Den il Juli.
999
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schwan,
h. t. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson,
n. v. Talman.
Uppläst den u Juli
Stormägtigste Allernådigste Konung!
I anledning af hos Biksens Ständer gjordt
förslag :
1:0 Att för den jordägare, som äger tjen¬
lig! vattenfall, måtte tillåtas att uppföra så kal¬
lade Svanshamrar, eller Husbehofs-srnedjur, äf¬
vensom att anlägga stampverk till valkning af
Valmar och andra Ylletyger: 2:0 Att, i sådant
fall, Härads-Bätterne skulle äga, sedan vederbö¬
rande hörde blifvit , att meddela sökanden till¬
stånd dertill: 3:0 att Bättegångar, rörande be¬
rörde vattenverk, endast måtte af ordinarie Dom-
stolarne å Landet och i Staden upptagas och af-
göras , samt 4:0 att Hall-Bätterne må indragas;
få Biksens Ständer härmed i underdånighet an¬
mäla deras häröfver fattade beslut.
Vidkommande först frågan om rättighet för
Jord-ägare, som på sitt område har tjenlig! vat¬
tenfall, att deruti uppföra och begagna så kalla¬
de Svanshamrar, så emedan vid så beskaffade ham¬
rar hvarjehanda Manufactur-srnide kan tillver¬
kas, och dessa vattenverk icke kunna utan be¬
tydlig kostnad uppföras och underhållas, hvaraf
således följer, att ändamålet med deras inrättan¬
de ej kan vara för deras eget Husbehofs.smide;
100 0
Den 11 Juli.
ty och dä vid en vidsträcktare Smides-rättighéi
åtskillige omständigheter, såsom tillfälle tili kol-
ning, med mera, förekomma, hvilka fordra be¬
hörig undersökning och pröfning, innan tillstånd
till Verkets inrättande kan beviljas , finna Rik¬
sens Ständer sig icke kunna tillstyrka annan för¬
ändring uti hvad till iakttagande vid omförmäl-
te Hamrars anläggning är föreskrifvet, än att,
till undvikande af större tunga och utgifter för
Jordägaren, Bergmästaren må så väl till besigt-
ningen af vattendraget, sorn ock tili inhämtande
af öfriga nödiga upplysningar, förordna några af
ortens närboende personer, utan att likväl en så¬
dan anstalt ina blifva honom hinderlig, att, i
händelse så beskaffade stridigheter uppstå, som ej
annorledes än genom anställande Syn af Bergs-
Tings Rättens Ledamöter kunna utrönas och be-
dömmas, derom efter omständigheterna sig ut¬
låta.
Hvad åter rörer den föreslagna rättigheten
för Jord-ägare till inrättande af Stampverk för
valkning af Valmar och andra. Ylletyger, anse
Riksens Ständer , vid de tillfällen, då sådana
Verks anläggning icke äger vidsträcktare före¬
mål , än endast att bereda sådana ylletyger,
hvilka ortens innevånare kunna till eget behof
erfordra, de Jordägare, hvilka hafva lägenhet
till nämnde Stampverks inrättande , icke böra be¬
lastas med en kostsammare omväg för erhållande
af tillstånd dertill, i följd hvaraf Riksens Stän¬
der tillstyrka , att i dessa fall Jordägaren må til¬
låtas att sin åstundan om inrättningens anläg¬
gande hos Härads-Rätten anmäla, som, sedan
stället
Den 11 Juli.
1001
stallet blifvit, utaf en dertill förordnad Krono¬
betjent med biträde af tvänne Nämndemän, be-
sigtigadt, och de öfver förhållandet bevis med-
delat, har att, sedan alla vederbörande hörde
blifvit , frågan pröfva och afgöra, hvarefter den,
som med Härads-Räitens beslut icke åtnöjes, ä*
ger att hos Konungens Befallningshafvande sin
talan genom besvär en månad derefter fullfölja.
Beträffande slutligen förslaget om Hall-Rät¬
ternas indragning, så hafva Riksens Ständer be-
slutit, att nämnde fråga må varda öfverlemnad
till den. Committé , som Eder Kongl. Maj:t, en¬
ligt Riksens Ständers underdåniga önskan, för¬
ordnat till Civil- och Criminal-iLagarnes öfver¬
seende; hvilket allt Riksens Ständer härmed till
Eders Kongl. Majtts Nådiga pröfning och stad¬
fästelse i underdånighet öfverlemna.
Riksens Ständer framhärda med djup un¬
dersåtlig vördnad, trohet och nit
Stormägticste Allernådigste Konung!
Eders Kongl, Maj-ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersäter
På Ridd. och Adelns På Prest-Ståndets
vägnar vägnar
Carl Mörner, ' J- A. ljndblom,
li. t. Kandtm. n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets På Ronde-Ståndets
vägnar vägnar
H. Schwan , Lars Olsson,
h. t. Talman. n. v. Talman.
Uppläst
loos Den 11 Juli.
Uppläst den 11 Juli;
Stormägtigste Allernådigste Konung!-
Hos Riksens Ständer har motion blifvit
vackt , rörande oinskränkt tillåtelse för Eandt-
inän, att, vid det de till Städerna införa sina
varor till försäljning , få desamma, till före¬
kommande af deras förskämning vid inträffande
svår väderlek, jemväl i öppna bodar och stånd,,
äfvensom å torgen, föryttra; och ehuruväl. Rik¬
sens Ständer insett de tillfällen mera sällan in¬
träffa , då Eandtmannen på en gång till Staden
landvägen kan införa en så betydlig mängd va¬
ror, att försäljningen deraf icke kan på Torgen
snart och utan omformälte olägenhet verkställas;
hafva likväl Riksens Ständer funnit skäligt, att
vid sådana händelser Landtinanhen må tillåtas,
att om han kan äga någon lägenhet att skaffa sig
öppen bod eller stånd, få derstädes, efter förut
skedd anmälan hos Stadens Styrelse , och sedan
behofvet blifvit pröfvadt och godkändt, berörde
sina varor till salu hålla, dock med vilkor, att
försäljningen, då den ej sker å torgen , icke an¬
norstädes , än i nämnde bodar och stånd verk¬
ställes , vid det ansvar, förut är stadgadt. Hvil¬
ket beslut Riksens Ständer härmed få till Eders
Kongl. Majus Nådiga pröfning i underdånighet
anmäla.
Riksens Ständer framhärda med djup un¬
dersåtlig vördnad , trohet och nit
Stor-
Den 11 Juli.
1003
Stormägtigste Allernädigsfe Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
På Prest-Ståndets
vägnar
J. A, Lindblom,
n. v. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson,
n. v. Talman.
Uppläst den 11 Juli.
Stormägtigste Allemådigste Konung !
I anledning af väckt fråga, huruvida Tjen¬
stemän kunna anses skyldige att i de hos Kgl.
Kammar-Bätten förekomna samt der pröfvade
anmärknings-mål, erlägga lösen för de Utslag,
som i berörde mål utfärdas, hafva Riksens Stän¬
der funnit, att då Tjenstemännen icke i annan
händelse kunna såsom Parter i detta mål anses,
än då anmärkningar vid deras redogörelse för
om händer hafda Kronans medel blifvit gjorda,
de ej eller i andra fall böra till förrberörde lö¬
sens erläggande förpligtas, ansett ett sådant stad¬
gande nödigt, hvarigenom föreskrifves, att Tjen¬
stemän skola vara från utgift till förenämnde
Utslags-
På Ridd. och Adelns
vägnar
Carl Mörner,
h. t. Landtm.
På Borgare Ståndets
vägnar
H. Schwan,
h. t. Talman.
t
ioo4
De/t 11 Juli.
Utslags-Iösen befriade, enär egentligen emot dem
påstående 0111 ansvar och ersättning icke blifvit
väckt, eller på sådan grund af anmärkningen
kunnat dem åläggas , utan de blott antingen för
upplysning , eller i andra hänseenden blifvit i
målet hörde. Hvilket beslut Riksens Ständer
härmed få till Eders Kongl. Maj:ts Nådiga pröf¬
ning och stadfästelse i underdånighet framställa.
Riksens Ständer framhärda med djup un¬
dersåtlig vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste , tropligtisté
tjenare och undersåter
På Ridd. och Adelns
vägnar
Carl Mörner,
h. t. Eandtm.
På Borgare-Ståndets
> vägnar
II. Schwan,
h. t. Talman.
På Prest-Ståndets
vägnar
J. A. Lindblom,
n. v. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson,
n. v. Talman.
Uppläst den r 1 Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
I anledning af hos Riksens Ständer gjord
motion om förhöjning'af dagtractamente för Råns¬
man
4
Dm II lulu 1005
män ull privata förrättningar, fa Riksens Stän¬
der härmed i underdånighet öfverlemna deras
häröfver fattade beslut.
Riksens Ständer hafva, vid öfverläggningea
häraf, funnit, att ehuru Länsmännen hafva vissa
löne-förmåner ä stat, dessa dock äro rrftndre be¬
tydliga. De måste söka sin bergning af de öf- ^
riga lagliga inkomster tjensten kan medföra»
samt hvad de genom privata förrättningar inom.
deras tilldelade districter , beroende på enskildt
förtroende, kunna sig förskaffa; och då Expedi-
tions-Taxan af 1801 endast utstakar för Läns¬
män uti privata förrättningar 16 sk. Banco om
dagen jemte skjutslega för en häst, och när
penningevärdet sedan den tiden betydligen sig
förändrat; alltså, och i anledning häraf, hafva
Riksens Ständer beslutit, att det uti ofvannämn-
de Taxa vid dessa tillfällen bestämda arfvode
för Länsmän må varda förökt till 3a sk. Banco
om dagen, jemte skjutslega för en häst, som förut
är dem tillagd. Hvilket allt Riksens Ständer
till Eders Kongl. Majrts Nådiga pröfning och
stadfästelse i underdånighet öfverlemna.)
Riksens Ständer framhärda med djup un»
dersåtlig vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung’.
Eders Kongl. ]\faj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
PS
aoo6.
Den 11 Juli.
På Ridd. octi Adelns
vägnar
Carl Mörner,
h. t. Landtm.
På Borgare Ståndets
vägnar
H. Schwan,
li. t. Talman.
På Prest-Ståndets
vägnar
J. A■ Lindblom,
n. v. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson ,
n. v. Talman.
Uppläst din ii Juli.
Stormägtlgste Allernådigste Konung!
Genom Nådig Proposition af den ig sist!.
April, har Eders Kongl. Maj:t till Riksens Stän¬
ders pröfning öfverlemnat, huruvida den till La-
garnes öfverseende nedsatta Comittéen vid ut¬
arbetandet af Straff-lagarne borde dervid kunna
lämpa sina förslag till bestraffningar med be¬
räkning af inrättandet af allmänna Arbets- och
Correctionshus.
Riksens Ständer hafva dervid i noga öf¬
vervägande tagit, så väl Lag-Comittéens genom
Eders Kongl. Majus Nådiga Proposition com-
municerade yttrande, som de framställningar
Eders Kongl. Majit sjelf i Nåder täckts med¬
dela, och efter en grannlaga pröfning i under¬
dånighet deri instämt, att Rättlärans och en vis
Lagstiftnings-grunder till alla delar tala för detta
förslags antagande. Riksens Ständer hafva der¬
före beslutit, att nyssberörde Comitté , som nu
med brottmålslagarnes utarbetande är sysselsatt,
må
Den 11 Juli.
1007
må lemnäs öppet, att efter en sådan plan före*
slå så beskaffade bestraffningar, som instämma
med närvarande tids hyfsning , och som, skillda.
ifrån förra tiders barbari, äro afpassade efter
en bättre bildning, till upplysning och till kän*
sia hos hvarje individu af dess eget värde.
Huru dessa sålunda tillstyrkta Arbets* och
Correctionshus böra inrättas, huru många sådana
i Riket böra komma att erfordras, samt hvarest
de med största fördel böra anläggas, har ej af
Riksens Ständer kunnat pröfvas. Sådant beror
hufvudsakligen af de lagförslag, hvarmed det
står i sammanhang, efter flera locala omstän¬
digheter, hvilka noga behöfva undersökas, och
af en på tillgängliga upplysningar grundad be¬
räkning af antalet af de förbrytare , som vanligt¬
vis årligen anses förvunne till så beskaffade
brott, hvarå sådana antagna nya straff kunna af
[Lagen - stadgas; Riksens Ständer hafva derföre
beslutit , att åt Eders Kongl. Maj:t i underdå¬
nighet öfverlemna, att, sedan nödig kännedom i
aila berörde ämnen blifvit inhemtade, i Nåder
vidtaga de anstaltar, hvarigenom Arbets- och
Correctionshus-inrättningarne i den mån förbe¬
redas, att de, enär det nya Lagförslaget är fär¬
digt, samt blifvit granskadt och antaget, kunna,
då Lagen sättes i verkställighet, vara färdigt: att
begagnas. Riksens Ständer få dervid allenast
derpå i underdånighet vända Eders Kongl. Majus
uppmärksamhet, att omförmälte Inrättningar icke
måtte göras för mångå, hvilket ofelbart skulle
hindra, att hvar och en bragtes tilL sådan full¬
komlighet , som vederborde, men deremot icke
heller
lool
Dm 11 Julh
heller så få, att brottslingarnes forslande till In.
rättningarna försvåras , och de långt ifrån sina
hemorter afskiljas; hvarjemte Riksens Ständer
ansett det böra medföra nytta, att Arbets- och
Correctionshusen anlades nära intill de ställen s
hvarest Rikets Ofver-Rätter äro eller blifva sta¬
tionerade, hvarigenom desse Ofver-Domstolar, i
egenskap af Öfver*Executorer , hade tillfälle till
öfverinseende å inrättningarna, hvilka kräfva en
noga och vaksam vård samt local kännedom af
dem^ som deröfver böra hafva uppsigt. Detta
allt få Riksens Ständer sålunda till Eders Kgl.
Maj:ts Nådiga pröfning och stadfästelse i un¬
derdånighet öfverlemna.
Riksens Ständer framhärda med djup un¬
dersåtlig vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung 1
Eders Kongl. Majus
underdånigste , tropligtigste
tjenare och undersåter
På Ridd. och Adelns På Prest Ståndets
vägnar vägnar
Carl Mörner, J. A. Lindblom,
h. t. Landtmarskalk, n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets På Bonde-Ståndets
vägnar vägnar
H. Schwan, Lars Olsson,
, h. t. Talman. n. v. Talman.
Storm äg-
Den 11 Julie
1009
Uppläst dan ti Juli.
S^ormägtigste Allernådigste Konung!
I sammanhang med det beslut Riksens
Ständer fattat, i anledning af Eders Kongl»
Maj:ts Nådiga Proposition rörälnde tillåtelse för
den till Lagverkets öfverseende nedsatta Comit-
ten, att vid Brottmåls-lagarnes utarbetande sätta
i beräkning inrättandet af Arbets* och Corre-
ctionshus, har hos Riksens Ständer fråga blif*
' O
vit väckt, om anläggande af sådana anstalter, der
så väl äldre sorn yngre personer, hvilka hafva
arbetsförmåga, men befinnas utan laga försvar,
kunde emottagas och till gagnelig sysslosättning
hållas. Riksens Ständer, som i anledning af
högstbemälte Nådiga Proposition redan i all¬
mänhet bifaHit anläggandet af Arbets- och Cor-
xectionshus, hafva i afseende härpå stadnat vid
det beslut, att hos Eders Kongl. Maj:t i under¬
dånighet anmäla den önskan, det måtte sådane
åtgärder skyndsamt varda vidtagne, hvarigenom
ej mindre de redan i Carlscrona och Norrköping
varande Corrections- och Arbetshus varda ut¬
vidgade, än äfven en ny sådan inrättning i Gefle ,
för norra delen af Riket, anlagd och i behörigt
stånd satt; anseendes Riksens Ständer dervid, äf¬
ven vid dylika inrättningar i allmänhet, ound¬
gängligt, att sådane anstalter vidtagas, hvarige¬
nom yngre och äldre barn af sådana personer,
som vid Corrections-inrättningen aro antagna och
i brist af annan utväg för deras underhåll må¬
ste föräldrarna dit åtfölja, de njuta erforderlig
tillsyn för att danas till nyttiga Medborgare»
5.-te Bandet, 127, is8< Hvil»
1010
Den 11 Juli-
Hvilket allt till Eders Kongl. Maj:ts Nådiga
pröfning i underdånighet öfverlemnas.
Biksens Ständer framhärda med djup un¬
dersåtlig vördnad, nit och trohet
Stormägtigste Allernådigste Konung !
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste , tropligtigste
tjenare och undersåter
På Bidd. och Adelns
vägnar
Carl Marner,
h. t. Eandtm.
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Sch ivari,
h. t. Talman.
På Prest-Ståndets
vägnar
J. A. Lindhlom,
n. v. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson,
n. v. Talman.
Uppläst den li Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Genom Nådig Proposition af den 19 sisth
April, har Eders Kongl. Maj:t i Nåder täckts
föreslå , att Vermlands Län skulle skiljas från
Götha Hof - Bätts och underläggas Svea Hof-
Bätts Jurisdiction; samt derjemte att ett antal af
fem Hof-BättSrLedamöter må anses tillräckligt
för pröfningen, äfven af de vigtigaré mål. Bik-
sens Ständer hafva funnit de skäl Eders Kongl.
Maj:t till dessa yrkanden i Nåder täckts anföra
så klara och fullständiga, att de ej tvekat till
alla
Den 11 Juli.
loll
alla delar deri instämma; i följe hvaraf Riksens
Ständer beslutit, att en sådan förändring i g §.
25 Cap. Rättegångs-Ealken må antagas, hvarige¬
nom den kornmer att erhålla följande lydelse:
”1 de saker, som genom Laga Vad gå till
,5Svea Hof-Rätt från Lagmans-Rätt i Upland,
”Södermanland, Vestmanland, Kopparbergs Län,
”Nerike och Gestrikland, ingifve Käranden sin
”inlaga klockan tolf å den fyrationde dagen, den
”oräknad, då Lagmans-Domen föll, eller hafva
”sitt Vad förlorat: från Lagmans-Rätt i Verm-
”land; Helsingland, Jemtland, Herjedalen, Me¬
delpad, Ångermanland och Vesterbotten, på
den sextionde dagen: ifrån Lagmans-Rätt på
”Gottland, på den nittionde dagen; I Götha Hof-
,’Rätt: från Ijagmans-Rätt i Östergöthland, Cal-
”mare Län, Småland, Skaraborgs- och Elfsborgs
^Län, å den fyrationde dagen; från Lagmans-
”Rätt i Skåne , Halland och Blekinge, Hahl-och
”Bohus-Län, på sextionde dagen.” etc.
likaledes, kommer sista Momentet af 23
Cap. 1 §• Rättegångs-Balken att sålunda förändras:
”1 Hof-Rätten måga ej färre än fem Le¬
damöter döma i mål, som å ära och lif gå. I
”andra mål må fyra Ledamöter utgöra domfört
”antal, derest alla om slutet ense äro.”
Hvilket allt Eders Kongl. Majds Nådiga
sanction i underdånighet underställes.
Riksens Ständer framhärda med djup un¬
dersåtlig vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung I
Eders Kongl. Majds
tinder-
1-0 1 %
Den 11 Juli
underdånigste,
tjenare och
På Ridd. och Adelns
vägnar
Cart Mörner,
h. t. Landtm.
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schwan,
h. t. Talman.
tropligfigste
und ersa ter
På Prest-Ståndets
vägnar
J. A. Lindblom^
n. v. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson ,
n. v. Talman.
Uppläst den ii Juli.'
Stormägtigste Allernådigste Konung !
Hos Biksens Ständer har motion blifvit
! O
väckt, att förre Mantalsskrifvaren P. Akerström,
måtte komma i åtnjutande af den rätt, han, 1
följd af Kongl. Kungörelsen den g Dec. r8i3,
om prsescriptionstid för dem, som hos Stats*Ver¬
ket äga fordran, anses hafva förlorat, att få upp¬
bära innestående Mantalsskrifnings-provision för
åren 1809 och 1810 samt pension för den på¬
följande tiden till och med 1814..
Af de i målet inkomna handlingar har blif¬
vit inhemtadt, att Akerström, som den 33 Nov.
1810 erhållit afsked med bibehållande af lönen,
redan den 17 Juni 1813 , och således innan
Kongl. Kungörelsen den g December samma år
om prsescriptionstiden utkom, anmält sig hos
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Gö¬
theborgs- och Bohus-Län till utfående af sin
Mai}-
Mantalsskrifvare - provision för åren 180g och
1810, tillika med den pension för i8it,som vid
hans afskedstagande sistnämnde år, enligt Eders
Kongl. Maj:ts Nådiga Bref af den 8 October
1810 , honom tillädes, äfvensom att reqvisition
härå den 2G Augusti 1812 blifvit insänd till
Kammar - Collegium, som öfverlemnat handlin¬
garna till Stats-Contoirets åtgärd, och att Stats-
Contoiret i anledning deraf, för att kunna an*
ordna pensionen, genom skrifvelse den 24 Dec.
18I2 anmodat Eders Kongl Maj:ts Befallnings¬
hafvande att låta upprätta och insända uträk¬
ning å MantaIsskrifningsrprovisionen, men hvil¬
ket icke skett, utan har Eders Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande sedermera först den 12 April
1814 till Stats-Contoiret inskickat en ny reqvi¬
sition å Mantalsskrifnings-provisionen för åren
1809 och 1810, hvaruti likväl hvarken den
förre eller Stats-Contöirets derå aflåtna svar blif¬
vit åberopade; i anseende hvartill Stats-Contoi-
ret funnit sig, emot Kongl, Kungörelsen den 9
December 1812, icke kunna bevilja utbetalning
af den ifrågavarande provisionen , såsom ej re*
qvirerad inom den i Kongl. Kungörelsen före-
skrifna tiden af den 1 Juli året efter det, hvar¬
under fordringen tillkommit.
Enär nu Åkerström å vederbörligt ställe
och i behörig tid anmält sig till utbekommande
af sin innestående Mantalsskrifvare-provision för
åren 180g och 1810 , tillsammans utgörande,
enligt pröfvad och godkänd uppgift, 160 JRtdr
47 sk. 11 r:st,; så anse Riksens Ständer honom
berat-
1014
Den 11 Juk.
berättigad att detta belopp fa uppbara, hvartill
medel afven blifvit anslagna.
Beträffande åter Åkerströms pension för år
1811, och den sedermera förflutna tiden; finna
Riksens Ständer likaledes honom dertill berätti¬
gad, enär han den 17 Juni 1812 äfven anmält
sig till undfående deraf för 1811 samt seder¬
mera ej kunnat något härvid tillgöra, i anseende
till det hos Landshöfdingen förelupna dröjsmål
med den uträknings inskickande, hvarå bestäm¬
mandet af pensions-beloppet och utbetalningen
deraf berott; och få, i sådant afseende, Riksens
Ständer hos Eders Kongl- Majit i underdånighet
anmäla detta ärende till den åtsärd, hvarigenom
0 . *" ,
Akerström må komma i åtnjutande af pension
ifrån och med 1811, och hvartill besparingarne
å Riks-Statens sjunde hufvud-titul för de sed¬
nare åren lemna tillgång. ,
Riksens Ständer framhärda med djup un¬
derdånig vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majtts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
Bå Ridd. och Adelns På Prest-Ståndets
vägnar vägnar
Carl Mörner, J, A. Lindblom,
h. t. Landtm. n. v. Talman.
På Borgare Ståndets På Bonde-Ständets
vägnar vägnar
H. Schwan, Lars Olsson ,
h. t. Talman. n. v. Talman.
Den 11 Juli.
1015
Uppläst den 11 Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Hos Riksens Ständer har motion blifvit
väckt rörande de Stockholms Stad samt de öf¬
riga Städerna förlänta Källare-friheters åtnju¬
tande; hvarvid, hvad Stockholm angår, blifvit
yrkadt, att Staden matte få begagna dess redan
på 1600-talet erhållna rättighet, att årligen låta
tullfritt införa ett visst qvantum Vin , bestämdt
till 110 amar Rhenskt, 36 pipor Spanskt och 70
oxhöfden Franskt Vin, hvilken rättighet blif¬
vit genom Kongl. Brefvet den 27 Augusti 1777
Staden betagen , och i det stället förordnjdt, att
den Staden , enligt Privilegier, för nyssnämnda
Vin-qvantum förunnade tull-frihet kornme att,
efter antagen beräkningsgrund, anses till 1844
B:dr 12 sk. årligen, som af Kongl. Stats-Con-
toiret borde af de inflytande medlen betalas.
Skulle den ofvan hegärde tullfria införseln än
vidare blifva förnekad , har blifvit påstådt vara
Stadens Magistrars rättighet i kraft af de den
samma Nådigst tiliagde Privilegier, ätt i stället
för de anslagna I844 R:dr 12 sk. ifrån Stats¬
verket af de inflytande Tull-medlen, hvarje år
utbekomma så stor summa, sorn efter hvarje
års gällande Tull-Taxa bör i inkommande Sjö-
tulls-afgift erläggas för 110 amar Rhenskt, 36
pipor Spanskt och 70 oxtrofden Franskt Vin.
Hetta allt, med hvad handlingarna inne¬
hålla, hafva Riksens Ständer under öfvervägan¬
de tagit; och; hafva Riksens Ständer ansett be¬
tänkligt att återföra Stockholms Stads Magistrat
till
ioi 5 Den 11 Juli.
till dess före 1777 åtnjutna rättighet, att tull-fritt
införa ofvanberörde qvantum Vin ; men då
denna rättighet är grundad x de Staden förunnade
Privilegier och förmoner, hafva Riksens Ständer
funnit hade billigt och rättvist, att Magistraten,
i stället för dennna rättighets begagnande in
natura, får ifrån och med nästkommande års bör¬
jan och allt framgent njuta skälig ersättning
derföre i penningar , till det belopp ,• som in¬
kommande Sjötullen för oftanämnde Vin-qvanti-
teter, efter nu gällande eller framdeles blifvande
Sjötulls-Taxor, kan utgöra, i hvilket afseende
Magistraten bör årligen till Kongl. Stats-Contoi-
ret uppgifva en af Stora Sjötulls-Contoiret upp¬
rättad uträkning på beloppet , till grund för ut¬
betalningen, samt Kongl. Stats-Gontoiret, i hän¬
delse de nu på Stat uppförde 1841 R:dr 12 sk.
härtill icke skulle blifva tillräcklige, då anordna
det bristande utaf blifvande öfverskott af Tull¬
intraderna.
Beträffande åter de öfriga Städernas Källa¬
re-friheter ; sä hafva Riksens Ständer funnit med
dem vara ett annat förhållande , enär sådana fri¬
heter icke af ålder varit alla Städer förlänte,
och de Städer, som, haft en sådan frihet, efter
a6oo-talet åtnjutit den uti en viss summa pen¬
ningar , den Städerna ägt att i Tullclareringen
använda, hvarvid 2 Dal. S:mt blifvit beräknade
på Riksdalern, till dess, vid den år 1777 sked¬
da reglering af Städernas Källare-friheter, dessa
blefvo evalverade till Riksdaler ä 3 Dal. S:mt
på Riksdalern , hvarigenom Städerna förlorade
50 proCent uti hvad derefter primitiva grun-
de3
Sen 11 Juli.
I017
den för beräkningen deraf bort åtnjuta. I,be-
traktande häraf hafva Riksén? Ständer funnit
billigt och rättvist, att Städerna måtte åters.täl-
las i deras förra, rättighet, att .få beräkna Riks*
dalem efter 2 Dal. S:mt, hvarigenom de kom¬
ma att undfå 50 proCents tillökning uti hvad
Staten nu består, hvilket för alla Rikets Städer,
utom Stockholm, icke utgör mer, än tillhopa
1999 R:dr 28 sk. 6 r:t. Ilancp om året; hvil¬
ket beslut Riksens Ständer härmed få till Eders
Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla.
Riksens Ständer framhärda med djup un¬
dersåtlig vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majtts
På Riddersk. och Adelns På Prest-Ståndets
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Genom remiss har Eders Kongl. Majit i
Nåder till Riksens Ständer hänskutit en af Lands-
höfdin-
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
vagnar
Carl Mörner
h. t. landtmarskalk.
På Rorgare-Ståndets
vägnar
H. Schi&ttn.
h. t. Talman.
vagnar
J. A. Lindblom
n. v. Talman»
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson.
n. v. Talman.
Uppläst den II Juli.
ioiS
Den 11 Juli.
höfdingen i Christianstads Jhan Grefve A. De la
Gardie i underdånighet gjord ansökning orri den
förbättring i dess lön-förmåner, hvilka, utom 166
R:dr 32 sk. hushyra , bestå i 1200 R:dr egent¬
lig lön, 80 R:dr i respenningar och 150 R;dr
så kallade utskrifnings Gästningspenningar, så
att de i spannmål förvandlades och blefve sva¬
rande emot Embetets värdighet.
Sedan Kl k dens Ständer inhemtat alla till
detta ämne hörande upplysningar, hafva Riksens
Ständer beslutit , att då Statens fördel fordrar,
att en Landshöfding, hvars vigtiga och ansvars¬
fulla embete äger så mycket inflytande på all¬
männa ordningens bibehållande samt styrelsens
kraft inom Länet, icke skäligen hör sakna en
för dess anständiga utkomst nödig lön, Lands¬
höfdingen i Christianstads Län bör sättas i ena¬
handa löne vilkor med dem, Landshöfdingen i
'nästgränsande Blekinge Län åtnjuter, eller 500
tunnor i sådana sädes-slag, som Krono-tionden i
Länet utgöra; äfvensom att, enär nu varande
l£rono-tionde-f illgång i Christianstads Län tilL
en del användes till Garnizons-aflöning, och det
öfriga till det stundom på säd nödställda Krono¬
bergs Län, lämpligt är, ätt beloppet i spanmål,
hälften råg och hälften korn, bör komma att ut¬
göras tills vidare i penningar,, beräknadt efter
Länets årliga Markegång. Denna förbättrade
lön anse likväl icke Riksens Ständer kunna re-
tröactift, eller förr än med nasta år Landshöf¬
dingen till godo komma, hvaremot den nu ut¬
gående contanta lönen , jemte utskrifnings Gäst-
nings penningarna böra indragas eller användas
i af-
Den i x Juli.
1019
i afräkning å betalningen för spannmålen. Den
begärda förhöjningen å respenningarna hafva
Biktens Ständer beslutit icke böra äga rum , och
hvad beträffar den begäran , att Fortifications-
husen i Christianstad måtte upplåtas till Fands-
höfdinge-Besidence, hafva de ansett sådant böra
ankomma på Eders Kongl. Majus Nådiga för¬
ordnande. Plviiket beslut Riksens Ständer här.
medelst till Eders Kongl. Maj:t i underdånig¬
het öfverlemna.
Riksens Ständer framhärda med djup un*
dersåtlig vördnad, trohet och nit
Storrnägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
Tå Ri ddersk. och Adelns På Prest-Ståndets
vägnar vägnar
Carl Mörner J. A. Lindblom
h. t. Landtmarskalk, n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets På Bonde-Ståndets
vägnar vägnar
H. Schwan Lars Olsson
h. t. Talman. n. v. Talman.
Uppläst den 11 Juli.
Storrnägtigste Allernådigste Konung!
Sedan Riksens Ständer, efter inhemtade nog*
granna upplysningar, funnit, att utom de medel,
hvilka
103Q
Den ii Juli.
hvilka vid början af hamnbyggnaden i Helsing¬
borg, af Staten erhållits, men till beloppet ej
kunnat uppgifvas, för det nu verkställda arbete
samt- anskaffande af rudimaterier för innevarande
år, inberäknadt Stadens bidrag, åtgått en summa
49.990 K:dr , samt att af hamnbyggnaden ännu
omkring en tredjedel återstår , hafva Riksens
Ständer, enär arbetet, såsom af erkänd nytta,
icke kan nedläggas, sedan en så betydlig kostnad
derå blifvit använd, på sådan grund och i be¬
traktande deraf, att priset på erforderliga mate-
rialier, i synnerhet virke och timmer m. m. de
sednare åren betydligen stigit, beslutit, att de af
Stats-Verkets medel till hamnbyggnaden i Hel¬
singborg anslagne 5000 R:dr årligen rpåga än
vidare på fem år, eller till nästa Riksdag, utgå.
Det bidrag Stadens invånare åligger, kommer
dock likaledes att fortsättas och upptagas i re¬
dogörelsen öfver både inkomst och utgift, hvil¬
ken i vanlig ordning skall uppgifvas; äfvensom
till Kongl. Stats Contoiret ifrån Hamnbyggnads.
Di rectionen vid hvarje års slut bör insändas full¬
ständig berättelse orri hvad som blifvit vid bygg¬
naden tillgjordt, samt då kan återstå för dess full¬
bordande efter den af Eders Kongl Majits'fast¬
ställda plan. Hvilket allt Riksens Ständer här-
medelst i underdånighet velat Eders Kgl. Maj:t
tillkännagifva.
Riksens Ständer framhärda med djup un¬
dersåtlig vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allemådigste Konung !
Eders Kongl. Majus
under-
Den 11 Juli.
losi
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
På Kidd. och Adelns
vägnar
Carl Mörner,
h. t. Landtm.
På Borgare Ståndets
vägrtar
JI. Schwan,
h. t. Talman.
På Prest-Ståndets
vägnar
J. A, Lindblom,
n, v. Talman.
På Éonde-Ståndets
.vägnar
Lars Olssen,
n. v. Talman.
Uppläst den i i Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung !
Då Eiksens Ständer ifrån deras Stats-Ut-
slcott emottagit den anmälan, det räkenskaperna
utvisa, att Löfås Silfververks-tionde, såsom en
Stats»Verkets ordinarie inkomst, är beräknatj till
20 E:dr om året, icke till detta belopp influtit,
och det genom anställda noggranna undersöknin¬
gar blifvit upplyst , att Grufvedriften vid Löfås
icke lönar sig, utan hittills medfört en ganska
betydande årlig förlust för Eders Kongl. Maj:t
och Kronan i de stora friheter och förmåner,
som, på Stats-Verkets bekostnad, disponenten af
detta Verk åtnjuter , hafva Eiksens Ständer an¬
sett Eders Kongl. Maj:ts och Kronans höga rätt
samt Statens förmon fordra, att detta Verk nu
nedlägges, och de dertill nu anslagna förlänin-
gar och friheter till Stats-Verket indragas. Då
I
Den n Juli.
af inga handlingar kunnat utrönas, att disponent
ten af detta Verk blifvit tillagd någon ägande
rätt, utan endast dispositions rätten deraf upplå¬
ten, hafva Riksens Ständer ej funnit något hin*
der att hos Eders Kongl. Majit i underdånighet
anhålla, det Nådig befallning måtte till Kammar-
och Bergs Collegierna afgå, att ofördröjligen vid¬
taga anstalter till Verkets nedläggande, samt
de dessutom förunnade förläningars, friheters och
förrnoners indragande till Eders Kongl. Majit
och Kronan, dock att derunder icke må inbe.
gripas de extra tjenstbarheter , hvilka Allmogen
till bruket utgjort, och hvarifrån den vid Ver¬
kets nedläggning bör njuta befrielse. För öfrigt
%'afva dock Riksens Ständer beslutit, att det må
vara den nu varande disponenten obetaget, att,
om han på egen kostnad och utan allt under¬
stöd af Kronan och det allmänna vill, med egna
medel grufve-arbetet fortsätta, likväl på sådana
vilkor, som med Författningarna om Bruks- och
Bergs handteringen instämma.
Riksens Ständer framhärda med djup un¬
dersåtlig vördnad , trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majits
underdånigste , tropligtigste
tjenare och undersater
På Ridd. och Adelns
vägnar
Carl Mörner,
h. t. Landtm.
På Prest-Ståndet-s
vägnar
J. A. Lindblom,
n. v. Talman.
rå
I
Den j 1, Juli.
1023
Pä Borgare Ständets
■vägnar
TI. Schwan ,
h. t. Talman. ,
Pä Bonde Ståndets
vägnar
Lars Olsson ,
n. v. Talman.
Uppläst den I! JuJi.
Stormagtigste Allemädigste Konung!
Till underdånigt svar ä Eders Kongl. Maj:ts
Nådiga remiss till Stats-Utskottet, ur.der den 31
sistl. Maj, angående förre Lands-Kämreraren i
linköpings Län , Assessoren Tinnerholms un¬
derdåniga ansökning om eftergift af en yppad
och honom till ersättning ålagd brist, stor 300
R:dr Banco uti dess hafda Chartas-Sigil atas-medels
Uppbörd för år 1811; få Riksens Stiinder, som
inhämtat, att Lands - Kamreraren, Assessoren
Tinnerholm, af sjukdom hindrad , icks sjelf för¬
rättat Lands Kamrerare tjensten den tid ifrå¬
gavarande Balance tillkommit, och således icke
till densamma -varit vällande, samt att han i öf¬
rigt, både såsom Embetsman och enskild gjort
sig känd för redlighet, och efter 34 års tjenste¬
tid befinner sig med hustru och barn i torftiga
omständigheter, i underdånighet tnrnäla, att
Riksens Ständet,med föranledande a: dessa öm¬
ma och bevekande omständigheter, beviljat den
sökta eftergiften, heldst en sådan eftergift icke
medför någon mindskning uti Stats-Verkets för
detta år påräknade Chartse-Sigillatse-inkomst, som.
e£fer Räkenskaperna för nämnde åi öfverstigit
det i Stat beräknade beloppet.
Rik-
1034
Den ii Juli
Riksens Ständer framhärda med djup un¬
dersåtlig vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majus
underdånigste , tropligtigste
tjenare och undersåfer
På Ridd. och Adelns På Prest-Ståndets
vägrar vägnar
Carl l\.örner , J. A. Lindblom,
h. t. landtm. n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets På Bonde-Ståndets
vägnar vägnar
TI. S:lnvan, Lars Olsson,
h. t. Talman. n. v. Talman.
Uppläst i!en 11 fuli.
Stormägtigste Allerdånigste Konung!
I anledning af gjord förfrågan hos Riksens
Ständer rörande förvaltningen af f. d. Konung
Gustaf Adalphs tillhöriga fonder, hvilka hittills
stått under framlidne Presidenten m. m. Friher¬
re Lagerhe ms och StatSrCommissarien Wåhlbergs
förvaltning, och sedan upplysning blifvit in¬
hämtad orr dessa fonders belopp och beskaffen¬
het , hafva Riksens Ständer beslutit, att ifråga¬
varande fonder skola, i deras nu varande skick,
till Riksgälds Contoiret Öfverlemnas, för att med
detta Coutoirs öfriga tillgångar sammansmälta,
dask
Den Ii Juli>
1025
dock så, att i Riksgälds-Contoirets HuFvudbÖc-
ker för dessa medel alltid skall visas särskild re-
do; hvilket är destomera lämpligt, som i häri"
delse fonderna framdeles med Eders Kongl. Maj:ts
och Riksens Ständers gemensamma samtycke
skulle komma att lyftas och uttagas , Staten för
dessa fonder skall ansvara: hvilket beslut Rik¬
sens Ständer trott sig böra Eders Kongl. Maj:t 1
underdånighet meddela.
Riksens Ständer framhärda med djup un«
dersåtlig vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allérnådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
Rå Riddersk. och Adelns På Prest-Ståndetä
vägnar vägnar
Carl Mörner, J. A. Lindblom,
h. t. Landtmarskalk. n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets På Bonde Ståndets
vägnar vägnar
H. Schwan , Lars Olsson,
h. t. Talman. n. v. Talman.
Uppläst hos Samtliga Riks-StSnden dén 11 Juli»
Stormägtigste Allernådigsté Konung!
Hos Riksens Ständer hafva från flera Stånd
klagomål blifvit höjde öfver de stora oredor och
§.e Bandet, 12g. 130. ola»
1026
Den 11 Juli,
olägenheter, sorn genom By tes-verket åstadkom¬
mas, ledande till de förslag, att alla byten i-
mellan Kronan och enskilda måtte upphäfvas,
och liqvider i afseende derå en gång för alla
förklaras afslutade. Till följe häraf, och på det
hvarken Kronans eller enskildas rätt må på nå¬
got sätt förnärmas , hafva Riksens Ständer föresatt
sig, att hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla om följande ändringar i Eders Kongl.
Maj:ts Nådiga Förordning af den 16 November
1813, rörande de ännu oafgjorda Bytesmålens
afslutande, nemligen:
ilo Att i stället för der utsatte 10 år ti¬
den måtte inskränkas till 5 år, räknade ifrån
och med nästa års början: 2:0 att ej mindre
Kronan än private, som förmena sig äga for¬
dringar i bytes-, reductions-samt ersättnings-mål,
böra sådana sina fordrings anspråk anmäla inom
den 31 December 1817; och de som då icke ä-
ro anmälte, anses förfallna och ej kunna till vi¬
dare pröfning upptagas: 3:0 att älla byten böra
vara utredde, afslutade och med Kongl. Maj:ts
Nådiga Bytes-Bref faststälde inom den 31 De¬
cember 1820, och de byten, som på ett sådant
sätt då icke äro afgjorde, böra fastställas och
för afslutade anses, ehvad Kronan eller private
dervid vinna eller förlora: 4.0 att Kamrnar-Col-
legium vid hvarje års slut bör till Eders Kongl.
Maj:t ingifva en underdånig berättelse örn hvad
vid Bytes Verket för året tillgjordt blifvit, samt
hvad som återstår, och af hvilka berättelser
Riksens Ständer vid nästa Riksdag torde i Nå¬
der lemnäs del: och( slutligen 5:0 att på det
Jord-
Den 11 Juli.
1027
Jord- och Hemmans-ägare mä blifva i tillfälle
att erfara, huruvida deras hemman och lagen»
heter kunna i något byte vara anhang iga, Karn-'
inar-Gollegium matte undfå Nådig Befallning,
att genast och sist inom detta årets slut låta för¬
fatta en fullständig förteckning på alla oafslutade
byten, sorn tillika utvisade alla hemman och
lägenheter, som uti hvarje byte äro antingen
utbytte eller till vederlag uppgifne, och hvilken
förteckning bör af Kammar Collegium allmänhe¬
ten meddelas, genom en allmän Kungörelse,
som å Predikstolarna uppläses; hvilket allt Rik¬
sens Ständer till Eders Kongl. Maj:ts Nådiga
pröfning härmedelst i underdånighet öfverlemna.
Riksens Ständer framhärda med djup un¬
dersåtlig vördnad , trohet och nit
Stortnägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
■anderdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
På Ridd. och Adelns
vägnar
Carl Märner,
h. t. Eandtmarsk.
På Prest-Ståndets
vägnar
Ji A. Lindblom,
n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schwan,
h, t. Talman.
På Bonde Ståndets
vägnar
Lars Olsson,
b. v. Talman.'
1021
Den 11 Juli.
Uppläst hos Samtliga Riks-Ständen d. n Juli,
Storrxiagtigste Allernadigste Konung!
H os Riksens Ständer har fråga blifvit väckt
om befrielse för Allmogen från erläggande af de
hittills på vissa ställen brukliga Mätare- och
.Vågpenningar.
Riksens Ständer hafva väl å ena sidar! af
de nu i detta ämne gällande Författningar in¬
hämtat, att Våg- och Mätare-penningar tillkom¬
ma vissa Städer, enligt dé dem förundte Privi¬
legier, hvilka 17 §. af Eders Kongl. Majtts Nå¬
diga Förordning den 2 g Maj 173g, angående
mått, mål och vigt, blifvit ytterligare stadfästa-
de. A den andra hafva de dock ansett ostri¬
digt, att det uppehåll och andra olägenheter,
som vid erläggande af dessa afgifter kunna All¬
mogen tillskyndas , särdelas om nattetid vid Tul¬
larne , innehålla flera talande skäl till afskaffan-
de af Mätare- och Vågpenningar. Vid sådant
förhållande hafva Riksens Ständer allenast trott
sig böra förmoda, otc de Städer, som till Våg-
och Matare penningar äro berättigade, skulle
med afseende å dessa omständigheter, antingen
till en del eller helt och hållet, eftergifva om-
förmalte afgift,. der sådant kunde ske, eller jem¬
ka uppbörden deraf till ett för Allmogen mindre
betungande sätt ; i anledning häraf fa Riksens
Stander i underdånighet Lös Eders Kongl. Maj:t
anhålla, så väl att, å de ställen der Mätare-pen¬
ningar nu erläggas, desamma hädanefter icke må
till beloppet förhöjas, sorn att Eders Kongl.
Majtts
Den 11 Juli.
1029
Maj:ts Befallningshafvande ma åläggas hålla all¬
varsam liand deröfver, att hvarken Våg- eller
Mätare penningar få uppbäras i de Städer, hvil¬
ka dertill icke äro berättigade, eller Allmogen,
der en sådan afgift lagligen äger rum , vid dess
uppbärande allt för mycket betungls.
Hvilket allt Riksens Ständer härmed i un¬
derdånighet få, Eders Kongl. Majus Nådiga pröf¬
ning underställa.
Riksens Ständer framhärda med djup un¬
dersåtlig vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majus
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
Pa Ridd. och Adelns På Prest-StåndetS
vägnar " vägnar*
Carl Mörner, J• A. Lindblom,
h. t. Landtmarsk. n. v. Talman.
På Borgare. Ståndets På Bonde-Ståndets
vägnar vägnar
H. Schwan', Lars Olsson,
h. t. Talman. n. v. Talman.
Uppläst hos Samtliga Riks-Stånden den 11 Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Hos Riksens Ständer har motion blifvit
väckt rörande nödvändigheten att förekomma de
skador
1030
Den 11 Juli.
skador och hinder i odlings rågen, som uppkom¬
ma genom uppdämningar för hvarjehanda fisken
och vattenverk.
Riksens Ständer hafva funnit detta mål in¬
nefatta 3:ne frågor: 1 :o huruvida, vid nya
Qvarnars och Vattenverks anläggning, iakttagan¬
de af Lagens stadgande uti 20 Cap. 4 §. Bygg-
ninga Balken kan göra tillfyllest, eller om full¬
ständiga vatten-afvägningar och Vetenskapliga
undersökningar tillika böra påbjudas: 2:0 om
författningarne rörande strömrensningar och vat¬
tendragens öppnehållande böra förnyas, och nog¬
grannare än till äfventyrs hittills skett, efterlef-
vas; och 3:0 om, i afseende på de redan anlag¬
da vattenverk, afvägningar och ransakningar sko¬
la anses nödiga, samt om de sorn göra Jordbru¬
ket skada, böra förstöras.
Detta allt hafva Riksens Ständer under öf¬
vervägande tagit ; och hvad nu först angår den
fråga, om hvad vid anläggandet af nya vatten¬
verk hädanefter bör iakttagas, l\afva Riksens
Ständer funnit att, enär hädanefter någon an¬
mäler sig att bygga nytt vattenverk, icke alle¬
nast lagenheten dertill bör, såsom hittills, af
Do mstolen i orten synas, utan ock, der uppdäm-
ningarne kunna verka på längre afstånd, en full¬
komlig, efter Vetenskapliga grunder och med
tjenliga Instrumenter anstäld afvägning , till ut¬
rönande af vattnets höjd, företagas, tillika med
undersökning angående in- och utloppet af de
sjöar och strömmar sorn ofvan och nedan vatten¬
verket belägne äro; hvarförutan Riksens Ständer
ansett det förordnande böra utfärdas, att de in¬
om
Den 11 Juli.
1*31
om Krono-Hemmans eller Krono-Afradsland*
områden belägna strömfall må af åboerna fa en*
dast tills vidare begagnas, men icke genom Skat¬
teköp Kronan afhändas, hvilken vid dispositions¬
rätten deraf bör bibehållas, på det icke större an¬
läggningar och en allmännare nytta för Riket i
framtiden måtte hindras och vid de tillfällen,
då strömfallet för sådana ändamål behöfves, nå¬
gon större ersättning än för nödiga byggnader
kunna komma i fråga; i hvilket afseende ett
utmål, närmast intill strömstället af ett, två å
tre Tunnland, efter strömfallets och den sistnärn-
de markens beskaffenhet, borde utsättas. Be¬
träffande åter strömmarnes och åarnes rensning
och öppna hållande, så hafva Riksens Ständer
trott, att i fall den i detta afseende, under den
ao Febr. 1764 utfärdade Kongl. Förordning no¬
ga handhafves och efterlefves, de olägenheter,
som nu genom uppdämningar och underlåtna
strömrensningar tillskyndas Jordbruket, skola till
någon del kunna förekommas; och få Riksens
Ständer derföre hos Eders Kongl. Maj:t i under¬
dånighet anhålla, att nyssnämnde 1764 års För¬
ordning måtte varda upplifvad och ett noggrant
iakttagande deraf allvarligen påbudet.
Vidkommande slutligen frågan om under¬
sökningars anställande äfven vid de nu inrättade
vattenverken, samt deras förstöring, som gora
Jordbruket skada och förfång; hafva Rikspns
Ständer, enär de inhämtat underrättelse, att
denna fråga blifvit af Eders Kongl. Maj:t till
Eag-Comitéens pröfning i Nåder öfverlemnad,
ansett böra bero vid de åtgärder , Eders Kongl.
Maj:t dervid lärer täckas vidtaga. Rike
30J3
Dm 11 Juli.
Riksens Ständer framhärda med djup un¬
dersåtlig vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majus
Uppläst hos Samtliga Riks Stånden den ii Juli»
Stormägtigste Allernådigste Konung !
Af åtskilliga anledningar har Riksens Stän¬
ders uppmärksamhet blifvit fästad derpå, att, oak¬
tadt de från Regeringen gifna uppmuntringar af
alla slag, Eäkares- och Presterskaps bemödanden,
samt de i Församlingarne tillförordnade Vacci-
xtateurers åtgärder , vaccinationen ännu icke haft
all den framgång , som dess värde försenade.
Då Riksens Ständer ej kunnat misskänna den
väsendtliga nytta som åtföljer vaccinationens
kringspridande , hafva de ock ej kunnat underlå¬
ta, att vara betänkte på medel att densamma be-
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
På Ridd. och Adelns
vägnar
Carl Mörner,
h. t. Eandtmarsk.
På Prest Ståndets
vägnar
J. A- Lindblom,
n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schwan,
h. t. Talman.
På Bonde Ståndets
vägnar
Lars Olsson ,
n. v. Talman.
fordra.
Den 11 Juli.
103S
fordra* De hafva derföre beslutit att hos Eders
.Kongl'. Majit i underdånighet anhålla om vid¬
tagande, af dertill ledande Nådiga forfattningar,
af följande innehåll:
ilo Att för hvart och ett barn, som, efter
fyllda två års ålder ännu icke blifvit, vaccineradt,
föräldrarne, eller, de som i deras ställe besöija
barnets vård och uppfostran , må erlägga en af¬
gift , lika stor med de vanliga Mantals-pennin-
garna , så framt icke med Pastors intygande kan
styrkas, att barnet varit af sjukdom hindradt, att
kunna vaccinationen undergå, eller ock att brist
på skicklig Vaccinateur eller tjenligt vaccinäm¬
ne hindrat denna operation. De föräldrar der¬
emot , som äga fyra vaccinerade barn under 15
års ålder, anse Riksens Ständer böra få njuta
någon eftergift i utskylderna, i likhet med hvad
Eörfattningarne innehålla om dem som äga fy¬
ra underåriga barn ; hörandes ofvanföreslagne af-
gifts erläggande taga sin början ett år efter det
förordningen härom blifvit allmänneligen kun-
gjord.
2:0 Till vinnande af erforderlig controll i
detta afseende, anse Riksens Ständer, innan
hvarje Mantalsskrifning, en af Vaccinateuren
upprättad längd öfver de inom året i Socknen
vaccinerade barn till Pastorn böra inlemnas och.
förhållandet i Husförhörs Roken antecknas, i en¬
lighet hvarmed Presterskapet, som vid Mantals¬
skrifningen alltid är närvarande, skulle då lem¬
na upplysning om de ovaccinerade barnens inom
Socknen, namn.
3:0 I Stockholm tro Riksens Ständer det
bör
i°34
Den 11 Juli.
bör aläggas hvar och en , som hos Presterskapet
anmäler sig om be(yg , att lian är vaccinerad,
uppvisa vederbörande Vaccinateurs intygande
deröfver, på det förhållandet dermed må kunna
i Prestbetyget införas. De åtgärder, som till
vinnande af närmare controll i detta afseende
kunde i Stockholm behöfva vidtagas, synes Rik¬
sens Ständer böra af Öfverståthållare-Embetet,
efter öfverläggning med Stockholms Stads Con¬
sistorium, föreslås.
4:0 Den Mantalsafgift, som , till följd af
det föregående, bör erläggas för ovaccinerade
barn , må tillfalla till hälften Mantalsskrifvaren
och till hälften Socknens fattiga.
5:0 På det vaccinationen må kunna, såväl
i Städerna, som i alla Socknar å Landet, så of¬
ta behofvet fordrar, anställas, böra kraftiga an¬
stalter vidtagas, att icke allenast tillräcklige de-
pots af tjenligt vaccin-ämne måtte i alla Lands¬
orter , i synnerhet hos hvar och en Provincial-
Medicus finnas, utan ock att skicklige Vaccina-
teurer må, på sätt Eders Kongl. Maj:t redan
förordnat eller vidare kan förordna , vara att
tillgå till så stort antal som behofvet erfordrar.
Riksens Ständer göra sig förvissade att Kongl.
Sundhets-Collegium och Rikets upplysta Läkare-
Corps, sorn medelst vaccinationens främjande i
vårt Fädernesland gjort sig på ett utmärkt sätt
förtjente, af ej mindre Rikets egna Medborgares
än Utlänningars allmänna oinskränkta högakt¬
ning , ej skola underlåta , att på det bästa och
lämpligaste sätt vidtaga alla de åtgärder, som
kunna leda till vaccinationen s befordrande.
Detta
Den 11 Juli.
1035
Detta allt få Riksens Ständer härmedelst
Eders Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning i un¬
derdånighet underställa.
Riksens Ständer framhärda med djup un¬
dersåtlig vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
JEders Kongl. Majus
»nderdånigste , tropligtigste tje¬
nar* och undersåter
På Ridd. och Adelns På Prest-Ståndef6
vägnar ’ vägnar
Carl Mörner, A. Lindblom,
h. t. Dandtmarsk. n. v Talman.
På Borgare-Ståndete På Bonde Ståndets
vägnar vägnar
H. Schwan, Lars Olsson ,
h, t. Talman. n. v. Talman.
Uppläst hos Samteliga Riks-StSnden den xr Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Då Riksens Ständer vid sistförflutne Riks¬
dag hade heslutit , att hos Eders Kongl. Maj:t
gora underdånig anhållan om inrättande af en
Bergs-Schola, sedan undersökning skulle hafva,
blifvit anställd till utredande af detta för Bergs-
Vetenskapen vigiiga ämne, hände att denna un¬
derdåniga önskan hos Eders Kongl. Majit al¬
drig blifvit anmäld. Det är med särskildt af¬
seende på den nytta för Bergs-Handteringen
och
1036
Den 11 Juli.
och det Vetenskapliga deri , som en sadan un¬
dervisnings anstalt bör kunna medföra, som
Riksens Stunder detta mål ä nyo upptagit , och
beslutit, att derom med en underdånig önskan
nalkas Eders Kongl. Maj:t, anhållandes, att E«
ders Kongl. Maj:t täcktes till pröfning upptaga
det af Bergs-Hauptmannen och Riddaren Pihl,
i ett af honom på Eders Kongl, Maj-rs Nådiga
befallning afgifvet underdånigt Betänkande angå¬
ende åtskilliga förändringar i Hushållningen vid
Stora Kopparberget, redan gjorda förslag, till in¬
rättande af en praktisk Bergs-Schola i Fahlun ,
samt, efter pröfning af föreslagna medlens till¬
räcklighet, vidtaga den författning Eders Kongl.
Majit kunde finna saken och ändamålet förtjena.
Riksens Ständer framhärda med djup un¬
dersåtlig vördnad , trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majits
underdånigste , tropligtigste
tjenare och undersåter
På Ridd. och Adelns På Prest-Ståndets
vägnar vägnar
Carl Mörner, J. A. Lindblom,
h t. Eandtmarskalk, n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets På Bonde*Ståndets
vägnar vägnar
H. Schwan, Lars Olsson,
h. t. Talman. n. v. Talman.
Stormäg-
Den II Juli.
1037
Uppläst hos Samtliga Riks-Stånden den 11 Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Hos Riksens Ständer har en motion blifvit
väckt, att Söderhamns Stad, hvars Donations»
jord till en tredjedel innehafts( af det derstädes
förut befintliga Gevärs-Factoriets Betjening och
arbetare, och varit dem imellan fördelad uti
små lotter eller så kallade rotskiften , nu, sedan be-
mälte Factori blifvit förlagdt till det vid Eskils¬
tuna Stad belägne Carl Gustafs Stads Bruk, och
de lediga Jofdlotterna , enligt Kongl. Maj:ts Nå¬
diga förordnande under den 13 April 1813
blifvit för Kronans räkning på Auction till Ar¬
rende utbjudne, måtte erhålla sådan afskrifning
eller transport af alia för ifrågavarande Jordlot¬
ter inflytande Arrende-medel, för närvarande
och tillkommande tider, att Staden måtte af
samma medel, till ett med egentliga afsigten af
Donationen enligt bruk , i åtnjutande komma.
Riksens Ständer hafva väl ansett sig, emot
stadgandet uti 90 och 107 §. §. Regeringsfor¬
men, icke kunna göra någon ändring uti hvad
efter Eders Kongl. Majus ofvanberörde Nådiga
förordnande härutinnan redan gatt i verkställig¬
het. Med afseende likväl å Stadens fattiga Bor-
gerskaps tryckande belägenhet, och den förlust
Staden i sin näring och rörelse, genom Facto-
riets bortflyttning , lidit, hafva Riksens Ständer
pröfva! skäligt bevilja Staden, som nu skall va¬
ra innehafvare af de omförmälta Arrenden, af¬
skrifning å den åiliga Arrende summans erläg¬
gande till Stats»Verket; hörandes densamma der¬
emot
1038
Den u Juli.
emot till Stadens Gassa inga , att till Stadens
publika behof användas , och få Riksens Ständer
hos Eders Kongl. Majit i underdånighet anhålla,
det Eders Kongl. Majit täcktes utfärda Nådig
befallning till Kamrnar Collegium, att härom för¬
ständiga vederbörande till underrättelse.
Riksens Ständer få i öfrigt till Eders Kgl.
Majrt framställa den underdåniga önskan, att Eders
Kongl. Majit, i anseende till de för Staden förekom¬
mande orna och bevekande skäl och omständig¬
heter, i Nåder täcktes tillåta, att de af Facto-
riets Tjenstemän och Arbetare innehafde , men
nu utarrenderade rotskiften, så Väl som de,
hvilka af qvarblifne Factori-arbetare ännu iu*
nehafvas, måtte, de förra vid Arrendets slut,
de sednare vid nuvarande innehafvares afgång,
få utgå till Stadens fria disposition och inkom¬
sten deraf tillfalla Stadens Cassa, samt således,
enligt Stadens Grund-Privilegium, komma me¬
nige Staden till gagn och nytta; likväl med det
vilkor, att om, i en framtid, Factoriet skulle
till Söderhamn återflyttas, den nu ifrågavarande
4:del af Stadens jord då bör till Factoriets be¬
tjening och arbetare återgå.
Riksens Ständer framhärda med djup ua*
dersåtlig vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majits
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
På
Del3 il Juli.
1039
På Ridd. och Adelns
vägnar
Carl Mörner,
b. t. Landtmarsk.
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schvan.
J. A. Lindblom,
n. v. Talman.
På Bonde-Ståndets
På Prest-StåndetB
vägnar
Lars Olsson,
n. v. Talman.
vägnar
li. t. Talman,
Uppläst hos Samteliga Riks-Stånden den 11 Juli,
Stormägtigste A.llernådigste Konung!
Till förekommande af de förluster och o-
lyckor, som saknaden af Landkänning uti A-
landshaf utanför inloppet till Öregrund ofta för¬
orsakar, i synnerhet nattetid, har hos Riksens
Ständer blifvit föreslaget, att undersökning måt¬
te anställas, till utrönande om icke på den så
kallade Måsesten eller Svartklubben, vid södra
inloppet till Öregrund, en Fyrbåk borde anläg¬
gas; och få Riksens Ständer i sådant afseende
hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anhål¬
la, att Eders Kongl. Maj:t, på lika sätt, som med
Fyrbåks anläggningarne vi Holmön i Qvarken.
och Östergarnsholmen på Gottland blifvit i Nåder
förordnadt, täcktes anbefalla undersökning till utr
rönande så v^l af behofvet utaf en Båks an¬
läggning vid Måsesten, som ock, om berörde
ställe är dertill tjenligt , hvarefter Eders Kongl.
Maj:t lärer i Nåder finna för godt, att till verk¬
ställighet låta befordra en sådan för mensklig-
heten gagnande inrättning.
Rik
1040
Den 11 Juli.
Riksens Ständer framhärda med djup un¬
dersåtlig vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernå(Jigste Konung!
Eders Kongl. Majus
un deida nigste, tropligtigste
tjenare och undersäter
På Ridd. och Adelns
vägnar
Carl Mörner,
h. t. Eandtmarsk.
På Borgare-Ståndets
vägnar
H■ Schwan,
h. t. Talman.
På Prest-Ståndets
vägnar
J. A. Lindblom,
n. v. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson,
n. v. Talman.
Uppläst hos Samtcliga Rilts-Stånden den 11 Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Med afseende å de olägenheter, sorn för
Boställs innehafvare och afträdande Sterbhus
kunna vid afträdes Husesyner uppkomma genom
stadgandet i Kongl Förordningen den 31 Jan.
innevarande år, som bestämmer höjden af lag-
gild gärdesgård af sten till 2’ alnar, i fall de
blefve nödsakade att till denna höjd bygga de
gärdesgårdar af sten, som, i öfverensstämmelse
med äldre föreskrifter, varit anlagde till allenast
2 alnars höjd; hafva Riksens Ständer icke alle»
nast ansett billigt, att ofvannämnde stadgande
icke
Den 11 Juli.
1041
icke matte tilläggas retroactif verkan , i anseen¬
de till de gärdesgårdar af kullersten , som förut
blifvit till 2 alnars höjd anlagde, utan äfven,
enär sådana Stengärdesgårdar, da de blifva väl
lagde, utgöra en ganska säker och tillräcklig
hägnad, så snart de aga 2 alnars höjd, af hvil¬
ken beskaffenhet jemväl de flesta sådana Gär-
desgårdar för närvarande äro, velat hos Eders
Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det Kgl.
Förordningen den 31 sistlidne Januari måtte i
så måtto blifva i Nåder ändrad, att Gärdesgård
af kullersten skall endast behöfva äga fulla 2
alnars höjd öfver jordytan L, hvilket Eders Kongl.
Maj:ts Nådiga pröfning härmed i underdånighet
underställes.
Riksens Ständer framhärda med djup un¬
dersåtlig vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
Få Ridd. och Adelns
vägnar
C ari Mörner,
h. t. Eandtmarsk.
Rå Prest-Ståndets
vägnar
J. A. Lindblom,
n. v. Talman.
På Borgare Ståndets
vägnar
II. Schwan,
h. t. Talman.
ff-te Bandet. 1
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson,
n. v. Talman.
131. 332. Rib
1042 JDen 11 Juli.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den u Juli,
Höevörd. Prest-StJndet tbn 14
Vällofl. Bors,are-Ståndtf den 11
Hederv. Bonde Ståndet den 11
Riksens Höglofl. Ständers Allmänna
Besvärs och Oeconomie - Utskotts
Betänkande, i anledning af väckt
Jräga om Bätsmans-Fordubblingens
äter ställande.
Till Utskottets handläggning hav ett Me¬
morial i detta ämne, af Herr Öfversten A. M.
Berghman under den 24 nasti. April, blifvit
från Höglofl, Bidderskapet och Adeln remitfe-
radt, deruti anföres att, sedan Oeconomie-Ut¬
skottet, under 180g och 1810 årens Biksdag,
afgifvit ett Betänkande, som samtliga Biks-Stån-
deu bifallit, uti hvilket Båtsmans-Fördubblin-
gen skall blifvit med Vargeringen förblandad
och jemte denna föreslagen till indragning; så
funne Herr Öfversten sig nu böra förnya de
upplysningar, om den betydliga skillnaden imel¬
lan dessa båda onera , som han redan vid före¬
nämnde Biksdag Höglofl. Bidderskapet och A-
deln meddelt, nemligen : Att Bätsmans-Botar-
ne, i deras Contra» ter med Kronan, förbundit
sig till Fördubblingens Uppsätiande i krigstider,
och af sådan anledning blifvit sammansatte af
ett dubbelt antal hemman, och stundom deröf¬
ver emot Soldate-Botarna , i hvilka Contracter
ordet Vargering icke ens skall finnas och än
mindre något åtagande att den utgöra ; men ge¬
nom
Den 11 Juli.
1043
nom hvilkens dä bifallna indragning, Biket
skall hafva förlorat uti krigstider ett antal af icke
mindre än 3,285 Batsman , beklädde och Utru¬
stade af Botarna till Sjötjenst; i anledning af
hvilket allt Herr Öfversten hemställer, om icke
Båtsmans-fördubblingen bör åter sättas i det
skick den var före den 13 April 1810.
I Sammanhang med detta Memorial hafva
dessutom följande här nu allenast till hufvud-
sakeliga innehållet upptagna mundteliga andra,
ganden till Högloft. Bidderskapets och Adelns
Protocoll den 19 nästl. April blifvit Utskottet
meddelade:
Af Herr Zelow, Christer: Att då Båtsmans-
fördubblingens afskaffande var ett vilkor vid
Conscriptionens antagande , skulle det ej kunna
anses annorlunda än en grundlag, och således
ej upptagas uti Ständernas Plenum och derifrån
remitteras till något Utskott.
Af Herr Pahlman, Otto Fredric: Att skyl¬
digheten att i krigstider uppsätta fördubbling,
Vöre stödd på ingångna Contracter , och borde
anses lika orubblig, sorn öfriga med Indelnings¬
verket förknippade onera: att utan det grofvaste
misstag denna skyldighet aldrig hade kunnat
förblandas med underhåll af Vargerings-manska*
pet, hvilket sednare var af helt annan beskaffen¬
het, och hade tillkommit genom magtspråk , hvar¬
före också Biksens Ständer redan förut trikallat
Botarna från en sådan arbitrairt tillkommen skyl¬
dighet , samt äfven derå emottagit Kgl. Majus
Nådiga stadfästelse: att vid 181 1 års Biksdag
någon rättelse af hvad som rörer Bördubblings-
Båts*
Den 11 Juli.
Elfsman icke blifvit ifråga stäld , men då Sta¬
ten, genom ett sådant misstag, som äfven om-
fö.rmäldt är , förlorat ett antal försvarare af öfver
3,000 man, vöre intet billigare, än att hvad
som orättvist blifvit beslutadt, nu rättvist för¬
ändras: att beträffande det påstående , att befri¬
else från Fördubblings-Båtsmäns urgörande vore
lika såsom extra Boteringens uppsättande, ett
föregående vilkor för Beväringens utskrifning ,
skulle en sådan tanka sakna ali grund: att uti
ofvanomförmälte Betänkande från Oeconomie-
Utskottet Vargeringens och Fördubblingens upp¬
hörande funnes nämndt såsom en följd af den
antagna Gonscriptionen, meri icke såsom ett vil¬
kor derföre; samt att hvad anginge det gjorda
påståendet, som skulle detta ämne vara en grund¬
lags fråga, Herr Påhlman, finge erinra , att den
utur ingen synpunkt kunde ditföras , hvilket
skulle hämta styrka äfven deraf, att den varit
af Oeconomie- och Besvärs-Utskottet behandlad.
Till närmare utredande af ifrågavarande
ämne, har Utskottet ansett nödigt infordra alla
de upplysningar, som kunnat befrämja ett så¬
dant ändamål, och derefter, genom Hof-Cantzlers-
Embetets benägna omsorg, ifrån 3£ongl. För¬
valtningen för Sjö-Arenderna erhållit de upp¬
gifter, som Utskottet nu får inför Riksens Högh
Ständer vördsamt framlägga.
Hå en kort öfversigt af upphofvet till
Båtsmanshållets närvarande organisation härvid
icke torde vara olämplig, får Utskottet först med¬
dela en uppgift å de Contracterj hvilka grund¬
lägga Fdottornas Båtsmanshåll. Dessa äro:
l:o Kongl,
Den 11 Juli.
1045
>1:0 Kongl. Förordningen den 23 Maj lGgo,
som tjenar till efterrättelse för alla de provin¬
ser, hvilka med Kronan ej ingått, särskildta Con-
t-racter samt äfven för Frälse Roteringen i Ble¬
kinge Län och Södermöre Härad af Calmare
Län.
2:0 Kongl. Förordningen eller Contractet
med Bohus Län den 16 Januari 1739
3:0 Kongl. Förordningen eller Contractet
med Hallands Län af den 16 Januari 173g.
4:0 Kongl. Förordningen eller Contractet
med Blekinge Län den 27 April 1685.
5:0 Kongl. Förordningen eller Contractet
med Södermöre Härad af Calmare Län den 27
April 1685-
6:0 Kongl. Förordningen eller Contractet
med Vester Norrland, af den 2 Marti 1688.
7:0 Kongl. Förordningen, rörande Städer¬
nas Båtsmän, af den 23 Maj 1690.
För alla de af ofvanstående orter, som till
Förduhblings-Båtsmäns utgörande blifvit förplig-
tade, finnas uttryckliga stadganden derom upp¬
tagna uti de af nämnde orter, med Kongl.
Maj:t och Kronan ingångne samt ofvan uppräk¬
nade Contracter ; och får Utskottet nu i ordning
meddela de punkter som härom särskildt för¬
ordna.
Örn Landt-TRotarnes Fördubblings-Båtsmän
i allmänhet stadgar Kongl. Förordningen den
23 Maj 1 f) g o uti 15 §•, som igenftnnes i all¬
männa Båtsmans Contractet.
För Götheborgs- och Bohus- samt Hallands-
Län, stadgar Kongl. Förordningen den 16 Jan.
17 3'J
1046
JDen u Juli.
1739 uti 1 §., sorn uti dessa Provinsers Con-
tracter är intagen, att Rotarna från all Fördubb¬
ling , så i freds som krigstider, äro befriade.
För Vester-Norrland utstakas Rotehållarnes
skyldighet, att prestera och underhålla För-
dubblirigs-Båtsmän , under krigstider, uti det
med samma Landskaps Fullmägtiga afslutade
ofvanåberopade Gontract af den 3 Marti 1688
och ö §.
Contracterna med Blekinge Län och Söder-
jnöre Härad i Calmare Ijän af den 27 April
1685, handla icke om Fördubblings-Båtsmän,
emedan i dessa Provinser äro Hemmans-rentorna
till Båtsmäns utgörande indeldte- Hela Rikets
öfriga Båtsmanshåll är roteradt-
Gothlands Län har den friheten att på 2:ne
ordinarie Bntsmans-rotar hålla allenast en För¬
dubblings Båtsman i krigstider.
Dessutom har Utskottet inhämtat, att långt
förr än ofvannämnde Båtsmans-Contracter blefvo
upprättade, hade ej mindre Städerna i Riket än
Allmogen i de orter, sorn Båtsrnanshållet un-
dergifna äro vid 1644, 1652,1672,1675 arens
med flera Riksdagar, åtagit sig , att utgöra icke
allenast sitt vanliga Båtsmanshåll, utan ock att
j krigstider detsamma fördubbla, likväl med för¬
behåll, att, enär faran vöre öfver, och fred åter-
vanns , blott med sitt ordinarie Båtsmanshåll
varda betungade; hvaraf tydligen skönjes, att
skyldigheten till Fördubblings-Båtsmäns upp¬
sättande var vanlig äfven före Konung Carl XI:s
tid, och således äldre än sjelfva Indelnings¬
verket.
I de
Den 11 Juli.
I de Instructioner , sorn på 1680-talet ut¬
färdades, till rättelse för hvad vid Båtsmanshål-
lets indelning iakttagas borde, förordnas, att det?
både till enkla talet och till förbubblingen in¬
delas skulle och såsom de ofvan citerade stäl¬
len i a 690 års Båtsmans Contracter med Landt-
rotar och Städer visa, blef äfven i dessa Con-
tracter uttryckligen stadgadt, att Fördubblings-
Båtsmän skulle i krigstider prsesteras ; af sådan
anledning och sedan Kongl, Maj: t genom Nådiga
Bref den 23 Maj 1788, den 19 Juli 1789 och
den 10 Januari 1790 befallt, att alla vacancer
af Båtsmanshållet skulle recruteras och För¬
dubblingen tillsättas; blef ock, under nyssnämn¬
de krigsår, vacance-afgift beräknad och erlagd,
ej mindre för Bandt rotarnas, äp. Städernas För¬
dubblings-vacancer , och under 1808 och 1809
årens krig iakttogs samma grundsats.
Af hvad Utskottet sålunda anfört , jemte
den upplysning Utskottets Ledamöter afVällofi,
Borgare-Ståndet lemnat, att Städerna äfven efter
1810 år® Riksdag under krig utgjort de skyl¬
digheter, som med Fördubblings Båtsmäns un¬
derhållande äro förenade, tror Utskottet sig full¬
komligen hafva ådagalaggt, att skyldigheten till
Fördubblings-Båtsmäns uppsättande under krigs¬
tid grundar sig på imellan Rolama samt Kgl.
Maj:t och Kronan ingångna äldre Contracter,
likaså väl som det öfriga Båtsmanshållets utgö¬
rande; och synes det derföre Utskottet, sorn till¬
räcklig anledning saknats till upphäfvande af så¬
dana uti Båtsmanshållets första grundläggning
stadgade förbindelser, heldst ett slikt upphäfv in¬
de,
Den 11 Juli
de, enligt livad Utskottet af tillförlitliga upp¬
gifter inhämtat , förorsakat en förmindskning i
Sveriges försvar af 2,422 Batsman frän Bandets
Båtsmanshåll; en förmindskning så mycket mera
kännbar, som Rikets local mindst tyckes tillåta nå¬
gon indragning af en Sjömagt, på hvilken dess
vidsträckta kustgränsors äfvensom dess handels
trygghet till en så stor del hvilar; och har Ut¬
skottet derföre ansett sig böra tillstyrka, att Båts¬
mans fördubblingen, i likhet med de uti Båts¬
mans Contracterna derföre stadgade grunder åter
måtte upplifvas, samt sättas i det skick hvaruti
den före den 13 April 1810 befanns. Hvilket
allt till Riksens Höglofl. Ständers egen pröfning
vördsammeligen qfverlemnas. Stockholm den 6
Juli 1815.
På Höglofl. Riddersk.
och Ad. Bedamöters
På Hogv. Prest-Stån-
dets Jjedarnöters
vägnar
Bryn. Hesselgren.
vägnar
A. Lantingshausen.
På Vällofl. Borgare-
Ståndets Bedamöters
På Hederv. Bonde-
Ståndets Bedamöters
vagnar
Laur. Carlsson.
vägnar
And, Bredin.
M. M. Rosbeck,
Riksens
Den 11 Juli,
1049
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den 11 Juli.
Högvörd. Prest Ständet den 14
Vollofl. Borgare-Siånder deri 11
Hederv. Bonde-Ståndet den .11 __
Riksens Höglofl. Ständers Stats- Ut¬
skotts Betänkande i afseende pä en,
uti Kongl. Maj: t s till Stats -Ut skot'
tet aflåtne Nådiga Proposition den
I Mars 18 15, angående Stats-Ver¬
kets tillstånd och behof, till af¬
skrifning i Riks Staten föreslagen
summa af 5,2.83 R'dr 3 sk. 5 r.
Banco, som af Stats- Verket blifvit
Riksgålds-Contoiret ersatt för de,
till ett lika belopp, utaf Bevillnings-
Uppbördeni Stockholms Stad, sked¬
de afdrag till aflöning ät Mantals-
och Uppbär ds-Commiss ar ier.
Uti den Nådiga Proposition, sorn Kongl,
Majit under den i sistlidne Mars till Riksens
Ständers Stats-Utskott afla t it, angående Stats-Ver*'
kets tillstånd och behof, liar Kongl, Majit, ibland
annat , i Nåder behagat framställa , huruledes
åtskilliga oförutsedda utgifter; för hvilka intet
anslag uppå Stat befunnits, tillkommit och att
dessa utgifter, tillsammans utgörande 161,613
Ridr 16 sk. 2 r. Råneo, icke fordra pågon ny
tillgång, utan torde blott böra uti Staten upp¬
tagas,
105®
Den 11 Juli.
tagas , för att sedermera afföras. Under sådana
■utgifter innebegripes äfven en post af 5,283
R:dr 3 sk. 5 r. Banco, hvilken efter hvad uti
Kongl. Maj:ts Högstberörde Nådige Proposition
omförmä'es, består utaf de, enligt äldre och sed¬
nare Författningar, uppå Bevillnings-Uppbörden
i Stockholms Stad, för Uppbörds och Mantals»
Commissarierna tillåtne afdrag ; men hvarföre
någon tillgång af Bevillningsmedlen nu ej kun¬
nat erhållas, så att dessa afdrag måst Riksens
Ständers Riksgälds Contoir ersättas.
Då nu Stockholms Stads rättighet att på Be-
villnings Uppbörden derstädes gora dylika afdrag
och innehållningar , som de nyss omföririälte,
blifvit af Herrar Fullmägtiga i Riksgälds-Contoi-
ret bestridd, och denna fråga äfven står uti oskiljak¬
tigt sammanhang med Hans Exc., Ofver-Ståthålla*
rens m. m. Hr Gr Carl Mörners till Stats-Utskottet
öfverlemnade underdåniga Skrifvelse af d. 1 0 sisth
Mars, angående den Stockholms Stads, Krono-
Uppbörds-betjening tillagde ordinarie aflönings
förflyttande på Kronans Stat , och hvaröfver Stats-
Utskottet under denna dag Betänkande afgifvit ;
så har, af dessa förenade anledningar , Utskottet
trott sig böra särskildt Utlåtande meddela öfver
forrberörde till afskrifning i Nåder föreslagne
summa af 5,283 Rldr 3 sk. 5 r. Banco.
Af Riksgälds-Contoirets Handlingar inhäm¬
tas, att sedan uti nämnde Contoir anmärk¬
ning blifvit gjord dervid , att uti den från Stock¬
holms Stad inkomna Summariska Redogörelse
för år 1810, under Titel af anordning, blifvit
afförde 1,103 Rtdr 42 sk. 10 r.; och likaledes
under
Den il Juli.
105I
under Titel af leverering 1,347 R-dr 47 sk. 6*
r., eller tillsammans 2,457 R:dr 42 sk. 4^’ r.
Banco; så hafva vederbörande, uti deras häröf¬
ver afgilne förklaring, upplyst, att den först¬
nämnde summan af 1,10g R:dr 42 sk. lo r., på
grund af flera åberopade äldre Konunga-Bref,
blifvit använd till afloningar och arfvoden åt
Stadens Krono-Uppbörds samt Mantals Commis-
sarier; äfvensom att de under Levererings-titel
afförde 1,347 R:dr 47 sk 6T r. blifvit af Han¬
dels-Collegium anordnade utaf 18I0 års Bevill-
nings-Uppbörd till Stadens ersättning för om¬
kostnader vid Bevillnings Taxeringen för sam¬
ma år; men då Herrar Fullmägtige ansett sig
ej kunna berörde förklaring godkänna, hafva
Herrar Fullmägtige, uti Skrifvelse af den 3
Decemb. 1812, jemte tillkännagifvande häraf,
anmodat Hans Excellence , Herr Grefven och
Öfver-Ståthållaren foga nödig anstalt, att det
anmärkte beloppet blefve ofördröjeligen till Riks¬
gälds Contoirets Gassa levereradt; i anledning
hvaraf Hans Excellence Herr Grefven och Öf¬
ver-Ståthållaren, tillika med Stockholms Stads
Drätsel - Cornrnission , sorn , likmätigt Kongl.
Majlts Nådiga Instruction den 17 Decemb- 1813,
äger att förvalta Stadens medel och bevaka Stads-
Cassans rätt, uti till Herrar Fullroägtiga ärflåtet
Memorial af den 19 Januari 1814, vägra den
fordrade ersättningen meddela, och derjemte till-
kännagifvit, att, i enlighet med Kongl, tlåj.ts
Nådiga Skrifvelse den 11 Augusti 1813, skulle
ej allenast en dubbelt större summa , än den ,
sorn varit i fråga, från och med nyssnämnde
år,
3053
Den 11 Juli.
år, på Bevillnings-medlen afskrifvas* till Krono-
Uppbörds-Commissariernas aflöning, utan ock,
genom afskrifning a 1813 års medel, bemälte
Commissarier erhålla tillökning å deras, för år
1811 i räkenskaperna, likasom för år 1810, af¬
förde Löner.
Efter ett sådant från Drätsel Commission
erhållet svar, funno Herrar Fullmäktige sig
föranlåtne, att, med åberopande af 68 §. uti
Kongl. Maj:ts och Rikets Ständers Regeringsform
af den 6 Juni 1809, uti Skrifvelse af den
84 Februari 1814. anmoda Kongl. Maj:ts oell
Rikets Kammar Collegium art uppdraga åt Katn-
mar-Advocat -Fiscalen att de, uti 1810 års Sum¬
mariska redogörelse, afförde poster, hvilka, el¬
ter afdrag af de under tiden godtgjorde 105
R:dr 24sk., bestego sig till 2,352 R:dr 18 sk. 4-I-
r., såsom en i Stockholms Stad innestående ba-
lance, skyndsammeligen indrifva; hvarå Kongl.
Kammar-Collegium , uti Skrifvelse af den 7 der-
påföljde Mars, lemnade det svar: att sorn Kg!.
Collegium af Drätsel-Commissionens till Herrar
Fullmägtiga aflåtne Bref af den 19 Januari in¬
hämtat, att skyldigheten att godtgöra den fordra¬
de summan bestrides , och följaktligen är tvist
underkastad, kunde Kongl. Collegium, hvars
pröfnings-rätt icke sträcker sig till frågor af dy¬
lik egenskap , ej eller förordna om Medlens ut¬
fordrande, innan detta anmärknings- eller balan-
ce^mål vid vederbörlig Domstol är vordet prof-
vadt , och Riksgälds-Contoiret förklaradt berätti-
gadt till utbekommande deraf sarpt Kongl. Kam¬
mar-Rättens i målet meddelande Utslag antin¬
gen
Den 11 Juli.
1053
oen vunnit laga kraft, eller, i händelse af un¬
derdåniga Besvär, Konungens Nådiga stadfästel¬
se; af hvilken anledning Herrar Fullmägtigé
uti Skrifvelse af den 34 Mars förlidet år , an¬
mälte ärendet hos Kongl, Majus och Kikets
Kammar - Batt, till den åtgärd och handlägg¬
ning, sorn 'beskaffenheten och det Allmän¬
nas rätt kunde fordra. Någon tid härefter
ankom Kongl. Majus Nådiga Bref ,af den 25
Maj 1814 till Herrar Fullmägtigä af in¬
nehåll: att, uppå gjord underdånig anmälan,
att Kongl. Majus Nådiga Skrifvelse af den
11 Aug. 1813, (åberopad uti Drätsel-Commis-
sionens svar af den 19 Januari 1814,^ rörande
förbättring uti Hufvudstadens Mantals-Cornmis-
sariers Löne-vilkor, blifvit så förstådd , att ve¬
derbörande innehållit den Stadens Cassa till-
slagna andel i Bevillnings-Procenten af det se¬
dermera uppburna beloppet , utan afseende å
Riksens Ständers år 1812 fattade Beslut, hvar¬
igenom en sådan rättighet endast för 1813 och
de följande åren medgafs, Kongl. Majit godt fun¬
nit i Nåder förklara, att hvad uti ofvannämnda
Kongl.. Majus Nådiga Skrifvelse förordnas om
den Stockholms Stads Cassa tillfallande halfva
procent af inom Staden inflytande Bevillnings-
XJppbörd , icke bör eller kan tillämpas förr , än
då, i kraft af 1812 års Bevillnings-Stadga , dens
henne likmätigt, för år 1813, belöpande Be-
villnirigs-afgift ingår; och att således hvad för¬
ut i Bevillning uppburits, ovilkorligen skall till
jRiksgälds-Contoiret, utan afdrag eller innehåll-
ningar, oafkortad! aflemnas.
Med
1054
Den 11 Juli.
Med underdånigste anledning häraf, anmo¬
dade Herrar Fullmägtige, genom förnyad Skrif¬
velse af den 16 Juni förlidet år, Hans Excel-
lence, Herr Grefven och Öfver-Ståthållaren fo¬
ga den Embetes åtgärd , att ej allenast merbe-
rörde, uti i8to års Summariska räkning, afför¬
de och då ännu oersatta summa af 2,352 K:dr
18 sk. 4 r. Banco blefve ofördröjeligen levere¬
rad, utan ock hålla hand deröfver, att hvad i
Stockholms Stad influtit eller vidare inflyter up¬
på de Riksgälds Contoiret tillhöriga medel för år
1812 och föregångne åren, i behörig ordning,
utan afdrag, till nämnde Contoirs disposition af*
lemnäs.
Något svar följde väl icke härpå, men, uti
skrifvelse af den 24 Dec.. sistlidet år, behagade
Kongl. Maj:t i Nåder förständiga Herrar Full-
mägtiga, det Kongl. Majit, med afseende å hvad
Herrar Fullmägtige andragit uti deras infordra¬
de underdåniga Utlåtande öfver Hans Excellerv
ces Herr Grefvens och Ofver-Ståthållarens un¬
derdåniga hemställan , angående en summa af
5,283 R:dr 3 sk. 5 r., sorn på 1810, 1811 och
1812 år. ns Bevillnings-Uppbörd blifvit afförd
till Uppbörds och Mantals Commissarierna i
Stockholm; eller samma summa , som uti Kongl.
Majits Nådiga Proposition är upptagen , i Nåder
funnit Riksgälds-Contoiret icke kunria betagas
rättigheten till ersättning för ifrågavarande He¬
vi llnings medel, och derföre Nådigst förordnat,
att berörde belopp bör af Stats-Verkets medel
förskjutas, för att, vid Riksens Ständers nästa
sammankomst till deras afgörande hemställas,
huru-
Den il Juli.
i®55
huruvida omförmälte 5,283 R:dr 3 sk. 5 r.
Banco, må Stats-Verket godtgöras, eller ur rä¬
kenskaperna afskrifvas.
Enligt den, af Kamreraren vid Ofver-Ståt-
hållare-Einbetet i Krono-Uppbörds-ärender, med*
delte uppgift, består ifrågavarande utaf Bevill*
ningen innehållne, och genom Kongl. Stats-Con-
toiret ersatte sutnrna 5,283 R:dr 3 sk. 5 r. Ban¬
co , uti följande poster, nemligen:
l:o Aflöning till sju Krono-Uppbörds- och
sex Mantals■ Commissarier.
jFör är 18 ia.
Till Kro¬
no-Upp-
börds-
Cotnmis-
sarierna 1,068: 10. 10.
och Man-
tals-Com-
missarierna 41: 32.
1,109:42.1a.
För är 1811.
Till Kro¬
no • Upp¬
börd s-
Commis-
sarierna 972: 22.6.
Mantals-
Commis-
sarierna 41: 32.
1,014: 6. 6.
Transport 2,124: 1. 4.
För
1056
Den 11 Juli.
Transport 2,124: I. 4.
För år 1812.
Till Kro¬
no-Upp-,
börds -
Corn snis-
sarierna 958 : 2. 1.
och Man-
talsCorn-
naissarierna 4 r : 32.
999: 34- I-
“7 3,123: 35. 5.
2:o Ersättning till Krono-
Uppbörds Cornmissarierna för de*
ras under arén 18 XI och 1812
förlorade .Lön'-Inkomst, enligt
Kongl. Brefvet den II Augusti
1813 - - 1,053: 16.
3:0 Lön tili samtliga Kro-
no-Uppbörds-Commissarierna för
första halfåret 1813, ä 316 R:dr
till hvardera om året, enligt nyss
åberopade Kongl. Bref - - I.I06: —
Summa B:co B:dr 5,283: 3. 5.
Sådant är förhållandet med denna af Kongl.
. O
Maj:t till afskrifning i Nåder föreslagna summa.
Hvad nu först angår de uppå I8I0, I8H
och 1812 årens Bevillnings-Uppbörd i Stock¬
holms Stad skedde afdrag, för hvilka ersättning
af Stats-Verket blifvit Riksgälds-Contoiret med-
deld, samt frågan om behörigheten af nämnde
afdrag; så lyder 6 8 §. uti Kongl. Majus och
Riksens
Den 11 Juli. Io 5 7
Biksens Ständers fastställde Regeringsform af d,
6 Jani sålunda: ”De till Riksgälds-Verket hö¬
rande och dit enskilte medel inå icke, under nå¬
gon förevändning eller med hvad vilkor som
heldst, derifrån ryckas eller användas till andra
behof, än Riksens Ständer bestämt. Allt för¬
ordnande, sorn deremot strider, vare kraftlöst.”
Och enär nu det, år 18I0, af Riksens Högloft.
Ständer för Riksgälds-Contoiret fastställde Re¬
glemente härmed i så måtto äfven instämmer,
som uti 3 §• 5 Art. stadgas: befallningar an¬
gående dispositionen af Riksgälds-Contoirets me¬
del, eller hushållningen med Verket, gifna af
någon annan, än Riksens Ständer, få icke af
Fullmagtiga \ åtlydas och efterkommas;” finner
Stats-Utskottet, det Herrar Fullmägtige i Riks¬
gälds-Contoiret, med anledning af dessa Författ¬
ningar, icke kunnat eller bordt underlåta, att för
de på ifrågavarande Bevillnings-ITppbörd afskrif¬
na summor fordra ersättning, den Kongl. Maj:t
också i Nåder pröfvat böra Riksgälds Gontoiret
meddelas.
Beträffande sedermera den. rättighet som
Stockholms Stad, i grund af äldre Författningar,
yrkat, att till Mantals- och Krono Uppbörds-
Commissariérnäs aflöning få göra afdrag på All¬
männa medel; så förekommer härvid den an¬
märkning, att, ehvad ock dessa äldre Författnin¬
gar skolat anses kraftägande, hade likväl dylika
afdrag i alla fall bordt inskränkas tili det be¬
lopp, som i de åberopade Författningarne varit
uttryckeligen bestämdt. Emedlertid och sedan
vid nuvarande Riksdag saken kommit i det för*
5.e Bandet. 13 3* 134.
Den 11 Juli.
ändrade slick, alt Stats Utskottet uti Betänkan¬
de af denna dag, i anledning af Hans Excel-
lences, Herr Grefvens och Öfver-Ståthållarens,
lios Kongl. Maj:t ingifne och till Utskottet öf-
verlemnade underdåniga skrifvelse , angående af¬
löning åt Betjeningen vid Krono-Uppbörds-Ver¬
ket i Stockholm, funnit anledning tillstyrka, att
en summa af 7,648 B:dr Banco uppföres åi8l6
års Riks-Stat , såsom bidrag till aflöning åt Man-
tals-Commissarierna samt Betjeningen vid Upp-
börds-Verket i Stockholm , anser Stats-Ufskot-
tet, såsom en följd häraf, sig äfven böra till¬
styrka, att den uti Kongl. Majtts Nådiga Pro»
position omförmälte och nu ifrågavarande sum¬
ma af 5,283 R:dr 3 sk. 5 r„, hvilken innefat¬
tar aflöning till Mantals- och }Crono Uppbörds-
CommissaTierna för åren I810, 18II ochl8l2,
samt för första hälften af år 1813, må, på sätt
Kongl. Maj:t i Nåder behagat föreslå, uti Riks-
Staten upptagas, för att sedermera afföras.
På enahanda grund föreslår Stats Utskottet
äfven, att, utaf Stats-medlen, må till Stockholms
Stad utbetalas : 1:0 Ett tusende etthundradesex
R:dr till Krono-Uppbörds-Commissariernas aflö¬
ning för sednare hälften af år I8I3 eller lika
mycket som för första hälften af samma år redan
blifvit Staden godtgjordt; och 2:0 till enahanda
behof fulla beloppet för åren 18I4 och 1815,
eller 2,212 R:dr för hvardera året, eller tillho¬
pa för åren 1813, 1814 och 1815, 5,530 R.dr
Banco; hvaremot och sedan nästnämnde, tili
I8I5 års slut, beräknade summa af 5,530 R:dr
blifvit betald, några innehållningar på Uppbör¬
den
Den 11 Juli.
1059
den af Allmänna Medel i Stockholms Stad, i
grund af äldre Författningar, icke få.äga rum;
hvilket allt Riksens Högloft. Ständers bepröfvan-
de vördsammeligen underställes. Stockholm den
6 Juli 1815.
På Högloft. Riddersk.
och Ad. Ledamöters
vägnar
Carl de Geer.
På Vallofl. Borgare-
Ståndets Ledamöters
vägnar
Carl Fr. Landberg.
På Högv. Prest-Stån-
dets Ledamöters
vägnar
C. v. Rosenstein.
På Hederv. Bonde-
Ståndets Ledamöters
vägnar
Jon Jonsson.
C» Tunelius.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den 11 Juth
Högvörd. Frest-Ständet den 14 _
Vallofl. Borgare-Ständet den 11 _
Hederv. Bonde-Ständst den it
Riksens Höglofl. Ständers Stats-Ut¬
skotts Betänkande i anledning af
Hans Excellences, Ofver ■Ståthållarens
sn. in. Herr Grefve Carl Mörners
till Kongl. Majit ingifne och till
Utskottet öfverlemnade underdåniga
skrifvelse den lo Mars 1815, med
underdånig anhållan att Stockholms
Stads
Jo6o
Den 11 Juli,
Stads Cassa måtte befrias från den,
Stadens Kr ono-Uppb ords-Verk åt¬
följande,ordinarie aflöning och denna
varda på Kronans Stat öfverförda
Kongl. Maj:t har i Nåder behagat till Stats¬
utskottet öfverlemna, för att vid Stats-reglerin-
gen komma under öfvervägande, nu varande
Eandtmarskalkens, Hans Excellences, Öfver-Ståt¬
hållarens m. m. Herr Grefve Carl Mörners un¬
derdåniga skrifvelse af den 10 sisth Mars, hvil¬
ken, med dertill hörande handlingar, i afskrift
bifogas, hvaruti Hans Excellence, med åbero¬
pande af Kongl. Brefven den 10 Januari 1735
och den 22 September 1743, och på flera i un¬
derdånighet andragna skäl, men förnämligast på
den grund att särskild Betjening, endast och
allenast i och för handhafvandet af Krono-Upp-
börds-Arenderna i Stockholms Stad, måst tillför*
ordnas i underdånighet anhållit, att, för inne¬
varande år och framgent,. Stockholms Stads Cassa
måtte befrias från den, Stadens Krono-Uppbörds-
Verk åtföljande, ordinarie aflöning, och denna
varda på Kronans Stat öfverförd , nu utgörandes
årligen:
’ För en Kamererare
hos Öfver- S tåthåll a re -
Embetec för Krono-
Uppbörds Arender 633: 16.
En Secreterare, dito
lön - 100:
Skrifvare-hjelp * 66: 22.
_____ 166: 32.
Transport 800:
Den 11 Juli.
Transport 800:
En Kammarskrifva¬
re hos nyssbemäldte
Kammererare - - loo:
En Controlleur vid
Krono-Uppbörds Con-
troll-Contoiret - - 375:
En Bokhållare vid
dito - 150:
Två Contoirs - skrif¬
vare vid d:o å 100 R:du 200:
Sju Krono-Uppbörds-
Commissarier, ä 600
R:dr, deraf Stads-Cas-
san betalar 284 R:dr.
till hvardera, eller
tillhopa - - * 1,988=
Sex Mantals-
Commissarier,
lön å - - 150:
Skrifvarhjelp _33= lg3; J)0gg.
En Notarie för Kro¬
no - U ppbörds-ärender
i Handels-Collegio 250:
En Vaktmästare vid
Öf v er-Ståthållare-Em-
betet i Krono-Upp-
börds-ärender - 58: 16.
Äfvensom tillöknin¬
gar uti åtskilliga af
dessa löner? i under-
3>394: l6-
Transport 5,0ig: 16^
ioö2
Den 11 Juli.
Transport 5,019: 16.
dånighet blifvit före¬
slagna, nemligen:
För Secreteraj-en hos
Öfver - Ståthållaren i
Xrono-Uppbörds-ären-
der - 100:
För Confrolleuren
vid Krono - Uppbörds-
C«ntrollContoiret - 135:
Notarien vid Krono-
Uppbörds - ärender uti
Handels Collegio - 150:
Vaktmästaren vid Öf¬
ver - Ståthållare-Embe-
tet i Krono-Uppbörds-
ärender - . 41; 32. 41g. ^
Hvadan beloppet, sorti
enligt Hans Excellen-
ees underdåniga anhål¬
lan på Kronans Stat
skulle uppföras, utgör R;dr B:co 5,4362
Men enär härtill lag»
ges 316 R;dr B:co till
hvardera Uppbörds-
Commissarierna, som
Staden redan anser sig
vara berättigad, att till
fyllnad i dessa Cora-
missariers löner, utaf
Stats -Verket undfå, och
hvarom Stats-Utskottet,
Transport 5,436;
Den 11 Juli.
1063
Transport 5,436:
uti särskildt Betänkande
under denna dag sig
utlåtit, utgörande för
sju Uppbörds Cornmis-
sarier, ä 316 R:dr hvar¬
dera - - 2,312:
Så blir hela summan
som skulle tagas utaf
allmänna medel - R:dr Bro 7,648:
Stats Utskottet har sökt förskaffa sig de för
ämnets utredande erforderliga upplysningar. Och
dessa har Utskottet funnit hopsamlade uti tvänne
underdåniga Betänkanden, sorn den af Kongl.
Maj:t i Nåder tillförordnade Stats Beredning år
1813 afgifvit, det ena angående Mantals-Com-
missariernas lönings-vilkor, och det andra, rö¬
rande Betjeningens vid Krono-Uppbörds-Verket
aflöning.
Af dessa underdåniga Betänkanden, hvilka
i Afskrifter Sub Bitt. A. et B. äro vidfogade,
inhämtas, att Mantals - Commissarierne i Stock¬
holm, enligt Kongl. Brefvet den 24 Juli 1754,
utaf allmänna medel åtnjutit 8y R:dr hvardera
till expenser; äfvensom de på Mantals-pennin-
garna godtgjort sig provision i likhet med Mari-
tals-skrifvarne i orterna, efter sextionde pen¬
ningen. Och beträffande Krono-Uppbörds-Corn-
missarierna, sa har vid en på 1750-talet skedd
slutelig reglering af dessa Tjenstemäns lönings-
vilkor, Kronan åtagit sig att med en viss och
bestämd summa af 3,300 Dal. S:mt bidraga till
afioningen åt sju Uppbörds-Commissafier, hvilka
i lön
Den 11 Juli.
i lön och skrifvarhjelp skulle åtnjuta tillhopa
6,300 Dal samma mynt; hvarförutan Krono-
Uppbörds-Cornmissarierne, jemlikt Kongl, Maj:ts
Nådiga Utslag den 26 Februari 1768, under
namn af dragare-lön, utaf den influtna Uppbör¬
den innehållit 3 öre S:mt a hvarje Etthundrade
Daler samma mynt.
Stats Utskottet har tagit detta allt uti noga
öfvervägande; och hvad angår Hans Excellen-
ces Herr Grefvens och Öfver • Ståthållarens un¬
derdåniga anhållan , att Stockholms Stads Cassa
måtte befrias från den Stadens Krono Uppbörds-
Veik åtföljande ordinarie aflöning och densam¬
ma på Kronans Stat öfverföras; så har1 Stats-Ut-
skottet icke kunnat undfalla, att uppbörden af
allmänna medel uti Rikets öfriga Stader besör-
jes genom Magistraten, utan någon annan gra-
vation för Staten, än den proCent, som utaf ta¬
xerade Bevillriings-beloppet , jemlikt 1812 års
Stadga, får innehållas. Men enär, på en annan
sida, är obestridligt, att, i anseende till de skilj¬
aktiga omständigheter, som inträffa på Stockholms
Stad och hvilka till deras beskaffenhet uti
Hans Excellences Herr Grefvens och Öfver-
Ståthållarens underdåniga skrifvelse närmare ut¬
redas, särskild Betjening, i och för Mantals¬
skrifningen samt Uppbörden af allmänna medel
i Stockholms Stad måste tillförordnas och aflö-
nas; anser Stats Utskottet både rättvist och fum¬
ligt, att Stockholms Stads Cassa lindras från den¬
na Betjenings ordinarie aflöning , jemte de af
Hans Excellence Herr Grefven och Öfver-Ståt-
fcållaren i underdånighet föreslagna förhöjningar
uti
Den 11 Juli.
1065
uti vissa ä nu varande Stater uppförde löner;
och att beloppet häraf, utgörande, enligt hvad
ofvan anfördt är, tillsammans Sju Tusende Sex
hundrade fyratioätta B:di B:co, uppföres på Riks-
Statens Andra Hufvud.titel , och beräknas ifrån
nästkommande 1816 ars början, samt qvartaliter
frän Kongl. Stats-Contoiret utbetalas; hvilket
Utskottet alitsa får vördsamligen tillstyrka; hvar¬
emot de 8 y R;dr B;co till expenser, sorn Man¬
tals Comrnissarierne åtnjutit, komma att försvin¬
na; och äfven formligen afskalfas de proCenter,
hvilka under namn af sextionde penningen af
Mantalspenningarna , i grund af äldre Författ¬
ningar ända till år 1810, utan anmärkning, pa
Uppbörden blifvit afskrifna, så att på Krono-
Uppbörden i Stockholm, den må bestå al me¬
del, sorn skola levereras antingen till Kongl.
Stats-Contoiret eller Riksgälds-Contoiret, icke få
göras några andra afdrag eller innehallningär,
än Riksens Höglofl. Ständer vid 1812 års Riks¬
dag bestämt eller vid närvarande Riksdag finna
för godt fastställa.
- I öfrigt och som det är af ganska mycken
vigt, så väl för Kronan sorn för Stockholms Stad,
att befattr.ingarne vid Uppbörds-Verket med nog-
granhet och redlighet skötas; men hvilket nöd¬
vändigt påkallar, att deras innehafvare icke sak¬
na skalig utkomst och bergning ; så har Stats-
Utskottet ansett det böra åligga Stockholms Siad,
att, sedan ordinarie eller oförbättrade aflöningen
bestrides utaf allmänna medel, bestå densamma
summa, som till Betjeningens vid Krono Upp-
börds-Verket aflöning år 1814 Mn Stads-Cas-
san
io66
Ben 11 Juli.
san utgått, för att deraf tilldela denna Betjening
samma lön-förbättring, sorn för Bikets öfriga
penninge löntagande Embets- och Tjenstemän
al Stats-Utskottet blifvit föreslagen. Hvilket
Biksens Höglofl. Ständers bepröfvande vördsam-
ligen underställes. Stockholm den 6 Juli 1815.
På Höglofl. Biddersk. På Hög vörd. Prest-
och Ad. Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
Carl cle Geer. C■ v. Rosenstein.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde-
Standets Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
Carl Rr. Landberg. Jon Jonsson.
C. Tunelius.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Af härhos i underdånighet bilagde Kongl.
Bref den 10 Januari 1735 och den 22 Sept.
1743, täcktes Eders Kpngl. Majit i Nåder in¬
hämta, huru som Konung och Ständer reglerat
aflöningen på Kronans Stat, för Stockholms Stads
i den tiden erforderliga Krono-Uppbörds-Betje-
ning > och att, som sisthögstberörde Bref när¬
mare upplyser, enligt Högstsalig Konung Cari
Nilis den 3 Januari 1716 och Hennes Kongl.
Majit Drottningens den XI Sept. 1719 Nådiga
Stadgande, särskilta med aflöning af allmänna
medel
Den n Juli.
1067
medel antagna personer tillförordnades, afl kro¬
nans Contributioner i Stockholms Stad infordra,
jemte det Riksens Ständer, dels vid 1734 års
Riksdag-, med ogillande af Konungens den 2b
April samma ar tagna beslut , hvarigenom på¬
bjöds att, lika med alla Städer i Riket, Krono-
Uppbörden i Stockholm skulle utan Kronans gra-
vation indrifvas , förklarat, att ,Uppbörds-Conn-
missarierne icke kunde af Stockholms Städs en-
skildta medel aflönas, dels ock, under åberopande
deraf vid 1742 års Riksdag, på fia framställd
fri iga, att tillökning i Uppbörds-Commissariernas
löner borde af Stadens enskildta medel utgå, af*
slagit denna framställning, med ytterligare för¬
klarande att, såsom förut skedt, ali sådan lönings-
tillökning skulle thädanefter af Kronan bestås;
och hvilka af Riksens Ständer sålunda gjorde
stadganden icke blifvit , så vidt mig är bekant ,
af sednare Ständer upphäfna.
Sådant oaktadt, har Stockholms Stads Gassa
likväl fått tid efter annan vidkännas aflöning
till Stadens Krono-Uppbörds-Verk, ehuru de
derföre antagne personer icke, såsom i andra
Städer, äro tillsatte för Uppbörden af Stadens
enskildta medel, samt att derjemte, under Magi¬
stratens tillsyn och Uppbördsmanna ansvar,
biträda Stadens Krono Uppbörd; då deremot för
Uppbörden af de Stockholms Stad anslagna me¬
del, finnas flera särskildta Stadens Verk med ali
dertill hörande Betjening, som lönas dels af
Borgerskapets särskilta Cassa, dels ock af Sta¬
dens enskilta intrader; och hvarföre Eders Kgl.
Majit i Mader later finna högst billigt, att de,
endast
to68
Den 11 Juli.
endast och allenast för handhafvandet af Krono-
Uppbördsärenderna i Hufvudstaden tillförord¬
nade nödiga personer, såsom utgörande en sär¬
skild Stat, äfven böra af Kronan ensam lönas,
heldst da, genom Eders Kongl. Majus för Krono-
Uppbörds - Verket i Stockholms Stad den 16
Nov. sisth år utfärdade Nådiga Reglemente, de
icke lika med andra Städers Uppbörds * Betjente
hero af Magistraten, utan äro ålagde både skyl¬
digheten och ansvar i det närmaste lika med
dem af Uands-Staten , som Krono Uppbörden
och dertill hörande ärenden förrätta uti ett
Höfdingedöme, der alla, hvilka hafva med Krono-
Uppbörds-ärenderna befattning, lönas af Kro¬
nan, hvarmed ock Stockholms Stad synes mig
i underdånighet desto mer böra anses enahanda,
som Krono Uppbörds-sumtnan derstädes, hvil¬
ken, enligt 1813 års afgifne Räkenskaper, upp¬
gått till nära 400,000 R:dr Banco, är emotsva-
xande ett större Höfdingedöme i Riket.
Sådana omständigheter äro dock icke de
enda, hvari Stockholms Stad är med alla öfriga
städer, i anseende till Krono-Uppbörden, af ett
alldeles motsatt förhållande; ty icke eller finnes
någon annan Stads Cassa, som i och för Krono-
Uppbörden får vidkännas så högst betydliga ut-
gifter som Hufvudstadens , och hvilka derstä¬
des, oberäknad Krono-Uppbörds-Statens aflöning,
uppgå till vida högre belopp , än hvad i någon
annan Stad af Riket erfordras tillhopalaggt för
både Uppbörds - Betjenings aflöning, samt alla
för Taxeringens och Uppbördens verkställande
erforderliga kostnader.
Hessa
lien 11 Juli,
1069
Dessä kostnader, med undantag af ordina¬
rie aflöningen , som här nedan upptages, hvilka
enligt extract af räkenskapen ofver Stads Cassans
medel utgjort i Stockholms Stad för de sist för¬
flutna fem arén, eller sedan 18.10 ars Bevill-
nings-Föroidning sattes i verkställighet, ett be¬
lopp af 11,[>47 R.dr 20 sk. 5 r. Banco, dels L
synnerhet, för papper och tryck till Mantals-
och Taxerings-Eängder, Uppbörds Journaler,
Debetsedlar och Betalnings-bevis, jemte Skrif¬
materialier och arfvode för de personer sorn bi-
trädt med Protocolls-föring och annor nödig åt¬
gärd, så väl på Taxerings Committéens afdelningac
och i dess Plenum, som hos PröfningsCömmit-
téen eller den förut varande Gompromiss-Rätten,
samt det mera som för Bevillnings-Taxeringar-
na och Krono Uppbörden erfordrats, dels ock
till Skrif-materialier, ljus och ved för Krono-
Uppbörds-Verkets Stat och Taxeringarna, har,
särdeles i anseende till 1813 och 1814 årens
Krono Uppbörd, varit för Stads-Cassan desto me¬
ra kännbart, som den för en del af dessa kost¬
naders bestridande uti I812 års Bevillnings-
Förordnings 5 Art. 5 §. 12 Mom. anslagna en
half procent, blifvit till nära tvåtredjedelar-der¬
af, enligt Eders Kongl. Maj:ts Kådiga Bref den
Ii Aug. 1813, medtagen till aflöning för Sta¬
dens sex Mantals-Commissarier, jemte det nyss¬
nämnde för Taxeringens verkställande erforderli¬
ga arfvoden alltid mer än annorstädes varit i
Hufvudstaden betydliga, derigenom att Taxe¬
rings förrättningen ej kunnat på 3:ne afdelnin-
gar och i Plenum fullgöras på kortare tiel än 5
å 6
1070
Den 11 Juli.
ä 6 månader, utom för sistlidet ar 1814, då
denna förrättning, i anseende lill Taxerings-Com-
mitiééns arbete på 6 afdelningar, blifvit med de-
sto större handräcknings-biträde under 3^4
månaders tid verkställd.
Vid slikt förevetande och då äfven , med
undantag1 af Stockholms Stat!, Mantals-skrifnin¬
gen i 'Rikets alla öfriga Städer förrättas af Kro¬
nans dertill antagna Tjenstemän, utan att der¬
före dessa Städer vidkännas någon kostnad , och
Stockholms Stads MantalsCommissarier, så väl
som alla öfriga dess Krono-Uppbörds Verk till¬
hörande Tjenstemän och Betjente, äro endast
och allenast för Kronans tjenst antagne utan
att, i anseende till deras Tjenst-utöfning , Sta¬
den har af dem någon fördel eller nytta , så att
de kunna, i det afseendet, när sorn heldst afske-
das eller indragas ; sa värdes Eders Kongl. Majrt
i Nåder finna, med billighet och rättvisa instäm¬
ma , att, äfvenså litet som Kronan af dess eller
publika medel lönar den för uppbärandet af
Stockholms Stads medel antagna Betjening, äf¬
venså litet böra -af dessa sistnämnde Staden an¬
slagna medel lönas de personer, som endast för
Uppbörd och Redovisningen af Kronans Contri-
butioner, samt hvad dertill hörer, äro tillsatte,
i synneihet då det är en omöjlighet att i Huf-
vudstaden, såsom i Rikets andra Städer, kun¬
na genom samma person som uppbär Stadens
enskildta medel äfven Krono-Uppbörden förrätta,
hvilket later sig göras i en mindre befolkad
Stad, der de betalandes antal nästan helt och
hållet utgöres af .Borgerskap, som erlägger både
Stads-,
\
Ben II Juli.
1071
Stads- och Krono Utskylder, hvaremot , i Stock¬
holms Stad , Borgerskapet ej pä långt när upp¬
kommer till antal emot öfriga der boende af
Em hets- och Tjenstemän jemte Ståndspersoner
samt alla andrasom äro sina egna, och Borger¬
liga utskylder till Staden ej betala; hvilket ock
skönjes deraf, söm före detta är officielt kungjordt,
att endast efter 2 Art. i 1812 års Bevillnings-
Föroidning, Bevillningen af Embets- och Tjen»
sternanna Corpsen i Hufvudstaden uppgått för
ari 813 öfver en fjerdedel emot hvad som blif¬
vit erlagdt af all Handel, Fabriks- och Borger¬
lig rörelse, samt alla uppskattade hus och fa¬
stigheter i hela Stockholms Stad.
Af hvad jag nu underdånigst anfört, och
då deraf äfven upplyses , att för Manlals-skrif-
ningen samt Taxering och Uppbörden af Kro¬
nans medel , jemte extra utgifter till de perso¬
ner som samma Uppbörd handhafva, Stockholms
Stads Cassa måste vidkännas sä högst betydliga
kostnader, att de under dessa sista fem åren upp¬
gått per medium till något öfver 2,300 B:dr
Banco årligen, vågar jag i underdånighet hoppas
att, för innevarande år och framgent, Eders Kgl.
Majtt i Nåder värdes befria Stads-Cassan från
den , Hufvudstadens Krono-Uppbörds-Verk åt¬
följande, ordinarie aflöning och denna varda på
Kronans Stat öfverförd, nu utgörande årligen j
för:
I Kammererare hos Öfver-Ståthålla-
re-Embetet, för Krono-Uppbörds-
Arender • Banco B:dr C33: iG.
Transport 633: 16.
I Se-
1072
Den ii Juli.
Transport 633: 16.
Secreterare dito T/ön - loo:
Skrifvarhjelp - - 66: 32.
166: 32-
1 Kam mar-Skrifvare hos nyssbemälte
Kamrer - * 100: —•
I Controlleur vid Krono-Uppbörds-
Controll-Contoiret - - 375: —
1 Bokhållare vid dito - - 150:
2 Contoirs Skrifvare vid ditoäioo R. 200: —
7 Krono - Uppbörds - Commissarier, å
600 R:dr, deraf Stads-Cassan ut-
betalar 248 R:dr till hvardera,, el¬
ler tillhopa - 1,988: —
6 Mantals-Commissarier
Eön å 150 R:dr > , .
o, t a 183 Rtdr 1,008 : —
Skrifvarehjelp a3 3 R.^ D a
I T\rotavie för Krono-Uppbörds-Åren-
derna 1 Handels-Collegio - - 250: —
1 Vaktmästare vid Öfver-Siåthållare-
Embetet i Krono-Uppbörds-iAren-
der - - - . 58:16.
Summa B:co Rtdr 5,019: 16.
jemte det Krono-Uppbörds Commissarierne åt¬
njuta af Siats-Verket, fyllnaden i 600 R:drs
Kön, å 316 R:dr hvardera, med tillhopa 2,2X2
R:dr Banco , hvarförutan Jag i underdånighet
anhåller att, likaledes på Kronans Stat, Eders
Kongl. Maj:t i Nåder täckes bifalla tillökning i
ofvannämnde löner, nemi.:
för Secreteraren hos Öfver-Ståthållaren 1 Krono-
Uppbörds-Ärendér med Etthundrade R:dr; för
Con-
Den ii Jidu
1073
Controlleuren vid Krono Uppbörds-Controll-Con-
toiret med Etthundradetjugufem R.dr; för No¬
tarien vid Krono Uppbörds Arendema i Han-
dels-Collegio med Etthundradefemtio R:dr ; och
för Vaktmästaren vid Öfver-Ståthållare-Émbetet
i Krono Uppbörds Arender Fyratioen R:dr 33
sk. Banco, heldst genom det förändrade skick ,
hvari Hufvudstadens Krono-Uppbörds Verk kom¬
mit, erter Eders Kongl. Majus dertill, under d0
16 Nov. sistlidet år, utfärdade Nådiga Regle¬
mente, sistbemälte Tjenstemän och Betjente fått
sig ålagde i betydlig män tillökadt arbete och an«
svar, emot hvad dem i thy fall förut tillhörde.
Med djupaste underdånig vördnad, trohet
seli nit framhärdar
Stortnägtigste Allernådigste KonUng!
Eders Kongl. Majus
Underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåte
Carl Mörner.
Henr. Christ. Zaar.
Afskrift.
FRIEDRICH med Guds Nåde, Sveriges,
GötheS ofch Wendes Konung SCc. &«. SCc.
Uandt-Grefve tili Hessen &c. 8Cc. 8Cc.
<j.re Bandel. 135* Vår
1074
Den 11 Juli.
Vår ynnest och Nådiga benägenhet med
Gud Allsmägtig Troman och Öfverståthållare:
Oss hafva Riksens Ständer, genom underdånig
Skrifvelse af den a nästlidne Dec. , berättat, det
Stockholms Stads Magistrat hemställt , huruvida
Kronan, så hädanefter som hittills, bör bestå de
extra ordinarie Uppbörds-Comrnissariers aflönin-
gar , som årligen skola indrifva Lön och be-
talnings-afgiften, Slottshjelpen och flera Krono-
utgifter, eller ock Staden sjelf, som ingen pen¬
ning skall njuta af fölberörde inkomster: hvarvid
Riksens Ständer förmäla sig hafva funnit billigt,
att dessa Uppbörds-Commissarier intet kunna af
Stockholms Stads enskilta medel aflönas, samt att
Stockholms 8 UppbördsCommissarier måge till¬
hopa njuta I,6oo Daler S:mt årligen, på det
sättet , att när qvantum uppgifves på alla de ex¬
tra ordinarie Uppbörderna hvilka hädanefter här
i Stockholm komma att indrifvas, bör proportio¬
naliter , af hvarje Uppbörds-summa , utsättas så
mångå procenturn , som till dessa l,6oo Daler
S:mts uppfyllande kunna vara tillräckliga, af hvil¬
ka I,6oo Daler Smats procent-medel, Uppbörds-
Commissarierne dock intet mera böra undfå, än
som belöper af den summa, som de verkeligen
indrifva, så att, om hela den till indrifvand*
uppgifna summan , ricktigt af dem uppbäres och
aflevereras, undfå de ock tillfullo sine l,6oo
Daler S:mt, tillsammans årligen; men om något
deraf blefve innestående, innehåller äfven af fö-
renämde r,6oo Daler S:mts procents medel så
mycket , som belöper på den innestående sum¬
man, förmodandes Riksens Ständer, att Upp¬
börds»
Den n Julu i075
biirds-Commissarierne dermedelst lära uppmun¬
tras, att med så mycket större drift och alfvar
förvalta Uppbörden , spm således deras egen för¬
mån derunder beror. Härvid hafva Fullmäg-
tige vid Riksens Ständers Contoir sig förbehåll
lit, att de sorn skola uppbära Lön och Betalnings-af*
giften, måge ställa för Upphörden nöjaktig Caution
samt att Taxeringen, till denna afgifts beräknan¬
de , straxt efter Mantals-skrifningen af vederbö¬
rande förrättas och Uppbörden derefter så verk¬
ställes , att, medlen likmätigt 1720 års Regle¬
mente 5 Art. 4 §. med hvarje veckas slut var¬
da för Ständernas Coritoirs räkning i Banquen
insatta, hvaröfver, med hvad mera berörde Full-
mägtige andragit, Magistraten pig utlåtit villja
göra sin högsta flit, att antaga sådane betjente,
sorn för sig kunna ställa nöjaktig Caution, men
der sådane, som Caution kunna prestera, ej stå
att erhållas, är Magistraten af de tankar, att
de, som hafva godt loford om sitt redeliga för¬
hållande, måge antagas och dem tillåtas på lika
sätt, som efter Förordningen förfares med an¬
dra Kronones betjente, hvilka hafva Uppbörd,
att tjena emot revers. Vidare utlåter sig Magi¬
straten villja tillhålla UppbördsComrnissarierna,
att likmätigt förenämnde Reglemente vid hvar
veckas slut insätta medlen i Banquen, så vida
det görligt är, och de inflyta, samt bemälte
Uppbörds-Cominissarier med attesters erhållande
ifrån Banquen, Rente-Kammaren och andra ve¬
derbörliga orter kunna expedieras, så att Upp¬
börden må komma till skyndsam riktighet, äf¬
vensom dck Magistraten i öfrigt vill bidraga,
att
1076
Dm 11 Juli.
att hvad som i någon måtto Iean befordra dea
påbudne afgiftens tidiga infordrande, samt redo
och riktighets erhållande för Uppbörden. Rik¬
sens Ständer anföra sig intet hafva att påminna
vid det, deras Contoir sig förbehållit, och hvar»
till Magistraten sig begifvit, utan anse det
som ganska nödigt till riktighets erhållande
för lön och betalnings-afgiften, samt att med
de öfriga utlagorna likaledes bör procederas, och
till deras uppbärande i rättan tid samt vederbör¬
liga redogörande derföre på behöriga orter, Upp«
börds Commissarierne lika allvarligen tillhållas.
Men hvad Caution för Uppbörden angår, äro
Riksens Ständer af den mening, att dermed må
förhållas, som Magistraten sig utlåtit, nemligen:
att den gör sin högsta flit, att få sådana Upp¬
börds Commissarier, sorn kunna ställa höjaktig
Caution, men der sådane ej kunna erhållas, må¬
ge andra, som om deras redeliga förhållande
godt loford hafva, till Uppbörden antagas.
Hvad Uppbörds-Commissariernas Löner för å-
ren 1731, 32, 33 och 34 beträffar, hålla Rik¬
sens Ständer före, att dertill må afskrifvas pro¬
portionaliter något af hvardera Uppbörden och
de således för dessa åren njuta deras Löner
tillsammans årligen 1,600 Daler S:mt. Och
alldenstund berörde Uppbördsman sedan de be¬
fattat sig med Uppbörden för åren 1731 och
1732, de icke allenast med behörig räkning der¬
före egenvilligt uteblifvit: utan ock sig yttrat,
att de ej dermed inkomma kunde, innan de
finge veta huru mycket de för deras arfvode
bunde få. afskrifva, hvarigenom desse af Riksens
Stan-
Den 11 Juli.
io?*
Ständer för sä omistelige ansedde och till sä
angelägna usus anslagne medel, blifva gatta i
stor ovisshet, att en stor del deraf torde kom¬
mit att stå oinkrafde, och kan hända en d< 1, till
mistning för Kronan, förskingrade blifvit; ty
hålla Riksens Ständer före, att sådänt Uppbörds-
männernas egenvilliga förhållande bör dem alf-
varsatnmeligen af Magistraten under ögonen
ställas, satrt så alfvarsam hand dervid läggas,
att i fall Kronan något dervid skulle komma
att lida, sådant till fullo kunde blifva ersatt,
heldst berörde Gommissärier kunnat haft all sä¬
kerhet hos Kronan för deras Röner, deremot
Kronan nu hos dem torde hafva ringa säkerhet,
om något brister i Uppbörden , hvarom Magi¬
straten bör förfoga eftertryckelig anstallt. Det¬
ta allt, som Riksens Ständer i förenämnde mål
godt funnit, håfve Vi Eder härigenom velat
tillkännagifva, med Nådig befallning, det J, ej
allenast lemnar Magistraten till dess efterrättel¬
se deraf behörig del , utan ock håller hand
deröfver, att, det till verkställighet befordras
må. Och Vi befalle Eder Gud Allsmäktig
Nådeligen. Stockholm i Råd-Kamruaren den lo
Jan. 1735-
FRIEDRICH.
O. Cederström.
Till Öfver-Ståthållaren Gref Törnflyckt an¬
gående Uppbörds-Commissariernes Eoner.
Rikheten, med Höga Originalet, bevittner
Isaac Delhvik.
Secreterare vi d Öfver-Ståt-
Jiållare-Embetets Cantzlie,
*078
Den 11 Juli,
Afskrift.
FRIEDRICH, med Guds Håde , Sveriges,
Göthes och Wendes Konung etc. etc. etc.
Landt-Grefve till Hessen etc. etc. etc.
Vår Ynnest och Nådiga benägenhet med
Gud Alsmägtig Troman och Öfver Ståthållare»
Hos Oss andraga Riksens Ständer genom un¬
derdånig skrifvelse, af den 5 uti innevarande
månad, hurusom hos dem Stockholms Stads Ma-
gistra' vid nyss öfverståndne Riksdag förestält,
hvad ansvar och stora besvärligheter Stadsens
härtill bestådde åtta stycken Uppbörds-Commis-
sarier skola vara underkastade till Uppbördens
verkställande och medlens infordrande, samt de¬
ras vidlyftiga arbete med Taxerings - Uängder-
nas, Uppbördsböckernas och Taxerings Sedlarnes
upprättande, jemte annat af Magistraten spe-
cificeradt arbete, som skali utgöra tolf hundrade
tjugu sexterner; skolandes ock de räkningar,
sorn de till Contoiret in duplo ingifva, bestå af
två tusende och några hundrade folier; emot
hvilket arbete, äfventyr och ansvar, deras ve¬
dergällning allenast skall stiga till tvåhundra¬
de ä tvåhundrade trettioåtta Dal. Silfunt, hvil¬
ket allt skall hafva förorsakat Uppbörds-Commis-
sariernas Räkenskapers utehlifvande och existe¬
rade balancer för mångå år tillbaka, I anseende
hvartill och på det Kronans Rentor måga skyn-
desammare än hittills infordrade varda, och ej
sådan myckenhet restantier hos Stadsens Invå¬
nare inne stående blifva, sorn ock till undvikan¬
de af enskylte balancer hos Uppböxds-Commis-
sarierna,
Den H Juli.
1079
savierna , hvilka i brist af tillräckelig lön skola
nödgas tillgripa under händer hafvande Publique
medel, har Magistraten anhällit för dessa Upp-
börds-Commissarier dm bättre utkomst igenom
en viss lön, i stället fördem den bestädde provi»
sionen, och att fördenskull hvarje Uppbörds-Com-
missarie, för uppbärandet och redogörandet af
allmänna Afgiften eller Bevillningen mä undfå
Etthundradefemtio Dal. Silf:mt , af Slotts-Bygg-
nings-hjelpen Etthundrade Dal. Silfrmt, af Lön-
och Betalnings-afgiften Tvåhundrade Dal. S:mt,
S3mt uti expenser Femtio Dal. S:mt, så ock,
att hvardera må bestås en Betjente med Etthun¬
drade Tjugu Dal. S:rnts lön till hjelp vid exe.
cutionerna , lika med Slotts-Cancellie-Betjenter-
na , hvilket allt' gör tillsammans Sexhundrade
tjugu Dal. Sunt för hvar och en af dessa Upp-
börds-Commissarier, men för Tvänne i Staden och
Tvänne på hvardera af Malmarne, tillhopa sex
personer och lika antal Executions-Betjpnte be¬
löper sig årligen en Summa af Fyra Tusende
Trehundrade Fyratio Dal. Sunt, så att tillök¬
ningen uppå de nu för tiden bestådda Sexton
hundrade Dal. S:mt blifva Två Tusende Sjuhun¬
drade Fyratio Dal. S:mt.
Till så mycket bättre upplysnings erhållande
uti denna af Magistraten gjorda ansökning för
dessa Stockholms Stads Uppbörds-Cornmissarier,
berätta Biksens Ständer sig hafva för nödigt an¬
sett, att, häröfver infordra Vårt Kammar-Coliegu
och Stats Contoirs Utlåtande, derutinnan de vid
handen gifvit, på hvad sätt Kronans medel och
contributioner blifvit här i Staden och på Mal-
marne
io80
Den 11 Juli,
marne i förra och sednare tider indrifna samt hvad
ändringar härutinnan tid efter annan sig tilldra¬
git och huru dessa medel, intill är 1716 blifvit
uppburna af Stadsens frenne Ordinarie Uppbörds¬
man, hvilka, ifrån gamla tider, blifvit af Stad¬
sens enskilta medel aflönta, enligt 1682 års Or¬
dinarie Stat för Stockholms Stad, och efter Stad¬
sens Extra Ordinarie Stat af år 1700,.skola sam¬
ma Uppbördsman, hvilka jemte Stadsens medel,
äfven uppbära Krono - Utskylderna , njutit lön
af Borgerskapets Sammanskotts-medel. Men år
1716 den 3 Januari har Högstsalig Hans Kongl.
Majit Konung Carl den XII. i .Nåder bifallit,
att några särskilta personer skulle emot 1.200
Dal. Smits årlig lön utur Contributions-Rente-
riet antagas, att syssla med Contributions infor¬
drande, hvilka 1,200 Dal. S:mt af Högstsalig
Hennes Kongl Majit Drottningen den ii Sept.
17ig stadfästade blifvit. Vidare har den för.
ordnade Stats-Corn missionen, den 15 Marti 1728,
utom bemälte 1,200 Dal. S irnt tillaggt Extra¬
ordinarie Uppbörds Commissarierria , åtta st. till
antalet, en tillökning af 40a Dal. Simt, tillsam»
mans i,6oq Dal. dito mynt. Sedermera hafva
Vi, under den 26 April 1734 i Nåder för godt
funnit att resolvera, det, med Krono Uppbör¬
derna i Stockholm borde förblifva äfvensom uti
alla Städer i Riket sker, utanKronans gravation ,
och att Magistraten derföre borde vara ansvarig.
Och då denna sak vidare på 17 34 års Riksdag
förehades , håfve Vi uppå Riksens Ständers
underdåniga tillstyrkande den 26 Juni 1735,
Utfärdat Nådig Befallning , att desse Uppbörds*
Cora®
Den 11 Juli.
1081
Commissarier intet kunde af Stockholms Stads
enskilta wedel aflönas, samt att Stockholms Stads
8 Uppbörds Commissarie!- måtte tillhopa njuta
1.600 Dal. Strut årligen, på det sättet, att enar
qvantum uppgifves på alla de extra ordinarie
Uppbörder, hvilka i Stockholm komma att in-
drifvas, bör proportionaliter af hvarje Uppbörds-
summa utsättas så manga proCent. sorn till dessa
1.600 Dal, S:mt kunna vara till racki! ge, af hvilka
proCent medel Uppbörds-Commissarierne 11 k väl
intet mera undfå borde än af denna summa
belöper, som de verkeligen indrifva, så att , om
den uppgifna summan riktigt af dem upbäras,
hade de tillsammans att tillfullo undfå sina
1.600 E:dr S:mt, men örn något deraf blefve
innestående, skulle af dessa 1,600 .Dal. S:mt in*
nehållas så mycket, sorn på den innestående sum¬
man belöper, på hvilket sätt Riksens Ständer
då förmodat Uppbörds Gorrimmissarierne kunna
upmuntras, att med sa mycket större drift för¬
rätta Uppbörden, som deras , egen förmån derun¬
der berodde.
Ytterligare håfven J, år 174-1,; hos Oss i
underdånighet anmält en lika ansökning, af Ma¬
gistraten med den , som nu hos Riksens Stän¬
der blifvit ingifven , hvarpå Vi den 30 Juli
samma år, i Nåder förklarat , att som Riksens
Ständer på 1734 års Riksdag sjelfve utsatt 1,600
Dal. S:mt till 8 Uppbörds Commissariers aflönande
här i Staden; så vore det betänkeligt att samtycka
till någon förhöjning på samma faststälta summa,
heldst den ändå nogsamt besvärade de Publique
medlen emot förra tider, då Stockholms Stad
lika
io8«
Den xi Juli.
lika med de öfriga Städerna i Riket af egna
medel bestått, hvad till Uppbördens indrifvande
för Kronan har erfordrats.
Sluteligen hafva Vårt Kaminar-Collegium
och Stats-Contoir yttrat dess tanka vara, att ej
något öfver de redan faststalda 1,600 Dal. S:mt
af Kronans medel genom flera proCents bestå¬
ende af Uppbörden måtte beviljas , utan i fall
någon tillökning skulle pröfvas nödig, i anseende
till närvarande bevilIningssätt, och deraf hörande
mera besvär, hafva de förment att sådant af
Stadsens enskilta medel kunde bestås och godt¬
göra*.
Detta allt förmäla Riksens Ständer sig hafva
uti ett noga öfvervägande tagit; och hvad först
angår qvasstio an eller om Uppbörds-Commissa-
rierne här i Stockholm till någon förbättring i
lönen äro berättigade, af Magistratens härom
gjorda omständeliga förmälan inhämtat, att de
med den nu för tiden dem anslagne ringa pro-
Centen ogörligen kunna hafva nödtorftigt uppe¬
hälle, der dock för Kronans derunder beroende
höga tjenst och säkerhet ganska nödigt är, att
de med så tillräckeligt underhåll blifva hugna¬
de, att de, i brist deraf, icke nödsakas Kronans
medel att tillgripa, hvarföre och i betraktande
deraf Riksens Ständer ej sett sig kunna undgå,
att dem en billig tillökning i lönen anslå och
tillerkänna. Och hvad sedan beträffar, huru¬
vida det, som dem uti tillökning kommer att
bestås, må af Stadsens enskilta medel komma
att förnöjas eller ej? Så alldenstund Riksens
Ständer redan vid 1734 års Riksdag förklarat att
. Stock*
Den 11 Juli.
Stockholms Stad , som , uti denna Uppbörd ingen
del häfver, icke elier med Uppbörds Commissa-
riernas aflönande kan besväras; ty pröfvar Rik¬
sens Ständer i sådant afseende nu äfven billigt,
att hvad sorn Uppbörds-Commissarierne hädanefter
såsom en tillökning i lönen kommer att tilläg*-
gas, må såsom för detta skedt , dem af Kronan
bestådt varda.
Härvid berätta dock Riksens Ständer i un¬
derdånighet sig ej böra obemäldt lemna , att som
den tillökning, hvilken af Stockholms Stads Ma¬
gistrat projecteradt blifvit,synes tåla närmare jemk¬
ning , så är Riksens Ständers underdåniga tanka
och mening att, i stället för hvad Magistraten
dem till lön och expenser samt Executions-Be¬
tjente föreslagit, Uppbörds Cornrrnssarierne må
hädanefter med 100 Dal. S:mts tillökning på
lönen hvardera årligen, jemte 50 Dal. S att ex¬
penser skola kunna utkomma , så att hvar och en
af dem ärligen kommer att njuta 300 Dal. S:mt,
samt 50 Dal. dito mynt hvardera uti expenser,
så länge de nu för tiden varande inångfalldiga
Clontributioner och Krono utlagor påstå, men när
Contribntionerna eller utlagorna förrnindskas och
aftaga, kunde då af Stats Cornrnissionerna, till
Vårt Nådiga fastställande, närmare tillses huru
Staten må i möjligaste måtto hvad denna tillök¬
ningen angar lisas och lindras. Hvad for öf¬
rigt vidkommer de föreslagne Betjente till hjelp
vid executionen för 120 Dal. Sunt hvardera år¬
ligen, lika med Executions-Betjentema vid Slotts-
Cancelliet, så ehuruväl sådant skulle hafva god
»ytta med sig , så finna dock Riksens Ständer
att
io84
Den n Julit
att det vid Bitets nu varande beträngda till¬
stånd alltför mycket skulle gravera den Publique
Cassan ; hvarföre och som Uif-Gardet och Artil¬
leriet hitintills uppå Eder reqvisition biträdt
Uppbörds Cornmissarierna, vid de förefallande
executioner; sä finna Riksens Ständer i under¬
dånighet att Lif-Gardet och Artilleriet äfven
hädanefter böra, pä anmodan, ovägerligen göra
dem derutinnan handräckning, enligt Värt Nå¬
diga förordnande under den 26 Juni 1735, hvar¬
vid dock Riksens Ständer hälla före, att till följe
af ofvanberörde Vår Nådiga Förordning kom¬
mer att iakttagas, det så väl hälften Artilleriet
emot Gardet dertill upbådas , samt att sådant ej
sker uti oträngda mål och då ingen förrättning
verkeligen kommer att för sig gå , med mera, som
ock att den förhöjning a två öre S;mt på hvarje
Dal Surit, sorn de tröga eller försummeliga ef¬
ter meranämde Våra Resolutioner jemte sjelfva
utskyIdema komma att erlägga, varda efter van¬
ligheten till samma Handräcknings-Manskaps
afbetalning använde.
Detta allt, som Riksens Ständer i ofvari-
ornförmälte måtto hos Oss andragif, gifva Vi
Eder härigenom tillkänna, med Nådig vilja och
befallning, det J, uti det, som på Eder försorg
ankommer, fogen den anstalt , att den härutin¬
nan gjorde författningen må behörigen efterlefvad
varda hvarmed Vi befalle Eder Gud Alsmäg-
tig Nådeligen. Stockholm i Råd-Kammaren den
22 September 1743.
-FRIEDRICH.
Gust. Boneauschiold.
Deri ll Juli'. 1085
Till Öfver-Ståthållarert angående Stockholms Stads
Uppbörds-Commissarier.
Likheten med Hoga Originalet bevittnar
Isaac Dellvik,
Secreterare vid Öfver Ståthållare-
Embetets Canceltie.
Litt. A.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Herr Ofver Ståthållaren m. m. Grefve Mör¬
ner har uti underdånig och till Stats-Berednin-
gen i Nåder remitterad skrifvelse af den 4 nasti.
Juni anmält, att då han med den lön af 75
R:dr, som denna Stadens Mantals-Comrnissarier
innehafva, icke kunnat få Mantalsskrifningen för
innevarande år verkställd, utan genom Embets¬
myndighet och löfte om förbättrade löne-vilkor,
funne han sig desto mer nödsakad, att om Nå¬
digt understöd för dem i underdånighet anhålla,
som han, emot berörde lön, icke ser någon möj¬
lighet att härefter få Mantalsskrifningen bestridd,
sedan genom den Författning Herr Grefven och
Öfver-Ståthållaren vidtagit till Bevillnings-Ta-
xeringarnes, Uppbördens och redovisningens lika
tidiga årliga afslutande, som i alla Rikets Pro¬
vinser , Mantalsskrifningen skyndsamt och oaf¬
brutet måste förrättas i vissa Qvarter på dertill
af Herr Grefven och Öfver-Ståthållaren utsatte
dagar, och icke, som förr, bero på Mantals-
Cojnmissarien, hvilken till skrifningen ^nvändt
io86
Dm 11 Juli.
sä läng tid, aft han derunder kunnat bistå de
skattskyldiga med författande* af deras skrifteliga
uppgifter, och uti betalningen derföre erhålla
en belöning, som utgjort denna Tjensteinans
egentliga inkomst.
Mantalsskrifriingens utöfning i Hufvudsta-
den skall dessutom vara vida besvärligare, än
all annorstädes i Riket , äfven af den orsak, att
då Skattskyldige i orterna inställa sig på utlysta
ställen och Mantalsskrifvaren alltid kan hafva,
och har en Concept-Längd tillskrifven , i enlig¬
het med föregående årets Mantals-Eängd, eme¬
dan vida färre ändringar der förefalla, skall Man¬
talsskrifvaren i Stockholm deremot nödgas be¬
söka hvarje hus och i den mest besvärliga års¬
tiden , utan att för de ständiga flyttningarna
kunna begagna ett tillskrifvet exemplar af det
föregående årets Mantals-Eängd, och hvarför¬
utan det nu i Nåder faststäldta Formulairet till
Mantals- och Skattskrifningen skall fordra vida
mer och så mycket arbete emot förr, att Man»
tals-Cornmissarien icke utan biträde skall inom
vederbörlig tid kunna aflemna Mantals-Eängden.
Vid sådant förhållande hyser Herr Grefven
och Ofver-Ståthållaren den underdåniga förhopp¬
ning, det Eders Majit nogsamt täckes i Nåder
finna, att MantalsCommissarien, med 75 Ridlrs
lön* ogörligen kan hafva lifvets bergning vid
närvarande högt uppstegrade pris på alla lifs-
förnödenheter; anhållande Herr Grefven och
Ofver-Ståthållaren i anledning deraf underdånigst,,
det Eders Kongl. Majit i Nåder täckes anslå
hvarje Mantals - Commissarie J30 R:dr i årlig
lön
Den ii Juli.
lön samt 50 R:dr till Skrifvarehjelp, tillhopa
180 R:dr, att utgå på sätt som följer, nemligen:
Af Stadens medel, hvad hvarje Commissarie nu
deraf skall innehafva - - R:dr 66: 32.
samt af Stats-Verket - 8: 16.
R:dr 75: __
Provision af Mantalspenningarna,
i likhet med Mantalsskrifvarne i Or¬
terna eller 6o:de penningen, sorn efter
de för afkortningen vanliga afdrag un¬
gefärligen skall kunna utgöra - 25: —
Andel af den halfva proCent, som
af Bevillningen kommer att utgå 50: —«■
Pesten af Stats-Verket på Stat 30: _
Tillhopa P:dr 180: —
Hvad Herr Grefven och Öfver-Ståthållarea
sålunda anfört om Mantals- och Skattskrifning
gens besvärliga och arbetsamma beskaffenhet
mera här, än all annorstädes i Riket , ehuru den
måste med en i flera afseenden synnerlig grann¬
lagenhet emot förr allmänneligen förrättas, det
finner Stats - Beredningen instämma med rätta
förhållandet; äfvensom denna förrättnings verk¬
ställande på tid och sätt, som Herr Grefven och
Öfver-Ståthållaren förordnat, ofelbart skall be¬
främja en länge önskad och påsyftad men städse
saknad ordning i denna Stadens Uppbörds* och
Redogörelse-Verk.
Matitals-Längden är det Hufvud-document,
hvarpå all personlig beskattning i Riket beror,
och utaf hvilken hvar och en, som är under¬
kastad Bevärings-skyldigheten skall utrönas, samt
i öf-
io88
Den 11 Juli.
i öfrigt flera upplysningar hämtas bade i Oc-5
conomiskt och Sratistiskt afseende ; utaf hvilket
allt nogsamt intages med hvad synnerlig pålit¬
lighet , omtanka och sorgfällighet Mantalsskrif¬
ningen måste förrättas.
Att alltså till detta göromål fordras skick-5
ligare och kunnigare personer, än som kunna
belönas med 73 R:dr , kan icke bestridas; oell
Stats-Beredningen finner för sin del i underdå¬
nighet, att de löne vilkor Herr Grefven och
Ofver Ståthållaren för hvarje Mantals-Commis»
sarie föreslagit, ingalunda öfverstiga hvad de
verkeligen förtjena; men i anseende till de för
denna löne-förböjning föreslagna tillgångar fö¬
rekommer;
1:0 Att Kongl. Maj:ts, vid inrättningen af
Mantals Commissarie Sysslorna här i Staden re¬
dan- den 16 September 1735 , Väl tillaggt dem
,50 Daler S mt -eller de 8 R:dr 16 sk. Banco,
söm de ännu till expencer innehafva och på Kro¬
no Uppbörden i läkningarne afskrifväs, men af-
slagit Magistratens genom Öfver Ståthållaren då
gjorde ansökning, att de äf Kronans medel inåt»
te lönas, samt i dess ställe förordnat, att åflo»
ningen borde utgå af Stadens enskilta medel 5
hvilket förordnande är bekräftadt genom Kongl.
Brefvet den 24 Juli 1754, äfven på den grund,
att Kronan af Staden icke åtnjuter Mantals peri»
ningar.
2:0 Att i Slockholm några Manfals-pennin*
gar icke ännu erläggas. . Från denna afgift är
Hufvudstaden jemte Götheborg och Carlskrona
på den grund befriade, att de i stället för ali
in»
Den 11 Juli. , 1089
inkommande Spannmål betala Qvarntull; hvilken
alltid varit ansedd såsom Landttull, samt så¬
som sådan blifvit af Landttulls Betjeningen iipp-
buren och till Stats-Verket under sådan Titel
levererad.
Vid alldeles lika egenskap blef denne af¬
gift bibehållen efter Landttullens upphäfvande
vid 180g och 1810 års Riksdag-, Den innebe-
gripes i det surrogat för Stats-Verkets förlust af
Landttulls-inkomsten, som ifrågavarande 3:ne
Städer, enligt Kongl. Förordningen den 30 No¬
vember sistnämnde år, borde utgöra, och blif-
ver alltså, ehuru beräknad lika med Mantals-
penningarne för hvarje Mantalsskrifven person,
likväl såsom tull uppburen och levererad till
Stats-Cassan, samt utgör i följd deraf en Bevillnlngs-
Artikel, i stället att Mantals-penningarne äro en
Rtats-Verket enskildt tillagd inkomst, lika fast
och saker med grundskatten af Rikets jord.
3:0 Utom Qvarntullen och de afgifter, som,
till fyllnad i surrogatet för Laridttulls-inkom-
sten, särskildt på Stadens innevånare intaxeras,
består hela Uppbörden här i Staden af Riksens
Ständers Allmänna Bevillning, hvilken inflyter
till Riksens Ständers Riksgälds Contoir, som
deraf tilldelar Stats-Contoiret hvad till fyllnad
i dess behof erfordras, men ibland hvilka behof
alls ingen utgift till Stockholms Stads Mantals-
Commissarier är påräknad.
Vid så fatta omständigheter, kan Stats-Be-
redningen icke eller i underdånighet tillstyrka
att Stats-Verket må betungas med någon aflö¬
ning i och för dessa Tjenstemän. Deras ange¬
le Bandet. 137. 138* lägna
loge
Dea 11 Juli.
lägna och magtpåliggande göromål fordra dock ,
att de nödvändigt böra förses med derefter läm¬
pade skäliga löner; och Stats-Beredningen anser
hvad dertill erfordras höra till första Classen af
Stadens enskilta utgifter.
"Riksens Ständer, som vid sist öfverstandne
Urtima Riksdag fannö, att tillämpningen af de¬
ras åtagna Bevillning m. m, gjorde en förbätt*
rad och vida grannlagare och arbetsammare Man¬
tals- och Skattskrifnings-methode nödvändig, be¬
viljade derföre en half procent af Bevillningens
belopp till hvarjehanda expence-uigifter i och
för taxeringarne samt äfven någon förbättring i
Uöne-vilkoren i synnerhet åt de Tjenstemän, sonl
hade befattning med Mantals- och Skattskrifningeni
Denna afgift innefattar, efter Stats-Bered-
ningens underdåniga tanka, allt hvad af Statens me¬
del , i dessa afseenden kan bestås, och synesjkurina
ingå till Stadens Cassa, såsom något understöd
till de löner åt Mantals-Commissarierna, sorn
Staden åligger att bestrida och Eders Kongl.
Maj:t nu i Nåder lärer täckas bestämma; men
som Herr Grefven och Öfver-Ståthällaren om
Mantalsskrifningen och Stadens Uppbörds-Verk
vidtagit anstalter och författningar, som, en¬
ligt hvad Stats-Beredningen I här ofvan haft
Nåden anföra, ofelbart skola befrämja ordning
och säkerhet derutinnan: och det är möjligt,
att göromålen, då de betraktas i sammanhang
dermed, till, deras art och beskaffenhet samt års¬
tiderna , på hvilka de egentligen böra förrättas,
tillbörligen skulle kunna bestridas af ett bättre
lönadt men mindre antal Tjenstemän, än det,
som
Den II Juli.
1091
som nu synes komma alt bestå af sex Mantals-
Commissarier med sina Skrifvare eller skrifvar¬
hjelp , samt sju Uppbörds Cornmissarier och lika
manga Uppbörds-Skrifvare ; så hemställes i un¬
derdånighet, om icke Herr Grefven och Öfver-
Ståthållaren må äga, att, efter vederbörlig öf¬
verläggning och pröfning, inkomma med under¬
dånigt förslag till de ändringar, som i detta af¬
seende finnas lämpeliga och sorn , i händelse af
Nådigt bifall, kunna i deri mån sättas i Ver¬
ket, sorn Tjenslernas nu varande innehafvare
afgå.
Hvad sluteligen beträffar Herr Grefvens och
Öfver-Ståthållarens underdåniga anhållan, att af
Stats Contoiret få reqvirera provisionen för näst-
lidet års Mantalsskrifning'härstädes , till godtgö¬
rande af den betalning, Herr Grefven och Öf-
ver-Slåthållaren funnit sig nödsakad att utlofva,
för att få detta års Mantals-Uängd så tidigt ren-
skrifven, att Taxerings-forrättningen nu kunnat
börjas och den ordning här vinnas, att Upp¬
börden i Hufvudstaden må kunna förrättas på
samma tid, som all annorstädes i Uikqt; så, och
ehuru Siats-Beredningen, på skäl , som andra
punkten här ofvan innehåller, icke kan i under¬
dånighet tillstyrka sådan provision för framtiden,
öfverlemnas dock till Eders Kongl, Majrts Nå¬
diga pröfning och godtfinnande, om icke, då an¬
ledning kunnat vara af 2 §. 2 Morn. i Kongl.
Eörordningen den 30 November l&lo, att anse
JVIantalspenningarne såsom beviljade i stället för
Uandttullen, och Herr Grefven och Öfver Ståt¬
hållaren derpå grundat löftet om betalning för
ett
10Q2
Den 11 Juli.
ett arbet? af så vigtig påföljd, en summa, sva¬
rande mot behofvet, efter den beräknings-grund ,
Kerr Grefven och Öfver-Ståthållaren uppgifvit,
i Nåder må beviljas af besparingarne på den,
å åttonde Hufvudtiteln, till provision för Man¬
talsskrifningen i Riket uppförda förslags-summa ,
uppå hvilken ett, mot denna utgift svarande, öf¬
verskott desto säkrare uppkommer, som Man-
tals-skrifningen ännu för 1812 förrättades på
det förr vanliga, och nu mera befunna ofull¬
komliga sättet.
Hvad Stats-Beredningen sålunda haft den
Nåden anföra och föreslå, varder Eders Kongl.
Maj:ts Nådiga pröfning ooh välbehag underdå¬
nigst hemstäldt.
Stats-Beredningen framhärdar med djupaste
vördnad, trohet och nit
Stormagtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåtare
O. E. Lagerheim.
Fr. Tersmeden. A. G. Mörner. N. Frödelius.
C. Tunelius.
Eit. B.
Stormagtigste Allernådigste Konung!
Sedan Eders Kongl. Majit, genom Nådigt
Bref
Hen il Juli.
\
i®93
Bref den 24 sistlidne September i fråga om sökt
Böne-forbättring för Krono-Uppbörds-betjenin-
gen i Stockholm, tillåtit Öfver-Ståthållaren, att
framdeles andraga hvad som i afseende på be-
mälte betjenirigs Böne-förmåner kunde vara att
anmärka; så har Öfver-Ståthållaren, Generalen
m. m. Herr Grefve Carl Mörner, uti underdå¬
nig Skrifvelse den 14 nästlidne Maj, åter an»
malt angelägenheten af förbättring uti Krono-
Uppbörds-betjeningens Bonings vilkor, samt der¬
vid anfört: huruledes det hittills gällande Bö-
nings-sätt, bestående deruti, att Betjeningen ägt
beräkna sig tillgodo och uppbära de straffböter
af 3 sk.' på Rtdrn, som de skattskyldige erlägga
för den del af utskylderna som, efter slutad
Uppbörds-stämma betalas , skall utgjort Uppbörds-
Commissariernas hufvudsakligaste Böne-inkomst,
samt att denna inkomst i synnerhet varit påräk¬
nad af sådana skattskyldiga, hvilkas Krono-IJt-
lagor stigit till högre belopp, och sorn gerna
derföre betalt nyssnämnde böter för att , såsom
tillförne icke skall vägrats , få, efter slutad Upp¬
bördsstämma, flera månaders anstånd med ut-
skyldernas betalande och dem under tiden till
enskilt fördel begagna. Men som af ett sådant
förhållande, ej allenast de vanliga restantier
uppkommit, utan äfven dessutom ett helt års
Krono-Uppbörd skall varit hos Hufvudstadens
skattskyldiga innestående och dem ej affordrad;
så hade Öfver-Ståthållaren , i anledning af Edérs
Kongl. Maj:ts särskildta Nådiga uppdrag, för att
återställa Krono-Uppbörds-Vexket till ordning
och skick , i anseende till indrifvandet och redo-
vis-
1094
Den 11 Juli.
■yisningen af igli års Uppbörd, ej kunnat lem¬
na mera rådrum, än dertill oundvikeligen er-
ford rats , utan fprcerat verkställigheten deraf så ,
att Uppbörden blifvit levererad och redogörel¬
sen derföre aflemnad inom fem månader fran
Uppbordsstämmans början , eller på hälften kor¬
tare tid , än tillförne vanligt varit. Di härige¬
nom skall inträffat, att ofvanberorde inkomst liir
I8li blifvit, emot det föregående året, mindskad
for Stadens sju Uppbörds Cornmissarier med ett
samtnanberäknadr beioppraf93o R:dr Banco, och
deras lön dessutom medtagen deraf , att de till
fortskyndande af så väl restantiernäs indrifvare-
de, sorn undersöknirigarne , hvilka föregå Afkort-
nings Längdernas upprättande , • varit nödsakade
att mot betalning begagna större biträde, än
som under de förra åren, med en rymligare re¬
dogörelse tid , fordrats; så och enär Uppbörds-
betjeningen icke desto mindre villigt fullgjort
dem lemnade föreskrifter, utan afseende på egen
förlust, hvilken för ’dern vore desto mer känbar,
som den lön, de af Eders Kongl. Majt och
Kronan samt Stads-Cassan åtnjutit xgl I , sam-
manlagdt för hvarje Uppbörds-Commissarie och
dess Skrifvare , ej utgör mer än omkring 260
E:dr, anhåller Herr Grefven och Öfver-Ståthål-
laren , det Eders Kgl. Maj:t till ersättning för hvad
i frågavarande sju Uppbörds-Commissarier, så¬
som ofvanberördt är, genom en tidigare indrif-
ning af l8rl års Krono Uppbörd förlorat, i Nå¬
der täcktes anslå till Öfver Ståthållarens disposi¬
tion xooo R:dr Banco, heldst det, i annat fall,
6kulle blifva svårt, om ej ogörligt, att eljest
forcera
Dm 11 Juli.
1095
forcera dessa Uppbördsman , att med lika skynd¬
samhet uppbära och redovisa äfven 1812 års
Rppbörd, på fortskyndandet hvarafiikval endast
och allenast skall bero möjligheten, att, efter
förrättad taxering, kunna i Hufvudstaden före¬
taga innevarande års Krono-Uppbörd på samma
lid, som i. hela den öfriga delen af Riket samt
för framtiden ärna en lika ordning.
För att i underdånighet kunna upplysa, på
hvilken grund Uppbörds Commissarierne i Stock-
holni mer, än Uppbörds-betjeningen i Rikets
alla öfriga Städer , kommit att aflönas af Kronan,
samt dessa löners beskaffenhet och sättet, hvar- *
på de utgått, efter som dessa Rönings-utgifter
icke äro påförde Rikets Stat , har Stats-Berednin-
gen , till hvars utlåtande Herr Grefvens och
Öfver-Ståthållarens förenämnde underdåniga Skrif¬
velse blifvit i Njider remitterad, undersökt och
befunnit, att Riksens Ständer vid 1734 års
Riksdag förklaradt, att Stockholms Stad, som uti
Uppbörden ingen del hade,, ej ellef med Upp¬
börds Commissariernag aflöning kunde besväras;
att de löner, desse Betjente redan den tjden af
Staten åtnjöto, skulle okas tilL.200 Daler Sant
för hvardera: att, i anledning af 17 34 års
förordnande, berörde löner vid 1743 års Riks¬
dag blifvit-tillökte med ioq Daler och 50 Da¬
ler Smit till expenser eller tillhopa för hvarde¬
ra 350 Daler, enligt Kongl. Brefvet den 22
September sistberörde år: atf Kongl. Maj:t den
22 Juli I754 ytterligare i Nåder beviljat hvar
och en af dem 50 Dalers tillökning, så att
hvarderas lön med expenserna, blef 400 Daler
Sunt, samt att Stats-Contoiret samma år förkla¬
rat,
jog6
Den 11 Juli.
rat, att då Uppbörds Commissarierne allt stän¬
digt godtgjört sig, hvad de sålunda undfått, af
Uppbörden i sina räkningar , dervid skulle för¬
blifva ; men afskrifningen ske på Bevffinirigéri
allena och icke pro rata parte af lön- och betal¬
nings afgiften samt Slottshjelpen.
Vid 1756 års Riksdag och efter pröfning
af Magistratens ansökning om ersättning för upp¬
gifna större utgifter i och för Uppbörds-Verket,
än Kronan bestått, har, enligt Kongl. Brefvet
den 30 November samma år , Riksens Ständers
Secreta Utskott förklarat:
iso Att med Uppbörden i Stockholm borde
förhållas lika sorn i de andra Städerna; i följe
hvaraf Magistraten härstädes hade så' mycket stör¬
re skyldighet att infordra Krono-utskylderna ,
som Stockholm framför andra Städer i Riket
njutit och ändå njöt den förmån, att Uppbörds-
Betjeningen betaltes af Kronan med 2,800 Da¬
ler Silfvermynt.
2:0 Att den villfarighet, sorn skett Stock¬
holms Stad med en viss summas beviljande till
Uppbördsmännéns, aflöning , icke kunde medföra
den påföljden att Kronan skulle betala allt;
och
3:0 Att det alldeles icke kunde angå Kro¬
nan hvad enskilte medel Staden dertill använde,
emedan af Kronan icke var äskadf mer än 1734
års Resolution påbjuder, samt sluteligen, att
Secreta Utskottet afstyrkte ali ersättning för för¬
ra åren och fann Kronan ej böra betungas mer
för Slockholm, än för de öfriga Städerna i Ri¬
ket. Secreta Utskottet hemställte dock, att om,
efter
Den 11 Juli.
1097
efter pröfning och vederbörandes hörande, den.
af Magistraten tillika begärte 7:de Uppbörds'-
Commissärien fanns nödig till Uppbördens snara
och skyndsamma indrifvande, lika lön för den¬
na , sorn för de öfriga, måtte i Nåder beviljas.
Den 6 MajÄ^ö/j samtyckte Kongl. Majtt
denria tillökning och att y:de Commissariens
lön skulle blifva 500 Daler Silfvermynt, samt
att, 1 anseende till förekomna omständigheter,
hvar Uppbörds Commissarie borde erhålla 700
Daler' S:mt i lön och 200 Daler samma mynt
till Skrifvarehjelp; men att som, efter Kongl.
Brefvet den 30 November 1756, en viss sum¬
ma af 2,800 Daler , hvilken nu Ökades med
nästnämndé, denj yule Uppbörds-Commissarien
tillagde 500 till 3,300 Daler, var denna vissa
summa af Kronans medel, sorn, efter Secreta
Utskottets underdåniga tillstyrkande, ej fick öf-
verskridäs så borde bristen tagas af Stadens en-
skilta medel och berak näs från 1759 års bör¬
jan, då nya Uppbörds-melhoden kom till verk¬
ställighet.
Härvid har allt sedermera förblifvit och
det är efter dessa Författningar , sorn Uppbörds-
Commissarierne ännu åtnjuta hvad de af Kro¬
nans eller Statens medel i löner innehafva.
Under namn af dragare-lön for medlens
framskaffande till Banken, uppbära och godtgöra
sig Uppbörds-Commissarierne afven af Kronans
Bevillning 3 r. Srmt å hvarje 100 Daler sam¬
ma mynt, förmodligen tillkomne den tid, då
plåtrnyntet ännu var det egenteligen gängse och
alla Uppbördsman hade rättighet till så kallade
forpen*
logg
Den ii Juli.
forpenningar på hvad i plåtar och slantar uti
Uppbörden inflöt. Små sedlar vidtogs i stället
först efter Riksens Ständers beslut vid 1747
års Riksdag. Denne dragare -lön borde, såsom
tillkommen utan Konungens tillstånd, återbeta¬
las ifrån och med 1-752 ef(e#Ätt Kammar-Revi¬
sionens år 1767 gifne Utslag; men på underdå¬
niga besvär deröfver, blef detta Utslag den 26
Uebr. 1768 i Nåder Upphäfvet , på den grund,
att Rentmästarne i orterna och äfven den i Stock¬
holms Uän åtnjöto remiss-lage, samt att Kongl.
Maj:t fann desto betänkligare , att frånkänna Upp-
börds-Commissarierna denna förmån, sorn de ha¬
de knappa löner och från flera år tillbaka oqvalt
njutit dessa dragare-penningar. Af en, nästlidet
år utaf Rikgälds Contoiret, på Stockholms Stads
redogörelse för 18 Io års Bevillnings-Uppbörd,
utfärdad; anmärkning: och den deröfver afgifne
förklaringen, har Stats-Beredningen inhämtat,
att dragare - lönerna det
året utgjort - R;dr 333: 3- 4*
Af aflöningen för sju
Uppbörds-Commissa-
rier , stigande som of¬
van anfördt är till
3,300 Daler Silfver-
mynt, blifvit ä 6 Da¬
ler Riksdalern afför¬
de med tillhopa - 550:
jemte derå beräknade
33* procents tillök¬
ning- r - 183: 16.
„ 733: 16. •—
saint
Den 11 Juli.
.saint att de af Stadens mede!, en¬
ligt erhållen uppgift, i oförbättra¬
de löner undfått - - 400:
och i Skrifvare-hjelp å 50 R:dr - 350:
— 750:
De hafva således af Kronan och Staden 1
ett för allt åtnjutit I,Si6 R:dr 19 sk. 4 r., el¬
ler, efter Herr Grefven? och Öfver-Ståthållarens
uppgift , nära 260 R:dr hvardera, utom den in¬
komst dem tillfallit af 3 skillingar för Riksda-
lern, sorn mast betalas af Skattskyldiga, hvilke
inom dea årligen utlysta Uppbörds-terminen
icke afbyrdat sig sina Krono-Utskylder.
Då sistnämnde inkomst, såsom stridande
emot dgt ändamål , som dermed varit påsyftadt
och ledande till dröjsmål och förluster i Upp¬
börden samt oreda i Uppbörds-Verket härstä¬
des , nu mera genom den af Herr Grefven oc,}i
Ofver-Ståthållaren förbättrade Uppbörds-metho*
den, för Uppbörds-.Comrnissarierna gar förlorad;
sä synes billigheten icke blott fordra, att dessjr
Tjenstemän undfå, ersättning för förlusten deraf,
uran ock att de erhålla en sådan Uon-forbättring
derutöfver, att de tillika vid nu förökade gö¬
romål och den högt uppdrifna dyrheten på al¬
la lifvets förnödenheter, kunna äga nödtorftig
bergning.
Vid f. d. tillförordnade Öfver-Ståthållarens,
General-Majoren m. m. Sköldebrands, i början
af näst!, år i flera delar rörande Krono-Upp-
börds-Verket i Stockholm afgifna underdåniga
betänkande, har Kammar - Cöllegium och Sta:s-
Contoiret, hvilkas underdåniga utlåtande deröf¬
ver
aioo
Den ii Juli.
ver blifvit 1 Nåder infördradt, gemensamt yttrat,
i anseende till den afven föreslagna förbättring
af löne vilkoren för Uppbörds - Commissarierna,
det Collegierne ansågo de 600 R:dr, sorn för
hvardera Uppbörds Gominissarien i lön och skrif-
"varehjelp blifvit föreslagna, vara för deras ut¬
komst behöflig samt ingalunda för högt tilltaget
i afseende på Kronans säkerhet och deras berg¬
ning påen dyr och kostsam ort; men Stats-Con-
toiret, som tillstyrkte att dessa löner borde utgå
af Stadens medel, hemställde i underdånighet,
att Öfver-Ståthållären och. Magistraten gemensamt
måtte pröfva och bestämma beloppet i mån åf
tillgång och den Stat, sorn'för Stadens öfriga
Tjenstemän var gällande samt afgiften 3 sk. för
försummad vederbörlig betalning af Coritribii-
tionerna, i stället inflyta till Stadens Gassa.
Kammar-Collegium deremot tillstyrkte val, ätt
dessa löner icke måtte påföras Kronans Stat,
utan så mycket heldre af Stadens enskilta Gassa
bestridas , sorn en mängd betydliga inkomster
skola vara Staden donerade, ibland hvilka Col-
legium nämner Tolagen samt afkastningen af
Strömqvarnarna och Strömfisket, äfvensom Col-
legium, lika med Stats-Contoiret, icke kunde i
underdånighet tillstyrka; att på Kronans Stat öf¬
verflytta lönerna for den öfriga Uppbörds-Betje-
ningen, för hvilken tillförordnade Ölver-Ståthål-
laren föreslagit, att de 100 R:dr som Uppbörds-
Kammereraren förut af Stats medlen varit be-
stådde och, vid r8o§ års Riksdag, blefvo öf¬
verförde på Indragnings Staten, att med förra
innehafvaren Björlings afgång försvinna, måtte
med
Den 11 Juli.
J101
med 3 3y proCents förhöjning få tillfalla efter¬
trädaren. Hvad åter beträffade förhöjningen,
3 sk. på Riksdalern; så ansåg Kammar - Colle-
gium den icke böra bibehållas eller ingå i Sta¬
dens Gassa, utan helt och hållet afskaffas, eme¬
dan den i sin fortgång mest skall träffa den
fattiga, som, ofta nog med bästa vilja, icke skall
förmå att i rättan tid betala sina utskylder.
Af hvad Stats-Beredningen sålunda af För¬
fattningar och Handlingar rörande denna aflö-
nings-fråga upplyst och anfört, tror Stats-Bered¬
ningen sig desto heldre böra med Kammar-Col-
legium och Stats-Contoiret instämma i underdå¬
nigt tillstyrkande, att Uppbörds-Commissariernas
lönings-vilkor , enligt Öfver-Ståthållare-Embetets
hemställan, må i Nåder bestämmas till 6oo B:dr
för hvardera i ett för allt och skrifvarehjelpen 150
R:dr inberäknad, som Uppbörds Betjeningens
otillräckliga och olämpliga lönings-vilkor hittills
icke litet bidragit till stora förluster, som Kro¬
nan på dess Uppbörd här i Staden städse fått
•vidkännas, och denna Betjening i följd af den
förbättrade Uppbörds-methoden, får trägnare gö¬
romål samt en vkla större Uppbörd, än någon¬
sin tillförene att ombesörja.
Utaf denna lönings-utgift kan något häref¬
ter, mer än hitintills, och ifrån det att den all¬
männa Bevillningen stäldes under Riksgälds-
Contoirets förvaltning, så mycket mindre falla
Stats-Verket till last , som ingen af de , Stats¬
verket egentligen tillhörande inkomster, af Upp-
börfls-Coinmissarierna indrifves, uppbäres och
redovises.
Uti
310*
Den 11 Juli.
Uti blotta Bevillningar består den delen af
utskylderna so:n Kronan tillfaller och Stockholms
Stad erlägger saint af Uppbords-Goimnissarierna
uppbäres. Bevillningarne utgingo fordom un¬
der särskilta benämningar, nemligen: Allmän
Bevillning, Bön- och Betalnings Afgift, Slotts¬
hjelp och Medic'nal-Fond ; men alla dessa in¬
begripas nu, efter taget beslut vid 180g och
I8io års Riksdag, uti den Allmänna BeviUnin»
gen, hvaraf Stats-Vefket ifrån Riksgälds Contoi-
ret väl erhåller en viss vid hvarje Riksdag be¬
stämd Summa, men hvilken intill Skillingar och
Runstycken är lämpad efter Stats Verkets af Stan*
derna pröfvade, bestämde och påräknade behof,
hvaribland allsin tet är uppfördt för Uppbörds-
Betjeningen i Stockholm , eller någon annan Sta-ds
Uppbörds-Verk i Riket.
Enligt Riksens Ständers ofvan åberopade
förordnande vid 1734 års Riksdag borde väl
Stockholms Stad, som uti Uppbörden ingen an¬
del äger, icke eller besvaras med Uppbörds-
Commissariernas aflonande, hvarföre de löner,
som för dem då fastställtes ock sedermera, än
af Konungen och än af Riksens Ständer, för¬
bättrades, skulle godtgöras af Kronan; men sedan
Konungen och Ständerna vid 1756 års Riksdag
förklarat, att hvad Kronan då till deras aflöning
bidrog, var en viss summa, som blott kunde
ökas med en Uppbörds-Commissarie-lön, omen
sådan Betjent pröfvades nödig , samt att Staden
af egna medel borde tillägga hvad derutöfver
tarfvades; så har på ofvan i underdånighet an»
fördt satt, endast den bestämda summan af Kro¬
no»
Den l i Jåll.
X103
no-Uppbörden blifvit innebållen och det, efter
tillika vidtagen författning, af Bevillningen al¬
lena, efter sorn Uppbörden bestått endast i Be-
villningar. Detta sätt att godtgöra denna del af
aflöningen, har ifrån UppbördsCommissarie-sys-
slornas inrättning varit antaget eller af Riksens
Ständer vid alla påföljande Riksdagar ovidrört lem-
nadt och är således såsom det rätta att anse, hvar*
före ock dervid lärer komma att förblifva, till dess
annorlunda af Riksens Ständer förordnadt varder.
Stats-Beredningen som finner, att Stadens
rättighet till biträde af Kronan vid dess Upp-
börds-Commissariers aflöning är ostridig, anser
dock för dess underdåniga del ofvannärnnde bi¬
drag dertill ganska ringa och obetydligt mot den
löne-tillökning, som tidernas nu emot 1756 förän¬
drade skick gjort nödvändig och här ofvan i
underdånighet blifvit tillstyrkt. En förhöjning
derå synes alltså visserligen vara billig. Om
en sådan skulle beräknas efter hvad Uppbörds-
Commissarierne af Bevillningen år 1810 sig
godtgjort, med undantag af löne-tillökningen,
efter som ingen lön-tillökning begripes i de
75Q R:dr som Staden i löner till dem och de¬
ras Skrifvare betalt och i calculen bör ingå ,
samt den nu i underdånighet föreslagna lönings-
surnman på denna grund fördelas pro rata parte
imellan Kronan och Staden; så skulle af Be vin¬
ningen årligen komma att utgå i det närmaste
8,q 12 och af Stadens medel 1,988 R:dr; men
om dragarelönen, sorn nu mera, då Uppbörden,
inflyter i Banco-Sedlar och af de Skattskyldiga
insattes i Banken, icke är lämpelig eller lärer
kunna
iio4
Den 11 Juli.
Jeunna bestås, afdrages hvad af Bevillningen hit¬
tills utgått, och blott oförbättrade lönings-sum-
man 550 R:dr , samt de lika oförbättrade 750
R:dr, som Staden består, tagas till grund för för¬
delningen; så skulle Bevillningen ej komma att
vidkännas mera än circa 1,777 oc^ Staden 2,423
R:dr.
Stats-Beredningen inser nogsamt, att ehvad
stone eller mindre andel Kronan kan böra taga
med Staden i denna aflöning, pröfningen och
bifallet beror dertill på Riksens Ständer; men
då all åtgärd af dem måste hvila till deras nä¬
sta, sammankomst; och Uppbörds sysslorna äro
af den vigtiga och grannlaga beskaffenhet , att
aflönings-vilkorens bestämmande för dem icke
kan uppskjutas; så ankommer på Eders Kongl.
Maj:ts Nådiga pröfning och förordnande, om och
huru stor summa utöfver den hittills bestådde,
må ifrån detta års början årligen till Uppbörds-
Commissariernas aflöning i Räkenskaperna afskrif-
vas. Och lärer, antingen en sådan tillökning i
Nåder bifalles eller ej, Nådig framställning här¬
om komma att göras till Riksens Ständer vid
nästa Riksdag.
Annan möjlighet att anskaffa de 1,000 R:dr,
som Herr Grefven och Ofver-Stathållaren dess¬
utom äskat på skäl, dem Stats-Beredningen må¬
ste godkänna, till utlofvad belöning åtUppbörds-
Com missari erna för hvardera äf de sednaste fram¬
flutna. arne-tåren I811 och 1812, ser Stats-Be¬
redningen icke eller, än att, efter den nu va¬
rande eller, i fall af tillökning, blifvande pro¬
portionen imellan Kronans och Stadens bidrag
till
Den 11 Juli.
1*05
till de rya lönerna för innevarande och följan»
de åren, berörde 1,000 R:dr imellan Kronan och
Staden fördelas.
På Restantterna för förra åren tyckes Kro¬
nans andel i denna Utgift, genom afskrifning i
Krono Rakenskaperna, böra få göras, och , derest
den koinmer att äga rum, sådant i framställnin¬
gen till nästa Ständer äfven anmärkas.
Beträffande afldningen for den öfriga Upp¬
börds Betjeningen ; så emedan löner af Kronan för
dem aldrig blifvit af Riksens Ständer beviljade eller
någon annan njutit understöd på Stat, än Upp¬
börds Kammereraren, som, genom Kongl. Brefvet
den 7 Juli 1800, tillädes 100 R:dr, hvilka af
Riksens Ständer vid 1809 och I8I0 års Riks¬
dag flyttades på Indragnings Stat , att vid då
varande innehafvarens afgång upphöra och för¬
svinna, som ock redan gått i verkställighet* så
kan Stats-Beredningen icke eller i underdånig*
het tillstyrka att Bevillningen, och än mindre
Stats Verket, med någon utgift till denna Betje¬
ning betungas.
Kammereraren vid Uppbörds-Verket, på
hvars driftiga och verksamma åtgärd saint till¬
syn på Uppbörds- och Mantals«Coinmissarierna ,
såsom deras närmaste förman, bevakandet utaf
utskyldernas rätta beräknande och ordentliga in-
drifvande så hufvudsakeligen beror, bör dock ef¬
ter Stats-Beredningens tanka vara lönad på ett
sätt, att han, utan tryckande närings-bekymmerj
kan fullgöra sin magtpåliggande tjenst och hans
löne-vilkof af Stadens enskildta medel förbät¬
tras, åtmindstone med de i00 R:dr som företrä»
5 te Bandet» J39* M0' dareö
sioS
D en 11 Juli.
daren af Kronan innehaft, samt det med 33^
proCents tillökning. Men hvad slutligen vid»
kommer Straff proCenten eller den förhöjning af
3 skillingar på Riksdalern, som den Skattskyl¬
dige ådrager sig, då han ej inom utsatt Upp-
bördstid afbördar sina Krono utsky Ider; så ehuru
denna afgift borde verka till omtänksam och
skyndsammare erläggande af utsky Idema, och,
derest den skulle fortfara, tyckes' höra inflyta till
Stadens Cassa, såsom någon tillgång till Upp¬
börds Betjeningens' aflöning ; likväl och som
dervid förekommer, att troligen föga andra, än
mindre bemedlade och fattiga uteblifva med de¬
ras Krono-Utskylder och utmätningen af Restan-
tjerna ofelbart lärer företagas straxf efter Upp¬
börds terminens slut, sa att den förmögne af
penningarnas nyttjande svårligen kan erhålla eu
mot Straff proCenten svarande förmon; så är
Stats-Beredningen för dess del, lika med Kam-
mar-Coilegium, af den underdåniga tanka, att
denna afgift bör upphöra och för framtiden af-
skaffas; hvilket allt Eders Kongl. Maj:ts Nådig-
ste pröfning och godtfinnande underdånigst hem¬
ställes.
Stats Beredningen framhärdar med djupaste
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
O. jE- Lagerheim.
Fr. Tersmeden. A. G. Mörner. 2V. Frödelius.
C. Tunelius.
Den i l Juli.
1107
Uppläst hos Högloft. Ridd. och Adeln deij.Jt Juli.
Högvörd. Prest-StSndot den 14
Vällofl. BorgareStändet den It _
Hederv, Bonde-Ståndet den 11
Vördsamt Memorial!
I anledning af inom Constitutions-Utskottet
vackt motion, får Utskottet tili Riksens Ständer,
åtföljdt af dess tillstyrkande, öfverlemna följande
Förslag till ny redaction af 38 §. Riksdags-Ord-
ningen.
”Alla omröstningar i Utskotten skola ske
per Capita mellan Utskottets samtliga Ledamö-
ter, utan afseende på Stånd. Då votering med
slutna sedlar anställes, må alltid en sedel utta»
gas och förseglas, hvilken öppnas endast i det
fall att rösterna vid uppsummerandet skulle be¬
finnas lika delade. Ar pluraliteten redan vun¬
nen , bor den aflagde sedeln genast förstöras.
Inom .Banco - Utskottet skola i de mål, der Ut¬
skottet med Riksens Ständers' rätt beslutar, två
tredjedelar af Ståndets Ledamöter vara närva¬
rande. Hvilket förslag enligt 56 §. Regerings¬
formen bör behandlas.”
Herrar Biskoppar, Doctor Tingstadius och
Faxe samt H:rr Doctorerne Wijkman, Falk och
Agrell reserverade sig emot detta beslut, på de
grunder som af Herr Doctor Wijkman vid Riks*
dagen år 1809 och 1810 blifvit anmälte.
Stockholm dea 10 Juli 1815.
- X *
Jfa
Den 11 Juli;
1I08
På Högloft. Riddersk.
och Ad. Ledamöters
vägnar
Rudolf Cederström.
På Vällofl. Borgare-
Ståndets Ledamöters
vägnar
J. Wegelin.
På Högv. Prest-Ståndets
Ledamöters
vägnar
C. v. Rosenstein.
På Hederv. Bonde-
Ståndets Ledamöters
vägnar
Anders J.son Hyckert.
G. A Silverstolpe.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. oeh Ad. den ii Juli.
Högvörd. Prest-StSndet den 14
Vällofl. Borgare-Ståndef den 11 _
Hederv. Bonde-Ståndet den 11 __
Riksens Högloft. Ständers Allmänna
Besvärs- och Oeconomie - Utskotts
Betänkande, angående väckt fråga
om befrielse för Skeppare och For-
bonder, att vid Tullkamrarna in¬
taga Förpassningar å Landets egna
varor, som från Uppstäderna till
Stapelstäderna forsåndas.
Uti ett till Vällofl. Borgare Ståndet den 5
sisth Maj ingifvet och till Allmänna Besvärs»
och Oeconomie-Ufskottet remitteradt Memorial»
har Herr Rådmannen E. G. Hamnström yrkat,
att den ålagda skyldighet för Skeppare eller För¬
bön¬
Den 11 Juli.
liog
bönder, att å Landets egna förädladé varor, som
från Uppstäder till Stapelstäder försändas, vid
Tullkamrarna uttaga förpassningar, såsom, efter
hans tanka, medförande allsingen nytta, men väl
kostnad och uppehåll vid transporternas verk¬
ställande, måtte få upphöra. Och har han här¬
vid i synnerhet fästat sig vid denna författnings
olägenhet i afseende på jerns och andra metal¬
lers fortskaffahde från Uppstäder, å hvilka våg¬
pass ifrån Uppstaden alltid medföljde fragtsedeln;
anseende Herr Rådmannen Tullkamrars förpass¬
ningar så mycket mindre nödiga, som ifrån en
del Bruks enskilta lastageplatser det är tillå¬
tet, att utan ett sådant vågpass eller något an¬
mälande vid Tullkammare Bruks- eller andra
effecter till Stapelstad transportera. Härutinnan
hafva äfven Herr Rådman Kjellander, Herr Borg¬
mästaren Hellman samt Sockerbagaren Herr
Lundgren i afseende på Carlstads, Westerås och
Christinehamns Städer, instämt, och likaledes
sökt visa nödvändigheten af de hit hörande stad¬
gars upphäfvande.
Hvad sålunda anfördt blifvit, har Utskottet
i noga öfvervägande tagit, och sedan det inhäm¬
tats , att den öfverklagade skyldigheten, att på
jern och metaller samt några flera varor i Upp¬
städer taga förpassningar, enär de till Städer,
som vid Saltsjön ärti belägna, skola transporte¬
ras, egentligen är ålagd genom Kongl. Kungö¬
relsen den 30 Nov. 1810, samt Förklaringen
deröfver af den 30 Mars 1814 , hvilka blifvit
utfärdade i anledning af den, vid Landttullar-
nas upphäfvande, till Kongl. Maj:t af Riksens
Ständer
an*
Ben XI Juli,
Ständer i underdånighet öfverlernnade omsorg ,
att vid dessa Tullar bibehålla den bevakning,
som för vissa exporters controllerande kunde finnas
nödig ; och dä häribland visserligen för de för.
adlade metallers,-i synnerhet vår förnämsta ex¬
port-vara , jernets utförsel , en så beskaffad con-
troll, der den står att erhålla, är så mycket mer
nödig, som den icke helt och hållet bör bero af
en enda Tjenstemans redlighet och noggrannhet
vid sjn sysslas förrättande, anser sig Utskottet,
som icke är i tillfälle att förskaffa sig fullstän¬
dig kännedom om alla de skal och anledningar,
hvilka till Högstbérörde stadganden föranledt,
icke kunna tillstyrka de samrnas upphäfvande,
Utan får i stället hemställa, om icke Riksens
Höglofl. Ständer kunde finna för godt, att denna
sak till Kongl- Maj:ts Eget Höga skärskådande
i underdånighet hänskjuta, då K°ngl. Maj:t , ef¬
ter vederbörande Embetsmäns hörande, i Nåder
lärer inse, huruvida de nämnde Stadgarnas upp¬
häfvande eiler förändrande kan utan befarande
af missbruk verkställas, och derefter lämpa de
Nådiga åtgärder, som Kongl. Maj:t, i sin vis¬
het, med Rikets väl kan finna vara öfverens¬
stämmande, Hock varder detta allt till Riksens
Höglofl. Ständers Eget ompröfvande vördsamligen
öfverlemnadt. Stockholm den 6 Juli 1815.
På Höglofl. Biddersk, På Högv. Prest-Stån-
oeh Ad. Ledamöters dets Ledamöters
vägnar vägnar
A. Lantingshausen. Bryn. Hesselgren.
Pä
Den Ii Juli.
lill
På Vällofl Eorgare-
Ståndets Ledamöters
vägnar
And. Fredin.
På Hederv. Bonde-
Ståndets Ledamöters
vägnar
Nils Mänsson.
M. M. Rosbeck.
Uppläst hos Högloft. Ridd. och Ad. den ii Juli.
Högvörd. Prest.Ståndet den 14 _
Vällofl. Borgare Ståndet den ir
Hederv. BondeStåndet den 11
Vördsamt Memorial!
Sedan af enskild Riksdagsman bos Consti-
tutions-Utskottet motion blifvit väckt, att såsom
tillägg till 28 §. Regerings - Formen åter måtte
föreslås samma stadgande, som vid 1809 och
1810 års Riksdag föreslogs, rörande tillåtelse
att i tjenst antaga utländska män till Lärare vid
Universiteterna , Språk- och Exercitise-Mästare,
och Idkare af de fria Konsterna, beslöt Utskot¬
tet, att följande förslag skulle hos Riksens Stän¬
der anmälas:
I första Momentet efter ordet fästningar.■ att
till sysslor vid Academierna befordra utländska
Larda af utmärkta förtjenster. I särskildt Mo¬
ment näst efter ordet förtjenster, i händelse nyss¬
nämnde Moment antages , men i vidrigt fall näst
efter ordet, fästningar: att i tjenst antaga utländ¬
ska män till Språk- och Exercitii-Mästare, samt Id¬
kare af de fria Konsterna ; samt vid §:s slut, ef¬
ter orden dm rena Evangeliska Lärarn Sprak-och
Exér<
5112
Den 11 Juli.
JSxereitii- Mästare samt Idkare af de fria Konsterna
allena undantagne. Hvilka förslag till behand¬
ling, enligt 56 §. Regerings-Formen , till Rik¬
sens Ständer vördsamt skulle öfverlämnäs. Ståck¬
holm den lo Juli 1815*
På Högloft. Riddersk. På HÖgv Prest-Ståndets
och Ad. Ledamöters Ledamöters
vägnar vägbar
Rudolf Cederström. C. v. Rosenstein.
På Välloll. Borgare- På Hederv. Bonde-
Ståndets Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
J. Wegelin. A. J:son Hyckert.
v
G. A. Silverstolpe,
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Åd. den 11 Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet dsn 14
Vallöf!. Borgare-Ståndet den II _
Rederv, Bonde Ståjidet den 11 _
Vördsamt Memorial!
T anledning af en hos Constitutions-UtskoU
tet af enskild Riksdagsman vackt motion, får
Utskottet hos Riksens Ständer med sitt tillstyr¬
kande vördsamt anmäla följande förslag till ett
nytt Moment i 14 §. Riksdags-Ordningen, hvil¬
ket efter 6 Momentet borde Införas: ”Vare sig
”till val af Elector eller Riksdagsman , skola
”dessa sedlar vara så inrättade, att den röstande
’’derig6nom icke utmärkes, hvarföre hvarje sedel
”icke
Den 11 Juli.
1-11.3
”icke må innehalla mer än ett, efter den i Sta*
”den antagna beräkningsgrund, för detta ända»
”mål lämpligt, mindre antal röster å I, 5, 10,
”20, 30 eller 50 röster, hvilket antal röster af
”Valförrättaren å voterings - sedlarna tecknas;”
samt i sista Momentet af §:n orden Borgare i
Staden, ändras till Borgare i någon Stad'. Hvil¬
ket förslag Utskottet anmäler till behandling ef¬
ter 56 §. Regerings - Formen. Stockholm den
10 Juli 1815.
På Högh Riddersk. På Högv. Prest Stan-
och Ad. Ledamöters dets Ledamöters
vägnar vägnar
Budolf Cederström. C. v. Rosenstein.
På Vällofl Rorgare- På Hederv. Bonde-
Ståndets Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
J. Wegelin, A. J:Son Heckert.
G. A. Silverstolpe,
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den 11 Juli.
Högvörd. Frest-Ståndet den 14 —
Vallöf!. Borgare-Ståndet den II
Hederv. Bonde-Ständet den U
Vördsamt Memorial!
Inom Constitutions Utskottet har fråga blif¬
vit väckt om ett tillägg till 38 §• Riksdags¬
ordningen, hvarigenom, i fall förslaget till vo¬
tering inom Utskotten per capita ej skulle anta¬
gas 1
4X14
Den 11 Julii
gas,' det blefve bestämdt huru Inom Constitu-
tions-Utskottet borde tillgå, enär öfver af en¬
skilda Riksdagsmän väckta motioner två Stånd
skulle stadna emot två. Utskottet beslöt, att,
under förbehåll af det vilkor , att detta stadgan¬
de skulle till afgörande upptagas, derest Rik¬
sens Ständer ej enhälligt antoge voteringen pet
capita, föreslå följande tillägg efter orden: iför¬
slaget intagas; Stadna inom Constitutiuns-Utskottet
tv ii Ständ emot tvä vid pröfningen af enskilda Riks-
dagsmäns ingifna förslag till ändring eller förkla¬
ring af Grundlagarne , förfalle frågan. Hvilket
förslag enligt 56 §. Regeringsformen af Riksens
Ständer bör behandlas. Stockholm den 10 Juli
I815.
På Höglofl. Ridderslc. På Hogvörd. Prest-
©ch Ad. Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
Rudolf Cederström. C. v. Rosenstein.
På Vällöifl. Borgare- På Hederv. Bonde-
Ståndets Xiedamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
J. Wegelin< And. J.son Hyckert.
G. A. Silverstolpe.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den 11 Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet den 14 _
Vällofl. Borgare-Srånder den ii
Hederv. Bonde-Ståndet den 11 _a
Vördsamt Memorial!
Efter inom Constitutions; Utskottet väckt
mo«
Deri 11 Juli.
ni5
motion, hvilken enhälligt tillstyrktes, får Utskot¬
tet föreslå följande nya redaction, hvilket) i 37
§. Regeringsformen, i stället för det sista Mot
mentet , hvilket borde utgå, skulle införas.
”Adelskap, Grefvelig eller Friherrlig vär¬
dighet, som hädanefter förlänas, tillfälle endast
den sorn adlad eller upphöjd blifvit, och
först efter dess död, eller om han Adeliga vär¬
digheten lagligen: frånträder , den äldsta manli¬
ga bröst-arfvingen i rätt nedstigande led efter
led, samt efter denna grens utgång , Stamfadrens
närmaste manliga afkomling efter förstf-ödslo-rät-
ten och så vidare.”
”Har en till högre värdighet upphöjd A-
delsman flera afkomlingar än den, sorn efter dess
död inträder i Stamfadrens ställe i högsta vär¬
digheten, förblifva de aila såsom Adeliga eller
ofrälse expec.tanter, intill dess de, i den. ordning
Förr skrifvet står, efter första grenens utgång, uti
värdigheten inträda.”
Ytterligare föreslås följande tillägg efter
samma §. slut:
”Adlande genom adoption eller naturalisa¬
tion under utdöda eller lefvande ätters namn
och nummer, vare hädanefter ej tillåtet.”
Hvilka förslag till behandling enligt 56 §.
Regeringsformen till Riksens Ständer skulle öf-
verlemnas. Stockholm den jo Juli 1815.
På Höglofl. Riddersk. På Högv. Prest-Stån-
ech Ad. Ledamöters
vägnar
Rudalf Cederström»
dets Ledamöters
vägnar
c. v. Rosenstein.
På
11x6
Den li Juli.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde-
Ståndets Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
J. Wegelin. And. Json Hyckert.
G. A. Silverstolpe.
t Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den ii Juli,
Högvörd. Prest-Ståndet den 14 _
Vällofl. Borgare-Ståndet den 11
Hederv. Bonde - Ståndet den 11
Vördsamt Memorial!
Inom Constitutions-Utskottet har fråga blif¬
vit väckt om noggrannare bestämning af första
Momentet i 56 §. Regeringsformen. Då Ut¬
skottet af erfarenheten funnit att det deri be¬
fintliga stadgande blifvit olika förklaradt, har
Utskottet beslutit att till Riksens Ständer anmä¬
la följande förslag till förändring i ofvannämn¬
da Moment af 56 §.
Allmänna frågor, som uti Riksens Ständers
Plena väckas, må ej till omedelbart afgörande der
upptagas, utan skola öfverlemnas till behörigt Ut¬
skott, som ovilkorligen bör samma Jrågor utreda
och deröfver sig yttra.
Hvilket förslag till behandling enligt 56
§. Regeringsformen Riksens Ständer vördsamt
öfverlemnas. Stockholm den lo Juli 1815.
På Höglofl. Riddersk. På Högv. Prest-Stån-
och Ad. I.edamöters dets Ledamöters
vägnar vägnar
Rudolf Cederström. C. v. Rosenstein.
På
Den il Juli.
1117
På Vallöf!. Borgare-
På Hederv. Bonde-
Ståndets ledamöters
Ståndets Ledamöters
vägnar
J. Wegelin.
vägnar
Anders J son Hyckert.
G. A. Silverstolpe.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. dea 11 Juli,
Högvörd. Prest-Ståndet den 14
Vällofl. Borgare-Ståndet den 11
Hederv. Bonde-Ståndet den 11
Riksens Höglofl. Ständers Allmänna
Besvärs- och Oeconomie - Utskotts
Betänkande, i anledning af väckt
fråga om en fri Tack]erns handel.
Uti Memorial, ingifvet till Hedervärda Bon¬
de-Ståndet och derifrån till detta Utskott remit-
teradt, har Riksdagsmannen från Orebro Län E-
ric Ericsson från Nya Kopparbergs Bergslag an-
dragit, huru som, fastän redan vid 1809 och
1810 årens Riksdag blifvit yrkad och begärd,
till förmån för Tackjerns Bergslagerna, en full-
komlig frihet med Tackjerns-till verkningens för¬
säljning, i detta ärende likväl icke sedermera
någon åigärd blifvit vidtagen; förmodande han
tiden nu vara inne, då Bergsbruket har skäl
hoppas, att det tvång, s.oin denna handel är un¬
derkastad , måtte för alltid upphöra och Bergs¬
mannen desto mindre böra bindas af urgamla
föreskrifter, tillkomne i en tid , då Skråtvång och
Privilegier förestafvades vid hvarje Närings»
gren,
iiiS
Den 11 Juli.
gren , som dessa , enligt hans tanka, grundat sig
på de förmåner Bergslagen förut ägt, men hvil¬
ka tud 1809 ars Riksdag blifvit afskaffade, be¬
stående derutinnan att Bergsiagerne voro dels
lindrigt dels alldeles icke rot; rade , samt att
Bergsmans-Ständet hade sig ensamt förbehållet
Bergsmans-hemmans besittning. I grund hvaraf
och med åberopande af flera förmenta ' skadliga
följder af den^ öfver klagade inskränkningen , Riks¬
dagsmannen yrkar , att en alldeles fri Tackjetms-
liandel matte varda tillåten, så att hvem som
ville kunde äga rätt uppköpa, upplägga och till
hvad ställe och ort inom Riket han för sig nyt¬
tigt finner afsätta hvad Tackjern han äger, an¬
tingen köpt eller tillverkadt, och att, i följd här¬
af, hvarje Bruksägare må äga en lika obehindrad
rättighet, att fran hvilken Bergslag eller Mas¬
ugn sorn heidst med nödigt behof af Tackjern
sig förse. Uti hvilken anhållan sig förenat
[Riksdagsmannen Eric Pehrsson för Fernebo Hä¬
rad och Philipstads Bergslag; Olof Larsson för
Leke- och Carlskoga Bergslager, Olof Larsson
från Orebro Län och Sundbo Härad, Peter
Pehrsson för Lerbecks Bergslag, Petter Jern¬
ström för Norbergs och Skinnskattebergs Bergs¬
lags Härader, Pehr Jansson för Wester-Bergs1-
lagen, Jan Andersson för Hällestads och Wån¬
ga Bergslags Härader och Johan Långberg för
Thorsåkers och Ofvansjö Bergslager.
För att öfver detta Memorial kunna afgif¬
va Utlåtande, har Utskottet ansett nödigt först
göra sig underrättadt , i hvad skick ifrågavaran¬
de paal, såsom hos Konungen i underdånighet
redan
Den ii Juli.
I119
redan anhängigt gjort , sig för närvarande befin¬
ner. Utskottet Itai dervid inhämtat , att sedan
från Fullmägtiga för flera Tackjerns-Bergslager
i Riket ansökning af enahanda innehåll med of¬
van upprepade Memorial blifvit hos Riksens
Högloft. Ständer vid 1809 och 1 81o årens Riks¬
dag angifven, Riksens Ständer, jemte underdånig
anhållan och förslag att en fri handel af Tack¬
jern inom och öfver hula Riket må i Nåder,
på de af Riksens Ständer anförda grunder, un¬
der vissa vilkor tillåtas, till Kongl.- Majtts Nå¬
diga pröfning i Underdånighet hemställt detta
mål, Kongl. Maj:t täckts i Nåder infordra här¬
öfver Hess Rergs-Collegii samt öfriga vederbö-
randes underdåniga yttranden och förklaringar,
samt att tillika med dessa förklaringar och väl-
bemälte Kongl. Collegii egna Utlåtande, Aetea
blifvit till Kongl. Maj.t i underdånighet öfver-
lemnad. Och som Riksens Högloft. Ständer sin
tanka rörande detta ärende således redan afgifvit
och Kongl. Majus Nådiga pröfning underställt,
hvilken ock med Sökändernas önskan i allmän¬
het öfverensstämt, samt de Acten åtföljde nara
Etthundrade särskildta Retänkanden i denna frå¬
ga, hvilka utur olika, synpunkter och med elika
resultat behandlat den, lemna, i förening med
afseendet på hithörande följder af Rikets politi¬
ska ställning, det. tillfälle att bestämma både ti¬
den och sättet för dess afgörande, hvilket är
Kongl. Maj:t i underdånighet öfverlåtet, att, enär
Kongl. Maj:t i sin vishet] pröfvar t.jenligt Bergs-
handteringens sanna fördel det fordra, i Nå¬
der begagnas; så anser Utskottet sig icke kunna
till
112®
Den 11 Juli>
till hufvudsaken nu upptaga ifrågavarande mil,
utan tillstyrka, det må Sökanderne anses böra
trygga sig vid hvad dervid redan ar ätgjordt.
Endast hvad aagår det anförande af dem , att en
före år 1809 åtnjuten frihet eller lindring uti
roteringen , samt Bergsmans Ståndets uteslutande
rätt' tii! Bergsmans-hemmans besittning varit for«
Tänade såsom en ersättning mot tvånget uti Tack.
jerns försäljningen, bör Utskottet förklara detta
desto mindre grundadt, sorn utom det ingen
Författning sådant utvisar, det är Sökanderne
kändt, att den rya roteringen öfvergick , efter
enahanda method, alla slags Hemman i Riket,
utan följd eller rättighet till förändring i deras
öfriga förhållanden, samt att, på sätt Utskottet
haft tillfälle, i anledning af annan väckt fråga,
förklara , tillåtelsen för andra än Personer af
Bergsrnans-Slåndét att inköpa Bergsmans-hem-
mari, på intet sätt hvarken lindrat eller försvårat
de skyldigheter , som åligga Bergsmannen,
Hvilket allt Utskoitet får till Riksens Stan»
ders eget ompröfvande vördgamligen hemställa»
Stockholm den 6 Juli 1815-
På Höglofl. Rid ders!'. På Högv. Prest-Stån-
ocli Ad. Eedamöters dets Eedamöters
vägnar
A. Lantingshausen.
På Vällofl. Borgare-
Dryn. Hesselgren.
På Hederv. Bonde-
Ståndets Eedamöters
vägnar
Ståndets Eedamöters
vägnar
And, Fredin.
Nils Mänsson»
vägnar
M. M. Rosbeck.
Uppläst
Den 11 Juli.
1121
Uppläst hos HSglofl. Ridd. och Ad. den n Juli,
Högvörd. Prest-Ståndet den 14
Vällofl. Borgare-Ståndet den 11 .
Hederv. Bonde - Ståndet den 11
Vördsamt Memorial!
Af enskilt Riksdagsman har hos Constitu-
fions-Utskottet fräga blifvit väckt om den för¬
ändring i 4 §. Regeringsformen , att i stället för
ordet eller mellan frälse och ofrälse, ordet och
måtte införas; och får Utskottet nu för Riksens
Ständer föreslå denna förändring, genom en så
lydande redaction af sista meningen i berörde
4 ”Konungen utvälje dertill kunnige, erfar-
ne , redlige och allmänt aktade infödde Svenske
frälse och ofrälse män af dp rena Evangeliska
läran.” Hvilket förslag I^ltskotfet tili Riksens
Ständer öfverlemnar för att. behandlas enligt den
56 § Regeringsformen. Stockholm den lo Ju¬
li 1815.
På Högh Riddersk.
På Högv. Prest Stån-
och Ad. Ledamöters
vägnar
Rudolf Cederström.
På Vallofl. Borgare-
På Hederv. Bondea
Ståndets Ledamöters
vägnar
A. J.son Hyckert.
dets Eedamöters
vägnar
C. v. Rosenstein.
Ståndets Ledamöters
vägnar
J. Wegelin«
G. A* Silverstolpe,
5-e Bandet,
I41. 142. Vord-;
31*8
Den 11 Juli.
Uppläst hos Hög!. Ridd. och Ad. dea si Juli.
Högvörd. Prest Ståndet den '4
Vallöf!. Borgare-Ståndet den 11
Hederv. Bonde - Ståndet den 11
Vördsamt Memorial!
Efter gifven anledning inom Constitutions-
Utskottet, och då Utkottet ansett nödigt att göra ett
stadgande, i följe hvaraf, i anseende till det nu an¬
tagna sätt för Grundlagsfrågors behandlande, förslag
till ändringar i Grundlagerna ej måtte så sent in¬
komma, att Constitutions-Utskottet blefve ur-
ståndsatt att dem före Riksdagens slut bereda
och till laglig behandling af Riksens Ständer an¬
mäla, har Utskottet beslutit föreslå Riksens
Ständer stadgandet af en viss pra;scriptions-tid
för sådana förslags inlemnande, i följe hvaraf
det ville anmäla ett så lydande tillägg i *9 §.
Riksdags-Ordningen, 1 Momentet, efter ordet be¬
sluta:
Frågor som sednare än 3 veckor före den till
Riksdags fulländande bestämda tid, antingen den
blifver 3 eller 4 månader, af Riksdagsmän, i Con-
stitutions Utskottet väckas, vare Utskottet ej pligtigt
att under samma Riksdag upptaga och bereda.
Hvilket förslag till behandling, enligt 56
§. Regerings-formen borde till Riksens Ständer
öfverlemnas. Stockholm den lo Juli 1815.
och Ad. Ledamöters
vägnar
Rudolf Cederström,
På Högh Riddersk.
På Högv. Prest-Stån-
dets Ledamöters
vägnar
C. v.- Rosenstein.
på
Den 11 Juli,
*
naj
Pä Vällofl. Borgare-
Standets Ledamöters
vägnar
J. Wegelin.
På Hederv. Bonde-
Ståndets Ledamöters
Vägnar
A. J son Hyckert.
G. A. Silverstolpe.
tdppläst hos Högt. Ridd. och Åd. den ii Juli.
Högvörd. Prest-Ständet den 14 „
Vällofl. Borgare.Ståndet den II _
Hederv. Bonde-Ståndet den n
Vördsamt Memorial!
Inom Constitutions-Utskottet ilar fråga blif¬
vit väckt om den förändring i 38 §• Regerings¬
formen , att derur skulle utgå följande ord:
Hvilket han icke må återtaga förr än Riksens
Ständer hans förhållande pröfvat och gillat. _E-
medlertid vare han vid sin Lön och öfriga tjensten
åtföljande inkomster bibehållen. Utskottet, som deri
instämde, beslöt, att med antagande deraf, för
Riksens Ständer föreslå följande tillägg i stället
för de uteslutna orden;
Emedlertid vare han, intill dess Riksens Stan•
der sig utlåtit, om och till hvad del han må sin
Lön och öfriga tjensten åtföljande inkarnster åtnju¬
ta, vid dem bibehållen.
Hvilket förslag , till behandling enligt 56 §.
Regeringsformen, skulle hos Riksens Ständer
anmälas. Stockholm den lo Juli 1815*
På Högl. Riddersk.
På Högv. Prest-Stårt»
och Ad. Ledamöters
vägnar
1ludolf Cederström»
dets Lfedamöters
vägnar
C. Rosenstein.
Pä
äi24'
Den xi Juli.•
På Vällofl. Borgare-
Ståndets Ledamoters
vägnar
J. Wegelin.
På Hederv. Bonde*
Ståndets Ledamöters
vägnar
A. J .son Hyckert.
G. A. Silverstolpe.
Uppläst hos Hdglofl. Ridd. och Ad. den n Juli,
Högvörd. Prkst-Ståndet den 14 —
Vällofl. Borgare-Ståndet den
Hederv. Bonde-Ståndet flen 11
Riksens Högloft. Ständers Allmänna
Besvärs- och Oeconomie - Utskotts
Utlåtande, öfver de ■ hos Högloft.
Ridder skap et och Adeln gjorda An¬
märkningar vid Utskottets den 9
sistl. Maj afgifna Betänkande, an¬
gående yrkad ändring af Tjenste¬
hj ons flyttningstid.
"Från Höglofl. Bidderskapet och'Adelil har
till Utskottet ankommit ett Protacolls-Utdrag af
den 2 sisth Juni, innehållande, att ofvannämn*
de Betänkande blifvit till Utskottet återförvi-
sadt, hvarvid följande Memorial varit bifoga¬
de: 1:0 Af Herr Lagmannen Mannerstam , der¬
uti blifvit anmärkt, att Utskottet icke fästat af¬
seende på flera dess Ledamöters yrkande, att frå*
gan om förändring af flyttningstiden borde af
Ua§-Utskottet och detta Utskott samfällt behand¬
las
Den ii Julli
las, då denna fråga, ehuru den egentligen vöre
oeconomisk, likväl innefattat en påstådd ändring
af Allmänna Lagens stadgande uti 14 Cap. 2 §.
Handels-Balken ; och har Herr Lagmannen i sjelf¬
va saken instämt med Herr Protoeolls-Secrete-
raren Danckwardt och Herr Landshöfdingen
Ekorn m. fl. i det yttrande , att flyttningstiden för
tjenstehjon borde utsättas till den 1 No v., såsom
den, för alla orter, dertill mest tjenliga tid, ehuru
ett allmänt stadgande uti detta, likasom i nästan
alla för Riket allmänna liushållsmål icke kunde
vara för alla orter lika gagneligt; äfvensom Herr
Lagmannen för öfrigt funnit Herr ProtocollS'*
Secreteraren Da nckwardts, Betänkandet bifogade,
^enskildta yttrande så fullständigt utreda och be«
visa nyttan af nämnde förändring , att han an¬
sett öfverflödigt, att dervid något tillägga; 2:0 af
Herr Lagmannen Grefve H. Gyllenborg, att
förändrade förhållanden i sednare tider skulle göra
den nu varande flyttningstiden alldeles olämp¬
lig: att i äldre tider, då Landet varit mindre
odladt, fölkstyrkan varit tillräckelig för bestri¬
dande af Jordbrukets arbeten , hvars fordringar
förnämligast borde tagas i beräkning, men att,
i sednare tider , jemte en utvidgad odling, cli-
matets förändring till sednare vårar, oftare våta
somrar, och i sammanhang dermed sednare skör¬
dar ofta föranledt dertill , att, i synnerhet i de
sädesrikare Provinser, vårsäden till en del vore
oskuren och till en större del icke inbefgad vid
September månads utgång, och då béhofvet på¬
kallat en större arbetshjelp, hade saknaden af
densamma vittnat om de sednare krigens olyck-
ligqi
1126
Den ii Juth
liga följder, sorn visade sig i en dels medtagen,
dels från Jordbruket skingrad folkstyrka; och när
härtill kommer införandet i sednare tider af det
förr okända Potatoes-sädet, hvartill, då det i stort
användes , en längre höstetid , tills jorden sara»
manfryser, behöfde begagnas, förmodade Herr
Grefven dessa skäl, som i äldre tider icke exi¬
sterade, tillräckligen tala för ogillande af nu Va¬
rande flyttningstid; och vore det förmodeligen i
anseende härtill som Finlands Inbyggare redan
funnit sig föranlåtne till flyttningstidens fram*
flyttande till den i November. Vid bestäm*
mande således af en annan flyttningstid, ansåg
väl Herr Grefven, med åberopande af de skäl
Herr Grefven den 28 Februari 1810 hos Höglofl.
Bidderskapet och Adeln anfört, midsommarsti¬
den eller våren, då ombyte af åbo å hemman
sker, vara dertill mest lämplig; dock sorn den
allmänna meningen icke syntes häri instämma,
yrkade Herr Grefven nu, lika med hvad Herr
Protocolls - Secreteraren Danckwardt yttrat, att
flyttningstiden borde, och utan deremot anförda
hinder, kunde bestämmas till den I November,
då uppsägningstiden i ett lika förhållande borde
en månad eller till medlet af September fram¬
flyttas ; och då de nu gällande föreskrifter om
Mantalsskrifning samt stadgandet i 5 Art. * §.
l Morn. Bevillnings-Förordningen äro tillfälliga
och beroende på nu till pröfning förekommande
Bevillnings Förslag, och möjligen en enklare
snethode, likasom fordom, kunde, i afseende på
Bevillningen, bestämmas, hvarigenom dessa hin¬
der, hämtade fiån Berednings * Corn mitteers till¬
varelse
Din ii Jidit
112 7
varelse, blefvo undanröjde, hade, enligt Herr
Crefvens tanka, Utskottet icke bort häraf hämta
grund för dess afslag å den äskade förändringen,
af flyttningstiden till den i Nov., utan blott in¬
skränka sig till pröfningen och bedömandet af
oeconomiska nyttan ellet skadan af denna förän¬
dring; hvarjemte Herr Grefven slutligen, i an¬
seende dertill att manga, i synntrhet de som
ingå i Bevärings-åldren, ofta icke kunna erhålla
årstjenster, heldst Allmogen skall undvika, att i
tjenst antaga dem, om de icke med säkerhet kun¬
na påräknas, att öfver sommaren i tjensten qvar¬
blifva, till Utskottets bepröfvande hemställt om
ej ett stadgande borde föreslås, att den som ,
oaktadt sitt bemödande, icke kan årstjenst erhålla
vid sådant förhållande, hvarken ansvar eller
värfning såsom lösdrifvare bör vara underkastad;
3:0 af Herr landshöfdingen af Klinteberg , att
som de skäl, Herr Protocolls-Secreteraren Danck¬
wardt såsom Ledamot i Utskottet anfört för flytt-
ningstidens framflyttande, blifvit understödde af
särskilte Ledamöter från Rikets mest afskiljda
landsorter, och nyttan af förändring i tiden för
flyttningen således syntes vara ganska otvifvel¬
aktig , såsom dessutom en följd af den förän¬
dring i årstiderna, hvilken ej otydligen blifvit
bemärkt, och tilläfventyrs härleder sig till nå¬
gon del från landets tilltagande cultur, instämde
Herr Landshöfdingen med de Ledamöter, -hvilka
yrkat ett annat tillstyrkande i denna del, än sorn
utfallit efter pluralitetens tanka i Utskottet;
4:0 af Herr Landshöfdingen Ekorn, att då det
icke torde vara möjligt, att uti ett så vidsträckt
land
1128
Den 11 Juli.
land och med så olika climat som detta Rike»
kunna i flera delar af den allmänna hushållnin¬
gen vidtaga sådana oeconomiska Författningar,
hvilka passa för alla orter, och icke medföra
någon olägenhet på någon trakt, samt då frågan
om fjenstehjons flyttningstid till. midsommarsti¬
den vore för Jordbruket lika så otjenlig som den
nu varande, ansåg Herr Landshöfdingen flytt¬
ningstiden öfver hela Riket vara mest lämpelig
5 den I November , då Jordbruket icke på nå¬
got enda ställe deraf skulle lida hinder; och
styrktes Herr Landshöfdingen så mycket mera i
denna öfvertygelse, som flyttningstiden i Städer¬
na, om den bestämdes till samma tid, som å
landet, icke inträffade just de dagar af året, då
flyttning sker utur och i hus, och hvarje hus¬
bonde mindst kan umbära ijenstehjonets biträde;
samt 3:0 af Herr Assessoren von Schantz, att
om flyttningstiden för landet blefve bestämd till
den I November , Herr Assessoren ansåg nö¬
digt, att flyttningstiden i Städerna äfven måtte
blifva med afseende härå reglerad.
Vid besvarande af alla dessa anmärknin¬
gar, får Utskottet först vördsamligen erinra , att
ehuru Legostämmotiden är uti T4 Cap. 2 §.
Handels Balken utstakad; likväl och då frågan
härom helt och hållet rörer en allmän hushåll-
nings-anstalt, hvaruti, likmätigt 53 §. Regerings¬
formen , det tillkommer endast Oeconomie-Ut-
skottet, att förändringar föreslå, samt, jemlikt
Regerings Formens 89 §., frågan om förändring,
förklaring och upphäfvande af J.agar och Författ¬
ningar, sorn Rikets allmänna hushållning röra, skola
uti
Den 11 Juli,
1129
utt Oecönomie-TJfskotfet utredas; hvaremot 5 3,
87 och 88 §• §. utvisa, hvilka mai och ären-
der, sorn till Lag-Utskottets behandling höra,
har Oeconomie-Utskottet, emot Regerings For¬
mens nyss åberopade Fyra §. §., destomindre an¬
sett sig böra, gemensamt med Lagutskottet,
frågan om förändring uti tjenstehjon* flyttnings¬
tid upptaga, som densamma blifvit allena till
Oeconomie Utskottet remitterad, och äfven vid
de förra Riksdagar , dä lika beskaffad fråga va¬
rit väckt, ensamt af detta Utskott behandlad ,
utan att någon erinran vid ett sådant behand¬
lingssätt då blifvit inom Riks Stånden framställd;
och hemställer Utskottet följaktligen till Hoglofl.
Ridderskapet och Adeln, om icke Herr Man-
nerstams härutinnan gjorde anmärkning måtte
lemnäs utan vidare afseende.
Vidkommande åter de gjorda yrkanderna
om flyttningstidens bestämmande till den I Nov.;
så får väl Utskottet härvid åberopa de skäl för
afstyrkande deraf, som Betänkandet upptager,
samt tillagga, att i Bergslags-orterna skulle, för
flyttningstidens utsäfande till denna årstid , ett
betydligt hinder möta deraf, att kolningar till
Bergs Bruken då som mest anställas; men Ut¬
skottet har icke eller kunnat lemna utan afseen¬
de de verkeligen betydliga olägenheter for Jord-
biuket, som af den nu varande flyttningstiden
härflyta, och hvilka dels uti den af Utskottets
Ledamot, Protocolls - Secreferaren Danckwardt,
författade , vid Utskottets Betänkande bilagde
särskilda mening, dels ock uti Herr Lagman¬
nen Grefve Gyllenborgs samt Herr Landshöf¬
dingen
H3 »
Den 11 Juli.
dingen Ekorns upptagna anmärkningar blifvit
anförda, och hvilka olagenheter, vid Lagens stad¬
gande år 1734, till storsta delen icke inträffade,
af den orsak, att flyttningstiden då, innan den
nu gällande så kallade nya stylén blifvit i Sve¬
rige antagen, inföll ellofva dygn sednare än
nu; Utskottet tror för sin del, att hvarken dessa
olägenheter eller de svårigheter, sorn skulle in¬
träffa för flyttningstidens utsättande till den 1
November, skola äga ruin, derest densamma
varder bestämd till den 15 October, samt för
Stockholm, der tvänrie flyttningstider äro, tillika
till den 15 April, i hvilket fall jemväl uppsäg¬
ningstiden borde en half månad förlängas. Dock
som Betänkandet blifvit af de öfriga frenne
Biks-Stånden bifallet, anser Utskottet sig icke
fillständigt, att frångå hvad samma Betänkande
innehåller , utan öfverlemnar vörd«;amligen till
Höglofl. Kidderskapets och Adelns eget godtfin¬
nande, huruvida Ridderskapet och Adeln skulle
vilja inbjuda sina Med Ständer, att en så be¬
skaffad förändring antaga. Stockholm den 6 Juli
1815.
På Höglofl. Biddersk. På Högv. Prest Stån*
och Ad. Ledamöters
dets Ledamöters
vägnar
Bryn. Hesselgren.
På Hederv. Bonde-
Ståndets Ledamöters
vägnar
Hils Månsson.
vägnar
A. Lantingshausen.
På Vällofl. Borgare-
Ståndets Ledamöters
vägnar
And, Fredin,
M, M- Rosbeck,
Den 11 Juli.
1x31
Uppläst hos Högh Ridd. och Ad. deri 11 Juli»
f Högvörd. Prest-Ståndet den 14
Vällofl. Borgare-Ståndet den II
Hederv. Bonde-Ståndet den n __
Vördsamt Memorial!
Riksens Ständer hafva ålaggt Constitutions-
Utskottet att å nyo företaga utarbetningen af
förslag till en förbättrad representation. Det
är i anledning deraf, Utskottet nu gir att till
Riksens Ständer vördsamt framställa sina tankar.
ConstitutionsUtskottet har nogsamt insett
det vigtiga och det svara i det uppdrag detsam¬
ma blifvit öfverlåtet. Det har trott sig böra
framställa de grundsatser Utskottet ansett giltiga
till ledning af sjelfva företaget. Utskottet har
funnit att först en noga undersökning och pröf¬
ning borde anställas, huruvida de fördelar som
åtfölja en ny' organisation af Svenska folkets re¬
presentation motvägas af de olägenheter sora kun¬
na uppkomma genom upphäfvande af en inrätt,
ning, hvilken sedan den af ålder varat, möjli¬
gen till en stor del har medhåll af allmänna o-
pinionen, aktning genom sin åldrighet och styr¬
ka af vanan. Det har ansett nödvändigt att dessa
fördelar skulle vara så betydliga, att de öfver-
vägde det motstånd som gjordes af gamla rot-
fästade interessen, af fördomar, vanor och en
nog vanlig misstänksamhet till det nya, så att
den föreslagna inrättningen genast kunde få full
kraft, åtmindstone underhålla Ståts-föreningen,
lika fast som förut, och om möjeligt vore sam¬
manknyta henne närmare. Dessa fördelar har
Ut-
a 132 X>en 11 Juli*
/
"Utskottet trott böra bestå deri , att ett nytt Re¬
presentations sätt kunde, bättre än det närvaran-
de, fylla Allmänhetens fordringar. Det skulle
öfvertyga hvar medborgare inom hvad klass
sorn heldst, att Inans rätt vore bevakad; det
skulle förena alla interessen, så att deras inbör¬
des brytning upphörde, utan att något qväfdes
eller förolämpades ; det skulle framkalla den
högsta dugligheten till tolk af Nationens tänke¬
sätt; det skulle bereda representanter, lifvade a£
en sann National anda, med ren aktning för lan¬
dets Lagar, med kraft att hålla dem i helgd,
med vidgade begrepp att se stort, ädelt och
rätt; det skulle sätta Styrelsen och Nationens
Tullmägtiga i ett sådant förhållande till hvaran¬
dra, att de vägde jemnt, utan att den verkstäl¬
lande xnagten förlamades, eller å en annan si¬
da vore frestad att göra den Lagstiftande overk¬
sam; det skulle bereda utväg dertill, att i måL
der Styrelsens åtgärder af den Lagstiftande corp¬
sen bestämmas, dessa bestämningar kunde lagli¬
gen rättas och lämpas efter tidernas, aldrig för
en längre tidsrymd bestämbara, förändringar, det
vill säga alt utan landets betungande, utan för¬
anledande till oredor, Ständers verksamhet stän¬
digt kunde påkallas , åtmindstone så ofta Styrel¬
sen , i dess nödväpdiga åtgärder, insäge behof-
vet, att i de stadganden Ständer nu ofta fast¬
ställa för en rund tid, under hvilken ett lands
yttre omständigheter kunna undergå mångå förän¬
dringar, som när 'stadgandet gjordes , aldrig kun¬
nat förutses, utverka någga hastiga förbättringar;
det skulle undanrödja de brister, sorn. ifrån vå¬
ra
Den 11 Juli.
-1133
ra nuvarande former äro oskiljaktiga , utan att
rubba elen stadga , som gammal häfd ännu åt
dem försäkrat; det skulle bereda för Sverige möj¬
ligheten af den ökning i National-styrka, hvar¬
till blidare .Politiska omständigheter en dag tor¬
de kunna föranleda, ©m Scandinavien bildad till
en kropp, kunde erhålla i allt förenade inter-
essen, och enformighet i hufvudgrunderna för
dess Stats-förening. Ett nytt Bepresentations-
sätt, med all mensklig omsorg, äfven efter så¬
dana grunder utarbetadt, har dock Utskottet trott
alltid behöfva tidens mognad , för att uppnå ett
Sådant värde, att det gilladt af Nationens öfver¬
tygelse, kunde vinna dess odelade bifall; till
och med att dess införande alltid komme att be¬
höfva anledning af sådana antingen förut bered¬
da eller tillfälligt sammanstötande omständighe¬
ter, som undanröjde all tvekan att det samina
antaga.
Men om 1 Theoretiskt afseende dessa Adb*
manna grunder af Nationens röst skulle erkän¬
nas gilltiga , om derefter ett system , till dess
Allmänna reglor, skulle kunna uppfattas, före¬
komma dock vid dess bestämmande en mycken¬
het tillfällen, der endast erfarenheten och en
fullständig kännedom af local - omständigheter
kunna rådfrågas. Det vore i Utskottets tanka
ett onyttigt arbete, att sammanfatta och förete ett
förslag, som ej på säkra beräkningar kunde stöd¬
ja sig; och Utskottet måste uppriktigt erkänna,
att det ännu befinner sig i samma belägenhet
sorn dess företrädare vid 180g och 1810 års
* Biksdag, att saknade statistiska kunskaper, hvar¬
af
H34
JÖtti 11 Juli.
af' erfarenhetens ledning vid detta arbete kunde
erhållas. Vid nyssnämnde Riksdag gjorde man
sig hopp, att sådana kundskaper under tidens
lopp skulle fullständigare samlas : man trodde att
den återvunne Tryckfriheten skulle frambringa
fullständiga utvecklingar af ett så vigtigt ämne.
Denna förmodan har slagit felt, och Utskottet
finner sig befogadt att ännu ytterligare åt fram¬
tiden lemna ett arbete, som det gerna hade full¬
ändat, om det trott sig deråt kunna gifva ve¬
derbörlig mognad och fullständighet.
Men i sammanhang härmed, och då frå¬
gans vigt ständigt derpå fäster den allmänna upp¬
märksamheten, har Utskottet trott sig ej böra
underlåta, att tillstyrka vidtagandet af sådana
mått och steg, hvarigenom åt kommande Stän¬
der må kunna beredas möjligheten atj: dervid
lägga en alfvarligare hand. Utskottet hemställer
derföre till Riksens Ständer, att de matte hos
Hans Maj:t Konungen i underdånighet förnya
deras redan förut vid tvänne föregående Riks¬
dagar yttrade underdåniga önskan, om fogande
af en anstalt, lill samlande af allmänna Statisti¬
ska kunskaper öfver Sverige; och att dervid i
•ynnerhet och för detta ändamål noggranna un¬
dersökningar måtte anställas , om Rikets befolk¬
ning , dess förhållande i afseende på stånd och
Närings-klasser, dess förhållande till orternas
vidd, till förmögenhet och lefnadssätt. Dessa
uppgifter anser Utskottet åtmindstoneLäns-vis böra
vara utarbetade, och stödja sig på detailler öfver
hvarje Härad. De borde kunna leda till utre¬
dande af det rätta förhållandet i afseende på de
Jord-
Den ii Juli. 11 gjj
Jordägare , som hittills ansetts orepresenterade:
de borde tillika på ett tillförlitligt sätt kunna
upplysa beskattningens, så väl den beständigas
som den tillfälligas, fördelning. De borde kun¬
na meddela en Historisk öfversigt öfver alla
slags Privilegier, huruvida de tillhöra en viss
klass, vissa personer, eller vissa yrken och nä¬
ringar, huruvida de äro Civila eller blott Oe-
conomiska , på hvilka Contract de grunda sig och
så vidare. Derigenom skulle erhållas kännedom
af antalet på personer, hvilka såsom Manufactu-
rister af hvad slag som heldst, utan att vara
Stads-Borgare eller Jordägare, likväl sjelland ige
genom sin näring, kunde äga rätt till delaktig¬
het i representationen; samt i allmänhet vinnas
en säker kännedom, så till antal som beskaffen¬
het, af den personal, hvilken såsom väljande
och väljb^r borde komma i beräkning. Dessa
Statistiska u,pplysningar borde äfven innehålla
*n uppgift a^f näringarnas inbördes förhållanden
inom hyart jYistrict, en undersökning om de an-
ledning'ar som' i orterna finnas till högre odling
i afseen<]e pä jilia Närings-grenar , vare sig Jord¬
bruk, boskapsskötsel, skogs- eller andra produc*
ters fo/rädling,. Manufacturers anläggande o, s.
'.slutligen vöre för denna fråga alla möjeli-
Sa—t^pplysn ingaf högst vigtiga, i afseende på de
“^rya forhållande.n, som genom föreningen med
vårt brödrafolk uppkommit.
Då Piksens Ständer utan tvifvel inse anled*
ffiingarna till detta förslag, gör sig Utskottet för-
vissadt att de dertill lära gifva sitt bifall, samt
att Hans Kongl. Maj:*, öfvertygad om vigten af
Sta-
1136
Den il Juli.
Statistiska upplysningars insamlande, så i detta
sorn i afseende på mångfalldiga andra tillfällen ,
då de kunde underlätta och leda Riesens Stän¬
ders åtgärder, ej lärer underlåta att dervid i
Kader lägga en verksam hand. Stockholm den
10 Juli I815.
På Högl. Riddersk. På Högv. Prest-Stån»
och Ad. Ledamöters dets Ledamöters
vägnar vägnar
Hildolf Cederström. C. v. Rosenstein.
På Välloll. Borgare- På Hederv. Bonde-
Ståndets Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar \ vägnar
J. Wegelin. A. J:son Hychert.
G. A. Silferstolpe.
Uppläst hos Hdglofl. Ridd. och ,^d ^en 11 Juli,
Högvörd. Prést-Ståfndet djn 14 —
Vällofl. Borg,re-StS,ndet dp3 10 _
Hederv. Bonde-St!jndet dep 10 _
Vördsamt Memorial ;
Till Riksens Höglofl. Ständers S ärs£;-j^ta
Utskott har Vällofl. Borgare-Ståndet remitterl^.
ett af <>:ne dess Ledamöter, H.érrar Eric Trass
och Pehr Elfstrand ingifvet Memorial, deruti
hemställes , art den önskan rriä hos Kongl Maj:t
i underdånighet anmälas, att det förbud emot
bruk af öfverflödigt silfver, sorn genom Kongl.
Förord-
JDen 31 Juli.
1137
Förordningen den 2 Augusti I800 utfärdades,
mätte antingen upphäfvas eller förnyas
Enligt hvad den åberopade Författningen
innehåller, blef ofvannätnnde förbud vidtaget, i
afsigt att derigenom bereda Riksens Ständers
Bank en mera säker tillgång på silfver till rea¬
lisationens underlättande; och sorn den tid snart
Sr för handen, då de skäl, som således föranledt
till detta stadgande, komma att upphöra, samt
bruket af arbetadt silfver, hvilket när som heldst
kan förvandlas i penningar eller i Banken be-
länas , och alltid utgör en egendom af redbart
värde , icke kan räknas för ett så beskaffadt öf¬
verflöd, som egentligen medför ett skadligt in¬
flytande på enskild och allmän välmåga; sä har
Utskottet icke ansett ett förbud emot nyttjandet
af större eller mindre piecer af silfver böra ingå
i beräkning vid frågan om det förslag till yp¬
pighetens hämmande, som Utskottet Under den
17 sisth Juni till Riksens Ständer afgifvit; och
Utskottet tror sig derföre ej eller nu kunna gif¬
va anledning till förenämnde Författnings för¬
nyande. Stockholm den lo Juli 1815.
Eå Särskildta Utskottets vägnar
F. B. Schwerin. Sven Wijkman C.son.
Carl Sjöbohm. Frie Ericsson.
C. Klintberg.
<j.-e Bandet,
143. 144. Vord-
113S
Den ii Juli.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den !i Juli.
Högvörd» Prest-Ståndet den 14
Vällofl. Borgare-Srånder den 10
Hederv. Bonde-Ståndet den 10 .
Vördsamt Memorial!
Höglofl. Bldderskapet och Adeln har un¬
der förliden gårdag, i anledning af Herr Fri¬
herre A. Gederströms väckta motion, behagat
äska Bevillnings^Utskottets särskildta yttrande öf¬
ver ett af bernalte Herr Friherre afgifvet, den
II Maj till "Utskottet remitteradt, dictamen , in¬
nefattande Förslag till ett förbättradt Bevill-
ningssätt.
I anledning häraf får Bevillnings-Utskottet
»vördsamt gifva anvisning å dess redan i ämnet
meddeldta Betänkande, hvaruti är upptaget, att
af de flera förekomna Förslag till Bevillningen,
icke något varit af den beskaffenhet att det kun¬
nat fästa dess uppmärksamhet till antagande.
Utskottet anser sig likväl böra särskildt tillkänna¬
gifva , att då Friherre Gederströms först aflem-
nade dictamen till Utskottet inkom , hade det
ledan i nära två månader förehaft Bevillnings-
frågan under öfverläggning, och följakteligen då
äfven ansenligen avancerat med arbetet. Vid
herörde dictamen saknades dessutom den detaille
med bifogade tabeller, som uti det sedermera
den 14 Juni Utskottet tillhandakomne Bihang
innefattas, då Utskottets Bevillnings-Förslag var
till det hufvudsakliga färdigt, och ehuru Ut¬
skottet ej kunnat undgå att erkänna Herr Fri¬
herre Cederström» nitiska omtanka i ett ämne
af
Den 14 Julit
af så mariga delade olika interessen ttcH af så
mycken omfattiiirig för att i beskattningsväged
träffa det laita och billiga , har Utskottet likväl
funnit den framställa grunden, såsom alldeles
iiy, vara af sådan beskaffenhet, att den, vida
mer än hittills skedt ; bör komma till allmänt
kännedom, innan dess användbarhet kunnat och.
bort enskildt af Utskottet bedörritnas, och då Herr
Friherre Cederström, pag. 15 i dess tryckta Bi¬
hang, sjelf benämner dess project såsom ett ut¬
kast, har det följakteligen ej kunnat anses vara
något fullständigt Förslag, som bort gifvas fö¬
reträde framför det som Utskottet antagit, grun*
dadt på et» förut bepröfvad erfarenhet. Stock¬
holm den 8 Juli 1815.
Pä Höglofl. Riddersk. På Högvörd. Presta
och Ad. Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar Vägnar
Carl Stellan Mörner. Olof Bjurbäck.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde*
Ståndets Ledamöters Ståndets Ledamöters
Vägnar vägnar
Nils Limnelius. Joki Magn. Wessing;
Henr. Christ. Zaar.
Utdrag af Protocollet, hållet i Hoglaft,
Ridder skåpets och Adelns Plenum,
den 14 Juli 18 r 5.
5 D, I anledning af Allmänna Besvärs- ocht
Oeconomie - Utskottets , sedan den Ii Juli hvi»
lande*
3 140
Den 14 Juli.
Jamie,Utlåtande, af den 6 nästföregående) öfver
de hos Riddeiskapet och Adeln gjorda anmärk¬
ningar vid Utskottets, den g sisth Maj, afgifna
Betänkande, angående yrkad ändring af tjen-
stehjons flyttningstid, beslöt Höglofl. Ridder-
skapet och Adeln, att flyttningsiden borde ut¬
sättas till den 15 October, samt for Stockholm,
der tvänne flyttningstider äro, tillika till den
15 April; hörandes jemväl uppsägningstidenen
half månad förlängas ; och ville Ridderskapet
och Adeln, inbjuda sina Respectiva Med-Stän-
der, att i sitt sålunda fattade beslut instämmar
Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
o
S- D. A. nyo föredrogos och biföllos följande
Stats - Utskottets den 6 Juli afgifna och den 11
pä bordet lagda Betänkanden:
3:0 I anledning af Hans Excellences, Öf¬
ver Ståthållarens m. 111. Herr Grefve Mörners
underdåniga anhållan, att Stockholms Stads Cassa
måtte befrias från den Stadens Krono-Uppbörds-
Verk åtföljande ordinarie aflöning och denna
varda på Kronans Stat öfverford.
2:0 I afseende på en, uti Kongl. Majtts till
Stats-Utskottet aflåtna Nådiga Proposition, ana
gående Stats Verkets tillstånd och behof, till af¬
skrifning i Riks-Staten föreslagen summa af
5383 R:dr 3 sk. 5 r:st. Banco m. m. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
Den 14 Juli.
1141
S. D. Remitterades till
Stats * Utskottet
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition af den ia
dennes, angående betalningen af de i anledning
utaf Högstsalig Hennes Maj:t Enke - Drottnin.*
gens arf uppkommande skulder. Ut supra.
Ex Protocollo
A G. Silverstolpe.
O
S. D. A terremitterades, i anledning af dervid
gjorda anmärkningar, Allmänna Besvärs- och
Oeconomie-Utskotters den 11 Juli på bordet
lagda Betänkande af den 6 nästföregående, i an¬
ledning af väckt fråga om Båtsmans fördubblin¬
gens återställande; och skulla Utskottet anmo¬
das alt med skyndsamt utlåtande öfver de gjor¬
da anmärkningarna till Riks-Stånden inkomma.
Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Upplästes å nyo Constitutions Utskottets
den 11 Juli på bordet lagda Memorial af fö¬
regående dag, angående förändringar i följande
§. §. af Grund-Lagarna :
1:0 I 56 §. Regerings-Formen.
2:0 I 28 §• Regerings-Formen.
3:0 I 37 §. Regerings-Formen.
4:0 X 14 §. Riksdags-Ordningen.
5:0 I
ii4* ®en *4
5:0 i 38 § Riksdags-Ordningen , rövande
Omröstning inom Utskotten per capita.
6:0 I 38 §. Riksdags - Qrdnipgen , i fall
näst föregående förslag ej af Riksens Ständer
Saint Kongl. Maj t skulle antagas.
7 o I 38 §. Regerings Formen.
80 X 29 §. Riksdagsordningen; och blef-
vo de uti dessa Memorial upptagna förslag af
Ridderskapet och Adeln godkända , till den kraft
pcb verkan , som 56 §. Regerings » Formen in¬
nehåller.
Hvarjemte Ridderskapet och Adeln, j an¬
ledning af gjord Stånds-anmärkning , återremit¬
terade Utskottets Memorial, angående en förän¬
dring uti 4 §. Regerings-Formen. Ut supra.
Ex Protocollo
jl. G. Silverstolpe,
g. D. B iföl! Höglofl. Ridderskapet och Adeln
det Särskildta Utskottets den 13 Juli afgifna Me¬
morial, innehållande hemställan, det Riksens
Ständer, genom skrifvelse till Kongl. Majit, ville
hos Hans Majtt i underdånighet anhålla om
Kådig befallning till Stats Contoiret, att om ut¬
betalningarna så val af Utskottets Secreterares,
Canzlj- och Vaktbetjenings Biksdagsvedergallnin-
gar, som af de medel, som i öfrigt erfordras till
bestridande af andra oundgängliga utgifter för
Utsk.Qttet$ räkning föranstalta- Ut supra.
Ex Protocollo
Ji. G. Silverstolpe,
Deri 14 Juli.
“45
S. D. Vid förnyad föredragning biföllos föl¬
jande Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskot-
tets den 6 Juli afgifna och den ii pä bordet
lagda Betänkanden:
i:o Angående väckt fråga om befrielse för
Skeppare och Forbönder, att vid Tullkamrarna
uttaga förpassningar å Landets egna varor, sorn
ifrån Uppstäderna till Stapel-Städerna försändas.
2:o I anledning af väckt fråga om en fri
tackjernshandel. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
I D. Det Särskildta Utskottets den 11 Juli
jå bordet lagda Memorial af föregående dag,
i anledning af väckt fråga om antingen upphäf-
vinde eller förnyande af det förbud emot bruk
af öfverflödigt silfver, som genom Kongl. För-»
ordningen den 2 Augusti 1800 stadgas, blef nu
å nyo föredraget och af Höglofl. Kidderskapet
och Adeln bifallet. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Efter uppläsning af Kongl. Maj:ts denna
dag ankomna Nådiga Skrifvelse till Riksens
Ständer, af den 28 Juni, angående deras vid
1812 års Riksdag i underdånighet gjorda hem¬
ställan om stiftande af en Lag , sorn förpligtade
ägare
si44
Den 14 Juli,
ägare af sådana Vatten-verk, hvilka genom upp»
damning hindia landets uppodling, att derföre
taga lösen , blef samma Kongl, Skrifvelse lagd
till Handlingama= XJt supra,
Ex Protocollo
A- G. Silverstolpe,
S. D. Sed an Riksens Stander, genom godkän¬
nande af Lag - Utskottets den 14 Juni afgifna
Betänkande öfver Kongl, Majrts Nådiga Propa*
sition af den t g April , om Allmänna Arbets*
och Correctionshus m, m., dessas inrättande bi»
fallit, men om det af Kongl. Majit i samma.
Proposition såsom härtill nödiga befundna an¬
slag» någon anstalt ännu icke af Biksens Stal¬
det- blifvit fogad; beslöt Ridderskapet och Adeln
att Kongl. Majis berörde Proposition, så läl
som Lag Utskottets Memorial, till Stats Utskottet
i afseende på ett sådant anslag remittera, Ut
supra.
Ex Protocollo
A. G, Silverstolpe,
S. D. B ifölls Constitutions » Utskottets sedan
den 11 Juli hvilande Memorial, af föregående
dag, i anledning af den till Utskottet remitte¬
rade fragan om en förbättrad National-represen»
tation. Ut supra,
Ex Protocollo
A, G. Silverstolpe,
S. D,
Den 14 Juli.
1145
Utdrag af Frotoeollet, hållet hos Håg-
vörä. Frest Ståndet den 14 Juli
1815.
s x>. b. när Lag- samt Allmänna Besvärs- och
Oeconomie Utskottens förnyade Utlåtande i frå¬
gan om en allmän Handels och Näringsfrihet
nu å nyo foredrogs, fann Prest Ståndet icke skäl
att flänga sitt uti detta ämne den 28 nasti.
Juni fattade beslut, att denna fråga, i den form
densamma nu blifvit väckt och 'ill Rikets Stän¬
der inkommit, borde förfalla. Ut supra.
Ex Protocollo
J, U. Almqvist,
S. D. F öredrogos å nyo och biföllos nedan¬
skrifna ifrån Utskotten inkomna och på bordet
hvilande Betänkanden , nemligen:
ifrån Lag- Utskottet:
1:0 Angående tillägg vid g Cap. 6 §. Han-
dels-Balken.
a;o Eörra Alternativet af Betänkandet om
skärpning i straffet för skogs-åverkan.
3:0 Ytterligare Betänkande angående forum
i mål som röra försummad väglagning och Kro¬
no skjuts.
4:0 Förnyadt utlåtande om ändring i Con-
cours Författningarna.
Ifrån Lag- samt Allmänna Besvärs- och
Oeconomie- Utskotten
1:0 Om rättelser och tillägg i Kongl. För¬
ordningen om Stängsel-skyldigheten.
2t:o An-
Den 14 Juli.
2:0 Angående Enskiften.
Ifrån Allmänna Besvärs- och Oeconomié-Utskottet •
1:0 I anledning af gjorda anmärkningar vid
Utskottets Betänkande oro tillåtelse för Allmo¬
gen i Skåne att antingen leverera den Stock¬
holms Barnhus tillhöriga Tionde-spannemål uti
närmaste Krono-Magazin, eller ock att alltid få
leaa den efter Markegång.
2:0 Ofver anmärkningarna vid Betänkandet
®m allmänna^upphandlingar för Kronans räkning.
Ifrån Allmänna Besvärs- och Oeconomie-
samt Särskildta Utskotten.-
I;o Om inskränkning i Halländska och Bo-
hus-Eänska Allmogens Seglations-frihet.
2:0 Angående medel och utvägar till Hamp®
planteringens befrämjande. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
- S. D. Med anledning af Högloil. Bidder-
skapets och Adelns nu upplästa Protocolls - Ut¬
drag af den ji i denna månad, beslöt Prest-
Ståndet, som redan uti Protocollet för den 5
dennes betygat sin underdåniga vördnad och
tacksamhet för de betydliga summor, hvilka Kgl.
Maj:t af inkomsterna från Ön S:t Barthelemy
under åren 1812, 1813 och 1814 användt till
Sveriges omedelbara nytta, instämma uti Höglofl.
Bidderskapets och Adelns förslag, att Biksens
Ständer genom en gemensam underdånig skrif¬
velse må till Kongl. Majtt frambära gärden af
gin uppriktiga och vördnadsfulla tacksamhet der¬
före. Ut supra. Ex Protocollo
J. U. Ahnqvi.su
Den 14 Juli,
II17
O
S D. Återremitterades Särskildta Utskottets Be¬
tänkande rörande den öfverklagnde forlägenheten
i allmänna rörelsen, och Xag-Utskottets Memo¬
rial angående ansvar för åverkan a trädplante¬
ringar. U1 supra. ,
Ex Protocollo
J, U, Almqvist,
S. D. Ehuru Prest - Ståndet förmodar att Be-
villnings Utskottet, i anledning af en inom Prest-
Ståndet gjord och till Utskottet remitterad an¬
märkning vid Projectet till Bevillning* Stadga,
lärer till Riksens Ständer inkomma med förslag
till sådana grunder, hvarefter K-ong!. Maj;t, till
förekommande af öfverflödiga utländska varors
införsel i Riket, må vid sig företeende omstän¬
digheter hafva rätt att Tull-afgifterna i lämplig
jnån förhöja, fann Prest - Ståndet likväl, efter
Uppläsande af Högloft Ridderskapets och Adelns
Protocolls-Utdrag af den 7 dennes, för godt att
uti anmodan till Bevillnings-Ulskot.tet örn ett så¬
dant förslags afgifvande med Högloft. Ridder-
skåpet och Adeln sig förena. Ut supra.
Ex Protocollo
J. V, Almqvist, .
S D. Upplästes nio särskildta ifrån Constifu-
tions-Utskottet inkomna Memorial, innehållande
förslag till ändringar och tillägg uti Regerings¬
formens 4, 28, 37, 38 och 56 § §. samt Biks-
dags-Uidningens 14,, 29 och 38 §. §-, jemte före¬
slagen
H48
Den 14 Juli.
slagen ny Bedaction af sistnämnde §. ; och som.
Ståndet icke vid ofvanberörde förslag gjorde
anmärkningar, alltså skulle desamma , jemlikt
Begerings Formens 56 , uppskjutas till afgö¬
rande vid nästa Biksdag. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
S. D. Instämde Brest • Ståndet uti Höglofl.
Bidderskapets och Adelns igenom Protocolls-Ut-
drag af den 7 dennes meddeldta beslut, att ån-
moda Särskildta Utskottet att med frånskiljande
af hvad i dess Betänkande af den 17 Juni hö¬
rer till öfversigten af orsakerna till allmänna
förlägenheten samt de åtgärder, som bero af
Biksens Ständers egna beslut , i en kort fram¬
ställning upptaga de Oeconomiska mål, som an¬
ses böra i underdånighet till Kongl. Majus Nå¬
diga pröfning och åtgärd öfverlemnas. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U, A Imqvist.
S. D. Remitterades till
Stats - Utskottet1
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till Biksens
Ständer, angående betalningen af de 1 anledning
af Högstsalig H. M. Enke - Drottningens arf
uppkommande skulder; gifven Stockholms Slott
den 14 Juli 1815* Ut supra.
Ex Protocollo
f J. U. Almqvist.
Den 14 Juli.
1149
S. B. teffer ytterligare föredragning lemnade
Prest Ståndet sitt bifall till nedannäinnde frän
Utskotten inkomna Betänkanden, nemi.:
från Stats- Utskottet
1:0 i anledning af gjord anhållan , att Stock¬
holms Stads-Cassa måtte befrias från den Stadens
Krono Uppbörds Verk åtföljande ordinarie aflö¬
ning och denna varda på Kronans Stat uppförd;
3:0 om afskrifning i Eiks-Staten af 5,283
B:dr 3 sk. 5 rst., som af Stats-Verket blifvit
BikSgälds-Contoiret ersatte för de till ett lika be¬
lopp utaf Bevillnings-Uppbörden i Stockholms
Stad skedda afdrag till aflöning åt Mantals- och
Uppbörds Commissarier;
från BevV.lnings-Utskottet
I anledning af Herr Friherre Cederströms
väckta motion, angående projectet till Eevill-
nings-Fc rordning;
från Lag- samt Allmänna Besvärs- och Oeco-
nomie- Utskotten
I anledning af Riksdagsmännen Olof O-
lofssons samt Joh. M. Wessings Memorial , orri
ändring och förklaring uti vissa delar, af Kongl.
Förordningen angående Stängsel-skyldigheten;
från Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottet
1:0 rörande en fri Tackjerns-handel;
2:0 om befrielse för Skeppare och Forbön¬
der att vid Tullkamrarna uttaga förpassningar å
landets egna varor, sorn från Uppstäderna till
Stapelstäderna försändas;
från Särskildta Utskottet
l:o angående förbud emot bruk af öfver¬
flödigt silfver;
2:0
115»
Den 14 Juli.
2:0 om utbetalande af den till Utskottets
Secreterare, Carizlie- och Vakt-betjening anslag¬
na aflöning. Ut supra.
Ex Protoeoliö
J. U. Almqvist»
Utdrag af Vill loft. Borgare-Ståndets
Protocoll, hållet vid Urtima Riks¬
dagen i Stockholm deli 14 Juls
1815*
S. D. Vid förnyad föredragning af Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskottets Betänkande,
af den 6 Juli, hvilket deri 11 lades på bordet^
i anledning af väckt fråga otti Båtsmans-föi-
dubblingens .återställande, blef detsärnmä af Bor¬
gare-Ståndet ogilladt; och Ståndet, som fann de
om Båtsmanshållet i Städerna uti Betänkandet
förekommande uppgifter, så vidt tillämpningen
deraf på Stockholms Stad angår, med rätta för¬
hållandet icke öfverensstämmande, enär denna
Stad, hvilken är den enda som fördubblingen in.
natura alltid utgjort, likväl under sista Kriget
icke dermed varit besvärad , beslöt derjemte, att,
lika med Hedervärda Bonde-Ståndet , göra gäl¬
lande sitt förbehåll vid i Biss års Riksdag ? att,
genom Beväringens utgörande, undgå skyldighe¬
ten att Båtsmans fördubblingen uppsätta; hvarom
de öfriga Resp. Med-Stånden skulle vördsamt
och vänligen underrättas. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm,
Den 14 Juli.
11S x
S. D. Efter uppläsning af Kongl. Majits den¬
na dag å Biks-Salen rneddeldta Nådiga Svar,
uppå Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, an¬
gående de af dem antagna förslag till Grund¬
lagarna, fann Borgare Ståndet för godt, att, med
anledning af hvad Kongl. Maj:t om det 1 Re¬
geringsformens 42 §. beslutade tilläggs motsägel¬
se mot 94 §. i Nåder anmärkt , till Constitutions-
Utskottet öfverlemna beredande af ett sådant
förslag , hvarigenom dessa §. §. må till öfverens¬
stämmelse bringas. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Lät Borgare Ståndet bero vid Allmänna,
Besvärs- och Oeconomie-Utskottets den 6 Juli
afgifna, den 11 på bordet laggda och nu åter
föredragna Betänkande, angående väckt fråga om
befrielse för Skeppare och Forbönder att vid
Tullkamrarna uttaga förpassningar å landets eg¬
na varor, som ifrån Uppstäderna till Stapelstä¬
derna försändas, men beslöt, att åt sitt Enskild-
ta Besvärs-Utskott uppdraga en underdånig an¬
söknings författande till Kongl. Majit från Stån¬
det , med framställning af skälen till hvad med
motionen i detta ämne varit åsyftadt. Ut su-
pra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm„
s. jy.
1152
Den 14 Juli.
S. D. 1 anledning af derom, inom Borgare*
Ståndet, väckt motion, beslöt Ståndet, att till
Stats-Utskottet öfve: lemna , att för verkställighets
befordrande å Rikets Ständers Beslut, 1 anled¬
ning af Kongl Majts Nådiga Proposition, om
inrättande af Allmänna Arbets och Correktions*
hus i Riket, nodiga medel anslå. TJt supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. T). Fiföllos Stats Utskottets den 6 Juli af-
gifna, den 11 på bordet lagda och nu åter fö¬
redragna Betänkanden, angående:
I:o sökt befrielse för Stockholms Stads Cas»
sa från den Stadens Krono-Uppbörds-Verk åt¬
följande ordinarie aflöning och dennes öfverflyt*
tande på Kronons Stat; samt
2:0 en till afskrifning i Riks Staten föresla¬
gen summa , som blifvit Riksgälds-Contoiret er-
tatt for afdrag å Bevillnings-Uppbörden i Stock¬
holms Stad. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Föredrogos å nyo Constitutiöns Utskot»
tets följande deri 10 Juli afgifna och sedan den
11 på bordet hvilanda Memorial, med förslag
till ändringar i Grundlagarna, nemi.:
1:0 i 4 §. Regeringsformen.
3:0 i 38 §.
3:s
Den 14 Juli•
1153
3?° * 37 §• *
4:0 i 38 §•,
5:0 i 56 §.,
6:0 i 14 §. Riksdags-Ordningen,
7:0 i 29 ,
8:° i 38 §•, och
9:0 i samma §., rörande omröstning inom
Constitutioris- Utskottet;
Hvilka alla förslag nu antogos att hvila pä
bordet till nästa Riksdag , för den behandling ,
i 6 §. Regeringsformen föreskrifver. Ut supra.
Ex Protocollo
Cerl Magn. Robsahm.
S. D. Lät Borgare-Ståndet bero vid hvad
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottet,
Uti särskildta Memorial af den 6 i denna må«
nåd, hvilka den 11 lades på bordet, och nu å®
ter föredrogos, sig utlåtit:
1:0 i anledning af återremiss uti frågan om
Götha Canal-BoIags-förpligtande till ersättning,
när någon Rote-Soldat i och för dess arbete blif®
ver till Krigstjenst oduglig; och
2:0 i anledning af väckt fråga om en frå
Tackjerns-handel. Ut supra.
Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. På Högvördiga Prest-Ståndets, genom
Protocolls Utdrag under den Ii Juli, gjorda in-
ytc Bandet, Z45. 146, bjud®
U54
lien 14 Juli.
bjudning, instämde Borgare-Ståndet Uti det be¬
slut, att, med bibehållande af Rikets Acade-
imers hittills brukliga taxeringssätt, 5 Art. 4
§. 7 Mom. af 1812 års Bevillnings-förordning
må uti den nu blifvande införas, i stället för
4 Art. 4 §. 4 Mom. i det nu antagna nya Bevill-
nings-förslaget. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Sedan Hoglofl. Ridd. och Adeln, un¬
der den 22 Juni, uti Borgare-Ståndets den 12
beslutade tillägg i underdåniga Skrifvelsen om
Comitéen till reglering ?f Statens Embeten och
Tjenster, instämt på det sätt, att, till Rikets
Ständers Ledamöter i denna Comité, borde för¬
ordnas en Fullmägtig i Banken och en i Riks¬
gälds Contoiret för hvarje Riks-Stånd, så fann
Borgare-Ståndet för godt, att nu med Hoglofl,
Ridd. och Adeln häruti instämma. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S, D. Då nu åter föredrogs Constitutions-Ut-
skottets den Ii Juli på bordet lagda Memorial
af föregående dag, rörande utarbetning af för¬
slag till en förbättrad Representation, biföll Stån¬
det hvad Utskottet hemställt, om underdånig
skrifvelse .till Kongl. Maj:t, i afseende på här¬
till
Den 14 Juli.
ii55
till nötliga Statistiska upplysningar, och lät för
öfrigt vid samina Betänkande bero. , Ut supra»
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
3. B. Såsom en följd af den underdåniga er¬
känsla, Borgare Ståndet redan, under den'7 in¬
nevarande Juli , genom Protöcolls Utdrag yrtrat
för det sätt, hvarpå Kongl. Maj:t i Nåder låtit
använda de Bjrthelerriiska medlen, beslöt Bor-
gafe-Ståndet äfven för sin del, lika med Högt.
Ridd. och Adeln, att en sådan hos Rikets Ständer
säkerligen gemensam erkänsla borde uti under¬
dånig skrifvelse till Kongl. Maj:t frambäras.
Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. B. Remitterades till
Stats-Utsbottet
Kongl. Maj.ts Nådiga Proposition af den 12 i
denna månad, angående betalningen af de, i
anledning af Högstsalig Hennes Majit Enke»
Brottningens ärf, uppkommande skulder. Ut
supra.
Ex Rrotocollo
Carl Magn. Robsahm,
Utdrag af Protocollet, hållet hos He¬
dervärda Bonde-Ståndet, vid Urti¬
ma
Den 14 Juli.
ma 'Riksdagen i Stockholm, den 14
Juli 1815.
S. D. I\ongl. Majits Nådiga Proposition till
Pikets Ständer af den 12 dennes, som, å Kongl.
Maj:ts höga Vägnar, Herr Hof-Cantzleren, Rid¬
daren och Commendeiiren af Kongl. Majits Or¬
den Friherre af Wetterstedt till Bonde.Ståndet
i dag aflemnat, angående betalningen af de, i an¬
ledning utaf Högstsalig Hennes Maj:t Enke-
Drottningens arf, uppkommande skalder , öfver-
lemnades till Högloft. Stats-Utsköttet, för att Ut¬
låtande deröfver afgifva. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Med bifall till Särskildta Utskottets
hemställan, angående underdånig Skrifvelse till
Kongl. Maj:t, i afseende på utbetalningen af det
arfvode och de tractamenten, som Riksens Stän¬
der beviljat för Utskottets Secreterare, Cancellie-
och Vakt-betjening , öfverlemnade Bonde-Stån¬
det till Expeditions-Utskottet, att författa och
till Riksens Ständer ingifva förslag till förberör»
da underdåniga Skrifvelse. Ut supra.
Ex; Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Vid ytterligare föredragning af Särskild»
ta Ufskottet» deta 10 innevarande afgifna, pi
hoay
Den 14 Julli 115 7
1
bordet hvilande Memorial, angående väckt fråga
om upphäfvande eller förnyande af det genom
Kongl. Förordningen den 2 Augusti 1800 ut-
färdade förbud emot bruk af öfverflödigt Silfver;
blef samma Memorial af Hedervärda Bonde-
Ståndet bifallet. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Föredrogs Constitutions-Utskottets den
13 innevarande månad aflåtne Memorial och
Utlåtande, i anledning af den, enligt 53 och
I05 §. §. Regeringsformen och 29 §. Riksdags¬
ordningen skedda granskning , af de i Stats-Rå-
det, sedan sista Riksdag, intill början af den
nu påstående, förde Protocoll.
Efter uppläsande af detta Memorial och
dervid fogadt Protocolls Utdrag; fann Hedervär¬
da Bonde Ståndet för godt, att bifalla så väl den
af Constitutions Utskottet tillstyrkta decharge för
Stats-Rådets Uedamöter och de Föredragande,
samt för Konungens Rådgifvare i Corn mando¬
mål, som ock hvad Utskottet i öfrigt föreslagit.
Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S D. I anledning af de hos Höglo fl. Ridd.
och Adeln samt Vällofl. Borgare-Ståndet gjor¬
da anmärkningar vid Allmänna Besvärs- och
Oeconomie*Utskottets Betänkande af den 1 sisth
Juni
115?
Den 14 Juli.
Juni öfver Väckta frågan, om Götha Canal Bo-
lags-forpligtände, att, då någon Rote Soldat i
och för arbetet vid Götha Canal blifver odug¬
lig till vidaré Krigstjenst, ersätta kostnaden till
annan karls anskaffande i stället, hade Utskot¬
tet, under den 6 innevarande månad, meddelt
ytterligare Utlåtande, hvilket nu upplästes ; och
fann Hedervärda Ronde Ståndet, med åberopan¬
de af sitt i ämnet redan fattade beslut, för godt
att dervid låta bero. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. U. Sedan de öfriga Respectiva^ Stånden re¬
dan bifallit X.ag samt Allmänna Besvärs- och.
Oeconomie - Utskottens gemensamt afgifna Be¬
tänkande, om rättighet till sandtägt och timmers
huggande till väglagning; lät Hedervärda Bon-
de»Ståndet bero vid samma Utskotts, i anled¬
ning af Ståndets återremiss i detta ämne, den
4 Juli meddeldta , sista Plenidag på bordet lag¬
da och nu åter föredragna, Utlåtande. Ut su¬
pra.
Ex Protocollo
Olof Wörlin.
S. D. Föredrogos åter och biföllos följande,
den 6 Juli meddeldta och sista Plenidag på borr
det lagda Betänkanden :
af Stats-Utsiottet,
i afseende på en, uti Kongl. Maj-.ts till Stats¬
utskott
Den 14 Juli.
Utskottet aflat na Nådiga Proposition den I sistl.
jVIars, angåehde Stats-Verkets tillstånd och be¬
hof, till afskrifning i Riks-Staten föreslagen
summa af 5,283 R:dr 3 sk. 5 r. Råneo, som af
Stats-Verket blifvit Riksgälds - Contoiret ersatt,
för de, till ett lika belopp, utaf Bevillnings-
Uppbörden i Stockholms Stad skedda afdrag till
aflöning åt Mantals- och Uppbörds^Cornrnissa-
rier;
af alllmänna Besvärs- och Qeconomie- Utskottet:
1:0 angående väckt fråga om befrielse för
Skeppare och Forbönder , att vid Tullkarnrarne
uttaga förpassningar å landets egna varor, som
från Uppstäderna till Stapelstäderna försändas,
och
2:o i anledning af gjord motion, om en
fri Tackjerns-handel. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. CoHstitutions.Utskottets den 12 innevaran¬
de afgifna Memorial och Betänkande, i anled¬
ning af föreslagen jemkning i Tryckfrihets-la-
gen sedan inrättningen af Jury i tryckfrihetsmål
blifvit fastställd, stynt alllmänna Besvärs- och
Oeconomie-Utskottets Betänkande af samma dag ,
rörande väckt fråga om förändring uti sättet att
värdera jord och fastigheter å landet, efter den så
kallade Banco methoden, upplästes och af Bon¬
de Ståndet godkändes. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D.
li6o
Ben 14 JulL
S.D, Vid ytterligare föredragning af AlU
manna Besvärs* och Oeconomie-Utskottets Be*
tänkande af den 6 dennes, som sista Plenidag
Upplästes och lades på bordet , öfver den, hos
Höglofi. Ridd. och Adeln af Herr Öfversten A.
Berghman väckta motion om Båtsnians fördubb¬
lingens. återställande; fann Hedervärda Bonde-
Ståndet, att sedan Kongl. Maj:t och Riksens
Ständer genom 80 §. i Regeringsformen den 6
Juni 1809 beslutat, att Båtsmanshållet af Rote»
ying och Indelning skulle förblifva vid det
upprättade Indelnings verket och att ingen ny
eller tillökad Rotering ntan genom Konungs och
Ständers sammanstämmande beslut kan tillkom¬
ma, samt genom Kongl., Majus Nådiga Kungö¬
relse rörande Forstärknings-manskapet, af den
23 April 1811 , uti 7 punkten vore förordnadt,
att sedan förstärknings-manskapet blifvit uppbå-
dadt och utgått, all Vargering och fördubbling
skulle försvinna, utom på de orter der den sorn
en stående Corps anses; så enär det måste vara
enahanda, ehvad fördubblingen, såsom en följd
af Conscriptionen eller såsom ett vilkor dervid,
blifvit upphäfven , och den förmindskning i
Sveriges försvar, som genom fördubblingens
upphäfvande tillkommit, är ganska obetydlig i
jemförelse med den tillökning, som Conscriptio¬
nen gifvit ? så anser Bonde Ståndet den väckta
frågan vara af den beskaffenhet, att den enligt
2 Mom. 81 §. i Regeringsformen ej bordt af
Besvärs-Utskottet upptagas , och kommer förthy,
att utan profning^ alldeles förfalla} skolande de
öfriga
Dm 14 Juli.
1161
Sfrlga Respeetiva Stånden vördsamt och vänli-
gen inbjudas, att med Bonde Ståndet häri sig
förena. Ut supra.
| Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. B. Af de på Bordet sedan slita Plenidag
hvilande handlingar forediogos ni åter Lag-
och Oeconomie-Utskottens getuensanma utlåtan¬
de af den 4 samt Allmänna Besväs- och Oe*
conomie Utskottets enskildta Utlåtane af den 6
Juli , i anledning af de hos Hederväda Bonde-
Ståndet gjorda anmärkningar vid desa Utskotts
Betänkande, angående väckt fråga del om jemk¬
ning uti Rentan af Såg- och Mj lqvrnar, dels
om utvidgad rättighet till husbehofs Mjölqvar-
nars anläggande, med flera härmed gemenskap
ägande ämnen.
Efter öfverläggning härom och c de 3tne
öfriga Respectiva Stånden redan bifalt Utskot¬
tens förenämnda Betänkanden, lät Hdervärda
Bonde-Ståndet äfven dervid bero, mecförbehåll
att genom allmänt underdånigt Besär vända
sig till Krngl. Majtt, för att anhålla 01 den rät¬
telse och jemkning, sorn af Bonde-Stådet varit
åsyftad. Ut supra.
Ex Protocllo
Olof Wern.
S, D. Vid föredragning af Stats-Utskotets den
6 Juli afgifna Betänkande , i anledning rf Hans
Excellences Öfver •Ståthållaren m. m. Grefve
1102
Den 14 Juli.
Carl Mörners till Kongl. Maj:t ingifna och Ut¬
skottet öfver emnade underdåniga Skrifvelse den
10 sisth Mars, angående Stockholms Stads Cas-
sas befrielse från den Stadens Krono Uppbörds-
Verk åtföljaade ordinarie aflöning och dess öf.
verförande )å Kronans Stat, blef berörde Betän¬
kande, åtföjdt af dervid gjorda anmärkningar,
till "Utskott!t återreinitteradt. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. (onstitutions - Utskottets den 10 Juli
meddeldtaicli sista Plenidag upplästa Memorial,
angående
1:0 föreslagen ny redaction, hvilken skulle
införas 137 §• Begerings-Formen, i stället.för
sista Morentet, som borde utgå;
2:0 ‘Hägg i 38 §- Riksdågs-Ordningen, i
händelse Riksens Ständer ej antoge förslaget om
votering jer Capita inom Utskotten;
3:0 Förslag till förändring och ny Reda-
ction afiista meningen i 4 §.' Begerings - For¬
men ;
4:0Förslag till ett nytt Moment i 14 §.
Riksdag- Ordningen , hvilket efter 6 Momentet
borde iföras.
5:c Ny redaction af 38 §• Riksdagsord¬
ningen
6:< Tillägg i 29 §. 1 Mom. Riksdags- Ord¬
ningen
3:0
Den 14 Juli.
1163
7:0 Förslag till Tillägg uti 28 §. Regerings-
Formen;
8:0 Förändring uti Regerings - Formens
38 §■
9:0 Förändring af I Mpm. i 56 §. uti
sistnämnde Grundlag; och
10:0 Örn en förbättrad Representation; blef-
vo ater föredragna, utan någon dervid gjord
anmärkning; och skulle dessa Förslag, enligt
81 §. Regerings-Formen, på bordet hvila intill
nästinfallande Riksdag; hvarom de öfriga Re-
spectiva Stånden vördsamt och vänligen under¬
rättas. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. F öredrogos och biföllos 3!ne från Höglofl.
Ridderskapet och Adeln ankomna Protocolls*
Utdrag för den 11 i denna månad, 1:0 angåen¬
de en underdånig Tacksägelse-adress till Kongl.
Maj t för Dess visa användande af Ön St. Bar¬
thelemy^ inkomster; 2:0 angående tillägg vid
Stats Utskottets Betänkande af den 30 Juni, om
anslag af medel till förlag vid tryckning af
Historiska Samlingar, och 3:0 angående tryck¬
ning af Herr Friherre Anders Cederströms till
Bevillnings - Utskottet under denna Riksdag af-
gifna Bevillnings - Förslag med dertill hörande
värderings-method och öfriga härmed gemenskap
ägande Handlingar. Ut supra.
Ex ProtocollQ
Olof Werlin.
si64 Dm 14 Juli.
'\
Uppläst hos Samteliga Riks-Stånden den 14 Juli,
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Uti Nådig Proposition af den 8 sistlidne
Mars, har Eders Kongl. Maj:t för Riksens Stän¬
der framlaggt en tafla af den svåra belägenhet,
hvaruti Stora Allmänna Barnhuset råkat genom
flera olyckliga omständigheter, i synnerhet ge¬
nom Stor-Furstendömet Finlands afträdande till
Ryssland, hvarigenom Barnhus - Inrättningen ,
som allt ifrån sin början år 1637 fått af detta,
liksom af flera andra Sveriges landskap, uppbära
fyrationdedelen af Kronans behållna Tionde¬
spannmål, blifvit en sådan, till omkring 300
tunnor spannmål om året uppgående, inkomst
beröfvad.
Riksens Ständer, som varit betänkta på me¬
del, att denna förlust ersätta, hafva ansett detta
ändamål kunna vinnas derigenom, att utaf den
i nu gällande Bevillnings-Förordningen af den
18 Augusti 1812 4 Art. 5 §. 1 Mom. fast¬
ställda Stämpel afgift 4 sk. å hvarje par Spel*
kort, som tillverkas , hälften af den afgift som
sålunda bör i Stockholm erläggas, blefve ansla¬
gen Barnhuset, med rättighet för Directionen,
att sjelf uppbära och controllera hela denna af¬
gift, deraf den andra hälften borde af Directio¬
nen till Riksgälds-Contoiret levereras; äfvensom
på lika sätt, till understöd för Barnhusen, eller
der sådana ej finnas, Fattigförsörjningen i de
öfriga Städer och orter i Riket hvarest Spelkort
tillverkas, hälften af den afgift, Sorn derföre bör
erläggas , kunde upplåtas, och uppbörden och
control-
Deri 14 Juli.
1165
controllen derå af vederbörande besörjas samt den
andra hälften af de inflytande' medlen till Riks»
gälds-Contoiret insändas.
Dä Riksens Ständer nu få för Eders KongL
Maj:t i underdånighet tillkännagifva, hvad de
till uppfyllande af Eders Kongl. Maj:ts välgö¬
rande afsigt sålunda beslutit, sker det med den
underdåniga anhållan, att Barnhus • Directionen
i Stockholm och Styrelserna af dylika, eller Fat¬
tigförsörjnings Inrättningarna uti de öfriga Sfäder
eller orterj, der Kort tillverkas, måtte derom
förständigas , samt åläggas, att uppgifva förslag
till det sätt, att denna afgift uppbära och con-
trollera , som särskildt af dem hvardera kan an¬
ses lämpligt och säkrast, hvarefter Eders Kongl.
Maj:t i Nåder lärer -täckas göra den> förändring,
som, i följd deraf, kan pröfvas nödig att vidta¬
gas, uti Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse
af den 30 December 1812, om uppbörden och
controllen af ifrågavarande afgift. Hvilket allt
Riksens Ständer härmed få till Eders Kongl.
Maj;t i underdånighet anmäla.
Riksens Ständer framhärda med djup un¬
dersåtlig vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernadigste Konung!
Eders Kongl. Majus
underdånigste , tropligtigste tje¬
nare och undersåter
På
il66
Den 14 Juli.
På Ridd. och Adelns
vägnar
Carl Mörner,
h. t. Pandtrnarsk.
På Prest Ståndets
vägnar
J. A. Lindblom,
n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schwan,
h. t. Talman.
På Bonde Ståndets
vägnar
Lars Olsson,
n. v. Talman.
Uppläst kos Samteliga Riks-Ständen dea 14 Juli."
Stormägtigste Allérriådigste Korning!
Hos Riksens Ständer har blifvit föreslaget,
att i anseende till den skada af vatten uppdäm¬
ning ofvanliggande Jordägare deraf lida, att in¬
nehafvare af Vatten-verk dels förändra de
gamla verken dels utan tillstånd uppföra nya,
Konungens Befallningshafvande förklaras äga rätt,
att då klagan häröfver fores, samt behörigt till¬
stånd till berörde förändring eller nybyggnad
icke kan visas, genast lemna handräckning till
det gamla verkets återsättande i dess förra skick ,
eller det nyas utrifvande enär af klaganden,
borgen ställes för den ersättning Vatten-verks-
ägaren kan tillkomma, i händelse ändring i Kon¬
ungens Befallningshafvandes beslut sedermera
vinnes ; och har i sammanhang härmed blifvit
yrkadt, att en viss tid, dä rätiighet för Vatten»
verks-ägare tili dämningar höstetiden uppstår,
anätte varda utstakad.
Detta
Den 14 lulu
1167
Detta hafva Riksens Stander under öfver¬
vägande tagit; och som hvarje företag af en
Vattenverks-ägare, att utan behörigt tillstånd an¬
tingen uppföra nya sådana Verk}, eller verk¬
ställa förändringar af de gamla Verken utöf¬
ver dessas förra beskaffenhet och tillåtelse, in¬
nefattar en lagstridighet, hvaruti rättelse snart
bör vinnas; så hafva Riksens Ständer funnit ett
sådant stadgande böra vidtagas, att, i dessa fall,
Eders Kongl. Majtts ^Befallningshafvande bör
åligga, sedan Vattenverks-ägaren i laga ordning
blifvit hörd, meddela det förordnande angående
Vattenverksförändring, eller utrifvande, sofia med
Eag och Författningar är] öfverensstämmande.
Riksens Ständer hafva härjemte ansett det
allmänna stadgande skäligt, att dämning vid
Vattenverk höstetiden hädanefter ej må förrätt
den 1 November hvarje år verkställas, hvilken
tid Riksens Ständer ansett så mycket mer lämp¬
lig, som då merändels tillfälle att nyttja bete
och att anstälta odlingar för Jordbrukaren upp¬
hört ; hvilket allt Riksens Ständer härmed få
Eders Kongl. Majus ^Nådiga pröfning och stad¬
fästelse i underdånighet underställa.
Riksens Ständer framhärda med djup un¬
dersåtlig vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
På
1x68
Den 14 Juli.
På Ridd. oell Adeln»
vägnar
Carl Mörner ,
h. t. Landtmarsk.
På Borgare-Ståndets
vägna*-
H. Schwan,
h, t. Talman.
På Prest-Ståndet9
vägnar
J. A. Lindblom,
n. v. Talman.
På Bonde-Ståndet»
vägnar
Lars Olssont
n. v. Talman*
Vppläst hos Samtelig! Riks-Stlnden den >4 Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
J anledning af hos Riksens Ständer gjord
motion om förfallna Skuldebrefs uppvisande, då
lagsökning derföre hos Eders Kongl. Maj:ts Be»
fallningshafvande anställes, få Riksens Ständer
härmed i underdånighet hos Eders Kgl. Majit
anmäla deras häröfver fattade beslut.
Riksens Ständer hafva, vid öfverläggningerv
härom, funnit, att anledningen till den af en del
af Eders Kongl. Majtts Befallningshafvande vid¬
tagna åtgärd, att, vid anställande lagsökningar,
fordra uppvisande af de Original - Skuldebref,
hvarföre hetalniig sokes, blifvit dels hämtad af
4 Cap. 2 § Utsökning» Balken och dels af den
år 1812 utfärdade Chartte Sigillatas Förordning ,
hvarförutan det icke undfallit Riksens Ständers
uppmäiksamhet, att det presentatum, som vid
skeende lagsökning å Skuldebrefvet tecknas, kan
vid flera inträffande omständigheter medföra nytta
och upplysning ; toen då, i synnerhet för for¬
dring»-
Den 14 Juli.
dringsägare, som äro aflägse från Eandshöfdinge-
Residenset boende, svårighet och äfventyr möj¬
ligen kujjde uppstå, att, jemte lagsökningshand-
lingarfla, tillika till Eders Kongl Majus Befall¬
ningshafvande insända de Original-Skuldsedlar,
hvarpå fordringen sig grundar, samt härtill kom¬
mer, att 14 Caji. 4 §. .Rättegångs Balken med-
gifver, att de afskrifter af handlingar, som vid
Domstol företes, må af trovärdiga män vara
styrkte , att de med sjelfva hufvudskrifterna i
allt äro lika; så hafva Riksens Ständer, på def
Eders Kongl. Majus och Kronans rätt ej må, i
afseende på Chartse-Sigillatas-afgiften, förmindskas,
besluiit i underdånighet föreslå den författning,
att de fordrings-ägare, hvilka sjelfva till Eders
Kongl. Majus Befallningshafvande inlemna sina
1'agsökningshandlingar, må äga, att, vid deras
ansökan , foga en af trovärdiga män besannad
afskrift af de Skuldebref och handlingar , hvarå
den fordran, sorn utsökes, sig grundar; tirén att
i sådant fall fordrings-ägarne, i händelse dé éj
kunna genom Domstols eller Domares betyg styr¬
ka det Skuldebrefvet eller handlingen redan är
med behörig Charta-Sigillata försedd, skola varå
pligtige, att vid afskrifterna foga Charta Sigil-
lata till det belopp, som svarar så väl emot det
hvarmed ©riginaferna böra vara försedde, sorn
det, hvarå afskriften antingen bort vara skrifven
eller dermed belagd; hvilket allt Riksens Stän¬
der till Eders Kongl. Majus Nådiga pröfning I
Underdånighet öfverlemna^
Riksens Ständer framhärda med djup un-
dérsåtlig vördnad, trohet och nit
5,-te Bandet. 147. 148. Storrnäg-
H7°
Den 14 Juli.
Stormagtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majrts
un dei da nigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
“På Riddersk. och Adelns På Prest-Ståndets
vägnar
Carl Mörner
h. t. Landtmarskalk.
vägnar
J. A. Lindblom
n. v. Talman.
Pä Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schwan.
h. t. Talman.
Pä Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson.
n. v. Talman.
Uppläst hos Samtliga Riks-Stånden den 14 Juli.
Stormagtigste Allernådigste Konung!
I anledning af hos Riksens Ständer vackt
motion om sättet, att controllera de till Riks-
gälds-Contoiret från Länen inkommande Sum¬
mariska Redogörelser för allmänna Bevillningen
och öfriga Riksgälds-Contoirets Ponder, få Rik¬
sens Ständer härmed i underdånighet anmäla
deras häröfver fattade beslut.
Riksens Ständer hafva, vid öfverläggningen
härom, ansett tillfyllestgörande, att uti Räknin¬
gar och Landsböckerna Bevillningen och öfriga
Riksgälds-Contoiret tillslagna Ponder icke sam*
manblandas med Kongl. Stats-Contoirets och an¬
dra Verks medel; men atr hädanefter, såsom
hittills, gemensamma tJppbörds- och Afkort-
nings-
Dera 14 Juli.
nings-Längder foras öfver Slats- och Riksgälds-
Contoiréts medel och Landsböckerna till veii-
fication biläggas; alltså och i följe häraf hafvä
Riksens Ständer beslutit, att öfver Riksgälds-
Cöntöirets medel för år 1816 och följande åreri
visas särskild redo, så val af Uppbördsmännen
soni uti Landsböckerna, samt ätt, sedan Summa¬
riska' Redogörelserna öfver Riksgälds-Contoiréts
Fonder till Contoiret inkommit och der blifvit
pröfvadé i älla de delar* sorn derstädes kunni
contrölleras, bestyrkte afskrifter af de Summa-
riska Räkningarna tagas uti Riksgälds-Coniöiretj
för att sedan Eders Kongl. Majus Och Rikets
Ka rnrnär-Ratt tillställas* soth, när Landsböckernä
dit inkom fn i t j låter, genom vederbörande Revi-
sions-Cöntoir, med dem jemföra ifrågavarande
Summariska Räkningar; då Revisions Contoiret*
så snart sådant blifvit verkstäidt, teCknar betyg å
de uti Riksgälds - Contoiret förvarade Original
Summariska Räkningar, huruvida eller i hvad
måtto öfverensstämmelse eller olikhet förekom¬
mit; och få Riksens Ständer tillika i underdå¬
nighet hos Eders Kongl. Majit anhålläj det täck¬
tes Eders Kongl. Majit till Eders Kongl. Majits
och Rikets Kammar - Collegium samt Kammar*
Rätt låta utfärda Nådig befallning, att vederbö¬
rande härom till efterrättelse och iakttagande
förständiga.
Riksens Ständer framhärda med djup un¬
dersåtlig vördnad* trohet och nit
\
Stormägtigsté Allernådigste KonUng!
Eders Kongl. Majit#
undera
H7?
Den 14 Juli.
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter
På Ridd. och Adelns
vägnar
Carl Mörner,
h. t. Landtmarsk.
På Prest-Ståndets
vägnar
J. A. Lindblom ,
n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schwan,
h. t. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson,
n. v. Talman»
Uppläst hos Samtliga Riks-Stånden den 14 Juli»
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Till Riksens Ständer har framställning blif¬
vit gjord, rörande billigheten af en tillåtelse
för hvarje Svensk Medborgare, att på hvad ort
som heldst inom Riket söka arbete; och som
hvarken genom Lego-Stadgan , eller någon an¬
nan allmän Förordning , det är invånarne uti fat¬
tigare och mindre frugtbara orter förbudet , att,
genom arbete uti förmögnare och af naturen
mera gynnade Provinser, söka sitt uppehälle,
och denna utväg till förtjenst af en stor mä'ngd
arbetsfolk från Stora Kopparbergs och andra or¬
ter af Riket alla år under sommartiden begag¬
nas, samt medför icke allenast en betydlig oeco-
nonrisk nytta för Landthushållare, som af dessa
utvandrade arbetares biträde äro i hehof, utan
ock verkar, att många ganska ofruktbara trakter
af
Den 14 Juli.
1173
af Riket likväl icke blifva öde, utan kunna hysa
ett talrikt antal inbyggare; så hafva Riksens
Ständer ansett det böra lemnäs fritt för hvar
och en , som å landet äger lagligt forsvar, att,
under vissa tider, utvandra till annan landsort,
för att derstädes förrätta arbete, dock-*att lag-
stadt tjenstehjon bör hafva dertill efhålfit sin
husbondes tillåtelse; anseende. Riksens Ständer
härvid göra tillfyllest, att arbetaren är försedd
med Pastors i Församlingen , der han bor, skrift¬
liga betyg deröfver, att han äger god frägd samt
att, då han är tjenstehjon , han fått sin husbon¬
des tillåtelse, -att på Ejagon viss tid vistas från
hemorten ; hvilka betyg böra efter visst forarn -
lair inrättas, och deruti omnämnas, att de i nyss¬
nämnde ändamål gälla.
Till följe af denna Riksens Ständers yttrade
mening, få Riksens Ständer i underdånighet an¬
hålla, det täcktes Eders Kongl. Majit, efter sär¬
skilta landsorters olika behof och omständighe¬
ter, genom en utfärdande Författning i .Nåder
föreskrifva hvad 1 detta afseende bör iakttagas,
på det Allmogen må undvika den kostnad och
det hinder, som anskaffande af ordentliga pass
skulle medföra.
Riksens Ständer framhärda med djup un*
dersåtlig vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majtts
underdånigste , tropligtigste
tjenare och undersåter
På
*174
Den 14 Juli.
Pä Ridd. och Adelns
vägnar
Carl Mörner ,
h t. Xandtmqrsk,
Pä Prest Ståndets
vägnar
J. A. ljndblom,
n. v, Talman.
På Borgare-Ståndets
.. '‘vägnar
Yr. Schwan,
B- t. Talman,
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson,
n. v. Talman.
Upplåst hos Samtliga Riks-Ståndea den t4 Juli,
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Med anledning af den utaf Eders Kongl,
Maj:t,genom Nådig Remiss af den 22 sistlidne
Februari , till Riksens Sländers Stats-Utskott öf-
verlemnade underdåniga skrifvelse från Kongl.
Sundhets Collegiurn, med anhållan, att dess Stat
måtte tillökas med 2:ne nya Eoner , nemligen
It Historia Naturalis et Botanices Professorn
444 R:dr 21 sk. 4 r. oedi för Historias Natura¬
lis et Botanices Demonstratorn 133 R:dr 16 sk.,
samt alt det arfvode af 200 Rtdr årligen , som
jiu bestås den Kongl. Cqllegii Eedamot, hvilken,
förestår Fält-Eäkare-C«ntoiret, jemte arfvode! för
en Kammarskrifvare 100 Rtdr samt hushyran
för Contoiret , hvilka utgifter hittills blifvit be¬
st ridde af Krigs-Fonden, måtte flyttas på annan
Ordinarie Stat , och andtligen, att ett särskildt
arfvode måtte anslås och uppföras å Kgl, Collega
Stat för den af dess Xedamöter, hvilken revi¬
derar Medicainentg Räkningarna och Apothekare-
Tåxan;
Den 14 Juli.
1175
Taxan; fä Riksens Ständer, som funnit något
särskildt anslag härtill icke erforderligt, enär den
Summa af 10,000 R:dr , hvilken Riksens Stän¬
der beviljat , af odisponerade Besparingar, till
understöd för Rikets Medicinal-Verk, och hvil¬
ken skulle pä Kongl. Sundhets-Collegii Stat så¬
som ett ständigt anslag uppföras, lemnar en
odisponerad tillgång af 8,200 R:dr, nu allenast
i underdånighet hemställa , att Eders Kongl.
Majit i Nåder täcktes uppå berörde tillgång låta
anvisa hvad Eders Kongl. Majit kan finna böra
härtill beviljas. Hvilket allt Riksens Ständer
härmed få hos Eders Kongl. Majit i underdå¬
nighet anmäla.
Riksens Ständer framhärda nied djup un-
dersåtlig vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majits
underdånigste , tropligtigste
tjenare och undersåter
På Ridd. och Adelns
vägnar
Carl Mörner,
h. t. Eandtmarsk.
På Prest-Ståndetj
vägnar
J. A. Lindblom,
n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schwan,
h. t. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson,
n. v. Talman.
vppliit
ii 76 jDen 14 Juli.
Ujjplä5t hos Samtliga Riks-Ständon den 24 Julö
Kongl. Majitx Nådiga Proposition till
Rikets Ständer, angående betalnin¬
gen af de i anledning utaf Högst¬
salig Hermes Majit Enke - Drottnin¬
gens Arf uppkommande skulder;
gifven Stockkolms Slott den i?
Juli 1-815.
Kongl. Majit har i Nåder inhämtat att Ki-
lcets Ständers Stats-XJtskott , vid uppgörandet af
det förslag, hvarefter de fordringar skulle liqvi-
deras, sorn för Högstsalig Hennes Majit Enke-
Drottningens Arfvingar uppkommo , val erkänt
giltigheten af de förbindelser,! följe hvaraf Ri¬
ket vöre skyldigt att ersätta både den hemgift
af Xoo,ooo Riksdaler i Hamburger Banco, som
Högstsalig Hennes Majit medfört,och äfven det
vederlag af en lika summa i Svenskt Banco,
som blifvit Henne , i följe af Dess Giftermåls-
Contract , försäkrat; men att Stats - Utskottet ,
som beräknat båda dessa Summor uti Svenskt
Banco, utan afseende på coursens förändringar,
och som ansett capi,talet icke böra lyftas, har
derjemte till gäldande af belöpande interessen
föreslagit, att beloppet deraf , sådant det blifvit
bestämdt till 12,000 R:dr i Svenska Banco-Sed-
lar , skulle ingå uti den f. d. Kongl. Famillen
förut beviljade underhålls-summa , och att sale»
des intet nytt anslag för detta ändamål behof-
des. Kongl. Maj:t vill göra all rättvisa åt Stats-
Utskot»
'Dm 14 Juli.
1177
Ut skol tets afsigter .och den omtanka att bespara
Nationens tillgångar, sorn derigenom blifvit å-
dagalagd. Men Kongl. Majt kan likväl icke
undgå erinra, om hvad Rikets ställning och vär¬
dighet samt rättvisans föreskrifter i detta fall
oumgängligen fordra. Kongl. Maj:t anser Sig
böra påminna, att för en obetydlig vinning
anledning till obehagliga tvister Icke böra gif¬
vas och Kongl. Majit anser Rikets värdighet
ännu högtidligare kräfva, att den fullkomligaste
rättvisa i detta, fall utöfvas. Kongl Majit tror
icke att denna iakttages, om den hemgift Högst¬
salig Hennes Majit Enke Drottningen medfört >
icke blir Dess Arfvingar återställd i samma
myntsort som den blifvit emottagen , och om
icke utbetalningen af den härföre, äfvensom för
vederlaget i förhållande till Capitalet, belöpande
lagliga renta blir oberoende af de anslag , hvilka
förut blifvit f. d. Kongl. Famillen beviljade.
Kongl. Maj: t önskar i detta afseende , att Rikets
Ständer, då de taga detta ämne å nyo under
öfvervägande, dervid noga erinra sig, att utöf-
ningen af den fullkomligaste rättvisa ar också
,det sorn medför de varaktigaste fördelar.
Kongl. Majit förblifver Rikets Ständer med
all Kongl. Nåd och Ynnest städse välbevågen,
Datum ut supra.
CAR L.
A. G. Mörner
Utdrag
Den 14 Juli,
Utdrag af Protocollet öfver Handels-
och Finance - Arender , ballet inför
Hans Majit Konungen i Stats-
Rådet h Stockholms Slott den 12 Juli
1315 ; hvarvid Flans Kongl.Högh.
Kron- Prinsen var tillstädes.
Närvarande :
Deras Excellencer: Justitia; Stats - Ministern
Grefve Gyllenborg, samt
Stats - Rådet Herr Grefve
Rosenblad , och
Herr Friherre Flemming.
Hof-Cantzleren Herr Friherre af Wetterstedt,
Stats-Secreteraren Grefve Mörner.
Stats-Secreteraren uppläste i underdånighet
till justering det af honom, på Nådig befall¬
ning, författade förslag till ”Kongl: Maj:ts Nå¬
diga Proposition till Rikets Ständer, angående
betalningen af de i anledning utaf Högstsalig
Hennes Majit Enke-Drottningens Alf uppkom¬
mande skulder”.
Hvilket underdåniga förslag, sådant det
Protocollet bilaggt finnes, Kongl.. Majit, uppå
Stats - Rådets närvarande Eedaroöters enhälliga
tillstyrkan, i Nåder gillade, med befallning, att
Dess Nådiga Proposition skulle, i enlighet der¬
med, i vanlig ordning expedieras.
Ex Protocollo
Frans J. Lorich.
Deri 14 Julu 1179
Uppläst hos Samtliga Rilts Stånden den 14 Juli.
Kongl Maj-.ts Nådiga Skrifvelse till
Riksens Stander, angående deras
vid i 812 urs Riksdag i underdå¬
nighet gjorda hemstållan ovi stif¬
tande af en Lag, sorn förp ligt ad c
ågare af sådana Vattenverk, hvilka
genom uppdämning hindra Landets
uppodling, att derföre taga lösen.
Sedan vid 18I2 års Biksdag fråga blifvit
hos Biksens Ständer väckt om behofvet af en
Författning , som bestämde de omständigheter
och grunder, enligt hvilka ägare af sådana Vat¬
tenverk, som genom uppdämning sätta odlings¬
bara landsträckor under' vatten och såmedelst
hindra landets uppodling, blefvo förbundne , att
taga en skälig lösen för dessa Vattenverk och
anläggningar; hafva Biksens Ständer, sedan de
infordrat sitt Lag-Utskotts Betänkande, i under¬
dånig skrifvelse af den ra Augusti 1812, med
förklarande af deras öfvertygelse om den vä-
sendtliga nytta, sorn skulle .Landet genomen
lämplig föreskrift härom tillskyndas, saint öfver¬
lemnande af Utskottöts förslag, i underdånighet
anhåljit, att Kongl- Maj:t täcktes låta detta ämne
undergå den breredning och granskning, att
en Författning derom på säkra grunder kunde
Vid nästa Biksdag beslutas.
Kongl, Maju har val redan, i anledning häraf,
infordrat Kammar-Collegii utlåtande, samt från
arbetande Ledamöterna i Lag - Coinmittéen ett
förslag
Il8o
Den 14 Juli.
förslag till Lag i ämnet och deröfver hört Hög*
sta Domstolen. Men sorn Kongl. Majit, vid
öfvervägande af hvad som blifvit yttrat och fö¬
reslaget, funnit vigten af de frågor, härvid upp¬
stå , hvilka röra ej mindre helgden af ägande
Tätten, än beredandet af allmän stor nytta för
Staten , fordra både säkra upplysningar örn alla
särskildta förhållanden och en noggrann pröfning,
hvarföre Kongl. Majit anser nödigt, att än vi»
dare häröfver höra Bergs - Kollegium och samt¬
liga Dess Befallningshafvande , samt låta det
upprättade förslaget till Trycket befordras , för
att undergå en allmän granskning , allt till full¬
komnande af den beredning, som bör föregå,
innan én Lag i detta grannlaga ämne fastställes,
roen hvilket icke hunnit verkställas, då inneva¬
rande års Riksdag inträffat vida tidigare , än
Riksens Ständer vid den sist förflutna påräk¬
nat; alltså och då den återstående tiden fördetta
Riksmöte äfven är otillräcklig, för att med be¬
hörig noggrannhet öfverväga och besluta i detta
ämne, har Kongl. Majit varit föranlåten upp¬
skjuta den slutliga handläggningen härvid till
nästa Riksdag och emedlertid infordra de upp¬
lysningar och vidtaga de åtgärder, Kongl. Majit
i ofvannämnda måtto funnit nödiga. Hvilket
Kongl. Majit velat Riksens Ständer i Nåder till¬
kännagifva.
Kongl. Majit förhlifver Riksens Ständer med
all Kongl. Nåd och Ynnest städse välbevågen.
Stockholms Slott den 28 Juni 1815.
CARL.
i J. G. Turdfjaell.
Den 14 Juli.
1181
Uppläst hos Samtliga Riks.Stånden d. 14 Juli.
Vördsamt Memorial!
Enligt ankomna Protocolls-Utdrag af den
i a och 15 sistl. Juni, hafva Riksens Högloft.
Ständer behagat bifalla hvad Särskildta Utskottet
uäider den lo i samma månad'föreslagit, angåen¬
de bestämmandet af det arfvode och de tracta-
menten , som komma att utgå för Utskottets Se¬
creterare, Cancellie- och Vakt betjening samt
för dem beräknas ifrån hvarderäs antagnirrgs-dag
till och med åttonde dagen efter Riksdagens
slut; och som utbetalningen så val häraf som
af de medel , hvilka i öfrigt erfordras till be¬
stridande af andra oundgängliga utgifter för Ut¬
skottets räkning, lära på lika sätt, som andra
Riksdags-kostnader, böra af Kongl. Maj:ts och
Rikets Stats-Gontoir besörjas; så får Utskottet
härigenom vördsamt hemställa , att i fall sådant
ej redan skett, Riksens Ständer ville i underdå¬
nighet hos Kongl. Maj:t anhålla om Nådig be¬
fallning till Kongl. Stats-Contoiret , att om des¬
sa utbetalningar för Utskottets behof föranstalta.
Stockholm den 13 Juli T 815-
På Särskildta Utskottets vägnar
F. B. Schwerin• Sven Wykman C.son,
Carl Sjöbohm- Éric Ericsson.
C. Klintberg.
Riksens
1182
Den 14 Juli.
Uppläst hos Samtliga Riks-Stnnden den 14 Juli,
Rik sens Högloft. Ständers Allmänna
Besvärs- och Oeconomie - Utskotts
Betänkande, i anledning af väckt
fr lig a, om medel till Svenska Klä¬
des-Fabrikernas tipp hjelp ande ^
Uti ett till Höglofl. Ridd, och Adeln in*
gifvet oell till Riksens HögloA. Ständers Lag*
samt Oeconomie-Utskott rernitteradt Memorial,
har Herr Corrimerce-Rådet Paul Printesköld ,
jemte framsta!.1 Ung om angelägenheten af sådana
anstalters vidtagande, hvarigenom Svenska Klä¬
des-Fabrikerna kunde med tiden hafva‘att på¬
räkna deras ullbehof af inrikes produetion, oell
ined det samma flera hundrade tusende R;dr,
som för utländsk ull årligen skola Utgå $ kunna
komma Svenska jordbrukaren till godo, föresla¬
git, att för berörde ändamåls vinnande 12 pro¬
cents premier måtte bestås fött all den till så
kallade Stettiner samt 15 och 1600 Klädes till¬
verkningen användbara Svensjca grof-ull, sorn på
allmänna Ullmagaziner inlevereras, äfvensom
att, utan hinder af lagens förbud emot Landt-
liandeln, en hvar måtte vara tillåtet att på lan¬
det uppköpa Svensk ull och , försedd med Pre¬
sterskapets bevis ) att ullen blifvit på landet upp¬
handlad, för nyssnämnde grofva ullsorter erhål¬
la de stadgade premierna; tilläggandes Herr
Commerce-Rådet för öfrigt, att i händelse nå¬
gon betänklighet skulle uppstå i afseende på till-
- gången
Den 14 Juli.
gången till de föreslagna premierna, det borda
tagas i beräkning, icke allenast att någon tid
torde åtgå innan Ul 1-productionen kunde upp¬
nå den höjd, att Premie utgiften blefve betyd¬
lig, utan ock att i allt fall, om ändamålet vun¬
nes, besagde utgift blefve väl lönande samt tor¬
de kunna blifva ersatt genom motsvarande Tull-
afgift på inkommande utländsk Ull.
Sedan Lag- och Oeconomie-TJtskotten uti
deras redan afgifna gemensamma Betänkande i
frågan om en fri Victualie-handel, äfven upp¬
tagit och på anförda skäl tillstyrkt bifall till
hvad Herr Commerce-Rådet Printzsköld föresla¬
git, angående en fri inrikes Ullhandel, får Oe-
conomie-Utskottet, i afseende på hvad Herr Com-
merce-Rådets ofvannämnde Memorial i öfrigt
innehåller, afgifva följande enskildta yttrande.
Utskottet har funnit, att till de inhemska
Klädes-Fabrikernas upphjelpande aldraförst for¬
dras, att tillgång gifves på Rudimaterie!'både till
påräknadt behof och till billigt pris; och då Ri¬
kets allmänna vinst i dubbelt afseende vunnes,
om dessa Rudimaterie! kunde produceras och
förädlas inom Landet, lärer deraf, efter Utskot¬
tets tanka, ostridigt följa, att innan något för¬
bud emot införsel af utländsk Ull eller Kläden
utfärdas, anstalter böra vidtagas, att till erforder¬
lig mängd öka inhemska Fårafveln och Ull-till¬
gången. Utskottet anser sig derföre böra till¬
styrka, att först och främst uppmuntringar och
premier, som enligt förra Författningar, ända
till år 1794, ägt rum, matte anslås, till förö¬
kande af Ullproductionen och Fårafveln, i syn.
nerhet.
1184
Den 14 Juli.
nerhet af den Isländska racen , såsom med vårt
climat bäst passande , samt att dernäst , och så
snart erfarenheten visat, att tillräcklig tillgång
gifves på inhemsk Ull till våra Klädes-Fabri¬
kers drifvande , en hög tull lägges så väl på ut¬
ländsk Ull sorn på utländska Kläden , särdeles
de af gröfre sorten, hvilka genom de föreslagna
premierna böra kunna bringas derhän, att de
hålla pris med de utländska af samma godhet
och beskaffenhet. Dock varder detta till Rik¬
sens Höglofl. Ständers närmare ompröfvande
Vördsamligen öfverlemnadt. Stockholm,’ den 12-
Juli 1813.
På Höglofl. Riddersk. På Högv. Prest-Stån-
och Ad. Uedamöter3 dets Uedamöters
vägnar vägnar
A. Lantingshausen. Bryn. Hesselgrén.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde-
Ståndets Uedamöters Ståndets Uedamöters’
vägnar vägnar
And. Bredin, Hils Mänsson.
M. M. Rosbeck»
Uppläst hos' Samtellga Riks-SfändéW" dea 14 Juli.
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Ut_
skotts Betänkande, i anledning af
Kongl. Majus Nådiga remiss om
ersättning för I&I2 års Mantals*
skrif
Den 14 Juli, 1185
skrif ting s-provision i Norrbottens
Lån.
Till Slafs-Ufskottels åtgärd har Kongl. Majit
i Nåder täckts, genom närlagde remiss af den
28 sisth Juni, öfverlemna Landshöfdinge Embe-
tets i Norrbottens Län underdåniga Skrifvelse
af den i samma månad, med anhållan, att
ehuru den, i Kongl. Kungörelsen af den g De¬
cember 1812, utstakade prasscriptions-tid för
dem sorn hos Sfats-Verket äga fordran, blifvit
försummad till utbekommande af 1812 ärS Man¬
tals Skrifvare provision i berörde Län, utgöran¬
de 58 R dr ig sk. 4 r:st , detta belopp likväl
måtte varda vederbörande godtgjordt, enär i an¬
seende till deras ringa Löne-vilkor förlusten der*
af för dera skulle 'blifva kännbar.
I frågavarande Mantals Skrifvare-provision
hade val i följd af högstberörda Nådiga Kun¬
görelse bordt requireras inom Juni månads ut¬
gång år 1813 , men då åberopade Kongl Kun¬
görelse af den 9 December 1812, troligen ej
förr, än in på året 1813 hunnit blifva utfär¬
dad och känd af Mantals skrifvare uti det aflägs¬
na Norrbottens Län, hvarigenom försummelse
af tiden till denna provisions reqvirerande så
mycket lättare kunnat inträffa, sorn en sådan
prsescriptions-tid förut icke var stadgad; så har
med anledning häraf och i likstämmighet med
hvad uti flera dylika frågor vid denna Biksdag
blifvit tillstyrkt och bifallet, Stats Utskottet an¬
sett sig böta vördsainligen föreslå, att ofvanbe-
§.-e Bundet. 149. 150. rörde
1
il$6 Den 14 Juli.
rörde provision 58 B:dr Ig sk. 4 r. matte ve¬
derbörande beviljas, hvartill Utskottet uppgifvit
tillgång uti det Betänkande om Stats-regleringen,
som i dag till Biksens Högloll. Ständer insän¬
des. Stockholm den 13 Juli 1815*
På Högh Biddersk.
och Ad. Bedamöters
vägnar
Carl de Geer.
På Vallöf!. Borgare-
Ståndets Bedamöters
vägnar
Carl Fr. Landberg.
På Högv. Prest-Stån¬
dets Bedamöters
vägnar
C. v. Rosenstein.
På Hederv. Bonde-
Ståndets Bedamöters
vägnar
Jon Jonsson.
C. Tunelius.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Kongl. Maj:t vill härmedelst i Nåder hafva
öfverlemnat detta mål till Biksens Ständers Stats¬
utskott, för att, lika med de öfriga af enahan¬
da beskaffenhet, vinna den åtgärd, hvartill om¬
ständigheterna föranleda. Stockholms Slott den
8 8 Juni 1815.
På Nådigste Befallning
H. Wolter Gahn.
Genom Skrifvelse, af den 7 sisth April,
har Eders Kongl. Maj:ts och Pikets Stats Con¬
toir
Den 14 Juli.
toir på den grund Vägrat utbetala 1812 års Min-
tals-SkrifriingsproVision för detta I/än, utgörande
58 R:dr lg sk. 4? r,, att reqvisition derå inom
den i Eders- Kongl. Maj ts Nådiga Kungörelse
den g December 1812 bestämda tid icke blifvit
insänd
Ehuru sådant händelsevis inträffat, dristat
dock Landshöfdinge-Enribetet, med anledning äf
högstberörde Nådiga Författning, hos Eders Kgh
Majit Underdånigst anhålla, att Eders Kongl,
Majit täckes tillåta det berörde 58 JR:dr lg sk-
4 r. inåtte få godtgöras vederbörande, för hvil¬
ka, i anseende till deras ringa Lönings vilkor,
Saknaden af detta arfvode föf deras arbete skulo
le falla sig kännbar.
Med djupaste Undersåtlig vördnad, nit och
trohet framhärda till dödsstundért
Storrnägtigste Allérnådigste Konung!
Eders Kongl. Majits
Urtdei' Eandsh. och Ridd, Ekorns tjenstledighet
På Landshöfdinge-ErnbetetS vägnar
underdånigste , tropligfigste
tjenare och undersåter
Luleå Lands Contoir
den 14 Juni 1815»
Z. V. Selling, J. G. Rosenlindt«
Vörck
118 8
I.)en 14 Juli.
Uppläst lios HSglofl. Ridd. och Ad, den 14 Julli
Högvörd. Prest-Stånde: den 14
Vällofl. Borgate-Stähdet den 11
Hederv. Bonde - Ståndet den 14
Vördsamt Memorial!
Fran Högloft. Ridd. och Adeln samt Val¬
löf!. Borgare-Ståndet har till Allmänna Besvärs*
och Oeconomie Utskottet blifvit återremitteradt
Utskottets den 1 sisth Juni afgifne Betänkande,
1 anledning af den utaf Riksdags-Fullmägtigen
Nils Ericsson från Gefleborgs Eän väckta fråga,
om Götha Canal Bolagsförpligtande , att, då nå¬
gon Rote-Soldat i och för arbetet vid Götha Ca¬
nal blifver oduglig till vidare Krigstjenst, er¬
sätta kostnaden till annan karls anskaffande 1
stället; vid hvilket Betänkande följande, till Uti
skottet jemväl remitterade anmärkningar blifvit
gjorda, hos Högloft. Ridd. och Adeln, af 1:0
Herr Friherre Stael von Hollstein , Corfitz Lud-
vic , som anfört att då Götha Canal-Bolag icke
bordt anses annorlunda, än som andra enskilta,
vore det ock så mycket mera billigt, att Bola¬
get, på sätt Riksdagsmannen Nils Ericsson på
goda skal yrkat, ersatte Rotarna deras kostnader,
sorn Bolaget förklarat, att det,icke /ämnade verk¬
ställa företaget på landets bekostnad; hvarföru¬
tan Canal-arbetet icke kunde anses för Krigs¬
tjenst, fastän Kongl. Maj:^beviljat Manskap till
dess bedrifvande, att då Fästningen i Malmö
raserades , hade man icke fått sådana förmåner ,
hvilka ej eller någon annan privat skall fått åt¬
njuta. sco Herr Stats-Bådet m. m. Grefve vota
Platen,
Den 14 Juli•
1189
Platen, Baltzar Bogislaus, som deremot erin¬
rat, att det redan under deri 22 October 1798,
I stöd af äldre Författningar och Knekte Gon-
tracter, blifvit stadgadt: att för de Soldater, som
vid Trollhätte Canal-arbete inöjiigen kunde blif¬
va skadade, någon ersättning till Botärna icke
kunde äga runi, enär Manskapet användes till
ett allmänt arbete, sorn vore i rika förhållande
med Kronans; af samma skäl och då Kongl.
Maj:t under den 12 Febr. 1811 i Nåder förkla¬
rat arbetet vidj Götha Ganal böra anses som
Krono-arbete, hade ock Kongl. Maj:t under den
18 Febr. 1812 Nådigst förordnat, att de viel
Canalen skadade Soldater skulle, i afseende på
erhållande underhåll anses lika med skadade I
annan Kronans' tjenst, hvarjemte Kongl. Majit,
genom Nådig Resolution af den 4 Qctob. 1813,
på nyssnämnde skäl förklarat den utaf åtskilli¬
ga Rotehållare vid Westgötha-Dahls Regement®
sökte ersättning för de Soldater, som vid Gö«
tha Canal arbete blifvit så skadade, att de till
Kongl. Majus och Kronans tjenst befunnits odug¬
lige, icke kunna beviljas. g:o Herr Landhöf-
dingen rn. m. Ekorn, Pehr Adolph, som yt¬
trat det Herr .Landshöfdingen, såsom Ledamot
af Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottet
Icke funnit Canal Bolaget skyldigt till något
skadestånds lemnande, utan ansett sådant böra
bero af Bolagets ädelmod; men efter de af Hr
Stats-Rådet m. m. Grefve von Platen lemnade
upplysningar borde all fråga derom förfalla.
Hvaremot Herr Friherre Stael von Hollstein
ytterligare anfört, att då välbemälde Herr
Grefve
* »9»
Den 14 Juli-
Grefve och Stats Råd . upplyst, att undantaget
för Gotha Canal ej varit något primitivt vilkor,
Utan ett sådant, sorn man sedermera förskaffat
sig; tå agde Riksens Ständer rättighet, att uti
en dylik af Canal Bolaget till vägabragt be¬
skattning ..på andra Medborgare, begära ändring,
enar de pensioner, som af Bolaget kunde med¬
delas, i allt fall vore en fördel blott för Solda*
ten, men ingen ersättning för Roten, som för*
lorat sin karl och hade svårighet att lega en an¬
nan i stället.
Hos VäHofl. Borgare - Ståndet har Herr
Commerce-Rådet Santesson, jemte åberopande äf
ofvan högstberörde Kongl. Resolution af den 4
Oct. J8f 3, andragit, att, utom det dags-pennin-
gen alltifrån Canal arbetets böljan varit bestämd
till vida högre belopp, än vid andra arbets-corn-
menderingar och priset på alla lifsmedel dessu-
torn varit ganska lågt , sä att Soldaterna, i stäl¬
let för att behöfva särskildt understöd af Götar¬
na , merändels kunna både under arbetstiden
hemsända och vid års-arbetets slut medföra an¬
senliga behållningar af deras förtjenst, hade, ef¬
ter hvad Herr Commerce Rådet veterligt vore,
olyckshändelser ofta inträffat genom karlarnes e»
gen uppenbara vårdslöshet; och skulle Rotarne
i allt fall icke kunna hindra deras Soldater att
åtaga sig hvad vådeligt privat arbete som heldst,
utan att få påräkna någon ersättning, i händel¬
se olyckor dervid skulle träffa kaflarne; hvaraf
Herr Commerce Rådet ville sluta , att den yr¬
kade ersättningen icke vore med billighet öfver¬
ensstämmande.
Utskottet
Den 14 1191
XJtskoltet får, i anledning häsaf, först ä
Herr Commerce-Rådet Santessons yttrande, att
ingen arbets commendering troligen varit så val
deran, som vid Götha Canal, då hvad betings-
förtjenster och vård i öfrigt beträffar, samt att
det vore en känd sak, att Soldaterne merändels
kunnat, både under • arbetstiden hemsända, och
vid års-arbetets slut medföra ganska vackra be¬
hållningar af dess förtjenst; svara, att frågan, an¬
gående hvad Soldaterne, för enskilt räkning,
möjligen kunna förtjena, uncTer Canal-arbetet,
icke äger det ringaste sammanhang med det
ämne, Utskottet i dess återremitterade Betänkan¬
de afhandlat, och hvilket, åsyftande beredande
af ersättning till Rolama, icke Soldaterna, förden
förlust de förstnämde få vidkännas vid de tillfäl¬
len , då annan Soldat, i den under Canal-arbetet
skadades ställe, måste anskaffas ; en ersättning
den Roten, hvarken enligt lag eller billighet,
kan, på bekostnad af Soldatens enskilta arbets¬
förtjenst och besparing, tilläggas: hvarjemte Ut¬
skottet anser sig böra i öfrigt vördsamligen för¬
klara, att då Utskottet uti dess redan afgifna
och af Högvördiga Prest-Ståndet samt Heder¬
värda Bonde-Ståndet bifallna Betänkande i den¬
na fråga föreslagit, om icke Riksens Höglofl.
Ständer kunde finna för godt, att hos Kongl.
Maj:t i underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t
i Nåder täcktes vidtaga sådana åtgärder , hvari¬
genom Götha Canal-Bolag kunde förmås lemna
Roten någon lämpelig skälig ersättning, i hän¬
delse någon Soldat i och för Canal-arbetet antin¬
gen blefve till vidare Krigstjenst oduglig eller
1193
"Den 14 Juli.
ork förlorade lifvet, tror Utskottet sig hafva med
tillbörligt hänseende så val till de grunder,
Kgl. Majit uti dess till Gotha Canal-Direction af-
låtne ISådiga Skrifvelse af den 4 October 1813
Stadgats rörande den af Rotehållarne vid West-*
göthadals Regemente i underdånighet sökta er¬
sättning för deras vid Canal arbetet skadade Ro-
te-Soldater , som ock till de ömmande och beve¬
kande skäl, hvilka å andra sidan togos i beräk¬
ning, gatt en så billig medelväg , att hvarken
Bolagets ej eller Rotehållarnes ömsesidiga rätt
de rigenom blifvit förnärmad eller öfver hufvan
utsträckt; dock varder detta till Riksens Hog-
lofl. Ständers närmare omprofvande vördsamlir
gen öfverlemnadt. Stockholm den 6 JuJi 1815»
På fl ögle fl. Riddersk, På ffögv. Prest Stån-
och Ad. Ledamöters dets Ledamöters
vägnar vägnar
A. Lantingshausen. Bryn. Hesselgren.
På Vällofl Borgare- På Hederv. Bonde-
Ståndets Jjedamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
And. Fredin• Nils Mansson.
M. M. Rosbeck,
Uppläst bos Samteiiga Riks-Ständen den 14 Juli,
Riksens Högloft. Ständers Allmänna
Besvärs - och Oeconomie - Utskotts
Betänkande, $ anledning af väckt
fråga,
Den 14 Juli.
H93
- fråga, om förändring af sått et. att
vardera jord och fastigheter å
Landet, efter den så kallade Banco-
meth oden.
Hogiofl. Ridderskapet och Adeln har till
Riksens Hogiofl. Ständers Banco samt Oecono-
dnie Utskotten remitterat esit af Herr von Kruus
angifvet Memorial, deruti, efter gjord framställ¬
ning om olämpligheten af Författningarna, rö¬
rande sättet., att värdera jord och fastigheter å
Eandet efter den sä kallade Banco-methoden,
blifvit föreslaget, att berörde värderingar, för,att
kunna anses lagliga, mätte förrättas tvefallt så¬
lunda, att för det forsta, sedan nu gällande
Författning, örn värdering efter Banco-method ,
blifvit öfversedd och lämpad efter tiden , den
samma borde tagas till grund, och en Egen¬
doms afkastning hädanefter, sorn hittills, förvand¬
las till capital efter fern för hundrade , och för
det andra, att värderingen borde uppgöras efter
Egendomens areal , hvilken Herr von .Kruus
anser vara den enda rätta, sanna och oförän¬
derliga principen, 'fastän den likväl icke torde
vara användbar i Rikets norra .Provinser och i
, Bergslagen; men på de ställen, der den kunde
foljas, borde ett tunnelands åker eller äng a£
skatte natur icke upptagas till mindre än 40
R.dr och icke till högre än 60 R:dr; skog o< h
utmark, sedan irnpedimetita blifvit afdragiia, ej
under 20 R:dr och ej öfver 30 R:dr, hvilket
värde dock borde å Säteri- och Frälse-jord okas
med
H94
Den 14 Juli.
med femton proCent, och skulle hus samt bygg*
mader icke upptagas till något värde, utan i den
händelse de voro brandförsäkrade, då Brandför-
säkrings-summan borde läggas till jordens upp.
skattade värde , och dessa värden sammantagna
utgöra bela Egendomens;, dock hade Författaren
uttryckeligen förbehållit sig, att hans ifrågava¬
rande förslag icke måtte af Utskotten till pröf¬
ning företagas, förrän Utskotten först inhämtat
Kongl. Landtbruks-Academiens tankar derom.
Utskottet får i anledning häraf förklara,
att då dess öfriga många och trägna göromål
icke medgifvit något sammanträde med Banco-
Utskottet, blott för öfverläggning om detta ären¬
de, och Utskottet icke eller ägt någon sådan di-
rect förbindelse till Kongl. Landtbruks-Acade-
mien, att Kongl. Academiens tankar öfver Herr
von Kraus, ofvanberörde förslag kunnat inhäm¬
tas, har Utskottet icke lemnat någon åtgärd åt
målet, heldst det af Herr von Kruus åsyftade än¬
damål lärer redan vara vunnet genom afgöran¬
de! af en annan i detta ämne hos Riksens Stan.
der vackt motion, rörande fastighetsvärden för
låns erhållande.
Hvilket hos Riksens Höglofl. Ständer här¬
med vördsamligen anmäles. Stockholm den 1?
Jul. I815.
P* Höglofl. Riddersk.
och Ad. Ledamöters
vägnar
A. Lantingshausen.
På
På Högv. Prest-Stån-
dets Ledamöters
vägnar
Bryn. Hesselgren.
Deri 14 Juli.
1195
Pä Välloft. Borgare-
Ståndets Ledamöters
vägnar
And. Fredin.
På ftederv. Bonde-
Ståndets Ledamöters
vägnar
Fils Månsson.
M. M. Rosbeck,
Uppläst I10S Samteliga Riks-StSnden den 14 Juli.
Riksens Högloft. Stunders Altmanna
Besvärs- och Oeconomie - Utskotts
Betänkande, i anledning af väckt
fråga, om Folk- och Ar hets Skolors
inrättande, i sammanhang med Alf
numna Fattigvården.
Till Utskottets handläggning hafva, under
den 8 och II nasti. Maj, ifrän Högloil Ridder-
skapet och Adeln följande Handlingar i detta
ämne blifvit remitterade, nemligen*
l:o Memorial af Herr Lector G. A. Sil¬
verstolpe, deruti, jemte en korrt öfversigt af de
åtgärder, rörande allmänna uppfostringen , som
sedan 1809 års Riksdag blifvit inom Riket vid¬
tagna, Riksens Ständer uppmanas, att'fullborda
det verk, som de i detta afseende börjat ; hvar¬
efter Herr Lectorn öfverklagar bristen på an¬
stalter inom vårt Fädernesland , till bildande af
den mängd Medborgare, som stadnar qvai inom
Nä ringarna, hvartill endast fragmentariska för¬
sök skola vara gjorda, och igenom hvilken för¬
summelse 9 råhet och otyglade interessen hos
mang-
ng6 Den 14 Juli.
mängden förmenas verka oredor, sedeförderf oell
allmän slapphet; till hämmande hvaraf, ung»
domens ledande till klart förstånd, kunskaps ut¬
spridande och väckande af arbetsdrift, genom,
meddelad arbetsförmåga, anses vara de kraftiga¬
ste medel, hvilka, enligt Herr Lectorns tanka ,
lämpligast skola befordras genom inrättande af
allmänna Folk - Skolor i förening roed Arbets*
Skolor; och i anledning hvaraf Herr Lectorn
föreslår, att Biksens Högloft. Ständer, jemte ett
högtidligt förklarande af deras erkänsla och tack-»
samhet för de mått och steg Kongl. Majit redan
i Nåder vidtagit för allmänna uppfostrings ver»
ket, måtte ingå med den underdåniga önskan ,
det Hans Kongl. Majit täcktes låta utarbeta för¬
slag till sådana undervisningsanstalter, der de
nödigaste Elementar kunskaper bibringas All¬
mänheten, i förening med ärbetsöfning, anstal¬
ter, hvilka ovilkorligen borde sättas i samman*
hang med den allmänna Fattigvården; att ytter¬
ligare, genom Kongl. Majits Nådiga åtgärd, an»
läggandet af sådana P’olk- och Industri Skolor i
Städer och på landsbyggden mätte befordras, och.
att de Inrättningar, som redan finnas, måtte ge»
nom rigtande till ett bestämdt ändamål, i sam¬
manhang med öfriga anstalter till den allmänna
bildningen, göras allmänt gagneliga; förmodan¬
des Herr Lectorn slutligen , att medelst denna
Biksens Ständer vät diga omsorg att, genom Na*
tionens höjande till en bättre '»tidning, öka Sta¬
tens kraft, au lätta Begeringens åtgärder, och
med välvilja mota dess bemödanden, de kanske
äfven skola hos Nationen väcka den allmänna
om-
Den 14 Juli
**97
omtankan, och bereda mängdens sinne till vill¬
farighet i den stund, da Kongl. Maj:t, af Lands¬
faderlig ömhet, till'dessa föremål utsträcker sia
vårdande hand.
2:0 Dictamen af Herr Grefve Fredric
Bogislaus von Schwerin, innehållande anmärk¬
ningar vid ofvanstående Memorial, samt, i an¬
ledning deraf, vid de åtgärder , som rör upp-
fostrings verket i allmänhet, samt, af Uppfo-
strings Cornmittéen blifvit vidtagna; vid den fö¬
reslagna Tacksägelse-adressen till Kongl. Majtt,
samt slutligen vid den af Herr Lectorn väckta
fråga , om inrättande af Arbets, och Folk-Skolor i
förening med allmänna Fattigvården; och vid
hvilken sistnämnde omständighet Herr Grefven
anförer ”att National-bildningen ej, såsom Herr
Lector Silverstolpe yttrat, är resultatet af ve¬
tenskaplig bildning, utan blott och bart en pro-
duct af National caracferen, af Nationens mått
af frihet, af dess historia och offentliga stora
handlingar, och att den således, såsom det na¬
tionella lifvets högsta blomma , gifver den ve¬
tenskapliga bildningen sin färg och sitt lynne;
att lärdomens häfder betyga, att der vetenskap¬
ligheten är en främmande växt , och ej utsprun-
gen ur skötet af det Nationella lifvet, och den
nationella bildningen , der har den äfven sak¬
nat all kraft, att i Nationen ingripa, och der
har vetenskapliga odlingens välgörande följder
uteblifvit, eller understundom förbytt sig till
skadliga.”
Vid Herr Lectorn Silverstolpes yttrande , att
ungdomen bör ledas till ett klart förstånd, anmär¬
ker
Den 14 Juli.
ker Herr Grefven , 5 att till förstånd, till förmå.*'
gan, att klokt styra sina handlingar genom lif*
■vet, kan ingen Padagogie leda ; undervisningen
kan gifva kunskaper och färdigheter, meri för¬
ståndet kan endast gifvas af naturen, och af er¬
farenheten utvecklas , hvarföre alla försök , att
genom konstiga anstalter brådmogna denna rnensk-
lighetens allmänna egenskap, hvilken derföre
också funnits under alla tidskiften, äro just de
säkraste medel , att förvirra förståndet och be¬
röfva det sin naturliga friskhet och liflighet;”
i anledning af hvilket allt och på flera anförda
skäl, Herr Grefven anser de föreslagna Folk-
och Arbets-Skolorna såsom principlösa , och le¬
dande mera till skada än gagn för Samhället.
3:0 Memorial af Herr Bruks Xiatron Arvid
Spaldencreutz, hvaruti Herr Spaldencreutz anfö¬
rer flera erinringar vid deft förmenta senfär¬
digheten af de anstalter, som sedan 1809 åra
.Riksdag blifvit vidtagne, till allmänna Skol-in-
xättningernas förbättring; och i synnerhet vid¬
kommande Uppfostrings-Comitéens härvid fogade
åtgärder; hvarförutan Herr Bruks-Patron bestri¬
der nyttan af Folkskolors inrättande, så länge
Kunskaps-bildningen för de högre kretsarna är
så ringa, samt dessutom, då svårigheten, att er¬
hålla Lärare för dessa undervisnings - anstalter,
skulle motarbeta de samma, så länge just de un-
dervisnings-verk, sorn, borde bilda dessa Lärare,
annu äro i ett så ofullkomligt skick; och före¬
slår Herr Bruks-Patron sluteligen, att Riksens
Höglofl. Ständer, i stället förden af Herr Lec¬
tor Silverstolpe föreslagne Tacksägelse-adressen,
så
Den 14 Juli.
1199
sa snart sorn möjligt, ville hos Kongl, Ma,j:t L
underdånighet anmäla sin önskan , att Kongl,
Majrt täcktes i Nåder genast anmana Kongl,
Uppfostrings-Comitéen, att, det snarasie sig gö¬
ra låter, inkomma till Riksens Ständer med en
fullständig berättelse, om allt hvad intill denna
dag vidgjorts, till undersökande af Uppfostrings¬
anstalternas tillstånd och förbättrande; och innan
en sådan "berättelse inkommit och blifvit gran¬
skad, anser Herr Bruks-Patron ej något beslut
böra fattas öfver Herr Lector Silverstolpes för¬
slag.
4:0 Yttrande af förste Amanuensen vid
Kongl. Biblioteket Herr L. Hammarsköld, in¬
nefattande anmärkning emot Herr Lector Sil¬
verstolpes förslag till arbets- och folkskolors in¬
rättande , hvarvid Herr Hammarsköld bland an¬
nat yttrar: ”att såtiana Philantropiska Institu¬
ter, inrättade för menighetens bildning, ej äro
ett af de mindsta välmeningens misstag, hvilket
af flera Författare blifvit grundeligen ådagälagdtl;
men äfven den, fortfar Herr Hammarsköld, sorn
ej vill tro raisonement, ina ju tro erfarenheten,
och de flesta Länder i Europa erbjuda oss , un¬
der de sednare tiderna, de mest talande bevis?
så hafva i Danmark Folkskolor blifvit inrätta¬
de , och dock klaga nästan alla Danska Patrio¬
ter, att de i dessa Instituter bildade bönder
äro i Moraliskt afseende vida sämre , än de o-
bildade voro, under lifegenskaps-oket; till be¬
vis härpå, må Grundwigs yttrande anföras: att
de utgingo från: Skalorna , efter några års under-
ritningf med en del öfverflödiga kunskaper, ett
gräns-
1200 Den 14 Jnli.
gränslöst högmod, och liten eller ingen Christendotin,-
Detta: vöre också , enligt Herr Hammarskölds
tanka,- naturligt, då menigheten , hvars lif en¬
dast åt Mechaniska aibeten och Oeconotniska bör¬
dor är egnadt, ej. kan förvärfva annat än half
kunskap, eller ett ytligt vetande, gagnelig!
hvarken for den ena, eller den andra.” Vetan¬
det, yttrar Herr Hammarsköld, var åt denna;
klass icke ärnnadt, i stället lefde den fordom
lycklig, ädel och dygdig genom from tro , genom
öfvertygelse for känslan suppleanten- för bristan¬
de öfvertygelse för förståndet. Herr Hammar¬
sköld slutar ändteligen med följande anförande r:
3,JLät Bonden åter träda i sitt gamla förtrogna
förhållande till sin själasörjare, lat Bresten åter
blifva hans enda Lärare, som jemte Christerido-
men& heliga dogmer bibringat honom bokstafve-
ringens konst,- och Svenska menigheten- skall,
med förfäders kunsfcaps-mått, och under åtnju¬
tande af förfäders laglikmätiga frihet, åter, sorn i
fordna lyckliga dagar, bli ett mönster för All¬
mogen i hela Europa Må vi dessutom ihåg¬
komma, och djupt inprägla i vårt sinne, att
uppväxande Med bröders Moralitet, Caracter,
och själs egenskaper äro någon ting för ädelt,
att' vara subject för principlöst företagna pedago¬
gisk» experimentet.’’
5:0 D ictamen af Hr Protocolls-Secreterarert
3, Adlerbeth, deruti Han , till vederläggning af
de flera anmärkningar, sorn blifvit gjorda ernet
senfärdigheten af Kongl Uppfostrings-Cornitééns
åtgärder , meddelar en framställning af dessa åt¬
gärder, från Kongl. Comitéens organisation till
när--
Den I4 Säth
i stöt;
närvarande tidpunkt, och till bestyrkände hvar*
af åberopas Kongl. Majtts deri 6 sist!. Mars till
Riksens Ständer afgifna berättelse, om hvad se¬
dan sista Riksdag i Rikets Styrelse sig tilldra¬
gits samt första häftet af Kongl. Comitéens å£
XS13 utgifne egna oinständeliga! berättelse, an¬
gående sina första företag; och sedan Herr Pro-
tocolls-Secreteraren anfört, dels de förutgående
mått och steg , sorn redan i detta afseende blif¬
vit vidtagne, dels de flera hinder, sorn motar¬
betat en synbarare snabbare gång af Kongl. Co-
mitéens verksamhet, yttrar Herr Protocolls Secre-
teraten : ,:Om det alltså med skäl anmärkes, att
UppfostringsUomitéen hittills hufvudsakeligen.
vidtagit förberedande åtgärder , är detta förfaran¬
de påkalladt af nödvändigheten, äfven strängt
enligt med Riksens Ständers egna, i sin skrif-4
velse af den 3 April 1810 yttrade önskan, att
Kongl. Majit täcktes, genom kunniga och erfar¬
na män, låta undersöka Läroverkens närvarande
tillstånd, på det dessa inrättningar måtte erhål-,
la ett efter tidens upplysning mera lämpadt
skick.’5 Hvarförutan Herr Protocolls-Secretera-
Ten, såsom bevis på Comitéens ytterligare om*
sorger åberopar dess nit för Gymnastiska öfnin-
gars införande , samt dess omtanka , att genom,
förbättrade Löne-vilkor öka de vid undervis-
nings-verket tjenstgörande Under-Lärares anse^
ende och välstånd, i anledning af hvilken sed¬
nare omständighet Kongl. Majit, äfven med bi¬
fall till Comitéens underdåniga tillstyrkande, tilt
Riksens Ständers Stats-Utskott afgifvit den Pro«
position, hvaröfver Utskottet den 22 nasti. Ai
;>;te Bandet, 151. 1524 pril
1202
Den 14 Juli.
piil afgifvit silt Betänkande, hvilket samtelig^
Biks Stånden 'bifallit; och slutar Herr Protocolls-
Secreteraren härefter meri följande ord:. ”Hvad
jag anfört, torde'tillräckeIigen bevisa, att-Upp-
fostrings-Comitéen hittills uträttat allt , hvad tid
och pjhständigheter kunnat tillåta, så vida grund¬
lighet uiåste vara ett högre mål för dess om-
' tanka, än skyndsamhet; och att Comitéen ej än¬
nu, för att fullända sin bestämmelse, hunnit
framlägga utarbetade förslag till förbättrade stad¬
gar för Skolor, Gymnasier och Universiteter,
torde endast vara obegripeligt för dem, som
fordra omöjligheter.”
6:0 Ett ytterligare anförande af Herr, Pro-
sten Grefve Schwerin, innehållande dels åtskil¬
liga förklaringar; i anledning af Herr Grefvens
förra Memorial, dels svar å Herr Protocölls-Se-
creteraren Alderbeths ofvanstående anmärkningar;
hvarvid Herr Grefven yttrar sig hafva fästat
den största uppmärksamhet på föremålet för Co»
iriitéens undersökning, samt att, hvad Gymna¬
stiken angår, Herr Grefven fullkomligt erkände
dess positiva nytta, äfvensom, att om Svenska
Eolket vore så slappt, sorn Herr Lector Sil¬
verstolpe förmenar, var det ock med kroppens
restituerande till krafter, som man borde begyn¬
na ; och yttrar Herr Grefven härefter: ”För
öfrigt är jag ej ibland dem, som ogilla, att Kgl.
Uppfostrings Comitéen icke omstöpt, eller velat
omstöpa våra Vetenskapliga Läroverk. Jag tror,
med förmodeligen de flesta af Kongl. Uppfost-
rings Comitéens Ledamöter, att principen för
nu varande undervisnings-systéme är sann, och
att,
Den 14 Juli.
1203
ätt, blott i ett och annat, och isynnerhet hvad
det helas Styrelse beträffar, förändringar kunna
Vara nödvändiga. Principen för Vetenskaplig
tindervisning ligger i Vetenskapernas batur , och
får icke ändras och jeinkas, efter de icke blott
stundom , utan beständigt rubbliga åsigterna af
en så kallad erfarenhets philosophie. Men jag
kan icke annat än tadla, att Kongl. Uppfosi-
rings Comitéen , som varit hedrad af Konungens
förtroende, med uppdraget, att i följe af Rik¬
sens Ständers underdåniga önskan, undersöka
läroverkens beskaffenhet, och föreslå medlen
till deras förbättrande, trenne år underlåtit för¬
klara, att i de väsendteligaste delarna ingen re¬
form vöre af nöden; genom denna Underlåten¬
het är ofelbart mycken skada åstadkommen. Ty
i hvilken Styrelse-gren sorn heldst,-så snart en
reform blifvit högtideligen såsom nödvändig an-
noncerad , så upplösa sig ock af sig sjelfva de
gamla formerna; den ena väntar otåligt på den
nya; den andra emotser den med ledsnad, och
den lättjefulla har en kärkommen förevändning,
att fortfara i försumlighet. Jag tadlar, att Kgb
Uppfosttings Comitéen, genom sin berättelse, fä-
i stat Allmänhetens tippmärksamhef på endast små
Reglementariska detailler, demAllmänheten knappt
behöfde känna , i stället för att rigta allmänhe¬
tens blickar Uppå nödvändigheten utaf, att i
undervisningsverkens styrelse införa samma en¬
het, som i hvarje annan styrelse-gren funnits
nödvändig; uppå origtigheten , att blottställa vå¬
ra tvänne Universiteter för frestelse till afvund,
x stället för att väcka deni till en ädel täflan 5
pä
haoij
Deri 14 Julii
på origtigheten af att låta Stiftens .Läroverk fort¬
fara att bilda isolerade aristocratier, då de , så¬
som förberedande Institut för Universiteterna,
borde subordinera under dessa, eller åtmindsto-
ne under samma Chef, under hvars ledning U-
niversiteterna äro ställda,”
Vid granskningen af dessa Handlingar,
har Utskottet funnit, att deruti egentligen 3=ne
frågor förekomma, hvilka af Utskottet böra upp¬
tagas och besvaras, nemligen:
Ilo Om inrättandet af allmänna Folk- och
Arbets-Skolor skulle medföra en för Samhället
åsyftad förmån.
5:0 Om Riksens Höglofl. Ständer böra hos
Kongl. Maj:t anmäla sin underdåniga önskan,
att Kgl. Maj:t täcktes i Nåder anmana Kongl,
tjppfostrings-Comitéen, att, det snaraste sig gö¬
ra later, inkomma till Riksens Ständer med en
fullständig berättelse om allt hvad intill denna
dag blifvit vidgjordt, till undersökande af Upp¬
fostringsanstalternas tillstånd och förbättring.
3:0 Om en förnyad Tacksägelse adress bör
till Kongl. Majit i underdånighet aflåtas, för de
mått och steg Kongl. Majit redan i Nåder vid¬
tagit till vinning för Allmänna Uppfostrings-
LV erket.
Hvad såleles den första och hufvudsakeliga
frågan beträffar, har Utskottet för att inhämta
närmare kännedom af detta ämne, sorgfälligt
granskat ej mindre de Handlingar, som, medelst
Kongl. Uppfostrings-Comitéens omsorg, blifvit
Allmänheten meddelade, än de upplysningar
Herr Lector Silverstolpe lemnat Utskottet, ge¬
nom
Den 14 Juli.
1205
nom en särskildt ingifven afhandling) rörande
närvarande frågä; och får Utskottet nu häröfver
afgifva följande vördsamma Utlåtande.
Med fullkomligt medgifvande, af den stora
nytta , sorn förbättrade Uppfostrings-anstalter med¬
föra den uppväxande 'generationen , och med li¬
ka fullkomlig öfvertygelse, om nödvändigheten
af en sådan förbättring inom Fäderneslandet , har
Utskottet företagit pröfningen af det uppgifna
förslaget till Folk- och Industrie-Skolors inrät¬
tande; men då ostridigt, ju vigtigare ett ämne
är , ju större är faran af ett misstag , och då ett
helt och hållet passift förhållande är bättre, än
den verksammaste åtgärd, ledd af en falsk rikt¬
ning, har Utskottet med den varsamhet, som
ämnet kräfver, ansett sig böra betrakta det sam¬
ma , utur alla] dess särskilta synpunkter. Det
är, under en sådan granskning, som Utskot¬
tet trott sig finna, att ofvannämnde förslag,
vid första ögonkastet, äger ett fördelaktigare ut¬
seende , härledt äfven ifrån det rena och varma
nit , som röjer sig i framställningen 5 än det
•vid närmaré pröfning torde bibehålla.
Till vinnande af en tydligare framställning
af närvarande ämne , torde det samma böra in¬
delas i tvänne hufvudpunkter.
I:o Om en Allmän Uppfostrings-anstalt,
grundad på det sätt nu blifvit föreslaget, skul¬
le bibringa den uppväxande Närings-klassen af
Samhällets medlemmar en bättre religieus och
moralisk bildning.
a:o Om denna Inrättning skulle medföra
någon ■väsendtelig nytta för Närings-klassens oe-
co-
1200
Den 14 Juli.
conomiska välstånd, samt Näringarnas förkof*
ian.
Vid besvarandet af den första punkten, har
Utskottet trott sig böra utgå. ifrån den obestri-
deliga sats: att Religionen är källan till alla
Medborgerliga och enskilta dygder, samt att
derföre alla medel till befrämjande^ af en sann
xeligieus bildning inom Samhället ej nog sorg¬
fälligt kunna iakttagas. Vården om denna bild¬
ning är öfverlemnad åt Presterskapet, som , un¬
der medVetandet åf sin höga kallelse, alltid
lärer bemöda sig, att sorgfälligt. uppfylla sina
pligter heldst om det ej nödgas , att åt talrika
Allmänna Oeconomiska förrättningar agna en
tid, som tillhör tolkningen och inpréglandet af
Gudalärans heliga sanningar. Genom verknin¬
garna af dessa bemödanden , erhåller den klass
af Medborgare, som måste använda sin tid och
sina krafter åt kroppsliga mödor och arbeten, en
bildning , som må hända torde tillräckligt svara
emot måttstocken af dess behof, och om den
sannt utvecklas utgör en borgen för dess gag¬
nande och kraftfulla inflytande. Gudsfruktan,
Patriotism och alla öfriga Medborgerliga och
enskilda dygder, äro resultater af en sadan bild¬
ning, Och om äfven Fosterlands-känslan, sjä¬
len i allt Samhälle, skulle behöfva lifvas ge¬
nom andra medel , så torde detta vida säkrare
åstadkommas genom traditionen, eller genom
spridandet af de härliga minnen, som alstrats
af Svenska Folkets forntida bedrifter, af Svensk
ära och tro , framställde med traditionens enkelt
varma och kraftfulla andas lin genom en läxa
utur
Den 14 Juli.
1207
utur en Historisk Lärobok. Men utom det till¬
fälle till bildning , som Närings klassen bör ä-
ga uti Presterskapets omsorger , saknas visst
icke utvägar för en passande och vidsträcktare
undervisning för denna class , genom de i Sko¬
lorna inrättade Apologist-classer, genom de mån¬
ga anstalter, sorn uti Rikets Provinser blifvit,
i detta afseende, medelst särskilda stiftelser
inrättade, samt sluteligen genom de undervis¬
ningar, som Klockare och Organister , på lan¬
det , enligt Författningarna äro skyldige att
meddela; och hvilkas tjenste-befattning är af
sådan beskaffenhet, att den ganska väl lemnar
tid öfrig, till uppfyllande af nyssnämnda åliggande.
Af hvad nu är anfördt, tror Utskottet sig
hafva ådagalaggt, att sådana medel redan finnas
inom Samhället, sorn riktigt använde fullkomli¬
gen böra kunna uppfylla det i denna första
punkt åsyftade ändamål; och får derföre endast
tillägga den önskan , att om Presterskapet ej
skulle kunna befrias ifrån en del af de All¬
männa Oeconomiska omsorger, det nu äger, det
åtmindstone ej hädanefter måtte betungas med
göromål, sorn ej tillhöra dess kall, men bortta¬
ga en tid , hvilken åt vigtigare åligganden bor¬
de egnas.
Hen andra hufvudpunkten, eller om in¬
rättandet af Folk och Arbets Skolor skulle med¬
föra någon väsendtelig nytta för Näringsdas¬
sens Oeconomiska välstånd, samt Näringarnas
förkofran ? föijer nu i ordningen att undersöka.
Om man härvid antager, att hvart och ett
medel, »om antingen ofullkomligt} eller alldeles
icke
150$
Den 14 Juli,
leie uppfyller sitt syftemål, är mera skadligt än
gagnande, så torde denna satts, genom tillämp¬
ningen vid närvarande fall, vara ett af de huf-
vudsakiigaste skäl emot det uppgifna försla¬
get, utur den sednare synpunkten befraktadt.
Jordbruket och Slöjderna äro de föremål, åt hvil¬
ka Närings Classen af Samhället hufvudsakligen,
egnar sina krafter. Dess befattning med dessa
yrken är nästan hel och hållen praktisk , hvar¬
vid erfarenheten är den förnämsta läraren , men
genom denna praktiska utöfning alstras en theo-’
retisk kännedom, som småningom, dock säkert,
utvecklas ur sjelfva yrkets natur. Att, genom
införande af Industri-Skolor, vilja bibringa of-
vannämde Samhälls Glass en sådan allmän theo-
retlsk kunskap, som kunde lända den till någon
väsendtlig båtnad , vid utöfningen af dess fram¬
tida yrken, torde så mycket mindre kunna lyc¬
kas , som a]l kännedom , stadd på ofullkomliga
och vacklande grunder, mera alstrar oreda och
förvirring i begreppet, än bidrager att gifva för¬
ståndet en klarare och fullkomligare utveckling;
och att den tlreojetiska undervisningen vid så¬
dana Industri-Skolor svårligen skulle i allmän¬
het kunna medföra några förmonliga resultater,
bevisas, enligt Utskottets tanka, af inrättningens
beskaffenhet ; ty huru lång tid fordras ej innan
de första elementerna af hvarje vetenskap kunna
bibringas, som likväl endast äro vetenskapens
grundlinie!' , och hvilken tid återstår icke då
ännu, innan dessa kunna i praktiskt afseende
göras användbara för förståndet. Sådant torde
förhållandet vara med den theoretiska undervis-
nin-
Den 14 Juli.
1309
ningen i dessa Skolor. Hvad ater den prakti¬
ska angar, får Utskottet endast anföra, att genom
Upphäfvandet af alla hinder för Jordbrukets och
Slöjdernas förkofran, genom väckande af uppmun¬
tran och täflan , kunna endast Näringarnas till¬
växt befordras, och dä blifver slutligen hvarje
Uandtmans jordbruk, och hvarje Slöjde-idkares
verkstad, den bästa Skola för den uppväxande
Medborgare-class , som danas till dessa yrken,
Utskottet kan derföre, för sin del , ej inse nyt¬
tan af ifrågavarande vidlyftiga anstalter, då re¬
dan inrättningar finnas i Samhällets Oeconomi-
ska organisation , sorn, enligt sin natur, nödvän¬
digt måste fullkomligare och bättre uppfylla än¬
damålet, än de förra, oaktadt hvad möda och
kostnad som heldst Staten skulle uppoffra åt de¬
ras införande; men Utskottet får likväl härvid
anmärka, att de Arbets-Skole Inrättningar , som
»edan inom flera Städer äro vidtagna, grunda sig
på helt andra principer, än de föreslagna Indu¬
stri-Skolorna, och derföre ej med de sednare
böra förblandas; samt att Utskottet på intet sätt
velat härmedelst afstyrka dessa Arbets Skole In¬
rättningars bibehållande eller införandet af an¬
dra dylika, men öfver hvilken sednare omstän¬
dighet likväl här ej torde vara rätta stället att
vidare sig utlåta.
Jemte ofvan anförda ifrån förnuftsslut här¬
ledda grunder , får Utskottet i öfrigt åberopa
erfarenhetens vittnesbörd och de exempel, hvil¬
ka flera Stater, der Folk- och Industri Skolor blif¬
vit inrättade , varnande framställa. Men om
cckså de grundsatser. Utskottet nu antagit, skulle
finnas
13 lo
Den 14 Juli.
finnas origtiga, och nyttan af Folk- och Arbets*
Skolors inrättande anses såsom gifven, tror Ut*
skottet likväl, att under en tidpunkt, då all om»
tanka och sorgfällighet erfordras till öfversigt
Och förbättring af redan inrättade Läroanstalter,
det ej torde vara lämpligt, att företaga införan¬
det och regleringen af nya|5 hvilkas organisa¬
tion ostridigt skulle borttaga en stor del af den
tid och uppmärksamhet , som odelade behöfde
egnas åt de förra. Huruvida ett sådant sam-
manhopande af vigtiga företag skulle medföra
den ordning och den enhet i verkställigheten,
hvilka äro hufvud-vilkrjr för lyckliga resultater
af hvar och en plan, hemställer Utskottet till
^Riksens Höglofl. Ständers egen pröfning, med
tillägg af den slutliga anmärkning, att örn de
anslag, som Siaten af sina sparsamma tillgångar
nyligen beviljat, till de redan existerande Skol*
inrättningarnas förmån, skulle delas med de nya.
Skolorna , torde denna summa blifva alltför o-
t ill räck 1 i g ^ och hela det nyttiga ändamålet der¬
med antingen forfelas, eller högst ofullkomligt
uppfyllas.
Det är på dessa nu anförda skäl, som Ut¬
skottet ansett sig ej kunna tillstyrka bifall till
Herr Lector Silverstolpes uppgifna Förslag, örn
Allmänna Folk- och Arbets-Skolors inrättande.
Vidkommande den andra frågan, sorn ålig¬
ger Utskottet qtt besvara, nemligen, huruvida
Itiksens Ständer böra hos. Kongl. Majit anmäla
sin underdåniga önskan, det Kongl. Majit täcktes
i Nåder . anmana Kongl Uppfostrings - Comi-
téen, att med möjligaste första inkomma till
Eiksens,
Den 3 4 Juli.
12 11
Riksens Ständer med en fullkomlig Berättelse
om allt hvad intill denna dag blifvit vidgjordt,
till undersökande af Uppfostrings anstalternas till¬
stånd och förbättrande; så får Utskottet häfvid
framföra sin öfvertygelse, som äfven vid läsnin¬
gen af Herr , Protocolls-Secreteraren Adlerbeths
Hietainen vunnit en förnyad styrka, att .Leda¬
möterna af bemälte Kongl. Comitée , hädan¬
efter som hittills , ej lära hafva någon möda o.
spard, att uppfylla det ärofulla förtroende, hvar¬
till deras nit för saken beredt dem vägen, och
att Kongl. Comitéen, i följe häraf, skall i be¬
hörig ordning och så fort tillfället medgifver
opåmint meddela Allmänheten resultatet af sina
åtgärder.
Slutligen får Utskottet, hvad den 3:clje frå¬
gan beträffar, eller om en förnyad Tacksägelse¬
adress bör till Kongl. Majit, i underdånighet af-
låtas, för de mått och steg Kongl. Majit redan
i Nåder .vidtagit till allmänna Uppfostrings-
verkets förmån, meddela den tanka, att då Rik¬
sens Ständer redan vid I8I2 års Riksdag hos
Kongl» Majit framfört en sådan underdånig Tack¬
sägelse adress, inser Utskottet ej nu egentligen
någon anledning att den förnya, heldst Utskottet
hyser den öfvertygelse, att hvar och en af Rik¬
sens Höglofl. Ständer, likasom af Rikets öfriga
Innevånare, med ali undersåtlig tacksamhet an¬
ser Kongl. Majits talrika och outtröttliga omsor¬
ger för sitt Lands val; äfvensom att Kongl,
Majit finner, uti denna tysta gärd af undersåtlig
vördnad och erkänsla, ett äfven s| Nådigt väl¬
behag, sorn uti ett offentligt ådagaläggande af
dess?, känslor. Hvil-
(
1212
Den 14 Juli.
Hvilket alltsammans till Riksens Höglofl.
Ständers eget ompröfvande vördsamligen öfver¬
lämnäs. Stockholm den 6 Juli iSis.
På Höglofl. Riddersk.
och Ad. Ledamöters
vägnar
A. Lantingshausen.
På Vällofl. Borgare-
Ståadets Ledamöters
vagnar
And. Fredin.
På Högv. Prest-Stån-
dets Ledamöters
vägnar
Bryn. Hesselgren.
På Hederv. Bonde-
Ståndets Ledamöters
vägnar
Nils Mänsson.
M. M. Rosbeck.
Uppläst hos Samtliga Riks-Stånden den 14 Juli,
Vördsamt Memorial'!
Hos Constitutions Utskottet har fråga blif¬
vit väckt om en sådan jemkning af Tryckfri-
liets*Lagen, sedan inrättningen af Jury i Tryck¬
frihetsmål blifvit fastställd, att alla bestämmel¬
ser deri, rörande bestraffningar, skulle ställas i
full enlighet med den allmänna Lagen och den*
samma endast i Tryckfrihets-Förordningen äbe*
ropas.
Då Utskottet fann, att innan inrättningen
af Jury i Tryckfrihetsmål till sin verkan blif¬
vit af Nationen känd,, det vore betänkligt att
föreslå någon förändring i de ställen af Tryck-
frihets-Lagen, der den med allmänna Lagen äger
gemenskap, beslöt Utskottet att för det närva¬
rande
Den 14 Julr,
1S13
rande dertill inskränka sig , att till Riksens
Ständer anmäla nödvändigheten deraf, att JLag-
Comitéen måtte anmodas att i lagförslaget
fästa synnerlig uppmärksamhet på bestraffnings-
shttet af de brott som kunna föröfvas emot Tryck¬
friheten och på Rättegångssättet i Tryckfrihets¬
mål, på det tillfälle må beredas, att äfven så¬
dana mål, efter den nya Lagens antagande, en¬
dast efter allmän Lag må kunna afdömas.
Stockholm den 13 Juli 1815.
På Högl. Riddersk.
•ch Ad. Ledamöters
vägnar
Rudolf Cederström.
På Vällofl. Borgare-
Ståndets Ledamöters
vägnar
J. Wegelin.
På Högv. Prest-Stån-
dets Ledamöters
vägnar
C. v. Rosenstein.
På Hederv. Bonde-
Ståndets Ledamöters
vägnar
A. J.son Hyckert.
Riksens Högloft. Ständers Allmänna
Besvärs- och Oeconomie - Utskotts
Utlåtande, uti det från Högloft[
Ridder skåpet och Adeln, Högvördiga
Brest-Ståndet och Hedervärda Bon-
de-Ståndet den 15 sistl. Jmii till
Utskottet återremitterade mål, an¬
gående Husbehofs-Bränvins-brånnin-
gen
1314
Den 14 Juli.
gen och dermed gemenskap ägande
omständigheter.
Enligt hvad de fråri ofvannämnde Respé-
ctiva Kiks-Stånd till Utskottet aflåtne Rrotocolls-
Utdrag af berörde dag innehålla * har vid Ut¬
skottets den 6 sisth Maj i detta ämne gifnä
Betänkande blifvit anfördt och anmärkt: hos
Höglofl Ridderskapet och Adeln af l:o Herr
Öfverste - Lieutenanten Carl Flach , att ehuril
han önskade att Bränvins-bränningen måtte få
fortfara de föreslagna åtta månader af året, han
likväl , i anseende till spannmåls-behofvet och
flera andra omständigheter , ansåg denna tid för
Brannings-frihet vara alltför mycket utsträckt:
att han, utom i allmän näringsfrihet, hvilken'ej
torde komina att äga rum, icke funne något en¬
da skäl för Städernas bibehållande vid deras
bränningsfrihet, och alltså yrkade att densamma
matte upphöra: att hos Kongl. Maj:t i under¬
dånighet borde anhållas, det Kongl. Maj:t, vid
tillfällen af Bränvins-bränningens förbud eller
tillåtelse, i Nåder täcktes låta så tidigt utfärda
Kungörelse derom, att Medborgares rätt ej, på
sätt uppgifvet blifvit, framdeles förolämpades:
att Utskottets tillstyrkande att försäljning af
Bränvin ej må tillåtas å de tider, då bränning
deraf är förbuden , skulle medföra kränkning i
den lagliga ägande - rätten ; och torde- nödig
Controll kunna erhållas om, vid inträffadt Brän-
nings-förlrud , hvar och en, som hade Lager af
Bränvin, vore skyldig, att hos Konungens Be¬
fallnings»
Den 14 Juli.
I21 5
fallningshafvande genast uppgifva beloppet der¬
af, jemte många flera utvägar: att öfverträdelser
af Brännings-forbud icke borde, enligt hvad Ut-
skottet föreslägit, efter redskapens storlek, olika
straffas: hvaremot högre böter . ansvar och van¬
ära torde bora utsättas för sådana öfverträdelser;
och sluteligen att förbättrade Brän vins-redskap ,
såsom medförande en National-vinst , icke bor¬
de beläggas med någon högre, afgift 5 2:0 Herr
Presidenten m. m. Grefve Garl Stellan Hörner,
att Herr Grefven. ej funne det stadgande larn-
peligt, att Krono åklagaren, i händelse han bru¬
ste i bevis, borde ersätta den för Bränvins till¬
verkning, eller försäljning deraf, eller för fyl¬
leri och dryckenskap tilltalade dess kostnader i
målet, emedan sådant ofta kunde afhålla Krono-
betjeningen från åtal, ehuru anledning dertill
funnes , utan ansåg Herr Grefven dét böra för¬
blifva vid hvad Allmänna Kagan och gällande
Forfattningar härom innehålla; 3:0 Herr Kag-
mannen Grefve J. H Gyllenborg, att Bränvins-
bränningen i Stockholm icke borde, upplåtas åt
Biyggafe-Societeten eller annat Bolag, enär med
Allmänna Magazins inrättningen stod i samman¬
hang , att för Kronans räkning verkställa Brän¬
vins bränning, för att dervid kunna begagna
den Spannmål , som i Magazinerna kunde blifva
skadad: att Herr Grefven ej funne lämpeligt,
att den Närings Idkare och Gästgifvare, som för
tredje gången försålde Bränvin och Öl åt öfver¬
mage, Tjenste eller Läregosse, eller tillät nå¬
gon å hans Näringsställe sig öfverlasta, skulle
derigenom hafva gjort sig af Närings-rättigheten
, " för-
i2i6
Dm 14 Juli.
förlustig; att roed ogillande af hvad Utskottet
tillstyrkt, de nu stadgade böter för oloflig Bran»
vins-tillverkning matte bibehållas; att i händel¬
se af missväxt , rättigheter till Bränvins försälj¬
ning, om ock den till minutering vore betagen,
borde medgifvas , heldst med rättigheten, att
nyttja bränvin, den att köpa och sälja detsamma
borde vara förenad , och båda .dessa i ett sam¬
manhang antingen medgifvas eller inställas; och
har Herr Grefven med den anmärkning, att Ut¬
skottet ej skall upptagit och besvarat Herr af
Darell is m. fl. yrkande, att afgiften för Bränvins-
bränningen icke borde blifva en Jordbruket il-
satt Bevillning, i detta yrkande sig förenat och
ansett Consumtions- och Panne-afgift mera lärn»
pelig , förmodande Herf Grefven äfven, att
Bränvins-bevillningens belopp skulle kunna ned»
sättas; 4:0 Herr Professoren Doctor Eberhard
Munck af .Rosenschöld , att han ansåg otjénligt att
med en förhöjd afgift belägga sådana förbättrin¬
gar af Bränvins-redskap , hvarigenom mera Bran»
vin af samma qvantum säd produceras , och att
förbjuda nya uppfinningar af en dylik förmon-
lig förbättring af redskapen: att frågan om rät¬
tigheten för Städerna att tillverka Bränvin ické
kunde pröfvas förr, än den om en allmän Nä¬
ringsfrihet blifvit, afgjord: att, i händelse denna
frihet blefve bifallen, Städernas rättighet till
Bränvins-tillverkning icke kunde sättas i fråga;
men i motsatt fall borde Eandtmannen äga rät¬
tigheten härtill sig ensam förbehållen: att frågan
om inskränkning af Branvins-forsäljningen på
landet endast till Gästgifvaregårdarna icke kun¬
de
IDett 34 Jidit
de äfgöraS förr äh bestämdt blifvit liurtividä
deri nu Varande Skjutsinrättningen och i synner»
het HållskjUtsen skulle bibehållas eller Icke; ont
denna inrättning afskaffades* vöre det enligt Hr
Professorens tänka billigt ätt försäljningen ä£
Bränvin på Landet tilläts, heldst på Gästgifva-
regårdarnä, nien om den i sitt närvarande skick
skulle bibehållas, blefve Gästgifvaregården det
ställe der Bränviris försäljningen kofnme att göra
mesta skadan: 5:0 Herr Landshöfdingen Gref¬
ve Johan Wilhelm Lilljencrantsi j ätt en oin¬
skränkt Btänvins-brännirtg under hela året bor¬
de til latas 5 mert att sa länge inskränkning i bran-
ningstiden skulle äga rtirn, BränVins-rédskäpens
försegling icke kati umbäras, dock borde deri ej
sträcka sig till killar eller partnör med falls,
dem allmogen ofta behöfde till brygd begägtia 5
hvaremot bröstet , hatten och slängen , utan hvil¬
ka någon afvérkning icke kunde ske, skulle
förseglas: att Städerna borde Uteslutas från rät¬
tigheten till BränVins-bränniögi att Brärtvins»
försäljning å den lid, då bränning icke är tilla*
ten, icke borde förbjudas de Hemmans brukare,
sorn äga tillverknings-rätt: 6:0 Herr Landshöf¬
dingen Wilhelm af Klinteberg, ätt häri i alla
delar instämde uti Herr Presidenten Grefve
Mörners afgifna Utlåtande och äfven i Herr
Landshöfdingen Grefve Lilljencrantz’s anmärk¬
ningar till alla dé delar* sorn icke innehålla
uteslutande rättigheter från gemensamma förmo*
ner; med anmärkningar, för öfrigt, dels att icke
något ansvar blifvit projecferadt för dem, sorn
utan allt slags tillstånd tillverka bränvin, livil-
j;e Bandit, I53. 154. ket
i ji8
Den 14 Juli.
lcet dock torde böra lämpas efter enahanda grund
som blifvit proiecterad för obehörigt nyttjande
af större pannor än som vederbör, dels ock, att
ehuru tillåtelsen till Bränvins bränning med allt
skäl blifvit inskränkt endast till verkeliga Hem¬
mansägare, en sådan rättighet likväl torde böra
äfven tilläggas ägare af utjordar, hvilka blifvit
satte i Hemmantal vid extra Roteringens utgö¬
rande. Från Högvördiga Prest Ståndet af 7:0
Herr Professoren Doctor Wyknt3n, att Husbe-
hofs-Bränvins bränningen måtte varda oinskränkt
tillåten å alla tider af året och äfven i missväxt¬
år, hvarigenom , efter hvad Herr Professoren
sökt visa, en betydlig vinst skulle Riket tillskyn¬
das då det icke behöfde införskrifva utländskt
bränvin, och om äfven Spannemålen måste kö¬
pas af Utlänningen, stadnade likväl förädlings-
vinsten inom Riket; och att Bränvinsbränning
borde vara tillåten för de utjordar som äro be¬
bodde och särskildt roterade; uti hvilket yttran¬
de Herr Biskoppen Doctor Murray, Herrar
Prostarne Svedelius, Linderot, Livin, Aureli¬
us, Backman, Arenander, Aspelin och Grande¬
lius m. fl., samt Herr Prosten Doctor Stenham¬
mar och Herr Doctor Knös sig förenat, med
tillägg af den sistnämnde, att de af Herr Doc¬
tor Wykman foreslagne grundsatser äfven borde
tillämpas på Städerna, så att enhet i principen
vid hela forfattningens uppgörande iakttages; &:o
Herr Professoren Forssell, att han funne de nu
gällande Bränvins - brännings författningar både
obi! 1 i ge och skadlige för landet, i synnerhet i
afseende på den foreskrifna Pannerymden efter
Hem-
Den 14 Juli.
Hemmanens olika värde, och att Bränvins-brani
ningen under hela den dertill tillåtna tiden skul¬
le åstadkomma ett betydligt och skadligt öfver¬
flöd af Bränvin, uti hvilket yttrande Herr Doc¬
tor Renström jemväl instämt: 9:0 Herr Prosten
Heffler, hvarmed Herr Prosten Doctor Stenham¬
mar och Herr Prosten Fröberg sig förenat, att
Bränvins-bränningen, såsom förmonlig för "Landt¬
bruket, borde vara tillåten alla tider af året;
10:0 Herr Biskoppen Doctor Rosenstein, att Brän-
vins-bränningen, i afseende på den Oeconomiska
delen deraf, berodde af Kongl. Majts Nådiga
godtfinnande och att Riksens Ständer aldrig
kunde sträcka sina åtgärder dervid längre än till
underdåniga önskningar; vid dem borde Nä¬
ringsfriheten eller den naturliga rättigheten, att
utan andras förfång fritt få använda eller för¬
ändra, hvad man enligt lag och rätt äger eller
förvärfvat, aldrig lemnäs ur sigte; man borde
ej eller glömma hvarken svårigheten af Control-
len på Panneryaiden, inskränkta Brännings-ti-
der, förseglingar och mera dylikt, som åstad¬
komma onödiga besvär, obehagliga chicaner oell
för lugnet ofta vådliga uppträden, eller den tun¬
ga kostnad Jordbrukaren får vidkännas, genom
efter hvarje Riksdag till storlek och form förän¬
drade Brän vins - Pannor; och utom allt detta
borde äfven i betraktande tagas, att så länge
Bränvinet anses vora ett behof i vårt klimat
och dess bruk således tillätes, uppkommer en
verkelig national förlust deraf, att man utaf la¬
garna tvingas tillverka denna vara på det mindst
förmanliga sajttj hvaremot en verkelig national¬
vinst
1220
Den 14 Juli.
vinst skulle uppkomma, om varan finge tillver¬
kas efter xigtiga HushåHs-gruuder, med besparing
på säd , arbete och i synnerhet veil: att missbruk
af förtäringen endast genom goda strafflagar och
en vaksam kraftig Police kunde hämmas: att
på Riksens Ständer ankomme att med afpassade
tyngder och bevillningar belägga den större till¬
verkningen, allt efter som den , genom tidernas
skick, kunde befinnas mer eller mindre lönande,
i jemförelse med andra .Näringar; och att den
lilla egentliga Husbehofs-bränningen borde vara
fri från all afgift; 1 1:0 Herr Eiskoppen Friherre
Doctör Mörner, att, efter hans tanka, Brän-
vins-distillering med sex kannors Panna ingen
årstid borde vara förbuden, samt att Ofver-Ståt-
lrållaren och Uandshöfdingarne icke borde för-
pligtas , att, i frågor om inskränkning af antalet
på Bränvins-minuterings-ställen, höra Städernas
.Magistrater, i hvilken sistnämnde omständighet
Herr Biskoppen Doctor Faxe så mycket häldre
instämde , som i vissa Städer kunde hända att
Magistratens ^Ledamöter i denna fråga möjligen
voro jäfvige; och hafva Herr Professoren Fors¬
sell m. fl. härmed sig förenat; 12:0 Herr Pro¬
sten Thyselius, att Pannerymden, mot de af«
gifter som af Bevillnings Utskottet kommo att
föreslås och efter afverkningen borde, bättre än.
hittills, lämpas, måtte åtmindstone inom det
maximum , som möjligen kunde varda stadgadt,
blifva för hvarje Hemmansägare fri, tiden för
Bränvins-bränningen oinskränkt, alf Bevillning
upphöra, om bränningen någon gång instäldes,
sådana Pannor som spilla säd, ved och dags-
ver-
Ben 14 Juli.
ISSI1
verken, icke, tvärtemot all Statt hushållning,
uppmuntras och an mindre g^norn en tvångs¬
lag föreskrifva?, att det således måtte bero af en
hvar, att i en eller flera Pannor begagna den
Pannerymd som vore tillåten, men Staten kän¬
nas skyldig, att 1 fall inom 5 år föreskfifterne
förändrades, ersätta den enskilta Medborgaren
de kostnader honom derigenom tillskyndades, och
sluteligen att utländskt Bränvin vid strängaste
straff till all införsel i Riket måtte förbjudas;
13:0 Herr Biskopen Doctor Faxe, att, om 1
anledning af de gjorda anmärkningarna Utskot¬
tet skulle finna skäl att föreslå några andra än
de redan uppgifna grunder, afseende måtte haf-
vas derpå, att de nu brukliga Bränvins-pannor
måtte kunna nyttjas, sådana de nö. äro, på det
hvarje person , som i Riket idkar denna slags
Häring , icke måtte åter sättas i den kostsamma
belägenhet att låta omarbeta Bränvins redskapen;
14:0 Herr Prosten Wikblad, att, derest Brän-
vins-bränrtingen, i stället för de föreslagna åtta
månaderna, blefve tillåten hela året igenom, i
Förordningen uttryckeligen borsie förekommas,
att icke afgiften derföre blefve till en tredjedel
förhöjd; 15:0 Herr Prosten Doctor Segerstedt,
att i fall föreskrifterne för Pannerymdens in¬
skränkande ännu komme att fortfara och Pan¬
norna således ännu behöfde mätas, samt vid
mätningen kokrummet , efter vanligheten, afdra-
gas, det samma borde stå i ett visst förhållande
till kannerymden, oell torde skäligen kunna till
4. procent deraf utsättas: att då Utskottet icke
tillstyrkt förbud emot Bränvins-försäljmng i mi¬
nut
188 2
Den 14 Juli.
nut å GästgVvaregärdarna, hvilket icke torde
hafva varit otjer.Jigt, hade ock någon utväg
bordt lemnäs åt Sjöfarande, att i detta afseende
blifva hulpne , samt att Herr Doctorn förenade
sig med hvad Herr Ca-pitainen Hertzenhjelm
uti Utskottet anfört i afseende på Krono-Brän-
neriernas bibehållande under Itronans egen dis¬
position, lör att främja »och lätta Spannmåls»Ma-
gazins-Directionens anstalter. Från Hedervär¬
da Bonde-Ståndet: 16:0 af Riksdags-Fullmägtiga
Peter Johansson från Kronobergs Uän och An¬
dere Sandsten från Jönköpings Län, med hvilka
flera af Ståndet sig förenat, att Bränvins-brännin¬
gen måtte vid hvad tid afåret som lieldst få utöf-
vas, hvarigenom, utom andra uppgifna fördelar,
antalet af speculanter på denna vara skulle för-
mindskas: att Öl, hvilket icke skulle kunna räk-,
nas till starka drycker, ej borde allenast å Gäst-
gifvaregårdarna utan äfven å andra ställen vara
till försäljning i minut tillåtet; i sammanhang
hvarmed de yrkat, att Bran vins-minuteringen,
så val på landet, sorn i Städerna, måtte blifva
tillåten hädanefter som hittills, hvarest det för
allmänheten kunde vara nödigt , emot det att
Närings-läkaren derföre erlade en ansenlig Be¬
villning i proportion af vinsten, som säkrast
kunde utrönas vid Taxerings- Comitéerna; och
vunne Stats-Cassan derigenom en icke obetydlig
inkomst, sorn den äfven i sednare åren saknat,
utan att inskränkning i Bränvins försäljning der¬
före ägt rum : alt hvar och en , som har rättig¬
het att tillverka Bränvin, må tillåtas att i mi'
nut afyttra det, ända till ett halfstop: att det
icke
Den 14 Juli.
1223
icke matte blifva Apothekare förbudet, att sälja
Bränvin med droppar: att förslaget, det endast
den åbo, sorn vid Gästgifvarginlar, der Gästgifv
veri-hållningen är delad , besörja gästningen för
de resande, finge till dem utlemna Bränvin,
vore oijenligt, enär ofta inträffade, att den å-
bo, hvilken efter tourén skulle herbergera de
resande, icke hade rum för dem Rallar att som
vinsten af Krono Brännerierna åtmindstone till
en del tillfolie Stats Cassan, och det vore ange¬
läget för Allmänna Magazins-Inrättningen, så
länge den skall äga bestånd, att desse Bränneri-
er existera, Bränvins-bränningen för Stockholm,
Götheborg och Carlskrona ej i något fall måtte
upplåtas åt Bryggeri •Socieféterna derstädes; och
ändtligen, att Utskottet bordt gemensamt med
Bevillnings-Utskottet afgöra förenämnde ämne:
17:0 Riksdags Fullmägtigen Johan Magnus Wes¬
sing från Westmanland, att som, vid 1812 års
Urtima Riksdag, Bevillnings- samt Allmänna
Besvärs- och Oeconornie-Utskotten gemensamt
utarbetat Författningen angående Bränvins brän¬
ningen , borde ock nu desse Utskott gemensamt
pröfva de anmärkningar, som emot Utskottets
afgifna Betänkande kunde göras, och hvilka för
hans del voro: att Pannerymden blifvit för
mycket inskränkt, och att aldrig lösa bröst bor¬
de mätas på pannor med vanliga hattar: att,
med afseende pä den fattigare folk klassen, en
kanna Bränvin lill afsalu vore för mycket: att
föreskriften, det bland flera Gästgifvare vid ett
Gästgifveri endast den fick till resande sälja
Bränvin, i hvars ordning det vore att skjutsa,
icke
a 5 24
Den 14 Juli,
icke ek lil le vara lämpelig; att stadgandet att, då
något) för fylleri sakfäldes, borde undersökas
hos hvilken jfärings-idkare hans rus tillkom*
rnit, hvilken derefter skulle med angvar der¬
före beläggas, icke eller vöre tjenlig!, lika som
straffet för försäljning till Jjäro och Tjenst ©gos¬
sar: att BränvinS-försälj&ing vid Marknader icke
borde förbjudas: att föreskriften, det Krogdörren
under försäljningstiden borde stå öppen, vöre
olämpelig; att det icke borde förbjudas Apothe¬
kare afl utminutera Bränvin med droppar:' att
pnsvar borde utsättas för den som utan rättighet
tillverkar Bränvin: att åklagare, endast i det
fall då han saknat ali anledning till sin talan,
borde åläggas ansvar för åtal å fylleri-brptt, som
han vjd Jfomstol ej kunnat i bevis leda; 18;o
Biksdägs Full magt igen Anders Joachimsson från
Östergöthland , att såsom för Fandet högst gag¬
nelig! , det matte tillåtas Fandtrnannen , att till
husbehof tillverka Bränvin å alla tider af året,
efter hvad hart för dess hushållnings-nytta kan
finna nödigt , hvarvid han likväl förklärat att
dess mening ingalunda vöre, att tillverkningen
skulle drifvas till sådan höjd, att den blefve en
handelsvara, och i öfrigt har Anders Joachims¬
son åberopat sitt i ämnet afgifna Memorial; i
hvilka yttranden flera af Hedervärda Bonde-
gtåndets. Fedamöter instämt; 19:0. Riksdags-Full-
mägtigen Anders Farsson från Elfshorgs Fän ,
att Städer sorm ej hafva Jordbruk, hvilket barde
antagas, s|som grunden för rättighet att bränna %
ej matte få tillverka Bränvin , och att de Stä¬
der, sorn hafva Jordbruk, val mått© bränna efter
jordens
Den 14 Juli.
12 2 5
jördens värde eller vidd af aker och äng eller
samma måttstock som för Landet antages, men
endast så framt Städerna medgifva en allmän
och oinskränkt näringsfrihet för Bonden och
Landtrnannen i all slags Borgare-rörelse. Om
denna frihet icke blefve medgifven, borde ej
eller Stockholm , Götheborg och 'Carlscrona få
tillverka Bränvin och hvarken Magazins - Dire-
ctionen eller Bryggare - Societeierna och andra
enskilta personer dermed få taga befattning:
att den Bevillning, som utgöres under namn af
Bränvins-skatt, måtte försvinna eller åtmiridstone
inindskas i anseende till afgiften för Bränvins-
pannor, hvilken kunde sammanslås ined allmän¬
na Bevill,ningen, då den i stället att ensamt
falla Jordbrukaren till last, kona me att på alla
Classer af Rikets Invånare fördelas: att nya
uppfinningar af Bränvins-pannor icke borde ined
högre skatt beläggas, och .att slutligen öl må öf¬
verallt fritt försäljas, men Bränvin endast på
Gästgifvaregårdar och torde hända några få an¬
dra ställen; 20:0 Riksdags-Fullmägtigen Anders
Danielsson från Elfsborgs Län, att Bränvins-
bränningen borde å alla tider af året vara til¬
låten, hvartill flera skäl blifvit uppgifna, dock
att en gräns blefve satt för en öfverdrifven ut¬
vidgning af Bränvins tillverknings-friheten: att
Bevillningen för rättigheten till Bränvins-brän¬
ning borde sammanslås med allmänna Bevill¬
ningen för att på, hela Riket fördelas och såle¬
des ej ensamt falla Jordbrukaren till last: att
hans öfvertygelse vore stridande mot Utskottets
förslag till en mångdubbelt ökad bestraffning
i för
1826
Den 14 Juti.
för öfverträdelse af föreskrifterna om tillverk-
nings-iattigheten, och att han ej fann något skäl
att afvika från det redan tillräckliga ansvar, sorn
1812 års Författning rörande Bränvins brännin¬
gen stadgat, hvilken dock endast kunde använ¬
das, då Bränvin blifvit tillverkat med större
panna än som vore lofgifven: att rättigheten till
Bränvins-bränning måtte varda tillåten endast
för Landtman, som äga jorbruk, till större eller
mindre belopp: att derest, enligt 1812 års grun¬
der, tillverknings rättigheten skulle fortfara, att
efter omständigheterna endast periodiskt tillåtas
och allenast med go kannors pannor eller 2:ne
sådana i ett verk på hvarje större Egendom,
Krono-Bi ännerierna för alltid måtte upphöra
och all Bränvins bränning i de Städer, som ej
ägde jord, ovilkorligen förbjudas: att det torde
vara nödigt att låta Taxerings- och Pröfnings-
Comitéer efter omständigheterna afgöra, hvilka
ställen på Landet och huru mariga i Städerna
sorn anses vara, så till sägandes , oundvikliga
förtärings-stal len för vägfarande Allmoge och
Städernas Arbetsfolk, och der tillåta Kroghåll¬
ning, emot deri drygaste Bevill nings-afgift, som
kunde finnas lämplig: att den af Utskottet före¬
slagna utvägen med minuterings tillåtelse en¬
dast för deri sam liar Gästgifveriet på de stäl¬
len, der Gästgifveri-hållningen är mellan flera
åboer fördelad, hvarken vöre lämplig eller möj¬
ligt art härå hålla controll: att Rättegångs ord¬
ningen för fylleri och Bränvins ininuteri ng på
Landet måtte åter blifva enahanda, som den för
alla andra ringare brott i allmänhet vöre stad¬
gad.
Den 14 Juli.
1227
o
gad. 21:0 Riksdags-Fullmägtigen Anders Aberg
från Vesterbotten: att han i flera uppgifna de¬
lar gillade Utskottets Betänkande och afven an¬
såg, att alla Krogar borde indragas och all för¬
säljning af Bränvin vid vanheder förbjudas ,
roen deremot, om Betänkandet, i hvad det rö¬
rer skänkning af öl och bränvin, skulle åsyfta
förbud för Allmogen eller hvem som heldst,
att få bortgifva en sud eller än mera bränvin
ö o 4
och öl, fann Aberg ett sådant förslag vara lika
orimligt sorn olämpligt och yrkade derföre dess
ogillande: 2 2:0 Riksdags-Fullmägtigen Anders
Maltesson från Bohus-Län, att han instämde i
hvad Johan Magnus Wessing yttrat, med tillägg
att det borde stadgas, att endast sjelfva Brän-
vins-pannans men ej de lösa bröstens rymd
borde uppmätas och komma i beräkning, heldst
dessa på intet sätt kunde befordra en vidsträck¬
tare Bränvins-bränning; och slutligen, 23:0 f. d.
vice Talemannen Jon Jonsson från Blekinge
Län, sorn instämde i hvad Anders Larsson från
Elfsborgs Län anmärkt, att han önskade att Ut¬
skottet måtte uttryckligen bestämma huru beskaf¬
fad en så kallad conisk bränvinshatt borde vara,
emedan man på vissa orter derföre ansåg hvar
och en, som vore kupig; hvadan vore angela-»
get, att med ett tydligt stadgande härutinnan fö¬
rekomma alla de anledningar till åtal, sorn eljest
kunde äga rum; och ansåg Jon Jonsson för
conisk hatt endast böra anses en sådan, som
har ovanlig form, och hvarigenom tillmäsknin-
gen kan medelst dertill inrättad öppning i Brän-
vins-pannan nedslås. Med öfverlemnande till
Utskot-
12 28
Den 14 Juli.
Utskottet af alla dessa hos Hedervärda Bonde-
Ståndet gjorda anmärkningar, liar Bonde Stån¬
det yttrat sin förmodan att Utskottet icke lärer
underlåta, att bereda sig det sammanträde med
BevillningsUtskottet, som kan vara nödigt, i
anseende till det sammanhang Bevillningens reg¬
lerande för Bränvins-bränningen äger med be¬
stämmande af grunderna för utöfningen af den¬
na rättighet. Häremot har Vällofl. Borgare-
Ståndet, genom Protocolls-Utdrng af den 15 sisth
Juni, gifvit Utskottet tillkänna , att Ståndet bi¬
fallit ifrågavarande Betänkande , dock med den
anmärkning i anseende till ny redaction af det
bibehållna stadgandet uti Kongl. Kungörelsen
den 9 October 1812, som i 2 §. 1 Mom. inne¬
håller grunden för Bränvins-bränningens be¬
gagnande, att ordalydelsen blefve denna: för 80
mantalsskrifna personer af man- och qvinkön sam-
manräknade, får begagnas en panna etc. etc.; äf¬
vensom 4 §. 3 Mom. borde, om tillämpning
skulle kunna äga rum , hafva det tillägg: att i
Städerna bör alltea innan Mantalsskrifningen in¬
träffar, Bränvins-bränningen för följande äret vara
reglerad; hvarjemte Vällofl. Borgare-Ståndet för¬
klarat sig anse det vara betänkligt , att förändra
hvad Kongl. Förordningen af den 24 Augusti
1813 stadgar angående vittnens afhörande i de
mål, hvarpå 7 Mom. i Utskottets afgifna Utlå¬
tande har afseende.
Utskottet har noga granskat och öfvervägat
allt, hvad dessa sålunda gjorda anmärkningar in¬
nehålla; men, jerdte det Utskottet, i anledning
af en del bland dem, nu får till Riksens Högloft.
Stan-
Den 14 Juli.
I329
Ständers bedömande Öfverlemna några förändrin¬
gar och förklaringar uti vissa delar af dess förut
afgifna Betänkande i detta- mål; hoppas Utskot¬
tet'att Riksens Höglofl. Ständer lära täckas til¬
låta detsamma, att, till besparande af en dvrhar
tid, förbigå ali vederläggning af de anmärknin¬
gar, dem Utskottet ansett icke böra till ändring
eller förklaring af dess förra Utlåtande föranle¬
da; och Utskottet begifver sig således genast till
de jemkningar, hvilka, enligt dess tanka, kun¬
na uti Betänkandet rrn föreslås.
l:o Ehuru Utskottet ej kan förändra sin
öfvertygelse derutinnan, att Bränvins-tillverk-
ning under Juni, Juli, Augusti och September
månader, då boskapen hålles på sommarbete, icke
kan medföra någon nytta för jordbruket, till hvars
understöd likväl Bränvins-tillverkningen är en¬
dast ämnad ; dock som , inom alla de af Riks*
Stånden , der anmärkningar blifvit emot Betän¬
kandet framstälde, mycket allmänt yrkats, att till
en nödig frihet uti Husbehofs-Bränvins brän¬
ningen oskiljaktigt skulle höra , det densamma
under hvarje månad af året borde vara tillåten;
samt Utskottet derjemte förmodar, att någon
egentlig skada icke skall följa af Bränvins-brän-
ningens frögifvande under ofvannämnde fyra
sommar-månader, heldst på denna årstid tillverk¬
ning af bränvin sällan lärer ske eljest , än när
något hastigt inträffande opåräknadt behof sådant
påkallar; alltså tror Utskottet sig böra gå Rik¬
sens Ständers önskan till mötes, med det vörd¬
samma tillstyrkande, att en fri Husbehofs-brän*
yins-bränning måtte emot den afgift Bevillnings¬
utskott
1230
Den 14 Juli.
Utskottet lärer föreslå samt med den panne-
rymd och öfriga vilkor, som dels uti Oecono-
mie-Utskottets förra Betänkande och dels här län¬
gre ned projecteras, få vara tillåten hela året
igenom.
2:0 I det olyckliga fall att Kongl. Ma j:t,
för inträffande missväxt och krig, skulle finna
Sig föranlåten, att i Nåder förbjuda Bränvins-
tillverkningen, tror Utskottet nu mera det likväl
kunna tillåtas det de Jordbrukare, som hafva
förut tiliverkadt bränvin hos sig upplaggdt, må
äga, att deraf försälja mindst en kanna; anseendes
Utskottet det böra till Kongl. Majus Eget Nå¬
diga välbehag helt och hållet i underdånighet
Öfverlemnas, om och med hvad vilkor minute¬
ring af Bränvin må, vid dessa händelser, kunna
tillåtas; hvarjemte Utskottet finner, det distille¬
ring, hvilken allenast utgör en förädling af
tillverkningen och ej på något sätt eker hvarken
produetionen eller consumerandet, bor kunna
alltid vara fri och tillåten.
3:0 Uti 1 §. 2 Mom. af Kongl. Förordnin¬
gen den 9 October lili 2, stadgas väl, det på
JLandet rättigheten till Husbehofs-bränning en¬
dast bör åtfölja hemman och hemmansdelar, med
åsatt mantal, efter Jordaboken ; men Utskottet
anser billigt och rättvist att sådana utjordar och
andra lägenheter, hvilka blifvit ålagda Rotering
och af särskild åbo bebos, kunna få enahanda
rättighet begagna.
4:0 På det icke, genom någon mindre tyd¬
lighet i den utfärdande Författningen om Brän-
vins-tillverkningen,'det missförstånd skulle kun¬
na
Den 14 Juli.
na uppsla att sådana bränvins-pannor utan bröst,
hvarigenom en starkare tillverkning än med
vanliga pannor icke kan åsladkomrnas, och hvil¬
kas rymd ej heller möjligtvis må kunna genom
någon tillsatts ökas, ändock skulle vara förbud-
ne, tillstyrker Utskottet, att de emot slutet af
andra punkten i det återremitterade Betänkan¬
det förekommande orden: 'Bränvins pannor utan
bröst, eiler med sådana hattar etc. ’ måtte för¬
ändras till: Bränvins pannor utan bröst och med så¬
dana hattar etc.
5:0 Hvad härnäst vidkommer frågan, om
och på hvad sätt Städerna böra förklaras berät¬
tigade att idka Husbehofs bränning, ernot hvil¬
ken punkt i Utskottets Betänkande många an¬
märkningar blifvit gjorda; så får i betraktande
deraf, att om Bränvins tillverkningen varder ef¬
ter Utskottets förslag frigifven för hela året,
Städerna derigenom skulle kunna komma i till¬
fälle att öka productionen af bränvinet uti sina
Bränneri-verk , 1 i 11 en tredjedel, och att någon den
mindsta utvidgning utöfver den Städerna efter
hitintills gällande sednaste Författningar medgifna
rättighet till Bränvins bränning, hvilken, efter
Utskottets tanka, är alldeles fullkomligt svarande
emot deras husbehof, bör så mycket mindre till¬
styrkas, som man torde vara skyldig att med ali
sorgfällighet söka förekomma , dels att cnnsum-
tionen af den för Bränvins-tillverkningen nödiga
ved skulle kunna okas, och priset å denna nöd¬
vändighets vara såmedelst , till dryg kännedom
för Städernas mindre bemedlade Invånare upp-
stegras, dels ock att fylleri och utsväfningar
skulle
12 32
Den i;4 Juli.
skulle kunna tilltaga genom en , medelst större
frihet till Bränvins-brärining för Städernas In»
vånare , beredd öfverflöd i ga re tillgång pä bran*
vin; Utskottet vördsam!igen föreslå, det 2 §. i
Mom. uti Kongl. Kungörelsen den 9 October
1812 mätte i så matto ändras, att vid bestäm-*
mande af Bränvin»* tillverknings-rättigheten i
Städerna, personalen bör förhöjas och den be*
räkningsgrund följas, att för 120 mantalsskrifna
personer af man- och qvinkön sammanräknade,
måtte få begagnas en panna till 50 kannors stor*
lek, för 180 personer en af 60 kannor för 270
personer en af 70 kannor, för 360 personer en
af 80 kannor och för 450 personer en af- 90
kannors storlek, hvarutöfver ej någon panna i
Stad må nyttjas, äfvensom ingen under 50
kannor.
6;o Af hvad här ofvan blifvit föreslaget,
rörande Hushehofs bränvins-bränningens frögif¬
vande under alla årstider, följer väl, att någon
försegling af Bränvins-redskap hos lagligen be¬
rättigade innehafvare deraf under vtanliga år
icke lärer kunna komma i fråga; men vid de
händelser , då friheten tili Bränvins-brännings*
utöfning nödvändigt måste inställas och förseg¬
ling äger rum, torde densamma kunna anses
tillräckligen uppfylla ändamålet om allenast hat¬
tar, pipor och bröst sålunda sättas utur tillstånd
att kunna nyttjas, och hvarigenom ägaren icke
betages tillfället att den merendels med dryg
kostnad anskaffade bränvins-pannan till andra
huihålls-förrättningar begagna,
7:0
Den 14 Juli.
7:0 Vid fråga om det mlndsta belopp, hvar»
»ill bränvin må kunna i parti få försäljas, tror
Utskottet sig böra fästa afseende å den inom
Hedervärda Bonde Ståndet anförda svårighet fot
Soldater, Torpare och andra Arbetare på Uap-
det, hvilka icke äro berättigade till utöfvande af
Bränvins-bränning, att kunna äga så mycket
penningar, som erfordras att på en gång inköpa
en,kanna bränvin; och då Utskottet ä ena stdap
bibehåller den öfvertygelse, att ett större antal
Bränvins-minuterings-ställen I Landet, än Sorn
för de vägfarandes nödtorft högst nödvändigt er-
fordras, är ganska farligt för allmänna sedlighe¬
ten och följaktligen ingalunda bör tillåtas, har
Utskottet ock, å den andra, velat vara betänkt
på föreslåendet af en utväg för hvar och en att
kunna erhålla det parti bränvin hans hushåll
för tillfället behöfver; och af sådan orsak får
Utskottet nu vördsamligen tillstyrka, att det be¬
lopp, hvartill bränvin af andra än Gästgifvare
och Krögare må kunna mindst försäljas, måtte
varda ujsatt till ett stop; likväl med det ut¬
tryckliga’' förbehåll, att bränvinet i dessa fall icke
måtte få förtäras på samma ställe , der det in-
Jtöpes.
8:0 Det ansvar som blifvit uti Betänkan¬
det föreslaget för Näringsidkare, hvilken tillå¬
ter någon person, att å hans näringsställe sig
af starka drycker öfverlasta eller utminuterat
bränvin till öfvermage , läro- och tjenstegossar i
Städerna , anser Utskottet alldeles icke böra för-
xnindskas, heldst Utskottet ingalunda kan frångå
sin öfvertygelse om nödvändigheten af ett stad¬
de Bandeh *55. 156» gärt-
Den 14 Juli.
gande, som förpligtar Krögare och Närings-id«
kare att tillse, det icke någwn måtte å hans nä¬
ringsställe sig öfverlasta, och detta destomindre,
som hvad bland anmärkningarna är vordet an-
fördt om svårigheten att kunna bevisa, att den
drucknas sä beskaffade tillstånd tillkommit af den
förtäring han å näringsstället åtnjutit, synes böra
förfalla vid betraktande deraf, att laglig bevis¬
ning alltid bör vara åstadkommen innan någon
person kan sakfällas för hvad brott som heldst,
och att det band , ett så beskaffadt stadgande,
sorn det ofvan föreslagna, måste lägga på Nä-
rings-idkaren, bör otvifvelaktigt afhålla honom
ifrån att utminutera mer eller mindre af starka
drycker åt hvar och en, som vid ankomsten till
näringsstället synes vara i iiågon mån af sådana
drycker plägad , genom hvilken försigtighet hos
Närings-idkaren fylleri-lasten ofelbart lärer kraf¬
tigare än på något annat sätt hämmas och mot¬
arbetas; hvarförutan Utskottet får, i anledning
af sin kännedom om en hos de personer, som
blifva för oloflig bränvins minutering tilltalade,
vanlig obehörig förevändning, föreslå, att det
måtte blifva en hvar, vid lika ansvar som för
nyssnämnde lagbrott, uttryckligen förbudet, att
i minut eller suptals bränvin utlåna.
g:o Hvad som blifvit anmärkt emot Ut¬
skottets utlåtande, det bränvin icke borde få vid
marknader försäljas, anser Utskottet bora föran¬
leda till den jemkning, att under marknader
bränvin icke må säljas i minut oftare än då mat
tillika njutes, och sådan försäljning alldeles icke
vara tillåten hos någon annan än de personer,
hvil-
Den 14 Juli.
**35
hvilka, på saft Kongl, Commerce - Collegii Kun¬
görelse den 29 Juni 1813 föreskrifver, efter be¬
hörig pröfning, erhållit Konungens Befallnings-
hafvandes Tillståndsbref att på marknadsstället,
under marknaden, Spisqvartersnäring idka, hvil¬
kas antal Utskottet derjemte önskar alltid måtte
blifva så inskränkt, som behofvet möjligen kan
medgifva ; och torde i öfrigt å detta ställe uti
Betänkandet, orden: ”andra allmänna samlings¬
ställen” böra förändras till: vid andra större eller
mindre folksamlingar.
Io:o Fastän Utskottet för sin del förmodar
att andra Bränvins-minuterings-ställen å Landet
än Gästgifvaregårdarna skulle kunna vara um¬
bärliga, vill dock Utskottet nu mera ej afstyr¬
ka, det Konungens Befallningshafvande må undfå
rättighet att på ett eller annat ställe vid segelled
eller sådan allmänt begagnad sommar- eller
vinterväg, som likväl ej är allmän landsväg,
bränvins-försäljning i minut tillåta, dock med
det vilkor, att sådana minuterings-ställen varda
så sparsamt tillåtna som någonsin möjligt är;
dock lärer härvid behöfva tilläggas den förkla¬
ring, att hvad som är stadgadt till förekomman¬
de af oloflig bränvins-försäljning och minute¬
ring icke bör tillämpas till den som under på¬
stående durch-marcher af tågande Troupper i
minut försäljer eller utgifver bränvin åt den
eller de af Manskapet, som blifvit uti hans hus
och hemvist inqvarterade.
1 l:o Ordet. skänkning förekommer väl icke
å något ställe uti Utskottets Betänkande annor¬
lunda än i förening med utminutmng och der
*let
1236
Den 14 Juli.
det tillika hafves afseende å Gästgifvaregårdar,
Krogar och allmanna Näringsställen ; men i hän¬
delse ordet skänkning skulle till någon tvetydighet
elller till ett orätt begrepp om egentliga meningen
kunna föranleda, har Utskottet ej att erinra vid,
att detsamma ma utgå och ordet utrninutering 1
stället ensamt bibehållas ; hvarjemte Utskottet
tillika medgifver, att på det stället uti 6 punk¬
ten af Betänkandet, der förslag göres att på Lan¬
det ingen skänkning och utrninutering af öl och
bränvin må annorstädes tillåtas, än pä Gästgif-
varegårdarna allena, icke blott, på sätt ofvanbe*
rördt är, ordet skänkning utan äfven ordet öl
måtte utgå och utrninutering af denna dryck, så
framt den är af Svensk tillverkning, alldeles icke
blif va förbuden.
12:0 Öfver Herr Landshöfdingen af Klinte-
bérgs erinran, att ansvar ej skall blifvit föresla¬
get för deni som artan all slags tillåtelse till¬
verka bränvin , får Utskottet lemna det yttran¬
de, att dess förslag rörande ansvaret i detta fall
hade, enligt ordalydelsen i Betankandet, afseen¬
de å all den olofliga Bränvins-bränning, hvar¬
om 3 § i Kongl. Förordningen den 4 Novemb.
1812 handlar, och som 2 Morn. uti nyssnämde
§. upptager ansvaret för den till bränvins-brän¬
ning oberättigade person, som beträdes med att
sådan bränning utöfva; får Utskottet bestämdt
förklara att det uu 8 punkten af Betänkandet
meddeldte tillstyrkande bör blifvaStillämpligt, äf¬
ven i afseende till dem, som utan all rättighet
tillverka bränvin, och att således ansvaret för
den till bränvins-brännings idkande berättigade
person»
Den 14 Juli.
1237
person., som under förbuden tid tillverkar brän¬
vin och för den, hvilken hvarken under lof¬
gifven eller förbuden tid äger branningsrättig-
het, men sådan bränning utöfvar, bör blifva
lika och mätas efter den grundsats Utskottet uti
Betänkandet uppgifvit, vid hvilken Utskottet, af
de skäl samma Betänkande innehåller, finnér sig
böra helt och hållet förblifva.
13:0 I afseende på Herr Presidenten m. m»
Grefve Mörners erinran vid Utskottets förslag,
att, enär någon för bränvins bränning tilltalad
person befunnes oskyldig, full ersättning för
hans och vittnens kostnad borde honom af åkla¬
garen tillerkännas, får Utskottet nämna, att
ehuru allt hvad g punkten uti Betänkandet in¬
nehåller, angående ersättning ej mindre till
åklagaren af den, som befirmes brottslig, än till
den som linnes vara oskyldigt tilltalad af åkla¬
garen, är, enligt Utskottets öfvertygelse, fullkom¬
ligen instämmande med rättvisa och billighet;
dock som allmänna Lagen och gällande Författ¬
ningar redan lemna fullständig föreskrift , huru
så väl allmänna åklagare , som enskilta parter
höra vara berättigade och skyldiga till ersätt¬
ning för Bättegångskostnad i brottmål, torde nå¬
got annat stadgande härom uti Författningen rö¬
rande bränvins-tillverkningen icke erfordras, än
allenast att, uti denna ifrågavarande omständig¬
het, Lag och Författningar böra lända till ef¬
terrättelse, och af vederbörande Embetsman och
Domare med all tillbörlig stränghet tillämpas
till förekommande mål.
Någon
Den 14 Juli.
Någon af de i öfrigt framställda anmärk¬
ningar har Utskottet, för sin del , ej kunnat
anse af den beskaffenhet, att densamma till än¬
dring eller förklaring af Betänkandet eller til¬
lägg deruti bör kunna föranleda, och som en
stor del af anmärkningarna äro rigtade emot frå¬
gan om afgiftens beräknande för pannor, men
denna fråga icke tillhör Oeconomie- utan Bevill-
nings-Utskottets åtgärd, samt hvardera Utskottet
särskildt lärer kunna afgöra, hvad på dess åt¬
gärd ankommer, torde något yttrande öfver dessa
anmärkningar icke heller för Geconomie-Utskot-
tet äga rum.
Hvilket alltsammans till Riksens Höglofl.
Ständers afgörande vördsamligen öfverlämnäs.
Stockholm den 8 Juli 18I5.
På Höglofl. Biddersk.
och Ad. Ledamöters
vägnar
A. Lantingshausen.
På Vällofl Borgare-
Ståndets Ledamöters
vägnar
jin4. Fredin.
Vördsamt
På Högv. Prest-Stån-
dets Ledamöters
vägnar
Bryn. Flessrlgren.
På Hederv, Bonde-
Ståndets Ledamöters
vägnar:
Nils Persson.
M. M. Rosbeck,
Den 14 Juli.
1239
Vördsamt Memorial!
Till följe af föreskrifterna i 53 och I05
§. §. Begerings -Formen^ och 29 § Riksdags¬
ordningen, har Constitutions Utskottet äskat de
i Stats Rådet sedan sistl. Riksdag intill början
af den nu påstående förda Protocoll, och haf¬
va i anledning deraf till Utskottet blifvit öf-
O
verlemnade:
1:0 De öfver Justitieärender i Stats-Rådet
hållna Protocoll, ifrån och med den I Maj 1812
till och med den 25 Januari innevarande år.
2:0 Protocoll öfver General-Auditeurs-ären-
der ifrån och med den 8 Maj 1812 till och
med den I Mars innevarande år.
3:0 Protocoll öfver Krigs ärenderna från
och med den 4 April 1812 till och med den
21 Februari innevarande år
4:0 Protocoll öfver Kammar ärender ifrån
och med den 22 April 18I2 till och med den
14 Februari innevarande år.
5:0 Protocoll öfver Handels- och Finance-
ärender ifrån och med den 3 Juni 1812, till
och med den 8 Februari innevarande år
6:0 Protocoll ofver Ecclesiastik - ärendet
ifrån och med den 23 April 1812 till och med den
2 2 Februari innevarande år; jemte Berednin¬
gens till dessa Stats - Råds Protocoll hörande
actei.
På derom gjord anhållan , har Hof - Canz-
lern, med Kongl. Majus Nådiga tillstånd , lem¬
na! Utskottet del af följande Protocoll angåen¬
de
Den 14 Juli.
de allmänt kända och af Utskottet uppgifna
händelser:
i.'o Protocoll af den 5j Februari 1812 om
Sveriges Politiska ställning, och i synnerhet dess
förhållande till Frankrike,
2:0 Af den 24 Februari I8r2, om samma
ämne.
3:0 Af den 28 Juni 1814» om Guadeloupes
afträdande.
4:0 Af déti 2 April 1813,angående Alliance»
Tractaten med Konungariket Stora Brittannien.
Utskottet har nied ali noggtanhet fullgjort
den granskning af dessa Protocoll , som genom
Grundlagarna är detsamma ålagd, och får, så¬
som en följd deraf, tillstyrka Riksens Ständer,
att meddela samtliga Stats - Rådets Ledamöter
och de Föredragande decharge: och då ingen af
Utskottets Ledamöter haft anledning att infor¬
dra något Protocoll, hållet inför Konungen af
Konungens Rådgifvare i commando-roål och
endast i följd deraf ingen granskning i afseen¬
de på deras förrättningar kunnat äga rum , an¬
ser Utskottet dessa Rådgifvare äfven under en
sådan allmän decharge böra vära inbegripne.
Vid detta tillfälle får Constitutions-Utskot-
tet hos Riksens Ständer vördsamt anmäla, det
Riksens Ständer af förekomna anledningar mätte
hos Hans Kongl.^ Maj:t i underdånighet anhålla
om Dess Nådiga åtgärd derhän, att föreskriften
i io § Regerings • Förmen om vederbörandes
hörande måtta varda med Sorgfällighet af dem
sådant åligger iakttagen , och att uti alla ären¬
den, som röra allmänna hushållningen, sådana
under-
/
Deri 14 Juli,
1 241
underrättelser mätte Allmänheten nfeddelas,
hvarigenom alla må kunna af näringsförmånerna
sig lika begagna.
Ett till detta Memorial bilaggrlt Proto-
colls Utdrag innehåller en uppgift huruledes en
del af Krigs - Expeditionens Protocoll blifvit
förda på ett sätt att det gjort granskningen om
icke omöjlig åtmindstone förbunden med den
största svårighet, äfvensom Utskottets förnyade
önskan , att alla Departementet Protocoll hä¬
danefter måtte till granskningens lättande förses
med fullständiga rubriker för livart mål; un¬
derställandes Utskottet Riksens Ständer huru¬
vida de skulle behaga genom underdånig skrif¬
velse till Kongl Maj:t söka att häruti för fram¬
tiden utverka rättelse.
Stockholm den I3 Juli' 1815-
På Höglo!!. Riddersk.
På Högv. Prest-Stån-
dets Ledamöters
vägnar
C. V. Rosenstein.
och Ad. Ledamöters
vägnar
Rudolf Cederström,
På Vallöf!. Borgare-
Ståndets Ledamöters
På Hederv. Bonde-
Ståndets Ledamöters
vägnar
J, Wegelin.
vägnar
cinders J son Hyden.
G. A. Silverstolpe.
Utdrag
124*
Den 14 Juli.
Utdrag af Vrotocollet, hållet hos kon¬
stitutions - Utskottet den 13 Juli
1815-
S D. Anmäldes af andra Fördelningen, att
vid läsningen af Krigs-Expeditions Protocoller
förekommit, att då sjelfva Protocollen till det
mesta utgöra blott Diarier och antecknade beslut
ofver de mål som i Beredningarna varit utar¬
betade 1 det, genom bristande data på citerade
mål ofta varit förbundet med mångå omgångar,
och någon gång, då målen ej i Protocollen va¬
rit till sina rubriker upptagna, omöjligt att ta¬
ga reda på de mål, hvaröfver besluten blifvit
fattade Utskottet fann att afdelningen härige¬
nom betydligen varit hindrad i den granskning
densamma enligt Grund lagarna ålåge, och be¬
slöt, att till vinnande af rättelse deri, någon an¬
mälan till Riksens Ständer derom skulle göras.
X sammanhang härmed beslöts , att äfven nu
anmäla den redan tillförene framställda önskan,
det Stats-Rådets Protocoller måtte förses med ru¬
briker öfver målen, tecknade i brädden, hvari¬
genom}, om sådant anbefalltes , Utskottets läsnings-
arbete så vida kunde lättas, att den stora mäng¬
den couranta mål ej allt för mycket behöfde
borttaga tiden. Ut supra.
Ex Protocollo
G. A, Silverstolpe.
yord.
Den 14 Juli.
1243
Uppläjt kos Samteliga Riks-Stånden den 14 Juli.
Vördsamt Memorial!
X anledning så väl af inom Utskottet väck¬
ta motioner, som till följe af de anmärkningar
det Högvördiga Prest - Ståndet vid 1812 års
Pi,k$dag sig förbehöll, och nu till Utskottet blif¬
vit remitterade att upptagas och beredas, får
Constitutions-Utskottet härmed till Riksens Stän¬
der öfverlemna de förändringar i Tryckfrihets-
Förordningen detsamma tillstyrkt.
Då i ingressen till den efter 1812 års
Riksdag utgifne Tryckfrihets-Förordning den
86 §. Regeringsformen beiinnes åberopad , och
dess lydelse införd skiljaktig emot sjelfva §., i
så måtto, att efter orden i förväg lagde har blif¬
vit insatt meningen: af Tryckfnhets-Lagen ej
föreskfifne, hinder, får Constitutions Utskottet
föreslå att denna citation måtte återföras till full¬
komlig likhet roed §.-s lydelse i Regeringsfor¬
men.
I första §. 5 Momentet föreslår Utskottet
att efter ordet Boktryckeri måtte tilläggas: eller
Tryckeri för Musicalier.
Då det stadgande såsom obilligt blifvit an¬
märkt, att de personer, hvilka såsom vittnen
påskrifvit en namnsedel, blifvit ålagde Förfat¬
tare ansvar, derest icke den uppgifne Författaren
stöde att igenfinnas , föreslår Utskottet följande
förändring i I §. 6 Momentet efter orden inom
Sverige boende Svenska Medborgare:
”Hvilka , i händelse Skriften inom laga tid
åta-
12-14
Den 14 Juli.
Stålås skulle, författare ansvar åligge , sa vida
Författarens namn och hemvist befunnes orik¬
tigt uppgifne eller i sedeln saknades: i samman¬
hang hvarmed det öfriga ifrån och med orden
eller ack, till och med, ifrån Svaromålet uleblefve,
alldeles skulle uteslutas.
I 1 §. 7 Momentet föreslås följande förän¬
dring af andra punkten? Utgifvare af Dagblad
och Periodiska Skrifter vare alltid, i afseende
på ansvaret, ansedd såsom författare, derest han
sig ej med dennes namnsedel försett, eller ej
ian på annat sätt bevisligen uppgifva Författa¬
ren, åliggandes Utgifvaren under lika förbin¬
delse att tillse, det de vilkor, som vid utgifvan-
det deraf i denna Dag ytterligare stadgas, varda
noga iakttagne.”
I sammanhang härmed föreslås i 8 Mo¬
mentet samma §., efter ordet uppgifvet, följande
tillägg: kan Utgifvare förete namnsedel ä Förfat¬
taren till den åklagade Artikeln, eller på annat sätt
Författaren bevisligen uppgifva, vare han ifrån För¬
fattare ansvaret frikänd.
I stället för den följande meningen, som
begynner med Domaren äger och slutas med
Domstolen inkalla, föreslås följande såsom ett nytt
Moment:
''Domare åge att namnsedeln genast öppna
och att på hvilketdera af ofvannämnde sätt den
rätta Parten sålunda blifvit känd, honom inför
Domstolen inkalla.’’
I sammanhang härmed föreslås den förän¬
dring af 4 §. 7 Momentet:
”Utgifvare af Dagblad och Periodiska Skrif¬
ter,
JOen 14 Juli.
ter, hvilka I det fall, sota i i §. 7 Momentet
är stadgadt, äro underskastade Författare-ansvar »
vare framför andra erinrade om ett rätt bruk
af Tryckfriheten, och umgällcs Utgifvarens för¬
brytelse , genom sädant blad , dubbelt i alla de
fall, der med penningar pligtas.”
I 3 §. g Momentet föreslås att efter eita-
tionen af Förordningen af den 20 Januari 1779
måtte tilläggas: och Skriften conjisqueras.
I 4 §. 8 Momentet föreslås efter orden,
allmän säkerhet, följande tillägg: anstötlig mot
ien Evangeliska Läran.
I den 5 § > sådan som den efter antagandet af
Jury i Tryckfrihets-rnål nu är redigerad, före¬
slås följande nya redaction af 1 och 2 Momen¬
tet i 5 §.
1 Momentet. Laglighefen af Böckers och
Skrifters innehåll skall hädanefter alltid pröfvas
af en Jury, eller Nämnd , bestående af nio per»
söner, hvilka sammanträda vid den Domstol»
der brott emot denna Dag åtalas, och der, ge¬
nom förhör med parterna , åklagarens slutpåstå¬
ende och den tilltalades förklaring, ransaknin-
gen fullbordas bör.
2 Momentet. Den som kallas till Leda¬
mot i Jury må ej utan laga förfall uteblifva,
och äge Domaren genom vite eller annan laglig
påföljd en uteblifven Jury-Ledamot till instäl¬
lelse förpligta. Parten gällde reskostnaden för
de af honom tillkallade Ledamöter i Jury.
Om förrättningen uppehålles genom någon
Ledamots förfallolösa uteblifvande, ersätte han
de tillstädes komna Ledamöters rese-omkostnad.
Ej
Den 14 Juli.
Ej ml part till Ledamot i Jury någon utom
Länet boende tillkalla.
Domstolen må ej till Ledamot i Jury näm¬
na annan person, än som bor inom den Juris-
diction , der målet är anhängigt.
g Momentet. Parterne äga välja SCc.
Då ytterligare blifvit anmärkt att det i den
nu antagna författningen rörande Jury stadgade
röstnings sattet kunde medföra betydliga svårig¬
heter, har Utskottet velat Riksens Ständer före¬
slå en sådan förändring af 5 §. 4 Morn. efter
orden icke utskiljas innan , att det återstående af
Momentet skulle utgå, och i dess ställe införas:
densamma häröfver med Ja och Nej röstat. Till
den åklagades fällande fordras mindst tvåtredjedelar
af rösterna, i annat fall vare han frikänd.
Till befordrande af bätte ordning inom de
stadgar Tryckfrihets-I/agen innefattar, föreslår
Utskottet, att det 8 Momentet i 5 §. måtte flyt¬
tas imellan det 6 och det 7.
Alla dessa särskildte förslag öfverlemna*
härmed till Riksens Ständer, för att efter den 36
§. Regeringsformen behandlas.
Af de ifrån Högvördiga Prest-Ståndet re¬
mitterade anmärkningar, hafva de som, i ofvan¬
stående förslag ej äro upptagne, af Utskottet ej
blifvit ansedde böra tillstyrkas Sådana äro det
föreslagna tillägget i 3 §. 3 Momentet af orden:
eller fängelse efter brottets svårare beskaffenliet, och
i 4 §. 12 Momentet om uteslutande af stadgan¬
det om ersättning åt Bokhandlare för Böcker,
som af Styrelsen blifvit confisquerade. I afse¬
ende på dessa förslags uteslutande har Herr
Pro-
Den 14 Juli.
1247
Prosten Doctor Falk deremot gjort sin reserva¬
tion. Stockholm den 13 Juli I813.
På Högv. Prest-Ståndets
Ledamöters
vägnar
C. v. Rosenstein.
På Hederv. Bonde-
Ståndets Ledamöters
vägnar
And. J son Hyckert.
G. A. Silverstolpe.
Re dac t ion af de i Tryckfrihets-Lagen
föreslagna för ändringar.
Lagligheten af Böckers och Skrifters inne¬
håll skall hädanefter alltid pröfvas af en Jury
eller Nämnd, bestående af nio personer, hvil¬
ka utan arfvode, eller kostnads ersättning för
denna befattning, sammanträda vid den Dom¬
stol der brott emot denna Lag åtalas, och der,
genom förhör med Parterna , åklagarens afgifvan-
de slutpåstående och den åtalades infordrade för¬
klaring , ransakningen fullbordas bör.
2:0 Derefter äge Parterne välja hvar sina
fyra och Domstolen fem, tillsammans tretton, i
Staden eller Orten derintill, nära boende för
Medborglig dygd väl kände personer, af hvilka,
sedan de efter Lag blifvit af Domstolen oj.äfvi¬
ge
På Höglofl. Riddersk.
och Ad Ledamöters
vägnar
Rudolf Cederström.
På Vällofl. Borgare-
Ståndets Ledamöters
vägnar
J. Wegelin.
1248
Den 14 Juli.
tje förvarade, en ibland de af vederparten och
en ibland de af Domstolen nämnde personer,
bor af hvardera Parten utan anförda skäl ute¬
slutas.
3:0 Sedan Nämndens antal sålunda -blifvit
nedsatt till nio Ledamöter, skola de af Domsto¬
len , sä snart sig göra låter, till utsättande dag
sammankallas , då de inför Domstolen skola af¬
lägga en så lydande Ed.
Allsvåldige Gud! Du skådar mitt hjerta,
för ditt allseende öga är intet uppsåt fördoldt.
Vare din godhet och förbarmande Nåd mig E-
vigt tillsluten, om jag doljer min öfvertygelse
i detta mål. Jag N. 'N. svar derföre vid Gud
och Hans heliga Evangelium , att efter mitt bä¬
sta förstånd och samvete Utlåtande i denna sak af¬
gifva och att det , som under öfverläggningen
yttras, skall af mig i obrottslig tystnad hällas.
4:0 Jemte en kort och noga bestämd skrif-
telig sammanfattning af målets beskaffenhet och
skick, bör Domaren då för Nämnden framställa
denna fräga: är skriften brottslig efter det La¬
gens runi åklagaren åberopat ? Och roa Nämn¬
den , sedan Domstolens Ordförande och Leda¬
möter afträdt, icke åtskiljas innan mindst två¬
tredjedelar, igenom med slutna sedlar anställd
omröstning, förenat sig att med Nej eller Ja
besvara den af Domaren framställda fråga, hu¬
ruvida den anklagade är brottslig eller ej?
5:0 I anledning deraf, skall, efter inhäm¬
tad underrättelse om Nämndens åtgärd , Dorna
stolen ofördröjeligen för parterna afkunna Utslag
-ined,tillägg, antingen af den bestraffning hvar¬
till
B en 14 Julli
iiiS'
till den brö!tslige sig Skyldig gjort , ellet ä£
deri upprättelse, hvartill dett oskyldigt anklägddé
kan berättigad anses,
6 Mom. som börjas med ördén t förbry~
tehet emot denna Lag SCc bibeliålles oförändrade
7 Morn. sorn börjas med orden : jinntr
Hof-Carililern &tc, bibeliålles äfven oförändrad.
8 Moment i
Sedan NämndenS Utlåtande således blifvit
inhämtadt, pröfve och afgöre Domaren saken
och underställe sitt Utslag Hof-Rättens pröf¬
ning, på sätt 2 5 Gap. 5 §. Rättegångs-Bälkeri
bjuder, men i alla fall skola handlingarne uti
Tryckfrlhets-mål underställningsvis af Undet-
Rätten till Hof-Rätten insändas.
Alla öfriga till 5 §. hörande Moment bibe¬
hållas oförändrade,
Rppläst hos Siamtétiga Riks-Ståfldéii åtti 14 julis
Riksens Högloft* Ständers Stats * Ut¬
skotts Betänkande angående Stats-
Regleringen i allmänhet, samt med
Froject till Riks-Stat för 1816 och
■påföljande är intill nästa Riksdag.
£)å nu Ståts-Utskottet till Riksens HöglofL
Ständer afgifvit dess särskildta Betärtkanden öf¬
ver ej mindfe Kongl. Majts Nådiga PrdpöstB
tioner * rörande Stäts-Vfirket, än de ifrån de Rc-'
spectiva Riks-Ståndem till Stats-Utskottets Ut¬
låtande remitterade mötioner i detta ärrine Samt
j.-e BandtU 157, 258. öfriga
1850
Den 14 Juli.
ijfriga ined Stats regleringen gemenskap ägande
ärenden; så har Stats Utskottet, till tidens vin¬
nande och i anseende till Riksdagens nära slut,
ansett sig icke längre bora uppskjuta med slu-
teliga fullbordandet af Stats • regleringen och
Riks Statens upprättande, ehuru Stats-Utkottet
ännu icke fått emottaga Riksens Hoglofl. Stän¬
ders svar och fattade beslut uppå en del af
Stats-Utskottets afgifna Betänkanden ; Stats-Ut-
skottet har fördenskull, i öfverensstämmelse ej
mindre med de af Stats Utskottet gjorda hem¬
ställanden, ån de Riksens Höglofl. Ständers
Beslut, sorn redan blifvit Utskottet ineddeldta,
nu låtit författa project till Riks-Stat för 1816
och påföljande år intill nästa Riksdag öfver Stats-
"Verkets både inkomster och utgifter, och hvil¬
ket project till Riksens Höglofl. Ständers gransk¬
ning och gillande härbos bifogas, för att se¬
dermera af Riksens Höglofl. Ständer till Kongl.
Majtts Höga sanetion i underdånighet öfver-
leinnas
Stats-Utskotfet har härvid ansett nödigt, att
i ett sammanhang till Riksens Höglofl. Ständer
framställa en generel åsigt öfver hela Stats-Re-
gleringen, i hvad den röier Stats-Verkets iden
projecterade Riks-Staten upptagna både inkom¬
ster och utgifter, och får i sådant afseende an¬
föra följande:
i.o Angående Stats Verkets inkomster.
De ordinarie eller ständiga inkomsterna ä-
ro uti 18x2 års Riks-Stat påräknade till ett
sammanlagdt belopp af 1,500,468 R:dr 41 sk.
9 r:st. Banco; men uti den af Stats-Utskottet
nu
Den 14 Juli.
iiti projecterade RiksStat äro de Upptagna till
1,687,420 R:dr sfi sk. 7 r, således en tillökning
af I86,g51 R:dr 32 sk. lo r.
Denna tillökning består deruti, dels att
Stats-Utskottet föreslagit och Riksens Höglofl.
Ständer jemväl bifallit en lätnpelig förhöjning
uti beräkningen af de flesta inkomsttitlarna
dels att en alldeles ny inkomst-titel blifvit Upp¬
tagen, och dels att vid Stats regleringens slutli¬
ga fullbordande blifvit till inkomst Staten öfver¬
förde en del af de på Allmänna Indragnings-Stä*
ten och g HufvUdtiteln odispönerade och be*
sparde Indelnings-rentor och Spannmål , hvilka
förilt såsom utgift varit upptagne.
De, enligt 60 §. af Regerirtgs-formen, 1
egenskap af Bevillning Stats-Verket tillslagne
Tull-, Post, Chartte - Sigillatas och Husbehofs
BränVins - bfcannings-medel voro uti i8i2 åts
Riks-Stat Upptagne och beräknade till 1.987,34g
R:dr 14 sk. 5 r. Banco. Sorn Riksens Höglofl.
Ständer Uti denna beräkning nU icke gjort nå¬
gon förändring; så äro de till enahanda belopp
Uti den nu projecterade RiksStaten Upptagne.
-Men sorn Stats-Verkers ofvanberörde så or¬
dinarie, kom i egenskap af Bevillning inflytande
inkomster icke äfo tillräckliga till bestridande
af Stats-Verkets af Riksens Höglofl. Ständer nu.
fastställda utgifter? så hafva Riksens Höglofl,
Ständer till Statsbristens fyllande af allmänna
Bevillningert anslagit 1,150,000 Rtdr årligen
till nästa Riksdag, hvilka komma ifrån nästa års
början att af Riksgälds-Contoirét till Stafs-Con-
toiret uppå skeende reqvisition utbetalas.
Töfäts
1352
Den 14 Juli.
Totala beloppet af de Stats-Verket till Stats¬
utgifternas bestridande af Riksens Höglofl. Stän¬
der vid denna Riksdag anslagna inkomster och
som uti Biks-Staten upptagas blifver således:
Ordinarie Inkomster - 1,687,420: 26, 7.
Tull-, Post-, Chartae-Si-
gillatas- och Husbehofs Brän-
vins-Brännings-medel - - 1,987,349: 14, 5’
samt Bidrag af Allmän¬
na Bevillningen till Stats-
bristens fyllande - 1,150,000: — —
Tillsammans 4,824,769: 41.—
Men om Riksens Höglofl. Ständer bifalla
Bevillnings-Utskottets förslag, att den under
namn af Landttulls ersättning hittills särskildt
utgjorde afgift till ett sammanlagdt belopp af
Städerna och Landet af 120,000 R:dr, samt
Bränvins-Consumtions-afgiften , beräknad till
150,000 R:dr skola hädanefter icke särskildt ut¬
göras, utan med vissa procent å allmänna Be¬
villningen efter 2:dra Art. utgå och till Riks-
gälds-Contoiret lika med den öfriga Bevillnin¬
gen levereras; så kommer Riksgälds-Contoirets
bidrag till Stats-Verket att ökas med denna sum¬
ma , och, i stället för här ofvan upptagne 1,150,000
R:dr, blifva ifrån nästa års början 1,420,000
R:dr, hvaremot den af Tull- samt Hushehofs
Bränvins-Brännings-medlen påräknade inkomst
kommer att mindskas. med 270,000 R:dr, och
de af så väl dessa som Post- och Chartae Sigil-
latae-medlen här ofvan beräknade 1,987,349
R:dr 14 sk. 5 r., endast komma att i Riks-Sta-
ten upptagar tiir 1,717,349 R:dr 14 sk. 5 r.
2:0
Dm 14 Juli.
1253
2:0 ingående Stats-Verkets Utgifter.
Dessa hafva , genom de af Riksens Höglofl.
Ständer vid denna Riksdag fattade beslut, uppå
nedannämnde Hufvudtitlar undergått följande
förändringar:
Första Hujvudtitdn, innefattande Kongl. Hof-
och Slotts-Staterna.
Uppå denna Hufvudtitel hafva följande
tillökningar blifvit beviljade, nemligen:
Uti Hans Maj:t Konungens Hof-
Stats-summa - - 50,000: —
Till Meublers reparation i de
Kongl. Rummen - - 5,000: —
Handpenningar till Hennes Maj:t
Drottningen - - 10,000: __
Förhöjning i Hans Kongl. Hög¬
hets Hertigens af Söderman¬
lands Stats summa - - 33,333'. 16;
Dito uti Hennes Kongl. Höghets
Prinsessan Sophia Albertinas - 13,000: —
Till Hö - transporter för Kongl.
Hof-Stallet - - - 1,000 :
Xiöne-tillökning för de å Staten
förjKongl. Slottets Police-, Lys-
och Renhållning uppförda Tjen¬
stemän och Betjente - 1,103: 16.
Skillnaden imellan Stats- och Kro-
no-Värderings-priset för de 67
tunnor Spannmål , som äro upp¬
förda på Strömsholms och Kungs¬
örs Slotts-Stat, och hittills va-
Transport 112,436: 32.
rit
12 54 ®en 14 ^'h
Transport 112,436 t 33»
rit upptagne som indelt Afrads¬
spannmål, men böra uppföras
till Stats-priset, såsom utgående
från Magasinet i Westerås ge¬
nom anordning af Kongl, Stats-
Contoiret; denpa skillnad utgör 251: 12.
Tillhopa 112,687: 44,
Men enär härifrån afgår Högstsalig Hen¬
nes Maj:t Enke-DrottpingenS Stats-summa 66,666
B:dr 32 sk., samt värdet förde Högstsalig Hen¬
nes Maj:t anslagne 300 famnar Ved och 150
läster Kol med 2,850 R.dr, tillsammans 69,516
R;dr 32 sk., som blifvit ifrån denna Hufvud-
titel uteslutne, så utgör egentliga tillökningen
i utgiften å denna thel emot förr 43,171 R:dr
12 sk.
Andra JfJufvudtiteln, innehållande Civile- och
Lands-Staterna,
Så val med föranledande af de framställ¬
ningar Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition , angå¬
ende Stats-Verkets tillstånd och behof, innehål»
Jer, och Riksens Högloft. Ständer, till iaktta¬
gande vid Stats-regleringen, bifallit, sorn ock i
anledning af de utaf Riksens Höglofl. Ständer i
öfrigt vidtagna Beslut, förekomma följande för¬
ändringar oell tillökningar uppå denna Hufvud»
titel, nemligen:
Eoner för 2 me- Notar jer och 2 Cåntzlister
uppå Kongl. Svea Hof-Rätts-Stat, utgörande efter
den beviljade Löne-förhöjningen 1,4.73: 16.—-
Transport 1,473:
Den 14 Juli«
12 55’
Transport J.,473 ! Xö.
Kongl. Krigs-Hof-Rättens Lö-
ne-tillökriing, hitford ifrån All¬
männa Indragnings - Statens Be¬
sparingar och afräknad på den
till Löne förbättring i allmänhet
beviljade summa med - - 891:32. _
Likmätigt Riksens Höglofl.
Ständers Beslut den 18 Juli 18I2,
äro de på Allmänna Indragnings-
Staten uppförde 2 Kammar Räds
Löner hit öfverförde med - j,6oo: •—
Löne förhöjningen för Charfse-
Si gi 1 lat se Contoirets Betjening, be¬
viljad af Riksens Höglofl, Stän¬
der vid 1809 års'Riksdag - 944: 32,—
Löne-fyllnad för vice Preses
och 2:ne Medicinal Råd i Sunda
hets-Collegium till likhet med si¬
na vederlikar, har förut utgått af
Indragnings Statens besparingar;
men sedan besparingarne nu blif¬
vit från Indragnings-Staten afför¬
de, så upptages denna Löne fyll¬
nad på 2:dra Hufvudtiteln med 433 ; iG. *—
Det af Riksens Höglofl.- Stän¬
der nu beviljade anslag för srriit-
tosamma och i synnerhet veneri¬
ska Sjukdomars botande - - 8,000:— —
Hitfört ifrån f) Hufvudtiteln
de för Vaccinationens befrämjan¬
de der upptagne - - 300: — —
Transport r3,043;
Lika»
*?$6
Dea 14 Juli,
Transport 23,6435
Likaledes äro ifrån Allmänna
Indragnings - Statens besparingar
här upptagne de för en mera all¬
män och förbättrad Läkare-vård
anslagne 10,000 R:dr, men som
faarutaf komma att uppföras , 1,000
B:dr på 6 Hufvudtiteln för Cur-
liuset i Stockholm, så upptages
bär endast återstoden - - 9,000:
Afiönifigen för Krono-Uppbörds-
Verket i Stockholm - - 7,648:
Lön för en Sjuksköterska vid
Smedjegårds-haktet - - 66:
Löner för 4 Executions-Betjen-
ter, utgörande med förhöjningen 373:
Lön för en Secreterare vid Öf~
ver-Intendents-Emhetet, med för¬
höjning - 34®:
Dito för en Cantzlist vid dito 105:
Lön för Landshöfdingen i Chri¬
stianstads Län;
i penningar - 12 t
samt värdet afsoo
tunnqr spann¬
mål , sådan sora
Krono t tondén i
Länet utgår och
efter Länets Mar¬
kegång , på För¬
slag å 4| B;dr
tunnan
Transport 33,5515
Den 14 Juli.
Transport
Lönetillökning
för Fäng - vakt-
betjeningen vid
Slottshäktet i Lin¬
köping :
z Vaktmästare 8: —- —-
4 Vaktknekrac
å 3 K:dr hvarje 13: — _
HitfÖrdt från
allmänna Indrag¬
nings Statens be¬
sparingar, löner¬
na för 2:ne Öf-
> ver-Jägmästare i
Skåne -
Den na bevil¬
jade löneförhöj¬
ningen för Civil¬
staten i allmän*
het - - 112,673:32» 6.
Tfll godtgöran¬
de af skillnaden »
om Markegångs-
priset skulle öf.
verstiga Stats-prl-
set 4^ B:dr tun¬
nan, för den af¬
löning, i Spann-
måls-värde beräk¬
nad, sorn vid lön-
löxhöjningen blif-
33>55i
20:
3006
^Transport 115,673:32. 6. 33,871
1258
Den 14 Juli.
Transport 114,673:33. 6. 33,871:
vit beviljad inöf¬
ver Stais Verkets
odisponerade span-
mälst il Igång, upp¬
tages på Förslag 36,276=12 — 1485949:44 6*
Tillsammans 182,820:44, 6.
Enär härifrån afdrages förra Landshöfding
gelönen i Christianstads Län 1,203 H:dr 16 sk.,
som nu blifvit ifrån Staten utesluten , äfvensom
de å denna hufvud titel odisponerade lo B:dr
13 sk. 4 r:st-, tillhopa 1,213 R:dr 29 sk. 4 r.,
så blifver återstoden 181.607 R:dr 15 sk. 2 r.,
rätta och egentliga tillökningen å denna huf»
vud-titel.
Tredje Hufvud titeln,
innehållande Militaire-Staterna till Lands och Sjöss.
Enligt hvad Stats-Utskottet föreslagit och
Riksens Högloft Ständer under loppet af denna
Riksdag jemväl till en del redan bifallit, bestå
de uppl denna hufvud-titel förekommande för¬
ändringar och tillökningar uti följande , nemi.:
Den af Kongl. Majit för Kongl. Krigs-
Collegium och Förvaltningen af Sjö ärender-
na samt Lots - Contoiret beyiljade 25 pro-
Cents löne-tillökning, i likhet med hvad an¬
dra Verk undfingo år 1812, och utgått af In-
dragnings-Stafens besparingar, upptages här i
afräkning på den nu beviljade löneförhöjningen
med - _ 35306: 32.— ________
Transport 3130&; 32.—^
Den 14 Juli.
Transport 3,306: 32.—
Den nu bevil¬
jade löne-förhöj-
ning för sam¬
ma Verk, utöfver
nyssnämde sum-
ina - * 5,865; 9. 8,
Till fond för
löne-för bättringar
för den Värfvade
Arméen och Flot¬
torna, lika med
hvad för Civile-
Staten blifvit fö¬
reslaget , samt till
öfriga regleringar
och förändringar
Kongl. Maj:t in¬
om denna huf-
vud-titel för För¬
svarsverket i Nå¬
der kan pröfva
nödigt att vidta¬
ga, upptages j
penningar - - 194,324:32, 7,
sartit 4,000 tun¬
nor spannmål,hit-
förda från 9 huf¬
vud titeln a 4!
B:dr tunnan 18,000:
Vidare hafva
flan allmänna In-
9,171:41. 8.
v
312,324:32, 7.
Transport 221,496:26, 3.
Transport 221,496:26. 3.
dragnings - Staten
till denna hufvud-
titel blifvit öf¬
verförda de vid
£if - Regementet
och Lif-Gredna*
dier - Regemen¬
tets Rusthålls-för*
delning , genom
dessa Regemen-
tens förändring
till Infanteri, en*
ligt på 50 år af-
slu tade Contracter
besparde Indel¬
nings-rentor, till
ett belopp af - - 819: 4*
Indelnings-ren-
tor vid åtskilliga
Indeldta Rege¬
mentet, som efter
Indelningsverket
till innehafvarne
utgå , men icke
äro i Staten upp¬
tagna; och på det
denna utgift ma
blifva i Staten
synlig samt In¬
delnings - Verket
och Staten öf-
Transport 352,315: 33. 7»
JDen x 4 Juli.
1261
Transport 222,315:32. 7.
verensstamma, så
upptagas dessa
Bentor härmed - • 1,032:38, 8,
Tillökning i
Spann måls-värdet
för de på denna
hufvud-titel upp¬
förda 3 5,716 tun-,
nor Garnizons-
spannmål ä^- B:dr
tunnan, likmätigt
Biksens Höglofl.
Ständers vid den«
na Biksdag fatta¬
de beslut i 17,858:
Tillsammans €41,256: 23, 3.
Hvaremot afgår värdet Jför 335 tunnor g*
kappar Kronotionde-Spannmål , som för åtskilliga
Indeldta Begementer varit uppförda å förra ä-
xens Stater utöfver Indelnings-verket och nu
blifvit upptagna ibland Stats-Verkets Inkomster,
utgörande, efter Kronovärdi å 36 skill, tunnan,
251 B:dr 22 skill. 5 r:st., då rätta summan ge¬
nom de nu beslutade förändringar och tillöknin¬
gar blifver 241,005 B:dr 10 r:st.
Fjerde Hufvud-titeln,
innefattande Clericie- och Läro-Verken»
Uppå denna hufvud-titel har blifvit bevil¬
jad en löne-tillökning af 30 B:dr för Consistorie»
Notarien i Wisby; men som deremot ifrån Sta¬
te»
ia6s
I)en 14 Juli.
ten blifvit uteslutna de härpå odisponerade 26ci
B dr; så har utgiften å denna hufvud titel bilf*
vit mindskad med 170 R:dr emot förr.
Femte Hufvud-titeln ,
innefattande Steterna för de Fria Konsterna.
Uppå dennå hufvud-titel är beviljad till¬
ökning i Stats anslaget för de Fria Konsternas
Academie, att fördelas efter Kongl. Maj:ts vid¬
tagande .Nådiga beslut » i,330:
saint lön för en Secreterare vid
Konungens Museum, att utgå ef¬
ter enahanda grunder, som för den
nu i allmänhet beviljade löneför¬
höjningen blifvit faststäldej och
upptages här, förhöjningen inbe¬
räknad, med - * * 87:24
Tillhopa 1,417; 24 —»
Sjette Hufvud-titeln,
innéhällande Milda Stiftelser.
Enligt Riksens Höglofl. Ständers vid denna
Riksdag fattade beslut, äro följande tillökningar
och öfverflyttningar på denna hufvud-titel be¬
viljade, nemi.: Tillökning i anslaget för Cur-
huset i Stockholm, hvilken tillökning likväl en¬
dast är hit flyttad från Medicinal Staten på 2:dra
hufvud-titeln, enligt Kongl. Majus Nådiga Pro¬
position - - 1,000:
D ito för Krono Spinnhuset i
Stockholm - - 2)365:14. 4*
Löneförhöjning för 3:ne Fattig-
Medici - - - 266:32. „
Transport 3,631:46. 4.
Den 14 Juli.
1263
Transport 3,631:46. 4.
tTnderstöd för Fattigvårds In¬
rättningen i Carlscrona * 3iOOo:__„,
Som Riksens Högloft. Ständer »
Uti underdånig skrifvelse af den
16 Juli 1812, i anledning af
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
om inrättningen af ett Invalid¬
hus, till fond och understöd för
denna inrättning anslagit alla vid
Adelsfane-Regementet lediga blif•
vande boställen med indelningar
och rentor, Sa hafva de nu redan
lediga och besparda Indelnings-
rentor blifvit ifrån allmänna In-
dragnings-Staten och g titeln bit-
förde , utgörande efter Krono värdi 1,108:24. 7c
Tillhopa 7,*74 o: 2 2.11.
Men enär härifrån afgå de , enligt Kongl.
Maj.-ts Nådiga Proposition till 2'dra hufvud-ti-
teln ifrån denna öfverförda 300 R:dr för Vac¬
cinationens befrämjande i Stockholm, så återstår
7,440 B:dr 22 sk. 11 r., sorn utgöra den ge¬
nom öfverflyttningar och nya beviljade anslag å
denna hufvud-titel uppkommande tillökning emot
förr.
Sjunde Hufvud- titeln,
innefattande Pensions• Staterna,
Vid denna hufvud-titel hafva under när-'
varande Riksdag icke skede några tillökningar
eller förändringar.
Åttonde
Den 14 Juli,
Åttonde Hufvud-titeln,
innefattande Staten för allmänna och extra utgifter.
Uppå denna hufvud-tiiel hafva Riksens
Högloft Ständer vid nu varande Riksdag be¬
viljat följande tillökningar uti de anslag , som be¬
funnits otillräckliga emot behofven, nemligen;
Uti anslaget till ved och ljus
för Fästnings- och Garnizons-or-
terna - * 4,000:
Uti anslaget för Städernas Käl¬
larefriheter på Förslag och till när¬
mare reglering - -
Dito för Spinnhusen i landsor¬
terna - 5,3lG: '21- C.
samt till byggnader och repara¬
tioner å Kongl. Slottet samt Kro¬
nans publique hus och byggna¬
der i Stockholm och Dandsorterna 22,000:-*— -**■“
Tillsammans 35,471:38.—-
Hionde Hufyud-titeln.
Denna titel blef af Riksens Högloft. Stäp&f;
der, enligt 10 §. i Riksdags - Beslutet af den 2
Maj 1810 bestämd till ett belopp af 100,000
R:dr för Jordbrukets, Handelns och Näringarnes
befrämjande , att utgå af besparingarna på de
åtta liufvud-titlarna samt Allmänna Indragnings-
Staten.
Vid 1812 års Riksdag kunde endast upp¬
föras på denna titel de då varande besparingar
å allmänna Indragnings-Staten, emedan besparin-
garne på liufvud-titlarna, såsom beroende på af-
slutade Räkenskaper, då icke voro kända och
dess-
Den 14 Juli.
dessutom icke kunde , såsom osäkra och tillfäl¬
liga upptagas eller beräknas såsom en ständig
Font! för denna litell då deremot en på Allmän¬
na Indragnings Staien inträffad besparing öfver*
går till inkomst ifrån att förut vara utgift.
De besparingar å Allmänna Indragnings-
Staten, Sorn då påfördes 9 hufvud titeln utgjorde 1
I penningar - - »7$i ao. 10,
Indeldta Rentor - - I9I: i. Io.
5,329 tunnor 5 * kappai; spannmål
å 4 iitdr - - 21,316:32. —a
Tillhopa 31,786: 6. g,.
Men på det den af Riksens Högfeld Stan- -
der påräknade Fond till understöd for Jordbru¬
ket, Handeln och Näringarna mä med säkerhet
vara att tillgå oell' det åsyftade biträdet icke
bero af ovissa och tillfälliga besparingar , sorn
det éna året kunna inträffa, men ett annat är
deremot icke uppgå till det Belopp, som behof-
Vet fordrar ; sä har Stats Ulskotfet föreslagit till
klSjksens Högloft Ständers bifall a t nionde liuf-
rvud-titeln skulle upptagas till en bestämd sum¬
ma i contanta petinin ,i. af 100,000 R:dr B:co
om året. De på denna titel förut uppförda In¬
delta Rentor och Spannmål hafva déremof blifvit
dels öfverförda till julje hufvud titeln, dels upp¬
tagna såsom tillgång för de Ordinarie Stats Ut¬
gifterna ibland Stats-Verkets inkomster, på saft
här ofvan anfördt är.
Allmänna Indragnings Staten.
Häruppå hafva, med Riksens Högloft. Stän«
§.e Bandel 159. i6#e ders
iä66
Den 14 Juli.
- ders vid denna Riksdag gifna bifall, följande
tillökta utgifter blifvit uppförda:
Högstsalig Hennes Maj.t Enke - Drottningens
Pensionairers Stat - 13,866: 30. •—
Till expectance - löner för lön¬
lösa Officerare efter nu öfver-
ståndna krig - V - Io,oOo: — —“
Tillökning å anslaget för Eag-
Comitéen - - 4,000: —* —»
Samt i följd af Riksens Höglofl.
Ständers Beslut vid 1812 års
Riksdag den af Häradsskrifva-
ren Forssius i Sahlberg* Fög¬
deri af Westmanlands Eän, hvars
företrädare i tjensten, såsom öf¬
ver 70 år gammal, fått afsked
med Indeldta lönens bibehål¬
lande, förut innehafvande Kam-
marskrifvare-lön - - 133: 16.
Tillhopa 27,999: 46. -*“■
J
Men enär från denna Stat afgår icke alle¬
nast de enligt hvad ofvan anfördt är till 2, 5
och 6 liufvud-titlarna öfverförda summor, utan
ock den till Stats-Verkets inkom%ter förde be-
sparde spannmål, samt de häruppå inträffade con-
tanta besparingar blifvit ifrån Staten uteslutna;
sa har denna Stat, oaktadt de häruppå nu be¬
viljade tillökningar, ändå blifvit mindskad med
5b, 105 R:dr 32 sk. 8 t:st Banco om året, emot
den summa hvartill han år 1812 bestämdes.
I öfverensstämmelse med hvad således an*
för dt är, komma Stats-Verkets utgifter att för
nästa
lieri 14 lidi.
nasta och påföljande åren intill nästa Riksdag
■Utgöra följande årliga belopp , på satt det bifo¬
gade projectet till Riks Stat utvisar, nemligen:
Uppå Första Hufvud-titeln 618,153: 31.
Andra Hufvud-titeln 748,353: 16. 7.
Tredje Hufvud titeln 2*526,278 : 15•
Fjerde Hufvud-titeln 6,793: 29. 6.
Femte Hufvud tieln 11,870: 24. —
Sjette Hufvud-titeln 26,743: 27* 5.
Sjunde Hufvud-titeln 30,$90: — —»
Åttonde Hufvud-titeln 484,627: 8-
tionde Hufvud-titeln 100,000: — —
Allmänna Indragnings-
Staten 271,659 : 33. 6.
Tillsammans 4,824,769: 41. -»»
Stafs - Utskottet bör härvid tillkännagifva,-
ätt under Stats-Verkets förenämda utgifter icke
äro innebegripna de 750,000 R:dr, hvilka Rik¬
sens Höglofl. Ständers Bank bör årligen erhålla
i Rente- och Capital-afbetalning på dess för¬
skott till Stats-Verket. Benna summa kommer,
enligt Riksens Högloft. Ständers Beslut, att utgåv
af Beviilnings medlen och särskildt af Riks¬
gälds-Contoiret att till Kongl. Stafs - Confoirets
disposition Utbetafas;.
Utom alla ofvan uppräknade Stats-utgiftér
hafva Rikséns Höglofl. Ständer vid denna Riks¬
dag beviljat följande särskilta utgifter att för
en gång och för innevarande år utgå, nemi.:
Till Hans Kongl. Höghet Hertigön af Söder¬
manland, Prins Oscar, till inrättande af egen
Stat ooh Hofhållning 40,000: — —
Transport 40,000: -*•
J 268
Den 14 Ju.lt.
Transport'40,000:
Till reparationer å Krono Spinn¬
huset i Stockholm - 6,000: — ——
Ersättning till Tands-Stats Be¬
tjente i Norrbottens Tän för
förlorade Indelnings rentor för
ar 1813 - - - 663:3?. 3,
Till Häradsskrifvaren Akerström «
för åren 1809 och 1810 - 160:4 7. xl.
Till Häradsskrifvaren i Nerikes
Tän, Man ta lsskri fnings-pro vi¬
sion för ar 1813 * 2 3 2: 17. 3.
Till Dito i Norrbottens Tän . 58: 19. 4.
Tillhopa 47,116: 20. g.
Såsom tillgång till dessa utgifters bestri¬
dande, utan att något särskildt anslag härtill be-
höfves, får Stats-Utskottet uppgifva de 49,500
B:dr, hvilka af Högstsalig Hennes Majus Enke-
Drottningens Sophia Magdalenas Sterbhus böra
till Stats Verket inbetalas, såsom ersättning för
de Riks juveler, hvilka vid Högstsalig Hennes
Majus Förmälning "»blifvit till Hennes Maj:t öf-
verlemnade, men likmätigt Kongl. Majus och
Riksens Ständers Beslut vid Hennes Majus död¬
liga afgång bordt Staten återställas.
Hvad angår de uti Kongl. Majits Nådiga.
Proposition omförmäldta tillfälliga och oförut¬
sedda utgifter under åren 1812, 1813 och 1814,
till ett belopp af 161,613 R:dr 16 sk. 2 r:st.
Banco, enligt härhos bilaggde Förteckning, för
hvilka intet anslag uppå Stat varit att tillgå,
men hvilka blifvit af Stats-Contoiret anticiperade
och
Deri 14 Juli.,
1269
qch utbetalte af Öfverskotts- och Besparings¬
medlen , för ait vid nu varande Riksdag hos
Riksens Ständer anmälas till ersättning , så hejn-
ställer Stats-Utskottet att de måtte varda uti in¬
nevarande års Riks-Stat upp- och afförda, för att
till den del, sorn är speciel redogörelse underka¬
stad , blifva af vederbörande i beli/frig ordning
redoviste. Och sorn utaf ofvannämnda 161,613
R:dr 16 sk. 2 rist. endast följande summor äro
af den egenskap att de böra i ordentlig väg re¬
dovisas, nemligen:
Begrafnings-kostnaden för Högstsalig Hennes
Majit Enke-Drottningen 41,906: Io. 1.
samt de för hushållningens regle¬
rande på Kungsgårdarna Grips¬
holm, Strömsholm, Flyinge och
Dahlby , Drottningholm och
Ulricsdahl till de deröfver för¬
ordnade Comiterades disposition 1
ufbetalte - - 51,899: 2. 8.
Tillhopa 93,805: 12. 9.
så hemställer Stats-Utskottet att Biksens Hög¬
loft. Ständer måtte hos Kongl. Maj:l i under¬
dånighet anhålla, det Kongl. Kammar-Colle-
giurn måtte undfå- .Nådig befallning att dessa, re¬
dogörelser af vederbörande skyndsamligen in¬
fordra, på det de utan uppehåll måga kunna
komma till behörig och ordentlig Revision i
Kongl. Kammar-Rätten.
Slutligen bör Stats-Utskottet tillkännagifva,
att i anseende till den tid sorn erfordrats för
sjelfva Stats regleringen, så väl sorn de öfriga
till
1-27° Den 14 Juli.
till Sfats-Utskottets åtgärd ankomna Kgl.
Nådiga Propositioner och Skrifvelser samt ifrån
de Respectivä Riks-Stånden remitterade Ärenden,
har Stats-Utskottet icke i hela dess vidd, utan
Mott till en del kunnat företaga och medhinna
granskningen af Kongl. Rente - Kammarens Rä¬
kenskaper forn åren 181.2. och 1813. Stats-Ut-
skottet har väl för den del af Räkenskaperna ,
som sålunda blifvit granskad, funnit allt ordent¬
ligen redovist och med behöiiga verifikationer
försedt; men Stats-Utskottet hemställer dock, att
Kongl, Reute Kammarens Räkenskaper för dessa
sene år måtte blifva af Kongl. Kammar Rätten
reviderade, för att sedermera vid nästa revision
af Stats-, Banco och Riksgälds-Verken öfver¬
lämnäs till Riksens 1-Iöglofl. Ständers Herrar
Revisorer, för att i sammanhang med öfversig-
ten af Stats-Verkets förvaltning undergå en full¬
ständig granskning.
I öfrigt och som Stats - Utskottet anser det
Vara af mycken både vigt och angelägenhet samt
hörande lill god ordning att Stgts Verkets Rä¬
kenskaper varda förut af Kongl. Kammar-Rät¬
ten vederbörligen reviderade , innan de till re¬
vision af Riksens Ständers Siats-Utskott eller
hjerrar Revisorer öfverlemnas ; så hemställer
Stats Tftskortet , att Riksens. Höglo!!. Ständer nu
matte hos Kopgh 3SIaj:t i underdånighet anhålla,
det Kongl. Stats Contoiret matte undfå Nådig
befallning, att ovägerligen så .tidigt afsluta de
Räkenskaper, sorn böra undergå revision antin¬
gen af Stats- Utskottet vid blifvande Riksdag el¬
jer derirnellan af Riksens Ständers Revisorer,
att
Den 14 Juli.
1271
att de uti Kongl. Kammar-Rätten kunna hinna
blifva vederbörligen redovisade innan de för
Stats-Utskottét eller Revisorerna till den dera.
tillkommande granskning framläggas.
Detta allt har Stats-Utskottet nu bordt an¬
mäla och Riksens Högloft. Ständer vördsamli-
gen underställa. Stockholm den 13 Juli 1815-
På Högl. Riddersh.
och Ad. Ledamöters
vägnar
Carl de Geef.
På Välloll. Borgare-
Ståndets Ledamöters
vägnar
Carl Fr.
Fandberg.
På Högv. Prest-Stån-
dets Ledamöters
vägnar
Carl von Rosenstein'.
På Hederv. Bonde-
Ståndets Ledamöters
vägnar
Jon Jonssott.
C. Tunelius. *
Uppläst hos Samtliga Riks-Ständen dea 14 Juli.
Riksens Högloft. St cinders Stots- Ut¬
skotts Betänkande, i anledning af
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
ovi Stats-Verket, uti hvad sorn an¬
går tredje Hufvud- Tite In, innefat¬
tande Försvars- Verket till Lands-
och Sjös.
Sedan Stats-Utskottet förut afgifvit Utlåtan¬
de till Riksens Högloft. Ständer öfver hvad
Kongl.
4272 Deri 14 Juli.
% - ' \
Kongl. Majit i dess Nådiga Proposition af den
j sisth Alars i Nåder lackts framställa om Stats-
jpegleririgen så vidt den rörer första, andra,
sjette och åttonde Hufvud-titlarna; så återstår
for Stats-Utkottet nu endast i afseende å Stats-
Verkets utgifter, att yttra sig öfver hvad i högst-
berörde Nådiga Proposition ^förekommer angåen¬
de tredje Hufvud uteln, innefattande Försvars-
Verket i allmänhet, hvartill Utskottet ej varit
i tillfälle förr än Stats Begleringen j anseende
till inkomst titlarna för sig gått och blifvit af
Piksens Höglpfl. Ständer godkänd ^ emedan der¬
uppå berodt hvad tillgång som för anslagen un»
der 3?dje Titeln kunde blifva att uppgifva.
Kongl. Maj:t har r dess Nådiga Proposition
täckts förklara, att Försvars-Verket i allmänhet
brafver vigtig? Eegleringar, dem Pikets förän¬
drade belägenhet samt tid och omständigheter
n ed oundgänglig angelägenhet påkalla, och hvil*
ha Kongl. Majit behagat till deras vidd och be*
skaffenfiet tillkännagifva i denna Nådiga Propo¬
sition, hvarföre fJtskottet trott sig böra den¬
samma haihos till närmare upplysning bifoga.
Derutaf inhämtas att efter Finlands förlust
och föreningen med Norrige Försvars-planen i
det hela mäste omarbetas samt efter förhållandet
rättas och lämpas , hvarvid Kongl- Majit ansett
nödigt alt PfcVärnigs-iniättningen efter hand brin¬
gas till den fullständighet, som en så väsendt¬
lig del af Försvars Verket förtjenar, och kostna¬
den dertill, för hvilken något bestämdt anslag
hittills icke varit gjordt, bland utgifterna upp¬
föras,
Dtn 14 Juli.
1575
foras, enligt den reglering Kongl. Majtt blifver
i tillfälle att vidtaga: att Kongl. Majrt funnit
Indelnings Verket, såsom, utgörande grund valett
och stammen för Rikets Försvars väsende, böra
pa sätt ho §. Regeringsformen innehåller till si¬
na Hufvud.grunder förblifva orubbadt; mert att
då Beväririgs- och extra Rolerings-rnanskapet
vid infallande Krig kommer att infot! ifvås med
den inom hvarje ort indelta troupp, sorn der¬
igenom erhåller sin rätta styrka, Befäl derefter
bör finnas och organisationen vara gjord ; att nå¬
gra särskilta fonder för pft emot den ökade
styrkan af Manskap erforderligt antal Befäl ej
varit eller är att tillgå, hvarföre Kongl. JVIajtt
sett sig i nödvändighet att söka dem inom de
förut befintliga, medelst en annan fötdelning af
hvarje Regementes gamla Stat, samt att Kongl.
Maj:t äfven vill i Nåder så förordna , att denna
Väsendteliga tillökning uti indelta Arméen?
Befäl kan vinna fullbordan utan någon ytterli¬
gare gravation för Staten och genom indtagnin¬
gar eller vacancer på vissa år underlätta Statens
bördor och fylla hvad sorn i följd af de långva
riga Krigen och derifrån oskiljaktig skakning uti
Stats-Verkets ställning samt den inre välmågan
under den första tiden derefter mäste brista;
men atr deremot sig företer ett större behof,
nemligen den Fenninge .Löntagande Krigsmagtens
förseende med förbättrade Rone-och Underhålls-
vilkor, hvartill fordras Summor, som öfverstiga
hvad Kongl. Maj:t anser sig af Riksens Ständer
kunna fordra, heldst så väl den Varfvade Ar¬
méens som Sjo-Statens, och en del Seientfica
Corp-
1274
Den 14 Juli.
Corpsers aflöning och underhåll nu befinnes all¬
deles otillräcklige , hvarförutan Rikets Sjömagt
likaledes kommer att undergå förändring och
dess Xiöne-vilkor förbättras.
Till de utgifter härvid, för hvilka tillgång
ej kan finnas under förra anslagen , nemligen för
JSevärings-lnrättningens fullständigare reglering
samt Penninge-ILöntagande Krigsmagtens bättre
aflöning och underhåll, har Kongl. Maj:t väl ej
äskat något specielt tillöknings-anslag å 3 Huf-
vud-titeln, men ett fortfarande af den vid sista
Urtima Riksdagen i Örebro till Kongl. Maj:t
öfverlemnade rättighet att af öfverskoiter och
besparingar på Stats-Verkets inkomster och utgif¬
ter disponera och använda hvad som kan finnas
öfrigt, sedan den summa af 100,000 R:dr, som
under 9 Hufvud titeln för Jordbruket, Handeln,
och Näringarna är anslagen, först utgått; förmo¬
dande Kongl. Majit denna utväg, i förening med
de anförda öfverflyttningar och indragningar in¬
om indelta Ar, åen och Sjö-Staten , lemna den
erforderliga tillgängen och innefatta lämpligaste
sättet för behofvens afhjefpande , intill dess verk-
ningarne af förändringarna hunnit visa sig och
Riket genom aterhämtadt lugn, vunnen stadga i
dess Penninge-väsende samt en lifligare och or¬
dentligare handel kommit till den styrka att till¬
räckliga anslag i alla grenar af Försvars-Verket
utaf Rikets Stunder bestämdt kunna göras. Och
vöre det enda föremål , hvartill Kongl. Majtt af
Rikets Ständer för närvarande begärde ett ome¬
delbart biträde inom denna delen af Staten, att
utaf de på förra Finska Expectance-Staten exi-
ste-
Den 14 Juli.
**75
stérande ytterligare besparingar, matte intill nä¬
sta Riksdag i speciel Stat uppföras Io,ooo R:dr
om äret, för att deraf från innevarande års bör¬
jan formera en Expectance-Stat till lönlösa Of¬
ficerares och andra Tjenstemäns underhåll som
sig under sednast förflutna Krigen utmärkt och
ic^ce annorledes än efter hand vid yppande le¬
dighet^ kunna'till tjenster på ordinarie Stat för-
hjelpas.
Tredje Hufvud titelns anslags-summa för
Milita!re behof i allmänhet bestämdes, vid sista
Stats-regleringen i Örebro, enligt den af Riksens
Ständer då upprättade Riks Staten, till i,285,273
E:dr 14 sk. 2 i., hvarunder likväl ej var betiäk-
nadt något anslag för de kostnader till Arméens
Vapen-öfningar och anskaffning af de förnöden¬
heter som borde finnas i förråd för Förstärk»
nings-rnanskapet , då Rikets värn det fordrade ,
utan funno Riksens Ständer, enligt deras under¬
dåniga skrifvelse d. 3 Juli 1812, lämpligt till und¬
vikande af Beviilnings-summans tillökning för det¬
ta behof, att bevilja det alla blifvande öfverskott på
Stats-Verkets enskilta så väl ständiga som under
namnjaf Bevillning inflytande inkomster, tillika med
alla besparingarå Riks Statens åtta Hufvudtitlar, äf*
vensorn aila genom dödsfall och befordringar
uppkommande besparingar på Allmänna Jndrag-
nings-Staten skulle, sedan de för Jordbruket,
Handeln och Näringarna bestämde loo,000 R:dr
under g Hufvud-titelo först utgått, öfverlemnas
till Kongl. Majtts Nådiga disposition, för anskaff¬
ning af förråder åt Förstärknings manskapet til¬
lika med flera dylika förnödenheter, och hvarfö¬
re
.1276
Den 14 Juli.
re, på lika sätt som för StatsVerkets öfriga me¬
del, af vederbörande lcornme att visas redo.
I anledning af hvad Kongl, Maj:t i dess
Nådiga Proposition, såsom ofvanberördt är,
täckts förklara, har Stats-Utskottet funnit någon
speciel reglering eller pröfning af anslagen un¬
der 3 Hufvud-titelti nu hvarken böra eller kun¬
na vidtagas, uta ' att nämnde Hufvud-titels an¬
slags- summa för de förra behofven bör lemnäs
oförändrad , hvarförutan Riksens Höglofl. Stän¬
der lära, med underdånigt erkännande utaf Kgl.
Majus Nådiga afsigt och omsorg att genom för¬
ändringar och besparingar inom förra Staterna
samt en med Ilandets krafter förenlig kostnad
Teglera Rikets Försyars-väsende, på sätt förändra¬
de forhållanden fordra, finna oundvikligt att er¬
forderliga medel utses för utgifterna vid Bevä-
rings-inrattningens bringande till fullständighet
samt en efter tiden och myntvärdet lämpad nöd¬
vändig Lön reglering och förhöjning i hela Fen¬
ninge - Löntagande Krigsmagtens underhålls*
vilkor.
Under den verkställda Stats-regleringen har
denna synpunkt blifvit iakttagen och Ut.skot.tet
är nu i tillfälle att uppgifva den tillgång, sorn
kunnat utfinnas för ifrågavarande angelägna be¬
hof.
Till fullgörande af del i 30 §. af Riksdags¬
ordningen Utskottet föreskrifna åliggande att
granska Stats-Verkets intrader, har Utskottet in¬
gått i undersökning derom, och efter det htrön-
ta förhållandet dermed för flera af de sistförflut-
na åren funnit Stats-Verkets, inkomster kunna
på
Den i 4 Juli.
12 77
pä sätt Utskottet i Betänkande af den g sisth
Juni föreslagit, beräknas o c h upptagas till ett
högre belopp än år i812 fastställdes, hvarige¬
nom. det ändamål vunnits att en mera bestämd
tillgång för 3 Hufvud-titelns tillökfa Utgifter kan
anvisas., än förutsättandet af tnöjliga öfverskott
på inkomsterna hade skolat innefatta. ,
.Derförutan har dels utaf den i uppgiften af
Stats Verkets totala behof föreslagna Summa för
tillökta utgifter, sorn vid Stats-regleringen korn-
rrie att bestämmas, dels genom de förändringar
som öfriga Hufvud-titlarne undergått och de be¬
sparingar som dervid och uppå Allmänna In¬
dragnings Staten varit att påräkna, tillgången
blifvit ökad; men som, enligt Riksens Ständers
beslut vid Biksdagen här i Stockholm 1809 och
1810, utaf besparingarna på de åtta Hufvud-tit-
larna samt Indragnings-Staten först böra utgå
100,000 R:dr till fond för g Hufvud-riteln ,
hvilket Riksens Ständer äfven vid sista Riksda¬
gen förbehöllo, då för öfrigt en fri disposition af
besparingar och öfverskott till Kongl. Maj:t öf-
verlemnades ; så och enär Kongl. Maj:t i Nåder
nu äskat en rättighet i detta hänseende, sorn in¬
stämmer med förra grunder, har Utskottet an¬
sett att dessa 100,000 R:dr först böra afsättas
och såsom en gifven säker och ständig fond unt
der berörde g Hufvud-titel för Jordbrukets,
Handelns och Näringarnas understöd anslås och
uppföras; hvarefter det, som Stats-regleringen
medgifvit att derutöfver till Ziffran påräknas,
bör upptagas och tilläggas 3 Hufvud-titélns an¬
si ags-summ a.
Enligt
1278
Den 14 Juli.
Enligt det Betänkande om Stats regleringen
med bifogade calculer samt projekt till Riks-Stat,
30m Utskottet under denna dag till Riksens
Högloft. Ständer afgifver och hvilket Utskottet
till upplysning i detta ämne får vördsamligen
åberopa , kommer i följd häraf tredje Hufvud-
titeln att ökas med tillsammans 241,005 R:dr
IO iv, hvarutaf *12,324 R.‘dr 32 sk. 7 r. blif*
va ätt påräkna för Bevärings-inrättningens fort*
farande behof och Militaire Penninge-Löntagan*
de Ernbets och Tjenstemännens Lön förbättring
samt tillökade underhälls vilkor för Värfvad®
Arméen.
Regleringen häraf tillhörer enligt Grundla»
gen Kongl Majit, som äfven i Nåder förklarat
sig vilja derom förordna? men Riksens Ständer
torde dock finna lämpligt att härvid göra den
underdåniga anhållan, att Kongl- Majit i Hader'
täcktes låta vidtaga Lön-regleringen så snart att
Militaire-Staterna måge lika med de Civile med
nästa års början komma af förhöjningen i åt¬
njutande, samt att så väl i afseende ,å dem bland
Militairen, hvilka år I810 ej erhöllo tillök¬
ning, som ock i öfrigt enahanda grunder här¬
vid matte följas, som för Civile Embets- och
Tjenstemännens Löt» - förbättring blifvit före¬
si agne.
I öfrigt beträffande det af Kongl. Majit ä«
skade särskildte anslag af 10,000 Ridr till Ex.
pectance Stat för lönlösa Officerares och andra
Tjenstemäns underhåll , har Utskottet funnit en
sådan anstalt skälig i afseende å dessa Personers
förtjenstér under sednast förflutna krig, samt in¬
stäm-
Den 14 Juli.
1279
Stämma med Statens pligt att gifva dem sin ut¬
komst tills de efter hand vid yppande ledighe¬
ter kunna till tjenster på ordinarie Stat befor¬
dras j och Utskottet har derföre, på sätt Stats-reg-
lerings-projectet innehåller, å Indragnings-Staten
afsatt ornförmäldte summa af 10,000 R:dr , att
på sätt Kongl. Maj:t i Nåder äskat till nästa
Riksdag utgöra fond för en Expectance-Stat af
denna egenskap.
Eikmätigt Regeringsformen och Riksens
Ständers Beslut vid Riksdagen här i Stockholm
1809 och 1810 äger Kongl. Maj:t en oinskränkt
rätt att disponera besparingarna å Stats-Verkets
utgifter inom Hufvud-titlarna , men hvilka be¬
sparingar ej kunna blifva särdeles att påräkna
efter upphörande af det förhållande som under
sednast förflutna Krigsåren ägt rum, att Armé¬
ens kostnader på Freds-Stat blifvit innehållne
samt Krigs-Fonden besörjt utgifterna.
Hvad åter angår öfverskotterna på Stats-Ver-;
kets inkomster; så synes de icke eller kunna
uppgå till något betydligt belopp sedan-inkomster-
ne blifvit i Riks-Staten beräknade till högre
summa än år 1812 fastställdes, samt de orsaker
af höga Markegångar och Sveriges Politiska ställ¬
ning, sorn under sednare åren verkat större in¬
trader i allmänhet och särdeles en högre Tull¬
inkomst än vanligt, nu mera upphört; men då
dessa inkomster, efter naturen af saken, icke
annorlunda än på förslag kunna beräknas och,
för att blifva ovilkorligen svarande mot bestäm¬
da utgifter, icke bordt upptagas öfver hvad med.
full säkerhet kan påräknas; så måste dock öf¬
ver-
1280
Deh -14 Juli.
I
verskott uppkomma, hvilka till något visst be¬
lopp ej kunna calculeras.
Och som några medel ej finnas uppförda å 1
Hufvud-titlarna till bestridande af den obéstä/n-,
da differefiee, sorn å Pénriingé-JLöntagande Clivi-
ie-Stafetfias löner kan uppkomma , imellan Stats-
och Markegångs prisen på omkring 3.2,000 tun¬
nor Spannmål, samt icke eller förutses kan hvad
kostnader och behof, som under den förestående
nya organisationen af Försvars-väséndet i det hela
kunna af Kongl. Maj t finnas nödiga; sä och
enär vid sådant förhållande det ej mä Undfalla
Riksens Ständers omtanka att i förhand bereda
tjenlig utväg för tillräckliga medel . för ändamå¬
len och Undanrödja den betänkliga händelse, att
genom inskränkningar härutinnan Kongl. Maj:t
kunde föranlåtas att i förtid sammankalla Rik¬
sens Ständer., för att fylla brister i dé ordinarie
och oumgängeliga Stäts behofven , har Utskottet
ansett sig böra tillstyrka det Riksens Högloft.
Ständer till Kongl. Majit i underdånighet öf¬
verlemna, att derest Kongl. Majit i Nåder för
dessa oförutsedda behof skulle finna sådant nö¬
digt, utaf möjligen uppkomrfiande öfverskott på
Stats-Verkets inkomster från o.ch med nästa år
1816 disponera ett belopp af 200,000 R:dr ,
hvarföre på lika sätt sorn för öfriga Stats-medlen
kommer att göras redo och räkning, den Rik¬
sens Ständer eller deras Revisorer Sedermera
äga att genomgå och granska; meri i den mån
denna extra tillgång icke skulle behöfva, af Kgl.
Majit anlitas och om lia göt derutöfver ingår så¬
som öfverskott på intraderna, hör beloppet der-
' af
Deri 14 Juli«
*»81
af insättas uti Riksens Ständers Bank för Riks¬
gälds-Verkets räkning, att användas pä sa 11 Rik¬
sens Högloft, Ständer vid-i809 och. 1810 årens
Riksdag stadgade.
Stats-Utskotiet har från Respeetiva Riks-
Stånden erhållit följande remisser uti ämnen 4
sorn röra Militaire-väsendet, nemligen s
l:o Från Högloft. Ridd. och Adeln tvän*
ne särskildta Memorial af Herr Hans Blom¬
stedt, rörande den till Försvars-verket anslagna
Summas fördelning imellan Landt- och Sjömag-
ten samt gjord framställning af behöfvet utaf
högre anslag för flottorna, tillika med Herr Stats-
Secreteraren , tn. m. Friherre Virséns Memorial,
med svar och upplysningar derom.
sto Likaledes från Högloft. Ridd. och A«
deln Herr L. M. Lagerheims Memorial om
nödvändigheten, rättvisan och billigheten af
Lön-förhöjning för Penninge-Löntagande Mili¬
tären; och
3:0 Från Hedervärda Bönde Ståndet ett Me¬
morial af Riksdags-Fullmägtiga från Gottland Lars
Jacobsson och Jacob Jacobsson, angående yrkad
förändring af National-Beväringen derstädes; så att
den samma måtte blifva för berörde Land mindre
besvärlig och äfven för Staten icke så kostsam
som nu, då Utgifterne dertill bestiga högre än
181S års Bevillning af orten utgjort.
I följd äf hvad Stats-Utskottef Sig här ofvan
utlåtit, tillhöra alla dessa regleringar Kongl.
Majit, sorn i förening med Krigsmagtens Höga
Generalissimus icke lärer underlåta, att efter
sig företeende förhållanden så organisera För-
5,fe Bandet, X&i. 16*. svar*"
*282
JOen 14 Juli.
svars Vérket i alla dess grenar, som finnas lamp-»
ligast samt med Rikets krafter instämmande*
Och då StatsUtskottet i den del, sorn-tillhörer
Riksens Höglofl. Ständers åtgärd, att nemligen
utse och bevilja nödig tillgång på medlen , nu
aflemnat det förslag, sorn Utskottet, med afseen¬
de å behofven och en sorgfällig granskning af
Utvägarna att dem uppfylla, funnit sig kunna
uppgifva, anser Utskottet sig äfven hafva be-
svaiat omformalta Särskilta framställningar i.
anini t. Detta allt öfverletnnas vördsamligen till
Riksens Höglofl. S änders bepröfvande. Stock¬
holm den 13 Juli 1815*
På Högh Ridderslc.
och Ad. Reda möters
vägnar
Carl de Geer.
På Vallofl. Borgare-
Ståndets Uedamöters
vagnar
Carl Fr* Landberg.
KONGL MAJ-.TS
Nådiga Proposition till Rikets Stan*
ders Stats-Ut t kott, angående Stats-
Verkets tillstånd och behof; Gif¬
ven
På Högv. Prest Stån¬
dets Uedamöters
Vägnar
C. v. Rosenstein.
På Hederv Bonde-
Ståndets Uedamöters
Vägnar
Jon Jonsson.
C. Tunelius.
Den 14 Juli.
■ten Stockholms Slott den I Mars
18x 5*
Kongl. Maj:t, som af Dess och Rikets Stats-
Contoir låtit infordra en fullständig Berättelse
om Stats-Verkets tillstånd och förvaltning under
de sedan sista Riksdag förflutna åren, vill här¬
jemte låta densamma till Rikets Ständers Stats¬
utskott. öfverlemna, på det Utskottet må deraf
kunna inhämta, både huru Stats-Verket under
denna tidpunkt blifvit förvaltädt, och hvilka äro
de jemkningar eller tillägg uti Stats anslagen,
Som, i följd af inträffade förändringar, erfordras.
Kongl. Maj:t, som gör Sig étt nöje att er¬
känna det lofvärda bemödande, hvarmed Rikets
Ständer, vid sista Urtima Riksdagen i Orebro,
sökte att bereda och till Regeringens disposition
Ställa de medel; sorn för de inträffande behof-
ven skulle blifva af nöden och som det var i
deras magt att anskaffa, gör sig förvissad, att
Rikets nu församlade Ständer, vid en närmare
granskning, skola finna, att om, å ena sidan, Kgl.
Majit, utöfver de Vanliga Stats-medlen , haft utom¬
ordentliga tillgångar att använda, ärö dessa till
betydligaste delen att tillskrifva Kongl. Majus
egen omtanka och beskaffenheten af de förbin¬
delser, Kongl. Maj:t, i Rikets namn, ingått, och
att, om äfven uti de för Statsverket påräknade
anslag ypppats ej obetydliga öfverskott och be¬
sparingar, hafva så de ena söm de andra blifvit
använda till föremål af allmän nytta , och till
sådana behof, hvars fyllande Varit oundgängligt,
örn det helas val och bestånd skulle ernås.
Den
3 2 84
Den 14 Juli.
Den teckning Stats-Contoiret framställt äf
Stats-Verkets tillstånd och behof tinder den sedan
sista Riksdag framflutna tidrymd , visar emedler¬
tid att, om å ena sidan behållningar gifvits,
Kafva likväl, å andra sidan, brister och otill¬
räckliga anslag vid flera tillfällen yppats.
Hvad Stats-Contoiret i detta afseende an¬
fört, rörande en del af Stats-anslagen, visar sig
äfven i flera andra, vid en nogare undersökning
om förhållandet i det hela.
Försvars-Verket till Lands och Sjös, innefat¬
tande Riks-Statens Tredje Hufvud-titel, kräfver
vigtiga regleringar, dem' Rikets förändrade be¬
lägenhet samt tid och omständigheter med ound¬
gänglig angelägenhet påkalla. Sedan förlusten
af Finland, ägde Försvars-Verket icke mera ett
sådant förhållande till Rikets återstående styrka
och medel, att det utan förändring länge kunde
uppehållas. Omkostnaden för Örlogs-Flottan,
till hvars underhåll den samfälta Staten förut
bidrog, föll då på den återstående allena, och
Skärgårds-Flottan, som till betydligaste delen un¬
derhölls i Finland, kunde icke mindskas i etr
lika förhållande, utan måste samma Flottas Sta¬
ter, efter denna tid, härstädes i flera delar ökas.
Det samma ägde** rum med flera andra
Corpser, hvilka ej allenast måste bibehållas så¬
dana de förut varit, då Riket ägde Finland
qvar, utan än ytterligare ökas med Tjenstemän ,
som , der förut lönade, önskade stadna qvar här
i Sverige.
Dika med Kongl- Maj:t insågo Rikets Stän¬
der ljusligen detta tillstånd, och de vigtiga för-
ändrin*
Den 14 Juli.
1285;
ändringar uti förra Försvars-inrättningen före-
tpgos, af hvilka Beväringspligten och extra Ro-
teringen blefvo följder , emot det att betydliga
lättnader lemnades en del af Kongl. Maj:ts skatt¬
dragande Undersåter, genom upphäfvandet af
skyldigheten att hälla Vargeringar och Fördubb¬
lingar inom Arméen och Båtsmanshållet, samt
igenom Rotarnas frikännande ifrån Recruterings-
skyldigheten under krigstider.
Den allmänna ställningens fordringar satte
Kongl. Maj:t i nödvändighet, att, för Rikets
sjelfständighet och anseende samt Folkens fri-
,het, snart göra bruk af de förökade Stridskrafter,
som Nationen för dessa vigtiga ändamål åt Kgl.
Maj:ts omsorg öfverlemnade ; och Kongl. Maj:t
har den oskattbara tillfredsställelsen att, imellan,
det sednaste Riksmötet och det nu församlade ,
med den Allsmägtiges bistånd hafva bringat
dem till verkställighet och återfört Sveriges Sö¬
ner, med vunnen krigsära, till fredliga yrken
inom egna landamgren, der ytterligare tryggade
mot utländskt förtryck, af ett tappert Erödra-
Folks förbund.
Föreningen med Norrige lemnar väl icke
det slags biträde till Krigsmagtens uppehåll uti.
sitt fordna skick, som ifrån Finland förut er¬
hölls, emedan de bägge Rikena hafva åtskillda
Penninge-Verk och Stats Förvaltningar; men, i
anseende till den förändrade localen och det
olika intresset för andra Magter, som af före¬
ningen uppkommer, må, då fråga är om Rikets
Försvarsväsende, verkan deraf kunna anses för¬
delaktigt öfvervägande de förra förlusterna.
Emed«
1286
Den 14 Juli,
Emedlertid blir det en följd äf denna vå’=
sendiliga förändring uti Rikets ställning, att hela
den förra Försvarsplanen skall omarbetas samt ,
efter omständigheter och tillgångar, lämpas och
rättas.
Gemensamt med den nvt här gällande Värns-
pligten, finnes hos Kongl. Maj:ts Norrska Folk;
af ålder samma Försvars-inrättning, med den
skillnad, att skyldigheten derstädes, enligt de
Bagar, som derom nu gälla, fortfar för hvarje
Medborgare, med vissa förändringar, en längre
tid än bär i Riket; om bringandet hvaraf till
likhet, fråga vid sednaste Stor-Thing i Norrige
likväl blifvit vackt.
Genom bibehållandet af denna inrättning
uti Kongl. Maj:ts bägge Riken, skall efterkom¬
mandes sjelfbestånd fullkomligt tryggas, och,
enär inbördes fördelar icke sökas utom egna om*
raden, skola de desto säkrare der försvaras.
Bevärings - inrättningen bör således efter
hand bringas till den fullständighet , som en s|
väsendtlig del af Försvars-Verket förtjenar.
Rikets Ständer erinra sig utan tvifvel, att
vid 18X2 års Riksdag kunde något bestämdt
anslag till Bevärings-manskapets årliga exercice,
beklädnad och underhåll etc- icke i Stat uppfö¬
ras, utan anvistes till detta och andra angelägna
Militaire-behof hvad å de beräknade inkomsterna
kunde öfverskjuta och uppå utgifterna besparas.
^dädanefter bör likväl denna årliga ange¬
lägna kostnad bland utgifterna uppföras, enligt
den reglering Kongl. Maj:t blir i tillfälle att
derom vidtaga.
Indel-
Deri 14 Juli.
1287
Indelnings Verket utgör grundvalen och.
Stammen for Rikets Försvarsväsende. Imellan
den ständigt tjenstgörande delen af Krigsmag-
ten, nemligen den Värfvade och den unga Be-
värings Soldaten , är den Indelte fästad, på en.
gång med tjenstepligterna , hedern och fördelarna
af Soldat-Ståndet , jemte det att han är jordbtu-
kande. Han utgör länken, som sammanhåller
de bagge öfriga, och således den vigtigaste de*
len af det hela.
Det är fördenskull fullkomligen Kongl.
Maj:fs mening, att, på sätt 80 §. af Regerings¬
formen det ock innehåller, indelningsverket
skall, till sina hufvudgrunder, orubbadt förblifva.
Men imellertid och som Bevärings- samt
extra Roterings-manskapet, vid infallande krig,
kommer att införlifvas med den inom hvarje
ort indelta Troupp, som derigenom erhåller
sin rätta styrka, hvarefter Befäl bör finnas och
organisationen vara gjord; så har ock Kongl.
Maj:t redan varit betänkt uppå, o h i Nåder
anbefallt en derefter lämpad reglering, som,
efter ytterligare under arbete varande undersök¬
ningar, snart kommer att bringas till fullbordan.
Då några särskilta Fonder, för ett emot den
ökade styrkan af manskap erforderligt antal Be¬
fäl, icke varit att tillgå, har Kongl. Majtt sett
Sig i nödvändighet att söka dem inom de förut
befintliga, medelst en annan fördelning af hvarje
Regementes gamla Stat. Och ehuru denna ut¬
väg, då angelägenheten fordrat en utsträckning
till nära en tredjedel af det förra Befälets an¬
tal, kunde lemna rum för hagon farhåga, att ut¬
komsten
J- 2 8 8
Deri 14 Juli.
kornsten för vederbörande i vissa grader skulle
komma ätt blifva nog knapp, hyser Kgi. Maj:t
l/kväl den öfvertygelse, att medel skola utfin¬
nas för tillfälliga rättelser, der de oundgängligast
kräfva s, samt denna väsendtliga tillökning uti
Indelta Arméens Befäl således kunna vinna sin
fullbordan utan någon ytterligare gravation för
Staten. 1
Ehuru Kongl. Majit anser gamla Stammen
af Indelta Arméen i sitt nu varande skick in¬
nefatta den numeraire, sorn erfordras för ett full¬
ständigt samtnanhang med den öfriga delen af
Försvarsverket, och som således icke i sin grund
bör rubbas, torde likväl utredningen af Rikets
närvarande ställning, jemte de rådande dyra-
prisek på allt hvad som för Försvars-verkets
vidmagthållande erfordras, göra det till en nöd¬
vändighet, att genom indragningar eller vacan¬
cer p?. vissa år underlätta Statens bördor, och
fylla hvad sorn, i följd af de långvariga krigen
och derifrån oskiljaktig skakning uti Stats-Ver-
kefs stallning samt uti den inre välmågan, un¬
der den första tiden derefter måste brista. Kongl,
jVlajit vill i sådant fall , vid verkställigheten
deraf, med afseende på Stats Cassans fördel , för¬
binda ali elen lättnad för Hans skattdragande
Undersåtare , som omständigheterna må kunna
medgifva,
Hen penninge-löntagande Krigsmagtens vils
kor kräfva , snart sagdt, en allmän förbättring ;
dertill erfordras summor, sopa öfverstiga hvad
Kongl,
Den 14 Juli.
1289
Kongl. Majtt af Rikets Ständer ansér Sig kunna
ibrd ra.
Soldatens underhåll vid den Värf vade Ar»
meeri, sorn, enligt äldre nu gällande Stater, var
beräknadt till allenast en och en half skilling
om dagen, utom brödet, blef val sedermera för-
höjdt med det sa kallade Tillöknings gaget för
den tjenstgörande styrkan, så att det tillsammans;
för den delen, nu utgör tre och en half skill,
om dagen; men otillräckligheten äfven häraf
ligger öppen för hvar man och lärer ej kunna
motsägas af någon. Kongl. Majit har således
beslutit, att från innevarande års början skulle
fem skillingar om dagen , utom brödet, utgöra
minimum af den tjenstgörande Värfvade Solda¬
tens underhåll, hvarutom ytterligare tillökning
för en eller annan Corps , en eller annan till¬
fällig strängare tjenstgöring eller under en strän¬
gare årstid, särskildt kan komma i fråga.
Under-Officers-lönerna vid en dei Rege¬
mente!-, utgörande utom Spannmålen och JBe-
klädnadshjelpen blott 37 och en half till 43 R:dr
om året, vid Artilleriet från 50 till 75, o. s. v.
äro lika otillräckliga.
Subalterner och Stabs - Capifainer , betalte
med I06 och två tredjedels, 109 och en tredje¬
dels, 133 och en tredjedels, ä 200 R:dr o. s.
v. om åiet, i ett för allt', kunna dermed omöj¬
ligen lifnära och bekläda sig; och sådan är
ställningen öfver allt, med få förändringar, in¬
om den Värfvade Arméen, Sjo-Staten och en
dei Scientihka Gorpser.
Berak'
12 90
Den 14 Julié
Beräkningen ofver beloppet af de erforder¬
liga tillökningar gifver bekymmersamma utslag.
Men det är dock angeläget, att rättelse och så¬
dan, sorn på en gång är verksam och fullstän¬
dig, nu blifver företagen. Efter det tillfälle
som Krigsmagten haft att göra sig förtjent af
Fäderneslandet och hvad genom dess bemödan¬
den blifvit vunnet,- samt med dess fortfarande
pligter att så tillreds, då den ytterligare kallas
till Fäderneslandets forsvar, har den en fullkom¬
lig rätt , att af sina Medborgare fordra ett tarf¬
ligt bröd.
Kongl. Maj:t, öfvertygad att Rikets Stän¬
der behjerta deras ”belägenhet, har dessutom för
sin del varit betänkt att, framställande det verk¬
liga forhållandet i denna del, tillika uppfinna
medlen, att underlätta den nödiga rättelsen. Så
vidt ej några ytterligare bestämda tillgångar kun¬
na af Rikets Stander utfinnas för detta ändamål,
kan det ej med säkerhet vinnas, utan genom en
annan fördelning af dem, sorn redan finnas , och
indragning uti antalet af nu existerande nu-
meräire inom de särskildta härunder begripna
vapen, och användande af den besparing, som
derigenom uppkommer, till förbättring uti de
qvarvarandes vilkor.
Efter denna plan har Kongl. Majtt redan
beslutit en förändrad organisation af Arméens
Artilleri, som kommer att till en del af den
varande numerairen förmindskas , 1 kval på det
Sätt, att den kan, när som erfordras, blifva full¬
talig. Härigenom beredes imellertid en bespa¬
ring i de dagliga utgifterna, men som icke lem-
nar
Den 14 Juli.
1291
pär full tillgång för de förbättringar billigheten
ä de öfriga påkallar,
Rikets Sjömagt. etablerad efter en Plan, som
öfverensstämde med Rikets styrka och medel i den
tid det skedde, kan ej fortfarande blifva den¬
samma som hittills, när folkstyrkan är en tre¬
djedel mindre och Stats- Inkomsterne i samma
proportion. I gemensamhet med Sjöförsvaret af
Kongl Maj:ts nya Rike, skall Halföns Marine
erhålla den förändrade organisation , som läget
påkallar och Nationernas krafter medgifva.
Inrättad blott till egna kusters försvar, skall
den fullkomligare uppfylla sin bestämmelse och
Scandinaviens Unions-flagga icke föras utom
dessa farvatten för andra föremål, än en fred¬
lig Handel och Sjöfart. Af denna under arbe¬
te varande förändring med Flottorna, hoppas
Kongl. Maj.t det blifva en följd, att Sjö Statens
Jöningsvilkor kunna förbättras.
I samma mån som ett mindre antal skepp
och fartyg hädanefter således skulle komma att
underhållas, blefve dessutom den summa, som
för Försvars-veiket till Lands och Sjös nu fin¬
nes anslagen, mera närmad till verkliga behof-
•vet, ehuru under närvarande tid i alla fall o.
tillräcklig.
Alla dessa i mer eller mindre man redan
tillvägabragte , under arbete varande, eller till-
ämnade förändringar, kunna likväl endast un¬
der loppet af tiden komma till fullbordan. De
hafva till en stor del sammanhang med dem,
som
329*
JDen 14 Juli.
som i Kongl. Majrts Rike, Norrige, i samma
väg förestå;. Och Kongl. Maj:t vill härutinnan
endast långsamt tillvägagå, för att, uppå de full¬
ständigaste undersökningar och efter mogen öf¬
verläggning, grunda de beslut, hvars verknin¬
gar må blifva de mest välgörande för Kongl.
Majrts bägge Folk.
Mycket häraf, och särdeles hvad som an¬
går de Värfvade Trouppernas Special Stater,
bl ifver dock under loppet af Riksdagen bragt till
den fullbordan, att verkan deraf på Tredje Huf¬
vud Titeln må kunna för Rikets nu församlade
Ständer framläggas.
Kongl. Majrt, som uti den af Rikets Stän¬
der vid sista Riksmötet i Örebro stadgade Plan
för Försvars-verkets underhåll , medelst öfversät¬
ters och besparingars öfverlemnande till Kongl.
Majrts disposition för Försvars-verkets bestånd
och utvidgande, sedan den summa deraf först
utgått, som Rikets Ständer för Handeln eller
Näringarna anslagit, erkänner på en gång ett
värdigt bevis af Riksens Ständers förtroende och
den nyttigaste utvägen som i sådana omständig¬
heter kunnat äga rum, inskränker sig således
för det närvarande till den allmänna förklaring,
att Kongl. Maj:t icke vill af Rikets Ständer for¬
dra något specielt tillöknings-anslag å Riks Sta¬
tens Tredje Hufvud-Titel, utan vill inom den¬
samma, på ofvan anförda sätt, genom öfverflyut-
ningar och indragningar söka finna tillgång för
oundgängeliga tillökningar, under det uttryckli¬
ga vilkor likväl, att, med undantag af den här
nedanföre föreslagna modification, i allt öfrigt
må
Dm 14 Juli.
1293
ina med öfverskotter och besparingar i Eiks-Sta-
ten fortfarande komma att förhallas efter nu gäl¬
lande grunder , hvilket Kongl. Majit anser all- *
deles oundgängligt, intilldess verkningarne af
förändringarna hunnit visa sig, och Riket ge¬
nom återhämtadt lugn, vunnen stadga i dess
penningeväsende samt lifligare och ordentligare
handel, kommit till den styrka, att tillräckliga
anslag i alla grenar af Försvars-verket utaf Ri¬
kets Ständer bestämdt kunna göras.
Kongl. Majit hoppas , att Rikets Ständer sa.
mycket heldre fortfarande inse rigtigheten här¬
af, som den granskning Rikets Ständer genom
deras Stats-Utskott komma att företaga, fullkom¬
ligast skall upplysa Rikets Ständer, huruledes
Kongl.jMaj:t icke, utan, vid trängande behof, des¬
sa Extra tillgångar disponerat och för öfrigt , så
vidt möjligt varit, hållit Sig, inom Titlens for-
drings-anslag. Rikets Ständer hafva detta äfven
i framtiden öppet, och må rättelse således ske,
här dispositionerna påfordra den.
Rikets Ständer lära härvid för öfrigt nog¬
samt i betraktande taga , att den product af öf-
verskotter och besparing, som de förflutna åren
ägt rum , är alldeles tillfällig , samt att då nu
orsakerna dertill upphört, måste äfven verkan
blifva ett närmande till det förra.
Genom uppstegrade pris, i följd af kriget,
blefvo Markegångarne höga, som verkade på
Krono - Rentorna; Genom Continental-systemet
och Sveriges förbindelse med England leddes
handeln betydligen till och igenom Sverige,
srom verkade på Tull-intrgderna uti ett alldeles
ovanligt
1294
Den 14 Juli.
Ovanligt förhållande , men må hända icke uti.
alla sina följder lika nyttigt, som för Stats Cas-
san: Genom kriget, besparades till betydlig del
Krigsmagtens omkostnader efter Freds-Stat , eme¬
dan lvrigs-Fonden derom drog försorg, m. fL
omständigheter, sorn till detta Utslag gifvit an¬
ledning. Om det dessutom blefve möjligt, att
beloppet häraf hädanefter skulle närma sig till
hvad det sednast utgjort, så redogöres derföre
lika som hittills, och Kongl. Majas afsigter och
omsorger äro Rikets Ständer en borgen för an¬
vändandet.
Kongl. Maj:t är för öfrigt lika angelägen
med Rikets Ständer att, då Krigsmagtens Statet
blifvit omarbetade, enligt Rikets nu totalt för¬
ändrade defensions • plan , Riks Staten derefter
lämpas och rättas. Med en del Indelnings Sta-
ler, särdeles Cavalie; iets, hafva betydliga förän¬
dringar de sednare åren föregått, hvaraf verkan
ännu icke visar sig i zifiVan inom Tredje Huf¬
vud - Titeln , ehuru redovisningen på det hela
derföre är lika behörig; Och i denna del skola
Rikets Ständers billiga önskningar för fullstän¬
digare utredning och tableauer, så fort sig göra
later, nä sin fullbordan; äfvensom Inkornst-tit-
larne framdeles, i sammanhang med bestämda
anslag samt resultater, som vunnits af de lug¬
nare tider Kongl. Majit? med den Högstes bi¬
stånd, nu motser, gerna må undergå sådana
lämpliga förändringar omständigheterpe då med®
gifva.
Det
Den 1.4 Juli.
1295
Det enda föremål, hvartill Kongl. Maj:t af
Rikets Ständer för närvarande begär ett ome¬
delbart biträde inom denna delen af Staten, är,
att, utaf de på förra Finska Expectance * Staten
existerande ytterligare besparingar, må intill nä¬
sta Riksdag i speciel Stat uppföras 10,000 Riks¬
daler om året, för att deraf, från innevarande
års början, formera en Expectance-Stat till lön¬
lösa Officerares och andra Tjenstemäns Under¬
håll , som sig under de sednast förflutna krigen
utmärkt, och icke annorledes än efter hand vid
yppande ledigheter kunna till tjenster på ordi¬
narie stat förhjelpas.
Uti de öfriga Stats titlarna har, icke mindre
än uppå tredje Hufvud-titeln, otillräckligheten
af anslagen i flera fall sig visat, och äfven
nya oförutsedda utgifter tillkommit, för hvilka
intet anslag uppå Stat befunnits.
Till det sednare slaget utgifter höra.-
1:0 Kongl. Hofvets Riksdags-
kostnader vid sista Urtima Riks¬
dagen i Örebro, bestigande sig i
det liela till ett förskott af - 50,000: —
hvilka: såsom icke beräknade uti
Kongl. Hofvets Underhålls sum- ’
ma, icke eller hafva kunnat
eller bordt utaf densamma utgå.
2:o Begrafnings-kostnaderna
för Högstsalig Hennes Maja En-
ke-Drottningen, som utföras med 41,906: iö. 1.
Transport 91,906: 10. 1.
3:0
i2g£> Hen x4 Juli,
Transport 91,906: 10. 1,
3:0 Benta till Sterbhuset å
6 procent å Hennes Majits En*
ke-Drottningens Brudskatts Capi¬
tal aoo,ooo Riksdaler, gör - 12,000: — ___
4:0' För Hushållningens re¬
glerande på Kungsgårdarna, och
de, i följd af Rikets Ständers
Författningar, derstädes nödiga
anstalter, hafva följande utgifter
ägt rum, men hvartill intet an¬
slag å Stat varit uppfördt och
som derföre måst förskottsvis an¬
ordnas:
För Gripsholm - 4,700: — —
Strömsholm - 13,804: 28♦ 4«
Flyinge och
Dalby - 27,094: 82- 4.
Drottningholm 4,500: ,
Ulriksdahl - 1,800:
— 51,899 ' 2- 8*
5:0 Då Kammar - Advocat-
Fiscalen för dess uppsigt öfver
Bevillnings-Uppbörden, i föjld af
de Tjensten åtföljande förmåner,
var berättigad , att i arfvode
uppbära |:dedels procent, hvilka
hittills af Bevillningenutgått, men
något anslag på Bevillningen
derföre ej mera var att tillgå,
måste detta arfvode af Stats med¬
len förskjutas, och har, för till-
Transport 155,805; 12. g»
Den 14 Juli.
I297
Transport 155,805:^12.9.
syne# öfver Uppbörden, under
Sien 1810, 18H och 1812 ut-
gjordt - * * - 52 5 i ——
6:0 Samma förhållande har
inträffat med de, enligt äldre och
sednare Författnipgar, uppå Be-
villnings-Uppbörden i Stockholm
för Uppbörds och Mantals-Com-
inissarierna tillåtna afdrag, men
hvarföre någon tillgång af Bevill-
ningsmiedlen nu ej kunnat erhål¬
las, Utan hafva dessa afdrag måst
Rikets Ständers Riksgälds-Contoir
ersättas med . - - 5,283: 3. 5«
Dessa utgifter, utgörande tills. 161,613: 16. 2.,
fordra likväl Icke någon ny tillgång, Utan
lära Rikets] Ständer finna för godt, att de
blott uti Staten upptagas, för att sedermera
åter gfföras.
Utaf det förra slaget af utgifter 'åro åtskil¬
ige tillökningar, dels i löner dels andra be¬
hof, der brister sig yppat.
Således har, i följd både af de utaf Rikets
Ständer gifna anledningar och af dem, som sjelf¬
va behofvet och billigheten lemnat, Ijöne till¬
ökning armåst beviljas åt Chartte-Siglllatas Conto!*
rets Tjentemän, åt Öfver-Post Directeurs-Embe»
tet samt åt Vak t-betjeningen! vid Smedjegårds-häktet
och vid Linköpings Fängelser. Stafs-Contoirets
berättelse upplyser förhållandet dermed och Kgl,
Maj:t anser lika med Stats-Contoiret, att dessa
5.-« Bandet, 163. 164. Löne»
lQgg
Den 14 Juli•
Xöne-tillökningar, som hittills utgått af bespa-
ringarna inom andra Hufvud-titelti, böra på
Stat uppföras.
Uppå den fond, hvilken till accords ersätt¬
ningars meddelande åt de vid Regementerna
placerade Officerare blifvit anslagen , har val
hitintills icke någon brist sig yppat; men den
utaf StatsContoiret öfver detta amne gjorde ut¬
redning utvisar, att samma fond icke blifver
tillräcklig till inlösande af, de accords-ersätfnings
obligationer, som ifrån och med innevarande år
varda till betalning fölfallne, och hvartill nå¬
gra andra medel icke blifvit af Rikets Ständer
utsedde.
Det blifver derföre nödigt, att anslaget o-
kas, eller att en viss summa härtill afsättes,att
successive, och i den mån obligationerna varda
till inlösen förfallne, utgå. •
De för Xakarevårdens utvidgande och för¬
bättring samt for Medicamenter till fattiga sjuka
i Hulvudstaden och till Vaccinationens befor¬
dran anslagne medel, sorn det varit oundgäng¬
ligt att för det närvarande anvisa, dels uppå
Indragnings Statens, dels uppå sjette Hufvud-
tiielns besparingar, böra hädanefter på ordinarie
Stat uppforas. En del af dessa utgifter grundar
sig pä Rikets Ständers egna beslut och önsknin¬
gar, en del på mensklighetens och välgörenhe¬
tens billigaste fordringar. De kunna således i
intet fall lemnäs utan afseende .
Det på Stat uppförde anslaget för Spinnhu¬
sens i Landsorterna underhåll är nära af samma
beskaffenhet och af stor vigt for allmänna ord¬
ningens