Deri 5 Juli.
601
synas de likväl så mycket snarare böra vara in-
begri pne under det allmänna förbudet emot
tryckta Assignätioners utgifvande, sorn de äga
samma egenskap att förleda den enfaldiga, och
således medföra enahanda skadliga inflytelser på
Allmänna säkerheten , heldst orri de icke äro
stälde till viss man, utan äro-af löpande natur;
hvarföre ock Utskottet vördsamligen får tillstyr¬
ka Riksens Högloft. Ständer, att hos Kongl.
Majit i underdånighet anhålla, det Kongl. Majit
i Nåder täcktes förbjuda, utgifvande af så be¬
skaffade graverade Assignationer, och det. vid
samma ansvar, som för andra tryckta Assigna¬
tioner är stadgadt; samt att dessa graverade As¬
signationer måtte helt och hållet indragas, inom
f> månader ifrån det Kongl. Majits Nådiga Kun¬
görelse härom varder utfärdad , och efter den ti¬
den icke, mera blifva gällande.
Och beträffande skrifna Assignationer , hvil¬
ka äro ' numererade; så har Utskottet trott sig
böra tillstyrka att äfven dessa måtte varda för-
budne, enär bruket af dem icke kan förenas
med den säkerhet, som i penninge-rörelsen bör
äga rum , och omloppet af Råneo- eller Riks-
gälds-sedlar dessutom äfven derigenom skulle
kunna hämmas, åtmindstone på den ort, der den
enskifta vinnings-lystnaolen kan hafva förstått,
att förskaffa dylika Assignationer ett visst värde
eller credit i Allmänna rörelsen; men som skrif¬
na Assignationer utan nummer, hvilka äro stäl¬
de till viss man eller ordres , eller ock till in-
nehafvaren , kunna anses , lika med löpande för-
skrifningar och således äro af Lagen tillåtne samt
icke
Den 5 Juli.
icke röra tredje mans rätt, och de dessutom ku*>
na behöfvas vid tillfällen af penninge-remisser»
dertill passande sedlar ofta icke kunna erhållas,
så har Utskottet ansett det vara betänkligt, att
bruket af så beskaffade Assignationer afstyrka;
men förslaget, rörande löpande Assignationers
skrifvande på stämpladt Papper har Utskottet fun¬
nit vara ett ämne som till dess handläggning
icke hörer.
Dock varder detta allt till Biksens Högloft.
Ständers närmare ompröfvande vördsamligen öf-
verlemnadt. Stockholm den 29 Juni 1815.
På HÖglofl. Biddersk. På Högv. Presf-Ståndets
•ch Ad. Ledamöters Ledamöters
vägnar vägnar
A. Lantingshausen. Prytt. Hesselgren.
På Vä Hofi Borgare- På Hederv. Bonde-
Ståndets Ledamöters Ståndets Ledamöter®
vägnar vägnar
And. Fredin. Nils Mänsson.
M. M. Bosbeck.
Upplåst has Samtelig! Riks-Stlnden den 5 Juli,
Riksens Högloft. Ständers Stats - Ut¬
skotts Betänkande, angående några
be gärdt a nya Lönanslag ä Kongl*
Sundhets-Colleen Stat.
Uti en af Kongl. Maj:t, genom Nådig Be¬
tlän¬
der*
miss den 2% sisth Februari, till Biksens Stan-
Den 5 Juli.
ders Stats-Utskott öfverlemnad underdånig Skrif¬
velse af Kongl. Sundhets - Collegium, angående
sökt Löne förbättring för Collega Ernbets- och
Tjenstemän samt Betjening, har tillika blifvit i
underdånighet hegardt, att dess Stat mitte till¬
ökas med följande nya löner, nemligen :
1:0 At Historite Naturalis et Botanices Pro¬
fessoren 444 R:dr 21 sk. 4. rist.
2:0 För Historias Naturalis et Eotanic&s
Demonstratorn 133 B:dr 16 sk.
Hvarförutan Kongl. Collesium föreslagit:
3:0 Att det arfvode af 200 R:dr årligen , sona
nu bestås den Kongl. Collegii Ledamot, hvilken
förestår Fält-Läkare Contoiret, jemte arfvodet af
100 R:dr för en Kammarskrifvare samt hushy¬
ran för Contoiret, hvilka utgifter hittills blifvit
bestridde af Krigs-fonden, mätte flyttas och upp¬
föras på annan Ordinarie Stat; och
4:0 Ett särskildt arfvode anslås och uppfö¬
ras å Kongl. Sundhets - Collegii Stat för den af
dess Ledamöter, hvilken tillika granskar alla
Medicaments-Räkningar, och, enligt inkommande
Pris-Couranter, reviderar Apothekare-Taxan.
Sedan StatsUtskottet redan, i ett samman¬
hang, afgifvit Utlåtande öfver den i öfrigt, lika
med åtskilliga Verk och Stater, af detta Kongl.
Collegium gjorda anhållan om förhöjning å de
förra lönerna, så får Utskottet nu särskildt yttra
sig rörande ofvanberörde nya anslag, med hvil¬
ka ett olika förhållande sig företer.
Af hvad Kongl. Collegium andragit, och
till Kongl. Majus Nådiga pröfning och förord»
»ande i dessa delar hemställt, har Utskottet in¬
hämtat
604
Den 5 Juli.
hämtat behofvet och angelägenheten af ifråga¬
varande utgifter ; men som Riksens Höglofl.
Ständer vid denna Riksdag beviljat, att de 10,000
R:dr, hvilka, likmätigt deras underdåniga Skrif¬
velse den 14 April 1810, skulle utgå af odis¬
ponerade besparingar, till understöd för Rikets
Medicinal-Verk, måga å Kongl Sundhets-Colle-
gii Stat , såsom ett ständigt anslag, uppföras till
de föremål och behof, sorn Kongl. Majtt, uppå
Collegii underdåniga hemställan och förslag, kan
fastställa , samt denna summa, efter hvad Ut¬
skottet funnit, lemnar en på Staten odisponerad
tillgång af 8,200 Rldr; så anser Utskottet något
särskildt anslag för ifrågavarande nya löner och
arfvodens anordnande icke erforderligt, utan en¬
dast att till Kongl. Maj t i underdånighet hem¬
ställes, att, uppå berörde tillgång, i Nåder låta
anvisa hvad Kongl. Maj:t kan finna böra härtill
beviljas; hvilket dock vördsamt hemställes Rik¬
sens Höglofl. Ständers bepröfvande. Stockholm
den 3 Juli 1815.
På Höglofl. Riddersk. På Högv. Prest Stån-
och Ad. Ledamöters dets Ledamöters
vägnar vägnar
Carl de Geer. Gustaf Murray.
På Vällofl. Eorgare- På Hederv. Eonde-
Ståmlets Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar c vägnar ,
Carl Fr. Landberg. Jon Jonsson.
C. Tunelius.
Uppläst
Den 5 Juli.
605
Uppläst hos Samteliga Riks-Ståuden den 5 Juli,
Riksens Höglofl. Ständers Allmänna
Besvärs- och Occonomie-Utskotts Be¬
tänkande, i anledning af åtskilliga
till Utskottet remitterade Memorial
och Diet amina, angående Gr emse'
Tullarne imellan Sverige och Norri¬
ge , samt Land-Tulls Inrättningen i
Riket och den dervid bibehållna Tull-
Bevakning m. m.
Uti särskildta tili de Respectiva Rilcs-Ständen
ingifna och till Utskottet remitterade Memorial
och Dictamina, af Herr Grefve Kalling, Pehr
Ad., Herr Theologi® Doctoren och Contracts-
Piosten Magister P. E. Ekelund, Herr Theo¬
logi® Doctoren och Prosten Magister M. Sten¬
hammar, Herr Grosshandlaren Er. Aberg Andis.,
^Riksdagsmannen, f. d. Vice Talemannen Jon
Jonsson fran Blekinge, Bryngel Ericsson och
Jan Andersson från Dalsland, saint Eric Svens¬
son frän Bohus-Län, har blifvit anlördt, livad
Gränse-Tullarne beträffar.
1:0 Af Herr Doctor Ekelund: att sedan,
genom Konungens vishet samt en Stor Hjeltes
och Statsmans, Hans Kongl. Höghet Kyon-Prin¬
sens tapperhet och klokhet, den så länge önska¬
de föreningen imellan Sverige och Norrige nu
mera blifvit vunnen, skulle, till yndanrödjande
af ali skillnad och allt hat bägge Folken imel¬
lan, ingenting, både i Politiskt, Commercielt
och
Den 5 Juli.
och Moraliskt afseende, vara af större nytta, äa
om de tryckande och förderfiiga Gränse-Tuliarne
imellan hägge Rikena blefvo afskaffade, i syn¬
nerhet som deri fattiga Gränse-Allmogen, hvil¬
ken genom dessa Tullar blefve än mera utar¬
mad, dä komme i tillfälle att, pä närmare håll
och med förmonligare vilkor, köpa hvad den
kunde behöfva och afyttra hvad litet den kunde
umbära, utan att, såsom nu, se afsättningen af
deras varor dels hindras genom ett afstånd af
10 till 14 mil från någon Svensk Stad, och dels
falla uti monopolisters händer; och att, dä grän¬
sen imellan Norrige ?. eria sidan samt endast
Bohus-Lärt, Dalsland och Vermeland, a den
andra, utgjorde en sträcka af närmare 40 mil,
som kunde nästan på' alla ställen , åtmindstone
vintertiden, obemärkt öfverfaras, skulle några
på 2 ä 3 mils afstånd från hvarandra uppresta
Tullstugor finnas vara mycket otillräckliga till
förekommande af Lurendrägeri och förbudna va¬
rors införande fran Norrige till Sverige, dere¬
mot af en vis Regering lärer vidtagas sådana
Författningar, att all befarad mindskning i Kro¬
nans inkomster skulle genom dem och deras
stränga handhafvande säkrare förekotnmas, än
som hittills skedt och kunde ske , genom Gränse-
Tullarna, heldst om allt bruk och nyttjande af
vissa öfverfiöds varor tillika blefve förbudet.
2:0 Af Riksdags-Fullmägtiga Bryngel Erics¬
son och Jan Andersson frän Dalsland samt Eric
Svensson från Bohus-Län, med hvilka Allrno.
gens Fullmägtige från Carlstads Län sig före¬
nat, att som för Allmogen uti de på Dalsland
och
Den s Juli.
607
och i Bohus-Län närmast Norrska gränsen be¬
lägna Härader, vägen till Staden Fredrichshall
i Norrige vore kortare, än till någon Svensk
Stad, och det genom Norriges förening med
Sverige förmodades, att handeln bägge Rikena
imellan skulle blifva obehindrad, så önskade
desse Fullmägtige att, till vinnande af en för-
monligare afsättning af deras orts produeter, de
å Gränsen inrättade Tullar måtte varda afskaffade.
3:0 Af Herr Grosshandlanden Fr. Aberg
And:s., som, jemte det han yttrat, att Norriges
Export-handel vöre betydligare och större, än
Sveriges, fastän , genom clirnatets hårdhet, Lan¬
dets ofruktbarhet och brist på Fabriker, Norr¬
männen vore i behof af flera slags Irnport-va-
xor, dem vi kunde umbära , har förklarat, att
då, af sistnämnde orsaker, Norrige tj skulle va¬
ra underkastadt sådana inskränkningar eller för¬
bud emot införsel af utländska varor, hvilka här
i Riket blifvit ansedde såsom nödvändiga, till
förekommande af våra Fabrikers undergång och
National industriens undergräfvande , han ansåg
Gränse - Tullarnas afskafFande blifva i flera af-
seenden förderfligt för Sverige, så länge bägge
Rikenas Oeconotniska Lagar, Statistik och förhål¬
lande till hvarandra vore så olika, som de för
det närvarande äro, hvarförutan, i händelse från
Norrige till Sverige skulle fritt och obehindradt
få införas de Import varor , hvilka här i Riket
kunde vara tillåtna, en betydlig förlust, så väl
för det allmänna, som för Svenska Flandlandfi
och Skepps-Redare skulle uppkomma, derigenom,
att både Sjö-Tullen för sådana varor då komma
Den 5 Juli.
att tillfalla Norrska Stats-Cassan, och handels-
förtjensten stadna hos Norrmännen, hvilka, i
allt fall, genom deras Lands geografiska läge och
de mindre Tull-umgälder der erlades, ansägos
vara i tillfälle, att, som orden lyda, uttränga
de Svenska Handlande.
I afseende på Landt-Tulls Inrättningen I
Rikft och den dervid bibehållna Bevakning, äro
följande anmärkningar gjorde:
1:0 Af Herr Grefve Kalling,'att da Rik¬
sens Höglofl Ständer redan, under förra Riks¬
dagar, beslutit upphäfvande af alla Landt-Tullar
i Riket, och jemväl, i sådan afsigt, åtagit sig,
att, genom en viss Bevillning, ersätta förlusten
af Landt-Tulls-inkomsterna, det val bort förmo¬
das, att Landt Tullarne icke längre skulle exi¬
sterat eller den dervid nyttjade talrika bevak¬
ningen blifva bibehållen, Staten till stör kost¬
nad, och Allmänheten till besvär, hinder och
tunga; men då en så billig väntan icke gatt i
verkställighet, och det vöre förgäfves att hop¬
pas, det Lurendrägeri och Tullförsnillning skulle
genom Landt-Tulls-Bevakningen förekornmas, så
länge Tull-Betjeningen kunde , genom drickspen¬
ningar, afhållas från alt göra visitationer, oell
Luréndtägaren förstod konsten, att, genom smyg¬
vägar, undvika Tullarna; så yrkade Herr Gref¬
ven , att, till besparing för Staten och lättnad
för de trafiqueraii.de, den vid Landt-Tullarna
bibehållna bevakning matte småningom varda
förtnindskad , påd et sätt, att Betjeningen , vid in¬
träffande ledigheter, transporterades til 1 Sjö-Tul¬
larna, och att, då någon Land-Tulls-Betjent ge¬
nom
Den 5 Juli.
r.om döden afginge, dess plats icke mera blefve
återbesatt.
2:0 Af Herr^ Prosteri Doctor Stenhammar,
sorn, jemte anmärkning dervid, att Tull-sysslor
ännu här och der i Landsorterna tillsattes och
försågos med större löner, än allt hvad en'fort¬
farande Tull-afgift på stället skulle kunnat in¬
bringa , ansett Riksens Höglofl. Ständer böra hos
Kongl. Majit i underdånighet anhålla om verk¬
ställighet af de anstalter rörande Tullhus och
Tull-Betjening, hvilka Riksens Ständer tillförene
vågat underdånigst föreslå, på det resande måtte
undvika den scandal , att, i en tid , då Landt-
Tullarna aro upphäfna, blifva vid Stads por¬
tarna omringade af en svärm sysslolösa och nöd-
stälda Tullbetjenter, åt hvilka, för att komma
vidare, mäste gifvas allmosor.
3:0 Har Riksdagsmannen från Blekinge Län,
f. d. vice Talemannen Jon Jonsson, anmält, att
Tullbetjenterna i de Städer, der Fästningar eller
Casteller äro, företagit sis? en af dem såsom lag
utofvad plägsed , att tvinga den till sådana Stä¬
der med vedlass ankommande Allmoge, att tili
Tullbetjenten gifva några vedträd af hvarje så¬
dant lass, hvarvid ej allenast de största vedträ¬
den utgallrades, utan ock Allmogen, då flera
med vedlass på en och samma gång vid Tullen
sammanstöta, flera timmar på Tullgården blefve
hindrad och qvarhållen, till dess alla lassen hun¬
nit på sådant sätt beskattas; till förekommande
hvaraf vice Talemannen, under åberopande af
den uti .1812 års Riksdags-Beslut grundlaggde
rättighet för Allmogen 9 att emot erläggande af
5 e Bandet. 77. 78, e*
0 1 G
Den 5 Juli.
en viss afgift, såsom Landt-Tulls-ersättning , få
fritt och obehindradt till Städerna införa Landt-
manna varor, yrkat, att den öfverklagade beskatt¬
ningen , om den ock skulle genom någon författ¬
ning vara tillåten, måtte blifva afskaffad och för¬
buden; och hafva Allmogens Fullmägtige från
Malmöhus, Christianstads, Hallands och Gott¬
lands Län samt Jonas Andersson och Lars Lars¬
son från Calmare Län uti detta vice Taleman-
nens yrkande instämt.
Utskottet, som tagit detta allt under noga och
behörigt öfvervägande, har, hvad först angar frågan
om Gränse-Tullarne, gjort sig-.underrättadt, huru¬
vida, efter Norrigés förening med Sverige, förhål¬
landet med dea ömse sidor Gränsen förut befinte-
liga Tullar undergått någon förändring eller Tull-
afgifterna till större eller mindre del blifvit ned¬
satta och mindskade; hvarvid är vordet upplyst, att
berörde Gränse-Tullar ännu fortfara, likväl med
den skillnad, att, enligt 2 §• 2 Art, i Kongl.
Maj:ts Nådiga Förordning, den 2 4 4 sistl. Maj,
angående hvad som hädanefter bör, med afseen¬
de på Sveriges och Norriges Sjöfart och handels-
gemenskap iakttagas, spannemål, hästar, boskap
och victualie-varor af alla slag, få landvågen
öfver gränsen bägge Rikena imellan, fritt och
utan alla afgifter ut- och införas, hvaremot, en¬
ligt 3 och 4 §. §. i samma Art., med utförslen
af ved, kol, timmer och andra trädvaror, öfver
Gränsen, landvågen, skulle tills vidare förhål¬
las enligt hvad nu gällande Författningar der¬
om utstakade, intilldess, efter inhämtade när¬
mare underrättelser om särskilta locala omstän¬
dig-
Den 5 Julii 6ii
digheter, vissa undantag och jemkningar derut¬
innan kunde medgifvas, äfvensom, hvad beträf>
fade jern och i allmänhet ändra, än ofvannämn¬
da Svenska och Norska productér och tillverk¬
ningar , antingen transporter skedde sjo- eller
landväg, dermed komme att förhållas efter de
i allmänhet i hvardera Riket gällande författ¬
ningar, samt de afgifter att derföre erläggas>
som , efter de i hvardera Riket förekommande
förhållanden, vöre eller framdeles klefve fast-
stälde : att Grän se-Tilli ar på Svenska sidan ärö
anlagda vid Strömstad, i Vermland, vid fah¬
lun, i Härjedalen, vid Dufed och på ilerä stäl¬
len : att, <efter 1815 års Stat, utgår till aflöning
och pensioner, för den dervid anstälda Tull-
Betjénitig, 5,303 R:dr 20 sk. årligen! ätt, en¬
ligt de Utskottet meddelta Uppgifter, Gränse-
Tull-medlen , Tullförhojningen, Confistatiöns-
rnedlen och Bötörna, Vid alla Gränsö Tullarna
tillsammans, utgjort 17,119 R:dr 2 sk. 8 r:st.
för de lern sistförflutha åren, och således öfvet
hufvud taget något mindre äh årliga aflönirt-
gen och pensionerna; nien Ijtskottet har likväl
haft tillfälle göra den anmärkning, att vid Ver-
tnelands Gränse-Tnl Ikammare, utom Tullförhöj-
ningert 6 R:dr 9 r:st., under samma tid Tull-
médlen utgjort 5,294 R:dr 4G sk. 2 rist. deli
Confiscations-medel samt Böter icke mindre ärt
2,278 R:dr 5 sk. 9 rist., tillsammans 7,602 R:dr
8 sk. 8 r:st,, Och således vida mera än 5,303
R:dr 20 sk., hvartill Betjeningöns aflöning och
pensioner för 5 år uppgår: att till hushyror3
Tullhus-reparationer, bommar, ljus, olja och tran,
d«
Den 5 Julli
de under Vermelands och Fahlu Tullkamrar
lydande Gränse - Tullar från och med år 1810
intill sistlidet års slut, kostat Staten 29$ R:dr
22 sk.; men de öfriga 3:ne Tullarne icke ett öre.
Häraf synes val, att Staten af dessa Tul¬
lar tillsammanstagna icke kan påräkna någon di-
rect vinst, hvilket icke eller lärer varit egent¬
liga afsigten med deras inrättande; men då med
dem, likasom med den i Ilandet bibehållna Tull¬
bevakning, ett större och betydligare ändamål
lärer vara åsyftadt, synes frågan orri deras in¬
dragande förtjena all uppmärksamhet. Det är
icke obekant, att det utan inskränkning är tillå¬
tet, att uti Norrige från Utrikes orter införa
, allt, hvad som antingen af beliofvet eller luxen
och öfverflödet kan påka'llas, hvaraf alltså följer,
det en mängd här i Sverige både förbudna och
tillåtna varor till Norrige inkomma, och det
emot erläggande af Tull-umgälder, hvilka äro
mindre , än de som i vårt Fädernesland betalas.
Om nu Gränse-Tullarne, detta enda, fastän
troligen otillräckliga hinder mot lurendrägeri,
Tullförsnillning och förbudna varors införande
öfver gränsen, skulle indragas, kan Utskottet
icke dölja sin öfvertygelse derom, att Dandet
snart skulle blifva öfversvämmadt af en sådan
mängd förbudet gods, att ej allenast vår han-,
dels-våg skulle förlora all jemnvigt, utan ock
våra inhemska Fabriker så undergräfvas, att de
icke skulle kunna återfå deras redan förut afty-
nade lif.
Utskottet har derföre ansett Gränse-Tullen
och Tullbevakning, jämte ett strängt handhaf-
vande
Ben Jun.
vande af förbudet emot införsel och förbruk¬
ning af vissa öfverflöda artiklar, böra hafva en
betydlig inflytelse pä luxens hämmande och Ri¬
kets handels upphjelpande; och af sådana orsa¬
ker, samt i betraktande jemväl af den omstän¬
dighet, att, efter hvad Utskottet af ett till dess
handläggning remitteradt mål inhämtat, Gränse-
Tull-Bevakningen pä Norrska sidan blifvit ef¬
ter bägge Rikenas förening strängare, än förut,
skulle det således/synas betänkligt, att tillstyrka
Gränse-Tullarnas indragande pä Svenska sidan*,
så länge Tull-Författningarne uti bägge Rikena
liro så olika, som de nu gällande, och begäret
efter utländska öfverflöds-varor är hos oss rå¬
dande; dock torde, för ändamålets vinnande,
det blifva nödigt, att den Bevakning, tern vid
Gränse-Tullarna anställes, sättes i tillfälle att
med nödig utkomst hafva ett noga inseende å
efterlefnaden af Tull-Författningarna; då veder¬
börande Styrelse-Verk och Embetsman ej lära
underlåta hålla den strängaste tillsyn att Allmo¬
gen, som kan behöfva i det ena eller andra Ri¬
ket köpa eller sälja egna tillåtna varor, icke af
Gränse-Tull-Retjeningen ofredas , hindras eller
prejas.
Vidkommande dernäst Randt-Tulls-Inrätt¬
ningen i gemen och den dervid bibehållna Tull-
Bevakning; så ehuruväl en sådan Bevakning
icke har afseende på hvad Riksens Högloft.
Ständer, angående Randt Tullarnas upphörande,
förordnat; likväl och då den blifvit af Styrel¬
sen vid Tull-Verket bibehållen, för att control-
lera Sjö- och Gränse-Tullarna, der de funnits icke
vars
Pw 5 Juli.
vara tillräcklige för att bidraga dertill, att Tull»
försnillning och förhudna varors införande i Ki¬
ltet ml upptäckas och hämmas samt ansvar på
sådana förbrytelser följa, anser Utskottet, af
dessa skäl , sig icke' äga anledning tillstyrka nå?
gon allmän indragning af Uandt-Tulls-iBevaknin?
gen; men då det är utrönt och af erfarenheten
styrkt, att denna Tu!l-3}evakning är på ganska
många ställen i Kiket af ingen nytta, utan en¬
dast medförande kostnad för Staten samt onö¬
digt hinder och uppehåll för traftquerande och
resande, har Utskottet trott sig böra hemställa ,
örn ic^e Riksens Ständer kunde hos Kongl. Majit
i underdånighet anhålla , det Kongl. Maj:t i Nå¬
der täcktes afskaffa ali sådan Bevakning, så väl
på alla de ställen i Riket, hvarest Sjö-Tulls-
Kamrar finnas, sorn ock på sådana, der den, i
afseende på ofvanbprörde controll samt till be¬
höriga förpassningars uttagande och uppvisande,
icke kunde anses vara alldeles oumbärlig*; för
hvilket sednare ändamål Betjäningens antal lik¬
väl skulle kunna inskränkas till en högst 2 per¬
soner i hvarje Uppstad eller Tullplats, och det
sä mycket heldre, som Landt-Tulls-Betjeningen
för det närvarande är så talrik , att den , efter
de Utskottet meddelade uppgifter, årligen kostar
Staten en summa af icke mindre än 54,072
R:dr 12 sk., utom hvad sorn åtgår till Tullhu¬
sen och deras underhållande.
Beträffande sluteligen vice Talernannen Jon
Jonssons anhållan, att Tull - Betjeningen i de
Städer, der Fästningar eller Casteller äro anlagde ,
Kiåtte förbjudas att af hvarje till sådana Städer
an-
Den 5 Juli.
ankommande vedlass (aga vedträd; så enär, efter
hvad hos Utskottet blifvit upplyst , Tull-Betje-
ningen icke för egen räkning eller på eget be¬
våg utkräfver en sådan vedskatt, utan sådant sker
för Comniendanternas räkning, hvilka skola haf¬
va sig den rättighet tillagd , att af hvarje ved¬
lass, som till Staden införes, för att säljas, er¬
hålla ett vedträd , under namn af Garnizonsved j
kan Utskottet härvid icke föreslå någon annan
åtgärd, än blott hemställan, om icke Riksens
Högloft. Ständer skulle finna för godt, att, jemte
underdånig anmälan hos Kongl. Majit, om de
olägenheter, hinder och uppehåll denna Clom*
mendanternas mindre lämpeliga sportel-inkomst
tillskyndar Allmogen, underdånigst anhålla, att
den samma måtte i Nåder varda afskaffad, och
Commendanterna i Rikets Fästningar samt Ca-
steller någon skälig ersättning i stället tillagd.
Hock varder detta allt, jemte sine Leda¬
möters särskilta tankar i ämnet , till Riksens
Höglofl. Ständers eget ompröfvande vördsamli*
gen öfverlemnadt. Stockholm den 29 Juni 1815»
På Höglofl. Riddersk. På Högv> Prest-Stån-
oeh Ad. Ledamöters dets Ledamöters
vägnar vägnar
jl. Lantingshausen. Bryn. Hesselgren.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde-
Ståndets Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
And, Fredin. Nils Mansson•
M. M. Rosbeck.
Utdrag
Den 5 Juli.
Utdrag af Protocollct, hållet uti Rik-
sens Höglofl. Ständers Albnertina
Besvärs ■ och Oeconomie - Utskotts
Plenum, Onsdagen den <2,6 April
till Betänkande, i anledning af Herr Prosten
Doctor Ekelunds ingifna Memorial , rörande
Gränse-Tullarnas upplvifvande imellan Sverige
och Norrige; Herr Prosten Doctor Stenhammars
Dictamen , angående den ännu bibehållna Landt-
Tulls-Betjeningen i Upstäderna, och deraf här-
flytande olägenheter, samt Biksdags-Fullrnägtige
Brynge] Ericssons med Heres ifrån Dalsland och
Bohus*Eän Memorial , Törande en fri handel
imellan Sveriges och Norriges intill gränsen
boende inbyggare, samt upphäfvande af de för
en -slik handel hinderliga Gränse-Tullar.
Herr Doctor Ekelund uppläste följande
Anförande:
5 Det mäste förlåtas mig, att jag icke kan
vara af enahanda tankar med hvad Beredningen
yttrat, rörande GränseJTullaraa mellan Sverige
och Norrige. Skälen till deras upphörande har
jag anfort i mitt första Memorial, och jag fin¬
ner intet enda af dem vederlagdt.
Det är just jag, som yrkaf, att Hagarne i
Sverige och Norrige böra blifva likstämmiga,
och jag grundar denna min fordran och mitt
hopp på Regeringens vishet och den Regentens
1815*
Andra Beredningens Project
kraft,
Den 5 Juli.
kraft, som förenat dem. Jag hade för min del
önskat, alt härom , frän Utskottet, hade skedt. en
underdånig framställning till Konungen, med
bifogad målning pä Gräns Allmogens hittills va¬
rande lidande och förtryck.
Utomdess har jag inskränkt hela mitt på¬
stående till den enkla rättvisan, att detta Folk,
som bebor ett sterilt Farid, och ofta, om ej
alltid, får nöja sig med barkbröd, och likväl
nästan årligen aro utsatta för hungersnöd, att det
måste få sälja sina egna producter och köpa hvad
de kunna behöfva från angränsande Land, utan
tvång-af Tulbafgifter eller Pass, i likhet med
andra Svenska Undersåtare. X)e mäste annars
antingen tredubbelt betala, eller resa 20 ä 30 mil
med hem- och bortvägen, för att köpa en skäppa
salt eller hvad annat , behofvet fordrar — och
likaså långt om de skulle hafva något att afyt¬
tra , eller ock falla i monopolisters händer.
Att höra talas om Gräns-Tullar, när ingen
gilins mera gifves, stöter mitt 01a och störer mina
glada förhoppningar. Att detta Folket en¬
samt sk ra 1 le betala Tull-afgifter , sedan Riksens
Ständer beslutat, att alla sådana böra upphöra;
det vore en dubbel orättvisa, ‘ så mycket tyngre,
som seclerfi lidande gjort dem, mer än andra,
berättigade till förskoning; det vore ock en dub¬
bel beskattning, ty de betala lika med andra
6in andel i Bevillningen, som är surogat för
Tullarnas indragning.
Sluteligen vägar jag göra mig förvissad, att
en hvar upplyst fördomfri Man skall finna, det
4 å
618
Den 5 Juli.
4 ä S Tullstugor, på en längd af 40 mil, in¬
gen ting annat kunna uträtta, än kosta Staten
och preja Allmogen. Ingen klok Regering gör
något för syn skull. En allmän anstalt, som ej
ian verka för sitt ändamål, som genom locala,
oföränderliga omständigheter, alltid mäste blifva
onyttig, bör efter min öfvertygelse aldrig vid¬
tagas, ty den föder endast lagbrott, leder till-
immoralitet, och skadar i alla afseenden, utan
att ens kunna gagna i det enda, hvarföre den
blifvit faststäld. Tillämpningen häraf gör sig
sjelf «■— Eurendrägeriet kan aldrig hindras på
detta sätt —- men mycket annat i moraliskt och
tEconomiskt afseende, skulle flöda ur denna ore¬
na källa.
Eikaså origtigt måste jag ock, för min del,
erkänna, det jag finner, att Beredningen, uti
sitt Betänkande, öfver Doctor Stenhammars, med
mitt Memorial bifogade påstående just tagit det
för gifvet, som Doctor Stenhammar sätter i frå¬
ga, och vill hafva ändradt, och således har Be¬
redningen ej en gång yttrat sig, hvarken om
billigheten eller rättvisan af allt hvad han ön¬
skat. Men en skickligare hand än min tor¬
de väl behöfvas, för att sätta detta vigtiga ämne
i sin fulla dag. Jag begär icke att hvarken Be¬
redningen ändrar sina tankar i denna sak, eller
att TJtskottet tager,sitt beslut annorlunda än Be¬
redningan trott sig böra till dess bifall framstäl¬
la; men — jag är så viss i mitt sinne och så
oryggelig i min öfvertygelse om dessa Tullars
orättvisa och skadlighet, att jag ödmjukast an¬
håller , att detta mitt anförande måtte få med¬
följa
Dm 5 JidL
följa Utskottets Betänkande till de Respective
Riks-Stånden, Ut supra.
Ex Prptocoljo
M. $!• Rosbeck.
■ Utdrag af Protocolkt, hållet uti Rik¬
sens Högloft, Ständers Allmanna Be¬
svärs- oeh Oeconomie-Utskotts Bie-
mini den 24 Maj 1815-
S. D. Framstäldes till öfverläggnings-ärnne det
■3,1 a:dra Beredningen projecterade och den 25
Sistl. April på Bordet lagda Betänkande, i anled¬
ning af den, inom så väl Högvördiga Prest-Ståndet
som Hedervärda Bonde-St|ndet, väckta fråga örn
upphäfvande af Gränse-tullarne imellan Sverige
och Norrige, samt Randttulls-Betjeningens in-
dragning, och fick Herr Prosten Almqvist på be=
gäran uppläsa följande Dictamen:
”Jag instämmer till alla delar , med hvad
Herr Doctor Eklund anfört om nyttan och skad¬
ligheten af så val Gränse*tullarna mot Norrige,
sorn den i Uppstäderna fortfarande Randt-tui ls-
Bevakningen i allmänhet. När Riksens Ständer
vid 1812 års Riksdag beslutade stadfästelse på
i8oy års Ständers Beslut, att låta Landt-tullar-
na vara och förblifva afskaffade, så förenade de
sig äfven i den underdåniga anhållan hos Kongl.
Maj:t, att Tull-betjeningen måtte förflyttas från
Stads bom marna till Sjökusten, samt att de me¬
del och den personal, sorn gagnas vid låandt»
tullarnes bevakning, måtte användas till Rese-
bevak-
62®
Den 5 Juli.
bevakning vid Gränsorna. Jag vet ej af livad
skäl denna Riksens Ständers underdåniga önskan
ännu ej blifvit i Nåder beviljad ; men sorn jag
är fullt öfvertygad, att Konungen gerna hörer
sitt trogna folk, så önskade jag, att Höglofl. Ut¬
skottet ville tillstyrka Riksens Ständer, att för¬
nya sin underdåniga anhållan om Landttulls-be»
vakningens afskaffande , på följande skäl.'
1:0 Ar denna anstalt onyttig och kan ej
förekomma .Lurendrägeri. Detta förekom mes sä¬
krast derigenom, att utländska öfverflöds-artiklar
förbjudas till bruk och nyttjande. Fåfäng är ali
bevakning och allt förbud emot Luxé-articlafs
införsel, så länge det icke blott är tillåtet, utan
äfven, hvad man kallar på moden , att nyttja
dem. Men om öfverflöds-varor förbjudas till
bruk, om exempel på förbudets efterlefnad gif-
ves från Hofvet, från de högre Einbetsmännen ,
från alla ansedda Medborgare , om hvar och en,
som vågar öfverträda förbudet, anses äf Ofver-
heten med onåd , befordras utan skonsmål till
laglig och eftertrycklig näpst, så skall Luren»
dragaren icke finna sin räkning vid att införa,
hvad ingen efterfrågar, nyttjar eller betalar.
Det ligger i sakens natur, och' det är stadfäst
genom våra Rröders Norrmännens exempel.
2:0 Ar Landttulls-bévakningen skadlig, ty
den kostar Staten nära 60,000 R:dr Banco om året,
den leder till Allmogens prejeri, till resandes
besvär, till tvång på inrikes rörelsen. Eller är
det intet skada, att så många personer, som sit¬
ta sysslolösa vid Tullbommarna, lockas genom
denna befattning från andra Näringsfång , och för¬
vandlas
Den 5 Juli.
631
vandlas till tärande i stället för närande Med¬
lemmar i Staten? Ar det intet skada, att påko¬
sta Tull-betjeningens aflöning utan ändamål, u-
tan att de kanske inbringa till Stats-Cassan en
fyrk om året i behållning? Ar det intet skada,
att dessa dåligt lönta Tull-betjenter, i brist på.
göromål, falla på dårskaper, blifva dagdrifvare
och förleda andra med sig till liderlighet , att
de i brist på utkomst i loflig väg , söka på olof¬
ligt sätt preja den enfaldiga, begära allmosor af
den resande , och under allahanda förevändnin¬
gar uppehålla vägfarande? Må alltså Riksens
Ständer än en gång förena sig i den underdå¬
niga bön, som en mild Konung säkert icke län¬
gre lemnar ohörd, att Tull-betjeningen flyttas i-
från UandttuIIs-bomrnarna , der den finnes onyt¬
tig och skadelig, till Sjökusten, der den kan va¬
ra nödig och gagnelig! Må Svenskar och Norr¬
män , som nu mera äga ett gemensamt Fäder¬
nesland , få obehindradt njuta -'é naturliga för¬
delarna af en fri Communication ! Må öfverflö-
det hämmas vid böter, och Uuxe-articlar icke
blott förbjudas till införsel, utan äfven till för¬
brukning; Må de högre gifva de lägre exem¬
pel af sparsamhet och yppighetens inskränkning!
Då skall landets välstånd återställas, och den å-
terkommande gamla Svenska tarfligheten göra al¬
la tullar öfverflödiga.’’
Häruti tycktes många af Utskottets Leda¬
möter instämma , och Herr Grefven och Ordfö¬
randen föreslog, att så väl med afseende å Herr
Doctor Ekelunds d. 35 April samt Herr Pro¬
stson Almqvists i dag upplästa Anföranden } som,
i an-
62 2
Den 5 Juli.
i anseende till de flera, under den tid Projectet
till Betänkande legat på Bordet, från de Resp.
Riks-Stånden till Utskottet ytterligare remittera¬
de Memorial, rörande de uti Betänkandet af-
handlade ämnen, detsamma måtte till a:dra Be¬
redningen varda återrérriltferadt, hvilket förslag
Utskottet med enhälligt bifall upptog. Ut supra*
Ex Protöcollo
ill. ill. Rosbecki
Utdrag af Protocollet , hållet uti Rik¬
sens Högloft, Ständers Allmänna Be*
svärs- och Occönomie-Utskotts Bie-
ninn deli 29 Juni 1815-
S. D. F öretogs till slutligt afgörande uti Ut¬
skottet det från dess andra Beredning inkomne
ytterligare förslag till Betänkande, öfver de in¬
om flera af Riks-Stånden väckta frågor, dels Orri
upphäfvande af Gränse-tullarna emot Norrige,
dels ock om Eandttulls-be vakningens inom Ri¬
ket upphörande.
Herr Prosten Doctor Ekelund uppiäste och
aflsmnade ett så lydande:
Ödmjukt Anförande!
Ingen kan göra mera rättvisa åt Grosshand¬
laren Fredric Åbergs Patriotiska tänkesätt, än
jag, som i så många år känt honom och med
vänskap omfattat honom. Det kan ej heller än*
dra min öfvertygelse härom, att vi, i frågan
«rn Gräns-tullarna melian Sverige ech Norrige,
tänka
Hen 5 Juli. „ 633
tänka olikå. Det är just genom framläggande af
skäl och motskäl, när det sker utan personligt
förolämpande , sorn alla, särdeles Oeconorniska
och Commerciella frågor vinna ljus och bestämd*
het. Jag vill äfven gerna smickra mig med den
tankan, att det är mindre i hufvudsaken, än i
de förberedande anstalterna, som vi äro skiljak-
llge-
Herr Aberg tror, för sin del, att den Corn*
mittée, sorn redan är satt af Svenska Och Norr¬
ska Män, skall, utan all påminnelse, reglera
denna vigtiga sak; jag åter förmodar, att en un¬
derdånig framställning i detta ämne till Hans
Kongl. Maj:t, från Rikets Höglofl. Ständer , skall
påskynda och vägleda Herrar Committerade,
och således bidraga till ändamålets säkrare vin¬
nande. Herr Aberg talarom Gräns-bevakning;
jag egentligen om Tullarne, sådana de nu äro,
onyttiga, skadliga och kostsamma, utan att de
någonsin kunnat eller hädanefter möjligen kun¬
na tjena till någon bevaknings-anstalt. Båda mi¬
na förra Memorial, dem jag får äran åberopa,
borde härom fullkomligt kunna öfvertyga.
Jag begär, utom dess, icke mera , än att '
detta vanlottade folk skall komma i åtnjutande
af samma Medborgerliga rättigheter, som andra
deras medundersåtare, nemi.: att få sälja egna
producter och köpa tillåtna och behöfliga varor,
på närmaste håll, utan allt tvång af Tull- och
Pass-afgift , hvarigenom hittills händt, och hä-.
danefter skall hända , att de måste erlägga dub¬
bel beskattning, då de, lika med alla andra s
deltaga i Surrogatets utgörande, för Tandt-tul¬
larne»
624 Den 5 Juli.
*
larnes påräknade inkomst. Jag förbigår gerna,
efter jag tillförne framställt, alla andra från des*
sa Tullar oskiljaktiga, tryckande omständighet
ter. Jag tycker mig kunna vara viss,, aft i det¬
ta enkla och rättvisa påståendet icke finna nå*
gon motsägelse. •
För öfrigt må det ankomma på Fegerin¬
gens vishet , inför hvilken jag likväl tror, att Fi¬
kets HöglofL Ständer både böra och kunna an¬
mäla denna ofvanföre yttrade önskan, det. må
ankomma, säger jag, på Fegeringens vishet, att
vidtaga, i både Sverige och Norrige, sådana an¬
stalter, som bättre än all Jjandttulls-bevakning,
kunna hindra Lurendrägeriet, och hämma öf--
verflödet.
Emedlertid önskar och fordrar jag, på skäl,
dein jag haft äran anföra, att dessa Landt tullar,
nu mera oriktigt kallade GränS-tullar, i likher
med hvad FikSens Ständer förut beslutat, genast
måtte upphäfvas, och fri cornmunication tillåtas
med Sveriges och Norriges inhemska producter,
utan att Tull eller Pass skall behöfvas eller
fordras, och från denna för mitt hjerta och mitt
förstånd lika billiga önskan, kan jag aldrig öf-
vertalas att vika.
Jag bör äfven tillägga, att den tull, som
nu uppbäres inom Norrska Gränsen, är en all¬
deles ny anstalt, föranledd af deri fortfarande
Tull-anstal'ten inom Sverige ; hvarigenom vår
Gräns-Allmoge blir i än högre grad betungad ,
och all cornmunication försvårad. De få nu
tulla 2 gånger för en och samma vara, och än¬
då
Den 5 JiiU.
625
^då betala Bevill ningten för Randt-Tul 1 arnes upp.
häfvande, lika med alla'andra.
Jag beder sluteligen om förlåtelse, att jag
måste tillägga några anmärkningar vid det upp¬
lästa Betänkandet.
Jag finner med Verklig glädje den sanna
patriotiska känsla, som styrt Beredningens Be¬
tänkande i frägan om Uandttulls-bevakningen och
dess både skadlighet och otillräcklighet att hin¬
dra Uurendrägeriét. Men hvarföre tycker jag
mig sakna samma anda, vid frågan om Gräns-
Tullarnes bibehållande? Dessa äro, åtmindsto-
ne i mångfaldigt flera afseenden , både skadliga
Och otillräckliga. Jag ber än en gång om för¬
låtelse, att jag så ofta tröttar med ett och det¬
samma, det måtte vara mitt fel, som ej kunnat
göra mig begriplig. Dessa numera origtigt
kallade Gräns-tullar äro så mycket mer skadliga,
som de hindra afsättningen af landets egna pro-
ducter, och ålägga alla kringboende, för en
dubbel, nu en tredubbel beskattning. Utom dess
står det obestämda uttryck i Utskottets Betänkan¬
de, att Allmogen på Gränsen för sina egna pro-
ducter icke betalar mer eller' annan afgift, än
andra Rikets innevånare, då det likväl torde
medgifvas, att numera, efter Dandt tullarne®
■upphäfvande, alldeles ingen tull erlägges vid
någon Landt-tull för Landf manna-varor inom
Riket; och att således dessa Gränsens innevåna¬
re, som tillika erlägga surrogatet, äro högre be¬
skattade. De äro ännu mera otillräckliga i af¬
seende på bevakningen, då man vet, att blott
.3 ä 4 Tullstugor finnas på en Gräns af 40 till
5-te töandet. 79. So. ,5»
6sS
Den 5 Juli.
50 mil, och hvad de kunna uträtta, torde vara
klart för hvart seende öga. När nu Utskottet
tillstyrker, att Bevaknings anstalterna i Städerna
böra indragas, just för deras otillräcklighets skull;
«å frågar jag än en gang , och för sista gången,
hvarföre skola då de förra bibehållas P
Jag begär ingen ändring i Utskottets Be¬
slut —- det har nog länge hvilat på bordet; men
jag önskar , att hvad jag^ nu haft äran anföra,
dels såsom svar på Tit. Åbergs Memorial, dels
såsom upplysande anmärkningar, jemte mitt förr
till Utskottet ingifna Memorial, matte få åtfölja
till Riksens Höglofl. Ständer.
P. P. Ehlund:•
m - - Ut supra.
Ex Protocolle
M. M. Rosbeck.
Utdrag af Protocollet, hållet uti Rik¬
sens Höglofl. Stånders Allmänna Be¬
svärs- och Qeconomie- Utskotts Ple¬
num den 4 Juli 1815.
S. D. V id justering af Protocollet för den 39
sisth Juni, begärde och feck Herr Contracts-
Prosten Doctor Ekelund göra följande tillägg till
sitt nyssberörde dag afgifna skrifteliga Anföran¬
de, rörande Gräns-tullarnes indragning:
”Ehuru jag med underdånig glädje hört
hvad Kongl. Maj:t i Nåder beslutat, hvilket en¬
samt mer än allt annat bevisar, att jag i mina
förra
Den 5 Juli.
627
förra Memorial , icke framställt någon underdå¬
nig önskan, den icke Konungen redan i Nåder
funnit skäl att bevilja, så tror jag mig likväl,
med underdånigste erkännande af denna Konun¬
gens Nåd och rättvisa mot Gräns -Allmogen,
ännu vid genomläsandet af 3 §. 1 högst åbero¬
pade förordning, hafva en underdånig önskan
att göra, nemligen den, att handeln med tim¬
mer och träd varor också måtte frigifvas, heldst des¬
sa producter äro bland ortens förnämsta medel att
sig lifnära, och så länge gamla författningar i
detta afseende äro gällande, blir detta folk i
samma tryckta och lidande belägenhet.”
Och skulle detta tillägg, efter Herr Doc-
torns anhållan , Betänkandet till Riks Stånden åt¬
följa. Ut supra.
Ex Protocöllo
. ill. M. Rosbeck.
Uppläst hos Samteliga Riks-Stånden den f Juli,
Vördsamt Memorial!
Ifrån Riksens Ständer har Utskottet erhål¬
lit del af den Kongl. Majus Nådiga Skrifvelse ,
hvarigenom Hans Kongl. Maj:t i Nåder täckts
sanctiönera Riksens Ständers beslut om det til¬
lägg i Riksens Ständers justitia - Ombudsmans
Instruction, att de af honom sedan sista Riks¬
dag förda Diarier skola af Constitutions Utskot¬
tet infordras och granskas, och Utskottet med
sitt Utlåtande derom till Riksens Ständer inkom¬
ma, innan Juslitise-Ombudsinans valet förrättas.
Kongl.
Den 5 Juli.
Kongl. Majit har deri vändt Riksens Ständers
■uppmärksamhet derpå, ätt detta stadgande äfven
på behöriga ställen i Grundlagame borde inta¬
gas , hvilket sedan af Riksens Ständer till be¬
hörig åtgärd blifvit remitteradt.
Utskottet har funnit, att def nu af Konung
och Ständer beslutna tillägg i Riksens Ständers
Justitias-Ombudsinans Instruktion väl icke vore
ett Grundlags stadgande* men att det dock kun¬
de vara i sin ordning om det samma äfven i
Grund-lagarna upptoges. Det får derföre till
Riksens Ständer föreslå följande tillägg till de
§ §. i Regeringsformen och Riksdags - Ordnin¬
gen, som med ett sådant stadgande hafva någon
gemenskap.
5 3 §. Regeringsformen tillägges efter ordent
förde Protocoll: 'äfvensom Riksens Ständers Ju¬
stitia:-Ombudsman s sedan sista Riksdag förda Dia-
rier och Registratur, och till Riksens Ständer med
Utlåtande öfver dess Embets förvaltning inkomma.
96 §. Regeringsformen, vid slutet, ett nytt
Moment: äfvenledes bör Justitia - Ombudsmannen
vid hvarje Riksdag sina, ' sedan den sist förflutna,
förda Diarier och Registratur till Constitutions-Ut•
skottet för att granskas, inlemna.
2g §. Riksdags-Ordningen, vid slutet, ett
nytt Moment:
Constitutions-Utskottet åge äfven att infordra
och granska de af Riksens Ständers Justitia- Om¬
budsman , sedan sista Riksdag förda Diarier och
Registratur, och med Utlåtande öfver dess Embets»
förvaltning. till Riksens Ständer inkomma.
63 §. Riksdags-Ordningen, i 2 Morn. efter
orden:
Den 5 Juli,
©rdéh': våljés aF Riksens Ständer: sedan Consti-
tutions-Utskottets Utlåtande öfver dess låmbets-för-
valtning inkommit.
Hvilka förslag nu skulle till Riksens Stän¬
der vördsamt öfverlemnas, för att efter den 56
§. Regeringsformen behandlas och vid nästa Riks¬
dag kunna afgöras. Stockholm den 3 Juli 1815.
Pä Höglofl. Riddersk. På Högv. Prest-Ståndets
och Ad. Redamöters Redamöters
vägilåf'
C. v. Rosenstein.
På Hederv. Ronde-
Ståndets Redamöters
vägnar
And. J.son Hychert.
G. A. Silverstolpe.
Uppläst hos Samtelig* Riks-Stånden den S Juli*
Vördsamt Memorial!
Till Constitutions-TJtskottet har Riksdags^
mannen Anderjs Ifarsson ifrån Elfsborgs Rån.
inkommit med förslag till ett stadgande i Grund¬
lagarna, att vid beräkning af Riksdagsmanna-
arfvoden för Ronde-Ståndets Fullmägtiga, ålla
inom Ronde-Ståndet, som bebo och äga Frälse¬
hemman, ålädes att deri deltaga.
Constitutions-Utskottet har ansett skyldigheten
att i denna afgift deltaga böra varå svarande mot
rättigheten att välja och väljas till Riksdagsman.
Utan
vuguai
Rudolf Cederström.
På Vällofl. Rorgare-
Ståndets Redamöters
vägnar
J. Wegelin.
630
Den 5 Juli.
Utan detta vilkor har det ej ansett sig billige»
i detta afseende någon ting kunna tillstyrka.
Men i fall Riksens Ständer finna att denna rät¬
tighet äfven kunde utvidgas till verkeliga ägare
af Frälse- eller Säteri hemman, får Constitutions-
Utskottet, till sådant ändamåls vinnande, för
Riksens Höglofl. Ständer föreslå en så lydande
förändring af 15 §. Riksdags ordningen:
Allmogen i hvart Härad välje, efter hemman¬
talet, till Riksdagsman af Bonde-Ståndet, den, in¬
om Häradet boende och brsutne, Krono-, Skatte-,
Frälse- eller Säteri-hemmansägare, hvilken icke tillfö¬
rene hört till annat Riks Ständ, eller någon ordi¬
narie beställning i Rikets tjenst innehaft. Vilja fle¬
ra Härad förena sig om cn Fullmägtig, vare sä-
dant dem obetaget.
Att genom detta förslag ändamålet vinnes,
kan lätt inses genom jemförelse med d. 17 §.,
Iivari stadgas, att Riksdagsman njute af dem,
som äro berättigade att välja , anständigt och till¬
räckligt underhåll och rese-kostnad.
Hvad Constiiutions-Utskottet sålunda till¬
styrkt, får Utskottet nu till Riksens Ständer öf¬
verlemna, för att i enlighet med stadgandet i 56
§. Regeringsformen behandlas. Riksdagsmannen
Hans Hansson ifrån Kopparbergs Län ingaf ett
särskildt yttrande, hvilket han utbad sig till
Riksens Ständer måtte medfölja. Stockholm d.
3 Juli 1815.
På Höglofl. Riddersk. På Högv. Prest-Ståndets
och Ad. Uedamöters .Ledamöters
« vägnar vägnar
Rudolf Cederström. C. v. Rosenstein.
På
Den 5 Juli.
631
Pä Vällofl. Borgare- Pä Hederv. Bonde-
Ståndets Ledamöters Ståndets Ledamöters
vagnar > vägnar
J. Wegelin. And. J.son Hyckert.
G. A. Silverstolpe.
Utdrag af Vrotocollet, hållet hos Con-
stitutions-Utskottet den 21 Juni
I8i5-
S. D. I anledning af Utskottets beslut om för¬
slag till ändring i 15 §. Riksdags-Ordningen, yt¬
trade sig Riksdagsmannen Hans Hansson från
Kopparbergs Län , som följer :
’5Om Frälsejords-ägare skola betala Riks-
dagsmans-arfvode till Ledamöter inom Skafte-
Allmogen, hvaraf Bonde-Ståndet, enligt 15 §. i
Riksdagsordningen, endast bör bestå, så anser
jag detta bidrag ej nyttigt utan mera vådligt, så
vida följden naturligtvis skulle blifva den , att
dessa Jordägare, om de betalte Riksdagsmans-arf-
vode, skulle de deltaga i valen och äfven kunna
väljas till Riksdagsmän bland Skatte-Allmogen.
Ehuru de i flera fall ägde rakt stridiga interes-
sen, hvarföre de talade och således kunde blif¬
va parti-representanter inom Bonde • Ståndet,
hvilket vid alla Riksdagsmans-val borde på det
sorgfälligaste observeras och förekommas.
Men för all Skatte jord, i hvars hand den
än må vara, anser jag Riksdagsmans-arfvode bör
betalas till Häradets valda Riksdagsman, som
bevakar
\
Den 5 Juli.
bevakar desé rättigheter , ehvad Jordägaren har
Representations rätt ,i Bonde Ståndet eller icke.
Af dessa skäl anser jag Beredningens Be*>
tänkande i denna del bör afslås.”
Hans Hansson från Kopparbergs Hän.
Och skulle på hans egen begäran detta yt¬
trande expeditionen till Riksens Ständer åtfölja»
Ut supra.
Ex Protocollo
C. A. Silverstolpe
yppläst hos Samteliga Riks-Stånden den 5 Juli»
Vördsamt Memorial!
Så väl med anledning af Kongl. Maj:ts Nå¬
diga Proposition, af den 18 Mars iSi2 , som
Riksens Stär)ders i följe deraf tagna Beslut, har
Kongl. Maj:t, under den 29 sisth Juni, till Rik¬
sens Ständers Stats-Utskott aflåtit dess Nådiga
Skrifvelse, rörande de Barthelemyska Medlen,
för att till Riksens Ständers kunskap bringa,
hvad, i anseende till den Kongl. Maj:t upplåtna
dispositions rätt öfver inkomsterna från Coloniert
St. Barthelemy sig tilldragit, hvad fördel Mo¬
derlandet deraf vunnit, och i hvad man de öf-
verskjutande inkomsterna kunnat till allmänt
nyttig i anstalter inom Riket användas.
Då Siats-Utskottet härvid icke tillhör någon
annan åtgärd, än att endast lemna till Riksens
Höglofl. Ständers kunskap hvad Kongl. Maj:t u-
ti dess aflåtne Nådiga Skrifvelse täckts meddela;
sä får Stat; Utskottet härmedelst till Riksens
HögloH»
Den 5 Juli.
Högloft. Ständer vördsammeligen öfverlemna en
afskrift af merhögstberörde Nådiga Skrifvelse
Stockholm den 4 Juli 1815.
På Högloft. Biddersk. På Högv. Prest-Stån-
och Ad. Ledamöters dets Ledamöters
vägnar vägnar
Carl de Geer. 'Gustaf Murray.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde-
Ståndets Ledamöters Ståndets Ledamöter*
vägnar vägnar
Carl jFr. Landbert*. Jon Jonsson.
C. Tunelius.
V - •
" -V
idfsÄrifti 1
KONGL. MAf.TS
Nådiga. Skrifvelse till Riksens Stän¬
ders Stats - Utskott, rörande de
Barthelemy ska medlen; Gifven Stock¬
holms Slott den 29 Juni 1815.
Så val med anledning af Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition af den 18 April 1812, som
Biksens Ständers i följe deraf tagna beslut , går
Kongl. Maj:t nu, att till Biksens Ständers kun¬
skap bringa, hvad i anseende till den Kongl.
Maj:t upplåtna dispositionsrätt öfver inkomsten
från Colonien St. Barthelemy sig tilldragit,
hvad fördel Moderlandet deraf vunnit, och i
hvad man de öfverskjutande inkomsterna kun¬
nat
j\
«34
Den 5 Juli,
nät till allmänt nyttiga anstalter inom Riket an¬
vändas.
Den behållne inkomsten från On St. Bar¬
thelemy, har under loppet af åren 1812, 1813
och 1814 varit till sitt belopp likaså skiljaktig,
som omöjlig att med någon säkerhet i förväg
beräkna. Beroende helt och hållet af handelns
större eller mindre liflighet, har denna inkomst
i synnerhet varit betydlig under kriget imellan
Stora Brittannien och Amerikanska Fristaterna,
då St. Barthelemy nästan var den enda neutrala
handels-plats i Vest-Indien, meri deremot nu
betydligen aftagit efter inträffad fred och öppna¬
de allmänna handéls-communicatiqner.
Ko^ngl. Majit har, vid dessa 'medels använ¬
dande, först låtit sig angeläget vara, att Mppfydjiji.
det vilkor Riksens Ständer vid deras öfverlåta.n-
de till Konungen fastställt, nemligen: J\tt till
förekommande af framtida möjliga brister bespara
de öfverskjutande tillgångarna, så att administra¬
tionen af Colonien, äfvensom det här särskildt
inrättade Colonial - Departementet , ej i något
fall komme att belasta Svenska Stats-Verket.
Icke desto mindre har Kongl. Majit funnit till¬
fälle att använda betydliga summor till befräm¬
jande af nyttiga anstalter inom Riket, nemi.:
Såsom undsättnings fond ät Kongl.
Mägazins-Directionen vid den år
1812 inträffade svåra missväx¬
ten - - R:dr B:co 100,000:— -
För rums apteiflng och under-
Transport Rid. Bio 100,000: — -
Den 5 Juli.
*>35
Transport R:d. B:o 106,000»— -
derhallet af 30 Fri-Cadetter vid
Krigs-Academien. Till det forsta
ändamålet ... - 3,400:— -
och sedan fran 1813 års början
ärligen R:dr 7,500 , eller till 3-dje
qvartalet innevarande år - 18,750:— -
At Uppfostrings - Committéén,
utom ett föregående mindre anslag,
frän innevarande års början, är¬
ligen - - R:dr 2,000:
utföres för halfva äret - - 1,000:— -
Denna Summa är bestämd dels
till tryckningskostnader, dels till
arfvoden åt sådana arbetande le¬
damöter Committéén skulle anse
nödigt att sig till biträde från Pro¬
vinserna hitkalla.
Till understöd åt Minister-Sta¬
ten. för de dryga negociations-kost-
naderna och utgifterna vid freds¬
sluten under loppet af de frenne
sednare åren, för hvilka ingen
särskilt ersättning af Rikets Stän¬
der hvarken blifvit äskad eller an¬
slagen, ehuru en betydlig summa
endast i detta ändamål blef vid
1809 års Riksdag vid Stats ansla¬
gets upprättande påräknad, - 55,917:36, -
samt P:d Sterb 900.
Till beklädnad
och equipering
Transport P. St. 900. 179,067:36.-
636
Dm 5 Juli.
Transp P. St, 900: R:d,B:o, 179,067:36. -
af Regementet
Royal Suedois ,
.ämnadt att till
Guadeloupe af»
gå: till de för¬
beredande utgif¬
terna för Expe¬
ditionen till be-
•jmälte Coloni ,
samt till utrust¬
ning af Gutter.
^Briggen Del¬
phin, som nyli¬
gen med en Gar-
jiizons* förstärk¬
ning afgått till
St. Barthelemy 637:14.9, 41,390:41.5.
•Till resepennin-
gar åt Embets-
och Tjenstemän,
som dels häri¬
från afgått till
Barthelemy,
dels från Colo-
nien till Moder¬
landet återkom-
mit, eller ock
fått sig särskildt
uppdraget, att i
iNorra Ameri»
transport P.St. 1,537:14.9 R:d.B:o.2ao,458:24.5.
Den 5 Juli.
fe3 7
TransportP.St. 1,537:14.9 E:d.B:o.220,458:29.5.
ka, England och
Vest IndiskaCo-
lonierna inhämta
fullständiga un¬
derrättelser om
handelsställnin-
gen . - - 1,250:—" - i8,777:24* ?
Till inköp a£
landshöfdingen
Friherre af Nor¬
dins hus i Fah¬
lun,att tjena till
I.andshöfdinge-
Eesidence - - 20,104: 5.5»
Till inköp af
Landshöfdingen
Ulfsparres hus i
Nyköping i lika
ändamål * 25)0^4: 6.6.
Till Landshöf¬
dingen i Sto¬
ra Kopparbergs
Län, Järta, er¬
sättning för or¬
dinarie Lönen,
intilldess före¬
trädaren Frih.-re
af Nordin upp¬
hunnit den efter
EiksensStänders
Transport 2,787:14.9. 284,404;i8.4.
Den 5 Juli.
Transport 3787:14.7.
beslut vid 1813
ars Riksdag fast-
stälde ålder, för
att på Indrag-
nings-Staten öf-
verflyttas, från
1813 års början
till innevarande
års 3:dje qvartal,
å 2,000 R:dr år¬
ligen - -
Til Pommer¬
ska Tontagare
och Pensioriai-^
xer Sr utbetaldt
för år 1813
samt för de arne
första q vartal er¬
na år 1813, in¬
till dess, efter
Pommerns åter¬
tagande, före¬
nämnde utgift
kunde på Pom¬
mersk Stat öf-
verflyttas
såsom aflöning
för Pommerska
och Colonial-
Departementet
384,404:17.4.
5,aoo’. ■*— -
8,Sio: 36. -
(a,2 36: 6. =
Transport 2787:14.7.
304,451:11.4.
Deri 5 Julu
*
§39
Transport 2,787:14.7.
för år 181?
för år 1813
för £1-1814
?:ne qvartaler
för 1815
Dessa summor
innefatta för år
181a och halfva
året 1813 äfven
ersättning för de
lönings - förmo-
ner, hvaraf Em-
bets- och Tjen-
stemännen vid
den Pommerska
Expeditonen ge¬
nom Pommerns
besättande af
Eranska troup-
par gingo i mist¬
ning.
Till Pensio¬
ner åt fram¬
lidne Amira¬
len Anckarheim
saint några Ern-
bets- och Tjen¬
stemän vid för
dettaUtrikesEx-
peditionen se-
304,451:11.4.
- 4>477:35-5*
- 3>547: 4-2-
- 2,075:35.4.
8 5 7:3 2> ■
Transport 2,787:14.7.
315,409:22.5.
Den 5 Juli.
Transport 2,787:14.7. 315>409:35»5®
dan 1813 års
början , samt
Departementets
Expence - me¬
del (150 Ridr.) •» 2,878:29,4.
S:ma P:dSterl. 2,787:14,9. R:d Bio, 318,288: 3,g.
På sätt Kongl. Maj:t redan i början af den¬
na Skrifvelse anfört, äger Kongl. Majit den mest
grundade anledning att förmoda, det inkomster¬
na från Colonien St. Barthelemy hädanefter icke
kunna påräknas till lika belopp som intill förli*
det års slut, och således ej medgifva en fortsätt¬
ning af alla de utgifter, som genom dessa me¬
del hittills blifvit bestridde, i synnerhet sorn
Kongl. Majit föreser, att Barthelemyska fonden
snart å nyo blifver belastad,'i öfverensstämmelse
med hvad vid dess öfverlemnande till Kongl.
Majits egen omedelbara åtgärd stadgades, med
‘'ersättningen åt de Embets- och Tjenstemän i
Sverige, hvilka på Pommerska Staten åtnjutit
deras löner.
Kongl. Majit förbi ifver Riksens Ständers
Stats-Utskott med Kongl. Nåd och Ynnest väl¬
bevågen.
CARL.
G. af Wetterstedt.
Med Höga Originalet lika lydande, betygar
Ex officin
C. Junelius,
Uppläst
Den 5 Juli.
Uppläst hos Samteliga Riks-Ständen den $ Julf,
Vördsamt Memorial!
I anledning af Kongl. Maj:ts ifrån Riksens
Ständer till Constitations - Utskottet remitterade
Nådiga Proposition om e*t i 81 §. Regerings-
Formen nödvändigt tillägg , får Utskottet här¬
medelst till Riksens Ständer öfverlemna det för¬
slag till ett sådant tillägg , Utskottet ansett tjen-
ligast till det åsyftade ändamålets vinnande.
Vid slutet af bemälte 81 §. föreslår Ut¬
skottet salunda ett nytt Moment , så lydandet
Om vid Riksdag, dä Grundlags-frägor lagligen
kunna af göras, ytterligare uppskof föresläs, mä det
ej äga rum, utan Konungens och alla fyra Riks*
Ståndens sammanstämmande beslut. Hvilket för¬
slag till behandling enligt 56 §. Regerings-
Formen vördsamt anmäles. Stockholm dén
Juli 1815.
På Höglofl. Riddersk.
®ch Ad. Ledamöters
vägnar
Rudolf Cederström,
På Vällofl. Borgare-
Ståndets Ledamöters
Vägnar
j. Wegelin.
På Högv. Prest-Stån¬
dets Ledamöters
vägnar
C. v. Rosenstein.
På Hederv. Bonde-
Ståndets Ledamöters
vägnar
driders J n Hyckert,
G, A. Silverstolpe
y-fc Mandet.
ti. Uppls*»
Den 5 Juli.
Uppläst hos Samfeliga RiksStånden den 5 Juli,
Vördsamt Memorial:
Till Constitutions-Utskottet liar igenom Re¬
miss ifrån Höglofl. Ridderskapet och Adeln in-*
kommit ett Förslag af Herr A. J. Spaldencreutz,
till ändringar i Riksens Ständers Justitia? Om¬
budsmans Instruction , nemligen: Att Riksens
Ständers Justitise Ombudsman skulle åläggas , att
under loppet af hvarje Riksdag efterse och gran¬
ska, huruvida Riksens Ständers alla Önskningar
och beslut, så väl i de från Ständernas Utskott
utgående Expeditioner, som i de sedan ifrån
vederbörande Embetsmän emanerande författnin¬
gar blifva rigtigt uttryckta, så att ej Förordnin¬
gar eller Stadganden, sorn motstrida Ständernas
afsigter, ina kunna utgifvas. I sammanhang
härmed yrkas, att det aldrig borde kunna förvä¬
gras Justitise- Ombudsmannen att så väl under
Eiksdagarna, som sedan , äga en fri tillgång till
alla slags handlingar, som på ett eller annat sätt
kunna tillhöra detta ämne och leda till upplys¬
ningar, samt slutligen att honom skulle åläggas,
att ej allenast i den allmänna Redogörelse, han,
enligt 100 §. af Regerings-Formen, är skyldig
att till Riksens Ständer vid hvarje Riksdag af¬
gifva , utan äfven i den efter slutad Riksdag
påföljande Årsberättelse uppgifva, om vid allt
det förutnämnde tillgått rigtigt eller ej; hvar¬
igenom Allmänheten skulle, äfven mellan Riks¬
dagarna, upplysas, huruvida så väl dess Repre¬
sentanter, som andra vederbörande uppfyllt sina
skyldigheter.
I af-
1
Den 5 juli.
X afseende på deri första delen af dcttri
förslag, har Utskottet i betraktande deraf, att
Riksens Ständers Éxpediiiöns-Utskött just > deii
afsigt är tillförordnadtj att det måtte sämla beli
sammanföra Riksens Ständers Beslut * och der¬
efter författa Expeditionerna , trott det af Herr
Spaldencreutz åsyftade ändamål ätt befordra Ex¬
peditionernas rigtighet lämpligast vinnas: Om å.
detta Utskotts åtgärder controll skulle beliöfvas *
leunde mart likaVäl i oändlighet fördra cöntroll
på cöntroll, och den’ yttersta cöntröllen måste
slutligen alltid, likasöm nu, stadna hos Princi¬
palerna sjelfva* elier Riksens Ständer* hvilka*
hvart Stånd för sig, justera älla Expeditioner*
innan de till Konungen afgå* Utskottet haf pa
sådan griind ej ansett sig böra tillstyrka det til¬
lagg Herr Spaldencreutz i detta afseende före¬
slagit* I afseende åter på de cohtrolls-åtgäfdef
Herr SpaidenctéUtz föreslägit ätt Uppdrågas åt
Justitiae Ombudsmannen öfver Konungens be¬
slut , och deras Utfärdande i enlighet med Rik¬
sens Ständers Beslut* haf Utskottet haft fietä
skäl ett sådant förordnande afstyrka. jDeribland
förekommer främst det i sjelfva grundsatsen för
Embetets inrättning liggande huFvudmötiv * ätt
detta Embete aldrig ma äga anledning ätt, görä
något ingrep i den verkställande Magtens göro¬
mål; men, äfven detta åsidosatt* har Utskottet
trott sig böra till Riksens Ständer hemställa, att
eti sådan åtgärd äf Riksens StäftderX Justrtire Orri-
budsmän aldrig skulle kunna blifva annat ari
ganska kraftlös, emedan derigenom ej kunde el¬
ler borde häfvas Konungens fätt* att, förande
Riksens
844 Deri 5 Juli.
*
Riksens Ständers under forin af önskningar an¬
mälda Beslut, efter godtfinnande afslå, eller ock
med eller utan ändring antaga förslaget. Hvil¬
ket allt Riksens Ständers ytterligare pröfning vörd¬
samt skulle underställas.
1815.
På Höglofl. Riddersk.
och Ad. Ledamöter®
vägnar
Hildolf Cederström.
På Vällofl. Borgare-
Ståndets Ledamöters
vägnar
J. Wegelin.
Stockholm den 3 Juli
På Högv. Prest-Stån»
dets Ledamöters
vägnar
C. v. Rosenstein.
På Hederv. Bonde-
Ståndets Ledamöters
vägnar
Anders J.son Hyckert,
G. A. Silverstolpe.
Uppläst hos Samteliga Riks-Stånden den y Juli.
Riksens Höglofl. Ständers Allmänna Be-
svärs- och Oeconoinie-Utskotts Ut¬
lät ande , i anledning af de inom 3 :ne
af Riks Stånden gjorda anmärknin¬
gar vid Utskottets den y.dje sistl.
Maj afgifne Betänkande y rörande
dels ändring uti föreskrifterna om
tiden och sättet för Markegångs-
Taxornäs upprättande och Riksens
Stån-
Den 5 Julit
Stånders Justitia Ombudsmans be¬
fattning med deras granskning, dels
ock Tionde■ och Rentegifuares skyl¬
digheter emot Indelningshafvare och
Rentetagare.
Jemte det Utskottet härmedelst får till be®
svarande i möjligaste korthet upptaga de anmärk¬
ningar, som blifvit emot ofvanomförmäldte Be¬
tänkande, hvilket Höglofl. Ridderskapet och Adeln
den 3 2 nästl. Maj bifallit, uti de öfriga 3:ne
Riks-Stånden framställde, anser Utskottet sig först
böra nämna, att under det samma Betänkande
expedierades till Riksens Ständer , har Utskottet
fått emottaga tvänne, rörande ifrågavarande äixH
nen från Hedervärda Bonde - Ståndet, till sig
remitterade Memorial, dem Utskottet nu an¬
ser sig böra uti ett sammanhang med anmärk-
ningarne besvara; varandes det första Memo¬
rialet ingifvet till bemäldte Riks-Stånd den i
nästl. Maj af Riksdagsmännen Jonas Andersson,
Jan Göransson, Jan Jansson och Erland Ears»
son från Calmare Uän , samt innehållande kla¬
gan öfver det sätt, som af Tionde-tagarne uti
nämnde Eän skall nyttjas vid Tiondens upp¬
tagande, och hvilket Riksdagsmännen uppgifvit
skola bestå deruti, att sedan tillsägelse af Tionde-
tagarna skedt före Thorntedag om Tiondens le¬
verering in natura, samt Tiondegifvarne beredt
sig dertill, skola nya Kungörelser blifva af Upp-
bördsmännen utfärdade , hvarmedelst de skattskyl¬
dige åläggas att betala Tionde-spannemålen med
penningar, till ett ansenligt belopp utöfver Mar.
kegångs-
ipgångs-priset, peli hvilka kallelser Riksdagsman*
pen förklarat dem ej vaga försumma att efter*
lomma, af fruktan att eljest blifva besvärade
med Rättegångar samt långa transporter un dep
elakt yäglag , med flera uppräknade olägenheter, till
förekommande af hvilket betungande för Allmo¬
gen,det Riksdagsmännen ansett strida emot ej min*
<fre allmänna gagens förbud emot skatts och tun¬
gas läggande a Konungens skattskyldiga Under¬
såtare, äp föreskrifterna uti Kongl, förordningen
den 32 Juli 1803, de föreslagit, så väl att an¬
senliga böter matte varda utsätta för den, som,
sedan Tionden blifvit före Thomssdag fordrad
ip natura, Yägrade att densamma, på sådant sätt
levererad, emottaga, eller, om h^n vjd levererings-
tiden heldre ville uppbära penningar derföre,
i sådant fall, antingen sjelf eller genom någon
annan föpesloge, fordrade eller, under hvad ti¬
tel, egenskap eller föregifvande sorn heldst, emOt-
toge sådan betalning till högre bel°PP än lä¬
nets Markpgångs-pris med den uti 1803 års
förordning bestämde forselhjelp, sorn ock att stad¬
gas matte > det, när Tionden fordrades, in natu¬
ra, Tiondetagaren eller, hans Ombud borde vara
tillstädes vid leveransen, så att Tionde-gifvarne
ej finge någon annan att hålla sig till; och und¬
veko att invecklas i Rättegång med okända emot¬
tagare, ofta i andra Län och tillhörande obe¬
kanta Domstolar; äfvensom, att ingen uppbörd
af Tionden i penningar mätte få påbjudas före
medlet af Februari 5 då jemnkningarne af Mar-
kegångspriserna troddes kunna vara afslutade och
kungjorde; och det sednare Memorialet, inlem-
nad.t
Den 5 Juli.
547
nadt till Bonde-Ståndet den 8 uti ofvanberörde
Maj månad, af Riksdagsmannen Pehr Olsson
från Södermanland, samt innefattande klagan der-
öfver, att, uti hans hemort, Tiondegifvaren från
ett och samma Hemman skall anvisas att leve*
rera spannmål till flera långt från hans hemvist
belägna ställen , åt särskildta håll, men hvilken
olägenhet Riksdagsmannen ansett kunna före-
kommas , om en lämpeligare reglering gjordes,
så att Soldaterna erhöllo den dem anslagna span-
nemål af lvrono-Tionden uti deras hemorter;
att, i sammanhang dermed, blefve foreskrifvet,
det ali Kronotionde, Kronan förbehållna och
till Publika Inrättningar anslagna spanriemålen
ej måtte kunna fordras forslad längre väg än 5
mil från Rente- och Tiondegifvarens hemvist;
att den som bodde på längre afstånd från Kro¬
nans Magaziner måtte äga rätt, att Krono-tion-
den och Afraden efter Markegång med pennin¬
gar betala; saint att , då Krono-tionden skulle till
Soldater levereras och imellan flera fördelas, vä¬
gens längd till hvar och en måtte sammanräk¬
nas, så att alla resorna tillsammans ej kommo
att utgöra mera än 5 mils längd.
De emot förra Betänkandet framstälda an¬
märkningar äro följande: 1:0 Inom Högvördiga
Prest - Ståndet , jemlikt dess Protocoll för den
gg Maj, af Herr Professoren m. m. Doctor Wyk¬
man, att den föreslagna tiden för Markegångs-
sättningarne, nemligen i November månad, ej
vore lämpelig , emedan spannemåls-prisen då
ännu icke skulle vara stadgade, hvarföre Herr
Doctoren önskat, att så väl Markegångs, som de
i sam¬
64*
Den 5 Juli,
i samband dermed varande (erminer, kunde
framflyttas till en tid, då priserna blifvit me*
ra gifna, uti hvilken anmärkning Herrar Pro*
stärne Hasselrot och Thyselius instämt; af
Herr Prosten Doctor Agrell; att, vid anfö¬
rande besvär öfver Markegångs-taxering , Kon-
ungens Befallningshafvande ej matte förkla¬
ras ovilkorligen förpligtad, att öfversända dem
till Kammar - Collegium, jemte sin förklaring,
med först afgående post, utan vara skyldig att
göra det inom tvänne postdagar efter Besvärens
emottagande ; att det föreslagna antalet af Sock-
ne-Fullmägtiga , som skulle utses, att med Kro¬
nofogden öfverenskomma om Pris*couranter, till
rättelse vid Markegångssättningen, nemligen en
å två Fullmägtige från hvarje Socken, syntes
vara för stort, heldst Härader funnos, som be-
stodo af mera än 20 Socknar, och har Herr Do-
ctorn föreslagit, att, i stället, 2:ne Fullmägtige,
en iiöningsgifvare och en Lömngstagare, borde
härtill från hvarje Pastorat utses; samt att, vid
dessa tillfällen, Kronofogden borde, såsom Kro*
nans Ombud, äga lika rätt med Sockne-Fullmäg-
tiga, att, enligt sin öfvertygelse , uppgifva gång¬
bara priset, och att medium borde tagas så väl
af Fogdens sam Fullmägtiges uppgifna priser, och
i hvilken händelse det skulle kunna göra tillfyllest
att endast en Fullmägtig, hvilken borde vara Lö-
ningsgifvare, utsåges från hvarje Pastorat; att, i
öfrigt, i anseende till flera Pastoraters aflägsenhet
från Kronofogdens hemvist, det borde vara hvarje
Pastorats rätt, att, i stället för Ombuds affärdan-
de, skrifteligen, om så godt syntes, till Fogden
insända
JDm 5 Juli.
*49
Insända ortens pris; och att, om ett eller flera
Pastoraters invånare uraktlåto, att antingen ge¬
nom ombud eller skriftligen priserna uppgif¬
va, förrättningen deraf icke borda blifva uppe¬
hållen , utan skulle de närvarande ändock före¬
slå priserna; och hafva Herrar Prostarne Has¬
selrot och Thyselius jemväl med dessa anmärk¬
ningar sig förenat: af Herr Professoren Forsell,
att enar Utskottet föreslagit skillnad imellan
forslandet af Tionde- och Afrads Spannemålen i
Svea och Götha Riken samt Westerbotten och
Wester-Norrland, hade Gefleborgs X,än blifvit
alldeles uteslutet; samt att manga anmärkningar
i öfrigt skulle kunna göras emot Betänkandet ,
grundade på olika loeal-omständigheter, hvarfö¬
re Herr Professoren önskade , att så väl i detta,
som i de flesta oeconomiska mål, olika lagar
blifvit stiftade för olika [Landsorter, samt att, i
sådan afsigt, Oecoripmie-Utskottets [Ledamöter,
hvilka vanligen äro samlade från alla särskildta
trakter af Riket, ville fördela sig i ILocal-divi*
sioner, efter hvart och ett förekommande måls
särskilta beskaffenhet: af Herr Prosten Felle¬
nius, att Justitiss-Orobudmannen borde bibehål¬
las vid sån befattning med Markegångs-sättnin-
gen, och Taxeringsmännen åläggas, att i Pro»
tocollet tillkännagifva alla de skäl och orsaker,
som verkat till prisernas bestämmande, roed för¬
klarande, att deras vidare hörande deröfver ej
behöfdes: af Herr Prosten Doctor Knös, att
stadgandet uti Kongl. Förordningen den 2 a Ju¬
li 4803, att a mils längre väg för Spannema-
iei)o forslande skulie vara medgifven, då Rente-
gifvarea
650
Dm 5 Juli.
gifvaren ville leverera densamma in natura , än
dåden, på sådant sätt utgjord, af Rente-tagaren
fordrades, icke hade bordt blifva rubbadt, och
att forsellönen ej vidare borde vara utstakad i
penningar till lika belopp, som 1803, utan uti
Spannernål , deruti Herr Prosten Thyselius in- '
stämt: af Herr Prosten Linderot: att ett min¬
dre antal Rentetagare kunde vara tillräckligt att
upprätta Pris-Couranterne , heldst Kronofogden ,
som vore dervid närvarande, hade med dem li¬
ka interesse: af Herr Lectorn Arenander: att
det uti Kongl. Förordningen af den 2 3 Juli
1803 nyttjade ordalaget: ”inom Lagsagan’’, när
fråga är om Spannemålens forslande vissa mil,
måtte alldeles försvinna , heldst detsamma väckt
talrika tvister imellan Tionde-tagare och Tion-
de*gifvare, och billigheten syntes fordra, att Ti-
onden fördes inom det bestämda miltalet, utan
afseende på, om det vore inom eller utom Lä¬
net : af Herr Doctorn och Biskopen Friherre
Mörner: att förslaget, det vissa Sockne-Full-
mägtige skulle gemensamt med Kronofogden stadga
det pris , som borde för Häradet uti Pris-Cou-
ranten intagas, ledde till onödig omväg, och vo¬
xe öfverflödigt för ändamålet; samt af Herr
Prosten Wickblad : att särskildt pris på blandsäd
borde hädanefter uti Markegångs-Taxorna utsät¬
tas. 3:0 Inom Vällofl. Borgare-Ståndet , enligt
Protocollet för den 8 uti innevarande månad,'
af Herr Commerce-Rådet Egge: att Justitias-Om¬
budsmannens rättighet att granska Markegångs-
Taxorna icke borde borttagas ; att terminen för
Markegångs-sättningarna borde bestämmas till nå¬
gon
Den 5 Juli.
651
gmi af de efter November följande Vinter-må-
liader; att föregående årets granskade och fast-
stäfde. Markegång alltid borde följas såsom grund
för liqviderna imellan Rente-gifvare och Rente-
tagare; samt att, i händelse dessa förslag anto-
gos , något beslut för innevarande års afrad bor¬
de bestämmas; och har Herr Borgmästaren Kjel¬
lander förenat sig härmed, likväl'på det sätt,
att Herr Borgmästaren ansett tiden för Rente-
gifyares och Rente-tagares ömsesidiga tillsägelser
till hvarandra om levereringen icke behöfva för¬
ändras, utan trott Utskottets Betänkande i den
delen böra gillas ; äfvensom Herr Assessoren Da¬
rin, Hörr Borgmästaren Örnberg, Herr Tag-
mannen Nensén och flera ^Ledamöter instämt
med Herr Gommerce-Rådet Egge, jemte tillägg
af nyssbemälte Herr Hagman , det han aosåge
Stats-Utskottet böra höras öfver tillstyrkandet af
förändringen i tiden för Markegångs. sättningarna
samt Rente-tagares och Rente-gifvares tillsägel¬
ser , hvilken hemställan flera af Ståndets Teda-
möter understött i ocb 3:0 inom Hedervärda
Bonde-Ståndet, ej mindre, likmätigt Protöcolls-
Utdrag af den 3 2 Maj, af Riksdagsmannen Jo¬
han Magnus Wessing från Westmanland: att
det icke borde bero af Rente-tagaren, att fordra
Tionde- eller Afrads, - Spannemåien in natura,
när Rente-gifvaien ville lösa den efter Marke-
gångspriset; att i händelse Rentetagaren skulle
pröfvas sjelf vara i behof af Spannmålen , den¬
samma då icke borde kunna fordras till annat
ställe, än hans hemvist, när han bodde inom
det bestämda miltalet ; att tillsägningstiden icke
bordt.
652
Dm 5 Juli.
bordt blifva flyttad ifrån Thom sedag; att Utskot¬
tet lemnat utan afseende Wessings yrkanden, så
väl att Borgare, hvilke voro hvarken Renteta-
gare eller Rentegifvare , ej borde befatta sig med
Markegångs - sättningarne, som att Allmogens
Riksdagsmän alltid skulle uti dessa förrättningar
deltaga; att Utskottet icke utstakat, huru många
Taxeringsmännen borde blifva, eller på hvad
sätt hälften af dem skulle kunna, enligt Utskot¬
tets förslag , vara Rentegifvare och andra hälften
Bentetagare; att icke eller blifvit bestämdt, till
hvilkendera klassen Borgare och de Prestmän,
som af Consistorium från Bandet inkallas, borde
räknas; att det kunde synas billigt , om Full-
rnägtige af Ofrälse Ståndspersoner , som voro
Rentegifvare, lingö komma i de nyssnämndes
ställen; att det föreslagne sammanträdet af Sock-
narnes Deputerade med Kronofogden borde hål¬
las på Tingsstället, och att dessa Deputerade, af
så val Rentetagare sorn Rentegifvare, borde på
samma gång välja sina ombud till Markegångs-
sättningen, samt att den i 1803 års Kongl. För¬
ordning utstakade skillnad i forslandet imellan
Afrads- och Krono-tionde boede något närmare
skärskådas , så att forseiskyldigheten ej blefve li¬
ka uti desse bägge fall; och hafva Riksdagsmännen
Johan Bongberg från Gestrikland och Anders
Joachimsson från Östergöthland med Wessing sig
förenat, och Ståndets allmänna röst uti hans an*
märkningar instämt; af Riksdagmannen Anders
Aberg från Westerbotten: att , i stället för an¬
ställande val uti Socknestämmorna' af Deputera¬
de, för att med Kronofogdarne stadga Pris-Cou-
ranter,
Den 5 JuIL
653
rander, priserna måtte i stället, vid dessa Sock-
nestämmor, blifva bestämde på alla de persed¬
lar, hvilka, i och för Markegången, Socknemän-
nen tillkomrno, och att beslutet deröfver då bleF
ve i Socknestugan uppläst och godkändt, samt
af Socknemännen underskrifvet, sä ock af Pastor
och Krono-betjente med påskrift vitsordadt, hvar¬
efter detsamma skulle till Markegången insän¬
das ; hvarigenom Aberg ansett den dubbla för¬
mon komma att vinnas, både att denna Försam¬
lingens uppgift blefve mera säker än den De¬
puterade nu kunde lemna, och att flera onödiga
resor till det ställe, Kronofogden utsatte, kunde
besparas; hvarjemte uti samma Socknestämma
[Ledamöter till blifvande Taxerings-Committéer
skulle kunna väljas; och har Aberg i öfrigt er¬
inrat, att Bentegifvaren icke skulle kunna an¬
ses hafva samma förmon som Eentetagaren, så
länge den förstnämnde ej finge lösa Tionden el¬
ler Afraden efter Markegången, om han an¬
mälte sig icke hafva Spannemål, eller den , han
ville leverera, af Eentetagaren icke godkändes;
af Biksdagsmannen Nils Pehrsson från Christi¬
anstads Län : att i frågan om Bente-dagsverken ,
Utskottets Betänkande, hvilket innehöll, det sä-
dane dagsverken ej skulle kunna fordras in na¬
tura utgjorde från andra Kentegifvare, än dem,
som bodde inom en mil nära Kentetagarens hem¬
vist eller boställe, borde sålunda rättas, att or¬
det hemvist utginge, emedan dessa dagsverken,
likmätigt Författningarne, icke böra utgöras till
annat ställe än sjelfva bostället; samt att, till
förekommande af alla missbruk å Indelaingshaf-
vares
654
Den 5 Juli.
vares sida, vid Rentedagsverkéns utgörande, ett
sådant stadgande, som .Kongl. Majit i Nåder
meddelt uti Resolutionen på Allmogens i Skåne
samt Åkerbo och Snäfringe Härader i Westman*
land underdåniga besvär Vid 1800 års Riksdag,
nemligen: ätt alla sådana dagsverken skulle be¬
räknas, ett öke- till io och ett Dräng dagsverke
till 13 timmar, utom mat- och hvilosturider,
måtte varda vidtaget; Och af Riksdagsmannen
Olof Bruhn från Malmöhus-Län, att antingen
Rentegifvarne matte blifva förklarade berättigade,
att alltid lösa Spannemål efter Markégängen,
med Stadgad förhöjning för Forlönen , eller ock ,
att densamma icke skulle kunna fördras forslad
till annat ställe, än Rentetagätens boställe eller
hemvist} deruti Riksdagsmännen Nils Håkans¬
son och Sven Påhlsson från Christianstads Län
jemväl instämt: än ock, på sätt Protocollet för
den 25 nasti. Maj ittvisar, af vice Talmannen
Anders Jänsson Hyckert, som, uti ingifvet skrif-
teligt Anmärknings - Memorial, omständeligen
sökt visä, att det af honom gjorda förslag , det
Rentegifvarne skulle befrias från Rente-persed-
larnes erläggande, in natura, vore i alla måtto
instämmande med billighetens fordringar, och
på intet sätt sårande ägande-rättens helgd; i
hvilket afseende han, ibland äntrat, anfört, att
den , sorn äger fordran hos annan i Vara, skulle,
efter Svensk Lag, kunna, i brist af dylik va»
ra, ej fordra mera än betalning i penningar, ef¬
ter Domarens pröfning af värdet, då derom tvi¬
stades; hvarföre Ock en Rentetagare ej borde ä-
ga en högre rätt, eller den, att, i brist af Ren¬
ter
Den 5 Juli.
te-betalning in natura, sjelf bestämma värdet,
och hvaraf skulle följa, att då Rentegifvaren
ej ägde Spanmål , eller ej vore i tillfälle att
skalfa sig den, utan besvär och olägenheter,
han i dylikt fall nödgades betala mera, än Spann¬
målen rätteligen gällde, och mer än Rentetaga-
ren sjelf skulle uppbära, i händelse han efter
att hafva fått den in natura , ville densamma
sedermera försälja; så länge detta förhållande
fortfore, ansåge vice Talmannen, att Rentetaga-
res och Rentegifvares inbördes rättigheter och
skyldigheter ej voro lika, hvilket efter hans om¬
döme icke skulle inträffa förr, änden sistnämn¬
de vöre tillåtet, att i brist af Spannernål, beta¬
la lösen derföre, efter bestämdt värde af goda
män, hvilka ej skulle kunna bättre väljas, än
då de finge utgöras af de personer, som agde
att fastställa den årliga Markegången; i afseende
på de så kallade mindre persedlarne , har vice
Talmannen förment, det TTtskottet icke bordt
underlåta att förklara hvad det, för sin del, e-
genlligen ansåge för mindre persedlar, genom
hvilken underlåtenhet ämnet skall hafva undgått
att hos Riksens Ständer få en behandling, som
troddes närmast kunna leda till dess fullkomliga,
utveckling; han har derjemte erinrat, att något
stadgande i det, som anginge brutna stycketal,
icke vore nödigt, emedan gällande Författningar
i den delen redan letnnade nödiga föreskrifter,
och det dessutom tycktes ligga i sakens natur,
att ett halft höns, en half gås och mera dylikt
svårligen kunde in natura levereras; hvarvid
vice Talmannen tillagt den anmärkning, att si
länge
656
Dera 5 Jitii»
länge alla andra Rentor än de, som i hvarje
ort utgöra de egentligen så kallade ttufvud-per-
sedlarne, icke inbegripas under namn af min¬
dre persedlar, och Rentegifvaren, i följd deraf
ej ansåges berättigad att heldst lösa dem med
penningar efter Markegången, skulle han ej
heller kunna undgå att chicaneras i afseende
på dylika persedlars mått, mål och vigt, samt
föreburne mer eller mindre godkända egenska¬
per, och med anledning så väl deraf som isyn¬
nerhet, då han ej ägde den äskade persedeln,
försättas L nödvändighet, att, till ledsamheteri
undvikande, betala med penningar efter Rente-
tagarens godtycke; vidkommande frågan om Ben¬
te-dagsverken, har vice Talmannen 'erinrat, att
Oeconomie-Utskottet skall förbigått att åberopa
några skäl; af den dem i Författningarne tillag-
de benämning årliga dagsverken har han dragit
den slutsats, att de borde utgå under loppet af
hela året, och icke pä sätt som nu sker, vara
indelte på trefjerdedelar deraf samt till hälften
på sommaren, eller den årstid,: som vöre vigti-
gast för Rondens egna arbeten; och han har vi¬
dare nu ånyo uppräknat de skadliga följder för
Jordbruket, som han ansett af denna dagsverks¬
skyldighet uppkomma, samt, bland annat, på¬
stått, att Rentetagarne härigenom skulle få till¬
fälle att tillvälla sig Husbondevälde öfver Reu-
tegifvarne, att tiden förspilles genom budningar
fram och tillbaka, och genom infallande otjenlig
väderlek , då Ronden kunde hemina hos sig för¬
rätta andra nyttiga arbeten , elier ock skulle
jnan j genom Bondens och hans dragare» miss¬
hand»
Din 5 Juli.
handling, lyckas uti att förmå honom betala vl*
da mera, an arbetslegan i allmänhet, kostade,
samt sluteiigen åter upprepat sina yrkanden örn
rättighet fou Bentegifvarne att alltid få lösa de
ifrågavarande utlagorna efter Markegångs-priser-
na; och har Hedervärda Bonde Ståndet, som
med allmänt bifall emottagit vice Talmannens
anmärkningar, tillika, i anledning af Biksdags-
rnannen Åbergs hemställan, förklarat, att hvad
Hyckert om Afrads Spannemålen anfört, äfven
borde förstås orm Krono-tionden , emedan förhål¬
landet med bägge skulle vara lika.
Vid besvarande af alla dessa anmärkningar,
får Utskottet först i allmänhet vördsamligen yt¬
tra, att de grundsatser Utskottet följt vid förfat¬
tande af Betänkandet angående Bente-persedlar¬
nas utgörande, leda sig ifrån den öfvertygelse,
att, å ena sidan, urgamla rättigheter icke utan
ingrep i ägande-rätten och Medborgerliga säker¬
heten kunna inskränkas, men att, å den andra,
all möjlig omtanka bör användas, att förekom¬
ma missbruk. Enär, till sina hufvudgrunder,
Benlegifvares och Indelningshafvares ömsesidiga
rättigheter blifvit bibehållne under all den tid,
som framflutit ifrån Indelnings-Verkets inrätt¬
ning, oaktadt Biket emedlertid varit styrdt efter
flera olika Begeringsformer , trodde Utskottet
dessa rättigheter så mycket mera böra äga be¬
stånd under vårt nuvarande Begeringssätt, der
inkräktnings-begäret, bättre än någonsin tillföre¬
ne, är stäldt under Eagen, och allas Medbor-
geliga rättigheter under ett lika ömt beskydd;
Utgörande detta, i Utskettets omdöme enda ut¬
ge Baniltt. 83* S4. vägen,
658
Den 5 Juli.
-vägen att få Regeringssättet älskadt och varak¬
tigt. Hvarefter Utskottet, sedan det sålunda
uppgifvit det tänkesätt , sorn styrt dess Betänkan¬
de i ämnet, får öfver hvardera af anmärknin*
garne särskildt meddela följande Utlåtande:
Hvad först angår den inom Vällofl Borga-
re-Ståndet väckta fråga, om icke Stats-Utskettet
borde höras öfver det gjorda förslaget om förän¬
dring af terminerna för Markegångs sättningarna
samt Rentetagares och Rentegifvares ömsesidiga
tillsägelser till hvarandra, huruvida Rente-per-
sedlarne böra in natura levereras , eller få efter
Markegången, med . penningar lösas; så har Oe-
conomie-Utskottet för sin del trott, att detta
ämne icke kunde med Riks-Statens reglerande ä-
ga gemenskap, och har således icke velat bort¬
taga tiden för StatsUtskottet med begäran om
del af dess yttrande häröfver ; ankommande lik¬
väl på Riksens Höglofl. Ständers godtfinnande,
huruvida de sjelfve, i händelse Oeconomie-Ut-
skottels förslag örn terminernas förändring anta-
ges, finna nödigt alt höra Stuts-Utskottet uti.den¬
na fråga.
Beträffande sedermera sjelfva anmärknings-
punkterna emot Utskottets tillstyrkanden, och
först det inom så väl Rrest- som Borgare-Stån¬
det gjorda yrkande, att Riksens Höglofl. Stän¬
ders Justitia Ombudsmans granskningsrätt af
Markegångs-taxorna borde bibehållas ; anser Ut¬
skottet sig hafva i Betänkandet så ornständeligen
ådagalagt de skäl , enligt hvilka Utskottet ansett
denna Riksens Ständers Embetsman böra från of-
vanberörde uppdrag befrias, att Utskottet icke
har
Den 5 Juli.
659
har något att härvid tillägga, utan åberopar
vördsamligen Betänkandets innehåll , samt till¬
styrker, att vid detsamma måtte få förblifva.
I anledning åter af Herr Prosten Doctor
Agrells erinran, att Konungens Befallnings¬
hafvande icke alltid skulle kunna medhinna, att
med först afgående post till Kongl. Karnmar-
Collegium insända de öfver Markegångs-taxering
möjligen anförande besvär, åtföljde af sitt Utlå¬
tande, får Utskottet tillstyrka den ändring uti
Betänkandet, att Konungens Befallningshafvande
bör vara skyldig, att första eller, då det ej möj¬
ligen kan medhinnas, aldrasist, andra Postda¬
gen efter det besvären till I.ands-Contoiret in¬
kommit , deni, jemte sitt Utlåtande, lill Kongl.
Kammar Collegium öfversända. 1
Vidare får Utskottet, i afseende på de
gjorda anmärkningarna vid förslagen om termi¬
nernas förändring för Markegångs-sättningarne
och tillsägelserna om Renté-persedlarnas levere»
ring, äfvensom yrkandet, att dessa terminer och
de öfriga, som deraf på något sätt bero, borde
till vinnande af större säkerhet vid prisernas be¬
stämmande , flyttas till en sednare årstid, vörd¬
samligen åberopa Betänkandet jemte de deruti
anförda skäl, med tillägg, att en kortare tid¬
rymd, än 2 månader, icke synes kunna utsta¬
kas imellan Markegångs-sättningen och tillsägel¬
serna , i anseende till den osäkerhet om priser¬
na, som nödvändigt måste inträffa vid alla de
tillfällen, då besvär anföras och prisernas be¬
stämmande af vederbörandes pröfning beror, och
hvilken pröfning således bör vid tillsägelse-tiden
vara
66»
Den 5 Juli-
•vara verkställd och kungjord; hvaremot, enligt
Utskottets förslag, en tiderymd af allenast 40 å.
50 dagar imellan tillsägelse-tiden och Spanne-
målens utförande kommer att inträffa, hvilken
Utskottet, för sin del, icke eller anser kunna tå¬
la någon förkortning, på det Rentegifvaren ej
matte bringas uti förlägenhet om att anskaffa
Spannmål, i de fåll, då han trott sig kunna'und-
gå att leverera densamma in natura, men blif¬
vit om en sådan leverering tillsagd; och torde
i öfrigt tiden för Spannmålens utförande ingalun¬
da böra framflyttas till sednare än den 24 Febr.,
emedan väglaget efter denna lid plägar blifva
sämre än förut, och en tiderymd af 18 dygn
imellan Spannmålens forslande och fardagen, d.
14 Mars, synes vara ganska erforderlig.
I sammanhang härmed, anser Utskottet sig
ock böra afstyrka Riksens Höglofl. Ständer an¬
tagande af det förslag, att föregående årets Mar-
Icegångs-priser skulle tjena till grund vid liqvi-
dpr , Rentegifvare och Rentetagare imellan,
heldst icke allenast Spannemåls-priserna vid till¬
sägelse- och levererings-tiderna alltid rätta sig
efter den sist inträffade skörden, och bestäm¬
mandet af leverering in natura eller lösen efter
Markegång deraf beror; men, i händelse ofvan-
nämnde förslag antoges, stundom Rentegifvar»
och stundom Rentetagare skulle bringas uti oskyl¬
digt lidande alla de år, då det gällande Spanni
måls-priset vore betydligen skiljaktigt från det
nästförflutna årets; utan ock särdeles den om¬
ständighet synes vara af hufvudsaklig vigt, att
Rentegifvares och Rentetagares personer till eu
betydlig
Den 5 Juli.
betydlig del hvarje är ombytas, och det således
vore orättvist, att hvar och en ny Rentegifvara
eller Rentetagare skulle vid liqviden åtnöja*
med det föregångna årets Markegångs-priser.
Till svar å Riksdagsmannen Wessings an»
märkningar, angående Taxeringsmännens antal
och egenskaper, vid Markegångs sättningar, fäE
Utskottet jemväl åberopa sig hvad Betänkandet
innehåller, men dessutom förklara, att Utskottet
icke -funnit sig kunna godkänna Wessings för-'
slag om Riksdags-Fullmägtiges af Hederv. Bon¬
de-Ståndet ovilkorliga företrädes rätt att deltaga
uti dessa förrättningar antagligt, déssmindre,
som sådant skulle antingen mindska Bonde-Stån¬
dets fria rättighet, att till Taxeringsman välja
antingen sina fordna Riksdags Fullrnägtige eller
hvem som heldst eljest bland sina medlemmar,
som Allmogen har bästa förtroende till, ellet'
ock’ förringa de lagligen kallade öfriga Depute¬
rades inflytelse och rösträtt; och som det här»
förutan icke är Oeconomie-Utskottet tillständige
att föreslå någon rubbning uti 7 5 §. Regerings¬
formen , eller ändring torde böra vidtagas uti
den, i öfverenstämmelse med samma §. af
Kongl. Maj:t och Riksens Ständer gemensamt
stadgade samt uti Kongl. Kungörelsen den 1
October 181 o utförligen intagne' ordning vid.
Markegångs Taxornas upprättande; anser Utskot¬
tet sig böra tillstyrka afslag å hvad Riksdags¬
mannen Wessing härutinnan påmint och an»
dragit.
Vidare förekomma till skärskådande de fle-
»a anmärkui jagar, som blifvit inom Prest r och
Bonds»
1
662
Den 5 Juli.
Bonde-Stånden framställde emot Utskottets hem*
ställan, att vid Socknestämma inom hvarje För¬
samling, en eller tvänne af Socknens Ledamö¬
ter borde väljas , för att, å den dag och ort
Kronofogden för hvarje Härad eller Tingslag
utsätter, med honom stadga det pris, som för
Häradet borde uti Pris Couranten till Marke-
gångs sättningen intagas, och hvilket pris alltid
borde vara medium af de priser Sockne-Fullmäg-
tige, hvar för sin Socken, såsom derstädes gång¬
bara uppgifva; men af alla dessa anmärkningar
har Utskottet icke funnit anledning att förändra
sitt förra tillstyrkande uti något annat, än der¬
utinnan, att Utskottet, dels på grund af det skäl
Herr Prosten Doctor Agrell åberopat, nu hem¬
ställer, att antalet af nyssnärade Sockne-Fullmäg-
tiga matte bestämmas till en eller tvänne från
hvarje Pastorat; dels ock, med föranledande af
hvad Riksdagsmannen Wessing yttrat, föreslår,
att Pris-Couranternes uppgörando af Kronofog¬
den och Sockne Fullmägtiga kunde, till bespa¬
rande af alltför många resor för Allmogen, an¬
ställas å Tingsstället, vid samma tillfälle som
Deputerade till Markegångs-sättningen väljas,
hvarvid Kronofogden borde , i sådant afseende ,
vara tillstädes; härjemte anser Utskottet sig bö¬
ra förklara, att det uti Betänkandet nyttjade or¬
dalag, det Fullmägtige skulle gemensamt med
Kronofogden stadga det pris , som för Häradet
borde i Pris Couranten intagas, icke utesluter
rättigheten för Fogden att yttra sin tanka om de
rätta gångbara priserna., eller att, om han blif-
ver af en annan mening än Sockne Fullmägtige,
densam-*
Den 5 Juli.
663
densamma, särskildt författad, till Konungens
Befallningshafvande och Markegångs-Taxerings-
inännen insända, för att vid Markegångs-sätt-
ningen , äfven så väl som Torgprisen, i öfver¬
vägande tagas; och fastän Betänkandet ej inne¬
håller , hvarken att något Pastorats Fullrnägtige
skulle få skrifteligeu till Kronofogden insända sin
uppgift om priserna uti dess hemort, eller att
Pris-Courantens för Häradet uppgörande icke
skulle hindras och uppehållas af en eller annan
Soekne-Fullrriägtigs uteblifvande , Utskottet anser
dessa omständigheter vara alldeles enliga med
de uti Betänkandet ådagalagde grundsatser, men
tror, för sin del, att ett bestämdt utmärkande
deraf uti den utkommande Författningen kan va¬
ra öfverflödigt.
Med föranledande af hvad Herr Prosten
Wikblad uti Högvördiga Prest-Ståndet yttrat, an¬
ser Utskottet sig nu böra föreslå, att pris på all
slags blandsäd, som i Fänet brukas, må utsättas
uti Markegångs Taxorna.
Vidkommande sedermera anmarkningarne 1
afseende på Utskottets Utlåtanden, angående Ren-
tegifvares och Rentetagares rättigheter och skyl¬
digheter, samt deribland de af Herr Professoren
Forsell gjorda erinringar, får Utskottet vördsam-
ligen upplysa , att det af Herr Professoren klan¬
drade ordasättet Svea och Götha Riken, å ena,
samt Westerbotten och Wester-Norrland, å an¬
dra sidan, när fråga förkommer om skillnad i
vägens längd för Afrads- och Kronotionde-
Spannmålens forslande, icke härleder sig från nå¬
got af Utskottet begånget misstag,- utan igenfin-
nes
664
Den 5 Juli.
nes ordagrant uti Kongl. Förordningen den ss
Juli 1803, deraf Utskottet uti denna omständig¬
het tillstyrkt stadfästelse och genom Utskottets
Utlåtande har således Gefleborgs Uän icke blif¬
vit, hädanefter mera än hittills, uteslutet från
föreskrifterna, utan förblefve uti alldeles ena¬
handa förhållande som nu, men Utskottet har
dock, i anledning af Herr Professorens andra¬
gande, funnit det lända till större tydlighet, oip,
i stället för orden Westerbotten och Wester¬
norrland , ordet Norrland varder uti Expeditio¬
nen infördt. Deremot får Utskottet, till svar å
Herr Professorens öfriga yttrande lemna, att
sorn han icke bestämt hvaruti de mångå andra
anmärkningar skulle bestå, sorn kunde göras e-
mot Betänkandet , är Utskottet ur stånd satt att
deröfver lemna nödig förklaring, men Herr Pro¬
fessorens förslag , det Utskottet bordt fördela sig
i Docal divisioner, är ej allenast stridande mot
praxis, så väl vid denna som de förra Riksda-
garne, utan skulle äfven förfela det ändamål Ht
Professoren åsyftat, emedan Utskottet icke äger
någon Uedamot från Wester-Norrlands eller Gott¬
lands Uän; och i öfrigt torde det tillåtas Ut¬
skottet få framställa den erinran, att ju flera För¬
fattningar angående samma Oeconomiska ämne,
som inom Pviket , för dess särskilta .Landsorter
funnos, desto större oreda och villervalla skulle
sådant för både de befallande och lydande åstad¬
komma; men vid de tillfällen , då undantag från
allmänna stadgande» mäste för någon viss ort,
i anseende tilt dess locala beskaffenhet, göras,
kunna de ganska val uti den allmänna Författ-
»ingea
Den 5 Juli.
665
wlngcn intagas och åberopas, och sådana undan¬
tag förekomma jemväl uti det ifrågavarande Be¬
tänkandet på åtskilliga ställen. v
Utaf hvad Herr Prosten Doctor Knös an¬
märkt emot det af Utskottet föreslagna recipro-
que stadgande för Reritetagare och Räntegifva¬
re, i afseende på vägens längd, när encjera till¬
säger om spannemlléris leverering in natura , samt
emot den utstakade forselhjelpens belopp, har
Utskottet icke i någon måtto kunnat hämta an¬
ledning, att frångå sitt förra tillstyrkande; men
Herr Lectoren Arenanders erinran, att orden
inom Lagsagan borde försvinna utur Författnin¬
gen, sedan ett bestämdt miltal för Afradens och
Krono-tiondens forslande, uti alla händelser,
blifvit utstakadt, har Utskottet funnit så billig
och välgrundad, att Utskottet tillstyrker Riksens
Ständer, att denna ändring antaga.
I ordningen följer nu, att meddela Utlå¬
tande Öfver vice Tälemannen Hyckerts och de
med honom enahanda talan förande Riksdags¬
mäns af Hedervärda Bonde-Ståndet påstående,
att Afrads- och Tionde-spannemålen alltid bör
få af Rentegifvaren, då han så önskar, efter Mar-
kegångspriset lösas; och Utskottet får härvid yt¬
tra sig sålunda. Vice Talemannen har icke .al¬
lenast uti sitt förra till Utskottet remitterade
Memorial, utan ock i sina Anmärkningar , på¬
stått det vara med Svenska Kagen instämman¬
de, att den, som vöre till annan skyldig något
i waror, skulle kunna få betala deras värde , ef¬
ter goda Mäns bepröfvande, och han anser Ren-
^gifvare böra åtnjuta samina förmon, och såle¬
des
666
Den 5 Juli.
des kunna, då han förklarar sig icke hafva span.»
nemal att lemna, förnöja Indelningshafvarén
med penningar efter Markegången, som skulle
innefatta det säkraste af Goda Män bestämde
pris; men denna [Lagtolkning öfverensstämmer
hvarken med billigheten eller med 2 och 3 §. §.
uti tj Cap. Handels-Balken , hvilka tvärtom för¬
må, att det som försträckt är, skall i samma slag,
jemngod t och till fullo, återgäldas, samt att, om
.Låntagaren ej kan anskaffa samma slags mynt
eller varor, sorn utläntes, bör Långifvaren , oru
han vill, få taga fyllnad i annat slag , efter thy,
som det utlänte vid forfallodagen högst gäller;
och i öfrigt utstakar Kongl. Förordningen den
7 Oetoher 1766, jemte flera Författningar, huru
timad missväxt, och deraf yppad brist, bör be¬
visas, samt hvad, i sådant fall, å ömse sidor,
skall iakttagas, till förekommande deraf, att, ernot
Lag och billighet, Rentegifvarens brist ej må
få blifva beroende på ett blott föregifvande, och
Indelningshafvarens rätt uppå en så löslig grund
till intet göras. Hvarförutan Utskottet får, med
anledning af hvad Riksdagsmannen Wessing an>
dragit, rörande ett närmare skärskådande af den
uti I803 års Kongl. Förordning utstakade skill¬
nad i forslandet imellan Afrad och Krono tion¬
de , nämna , att Utskottet anser denna skillnad
vara uti högstberörde Förordning tillräckligen
bestämd , och ej behöfva under någon ytterligare
granskning komma.
Till svar å vice Talemannen Hyckerts er¬
inringar emot Utskottets Utlåtande, rörande de
så kallade små Rentepersedlarna, får Utskottet
anföra,
Den 5 Juli.
667
anföra, att Utskottet förmodat, att dess i denna
omständighet afgifna Betänkande skulle alldeles
hafva instämt med hvad vice Talemannen ön¬
skat, enär Utskottet föreslagit det mest lämpliga
sätt, sorn möjligen kunde påfinnas, att afhjelpa
det lidande han öfverklaga*, och förekomma dess
inträffande i framtiden.
Vidare ifrar vice Talemannen högeligen
öfver den rättighet Boställs Innehafvare äga, att,
till Boställsheminans skötsel, begagna sina Ben¬
tedagsverken , som ligga inom ett visst afstånd
derintill. Denna rättighet har Indelnings Ver¬
kets Höga Stiftare, Högstsalig Konung Carl XI.,
dem tillagdt, förmodeligen for att derigenom
sätta dem i tillstånd, att bättre odla sina ägor,
hvilka på många ställen, särdeles vid de åt Ca-
vallerie-Officerare anslagna Boställen, äro så vid¬
sträckta, att de icke kunna skötas af eget Tjen¬
stefolk. Enär nu den vissa Skattehemman ålagde
dagsverksskyldighet till så beskaffade Boställen
och .Löningshemman är etit onus, som åtföljer
sjelfva den skattdragande jorden, och vid be¬
stämmandet af dess värde, vid köp och alla öf¬
riga afhandlingar, ingått i beräkning, skulle det,
enligt Utskottets öfvertygelse, vara en inkräkt¬
ning af nu varande Skattemän å Indelnings och
Eönings-Innehafvarnes lagliga rättigheter, till en
både vid Fastigheternas och Indelningarnas till¬
träde oberäknad och obillig vinst för Skatte-
niännen och förlust för Löntagarne , om de dags¬
verkskyldiga Hemmanens Innehafvare förklara¬
des berättigade att få vid alla tillfällen efter
Markegångs-priset lösa de dagsverken,dem, efter
gamla
66 S
Den 5 Juli.
gamla allt hitintills orubbade Författningar, r*.-
rit ålagda; desto heldre som detta pris högst
sällan, och måhända aldrig, är tillräckligt fö*
legandet af dagsverken, vid den årstid, då In-
delningshafvaren plägar vara' af dem i största
behof. Utskottet anser sig följaktligen alldeles
icke kunna tillstyrka någon vidare inskränkning
af dessa dagsverkens utgörande in natura, än
den dess förra Betänkande innefattar, nemligen,
att de ej böra kunna fordras, utgjorde på ett
längre afstånd än en mil, hvilken inskränkning
Utskottet då ansåg och ännu anser billig, der¬
före att ett ömt afseende bör hafvas å förekom»
mandet af Skattemannens lidande och hinder
för hans eget Jordbruks skötsel, sorn skulle upp¬
stå genom .långa och besvärliga resor till stället,
der dagsverken böra utgöras, men hvilka olä¬
genheter icke kunna vara af betydenhet, då både
fram- och återresan sammanlagde uppgå till min¬
dre än 2 mil- 1 afseende åter på den gjorda erin¬
ringen, att hälften af ifrågavarande dagsverken
blifvit utsatt att utgå under de 4 månader af
året, då den dagsverksskyldiges arbete aldrabäst
behöfdes för hans eget Jordbruk, samt att den
årstid är fri från dess utgörande, då detsamma
skulle för Skattemannen vara beqvämligast, får
.Utskottet anföra, att dessa dagsverken, hvilka*
rätta namn är dels Jordeboks- och dels Mantals-
dagsverken, utgöra en sjelfva jorden åtföljande
grund-renta, och tillförene kunnat af Indelnings-
hafvaren till hela beloppet utfordras under den
brådaste andtiden, men nu mera blifvit, genom.
Kongl. Kammar-Collegii Kungörelse den 5 Mars
1811,
Dm 5 Juli.
669
a8ii, sa reglerade, att ena hvitten deraf utgår
under den årstid som för Rentegifvaren och den
andra hälften under den, som för Rentetagaren
är förm otili gast, hvarigenom bägges rättigheter
blifvit lika bevarade-, rnen att understödja det
påstående, att Rentetagaren skulle påtrugas att
emottaga dagsverken på en årstid, då desamma,
skulle vara för honom alldeles onyttiga, och må¬
ste antingen inskränkas inom en oskälig korthet ,
eller ock lill någon del göras under mörkret;
anser Utskottet vara sig alldeles otillständigt och
icke kunna förenas med den oväld Utskottet är
skyldigt att uti sina tillstyrkanden iakttaga, li¬
kasom Utskottet får vördsamligen upplysa, huru,
ledes vice Talernannen Hyckert både uti hans
förra Memorial och ifrågavarande anmärkningar,
nyttjade skäl, angående den olägenhet , som för
Rentegifvaren skulle uppkomma derigenom , att
otjenlig väderlek inföll eller föregåfves infalla,
på den dag, då han vore till dagsverks utgö¬
rande uppbådad, synes sakna grtrud, emedan
Kongl. Kammar-Collegti nyss åberopade Kungö¬
relse , uti 4:de Momentet, uttryckeligen förmår,
att, i händelse, sétfan Ronden vid Rentedags-
verkens utfordrande blifvit på föreskrifvet sätt ,
derom tillsagd , en till det förestående arbetet
otjenlig väderlek skulle infalla, må Bonden lik¬
väl befrias från dess hemförlc.fvande ifrån dags-
verks-arbetet, enär han sig på kallelse inställt,
•så framt han icke emot tydlig .föreskrift då
Mppbldning skedde, sig egenvilligt på en vid
issställelse-tiden otjenlig dag infunnit.
Riksdags-,
Ven 5 Juli.
Riksdagsmannen Nils Perssons anmärknin¬
gar anser Utskottet böra besvaras salunda, att
det val icke alltid är Boställs-hemman, dit Ren-
tedagsvei ken skola utgöras, emedan vissa Rusthäll
äga att tillgodonjuta samma förmon af de deni
tillslagna Augumentshernman , men Utskottet er¬
ica nner, att det uti Betänkandet nyttjade uttryck:
Rentetagarens hemvist eller boställe möjligen skulle
kunna gifva anledning till förtydning, och fö¬
reslår således, i stallet denna redacfion : (let
boställe eller hemman } dit Rent eda gsverken, enligt För¬
fattningarna, äro anslagna; hvaremot Nils Pehrs-
sons begäran, att tiden, huru länge hvarje så¬
dant dagsverke skall räcka, måtte ufstakas, icke
fordrar något annat utlåtande, än tillkännagif-
vande deraf, att Kongl. Kammar Collegii ofta
åberopade Kungörelse den 5 Mars 1811 full¬
ständigt innehåller allt detsamma , sorn Nils
Pehrsson nu yrkat och föreslagit.
Ytterst får Utskottet, till svar å Riksdags¬
mannen Jonas Anderssons med fleres samt Riks¬
dagsmannen Pehr Olssons Memorial, nämna, att
de af dem öfvtrklagade missbruk, dels vid Tion-
dens upptagande inom Calmare Län, dels ock
vid Tiondegifvarnes inom Södermanland anvi¬
sande till alltför många forslings ställen, äro, på
sätt Utskottet, i anledning af Riksdagsmannen
Bruhns af enahanda innehåll med Pehr Olssons
Anförande varande Memorial , redan uti dess
förra Betänkande anmärkt, forbudne genom Kongl.
Pörordningen den 22 Juli 1803, med flera gäl¬
lande Forfattningar, vid hvilka föreskrifter här¬
utinnan torde böra utan ändring förblifva , och
om
Den 5 Juli.
671
«m sådana missbruk ändock föröfvas, kunna de
hos vederbörande Embetsman ordentligen öf-
verklagas, då laga rättelse icke lärer uteblifva,
så att någon ny föreskrift i detta hänseende icke
är, enligt Utskottets öfvertygelse, af nöden; men
på det alla möjliga missbruk och underslef å
Rentetagarnas sida, måtte förekommas, och hvil¬
ket ämne Utskottet anser vara af lika vigt och
angelägenhet, sorn vårdandet af deras lagliga
och billiga rättigheter, föreslår Utskottet vörd-
samligen, såsom tillägg till dess förra Betän¬
kande, att Riksens Ständer måtte i underdånig¬
het hos Kongl; Majit anhålla, det Rentegifvarne
må förklaras berättigade, att, vid spannmålens le¬
verering å det anvista stället, med sig taga tvän-
ne ojäfviga Goda Män , hvilka, i händelse vid
emottagandet af Rentetagaren eller hans Ombud,
som alltid borde vara tillstädes, stridighet imel¬
lan denna och Rentegifvaren skulle angående
spannmålens duglighet, uppstå, borde derom lem¬
na deras Utlåtande, och i händelse Rentegifva¬
ren eller emottagaren dermed icke åtnöjdes,
skulle ett prof af en half kappe af den casse-
rade spannmålen aftagas, samt uti en väl för¬
varad påse eller säck inläggas, hvilken genast
skulle förses med emoftagarens och någon af de
öfriga närvarandes sigiller, och anteckning utanpå
om casserandet, hvarefter detta prof skulle, ge¬
nom Rentegifvarens försorg, inom en viss kort
tiel insä*tTdas till Konungens Befallningshafvande,
på det, sedan detsamma blifvit af honom å Lands-
Contniret brutet och skärskådadt, Konungens Be¬
fallningshafvande måtte kunna Parterna imellan
lagli-
Den 5 Juli.
lagligen skilja; med påföljd för Rentetagaren,
att, om spannmålen af Konungens Befallnings¬
hafvande finnes antaglig, . ersätta Rentegifvaren
ali hans kostnad och skada; samt ändteligen,
att. det uti äldre Författningar gifne förbud för
Rentetagare, att anvisa Bentegifvarnä till sådana
levereringsstäflen, dit man icke annorlunda,
an på obanade oell okända vägar, färdas kan ,
måtte förnyas, och öfverträdelser deraf alfvarli-
gen beifras.
Detta alltsammans varder likväl till Rik¬
sens Höglofl., Stäfpders pröfning och slutliga af¬
görande vördsamligem öfverlemnadt. Stockholm
den a9 Juni 181-5.
På Höglofl. Riddersk. På Högv. Prest-Stån-
®ch Ad. Ledamöters dets Ijedamöters
vägnar vägnar
A. Lantingshausen. Bryn. Hesselgren.
På Vallöf!. Borgare- Pä Hederv. Bonde-
Ståndets Leda mot ers Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
And. Bredin. Hils Mänsson•
]'} M. M. Rosbeck.
Uppläst hos Sismteliga Riks-Stånden den 5 Juli.
Vördsamt Memorial!
Till Riksens Ständers Särskildta Utskott hat
Höglofl. Ridderskapet atsh Adeln behagat re¬
mittera :
1:0 Ett
0)eh 5 Juli.
ö73
1:0 Ett af Herr Friherre L Roye ingifvet
Memorial, angående orsakerna till närvarande
pennihgebrist, jemte allmänna reflexioner om
medlen till dess åfhjélpåndé; och
2:0 Ett yttrande af Herr Å. v. Platén*
deruti hemställes* att, med undantag af vissa
artiklar, all import må jpå. %:ne år förhtjudas, att
consumtions och öfverflods afgifter i afseende
på bruket af vissa varor och persedlar borde
fastställas , och till uppmuntran för jordbruket
särskildta ahstalter till upphandling af spannmål
vidtagas, Och sorn Tjtsköttet uti dess till Riksens
Ständer afgifna Betänkande, angående den öf-
Verklagade förlägenheten i allmänna rörelsen *
redan yttrat sina tankar i de ämnen, hvilka uti
förenämnde Memorialer egentligen innefattas*
så får Utskottet, såsom svar derå, samma Betän¬
kande Vördsamt åberopa. Stockholm den 4 Juli
I815.
Få Särskildta Utskottets vägnar
jSr. Ruuth. Rudvie Mörner. -
i/ac. Linström■. Eric Ericsson.
C. Klintberg.
Uppläst hos Högloft. Rittd. och Ad. den 5 Juli’.
Högvörd. , Prest-Ständét den 14
Vallöf!.- Borgaré-Ståndet dea 10 _
Hedtrv, Bonde Ståndet den 10 ■—
Vördsamt Memorial!
Sedan förenade Lag- saint Allmänna Be¬
svärs- och Oeconomie-Utskötten den i 3 sisHtedné
Eah<hii i5. 8». Judl
674
Den 5 Juli.
Juni till Riksens Höglofl. Ständer inberätta hvad
som hos bemälte Utskott förefallit och hindrat»
att Betänkande icke kunde aflemnas Öfver de
särskildta till Utskotten remitterade Memorialer,
så väl af Herr Friherre Jacob Cederström och
Riksdags - Fullmägtigen Andeis Danielsson från
Elfsborgs Uän , deruti yrkas, att, med än¬
dring af hvad uti 3 och 4 Cap, af Handels-
Balken föreskrifves samt med upphäfvande af
de band, sorn genom Skrå - Ordningen och, fle¬
ra Författinngar äro lagde, det må blifva hvar
och en fritt, att på Landet elier i Stad idka hvil¬
ket lofligt handtverk eller näringsfång han be¬
hagar, enär denna endast hos Styrelsen i orten
sig anmäler, samt,-i förhållande till sin rörelse
och förtjenst, skattar till Staten, och dessutom
den, som bor i Stad, deltager med de öfriga In¬
vånarna derstädes i utskylder till Stadens och
dess Embetsrhäns underhåll, som ock af Hérr
Commerce-Rådet Nordlindh, Herr Borgmästaren
Hambrseus och Åldermannen Gerle, uti hvilka
på andra andragna skäl dels bestrides : att en så
vidt utsträckt frihet i handel och handtverkerier,
som, på sätt nyssberördt är, blifvit yrkad, skulle
leda till allmän nytta, utan deremot påstå, att
derigenom dessa näringars förfall skulle beredas
och en stadgad nödig Samhälls-ordnirig störas,
dels anmärkes, att den sökta förändringen vore
stridande emot de Städerna i Nåder förunta
rättigheter och Privilegier , men i öfrigt med.
gifves, att de nu gällande Författningar, som
utstaka den ordning, hvilken imellan de med¬
borgare classer, som idka handel och handtver-
kerier, bör vid näringarnes utöfning iakttagas,
.* kunn«
T)en 5 Juli.
&75
kunna i flera delar fordra rättelse och förbättring;
så hafva vid föredragning hos Bespectiva Biks-
Stånden af Utskottens aflemnade omförmälta Be¬
rättelse , enligt ankomna Protocolls - Utdrag,
Höglofl. Bidderskapet och Adeln samt Hederv.
Bonde-Ståndet beslutat, att då intet skäl finnes
hvarföre icke ett Utskott skulle kunna upptaga och
bereda ett inål, som ifrån något Biks-Stånd till
detsamma kunnat remitteras, och då, om än af¬
gjordt vore , att ifrågavarande mål rörde något
Stånds Privilegier, ingen Lag fdrböd, att äfven
sådana ämnen matte komma under Biksens Stän¬
ders pröfning samt dertill af Utskott lagligen
beredas, skulle dessa Utskott anmodas, att det
sill dem remitterade ämne ovilkorligen upptaga
och Betänkande deröfver skyndesammast till af-
görandé af Biksens Ständer öfverlemna; men
deremot Högvördiga Prest - Ståndet och Vällofl.
Borgare-Ståndet funnit ofvanberörde fråga, såsom
rörande sistnämnde Stånds Privilegier icke kun¬
na, emot Begerings-Formens uttryckliga föreskrift,
tili behandling upptagas 1 den form densamma
nu blifvit väckt och till Biksens Ständer inkom¬
mit, utan således nu böra förfalla.
I foIjd häraf har detta mål å nyo i före¬
nade Utskotten förekommit, hvarvid Ledamöterna
af Högvördiga Prest - Ståndet och Vällofl. Bor¬
gare-Ståndet förklarat, det de emot deras Stånds
vidtagna nyss omförmäldta beslut funno sig icke
kunna uti någon öfverläggning i ämnet deltaga
eller yttrande deruti meddela , hvaremot Leda¬
möterna af Höglofl Bidderskapet och Adeln samt
Hedervärda Bonde - Ståndet sig förenat om föl¬
jande utlåtande! Alla
676 Den 5 Juli.
Alla Lagar som äro nödvändiga för ett
Samhälles bestånd och för ordningen inom det¬
samma böra med rättsbegrepp vara förenliga.
De böra endast, så vidt Samhällets allmänna väl
det oundvikligen fordrar, inskränka den frihet och
de naturliga rättigheter, hvilka menniskan vid
inträdet i Samfundet medför. Af dessa rättig¬
heter finnes icke någon , som för det allmännas
val mindre bör inskränkas och som bättre kan
förenas med allas nytta, än den att fritt använ¬
da sin omtanka och sin arbetsförmåga på Jofliga
företag, samt i bruket af sina krafter och sina
händers skicklighet endast bindas af skyldighe¬
ten att icke förnärma andras rätt.
Att till Samhällets allmänna och alla dess
Medlemmars enskilta nytta bibehålla frihet i
förening med ordning, bör blifva hufvudmålet
för Lagstiftningens åtgärd vid -bestämmande af
rättigheten för enskilta, att använda arbetsför¬
måga, flit och omtanka. Innan Utskotten före¬
taga sig att från dessa orubbliga grundsatser leda
de stadganden, som Utskotten ämna föreslå i an¬
ledning af Herr Friherre Cederströms, med de
fleres till Utskotten remitterade Memorialer, om
utvidgande af näringsfrihet och upphäfvande af
Skrå-Inrättningar och andra för arbetsfliten skad¬
liga tvång, böra Utskotten i korthet besvara den
anmärkning, som några Ledamöter i Vällofl.
Porgare-Ståndet yppat, nemligen att de yrkade
förändringarne i dessa delar såsom frågor om
Privilegier borde anses och behandlas.
Enligt 89 §• Eegerings-Formen, bero nu
mera alla Lagar och Författningar, som röra
Pikets
Den 5 Juli. 677
Rikets allmänna hushållning, på' Kongl. Maj:ts
Kådiga pröfning och beslut. Och då alla frågor
om handel och näringar ofelbart höra till all¬
männa hushållningen; så är af Regerings-For-
mens stadgande den följden klar och tydlig, att
Kongl. Maj:t äger att alla sådana mål efter nå¬
digt godtfinnande afgöra: och de kunna således
icke till Privilegier hänföras. De stadganden.
om Handtverkerier, sorn ännu finnas uti 3 och
4 Capitlen Handels - Balken , ehuru de såsom
Oeconorniska otvifvelaktigt böra från allmänna
Hagen uteslutas, fordra likväl nu Kongl. Maj:ts
och Riksens Ständers samfälliga beslut för att
upphäfvas, men icke i egenskap af Privilegii-
frågor, utan såsom hörande till Rikets ännu gäl¬
lande Civil-Kag.
O m‘likväl, äfven efter Regerings-FormenS
antagande, rättighéten att^ idka borgerlig näring
kunnat anses såsom ett Borgare Ståndets Privile¬
gium ,. så hade detsamma blifvit till alla delar
upphäfvet genom den på samma Stånds medgif¬
vande grundade Kongl. Förordningen den 6
April 1810, hvilken så mycket heldre bort der¬
efter tjena till rättelse och efterlefvas , som detta
medgifvande utgjorde ett vilkor för de öfriga
Riks-Ståndens concessioner, hvilka genast gingo
i verkställighet, och sorn detsamma icke inne¬
fattat någon eftergift å Borgare Ståndets sida,
om meningen deraf kunde annorlunda, än efter
•idet klara ordaförståndet tydas.
Det ar således än mera utan alla hinder af
ensidiga fördelar för någon viss Medborgare-
klass|, som ämnet kan och bör 1 hela sin vidd
betrak-
678
Den 5 Juli.
betraktas, i afseende på de Stats-Oeconomiska
följder, sorn ändringar uti nia gällande föreskrif-
ter om Borgerliga Näringar kunna medföra.
Om man härvid vill skilja imellan Borger¬
liga Näringar och andra näringar uti- Staten,
skall svårighet' uppkomma att bestämma denna
skillnad, och resultatet torde blifva, att någon
egentlig åtskillnad i detta fall icke äger rurn ,
utan att alla Näringar skiftevis äro passande för
alla de orter och ställen j Stad eller på Landet,
der locala förhållanden medgifva deras idkande.
M an later vid en sådan underspkning finna, att
behof af arbete och varor och dessas afsättning
gäkrast bestämma, å ena sidan, dem sorn med
arbete och konstflit skola vinna bergning , att
bosätta sig der , hvarest de flesta fördelame in¬
bjuda dem, och å den andra, dem, lyvilka be¬
höfva producterria af de förres arbeten , och ef¬
tersöka varor, sam i. godhet och lindriga pris
äga företräde.
Täflan imellan Handtverkare och -Slöjde-Id-
kare är den verksammaste driffjädern för deras
årbétsflit, hvar och en af dem måste åsyfta, att
genom det företräde, som dess tillverkning äger
och genom mängden deraf söka sin enskilta vinst.
Han bidrager då både till förbrukarens och tilt
det allmännas fördel.
Hå således en fri utöfning af enskiltes ar-
bets-förmåga och konstflit ptvifvelaktigt kan för¬
bindas både med rättvisans fordringar och Sam¬
hällets allmänna val, synes tvekan icke böra
uppstå om införande af en sådan frihet.
Uti de flesta nyare Stater hafva konstflit
peh
Dm 5 Julu
679
och slöjder varit underkastade Skrå-Ordningar,
men erfarenheten har visat, att på alla ställen,
der näringarne varit befriade från dessa tvång,
hafva de fortare hunnit förkofran , än der de af
några band varit fjättrade.
Hvarje Oeconomisk författning bör, likväl
utan afseende på andra landers exempel , vara
afpassad efter hvarje Stats och [Landsorts locala
förhållande, och dessa böra vid tillämpningen
äfven af de mest ostridiga grundsatser rådfrågas.
Sverige är på det hela räknadt, ett glest
bebodt och ännu till bade jordbruk och konstslöj¬
der endast på första stegen af odling och full¬
komlighet varande land. Med undantag af_Stock-
holm och några få större Städer, förtjena de öf¬
riga knappt namn af Stad. De äro uti de flesta
provinser aflägsne från hvarannan, och Landt-
mannen måste färdas flera, (ofta manga mil till
en obetydlig Stad, der han är lika osäker om
afsättning för sin egen Vara, som att erhålla de
Handtverks-varor, som han sjelf behöfver. Handt¬
verkaren åter måste å sin sida vara uti lika o-
visshet, att på en punkt , hvilken så få fördelar
inbjuda Landets invånare att besöka, kunna af¬
sätta sina producter.
Om man derföre, äfven uti de mest be¬
bodda länder funnit fördelarna att afskaffa Gillen
och Skrå-inrättningar, samt att införa näringsfri¬
het, måste nyttan deraf ännu mera visa sig uti
ett så litet befolkadt land som Sverige. Att des¬
sa inrättningar genom Läroår och Mästerskap
icke bidraga till handtverkeriernas fullkomnande
»ti vårt land , vittnar dagliga erfarenheten, ty
utom
68c*
JOen 5 Jullt
utom Stockholm finnas ganska få stader jter go«
da arbeten, äfven i de mest vanliga handtver-
kerier tillverkas, och köparen är nu lika o,säkey
om godheten af det arbete linn erhåller från en
Mästares verkstad , som hqn kan filifya då hvar»
je skicklig arbetare får fritt utöfva det handt»
verk, som han förstår. Man träffar på lands*
bygden ofta handtverkare, hvilka utan att hafva
undergått läroår på Mästare-verkstad, öfverträf¬
fa en stor. del Mästare i Städerna- Genom skyl¬
digheten för alia Handtverks-Idkare att sätta
stämpel på si(t arbete, och genom deras täflan
au få siri stämpel godkänd och att bibehålla god
tanka om och afsättning för sina arbeten, samt
genom ett noga bestämdt ansvar för bedrägligt
arbete, är köparen säkrare att få goda varor, än
genom alla möjliga Skrå-författningar,
Härom vittnar fnllkomligheten af Engelska
Fabriks- och Manufactur-varor, sorn hitkornma,
och enda utvägen i Sverige att i varors godhet
upphinna utlänningar, är att. lemna ali inhemsk
tällan derom fri.
Skrå Ordningars föreskrift om vissa läro-?
jr är också stridande emot den sanningen , att Na¬
turs anlag för metha nisk skicklighet dels äro o-
Hka, dels genom mer eller mindre flit och ar¬
betsamhet olika utvecklas, Verklig skicklighet
och icke tiden bör derföre i bägge fallen be¬
stämma rättigheten att använda den. Sjelfva kon¬
sten uti de flesta Mechaniska yrken kari inom
ganska kort tid förvärf vas., ehuru till handens
färdighet längre öfning fordras,
ynglingens bemödande att vinna denna fär¬
dighet.
Dm 5 Juli.
68x
dighet måste ofelbart blifva större dä han efter*
sträfvar det målet, att på egen hand och till e-
gen fördel få utöfva den, än då han tvungen
måste arbeta vissa år för andras räkning. Kost¬
naden till långvarigt och dyrt underhåll af lär¬
lingar ökar äfven tillverknings-priset af handt-
verks-varor. Ibland Mechaqiska konster bör o-
tvifvelaktigt Jordbruket räknas till de svårare,
och likväl äro icke några läroår utsatta för rät*
tigheten att idka det.
Att inskränka rättigheten till handtverkéri-
ers idkande inom Städerna, är äfven af flera of¬
van nämnde orsaker för landet skadligt. I mån¬
ga af Kikets vidsträckta provinser finnas blott
en eller få obetydliga Städer.- Att landets in¬
vånare skola resa en längre väg för att köpa en
handtverks vara, som till lindrigare pris kunde
finnas inom des? ort, är lika obilligt, som att
en handtverkare, hvilken bosatt sig uti en Stad,
der han icke finner nog arbetsförtjenst, skall
vara hindrad att utflytta på landet, der han uti en
från Stad aflägsen trakt kunde bättre vinna ut¬
komst och mera gagna Ortens invånare. Hen
enskilfa nyttan uträknar i sådana fall bäst, hvar¬
est tjenligäste orten för bosättning finnes. Dess¬
utom är ett skäl af högsta vigt talande för en
oinskränkt frihet att äfven på landet idka handt¬
verk och slöjder. Jordbruket inom vårt land
kan endast inom en inskränkt tid af året skötas.
Det är i allmänhet genom luftstreckets hårdhet
och andra naturhinder förenadt med så manga
svårigheter och jordens afkastning så liten i för¬
hållande till arbetarens möda, att Jordbrukaren
‘ måste
i •' ■
68*
J&en 5 Juli.
måste vara försedd med en större arbetsstyrka,
än uti de länder der dessa hinder icke eller uti
mindre mån möta honom. För Bonden och ar¬
betaren på landsbygden är då en längre tid af
året, då Jordbruket icke gifver dem full sysslo-
Sättning. Det skulle således ofelbart bidraga till
deras ökade välstånd, om de under dessa tider
dels obehindradt kunde tillverka och föryttra
handarbeten, dels genom uppmuntringar i detta
fall ledas till utvidgad omtanka , att idka sådana
slöjder och handtverk, hvartill locala omständig¬
heter och fördelar, olika för särskilta orter, kun¬
na föranleda.
Större delen af våra egna författningar , ut-
komne sedan år 1720 , bevisa att man mer och
mer insett skadligheten af inskränkningar för in¬
dustrien, och tid efter annan mindskat de hinder
och förbud, som på arbetsfliten varit lagda; och
Jiongl. Fundations-brefven för Tamerfors Stad d. 1
Oct. 1779, för Cuopio d. 4 Mars 1782, för Malm¬
köping d. 5 Nov. 2784, och för Östersund d. 23
Oct. 1786, lemna hvarje invånare uti dessa Stä¬
der öppet, att drifva det handtverk han lärt, u-
tan att vara förbunden till efterlefnad af Skrå*
Ordningen.
Soldater vid Värfvade och Indeldta Bege-
mer.terna , samt slutligen Förstärknings- och Be-
värings-karlar hafva erhållit tillstånd att idka handt*
verkerier, och allmogen förklarades redan år
1727 berättigad, att så väl på landet sorn i Stä¬
derna sälja de arbeten , hvilka de sjelfva kunde
förfärdiga.
Det är i anledning af alla ofvannämnde
med
Den 5 Juli.
683
jned allmän rättvisa oell allmän nytta förenliga
samt af erfarenheten besannade grundsatser, sorn
Utskotten föreslå, att 3 Cap. i §. samt 4 Cap.
2 och 3 § §. Handels-Balken och Kongl, Skrå-
Ordningen af d- 27 Juni 1720, och alla öfriga
angående Handtverkerier, Manufacturer och Fa¬
briker i Riket samt afsättningen för deras till¬
verkningar utkomna författningar, bref och stad¬
gar ändras och upphafvas i de delar, som emot
nedanstående stadgar äro stridande.
1:0 Hvar och en man, som upphunnit
myndig ålder eller är gift, och som kan förete
säkra bevis om god frägd och stadgadt uppföran¬
de, äge rätt i Stad eller på Uandet bosätta sig
och idka handtverk. Han bör likväl, för att der¬
till vinna rättighet, äfven i Stallen hos Magi¬
straten och 'på Landet hos Socknens Förestånda¬
re eller Kyrko-Råd,' der sådana äro inrättade,
eller ock vid allmän -Sockenstämma, förete icke
allenast ofvanstående bevis, utan ock intygan¬
de , att han äger färdighet uti det handtverk el¬
ler den slöjd, hvartill han anmält sig , eller ock
i brist af ett sådant intygande, med något af
honom förfärdigadt arbete styrka, att han en så¬
dan skicklighet innehar. Han skall derefter i
Mantals-Längden antecknas såsom idkare af det
handtverk, hvartill han anmält sig, och betala
skatt och bevillning i män af sin rörelse, efter
gällande författningar , samt i Staden deltaga ti¬
li alla de allmänna skyldigheter och utgifter,
hvilka åligga handtverkare derstädes. Börandes
af Städernas Borgare och Handtverkare, sorn
på landet utflytta, uti närmaste Stad utgö^i Bor¬
gerlig
684
Den 5 Juli.
gerlig tunga, såvida de vilja äga rätt att sitt
handtverk på landet, i verkstad fortsätta, äfven¬
som hvar och én som vili äga rätt hålla handt-
verkeri-verkstad på landet bör uti någon Stad i
Borgerlig tunga deltaga.
2:o En sålunda bosatt och skattskrifves
Handtverkare äger att i sin tjenst antaga lagli¬
gen stadde tjensthjon , så väl af Man- som Qvin-
nokönet, hvilka måge till handtverket nyttjas,
men i alla delar äro tjensthjons-stadgan under¬
kastade. Skolande alla Jjärlingar och Gesäller
hädanefter äfvenledes på lika sätt som andra le¬
gohjon uti tjenst antagas; dock äga Handtverks-
idkare rätt att antaga Eärlingar emot förbehåll,
att de under vissa år skola^hos dem qvarblifva.
Enka eller myndig förklarad Qvinna äge de
rättigheter, som uti dessa tvänne punkter äro
stadgade.
3:0 Bonde må på landet, utan erläggande
af särskilt afgift, idka handtverk elier slöjd.
4:0 Alla , som i Stad eller på Eandet vilja
anlägga Manufacturer och Fabriker samt dertill
hörande verkstäder och handtverk, äga dertill
rättighet; men skola hos Eandshöfdingen i Or"
ten derom anmälan göra.
5:0 Alla Handtverks-, Manufactur- och Fa-
briks-varor skola utan undantag förses med till¬
verkarens eller Manufactur-verkets eller Fabri¬
kens märke eller stämpel , på det att, i händel¬
se af bedrägligt eller odugligt arbete, tillverka¬
ren säkert må till ansvar och ersättning bindas.
6:0 Alla Handtverks-, Manufactur- och Fa-
briks-varor, som inom Fiket tillverkas, må fritt,
Qbe-
Den 5 Jall.
68ä
•obehindradt och utan alla afgifter förås till upp¬
lag och säljas öfver hela Iliket; ägande Konun¬
gens Befallningshafvande att utfärda tillstånds-
resolutioner för de personer, sora dermed mage
a landet handel idka. Skolandes om nödig con-
troll emot förblandning af sådana inhemska
varor med utländska, till förekommande af Lu¬
rendrägeri och Tullförsnillning, särskildt stadgas.
7:0 Om Guld- och Silfver-arbetare, för
hvilkas arbeten controll är nödvändig , samt
Tenngjutare , böra likväl de föreskrifter gälla,
som äro genom nu varande författningar stad¬
gade.
Utskotten tillstyrka slutligen , att de Regie*
mentariska föreskrifter, som för ordning inom
Städerna samt på Landet, i afseende på Handt*
verkerier, Manufacturer och Fabriker i öfrigt
kunna erfordras, måtte af den Committée, som
Kongl. Maj;t i Nåder behagar förordna, utarbe¬
tas , samt att alla äldre Författningar i dessa
ämnen sammandragas och rättas ; dock att de
grunder, sorn ofvan blifvit föreslagna , dervid till
alla delar följas.
Detta jemte en Ledamots särskildta yttran¬
de, som innefattas i bifogade Protocolls Utdrag,
varder dock Riksens Höglofl. Ständers pröfning
vördsamt underställdt. Stockholm den 4 Juni
1815-
På Riksens Höglofl. Ständers Lag- samt
Allmänna Besvärs- och Oeconomie - Utskotts
vägnar.
På Högh Ridd. och Adelns Ledamöters vägnar
H. F. Strömfelt. A. Lantingshausen.
P|
686
Den 5 Juti.
På Högv. Prest-Ståndets ledamöters vägnät
Joh. Olof Wallin. Bryn. Hesselgren.
På Vällofl. Borgare-Ståndets Eedamöters vägnar
E. G. Holm. And. Fredin.
På Hederv. Bonde-Ståndets Eedamöters vägnar
Better Jernström. Nils Mansson.
A. j. WahlstjeiJna.
Utdrag af Frotocollet, hållet uti Rik¬
sens Högloft. Ständers Lag- samt
Allmänna Besvärs- och Oeconoinie-
Utskotts samfällda Vlerium den 9
Juni 1815-
S. D Tili följe af TJiskottens vid sista sam¬
manträdet fattade Beslut, företogs nu till pröf¬
ning de af Utskottens sarnfäldta Beredning af-
gifne, och på bordet hyllande alternativa Utlå¬
tanden, om Närings-frihetens utvidgande, med
mera.
Herr Prosten Doctor Ekelund uppläste och
ingaf ett Dictamen till Frotocollet, sä lydande:
Jag vill nästan tro, att den väckta frågan
om Näiings-friheten och Skrå-Ordningarnes upp-
häfvande är mera en strid orri Ord, än en
tvist om verkelig sak och sannt förhållande.
Ingen lär neka, att en hvar af Samhällets
medlemmar äger och bör äga den rättigheten 9
att
Den 5 Juli.
687
att använda sin naturliga fallenhets förmåga och
sin arbets förmåga, på hvad sätt han bäst kan,
för att sig redeligen försörja. En sådan Närings¬
frihet mätte väl vara satt utom all fråga.
Men också är jag lika öfvertygad, att i ett
valbestäldt Samhälle bör allt ske i en viss stad¬
gad ordning, sorn icke inskränker, än mindre
tvingar och dödar arbetslusten och skicklighe¬
ten, utan endast håller den under sådana Ha¬
gar, att ändamålet kan vinnas, fullkomlighet i
arbetet och välstånd för arbetaren. Hvarför skall
en sådan anstalt benämnas med det förhatliga
ordet Skrå? Hvarför skall en qvarlefva af okun¬
nighetens tidehvarf ännu kasta skugga på upp¬
lysningen; knappt finnes något Rike i Europa,
der icke dessa gamla tvångs stadgar med sjelfva
Feodal-Regeringen, hvarifrån de härledde sig,
hafva upphört att äga kraft.
Häraf följer likväl icke, att all ordning bör
upplösas, och att alla såväl bildnings som pröf-
nings-anstalter böra afskaffas. Man kan ej göra
sig begrepp om annan frihet, än den lagbund¬
na , och hvarje klass af Medborgare, som utgör
ett mindre helt, fordrar tillsyn, ordning och re¬
dovisning, likaså väl som hela Samhället.
Efter dessa korta Prsemisser, dem ingen
lär hvarken missbilliga eller anse för ensidiga^
vill jag förmoda, att vi alla komma öfverens
om den första satsen, att en hvar Medborgare
bör äga en ostridig rätt, att försörja sig och de
Sina, genom hvad nyttig och loflig Näring eller
handaslöjd han kan, utan hinder och tvång af
någon 9
688
Dm 5 Juth
någon, hvars rättigheter skyddas äf samina la^j
och sådeles äga lika helgd.
Ii ika Viss är jag * att eri hvar skall medgift
va, afr denna obestridda Näringsfrihet hör stå
under vissa lagar och tillsyningsman, ty den
skulle annars snart urarta till sjelfsvåld och o-
ordentlighet, samt till en derifrån alltid oskiljak-
tig både dålighet och oredlighet.
När, vi rnedgifve allt detta, och tillika kän-
ne, att en af Konungen tillsatt Committéé re¬
dan arbetar på alla hit hörande gamla lagars öf¬
verseende och nya Lagars föreslående, hvilket
ensamt bevisar , att sjelfva Skrå-Ordningen ej
hörer till något Stånds Privilegier, så torde det
vara både klokast och värdigast, sedan vi fast-
stäldt de ofvanintagna ärne obestrideliga grund¬
satser , att öfverlemna allt det fieglementariska
härvid till Konungens vishet och Landsfader¬
liga omsorg; likväl med underdånigste önskan,
att i ett ämne af sådan Vigt och inflytelse på
hela Samhället som detta, de Herrar och Män;
som fått detta uppdrag, måtte anbefallas, att, in¬
om en viss föreskrifven tid , till Konungen med
sitt förslag i underdånighet inkomma.
Det är jli nog vid delina frågas afgörande,
om rättvisa och allmänt val fordrar den förbätt*
ring i gamla stadgandet, söm åsyftas. Bättkän-
sl*n, om den också någon gång jskulle våga sig
' inom det område, som Privilegierna i fordna öar
7 O
gar omgärdat, torde likväl, jäg tänker åtmlridstö*
ne så, i den upplysta och redligt tänkande Med¬
borgarens bröst tala högre , än äfven den lofliga-
ete egennytta* kraft; och i detta nu ifrågavaran¬
de
Den 5 Juli.
6gg
de fall, finner jag ingen strid böra uppstå , i-
mellan det allmänna och det enskildta intresset,
ty ordning och lag skall bibehållas gällande för
håda. Ut supra.
Ex Protocollo
■A. J. Wahlstjerna.
Utdrag af Pr o t o c olle t, hållet uti Rik¬
sens Högloft. Ständers Lag- och All¬
männa Besvärs- och Oeconomie-Ut-
skotts samfällda Plenum den 4 Ju¬
li 1815-
S. D. Sedan svar ifrån samtliga Riks Stånden
ankommit, i anledning af Utskottens till Rik¬
sens Ständer afgifna berättelse om hvad som fö¬
refallit vid behandlandet af den till Utskotten
remitterade fråga, om Närings-frihetens utvid¬
gande in. m., företogs den samma nu till förny¬
ad handläggning, hvarvid Herr Contracts-Pro-
sten Doctor Ekelund begärde ordet och uppläste
ett så lydande Dictamen till Protocollet:
”Då mitt till Utskottet ingifna Memorial, hvil¬
ket åtföljt Handlingarne till Riksens Högloft. Stän¬
der, visar, att jag, för min del, icke kunnat an¬
se sjelfva Skrå Ordningen , eller det Reglemen-
tariska vid Näringsfliten, såsom hörande till något
Stånds Privilegier, så bör jag närmare förklara,
hvarpå jag grundat denna rpin öfvertygelse.”
”Hvar och en lagligen förvärfvad rättighet är
för mig helig, utan att derföre ikläda signatur af
5-te Bandet. 87. feg. Frivi-
69
Den 5 Juli.
Privilegier. Det blir likväl, vid alla sådana>
alltid Regeringen förbehållet, att genom en för¬
bättrad ordning och vidtagande lämpeligare an¬
stalter, förena enskildt och allmänt väl. En kort
framställning skall tydeligen förklara min mening.
Prest-Ståndets hela Organisation uti Biskoppar,
Prostar, Kyrkoherdar m. in.; dessa Embetens
bestånd och deras på lag grundade lönings-vil-
kor; allt detta hörer, utan allt tvifvel, till
Prest-Ståndets Privilegier; men alla i detta af-
seendet inrättade bildnings-;, och pröfnings-an-
stälter; alla Reglementariska stadganden om
Skolor, Gymnasier och Academier; alla sådana
författningar som utstaka åldern, när man får
Prestvigas och taga Pastoral-Examen, samt de
prof som då böra afläggas ; aldrig ännu har
Prest-Ståndet räknat detta allt hörande till sina
Privilegier. När tillämpning häraf göres på de
så kallade Skrå-Eörfattningarne, så jynes klart,
att jag hvarken önskat eller åsyftat någon rubb¬
ning af BorgareStåndets Privilegier, utan blott
en redan af Konung och Ständer nödig funnen
förbättring uti vissa Reglementariska stadgar, och
det är ensamt detta, som nu utgör ämnet för
våra öfverläggningar.’’
”1 allt öfrigt åberopar jag mitt redan ingif-
na Memorial och önskar att detta tillägg måtte
få åtfölja till Riksens Högloft. Ständer.’’ Ut
supra.
Ex Protocollo
A J. Wahl stjerna.
Vörji-
Den 5 Juli.
Uppläst hos Samteliga Riks-Stånden den 5 Juli.
Vördsamt Memorial:
Högvördiga ■ Prest- och Vällofl. Borgare-
Stånden hafva under den 30, samt Heder varda
Bonde-Ständet, under den 21 hästl. Juni, från
Banco-Utskottet behagat infordra skyndsamt Ut¬
låtande öfver Biksens Höglofl. Ständers Sär¬
skildta Utskotts Betänkande af den 17 i samma
månad, i de delar deraf, som angå bidrag ifrån
Banken; hvarvid Hedervärda Bonde-Ståndet för
dess' del funnit anledning att samma Betänkan¬
de, i hvad som angår Bån-biträde af Banken
för Jordbrukets tlpphjelpande, till noggrant be¬
hjertande på det ömmaste recömmendera.
Uti Betänkandet föreslås:
Att ett Biksens Ständers Båne-Contoir på
Fastigheter må inrättas, med en Fond af 2 ä 3
millioner R:dr Banco, hvaraf lån emot 3 p:Ctä
årlig renta och 3 p:Cts årlig afbetalning på pri¬
mitiva capitalet meddelas emot pant af Jord,
Bruks egendomar, och andra Fastigheter å lan¬
det, till i:del af pantens år 1814 beräknade
Värde vid uppskattningen till BevilLhihgserläg-
gande; och att, i fall panten förut vöre inteck-
nad, Låne-summan då bestämmes endast till ett
belopp, svarande emot hvad som återstår • uti
tredje delen af dess uppskattade Värde-
Då Biksens Höglofl. Ständer uti deras Bå-
ne-Bank redan äga en inrättning för utlånin¬
gar på fast egendom, finner Banco-Utskottet för
dess del öfverflödigt att något särskildt Riksens
Ständers Bäne-Contoir i sådant afseende Inrät¬
tas*
Cfj* Deri 5 Juli.
I
tas. Uti vördsamt Utlåtande af den 30 sistl.
Juni, i anledning af Höglofl. Stats Utskottets Be¬
tänkande angående Rikets penninge-väsende , har
Banco-Utskottet, under förbehåll att Banken
framgent bibehålies, ej mindre vid sin urgamla
egenskap af en -Lane- och Circulations-Bank, än
vid rättigheten till Discont rörelsen i Riket, fö¬
reslagit en utvidgning af utlåningen på Fastighe¬
ter, som enligt gjordt Öfverslag, intill nästa Riks¬
dag, fullt uppgår till det af Särskildta Utskottet
föreslagna belopp. Hvad Rente-beräkningen och
afbetalnings-sättet angår, får Banco-Utskottet å-
beropa dess under den 27 sistl. Maj afgifne Ut¬
låtande, hvaruti Utskottet för dess del , med af¬
seende på Bankens nödvändiga förmon, ej kan
tillstyrka någon förändring: i den förmodan , att
4 p:Cts renta, i förening med der föreslagen ca-
pital-afbetalning, visserligen ej Öfverstiger Lån-
tagares förmåga, att med eget bestånd och för¬
kofran utgöra. Deremot och då proportionen af
belånings summan emot Eandt-egendomars upp¬
skattade värde, då blef föreslagen till f:del, e-
gentligen för att i anseende till den påräknade
Utlånings fondens otillräcklighet, ändamålet af
dess allmännare kringspridande ej skulle förfe¬
las; och under förmodan derjemte af Riksens
Höglofl Ständers bifall till en af Banco-Utskot¬
tet föreslagen executiv åtgärd vid inbetalningar-
nes indrifvande(; anser Banco-Utskottet sig vid
nu förändrade omständigheter kunna äfven för
dess del hemställa, att -f;del af det värde, hvar¬
till en pantbuden Egendom å Landet blifvit af
1814 års Pröfnings.Committée uppskattad, må
såsom
Den 5 Juli.
693
såsom lån derå erhållas; äfvensom att jLåne-be-
loppet, vare sig för Fastighets-ägare eller E-
gendom å Landet, må i stället för 3Q00 R:dr
högst kunna uppgå till 6000 R:dr.
I sistnämnde afseende hafva UedamÖterne
af Vällofl. Eorgare-Siåndet reserverat för Stads-
Egendomar en proportionerad rätt, på sätt hos-
fogade Protocolls-Utdrag innefattar.
I öfrigt får Banco-Utskottet vördsamt för¬
behålla, att Banken framgent varder bibehål¬
len vid dess genom äldre Författningar stadga¬
de rätt, att erhålla första inteckningen uti de
Fastigheter som derstädes pantsättas ; och att så¬
ledes ägare af intecknad Fastighet, som åstun-
dar att densamma i Banken beläna, ovilkorli¬
gen bör vara förpligtad , att så begå med öfriga
Inteckningshafvare, att de låta förflytta sina in-
rtehafvande inteckningar efter den som åt Ban-
icen beviljas.
Höglofl. Särskildta Utskottet har vidare fö¬
reslagit: att utgifvaren af den Stats ■ Oeconomi-
ska Journal, som välbemäldte Utskott ansett be-
höfvelig, för utspridande af allmänt nyttiga upp¬
lysningar, må erhålla tillstånd att i Riksens Stän¬
ders Bank, intill dess Riksens Ständer annorlun¬
da besluta , få årligen emot qvitto uppbära högst
600 R:dr B:co, i fall, efter föregången pröfning af
Riksens Ständers FuNinägtiga i Banken och Riks¬
gälds Contoiret , det skulle befinnas att kostnaden
för Journalens Redaction och utgifvande, ej
kunnat genom exemplarens försäljning till ful¬
lo bestridas.
I betraktande af den föreslagna Summans
föga
^94
Dm 5 Juli.
föga betydlighet, i jemförelse med den af en
sådan Journal påräknade allmänna nytta, finner
Banco-Utskottetj all. anledning att härå tillstyrka
Vidkommande Särskildta Utskottets förslag,
att de Allmänna Discont-Verken måtte förses
med ternporaira Iiån-biträden , att efter med-
delta föreskrifter användas, förmodar Banco-
Utskottet, att enligt deri fördelning Banco-Ut-
skottet i Memorial af den 30 sistl. Juni provi*
sionelt föreslagit, erforderlig tillgång för såda¬
na anslag, i händelse de skulle af Riksens Stän¬
der pröfvas nödiga, ej saknas. Och har Banco*
Utskottet jemväl i samma Memorial uppgifvit
ptväg för en nödig befunnen tillökning å All¬
männa Magazins-Directionens Discont-Rätt.
Beträffande de för Discont-rörelsens för¬
valtning , efter nu Privilegierade Discont-Ver-
kens upphörande, erforderliga föreskrifter, sunf
Högloft. Särskildta Utskottet anser böra närmare
för ändamålet afpassas, hvaruti jemväl Banco-
Ulskottet af öfvertygelse instämmer; underlåter
Banco-IJtskottet ej att med görligaste första sig
utlåta , enär Riksens Höglofl. Ständer fastställt
huruvida Banken kommer att framgent med så
beskaffade I.åne-Qperationer sig befatta. Stock-*
holm den 4 Juli 1815.
bifall.
På Högloft, Riddersk,
Och Ad. I.edamöters
På Högv. Prest-Stån-
dets Bedamöters
vägnar
E. A. Almqvist.
vägnar
Joh. Herin. Gyllenborg.
På
Den 5 Juli.
695
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde-
Ståndets Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
Gust. D. Wilde. Daniel Andersson.
G. Helsingius.
Utdrag af Vrotocollet, hållet hos Rik¬
sens Häglof. Ständers Banco - Ut¬
skott den 4 Juli 1815-
S. D. Uti den af Högloft. Banco-Utskottet nu
till Riksens Högloft. Ständers pröfning anmälta
tillstyrkan för utvidgandet af Lån på Fastighe*
ter, i anledning af hvad Höglofl. Särskildta Ut¬
skottet föreslagit att ifrån Banken uppå framstäl¬
la grunder utgå, instämde jemväl samtlige Väl-
lofl. Borgare-Ståndets Herrar Ledamöter, i hvad
som angår sjelfva grunderna och fördelningen på
hvarje Egendom; likväl med förbehåll och gjord
reservation , att i händelse Rikets Ständer bifal¬
la hvad Banco- och Särskildta Utskotten i så¬
dant afseende nu hemställt, Städerna i Riket
likaledes för deras ,Jord och Egendomar, måtte
vid närmare reglering af dessa lån , bibehållas
vid deras andelar, i samma förhållande och ef¬
ter den förändring, hvartill den nu ökade Låne«
summa föranleder, i jemförelse med Utskottets
under den 27 Maj afgifna vördsamma Betänkan¬
de. I förmodan alt jemväl Städernas understöd
och upprätthållande, samt deras Närings-yxkens
befordran utgöra vigtiga föremål för Rikets Hög¬
lofl.
6g6
Den 5 Julu
lofl. Ständers närvarande omsorger; förbehöll*
sig välbemälte Herrar Ledamöter att deras gjor¬
da reservation, för att hära fästa de Respectiva
Riks-Ståndens uppmärksamhet vid slutliga be¬
handlingen af båda Utskottens Betänkanden ,
måtte Höglofl. Banco-Utskottets Memorial åtföl¬
ja. Ut supra. Ex Protocollo
G. Helsingius.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den 5 Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet den 7
Vallöf!. Borgare-Ståndet den -
Hederv. Bonde-Ståndet den 7
Vördsamt Memorial!
Höglofl. Ridd. och Adeln har, genom Pro- -
tocolls-Utdrag för den 15 nasti. Juni återremit¬
terat Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskot¬
tets den 6 i sammå månad afgifna Utlåtande, i
anledning af väckt fråga om större frihet till be¬
gagnande af Kalkmylla och Kalkstensbrott på
Gottland, samt derjemte till Utskottet öfverlem-
nat Herr Öfversten Friherre Jacob Cederströms
till Protocollet gjorda anmärkning: att, enär det
mäste vara i stöd' af en allmän Författning för
Fänet, som det öfverklagade förhållandet upp¬
kommit , skulle det hafva bort åligga Utskottet ,
att genom Hof-Cantzleren infordra npdig upp¬
lysning om denna Författning och derefter ut¬
låta sig, huruvida .Utskottet till- eller afstyrkte,
att hos Hans Maj:t Konungen i underdånighet
anhålla om ändring i berörde Författning.
Jemte åberopande af det Utlåtande , som
Utskottet redan i detta ämne afgifvit, får Ut-
skot-
Den 5 Juli. 697
skottet, till svar a förestående anmärkning, af¬
gifva den förklaring, att Utskottet ej trott sig
böra ingå uti något till- eller afstyrkande af
denna fråga , som enligt Utskottets tanka bör
betraktas såsom ett enskildt, på undersökning
beroende, mål; och då, för öfrigt den utväg Hr
Öfversten Friherre Cederström föreslagit, väl
ofta af Utskottet blifvit begagnad, men i närva¬
rande fall så mycket mindre kunnat iakttagas,
som Utskottet, på de i dess förra, Utlåtande an*
förda skäl, ansett och ännu anser målets huf-
vudsakliga pröfning ej tillhöra dess befattning,
och då dessutom, äfven i motsatt händelse, ef¬
terföljden af det uppgifna förslaget för Utskottets,
■åtgärder skulle medföra en sådan pmväg och tids¬
utdrägt, att Utskottet nu mera helt och hållet
skulle sättas utur stånd, att innan Riksdagens
slut öfver den remitterade frågan något slags Ut¬
låtande afgifva; så har Utskottet endast ansett
sig böra meddela detta till svar å den gjorda å«
terremissen , med tillkännagifvande, att Utskot¬
tets i närvarande ämne afgifne Utlåtande redan
af 3tne Riks-Stånd blifvit bifallet. Stockholm
den 4 Juli 1815.
På Höglofl. Riddersk. På Högv. Prest-Stån-j
och Ad. Ledamöters dets Ledamöters
vägnar vägnar
A. Lantingshausen. Bryn. Hesselgren.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde-
Ståndets Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
And, Bredin. Hils Mänsson•
M, M. Rosbeck.
BIHANG
Till samteliga
Riks -Ståndens Protocoll,
I v ' '' - •
i •
Innehållande de Handlingar,
Hvilka till Kiks-Stånden blifvit afiemnade,
Såsom
Konungens Nådiga Propositioner, Riksens
Ständers Utskotts Betänkanden
och Förklaringar,
Samt
Riks-Ståndens Protocolls-Utdrag,
vid Urtima Riksdagen i Stockholm 1815.
Femte Delens Andra Afdelning.
STOCKHOLM,
Tryckt hos A. Gadelius, 1815*
Utdrag af Protocollet, hållet hos Håglöf.
Ridderskapet och Adeln den 7 Juli
' i8I5-
S. D. 1 anledning af Ridderskapets och Adelns
under den 8 sistl. Juni gjorda anmodan till Be-
villnings-Utskottet, att öfver ett den 11 före¬
gående Maj till bemälte Utskott remitteradt
Dictamen af Friherre Anders Cederström, in¬
nefattande förslag till ett förbättiadt Eevillnings-
sätt, afgifva sitt yttrande på samma gång som
Utskottet med sitt project till Bevillnings-For-
ordning till Riksens Ständer inkommer; beslöt
Höglofl. Ridderskapet och Adeln, som redan
berörde Bevillnings-project erhållit, ått anmoda
Utskottet otn skyndesarnt aflemnande af det of~
vanberörde särskildta yttrande. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S: D. Bifölls Stats-Utskottets den 14 Juni af-
gifna och den 19 på bordet lagda Betänkande,
i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposi¬
tion, om en närmare reglering af de så kallade
Gerningsören; hvarjemte, i anledning af detta
beslut, till Handlingarna lades Allmänna Be¬
svärs-
Den 7 Juli.
svärs-oell Oeconoriue-Utskottets den 17 och 24
April på bordet lagde Betänkande, af den lo
nästföregående, angående en af Herr Directeu-
ren Flyborg väckt fråga om Helsingborgs Stads
rätt till' Gerningsöre» af Socken-handtverkare 4
xn. m. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. B iföllos följande Särskildta Utskottets den
30 Juni afgifna och den 5 Juli på bordet lagda
Memorial. s
1:0 I anledning af Friherre Koskulls Me¬
morial, innehållande förslag att, intilldess vexel-
coursen hunnit falla till alpari, och Rikets im¬
porter och exporter blifvit återstälda uti jemn¬
vigt, ali sjöhandel må upphöra, m. m.
2:0 I anledning af Herr Tornerhjelms Me¬
morial om fri utförsel af Skånes natur- och
konst-alster.
3:0 I anledning af gjorda anmärkningar vid.
Utskottets Betänkande om nytt Reglemente för
härvarande Judar. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe
^ S. D. Följande Stats-Utskottets den 3 och 5
Juli på bordet lagda Betänkanden och Memo¬
rial af föregående dag, biel vo af Ridder»kapet
och Adela hifallne, nemligen t
1:0 I
Den 7 Juli.
1:0 I anledning af gjorda anmärkningar vid
dess Betänkande om Stats-Verkets inkomster och
dei s beräkning i Riks-Staten ifrån nästkomman¬
de års början och påföljande år intill nästa
Riksdag.
2:0 Angående sättet att controllera de till
Riksgälds-Contoiret från Länen inkommande sum¬
mariska redogörelser för Allmänna Bevillningen
och öfriga Riksgälds-Contoirets Fonder.
2:0 X anledning af gjord anmärkning vid
Utskottets Betänkande angående Slottsbyggnader»
na på Kungsör.
4:0 I anledning af gjorda anmärkningar
vid Utskottets Betänkande om lösens erläggande
till Kronofogdarna för påskrifter å utmätnings-
resolutioner.
5:0 I anledning af Kongl. Majrts Nådiga
Remisser om Lön-förbättring för Lands-Stats-
Betjeningen.
6io Angående några begärdta nya Lön-an¬
slag å Kongl. Sundhets Collegli Stat. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G, Silverstolpe.
S. D. \ id förnyad föredragning af Stats-Ut-
skottets den 5 dennes på bordet lagda Utlåtande
af den 3 nästföregående, i anledning af anmärk¬
ningar vid dess Betänkande angående yrkad er¬
sättning för Bohus, Carlstads och Elfsborgs Läns
Invånares besvär och lidande under sista fält¬
tåget , beslöt Ridderskapet scb Adeln att hos
Kongl.
704
Den 7 Juli.
Kongl. Maj:t borde i underdånighet anhållas ,
att låta närmare utreda förhållandet med dessa
Kans Invånares lidande, och af Krigs-Fonden
tilldela en hvar den ersättning honom tillkomma
lunde; hvilket beslut skulle med de öfriga Re-
spectiva Stånden vänligen comnvuniceras. Ut
supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe,
S. D. Återremitterades Stats - Utskottets den 17
Juni afgifna och den 20 Juni på bordet lagda
.Betänkande , angående åtskilliga omständigheter,
som äga sammanhang med regleringen af Rikets
Penninge-väsende; hvarjemte Banco - Utskottets
öfver detta Betänkande den 30 Juni afgifna och
den 2 Juli på bordet lagda Utlåtande skulle til¬
lika med de vid dessa båda Betänkandén gjorda
anmärkningar, till Stats - Utskottet åtfölja. Ut
supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
6
S. D. Återremitterades , i anledning af gjorde
anmärkningar, Stats - Utskottets den 30 Juni af-
gifne och den 2 dennes på- bordet lagde Betän¬
kande, angående några vid Bo utredningen efter
Högstsalig Hennes Maj:t Enke - Drottningen
Sophia Magdalena förekomna frågor. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D.
Den 7 Juli.
7°5
S\ D Upplästes Constitutions - Utskottets föll.
gårdag afgifna Memorial, angående redaction a£
q8 §• Regerings - Formen , och blef samma re¬
daction af Ridderskapet och Adeln godkänd.
Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
9
S. D. Föredrogs å nyo och bifölls Bevillnings¬
utskottets den 5 Juli på bordet lagda Memorial
af den,. 3 Juli, innehållande project till förän¬
dringar i 1813 års Chartte Sigillatse Förordning.
Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D Beslöts att Bevillnings - Utskottet skulle
anmodas,' att till Riksens Ständer inkomma med
Förslag till sådana grunder, hvarefter Kongl.
Majtt, till förekommande af öfverflödiga utländ¬
ska varors införsel i Riket, må, vid sig före¬
teende omständigheter, hafva rätt att Tull-afgif-
terna i lämpelig man förhöja. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Föredrogos å nyo frenne Constitutions-
‘ Utskottets den 5 dennes på bordet lagda Me¬
morial, af den 3 nästföregående , innefattande
förslag till tilläggningar i Grundkigarne:
5-e Bander. , 89. 90. I:o I
706
Den 7 Juli.
iro I 81 §• Regerings-Formen.
a:o I 53 och g6 §. Regerings-Formen»
samt 29 oell 63 §. §. Riksdags-Ordningen.
3:0 I 15 §. Riksdags-Ordningen: hvilka
Förslag godkändes till den kraft och verkan,
den vid innevarande Riksdag fastställda tillägg¬
ning i 56 §. Regerings-Formen medgifver. Ut
supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D, Beslöt Högtofi. Eidderskapet och Adelfi,
anmoda det Särskildta Utskottet, att, med från-
skiljande af hvad i dess Betänkande af den 17
juni hörer till öfversigten af orsakerna till all¬
männa förlägenheten, samt de åtgärder sorn bero
af Riksens Ständers egna beslut, i en kort fram¬
ställning upptaga de ceconomiska mål, som an¬
ses böra i underdånighet till Kongl. Maj:ts Nå¬
diga pröfning och åtgärd öfverlemnas. Ut supra:
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. 0. Upplästes ett Memorial från Expedi¬
tions - Utskottet, af förlidne gårdag, angående
skrifvarehjelps anslående för Utskottets Betjening »
samt tryckningen af den del af Bihanget till
Riks-Ståndens Protocoller, hvilken vid Riksda¬
gens slut éj hunnit fullbordas ; och skulle Stats-
Utskot»
Deh 7 Juli.
767
Utskottet, till hvilket berörde Memorial skulle
öfverlennäs, anmodas att häröfver sig utlåta.
Derjemte ansåg Ridderskapet och Adeln
nödigt anmoda Stats-Utskottet att föreslå någon
anstalt, hvarigenom, under varande tryckning
af Riks-Ständens Protocoller, register deröfver
må, emot arfvode af något visst för hvart tryckt
.ärk af dessa Register, författas, för att kunni
med möjligaste skyndsamhet , efter Protocoller*
jaas tryckning Utgifva*. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
,, .
S. D. Vid förnyad föredragning äf det Sär"
skildta Utskottets den 20 och 28 Juni på bor~
det lagda Betänkande af den 17 nästföregående t
angående förlägenheten i allmänna rörelsen m»
m. samt af Banco-Utsköttels i anledning af detta
Memorial deri 4 Juli afgifne och nästpåföljande
dag på bordet lagda Utlåtande, blef det förra*
åtföljdt af detta Utlåtande samt af så väl denna
dag, som föregående Pleni-dagar gjorda anmärk¬
ningar, till Särskildta Utskottet återförvisadt. Ut
supra.
Ex Protocollo
Ä. G. Silverstolpe»
S. 1> .bifölls Goristitufions- Utskottets den $
dennes på bordet lagda Memorial, innefattande
utlåtande öfver Herr Spaldencreutz’* till Utskot*
tgl
'7o8
Ven 7 Juli.
tet remitterade fnotion om ändringar i Instru-
ctionen för Riksens Ständers Justitia Ombuds?
man. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D Vid förnyad föredragning bifölls All¬
männa Besvärs- och Oeconornie - Utskottets den
29 Juni afgifne och den 5 Juli pä bordet lagda
Betänkande, i anledning af de inom 3:ne af Riks-
Stånden gjorda anmärkningar vid Utskottets den
3 sisi. Maj afgifne Betänkande, rörande dels
ändring uti föreskrifterna om tiden och sättét
för Markegångs-Taxornas upprättande och Rik¬
sens Ständers Justitiae Ombudsmans befattning
med deras granskning,dels ockTiondei och Rente-
gifvares skyldigheter emot Indelningshafvare
och Räntetagare; äfvensom likaledes bifölls sam¬
ma Utskotts Memorial af den 4 Juli, hvilket
påföljande dag blifvit på bordet lagdt, i anled¬
ning af återremissen af Utskottets Memorial rö¬
rande yrkad större frihet till begagnande af kalk-
mylla och kalkstensbrott på Gottland. Ut supia.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Beslöt Ridderskapet och Adeln, vid för¬
nyad föredragning af I.ag samt Allmänna Be¬
svärs- och Oeconomie-Utskottens den 5 Juli på
bordet lagda Betänkande af nästföregående dag,
om frihet för hvarje Svensk Medborgare, att idka
k all
Den 7 Juli.
709
(ill slaga borgerlig näring, emot åtagande af der¬
emot svarande borgerlig tunga, att, jemte bifall
till Betänkandet, förklara, att ehuru Bidderska-
pet och Adeln kunde återkalla de vid 1809 och
1810 årens Biksdag gjorda concessioner,i fall de
öfriga Stånden icke i detta beslut instämma, Bid-
derskapet och Adeln, sorn icke ledes af annat
än viljan att befordra allmänt väl, utan afseende
på enskifta uppoffringar, hvilka tänkesätt, Bid-
derskapet och Adeln är öfvertygad, delas af dess
Medstånd, likväl icke vill vid sitt bifall till nämnde
Betänkande fästa detta vilkor-; hvarom de öfriga
Bespective Stånden skulle vänligen underrättas.
Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S X). Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Ut-
skottets följande den 29 Juni afgifna , och den
29 Juni och 5 Juli på bordet lagda Betänkan-
den blefvo af Bidderskapet och Adeln afslagna ,
nemligen;
I:o X anledning af yrkadt förbud mot lö¬
pande Assignationers utgifvande af enskilta
personer, m. m.
2:0 I anledning af åtskilliga till Utskottet
remitterade Memorial och Dictamina angående
Gränse-Tullarne imellan Sverige och Norrige.,
samt Landt-TulIs-inrättningen i Biket , och den
dervid bibehållna Tullbevakning, m. m. Ut
supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
710
23 en 7 Juli.
S. D. Banco - Utskottets den 13 Juni afgifna
och den 5 dennes på bordet lagda Memorial,
rörande Banco-låns beviljande åt afbrända Stä¬
der, blef af Höglofl. Ridderskapet och Adeln
bifallet. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
Utdrag af Trotocollet, hållet hos Högv.
Prest ■ Ståndet den 7 Juli 1815.
o
S. D. Återremitterades Bevillrtings • Utskottets
Eörslag till Eevillnings - Stadga och Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskottets Betänkanden
angående Gränse-Tullarne imellan Sverige och
Norrige samt Jjändt-Tullsrinrättningen i Piket
och den dervid bibehållna Tullbevakning , samt
om yrkadt förbud emot löpande Assignationer§
utgifvande af enskilta personer- Ut supra.
Ex Protocollo
J. 17. Almqvist.
S. D. Föredrogos å nyo Och biföllos nedan-
skrifne ifrån Utskotten inkomne och på bordet
hvilande Betänkanden, nemligen:
ifrån Stats-Utskottet, angående
1:0 Sättet att controllera de till Riksgalds-
Contoiret från Eänen inkommande Summariska
Redogörelser, för allmänna Bevillningen och öf¬
riga Riksgälds-Gontoirets Fonder.
s:o N|-
Den 7 Juli.
2:0 Några begardta nja Iiöne-anslag för
Sundhets-Collegii Stat,
3:0 Uöne-förbättring för Lands-Stats Betje¬
ningen.
4:0 Yrkad ersättning för Bohus , Carlstads
och Elfsborgs Fäns Invånares besvär oell li¬
dande under sista fälttåget.
ifrån Banco- Utskottet:
Om begardta Uåne-biträden af Banken för
XJddevalla och Götheborg m. fl. Städer.
ifrån Särskildta Utskottet, rörande
1:0 Det Förslag att, intilldess Vexel-cour-
sen hunnit falla till alpari, och Bikets importer
och exporter blifvit återställde i jemnvigt, all
Sjöhandel må upphöra.
2:0 Fri utförsel af Skånes natur- och konst¬
alster.
ifrån Constitutions-Utskottet:
I anledning af Herr Spaldencreutz^ Förslag
att Riksens Ständers Justin® Ombudsman må
uppdragas någon controll deröfver att Riksens
Ständers Beslut uti emanerande Författningar
må blifva riktigt uttryckte, m. m. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
S. D. Efter öfverläggning om Allmänna Be¬
svärs- och Oeconpmie - Utskottets den 3 nasti.
Maj afgifna Betänkande dels om ändring uti
tiden och sättet för Markegångs-Taxornas upp¬
rättande m. m., dels ock angående jemkning uti
de
712
Den 7 Juli.
de Tionde- och Rentegifvare emot Indelnings*
hafvare och Räntetagare åliggande skyldigheter,
jemte samma Utskotts den 39 sisth Juni afgifna
förnyade utlåtande i berörde ämne, beslöt Prest»
Ståndet att gilla och godkänna hvad Utskot¬
tet uti berörde Betänkande yttrat och tillstyrkt,
dock med undantag af Utskottets förslag, att de
årliga Markegångs-Taxorna skola upprättas inom
de 5 första dagarna af November månad , hvil¬
ket Förslag blef ogilladt af Prest - Ståndet , som
ansåg Markegångssättningen böra förrättas på den
tid, sorn Kongl. Förordningen af den 1 October
1810 utstakar. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist*
S- D. Efter öfverläggning om Bevillnings-Ut-
skottets Betänkande , rörande Allmänna Bevill*
ningen , blefvo de af Utskottet deruti föreslagna
grunder af Prest - Ståndet godkända, med förbe¬
hållen rättighet a'tt utan hinder af berörde bi¬
fall vid Projectet till'Bevillnings - Stadgan göra
de anmärkningar, hvartill Ståndet under gransk¬
ningen deraf kan finna sig befögadt. Ut supra.
Ex Protocollo
J. V. Almqvist.
S. D. Efter uppläsande af Constitutions * Ut¬
skottets Memorial:
1:0 I anledning af Kongl. Maj:t Nådiga
Proposition rörande tillägg uti Regerings - For¬
mens 81 §■ • 2:0 Rö»
Den 7 Juli.
713
2:0 Rörande de tillägg uti’åtskilliga §. §.
af Regemigs-Formen , hvilka blifva en följd a£
Riksens Ständers Beslut om granskning af Ju¬
stin* Ombudsmannens Diarier.
3:0 Angående skyldighet för alla inom Bon¬
de-Ståndet, som bebo och äga Frälsehemman,
att deltaga uti erläggande äf Riksdagmanna arf¬
vode för Bonde - Ståndets Fullmägtiga; ansåg
Prest-Ståndet, som vid berörde Memorial gjorde
inga anmärkningar, de samma böra hvila till nä¬
sta Riksdag. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U, Almqvist.
S. D. Sedan samtliga Riks - Standen bifallit
Stats-Utskottets Betänkande angående tillökning
i de Kongliga och Furstliga Hofvens Stats-sum-
mor och då Höglbfl. Ridderskapet och Adeln
samt Vällofl. Borgare - Ståndet icke ännu yttrat
sig öfver Hederv. Bonde - Ståndets inbjudande
till instämmande uti de tillägg, att berörde till¬
ökning för Kongl. Maj:t och de öfriga Kongl.
Personerna, skulle taga sin början ifrån den 1
Jan. detta år och för H. K. H. Prinsessan fort¬
fara till dess Hon återvunnit Dess fordna in¬
komster från' Stiftet Qvedlingburg, uti hvilka
tillägg Prest - Ståndet, den 2 dennes med He¬
derv. Bonde-Ståndet instämt, har Prest-Ståndet,
pä det att berörde skiljaktighet nu vid Riksda¬
gens instundande slut icke må lägga hinder i
vägen för Expeditionen' rörande den enhälligt
beslutna tillökningen, trott sig böra vördsamt
och
13en 7 Juli,
uch. vänligen inbjuda Högloft. Ridderskapet och
Adeln sapit Vällofl. Borgare-Ståndet att sig be-
, riäget utlåta, huruvida de vilja uti ofvanberörde
tillägg instämma. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. älmqvist.
Utdrag af Vällofl. Borgare - Ståndets
Protocoll, hållet vid Urtima Riks¬
dagen i Stockholm den 7 Juli 1815.
S. D. Vid förnyad föredragning biföllos föl¬
jande Stats-Utskottets Betänkanden:
1:0 Af den 3 Juli, som samma dag blifvit
lagdt på bordet, angående sättet att controllera
de till Riksgälds - Contoiret från Eänen inkom¬
mande Summariska Redogörelser för Allmänna
Bevillningen och öfriga Riksgälds - Contoirets
fonder.
2:0 Af den 3 Juli , som den 5 lades på
bordet, rörande några begärdta nya Löne-anslag
å Kongl. Sundhets-Collegii Stat.
3:0 Äfvenledes af den 3 Juli , sorn den 5
blifvit laggd på bordet, i anledning af Kongl.
Maj ts Nådiga Remisser om Eönförbättring för
Eands-Stats-Beijeningen. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn, Robsahm.
S. D.
Den 7 Juli»
m
8. D. Ds. nu a. nyo föredrogs Särskildta Ut¬
skottets den 30 Juni afgifna och den 5 i denna
månad på bordet lagda Memorial, i anledning
af väckt fråga, att , intilldess Vexel-coursen hun¬
nit falla till alpari, och Rikets importer och
exporter blifvit återställde uti jemvigt, all sjör
handel må upphöra m. m., blef samma Betan-
kande, som afstyrker den gjorda motionen, af
Borgare-Ståndet bifallet. Ut supra.
Ex Profocollo
Carl Mag. Robsahm.
S. D. Vid föredragning af Banco - Utskottets
den 4 Juli meddeldta Utlåtande, i anledning af
Riksens Ständers Särskildta Utskotts Betänkande
af den 17 Juni, rörande de delar deraf, sorn
angå Eåne - bidrag från Riksens Ständers Bank,
fann Borgare-Ståndet för godt, att detsamma bi¬
falla, dock med det uttryckliga förbehåll, att
Städernas rättighet till Uåns åtnjutande å deras
Fastigheter förblifva i likhet och enahanda pro¬
portion emot Eandet , sorn Banco Utskottets
under deri 27 Maj afgifna Betänkande i denna
del innehåller, äfvensom att Ståndet om det
reglementariska vid sådana J_,ån-biträdens med¬
delande, efter ytterligare förekommande gransk¬
ning af samma ämne , må sitt utlåtande och
beslut meddela- Uti hvilket beslut de Respe-
ctive Med - Standen skulle vördsamt och vänli¬
gen inbjudas, att instämma. Ut supra.
Ex Protocollo
farl Magi;. Robsahm.
716
Den 7 Juli.
S. D. Efter uppläsande af Stats Utskottets Me¬
morial af den 4 Juli, med bifogad /afskrift af
Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse till Stats - Ut¬
skottet under den 29 föregångne Juni, rörande
de Barthelemiska medlen, fann Borgare-Ståndet
sig intaget af den varmaste undersatliga erkänsla
för det i så inånga afseenden för Biket nyt¬
tiga och fördelaktiga sätt, hvarpå dessa medel af
Kongl. Maj:t 1 Nåder blifvit använda , och hvil¬
ken erkänsla Ståndet ansåg sig icke böta under¬
låta, att på detta sätt betyga, samt deröm genom
Protocolls-Utdrag Bespectiva Med-Stånden un¬
derrättelse meddela. Ut supra.
Ex Profocollo
Carl Magn. Robsahm.
O
S. D. Återremitterades med gjorda anmärknin¬
gar, Bevillnings - Utskottets under den 1 JuK
aflåtna samt sedan den 2 på bordet liviiande
Betänkande rörande den Allmänna Bevillnin-
gens utgörande till nästa Biksdag. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm. ■
S. D. Vid fi .etagandet af Bevillnings-Utskot-
tets den 1 Juli afgifna Betänkande öfver All¬
männa Bevillningens utgörande till nästa Biks¬
dag, fann Borgare Ståndet för godt att för sin
del bifalla och antaga de grunder-, hvarpå sam¬
ma Betänkande sig stöder, nemi.:
Första
Den 7 Juli.
717
Första Artikeln eller Personell afgift och
Andra Artikeln eller afgift för synbar egen¬
dom, lön, inkomst och rörelse, samt
Tredje Artikeln, angående fyllnads-afgift till
ersättning för Bränvins-consumtionen och Landt-
Tulls-åfgifterna; dock med det förbehåll, att
Ståndet, i anseende till detaillen och det regle-
mentariska af ämnet, får göra sina anmärknin¬
gar och beslut gällande; och hvarom de Respe-
ctiva Med-Ståmlen skulle vördsamt och vänli¬
gen underrättas. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Rosbahm.
Utdrag af Frotocollet, hållet hos He¬
dervärda Bonde-Ståndet vid Urtima
Riksdagen i Stockbom den 7 Jidi
1815-
S. D. Vid föredragning af Eag-Utskottets, se¬
dan den. a i denna månad, på bordet (hvilande
Utlåtande af den 25 Maj, angående Rådman¬
nen Sundblads Motion, om förklaring öfver vissa
delar af Kongl. Förklaringen den 28 Juni X798,
rörande Eagsöknings- och Utmätnings-mål; pröf-
vade Bonde - Ståndet skäligt berörde Utlåtande
godkänna. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Det af Lag- samt Allmänna Besvärs-
cch Oeconomie-Utskotten den 4 Juli afgifna och
sedan
iDen 7 Juth
sedari sista Plenum på bordet hvilande betän¬
kande, angående en utvidgad handels- och na-
rings-frihet företogs nu åter , då Ståndet enhält
ligt biföll det af Höglofl. Riddeyskapet och Adelns
samt Bonde-Ståndets .Ledamöter i de samman¬
sätta Utskotten afgifna Utlåtande i frågan; med
beslut derjemte, alt som anledning är att förmo¬
da det Högvördiga Prest - Ståndet och Vällofl.
Borgare-Ståndet förblifva vid deras förut yttrade
mening , och Två Stånd således stadna emot
Två; så ville Bonde Ståndet vördsammeligen in¬
bjuda Höglofl. Bidderskapet och Adeln att i
nämnde händelse förena sig med Bonde-Ståndet
om den åtgärd att, med öfverlemnande af Ut¬
skottens förenämnde Utlåtande i egenskap af
Höglofl. Ridderskapets och Adelns samt Bonde—
Ståndets underdåniga önskningar, hos Kongl.
Maj:t i underdånighet anhålla om Dess Nådiga
pröfning och beslut i målet. Ut supra.
Etc Protocöllo
Olof Werlin.
S. D. Då Constitutions-Utskottets den 3 inne¬
varande månad afgifna, och den 5 på bordet
lagda s>:ne Memorial, innefattande förslag*
1:0 till tillägg uti Grundlagarne i anled¬
ning af det utaf Riksens Ständer beslutne och af
Kongl. Maj:t i Nåder sanctionerade tillägg i Ju-
stitire Ombudsmannens Instruction ; och
2:0 Till ett af Kongl. Maj:t i Nådei?
proponeradt tillägg i 81 §. Regeringsformen.;
nu
Den 7 Juli»
nu åter föredrogos, förklarade Bonde - Ståh«
dets Ledamöter sig icke hafva något emot dessa
förslag att påminna; oell blefvo de samma lag¬
da på bordet till nästa Riksdag, i afsigt att då
pröfvas. Ut supra.
Es Protocollo
Olof Werlin»
S. D. Vid förnyad föredragning af Constitu*
tions-Utskottets den 3 i denna månad afgifne
Och den 5 påföljande upplästa Memorial, med
Utlåtande öfver Riksdagsmannen Anders Lars¬
sons från Elfsborgs Län förslag, till ett stad¬
gande i Grundlagarne j att vid beräkning af Riks-
dagsmanna afvoden för Ronde-Ståndets Eallmag-
tiga, alla inom Bonde-Ståndet, som bebo och
aga Frälse-Heinman , ålades att deri deltaga, blef
detta Utlåtande , efter deröfver föregången dis-
cussion, lagdt på bordet till nasta Riksdag, för
att då komma under pröfning- Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. I). 1 ett sammanhang föredrogos Stats-Ut-
skottets Betänkande angående åtskilliga omstän¬
digheter, söm äga sammanhang med Regleringen
af Rikets fenninge-väsende, samt Banco- IJ t*
sköttets , i detta ärende affordräde och pä bordet
hvilande Utlåtanden af deh 30 sisth oell den 4
i denria månad.
Efter öfverläggning härom beslöt Bonde*
Ståa*
720
Den 7 Juli.
Ståndet, att bifalla Banco Utskqttets Ut[åtanden
i hvad de röra huvudsaken, eller Bankens ur¬
gamla egenskap af en Lane» och Circulations-
Bank, samt rättighet till Discont-rörelsen i Ri¬
ket, med förbehåll,-att om de särskilta summor»
na, och flera Beglementariska åtgärder sig när¬
mare yttra, sedan Stats Utskottet inkommit med
den förnyade finance-Plan, som nämde Utskott
anmodas att upprätta. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Efter skedd föredragning af Banco-Ut-
skottets den 13 Juni afgifna , och den 5 Juli p|
hordet lagde Utlåtande, öfver Grosshandlaren
Åbergs och Rådmannen Bagges Memorial , om
Lån af Banken för Uddevalla Stad, blef samma
Utlåtande af Bonde-Ståndet godkändt. Ut su¬
pra.
Ex Protecollo
Olof Werlin.
S. D. Ti ill justering upplästes och godkändes
Expeditions Utskottets insände förslag till un¬
derdåniga Skrivelser till Kongl. Maj:t:
1:0 Om Grundlags-frägorna, som vid denna
Riksdag blifvit afgjorda.
2:0 Ett ark af Riksdags Beslutet, innehål¬
lande 1 §., och
3:0 Om en närmare reglering af de så kal¬
lade Gernings ören. Ut supra.
Ex Protocollo
Oiof Werlin.
S. D.
Den 7 Juli. 721
S. 3> Uti Memorial af nasti, dag anmäler
Stats-U tskottet, hurusom det funnit sig i nöd¬
vändighet, att begagna ytterligare skrifhjelp utaf
en extra Cancellist, ;not det faststäldta Dagtrac-
tamentet 2 R:dr 24 sk. Banco från den 28 sisth
Juni samt dessutom tillfälligt biträde mot skälig
betalning; och har Utskottet ansett dessa utgif¬
ter kunna upptagas bland expense-rnedlen , hvil¬
ka , efter särskild räkning komma att godtgöras.
Bonde-Ståndet, som fann för godt bifalla
hvad Stats-Utskottet sålunda hemställt, erinrade
sig härvid dess den 8 sisth Maj, vid då före-
hafd fråga om aflöning för Riks-Ståndens och de¬
ras Utskotts-Cancellier gjorda förbehåll, att när¬
mare Riksdagens slut få föreslå den belöning till
Ståndets extraordinarie Cancellister samt den
tillökning för Notarierna och ordinarie Canc.elli-
sterna , som funnes med billighet och rättvisa
öfverensstämmande. I följd häraf och som det
varit nödvändigt för Bonde-Ståndet, att, till ex¬
pedierande af de mångfaldiga ärender, som vid
denna Riksdag blifvit väckte , antaga fyra extra¬
ordinarie Cancellister till tjenstgöring uti Bonde-
Ståndets Cancellie, och tvänne för att biträda
med utskrifningen af Ståndets underdåniga be¬
svär och ansökningar till Kongl. Maj:t, hvilkas
författande Protocolls-Secreteiarén Georgii i Nå¬
der blifvit uppdraget; samt dessa extraordinarie
Cancellister emot löfte om aflöning och i förli¬
tande derpå lemnat Ståndet erforderligt skrifbi¬
träde , och hvarmed de jernt varit sysselsatte;
så och då billigheten äfven synes fordra, att
hvad beträffar Notarierne och ordinarie Cancel-
5.fe Bandit. 91. 92. lister-
72 2
Den 5 Juli.
listerne, desse icke erhålla mindre aflöning vid
denna Riksdag än dem vid den föregående va¬
rit förunnad, heldst som göromälen nu varit
långt flera och besvärligare än då, ansåg Ron¬
de Ståndet, under åberopande af de skäl dess d,
27 sisth April meddelte återrerniss af Stats-Ut-
skottets förslag till Cancelliernas aflöning för öf¬
rigt innehåller, sig böra icke allenast vördsarn-
ligen anhålla örn dess Högrespectiva Med-Stän-
ders benägna bifall dertill, att förenämnde extra
Cancellister måtte få njuta lika aflöning med de
ordinarie från antagnings dagarne , utan ock an¬
moda Högloft. Stats-Utskottet, att, sä fort sig gö¬
ra låter , inkomma med Utlåtande angående be¬
loppet af ett billigt arfvode för Ståndets Notari¬
er och ordinarie Cancellister; om hvilken anmo¬
dan de öfriga Respective Riks-Stånden jemväl
skulle underrattas; på det, i händelse de, i af¬
seende på deras Cancellier finna sig till ett lika
beslut föranlåtne, frågan må i ett sammanhang
hos Höglofl. Stats-Utskottet förekomma. Ut su¬
pra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. 33. Föredrogs Constitutions-Utskottets sedan
den 5 dennes på bordet hvilande Utlåtande af
den 3 förutgående, öfver Herr A. J. Spalden¬
creutz^ dit- remitterade Memorial , innefattande
förslag till ändringar i Riksens Ständers Justitite-
Ombudsmahs Instruction ; och fann Bonde-Stån-
dét
Den 7 JuK.
723
det för godt att till samma Utlåtande lemna bi«
fall. Ut supra.
Ex Prötocollö
Olof Werlin.
S. D. Tili afgörande företogoä SiätsvUtsfeottets
sedan den 5 dennes på bordet hvilande Betäri-
kanden af deri 3 Juli:
isa t anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
remisser om Lone-förbättring för Länds*Stats
betjeningen.
2:0 Angående några begärde Löné'ansiag
å Kongl. Sundhets-Collegii Stat; och
3:0 Angående sättet att cöntröllerä dé, till
Biksgälds-ContOiret, från Länen inkommande
Summariska redogörelser för allmänna Bevill-
ningen och öfriga Riksgälds-Contoirets fonder.
Hvilka Betänkanden, efter öfverläggning $
af Bende‘Ståndet gillades. Ut supra.
Ex Protocolio
Olof Werlin*
S. D. A nyo föredrogos och biföll os Allmän¬
na Besvärs- och Oeconömie.Utsköttets Sedan si¬
sta Plenum på bordet hvilande Betänkande af
den 29 Juni, i anledning af yrkadf förbud emöt
löpande Assignatlörtérs utgifvartde af enskifta
personer m. ni.j sämt dess under den 4 i den¬
na månad afgifnå Utlåtande öfver återremiss af
Utskottets Betänkande i änlédning af VäCkt frå¬
ga om återugplifvande af Kongl. Brefvet den 23
$ept«
72 4
Den 7 Juli.
Sept. 1747) angående prestanda till Bruken af
åboerna å de af Bruksidkare till skatteköpte
Krono heraman. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. För att,undanrödja alla anledningar till
hinder för Riksdagens slut, har Bo-nde-Ståndet
funnit för godt , att ännu närmare jemka sig till
Högvördiga Prest- och Vällofl. Borgare-Stån¬
dens beslut uti frågan om tiden för Uane-biträ-
det till Götha Canal-arbetets fortgång och sålun¬
da utesluta förbehållet, sora i sista Protokollet
är upptaget, hvaraf följer, att Bonde-Ståndets
beslut blir alldeles lika. lydande med nämnde
2:ne Stånds; om hvilket tillägg i förra beslutet
de öfriga Respective Stånden skulle vördsamt
och vänligen underrättas. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Vid föredragning af Särskildta Utskot¬
tets, den 4 Juli afgifna, och den 5 påföljande
upplästa Utlåtanden, öfver Herr Friherre Boyes
Memorial om medel till penninge-bristens af-
hjelpande, och öfver Herr A. F. Tornerhjelms
framställning om nödvändigheten , att tillåta en
fri utförsel af Skånes natur- och konstalster; lät
Bonde-Ståndet vid förstnämde Utlåtande bero
och det sednare godkändes. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
s. n*
Den ^ Juli.
o
S D. Åter föredrogs Särskildta Utskottets sedan
sista Plenum på bordet hvilande Memorial af
den 30 Juni, i anledning af Herr Friherre Ko¬
skulls motion, att, intill dess Vexel Coursen
hunnit falla till alpari och Rikets exporter och
importer blifvit återställde uti jemnvigt, all sjö¬
handel må upphöra; och blef detta Utlåtande af
Bonde-Ståndet gilladt. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. C onstitutions Utskottets sistlidne dag af-
gifna Memorial och förslag till den lydelse Ut¬
skottet ansett c 8 §• Regeringsformen böra erhål¬
la , i följd af Riksens Ständers vid denna Riks¬
dag derom tagne beslut, upplästes och af Bon*
de Ståndet gillades. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
Q
S. D. Oedan Ronde Ståndet under den 2 den¬
nes bifallit Höglofl. Stats-Utskottets Betänkande,
angående årliga tillökningen i Kongl. Majrts och
de Fursteliga Personernas Hofstats-Summor, med
tillagd önskan, att denna tillökning kunde taga
sin början reed innevarande år, så har Bonde-
Ståndet funnit det höra till ordningen, att i
sistnämnde del återremittera Eetänkandet, till
Högbemäite Utskott, med anmodan att deröfver
sig utlåta, hvarom de öfriga Resp. Stånden skul-
/ le
JDert 7 Juli.
le YÖrdsamt och vänligen underrättas. Ut su»
pr*.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S- D. Till Stals-Utskottet återremitterades, dess
den 27 sistlidne Juni afgifna och den 5 och 5
Juli på Rordet lagda Betänkande, angående till¬
ökning i Stats-anslaget åt Academien för de fria
Konsterna, jemte nya löners anslående för en
Secreterare och en Cancellist vid Kongl. Slotts-
byggnads-Directionen, för Secreteraren vid Kon¬
ungens Museum samt för 2:ne ordinarie och fy¬
ra extraordinarie Executions * Betjente?. Ut
supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin,
13, B. Efter uppläsande af Expeditions * Utskot¬
tets insända förslag till' Riksens Ständers, under¬
dåniga skrifvelser, angående dels tillökning i
de Kongl, och Fursteliga Höfvens Stats-Surn-
jftjor, och dels Stats, * Summa för Hans Kongl.
Höghet Arf-Prinsen Oscar, i händelse Hans
Kongl. Höghet skulle inom nästa Riksdag sig
förmäla; fann Hedervärda Bonde-Ståndet, som
i dag anmodat Stats XTtskottet att meddela Utlå¬
tande öfver den, vid bifallet till dess i berör¬
de mål afgifna Betänkandeo tillagda önskan , att
nämnde tillökning kunde taga sin början med
innevarande år , det borde med beslut öfver de
fpreslagne skrifvelserna innehållas , till dess Stats-
Utskottet
Den 7 Juli.
727
Utskottet afgifvit det infordrade Utlåtandet och
det samma blifvit pröfvadt. Ut supra.
Ex Protocollö
Olof Werlin.
S. D. Jemte anhållan, uti Memorial af sistlid»
ne dag, det måtte ät Stats Utskottet öfverlem-
nas, att, efter inhämtad upplysning af Expedi¬
tions Utskottets Ordförande , föreslå Renskrifva» _
re-hjelp för samma Utskotts Cancellister, hemstäl»
ler Expeditions Utskottet, på anförda skäl, om
icke ett afpassadt arfvode kunde varda bestämdt
för den eller dem af Utskottets Cancellister, som
efter Riksdagens slut besörjer tryckningen af det
då återstående Hillänget till Riks Ståndens Pro*
tocoller, och derföre hos Stats-Contoiret redovi- ,
sar. Härtill fann Ronde Ståndet skäligt för sin
del lemna bifall. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Bonde-Ståndet lät sig nu åter föredra¬
gas Bevillnings-Utskottets den 3 Juli afgifna,
och sedan den 5 i samma månad på bordet hvi-
lande Memorial, med förslag till vissa ändrin¬
gar och rättelser uti 1812 års Chartse-Sigilla-
tae-Förordning.
Efter öfverläggning härom, fann Bonde-
Ståndet för godt att berörde förslag gilla och an¬
taga. Ut supra.
Ex Prdtocollo
Olof Werlin.
Uppläst
7?8
Den 7 Juli.
Uppläst hos Sanrteliga Riks-Srånden den 7 juli,
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Genom Nådig Proposition af den 28 sistl,
Mars har Eders Kongl.. Maj:t föreslagit Riksens
Ständer, att ytterligare uppskjuta med afgörande af
de från förra Riksdagar på bordet hvilande Grund*
lags frågor, med undantag af förslaget till ändring
af Konungens myndighets ålder i 41 §. , samt för¬
slaget till bestämmande af Grundlags frågors be¬
handlingssätt i 56 §. Regerings-Formen. T anled¬
ning häraf hafva Riksens Ständer, genom sräskilda
underdåniga skrifvelser, till Eders Kongl. Majit
anmält de beslut , de öfver ofvanbemälte §. §.
redan tid efter annan fattat. Då öfver det fö¬
reslagna uppskofvet med Grundlags-frågornas af¬
görande Riksens Ständer hade stannat i skiljak¬
tiga meningar , sammanjemkades dessa till en¬
stämmighet, enär genom Eders Kongl. Majus för¬
nyade proposition af den 24 Maj Eders Kongl,
Majit i Nåder täcktes gå Riksens Ständer till
möt«s med förklarande, att Riksens Ständer, utan.
hinder af Eders Kongl. Majts Nådiga Proposition
af den 28 Mars, mätte, om de så nödigt och
nyttigt pröfvade, upptaga och afgöra alla de
lagligen beredda hvilanda Grundlagsfrågorna;
och Riksens Ständer stadnade 1 det beslutet, att
örn deras afgörande sig förena.
Till följe häraf hafva Riksens Ständer till
pröfning företagit: 1:0 Alla de anmärkningar
hvilka vid Grundlagarnas antagande vid 1809
och 18 to arens Riksdag i Stockholm blifvit
gjerde i de särskildta Stånden, och då förklara¬
des
*
Den 7 Juli.
72
des hvilande till nästa Riksdag. 2:0 Ren an¬
märkning Eders Kongl. Majit vid Riksdags-Ord-
ningens sanctionerande vid samma Riksdag i
Nåder täcktes Riksens Ständer meddela. 3:0 Re
förslag till förändringar, som vid berörde Riks¬
dag, på enskildas motioner, af Constitutions-
Utskottet blefvo beredde och till Riksens Stän¬
der gnmälde. 4:0 Alla i laga ordning beredde
förslag vid 1810 års Riksdag i Örebro. 3:0 Alla i
laga ordning beredda förslag vid 1812 års Riks¬
dag i Örebro, jemte alla de förslag Eders Kongl.
Majit vid samma Riksdag täcktes i Nåder till
Riksens Ständer öfverlemna.
Vid detta vigtiga tillfälle, då grunderna för
Sveriges samfundsband å nyo blifvit ställde under
Riksens Ständers granskning, hafva Riksens Stän¬
der haft för ögonen Eders Kongl. Majus Nådiga
uppmaning, att ådagalägga den- lugna pröfning
och enighet i rådslag och beslut, som ensam är
värdig ett fritt Folks Representanter, och i
så hög grad verkar både på den allmänna öfver-
tygelsén inom Landet, och på Statens yttre an¬
seende. Riksens Ständer hafva fästat sig vid den
grundsatts. att Statens styrka hvilar på enhet och
sammanhang i föreskrifterna för Statsföreningen,
att deras högsta syftemål borde vara att bibehålla
den i Grundlagarna förut rådande anda , och att
de ej borde ingå i några ändringar, som ej af
ett förut beredt och rådande allmänt tänkesätt
godkändes. Re hafva önskat att gifva ett exem¬
pel , huru rättigheten att i laglig ordning kun¬
na förbättra Grundlagar, kan utöfvas utan våda
för rubbning i deras grundsats, och med det
lugn
73«>
Den 7 Juli.
lugn som utmärker Medborgare i en fri Stat,
hvilka älska och vörda sina lagar och sin sty¬
relse. Jjedda af dessa fänkesätt, hafva Riksens
Ständer, bland den mängd af förslag till förän¬
dringar, som under ofvananförda trenne Riksda¬
gar blifvit samlade, It ganska få gifvit sitt bi¬
fall. De som sålunda ej af Riksens Ständer
blifvit antagna, äro försvunna, såsom beredda
förslag till förändring i Grundlagarna. De om
hvilkas antagande Riksens Ständer enhälligt sig
förenat, i hufvudsaken endast innefattande för*
tydliganden och närmare bestämningar af förut
varande stadgar och bruk, finnes i närlagde re-
daction upptagna., äfvensom de §. §. äfven deri
blifvit införde, hvilka, såsom stående i ett
omedelbart sammanhang med dem, hvilka ge¬
nom Riksens Ständers beslut undergått någon
förändring, derefter borde jemkas till likhet.
Då nu Riksens Ständer dessa deras beslut
till Eders Kongl. Majit i underdånighet öfver¬
lemna, utbedja de sig derpå lika underdånigt
Eders Kongl. Maj:ts Nådiga sanction, hvarefter
sedan de vunnit full kraft af lag, Eders Kongl.
Majit Nådigst lärer deras kungörande besörja.
Riksens Ständer framhärda med djup un»
dersåtlig vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majrts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
På
Den 7 Juli.
Få Riddersk. och Adelns
vägnar
Carl Mörner.
h. t. Landtmarskalk,
Få Borgare-Ståndet*
vägnar
H. Schwan
B. t. Talman,
73»
På Prfist-Ståndets
vägnar
J. A. Lindblom.
n. v. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson
n. V. Talman.
Uppläst hos Samtelig* Riks-Stånden den 7 Juli.
Stormägtigste Allernådigstg Konung!
Genom Nådig 1 Proposition af den 5 sist!.
April, har Eders Kongl. Maj:t i Nåder öfver-
lemnat en vid Riksdagen 1809 och 1810 af
Riksdags - Fullmägtige från Orebro Län vackt
fråga om befrielse för cle så kallade Socken-handt¬
verkare ifrån Gernings-örens erläggande , jemte
de i anledning deraf fran vederbörande Embets*.
Verk inhämtade upplysningar och förslag.
Efter en noggrann pröfning af Grundlagar-
ne, hafva Riksens Ständer funnit , att så väl i
följe af den 9 punkten i Riksdags-Beslutet af den
2« Marti 1604, hvilket utgör grundförfattnin¬
gen om Gernings-örenk erläggande, sorn af Kongl.
Brefvet den a9 April 1725 och 10 §. i 1739
års Resolution på Städernas, Besvär, Gernings-
Ören ingenstädes böra erläggas till högre belopp,
än 1 Daler S:mt för person, sorn , enligt Kongl,
Förordningen den 6 December 1776, angående
K ronans äldre Penninge-rentors beräkning, ut-
• £äc
73*
Den <7 Juli.
gar med 16 skill. Banco. Orsaken till det olika
belopp, hvartill denna afgift på olika orter ut¬
göres, har ej med visshet kunnat utredas. Nå¬
gon särskild Förordning derom, finnes endast i
afseende på Vesterbotten. Hvad åter angår den
omständigheten, att denna afgift på sömliga or¬
ter uppbäras endast af Kronan, på andra af vissa
Städer, och på somliga af både Kronan och Stä¬
derna , och således derstädes erlägges i dubbelt
förhållande, hafva Riksens Ständer icke kunnat
anse hvad deraf blifvit vissa Städer genom sär*
skilda Resolutioner tillagdt annat än som en
följd af samma förhållande , hvarigenom en del
af Kronans rentor blifvit för vissa behof till en-
skilta eller corporationer borförlänta
Riksens Ständer hafva derföre ansett, att
Gernings-ören ingenstädes till högre bélopp,
än 1 Daler S:mt eller 16 sk. Banco för hvarje
person bör erläggas, och ingenstädes till dubbelt
belopp betalas, utan antingen endast till Kronan
eller endast till Städerna utgöras, äfvensom att
inga af Städerna derå kunna göra anspråk, så
framt de icke kunna uppvisa särskilta Kongl.
Resolutioner på rättigheten att en dylik afgift
uppbära , samt att samma skyldighet, såsom vil¬
kor för Gernings orens framgena undfående , bör
åligga Städerna på de ställen , der denna afgift är
delad .ellan dem och Kronan. Det tillstånd Stä*
derna i Vester- och Norrbottens Lä^genom 1689
års Resolution erhållit, att af hvarje Handtver¬
kare på Landet uppbära 2 Daler S:mt, anse Rik-
'sens Ständer, då Kongl. Resolutionerna af 1725
och 1739 angående Gernings-ören icke innefatta
något
Den 7 Juli.
733
något undantag, och det sorn genom i68g ars
Resolution blifvit dessa Städer beviljadt, utan.
tvifvel haft afseende på deras behof för den ti¬
den , hvilket nu ej kan vara större för dein än
för de öfriga Rikets Städer, ej heller kunna sträc¬
kas längre, än till rättigheten , att efter i Daler
S:mt eller 16 sk. Råneo på personen uppbära
Gernings-ören. I öfrigt och då Gernings ören
äro i Stat påräknade, -såsom en Stats-Verkets or¬
dinarie inkomst, kunna Riksens Ständer ej med¬
gifva någon annan ändring eller eftergift. Hvil¬
ket Riksens Ständer till svar å Eders Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition i underdånighet skulle
tillkännagifva.
Riksens Ständer framhärda med djup un¬
dersåtlig vördnad , trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
På Riddersk. och Adelns På Prest-Ståndets
Eders Kongl. Maj:ts
I
underdånigste , tropligtigste
tjenare och undersåter
vägnar
Carl Mörner
h. t. Landtmarskalk.
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schwan
h. t. Talman.
På Bonde-Ståndets
väpnar
O
J. A. Lindblom
n. v. Talman.
Lars Olsson
n. v. Talman.
vägnar
tppläst
734
Den 7 Juli.
Uppläst hos Samteliga Rilis-Ständen dén 7 Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Sedan Riksens Ständer vid Stats reglerin¬
gen nogsamt funnit, att den Hofhållnings-sum-
ma af 270,000 If:dr, Riksens Ständer vid Riks¬
dagen .1809 och 1810 Eders Kongl. Maj:t i un¬
derdånighet erbödo, och Eders Kongl. Maj:t i
Nåder då täcktes emottaga, nu mera genom Mynt¬
värdets fall och varu-prisernas deraf*följda ste¬
gring blifvit för ändamålet otillräcklig, hafva
de ej dragit i betänkande, att å nya genom er¬
bjudande af en förhöjning å denna Hofhåll-
nings summa ådagalägga den kärlek och vörd¬
nad Svenska Folket ifrån Uråldriga tider hyst
för sin Öfverhet. Riksens Ständer hafva efter
inhämtande af Eders Kongl. Maj:ts ädelmodiga
och Eandsfaderliga tänkesätt dervid nödgats mera
rådfråga tillgångarna än den goda viljan, och
sålunda, efter noga pröfning j beslutit, att denna
summa, ifrån och med början af nästkommande
år, matte ökas med 50,000 R:dr, samt dessutom
till handpenningar åt Hennes Kongl. Maj t Drott¬
ningen, i afseende på Hennes Majrts allmänt
kända välgörenhet, 10,000 R:dr anslås. Då
Riksens Ständer derjemte inhämtat, att de Sta¬
ten tillhöriga meubler, både i det Kongl. Slottet
i Hufvudstaden och i Lustslotten, tarfva tillök¬
ning och förbättring, heldst Hofhållnings-sum-
man hittills ej varit tillräcklig för anskaffande
af nya i de förbrukades ställe, hafva Riksens
Ständer beslutit, att ett anslag af 5,000 R:dr
årligen
Den 7 Juli.
735
•ärligen till nästa Riksdag skall för detta behof
göras och på Stat uppföras.
Riksens Ständer hafva äfven kändt siri förbin¬
delse att på något sätt tolka elert lifliga tacksamhet
som hos Svenska Folket lågar emot Hans Kongl.
Höghet Kron-Prinsen. Det är med anledning af
Hans Kongl. Höghets vägran att sjelf något emot¬
taga och Dess derjemte yttrade egen Nådiga önskad,
som Riksens Ständer tror sig, ehuru svagt, ut¬
trycka denna tacksamhet, då de beslutit, att, då
nu det ögonblick inträffat, att Hans Kongl. Hög- .
het Arf-Prinsen Oscar inträdt i manna åren och '
kommer att antaga egen Hofstathållning, till den
summa af 16,666 R:dr 3? sk., Hans Kongl.
Höghet Arf-Prinsen för det närvarande af Stats¬
verket uppbär, en förhöjning måtte tilläggas af
33,333 R:dr 16 sk., hvilken ifrån och med
nästkommande år kommer att taga sin början,
och på. Stat uppföras; äfvensom Hans Kongl.
Höghet under loppet af innevarande år, till an¬
skaffande och uppköp af hvad till egen Hof¬
hållning behöfves, äfvensom till Hofstatshållning
under den ännu återstående hälften af året, må
äga att uppbära en summa af 40,00a R:dr.
Då ytterligare Riksens Ständer funnit det
anslag af 28,990 R:dr 5 sk. 4 r:st., som på
Stat för Hennes Kongl. Höghet Prinsessan So¬
phia Albertina varit uppfördt, efter tidernas om¬
ständigheter icke tillräckligt, heldst då nu mera
Hennes Kongl. Höghet icke äger någon inkomst
från Stiftet Qvedlingburg, hafva Riksens Stän¬
der , öfvertygade att Nationens kärlek och till¬
gifvenhet för Hennes Kongl. Höghet fordrar,
att
Den 7 Juli.
att Biksens Stander, med kännedom af behofvet,
ej lemnar det oafhulpet, beslutit en tillökning
af 12,000 B:dr i Hennes Kongl. Höghets Hof*
stats-summa, ifrån och med början af nästa år.
Hvilket allt Biksens Ständer härmed fa
Eders Kongl Maj:t i underdånighet tillkännagifva.
Biksens Ständer framhärda med djup un¬
dersåtlig vördnad} trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majus
XJnderdånigsté, tropligtlgste
tjenare och undersåter
På Biddersk. och Adelnä . På Prest-Ståndets
vägnar vägnar
C ari Mörner J. A. Lindblom
h. t. Landtmarskalk. n. v. Talman
På Borgare-Ståndets På Bonde Ståndet-e
vägnar vägnar
H. Schwan • Lars Olsson
h. t. Talman. n. v. Talman.
Uppläst hos Samteliga Puks-Stånden den 7 Juli,
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Då Bik sens Ständer besinnat, att möjligtvis
inom den tid, som för Lagtima Biksdag är be¬
stämd, den händelse kunde inträffa, att Hans
Kongl. Höghet Alf Prinsen Oscar, till befästan¬
de af sin Att, och ett af hela Svenska Folket
efterlängtade stadgande af Dess bibehållande på
Sveriges
Den 7 Juli»
737
SverigesThron, inträdde i äktenskap, hafva Riksens
Ständer i likhet med den åtgärd, som vid Riksdagen
år 1809 Och 1810 vidtogs , trott sig bora be¬
stämma en summa, som i händelse äf Rikets då
varande Thronföljares förmälning, kunde, vara
att påräkna för den tillökning i Dess HofhålR
ningskostnader, som derigenom skulle uppkomma.
I följe deraf, och sedan Riksens Ständer
tillstyrkt den förhöjning i Hans Kongl. Höghet
Arf Prinsens Hofstats-Summa, att den ifrån nä¬
sta års början kommer att utgöra 50,000 Ridr*
hafva Riksens Ständer bestämt ett nytt anslag
af <25,000 R:dr, att, om Hans Kongl. Höghet
före nästa Riksdag skulle sig förmäla, då upp»
bäras årligen, jemte ofvannämnde Hofstats-Sum-
ma, eller tillsammans 75,000 R:dr; hvilket be»
slut Riksens Ständer härmedelst i underdånigt
het till Eders Kongl. Maj:t velat öfverlemna.
Riksens Ständer framhärda med djup ung
dersåtlig Vördnad, trohet och nit
Storfnägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majtts
underdåmgsté, tröpligtigste
tjenare och urtdersåter
Rå Riddersk. och Adelns På Prést-Ståndéts
vägnar vägnar
Carl Mörner J. A. Lindblom
li. t. Landtmarskalk-. n, v. Talmän.
På Borgare-Ståndets PäBönde-Ståndets
vägnar. v., vägnar
... :H. Schwan» \ Lars Olsson»
h. t. Talman. ' a. v. Talmarn
-■ äite Bandtu §3. 94. yördd
738
lien 7 Juli.
Vördsamt Memorial!
Genom, vördsam skrifvelse af den 4 April
lräf 'Eipeditions-HTtskoitet förbehållit sig, att till
biträde få antaga en tredje Cantzlist, och Bik-
sens Ständer hafva äfven dertill gifvit sitt bi¬
fall. Då Utskottet funnit, att genom nu va¬
rande Betjeningens oförtrutenhet intet uppehåll
i expeditionerna, utan en ny Cantzlists anta¬
gande, inträffat, och Utskottet af de nuvarande
Cantzåisterna erhållit försäkran, att med full
drift de återstående görornålen skola blifva sköt¬
te, deremot de vid ett och annat tillfälle fatt
begagna Renskrifvare, har Utskottet trott det
leda till mindre kostnad att sådant bevilja, än
-af t öka Betjeningens antal, och åberopar sig der¬
före det äf dess Ordförande vid regleringen af
Betjeningens tractatnen-ten gjorda förbehåll, att
för détta Utskotts Cantzlister få beräkna Ren-
skrifvarehjelp. Utskottet anhåller- derföre , det
täcktes Eiksens Ständer öfverlemna åt dess Stats¬
utskott att efter' inhämtad.upplysning af Expe¬
ditions - Utsko tets Ordförande.,., denna Benskrif-
varehjelp föreslå. .....
Afven har JJtskottet trptt sig böra anmäla,
att ehuru tryckningen af Bi harige t till Biks-
St|ndens Protocoller blifvit drifven med den
skyndsamhet, att redan nära. 70 ark ifrån tryc¬
ke! utgått. detta r)arbete nu vid Riksdagens an¬
nalkande'; slut knappast såsom halffärdig! kan an¬
ses Enä'f för. Utskottets Betjening allt arfvode
och tractamente upphör 8 dagar' efter Riksda¬
gens slut, lärer Riksens Ständer' nögsarfit' ’Bn-
....... n*
Den 7 Juli. 73g
na , att efter den tidens förlopp allt ytterligare
lsiträde af Betjeningen till tryckningens besör¬
jande ej billigen kan äskas. Utskottet tror sig
derföre äfven böra föreslå, att ett afpassadt arf¬
vode måtte bestämmas för den eller deni af
Cantzlisterna som omsorgen för denna tryckning
sig åtoge , och derföre hos Stats - Contoiret re¬
doviste; förnyandes Utskottet i afseende derpå
sin begäran, att detta arfvode, efter hörande af
Utskottets Ordförande ,’ af Stats - Utskottet måtte
få bestämmas, och Riksens Ständers afgörande
underställas. Stockholm den 7 Juli 1815*
På Höglofl. Riddersk. På Högvörd. Prets-
och Ad. Uedamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
Axel Lagerbjelke. L. Mörner.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde-
-Ståndets Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
A. Nensén. Johan Ersson.
.G.. A. Silverstolpe.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den 7 Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet den 7
Vällofl. Borgare-Ståndet den 11 —
Hederv, .Bonde-Ståndet den 7 _
Vördsamt Memorial!
Sedan Hogvördiga Prest- och Vällofl. Bor-
gare-Standet låtit dervitj .bero och Bonde - Siån-
det bifallit, att i följe af den hos Ridderskapet
och Adeln vid justeringen af redactionea af de
till
I
74°
Den 7 Juli.
till förändring beslutna paragrapher i Grund¬
lagarna, ur den 28 §• Regerings-Förmen skulle
Utgå, allt hvad rörde förslaget till tillägg deri,
i afseende på utländska Språk- och Exercitie¬
mästare samt idkare af de fria konsterna, får
Utskottet nu härmedelst å nyo för Riksens Ständer
framlägga berörde 28 §. i det skick den efter
detta beslut bör till Kongl. Maj:t öfverlemnas.
’’Konungen äger att i Stats-Rådet utnämna
och befordra infödda Svenska Män till alla de
Embeten och Tjenster inom Riket, högre och
lägre, hvilka äro af den egenskap att Konungen
fullmagter derå utfärdar; dock böra vederböran¬
de förut med förslag hafva inkommit der sådana
hittills ägt rum; vare Konungen likväl obeta¬
get att efter Stats-Rådets hörande uti Militaire-
Embeten nyttja en eller annan utländsk man
af sällsynt skicklighet, men icke till Commendan-
ter i Fästningar. Konungen fäste vid alla be¬
fordringar afseende endast å de sökandes för¬
tjenst och skicklighet, men icke på deras börd.
Till Stats-Ministrar, Stats-Råd, Justitiae - Råd,
Stats-Secreterare, samt alla andra Civile Embets¬
man inom Riket och Domare må sådana män
endast nämnas, som äro af den rena Evangeli¬
ska Tjäran. Ingen må till Civile Ordinarie
tjenster förordnas sorn ej- fyllt 2 x år, och om det
är Ordinarie Domare - Embete 25. Stockholm
den 6 Juli 1815.
På Höglöfl. Riddersk. På Högv. Prest-Stån-
och Ad. Ledamöters
vägnar
Rudolf Cederström.
dets Ledamöters
vägnar
C. v. Rosenstein.
Pi
742
JDen 7 Juli.
Adeln, Högvördiga Prest-Ståndet samt Vällofl.
Borgare * Ständet återremitterat åmnet till Stats*
Utskottets ytterligare handläggning.
De hos Höglofl, Ridderskapet och Adeln
gjorda åtskilliga erinringar innefattas uti Herr
Protocolls-Sécreteraren J. Adlerbeths, Herr Lo*
renzo Hammarskölds, Herr I/ectoren Gustaf
Abraham Silverstolpes, Herr Pehr Gustaf Cle-
derskölds, Herr Professoren Doctor Munck af
Rösenschölds , Herr Ofverste-Lieutenanten P’ri»
herre J. Cederströms , samt Herr Friherre Cor¬
fitz Imdvig Stael von Hollsteins afgifna Yttran¬
den, hvilka, enligt Höglofl. Ridderskapets och
Adelns anmodan i Protocolls-Utdrag af den 29
sisth Maj, blifvit till' närmare upplysning i
afskrift bifogade, och hvarutaf Utskottet inhäm¬
tat, att de flesta utaf bemälte Ledamöter anst t
ifrågavarande arbete vara utaf det värde och.
den nytta, att den föreslagna summan borde till
dess utgifvande, såsom ett förlag, förskjutas,
för att sedermera ersättas, och hvartill åter nå¬
gra Ledamöter trott, att den så kallade Bibel-
trycks-tunnan , som af ålder varit anslagen , meri
sedan 1770-talet icke skall blifvit till sitt ända¬
mål använd, kunna lemna tillgång, och hvarom
upplysning ansetts nödig.
Anmärkningarna hos Högvördiga Prest-
Ståndet och Vällofl. Borgare - Ståndet instämma
deruti, att ofvanberörde Samlingar i afseende på
Sveriges litterära heder, samt deras dyrbarhet
och synnerliga värde, synas böra till Trycket
befordras och att sådant desto heldre ina un¬
derstödjas med allmänna medel, som det dertill
före-
Deri 7 Juli.
Ki Vällofl. Borgare-
Ståndets Ledamöters
vägnar
J. Wfselin.
vägnar
Anders lson Hyckert.
På Hederv. Bonde-
Ståndets Ledamöters
G. A. Silverstolpe.
Uppläst hos Högloft. Ridd. och Adeln den 7 Juli.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Ut¬
skotts Utlåtande, i anledning af an-
märkningar vid dess .Betänkande öf¬
ver Herr Lectorn Arenanders mo¬
tion örn anslag af medel till förlag
vid tryckning af Historiska Sam¬
lingar.
Uppå gjorda anmärkningar vid Stats-Ut-
skottets den q 6 sisth Maj afgifna Betänkande
öfver Herr Lectoren P. Arenanders motion, att
a,ooo R:dr måtte anslås till förlag vid lifgif¬
vande å Trycket af Samlingar uti Svenska Hi¬
storien , hvilka utaf framlidne Biskoppen m. m.
Doctor Carl Nordin, på Kongl. Majtts Nådiga
Befallning, blifvit påbörjade, och Hans Kongl.
Höghet Kran-Prinsen inköpt och förärat Upsala
Bibliothek, och hvilka Samlingar Professoren
Doctor Fant fått sig uppdraget att fortsätta och
corpplettera, hafva Höglofl, Ridderskapet och
Adeln,
Högvörd. Prest-St.indet den 7 _
Vällofl. BorgareStåndet den xo
Hederv, Bonde-Ståndet den 7
JDen 7 Juli-,
745
föreslagna, belopp af 2,000 R:dr -vöre ringa i
jemförelse till ändamälets vigt .samt dessutom,
kunde blifva ersatt genom försäljning af arbetet.
Beträffande den hos Höglofl. Ridderskapet
och Adeln nödiga funné underrättelse, angående
så kallade Bibeltrycks tunnan, hat Utskottet sköv¬
lat upplysa att densamma af Konung Gustaf I.*
Glorvördigst- i åminnelse , vid Lutherska Lärans
införande, blef utaf Kronans Tionde spannmål
anslagen till tryckning och öfversättning af Bi¬
blar, men i följd af Kongl. Brefvet till Kongl.
Stats Contoiret af den 2 Januari 1690, upphört
att afsättas för omförmäldta ändamål samt nu
upptages och beräknas bland Stats-Verkets Tion»
de-spannmåls-inkomst, och är Kronan behållen
utom till den del , som, likmätigt högstberörde
Nådiga Bref, användes till. mindre lönte Scholaj-
Lärares aflöning; hvadan någon särskild Fond
eller tillgång under benämning af Bibeltrycks¬
tunna icke är att för ifrågavarande behof påräkna.
I afseende åter på sjelfva Motionen om
beviljande af 2,000 R:dr förlägS-summa till tryck¬
ning af ofvannämnde Historiska Samlingar, är
Utskottet, af dess förut yttrade tanka, att något
sådant särskildt anslag ej är lämpligt, utan an¬
ser, att örn Kongl. Maj:t, på' vederbörandet un¬
derdåniga anmälan, i Nåder finner godt att ar¬
betets utgifvande å Trycket understödja, äger
Kongl Maj:t äfven härtill erforderlig tillgång
af den till extra utgifter på Stat anslagna sum¬
ma. Hvilket vördsammeligen underställes Rik¬
sens Höglofl'. Ständers bepröfvande. Stockholm
den 30 Juni 1815.
144
Den 7 Juli.
På HÖglofl. Riddersk.
pch Ad. Ledamöters
vägnar
Carl de Geer,
På V älloft. Borgare-
Ståndets Ledamöters
vägnar
Carl Fr, Landberg,
På Högv. Prest-Stån-
dets Ledamöters
vägnar
Guslaf Murray,
På Hederv. Bonde-
Ståndets Ledamöters
vägnar
And. Sandsten,
C. Tunelius»
Pppläst hos Häglof], Ridd. och Ad. den 7 Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet den 7 _
Vallöf). Borga re-Ståndet den 9 _
Hederv. Bpnde.Ständet den 7
Riksens Högloft, Ständers Stats-Ut¬
skotts Betänkande, i anledning af
En af Rikets Herrar, öfverste-Mar-
skalken m. m., Herr Grefve E.
Ruuths till Utskottet inkomma an*
sökning o?n prolongation ?ncd afbe-
talningarne på de <l:ne Län, som
Hans Exeellence. uti Riksgålds-Con-
toiret innehar.
Uti en till Stats-Utskottet inkommen skrift
har En af Rikets Herrar *, Öfverste-Marskalken
hos Hennes Majit Drottningen, f. d. General*
Gouverneuren i Pomern, Acadejme* Cancelle-
ren,
Den 7 Juli,
745
ren , samt Riddaren och Commendeuren af Kongl.
Maj.-ts Orden och Riddaren af Konung Carl
XIIIs Orden Herr Grefve Eric Ruuth anhållit
om fem års prolongation ined de Canital-afbetal-
ningar, som Hans ExcellenGe, emrgt förskr.if-
ningar, förbundit sig att göra på de j:ne. lå.h
som Hans Excellence uti Riksgälds-Contoiret
innehar, det ena stort 93,600 R:dr och det an¬
dra ‘120,000 R:dr, allt Banco; hvarvid Hans
'Excellence såsom bevekande skäl anfört, att,
om ej oförmodade hinder uti Grufve-driften mel-
larikornmit , hade Hans Excellence, efter ali för¬
modan, kunnat fullgöra dess åligganden; men
då snart sagdt beständiga krig och misshällighe-
ter imellan detta Rike och Dannemark föreva¬
rit allt sedan Hans Excellence fick berörde lån,
hvarigenom Grufve-arbetet, • i synnerhet af brist
på folk, till stor del måst afstadna. Då flera
Hans Excellences Fartyg med Kol-laster blifvit
under samma tid af Danska och Franska Kapa¬
re borttagne, till Hans Excellences betydliga
skada oqh förlust: Då imellan So ä 90 man af
Grufvans bästa folk och Kolhuggare år 1813
och en de.l 1814 blifvit af Kongl. Majit och Kro¬
nan använde till Kust-bevakningen i Skåne, hvar¬
igenom Grufve-driften och Kol -upptagningen,
med hvad dertill hörer, sä till sägande alldeles
afstadnade, gör Hans Excellence sig, sä mycket
mera hopp om bifall till dess ofvannämnde an¬
hållan , som Hans Excellence dessutom nära 20
år vid Höganäs och 10 år vid Rosarp an vändt
större delen af sin förmögenhet och arhets-för.
miga till detta Riksgagneliga verks upptagande
och
Deri 7 Juli.
ocb bearbetande, hvari genom , enligt ful lg 11,1 tiga
Bocker och Räkenskaper, Biket besparat betal¬
ning till utländningen för nära femhundradetu-
sende tunnor Stenkol , hvilka blifvit in- och ut¬
rikes från. Svenska Grufvan expedierade, och en
ny Colonie méd allt hvad dertill hörer för mera än
500 menniskor anlagd, hvilka nu vid Grufvan haf¬
va sina lifsförnödenheter och behof. En Stenkols-
Bädd af 25 millioner tunnor är man försäkrad
om och förvarar för Fäderneslandet i framtiden
en rik skatt i réångfalldiga afseenden.
I grund äf den rättighet', -Riksens Höglofl.
Ständer vid 180g och 1810 arens Riksdag i
Stockholm behagat uppdraga åt deras Stats Ut¬
skott, att emottaga, pröfva, och efter omständig¬
heterna afgöra enskilta personers ansökningax
uti mål, hvilka angå Riksgälds-Verket, har Stats-
Utskottet förehaft Hans Excellences ofvannämde
anhållan; och hvarvid Utskottet inhämtat, att
det ena lånet af Nittiotretusende sexhundrade
(93,600) R:dr Banco blifvit meddeldt ifrån Riks¬
gälds-Contoiret mot Hans Excellences under sär¬
skilta dagar år 1806 utgifna Reverser, med lö¬
pande fem procents renta och ställde, att efter
3:ne månaders uppsägelse betalas ; varandes, till
säkerhet för detta Lån , intecknade Säterierna
Marsvinshodm, Charlottenlund och Hunnesta
med underliggande gods och tillhörigheter , och
dessutom pantsatte 78 st. Actier uti Stenkols¬
verket i Skåne. Enligt Riksens Höglofl. Stän¬
ders mot slutet afår 1809 fattade beslut, skul¬
le berörde lån få begagnas, utan afbetalning, un¬
der fern ärs tid, men efter dessa fem arens för-
lopp,
Deri 7 Juli-
747
lopp , borde på capitalet afbetalas ärligen fem
procent. För det andra länet af Etthundrade
tjugutusende R:dr Råneo, som utgått af Wismar*
'Ska Pantskillingen:;octa vid 1809 octa 181® å-
rens Riksdag tf lif vi t' öfvérflyttädt på Riksgälds-
Cdritoiréf, är Hans Excellences( och dess Fru
Gtéfvirinas Förskrifning under deta 28 Januari
1808 utfärdad med löpande feni procetats renta,
och förbindelse', ätt, efter de första tio arens för¬
lopp , afbetala årligen på capitalet tio procent
thed 12,000 R:dr årligen, intilldess hela capi-
tälet ar guldet; äfvensom till säkerhet för detta
lån äro pantförskrifne de här ofvan omförmälte
*78 Äctier uti SténKöls-verket i Skåne, och dess¬
utom 'inteckning meddeld , 1:0 uti Frälse-Säteri-
erna Marsvinsholm , 'Charlottenlund och Hunne¬
sta jemte underliggande gods , med alla thy till¬
höriga Hemman och lägenheter; 2:0 åtskilliga
under Helsingborgs Stads jurisdiction belägna
tomter,’ Byggnader, Glaserings och Gjuteri-
inrättningar.
Nu mera taar till Stats-Utskottet äfven blif¬
vit aflemnad eri den 17 sistlidne Juni, efter
Banco-method, förrättad värdering uppå Erälse-
Säterierna Marsvinsholm, Hunnesta och Char¬
lottenlund med derunder lydande in- och ut-'
sockne-hemman, gatuhus, torp, qvarnar och öf¬
riga lägenheter, enligt hvilken värdet af dessa
Egendomar, enär utgifterna, 9,132 R:dr 21 sk.
1 r:stt afdragas från inkomsterna 36,128 R:dr
27 sk. 8 r:st., skulle blifva femhundrade trettio¬
niotusende niohuridrädetjugu (539,920) Rtdr 35
sk. 8 r. Banco.
Stats-
Ii 8
Dm 7 Juli.
State» Utskottet har härvid anmärkt, att
Spannmålsprisen blifvit något för högt beräkna¬
de, nemligen Rågen till 8 R:dr, Kornet till fem
och en half R:dr och Hafran till tre och en tre¬
djedels R:dr, allt Banco; men, vidjgjordt öfver»
slag, är dock utröndt, att om behållne afkastnin-
gen i Spannmål, utgörande 1135 Tunnor Råg,
5653 T:r 32 k:r Korn, och 1510 T:r Hafra
beräknas efter nedsatta pris, nemligen Rågen,till
6 R:dr, Kornet till 4 R:dr, och Hafran till två
och en tredjedels R:dr, allt Banco, uppkommer
ett Capital-belopp af något öfver Trehundrade
nittio tusende (390,000) R:dr Banco.
Enligt företedt Gravations-bevis, dat. den
17 sistlidne Juni,äro Frälse-Säterierna Marsvins¬
holm , Hunnesta och Charlottenlund med derun¬
der lydande gods och lägenheter intecknade,
nemligen: 1:0 för återstående skuld till Pierre
Godeffroy i Hamburg Fyratioåtta tusende R:dr
Hamburger Banco; och 2:0 för de 2:ne län,
som Hans Excellence i Riksgälds-Contoiret in¬
nehar, tillsammans Tvåhundrade trettontusende
sexhundrade R:dr Banco. Och vid hvilket för¬
hållande Stats-Utskottet anser Riksgälds-Contoiret
äga full och tillräcklig säkerhet för dess fordran,
blott genom inteckningen uti de pantförskrifna
Handt Egendomarna.
Beträffande den af Hans Excellence begär¬
ta prolongation med afbetalningarne pä ifrågava¬
rande 2:ne lån, så förekommer härvid, att des¬
sa lån blifvit Hans Excellence meddeldte till un¬
derstöd för Stenkols-verket i Skåne, på hvilket
Riksgagneliga företag Hans Excellence uppoff¬
rat
Den 7 Julu
749
rnt en stor del af dess enskilta ansenliga förmo»
genhet, samt att Plans Excel]ence ej allenast
haft att kämpa mot flera ej påräknade hinder och
svårigheter, hvilkas undanrödjande medfört an¬
senliga tillökade kostnader, utan ock fatt vid¬
kännas sådana betydliga förluster., som endast va¬
rit föranledda af Sveriges Politiska förhållanden.
Och då Plans Excellence dessutom, såsom stor
Jordägare i sin mån delat tyngden af den pen-
ninge förlägenhet, som i dessa sednare åren för
Jordbrukaren varit så tryckanda, att vid nuva¬
rande Riksmöte, till dess äfhjelpande särskilta
utvägar kommit fråga att vidtagas; så har Stats-
Utskottet , i betraktande af allt detta, trott sig bö¬
ra i så måtto styrka till bifall å Plans Excel-
lences ofvännämnde anhållan, att med afbetal-
ningen på lånet af 93,600 R:dr må anstå till
den första (1) Mars år 1821, då fem procent af
dessa 93,600 R:dr komma att erläggas, och se¬
dermera lika mycket hvarje af de nästpåfoljan-
de åren; äfvensom med den afbetalning af tio
procent, sorn förfaller år 1819, uppå lånet af
Etthundradetjugutusende (120,000) E:dr uppskof
lemnäs till den 1 Oct. 1824, eller den dag, då
rentan å detta lån sednast hvarje år skall liqvi-
deras, dock under förbehåll, att derest renta å
lånen inom föreskrifven tid icke skulle Iiqvide-
ras, eller ock afbetalningarne på Rån-capitalen,
när de förfalla, icke å här ofvan bestämda Ter¬
miner ordentligen hvarje år fullgöras, kommer i
båda fällen det lån, med hvilket försummelse
ägt rum, att anses såsom uppsagdt och genast in¬
fördras. Hvilket Riksens Högloft. Ständers bé»
prof-
750
Deri 7 Juli.
pröfvande vördsamligen underställes. Stockholm
den 4 Juli 1815*
På Höglofl. Riddersk. Pä Högv. Prest-Ståndets
och Ad, Ledamöters Ledamöters
vägnar vägnar
Carl de Geer. ' Gustaf Murray.
Pä Vallöf!. Borgare- På Hederv. Bonde-
Ständets Ijedamöters Ståndets Ledamöters
vägnar ■ vägnar
Carl Fr. Landberg. Jon Jonsson.
... C. Sylvan.
Uppläst, hos Högloft. Ridd., och Ad. den 7 Juli,
Högvörd. Prest-Ständet den 7
1 * Vällofl. Borgare-Ståndet den 10 —
Hederv. Eonde-Ståndet den 7
Vördsamt Memorial!
Uti Nådig Proposition af den 21 nasti.
Juni , som af samteliga Respectiva Riks-Stånden
blifvit till Lagutskottet remitterad, liar Kongl.
Maj:t täckts gifva Riksens Höglofl. Ständer til 1-
Icänna, att Kongl,. Majus uppmärksamhet blifvit
fästad å de missbruk, som i så måtto skola ägt
rum vid penninge försträckningar, att Borgenär
låtit -Låntagare, utom vanlig renta, förskrifva
sig till särskildta* betydliga vitén, derest lånet
icke å utsatt tid återbetalas, hvilket föranledt
dlertill, att gäldenär, sorn icke å bestämd, dag
kunnat betala sin skuld, blifvit vid anställd
Lagsökning exeeutive ålagd, att jemväl ingifva
vitet,
Den 7 Juli.
vitet, eller bysättning sä derföre som för sjelfva
lånbeloppet undergå; i anledning hvaraf och da
Kongl. Maj:t, efter Dess Stats Råds och Högsta
Domstolens föregångne hörande, vid Nådigt öf¬
vervägande af berörde ämne, funnit, att enär
å, ena sidan allmänna Lagen eller andra gäl¬
lande Författningar väl icke bestämdt förklara att
de vilen, hvartill gäldenär, i händelse af urakt¬
låten be{alni,ng på förfaliodagen sig förbinder,
skola anses utan verkan, men å andra sidan,
Imagen med dess stadgande, dels att ej i renta
må tagas mera än sex för hundradet, dels att
renta pä renta ej må beräknas, synes hafva haft
för afsigt att förekomma, det en borgenär må
beredas för stor. vinning , så val af det behof
Iivari gäldenären, vid försträckningens erhållande,
sig befinner, som af den , genom åtskilliga oför¬
utsedda händelser, förorsakade svårighet, sorn.
kunde möta för betalningens erläggande på be¬
stämd tid, samt berörde ändamål skulle motver¬
kas, i händelse den utväg stöde Borgenär öppen
att, genom en gäldenären affordrad vitesförbin¬
delse, bereda den sednare en svårare påföljd af
dess möjeligen inträffande försummelse med be¬
talningen än Lagen i allmänhet medgifvit; Kongl.
Majit vélät till Riksens Ständers öfverläggning
i Nåder föreslå det tillägg i 9 Capitlét 6 §.
Håndels-Balken, att samma Lagrum hädanefter
ina blifva så lydande:
’’Ingen tage eller late förskrifva sig större
renta än sex för hundrade om året; hvar sorn
thet gör, eller tager renta på renta, håfve för¬
brutit hela rentan och bote tiondedelen af huf¬
vud.
Den 7 Jutu
vudstolen till da fattiga. Ät vid försträckning
af penningar visst vite utfäst, ther gäldenären
med betalningen ofver förfallodagen skulle för¬
dröja, vare thef ogildt.”
Detta, jemte hvad de handlingar i ämnet
innehålla , dem Kongl. Maj:t låtit vid högstbe¬
rörde Nådiga Proposition bifoga, har Dag-Ut¬
skottet i öfvervägande tagit; och som det af Kongl;
Majd i Nåder föreslagna tillägg vid nyss om.
förmäldta Dagrum, icke allenast länder till tyd¬
lig föreskrift i en fråga, hvarom något bestämdt
stadgande för närvarande icke gifves, utah ock,
efter hvad Utskottet trott sig finna, är öfverens¬
stämmande med den grund , hvarifrån Dagstift-
ningert utgått i afseende å stadgandet till hvad
belopp renta å försträckta penningelån må af
förstfäckningsgifvaren få tagas ; alltså tillstyrker
Utskottet det må nämnde tillägg, såsom gällande
Dag, af Eiksens Höglofl, Ständer antagas.
Detta varder dock till Eiksens Höglofl.
Ständers bepröfvande vördsamt öfverlemnadt.
Stockholm den 4 Juli 1815.
På Höglofl. Eiddersk. På Högv. Prest-Ståndets
och Ad,, Dedamöters Dedamöters
vägnar vägnar
H. F. Strömfelt, Joli. Olof Wallin.
På Vallo fl. Borgare- På Hederv. Bonde-
Ståndets ledamöters Ståndets Dedamöters
vägnar vägnar
JE..G, Hol/n, Petter Jernström.
A, J. Wablstjerna.
tjpp.
lien 7 lull. 7 5 3
tJppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den 7 Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet den 7 '
Vallöf!. Borgare-Ståndet den 10
Hederv. Bonde-Ståndet den 7
Riksens Höglofl. Ständers Stats Ut¬
skotts Utlåtande i anledning af an¬
märkningar 'vid dess Betänkande
om Lön-förhöjning för Penninge-Lön-
tagande Embets- och lj ens teman¬
nen.
Höglofl. Ridd. och Adein samt Hedervär¬
da Bonde Ståndet hafva, i anledning af gjorda
anmärkningar vid Stats-Utskottets Betänkande af
den 27 nästlidne Juni, rörande Eönförbättring
för Civile Embets- och Tjenstemännen, som
ined Penninge-löner äro försedde, genom Pro-
tocolls-Utdrag den 2 och 5 i denna månad åter¬
remitterat ärendet till Utskdttets vidare hand¬
läggning.
De hos Höglofl. Ridd. och Adeln gjor¬
da anmärkningar innefatta egt-ntligen följande
punkter, nemligen: att den föreslagna tillök¬
ningen icke skall svara emot behofvet och
hvad som väntats, särdeles när den år 1812 nå¬
gra Embetsverk särskildt tillagda förhöjning af
omkring 25 procent, ansetts böra gå i beräk¬
ning under den nu föreslagna tillöknings-pro¬
centen , hvarigenom Eönförbättringen för Em¬
bets- och Tjenstemännen i Kongl. Justitiae-Re-
visions-Expeditionen samt Kongl. Hof-Rättema
5.fe Bamht. 95. 96. och
754
lien 7 Julu
och Collegierna blefve obetydlig, heldst genom
förvandlingen af halfva Lönen uti Spannmål
efter 4* R:dr blott en af Markegången beroen¬
de tillfällig och iinga förhöjning åstadkommes;
att densamma alltså för Embets- och Tjenste-
mannen vid dessa Verk nu synes böra beräk¬
nas å de belopp sorn på 1812 års Stat, med til¬
lägg af samma års förhöjning , finnas uppförde
eller ock hela lönen reduceras till Spannmål ef¬
ter Stats-pris; att tillöknings-procenten borde
blifva lika för alla Lönegrader eller åtmindstone
jemkas och förhöjas för åtskilliga uppgifna klas¬
ser , samt att dé på Indragnings-Stat förde löner
måtte få bibehållas utan afdrag i och för ifråga¬
varande Lönförbättring; hvarjemte i öfrigt an-
märkningsvis är yrkadt att å Kongl. Justitias-Re*
visions-Expeditionens Stat kunde anslås nya lö¬
ner för 2:ne Protocolls-Secreterare, heldst blott
2:ne sådana löner förut derstädes bestås, hvilket
i jemförelse af fjenstgöringen inom denna och
de öfriga Kongl. Expeditionerna vore högst o-
tillräckligt.
Vid besvarandet af hvad sålunda hos Hög-
lofl. Ridd. och Adeln blifvit erinrat och som
kan sammanfattas under den hufvudsakliga an¬
märkning, att en högre och tillräckligare Lön¬
förbättring nu bordt åstadkommas, får Utskottet
förklara, att det väl hade önskat att Statens till¬
stånd medgifvit en fullständigare reglering i det¬
ta hänseende ; men likväl, med tillfredsställelse
öfver möjligheten af den föreslagna tillöknin¬
gen, sökt gå Penninge löntagarens billiga vän¬
tan
T)en ,*7 Juth
tari och etkända behof tili rhötes , så vidt til 1-
gångarne det tnedgifvit.
Öfvertygadt om rigtigheteri af de skäl Ut¬
skottet i dess Betänkande laggdt till grund för
dess åtgärd, urtdet ett noga öfvervägande af om¬
ständigheterna Och med en allmän öfversigt, an¬
ser Utskottet sig härvid endast böra upplysa j
att oberäknadt förhöjnings - procenteri i hvarje'
klass, eil ej obetydlig tillökning å hvarje lön
äfven uppkommer genom dilferencen imellan
Statspiiset 4 Rull- Tunnan å den del som skall
utgå i Spannmål och hvad densamma efter Mar-
kegången för nästföregående året utgör; hvar¬
jemte Utskottet får åberopa hvad Betänkandet
innehåller ej mindre i afseende å den föreslag¬
na beräknirigs-grunden. för tillöknings-procenten,
än ock beträffande lönerna på Indragnings-Sta-
ten, för hvilka sistnämnde innehafvarne varda
ersatte genom tillökningen; hvadan dem ej be-
tages förrrionen af en så beskaffad lön , ehuru
den, såsom flyttad på Indragnings Stat, till sin
egenskap är sådan, att den bör upphöra förr el¬
ler sednare.
Den nu änräärkningSvvS frärristältä ffåga
®rn tillökning af sune nya Protocolls-Secreterarö
löner å Staten för Kongl. Justitite-Revisioös Exi
peditionen kan Utskottet ej upptaga, enär den¬
samma hvarken varit till dess åtgärd från Kongl.
Majit i Nåder öfverlemnad eller blifvit det ge¬
nom remiss å någon inom Motionstiden gjord
framställning.
HoS Hedervärda Bonde-Ståndet har åter
dels upplysning funnits nödig af hvad Fond i-
fråga-
Den 7 Juli.
frågavarande tillökning må kunna utgå, dels
blifvit anmärkt att procenten matte nedsättas , så
att den för de lägsta Lönegraderna komme att
utgöra 50 och i mån derunder för de högre; att
tillökning i synnerhet borde beviljas de med
ringare löner försedde Tjenstemännen, såsom
derutaf mer i behof än de Embetsman som haf¬
va 8 å goo R:drs löner , for hvilka någon till¬
ökning ej synes äga rum; att förhöjningen en¬
dast må sträcka sig till dem, hvars tjenster fin¬
nas nödiga och att den Comité, som är påtänkt
till öfverseende och utrönande deraf samt att
upprätta förslag till indragning, kunde snart
komma i verksamhet, så att tillgång genom in¬
dragningar vinnas för Lönförbättringen, och i
öfrigt att bland Penninge-löntagare i Landsorten
äfven Häradshöfdingarne anätte undfå Lönför-
liöjning.
Utskottet får i anledning häraf upplysas
att på sätt dess förra Betänkande innehåller, till¬
gång för denna Lönförhöjning är utsedd vid den
uppgift af Stals Verkets behof som Utskottet för¬
ut gjort och hvarvid Hedervärda Bonde-Ståndet
la t i t bero, samt att Riksens Högloft. Ständer vid
denna Riksdag beslutit, det förnyad underdånig
anhållan skall hos Kongl. Maj:t göras, om till¬
sättande af den Comité, som kommer att upp¬
gifva plan till en ny reglering af Styrelse-Ver¬
kens organisation och i sammanhang härmed för¬
slag till indragning af öfverflödiga Embeten och
tjenster.
I öfrigt innehåller och utreder Utskottets
förra Betänkande grunderna för dess förslag, hvar¬
uti
1
Den 7 Juli, 757
uti Utskottet ej finner någon ändring billigtvis
kunna äga rum.
Slutligen får Utskottet, i anledning af hos
Högloft. Ridd. och Adeln gjord erinran om lön¬
förhöjningen för Militaire-Staterna, enligt dess
förra yttrande tillkännagifva, att Utskottet med
första skall derom inkomma med Betänkande.
Hvilket allt vördsamt hemställes Riksens Hög¬
loft. Ständers bepröfvande. Stockholm den 6
Juli 18x5.
På Högloft. Riddersk. På Högv. Prest-Stån-
och Ad. Ledamöters dets ledamöters
vägnar vägnar
Carl de Geer. i Gustaf Murray.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde-
Ståndets Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
Carl Fr. Fandberg. Jon Jonsson.
C. Tunelius.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den 7 Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet den 7
Vällofl. Borgare-Ståndet den 10
Hederv, Bonde-Ståndet den 7
Riksens Höglofl. Ständers Stats-Ut¬
skotts Betänkande, angående Herr
Friherre Stael von Hollsteins Me¬
morial om Recognitions-Skogarne.
Högloft. Ridd. och Adeln har till Stats-
Utskot-
l)en 7 Juli.
Utskottet behagat remittera följande af Herr
Friherre C. Ij. Stael von Hollstein ingifne, och,
recognitions skogarne ^rörande Memoria), så ly>
(dande:
”1:0 Anledningen hvarföre jag begärt Oeco-,
nomie Utskottets betänkande öfver Riksdags¬
mannen Longbergs Memorial, rörande recogni-
tions-skogarne, ytterligare på bordet, är den, atf
ämnet är af sa stor vigt för Riket, att det ieke
mäste hastigt undfalla uppmärksamheten. 1809
års Ständer,, sarp t början af Riksdagen i syn¬
nerhet voro af ren Patriotisrne och Hushållsän¬
ka uppeldade, uppsökte alla utvägar att kunna
hjelpa Riket ur det tryckande penninge-behof,
ett olyckligt Krig hade försatt detsamma uti ; i-
bland annat funno de en stor ressource uti de
Bruken anslagne, under namn af Recognitions?
skogar, Itända Krono skogar och allmänningar,
så väl sorn äfven flera ännu alldeles odelta peli
parrvända skogar. Man var i beråd att reclame-
ra dessa , såsom blott vilkorligen emot en ringa
afgift Bruken anslagne Kronans egendomar»
och säkerligen hade genom ett rigtigt användan¬
de häraf, då i dessa millioners värde ligga för¬
varade, Riket blifvit ur förlägenhet lrulpet, u-
tan alt qödsakas gripa till det svårare botemedlet»
att utan ytterligare fond» genom Banken sätta
tio millioner nya sedlar i rörelsen, som haft
den beklageliga verkan, att många menniskor i
Riket blifvit ruinerade, alla effecter uppstegra¬
de , samt i öfrigt alla de olägenheter, som ett
mynt med förfallen Credit kan förorsaka. Tvän-
pg omständigheter hindrade likväl Ständernas
gris¬
Den 7 Juli.
759
prisvärda föresats; den ena, att det ej var ha¬
stigt verkställbar^, att till Rikets gagn använda
denna tillgång; den andra, att större delen Bruks¬
ägare hotades med undergång , om de Skogsde»
lar , som Kronan vid Brukens första anläggning
dem till kolning anslagit, skulle dem nu från¬
tagas, tvärtemot laga afhandlingar, och hvarige¬
nom allmänna säkerheten till egendoms-rätt skul¬
le försvinna, om ej Contracter heliga hållas; 1
[Riksens Ständer funno derföre godt medgifva att
Bruks-ägare skulle på enahanda sätt, emot 6 års
renta, som för annan Krono-jord stadgadt är, få
till skatte lösa den skog, som till deras Bruks¬
drift nödvändigt tarfvades, sedan först hemman¬
tal blifvit åsatt, och skattläggning derefter verk¬
ställd, men öfverskottet skulle offentligen till
den mestbjudande försäljas. RiksdagsBeslutet
den 2 Maj 1810 lyder sålunda i 4 §: Likaledes
och till fastställande af grunderna, hvarefter de
till Bergverken och Bruken ujjplåtna Kronan
tillhöriga Recognitions-skogar lämpligast skulle
kunna användas och indelas, håfve Vi ansett
nödigt att härom vidtaga den nya Författning,
hvars verkställighet Vi till Kongl. Maj:ts Nådi¬
ga omsorg öfverlemnat, och hvarigenom förnäm¬
ligast kommer att stadgas det, efter föregångne
undersökningar, Bergverken hör tillerkännas så
mycket skog, som för deras drift och underhål¬
lande tarfvas, och denna skogsdel, efter hemman¬
tal skattlagd, af Bruks-ägaren emot 6 års renta
få köpas till skatte . då Recognitions-afgifren ock
upphör, samt att den öfverflödiga skogen, med
dertill hörande ouppodlad mark, må i vissa lot¬
ter
Den 7 Juli.
ter fördelas och på Auction till den mestbjudan-
de försäljas Detta Riksens Ständers beslut är
väl redan i så måtto satt i verket, att Konun¬
gen utgifvit Förordning af den 10 Febr. 1810
härom, Riksdagsmannen Longberg har i anled¬
ning deraf för Riksens Ständer framställt nöd¬
vändigheten, att génom passande arfvoden föf
vederbörande Landtmätare med flera påskynda
detta verk, och häruti får jag så mycket heldre in¬
stämma med Riksdagsmannen Longberg , sorn
Kronan lider stor förlust genom tidens utdrägt,
och då Bruks-ägare erhållit den stora förmon ,
att få lösa den för Bruken behöfiiga skogen till
skatte för den ringa summa af 6 års renta, sorti
de ett Ögonblick voro på vägen att gå förlusti¬
ge vid 1809 års Riksdag, och sorn ännu är i
framtiden osäker för dem, intill dess de genom
Skatte-lösen hafva laga fång å denna jord, tyc¬
kes mig, de må gerna till den uppgående kost¬
naden bidraga, för att vinna säkerhet; härjemte
får jag anföra, att sorn Krono skogarne enligt 77
§• i Regeringsformen äro till Riksens Ständers
disposition öfverlåtne, ärendet tillhörer Stats-
men icke Besvärs- ochl Oeconomie • Utskot¬
tet , hvarföre jag om remiss till Stats - Utskot¬
tets behandling anhåller om allt det sorn rö¬
rer detta ämne , samt att Riksens Ständer ge¬
nom Stats Utskottet måtte få kännedom och upp¬
lysning, huruvida redan någon del af dessa
Krono - skogar blifvit till skatte köpte, huru
mångå tunneland blifvit på hemmanet beräkna¬
de, samt huru stor skatteskilling derföre blifvit
erlagd, samt om den i några räkenskaper är be¬
räknad,
Den 7 Juli.
räknad, samt om på Auction till den mestbju¬
dande något är försåldt, ty omöjligen kunna Bruk,
örn de än äga 2 å 3,000 Sfts smide, erfordra
50, Go ä 70,000 tunnelands skog, till kolning,
och vore så, tyckes vara bättre nedlägga Bru¬
ken , och använda jorden annorlunda, ty ehu¬
ru sterilt ett tunneland än månde vara, så framt
det intet är rena gråberget, måste det dock i
årlig afkastning kunna öfver hufvud tagit, då
roorde sammanräknas, gifva 5 B:dr per tunne-
landét, då Kronan årligen skänker det Bruk sorn
har 50,000 tunneland skog 25,000 R:dr, hvare¬
mot erhålles genom utlagorna kan hända blott
par tusende åter, hvilken hushållning icke är
passande hvarken för våra upplysta tider eller
nu varande behof, då alla andra egendomar i
Iliket, genom förökad Krigsrnagts hållande, och
hvarjehanda andra stora pålagor, hafva blifvit
starkt betungade; Riksens Ständer torde ock i öf¬
vervägande taga, ett provisionelt bestämmande
af tunneland på hemmantalet, hvilket likväl vid
tmdersöknjngarne af vederbörande Embetsman
efter locala omständigheter kan jemkas. 500
tunneland på ett hemman är rikligen tilltaget,
då det är af beskaffenhet att kunna odlas; till
blott skogsväxt vöre 1000 ä 1200 säkerligen mer
än tillräckligt, hvarföre jag får tillägga, det
Riksens Ständer måtte taga den författning, att
derest, någon acqvisition antingen redan eller
hädanefter göres af Kronans jord i annan ord-
ning än 14 §. i Riksdags Beslutet den 2 Maj
18x0 innehåller, den måtte förklaras ogiltig,
ty allmänna lagen bjuder; att lagligt staude, o-
lagligt
76a Den 7 Juli,
♦
lagligt återgångs , äfvensom sådant må gälla om
Kronans hemman och lägenheter sorn till äfven-
tyrs kunna vara abalienerade, hvarföre om på¬
minnelse till Herrar Landshöfidingar, att hålla
de i Författningarne anbefallta Jordransakningar,
som i flera Län, på snart sagdt urminnes tider
ej blifvit haline, och hvarigenom också mycken
oreda, rättegångar, samt abalienationer af dels
Kronans, dels andra publika inrättningars till¬
hörigheter uppstått, äfvensom Karn mar-Collegi»
um, som vården och inseendet öfver Kronans
jord och fasta egendom är uppdragen, måtte
hålla noga hand häröfver. Jag får å nyo upp¬
repa, att då Kronan i dessa skogar äger en stor
ressottrce, all möjlig försigtighet vid deras af-
händande måtte iakttagas , att Kronan ej blir allt
för mycket lidande, hvarföre, då detta ärende,
sedan det så långt lidit på Riksdagen, nu mera
icke kan behörigen afhandla/, Riksens Ständer
åtmindstone måtte taga den författning, att intet
laga Stånd å sådana refvade och skattlagde lä¬
genheter måtte meddelas, förrän Riksens Stän¬
der vid nästkommande Riksdag, antingen den
då blir Lagtima eller Urtima, får detta ärende
vidare pröfva och undersöka låta , huruvida i
ett eller annat fall illusion af den utkomna För¬
fattningen ägt rum, eller ock man begagnat
de rättigheter, sorn ädlare verk äro tillagde , u-
tan att något sådant existerar eller anledning
gifves, att något sådant skulle kunna blifva sä
lönande, att det kunde svara emot den förlust
Kionan skulle lida, genom afhändandet af 6q ä
70,000 tunneland, som böra säkerligen, rigtigt
an?
JOen 7 Juli,
använda, kunna i Stats-kassan Inbringa a o å.
go,ooo, Detta mitt Memorial anhåller jag få
sned de andra Respectiva Stånden communice-
ra, samt till Stats-Utskottet blifva rernitteradt; i
öfrigt har jag mot bifall till Oeconomie-Utskot-
tets Betänkande å Riksdagmannen Longbergs Me,
jnorial intet att invända, i allt hvad det ej kan
vara stridande emot denna nu gjorda motion , men
deremot protesterar och förbehåller Ständers rätt
öppen, i fall emot rätta meningen af ofvannämde
Riksdags-Beslut någon jord skulle Kronan frångå ”
,?2:o Vid sistlidne Riksdag väckte jag
fråga om snar verkställighet af Riksens Stän¬
ders Beslut 1810, rörande Recognitions skogar-
ne med flera Krono-lagenheter; ärendet blef
Irvilande. Eders Excellence och Högiofl. Ridd.
och Adeln har, pä af mig förnyad motion här¬
om, bifallit, att det vid förra Riksdagen inlem¬
nade Memorial skulle till Stats-Utskottet varda
rernitteradt; jag får i anledning deraf härjemte af¬
gifva detsamma, samt ytterligare bifoga några
reflexioner vid ämnet.”
”Riksens Ständer hafva beslutit att dessa
Kronans lägenheter skulle till Statens gagn och
»ytta föryttras ; sättet huru det skall ske är äf»
ven bestämdt. De medel som redan influtit
för det som verkstäldt hlifvit, torde ingått, så¬
som alla skatteskillingar, till Riksgälds - Contui-
ret , till afbetalning å Rikets utländska skuld,
inen nu då densamma till större delen är af*
skrifven, torde, till den återstående delen, till¬
räckliga medel finnas uti sjelfva Bevillningen,
hvilken i förra tiden egentligen blef atagen til':
Riks-
764
Den 7 Juli.
Riksskuldens betalande, icke att fylla deficit uti
Stats-inkomsten, emedan man rättade utgifterna
efter inkomsterna, pä samma sätt, som hvarje
klok enskild hushållare gör. Skatteskillingarne
skulle således till något annat behof kunna varda
använde: Ropet om penninge-nöd är allmänt,
från den ena landsändan- i Riket till den andra.
Orsakerna härtill angifvas olika, till en del all¬
deles origtiga. Riksens Ständer påkallas nu sorn
alltid att skaffa hjelp, sedan andra vållat oredan;
många projecter uppgifvas, de fleste, som jag
förmärkt, att öka penninge-massan, och det med
papper utan credit. För manga enskilta vöre
detta visserligen lika så radicai hjelp, som ruin
för andra och sjelfva Staten, samt leda till hän¬
delser , som ej roed visshet kunna beräknas och
förutses , men ögonskenligén synas vara att be¬
fara. En ny allmän Discont-inrättning, med
nya millioner R:dr. Sedlar, kunde komma i
fråga , men hvad är delta i sig sjelf annat än en
indirect förökning af Banco-mynt, då Riksgälds-
Sedlar skall emottagas såsom Rikets mynt, och
skall i Riksgälds-Contoiret utbytas emot Banco.
Det är i anledning häraf, som jag vördsammeli»
gen underställer, om icke här vore en fond att
tillgå, som kunde användas till styrka för de
operationer, denria Discont-inrättning ämnar fö¬
retaga, samt önskar upplysning af dem, som äga
mera kännedom i dylika saker än jag, om icke,
i stället för Riksgälds Sedlar, ett helt nytt mynt
kunde tillskapas, nemligen Rente-Sedlar på dessa
lägenheter; dessa skulle säkert blifva de begär¬
ligaste , i anseende tili sin verkliga säkerhet,
som
Den 7 Juli.
765
som ej genom ensidigt intresse och plural Itetens
beslut kunde undergå någon förändring, så länge
man aktar äganderätt.”
”3:0 Det inkast torde väl häremot göras,
att om än detta vore en tillgång, fordras dock
en längre tid , innan den kan begagnas; detta
inkast är grundadt, i anseende till de skogar,
hvilka Bruksägarne hafva rättighet att lösa till
skatte, emedan många undersökningar äro der¬
vid nödvändiga, som likväl knnna undvikas vid
de egentligen sa kallade recognitions-skogar, som
skola genom offentelig auction till den mest¬
bjudande försäljas. Jag åberopar mig hvad Herr
^Landshöfdingen och Commendeuren, Friherre
af Wetterstedt i underdånigt Betänkande till
Konungen i detta ärende föreslagit.”
Efter inliändigandet af dessa Memorial,
har Stats - Utskottet hos Hof-Cantzlers-Embetet
begärt, att från Kongl. Kammar- och Bergs-Col-
legierna måtte Stats Utskottet meddelas upplys¬
ning, huruvida, i anledning af Riksens Ständers
Beslut och Kongl. Maj:ts Nådiga Förordning af
den 4 Februari län, angående användandet af
de till Bruken och Bergverken upplåtna recog-
nitions.skogar, redan någon del af de samma
blifvit till skatte inköpt, till huru mångå Hem¬
mantal de blifvit skattlagde, och hvad ärlig renta
hvarje sådant hemman blifvit åsatt, samt huru
många tunnland blifvit på hemmanet beräknade,
huru stor skatte köpeskilling derföre blifvit er-
lagd, och i hvad räkenskaper den är upptagen
och redovist, samt slutligen, om på auction till
den mestbjudande någou af dessa skogar blifvit
försåld. Och
766
Den 7 Juli.
Och som Kongl. Kammar- och Kongl. Rörgé-
Gollégierna uti Protocolls - Utdrag af den 13
sisth Juni , meddelt svar å ofvanberörde infor¬
drade upplysningar; så får Stats-Utskottet samma
Protocolls-Utdrag härhos i afskrift bifoga* med
förklarande, det Stats - Utskottet i sakens när¬
varande skick icke anser någon ytterligare åtgärd
hvarken nu kunna vidtagas eller vara behöflig ,
enär Kongl. Maj:ts och Riksens Högloft. Ständers
härutinnan fattade beslut nu är under verkstäl¬
lighet , att så fort det i laga ordning kan ske
till slut befordras; hvilket allt Riksens Högiofh
Ständer vördsammeligen underställes. Stockholm
den 3 Juli 1815.
Utdrag af Protocollet, hållet uti Kongl
Majit s och fikets Kammar-C ollegio
den 13 Juni 1815.
S. D. Föredrogs Hof-Cantzleren, Riddaren och
Commendeuren af Kongl. Majus Orden, Hög¬
välborne
På Höglofl. Riddersk.
På Hogv. Prest-Stån-
och Ad. Uedamöters
vägnar
Carl de Geer.
dets Uedamöters
vägnar
Gustaf Murray.
På Hederv. Bonde-
Ståndets Uedamöters
Vägnar
And. Sandsten.
På Vällofl. Borgare-
Ståndets Uedamöters
vägnar
Carl Fr. Landberg.
C. Tunelius,
Den 7 Juli,
767
välborne Herr Friherre Gustaf af Wetterstedts
Embets-Memorial af den 13 i denna månad,
hvaruti anmältes Riksens Ständers Stats-TJtskotts
åstundan att erhålla upplysning, huruvida, i
anledning af Riksens Ständers Beslut och Kongl,
Majus Nådiga Förordning af den 4 Februari
1811, angående användandet af de till Bruken
och Berg-Verken upplåtna recognitions-skogar ,
redan någon del af desamma blifvit till skatte
inköpte , till huru många hemmantal de blifvit
skattlagde och hvad årlig renta hvarje sådant
hemman blifvit åsatt, samt huru många tunn¬
land blifvit på hemmanet beräknade , huru stor
Skatteköps-skilling derföre blifvit erlagd, och i
hvad räkenskaper den är upptagen och redovist,
samt sluteligen om på auction till den mestbju¬
dande någon af dessa skogar blifvit försåld; och.
beslöt Kongl, Collegiurn att häruppå genom Ut¬
drag af Protocollet vänligen lemna Riksens Stän¬
ders Stats Utskott den underrättelse , att, sedan
Kongl. Majus ofvan högstberörde Kungörelse
hunnit utkomma , väl åtskilliga undersökningar
öfver recognitions skogar till Kongl. Kammar-
och Bergs - Collegierna under åren 1813 och
1814, och jemväl innevarande år inkommit, men
att de dels blifvit af ägare till angränsande och
på skogarne belägna hemman öfverklagade, dels
af Kammar-Advocat-Fiscals-Embetet klandrade ,
såsom ofullständiga och i flere delar felaktiga till
Kronans nachdel! Att dessa besvär och anmärk¬
ningar måst utställas till vederbörandes hörande
i Orterna: Att uti vissa äfven förekommit tvi¬
star af dan beskaffenhet att de mast till Dom-
* s,o]-
765
Den 7 Juli.
stol i orten förvisas: Att, genom den omgång
dessa således fält, icke ännu något hunnit blif¬
va färdigt till Kongl. Collegiernas slutliga pröf¬
ning och afgörande i den ordning, som Kongl.
Kungörelsen föreskrifver , utom ett och annat,
sorn, angått skogar under ädlare Verk, för hvil¬
ka recognitions afgift icke äger rum : Att följ-
akteligen icke ännu någon recognitions skog kun¬
nat till hemmantal skattläggas, än mindre till
Skatte försäljas; äfvensom att blott' några få
Bruksägare ännu inkommit med ansökningar om
Skatteköp å slika skogar, hvartill dem 6 års tid
är öppen lernnad, dock utan att dervid är ut¬
satt, ifrån hvad tid dessa år räknas böra: Att när
sådana Skattköp hinna komma till verkställig¬
het Kongl Collegium anser för gifvet, att Skatte*
köps skillingarne böra så i dessa som andra
Skatteköp insättas för Riksens Ständers Riksgälds-
Contoirs räkning: Att efter hvad Kongl. Colle-
gium nu kunde erinra sig, ingen enda af de
hittills inkomne undersökningar upptagit något
öfverskott af skog , som på auction skulle kunna
för Kronans räkning till den mestbjudande för¬
säljas; och ändteligen att ännu vissa af dessa
undersökningar bero på Kammar-Advocat-Fiscals-
Embetets utlåtande, såsom de der hittills icke
kunnat öfverses. Stockholm, som ofvan.
Efter Kongl. Collegii Befallning
Joh. Theod. Hasselqvist.
Utdrag
1
i,
Den 7 Juli. 76,9
Utdrag af Protocollet, hållet uti Kongh
Majits och Rikets Bergs ~ Collegio
den 15 Juni 18*5»
S, D. Upplästes Hof-Can?lets-Embététs 1 dag
till Kongl. Gollégiurn ankomna skrifvelse, hvar¬
uti gifVes tillkänna, det Kongl. Maj:t i Nader1
bifallit Riksens Ständers Stats-Utskotts underdå¬
niga anhållan att ifrån Kongl. Goliegium erhålla
nödiga ansedde upplysningar, huruvida, i an¬
ledning af Kungl. Förordningen den 4 Febr.
1S11 om användandet af de under Bruk och
Berg-Verk Upplåtna recognitions skogar, redan
någon del af desamma blifvit till Skatte inköpt®
m. rrn
Och skulle j 1 anledning häraf, Stats - XJt-
skottet, genom Protocolls • Utdrag, lemnäs den
vänliga underrättelse, att, sedan, till följd af
högstberörde i§n års Kongl. Kungörelse, bri¬
stande fullständiga geometriska affattningar ö£-
ver sådana skogar med derå, i sednare tider*
skedda odlingar, samt anlagda Torp Och Meni"
man för sig gatt , hafva under loppet äf återt
1813 och 1814''» uch äfv.en till någon del detta
är, de i Nåder anbefallda undersökningar * till
utrönande af samma skogars beskaffenhet Och
Brukens jemte Bruks - Torpens och öfriga till
skogsfång derå berättigade Jordägares behof blif¬
vit verkställde å tillsammans 59 st. särskilta så*
dana Krotioskogar, samt de öfver förrättningar-
rle hållna Profocoll med tillhörande Handlin¬
gar till Kongl. Kammar* och Bergs Collegiernaå
pröfning insänd®,
j.-e Sundet, g 7. 98, Öfve*
7.70
Dm 7 Juli,
Öfver några af dessa undersökningar hafva
dels Bruksägare, dels Hemmansägare anfört Be¬
svär, hvilka med vederbörande blifvit corn-
municerade och för bristande förklaringar ännu
icke kunnat afgöras.
Utaf de andra ater har Advocat-Fiscals-
Embetet i Kongl. Kammar-Collegium, till beva¬
kande af Kongl. Majts och Kronans rätt, erhållit
del, och sedan Hess Embets-Utlåtanden blifvit
Kongl. Bergs-Collegiurn meddeladt, har Kongl.
Collegium dem under granskning förehaft; men
sorn i afseende å dessa inträffat, att upplysnin¬
gar i ett eller annat afseende saknats, och hvilka,
i enlighet med Kammar - Fiscals - Embetets yr¬
kande ansetts nödiga att känna, förr än Kongl.
Collegierna kunde meddela något bestämdt ut¬
låtande om Bruksägarnes så väl som Torpens
och andra Jordägares, i stöd af ofvannämnde
Kongl. Förordning , tillkommande rättigheter till
skog å Becognitions-Allmänningarna; så harden
anstallt funnits nödig, att dels från Herrar Eands-
liöfdingarna, dels från vederbörande Bergmästare
infordra de saknade upplysningarne. Vid så¬
dant förhållande hafva följakteligen de uti Kongl.
Förordningen i Nåder anbefallda sednare åtgär¬
der, såsom skogarnes indelande till hemmantal
och skattläggning ännu icke kunnat äga rum,
ehuru några ansökningar om Skatteköp å Becog.
nitions-skogar redan inkommit.
Yppade Bågängs-tvister, hvilkas utgång än¬
nu beror af laga pröfning vid Domstol, hafva
derjemte vållat, det tillämpning af den åbero¬
pade Kongl. Förordningen i afseende 'pti vissa
Becog-
Den 7 Juli.
771
Recognitions skogar hittills icke kunnat ske, och
så snart dessa hinder blifva undanröjde, komma
undersökningärne att företagas med den skynd¬
samhet, vederbörandes öfriga tjenstebefattningar
kunna medgifva. Ar och dag, som förr skrif-
Vet står.
Efter befallning
J. A. Arfvedsson.
tfppläst hos H&giofl. Ridd. oeh Åd. dön 7 Jull^
Högvörd. Prest Ståndst den 7
Vällofl. Borgare-Ståndet den 10 _
Hederv, Bonde-Ständet den 7
Vördsamt Memorial!
I anledning af gjorda anmärkningar vid det
Betänkande Eag-Utskottet den 25 nästl. Maj af-
gifvit, rörande' frågan, hvarest skeende åtal 3.
försummad Kronoskjuts och underlåten väglag¬
ning skola upptagas och afgöras, hafva Höglofl.
Bidderskapét oell Adeln samt Hedervärda Bon¬
de-Ståndet till Utskottet återremitterat berörde
Betänkande.
Af de härom till Utskottet ankomne Pro-
tocölls Utdrag är inhämtadt, att någre af Höglofl.
Ridderskapets och Adelns Ledamöter ansrtt de
mål, som angå ofvanomförmäldta ämnen, böra
betraktäs såsom Police mål, och att på sådan
grund de samma borde höra till Konungens Be-
fallningshafvandes behandling, men att deremot
hos Hedervärda Bonde-Ståndet påstående blifvit
väckt, att frågor, angående försummad Håll- och
Reserv-
778
Den 7 Julu
Resefve-skjuts afven endast af Härads - Katterna
må upptagas och afdömas.
Då det således nu åligger Utskottet, att of¬
ver omförmälta anmärkningar afgifva utlåtande,
får Utskottet, hvad den förstberörde beträffar,
förklara , att enär Utskottet icke föreslagit något
nytt stadgande i förrberörde ämnen , utan endast
sökt ådagalägga, att med Allmänna Dagen och
gällande Författningar är öfverensstämmande,
det mål , som angå försummad Kronoskjuts och
åsidosatt väglagnings skyldighet, för närvarande
tillhöra Härads-Rätterna, på hvilken grund, och
då motion derom blifvit väckt samt till Utskot¬
tets yttrande remitteradt, att ett härifrån skiljak¬
tigt behandlingssätt af besagde mål skall vara
antaget, Utskottet trott sig hafva skäl tillstyrka,
att igenom utfärdande författning måtte bestäm¬
mas , att det redan stadgade förfarande med dessa
ärender hör iakttagas, finnér ock Utskottet sig
så mycket mindre äga anledning till förändring
af berörde utlåtande, som Utskottet icke anser,
det något hinder eller uppehåll vid vägalotts
innehafvares tillhållande, att fullgöra deras ålig¬
ganden vid de dem tilldel dta vägstyckens vid-
magthållande, deraf kan uppstå, det de för un¬
derlåtenhet deraf böra vid Härads-Rätten tillta¬
las, sorn, enligt 25 Cap. 11 §, Byggniraga-Bal-
ken, Krono - Betjeningen är berättigad, att då
väglotts.ägaren icke inom föresatt dag bättrar
dess ogilda vägstycke , låta sådant för lego verk¬
ställa och att uttaga kostnaden dervid hos den
tredskande.
Hvad
Den 7 Juli.
773
Hvad ater vidkommer ofvanberörde hos
Hedervärda Bonde - Ståndet gjorde yrkande; sa
emedan, genom Kongl. Brefvet den ia Jan.
1776, 8 §. uti Kongl. Brefvet den 31 Maj 1763
blifvit upplifvad, och i nämnde §. stadgas, att
Gästgifvares, Hållkarlars och de skjutsandes tred¬
ska , motvilja och försummelse samt stegringa»
i skjutslegan, böra då de hos Landshöfdingen
anmälas, af honom omedelbarligen upptagas; ty
och då Utskottet icke finner anledning , att här¬
uti föreslå någon ändring , åberopar ock Utskot¬
tet hvad dess förra Betänkande på lika sätt i
detta ämne innehåller.
Till Riksens Höglofl. Ständers pröfning var¬
der detta vördsamt öfverlemnadt. Stockholm
den 4 Juli 18x5.
och Ad. Ledamöters Ståndets Ledamöters
På Höglofl. Riddersk.
På Högvörd. Prest.
vägnar
H. F. Strömfelt,
vägnar
Joli. Olof Wallin.
På Vällofl. Borgare-
Ståndets Ledamöters
vägnar
E. G. Holm.
På Hederv. Bonde-
Ståndets Ledamöters
vägnar
Petter Jernström,
A. J. Wahlstjerna,
Uppläst
774
Den 7 Juli.
Uppläst hos Högloft. Ridd. och Ad. den 7 Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet den 7
Vällofi. Borgare-Ståndet den 10 _
Hedgrv, Bonde-Ståndet den 7
Vördsamt Memorial!
De till Dag- samt Allmänna Besvärs- och
Oeconomie Utskotten remitterade tvänne särskildta,
af Riksdags-Fullmägtige Olof Olofsson frän Elfve-
dahls Härad af Carlstads' Län och Johan M.
Wessing frän Vestmanland till Hedervärda Bon¬
de-Ståndet ingifna Memorial, hvaruti föreslås
ändring och förklaring nti vissa delar af Kongl.
Förordningen den 9 Februari 1802, angående
stängsel-skyldigheten, hafva Utskotten, i anseen¬
de till berörde i fråga satte ämnens med hvar¬
annan ägande gemenskap, funnit sig kunna i ett
sammanhang till pröfning företaga.
Dervid förekommer först den af Olof Olofs¬
son gjorda anmärkning, att då, enligt 3 §. i
omförtnälte Nådiga Förordning, uti frågor om
stängsels upprättande och underhållande imellan
byar och enstaka gårdar uti skog , utmark och
beteshage, den heminans-åbo, som stänga vill,
äger vitsord, skyldigheten för angränsande hem¬
mans innehafvare, att uti berörde hägnads upp¬
rättande , efter den i nämnde §. stadgade del-
ningsgrund deltaga, skall i synnerhet för dem,
som äro ägare af mindre hemmansdelar, vara
betungande och kostsam samt jemväl föranleda
till en betydlig åtgång af stängningsvirke ; men
som i afseende derå, den följande 4 §• stadgar,
att, enär tvist angående berörde hägnads-skyl¬
dighet
Den 7 Juli.
775
dighet uppstår, det må vid de händelser att
skillnadslinien , hvarefter stängas skall, utgör eni
sträckning af tre tusende famnar, och att den by,
hvars deltagande i hägnaden äskas, icke kan af
markens frånskiljande draga särdeles nytta, på
Domarens bepröfvande få ankomma , örn och
hvad lindring uti ett mindre deltagande, än som
emot hemmantalet svarar, en sådan by må er¬
hålla; alltså och då härtill äfven kommer den
omständighet att den skog, som för de till ut¬
märkande af skillnadslinien i G 5 §. af Landt¬
mäteri Förordningen föreskrifna rå-gator måste
fallas, sällan kan med fördel begagnas, men till
hägnadens uppförande och underhållande kan
användas, anse Utskotten icke någon anledning
vara att tillstyrka ändring uti det ifrågasatte
stadgande.
Hvad åter beträffar den af "Riksdags - Full-
mägtigen Wessing väckte fråga, att ofvanomför-
malte Förordning icke skall nog bestämdt stad¬
ga , huru med hägnads-skyldigheten imellan in-
ägor inom by bör förhållas i den händelse, att
af tvänne hemman med ägande lika mantal,
som i ägor till hvarannan angränsa, det ena
fördelas imellan flera ägare eller i enskifte dem
imellan lägges och en af dem erhåller sin ägo¬
lott intill det andra hemmanets ägor, vid
hvilken händelse Wessing förment, att tvist
kunde uppstå huruvida det odelade hemmanets
innehafvare skall blifva pligtig att till större an¬
del än förut, samt i mån af den angränsande
liemmansåboens mindre hemmantal, i hägnadens
underhållande deltaga; så emedan i afseende ä
den
775
JDe/i 7 Juli,
den by , der ägorna äro genom Storskifte gran-
, narna.imellan delade, 6 §. af meranämnde Kongl.
Förordning stadgar, att inägornas delningsgrund
bestämmer hvarje delägares skyldighet i afseende
å stängseln omkring berörde ägo-lotter, hvaraf
således följer, att en sedermera skeende delning
af något hemman i byen imellan flera blefne
delägare, icke kan verka någon förändring af de
angränsande hemmans - innehafvarnes stängsel--
skyldighet, och enär åter enskifte af en större
eller mindre delägare i by sökes, sådant ound-
vikligen medför en fullkomlig rubbning af hela
Storskiftet inom byar, som alltså förorsakar, att
sedan enskifte blifvit verkstäldt , en ny fördel¬
ning af delägarnes stängselskyldighet nödvändigt
mäste ske- Ty finna Utskotten, att någon för¬
klaring uti det stadgande som i detta ämne ar
meddeldt icke kan vara af nöden.
Till Kiksens Höglofl. Ständers pröfning vara
der dock detta vördsamt öfvevlemnadt. Stock¬
holm den 4 Juli 1815.
På Riksens Höglofl, Ständers Tåg- samt All¬
männa Besvärs och Oeconotme- Utskotts vägnar
På Höglofl'. Ridderskapets och Adelns
[Ledamöters vägnar
U. F. Strömfelt. A. Lantingshausen,
På Högv. Prest-Ståndets Ledamöters vägnar
Joh. Olaf Wallin. J. R. Fellenius.
På Yällofl. Borgare.Ståndets Ledamöters vägnar
F. G. Wolm. An(l. Fredin,
På
Den 7 Juli.
777
På Hederv. Bonde-Ståndets Eedamöters vilnar
Petter Jernström. Nils Mänsson.
A. J. Wahlstjerna.
Uppläst hos HfSglofl. Ridd. och Adeln den 7 Juli.
Hftgvörd, Prest-StSndet den 7
Vällofl. PorgareStåndet den 9
Hederv, Bonde-Ståndet den 7 _
Riksens Högloft. Ständers Stats- Ut¬
skotts Betänkande, i anledning af
Riksdags Eulhwgtigens får Staden
Ystad, Handelsmannen Gustaf Ha¬
german till Vällofl. Borgare-Ståndet
ingifna och derifrån till Stats-Ut-
skottet remitterade Memorial om
Medel till Casern- byggnad för 2 ine
i Ystad forlagde Escadroner af
Mörnerska Husar-Regementet.
Vallöf!. Borgare • Ståndet har till Stats-Ut-
skottet remitterat ett af Handelsmannen Gustaf
Hagerman ingifvit så lydande
Ödmjukt Memorial!
Eör de i Staden Ystad forlagde 5:ne Esca¬
droner af Kongl. Mörnerska Husar-Regementet,
har Staden redan , likväl med lånta penningar
mot sex proCents renta, låtit uppföra en Casern-
fcyss-
778
Den 7 Juli.
byggnad, som i det mindsta kostat 30,000 R:dr
Banco, men ännu återstår en flygelbyggnad,
hvartill ytterligare erfordras omkring 12,000
B:dr Banco, oell hvilken sistnämnde summa ge¬
nom upplåning mot renta äfven mäste anskaffas ,
i fall penningar stå att erhålla.
XJtorn det årliga rentan till sex för hun- ‘
drade, som för de redan upplånte 30,000 R:dr
Banco skall erläggas, medtager en betydlig del
af de Stadens inkomster, hvilka för a/ndfa ange¬
lägnare behof äro påräknade, mäste Staden äfven
vara beredd på den händelse, sorn säkerligen in¬
träffar, att Bån - Capitalen varda uppsagde, och
hvarigenom Stadens Invånare , hvilka garanterat
lånen, komma att försättas uti största förlägenhet.
Jämlikt Riksdags - Beslutet af den 2 Maj
1810, hafva Riksens Höglofl. Ständer pröfvat
rättvist och billigt, att inqvarterings-besväret af-
hjelpes i de Städer, der Garnison är förlaggd ,
medelst Caserners och Byggnaders anskaffande
på Statens bekostnad. Och då Malmö Stad,
med anledning häraf, vid sist hållna Riksdag i
Orebro är 1812, utaf särskildta under Riksgälds*
Contoirets Förvaltning stälda medel, undfått ett
län af 50,000 R:dr Banco med fyra proCents
renta och två proGents årlig afbetalning på Ca-
pitalet , för att användas till uppbyggande af
Clasern och Stall för de derstädes förlagde 3:ne
Escadroner af Kongl. Mörnerska Husar Rege¬
mentet, vågar jag anhålla , att Staden Ystad äf¬
ven matte undfå ett penninge-understöd af tjugu
å trettio tusende Riksdaler mot enahanda vil«.
kor, sorn lånet till Malmö Stad blifvit bevil-
* 1
jadt,
Den 7 Juli.
779
jadt, för att dermed dels kunna betala de i och
för Casern byggnaden redan åsamkade skulder
och dels fullfölja den Byggnaden, sorn ännu
återstår; och torde denna min vördsamma an¬
hållan finnas destomera billig, sorn- den grun¬
dar sig på ett Riksens Höglofl. Ständers Beslut,
likasom den hegärde Summan icke heller lärer
kunna anses för högt tilltagen, enär Staden Ystad,
i anseende till dess folknummer och förmögen¬
het, icke lärer kunna jemföras med Sraden Malmö,
som undfått femtio tusende Riksdaler. Stock¬
holm den 19 April 1815.
Gustaf Hagerman.
I anledning häraf får Stats - Utskottet an¬
mäla , hurusom Riksens Höglofl. Ständer vid sed¬
nast haline Urtima Riksdag i Orebro år 1812,
utaf de från Kongl. Maj:ts och Rikets Krigs-Col-
legium till Riksgälds - Contoiret öfverlernnade
Cassors medel, beviljat Malmö Stad, till upp¬
förande af Casern- och Stall-byggnader för 3:ne
derstädes förlagde Escadroner af Mörnerska
Husar-Regementet, ett lån af Femtio tusende R:dr
Banco emot fyra proCents renta samt två pro-
Cents årlig afbetalning på Capitalet, hvilka två
proCent skulle beräknas och erläggas efter Bygg-
ningstidens förlopp, som bestämdes till högst
fyra år, att räkna från den dag, då forsta sum¬
man uppå lånet i Riksgälds - Contoiret lyftades.
Beträffande det af Staden Ystad begärdta låne-
biträde, så förete sig för dess beviljande ena¬
handa skäl, som för lånet till Malmö Stad va¬
rit gällande. Hvarföre, och då de tjugufem
tusende
780
Den 7 Juli.
tusende R:dr B:co, hvilka utaf det år 1809 Ve¬
ster- och Norrbottens Läns Innevånare försträckte
lån skola återbetalas, icke äro påräknade eller
disponerade till några andra behof och utgifter;
Stats-Utskottet trott sig böra tillstyrka, att nyss-
berörde summa af tjugufem tusende R:dr Banco
anslås till lån åt Staden Ystad, med de vil¬
kor, som här nedan äro utsatte. Men sorn
dessa medel icke blifva att tillgå förr, än åren
1816 och 1817, torde tio tusende R:dr kunna
af Riksgälds-Contoiret förskjutas, på det sätt, att
hälften eller fem tusen Riksdaler hållas Staden
tillhanda nästkommande år 1816 och andra hälf¬
ten år 1817; hvaremot de återstående femton
tusen R:dr icke från Riksgälds-Contoiret utbeta¬
las förr eller i annan ordning, än Vesterbott»
niska låne-medlen inflyta , och Contoirets förskott
deraf blifvit godtgjordt.
Vilkoren för sjelfva lånet blifva följande:
1:0 A alla summor, hvilka i afräkning på
lånet uttagas, skall renta till fyra för hundra
om året godtgöras ifrån lyftnings-dagen.
5:0 Den ännu återstående Casem-Byggna-
den skall vara fullbordad sednast om 2:ne år,
att räkna från den dag, dä första summan i
Riksgälds-Contoiret uttages.
3:0 Efter dessa 2:ne årens förlopp, skola,
jemte 4 procents renta å hvad Staden utaf Lå¬
net innehar, tillika oafbrutet hvarje af de på¬
följande åren afbetalas 2 procent å Capitalet,
och hvilka 2 procent beräknas å hela Lån-sum¬
man sädanden var, då första afbetalningen skul¬
le verkställas. Men derest någon del af de be¬
viljade
Den 7 Julie
viljade 55,000 B:dr skulle komma att lyftas ef¬
ter Byggnings-tidens slut, bör å ett sådant bo¬
lopp, likasom å det öfriga, äfven afbetalas 2 pro¬
cent , sedan ett år från uttagnings dagen för¬
flutit.
4:0 Till Riksgälds-Contoirets säkerhet, och
innan något uppå länet får lyftas, kominer Sta¬
den att aflernnä dess till Contoiret ställde För¬
skrifning å 25,000 11:dr Banco, inrättad i öf¬
verensstämmelse med de här ofvan stadgade
vilkor, och med tillägg , att derest med betal¬
ningen af rentan eller de 2 procent, hvilka,
enligt 3 punkten, på Capitalet böra årligen er¬
läggas, skulle dröja två månader utöfver förfal¬
lo tiden, kommer lånet att anses såsom förfallet
och genast infordras; — Och undertecknas den¬
na förskrifning af Magistraten och Borgerskapets
Äldste, i Stadens namn och å dess vägnar, med
förbindelse att en för alla och alla för en för
betalningen ansvara.
5:0 Böra vissa Deputerade utses och form¬
ligen autoriseras, att ej mindre i afseende på
förefallande frågor om lånet, så väl uti Riks-
gälds-Contoiret, som vid Domstolar och Execu-
tions-saker, representera Staden Ystad, än äfven
att sjelfve eller genom ombud, hvilka af dem
befullmägtigas, uppbära och qvittera penningar-
ne i Riksgälds-Contoiret.
6:0 När någon af dessa Deputerade antin¬
gen med döden afgår, eller eljelst skulle komma
i belägenhet, att ej kunna fortfara med den
honom i afseende på lånet uppdragne be¬
fattning, kemmer en annan, i hans ställe,att
r>
pa
782
Den '7 Juli.
på lika sätt utses och autoriseras; och hvarom
underrättelse bör genast Herrar Fullmägtige i
Riksgälds-Contoiret meddelas.
Om Riksens Höglofl. Ständer täckas bifalla
hvad Stats Utskottet nu föreslagit, torde Utskot¬
tet få sig uppdraget, att af Riksens Höglofl.
Ständers beslut lemna Herrar Fullmägtige i
Riksgälds Gontoiret del till efterrättelse; äfven¬
som Riksens Höglofl. Ständer lära finna nödigt,
att, jemte Underdånig anmälan om det Staden Ti¬
stad beviljade lån, hos Kongl. Maj:t i underdå¬
nighet anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t i Nå¬
der anbefalla Hess Befallningshafvande öfver Mal¬
möhus Län , att till Herrar Fullmägtiga i Riks¬
gälds Gontoiret inkomma med berättelse, huru*
vida Casei n - Byggnaden inom foreskrifven tid.
blifvit fullbordad, sedan Flerrar Fullmägtige
hos Konungens bemälde Befallningshafvande
först uppgifvit dagen , hvarifrån Byggnings tiden
skall .beräknas Hvilket allt Riksens Hoglofl.
Ständers bepröfvande vördsammeligen understäl¬
les, Stockholm den 4 Juli 1815.
Rå Höglofl. Riddersk. Rå Högv. Rrest-Ståndets
och Ad. Ledamöters
vägnar
Carl de Geer.
På Vällofl Borgare-
Ståndets Ledamöters
vägnar
Carl Fr. Landberg.
Ledamöters
vägnar
Gustaf Murray.
Rå Hederv. Bonde-
Ståndets Ledamöters
vägnar
Jon Jonsson.
C. Sylvan.
Riksens
Den 7 Juli.
783
Uppläsf hos Höglofl. Ridd. och Ad. den 7 Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet der 7
Vällofl. Borgare Ståndet den 10
Htderv. Bonde-Ståndet den 7
Riksens Högloft. Ständers Allmänna
Besvärs- och Oeconomie- Utskotts
Betänkande, angående vissa öfver-
klagade olägenheter får Båtsmans-
Rotehållare.
Till Utskottets handläggning har från He¬
dervärda Bonde-Ståndet blifvit remitteradt ett
Memorial i detta ämne, af Riksdags Fullrnägtiga
från Gottland Lars Jacobsson och Jac. Jacobsson ,
deruti Fullmäktige från Stockholms, Hallands,
Götheborgs och Bohus, Vester Norrlands , Gef¬
leborgs och Calmar Län äfvenledes instämt för
hemmavarande Båtmans-Rotehållare , uti hvilket
Memorial öfverklagas , att, emot ingångne Båts-
mans-Contractei samt gällande lagar, den rotera¬
de Allmogen å Gottland skall blifvit med flera
olägenheter betungad, hvarföre yrkas:
1:0 Att enär, vid anstälda Cassations-mönst-
ringar i Carlskrona, sådane ordinarie Båtsmän
skola blifvit afskedade , som vid återkomsten be¬
funnits äga fullkomlig vigeur,samt kunnat taga
ny lega, och som svarsgode karlar fortsätta Båts-
mans-tjensten för annan Rote, stadgandet härom
måtte upplifvas, samt vederbörande Compagnie-
Chef, ej utan Rotens hörande, knnna föreslå nå¬
gon Båtsman till afsked.
2:o Att, dåej sällan skolat hända det, vid
784
Den 7 Juli.
kiträffande dödsfall under tjenstgöringen i Carls¬
krona eller pä Flottan, ej mindre de aflidne
Båtsmännernas års-beklädning, än tre års-persed-
larne förkommit, utan att Foten kunnat derom
erhålla mindsta redo; Forfattningarne rörande den¬
na fråga äfven mätte förnyas,
3:0 Att något bestämdt förordnande måtte
stadgas, huru Båtsmän böra beklädas ocli utru¬
stas, då de förrätta tjenstgöring för halft år el¬
ler 7 å. 8 månader; hvarvid de hittills skola
erhållit full beklädnad, sådan som för helt år
dem tillkommer.
4:0 Att vid Båtsmännens uppfordring till
tjenstgöring, Rotehållarne åtmindstone en månad
förrän afmönstring sker , blifva antydde, att hål¬
la Båtsmännen i beredskap till aftåg, på det Ro-
fehållarnes kostnader ej genom en alltför stor
brådska måtte förökas.
Utskottet har, till närmare utredande af of¬
vanstående punkter , granskat de Författningar f
som röra ifrågavarande ämnen, och hvad angår
den första punkten, ibland annat inhämtat , att
uti 45 Mom. af Kongl. Majus Nådiga Resolu¬
tion uppå Allmogens Besvär den 17 Septetnb.
1783, 20 Morn. uti Resolutionen på Allmogens
Besvär den 1 Atig. 1727 samt 9 punkten uti
Kongl. Resolutionen uppå samina Stånds Be¬
svärj den 28 Juni 1731, sådan* föreskrifter re¬
dan äro meddelade, hvarigenom Rotehållarnes
lätt, vid inträffande Cassations-mönstringar, synes
böra varå i det närmaste bevarad; men då miss¬
bruk härvid likväl möjligen kunna inträffa, får
Utskottet, till förebyggande häråt, tillstyrka, dels
att
, Den 7 Juli. 785
att alla nu gällande Författningar I detta amnö
mätte af vederbörande med behöi^ig noggranhdt
handhafvas; dels att Kongl. Majus Befallnings¬
hafvande, antingen sjelfve eller genom ombud *
vid Cassations jmönstungärne bévakä Rötehållaf-
nes rättigheter; hvilket Utskottet anker' sä myc¬
ket mera nödigt, sorn Rotehållårhe ofta génom
längre afstånd ifrån Möiistringsstället, eller af
andra omständigheter kunna vara hindrade att
sjelfve, vid-sådana tillfällan , vala tillstädes;
hvarförutan Rotehållame ej under någon före¬
vändning böra förnekäs, att , örn de för godt
finna, sådana Mönstringar öfvervara , för att der¬
under sin rätt behörigen iakttaga.
Beträffande deri. strå punkten, bär tTtsköt-
tet dervid inhämtat, det 7 §. af Kongl. Resolu¬
tionen på Allmogens Besvär deti 21 Jan. 1748
uttryckeligen stadgar 4 att én noga insigt bör haf-
vas med Utrednings péfsedlärnés förvarande i så
måtto, att när en Kneckt eller Båtsman på kom¬
mendering dör , genast må upptecknas hvad äf
deras moiideringär öfvefblifvit, samt till godhe¬
ten utsättas, och samma förteckning, tillika mert
kläderna, uti én säck, tinder Cäpitäinens signétö
förvarad, Roten tillställas, då jemväl noga till¬
syn Vara bör , att kläderna icke på vägen varda
förderfvade, hvarförutan de Officerare eiler be¬
tjening, som äro Manskapet följaktige från corn-
menderingårne till deras hemvist * skola blifva
ansvarige för monderingarne, samt ersätta hvad
deraf brister ; hvilket stadgande än ytterligare
blifvit förnyadt genom 43 §. af Kongl. Maj:ts
Resolution uppå Krigs-Befalets Allmänna Besvär
5,'te Bandet. t)g. 100. den
Den 7 Juli.
den 11 Jan. 1757; och då Utskottet häraf funnit
att Båtsrnans-Bothållares Rättigheter , genom des¬
sa föreskrifter, äro i möjligaste måtto bevarade,
liar Utskottet endast trott sig böra tillstyrka, att
de rörande denna omständighet utfärdade För¬
fattningar mätte med all omsorg och noggranhet
handhafvas och iakttagas.
I anledning af det uti 3tdje punkten gjor¬
da yrkande, har Utskottet funnit lämpligt till¬
styrka, att när en Båtsman erhållit full be¬
klädnad , sådan som honom för ett helt års
tjenstgöring tillkommer, men han dermed en¬
dast gjort tjenst en del af året, bör han vid näst¬
följande tjenstgöring begagna den gamla beklädna¬
den innan han erhåller någon ny, så lång tid
60111 återstod af årets fulla belopp, när den sist
förflutna tjenstgörir.gen upphörde.
Hvad sluteligen den 4:de punkten beträf¬
far, att Botehållare åtmindstone en månad förr
än afmönstring sker, måtte blifva i tid under¬
rättade om den förestående Båtsmans-marchen,
för att kunna hålla Båtsmännen i beredskap till
aftåg; så anser Utskottet detta vara ett comman-
do-mål, hvaröfver, enligt Begeringsformens ut¬
tryckliga föreskrift, ensamt tillkommer Kongl.
3VIaj:t, att i Nåder förordna; hvilket likväl allt
till Biksens Högloll. Ständers egen pröfning
vördsammeligen öfverlernnas. Stockholm den 4.
Juli 1815.
På Höglofl. Biddersk. På Högv. Prest-Stån»
och Ad. Bedamöters dets Ledamöters
vägnar vägnar
A. Lantingshausen. Bryn. Hesselgren.
Pa
Ben 7 Juiii
787,
På Vallöf!, Borgare- På Hederv. Bonde-
Ståndets Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
Ånd, Fredin, Nils Mänsson.
M. M. Rosbeck.
Uppläst hos Höglofl. flldd. och Äd. den 7 Juli,
Högvörd. Prest-StSndet den 7 _
Vällofl., Borgare-Ståndet den 10 _
Hederv. Bonde - Ståndet den 7
Vördsamt Memorial!
Riksdags-Fullmägtigert Anders Larsson från
Elfsborgs Län har uti ett till Hedervärda Bon¬
de-Ståndet ingifvet Memorial väckt fråga örn nöd¬
vändigheten af följande ändringar och rättelser uti
Kongl. Förordningen, angående Stängsel-skyldig¬
heten; af den 9 Febr. iSoss, nemligen: i:Oatt
till förekommande af det uppehåll, Sorn vid
hägnads fullbordande imellan ägolotter inom by
uppstår, att förmå tredskande delägare till Verk¬
ställande af de hägnader, som, efter skedd del¬
ning deraf imellan grännarne, hvar och en af
dem tillhör att upprätta, det må stadgas, att se¬
dan till delningens förrättande Landtmätare är
vorden tillförordnad, Byemännens skyldighet,
att vid förrättningen sig inställa och att lemna
Landtmätaren nödig handlangning, borde blifva
enahanda, som i afseende å Storskiftes delnin¬
gar är förorJnadt, äfvensom att hvarje delägare
bör vara pligtig, att genast upprätta den andel
i hägnaden} som vid nämnde delning varder
honom
r
738 Dm 7 Juli.
honom tillagd,: denna dock obetaget, att, om
han till klander tror sig äga fog, sin talan ge¬
nom stämning å alla vederbörande samt landt¬
mätaren till det Ting, som näst efter-en må¬
nads förlopp efter förrättningen inträffar, utfö¬
ra , vid Underlåtenhet hvaraf delningen bör så¬
som laga kraft vunnen anses och till efterrättel¬
se lända; 2:0 att skillnad i Stängsel-skyldighe¬
ten för olika slags ägor må upphäfvas, och
hvarje jordägare förklaras skyldig att, för hvad
jord som heldst, vidkännas lika hägnads besvär;
och 3:0 att hvarje jordägare utan åtskillnad föl¬
in- och utägor samt för rågång bör för ägande
Större eller mindre hemmansdel alltid till hälf¬
ten emot sin granne uti stängseln deltaga.
Lag-Utskottet, sorn fått berörde Memorial
till sig remitteradt , har ansett nödigt, att i för¬
ening med Allmänna Besvärs- och Oeconomie-
Utskottet till pröfning företage omförmälte af oe-
conomisk beskaffenhet varande ämnen, i följd
hvaraf de ock uti dessa Utskott i sådant ända¬
mål förekommit.
Vid öfvervägande af hvad så väl i ofvan-
omförmälte måtto är vordet föreslaget, sorn ock
de skäl, hvilka till de sökta rättelser och ändrin¬
gar uti förrberörde Författning blifvit anförde,
hafva Utskotten väl ansett dessa sistnämnde in¬
nefatta så beskaffade åsigter, hvilka vid en full¬
komlig omarbetning af författningen synas' böra
komma i betraktande; men som verkställigheten
deraf lämpligast synes kunna företagas i före¬
ning med det öfverseende af nu gällande En-
fikiftes och Storskiftes Författningar, hvarom Bik-
/ sens
Den 7 Juli.
7»9
sens Höglofl. Ständer vid 1809 och T810 årens
Riksdag hos Kongl. Maj:t gjort underdånig an¬
hållan, och hvilket arbete, efter hvad Utskotten
hafva sig kunnigt, är af Kongl. Maj:t till vissa
dertill i Nåder förordnade Committerade uppdraget;
alltså , och enär de föreslagne ändringar jemväl äro
af den beskaffenhet, att de oundvikligen skulle,
vid antagandet deraf, rubba de grunder, hvarå
stadgandet i hela dess vidd sig stöder, hafva
Utskotten funnit flera betänkligheter möta för
vidtagandet af sådana partiela anstalter, heldst
efter Utskottets tanka fråga äfven kan vara,
huruvida Författningen i alla liänsenden är för
alla orter i Riket efter local och andra omstän¬
digheter passande och verkställbar ; utan tillstyr- ,
ka Utskotten, att emedlertid och intilldess en,
fullständig granskning deraf, hvarom Riksens
Höglofl. Ständer borde hos Kongl. Maj:t anmä¬
la underdånig önskan, kan hinna , fullbordas,
stadgandet må blifva i dess befintliga skick o*
xubbadt.
Detta varder dock Riksens Höglofl. Stän¬
ders pröfning vördsamt underställdt. Stockholm
den 4 Juli 1815.
På Riksens Höglofl. Ständers Dag- samt
Allmänna Besvärs- och Oeconomie - Utskotta
vägnar.
På Högh Ridd. och Adelns Ledamöters vägnar
H. F. Strömfelt. A. Lantingshausen.
På Högv. Prest-Sfån.dets Ledamöters vägnar
Johan Olof Wallin, J. Fk,
På
79°
JDen 7 Juli.
På Vallöf!, Borgare-Ståndets Ledamöters yägnaf
JL. G. Holm- And.. Fredin.
På Hederv. Bonde-Ståndets Ledamöters yägn^f
Petter Jernström, Jöran Jönsson.
A. J. Wahlstjerna.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den 7 Juli,
Hrtgvörd. Presr-Ståildet den 14
Vallöf!. Borgare-St.Sndet den
Hederv. Bonde-Ståndet den 7
Vördsamt Memorial!
Höglofl. Ridd. och Adeln har, genom Pro*
focolls-Utdrag den 23 sistl. Juni, till Riksens
Höglofl. Ständers Allmänna Besvärs- och Oeco-
nomie-Utskott återremitterat Utskottets den 131
samma månad afgifna Betänkande, i anledning
af det utaf tvänne Hedervärda Bonde • Ståndets
Ledamöter gjorda yrkande, att de på Gottland
vsrande Strandridare - Boställs - byggnader samt
Lastage bryggor, dem öns Allmoge byggt och
underhållit, måtte hädanefter, gemensamt med
Allmogen , underhållas jemväl af \Visby Stad ?
vid hvilket Betänkande Herr Öfverste-Lieute~
nanten m, m. Friherre Jacob Cederström dictan-
do till Höglofl. Ridd, och Adelns Protocoll
gjort följande, till Utskottet likaledes öfverlem-
nade , påminnelser, så lydande: J’Pör min del
Jean jag ej instämma med Oeconomie-Utskottet
deri, att anse frågan af den beskaffenhet, att den
bör öfverlemnas till Bonde Ståndets Enskildta
Besvärs-
Den 7 Juli.
79*
Besvärs-Utskott. Bet finnes ingen Landsort i
Sverige, der Allmogen är så tryckt, sorn på
Gottland; den betalar der full tionde till Pre-
sterna, nödgas dessutom förrätta en mängd ar¬
beten till Prestgårdarne , tyngder som äro på an¬
dra ställen okände. Intilldess Allmogen, vid
1809 och 1810 årens Riksdag, erhöll rättighet,
att få begagna däckade båtar och fartyg till sina
producters transporterande öfver hafvet, kunde
Köpmän efter godtycke bestämma priset på alla
de effecter, Landtmännen kunde aflåta. Som
exempel, må det tillåtas mig att få anföra, att
Skeppsverke af Ek betaltes, då jag var på Gott¬
land , med q R:dr per lass, utan afseende på
transportens längd, hvarigenom ofta knappast
forlön var betalt. Byggnads - skyldigheten af
Strandridare-Boställen samt af Lastage-bryggor i
hamnarne, anser jag icke kunna, utan obillig¬
het , åläggas Landtboerna ensamt, utan bör öns
Handlande, sorn begagna dessa Lastage-bryggor,
efter min tanka , äfven i Byggnads-skyldigheten
deltaga. Jag får derföre anhålla, att Betänkan¬
det återremitteras , samt föreslår , att Utskottet, i
fall det för tillfället saknar nödiga upplysningar ,
för att kunna föreslå någon ändring i nu gäl¬
lande författningar, Utskottet då matte föreslå en
underdånig skrifvelse till Hans Maj:t Konun¬
gen , hvari anhålles, att en noggrann undersök¬
ning mätte anställas öfver förhållandet af den
vinst, vederbörande Handlande draga af dessa
Allmänna Byggnaders vidmagthållande, genom
dessas iner eller mindre begagnande, och* att
Hans Maj:t Konungen derefter i Nåder ville
be-
tjtXi $en 7 Juli'.
bestämma, huru stor tiel af netta besvär kan ä-
läggas hvar och ep af deni , sorn dessa bygg¬
nader begagna.
Hvaremot Herr General - Majoren m. m,
Grefve Ijanjjngshausen anfort följande: X)å Oe*
ponpmie-Utskottet uti sitt Utlåtande, i anleda
ning jif 'Gottlands Hernmans-åboers anförde be¬
svär öfver en dera ålagd skyldighet att hålla last»
tryggor samt bygga Strandridare-Boställen, .yt¬
tranden tankan, att detta ärende icke hörde till
Utskottets handläggning, utan att detta besvärs»
mål ‘ borde till det Hedervärda Bonde-Ståndets
Enskildta Besvärs-Utsjcott remitteras, lärer det»
ta Oeconornie-Utskottets yttrande skäligen icke
kurtna bestridas. Huruvida de af Oeconomie»
Utskottet uti dess Betänkande meddeha upplys»
nipgär, hvarifrån den Gottlands Allmoge ålagdp
skyldighet sig härleder, kunna'gifva anledning
till den begärta alen-em issen, då nämde upp¬
lysningar äro med rätta förhållandet enliga, och
Utskottet j af redan yrkadé skäl, undandragit sig
att ingå uti någon pröfning af Besvärandernes
anförande, hemställer jag till Högloft. Ridd. och
Adeln; efter min tanka araterremiss 1 detta fall
icke amaglig , då ingen anmärkning blifvit gjord
emot Utskottets Utlåtande, att detta mål icke
tillhörde dess befattning; och anhåller jag, i an¬
ledning häraf , att deri begärta återremissen mat¬
te af Högloft. Ridd. och Adeln ogillas, heldst
densamma troligen endast skulle hafva till på-
föjld, att, utan ändamål, öka Oeconomie-Utskot-,
tets redan nog trägna arbete,
fJtskottet får, till svar på Herr Friherre
Ge-
i
Den 7 Juli.
79 3
Cederströms ofvanstående anmärkningar, vörd-
samligen förklara, alt da den eller de bland All¬
mogen på Gottland , hvilka hafva sig ålagdt att
underhålla de derstädes befintliga Strandridare-
Boställs-byggnader och Ijastage-bryggor, äga öp¬
pen rätt, att, om de sig dertill befogade finna,
i laga ordning söka antingen befrielse från en'
sådan skyldighet eller ock densammas förflyttan¬
de, till större eller mindre del, på sådana per¬
soner, bland Wisby Stads invånare, hvilka kun¬
na anses böra jemte Allmogen deltaga uti ifrå¬
gavarande underhållsskyldighet, har Utskottet ic¬
ke funnit anledning tillstyrka bifall till det af
Herr Ofverste Uieutenanten Friherre Cederström
gjorda förslag, att uti underdånig skrifvelse till
Kongl. Maj:t anhålla om undersöknings-anbefal-
lande till utrönande af den vinst, sorn de Hand¬
lande kunna hämta af ofvanberörde Byggnader»
vidmagthållande j heldst då de 3;ne öfriga Respec-
tiva Riks Stånden redan bifallit Utskottets i det¬
ta ämne afgifna förra Betänkande. Stockholm d.
6 Juli 1815.
På Höglofl. Riddersk.
poh Ad. Ledamöters
vägnar
A. Lantingshausen,
På Vällofl. Borgare¬
ståndets Ledamöter!
v ägir ar ■
Alid, Fredin?
^Vördsaipt
På Högv. Prest-Stån-
dets Ledamöters
vägnar
Bryn. Hesselgren.
På Hederv. Bonde-
Ståndets Ledamöters
vägnar
Hils Mansson,
M. M. Rosbeck.
794
Den 7 Juli.
Uppläst hos Häglof!. Ridd. och Ad. den 7 Juli,
Högvörd. Prest-StSndet den 7
Vallofl. Borgare Ständet den IO .
Hederv. Bonde-Ståndet den 7 _
Vördsamt Memorial!
Uti ett till Hedervärda Bonde-Ståndet in.
gifvet Memorial har Riksdags-Fullmägtigen Jo¬
nas Andersson från Calmar Län anfört, att Kgl,
Förordningen den 2 Febr. 1807, angående En-
skiften , skulle, i afseende på Södra Möre Härad
i nämnde Län, vid verkställigheten för Jordä-
garne medföra åtskilliga olägenheter, bestående
deruti, att uti de flesta byar ägorna redan voro
genom Storskiften imellan delägarne skiftade ,
som för dem medfört betydlig kostnad; att enär
vid skeende Enskiften en eller flere delägare i
ty anses icke kunna bibehållas vid sina förra
tomtplatser, utan pröfvas böra till andra tjenli-
ga ställen å byens mark utflytta, många svårig¬
heter så väl för dessa åboer, som för dera , hvil¬
ka vid sina förut irinehafde tomtplatser, qvar¬
blifva , skola uppstå: att ägornas delning i enskif¬
te skulle föranleda till en större inängd hägna¬
der samt kostnad till de sammas uppförande och
underhållande; och att det understöd i Spanne-
mål, eller med foder, gödsel, eller arbets-bi-
träde, som, enligt 7 §. i omförmälta Kongl.
Förordning, borde i vissa fall af Byemännen tillde¬
las den utflyttande Hemmans-åboen , förorsakade
de förre en kännbar utgift; i anledning af hvil¬
ket allt Jonas Andersson så mycket mera yr¬
kat ändring uti berörde Författning, som sådant
jemväl
Dm 7 Juli.
795
?emval instämde med hvad Riksens Högloft.
Ständer, -vid 1809 och 1810 årens Riksdag , hos;
Kongl Majit i underdånighet anhållit; och haf¬
va tnånga af Hedervärda Ståndets öfriga Reda-
möter uti berörde framställning sig förenat, hvar¬
vid tillika är vordet föreslaget, att Enskiftes-
mål måtte af Härads-Rätterna i vanlig ordning
få upptagas och afgöras.
Lag-Utskottet, som fått denna motion till
sig hänskjuttn, har, i anseende till det ifråga¬
satta ämnets oeconomiska beskaffenhet, funnit sig
böra det samina gemensamt med Allmänna Be¬
svärs- och Oeconoinie-Utskottet till pröfning fö¬
retaga , på hvilken grund det ock i dessa sam¬
mansätta Utskott i sådant ändamål förekommit.
Vid öfvervägande af hvad i förrberörde
rriåtto blifvit andraget, hafva Utskotten väl in¬
gen, att högstberorde Nådiga Författning angå¬
ende Enskiften kan i åtskilliga omständigheter
fordra jemkningar och' rättelser; reen som tilli¬
ka hos Utskogen i betraktande kommit, att Rik¬
sens Höglofl. Ständer redan, enligt hvad jemväl
Riksdags-Beslutet af den 2 Maj 1810 innehål¬
ler, hos Kongl. Majit i underdånighet anhållit
om Nådig anstalt till öfverseende af de så väl
för Storskiften sorn Enskiften i allmänhet gäl¬
lande Författningar, på det de samma må i de
delar deraf, sorn för vissa orter erfordras, rättas
pch förbättras , och Utskotten tillika erfarit att det¬
ta arbete förehafves af en dertill af Kongl.
Majit i Nåder förordnad Commitée, som i be¬
rörde ändamål äfven från Konungens Befall¬
ningshafvande infordrat nödiga upplysningar i
äm-
75&
Den 7 Juli.
ämnet; alltså hafva Utskotten funnit sig icke
böra vid ett sådant förhållande vidtaga någon
vidsträcktare åtgärd i frågan, än att tillstyrka,
det Riksens Höglofl. Ständer må hos Kongl.
Majit anmäla underdånig önskan; det Kongl.
Majit i Nåder täckes låta föranstalta , att nyss-
berörde arbete må, så skyndsamt möjligt är,
varda fullbordadt, och derefter till Nådig pröf¬
ning af Kongl. Maj:t företagas.
Detta varder dock Riksens Höglofl. Stän¬
ders pröfning vördsamt underställdt. Stockholm
den 4 Juli 1815.
. På Riksens Höglofl. Ständers Dag- samt
Allmänna Besvärs- och Oeconomie - Utskotts
vägnar.
På Högl. Ridd. och Adelns Ledamöters vägnar
»Ji. JF. Strömfelt. A. Lantingshausen.
På Högv. Presf-Ståndets Ledamöters vägnar
Jo/i. Olof Wallin. J. Ek.
På Vällofl. Borgare-Ståndéts Ledamöters vägnar
jE, G. Holm. And. Fredin.
På Hederv. Bonde-Ståndets Ledamöters vägnar
Petter Jernström° Jöran Jönsson.
A. J, tVahlstjerna.
Riksens
Den *] Juft.
797
, , Uppläst- hos'Héglofl. Ridd. och Ad. den 7 Juli.
Högvörd. Prest-St-åndet den 7
Vallofl. Borgare-Ståndet den 10
Hedetv. Bonde-Ståndet den 7
Riksens Högloft. Ständers Stats - Ut¬
skotts Utlåtande, i anledning af
gjorda afimårkningar vid dess Be¬
tänkande öfver HeW Lagmannen
Grefve Gyllenborgs motion, om er¬
sättning för Inqvartering m. m.
Uti afgifvet yttrande under den 31 slstl.
Maj öfver Herr Lagmannen Grefve Henning
J. Gyllenborgs Memorial, har Stats - Utskottet
förklarat sig icke kunna tillstyrka, att, på sätt
Herr Grefven och Lagmannen föreslagit, till
den ersättning , utom hvad Kronan består, vid
tågande Troppars inqvartering, eller 8 sk. för
hvarje med 2:ne inål om dagen förplägad man,
kunde böra tillkomma Inqvarterings-gifvare, må
anslås medel pä Stat utöfver det redan varande
belopp till durch-marche-kostnader, samt i öf¬
rigt ansett Utskottet ej kunna till åtgärd upptaga
hvad Herr Grefven framställt emot så kallade
Provins-mötens hållande eller sammankomster
af Länens Innevånare till beredande af pennin-
ge-bidrag för allmänna behof; men hvilket ären¬
de, i anledning af gjorda anmärkningar hos Hög-
lofl. Bidderskapet och Adeln, Vällofl. Borgare-
Ståndet och Hedervärda Bonde-Ståndet, blifvit
till Utskottets ytterligare handläggning åter-re-
anitteradt. Ue
79»
Dm <j Juli.
De hos Högloft. Ridderskapet och Adelil
gjorda anmärkningar, åsyfta egentligen att sä
tiTTräckliga medel mätte anslås och vaTa att tillgå
för betalningen af tagande Troppars underhåll,
att de hemmansnägare, sorn få vidkännas deras
förplägning under marcher, derföre erhålla en
efter tiden och ortens gångbara pris lämpad er¬
sättning af Staten , och ej genom öfverenskom¬
melse! och tillskott af de aflägse från allmänna
vägarne boende hemmans-innehafvarne; äfven¬
som att tillika stadgas måtte, öm och i hvad
måh ersättning bör meddelas, då det manskap,
för hvilket maf varit betingad , antingen allde¬
les Uteblifvit, eller till fullt antal ej ankommit;,
hvarigenom de Inqvarteringsskyldige blifvit ge¬
nom förgäfves gjorda kostnader i ett större li¬
dande försatte; och att i öfrigt Utskottet, i sam¬
manhang med dessa frågor, borde yttra sig orri
afskaffandet af Provins - möten; uti hvilka er¬
inringar det som hos Vällofl. Borgare- samt
Hedervärda Bonde Ståndet anmärkningsvis bilf-
vit andraget äfven i mer och mindre mari in¬
stämmer.
Stats Utskottet anser sig , vid besvarandet
häraf, väl böra, i likstämmighet med dess förra
yttrande, medgifva, att de Inqvarteringsskyldige
måga komma i åtnjutande af verklig och full
ersättning för hvad de till handa hålla tågande
Troppar, samt att så vidt den i Kongl. Kungö¬
relsen af den g Mars 1813 bestämda betalning
af 8 sk. för hvarje man, som erhåller 2tne mål
om dagen, icke godtgör ett sådant underhåll,
betalningen derföre bör ökas ; och Stats-Utskot-
tet
Den 7 Juli.
tet finner äfven , att denna ersättning lämpligast
kan utgå af allmänna medel, samt all öfverens¬
kommelse hemmansägarne imellan om utgörande
af fyllnaden i sådan ersättning upphöra; men
Stats-Utskottet kan, uppå förut anförda skäl, ic¬
ke föreslå eller tillstyrka något särskildt eller
förhöjdt anslag härtill ä Stat, utöfver de till
durch-marche-kostnader förut uppförde 30,000
R:dr, hvilka, i fredstid synas tillräckliga; hvar¬
emot kostnaden härvid, då krig infaller, bör ut¬
gå af Krigs fonden. Ett anslag utöfver behof-
vet, som kunde lemna besparing under freds¬
tid, ökade onödigtvis de allmänna bördorna och
skulle tilläfventyrs dock finnas otillräckligt när
krig infölle.
Den åtgärd anser Stats-Utskottet likväl,
med föranledande af de gjorda anmärkningarna,
sig böra föreslå, att Riksens Höglofl, Ständer i
underdånighet hos Kongl. Majit yttra den önskan,
att Författning i Nåder vidtages, hvarigenom In-
qvarterings-gifvarne varda fullt ersatte för det
underhåll de lemna, samt att betalningen måtte
dem tillfalla efter ett visst, vid Markegängs-
sättningen bestämmande pris; i följd hvaraf uti
Markegångs-Taxorna skulle utsättas hvad för en
mans förplägning med ett eller aine mål om da¬
gen, saint dessutom äfven för en ration, kom¬
mer att betalas, såsom ock, att Kongl. Majit
täcktes låta vederbörande till godo njuta denna
ersättning af Stats-medlen i fredstid , och under
krig af den fond, som för kostnaderna dertill
må vara att tillgå; hvarförutan Kongl. Majit
torde behaga, vid förekommande tillfällen, ef-
■ tet
8 oo
Den 7 Juli.
ter vederböramles hörande förordna, hvad skälig
ersättning, som, i det fall Troppar ej skulle
ankomma, för hvilka inqvartering och under¬
halls anskaffning blifver påbuden , må böra hem-
mansagarne tilldelas.
Men i öfrigt beträffande frågan om Pro»
vindelia sammankomsters afskaffande i allmän*
het, kan Utskottet , enär detta, är ett till dess
handläggning icke hörande ämne, dermed icke
taga någon vidare befattning; hvilket dock vörd¬
samt hemställes Riksens Höglofl. Ständers be*
pröfvande. Stockholm den 4 Juli 1815.
På Höglofl. Riddersk.
och Ad. X.edamöters
vägnar
Carl de Geer.
På Vällofl. Borgare-
Ståndets ledamöters
vägnar
Carl Fr. Landberg.
På Högv. Prest-Ståri-
dets Ledamöters
vägnar
Gustaf Murray.
På Hederv. Bonde-
Ståndets Jjedapaötexs
vägnar
Jon Jonsson,
Q. Tunelius.
Uppläst hos Högloft. Ridd. och Ari. den 7 Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet den 7
Vallöf], Borgare-Ståndet den 10
Hederv. Bonde-Ståndet den 7
Vördsamt Memorial!
Höglofl. Ridderskapet och Adeln har till
Xag-Utskott lemitterat de särskildta Memorial,
hvil-
Den 7 Juli»
Sos
hvilka af Herr landshöfdingen B. W. Fock
och Herr Friherre C. L. Staél von Hollstein,
blifvit ingifne, uti. hvilka den förre föreslår en
så beskaffad Lagförändring , hvarigenom för
skogs-åverkan och väld å trädplanteringar utsta¬
kas enahanda straff, som för tjufnad, eller att
åtmindstone de derå nu stadgade böter må för¬
höjas samt förbrytaren åläggas uppenbar Kyrko¬
plikt, enär skadan öfverstiger tre R:dr 16 skill,
värde , samt Herr Friherre Staél von Hollstein
åter yrkar, att den, som beträdes med åverkan
å annors skog, bör, om han till krigstjenst fun¬
nes duglig, vara dertill förfallen, men i annat
fall, och om en sådan person i afseende på ål¬
der eller andra hinder icke kan till nämnde
tjenst användas, blifva dömd till arbete å Fäst¬
ning eller vid allmänt arbetsställe uti ett halft
Ers t id i
Hvad beträffar den del af förstberörde mo¬
tion, som angår förhöjdt ansvar för åverkan
af trädplanteringar, har Utskottet redan den¬
na dag, genom särskildt betänkande, i anled¬
ning af Kongl. Maj:ts i detta ämne til Riksens
Höglofl. Ständer aflåtne Nådiga Skrifvelse, der¬
öfver sig utlåtit, hvarföre ock Utskottet tror sig
endast böra åberopa hvad omförmäldte Betän¬
kande, denna fråga rörande, innehåller, äfven¬
som de af Utskottets Ledamöter, hvilke varit af
skiljaktig tanka, förblifva vid sina derom afgifna
yttranden.
Vid öfvervägande åter af den föreslagna
ändring uti bestraffningen för annan skogs åver¬
kan, hafva väl Utskottets Ledamöter deruti ge-
5.te Bandet, Itu. 10st. meni
802
Dea 7 Juli.
xnensamt instämt, att hvarken, på de skäl uti fö¬
renämnde Betänkande äro andragne , en sådasi
förbrytelse bör hänföras till art eller likhet med
stöld, och att ej eller en sådan följd för åverkan
kan vara lämplig, sorn den Herr Friherre Stael
von Hollstein yrkat; men som, i afseende å
frågan, huruvida för närvarande något strängare
ansvar å berörde tillgrepp borde föreslås , Ut¬
skottets Ledamöter funnits sig imellan så skilj-
aktige , att votering ansetts nödig, har, vid an¬
ställande deraf, två Stånd stadnat emot två;
hvarföre Utskottet nu får såsom alternativer fram¬
ställa de yttrade olika meningar:
Det första Alternativet
Det mindre värde skogen i förra tider kun¬
de anses äga, då tillgång derå till alla behof för
Rikets invånare nästan allmänt icke saknades,
torde böra betraktas såsom egentliga skälet, hvar¬
före, uti vår nu gällande Dag, lindrigare på¬
följder blifvit stadgade för,olofligt tillgrepp deraf,
och den samfällighet, hvaruti de flesta skogs¬
trakter då befunnos, lärer ock i märklig inan
föranledt åsigterna vid denna Lagstiftning.
Då nu mera dels i de flesta delar af Ri¬
ket samfällighet i skog upphört , och så väl
delägarne inom samma by genom storskifte fått
sina lotter deruti afskilde, söm ock ägare af en¬
saka hemman erhållit de dertill hörande skogs¬
områden utbrutne, dels brist på erforderliga
byggnads-ämnen samt tillgång af stängnings-
virke och vedbrand för många hemmans-inne-
hafvare uppstått, har skogen fått ett betydligen,
ökad t
Dm 7 JuU.
ökadt varde och* utgör nu en dyrbar del af ett
hemmans tillhörigheti
All åverkan derå är såtedés ett ingrepp utt
äganderätten, söm oftast kan för Skogsägaren
medföra ett kännbar afsaknad och skada, och kart
synas böra af Lagen njuta lika kraftigt skydd,
till bevarande af berörde rätts helgd, sa väl i
denna del, sorn i allt öfrigt. J?ä sådan grund
har Väl ock, genom 1805 års Skogs - Ordning ,
ånsvaret för åverkan blifvit. Utöfver hvad La¬
gen stadgar, förhöjd t; men erfarenheten vittnar
dock, att detta förordnande icke varit nog mäg-
tigt, att afhålla dessa tillgrepp; oell den ännu
hos allmänheten, nog allmänt rådande opinion
örn det mindre vanhederliga i geiningert, bidra¬
ger jemväl Väsendtligen till de ofta försporda för-
orättanden af denna ärt.
Utskottet inser häraf nödvändigheten äf
skärpning uti straffet för berörde förbrytelser,
och ehuru Utskottet dervid funnit, att vid den
under utarbetning Varande nya Brottmåls-Lag
lägligaste tillfälle bör blifva ätt bestämma detta
ansvar, som å dessa förolämpanden bör följa,
heldst sådant då kan ske med ett nödigt samband
af allt hvad nämnde Lagstiftning bör behandla,
finnér dock LTtskottet, äf den mer och mer till¬
tagande angelägenhet, att skogen noga vårdas
och att ägarne deraf må fredas från obehöriga
tillgrepp, sig ägä anledning föreslå den förän¬
dring uti 10 Cap. Byggningä-.Balken samt 63,
63 och 65 §. §. i förenämnde Skogs-Ördning,
att, med bibehållande af de böter, som i Morn.
uti 6a och 63 §. §. i samma Förordning utsat¬
tes
804
Den 7 Julii
(er för åverkan af bärande träd , mast- och stor-
verks-träd , de uti 3 Mom. 62 §. för annan åver¬
kan å Kronans Parker, Gehäg och Djurgårdar
stadgade böter, fördubblas, samt de uti 2 Mom.
63 §. för annan åverkan å allmänning eller en-
skiltas ägor fyrdubblas, med bibehållande af
de stadganden, som 62 och 63 §. §. i öfrigt in¬
nehålla, samt uti 65 §• att åverkan andra gån¬
gen skall ligga i tveböte, och att den som tredje
gången elier oftare dermed sig förbryter, bör,
jemte erläggande af sistnämnde böter, sitta i stock
en Söndag, under Gud stjen sten, med qvist eller
qvistar i handen af det eller de åverkade träd¬
slagen. Härigenom, i förening med den rättig¬
het Domaren, enligt 5 §. förberörde 10 Cap.
af Byggninga-Balken äger, att, då åverkan oftare
sker, utstaka särskildta vitén, tror Utskottet, att
skogsägaren skall erhålla behörigt skydd för åver¬
kan och Allmänhetens uppmärksamhet derå fä¬
stas, att dessa ingrepp i äganderätten äro lika
vanhederliga, som andra försök till afhändande
af annor» tillhörighet.
Det andra Jlhernativet.
Ostridigt har en längre tid fortsatt miss¬
hushållning med Skogarna , i förening med de¬
ras större tillitande , genom odlingar, lremmans-
klyfningar och andra omständigheter, förorsakat,
att, i många delar af Riket hemmans - åboerne
nu ofta på egna ägor sakna tillgång af deras
skogsförnödenheter, och andre åter icke hafva
mera, än de till oundgängeligt husbehof erfor¬
dra. Af detta förhållande anser väl Utskottet
det
Den 7 Juli.
Sos
det vara en följd, att dä å ena sidan skogen
för närvarande äger ett vida större värde än
förut, och å den ändra sidan ater bristen på
denna nödvändighets-artikel vid Landtbruket kan
föranleda till frestelse af olagligt tillgrepp , kraf¬
tigare anstalter, än som förut kunnat erfordras,
torde blifva nödiga för att skydda skogsägaren
från nyssnämnde företag, genom hvilka egen¬
doms säkerheten störes. Men som likväl härvid
i betraktande kommit, ej mindre att ansvaret för
skogsåverkan icke längesedan, genom den år 1805
utfärdade Skogs-Ordning, blifvit förhöjdt, än äf¬
ven att för hvarje ägare af skog den rättighet
är i 10 Cap. 5 §. Byggninga - Lälken förvarad,
att, vid oftare inträffad åverkan , få den samma
genom särskildt utstakadt vite fredad ; alltså och
enär dertill lägges att en af Kongl. Maj:t i Nå¬
der förordnad Committé har sig uppdraget att
utarbeta förslag till en ny och förbättrad Civil-
och Brottmåls-Lag, samt, vid författandet af denna
sistnämnda, straffbestämmelserna så väl å i fråga
Varande som öfriga brott kunna med sådan nog¬
grannhet i ett sammanhang prof vas och stadgas,
som är oumgänglig för bibehållandet af erfor¬
derlig enhet i Lagstiftningen, finnér Utskottet
betänkligt att nu i förväg tillstyrka någon för¬
ändring uti de redan i ämnet gifna stadganden,
utan tror Utskottet , att de samma , behörigen
handhafde, böra tills vidare anses tillräckliga att
afhålla de företag, genom hvilka skogsägaren
kan blifva x lidande försatt.j
Detta, jemte en Ledamots särskildta yttran»
de, som i bifogade ProtocoUs-Utdrag innefattas,
varder
8o6
Den f Juli,
varder Riksens Höglofl- Ständers ompröfvande
Vördsamt undgrstäidt. Stockholm, den 37 Juni
3.815,
Ra Höglofl, Riddersk. Ra Högv. Prest-Ståndet»
peli Ad. Ledamöter? ■ Ledamöters
vägnar vägnar
11. F. Strömfelt, Joh, Olof Wallin,
Rå Vällofl. Borgare- Rå Hederv. Bonde-,
Ståndets Ledamöter? Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
jE. G, Holms Petter Jernström,
A* J- Wählstjerna.
Utdrag af Protocollet, hullet uti Håglöf.
Lag Utskottet vid Urtima Riksda¬
gen i Stockholm den <27 Juni 1815.
Herr Landshöfdingen B. W. Focks och
Herr Friherre C, L, Stael von Hollstein? af
Höglofl. Bidderskapet och Adeln hitremittera-
de Memorial, angående skärpning i straffet för
skogsåverkan m. m,s föredrogos nu åter; då, vid
häröfver anställd' omröstning, Ledamöterne af
Hedervärda Bonde Ståndet och Vällofl. Borgare-
Ståndet instämde i den mening, som innefatta?
Uti andra Alternativet af Utskottets denna dag
afgifna Betänkande i ämnet, hvaremot det första
Alternativet bifölls af samtliga Högvördiga Rrest-
Ståndets Ledamöter tillika med Herr Grefven
och
Den 7 Juli.
och Ordföranden samt Herr lagmannen Man-
nersta m.
Herr Lagmannen Friherre Lejonhufvud,
åberopade det af honom , såsom Ledamot i Lag-
Utskottet vid 181? års Riksdag, uti då förehafd
lika beskaffad fråga, afgifna yttrande , hvilket der¬
före skulle afskrifvas och åtfölja Betänkandet till
Riksens Höglofl. Ständer. Ut supra.
Ex Protocoll®
A. J. Wahlstjerna.
Under sednare tider, då mindskningen på
skog, genom ökad consumtion och synbar miss¬
hushållning, närmar sig till en befarad allmän¬
nare brist, har det blifvit naturligt , att olofliga
tillgrepp på de ställen, der skog ännu finnes,
skulle ökas i samma mån, som behofver upp¬
kommit och vanan stadgat åverkaren i begrep¬
pet, att dess företag, understödt af ett på svå¬
righeten att upptäckas grundadt hopp, vöre,
om icke billigt, åtmindstone ett af dem, som
mest borde ursägtas , så att det också ofta anses
bättre, att lömskt hämta skogsförnödenheter på
andras ägor, än att genom tillåtna utvägar der¬
till söka rättigheten. Och jag finner derföre,
att hämmandet af en sådan osed är högst nödigt,
till bevarande af den säkerhet, som hvar och e»
bor påräkna i afseende på tillhörigheter utås
undantag.
Att denna säkerhet uti ägande rätten krän-
kes genom åverkan, är lika ostridigt, som att till¬
grepp
8o8
lien 7 Juli.
grepp af alla slag borde, efter en rigtig princip,
på samma sätt bedömas, samt följakteligen obe¬
höriga tillgrepp af skog eller gärdsle med mera
stämplas efter 40 Cap. Missgern. jSälken såsom
stöld , när det åverkade utgjorde 10 Daler Silf-
vermynts värde; men den lägre folk-klassen be-
dömmer förhållandet helt olika, och ingen skymf
eller ovilja är, som jag nyss anfört, inom den
ännu förenad med åverkansbrottet. Jag äger af
denna anledning en kanske billig fruktan, att
en Dag, som ifrån denna vid åverkan fästads
lindriga tankan på en gång hastigt åsyftade rät¬
telse i en sådan opinion och förvandlade åverk-
ningar från oeconomisk förbrytelse till tjufnad,
skulle helt och hållet förfela sitt ändamål samt
i stället medföra den vida skadligare påföljd att
missbruket icke hämmades samt att bland All¬
mogen en icke obetydlig del blefve, såsom åver-
kare, lagbundne tjufvar, hvarigenom den offent¬
liga vanära , sorn ännu är fästad vid begreppet
att stjäla, om icke försvunne, åtmindstone betyd¬
ligen försvagades, efter som den öfvertygelsen
omöjligt kunde så hastigt vinna allmänhet,
att åverkan agde eller medförde någon brottslig
egenskap , samt att således en i parallel dermed
ställd last icke mera vore vanhedrande.
Jag tror således att tiden ännu icke är inne ,
då en sådan förändring i Dagarna bör vidtagas
eller den rådande tankan genom deras stränghet
rättas, men är deremot af den öfvertygelse , att
begreppet och opinionen icke genast bör eller'
kan få en sådan rigtning, utan mäste smånin¬
gom, mén icke genom blotta föreskrifter hänfö¬
ras
Den 7 Juli.
tas till kännedom af sjelfva principens rigtighet
och dess billiga verkningar derigenom, att be¬
straffningen för åverkan närmas till likhet med
den för stöld, på hvilket sätt framdeles en ful1-
kofnlig öfverensstämmelse kan föreskrifvas, som
dä skall medföra den önskade verkan att för¬
brytelser ingenstädes firma skydd eller försvarare.
Härtill tror jag likväl, att en bestämd för¬
höjning af nu fastställda böter icke blir tillräck¬
lig eller adequat, då hvarje bestraffning af detta
slag bör vara lämpad efter värdet af den egen¬
dom, som tillgripes , hvilken grundsats alldeles
vöre förfelad orri åverkaren belädes med lika
plikt da han till exempel tillgripit eller fällt
ett timmerträd , som inom skogrik ort äger kan¬
ske fjerdedelen lägre värde än på en annan der
tillgången är mindre, utan får jag i stället fö¬
reslå, såsom i min tanka både ledande till den¬
na nyssomnämrule förberedelse och äfven bidra¬
gande att till en del förekomma skogs-åverknin-
garj att den sohl å Allmänning eller andras
enskilta ägor fäller eller bortför timmer-skog,
eller hvad dylikt som lieldst, bör, utom fullt
skadestånd, böta på lika sätt som vid första gån¬
gen stöld, tredubbla värdet af det som är åver-
kadt, hvilket ansvar skulle fördubblas då sådant
sker å Kronans Parker, Gehäg eller Djurgårdar;
äfvensom åverkan från Allmänning borde med¬
föra förlusten at derå begagna utsyning för året,
i fall rättigheten dertill, i annat fall, varit öp¬
pen ; och torde kanske en dylik förbrytelse tredje
gången böra särskildt medföra det offentliga skym¬
fandet, att brottslingen borde en Söndag, vid
•! kyrko-
81»
JD en 7 Juli.
kyrkodörren stående , hålla i handen en qvist af
det åverkade slaget; dessutom skulle , efter min
öfvertygelse , skogs åverkningar betydligen före¬
kom mas , om den svårighet i bevisningen , som
nu skyddar brottslingen, kunde på något satt
blifva lättad; ty den sanningen tål ingen mot¬
sägelse, att Åklagaren, då. icke Svarandens egen
bekännelse tillkommer, sällan till mera än hälf¬
ten lyckas i sin bevisning, så att antingen be¬
frielse mäste lemnäs, eller också en alltid mot¬
bjudande värjemåls ed , hvars följder äro oberäk¬
neliga, blifva ålagd; och jag tror, att en sådan
svårighet skulle bäst afhjelpas, om i:o Visita-
tioner efter bortfördt skogsfång blefvo tillåtna
på samma sätt och med lika ansvarighet, som i
afseende på spaningar efter tjufgods finnes stad¬
gadt; och a:o att då Svaranden blifvit genom
bindande liknelser eller halfva skäl besvärad,
värjemåls-ed icke måtte äga rum, utan i stället
Måls-äganden, hvars redlighet torde vara mera
tillförlitlig, få rättighet att fylla bevisningen med
sin ed, så framt icke Svaranden ville eller kunde
visa laglig åtkomst till den ved eller dylikt,
hvarom fråga vore,
I afseende på förslaget, att den särskildta
Vitesbot, som Domaren äger ålägga, måtte till¬
falla Måls-äganden, är min öfvertygelse olika,
och jag tror det vara stridande emot begreppet
om rättvisa och billighet, att Dagbrott kunde
medföra verklig vinst på någon sida samt såle¬
des af en egennyttig Jordägare med välbehag.an-
ses och om möjligt jemväl understödjas ; ty, åt¬
komst till Vitqs boten kunde icke på annat sätt
bedöm»
Den '7 Juli.
bedömmas, då Måls-aganden, genom skadestånd,
sin tredjedel i böterna och särskildt Rättegångs¬
kostnad, vore fullt ersatt för sitt lidande och
således icke bör påräkna någon ytterligare för¬
mån, utan får jag i stället tillstyrka, att hädan¬
efter inga vites-förbud för skogs åverkningar, så¬
som till sin grund oTigtiga,och jemväl nu mera
öfverilödiga, om böterna på det föreslagna sättet
höjas , måtte utfärdas , samt de hittills gällan¬
de , genom en Kongl. Författning blifva upp-
häfna; men deremot tillstyrker jag bifall deraf,
att Kronans Ombud må , likväl med förbehåll af
Måls-ägarens bättre rätt, äfven åtala och utföra
åverkans brott å enskilt mans ägor,
I alla de fall, der Lagen eller Kongl. För¬
ordningen om Skogarne i Riket utsätter åver¬
kans bot, bör tillämpning äga rum af den be¬
straffning som jag ödmjukast föreslagit , heldst
Xjagstiftaren bör lika betrakta behofvet att med
stadgandet åsyfta en nödig skogshushållning som
ock äganderättens helgd.
A. Leyonhujvud,
Uppläst hos Häglof!. Ridd, och Ad, den 7 Juli.
Högvörd. Prest-Ständet den 7
Vallöf]. Borgare-Ståndet deri 10 _
Hedorv, Bonde-Ståndet den 7 ,
Vördsamt Memorial!
Enär det af Eag-Utskottet den g nästlidne
Maj afgifna vördsamma Betänkande , rörande åt¬
skilliga föreslagna ändringar uti nu gällando
Concours författningar, hos Höglofl. Ridd. och
Adeln, Vällofj. Borgare-Ståndet och Hedervär¬
da
l
Dtn 7 Juli,
ela Bonde-Ståndet till profning förevarit, hafva
flera anmärkningar dervid blifvit gjorda, som
föranleda att berörde Betänkande är vordet till
Utskottet återremitteradt, i följe hvaraf det nu å-
ligger Utskottet att öfver nämnde anmärkningar
aflemna utlåtande.
Dervid har Utskottet ansett sig först böra
fästa uppmärksamhet vid den af Herr Friherre
Mannerheim gjorda hemställan, om icke uu, då
en Comité är förordnad till Ungarnas öfver¬
seende, och der fråga om förändring af Dom-
stols-inrättningen blifvit väckt, hvarmed föränd¬
ringar i Rättegången nödvändigt måste följa, det
vqre nyttigare att låta hela förrberörde ämne
hvila till dess Comitéens arbete är färdigt,
heldst andra principer då torde finnäs påkalla
annan behandling.
X afseende härå tror Utskottet sig bora näm*
na,-att ehuruväl , vid frågans förehafvande, det
icke undfallit Utskottet, att onekligen en mera ali»
män förbättring och förändring af Concours-författ-
ningarne kunde vara nödig , än den Utskottet, som
för sitt yttrande funnit sig begränsad af hvad till
dess åtgärdar vordet hänskjutit, blefve i tillfäl¬
le attjjföreslå, äfvensom att denna förbättring,
med större omfattning och noggranhet, skall
kunna verkställas vid den af Dag-Comitéen
förehafvande omarbetning af omförmälta För¬
fattningar , har dock Utskottet ansett sig så myc¬
ket mindre böra underlåta att ingå uti förslag
till de i fråga satte partiella förändringar, sorn,
öli längre tid ännu återstår innan Comitéens
arbete kan hinna fullbordas och, efter föregån¬
gs
Dm 7 Juli.
gen granskning) antagas, nödvändigheten synes
fordra, att emedlertid vidtaga sädana anstalter,
hvarigenom de af erfarenheten bestyrkta brister
uti besagde författningar kunna förekornmas,
Då Utskottet derefter i betraktande tagit
den af Herr von Schantz gjorda erinran, att Ut¬
skottets gjorda förslag ej mindre till ändring af
andra dölen utaf I Morn. 9 §. i 1798 års Con-
cours-Stadga, än äfven att Kongl. Förklaringen
den 30 Sept. 1801 måtte till sin kraft och ver¬
kan upphöra, skulle strida emot en vanlig Rät-
tegångs-ordning, har Utskottet ansett de skäl,
som föranledt Utskottet till berörde ändring, va¬
ra uti dess aflemnade Betänkande så. fullkomli¬
gen ådagalagde, att Utskottet finnér sig endast
behöfva att, till vederläggning af berörde erin¬
ran, åberopa innehållet deraf; men som i sam¬
manhang med denna föreslagna ändring, påmin¬
nelse derom af Herr Borgmästaren Kjellander
och Riksdags-Fullmägtigen Anders Andersson
Åberg blifvit gjord, att hvad uti 2' Mom. af
Kongl. Förklaringen den Jan. 1806 stadgas;
”att Borgenär, som icke inom skriftvexlingens
slut, vid tredje eller sista uppropet, på sätt 9
§. 2 Mom. af Concours stadgan föreskrifver, med
laga bevis sin fordrans verklighet och belopp
styrkt , samt emot Gäldenärens påstående och
Medborgenärernas fordringar anmärkning gjort
och nödiga bevis dertill företett, eller ock i
händelse han inom samma tid, efter hvad så
väl 7 som 9 §. medgifva, lios Domaren erhål¬
lit anstånd med bevisningens företeende, den
förelagda tidan försummat, äger sedermera icke
vidare
8x4
Deri 7 Juli.
vidare rätt att fullgöra hvad han således under*
låtit;” borde i förening dermed äfven till sits.
kraft och verkan upphöra; finnér Utskottet sig
böra häröfver meddela Utlåtande.
Att med antagande af den förändring uti
innehållet och lydelsen utaf förenämnde andra
del utaf i Mom. g §. i Concours-stadgätt , nyss*
berörde i 1806 ars förklaring influtne stadgande,
*let borgenär bör inom tredje uppropet göra an¬
märkning emot gäldenärs sökte befrielse-förmåns
skall helt och hållet förfalla, anser Utskottet va¬
ra en klar och oundviklig följd; och dådetjem-*
väl icke allenast är ostridigt, att ofta den hän¬
delse kan inträffa, att mindre kunnige borgenä¬
rer ej känna eller förstå deras åliggande att de,
till bevarande af sin rätt, hafva af nöden att,
under loppet af skriftvexlingen , granska de for¬
dringars beskaffenhet, som af deras rnedbörgenä*
rer blifvit uppgifne och bevakade, sämt att an¬
draga och styrka, hvad till dessa fordringars o-
gil lande kan erfordras , Utan tro sig hafva full¬
gjort falIt hvad för dem behöfves, då de sjelfve
i laglig ordning bevakat och styrkt deras egen
fordran , utan ock det 1 öfrigt synes vara inot
billighet stridande, att om en anmält fordran,
på grund af en eller flera Medborgenärers an¬
märkning , af Domaren såsom obestyrkt eller o-
laglig ogillas, och således förlorar all betalningS-
gild egenskap emot anmärkarne i proportion af
deras fordringar , deri dock för alla öfriga Bor¬
genärer, hvilka i anmärkningen icke deltagit,
skall medföra betalnings rätt i förhållande till
dessas fordrirtgar, hvarigenom äfven rättigheten
för
jDen 7 Juli.
S15
för Pomaren , att efter Pag godkänna eller för»
kasta ett påstådt kraf, i' detta fall honom beta¬
ges, en pröfnings-rätt, som i alla andra händel¬
ser honom tillkommer och han vid ansvar ej får
åsidosätta; finner Utskottet sig äga full anledning
föreslå; det ofvan intagne del af 2 Morn. uti i-
frågastälde Kongl. Förklaring må till sin verkan
äfven upphöra.
Såsom anmärkning af mycken vigt anser
Utskottet den, som blifvit af Herr Friherre
Mannerheim, Herr Nordenstolpe och Herr Borg¬
mästaren Kjellander gjord, att genom den änd¬
ring Utskottet föreslagit uti 9 §. 3 Mörn. af Con-
cours-stadgan, det Dom i Concours-mål bör sist
inom irenne månader , efter det tredje uppropet
skett, utfärdas, vid ansvar för Rätten om dermed
längre fördröjes, Domstolen skall fått ett så be-
skaffadt åliggande sig förelagdt, som dels genom
parters och vittnens uteblifvande vid de mundt-
liga förhör, hvilka Rätten kan anse vara nöd¬
vändiga att till upplysning i någon del af må¬
let utsätta, dels af handlingarnes vidlöftighet
och andra omständigheter , skall vid flera tillfäl¬
len blifva svårt, och stundom äfven omöjligt
att verkställa. Enär lagen för Concours-mål
stadgat en skyndsammare behandling, än i an¬
dra tvistemål , och derefter lämpat det Rätte¬
gångssätt, sorn vid dem bör iakttagas, i anled¬
ning hvaraf jemväl är vordet föreskrifvet, att
alla skäl och bevis till fordringames styrkande
böra å inställelse-dagen företes samt att all be¬
visning, som då ej kan medhinnas, skall inom
tr*dj* upprép*t verkställas, hvaraf följer, att
Rätten
Oen 7 Juli.
Katten genast, efter det berörde upprop 3bett»
ätr oförhindrad, att. orri rnålets beskaffenhet göra
sig underrättad, och tillse huruvida några örn*
ständigheter fordra parternas rnundtliga hörande,
innan det till afgörande kan företagas.! har Ut*
skottet trott att den utsatta tiden af nenne må-
nader skulle vara tillräcklig för en Stads Dom¬
stol, både för ätt kunna fatta beslutet uti en
anhängig gjord Concourstvist, och älven för ut¬
färdandet af den Dom, sorn deri skall medde¬
las; och ehuru Utskottet jemväl dervid föreställt
sig möjligheten af den händelse, att Domstolen
någon gäng skulle kunna för fullgörandet deraf
behöfva längre anstånd, har dock Utskottet an¬
sett den grundsats böra i dessa fall vara gäl¬
lande, att oöfvervinnerliga hinder alltid måvSje
gälla såsom undantag för lagens positiva före¬
skrifter, hvadan ock Utskottet trott sig finna
att den längre tid, som vid något mindre van¬
ligt tillfälle,skulle vara behöflig för en Concours-
saks behandlande, icke borde fa begagnas vid
sådana måls handterande i allmänhet. Ifrån
denna åsigt har Utskottet således utgått vid upp¬
görande af det föreslagna tillägg vid förenämn¬
de Moment; men då Utskottet derjemte finner
sig böra lemna rättvisa åt anmärkningarne, till¬
styrker Utskottet att berörde föreslagne tillägg
må i stället undfå sådan lydelse; ”och utfärde
Dom sist inom 3:ne månader efter det tredje
uppropet skett. Fördröjer Katten härmed utan
lagliga skäl och orsaker, svare dertill sam för
annat tjenstefel; fylle ock all den skada, som
genom uppehållet bevisligen uppkommit’'..,
Herr
Den 7 Jidb
\
Herr voll Schants har viii ock anmärkt,-
att nyssberötde stadgande skulle pä flera af ho*
rom anförda förmenta skäl vara olämpligt till de
Cloncours-rnål, som af Höf-Rätlen såsom första
Domstol behandlas j men dä deh §. i Cöncours-
stadgan, hvarvid tillagget är vcJrdet föreslaget,
blott har afseende å de Goncöiifs-1 vikter sorn vid
Bådstufvu-Rätterna blifva anhängiga , heldst sär¬
skildt uti 13 §. af berörde stadga egentligen Ut¬
stakas huru med sådana mål, då de hos Hof¬
rätten förekomma, skall i fråga Om SkyhdSam-
beten vid deras afgörande förfäras, anser Ut-
skotret något annat besvarande af besagde an¬
märkning öfverflödig. Detta oaktadt och då af
Herr Nordenstolpe , Herr 'Borgmästaren Kjellan¬
der och Riksdags-Fullmägtigen Aberg påminnel¬
se skett j att hvad om tiden för Stads Domstol j
inom hvilken Concours-mål böra afdömäs, Samt
om ansvaret vid underlåtenhet deraf, är Vordet
föreslaget, äfvert böt sträckas till Hof-Räfte’ii,'
har Utskottet funnit för sig något hinder ické
uppstå att jemväl till pröfning företaga denna på-*
minnelse, enär den till Utskottet remitterade a£
Riksdags-Fullmägtigen Anders Joachimsson Väck¬
ta motion, sorn föranledt till Betänkandet,- kant
anses dertill lemna anledning. Dervid har hos
Utskottet i öfvervägande kommit,- ätt några så¬
dana omständigheter sig icke förete, som börä
Verka ett undantag för Hof-Rättert, att likä-
skyndsarnt som RådstufVu Rätten pröfva och af¬
döma «n der såsom första Domstol anhängig gjorct
ConCöttrs-tvist, Utskottet trdr sig inse, att åt--
jtnindstone hvarken den Hof-Rätts Ledamots tjenst-
*>.-« Bandet* 104. ledig-'
t
8iS
Den 7 Juli.
ledighet, som fått saken å sig lotlad, eller de
ferier Hof-Rätten äger att begagna från arbete
på alla dess divisioner, icke böra till ett slikt
undantag föranleda, heldst i förra fallet, saken
kan af en annan tjenstgörande Redamot till ut¬
arbetande emottagas, och i det sednare åter-, det
icke synes vara omöjligt, att äfven under berör¬
de ferietid Concoursmål kunna bandteras och af-
göras samt Dont deruti utfärdas ; och då i öfrigt
härtill lägges, att det af Utsköttet nu föreslag-
ne ytterligare tillägg i redactionen, att lagliga
skäl och orsaker, som vålla fördröjandet med
Concours-domens utfärdande utöfver den före-
skrifna tiden , böra befria Rätten från ansvar
för dröjsmålet, skall afven i afseende å Hof.
Rätten blifva gällande, anser Utskottet sig kun¬
na föreslå antagandet af hvad förenämnde på¬
minnelse innehåller.
Den olikhet, som Herr Nordenstolpe trott
sig linna skola uppstå i föreskrifterna uti 4 §. 3
Morn. och 14 §. 2 Mom. af Concours Stadgan,
om de ändringar deruti , som blifvit föreslagne ,
■varda antagne, har Utskottet icke kunnat inse.
Det förstnämnde Mom. stadgar, att om gäldenär
beträdes hafva uppsåtligen gynnat en ellerannan bor¬
genär med pant eller betalning de sista 30 da-
garne förrän han sin oförmögenhet hos Domaren
anmälte, eller om han under samma tid pen¬
ningar eller varor upplånt eller under annan
förevändning åtkommit, hvilkas användande han
ej kan behörigen redovisa, sådant äfven skall
anses för ett oredigt förfarande och gäldenär ic¬
ke njuta befrielse-förmån för det belopp han un¬
der
Den 7 Juli i
dan borgenärernas gemensamma rätt således för¬
snillat j änskönt honom i öfrigt sådan förmåri
skulle blifva förunhadt; och Uti det sednare Md-
forén te t åter förskrifves, att en gäldenär för ena¬
handa örédliga förhållande skall svara icke allenast
till liela gälderi, utan ock träda i häkte, der borge¬
närerna sig ej annorledes åtnöja låtst ; med dé
flera påföljder redactionen af hafnnde Moment
innehåller. Det är således klart, att detta sistbe-
irörde Moment har afseende endast på de hän¬
delser, da den bédräglige gäldenären icke kari
styrka att något af de olycksfall honörn öfvér-
gått, söm kan gora honom berättigad till aftra-
des-förmån föt större eller mindre belopp af dess
skuld; och denna gäldenär kan då ej undgå att
ansvara föt hela skulden, hvaremot de öfriga i
Momentet Utstakade påföljder utgöra den bestraff¬
ning han för sitt orédligä förfärande sig ådragit;
och uti dét föregående i Momentet af samma
14 §. förördnas hUrtt förfaras bör med deri gäl¬
denär, för hvilken de i lageri godkände' olycks¬
fall verkligen inträffat; meri som éri sådari gäl¬
denär äfven kan hafva, innan häri sitt oförmög¬
na tillstånd hds Domaren tillkänriagifvér, ored-
ligen handlat emot siria borgenärér, vidtaget' da
stadgandet i 3 Moni. af 4 §'. På sådari grund
anser Utskottet ömförmälte anmärkning ej föran¬
leda tili rubbning af hvad Utskottets Betänkan¬
de i dessa ämnen innehåller.
Ätt éri gäldenär, söm för bedrägligt förhål¬
lande möt sina Borgenärer blifvit dömd att3
jemte skyldighet att till fullo betala Borgenärer¬
nas fordringar, tillika föt sitt förfarande ansvara;
seder-
820
Den 7 Juli.
sederméra icke bör kunna, genom det att lian
godtgör sina borgenärer eller de förklara sig va¬
ra af honom förnöjde, återvinna de Medborger¬
liga rättigheter, af hvilka han enligt lagens kraf'
blifvit ansedd förlustig, tror Utskottet vara tyd¬
ligt, då, efter Utskottets tanka, en sådan gälde¬
när alltid bör vidkännas sitt förtjent a sträft'. Här¬
igenom och då i öfrigt Utskottet bibehållit Con-
cours-stadgans innehåll i slutet af första delen
ntaf 14 §. 4 Morn., anser Utskottet sig hafva be¬
svarat Herr Friherre Mannerheirns i detta äm¬
ne gjorda anmärkning; äfven som i afseende å
den af Herr von Schantz derom väckta erinran,
att föreslagna stadgandet , det en såsom bedräg¬
lig dömd gäldenär icke må utur Riket sig begif¬
va utan att Eorgenärerne sådant tillåta , ej skall
vara lämpligt på de gäldenärer, som rymt från
Riket, men uppå Konungens lejd återkommit,
Utskottet anser annat svar icke erfordras, än att
det icke lärer kunna i fråga sättas att denna
gäldenär skall tillgodo r.juta den rätt lejde-bref-
vet utsätter,
Herr Borgmästaren Kjellander har ock an¬
märkt, att då Utskottet i föreslagna nya redac-
tionen af 4 Mom. utaf 14 §. uti Concours-stad-
gan bestämt, det en bedräglig gäldenär, hvars
tillgångar , sedan deras verkliga belopp är ut¬
rönt eller influtit, icke uppgå till |-:delar af
skulden, bör genast häktas och straffas efter 15
§. i samma stadga, deraf blefve en följd, att
Domaren borde vara an gel agén att fästa en nog¬
grann uppmärksamhet på den afträdda egen¬
domens rätta värde, heldst på denna omstän¬
dighet
Den 7 Juli.
S31’
dighet gäldenärens väl i så betydlig mån kom-
me att bero; i anledning hvaraf Herr Borgmä»
staren tillstyrkt, att Domaren bör genom säkra
Boupptecknings- och Värderingsman låta berör¬
de värde utröna, som sedan blefve grunden för
dess meddelande beslut, likasom ock Herr Borg¬
mästaren ansett att den gäldenär , som oredligen
förfarit och således, enligt föreslagne stadgandet
i 3 Mom. af nyss besagde §., icke bör kunna
till publik tjenst befordras eller kan komma
under val till förrättningar som innebära Med¬
borgerligt förtroende, icke eller bör kunna bi¬
behållas vid det publik* Embete eller tjenst
han innehar.
Båda dessa anmärkningar, såsom i Utskot¬
tets tanka på goda skäl grundade , finner Utskot¬
tet sig böra gilla och antaga, hvarföre Utskot¬
tet ock föreslår följande ändring och tillägg uti
de förut till pröfning framställda redactioner,
nemligen: uti 3 Mom. efter de orden ’'pä fri
fot vara får’ ’’blifve han ej till publik syssla
eller förrättning antagen , samt om han innehar
sådant Embete eller tjenst eller har uppbörd om
händer, varde derifrån skild.”
Och vid 4 Mom. efter ordet belopp ”genom
af Domaren tillförordnade säkra Boupptecknings-
och Värderingsman är utrönt eller ock influ¬
tit” SCc.
Slutligen och hvad beträffar Herr Borgmä¬
staren Ullbergs anmärkning om strängare ansvar
för Sysslomän , som underlåta att på det i Con-
cours stadgan föreskrifna sätt och inom den deri
utsatta tid redovisa tillgångarne i det gäldbund-
11a ,
Hen 7 Juli.
pa boet, anser Utskottet sig icke äga skäl till an¬
nat yttrande derom än Utskottets fornt aflemna-
tJe Betänkande innehåller, heldst Utskottet tror
att på Borgenärerna ankommer, att, gm Sysslo*
männen i detta fall åsidosätta deras pligt, hos
JJomaren söka rättelse, som af lagen har till¬
räcklig grund att till fullgörandet deraf dem
förpligta.
Detta varder dock Riksens HöglofJ Stän¬
ders vidare pröfning vördsamt underställdt. Stocka
Itolm den 30 Juni 1815.
På Höglöfl. Riddersk. På Högvörd. Prest-
pch Ad. Ledamöters Ståndets Ledamöters;
vägnar vägnar
H. F. Strömfelt. Joli. Olof Wallin.
På Vällpfl. Borgare- På Hederv. Bonde-
Ståndets Ledamöter^ Ståndets Ledamöters
Vägnar vägnar
JE. G. Holm. Petter Jernström.
A. J. Wahlstjerna.
Uppläs* hos Högloft. Ridd. och Ad. den 7 Juli,
Högvörd. Prest-Ståndet den 7
Vallöf!. Borgare-Ståndft den io
Hederv, Bonde-Ståndet den 7 t—
Riksens Högloft, Ständers Stats- Ut¬
skotts Betänkande, angående f d.
vice Talmannen Jon Jonssons Me-
morial
Den 7 Juli.
823
viorial ovi lindring uti Båtsmans-
Indelningen i Blekinge Lån.
Till Hedervärda Bonde-Ståndet har f. d.
vice Talmannen och Riksdagsmannen för Bräk¬
ne, Medelstads och Östra Härader i Blekinge
Tan Jon Jonsson ingifvit^tt, angående lindring
uti indeldta Båtsmanshållet, så lydande Me¬
morial :
”Uti den ort, hvarföre jag förer talan, har
Rikets försvar från äldre tider blifvit utgjordt
med ett beständigt Båtsmanshåll, bestående af
både indelning och rotering. Det förra utgör
ett belopp af omkring 86ro hela Hemman., sorn,
enligt cöntract , äro/ skyldige att till årlig tjenst¬
göring utrusta och underhålla 1500 Båtsmän.’’
”Hemmans och Jordeboks-rentan är väl an¬
slagen för denna indelnings vidmagthållande,
som uppgår ej till mera än ungefär -frdelar af
det belopp, som till Båtsmännen blifvit i våroj:
och penningar anordnadt, heldst på hvarje num<
mer endast 17, 18 högst 20 Daler Silfvermynt,
räknadt efter 3 Dal. på Riksdalern , blifvit an-
slagne, mea karlen, i grund af samma cöntract
tillagd 24. Dal. lön, som efter lika beräknings-
sätt blifvit till större delen förvandlad i varor,
så att hvarje Båtsman enligt ortens priser kostar
100 R:dr Riksgälds.”
”Denna tryckande indelning har från dess
första inrättning innefattat både ordinarie varge*
ring och fördubbling, heldst de tvänne karlar,
sorn på ett helt Hemman utgöras, måste lika
ined hvarandra förrätta årlig tjenstgöring samt
njuta
jpen 7 Juli,
njuta lika lön och utredning af dess anslagna
Bönder”,
”Skyldigheten att försvara landet, är för
innpbyggarne i Blekinge mycket drygare att ut¬
göra än för någon annan Landsort i Riket, utom
Södermprp Harad i Calmar Län, sorn till na-»
gon del uppgår närmast emot Blekingska A1L
mqgens allt för kännbara tyngder.”
”Roteringen, sorn utgöres från sa val endel
Skatte, sorn Frälsehemman, participerar från 3
till s?| mantal och derutöfver till underhållande
af en Båtsman. Desse hafva från uråldriga ti«
der, ända till 1810, varit skyldige att under¬
hålla en Vargerings»karl på hvarje Rote, och
äfven med denna tillökta fördubbling har Båts-
mans-Roteringen ej till ena halfdelen utgjort
den rustnings skyldighet, sorn indelningen fått
vidkännas. ”
s’Om rättvisa och billighet blifvit rådfråga¬
de,. hade indelningen till betydlig del bordt er¬
hålla mindskning uti dess alltför kännbara onus,
förr än fördubblingen å Roteringen , såsom för1
/ dem, i mångdubbel man, mindre kännbar, blif¬
vit afskaffad.’,
”När Indelmngs-Contractet är 1685 ingicks,
var det i en tid då orten var hotad med stark
Utskrifning och tvungen värfning, som ofta öf¬
ver ali billighet pressat Landets innebyggare.
Vid ingåendet af en så kännbar indelnings-
skyldighet erhöll Allmogen jjrne rättigheter,
nemi. : att vara fredade från ali utskrifning, af'
hvad namn den vara månde, och att inom or*
vara ,skyddade från Bl så frivillig sopa tvun-
, Seil
Den 7 Juli*
gen värfning samt äga företrädes-rätt, att sjelf¬
va af uppspanat löst folk få, framför Värfvade
Arméens Officerare, antaga sina Båtsmän. Och
vid uppkommande tvister dem imellan, dömes
alltid karlen till vacanta Båtsmans-numret, som
alltid mäste vara complett. Hjessa rättigheter,
sorn i långliga tider bibehållit sin helgd , hafva
nu mera genom de vigtiga förändringar uti för¬
svars-inrättningen med den nya Bevärings-plig-
tens utgörande försvunnit.”
”De flesta Båtsmans-Rusthåll bebos af endast
en, två, högst 3 åboer; sorn tillsammans äga -
mantal och ofta derunder och af dessa Rusthål¬
lare Annas manga som äro sjukliga och ålder-
stegna, samt till arbete odugliga. De åter som
varit i conscriplions-åren hafva blifvit cominen»
derade till Bevärings-tjenstgöring samt måst lem¬
na sitt lilla jordbruk åt qvinnor eller åldriga för¬
äldrar, som snart både med krafter och förmåga
aftynat, bära en rustnings börda, hvilken med
egenskapen af dess vanskötta och försvagade
brukningssätt, blifvit dem alltför tung; hvarige¬
nom deri naturliga följd uppkommit, att ett
större antal hemmansdelar, till allt för mycket
nedsatta priser, blifvit genom tvångs-auctioner
försålde.”
”Den byggd af Blekinge Län , hvarföre jag
är Ombud, omgifver' Carlscrona, som på en
Ö i Skärgården är belägen, hvarest Rikets Ör¬
logsflotta har sin dyrbara station, och dit Sjö¬
folk, Arbets- och Krigsmanskap från de flesta
aflägsna Rikets orter, å alla vägar genom Länet
mäst* framskaffas; transporten af spannmål, pro¬
viant,
826
Den 7 Juli.
viant, skeppsvirke, ved och vatten samt Båge*
riernas mäld till och ifrån qvarn, miste ofta
landvägen forsslas. Amunitions framställande
fran Tyghusen , Bruken eller Städerna uppe i
[Landet samt mångfaldiga andra behofver, dem
Flottans hastiga och skyndesarnnia rustningar
oumgängeligen påkallar, mäste af Allmogen, öf¬
ver deras förmåga, bestridas.5’
”När nu vid början af krig , då alla num¬
mer skola vara completta, en del [Rusthållare
commenderas sorn Bevärimgskarlar och andra öf¬
ver årens beväringsskyldighet blifva utskrifne
från sina små Båtsmans-rusthåll , hvem skall då
fullgöra de skjutser och körslor m. m. , som för
Skeppens skyndesamma utrustning så ofta behöf-
vas? Flottans hastiga och snara afsegling, då den
för Rikets behof och säkerhet är nödvändig ,
hvarken kan eller bör hindras, om ock Bonden
derigenom skulle blifva nödsakad att i opasslig
tid plöja och skörda sin åker.”
”Det är icke nog att tillgång på folk fin¬
nes till Skepps besättningar, besuten Allmoge är
äfven lika nödvändig sorn med skyndsamhet i
behofvets stund framforsslar medlen , hvilka for¬
dras för att sätta detta stora urverk i gång,
hvaraf hvarje del i detsarnmas kedja, måste åt
den andra gifva styrka, för att kunna utgöra det
stora hela.”
^Såsom ytterligare bevis att Båtsmans-in-
delningen utgör mera Folk till Staten än någon
annan ort i Riket, för jag nämna, att om man
beräknar Båtsmans-Rusthållare med alla de å in-
deldta hemman sakttskrifna personer, så finner
man
Den 7 Juli,
8:7
jnan ^tt rustningen utgör hyar y:de man , och
att om från Jordbruket ett lika antal uiginge,
utan afseende på det antal, sorn Städerna bor¬
rie lemna, Arméen då skulle uppgå till mindst
120,000 man V.
”Uti min landsort finnes uti flera byar både
indpldte och roterade hemman , hvars jord är af
lika natur och ägorna skiftade efter hemmantal;
å de förra rustas en Batsman å ~ till -fidels man¬
tal och från de sednare eller gamla roteringen
utgår en roterad karl a till 3 hela hemman.
Hessa hafva vid 1810 års Riksdag blifvit an¬
senligen lindrade, genom Kongl. Maj:ts Nå¬
diga eftergift af Fördubblingsinanskapet, men
den mest betungade rustningsskyldiqe af Indel¬
ningen bibehållen vid dess alltför kanbara onus ,
såsom beroende på ingångna contracter. Skånska
provinserna ha dock sedermera, genom Ständer¬
nas medgifvande ogh Konungens rättvisa beslut
vunnit befrielse från den, genom contract, elem
alagde Vargerings skyldigheten.”
’’Den med sanning enliga beskrifning , hvil¬
ken jag nu framställt, har icke för ändamål att
Undandraga mig och de mina hemmavarande skyl¬
digheten att försvara Fäderneslandet; hvilken
hvarje Svensk bör i nodens stund eftersträfva
och efter yttersta förmåga uppfylla —— min af¬
sigt är endast den, att leda det Hedervärda
Ståndets uppmärksamhet på den anhållan , hvil¬
ken jag härigenom vördsammeligen vågar fram¬
ställa, nemligen, att hela den lön och persed¬
lar, som för hvarje Båtsman bestås , och årligen
in natura enligt 1685 års Stadgar och derefter
utfäS'
*
848 Dm 7 Juli.
utfärdade polett utgöres till 44 Dal. Sunt 4 3
Daler Riksdalern, matte af Hemmans- och Jor-
deboks-Rentan blifva anslaget på hvarje Båts-
maris-nummer, hvarigenom de indelte Båtsmän.»
nens antal mindskades till -^del eller *:def; och,
genom nedsättning af denna obetydliga numme*
rering, kunde Rustliållarne blifva försatte i till¬
fälle att med mera säkerhet än som hittills skedt,
till Kongl. Maj:ts och Kronans tjenstgöring un¬
derhålla bättre utrustade karlar, och hvarigenom
denna nu begärta obetydliga förmindskning blef-
ve fullkomligen ersatt, samt den för Landets sä¬
kerhet nyligen vidtagna Bevärings-inrättningen
med mera billighet kunde utgöras, hvilken uti
behofvets stund från denna landsort i mångdub¬
bel mån ersätter denna yrkade rustnings ned¬
sättning och för dess frimodiga utgörande då
undanrödja flera nu dermed förenade svårighe¬
ter.”
”Jag hemställer till Er, mine Bröder, och i
öfrigt till hela Allmänheten örn det ens kari
låta tänka sig, att Blekinge bör vara den enda
fläck i Landet, som skall behålla den stränga
rustningen och derjemte vidkännas lika förbin¬
delse med andra lindrigare berustade lands-or-
ter, till utgörandet af Beväringsmanskap. Hvarje
rättsinnad måste finna obilligheten häraf, och
jag bör icke missräkna mig på Riksens Höglofi.
Ständers beredvillighet att medgifva den rättelse
jag söker. Och då detta Läns Allmoge ej vill
undandraga sig lika deltagande med andra Med-
borpare i Landets försvar, bör det öfverlemnas
O ’
åt en mild Regerings Upplysta bepröfvande att
låta
Den 7 Juli.
låta denna Landsort i så matto blifva skadeslös,
som dess öfver all jemförelse dryga rustning,
torde få blifva mindskad till — eller ‘;:del af nu
varande styrkan, såsom ändock ej motsvarande
det Fördubblings- och Vargerings-belopp, som
på andra orter allaredan för Rotehållarne för-
svynnit.”
Detta Memorial har väl Hedervärda Bon¬
de-Ståndet under den 11 sistlidne Maj remitte¬
rat till Stats- samt Allmänna Besvärs- och
Oeconomie - Utskottens gemensamma utlåtande;
men som Bonde-Ståndet uti sedermera ankommet
Protocolls-Utdrag af den 15 i denna månad åter¬
kallat Remissen till Allmänna Besvärs- och
Oeconomie-Utskottet och endast öfverlemna! ären¬
det till Stats-Utskottets behandling; så får Stats-
Utskottet dess utlåtande häröfver nu afgifva.
Om , på sätt Riksdagsmannen Jon Jonsson
anfört, Båtsmans - Indelningen i Blekinge icke
utgör mera än omkring 860 hela hemman , som,
enligt contract, äro skyldige, att till årlig tjenst¬
göring utrusta och underhålla 1,500 Båtsmän;
så är det utom allt tvifvel , att denna Indel¬
ning måste vara mycket tryckande för Landet,
i synnerhet då härtill äfven kommer, att Båts-
mans-Rusthållen, som till största delen skola
bestå af mindre hemmansdelar, måste hålla 2:ne
Ordinarie Båtsmän på hvarje helt hemman, samt
derjemte deltaga uti Bevärings-manskapets utgö¬
rande, lika med alla andra hemman i Riket,
deremot Båtsmans-rotarne, som i Blekinge Län
skola bestå af 2 till 2i Mantal på hvarje Rote-
num.
Den 7 Julii
nummer redan slcola njuta befrielse från Var-
geringeirioch Fördubblingen.
Det är väl en sanning, att till Eåtsmans-
Indelningens vidmagthållande äroärtslagne Hem-
rnans. oeh Jordebok* Rentor; men om dessa ej
utgöra mera an 17, 18 till högst 2 ö Dal. Sunt
för hvarje Rusthålls nummer, och Båtsmannens
lön deremot, enligt Contrakt, är fastställd till
24 Dal. Sunt s hvilka lill .stötte delen skold
vara förvandlade i vaior, sä synas Båtsmans*
Rusthållen äfven härutaf kunna hämta anled¬
ning till någon jemkning och lindring Uti In¬
delningen.
Det förslag j soni Riksdagsmannen Jon jöns¬
son härtill uppgifvit, att Indeldta Båtsmannens
antal skulle inindskas till *del elier med 250
man och de qvarvarande Båtsmans - Rusthållet!
få sig så mycket af den indragna indelningen
änslagét uti Hemmans- och jordeboks-Eentor,
att de hädanefter kornmö att njuta fulla 24
Dal. S :mt Uti slika Rentor på hvarje Rusthålls-
11 u mm er * sorn är lika med den lon Indelnings-
Contractet för hvarje Båtsman utsätter, synes , i
Ståts-Utskottets tanka, väl icke sakna billighet ;
men som detta föranleder till ändring uti In¬
delnings-Verket och 80 §. i Regerings Fotmeri
stadgar, att med Båtsmanshallet af Rotering och
Indelning förblifver vid de med Bandet och
Städerna upprättade Contracter och Indelnings-
Verk, hvilka till deras hufvudgrunder skola
vara orubbade , intilldess Konungen och Riksens
Ständer finna nödigt någon förändring deruti
samfällt att göra; så kan, i sakens nu varande
skick i
Den 7 Juli.
skick, och innan rätta och verkliga förhållandet
blifvit genom ordentlig undersökning vederbör¬
ligen utredt, Stats-Utskottet icke tillstyrka bi¬
fall å Riksdagsmannen Jon Jonssons gjorda an¬
hållan.
Emedlertid och som Riksdagsmannen Jon
Jonsson anfört, det åtskilliga förändringar genom
tid efter annan vidtagna Författningar skola skedt
uti det afslutade Indelnings Contractet, till tunga
för Båtsmans Indelningens utgörande, och Kongl.
Maj:t uti Hess Nådiga Proposition jemväl om-
förrnält, det, i afseende på Indelta Arméen och
dess organisation, en närmare reglering, efter
skedda undersökningar, blifver nödig; så hem¬
ställer Stats-Utskottet till Riksens Högloft. Stän¬
der, att hos Kongl. Maj t i underdånighet an¬
hålla, det Kongl. Maj: i Nåder måtte täckas,
att intill nästa Eagtiina Riksdag låta i dessa de¬
lar anställa behörig undersökning, rörande ej
mindre Båtsmans-Indelningen och Roteringen i
Blekinge , än Rusthålls - Indelningen samt Sol-
date- och Båtsmans-Indelningen och Roteringen
i de öfriga Rikets Prövinser, då både Kongl.
Maj:t och Riksens Ständer derefter kunna blifva
i tillfälle, att sig yttra i ett sammanhang om
och hvad jemkningar härutinnan kunna finnas
nödiga.
Hvilket allt underställes Riksens Högloft.
Ständer vördsammeligen. Stockholm den 4 Juli
1815-
På
t
83*
Dm 7 Juli»
På Högloft. Rldder.sk.
och Ad. Ledamotens
vägnar
Carl de Geer.
På Vällofl. Borgare-
Siåndets Ledamöters
vägnar
Carl Fr. Landberg.
På Högv. Prest-Ståmdét.9
Ledamöters
vägnar
Carl v. Rosenstein,
På Hederv. Ronde-*
Ståndets Ledamöters
Vägnar
And. Sandsten,
C. Tunelius.
Uppläst hos Höglofi. Ridd. och Ad. den 7 Juli.
Hogvard. Prest-Ståndec den 7
Vällofl. Borgare-Ståndet den 9
Hederv, Bonde-Stå idet den 7 .
Riksens Högloft, Ständers Stats *■ Ut¬
skotts Berättelse och Utlåtande om
Gener al-AssistanceCönto'ret.
Stats-XJtskottet får härmedelst vördsdmligen
afgifva Berättelse och Utlåtande om det under
Riksgälds « Verket lydande General - Assistance-
Contoir.
Sedan Utskottet af Handlingarna Inhämtat i
att den för ar 1811 vid General «Assistance*
Contoiret afslutade Hufvud-Bok varit den sista,
som undergått granskning af de år 1813 till
Stats-, Banco- och Riksgälds-Verkens öfverseen¬
de församlade Herrar Revisorer, har Utskottet
val företagit till granskning 1812 års öfver Lom¬
bard-
Den 7 Juli.
833
bärd-föréisen författade Hufvud-Bok, men hvil»
leen befunnits så oredig och behäftad med sa
Inånga felaktigheter, såsom bristande transporter
Och hänvisningar med mera dylikt * att Utskot¬
tet nödgats härifrån afstå samt anmoda Herrar
Fiillmägtlga i Biksgäids-Göntoitet, ej allenast
allvarligen förehålla Kamreraren uti öeneral-
Assistänce - Contoiret Gjöthström, sdrri berördé
Hufvud-Bok författat och äfslutat, dess visadé
Oordentlighet, utan ock ålägga höndm, att deri
samina omskrifva, för att vid först infallande
BeVisiort undergå den granskning , som hu ické
kunnat af Utskottet verkställas*
Stäts-Ufskottet har besett aila Depaftéméns
ter inom General-Assistance-Contoiret , och der¬
vid såväl undersökt , huru Panterna vårdas och
förvaras, som hurti verket i öfrigt skötes; öch
har Utskottet, vid en sådan undersökning, er¬
farit , dét god ordning iakttages , så att iiågot ej
Varit att påminna*
Af Öfver-CommisSarierhäs till innevarande
Biksdag afgifrta berättelse om General-Assistancé-
Cöntoirets rörelse och förvaltning ifrån Och med
år i8l2, till och méd år i 814, äfvensom ät
Biksgälds-Contoirets räkenskaper inhämtas, att
den summa stina Biksgälds - Contoiret ständigt
haft instucken, uti General-Asslstance-Contöirets
rörelse, åren 18*2, 1813 och i814* per medi¬
cin^ för hvarje åf utgjort Omkring Etthundrade-
femtiotusende (150,000) B:dr BanCo; hvaremot
behållne revenuen, utan beräknande af någon
senta å sådana Biksgälds-Contoirets förskott, för
jj.-te Bandet* I05. io6s dessi
834
Dm 7 Juli.
dessa 3:ne år endast uppgått till ett samman-
räknadt belopp af 3803 R:dr 30 sk. 1 r.
Någon vinst af General-Assistance-Contoi-
ret har icke heller varit påräknad, och, kari icke
möjligen påräknas. Denna inrättning har, i
följd af de vid 1792 års Riksdag med Credit-
Sedlarne vidtagna anstalter, kommit att under¬
läggas Riksgälds-Verket. Credit-Sedlarne blefvo
vid samma Riksdag ansedde böra utgöra Rikets
rörelse-capital, och i sammanhang härmed tillädes
Riksgälds Contoiret uteslutande rättighet, med
undantag af Manufactur-Disconten, att meddela
Discont-lån uti dylika sedlar; af hvilken anled¬
ning uti Höglofl, Hemliga Utskottets Instruction
för Herrar Fullmägtiga stadgades, att deräst
Assistance Contoirets Bolag icke skulle kunna
fortsätta Lombarden, sedan Discont rätten med
Credit-Sedlar det samma frångått, borde Rilcs-
gälds-Contolret, efter träffad öfverenskommelse
ined Bolaget, emottaga inrättningen och låta
drifva den för Riksgälds-Contoirets räkning , så
att General-Assistance*Contoiret icke blifvit un*
dérlagdt Riksgälds Contoiret såsom något vinst*
gifvande Verk, utan snarare såsom ett onus, för
hvilket Rikgälds-Contoiret genom den erhållna
uteslutande Discont rättigheten skulle hållas ska¬
deslöst. Stockholm den 4 Juli 1815.
På Höglofl. Riddersk.
På Högv. Prest-Stån-
dets Dedamöters
vägnar
Gustaf Murray.
och Ad. Dedamöters
vägnar
Garl de Geer«
På
Deh 7 Juli.
*35
Ståndets Ledamöters
vägnar
Carl Fr. Låndbergs
Rå Vällofl. Eorgare-
Rä Hedor v. Bonde-
Stå tule! s Ledamötets
vägnar
Jun Jonsson*
G. Sy i valli
Uppläst hös Höglofli Riddi och Åd. déri 7 Juth
HögVörd. f rest-Ståndet den 7
Vällofl. Borgaré-StShdet deri 10
Hederv. Bonde-Ständet döh 7
Riksens Högloft* Ständers Stats - Ut¬
skotts Betänkande i anledning af
gjorda Motioner om fortfarande bi¬
drag af Statens medel till Södertel¬
je Canal-lnr bitning*
Till Stats-lJtskottet liar Högloft. Ridd. och
Adeln behagat remittera ett af Herr Majoren och
Riddaren Friherre Fr. Hjerta om fortsatt under¬
stöd för Södertelje Canal-Botag gjordt anförande
af följande innehåll:
‘'Ifrån detta Riksmötets början liar jag för¬
väntat ätt någon Ledamöt af detta upplysta sam¬
fund skulle sökä ådraga Södertelje Canal-Verk
den uppmärksamhet och dét behjertande af Rik¬
sens Ständer * sorn det i mångäs och min öfver¬
tygelse förtjena:-.
Jag har till denna mill förväntan ägt skälig
anledning äf fleras yttrade tänkesätt om nyttan
af denna Canal och med mig deltagande öfver¬
tygelse
836
Den 7 Juli.
tygelse att Ganal-arbetets fortsättande till fullbor¬
dan , svårligen, om icke omöjeligen vinnes utan
biträden af Rikets Allmänna medel, och med
denna öfvertygelse företager jag nu ett försök att
korteligen afmåla Canal-Verkets iråkade bekym¬
merfull belägenhet och genom Historiska Facta
bevisa^ anledningen dertill.
Aren 1802 och 3 uppgjordes planen och
kostnads-förslaget till ifrågavarande Canal, hvars
utförande öfverlemnades ett enskildt Bolag med
år 1806 utfärdadt privilegium , hvilket till pla¬
nens verkställande försäkrar Bolacet att årligen
O O
få till arbetets bedrifvande begagna till och med
800 mans commendering af Kronans manskap,
att få på Kronans skogar hugga erforderligt vir¬
ke af ek för den blifvande Slussen samt Vind¬
bryggan , och kostnadsfritt bekomma 1 5o centner
krut. På dessa försäkringar , antecknade sig
snart 120Ö deltagande, hvarje Actie till 100
R:dr , grundadt på då uppgjorda kostnads-förslag
till 120,000 R:dr.
Uti Augusti månad bemälte år organisera¬
des Canal-Verket och sedan vidtogos alla anstal¬
ter att kraftfullt till planmässig fortkomst befor¬
dra arbetet påföljande år.
Åi* 1807 beviljades fulltalig arbets-commen-
dering , hvars både håg och förmåga ej längre än
till medlet af Augusti fick begagnas, då utom
I20 mans qvarstadnande , de öfriga afmarchera-
des och ersattes af 676 Franska Krigsfångar,
hvilkas ovana, håg, och oförmögenhet vid sådan
Sysselsättning snart vöfvertygade om den ringa
framgång arbetet af deras biträde hade att för¬
vänta.
Den 7 Juli.
837
•vanta. Är 1808 saknade ock Canal-arbetet Kro¬
nans manskap, men måste i deras ställe begag¬
na Rysska Krigsfångar, hvilka hvarken till skick¬
lighet eller förmåga i arbetsväg med Svenskar
kunna jemföras.
Är 1809 saknade Canal-arbetet så väl eom-
menderadt svenskt arbets-manskap som Krigsfån¬
gar och arbetet framskred då i mån af hvad få
enskilte förmådde åstadkomma. Ar 1810 fick
Canal Verket under vanlig påräknad arbetstid an¬
vända- 600 mans arbets-commendering och lika
så var tillställdt år 1811, men bland den då li¬
ka talrika commendering inträffade liksom i Sö¬
dertelje och kringliggande orten epidemisk sjuk¬
dom, som emot slutet af Juli månad så tilltog,
att nära 3:dje delen af detta manskap , dels måt¬
te Inrymmas på sjukhusen , dels afhålla sig från
arbetet , hvilket förhållande föranledde till hem-
marche-ordres , och deras verkställighet mot slu¬
tet af Augusti månad.
Är 1812 visade sig vid arbetets början gla¬
dare utsigter. 700 man utgjorde arbetsstyrkan och
verkan af deras användande var fullkommeligen
tillfredsställande, men upphörde den 4 Aug.,
då annan bestämmelse förorsakade dessa 700
mans afftiarche.
r>
Ar 1813 begagnades 3 manider af vin¬
tern 100 man, af Finska Gräns-compagniet, till
arbetet , och omkring 400 samma års sommar af
Kronans manskap; samt så mångå Dalkarlar och
enskilta arbetare som mot skäliga vilkor dertill
kunde förmås, och hvilken utväg alltid begag¬
nats till arbetets fortgång, äfven då tillgång på
arbets-
Ven 7 Juli,
grbets-commendering gjort enskiltas användande
mindre behöfveligt.
Förlidne är 1814 fullföljdes arbetet nästan
endast med enskilta, dä jag ej beräknar att vid
årets sint Finska Gräns-compagniet åter syssel¬
sattes nied nägra arbeten , men afrnarcherade
vid detta ars början.
I korthet bär jag nu lika sannt som okonst,
lat uppgjort Historien om arbetets förhållande
vid onli med Södertelje Canal , hvilket för öfrigt
omständeligen vitsordas af detta .Betänkande
åtföljande tryckta Handlingar , hvilka ock upp.
lysa hvad jag ytterligare korteligen vägar an¬
föra, det, alt såsom följd af ofvanföranledda tids
utdrägt uti arbetets fortgång , har imellan kost-
nads-förslagets belopp och sedan gällande vär¬
den, på allt hvad det upptager, en kännbar skil¬
nad föranledt till vida öfver beräknandet känn¬
bara , utgifter , äfvensom att samma tids utdrägt
medfört oundvikeligti kostnader för nya uppsätt¬
ningar af instrumentalier', ställnings - bryggors
Sängkläder m. m., att den ock verkat en öfver
dubbelt i förslaget beräknad utgift för allt hvad
då upptogs för Hushyror, arfvoden , och Tjenste-
jnäns aflöning, hvarförutan, de af naturen till
besegrande mötta hinder öfver deras beräkning
vid kostnads-förslagets uppgörande betydligt bi¬
dragit till den verkan att ren har hvarje Actie-
ägare erlagt 123 procent, öfver antecknings-sum-
man, hör i instundande Juli erlägga ytterligare
25 procent , och bereda sig på ytterligare 50
procent tillskott till vinnande af .Canalens full¬
bordan- Att så betydliga uppoffringar kunnat
be-:
Den 7 Juli.
beviljas och erläggas, utan Actie-ägarries fulla
förtröstan att Riksens Ständer, förr eller sedna¬
re, skulle tillerkänna Actie-ägärne någon häre¬
mot svarande förman, är ej tänkbart, och de här¬
jemte bifogade Handlingar för arén 1809 och
1811 bevisa hvad förhoppning Actie-ägarne då
trodde sig i denna del billigt böra hysa, då
den åberopade hvad så väl Hjelmare sorn Troll¬
hätte och Strömsholms Slussverken i förra tider
och Götha Canal i sednare fått af Statens all-
rriänna medel förutan andra förmåner dem till¬
erkända, då deremot Södertelje Canal ej hittills
tilldelats annat understöd än 5 procents utdel¬
ning på g Hufvud titelns belopp för de gjorda
tillskotten, och hvilken från 1812 års början
fick upptagas, och sedan fortfarit.
'Södertelje Canal-Bolag bör dock med un-
derdånigaste vördnad erkänna och erkänner att
för öfrigt icke hafva saknat Regeringens Nåd
och välvilja, samt med enahanda känslor att H.
Kj H. KronPrinsen och H. K- H. ArfPrinsen
jemte antecknande af 50 Actier till förökande
af de contribuerandes antal , alltid med särdeles
Nåd uppmuntrat till förslagets fullföljande.
Sedan jag nu framställt sanna förhållandet
af Södertelje Canal-Bolags förtjenstfulla uppfö¬
rande, återstår att vördsammast föreslå någon
motsvarande uppmuntran till undvikande ål de¬
rås företaga upphörande.
Att af Statens medel eller af Riksens Stän¬
ders Bank på en gång erhålla någon större sum¬
ma, under titel af Lån eller annan benämning,
har jag knappt påtänkt ej mindre vågat propone¬
ra,
Den 7 Juli.
ya; pen skulle Biksens Ständer nu tillerkänna
Södertelje Canal den af Konungen den redan be¬
viljade 5 procents utdelning på skedda eller ske¬
ende tillskotter, ogh medgifva, att ett på dessa
grunder utfärdade Beslut tillerkändes en längre
Varaktighet och förslagsvis 20 år efter Canal-ar-
betefs skedda fullbordan , så skulle Actie-ägarne få
en val grundad anledning att, med fortfarande
beredvillighet göra ännu erforderliga tillskott,
pch en lika grundad öfvertygelse att ej förgäf¬
ves hafva påräknat Biksens Ständers rättvisa be¬
dömande, och derpå grundade behandling. Der¬
uppå vågar jag förlita mig, och skulle någon för*
Undra sig att jag ökat deras anspråk, sorn anlita.
Statens inskränkta tillgångar, om biträden, så
torde mig till ursägt lända, att jag allt ifrån Sö-
i.devtelje Canals stiftelse ägt och äger dess Actie-,
- agares förtroende att uti Verkets styrelse delta¬
ga, och att jag skulle anse mig ovärdigt hafva
uppfyllt detta förtroende, om jag med ytterligare
Stillatigande eller liknöjdhet afbidade hvad kan¬
ske framdeles , utan min anmälan, till understöd
för- Södertelje Canal kunde påtänkas och bevil*
jas, Att detta mitt afförande måtte vinna Bidd¥
och Adelns bifall och remitterande till Höglofl.
Stats-Utskottet är sluteligen min vördsamma an¬
hållan , likpsom om Högvälborne Herr Grefvert
Och Bandt-Marskalkens proposition härom”.
Hvarförutan Vällod. Borgare-Ståndet lika¬
ledes till Utskottets åtgärd öfverlemnat ett i sam¬
ina ämne utaf Herr Borgmästaren G.. F. Heik»
man ingifvet så lydande Memorial;
?,Pe
Den 7 Juli.
841
’’De oförutsedde tillfälliga händelser sorn
mött och försvårat Södertelje: Canal-arbetet, samt
vållat en redan mer än dubbel kostnad, emot
de först antecknade ioo-R:dr för Actie ägarne,
utom det bidrag Staten redan lemnat, äro all¬
mänt kände. Verkets fullbordan torde ännu va¬
ra långt borta , och tarfva än ytterligare för
privata nog kännbara, och öfver åtskilligas, kan¬
ske de flestas förmåga stigande utgifter. Actie-
ägarne kunna väl nu göra sig det bästa hopp
om kraftiga åtgärder under en insjgtfull och
tillförlitlig styrelse af detta företag, men utan
tillräckliga medel, till arbetets bedrifvande, kan
ingen ting uträttas.
Ett så Riksgagnejigt företag , som befriar
från en lång och vådelig skärgårds-färd , är an¬
dra gången på vägen att återgå till sitt intet,
om icke Rikets nu församlade Ständer täckas
räpka deråt en. skyddande hand.
Om någon ting synes förtjena ett sådant un¬
derstöd af Rikets allmänna förmåga, så bör det
visserligen vara detta vackra? och Rlksgagnejiga
företag, på Regeringens Höga uppmaning fram-
stäldt och under dess beskydd ej befruktadt att
medföra enskilt förlust. Af sådana anlednin¬
gar, och enär flera dylika inrättningar njutit
och erhållit kraftfulla bidrag och understöd, får
jag hos Högälde Herr Directeuren och Talman¬
nen samt Högtärade Ståndet, sorn icke lärer un¬
derlåta,att nitälska för hvad som till Rikets gagn
och bästa lända kan, detta Ra.triotiska ärende öd¬
mjukeligen anmäla, med lika anhållan att det
Samma så benäget understöjtljes att Södertelje
f Ga*
4
Den 7 Juli.
Canal-arbete varder titan Actie ägarries vidare
betungande fullbordadt. Till vinnande hvaraf
detta Memorial torde blifva till Hdglofl. Ståts-
Utskottet remitteradt, sorn lika benäget lärer så¬
dana medel dertill kunna föreslå eller ock
Bikets Höglofl. Ständers Bank med några pen¬
ningar såsom lån dertill biträda , emot ersättning
derföre af blifvande intrader.’5
Utaf de, jemte Herr Majoren Friherre Hjer¬
tås anförande, Utskottet tillhanda komne Pro-
tocoll öfver Canal-Bolagets sammankomster samt
Directionens och Revisorernas årliga berättelser,
om Ganal-arbetets fortgång och Verkets förvalt¬
ning, har Utskottet haft tillfälle taga fullständig
kännedom härom , och funnit huruledes på sätt
andraget är, Canal och Slussverks-byggnaden i-
från Bolagets sammansättning år 1806 blifvit
fortskyndad, så vidt det för arbetets utförande
påräknade biträde , af dertill commenderadt Kro¬
nans manskap kunfiat erhållas, samt att, enligt,
hvad Revisorernes sista berättelse af den 14 Maj
nästlidet år innehåller, de i alla delar funnit
anledningar till god förhoppning om arbetets
framskridande till det föresätta målet.
Flera oförutsedda svåra hinder och betyde*
liga kostnader hafva dock vid utförande af den¬
na Canal-anläggning inträffat, och Kongl. Majit
har, i anledning af Directionens derom gjorda
underdåniga anmälan , med nådigt afseende å
förhållandet samt då de öfriga Canal-inrättningar
i Riket fått ansenliga biträden af Staten, funn
nit detta Riksgagiieliga företag böra åtnjuta det
understöd sakens 'Vigt kräfvar och omständighe*
g terna
Ven 7 Juli»
843
terna kunde medgifva, samt i följd deraf, ge-
norn Nådig Skrifvelse den 13 Nov. 181.1, be¬
viljat Bolaget, att af 9 Hufvud-titelns till Jord¬
brukets, Handelns och Näringarnas befrämjan¬
de, utaf Biksens Ständer anslagne medel, få upp¬
bära 5 procents renta ej mindre å det från ar¬
betets början insatta Actie-capital, allteftersom
inbetalningen för hvarje år skedt, än ock uppå
de tillskott, hvilka i och för Clanal-byggnadens
behöriga fulländande till och med år 1813 af
Bolaget ytterligare erlades; hvarefter Kongl.
Majit , uppå Bolagets genom Directionen vidare
gjorda underdåniga anhållan under den 26 Febr.
1812 i Nåder förklarat, att då än ytterligare så¬
dana svårigheter och omkostnader förekommit,
hvilka för Bolaget gjorde alldeles omöjeligt att,
utan erhållande af nya förmåner fortsätta arbe¬
tet, samt Kongl. Majit ansåge af stor vigt, ej
blott för Bolaget, men äfven för det allmänna,
till hvars nytta Canal-anläggningen blifvit före¬
tagen, att den samma icke i brist på nödiga
penninge-tillgångar eller genom andra oförutsed¬
da omständigheter hindrades eller afstadnade,
så funne Kongl. Majit godt i Nåder icke al*
lenast tillåta det Subscription finge Öppnas till
nya interessenters antagande under vissa vilkor ,
utan ock , att till och med 1816 bibehålla Bo¬
laget vid åtnjutandet af den beviljade 5 procents
rentan å gjorda insättningar, så att denna ren*
ta till berörde års slut skulle , i förhållande till
årliga inbetalningen, beräknas , och utgå ej
mindre för hela det först insatta Actie-capitalet,
an äfven för de tillskott, hvilka i och för Ca¬
nal-
344
Dm 7 Juli.
nal-byggnaaens behöriga fulländande af Bola¬
get, kunde ytterligare erläggas, och är det ett
sådant understöd af 5 procents renta på nu va¬
rande och än vidare skeende tillskott af Bolags-
Interessenterna, sorn Herr Majoren Friherre
Hjerta, i hopp om Riksens Höglofl. Ständers
rättvisa bedömande af Actie-ägarnes beredvillig¬
het tili detta nyttiga företag föreslagit, att af dem
få njutas i 20 år■ efter Canal-arbetets fullbordan,
och hvarigenom de skulle undfå en väl grundad
anledning att likaledes fortfara uti de erforderli¬
ga insättningarne, hvilka skola redan utgjort 123
procent utöfver antecknings summan samt komma
att till nära 200 procent densamma öfverstiga.
Någon närmare beräkning af hvad detta
rente-bidrag för året skulle utgöra, kan väl ic¬
ke nu ske än att , enligt Canal-Directionens be¬
rättelse den ii Maj 1814, Actierne hvarå, ef¬
ter berörde, uppgift äro insatte 223 R:dr på hvar¬
dera, då voro 1122 , hvilket antal dock seder¬
mera lärer hafva blifvit betydeligt förmindskadt $
meri Sfats-Utskottet har i betraktande deraf, att
ifrågavarande arbete är af särdeles vigt och nyt¬
ta, i afseende på befordrandet af en lättare och
säkrare communication imellan provinser, hvil¬
ka nu icke utan svårighet med hvarandra trafi¬
kera , ansett det bidrag sorn sålunda af Statens
medel blifvit härtill lemnadt, och nu är föresla¬
get , vara ringa, i jemförelse till ändamålet och
hvad för alla andra i Riket befinteliga Canal-
inrättningar blifvit beviljadt, samt derföre, och
enär ifrågavarande biträde kan utan Statens sär¬
skildta betungande tillväga bringas genom med¬
lens
Den 7 Juli.
lens anslående af g Hufvud-titelns tillgång, med
hvars föremål detta behof fullkomligt star att
förena, funnit skäl tillstyrka fortfarande utaf det
beviljade understöd af 5 p:Cts renta uppå nu
gjorda eller tillgörande förskott och inbetalnin¬
gar till Södertelje Canals fullbordande. Dock
sorn Riksens Höglofl. Ständer synas icke kunna
eller böra sträcka deras åtgärd till en längre tid,
än den, för hvilken de nu egenteligen hafva
att besluta, tror Utskottet att tiden för detta an¬
slag ej kan bestämmas till mer än 5 år , eller
år 1820, då nästa Ragtima Riksdag bör infalla.
Om Riksens Höglofl. Ständer härtill lem¬
na bifall, torde underdånig skrifvelse till Kongl.
Maj:t, med anhållan om verkställigheten härut¬
af, aflåtas. Hvilket allt vördsammeligen under¬
ställes Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande.
Stockholm den 3 Juli i8i5«
På Höglofl. Riddersk.
och Ad. [Ledamöters
vägnar
Carl de Geer.
På Högvörd. Prest-
Ståndets [Ledamöters
vägnar
Gustaf Murray.
På Vällofl. Borgare-
På Hederv. Bonde-
Standets [Ledamöters
vägnar
Jon Jonsson.
Ståndets Redamöters
vägnar
Garl Fr. Landberg.
Cl. Tunelius,
Riksens
Ben 7 Juli.
Uppläst hos Höglcfl. Ridd. oell Ad. den 7 Juli,
Högvörd. Prest-Ståndet den 7
Vällofi. Borgarc-Ständet den io _*
HedSrV, Bonde-Standöt den 7 _*
Riksens Högloft. Ständers Stats - Ut*
! skotts Betänkande, angående Krono*
hemmanet Lindö, beläget i Härads
Socken, Akers Harad och Söder*
manlands Län.
Vid 180g och i8lo arens Riksdag anmälte
Riksdagsmannen Jonas Jonsson från Akers Hä¬
rad i Södermanland uti till Hedervärda Bonde-
Ståndet ingifvet Memorial , att han uti Stats*
Utskottets uppgift öfver alla i Riket: befintliga
K ronans Egendomar och andra lägenheter sak¬
nade en O, Eindön kallad,' belägen uti en gren
af Mälarn i Akers Härad och Södermanland,
hvilken O, efter hvad han förmälte, skall vara
till Bo rgmästaren Kjerman för något öfver ',0
år upplåten, emot förbindelse, att derå anlägga
ett Scheffer!, efter hvars tid en General Du¬
vall skall densamma possederat, men innehades
då af Bruks Patronen A. von Wahrendorff.
Stats-Utskottet, till hvars Utlåtande denna
anmälan blef remitterad, förklarade uti deröfver
afgifvet Memorial, att sorn ifrågavarande Ö icke
fann? omnämnd uti de ifrån Kongl. Kammar-
Collegium meddelta förteckningar och uppgifter
på Kronans Dottiainer och förarrenderade lä¬
genheter; så hade StatsUtskottet icke eller kun¬
nat den samma uti dess om sådana Kronans
Egen-
Den 7 Juth
847
Egendomar till Riksens Högloft. Ständer afgifna
Utlåtande och Berättelse upptaga; men på det
en fullständig upplysning om förhållandet .med
detta hemman, och de vilkor, hvarmed det nu
innehafves , matte kunna vinnas ; så hemstälte
Stats-Utskottet, huruvida Riksens Högloft. Stan-»
der skulle täckas hos Kongl. Maj t i underdå¬
nighet anhålla, det Kongl. Kainrnar-Collegium
kunde undfå Nådig befallning, att härom an¬
ställa behörig undersökning och dermed seder¬
mera efter I.ag och beskaffenheten förfara, samt
vid nästa Lagtima Riksdag till Riksens Högloft.
Ständer ont förhållandet afgifva omständelig Be¬
rättelse.
Med bifall till denna Stats-Utskoitets hem¬
ställan, anhöllo hos Kongl. Maj:t Riksens Stän¬
der uti underdånig skrifvelse af den 27 Mars
1810, att Kammar-Collegium måtte undfå Nå¬
dig befallning, att härom anställa behörig un¬
dersökning, och, i händelse Innehafvaren ej
uppfyllt de honom, i kraft af dess erhållna
åbo-rätt , åliggande förbindelser , dermed seder¬
mera efter Lag och beskaffenheten förfara , samt
vid nästa Lagtima Riksdag till Riksens Ständer
om förhållandet afgifva omständelig Berättelse.
X anledning af denna Riksens Ständers
underdåniga hemställan, täcktes Kongl. Maj:t
uti Nådigt Bref af den g April 1810 anbefalla
Kammar - Collegium, att om den äskade under¬
sökningen föranstalta, och i öfrigt dervid för¬
fara, på sätt Riksens Ständer i underdånighet
begärt.
Sftcr
848
Den 7 Julu
Efter inhändigandet af denna Nådiga Sé-
fällning, har Kongl. Kammar*Gollegium uti Bref
af den 9 October 181 o anmodat Konungens lie*
fallningshafvande i orten , att om ofvanberördé
undersökning föranstalta och dermed sedermérä
till Kongl. Collegium inkomma.
1 följd häraf har, efter Konungens Befall-
ningshafvandes förordnande , behörig syn ocli
undersökning den 6 Augusti, 2o September och.
1 October 1811 blifvit förrättad af Domare och
Nämnd i Krono-Fullmägtigs och Innehafvarens
närvaro, till utredande, huruvida elen sistnämn¬
de, så i anseende tili hemmanets byggnad och
häfd, sorn Får-afvelens' underhållande, fullgjort
sina förbindelser, derom ock Syne-Rätten sig
utlåtit.
Sedan Konungens Befallningshafvande uti
Bref af den 3 Juni 1812 till Kongl. Kammat-
Collegium insändt berörde undersökning t sa har
Kongl. Collegium uti barbos i afskrift bilagde
Protocolls - Utdrag af den 23 i samma månad
dessa Handlingar till Riksens Högloll. Ständers
Stats-Ulskott vid Urtima Riksdagen i Örebro öf-
verlernr.at; men sorn dessa Handlingar under
Riksdagens lopp icke kommit Stats-Utskottet till
handa; så gjorde Riksens Ständer förnyad un¬
derdånig anmälan härom hos Kongl. Majit, i
anledning hvaraf Kongl. Majit uti Nådig Skrif¬
velse af deH 31 Jarli 1812 anbefallte Kongl.
Kammar Clollegium, att sä snart ske kundé till
K ongl. Majit inkomma med underdånig Berät¬
telse om de åtgärder, som , i följd af Kongl.
Majus förut 1 detta amnö mdddeldta Nådiga Be¬
slut,
Den 7 Juli.
849
slut, blifvit af Collegium vidtagna. Denna un¬
derdåniga Berättelse afgaf Kongl. Collegium un¬
der den 8 September 1812, hvarefter Kongl.
Maj:t uti Nådigt Bref af den 8 October samma
ar täcktes gifva Collegium tillkänna, att då, en¬
ligt det vid undersökningen upplysta föthållan-
de , Innehafvaren af hemmanet, Bruks-Patron
A. von Wahrendorff, uppfyllt de honom der¬
före .åliggande skyldigheter ; så hade Kongl.
Maj:t i Nåder funnit, det detta hemman borde
intill nästa Riksdag förblifva i det skick det då
var; och von Wahrendorff således dervid emed¬
lertid bibehållas, emot fullgörande af det före
detta föreskrifna vilkor med Spansk Får-afvels
underhållande och öfriga skyldigheter; och arr-
befallte Kongl. Majit i öfrigt Kammar-Collegium,
att detta ärende hos Riksens Ständer vid blif¬
vande Riksdag anmäla, hvilket ock Kongl. Col¬
legium genom nu ankommet Protocolls - Utdrag
till Riksens Höglofl. Ständers- Stats utskott af
den 28 sistlidne Februari fullgjort.
Sådant är förloppet af de åtgärder, som , i
anledning af Riksens Ständers hos Kongl. Majit
gjorda underdåniga anhållan, blifvit, rörande
detta hemman, vidtagna, och hvarom bilagde
handlingar lemna närmare och omständeligare
upplysning och utredning.
Enligt hvad den förrättade och härhos i
afskrift bilagde undersökningen innehåller, och
Syne-Rätien sig jemväl yttrat, hår nu mera
Bergs Rådet von “Wahrendorff så i anseende till
Får-afveln sorn hemmanets byggnad och häfd
samt Krono-Utlagor, fullgjort sina skyldigheter;
£>.e Bandel. I07. 108. och
Den 7 Juli.
och ehuru han icke finnes hafva erhållit ordent¬
lig och behörig införsel i åbo-rätten till detta
hemman genom dem, som derom ägt förordna;
likväl och då han, sedan han af hemmanet ge¬
nom framlidne Herr General-Lieutenanten Ba¬
ron Duvalls öfverlåtelse blifvit innehafvare,
straxt derefter om stadfästelse å åbo-rätten hos
Landshöfdingen sig anmält,samt allt sedermera
sina skyldigheter uppfyllt; ty har Kongl. Kam-
mar-Collegium ansett honom framför andra böra
vid hemmanet bibehållas så länge och intilldess
derom af Kongl. Maj:t och Riksens Ständer an¬
norlunda kunde blifva stadgadt.
Kongl. Kammar-Collegium har uti dess Pro-
tocolls Utdrag för öfrigt tillkännagifva, att detta
hemman ej blifvit upptaget på den år 1809 till
Riksens Ständers Stats-Utskott aflemnade förteck¬
ning å Kronans Domainer, i anseende dertill,
att det då ännu ej var skildt ifrån Grubben-
sköldska Bytet, men att Konisk Collegium , så
snart samma Byte kunde blifva afgjordt och i
händelse Lindö hemman då blefve derifrån fritt,
ärnade hos Kongl. Maj:t gjöra underdånig hem¬
ställan, huru dermed borde förhållas, och huru¬
vida det kunde fåj gå i mat för underdåniga Skat-
terätts-fordringar. Lindö hemman skall seder¬
mera genom Kongl. Maj:ts Nådiga Bytes-Bref
af den 29 Januari 1810 blifvit alldeles skildt
från Grubbensköldska Bytet, så att ingen ting i
Bytesvägen hindrar, att derom förordna, hvar¬
förutan Collegium under den 9 October 18lo
pröfvat och fastställt den derå verkställda skatt¬
läggning; förmälandes Collegium vidare, att de
af
Deii 7 Julii
af Bergs-Badet Wahrendorff och Cofttrölleufett
Blåvik uppgifne Skatterätts-fordringar , hvarföre!
de sfikte ersättning i detta hemman j härröra
från Tullgarns-Godset, samt att om sådana för-
dringar för detta blifvit af Kongl. Maj:t förord*
nadt, att för dem finge sökas ersättning i Kongs-
gårds-lögenheter , då Kongl. Majit, uppå derom
skeende underdånig anmälan , ville sig derom
utlåta. Men om JLindön skulle pröfvas ännu
böra anses såsom en från Kronan oskiljaktig
Kungsgårds lägenhet, och följaktligen ej för
hvad Skattefätts-fordringars om heldst kunna lem*
nas i ersättning; så anser Collegium för Kronan
bast och förmonligast, att detta hemman, på lika
sätt som Kungsgårdar, blifver å öppen Auction
till den mestbjudande på 30 år bort-ärrenderadt»
X öfrigt har Herr Bergs-Rådet Wahrendorff
till Stats-Utskottet ingifvit ett särskildt härjemte
i afskrift bilagdt anförande, deruti han söker
ådagalägga sin rätt, att vid Ebo-rätten å detta
hemman blifva bibehållen»
Hvad först angår den frågan , huruvida Herr
Bergs - Rådet von Wahrendorff är för öfrigt i
Kaga ordning antagen åbo å hemmanet lundö
att anse, så enär Kongl. Majit uti Dess till Kam*
mar- och Commerce * Collegierna den 21 juli
1752 aflåtne Nådiga Bref försäkrat aflidne Borg¬
mästaren G. Kierrman i lifstiden personelt, att
vid åbo-rätten till nämnde hemman Varda bi¬
behållen , så länge han Spansk Får afvel der un»
derhölle; ty anser Stats-Utskottet denna Nådiga
Försäkran icke kunna lemnäs den vidsträckta
tydning, soja skull® efter Kierrmans död be¬
rörde
352
Den 7 Juli.
rörde åbo rätt tillfalla lians arfvingar eller rätts
innehafvare, Af sadan anledning och då Herr
Bergs-Bådet von Wahrendorff genom öfverlåtelse
af Borgmästaren Kierrmans Svärson, framlidne
Herr General-Uieutenanten m. m. Friherre Du¬
vall kommit i besittning af delta hemman, men
Herr General-Uieutenanten icke ägt, att efter
Kierrmans död detsamma på annor man öfver¬
låta; så finner Stats Utskottet Herr Bergs-Bådet
von Wahrendorff för laglig abo å detta hem*
man icke kunna anses, utan bör han, efter åt¬
njuten Laga Fardag, detsamma afträda den 14.
Mars 1817.
Vidkommande dernäst, huru med disposi¬
tionen af detta således åbolediga hemman bör
förfaras; så emedan ej mindre Herr Bergs Ba¬
det von Wahrendorff, än Controlleuren Blåvik ,
livar för sig hos Kongl. Kammar-Collegium be*
gärt immission deruti för ägande underdåniga
Skatträtts-fordringar från Tullgarns - Godset; ty
har Stats-Utskottet funnit sig föranlåtet , att ge¬
nom Hof-Cantzlers-Embetet ifrån Kongl. Kam¬
mar-Collegium begära ett bestämdt yttrande om
naturen af detta hemman, nemligen, om det
samma antingen är ett vanligt Kronohemman,
som till Skatte kaja försäljas eller emot Tull*
garns-fordringar gå i mät, eller ock af Kungs¬
gårds natur, så att dermed, enligt 77 §. i Re-
gerings-Formen den 6 Juni 180g, bör förfaras.
Uti Protocplls Utdrag af den 16 sistlidne
Juni har Kongl. Kammar - Collegium meddelt
det Utlåtande, att alldenstund Kongl. Majit ej
allenast genom Dess Nådiga Bref af den 5 och
3<5
Den 7 Juli,
853
30 September 1743, efter Riksens Ständers un¬
derdåniga yttrande, samt i anledning af 1655
ars Stadga och Riksdags-Beslut, ansett detta hem¬
man, såsom beläget på en till handel ifrån Kro¬
nan förbuden ort, i nejden imellan Kungsgår¬
darna Eskilstuna, Sundbohölm, Kongsberg och
Räfsnäs, vara för Kronan ornisteligt , utan ock
genom ytterligare Nådigt Bref af den 27 Octob.
1747, enligt Riksens Ständers underdåniga till¬
styrkande, förklarat, att det såsom af Säteri egen¬
skap hvarken kunde till Skatte säljas, eller i
vederlag för utbyte från Kronan lemnäs, äfven¬
som det derå af Rådmannen Kierrman år 1752
sökte Skatteköp, i anseende till Lägenhetens nära
belägenhet intill Gripsholm blifvit afslaget,
och han allenast försäkrad, att derpå få njuta
åbo-rätt, så länge han nyttjade hemmanet till
Eår-afvelens underhållande; fördenskull och som
uti hvad således af högsta magten, angående
Lindö hemman, blifvit förklaradt, sedermera icke
skedt någon ändring, så borde, efter Kongl. Kam¬
mar - Collegii tanka , detta till ett halft mantal
skattlagde och fastställde Lindö hemman ännu
anses för ett Krono-Säteri och räknas bland de
uti 77 §. af 180g .års Regerings-Form omnämn¬
da Domainer, samt således förvaltas efter de om
dem af Riksens Ständer föreskrifna grunder, hvar¬
emot nu icke eller vore något hinder, då, en¬
ligt Kongl. Majus Nådiga Bref af den 8 Octob.
i8i2, Herr Bergs-Rådet von Wahrendorff en¬
dast till nästa Riksdag derefter blifvit vid hem¬
manet bibehållen, hvarå han likväl synes böra
få njuta' Laga Fardag.
Stats»
Dtn 7 Juli.
Sfats*Utskottet, som till alla delar instäm-
yner uti .Kongl. Kammar-Collegii ofvanberörde
yttrande, hemställer derföre, att detta hemman,
lika med andra Kronans Dotnainer, måtte , i öf¬
verensstämmelse med och på de vilkor Kongl.
Kungörelserna af den 17 December 1799 och 3
December 18ao innehålla, uppå öppen Auctiojn
så val i Kongl. Kamrnar-Collegium sorn å Rands-
Cantzliet upplåtas under arrende på, 30 års tid
till den högstbjudande , dock öfverlemnar Stats*
Utskottet till Riksens Höglofl. Ständer, huru¬
vida Herr Bergs-Rådet von Wahrendorff , i an¬
seende dertill , att han på god tro blifvit inne¬
hafvare af detta henrman samt detsamma i många
|r, efter den förrättade undersökningens inne¬
håll , val häfdat och brukat , må förunnas op¬
tionsrätt till arrendet derå för hvad en annan
uppå den blifvande auctionen högst bjuder.
Qm Riksens Höglofl. Ständer härtill täckas
bifalla; så lärer underdånig skrifvelse härom,till
Kongl. Maj:t böra afgå , med underdånig anhål¬
lan, det Kongl. Kammar-Collegium måtte undfå
Nådig Befallning, att icke allenast genast foga
anstalt oin Herr Bergs-Rådet von Wahrendorff
uppsägning till afflyttning frän hemmanet i laga
ordning , utan ock om Ariende-auctions förrät¬
tande på sätt och i den ordning Författningarne
föreskrifva.
Detta allt underställes Riksens Höglofl.
Ständers egen pröfning vördsammeligen. Stock¬
holm den 4 Juli 1815=
På
Den 7 Juli.
855
På Höglofl. Riddersk.
och Ad. Ledamöters
vägnar
Carl de Geer.
På Vällofl. Rorgare-
Ståndets Ledamöters
vägnar
Carl Fr. Landberg.
På Högv. Prest-Ståndets
Ledamöters
vägnar
Gustaf Murray.
På Hederv. Bonde-
Ståndets Ledamöters
vägnar
Jon Jonsson.
C. Tunelius.
Utdrag af Protocollet, hållet i Kongl.
Maj:ts och Rikets Kammar - Colle-
gio, den 23 Juni 1812.
S. D. Uti Nådigt Bref den 9 April 1810 ha¬
de Kongl. Maj:t gifvit Kongl. Collegio tillkän¬
na, huruledes hos Kongl. Majit Riksens Ständer
i underdånighet anmält, att, uti de från Kongl.
Collegium ingifne Förteckningar och uppgifter
på Kronans Domainer, Riksens Ständer saknat
underrättelse om ett Hemman, Lindön kalladt,
o w
beläget i Härads-Socken och Akers Härad af Ny¬
köpings Län , hvilket vore ansett som én Kungs¬
gårds omisteliga egendom, och vid Åborätten hvar¬
af framlidne Borgmästaren Kjerrman genom Kgl.
Collegii Bref af den 19 Aug. 1752 skall blifvit bi¬
behållen, så länge spansk Fårafvel der underhölls;
och som nödigt vore att en fullständig upplysning
om detta hemman måtte vinnas, så hade Kongl.
Majit,uppå RiksensStänders tillika gjorda underdåni¬
ga
85?
Den 7 Juli.
ga anhållan, i Nåder anbefallt Kongl. Collegium
att härom låta anställa behörig undersökning och
att derest i händelse dervid skulle blifva utredt,
att innehafvaren af Lindön ej uppfyllt de honom
ålagde förbindelser med samma Hemman, då ef¬
ter lag och beskalfenheten förfara, samt vid nä¬
sta Lagtima Riksdag till Riksens Ständer om för¬
hållandet dermed afgifva omständelig berättelse.
Till följe häraf hade Kongl. Collegium under d.
g October 1810, genom Bref tiil Konungens
Befallningshafvande i orten , föranstaltat om en
sådan undersökning, och sedan den samma nu
mera efter skedd påminnelse inkommit, lät Kgl.
Collegium nu Handlingarne angående besagde
hemman sig föreläsas, deraf inhämtades, att
Lindön, belägen i den så kallade Sörfjerden af
Mälaren, i skillnaden imellan Oster Rekarne och
Akers Härader, af ålder varit en Krono-Ö och
blifvit den 31 Juli 1645 donerad framlidne Riks-
Rådet Åke Axelson , men åter från honom re¬
ducerad år 1655. Sedan den tiden har Lindön
varit för Kronans räkning bortarrenderad, till
dess den år 1703 den 17 Juli blifvit köpt till
Skatte af Secreterare!! Grubbenskjöld, hvarefter
han år 1705 begärt den samma i utbyte och
jemväl år 1706 erhållit ordres till immission
uti det årets renta deraf samt derefter, jemte
det började bytet och några Frälse-liemman sålt
Skatt - rättigheten till Lindön till Grefvinnan
Christina Beata‘ Lilje. Men år 1711 den 3
September har Hennes Maj:t då varande Enke-
Drottningen förklarat Lindön vara omistelig för
dess Lifgedinge och låtit indraga den till Kro¬
nan,
JDen 7 Juli.
857
nan, emot återställande af den derföre erlagde
Skatte-köpeskillingen. Efter Eifgedinge-tiden å-
ter har Eindön dels varit nyttjad under Eskils¬
tuna Kungsladugård, och dels disponerad af Pro-
vincial-Schelfern i Södermanland till boställe och
lön ; under tiden har likväl en Cantzli-Råd Pä¬
ron Sack äter sökt att till Frälse få utbyta den¬
na O till fullföljd af Grubbenskjöldska bytet,
hvilken ansökan ytterligare år 1747 hos Riksens
Ständer blifvit förnyad; men som ön, i anled¬
ning af 1 0 3 5 års stadga och Riksdags-Beslut blif¬
vit medelst Kongl. Brefven den 5 och 30 Sept.
1 7 43 » såsom belägen på en till Handel ifrån
Kronan förbuden ort i nejden imellan Kungsgår-
darne Eskilstuna , Sundbyholm , Kongsberg och
Räfsnäs, ansedd såsom omistelig för Kronan, samt
den vore kringfluten, beväxt med ung skog,
jemväl bestod af äng och högre jordinon, samt
hade svarsgått fiske, sä att ett godt hemman der
kunde inrättas, så har Kongl. Maj:t, enligt Rik¬
sens Ständers underdåniga yttrande, genom nå¬
digt Bref af den 27 October 1747 förklarat, att
Eindön ej kunde till Skatte säljas eller i vederlag
för utbyte från Kronan lemnäs, såsom af Säteri¬
egenskap, utan som för öfrigt var ovisst, huru¬
vida Kronan eller Baron Sack vid det anmäldta
bytet kunde få öfverrenta, innan bytet vore
afslutadt, så ifall det då befinnas skulle, att för
honom brast, kom med dess ersättning efter om¬
ständigheterna att förfaras, och förordnades der¬
jemte, att Eindön borde refvas och skattläggas,
samt att i händelse denna lägenhet, i anseende
till dess mindre tjenliga belägenhet, icke kunde
bi-
13en 7 Juli.
bibehållas såsom boställe för Rrovincial-Schef-
fern, utan dertill i stället komma att användas
det föreslagne hemmanet Kullersta i Mantal i
Vallby Socken af Oster - Rekarne Härad, bor¬
de då varande Scheffern Troilius vid åbo-rättig-
heten af landon bibehållas framföre någon an¬
nan, emot de deraf gående utskylder.
Till följe af sistnämde förordnande och
Kongl. Majits derpå grundade Bref af den 26
Nov. 1747 har landön blifvit af landtmätaren
Moin geometrice aftagen och på Charta lagd
samt den 26 Aug. 1749 af vederbörande skatt¬
lagd till Mantal med 18 Hal. 28 sk. 5 p:r
silfvermynt grund-renta , hvarmed den ock i Jor-
deböckerna blifvit upptagen.
Derefter har Riksens Ständers Secreta Ut¬
skott år 1752 hos Kongl. Majit i underdånighet
anmält huruledes då varande Rådmannen, seder¬
mera Borgmästaren här i Staden Gustaf Kjerr¬
man anhållit att få till Skatte köpa landön, den
han under åborätt innehade, såsom tjenlig till
bete för de baggar hvilka en viss tid om året
borde vara från tackorna skilda; men som Lind-
on torde anses för sådan lägenhet, som, för dess
nära läge intill Gripsholm, icke borde från Kro¬
nan afsöndras , så fann Secreta Utskottet sig icke
kunna häruppå lemna något vidare tillstyrkande,
än att Kongl. Majit täcktes lemna Kjerrman den
Nådiga försäkran att, så länge han nyttjade Lind¬
ön till Fårafvels underhållande , blifva vid åbo-
rätten derå orubbad bibehållen, hvartill ock
Kongl. Majit lemnat bifall genom Nådigt Bref
till Kongl. Kammar och Commerce-Collegierna
af
Den 7 Juli.
859
af elen 21 Juli 1752, clevom ock Kongl. Karn-
mar-Collegium genom skrifvelse af den Ig Aug.
samma ar Konungens Befallningshafvande i Lä¬
net förstånd igat.
Genom Bref af d. 6 Juni 1799 har Kgl.
Collegium , i anledning af den då först frän
Landtmäteri - Contoiret återkomne skattläggnin¬
gen, anmodat Landshöfdingen i Länet och Ståt¬
hållaren på Gripsholms Slott, att hvar för sig
meddela underrättelse om ifrågavarande hemman
nyttjades under Gripsholms Slott eller huruvida
det ännu af någon abo innehades, och i sådant
fall med hvad vilkor det blifvit upplåtet , samt
huruledes hemmanet sedan det år 1749 skattla-
des varit disponeradt. Undertiden har Notari¬
en, nu mera Controlleuren vid Controll-Verket
här i Staden J. Blåvik hos Kongl. Collegium
gjort ansökning att antingen till åbo å Jhndön
varda antagen emot underhållande af ett större
Schefferi derå, eller ock med sådant vilkor få
denna egendom till skatte inlösa i ersättning för
underdåniga skatterättsfordringar, hvilken ansök¬
ning Kongl. Collegium uti Bref af den 4 Maj
I803 tillsändt Landshöfdingen, med anmodan
att deröfver höra Krono-betjeningen i orten och
Disponenten af Lindön, samt att derefter med
deras yttranden och eget utlåtande till Kongl.
Collegium inkomma. Under den 8 Aug. 1803
har Ståthållaren på Gripsholms Slott och under
den 4 April 1804 landshöfdingen till Kongl.
Collegium afgifvit sina svar, då den förre efter
ett Kammar-Archive Jordeboks-Utdrag gjort be¬
rättelse om hvad i äldre tider rörande Lindön
fin*
86o
jOen 7 Juli.
finnes antecknadt, samt förmälte , att denna lä¬
genhet nu innehades af Bruks Patronen v. Wah¬
rendorff, som deraf kornmit i besittning genom
en köpe-afhandling med framlidne Herr Gene»
ral-Lieutenanten Baron Duvall om Näsby Säte¬
ri, samt att Landön som fordom skall lydt un¬
der Eskilstuna Kungsgård, blifvit derifrån skild,
och tillagd Arrendatorn af Gripsholms Kungs¬
ladugård till befordran af ett Schefferi af ango-
riska getter. Landshöfdingen har jemte åter¬
ställande af Bråviks förberörde ansökan, insändt
innehafvarens af Lindön, Bruks-Patron And. v.
Wahrehdorffs deröfver afgifne förklaring, deruti
han sokt visa , det han vore innehafvare af
Borgmästaren Kjerrmans rätt till Lindö hem¬
man, äfvensom att han enligt en af Kronofog¬
den anställd besigtning och flera bilagde bevis,
fullgjort sina skyldigheter med hemmanets häfd
och byggnad samPfårafvelns underhållande, i an¬
seende hvartill han förmente sig äga företrädes¬
rätt för Blåvik, att antingen få lösa Hemmanet
till Skatte, eller att med underdåniga Skatterätts-
fordringar infria Skatterätten; och har Lands¬
höfdingen bland annat vid harjden gifvit, att
framlidne Herr General - Lieutenanten m. m.
Friherre Duvall efter Kjerrman åtkommit och
innehaft hemmanet under åborätt: samt att Bruk-
Patronen v. Wahrendorff, sedan han förvärfvat
sig Herr Barons och General-Lieutenantens rätt
till besittningen , långt för detta hos Landshöfdin¬
gen anhållit att deruti varda inrymd., hvartill
Landshöfdingen nu äfven lemnade honom sitt
förord.
Då
Den 7 Juli.
SGi
Da k ongl. Collegium härefter och sedan
ej mindre Wahrendorff än Bravik ingifvit un¬
derdåniga Skatterätts-fordringar härrörande frän
Tullgarns-godset, med yrkande att derföre vin¬
na införsel i Skatte-rätten af Hemmanet, under
den 21 Nov. 1804 låtit mälet sig föredragas;
har dervid förekommit, att Hemmanet Unden
ännu vore inblandadt i Grubbenskjöldska bytet,
hvilket dä ännu ej var afslutadr, och har derfö¬
re frågan imellan Wahrendorff och Blavik blif¬
vit uppskjuten till berörde byte kunde blifva
afgjordt.
Detta har skett genom , Kongl. Majus Nå¬
diga Bytes-Bref den 29 Januari 1810, hvarige*
nom Lindön blifvit alldeles skild från samma
byte; och sedan således ingenting i bytesvägen.
hindrade att derom förordna, så har Kongl. Col¬
legium under den 9 October 1810 företagit sig
pröfnin'gen af den derå verkställda skattläggning,
hvilken dervid blifvit gillad och fastställde.
Men som nu. Kongl. Majus ofvanberörde
Nådiga Bref af den g April 18I0 hade irnel-
lankommit, hvilket, i anledning af Riksens Stän¬
ders underdåniga anhållan , anbefallte Kongl.
Collegium, att å hemmanet anställa undersök¬
ning till utrönande huruvida innehafvaren full¬
gjort sina skyldigheter, och att, derest han der¬
uti brustit, dermed efter lag och beskaffenheten
förfara, samt vid nästa Lagtima Riksdag till
Riksens Ständer om förhållandet dermed afgifva
Berättelse, så och då således Riksens Ständer
med hemmanet tagit befattning, hade Kongl,
kollegium funnit sig nu ej kunna något örn
dispo-
86*
Dm 7 Juli.
dispositionen deraf förordna, följaktligen ej af¬
göra tvisten imellan Controlleuren Blåvik och
Bruks-Patron Wahrendorff om bättre rätt till
hemmanets besittning eller införsel deruti , för
underdåniga skatterätts - fordringar , utan hade
Kongl. Collegium under berörde dag, den 9
October 1810, genom bref anmodat, Landshöf¬
dingen , att till följe af Kongl. Maj:ts Nådiga
Befallning föranstalta om behörig syn och un¬
dersökning af Domare och Nämnd i Kronofull-
mägtiges och Innehafvarens närvaro , till utre¬
dande huruvida den sistnämnde så i anseende
till hemmanets byggnad och häfd som får-af-
velns underhållande fullgjort sina förbindelser,
derom Ock Syne-Rätten borde sig utlåta.
Denna undersökning hade nu Landshöfdin¬
gen genom skrifvelse af den 3 uti innevarande
månad till Kongl. Collegium insändt.
Enligt hvad densamma inngliåller och Syne-
Rätten sig yttrat, har Bruks-Patron v. Wahren¬
dorff, så i anseende till får-afveln som hemma¬
nets byggnad och häfd samt Krono-utlagor, full¬
gjort sina skyldigheter. Vid sådant förevetande
och ehuru Bruks-Patronen icke fanns hafva er¬
hållit ordentlig och behörig införsel i åbo-rätteri
till Lindö hemman genom den som derom ägt för¬
ordna; likväl och då han sedan han af hemmanet
genom framlidne Herr General - Lieutenanten
Baron Duvalls öfverlåtelse blifvit innehafvare,
strax derefter om stadfästelse å §bo*rätten hos
Landshöfdingen sig anmält, samt allt sedermera
såsom nyssberördt är, sina skyldigheter uppfyllt;
ty ansåg Kongl. Collegium honom framföre art-
dra
Den 7 Juli.
863
dra böra vid hemmanet bibehållas så länge och
intilldess derom af Kongl. Majit och Riksens
Ständer annorlunda kunde blilva stadgadt, imel-
lertid kunde Kongl. Collegiurn ej något vidare
om dispositionen deraf förordna, utan beslöt
Kongl. Collegiurn, till ftdje af Kongl. Majits mera-
nämnde Nådiga Befallning uti Brefvet den 10
April 1810, till Riksens Ständers Stats - Utskott,
genom Utdrag af Protocollet, afgifva häraf of¬
van intagna berättelse om hvad med detta hem¬
man tid efter annan till närvarande tid sig till¬
dragit, och att derjemte till välbemälte Stats¬
utskott öfverlemna den sednast förrättade un¬
dersökningen, med tillkännagifvande , att detta
hemman ej blifvit upptaget på den år 1809 till
Riksens Ständers Stats-Utskott aflemnade förteck¬
ning å Kronans Domainer , i anseende dertill
att det då ännu ej var skildt från Grubben-
sköldska Bytet; men att Kongl. Collegiurn, så
snart samma byte kunde blifva afgjordt och i
händelse Rindö hemman då blefve derifrån fritt,
ärnade hos Kongl. Majit göra underdånig hem¬
ställan huru dermed borde förhållas , och huru¬
vida det kunde få gå i mät, för underdåniga
skatterätts-fordringar, och skulle tillika vid han¬
den gifvas, att de af Bruks-Patron Wahrendorff
och Controlleuren Bråvik uppgifna Statterätts-
fordringar, hvarföre de sökt ersättning i Lindön,
härröra från Tullgarns-Godset, samt att om så¬
dana fordringar för detta blifvit af Kongl. Majit
förordnat, att för dem finge sökas ersättning i
Kungsgårds - lägenheter , då Kongl. Majit, uppå
derom skeende underdånig anmälan, ville sig
derom utlåta. Men
864
Den 7 Juli,
Men om Lindön skulle >pröfva* ännu böra
anses såsom en från Kronan oskiljaktig Kungs-
gårds-lägenliet, och följakteligen ej för hvad slags
skatterätts-fordringar sorn helst kunna lemnäs i
ersättning , sä vore efter Kongl. CoUegii tanka ,
för Kronan bäst och förrnonligast, att Lindö hem¬
man på lika sätt som Kungsgårdar blefve å öp.
pen auction till den mestbjudande på 30 år
bortarrenderadt. Ar och dag som förut skrifvet
står.
På befallning
Jochim Dahlstrom.
C
Ar 18II den 6 Augusti blef af un¬
dertecknad Borgmästare och enligt
Kongl. Maj:ts och Rikets Högloft,
Svea Hof-Rätts -konstitutorial, den
2,6 sistl. Juni, i orten särskilt till¬
förordnad Domhafvande, Syn och
Besigtning Indien å Krono hemma¬
net Lindön, ett halft mantal i Akers
Härad och Härads Socken beläget,
närvarande följande af Häradets
Nämd, nemligen:
Nämndemannen Jon Ersson i Skämby,
Jacob Jacobsson i Sörtorp,
Fehr Fehr sson i Tuna,
Fehr Ersson i Norrlänna,
Carl
Den 7 Juli,
Cari Andersson i Roteby,
Fehr Larsson i Hellby och
Olof Larsson i Skedinge.
tjti skrifvelse af den ig November förlU
det år hai; Kong!. Majus Befaliningshafvandé
gifvit Ordinatie Domhafvanden , Lagmännen Och
Häradshöfdingen, nii mera vice Landshöfdingen*
Högädle Herr Josua Sylvander tillkännar att
som u;rönt blifvit, det dispositionen af Krono¬
hemmanet Lindö i Härads Socken och Akers
Härad hittills varit sådan: att sedan framlidne
Herr Kargmästaren Kierrman, sorn detsamma
under åbo-rättighet innehaft, sökt att få det till
Skatte lösa, Såsom varande tjenligt till bete för
de baggar, hvilka en viss tid af året borde ifrån
tackorna vara skiljde, har val denna ansökning
icke kunnat bifallas, i anseende dertill att lä¬
genheten, för dess nära belägenhet till Grips*
holm, vore att anse såsom för Kronan omistlig*
men Korgmästaren dock, uppå Riksens Ständers
Secreta Utskotts underdåniga tillstyrkande , genom
Kongl. Erefvet den 21 Juli 1752* erhållit den
försäkran, att vid åbo-rättigheten blifva orubbad
bibehållen, så länge han nyttjade Lindön till
får-afveln# underhållande; deraf sedermera fram¬
lidne Herr General-Lieutenanten Friherre Du¬
vall blifvit Innehafvare, öch efter honom Herr
Bruks - Patronen And, von Wahrendorff, utan
att detta veterligen grundar sig på något Veder¬
börligt förordnande; så har Kongl. Maj:t under
den g April förlidet år, uppå Riksens Ständers
Underdåniga anhållan , i Nåder anbefallt Dess
<>:fe Bandt t, 109. 110. scb
866
Den 7 Juli.
och Rikets Kammar-Collegium, att anställa be¬
hörig undersökning om förhällandet med detta
Hemman, samt, i händelse innehafvaren ej upp¬
fyllt de honom åliggande förbindelser , dermed
sedermera efter lag och beskaffenheten förfara,
och vid nästa Lagtima Riksdag till Riksens
Ständer afgifva omständelig berättelse om för¬
hållandet; och har, med underdånig anledning
häraf, Kongl. Kammar-Collegium, uti skrifvelse
den g sisth October, anmodat Konungens Be¬
fallningshafvande föranstalta om Laga Syn och
undersökning af Domare och Nämd i Krono-
Fullmägtiges och innehafvarens närvaro , till
utrönande huruvida innehafvaren sina skyldig¬
heter, så i anseende till hemmanets byggnad
och häfd, som får-afvelns underhållande, fullgjort,
derom ock Syne-Rätten borde sig utlåta ; hvar¬
före Konungens välbemälte Befallningshafvande
begärt att Herr Lagmannen ville denna syn
och undersökning , så fort ske kan, utsätta och
företaga och Undersöknings Protocollet sedermera
insända.
Till följe häraf och då Herr Lagmannen
Sylvander i Nåder blifvit förordnad att förestå
Landshöfdingetjensten i Hallands Län , och han
således till undertecknad extra Domare aflemnat
förrberörde skrifvelse, blef, efter förut skedd an¬
mälan hos Konungens Befallningshafvande om
terminen, på stället syn och besigtning å förr»
berörde lägenhet företagen, och efter det Ting
och Tingsfred blifvit lyst, inställde sig innehaf¬
varen af hemmanet, Bruks-Patronen Välborne
Herr Anders von Wahrendorff, samt i egen¬
skap
Den 7 Juli.
867
skap af Krono-Fullmägtig, enligt förordnande
af den 16 nasti. Juli, Krono-Befallningsmannen
Herr Assessoren Nils Lundeqvist.
Sedan Konungens Befallningshafvandes förr-
berörde skrifvelse blifvit uppläst och Herr Bruks¬
patron von Wahrendorff tillkännagifvit, att Herr
Borgmästaren G. Kierririan i lifstiden, enligt
Kongl. Brefvet af den 2 1 Juli 175 2, under åbo-
rättighet innehaft Lindön , samt Herr General-
Lieutenanten in. m. Baron Duvall erhållit sam¬
ma lägenhet med sin Husfru, bemälte Herr
Borgmästaren Kierrmans Dotter, Högvälborna
Fru Friherrinnan Ulrica Kierrrnansköld , utaf
hvilka sistnämnde Krono hemmanet Lindön, ett
halft mantal, å Herr Bruks-Patron von Wah¬
rendorff, enligt Akers Härads Rätts meddeldta
Utdrag af Uppbuds- och Lagfarts-Protocollet den
10 November 1795, blifvit jemte annan uti
Öknebo och Selebo Härader den 2 Maj berörde
år inköpt Egendom öfverlåtet, och hvarom hos
Kongl. Majus Befallingshafvande anmälan skett
den 23 December 1802, men hvarå slutligt ut¬
låtande ännu icke följt ; så inlemnade Herr
Bruks-Patron von Wahrendorff Synings instru¬
mentet Öfver en, till följe af Konungen^ Be-
fallningshafvandes meddelta Resolution , af Herr
Assessor Lundeqvist, den 13 September 1803,
hållen Oeconomisk besigtning, hvaraf inhämta¬
des, att åbyggnaden vid gården, utom några
mindre bristfälligheter, befunnits i godt och
försvarligt stånd , samt åker och äng väl häfdad
och ägorna röjde, likväl så vidt den befintliga
Hassel - och Löf-skogen, som för Åkers Krut¬
bruks
4
86S
Den 7 Juli.
bruks behof, hvartill den skall vara anslagen ,
får medtagas; hvarförutan utaf en den 2 7 Mars
1804, uppå Högloft. Kongl. Kammar - Collegit
förordnande och Konungens Befallningshafvan-
des Ordres under den 24 November 1803, hål¬
len besigtning upplystes, att vid hemmanet fun¬
nits sex Spanska och åtta Engelska baggar, samt
åtta Spanska tackor, utom åtta st. lam.
Herr Bruks-Patron von Wahrendorff an¬
mälte i öfrigt: att han vid landön alltid un¬
derhållit ett lika, men ofta ett större antal Får
och Baggar, och hvilka alltid varit till finnan¬
des , utom då i våta ar händelser inträffat, att
antalet genom sjukdomar blifvit förmindskadt,
hvarföre Herr Bruks-Patron nu gjort försök med
Engelska får, som han anskaffat, och hvilka syn¬
tes trifvas väl, samt äga god framgång.
Syne-Bätten tog nu man-gården och ägorna
i ögonsigte och befanns, som följer:
Mangarden.
1:0 En byggnad, 17! aln långlig alnar
bred och 9 hvarf hög på sylin, täckt med tegel.
Henna byggnad, sorn består af ?:ne rum med
förstuga , är i behållet stånd , samt sedan förra
Syneförrättningen med nya fönster och golf samt
tapetpr i rummen försedd.
2:0 En byggnad venster på gården, 16 aln.
lång, 6 3 alp. bred, består af 2:ne bodar öfver
hvarandra samt källare och svale derintill, med
kammare ofvanpå, alltsammans under ett taklag,
täckt med rör, är till tak och väggar i godt
stånd, samt uti rummen, sedan sista syn, nytt
golf inlagdt. 3:0
Ilen 7 Juli.
86§
3:0 Tvänne smärre tillhopalagde bodar, 6-|
aln. i längden och 7^ dito i bredden , täckte
med rör, och funnos i hjelpligt ständ.
4:0 Ett portlider med tak öfver samt en
slöjdbod derintill, under ett taklag, 15^ alnar
långt, 7 aln. bredt, uppsatt är 1788. I behållet
stånd.
5:0 Ett brygghus, 7- aln. långt, 87 aln.
bredt, täckt med rör, i hjelpligt stånd då kropp¬
åsen lagas och den ena gafveln brädfordras.
6:0 Ett hemligt hus, i försvarligt stånd.
Ladugarden.
1:0 En tröskloge med 2:ne golf, ig| aln.
lång, 95 aln. bred, täckt med rör, befanns i be¬
hållet stånd.
2:0 Ett fähus med skulle, il alnar långt,
g aln. bredt och 11 hvarf högt på syllen, täckt
med rör, i godt stånd.
3:0 En foderlada der nästintill, under sam¬
ma taklag med fähuset, 7 alnar lång , g alnar
bred, i godt stånd.
4:0 Ett stall med fodergifva, 11 aln. långt,
6 alnar bredt, 9 hvarf på syllen , med rör och
halm täckt tak, i brukbart stånd.
5:0 En byggnad indeld i 3:ne rum, 18*-
aln. lång 7|- aln. bred, 9 hvarf på syllen, i hjelp¬
ligt stånd.
6:0 Ett pörte, 9* aln. långt, 7§ aln bredt
med 2:ne lafvar, var i godt stånd.
7:0 Ett fähus, uppfördt af nytt moget tim¬
mer år 1805, 16 alnar långt, 13 alnar bredt
och 17 hvarf högt med foderskulle , står på en
och
/
870
Den 7 Juli.
och en half alns hög stenfot; täckt med rör och
taktegel. Detta hus, som nu till hälften var
inredt, fanns med all den omtanka, som för
ändamålet är tjenande, upptimrad och fullbor¬
dad; och skulle den andra hälften, i anseende
till inredningen, äfven snarligen fullbordas.
Härvid anmärkte Herr Bruks-Patron von
Wahrendorff, att timret till denna byggnad, hvar¬
till åtgått omkrig 150 stockar, vore hämtadt ifrån
Herr Bruks-Patrons egendom Vanäng i Thore¬
sunds Socken.
H ärefter besigtigades ägorna och befanns
åkern uti god och försvarlig häfd , samt ängen
väl ansad och skött, men hummelgård fanns icke
anlagd, ej eller till dess anläggande synnerlig
lägenhet, så vida något af åkern eller ängen
icke skulle dertill användas.
I ordning efterfrågades huruvida får afveln
vid hemmanet är vorden underhållen; då Herr
Bruks Patron von Wahrendorff jemte åberopande
af hvad han härom förut anfört, lät framvisa
29 st. Engelska får och baggar, som ansågos vara
icke allenast väl underhållna och födda, utan ock,
att afvelen af denna race är för det närvarande
gagnelig och kan i framtiden blifva till mycken
båtnad för det allmänna. Herr Bruks - Patron
gaf nu ock tillkänna, att han på sina öfriga egen¬
domar ägde betydligt antal får af både Engelsk,
Spansk och Eiderstedts race , af hvilka han vissa
tider lät till Pindön komma något antal , allt
efter som omständigheterna det fordrade.
Som Syne-Bätten ansåg nödigt, att de hand¬
lingar, hvarigenom åbo-rättigheten till Pindö
henr-
Den 7 Juli,
871
hemman blifvit Kerr Borgmästaren Kierrman i
lifstiden upplåten, blifva nu företedde i så för¬
varade pierr Bruks-Patron von Wahrendorff:'
att Kongl. Majus Nådiga Bref af den 21 Juli
1752 borde derom lemna all upplysning, men
hvilket han nu icke hade till hands; förbehål¬
lande sig derföre , det kunde någon annan dag
utsättas, och han då kunde få så väl med Högst¬
berörde Nådiga Bref, som öfriga till upplysning
ländande handlingar inkomma.
Krono-Fullmägtigen Herr Assessoren Eun-
deqvist anförde, att han för sin del, emot åboen
af denna lägenhet, ägde sä mycket mindre an¬
ledning till anmärkningar, som af de förut hållna
Syneförrättningar det befunnits att fårafveln
blifvit i behörig ordning underhållen, samt Herr
Bruks-Patron von Wahrendorff i ordentlig väg
ho9 Konungens Befallningshafvande på åbo-rätten
sökt stadfästelse, och hvarom hos Kongl. Maj:ts
och Rikets Kammar-Collegiurn hemställan mätte
vara gjord; förbehållande Herr Assessoren sig
likväl, att, i händelse Syne-forrättningen nu
icke kunde afslutas, vid nästa sammanträde få
inkomma med hvad han vidare hade att anföra.
Då nu något mera icke var att anföra, så
Beslöts:
Det skulle i anseende till saknad upplys¬
ning om grunden för åbo-rättighetens upplåtande
af lundö hemman , denna undersökning upp¬
skjutas till den 20 nästkommande September, då
Syne-Rätten på Eksågs Gästgifvaregård samman¬
träder, hvilket för Parterna afsades.
Ar
Den 7 Juli,
Af 181X den 20 September samman-
trädde undertecknad Borgmästare och
i Orten särskildt tillförordnade Dom¬
hafvande tillika med följande af
Akers Harads Nämd, nemligen:
Nämdem amien Joh. Ersson i Skämby,
Jacob Jacobsson i Sörtorp,
Behr B ehrsson i Tima,
Behr Behr sson i Marianna,
Carl Andersson i Roteby,
Behr Larsson i Hellby och
Olof Larsson i Skedinge,
på Eksågs Gästgifvaregård, till fort¬
sättande af den undersökning om
äbo - rättigheten af Lindö Krono •
hemman, ///#? hvad mera Kongl.
Majits Befallning skaf van des skrif¬
velse den 19 November l8'Io inne-
håller, sorn den 6 sistl. Augusti på
Lindön blifvit påbörjad,
Sedan Härads-Syne-Rätten intagit sina rum
<och Tingsfred blifvit lyst , anmälde sig för Hery
5?.rdks-I,atron And. von Wahrendorff, dess In*
spector vid Länna Rruk Carl Christiernsson, en»
ligt fullmagt, och å Kongl. Maj:ts och Kronans väg»
$ar, Kropo-Länsmannen C. J. Holm, enligt or¬
dres
Den 7 Juli,
873
dres under den 10 i denna månad , af Herr
Assessoren Lundeqvist , som af Krono-TJppbörds-
stämma med Stregnäs Socken var hindrad att
sig personligen inställa.
Bruks Inspektoren C. J. Christjernsson an¬
förde att ehuru Herr Bruks-Patronen v. Wah¬
rendorff den 6 nasti, Aug. förmodat sig äga
Kongl. Majtts Nådiga Bref af den 21 Juli 1752,
är han dock ännu deraf i saknad, och förmoda¬
de att samma Höga Bref blifvit vid någon un¬
dersökning eller besigtning örn Lindön iniem-
nadt, utan att det sedermera är uttaget eller ock
torde det finnas hos någon af dem, som vid så¬
dana tillfällen ägt att bevaka Herr Bruks-Patro-
nens rätt; anhållande derföre, att om Högstbe¬
rörde Nådiga Bref af Härads Syne-rätten anses
nödvändigt ytterligare anstånd mätte lemnäs till
anskaffandet deraf, hvarefter Bruks Inspectoren
inlemnade en afskrift af Kongl. Maj:ts och Ri¬
kets Högloft. Kammar-Collega Skrifvelse, så ly¬
dande:
”Högvälborne Baron och Jjandshöfdlnge samt
Riddare af Kongl. Majus Nordstjerne Orden
Herr Claes Gustaf Rålamb ! Såsom Hans Kongl.
Majit medelst Skrifvelse af den 21 sisth Juli i
Nåder behagat gifva Kongl. Collegio tillkänna,
det Hans Kongl. Maj:t lemnat Rådmannen här
i Staden Gustaf Kierrman den försäkran, att så
länge han Krono-Hemmanet Lindö-mantalet halft
till Får-afvelns underhållande nyttjar, hvilket
han nu under åboende-rättighet besitter såsom
"varande tjenligt till bete för de baggar, sorn en
yiss tid om året böra frän tackorna vara afskilj-
do,
874
Den 7 Juli.
de, nia vid dess åbo-rättighet orubbadt blifva
bibehållen; alltså har Kongl. Collegium Herr
landshöfdingen sådant härmedelst velat notifice*
ra, med begäran, det Herr Landshöfdingen be¬
hagade, till underdånigst följe af Högstberörde
Hans Kongl. Majus Nådiga Förordnande , bibe¬
hålla Rådmannen Kierrman vid åbo-rättigheten
af ofvanberörde Lindö-hemman, så länge han
detsamma till Fårafvelns underhållande nytt¬
jar ; och Vi befalle Herr Landshöfdingen samt
Riddaren af Kongl. Nordstjerne Orden Gud Alls-
mägtig. Stockholm den ig Aug. 1752. Rå
Dragande Kall och Embetets vägnar. R. Duf¬
va. Olof Leyonstedt. Adlerstedt. Wullfen-
stjerna. J. Braunerhjelm. Nils Sandelhjelm.
Olof Lindberg. Raul Stockenström. Enlighe¬
ten med Originalet betygar , af Linköpings
JLands-Contoir denig Sept. 1765 Anders Reu¬
ter. Likheten med afskriften S. R. Nordstedt.
Landtmätare. Laur. Westerberg.” Förmenande
Bruks-Inspectoren att af detta Document full¬
komligen upplyses, att så länge Lindön till Får¬
afvelns begagnande nyttjas, kan åbo-rättigheten
icke anses förverkad.
Härefter inlemnades å förre Riksdagsman¬
nen för Akers Härad Jonas Jonssons vägnar föl¬
jande afskrift: ”Vördsamt Memorial! I anled¬
ning deraf att jag , då Riksens Höglofl. Ständers
Stats-Urskött öfver alla i Riket befinteliga Kro-
no-egendomar och andra lägenheter uti detta
Hedervärda Stånd upplästes , ibland dem sakna¬
de en Kronans O, belägen i en gren af Mäla¬
ren i Akers Härad och Södermanland, kallad
Lind-
Deri 7 Juli.
875
landön, har jag ansett med min Riksdagsman-
na pligt instämmande att förskaffa mig the un¬
derrättelser, som, om denna lägenhets beskaffen¬
het , stätt att erhälla. Denna O har till en Hr
Borgmästare Kierrman för något öfver 50 är
sedan blifvit upplåten emot förbindelse, att der-
å anlägga ett Scheden, efter hvars tid en Ge¬
neral Duvall theusamma possiderat och nu in¬
nehafves den för närvarande af Herr Bruks Pa¬
tronen A. von Wahrendorff.
Utom the fä får, sorn Ängsvaktaren å öen
för sin egen nytta der födt, har ingen Fårafvel
derstädes på 30 årstid blifvit underhållen, utan
deremot har Höet till större delen derifrån blif¬
vit bortfördt, ända tillför vid pass 3 ä 4 är se¬
dan, dä ett Fårhus af nu varande innehafvaren
å öen blifvit uppsatt och någre får ditförskaifa-
de. Då Kongl. Majit och Kronan är i behof af
alla sina inkomster efter ett nu öfverståndet o-
Jyckligt krig, och af denna lägenhet för närva¬
rande drager föga eller ingen nytta, samt jag
befarat att denna Öes beqvärnliga läge, med
dertill hörande förmåner , utaf Höglofl. Utskot¬
tet icke lärer vara kändt, har jag till Kongl.
Majits och Kronans disposition , uti Högloft.
Stats-Utskottet detta förhållande directe anmält ,
med yrkande att ofvannämde O måtte genom
Entreprenad-auction under arrende på vissa år
till någon utbjudas eller ock till den mestbju¬
dande försäljas till Krono-skatte. Men som Hög¬
loft. Stats-Utskottet icke lärer kunna till pröfning
upptaga denna min enskifta anmälan, grundad
uppå bilagde deröfver ingifna Handlingar, se¬
876
Den 7 Juli.
dan thensarnnia ifrån Ståndet icke blifvit dit re¬
mitterad, föranlåtes jag af sådan orsak vörd¬
sammast anhålla att detta mitt Memorial måtte
till Höglo!!. Stats-Utskottet till ändamålets vin¬
nande varda remitteradt , och de öfriga Respéc-
tiva Riks Stånden om dess innehåll underrätta¬
de. Stockholm d. 13 Aug. 180g. Jonas Jons¬
son. Riksdags-Fullmägtig för Akers Härad i
Södermanland. Likheten med Originalet inty¬
gar Eric Persson i Järstad. Anhållandes det
Synernännen måtte blifva tillfrågade, huruvida
någon Fårafvel, eller Schelferi på Jjindön, i
snart sagdt deras lifstid eller deras minne existe¬
rat, eller åtmindstone på 30 år, i ödmjukhet be¬
gärt af Jonas Jonsson från Tuna.”
Efter uppläsandet häraf anförde Bruks-Tn-
spectoren Christjernsson, att Jonas Jonsson uti
detta Memorial , så väl inför Riksens Höglofl.
Ständer , sorn nu ytterligare inför Härads Syne-
xätten anfört uppenbar osanning, och påstod
derföre att Jonas Jonsson måtte till ansvar
Ställas.
Erono-Ombudet Länsmannen Holm anmäl¬
te, att i händelse målet till slutelig pröfning
nu kunde-upptagas, ägde hansig uppdraget, att.
å Herr Assessor Lundeqvists vägnar inlemna
ett anförande till Protocellet’, men om saken
skulle uppskjutas, hvartill han agde anledning
deraf, att ännu nödiga bevis å Herr Bruks-Pa-
tronen v. Wahrendorffs sida saknades, förbehöll
han Herr Assessoren den rättigheten, att en
annan gång få inkomma med hvad han kunde
hnna sig befogad att anföra, hemställande til¬
lika ,
Den 7 Juli.
8?7
ilka , om icke Riksdagsmannen Jonas Jonsson
borde lemnäs tillfälle att få bevisa hvad han e-
mot Herr Bruks-Patronen v. Wahrendorff uti
dess nu ingifna Memorial anfört.
Parterne lemnades afträde och blef för dem
åter inkallade
Afsagdt.
Som Herr BruksPatronen von Wahrendorff
icke kunnat förete Kongl. Brefvet af den 2 1 Ju¬
li 1752, sorn bör upplysa både grunder och skyl¬
digheter för begagnande af Krono-lägenheten
Pindön, och hvarförutan Syne-Rätten icke kan
ingå i pröfning , huru dessa sednare blifvit full¬
gjorde; alltså finnér Härads Syne-Rätten skäligt
med denna undersökning lemna vidare anstånd
till den 1 nästkommande October , då Parterne
böra här å Eksågs Gästgifvaregård förmiddagen
sig inställa, Herr Bruks-Patronen v. Wahren¬
dorff försedd med högstberörde .Nådiga Bref och
alla de Handlingar och Bevis , som för begag¬
nande af åbo-rätligheten af Lindö Krono-lägen-
het han anser nödiga: och börj Riksdagsman¬
nen Jonas Jonsson till berörde dag äfven inkal¬
las att i laga ordning styrka dess emot Herr
Bruks-Patron v. Wahrendorff gjorde angifvelse',
så vida han vill att Härads Syne-Rätten derå
skall fästa någon uppmärksamhet; åliggande Kro-
no-Länsmannen Holm, att om Jonas Jonssons
behöriga kallelse föranstalta.
Parterne afträdde, och Härads Syne-Rätten
åtskildes.
0
Ar
8 7 8
lien 7 Juli.
År l8n den I Oct ober uti Eksågs
Gästgifvaregård.
Närvarande:
Undertecknad Borgmästare och i Orten
tillförordnad serskild Domhafvande
samt följande Akers Härads Nämd:
Nämndemännen J. Ersson i Skämby,
Jacob Jacobsson i Sörtorp,
Fehr Pehrsson i Trina,
Pehr Ersson i Marianna,
Pehr L ar sson i Hellby,
Oiof Larsson i Skedinge och
efter aflagd Domare-Ed, Kyrkovärden
Anders Ersson i Lundby.
I anledning af Härads Syne-Rätlens Tillå¬
tande den 20 sisth September, efter lyst Tings-
fred , inställte sig å Bruks - Patronen Walborne
Herr And. von Wahrendorff vägnar ,Bruks-In-
spectoren Carl Christjernsson efter förut inglf-
ven fullmagt, och Krono-Ombudet, Herr Asses¬
soren Nils dundeqvist, hvilken sistnämnde utur
Protocollet erhöll underrättelse om hvad nyss-
berörde dag hos Syne-Rätten förekommit.
Bruks-Inspectoren Christjernsson inlemnade
nu’ en vidimerad afskrift af Kongl. Maj:ts Nå¬
diga Bref till Dess och Rikets Högloil, Kam¬
mar- och Commerce - Collegier af den 21 Juli
1752, som upplästes, så lydande:
Kongl.
Den 7 Juli.
879
Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse till Kammar*
och Commerce • Collegierna, att Rådman
Kierrman orubbadt bibehålies vid åbo-
rättighet af Lindö, ett halft mantal Kro-
no hemman ; dat. Stockholm i Råd-Kam¬
maren den 21 Juli 1752.
Adol ph Friedrich etc etc. Genom
underdånig skrifvelse af den 4 nasti. Juni be¬
rättar Oss bland annat Riksens Ständers Secrete
Utskott, det Rådmannen här i Staden Gustaf
Kierrman anhållit, att få till Skatte köpa land¬
ön , ett halft mantal Krono, hvilket han nu un¬
der åboende rättighet besitter, såsom varande
tjenlig till bete för de baggar, som en viss tid
om året böra ifrån tackorna vara afskiljda. Och
emedan detta Kronohemman torde anses för en
sådan Lägenhet, som så i anseende till dess nära
belägenhet vid Gripsholm Kronan ifrån icke
borde afsöndras; ty finner Riksens Ständers Se¬
crete Utskott sig icke vidare kunna i underdå¬
nighet tillstyrka, än att Oss täcktes lemna be-
mälte Rådman den försäkran, att så länge han
ofvannämnde Lindö, till får-afvelns underhål¬
lande nyttjar, vid dess välfångna åboende rättig¬
het orubbad blifva bibehållen. Och som Vi
jemväl dertill velat lemna Vårt Nådiga Rifall,
så varder Eder sådant härigenom i Nåder till -
kännagifvet. Och Vi befalle etc. Datum ut
supra.
Under Hans Kongl. Maj:ts frånvaro
jd. J. Wrangel. H. Cedercreutz. H. v. Höpherj,
Fabian Wrede. Gabr. v. Seth.
Gust. von Heland.
En-
88»
Den 7 Juli.
Enligheten häraf rned det i Eiles-Archivet
förvarade Registratur Uti Inrikes Civile - Äfen*
den, intygar Stockholm den 35 Sept. 1811.
O. Sundel,
Actuarie.
Likheteri med Afskriften intyga
S. P. Nordstedt, .Laur. Westerberg.
Landtmätaren
Hvarjemte Bruks - Inspectoren anhöll, att
Härads-Rättens Protocolls Utdrag den 10 Nov.
17g 5 och Herr Bruks-Patron von Wahrendorff^
skrifteliga anmälan hos Kongl. Majus Befall¬
ningshafvande, med derå teknad comrouniCaiion,
måtte I Syne-Rätténs Protocoll ordagrannt inta¬
gas, och hvilka handlingar funhos af följande
lydelse;
”Utdrag af Uppbuds- och Lagfarts - Proto-
collet, hållet å Laga Höste-Tinget rned Akers
Härad den Jo November 1795 §• 3. S. D. Upp¬
vistes ett af Herr Géneral-Lieutenanten, Ridda¬
ren och Comméndeuren af Kongl. Majus Orden
samt Cörnmendeuren af Kongl. Majus Wasa-
Orden med Stora Korset,Högvälborne Baron Johan
Diedrich Duvall saint dess Husfru Högvälborna
Frit Friherrinnan Ulrica Kierrmanskjöld den 3
sistl. Maj undertecknadt Köpe-bref, hvarigenom
Herr General - Lieutenanten , jemtö annan uti.
öknebo och Selebo Härader belägen Egendom, å
Herr Bruks - Patronen Anders Wahrendorff öf¬
verhult besittningsrätten af Kronohemmanet Lindö
ett halft mantal i Fogdö Socken, hvaröfver detta
Den 7 Julli
384'
till bevis på begäran meddelas. Ar och dag soia
förr skrifvit står.
På Häräds-Bättetis vägnar
Carl Forelius.
Pikhéten med Originalet intyga
S. P. Nordstedt, Paur. Westerberg,
Enskiftes Landtmätare*
N:o 165. P. Sup. Mål. Jngifvet deri 22 Beth
1802. Välborne Herr Pandshöfdinpe
O
och Biddare af Kongl. Svärds-Orden!
CaiiunUnicefas Krono - Befallningsrfianneri
Nils I.undeqvlst, som, efter föregången under¬
sökning, åligger, uppgifva nedan omförmälte hem-
mans nuvarande beskaffenhet, i anseende till
åbyggnad och gårdsbruk , samt i hvad tillstånd
den vid detta hemman, efter Kongl. Brefvet deri
21 Juli 1752 älagde får-afvel nu befinnes, och
i öfrigt anmäla hvad för egen del härvid kan
vara att anföra. Nyköpings Slott ut supra.
<S. J. Gyllenadler.
J, I). Croneberg.
Af närlagde Akers Härads Tings - Eätfs
Protocoll täcktes Herr landshöfdingen inhämta,
det jag, jemte köpet af Näsby Gods, förvärfvat
mig åbo- och besittningsrätter! af Krono-hém-
manet Pindön, ett halft mantal i Fogdö Socken>
som framlidne Herr General-Pieufenanten m. m.
Baron Duvall, efter Dess Svärfader, framlidne
Herr Borgmästaren Gustaf Kiérimah innehaft.
Jag anhåller således, att såsom åbo å nämnde
5.e Bande t, lii* a 12. hem-
88?
lien 7 Juli.
hemman varda antecknad och bevis mig deröfver
meddeldt. Med vördnad framhärdar Högväl¬
borne Herr Eandshöfdingens och Riddarens öd¬
mjukaste tjenare
A. Wahrendorff.
Likheten med Originalet intyga
Joh. Falk, Eric Borén,
f. d. Slotts Inspector vid vice Notarie i Kongl. Svea
Kongl. Krigs Academien. Hof-Ratt,
Krono-Länsmannen Holm, nu tillstädes,
anmälte, att förra Riksdagsmannen Jonas Jons¬
son i Tuna blifvit behörigen kallad att i dag
vid Rätten sig inställa; och, på efterfrågan hu¬
ruvida han var närvarande, inlemnades följande
Anförande: Af Nämndemannen Pehr Earsson
i Helleby har jag blifvit tillställd en stämning,
med antydan att infinna mig vid Eksågs Gäst¬
gifvaregård den I October, rörande undersöknin¬
gen om får-afveln vid Eindö, hvilket jag vis¬
serligen skolat hörsamma , om ej sjukdom mig
derifrån hindrat. Tuna den 29 Sept. 1811.
Jonas Jonsson.
Tillika inlemnades en attest, som upplästes,
så lydande: Att någon Eår-afvel eller Schäffer!
på Lindö ej varit underhållen för något öfver
30 år, allenast de som Ängsvaktaren derstädes
födt, utan höet till större delen derifrån årligen
bortförts , blott nu endast i några år, sedan får»
huset blef uppsatt, några får af innehafvaren
blif-
1
Den 7 Juli.
883
blifvit ditförskaffade, kan af undertecknade bestyr¬
kas. Hasta den 30 September 1811.
Jemte åberopande af hvad den 20 sistlidne
September blifvit emot Jonas Jonsson anfördt,
förmodade Bruks-Inspectoren Cliristjernsson att
Jonas Jonssons föregifna sjukdom mera tillkom¬
mit igenom dess sanningslösa andragande emot
Herr Bruks-Patronen von Wahrendorff än af
verklighet, enär Jonas Jonsson icke möjeligen
kunde leda detta andragande 1 bevis; och ehuru
den nu ingifna och af 4 personer undertecknade
attest tycktes vittna, det skulle någon får-afvel
under 30 års tid vid Lindö Krono - Lägenhet
icke vara underhållen, lärer dock icke derpå
kunna fästas något det mindsta afseende, enär
flera, enligt vederbörandes förordnande hällne
oeconomiska besigtningar, Får alltid varit till
finnandes af sådan race, som icke underhålles af en
Ängsvaktare, hvilken det destutom icke är tillå¬
tet att äga några kreatur vid Egendomen, utom
dem för Herr Bruks-Patrons räkning äro honom
lemnade; och trodde Inspectoren i öfrigt, att om
någon uppmärksamhet skulle kunna fästas vid
Jonas Jonssons uppgift, hade han , i händelse af
inträffad sjukdom, som nu icke är på något sätt
styrkt, bordt hos Krono Ombudet, eller Krono-
Betjeningen i orten, derom göra anmälan, med
förteckning på alla de personer, som j om bri¬
stande
Ärby Lars Nilsson.
(Bomärke.)
©
Eric Olsson.
(Bomärke.)
Jon Andersson.
(Bomärke.)
Olof Pehrsson,
(Bomärke.)
884
Den 7 Juli.
stande skyldigheters fullgörande, kunde lemna
upplysning, på det de i behörig ordning kunde
blifva afhörde; anhållande således, att hvarken
å Jonas Jonssons förberörde anmälan, eller den
i dag till Rätten ingifna Attest, såsom obestyrkt,
måtte hafvas något afseende; och som Herr Bruks¬
patron von Wahrendorff, utom de får, sorn på
Pindön underhållas, vid sina öfriga Egendomar
äger något öfver 300 st. får af åtskilliga sorter,
och händelser hafva inträffat, då ett större antal,
genom inträffad otjenlig väderlek, sjuknat och
dött, och hvilket förlidet år skedde, då 17 st.
får vid Pindön blifvit döda; så har kan hända
för Schefferiets behof ett eller annat lass hö ifrån
sistnämnde ställe blifvit affördt, men hvilket dock
sällan utan högsta behof skett, och endast den
tid då gamla fårhuset på Pindön begagnades,
men som nu är borttaget och ett nytt uppfördt,
enligt hvad af Syne-Rätten är befunnet; förme¬
nande Inspectoren tillika, att då någon föreskrift
uti Kongl. Brefvet den 21 Juli 1752 icke är
vorden lern nåd huru stort antal får vid Pindön
borde hållas eller någon viss sort finnes före-
skrifven, så lärer det göra tillfyllest, att Herr
Bruks-Patron äger så stort Schäfferi, att Pindön,
icke utan kännbar skada kan af honom umbä¬
ras; inlemnandes Inspectoren Christjernsson fem
Attester, så lydande: ”På anmodan af Bruks¬
patron Välborne Herr Anders von Wahrendorff,
hafva underteknade vid nedannämnde Schäffe-
rier, belägna i Södermanland , belägna i Taxinge,
Kärnbo och Turinge Socknar, besigtigat de får
Högbemälte 'Herr Bruks-Patron der underhåller,
och
Den 7 Juli,
885
cch befunnit faren vara af god race, väl fc drä¬
fle, ullrika, samt af följande sorter och antal:
Vid Näsby 20 Engelska får, 7 spring-och gäll—
gumsar ; vid Tomtsättra 5 Engelska får, 3 sp,ring-
och gällgumsar; vid Bamsö 18 st. Eiderstedtska
får, 19 spring- och gällgumsar; vid Stensättra
21 Spanska får, 23 spring-och gällgumsar; sum¬
ma 116. Näsby den 24 September 1811.
Anders Engström, Eric Ersson i Skäggetorp,
K. Hof-Predik. och Comminist. i Taxinge. Nämndeman.
Sigill.
Såsom icke kännare af får-racet, får jag blott
intyga ofvanstående antals rigtighet och fårens
ullrikhet och feta utseende.
S. P. Nordstedt,
Enskiftes Landtmätare.
Sigilt.
Att vid nedanskrifne Herr Bruks - Patron
t. Wahrendorffs Egendom finnes 2 Spanska
spring-gumsar, 15 tackor, 2 liamlaroch 15 ars*
lamm, tillhopa 34. st. Spanska får, intyga un¬
dertecknade och som med liflig ed bestyrkas kan,
om så påfordras. Berga Säteri den 30 Sept. 1811»
Ears Hellgren, A. Enberg,
Fogde vid Berga. Krono-Lansman*
Sigill.
t»
Anders Jansson i Sörby, Akers Socken, Bonde.
Bomärke.
Vid Ekvalls gård underhålles Eiderstedtska
får, 19 st.; vid Byringe dito, dito Spanska dito
13; vid Sörhinna dito dito Holländska dito 30;
intygas på begäran af Länna dep 30 Sept. 1811.
Anders Olsson i Granboda,
Nämndeman. Bomärke.
886
JDen 7 Juli.
A • 9
Att vid Ånhammar med Härökna under¬
hålles och nu finnes 64 st. Spanska får, intygar på
begäran undertecknad. Ånhammar den 29 Sept,
1811. J. Julin.
Såsom vittnen: Eric Olofsson. Eric Ersson.
Att en spring-gumse , 15 tackor, 2 harnlar
och 14 års-lamin, tillhopa 32 st. Spanska får,
finnas vid nedanskrifne Herr Bruks - Patronen
Anders von Wahrendorlfs gård, intyga underteck¬
nade och kunna det med ed bestyrka , om så
påfordras. Ökna den 30 Sept. 1811.
Johan Olsson i Viholm- Malmstedt i Jäderstorp.
Utgörande, enligt dessa Attester, antalet af
får och gumsar vid omförinäldte flera Egendo¬
mar, nemi. 189 st Spanska, 56 st. Eiderstedtska ,
30 st Holländska och 35 st. Engelska, eller till¬
sammans 310 st. diverse sorter, utom de 29
Engelska får, som finnas på Lindön.
Herr Assessor Lundeqvist, som af Riks¬
dagsmannen Jonas Jonssons den 30 September
ingifne Memorial undfått del, ansåg att derå så
mycket mindre borde hafvas afseende, som vid
hållna besigtningar, sådana omständigheter, som
kunna lemna anledning, att Jonas Jonssons an¬
förande vore med sanning öfverensstämmande,
ej förekommit, hemställande tillika huruvida Jo»
nas Jonsson kan undgå plikt och ansvar,, då han
till denna dag kallad, utan bevisligt laga förfall
uteblifvit , och sitt anförande icke med laga skäl
och bevis beledsagat.
Härefter blef Nämnden tillfrågad huruvida
någon af dem hade sig bekant, att hö blifvit
ifrån Lindö bortfördt P Hvarpå tili svar lemna-
des,
Den 7 Juli•
des , att de derom icke hade den mindsta kun*
skap eller hört sådant omfalas.
Krono-Fullrnägtigen gaf ock tillkänna , att
han icke eller hört, det foder ifrån Lindön blif¬
vit på andra ställen användt. Herr Assessorn
förklarade, att Konungens Befallningshafvandes
Communications-Resolution af den 22 December
1802 uppå - Herr Brukspatron von Wahren-
dorffs anmälan om dess ingångna handel med
Herr General - Lieutenanten Baron Duvall blif¬
vit honom tillställd, och att han, efter hållen un¬
dersökning, för sin del tillstyrkt, att Herr Bruks¬
patron måtte blifva bibehållen vid åbo-rättighe-
ten till Iundön, hvilken han, i anledning af
den skedda förrättningen, så mycket mindre an¬
sett vara förverkad , sorn transporten är i orden-
telig väg skedd , ehuru stadfästelse derå icke följt.
A Herr Bruks - Patron v. WahrendorfFs
vagnar, åberopade Christjernsson hvad vid denna
undersökning är vordet anfördt, med tilläggning,
att sorn Kongl. Brefvet af den 21 Juli 1752
icke förutsätter huru och i hvilken ordning Lind¬
ön till får-afvelns underhållande bör begagnas,
och Herr Bruks-Patron genom bevis styrkt, att
han äger nära 350 st. får och baggar , och Lindö
Lägenhet således är för honom oumbärlig, för
att vissa tider skilja Baggarne ifrån fåren, eller
ock att derstädes hålla sådana sorter, som för det
allmänna i framtiden kunna blifva gagneliga,
hvilket finnes ådagalagdt derigenom att Engelska
får på Lindön nu underhållas; Herr Bruks-Pa-
tronen alltså måtte vid åborättigheten af Lindön
blifva bibehållen; hvarförutan tillfället skulle
honom
JOen 7 Juli,
honom betagas att med den noggrannhet, som
vederbör, kunna urskilja de åtskilliga fårslag',
sorn liro bäst lönande.
Herr Assessoren Lundeqvist inlemnade föl¬
jande till Protocollet: Ödmjukt Anförande till
Protocollet vid Harads - Syne - Rätten i Eksåg.
’’Ehurn det ej lärer? kunna visas, att nuvarande
inr.ehafvaren af Krono-hemmanet Lindön, ett
halft mantal i Härads Socken och Akers Härad ä
Herr Brukrf-Patronen Välborne Anders von Wah¬
rendorff, blifvit efter framlidne Herr Borgmä¬
staren Gust. Kierrman, som genom Kongl. Bref¬
vet den 31 Juli 1753 under sin lifstid varit
vid åbo-rättigheten å Lindön bibehållen, med
vilkor af får-afvels underhållande derstädes , till
åbo i laga ordning antagen , utan Herr Bruks¬
patronen, likasom före honom nu mera framlidne
Herr General - Lieutenanten , Friherre Du¬
vall , hemmanet endast på god tro besutit,
och med åborättsvilkoret fortfarit 5 dock sorn ej
mindre med upptedda af Kronofogde och Nämnd
dep 43 Septemher 1803 och den 37 Mardi
1804 hällne Oeconomiska besigtningar, är vor¬
det styrkt, än jemväl vid den den 26 nasti.
Augusti af Härads-Syne-Ilätten å stället hällne
undersökning ytterligare utrönt, att Herr Bruks-
Patronen sä väl skyldigheten med får-afvelns
underhållande vid hemmanet tillräckligen upp¬
fyllt, som ock den med åborätt efter Lag oell
Husesyns-Ordningen förknippade förbindelse af
åbyggnadens vidmagthållande samt åker och ängs
tillbörliga häfdande vid hemmanet behörigen
fullgjort; alltså finner jag mig ej äga skäl, att
utom
Den 7 Juli.
utom de nu af Härads-8yne-Rätten ålagde små
förbättringar å åbyggnaden och hägnaden vid
hemmanet göra någon erinran emot Herr Bruks-
Patronen,ingående dess förhållande under -den för¬
flutna besittningstiden, fast mindre att gifva nå¬
gon anledning till hans skiljande ifrån hemma¬
net för den följande tiden, utan anser honom
deremot, såsom en säker och driftig besittnings»
innehafvare, böra vid hemmanet bibehållas, tills
Rikets Höglofl. Ständer vid nästa lagtima Riks¬
dag täckes förordna, huru med dispositionen af
Rindö hemman vidare må förfaras.
N. lindeqvist,
Tillförordnad Krono-Fullmägtig»
Sedan några flera upplysningar uti föreva¬
rande fråga icke var alt erhålla, eller något vi¬
dare att anföra; så lingö Parterne afträda, under
det att Härads Syne-Rätten öfverlade om följan¬
de , för dem åter inkallade, afkunnade
Utsi ao.
Hvad först angår förre Riksdagsmannen Jo*
nas Jonssons den 20 sisth Sept, här vid Syne-
Rätten gjorde anmälan, sorn skulle, på 30 års
tid, någon Fårafvel vid Rindö Kronolägenhet
icke blifvit underhållen, men Hö derifrån af-
fördt och begagnadt vid andra Egendomar; så och
emedan Jonas Jonsson erhållit tillfälle att sin an¬
gifvelse i bevis leda, eller ock densamma hos
vederbörande till laga åtgärd anmäla, men han ,
utan att sig härstädes inställa, eller, i händelse
af förfall, sådant styrkt, endast insändt en obe¬
vittnad
Ben 7 Juli.
vittnad attest, daterad Hasta den 30 Sept. 1811,
underskrifven af Eric Olsson, Jon Andersson,
Arby .Lars Nilsson och Olof Persson , af hvil¬
ka de trenne sistnämnde tecknat sina Bomärken;
ty och da attester , om de för gällande skola an¬
ses , böra vara bevittnade, eller ock Personerne
närvarande för att dem erkänna, eller edeligen
bekräfta rigtigheten deraf; men Jonas Jonsson
derom icke fogat den mindsta anstalt, finner Hä¬
rads Syne-Bätten, att Jonas Jonssons anförande
och of vanberörde attest , såsom stridande emot
hvad flera Synings-Instrumenter innehålla , icke
afseende förtjenar; Herr Bruks-Patron v. Wah¬
rendorff och Krono-Ombudet öppet lemnadt,
att i anseende till gjordt påstående emot Jonas
Jonsson särskildt utföra , om d$ sig så befoga¬
de finna.
Beträffande sedermera Hufvudfrågan; så
alldenstund Kongl. Majit den 21 Juli 1752 i
Nåder förklarat Herr Borgmästaren Kierrrnan
berättigad, att vid åbo-rättigheten blifva orubbad
bibehållen , så länge han lundö Hemman till
Fårafvels underhållande nyttjar, och Herr Ge-
neral-Iueutenanten m. m. Baron Duvall, såsom
arftagare efter dess Svärfader} bemälte Kjerr¬
man, berörde lägenhet tillträdt och begagnat;
hvarefter Högbemälte Herr General Lieutenant
åbo-rättigheten af samina lägenhet jemte annan
egendom , till Herr Bruks-Patron von Wahren¬
dorff försallt, hvilken sistnämnde hos Kongl.
Majits Befallningshafvande härom anmälan gjort;
fördenskull och som, *vid undersökningen och
besigtningen på stället den 6 sistl. Aug., åbygg-
naden
Den 7 Juli.
8gs
naden vid Lindö Hemman icke allenast befun¬
nits utöfver det antal hus, sorn 27 Cap. Bygg-
ninga-Balken stadgar och i behållet stånd, enär
några få bristfälligheter blifvit bättrade, utan
ockj att åker och äng är väl häfdad och skött,
samt Herr Bruks-Patron von Wahrendorff, efter
hvad af hällne oeconomiska besigtningar är vor¬
det upplyst, vid Lindö Hemman alltid ägt om¬
kring qo ä 30 får af god sort, och han 1 öfrigt
sökt befordra Fårafvelns underhållande och till¬
ökning ; alltså finner Härads Syne Rätten , att
Herr Bruks-Patron von Wahrendorff till alla
delar fullgjort de skyldigheter, som på honom
ankomma , för att vid åbo-rättigheten af rnerbe*
rörde Lindö Krono-Iäg,enhet varda bibehållen;
åliggande Herr Bruks-Patron von Wahrendorff,
att de anmärkte bristfälligheterna vid Hemmanet
skyndsammast låta förbättra.
Och kommer detta Utslag med Undersök¬
nings Protocollet att utskrifvas, för att Riksens
Höglofl. Ständers vidare pröfning underställas.
Ar och dagar , som förr skrifne stå.
På Härads Syne-Rättens vägnar
A. Tallén.
(L. S.)
Anförande!
l)å Riksens Höglofl, Ständeri vid nu före¬
varande Urtima Riksdag lära taga under öfvervä¬
gande , huruledes ett .Kongl. Majrt och Kronan
tillhörigt Hemman, vid namn Lindö örn ett halft
Man-
Den 7 Juli
Mantal i Härads Socken , Åkers Härad af Sö¬
dermanland, för framtiden skall förvaltas, torde
mig såsom varande innehafvare af samma Hem¬
man och den' frägan således jemte Kongl. Maj:t
och Kronan egentligen rörer, gunstigt'tillåtas ,
att i korrthet upplysa dels beskaffenheten af det¬
ta Hemman och dels min åtkomst dertill.
Utaf de ifrån Kongl. Kammar-Gollegium
inkomne Handlingar till Höglofl. Stats-Utskot-
tet kan inhämtas att f. d. framlidne Borgmästa¬
ren Gustaf Kierrman i lifstiden , uppå Riksens
Ständers underdåniga tillstyrkande, genom Kongl.
Brefvet den 21 Juli 1752 till Kongl. Kammar"
och Commerce-Collegierna erhöll den Nådiga för¬
säkran, att sä länge han nyttjade Lindö till Får-
afvelns underhållande, borde han blifva vid åbo-
rätten derå’ orubbad bibehållen, och att, i anled¬
ning af Riksens Ständers ytterligare underdåniga
tillstyrkan vid 1766 års Riksdag-, sådant genom.
Kongl. Majus Nådiga Bref af den 18 Decemb.
samma år vidare blifvit stadfästadt.
Efter Borgmästaren Kjerrman blef dess
Måg, framlidne General-Lieutenanten m. m. Fri¬
herre Duvall, innehafvare af Lindö jemte flera
Kierrmans egendomar, och sedan jag deribland
tillhandlat mig Näsby, Stensäthra och Tomtsäth-
ra Säterier, med öfverlåtelse af åborätten till
Lindön, har jag år 1802 hos Konungens Befall¬
ningshafvande i Nyköping anmält mig att var¬
da ordentligen antagen till åbo å Lindö, och
hvilket Konungens Befallningshafvande uti Bref
till Kongl. KammarCollegium medgifver, samt
derjemte till bifall understödjer denna min be¬
gäran
Hen 7 Juli. §9 %
gäran, i sammanhang med meddelandet af flera be¬
gärte upplysningar i afseende på så val Con-
trolleuren Bråviks som min gjorda ansökning ,
att till ersättning för företedda underdåniga Skat-
terätts-fordringar från Tullgarns-Godsef i Söder¬
manland vinna införsel uti Skatte-rättigheten af
hemmanet lundö; men hvaröfver ej kom att
resolveras innan Riksens Ständer vid 1810 års
Riksdag väckte den fråga derom, som nu beror
på deras afgörande-
Under Herr General - Dieutenanten Baron
Duvalls nyttjande-rätt till hemmanet, så väl som
den tid jag deraf varit i besittning, har ingen¬
ting blifvit eftersatt som kunnat göra oss förlu¬
stiga att begagna den genom 1752 års Kongl.
Bref Borgmästaren Kierrman upplåtna rätt till
hemmanet.
Att underhålla Hus och Byggnader , samt
väl häfda åker och äng: en åboes första och för¬
nämsta åtagande, har icke blifvit försummadt, utan
tvärtom i möjligaste måtto fullgjordt, hvilket kan
intagas ej mindre af Krono-Fogden Uundeqvists
den 13 Sept. 1803 haline besigtning, än en dea
6 Aug., 20 Sept. och 1 October 1811, in loco
förrättad Syn, utvisandes den förstnämnde der¬
jemte, att ängen, som vid 1749 års Skattläggning
ansågs blott till 27 lass hö och vid 1766 års
besigtning af Riksens Ständers Deputerade upp¬
tages till 40 lass, sedermera blifvit uppodlad, så
att den gifver 60 lass, hvilket före detta varit
ansenligen ökadt om hasselskogen fått utödas, så
att plöjning på flera ställen varit möjlig.
Absens andra åliggande har bestått deruti,
att
894
Den 7 Juli.
att använda Lindön till Fårafvelns underhål¬
lande; att detta afven blifvit i möjligaste måtto
fullgjordt, bestyrker ofvannämnde besigtning och
syn, Kongl. Kammar Collegii yttrande uti Pro-
tocolls - Utdrag till Riksens Höglofl. Ständers
Statsutskott den 93 Juni 1812, samt Kongl.
Maj:ts Nådiga Bref till Dess och Rikets Karn-
mar-ColIegium af den 8 October sistnämnde år,
hvarigenom jag Nådigst bibehålles vid nyttjande-
rätten af Lindö hemman tills Riksens Ständer
beslutit huru dermed för framtiden borde för¬
hållas, emedan jag till alla delar uppfyllt de skyl¬
digheter som med hemmanets upplåtande varit
förknippade.
På god tro att varda bibehållen vid hem¬
manet Lindö så länge jag behörigen uppfyllde
de dermed föreskrifna vilkor, har jag jemte of¬
vannämnde egendom tillhandlat mig åbo-rätten
till detta hemman , som i märklig mån bidragit
till den erlagda köpeskillingen, och jag har icke
underlåtit något som på mig borde ankomma för
att vinna behörig fastställelse å Hemmanstrans-
porten, enär jag genast hos Kongl. Majus Be¬
fallningshafvande anmälte mig att blifva antagen
till åbo, fast än något ordentligt Utslag deröf¬
ver, oaktadt många påminnelser från min sida, ic¬
ke kunnat erhållas, men att Konungens Befall¬
ningshafvande icke dess mindre ansett mig för be¬
hörig åbo samt dertill anmält mig hos Kongl.
Kammar-Collegium, derom vittnar dels att ve¬
derbörande hållit sig till mig i afseende på ren-
torna af hemmanet, Bevillningen, extra Rote¬
ring , 1’örniögenhets-afgift m. m., och dels of¬
van-
Den 7 Juli.
■vannäir.nde Utlåtande till Kongl. Kammar-Col-
legitim. Och då nu härtill korrimer att jag är
innehafvare af flera Skatterätts-foidringar från
Tullgarns Godset i Södermanland, för hvilka nu
mera ingen ersättning kan erhallas genom inför*
sel uti andra odisponerade Krono-hemman och
lägenheter, sedan aboerna fått en ovilkorlig rät¬
tighet att de samma till Skatte inlösa; samt Kgl.
]Maj:t jemväl flera gånger i Nåder förordnat att
innehafvare af berörde slags fordringar, förnäm¬
ligast i afseende på nyssnämnde förhållande, vo¬
ro berättigade att derföre söka införsel i Kungs¬
gårdar och therunder lydande lägenheter, af hvil¬
ken anledning åtskilliga Kungsgårdar också blif¬
vit för Tullgarns-fordringar bortsålde dels till
Skatte och dels till Frälse; gör jag mig den gla¬
da förhoppning att Riksens Högloft. Ständer ic¬
ke depossedera mig från ett hemman det, jag
drygt inköpt samt med stor kostnad underhållit,
utan tillåter mig få detsamma till Skatte infria,
emot fullt svarande Tullgarns Skatterätts-fordrin-
gar, samt skyldighet att på stället underhålla så
stor utländsk Fårafvel, som med hemmanets be¬
stånd kan pröfvas äga rum.
A. von Wahrendorff.
Uppläst hos Höglofl, Ridd. och Ad. den 7 Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet den 7
Vällofl. Borgare-Ståndet den 10
Hederv. Bonde-Ståndet den 7
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Ut¬
skotts Betänkande, angående Fjer¬
dings-
Den 7 Juli
dingsmans aflöning och deras Bo*
stallens indragning.
Sedan Riksens Högloft, Ständer, ilppä Vickt
Motion om indragning af Fjerdingsmans Bostäl¬
len i de Län , der sädana bestås , vid sista Ur¬
tima Riksdag, genom underdånig skrifvelse deri
3 Juli 1812, anhållit, att som ett olika förhål¬
lande funnes äga rum med Fjerdingsmans Lön-
vilkor i särskildta Län, men Riksens Ständer ej
varit i tillfälle , att inhämta huruvida och på
hvilka orter Fjerdingsmännen hafva Bohem man
eller Boställen sig tillagde, Kongl. Majit i Nå¬
der täcktes låta undersöka förhållandet i denna
del samt iakttaga en med billighet och Statens
fördel instämmande likhet härutinnan öfver hela
Riket; så har Kongl. Majit i Nåder , efter det
sådan undersökning skedt och Kongl. Kammar*
Collegium afgifvit underdånigt Utlåtande, ge¬
nom Nådig remiss den 5 sisth April, behagat
remittera Handlingarne i detta ämne till Riksens
Höglofl. Ständers Stats-Utskott, med förklarande,
det Kongl. Majit, sorn vid pröfningen af detta
mål funnit Fjerdingsmäns-tjeristerna vara af den
beskaffenhet, att deras innehafvare, om de skola
behörigen kunna verkställa de flera angelägna
befattningar dem tillhöra, böra vara försedde
med någon deremot svarande belöning, af sådan
anledning ansett sig icke kunna tillåta någon in¬
dragning af de dessa personer på några få orter
anslagna Boställen eller Bohemman; men som
Riksens Ständer uti Deras underdåniga skrifvel¬
se' anhållit, att en med billighet och Statens
fördel
Den 7 Juft*
föl-del instämmande likhet uti Fjetdingsmännenå
Böne-Vilkor, må öfver hela Riket varda iaktta¬
gen, till befordrande hvaraf likväl några medel
icke blifvit anslagna ; sä ville Kongl. Maj:t*
sorn vid ett sådant förhållande icke kunnat någor!
åtgärd härutinnan vidtaga, till Släts-Utskottet
hafva Öfverlerrinat Handlirigarne i detta mål 4
på det hos Riksens Stander måtte komma i öf¬
vervägande hvad sorn, till förbänring i dessa
personers, vilkor, kunde vara tjenligt att vid*
taga. '' '
Utaf de remitterade Handlingatne har Ut¬
skottet inhämtat, att utom i Östergöthland, hvar¬
est tjugutvå Hemmansdelar såsom .Boställen fin¬
nas anslagna, Fjérdingsmärtnen blott i ett eller
annat Ijän hafva Boställen eller Bohemmän sig
Upplåtne, utan i stället åtnjuta lön från i till
3y:dels R:dt indeldt, och åter i vissa Uän blott
i ä i R:dr i contant ; men i Norrländska Pro¬
vinserna hvarken Boställen eller någon Bön på
Stat; och hafva Kgl. Maj:ts Befallningshafvan*
de i allmänhet andragit nödvändigheten deraf*
att Fjerdingsmännen varda bibehållne vid nu
innéhafvande förmåner, samt Kongl. Kammar-
Collegium sig utlåtit.4 att Fjerdingsmans Tjen-
Sterna arn oumbärliga till biträde öch handräck¬
ning för den öfriga Krorto-betjeningen i mång4-
faldiga ärendens att de ock fördom på manga
ställen jemte löner haft Boställen sig anslagna*
men dessa .sedermera fått till Skatte försäljas el¬
ler, sorn mest skedt, för underdåniga Skatterätts-
fordringar till Skatte upplåtas: att då Sedermera
duglige personer till de^sa Sysslor för de blötta
5.-te Bandet, I13. 114. iinga
Den 7 Juli.
ringa lönerna icke kunnat erhållas, och erfaren¬
heten visat hvad olägenhet dessa tjensters be¬
stridande af Allmogen med sig förer, dels för
dem sjelfva genom försummat eget Hemmansbruk,
dels for sjelfva, tjensten , i anseende dertill att få
dertill tjenlige bland Allmogen finnas, har genom
Kongl. Brefvet deri 31 Augusti 1784, ej alle¬
nast Skattelösning af de då ännu i behåll va¬
rande Fjerdingsmans Boställen blifvit inställd ,
utan ock förordnad! , att så snart någon Krono¬
lägenhet kunde uppgifvas, den borde'anslås till
Fjerdingsmans Boställe i den ort , hvarest förra
Bostället blifvit löst till Skatte, äfvensom Kongl.
Maj:t sedermera en och annan gång i Nåder
tillåtit, att när några tjenliga lägenheter på All¬
männingar kunna blifva att tillgå, sorn utan för¬
fång af andras rätt dertill kunna användas , an¬
mälan derom finge ske till Nådigt bepröfvande;
och kunde Kongl. Kammar-Collegium derföre
nu ej eller tillstyrka indragning af de få ännu
varande Fjerdingsmans Boställen , utan har tvärt¬
om , då viss person härtill är i hvarje vanligt
District antagen, och har sitt vissa ställe att bo
och vistas, ansett nödvändigt, att sådana lägen¬
heter få utses för de Fjerdingsman, som ännu
deraf äro i saknad , dock endast såsom Bohem¬
man följaktligen med förbehåll, att rentan till
Kronan betalas och i öfrigt med de vilkor,.sorn
kunna finnas böra äga rum, när anmälan och
uppgiften af lägenheten hos Collegiurn af Fands-
gen gores, och sedan från Collegiurn hos
Maj:t foredrages; hvilken förmån tor en
ruan då icke lände Kronan till någon
sva-
jDen *j Juli,
899
gravation, men kunde .verka någon lindring fot
Allmogen, som lika fullt mäste bidraga till så¬
dana personers underhållande. Den omständig¬
heten , att Fjerdingsrnännen i de Norrländska
Provinserna hittills icke njutit någon lön af Krd*
nan, förmodade Kammar-Collegium icke kunna
föranleda dertill, att de små löner, som för des¬
sa tjenster i andra Rikets Provinser af Kronärt ;
bestås, troligen derföre, ätt de del* ansetts vara
äf större angelägenhet , skulle från dem indra¬
gas; men om äfven för Fjerdingsrnännen i de
Norrländska Länen Bohemman finge UtseS, så
fort tillgäng dertill af Kronans mark, ulan an*
dras förfång, kunde gifvas, öfverlemnadé Coiie*
gium till Kongl. Majits Nådiga godtfinnande.
Vid öfvervägande häraf, har Stats-Utskof*
tet ansett frågan om jemkning uti Fjerdingsman*
nens Lönfe-vilkor till likhet I allmänhet, jemväl ’
böra ankomma på den reglering t det hela af
Styrelse-Verkets organisation i alla dess grenar,
hvartill, innan nästa Riksdag, enligt Riksens
Ständers Underdåniga »anhållan , förslag kommer
att utarbetas; men att emedlertid de Fjerdings¬
man, som åtnjuta penninge-lön, eller ock sakna
ali vedergällning, böra årligen Undfå 10 R:df
hvardera, inberäknadt hvad de förre UU i Con¬
tant uppbära. Och som beloppet af en sådan
provisionel tillökning likväl icke nu kan utrö¬
nas och bestämmas; så hemställer Ulskotiet, att
Riksens Höglofl. Ständer i underdånighet 'öfver*
lemna till Kongl. Majit att i Nåder låta vidta¬
ga den åtgärd, som fordras till verkställigheten
häraf, samt af öfverskott oeh besparingar på
Stats*
goo
Dea 7 Juli.
Stats Verkets inkomster och utgifter anordna dea
härtill erforderliga mindre betydliga summa.
Hvarförutan Fjerdingsmännen i allmänhet sy¬
nas böra åtnjuta befrielse från Inqvartering och
Krorio-skjutsning för den Hemmansdel de bebo
och bruka, dock ej för mer än \ Mantal. Hvil¬
ket allt dock vördsamt hemställes Riksens Hög-
lofl. Ständers bepröfvande. Stockholm den 3
Juli 1815.
På Hoglofl. Riddersk. På Högv, Prest-Ståndets
och Ad. Ledamöters Ledamöters
vägnar vägnar
Carl de Geer. Gustaf Murray.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde-
Ståndets Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vagmar
Jon Jonsso
C. Tunelius.
Carl Fr. Landberg. Jon Jonsson.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den 7 Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet den 7
Vällofl. Borgare-Ståndet der. 10
Hederv. Bonde-Ståndet den 7
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Ut¬
skotts Utlåtande, i anledning af
gjorda Anmärkningar roid Stats¬
utskottets Betänkande ofver Herr
von Törnes Memorial om Postfri¬
het