v
Den' 2 o Juni.
899
contourer. Deras ifyllande skulle stundom haf¬
va fordrat mörkare färgor, än jag älskat att an¬
vända. Jag har visat huru förlägenheten upp¬
kommit; det återstår att undersöka huru den må
kunna afhjelpas.
B°e™>etdel ^et ’‘KSer i sjelfva sakens natur,
Förlägenheten, öch i sjelfva Statens väsende, att det
" onda, äfven utan all åtgärd från
Styrelsens sida, en gång skall hjelpa sig sjelft;
eller, som vill säga det Samma, att det onda in¬
nehåller sitt egel Botemedel. Det är imedlertid
under värdigheten af ett folk, som vunnit en
• viss grad af hyfsning, som i flera århundraden
ägt sjelfständighet och egen Styrelse, och sorn
nödvändigt måste känna sin förbindelse, att åt
efterkommande, förbättradt, eller åtmindstone oför-
derfvadt) öfverlemna hvad de af Förfäderna e-
mottagit; det är under ett sådant Folks värdig¬
het, att vänta sin räddning endast af slumpen,
och att slutligen af nöden hämta den ledning för
sina beslut, sorn tidigare kunnat hämtås af Fä-
triolisrnen och eftérianknn.
Denna, i ratt tid använd, skall lätt utröna,'
om den öfverklagade förlägenheten trycker en el¬
ler flera Näringar, eller om den trycker derix
alla. En enskild Mans obestånd, vållat af ho¬
nom sjelf eller af olyckan, medför én förlust
för hans borgenärer, som, efter Dag dem imehj
lan, i ett rättvist förhållande fördelas. Det till¬
stånd af nöd, hvaruti ett helt Rike, genom Na¬
tia-
Den 20 Junil
tionella olyckor, genom felaktig Administration^
eller genom striden för sitt sjelf-försvar försättes;
detta tillstånd bör då icke heller med hela sin.
tyngd drabba endast en Glass af Närings-idkare.
Alla Näringar bidraga, ehuru i olika förhållan¬
de, till Statens upprätthållande och .värn; alla
äga derföre rätt, att af Staten fordra räddning
oeh skydd. Vidden af livarderas anspråk måsto
dock mätas efter hvarje Närings vigt för Statens
framtida bestånd. Genom de anstalter, som vid¬
tagas, kan den ena förlora tillfälliga fördelar,
vunne å en tid, då alla andra fått vidkännas
dryga förluster. Om denne deröfver beklagar
sig, förklarar han derigenom, att hans enskildta
intresse är för honom heligare och af mera vär¬
de, än Statens. Han afsäger i och med det sam¬
ina sin egen dorn, den att hafva förverkat sin
medborgerliga existence,
Imellan dessa särskildta intressen, dessa sär¬
skildta Närings-grenar, måste derföre Styrelsen
uppträda såsom Medlare. Den måste återställa
den rubbade jemvigten. Endast derigenom blir
det möjligt, att deni imellan rättvist fördela
följderna af lidandet, eller frugten af de anstal¬
ter, som vidtagas att det afhjelpa. Lemnad åt
slumpens afgörande, skulle deras täflan öfvergå
till en tvist, som slutades med förlust för dem
bägge, och må hända med enderas undergång.
Större delen af den lefvande generationen, be¬
röfvad de medel den hittills ägt till sjelfständig
utkomst, skulle snart nödgas, som tjenstehjon,
söka
Den 20 Juni
söka sin lifsbergning hos den mindre (alrika och’
mera bemedlade delen af Nationen; och ett till¬
stånd skulle inträda, föga olikt det, sorn af häf-
derna framställes, såsom förberedande den vad¬
liga striden, imellan den vilda massans sans¬
lösa kraft, och den kloka egetinyttani kalla be~
räkningar. ^
Riksens Höglofl. Ständer hafva Önskat ett
förslag, angående medlen lill förlägenhetens af-
hjelpande. Jag har redan förut anmärkt, att man,
vid afgifvandet af ett sådant, måste noga skilja
imellan de tvänne särskilda hufvuddelar, hvaraf
detta nödvändigt bör bestå. Efter min tanka äro
nemligen härvid tvänne skiljaktiga frågor att be,,
svara:
Classification 1;0 Hv;ika
äFo de Ständiga Me-
af , 0
Botemedlen. del, genom hvilkas fortsatta använ-
" dande förlägenheten, successivt och
under en längre tids förlopp, kan varaktigt liäf-
vas? och
2:0 Hvilka äro de Provisionella Medel, sora
nu genast kunna och böra vidtagas, för att upp.
råtthål la de inhemska Närings-classerna, intill
dess sådant skett?
Stanimed'f°te_ Om man vill afgifva -ett full-
-i ständigt svar på den. förra frågan,
-så måste det blifva detta: enda vilkoret för för¬
lägenhetens successiva och varaktiga häfvande-,
är
go2
Den 20 Juni.
är en fullständig förbättring af de lntills vidtag¬
na Administrativa åtgärderna,
J. Generell» Sverige, tryggadt genom sin
Förslag, . . .. v .
,—rt——— Regerings vishet och sitt insulai¬
ra läge ifrån vådan att inblandas i främmande
M arters st kan med större sjelfständighet, än
de flesta andra ^Europeiska folkslag, bestämma
riktningen af sin Nationella Industrie. Jnom sitt
eget sköte försedt med allt annat, hvad det ound¬
vikligen hehofver, kan det, genom uppläggandet
af Salt under fredliga förhållanden, göra sig i
stormarnas stund oberoende, både af Fasta Pan-
dets skakningar, och qf det Brittiska herraväldet
öfver hafveri, Förenadt med Norrige, och qm,
gifvet af tyänne Hqf, är det, sedan Finland oclv
Pomrpem blifvit/afträdde, i tillfälle, att, för be¬
redandet af sitt inre välstånd, använda alla de
krafter, som rinder loppet af tyänne Secler, med
så fnycken ära, pch så liter] varaktig framgång,
blifvit forspilde till aflägsna Provinsers försvar,
Verkningarpe af, denna lyckliga belägenhet sko¬
la under en styrelse, sorn med faderlig omsorg
vårdar sig om Papdets ödling, och arn de in¬
hemska Näringarnas förkofran, icke länge dröja,
att visa sig,
Varsamhet, uti ingående af Handels-förbin-
delser med främmande Nationer, bUfvep icke
destomindre, hädanefter som hitintills, af yttersta
vigt. Om vi ännu någon tid nödgas anse de o-
lägenhetén, sorn tillskyndas Riket genom sådana, '
och
Den 20 Juni
9°5
och isynnerhet genom de i sednare tider slota-,
de med Ryssland och Englind* såsom ett skyl¬
digt offer åt vår aktning för Tractaters helgd; så
torde det dock vara oss tillätet,, att yttra dea
önskan, alt de icke må framdeles pä lika vilkor
förnyas; att omtankan hädanefter må r.igtas. der¬
hän, att lätta éxporten af egna., meri icke importen
af främmande produkter i samt att man i framti¬
den rnä söka bereda vur Flagga och vär handel
fördelar i A neiiranska, Franska, Spanska, Portu¬
gisiska och Italienska Hamnar, sannolikt mera
hatande, än all Commission» Handel imellan Ty¬
ska och'Engelska hamnar, deraf vinsten, i mång¬
dubblad* förhållande återgår till Utlandiiingen, dels
genom lägre pris vid försäljningen af våra egna
producter, dels getrom. ökad elier, fördyrad con-
SUintion af andras.
Om mig tilläte?,, att till dessa önskningar
lägga följande: att man nemi. icke må, genom
upprättandet af stora Handels. Cömpagnier, hvil¬
kas skadlighet för Nationerna af alla åldrars er¬
farenhet blifvit besannad, fjettra dea enskilda
Handels-industrien och Näringsfliten; att man
ml bemöda sig, att, så långt moje ligt ät- mindska
de skadeliga följderna af sådana redan hos oss
upprättade stiftelser; att Nederlags.-.handeln nrå
antingen upphäfvas, eller inskränkas och. under¬
kastas den strängaste controll; att Tullen på.egna
exporter må upphöra men den på främmande,
importer betydligen okas; att Sjötulls.-bevakningen
må
9«4
Den 20 Juni
må erhålla en alldeles ny och förändrad organi¬
sation: saint att Rikets Utrikes Hahdel, inskränkt
till hvad den efter vårt lage och våra ressourcer
hör vara, alltid subordineras upder den inhem¬
ska rörelsens intresse, och icke på bekostnad der-'
af uppmuntras; så har jag i och med detsamma
framställt hvad Nationen nu i .allmänhet hop¬
pas, och banat mig väg till föreslående af nödi¬
ga förändringar i den Inrikes Administrationens
hittills vidtagna partiella åtgärder,
II. Partiella ja„ (ror m\„ härvid hora gå till
Förslag. .. . . . . ,
vaga i omvand ordning emot den,
som vid framställningen af förlägenhetens örsä¬
ter blifvet följd. Om felaktiga comrnerciella och
©economiska förfoganden ofta framkallas, genom
oredan i Penningeverket, och obillighet i Beskatt¬
ningen; så är deremot alltid händelsen, att un-
danrödjandet af de sednare beror på rättelsen af
de förra. Jag vill derföre först framställa mina
tankar ofver det felaktiga i sjelfva Näringarnas
Administration-
Classification ar Med undantag af sådana Varor,
Importen. „ .
sorn hvarken kunna någonsin um¬
bäras, eller inom Dandet produceras, (t. e. Salt,
Droguer SCc.) bestå våra importer uti
A) Nödvändighets - Ar tiel ar , hvilka framdeles
böra kunna i erforderlig myckenhet inom
Riket åstadkommas, och
B)
Den 20 Juni.
3?) Öfverflöds-Ardclar, cl. ii. Utländska producter
eller Fabricater, sorn kunna föras på vällef-
nadens räkning.
Ibland de förra intages första ruminet af
Spannmål.
^AnMarietS~ Tab. IV visar på en gång att
vårt behof af utländsk Spannmål
a),Spannmål. jiö efter annan mindskats, samt att
stora Fenninge-Summor derföre icke destomindre
årligen gått ur Fiket. Jag är för min del öf-
vertygad, att della för Nationen menliga förhål¬
lande kan andras i samma ögonblick, som man
allvarligen vili det. Svenska Jordbrukare^ har
att strida med dryga utlagor, hög penninge-renta
och ett hardt luftstrek. Han kan derföre icke
producera sin Spannmål till samma pris, som den¬
na nödvändighets-artikel vanligtvis har i länder¬
na på södra sidan om Östersjön, der Possessio-
nerna äro större, och avancen således ligger egent¬
ligen i försäljningens qvantileiet; der antalet af
Städer och Fabriks - Inrättningar icke står i etti
rigtigt förhållande till Jordbiuks Näringens vidd,
och der Spannmålen utgör Handels snart sagdt
enda export, samt det enda Jordägaren har att
vända i penningar. I andra Händer, der den
inre Spannmåls-consumtionen är stark, der äro
ock Spannmålsprisen icke lägre än hos oss, oan¬
sedt deras Jordbrukare, i jemförelse med våra,
äro gynnade genom ett biidaie luftstrek, längre
arbetstid, mindre productions-kostnad, lättare af¬
satt-
g°6
Den 20 Juni.
sättning, ymnig penninge tillgäng till lägre ren-
ta, och ändteligen genom lindrigare utlagor.
Sä länge införseln af utländsk Spannetnål
är fri, skola således vära Handlande alltid der¬
med förse sina Magaziner, samt icke väga att
göra större upphandlingar inom JRiket. Deri in¬
ländska Spannemäls-hnndeln skall följakteligen
blifva inskränkt till Torg-köp, och till års provi-
sionering för de fä Bruk, som ännu kunna med
någon förman drifvas, enär dessa aro så af¬
lägsna fran Sjö-Städerna , att de icke derifrån
kunna beqvämligen hämta utländsk Spannemål.
Af detta förhållande blifver en följd, att, när
.Landet hemsokes af missväxt, inga besparingar
jfrån förra årens ymnigare skördar äro att tillgå-
utan allt mäste, till ett emot requisitionens stor*
lek fördyradt pris, från utländska hamnar hämtås.
Jag är derföre af den tanka, att Magaziner
här böra inrättas, samt att Staten bör åtaga sig
denna omsorg; men att dessa inrättningar böra
upphöra, så snart den inländska Spannemålshan-
delo genom den enskildta industrien hunnit or¬
ganiseras, och de dertill erforderliga Capital
gamlas.
Af Tab. III inhämtas, att, från ech med
1803—1812, årliga införskrifningen af Spanne¬
mål stannat vid ett medel-quantum af 233,500
tunnor, samt att den högsta årliga införskrifning,
den hoden påkallat, gatt till 875,000. tunnor.
Häraf
Dm 50 Juni.
907
Häraf är påtagligt, att 500,000 tunnor Magazi-
rieiing skulle fullkomligen svara emot ändamå¬
let; för min del är jag öfvertyga!, att deri kup-
de inskränkas till 300,000 tunnor,
Vid uppgifvande! af della förslag, har jag
föreställt mig sjelf till besvarande den fråga: Skall,
sedan Staten åtagit sig omsorgen af Magasine¬
ring, införseln af utländsk Spannemål fortfara
att Vara Svenska och Utländska Handlande tillå¬
ten? Jag har besvarat mig den med JVej. Jag
trop, att i vanliga år ali upphandling af utländsk
Spannemål hör ske, endast för Statens räkning.
Man behöfver da ej något Maximum eller Mi¬
nimum, för att derefter moderera de inhemska,
3pannemåls-prisen, Desse göra sig sjelfva Tin¬
ner man vid denna anstalt betänkligheter, dem
jag ej funnit, så föreslås, att då nöden ej an«
porliuida bjuder;
1:0 Vissa ■Spannemåls-slag må till införsel all¬
deles förbjudas, såsom Hvete, Arter, Hafre,
och, efter min enskilda öfvertygelse, äfven
Korn, på det odlingen af detta för vår jord
och vårt luftstrek ijenliga Sades-slag må
uppmuntras.
5:0 Införseln af Båg inskränkas endast till ri¬
torr Båg.
3:0 Införseln af alla Spannemåls-Fabricater,
Malt, Mjöl, Gryn, Öl och Bränvin allde¬
les
'Den 2o Juni'.
les förbjudas; ett stadgande, det jag önska¬
de se utsträckt jemväl till Rumm, emedan
denna är till bruk o eli pris jemförlig med
[Bränvin.
4:0 Ett minimum af 3 R:d., och ett maximum
af 5 R:d. i Silfver, bestämmas för inhemska
Rågens pris; och tullen efter detta modere¬
ras, så att den ökas när priset närmar sig
till Minimum, men minrlskas när det höjer
sig till Maximum,
Jag har föresett, att man i afseende på des-'
sa förslag skall mota mig med det inkast, att fle¬
ra af våra inhemska Näringar, och i synnerhet
den, hvarpå vår export hufvudsakligen hittills
grundat sig, Jern-lillverkningen, icke skola kun¬
na bestå vid höga Spannemåls-pris. Men jag
svarar härtill, att^det föreslagna medelpriset, (4
R:d. i Silfver) icke är högre, än det öfver huf¬
vud taget i nära 20 år redan varit (se Tab. II) ;•
att Jordbrukarens produeter ovilkorligen måste
hållas i högre pris, sedan han sjelf blifvit be¬
tungad med högre Bevillning; att den arbetande
Klassens daglöner väl stiga i högre, men icke
i lägre förhållande än Spannemåls-priset; att en
förhöjning i detta sistnämda, af omkring 10 pro¬
cent, äfven för Penninge-Röntagaren, och dem
som lefva af rentan på sitt Capital, är af föga
betydenhet; att alla Fabrikanter och Manufactu-
rister, som arbeta för den inhemska consuintio-
nen, både beräkna, och lätt kunna beräkna pri¬
set
Den 20 Juni’
909
set pä sin vara, efter det förhöjda priset pä Span-
nemål och arbete; att Landtmannens välstånd
bereder de öfriga Folk-klassernas, och i syn¬
nerhet Uppstädernas; att på dessa sistnämndes
uppkomst Landtmannens hopp om afsättning af
sina producter nu mera än tillförene hvilar, se¬
dan den ofördelaktiga conjuncturen förmått flera
Bruks-ägäre , att till Jord-odling använda sina
sysslolösa Bruk s-arbetare, hvilka härigenom blif¬
vit förvandlade till Producenter i stället för Con-
sumenter; samt slutligen, att om Bruks-rörelsens
bestånd icke kan förenas med de pris å Spanue-
mål, som för Pandtbrukets bestånd äro oumgängej
ligen nödvändiga, man till den förras unÖerstöd
måste använda andra och tjenligare medel, t. e.
export-premier, mindskning eller afskaffande af
Hammarskatten och tionde afgiften på Tackjern,
och Koppar, af Bevillningen, af tullen på utgå¬
ende Bruks-tillverkningar o s v. Jag har hört
påstås, att dessa afgifter fordom uppgått till om¬
kring 30 procent af varans pris; och då jag å
ena sidan icke kan undertrycka min förundran öf¬
ver denna för exporten så hinderliga beskattning,’
kan jag å den andra icke heller afhålla mig ifrån
den anmärkning, att man skulle begå iva miss*
tag i stället för ett, om man, för att bereda un¬
derstöd åt den af dryga pålagor tryckta Bergs,
handteringen, skulle tro sig böra nedtvinga pri¬
set på producterna af en lika tungt beskattad
Jord, Ffäringarne böra ömsesidigt bistå hvaran¬
nan, men icke sättas uti inbördes strid. Aldra-
mindst må Modernäringen uppoffras för någon
annap
910
Den 20 Juni'.
ändan.' Det är en af A. Smith bevist, och af
alla författare i Statshushållningen erkänd sats,
att priset på Landtmanna-varor och på dagsver¬
ken vanligen utgör thermometern på Statens
rikedom eller fattigdom. För att inom vårt e-
get land, genom exempel, kunna öfvertyga oss
örn rigtigheten häraf, beböfve vi blott jemföra
dagsverkets pris i Götheborg med det i alla öf¬
riga delar af Riket.
b) Victuaiier. Näst efter Span nema!, fästa VI-
ctualier min uppmärksamhet, ibland de importe¬
rade Nödvändighets-articlar, dem vi inom vårt
eget Land framdeles böra och kunna i tillräcklig
myckenhet frambringa. Redan innan Finland
förlorades, hade vanan, att derifrån hämta Kött,
Smör, Fläsk och Talg m. m.s för Hufvudstadens
och Kust-Provinsernas behof, tagit så öfverhand,
att Ladugårdsskötsel!! i de sistnämnde råkat i
verkligt lägervall. Innehafvare af större egen¬
domar funno i synnerhet för sig beqvämligt,
och äfven förrnonligt, att i närbelägna Städet
försälja betydliga foder-quantiteter, samt att köpa
sina behof af Victuaiier ifrån Finland. Så län¬
ge det sistnämda var éti Svensk Provins, upp¬
kom af detta förfarande endast en indirect skada
för Riket. Nu deremot lider Fäderneslandet
härigenom en dubbel förlust, den directa nemli¬
gen, af Banco-Sedlarnas utvandring och, unders
balance i Handeln, samt den indirecta, af den
inhemska Ladugårds skötselns undergräfvande,
Hufvudstadens förmenta beqvämlighet och båtnad,
gifva
Den 2 9 Juni.
gn
gifva derföre ingen Nationell ersättning. Deså
anspråk på Styrelsens välvilja böra subordineraå
under det generella vilkor, som aldrig till nå¬
gons enskilda formön Ina lemnäs ur sigte, det
af Fäderne slartd et s allmänna bästa. Stockholms
innevånare skola ock snart inom JR i ket kunna
erhålla sina Förnödenheter i denna del, till lika
godhet och lika pris, som Förut från Finland el¬
ler andra Ryska Provinser, om blott nödiga an¬
stalter till befordrande af ett sådant ändamål vid¬
tagas. Och då orsakerna till den starka inför¬
seln af Ryska och Finska Victualie-varor, till
en hetydeljg del, måste sökas i den nedsättning
af den fastställda Tull afgiften, Rom Sedelmyntets
fallna' värde beredt, äfvensom i ilen Finnarne
beviljade rättighet, att, emot erläggande af den
ännu lindrigare Fandt-Tulls-afgiften, påföra osä
sina producter; så anser jag ock Correctivet der¬
emot ligga:
1:0 Deruti, att denna Finnames rättighet
upphör,
3:0 I Tull-afgifternas förhöjande, åtmindstone
i det förhållande till varans pris, sorn 1799
års Tull-Taxa bestämmer.
3:0 I Tull-afgifternas successiva förhöjande i
mån af den inhemska productionens tillväxt;
till vinnande hvaraf ny Taxa å dem årli¬
gen bor utfärdas.
4:0 I ett fullkomligt förbud emot all införsel,
*å snart beholvet af någon viss artikel kan
genom
Den 30 Juni.
genom Jen inhemska productionen fyllas?
en händelse, som, ir afseende på Sötmjölks»
ost, redan torde äga ram; och
5:0 Uti frigifvandet af Victualie- och Krea-
turs-handehi inom Riket, i öfverensstämmel¬
se med Riksens Ständers vid rgooochiäiÄ
års Riksdagar yttrade önskan.
lifter att hafva hemställnings-vis yttrat deri
förmodan, att vårt behof af främmande fisk varor,
skulle kunna betydligen mimiskas, genom ett
sorgfälligare begagnande af Fisket, så väl vid
våra egna kuster, sorn på djupet; och sedan jag
i allmänhet anmärkt, att de till upphäfvande el¬
ler successiv mindskning af importen af Spanne-
mål och Victualier här ofvån föreslagne anstal¬
ter, endast syfta derhän, att ur vägen rödja de
hinder och band, hvaraf Uandtmanna-Näringen
hittills fått vidkännas så tryckande följder, samt
att jag hvarken ansett nödvändigt eller med af-
sigten för <1 etta arbete öfverensstämmande, att
nu ingå i någon framställning, af de directa me¬
del till denria Närings befrämjande och uppmun»
tran, dem en vis Styrelse, sedan hindren för¬
svunnit, med lätthet kan upptäcka, och med lika
mycken lätthet använda; öfvergår jag till frågan
om importen af Hampa, JLin och Ull, m. m.
c) Hampa, Lin, Att Hampa, Lin och UII,
Ull , m. m. ...
— —— samt flera till beklädnad eller an¬
dra
Den 20 Juni,
dra behof tjenlig» articlar, äfvensom de af dem
förfärdigade fabricater, böra kunna inom Riket i
tillräcklig myckenhet produceras, lärer icke nekas
af någon, sorn känner vart Rand och dess ännu
så litet, eller så illa begagnade förmoner. Tab.
VI visar icke destomindre, i huru betydlig man
införseln af sådana varor, ifrån och med 1808,
varit i tilltagande- Endast för hampa och Se¬
gelduk Utgår nu mera nära 200,000 R:d i Silf¬
ver, eller samma summa, som Caffe kostade Ri¬
ket för tjugu år sedan, då Regeringen ansåg nö¬
digt, att införseln deraf förbjuda- Correctiven
äro efter min enskilda öfvertygelse:
a:o Tull - afgiftemag förhöjande efter omstän¬
digheterna-
8:0 Förbindelse för Städerna att till Hamp.
cultur, och till plantering af andra för Fa.
brikerna nödiga Växter, använda den jord
som endast till vinnande af dessa ändamål
blifvit förländt.
g:o Befordrandet af Får-afvetn, isynnerhet den
grofulliga, Såsom den hvilken lättast Vänjes
“vid Vart luftstrek Och vår locah
Genom Premier Uppmuntrad insamling af
Horn, Tagel, Borst, Hår af Kreatur, samt
flera för Fabrikerna tjenliga, hittills vårds¬
löst förspilda matefialier.
£
Den ao Junii
i afseende p! det har föreslagna correctiv
H:o- 2. anser jag nödigt att följande tillägga. Jag
har redan förut sökt fästa uppmärksamheten på
nödvändigheten deraf, alt våra inne i Landet
belägne Städer upprätthållas, såsom de enda stäl¬
len, der Landlmannen nu mera, och sedan Bruks¬
rörelsen är i aftagande, kan vinna afsättning för
sina producter. Jag anser ingenting så motarbe¬
ta detta ändamål, och ingenting så hindra Upp-
Städernas eget flor, som det sätt, hvarpå dessa
pu använda sin donerade Jord. Hågra Upp-Stä-
der hafva blifvit med Handels- och Närings-fri-
heter privilegierade byar, och deras innevånare
Spannmåls Producenter i stället för Consumentrri
Utan att tänka derpå, att donationen vore vil¬
korlig, och att den kunde återtagas om vilkoret
lemnades ouppfyldt, har man på de flesta ställen
tillåtit sig, att, i stycken af högst 2 till 3 Tun¬
neland, utdela Jorden, under namn af Borgare-
Åker, eller till understöd för så kallade behöf¬
vande Borgare. Delad imellan omsorgen för
sin Handel eller sitt Handtverk, å ena, och sitt
Jordbruk å den andra sidan, har mången redlig
Borgersman, genom försummelse i det förra,och
okunnighet eller oförstånd i det sednare, störtat sig
sjelf i den belägenhet man just genom utdelning
af den donerade Jorden fåviskt trolt sig kunna
förekomma. Det är tid att på detta oskick göres
ett slut, och att Länens Styresmän åläggas vaka
deröfver, att Städerna tillhållas att årligen redo¬
visa för användandet af den dem förlänta Jord.
Jag går vidare till
Mag
t)en ao Juni!
r Stenkol. Man torde af sednare arens erfa».
kfenhet kanna med visshet sluta, att Höganäs
Stenköhgrufvor, hädanefter, icke allenast förmå
fylla det inhemska bebofvet, utan äfven lemna
ett öfverskott till export. Jag tror mig derföre
böra föreslå förhöjd Tull-afgift ifrån 25 till
50 procent af värdet på Engelska Stenkol som i
Piket införas, och det desto heldre, som dessa,
vanligtvis nyttjade till barlast, icke i säljarens
hand äro betungade med någon Transport - kost¬
nad. Af den intägt, som genom denna förhöjda
Tull-afgift vinnes, torde Premier kunna bevilljas,
dels för exporten af Svenska Stenkol, dels för
dessas begagnande vid våra inhemska Gjuterier,
i händelse, genom Engelska Stenkolens fördyran¬
de, något bevisligt mehn deje. skulle tillskyndas»
Sluteligen kommer jag till
O Ve<h Efter de tillförlitligaste underrät¬
telser som kunnat vinnas, införes årligen till Stock¬
holm 40 å 50,000 famnar Finsk Ved. Under det
man klagar öfver inhemsk brist på skogsfång,
hör man dagligen Pruka • egendomar, belägna
nära sjökusten, i norra delen af Piket, och ägande
30, 40 ä 50,000 tunnelands Skog, till salu ut¬
bjudas, efter ett pris, som svarar emot ungefär
x R:d för hvarje tunneland Skog. Det är all¬
mänt bekant, att större delen af våra Kust-pro¬
vinser äro försedde med skogar, som, stälde un¬
der en bättre vård, skulle, utan sin förstörelse,
kunna medgifva en betydlig årlig afsäljning. Jag
förnyar här min £orut gjorda anmärkning, att
Huf*
Den ao Junu
Hufvudstadens förmenta behof miste ställas necL
anom vilkoret, af Rikets allmänna bästa. Ge¬
nom successivt och årligen förhöjd Tull-afgift
för Finsk ved, samt tillåten tullfri införsel af
Svensk ved till Stockholm, skulle dock både va¬
nan och behofvet, att utifrån hämta denna nöd-
vändighets-artikel, småningom försvinna, oell den
inhemska veden för Stadens innevånare blifva att
tillgå till lika pris som den Finska.
Bet följer i ordningen att jag bör yttra mig
öfver importen af
Öfvtrflöds- Ta,)b- VII och VIII utvisa att
Varor, införseln af dessa allt sedan år
Vällefnade™. 1808 varit i ett nästan oafbrutet
~— tilltagande. Jag har förut framstält
de orsaker, som ett sådant förhållande förberedt
och vållat. För ändamålet anser jag nog, atthär
förnya anmärkningen örn det jemförelsevis låga
pris, hvartill dessa varor inom Landet kunnat säl¬
jas, sedan man underlåtit att höja tullen i mårn
af varans ökade och Sedelmyntets mindskade värde.
Men man har icke stannat vid denna underlå¬
tenhet; man har äfven tillåtit att confisceradt gods,
utan att Tull afgift erlagts, fått till förbrukning
inom Riket försäljas. Frisen hafva härigenom blif¬
vit ännu mera sänkte, och mången, sorn förut ärligen
förtullat sin import, har genom nyssnamde orikti¬
ga mesurer, och för att kunna sälja sina varor
till lika pris med Beslagaren, blifvit tvingad eller
förledd till Lurendrägeri. Ett hos alia Folk¬
klasser
Deri so Junti
Masser uppkommet tycke för utländska förtärings»
och bekläda ads-articlar har af detta allt blifvit en
olycklig följd. Vanor kunna icke så fort afläg-
gas sorn de antagäs. Det är imedlertid af ytter¬
sta nödvändighet, att det nationella begäret efter
allt främmande på det kraftigaste motarbetas. En¬
dast för Socker och Caffe betale vi årligen till
Utlänningen en Summa, som svarar emot två
tredjedelar af den Bevillning vi erlägge till Sta¬
ten, och. Caffe kostar nu ensamt Diket tre gånger
så mycket sorn år då man ansåg oundvik¬
ligen nödvändigt att införsel och förbi ukniug der¬
af förbjuda. Det är min pligt att föreslå medel
att afhjelpa det onda. På tre särskildta vägar kan
juan komma till inålet:
1:0 Genom ett totalt förhud emot införsel och
bruk af de articlar, hvilkas konsumtion man
■yill hämma.
2:0 Genom Consumtions afgift ellet beskattning
af bruket; och
3:0 Genom brukets fördyrande medelst för¬
höjd tull.
Hvad den första utvägen beträffar, så elia*
ru den i något enda särskildt fall torde finnas
användbar, bekänner jag likväl, att jag. i manga
andra, och isynnerhet i afseende på Caffe, anser
stora betänkligheter vid dess användande möta,
Bruket af Caffe har redan vunnit allmännelighet
i
Din 20 Juni;
isynnerhet i Kust-Städerna, och svårigheten att
hindra dess införsel öfver Norrska gränsen är
ganska uppenbar. Icke heller tic* jag att man
skäligen kan förbjuda någon bruket at de kläder
han nu äger, men utan hvilket förbud, det skulle
hlifva en omöjlighet att controllera iakttagandet
af det emot införsel och förbrukning af främman¬
de beklädnings-persedlar. För de rika skulle det
måhända icke falla sig oangenämt, att nu genast
ombyta form och färg på kläder, efer ingifvelsen
af en brinnande, men merendels snart slocknad
patriotism; för de mindre bemedlade torde dere-.
mot ett hastigt ombyte falla sig obilligt och
hardt.
Hvad åter angår Coasumtions-afgift, eller
afgift för rättigheten till förbrukning-, synes mig
denna i de flesta fall olämplig, och icke svaran¬
de emot ändamålet, egentligen derigenom; att den
Sika mycket betungar den sorn förbrukar litet, som
den hvilken förbrukar mycket. I afseende på
Caffe, hämtar jag af detta förhållande anledning
till en serskild anmärkning. Inom Fandet fin¬
nes en mängd af Caffé-surrogaier, dem man
tillgriper då Caffe blir dyrt, och hvilkas begag¬
nande man försummar, då det erhålles för godt
Stöp. Fastställes nu en dryg consumtions-afgift på
förbrukningen af Caffe, så kan förbrukaren icke,
genom användandet af surregater, elfer, sorn är
detsamma, genom mindskning af sin consultation,
"bereda sig någon lindring i den beskattning som
åtföljer hans i sig sjelft oskyldiga begär. Con-
sum-
Den äo Juni i
9»V
sumtions-afgiften kan således väl bereda Staten en
ökad inkomst, men den mindskar icke consumtio-
nen. I öfrigt skola alla sådana, till inga vilkor
bundne allmänna afgifter, alltid i längden åstad.'
komma ett obehagligt intryck på Allmänheten,
och förråda att man saknar antingen vilja eller
kraft, att vidtaga det enda medel som låter ur
grundsatser rättfärdiga sig, som rakt leder till än»'
damålet, och sorn i alla val organiserade Stater
långt för delta blifvit vidtaget *); jag menar vaj
rans fördyrande genom förhöjda Tullafgifter.
För
*) Som ett bevis huru i England, i afseende härpå,1
förfaras, torde jag böra bifoga nedanstående prof
af 1810 års Consumtions-Afgift i detta Laud:
Socker, Hvit eller Puder, Tetea
och Terrcs, betalas pr Centner 5. —
Brunt eller Mascovad® betalas pr
The betalas af värdet go procent,
Win, Franskt, Tyskt och Un¬
gerskt , importcradt med En¬
gelskt Fartyg, bet. pr Pipa som
håller 2 Oxb:deu 65. l3, 6,
inkommet med Utländska Fartyg,
^elaias pr Pipa 70. -r-i
L. SL
Bränvin, alla sorter odistilleradt,
pr Gallon, som innehåller lj-
Svensk kanna
Distillerade eller Liqueurer beta¬
las pr d:o
Caffée pr &
— a. --5
d:o
Den 20 Juni'.
För min enskilda del tillstyrker jag, att
endast detta, och ej något annar medel må vid¬
tagas, till hämmande af öfverflöd* artielars Öfver»
klagade import; dock med det tillägg i afseende
på Caffe, alt örn Tull-afgiftens förhöjande nu
icke skulle anses vara för ändamålet tillfyllest
eller nog hastigt verkande, införseln och för¬
brukningen af denna vara då må alldeles för¬
bjudas, intill dess jernnvigten i Handels-balanceh,
i 8.1 betydlig man genom Caffé-imhorten rubbad,
hunnit aU återställas.
dag har föreset?, och jag föreser alla de in-,
kast sorn skola göras, emot forslaget att Tull-af-,
gifterna förhöja. Ropet emot vidtagandet af ea
sådan utväg, räknar här i Landet sin uppkomst
‘drån den tid, då importhandeln började blifva af
en sä öfvervägande båtnad, i jemförelse, med an*
dra Handels- eller Näriiigs-företag. Det har se¬
dan blifvit fortsatt, och med sorgfällighet under¬
hållet , saint, då någon yttrat en annan tanka,.
forsvaVadt ni bekostnad af Allmänna Opinionen
erm TuU-beijeningens integritet. JVfan hade, sorn
jag förut anmärkt, fotat föreskrifterna i 1795 års
Tull-taxa på den såsom rigtig erkända grund,
a<t Tull-afgifterna borde stå i ett noga afmätt;
förhållande till de varors värdin, hvilkas förbruk¬
ning man ville inskränka, Sedelmyntet föll ir\-
om korttid derefter ull hälften af det Silfvervär¬
de, som vid Tull-taxans utfärdande derigenom re¬
presenterades, Icke destomiudre blefvo Tull-
afgifterna, lika som förut, till oforändradt belopp
er*
erlagde I Pappersmynt, Vid ett sådant förfaran¬
de, och då varan mäste betalas efter beräkning
af Silfvervärde, hlef förhållandet imellan Tull-
afgiften och varans värde, i afseende på den.
förra, nedsatt till hälften af hvad den eften
grunderna för Tull-taxan bordt utgöra, I ännu
storrö män ökades denna disproportion, sedan va¬
rorna öfver liela Europa boijat att Stiga i pris;
jfr. Tab. X. Om man å ena sidan icke kan ne¬
ka, att Tilli-Årrende-Societetens underlåtenhet
a(t härutinnan söka åstadkomma förändring, grun¬
dade sig på en i sjelfva verket rigtig Handels-»
princip; den nemi. att man vinner mera på
mängden af de varor som säljas än på det hög¬
re priset af en mindre qvantitet; så kan man
å den andra icke tillräckligen beklaga, att det
blifvit det Svenska Folkets öde, att genom egen
^lycklig erfarenhet principens riktighet besanna,
Jag har ännu ett inkast att besvara. Ju
högre Tull-afgift säger man, desto, större Tull¬
försnillning, Om man vill inskränka detta in¬
kast derhän, att man yrkade, det ep ökad Tull.
afgift beredde en ökad frestelse till TuUförsnill-
ping, skulle jag egentligen icke hafva något att
deremot invända. Men jag medgifver icke, och
jag skall aldrig medgifva, att en. Styrelse, försedd
med erforderlig magt, att i hvilken annan, gren
som heldst af den offentliga administrationen, skaf¬
fa lydnad och efterföljd åt sina bud, skulle kun¬
na sakna förmåga att göra dem gällgnde för de
uslingar, sorn lefva af Tull-försnillning och Tu'1
rendrägeri.
925
Den 20 JunV.
Jag kan deremot icke frångå den öfverty¬
gelse, att Tull-Verket för det närvarande allde¬
les icke är organiseradt på det sätt, alt det sva¬
rar mot sitt ändamål, eller emot hvad man äger
lätt att af denna inrättning fordra. Men Biksens
Högloft. Ständer, sorn i nu gällande Grund-Lag
uttryckligen förbehållit sig att Tull-inkomsterna
skola räknas till Bevillning; att sjelfva få be¬
stämma den positiva Bevillningens belopp; att
sjelfva föreskrifva hvad sam bör föregå innan
debitering kan ske; och att sjelfva bestämma
directa eller ovilkorliga Consumtions - afgifter;
Biksens Ständer måste ock äga en afgjord rätt,
att stadga de bestämmelser, som pröfvas nödvän¬
diga för ett rigtigt beräknande af den del af Be-
viIlningen, söm genom Tull-uppbörden skall ut¬
gå. En total förändring af hela Tull-inrättnin¬
gens organisation är imedlertid af högsta nödvän¬
dighet. Mina tankar häröfver aro följande:
1:0 Tull-Styrelsen måste öfverlemnas åt sär¬
skildta Embetsman, som icke genom andra
göromål äro hindrade att med odelad upp¬
märksamhet följa arendernas gång.,'
s:o T.ots-Verket måste äga gemensam Styrelse
med Tull Verket, för att så långt möjligt
är hindra inbördes collision dem imellan.
3:0 Imellan befallande och lydande inom Tull-
Staten, bör, efter ett visst faststäldt förhål¬
lande
lande, Militair-Disciplip äga rumj och Mi-
litairiska Stralf-lagarjje tillämpning.
4:0 Inom Tull-Verket bör samma befordrings¬
lagar galla som inom andra allmänna Vack*
5:® Bedovisningen för Tull-Uppbörden bör
ställas på samma fot som dan för Bikets
Uppbörds-Verk i allmänhet framdeles kan
blifva ställd,
6:0 Tull-medlen böra på bestämd tid i Landt-
Benterierna insättas.
7:0 Vid hvarje månads slut, bör i Stapel Stä¬
derna ett sammandrag af Specialen från tryc¬
ket utgifvas, innehållande uppgift af Ex¬
port och Import under loppet af månaden,
jemte uppgift på exporteurernas och importeu-
xernas namn.
8:0 Alla Confiscations-mal böra vid de Ordi¬
narie Domstolarna upptagas och afgöras.
Jag äger hvarken de insigter, eller den tid,1
Sorn fordra*, för att i afseende på detta ämne
kunna ingå i en vidlyftigare detaille. Den skul¬
le icke heller här vara på sitt rätta ställe, och.'
flera af de sednast om vårt Tull - Verk ut-
gifne Skrifter, göra den äfven otvi-fvelaktigt ttmj
härlig.
924
rDen 20 Junit
Vid undersökningen om orsakerna till deri
ofverklagade förlägenheten, har jag äfven fram¬
ställt dem, som ledt sitt ursprung från felaktiga
administrativa åtgärder i afseende på beskattnin¬
gen; genom dessas utmärkande tror jag mig ock
hafva, anvisr hvilka misstag man nu har att rät¬
ta, hvilka fel a't undvika, Ämnet tillhör i öf¬
rigt ett annat Utskotts handläggning, och jag glä¬
der mig, att jag icke med dess behandlande be-
höfyer öka vidden af detta redan nog vidlyftiga
Betänkande. Endast i förbigående må det tillå¬
tas mig yttra den önskan, att vi snart mitte upp.
lefva den dag, djL, med upphäfvande af Jorde-
hoks-rentan-, och undvikande af ali dpn vidlyf¬
tighet Qph oreda, sorn uppkommer genom olik¬
heten af de för särskilda Bandsorter nu gällande
särskilda så kallade Undervisningar, alla offente-,
liga Utskylder må kunna debiteras peli uppbäras,
endast tinder de tyänne enkla hufvud titlarna af
Ordinarie eller Permanent, samt Extra Ordinarie,
elier "Temporär Bevillning, och derigenom alla
de svårigheter undan rödjas, sorn åtfölja ett in-,
trassladt och oredigt lJppböi'ds-Y?rk..
Jag kommer nu till frågan om de anstalter
sorn böra vidtagas till reglerande af vårt Pen*
Xvinge-Verk, och öfvergår i och med detsamma,
till den dermed i oskiljaktig gemenskap stående
Om de Pruvisionella medlen att upprätthålla Jord¬
brukaren och de inhemska Närings-kla.sserna, un¬
der den lid sorn förbigår innan allmänna förlä¬
genheten genom verkningarna af de ständiga
hinner häfvas.
Deii a o Juni'.
925
Provuionella Öfver intet amne torde meningar-
Botemedel. * . .
.. ne v.ara sa delade som ofver detta#
Under det å ena sidan ropas ofver Penninge-
brist och hämmade Låne-tillgångar, ropar man
å den ajidra sidan öfver Penninge-Stockens stor¬
lek och öfver Sedel-myntets fail. Att uppgifva
ett förslag, sorn skulle tillfredsställa aljas önsk¬
ningar, är desto mindre möjeligt, sorti desse äro
sins emellan stridiga. För thin egert del hyser jag
den Öfvertygelse, att alla sammansätta och kon¬
stiga Planer förfela ändamålet, och öka eller
förlänga det onda; att det förslag, soto mest ut¬
märker sig genom enkelhet och öVäld, äfvén är
det mest användbara samt att man i Finäncerna,
lika som i alla andra grenar af förvaltningen, bör
.vakta sig att icke göta för slota språng, och att
endast öfvergå ifrån en ytterlighet till en annan;
Jag tror mig icke hafva att förebrå mig
såsom en afvikelse från ämnet, om, innan jag
närmare ingår i utvecklingen af mina egna tan¬
kar,, jag framställer en teckning af de utvägar
sorn en framliden stor Konung användt till sitt
folks räddning, då det befann sig i én lika för¬
lägenhet som Svenska Nationen sig för det när¬
varande befinner. Det är Fredrik den Stores
anstalter efter Sju-åra krigets slut jag går att
tekna, och Preussiske Finance-Ministern Struense
är härvid min ledare,
Fredric hade under kriget af omständig¬
heterna blifvit tvungen, att låta suscessiyt till
225
Den 2ö tfuml
2 2* R:d utmynta Silfver-marken, sorn eljest, efter'
landets ordimaira myntfot, icke utmyntades till mera
än 14 Bal. Skiljemyntet blef slutligen uttnyntadt
anda till j;2 R:d per mark. En följd häraf Var, att
produeterna stego i nominal-värde, och således äf¬
ven Fastigheter i pris. Sedan kriget upphört, uppstod
en allmän efterfrågan efter Capitaler; Jordägarne sak¬
nade den afsättning på sina produeter, sorn Leve¬
ranserna under Kriget dem beredt; förlägeheten
blef allmän; Penninge-rentan uppjagades till 10
procent och all inhemsk rörelse afstannade. Ko¬
nungen ”vidtog genast följande beslut.
iso Creditorers lätt att infordra sina utlånta
Capitaler blef på tre år suspenderad.
2:0 Nominal - Biksdalerns förhållande till det
reela Silfvermyntet, den tid förbindelsen
gafs, fastställdes såsom Eiqvidations - grund
imellan Debitorer och Creditorer; för Eiqvi¬
der i Saxen, antogs till grund Vexel-Coursen
för den dag förbindelsen blifvit gifven.
3:0 Ifrån den irsta Juni 1764 skulle alla Sta¬
tens utbetalningar ske i reelt mynt, och äfven,
de allmänna Utskylderna i samma myntsort
erläggas.
4:0 Inrättades strax i Schlesien, och derefter små¬
ningom i hvarje Provins, en särskild Credit-
Cassa, hvartill Staten gaf första fonden. Jord-ä¬
garen fick der beläna sin Jord, i somligaProvin-
ser till hälften, i andra till två tredjedelar
af värderings Summan. Capitalisterne in-
stucko,
rDen So Junii
s(uckoj vid saknad tillgång af Låne-sökande,
sina penningar i Provinsernas Credit-Cassor,
Sävars alla Interessenter gemensamt svarade
för återbetalningen; Penninge-rentan föll,
och Åkerbruket fortfor att oafbrutet tilltaga.
Jag går nu att yttra mig öfver frågan om
våra Banco - Sedlars Realisation. Tre särskilda
meningar har jag trott mig finna i afseende der-
på vara rådande. En önskar att ingen Realisa¬
tion må ske; «n annan att deri må ske långsamt
och småningom, och en tredje att den må ske nu
genast och på en gång; Olikhet i tankarna om tiden
föranleder äfven naturligvis till olikhet i tankarna
om sättet. Till grund för de tvänrie sistnämnde
af dessa särskilda önskningar, ligger bekymret
öfver sedelmyntets fallna värde. Mari klagar icke
egenteligen deröfver att Penninge-Stocken i för¬
hållandet till qvantiteten af Var»-Productionen
är för stor, utan blott deröfver att Banken icke
förmår att den genast med Silfver infria. De
som önska en genast och på en gång verk-
stäld Realisation, äro derföre nödsakade, att an¬
taga en rättighet för Banken, ait inlösa sina för¬
bindelser med rabatt, eller sorn är detsamma, en
rättighet att infria sina Sedlar, efter det opinions
värde de nu äga i förhållande till Silfver. I en
sådan händelse, skulle alla Capitalisters fordrin¬
gar, och alla Debitorers gäld på en gång ökas
med 100 Procent. De som deremot önska en
till längre tid utsträckt och successivt skeen¬
de realisation, se i den småningom skeende in-
[ drag¬
\
Den ao Juni.
dragning af Banco-Sedlarna, en utväg, att i var¬
de småningom höja de ännu utelöpande. Det är
klart, att om detta inträffade, skulle äfven Lån-
gifvares fordringar och Låntagares gäld lika stiga
i en härmed öfverensstämmande Proportion. Af
detta allt följer, att om ej, genom en särskild
Författning, på sätt jag förut anmärkt, grUn-
denia för Liqvider, Debitorer och Creditorer
ithellän, bestämmas, så skall Banco - Sedlarnas
mihdskhihg, eller soni är detsamma, deraä Stigan¬
de värde, uteslutande tillskynda de förre, äfven¬
som Banco-Sedlarnas tillväxt, eller som är det¬
samma deras fallande värde, uteslutande tillskyn¬
da de sednare en kännbar förlust/ Imedlertid är,
det Statens pligt att medla imellan dem bägge,
och att i denna medling mot dem hägge vata
Rättvis. Härtill gifves, på sätt jag förut yttrat»
icke mér än en utväg,
i:stå Atgarden. den, ätt genoni éti för fattning he»
stätnma, att alla Liqvider, så val enskilda imellan,
som imellan dessa och Staten, höra ske efter den
legagnade myntsortens förhållande till Silfdérmyn-
tet den dag skulden tillkom eller förbindelsen gafs•
Detta är kändt, och om det ej på annat sätt kun¬
de beräknas, återstår alltid den utväg, att för
hvarje Börsdag, då Cours på Hamburg eller Lon¬
don blifvit noterad, bestämma det efter en alltid
lika rabatt i denna Cours. Genom ett sådant be¬
slut, hva, s vidtagande i rätter tid hade i sin
tillämpning till relationen Imellan de skatt¬
dragande och Staten, imellan Staten oeh dess
Em-
Den ao Juni.
Embetsman^ samt imellan allmänna Stiftelser eller
Eonder a eria, och de på deras Slat uppförde
anslag å den andra sidan, förekommit all rubb¬
ning och allt lidande, samt gjort alla nu utverkade
Eone- och anslags-saint andre förhöjningar umbär¬
liga, genom ett sådant beslut ville jag säga skulle frå¬
gan om Banco-Sedlarnas realiserande, eller icke rea¬
liserande, framställa sig under en Synpunkt, sorn u-
teslöt alf annan verkan af det Nominella Rörelse-
Capitalets okände, rnindskande eller bibehållande vid
sitt nu varande belopp, än den som yttrade sig
i priset på varor, eller i Liqviden af Utländsk
Gäld, äfvensom i en för ögonblicket må hända
till en viss grad lättad eller försvårad Fenninge-;
tillgång inom Landet. Jag anmärker i samman¬
hang härmed, att örn alla, under tiden af Sedel-
myntets fallande värde, tillkomne förhöjningar i an¬
slag och löner, efter en hastigt verkstäld eller små-'
ningom skeende Realisation skulle oförändrade
utgå, blefve deraf en följd, att det allmänna öf¬
ver ali höfva betungades och att enskildtas för¬
delar i lika origtig män tilltogo. Dessa skulle
väl efter den grund, som för Realisationen antogs,
och hvilken den nu hehlst vore, kunna förändras
eller utgå, emedan i dessa fall endast är fråga
om åtnjutande af en ärli g bertifce, hvars nominal-
la belopp står i ett beräknadt förhållande till det
ursprungliga anslagets real belopp. Men så för¬
håller det sig icke med Eiqvider af en Capital-
fordran. I det ögonblick denna uppstår, äger
den
4:de B-
N:o 117, 118.
jDen ao lunt
den vedan ett af sjelfva ämnets natur, eller af
opinionen dä bestämdt, och af dé Contraherände
beräknadf real-värde. Det är efter detta JLiquid
derom bör ske; oell om man äfven erkänner
Bankens rätt att nu infria sina sedlar, éfter det
värde i förhållande till Silfvérmyntet, rom dem
nu af opinionen tillägges; en rättighet soin later
Försvara sig derigenom, att Bankens egenskap af
Gäldenär, i relationen till en Viss bestämd for-
drings-ägare, icke förr än nu vid Sedelns uppvi¬
sande uppslär, och hvaraf föijer, att Banken icke
är skyldig att inläsa sin förbindelse efter annat
värde, än det hvarefter uppvisarhn den nu inne¬
hafver; sa följer just deraf, att alla förbindelser
imellan enskilda, eller imellan dessa och Staten
böra fullgöras, efter det förhållande imellan No¬
minal- toth Real-myntet, som af opinionen be¬
stämdes dä förbindelsen gafs, eller, som är det¬
samma, dä bägges inbördes relation såsom Gälde¬
när och Borgenär uppstod.
Jag har anmärkt, att sedan det af mig nu
föreslagna beslut blifvit vidtaget, frågan örn Re¬
alisationens verkställande eller icke verkställan¬
de, egenteligen verkar endast på liqvider af Ut¬
ländsk Gäld, priset på varor och måhända äfven
för ögonblicket något på penninge-tillgångeu in*
om landet. Det är nu min pligt att yttra mig,
om och huru Realisationen af Banco • Sedlarna
bör ske. Jag hör att man dertill föreslår tvänne
sätt, nemi. antingen rabatterad invcxling emot Silf-
vtr
Ben 5 • JiiHt*
932
Ver af allt, eller indragning genom Allmänna Ut-
'siyldet af något, deli oräbaitcräd invfeiiing emot
Silfver äf det öfriga, töet sednare af dessa för¬
slag ogillar jag för min del pä det högsta. Då
man genom indragning af en del af Sedelmyn¬
tet, bemödar sig att höja värdet på den återstå¬
ende, skall denna sistnämnda nödvändigt blifva
ett anine för Utländska . Handlandes och Capita11—
sters spedilation, näll -således i det riäfrriaäte för¬
svinna tir rörélseiS. Denna vada äf desto större
ju hastigare indragningen skef. örn, t. ex., ge-
norn denna, dfet till inlösen med Silfaer slutli.
gen bestämde Sedelbéloppet skulle i Siifver-^är-'
de ärligen stiga iö procent; sa bléfvé défaf en
följd, att dét thed begärlighet fif Utländningéa
etnottogs, serri först genom Cammisslönaif begag¬
nade t!e tillfällen här arn till cäpitsléts insätt än¬
de ä 3 procent, och slutligen med en betydlig
båtnad använde detsamma till inköp äf våra in¬
hemska produCief. Jag förbigår alla de öfriga
olägenheter, som skulle åtfölja vérkställändet af
en sådan Realisation, emedan de ligga förhop¬
pen dag, och jag skyndar att undersöka, orri en
rabatterad inlösen af Råneo - Sedlarna, till hela
deras belopp, skulle bättre uppfylla ändamålet.
Det är förut anmärkt, att alla hastiga öfvergån-
gar från en ytterlighet till en annan, i Financer*
na, äfvensom i alla andra grenar af Administra¬
tionen, äro af verklig våda. Nedsättandet af Ean-
eo-Sedel-stocken, från dess nominella belopp till
ett reelt, af hälften mindre mmierair, skulle ock
utan
935
Deri «o Juni
utan all tvifvel betydligt ok a den nu Öfverklagade
förlägenheten, och bereda en våldsam skakning
I inånga enskilda Personers läge. Priser, som en
gång blifvit uppjagade genom en stor i omlopp
varande Sedelmassa, sätta sig icke alltid i lika
förhållande af summa och till, sorn blifvit antag,
na för mynt-realisationen. Myntets redbarhet ut¬
gör icke heller det enda vilkoret för dess af Sta-
C?
ten påräknade användande. Det måste äfven va¬
ra att tillgå, uti tillräcklig och efter populationea
samt varu-productionen lämpad myckenhet. O-
lägenheterna af en hastig mindskning, äfven blott
af Rörelse-Capitalets nominella belopp, äro vida
större, än olägenheterna af dess okände. Det sed¬
nare ställerCapitalisten i nöd vändighet att i jord eller
varor förvandla sitt capital; det förra tvingar Jord.
agaren och Närings-idkaren, att i Capital förvand¬
la sin vara eller sin jord, eller som är detsamma,
Sedelmyntets mindskande gör Jord-ägaren och Nä¬
rings idkaren beroende af Capitalisten; Sedel-myn¬
tets förökande tvingar denne att ingå i Näringar¬
na med sitt capital. Jag tror derföre, att om det
i ena sidan är rådeligt, att vidtaga sådana be¬
slut, hvarigenom Banco Sedlarne må vid sitt pu-
varande värde bibehållas, och till befordrande
hvaraf jag anser det i märkelig måtto tjena, att
Allmänheten årligen med fullt förtroende om
Sedelmassans rätta belopp underrättas; så är det
dock å den andra högst betänkligt, att påtänka
någon deras Realisation, så länge vi, under en
fortfarande under-balance i Handeln, dertill icke
äga någon annan utväg, än den som ligger i
Sed:
Den 20 Junii
933
Sedlarnas successiva indragning,' genom af Natio¬
nen utfordrade tryckande afgifter, en mesure,
hvars vädelighet jag redan förut ådagalagt. Väg.
ledd af denna åsigt af saken, vågar jag föreslå;
2:dra Åtgärden. i*ng«n Realisation af Banco-
Sedlarna ma komma i frogn, innan
vi, genom erfarenheten af ätmindstone tvänne ars
öfver-,bal ance i Handeln, öfvertyga t oss om att den
nuvarande ställningen upphört; samt att Realisatio¬
nen sedan ma verkställas successivt, och för hvar¬
je, är endast i ett visst fast stoldt förhållande till
det föregående. årets öfverhalance. Jag tror mig
icke behöfva vidlyftigare motivera denria min
tanka. Jag går att i korthet yttra rnig öfver
Riksgälds Contoiret och dess Sedlar.
Den tanke, att Riksgälds-Contoiret och Ban¬
ken böra från hvarannan noga skiljas, synes mig
desfomera rigtig, sorn jag är öfvertygad, att Ban-
co-Sedlarne ännu fortfarit att till fullt Silfver¬
värde i allmänna rörelsen emottaga?, om icke,
genom den illa beräknade planen för den vid.
a8oo års Riksdag beslutade Realisation, Banken
kommit att ikläda sig ansvaret för en betydlig
summa af Riksgälds-Contoirets Utelöpande Sedlar;
och om icke man allt sedan den tiden sökt fota
förtroendet för detta Verk på en slags Bankens
garantie. Jag anser för öfrigt- ingen ting annat
fordras, än ett noga iakttagande af de flir Con-
toirets förvaltning gifna föreskrifter. Det skall
derigenom sannolikt uppfylla det med dess inrätt¬
ning.
934
T)en 79 Junb
liing åsyftade ändarna!.- AT ingen påföljd apser
jag det/ agio vara, sorn imellan Hansens och
Biksgälds-Contoirets Sedlar, alltsedan 180 a ars
Realisation ägt, och ännu äger runi. Derigenom
att Banko-Sedeln förlorad0 nf sill ursprunglig»
värde, i förhållande till Silfver, .skulle Riksgäld?..
Sedeln naturligtvis blifva djupare nedflyttad.
Men det imellan bäggo Secfglmynipn fasstäHelp
agio har bibehållit sig oföräniiradt, och skall vis¬
serligen alltid göra det, så länge icke forhallan,
det rubbas gemön tillökning af Riksgälds-Contp.
frets Sedel-massa, en händelse hvilken det beror
af Riksens Ständer att sjelfvp förekomma. öf¬
rigt är jag af deri tanka:
3:djc AtgJi.dcn. 4t? Miksgälds- Contoirets m utelii-
f 1pande Sedlar böra tills vidare lemnäs
i omlopp, och a t en för t skyndad indragning af
dem hemken är nödvändig, eller med afseende pä
den allmänna ställ,unsen önskansvärd %). Det ät
alltid halsbrytande, att af ögonblicket söka rädd¬
ning, emot en sjukdom, sorn uppkommit ech till.
växt unde? loppet af ar.
Förhallanderna imellan Fordrings-ägare oell
Gäldenärer hafva, i den mån allmänna förlä¬
genheten tillväxt, blifvit allt mer och mer in.
vecklade, och slutligen sådana, att de blifvit ett
, före-
Man har lenmat mig den underrättelse, att
redan under loppet af innevarande är, omkring
; 000,000 Bid skola hafva blifvit indragna.
Dm 2 0 Juni.
935
föremal för Riksens Ständers särskilda uppmärk¬
samhet. De fleste i Fastigheter intecknade Fåne-
capil&ler hafva blifvit uppsagde, och G alde-
rären hav nödgats, alltid genom erläggande af
Bevillnings - afgiften pä fordringsägarens, capital,
Stundom genom hemligt åtagande af dryga na¬
tural prestationer, i stället för renta, och san¬
nolikt äfven rätt ofta genom dennas uppsteg-
rande öfver det af Lagarne t i 1 låt ne - belopp, åt*
mindstone till någon tid friköpa sig från det miss¬
öde1 aIt nödgas föryttra sin jord. Det har imed¬
lertid berott af hans Greditoy, hvars hela fordran
ofra icke uppgått till mer än tredjedelen eller
hälften af jordens taxerings-värde, att skilja bo*
norn från besittningen deraf, på den tid, och
till det pris dennes egennytta dicterat. Bristen
på penningar, har, isynnerhet vid Fastigheters
försäljande, inskränkt antalet af Speculamer, pcb
fruktan för den tysta, men likväl uppenbara för¬
trytelsen ho* menigheten, har sluteligen förmått
att från exsecutiva Auctionev dem alldeles för¬
jaga. Jag är af den tanka, att detta guda svår¬
ligen kanhjelpas, utan
4:de Åtgärden att P“ tvänne är suspendera Credi.
t- tovérs riitt att utkräfva sina emot
inteckning i fastighet utestående fordringar. Alla de
anmärkningar, som emot vidtagandet af en så¬
dan anstalt kunna göras, har j3g sorgfälligt pröf-
vat. Det är min önska», men icke min öfver-,
tygelse, att allmänna ställningen må medgifva
dess undvikande. Jag föreser isynnerhet, stt
TIRSI
Deri 20 Juni-
110311 emot förslaget af jernbref skall framställa deS
invändning, att det är kränkande för den allmän¬
na Crediten. Men jag svarar derpå, att denna
Icränkes i ännu större mån, igenom alla de ban-
.cjueroutter, sorn af dess underlåtna användande
skulle blifva en oundvikelig följd, att Fordrings¬
ägarens lidande, genom eapitaletr. fördröjda inbe¬
talning, icke kan jemföras med Jord-ägarens, då
lian nödgas för halfva värdet afslå sin jord; att
den förre kan bjelpas genom rättighet att discon-
tera på sitt före suspensionen intecknade docu-
ment; att så kallade jernbref, mera än en gång,
blifvit med påräknad fördel och utan befarade
■olägenheter använde; att suspensionen af Ban¬
kens utbetalningar i klingande mynt egentligen
är ett sådant; att en utomordentelig förlägenhet
i allmänna rörelsen påkatlar utomordentliga bo¬
temedel; att i valet imellan tvänne olägenheter
-man alltid bör välja den mindstn; samt att man.
torde böra förekomma vådan af den allmänna
belägenhet, i Borns Annaler förvarad åt hug-
komsten och eftertankan, då ett folk, glömmande
alla ämnen för gemensamma intressen, alla min¬
nen af gemensam ära, och alla bemödanden för
gemensamt viii, samt skiljande sig i tvänne par¬
tier, af Fordi logs-ägare och Gäldenärer-, går att
inbördes sönderslita sig, vid skenet dea bor¬
gerliga tvedrägtens fackla.
Jag har förut anmärkt, att i den mån den
allmänna förlägenheten tillväxt, hafva alla Låne-
biträden, från de i sådant ändamål upprättade
Stif-
'Deri 50 Jani.
Stiftelser j’ för Jordbrukaren och den inhemska Nä'-
rings-idkaren i det närmaste upphört. Det är vaf
sant, att särskilda Låne-inrattningar finnas, hvil¬
kas pligt det är att uteslutande understödja na-
gon viss Näring, t. ex. Jern Contoiret, Manufac-
tur-Disconten, q. s. v. Afven har man sökt al£
upprätthålla Bruksrörelsen, genom det Brukägare)
beviljade tillstånd, att, på Hypothek af sina tilla
verkningar, i Banken upptaga Lån, och hvilket
blifvit begagnaöt, till ett årligt belopp af omkring
2 ä 3 millioner li:d. Meri det är deremot lika
sant, att alla öfriga inhemska Näringar, och fram¬
for alla andra Jordbruket, saknat annan Lane-
tillgång, än den de Allmänna Disconterna kurtt
iiat erbjuda. Att denna äfven för dera blifvit
föga tillgängelig, ligger, efter min tanka, dels i
det felaktiga i sjelfva dessa Stiftelsers inrättning,
dels ock i den allmänna ställningen under de sidst
förflutna åren, hvilken verkat derhän, att den
lönande import-handeln bemägtigat sig alla Lan¬
dets penninge tillgångar. Man hehöfver blott på¬
minna sig, att jord i Disconterna icke kart be-
länas, men att deremot utlåningar på kända Mans
borgen få ske till bestämda, och på varor till o-
bestämda summor; och man är frestad att tro,
det nfsigten med Discont-inrättningärna varit att
afhjelpa endast de högre Folk klassernas, och t
synnerhet Köpmannens hastigt öfvergående, mea
icke Jordbrukarens eller Närings-idkarens länge
fortfarande behof. Också lärer före den period,
hvarunder den allmänna förlägenheten efter mia
parika blifvit beredd, knappt något exempel kun-
na,
Den 20 Juni.
n: yppvisaa, alf en jordbrukande Bonde i Riks-
33 sy.onten anmält sig till erhållande af lån. Dä
d< q tilltagande nöden för menigheten, och den
V Itagande båtnaden af penningars användande
fix Handeln, sedan beredde ett större antal Då¬
re sökande, ån att allas behof kunde fyllas, blef
ideraif en naturlig följd, att den mindre kände och
jnera behöfvande fick stå tillbaka för den mera
kände och ofta mindre behöfvande. Icke heller
hafva de få Lane biträden, som ilian Disconter-
na åt Jordbrukare och vissa inhemska Närings,
idkare kunnat lemnäs, varaktigt afhjelpt dessas
förlägenhet, Täta omsättningar, dryga dermed
fpvenade utgifter, och en hög penninge-renta un¬
dergräfva skyndsamt sådana I,Intagares välstånd
och trefnad.
Igenom de så kallade tre procents Obliga*
tioner na, sorn af våra allmänna Discont-Verk
utgifvas, har ock, efter myt öfvertygelse, Pen¬
ti) ngebristen i Landsorterna blifvit förökad. På
3 in det bosatte personers Capitaler, Köpeskillin¬
gar for försåld jord, influtne Concours- och för-,
njvydare-medel m. m., allt har vandrat till d®
Stader, der Disconter finnas, och Penningarne
hafva, sent eller aldrig, genom Djscont-lån åter-
vä.ndt till orten. Att dessa betllar blifvit utelö¬
pande till dubbelt belopp, ett skäl hvarmed man
Vili försvara deras nytta, har destomindre verkat
till något gagnelig! förhållande, som, utom det
de egentligen icke äro att anse sorn löpande,
Xandsi skördat ingen båtnad deraf, att alla Ca¬
pita-
JJfen 2 o Jiifli.
$39
pi t alfus sammanförande i några-af de större |CusC*
Staderna, gjort dessas innevånare, vid en nästan
oinskränkt import, äfven af utländska nödvän¬
dighet* - varor, oberoende af Jordbrukaren och
den inhemska Närjngs-idkaren, samt satt dem
pfver bshpfvet af (lerås eget Ilands prodqcter.
Inka sa pfvprtygad sorn jag är om skadelig-
Jieten af Discnnternas 3 procents Obligationer,
lika sä ofvertygad är jag äfven ani skadan af
privata Actie ägares deltagande i Discont verken.
Hela det Capital, sptn svarar emot beloppet af
sådana enskilda Actier, skulle inom Landet gö¬
ra? frugtbart, emot len lagliga rentan af 6 pro¬
cent, om icke dess användande till inköp q.f Dis-
cpnt-Actier lofvade en ännu högre. Hvad sorn
af det enskildta förtro,endc;t eljest skulle i mindre
Summor förrentas, emot Intecknings- eller annan
Säkerhet, på längre tid och till en lägre renta.,
indrages i stället i den stora Penninge-rörelsen,
utgår sorn Ian i större Surnmpv till vissa i Discpnt-
orten eller närmast deromkring boende, af D.i-
rectionen kända, personer, infordras inom kerta¬
re lid, och belastas nied en högre renta.
gite Åtgärden. d^ss3 skäl tror jag mig böra,
föreslå, alf vara nu varande alhrianna Discoriteg
mc, i den inan deras ofiroyrr förr eller sednare la¬
pa till anda, alldeles indragas, saint en Bancot
och en Riksgä!ds-l)iycnnt, utan deltagande gf Pri¬
vata Aciie-Agart, i stallet inrättas. Fonder ne för
dessa (»vänne nya Disconter höra blilva tillräck.
940
Den 20 Juni'
lige, för ätt underhålla ett åtmindsfone lika viel-,
sträckt Låne-system sam de upphörande Discon-
ternas. Banco Disconten belänar endast Skulde¬
bref, inteknade i fastighet före det nu förvänta-,
de Riksdags Beslutets underskrifvande, med vil¬
jor, att intekningen, tillsammans med föregående
aldre intekningar, icke öfverskjuter hälften af
fastighetens vid näst föregående års taxering be¬
stämda värde. Lånet får ej öfverstiga hälften af
hypothekets brlopp; det löper med 5 procents
lenta, och omsättes en gång hvarje år, med af¬
betalning af 10 procent af det första låne belop¬
pet. Riksgälds Disconten belänar, med undantag
af Utländska varor och prcducter, alla af de
fö ira Disconterna beiänte hypoihek, dock endast
till bestämd maximi-sutnma. Lånet löper med
6 procents renta, och omsättning sker efter 10
procent af första Låne-belöppet, sate gånger om
året, så att hela lånet inbetalas inom fem år.
Det skulle föra mig för långt, om jag ville
ingå i en fullständig detaille af motiverna till
detta förslag. Annu mera skulle jag afvika från
ämnet, orri jag fördjupade mig i undersökning
om de reglernentariska iörbättririgar Discont ver¬
ken och deras Administration synes behöfva att
emottaga. Jag anser det göra tillfyllest, att, i
afseende på den föreslagna Banco-Disconten, an¬
märka, att om Creditorers rätt att utfordra sina
nu inteknnde Capital på längre eller kortare tid
suspenderas, det tillika blifver en nödvändighet,
att anvisa dessa ett tillfälle att genast erhålla
pen-
Den 30 Juni»
ipenningar på liypothek af deras innehafvande
Skulde bref, att en temporair suspension af Fa.
stighets-ägares betalnings-skyldighet endast skulle
uppskjuta, men icke förhindra deras undergång,
oin den icke ålföljdes af en mesure, sorn gjorde
det önskansvärdt för Capitalisten, att kunna pla¬
cera sina penningar emot intekning i Jord, samt
att jag anser detta ändamål kunna fullkomligen
vinnas, då det inteknade Skuldebrefvet får egen¬
skapen af eu Actie, derpå penningar kunna ne-
gocieras, och det till 5 procent.
Orsakerne, hvarföre jag önskar tvänne Dis-1
conter i stället för en, falla, sorn jag förmodar,'
genast i ögonen. Då Banco-Disconten uteslutan¬
de disconterar nu inteknade Skulde-bref, mere
Biksgälds-Disconten uteslutande andra liypothek,
så uppslår icke inom ett och samma Verk nå¬
gon strid, Låne-sökande af olika Närings.classer
imellan, och Administrationens möjeliga väld
kan då icke gynna en Näring på de öfrigas be¬
kostnad. Penninge-fprsträckningar, lemnade på
säkerhet af Jord eller deruti inteknade Skulde¬
bref, kunna och böra icke, i afseende på afbe-
talningar eller rente-belopp, bindas till samma vil¬
kor som Lån, gifne på annan säkerhet och rör-'
liga liypothek. Det skulle då endast åstadkom¬
ma oreda, att i ett och samma Discont-Verfc
sammanföra tvänne Fonder, förvaltade efter all¬
deles olika grundsatser.
Jag har äfven föreslagit, att man vid Biks-
gälds-Discontens organisation må förändra flera
för
Déh 20 Junti
för vara allmänna Discont-Verk lihult fällande
föreskrifter. I)i jag a ntäglt, att vid hvarje örn-
Sättning, tö pvocént af Länets ursprungeliga be¬
lopp borde inbetalas, har jäg derigenom dels
■velat lindra det tryckande af Gäldénärens första
dryga utbetalningar, dels ock förekomma, att ett
ian i -Riksgälris-Öisconten ifcke må uppnå högre
ålder än fern är; hvaremot ett sådant i Banco-.
Disconten, med afseende derpå, att omsättning
der verkställas endast en gång om året, ef.
tfer mitt försläg kan uppnå en dubbel alder af
Tio är.
jag har redan förut rättfärdigat det sednare,
genom ådagaläggandet af Jordbrukarens behof af
längre hetalnings-ttd och lägre afbeta In ingar. Det
förra går jag nu ätt försvara. En enda anmärk¬
ning rnå i sådant ändamål vara nog. Afbetal-
r»i aga roel beräkning, efter hvad vid näst föregå¬
ende omsättning af Capitsiet återstår, föranleder
dertill, att dessa : början blifva ganska betun¬
gande, men deremot, sedan länet flera gånger
blifvit omsatt, allt mer och mer obetydliga. Man
synes således, vid fördelandet af .Låntagarens
betalningsskyldighet på viss tid, hafva fastställt
denna skyldighet, i alldeles omvändt förhållande
Stil hans förmåga att den uppfylla. Att denna
förmåga skulle vara störst, genast efter det lånet
togs; innan det lanta Capitalet ännu hunnit af.
kasta någon flugt, och medan renta på hela det
ännu oförrnindskade låne-beloppet erlägges, lärer
icke kunna påstås. Om man således icke vill
fast»
Den ed Juni.
fastställa eh grund fur bestäm siandet af 3f,ajat? va¬
rens återberalnings-skyldighet, sorn vore j det Vri¬
dande emot den hittills afitagna, så synes at-
mindstone billigheten fordra deu jemkning jag
föreslagit. Genom vidtagandet deraf, ingår, sorn.
jag förut anmärkt, hela Låne-Capitalet inom fem
år; igenom det nu gällande omsättriings-fövhål-
landet, kan, då lånet uppgår till 4 å 5000 R:d.,
med inbetalningen af sista återstoden fördröjas
ända till i5 å 14 år.
Att jag icke vill medgifva Discontdf ing på
hypothek af främmande varor och produkter, är
en följd af min önskan, att så vidt möjdHgt är,
hämma deras införande och förbrukning; orh af
min öfvertygelse, att Sveriges Rörelse-capitaf bitr
användas till understöd för Sveriges inre Flän¬
del och Näringar, men ej att framkalla den ut¬
ländska industrien till en täflan sorn skulle Un¬
dergräfva vår egen. Med hänsigt lill det sist¬
nämnda, har jag förut yttrat min tanke örn före¬
målet för det nyligen stiftade Östersjö Compagniet,
och jag tror mig i afseende på det ämne, hvar¬
om här nu egentligen är fråga, endast böra til¬
lägga, att om en Man, af denna så aktningsvär¬
da, och så ofta förgätna Medborgare-klas;», sorn
irted egna händer brukar egen jord; om en så¬
dan Man sage sin Bränvins-brannings-rättighet
hämmad, under det Ilandet cfversvämmndes af
främmande bränvin; om han saknade tillfälle,
att, äfvea till underpris, föryttra sin Spannemål,
under det Rikets hamnar oupphörligen uppfylldes
med
Din äo Juni'.
Sned utländsk; om han satt i nödvändighet att i
DtSconten söka ett låne-biträde, sage detta sig
förnekadt, emedan Fåne tillgångarne blifvit med.
Sågne till försträckningar åt irnporteurer, på hy-
pothek af främmande bränvin och andra produ¬
kter; och om han, detta allt oaktadt, kämpande
med sitt oblida öde, framställer sorn en önskan
hvad han kunde yrka sorn en rätt; om han
tned uttrycket af sin klagan förenar Uttrycket af
sitt hopp; om ändteligen den förra med värma
utgjuter sig öfver lidens händelser, medan den
sednare med tillförsigt fäster sig vid en vis och
fade lig styrelse; så finnes hos denna Man, så
finnes hos den Folk klass, sorn tänker sorn han
tänker, som lider sorn hän lider, som klagar sorn
han klagar, och sorn hoppas som han hoppas, ett
medborgerligt sinne, hvars styrka och uthärdande
kraft förtjenar att bevaras för högre ändamål än
blott det blinda och overksamma tålamodets.
Orsakerna, hvarföre jag icke velat medgif¬
va insättning af privata penningar i Banco-Dis-
conten, emot 3 procents obligationer, äro up¬
penbara af hvad jag förut sagt. Då jag trott det
vara af båtnad för Biksgälds-Disconten, och af
mindskad eller upphäfven påföljd för det allmän¬
na-) om en sådan inrättning endast der tilläts;
har jag likväl dervid trott mig böra fästa vilko_
jetafrentans nedsättande till Tvä procent, på det
Gapitalietens frestelse, att tidtals skrinlägga sina
penningar, genom denna anstalt, i förening med
de
Z)crt 2 0 Julli
9451
de öfriga af mig föreslagna åtgärder,' må fram-1
deles allt mer oell mer försvagas.
Jag hår yttrat deri tänka, att de tVänné nya
D isconterne bordé äga Fonder, som tillsammans--
taa.ne svarade fernot de allmänna Dlsconternas,
öm hvilkas indragning fråga af mig blifvit väckt,
lie förrå böra oök nödvändigt sältas i tillfälle,'
att lemna Fåne-biträden till ett belopp, sorti sva¬
rar emot den högsta Stimma, hvartill dé sednares
på en gång utestående fordringar uppgått. Men,
icke nog härmed. Dessa biträden hörå afven.)
blifva tillgängeliga i rätter tid., Banco-DLscontent
bör genast öppna sina utlåningar, och i saturn»
förhållande sorn dessa ske, småningom indraga
sina medel från den nU snart upphörande Riks-
D iscontert. Riksgälds-Discontén bör öppnas åt-
ndödstöne sex månader innan Riks-Diseontett in¬
drages/och förses med en fond, sorn svarar e-
mot de privata Actie-ägarenas indragna tredjedel.
Denna Rikägälds-Discöntens primitiva Fond bör
sedan, efter det uppgifne förhållandet, ökas, då'
tiden inträffar för indragning af Malmö Och Gö¬
theborgs DisGonter.
Jag har i korrthet framställt mitt förslag. Jag
har i Bankens andel i Riks-DisConten trott mig
finna Fond för den projecterade Banco-Discon-
tens första Operationer. Jag har trott, ätt utvä¬
gar kunde utfinnas, att förse Riksgähls-Discon»
ten med en Fond, sorn svarade emot de nu i
Riks-
/k • '
4 :dé B. N:0 119, 120.
946
Den 20 Juni.
Riks-Disconten insttickne privata Capital; jag har
önskat att dessa rnä lill allmänna rörelsen återgå*
Utan att genom af flen nya Discontén upptagna
enskilda I.ån derifrån å nyo indragas; med ett
ord, jag har önskat Icke utvidgade, men för bät¬
trade allmanna Xåne-Inrättniögar, genom hvilka
hjelpen och understödet kunde ledas till de bärin¬
gar, som hittills deraf varit i behof, rnén icke i
åtnjutande* tinder allt detta, har jag ingenting
nämnt angående ett företag, Sorn, föreställdt så¬
som stort i sin idée och vigtigt i sin fullbordan,
likväl icke Utesluter förståndets pröfningsrätt af
förhållandet imellan det ändamål man vill vinnä
och de krafter sorn derföre behöfva att användas*
Götlia-Canal-verk, försecft med sin egen Discont*
öctroijerad på större Fond, och längre tid än
någon af de öfriga Disconterna, har, oaktadt
Riksens Ständers delade tänkesätt örn proportio¬
nen imellan kostnad och nytta, vid nu påståen¬
de Riksmöte blifvit uppmunradt med ett stort
och offentligt understöd* Den hugnade öfverty¬
gelse har härigenom hos mig blifvit väckt, att
Nationens Representanter icke heller sakna hvar¬
ken vilja eller förmåga, att i närvarande ögonblick
göra allt* för det Folks räddning, hvars efter¬
kommande en gang i aflägsna, och som vi böre
hoppas lyckligare tider, skola njuta frukten af des¬
sa sina fäders Patriotiska uppoffringar*
jag har vid framställningen af mina tan¬
kar rörande förändrade Råne-inrättningar, be¬
träde
Den 20 Juni’
917
trädt elt för mig föga kändt fält; jag har va.
rit ledd af min öfvertygelse om de nu va.
randes oförmåga, att med jemnhet imellan
särskilda Näringsgrenar fördela det biträde sorn
med dem åsyftas; jag har trött, att af en allmän
stiftelse, nyttan icke borde vära endast enskild-, och
jag har velat bégagha tillfället, att till Moder-Nä-
ringens underbjel jaahde föreslå en särskild Line-afi-
stali, af samma inflytelse och samma ändamål för
denna , som Jerh-Contoiret och Manufactur-Discon-
ten för de Näringar, hvilkas upprätthållande och
tillväxt haan.bemödat sig ätt gfenom dem bereda. Om
jag ock skulle hafvä misstagit mig i välet af de
medel jag ansett leda till ändamålet, blifVer det
likväl en äf erfarenheten bestyrkt sanning, att
så länge Jordbruket skall hämta sina JLåne-biträ-
den från samina källa som de öfriga Naringar-
ne, det förra alltid får stå tillbaka för de sed¬
nare. Detta förhållande VedérläggeS icke ge*
nom beräkningar öfver antalet af de Jordägare, söm
man förmenar hafva erhållit län i de Allmän¬
na Disconterna; Ibland dessa finnäs Köpmän
och andré Näringsidkare, som ägä jord, och
stundom tillika ärö Actiéägare i Discont-Verken,
Ståndspersoner sorn äga, meri ej bruka jord m.
fl. sådane. Men frågan är här egentligen or»
denna stora klass af Jordägare, som sjelfve bru¬
ka sin jord; som äro i behof af .Lån, icke för
någon annan binäring, sorn af dem innehafves,
icke för tjensté-accordet åt sig sjelfva eller sina
barn, icke för att genom någon klokt beräknad
ögon-
94»
'Den 20 Junu
ögonblicks coupe Förtjena penningar; ritari fol
att odla och förbättra sin jord, och för att hafva
tillgång till ett förlag i olyckans och nödens
timma. Boende pii större eller mindre afstånd
från Hufvudstaden, eller den Handels-Stad, der
Discont-Verket finnes; hindrade genom utöfnin-
gen af deras yrken, och äfven genom kostnaden
att företaga långväga resor; kände af ingen ibland
dem som pröfva deras Låne-ansökningar; forsed,
de med Borgesman, lika litet kände som Lånta¬
garen sjelf; nödsakade att stundom öfverlemna
bevakandet af sina ärender åt en ofta försumlig
och egennyttig Commissionair; skola de, stadde
i behof af Lånebiträden, icke utan de vidlyfti¬
gaste omvägar, och icke utan mångas förenade
förord eller vittnesbörd, se sina önskningar nå¬
gon gång uppfyllde. Dessa svårigheter äro till
en betydlig del aflägsenhetens; de kunna icke
afhielpas utan genom bildandet ,af offenteliga Lå-
neinrättningar inom särskilda Provinser i Riket.
I de orter, der Lar.dtmannen vinner sin berg¬
ning genom föl-yttrande af Skogs- och Ladugårds-
producter, icke underkastade samma äfventyr som
Spannmåls productionen, der är hans behof af
förlag mindre, der har ock den nu varande all¬
männa förlägenheten icke ännu i lika mån visat
sig, sorn på Rikets fruktbärande slättbygder. Desse
äro egentligen tre: slätten omkring Mälaren och.
Jfjelmaren, slätten omkring Wennern och Wet-
tern, samt den Skånska slätten. Brån dessa Ri.
kets Kornbodar, hämta de öfriga Provinser en
icke
Deri 3 0 Juni
949
icke obetydelig del af sitt bröd. Haka slättbyg¬
dens odlare i vanmagf, skall detta snart tryta;
skogsbygdens innevånare sakna afsättning på sina
producter, bägge blifva oförmögne till alla nya
odlingsföretag, och Dalarnas utvandrande Allmo¬
ge, förgäfves bos sina grannar, i en lätt och be-
kymmerslöst förvärfvad arbetsförtjenst, söka den
bergning, som den, vid öfver rätta förhållandet
uppstegrade dagsverkslöner, hittills försummat att
söka af egen jord. Till förekommande af det ho¬
tande onda, och till ett snart afhjelpande af det
sorn redan inträffat, föreslår jag derföre:
6:te Åtgärden. Upprättandet af fyra offentliga Lä-
ne-inrättningar i Landsorterna, un¬
der namn af Credit Cassör, ämnade tilt biträde en¬
dast för innehafvare af Landets Jord.
Jag är först skyldig att redovisa hvarföre jag
bestämt antalet af dessa Låneinrättningar till
fyra. Det är min öfvertygelse, att upprättandet
af sådana Credit - Cassör, i alla Dan, skul¬
le betydligen verka till Landets odling och för¬
kofran. Preussiska Statens, och isynnerhet det
under sju-åriga kriget förstörda Sehlesien», inom
några år derefter återvundna flor, talar tillräckli¬
gen för användandet af ett medel, som af er»
stor Konung blifvit begagnadt, med en framgång,
Hvilken öfverträffat hans egna och hans upplysta
Ministrars djerfvaste förhoppningar. Man dessa
inrättningar fordra i början någon Fond; och hos,
oss kan den endast på ett sätt åstadkommas, det
vill säga genom fö/sträckningar af Banken. Det¬
ta
950
Den 20 Juni.
fa Verk. på ett känbart sätt ålitat af Stats - Ver¬
ket, af Riksgälds Contoiret, af Börgs-handteringen,
af flera Näringar, af iDisconterna, af Allmänna
Magazins-Directionen, och nu sednast af Götlaa-
Canal, torde icke höra, oansedt de ojemförligen
större anspråk Jordbruket mäste äga framför flera
mindre vigtiga Näringsgrenar, belastas med an¬
dra än högst oumbärliga utbetalningar. Jag har
derföre inskränkt mig inom att föreslå upprättan¬
det af Fyra Credit Cassör, dervid ledd af min
förut yttrade tanka, att Rikets fruktbaraste slätt¬
bygder aro de, sorn för det närvarande mest be¬
finna sig i behuf af understöd. Jag önskade en
sådan Stiftelse i Christianstad, för den stora kust¬
slätt, som innefattar Skäne, Kalland och Blekin¬
gen; jag önskade en i Finköping, för slätten i-
mellan Östersjön, 'fVettern, Kolmorden och Små¬
lands bergen; en i Mariestad för slätten omkring
■\Venern samt imellan depna sjö och Wettern,
innefattande Skaraborgs och Elfsborgs Fän; pcb
en i '^Vesterås för slätterna omkring Mälgren
och Hjelmaren, i Stockholms, Upsala, Westerås,
Orebro ocfi Nykopings Rlöfdingedömen, Må
paan härvid, icke förebrå mig någon partiskhet ',
emot de FandsaRer sorn här ej, blifvit nämnde.
Jag önskar pch hoppas, att den tid snart må
komma, då äfven de få fägna sig äf sådana In¬
rättningar; men jag kan icke öfvertyga mig otn
riktigheten af den sats, att man bör hjelpa ingen,
då man saknar förmåga att på en gång hjelpa
alla- Häfvandet af förlägenheten i Rikets bör¬
digaste Spaonmåls-pro,vinser, skall pek åstadkom¬
ma
Den 20 Juni.
3713 en nyttig verlcan för Skogsprovinserna, be-
reda dessas innevånare en lättare och förmonli-
gare afsättning af sina producter, och, vid en
tilltagande productjon äfven tillgång till Spanne-
mål för lindrigare pris. För öfrigt har jag trott,
att det borde ankomma på de förhållanden, sorn
vid försökt verkställighet af förslaget kunna visa
sig, om och, huruvida Jordägare i angränsande
Skogs-provinser, må, med de öfriga delägarnes
bifall, få i någon af förenämnde fyra Stiftelser
för sina fastigheter deltaga; en fråga, hvaröfver jag
längre fram är sinnad att än vidare yttra mig.
Det är icke möjeligt, att här gifva en full¬
ständig framställning af allt, hvad som hörer till
sådana Dåneinrättningnrs organisation : jag är
nödsakad att inskränka .mig inom det mest huf-
vudsakliga. Alla Jordägare, inom det för hvarje
Credit-Cassas begagnande utmärkta district, inbju¬
das att i Credit-Cassan deltaga. Detta deltagande
sker derigenom, att participanten tili Credit-Cas-
sans säkerhet låter inteckna sin egendom,, för hälf¬
ten af den Summa, hvartill dess capital ■ värde,
vid näst föregående årets Taxering blifvit skat-
tadt. Denna inteckning måste alltid vafa den
första, eller äga en ostridig, af Dagen stadgad,
eller på andra Dångifvares medgifvande grundad
förmonsrätt framfor aila andra i samma. Fastig¬
het bevilljade inteckningar. Documentet; a.flem-
nas'till Credit Cassan, sorn deremot öfver dess.
emottagande utfärdar ett bevis. Detta berus är
att anse som ett Actie-bref,. derå Fastighetens,
agar©-
6 5,*
Den 30 Juni.
ägare har rätt att i Credit-Cassan upptaga Lån*
högst till det intecknade belopp, hvarå det lyder.
Sådana Lån löpa med 5 procents renta, som be¬
talas en gång örn året, då omsättning sker, med
10 procents afbetalning af hela det första Låne¬
beloppet, så att lånet inom 10 år må vara full¬
komligen betaldh
Då jag på detta sätt gifve? Credit - Gassans
Lån en slags likhet med dem, sorn af Banco-
Disco,nten skulle meddelas, är det icke min mo¬
rling, att sd allt framgent skulle förblifva. Så snart
förlägenheten hunnit i någon betydlig man mimiskas,
böra de förre förvandla sig till stående. Men i bör-,
jan, innan botemedlen hunnit yttra sin verkan,
innan Capitalerna hunnit återkallas fran en öf-
verspänd Utrikes Handel till den förslappade in¬
re rörelsen, och innan jernbrefvet för inteckna¬
de skulder upphört, har jag ansett nödigt, att
sprida det i Credit-Cassorna använde Capital, tift
s| mångå Lånosökande s,om möjeligt.
Alla Dela gare i Credit-Cassan böra ansva¬
ra , en för alla och alla för en, med det af dem
ställde hypothek, för fullgörandet af Cassans för¬
bindelser emot Banken- Credit-Cassorna höra er¬
hålla en bestämd pisconterings rätt på Banken,
emot erläggande af två procent å den disconterade
summan; Credit Cassan i Vesterbs för 600,000
Jhd; den i Mariestad för 400,000 B=d; den i Chri¬
stianstad för 300,000 JR:d; och dea i Linköping
för
Den 20 Juni;
9 53
för 300,000 B:d, eller tillsammans 1,600,000
B:d *). Credit Cassorna emottaga äfven insätt¬
ningar af enskildes penningar, emot förbindelser,
ställde pä Irenne månaders betalningstid, och lö¬
pande med 3 procents renta; eller på ett halft
års uppsägning, och löpande med 5 procents ren¬
ta. Skulle vid Credit-Cassornas första inbjud¬
ning till participation, inom dislrictet icke så
inånga Actie-agare tekna sig, att hela den sum¬
ma, hvartill Cassan äger disconterings - rätt, kan
emot de Ställde hypothekerna hos depa göras
fruktbar, då må äfven Jordägare från angränsan¬
de Län, såsom participanter emottagas, uti Credit-
Cassan i Westerås, från Gefle och Stora Koppar¬
bergs Län; uti den i Mariestad, Lån Carlstads
samt Götheborgs och Kohus Län; uti den l Lin¬
köping frän Calmare och Jönköpings Län; samt
uti den i Christianstad från Wexiö Län. Anmä¬
la sig deremot vid första inbjudningen flera par-
cipanter inom districtet, än att allas behof af
Lassans till discontering tillåtne summa kan fyl¬
las, äge då, under loppet af de första aderton
månader, sorn framflyta sedan utlåningen öppna-'
des, de till erhållande af lån företräde, hvilkas
fastigheter nu icke äro inteckpade, men sedan
allt
Om Bauko - Sedlame icke i annan ordning an
den af mig föreslagna, realiseras, men det Banken
till årlig amortisering tillagde anslag af 720,00*
B.:ci, får fortfara, så äger Banken deruti tillgång;,
att snart förse Credit-Cassorua med den kär iör.e-
slagna Fond,
Den 2 o Juni.
o!!t framgent *), de, hvilkas fasta egendotn, före
denna Riksdags slut, till andra fordringsägares
säkerhet, för sitt-halfva taxeringsvärde eller der¬
utöfver blifvit pantförskrifven o. s. v., allt efter
livad i ett särskildt Reglemente, för Credit-Cas-
sornas förvaltning och styrelse af Actie ägarna
■vidare kommer att stadgas.
Hvad jag sagt, torde, ehuru ofullständigt,_
vara nog för att antyda min idée. Deri är, sorn
jag förut anmärkt,' egerjteligen endast en tillämp¬
ning vill vår luca! och vår belägenhet, af hvad
Preussens store I?cedric gjort för sitt Dand,
då detta., genom, utsläppandet af underhaltigt mynt
till en betydlig summa, och följderna af ett för¬
störande krig, råkat i samma nödställda tillstånd,
som Syeiige sig nu be finer. Urståndsatt, att ge.
nast sträcka det välgörande understöd, sorn gepörn.
Credit-Cassorna åsyftades, till alla delar af sitt
Rike, ansåg Konungen den fruktbaraste af sina Pro¬
vinser, den, sorn utgjorde en kornbod för Huf-
vudstaden och bans Rrandenburgska Stater,
Schlesien, böra vara den första söra deraf skulle
komma; i åtnjutande. Utgången har visat, att
han icke misstog sig i den grundsats, att Capi-
talerna brira framför allt användas i den ort, der
de inom den kortaste tid åstadkomma den stör¬
sta varaktiga, nytta. Schlesiens åkerbruk uppsteg
inom några år till en förut osedd höjd; lifsrrmd-
len¬
*) Dock ej längre, än till dess Credit-Cassoruas Lån,
kunna framdeles förvandlas tili stående.
Den 20 Jun!.
955
len blefvo tlllgängeliga i myckenhet, och derigenom
till lindrigare pris; Landtmannen vann i en marig-
dubblad production en rik ersättning för dessas
fällande; Linne- och Klädes-fabrikerna tilltogo i
den man, att deras tillverkningar snart blefvo en
af Preussiska Statens betydligaste exporter, och
lif och välstånd spridde sig härifrån till alla Mq-
narkiens mindre fruktbärande delar.
Upphöjd öfver den svagheten, att värdera
allt främmande, och att trq det vi sjejfve ingeri
ting kraftfullt oda stort kunne frambringa; finner
jag dock icke min nationella stolthet förödmju¬
kad genom antagandet af qn jdée, sorn, tillhörig
en stor Man, och hvad som är ännu mera,
en stor Regent, i ett annat folks lyck|iga erfa¬
renhet för oss framställer ett öfvertygande be-
yis örn rnöjeligheten af sin tillämpning , och
om vissheten af dess välgörande följder. Öf-
yertygad , att blodets fria omlopp bereder krop¬
pens kraft och styrka, och att dess sarmnandrif-
yande till de yttre delarna verkar svaghet, yrsel
och apoplexie; önskar jag alt det representativa
Rörelse-Capital Sverige äger, må blifva rörligt
iifvert inom Landet, och icke blott i några af de
stöt re Sjö.s.täderna, samt att blomman af den ut¬
ländska Handenis flor må småningom vänjas att
växa i Fäderneslandets jord, och icke blqtt i as¬
kan af Fäderneslandets, ruiner.
Ifrån alla Rikets, spannemåls-provinser hö¬
res ännu i detta qgonbliqk den klagan, att föga
eller intet af förra årets sädes-äring kunnat, för
bri-
95 ®
Den go Junii
bristande afsättning, föryttras; att 'en betylig del
af Krono-utskylderna, ännu innestå, samt att Me¬
nigheten, utan tillfälle att sälja sin Spannmål
till antageligt pris, icke mägtar att dem betala.
Vid ett sådant förhållande, och medan allt sy¬
nes för innevarande år lofva Riket hugnaden af
en ymnig skörd, underrättas vi derjemte nästar^
dageligen om främmande Spannmåls-flottors an¬
komst till våra hamnar. Jag lyckönskar mitt fä¬
dernesland, som äger Representanter, hvilka, utan
att hänföras af förtrytelsens ofta förhastade vär¬
ma, förmå alt bibehålla eftertankans kalla lugn
vid sina öfverläggningar. Såsom ett vigtigt äm¬
ne för dessa; såsom ett medel, hvilket, enligt
min tanka, tillika med de öfriga af mig föreslag-
ne, ofördröjeligen bör vidtagas ; såsom den enda
utväg att för ögonblicket bereda Menigheten lätt¬
nad och hjelp, föreslår jag
7-de Veslen. en ml Senast verkstäld offentlig upp-
handling af inhemsk Spannmål, äm¬
nad att grundlägga den förut föreslagne ständiga
Magazineringen af 300,000 till 500,000 tunnor.
Flera ibland Riksens Höglofl. Ständers Medlem¬
mar, hafva, redan från början af detta Riksmöte,
yrkat vidtagandet af ett sådant steg. För min
enskilda del öfvertygad om dess ovilkorliga nöd¬
vändighet, har jag sett min’tvekan, om tillgång
till erforderliga medel for verkställigheten, på
ett angenämt sätt vederlagd, igenom de frikostiga
Understöd Rikets Bank funnits i tillstånd att ny¬
ligen lemna åt Götha-Canah
De:
Den 20 funt'
9 57
Recapitulation. B*?1 är tid alt detta Betänkande
~ närmar sig till slut. Jag tror mig
hafva visat, att ursprunget till det onda måste
sökas i Bikets, ifrån år 1806 började, dä undvikli*
ga, sex år sednare nödvändiga deltagande i dert
Stora Continental-stridén emot Frankrike; i det
sedan den tiden, och tned undantag af hela 3c
iBit, samt någon liten del af åren 1810 och
1818, oafbrutet följda commerciellä Systeme,
sorn, genom en beständig under-balance i Han¬
deln, under de sidst förflutna sju åren, tillskyn¬
dat Riket en förlust af rnindst 22 millioner Riks¬
daler; i verkningarne af allt detta på Staten oell
dess Renninge-verk, Beskattningen, Jordbruket
och de inhemska Näringarne; samt ändtligen i
följderna af de, i afseende på dessa föremål vid
de ofta inträffade Ridsdagarna, ofta ombytté, och
derigenom vacklande Styrelse grunderna; äfvensom
i de administrativa åtgärderna vid dessäs tillämp¬
ning. Jag har yttrat mina tankar öfver sättet,
huru det onda må varaktigt och småningom kun¬
na botas; jag har sökt att vacka uppmärksamhet
på det oberoende, Riket, genom den. Scandina-
viska Halföns förenande under en spira, vunnit;
jag har bemödat mig att öfvertyga om nödvän¬
digheten att vidtaga ett förändradt commercielt
och oeconorniskt Systeme, hvilande på grundsat¬
sen af den utländska Handelns inskränkande, der¬
hän, att en för Riket förmonlig Handels-balance,
genom en småningom mindskad import, och era
efter möjeligjieten ökad export, må återställas; jag
har uppgifvit förslag, huru införseln af nödvän¬
dig-
9 5»
Den 20 Juni.
dighets-varor ma framdeles göras umbärlig, oell
den af öfverflöds-varor genom förbud bämmas,
eller genom fördyrad Consumtion småningom
förmindskas *); jag liar andeligen visat nöd-
Vändigheten af hela Tull verkets, och den
till Tullväséndet hotäride Lagstiftnings fullkom¬
liga omskapande och reorganisation. Från de-
iailleri af alla dessä, på en stadigvarande ver¬
kan beräknade anstalter, här jag öfvergått till
framställningen af dem* söm jag trott provisionel t
bora vidtagas, för att lätta de betryckta Närings-
classernas lidande, eller åtmiödstone hindra att
det icke må förökas. Jag har härvid sökt visa vå¬
dan af det representativa Lörélse-CapitäletS för-
mindskande, i annat förhållande, än det af en
redan vunnen betydligare och säker öfver-balan-
ce i handeln; jag har ådagalagt nödvändigheten
af ett stadgande, som fastställde alia Skulders
betalande efter den bégagnade myntsortens för¬
hållande till silfver, den dag skulden uppstod
eller skuldförbindelsen gafs; jag- liar yttrat dért
tänka, att ölånga Jordägares iråkade nöd tor¬
de göra aine års jernbref, i afseende på de
nu i fastighet intecknade skulder, oundvikligt;
jag har föreslagit, att i den mån de nu på viss
tid octroijerade Discönter upphöra fränne nya,
Hemb en Banco- och en JEtiksgälds-Discont, må,
utan
*) Att jag derjemte förutsätter, det alla nu gällan¬
de förbud emot främmande varors införsel skola
fortfara, har jag trott mig böra erinra.
Den 20 Junti
959
utan antagande af privata Actie-ägare, inrättas,
och Banco-Disconten, under fastställda inskränk¬
ningar och vilkor, uteslutande discontera Skul¬
debref, sora blifva underkastade Jernbrefvets ver¬
gan; jag har Visat nödvändigheten af flera för¬
ändringar i den hittills för dessa Låne-inrättnin-
gar gällande organisationen; jag har yrkät, att
till Jordbrukets upphjelpande fyfa nya sä kallade
Credit-Cassör måtte inrättas, i likhet med deri
af Konung Frédrik den André i Preussiska
Staterna följde plan , lämpad efter våra locala och
nationella förhållanden; och jag har slutligen till¬
styrkt, att en offentlig upphandling af inhemsk
spannemåi, nu genast må ske, till grundläggande
äf en blifvande Magazineriftg för det Vanligat
Nati o nal-behofveti
Efter att hafva på detta sätt åtethatntat det
hufvudsakliga af hvad jag förut sagt, anmärker
jag nu, att det icke är genom användandet af
ett eller flera af de föreslagne ständiga botemedlen,
utan genom ett förenadt användande af dem alla,
som det onda för framtiden kan afhjelpas. Lika
så litet, som den ypperjigäste inre administration
mägtar förekomma, att ett Land för sitt sjelf-
försvar inveklas i ett krig, sorn på ett enda ar
medtager merä, än hvad en mångårig omtanka
hunnit bespara; lika så litet Uträttar den högsta
politiska klokhet och varsamhet, vid reglerandet
af Statens yttre förhållanden, om dess inre för¬
valtning är besvärad med brister, hvilka förr el¬
ler sednare leda till Samhällets upplösning. Om
anta-
§6o
Sien 20 junit
antagandet af ett nytt systeme i heiä sin vidd,'
kunde inskränkas till antagandet af vissa dess de.
lar, sä vöre detta redan ett bevis* att det sakna¬
de den egenskap som ensam utgör väsendet af
allt systeme, jag menår enheten- Meia der denna
finnes, der finnes oek endast valet att förkasta
ålit, eller att antaga allt■. Matt skall emöt in¬
förandet af ett förändrad sakernas ordning* mä
hända, söra en Oöfvervinnelig svårighet anmärka*
att nya folmer icke kahna lefva utan igénom
nya organer. Anmärkningen är rigtig, trien dett
svårighet* som genom den samma skulle fram¬
ställas* är ingenting mindre än oöfvervinnelig.
Af alla de skatter en Stat äger, slösas vanligt¬
vis icke så litet med någon, söm med den af
snille oell kunskap. Alla Stater finna sig, i nö¬
dens stund, i detta afseende rikare, ätt de förut
vågat tro. Den Hjelte, hvars starka arm löst
Tysklands fjettrar, och sammattknutit föreftings-
baridet imellan tvänne i århundraden mot hvar¬
annan fiendtlig! INabofolk, skall uppträda såsom
.Tocdbrukets och den inhemska industriens före¬
språkare inför Tfironen, skall veta Upprätthålla
sitt eget storverk, och skall icke af små hinder
uppehållas i sitt sträfvande, att gifva det Nordi¬
ska Förbundet fasthet och lif. Hans skarpa blick
har långt för detta upptäckt, att Sverige måste
först blomstra inom sitt eget sköte, genom aker*
brak och inhemska Näringar, innan det med för¬
del kan Öfverlemna sig åt den Utländska Ilan-
deln; flan har långt före detta funnit, att det
cominerciella systeme Sverige under Gontinentah
stro
Hen 2 0 Juni.
striden nödgats följa» icke är det, sorn deti Sean-'
dinaviska Hälfön i framtiden frivilligt l>dr följa;
Han har offentligen framställt sina åsigt er häraf,-
i det hänförande språk, sorn åt afsigten länar verk¬
lighet’, och åt hoppet fullbordan •*)>
Jag anser mig hafva bevist, att Rikets Ut¬
rikes handel, under de sist förflutna Sju åren,
varit rent af skade.lig för Nationen. Det är en
hos andra folkslag erkand, hos oss icke destomin-
dre nyligen i fråga satt sanning **), att Statens
vinst*; genom mångdubblandet af det Capital; sörn
till lägre renta blifvit atiVändt på Jördodling, är*
vida större, an af det, sorn i handeln användes
med högre renta, utan att annorledes multipli-*
cera sin tillvarelse som capital; de,t är en er-1
känd sanning, att flera främmande varor, hitförde
med Utländska Skepp, ofta gro belastade* med eh'
vida lindrigare frakt kostnad, än de sorn hemftf-'*
i as med våra egna ; det är en erkänd sanning,'1
att Dannemark framför oss, är både i behof1 och'
i tillfälle att bemäktiga sig den båtnad, Sorn kun¬
de vinnås af Tran*sito-Handeln på Östersjön och*
Vesterhafvet; det är en erkänd sanning, att äf¬
ven Handeln med våra egna exporter icke be-
rede«y
4-.de B. N:o 121, 122.
*) IT. K. IT. Kronprinsens Tal i Landtbrnks-Åca-
demicn, samt förut åberopade Erinran om a f-
sk-affamle af yppighet och öfverflöd.
**) Se Ilerrar Rothoff* öch Sant esens växlade
Memorialer.
Den 20 Juni]
reder den enskilda Köpmannen någon säker för¬
del, utan dä , den drifves i commission; det är
ändteligen en af Konung Gustaf den 3:dje er¬
kand *)., och som jag hoppas af detta Ketän»
Jcande bestyrkt sanning, att Nederlags-Handeln
långt ifrån att för Riket medföra nigon verkelig
förmon, tvertom föranleder till ökad införsel och
consumtion af främmande gods. Hvilka beve-
Icelse-grunder skulle val då finnas, af den vigt,
att de kunde förmå Svenska folket, att i utmång-
åandet af främmande Nationers Producter, söka
den källa till oberoende och välstånd, sorn ligger
i frambringandet af egna? Och hvilka skulle de
grundsatser för Stats-Oeconomie vara, som kunde
åberopas till stöd för ett Systeme, hvars verkan
skulle blifva, att Rikets egen production under-
gräfdes, under det Nationen sysselsattes med
främjandet af andra folkslags? Nej! den tid är
kpramen, då Sverige bör hoppas, att en dag kun-
»a förlita sig blott på sin egen kraft; den mäste
då framkallas denna kraft, och enda utvägen der¬
till, är att framkalla den inhemska Närings-fliten
edi industrien.
Hvad
*) Kongl. Kungörelsen om upphörande af Nederlags
friheten på främmande dryckesvaror, dat. _ d. ar.
April;i774. Jfr. K. Förord n. ang:de Nederlagsvfribet
d. 15 Nov. 1784, der det heter ’’att Konungeh
funnit, att en beständig Nederlags -frihet 3 annat
än Salt, Spannemfd och Hampa icke instämde niet!
Konungens och Rikets nytta.3’.
Ileri 20 Juni'.
Hvad jag anmärkt, om de af mig föreslagna
ständiga Botemedlen, alt nemligen begagnandet af
ett eller flera icke gör tillfyllest, utan alt de ulin
böra användas, om ändamålet .skall vinnas, det
gäller äfven till en viss grad om de Provisionella.'
Att om dessa sednare olika omdömen kunna fäl¬
las, har jag sjelf längesedan sagt mig. Dessa
äro dock ofta en följd deraf, att man fäster sig
endast vid en viss del af det som fratnlägges till
pröfning, skådar denna utan allt sammanhang
med det öfriga, och på detta sätt emot 'Sin vilja
blir ensidig.
Det. lärer imedlertid få antagas för afgjordt-
att stundom ett sådant tillstånd af nöd kan in
trälfa, då den bokslafliga tillämpningen af en
sträng och obeveklig J-ag skulle göra manga en¬
skildas oförtjenta olycka. Om man, för att (cire-
komina denna, och stadd i nödvändighet att väl¬
ja imellan tvänne onda ting, anser någras förlä»
genhet vara af mindre betydelse än mängas un»
(Irrgång, och derföre antager behofvet af ett pa
viss tid ut färd ad t Jernbref för intecknade fordrin¬
gar; så blifver deraf en följd, att man äfven mä¬
ste antaga de gifna förslagen att bereda Borgenä¬
ren tillfälle att det intecknade Skulde-brefvet dis-
contera, äfvensom att förse Gäldenären med ut¬
väg, att då Jernbrefvets verkan upphör, medlen
på annan hand upläna. Med ett ord: förslagen
till Jernbref, nya Discont Inrättningar och Cre-
dit-Cassor , stå med hvarannan i ett slags oskilj¬
aktig gemenskap, och allas verkställighet hy ilar
på
Den 20 Junti
på Hen förutsättning, att Hen hit varande nöden,'
icke, genom en fortskyndad Realisation afBanco-
Sedlarna, genom en prfecipiterad indragning af
Hiksgälds-Sedlarna, genom underlåtenheten att
bestämma billiga grunder fdr liqviden imellan
Debitorer och Creditorer, samt ändteligen ge¬
ham försummelsen att nu genast anställa upp¬
handling af inhemsk Spannmål, må än ytterligare
förökas. Afsigten är nemligen den, att igenom
Jernbrefvet afhjelpa den gäldbundne Jordägarens
nöd för ögonblicket; genom Banco - Discontén
fordiings-ägarens, och genom Credit Cassan, bäg¬
ges framtida förlägenhet och behof. Dessa sär¬
skilde inrättningar mäste således i chionologisk
succession räcka hvarandra handen. Jag nyttjar
ännu en gång tillfallet, att förklara, dels att jag-
önskat kunna undvika föreslående af Jernbref '*},■
Jxten att jag ansett det absolut nödvändigt, för att
undanrödja vådan af ett, icke utan skäl, i flera
^Landsorter befaradt gränslöst elända; dels ock att
inin mening ingalunda år, att, sedan Diket åter¬
vunnit öfverbalance i Handeln, och styrkan af
ett tillräckligt -Rörelse-Capita 1 i klingande mynt,
de stränga anstalter, sorn till importens hämman¬
de
*j Jag bör likväl Uppriktigt säga , att jag icke kunnat
finna, att étl Jernbref- står i den uppenbara strid
med Lagstiftningen, som man vanligtvis föreställer
sig. Tillståndet lör Domare och Bxseeutorer, att
lemna Gäldenärer högst tre månaders anstånd med
betalning af deras Gäld, innefattar äfven ett Mo-
ratorium, och om detta utsträckes till längre eller
.kortare tid, så förändrar sådant icke saken.
Den 20 Juni.
lie nu kunde anses nödvändige, än vidare ina
fortfara. Den okade vällefnad, som genom oka¬
de tillgångar, och i man deraf vidgade behof
uppkommer, är icke alle nast oskadelig, utan äf¬
ven nyttig, i det förhållande som Consumtionen
i allmänhet ar det för Prodiictionen. För denna
behöfves inga prohibitiva stadganden, och då in¬
skränkning kunde anses nödig, gör den sig rnet*
endels sjelf.
Vidtagas i förening alla dc här ofvan före¬
slagna ständiga och provisionella medel, och fort¬
far man att dem med sträng ihärdighet använ¬
da, skall deras verkan, efter min öfvertygelse,
skyndsamt visa sig, och dock ej skyndsammare,
än Fäderneslandets bästa det kräfver. Att en vis
Styrelse, i afsk alf ari de t af monopoiier och skrå¬
tvång, i uppmuntrande af inhemsk handel och
rörelse, i en fullkomlig Näringsfrihet inom Lan¬
det, samt i de understöd som lemnäs till befräm¬
jande af jordens odling och andra allmänt nyttiga
företag af större omfattning; att en vis Styrelse,
i dessa och flera andra sådana åtgärder, äger ut-
■yagar att äfven direct .verka för ändamålet, har
jag förut anmärkt. Det är imedlertid, vid allt
detta en sak af högsta vigt, alt den plan man en,
gång antagit, i alla sina delar fullkomligen, ige¬
nomföres och följes; att man icke afbryter dess
•Verksamhet och gång,.eller hvad sorn är annu
sämre, stundeligen ombyter regi or för sitt förfa¬
rande; och sluteligeu, att man icke later små,
^lägenheter, eiler personliga cons.lderau.pper, fram¬
ställa.
A .. —
Den so Juni-
"stalla sig som lunder, mägtige a 11 föilama Ira Pierr
äf hvarje bemödande lör deri allmänna välfärden.
Meri en sadan fortfarande oell oafbrutet verkan¬
de kraft kan ej bildas, utan genom en fortfarande
och lika oalbrulet verkande controll; och hvar
finnes denna hos en Nation, hvars Representari-
ter endast hvart femte år äror i tillfälle att sam¬
manträda, att vinna en mer eller mindre ofull¬
ständig underrättelse om Administrationens före¬
tag, och att dessas beskaffenhet granska och un¬
dersöka. Om våra önskningar, för en på andra
än nu gällande grunder uppgjord Representation,
genom vår egen obeslutsamhet, eller inbördes
afund, ännu aro från sin fullbordan aflägsne,
om hoppet förgäfves smickrar oss med den vän¬
tan, att se denna Representation snart af sjelfva
minsdkningen i sin talrikhet hämta en ny tillväxt
i sin styrka; och orri ändtligen den tidpunkt än¬
nu är fjerran, då våra Riksdagar hvarje år skola
förena Styrelsen och Folkets Ombud i gemen¬
samma öfverläggningar för gemensamt val; men
icke sorn nu, hvart femte år, till sammanträden,
der Slånds-frågor och Stånds-tvlster ofta upptaga
en tid, hvars användande för högre ändamål
Nationen äger rätt att ovilkorligen påkalla; så
Jåtom oss, genom begagnandet af en alltid möje-
]ig litterair granskning, tilis vidare afhjelpa sak¬
naden åf den till sin verksamhet under sä lån¬
ga mellantider afbrinna nationella; latona oss, ge¬
nom dén uppmärksamhet, hvarmed vi följe de
administrativa åtgärderna i alla grenar af Styrel¬
sen, gifva denna ett talande bevis på vårt för-
troen;
Den 20 Juni'.
troende oell var aktning; och latom oss allvarli¬
gen bemöda oss, att vi alle hädanefter må, redan
vid öfverläggningarnas början, äga den kännedom,
af allmänna ställningen, Sorn flere ibland oss nu
torde sakna äfven vid deras slut. en kännedom
hvilken icke desto mindre utgör den enda grund,
hvarpå, vi med trygghet kunna fota våra beslut»
^Contfoa'11 boreslår vinnande af detJ
ta ändamål, och till befrämjande af
den oafbrutet fortfarande controll, sorn genom
den allmänna opinionen uttryckes; att Riksens
Höglofl. Ständer må besluta, att genom en der¬
till utsedd skicklig person, låta besörja utgifvart-'
det af en Stats - (Xcorcomisk Journal, ämnad »tt
fästa Nationens uppmärksamhet på föremål af all¬
mänt och nationell intresse, och Styrelsens, på
hvad Nationen i afseendefpå sådana ämnen önskar.
Jag har trott mig finna, att man af denna anstalt,
föga olik en af Riksens Ständer* i,för omkring
sjuttio år sedan i 6amma afsigt vidtagen, borde,
i närvarande omständigheter, och om Redactio-
. . •' ■ g
, nen uppdrogs åt en för patnotisme och modera¬
tion känd Man, borde kunna påräkna den nytta,
som man hittills förgäfves väntat af den återupp-
lifvade tryckfriheten.- Utan stadga och fasthet i
grunderna för nnance och beskattning, är det o-
znöjeligt att föra Nationen till det välstånd som
gifvet- värde £ller beha§ åt dess.frihet och sjelf¬
ständighet, och föder kraft och mod att dem för¬
svara. .Ledas dessa ärender efter inga, eller ef¬
ter vacklande grunder, uppenbara sig , ,-dageliga
mot-
Deri jo Juni.
sSgetsér ! de beslut som fattas, eller i deras åt¬
gärder sorn dem verkställa; söker man att rätta
det felaktiga, utan alt känna dess orsaker; och för¬
bättrar man sina misstag^endast genom begåendet af
ny a; sa skall äfven den mest ädla och väl vil¬
jande Styrelse slutligen fälla modet, Nationen
uttröttas, och verkningarne af bristande skicklig¬
het eller kunskap blifva för Fäderneslandet lika
bedröfligt, sorti tje kunnat blifva det af brotts.
Ilga af sigte r,
Jag anser det åligga mig att närmare redo-»
visa detta mitt förslag. Jag önskade att
i:o Riksens Ständer uppdroge åt den Nämnd,
som äger att välja ledamöter i Tryckfrihets-
Commiitéen, att genom omröstning utse ett
skicklig Man, som erhåller det uppdrag, att,
från början af år 1816, besörja utgifvandet
af en Journal i Stats-Oeqonomiska Ämnen,
och isynnerhet med afseende på Fädernes¬
landets egen Statshushållning.
Sto Att denna Journal må få portofritt öfver
hela Biket sändas, saint Utgifvaren med
fribrefs-rätrighet förses,
3:0 Att Riksens Ständer i underdånighet hos
Jfongl, Majit anhålla om dess befallning till
alla högre och lägre Fmbets-Verk, att utan
lösen lemna Journalens Utgifvare utdrag el¬
ler vidimerade afskrifter af de handlingar,
dem han' tror sig böra genom trycket med¬
dela Nationen,
4:0
Dm ao Juni.
969
4:0 Alt TJtgifvaren må erhålla tillstånd, att i
Riksens Ständers Bank, och intill dess Rik¬
sens Ständer annorledes besluta, få årligen
emot qvitto uppbära högst boo R:d., om ef¬
ter föregången pröfning af Riksens Ständers
FuUmägtige i Banken och Riksgälds-Con-
toiret befinnas skulle, att kostnaden för Jour¬
nalens utgifvande och redaction, icke kun¬
nat genom exemplarens förställning till fullo
bestridas,
jpto Att i händelse tjtgifvaren imellan Riks¬
dagarna blefve förhindrad att kunna moel
arbetet fortfara, honom då må vara tillåtet
att nämna sin efterträdare.
Flera bestämmelser i afseende härpå torde
vid närmare eftersinnande finnas nödvändiga.
Vinner hufvud idéen bifall, är det likväl lätt att
den vidare utbilda. I afseende på valet af äm¬
nen och sjelfva tidskriftens inrättning, bör fri¬
het lemnäs åt Utgifvarens egen urskillning. Den
föreskrift torde vara nog, att hvarje Stats-Expe-
ditions-åtgärder böra utgöra äirinet för en sär-
skild så kallad stående artikel i denna Journal.
Efter att hafva föreslagit denna fortgående
och permanenta con-troll på förvaltningen, tror '
jag mig böra yttra den önskan, att en sådan ina
blifva möjlig, äfven i afseende på redovisningen;
att en Räkenskaps-method naå antagas, som med
redighet och precision, men icke på slump ellen
förslagsvis, visar Stats-Verkets tillstånd;, att deh
så
97»
Den 30 Juni'.
sä kallade Riksboken ma för hvarje är kunna af-
slutas, innan det påföljande lupit till ända; samt
att resultaterne af Rökslutet ina genast genom
trycket Allmänheten föreläggas.
Under tryckningen af detta Betänkande, haf¬
va ännu flera underrättelser vunnits, som be¬
styrka att förlägenheten i flera provinser af Ri¬
ket sedan irenne ar tillbaka är i ett fruktansvärdt
tilltagande Efhållne Éxtracter af Tull-Spe¬
cialerna vid Blockhusudds Tull i Stockholm, öf¬
ver importerade Finska varor, gifva, på sätt Tab.
XVI visar, vid handen, att den förut uppgifna
årliga under-balancen i Handeln bör för de sist
förflutne åren ökas med åtmindstone 2 millioner
R:d. pr. är. Allt visar, att 'farans timme är nä¬
ra: jag önskar och hoppas att räddningens äfven
mä vara det. ***)
i‘ö'r dem som ännu tillåta sig att låtsa tvifla på
dess verklighet, bifogas följande uppgifter. Dis-
conrens skuldfordrings-ansökniugar i Blekinge Län
utgjorde
1812 i8i3 i8i4.
6*9 9.
Private skuld-
fordrings-mål 999 i5og 1668.
I Vesterås Län utgjorde skuldfordrings-målen:
1812 i8i3 i8i4.
l643 2173 2585.
Fastighets-för-
säljning ingen x 4,
**) De Betänkandet bifogade, af Herr Directörcn af
Uhr författade, tabeller, liro de samina, sorn seder¬
mera åtföljde det Särskildta Utskottets Betänkande, och
finnas det samma bifogade här frammanföre sid. 85o,
Den 50 Juni.
971
Utdrag af Protocollet, hullet inför
Riksens Högloft. Ständers Särskildta
Utskott vid Urtima Riksdagen i Stock'
holm den 17 Juni 1815.
Herr Grosshandlaren Trass, som i öfrigt gillade
Utskottets projecternde Betänkande, anförde Be-
servationsvis, att Herr Grosshandlaren funnit den
deruti yttradé önskan, att endast Ritorr Råg må
fä till Biket införas, vara så mycket olämpligare,
som om ett sådant förbud verkeligen kom att
äga rum, Svenska Exporthandeln dervid förldra-
de, emedan till exempel vid afsättande af Jern
och andra inhemska producter till .Preussiska ham¬
nar, värdet derå biifver för Svenska Expovteuren
högre genom der skeende utbyte mot Spannmål,
och som någon Ritorr säd derstädes icke egen-
teligen är att aflåta, blef en tydlig följd, att
man förlorade hvad som annars vinnes på
Exportvaran och aterlasten, äfvensom genom en
sådan atgär^ all afsättning af Jern mot Con¬
tant betalning i dessa hamnar, på det högsta
försvårades och till äfventyrs alldeles upphörde,
I denna tanka instämde Herr Stads - Majo¬
ren och Riddaren Vestin, och på Herr Gross¬
handlarens begäran kommer berörde yttrande,
att genom Utdrag af Protocollet till Riksens
Högloft. Ständer åtfölja Utskottets blifvande Re-
tän-
973 -Dt>n 20 Juni.
tänkande om förlägenheten i allmänna rörelsen.
Ut Supra,
Ex Protocollo
W. Pereswetoff' Morath.
Utdrag af Protocollct, hållet inför Rik¬
sens Högloft. Ständers Särskildta Ut¬
skott vid Urtima Riksdagen i Stock¬
holm, den 31 Maj i8iff-
I den af Utskottet så medelst afgjorde fråga
angående Caffe delade icke Herr Rådmannen
Cramér Utskottets tanka, hvad angår Consum-
tioris-algiften, utan anförde, att han lika med ut¬
skottets öfriga Ledamöter väl önskade, att Caffe,
som så väsentligen betungar handelsvågen, kun¬
de till införsel och förbrukning förbjudas, men
ansåg detta steg för närvarande betänkligt att
vidtaga, äfvensom att Utskottet borde inskränka
sig inom föreslåendet af sådana medel, som för-
mindska förbrukningen, och på detta sätt förbere¬
da ett framtida förbud.
Ibland dessa medel räknade Herr Råd¬
männen lika med Utskottet synnerhgast varans
fördyrande, men trodde, att en direct afgift för
Consumtion icke säkrast och rättast dertill bidrog,
erne-
Den 30 Juni.
075
emdan ingen från nyttjande af Caffe afsk räckes
genom en ålagd lindrig afgift, och en drygare
åter tillskapar endast lagbrytare och tillställer
inom familjer obehagliga uppträden. Det syntes
Herr .Rådmannen icke möjligt, att directa Con-
sumtions afgifter kunna så jemt fördelas, sorn rätt
och billighet det fordra. För sin del föreslog
alltså Herr Rådmannen, att utom en drygare tull
på Calfebönor, än den Utskottet antagit såsom,
lämpelig, samt förbud mot all föryttring af tilt.
redt Caffe, rättigheten till deras försäljandé blef-
ve upplåten till vissa å hvarje ort sig dertill
anmälande persöner, spm derföre borde till Sta¬
ten erlägga någon ganska betydlig afgift, och
derjemte förpligtas, att icke annorlunda än till
en bestämd qvantitet dem försälja; hvilket på
begäran här antecknas, och kommer detta yt¬
trande att till Riksens HöglofL Ständer medföl¬
ja Utskottets blifvande Betänkande angående all¬
männa belägenheten och medlen att den afhjel¬
pa. Ut Supra.
Ex Erotocol lo
W. Pereswetoff Morath.
Uppläst hos samtliga Iliks-Stånden d, 20 Juni,
Riksens Högloft. Ständers Stats - Ut¬
skotts Betänkande, angående åtskil¬
liga
97 i
Den 20 Juni.'
liga omständigheter, hvilka äga sam¬
manhang med regleringen af Rikets
penninge-väsende.
Då Stats-Utskottet (ill öfverläggning förehaft,'
att reglera oell bestämma Stats- oell Riksgälds-
Verkens samfäldta behof, hvilka genom Bevill-
ningen skola fyllas, har Utskottet snart erfarit
det nära sammanhang en sådan Reglering äger
med nuvarande tillståndet af Rikets Penninge-
väsende ocli Näringarnas skick, och att således
en noga utredning af vissa hithörande angelägna
och vigtiga frågor nödvändigt - miste föregå, nem¬
ligen , huruvida en allmänneligen öfvcrklagacl
Penninge-förlägenhet. verkeligen är för handen;
och, i sådan händelse, hvilka äro de härtill bi¬
dragande orsaker, samt ändteligen huru skall den¬
na Benninge förlägenhet kunna afhjelpas på ett
sätt, att härigenom icke alstras nya prgdori*
Efter en noggrann granskning af dessa frå-.
gor, hvarvid det Allmänt nyttiga utgjort gemen¬
samma föremålet för Utskottets forskningar, har
Utskottet enhälligt stannat i den tanka, att, vid
nu varande förhållanden, skulle en fortsatt in¬
dragning af Sedelstocken, enligt de vid nästför-
flutna Riksdag stadgade författningar, blifva våd¬
lig; hvaremot Utskottet ansett tillökning i Sedel¬
stocken utöfver beloppet vid 1814 års slut böra
undvikas; och, i följd hvaraf, de Banken anslagne
Suni-
Den a o Juni!
975
Summor utaf Allmänna Bevillningen, hvilka»
från 1815 års början till Banken ingått och vi¬
dare dit inflyta, böra, derest omständigheterna
sådant fordra, åter kunna sättas i omlopp; men
i frågan om sättet härtill, samt öfriga åtgärder,
hvilka till planens verkställighet böra vidtagas,
hafva meningarne varit något delade. En Leda¬
mot har inlemnat ett förslag, som omfattar ämnet
i hela dess vidd; hvilket förslag Utskottets plu¬
ralitet äfven godkänt, blott med några vissa för¬
ändringar, hvilka här omförrnälas. Och då be¬
rörde af Utskottet sålunda gillade Förslag utveck.
lar grunderna, på hvilka Utskottets Betänkande
blifvit bygdt; så har Ufskottet funnit lämpeligt
detsamma i afskrift Litt, A. bifoga oell dess in¬
nehåll åberopa; hvarjemte osh på det alla de
■upplysningar uti ett så vigtigt och grannlaga ämne
som inom Utskottet kunnat beredas, inför Rik¬
sens Höglofl. Ständer måtte varda framlagde,
Utskottet bifogat de Anmärkningar emot förs laget,
hvilka blifvit framställda af en Ledamot, sorn
betraktat ämnet från en annan och olika synpunkt,'
'tillika med de på dessa Anmärkningar af Försla¬
gets Författare meddeldta Svar (Litt. B och C).
Utskottet inskränker sig således nu, att blott
framställa hufvud grundlagen af det Förslag, som
till Riksens Höglofl, Ständer Utskottet får äran
afgifva.
Vid öfverläggningärna örn sättet, att före-
itömma Sedelstockens förmindskning, utan att rub¬
ba
Den 2 0 Juni.
ba helgden af de åt Banken gifna loften har Ut¬
skottet fästat särdeles uppmärksamhet på den pen-
ninge.förlägenhet, hvaruti Jordbruket och andra
för det allmänna gangneliga Näringar, genom
inträffade omständigheter, blifvit försatte; och har
Utskottet trott, att de Summor, hvilka, såsom
Amortissements-Fond, Banken tillflutit ifrån den
1, Januari 1815 och ytterligare, i denria egen¬
skap, till Banken inflyta, skulle för större eller
mindre del deraf lämpeligast kunna användas
till en lånefond, att dermed inot Inteckning uti
fastigheter på Landet, understödja Rikets hufvud-
Näringar, Jordbruket och Bergs handteringen; och
hvilken fond skulle kunna ytterligare förstärkas
genom en stor del af den summa som Banken
nu har instucken uti Riks-Disconten, så framt
utlåningarue derifrån återföras till hvad de rätte¬
ligen böra vara, blott ternporaira penninge - bi¬
träden.
Under allmänt, erkännande deraf, ätt: en
lifligare. Benninge-circulation egenteligen beror
af en för Riket förrnonlig handelns ställning •,
af Jordbrukets och andra gagneliga Näringars,
trefnad, samt det inbördes biträde, de räcka hvar-
anu; och då den nu öfverklägade Penninge förlägen¬
heten leder sitt ursprung från motsatta förhållanden,
anser Stats-Utskottet de här ofvan omförmäldte
fastighets-lån böra utgifva* med hänsigt till da
omständigheter, hvaraf ett sådant understöd blif¬
vit föranledt, så att om, å,ena sidan,, vilkoren
göras lindriga, man, å,andra sidan., förbehåller
ea
Den 20 Juni.
977
en sadan successiv återbetalning, sorn näringar¬
nas förbättring i framtiden möjeligen ian med¬
gifva, på det irran småningom och utan någon
häftig skakning må kunna närma sig till målet,
att en gang vinna den ordning och stadga i Ri¬
kets. penn inge-väsende, som hvarje rättskaffens
Svensk man alltid måste önska.
Men då detta, beror af framdeles inträffan¬
de omständigheter, hvarpå någon säker beräkning
icke kari 'göras, har Utskottet ansett sådana för¬
sigtighetsmått, sorn ligga inom möjlighetens gräns,
äfven böra vidtagas, och att de anstallter , sorn nu¬
varande förhållanden påkalla, göras verksamma
till deras föremål, utan att bereda några särskildta
hinder för penninge-värdets framtida förbättring;
hvilket Utskottet trott säkrast kunna befordras
genom ett väl orgajriseradt Utlånings- och Credit-1
System.
Allmänneligen torde erkännas, att det icke
är Penninge Stockens storlek, utan Circulationens
liflighet, som bestämmer Penningens verkan.
Om derföre, genom upptagande Lån på Statens
Credit, sådana Capital, hvilka nu icke äro till-
gängeliga för Näringarna, skulle kunria framloc¬
kas, kunde härigenom beredas ett behöfligt un¬
derstöd åt Näringarna, samt Bankens tillitande
i samma män kunna umbäras. Och då nödigt
torde vara, att alla Operationer, hvilka ingå uti
förenämnda System, uti ett sammanhang utföras,
men
B. N:o 123, 124.
Bien andra Upplån, än i Silfver, icke forde vara
förenliga med Banco-Verkets Inrättning och be»
stämmelse, har Stais-Utskottet trött, att, med un¬
dantag af Län på Metaller, alla andra utlåningar
lärn peli g ast skulle kunna besörjas genom Biks-
gälds-Contoiret, såsom det Verk, der de för nö¬
diga ansedde Upplärt aitan någon ölägénhet kilnnä
göras. £hurii någon egentligen behållen vinst för
Jliksgälds-Contoiret på Upplåningar icke ingått uti
Stats-Utskottets beräkning, torde dock andra fördelar
Jutina beredas genom Låne-fundefnas »fverflytt-
nifig och derigenom, att Lån mot 3 procénts
stenta på Afskrifnings .rakning mottagas. Vilkoret
för fastighets-lånen Skulle kunna göras lindrigare,
©ch Biksgälds-Cohtoiret äfven komma i tillfälle,
att lämpa ock inrätta Discont - Utlåningarna ef¬
ter omständigheterna, och såmedelst, vid på¬
kommande behof, för egen rakning, på någon
tid, begagna de tillgångar, hvilka genom 3 procents
Lånet erhållas.
På deésa och dé flera, uti det ofta i'béro-
pade^ förslaget, anförda skal, har alltså Utskottet
trott sig böra föreslå:
1:0 Att de Summof Banken nu bär in¬
stuckna uti Biks Disconten, hvars Octroj med
nästa år tilländagår, söccesive och i den nian
de genom inbetalningar af Biks-DiscoaLens for¬
dringar blifva tillgängeliga, öfverflyltas till Biks-
gälds Contoiret; och på lika sätt Bankens försträck-
»ingar åt Discont-Verken i Malmö och Göthe’
borg, när dessa Låne-Inrättningars Octrojer upp¬
höra; och ankemmer på särskilt pröfning huru¬
vida.
Den 50 Juni'.
979
vida, i (lerås ställe, efter sig företeende förhål:
länderi, till lättnad för penninge-röretsen, några
särskildta, under Discoht-Verket i Stock hölin ly¬
dande, Förvaltnings-Cöntöirs 1 Lands-orterriä kun¬
na vara behöfiiga.
2:0 Ätt Riks -Discdnteh upphör mied ali
vidare utlåning nästa är, beli då påbbgynner desS
utarbetning.
3:0 Ätt, vid nästa års början, deremot Öppnas
eh ny Discont-Inr?ttning uti Riksgälds Contoiretj
hvarifrån utgifvas Lån på högst Sex månaders
tid med ti procents Renta, sou*, Utaf Lame-surm
ihan genast innehålles.
4:0 Att från Riksgälds - Contöiret likaledes
iitgiivas Lån, mot Inteckning i Fastigheter; äf¬
vensom en viss Summa i Riksgälds - Cohtoiret
skall hållas i beredskap, under heriämning af Od-
lings-Fond, från hvilken Lane biträden , mot gan¬
ska lindriga vilkor, meddela», till utförande äf
nyttiga och gagneliga företag i Odiingsväg.
5:0 Ständiga Fonden till dessa Utlåningars
bestridande kommer att utgöras af: 1:0 Den surna
ma, som Banken här instucken i Riks-Disconteti.
2:0 Af Bankens förträckningar till Discont- Verkeii
i Götheborg och Malmö. 3:0 Af Två millioner,
som, inom 1816 års slut, från Banken fourneras,
och hvilken sistnämnde summa, i fall omständig¬
heterna det fordra, »kullö år i8i| kunna tillö¬
kas
g3o Den 20 Juni!
kas med En Million Riksdaler, sedam vid hållet
sammanträde imellan Eullmägtiga i Hanken och
Riksgälds-Contoitet, nödvändigheten af ett sådant
Inträde blifvit pröfvad.
Och som nödigt är, att den nya Discont»
Inrättningen må kunna sättas i verksamhet i
samma stund, Utlänirigarne från Riks-Disconten
upphöra, så föreslås att Banken, i afräkning på
sle uti Riks-Disconten intuckna Summor, vid
pasta års början förskjuter 500,000 R:d.
För alla från Banken utlemnade Summor
Beräknas och godtgöres Banken Renta efter Tre
för hundrade om året.
Styrelsen af Riks-Gälds Contoiret autoriseras,'
att, vid nästa årS början, öppna följande Lan^
nemligen:
1:0 På Afskrifnings-räkning emottagas Banco»
cch Riksgäldssedlar jgiot 3 procents Renta; och
Jeunna de på denna Räkning insatte medel, vid
an ordran, återuttagas och disponeras.
2:o Lån på ett års uppsägning^ mot Obliga¬
tioner med fem procents Renta; hvilket Lån, på
en gång, ej får öfverstiga Tre millioner.
3:0 Permanenta Annuiteter till högst Tre
Millioners belopp, med Sex procents årlig Renta.
Insättningar på detta Lån emottagas ej till min¬
dre
Den 2 o Juni,
verlemnadt till ett ekyndsamhetens verk, kan
roan med skal befara, att ofullkomligheter i sam¬
ma man skola sig deruti ytterligare insmyga, oct*
vi derefter af våra Medbroder, vid en annaa
Itiksdag, till ^ifyentyrs*med annu mera skäl klan¬
dras, än vi nu förebrå de föregångna misstag,
som, så vidt de ägde rum, föranleddes af ena¬
handa orsak.
Mine Herrar! Jag ber Eder vara öfvertyga-
de att detta är anledningen hvarföre jag vågat
framställa ett ämne, sorn i sin fullständighet är
utom kretsen af min förmåga; men, i stod af de
hulvudgrunder, hvaruti jag tyckt mig finna tän¬
kesätten temligen förenade hos Högloft. Finance-
A fdel ni ngen, och med hämtad ledning, så väl
af erfarna Mäns omdömen, som af hvad flere
erkände Tänkare i dessa ämnen yttrat och skrif¬
va, foijer jag den Öfvertygelse, nitet för det all¬
männa bästa, mig inger, i hopp att de tankar, jag
framt .äller, skola gifva, ämnen för öfverläggnin-
gar, dervid andras upplysning kan utveckla for¬
hållandet, och det föremål, vi gemensamt söka,
således snarare vinna sin fullbordan.
Man har vanligen uppskjutit med den gene-
Tela hinance-planen eller Betänkandet till grund
för Bevillningens bestämmande, intill dess ali
reglering i detaillerna inom Utskottet föregått. Jag
medger ock, att det i en vanlig sakernas ordning
kan vara rigtigt, då man nemligen utgår från
den åsigt af ämnet, att hvad, efter en sadan gransk¬
ning
j&en so Juni.
Litt. A.
Uppläst i Högloft. Stats-Utskottets Fi-
nance-Ärenders Beredning den 3 Aiaj
i$U-
Det är icke något nytt förhåll anda, att frågarv
örn Finance-Regleringen, till grund för Skatter¬
nas bestämmande, utgjort ett bland d© bekym¬
mersammaste föremålen för Riksén,* Ständers öf-
verläggningar, äfvensom att beslut, som i denna,
del blifvit tagne vid det ena Riksmötet, under
loppet af tiden, till sina följder utvecklat sig
på ett sätt, sorn föranledt till ändring deraf vid
det påföljande, icke allenast i vissa detailler, ti¬
tan äfven någon gång i sjelfva grunderna, hvar¬
på de blifvit byggde. Men sällan hafva dock
utomordentliga omständigheter så, som vid det¬
ta tillfälle, sammanstött att inveckla det verl liga
förkållandet, att försvåra en fullständig utredning
deraf, och att gifva osäkerhet i alla dertill hö¬
rande beräkningar, sorn sf politiska och handels¬
förhållanden skulle hämtas, hvilka likväl i hut
vudsakelig rnån verka på resultaten af en plam
utaf denna egenskap.
Emedlertid befaller likväl nödvändigheten^
att icke längre uppskjuta handläggningen vid det¬
ta vigtiga arbete; ty ju längre det fördröjes, de»
mera tillväxer det i svårighet; eeh siuteligen ef.
veo-
Q fa
Den 2,0 Junti
Set större Creditivet, hvilke^ vid 1812 års
Urtima Riksdag, blifvit ställdt på Banken, men icke
ar begagnadt, torde nu bora .tili lika belopp, ellrr
Två Millioner JRiksdaler, bekräftas; äfvensom Ut¬
skottet föreslår, att ett mindre Criditiv för. 500,000
É:d Rancovärde, likasom vid sistnämnde Riksdag,
utfärdas på Riksgälds-Contoiret, och att Stats-Ut-
skottet får sig uppdraget, att nödig föreskr iR här»
om meddela.
Enär Ranco-Utskpttet öfver Mit hvad lO.rh
xörer Banken sig utlåtit, och den i afseende
på Pennioge - väsendet uti detta Betänkande upp.
gifne plan blifvit prof v ad, utbeder sig Utskottet,,
i händelse denna Plan i det hela ".f Riksens
Högloft. Ständer skulle godkännas, få inkomma
med fullständigt förslag tili allt hvad sorn tilf
dess verkställande hörer.
.»>*
Detta allt underställes Riksens Högloft. Stan»
ders pröfning •vördsammeligen. Stockholm åen 17
Juni 18x5.
På Högloft. Ridd. och På Högvörd. Prest-
Adelns Ledamöters Ståndets Ledamöters
Vägnar Vägnar
Carl De Geer. Gustaf Murray,
På Vällofliga Borgare» På Hedervärda Bondf.
Ståndets Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
Carl Fred.. * Jon Jonsson,
C. Sylvan.
Den 50 Juni'.
«3re summa 1 än 500 R:d, och alltid 1 jemna
Eemtio-Tal. Sådana Lån kunna ej uppsägas a£
Xån-gifvarén, utan endast af Staten eller Lån-1
tagaren.
Stats-Utskottet har nu uppgifvit, i hvad måt¬
to Bankens biträden skulle vara behöfliga till ut¬
förande af det föreslagna Utlånings- och Credit-
Systemet, Men hnrförutan anser Stats - Utskottet
nödigt, att Riksgälds-Contoiret bibehålles vid den
rättighet, Contoiret nu äger, att med Discont»
vilkor och mot 2 procents renta, disponera
!En million Riksdaler, och att dessutom, i hän¬
delse större biträde till Creditsediarnas inlösen
skulle tarfvas, denna Discont-rättighet, mot nyss¬
nämnde vilkor, må kunna okas med En ytterli¬
gare million Riksdaler,
Jemväl har Stats-Utskottet velat föreslå, att
den Discont-rättighet, Ivongl. Allmänna Magazins».
Inrättningen redan äger , måtte nu genast förhä-
jasifrån Trehundrade Tusende till En million Riks¬
daler; äfvensom, i händelse Kongl. Maj:t efter
Stats-Rådets hörande, vid inträffande hård miss¬
växt, i Nåder skulle finna nödigt låta uppköpa
Säd, ett ytterligare biträde af En half million
Riksdaler skulle kunna Tran Banken påräknas; och
hvarvid Utskottet får anmärka, att de nu föreslag¬
na tillökningar uti Kongl. Allmänna Magaains-
Inrättningens förra Discont-rättighet endast kom¬
ma att tillfälligtvis begagnas, och icke för längre
tid, än tills den inköpte Spanntnåien hunne, att
i Penningar förvandlas-.,
Det
J)en ao Juni.
985
ning af detaillernn, fastställes såsom nödvändigt,’
det måste ock oundgängligen anskaffas; men
enär man af den erfarenhet som af de, oftare
inträffade Riksmöten kan hafva vunnits, och af
de resultat, som de nu gällande Beskattnings-för-
fattningarne hafva lemnat, torde kunna hämta
ledning för preliminära afgöranden, innefattande
blott de yttre ustakningarna af den byggnad, man
sedermera, efter hand, fullbordar, och hvarvid
på en gång i allmän öfversigt'förekommer, icke
allenast frågan om hvad som oundgängligen er¬
fordras ,utan med detsamma också den, om hvad
som möjligen kan åstadkommas; så trqr. jag att
denna ordning i arbetet, om den kunde bringas
till verkställighet, förtjenar så mycket mer afse¬
ende, som derigenom vunnes ett ytterligare råd¬
rum till utarbetandet af skatternas billigaste för¬
delning; ett ämne, lika vigtigt, som deras be-]
stämmande; men hvilket, då det skolat stå till¬
baka för den definitiva Stats- och FinanceRe-
gleringen, I brist på tid, sällan erhållit det full¬
ständiga öfvervägande, som dess magtpåliggand©
egenskap påkallat.
Min mening är således nu icke, att ens för.’
söka framställandet af ett fullständigt projeet till
Financeplan, utan blott af sådana hufvudgrun-
der, sorn, egenteligen tjenande att bestämma den
summa, hvilken genom Bevillning erfordras, ic.
ke mera vidrörde de öfriga Financefrågornå,, än
görn till utvecklande af den förra vore ound¬
gängligt, under förbehåll, att planen i de delar,'
som
Den 20 Juni!,
s«tn ej kunna definitivt afgöras,' innan Stats - re¬
gleringen till fullo blifvit utarbetad oell af Rik¬
sens Ständer antagen, skulle innefatta rättelserna,
i det hela till den fördelaktigaste verkställighet,
Finance,'-planen torde kunna betraktas uti,
tvanne lika vigtiga, val'sins imellan skiljaktigt,
jnen dock af hvarandra beroende delar.
Den ena delen rörande Siats-Regleringen t
ined, ä ena sidan, de. oundgängligaste utgifterna
för Statens vidmagt hällande, och å den andr q,,
Medlen att dem tillvägabringa,
Den andra delen om Myntväsendets tillstånd
och utvägarne sorn kunna vidtagas, att gifva Set
rigtningen till den nyttigaste verkan pä Stats-hus^
hållningens särskilta grenar.
Härvid förekommer då, i den första delen
af ämnet, frågan om Stats Regleringen, tagen i
fn mera generel omfattning, än hvad derunder
vanligen förstås, eller omfattande nemligen Ri¬
kets samleliga utgifter och fonderna dertill.
Det är 3;ne Fenninge-verk, hvilkas åliggatj-
dpo, jemte deras förhål länden till hvarandra,
dervid böra betraktas, nemligen i Stats-Verket,
Riksgäjös-Contoret och Banken.
I:
Ben 20 Juni'.
i. Stats • Verket.
Det är sant, att vi ännu icke hunnit utar¬
beta de särskildta ämnen, efter hvilkas afgörande
den Summa först kan bestämmas, sorn, under
vanlig Titel af Stats-brist, bör af Bevillningen
fylla»; men vi kunne dock till grund för eu
preliminär summarisk beräkning antaga: a ena si¬
dan, att Inkomst Tallarne lemna något Öfverskott
jnot det belopp, hvartill de i Rik-Staten finnas
beräknade; öfverskott, hvilka kunna anses svara
mot de utgifter, sorn förekomma till en fullstän¬
digare reglering af Rikets Försvars-väsends och
Ijönernas förhöjande inom Militaire - Staterna,
samt till några tillökningar inom en del af andra
Titlar, framställde uti Kongl. Majit? nådiga Pro¬
position om Stats-Verkets tillstånd och behpf.
■i , V ’
Det blefve således egente ligen fråga om deri
af Riksens Ständer allmänt erkända nödvändig¬
heten af någon betydligare förhöjning för de
penninge-löntagande Emhetsmännen, samt o ra.
hvad sorn uti Kongl. Maj:ta och de öfriga Kongl.
Personernas Hofhållnings-Summor kunde anses be.
höfva tillökas, sorn kornme att verka till någon,
förändring uti Statsbrist-summan, mot det belopp,
hvartill den nu uti Riks Staten finnes uppförd.
I en bilagd Calcul har jag beräknat denna till¬
ökning, med den åsigt af ämnet föröfrigt, att
Stats- Vérkets reglering, af Utskottet fullbordad i
sina detaiiler, så vidt omständigheterna medgåf-
j’o och det nyttigt pröfvades, kunde »teana in¬
om
om ett sådant Maximum af Anslag\ eoift jag
uppgifvit.
2. Riksgälds-Contoiret.
Dervid förekommer egenteligen följande’
fiemligeji: utom att d.etta Verk, sorn emottager
liela Bevillningen, deraf utgifver Bankens och
Stats-Verkets andel, har det haft att besörja egen
med tillhörande Staters aflöning och underhåll,
Intresse- och CapitaUafbetalningar å Inrikes Lån
samt å Lånet i Leipzig, jemte operationen
för Riksgälds - Sedlarnas realisation. Till de
härmed förknippade utgifter kommer möjligt¬
vis nu äfven att beräknas renta och någon afbe¬
talning på den återstående Utländska Skulden.
Uti den uppgjorda Calcujen har jag iakttagit des¬
sa utgifter, men deremot icke beräknat något af
Bevillningen för Riksgälds-sedlarnas realisation,
pä de anledningar, jag uti sednare delen af äoxj
net bljr i tillfälle att närmare utveckla.
»
3. Banken.
Jag anhåller att få upprepa Stats - Utskottets
införande i denna del vid 18x2 års Riksdag:
”Riksens Ständers Rank bör årligen erhålla
”hvad Riksens Stander högtidligen försakrat och.
”Ranken tillkommer, ej .mindre för inlösen och
”realiserandet af Femton Millioner Rikdaler
”Riksgäldssedlar, än uti renta och Capital-afbetah
t*fiing på dess försträckningar tili krigen.”
”Da
Den 50 Jani i
989
”Da det är på Bankens uti dess grundfoiratt-
”ningar försäkrade och oförryckt bibehållne soli¬
ditet som Rikets välgång och hvar mans säker¬
het till egendom och närimgs-yrke beror, så är
”det ovedersägligen Svenska Folkets pligt, att,’
”såsom Garanter af Banken, oryggeligeri Uppfylla
”de vilkor, hvarmed Bankens Credit i Rikets nöd
”blifvit af dem sjelfva utsträckt och begagnad.
”Derigenom stadgas Bankens soliditet och credit
5’på så fast grund, att Riket, vid framtida våd-
”liga händelser, kan räddas genom ytterligare bi¬
träden, hvartill åtkomsten inom Riket nu mera
7 s
”blifver för dess sjelfbestånd desto vigtigare, som
”man icke kan äga förhoppning att härefter, lika
”sorn tillförne, derom anlita andra Stater.”
På dessa skäl beräknades till Banken af Be-
villrdngen 1,050,000 R:d årligen, hvaraf dock
300.000 såsom fond för realisationen, borde upp¬
höra med inbetalningen af 1815 års Bevillning,
som verkställes år 1816. Uti Calculen bär jag
uteslutit dessa 300,000 R:d, men föröfrigt icke
ansett mig böra styrka till någon ändring- uti den
till Bankens ersättning stadgade plan. Resultatet
af Öfverslaget visar att Bevillningen derefter skulle
kunna stanna vid 2,500,000 R:d i stället för de
2.650.000 R:d hvartill dea nu är beräknad.
Tillägger man att den nu gällande Förord¬
ningen, enligt Bevillnings Sammandragen, in
bragt en summa af 3,200,000 R:d i rundt talf
så skulle således den från år 1816 utgående Bej
vill-
\
99»
Jt)m 2 o Junil
viUniftgen, med 700,000 Rid om äret, tomma att
understiga prodUcten äf den nu gällande, Hvar*
uti följaktligen en ihlnöskning af 2 x Jidels Pföcérii
uppkom;
Härvid får jag anmärka, att de ‘öfriga Be-
villnings-Articlärnc- , hvilka directé nF Stats-Ver-
ket upptagas, anser jag oförändrade till deras nili
varande belopp, och att alitsa, i den man Bevill-
nings-Utskbttet sktille fnlria förändring dertill bö¬
ra aga rum till höjning eller min ds fett i tig 5.. sådant
naturligtvis verkar på förenämd* Bevillnirigs-
Summä, den Bevillnings Utskottet derefter rättar.
Man bör ej eller lenina utön uppmärksamhet, at£
några utgifter ännu förekomma fen gårig för alla,
såsom Riksdags-köstnadertia m. m., hvartill utväg
i sista handläggningen vid Finänee planen bör
utfinnas titan att dermed gravera sjelfva Bevilt*
ningen.
Hen sednare delen äf äfnnfet, eller Öm
Myntväsendets närvarande tillstånd och utvägar¬
na som kunna vidtagas att gifva det figtnirigeti
till den nyttigaste verkan på Statshushållningens
särskilta grenar, är af en storrfe omfattning ,
hvarvid borde föregå en fullständig undersök-
sökning i, om orsäkerha , sorn föranledt till
det förhållande, sorn i denna del nti äger rum,
till de så mycket öfverklagade olägenheterna
peli vådan af den närvarande penninge-ställnin-
gen,
Dm 20 Jann
Q 9 i
gen, ni. m. Manga hafva skrif v it seiron*, saint
i mer eller mindre mån med Calculer sokt bevi¬
sa sina anföranden.
Flera nyttiga upplysningar kunna deraf hi ni¬
tas, och ju mera de sins imellan varit stridiga hårla
till grundsatser och <j 11 de bevis, man af samina
facta velat för sina olika framställningar draga,
desto närmare torde sanningen igenfinnas uti en
rrte tiel väg imellan dfe fia båda.
Det är en sanning, att de vid Riksdagen
1809 och i8ro tagne Beslut i Financé-fragornä,
hurö en ojäfaktig stämpel af fosterlandit-kärIfelc och
uppoffringar; men det kan ej eller nekas, att én
så hastigt lillvägabragt betydlig Ökning uti det
representativa Myntet, med én derpå tillika eta-_
blerad Stark Amortisssernent, soba genom Skatter¬
na skulle inhämtas, kunde lägga grund lill eri
skakning uti pennirigeställningen, derest icke en
påföljande och jemt fortsatt god Conjunctur så
väl i handel, som i den inhemska productionea
underlättade framgången deraf.
Capitalét tillkom hastigt, utan att vara af den
inhemska rörelsen Uti en naturlig ordning påkal¬
lade Det verkade således fortare vällefnad och
consumtion, än det med lika skyndsamhet kunde
lifva industri och production. Utländska varor
hlefvo begärliga, och consumtionen deraf ökades
så mycket hastigare, som de mest efterfrågade
Wand dem, i anseende till hand*ls-ställningen,
stod®
992
Deri ao Juni'.
stodo långt under deras vanliga värdet en del
blott till tredjedelen deraf. På en gang inträf¬
fade svåra missväxter här hemma, under det att
den förändrade politiska ställningen, som hastigt
öppnade Communicationen för Englands handel
1 hela Europa, återställde prisen på de utländ-*
ska varorna till deras förra förhållande, utan att
i samma mån och lika hastigt ÖJca prisen på våra
exporter, och utan att den genom de låga prisen
ä Utländska varor föranledda vanan till en be¬
tydlig consumtion af sådana Articlar, i samma
förhållande åsidosattes.
Af dessa dubbla skäl jagades Capitalerna
från Jordbruket och Näringarna, eller blefvo åt-
mindstone otillräckliga så väl för dem som för
handeln.
Ju mer man fästade sina förhoppningar vid
den hastiga Sedel-tillökningen, såsom något reelt
och till sina goda verkningar fortfarande boteme¬
del i ert critisk tid, desto mer fann man sig be¬
dragen, då opåräknade svåra omständigheter in-
trälFade och förenade sig med dem som borde
hafva förutsetts att naturligen följa af en sådan
nödtvungen operation, för att samfält och hastigt
med erfarenhetens bevis utveckla en motsatt ver¬
kan: och ju större deras antal var, som funno
sig i sina beräkningar missledde, desto djupare
ländes denna verkan , desto liögljuddare blef
klagan deröfver.
Bruks-
Deri 30 Juni;
Brukshandteringen hat visserligen en lany
tid
varit mera vanlottad, än sorn nu är forhål.
landet med Jordbruket. Ingen reel förmögenhet,
ej en gång Silfret undantaget, har på det hela så
behållit sitt relativa värde till förnödenheterna,
sorn Eandtegendomar, när man undantager de sär¬
skildta fall, som på de sédnaste månaderna kunna
framställas till bevis på motsatsen och till bevis
på ögonblickets förlägenhet. Vare detta med
några ord i förbigående sagdt om Orsakerna.
Verkan, man kan ej bestrida det, är i al¬
la fall betänkelig och bekymrande; en rättelse el¬
ler ett biträde påkallas med angelägenhet, men
ju mera den är inagtpåliggande, desto större gran¬
lagenhet fordrar valet af medlen; och är det
alltså dervid man i synnerhet nu bör uppehålla sig,
Bankens indragnings-reglor till det repre¬
sentativa Myntets återställande i förhållande till
fonden, ligga i dagen för hvar man, och hafva
den förtjenst, att deras effect uti siffran kan be¬
räknas. Riksgälds-Contorets åter med Credit-Sed»
larna äro icke af denna egenskap. En del Riks-
gälds-Sedlar blifva utan beräkning för rörelsen
förlorade.
Det är sant, ätt, inkomma de genom reali¬
sation , sa utgif vas motsvarande Eanco-SecUar; men
in-
r4.de B. Nm la5> 126.'
094
Den 20 Juni.
inga dö titi .Reyillnings-Uppbördeh, ela dödas de;
och Riksgälds-ContoreU kan således aldrig från
den ena dagen ull den andra calculera sitt till.
stand. Uoi: dermed åtföljande osäkerheten kan
icke vära annat än menlig för Penninge-ställ-
hilagen i det liela; ty3 för ali; Vara Färdig flinta
en obestämd påkänning, måsté fonder firitiaä af.'
satte, sorn till andra angelägna hellof eljest kun¬
nat anvisas. Så länge realisationen imellaii Ban¬
co- och RikÉgälds-Sedlarna icke var till Större
delen verkställd, Var äfven denna operation fett
absolut nödvändigt Vilkor för sakens nytta och
framgång'; Mfen på den fot sorn Mytitväsendfet ge¬
nom mellankömne Omständigheter blfvit sätt, och
sedan nu en så iiteh del af Riksgälds.Sedelstoc¬
ken, jemförd nitid den sorn existerade år iB°ö,
är i rörelsen qvar; är denna, att jag så må ut¬
trycka mig, artiftcielå operation icke iner af nå¬
got värde; hvaremot en gifven säkerhet för be¬
räkningen i si ifrån i deritia del ät af den öund*
gängligaste nödVändighét.
Man måste ofelbart nu afgöra, bin summan
af det -i denna stund befintliga representativa
Myntet skall mihdskas eller ej> och, i förra fal-1
let, till hvad belopp. Det bör ej vidare få be¬
ro af en slump, antingen mycket eller litet af
Riksgälds-Sediarnå inkommer i Uppbörden, för
att der qvarstanna, och således olika verka på
Rörelse-Capitalets störlek. Planen bör vara, så
vith möjligt är, bestämd och öppen för allas be-
räkning. Under benämning af Rörelse-Capital
får
Den <io Juni.
995
för linan ofta höra utmärkas, utan åtskilnad, både
réela fonder och Mynt représentatiVer utan dispo¬
nibla valuta. Mången synes hysa den öfverty.
gelsa, ätt de på sistnämnde sätt beåkaffade Mytit-
repres,entanter elier Sedelstocken, sorn rätt bfta
blifvit hedrad med den oförtjenta benämning af
Körtetse-Cäpital, Bör äti ytterligare förökas.
jag är ej af denna tänka, ty man förbättrar
ej ett pappersmynt dérrried att desS-myckcrihet för-
dkes. Man åstadkommer derigenom icke eller nå¬
gon reel nytta för Näringarria, rhen maij försvårar
en möjlig framtida Mynt-förbättring.
Detta torde ej behöfva vidlöftigt bevisas.
Det ligger jd i sakens erikla beskaffenhet,
då denna pappersmössa, SaSrtm vämbytes-medel
betraktad, i samma mån förlorar i Värde- söm
den blifver tillökad i qvantum.
A den ändra sidan är det Vådelig! att an.
norl unda än fried största varsamhet befrämja en
ytterligare indragning af Sedel-m y möt, ty åtföl¬
jes ej en sådan operation af ett i säfrima förhål:
lande stigande värde å det återstående, i jemfö¬
relse till arbete och produktion Samt deras utby¬
ten sinsemellan, så inträffar en Verkelig förlä¬
genhet, som har det skadligaste inflytande på
Näringarna.
På dessa allmänna grunder bygger jag den
öfvertygelse, att regleringen om Myntväsendet
för tidery raden imellan detta och nästkommande
Riku
'Den 20 Juni.
Riksmöte bör så ställas, att planens execution
kan åtfölja tidens sig utvecklande skick; ty belt
annorlunda blifva nödvändighetens fordringar, om
nya politiska vådor inflyta på Handelssrällningen,
på Bruks-ré reisen o. s. v. mot förhållandet, der¬
est ,vi i fred och lugn få arbeta på Jordbruket och
Näringarna, få idka en lönande Sjöfart, och,
jutan hinder, efter kloka beräkningar, inrätta vå¬
ra varnby ten med främmande Nationer.
Så vidt dessa enda sanna och naturliga käl¬
lor till Nationalvälmågan få ostörda framgå i sitt
jemna lopp, understödes Myntväsendet deraf med
den kraft, att elen nu existerande förlägenheten,
som utomordentliga omständigheter beiedt, af sig
sjelf småningom upphör.
I motsatt fall måste ett redan länge utöfver
den iritrinseca kraften underhållet artificielt hjelp¬
medel ytterligare fortsättas, för att på en längre
utsträckt tiderymd fördelande bördor, samtiden,
uti ett sådant sakernas förhållande, icke förmår
att bära.
Bristande circulatinn af pappersmyntet, mera
än brist på qvantiteten deraf, utgör vår verkliga
förlägenhet. Om större liflighet i circulationen
kan återföras, så skole vi i samma mån mindre
känna någon Sedelmynts-brist.
Se här de medel jag i detta afseende hem¬
ställer: lliisgälds-Sc del stocken stannar på den Nu¬
merär den ägde vid 1S14 ars slut, utgörande ef-
/ ter
T)en 2 o JunU
997
ter Contoirets Räkenskaper 8,607,507. 36. 3. i
Riksgälds-Sedlar, éller i Sanko - mynt 5,738,338»
24. 2; och bilf aer alldeles oförändrad för allmänna
rörelsen till nästa Riksdag.
Den nu existerande realisations grunden blif-
ver alldeles orubblig; rnen Riksgälds - Sedlarne
kunna ställas på. a å 3 högre valörer, (såsom
Hans Excellens m. m. Herr Grefve Ruuth, uti
ett hos Ridderskapet och Adeln uppläst Memori¬
al, föreslagit) samt uti rörelsen, uti Contributio-
nerna och uti alla Statens betalningar ingå och
ater utgifvas efter sitt förhållande till JBancornyn-
tet. _ Allt afsättande af fond till Riksgälds-Sed-
larnas realisation upphör således till nasta Riks¬
dag.
Bankens Sedelstock
mindskas ar 1815 nied 1,050,000 R:d
och för de öfriga fern
åren till nästa Riksdag
å 750,000. R:d med 3,750,000. —
Tillsammasräknadt 4,800,000 R:d.
oberäknad! Bankens Råne-vinster, med flera smär¬
re inkomster.
Då bevillninge», efter mitt förslag, skulle
mindskas 21 |:dels procent af hvad den sednast ut¬
gjort, svarande emot 700,000 R:d om äret, och
således i det närmaste lila med Bankens årliga
in-
99»
Den 20 Juni'.
indragning af Beyillnings anslaget från samma tic|
eller år l 8 1 § , är jag fullkomligen öfvertygad ,
att, derest Riket finge behålla fred och derest
frihet i Näringar samt sparsamhet i lefpad blefve,
de välgörande följderna af detta Riksmötes arbe¬
ten, så skulle denna indragning vara ganska väl¬
görande noll alldeles icke blifva kännbar för all¬
männa rörelsen, emedan, i samma man denna
vunne liflighet, alstrade den ock åt sig sjelf na¬
turliga hjelpmedel och reela fonder samt kände
således ingen saknad af en mindskning uti de ar-
tiflciela, bland hvilka Sedelmynt utan fond vis¬
serligen intager det vådeliga§le rummet.
Emedlertid, då förenämnde vilkor äro bero¬
ende af omständigheter utöfver menskliga förmå¬
gans bedömande och utom möjlighetens gräns att;
bestämma elier förekomma , mäste correctiven
finnas mot deri. våda som händelserna kunde göra
till följd af en sådan indragning.
Banken bär således till visst belopp biträda i
mån af behof och under utstakade vilkor, sorn ej
förnärma de förra förbindelserna, hvilka böra varcx
oss heliga.
Efter hvad jag förut haft äran anföra, är
det circulationen man framför allt annat böra sö¬
ka befrämja. Jag förbigår undersökningen af de
orsaker sorn hämmat penninge-circujationen eller
afledt den från sin naturliga, gång, som hafva al¬
strat osäkerhet och misstroende man och man i*j
mellan samt ocker ock vingleri i följd deraf,
Jag
Den a o Juni
Jag förbigår äfven (lern, huruvida de lättare
Jjåne-utvägarna, sorn för några är ägt ruin, utan
att vara égenteligerf fonderade pä Circnlgtionen
af det i förhållande tili productionen redan i eru
skilta rörelsen befintliga Afyntet, rnen tvärtom
genom uto.mordetneUga biträden blifvu underst cici¬
le, och hvilka i verkställigheten med stora dis¬
proportioner för Rörelserna utfalht, i alla sina
verkningar vard nyttiga, dä de tillkommit i en
annan ordning, än sorn Näringarnas untlerhjel-
pande deni framkallat, och mera på beräkningen
af vinst på sjelfva operationen; mpn derföre kun¬
de det vara ännu skadligare att hastigt afbryta
detri, sedan de en gang blifvit inledda.
Jag har sagt, att jag anser det närvarande
tillståndet icke kunna medgifva annat, än provi¬
soriska rättelser, och att ett'annat förhållande
skulle, för möjliga fördelar i framtiden, uppoffra
många Medborgares närvarande existence, lika¬
som ett för ytterligt afseende på ögonblickets för¬
lägenhet skufle med ett hastigt men ofullständigt
biträde icke förmå mera an för 311 ganska korrt
tid hjelpa det mest fö flagna, men derefter yt¬
terligare ruinera både dem och andra.
Till befordrande af circulationen anser jag
således, att Staten under en viss Controlf bör
öppna nya tillfällen för Rörelse-Capitalets spri¬
dande till Näringarna; och i detta afseende är
det jag ville pråräkna ett biträde af Banken, der¬
est de medel man derförutan ägde att använda,
icke åstadkomma en tillfyliestgörande verkan. Mitt
förslag i detta afseende är, att Rikets Discontrö-
xelse
Den 2 o Junil
reise fixeras en gång för alla vid Rikets Stän¬
ders Riksgälds-Contors förvaltning, för Statens (icke
Bankens eller Stats - Verkets) räkning, icke att
derpå göra stora omedelbara penninge-vinster, ri¬
tan såsom medel för myntets uppehållande i vär¬
de, och dess spridande i en rätt ordning till Nä¬
ringarna. jpet är naturligt, att de redan octroj-
erade Disconternas rätt är härvid förbehållen.
Riks-Discontens Octroj tilländagår med år
1816. Från början af samina år bör Rikets Dis-
cont-Verk af Riksgälds-Contqitet vara öppnad t.
Den summa som Banken i Discont-rörelsen
bade utelöpande den 1 Januari 18155 skall an¬
ses såsom, tills vidare, orubbelig fond för den
nya Diseonten, emot någon nedsättning uti den
rentebetalning till Banken, som efter nuvarande
grunder äger rum. I den mån som enskiltes
Xån förfalla och inbetalas till den nu varande
Riks-Disconten, hörjar den nya sina utlåningar
från den r Januari 1816, och då bör intet hin¬
der kunna uppstå för det gamla Verkets
upplösning vid nämnde årsslut. Dessutom Öpp¬
nar Riksgäld.s-Contoret från samma tid följande
Xåne Inrättningar, för att derpå emottaga pennin¬
gar, utan inskränkning till termin, men bestämd
ti{l Maximum af summa för de ständiga eller på
Vias-uppsägningstid insätta Lånen, nemligen;
1:0 Afskrifning» - Räkningar i Banco- och
Riksgnlds-hedlar, hvarvid de medel som insättas
blif-
Jim so Juns-
1001
blifva på dagen disponibla, och för hvilka på'
vanligt gatt erlägges 3 procent renta. Några O-
bligationer å dessa slags insättningar få icke ut
färdas,
2 0 Lån på ett års uppsägning mot 5 procents
renta till ett belopp af 2,000,000.
3:0 Lån på fem år mot 6 procent renta och
frihet för Bevillnings-afgift till 2,000,000.
4:0 Permanenta Annuiteter enligt 1810 årg
Förslag mot 7 procents renta till 2,000,000,
Alla dessa medel skola likaledes i Discont-,
rörelsen användas i den mån som de inkammat
Fond till den utgift i rentor, som deraf blifver
en följd, skall genom disconteringen vinnas; och
bör Calculen i detta fall så uppgöras, att dessut¬
om Admiuistrations-kostnaden blifver betalt, men
ingen vidare vinst deraf påräknas, utan i stället
renfan på Utlåningarna, efter vissa reglor ned¬
sättas, och framst för jordbrukets understöd.
Utom hvad härigenom kan vinnas till myn¬
tets bringande i rörelsen, föreslås ytterligare att
iliksgälds-Contoret upplåtes en extra Låne-rättig-
het i Banken, nemligen efter hand inom 1816
års slut af 2,000,000 E:d mot stadgad lag renta,
att i Discontväg vara tillgänglig, i den mån
Bankens indragning af sedlar kunde göra det
nödj
J002
Den 20 Juni.
nödvändigt,' samt de föreslagna särskildta Inrätt-
ningarne icke skalle blifva af paräknad följd.
Denna extra Discont-rätt skalle vid an yt¬
terligare behof kunna okas ar 1818 med 1,000,000
R:d, hvarigenom Sedelstocken, inbegripet det bi¬
träde som här nedan vidare föresläs, kan balance-
ras oförändrad imellan denna och näsipäföljande
Riksdag till sitt nuvarande belopp, på sätt, som
det för den allmänna rörelsen, under loppet af
tiden, |ig nyttigas^ visar, och hvarföre jag också
anser nödigt att flankens och Riksgälds Contoirets
Rullmjigtige till öfverläggning sammanträda och.
afgöra frågan örn den 3:dje millionens bringande
i rörelsen-
Man torde fråga, hvarföre Staten skulle gö¬
ra dessa Dån utan egna behof och invända, afl
de i samma tean dragas från rörelsen man och
man imellan och föranleda till nya uppsägningar
af stående Dån, De>på svarar jag fö'St, att man
klagar ju. det penningarpe nu äro dragna från
Jordbruket och Näringarna; och då den närva¬
rande ställningen lyckligtvis är sådan att Staten
icke gör Dan for egna behof, utan för Medbor¬
gares, och särdeles för att återföra Rörelse Capi-
talet sin rätta väg, så bör denna erinran förfalla;
men tillika har iletta ett större föremål, nemligen
att de Stats-Obligatiuner, som Riksgälds-Cmitoirel
utgifver, blifva i mer eller mindre mån en till¬
ökning för den större rörelsen, då deremot en«
skiltas Reverser till hvarandra icke i samma för¬
hållande hafva denna egenskap.
Då
Den 20 Juni.
11003
Dä en sådan I.åne-Inrättning hunnit stadga
<jig, -så har man grunden lagd för de bägge än¬
damålen, att erhålla tillräckligt rörelse - Ca pital,
rnen likväl genom en måttlig amortissement kun¬
na arbeta pä det representativa myntets upphjel-
pande i värde, ty Stats-Obligationerna fylla full¬
komligt hvad sorn af curaqta Myntet indrages.
Min mening är ock att Riksgälds-Contoret måste
autoriseras af Dj^cont-fonden disponera en half
Million, för att hålla dessa Obligationer vid sitt
Värde, så att då Handelsställningen hastigt på¬
kallar större belopp af verkligt Sedelmynt, och
Obligationerna således utbjudas på Börsen, (kon¬
toret deraf inköper, och, åter när detta utomor¬
dentliga. behof gått förbi, åter utlemnar hvad det
indragit. Operationerna i England af denna egen¬
skap, och nästan i de flesta länder, ligga med
erfarenhetens exempel tili bevis för dess erkän¬
da nytta.
Än ytterligare torde Banken kunna biträda
rned dn Rånesumma till fond för Magasins-
inrättnipgen, hvilket ofördröjeligen bör ske, nem¬
ligen från 300,000 R:dr till 1,000,000, samt om
det af Kongl. Maj:t, efter hela Stats- Rådeby hö¬
rande, ytterligare äskades, såsom angeläget till
Jordbrukets yidmagthållande eller till Spannc-måls
anskaffning vid inträffande missväxt, med ännu
en half million; dock icke förr än år 18.1.8, och
det allt emot 2 procents renta, samt enligt de sär¬
skilta föreskrifter för dispositionen, sorn Rikets
Stän«
V 'r.\-
1004
Den g o Junti
Ständer ansåge lämpliga. — Som detta biträde är
tillfälligt, och medlen genast åter ingå i den min,
Spannemålen, som vid öfverflödig tillgång inom
Riket upphandlas, eller vid inträffande brist ut-
ifrån måste förskaffas, åter hinner blifva försåld,
så kan detsamma icke anses forén permacnt till»
ökning uti Rörelse - Capitalet, men de samfälta
Rinance-Administrationerna kunna dock genom
dessa medel hålla Myntväsendet, så vidt det an¬
går den inre rörelsen, uti någorlunda jemn cir-
culation; hvaremot stor anledning torde vara för
befarande att, om icke Handel, Skeppsfart och
rörelse af den politiska ställningen särdeles be¬
främjas, pappersmyntefs förhållande till Utländ¬
ska Vexelmynt ingalunda förbättras, då den hit-
lils tilläfventyrs hyste förmodan, att en ständig
indragning af Banco Sedlar skulle närma detta
Mynt till Silfverfunden, genom antagandet af mitt
nu framställda Förslag forfcdle, enär möjlighetett
derigenom beredes, att Staten fem år härefter hade
alldeles samma Numerär af Pappersmynt sorn nu».
Af utlåningarna från Disconteu skulle en
Viss del afsattas ensamt för Jordbruket, hvarvid
särskilta reglor, lägre Renta och mindre betal¬
nings vilkor, komme att äga rum. Hvad Hans
Excellens m. rm Herr Grefve Ruuth och Herr
Commerce Rådet Santesson i denna del föreslagit,
einnar, i min tanka, användbara anledningar för
tillämpningen. Om äfven någon del af Discont-
onden borde särskildt fixeras för Bruksägare, och
någon
i
Den 20 Juni.
någon annan del särskildt för inanufacturerna, äf¬
ven enligt vissa utstakade grunder, eller om de
till understöd för dessa Näringar redan existeran¬
de Rnne-inrättningar må vara tilifyllestgörande,
och deras Idkare derigenom och genom tillfallet
för öfrigt, att, lika med Handlande och. alla an¬
dra, på allmänna vilkor, emot nödig säkerhet,
kunna ålita Disconten, anses belåtne, det bör
blifva föremål för en närmare pröfning.
Frågan om biträdet till Götha Canal intager
ett väsendtligt rum uti Finarice-regleringen. Af
hvad jag redan haft äran anföra, visar sig, att
jag icke anser förenligt med den plan, jag tror
nödvändig för en lifligare penninge-circulation,
att sammanbinda den stora lane rörelsen med Gä.
tha Canal-Verket, som är tillfälligt. Min mening
är att vid. detta Riksmöte skulle läggas grund för
det Sytem af Inhemska Råne biträden, förvaltade
och utspridde genom Statens försorg, hvaraf man
funnit så stora verkningar i andra länder, och
Sorn, jemte den financiela nyttan af att röra sig
lifligare med ett mindre Capital, tillika har den
politiska, att närmare sammanbinda dfe t individu¬
el» intresset med Statens. Hvar och en som de¬
ponerar ett bespardt öfverskott, för att deraf dra-'
ga en vinst, får derigenom en omedelbar, en di-'
rect känd del i det hela och en ny väckelse att
medverka till dess upprätthållande. Med denna
plan står således icke att förena öfverlemnande^
af
ioo6
Dm 3 o Juni.
af dess utförande i sammanhang med ett ämne»
som, ehuru vigtigt, är af en helt annan art och
främmande för detta. Det första vilkoret för
framgången af planen ar, att hvar och en rriä bi¬
bringas öfvertygelse om den ösvikeligaste säker;
het, orri en af alla andra föréifiål oberoende be-
han.d!ing till ett mål: myntets bibehållande i värde
veil förbindelsernas fasta uppfyllande.
i annat fall kari fen sådan piäti icke vinna
förtroende, och förra tiders ombytta grundsatser
i Fihatjcé regien ngferi äro icke uppmuntrande. Må
mari dérföre framför allt annat uppgöra detta på
fasta grunder, Ständérna sätta sig i ansvar hos
Nät iönen för osvikligheten af förbindelserna, och
sina Fullmägtigä i ansvar för verkställigheten:
Varå gätlande grundlagar och etablerade ordnin¬
gar i förvaltningen af pérrhingé - Vååendet, börd
derföre blifva en ytterligare borgen.
Jag är Således af deh faftkåri j att, med bi¬
behållande af nu gällande Discont - Octroj för
Götha Canal, sådan den är, bör detta Verk för
öfrigt tili bestämda bidrag, i män af arbetets
fortgång, fä uppbära hvad Nationens tillgångar
kuttna deråt lemna; men ätt så Väl Götheborgs
som M almö Discönter böra Vid Öcfrojens slut
indragas och förenas med den nya Riks-Discon-
Örri för öfrigt under utvecklingen af Riks.
dags-arbetet, andra grenar af Statshushållningen
kraf-
Deri 20 Junu
1007
kräfva biträden och understöd, så kunna desökas
genom en närmare fördelning af de nu genereit
framställda Maximi belopp, Det är marchen af
dessa ä'renders allmänna behandling, mer än ie-
hullen, jag haft till föremål, att framställa. Den
är grundad på den åsigt jag trcitt aldrig böra åsi¬
dosättas, des hemligen, ‘ali, Banken bör betraktas
'egenieligen såsom ett Deptisitiöhs-Verk, kvar? .fö¬
remål måste vara att bringa sina Sedlar i ett ful-
ständigt1 förhållande till en reel fond; att Stats,.
Perkel ensamt bör bestrida Sfats-utgifterna nied
de bestäfoda Summor, Natiötlén dertill anhisar
och aldrig kiiniia skulkisättaS; att imellan dessa
bägge står St underh as Riksgälds- Contoir, för att
förvalta In- och Utländska Riksgälden, hålla Cre.
dit - myntet och Allmänna Fonderna uri vär¬
de, samt observera och befordra en förmonlig
verkan deraf nå Näringarna. ' Stockholm den 3
Maj 18x5.
0. F. Pahlman.
Bilaga Litt. A.
Provisionel Beräkning till grund för
Bevillnitigens bestämmande.
Stats Con to! ret: Dess bestämda andel i
Bevillningen under Titel: Stats-brist, utgör efter
18x2
<* .
Ars Reglering c
Dertill fores förslagsvis såsom
fond för förmodad tillökning
3 Kongl. Maj:ts och de Kongl.
Hofvens StatsSumma, samt
till förbättring af Embetsman-
nens Löner utom Militär.Sta¬
ten, som särskildt bör kunna
regleras med d© tillgångar,
som uppkomma inom Riks-Sta-
ten - - - - -
Summa
Riksgälds-Contoirett
Inrikes Betalningar.
'Åflöningat 40,000.
Renta och
af betalnin¬
gar å Inri¬
kes Lån ,
förslagsvis
uppförde
till - - 140,0001
ISöjOoo’
Härå afräknasIntres¬
semedel, Licen-
ten, Skatte - Rättig¬
het peli Observa-
804,900
345.099
1,150,000
'Transport 180,000. 1,150,000.
Den 20 Juni.
1009
Transport 180,000.
tions - Medel, äfven
förslagsvis ... 80,000.
Resten, sorn bör af
Bevillningen fyllas 100,oqo,
U11 ä n d s k a S k u I d e n:
Dera återstå 4,200,000
R:d i Silfver, hvarå
beräknas i rund sum¬
ma såsom Renta och
Capiral - afoetalning
8 procent, utgör så¬
ledes 336,000 R:d,
sorn uppföres efter
Cours ä 72 sk. i jernt
tal till * 500,000.
Anmärkning: Första frågan härvid
är, om Koiigl. Maja i Nåder finnér,
att denna Skuld, utgörande den af
Riksens Ständer vilkorligen fixerade
Tredjedel, skall göras gällande eller
ej, men jag har ej ansett lämpe ligt
att densamma här utesluta, då frågan
så hufvudsakligen Verkar på beräknin¬
gen i det hela.
Transport
4:<lz B. N:o 127,
,1 50,000.
0 00,000.
1,750,000,
aeno
Den 2 o Juni.
Transport
Andra omständigheten är, att det
Beslut niå fortfara, som år i£ia agde
runi, alt, då Coursen är högre än 75
sk., göres ingen Remiss, så framt ej
Fordrings-Ägarne vilja, det oaktadt,
nöja sig med sådan betalning i Sven¬
ska Penningar.
Tredje omständigheten är, att då
detta provisionelt beraknadé anslag ic¬
ke står i förhållande till de, efter för»
bindelserna, förekommande afbetainiti-
gar, så bör mi Riksgälds Fullmågtiges
Jnstruction desamma uppdragas, att teg-
lera med Fordringsägarna om dessa af.
betalningar i förhållande till anslaget
pro rata parte, med de särskildta undan»
tåg, som för en eller annan orristän®
dighet skulle komma att äga rum.
Skulle Kongl. Maj:t icke vid Riksda¬
gen ifrågasätta, å.teruppförandet af den¬
na skuld, sa förekommer blott hvad
tom erfordras för Leipziger-Tår et, då
resten i de beräknade 500,000, i alla
fall, bör anslås Riksgälds Contoiiet, och
utgöra Operationsfond att halla Inrikes
Stats-papperen (Låne-Obligationerna) i
credit och circulatiön.
Bänken érhå'lie*f årligen fran år 181 b
,750,000.
750,000.'
Summa Bevillning R:d 2,500,000.
Den z>o Juni'
ion
Bilaga Litt. B.
Calcul öfver Stats-hänen.
Banken biträder nied sin Discont-fond, så-
dau den var den i Januari 18*5, exempelvis 6
Millioner.
Deraf 2 Millioner böra renta
ä 2 Procent - - - 40,000.
och 4 Millioner d:o
å 3 Procent - - - - - 120,000.
160,000.
Privata insättningar, sorn ieke
öka Sedel-Capitalet, upptagne till Maxi¬
mum af hvad som blifvit påräknadt,
nemligen:
illioner å
|
3
|
Procent
|
90,000.
|
D:o å
|
5
|
D:o
|
100,000.
|
D:o ä
|
6
|
D:o
|
120,000.
|
D.o å
|
7
|
Do
|
140,000.
|
450,000.
Extra Ordinarie Fond, vid ut¬
omordentliga behof:
Af Banken 2 Millioner
å 3 Procent - - - 6o,ooo.
En Million är 1818 ä D:o 20.000.
J ' 90,000,
Summa i ärliga Rentor Maximum. R:d 700,000..
Man
4 012
lien s o Juni,
Man bor ej förmoda att Maximi-Sutntnornä
uti alla Glassér af ingående lin komma att fyl¬
las; ty i den man nian insätter på ert rakning ,
som efter penriinge-ställningen convenerqt, utta¬
ger man på en annan, så att till äfventyra kan
antagas högst hälften såsom stående, dä planen
kommit till stadga och executioo; men, för ;.tt
likväl surnmariter visa utslagit i Ciedit, vili man
antaga möjligheten att Riksgälds -Contoiret 'körnrné
att röra sig i Låne-Väg nied hela denna. Maximi
summa af fond; och då utfaller calculen sålunda i
^ Millioner Ordinarie Discont-fond
å 6 Procent - - - . 360 000.
g Millioner Privates insättningar ä D:o 540,000.
3 Millioner Extra Ordinarie Discont-
Eond å D:o - . 130,000.
aptEagagcaaaa—wwnaBaaagMfHti sam
Ingående Rentor Summa R:d 1,080,000,
Deraf beräknas först 1 procent el¬
ler | af Rentan för Administrations¬
kostnad och förluster, ut¬
görande ... . 180,000-
Sedermera de å andra sidan
uppförde Kente-betalningar 700,000.
880,000.
Då'harvid uppkommer ett årligt Öfver¬
skott af . . - R:d 200,000.
som egenteligen bör användas att mindska Rentor-
na på den del af Råne-rörelsen, som för Jord¬
bruket och vissa Näringar anses böra afsättas. Öm
denna
Den 20 Junll
aoiS
denna del af Lane fonden utgår i a:ne slags bi¬
träden, nemligen ä 5 procent, som stå oförändra¬
de i 3 år, och derefter, jemte Bentan, erlägga
3 procent afbetalning på Capitalet, samt Lån för
större Uppodlingar, sorn, med 4 procents Benta,
stå Q.örändrade i 5 år, och derefter årligen ‘göra
3 procents afbetalning på Capitalet, samt, om.
vissa reglar föreskrifvas, som tydeligen bestämma
hvad som berättigar att inträda i hvardera classen
till erhållande af Låne-biträden, så lernnar Of-
verskottet tillgång till denna nedsättning för mindst
hälften af Låne-rörelse-Capitalet, ty, om ej pri¬
vata Låö ingå, så blir val Operations - summan
mindre, men vinsten deremot i proportion större,
ty det är de af privata upptagande Låne-biträ¬
den, sorn bara den högsta Bentam
Ännu gäller härvid den an märkning, aftinga
Ofver-rentor äro beräknade; varande det ganska
angeläget, att den kraft och ferme.té från början
etableras och iakttages uti executionen af de in¬
gångna förbindelserna, att den hittills existerande
behandling medelst lånens liggning öfver tiden,
med flera månaders och ofta flera års öfver-ren-
ta, må på möjligaste sätt förek.ommas, såsom ru»
inerande för Låntagarna och således äfven skad¬
lig för allmänna välmågan och rörelsen, samt %
längden likaledes ock för sjelfva Inrättningen-
Ma»
lOl }
Den 20 Juni.
Man frågar tilläfventyrs, hvilken fond som
afsättes för att betala dessa. Lån vid forfallo-
tiden ?
Derpå svaras: att ledes fenninge - rörelsen
med jemnhet oell ordning denna väg fram, sä
underhåller den sig sjelf, oell hvad sorn utgår
på den ena räkningen, inkommer åter pä den
andra. Men skulle sådant mot förmodan slå felt,
så star det alltid öppet, då man finnér - det nyt¬
tigt, att småningom draga in på utlåtningarna.
Genom I-Sankens försträckning af extra fond vid
förekommande behof, kan man, efter min tanka,
alltid balancera denna operation.
Vid frågan om biträde till Götha Canal* kan
fond dertill ethållas uti Bankens beräknade årliga
tilljlytande Rentor, utan att således Sedel-stocken
derigenom på det hela ökes.
Litt. B.
Ingifvet elen ij) Maj 1S15.
\ id det af Herr Majoren och Riddaren Vähl-
man till Högloft. Stats-Utskottet ingifna Förslag
för Uestämmande nf Bevillninits-Suminan samt till
JtinuncepJan Jör Slutens 3 ne JPtnniitge-verk, Stats.
Gon-
Den a o Juni.
1015
Contoiret, Riisgälds-Contoiret och Banken intill nä.
sta Riksdag, med hänsigt tillika pä beredande af
en lifiipare Penningerörelse i Lundel; anhåller jag
få till Högloft. Utskottets uppmärksamhet och be¬
dömande framlemna följande Anmärkningar.
Hvad det förra, eller Förslag lill Bevillninga
beloppets best ammande angår, så har ‘Tit. Pahlman
grundat detsamma, sorn slutas med ett Bevill.
nings-behof af a,500,000 R:d pa förutsättande:
1:0 Att Statsverkets Inkomst-Titlar lemna
något öfverskott mot beräkningen i Staten, och
att dessa kunna anses svara emot utgifterna till
en fullständigare Reglering .rf Rikets försvars vä¬
sende och Eönernas förhöjande inom Militär
Staterna samt förhöjning i några andra Titlar,
rned anledning af Kongl. Majas derom gjorda
nåiliga proposition, hvaraf skulle följa, att Stats,
bristen kunde beräknas till lika Summa, Riksdal.
$04,900, sorn den vid iSta års Riksdag ansågs
Utgöra.
2:0 Att förhöjningen uti anslagen till Kongl.
Majus och öfriga Kongl. Personernas HofhalU
nings-Summor, samt for Penninge - Löntagahtl-e
Embetsmäns viikors förbättrande kunde calcula-
tionsvis beräknas till 345,100 R:d. igenom hvilka
båda Summor Tit. Påhlman bestämmer hela år¬
liga beholvet intill pasta Riksdag för Statsverket
lill 1,150,000 R:d.
/ Söv.
101»
Den 20 .Timi.
För min ‘lej lior jag Utskottet annu hafva
fått för liten kännedom örn Statens bade Inkom.
Sters och Utgifters verkeiigen påräkneliga belopp,
för att i förväg, på blott förmodan derom, grun¬
da uppgiften till Riksén^ Ständer af erforderliga
totala Bevillningsbehofvet.
3:0 Riksgälds-Contoirets behof, årligen till
omkostnader, samt Rentor och afbetalningar å
Inrikes och Utrikes Uän, har Tit. Pahlman cal-
culerat till 600,000 Rd, och beräknat till dess
godtgörande ett sådant belopp af årliga Bevill-
ningen.
För min ledning till stadgande öfvertygelse
härutinnan, önskade jng nödvändigt först inhäm¬
ta Riksgälds-afdölningens yttrande häröfver.
A:a Bankens erhållande årliga R:d 750,000,
som Capital- och Rente-afbetalning å 1809— 1810
arens lemnnde bidrag till Staten, anser Tit. Påhl¬
man ofelbart böra fortfara, men deremot det
•vid jgoo års Riksdag Ranken på 15 år tillförvis-
säde årliga amortissements anslag 300,000 R:d,
såsom med innevarande år fullgjordt, kunna upp¬
höra.
Härvid har jag för min del intet att
erinra.
Efter sålunda uppgörande af Behofs-Supiman
tili 2.500,000 R:d, i stället för hittills sedan
a Sfi 3
Den 20 Juni.
1017
1812 beräknade 2,650,000 R:dr, anser Tit. Pahl-
man, i förhållande till den år 1813 verkeliga ut¬
gångna Summa 3,200,000 R:dr —, en nedsättning
uti Allmänna Bevillningen kunng äga rijrn af cir¬
ca 2 13 Procent.
Jag ater befarar, att i anseende till fallna
Egendomsvärden och helt förändrad Handels ställ¬
ning, Bevi 11 nings-förordningen, efter enahanda
grunder sorn hitills, ingalunda hädanefter rende¬
rar Öfver 2,500,000 R:dr. och au en calcul på
lika stort belopp efter enahanda grund framde¬
les, sorn 1813 utgick, skulle blifva nog va
delig, och leda till brist i tillgångar for Statens
anslagna behof.
*
Med upprigtigaste önskan af ett snart slut på
Riksdags öfverläggningarnä, och allvarligaste före-*
sats (i förening med verkeligt behof att få korn-*
ma hem till egna angelägenheters vårdande) att
i min mån bidraga till allt sorn kan påskynda
detsamma i ordentlig väg, nödgas jag dock, på
grund af ofvaiihämnde betänkligheter, för min
del bestrida, att Bevillnings-Summan ännu må
till fastställande åt Riksens Ständer föreslås; men
förmodar, att dermed dock ej länge behöfver
dröjas, blott Inkomst- och Utgifts afdelningarne
oafbrutet fä sysselsätta sig med beredande af de
alldeles nödvändiga materialier derföre- Skulle
resultatet deraf blifva, att vi kunne igenom ned*
sättning till ej obetydlig de!, af Statsbrist-ansta-
, 3e*
ioi 8
Den -i o Jani.
get Tinna tillfälle ntt verkligen nedsätta ao pro.
cent uti Bevillning* Summan, ej emot hvad den
1813 utgjort, utan emot dess hittills varande Än-
slägsbelopp 2,650,000 R:dr; så, men först ela,
vågade jag tillstyrka; att Bevillriings-Utskottet fin¬
ge sig uppdrager, au nedsätta Bevillnings-utskyl-
derna i allmänhet.
Hvad, fiir det tindra, beträffar Tit. Pihlman*
för Stats Contnrets, Riksgälds- Cont orets och Ban¬
kens Financers reglerande för framtiden och utter¬
kull med det samma till lif vande af inre rörelsen
och Jfäringnrnes lättande, Jagde grunder, så be¬
slå dessa uti följande:
iso Anser Til. Pahlman so.m en nyttig me¬
delväg imellan de stridiga meningarna om an¬
gelägenheten af Sedelstockens (våra nu ägande
mynt - lepresentativers) okande ellpr mindskande,
den nu varande Sedelstocken böra icke, eller
åtniindstpne med bio t långsam och obetydlig årlig
indragning, förändras och närmas realisation —
och att salunda, hvad å ett sätt lill foije af förut
tagna beslut, t. «x. om amortissements afbetalnin-
gar till Banken etc. är stadgadt att ingå, på an¬
dra vis åter bör till större delen tillsläppas uti
allmänna rörelsen.
Jag är visserligen af den tankan, attén stör-
•76 eller mindre Sedelstock i sig sjelf, det vill
»åge ; för dess storhet eller litenhet, aldrig Jr af
dea
Den 20 Juni.
1019
den vigt eller vida, som en hastig förändring
till det ena ifrån det andra, och skulle således
utan betänkande helt förena mig med Tit. Påhl-
mans nu nämnda princip, om icke jag trodde,
efter den hastiga Sedelökningen år i8og._io,
försigtigheten fordra, att man ännu någon tid,
åtrnindstone till nästa Riksdag, uppskjuter med ali
mindskning, hvarförutan den nuvarande förlägen¬
heten i Landet annars måste allt mera och me*
ja, om ock blott småningom, okas.
2m Anser Tit. Pahlman mera bristande cir-
cnlatjon, än bristande myckenhet, af Pappers-
myntet utgöra närvarande förlägenhet , och
således fia tnför allt liflighet i circulrtioneu
brira befordras, och myntväsendet i allmänhet så
regleras, att planens verkställande följer tidens
sig utvecklande skick, så att Näringarne kunna
understödjas i den mån, sorn de efter olika om¬
ständigheter hafva olika behof.
Instämmande till hufvudsaklig del uti dea
na princip, kan jag dock ej förena mig om de
derföre af Tit. Påhlman föreslagna medel sorn
äro:
iso Riksgälds-Sedelsto.ckens förblifvande oför¬
ändrad vid dess, detta ars början ,/ägande Numerär
5'738.åå8 Fhil Banco — och således åter utgif-
vande i rörelsen alltid af ett lika belopp, sorn
igenom Bevillning elier Realisation, p» derföre
eh
i02Q
J)?;z 20 Juni,
gang stadgade grunder, ingar, hvadan ock slit an¬
slag till Realisationsfond försvinner.
.lag fruktar för min del att Opinionen ej
skulle gilla ett sådant beslut, som uppenbart gäc¬
kar all Realisation, och i stället förvandlar den
till blott vexling; och i så fall skulle ganska lätt,
att icke säga visst, ett nytt agioterande imellan
Banco, och Riksgälds Sedlarna beredas.
Deremot finner jag ingen betänklighet att
tillstyrka, för ej blott bibehållande utan stärkande af
Allmänna Crediten för både Banken och Riks.-
gälds-Contoret, att Riksens Ständer, i öfverens¬
stämmelse med den princip de en gång etablerat
för Riksgälds-Sedlarnas' Realisation , och till dato
verkställt för större delen, nu.uppdraga Banken,
att helt ansvara för återstående Riksgälds-Sedlarna.s
realiserande småningom, och efter samma grund,
sönå hittills följts. — Då Riksgälds-Sedlarna.s ofvan,
nämnde belopp, sedan detta års början, än vidare
ansenligen lärer reducerats, är hela öfriga massan af
alltför liten betydlighet, att Bankens öfvertaga!!,-
de af dess realiserande ens hos den enfaldigaste
skulle kunna väcka någon uppmärksamhet, le¬
dande till nachdel för Bankens Credit, än min¬
dre kan sådant vållas af Riksgälds Sedlarnas små¬
ningom saknande i rörelsen. Hvar och en skall
säkert finna sig' mera belåten att hafva blott ett
slags Courant mynt, och om för skiljémynts-bs-
fiofvet det pröfvas nödigt, kan ju Banken öka
dess yalörer ra ed någon ytterligare, t. ex. i R:d
Banco
/
0
X)cn 50 Juni. ' iö2i
Banco och till och med å tö 'sk. 8 rst. i stallet
för de gamla 16 sk. Riksgälds-Sedlarna, för att
äfven i denna del lemna samma facilitationer i
handel och vandel. Den farhäga, som någon
kunde hafva, att igenom Riksgälds myntets in¬
dragande helt på detta sätt, priser å varor och
arbetslöner in. m. skulle med detsamma öfvergå
till lika Numerär i Banco, sorn det dertills haft
i Riksgälds-mynt, bör försvinna i min tanka ige-»
norn den långsamma gång, denna realisation
hittills haft och framdeles skall taga, då dels
ingen prescriptionstid derföre sättes; och hvar och
en blir öfvertygäd, att han när som lieldst får
Riksgälds-Sedlarna i Banken realiserade. —
Adliga besparingen för Riksgälds *■ Verket af
den kostnad Sedel-makeriet medförer, och sorn
något år gjort ända till 2>7,000 Rid Banco, är ic(
ke heller att förakta.
NT en häraf blir Ock följden, att om intet
särskildt Amortissements-anslag för P.iksgälds-Sed-
larnas realisation skall göras — den
Af Tit. Påhlman åt Riksgälds Confoiret, till
öfverlåtande fran Banken föreslagne rättighet af
en Discont i snart upphörande Banco-Rilcs-Dis-
contens ställe, bör vid Banken bibehållas, och
äf Banco-Fullmägtlga, med dem utaf Riksens
Ständer tilläfventyrs lemnande förstärkning, om så
behöfs, förvaltas på sätt, och efter grunder, som
derföre komma att stadgas, hvarigenom Banken
■'pinnat genast fullkomlig säkerhet, och efter hand
ver-
1Ö22
Den 20 Juni'.
verkelig ersättning för den igenom Realisationen
af Riksgälds-Sedlarna åtagna nya förbindelse och
görande förskott.
Jag inser i alia falt ej något g:Itigf skäl för
Disconträttighetens ofverlåtande på Riksgnldsver-
Icet, men aldramindst, om Riksgälds Contoiiet be¬
frias från dess Sedlars Realisation, oell således
ej mera dertill behöfver samla någon Fond; och
jag befarar ej mera hädanefter än hittills någon
nachdel för Banken, af den dispositionsrätt till
Utlåning i Discontväg, som Banco-för valto ingen,
till ett limiteradt belopp, blefve anförtrodd.
Jag bör här i förbigående ock nämna, alt
jag icke finner troligt, att i alla fall gamla Riks-
JDisconten kan med 1816 års slut upplösas; der
ätö säkert många fordringar, som en ny Discont-
inrättning hvarken kan eller bör öfvertaga, och
som till en del ej så lätt torde indrifvas; detta
hindrar dock icke att ju nya. Disconten vidtager
med nästa år, och, efter sorn inbetalningarne ige¬
nom gamla Disconten lemna tillgångar, fortsätter
sina Utlåningar.
Tit. Påhlman anser äfven de i Götheborg
oeh Malmö existerande *sne privata Disconter
med Bankens biträde, och hvilkas Octrojer med
1817 lära gå tili ända, böra indragas och förenas
med nya Riks-Disconten.
Skulle
Den 20 Junti io-3
Skulle rnertjngen vara, soft det näsfan synes*
att hela JDiscontrnrrlsen endast skulle bedrifva*
uti Stockholm, blefve saknaden af den lättnad;
Sodra Landsorterr.e haft af Götheborgs- och Mal¬
mö.Disconter, ganska kännbar.
Ar ater meningen, att för Statens räkning
Iilial-Disconter i sammanhang med liiks-Öiscon.
ten skulle ■inrättas, så torde böra betänkas både
kostnaden af sådana särskildta Verk, och svårig¬
heten att alltid kunna påräkna Administrationer
af den solidilé och duglighet, sort» fordras for
slika befattningar, utan att de blifva intéresserade
i saken mera än sorn blott Förvaltare.
Staten vinner ganska säkert mera vid, att
fä öfverlåta dessa arne Discont-Iilrättningar i Gö¬
theborg och Malmö, efter deras Octrojers' tillän-
dagåertde, åt Götha Canal, i liqvid på biträde
åt densamma, äldraheldst Ganal-fiölaget uti dess
privilegier redan fått rättighet till sådana Filial-
Diseonters etablerande i Landsorterna.
Vidare ingår uti den af Tit. Påhlman för
Staten föreslagna Firiance Operation, såsom eif af
honom ansedt särdeles verksamt medel till Cir-
ctilafionens befrämjande, upplåning igenom Riks-
gälds Confoiret af privata oell Publica medel-, tili
följande olika vilkor och ina^imUhelopp, nem¬
ligen :
i:o
Den 2ö Juni.
1:0 Rån på Afskrifnings-Räkning, bokförde
och Utan derföre digifvande Obligationer, med 3
procents Renta, att vid anfordan inldsas, påräkna¬
de till högst 3 Millioner.
2:0 Lån på 1 års uppsägning mot 5 procents
Renta till belopp af högst 2 Millioner.
3:0 Dito på 3 år, mot 6 procents Renta och
befrielse från Bevillnings - afdrag, likaledes till
belopp af högst 2 Millioner, och
4:0 "Permanenta Annuiteter enligt 1810 års
Förslag, mot 7 procents Renta, till belopp af
högst 2 Millioner.
Dessa 3 slagen, alia mot löpande Reverser,
eller så kallade Stats-Obligationer.
Jag tillstår, att jäg för min del tviflnrj det
Staten på dessa vilkor infår några särdeles me¬
del, utom af det första och sista släget.
t
Det första var 3 procents Afskrifningsräk-
ning, i likhet med hvad Götha Canal - Discont
under sednare åren hållit, men som dock blott
en enda gång' under 5 år, och då endast för en
månads tid, ingått till den här påräknade Summa
af 3 millioner R:d, oaktadt flera publica Cassör
äfven der sednare åren haft sina Fonds. Dessa
2 Afskrifnings-Räkningar på lika vilkor skulle
prejudicera hvarandra, och om C anal-Di scouten
der-
Den 22 0 Juni'.
derigenom gick miste om den för Götha Canal
deraf påräknade vinst, blefve den sednares behof
af allmänt biträde desto större.
I/ån af a:dra och 3:dje Classen till 5 och 6
procent på de föreslagna vilkor, med 1 års upp¬
sägning för de förra och 5 års bestämd tid för
de sednare, böra icke väntas, och alldeles intet
påräknas, aklraheidsl i en tid, då enskifte icke mot
bästa hypothek hafva tillfälle få I/ån på sådana
Conditioner; och fruktansvärdt är ej förtroendet
lins enskifta till Statens Obligationer, för närva¬
rande, ens så stort som Grediten bland enskilta
sins imellan.
Hvad för Öfrigt beträffar det vid 3;dje XA-
ne-CIassen fäsrade särskildta favorahla vilkor, om
befrielse flan Eeviilnings-afdrag och, för 4:de
Classen eller Permanenta Annuitéter, om j pro¬
cents Renta öfver den vanliga eller tillsammans 7
procent; och hvilka sednare slags I>ån jag icke tvif-
lar, att ju inånga publika Stiftqingar, Cassör
och äfven någre private Capitalister, hvars Fon¬
der för alltid skola förrentas, komma att erbjuda
om just icke till det af Tit. Påhlman påräknade
belopp R:d 2 Millioner- så, enär man jiittilis,
icke utan all anledning, befarat, att de för Dis-
conterntrs Räkning upptagande 3 procents Lån
indragit ett och annat förut stående • Rån från
Näringarne ehuru igenom den af de löpan¬
de 3 procents Obligationer ökade Sedel-Stocken
Närin-
4'de B. N:o 129, 130.
1020
Den 20 Juni.
Näringarna i annan, nemligen Discont väg, blif¬
vit understödde med nära dubbelt belopp hvad
ma roan då af de här uppgifna högre Rente-
vilkor för Cassör och Capitalisten kunna vänta
annat än uppsägning af hos privata hittills ståen¬
de Cäpitaler? Ja, om än i deras ställe nya Ut-
lånings-tillfällen uti nya Disconten på beqväm-
ligare tider och lindrigare vilkor än hittills be¬
reddes, skulle dock blotta rubbningen af de för¬
ra stående Lånen bereda mångens ofärd. Jag
är ock af den öfvertygelsen, att Annuiteter, el¬
ler Permanenta Lån för hög renta, af Staten
aldrig böra gagnäs annat än som Nödfalls Re-
source, och det är, Gudi Lof! ej nu fråga om.
Med Tit. Påhlman kan jag Omöjligen före-»
na mig uti den slutsats, att Mynt-representativer»
nas, Banco-sedlarnas mindskning igenom förvand¬
ling till en del uti Siats-Obligationer skall öka
de förras värde, på en och samma gång sorn
dessa sednare uti Rörelsen skola ersätta bristen
af de förra, ty blifva de sednare sökta och an¬
vändbara i allmänna rörelsen, till lika värde med
Banco Sedeln, så är det alldeles detsamma, som
om ålit vore oförändradt Banco-sedlar; falla
de åter, och säljas till underpris, Som vetkeligen,
heldst vid vissa tillfällen, ej skall kunna före*
kommas med, den Stats-Obligations-upphåndlings-
anstalt for Staten* rakning, som Tit. Påhlman
föreslår, men som i min tanka är högst vådelig
att här etablera, så uppkommer visserligen ett
Agio imellan dem och Bartco-sedeln, men den
ökar
Den 20, Juni.
1027
ökar ej denna sednares värde, annat an i för¬
hållande lill Obligationerna, hvilket väl ej kan
åsyftas som något Stats-nyttigt, enär der utgör i
sig sjelf bedragande af dem, som för dessa Ob,
ligationer lemnat goda Banco-sedlar. Tit. Påhl-
mans yttrade förutsättande, att vexlar ej få kö¬
pas för dessa Obligationer, styrker ytterligare den¬
na farhoga.
Om dessa Anmärkningar emot det föreslag¬
na Upplånings-systemet för Statens räkning fin¬
nas förtjena afseende, så blir den väntade ökning
af circulationen och lifligheten i Rörelsen san¬
nerligen ej betydelig, oiti någon, aldraheldst, om
upplåning af första slaget, Som var ä 3 procent
att vid anfordran inlösas, endast skall ske i
Stockholm-
t>et af Tit. Påhlman föreslagna Creditivel.
ler Maximi belopp af Bankens biträde till nya
Riks-Discoriten; nemligen genast, och efterhand
som gamla Riks-Disconten inbetalar dess nu dis¬
ponerande - R:d 5,200,000.
nu ökadt med - - - 800,000,
till jemm 6,000,000.
och dessa, i fall af behof, med annu 2,000,000.
samt 1818 ytterligare - - 1,000,000.
Summa R:d 9,000,000.
blir dock, om Discontert bibehålles vid Banken
ej så obetydligt, hvarken till det biträde dermed
kan lemnäs -Näringarna utan deras -vidkännande
af
loa? Den ao Juni•
af Resourcernas hämtande hos elem sjelfva ellet
till den vinst det lemnar Banken, om ock den
skulle genom en lägre renta för vissa. Låne-bi«
träden litet nedsättas.
Hvad Tit. Pahlman särskildt nämner i af¬
seende på det för Götila Canal fastställande Bi¬
trädes intagande rum uti Finance - regleringen,
amen hvilket han anser bäst kunna uti bestämda
bidrag utgöras af t. ex. Banket s Rentor,
Så har jag här förut redan yttrat, att Staten
å min tanka ej bättre och ined mera besparing
för Stats-verket samt hytta för Allmänheten ige-
.norn Låne-tillfäilenas bibehållande der i orten,
jkan använda deri for Götheborgs och Malmö
privata Disconter snart upphörande rättighet; oell
med bifo.gade calcul får jag visa, att med den af
mig här föreslagna Riks-DisContens fortsättande
för Bankens räkning, på satt ‘sorn sagts, äfven¬
som fortsättande inbetalning till Banken utaf,
vid 1809—10 årens Riksdag beslutade, amortis-
sement på Stats-Verkets skuld 750,000 R:d B:ko
årligen’, tillagda Bankens vanliga inkomster, blir
icke allenast råd till de bidrag for Riks-Hiscon-
tens ökande framgent, äfvensom det biträde för
Magazins-Inrättningen, om så behöfs, hvilka Tit.
Påhlman påräknat, utan ock till de årliga 250 å
300,000 R:d I-åns lemnande åt Götila Canal Bo¬
lag, sorn detsamma för Canalens fullbordande o-
umbärligen behöfver; allt utan ökande af Sedel¬
stocken eliedr Mynt-representativerna i Landet,
Riks*
Den 20 Juni.
Riksgälds-Sedlarnas Realiserande åf Banke»
på sätt jag föreslagit, vållar ock ingen ökning
af Landets totala Sedelmynt, enar en 2 R:d
Banco Sedel hvarken är eller blir mer eller min-;
dre än en 3 R:d Riksgälds-Sedel.
Den Finance-Plan, jag i öfverensstämmelse
härmed föreslår, är att:
1:0 Eevillnings-beloppet kommer att utgöra*
af de till Bankens årliga afbetalning i Capita®
och Renta en gång lofvade - - 7 5°>00°
vidare: af Riksgälds-Contoipets ige¬
nom Riksgälds-Sedels-tillverknings-
kostnadens besparande mindskade
Rönings etc. kostnader, nödigt an¬
slag för Rentor och afbetalning»!' på.
Contoirets hittills ägande in- och
Utrikes skulder, utöfver hvad Con¬
toirets inkomster medgifva
och änteligen, efter Siats-reglerin¬
gens uppgörande erforderliga Stats-
brist-anslag
2:0 Att Banken fortsätter RikslDiscontert för
dess enskifta räkning, med sådan ökning af dess
Fond utan upptagande privata Lån, och med de
lindrigare Lane vilJcor, för vissa Näringars be-
höfliga understödjande, som jag uti särskildt tryckt
Memorial af d. 17 April, hvilket remitterats lili
Stats- och Banco-Utskotten, tagit mig friheten fö¬
reslå, och att Banken deremot åtager sig Beah-
Den 20 Juni.
sationen af Riksgälds-Sedlarna, nödigt ökande a£
Magazins-inrättriingens fond, och den successiva
försträckning till Götha Ctfnal-arbete, som Rik-
sens Ständer finna för godt densamma tillerkän¬
na, jemte utsträckning af dess jan för sin Discont
ägande Discont-Creditiv.
3:0 Att Filial-Discorit,rättigheten och upp¬
tagande af 3 procents Lån för deras räkning för-
blifver under Götheborgs och Malmö Liscont-oc-
trojstid sorn den för närvarande är, pch för fram¬
tiden till Götha Canal Bolag upplåtes, såsom den
verkeligen bästa utväg, att ej blott uti Stockholm
Utan eck 'Landsorterna, utur Capitalistens gömma
framdraga och i circulation för näringarnas gagn
bringa ofruktbart liggande Capitaler; __ En före¬
skrift, till förekommande att ej 3 proc. Rever¬
serna leda till för stark ökning af Sedelstocken,
och hvilken Gotha CanaldDirection i Götheborg
sjelfmant uti ett års tid i detta ändamål vidtagit,
att ej utgifva dem tii{ mindre valörer än 1000
£f:d, torde häfva ali farhåga i denna del.
Jag vågar tro, att på detta sätt lika väl och,
bättre än på sätt Tit. Påhlman föreslagit, både
Planens execution skall kunna åtfölja tidens sig
utvecklande skick, och Näripgarne kunna under¬
stödjas i den man, som de uti olika omständig¬
heter hafva olika, behof, uti Landets aila orter.
Slute»
Den 20 Juni.
1031
Sluteligen må det tillåtas mig yttra, i afse-
«nde på den liufvudåsigt för Tit, Pählmans Fi-
rmnce-Plari, hvarmed han slutar dess anförande
af d. 3 dennes:
Att, nemligen Banken bör betraktas egent¬
ligen såsom ett Depositions-verk, hvars föremål
tnåste vara att bringa sina Sedlar i ett fullstän¬
digt förhållande till en reel fond: att Stats-Ver~
ket ensamt bör bestrida Stats-Utgifterna med de
bestämda Summor Nationell dertill anvisar, och
aldrig kunna skuldsättas: ate imellan dessa bag-
ge stå Ständernas Riksgälds.Cnntoir för att förval¬
ta In och Utländska Riksgälden, hålla Credjt-
myntet och Allmänna Fonderna uti värde, samt
observera och befordra én formonlig verkan der¬
af på Näringarna, nain mening vara, att med
en sådan förändring af Bankens och Riksgälds*
Contoirens verkning-,kretsar nr tid nog, när vi
komma i ti!lstån‘d, att kunna och böra söka bringa
Sedelmyntet till förhållande emot reela Fonden,
hvilket tillstånd och hvilken tidepunkt ingalun¬
da, efter min öfvertygelse, ännu är inne,
B. N. Santesson.
Tvifvelsutan göra Bankens Ordinarie behåll-
ne Inkomster något mera än 150,000 R:d årligen;
jag har dock ansett mig uti fia 11:ulen ej böra upp,
taga dem högre,
Eika-
J03S
Den so Juni.
Likaledes-forde Discont, Revenuerna kunna
beräknas 50 a 100,000 ilid högre än här uppta¬
gits, isynnerhet uti de sista åren, när-Discont-Fon-
den bl ii vit större.
Här upptagna Summor för Stats-Verkets nr*
liga afbetalningar, Riks-Discontens Fonds ökande
ända till 9 Millioner, och Magazins-lnrättningens
•ytterligare understödjande är alldeles i öfverens*
Ktämrnelse med hvad i dessa delar Tit. Påhlman
föreslagit, utan att jag, hvad det sistnämda angår,
annu Ilar nog kännedom om det Aranet, för att
derom hafva kunnat stadga någon egen öfver-;
'tygelse.
Om bdhofven, efter hvad tycks vara den
allmännaste tanka, för närvarande eller i de för¬
sta åren, fordra anticipation af ökningen utaf
Ifiksdiscont-Fonden och Allmänna Magagins-In-
lättningens Låne-Rättighet, så uppkommer- deraf
en ökning i samma mån under den forsta, och.
en indragning under den sednare, tiden af här
upptagna 6 Sr, inberäknade det, då nästa iiagti;
jna Riksdag bör inträffa.
Cjalcuj
Calcul
ö-fver Svenska Sedel-Massans eller Mynt-Representativers belopps
förestående Plan.
årliga förändrande efter
Sedéhiiäss*åns*miirdskaiido
igenom
}
Deråt föreslagit att
utsläppas
ater
!■ Bankens
; Ordinär,
. „ j behållnc
! Inkomst
jafBaiico-
ILåii etc.
1
|
Discont-
rcvcauer.
|
State ns
Afbclsl-
nin^nti
Capital
oell
Rentor,
|
Sn 111 ma
|
Ar
1815
1816
1817
1818
1819
1-820
|
Igenom
RiksDis-
eontens
Fonds ö-
kairde öf¬
ver des 1111
hafvande
5;,200,000
|
Igenom
ökande ai
Götha
CanalDis-
eontens
Gred i ti v.
|
r
igenom
Götila
Canalabi-
trädnnde
med Lån.
|
.
Allmänna
M,agazi 11*
Inrätt¬
ningens
Biträdes
ökande.
*
|
dföfv i
Summa
|
18 r 5 f 15o,ooo
j 81G} 15a,ooo
1817I 15n,ooo
18181 i5o,öoo
1819! i5o,oöo
18201 1501,000
|
300.000
300.000
3oo,oeo
300.000
t
050.000
350.000
|
1,000,000
700.000
700.000
760.000
750.000
760.000
|
1.500.000
1.200.000
I ,200,000
1.200.000
1 ,250,000
1.250.000
|
.800,000
300.000
500.000
1,000,000
1,000,000
|
800,000
|
300,000,
000,000
300.000
300.000
300.000
300.000 1
i, 800,000
|
400.000
100.000
400.000
300.000
|
1.500.000
:i ,200^000
1.200.000
1.100.000
1.300.000
1.300.000
|
[ goo-jOoq,
|
1,900,000) 4,8-oo/ooo
|
7,600.000'
|
3,800,0.00
|
8oov,ooo
|
1,-200,000
|
7,000,000
|
*°34
Den 20 Juni.
Litt. C.
Major Våhlmans Svar pä förestående,
Anmärkningar.
De af Herr Commeree-Rådet Sanlesson vid mitt
den 3 dennes till Högloft. Ulskottet afgifna Be¬
tänkande örn Einance-Regleringeu, gjorda ani
märkningar, har jag ansett föranleda till det svar
jag nu. har äran Högloft. Beredningen under-.
Stalla.
”Herr CommerceRådet Santesson tror sig
”annu hafva fått alltför liten kännedom om Sta¬
rtens inkomsters och utgifters verkeligen påräk-
”neliga belopp, for att nu i förväg våga, på blott
”förmodan derom, grunda uppgifter till Riksens
”Ständer af erfordeliga Bevillnings - behofvet.’’
H arvid får jag erinra, att för de preliminaira afgöJ-
randen jag redan i denna del tillstyrkt, är taget
till grund, icke allenast frågan om hvad sorn
G.undgängeligen erfordras, utan äfven, den, om
hvad sorn möjligen kan åstadkommas. Jag är
■ytterligare styrkt i min tanka, att detta Maxi¬
mum af Bevillning bör stanna vid 2! millioner
R:d.; men å andra sidan har jag svårt att inse
på hvilka sannolika anledningar man vill un¬
derhålla den förhoppning Herr Commerce-Rådet
Santesson framställer såsom möjligt Resultat af
Högloft. Stats-Utskottets Inkomst- och Utgifts-,
Afdelningars oafbrutna arbete, att nemligen ge«
nota nedsättning till ej obetydlig del af Stats¬
brist
lien so Juni: 1035
brist anslaget, vi skulle vinna tillfälle, att verke*
ligen nedsätta 20 procent uti Bevillnings-Sum-
man, ej mot hvad den år 1813 utgjort, utan
mot dess hittills varande Anslags-belopp 2,650,000
R:d^, eller än mer mot den af mig föreslagna
Summa 2^ million,
Med den kännedom yi äro. i tillfälle att
hvar dag inhämta om Resultatet af förenämde
bägge Afdelningars arbeten; med de underrät¬
telser sorn blifvit oss leipnade om utgifter som
foresta, så yäl i kraft af Riksens Iföglofl, Stan-
ders tärnmeligen allmännå beredvillighet och ön-
' skan att förbättra penoinge-löntagande Embers-
mäns vilkor, som för de tillökningar, hvilka vid
värfvade Arméens underhåll, beklädnad m. m,,
likmätigt Kongl. Majas Nådiga Proposition er¬
fordras; huru är det möjligt för en så upplyst man
som Herr Cornmerce-Rådet Santesson, att förena
den verkliga inre öfvertygelse, att Bevillningen,
skulle kunna nedsättas ännu 20 procent under
millioner? Må man ej heldre i förhand kun¬
na vara öfverlygad, att det sednare alternativet
af min premiss, nemligen frågan om, hvad vi
möjligen kunna åstadkomma, men icke hvad för
en alldeles fullständig reglering kräfves, kommer
att blifva efterrättelsen för Bevilinings-Summans
uppgifvande?
Herr Commerce-Rådet Santesson, som på¬
räknar betydliga biträden af Staten för särskildta
extra ordinaire föremål, börtie min dst nära ett
falskt
fJct? So JuriZ
falskt hopp om möjligheten af en sadan ytterli*
gare lindring i utskylderna. Mången kunde e«
medlertid deraf missledas, och det så mycket sna¬
rare, sorn Herr Commerce-Rådets erkända kun-
skap i arnnet, så väl hos mig som andra, bo*
ingifva aktning för hans öfvertygelse.
Jag önskar således och anhåller att Herr
Commerce-Radet ju förr dess heldre hos Inkomst-
och Urgifts-Afdelningarne af Stats-Utskottet ville
göra sig så vida underrättad om ställningen, att
dessa fåfänga förmodanden icke mätte uppehålla
våra arbeten,
För samma ändamåls vinnande instämmer
jag med Herr Commerce Rådet, att Riksgälds-
afdelningen må ju förr dess heldre utlåta sig öf¬
ver min beräkning af Riksgälds-Contorets andel
i Bevillningén, hvilken åtgärd å Afdelnirtgens
sida dessutom ar en oundvikelig följd af dessa
frågors behandling, inan lietänkandet deretn kan,
från Stats-Utskottets Plenum, Riksens Högloft.
Ständer underställas.
Jag trodde mig icke en gang behöfva erinra,
att min jemförelse imellan den Summa som nu
gällande Bevillnings-Förordning producerat, nem¬
ligen 3,200,000 och den af 2J million jag före¬
slagit, hade ingen annan afsigt, än att tydeligen
visa, det nedsätfningen af lievillnings-afgiften
på det hela skulle blifva såsom 32 till 25, i-
»lellan hvilka båda Summor är ungefärligen 2®
pro.
t
'Dtn 20 Juni-
procents difference. Att Eevillnings - Summ ärv
med säkerhet utgår, det är JBevillnings-UtskottetS
&ak, icke vår, och hörer ej tili mitt yttrande här.
Uti den andra delen af Finance-Ttegleiin¬
gen, nemligen om Myntväsendets tillstånd och
utvägarne som kunna vidtagas, att gifva det ea
nödig rigtning till den nyttigaste verkan på Stats¬
hushållningens särskilta grenar, föranleda de af
Herr Commerce-Radet gjorda anmärkningar, t i II-
•sammanstagne uti en allmännare åsigt af ämnet,
till följande erinringar: Grunden fdr den plane
jag vågat framställa hvilar på de särskilta ålig¬
ganden, jag ansett tillhöra Statens $:ne penninge-
"Verk, nemligen Banken, Riksgälds-Centoret och
Stats-Verket. Anmärkningarne åsyfta en rubb¬
ning af denna grund; en rubbning, som, om
den gillas, i väsentelig del verkar på planens
utförande i det hela, och hvarigenom jag befarat
att den deraf påräknade goda verkan till det
mesta skulle förfelas. Herr Commerce-Rådet vill
nemligen realisera Riksgälds Sedlarna, så att vi
måtte få blott ett representativt mynt, och fort¬
sätta Riks-Discont-rörelsen uti ett utvidgadt för¬
hållande , genom Bankens omedelbara admini¬
stration. Då blir Banken det Verk sorn förval¬
tar Rikets Credit-vä&ende. — Da bör ock af
samma skäl det öfriga af Riksgälds-Contoreis ålig¬
ganden öfverdragas åt Banken, i hvilket fall
Riksens Ständer hafva blott ett Verk att under¬
hålla
1033
Den <jo Junii
halla 1 stället för 2tne, och hvarigenom åtmind-
storte vinnes enhet i denna forändrade plan,
jemte en annan ytterligare hushållning medelst
mindskade löner och arfvoden. Men är detta för¬
slag Verkligen nyttigt? böre vi ej en gång blifva
ense, åtmindstone, att jag så må uttrycka mig, om
localen der vi vilje anlägga våra byggnader?
Och håfve Vi icke redan nog dyrt lärt oss in¬
hämta Vådan Utaf att sammanblanda Statens Cre¬
dit-Väsende med Bankens RörelseCapital? Att
Rikets Ständers Bank varit ett medel till Statens
uppehållande i flera vådliga och 'critiska ställnin¬
gar, det erkännes säkert af hvarje medborgare;
men det var just då man för ögonblickets för¬
lägenhet för mycket ä 1 i tade dess kraft, som ett af
dess hufvudsakligaste, dess egentligaste föremål blef
förnärmadt, och följden blef den, att det fria
utbytet mellan Silfret och Sedeln måste inskrän¬
kas. Jag, erinrar ännu en gång, att jag icke
klandrar hvad sorn då skedde, ty momentet var
kritiskt; men jag lemnar aldrig den öfvertygel-
sen, att man bör söka återkomma till det rätta.
Ilerr Commerce-Rådet Santesson säger, att
med en sådan förändring af Bankens och Riks-
gälds-Contorets verknings-kretsar, är lid nog, när
vi komma i tillstånd att kunna och böra söka
bringa Sedelmyntet till förhållande mot réela
fonden, hvilket tillstånd och hvilken tidepunkt
ingalunda, efter hans öfvertygelse, ännu är in¬
ne. Men detta mål vinnes ej i detsamma det
Wtsiutas; för att blifva nyttigt bör det utgöra en
ver-
Den so Juni.
»039
verkan, tillvägabragt efter en plan som går till
fullbordan under en lång tiderymd; och då in¬
gen lärer finnas, sorn ej erkänner nödvändighe¬
ten af att söka vinna detta mål, för att erhålla
den medborgerliga säkerhet för ägande rätte», söm
dermed är oskiljaktigt förbunden, så frågar jag
örn uppskof i företagandet kan vara annat än
skadligt? Ett arbete måste nödvändigt företagas,
For att en gång kunna blifva fullbordade, de!
kan ej färdigt af sig sjelft uppstå.
I stället för denna ordning uti Financé-
iegleringen, åynes Herr Commerce-Rådet San-
lessoti', ehuru med mig ense om föremålet som
sökes, icke nöja sig nied att uppskjuta företaget
till en lägligare tid, utan ock att ännu mer af¬
lägsna det, då hån vill ytterligare utsträcka Ban¬
kens förbindelse genom ett illirniferadt utbyte
af Riksgälds-Sedtama, och tillika fästande Dis-
cont-operationerna, ytterligare utvidgade, viri
Banken, Utan att vilja genom Lån upptaga nå¬
gon del af de redan circulerande Sedelmassorna.
Jag medgifver gerna alt i den ställning mynt¬
väsendet nu kommit, skulle det kunna synas
temmeligen likgiltigt om Credit-Sedlarne alldeles
utbyttes mot Bankens, eller om bägge myntsla¬
gen fortforo i sin nuvarande circulation. — Men
så snart planen skall hafva för afsigt att långsamt
verka till Myntväsendets återställande i en me¬
ra stadgad ordning, upphör denna skiljaktighet
att vara likgiltig. Sannolikt kan icke bestridas,
att vid ett sådant ombyte af papper, varupris,
arkets-
I
■1040 Ben 20 Junit
arbetslöner m. in. hastigare än eljest höja sig till
samma numerär i det enda qvarblifvande pap-
persriiyntet, sorn förut uti Riksgälds - Sedlarna.
Och dessutom frågar jag hvad verkan sora i opi¬
nionen skulle följa på beslutet om en sådan
Banko-Sedlarnas ökning utan motsvarande fond?
Om Batiken icke, genom sin stora D iscont-
rörelse med hya Sedlar, hade till betydlig del
medverkat till den förlägenhet som nu är - för
handen, skulle min öfvertygelse visserligen' icke
tillstyrka fortfarandet af sådana operationer.
Men då, till förekommande af ännu större sva»
Jrigheter, detta icke genast kan ändras, liar jag
atmindstone ansett angeläget, att Jjiscont-Opera-
tionerna blifva flyttade från Banken. Skälen
derföre har jag redan förut anfort; men dess¬
utom blir Banken derigenom en Controll på Dis-
cont-rörelsen, sorn icke existerar da Disconten
hörer derunder, och detta är redan en stor nytta
håde i sjelfva verket och för Crediten. Jag an¬
ser dessutom i statistiskt hänseende af stort vär¬
de, att fä Statens Credit-väsende concentreradt
på ett stalie, och det synes mig, att naturen af
saken, äfvensom opinionen och en aldrig vana,
sorn hör respecteras, gemensamt instämma der¬
uti att detta ställe ej bör blifva Banken. Med
den enhet i Credit-väsendets förvaltning sorn jag
således åsyftar, låter sig ej helier förena, att öf¬
verflytta Malmö och Götheborgs Disc.onter, när
deras Octroj tilländagå!-, tili Gotha Canal-Discont.
Och örn ej denna sedare genom privilegier och
för
Den 20 Juni.
104.1
för ett vigtigt andarna! redan existerade, sa skulle
jag anse dori plan jag vägat framställa af mera
värde än den nu kan lia; ty den särskilda Ca¬
nal- Disconten, förvaltad för ett föremål, sota är
skildt frän Credil-väsendets eget, skall möjligt¬
vis i mer eller mindre män blifva menlig för
den allmänna planen.
Deremot är ej min mening att Riks-Dis-
tont-rörelsens operationer skulle blott här i Stock*
holm äga ruin; utan tvertotn ma i verkställighe¬
ten alla lättnader göras för ändamålet, och gre¬
nar deraf verka i orterna; men som sådant hö¬
rer till det reglemeniariska, har jag ej velat upp¬
taga Höglofl. Afdelningens tid dermed, innan
preliminaire frågan först blifvit afgjord.
Den som uppmärksamt granskär mitt förut
afgifna yttrande, finner att jag heldst önskar en
af conjuncturerrfa medgifven och gynnad måttlig
indragning; men att jag deremot, med beräkning
af möjligen inträffande vådor, reserverar utvä¬
gen att förekomma tillfälligt skadliga verkningar
af en sådan indragning.
Det är en följd af den ställning hvaruti vi
oss befinna, att rättelserna måste göras med den
aldra yttersta varsamhet. En försvagad kropp
uthärdar ej samma läkemedel, hvarmed man ha¬
stigt curerar en stark.
O
För
4:rfe B. N:U 131, 132.
Deri 5 o Jifrii*
För att sa mycket möjligt är förekomma, att
elen allmänna - klagan öfver pentiinge-nöd icke
skulle gifva anledning tili beslut att ytterligare
öka Sedelmassan; beslut, • hvilkas skadliga följder
äro bevista genom inträffandet af samma den för¬
lägenhet, hvaröfver nu klagas, har jag föreslagit
att komma Näringarna till hjelp derigenom, att
Statens Credit-förvaltning gjorde sig till Gotnmis-
sionär imellan läntagande och längifvande med¬
borgare. — Om en rubbning i Crediten genom
Särskilta omständigheter, dem jag förut i förbi¬
gående vidrört, icke hade ägt rum, skulle jag
ansett denna intermediaira åtgärd mindre7 vä¬
sendtlig; meri då det ej kan nekas att Credir-
1) risten ar betänklig och att Credit-bristens orsak
egentligast är de vacklande besluten, sorn i Fi-
nance-frågör ägt rum, så har jag trott göra ett af
omständigheterna påkalladt afseende' på särskilta
medborgares belägenhet, då med föremålet af
Fanco-myntéts återbringande i varde, förenades
möjligheten ätt i den större rörelsen bringa Cre-
dit-representativer, som skulle intaga dea rnind-
skade Sedelmassans rum; eller äter, om conjunc-
turerne icke tillnto Sedelmassans mindskning, utan
tvertom påkallade en ökning, åstadkomma ena¬
handa verkan för allmänna röielsen, utan att
likväl rnindska Ijäncö-Sedlarnas värde.,
På dessa skäl liar jag föreslagit de särskildta
Fanen, utan att bygga planen på deras ofelbara
verkställighet. Mari- bur-ej påstå att icke några
suiranor erhållas i lån, och i samma män är ock
• något
Hen 20 Juni
2043
något vunnet. Erhalles inga, sä är deremot in¬
genting förloradt. Jag förundrar mig att det in¬
kast kunnat göras: ;’att om inga Län erhällas b.lir
”<ien derå grundade Calculen öfver Discont-vin-
”sten förgäfves, och möjligheten i följd deraf, att
■”bispringa Näringarna med Län till lindrig ren-'
”ta, blir i samma män reducerad”-. Jäg bardock
tydligen sagt motsatsen af detta inkast- Jag har
-nemligen sagt, att om ej privata Lån ingå, så
blir val operations-summ an mindre, trien vinsten
deremot i proportion större, ty det äro de af
‘■privata upptagne Låtie-biträden sorn bära elen hög¬
sta rentan. Jag upprepar detta å nyo' och det ar
én sanning, ty i stället att en del af differencen
imellan den låga renta jag beräknat åt Banken
och Discont-rentan, skulle åtgå till deh högre
rente betalning, sorn jag föreslagit att erläggas för
Ännuitets-Lånen , biel ve denna difference, då
man ej vili beräkna hagön Discörtt-ViäsT, hufvud¬
sakligen eller i c-tt större förhållande verkande
till lindrig renta å de Lån, hvarmed Näringarne
bispringas,, och således alldeles motsatsen af hvad
anffiärkniasarne i denna del innehålla. Genom
den aldra enklaste Calcul kan hvar och en dess¬
utom lätt förvissa sig om denna mening.
Skäligare synes den erinran vara, .att af de
föreslagna särskilta utvägarna för Capitalisterna,
att med förmon kunna placera sina penningar
hos Staten, skulle blifva en följd, att ytterligare
■ uppsägningar skedde af de hos privata hittills
stående Capitaler.
Jag
1044
Den 20 Juni'.
Jag liar förut sjelf gjort detta Inkast, och
till en tiel det besvarat, hvilket jag nu ånyo
åberopar, nemligen att man klagar det pennin-
garne nu aro dragne fran jordbruket och narin-
garna; och min plan är således att återföra dem
dit; -Meri jag tillägger, att om Riksens Ständer
genom sin Finance-Reglering gifva säkerhet åt
myntväsendet, så skall hufvudorsaken till pen-
ninge-förlägenheten försvinna och inga intecknin¬
gar vidare uppsägas; hvilket deremot hittills och
alltid måste inträffa vid en befarad skakning t
Mynt-väsendet; emedan hvar och en då heldre
söker hafva sina Capitaler mera disponibla än
som med intecknings-lån är förenligt, för att
kunna dermed efter omständigheterna förfara,
olika, derest Riksens Ständers pluralitet skulle
synas falla på ett indragnings eller på ett öknings-
systeme, der således icke ar fråga om mindre
än att dubblera eller till hälften nedsätta en del
medborgares ägande förmögenhet.
Att deremot manga capitaler, sorn nu från
inteckning blifvit uppsagde och insatte i Köp¬
manna rörelsen eller på 3 procent, till en del
väl småningom skola återgå till sitt förra, så
snart säkerhet blifvit gifven åt Myntet; Men
som våra Utsöknings-Författningar lägga hinder
för en hastig disposition af intecknade Rån, hvil¬
ka dessutom äro förknippade med flera kostnader,
skall utvägen af öppnade lån för Statens räkning
hastigare draga de Capitaler tillhaka till Närin¬
garna, som nu, för att vara mera disponibla,
blif-
Den a o Juni.
1045
blifvit Iemnade på andra händer. Jag medger
att 7 procents Lån egentligen skulle blifva upp¬
tagne af publika Siiftningar oell Cassör, men äf¬
ven detta anser jag nyttigt, både i Financielt och
Statistiskt afseende, allenast igenom Reglernenta-v
riska föreskrifter stadgas, att detta sker smånin¬
gom och utan rubbning af de hittills inot inteck¬
ningar redan från publika fonder Iemnade Lån.
Den större årliga kostnaden af en högre renta
på Annuitets-Lånen skall verka nyttigt för Stift-
ningarne, som hafva Riksgagneliga föremål, men
Staten har deremot alltid uti dessa Capitaler vid
påträngande behof en tillgångs-summa, hvars å-
terbetalninv man icke behöfde fondera i samma
O
stund den begagnades, och hvarigenom mari und-
ginge tillgripa ilen yanliga utvägen att fabricera
mera Sedlar, emedan ett vid sådant tillfälle suc¬
cessivt infordrande af de utgifna Lånen, som L
alla fall ej kunde ske utan genom Riksens Stän¬
der, vore den enda Operation som då blefve
nödig, och penningarne snart utgåfvos för de
föremål, som påkallat behofvet deraf, samt såle¬
des, efter mer eller mindre circulation återgingo
till de Lånbehöfvande. Det är emot sakens Na¬
tur att någon låter sina penningar ligga ofrukt¬
bara, när man får säkerhet för Capitalet af Lån¬
tagaren, och liar säkerhet af Riksens Ständer, att
icke deras beslut hastigt förändra penningeni re¬
lativa värde. Af denna naturliga gång i pen-
riinge-circuljtionen skall nödvändigt följa att de
Capitaler, som i a ruud le ter, skulle, upptagas, .inga¬
lunda,,, .oaktadt den hoga rejreänblifva för Nä-
rii>-
lt>4 6,
JJen ao Juni.
ringarna förlorade.' För <?n 'Stats- Förvaltninga
öfversigt af penninge ställningen pä det hela, af
de allmänna inrättningarnas mer elier mindre
nyttiga verkan; af Näringarnas till eller aftagan-
de; af vissa Industrie grénars förkofran eller
rigtning till skadligt inflytande pä andra m. rn.
är det dessutom i min tanka oändligt vigfigt, att
hafva Statens Credit Administration concentrerad,
och att öppna alla utvägar stim kunna gifva lif¬
lighet åt ciroulation, alltid förbehållande sig, att
i verkställigheten kunna innehålla med de ope¬
rationer sorn skulle gifva en annan verkan än
den man päräknat. Det är allenast dä Riksens
ötander äro tillsammans, som sätlant kan grund-
läggas,. men deras Fullmäktige kunna dess imel¬
lan rätta verkställigheten efter omständigheternas
kraf. Örn Annuitets-Länen skulle blifva för
mycket nyckande, sä kunna de ju återbetalas en¬
ligt det förbehåll i denna del, sorn i planen för
dessa Lån agde rum; och huru än denna sak
må betraktas; kan den efter min fulla öfverty¬
gelse aldrig blifva skadlig, om jag också gerna
ville medgifva att eonjuncturerne kunde inskrän¬
ka dess verkan betydligen mot hvad jag trott
mig deraf kunna påräkna.' Uti anmärkningen an-
förer Heir Cormnerce-Rådet Santesson, att han
omöjligen kan förena sig med mig uti den slut¬
sats att Mynt Ilepresentativernas (Banco Sedlar-
*as) mindskning genom . förvandling till en del
xiii Stats Obligationer, skall öka de förras värde
pä en. och samma gäng, som dessa sednare uti
rörelsen skola' ersätta • bristen af de förra. Jag
hor
Sen 20 Juni.
bor således närmare förklara min (anka. För
det forsla hafva Stats-Obligationerne, fördelen af
att bära renta, innefattande således den dubbla
egenskapen att vid tillfälligt behof kunna repre¬
sentera rörelse-capital, men utgörande dessimel-
lan liggande fruktbärande fond; mindskningen af
det Representativa Myntet skall naturligtvis, då
den. åtföljes af en jemn conjunctur för handeln,
och näringarna, öka värdet af det återstående
relatift till productionen af arbete och industri.
Innehafvarne af Stats-Obligatiqnerna, som lyda
på samma mynt, hvilket derigenom får ett i så¬
dan ordning småningom stigande värde, skola
naturligtvis använda dem sorn mynt, då deras
fördel det påkallar. Men dessimellan blir all¬
männa rörelsen icke belastad af öfverflödiga
Sedel-massor. Då nu dessutom fråga är, icke att
öfverkorsa de Råneo- och Riksgälds-Sedlar, sora
insättas på de föreslagna I.åne-inrättningarna, utan
att desamma, i en viss stadgad ordning, för Nä¬
ringarna genast åter utgifva; så blifva Stats-
Obligationerne i sjelfva verket en tillökning i
Rörelse-capitalet, fastän af en lyckligare verkan
än att öka med nyn Sedlar. Jag vill icke mot¬
säga möjligheten af att dessa Obligationer, der¬
est Rpnco-Sedlarne, genom en hastig indragning
snart närmades till Silfver fonden, skulle vid till¬
fälliga händelser få vidkännas ett Agio. mot dem;
men efter den plaÄ jag framställt i denria del,
ligger redan en fullkomlig motvigt uti fördelen
af rentan pä Obligationerna; och när dertill kom¬
mer den utväg jag föreslagit, ätt en Operations*
fond
1048
Den ao Juni.
fond må afsättas för att balancera tillfälliga pa-
Itänningar, anser jag detina farhåga alldeles bö-
ia försvinna.
Pen af Herr Commerce Rådet Santesson
gjorda Calcul, sorn utvecklar hans Finance-plan,
skiljer sig uti ingen väsendtlig måtto från de
beräkningar jag framställt. Jag har å ena sidan
icke till något visst belopp beräknat Rankens
ordinarie Revenuer och Discont-vinst; jag har å
andra sidan ingen bestämd Summa uppfört för
Götha Canal; men jag har slutat min Calcul öf.
ver Stats-I-iånen, med de orden; ‘'vid frågan örn
”biträden till Götha Canal kan fond dertill er-,
”hållas uti de Banken årligen tillflytande Rentor,
”utan att således Sedelstocken på det hela deri-
”genom ökes.” Penna del af ämnet har Corri-
merce-Rådet till Debet och Credit fullbordat och
utvecklat; och jng instämmer med honom uti yr¬
kandet, att beloppet och sättet af det till Canalen
meddelande biträde af Staten må så snart som
möjligt blifva bestämdt.
Jag hemställer för öfrigt till Höglofl. Ut¬
skottet, om ej angelägenheten ktäfver att nu skri¬
da till ett punktevis afgörande af frågorna, om
ej j det hela, åtrnjndstone så vidt de röra be¬
stäm mandet af Bevillnings-Summan, sorn icke
nog snart kan föreslås Riksens Ständer, för att
lem-
Den 3,0 Juni'
1049
lemna nödigt rådrum åt Bevillnings-Utskottets ar¬
beten. Stockholm den 24 Maj 1015. ,
O. F. Fahlman.
Major P åhlmans se einas te Anförande i
Stat s-Utskottet,
M an saknar vid första påseendet icke all anled¬
ning att fråga: Hvarföre skulle Discont-rörelsen
flyttas ifrån Banken, der den redan är etablerad
i en förmonlig local, der Embetsman äro an¬
ställde och i tjensten inöfvade, samt der således
den nya Disconten kan vidtaga snart sagdt uti
en oafbruten fortsättning, utan rubbning af den
nu varande ordningen? Hvarföre skulle Riks-
gälds-Contoret fa idka en Discont-rörelse med
Bankens penningar, utan någon nytta för det
sednare Verket och utan dess omedelbara dispo-
tion, rri. m., som dervid kan anföras?
Hessa inkast förtjena visserligen att uppla¬
gas och öfvervägas, men de ligga ock för nära
det första betraktandet af ämnet , för att hafva
kunnat undgå uppmärksamheten; och således å-
terstår blott att utveckla hvarföre de blifvit åsi¬
dosatta.
Man synes så särdeles nogräknad och man
att uppföra en fullständig skiljemur imellan Ban¬
ken och de öfriga Ponninge-Verken; att försäkra
Bankens rätt oell trygga desS bestånd. Jag har
ej
1050
Den s o JuniI
ej keller något annat föremal: frågan är således
allenast: Hvilken är den genaste och tillika den
säkraste vägen till det mål, sorn bagge åsyfta?
Riksgälds-Contoret är ju ett af Riksens Stan.
der lika odelt beroende Verk som Ranken? Rag¬
ge tillsamman utgöra ju den förvaltning öfver
Rikets penninge-väsende , som omedelbarligen
tillhör Rikets Ständer? Samma formation af för¬
valtningen, medelst Fullmägtige ■ af. alla 4 Riks-
Stånden, samt ett verkställande och redovisande
Commissariat o. s. v. Samma ordning för in-
siructioners meddelande; samma ansvarighet, för
administrationen. Således tillsamman att anse så¬
som ett helt uti ptincipakstyrelsen; hyilken till
sina grunder af Riksens Ständer vid Riksdagarna
utstakad och bestämd, utan att på mellantiden af
någon authorilet kunna rubbas, derunder britt-
gas till verkställighet så till sägande af i:ne
Departementet, sorn understöda hvaran, utan at,t
kunna intränga på hvarandras område längre än
Riksens Ständer dertill utstakat vägen.
Man må noga besinna- att detta är verkliga
förhållandet: att Riksgälds Contoret i sin förvalt¬
ning är på en alldeles lika orubblig fot-som Ran¬
ken; att säkerheten är enahanda -för dem bägge.
X följe af denna premiss måste nödvändig*
uppstå den slutsats, att Bankens säkerhet är lik3
fullständigt bevarad, om den lånar sin Discont
Rond till Riksgälds-Contoret mot en bestämd ren"
ta?
Den 20 Juni.
1051
ta, som om elen lånar denna fond omedelbarli¬
gen till individuel-.
De äro Riksens Sländers Fullmagtige i bäg¬
ge fallen, som stå i ansvarighet för förvaltningen;
med den större säkerhety (derest fråga skall blif¬
va om en sådan) då Riksgälds Contoret admini¬
strerar Discont-roi elsen, att Banken contröllerar
denna förvaltning, oell att således ett dubbelt an¬
tal af Ständernas fullmägtige dela ansvarigheten
for iakttagandet af de instruetioner Principa Ig me
dem meddela. Ar nu, sorn jag vågar hoppas,
påtagligen bevist, att sake; beten är åtmindstone li¬
ka, så uppstår i andra rummet den fråga: Hvad
förlorar Banken genom denna öfverflyttning?
Efter min enskilta öfvertygelse skulle jag
icke göra denna fråga, hvad förlorar Banken;
ty jag kan omöjligen, vid fråga om en Finance-
plan för Riket, betrakta annat än det hela. Jag
skulle i stället uttrycka mig: hvad förlorar Ri¬
kets Ständers penninge-förvallning genom det att
en viss del af dertill hörande arbeten Hyttas från
det ena Departementet till det andra? och svaret
blefve genast: dervid kan ingen förlust vara, om
ej ordningen lider; inkomsten eller vinsten blir
densamma i bägge fallen, och,samma authoritet,
Rikets Ständer, disponerar deröfver, dén må in¬
komma genom Iliksgäl.ds-Contoret eller omedel¬
barligen inflyta i Banken.
Men jag återkommer tili frågan i sitt spe¬
ciella skick: hvad förlorar Banken? differencen
rnel-
105*
Den 20 Juni.
mellan den renta som Riksgälds-Contoref ger till
Banken oc}i den sorn Banken skulle komma att
uppbära af Låntagarne: denna dilference är lätt
bestämd; antagom exempelvis att Riksgälds Cons-
toret betalar tiil Banken 3 procent; men att Dis.
cont-rörelsen, adrninistrations-kostnaden ocli for-
lusterne afräknade, renderar netto provenu 5 pro-
cenR så förlorar Banken 2 procent; antagom vi¬
dare att Maximum af Bankens Låne-biträde kom-
me att utgöra till nästa Riksdag 8 millioner örn
året, så hade Banken i renta af Riksgälds-Con-
toret 240,000 R:d., men i sednare fallet 400,000
B-d. och förlorar således 160,000 R:d. årligen;
detta är en sanning; men här uppstår en fortsätt¬
ning af ämnet: hvem vinner de 160,000 R:d.
om året, sorn Banken förlorar? Svar: Jordbruket
och Näringame, för hvilka rentan å erhållande
Rån härigenom skulle komma att nedsättas. Kaäi
Banken undvara denna Summa? Dä Amortisse-
inents-fonden af 750,000 B:d. orubbad kommer
Banken till godo, bör svaret på denna fråga id-
ke blifva tvifvelaktigt. Banken har derigenom
utom sina vanliga inkomster och de 240,000 R:d,
som Riksgälds-Contnret skulle betala, derest 3
procent fastställdes för hela Discont fonden, en
Jämpelig reverm; säkerligen den högsta som Na¬
tionen kan lemna. Föreriärnde 160,000 R:d.,
hvarmed rentorna skulle nedsättas, komma alt
formonligt verka till lifvandet af odlingsfliten
och industrien i en rätt ordning, och skulle ut¬
göra ilen lämpligaste "lindring i skatt, mera väl¬
görande i längden , än om Re.vi Ilningen ome¬
delbarligen mindskades med denna Summa.
Den 20 Juni.
Blir "fer beslutet, att Banken skall behålla
bela Discoht-revenuen, så utgöra dessa ifio,ooo
IV.<1. årligen en effectiv tillökning i skatternas
belopp, einor hvad jag föreslagit. .Tåg åberopar
Banko-Fullmågtiges kännedom huru Bankens in¬
komster fonderades vid Riksdagen år 1800. De
voro ej tilharne i den form, som Discont-rörel-
#en dem sedermera uppbringat. Det hade varit
önskligare, att denna utvidgade rörelse icke exi-
sterat; nu, då den ej lika hastigt kan indragas,
återstår intet annat än att, 'genom mera stadgade
Jåäne-vilkor och lägre renta, komma Näringarna
tili hjelp och afböja den för handen varande 0-
lägenheten.
Man kati invända vid denna framställning:
allt detsamma kan ju vinnas och ställas i Verket,
derest det belinnes nyttigt, fastän Disconten blir
qvar vid Hanken. Detta penninge-verk har ju
förut lant ut penningar på fastigheter mot lindrig
renta, har kommit Näringarna till hjelp med
Rån mot lindrig renta och gör det ännu alla
dagar. Detta allt kan icke bestridas, hvarföre
ock erkännes, det mig återstår att närmare
utveckla den frågan: hvari består då i sjelfva
verket nyttan af denna öfverflyttning? Ar det
ett blett nyhets- eller ändrings begär som alstrat
detta förslag,, eller medför det några fördelar?
Jag önskade äga förmåga att lika fullständigt ut¬
reda denna del af ämnet, sorn min öfvertygelse
lifligt är dervid, fästad. Jag kan misstaga mig;
men fri från alla främmande afsigter, sökande
alle;
Den 2 0 Juni*
allenast det sanna, det nyttigaste för mitt fäder¬
nesland, följer jag frimodigt ledningen af min öf¬
vertygelse, utan fördom och utan envishet, fär¬
dig atr genast lemna företräde ;it hvarje förslag,
sorn deruti verkar upplysning och rättelse:
För att ej trötta med onödig vidlöftighet,
åberopar jag de hufvudgruuder, hvarpå mitt Torra
förslag är byggdt. Dem kan jag icke frångå,
och utan att jag må anses förmäten vågar jag
säga: att om ej nu, så en annan gång, skallman
antaga de gränsor jag sökt uppdraga mellan de
j:ne Fenninge verkens föremål, Banken bör al~
di ii! blandas uii en Discont rörelse; redan kommen
deri, bör den sä fort som möjligt hjelpas derifrån.
Denna rörelse är af det sammanhang med
Creditväsendet, att om det Verk, sorn ar satt att
värda Rörelse - Capitalet, omedelbarligen drifver
den, är redan derigenom ett vacklande uti Opi¬
nionen beredt åt sjelfva Verkets Credit. Bankens
inkomst bör vara fixerad, oförändrad från Riks¬
dag till Riksdag, sådan som Ständerna den fast¬
ställa. Detta är oförenligt med en Discont-rorel-
se, så val till vinst som till förlust. Conjune-
turerna kanna blifva sådana, alt förluster ej stå
att förekomma; sådana, att Rikets Ständer pröfva
nödigt förändra planen för Credit-väsendet, upp¬
skjuta med infordrandet af Rån, komma vissa Nä¬
ringar till hjelp och understöd med utomordent¬
liga biträden för kortare tid o. s. v.; Allt detta
skall kunna ske, mea utan rubbning af de grun¬
der,
Den a o Juni.
1055
der, hvarpå Rörel^e-Capitalets säkerhet oryggeligen
bör hvila.
]3anco-Sedelstocken skall blifva oförändrad
aller småningom gå till fönnindskning efter vissa
bestämda lagar, sorn Riksens Ständer, så till sä¬
gande, garantera sig sjelfva att aldrig rubba; Då
få Sedlar ne sin stämpel af det stadgade förtroen¬
det, och då kommer Grediten man och man i-'
mellan tillbaka.
Månne det således icke är en större vinst
för Ranken att emottaga en mindre, inen oförän¬
drad, säker och bestämd renta, efter en plan,
som snart eller sednare måste etableras; derest
man vill undvika se det Svenska Banco-myntet
blifva det Danska likt; inen sorn icke kan full¬
bordas, utan genom ett långsamt beredande och
bägges medverkan, sedan grunden blifvit lagd
och fästad samt Arithmetice i siffran blifvit bo¬
vist, lill hvilket mål planen leder. Manne säger
jag, tletta icke är nyttigare för Rankeo och för
•hvarje Medborgare i Staten, än Bankens större
vinst i numerär, med en vacklande Credit at
hela Sedelstocken, i den man Verket är omedel¬
barligen inblandadt uti Disconi-operationer? För
Banco-Utskoitet matte det blifva lätt att uppgöra
Bankens ställning om 5 år, om 10 år, om 15-
o. s. v- då dess inkomster fixeras och de biträden 1
den lemnar, äro till vilkor och verkningar gifna.
Om
io $6
Den 20 Juni.
öm man säger att denna farhåga för Ban¬
kens förlorande Credit genom Discont - rörelsen
är inbillad, heidst den premiss jag nyttja!, rut
Riksgälds - Contoiret är, likasom Banken, Rikets
Ständers Verk, bägge lika säkra, samt att Riks-
gälds-Contoirét discoriterar med Bankens sedlar,
synes ytterligare leda derhän, att följden i bäg¬
ge fallen bör blifva enahanda; så ehuru denna
invändning icke saknar grund, och skulle bestå
utan att kunna vederläggas, derest min tanke ha¬
de varit att stanna vid denna halfmesure i förslag,
att nemligen titan vidare sammanhang med Cre-
dit-väsendef, enkelt flytta, Bankens Discont-rörelse
till Riksgälds Contoiret; blir förhållandet likväl
helt skiljaktigt då man betraktar planen i det
liela.
Finance Regleringens föremål mäste Vara, uti
första rummet att undanrödja, den närvarande
förlägenheten; uti det andra att söka etablera så¬
dana grunder, som för framtiden kunna afböja
att följderne af de vådor för penninge ställningen
som händelserna irnellanåt bereda, icke måtte
falla med sådan tyngd på den generation, som
tillika skall vidkännas de dermed åtföljande öfri¬
ga svårigheter, att den ej förmår dem Uthärda,
utan i stället, förekommande den vanmakt i Närin¬
garna sorn derifrån vore oskiljaktig, utställer de¬
ras afbördande på en längre liderymd, då i
samma man de derigenom delas på ett större an¬
tal Personer, de äfven blifva lättare att bära,
möjligare att utgöra.
Till
Den uo Juni.
1057
Till första delen hörer att på allt möjligt
sätt bringa det redan befinteliga Myntet uti Crr-
culation, få det tillbaka till de näringar som der¬
af genom omständigheterna blifvit i saknad. Ju
mera detta lyckas, dess mindre skall man känna
behofvet af nya tillskott. Hvem kan val påstå
att Sedelmyntef, som nu finnes i omlopp, artill
qvantum, såsom rörelse Capital, för litet? Tvert-
om är det som sådant alltför öfverflödigt, men
likväl är det otillräckligt för det närvarande be¬
hofvet.
Denna motsägelse kan ej förklaras genom
annat än till en del Myntets nerfallna värde, till
den hufvMdsakligaste åter, bristande circulatj.on,
bristande liflighet i handel och Näringar, forlo¬
rad Credit enskilta imellan; verkelig fattigdom ,
sorn ännu , en tid undandöljes med artificiella
medel.
Af huru mycken vigt är det icke då, att ej
lemna något medel oförsökt, hvarigenom circula-
tion kan befrämjas och Crediten återföras? Man
jnå ej dölja for sig vådan af det närvarande
penninge-tillståndetdet är betänkligare än sorn.
vid forsla påseendet vill synas.
Riks-Disconten rör sig med en Låne-summa
af omkring - - - - 6 Millioner R:d
Götha Canal-Discont dito med
omkring - - - * 5
Göthe-
4ule B. N:o 133, 134.
Deri 50 Juni-
Götheborgs dito med dito 3 D:o
Malma dita nied dito 3 D:o
Tillsammans 17 Millioner R:d
Deraf'sker Bankens Discont-rörelse med e-
get Capital; mefi de öfriga med något mer än 9
Millioner enskiltes medel. Räknar man nu att
för dessa 9 Millioner linnés åtmindstone -lj:del uti
3 Procents-Sedlar, och tillägger de löpande As-
signationerfta, så uppkommer ett belopp af mindst
22 millioner R:d uti Discont rörelser, som äro
ulan égenteligt sammanhang med de stående Då¬
nen, med Dån på tillverkningar rn. m., och det
oaktadt klagas öfver penninge-brist, betalas höga
rentor o. s. v. Fortsätter man vidare dessa un¬
dersökningar arti en annan vidsträcktare åsigt, es-
dminerar Intecknings - Protocollerna öfver hela
Riket, har tillräcklig läglighet att uppsöka alla
andra källor för upplysning af detta vigtiga äm¬
ne; besinnar att Rikets Handels-Capital i närva¬
rande stund, vid salderad liqvid med Utländnin-
gen, visserligen utfaller med Svensk skuld ellfr
balance; ihogkornmer att Svenska Staten ännu har
Utrikes gäld, som, ehuru den för det mesta blif¬
vit nedsatt till blott -^:del af Capitalet, likväl
drager åtmindstone en half million R:d jB:co år¬
ligen ur landet; tillägger dertill ytterligare in¬
rikes gåhlén, bestående egentligast i sjelfva Se¬
delstocken; och jemförer allt detta med Sveriges
grund-formögenhet, uppskattad för Stad och Dand
till omkring 400 millioner; då skall man ej mera
blifva
Deri 2<1 funt*
\
id59
blifva tvifvelaktig ont stäjhnngéti , och katina
nödvändigheten att genoin sparsamhet I (lonsurtii
tion indraga, liten ärtnu mer genorfi liflighet i
[industrien förvärfva hvad pappers . myntet i
längden icke kan suppléérä, ehuru det lyckats att
én tid missleda begreppet om det verkliga tilla
Ståndet.
Jag hor dock icke af detta föremål, så viga
tigt det, än är, afledas från deri speciellare de-*
taille, söin nu utgör föremålet för min framställa
hing.
Malmö och Ötfithehöfgä Disöontfer tofia (ill
ända med år 1817. En stor förlägenhet skall
nödvändigt uppstå från Låntagarne; den matté
redan vara Pragt till sin höjd, då män iinderka-
star sig sådana Vilkor, hvarmed en del af Dis-
cont-operationernä de sista tiderna skola hafva
•Varit förbundnö; rriå tnah då ej öppna ailä möj¬
liga utvägar, att i görligaste måtto förekomma en
stof del Medborgares undergång? Döljdrri icke
ätt medlen dertill äro inskränkte. Antingen skola
de blifva till välfärden ruinerade, eiler, genom
ytterligare påppertmynts utkastande, deras ofärd
för tillfället fbrekomrnas och andras beredas; eller
Ock måste éh medelväg mellan bägge undanröd¬
ja de svåraste olägenheterna å ömse sidor. Uland
hjelpmedien anser jag öppnandet af Stats-Lin
intaga ett vigligt rum.
Mnn
io6a
Den 20 Juni.
Man befarar att denna utväg ytterligare dra¬
ger penningar finn Näringarna och man anseif
intermediairen af Staten, mellan deri längifvande
och låntagande, medföra en öfverflödig tnén kost¬
sam administration, sällan verkställd utan miss¬
bruk: Den förra anmärkningen har jag förut be¬
svarat. Stadga Sedelmyntet till ett förbättrad!
eller åfmindstone' mindre ombytligt värde, så
uppsägas ej ytterligare några intc-cknade Capital;
men de, i anseende till osäkerheten i myntvär¬
det redan uppsagde, återkomma småningom dir.
t ; y.,t
Skilj frågan' om Rikets Mynt från den om
dess Credit-väsende, så undergräfves ej det .sed¬
nare af de vacklande systemerna i det förra.
Föd ej den inbillningen att man är rikj
med papper; dölj ej på detta sätt ett verkligt
gäldbnnder tillstånd; räkna ej på vinsten af den
bespatda reman, som Banco-Sedeln ger. Ingen
Bevillning är mera tryckande än mynt-väsendets
hastiga forändringar. De, som förlitande sig der¬
på, kastade sig uti vidlöftiga fastighets-köp, blif¬
va ju nu derföre ett offer. Capitalisten hade föi»
ut varit det, och bägge klaga, ehuru de ämnade
att vinna på hvarandra. Om ock någre Capital
skulle.uppsägas i följd ,af denna anstalt, hvilket
jag dock icke tror, hvad vill det betyda, enär de
genast återgå i rörelsen, mot fördelen af att Stats-
Obligationeina dubblera Låne-Capitalet, utan att
medföra Sedelföröknitinens vanliga olägenheter?
När mac hör omtalas huru Malmö Discont sett
sig
JDen so Juni.
S061
sig i nödvändighet att operera och med hvilka
afgifier sådant varit for Låntagarne förbundet, då
må man ej tala om deri ringa kostnad sorn en
administration skulle medföra , hvars föremål Lief¬
ve att afböja nödvändigheten å ena sidan att un¬
derkasta sig och möjligheten å den andia att till¬
vägabringa ett sådant ocker. Missbruken böra
itmindstone kunna sa väsendtligen forekotnmas,
att extra afgifter icke upptaga tinér än som sva¬
rar emot vanlig provision ät detn sorn mäkla otri
Xiån mellan enskilta.
Utom att Rikets Ständer å ena sidan taga
sådana beslut, sam garantera Bankens Sedlar och
försäkra mot möjligheten af deras förökning, och
åden andra skilja Discont - rörelsen derifrån, för
att i Riksgälds Contoiret concentrera Credit-Ad-
ministrationen , bl i v frågan att upptaga inrikes Lån
utan all .effect. I alla fall blifva dessa Lån' i
början icke betydliga; ;ty erediten till Sta;ts - för¬
valtningen i denna del stadgar sig allenast efter
hand, oell detta innehåller således redan ett cor-
rectiv möt den befarade uppsägningen enskilta
imellan; meri derföre att de endast småningom
komma till verkställighet, böra de ju icke åsi¬
dosättas, så vidt man ej kan bevisa deras skad¬
lighet ?
Maij' säger att Annuitets-T.anen a 7 procent
äro för dyra, och jag medger det till en del;
men inskränkte till ett mindre Capital, sorn der¬
emot icke kan återfordras, medföra de i andra
Isig-
Étn 20 Junti
Ssigfer stor nytta; och i en tidpunkt då man tala£
gm xo ä 12 procents renta, borde man mindst klan¬
dra den mesure, då Staten, utan att vara i be*
hof af sådana medel för egen räkning, vidtager
den för att komma betryckta Medborgare till und¬
sättning. Man anför vidare att på 596 proeents
lånen inkomma ej några Capital, Det är väl
möjligt och äfven säkert att i början fås ej några
stora summor; roen det är alldeles icke visst att
ju detta iuurrt 1 ä 2 år kan förändras; och
Riksgälds - Contoirets Räkenskaper bevisa såvida
motsatsen, att en summa af omkring 1,700,000
R:d vid 181 t Avs slut befanns af dessa slags
Xan i Hiksgnlds-Contoiret, hvaraf 5 procents Lå¬
nen under loppet af Är 1814 med Contant^
insättningar blifvit ökade.
När hjetta kunnat ske i en tid då penn inge*
ställningen lemnat så mai^a utvägar för Capita*
lernas förmonligare användande; månne man eij.
har skäl förvänta fortfarandet deraf i progressiv
måtto, då gn mera stadgad ordning blir etablerad,
och Riksgälds Cqntoiret, genom Bankens biträde af
Discontfond, får en mera omfattande verksamhet,
som stärker dess Credit? Äfven för Riksgälds-
Sedlarn as bibehållande i oförändradt varde, synes
det varg af vigt att Xjisconten öfverflyttas. Ge*
rtom den kommer Riksgälds-Contoiret att röra sig
med en större Banco-fond, och uppehåller såle¬
des lättare realisations bytet; genom den opp.
Kas Rakningaf så val i Råneo som i Riksgälds*
Sede
Deli 50 JunU
Sedlar, sa alt man kan insätta och uttaga af bäg¬
ge Myntslagen, som man behagar. Ku hafva
manga Hundra Tusende R:d Riksgälds - Sedlar
blifvit inkastade till realisation, blott för det de
icke uti sitt skick sorn Riksgälds-Sedlar varit använd¬
bara uti Disconternas 3 procéns Räkningar. Allt
detta förekom nies oell circulationen underlättas,
om Disconten flyttas. Ar då häruti ingen nytta.
Meningen lärer ej vara att uppdraga Ran¬
ken upptaga enskilta Rån. Men hvar blifva väl,
utan någon sadan anstalt, de, lånbehöfvande un¬
derstödde med de Capital, som icke utan små¬
ningom gå tillbaka i Räne-operationerna enskilta
imellan? Får Götha Canal verkligen på sin 3
procents räkning de 5 ä 10 Millioner enskilte
Capital, sorn de 3:ne Disconteme nu röra sig
med? Och om det skedde, vore det ock lika nyt¬
tigt sorn då Administrationen af denna rörelse
vore satt under Rikets Ständer sjelfva? Jag kan
misstaga mig, men min öfvertygelse är att ingen
skada, men mycken nytta kunde blifva följden
af Discontens öfverflytta,nde lill Rikagälds-Contoi*
ret, och dess administrerande i sam manhang med
upptagandet af enskilta Rån, för att derigenom
söka understöda det bemödande och de produc. ,
tions-fbretag, utom hvilka pappers - myntet med
livar dag skall närma sig mera till Assignaters
och att tillika genom Stats-Obligationernas med¬
verkan afböja den pertningebristj hvaröfver nu så
allmänt klagas..
1064
Den 20 Juni.
Deremot tror, jag, att, om detta icke sker j
får man bereda sig på en tilltagande förlägenhet,
som åter i en annan tid veikar ytterligheter i
botemedlen, af vida vådligare följder för itanken,
och Myntväsendet, än dein man nu torde befara
gdborn den af mig föreslagna flyttningen af Dis-
conten, enär man den afstyrker.
Det återstår ännu frågan om verkan af den¬
na Låneanstalt för framtiden.
Man liar ansett vådligt att öppna en väg,
som lätt skulle skapa resonrcer, under det att
man föga bekymrade sig om återbetalningen; men
ihan glömmer att jemförd till den vi vanligen
och egenteiigén nyttjat, att slå Sedlar, är den
jag föreslagit visst icke lätt, Fåfängt skola Rik¬
sens Ständer erhålla Kn om de ej stadgat förtro¬
endet, som ensamt alstrar säkerhet; med Sedel,
slagningen behöfver man ej iakttaga denna var¬
samhet, och man är ej en gång bekymrad för
reman.
Såsom, penninge-förvaltningen nu mera ge¬
nom Grundlagen är Rikets Stander omedelbarli¬
gen uppdragen, bör aldrig något befarande af
missbruk äga rum. Rikets Ständer skola vara
starnmahknllade och lemna sitt bifall innan lån kun¬
na upptagas, Då äro förroodeligen sa vigtiga an¬
gelägenheter for handen, hvilka denna åtgärd på¬
fordrat
Dtn 20 Juni.
1065
forörat, att fragan örn flöd vänell af bidraget
snarare afgöres, iin sätter att kunna dc-t åstadkom,
rna. I en sådan Ställning är clet lyckligt att haf*
va andra mede!' beredde än Sedelslagningen, men
det är ej lika lätt att då införa dem, ry tiden är
ej dertill lämplig. Deremot, om en Ijåne.plan är e-
tåblerad och af erfarenheten gillad, ger hvar och
en gerna sitt öfverskott, för att kunna bevara vär¬
det af .det öfriga. JDe uti Lån gifna penningar
utgå genast igen; den renta sorn jLångifvaien vin¬
ner ger nya tillgångar för produetioneu, och det
är emot sakens natur att Staten ej- skulle k urtus
draga rente betalningen och en lindrig Amortis-
semeut, efter samma belopp utgår till de indi vi¬
dner hvaraf Staten utgöres; och det är en följd
af detta slags circulalion, att allmänna intresset
blir mera sammanknutet, samt att Näringarne, un¬
der ett krig, eller eljest af Conjuncturen ..beredt
vådligt tillstånd, derigenom längre, kunna upps*
hällas och understöd as; Skall man då, för att
undvika ett befaradt missbruk, förkasta antag-an-
det af en sak, som man tilläfventyrs eljest erkäru
de för nyttig, då nemligen det är en och sam¬
ma authoritet som etablerar och som ensam kan
missbruka den? eller med andra ord; jag vill ej
öppna en plan, grundad på ett allmänt förtroende,
ehurti den kunde fria mig från stora vådor, blott
derföre att jag kunde blifva svag riog att i otid
begagna mig deraf. På sådana grundel uppreser
man inga fasta byggnader.
Den
lien 20 Juni'.
Den tid är förbi då dessa betänkligheter
borde bekymra oss; neli införes en stadgad ord»,
ping uti penninge-väsendet, behöfve vi ej heller
befara att elen återkommer. Men för ett onnd-
vikeligt påkommande tillstånd af våda, som för-
drar utomordentlig kraftyttring, böre vi ej vara
liknöjde att bereda resourper, derest vi icke äf¬
ven äro liknöjde om vår sjelfständighet. Fåfängt
skole vi söka dem sorn hittills, att nemligen i första
perioden förstöra våra små tillgångar; i den an»
dra ömsom bedraga allmänna förtroendet, och
bedragas; i den tredje slå nya Sedlar till betalning
af åsamkade skulder. Det är i min tanka ett
verkligt förnärmande af Eikets Ständers värdig»,
het, då man anförer att denna utväg, skulle kunna
leda till missbruk.
Villje vi för oss erkänna några andra nio,
tiver än öfvertygelssn om det allmänna bästa?
böre vi då föreställa oss att Ständer i vårt ställe
skulle en annan gång ledas af andra? Elifva lå»
nen icke nytfige, finnas andra utvägar sam äro
bättre, så begagnas ej de förra; med min öfver¬
tygelse och med min aktning för Dagstiftaride
prakten kan någon annan tanke icke förenäs»
Jag har nu redan allt för länge uppehållit
Jlöglofl. Utskottet och bör således iejke ytterliga¬
re utvidga denna del af ämnet, oaktadt allt hvad
deri vidare vore att anföra; min åsigt af saken 1
det
Dm so Jurii\
idet hela har jag vågat framlägga; den hvilar i
afgörande; på dessa frågor; Skall penninge-sÄll»
ningen, blifva spm den är? eller skall Sedelstocr
ken ytterligare ökas? eller skola de utvägar , jag
■vågat föreslå, antagas? eller skola några andra i
deras ställe såsom nyttigare utfinnas? Stoik holm
d, 31 Maj 1815,
O, F. Påhlman
Att förestående Handlingar äro lika lydande
fried de af Herr Majoren oell Riddaren Påhlman
saint Herr Coinmerce-Rådet Santesson till Rik¬
sens Höglofl. Ständesrs Stats Utskott ingifna an¬
föranden, betygar, Stockholm den 15? Juni
1815.
Ex Officin.
C. Tunelius.
Siats-Utskottets Secreterare^
Utdrag af Protocollet, hållet uti Rik-
s?ns Höglofl. Ständers Stats-Utskott
vid Urtima Riksdagen i Stockholm
den 17 Juni 1815*
S. X). Vid förnyad föredragning af det uti FL'
liance-B ered ningen författade Project till Betän¬
kande, angående åtskilliga omständigheter, hvilka
äga
I
Den 20 Juni.
äga sammanhang med .Regleringen af Rikets Pen-
nirfge väsende, inlemnades och upplästes följande
D ictamina, nemligen;
,3:o Af Herr Förste Archiatern m. m, v°n
Schultzenheim,
q;o Af Herr Assessoren Arosenius, livar»
med Herr Doctor Drysén genom påskrift sig för¬
enat, äfvensom Ordföranden Herr Friherre De
Geer. Herr Capitaine!! Heijkenskjöld och Herr
Riskoppen Doctor Murraij tillkännagåfvo sig med
Herr Assessoren instämma.
3:0 Af Herr Commerce-Rådet Nordlindh.
4:0 Af Herr Commerce-Rådet Santessonj
med tillagg, att Herr Commerce-Rådet äfven för¬
enar sig med Herr Commerce-Rådet Nordlindh
och Herr Assessor Arosenius. Herr .Biskopen
Friherre Mörner yttrade, att Herr Frilrerren och
Riskoppen instämmer uti den af Herr Assesso¬
ren Arosenius föreslagna Fin?nce-Plan, men att
han genom en sådan reservation alldeles icke
ville lägga hinder för den af Utskottets Plura¬
litet beslutade Finance-Plan, den han för sin
del önskade malte med första få afgå till Riksens
Högloft Ständer.
Herr Grosshandlaren Lamberg förklarade
ftig instämma med Herr Commerce-Rådet Nord¬
lindh, Herr Assessor Arosenius och Herr Com-
merce-Rädet Santesson,
Pierr
Den 20 Juni4
1069
Herr Friherren och Ordföranden frågade, om
Höglofl. Utskottet bifaller, att Betänkandet,'sådant
det är författadt, afgår till Riksens Höglofl. Stän¬
der, och alla Diclamina, jemte Utdrag af detta
Frotocoll, dermed åtfölja, hvartill svarades Ja!
tJt Supra
Ex ProtoCOllo
C\ Sylvan.
Jag hat icke haft nöt* tid, ätt rätteligen be¬
grunda det af Höglofl. Stats-Utskottets Afdel¬
ning för Financen författade Betänkande om
Penninge-verkets reglering och isynnerhet om
Dis cont inrättningens framtida stadgande; om jag
ock ägde någon förmåga, att befatta mig med
delta Riks-Högmål.
Det vill utan tvifvel falla ganska svårt ätt
afhjelpa den öfverklagade penninge förlägenheten,
utan att bereda nya oredor, då bevisligen den
samrnanlagde Banco- och Riksgälds Sedelstocken
öfverstiger 26J Million Riksdaler Banco, och
Sveriges Rink svårligen förrriått upprätthålla Se¬
delmassans värde emot Specie-Myntet och varu¬
priset, då den samma öfverstigit 9 till 10 millio¬
ner, som ock varit det högst behöfliga beloppet
för Sverige med Finnland, då Rörelse-Capitalet
varit fullgiltigt.
' En fortsatt indragning af Banco-Sedel-Stoc-
ken anser Höglofl. Utskottet vid denna ställning
med
*
toen 20 Junis
med skal för vådlig; men otkj att én tillökning
inöfver beloppet vid 1814 års slut borde andi
vikas. Om ock på den grunden medgifves, att
dc Summor, sorn ifrån 1815 ars början till Ban¬
ken ingått och vidare inflyta, åter skulle sättas
i omlopp, så begriper jag icke, hurri det för
Banken må bära sig, att utom bela Riks-Discont*
Bonden biträda, efter påståendet, Riksgälds-verket
successivernent med 4 millioner, Allmänna Ma-
gazins-inrättningen med 7 till 12 Hundratusende
Riksdaler saint dessutom halld Kongl. Majit vid
förefallande händelser det lilla och stora Credi-
tivet tillhanda; och detta allt titan att, efter den
stadgade grundsatsen, öka Sedelstockens varande
belopp d. 1 Januari 181 g< Ett förökndt Diséont-
biträde af 800,000 E d. Ihco är redan utlofvadt
ät Götha Canal Direction. Ämortissements-Fon*
derna till Riksgälds-Sedlarnas inlösen och till
31809 års Kronoskulds nedsättning och Bente-
liqvidering, äro kände såsom otillräckliga till
så många millioners utbetalning; och det talas
dock om den ena, om ej bägge de nämda Af¬
betala ings-Fondernas indragning. Om Banken
bar Renté fordringar för lån på Fastigheter och
effecter samt till diverse corporationer, så halt
den ock Rente-utgifter för Läne-Banco skulder *
Ilealisatiotts-Obligationer, Capital-skuld för irtsatt
Guld och Silfver, .Lön-utgifter, Verkets under*
ball m. m.
Högloft. Utskottet tror, att med undantag
af Lån på metalierj alla andra utlåningar till
Rikets
Den a Q Juliu
Rikets Hufvud • näringars unders lod lämpligast
kunde besörjas genom Riksgälds Contoiret, såsom
det Verk, der dc för nödiga ansedde upplån ut¬
an olägenhelVkunde göras. JKiks-Disconten skul¬
le i den afsigten öfverflyttas från lliksens Stäm*
ders Bank till Riksgälds Gontoiret*
Efter ali min öfvertygelse Hinde det kommä
nära på ett ut, antingen Riks-Discont-verket be¬
styrdes af Riksgalds-Contoiret eller af Banken. X)et
derigerades aldra först oell med ganska god ord*
ning af Riksgälds-Contoireis Fullmägtiga; det
flyttades under Bankens inseende? år 1802, då,
till följe af Norrköpings Riksdags Beslut, Riks.
galds-Contoirets Credit-Sedlar skulle af Banken
realiseras. Under denna sednare styrelse, har Dis-
cont-Verket blifvit skoft med all skicklighet och
oegennytta. Banken, som egentligen uti Verket
agde § delar, har uppå de förfkitne 13 åt der¬
af dragit betydlig vinst, så genom behållen ut¬
delning, sorn genom renta å de förskutna medel
ä 3 och 5 procent. Om nu Riksens Högloft.
Ständer, i likhet med deras Stats-Utskott, förord¬
na att den varande Banco Sedelstocken ej finge,
till en bättre proportions vinnande emot redbara
fonden, efter hand mindskas, utan genast till ett
lika belopp utlånas, så frågas billigt hvad båtnad
hade val Banken i en statistisk väg, för sitt
besvär? Banken inbekominer vid Disconten icke
Guld och Silfver, utan blott sina Sedlar, hvilka
åter till lika belopp skola utgifvas; således blir
Banken!» vinst ailsingen för sin möda. Ej k a 11
Riks-
To;*
Den 20 Juni'.
Riksgälds-Contoiret drifva Discont-verket med Il¬
ka vinning, sorn Banken. Kostnaden i årliga ut¬
gifter och aflöningar lärer föga hafva öfverstigit
92,000 R:d.; men här skall renta till Banken och.
privata Persöner betalas.
Det kan sägas ate endast det stahla och in¬
på eventuella omskiften underkastade Penninge-
Verket hörde under Bankens vård; men att Dis-
Cont-röre Isen hörde till Gredit-väsendet, och så¬
ledes mer närmade sig till Riksgälds-Verket, och
jemväl, sedan i en lycklig stund dervid en full¬
komlig publicitet blifvit vunnen, Discont-rörel-
sen icke heller komme art doljas under någon
hemlighets-larf, utan likasom Ständernas öfriga
Credit- och Riksgalds-verk årligen till Allmänhe¬
tens klara öfvertygelse kungjord.
Det föreslås således först, att Bankens instuc¬
kna Summor i Riks - Disconten, sorn 1816 går till
ända, skola öfvexflyttas till RiksgäldsContoiret. Örn
ett sådant Beslut af Riksens Höglofl. Ständer
gillas, så förmodas, att det må ske successive-
rnent och med äfven så litet äfventyr för Pan¬
tägare, som det verkställdes vid förra Discont-»
flyttningen till Banken. Hvad åter försträcknin¬
garnas till Discont-verken i Malmö och Göthe¬
borg appropriering till Riksgälds-Contoiret beträf¬
far, enär dessas Octrojer 1817 års slut upphöra,
så lärer först böra decideras, huruvida Götha
Canal-Discont, såsom det lättaste publiqua biträ¬
det, ytterligare, uppå val bepröfvade grunder
% må
Den 20 Juni.
1073
må fortfara; da ock vid sådant bifall andra van-
skeliga Depots eller För valtnings-Contoir i Götha
Piké ej (orde behöfvas.
Ett bil rade förväntas billigt genom bokförda
Lån uppå afskrifning ä 3 procent, förutan några
utfärdade Sedlar, enär likasom förra gången sked¬
de vid Riksgälds-Disconten, fordringarne vid an-
fordran honorerades. Lån på ett års uppsägning,
ehuru med 5 procents renta, föga för Verket
förrnonlige, torde knappt till 3 millioner kunna
erhållas, och det vissa blefve att alla sådana 5
procents Låw, satte uppå längre uppsägnings-ter-
miner, förflyttades uppå 1 års sigt.
Att undfå permanenta Annuitets-lån, eller
så kallade a fonds perdu eller att de aldrig af
Fordrings-ägaren kunna uppsägas, å 6 procent till
ett belopp af 3 millioner, står icke vid sådana
Lånsökningar äfven emot högre renta att hoppas;
åtmindstone blefve det blott af några cha'ita-
bla Inrättningar, sotn aldrig trodde sig behöfva
Capitalen; vid oviljan att besväras med Inteck¬
ningar och deras bevakande, hafva vetterligen
några Barmhertighets Stiftelser med sådana vilkor
placerat Capital hos härvarande Bours-Directionen.
Nödigt lärer åtmindstone blifva att sådana ford¬
ringar befrias ifrån all Bevillnings-afgift, samt
att de blifva transferable lika som de fondera¬
de Engelska Stocks. De vid 1810 års Riksdag
i Slockholm beslutne, men snart derpå i (Lebro
inställda Annuiteter, voro likasom de Engelska;
för-
4:de B. N:o 135, 136.
iö74
Den 20 Juni.
förutan all förskrifning; i afsigt att åtmindstone
för en del icke belasta Banken med Un utan
Fond, eller att låta Rikets gäld circulera såsom,
penningar.
Det vore utan tvifvel önskligt att Riksgälds-
Contoiret, genom en förmonlig Discont-avance
mägtade emot lindrig renta uppmuntra nyttiga
odlings-företag, under en benämd odlings-fond.
Ett sådant crediteradt företag kan mindre för Ban¬
ken vara passande, men ej synes det tillkomma
•Riksgälds-Contoiret, att afgifva stående Eån emot
Inteckning å fastigheter, oin det ock vore före¬
nadt med någon årlig Cäpital-afbetalning. Till
följe af r8i2 års'Riksdags-Beslut, utlånar nu år¬
ligen Banken hela beloppet af de inflytande 2
procents afbetalningar af RånCapitalen; och om
någon mera besparing af Bankens intrader, sorn
naärkeligen ändrade Röielse-Capitalets equilibre,
existerade, så vore det väl i sin ordning, att
detta äldre respectabla Verk ensamt befattade sig
med Fastighets-Lånen,
Jag är mycket förvissad, att den värde Le¬
damoten, som uppgifvit förslaget till Finance-
planens verkställighet, icke har annat föremål,
än att försäkra Bankens gamla ratt, och att tryg¬
ga dess bestånd.
Denna Riks-klenod kan icke nog hyllas!
Den har uppehållit Riket vid många vådliga
hvälfningar. Vid en uträkning, som upprättades
Den 2o Juni.
l07S
ar 1778, hade Banken genom förluster och upp¬
offringar till det allmänna bidragit med en Summa
stor B:d.. 8,388,749. 3. 9 , och hvad har densamma
icke sedan uppoffrat? Man har dock hört oför¬
ståndiga hädelser, att Banken vid 1777 års rea¬
lisation gjort en Banqueroute ä 50 procent, då
den likväl haft en stor rikedom i behåll, om
Bankens publique och privata gäldenärer förmått
återbetala så goda Penningar, som de erhållit.
Den irtägtade ej mindre nu, med mindst 5 millio¬
ner behållet Capital honorera sina utfärdade Sed-]
lar, om Respective Vederbörande kunde betala
de valable penningar, sosji de i detta Seculo er¬
hållit. Det är icke Batikens fel om icke Riksens
Ständer endast åtnöjt sig med den salderade ge¬
vinsten, sorn dock efter Banco-ordningens 74 §.
blott vore att disponera.
Vi håfve vid denna förvirrade ställning
ej annat råd, än att genom allvarligare och vi-]
säre författningar så laga att vår öfver all höfva
uppstigna Banco- och Riksgälds-Sedelstock må
vinna uti väldet genom Productionens och Ex¬
portens, om ej öfvervigt, åtmindslone förbättrade
förhållande emot consumtionen och Importen.
D. v. Schultzenheim.
Yttr
io76'
Den 20 Juni,
Yttrande i Häglof,. Stats'Utskottets
Plenum d. 17 funt 1815 af Carl
Arosenius.
ILhuru jag fullkomligt instämmer uti dé premis¬
ser, som Högloft. Utskottat förklarat ligga till
grund för dess till Riksens Ständer nu afgifna
Utkast till Finance-plan, särdeles i hvad an¬
går Sedel-stockens bibehållande, sådan den vid
1814 ars slut befanns, tvingas jag dock af min
öfvertygelse och samvetspligt att högtidligen pro¬
testera emot de bestämmelser, sorn Höglofl. Ut¬
skottets pluralitet ansett, såsom följder deraf, bö¬
ra äga rum. Jag har ännu ej förmått aflägsna
ifrån mig den farhåga, att dessa förslag, i fall de
blifva antagne, skola åstadkomma just motsatsen
af hvad sorn sökes, så väl i afseende på Ban¬
kens bästa, som på allmänna penningeställningen
i Riket.
Må,det tillåtas mig att betrakta hvardera af
dessa ämnen särskildt.
Att Riksens Ständers Bank skulle vara ett
blott Depositions Contoir, kan jag för min del
icke tro vara enligt med dess primitiva bestäm¬
melse. Den bär ännu i denna stund namn af
en Räne- och Vexel-Bank, och har allt ifrån
sin första inrättning gjort skäl för detta namn.
Utan att tala om de betydliga understöd den i
alla
Den ao Junti
*<>77
al!a tider lemnat Jordbruket och Naringarne, har
dea äfven vid mänga tillfällen utgjort den Pe¬
lare, som uppehållit Slaten, och utan hvilken
detta uråldriga Rike rnå hända längesedan för¬
svunnit utur de fria Länders antal. Man vill
nu för tillkommande vådor tillskapa ett nytt
räddningsmedel, man. vill öfvergifva den fasta
ankargrunden Banken, för att på den bräckliga far-
. kosten Stats-Obligationer frimodigt utsätta sig för
nya äfventyr. Man vill fråntaga Banken admi¬
nistrationen af dess egna medel, och uppdraga
densamma åt Riksgälds-Contoiret, ett Verk, hvars
liela existens hvarje redlig Svensk måste önska
se, ju förr ju heldre, upphöra, och till hvars
umbärlighet vi nu redan synas nalkas med stora
steg. Man vill ytterligare fråntaga Banken den
inkomst, som af Riks-Discont-rorelsen kunde
blifva för densamma att hämta; en inkomst, som
lämpligare an någon annan bör tjena till fram¬
deles amortissement å Sedel-stocken, emedan,om
Discont-låneri användas i nyttiga rörelser, ren-
tan å dessa lån just utgöres af ärliga arbetsviu-
ster, men icke ryckes ifrån Rörelse-capitalen,
Beloppet af denna renta tjenar således till en
tämligen säker måttstock, huru stor Sedel-förmindsk-
ning Landet årligen kan tåla utan Näringarnas
lidande. Ännu ytterligare: Jag frågar huru det
skulle öfverensstämma med Riksens Ständers vär¬
dighet att nu rygga ett löfte, sorn vid sista Riks¬
dagen högtidligen bekräftades, nemligen att Ban¬
ken, vid nu varande Octrojs slut, skulle för stn
ensamma räkning få öfvertaga hela Discont-m-
re Isen
Den 20 Juni'.
reisen. Det matte aldrig kunna nekas,' att Iden
män Banken vinner förkofran, kan Riket med allt
mera tillförsigt anse densamma sorn sitt yppersta
Bolverk mot framtida möjliga faror , och att all
vinst, sorn tillflyter densamma, blir förr eller sed¬
nare en vinst för Staten; Ja, man skulle nästan
Jeunna kalla densamma ett Upplag, gjordt i den
lugna tiden, för att användas när nöden fordrar»
Om det för öfrigt står fast, att det vore nyt¬
tigt, att inom ett enda Verk concentrera hela
styrelsen af Rikets Penninge-väsende, matte väl
Banken vara närmast till detta förtroende, då det
i alla fall är pä dess credit, som alltsammans
livi lar, och dä, sä vidt jag kan se, ingen anled¬
ning sig företer, att detta Riksens Ständers Verk
skulle behöfva något slags förmynderskap eller
mäklare-biträde af ett annat Riksens Ständers Verk,
för att meddela åt Näringarna de understöd, som
kunna vara nödvändiga, och med Bankens goda
bestånd finnas förenliga.
Annu vådligare synes mig den af Utskot¬
tets pluralitet fores!agne Riksgälds Disconfen, då
den betraktas med afseende på Rikets närvarande
oeconomiska ställning. Det tyckes väl i första
påseendet som skulle eif lättad penninge tillgång
genast beredas åt Jordbruket och Näringarna ge¬
nom de åtskilliga utlånings-anslalier, sorn Riks-
gälds-Contoiret ägde att besörja; men det visar
sig snart, att just dessa utlånings anstalter äro in¬
rättade på ett sätt, sora rakt leder till rörelse.
capi-
Dén 20 Juni.
1079
capitalets brådstörtande förmindskning. Riksgälds-
Contoiret skulle nemligen söka fond till dessa ut-
utlåningar genom upptagandej-af privata Rån emot
3, 5 ä 6 procents renta. Endast i händelse des¬
sa icke erhållas, skulle Bankens nu i rörelse
satte Discont fond få till utlåning användas, inen
i annat fall skulle den blott tjena som ett Gre-
ditif, för att vara att tillgå, då 3-procents-lånen
återfordrades, det vill säga, icke komma att finnas
i allmänna rörelsen annorlunda, än ungefär i
samma proportion, som vi sett de öfriga Discon-
terne i vanlig tid begagna deras Creditiver i
Banken , hvilken proportion sällan lärer hafva
öfverskridit halfva beloppet; och denna afskrif-
ningsTäkning för insatte 3 procents medel , al¬
den ej precist samma inrättning, emot hvilken
allmänna rösten dessa är så mycket höjt sig?
Ar det ej densamtna, som man ansett gifva pen-
ninge-mannen anledning att aldrig insticka sina
capitaler 1 Näringarna, utan hålla dem i bered¬
skap att göra hvad man kallar lyckliga coups,
ofta på det allmännas bekostnad. — Jag vill ger¬
na, för min del, anse denna Cassa förrentning i
det mesta oskadlig, och medgifva att missbruken
bro färre, än man trott; Men den må då ock
förblifva vid de Verk, som hittills varit i lag¬
lig besittning deraf. Den må ej användas att
halia en stor del af nuvarande Riks-Discont-fon-
den i inactivitet, hvilket hvar och en sakkunnig
lätt inser skulle blifva följden af det nya pro-
jectet.
Och
togo
Den 20 Juni.
Och dessa upplåningar emot 5 procent, och
annu värre, dessa arinuitets-lån emot 6,'hvarifrån
skola de val komma? Jo! från uppsägningar af
de medel, som hittills varit intecknade i'Egendo¬
mar, eller eljest för längre termin utlånade åt Jord¬
brukar och Fabrikanter, särdeles ifrån de all¬
männa Caf.sorna, hvilka visserligen skola prefe¬
rera att utlåna sina penningar åt ett Verk, der
aldrig något besvär af bevakningar, förnyade in¬
teckningar och dylikt behofver äga rutn. Till tröst
fa de forlägne gäldenärerna nu den anvisning,
att concurrera med hvarannan om samma pennin¬
gars erhållande i vanlig JDiscontväg. Dessa Dis-
contlan erhållas också verkeligen , så vida Ifiks-
gälds-Contoiret icke vid samina lid behofver for
egen räkning begagna de ofvannämnde insatta
medlen; men örn detta skulle inträffa, hvar fin¬
nes då låne-tillgangen ? De 5 ä 6 Millioner R:dt>
som förut omedelbarligen af Banken i Discont-
väg utlåntes, få nu icke tillgripas, utan mäste,
såsom sagdt är, till största delen frgga h vi lande
såsom reserv-fond för 3-procentr. - medlen, och
sjelfva rörelse-capitalet i Landet blir således ac¬
kurat så mycket mindre,än hittills, som beloppet
af denna reserv.fond. Det är sanrit: ett nytt
slags mynt eller snarare mynttecken finnes då, i
stället, tillkommet i rörelsen, nemligen Siats-Ob¬
ligationerna, som gälla hvad de kunna, och vis¬
serligen blifva det yppersta falt för Agioteurers
specfrlatiöher — men Eanco-sedeln blir så myc¬
ket sällsyntare, och den gyllene tiden, då spann¬
mål, jern och alla öfriga varor återfalla till hälf¬
ten
Den 3 o Juni.
ioSi
ten af nuvarande pri? är närmare, än någon pen-
nitjgeman ens vågat hoppas. I sanning 1765
ars oförgäteliga stryp system kunde ej rakare leda
till målet af en fullkomlig stagnation i all rörel¬
se och totalt upphörande af ali inbördes credit,
än denna, vid första påseende, föga märkbara
myntförmindsknings-plan; A Men, säger man,
dessa upplåningar torde Riksgälds-Contoiret icke
erhålla, och da mäste ju Hankens gamla Discont-
fond hållas i rörelse? Alldeles sant., men hvar¬
till tjenar då också hela flyttningen af Disconten?
Ar det då ej bättre att bibehålla en Inrättning,
sorn af erfarenheten är pröfvad, och som innebär
inga vidor, än att tillskapa konstiga anstalter, ota
hvilka det lindrigaste som kan sägas, är, att de
blifva oskadliga, endast i det fall att de miss¬
lyckas.
Jag vågar således för min del tro, att hela
grundén för Fin‘anceplanen, så vidt den har ge¬
menskap med allmänna penningesiällningen i Ri¬
ket, kunde innefattas i 'leri enkla föreskrift af
Riksens Ständer till sina Fullmägtiga i Banken:
att intill nasta Riksdag ovilkorligen äter utlåna
alla de medel, sorn i form. af Arnqrtissemerit d
Stäts-Skuldéri, eller ock i annan [ vag till Banken
inflyta, och del' utgöra verklig behållning. Dessa
utlåningar skulle tlä fordelas i hastighets lan,
Odlings.förlag, och Discont-lån åt Jordbruket och
!N är in gar na, enligt vissa reglementariska föreskrif¬
ter, hvilka Banco'-IJiskottet lämpligast kunde äga
att föreslå. Stats-Utskottet ville blott för sin del
ht m-
Den 20 Juni.
ställa, att Banken, i detta, fall, måtte årligen oaf¬
kortad! bekomma af Bevillningen de summor,
som blifvit densamma tillförsäkrade, och dessutom
få till fin förkofran öfvertaga Riks-Discontrörel-
sen, då nu varande octroj upphörer, hvaremot
Banken skulle genast bispringa Allmänna Magazins-
inrättningen med ett till en million B:d ökadt tem-
porairt Cieditif, samt hädanefter, likasom hitintill*,
biträda Biksgälds-Contoiret med Discont-lån till
F n Million, och dessutom, då nöden fordrade,
lernnade samma Contoir ytterligare bistånd, så
framt vid sammanträde af Fnllmägtiga i bägge
"Verken omständigheterna pröfvades dertill för¬
anleda.
Följden af dessa enkla bestämmelser är tyd'
lig. Ittgen tingens förändrade ordning skulle då
väcka nya farhågor. Statens skuld hos Banken
mindskades i samma proportion som hittills, och
Banken blefve i stället större fordringsägare hos
privata. 1 den mån Bikets Näringar tilltogo,
skulle dessa lån efterhand återbetalas, och genom
öfverskottet af den årliga productionen, Banco-
sedlarne småningom återvinna sitt värde. Alla
andra operationer till detta ändamåls vinnande
gynna endast penningemannen men förstöra Fan-
det. Spridt till jordbruk och nyttiga företag, skulle
Rörelse.capitalet bära inom sig sjelf fröet till sin
framtida fullkomliga realisation, och efterverlden
skulle icke få att förebrå oss, att vi omkuilbug-
git trädet för att vigare åtkomma frugten.
Yord-
Den *o Juni
1083
Vördsamt Anförande!
■Å-lagd utaf det Stånd, hvaraf jag är Ledamot, att
påskynda den redan länge efterväntade så kallade
Finance-Planens framläggande för Riksens Hög¬
loft. Ständer, är jag skyldig att ej åstadkomma mindsta
uppehåll med det Förslag, som i sådant ändamål
nu är i fråga; men då detta är uppgjordt på det
genom Utskottets Pluralitet fattade preliminära
Beslut, att Riksens Ständers Bank skulle från¬
skiljas och Riksens Ständers Riksgälds - Coutoir
\ uppdragas Administrationen af Rikets penninge-
väsende, finner jag mig böra förklara det jag ej
deltagit i detta beslut, såsom i närvarande tid
högst vådeligt, och kan följaktligen icke deltaga
i den på sadan grund byggda plan.
Om än det må vara detta Utskotts skyldig¬
het att uppgöra Finance-Plan, är det ändå för
mycket att af hvarje Ledamot begära dristighet
än mera skicklighet att framkomma med Förslag
dertill, men att en hvar bör äga någon tanka
om saken, är en billig fordran* och en skyldighet,
att denna tanke, huru beskaffad som heldst, fram-
ställes, enär den skiljer sig från den rådande me¬
ningen. — Det är alltså utur detta skäl jag ut¬
beder mig endast med några ord få yltia: att
åtmindstone icke jag saknar den fullkomligaste
öfvertygelse derom, att den allmänneligen öf-
verklagade penninge-förlägenheten vejkeligen är
för händen, och att orsakerna, som dertill bi¬
dragit, egenteligen äro följder af utomordentliga
lian»
1084
Den 20 Juni.
händelser,' som stå I sammanhang med de hvälf-
ningar alla Europas Stater i mer eller mindre
män fåft vidkännas, och hvaraf oredor i allmän
och enskild hushållning uppkommit, samt att sät¬
rei till afhjelpande utaf denna vädeliga förlägen¬
het hor sökas i enfcla, rediga och till sina verk¬
ningar beräkneliga utvägar; tillgifvas mig må
det, att jag ej härtill kan hänföra ett System
hvilket, för att hjelpa närvarande svåra ställning,
som, om den än kan vara mera en afstannad
circulation och deraf uppkommen brist på rörel-
se-capital, än brist på mynt-representativer, ehuru
man visserligen oändeligen mycket misstager sig
i calculen på hvad deraf inom Riket finnes, vill
taga medlen till hjelpen just der den bör gifvas.
Hvem innehafver nu de penningar man vill
framlocka derigenom, att Staten skall bli Länta¬
gare emot 3, 5 och 6 procent? äro de kistlagde
dessa millioner? Säkert icke. — Tror man att Ca¬
pitalisten skall företrädesvis heldre vilja bli For¬
dringsägare hos Staten än enskilta personer, samt
hos dessa således uttager sina penningar till in¬
sättning hos Staten; så har man säkert deri rätt;
men frägan är ju här att hjelpa dessa enskilta
personer, sorn med 'hänsigt till antalet kunna be¬
nämnas allmänheten, och då frågar jag huru be¬
skaffad blir denna hjelp, och svarar jo enkelt, att
påskynda den undergång, hvarifrån man lofvar
räddning. — Deremot och om oordningen i pen-
nixrgeväsendet tillkommit genom utomordentliga
händelser; så bör man ju med skäl vänta, att
enär orsakerna dels upphört dels stå genom kin¬
ka
Den 20 Juni.
*o8^.
ia åtgärder att mindska, bör ordningen kunna
småningom återvinnas, endast derigenom, att de
afstannade Vetknings-krafterna, medelst under¬
lättande medel sättas i gång.
Höglofl. Banco-Utskottet har redan gifvit
Biksens Ständer anledning om tillökta utvägar
för Fastighets-Uån, och troligen kunna dessa än
ytterligare utvidgas, samt intill dess verkställig¬
heten deraf kan göras verksam, temporaira bi¬
träden utfinnas, öfverensstämmande med allmän¬
na ställningens närvarande kraf. På detta sätt
erch med lemnade utvägar för Magazins-inrättnin-
gen att möta jordbrukarens saknande afsättnings-
tillfällen, samt under etablerad princip, att mindsk-
ning i Sedelstocken, sådan den förlidet års slut
var, icke kan äga rum, tror jag att man med
att hafva gjort mindst, u{rättat mest för det all¬
männa bästa.,
Detta i framställningen okonstlade men till
uppsåtet redliga yttrande, önskar jag ina få åt¬
följa Höglofl. Utskottets Betänkande.
C. M, Nordlindh.
An-
Den 2 o Junti
Anförande till Stats-Utskottets Proto-
coll den 17 Juni J8i5‘
»Sedan Höglofl. Utskottets Pluralitet en gang ani
tagit den hufvudgrunden för det nu i fråga va¬
rande betänkande, angående Penninge-Väsendets
förändrande, att Discont-Rörelsen skall på Riks-
gälds-Contoiret öfverfiyttas; ar det nu mindre
min afsigt, att uppehålla detta Betänkandes vida¬
re befordrande till Riks-Stånden i sitt närvarande
skick, ehuru äfven emot dettas mindre "vanliga
form kumle vara något att dnmärka, än att för
både samtid och framtid reservera mig, såsom af
alldeles skiljaktig tanka med Pluraliteten, både uti
den nämnda Discont öfverflyttnings-frågan, och
uti de -föreslagna Principer för etablerande af
ett nytt Lane-, Operations- och Credii-System.
Hvad Discont-öfverflyttningen beträffar, an¬
ser jag dess borttagande från Banken vara stri¬
dande emot Riksens Ständers vid 1812 års Riks¬
dag tagna Beslut och åt Banken gifna löfte, hvars
helgds rubbande jag anser lika origtigt i ena,
som andra hänseendet.
Vidare finner jag denna flyttning alldeles
onödig, enär likaväl hädanefter som hittills en
Discont-Rörelse kan af Bankens egna förvaltning,
utan någon blandning med Riksgälds - Verket,
bestridas, — och sluleligen, högst otjenligt att
vidtaga denna förändring i en tid, då man i
stället
'Deri 3 0 Juni-
liar skäl göra sig bästa hopp, att Riksgälds - Con-
toiret snart möjeligen skall kunna, örn icke helt,
indragas, åtmindstone till dess verkningskrets an¬
senligen inskränkas.
Med denna åsigt af saken, och för öfrigt
utaf den mening, att uppgörande af Förslag till
användande af Bankens årliga Intrader egenteli-
gen tillhört Banco Utskottets, ej Siats - Utskottets
befattning, hade jag önskat, det Höglofl. Stats-
Utskottet hade inskränkt dess yttrande derom till
endast förklarande, att Stats Utskottet anser, för
utgörande af det nu föreslående Bevillnings-belopp
utaf allmänheten, alldeles nödvändigt, att Banken
åter till Näringarnas biträde uti tjenlig väg ut¬
släpper, hvad den igenom sina sainteliga inkom¬
ster indrager, på det att såmedelst nu varande
Sedelstock bibehålles till dess totala belopp oför-
ändradt, med hvilken princip jag mig visserligen
förenar.
Det vore derföre troligen tids nog att, till Banco-
Utskottets inhämtade yttrande, uppskjuta ined allt
eget omdöme af de utaf Höglofl. Stats-Utskottets
Beredning nu föreslagna grunder för etablerande
af det så kallade Dane- och Credit - System;
jag anser mig dock skyldig, att nu på förhand
yppa de betänkligheter, jag hyser, och de följ¬
der, jag föreser af detta Project, sorn, ehuru
lofvande de vackraste fördelar, efter mitt om-'
döme bereder de största vådor och olyckor för
mängden enskilta, således för det allmänna.
Man
no88
Den 20 Juni.
Man Iean taga för afgjordt, att igenom det
upplånings .sysfem, som uti sednare åren följts
för 3=ne särskildta Discont Verks Räkning, alla
momentels disponibla Capital redan blifvit gjor.
de tillgängliga för Näringarna. Det framlockande
af sådana Fonder, för att biträda Näringarna
med Fän, sorn uti Betänkandet lofvas, borde i
stallet heta, hvad det endast är, och hvarken
mera eller mindre, än en flyttning af dessa 3
procents medel från de nämnda särskildta Discont-
Verken till Statens Fåne-Verk.
Beträffande åter. de för högre Renta uppta¬
gande Lån, så kunna dessa icke erhållas, utan
att lagas från de händer, der sådana nu stå, det
■vill säga, Näringsidkare.
Båda dessa Methoder kunna, på sätt de pro-
ponerats, omöjligen annat än blifva skadliga i stäl¬
let för nyttiga. Nya användandet af de Fonder,
som erhållas genom framlockande af stående Fån,
hvilka åter tagas ifrån deras nu varande Inne¬
hafvare, må blifva stadgadt än så godt och til¬
läm paclt med än så god urskilning, hos Förvalt¬
ningen, så äro både enskilte och det allmänna
mera (jente med, att dessa Capital intet rubbas
af någon sådan riy mesur, sorn den föreslagna.
Att efter hand, som den ena eller andra nu
'varande Disconten framdeles upplöses, bereda
öfverflyttnirig af 3 procents upplåningen till annat
Verk, ar både nyttigt och en nödvändig följd af
den Princip att söka bibehålla densamma Sedel¬
massa
Den .so Juni'
logg
massa i circulation; — men att vidtaga en sadan
öfveiflyttning: sa hastigt och olimiteradt , sorn Hog-
lofl. Utskottets Berednings - Betänkande föreslår,
är ingen ting mindre än att försätta alla nu va¬
rande Discont-Verk nu genast, och således långt
före deras till ändagående Octroj iid, uti absolut
nödvändighet, att, till rnöjeligf görande af sådant
afstående utaf deras 3 procents Lån, hvarken vidare
lemna nya Lån till Närings-Idkare, elier ens
tillåta omsättning af de gamla. Man beta rike blott,
örn, vid öpnande nästa Ny-.år af en »limiterad
.3 procents Afskrifnings Räkning för Statens Discont-
Verk, det kan Väntas att enahanda Fonder på e»
nahanda condition blifva qvarstående hos de an¬
dra Discont-Verken■, öch kan då icke undgå in«é
ett oundvikejigt störtande af både deta och stor»
Ma delen af deras Låntagare*
För öfrigt finner jäg, för min.del, de uti
Betänkandet innefattade löften otti biträden till
Ffäringarna i egenskap af Fastighets-Lån, Od¬
lings I.ån, Discont-Lån o. s. v., vara ganska obe¬
stämda, t. ex., att för de förstnämnde skulle deri
.ärligen från Statsverket till Banken lemnande
Amoiiissements - afbetalning - användas blott till
.■stöm .eller mindre del, och strax derefter: att Fon¬
den till dessa Fastighets - Lån kunde yttei ligare.
förstärkas af en del utaf nu varande Riks-Discont
tens Summa. Det uttryck å «*ett annat Malle, att
pä särskild pröfning (hvilkens?) skulle ankomma,
huruvida i .Lands-Orterna hagra särsk.ldia Utlå¬
nings.
fult B. Km 137, 138-
logo
Den ?o Juni.
nings Contoir under Discontverket i Stochholm fram*
deles böra etabliras eller intet, gifver ilen mest
tydliga anledning frukta en sadan prutnings mö-
jeliga utfallande till motsatsen, och med detsam¬
ma de lofvade sköna fördelars förändrande till
svåraste olägenheter för en stor del nf Biket;
och ändteligen utgör den åberopade stora förmon,
utt Riksgälds Contoiret vid pakommande, behof för
egen rakning på någon tid skulle, kunna begagna
de igenom 3 proc. upplåningen erhållne medel, i 4
min tanka, i stället den ofelbara nachdel for Nä.
ringarna, att dessa medel för sådant ändamål an.
tingen skola hallas i beredskap och således icke,
likt hvad med dem hittills igenom de andra Dis.
conterna skett och sker, utlånas till Näringarna,
eller ock, när ett sådant Biksgälds-Contoirets be¬
hof påkommer, genast åter dragas från dem, hvil¬
kas biträdande deraf alltså alltid blir på deri mest
möjliga osakr a fot.
Att korteligen yttra mig om hela denna
nya Plan öfver hufvud, så inser jag alldeles in¬
tet, hvad Riksgälds Contoirets och Statens ställ¬
ning i allmänhet mera nu, än hittills, har behof
af några nya och konstigt invecklade Finance-
Operationer, då vi, i stället, hafva största anled¬
ning hoppas få se det förras behof till sin huf-
vuilsakligaste del försvinna, Otti för Biksgälds-
Sedlarnas Realisation ej det förut ägande Cre-
ditiv är tillräckeligt, utan behöfver, enligt detta
Förslag, ytterligare ökas med En million, så skulle
väl till Biksgälds-Contoirets totala befriande af¬
ven
Den 20 Jani,
äogi
ven från alla behof för detta ändamål, samt Lan¬
dets befriande från anie slags mynt, utan någon
nytta eller nödvändighet, lika sa gerna Banken
först rom sist kunna öfvertaga sig och verkställa
hela Riksgälds-Sedel Realisationen, som den än¬
dock i alla fall, igenom det föreslagna afstående
af Riks-Discontén och ökade ytterligare biträden
till Riksgälds-Contoiret indirécte gör; meri hvar¬
till en sådan omgång> i min tanka, är alldeles
öfverflödig och onödigt kostsam för Staten. Och.
kan det aldrig bestridas, att Banken lika så väl,
Och för lika lindriga vilkor som Riksgälds-Ver¬
ket, directe kan lemna fastighets , Odlings- och
Discont-Lån åt Landets Käringar, sorn detta med.
fastighets- och Discont-Lån hittills skeft, och,
med Lån å Metaller, äfven af Utskottets Betän¬
kande är medgifvét, att framdeles kunna ske.
Jag finnér lika liten och mindre anledning deraf
befara ooidnihg och sammanblandning af dessa
affairerna med Bankens enskilta, såsom Depo¬
sitions- eller Vexel Bank betraktad, som al sam¬
manblandningen Utaf nödiga anstalterna för Lan¬
dets Näringar béhöfliga Lånebiträdé med Riks¬
gälds Contoirets egna affairers besörjande och Ut¬
redande. Och, jemte det att Uti Utskottets Re"
tänkande ännu saknas allt utredande af både be¬
skaffenheten utaf, och orsakerna till, den närva¬
rande penninge-bristen finnerj.ig ock, för mindel,
de uti Betänkandet och der åberopade ena Leda¬
motens Förslag, innefattade medel för dess af-
hjelpande, ingalunda vara med några verkelig^
skäl bevisade, att dertill kunna åtverka; men
tvert"
JDen 20 Juni.
tverfomj pa af inig både lili milt förra afgifne
yttrande derom, och nu lill en del repeterade
grunder, tror jag desamma medel leda rakt till
rriotsätsen af hvad sorn sages dermed vara åsyf-
tadt, nemligen; Beredandet af ordning och Stadga
Uti Bitets ' Benninge .'väsende , mari någon häftig
Skakning eller alstrande nyä oredor, meri till ökun.
de biträde dt Näringarna uti en rätt ordning.
. i i
Jag anhåller, alf detta anförande får, såsom
jnin enskilta tanke, åtfölja Högfofl. Utskottets Be*
tänkande till Riksens Högloft. Ständer.
Ii. II. Santesson.
Uppläst hös samtliga Riks-Stlndcn d. 20 Juni,
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Ut¬
skotts Betänkande, angående den
summa, som för Stats- och Riks-
gälds-V1erkens behof erfordras , att
genom Allmän Bevillning utgöras.
Jemte det Stats-Utskoitet denna dag afgifvit sär¬
skildt Betänkande, angående den del af Stats-
re-
Den 20 Junti
»095
regleringen^ som omfattar myntväsendets tillstånd
i åtskilliga omständigheter, får, i följd deraf, Ut¬
skottet nu uppgifva, elen Summa, sorn Stats och.
Riksgälds-Verk ens behof erfordra, att i Allmän
Bevillning må utgöras.
Med denna uppgift har vanligen uppskutits'
till alla Special-regleringar inom Utskottet före¬
gått, då hvad som, efter en sådan granskning af
detaljerna, blifvit fastställdt, ovilkorligen skolat
anskalfas; men som icke blott Stats-utgifteruas be¬
lopp bör öfvervägas och tagas i beräkning, -utan
ock mojelighe.ten att det åstadkomma, har Ut¬
skottet ansett grunderna för det hela först böra
utstakas, och det speciella derefter lämpas, samt
att, med erfarenheten af de oftare inträffade Riks¬
möten och Resultaterna, som af nu gällande be-
skattnings-grunder kunna hämtas ■till ledning för
en sådan preliminair utstakning, uppgiften af he-
hofvet kan och bör verkställas' innan den defini¬
tiva Stats regleriingen hutiri.it fulländas, hvarige¬
nom äfven tiden må blifva mera till rackel ig för
upprättande af förslaget ri.ll Bevillningéns för¬
delning, än den vanligen, varit för detta roagt-
paliggande arbete.
Under den för hand varande Stats - Regleria-’
gen, har Utskottet, såsom dess Betänkande-af den
o dennes, innehåller, val lunnit Stats-Verkets Or¬
dinarie Inkomster hafva, de sednare åren, lemnat
Öfverskott, som medgifva en högre beräkning,
än hittills,, af Inkomst- Titlarna 1 Riks - .Staten;
inen
Den so Juni.
men sorn deremot något nytt anslag icke kommer
att upptagas för de tillokte utgifter, hvarom Kongl1.
Maja i dess Nådiga Proposition af den t sistlidne
Mars, rörande Stats-Verkets tillstånd och behof,
gjort Nådig framställning j afseende på Löner¬
nas förbättrande för Militaire Staterna, och en
fullständig reglering af Försvars väsendet, 'samt
de af Kongl* Majtt i Nåder anvisf Besparingarna
å Första Hufyud Titelq och Indragnings Staten
påräknas för de af Riksens Höglofl, Ständer, nw,
å en del Hufvud Titlar, beviljade nya anslag;
så har Utskottet ansett en lika Summa, sorn för¬
ut, enligt Riksens Ständers sista Siats-Reglering
vid Urtima Riksdagen i Örebro år 1812, böra
af Allmänna Revillmngen ut^å till fyllande af
Stats - Verkets behof,
nemi, - = §04,900. 7, ?,
hvarförutan förs'agsvis
upptages, såsom till¬
gäng för de utaf Rik¬
sens Höglofl. Ständer
foroslagne vid Stats-
Regleringen ytterliga¬
re förekommande be¬
hof, särdeles den äf¬
ven af Kongl. Maj:t
i dess ofvanhögstbe-
xörde Nådiga Proposi¬
tion , nödig ansedde
förbättring af Penjnge-
.fA,pm,, 'Ml' — — " T .T*
Transport §04,900. 7. 2.
lön-
Dea 20 Juni.
Transport 801,900. 7. a.
löntagande Embets och
Tjenstemän nens Eö-
ireviikor, tillsammans 345,099. 40. 10.
Stats-Verkets Behof Summa i, i
Riksgalds-Contoirets ständiga Ut¬
gifter beräknas sålunda:
1:0 Aflöning och Expenser för
Contoirets underhåll, samt Riksens Hög¬
loft, Ständers Justitia; Ombudsmans Bu-
reau och Tryckfrihets-Comiten uppföres
lika summa sorn tillförne - 40,000.
2:0 Capital Afbetalning
och Renta å 6 Procents Ta¬
llet, samt Intressen å Contoi¬
rets öfriga Inrikes JLån med
5 Procents Interesse, på för¬
slag - - - - 123,500.
3:0 Till betalning af
•Skulderna i Hamburg oell
Eeipzig, samt elen qvarståen¬
de Tredjedelen af Rikets öf¬
riga Utländska Skulder, i den,
förmotlade händelse, att den¬
na Tredjedel af Kongl, Maja till
50,000.
Transport 163,500. 1,150,000.
be-
Ilen so Juni.
Transport 163,500;
betalande skulle erkännas; och
Elmeliden till fond för Cre.
ditserilarnas inlösen, tillhopa
endast .... 500,00 a.
under förutsättning, att det af
Utskottet forslagne Utlånings-
oell Credit-Sysrem varder af
I! ksens Hoglofl. Ständer huf¬
vudsakligen, gilladt.
Suna 663,500.
bvara afdrages Riksgäld Gon-
toirets inkomster sålunda;
Iucent-Medel - 45,000.
Siatterättighefs - Me¬
del - . . 3.000.
Re rrte-Medel - 15,000.
Observations - Me-,
del - - 5°o.
. 6 3.5 0.0.
Salunda återstår ett behof af
Riksens H öglail. Ständers Bank
har, likmätigt sista Stats, regleringen
af Revillningen årligen erhållit 1,050,
boo R:d, inea hvarutaf de 300,0.00 R:d,
Transport 1
1,1 50,000;
G 0.0,000.,
,7.50,000..
hvilka
Den ao Junti *°97
0 Transport 1,750,000.
hvilka utgjort Pond för Realisationen
af Riksgäldsedlarna, komma att upphö-
ra med detta 3rs Uppbörd nästa år,
fran hvilken tiel Banken, i den för¬
ut stadgade ordning, bör erhålla såöra
Renta och Capital - afbetalning a Stats¬
skulden, eller Bankens försträckning
till K r i gs • s k lil de r n a s godtgö¬
rande - 720,000.
äfvensom å den år 1811 lyf-
^ade mindre Creditiv-summan 30,000.
—i.. 7 50,000*
Summa Summarum 2,500,000.
Stats-Utskottet får härvid upplysa, att, enlig*
dess ofvan åberopade Betänkande af den 9 deni
nes rörande Stats-Verkets Inkomster, äro de uti
6d § af Regerings-Formen uppräknade, och i egen-;
skap af Bevillning Statsverket tillflytande Tull,
Post och Chartaj-Sigillalse Medel, samt afgift för
fri Husbehofs-Bränning, beräknade till det be-,
lopp, hvartill de förut finnas upptagne, nem¬
ligen 1,987,349 R:d 14 sk. 5 rst., hvarutöfver
desamma, efter nu gällande grunder för dessa af-,
gifter, icke kunna calculeras; Och om någon än¬
dring i Författningarna härom nu skulle vidta-'
gas hvarigenom denna Stats-Verkets Extra Ordi¬
narie Inkomst okas eller mindskas,bör sådant af
Beviilnings-Utskottet, vid beräkningen ogh för-
deU
Den 20 Juni.
delningen af totala beloppet aL Bevillningarne,
Iakttagas, men hvilket icke agerdt ågot inflytande
på det nu uppgifna Stats- och Riksgälds-Verkets
samfaidta behof.
Och beträffande de utgifter, hvilka blott för
en gång förekomma, såsom Riksdags-kostnaderna
jemte några dels af Riksens Högloft, ötander re¬
dan beviljade, dels ännu på pröfning beroende
mindre summor, så skall Utskottet, när Stats-
regleringen i Speciella delarna blifvit fullbordad,
uppgifva tillgång härtill, utan rubbning af ifrå¬
gavarande Bevilltiings Summa af Två och en half
Million Riksdaler(
/ 1
Statr.-Utskottet hemställer detta allt vördsamt
till Riksens Höglofl. Ständers närmare bepröf-
vande; hvarjemte en liedamots särskildta tanke,
genom Utdrag af Protocollet, bifogas, Stockholm
den 17 Juni 1815.
På Höglofl. Ridd, och
Adelns Ledamöters
vägnar
Carl De Géer,
På Väiiofliga Borgare-
Ståndets Ledamöters
vägnar
Carl Fred, Landberg,
På Högvörd. Prest-
Ständets Ledamöters
vägnar
Gustaf Murray.
På Hedervärda Bond©
Ståndets. Ledamöters
Vägnar
Jon Jonsson.
C, Tunelius,
Den 20 Juni.
Utdrag af Protocollet, hdllet uti Rik¬
sens Högloft. Ständers Stats-Utskott
vid Urtima Riksdagen i Stockholm
den 17 Juni 18iSt
S. -P. Dii nu ater föredrog* Höglnfl. Stats-Ut-'
skottets Eipance-Afdelning* , projectérade Betän¬
kande till Riksens fibglofl, Stander, med uppgift
af deri Summa, sorn Sta s och Riksgälds Verkens
behof erfordra, att i allman Bevillning utgöras,
yttrade sig Riksdags-Fullmägtigen Anders Joachims¬
son fran Östergöthland, det hart, i anseende till
Randel*. utblottade tillstånd, ansåge den uppgifna
Bevillnings-3umpian af Två och En Half million
större, än att den af Rikets Inbyggare i allmän¬
het kan utgöras; hvarföre han för sin del ön¬
skade, att Eevillningen, med påräknande utaf det
öfverskott derå, som de sednare åren uppkommit
jemte andra besparingar, matte nedsattas; och
kunde Anders Joachimsson icke medgifva, ,a(t
den bestätndes, till högre belopp, än Två millio¬
ner; uti hvilket Yttrande Riksdags-EuUmägtigen,
Anders Rersson från Vestmanland, sig förenade;
och skulle dessa särskilta tankar, efter begäran,
bifogas Utskottets Betänkande till Riksens Hög-
lofl. Ständer.
lipp,.
Seri 20 Juni,
JJppläst hos HÖglofl/Ridd. och Ad. d. 20 Junti
—r -- Högvörd. Prest-Ståndet d. 22 —
— Vallofl. Borgare-Ståndet d. 20 —
Hederv. Bonde-Ståndet d. 20
Vördsamt Memorial!
T ill tåg- samt Allmänna Besvärs.' och Oeco-
iiomie-TTfskotten hafva blifvit remitterade, från
Hoglaft Ridderskapet och Adeln, ett af Hr Friher¬
re Jacob f e lerström ingifvet Memorial, hvaruti
med antagande af den grundsats, att frihet i lof-
Jiga Näringsfång befrämjar ett Samhälles samt
Shvar och en af dess Inbyggares välstånd och ut¬
vecklar samt föröker dess produetiva krafter, men
ptt deremot det Samhälls-Ccotract, sorn utesluter
jargon af dess Medlemmar från rättigheten att ut¬
öfva det Samhället gagnande yrke, hvartill han,
hanner elier tror sig äga fallenhet och förmåga,
sk rille vara felaktigt och följaktligen hindra den
täflan, som ensam kan åstadkomma ymnighet af
varor och bestämma deras rätta värde, Herr Fri¬
herren yrkar, att, med ändring af hvad uti 83tdje
och /jrde Capitlen af i laudels-Balkeu föreskrifves
garrn med upphäfvande af de band, som genom
Skrå-Ordningen och flera Författningar äro lag¬
rie, det må blifva hvar och en fritt, att på Lan¬
det eller i Stad idka hvilket lofligt Handtverk
eller Näringsfång han behagar, enär denna en¬
dast hos Styrelsen i Orten sig anmäler, sämt i
förhållande till sin rörelse och förtjenst skattar
till
till Stalén i och dessutom den sorn bör i fetadj
deltager med de öfriga intievånarne derstädes i
Ulskylder till Staden och dess Embetsmäns un¬
derhäll; frän Hedervärda Bonde-Ståndet, ej min¬
dre ett Utdrag af Ståndets Protocoll för den ^:da
riäsflrdne April, af innehåll, att Ståndet med Herr
Friherre Cederström delade öfvertygelsen om an¬
gelägenheten att undanrödja de band, sorn för
•närvarande fjettra den allmänna Närings fliten,
och hvarjehanda gagneliga företag, och att Stån¬
det således instämde, uti den af Höglofl. Ridder-
skapel och Adeln fastställda Rersiss till Utskot¬
ten af det Utaf Herr Frihérren framställde om¬
förmäla ämne, som ock ett af Riksdags-Full-
mägtigen från Elfsborgs Eän Anders Danielsson
sedan den 13.de nyssberörde månad inlemnade
Memorial, genom hvilket han ibland annat väc¬
ker -enahanda Motion, som af Herr Friherre Ce¬
derström uti ofvanberördé afseende blifvit gjord:
och ändteligen ifrån Vällofl. Borgare-Ståndet,
så väl de särskilta Memorialen, hvilka blifvit af
Herr Commerce-Rådet Nordlindh, Herr Borg¬
mästaren Hambrteus, och Åldermannen Gerle in-
' j
gifne, uti hvilka, på andragna skäl, dels besfri-
des, att en så vidt utsträckt frihet i handel och
Handtverkerier, sorn, på sätt förebemäldt är, blif¬
vit yrkad, skulle leda till allmän nytta, utan
deremot påstås, att derigenom dessa Näringars
förfall skulle beredas och en stadgad nödig Sam-
hälls-ordning störas, dels anrnärkes att den sökta
förändringen vöre stridande emot de Städerna i nåder
förundra rättigheter och .Privilegier, men i öfrigt
med-
aies;
Den 20 Junil
medgifves, alt de tiu gällande Författningar, hvil¬
ka utstaka den ordning, sorn imellan de Med¬
borgare Glassér, hvilka idka Handel och Hnndt-
verkerier, bor vid Näringarnas Utöfning iakttagas,
kunna i flera delar fordra räftele och förbättring,
sorn ock eli Utdrag af Borga te-Stan dets Protocoll
flir den 11 fotenämde April, innefattande de med
nyss ornformalte lika yttranden. som blifvit af
Herr As essoren Darin saint Herrarne Stads Ma-
jorvrna Westin och Limnelius i ämnet afgifna.
Sedan Ut4o ten änsedt, att älla des«ä Me¬
morial och Yrkanden, säsotn med hvarannan
ägande oskiljaktig gemenskap, borde i ett sam¬
manhang till pröfning företagas, hafva Utskotten
till en af utsedda Ledamöter från dem bada sam¬
mansatt Beredning öfverletnhat att, efter gransk¬
ning af det söm blifvit i fiågaställdt, uppgöra
förslag till det Betänkande, sorn i ämnet borde
till Riksens Hög loll. Ständer aflemna*.
Fnär i följd häraf detta ärende uti bemäl-
te utsedda Beredning förekommit, har det ansetts
nödigt att lorn pröfva och afgöra huruvida, enligt
hvad af flera det Vällofl. Borgare-Ståndets Leda¬
möter uti förenätndé Memorial och Anföran¬
den är vordet anmärkt, den Väckta och till Be¬
redningens handläggning öfveriemnade fråga skul¬
le kunna betraktas af sådan egenskap, att den
borde anses röra, eller lända till rubbning af de
Städerna eller Borgetskapet i Allmänhet i Nåder
forundta Privilegier; och som dervid i ofvervä-
* gande
Den 20 Junti
gande kommit, att de tid efter annan utfärdade
Författningar, angående den ordning, sorn vid
utöfvandet af Näringar och Handtverkerier borde
imellan Jdkarne deraf följas icke skulle kunna
hänföras till några énskildta Privilegier, såsom
blott innefattande Reglementariska föreskrifter i
berörde afseende; så har Beredningen funnit nå¬
got hinder för sig icke vara att till hufvudsaklig
pröfning företaga det ämne, hvaröfver det ålåg
Utskotten att gemensamt utlåtande afgifva,
Vid den på sadan grund 'förekomna öfver¬
läggning till det beslut, som borde grundlägga
hvad såsom förslag till Betänkande korinne att de
sammansatta Utskotten till vidare granskning fö¬
reläggas, hafva imellan Beredningens ■ Ledamöter
skiljaktiga meningar sig yppat, i afseende på vid¬
den af deri omfattning sool borde Utgöra föremå¬
let af Beredningens behandling af målet, hvar¬
vid, ehuru enstämmigt funnits nödigt, att en
viss ordning hlefve bestämd, i likstämmighet
hvarmed Handtverkerier borde af dem, hvilka
sig dertill ägnade, få utöfvas, en del Ledamöter
förment, att rättigheten till idkandet af Handt¬
verk och Slöjd borde vara öppen för hvar och
en, så väl ä Landet sorn i Staden, enär han upp¬
hunnit myndig ålder eller vore gift samt kunde
förete säkra bevis om god frejd och stadgadt upp¬
förande, i sammanhang hvarmed åtskilliga JR eg le-
mentariska föreskrifter blifvit föreslagne, som, vid
en sådan frihets-åtnjutande, borde iakttagas, dock
att till Kongl. Maja i underdånighet borde öfver-
lern
Den eo Juni,
lemnäs, att låta, genom dertill i Nåder utsedde
Committerade', utarbeta de Stadganden som vidare
i berörde ändamål, nied följande af den således
lagde grund, kunde etfordras, hvaremot åter an¬
dra Ledamöter ansett, att en föregången under¬
visning af vanda Hand tv erks-Idka re, och en af
deras erfarenhet vunnen kännedom uti yrket
borde dana blifvande Handtverkaren , samt att han
ej förr än efter visade tillbörliga prof och skick¬
lighet uri Slöjden eller Handtverket, borde tillå¬
tas att såsom egen arbetare sig nedsätta för att
det utöfva; äfven som att Handtverkerier och
Slöjder i större vidd egentligen vore Stadsmanna-
yrketi, och att i följd deraf de, hvilka ville de
samma på sådant sätt idka, borde anses såsom
Borgare, och i den Stad, der de i sådan egen¬
skap låta sig antecknas, åtaga sig alla Borgerliga
TJtskylder och besvär, så till Staten som Staden;
hvarjemte desse Ledamöter i öfrigt medgifvit,
dels att bemälte Handtvearkre icke, borde vara
förment att, oin de sådant åstunda, få, med bi¬
behållande af nyssberörde skyldighet , å Landet
sig nedsätta och rörelsen der drifva, dels att hvar
och en af Allmogen må blifva öppet, att obe¬
hindradt idka den Slöjd oell det Handtverk lian
ikan, och att få på hvad Ort som heldst, i Stad
eller å Landet, sina tillverkningar föryttra, med
vilkor att Ha ndtverket endast af denna sjelf utan
sammansättning till Verkstad utöfvades; äfvensom
tillika är vordet förklarad!, att den rty gällande
Skrå-Ordning, med flera dermed, sammanhang a-
‘gande Förfaun ingar, fordrade en snar och betydlig
för¬
T)en 20 Juni.
förbättring och rättelse, som på Kongl. Maj:ts
Nådiga bepröfvande borde ankomma.
I anseende till dessa olika yttranden, har
alltså votering blifvit anställd, som så utfallit, att
^Beredningens I-iedamöter af Höglofl. Ridderskap
pet och Adeln samt Hedervärda Bonde-Sinndet
förenat sig uti den förstberörda af dessa meningar,
men deremot Ledameterne af Hogvördiga Prest*»
Ståndet samt Vällofl. Burgare-Ståndet antagit
den sednare, vid hvilket förhållande Berednin¬
gen fastställt, att de samma såsom alternativer
borde de sammansatta Utskotten till pröfning
föreläggas.
Uti sådant skick har målet kommit till Ut¬
skottens skärskådande, hvarvid , sedan flere af
Utskottens Ledamöter, dels skriftligen, dels raun*
teligen sig yttrat, af åtskilliga Ledamöter utaf
Vällofl. Borgare-Ståndet påstående blifvit väckt,
att all vidsträcktare utöfning af Slöjder och Handt-
verkerier än den som instämde med Hufvud-»
principen uti de nu derom gällande Författnin¬
gar, och den Concession Ståndet vid 1809 och
a8io årens Riksdag medgifvit samt i Kongl. För¬
ordningen den 6 April sistnämnde år vöre i Nå¬
der fastställd, skulle vara stridande emot de Stä¬
derna och Borgerskapet förundra Privilegier, och
att, på denna grund, ett sådant ämne icke borde
under pröfning komma, vid hvilket yrkande be-
mälte Ledamöter enständigt förblifvit, oaktadt en
eådant
B. N:o 139, 14®
lio 0
Den 20 Juni*
sådan jemkning nli det förstoämde af förberiirdé
alternativer äfven är volden föreslagen och ined-
gifven, att de af Städernas Borgare och Handt¬
verkare, sorn på Landet utflytta, bora uti när -
mäste Stad utgöra borgerlig tunga, så vida de
ville äga rätt att sitt Handtverk på Landet i
Verkstad fortsätta, äfvensom att hvar och, en sorn
ville äga rätt att hålla Handtverkeri - Verkstad
på Landet, borde uti någon Stad i borgerlig tun¬
ga deltaga.
Då nu jemväl af Borgare-Ståndets förbemäl-
ta Ledamöter Proposition till votering öfver den¬
na fråga blifvit äskad, ined påstående, att någon
öfverläggning i ämnet dessförinnan icke borde
äga runi, har samma proposition sålunda blifvit
framställd:
Den som anser de af Beredningen föreslag¬
na alternativer, med de af Ridderskapet och Adeln
samt Bonde-Ståndet nu medgifna inodificationer,
strida emot de af Borgare-Ståndet vid i8°9 års
.Riksdag gjorda Concessioner, skrifver ja. Den
som sådant ej anser skrifver K ej. Vinner Nej,
an=es förevarande ämne ej strida emot de af Bor¬
gare-Ståndet gjorda Concessioner; — o.ch har den
votering, som deruppå, efter Justering af Propo¬
sitionen, blifvit med slutna sedlar verkställd, så¬
lunda utfallit, att propositionen blifvit besvarad
af Högloll. Ridderskapet och Adeln med Tret¬
ton Nej, af Högvördiga Prest-Ståndet med Ett
Nej och Ellofva Ja, af Välloll. Borgare-Ståndet
med
Den 20 Juni.
H07
med Tolf Ja, och af Hedervärda Bonde-Ståndet
med Trelton Nej.
Vid ett slikt förevetande, och då i följe deraf
någon hufvudsaklig handläggning vid de till Ut¬
skotten remitterade ofvanomförmäldta Memorial,
\ ansetts icke kunna läggas, har i afseende å frågan
hvad vidare i ämnet för Utskotten vore att till¬
göra, det blifvit fastställdt, att förhållandet borde,
i hela sin vidd, hos Riksens Höglofl. Ständer
vördsamt anmälas, hvilket Utskotten nu få full¬
göra j och afvakta Utskotten hvad Riksens Hög¬
lofl. Ständer i afseende härå vidare täckas förord¬
na. Stockholm d. 13 Juni 1815.
På Riksens Höglofl. Ständers .Lag sami All¬
männa Besvärs Och Oeconomie-Utskotts Vägnar:
På Höglofl. Ridd. och På Högvördiga Prest-
På Vällofl. Borgare- På Hedervärda Bonde-
Adelns Ledamöters
Vägnar
H. F. Strömfelt.
A. Lantinsghaustn.
Ståndets Ledamöters
vägnar
Johan Olof Wallin.
Bryn. Hesselgren.
Ståndets J^edamoters
vägnar
E. G. Holm.
And. Fredin.
Ståndets Ledamöters
vägnar
Petter Jernström.
Nils Mänsson.
A. J. Wahlstjerna.
Upp-
aio'3
'Deri 20 Junit
Uppläst hos samtliga Riks-S tå nelen den 20 Juni,
Riksens Högloft. Ständers Allmänna
Besvärs och Oeconomle-Utskotts Be¬
tänkande, rörande väckt fråga om
Mätare-pennin gars af skaff ande.
(jenom Protocolls-Utdrag för, den i6:de nasti.
Maj liar Hedervärda Ronde Ståndet till Utskottet
remitterat ett Memorial af Riksdagsmannen Pet¬
ter Christophersson frän Jönköpings Län, deruti
anhålles att den afgift af Mätare-penningar, som
inom Jönköpings Län skall vara bruklig, och
hvilken de sorn införa Spnnnemil till Jönköpings-
Stad, skola nödsakas erlägga, derunder de vid
Tullarne uppehällas, mätte blifva* afskaffad; uti
hvilken anhållan Riksdags-Fullmägtige Nils An¬
dersson från Skaraborgs Län samt Johan Magnus
Wessing från Westerås Län, med flera af He¬
dervärda Ronde-Ståndets Ledamöter, i afseende
på flera andra Städer, sig förenat, den sistnämnde
med det munteliga tillägg, att samma olägenhe¬
ter, som nu blifvit öfverklagade, äfven skola äga
ram i Westerås, samt att då Allmogen till be¬
rörde Stad inkommer med sina utlagor i Span-
nemål och andra Rente-persedlar, den måste er¬
lägga Mätare-penningar, innan de få på Maga-
zinet aflemnas, ehuru da vid Uppbörds-Contoi-
ret hvarken mätas eiler vägas, och liar Wessing
ansett
Den so Jun* 1109
ansett en .Sdan afgift, för Spannll als och V ic-
tualie-varors mätning eller vägning, vara så myc¬
ket obilligare, då endast köparen eller rätta mot¬
tagaren väger eller mäter dem, samt, i anledning
häraf, deruti yrkat ändring.
Sedan Utskottet, vrid pröfnlngen af ofvan-
öpptagna yrkanden, granskat de nu gällande För¬
fattningar i detta ämne, samt dervid inhämtat,
att Våg- och Mätare-penningar tillkomma vissa
Städer enligt de dem förundta Privilegier, hvil¬
ka i 7 §. af Kongl. Maj:ts Nådiga Förordning
den 59 Maj 1739, angående Mått, Mål och Vigt,
blifvit ytterligare stadfästade, så har väl Utskot¬
tet ej ansett sig kunna tillstyrka upphäfvande af
sådana på meddelade Privilegier grundade rät¬
tigheter, nien då ostridigt det uppehåll och andra
olägenheter, som vid erläggande af oftanämnde
Våg- och Mätare-penningar kunaa tillskyndas Ali*
mogen, särdeles då den om nattetid till .Tullarne
ankommer, synes innehålla flera talande skäl till
den nu inom Hedervärda Bonde-Ståndet väckta
fråga, förmodar Utskottet, att de Städer, som till
Våg- och Mätare-pehningar äro berättigade, sko¬
la, med afseende å dessa omständigheter, antin¬
gen till en del eller helt och hållet eftergifva
ornförmäldta afgift, der sådant, utan betydligare
hinder kunde verkställas, eller lämpa Uppbörden
deraf efter ett för Allmogen mindre betungande
sätt, till hvilken förmodan Utskottet hämtat yt¬
terligare stöd af den underrättelse, som genom
Kongl. Maj:ts Sefaliningshafvandes i Upsala Kun-
görel
jjio Den 10 Juni.
görelse den if^Tanuari )8u konnnit till Utskot¬
tets kännedom, att Magistraten i nämnde Stad, i
förening ined Borgerskapets Äldsta, alldeles ef-
tergifvit Stadens rättighet till Väg- och Mätare-
penningars uppbärande, hvilken uppoffring ej
torde sakna all efterföljd, dåden befordras genom
särskilta inom Städerna träffande öfverenskornmel-
ser, hvarförutan Utskottet vördsamligeta hemstäl¬
ler, så väl att å de ställen, der Mätare-pennin¬
gar nu erläggas, de samma hädanefter icke må
kunna till beloppet förhöjas, som att Kongl. Majas
Befallningshafvande matte åläggas hålla allvar-
sam hand deröfver, att hvarken Väg-och Mätare-
penningar få uppbäras i de Städer, som icke äro
dertill berättigade, eller att Allmogen, der en
■sådan afgift lagligen äger rum, med dess uppbä.
rande alltför mycket betungas.
Hv i 1 ket dock till Riksens Hoglofl. Ständers
eget godtfinnande vordsamligen öfverlemnas, Stock¬
holm d. 13 Juni 1815.
På Höglofl, Ridd. och
. Adelns Ledamöters
vägnar:
A. Lantingshausen,
På Välloil. Borgare-,
Ståndets Ledamoters
vägnar
A. Fredin.
sådan
På Högvördiga Prest
Ståndets Ledamöters
vägnar
JBryn, Hesselgren,
På Hedervärda Bonde-
Ståndets Ledamöters
vägnar
Nils Mansson,
3f. M, Rosbeck.
Den 20 Juni.
i lil
Uppläst hos samtliga Kiks - Stånden den 20 Juni.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts
Berättelse och Utlåtande om Riksgälds-
Verkets Styrelse och Förvaltning, se¬
dan 1812 ärs Urtima Riksdag, samt
detta Verks nuvarande tillstånd i an-
. seende till Skulder, Tillgångar och
Fordringar.
Jemlikt 53 § uti Kongl, Maj:ts och Riksens Stän¬
ders fastställda Regerings-Form af den 6 Juni
lSog, tillhör det Stats - Utskottet, att ätven
granska Riksgälds Verket. — Detta är nu full¬
gjord; : och får till Riksens Höglofl. Ständer
Stats Utskortet härigenom vördsammeligen afgifva
Berättelse och Utlåtande om nämnde Verks Sty¬
relse och Förvaltning sedan 1812 års Riksdag,
saint dess nuvarande Tillstånd i anseende till
Skulder, Tillgångar och Fordringar.
Efter inhämtad underrättelse, att så val de
hos Herrar Fullmägtiga , sorn hos Commissarier-
na i Riksgälds Conloiret hällne Protocoll blifvit
af Stats-Utskottet vid sistlidne Urtima Riksdag i
Orebro år 1812 granskade till Mars månads slut
samma år, och ifrån nyssnämnde tid till den 1
September 1813 af de sednast, till Stats-, Banco-
och
ane
Den 20 Junit
och Riksgälds - Verkens öfverseende församlade
H errar Revisorer, liar Utskottet till en början
lat it sig förelasas de vid berörde Revision förda
Proiocoll. — Och då Utskottet härunder ägt till¬
fälle erfara, huruledes något ämne af vigt icke blif¬
vit af bernälte Herrar Revisorer lemnadt ovid-
Tordt, har Utskottet ansett mindre nödigt, att or*
denteligen genomläsa de af Herrar Revisorer¬
na redan granskade ProtocoU, med mindre sadant
varit behöflig!, for att Inhämta närmare och full'
Ständig upplysning uti något visst ämne, hvil¬
ket antingen af Herrar Revisorerna till Riksens
jHöglofl. Stander blifvit hemstalldt, eller ock vid
granskningen af Herrar Fullmägtiges samt Com-
znissariernas till innevarande Riksdag författade
Rerattglser, till öfverläggning förekommit och for¬
drat sässkild utredning. Deremot har Utskottet
med uppmärksamhet genomläst' och granskat alla
*å val hos Herrar FuUmägtiga som hosCommis-,
sarierna haline ProtocoU ifrån September månads
början år 1813 till Mars månads slut innevaran¬
de år; äfvensom Utskottet särskildt eftersett, huru¬
vida och på hvad sätt de vid 1.812 års Urtima
Riksdag af Riksens Högled- Ständer, till efter¬
rättelse vid Riksgälds Contoiret, stadgade Författ¬
ningar eller uti särskildta ämnen m eddel da' före¬
skrifter till verkställighet blifvit befordrade, Men
ibland sådana Förvaltnings åtgärder af särdeles
vigt, hvilka sedan 1812 års Urtima Riksdag ägt
rum, men icke kunnat efter någon bestämd och
ovilkorlig föreskrift pröfvas, här varit Herrar
Fullmågtiges vidtagna. disposition med Riksgälds-
Con-
Den to Junit
Contolrets Bevillnings- samt Krigsgärds - Jern,'
hvaraf år igi2 befunnos på Stockholms Stora
Metall-våg 16.050 SH ig CM samt på fle¬
ra vågar i Landsorterna 8,874 S& 18 ett 8
eller tillhopa 24,925 Stb 16 m S|| 5^.
Stats.Utskottet vid 1819 ars Urtima Riks¬
dag hade anmanat Herrar Fullmägtiga, att på
Ekynda försäljningen af detta Jern; och ehuru
försök härtill, så val nyssnämnde år, som år
1813* Herrar Fullmägtiga blifvit gjorde, lern"
nades Herrar Fullmägtige en lika beskaffad an¬
maning af de sistberörde år till Stats-, Banco^
och Riksgälds-Verkens öfverseende församlade
Herrar Revisorer,
Under loppet af år 1814 hafva sådana för¬
sök flera gångor blifvit förnyade, men hvilka i
det hela icke ägt någon särdeles framgång.
Efter en den 29 sistlidne September hållen
offentlig Auction, voro ännu oförsålde på Stock¬
holms våg, med inberäknande af det från Gefle
dit transporterade Jern, 5,340 Sik, och på Vågar-
nå i Norrköping och Nyköping 4,040 S& 7
19 5^, eller tillhopa på dessa 3;ne Vågar 9,380
Stt 7 ® 19
I October månad inkom ett anbud å Jernet
på Stockholms Våg, hvilket antogs, men med
dej förbehåll, att allt Bevillnings samt Krigsgärds-
Jernet pä vågarna- i’ Norrköping och Nyköping
jemväl
]Deit 20 Jufii.
jemväl skulle öfvertagas fill de pris', sorn af Heer
rar FuIImägtiga bestämdes. På sådant sätt liar
ändtligen ]>a en gång blifvit föryttrad hela of-
vannämnde återstod af ett från flera är tillbaka
samladt Fager af Bevillnings- samt Krigsgärds-
Jern; och det till sådana betalningspris, sorn vid
den fjorton dagar fo,rut hallna offentlig Auction,
likasom blifvit reglerade och bestämde-
Efter anställd omständlig granskning af Her¬
rar Fullmägtiges, i afseende på Jern-försäljnin-
geri vidtagna åtgärder, har hos Utskottet den öf¬
vertygelse blifvit stadgad, att Herrar Fullmägti-
ge ej allenast haft all moda och omtanka ospard,
att med skyldigt afseende på 1812 års Stats-Ut¬
skotts och 1813 års Herrar Revisorers Herrar
Fullmägtige lemnade anmaning om Jernets skynd¬
samma föryttrande, iakttaga Riksgälds-Contoirets
högsta möjliga förmon, utan ock, vid behandlin¬
gen af detta granlaga ärende tillvägagått med
den försigtighet och kloka urskillning, att genom
den fördröjda försäljningen Contoirets vinst blif¬
vit påtaglig; hvarföre ock Stats- Utskottet ansett
Herrar Eullmägtige hafva i denna del af deras
Förvaltning gjort sig särdeles förtjenta af Riksens
jäöglofl. Ständers erkänsla,
Protocollens granskning har icke föranledt
till någon den ringaste Anmärkning, hvarken
mot Herrar FuIImägtiga, eller Commissarierna.
Riksens Ständers och Riksgälds Contoirets rätt har
vid alla tillfällen blifvit noea vårdad. Och Stais-
Ut-
Den 20 Juni
ms
Utskottet bar äfven med nöje erfarit att de Riks-
gaid-sUtmtoiret anslagna Fonder och Inkomster,
i hvad på Contoirets åtgärd kunnat bero, med
till sorgfällighet blifvit bevakade* Jemte det en
hoga Controll blifvit handhafd öfver de till Landt-
Bpnterisrna influtna medels ordentliga remitte-
ring, hafva Herrar Fullmägtige afven, när Re-
stantierna på Contoirets Fonder, enligt de till
Contoiret inkomna Summariska Redogörelser, uti
någor Län befunnits utgöra ett större belopp,
sltyndat, att på förhållandet härmed fästa Kongl.
Majas och Rikets Kammar Collegii uppmärksamhet.,
Den särskilda åtgärd, i afseende på Restanperna
i Götheborgs och Bohus Rån, som Stats Ui.-. -ot-
tet sett sig föranlåtet, att hos Riksens Hogiofl,
Ständer tillstyrka, innefattas uti hilagde Betän¬
kande Litt, A., och hvartill Stats-Ltskottet alltså
får hanvisa,
Då 68 § uti Kongl, Majtfs och Riksens
Ständers fastställda Regerings-Form af den 6 Ju¬
ni 1809 innehållen att de till Riksgälds-Conloi-
iet hörande och dit anstegne medel icke få deri¬
från ryckas eller användas till andra behof, än
Riksens Ständer bestämt, har det bordt förekom¬
ma Stats Utskottet oväntadt, att Kiksgälds-Comoi-
rtts medel icke dess mindre uti nedannämnd®
Län till krigskostnader och jandra for Riksgälds-
Contoiret främmande utgifter blifvit fyrlidet och
innevarande år antioiperade, nemi.
I
ili6
Deii aö JunK
I Skaraborgs Län, enligt Commissariernas arG
jnälan den il Qct. 1814
R:d I3:co 1,542. 42. 5.'
Blekinge, enligt dito
den 13 October 1814 i,&oo. **
Jemtlands, enligt dito
den 29 Decemb. x8i4 2,654. 30. 4.
Carlstads, enligt dito
den 9 Mars 18x5 25,069. 33. &.
Men Stats-Ulskottet har tillika erfarit, att Her¬
rar Fullmägiige, genast efter härom erhållen un¬
derrättelse, låtit till Konungens Befallningshafvan¬
de öfver förenämnde Län afgå påminnelse arn en
noga efterlefnad af hvad Grundlagen, i afseende
på dispositionen af Riksgälds- Contoirets medel,
stadgar och innehåller; hvilket också medfört den
verkan, att Riksgalds-Contoiret snart undfått er¬
sättning för de anticiperade Summorna.
Beträffande Räkenskaperna, så har Stats-Ut-’
skottet, efter inhämtad underrättelse derom, ad¬
den för år 1812 öfver Riksgälden afslutade Huf¬
vudbok blivit reviderad af de år 1813 till Stats-,
Banco och It i k sgäl dg verkens öfverseende försam¬
lade Herrar Revisorer, nu till granskning före-
liaft Riksgälds-Contoirets Hufvud Bok förar 1813,
hvarvid Ufskottet ej allenast med verificationerna
jern fört de uti Hufvud-Boken upptagna Summor,
utan ock i afseende på Utgifterna, särskildt un¬
dersökt grunderna för utbetalningarna, huruvida
de samma med Reglementet, Staten och Riksens
Högloft •Ständers Föreskrifter funnits öfveretis-
stäm-
Den '20 JiiT\i>
1117
Bttimrnandej eller ock eljest varit nödvändiga; ;if.'
vensom 1813 års tryckta Utdrag af Riksgälds-
Contoirets Räkenskaper mot Hufvud-Boken blif.
vit jemfördt och befunnit med den samma öf¬
verön stämmande-
Riksgälds.Contoirets Hufvud-Eok för ar 1814,'
med dertill hörande Verificationer, har väl redan
i sistlidrte April månad färdig och renskrifvert
till Stats-Utskottet blifvit öfverlemnad; men , då
berörde Hufvud-Bok," enligt Reglementets före¬
skrift, icke förr än den 1 October inom lliks-
gälds-Contoiret skall vara reviderad, så har, enär
en sådan revision icke skett, speciela gransk¬
ningen af den samma icke kunnat af Stats-Ut¬
skottet verkställas om och Stats-Utskottets fyrfaldi¬
ga andra mera inagtpaliggande göromål medgifvit
«n sä beskaffad sysslwsättning.
Imedlertid har vid denna Hufvud-Rok så
mycket blifvit tillgjordt, att trycktå Utdraget af
1814 års Räkenskaper med den blifvit jemnfördt
och befunnits öfverensstämmande.
Riksgälds Contoiret häftade vid 1812 ars
början för Utrikes skulder, evalverade till Svenskt
Specie efter al pari Cours, nemi.
TånCapital R:d 9,967,855. 7.9.
Derå upplupne
lutoxessen - 1,687,37 1. J2. 8»
11,655,224. 39. ii.
Skulder på Courant Räkningar 42,467. 8- 11.
Transport 11^697,692. lo,,
I
ms
Den ao Juni.
Transport 11,697,692 - ro.
Återstod af d én vid 1800 års
Riksdag på Riksgälds-Contoi-
ret öfverflyttade Stais-Verkets
Utländska Gäld, bestående uti
de så kallade Eckerdska Ob¬
ligationerna - - . 3>,77*34-
Tillhopa Utrikes Skulder
Sp. R:d 11,700,869. _ 4.
UerBtnot inbalanceras uti 1812
års Hufvud • Bok Fordringar
och Tillgångar uti Utländska
Myntslag, pä lika sätt evalue-
räde, till ett sammanraknadt
belopp af 145,059- 23; 1 j,
så ätt flär sistnämnde Summa, till skuldernas
godtgörande, beräknas, blir återstående Utrikes
Gälden vid 1812 års början, Ellofva Milloner
6 55 » 80g R:d 28 sk. 3 rst. Specie. '
3-‘
l)e Inländska skulderna, hvilka uti lSlä års
Hufvud Bok inbalanceras, ut¬
gjorde en Summa af Bto R;d 7,045,091.23. g.
Oell då , till afdrag härifrån
beräknas inbalancerade För.
dringar och Tillgångar 4,119,058-22.11.
blir återstående Itirlkes Gälden, vid 1812 års
början, Två Millioner 926,033 R:d 10 r:st Banco,
hvadan sammantagna Beloppet af Utrikes och In¬
ländska skulder, efter afdrag af Fordringar och
Till-
Den 20 Juni.
1119
t-illgängar ,d. 1 Januari 1812 Utgjort Fjorton mil¬
lioner 481,842 R:d. 29 sk. 1 r. Svenskt Specie
och Banco.'
Vid Riksdagen i Örebro 1812 hafva flera
Riksgälds Contoiret rörande Beslut blifvit vidtagne
oell sådana dispositioner gjorda, hvilka verkat pä
Riksgälds-Gontoirets financie-lla förhållanden, och
ibland dessa får Stats-Utskottet har anföra de huf-
vudsakligaste.
1:0 Till liqviderande af Svenska medborgares
bos Franska Regeringen ägande godkända for¬
dringar, arn Riksgälds Conto! reis’ Obligationer i
Svenskt Banco med fern procents renta utfärdade
till ett belopp af - R:d. 495,835. 16. 4.
samt contant utbetalte 3,487. 24. 5.
Tillhopa R:d. 499,322. 40. 9.
2:0 likaledes och till liquiderande af ett
större antal Obligationer uti Svenska Riks-Lånep
uti Holland oell Erabantj hvilka före 1812 års
Riksdag blifvit anmälde uti Riksgälds-Contoiret,
såsom tillhörige Svenska Medborgare, äro från
Contoiret utgifna Obligationer i Svenskt Banco
med 5 procents renta till en summa af R:d
104,911. 37. 9,
3:0 Enligt Kongl. Majus Nådiga Bref af
den 17 September 2812, har under loppet af
nyssnämnde år samt åren 1813 och 1814 den sum¬
ma
.*12©
Den ija Junti
ina af tre och en half million Riksdaler Raae*
värde, som Riksens Högloft. Ständer vid sistlid-
ne Urtima Riksdag anslagit till Rikets försvå-:
blifvit uttagen och disponerad. \
4:0 Likaledes har, enligt Kongl. Maj:ts Nå¬
diga requisition, uti Skrifvelse af den i.5 Decem¬
ber 1814, det på Riksgälds-Contoiret stälda min¬
dre Creditiv för femhundrade tusen Riksdaler
Banco värde blifvit lyftadt.
5:0 Ar den Fordran af 67,000. R:d Ham¬
burger Banco, som Riksgälds-Contoiret ägt hos
Stats verket för ett år 1809, meddelt förskott till
kostnadernas bestridande vid fredsslutet, uti Riks-
gälds-Contoirets Räkenskaper afskrifven,
6:0 Hafva genom afskrifning försvunnit de
10,482. R:d 40 sk. 5 r. Banco, hvilka fiaii
Riksgälds-Contoiret blifvit förskjutne till fyllnad
Uden för Realisationens verkställande af Ban¬
ken påräknade Summa, som genom Förmögen¬
hets afgiflen skolat erhållas.
7:0 På den Utrikes Gälden ä'ro afskrifne
Jjån-Capital evaluerade till Svenskt Specie efter
al pari Cours R:d 5,582,330. 37. g.
©arnt derå till afskrifning',
dagen upplupoe och beräk¬
nade Interesse:! 1,912,798. 24. 3.'
Eller tillhopa Sp. E;d 7,495,129- 14-
Och
Ben 2 0 Juni,
celi bfir harvid anmärkas, att de uti sex första
Punkterna upptagna Summor, dels ökat utgifter¬
na och dels roindskat Contoirets Fordringar, hvil¬
ka sistnämnde förut gått till beräkning mot Skul-'
derna.
Härförutan hafva Riksens Högloft. Stander
på Riksgälds-Contoiret anvisat 1,740,803. 43. sk.
9 r. Banco, såsom ersättning) af 1812 och förra
årens Stats Utgifter.
Genom denna framställning af de vid sist¬
lidna Urtima Riksdag tillkomna Beslut och dis¬
positioner lättas allmänna öfversigten af de orsaker,
som i betydlig måtto beredt Contoirets nu varande
belägenhet; och då verkställigheten inträffat under
loppet af åren 1812, 18130CI1 1814, har Stats-Ut-
skottet, till närmare upplysning om de förändringar.
RiksgäldsContoirets Skulder, Fordringar och tillgån¬
gar hvardera af dessa åren undergått, trott sig böra
bifogade särskildt controllerade tryckta utdragen af
RiksgäldsContoirets Räkenskaper för dessa 3:ne
år Litt B. C. D., af hvilka speciella förhållan¬
det med Inkomster och Utgifter äfven kan in¬
hämtas.
Af Utdraget för 1814 befinnes, att Utri¬
kes Gälden evaluerad till Svenskt Specie efter
alpari Cours, sedan, enligt hvad ofvan anfördt
är, på den samma uti 1812 års Räkenskaper blif¬
vit afskrifne i Capital och Rentor Specie Riks¬
daler
4-.d© B. N:o 141, 142.
1122
Den 20 Juni.
daler Sju millioner 495,12g. 14 sk., utgjorde vid
förlidet 1814 års slut, efter afdrag af tillgångar
och fordringar, uti Utländskt myntslag, ett åter¬
stående belopp af fyra millioner 200,150 R:d.
24 sk. 1 rst., oc.h den Inrikes likaledes, efter af¬
drag af fordringar och tillgångar, Tre millioner
39,130 R:d. 30 sk. 1 r:st. Banco; och följakte-
ligen totala beloppet af Utländska och Inrikes
skulder, efter afdrag af fordringar och tillgångar,
Sju millioner 239,281 Rtd. 15 sk. 2 r:st.
Förmindskningen, som Utrikes Gälden imel¬
lan den 1 Januari 1812 och 31 December 1814
undergått, härrörer val hufvudsakligen från af¬
skrifningen, men så äro äfven Obligationer, hö¬
rande till Holländska och Brabantska Uånen, år
1812 liqviderade, samt afhetalningnr år 1814
gjorde i Svenskt Banco efter modererad Cours
på Sachsiska Fänet.
Beträffande den inhemska Gälden, så får
Stats-Utskoltet, till upplysning om den mindre
betydliga tillökning uti nämde gäld, som vid
jemförelsen af förhållandet d. 1 Januari 1812
samt d. 31 December 1814 sig visar, när for-
dringarne till afdrag på Skulderna beräknas, an¬
märka, huruledes ibland fordringarna och till¬
gångarna balaticeras sådana från Contoiret utgifna
förskott, hvilka utaf inflytande Bevillning skola
godtgöras; så att sjelfva ersättnings-fonden endast
består uti den Bevillning, som vid 1812 års
Riksdag blifvit fastställd, men hvilken vid inne¬
varande Riksdag skall undergå ny reglering.
För-
Den q o Junit
1123
Förhållandet med Riksgälds.Contoirets pen-
ninge-rörelse under åren 1812, 1813 och 1814
knn inhämtas af Bilagan Litt. F., hvilken i sam¬
mandrag under behöriga titlar visar beloppet af
Riksgälds-Conloirets Inkomster och Utgifter dessa
3ine år. Och är elen. de uti nyssnämda Bilaga,
under Allmänn titel: Bcvillningen och andra
Contoirets Fonder, bland Inkomsterna upptagne
Summa till beskaffenheten närmare utredd uti Bi¬
lagan Litt. Fhvaraf befinnes , att, utom den t
Riksgälds Contoiret omedelbarligen innehållna Be¬
villning af Intresse-medel och utdelning å Ac-
tier uti förra Discont-Verket med Credit-Sedlar
till ett belopp af 3,743 R:d. 24 sk. 2 r:st., har
under åren 181 Q, 1813 och 1814, hela Contan-
ta Uppbörden af Riksgälds-Contoirets egentliga
Fonder, såsom Bevillningen, äldre Restantier,
Skatterättighets-medel, Licent - medel, Köpeskil¬
lingar för försålda Krono-lägenheter och Obser-
.vations-medel, utejort tillhopa i
Banco värde ^ - R:d. 7,885,062. 12. 11.
hvaraf i verkligt Banco —■1
blifvit levererade - - 6,879,364. 10. 7.
Och i Credit-
Sedlar R:d. 4,508,547. 3. 6,
svarande mot Banco - 1,005,698. 2. 4,
Summa Bxo-värde R:d. 7,885,062. 12. ui
Och sedan ifrån den 1 verkligt Banco influt¬
na Summa R:d. 6,879,364. 10. 7. afgått hvad
härutaf uppå anslagen till Stats-Verket éch Ban¬
ken
Deri 20 Juni.
ken blifvit betaldt, återstår, på sätt Bilagan Litt.
G. närmare utreder, icke större behållning i verk¬
ligt Banco än 90,164 R:d. -28 sk. 9 r:st., som
Riksgälds-Contoiret till dess enskiltä behof kun¬
nat disponera.
Riksgälds-Contoirets enskildta Utgifter, hvil¬
ka med Banco" skolat bestridas, hafva deremot
under sistförflutna 3:ne år varit ganska betydliga,
såsom till inlösen af Credit-Sediar, afbetalningar
på Sachsiska Rånet, Interesse å Inhemska Rånen
ni. rn., oclr hvartill erforderligt Banco hufvud¬
sakligen genom Rån-biträden skolat beredas. De
af Contoiret upptagne inhemska Rån hafva likväl
i det hela icke gifvit någon betydlig tillgång.
Särskildta Rånet med Sex procents renta, som
var påraknadt till 1^ million, liar vid Subscrip-
tions-tidens slut stadnat vid en Summa
af - - Bal. 185,000.
och hvad som uppå Contoirets
vanliga Rån med fem procents
renta imellan d. i Januari 1812
oell den 31 December 1814,
influtit mera, än hvad under
samma tid blifvit återbetaldt,
utgör blott - - - 160,347. 33’ 8."
så att beloppet, som genom inhemska Rån erhållits,
utgör endast 345,347 R:d. 33 sk. 8 r-’st. Dis-
cont-rättigheten i Banken, hvilken vid 1814 års
slut skulle nedsättas till En million Riksdaler,
liar derföre, såsom yttersta resourcen , måst tillitas.
Men, oaktadt detta biträde, hade Contoiret vid
för
Den a o Juni.
1125
förlidet 1814 årsslut kommit att sakna tillgång på
erforderligt Banco till Credit Sedlarnas infriande,
i den ordning de presenterades, så framt icke
Kongl. Maj:t, uppå Herrar Fullmägtiges under¬
dåniga anmälan, funnit utväg, att i Nåder bi¬
springa Riksgälds-Contoiret med en försträckning
af 300,000 R:d. Banco på kortare tid eller intill
dess 1814 års Bevillning hann att uppbäras och
till Riksgälds-Contoiret levereras; och iår Stats-
Utskottet härvid upplysningsvis anmärka, att Con¬
to! rets ofvannämde iråkade förlägenhet hufvud¬
sakligen blifvit beredd derigenom, att åren 181 st,
11813 och 1814 Credit-Sedlar till ett ganska be¬
tydligt belopp ingått, nemligen:
genom Uppbörden - R;d, 1,508,547. 3. 6.
och genom realisation - 1,512,108- 24. 3.
S:a Credit-Sedlar 3,020,055. 27, g.'
svarande mot Banco R:d. 2,013,770. 18. 6.
Oaktadt en sådan stark indragning, var lik¬
väl Credit - Sedel-stocken (med inberäknande af
Koppar-polletterna 114,956 R:d. 2 sk. 3 r:st.)
vid 1814 års slut, åtta 'millioner 607,507 R:d.
.36 sk. 3 r:st., hvilket förklaras dermed, att nya
Credit-Sedlar mäste utgifvas för anslaget till Ri¬
kets försvar 3§- millioner, och det mindre Cre-
ditivet 500,000 B:d. allt Banco värde.
Till upplysning om förhalandet med 1815
års Bevillning, bifogas ett uti Riksgälds-Contoiret
författadt Utdrag Uitt. H. af Uands-Contoirens
Summariska Redogörelser och RiksQdlds-Contoiretsk
Räkenskaper.
3126
Den 20 Juni.
Stats-Utskottet liar genomgått sådana Riks.
gälds-Contoirets särdeles vigtiga handlingar, hvilka
dels äro under Herrar Fullmägtiges och del? un¬
der Commissariernas enskilta vård; äfvensom
Utskottet inventerat den så kallade General Cas-
san eller Allmänna Förrådet af Credit Sedlar,
tillika med de för dessa Sedlars mottagning och
vexling inrättade Cassör. Och har allt be¬
funnits i behörig ordning. Vidare har Utskottet
särskildt undersökt, så val Riksgälds-Verkets nu
Varande Organisation till alla dess delar, som
arhets-methoden, hvilken genom speciella instruc.
tioner blifvit stadgad och föreskrifven. Och har
Utskottet icke funnit anledning, att hvarken i
ena eller andra afseendet några förbättringar vid.
taga eller tillstyrka.
Vid denna omständliga undersökning, har
Utskottet nied nöje erfarit, att, genom Commissa¬
riernas nit och uppmärksamhet, Instrnctioner och
föreskrifter blifvit noga efterlefvade och hand-
hafde, hvarigenom göromålen också blifvit håll¬
na i den jemna och oafbrulna gåog, som särde-
es vid ett Penninge-Verk är af så mycken vigt
och angelägenhet,
Granskningen af tgl 3 års Hufvud-Bok har
icke föranledt till någon den ringaste anmärkning,
hvarken i ett eller annat afseende. Deremot har
Utskottet utir denna FIufvud-Bok igenfunnit sam¬
ma redighet och sällsynta noggranhet, som till¬
förne utmärkt dess Författare, Kammererare!! uti
Röksluts Contoiret vid Riksgälds Contoiret G. R.
Ström»
Den 20 Juni.
u%7
Ström; och hvarföre han. i afseende på de för
arén 1S10, 1811 och 181a vid nyssnämde Con¬
toir afslutade Hufvud Böcker, blifvit af de sed¬
nast till Stats-, Banco- och Riksgälds-Verkens öf¬
verseende församlade Revisorer, med anledning
af g § uti Instructiopen för dessa Revisorer, hor.
Riksens HöglofJ. Ständer till erhållande af någon
belöning anmäld. Och då Stats-Utskottet nu fun¬
nit en ökad anledning att med bemälte Herrar
Revisorer häruti instämma, har Stats-Utskottet
ansett sig böra föreslå, att Kammereraren Ström,
sorn, efter hvad Utskottet haft tillfälle att inhäm¬
ta, dessutom gjort sig känd såsom en ganska ni¬
tisk och oförtruten Tjensteman, må till uppmun¬
tran hugnas med en Gratification af Sexhundrade
SextioSex (666) Riksdaler Trettiotvå (32) Ski 1-
lingar Banco.
För öfrigt, och då något mot Herrar Full-
rnägtiges förvaltning icke varit att påminna, men
Utskottet tvärtom, med särdeles tillfredsställelse,
erfarit, att Herrar Fullmägtige vid alla tillfällen,
med berömvärd nit, vårdat och bevakat Riksgälds.
Contoirets rätt och fördel samt fört Styrelsen af
detta Verk på ett sätt, hvarigenom Herrar Full¬
mägtige såsom redlige män till alla delar rätt¬
färdigat det åt dem uppdragne vigtiga förtroende;
har Utskottet ansett sig böra tillstyrka, att Herrar
Fullmägtige frikallas från all ansvarighet för de
af dem intill nästlidne Mars månads slut vid¬
tagna Beslut och åtgärder, eller samma tid, till
hvilken Riksgäld3-Verkets Förvaltning af Stats-
SYsB
Den so Juni.
Utskottet nu blifvit granskad. Stockholm d. 17
Juni 1815.
På Höglofl. Ridd. och
Adelns Ledamöters
hägnar
Carl De G cer.
På Vällofl. Borgare,
Ståndets Ledamöters
vägnar
Carl Fr. Fandberg!
På Högvörd. Presf-
Ståndets Ledamöters
vägnar
Gustaf Murray.
På Hedervärda Bonde-
Ståndets Ledamöters
vägnar
Jon Jonsson,
C. Sylvan»
Litt. A,
Riksens Höglofl. Ständers Stats-Ut-
skotts Betänkande, angående förhål¬
landet med Restantierna å Riksgälds-
Contoirets medel i Götheborgs och
Bohus Län, enligt den derifrån till
Contoiret inkomne Summariska- Re¬
dogörelse för är 1813.
nder granskningen af Riksgälds-Verket har
förekommit Commissariernas under den i,8 sist-
lidne
Jäen 2o Juni.
1139
litine Januari hos Herrar Fullmägtiga gjorde an¬
mälan, att uti 1813 års från Götheborgs och Bo¬
lms Län inkomna Summariska Redogörelse för
samma års Bevillning och Öfriga Riksgälds-Con-
toirets Fonder, specificeras under Titel: Balance
den 30 April 1814.
såsom behållning i Renteriet R:d. 29,270. 2l. n*
Förskjutit, enligt Förslagen - 7,&42. 3- L
Inneslående i Landet - 228,115. 39- 3-
Tillsammans 265,058- 16. 3.
Och när härifrån afgå de till den
18 sistlidne Januari levererade i87i77!- 45* 6.'
hlir återstoden nyssnämnde dag 77,286. 18. 9.
Och som Herrar Fullmägtige, på sätt Regle¬
mentet stadgar, uti Skrifvelse af den 19 sistlidne
Januari detta förhållande nied Restantierna uti
Götheborgs bch Bohus Län hos Kongl. Majas ock
Rikets Kammar-Collegium anmält till den åtgärd
och handläggning, som Riksgälds-Contoirets och
det Allmännas rätt kunde fordra, har något mot
Styrelsen af Riksgälds-Contoiret icke varit att
påminna.
Men hvad dessutom ådragit sig Stats-Utskot-
tets särskilta uppmärksamhet, är den märkliga
omständighet, att ehuru, enligt det från Göthe¬
borgs
113°
Den 20 Juni.
borgs och Bohus Län inkornne sammandrag öf¬
ver 1813 års Bevillning, taxerade beloppet sti-
jdt till R:d. 274,769. 23. g. men afkortningarne,
afskrifningarne och omkostnaderna m. m. blott
utgöra R:d 5,954* 31. lo. och den till Uppbörd
fastställda summa således varit 268,814 R:d. 32
sk. 11 r:st., utom 16,56g R.d 38 sk. 11 r:st., hvil¬
ka efter Lands-Räkenskaperna tillkommit, hade
likväl, vid Uppbörds årets slut, icke mindre än
228,145 R.'d 3g sk. 3 rst varit balancerade ,
hvaraf en högst obetydlig del bestått i äldre Re¬
stantier.
Häraf vill alltså synas, som antingen myc¬
ken efterlåtenhet, vid inbördens infordrande af
de skattskyldiga, fått äga rum, eller ock att Upp-
bördsmännen icke blifvit tillliållne, att de influt¬
na medlen i föreskrifven ordning till Landt-ren-
teriet afleverera; och då i båda fallen en all¬
varsam rättelse blir nödvändig; har Stats Utskot¬
tet uti det här ofvan omförmälta förhållandet
funnit en särskild anledning tillstyrka, att Rik¬
sens Högloll. Ständer, jemte underdånig anmä¬
lan härom, hos Kongl. Maja frambära den under¬
dåniga anhållan, det Kongl. Maja i Nåder täc¬
kes låta anbefalla särskild och sträng under¬
sökning om nuvarande tillståndet med Uppbörds¬
verket i Götheborgs och Bohus Län, och tilli¬
ka, att densamma, så vidt möjligt är, måtte vin¬
na sin fullbordan, innan första CJppbörds-Termi-
nen detta år inträffar. Hvilket Rikets Högloft.
Stän-
1
Den 30 Juni.
i131
Ständers bepröfvande vördsamligen understäljes.
Stockholm den 17 Juni 1815.
Pa Högloft. Ridd. och På Högvördiga Prest-
Adelns Ledamöters Ståndets Ledamöters
vagnar
Carl De Géer.
På Vallofllga Borgare-
Ståndets Ledamöters
vägnar
Carl Fr. Landberg.
vagnar
Gustaf Murray.
På Hedervärda Bonde.
Ståndets Ledamöters
vägnar
Jon Jonsson.
C. Sylvan.
Litt. B.
Utdrag af Riksgälds- Contoir et s för Sr
1812 afslutade räkenskaper.
(Se Bihanget Första Helen, och den vid
sidan 41 bifogade Bilaga under Litt. A.)