoria¬
ler, innefattande framställningar om angelägen¬
heten deraf, att den utaf Riksens Ständer för'
ut ifrågastäldte reglering af Styrelse-Veiken i
allmänhet och i sammanhang dermed indrag¬
ning utaf öfverflödige Embeten och Tjenster,
måtte komma till verkställighet på sätt derom
vid sista Urtima Riksdagen förordnades.
Då Riksens Höglofl. Ständer vid denne
Riksdag sedermera heslutit, det ett serskildt
Utskott skulle sättas, för att upptaga och bere¬
da det ämne i bela sin vidd, som desse Mo¬
tioner åsyfta, har Stats-Utskottet ansett någon
dess serskildte åtgärd härvid icke äga rum>
hvilket Utskottet får vördsamligen anmäla.
Stockholm den 22 April i8i8>
Stats-Utskotiets Betänkanden.
N:r 183.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts Ut¬
låtande, i anledning af Kongl. Majus
Nådiga Remiss, om medels anslående
till Reparationer å Vadstena Slott.
Uti Remiss af den 10 December sistledit ar,
täcktes Kongl. Majit till Riksens Ständers Stats-
Utskotts åtgärd öfverlemna åtskilliga handlingar
och förslag, angående erforderlige medel till
Vadstena Slotts iståndsättande, hvartill, efter
Uppgjorde beräkningar, skulle erfordras, endast
för den yttre Reparationen, en sammanräknad
Summa af 91,030 R:dr 40 sk.
Då nu, enligt Stats - Utskottets af Riksens
Höglofl. Ständer bifallne tillstyrkande, detta
Slott icke kommer, att af Hennes Majit Enke-
Drottningen såsom Enke-Säte emottagas, utan 1
stället en viss årlig Summa blifvit anslagen,
samt Stats-Utskottet för öfrigt genom dess yt¬
trande, angående Stats - Regleringen under Åt¬
tonde Hufvud-Tiruln, föreslagit den tillökning
Uti Summan på Stat för allmänna Byggnadernes
underhållande, som Stats-Verkets tillgångar möj¬
ligen medgifva, så har Stats-Utskottet funnit sig
icke kunna tillstyrka någre ytterligare medels
beviljande till Vadstena Slotts reparerande, utan
lära Riksens Höglofl. Ständer, vid besvarande
af ifrågavarande Nådiga Remiss, åberopa den
åtgärd, som vidtages till förhöjning uti .Under-
hålls-anslaget för Slott och Byggnader i allmän¬
het uti Landsorterne: Hvilket vördsamligen
Stats-UtskottetS Betiinkanden. 863
underställes Riksens Höglo#. Ständers bepröf-
vande.
Stockholm den 2 2 April 1818*
N:r 184.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts Ut¬
skotts Utlåtande, i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Remiss uppå Lieute¬
nant en Rousseaus ansökning, om utbe¬
kommande af inne stående Expectance-
arjrode.
G enom Nådig Remiss den 7 i denne månad,
liar Kongl. Majit i Nåder behagat till Riksens
Ständers Stats-Utskott öfverlemna Lieutenantens
x Arméen G. Rousseaus i underdånighet gjorde
ansökning, att då Kongl. Stats-Contoiret, i an¬
seende dertill, att han ej inom föreskrifven tid
requirerat det honom tillkommande årliga Ex¬
pectance - arfvode från 1815 års början, vägrat
att detsamma från längre tid tillbaka än med
1817 års början utbetala, Kongl. Majit i Nåder-
täcktes förhjelpa Rousseau till sinj rätts utbe¬
kommande.
Hå af Handllngarne i detta ämne inhäm¬
tas, att Eieutenanten Rousseau, genom Kongl.
Majlis Nådiga Resolution den 23 Jan. 1816 fått
sig tillagdt Expectance-arfvode, lika med Öfrige
lönlöse Officerare af Arméen, som gjort tjenst
under senaste Krig, till belopp af 50 R:dr för
år 1815) och 66 R:dr 32 sk. för år 1816, af
den Fond Riksens Ständer i sådant ändamål vid
864 Stats-Utskottets Betänkandes.
1815 års Urtima Riksdag anvisade, samt att
Rousseau af den orsak, att underrättelse icke
erhållits om den salunda honom- beviljade för¬
mån förr än i September månad 1817, kommit
att försumma den i Kongl. Kungörelsen af den
g December 1812 stadgade praescriptions-tidenj
så bar Stats-Utskottet, enär, likmätigt denna
Nådiga Kungörelse, det ankommer på Riksens
Ständers bepröfvande, huruvida han icke dess-
mirulre må utbekomma berörde arfvode för den
ifrågavarande tiden, funnit sig böra, i enlighet
med hvad i frågor af enahanda beskaffenhet
blifvit tillstyrkt och bifallit, vördsam!igen hem¬
ställa, att Lieutenanten Rousseau afven måtte
hugnas dermed, alt få åtnjuta ofvanberörde Ex.
pectance-arfvode för åren 1815 och 1816, ut¬
görande tillsammans 116 R:dr 32 sk., hvartill
Stats - Utskottet sedermera på en gång, i sam¬
manhang med öfrige dylike Restitutioner, skall
föreslå tillgång.
Stockholm den 22 April i 818-
N:r x 8 5.
Riksens Högloft. Ständers Stats■ Utskotts Ut¬
låtande , i anledning aj Kongl. Maj:ts
Nådiga Remiss ä Häradshöfdingen Ör-
tendahls ansökning om Boställe eller
Lön-förhöj ni ng.
Till Stats-Utskottet har Kongl. Majit genom
Nådig Remiss den 7 i denne månad behagat
öfverlema Häradshöfdingen uti Näs och Gill"
’!5tats-tJiskottets Éaähkanden1 86§'
/ ' i
%'gi-gs härader i Vérmeland Nils örtendahls i
underdånighet gjorde ansökning, att antingen,
något tjeniigt hemman matte inlösas till Bo*
ställe för honom, eller ock Lön-förhöjning ho¬
nom beViljas, i anseende dertill, att Häradshöf¬
dingen, såsom innehäfvändé blött R:drs lön
men icke hagot Boställe, hvilket ater tillhörer
den andra delen utaf den Domsaga, hvartill
nämnde bägge Härader tillförene hört, vore o»
tillräckligt lönad för egert utkomst oell Skrif»
Vares underhållande.
tjppå väckte Motionér hos Itiks-StåndenJ.
om förbättrade allönings-vilkor För Häradshöf»
dingarne i allmänhet, har Stats-Utskoftet gemen»;
Samt med Lag-Utskottet under den 18 sistled»
ne Martil afgifvit yttrande, hvarvid Stats-Ut»
skottet på anförde skäl, förklarat sig ické kun»
rta tillstyrka någon ändring elier tillökning uti
Häradshöfd i ngairhteis löner för närvarande. —-
Och sorn detta Utlåtande blifvit bifallit af 3:n®
Riks-Stånd, rteml, utaf Höglofl. Ridderskapef
Och Adelil den 11, af Högvördige Präst-Stån»
det samma dag och af Hedetvärdå Bonde- Stån¬
det den 15 i denna månad; så får Stats-Utskot-
tet allenast vördsamligen åberopa’ hvad sålunda
redan i detta amne förekommit och afgjordt
blifvit, och på grund hvaraf ifrågavarande Nå¬
diga Remiss lärer af Riksens Höglofl. Ständer
i underdånighet besvaras.
Stockholm den 22 April 1818*
Jiihang till Riks*St. Fröt. Wyisig. jidc Sami. N:r /«<>. r/R
§66 Stats-Utslottets Befdnkandenl
N:r 186.
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande öfver Riksdags - Fullmägti-
gens Jon Jönssons frän Malmöhus
Län, Memorial angående Arbets• och
Corrections - hus - Inrättning i Lands¬
cronai.
Ifrån Hedervärda Bonde - Ståndet, har Stats¬
utskottet erhållit Remiss af Riksdags-Fullmäk-
tigen Jon Jönssons i.ån Malmöhus iian Memo¬
rial, hvaruti han andragit huruledes orten skall
besväras af kringstrykande personér, sorn ligga
Allmogen till last med tiggande och äfven för¬
öfva stölder; i anseende hvartill Jon Jönsson fö¬
reslagit, att antingen uti landscrona eller i
Malmö måtte inrättas ett Arbets-hus för 2 i
300 personer, och hvilken Inrättning efter hans
förmenande skulle bära sig sjelf endast med för¬
skott af Staten till första kostnaden, som seder¬
mera kunde återställas.
Till besvarande häraf får Utskottet åbero¬
pa dess gemensamt med Allmänna .Besvärs- och
Ekonomi-Utskottet den 16 i denna månad af-
gifne Utlåtande, i fråga om Arbets- och Cor-
rections- hus • Inrättningar på Borgholm och i
Vadstena; Och anser Utskottet någre Statens
medel, utöfver hvad i berörde Utlåtande är
tillstyrkt, ej kunna föreslås för ifrågavaranda
ändamål: Hvilket till Riksens Höglofl. Stän¬
ders bepröfvande vördsamligen öfverlämnäs.
Slockholm den 22 April 1818*
Stats-Vtskottets Eetliniandert'. 867
N:r 187.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts Ut-
låtande, i anledning af Kongl. M.ajt\s
Nådiga Remiss angående tillökning af
en Vakt— karls-beställning vid Umeå
Lands -fängelse.
C^enom Remiss af den 17 sistledne Mars har
Kongl. Maj;t i Nåder behagat till Rikets Stän¬
ders Stats-Utskott öfverlemna, Landshöfdinge-
Embetets i Vesterbottens Län, under den 27
förutgångne Februarii» gjorde underdåniga an¬
mälan om behofvet af en tillökt Vakt-karls-be-
Ställning vid derstädes, varande Lands-fangelse,
hvarest förut blott ert Vakt-karl finnes, utom
Vaktmästaren, med Lön af Stats-medlen.
I anledning häraf har Stats- Utskottet in¬
hämtat, att, sedan genom klyfningen af Vester¬
bottens Län uti t>:ne Höfdingedömen, det för¬
ut varande gemensamma Landa-fängelset kom¬
mit att tillhöra Norrbottens Län, hade Inne¬
fi yggar ne uti Vesterbotten, uppå derom af Kongl.
Majtts Befallningshafvande gjord framställning,
begifvit sig dertill, att uppföra ett serskildt
Lands- eller Krono - fängelse för Vesterbottens
Län, nära invid Umeå; med vilkor, att den
derstädes nödige Vakt - betjeningen skulle på
Statens bekostnad lönas, och hvartill Kgl. MajU
under den 29 Junii 1814 och den 9 Juiii 1816,
gifvit Nådigt bifall i så måtto, att en Vaktmä¬
stare och en Vakt-karl skulle få antagas och af
Statens medel njuta lika aflöning med sådan
Vakt-betjening uti andr# Län» i följd hvaraf
gé$ Stats-tfiskotteis Betähkanden.
de 2;ne sistnämnde hittlls blifvit afionade medi
besparde medel under Andva Hufvud - Timin,
Och sorn härvid nu förekommer, att denne
Vakt-betjening funnits otillräcklig för fäng-be¬
vakningen, hälst rymning frän häktet ej kun¬
nat förhindras, samt den händelse nyligen in¬
träffat, att 2:ne till döden dömde Fapptnan, i
afsigt att undkomma, satt eld 3 fängelset, sorn
dervid nedbrunnit; så, och när Vid Kronans
häkten i andre Kärr pä Stat bestås Fyra till Ses
Vakt-karlar, har Utskottet funnit skäligt, att
den föreslagne tillökningen vid ifrågavarande
Fäns-fängelse af en Vakt-karl till den förut
varande Betjeningen, tillstyrka; Och torde så
Väl denne tillökte Vakt-karls Fön, sorri ock
den för Vaktmästaren och andre Vakt-karlen
belöpande allöningen, som hittills af besparin*
gar blifvit bestridd, nu bora på Staten uppfö¬
ras till enahanda belopp, sorn för slik Vakt-be¬
tjening i. allmänhet bestås, nemi. Vaktmästaren
316 R.'dr 32 sk., med derunder begripne 12
tunnor Spanmål, och Vakt-karlarne 58 Hulr 16
sk. med derunder belöpande 6 tunnor Spanmål
hvardera; Hvilket dock Riksens Höglofl. Stän¬
ders bepröfvande vördsammeligen underställesj
Stockholm den 22 April 1818*
N.t 188*
Riksens H'6gtofl. Ständers Stats - Ut skötts
Utlåtande öfver Herr Prosten Eks
Memorial, om en del af Vadstena jord*
Stats-ZJtsiottets Betänk anden, 8G'§
ne Kloster- byggnaders upplåtande för
Hospitals - Inrättningen derstädes.
Uti Memorial, sorn Högvördige Präst-Ståndet
den 5 sistledn» Januari t remitterat till Stals-
Utskottet, har Herr Prosten Ek föreslagit, att,
i händelse Vadstena gamla Kloster-byggnader,
som blifvit iståndsatte i ändamål af Arbets* och
Corrections-hus*Inrättning, icke skulle blifva
dertill använde eller framdeles finnas behöflige,
desamma kunde till Kongl, Seraphimer-Ordens’
Gillets disposition, antingen gratis eller mot
någon billig ersättning för derå nyligen ned-
lagde reparsdons-kostnader öfverlemnas, för att
begagnas till utvidgning af- Vadstena Hospital
eller Dårhus, hvilket, såsom gammalt och för¬
fallet, snärt skulle behöfva ombyggas, men hvar¬
till Kongl, Seraphimer-Gillet för närvarande lä.
rer sakna nödige tillgångar; och för öfrigt: vöre
både Byggnaden och Tomten nu otillräcklige,
gå att Hospitals - hjonen måste sammanträngas
många, ofta af båda könen i samma rum; men
till vinnande af det sålunda erforderliga bättre
utrymme, skola ifrågavarande gamla Kloster-
byggnader, hvilka dels redan äro iståndsatte,
dels med dräglig kostnad kunna framdeles in¬
redas, vara tjenlige.
Sedan Stats- samt Allmänna! Besvärs- och
Ekonomi-Utskotten uti gemensamt yttrande an¬
gående medel till de foreslagne Arbets- och
Corrections-hus-Inrättninger ne i Vadstena och på
Borgholm tillstyrkt, att i stället härtill måtte
begagnas de förut varande Carlscrona Arbets’
hus och Marstrands Kastning; så, enär, såframt
870 Ståts-Utskottets Betäiikanchn.
bifall härå lemnäs, de ifrågavarande gamla Klo¬
ster -byggnaderne i Vadstena kunna, såsom an¬
norlunda lämpeligt och nödigt finnes, dispone¬
ras; har,- med afseende å hvad Herr Ptosten
JEk andragit om behofvet af ett bättre utrym¬
me för Hospitals-Inrättnin-gen i Vadstena, Ut¬
skottet trott sig böra hemställa, det Riksens
Höglofh Ständer i underdånighet öfverlemna
till Kongl, Majus Nådiga pröfning och förord¬
nande, huruvida icke någre af omförtnälte gam¬
la Kloster-byggnader, skulle kunna i berörde
ändamål åt Hospitals - Inrättningen upplåtas, på
sätt och med vilkor som Kongl. Majrt i sådant
fall lärer täckas i Nåder bestämma. Hvilket
vördsamligen underställes Riksens Högloft. Stän¬
ders bepröfvande.
Stockholm den April i8x8«
N:r 189.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts Ut-
låtande, i anledning af Kongl. Maj:ts
Nådiga Rentius, angående tillökt an¬
slag för Spinnhusens i Lands orter ne
underhållande.
-K-ongl. Majit har, genom Nådig Remiss den.
18 sistledne Martii, behagat till Riksens Stän¬
ders Stats-Utskott öfverlemna Handlingarne, u-
ti den af Kongl. Maj.ts och Rikets Commerce-
Collegium i underdånighet anmälte fråga, om
tillökt anslag å Stat för underhållet af Spinn¬
husen i jLandsorterne; hvarvid är anfördt, huru*
Stats-Utskottets Bttänkaridm. 871
led.es det, sedan år 1815 af allmänna medel,
bestådde belopp till ^Spinnhusens i Norrköping
och Götheborg underhållande af 10,000 R:dr
årligen, i anseende till arrestanternes antal,
som med 40 ä 50 personer sig ökat, funnits o-
tillräekligt i den mån, att, enligt bifogad Cal-^
cul, utgifterne vid desse Inrättningar nästledit
år 1817, öfverstigit tillgångarne med 4,049
R:dr 24 sk. 4 r:st.; hvarför Kongl. Commerce»
Collegium hemställt, att, till betäckande af den¬
ne högre utgift, en summa af 4000 R:dr för
sistledit år kunde beviljas, samt, då någon för¬
minskning i Spinnhus-arrestanternes antal och
de erforderlige utgifterne icke voro att förvän¬
ta, årliga anslaget för desse Inrättningar måtte
ökas med 5 ä 6000 R:dr Banco.
Och har Kongl, Stats - Contoiret, uti häröf¬
ver infordradt underdånigt utlåtande, upplyst
förhållandet med kostnaderne för Spinnhusens
i Uandsorterne underhållande från längre tid
tillbaka, samt de förändringar Stats-anslaget här¬
till undergått.
Då Spinnhus - arrestanterne utgöras af så-
dane personer, som för brott dömmas till fän¬
gelse, för lifstiden eller på visse år, samt Straff-
lagarnes tillämpning och verkställighet alltså for¬
drar, att Staten vidkännes den till deras un¬
derhåll nödige kostnaden; så måste ock ovilkor¬
ligen erforderlige medel dertill anslås; Och, e-
när det, af ett ökadt antal arrestanter vid Spinn¬
husen i Landsorterae, sig härledande behofvet
af större anslag härtill, blifvit af Kongl. Cora*
merce-Collegiurn uppgifvit, samt med den bifo¬
gade Calculen ådagalagdt, har Stats-Utskottet
$72 ' Stats-ZJtskottets Belänkanderä
ansett sig icke kunna undgå, tillstyrka! att eri
förhöjning af 5000 R:dr årligen, uti förra an’
slaget till desse Spinnhus-Inrättningars under-'
håll beviljas i att vid för hand varande Stats*
Reglering uppfe ag. Hvad åter angar den för
nästledit år uppkomne brist af 4,04g R:dr 24
sk. 4 rist., samt då för innevarande år, en dy*
lik summa troligen öfver Stats*anslaget erfor¬
dras; så hemställer Utskottet, det Riksens Hög*
lofl, Ständer till Kongl. Majit? Nådiga åtgärd
öfverlemna, att låta godtgöra dessa årens öfver*
skjutande utgifter med 8100 R:dr B:eo, utaf Öf¬
verskott på Stats-Verkets Intrader för samm?
år. Hvilket vördsamligep hernställe? till Sik*
sens Höglqfl. Ständers bepröfvande.,
Öo-ckhcjlm den 22 April 181R
N:r 19 oj
Riksens Högloft, Ständers Stats-Utskotts Ut-,
låtande, i anledning af Kongl. Maj;ts
Nådiga Remiss, angående medels atu
slående f ör Stockholnis Krona - Carrec*
tions-hus underhåll,
TT
•—Inder den 4 sistledne Mars har Kongl. Maj:f
i Nåder behagat låta till Riksens Ständers Stats*
Utskott remittera åtskilliga Handlingar, angåen,
de behofvet af tillökte tillgångar för underhål,
let af den här i Staden varande Spinnhus* och
Corrections - Inrättning, med förklarande, det
Kongl. Maju, som insåge nyttan och nödvän*
Vigheten af detta Corrections-hus, och utaf Di*
Ståts-Utskottets Betänkanden. *73
yectionens underdåniga berättelse inhämtat den
förlägenhet, hvaruti Inrättningen befinnes, ha¬
de, i afseende på de understöd, som för dess
upprätthållande erfordrades, velat öfverlemna>
detta vigtiga ärende tili Stats-Utskottets åtgärd.
Af omförmäldte Handlingar- liar Stats-Ut-
skottet inhämtat, att ifrågavarande Inrättning,
sorn förenar det dubbla ändamål af Spinnhus-
och Corrections-Inrättning, sedan ar 1813 mast
gå betydligt utvidgas, i synnerhet för det sena¬
re behofvet, att i stället för 134 arrestanter,
sorn berörde år derstädes funnos, antalet nu
bestiger till omkring 500 personer af bägge kö¬
nen samt olika åldrar. —- l>enne betydliga till¬
ökning bar fordrat dels Nybyggnader och repa¬
rationer, dels ock inredningar af Verkstäder för
arrestantevnes sysselsättning, samt anskaffningar
af rudimaterier och verktyg, inventarle-pesedlar,
kläder och matvaru-förlager, sorn medtagit en
sammanräknad kostnads-summa af 51,814 Ihdr
31 sk. 3 r:st. B:co , hvartill de tillgångar, som
varit att påräkna, funnits otillräcklige, så att
Inrättningen kommit uti er? skuld af 24,3g 4
ICdr 31 sk. Jhco, deruppå dock afdrag bqr gö¬
ras för värdet af förfärdigade effecter| och i be?
håll varande rudimaterier, tillsammans i 1,014
Rtdr 19 sk, 7 r:st.,s «å ätt den egenteliga bri¬
sten utgör 13,378 R:dr 11 sk. 5 r:st.; till be-,
talande hvaraf Direetionen, i saknad af annan
Utväg, anhållit om anslående af allmänna me¬
del. Enligt uppgjord Stat eller Calcul öfver
lltgifterne för årliga underhållandet af denne
Inrättning, sedan den nu blifvit bragt i full¬
komligt stånd, erfordras i ett för allt, inberäk-
*74
Ståts-Utskottets Betänk anden.
uade Eonerne för Tjenstemän, Präst och Be¬
tjening* JLäkare och Sjukvård samt i:ne Bevak¬
nings-karlar 45,888 R:dr 16 sk. för ett antal
af 400 personer och deröfver. Härtill finnas
att påräkna tillsammans 25,270 R:dr 32 sk. år¬
lig Inkomst, bestående uti Booo R:dr af Stats¬
medlen, utaf Stockholms Stads Krögare-Embete
5,666 Rtdr 32 sk., tillfäliige inkomster 2,360
R:dr samt arbets-förtjensten å de tillverkningar,
som åstadkommas, 12,250 R:dr, i följd hvaraf
en årlig brist uppkommer af 30,61! R:dr 35
sk., som nu borde af allmänna medel fyllas, 3a
framt Inrättningen skall kunna bibehållas i det
Skick den blifvit försatt och svara mot dess än¬
damål.
Handlingarne ådagalägga för öfrigt, till he¬
der för den Direction, som äger sig uppdragen
omsorgen och tillsynen vid denne Inrättning,
att densamma b’ifvit i alla delar så organiserad,
att den mi kunna medföra den afsedde nyttan,
med största hushållning vid de gjorde anstal-
terne och den möjligaste besparing i underhålls¬
kostnaden.
I afseende på behofvet af en så beskaffad
Inrättning, har Stats - Utskottet nogsamt funnit
densamrnas nödvändighet i Hufvudstaden till
befordrande af ordning och skick, samt att, e-
huru den kunde synas erforderlig egentligen
för Stockholms Stads befriande från sysslolöse
och vanartige personer och deras återförande
till förbättrad lefnad, förekommer härvid lik¬
väl, att Hufvudstaden årligen från öfrige delar
af Riket får emottaga en stor del af de perso¬
ner, som här måste inrymmas och underhållas,
Stats-Utsbottets P.etllnbanden. 875
och hvilka eljest skulle förvisas tillbaka till or-
terne, samt der ligga allmänheten till last och
åstadkomma större olägenheter.
På sådan grund anser Stats • Utskottet, det
Inrättningen bör understödjas af allmänna me¬
del till det belopp, som är nödigt för densam¬
ma® bibehållande i sitt nuvarande verksamma
skick för ändamålets befordran; Men, då Staten
för den del af Inrättningen, som utgör Spinn¬
huset, dit brottslige personer från Provincerne
under Kongl. Svea Hof-Rätts Jurisdiction döm-
mas till fängelse-straff, redan består en Summa
af 8000 R:dr årligen, har Stats-Utskottet, i an¬
seende till Stats-Verkets knappa tillgångar, ön¬
skat att undvika föreslå Statens belastande med
något ökadt anslag, samt trott sig böra uppgif¬
va en annan föga kännbar utväg till Inrättnin¬
gens förseende med det erforderlige bidrag, den
nemligen: att en viss mindre afgift, som med
Tractater och Författningar står att förena, kun¬
de åläggas Ved och Victualie-vahror, som till
S ockholm införas från Finland, och hvilken af¬
gift skulle jemte Tull-umgälderne uppbäras och
derefter lefvereras till disposition af den för-
ordnade Directionen emot redovisning i behö¬
rig ordning.
Utskottet förmodar, att ifrågavarande be¬
hof å detta sätt må kunna lämpligast afhjelpas;
Och hemställer alltså till Riksens Högloft. Stän¬
der, att hos Kongl. Maj:t i underdånighet må
anhållas om vidtagande af denne utväg till er¬
nående af de erforderlige medlen för årliga un¬
derhålls-kostnaden af ofvannämnde Inrättning,
hvarvid på Kongl. Majus .Nådiga pröfning skul¬
876 Stats-Utskottets Betänk andén’,
le ankomma, till hvad belopp afglftan må kurt*
na och böra bestämmas.
Beträdande åter den skuld, för hvilken In«
rättningen häftar i och för iståndsättandet der¬
af, 13,^78 JR;dr 11 sk. 5 r;st.; så har Utskot¬
tet, på ofvanberörde grunder, trott sig böra till'
styrka, att denne Summas betalande må bevil¬
jas af Stats-Verkets Öfverskott på Intraderne
för nä^Iedne eller innevarande år, hvarom un¬
derdånig anmälan hos Kongl. Maj;t a-Uså skul¬
le göras; Hvilket allt dock vordsamligen hem¬
ställes till Riksens Högloft. Ständers bepröf¬
va n de.
Stockholm den 23 April 1818.
N:r 191.
Riksens Höglofl. Ständers Stats-Ut skotts Ut¬
låtande, angående gjorde anmärkning
ningar vid Stats-Utskottets Betänkan•
de om Saltpetter-Skattens utgörande.
I anledning af gjorde anmärkningar vid Stats-
Utskottets Betänkande af den n sisth Martil,
angående förändring och lindring i Saltpetter-
Skattens utgörande, har Höglofl. Ridderskapef
och Adeln genom Protocolls - Utdrag af den 4.
dennes och Hedervärda Ronde-Ståndet under
den 7 dito, samma Betänkande till Stats-Utskot'
tet åter-remitteradt.
Dessa anmärkningar hafva hos Höglofl,
ilidderskapet och Adeln blifvit gjorda af Herr
Lagmannen Grefve Gyllenborg och Herr Fri¬
St äts-Vt skottets Betiinkaiiden, gyy
hette Stael von Holstein, samt hos Hedervärda
Bonde-Ståndet af vice Talmannen Hyckert saint
Anders Vanielssoti från Elfsborgs Län, Johan
Olsson Långberg från Gefleborgs Län, Jon Jons¬
son från Blekinge och Pehr Jonsson fran Kro¬
nobergs Län med flere af Ståndets Ledamöter,
och bestå hufvudsakligen deruti: Att priset å
den Saltpettér, sorn af de Gärdskyldige med pert.
ningar löses, matté nedsättas till det belopp, söm
svarar emot Saltpetter-värdet, då Biksens Stan»
der vid 1800 års Biksdag åtogo sig denna af¬
gift: att sjelfva Saltpettef-gärdén äfven måtte
tills vidare nedsättas ifrån no till 5 m:kr för
hvarje helt Hemman: — Att Saltpetter-fonden
måtte endast och allenast användas till någon
lindring för de Gärdskyldige t—• Att de 16 sk.,
som nu innehållas på Krono - betalningen för
hvarje L:pd Salfpetter, måtte åter få komma de
Gärdskyldige till godo, så att de oafkortadt må¬
ge få njuta den primitiva betalningen af 1 B;dr
a4 sk. för Gispundetj Utan allt afdrag eller in-
nehållning: — samt sluteiigen att Saltpetfer-
gjuderi-Styresmännen, jemte den öfrige Salipet-
ter-sjuderi-Betjeningen, måtte, såsom öfverflödi,-
ge, indragas.
Hvad angår det yrkade nedsättandet af lös-
nlngs-priset för den Saltpetter, som icke in na¬
tura lefverera®; så kan Stats - Utskottet, på de
skäl dess förra Betänkande innehaller, icke till¬
styrka bifall derå. Stats - Utskottet anser, lika
nied Biksens Höglofl. Ständer vid 1815 års
Biksdag, för otvifvelaktig^, att, om Saltpetter-
tillverkningen fortfar att vara i stigande och
producrionen deraf årligen öka», skall, i samma
878 Stats-TJtskottets Betänk anden.
man, lösnings- prisets nedsättande deraf blifva
en följd; Men, för att icke alldeles förstöra el¬
ler qväfva denna närings-gren uti den fördel¬
aktiga riktning till förkofran den på de fleste
orter nu synes hafva tagit, niåste en mera lärn-
pelig och tjenlig tid , an den närvarande, der¬
till afpassas.-
Att nedsätta Saltpettef-gärden fran iö till 5
M kr för hvarje belt Hemman, kart Stats.Utskot-
tet icke tillstyrka. Beloppet af denna Gärd är
grundad på »dikets och försvars»verkets behof
af Saltpetier: och, då Saltpettern är ett af för-
svars-medlens förnämsta ämnen, blifver det ali”
tid utom gränsen för Stats - Utskottets både be¬
fattning och omdöme, att bestämma den tid,
då försvars-verkets behof med en mindre Gärd
kan anses uppfylldt; Men Stats-Utskottet hyser
den öfvertygelsen, att, om framtida behofvet
skulle tillåta någon ändring eljer nedsättning
härutinnan, JCongl. Maj:t då icke lärer under¬
låta, att med Nådigt välbehag omfatta ett så¬
dant tillfälle, för alt dymedelst bereda sine trog¬
ne undersåtare all den lindring uti denna Gärds
Utgörande, som omständigheterna kunna med¬
gifva.
Angående Saltpetter * fondens användande,
har Stats-Utskottet i dess förra Betänkande sig
omständeligen yttrat, och bar nu icke något,
att dervid ytterligare tillägga.
Att Saltpetter sjuderi-Verkmästare och lär¬
lingar må indragas och afskaffas, i den mån
■Saltpetter - tillverkningen ibland Allmänheten
vunnit den tillväxt och förkofran, att densam-
pia, utan ett sådant biträde, kan af Hemmana-
Siats-TJtskottets Betiinkanden. 879
innehafvarne sjelfva bpdrifvas, det tillstyrker
Stats-Utskottet, äfvensom' att i sädant fall Un¬
der-Styresmännen jemväl torde kunna indragas;
Men hvad Styresmännen angår, så lära de icke
kunna helt och hållet umbäras, dels för den
alltid fortfarande nödiga tillsynen öfver Sal¬
petter - tillverkningen, och dels såsom Kongl.
Majus och Kronans Ombud vid lefvereringar-
rte, och de där, vid yppande skiljaktigheter e-
inellan de lefvererande och emot tagar ne, skola
bevaka så väl Kronans, Mm den enskildes örn.
sesidiga rättigheter; Men att Styresmännens an.
tal, i den man denna närings-gren vinner till¬
växt, torde kunna inskränkas till ett färre, än
det nu varande, synes Stats-Utskottet icke o-
möjligt. #
Hvad slutligen angar de 16 sk., som af
Krono - betalningen för hvarje U;pd Saltpetter
nu innehållas; Så får Stats-Utskottet tillkänna¬
gifva, att, enligt 5 puncten i Riksens Ständers
underdåniga Skrifvelse af den 17 Aug. 1312,
äro desse 16 sk. anslagne, att ersätta Kongl.
Majit och Kronan de förskott, som användas å
undervisnings- och till verk nings-ans taller, samt
åtgå, ej mindre för tillsynen, controllen och
uppbörden af Saltpetter- tillverkningen, än till
praämiers meddelande vid inrättnirigarnes bör¬
jan; — Men, sorn Riksens Ständer uti 6 punc¬
ten af samma Skrifvelse förklarat, att de Or¬
ter, Socknar eller enskilde Jordägare, sorn, utan
att besvära Kongl. Majit och Kronan med un¬
derdånig anhållan om förskott af kokpanna el¬
ler andra omkostnader, skola njuta oafkortad be¬
talning, å 1 R:dr 24 sk. Råneo per Lispundet
|8ö Stats- Vtskottéts. Betänkande/U-
frit defa<S årliga Saltpettér-lefverants; Sa äilsé?
Siats - Ut‘kottet, att vid hvad Riksens Ständer
såluhda besluiit hörr oföränrlradt förblifva»
Örn Riksens Höglofl. Ständer' täckas bifal¬
la hvad Stata - Utskottet härutinnan sålunda, fö¬
reslagit och hemställt; Så lära Riksens Höglofh
Ständer täckas göra Underdånig anmälan hos
Kongl. Majit i de delar, soln kunna ‘finnas for*
dra någon åtgärd eller rättelse.
fl vilket allt vördsamt underställes Rik-
sens Hcglofi, Ständers Egit ompröfvande.
Stockholm den 22 April j
• ^
Nir ■ ltjA
Riksens flög lo fl. Ständers StatS-Utskotts Ut*
låtande, 1 anledning af gjorde anmärh
tångan låd dess afgifne Betänkande t
angående de uti Södermanland varande
5" ag backar.
id det Betänkande, Stats - Utskottet, under
den 21 sistledn© Eebruarii, afgifvit, i anled-*
ring af Kongl. Majus Nådiga Proposition orri
användande af de, inom Södermanland varande
Jagbackar, hafva åtskillige anmärkningar hos
JTöglof). Ridderskapet och Adeln, Högvördig©
Prest-Ståndet samt Hedervärda Bonde-Ståndet
blifvit gjorde; Och är, på grund häraf, ärendet
till Stats-Utskottets åtgärd åter-remitteradt»
Då Utskottet sålunda åligeer, att sig här¬
utinnan ytterligare utlåta, får Utskottet, beträf¬
fande först de ir.om Höglofl. Ridderskapet oeR
Ståts-Utskottets Betänk anderi.
8Sl’
'Allein gjörtlé anmärkningar emot det af Ut¬
skottet förestagne Sätt till skyndsamt afgörande
af vederbörandes anspråk å dels ägande- dels
nyttjande * rätten till en del af ifrågavarande
Jagbackar, anföra, att, då, såsom tillförordnade
Stats-Secreteraren Herr Friherre Ehrenborgh, vid
framställningen af dess anmärkningar, upplyst,’
Kongl. Maj:t genom Nådigt Bref till Dess Be¬
fallningshafvande i Nyköpings Län, af den i5
April nastlidet år, redan täckts föreskrifva, hur
ru så beskaffade anspråk böra väckas och pröf-
vas, anser Utskottet hvad i denne del blifvit
föreslaget, af sig sjelft förfalla.
Hvad dernäst angar åtskillige Ledamöters
påstående, att de under Kungsgård eller ändra
Kronans Lägenheter samt Boställen hörande
Jagbackar, hvilka inom dessas Rågångar äro be¬
lägne, icke böra serskildt försäljas, utan mot
Viss afgift upplåtas Vederbörande Disponenter
och Boställs - Innehafvare ; så, ehuru Utskottet
icke kan frånträda den i dess förra Betänkan¬
de yttrade mening, att, enär de Under Kronans
Egendomar lydande Jagbackar icke äro inbe-
gripne eller upptagne Uti de derom utfärdade
Arrende-Contracter, hafva Arrendatorerne in¬
gen uteslutande rätt tili desse Lägenheters be¬
gagnande; Likväl, och då billigheten synes for¬
dra. att Disponenterne så väl af Kungsgårdar
och andre Kronans Egendomar , som Boställen,’
inom hvilkas enskilda ägovälde någon Jagbacke
hnneS, icke måga böra underkastas de hvarje¬
handa olägenheter, sorn ostridigt äro förknippa¬
de med en sådan Lägenhets innehåfvande af
Bihang till Riks.Si, Brot, j-.de Samt, N:r lii. ni,
883
Stats-TJtsiottets Bet ii ni an deni
annor person, är Utskottet af den tankå, att så
beskaffade Jagbackar böra ifrån den tillstyrkte
försäljningen i allmänhet undantagas, och der¬
emot Serskildt i vanlig ordning Värderas och
skattläggas till viss årlig ränta, sorn vederbö¬
rande för begagnandet äga utgöra, örn de så¬
dant åstunda; kunnande i annat fall desse Jag¬
backar på Auction utbjudas till arrende, hvar¬
vid dock tiden bör så bestämmas, att Inropar-
ne ifrån arrendet kunna när som hälst skiljas,
på det blifvande Disponenter af de Egendomar,
hvarunder dylika Jagbackar finnas, måga vid.
deras tillträde komma i åtnjutande af samma
förmån, som för de nuvarande ansetts billig
och här blifvit föreslagen.
Vidare har blifvit anmärkt, att ägare af
Hemman, som begagnat mulbete å någon Jag¬
backe, måtte vid försäljningen lemnäs öppet,
att öfvertaga högsta auctions-anbudet derå ; äf¬
vensom slik options-rätt blifvit yrkad, i mån af
Hemmantalet, för hvarje ägare af Hemman,
hvilka angränsa en försåld Jagbacke.
Anmärl-ningen i förstnämnde omständighet
finner Utskottet på goda skäl grundad, och till¬
styrker alltså, att vederbörande måtte tillerkän¬
nas rättighet, att, mot auctions-vilkorens fullgö¬
rande, öfvertaga anbudet å sådane Jagbackar,
hvarå betes-rättighet varit deras Hemman för¬
behållen.
Vidkommande åter den för angränsande
Hemman i allmänhet ifrågasatte options-rätt;
så anser val Utskottet, att, derest någon försåld
Jagbacke finnes af ett serskildt Hemmans ägor
helt och hållen omgifven, bör på samma skäl»
Stats-Utsiottets Betänkanden. gg3
som här ofvan äro anförde, 1 fråga om så be¬
gränsade Jagbäckars ofvérlåtande företrädesvis
åt Disponenter af Kronans Egendomar eller Bo-
ställen, ägaren af ett sådant Hemman äga op-
tions-rätt till Jagbackens begagnande emot hög¬
sta anbudets erläggande; men att utsträcka den»
na options- rätt till ägare af flere angränsande
Hemman, dertill kan Utskottet icke gifva nå¬
gon anledning, enär desse Heinmans-ägare, hvar
för sig betraktade, icke synas vid dispositionen
af egne tillhörigheter, hafva mera olägenhet ut¬
af Innehafvaren af en närliggande Jagbacke, än
utaf andre sine grannar att befara; Börande i
alla de fall, den nu tillstyrkte options-rätten vill
begagnas, anmälan derom ske hos Konungens
Befallningshafvande i Fänet, inom 6 veckor ef¬
ter auctions-dagen, vid det äfventyr för för¬
summelse härutinnan, att vederbörande då an¬
ses förlustige, att denne förmån vidare tillgo¬
donjuta.
Inom Höglofl. Ridderskapet och Adeln har
jemväl erinran skett, att de i Fjerde Classen
upptagne Jagbackar måtte till Fjerdingsmans-
Boställen användas, Hvarförutan åtskillige an¬
märkningar blifvit framställde, att Jagbackarne
måtte i allmänhet utbjudas i större lotter, än
Utskottet föreslagit; men härvid har Utskottet
ej något att tillägga sitt förra yttrande, hvilket
alltså i dessa delar åberopas.
Deremot har Utskottet ej kunnat utan upp¬
märksamhet lemna den af Herr Grefve Gyllen-
borg, Henning, gjorde hemställan, att de Jagbac¬
kar, som vittna om forntidens märkligare hän¬
delser, måtte från försäljningen undantagas? I
884- Stats-TJtskottets JBetänkandenl
anseende hvartill, samt med hänsigt å den väg¬
ledning, sådane minnesmärkens bibehållande er¬
bjuda Fornforskaren och Häfdatecknareh, Ut¬
skottet tillstyrker, att de Jagbackar, hvarå nå¬
gre forntidens minnesmärken linnas, måga med
det uttryckliga vilkor varda försålde, att desse
irtonumenter icke få förstöras, utan böra, orub¬
bade, vårdas och bibehållas.
I afseende åter å Herr Grefve Gyllenborgs
erinran, att föreskrift måtte lemnäs, huru med
stängsel - skyldigheten omkring de försålde lag-
backarne bör förhållas, anser Utskottet detta va¬
ra ett ämne,' som icke tillhör dess handlägg¬
ning, och kan således ej något utlåtande deröf¬
ver meddela.
Slutligen, och hvad angår de gjorde anmärk-
ningarne emot Utskottets förslag, att de på Stat
bestådde Landtmätare skulle anbefallas afmät¬
ning af ifrågavarande Uägenheter samt förbju¬
das att under tiden med andre göromål sig be¬
fatta, får Utskottet förklara dess mening härmed
ingalunda hafva varit, att derigenom lägga hin¬
der i vägen för sadane förrättningars verkstäl¬
lande, hvilka blifvit eller kunna blifva desse
Landtmätare i öfrigt uppdragne. Utskottet får
för öfrigt anmäla, att dess yttrande i denne del
innehåller tillika, att, om Ordinarie Landtmä-
tarne finnas af laglige skäl hindrade från Jag-
backarnes afmätning, böra andre Landtmätare
dertill förordnas; Och, då detta behörigen iakt-
tages, tror Utskottet den befarade olägenheten
i ofvanornförmäldta afseende vara fullkomligen
undanröjd: Hvilket allt Uiksens Höglofl. Stan-
Stats-Utskottets Be.4iinkand.en. 885
ders närmare bepröfvande vördsamligen under-
ställes.
Stockholm den 24 April 1818.
N:r 193.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts
Utlåtande, i anledning af väckte mo¬
tioner 3 rörande Skånska Roteringen.
Till Stats-Utskottet har Högloft. Ridderskapet
och Adeln behagat remittera de under den 2
sistledne Januarii af Herr Grefve Axel Hamil¬
ton samt Herrar Friherrar C. L. Stael von" Holl¬
stein och Henning Wrangel väckte motioner, rö¬
rande Skånska Roteringen.
Herr Grefve Hamilton anför: att, då under
loppet af år 1813 öfver hela Riket skall blif¬
vit påbudit, att sammanträden i Länen med de
Extra Roterings-skyldigé skulle hållas, i afsigt
att de antingen skulle åtaga sig utgörandet af
vissa Tunnor Spannemål årligen, eller ock un¬
derhållandet af Permamente - Soldater, 1 stället
för det tillfälliga biträde de under Krigstiden
Jemnade, sa skall samma Nådiga förslag blifvit
uti Skåne kungjordt med det tillägg, att alie de
Extra Roterings - skyldige , som antingen vore
frånvarande, eller vid det utsatte mötet stilla¬
tigande, ansåges såsom forfallne till ständig Ro¬
tering, hvilken påföljd Herr Grefven tror sig
med säkerhet kunna sluta icke varit stadgad i
de Nådige Bref, rörande detta ämne, hvilka
till Herrar Landshöfdingar afgått, emedan d@
885 Ståts-Utskottets Betänkanden.
Kungörelser, som i Bikets öfrige Kan emans»
rat, icke skola sådant innehålla. Frånvarande,
okunnig om detta stadgande och inom sig öf-
vertygad, det han skulle fä förblifva vid Extra
B oteringen intill dess han åtog sig den Perma-
jnenta, förmäler sig Herr Grefven icke haft
något Ombud vid det utsatte mötet, och hvar¬
af följden blef, att han ålades den Permamen-
te Boteringen. Och, dä i en del af de öfrige
Bikets Provincier de frånvarande Extra Bote*
rings skyldige blifvit vid de utsatte möten an¬
sedde såsom nekande och vid Extra Boterin¬
gen fått förblifva, så hoppas Herr Grefven att
i likstämmighet härmed blifva frikänd från den
honom ålagde Permanenta Boteringen; An-
hållandes Herr Grefven att Biksens Höglofl,
Ständer ville låta undersöka, huruledes vid
Extra Boteringen i Skåne tillgått, på det rätta
förhållandet måtte utrönas, och i hvilket afse¬
ende Herr Grefven förestår, att en ny Extra
Boterings - Cornmission i Skåne måtte tillsättas,
hvars Ledamöter borde af alla Stånd i hvarje
Domsaga serskildt väljas, för att, under en af
Konungen, dock utan rösträttighet, tillförordnad
Prseses, upptaga och afgöra detta ärende, och
hvilken Commité borde äga rättighet, att, efter
vederbörandes hörande, granska förra Commis-
sionens åtgärder i de delar, som öfverklagas,
Och efter beskaffenheten dem ändra och rätta,
äfvensom att befria dem från ständige Boterin¬
gen, som uttryckeligen sig den samma icke å-
tagit, utan önska att få vid Extra Boteringen
förblifva; likväl, i händelse någon, i och för
Stagande af Permanencen, dervid vunnit lin¬
Stats-XJtskottets Betänkanden. 887
dring, anser Herr Grefven en sårfan förmon af
honom icke böra tillgodonjutas, om Extra Ro-
teringen för honom bifalles.
Herr Friherre Stael von Hollstein, har med
H err Grefve Hamiltons anförande instämt i af¬
seende pä de Roterings-Skyldiges hörande, med
tillägg, att genom den i Nåder tillförordnade
Committeéns förrättning, som satt sig i verk¬
ställigheten och indelningen af indelnings -per-
manencen uppdragen, skall en del Rotehållare,
tvärt emot Konungens löfte 1 den Nådiga Propo¬
sitionen, det hvar och en skulle åtnjuta | för¬
minskning, så att den, som hållit 5 Soldater, skut*
le hädanefter blott hålla 4, och så i proportion
för dem, som hade mindre andelar i Rotehål-
let, icke erhållit fullt och ganska många
als intet, och detta allt i grund af en serskild
Instruction för Committerade, hvilken, för de
Boteskyldige alldeles okänd, skall innehållit
helt andra grunder och vilkor, än den Propo¬
sitionen, som tjenat till grund för öfverenskorn-
melsen. Ganska månge Rotehållare skola val
häröfver hafva sig i underdånighet besvärat
med anhållan, att antingen komma i åtnjutan¬
de af | förminskning eller ock att återgå till
Extra Roteringen; men Kongl. Maj:t skall icke
täckts göra något afseende på de skäl, de till
ändrings vinnande anfört, med få undantag, e-
huru Kongl. Kammar - Goll egir utlåtande, sorn
blifvit infordradt, skall varit till deras förmån.
Dä likväl, så väl af upphofvet sorn fortgången
och slutet af Skånska Roteringen, skall tydeli-
gen inhämtas, att den icke grundar sig på fri"
villig öfverenskommelse, utan pä en af Konun;
8g§ Stais-Utskottets Betdnkanden.
gen utfärdad Instruction, sora skall vara allde¬
les afvikande från den första Propositionen: och
ehuru de besvärande fått afslag på sine under¬
dånige ansökningar; tror dock Herr Friherren,
att allt hopp om ändring ändå icke är förlo¬
radt, emedan Herr Friherren inser en möjlig¬
het, att rätta förhållandet af detta ärende icke
blifvit riktigt framstäldt, eller Kongl. Majit
härom fått en riktig upplysning. Herr Friher¬
ren föreslår derföre, att Höglofl. Rid der skåpet
och Adeln måtte inbjuda sine Med-Ständer, att
hos Konungen i underdånighet anhålla, det Kgh
Maj:t täcktes låta denna sak komma till en ny
undersökning och handläggning, på det densam¬
ma måtte blifva mera lämpad i enlighet med
73 och 8o §. §. i Regerings-Formen, och hvil¬
ket Herr Friherren anser så mycket mindre
Jeunna mäta hinder,- som en ny undersökning i
vissa omständigheter redan skall vara anbefalld,
och denne underdånige ansökning blott åsyftar
en mera utsträckt gräns för denna undersök¬
ning, så att ändamålet, som är, att en hvar måt¬
te komma i åtnjutande af de rättigheter, hvar¬
före de nya onera blifvit åtagne, måtte vinnas*
Herr Friherre Wrangel, har tillagt, såsom
en följd af hvad Herrar Grefve Flamilton och
Friherre Stael von Hollstein yttrat, att inan med
rättvisa bör kunna hoppas, det Skånska Rote-
ringens Permanence försvinner, ty, i följd af 8o
§. Regerings-Formen, kan ingen ny eller till¬
ökad Rotering utan genom Konungs och Stän¬
ders sammanstämmande beslut tillkomma, hvar¬
för Herr Friherren tror, att, likmätigt den rät¬
tighet Svenska Folket äger, sådant bör i under¬
Stats-UtsJtottets Betänlanden.
889
dånighet hos Konungen framställas samt om än¬
dring deruti anhållas.
Emot desse motioner, hafva uti Högloft.
Bidderskapet och Adelns Plenum d. g sisth Jan.
Herrar Fri herrar Björnstjerna, Wirsén och v. Dii~
ben samt Herrar Clairfelt och Qviding anmärk¬
ningar afgifvit, hvilka hufvudsakligen innefat¬
ta: att den nu ifrågavarande Skånska Roterin-
gen tillkommit uppå åtskillig» Riksdagsmans
från Skåne vid a 8x2 års Riksdag hos Kongl.
Maj:t gjorde underdåniga ansökning orri jernnk-
ning och lindring uti Extra Roteringen samt
att förbyta Extra Roteringen till Permanent
elier ständigt Knekte häll emot nedsättning u-
ti Nummertalet: att Kongl. Majit härom låtit
genom Eandshöfdingarne uti Malmöhus och
och Christianstads Hän framställa dess Nådige
Proposition till samteiige Extra Rotelia! larne,
deruti Kongl. Majit i Nåder medgifvit, ast Ex.
tra Roteringen i Skåne skulle få förbytas till
ständigt Knektehåll med | förminskning, Rote-
jemnkningen dock förbehållen: att de Roteskyl-
dige härutinnan ingått med, undantag af dem,
som funno Extra Roteringen för sig förmånli¬
gare och hvilka fingo dervid orubbadt förblif¬
va: att den af Kongl. Majit tillförordnade Ro-
terings-Gommissionen, som jemväl bestått af i.
bland Provincens Innevånare valde Ledamöter,
i enlighet med Kongl. Majus Nådiga Proposi¬
tion och den Committerade Nådigst meddeldte
Instruction, verkställt den dem uppdragne föä-
rättning: att, i anledning af deröfver anförde
besvär, Commissionens åtgärder blifvit af Kgb
Krigs- och Kammar-Collegierne granskade samt
af Kongl. Maj:t i Nåder pröfyade och i, del:
890 Stats-Utskottets Betänkanden.
hufvudsakliga godkände; samt ändteligen att
denna nu väckte fråga, såsom egenteligen inne¬
fattande klander af åtskillige Emhetsrnäns, rö¬
rande detta ämne vidtagne åtgärder och beslut,
icke skall kunna, enligt 90 §. Regerings - For¬
men, tillhöra hvarken Riksens Ständers eller
något Utskotts handläggning, sedan målet är i
laglig ordning af Kongl. Majit pröfvadt och
faststäldt, m. m.
Häremot hafva Herr Grefve Hamilton och
Herr Friherre Stael von Hollstein sina påmin¬
nelser afgifvit, till besvarande och vederlägg¬
ning af hvad anfördt blifvit; hvarefter ärendet
uti Höglofl. Ridderskapet och Adeins Plenum
den j g sisth Januarii ytterligare förevarit och
blifvit discuteradt emellan Herrar Friherrar
Stael von Hollstein, Björnstjerna och Wirsén.
Stats-Utskottet har, hvad sålunda å Ömse
sidor anfördt blifvit, i ett noga öfvervägande
tagit; och så väl härutaf, som de upplysningar
Stats-Utskottet af Krigs- och Kammar-Collegi-
ernes underdåniga utlåtande inhämtat, har Stats-
Utskottet funnit, att härvid icke blifvit följdt
den vid Roterings - förrättningar förut vanliga
och föreskrifna princip, det hvarje Hemman och
JLägenhet skulle åsäitas Rotering efter dess i
Jordeboken ägande Mantal, hvilket alltid bör
vara grundadt på derunder hörande ägors mer
eller mindre förmånliga beskaffenhet eller bör¬
dighet, samt innehafvande förmåner såsom fi¬
sken, mjöl- och såg-qvarnar och afsättnings-
tillfällen m. m„ och hvilket äfven i Kgl. Maj.-ts
Kådiga Instruction af den 5 Februarii lgxi till
iakttagande för Skåne anbefalles, då i 3 §, fo-
Stats-Utskottets Betciniånden. 8gx
yeskrifves, att 2 Mantal i denna Landsort vö¬
re det högsta, sorn pä en Bote hestås; deremot
Committerade endast tagit till grund, hvarje
Hemmans och Lägenhets behållna årliga af¬
kastning, hvilken dock ieke alltid blifvit ut¬
räknad efter hvad af Landtmätare-Chartor och
Beskrifningar samt Storskifts- och Enskifts-
handiingar kunnat inhämtas, utan dels efter
de upplysningar Committerades i orten vistan¬
de Ledamöter kunnat meddela, och dels efter
uppgifter, hvilka tillstädes varande Allmoge
lemnat om de Boteskyldige Hemmans och Lä¬
genheters godhet, näring och bibehållna in¬
komst, och hvilket icke alltid för så påliteligt
kan antagas, att ju misstag skulle kunna vara
inöjlige.
Och, sorn af de Protocoll, hvilka blifvit
hällne vid Boterings - Committerades samman¬
träde, så väl som af det flere gånger ändrade
och rättade samt på flere ställen i brist på ru-
briquer alldeles otydliga och på sina ställen
nästan oläsliga Boterings-Verket, samt de till
Kongl. Maj:t deröfver i underdånighet ingifne
besvär, förklaringar och utlåtanden ibland annat
inhämtas, att Hemman blifvit från Boterings-
Verket uteslutne, och andre förut Botering
dragande Hemman i stället upptagne, att ägor,
som vid Enskiftet tillhört ett Mil itiae-Boställe,
blifvit åsatt serskild Botering, ehuru all Bo*
ställs-jord bör vara af enahanda natur och vid-
kännas enahanda tunga eller förmåner, att, e*
huru Kongl. Maj:t uti Dess Nådige Bref den
23 Mars 1813 i allmänhet försäkrar hvar och
en. sorn ingeck i *ständiga Boteringen, om ^:dels
892
Stats-Utskottets Bettini anderi.
minskning i förut varande Rotering; - besvär,
Hemman likväl finnas, som af Gommitterade
fatt sig ålagd en större ständig Rotering, än
det förut i Extra Rotering haft; att arne lika
delar af ett och samma Hemman, sorn hafva e-
nahanaa ägor både till storlek, godhet och bör¬
dighet, men olika ägare, fått ena hälften stör¬
re och den andra hälften mindre roterad; att
flere exempel gifvas, det Hemman med större
vidd och bättre ägor, och således äfven ägan¬
de större afkastning eller inkomst, erhållit min¬
dre Rotering än sämre Ifem män med mindre
vidsträckta agor och mindre afkastning, hvilka
sednare blifvit åsatte deltagande i Roteringen;
att upptäckte Ödes-Hemman blifvit uteslutne
från Rotering på oriktiga grunder, utan att un¬
dersökt blifvit, hvarest den jord var belägen
och af hvilken den innehades, hvilka samma
Hemman borde rätteligen tillhöra; att Hem¬
man, som i Extra Roteringen qvarblifvit, er¬
hållit en vida större Rotering, än de förut dra¬
git, och att de blifvit i Rote sammansatte med
Hemman, sorn fran dem på flere mils afstånd
äro belägne; att Hemman hörande så väl till
ständiga, som Extra Roteringen, blifvit i flere
Rotar fördeldta, till icke ringa förlust och olä¬
genhet för Interessenterne; att Gommitterade
vid öfvervägande deraf, att Krono- och Krono-
Skatte-Hemman vidkännas större åligganden än
TTtsockne-frälse, och att desse senare träffas hö¬
gre belastade än Insockne, likasom Insockne-
frälse är underkastadt drygare onerä än Säteri,
till vinnande af likhet i jordens behållna be¬
lopp, ökte inkomsten för hvarje Mantal Säteri
Stats-XJtskottets Hetäni andert.’ 8g3
med' 30 E:dr, hvarje Mantal Insockne• frälse
med 15 Hulr samt hvarje Mantal Utsockne-fräl¬
se med g R:dr, hvarigenom tillökning blifvit a-
satt, icke ensamt efter jordens godhet och af¬
kastning, utan äfven i mån af den större eller
mindre fiihet det ena Hemmanet emot det an*
dra, efter Privilegier och Författningar åtuju-
ter, och hvilken frihet desto mindre borde kom¬
ma i fråga vid Roteringens utsättande, eller ri¬
ka detta besvär, utan samma Rotering endast
och allenast efter jordens vidd och godhet och
den deraf Inneliafvaren tillfiytande inkomst å»
sättas, sorn Säterier i Skåne, lika med alla öfri¬
ge i Riket befintliga Sätesgårdar, likmätigt 8
§. i 1723 års Ridderskapets och Adelns Privi¬
legier varit tillförene befriade från ständig Ro¬
tering, samt In- och Utsockne- Frälse-hemman
derstädes i stället utgjort utskrifnings-pennin¬
gar, hvaremot jorden så val i Säterier sorn In-
och Utsockne- Frälse-hemman genom den af
Committerade följde grund skulle blifva högre
eljer mera roterad, är lika god och gifvande å
Krono- och Krono-skatte-Hemman, hvilket för¬
hållande är så mycket obilligare, Sora de, en¬
ligt gällande Författningar, ännu bibehållne fri¬
heter och förmåner, derigenom gå förlorade, och.
hvartill kummer, att den för Säterier samt In-
och Utsockne - Frälse - hemman sålunda följde
grund och åsatte högre Rotering, alldrig förut
varit af andre än Committerade känd och såle¬
des icke eller af någon Rote-skyldig kunnat un¬
derställas Kongl. Majtts Nådiga pröfning: att,'
gnskönt uti Kongl. Majus Nådiga lnstruction
den 5 Febr, 1811, hvarefter Rotering skulle
894 Stats-ZJtskottets Betänk anden.
asättas all oroterad jord i Riket, föreskrifves,
att den lågenhet, sorn ej kan svara för och upp¬
går till 7rg:dels Mantal, bör från Rotering be*
frias, lägenheter likväl linnas med Rotering be¬
la gde , sorn blott kunna uppskattas till Man¬
tal; och, enär detta är hvarken tillåtit eller fö¬
reskrifva i Kongl. Majas Nådiga Rref den 33
Mars 1813 eller den 36 April 1814, hafva
Cornmitterade i denna de! så mycket mera af-
vikit från förstnämnde Nådigst stadgade grund
för Roteringens verkställande, som, vid persed¬
lars utgörande till Soldaten och i Synnerhet
vid Torp-byggnader och biträde dertill, stör*
sta svårighet måste uppstå för en Roteskyldig,
att deltaga i verkställigheten, utan att förnär¬
mas: att, ehuru enligt 2 §. af 1811 års Kongl.
Instruction, Cornmitterade hade bort undersö¬
ka, huruvida Hemman äro ålagde att utgöra så-
dane skyldigheter, hvarföre de antingen borde
helt och hållit, eller ock till någons del befrias
från Rotering, detta Nådiga stadgande dock lik¬
väl icke fått gälia till någon lindring i Rote*
ringen för Arbets-hemman i allmänhet, ehuru
de efter Författningarne måste utgöra så kalla¬
de Hofveri till Kungsgårdar och ^Boställen rn.
fl., och hvilket i tidens längd kan verka till
dessa Arbets-hemmans ödesmål och åboernes o-
förmaga att utgöra Rotering; att något afdrag
utaf behållne inkomsten för ängar icke blifvit
gjordt, oaktadt ägaren till dessa Lägenheter of¬
ta måste för bergningen använda betydande
kostnad: att, oaktadt de vid sjökusten belägne
Socknar fått Nådigt löfte att hålla Ratsman i
stället för Soldater, desse Socknemän likväl,
Stats-Vtsftottets Bettini anden. 895
till storsta svårighet för Rotekarls legande, och
fastän hogert allmänt är för tjenstgöring till
sjöss hos Allmogens söner och drängar, blifvit
till Soldate - Roierings utgörande anordnade; så
anser Stats ■ Utskottet, med anledning af hvad.
redan härom blifvit anfördt, det vara tillräcke»
Jigen upplyst, att sådarte olikheter uppkrrnmit,
som icke instämma med en jemn fördelning af
Roterings - besväret och hvaruti både rättvisa
och billighet alltså påkallar en jemkning och
rättelse.
I anledning häraf, och då 89 §. Regerings¬
formen tillåter, att uti Riksens Ständers Ple*
na frågor må väckas om förändring, förklaring
och upphäfvande af Lagar och Författningar,
som Rikets a lmänna Hushållning röra, samt
om grunderne för allmänna Inrättningar af al¬
la slig, hvarvid Riksens Ständer dock icke ä-
ga magt, att annat eller mera besluta, än före¬
ställningar och önskningar, att hos Konungen
anmälas, o«h hvarå Konungen, sedan Stats-Rå-
det deröfver blifvit hördt, gör det afseende
90m för Riket nyttigt finnes; så hemställer Stats.
Utskottet vördsainligen, att Riksens Högh Stän¬
der i underdånighet anhålla, det Kongl. M-,j:t
täckes, efter vederbörande Laudshöfdingars hö-,
rande, samt Kongl. Krigs- och Kammar-Col'e-
gii infordrade underdåniga utlåtande, utfärda
ny Instruction för Roteringens verkställande i
Skånska Länen, samt derefter i Nåder anbefal¬
la en ny undersökning och roterings företagan¬
de derstädes; dock att den nu varande Rote-
ririgen förblifver i dess närvarande skick, in««
till dess en sådan »ndersökning fös sig gatt?
896 Ståts-Utskottets Betänkanderli
och dervid utröndt blifvit, hvad jemkning ar öch
rättelser derutinnan skäligen kunna och böra
äga runi»
Stats-Utskotfet har, till denna hemställan,'
härn' t ytterligare anledning deraf, att Kongl.
Maj:t uti Nådigt Bref af den 27 Fehr. t 816,
med anledning af Riksens Ständers underdånig
ga anhållan uti Skrifvelse af den 8 Aug. 1815,
om jemkning i Extra Roteringen, i Nåder för¬
ordnat en allmän rättelse och jemkning af Ex¬
tra Roteringen i hela Riket.
Och, då en underdånig framställning af
Riksens Höglofl. Ständer, om en ny undersök¬
ning, rörande Skånska Roteringen, endast åsyf¬
tar en billig jemkning och rättelse i de delar,
der den ena Roteskyldige kan finnas lidande
och mera betungad än den andre; Så förestäl¬
ler sig Stats-Utskottet, att Kongl. Maj:t skall
med Nådigt välbehag destomera härtill lemna
Dess Höga Bifall, som ändamålet är att deri¬
genom befordra Kongl. Maj:ts Nådiga afsigt, att
låta en hvar tillkomma en lofvad och påräknad
lättnad i Roterings-besväret och dymedelst vin¬
na den liklottighet i tunga och besvär, som bör
utgöra det hufvudsakligaste vilkoret för ett så
vigtigt varfs framtida bestånd.
Riksens Höglofl. Ständers Egit ompröfvan-,
de underställes detta allt vördsammeligen.
Stockholm den 24 April 1818.