BILAGOR
TILL
VALLOFLIGE
PROTOCOLL
VID
LAGTIMA RIKSDAGEN l STOCKHOLM,
År 1840.
5©(DC 14 fft<9aiÄ-
HOS B. M. EREDBERG.
1840.
Ar 1840
Den 3o Januarii.
N:o i.
iledan uti 1822 års Femårs-Berättelse erkände Landshöf¬
dingen öfver Stora Kopparbergs Län, att ”gammalt Svenskt
allvar och okonstlade seder hafva bättre kunnat bibehålla sig i
Dalarne, än annorstädes; att Dalallmogens frihetskänsla yttrar
sig i lugn vaksamhet för egna rättigheter, icke i knot och
afund öfver andras lyckligen vunna fördelar eller i harm
mot den samfundsordning, som skyddar dem; att man svårli¬
gen kunde föreställa sig en menighet med innerligare känsla
för laglig ordning och med stadigare aktning för Domare
och Styresmän, från de högste till de lägste; och att under
tio år och deribland tvänne, då en allmän nöd kunnat leda
till förtviflan, Landshöfdingen icke, vid ett enda tillfälle, er¬
farit hos denna allmoge någon trotsighet mot lag och lagliga
befallningar.” Det skulle väl tyckas, att det folk, om hvil¬
ket ett så hedrande vittnesbörd, för 18 år sedan, yttrades af
en Embetsman, som städse åtnjutit Konungens förtroende,
och åt detsamma uppoffrat det dyrbaraste han ägt, icke bor¬
de under en sednare tidrymd, då brist, nöd och elände mer
och mer rotfästat sig i Dalarne och i hög grad förmörkat
utsigterne för denna, i flere hänseenden, vanlottade ort, åt
glömskan öfverlemnas af en regering, som med ”folkets be¬
lönande kärlek” till valspråk äger, under fortfarande freds¬
lugn, det yppersta tillfälle, att egna betryckta undersåtare si¬
na omsorger och att i allmänhet ordna och förbättra landets
ekonomiska ställning. Det är emedlertid en bedröflig sanning,
att den enda hjelp, Regeringen hittills lemnat Dalallmogen,
icke varit någon annan än den ögonblickliga, som räckes an¬
tingen medelst undsättnings-spannmål från Stats-Contoiret,
eller med allmosor ur Konungens handkassa. Från samhäl¬
lets höjder har ännu ingen statsmannablick inskådat i det till¬
stånd af upplösning, hvilket för Dalarne närmat sig i samma mån,
som handeln inom denna provins antagit en onaturlig rigtning;
priset på oundgängligaste lifsmedel uppjagats i det orimliga,
skuldsättningar öfverskridit alla gränsor, jordegendomar, i sak¬
nad af köpare, sjunkit till vanvärde, och flockar af bettlande
Dal-familjer öfversvämmat angränsande landskap.
Konungen besökte personligen Fahlun år 1837 i Octo-
ber. Äfven då var Dalarne hemsökt af allmän missväxt; —
äfven då vittnade Lands-Cancelliets diarier om allt mer sig
4
Den 3o Januarii.
hopande utmätningar; men i de tal, som höllos till Konun¬
gen, kunde naturligtvis ingen skildring derom förekomma!
Den olycksaliga vanan, att, i fråga om landets inre tillstånd,
utsira sanningen med diktens blommor, visade här sin för-
derfliga verkan. Nöden inom Dalarne växte under loppet af
år i838 till den grad, att den på några ställen hotade med
hungersdödens rysligheter; ett tillstånd så mycket eftertänk-
ligare, som, hos de bättre lottade, oförmågan att räcka de
olyckliga en skärf, föranlät många att för dem tillsluta sina
portar. Nu framträdde Erkebiskop JVallin med lika kraf¬
tiga, som bevekande uppmaningar till den enskilda välgören¬
heten. Den påräknade löljden deraf kunde icke uteblifva,
och vida utöfver förlioppningarne voro de hjelpsändningar,
som tillströmmade Dalallmogen från Stockholm och landsor-
terne. Det låter otroligt, men är likväl obestridligt, att Er¬
kebiskop JVallins storsinnade handling var nära att ådraga
honom Regeringens misshag. Fråga var om ingenting min¬
dre, an att gifva honom en offentlig dementi, och endast ur
sådan synpunkt är en förklaring möjlig öfver Regeringens,
äfven för Konungens Befallningshafvande i Stora Kopparbergs
Län, förnärmande steg, ali, i April i838, skicka en Konun¬
gens Ordonnance-OJöcer lill Fahlun, i ändamål att inhämta
grunder för ett ''beriktigande” af berättelserna om Dalallmo¬
gens förtviflaude belägenhet. Motionairen, som vid denna
tidpunkt hade tillfälle att upplysa Erkebiskop JVallin om
vigtiga, härmed gemenskap ägande, sakförhållanden, äger än¬
nu att tillgå ojäfaktige bevis för sine uppgifter. Hvad som,
vid öfvervägande af ställningen inom Dalarne , påkallar
särdeles uppmärksamhet, är Styrelsens förbiseende af, Jen
tunga, som tusentals tiggare derifrån åstadkomma för när¬
mast belägne provinser, mot hvilkas hjelpgifvande innevåna¬
re det verkligen innebär en grym förnärmelse, att, vid fråga
om Styrelsens bedömande af Dalfolkets belägenhet, intet af¬
seende blifvit fästadt vid det, högsta graden af nöd utmär¬
kande, förhållande, att en ansenlig del af detta folk, under
vissa årstider, flockvis utvandrar för att, utom Länet, söka
sitt uppehälle genom andras frivilliga bidrag.
När Kyrkoherden i Mora, nuvarande Riksdagsmannen
Svedelius, för tvänne år sedan i lidningarne yttrade sig om
Dalallmogens nöd, och dervid framlade en statistisk öfversigt
af jordbeskattningen i Dalarne, fick bemälde Kyrkoherde för
detta sitt tillgörande emottaga tillrättavisning i tidningsartik¬
lar, affattade i en ton af bitterhet och missbelåtenhet, som
gjorde deras officiela ursprung omisskänneligt.
Aret i83g inträdde med alla de förhoppningar, som al¬
lenast den nydanade Fattigvårds-Gomroille'en kunde ingifva.
Ingen betviflade, att från . Dalarne, — nödens och fattigdo¬
mens hemland, — sakkunnige, patriotiskt sinnade personer
skulle inkallas (ill deltagande i Committe'ens göromål; men
denna förmodan innebar en missräkning, ty Dalarne var inom
Den 3o J an u a r i i.
5
Commilteen helt och hållet orepresentcradt. Det måste såle¬
des antagas, att Regeringen icke insett vådan af den ställ¬
ning, hvaruti Dalarne befinnes, och att den andra Statsmak¬
ten, i följd deraf, bör använda kraften af sitt inflytande, för
att interessera Styrelsen för en så fosterländsk sak, som Da¬
larnes upphjelpande ur det betryck, hvari det steg för steg
sjunkit, och hvarutur ingen räddning är tänkbar, utan ovan¬
liga medel. Det första, som i detta afseende förtjenar upp¬
märksamhet, är att i Sverige finnes ingen provins, som lider
en sådan brist på lämpliga communicationer, som Dalarne.
Alt vidtaga åtgärder för afhjelpande af denna brist, tillhör
Rikets Ständer. Statens uppoffring för detta ändamål vore i
sjelfva verket ett i framtiden vinstgifvande capital, hvars rän¬
tebärande egenskap skulle bero af dess förmåga, att verka
minskning i Statens nu vanliga, förlustgifvande undsätt¬
ningar.
Huru vanvårdade Dalortens communicationer äro, kan
bland annat slutas af den ofvannämnde Femårs-Berättelscn,
till hvilken jag äfven i detta afseende hänvisar, (pag. 6.)
En betydlig del af Daljorden äger en så svag productiv
förmåga, att den, i likhet med den närmast Norrige belägna
socken Särna, borde vara från skatter befriad. Det ligger
ett icke ringa Statsekonomiskt misstag deruti, att höga skat¬
ter utpressas, till och med af dem, som i ett hårdt klimat
odla en, icke sällan ofruktbar jordmån. Nu utgå, enligt
hvad i berörde Femårs-Berättelse finnes upplyst, skatter och
allmänna onera i Dalarne vanligtvis efter hvarje innevånares
andel i roteringen, hvilken åter är till den grad tryckande,
ett t. ex. Lima socken, som år 182a hade en folkmängd af
blott 2,363 personer, underhåller icke mindre än 4° soldater,
oaktadt socknen, såsom invid fjellen belägen, är utsatt för
täta missväxter. För eget försvar har det egentliga Dalarne
intet l ingaste behof af indelt trupp. Beväringen är dertill mer
än tillräcklig, helst landets belägenhet gör det, snart sagdt,
ointagligt. Ingen åtgärd förekommer således mer ändamålsenlig,
billig och verkställbar, än Dalarnes befrielse från underhål¬
landet af ett dyrt regemente, genom hvars upplösning möj¬
lighet skulle uppkomma, dels att för betryckta jordägare lin¬
dra beskattningen, dels ock att åstadkomma Dalbevär-ingens
fullständiga organisation.
Enligt hvad ofvan åberopade Femårs-Berättelse orda¬
grannt förmäler och sakkunnige personer nogsamt hafva sig
bekant, måste Dalallmogen efter missväxter söka att genom
en sparsamhet, som gränsar till svält, återställa det rubbade
förhållandet mellan tillgång och behof af säd. "Nöden,” säger
Herr Järta, ”afbryter då eller minskar bränvinsconsumtionen
öfver hela Länet, och 20,000 tunnor spannmål besparas sä¬
kerligen endast derigenom. Men vida betydligare är be¬
sparingen af säd till föda. Utan att derom hafva för¬
vissat sig genom en högst obehaglig erfarenhet, har man
6
Den 3o Januarii
svårt att tro, med hvilken ringa qvantitet af god säd, i syn¬
nerhet råg, ett hushåll i Öster- och Vester-Dalarne kan i
nödens tid vara belåten.”
Med detta vittnesbörd från Kronans egne organer, bor¬
de Styrelsens väl bekanta sorglöshet för landets industriela
förkofran, hafva, åtminstone någon gång, lemnat rum för
undersökning om beskaffenheten af Dalarnes odling, hälst
det är en temligen allmän mening, att denna provins allena
är öfverbefolkad, och således mer än någon annan i behof
af en hög production. Huru främmande Styrelsen är för
detta ämne, bevises bland annat deraf, att statistiska under¬
rättelser om Dalsocknarne ännu äro så ofullständiga, att de
väsendtliga skiljaktigheter, som mellan dessa socknar förefin¬
nas, blott till ringa del äro kände. Imedlertid förtjenar an¬
märkas, att framlidne Agronomen Stephens, efter en, icke
till följd af Regeringens förordnande, men af egen impuls, år
i838 verkstäld resa genom Dalarne, yttrade att han, före an¬
komsten dit, gjort sig om jordbruket derstädes en vida bättre
föreställning, samt alt han der funnit på flere ställen förträff¬
liga odiingslägenheter obegagnade. I Herr Järtas Femårs-
Berättelse heter det ock, ”att den öfverdrifna folkmängdens
behof af säd och den allmännaste jordmånens naturliga otjen-
lighet för gräsväxt hafva förorsakat ett, inom de flesta sock¬
nar af Stora Kopparbergs Län, synbart missförhållande emel¬
lan åkerbruk och boskapsskötsel.”
Det lider intet tvifvel, alt ställningen i Dalarne är för¬
tjent att taga Riksens Ständers uppmärksamhet i anspråk.
Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottet finner, uti bemö¬
dandet för missgynnade landsmäns hjelp, ett värdigt föremål
för sin verksamhet. Hjelpen bör dock icke vara af en ha¬
stigt försvinnande art, utan sökas uti ingripande åtgärder,
fruktgifvande äfven uti sednaste framtid.
De f. agor, hvilka jag på grund af min här ofvan gjor¬
da framställning anhåller, att Utskottet hufvudsakligen be¬
hagade arbeta och utreda, äro:
1:0 Hvilka communicationer äro för Dalarne de vigtigaste
och, såsom sådane, företrädesvis förtjente af understöd från Sta¬
tens sida; i sammanhang hvarmed Utskottet icke bör förbise,
huruledes den enskilda industrien hade, enligt 1822 årsFemårs-
Berältelse, inom en kort tidrymd, allena åstadkommit nya com¬
municationer öfver oländig, stenbunden mark till en väglängd
af 8| mil, och huru densamma, under sednare åren, tagit
första steget till förbättring af communicationen mellan Da¬
larne och Westmanland.
2:0 Hvilka delar af Dalarne äro förnämligast i behof alt
åtnjuta antingen befrielse från skatter eller lindring i de¬
samma; hvartill hörer den af mig väckta frågan om upphäf-
vande af Dalregementet; åtminstone hvad det egentliga Da¬
larne angår. Från synpunkten af Dalarnes delaktighet i Sve¬
riges Statsskick lärer icke kunna försvaras, att en betydlig
Den 3o Januari i.
7
del af Dalorten ruineras, för att till det öfriga landets tjenst
hålla en indeldt trupp, som, med hänsigt till ortens egna lo-
cal-förhållanden, är, och i tidernas lider måste blifva för den¬
samma öfverflödig; och
3:o Hvilka åtgärder förekomma lämpligast, till befräm¬
jande af Dalarnes uppodling och till erhållande af en full¬
ständig Socken-statistik för denna provins.
Onekligen har Herr Järta i sin Femårs-Berättelse rätt
deruti, ”att Skiftesvei kets fortgång är ett hufvudsakligt vil¬
kor för ett förbättradt jordbruk;” men då Herr Järta derjem¬
te erkänt, att Dal-allmogen, med flera veckors tidsförlust och
våda för lif och helsa, nu måste ihopsamla en ändock knapp
och otillräcklig fodertillgång, som ytterligare ökas med löf,
samt med renmossa och barkmjöl, samt i öfrigt visat, att det
största missförhållande eger rum mellan åker och äng, så in¬
ser man lätteligen, att förbättringen i jordbruket icke ankom¬
mer på Skiflesverket allena, utan att detsamma, som, enligt
Ilei r Stephens' egna ord, äfven i Dalarne ännu befinner sig i
sina' barndomsdagar, icke är så organiseradt, att man, i an¬
seende lill Skiftesverkets fortgång, må anse sig hafva derfö¬
re gjort nog.
Jemte min vördsamma anhållan om denna motions re¬
mitterande till ofvanbemälde Utskott, får jag ödmjukast an¬
mäla, det jag uti en annan Motion, ämnad att af Stats-Ut-
skottet handläggas, begär, att af de medel, som komma att
på nionde Hufvudtiteln anvisas, en summa af minst Tiotusen
R:dr årligen skall intill nästa Riksdag uttryckligen anordnas,
till befrämjande af sådane för Dalarne Stats-economiskt nyt¬
tiga företag, som Regeringen, efter (öregången pröfning, fin¬
ner vara företrädesvis förtjente af Statens bidrag; — Rege¬
ringen naturligtvis obetaget, att, i mon af tillgång, på berör¬
de Titel, utöfver nyssnämnde summa, utsträcka års-anslaget
för Dalarne.
Slutligen må det tillåtas mig nämna, att en dunkel kän¬
sla af vemod och missbelåtenhet synbarligen intagit det be¬
klagansvärda Dalfolket, hvars sällan afbrutna beröring med
Hufvudstaden lemnar en ständig påminnelse om den himmels¬
vida skilnaden emellan den inom Dalarne personifierade usel¬
heten, och Stockholms omätliga lyx. Det är ett betydelse¬
fullt tidens tecken, att sex Bonde-Ståndets förut varande Riks-
dags-Representanter för Dalarne, icke denna gång blifvit om¬
valde, ehuru de nu, såsom vanligt, ingalunda saknat makt¬
ägandes, lika verksamma, som inflytelserika förord. Folket
har med misstroende börjat betrakta de gamla Representan-
terne, hvilka Riksdag efter Riksdag underlåtit, att sprida nå¬
got sken i det töcken af villfarelser, sorn länge omgifvit thro-
nen. Frasernas tid är förbi. Intet tal, —• vore det än al¬
drig så prunkande och utstuderadt, förmår vidare skingra
den dystra föreställningen om ett tillstånd af fattigdom och
nöd, hvilket, då det icke vidare kan bortresoneras, kastar en
3
Den 3o Ja nu ari i.
oförsvinnelig skugga på den Statsmakt, som icke allenast be¬
mödat sig, att skildra hvarje teckning deraf för osannfärdig,
utan ock uppbjudit hela sin förmåga, för att stämpla den,
såsom härflytande från oädla motiver.
Thore Petré.
N:o 2.
En hvar, som aktar uppå tidens tecken, måste erkänna,
att främst bland dem alla står en allmän missbelåtenhet med
Riksdagarnes längd. Undersöker man närmare denna miss¬
belåtenhet, finner man, att den å ena sidan försöker tillskrif¬
va Regeringen, och, å den andra, tillräkna!- Representationen
sjelfva skulden. Mera sällan upptager man de tunga folmer,
inom hvilka Representationen rörer sig, såsom verkande or¬
saker. Det positiva torde vara, att dessa äro flere, än man i
allmänhet vill medgifva, och att tiden är inne att försöka al¬
la verkställbara och icke emot Grundlagarne stridande utvä¬
gar alt undanrödja det verkliga onda, som öfverklagas.
Det ligger uti sakens natur, alt, om, genast vid Riksdags
början, de frågor, som dervid skulle behandlas och afgöras,
vore väckta, och arbetet således till sitt. omfång kändt, skul¬
le utförandet deraf kunna, både bättre fördelas och sättas i
system. Erkännandet deraf ligger i de föreskrifter nuvaran¬
de Riksdags-Ordning innefattar, om bestämd tid för afgifvan-
det af Kongl. Majjts Nådiga Proposition om Statsverkets till¬
gångar och behof, samt för Motioners väckande inom Riks-
Stånden; men huru litet tillämpningen af dessn förutsättnin¬
gar egt rum vid föregående Riksdagar, torde vara nogsamt
bekant.
För att, om möjligt är, icke försumma något medel att
upplösa den nog hardt hopdragna knuten om orsaken till det
ifrågavarande, för landet högst betungande, och för enskil-
ta, kanhända mera än i ett afseende, farliga onda, tillåter jag
mig föreslå, att Borgare-Ståndet, för sin del, nu genast vid
Riksdagens böljan beslutar:
,;o Att, uti underdånig skrifvelse, hos Kongl. Maj;t an¬
hålla, det Kongl. Maj:t, såsom ett medel att sätta en gräns
för Riksdagens längd, täcktes åtminstone inom den för Raks-
dags hållande bestämde tid, till Rikets Ständer aflåta alla de
Nådiga Propositioner och öfrige meddelanden, som de hafva
att under Riksdagen förvänta.
2:0 Att anmoda Constitutions- och Banco-Utskotten, de
enda inom hvilka frågor directe få väckas, att lika snart der¬
med vara beredde och hafva till Ständerna framställt de af
dem, hvilka en sådan åtgärd påfordra.
Om detta förslag af Borgare-Ståndet gillas, torde erfor¬
dras, att genast erbjuda öfrige Riks-Stånden, alt deruti del¬
taga, för att såsom Rikets Ständers beslut bringas till verk¬
ställighet. Skulle en så beskaffad inbjudning åter ej antagas,
har åtminstone Borgare-Slåndet ingen förebråelse att göra
sig, om de lyckliga verkningar, beslutet afser att framkalla,
skulle uteblifva, och de skiljaktiga tankarne, hos både de re¬
presenterade och orepresenlerade, om orsakerna till Riksdags-
göromålens fördröjande komma att fortfarande göra sig gäl¬
lande.
C. C. Halling.
N:o 3. i
Enligt det beslut, Rikets Ständer vid sista Riksdagen fat¬
tade, borde Bankens vinst för år i835 och de följande åren,
förblifva under dess Styrelses disposition intill nästa Riksdag,
då af Rikets Ständer skulle bero, att om användandet af derå
i behåll varande öfverskott förordna.
Efter de upplysningar, som redan äro tillhands, utgör
Bankens odisponerade vinst, Grundfonden 5. millioner oberäk¬
nade, vid förra årets slut 2,636,835 R:dr 4 sk. 2 r:st.
Tiden är nu inne för Rikets Ständer, att fatta beslut om
användandet af denna Nationens stora sparpenning.
Att på engång anslå berörde vinst till minskning uti
Allmänna bevillningen eller till betäckande af andra Stats¬
utgifter, vore visserligen en lindring för ögonblicket, som lik¬
väl skulle kunna hafva mehnligt inflytande genom en mot¬
svarande nedsättning af sedelstocken och landets rörelse-ca-
pital, och jag tillåter mig derföre att framställa ett annat
förslag, huru jag tror, att Banco-vinsten ändamålsenligare
skulle kunna användas.
Enligt 63 §. af nu gällande Regerings-form, bör Riks-
gälds-Contoiret tillhandahålla ett Crediliv, att, vid infallande
krig, af Konungen lyftas, sedan Han Stats-Rådet in pleno
hört, och Rikets Ständer sammankallat. Detta Creditiv be¬
stämdes vid förra Riksdagen till en summa af Två Millioner
R:dr Banco, med föreskrift, alt till de utbetalningar, som
blefvo en följd af ifrågavarande Creditivs anlitande, skulle an¬
vändas de till Riksgälds-Contoiret influtne odisponerade öf¬
verskott på Statsverkets inkomster; men att, i saknad af så¬
dana eller andra tillgångar, erforderliga medel skulle anskaf¬
fas genom upplåning emot Obligationer, ställde på högst ett års
förfallotid, och till inlösen med de extra ordinarie skatter,
som, i och för krigets utförande, af Rikets Ständer blifva be¬
slutna.
Om å ena sidan måste medgifvas, att, i sakernas då va¬
rande skick, nu anförde beslut dicterades af omständigheter¬
nas kraf, torde å den andra sidan få erkännas, att Sveriges
sjelfständighet derigenom icke särdeles betryggades; ty, i hän¬
delse af ett krig, erfordrades vida större resourcer, för bere¬
dandet hvaraf Rikets credit behöfde lagas i högre anspråk,
utan att vara redan engagerad för sjelfva creditivets anskaf¬
fande. N11 åter bar förhållandet lyckligtvis förändrat sig i
IO
Den 3o J a n n a i- i i.
så mållo, alt Riksgälds-Contoij et betalt all sin löpande skuld,
och således, i händelse af ett krig, icke borde sakna utvägar
att bereda tillgångar för dess utförande, särdeles om det icke
behöfde alt, redan för Credilivets ernående, använda sin cre¬
dit i låneväg.
Jag föreslår således, alt af reserverade Banco-vinsten Två
Millioner Rldr Banco anslås, all, under namn af Krigsfond,
upptagas påen Depositions-conto för Riksgälds-Contoiret, och
alt det föiseglade Creditiv, som Ständerna efler Grundlagen
äro förbundne att anvisa å Riksgälds-Contoiret, till hittills
vanligt belopp af Två Millioner R:dr Banco, må innesluta en
anvisning å berörde i Banken reserverade depositioner, att ic¬
ke någonsin brytas, utom i det fall 63 §. Regeringsformen
förutsätter, eller att Konungen, vid infallande krig, Ständer-
ne sammankallat, och sedan Riksdagskallelsen blifvit i Huf¬
vudstadens kyrkor vederbörligen kungjord.
Tillvinner sig detta förslag uppmärksamhet, skulle deraf
blifva en följd, alt Bankens Styrelse skulle ega, att i sådana
lånevägar, som Rikets Stander finna lämpligt att föreskrifva,
eller på annat sätt, göra ifrågavarande depositum fruktbä¬
rande och derigenom bilda nya vinstmedel, som, tillagde de,
hvilka kunna i öfrigt uppkomma från och med år 184o in¬
till nästa Riksdag, användas på sätt, derefter sammanträdande
Rikets Ständer kunna besluta.
För att afvisa hvarje förebråelse, som skulle jag nu hand¬
la i motsats af förut yttrade åsigler, att Stats-Yerket aldrig
bör med Bankens angelägenheter sammanblandas, torde jag
få erinra, att mitt förslag icke åsyltar alt bereda Staten el¬
ler Riksgälds-Contoiret annan fördel, än den som, i följd af
Bankens ena primitiva funetion såsom Deposilions-Bank, re¬
dan är hvarje enskild man eller allmän Corporation förunnad.
Vidare, och då med något förutseende kan beräknas, att
totala Banco-vinsten utöfver Bankens till 5 Millioner bestäm¬
de grundfond, vid det Bokslut för år 183g, som under Riks¬
dagen lärer för Ständerne framläggas, måste kunna calcula-
tions-vis antagas till omkring 3,333,333 R:dr 16 sk. Banco,
torde det tillåtas mig föreslå, att, sedan deraf 2 Millioner blif¬
vit afsatte till en krigsfond, af åtel sloden så mycket, som mot¬
svarar de öfrige creditiv, Ständerne, på grund af 63 §. Re¬
geringsformen, eller derutöfver, på Riksgälds-Contoiret, i be¬
stämdt uppgifne ändamål, kunna anvisa också på samma vil¬
kor, som krigsfonden, qvarblifver uti Banken såsom ett för
Riksgälds-Contoiret tillgängligt depositum, i den händelse stör¬
re eller mindre del deraf af Konungen skulle infordras, samt
att hvad som härefter öfverblifver, så vida det ej af Stän¬
derna disponeras till bestridande af Riksdags-koslnaderna el¬
ler alla utgifter för en gång, äfvenledes allt, under enahanda
vilkor som krigsfonden, qvarstadnar i Banken, för att använ¬
das till betäckande af möjligen intill nästa Riksdag, vid upp¬
görande liqvid emellan Statsverket och Riksgälds-Contoiret,
Den 3o J a n u a r i i.
uppkommande bristen uti Stats-anslagen att ålerersätlas vid
en annan gång inträffande öfverskott.
C, C. Halling.
N:o 4.
Genom ett förbiseende, hvaruti jag äfven måste erkänna
mig delaktig, såsom sjelf då Riksdagsfullmäktig, men, som
torde finna sin ursäkt uti mängden af vid en Riksdag i vårt
land, efter ofta öfver fem års dröjsmål, förefallande ärender,
inträffade vid sista Riksmötet, att, sedan båda Statsmakterne
antagit den förändring af 63 §. Regeringsformen, att äfven
det så kallade Stora Creditivet, eller det som Konungen
vid infallande krig efter utfärdad Riksdagskallelse äger lyfta,
anvisades på Riksgälds-Contoiret, icke derjemte beslut vid-
togs, att genom förändring af Ansvarighets-Lagen af den 12
Mars i83o stadga påföljd för Rikets Ständers Fullmäktige
i Riksgälds-Contoiret, för den händelse de bryta den för¬
seglade anordningen uppå, eller utbetala ofvannämnde Credi¬
tiv, innan Riksdagskallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor
vederbörligen kungjord.
Nu tillåter jag mig föreslå, att Rikets Ständer för deras
del besluta och till Kongl. Majlis Nådiga Sanclion anmäla,
för att erhålla kraft af Lag, detta tillägg uti ofvanåberopa-
de Ansvarighets-Lag för Herrar Fullmäktige uti Riksgälds-
Contoret:
’’Brytes Rikets Ständers förseglade anordning uppå, eller
utbetala Fullmäktige, innan Riksdagskallelsen blifvit i huf¬
vudstadens kyrkor vederbörligen kungjord, den i 63 §. af
Regeringsformen sist omnämnde penningesumma, hvilken
Konungen, sedan han Stats-Rådet in pleno hört, äger vid
infallande krig att lyfta, vare ej allenast den eller de, sorn
till beslutet bidragit, förlustige så väl Rikets Ständers, sorn
ock annat medborgerligt förtroende, utan skola ock den el¬
ler de brottslige dömas till fängelse å fästning i två års tid,
dock utan arbete, samt ansvara med hvad de äga eller fram¬
deles ärfva och förvärfva, för de medel, hvilka genom deras
förvållande blifvit utlemnade. Är sådan Fullmäktig Embets-
eller Tjensteman, skall lian dessutom skiljas från Einbelet
eller tjensten, utan att den eller annan publik befattning
kunna återfå.”
Upplysningsvis bör jag nämna, att den föreslagna straff¬
bestämmelsen är lika med den, sorn i samma ämne innefattas
uti a §. af Ansvarighets-Lagen af den 12 Mars i83o för Her¬
rar Fullmäktige i Banken, och hvilken §. således, sedan den
ej kan vidare finna tillämpning för bemälde Herrar Full¬
mäktige, torde ur Ansvarighets-Lagen för dem böra uteslutas.
C. C. Halling.
I 2
De n 3o Ja n u a r i i.
N:o 5.
Bland de många minnena från 1834 och 1835 årens,
på sitt sätt, märkvärdiga Riksmöte, torde kanhända hos
många, som deruti deltogo eller icke, 1 i fl igas t qvarstå håg¬
komsten af den ovanliga tilldragelse, att sedan Rikets Stän¬
der enhälligt insett obehöfligheten af att till verkställighet
bringa det, vidden nästförutgångne Riksdagen för realisatio¬
nens befrämjande beslutade Utländska lån af Två Millioner
Riksdaler uti Silfver, Ständerne af Konungen uppmanades
att upptaga detta lån lill befrämjande af Hypotheks-Förenin-
gar; men att, sedan ulsigterne för införande af ett sådant
låneförslag visade sig mindre gynsamma, reservationsvis fram¬
ställdes och, medelst iner och mindre knapp majoritet inom
trenne Riks-Stånd, beslutades att Staten, i stället att sjelf
directe upptaga lånet, skulle genom garantie af Riksgälds-
Contoiret, uppmuntra de Hypolheks-Föreningar, de der kun¬
de bilda sig med af Ständerna fastställda hufvudgrunder, att
genom egen omtanka bereda sig och landet de stora fördelar
utländsk skuldsättning eller Slatslåns-systemet under denna
inskränktare form förespeglade, oaktadt Svenska folket i all¬
mänhet sannolikt trodde sig redan hafva både i moraliskt
och ekonomiskt, ja, kanhända till och med i politiskt afse¬
ende, nog dyrt pliktat för sin utländska, ännu icke bort¬
glömda gäld.
Snart fem års sedermera vunnen erfarenhet lärer oss,
att, under denna tid, ingen Hypotheks-Förening af den ut-
lofvade Statens eller Riksgälds-Contoirels garantie för ut¬
ländskt lån, blifvit framkallad; men att deremot blott en
enda Hypotheks-Förening tillkommit eller den i provincen
Skåne, som icke är byggd på de af Ständerne fastställ¬
da, utan på andia grunder, och således ej eller med be¬
räkning af berörde garantie, utan att likväl derföre haf¬
va utestängt sig från möjligheten att, om, emot förmo¬
dan, behofvet skulle det påkalla, begagna utländskt låne-
bilräde, hvilket likväl så mycket mindre torde komma i frå¬
ga, som föreningen längesedan upphört att behöfva upplåna
emot fem procent, utan har öfverflödig låne-tillgång emot4i>
4 och till och med, i icke ringa mohn, emot 3 procent. Un¬
der samma tid har äfven en annan Hypotheks-inrättning, el¬
ler den för Bruksägare, visat, att den kunnat contrahera sig
utländska lån på flere millioner, ulan att sakna meranämn-
de Statens mellankomst.
När följaktligen det är gifvet, att det ändamål som upp-
gafs egentligen åsyftas genom den vid sin tillkomst så myc¬
ket omtvistade garantien, redan de facto är vunnet, ulan alt
den så oundvikligen nödig ansedde hälkraften ens kommit i
fråga alt begagnas, och således än mindre att ådagalägga sin
supponerade kraft, och dertill kommer att penningeräntan i
allmänhet fallit, utan tvifvel helt naturligt derigenom alt
vårt mynt fått ett bestämdt värde, som framlockat både ca-
D e o 3o J a n u a r i i.
pitaler och täflan om deras bästa placering, synes det vara
tid att, innan ännu Statens garantie hunnit missbrukas, och
innan ännu, efter vidtaget begagnande deraf, en inskränkning
kan med något skäl öfverklagas, såsom en orättvisa emot
dem, hvilka ytterligare skulle vilja deraf komma i åtnjutan¬
de,' upphäfva all verkan af Ständernas vid förra Riksdagen
fattade beslut, att genom Riksgälds-Contoiret ikläda Staten en
borgen för hvad en viss klass af medborgare skulle finna
sig föranlåtne alt å Utrikes ort upplåna; och tillåter jag mig
således föreslå ett beslut härom, som, fattadt, borde hafva till
följd, att, uti ett blifvande Reglemente för Riksgälds-Contoi¬
ret, Ständerne, med den rätt 69 §. Regerings-Formen dem i
delta fall enskildt tillerkänner, låta utesluta allt hvad 57 §.
af nu gällande Reglemente, rörande detta ämne, innehåller.
C. C. Halling•
N:o 6.
Uti ett till Välloflige Borgare-Ståndet vid förra Riksda¬
gen ingifvet Memorial, som igenfinnes uti tryckta Bihanget
till samma Stånds Protocoller under N:o io3, log jag mig
friheten fästa uppmärksamhet å tillkomsten och användandet
af den så kallade Convoy-afgiften, som jemte tullen å in¬
kommande varor uppbars. För att nu icke blifva alltför
vidlyftig, utbeder jag mig få hänvisa till samma Memorial,
hvaruti tydligen ådagalägges, att berörde afgift, egentligen
blott utgörande en tillökning af sjelfva tullen, ursprungligen
tillkommit genom Ständernas beslut vid 1720 och 1723 årens
Riksdagar under form och namn af Bevdlning, i afsigt alt
dermed bekosta Convoyer till skydd för Sveriges handel i
Medelhafvet emot Barbareskernes kaperier, men att, under¬
tidens lopp, hvarjehanda förändringar uti denna bestämmelse
inträffat, och alt Regeringen derunder nästan helt och hål¬
let, efter eget godtfinnande, derom förordnat, samt slutligen
genom en för Convoy-Commissariatet, — en af Regeringen
sjelf tillsatt Corporation utan embetsmanna-ansvarighet, —
den 3i December 1829 utfärdad iustruction, förklarat följan¬
de utgifter af Commissariatets fonder böra bestridas, nemi.:
1:0 Ordinarie utgifter, hvarmed förstås: a) kostnader för
afslutandet af traktater till fredsverkets uppi anhållande med
Barbareskstaterne; b) aflöning åt sådane' Consuler, sorn å des¬
se orter eller annorstädes äro eller framdeles blifva anställ¬
de; c) andel uti kostnaderne till underhåll af beskickningen
i Constantinopel; d) Convoy-Commissariatets egen aflönings-
stat; e) understöd för Svenska kyrkan i London; f) fyllnad
i utgifterne för Känsö Quaranlainsförvaltning.
2:0 Kostnader för expeditionen med Örlogsfartyg, då
sådane till sjöfartens skyddande anbefallas, och hvartill år¬
ligen från år i83o skola afsättas 45,000 R:dr, hvilka, derest
de ej det ena året uttagas, skola till det påföljande reserveras.
Den 3o J a n u a r i i.
3:o Tillfälliga utgifter, hvartill räknas: a) pensioner och
expectanslöner; b) presenter vid ombyte af Consuler hos
Barbareskstaterne; c) capilal-afbetalningar och räntor å upp¬
tagne förskott; d) kostnader vid uppgörandet af handelstrak-
tater med främmande makter, ”i likhet med hvad i särskildt
fall dittills ägt rum;” e) underhåll af Svenska beskicknin¬
gens hus i Constantinopel; f) hemliga utgifter vid fredsver-
kets upprätthållande med Barbareskstaterne, att högst utgå
med 10,000 R:dr årligen.
Sedan jag vidare utvecklat de högst betydliga summor,
som från och med år 1829 u,gått under namn af Convoy-
afgift, och huru de blifvit använde, samt tillika ådagalagt
obehöfligheten af Convoy-Commissariatets tillvaro, såsom ett
särskildt embetsverk, slutade jag med att föreslå afskaffande
både deraf och sjelfva Convoy-afgiften, och att Sländerne
borde af tullmedlen anslå hvud, efter föregången pröfning,
verkligen erfordrades att utgå till de behof, sorn dittills af
Convoy-afgiften blifvit fyllde.
Genom den tillfälliga händelse, att min berörde fram¬
ställning uti Stats-Utskottet korn alt behandlas i samman¬
hang med granskningen af Convoy-Commissariatets förvalt¬
ning och räkenskaper för åren 1831 och 1832, samt således
fördröjdes ända lill dess attalia bemödanden förenade sig att
blott få sluta Riksdagen, inträffade att, då Stats-Utskottet
ändtligen den 2 Januarii i835 inkom med sitt utlåtande i äm¬
net, N:o 3g5, sorn uppenbarade det anmärkningsvärda sätt,
hvarpå Convoymedlen bade blifvit disponerade och förvalta¬
de, förbisågs att Stats-Utskottet kringgått hufvudsakliga före¬
målet för min framställning, som var, alt få Convoy-afgiften
helt och hållet undanröjd, och med detsamma redovisningen,
så väl som förvaltningen deraf, återförd till oskiljaktigt sam¬
manhang med andre Statens medel, och slutet blef, att Stän-
derne åtnöjde sig med att, efter Stals-Utskollets tillstyrkande,
uti underdånig Skrifvelse den 23 Februarii 1835, N:o 297,
1:0 hos Kongl. Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes
vidtaga tjenlige åtgärder-, hvarigenom, sedan vederbörande
hörde blifvit, tillför litligen måtte utredas och bestämmas, hu¬
ruvida de vid förvaltningen gjorde anmärkningar kunde för¬
anleda till någon ersättnings- eller ansvars-påföljd;
2:0 likaledes hos Kongl. Maj:t hemställa åtskilliga äm¬
nen, rörande Konungar iket Norriges bidrag till Svenska Stats¬
verket i och för Svenska och Norrska handelns skyddande;
3:o Då ifrågavarande utgifter- meia hänförde sig till så-
dane föremål, som angå Handeln och Sjöfarten i allmänhet,
än till förhållandet med Barbareskstaterne, enskildt föreslå,
all afgiften dädanefter skulle få namn af: ”Afgift till Han¬
dels- och Sjöfarts-fonden
4:o hos Kongl. Maj:t tillstyrka, det afgiften å utgående
varor måtte upphöra och den å inkommande varor, som för¬
ut utgått ömsom med 5, ro och i5 procent, bestämma* till
jo procent af tullen å alla varor;
Den 3o Januari i.
i5
5:o anmäla, att det förmodade årliga bidraget från Sve¬
rige, sedan deraf hittills bestridda utgifter utgått, borde af-
sättas samt, efter Kongl. Commeice-Collegii samt Handels-
Socieleternes i Rikets större Sjö- och Stapelstäder hörande,
användas för Svenska handelns och sjöfartens utvidgande, så
väl inom, som utom Riket, och således äfven kunna dispone¬
ras för fyr- och båk-inr ättningarnes upphjelpande;
6':o i underdånighet begära, att Convoy-Commissariatet
måtte varda indraget, till besparing af de förefunna dryga
förvaltningsutgilterne, och Comrnissai iatets befattning i allo
öfverlåtas på Kongl. Commei ce-Collegium.
Hvarförutan Ständerna, uti särskild underdånig skrifvel¬
se af samma dag under N:o 298, öfverlemnade åt Kongl.
Maj:t, alt å ofvannämnde öfver skott anvisa medel för befräm¬
jandet af Trollhätte Canals och Slussverks bringande till
lika dimensioner med Götha Canal.
Hvad som, sedan desse beslut vidtogos, kommit till all¬
mänhetens kännedom angående de dispositioner, som af den
numera så kallade Handels- och Sjöfarts-fonden skett, har
icke rubbat, utan tvärtom stärkt min öfvertygelse, att tiden
är- inne och omständigheterne högt påkalla, att Rikets Stän¬
der allvarligen söka återföra äfven ifrågavarande del af Stats¬
förvaltningen till sin Grundlagserrliga form.
64 §. Reger ings-Formen är deruti tydlig ock klar, att så
väi Rikets Ordinarie Statsmedel och inkomster, som hvad
under namn af Extra Ordinarie utlagor eller Bevillningar till
Statsver ket af Rikets Ständer anslås, vare under Konungens
disposition, all till de af Rikets Ständer pröfvade behof och
efter den upprättade Staten anordnas. Lägger man härtill
böl jan af Reg.-Formens 65 §■ så lydande: Desse medel (de
uti föregående §. uppräknade) ma icke annorlunda användas
än faststäldt blifvit; och lemnäs tillbör lig uppmär ksamhet åt
innehållet af 07, 58, 5g, 60, 61 och 62 §§. Reg.-Formen,
gränsar del nära nog till det obegripliga, att en viss andel
af tullen på inkommande varor-, nu mera bestämd till 10 pro¬
cent af lullbeloppet, hittills kunnat och fått användas på an¬
nat sätt, än alla andi a Statens medel, eller utan att beholven
förut varit af Rikets Ständer pröfvade och på Stat uppförde.
För att till en början visa, att frågan, som jag nu åter
tillåter mig framdr aga till förnyad pr öfning af Nationalr epre¬
sentationen, är af vigt, såsom omfattande både en djupt in¬
gripande princip och för vårt land betydliga summor, utbe¬
der jag mig att få upplysa, att afgiften till Handels- och
Sjöfartsfonden, som ovedersägligen är en Bevillning, den Stän-
derne primitivt sig åtagit, uteslutande för att bereda utvä¬
gar alt beskydda handeln på Levanten, nu meia i ringa mån
derföre erfordras, hvilket styrkes af Stats-Revisionens berät¬
telse för åren i834 och j835, pag, 56, utvisande alt, för
fredsverkets underhållande med Barbareskstaterne sistnämnde
år, det första då denna utgift för sig och året blifvit upp¬
.6
Den 3o Januari i.
förd, endast åtgått 57,652 Rldr, hvaremot i öfrigt följande
utgifter samma år blifvit bestridde:
Tractamenter till Consuler och Consulals-Secreterare på Bar-
baresk-kuslerne R:dr 34,023.
Tractamenter till Consuler och Consulats-Secretera-
re på andra ställen 46,88i.
Convoj-Commissariatets aflöning 4>910-
och hushyra 716.
Utbetalningen för Quarantains-Inrättningeri på Känsö 27,367.
D ilo för underhåll af Svenska Kyrkan i London . 1,202.
Diverse utgifter, såsom skrifmaterialier, ljuspennin¬
gar, postporto m. m i,488.
Expectance-löner, Pensioner m. m I 1,753.
Afsatte medel till sjöexpeditioner 45,000.
Summa R:dr 173,340.
Ofver behofvet af alla dessa utgifter äro Rikets Ständer
under nuvarande förhållanden afskurne all pröfningsrätt, och
detta i rak strid med de redan anförde Grundlags-paragra-
ferne.
Så långt om utgifterne. Jag vänder mig nu till andra
sidan eller intraderne.
En officiel artikel i Statstidningen för den 18 October
sistlidet åi- utvisar, att bruttoinkomsten af afgiften till Han¬
dels- och Sjöfartsfonden, calculerad af sista Riksdagens Stän¬
der lill R:dr 25o,ooo.
årligen, utgjort år 1836 257,656.
183 7 3o7,i43.
1838 345,839.
som utmärker, att inkomsten varit i beständigt stigande, så¬
som en ovilkorlig följd af dess bestämda fölhållande till tul¬
len, utan alt likväl den med tullen nu har annat gemensamt,
än att omedelbart med den uppbäras.
Obehöfligheten och obehörigheten af det så kallade Con¬
voj-Commissariatets fortfarande tillvaro, hafva Rikets Stän¬
der redan vid förra Riksdagen hos Kongl. Maj:t i underdå¬
nighet anmält, och är af sedan hällne Stats-Revisioner erkänd
och vitsordad, så att i delta afseende något vidare ej behöf-
ver åberopas, än att genom berörde Corporation* upphöran¬
de följande årliga besparing genast skulle uppkomma:
Commissariatets aflöning, hushyra och skrifmaterialier, ljus¬
penningar m. m R:dr 7,1 i4*
och sannolikt, om icke strax), åtminstone innan kort,
exspectancelöner, pensioner m. m., till belopp af . 11,753.
Summa R:dr 18,867.
Vidare återstår att tillse, huru öfvergången från nuva¬
rande oformliga förhållanden med ifrågasatte del af Stats¬
förvaltningen skall kunna verkställas med största enkelhet.
Flere sätt härtill torde framställa sig, alla i närvarande tid
så mycket lättare att utföra, som tullmedlen, utan någon för¬
Den 3o Ja nu a ri i.
17
höjning, lemna full tillgång, att. fylla de verkliga behof, som
kunna återstå bland dem, för hvilka afgiften till Handels-
och Sjöfartsfonden nu tages i anspråk.
För min del tillåter jag mig föreslå, att Rikets Ständer
må, med begagnande af deras ostridigt grundlagsenliga rätt
dertill, besluta:
1:0 Att den så kallade afgiften till Handels- och Sjö¬
fartsfonden från och med nästa år 1841 upphör att beräk¬
nas och uppbäras.
2:0 Att intet vidare anslag af Statens medel medgifves
för Convoj-Commissariatet eller dermed i sammanhang slå¬
ende aflöning, pensioner eller expenser.
3:o Att hvad som, efter genom Stats-Ulskottet anställd
närmare pröfning af behofvet i och för fredsverkets under¬
hållande med Barbareskstaterna, erfordras utöfver det bidrag,
Konungariket Norrige i delta ändamål lemnar , uppföres
bland Statsanslaget på fade Hufvudtiteln af Puksstaten, som
likaledes ökas med 45,ooo R:dr, motsvarande den summa,
sorn hittills årligen af afgiften till Handels- och Sjöfartsfonden
blifvit afsatt till sjöexpeditioner.
4:o Att så mycket, som efter särskild pröfning kan er¬
fordras till tractamenten för nödvändiga antalet af Svenska
och Norrska Consuler uti och utom Barbareskstaternej upp¬
föres bland utgifterne för Minfster-staten, uppå Riks-stalens
2idra Hufvudtitel.
5:o Att, i fall, efter likaledes företagen särskild pröfning,
Ständerne skulle anse Svenska Kyrkan i London fortfarande
böra af Staten understödjas, den nu dertill årligen af Han¬
dels- och Sjöfarts-fonden utgifna summa upptages bland ut-
gifterne på 6:te Hufvudtiteln af Riks-statén, hvarest äfven
må uppföras ett förslagsanslag af 20 å 25,000 R:dr till ut¬
betalningen i och för Quarantains-Inrättningen på Känsö.
6:0 Att, efter tagen kännedom om beloppet och beskaf¬
fenheten af de dispositioner på ifrågavarande fond, som Kongl.
Maj:t sedan sista Riksmöte kan hafva vidtagit, meddela sär¬
skildt yttrande om liden för deras fortfarande, och i man der¬
efter föranstalta om lämpliga anslag för deras fyllande; och
7:0 att hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla, att,
sedan Ständerne anvisat fonder, att surrögera de utgifter,
söm nu besti idas af Handels- och Sjöfarts-foriden, Kongl.
Maj:t i Nåder täcktes låta till Riksgälds-Contoiret öfverlemna
Convoj-Commissariatets behållningar och fordringar, under
vilkor likväl, att hvad deraf utgör för sjöexpeditioner, reser¬
verade medel af dertill årligen anslagne 45,000 R:dr, ställas
till Kongl. Majlis Nådiga disposition.
Oberoende af det beslut, i dessa delar kan fattas, för¬
behåller jag mig, att särskildt få yttra mig och vidtaga de
åtgärder, hvartill omständigheterne kunna föranleda, när till
pröfning förekommer Stals-Revisorernes berättelse om Con-
Bilagor till Borg.-St. Prot. vid Riksd. 1840. 2
i8
Den 3o J a n u a r i i.
voj-Commissariatets förvaltning för åren x833 till och med
1837.
Om remiss af detta Memorial till Stats-Utskottet får jag
anhålla.
C. C. Fjälling.
N:o 7.
Då Stats-Utskottet vid i834 och 1835 årens Riksdag, i
anledning af Kongl. Majlis Nådiga beslut den 23 September
l83o och den i5 Januarii i83i, hvarigenom en vid föregå-
ende Riksdagen af Ständeine icke bifallen lönetillökning fö'r
Gardes-Regemenlernes befäl, förordnades böra af besparin-
garne på Riks-statens 3:dje Hufvudtitel utgå, intill dess Kongl.
Majit, vid näst derefter följande Riksdag, sattes i tillfälle att
anslag på Stat, för utgiftens fulla betäckande, af Rikets Stän¬
der äska, medelst anmärkning mot den Stats-Secreterare, som
contrasignerat Kongl. Majlts Nådiga bref den i5 Januarii
1831, öfverlemnade delta ärende till Constitutions-Utskottets
behandling på de anförde skäl, att, enär möjligheten för Pii-
kets Ständer att beräkna Statsverkets utgifter i det hela, och
alt derföre anslå nödige tillgångar, väsendtligen heinr derpå,
att partiela Slaterne förblifva inom de för dem bestämde
anslagssummor, och då, efter Utskottets tanka, de på t i t lar¬
ne sig yppande, till Kongl. Majlts disposition öfverlåtna, be¬
sparingar måste vara hufvudsakligen påiäknade för sfldane
behof, som, icke föresedde, emellan Riksdagarne uppkomma,
men ingalunda för utgifter af löneanslag, hvilka, såsom i då
förevarande fall, varit föie Statsregleringen kände och af Ri¬
kets Ständer pröfvade, men ej beviljade, Stats-Utskottet ej
kunde annorlunda betrakta den, genom Kongl. Brefvet den
l5 Januarii 1831, i sammanhang med gillandet af nya Sta¬
ter å 3:dje Hufvudtileln, gjorda disposition till förhöjning i
Gardes-Regementernes aflöning, än såsom ett öfverskridande
af de för samma Regementen af Rikets Ständer fastställde an¬
slag, ett dispositionssätt medförande det vådliga resultat, att,
medelst besparirgarnes användande till bestämdt utgående
löneförbättringar, de å titlarne uppförde förslagsanslag, i hän¬
delse af otillräcklighet, måste fyllas genom anvisning ä öfver-
skolten på Statsverkets inkomster och Statsbrist sålunda för¬
orsakas, fann Conslilutions-Utskollet, som yttrade sig häröf¬
ver uti Memorial Nio 12, ali anmärkningen ej kunde föran¬
leda till någon åtgärd, på grund af den öfvertygelse Utskot¬
tet fattat om Kongl. Majlts af Rikets Ständer medgifne rätt,
att flitt och obehindradt disponera de å Hufvudtitlarne
uppkotnne besparingar , för de inom Hufvudtitlarne före¬
fallande behof; hvarjämte Utskottet upplyste, att Utskottet
vunnit denna öfvertygelse efter en noggrann undersökning
om föi hållandet med Statsregleringarne, hvarvid Utskottet
inhämtat, att Rikets Ständer den 10 April 1810, vid första
Statsregleringen, öfverlemnat åt Konungen ofvannätnnde rät¬
Den 3o Januarii.
*y
tighet i följande ordalag: ”Med skyldigt afseende ej mindre på
Riks-Slyrelsens befriande från olämpliga inskränkningar i dess
dispositionsrätt öfver Statsmedlen, än äfven på försäkrandet
åt nationen af desse medels användande till bestämda ända¬
mål hafva Rikets Ständer enhälligt fastslält följande Huf-
vudtitlar, och för hvarje af dem anslagit nedannämnde sum¬
mor, att inom sjelfva tillen af Kongl. Majit fritt och obe¬
hindradt disponeras;” att Rikets Ständer 1812, i anseende till
dåvarande krigiska förhållanden, genom underdånig skrifvelse
den 29 Junii samma år, förordnat, att besparingarne skulle
öfverlemnas till Kongl. Majlts höga disposition i och för Ar¬
meen och Försvarsverket; att Rikets i8t5 församlade Stän¬
der, enligt underdånig skrifvelse den 23 Julii samma år, an¬
sett Kongl. Majlts rätt, att fritt disponera öfverskott och be¬
sparingar, instämma med gällande grunder, och derjämte be¬
slutat, att öfverskotten å intraderne skulle insättas i Banken
för Riksgälds-Contoirets räkning; att 1818 års Ständer i det¬
ta beslut icke gjort någon ändring; att 1823 års Ständer,
genom skrifvelse den 20 Augusti samma år, förklarat, att de
å Utgiflstitlarne uppkommande besparingar, derefter endast
finge disponeras för de behof, som inom Hufvudtitlarne kun¬
de förefalla, samt att, i händelse något återstode, sedan alla
sådana utgifter blifvit bestridde, dermed borde förhållas pa
lika sätt som med öfverskotten å Inkomsttitlarne, och samma
återstod följaktligen lefvereras till Riksgälds-Contoiret, för att
användas i den af Rikets Ständer, vid 1809 och 1810 årens
Riksdag, fcreskrifne ordning, hvarjämte Rikets Ständer, i af¬
seende på 8:de Hufvudtiteln, i underdånighet anhållit, att
Kongl. Majit icke ville derefter bevilja några utbetalningar
å samma Titels förmodade besparingar; att 1828 års Stän¬
der häruti icke gjort någon förändring; och sluteligen, att
Stats-Utskottet sjelf, uti utlåtande N:o 78 vid i834 och i835
arens Riksdag, under erkännande, att denna Kongl. Majlts af
alla föregående Ständer medgifne rätt är ostridig, endast fun¬
nit sig böra, i afseende på tillämpningen deraf, på bestämda
löneanslag för framtiden, tillstyrka RJkets Ständer, alt hos
Kongl. Majit underdånigst anmäla sitt beslut, att de under
Riks-statens Hufvudtitlar uppkommande besparingar icke må
anvisas till bestämda löneanslag på'Stat. lofligt utvisar Ri¬
kets Ständers underdåniga skrifvelse den 6 October i834)
att nyss anförde Stats-Utskottets utlåtande blifvit Stän-
dernes beslut, i sammanhang hvarmed Rikets Ständer, vid
öfvervägande huru förhållas borde med de Embetsverk
och Corpser, hvilka sedan förra Riksdagen blifvit regle¬
rade med högre aflönings-slater, än de af Rikets Stän¬
der fastställde, och af de dem tillagde förmoner kommit i
åtnjutande, väl medgifvit, att det högre aflönings-beloppet fort¬
farande, så länge tjensternas dåvarande innehafvare qvarsto-
do, linge tillgodonjutas, och skilnaden deremellan och den gam¬
la Staten, såsom hittills skett, utgå af de på Hufvudtitlarne
De n 3o Januarii.
uppkommande besparingar, under dervid fästadt vilkor, det
Kongl. Majit täcktes i Nåder vara betänkt på en förändrad
organisation af dessa Verk och Stater, hvarigenom de förut
varande tillgångarne må finnas tillräeklige, eller om någon
förhöjning deri blifver af nöden, uppskjuta regleringens defi-
nitiva fastställande, till dess Rikets nästkommande Ständer blif¬
va i tillfälle, att af förslaget taga kännedom, och yttra sig
om anvisandet af den i anslaget erforderlige tillökning.
I hvad mohn Kongl. Majit behagat uppfylla nu anförde
Rikets Ständers beslut om auvändandet af de sedan sista Riks¬
dag, uppå Hufvudtillarne af Riks-Staten, tippkomne bespa¬
ringar, upplyses dels af 1837 ars Siats-Revisions berättelse
och dels af den, som är att förvänta om den sistlidet år verk¬
ställde granskning af Stats-Verkets förvaltning och räkenska¬
per för åren i836 och 1837, utvisande den- förra, att, oan¬
sedt ofvan åberopade Rikets Ständers, genom underdåniga
skrifvelsen den 6 October r834, meddeldte beslut, oeh deras,
genom ytterligare underdånig skrifvelse den 6 November 1834,
lemnade underdåniga förklarande, alt ej kunna bifalla det,
enligt upprättade Interims-stater för Gardes-Regementerne,
begärdta tillökta anslag, hafva likväl Gardes-Regementernes
Stater för år r835 fortfarande oförändradt upptagit de aflö-
ningsbelopp, som den af Kongl. Majit fastställde Interimssta-
ten bestämmer, utan att de förändringar af personalen, hvil¬
ka efter aflåtandel af Rikets Ständers ofvanberörde underdå¬
niga skrifvelse den 6 October 1834 uppkommit, medfört nå¬
gon minskning uti beloppet af de pä Stat uppförde löner,
och den sednare, att sluta af hvad allmänna Tidningarne der¬
om under loppet af åren i836 eller 1837 meddelat, att, un¬
der annan benämning eller den af bestämdt årligt arfvode,
lönetillökningen, som af Ständerna blifvit afslagen, både för
Gardes-Regementerna och Lif-Bevärings-Corpsen, om ej flera,
fortfarande utgått af bespariogarne pä 3;dje Hufvudtiteln.
Det tillhör ej mitt syftemål, att mer ingå i granskning
af, huruvidt de i det föregående vidrörda dispositioner af be-
sparingarne på Hufvudtitlarne, instämt med de af Rikets
Ständer dervid fästade vilkor, hvaröfver jag förbehåller mig
att på annan väg få yttra mig, utan inskränker jag mig en¬
dast dertill, alt framställa min öfvertygelse, att hvad om ifrå¬
gavarande besparingar förekommit, om än ägnadt till för¬
svar af det sätt, hvarpå de hittills blifvit använde, dock ove¬
dersägligen ådagalägger, att Kongl. Majlts hittills begagnade
dispositionsrätt öfver merbesagde besparingar är af conven-
tionel och icke constitutionel natur, samt att följaktligen Ri¬
kets Ständer äro obehindrade att för framtiden efter godtfin¬
nande derom förordna, och föreslår jag således, att, till före¬
kommande af allt missförstånd för framtiden och undanröd-
jande af alla stridigheter emellan de båda Statsmaklerne, Ri¬
kets Ständer, utöfvande Svenska folkets genom 57 §. af Re¬
geringsformen försäkrade urgamla rätt att sig sjelf beskatta,
Den 3o Ja n tiar i i.
21
vid denna Riksdag besluta, att på samma grund alla upp¬
kommande brister uti Stats-Verkets påräknade inkomster sko¬
la genom Riksgälds-Contoiret fyllas, också alla på Riks-Sta-
tens Hufvudtitlar hädanefter inträffande besparingar oafkor-
tade böra i liqvid emellan Stats-Verket och Riksgälds-Con¬
toiret detsamma tillgodokomma; och torde, i händelse sådant
af Ständerna beslutas, det af under Riksdagen vunnen erfa¬
renhet få bero, huruvida Stats-Utskottet kan vid Stats-Re-
gleringen finna sig föranlåtet att, genom föreslående af tillök¬
ning uti nuvarande anslaget på 8:de Hufvudtiteln till Ex¬
tra utgifter ellei- till Indragnings-statens belopp, bereda till¬
gångar för de utgifter, som hittills blifvit bestridde af bespa-
ringarne och tilläfventyrs skulle finnas för längre eller korta¬
re tid oundvikligen nödige.
C. C. Halling.
N:o 8.
Både vid 1828 — i83o, i834 och i835 årens Riksdagar
ifrågasattes af Kongl. Majit, uti Dess Nådiga Proposition om
Stats-Verkets tillgångar och behof, upphörandet af den så
kallade Centonalen eller den afgift, som under denna benäm¬
ning nu utgår i form af Bevillning till En procent af Eiri-
bets- och Tjenstemäns löner och arfvoden, af den natur, alt
Centonal deraf tillförene utgått.
Då afgiften uteslutande har till föremål, att utgöra bi¬
drag till Arméens Pensions-Cassa och Krigsmanshus-Cassan,
synes en orättvisa ligga deruti, att äfven sådana Embets- och
Tjenstemän af alla grader, som höra lill Civil- och Ecclesia-
stik-Staterne, och hvilka af berörde Cassör icke ega tillgodo¬
njuta pension eller annat understöd, likväl skola dertill bidra¬
ga, då andra Samhällets medlemmar från detta slag af Be¬
villning äro befriade; men icke nog dermed, afgiften utgår
tillika efter en orättvis grund. Då bidrag till det allmänna
skola utgöras, fordrar rättvisan, att de lika fördelas emellan
dem, som dertill äro förbundne. Efter nuvarande förhållan¬
de följes på intet sätt denna grundsats. Under det den ene
Embets- ocb Tjenstemannen njuter sin aflöning genom be
stämd lön, utgöres den andra till hufvudsaklig del af Extra
Ordinarie inkomst eller tillfälliga Sportler. Centonalen be¬
räknas blott af den bestämda lönen. Sålunda inträffar gan¬
ska ofta, att tvenne Tjenstemän, med enahanda inkomst, be¬
tala Centonalen till högst olika belopp. En Domare på lan¬
det, en Kyrkoherde m. fl., som hvardera bestämdt kunna
påräkna flera Tusende Riksdaler årligen, erlägga Centonal
endast för bestämda lönen, en ringa del af det hela, då en
annan Embetsman, hvars hela lön utgår i en fastställd pen¬
ningsumma, af hela den betalar centonal. Samma ojemnhet
i beskattningen inträffar oftast till och med inom Städerna,
epaellan deras Embets- och Tjenstemän, så att de bättre lön¬
22
Den 3i Januari i.
te Magistrats-personerne, i anseende till beskaffenheten af de¬
ras löne-inkomster, betala vida mindre i Centonal, än Stadens
öfrige, på det hela betydligt sämre aflönte Tjenstemän.
Det är följaktligen en afgjord sak, att Centonalen, som
ännu under namn af Bevillning utgår, både till sin grund och
i afseende på sättet för dess utgörande, är olämplig att få
fortfara, och således bör afskaffas, hvilket numera är desto
lättare, som anslag till godtgörande af hvad tillgodonjutande
deraf berättigade Cassör tillkommer, finnes å Riks-Statens 6:te
Hufvudtitel redan anvist.
Om det behöfdes, skulle ett ytterligare skäl för detta yr¬
kande kunna hämtas från det factum, att, då vid förra Riks¬
dagen beslutades, att hvad Statsverket belastades genom öf-
vertagande af förbindelser, att till Arme'ens Pensions- och
Krigsmanshus-Cassorne årligen utgöra dess förut genom Cen¬
tonalen uppburne inkomst, skulle medelst motsvarande Be¬
villning, efter samma beräkning af procent som förut, ersät¬
tas, har calculen ej slagit bättre ut, än att Staten i Centonal
utbetalt, år i835, 3g,ooo Rd:r, då Bevillningen, som skulle sur-
rogera denna summa, endast uppgått lill 25 å 26,000 R:dr.
Skulle likväl, emot all förmodan, Rikets Ständer finna
skäligt, alt Centonal-Bevillningen må fortfara, tillåter jag mig
tillstyrka, alt åtminstone den rättelse och enkelhet måtte in¬
föras, att, vid nya redaction af Bevillnings-Föroi dningen, till¬
gång för hvad som under namn af Centonal-Bevillning fort¬
farande bör utgå, måtte sökas och beredas genom omarbet¬
ning och jemkning af den uti 2 §. nu befintliga Classifica-
tion af Bevillnings-afgifter af Embets- och Tjenstemän, samt
således andra och tredje momenten af samma §. försvinna.
C. C. Halling.
N:o g.
Kongl. Stadgan, angående Städernes administration af
den 16 December 161g, synes väl för sin tid hafva motsva¬
rat då varande fordringar; men i samma mån den ej funnits
öfverensstämma med den fortskridande tidsandan och de in¬
om hvarje Stad än uti ett och än uti ett annat fall utveck-
Jade särskildte förhållanden, har man ömsom på eget bevåg
och ömsom med Kongligt tillstånd, uti utverkade Nådiga Re¬
solutioner, gjort sådane afvikelse!- derifrån, alt högstberörde
Stadga nu mera icke kan annat anses, än som upphäfven
eller saknande all kraft, hvilket ock haft den följd, om man
undersöker administrationen och beskattningsgrunden i åt¬
skilige af Rikets Städer, att de fleste äro öfverhopade med
en vida öfver behof utsträckt Tjenstemanna-personal, och
hvarken hafva någon rättvis eller billig grund för Statsbi¬
dragens utgörande, utan är man vanligen underkastad god¬
tycket, hvilket i den grad är mera tryckande, allt efter
som det hunnit att förskaffa sig häfd. Örn nu härtill lag—
Den 3o Januarii.
23
ges den ovisshet, som intager den administrerande myndig¬
heten, huruvida han, som samhällsmedlem, kan vara ojäfvig
att behandla beskattningsfrågor, äfvensom det olika sätt,
hvarpå de i högre inslantier betraktas, emedan exempel ic¬
ke äro sällsynte, då lika beskaffade frågor ansetts böra, än
af Magistraten, än af Konungens Befallningshafvande, än af
Kongl. Maj:t i första instantien upptagas, och än blifvit till
Domstol förviste, så, och då i vidare betraktande tages, att
de förvaltande myndigheterne äro ställde under ömsom Kgl.
Kammar-Rättens, ömsom Konungens Befallningshafvandes
och öm'om Magistratens Domvärjo i och för redovisningen,
men icke kunna, i likhet med andia förvaltande Verk, till¬
hålla deras Uppbördsman i annan än rältsväg, att fullgöra
deras redovisningsskyldighet, har jag ansett det vara af hög¬
sta behof påkalladt, alt en förnyad allmän Stadga utfärdas,
som bestämmer, dels om administrerande myndighetens för¬
hållande til! Staden, dels Näringsidkares, Tomtägares, Jord¬
ägares eller Innehafvares samt öfriga innevånares förhållan¬
de, i beskattningsväg, till hvarandra, dels huru den Nämnd
ellei- Deputerade böra utköras, som böra hafva sig uppdraget,
att besluta i förekommande, så väl allmänna som beskatt¬
ningsfrågor, dels instruction för förvaltningen af Städernes
Drätsel, och dels den härtill utsedde Commissions rättighet,
att kunna, i likhet med andra förvaltande, Verk, tillhålla
underordnade Uppbördsmän fullgöra deras redovisningspligt,
utan att behöfva anlita Domstol, såvida åtal för förskingring
icke erfordras att anställas.
Att afgifva förslag till en dylik detaillerad Stadga, som
skulle vara tjenlig för alla Städer, vågar jag icke tilltro mig;
men då Rikets Högloflige Ständers Allmänna Besvärs- och
Economi-Utskott är sammansatt af medlemmar, de der kän¬
na förhållandet i Stskillige Städer, torde det tillåtas mig,
att till nämnde Utskotts pröfning framställa några grunder,
som jag förmodar kunna vara till gagn vid upprättandet af
underdånigt Förslag till dylik förnyad Stadga.
."$■ *•
”Magistrat utgör hvarje Stads administrerande myndig¬
het, hvilken tillsattes i stadgad ordning och bör, för att
kunna beslut fatta, vara sammansatt minst af Tre Magi-
strats-personer, hvilka i samhälls- och beskattningsfrågor ic¬
ke aro, af de i i3 Cap. 1 §. Rättegångs-Balken omrörde jäf,
hindrade, hvarken att anställa val till Deputerade, Taxerings-
Comite', Di ätsel-Commission, Kyrko-Råd och Fattigför-
sörjnings-Direction, eller upptaga och pröfva, efter vederbö-
randes hörande, de behof, som af de olika intressena kunna
framställas och hvarom de icke kunna förenas, hvarförutan
Magistraten tillhörer, att handhafva Stadens Polis och vaka
deröfver, att Stadens allmänna Byggnader, Gator, Vägar,
Broar, Skjutsinrättning, Kyrka, Fattigvård och Eldsläcknings-
anstalter m. m. i behörig ordning vidmakthållas, pröfva be¬
24
Den 3o Januarii.
svär i beskattningsfrågor och skilja mellan de inom hvarje
Stad varande olika classer, om den andel de i beskattnin¬
gen böra utgöra, då stridigheter derom uppstå, samt för öf¬
rigt handlägga alla de ärender, hvilka äro af exsecutiv och
administrativ beskaffenhet,1 och icke kunna hänföras till tvi¬
stefrågor, sorn till vederbörlig Domstol böra instämmas. Be¬
svär öfver Magistrats-beslut fullföljas i stadgad ordning.’’
Då den administrerande myndigheten uti Städerne, li¬
kasom deras Domstolar, äro att betrakta såsom Statens Om¬
bud, hvilka äro tillsatte att skydda innevånares person, egen¬
dom och näring, så att de icke förnärmas, synes deraf böra
följa Statens Öfverhufvuds rättighet, att bestämma den en
hvar Tjensteman tillkommande aflöning, så framt Rikets
Ständer ej skulle finna det vara Statens pligt, att, i likhet med
llikets öfriga, öfvertaga aflöningens bestridande till de Stä-
dernes Embets- och Tjenstemän, hvilka böra anses som Sta¬
tens, och ej äro communala.
Ofvanåberopade Nådiga Stadga har funnit det lända
till Städernas bästa, att ett visst antal Deputerade varit ut¬
valde, som auctoriserats i allmänna frågor föra menighetens
talan, hvilken ordning väl ännu är gällande i flera Städer,
hvarest Borgerskapens Äldste hafva beslutande-rätt uti alla
frågor, som röra Borgerskapen enskildt, men icke sträcka sig
till Tomt-, Hus- och Jordägare samt öfrige innevånare, hvil¬
ka senare klasser icke särdeles blifvit afsedde uti nämnde
Stadga, emedan den har förutsatt, att alla innevånare i Stad
vore Borgare; men som detta förhållande helt och hållet
förändrat sig samt en Stad bör Vara en kommun, hvilken är
öppen icke blott för Borgare, utan äfven för hvilken annan
Medborgareklass, emedan der äro bosatte personer, som äga
hus, tomt och jord, samt lefva af Embeten och Tjenstår
samt enskild förmögenhet, utan att vara Näringsidkare, så
synes mig alla dessa klasser, lika så val som Borgaren, vara
pliglige bidraga till Städernes upprätthållande i förhållande
till det intresse, sorn de kunna deraf hafva, hvilket visar
sig störst för Näringsidkare, dernäst för Faslighels-ägare,
och minst för den bosatte innevånaren , hvaremot de böra
vara berättigade lill talan, i den mån de kännas skyldige att
till Staden skatta; och sorn erfarenheten visat ringa resultat
af Städernes så kallade Allmänna Rådstufvor och Socken¬
stämmor, hvartill Menigheten varit sammankallad, så vågar
jag tro, att Städernes angelägenheter säkrast skulle handhaf-
vas genom valde Deputerade, Drätzel-Commissioner, Fattig-
vårds-Directioner och Kyrkoråd, om en medborgerlig anda
kan utbildas, hvilket ännu icke kan vara fallet, då man vid
tillfällen, der den påräknas, finner sig icke kunna underlåta
vid det medborgerliga förtroendet öfva första pligten, att icke
få detsamma sig afsäga. Under hopp, att den tid icke är
aflägsen, då det medborgerliga förtroendet blifver så högt
skattadt, att det icke bthöfver stöd af pligten, dristar jag
vidare föreslå:
Den 3o Ja nu a lii.
”1 Stockholm utses 72, i Götheborg 4°, > första klas¬
sens Städer 36, i andra och tredje dito 24 och i fjerde och
femte dito 12 Innevånare, jemte erforderligt antal Supplean¬
ter, hvaraf en tredjedel årligen utgår, med rättighet, att
åter vara valbar, hvilka deputerade böra bestå af /s Nä¬
ringsidkare, valda efter den ordning, som i hvarje Stad hittills
varit följd vid val af Borgerskapets äldste, utan afseende på
ståndsskillnader, }4ä:delar Fastighetsägare, och f3ä:delar i Sta¬
den Mantalsskrifne innevånare, och hvilka väljas på Allmän
Rådstufva af hvar sin klass, efter den beskattning, som dea
väljande till Staden erlägger, varande Näringsidkare, såsom
utgörande det öfvervägande intresset, fastän de tillika äro
Tomt- och Jordägare, samt Mantalsskrifne innevånare, icke
berättigade alt deltaga i sistnämnde klassers val, men kunna
af de väljande kallas. Desse deputerade, som böra samman¬
träda å bestämda dagar och på kallelse, antingen införd i
Stadens Tidning, eller uppläst i kyrkan, inför Magistraten,
äge att med beslutande rätt, per capita, offentligen afhandla
alla Stadens angelägenheter, efter derom af eller hos Magi¬
straten väckte Motioner, och bestämma den tillökade be¬
skattning, som kan erfordras utöfver fastställda anslag; dock
erfordras för beslut i sistnämnde fall, att ftdelar af depu¬
terade detsamma biträdt, och att |:delar deputerade deruti
deltagit; men om någon klass skulle finna ett framstäldt
Förslag, oaktadt en felslagen votering, ej böra förfalla, hän-
skjutes frågan till Magistratens afgörande, sorn pröfva!' be-
bofvet och beskalfenheten, samt meddelar beslut, hvaröfver
den missnöjde må sig besvära i den ordning och inom den
tid, som stadgad är för Besvärs anförande öfver Magistrats-
Utslag.”
. . §• >•
”Förvaltningen af Städernes Drätzel, Fattigvård och Kyr-
ko ines Economi, uppdrages åt dertill af Deputerades sär¬
skilde klasser inför Magistraten valde Drätzel-Commissio-
tier, Fattigvårds-Directioner och Kyrko-Råd, hvilka åligger
att följa de Reglementen och Ordningar, som kunna vara
faststälde eller hädanefter fastställas, samt vata pligtige till
redovisning för Deputerade inför Magistraten, som tillkom¬
mer pröfning af de anmärkningar, hvilka dervid kunna fram¬
ställas af de utaf Deputerade valde Revisorer, och ej af de
förre pröfvas böra, såsom nöjaktigt förklarade, förfalla, och
öfver hvilket beslut den missnöjde äger sig besvära uti
Kongl. Kammar-Rätten, hvaremot det tillkommer bemälte
Förvaltningar rättighet, att vid vitén, ej öfversligande 6 R:dr
3a sk., och suspension på viss tid, tillhålla underordnade re¬
dogörare fullgöra deras redovisningspligt, hvaröfver klagan
hos Magistraten kan anföras; men uppstår fråga om allmänna
medels förskingring eller försnillning, anställes åtal vid ve¬
derbörlig Domstol. — I de Städer, hvarest Drätzel-Commis-
Den 3o J a n u a r i i.
sioner eller Fattigvårds-Directioner icke äro eller blifva med
Reglementen organiserade, förblifve med förvaltningen och
Fattigvården, på sätt som öfligt varit.”
Att ernå en rättvis och billig grund, som ar tillämplig,
icke blott för den andel, som hvarje klass bör utgöra i en
Stads administrationskostnad, publike byggnaders och Fat¬
tigvårdens m. m. underhåll, utan äfven för fördelningen emel¬
lan klassernes medlemmar, har jag väl föreställt mig blifva
ganska svårt, emedan hvarje klass och individ, som kari få
en ökad tyngd, icke gerna medgifver någon förändring i det
genom tillfälligheter nästan i hvarje Stad häldvunna beskatt-
ningssystem, hvarföre man ock i sednare tider erfarit den
mängd frågor, som uppstått, väckta dels af somlige Städers
Jordägare eller innehafvare, som sökt undandraga sig Stä-
dernes väghållnirrgsskyIdighet, änskönt denna, enligt 25 Cap.
8 §. Byggninga-Balken, kan Städer ne åligga, endast i följd
af den tillslagna Jorden, dels af Tomtägare, som sökt förmå
Näringsidkare och öfrige Innevånare att deltaga i Fattigvår¬
den, Presterskapets aflöning och Kyrkobyggnad m. m., som
i åtskillige Städer uteslutande vidlådit Tomterne, dels af
Tomtägare, som i åtskillige Städer utgjort väghållningen,
hvilka sökt undandraga sig nämnde onus, dels af Närings¬
idkare, sorn sökt biträde af Tomt, och Jordägare till Tjen-
stemännens aflöning, skjutsning och andie borgerlige oneras
utgörande, men aldrig erbjudit eller medgifvit dem rättighet,
att få deltaga i beslut om Stadens angelägenheter, och dels
slutligen af i Släderne boende enskildte personer, hvilka
sökt undandraga sig deltagande i allmänna inrättningars be¬
kostnad och underhåll, med fler e lika beskaffade omvexlande
frågor, hvilka blifvit pröfvade och afgjorde stundom på oli¬
ka sätt, men då Städer nes förkofran synes fordra att förena
hvarje Stads olika intr essen lill en kommun, de der äga pligt,
att hvar i siri mån bidraga till dess bestånd, i förhållande
lill det gagn och skydd man njuter och har behof utaf, mot
åtnjutande af deremot svarande rättighet lill talan uti före¬
kommande frågor, så vågar jag tro, att denna för ening skulle
kunna tillvägabringa*, om följande fördelnings- och beskatt-
ningsgrunder fastställas.
§■ 4-
”Städernes Ernbets- och Tjenstemän, Presterskap, Kyr¬
kor, allmänna Byggnader, Väg- och Gatuhållning, Båtsmans¬
håll, Skjutsning, Inqvartering, Brandvakt och Eldsläcknings¬
anstalt, med de flere inrättningar, som i Släderne finnas,
kunna påbjudas eller beslutas, aflönas, underhållas och be¬
kostas af de till Släderne donerade inkomster, så långt de
förslå, oren bristen fylles genom sammanskott af Städernes
Bor gare, Skeppsredare, Näringsidkare, Hus-, Tomt- och Jord¬
ägare eller Innehafvare, jemte alla der bosatte Ernbets- och
Tjenstemän samt personer, som äro sine egne, på det sätt,
att Borgare, Skeppsredare och Näringsidkare utgöra ö/dafdelar
Den r F e b r u a r i i.
i förhållande till en hvars större eller mindre rörelse, tomt-,
hus- och jordägare eller innehafvare 12:delar, i förhållan¬
de till tomternes, husens och jordens värde samt desse, som
äro i Staden boende och mantalsskrifne, i förening med öf¬
rige innevånare, hvilka icke äro Borgare, Skeppsredare, Nä¬
ringsidkare, Hus-, Tomt- och Jordägare eller innehafvare
3/"i2:delar, i förhållande till en hvars förmögenhet, inkomst
och arbetsförmåga, hvarförutan de, som icke äro sine egne,
böra erlägga, mankön 16 sk. och qvinkön 8 sk. öfver 17 års
ålder, med skyldighet för husbonde, att ansvara för tjenste-
hjons skatt.”
Såsom följd af denna Ordning, bör det icke tillkomma
Borgerskapen uteslutande rättighet, att upprätta Borgmästa¬
re-Förslag och välja Rådmän, utan bör en slik rättighet
sträcka sig till hvar och en activ Medborgare, som till Sta¬
den skattar, hvarföre jag ämnar hos Rikets Högloflige Stän¬
ders Constitutions-Utskott göra förslag till de förändringar i
Grundlagen, som härföre erfordras, och sora berättiga Städer¬
nes orepresenterade innevånare, att få deltaga i Riksdags-
manna-valen och till Riksdagsmän kunna väljas.
M. Bagge,
Den i Februari i.
N:o 10.
Ibland de orsaker, som menligt inverkat på allmänna
ärendernas hehöriga gång uti vårt fosterland, samt icke rin¬
ga bidragit dertill, att många nu allmänt öfverklagade olä¬
genheter, antingen icke blifvit i tid förekomne, eller, sedan
de låtit förmärka sin tillvaro, ändamålsenligt afhulpne, torde
med skäl kunna räknas bristen på duglige Embetsmän uti
administrationens särskildte grenar. Detta beklagliga förhål¬
lande härleder sig väsendtligen derifrån, att, vid befordring
till högre platser i samhället, icke alltid fästats det afseende
på förtjenst och skicklighet, som 28 §. Reg.-Formen förutsät¬
ter. Följden häraf har blifvit den, att öfverensstämmelse i grund¬
satser, sammanhang i beslut, samt en kraftig samverkan vid
verkställigheten deraf, ingenstädes äro till finnandes. Den
moraliska smitta och den industriela förlägenhet, hvarunder
Statskroppen arbetar, leta förgäfves efter botemedel hos dess
naturliga Läkare. En slapphet och liknöjdhet har derifrån
influtit i samhällets ådror, hvilka åter alstrat tillväxande
missaktning för ordning och lagar, hvaraf utbrotten dagligen
förnyas under våra ögon. I samma mån, som oskickligheten
undanträngt förtjensten från de högre platserne, hafva ut¬
märkande förmögenheter i lägre tjenstegrader måst stå i skug¬
gan eller blifvit förhatliga och förföljde. Embetsmannaba-
nan, hvars lägsta trappsteg förut beträddes med skyldig miss¬
tro till egen förmåga, blott långsamt och afmätt bevandra¬
f D e n i Febmarij.
des, samt beredde innehafvaren anseende endast i den man,
som hans egenskaper igenom pröfning och erfarenhet utveck¬
lades, öfverhoppas, nu mera, ofta med ett enda språng, un¬
der anspråk, hvilka endast mäta förmågan efter lystnaden,
och pligterne efter utvägarne att undgå ansvar för deras ef¬
tersättande, hvarigenom ock sluteligen sjelfva Embetet ådra-,
ges en missaktning, som sprider allmän misstro och farhåga.
Talrika exempel saknas icke derpå, alt personer anställas i
tjenstgöring och erhålla förmanskap öfver andia, oaktadt de
icke äga den minsta förberedande kunskap eller erfarenhet,
hvarpå deras verksamhet kon stödjas, och hvilka således dag¬
ligen löpa fara att antingen bero af de Tjenstemäns välbe¬
hag, för hvilka de äro ämnade att tjena till rättesnöre, eller
också att blindvis hugga i vädret, samt komma villervalla
och olag åstad, till största skada för del allmänna. Regerin¬
gen har på visst sätt sjelf ådagalagt sitt misstroende till de
civila myndigheterne i landel, då den, med förbigående af
dessa behöriga organer, sökt förskaffa sig underrättelser om
tillståndet i vissa landsorter medelst affärdandet af mililär-
personer all kunskapa derom. Må man då icke eller förundra
sig, om mången gång sanna och noggranna skildringar 0111 landets
ställning och behof uteblifvit eller lemnats obegagnade. De
flerfaldiga olägenheterne af lycksökeriets inverkan på våra
samhällsangelägenheter och deras drift, behöfver jag troligen
icke vidlyftigt beskrifva, lika litet som jag anser tillständigt
att utmärka dem, hvilka på sådan väg ernått och nedsatt
landets äreställen, der endast förvärfvade och ådagalagde in-
sigter, mognad erfarenhet, redbar sjelfständighet och oförvit¬
ligt uppförande, understödde och vägledde af lyckliga själs-
förmögenbeter, förmå att upprätthålla det hvarje Embete
tillkommande anseende igenom beredandet af allmänt och en¬
skildt gagn.
Måhända har man icke med det eftertryck, som veder-
bordt, uti nuvarande Reg.-Form uttryckt sättet att gå tili
väga vid tjensters besättande. Deremot innehöll 1720 års
Reg.-Form tvenne stadganden, hvilka i viss mån lade band
på godtycket i detta afseende. Det heter nemligen i 4«
Morn. deraf sålunda: ”Vid alla Embetens besättning bör för¬
nämligast anses personernes bepröfvade erfarenhet och för¬
tjenst, så att ingen till alldeles ovana och med dess ännu ej
öfverensstämmande sysslor må antagas, utan hvar och en
befordras efter dess naturliga böjelse och erfarenhet. Ingen
må för höghet, gunst och anseende få insteg i sådane syss¬
lor, hvartill han ej är skicklig, ej eller för ringare härkomst
förskjutas” — -— — samt uti 4> §• stadgades, att ”om nå¬
gon Embetsman, ändlig’ eller verdslig, recommenderar eller
befordrar någon för egen nytta, gåfvor, skyldskap, vänskap,
gunst och höghet, till bättre meriterades förfång, bör han,
efter föregången ransakning och dom, utan nåde genast sät¬
tas från tjensten och efter sakens omständighet straffas,”
Den i Februari i.
Härigenom kunde, såsom jag hade äran nämna, en viss con-
troll utöfvas på Regentens makt, att efter välbehag utse
Kronans Embetsman, ehuru man visserligen i tillämpningen
deraf kom att utöfva samma väld, hvilken man vilie före¬
komma, då Embetsman efter parliåsigter, medelst Ständernas
Urskillnings-Deputation o. s. v., afsattes fiån deras befatt¬
ningar under den så kallade frihetstiden. Ständerna sakna
visserligen icke eller uti vår närvarande samhällsförfattning an¬
visning och rättighet, att, medelst granskning af Stats-Rådets
Protocoller i allmänhet, och för hvarje särskildt fall efterse,
huruvida Rikets sannskyldiga gagn och bästa blifvit äfven
uti dessa angelägna frågor eller befordringsmålen iakttaget,
hvilket åliggande jag föreställer mig icke koinmer att af Con-
stitulions-Utskoltet åsidosättas. — Emedlertid torde andra
utvägar äfven erbjuda sig och böra begagnas, för att erhålla
en duglig och aktad Embetsmannaklass, så att möjligheten
afstänges för den inbilske lycksökaren, att göra samhället lill
experimentalfält för sina omogna förslag, så att utsiglerne
åter må öppnas för den obemärkta förtjensten att, utan an¬
dra förespråk, bana sig vägen till en vidgad verkningskrets,
och på det att slutligen en ädel täflan i delta hänseende må
återlifva domningstillståndet och höja driften i alla allmänna
Verk och Inrättningar, till omedelbar inverkan och belåten¬
het för alla samhällsklasser. Jag tager mig således, i afsigt
att åstadkomma någon förbättring härutinnan, friheten vörd¬
samt föreslå, det Rikets Ständer, medelst aflåtande af under¬
dånig skrifvelse till Kongl. Maj:t, ville uttrycka och anmäla
Landets, såsom jag förmodar, tämligen allmänt delade önsk¬
ningar i följande afseenden:
1:0 Att, sedan igenom flere särskildte Författningar
blifvit förordnadt, att hvar och en , som söker inträde
i något af Rikets Collegier eller åtskillige andra Embets¬
verk, bör förut hafva undergått examen i föreskrifne äm¬
nen vid något af Rikets Universiteter, hädanefter äfven
vid besättande af högre Civile Embeten och befattnin¬
gar,-' såsom Civile Stats-Råds-, Presidents- och Landshöf-
dinge-platser m. fl., icke någon person må komma i åtanka,
som icke presterat de prof af skicklighet, hvilka för erhål¬
landet af underordnade beställningar i samma Embetsbana
blifvit föreskrifne, och hvars förtjenst icke blifvit pröfvad
under tjenstgöring i lägre grader, samt derunder jemväl åda¬
galagt oförvitligt uppförande, så vida icke JCongl. Majit, af
förekommande synnerliga skäl, efter särskild ansökning der¬
om, skulle finna för godt, att härifrån bevilja eftergift der¬
före, att den sökande ådagalagt skicklighet medelst utgifne
skrifter eller eljest under bestridande af värf, som berott af
allmänt förtroende, hvilket tillstånd likväl borde hafva ei hål¬
lits minst ett halft år förut, än den sålunda benådade per¬
sonen kunde komma i fråga vid omförmälte Embetens be¬
sättande.
3o
Den i Feb r u ar ii.
2:0 Att, enär 28 §. Reg.-Formen synes inskränka Kongl.
Maj:ts rättighet alt förfoga om tjensters besättande, efter deras
egenskap, hvarmed ingen annan lärer kunna förstås, än hvad
de af ålder innehaft, Kongl. Maj:t ville återgifva åt de sär¬
skildte Embetsverken den rättighet, som i sednare lider blif¬
vit dem betagen, att förordna om åtskillige lägre tjenstebe-
fattningars fyllande, helst ostridigt är, att desse bäst äro i
tillfälle alt bedöma de sökandes skicklighet och förtjenst,
samt Konungen är i alla fall förbehållet, att uti besvärsväg
meddela de rättelser, som omständigheterne någon gång kun¬
de påkalla; och slutligen
3:o Att, sorn flere vigtiga och ansvarsfulla sysslors be¬
sättande, medelst Nådige Förordnanden tills vidare, icke kun¬
nat undgå att medföra en vacklande och osammanhängande
behandling af allmänna ärenden, Konugen icke måtte förord¬
na någon person till bestridande af en syssla på obestämd
tid, utöfver ett halft år, hvarunder tillräcklig erfarenhet sä¬
kerligen torde inhämtas, huruvida samma person besute alla
nödiga egenskaper, alt till Kongl. Majrts och Rikets sannskyl¬
diga båtnad uppfylla stna vigtiga åligganden.
G. F. Ekholm.
N:o 11.
Sorn Kongl. Kungörelsen den 9 Maji i835, angående
inteckning af försålda lösören, hvilka qvarblifva i säljarens
vård, till fredande för utmätning, i så måtto är byggd på
mindre riktiga grunder, att det naturliga och oeftergifliga
betinget för flyttningen af äganderätten, eller traditionen, der¬
vid merändels uteblifver, och samma Förordning derjemte,
eldigt de fleste Domhafvandes och Domsätens vundne erfa¬
renhet, visat sig endast lända till missbruk samt störande af
allmänna förtroendet, föranlåtes jag vördsamt föreslå upphäf-
vandet af detta stadgande, med skyldighet för dem, hvilka
på sådant sätt redan tillegnat sig andras lösegendom, att, för
bibehållandet af den vundna äganderätten, inom viss lämplig
tid sätta sig deraf i besittning.
G. F. Ekholm,
N:o 1 2.
Utaf alla de tyngder, hvilka besvära jordbruket och
hindra dess förkofran, är ingen mera orimlig än Hållskjut¬
sen. Det torde vara svårt, att för dess utgörande uppgifva
någon antaglig rättsgrund, äfven i kameralistiskt afseende.
Den leder sitt ursprung från de barbariska tider, då våldgäst¬
ning blef alltför tryckande, för att med en mindre olägen¬
het förekomma den större. Få allmänna praestationer hafva
mera bidragit till allmogens vanmagt och nedsättande. Till
afhjelpande så väl af denna obilliga tunga, som beredande
Den 1 Februarii.
3i
af möjligheten fö’r enskilde speculanter, att utan förlust kun¬
na tillvägabringa Forvagns-inrättningar och Skjuts-entrepre¬
nader, jemte lättnad i cominunicationer för enskilde vägfa¬
rande, vågar jag vördsamt föreslå, att skjutslegan må höjas
till dubbla beloppet, så väl å landet som i Städerne, emot
hvad den för närvarande utgör, och på det icke igenom en
dylik åtgärd Resekostnader i Statens ärender må blifva allt¬
för kännbara, vågar jag tillika föreslå vidtagandet af det
stadgande, att ingen Embetsman, eho han vara må, må
anses berättigad till ersättning af allmänna medel för ett
större antal hästar, än högst fyra stycken. Dessutom bör,
såsom lätt verkställbar följd häraf, fångars forslande hädan¬
efter verkställas på grund af derom i hvaije Län särskildt
upprättade contracter, men icke medelst Gästgifvare-skjuts.
G. F. Ekholm.
N:o i3.
Då jag, å ena sidan, icke kan gilla Lag-Commitleens för¬
slag för organisering af Städernes Domstolar och administra¬
tiva myndigheter, häldst jag anser det vara overkställbar!
för Rikets mindre Städer, och jag, å den andra, funnit orga¬
nisationen af våra fleste Kämners-Rälter icke vara ändamåls¬
enlig, hvilka tor öfrigt orsaka en öfverflödig instance; så,
jemte det jag finnér mig böra förnya den vid flere föregående
Riksdagar väckta motion om nämnde Rätters indragning och
deras befattningars öfverflyttande till Rådstufvu-Rätlerne,
tager jag mig friheten, såsom följd af mitt förslag till för¬
nyad Stadga för Städernes administration, uppgifva de grun¬
der, hvarefter organiseringen i min tanka bör verkställas.
Uti alla Städer är det judiciella sammanblandad! roed det
administrativa, men i de Städer, hvarest flere än en Borgmä¬
stare erfordras, är delta icke af något behof påkalladt, utan
leder till stora olägenheter och uppehåll i ärendernes gång,
hvarför jag anser, att Rådstufvu-Rätlens och Magistratens
befattningar i dessa böra åtskiljas och behandlas af olika
personer.
Den ringa kännedom jag har om Hufvudstadens Embets-
Verks organisation och göromål, gör det väl omöjligt för
mig, att ens våga ett försök till en förändrad reglering deri;
men då dess närvarande Representanter härtill äro i tillfälle,
dristar jag hoppas, att de behagade, så vida de grunder god¬
kännas, hvilka jag anser böra följas, fylla den lucka i för¬
slaget, soro jag i anledning deraf måste lemna öppen.
I allmänhet synes mig, att Rådstufvu-Rätt i de Städer,
hvarest flere Di visioner erfordras, bör utgöras af så många
Justilioe-Borgmästare, att en är Ordförande på hvarje Divi¬
sion, med 3:ne litterata Rådmän till Ledamöter, hvaraf de
2tne yngste tillika äro föredragande och Protocollsförande,
med den indelning, att Brott- och Civil-mål skiljas åt; men
32
Den r F e b r u a r i i.
i de Städer åter, hvarest en Division är tillräcklig, bör Leda¬
möternas antal, utom Borgmästaren, vara fem, hvaraf en
upprättar Bouppteckningar och Arfskiften, en förer Proto-
coll och föredrager så kallade Rådstufvu-Rättsmål, en dito
Civila Kämners-Rättsmål, en dito Brottmål och en dito Tull-
och Tryckfrihetsmål.
Dylika större Städers Polis, (utom Stockholm) Eeono-
mi, Uppbörds- och Exsecutions-Verk bör handhafvas af en
Politie-Borgmästare, 2lne litterata Rådmän, jemte 3ine Med¬
borgare, hvilka senares befattningar bör a vara ambulatoriska
och icke åtföljas af lön på Stat, utan skäligt arfvode, med
skyldighet för den ene litterate Rådmannen att föra Proto-
collet och den andre att fullgöra, hvad Magistrals-Secretera-
ren åligger.
Uti de Städer, som icke hafva öfver 4>°00 innevånare,
har, efter den organisation, som blifvit tillvägabringad uti
Staden Uddevalla, hvilken jag representerar, blifvit med tio¬
årig erfarenhet ådagalagdt, att en Borgmästare och en litterat
Rådman, med biträde af 2lne Medborgare, kunna medhinna
handhafvandet af Lagskipningen och administrationen, hvar¬
före nämnde organisation för lika stora Städer, bör anses
lämplig, men i Släder, som icke hafva öfver i,5oo inne¬
vånare, bör allt kunna medhinnas af en Borgmästare och
2lne Medborgare, såsom Rådmän, hvaremot de Städer som
icke hafva 800 innevånare, böra i judicielt och exsecutivt
afseende läggas under närmaste Lands-Rätt och Kronofogde,
samt administrationen och Polisen bestridas genom en Ord¬
ningsman. Cassören, Fiscaler, Cancellister, Exsecutions-, Po¬
lis- och Vakt-betjening får lämpas efter hvarje Stads behof.
Då Exsecutions-löi hållandet synes böra vara lika för al¬
la, torde den vissa Städers Magistrater tillagde befattning,
att handlägga Utsökningsmål, böra öfveiflyttas till vederbö¬
rande Kongl. Majlis Befallningshafvande.
Föreskriften i Grundlagen, att Stockholms Kämners-
Rätter skola handlägga Tryckfrihetsmål, lägger väl hinder
för nämnde Rätters indragning vid denna Riksdag, dock sy¬
nes mig, alt en Division skulle kunna förklaras tillika vara
Kämners-Rätt uti dylika mål, likasom vissa Rådstufvu-Rälter
kalla sig lör Sjö-Rätter vid behandlingen af Sjö-Rättsmål,
intilldess Tryckfrihets-Föroi dningen, i likstämmighet härmed,
kan blifva ändrad.
Om Remiss häraf till vederbörligt Utskott, får jag vörd¬
sammast anhålla.
M. Bagge.
N:o .4.
Fjortonde paragrafen Regerings-Forraen tillerkänner vis¬
serligen Konungen högsta Befälet öfver Rikets Krigsmakt tili
Lands och Sjöss, men 64 §• > samma Regerings-Form, bju¬
Den 5 Fe b rua rii.
33
der dock uttryckligen, att de Statsmedel, som af Rikets Stän¬
der ställas till Konungens disposition, skola till de af Rikets
Ständer pröfvade behof anordnas. Häraf följer, att Rikets Stän¬
der äro ovägerligen förpligtade, att vid bestämmandet af
Stats-anslag åt Försvarsverket, undersöka, om Statsmedlen
derpå onyttigt förspillas, eller huru Rikets försvar dr orga-
niseradt, om det uppfyller sitt ändamål, och om i detsam¬
ma linnes någon ledande princip — någon plan — något
system! Utgående från den synpunkt, att, till åtlydnad af
Grundlagens forrberörde oförlydbara bud, Regering och
Ständer borde, vid fråga om Stats-anslag för Försvarsverket,
med fullt förtroende möta hvarandra, begärde jag uti en år
i834 till Stats-Utskottet remitterad motion, att Utskottet,
som, medelst Hof-Canzleren, står i direct beröring med Re¬
geringen, skulle anhålla ora upplysning rörande det system,
Kongl. Majit följer, livad Sjöförsvaret beträffar. Denna be¬
gäran, som åsyftade Statsmakternas samverkan för ett gemen¬
samt fosterländskt mål, förekom mig så enkel, billig, nyttig
och nödig, att jag dertill vågade hoppas bifall ; men Stats-
Utskottet, som vid nämnde Riksdag, å Ridderskapet och A-
delns vägnar, representerades af nu varande Landt-Marskal-
ken Palmstjerna och flere Militair-personer dessutom, fann
densamma förnärma Konungamakten och afslog följaktligen
det hufvudsakliga af Motionen. Allt hvad derigenom kun¬
de, efter långvariga debatter, medelst votering, vinnas, var
Stats-Utskottets tillstyrkan, att Rikets Ständer borde, med
förklaiande, att Rikets Sjöförsvar hufvudsakligen hvilar på
Skärgårds-flottan, på detta vigtiga ämne fästa Kongl. Majits
uppmärksamhet, till det afseende Kongl. Majit kunde finna
detina framställning förtjena. Det är en känd sanning, att
det mindre Sjövapnet blifvit, under nu varande Styrelse, myc¬
ket vanlottad I. Hvad som borde vara hufvudsak, har Sty¬
relsen ansett som en likgiltig bisak. Deraf har uppkommit
de oerhördaste missförhållanden — de vådligaste oordningar.
Låtom oss tala med facta! Under det fåfängans attributer
i anspråk tagit enorma summor på tredje Hufvudtiteln, un¬
der det Landt-armtfens årliga exercis, vare sig vid vanliga
Regementsmöten eller vid de, utom all fråga, onyttiga lust¬
lägren, per år räknadt, absorberat circa en half million riks¬
daler, har fjerde Hufvudtiteln icke kunnat bestå en tionde¬
del af nyssnämnde summa åt den till äfventyrs nyttigare Sjö-
excereisen, som likväl hitintills påkallats för 2ine väsentligt
olika flottor, tillsammans utgörande vid pass 3oo krigsfartyg,
till hvilka erfordras en bemanning af 24,000 man, med ett
befäl af 1,700 olver- och under-officerare.
Saknaden af den öfning — den praktik — som både
Sjö-officerare och Sjö-folk behöfva, har sedan sista Riksmö¬
tet, på ett för Staten ganska känbart sätt, documenterat sig,
dels i Herr Ehnemarks strandning på Julländska kusten, dels
i Herr Oxehufvuds förfarande med Kronans numera enda
Bilagor till Borg.-St. Prot. vid Riksd. 18,jo. 3
34
Den 5 Fe b ru ar ii.
återstående Ångfartyg. Inom Sjö-Befälet saknas dessutom esprit
och enhet. För några år sedan tillstyrkte General-Adjutanten
för Flottan, att till ett Judiskt Handelshus bortsälja en del af
Bikets Flotta med erforderlig bemanning, och behöll för sig
sjelf en anpart uti den, genom Statens förlust på detta Riks-
förderfliga företag, för vissa personer, uppkomne vinst.
Söndring i tänkesätt och åsigter har länge förevarit in¬
om Flottans Officers-Corps. En del i fr a r för Linie-flottan;
— en annan del för Skärgårds-flottan. Den på sin tid infly¬
telse] ike Amiralen Cederström kunde, i fråga om lilla eller
stora Flottans företräde, icke förlikas med sin egen måg,
Amiral Cronstedt. Mellan Carlscrona Station och Stockholms
Station förefinnes ett ganska marqueradt spändt förhållande.
Ej ens bland Officerarne å sistnämnde Station har samdrägt
kunnat bibehållas. Oenigheten har gått till den ytterlighet,
som det ryktbart vordne Schantziska målet uppenbarat. Opi-
nionsstriden inom Sjö-Befälet har satt Sjö-Förvaltningens an¬
seende på spel, och kostat en af Skärgårds-Flottan onekligen
förtjent Amiral dess enskilda välfärd. Hänförd af partisinne,
hade den sednare företagit sig alt, på egen hand, ändra ett
af Konungen för Flottorne faststäldt Reglemente. Pressen an¬
märkte förhållandet och föranlät Justitiae-Ombudsman till an¬
ställande af ett åtal, som hade delta grofva embetsfels utre¬
dande till påföljd. För ett par år sedan föilorade Kionan,
genom förhastad slopning, några Kanon-slupar i Stockholm,
och uppå det, jemväl genom Pressens tillgörande, deremot
anställde åtal, uppkom, mellan Befallande och Lydande, tvist,
rörande tillämpningen af de från Sjö-Förvaltningen utgång-
ne ordres.
Sin pligt likmätigt, har icke Stats-Secreteraren för Krigs-
ärenderna inför Konungen föredragit alla frågor om anord¬
ningar för Flottans behof, utan hafva desamma stundom blif¬
vit i Commando-väg afgjorde. Också blef, af sådan anledning,
vid 1837 års Siats-Revision anmärkning resolverad, ehuru Re-
visorerne, hvilkas Ordförande var Landshöfding Palmstjerna,
sedermera beslöto, alt annihilera anmärkningen.
Erfarenheten dels om Flottans förfall, i blist af utrym¬
me och vård, dels om de gamle Linie-Skeppens oanvändbar-
liet, i saknad af medel till utrustning, dels ock om den min¬
dre Flottans ouppfyllda materiella behof, var icke tillräcklig,
att under Konungens vistande i Carlscrona, hindia beslutet
att bygga ett nytt Linieskepp, med namn af Stockholm. Den¬
na byggnad, som, under det en del af gamla Linie-flottan, i
saknad af tak öfver dockorne, öfvei lemnäs åt en tidig för¬
gängelse, nu fortskrider ganska långsamt, är det mest talan¬
de bevis på planlöshet i förvaltningen.
Vid befoidringarne inom Flottan och ordningar för Stals-
Rådets reservationer deremot, förekomma flera anmärkningar,
hvilka dock, såsom omfattande Conseljens Pjotocoller, icke
bär kunna releveras. Aflönings-Staten för Flottan upplager
Den 5 Fe br tia r i i.
35
en tredjedel af hela 4;de Hufvudtileln, och ådagalägger, huru
här, likasom annorstädes, det högsta befälet, dels är öfverflö¬
digt talrikt, dels förstått alt tillvinna sig stora fördelar, i jem¬
förelse med Underbefälet. En Vice Amiral har, utom andra
förmåner, 4,5oo R:dr Banco årlig lön, då deremot en Under-Offi¬
cer vid Flottan, med ojemförligt större tjenstgöring, icke har
mer, än Etthundrade-Tjugo, säger 120 R:dr. Med Stats-Ca-
lendem i hand, upptäcker man lätt den för Flottan lika öf-
verflödiga, som för Stats-Yeiket onyttigt betungande perso¬
nalen af högre Sjö-Officerare, hvilket, enär Sjövapnets sann¬
skyldiga intresse vore, att hafva ett jemförelsevis större an¬
tal Under-Officerare, bevisar huru, äfven inom Flottans om¬
fång, Embetsmanna-inflytandet verkar menligt för det all¬
männa.
Vid Svenska Kanon-Bruken tillverkas nu med framgång
Bomb-Kanoner för främmande makter; men då Ryssland hai
en oei hörd mängd deraf, Danmark öfver 80, och Norrige öf¬
ver 70, så har Sverige ännu icke kunnat tillägna sig Tjugo af
denna, för Sjökriget så vigtiga uppfinning.
Förhållandet med Ekvirkes-contracterne i Carlscrona, och
Statens enorma förlust derpå, är af gammalt väl bekant; Ii
kasom det ännu är i friskt minne, huruledes framlidne Ge¬
neralen Franc Sparre fann Kungsholms fästning vid Carls¬
krona i den ställning, att Generalen ansåg sig föranlåten, alt
vid sista Riksmötet, på en i Grundlagen ingalunda godkänd
väg, utverka nytt Stats-anslag för densamma.
Förfogandet med Sjö-Beväringen är helt och hållet ulan
ändamål, ty intet Sjömanskap duger utan öfning, som icke
gerna kan bibringas genom blott tio dagars exercis. De öf-
nings-expeditioner till sjöss, som nu ega rum, hafva, besyn¬
nerligt nog, gång efter annan, upptagit samina befäl, ehuru
ändamålet bäst kunde främjas dymedelst, att Befälet turvis
comtnenderades till desse expeditioner.
Då Gardes-Regementerne i Stockholm, oaktadt deras dyr¬
het, bibehållas, borde från synpunkten af Stockholms försvar,
desamma inöfvas till tjenstgöring på Kanon-slupar och Ka-
non-jollar; men denna under Sommar-månaderne, inom Stock¬
holms Skärgård lätt verkstälda öfning har ännu icke blifvit
påtänkt. — Ehuru Skärgårds-kriget förutsätter kännedom af
våra Skärgårdars vidsträckta inlopp och farvatten, är dock
ingenting hufvudsakligt gjordt för inhämtande af denna vig¬
tiga kunskap. Främmande Makter förstärka sjövapnet med
Ångfartyg; vi deremot sakna, snart sagdt, helt och hållet det¬
ta, för Manskapet till vår Skärgårds-flotta, oundgängliga trans¬
portmedel.
Dessa facta torde göra tillfyllest, för att visa nödvändig¬
heten af Stats-Utskottets noggranna pröfning af Flottans sann¬
skyldiga behof. Nationen har anspråk att se Sjöförsvaret, ge¬
nom Ständernas åtgärd, upphjelpt ur det tillstånd af oefter¬
rättlighet, för att icke säga vanmakt, hvari det, i följd afen
36
Den 5 Fe b r u a r i i.
uti högsta måtto, dels felaktig, dels försummad, administra¬
tion, förfallit. Om en enskild man, utan beräkning, splittrar
sina tillgångar på skilda näringsgrenar, utan att, i någon en¬
da af desamma, följa någon annan ordning än den, som fö-
restafvas af flärdens och fåfängans inflytelse, och af det obe¬
ständiga menniskolynnets vindkast, så blir vanligtvis en sådan,
förr eller senare, ruinerad. På enahanda sätt förhåller sig
ock med Staten. Om den, ledd af nyssnämnde motiver, vid
organiserandet af sitt försvarsverk, skattar åt kast-intressen,
fördomar och Embetsmanna-hierarkien och icke har till syf¬
temål, att, med fästadt afseende på tillgångarnes möjlighet, er¬
farenhetens vittnesbörd och fordringarne af en alfvarlig sjelf—
sländighets- och fosterlandskänsla, först och främst ordna
det, med hänsigt till Landels locala förhållanden, nödvän¬
digaste försvarsmedlet, men deremot vacklande i beslut och
handling, fördelar anslagen på flera olika föremål, så inträf¬
far hvad som nu obestridligen eger rum med Rikets Flotta,
att nemligen densamma, uti intet enda fall, är behörigen or¬
ganiserad, utan företer det sorgliga exemplet af en sig sjelf
förstörande kraft, som småningom upplöses genom oförmåga
att hålla sig concentrerad. Fästom en blick på Carlscrona.
Vi finna der nedlagde Millioner i byggnader, Millioner i Skepp!
Denna Kronans dyrbaraste egendom påkallar desto större upp¬
märksamhet, som den på engång utgör icke allenast en lock¬
mat för fienden, utan ock en kräfta för landet, samt ett hin¬
der både för möjligheten alt utföra ett fördelaktigt Sjökrig,
och att tillvägabringa den reform i Sjöväsendet, som för när¬
varande otvifvelaktigt innefattar förnämsta vilkoret för möj¬
ligheten af Rikets försvar mot yttre våld.
Beredd att gifva skäl för mina postulater, går jag nu att
ådagalägga det märkligaste, som, i afseende på Linie-flottan i
Carlscrona, förekommer. Gustaf den Tredje, insåg vigten och
värdet af en väl organiserad Roddflotta, och hade efter de
fördelar, som den senare, under 1790 års Sjökrig, tillskyndat
honom, beslutat, att taga densamma under sin hägnande vård
och att bereda tillgång för dess tillökande, genom en högst
Betydlig inskränkning i Linie-flottan. Andra åsigter gjorde
sig naturligtvis gällande under Förmyndare-Regeringen, men
Gustaf den Tredjes plan upptogs åter af Gustaf Adolf, som
dock icke hann realisera den. Sedermera inträffade en hän¬
delse, som, i förening med den gamla erfarenheten om Linie-
flottan, synes hafva bordt hos Regeringen undanrödja hvarje
tvifvel om den sednares olämplighet för Sverige.
Under kriget med Norrige år iöi4 låg en del af Sven¬
ska Flottan under Amiral Puke utanför Strömstad vid Hval¬
öarne. Den hade der inspärrat Norska Flottan, som kunde
anses helt och hållet förlorad. För att taga den, behöfdes
icke mer än bifall till Amiral TVirséns begäran, att få göra
anfall med Skärgårds-flottan; men då Svenska Linie-flottan
icke kunde röra sig för vindstilla, och Befälhafvande Amira»
Den 5 F e b r u a r i i.
37
len icke unnade Skärgårds-flottan segrens ära, afslog han
JVirséns begäran och räddade dymedelst Norrska flottan, som
fick tillräcklig tid att komma undan. Norrmännen vunno ic¬
ke osannolikt genom denna, Svensk afund utmärkande hän¬
delse, både fred och constituiion. Nu uppstod ett, till inbör¬
des krig gränsande hat mellan Stora och Lilla flottan. I an¬
ledning häraf beslöt Regeringen år 1823, att sammanslå bå¬
da flottorne.
Då Piegeringen icke kände sig stark nog, att förhindra
split och tvedrägt inom Amiialitet, må nämnde beslut, från
denna synpunkt, försvaras, ehuru det otvifvelaktigt varit i
hög grad hinderligt för Skärgårds-flottans tillväxt och förkof¬
ran. Tre år efter Flottornes förening, nedsattes en Com¬
mitté, under Kronprinsens Ordförande, för att uppgöra för¬
slag till en planmessig administration af Flottan, under en
tidrymd af 5o år. Commiltéen, som bland sine Ledamöter
räknade Amiralerne Platen och PVirsén, fullgjorde detta upp¬
drag och aflemnade ett fullständigt betänkande, både om
fartygens antal, nybyggnad, reparation m. m. och om deras
bestyckning och bemanning i fred och krig; med flere dithö¬
rande ämnen. Genom Krigs-Expeditionens föredragning, blef
detta betänkande af Konungen i Stats-Rådet gilladt och till
framtida efterlefnad faststäldt; men knappt ett år derefter
expedierades, utan Conseljens hörande, General-ordres, som
voro till den grad afvikande från det nya Reglementet, att
detsamma derigenom kunde anses upphäfvet. En annan
Makt, än Conseljens, hade sålunda kullkastat hvad inför Ko¬
nungen i Stats-Rådet blifvit formligen afgjordt, och man
har icke sedermera hört omtalas, att fråga om besagde Re¬
glementes tillämpande någonsin förevarit.
Rikets Ständer hafva härutinnan ett lefvande exempel
på allenastyrandets följder. Konungamakten — i strid med
sig sjelf — den ena gången beslutande inför ett ansvarigt
Stats-Råd — den andra gången, utan detta Råds vetskap,
afvikande från Conseljens beslut, uppå en General-Adjutants
isolerade föredragning! En sådan anomali kan endast förkla¬
ras, genom den i snart 3o år följda, till enväldig Monarki
ledande, inconstitutionela tillämpningen af 4 §• Reg.-Formen.
Låt Grundlagen i denna hufvudsakliga del blifva en sanning,
och den största välgerning, som i närvarande tid kan skän¬
kas Fäderneslandet, är i och med det samma beredd! I fö¬
revarande, Försvarsverket rörande, fråga är intet att hoppas,
om icke Rikets Ständer inse sin pligt och sin rättighet, att,
innan anslag bestämmes, pröfva och undersöka Sjöförsvarets
organisation, dess omfattning, ändamålsenlighet och syftning,
samt ordningen för dess Styrelse och förvaltning. När man,
såsom händelsen var inom Stats-Utskottet vid 1834 ^rs Riks¬
möte, måste underkasta sig vidlyftiga debatter, blott för att
förhindra frågans läggande under bordet; när, såsom då in¬
träffade med många Ledamöter af Riks-Stånden, särdeles
38
Den 5 Fe b ru ar ii.
bland Ridderskapet och Adeln, samma fråga befraktas, icke
såsom Nationens sak, utan såsom Konungamaktens ensak, uti
sig innefattande ett Konungens enskilda prerogativ, är i san¬
ning föga hjelp att förvänta för den vigtigaste delen af Ri¬
kets försvar — det hitintills försummade kustförsvarel. Till¬
äfventyrs hafva dock omsider sannare åsigter af Statsförfatt¬
ningens anda och bestämmelse, i denna vigtiga del, skingrat
det mörker, som ännu vid förra Riksmötet föresväfvade en
majoritet bland Ständerne. Tilläfventyrs inse nu mera Rikets
Ständer, att möjligheten att besegra Émbelsmannainflytandet,
samt de särskilda inleressen och fördomar, som ligga i vägen
för Sjöförsvarets refoim, just beror derpå, att Regeringen fin¬
ner ett stöd hos Rikets Ständer, eller tydligare sagdt, alt Ri¬
kets Ständer, genom sine beslut, sätta Regeringen i nödvän¬
dighet, att för denna Nationela angelägenhet vidtaga en af¬
görande handling. Alt fördjupa sig i vidare tvist om det e-
na eller andra sjövapnet, eller huruvida Linieflottan anses,
för Rikets försvar, lämplig, är alldeles öfverflödigt, då del
nu mera är obestridt och obestridligt, dels att Rikets Sjöför¬
svar företrädesvis hvilar på Skärgårdsflottan, dels ock att
Rikets finanser icke medgifva underhållande af en större Ör¬
logsflotta. Den senare måste upphöra att suga 4-de Iluf-
vudtilelns märg och must, om det en gång skall blifva möj¬
ligt att gifva Skärgårdsflottan den utsträckning, som behöfves,
för alt organisera ett försvar, någorlunda proportioneradt till
Rikets kuster, från Bohusländska Skärgården till Norrbotten.
Må Norriges exempel, äfven i fråga om Sjöförsvaret, icke för
Sverige gå förloradt! Må det ihågkominas, att Skärgårdsflot¬
tan är för Sverige naturlig, att den icke fordrar några ovan¬
liga förråd, atl mateiialier till densamma finnas till huf¬
vudsaklig del inom landet, att den vid hastigt påkommande
behof kan, till betydlig del, genom öfverenskommelse med
enskilde Skepps-Redare, tillökas, samt att äfven Brödrariket
kan, vid dylikt fall, lemna densamma en icke oväsendtlig för¬
stärkning!
Jag öfvergår nu till framställning af de hufvudsakligaste
punkter, hvilkas pröfning, efter mitt förmenande, bör föregå
bestämmandet af 4tde Hufvudtitelns anslag, nemligen:
KO Att Stats-Utskottet, efter sakkunnige, men jämväl
ojäfvige, personers hörande och med ledning af deras erfa¬
renhet, samt efter inhämtande af den plan, enligt hvilken
Konungariket Norriges Sjöförsvar gradvis utbildas, meddelar
utlåtande öfver den tillökning, vare sig i afseende på Borob-
kanoner och annan materiel, Ångfartyg, Kanonjollar och
slupar, eller i öfrigt hvad beträffar bemanning m. m. Skär¬
gårdsflottan behöfver, för att bilda ett ändamålsenligt kust¬
försvar, utgående från synpunkten af likstämmighet med det
Norrska.
gjfe 2:0 Att Stats-Utskottet införskaffar upplysning, om bygg-
nads-kostnaderne för fartyg äro vid Marin-etablissemenlet i
Den 5 F e b r u a r i i.
39
Carlscrona lägre och således för Kronan mindre betungande,
an de kostnader af enahanda ari, som Kronan vid dylik bygg¬
nad annorstädes får vidkännas.
3:o Att Stats-Utskottet uppgifver, huru många af de i
Carlscrona befintlige Linieskepp äro oanvändbara, samt följ¬
aktligen slopfärdige, att Stats-Utskottet jemväl uppgifver
vanliga slopn i ngskostnaden för ett Linieskepp, äfvensom att
Stats-Utskottet, med fästadt afseende på den oerhörda kost¬
nad, som varit Iförbunden med Linieskeppet Ärans ombygg¬
nad till Fregatt, utreder, om icke hvarje förändring af den¬
na beskaffenhet innebär en, för Kronan, ekonomisk miss¬
räkning.
4:0 Att Stats-Utskottet, efter afräkning för de i sist¬
nämnde punkt omförmälde cassations-värda skepp, uppgifver
icke allenast, huru många brukbara Linieskepp komma att
återstå, utan äfven inkommer med förslag, huru de sednare
skulle, utan förnärmande af Kronans värdighet, kunna, på
det för Staten minst förlustgifvande sätt, realiseras.
5:o Att Stats-Utkotlet föreslår det ringa antal Örlogs¬
fartyg, bestående i <n eller annan Fregatt, Korvett och Kut¬
ter, som för Svenska sjöförsvaret anses böra bibehållas,
nemligen endast uti ett, till Norriges flotta, proportioneradt
förhållande.
6:0 Att Stats-Utskottet, under förutsättning af Linie-
skeppens indragning och stora Flottans reducerande till den
obetydlighet, som antydes i näst föregående punkt, uppgif¬
ver icke blott Kronans uti Ekvirke nu ägande capital, utan
ock den årliga besparing för Stats-Verket, som blo't å
nyssnämnde artikel måste uppkomma, genom antagande af
Norriges system för Sjöförsvaret.
7:0 Att Siats-Utskottet, så noga som ske kan, beräknar
alla öfriga besparingar, som i följd af Sjöförsvar-systemets
förändring, möjligen kunna vid Mariu-etablissementet i Carls¬
crona äga rum.
8:0 Att Stats-Utskottet, med föranledande, så väl af
den klagan, hvilken ifrån Carlscrona föres öfver bristande
medel, dels till Flottans materiel, dels ock till påbegynte,
nödiga ansedde, arbetens fulländande, som af Kronans an¬
språk, att, vid antagande af ny plan för Sjöförsvaret, se möj¬
ligheten afskuren, att fortfarande betunga Staten med utgif¬
ter, hvilka, genom denna plans omfattande, blifva onyttige,
noga utreda både arten och beskaffenheten af nyssnämnde
klagan och den förändrade förvaltning, som äfven i det fall,
att Carlscrona bestämmes till Skärgårdsflottans hufvudstation,
måste, såsom en följd af Linieskeppens försvinnande, der in¬
föras.
9:0 Att Stats-Utskottet, med blicken städse fästad på
Kronan Norrige och dess föredöme, äfven i fråga om det
högre Sjöbefälet, uppgifver både den inskränkning i det
Svenska Amiralitetet, som skäligen kan äga rum, och den
4°
Den 5 Februari i.
tillökning uti Sjö-underbefälets antal och aflöning, som af
behof och omständigheter påkallas.
10:0 Att Stals-Ut'kottet, sedan Rikets Ständer, i ända¬
mål att för den skattdragande jorden bereda frihet från be¬
tungande Båtsmansskjuts, förgäfves beträdt önskningsvägen,
uppgifver förslag till verkställande, åtminstone i fredstid, af
Båtsmännens transporterande, sjöledes.
Sedan Stats-Utskottet noga utredt alla förestående frå¬
gor och hvad dermed gemenskap eger eller få kan, skulle
det åligga Utskottet, att, efter sig företeende anledningar,
för hvarje föremål föreslå bestämda Stats-auslag, hvarvid
tillökning å fjerde Hufvudliteln desto mindre bör ifrågakom¬
ma, som det nya systemets antagande ingalunda förutsätter
Skärgårdsflottans allt lör hastiga tillväxt, utan fast mer bör
åsyfta, att med de inom Titeln redan varande tillgångar, och
således utan ringaste tillökning i Stats-anslag, kunna med
säkra och jemna steg efter hand ernå den fulländning, som
kustförsvaret påkallar. Det må icke invändas, att svårighe¬
ter möta för erhållande af nödige upplysningar. Den en¬
skilde motionären har i detta hänseende vida större hinder
att öfvervinna. Förvaltningen af Sjöärenderne är, uppå an¬
fordran, pligtig, att lör Stats-Utskottet framlägga alla sak¬
förhållanden, som här ifrågakomma, och Norrska Regerin¬
gen i Stockholm meddelar utan tvifvel de underrättelser om
Norrska Sjöförsvaret, som kunna af Stats-Utskottet äskas.
Jag går att sluta denna motion, som redan vuxit till
en för många tilläfventyrs tröttande vidlyftighet. Imedlertid
är intet taladt, hvarken om frihetstidens vacklande åsigter
rörande Svenska Linieflottan eller om de med Svenska sjö¬
försvaret gemenskap ägande nya förhållanden, som uppkom¬
mit, då, under när varande Statsskick, den sista besittningen
på andra sidan Östersjön, genom köpslut med Preussen, för¬
svenska kronan gick förlorad. Dessa omständigheter för¬
tjena dock att öfvervägas, i en tidpunkt, då öfvergång till
ett annat försvarssystem på allvar ifrågakomrnit. Historisk
grund för bibehållande af Svenska Linieflottan gifves icke.
Inga egentligt lysande minnen äro dervid fästade. Om häf-
derne åt henne skulle hafva förvar at någon ära, så har dock
glansen deraf alldeles försvunnit vid den tilldragelse i Norr¬
ska Sjökriget, öfver hvilken opinionen, under tjugosex seder¬
mera flydda år, gifvit sitt oåterkalliga domslut.
Hos Borgare-Ståndet, hvars medlemmar, under- de sed¬
nare åren, visat ett så lifligt intresse för handel och sjöfart,
och, såsom en följd deraf, vidtagit åtgärder för upphjelpan-
de af den förut nog mycket för bisedda Sjömansklassen, dri¬
star jag så mycket heldre emotse ett varmt deltagande för
denna motion, som kustförsvarets ändamålsenliga organisa¬
tion måste i första rummet ligga Borgare-Ståndet om hjer-
tat och det dessutom gäller som en allmän regel, att bättre
Den 5 Februari i.
är att freda landet från fiendtlig invasiurt, än att utsätta sig för
den olyckan, att nödgas föra krig inom egna landamären.
T. Petré.
N:o i5.
Till Sjöfartens lättande och befordrande hade Riksens
Högloflige Ständer efter sisla Riksdag hos Kongl. Maj:t i un¬
derdånighet anhållit, att förnyandet af så kallade Fribref
för fartyg till utrikes resor ej ma anses nödigt eller påbju¬
das j så länge samma Egare eller Interessenter innehafva far¬
tyget och annan Skeppare ej antages. Denna anhållan, un¬
derstödd af mångfallöige talande skäf, fann, efter Commer-
ce-ColIegii hörande, Kongl. Maj:t ej skäligt bifalla. Ytterli¬
gare fem år hafva nu passerat, utan att Svenske Rederierne
förvärfva! andra tankar i ämnet, än tillförene, eller att Hel-
frihetsbrefvet är en öfverflödig och onödigtvis betungande
skeppshandling, som alltså bör undanrödjas och bortskaffas.
I §. i Kongl. Majtts Nådiga Förordning af den 22 April
1829, angående de Passhandlingar, som Commerce-Collegium
äger utfärda för utrikes seglande fartyg, bestämmer ändamå¬
let med Helfrihetsbref vara, att dermed styrkes, att Redare
och Skeppare äro Svenska undersåter och att fartyget ar
byggdt i Sverige eller Norrige, eller i behörig ordning na-
turaliseradt, i hvilken händelse fartyget, i afseende på tull
och öfrige umgälder, får tillgodonjuta den så kallade helfri¬
heten. Granskar man åter innehållet af 2 §. 3 inom., visar
sig, att Bilbrefvet antages vara den handling, som säkrast
och rättast bestyrker, att fartyget är bygdt inom Riket. Här¬
af följer, att Commerce-Cullegii Helfrihetsbref förlorar den
bästa delen af skälet för sin tillvaro. Hvad det i öfrigt skul¬
le ådagalägga, är, antingen att Redare och Skeppare äro
Svenske undersåter, eller att fartyget i behörig ordning är
naturaliseradt; men vissheten i förra fallet utgår från det
af Magistrat utfärdade Edgångscertificat och i det sednare
felar aldrig Commerce-Gollegii utverkade särskildta beslut.
Inför det sunda och oegennyttiga omdömet kan man således
ej förklara, hvarföre dessa handlingar skola från Rikets Sta¬
pelstäder hitsändas, för att påklädas Gömmel ce-ColIegii dy¬
ra Expeditionsdrägt, hvarigenom deras betydelse ingalunda i
någon måtto lagligen hvarken ökas eller inskränkes. Då
Magistraterne äro bemyndigade utfärda Bil- och Mätarebref,
som allenast gälla, inser jag icke, hvarföre Gertificatet ora
Skeppare och Redare icke bör, lika med alla andra Magi-
stratshandlingar, omedelbarligen ega fullt vitsord, utan detta
barnsligt nog herntas från Commerce-Gollegii, i något större
format, tryckta placat, hvilket på de flesta orter utom Ri¬
ket har mera tvetydighet för sig, än Magistratens berörde
Gertificat, enär Magistrat är en myndighet, utrikes så myc-
3*
42
Den 5 Februari i.
ket mera erkänd, som den der har sina flander, men hvilket
icke inträffar med Comraerce-Gollegium.
Mycket är i detta ärende både under förra Riksdagen
ordadt, och sedermera i tidningar och strö-skrifter till all¬
män kännedom framslälldt, för boi tskaffande af Helfrihets-
bref, så alt jag ej anser af nöden, att vara vidlyftig i ut¬
veckling af flere, än här ofvan anförde, motiver, i bredd med
det solklara förhållande, att ifrågavarande stadgande, ehuru
sin död värdt, hålles vid lif, synnerligast för Commerce-Col-
legii Expeditionshafvander, utan allt behof för controll på
missbruk inom Svenska Seglationen. Jag föreslår alltså, att
Riksens Ständer vilja till Hans Kongl. Majit aflåta underdånig yt¬
terligare anmälan och ny önskan: alt Helfrihetsbrefs anskaffan¬
de från Commerce-Collegium må genast inställas, och Sven¬
ska fartyg derifrån befrias, samt för bevis om deras Natio¬
nalitet gälla vederbörande Magistrats Bilbref och Certificat, det¬
ta sednare bestyrkande hvad i formulairet N;o i, efter ofvan-
bei örde förordning af den 22 April 1829, bjudes: — att del¬
ta Certificat icke må behöfva förnyas oftare, än fartyget om¬
byter Redare eller Skeppare, samt lill inregistrering endast
upptes för vederbörande Tullkammare, som finge deraf taga
och insända afskrift till Commerce-Collegium, och att, såsom
följd häraf, meranämnde förordning i Nåder beslutas till en
ny redaction, lämpad efter nu i underdånighet föreslagna än¬
dringar.
Den tillgång på Blanketter till Commerce-Collegii Fri¬
bref, som efter sista Riksdag varit tillgänglige hos Kongl.
Majus Befallningshafvande!- i de Län, der Stapelstäder finnas,
disponeras under sådane Commerce-Collegii restrictioner och
vilkor, att det beror på en, kanske icke med lätta ansvars-
fri, större liberalitet hos Kongl. Majlis Befallningshafvande,
om de meddelas, så att härigenom ingenting vunnits, hvar¬
förutan kostnaderne stå oafkortade fastkedjade vid seglalio-
nen, som bör förlåtas, att ej ett ögonblick fördraga tvånget,
att ulan ändamål, och i olikhet med främmande Nationers bruk,
belastas med ett Document, sora är öfverflödigt i allt annat
afseende, än att, på sätt redan är yttrndl, till Commerce-Col¬
legii tjenstemän indraga lösen, hvarifrån Collegium, sin be¬
stämmelse likmätigt, icke boldt tveka, att Svenska sjöfarten
befria, samt derjemte undvika att tillskynda de otaliga för¬
luster och vidrigheter, som, genom tidsutdrägt med Fribref-
vets anskaffande eller vid bristande innehafvande deraf, lill
allmänt knot och missnöje uppkomma.
II, F. Christierson.
]N7:o 16.
Med anledning af den mer och mer tilltagande osäker¬
heten för person och egendom, anser jag mig pligtig, derå
fästa Högtärade Ståndets uppmärksamhet, ehuru jag för min
Den 5 F e b r u ar i i.
43
del helst önskat kunna undvika belasta Högtärade Ståndet el¬
ler Utskotten med någon af mig väckt fråga.
De sednare årens erfarenhet har tillräckligen ådagalagt
ofullkomligheten, att ej säga odugligheten, af våra correctio-
nella författningar, likasom vår fångvård och våra Correc-
tions-Inrältningar, ehuru de kosta Staten närmare en half Mil¬
lion årligen, således omkring dubbelt af hvad Rikets Ständer
sednast anslagit.
Att de sednare årens högre priser å lefriadsbehofver vis¬
serligen uti sin mohn bidragit till nöden hos de lägre och ar¬
betande klasserne, så väl på Landet som i Städerna, kan ic¬
ke nekas, men jag tror att orsakerna till denna, för hvarje
sann Fosterlandsvän bekymmersamma ställning, måste sökas
ännu mer uti administrativa och närings-förhållanden, samt
Folk-upplysningen inom vårt land, hvilka icke, hvar för sig,
ännu mindre helt, svara emot lidens fordringar och behof,
hvartill kommer saknaden af ändamålsenliga Gommunal-Cor-
porationer samt bristande författningar för deras bildande,
som ock saknad rättighet för Svenska folket att sjelfve ord¬
na sina angelägenheter, med ett ord att den Economiska Lag¬
stiftningen uteslutande finnes uti Regeringens händer, till fö¬
ga båtnad för henne sjelf, och hvarifrån måhända en stor
orsak torde kunna sökas för den störda harmonien emellan
de båda Stats-Makterne; ty Svenska Folket, från urminnes
tider vandt, att med varm känsla af kärlek och förtroende slu¬
ta sig till sin Konung, måste likväl finna det smärtsamt, att,
äfven uti en ringa sak, nödgas besvära Konungen och under
författningar se dess höga Namn, hvilka, genom Embetsmäns
saknade kännedom om Landets eller Communernes ställning,
behofver eller local-förhållanden, ej sällan måste upphäfvas
eller förändras, en följd utaf att förhålla dugligheten på un¬
derordnade platser och besätta de högre inom Embetsverken
oftast med personer, som icke ega någon kännedom om de¬
ras förvaltning, utan, främmande derför, måste hos den un¬
derordnade söka de upplysningar, de i rätt ordning sjelfve bor¬
de meddela, ehuru de borttaga både plats och utsigt till en
bättre framtida bergning för dem, sora genom arbetsamhet,
duglighet och ordning alltid borde hafva hoppet, att steg för¬
steg nå högsta platsen, för att der genom erfarenhet och sak¬
kännedom, redbarhet och ordningssinne, kunna gagna sin Ko¬
nung och sitt Fosterland.
Förvissad derom, att de af mig nu antydde orsakerne med
några öfvervägande skäl i sak ej kunna jäfvas och äfven så¬
ledes uti mer eller mindre mohn hafva inflytande på missbe¬
låtenheten, osäkerhet för Handel och Näringar, och i följd der¬
af fruktan att ingå i nya företag; hvilket förlamar arbets¬
kraften och arbetshågen, och känbart inverkar på hela sam¬
hället, men ännu mera på den för dagspenning arbetande
massan, hvilken genom en aftagande arbetsförtjenst, ej sällan
arbetsbrist, mången gång utan eget förvållande, nedlryckes
44
Den 5 F e b r u a r i i.
af nöd oeh elände, slutligen af en förtviflande liknöjdhet sli-
ta de heligaste band, oeh således beträdande brottens väg,
uppträda såsom förklarade fiender emot det samhälle, som ic¬
ke, genom en sundare Lagstiftning och mei a med tidens kraf
ordnade Samhälls-former, förstod att draga nytta af deras ar¬
betskraft, såsom Menniskor och Medborgare.
Dessa förhållanden äro i sanning mer än bekymmer¬
samma och måste på något sätt afhjelpas. Fängelser och
fästningar äro öfverfylda, försvarslösa, ej för brott straffade,
och de grofsta brottslingar oftast sammanbiande, något som
aldrig borde ega rum, ty mången, som af en blott tillfällig¬
het blifvit i saknad af laga försvar, utan att derföre vara
moraliskt förlorad, insattes på obestämd tid uti Corrections-
hus eller på fästning ibland mensklighetens afskum, och ut¬
går sedan derifrån, om ej alltid, förlorad för sin baltie kän¬
sla, likväl brännmärkt med namnet correctionist! eller fäst¬
ningsfånge! och jag frågar: hvilken tager honom sedan uti
sin vård? Min tanke är visserligen icke, alt försvara brottslin¬
gen, som förtjena!- sitt straff och bör behandlas med sträng¬
bet, dock njuta rättvisa, men icke eller att nedtrycka den af
olyckan och nöden hemsökte — äfven den vilseförde, som enligt
Lagens bud lidit för sitt brott, måste ega anspråk på vårt
medlidande och hjelp, om han skall kunna återföras från si¬
ne förvillelsers bana och förqväfva den röst, som söker ned¬
tysta hans bättre känsla för samhälle och fosterbyggd; — äf¬
ven han utsläppes utur fängelsets boningar med Domarens
tillsägelse, att förskaffa sig laga näringsfång inom viss tid;
så utkommen söker han första, måhända flere dagar arbets¬
förtjenst, men nekas sådan; huligren infinner sig, och mån¬
gen gång måhända är det denne omutlige gäst, som åter förer
honom, emot dess inre känsla, in på brottets nyss lemnade
hana, och då, ånyo der förvunnen, måste dess bättre känslor
alldeles undertryckas och han uppträda såsom en fiende till
det samhälle, som nekade honom bröd emot motsvarande ar¬
betskraft. Af desse skäl vågar jag vördsamt föreslå:
1:0 Beredande af arbetsförtjenst för försvarslösa, och för
mindre förseelser dömde personer, så att de icke må förblan¬
das med, eller insättas bland gröfre brottslingar uti de så
kallade Correctionsliusen, hvilka rätteligen kunna benämnas
Academier för brotten, hvarigenom dessa egde hoppet att å-
ter finna rum såsom nyttige och laglydige medlemmar i sam¬
hället, och sjelfve till Staten återgälda, genom arbete, den
vård de njuta.
2:0 Att de, som icke laga rättelse häraf, och ej genom
ordentlighet, pålitlighet och arbetsamhet vid frivillige Arbets¬
inrättningar, eller, der sådant arbete dem beredes, så att de
må kunna åter finna årstjenst, eller laga näringsfång, blifva
insatte uti verkliga Correclions-inrättningar, der likväl aldrig
sådane brottslingar borde finnas, som lidit kroppsstraff.
3:o Alia för stöld med spö afstraffade, böra å Rikets
Den 5 Februarii.
45
fästningar förvaras, afskiljde från andra förbrytare, och der
hållas till arbete.
4:o De som blifvit lagligen förvunne till 3:dje resan in¬
brott, kyrkotjufnad, poströfveri eller rån, böra deporteras,
för att på en aflägsen ort göras oskadlige för samhället, och
då Sverige derföre saknar någon lämplig Coloni, torde, genom
Ministeriel underhandling med Stor-Britanien en för sådant
ändamål passande local uti någon utaf dess Söderhafscolonier,
ulan synnerlig svårighet kunna beredas, och må ingen in¬
vända, att kostnaden derföre skulle blifva större, än under¬
hållet på fästningarne härstädes, utan tvärtom en betydlig
besparing ega rum.
och 5:o Att alla för stöld straffade, å Rikets fästningar
insatte, ställas under Krigslagarne, samt sl u tel igen, att barn af
vanfräjdade föräldrar blifva genom Communernes eller Statens
försorg vårdade, så att de må kunna blifva gagnelige och
nyttige medborgare i samhället.
A. M. Brinck.
N:o 17.
Flere Talare i detta högtärade Stånd, hafva med kraf¬
tiga ord skildrat det armod och den nöd, som nästan alltid
trycka invånarne i några af Sveriges landskap; troligen haf¬
va ock Folkets ombud från dessa orter, vid denna och före¬
gående Riksdagar, kommit till jemförelser, föranledde af den
härstädes för dem utvecklade statslyx, deribland dessa lysan¬
de och rika uniformer, med den i deras hembyggder herr¬
skande torftighet; månne sådant blifvit ansedt af dem, som
ett hån åt eländet, eller de blifvit förde till inbillningen, att
Sverige ännu är den vidsträckta och mäktiga stat, hvars ord
var afgöi ande i det Europeiska Statsförbundet; dock, säkrast
är, att de ihågkomma den minnesvärda tanke, som, vid Riks¬
dagen efter den olyckliga förlusten af Finland, yttrades af
en deras medbroder, att Sverige då icke borde komma att
intaga högre rum, än ett Hertigdöme, på Europeiska Staternes
rangordning; men denna tanke qväfdes af dem, hvilka aldrig
glömma och aldrig lära något, och således fick Sverige behålla
den tunga rustning, som det i fordna tider med stolthet bar
och nu med möda släpar. Konung Gustaf III kallade sig för
den förste Medborgaren ibland ett fritt folk, och som sådan
behöfver Sveriges Konung inga bajonetter lill sitt skydd, ty
hela folket är dess lifvakt; i följd häraf, och då jag ser mig
omgifven af frisinnade män med kärlek till fäderneslandet,
vågar jag framställa motion om indragning af ett eller tven¬
ne af dessa kostsamma värfvade Regementen, till hvilkas un¬
derhåll de anordnade Statsanslagen så ofta funnits otillräckliga.
För några dagar sade Konungen till oss: " Öfverskriden
aldrig de gränsorj so/n af Naturen och dess lagar blifvit
JEder föreskrifna. Öbor på nio tiondedelar utaf de båda
Den 5 Fe br ua r i i.
Rikenas omkrelSj tillhöra vi Europas fasta land endast ge¬
nom nära ofruktbara trakter.” Sjelfve trygge inom oss och
icke fikande efter den fordna Vikingaäran, har Konungen
velat erinra, att vi icke håfve att frukta anfall och ej heller
böre oroa andra folk, hvilket ger den anvisning, att Sverige
icke behöfver några dyra missioner hos främmande hof, som
äfven bestyrkes deraf, att vida mäktigare Staters diplomati¬
ske affairer skötas fullkomligt väl af Charges d’affaires och
Consuler. Dessa för Sverige dyra beskickningar lill främ¬
mande Länder kunna således undvikas och stora besparingar
vinnas. Uppnåendet af detta mål är afsigten med min fram¬
ställning; kunde vi hinna dit, så skulle de årliga tillgångar,
hvilka erhöllos vid försvinnandet af dyra värfvade Regemen¬
ten och de kostsamma ministerplatserne vid främmande hof,
blifva tillräckliga för vägars anläggande, samt odlingars före¬
tagande och fullbordande i Sveriges vanlottade landskaper,
hvarifrån hopar af tiggare nu utströmma, hvilka då kunde
nyttigt sysselsättas. Jag anhåller om remiss.
P. E. Winge.
Årliga kostnaden för Lifgardet till häst, 4°° man, utgör
nära B:co R:dr 162,000.
Svea Lifgarde, 820 man 121,000.
Andra Gardet, 820 man 122,000.
Musiken till dessa Regementen i,5oo.
Summa B:co R:dr 4°6,5oo.
Kostnaden för Ministerstaten uppgick år 1834 till 331,187.
D:o d:o d:o år i835 till 316,576.
N:o 18.
Med stöd af 5y, 58, 59, 60, 6r, 62 §§. Reg.-Formen,
får jag vördsamt, på den väg Grundlagen föreskrifver, före¬
slå, att alla Statsanslag och Bevillning, af hvad namn det va¬
ra må, som utgå i, eller förvandlas till, contanta penningar,
må blifva för Riksgälds-Contoirets räkning uti Banken inlefve-
rerade, för att af Riksgälds-Contoiret, i mohn af behof, tillhan¬
dahållas Stats-Contoiret, till det belopp, Rikets Ständer sig
åtagit och för hvarje Hufvudtitel vid Statsregleringen be¬
stämma, samt att de derefter uppkommande öfverskotten
må oförryckt blifva under Riksgälds-Contoirets vård, för att
derutaf bilda en Statsfond, som bör göras fruktbärande, hvil¬
ken i behofvets och farans stund vore en tillgång — och
att efter bestämmande grunder tillita, utan att för hårdt be¬
tunga Svenska folket, i händelse af påkommande krig, som,
på sådant sätt, tryggadt för brist af medel för de första,
måhända största, behofven, då kunde med desto större lugn
sluta sig till sin Konung och gå faran till mötes, starkt ge¬
nom medvetandet af egen kraft och egna tillgångar. Den
tillökning uti Embets- och Tjenstemanna-personalen inom
Riksgälds-Contoiret, som härutaf Liefve en följd, skulle o-
Den 8 Februari i.
fy
tvifvelaktigt indirecte ersättas genom en motsvarande minsk¬
ning, vid blifvande reglering inom Stats-Contoiret, med an¬
ledning af således derstädes minskade göromål, oberäknadt
de stora fördelar landets skattbetungade innevånare genom
en sådan öfverflyIlning skulle vinna.
A. Hl. Brinck,
Den 8 Februarii.
N:o it).
Ibland Sveriges olyckliga förhållanden torde med skäl
kunna räknas de mångfaldiga intresseu, som bildat sig, och
hvilka intressens oupphörliga förfäktande tyckes hota att un¬
dergräfva nationens sanna välfärd. De särskilda Näringsgre-
narne äro i en aldrig hvilande strid om herraväldet; så hai¬
man sett den ena lyckats flyta ofvanpå en tid, en annan Nä¬
ringsgren en annan tid, allt efter som Regeringen funnit för
godt visa den ena eller andra sin ynnest och bevågenhet,
genom tilldelande af förmåner, hvarvid växlats, än med pro-
hibitiv-systemet, än med ett liberalt system.
Det enda system, som hos Regeringen tyckes hafva rot¬
fästat sig, är det förhatliga så kallade licencesystemet, hvil¬
ket system synnerligen bearbetas vid Skeppsbyggeriets upp-
hjelpande, som hörer till ordningen för dagen. Isynnerhet
utlänningar, som afslutat contracter med enskilde om far¬
tygs byggande, hafva erhållit tillstånd, lill och med tull¬
fritt, från utrikes orter införa skeppsinventarier, hvarvid icke
kommit i cor.sideration, att skeppsbyggeriernes upphjelpande på
detta sätt, sker lill ej ringa del på bekostnad af Repslageri-
ernes, Segelduks-Fabrikernes och alla andra Näringars trefnad,
som hafva skeppsinventariernes förfärdigande till syftemål.
En mängd exempel- pä medgifna undantag för enskilde
från erläggande af påbudne Tullafgifter m. m. kunna upp¬
räknas, om så behöfves, men det torde vara öfverflödigt, e-
medan de äro allmänt kände.
Det äro dessa mångfaldiga undantagsförmåner, hvaraf
vår tid så mycket öfverflöda!, hvilka medföra osäkerket i
alla företag i Näringsväg och hota frambringa deruti en all¬
män villervalla, som föranlåter mig vördsamt föreslå, att Ri¬
kets Ständer vilja till Kongl. Maj:t aflåta skrifvelse, innefat¬
tande underdånig anhållan, att ingen partiell befrielse från
en gång påbudna Tullar eller andra algifter, af hvad namn
som hälst, måtte medgilvas, ulan, derest Kongl. Majit finner
skäl till nedsättning i någon tull eller annan afgift, sådant
måtte ske lika för alla medborgare i Riket.
Mart, T. Morsing Th.n.
N:o 20,
Det är bekant, alt, alltsedan Slatshvälfningen år 1809,
vid [hvarje Riksdag fråga blifvit vackt om upphörande af
48
Den 8 F e br u a ri i.
Städernes Inqvarteringsbesvär i och för garnizonerande trup¬
per. Det har aldrig blifvit bestridt, att likasåväl som Sta¬
ten har förbindelse, att i allt öfrigt underhålla värfvade
trupper, den också har skyldighet, att förse dem med in¬
qvartering, vare sig i contant eller in natura, men största svå¬
righeten liar förefunnils, att, utan Statens alltför mycket be¬
tungande, kunna denna skyldighet utgöra. Orättvisan deraf,
att nuvarande förhållande än vidare skulle fortfara, ligger
för öppen dag. Ingenstädes har kunnat uppletas grunden
dertill, att blott några få städer i Riket, såsom Stockholm,
Götheborg, Malmö, Ystad, Helsingborg, Engelholm, Jönkö¬
ping, Wisby, Christianstad, samt till någon obetydlig andel
Gefle och Warberg, skola bära bördan af värfvade truppers
inqvartering, under det hela det öfriga landet derföre njuter
befrielse. Ursprungligen har icke heller meningen varit så¬
dan, utan hafva de med inqvartering besvärade Städer från
uråldrige tider ansetts för ett slikt onus böra njuta ersätt¬
ning genom den såkallade tillöknings- eller inqvarteringsto-
lagen, eller en viss afgift å till eller från utrikes orter gå¬
ende varor, hvilket åter föranledt en ny orättvisa och ojemn
beskattning, i så måtto, som berörde varor derigenom för
desse Städer enskildt blifvit fördyrade. Huru litet likväl
denna ersättning slått i förhållande till utgiften, visar e-
medlertid en uti Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse till Rikets
Ständer af den 24 Februarii 1829, efter dåvarande omstän¬
digheter, intagen beräkning, utmärkande, att, då t. ex. årliga
inqvarteringskostnaden för Stockholm utgjort 63,000 R:dr, har
inqvarteringstolagen endast uppgått till omkring 33,000 R:dr,
i Götheborg utgiften 33,200 R:dr och inkomsten i4,5oo R:dr
i Malmö utgiften 12,200 R:dr och inkomsten 600 R:dr, i Y-
stad utgiften 3,4^o R:dr och inkomsten 3oo R:dr o. s. v.
Vid i834 och i835 årens Riksdag, hade man ännu icke kom¬
mit längre med definitiva regleringen i detta ämne, än att
Kongl. Majtt uti Nådig Skrifvelse till Rikets Ständer den
21 Julii i834 öfverlemnade förslag till Inqvai terings-Ord-
ning, och åt Ständerne sjelfve hänsköt att besluta om grun-
derne för inqvarteringsbesvärets jämnare och rättvisare för¬
delning, med förnyande af Dess redan uti Nådiga Skrifvelsen
den 24 Februarii 1829 gjorde erinran, om de skäl och hin¬
der, som förekomma emot nybyggnaders uppförande i och
för garnizonernes inqvartering, i betraktande icke allenast af
den högst betydliga summa, som derföre skulle erfordras,
utan äfven af kostnaden till sådane byggnaders årliga un¬
derhåll, samt den sannolika förlusten i händelse af trupper-
nes förflyttning från en station till en annan, hvarföre ock
Kongl. Majtt, likasom förut skett, tillstyrkte Ständerne att
anslå medel till inqvarteringens utgörande i contant. Utan
att kunna bestrida fördelen deraf, eller motsäga den redan
vid 180g och 1810 årens Riksdag erkände och sedermera
vidhållne satts, alt det är Statens förbindelse, att bestrida
Den 8 Februarii.
49
inqvarteringen, ingingo Ständerna uti pröfning af och antogo,
hufvudsakligen genom deras underdåniga skrifvelse den 22
Januarii 1835 N:o 277, den i Nåder föreslagna Inqvarlerings-
Ordningen och åberopade, bland skälen derföre, Ständernes
vid den nästföregångne Riksdagen lörnyade beslut, att Gu¬
se rner och nödiga boställsrum, jemte stall och magnziner
för fouragepersedlar i de orter, der sådane ej redan funnos
kronan tillhörige, skulle för kronans räkning inköpas, samt
Städernes skyldighet till de i ständiga garnizoner förlagde
trupper inskränkas till förbindelsen, att förse befäl och man¬
skap med såkallad service, hvarmed förstås sängkläder, roed
mera dylikt, för dem som bo i kronans hus; att, intilldess en
sådan anstallt kunde hinna vidtagas, skulle med inqvarlerin-
gens utgörande såsom dittills förfaras; >-amt att åden då på¬
stående Riksdag skulle bestämmas den lindring, äfven uti ser¬
vicen, som möjligen kunde de af inqvartering besvärade Stä-
derne beviljas genom tillökade tolagsmedel, andra städers bi¬
drag eller allmänna b e v i 11 n i 11 ge n ; men uti en annan under¬
dånig skrifvelse af samma dag N:o 276, anförde Ständerne
såsom hinder för tillvägabringande af verkställighet å nyss
anförda ovillkorliga beslut, alt målet ändå icke erhållit den
utredning, som Rikets Ständer å förra Riksdagen åsyftat, e-
när det kunde anmärkas, att beloppet, som skulle erfordras
för inköp eller nybyggnad af Ca-erner och andre för inqvar¬
teringen nödiga byggnader, icke blifvit genom behöriga vär¬
deringar och kostnadsförslag bestä.mdt, att servicekostnaden
icke vore för alla Städer afskiljd från de öfrige inqvarte-
rings-utgiflerne; att inqvarteringstolagen, såsom sammanblan¬
dad med den ordinarie tolagen, icke alltid kunnat från den¬
samma skiljas, och att, äfven der detta skett, någon controll
icke finnes derföre, att inqvarteringstolagen blifvit rätteligen
beräknad och upptagen; i följd hvaraf hvarken deri summa,
som till inköp eller uppförande af omföl mälda byggnader
borde af Staten tillsläppas, eller den blist i medlen till ser¬
vicens utgörande, som skulle fyllas, då kunde uppgifvas.
Ständerna ansågo likväl, genom de upplysningar, som redan
voro vundna, del vara fullkomligen ådagalagdt, att Rikets
Ständers å förra Riksdagen fattade ofvanåberopade beslut
för det dåvarande icke kunde i sin helhet gå i verkställig¬
het, med afseende å de betydliga summor, som för ändamå¬
let skulle erfordras och Statens oförmåga att dertill lemna
medel; men deremot funno Rikets Ständer, vid jemförelse af
de å föregående Riksdagar gifna beslut, att Städerne ovill¬
korligen voro berättigade, att genast blifva befriade ifrån
skyldigheten, att, vid inqvartering af Cavallerilrupp, tillhanda¬
hålla stall och magazinsi lim för fourage-persedlar, hvilket be¬
svär då utgjordes af Städerna Malmö, Ystad och Helsingborg.
I saknad af andre medel till berörde byggnaders inköpande
för Statens räkning, ansågo Ständerne dertill kunna så myc-
BHagor till Bora,.-St. Prot. vid Riksd. i8afo. 4
5o
Den 8 Februarii.
ket häldre användas de fordringar Stalén egde af Malmö oell
Ystad, sorn qvittning af fordringarne, utgörande af Malmö
48}ooo R:dr och af Ystad omkring 17,000 Rldr, emot köpe-
skillingarne dervid kunde till stor del ega rum. På grund
häraf och på flere anförda skäl, och utan alt frångå de å
förra Riksdagen i förevarande fråga fastställde grunder, fun¬
no Ständerna deras åtgärd vid den Riksdagen, till verkställan¬
de af sednaste Ständers fattade beslut, höra inskränkas der¬
till, att hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla, det såda¬
na undersökningsåtgärder måtte vidtagas, hvarigenom dels ut-
redes inqvarteringstolagens belopp särskildt från den öfriga
tolagen och det för alla Släder, der sådan uppbäres, dels
vinnes behörig conlroll öfver uppbörden deraf, så att ali in-
qvarteringstolag varder använd till det dermed afsedda än¬
damål, eller inqvarteringsafgifternes bestridande; att, i följd
deraf, Städerne borde till Stals-Contoiret, inom 3:ne må¬
nader från hvarje års böljan, ingifva behörigen styrkte
läkningar öfver inqvarteringstolag och inqvarterings-utgif-
ter för det föregående året, att det blefve ålagdt de Stä-
dei, som åtnjöto inqvarleringstolags-niedel, utan att hafva
inqvartering, alt qvartaliter till Stals-Contoiret insända sam¬
ma medel, samt sådane Städer, der inqvarteringstolags-upp-
börRen öfverstiger kostnaden för bestridd inqvartering, att,
vid räkningarnes afgifvande till Stats-Contoiret öfverlemna
öfverskottet å nämnde uppbörd; att de medel, som sålunda
inflöto, derefter borde å de Städer, der inqvarleringskostna-
den ej kunnat genom merberörde tolagsinkomst beläckas, af
Stals-Contoiret fördelas, i förhållande till den i hvarje Stad
varande brist; att början med denna reglering borde ske un¬
der år 1835 och med det qvartal, som inföll näst sedan för¬
fattningen härom blifvit ptomulgerad och till Städernes kun¬
skap kommit, samt att Ständerne å nästa eller nu påslående
Riksdag, då den antagna nya inqvarlerings-ordningen hunnit
tillämpas, måtte få emottaga fullständig uppgift på sättet,
huru jemnkningrn utfallit, för att då blifva i tillfälle bereda
utvägar till den ytterligare lindring, som Rikets Ständer ut¬
lofva!; och öfverlemnade för öfrigt till Kongl. Majit de foi-
dringar Staten egde hos Städerne Malmö och Ystad, för alt
dermed inköpa de stall och magazinsrum för fouragepersed-
dar, som af Städerne Malmö, Ystad och Helsingborg då eg-
des, samt i och för inqvarteringar derstädes erfordras. På det¬
ta beslut har likväl, så vidt mig är bekant, ingen annan
verkställighet följt, än att Kongl. Majit och Kronan år
i835 af Malmö Stad inköpt för 26,666 Rldr 02 sk. de hus-
sar-stall och magazins-hyggnader, till hvilkas uppförande
Staden genom Riksgälds-Contoiret till låns undfått 5o,oco
Rldr, deraf 2,000 Rldr voro afbetalle, innan berörde beslut
vidtogs, och hvarå Staden efter köpet fortfarande blef skyl¬
dig 2 1,333 Rldr 16 sk., deraf förskriften ränta och capital-
inbctalning sedermera årligen skett; deremot känner jag be-
D e n 8 F e b r 11 a r i i.
stämdt, att af den för öfrigt beslutade reglering till jemnk-
ning af Städernas inqvarteringsbesvär, och hvaraf verknin¬
garna nu skulle Ständerne meddelas och af dem pröfvas, blif¬
vit ingen ting, hvaraf äfven följer, att verkningarne också
helt och hållit uteblifvit. Orsakerne dertill äro mig alldeles
obekante. Örn oöfvervinneliga svårigheter mött, att till verk¬
ställighet befordra den beslutade åtgärden, vill det synas,
som Ständerne, hvilka sammanvoro fyra månader efter be¬
slutets meddelande, bordt ega skälig anledning hoppas att
derom blifva underrättade, hvilket likväl icke blef fallet.
Det vissa är, att, ehuru beslutet om jemnkning och ersätt¬
ning Städerna emellan, medelst inqvarterings-tolagen, i sig
sjelf utgjorde ett palliativ, genom uteblifne verkställighe¬
ten deraf, visse Städer, de der icke varit eller äro besvärade
af någon inqvartering af värfvade trupper, fortfarande oaf-
kortadt åtnjutit inqvarteringstolagen, under det andra Städer,
hvilka för deras inqvarteringsbesvär af dessa medel bordt
njuta vederlag, deraf blifvit 1 mistning och således ännu sak¬
na den lindring Ständerne dem högtidligt utlofvat, hvarige¬
nom, för den förflutna tiden, obehagliga ersättningstvister des¬
se Städer emellan kunna uppstå och ganska kännbara efter¬
räkningar uppkomma.
Undersöker man med uppmärksamhet Riksdagshand-
lingarne uti förevarande ämne under de sista 3o åren, skall
man, utan särdeles svårighet eller fara att misstaga sig, erfa¬
ra, att alla de hinder, som blifvit uppställde emot Garnizons-
Städernes fullkomliga befrielse från inqvarleringsbesväret, en¬
dast och allenast hämta sin grund uti, från Statens oförmå¬
ga härledd, nödvändighet att ajournera frågan, och således
icke från något yrkande, att Städernes ifrågavarande onus
vore deras i constitutionel form tillkomne åliggande. Det
enda skäl, som någon sökt uppställas såsom medel att åstad¬
komma ett dunkelt begrepp örn Städernes åliggande, att i
fredstid utgöra ständig inqvartering, ehuru detta skäl aldrig
förmått att göra sig gällande, har varit, att Städerna der¬
emot icke varit, såsom det öfriga landet, underkastade rust¬
ning eller rotering, förfaller nu mera fullkomligt, sedan stä¬
derne, utom Ordinarie Båtsmanshåll, hvartill de ej allenast för
sin egande jord och sine hus och tomter, utan äfven till och
med för sin allmänna bevillning för borgerlig rörelse blif¬
vit indelte, derjemte för den öfriga jorden blifvit extra-rote-
ring ålagde. Till det alldeles egna af delta ämne hörer ock,
att, då nu gällande urkunder för Städernes inqvarteringsbe¬
svär eller 1720 års Inqvarterings-Ordning innehåller, att Stä¬
derne skulle besörja inqvartering endast åt de trupper, som
om dem hade vakt eller vård, det vill med andra ord säga i
befästade Städer, de enda som då egde garnizoner, förhållan¬
det i sednare tider blifvit nära nog alldeles motsatt, i så
måtto, att just de Städer, som ännu kunna anses såsom befä-
slade, eller Carlscrona, Landscrona och Christianstad, de för¬
5i
Den 8 Feb r u a r i i
re helt och hålli I och den sistnämnde i det närmaste ärö
befriade från all inqvarteringstunga i och för de der förlag-
de trupper. Vidare och till styrka derföre, att ständiga in-
qvarteringen, eller deri för garnizonerande trupper, verkligen
ansetls vara ett Statens åliggande, må anföras, att i vissa Stä¬
del', såsom i Slockholm, tor Gardes-Regementerna, genom
Statens försorg och med uppoffring af flere hundrade tusen¬
de Riksdaler, Caserner och stall blifvit uppförde, samt för
andra trupper i Carlsciona, Christianstad rich Landscrona,
och att, på sätt Kongl. Majrts för dess flotta den 3i October
1827 utfärdade Nådiga Inqvai terings-Ordning utvisar, af
Statsmedlen utgår inqvarteringspenningar till allt det flot¬
tans befäl och manskap, som icke uti Kronans hus inrym¬
mes. Följaktligen kan omöjligen, åtminstone nu mera, minsta
skäl utletas, hvarföre någre få städer fortfarande skulle dra¬
ga den återstående i nqvarteringsbördan, hvilket förhållande
dessutom innebär den högsta grad af orättvisa, om i betrak¬
tande tages, att, enligt 14 §. af Regeringsformen, af Konun¬
gen ensamt beror, all efter välbehag förordna om trupper-
nes förläggande, genom ulöfningen af hvilken Kongl. Majlts
höga rätt på honom också ankommer, atl lindra eller be¬
tunga den ena eller andra staden. Det gränsar nästan till
det obegripliga, att ett slikt förhållande ännu kan fortfara, un¬
der det landet i sednare tider njutit betydliga lindringar uti
dess urgamla nnera, såsom befrielse från Vargeringen, Sal-
petergbrden rn. m. d.
För att uti förevarande fråga göra ett slut på alla pal-
liativer, hvarvid man mås<e medgifva, det alla hittills vid¬
tagne åtgärder stadnat, och hvilka ostridigt blott innefatta
ett kringgående uti 3o år af frågan, på de af Inqvarterings-
bördan hardt tryckte Städernas bekostnad, föreslår jag, att
Rikets Ständer ändtligen vid denna Riksdag, då Statens till¬
gångar det ovilkorligen medgifva, utan tillökning uti allmän¬
na utskylderne, besluta och förordna, att all ständig inqvar¬
tering uti fredstid bekostas af Statens medel, samt att, såsom
följd deraf, och då Kongl. Majit flere gånger ådagalagt olä¬
genheten af byggnaders inköp eller å nyo uppförande för
detta ändamål, på Riks-Statens 3:dje hufvudtitei nödige till¬
gångar härtill beredas; att de värfvade landtruppernes befäl
och manskap, som ej redan hafva rum för sig i Kronans
hus anviste, tilldelas inqvarteringspenningar och de öfrige
sel vice, allt efter de grunder och till det belopp, som finnas
föreskrifne uti den af Kongl. Majit vid förra Riksdagen före-
slagne och afStänderne antagne Inqvarteririgs-Ordning. För¬
gäfves skall Stats-Utskottet denna gång kunna bidraga till
definitiva beslutets ytterligare ajournerande, under förevänd¬
ning af bristande utredning; ty Stats-Utskollet kan ej sakna
tillgång till den enda upplysning det behöfver, eller en en¬
kel uppgift på befäl och manskap af de värfvade trupper,
som nu finnas, och hvilka af dem bebo Kronans hus, hvar-
Den 8 Fe b r u a r i i.
53
efter, med ledning af den nya Inqvai terings-Ordningen, sora
nu mera, sedan Stockholms stad successivt kommer att be¬
frias från Hofstatens inqvartering, äfven kan tillämpas på
Stockholms stad, som främst af alla torde böra tillgodonjuta
den länge väntade lindringen, under afbidan hvaraf dess in-
qvarteringskostnad lärer hafva varit i beständigt stigande,
och med iakttagande att, i likhet med hvad 1827 års In-
qvarterings-Oi dning för flottan innehåller, inqvnrteringspen-
ningarne i Stockholm beräknas en femtedel högre, än de i
allmänhet, en tableau nppgöres öfver årliga utgifter dels uti
inqvarteringspenningarne för dem som ej bo i Kronans hus,
och dels uti service lill de öfrige; hvarefter totalsumman å
Riks-Staten uppföres, under det af Ständerna dervid fästade
förbehåll, att derföre årligen redovises på alldeles enahanda
sätt, som för Inqvarteringspenningarne till flottan efter ofta
åberopade Ordning, och så, att hvad som under permitterin-
gar, vacancer m. fl. omständigheter besparas, reserveras och
vid årliga liqviden emellan Stats-Gontoiret och Riksgälds-
Contoiret, detta sednaie tillgodokommer. Tilläfventyrs skall
man invända, att, om det föreslagna sättet, som i sig sjelf icke
är annat än det samma, som nu i allmänhet begagnas, emedan
med sällsynta undantag inqvarteringsbördan afgöres med pen¬
ningar, så att skillnaden endast blifver en större enhet i be¬
loppet, och att det utgår af Statens Gassa, i stället för af den
ofta sjelf husville Stadsborgaren, skulie införas, det val vore
användbart för öfverbefälet, men ej för underbefälet eller
gemenskapen. Inkastet är lätt besvaradt dermed, att då sam¬
ma sätt utan olägenhet kunnat tillämpas redan åtmiustone
sedan år 1827 fl°ltalis underbefäl och manskap, bestå¬
ende det sednare af Sjö-Artillerister och Båtsmän, med lägre
Inqvarteringspenningar än den nya Inqvarterings-Ordningen
bestämmer, måste härifrån intet skäl till hinder kunna hämtas.
Antaga nu Ständerne mitt förslag och bringa det till verk¬
ställighet, anser jag det vara en gifven sak, alt landet i det
hela bör njuta den lindring, att Inqvarterings-Tolag hädan¬
efter ej må uppbäras i någon stad, den må nu hafva, eller
icke hafva, eller hafva haft inqvarteringsbesvär, och att Stän¬
derne ega förordna 0111 Inqvai terings-Bolagens upphörande
vid samma tid Slaten öfverlagd- inqvarteringsbesväiet. Jag
förnekar derföre icke min både föi ut yttrade och ännu bi¬
behållna öfvertygelse, atl Slädernes rätt i allmänhet, att upp¬
bära Tolag, utgör ett privilegium lika heligt med de, hvarpå
t. ex. Preste-Ståndet grundar sin rätt till aflöning genom
Tionde, och Ridderskapet och Adeln sitt prerogativ af sjelf¬
skrifven representationsrätt, m. ra.; men jag tror, att då, hvad
Inqvarterings- eller Tillöknings-Tolagen angår, den tillkom¬
mit både efter orden och bestämmelsen endast och allenast
såsom ett medel lill lindring uti ständiga inqvarteringen, är
del solklar!, alt, i och med detsamma ändamålet upphör, ock¬
så medlet måste bortfalla. Utan misstydning kan ej ellef
54
Den 8 Fe b lii ar i i.
6:te punkten uti Kongl. Resolutionen på Städernes besvär
den 16 Oclober 1723 annorlunda förstås, än att, så länge
inqvarteringen för Städerne fortfar, ehvad den för längre el¬
ler kortare tid tillfälligtvis för någon Stad kunde upphöra,
skulle inqvarterings-tolagen fortfarande få af Städerne till de¬
ras nytta, det vill säga, i afseende på dess ändamål användas,
och icke Städerna under tiden frånryckas. När sjelfva onus
för alltid försvinner, inträder naturligtvis ett annat förhål¬
lande, som gör, att Städerne ej vidare på surrogatet kunna
göra anspråk. Följaktligen måste här inträffa det fall n4 §•
Reg.-Formen förutsatt, eller ett sådant, då samtlige Riks-
Stånden med Konungens bifall ega öfverenskomma örn en
jemkning uti det privilegium Borgare-Ståndet, såsom repre-
senteradt af Städerne, hittills egt all uppbära Inqvarterings-
tolagen. Den svårighet man hittills trott sig finna att kun¬
na utreda, huru mycket af den tolag, sorn nu i Städerne
uppbäres, utgör inqvarterings-tolag, är ganska lätt undanröjd,
om man på allvar vill se saken, ty dertill behöfves blott, att
gå till ursprunget för Tolagsuppbörden. Ordinarie Tolagen
tillkom först för Stockholm genom 5 §. 7 mom. af de Sta¬
den, den 16 Marlii i636, för unnade privilegier, och utsträck¬
tes, genom Kongl. Brefvet den 21 September' 1715, lill samt¬
lige Rikets dåvarande( Stapelstäder. Inqvarterrngs- eller till-
öknings-tolagen infördes för Slockholm genom Kongl. Bref¬
vet den 16 Julii 1688 och försäkrades, genom Kongl. Brefvet
den 3 Maji 1718, de öfrige Stapelstäder ne. Det är ostridigt,
att från början förhållandet emellan ordinarie och inqvarte¬
rings-tolagen var såsom 1 till 3, och det är således också
gifvet, att, der icke särskilde bestämmelser egt rum vid de för¬
ändringar af det ena eller andra slaget tolag sedermera mellan-
kommit, det är tredjedelen af ali den tolag ntt uppbäres i
Stapelstäderne, som bör försvinna i och med detsamma stän¬
diga inqvat teringsskyldigheten eller den, som utgår till andr a
än tågande trupper, af Staten öfvertages, en åtgärd, desto
angelägnare att vidtaga, som endast på detta sätt de irqvar-
teringstagande kunna blifva försäkrade, att utan tvister' kom¬
ma i åtnjutande af del slaget aflöning den fria inqvarteringen
i sig innebär, och sålunda försättas i samma författning med
andra löntagare, att genom egen omsorg göra sig denna lö¬
neförmån så fördelaktig som möjligt är.
Skulle likväl, oaktadt det med skäl kan anses otänkbart,
Rikets Ständer ändock finna svårigheter möta för godkännan¬
de af det förslag jag framställt, tillstyrker jag, att i alla hän¬
delser Städerne Malmö och Ystad befr ias från åtel betalnin¬
gen af deras återstående skulder till Riksgälds-Contoiret för
upptagne lån till Casern- och Stallbyggnader', såsom en ringa
ersättning för den mångdubblade börda af inqvartering de
burit i de sisla 3o åren, sedan man högtidligt erkänt Statens
förbindelse att den öfvertaga, hvarvid jag likväl fäster det
vilkor, alt Ystad till Kongl. Maj:t och Kronan, ulan vidare
Den 8 Februari i.
55
lösen, afträder de Casern- och Stallbyggnader der nu finnas
en förbindelse, som Malmö Stad redan fullgjort.
C. C. Halling.
N:o ai.
Redan hafva Trettio år förflutit, sedan Rikets Ständer',
på sätt 181 o års Riksdagsbeslut och Ständernas underdåniga
skrifvelse lill Kongl. Majit innehålla, erkänt orättvisan af den
inqvarteringslyngd, de Städer i Riket draga, hvarest ständi¬
ga Garnizoner äro förlagde, och hvilket onus Ständerne an¬
sett destomindre böra uteslutande belasta dessa Städer-, som
berörde inqvarteringsanslalt uppkommit icke blott af Städer¬
nes, men af Statens allmänna behof. I följd hvaraf Rikets
Ständer hos Kongl. Majit i underdånighet anhållit, att, i al¬
la sådane städer-, tjenlige Casernbyggnader måtte, så fort nö¬
diga medel dertill vore alt tillgå, på Statens bekostnad an¬
läggas, och sedermera underhållas, men att emedlertid den
lättnad i inqvarteringskostnad till Cavalleritrupp i Garnizon
måtte genast beredas, alt Stallmagazin och andra nödiga för¬
varingsrum på Statens bekostnad anskaffas.
Vid Riksdagen år 1823 förnyade Rikets Ständer 1810
urs Riksdagsbeslut i denna del, samt anhöllo i underdånig¬
het om skyndsam verkställighet deraf. Rikets åren 1828—
i83o församlade Ständer hemställde i underdånighet lill Kongl.
Majit, otrr icke den åsigt i ämnet, sorn vid de tvänne före¬
nämnde Riksdagar blifvit ylträd, finge såsom grund för in-
qvarteringens framtida reglerande antagas, och i öfverens¬
stämmelse dermed uttryckligen bestämmas: att Städernes in-
qvai teringsskyldighet till de i ständige garnizoner för lagde
trupper, för framliden matte inskränkas till förbindelsen att
förse befäl och manskap med så kallad service, eller säng¬
kläder', ved och ljus; att Caserner och nödiga boställsrum i
de garnizons-01 ter, der sådane ej redan finnas Kronan tillhö¬
rige, alltså mätte komma ali för Kronans räkning inköpas
eller uppföras, så fort Statens tillgångar sådant medgåfve;
och att, då inqvartering af Cavalleritrupp jemväl medförde
behofvel af stall och magazinsrum för fouragepersedlar, utan
att någon förbindelse för Städerne, att sådane lägenheter kost¬
nadsfritt tillhandahålla, kunnat i äldre eller senare författ¬
ningar anträffas, Städerne måtte från delta åliggande genast
befrias; hvarjemte Rikets Ständer, i afseende på ett Staden
Ystad till Casernbyggnad derstädes beviljadt lån från Riks¬
gälds-Contoiret, förordnade, att bemälde Stad, från och med
år i83o, samt tills vidare, skulle befrias från så väl räntas
erläggande, som capital-afbetalning å 16,000 Rldr Bico.
Deremot förklarade vid i835 års Riksdag Rikets Stän¬
der, att, ulan frånträdande af de vid förra Riksdagen fast¬
ställde grunder för en jemnare och mera rättvis fördelning
af Städernas inqvarterings-besvär, Rikets Ständer likväl, i
56
Den 8 Februari i.
saknad af tillräckliga upplysningar och medel, icke för när¬
varande kunde besluta köp eller uppförande af Casei ner för
Statens räkning, men nödsakades inskränka sina tillgöranden,
i afseende på verkställigheten af förra Ständers beslut, till en
underdånig anhållan om vissa undersöknings-åtgärder i äm¬
net, och till ett på den nu ingångne Riksdagen utstäldt upp¬
skof af berörde verkställighet. Dock öfverlemnade Ständei ne
till Kongl. Maj:t de fordringar Staten egde hos Städerne Mal¬
mö med 48,000 R:dr, och Ystad omkring 17,000 R:dr R:co,
för att dermed, efter behöriga värderingar och på de billi¬
gaste vilkor, som kunde betingas, inköpa de af Städerne Mal¬
mö, Ystad och Helsingborg egande, lör inqvai teringen der¬
städes erforderlige Stall och Magazinstum, hvarefter det öf¬
verskott, samma fordringar kunde lemna, skulle, i enlighet
med lånevilkoren, liqvidetas och till Riksgälds-Contoiret ingå.
Sålunda har denna fråga skridit från beslut till beslut,
alltid rättvist bedömd till de klagandes tröst, men aldrig af-
hulpen till undanrödjande af deras lidande, ty handlingen el¬
ler verkan af de så ofta förnyade besluten har städse ute¬
blifva. Åtminstone ar delta fallet med den Stad, för hvilken
jag förer talan, nemligen Ystad, som ännu denna stund är i
full besittning af heja sitt inqvai terings-onus, medtagande,
till blotta byggnadskostnad™ för Casein, Kokhus, Stall och
Uthus, ett capital af Trettio Tusende Sexhundrade Femtio
B:dr B:co, hvaraf årliga räntan således är Statens gifna lör-
lust, oberäknadt de dryga penningebelopp Staden måste årli¬
gen använda till nämnde byggnaders underhållande, samt till
sängkläder, ljus och ved till befäl och manskap, uppgående
de förra vanligen öfver 800 Rtdr, och de sednare, eller ser¬
vicen, öfver 2,700 Rtdr, elter tillsammans 3,5oo R:dr, hvari¬
från afgår det enda bidrag Staden åtnjuter, nemligen inqvar-
teringstolagen, omkring 700 Rtdr, så att skilnaden emellan
dessa summor, utan all ersättning, bekostas af Staden med
Två Tusende Åttahundrade Rtdr Iltco.
Af det föregående i denna min skrift följer, att dess än¬
damål icke är att utverka något nytt beslut, hvarigenom
Staden Ystads rätt till befrielse från byggnadsskyldighet föl¬
dt n derstädes i Garnizon förlagde Cavalleritrupp kunde yt¬
terligare erkännas och bekräftas. Såsom ofvan är närnndr,
existera sådane redan i öfverflödande antal. Det enda, som
återstår, är en billig verkställighet af dessa beslut, och det
är i detta afseende jag nu tar mig friheten framställa ett för¬
slag, hvilket, såsom jag hoppas, torde förtjena allmänt bifall,
då det är lika förenligt med det allmännas och Staden Ystads
fördel, samt bilägger de tvistepunkter i förevarande hänseen¬
de, som nästan hvarje Riksdag varit å bane, utan att på ett
verkligen tillfredsställande sätt hafva blifvit afgjorde. Det är
bevisligt, alt de byggnader, Staden Ystad för den derstädes
inqvarterade Cavalleritrupps behof låtit uppföra, blifvit, vid
behörigen anställd förrättning, värderade till Trettio Tusende
Den 8 F e b r u a r i i.
57
Sexhundrade Femtio R:dr B:co, emot hvilket värde Kronans
Ombud, Fortificationsbefälhafvaren i Christianstad, icke haft
det ringaste annat att anmärka, än att de Stall och Maga-
zinsbyggnader, hvilka å Caserntomten äro belägne, funnos
mindre tjenlige, hvadan de uppskattades endast med afseen¬
de å värdet af de deruti varande byggnadsmaterialier, samt
af tomten, hvarå byggnaderne stå, samt alt Casernbyggna-
den ansetts, såsom orden lyda, mera magnifik och dyrbar, än
behofvet påkallar. I anseende hvartill Fortificationsbefälhaf¬
varen, som funnit en Casein med Stall och Uthus kunna i
Ystad uppföras för 20,i5o R:dr, föreslagit, lill grund för kö¬
peanbud för Casernen och öfrige i samma tomt befintlige
byggnader, hvilka i anseende lill focalen icke kunna frånskil¬
jas hvarandra, en köpeskilling af Tjugu Tusende R:dr B:co,
Under de vilkor förslaget i öfrigt upptager.
I följd af mine Commitlenlers mig lemnade uppdrag,
erbjuder jag Staten det köp Fortificationsbefälhafvaren i Chri¬
stianstad på ofvannannämnde sätt föreslagit, så att Staden
Ystad, mot köpeskilling Tjugu Tusende Rtdr B:co, och un¬
der de förbindelser å Stadens sida, hvilka uti förslaget blif¬
vit fordrade, afträder till Kronan så väl Casernbyggnaden,
som alla öfrige i förslaget inbegripne byggnader och tomter,
med den dertill föreslagne utvidgning. Då Casernbyggnader-
ne kostat Staden långt mera, samt Staden under långliga ti¬
der vidkänts capital- och ränteutbetalning å hvad som för
byggnaderne erfordrats, äfvensom hela underhållskostnaden,
lärer dtt icke kunna med skäl förnekas, alt Staden dragit
och drager en betydlig tunga af ifrågavarande inqvartering.
Om detta erbjudande, hvaremot hinder i afseende på
nödiga medel till köpeskillingen desto mindre är för handen,
som det lån Staden till Casernbyggnadens uppförande erhål¬
lit från Riksgälds-Contoiret, är till betalning af köpeskillin¬
gen användbart, likväl emot förmodan skulle afslås, så yrkas,
i stöd af de åberopade Riksdagsbesluten, att Staden måtte
få disponera Casernbyggnaden, med hvad dertill hörer, på
sätt Staden finner för sig förmonligast, samt att Rikets Stän¬
der behagade förordna om och anslå medel till inköpande af
de tomter och uppförande af de byggnader, som för den i
Ystad förlagde Cavalleritrupps behof äro nödige, äfvensom en
sådan reglering af Städernes inqvarteringsbesvär torde vid
denna Riksdag beredas och fastställas, att Staden Ystad icke
kommer att af detta besvär draga större andel, än som låter
sig förena med de af förra Ständer antagne grunder; och
som Herrar Fullmäktige i Rikets Ständers Riksgälds-Conloir,
med ringa afseende på Rikets Ständers beslut och utan att
lemna uppmärksamhet åt Rikets Ständers Herrar Revisorers
i ämnet uttryckta åsigt, beslutat att infordra, dels ock att
handräckningsningsvis låta utsöka Capital- och Ränteafbetal-
ningar å hela det lånebelopp Staden Ystad från Riksgälds-
Contoiret erhållit, samt således utan afdrag för de 16,oo»
4*
58
Den 8 Februari i.
R:dr, hvilka Rikets Ständer tillåtit Staden få räntefritl och
utan afbetalning tills vidare innehafva, såsom i någon mån
ersättande Stadens utöfver skyldigheten dragande inqvarte-
ringsbesvär, så anhålles slutligen vördsamt om förständigan¬
de för Herrar Fullmäktige i Riksgälds-Contoiret, att, intill
dess annorlunda förordnadt varder, låta Staden tillgodonjuta
de af Rikets Ständer på ofvannämnde sätt bestämde förmåner.
Anhålles om remiss till behörigt Utskott.
A. G. Akesson.
N:o 22.
Så vidt jag kunnat erfara, har tillämpning af nu gällan¬
de författning om Stämplade Pappers-afgiften icke medfört
några särdeles olägenheter, åtminstone föranledande dess om¬
arbetande. Med afseende å den lättnad och förkortning, som
både för Bevillnings-Utskottet och, i andra hand, för Riks-
Stånden ovilkorligen uppkommer derigenom, alt Stämplade
Pappersafgiften oförändrad bibfhålles, och något förslag till
ny författning derom således icke behöfver med våra Riks-
dagsformer framkallas, tillstyrker jag, att Rikets Ständer den¬
na gång, i afseende på stämplade pappers-afgilten, inskränka
deras åtgärd dertill, att hos Kongl. Maj:t i underdånighet an¬
mäla dess bibehållande till oförändradt belopp intill slutet af
det år, under hvars lopp ny bevillning af detta slag varder
af Rikets Ständer fastställd, och på grund deraf begära, att
Kongl. Maj;t genom allmän författning täcktes förordna, att
nu gällande kungörelse i detta ämne, af den 16 Maji i835,
under enahanda tid fortfar, att oförändrad lända till efter¬
rättelse.
Skulle likväl, till en början, Bevillnings-Utskottet icke
godkänna detta förslag, ulan anse sig föranlåtet, att fördjupa
sig och Riks-Stånden uti omarbetandet af ifrågavarande be¬
fattning, får jag ensamt för en sådan händelse föreslå, alt, på
det åtminstone något ändamål dermed måtte vinnas, föreskrift
måtte tillkomma derom, att hädanefter Köpe-, Bytes- och
Gåfvobref samt Bouppteckningar icke böra skrifvas uppå el¬
ler beläggas med stämpladt papper, utan motsvarande Be¬
villning i stället utgå, under namn af Stämpelafgift. Genom
detta medel skulle en nu saknad ofelbar controll kunna till—
vägabringas uppå ifrågavarande bevillning, och en gifven be¬
sparing vinnas uti kostnaden, som hittills utgått till papper,
dess stämpling och försäljnings-provision. Efter redan gäl¬
lande författningar, äro Domstolarne förbundne, alt årligen
aflemna förteckningar å köpe-, bytes- och gåfvobref, som
lagfaras, i afsigt att dermed verificera och controllera upp¬
börd och redovisning af afgifterne till Wadstena Krigsmans¬
hus eller den så kallade en-per-mille-afgiften. Samma con-
troll kunde användas å Stämpel-afgiften, hvilken på enahan¬
da sätt kunde uppbäras och redovisas, emot_lika provision,
Den 8 F e b r u a r i i.
59
som nu beräknas af Testaments-bevillningen, eller i procent.
Nu deremot utgör försäljnings- och redovisnings-provisionen,
inberäknadt den lill Landt-Räntmästare och Lands-Contoir i
de flesta fall tillsammans, 8 procent, hvartill kommer papper
och Slämplingskostnad.
Hvad särskildt Bouppteckningar angår, så finnas redan
controller föreskrifne för fattigprocentens utgörande, och de¬
samma kunde tillämpas i fråga om Stämpelafgiflen.
Det vissa är, att, genom den föreslagne utvägen, allt
hittills möjligt underslef med stämpladt papper i de uppgif-
ne fallen, skulle göras omöjligt och Statens inkomst sålunda,
om ej ökas utan de Skattskyldiges betungande, åtminstone på
ett fullkomligt sätt försäkras.
C. C. Halling.
N:o 23.
Såsom ett bland medlen att förminska Riksdags-arbetet,
tillstyrker jag, att Bevillnings-Utskottet, utan att fördjupa sig
Uti vidlyftiga och tidsödande öfverläggningar, angående re¬
glering af den Bevillning, som utgår under namn af Postme¬
del, blott måtte föreslå dess fortfarande till oförändradt be¬
lopp, såsom i allmänhet oöfverklagadt, och blifvande öfver¬
skott derå hädanefter, som hittills, torde böra användas till
förbättrande och utvidgning af Post- och andra Communi-
calioner,
C. C. Halling.
N:o 24.
Så vidt 5g och 60 §§. Regerings-Formen, efter deras an¬
da och ordalydelse fattas, äro de deruti tydliga och klara, att,
lill fyllande af Statens behof, i första rummet skola använ¬
das dess ordinarie inkomster, det är: de en gång för alla fast¬
ställde, och sådane, hvilka icke äro förändring till beloppet
underkastade, och återstående behofvel betäckas genom Be-
villningar af uti 60 §. uppräknade slag, och, endast i den
händelse dessa ej finnas tillräcklige, med den särskilda bevill¬
ning, som Sländerne vid hvarje Riksdag kunna sig åtaga.
Följaktligen är det gifvet, att denna sistnämnde, känd under
namn af Allmänna bevillningen, kan och bör, såsom egentli¬
gen ämnad att fylla den brist, som uppkommer vid jemfö¬
relse emellan Stats-utgifterne, å ena, samf ständiga inkom-
sterne, med tillägg af den indirecta beskattning, som |också
är bestämd att utgå under namn af Tull, Postmedel, Char¬
ta Sigillata och Bränvinsbränningsmedlen, å andra sidan, i för¬
sta rummet minskas eller alldeles upphöra, i samma mohn den
icke erfordras till den så kallade, och nu till sin natur be-
skrifne, Statsbristens fyllande.
På grund af denna åsigt, tillåter jag mig att undersöka,
dels, i hvad mohn en länge af behofvel påkallad lindring i
tio
Den 8 Februari i.
den ytterst directa beskattningen, sorn under namn af All¬
män bevillning, sedan år 1812, utan väsendtlig förändring ut-
gått, nu ändlligen kan komma alt ske, och dels, i hvilka de¬
lar den företrädesvis bör ifrågakomma.
På förhand bör jag likväl förklara, att jag för min en¬
skilda del hyser föga hopp, att Stats-utgifterna på det hela
kunna tåla någon särdeles nedsättning, men väl gifvas en an¬
nan rigtning, och således icke helt och hållet medtagas till
inproductiva ändamål, och att, sedan Statens betydligaste in¬
träd — Tullen, — dels genom säkrare controllör, och dels
medelst redan försökt och ytterligare utveckladt fiiare Han-
dels-syslem, stigit, och bör ari vidare stiga, genom dess ut¬
sträckning till ännu flere föremål, denna inkomst, utan för¬
höjning i sjelfva tariffen för beräkningen deraf, kan fortfa¬
rande uppdrifvas, såsom utgörande den bevillning, som jem-
nast träffar hvarje samhällsmedlem efter dess behof och vilkor.
Det är bekant, att vid sistförflutne Riksdag Tullmedlen be¬
räknades att lemna en brutto-inkomst af 2,g5o,ooo R;dr; att
Statsbristsumman, som genom allmänna bevillningen skulle fyl¬
las, antogs till 1,143,190 R:dr; att Riksgälds-Conloirets årliga
enskildla behof calculerades till 1,200,000 Rtdr, och att un¬
gefärligen denna summa också bestämdes att, jemte nyssnämn¬
de i,i45,igo Rtdr, genom allmän bevillning böra betäckas.
Nu är det äfven bekant, att Tullen i sednare åren sti¬
git till nära 4,o°°,ooo Rtdr, så att öfverskottet derå i det när¬
maste motsvarar den summa, som, under namn af Statsbrist,
erfordrades af allmänna bevillningen, och tillika, att största
delen af Riksgälds-Contoirets beräknade årliga behof upphört
genom försvinnandet af bela dess löpande skuld, till förrän¬
tande och amorterande hvaraf en betydlig del åtgick. Hvad
som utan öfverdrift kan antagas, är således, att åtminstone
6 å 800,000 R;dr mindre allmän bevillning årligen, än tillfö¬
rene, intill nästa Riksdag torde behöfva utkräfvas. Bestäm¬
da beloppet kan väl ej med säkerhet beräknas, förr än Stats-
regleringen för sig gått; men för alt ej förlora min rätt, att
derom väcka fråga, får jag föreslå sättet, huru den lindring
uti allmänna bevillningen, som möjligen kan beredas, bör liiI-
vägabringas.
Det är onekligt, att den arbetande classen, som i allmän¬
het, både i stad och på landet, är den mest vanlottade, har
aldrasvårast att utgöra den för densamma nu fastställda be¬
villning, och jag föreslår således, att i främsta rummet skydds-
afgiften efter 1 Art., som drabbar alla lika, må nedsättas lill
24 sk. för man och 12 sk. för qvinna, att, i ordning deref¬
ter, afgiften efter 2 Art. 17 och 26 §§■ i Bevillnings-Förord-
ningeri för Arbetsfolk i Städerna och på Landet försvinner,
och att slutligen lindringen, som vidare skulle kunna påräk¬
nas, pro rata parte må tillgodokomma en hvar af alla öfri¬
ge Stånd och classen uti den dem, enligt sistberörde Art., för
Den 12 Februari i. 61
inkomst, rörelse, fast egendom, verk och inrättningar, ålig¬
gande bevillning.
C. C. Hallins.
Den 12 Februarii.
N:o 2 5.
För de fall, att de utarbetade Förslagen lill Civil- och
Criminal-Lag ej skulle vid denna Riksdag blifva antagne, så
anser jag mig böra väcka Högtärade Ståndets uppmärksam¬
het på en angelägenhet, som i min tanka är af största vigt
för Fäderneslandet, helst den inverkar så högst menligt på
den allmänna Crediten, och det är de nu existerande Tysta.
För måns-rdtter ne.
Dessas afskaffande har varit ett ämne, hvaröfver de oli¬
ka åsigterna haft tillfälle att utveckla och uttala sig vid 3:ne
Riksdagar, och i synnerhet under den sist förflutne, i anled¬
ning af Kongl. Maj:ls då aflåtne Nådiga Proposition, hvilken
finnes till sin helhet inlagen uti Lag-Utskottets afgifne be¬
tänkande, uti frågan under N:o 71, dateradt den 27 Maji i834,
till hvilken jag, för undvikande af vidlöftighet, tager mig fri¬
heten hänvisa.
De Motiver, som den Kongl. Propositionen framlägger,
tyckas mig vara så talande och öfvertygande för den åsyfta¬
de Lagförändringen, alt alla olägenheter böra vika eller un-
danrödjas, för vinnande af de tysta Förmåns-rätternes afskaf¬
fande. — Och jag hyser det hopp, alt Högtärade Ståndet, som
står närmast uti förhållande till Näringarne, skall med vär¬
ma omfatta hvad denna min Motion åsyftar, emedan ett un-
danrödjande af de nu existerande Förmåns-rätterne, som i
sig sjelfve gagna föga eller intet, skall fördelaktigt bidraga
så väl till den enskilda, som allmänna creditens utvidgande,
hvilket är den största drifFjädern för Näringarnes utveckling,
framgång och förkofran.
Olof Wijk.
N:o 26.
Det skadliga och mot en sund lagstiftnings principer stri¬
dande i Husvisitationerna, är så ofta både i theorien bevi-
sadt och genom erfarenheten ådagalagdt, att jag ej lärer be¬
höfva ytterligare göra det åskådligt.
Medborgarens boning är en helgedom, som bör respec-
teras, intill dess det är ovedersägligen bestyrkt, alt han ge¬
nom sina handlingar gjort sig oförtjent af dess skydd, och
vår constitution upptager också derföre uttryckligen ibland
Konungamaktens angelägnaste åligganden, att ”ingens fred i
62
Den 12 Februari i.
dess hus störa eller slöra låta.’’ All forskning inom denna
fristad efter gods, som ej erhållits på bekostnad af någon
annans eganderätt, är således obehörig. Det tyckes väl lig¬
ga en conseqvens deri, att brottet och lngöfverträdelsen för¬
följas ända in i sina doldaste smygvrår, och framhållas i lju¬
set; men om den ädla och roenskliga principen är sann, att
det är bättre att tio skyldige förbli ostrafFade, än en enda
oskyldig förderivas, så måste den gälla i närvarande fall,
kanske mer än i något annat. Lurendräjeriet och Tullför¬
snillningen är ett slags brott, icke hvilande på naturlagen,
utan skapadt af samhällslagarna, följaktligen conventionelt,
och sådant, alt det, som i dag varit en förbrytelse, genom
förändrade administrations-åsigler, i morgon kan upphöra att
vara det. Det är då af så mycket större vigt, att man, vid
forskningen derefter, icke öfverskrider de gränsor, som klok¬
heten och den moraliska känslan bjuda att hålla heliga.
Tullförfattningarna och tull-administrationen böra vara så
ordnade, att de ej sjelfva liksom inbjuda till deras öfverträ-
dande, att de göra lurendräjeriets och tullförsnillningens upp¬
täckande lätt, att de ej göra lagbrytaren lill ett mål för öm¬
kan och deltagandet, de böra med ett ord stå i harmoni med
den allmänna öfvertygelsen, och då skall deras efterlefnad ej
möta särdeles hindel-. Äro de det deremot icke, så skall
denna efterlefnad ej befordras genom hvilka stränga mesy-
rer som helst man må föreskrifva, aldraminst genom husvi-
sitationer, hvilkas behöflighet i och för lurendräjeriets före¬
kommande skulle upphöra, derest den talrika Tullbetjening,
som Staten lönar, synnerligast vid kustplatserne gjorde sin
skyldighet. Jag lärer här icke behöfva förnya minnet af de
flerfalldiga, för menniskovännen och den laglydige medborga¬
ren, bedröfliga uppträden, hvartill de gifvit anledning; detta
minne har alltför nyligen åter uppfriskats, att det möjligen
skulle hinna vara utplånadt. Sådane händelser skola, jag
fruktar det, ännu ofta nog förnyas, och den missledda kän¬
sla, som vållat dem, har, om ej en ursäkt, likväl en förkla¬
ringsgrund i menighetens begrepp, som svårligen kan fatta,
att den ärligt förvärfvade egendomen kan vara ett brott att
ega och förvara derföre, alt en af menniskor stiftad lag för
tillfället så bjuder. Mäter man vinsten för det allmänna af
det insmuglade gods, som härigenom upptäckts, mot den sann¬
skyldiga förlust, som tillfogats detsamma genom de verkliga
förbrytelser, som häraf blifvit följden, de olyckor, det elän¬
de och vanära, som derigenom drabbat enskilde och famil¬
jer, de söndringar, de tvister och det misstroende, som ut¬
sätts medborgare emellan, så är samhället i sanning icke att
lyckönska till den erhållna vinsten. Det är en heder för
national-carakteren, att den lätta utväg detta medel erbju¬
der, att medelst en otillåten varas inpractiserande i en ha¬
tad eller afundad persons hus, störta honom i obehaglighe¬
ter och förderf, icke begagnats mer än som skett; men hvem
svarar för, att det ej kan komma alt framdeles begagnas.
Den 12 Februari i.
63
På alla dessa grunder, till hvilka ännu mångfalldiga fle¬
ra kunna läggas, men med hvilkas upprepande jag ej tror
mig böra upptaga Ståndets tid, får jag äran föreslå ett full¬
komligt upphäfvande af de paragrapher i Tullföi fatlningarne,
som tillåta Husvisitationer efter förbudet och tullförsnilladt
gods.
M. G. Wallén.
N:o 27.
Sorn hvar och en synes böra få tillverka den product
han för sin närings bedrifvande behöfver, och Bergsmannen,
i motsatts af denna grundsalts, nödgas lösa det Bergskrut,
hvilket lill bergsprängning erfordras, af Kronan, som har
mouopolitim att försälja detta krut, ofta nog till ett högt
pris, så föranlåtes jag deraf till den vördsamma hemställan,
att tillverkningen af Bergskrut måtte förklaras fri, från i843
års slut, då de nu gällande contraeter emellan Kronan och
Krulbruks-egarne löpa till ända, hvarigenom en täflan med
den enskildte kommer att uppstå om att kunna göra det till
bästa pris, och hvilken täflan för consumenten mätte blifva
nyttig och sätta honom i oberoende af ett nu gällande, för
Bergslagerna tryckande tvång. — Anhållande jag, alt denna
framställning till behandling af vederbörligt "Utskott måtte
remitteras.
C. F. Geijer.
N:o 28.
Ofta och icke utan skäl har den klagan blifvit förspord,
att ulgifterne i och för uppbörden och redovisningen af
Stats-Verkets intrader medtagit ofantliga summor. Så hai¬
man exempelvis framställt Administrationskostnaden i och
för Tulluppbörden, och visat, att af bruttoinkomsten, calcu-
lerad till 3,000,000 R:dr, emellan 16 å 20 procent eller om¬
kring 56o,ooo R:dr åtgått för utfåendet och controllerandet
af berörde bruttoinkomst. Det torde vara hög tid att an¬
vända nödig uppmärksamhet för att tillse, att icke ett af de
Verk, som slå under Rikets Ständers omedelbara förvaltning,
är på god väg att uppsluka allt för stor del af sin inkomst,
nemligen Rikets Ständers Bank.
Mången torde påminna sig, hvilka stora förhoppningar
under förra Riksdagen förespeglades om stora besparingar i
utgifter, som, i följd af då fattade beslut, skulle uppkomma
genom reorganisation af Banco-Verket, genom Transport-
sedlarnes upphörande, genom nya Sedelmyntets tillkomst,
och genom en förbättrad hushållning vid det ryktbara Ban¬
kens Pappersbruk Tumba o. s. v.; och hvem gillade ej och
Jäste med särdeles nöje det nya, eljelst så mycket omtvistade
Banco-Reglementets 32 §., som talar om del Herrar Banco-
64
Den 12 Februari i.
Fullmäktige gifne uppdrag att låta utarbeta och till Rikets
näst sammanträdande Ständers pröfning och fastställande öf¬
verlemna fullständigt Förslag till en ny Organisation af
Banco-Verket, enligt af Rikets Ständer vid den öfverståndne
Riksdagen redan antagne hufvudgrunder och den dervid lem-
nade föreskrift, att förslag borde uppgöras, ej mindre till
redovisnings och tjenstgörings-ordningen inom hvarje Bankens
Afdelningar och Contoir, än äfven till reglering af den vid
Verket erforderliga tjenstemanna-personal samt dess löuevil-
kor, under noggrannt iakttagande, att Controller och göro¬
mål, så vidt det, utan äfventyr af förluster för Banken, låter
sig verkställa, i möjligaste måtto förenklas; att tjensteman-
na-persoualen inskränkes till det antal, som för göromålens
obehindrade gång oundgängeligen erfordras, och att alla an¬
dra ändamålsenliga medel till förminskning i de nuvarande
kostnaderne för Bankens förvaltning blifva begagnade; och
heter det vidare i fortsättning häraf uti 33 §,, att Herrar
Banco-Fullmäktige voro berättigade, att under mellantiden
intill denna Riksdag, i den mån Förslaget till Bankens nya
Organisation varder ntarbetadt och af dem godkändt, låta,
der sådant lämpligt finnes, sätta detsamma provisoriskt i verk¬
ställighet, på det att, jemte den dermed åsyftade besparing
i förvaltningskostnaderne, någon erfarenhet orri fördelaktig¬
heten och ändamålsenligheten af de blifvande organisations-
förändringarne måtte kunna erhållas, innan förslaget till Ri¬
kets Ständers fastställelse anmäles; Fullmäktige öppet iem-
nadt, att under tiden för nya eller förändrade tjenstebefalt-
ningar anordna de lönevilkor, Fullmäktige finna af rättvisa
och nödvändighet påkallade, dock under förbehåll, att total¬
summan af Bankens då varande aflöningsstat ej fick i något
fall öfverskridas.
Ett blifvande Banco-Utskott tillhör det naturligtvis, att
i detai 1 le undersöka, i hvad mån Rikets Ständers såmedelst
uttryckte föreskrifter blifvit uppfyllde vid den redan Lillvä-
gabragte provisionelle reorganisationen af Banco-Verket; men
den enskildte representanten må det likväl vara obetaget, att,
sin pligt likmätigt, uttala sin enskildla öfvertygelse, till det
afseende Banco-Utskottet och Rikets Ständer kunna finna
den förtjena.
Ehuru djerft det må betraktas, i saknad af de materia-
1 ier, hvilka ensamt inom Banken fullständigt kunna vara till¬
gänglige, vågar jag likväl försöket alt åskådligt göra, att nu
varande Administration af Rikets Ständers Bank genom sine
oerhörda kostnader i sig innebär en kräfta, som, om den
icke kan utrotas, åtminstone till sitt omfång begränsas, fort¬
farande skall utgrena sig och medföra betänkliga följder.
Må man invända, att Banken det oaktadt bär sig sjelf
och till och med kan upplägga årlige vinstbehållningar; men
må man icke eller glömma, att hela vinsten är frukten af
Svenska folkets svett och möda, som framkallat hela ränte¬
Den ta Februari i.
65
inkomsten, och som, om den i vissa fall utgått till lindri¬
gare, i andra fall utgjort vida högre procent, än, enligt Lag,
man och man emellan är gällande, och som i många fall
hvilat öfver Svenska folket lika tungt, som sjelfva den an¬
dra beskattningen.
Det torde nu tillåtas mig att undersöka, i hvad mån
förhoppningarne om nedsättning i Bankens administrations¬
kostnader blifvit realiserade.
Förvaltningskostnaderne in totum utgjorde:
Ar 1829 (inberäknadt de i och för Discont-rö-
relsen)
År i834- det sista, för hvilket bokslutet var
kändt, då de stora indragningarne
och besparingar förespeglades, samt
nu gällande Banco-Reglemente till¬
kom (inberäknadt förvaltningskost¬
naden för Discoutrörelsen)
År i838, det sista sedermera, för hvilket re¬
sultatet af Bankens bokslut nu är
kändt,(inberäknadt förvaltningskost¬
naderne för Discontrörelsen, som,
i brist på officiel kännedom om
dess belopp, antagas såsom mini¬
mum hafva utgjort lika med år
i834, 55,854 Rtdr 6 sk. 1 rst. .
Oberäknadt en post på i4,565R:dr
12 sk., afförd bland afskrifningar
och förluster, underrubrik', att till
ett sådant belopp papper, använd¬
bart blott för Bankens behof, min¬
dre utgått, än Tumba af sädare
pappet ssorter producerat. .
Det visar sig således, att förvaltningskostnaderne genom
den nya sakernas ordning, i stället att minskas, tvärtom äro
i beständigt stigande och fortfarande, medtaga hardt nära
tredjedelen af Bancovinsten för år i838, utgörande 977,597
R:dr 20 sk. 10 rst. eller vida öfver hälften mer än som er¬
fordras att uppbära, redovisa, conlrollera och bevaka tullen
af 4 Millioner i hela Sverige och å dess vidsträckta kuster,
med en för sig liten aimee. Följaktligen måste kunna för
gifvet antagas, att något organiskt fel ännu måste vidlåda
Banco-Verket eller dess förvaltningssätt.
Utan att tilltro mig förmågan, att till fullo kunna upp¬
lösa ett problem, för utredning hvaraf långt för detta ett
betydligt prsemium af Rikets Ständer varit förgäfves utsatt,
vågar jag likväl hysa den fruktan, att den uti Banken varan¬
de Tjenstemannapersonal, vida större än vid någon annan
Bank i hela den kända verlden, måste vara alltför talrik. —
Grunden till en sådan fruktan hämtar jag dels från Stats-
Bilagor till Borg.-Sl. Brot. vid Riksd. 1840• 5
232,670: i6. 7.
3o5,g44: 43. 2.
307,o53: 34. 8,
66
Den 12 Februari i.
Calendern, som upptager följande Ordinarie Tjenslemanna-
personal:
Rikets Ständers Fullmäktige 12.
Commissarie!- 18.
Secreterare . 2.
Kamererare 17.
Referendarie 1.
Notarier 4•
Advocat-Fiscal 1.
Fiscal 1 •
Ombudsmän 2.
Casseurer 7.
Registratorer 2.
Bokhållare 27.
Canzlister 10.
Revisorer 2.
Contorsskrifvare 18.
Summa i?4-
med Surnumerairer till ett antal af 17.
dels från Banco-Reglementet, som uti 4° och 42 §§•
upptager:
Cassa-Skrilvare med arfvode på Stat 7.
Extra Oidinaiie med dito i5.
Vaktmästare 1.
Kammar-Drängar i5.
Hus-Drängar 12.
Summa Summarum 191,
oberäknadt personalen vid Låne-Conloiren, utgörande om¬
kring 20, och oberäknadt en ytterligare till antalet mig o-
bekant svärm af Extra Ordinarie!-. Urskiljer raan närmare,
hvaruti förvaltningskostnaderne bestå, erfar roan, att ehuru,
på sätt jag redan nämnt, 38 §. af Banco-Reglementet inne¬
håller, alt, genom reorganisationen af Banco-Verket, icke i
något fall skulle få föranleda till öfverskridande totalsum¬
man af Bankens dåvarande Aflöningsstat, upptager 1834 års
Bokslut aflöningen inom Banken, endast till !28,6o3: 24- 10.
då deremot, 1838, den utgått under följan¬
de rubriker:
Aflönings-Stat .... 115,783: 32. 4*
Bestämde Supplementar-
Staten 8,779: 8. —
Obestämde Supplementar-
Slaten 23>oq2: 20- 7- i47,565: .2. .1.
oaktadt Bankens Pensions-Stat, år 1834 utgörande i3,og4
R:dr 3 sk., år 1838 uppgick till 25,o38 R:dr 36 sk. Fol¬
den mindre invigde vill det häraf synas, som skulle äfven
sjelfva aflöningen kommit i ett betydligt stigande.
Alla dessa omständigheter, jemte de flere, som utan tvif-
D e n 12 F e b r u a r i i.
67
vel af sig sjelfve erbjuda sig, anhåller jag vördsamt, att Ban-
co-Utskottet måtte taga i noga öfvervägande, då Utskottet
fullgör sitt åliggande, att pröfva, huruvida den provisoriskt
införda nya regleringen inora Banken, dels motsvarat förra
Riksmötets föresatts, att nedsätta Bankens förvaltningskostna¬
der till alla dess delar, och dels uppfyller hvad dermed i öf¬
rigt blifvit åsyftadt; och borde dervid böra komma under
sträng granskning, om icke Bankens function att belåna guld
och silfver åtminstone i mindre poster är främmande för
Bankens bestämmelse och mera närmar sig en Assistance-In-
rättning, som borde derifrån skiljas, om icke möjligtvis in¬
om Banken i förra eller sednare tider blifvit införde och bi-
bibehållne göromål och sysslor, meia beliöflige för lönernas
skull, än desse för sjelfva arbetets, så att en möjlighet visar
sig, att genom en betydlig indragning af personal åstadkom¬
ma en af behofvet högt påkallad besparing i utgift, och tor¬
de tillika ett lika rättvist afseende böra fästas på möjlighe¬
ten, att göra indragningar och besparingar af öfrige om¬
kostnader, som i sin nion icke sakna värde, att också lagas i
betraktande. Bland med dessa jemförliga torde äfven upp¬
märksamhet böra fästas vid de bland ärlige utgifterne före¬
kommande så kallade välgörenhets-bidrag lill
Allmänna Fattigvården i Stockholm .... r,ooo: — —
Frimurare-Barnhuset derstädes i,5oo: — —
Dito i Götheborg 3oo: — —
Barnhus-Inrättningarne, icke, såsom det heter
uti 1838 års Bankens Bokslut, i Riket, utan
rätteligen till de uti Norrköping, Gefle, och
Carlshamn efter förmodan befintlige, å 100
R:dr 3oo: — —
Jule-gåfvor till nödlidande i och utom Stock¬
holm 2,000: — —
Herrar Banco-Fullmäktiges Disposition . . . 2,5oo: -*• —
Summa 7,600: — —
oberäknadt en obetydlighet af 133 R:dr 16 sk. till Banco-
Statens Enke- och Pupill-Cassa.
Att med Bankens besparade vinst utöfyas välgörenhet,
kan på intet sätt klandras, men deremot torde allt skäl sak¬
nas, alt låta en slik välgörenhet blott tillgodokomma vissa
Städer och icke alla, åtminstone de med de ofvannämnda
jemnförlige ; lika litet att i vårt Iand upplåta åt Herrar Ban-
co-Fullmäktige, att, efter enskildt omdöme, af Bankens me¬
del efter godtfinnande använda 4>5oo R:dr, så vidt det må¬
ste anses ligga utom Herrar Fullmäktiges personliga förmå¬
ga, att utdela sina nådegåfvor till de mäst behöfvande i he¬
la landet, hvarpå likväl allmänheten har billigt anspråk, då
skarfven är af allmänheten sammansparad. Jag vill ej be¬
strida andras bättre erfarenhet, men min enskildta säger mig
icke, att min landsorts behöfvande fått fägna sig åt andel
68
Den 12 Februari i.
af Herrar Banco-Fullmäktiges välgörenhets-anslng, hvilket, ef¬
ter min tanka, torde böra antingen upphöra, eller efter nå¬
gra bestämda allmänna grunder användas.
C. C. Halling.
N:o
Ehuru jag fullkomligt delar deras tanke, sorn på det hög¬
sta önska, att, såsom ett nästan oundvikligt medel för vårt
samhällsbestånd, något sätt kunde utfinnas, att minska brän-
vinsconsumtionen i vårt land, såsom ett vilkor för inskränk¬
ning af brott, fattigdom och mycket annat elände, som be¬
gäret efter, och öfverflödig njutning af starka drycker fram¬
kallar, samt äfven för min del anser, att den så kallade Hus-
behofstillverkningen af bränvin i sin nion kraftigt bidrager
att öka det onda, som öfverklagas, fruktar jag likväl, att tän¬
kesätten i denna del, ty värr! icke ännu äro så allmänna, alt
man kan hoppas framgången af sine önskningar, utan att
störa den enighet och kraft i handling, som nu, kanhända
mera än någonsin tillförene, inom Representationen erfordras
för att sammanhålla dess styrka. Jag skulle derföre tro, att
fäderneslandets bästa likasåväl beredes derigenom, att undvi¬
ka allt fördjupanne uti tidsödande och måhända icke till nå¬
got veik lig t lyckligare resultat ledande öfverläggningar, uti
den bedröfligt nog djupt ingripande frågan om grunderna för
bränvinsbränningens utöfvande, som dymedelst, att åter till
ny strid framkalla de efter 5 års hvila sannolikt icke försva¬
gade 2:ne starka motståndskrafterna, utan att bättre är, alt
till en lämpligare tid låta vapnen i denna fråga hvila och
således för denna gång stadna dervid, att bibehålla nu gäl¬
lande lagstiftning om bränvinsbränningen, för att ej allt för
ofta ingripa uti allmänna hushållningen och rubba enskilde
personers sätt att bedrifva en näring, som, ehuru olycklig till
sina följder, likväl är af en sådan vidtomfattande beskaffenhet,
och deremot åtnöja sig med att besluta och förordna i de
delar, hvaruti Representationen har votum decisivum, eller i
fråga om beskattningen, samt att i öfrigt blott tillstyrka nå¬
gre modificationer i vissa mindre väsendtliga omständigheter,
i afseende på controller och ansvarsbestämmelser.
Med förutsättande, att det skulle lyckas att stadna inom
dessa gtänsor, och att således nu gällande, Kongl. Makts, på
näst förut varande Ständers beslut hufvudsakligen grundade,
Nådiga Förordning om bränvinsbränningen af den ig Junii
i835 tages lill norm för blifvande beslut, tillåter jag mig
tillstyrka deruti följande ändringar och rättelser:
. '•
Då Kongl. Maj:t härutinnan, utan anledning af Ständer¬
nas förslag, i Nåder förbehållit sig att särskildt i hvarje fall
pröfva, huruvida och på hvad vilkor omdestillering af rått
bränvin må på andra tider, än de i allmänhet för bränviosbrän-
D e n 12 Fe br u a r i i.
69
ning bestämda, tillåtas, har vid verkställigheten häraf inträf¬
fat, alt slik omdestillering fått hela året om verkställas, utan
högre afgift, än den för blott halfva året högst medgifna
bränvinsbränning, hvilket torde behöfva genom Ständernas
beslut i så måtto rättas, att bevillningen, åtminstone i för¬
hållande till den längre tid af året destilleringsrättigheten be¬
gagnas, ökas.
$. 3.
Häruti torde, till upplysning och säkerket, med tydeliga
ord böra uttryckas, hvilket jordvärde som är det minsta, för
innehafvaridet hvaraf bränvinsbränning under något vilkor
må få utöfvas. För min del skulle jag önska, alt delta mini¬
mum utsattes till 5oo R:dr.
§• 7-
Då redan uti 2 §. är stadgadt, att rättigheten till brän¬
vinsbränning skall i Städerna åtfölja den lill hvarje Stads
område hörande jord, måste, om denna satts är rigtig och
skall bibehållas, i öfverensstämmelse dermed början af j §.
förändras till denna lydelse:
"Af de fleste i fråga om jord röstegande inom hvarje
Stad må det bero att bestämma, huruvida — — — värde.”
Hvaremot, såsom följd häraf, den period, som börjas
med ordet "men" och slutas med ordet "följa" torde böra
utelemnas.
Det uti denna §. emot Ständernas förslag influtna stad¬
gande, att i Stad bränvinsbränning ej får utöfvas med pan¬
nor af mindre rymd än 3o kannor, tillstyrker jag måtte ute¬
slutas, då intet skäl förekommer, att härutinnan göra skilnad
emellan jordegare i Stad eller på landet, hvarförutan jag af
samma skäl hemställer, om ej den uti denna §., i fråga om
tillåtet maximum af pannerymd, varande föreskrift bör för¬
svinna, och om förordnandet af förläggandet af bränneriet'
utom Staden bär är på sin rätta plats, såsom egentligen fö¬
remål för hvarje Stads Brand- och Byggnadsordningar,
s-8-
Med afseende å olikheten uti förhållanden inom olika
landsorter, borde det få bero på jordegarne inom hvarje Län
eller provins, att bestämma biänningstei minerna, blott med
iakttagande, att dalfva tiden af året icke öfverskrides, så vi¬
da ej ännu rättare vore, att en hvar för sig finge efter sitt
behof uppgifva, för hvilka af 6 månader af hela året han
ville idka bränvinsbränning, och i mån derefter erlägga be¬
villning, hvarigenom tillverkningen måhända skulle inskränkas.
S- 29'
Ehvad förändring tariffen för Bevillnings utgörande en¬
ligt 28 §. må undergå, och hvilken, som jag hoppas, i intet
fall må minskas, tillåter jag mig föreslå, att slutet af 2 mom ,
som nu lyder så här:
"dock att desse, (nemligen afgifterne) icke understiga
flen för pistoriska pannor af samma rymd bestämde afgift’’
7o
Den 12 Fe b r u a r i i.
ina erhålla denna lydelse: ”dock att desse i intet (ali må un¬
derstiga dubbla afgifter för 7tde classens bran vinsredskap.’’
§. 35.
Allt skäl torde saknas, att här stadga mindre afgift för
bränvinsminutering ä Gästgifveriet än å andra ställen. Jag
tillstyrker således, alt olikheten undanrödjes och att således
minsta afgiften i alla fall blifver 20 R:dr.
§§. 44, 45, 47» 48 och 4g torde isynnerhet larfva om¬
arbetning och en förändrad redaction.
Först och främst mäste ansvaret för oloflig bränvinsmi¬
nutering höjas, enär, sådant förhållandet nu är, eller att bö¬
terna vida understiga bevillningen för tillåten minutering,
det särdeles på landet, och i synnerhet der Ting mera sällan
än 3:ne gånger om året inträffar, bär sig mera än väl alt
olofligen utminutera bränvin och böta derföre, än att under¬
kasta sig beskattning. Krogskatten utgör, enligt 35 §., minst
20 R:dr, hvartill kommer allmänna bevillningen 10 R:dr, och
böterne utgöra blott 10 R:dr första gången och, sedan sådan
bestraffning undergåtts, aldrig öfver 20 R:dr.
Skola desse ansvarsbestämmelser bibehållas, måste de, i
likhet med alla andra af dylik beskaffenhet, derigenom Kro¬
nans intrader försnillas, åtföljas af skyldighet, åtminstone att
derjämte erlägga afgift minst lika med deri, som näringen lof-
ligen utöfvar.
Att bibehålla lagar, som uppenbarligen dagligen öfver-
trädas och troligen aldrig skola vinna efterlefnad, är både
förnuftsvidrigt och demoraliserande. Jag tillstyrker derföre
ändring af 44 §■> som> utom allt annat, har det emot sig, att
derigenom en samhällsklass gifves företräde framför alla de
öfriga. Nu är endast allmoge tillåtet, att i stad, utan att va¬
ra innehafvare af minuteringsrättighet, försälja rått bränvin
till så litet qvantum som en kanna, under det alla andra än
minuteurer, och således äfven tillåtne bränvinsbrännare i
Stad, ej hafva rättighet att föryttra samma vara i mindre
qvantum, än y\ kanna. Jag föreslår, att en kanna i allmän¬
het bestämmes såsom minimum att försäljas, vare sig å land
eller i Stad, annorstädes än på beskattade minuteringsställen,
hvarigenom äfven den i min tanka olämpliga tillåtelsen, som
slutet af r mom. i 44 §• innefattar för jordbrukare, att för¬
sälja till sine underhafvande och arbetare från och med J
kanna, skulle upphöra.
Jag högaktar och gillar på det högsta den anda, som
grundlagt 2 mom. 47 §0 sorn förbjuder utdelande af brän¬
vin emot eller utan betalning uti öppna salubodar, bodkam¬
rar och på Apothek; men sådan den blifvit uttryckt, och än
mera föreskriften uti slutet af momentet om ansvar för öf-
verträdelser, kan jag till principen ej godkänna. Hela momen¬
tet, tillkommet efter den mäst hårdnackade kamp under förra
Riksdagen, synes mig innefatta håde motsägelse och orättvisa.
Ansvaret är bestämdt icke allenast för utdelning af spirituosa i
Deri 12 F e b r u a r i i.
71
minut, ulan äfven annorlunda, det vill säga, i annars uti 44 §.
sisla mom. i allmänhet tillåten qvantitef. Sålunda skulle det ju
äfven vara .förbjudet, att uti en salubod, en bodkammare, för¬
sälja eller sluta handel om äfven det största qvantum bränvin,
och det bevisar, huru långt man kan gå i ifvern för en god
sak, sorn det i sig sjelf är, att försvåra bränvins missbruk.
Icke särdeles mildare är den uti ifrågavarande J. ned-
lagde föreskrift om en superflue af bestraffning för Borgare,
som för 3:dje gången träffas med berörde förbrytelse, att han
skall vara sitt burskap förlustig, och till det obegripliga hö¬
rer, att Apothekare, som i denna §., i fråga om förbrytel¬
sen, likaså mycket afses som Borgare, icke blifvit med ena¬
handa straffbestämmelse ihogkommen, eller att vara sitt pri¬
vilegium förlustig. Det är en annars allmänt antagen lag¬
princip, att alla böra vara lika inför lagen, och huru med
denna princip förena nu refererade lag? Jag anser mig ej be¬
höfva besvara frågan, utan öfverlemnar till behörigt Utskott,
att den begrunda, och tillägger endast, att äfven i Stad kun¬
na finnas Handlande, utan att vara Borgare, nemligen de,
som ensamt handla med spannmål; alt mångenstädes på lan¬
det, både med och utan rättighet, bedrifvas hvarjehanda
slags näringar, hvarvid bränvin kommer i fråga och utdelas,
utan att näringsidkaren är Borgare och således för honom eti
lika, påföljd, som för Borgare, är bestämd, och att hos alla
desse finnas lika misstänkte rum, som hos Borgare och Apo¬
thekare.
Jag vill på intet sätt motarbeta alla verkställbara con-
troller emot obehörig bränvinsminutering, uti hvilka jemnlik¬
het igenfinnes och icke blott en enda samhällsklass framskju-
tes att i högre mon, än alla andra, stå till lätta för sine
gerningar, särdeles då desse till sin natur ej kunna jernnföras
med förbrytelser af den grofva art, att i allmänhet stämplas
med vanfräjd. Jag föreslår följaktligen borttagandet uti 47
§. 2 mom. af orden ”annorlunda tillhandahållas” och slulpe-
rioden af samma moment.
C. C. Halling.
N:o 3o.
28 §. uti nu gällande Reg.-Form är tydlig och klar der¬
utinnan, att Konungen eger uti Civil tjenst antaga endast
infödde Svenske män. Häraf måste vara en ovilkorlig följd,
att de Embetsverk, som det enligt gällande stadgar tillkom¬
mer att Civila tjenster tillsätta, icke kunna ega annan eller
vidsträcktare rätt, än den Konungen sjelf, i följd af Grund¬
lagen, utöfvar. Då likväl med den handling, som härjämte
öfverlemnas, styrkes, att motsatsen inträffat, och således äf¬
ven hädanefter kan inträffa, hvarigenom möjligen kan hända,
att tjenstemän i de lägsta graderna, som med menigheten äro
i den närmaste beröring, skulle kunna tillkomma till och med
obekante med landets språk, torde det blifva nödigt att Ri¬
72
Den 12 Februarii,
kets Ständer, till förekommande deraf, hos Kongl. Maj:t i
underdånighet anhålla om nödig föreskrift åt alla, åtminsto¬
ne Civila Embetsverk, alt hädanefter icke uti Rikets tjenst
lemna tillträde åt andre, än infödde Svenske män.
C. C. Halling.
N:o 31.
Den olika tydning och tillämpning Kongl. Maj:ts Befall¬
ningshafvande och Domstolar i Riket begagnat för efterlef-
naden af Kongl. Majtts Nådiga Förordning, af den 19 Junii
i835, angående grunderna för Bränvimbränningen och afgif-
terna derför, samt om hvad vid försäljning af Bränvin och
beskattning derå iakttagas bör, har, beträffande försäljning i
minut af bränvin och beskattning derå, på ganska många
ställen i Riket föranledt och varit upphof lill stora olägenhe¬
ter. Uti ofvan åberopade Kongl. Majlis Nådiga Förordning
5;te Art. 44 S- stadgadt: "Så väl i Stockholm, som Rikets
öfriga Städer, må icke å andra än lagligen tillåtna Minute-
ringsställen försäljas destilleradt bränvin, under en kanna, samt
rått och odestilleradt bränvin i mindre partier, än Sju och
en half kanna;” — i 4^ §■: "Den, som i minut försäljer brän¬
vin, utan att dertill vara berättigad, bote första gången Tio
Riksdaler Banco;’’ — vidare i 47 §•• "Källare- och Värdshus¬
idkare, Marketentare och de, som i Städerna hålla egentliga
Näringsställen, hvarest Spisning gifves, vare, derest de sälja
bränvin i minut vid andra tillfällen, än måltider, förfallne till
Tio Riksdalers böter första gången, och till Tjugo den andra,
samt tredje gången, jemte erläggande af sistberörde böter,
Näringsrätten för alltid förlustige, eller, om de såsom arren¬
datorer den utöfva, icke vidare berättigade, att slik Näring
innehafva eller förestå;” — 48 §-: "Under Sön- och Idelge-
dagar må på landet bränvin ej försäljas, hvarken i parti, af
hvem det vara må, eller i minut på Gästgifvaregårdar och
andra Minuteringsställen, utom vid måltider till resande och
vägfarande. Bryter någon häremot, plikte första gången
Tjugo Riksdaler Banco, sker sådan förbrytelse andra gången
eller oftare, bote förbrytaren Fyratio Riksdaler Banco hvarje
gång, och vare, med undantag af Gästgifvare, hvar och en
annan, som 3:dje gången återkommer, Näringsrättigheten för
alltid förlustig. Vid enahanda ansvar, vare i Städerna all
Bränvinsförsäljning i parti å Sön- och Helgedagar, samt ut-
minutering under Gudstjensten, förbjuden;” — 4'3 §•• "För¬
säljer någon, utan vederbörligt tillstånd, bränvin i minut, till
en eller flere personer af den menighet, som å landet är sam¬
lad vid Ting, Uppbördsslämmor, Mantalsskrifningar, Mönstrin¬
gar, Husförhör, Auctioner, Kronoskjutsningar, Skallgångar,
och andra sådana till större sammankomster ledande förrätt¬
ningar och anstalter, bote han första gången Tjugo Riksda¬
ler Banco, och sedan dubbelt. Vid enahanda ansvar må ej
Den ra Februarii.
eller under Marknader bränvin i minut försäljas hos andra,
än dem, som antingen ega rättighet att på stället bränvin ut¬
minutera, eller ock fått Wår Befallningshafvandes särskildta
tillståndsbref, att der, under marknader, Spisqvartersnäring id¬
ka, och hvilket antal alltid bör blifva så inskränkt, som be-
hofvet möjligen medgifver;’’ — vidare i 5o §.: "Beträffande
rättighet till försäljning af bränvin i minut i Städerhe, utom
Stockholm, hvarom är särskildt förordnad!, ege Wår Befallnings¬
hafvande, att, efter Magistratens och Stadens Äldstes höran¬
de, bestämma det antal af Värdshus, Källare och Näringsstäl¬
len, som för hvarie stad kan finnas oumbärligt, hvilket an¬
tal bör vara så inskränkt sorn möjligt är; skolandes Magistra¬
ten noga tillse, att endast ordentlige och enligt Pastors-Embe¬
tets betyg, som bör infordras, välfräjdade personer, som an¬
tingen ställa borgen för skattens utgörande eller i förskott er¬
lägga densamma, få uti Städerna bränvin utminutera. Vill nå¬
gon på annan person öfverlåta innehafvande Krogrättighet,
anmäle sådant hos Magistraten, söm eger att dermed efter
nyssnämnde stadgande förfara;" — 5i §: ’’Å alla Näringsstäl¬
len i Städerna skall, då utmihutering af bränvin der är tillå¬
ten, dörren icke vara läst, och må, vid ansvar, som för olof¬
lig bränvinsförsäljning, utminuteringen ieke annorstädes än i
Krogrummet företagas."
Sedan desse ofvanskrefne _§§. äro läste och genomgångne,
tyckes mig, det något tvifvel, huru de skola uttydas och för¬
stås, icke bör uppstå; likväl har delta egt rum. Mig synes
tydligt och klart vara, det förenämnde §§. uti åberopade Kongl.
Maj:ts Nådiga Förordning gifva bestämd hänvisning, huru med
bränvinsförsäljning i minut i Städerna skall förhållas, den nem¬
ligen: att, sedan Kongl. Majits Befallningshafvande, efter Ma¬
gistratens och Stadens Äldstes hörande, bestämt det antal af
Värdshus, Källare, Närings- eller Krogställeh, som för hvarje
stad kan finnas oumbärligt, och dessa blifvit upplåtna lill per¬
soner, på sätt, söm i hvarje Stad särskildt kan brukligt va¬
ra, gränsen för skyldigheter och rättigheter är uppgjord och
utstakad, och att de personer, som endast förvärfvat sig rät¬
tigheten till idkande af Källare- och Värdshusrörelse, Marke¬
tenteri samt egentliga Näringsställen, hvarest spisning gifves,
göra sig förfallne till oloflig utminulering af bränvin, om de
vid andra tillfällen än vid måltider utdela samma, men in¬
galunda de personer, sorn förvärfvat sig laglig rättighet till
utminutering af bränvin; ty hvar skulle annars den fattige
och mindre bemedlade Handtverksmannen och arbetskarlen
i städerna erhålla denna, understundom högst behöfliga dryck,
om icke utminuteringsställen funnos, hvarest han efter råd
och lägenhet fick köpa och till sitt hus hemföra, samt der¬
för sig och sitt folk förtära hvad för dagen nödvändigt och
behöflig t vore, ty icke skulle den fattiges och mindre lotta¬
des villkor blifva förbättrade derigenom, att han, för att åt¬
komma en behöflig sup bränvin, vore nödsakad begifva sig
5*
74
D e n 15 F e b r u a r i i.
från sitt hem och arbete lill ett näringsställe, för att der¬
städes mot en drygare betalning erhålla densamma. — Nyk¬
terheten skulle visserligen härigenom icke heller blifva be¬
främjad. Jordbrukare på landet ega en bestämd rättighet,
alt till sina underhafvande och de personer, som hos dera
förrätta arbete, försäga en fjerdedels kanna bränvin. — Mig
synes fördenskull andan och meningen i denna Kongl. Maj:ts
Nådiga Förordning, angående försäljning af bränvin i minut
i städerna, bestämdt vara: det ställen äro tillåtna, hvarest
bränvin vid måltider får utdelas, samt andra ställen återigen,
hvarest bränvin utom måltider får utminuteras till afhämt-
ning. Denna tydning och dessa åsigter ha äfvenledes af åt¬
skilige Kongl. Maj:ts Befallningshafvande!-, vid tillämpning
af denna Kongl. Majlis Nådiga Förordning, gjorts gällande,
samt ländt till efterlefnad i vissa Län. Icke så af andia
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande!-, hvilka så förklarat Kongl.
Maj:ts oftariämnde Nådiga Förordning, det bränvin icke vid
något tillfälle, utan vid måltider, får i mindre qvantum än
rj\ kannor utminuteras.
Denna så högst olika tolkning af ifrågavarande Kongl.
Majlts Nådiga Förordning har, som jag redan förut omnämnt,
föranledt och varit upphof till stora olägenheter på ganska
många ställen. Till förekommande häraf tager jag mig fri¬
heten vördsamt föreslå den förändring eller tillägg uti of¬
van åberopade Kongl. Majlis Nådiga Förordning, angående
bränvins lörsäljande i minut i Städerna: att, sedan Kongl.
Majlis Befallningshafvande hört Magistraten och Stadens
Äldste i ämnet, och deraf inhämtat, huru många Källare-
och Värdshusidkare samt Krogar, som för året finnas för
stadens behof oumbärlige, rättigheten för denna Näringsgrens
ulöfvande må, genom offentlig auction, till den högstbju¬
dande öfverlåtas, mot villkor och förbindelser, som hvarje
Stads Anctoritet för tillfället finnér lämpligt föreskrifva,
samt att dervid likaledes bestämdt må varda föreskrifvet, det
Källare- och Värdshusidkare icke vid andra tillfällen, än vid
måltider, måge bränvin utminutera, samt att Kroghållare
till afhämtning, utan skyldighet till mats hållande, måge ega
rättighet alt bränvin till försäljning utminutera i mindre
qvantum, dock icke under en åttondedels kanna.
C. G, Fridstedt.
Deri i5 Februarii.
N:o 3a.
Allmänna Lagen i 20 Cap. 7 & 16 §§. Rättegångs-Bal-
ken stadgar, alt ej må någon vädja emot Lagmans- eller
Rådstufvu-Rätts Dom, der liufvudsaken med ränta och af¬
gäld, som fordras, ej stiger öfver Femtio Daler, utom rätte¬
D e n 15 F e b r u a r i i
75
gångskostnad. — En slik inskränkning of en förlorande paris
talan hvilar mindre på ren rättsgrund, än, dels på insedt be¬
hof, att icke upptaga Öfverdomstol eller Hof-Ilättens arbets¬
tid med en mängd obetydliga mål, och dels på den fromma
önskningen, all sätta en gräns för lystnaden att processa om
småsaker samt dervid spilla kostnad och tid. På enahanda
skäl hvilar i 1 §. i samm!! Capitel och Balk, i afseende på
rättighet att öfverklaga Kämners-Rättens här i Stockholm
gifvande Utslag i skuldfordringsmål. Om dessa baud på
sjelfrådande och derifrån utgående rätt, att, efter prestanda
i sista Instance, få inför Lagen försvara sina begrepp 0111 ju¬
ridiska förbindelser, hittills med något skäl qvarstått, såsom
mindre materielt skadlige eller ingripande i enskild mans väl
eller ve, då den tappade saken endast afbandlat mindre än
16 R:dr 32 sk., ehuru mången dom härom utgått pä nog
lösa skäl, så förefalla deremot de af Kongl. Majit för åtskil¬
liga Rikets städer utfärdade särskilde Resolutioner mot vad
öfver dervarande Kämners-Rätts eller Rådstufvu-Rätts dom¬
slut, ehuru angående mångfaldigt större än ofvanberöide sum¬
ma, vara alltför motbjudande för rättskänslan, i thy, att stads¬
borgaren måste, utan appellrätt, undergå en dom, som indi¬
viden å landet får öfverklaga. — Huruvida en sådan skilj¬
aktighet kan stå tillsammans med en önskvärd och klok ord¬
ning inom lagskipningen, eller förvara allom lika rättegångs-
förmåner, är lätt att afgöra, och må härvid jemföi elsevis an¬
märkas, att då Rådstufvu-Rättens dom i Carlskrona måste
angå lii Rldr 5 sk. 4 rist., i Christianstad 100 Rldr, i Gö¬
theborg 333 Rldr 16 sk., och så vidare annorstädes, för att
kunna motvädjas, en part å landet åter eger i Lagmans-Rätt
klaga öfver beslut, örn ock rörande blott en skilling, och
vidare i Hof-Rätt samt hos Konungen, om frågan omfattar
16 Rldr 3a sk. — Desse för Städer tillkomne undantags-re-
solutioner verka alltså ojemnhet i rättvisa eller rättegångs¬
ordning, samt fästa vid ett domslut i Stad mera kraft och
betydelse än å landet, förtjena icke mera tillvaro och böra
icke längre få afhålla en lika omvårdnad för den fattiges,
som rikes rätt, enär den förre, relativt betraktadl, kan anse
sin ringa sak lika kännbar, sorn den sednare i fråga om 1000
Rldr och deröfver.
På grund häraf, och utan afbidan på nya lagens fram¬
tida och kanske ännu aflägsna utgående, finner jag mig för¬
anlåten och af önskan, att alla domares beslut må vara un¬
derkastade pröfning, ehvad saken angar mer eller mindre,
uppmanad, att till Riksens Höglofl. Ständer framställa be¬
gäran, att alla nu gällande Resolutioner af förrberörde be¬
skaffenhet, vare sig för Rådstufvu- eller Kämners-Rälter,
må genast upphäfvas samt tills vidare i närvarande afseende
endast gälla, hvad allmänna Lagen i 20 Cap. 7, ii och 16
§§. Rältegångs-Balken stadgar, så framt icke rättsenligare äf¬
ven dessa Lagrum böra abrogeras och tappande part under
Den 15 Februarii.
vissa vilkor upplåtas sin naturliga rätt att försvara, hvad
han anser tillhöra sig och icke rättvisligen böra falla under
främmande anspråk.
Om remiss af denna motion till vederbörligt Utskott
får jag vördsamt anhålla.
II. F. Christierson.
N:o 33.
Då jag vågat föreslå Riks-Stånden i en till Stats-Ut-
skotlets behandling öfverlemnad Motion, att upphäfva den
så kallade Hemmantals och Extra Ordinarie Räntan ifrån
och med år i84l samt i en annan lill Bevillnings-Utskottet
remitterad motion, att nedsätta Allmänna Bevillningen efter
2:dra Artikeln 8, g, 12 och 1 3 §§. lill hälften för Handlan¬
de, Fabrikanter, Manufacturister, Handtverkare och samtliga
Borgare i Städerna, samt för deras betjening och arbetare,
har detta skett, för att begagna, till ömsesidig fördel för
Städernes och Landets innevånare, de tillgångar, som visat
sig kunna påräknas genom Extra Bevillningarne, ibland hvil¬
ka i synnerhet Stora Sjö-Tullen, men äfven Bränvins-bevill-
pingen, Chartoe Sigillatae- och Postmedlen, om dessa Stats¬
inkomster regleras efter ändamålsenliga principer, synas kun¬
na erbjuda betydliga förökningar i Statsinkomsterna.
Jag har trott Rikets Ständer böla föredraga delta sä 11 j
att jemna bördorne, framför det, att upphäfva allmänna Be-
villningens personella och fastighets-utskylder; dels derföre,
att de gamla grundskatterne å landet till deras natur äro
mera tryckande, än Bevillningen, ulan att i proportion lem¬
na Stats-Verket samma behållning, samt inveckla, försvåra
och fördyra uppbörd, redovisning och controll; dels derfö¬
re, att det icke lärer kunna bestridas, alt ju lindringen på
Städernas rörelse är af vida allmännare och verksammare in¬
flytelse på deras innevånares välstånd, än minskningen 1 fa¬
stigheternas bevilluings-afgift.
Men, då jag, för att vinna en snar och lätt utred¬
ning af dessa tvänne förslagers verkställighet och nytta, vå¬
gat begära deras directa behandling af de bägge Utskot¬
ten särskildt, får jag likväl anhålla om Utskottens gemen¬
samma öfverläggning och utredning af de sätt, hvarpå dessa
motioner må kunna ställas i sådant samband, att, derest Ko¬
nungen skulle vägra verkställighet åt Rikets Ständers beslut
angående Hemmantals-räntans upphäfvande, Ständernes beslut
angående nedsättningen i denna del af Bevillningen äfven
måtte anses instäldt. Det inses lätt, att en åt Städernes 11a-
ringsklasser medgifven nedsättning i utskylder, under det alt
jordbrukande klassen måste fortfarande bära de ofantliga
bördor, hvilka icke en gång erbjuda fördel af vanliga hälf-
tenbi uksvilkor, på den jord han anses ega, skulle innebära
en annan ytterligare kränkning af jemnlikheten i pligter e¬
Den i5 Februarii.
77
mot samhället, och det torde derföre icke erfordras någon
vidare bevisning, alt ett sådant samband emellan de båda
föreslagne åtgärderne bör finnas. Deremot förtjenar det en
särskild och grundlig undersökning, huruvida ett af Konun¬
gamakten lagdt hinder för verkställighet af beslutet angåen¬
de Hemmantals-räntan, under något sken af lagenlighet, skul¬
le kunna motiveras: emedan, i sådant fall, det må hända
skulle leda till alldeles öfverdrifna öfverskott i Stats-Verket,
om Hemmanstals-räntan komme att uppbäras, utan att vara
för utgifts-behofven påräknad. Jag har derföre ansett mig
här böra redovisa för de åsigter, som hos mig stadgat öfver-
tygelsen om Rikets Ständers rätt, att i dylika ämnen allena
besluta; och jag hoppas, om dessa godkännas, att af de bäg¬
ge förenade Utskotten kunna vänta det stöd för min fram¬
ställning, som skall sätta beslutets lagenlighet utom allt
tvifvel.
Det är i lydelsen af 5g och 60 §§. i Reg.-Formen, som,
besynnerligt nog, tvänne alldeles motsatta opinioner söka att
hämta skälen, den ena för Konungamaktens rättighet, att hin¬
dra all ändring i Stats-Verkets så kallade ”Ordinarie Inkom¬
ster,” hvilken skulle åsyfta deras förminskande: den andra
för Rikets Ständers obehindrade rättighet, att förordna om
skattemedlen, på hvad sätt dem synes förenligast med Rikets
Sanna nytta.
För att kunna göra sig ett klart begrepp om dessa §§:s
mening, är det nödigt besinna, ätt de utgöra en gemensam
tankeföljd med §§. 57 och 58; då blifva Grundlagens ord
följande:
”§■ 5y. Svenska folkets urgamla rätt, att sig beskatta,
utöfvas af Rikets Ständer allena vid allmän Riksdag.’’
Således har Lagstiftaren icke lemnat denna urgamla rätt,
till ringaste del, i Regeringsmaktens händer.
58. Vid hvarje Riksdag läte Konungen uppvisa
Stats-Verkets tillstånd, i alla dess delar, till inkomster, ut¬
gifter, fordringar och skulder, för det Stats-Utskott, som
Riket Ständer utvälja,” &c.
Regeringsmakten har således blifvit ålagd, att uppvisa
Stats-Verket ”i alla dess delar”; hvilket äfven innefattar all
beskattning.
Här talas icke om någon skillnad i detta afseende, eller
örn någon Konungens rättighet, att anse någon viss skatt till¬
höra sig eller Stats-Verket.
”§. 5g. Efter Rikets och Stats-Verkets tillstånd och be¬
hof, låte Konungen till Utskottets öfverläggning framställa,
hvad Staten kan tarfva utöfver de Ordinarie inkomster, och
hvilka behof genom bevillningar böra fyllas."
En hvar, som i denna ordning läser dessa ord, måste
genast finna, att här icke göres någon inskränkning i Stän¬
dernas allena-utöfning af beskattningsrätten (se §. 5y) eller i
dyras rätt, att betrakta och afse Stats-Verkets tillstånd i al¬
78
Den i5 Februari i.
la dess delar (§. 58); och att här endast föreskrifves formen,
hvari Regeringens framställning bör göras om ”Stats-Verkets
behof.’’ Här lemnäs nemligen den bestämda föreskriften, alt
det är Konungamakten, som, vid Ständernas sammanträde,
bör hafva låtit utarbeta berättelsen om Stats-Vei kets ”till¬
stånd,” samt framställningen om hvad Staten ”kan tarfva.”
Det är Regeringen, sorn bor uppgifva, hvad ”Ordinarie in-
komsterne” utgjort och hvad ”deröfver behöfves,” och det
är detta ”behof,” som genom ”Bevillningar bör fyllas”. Men
alt en sådan ordning för de bägge' Statsmakternas verksam¬
het skulle innebära en inskränkning i Ständernas rättighet,
att allena utöfva beskattningsrätten, dertill finnes ej ringaste
anledning. I fall något sådant åsyftats, skulle ju en tillsatts
af några urd varit tillräcklig, att här antyda någon så¬
dan inskränkning, eller att tillerkänna Konungen andel i
beskattningsrätten, hvad de Ordinarie inkomsterne angick.
Men något sådant finnes ej, och att i denna §., mer än i nå¬
gon annan, som rörer Statsskicket, Grundlags-stiftaren skulle
ämnat gifva vårt skatteväsende en Ghinesisk stabilitet, så att
de Ordinarie skatterne i all verldens tid skulle förblifva de
samma, låter sig väl ej länkas.
Läsom nu vidare:
”§. 60. Till dessa sednare (nemligen Bevillningar) räk¬
nas Sjö- och Landt-tullen samt Accis-afgifterne, Postmedlen,
Chartte Sigillatse-afgiften, Husbehofs-bränneri-medlen, samt
hvad Rikets Ständer dessutom särskildt hvarje Riksdag, så¬
som Bevillning, sig åtaga.”
Här finner man således ett förtydligande på hvad i 5g
§. menas med Bevillningar, hvilket, utan den ringaste syft¬
ning till inskränkning i Ständernas allena-utöfning af Sven¬
ska folkets rätt ”att sig beskatta,” synbarligen åsyftar, att
betaga Konungamakten dess intill år 1809 ulöfvade sjelftag-
ne rättighet, att bestämma dessa Bevillningars belopp. Re¬
geringen hade nemligen godtyckligt stadgat Tulltaxor, Post¬
taxor, Stämpladt pappers-afgift m. m. och det var detta, som i
Reg.-Formen skulle förekommas för framtiden. Derföre ru¬
bricerades de särskilda Bevillningarne, enligt då antagne be¬
nämningar, och derföre innehåller vidare samma §.: ”Ej må
några allmänna afgifler, af hvad namn och beskaffenhet som
hälst, utan Rikets Ständers samtycke kunna förhöjas, Stora
Sjö-tullen å inkommande och utgående Spannmål allena un¬
dantagen.”
Då man således tänker sig Reg.-Formen, såsom den act,
hvilken bestämmer Statsmakternes inbördes förhållanden till
hvarandra och till Nationen, kan ej, enligt Svenskt språk¬
bruk, den ringaste anledning sökas i dessa §§. till någon in¬
skränkning i Rikets Ständers rätt, att besluta angående alla
skatter, dessa vare sig så kallade Ordinarie, eller Extra or¬
dinarie: och all den rimliga utsträckning man synes kunna
gifva åt den i §. 5g_ uppställda skillnad emellan Ordinarie
Den i5 Februari i.
79
Statsinkomst och Bevillningar, skulle vara, att Lagstiftaren
derigenom sökt nedlägga i Lagen en garantie för Nationen,
att dessa Ordinarie skatter, hvilka, qvarstående ifrån äldre ti¬
der, i de fleste fall drabba enskilte folk-classer, icke skulle
förhöjas, samt all Ständerna endast genom Bevillningar, som
grunda sig på likhet i skyldigheter för alla medborgare-clas-
ser, för framtiden skulle fylla de öfverstigande behofven. Att
Lagstiftaren deremot skulle åsyftat, att förhindra all förbätt¬
ring af ett gammalt och bristfälligt beskattnings-system, äl¬
sa mot allt sundt förnuft, att det väl ej behöfver vederlägg¬
ning ; och att Regeringen skulle vara den makt, som i detta
afseende ytterligare borde ega ett hämmande inflytande, är,
om möjligt, ännu orimligare.
Det bör ej elfir undgå uppmärksamheten, alt hvarje
tolkning af §§. 5g och 60 i den anda, att Regeringen äfven
egde andel i folkets beskattningsrätt, skulle alldeles upphäfva
all betydelse af de öfrige efterföljande §§., som närmare be¬
stämma sättet för denna rättighets utöfning af Rikets Stän¬
der allena.
§. 64 Reg.-Formen stadgar uttryckligen, att såväl dessa
”Rikets” så kallade ”Ordinarie Statsmedel och inkomster, som
hvad, på sätt omförmäldt är, under namn af Extra ordina¬
rie utlagor och bevillningar till Statsverket af Rikets Ständer
anslås, vare under Konungens disposition, att till de af Ri¬
kets Ständer pröfvade behof och efter den upprättade Sta¬
ten anordnas.”
Vidare:
”§. 65. Dessa medel (således äfven de ”Ordinarie”) må
icke annorlunda användas, än faslstäldt blifvit; varande Stats-
Rådets Ledamöter ansvarige, om de låta afvikelse derifrån
ega rum, utan alt till Protocollet föreställning deremot gö¬
ta, samt anföra, hvad Rikets Ständer i denna del förord¬
nat &c.”
Jag frågar nu, om en sådan tankeföljd vore möjlig, der¬
est Rikets Ständers allena beslutande rätt, angående de Or¬
dinarie skattemedlen, icke vore gifven. Huru skulle då Stän¬
dernas ’’Förordnanden’’ om medlens disposition kunna utgö¬
ra Lag för Regeringsmakten? Huru skulle Konungens ”Dispo¬
sitionsrätt” kunna inskränkas till hvad af ”Rikets Ständer an¬
slås,” om det vore åt honom lemnadt, att låta uppbära skat¬
ter, som Rikets Ständer ansett sig icke vidare böra förord¬
na? Hvad betydelse skulle de ”pröfvade behofven” och den
”upprättade Slaten” ega, om Konungen hade rättighet att
förhindra Rikets Ständer afskaffa skatter, som för dessa ”be¬
hof” icke tarfvades, och i ”Staten icke beräknats? Skulle väl
ens något förnuftigt skäl kunna finnas, till nyttan eller nöd¬
vändigheten af en sådan i Regeringens händer lemnad rätt,
då Statsverket alltid måste anses hafva fått anslagne för si¬
na behof de summor, sorn tarfvas, och i intet fall kan dis¬
ponera andra, än de som Rikets Ständer anslagit?
8o
Den 15 F e b r u a r i i.
Jag kan åtminstone icke tänka mig något större bevis
på Regeringsmaktens sjelfrådighet, än om den, med så tyd¬
liga föreskrifter för sin dispositionsrätt och så bestämdt upp¬
drag för Rikets Ständer, att allena utöfva beskattningsrätten,
skulle söka hindra lindringen i folkets, efter ojemna fördel-
ningsgrunder och ensidiga förhållanden, qvarstående gamla
beskattningar; och jag bör således ej befara, att en sådan in¬
kräktning på Nationens rätt skulle försökas, då Rikets Stän¬
der öppet tillkännagåfvo sitt förordnande om Hemmantals-
räntans upphäfvande.
Men, då olyckligtvis sednare tider utvisat så många lall,
då Regeringen sökt alt kringgå och äfven förneka Rikets
Ständers rättigheter, torde försigtigheten bjuda, alt åtminsto¬
ne betaga ett sådant fortfarande lagstrid ig t handlingssätt ali
skadlig inflytelse på totalbeloppet af Nationens årliga skatte-
utgifter. Och det är derföre jag vågar föreslå, att Stats-
och Bevillnings-Utskotten, genom ett gemensamt betänkande,
måtte föreslå Rikets Ständer, att så ordna besluten om Hem-
mantals-räntans upphäfvande och Bevillningens nedsättning,
att, i händelse det förra icke skulle af vederbörande befor¬
dras till verkställighet, det andra genast till kraft och ver¬
kan förfaller: och för hvilket fall jag anhåller, att Bevill—
nings-CJtskottet, i anledning af min särskilda motion, måtte
tillstyrka Rikets Ständer, att förordna om inställandet af all
personel Bevillning efter i:sla Artikeln, samt efter 2:dra Ar->.
tikeln för fastigheter, på det att Nationen åtminstone på det-s
ta sätt måtte erhålla en lindring i sina dryga utgifter, örn
ock ej ledande till de föl delar för Näringslifvet och rörelsen,
som genom de förstnämnde Besluten kunde vinnas.
(Enligt Protocollet af den i5 Febr. 1840 har Herr Foe-
nander iklädt sig constitulionel ansvarighet för denna af Herr
Grefve C. H. Anckarsvärd å Riddarhuset väckta motion.)
N:o 34.
I det önskvärda fall, att Stats- och Bevillnings-Utskotten
finna sig böra tillstyrka Rikets Ständer antagandet af de till
dessa Utskotts enskilda handläggning remitterade motioner,
om upphäfvande af Ilemmantals-ränlan och nedsättning af
Städernas bevillning för borgerlig rörelse m. m., äfvensom
att nämnde Utskott gemensamt föreslå Stånden, att försätta
dessa beslut i ett sådant sammanhang, att, derest Regerings¬
makten, oaktadt Rikets Ständers allena beslutande rätt i hvad
skatteväsendet tillhörer, skulle företaga sig att hindra verk¬
ställigheten af Hemmantals-räntans upphäfvande ifrån och
med 184* års början, eller, sedan den då på Rikets Ständers
förordnande upphört, anbefalla dess ånyo debitering och upp¬
börd, äfven nedsältningen i bevillningen för borgerlig rörelse
i Städerne kommer att inställas, torde likväl försigtigheten
bjuda, att för denna sistnämnde, ehuru, till följd af dess grund¬
Den 15 F e b r u a r i i.
81
lagsvidriga beskaffenhet, såsom det synes, otroliga tilldragelse,
äfven stadga de nödiga föreskrifter i Rikets Ständers förord¬
ning om Allmänna Bevillningen, så att den betydliga Hem-
mantalsräntans uppbärande gemensamt med Allmänna Bevill¬
ningen, icke malte ådraga Nationen en lika öfverdrifven, som
ändamålslös beskattning.
Om, genom en sådan lagslridig handling, Regeringsmak¬
ten för ögonblicket förhindrar folkets representanter att lin¬
dra de skattebördor, som i främsta rummet borde för Na¬
tionens sannskyldiga nytta afskaffas eller nedsättas, bör lik¬
väl icke, utan den ytterligaste kränkning af Nationens heliga¬
ste rättigheter, kunna Rikets Ständer förmenas, att nedsätta
Allmänna Bevillningen i samma mån, som de af Ständerna
pröfvade behof visa sig en sådan nedsättning medgifva.
Då således Reger ingens eget handlingssätt framkallar nöd¬
vändigheten, att en gång få afgjordt, huruvida Rikets Stän¬
der eller Regeringen ega alt utöfva folkets beskattningsrätt;
och då en sådan tvist, hvarpå intet constitutionelt land i
Europa ännu visat exempel, mera än vårt, icke kan afgöras
på annat sätt, än genom Nationen, föreslår jag;
Att, för det fall Konungen skulle vägra verkställighet åt
Ständernas beslut angående upphäfvandet af Hemmantals-
räntan ifrån och med år 18415 eller skulle anbefalla dess ånyo
debitering och uppbörd, sedan densamma en gång upphört,
Rikets Ständer mätte i Bevillnings-Förordningen förordna:
att aU. uppbörd af Allmänna Bevillningen ef ler 1,-sta Arti¬
kel/1, samt efter 2 dra Artikelns §§. 21, 22, 23, 28, 2gj
33 & 3S för Hemman och Lägenheter, Verk och In¬
rättningar m. m. under egande-rätt, och §. 18 för fastig¬
heter i Städerne, genast skall inställas; så att den Bevillning
Rikets Ständer lill bestämdt belopp sig åtagit (och hvilken
jag förmodar då kommer att endast utgöra omkring En mil¬
lion Riksdaler-) endast kommer att utgå enligt de öfrige Be-
villningsgrunder, nemligen af Andra Artikeln;
Ernbets- och Tjenslemäns Bevillning och Centonal.
För Gästgifverier, Fabriks-, Handels-, Manufactur
Handtverkeri- samt öfrig borgerlig rörelse, Grundskalts-afgift
för frälse Egendomar; för Post- och Lotshemman; för Kol-
ningsfrihet, för tillverkning vid Krut- och Svafvelbruk, för
fjerdeparts-revenuer af Stora Kopparberget, för Gåfvor och
Testamenten, för Theater-representationer, af Kyrkornas be¬
hållna Tionde, för Rccognitions-skogar, för Kronofisken, Be¬
villning af Lolterivinsler, i fall Lotteriet skulle komma att
fortfara, af Jern-Contoiret och Sjöförsäkrings-Bolaget;
samt af Tredje Artikeln för Caractersfullmakter; hö¬
randes då äfven, såsom hittills, Tidningsstämpel-afgift och
Kortstämplings-afgift, Observations-meclel, Skatterätts-medel
och Lösen för Ekeskog, fortfarande uppbäras och redo¬
visas.
Bilagor till Borg.-St. Prot. vid Riksd. 1840. 6
02
Den 15 F e b r u a r i i.
(Enligt Protocollet af den i5 Febr. t84o har Herr Foe-
nander i kläd t sig constilulionel ansvarighet för denna af
Herr Grefve C. H. Anckarsvärd å Riddarhuset väckta Mo¬
tion.)
N:o 35.
Sedan jag i föregående Motioner örn Henimanlalsräntans
upphäfvancle och nedsättning i Städernes Allmänna bevillning
för borgerlig rörelse m. 111. visat nödvändigheten, att förut¬
se möjligheten af Regeringsmaktens grundlagsvidriga vägran
till verkställighet af ett sådant Rikets Ständers beslut; får
jag af de skäl, som redan blifvit i nämnde Motioner andrag-
ne, vördsamt föreslå, att i Reglementet för Riksgälds.Contoi-
rets styrelse och förvaltning måtte intagas den föreskrift för
ofvannämnde händelse, alt Riksgälds-Contoirets Fullmäktige
skola vara skyldige, att vägra all utbetalning till Statsverket
af den del utaf Allmänna Bevillningen, som möjligen, redan
innan Konungens påbud, kan vara influten å de irsta och
2ldra Artiklarnes uppbörd, utöfver det minimum, hvartill
Rikets Ständer, i sådant falll, till bestämdt belopp sig Bevill¬
ning åtagit.
(Enligt Protocollet af den i5 Februarii i84o har Herr
Foenander iklädt sig coustitutionel ansvarighet för denna af
Herr Grefve C. H. Anckarsvärd å Riddarhuset väckta Mo¬
tion.)
tt:o 36.
I sammanhang med förslaget om upphäfvande af busvi-
sitations-rätten, anser jag mig böra motionera:
i:o Att alla förbud root införsel af utländska Fabrika¬
ter måtte upphäfvas, och desamma beläggas med en lindrig
tull af högst i5 procent.
2:0 Att tullen på alla rudimaterier och machinerier för
vara Fabrikstillverkningar, hvilka ej till samma godhet kun¬
na erhållas i Sverige, utan måste införski ifvås, må i möjli¬
gaste mån nedsättas, om e; alldeles borttagas.
Om principen för denna Motion blir i sina detailler iakt¬
tagen, vid upprättande af en ny Tull-Taxa, så skola, efter
min öfvertygelse, både handeln och näringarne derpå betyd¬
ligt vinna. Det sedeförderfvande lurendrejeriet skall försvin¬
na; de förhatliga husvisitationerne kunna då säkert utan för¬
lust för Stats-Cassan inställas; kostnaderne för bevakningen
böra da kunna förminskas; Tullinkomsterne ökas, och den
med tullförsnillning beträdde köpmannen inför den allmän¬
na opinionen stämplas såsom han rätteligen förtjenar, då nem¬
ligen samhället endast fordrar en billig afgift för rättigheten,
att här försälja utländsk tillverkning.
Den 19 Februarii. 83
Jag anhåller om remiss af denna min motion till Bevill
nings-Utskottet.
Carl J. Lidbom.
Den 19 Februarii-
N:o 37.
Med skäl torde man kunna anmärka, att den nu gällan¬
de Tull-Taxan i många af.eenden är olämplig och att, inom
Tullförvaltningen, mycket eger rum, som påkallar närvaran¬
de Rikets Ständers uppmärksamhet och som behöfver förän¬
dringar och reform, hyilket torde vidare utvecklas, då, som
jag förmodar, Tull-Taxan, med dermed gemenskap egande
ämnen, kommer under Ständernes skärskådan. Hvad som
likväl i hcg grad synes mig påkalla en förändring, är ”in¬
kommande Tull på Spannmål, och den åt Regeringen öfver-
lemnade rättighet, att densamma kunna efter omständighe-
terne förändra." Vi hafva på de sednare åren en dyrköpt
erfarenhet om otillämpligheten af detta system, och följer
man liden längre tillbaka, skall man finna, att Regeringens
inblandande i denna vigtiga handelsgren endast åstadkommit
villervalla och oreda, mer och mindre ruinerande förluster
för enskilda, ja, äfven förluster för Staten, helt och hållet
tillintetgjort all reel speculation med Spannmål och hindrat
den enskilda Spannmålshandeln, så att, vid en inträffande
mindre god skörd, genast brist på säd yppats i landet, och
någre provinser till och med holats med hungersnöd; att
Staten måst bispringa dem med undsättning och den enskil¬
da välgörenheten anropas, utan att likväl Spannmåls-produ-
centen genom detta system funnit tillräckligt skydd för den
på åkerbruket nedlagda möda.
Med anledning af dessa skäl och de tnånga flere, som
under en discussion kunna anföras, får jag framställa detta
ämne till Rikets Höglofiige Ständers handläggning och öfver¬
vägande, för att deruti vinna en ändamålsenlig förändring,
och skulle för min del tro, att det lämpligaste vore, att en
bestämd och oföränderlig, ej för hög införsels-tull sattes å
Spannmål, hvilken Regeringen ej egde, i hvad fall som hälst,
att förändra. Speculation på Spannmål och handeln der¬
med, tryggad för ständiga förändringar, skulle nog sörja der¬
för, att, vid blifvande missväxt, brist på säd ej skulle uppstå.
Ehuru Kongl. Majit, i Dess Nådiga Berättelse om hvad
sig i Rikets Styrelse sedan sista Riksdag tilldragit, förmält
sig vilja till Rikets Ständer aflåta en Nådig Proposition, rö¬
jande Tull å Spannmål, sorn Kongl. Majit ansett vara ett
ämne, hvarom de båda Statsmakterne böra öfverenskomma,
för att tillvägabringa en gemensam lagstiftning, har jag lik¬
»4
Den 19 F ebruarii.
väl, utan hinder deraf, nu trott mig kunna fästa Rikets Stän¬
ders uppmärksamhet på denna vigtiga angelägenhet, så myc¬
ket mera, som Herrar Committerades underdåniga Belänkan¬
de, angående Fattigvården i Riket, jemte dermed samman¬
hang egande ämnen, dertill gifvit mig anledning, enär Com-
mitterade deruti (sidan 4^) yttrat en öfvertygelse, som helt
och hållet öfverensstämmer med min egen.
Fr. Langenberg.
N:o 38.
Då den hos Svenska Folket långsamt mognade öfverty-
gelsen, att Statsutgifterne icke stå i något rimligt förhållan¬
de till Nationens förmåga att bära dem; att proportionen e-
mellan tärande och närande hos oss är onaturlig, och att
allmänna välmågan, oaktadt vårt lyckliga långvariga freds¬
lugn, ej här kan tilltaga, så länge hälften af landets sedel¬
stock roulierar i Kronans uppbörd eller dithörande institu¬
tioner, enär dessa förutsättningar hos våra Constituenter och
Principaler, hos den stora allmänheten, numera hunnit så
rotfästa sig, att de genom oss, folk-ombud, måste söka göras
gällande; så torde våra bemödanden ej, såsom fordom, kom¬
ma att riktas hufvudsakligen på utfinnande af nya eller ö-
kade inkomst-källor, utan fast heldre på besparingar, samt
införande af en bättre hushållning.
Bland de många anvisningar Styrelsen gifvit å Statsme¬
del, såsom det vill synas, i ändamål att upprätthålla Kong-
Jighetens inflytande och glans, äro väl föga några klarare i
ögonen fallande eller efter våra borgerliga begrepp onödiga¬
re, än de ständigt ökade oerhörda anslagen till Svensk-Norr-
ska Diplomatien och Minister-Cassan, som står under Hans
Maj:ts egen höga samt hemliga disposition.
Desse medel utgjorde, enligt För år i834- För år 1835.
de Stats-Revisorerne 1837
förelagde räkenskaper, af
Riksens Ständer beviljade
Hamb. B:co 100,000, som i
Sv. B:co utgått med .... 281,187:27.— 271,576: 10. 4-
Dessutom, enligt flere Kongl,
reqvisitioner, af Extra Stats¬
anslaget uttagne för den så
kallade Cabinetts - Cassan,
hvars verkningskrets äfven
är af Diplomatisk natur . . 5o,ooo: 4^,000: — —
Ytterligare anordnade af Con-
voy-Commissariatet, biträde
för Ministerns i Constanti¬
nopel aflönande 16,027: 44-— i5,4o2: 4- —
Vidare till Consulerne på Bar¬
bariska kusten, hvilka, enär
Den ig F e b r u a r i i.
85
39,892: 16, 9, 34,02 3:3g 2.
de der icke för handeln haf¬
va något bestyr, endast tor¬
de kunna anses som Diplo¬
mater
Öfrige Consuler med fast lön,
oberäknad! Skepps-afgifter-
ne f'g R:dr Hamb. B:co per
Läst. — Flere af dessa Si-
necurister t. ex. den i Athen
m. fl. äro ålagde fungera
såsom Minister-Residenter .
Tillkommer Norrska Regerin¬
gens bidrag 4o,000 Norska
Sp. D. å 112 sk. Sv. B:co . 93,333: 16, — g3,333: 16.
Dito till Consuierna i5,ooo
Norrska Sp. D. å 2? R:dr
Sv. B:co 35,ooo: 35,ooo: —
25,025: 7. 4- 31,479:31. 4-
Summa B: co R:dr 54o,536: i5. 1. 525,8i5: i4- 10.
Genom Kongl. Maj:ts Nådiga Bref af den r Febr. 1836
anordnas löner till åtskilliga dels nya General-Consulater m.
m. att utgå af Handels- och Sjöfarts-fonden, såsom i Phila¬
delphia, Rio Janeiro, Lisabon 3,5oo M:k Hamb. B:co hvar¬
dera, Agenter i Columbien 3,000 och i Florens 2,5oo, eller
tillsammans 16,000 R:dr Hamb. B:co å 128 sk. Sv. B:co 42,666:
02. Hvad sedermera i lika väg kan vara disponeradt har
jag icke kunnat erfara, men antager för säkert, att för Mi¬
nistrars och Consulers underhåll af Hans Maj:t årligen in¬
fordras omkring 600,000 R:dr Sv. B:co, och redovisas detta
belopp blott för Hans Maj:t enskildt.
Summans svindlande höjd gör anmärkningar härvid nä¬
stan öfverflödiga. En Makt af 3:dje eller 4:de rangen utveck¬
lar sålunda en Stats-lyx, som alltför illa står tillsamman med
folkets hemma i landet omständigheter, och som ej det rin¬
gaste måste kunna imponera på utländska makter, som nu
för tiden nogsamt mäta och känna hvarandras ställning. Det
plägar tvärtom skada credilen, när man får anledning tro,
att någon depensera!- mera än tillgångarne, rätteligen rådför¬
da, medgifva.
De mäktige Amerikanske Fri-Staterne hålla i allmänhet
endast måtteligen aflönte Chargcs d’Affaires, och vi hafva
likväl Europeisk erfarenhet af, huru väl de förmått bevaka
deras landsmäns intressen och skaffa godtgörelse för lidna
oförrätter.
Öfvergå vi till inhemska jemförelse!', så belinnes, att vå¬
ra Femton utländska Missioner kosta mera, än hela den egent¬
liga högre Civilförvaltningen, och liiera än total-beloppet af
5:te, 6:te och g:de Hufvudö!larne, Collegierne och Hof-Räl-
terne tillsammans.
Efter en annan betraktelse skulle 708,000 jordbrukau-
86
Den 19 Februari i.
de familjer kunna lefva förnöjsamt året om och 100,000 di¬
to undgå utpantningar för Kronoutskylder, om de samfäldt
egde att disponera detta belopp, som ödslas bort, vare sig
af gunstlingar eller i en flärdfull representation i främman¬
de land.
Jag anhåller vördsamt om remiss till vederbörande Ut¬
skott, hvilket torde taga i öfvervägande:
1:0 Huruvida icke den primitiva Dotationen till Mini¬
ster-Staten, med afseende på landets behof af skattelindrin-
gar, kunde nedsättas.
2:0 Hvilket äfven torde kunna så ställa och utföra Fol¬
kets talan, alt 65:te §. Reg.-Formen, innehållande, det ”Stats¬
medel icke må annorlunda användas, än det af Ständerna
fasts t ä I Id t blifvit,’’ också må blifva en sanning. Vid ofvan-
herörde tillfällen, då Handels- och Sjöfarts-fonden samt Ex¬
tra Stats-anslaget i så betydlig mån anlitats, för att gynna
Diplomatien, eller de hemliga utgifternas departement, synas
Hans Majtts Rådgifvare och Contrasignanler icke hafva nog
lifligt erinrat sig nyssnämnde Grundlags-stadgande.
C. F. IVcern.
N:o 3t>
I följd af raine Commitlenters på allmänt erkända skäl
väl grundade föreläggande, får jag vördsamt begära Riksens
Högloflige Ständers gemensamma biträde, att hos Kongl. Majit
framställa underdånig önskning, att, för alla slags till inför¬
sel lofgifne varor eller Artiklar, torra eller våta, som med
Coopvaerdie- eller Krigsfartyg till Rikets hamnar eller Sta¬
pelstäder inkomma, belöpande fastställd Tull, utan afseende
på varu-egare och i hvilken kathegori han eller de må an¬
mäla sig, hädanefter icke må eftergifvas eller nedsättas, hvar-
igenom Stats-inkomsterne minskas och, medelst dylike un¬
dantag från beskattningsfördragct, jemnliklfet i tull-bördan
rubbas, som åstadkommer för handelns och varu-afsättnin-
gens säkerhet och liflighet stora och kännbara svårigheter.
Dock torde Rikets behof af utländskt strö-säde för foderväx¬
ten icke i detta underdåniga önsknings-ärende inbegripas,
samt vid blifvande Tulltaxas sättning så förfaras, att ingen
införsel-artikel, relativt till behofvet deraf, må blifva skä¬
ligt föremål för underdånig ansökning om tullfri import.
För detta Memorial utber jag vördsamt mig remiss till
vederbörligt Utskott.
II. F. Christierson.
N:o 40.
I Kongl. Resolutionen den 27 April i685 anslogos för
Cheferne för Båtsmans-Compagnierne i Blekinge och. Södra
Möre, i stället för förut bestådde, men indragne resepennin-
Den ig Fe bruan t.
87
gar, Bohemman, för hvilka Cheferne, utan annat tractamenle
eller arfvode, borde verkställa de årliga nfräknings- och re-
cruteringsraöten samt andra resor inom Compagniet, hvadan
hemmanen borde framgent förblifva vid chargen och icke
följa personen.
Dessa Bohemman äro: för
irsta Blekings-Compagniet, N:o 23, Guttamåla, 1 man¬
tal, Tvings Socken.
2.:dra D:o d:o, N:o 65, Heljarura, f mtl, Jembjö Socken.
— D:o dro, N.‘o 3o, Ramdala, 1 mtl, Ramdala S:n.
3:dje D:o dro, N:o 42, Röan, 1 mtl, Jemshögs Socken.
irsta Södra Möre Compagniet, N:o 5, Ljungby, 2 man¬
tal, Ljungby Socken.
2rdra Dro dro dro, INro 1, Böket, 1 mtl, Söderåkra Sm.
3:dje Dro d:o dro, N:o 1, Getnabo, 1 mtl, Thorsås Sm.
I början borthyrdes dessa hemman af Disponenterne
sjelfva, som togo inkomsten, men, enligt Kongl. Brefvet den
16 Febr. i8i3, äro de på 3o år genom offentlige auctioner
utarrenderade, och uppburo vederbörande Indelningshafvare
arrendebeloppen i penningar och spannmål, ända intills flot¬
tans reglering, då genom Kongl. Brefvet den 2 November
1824 härutinnan så förändrades, att Compagniernes Chefer
erhöllo i ett för allt penninge-arfvoden å flottans stat, hvar¬
emot arrende-afgifterne ti 11 folio Stats-Verket. Detta oansedt
ålades befälhafvande Amiralen genom Kongl. Brefvet den 5
December 1829, att bevaka och anmäla, när borgen för ar¬
rendet af Chefs-Bohemmanen borde förnyas, utan att än¬
dring, på derom skedd begäran hos Förvaltningen af Sjöären-
derne och Kamraar-Collegium, velat härutinnan utverkas.
På grund häraf skulle således åligga Befälhafvande A-
miralen, tvärt emot dess Embetes bestämmelse, att låta an¬
ställa husesyner å desse hemman, infordra borgensförbindel¬
ser, när dylika brista, och underrätta om de förändringar,
som med ariendalorerne och deras löftesmän kunde föregå.
Olämpligheten af dessa uppdrag, som egentligen ålåge
Kammar-Collegium och Konungens Befallningshafvande, an-
mälles utan påföljd i Bref till Förvaltningen af Sjöärender-
ne; men i Kongl. Brefvet den ig Julii 1832 förklarades, att
Förvaltningens befattning med dessa hemman skulle öfver-
flyttas ensamt på Kammar-Collegium, hvarjemte Båtsmans-
Compagnie-Skrifvare-Bostället i Östergöthland, Råda i Ko¬
nungs Sunds Socken, ställdes i samma förhållande med förr-
berörde 7 stycken Bohemman, och lofvades Nådigt Beslut,
genom Kammar-Expeditionen, om hvad vid Kronans rätts
bevakande i och för desse Bohemman jemte arrende och bor-
gens-förbindelser borde iakttagas.
Detta Nådiga Beslut har hittills uteblifvit, och, ehuru
Kongl. Maj:ts den 23 Januarii i836 utgifne nya Militiae-Bo-
ställs-Ordning upphäfver alla äldre Författningar rörande
dylika Boställen, har likväl Förvaltningen af Sjöärenderne
88
Den 19 Februari i.
ansett sig tillständigt, att, i afseende på ofvannämnde 8 Bo¬
ställshemman, anvisa till de undanröjde föreskrifterne.
När arrende-medlen ingå till Stats-Verket, och Kammar-
Collegium, i följd af Kongl. Brefvet den 19 Julii i83a, öf¬
ver samma hemman nu mera ensamt eger öfverinseende!
samt Befälhafvande Amirals-Embetet icke i handräcknings-
väg kan ställas under Kammar-Collegii lydno, eller, derest
så nnlages, omedelbarligen hörsamma eller verkställa före¬
skrifterne, samt härtill kommer, alt, på sätt närlagde Kongl.
Maj:ts Utslag af den 29 November 1838 bestyrker, Staten,
på sätt med dessa Kronolägenheters tillsyn tillgått och ännu
tillgår, redan förlorat 1,246 B:dr 32 sk. 1 r:st. Banco, och
vidare kan ytterligare mista, så hemställer jag, att mera-
nämnde åtta stycken Bohemman, efter nu pågående arrende¬
tiders förlopp, må till skatte försäljas, eller, i motsatt fall,
helt och hållet ställas under vederbörande Konungens Befall-
ningshafvandes tillsyn, på sätt 52 §. i i836 års Militiae-Bo-
ställs-Ordning innehåller, sedan sig i laglig väg visat, alt
Statens säkerhet ej är förenad med den befattning härutin¬
nan, som, tvärt emot nu gällande grunder för inseende öfver
till Stats-Verket indragne Boställshemman, hittills origtigt
ansetts tillhöra Befälhafvande Amiralen i Carlskrona.
Att denna motions-skrift må till vederbörligt Utskott
remitteras, derom får jag vördsamt anhålla.
II. F. Christierson.
Härvid fanns bilagd Kongl. Majlis åberopade nådiga
Utslag.
N:o 4 * •
Riksdag efter Riksdag har Carlskrona Stads Borgerskap
genom dess Representant framställt den till odräglighet tryc¬
kande bördan med underhållet af dervarande Fattigförsörj¬
ningsanstalter, utan annan påföljd, än att Staten med 3ooo
R:dr lemnat ett bidragande understöd, som med tacksamhet
är emottaget och begagnadt, ehuru talande skäl förefunnits
till mera än fördubbling af denna summa.
Fattigpersonalen i Carlskrona utgör, enligt bifogad note,
för det närvarande icke mindre än 5g4 personer, som njuta
understöd, hvaraf 5o4 tillhöra Garnisons-Församlingen. Un¬
derhållskostnaden har sistlidne år uppgått till 10,897 R:dr
11 sk. ii rist. Banco, oberäknadt räntor på Fattig-localernes
inköpssummor. För att kunna bestrida denna utgift, har
staden uppburit förrberörde Statsbidrag jemte 1,000 R:dr
från Krigsmans-Cassan, hvaremot återstoden måst uttaxeras
på innevånare, som till större delen ej kunnat biträda taxa¬
tion, hvarken i detta eller annat hänseende.
Då ingen tänkande jäfvar riktigheten och billigheten af
den grundsatsen, som Carlskrona stads Församling städse ön¬
skat iå på sig tillämpad, eller att hvarje socken försörjer
Den 19 Februari i.
sine fattige, mäste det förefalla båldt och nedslående, att,
pä sätt nu tillgår, Borgerskapet emot sin vilja qvarhålles
vid en med Amiralitets- eller Garnisons-Församlingen ge¬
mensam fattigförsörjnig, och förpligtas, utöfver all rimlig
proportion emellan sine och de af Kronans manskap och
arbetare uppkommande fattiga, bidraga. Härigenom bere¬
der sig Staten, på den enskildes bekostnad, en vinst, som,
i samma man den uppdrifves för högt och närmar sig en¬
skildes förtryck, skadar och förljenar lösgörande. — I för¬
hållande till fattigpersonalen, och (så framt nyss åberopa¬
de regel antages, borde Carlskrona stads innevåuare utgöra
i/åb:del af faltigkostnaderne, men, med afseende på hvarje¬
handa i denna angelägenhet verkande omständigheter, har
jag för enskild del ansett billigt, det t/3:del, eller något
deröfver drabbar innevånarne, som dessutom tillhandahålla
en dyrbar local och räntegifvande fonder, hvarförutan de
med stora uppoffringar af tid och omtanka vaka för Inrätt¬
ningen, som numera kan framställas till en för menniskoäl-
skaren härlig och fägnande norm för dylika anstalter, der
de olyckligtvis behöfva ställas pä ständig fot. Deremot sy¬
nes mig obestridligt, att Staten, som för allmänna interesset
och dess oemotståndliga fordringar ej kunnat, för Sjöförsva¬
rets upprätthållande, undvika i Carlskrona placera tusende-
tals arbetare, af hvilka flere hundrade ambulatoriskt instäl¬
las, och qvarlemna åt fattiganstalleine tärande åminnelser,
åtager sig återstående 2/'3:delar af kostnaden och sålunda
lättar Stadens börda.
Under reservation och uttryckligt förbehåll, att, deräst
Carskrona Stads pastorat vid detta års slut, då sista öfver-
enskommelsen med Garnisons-Församlingen tilländagår, vill
sig separera och dädanefter sina egna fattiga sjelf hylla och
försörja, må ega foll och laglig rättighet dertill, och alt i
oberoende besittning återtaga sin fattiglocal och sine ränte¬
bärande fonder, vare sig från äldre tider bildade Cassör, el¬
ler i sednare tider stiftade donationer, anser, å Carlskrona
stads Borgerskaps och innevånares vägnar, jag mig skyldig
och pligtig, att vända Riksens Högloft. Ständers uppmärk¬
samhet på denna Staten nästan uteslutande rörande angelä¬
genhet, samt, derest gamla ordningen skall stå fast och In¬
rättningen sammanhållas i dess bestämda och, efter ett den
i November 1837 Nådigt faststäldt, härhos bifogadt Regle¬
mente, i verket ställda riktning, till båtnad för uppväxande
och afgående slägten, föreslå, att Riksens Ständer, af ömhet
för en concentrerad lidande mensklighet, som till 5/"6:delar
ej tillhör Carlskrona samhälle, och således jemväl af rättvisa
åt detta sednares skäliga fordringar och begäran, att undgå
vidare godtycklig behandling, täcktes anslå minst 6,000 R:dr
Banco till Fattigvårdens underhållande, så länge förändrade
omständigheter ej skulle till nedsättning föranleda, då en så¬
dan genast må ega rum. Detta mitt å stadens vägnar gjor¬
9°
Den 19 Febr ua rii.
da förslag grundar sig på förhållanden, sorn fullt bestyrka,
att staden gått det allmänna lill mötes i all den vidd for¬
dras kan, och att hvarje skillings nedsättning häri bereder
en större tyngd för Carlskrona, än skäligt vara bör, synner¬
ligast närden sanningen ej låter sig längre tillbakahål las, att
staden mycket lider i borgerliga näringarne och nedsjunkit
under ett medelmåttigt välstånd i allmänhet, utan att för de
fleste communalbehofven hafva fonder eller sparade tillgångar.
Att detta Memorial må till behörigt Utskott remitteras,
derom anhåller jag vördsammast.
II. F. Christierson.
P. M.
Carlskrona stads Fattigvårds-Inrättnings Räkenskaper
för år i838, visa följande förhållande:
Tillgångar
1:0 Skuldsedlar af Donations-
Fonden 1 2,5i 1: 5. 4-
Dito af Hospitals-Fonden 1,433: 16. — 13 944' 21 4
2:0 Influtit under året:
Fattigvårds-Afgiften af
Staden 5,126: 18. 4-
Dito från Tullkammaren 143: 37. —
„ ,, Skeppsklarerare-
Contoiret . 24: 16. —
,, „ Stadens Handlan¬
de 11:16. —
„ ,, Sjömanshuset . 66: 4* —
„ „ Krigsmans-Cas-
san . . . 1,000: — —
,, „ Stats-Verket . 3,000: — —
Bouppteckningsprocenter
|
182:
|
16.
|
9*
|
Arrende för en tomt
|
33:
|
16.
|
•—
|
Befordringsafgifter
|
231:
|
27.
|
10.
|
Lysningsmedel ....
|
32:
|
34.
|
—
|
Hof- och bäcken-pennin¬
|
|
|
|
gar
|
24:
|
—
|
—
|
Bötesmedel
|
81:
|
38.
|
—
|
Burskaps-afgift ....
|
18:
|
|
—
|
Armbösseinedel under Sjö¬
|
|
|
|
expeditioner ....
|
131:
|
17*
|
—
|
Räntor å utlånte Capitaler
|
837:
|
28.
|
8.
|
Utgifter:
Underhålls-Conto upptager . 9,824: 8. 6.
Byggnads- och Reparations-
Conto dito 1,073: 3. 5
10,944: 29. 7
10,897: 11. ii.
Fattigvården försörjer ■■
1840 den 3 Januarii:
Inom Fattighuset 177 personer,
Utom Fattighuset 4>7 dito, hvilka åtnjuta antingen mat,
Den 19 Februarii.
9*
contant understöd, fria husrum, eller arbete, deribland äfven
inberäknade utaccorderade barn. Af hela fattigpersonalen
tillhöra omkring go personer Stadsförsamlingen och resten
Amiralitetsförsamlingen. Vidi
II. F. Christierson.
Härvid var jemväl bifogad:
Kongl. Ma:ts Nådiga Sladfästelse-Resolution uppå ett, af
valde Committerade, i Carlskrona upprältadt och af nämnde
stads innevånare, efter föregången granskning, inför Magi¬
straten å allmän Rådstuga, den 2 Junii i836 antaget förslag
till Reglemente för en förbättrad Fattigvårdsinrättning der¬
städes, hvilket förslag Landshöfdingen öfver Blekinge Län,
under den 7 derpåföljde Julii, till nådigt gillande i under¬
dånighet anmält; hvarefter Kongl. Majrts och Rikets Kam-
mar-Collegium med deröfver infordradt underdånigt utlå¬
tande af den 27 sistlidne April inkommit. Gifven Stockholms
Slott den i November 1837.
N:o 42.
Den Handels-Discont, som af Rikets Högloflige Ständer
år i83o etablerades uti Götheborg i förening med Låne-Con-
toiret derstädes, har visserligen till en del motsvarat det åsyf¬
tade ändamålet, som var alt underlätta den större rörelsen,
på sätt det utfärdade Discont-Reglementet närmare utvisar.
Men denna Låne-anstalt skulle ännu mera gagna det allmän¬
na, om en beläning af varor der finge ega rum på derföre
stadgade grunder. Handelsföretagen till de mera aflägsna län¬
der, såsom Ost- och West-Indien, Norra och Södra Ameri¬
ca, behöfva den uppmuntran, att kunna få till ett måttligt
värde beläna de från dessa orter importerade producter, och
Banken skulle häraf hämta en betydlig räntevinst med vida
större säkerhet, än sorn sker å lån på blotta namn. Under
sista Riksdag väcktes af mig enahanda Motion, men, med af¬
seende å alla de betänkligheter, som då uppstodo uti Rea-
lisations-frågan, fick den ej framgång. Nu hoppas jag ett
lyckligare resultat, sedan öfvertygelse vunnits af erfarenhe¬
ten, att Sveriges Bank är uti den mest solida ställning och i
stånd att fullkomligt kunna motsvara alla de kraf af Låne-
biträden, som Landets näringar på densamma rättvisligen ega,
då derföre full säkerhet lemnäs. Om remiss häraf till Höglofl.
Banco-Utskottet anhålles.
Olof Wijk.
N:o 43.
Så val 1720 års Skrå-Ordning, som 3 Cap. Handels-Bal-
ken visa, att Handtverkerierne äro ansedde, som Stadsmanna¬
näring. 1 §. i Allmänna Manufactur-privilegierne af den 29
Maji 1739 bestämmer äfven, att Manufacturer och Handt-
93
Den 19 Februari i.
verkerier böra anläggas uti de dertill tjenliga och bäst beläg¬
na Städer.
Handtverks-Borgare i Städerna, hvaribland jag nu isyn¬
nerhet nämner Färgare, Garfvare och Sämskmakare m. fl.
hafva derföre alltid för sin rörelse och bergning beräknat ar¬
betsförtjenst och afsättning af sina varor, icke allenast lill Stä-
dernes innevånare, utan äfven på många ställen hufvudsakli¬
gen åt Landtmannen. Den sistnämnda Näringskällan har dock
i senare tider mycket aftagit, genom den mängd Manufactu¬
rister och Fabrikörer, hvilka, försedde med Kongl. Mai:ts och
Rikets Commerce-Collegii privilegier, bosatt sig på landet och
der idka enahanda rörelse, som Handtverks-borgaren i Stad.
Genast då detta Privilegii-system vjdtogs, öfversvämmades
Rikets Städer af dylika Manufacturister och Fabriks-idknre,
som slutligen skulle undergräft Städernes Borgerskap, örn de
icke genom Kongl. Brefven af den 3.5 October 1821 och ig
December 1827 samt Kongl. Commerce-Collegii Kungörelse
af den 22 Januarii 1828 blifvit ålagde enahanda utskylder till
Städerne, som Skråmästare.
När nu, efter hvad jag här ofvan yttrat, den på landet
bosatte Manufacturisten och Fabriks-idkaren, likasåväl som
den i Staden boende, delar förtjensten med Borgaren, så är det
äfven billigt och rättvist, att han deltager 1 den sistnämndes
bördor. Antagandet af en annan princip skall orsaka, att de
betydligaste Haodtverks-borgare snart föisvinna ur Städerna,
och bosätta sig på landet, der de utan så stora onera ega e-
nahanda inkomst, som i Stad. Jag anhåller derföre, att Ri¬
kets Ständer nu måtte antaga och fastställa, att alla å landet
boende Manufacturister och Fabriks-idkare äro skyldige, i
grund af bevillning för person och rörelse, att med Borger-
skapet i närmaste stad deltaga i utskylder till Staden eller i
så kallade borgerliga onera.
Den från förra Riksdagen hvilande Grundlagsfrågan, att
Manufacturister och Fabriks-idkare på landet, som icke till¬
böra annat Riks-Stånd, må få deltaga med närmaste Stad i
Riksdagsmannaval, och äfven vara valbare till Riksdags-Full-
roäktige, gifver stöd åt denna Motion, om hvars remitteran¬
de till vederbörligt Utskott jag nu anhåller.
Axel Westlinger.
N:o 44.
Brukande Bergsmännen vid Stora Kopparbergs Grufva
voro fordom egare till alla de 1,200 fjerdeparter, hvari Gruf¬
van är indelad, men de rika malmernas aftagande, åtskilliga
betydliga ras i Grufvan och Kopparprisets fallande, orsakade,
att de ej kunde utgöra de fjerdeparterne påkommande one¬
ra. Deras upplåtande åt den enskilda speculationen blef der¬
af en följd, hvarvid dock, genom Kongl. Bergs-Collegii kun¬
görelse af den 7 Februarii 1785, åt brukande Bergman för¬
Den 19 Februarii. g3
varades lösningsrätt till desamma. Denna fortfar ännu, men
till ingen båtnad för Bergsmännen, hvilkas antal nu är högst rin¬
ga, ej mer än fjorton i stället för flera hundrade under Gruf¬
vans kända högsta period. — Det är således icke tänkbart,
att nu varande\Bergsmän kunna till det åsyftade ändamålet,
fjerdeparternes bibehållande inom deras stånd, begagna lös¬
ningsrätten. Den medför nu endast osäkerhet i en påräknad
orubbad besittning för en köpare, och gör ibland Speculan-
ten vacklande i sitt beslut att handla. — Jag anhåller der¬
före, att denna lösnings-iätt, såsom numera öfverflödig, måt¬
te helt och hållet upphöra.
C. TI. Engstrom.
N:o 45.
En längre lids erfarenhet har mer än tillräckligt ådaga¬
lagt de flere olägenheter, som uppkomma genom den nu gäl¬
lande flyttningstid för Tjenstefolk, och Motionären önskar,
att en förändring i denna författning vid denna Riksdag måt¬
te tillvägabringas.
Detta ämne har under flera af de förra Riksdagarne va¬
rit å bane, utan att man vunnit det åsyftade ändamålet. O-
lägenheterne äro dervid så fullständigt uppgifne, alt jag egent¬
ligen dertill hänvisar, för att ej onödigt upptaga tiden. Emed¬
lertid får jag tillägga det skäl, att sjöcommunicationerna of¬
tast den tid på året icke kunna begagnas vid tjenstehjonens
flyttning, hvarigenom flytlnings-kostnaden så ofta fördyras.
Man har föreslagit, att flvttningstiden skulle utsättas till
Midsommarstiden, som, efter min tanka, vore af alla den mäst
lämpliga, men erinrar mig, hurusom andra åsigter, i afseen¬
de på Skåne, då gjorde sig gällande. De local-förhållanden
derstädes, som må hafva gjort den nu bestående flyttningsti-
den der lämplig, hade likväl icke bordt framkalla en allmän,
för det hela olämplig författning derom, utan på sin höjd en
särskild för nämnde provins. För öfrigt anhåller jag ödmjuk-
ligen om remiss häraf till vederbörligt Utskott.
Får dessutom, såsom motiv tillägga, att den nuvarande
flyttningstid, den 24 October, är för Bergsiagerne den mest
olämpliga i anseende tili skogsarbetet med Milorna; äfven äro
de djupa och svåra vägarna denna tid ett hinder förde flyt¬
tande, hvaremot Midsommarstideo, oberäknadt de lättare trans¬
porter, medför den fördel, att det nya folket sjelfve få in¬
berga den gröda, de på vintern skola uppstilla.
C. Berglund.
N:o 46.
Bland föreskrifter, som saknas och påkalla åtgärd af Ståts-
Utskottet, märkas följande:
1:0 Huru förhållas skall med pensioner för Ledamöter
94
Den 19 Febr u ar i i.
af Högsta Domstolen, hvilka, näst före Opinions-Nämndens
sammanträde under påstående Riksdag, hos Kongl. Maj:t be¬
gära och erhålla afsked, inen sedermera, vid skeende omröst¬
ning bland Rikets Ständers Deputerade, fällas och sålunda
betraktas skyldige, att från Ledamotskap i Domstolen afträda.
2:0 Huru de Regel ings-Ledamöter skola pensioneras, hvil¬
ka under påstående Riksdag af Kongl. Majrt hugnas med af¬
sked, och derefter, på grund af Constitutions-Utskottets gransk¬
ning af Stats-Rådets Protocoller, al Rikets Ständer anses haf¬
va förvaltat Rådgifvare-kallet på ett sätt, som berättigar S*än-
derne, alt hos Kongl. Maj:t anmäla dem till endtledigande ur
Stats-Rådet, i öfverensstämmelse med Regeringsformens 107 §.
3;o Huruvida de Stats-Råd, Stals-Secreterare eller andra
Föredragande, som, efter alt hafva, till följd af Grundlags¬
förändring (hos Konung och Ständer behörigen resolverad),
blifvit från Conseljen uteslutne, kunna, derest de derefter skul¬
le af Rikets Ständer anses förvunne att hos Konungen an¬
mälas enligt 107 §. Regel ings-Formen, vara berättigade att
bibehållas vid större eller mindre delar af innehafde löner
och emolumenter.
Öfver dessa allmänna frågor, som möjligtsvis skulle kun¬
na inträffa, men icke förut blifvit i betraktande tagne, an¬
håller jag att få inhemta Stats-Ulskottets utlåtande.
T. Petré.
N:o 47-
Förden, som blifvit invigd i den mödosamma labyrinthen
af Allmänna ärendens behandling här i landet, framställa sig ic¬
ke sällan frågor, hvilkas besvarande länge nog blifvit upp¬
skjutet. Den, som riktigt blifvit insnärjd uti denna irrgång,
vänjer sig måhända alltför mycket dervid, för att underkasta
sig bryderiet att lösa dem. Andra åter, hvilka blott åskåda
eller lida af rörelsens långsamhet, underkasta sig Idensamma
med tålamod eller vända sitt missnöje mot personerne, i stäl¬
let att rigta dem emot formerna. Bland sådana formela hin¬
der för den skyndsammare driften af Allmänna bestyr inta¬
ger den administrativa brefväxlingen ett betydligt rum. Man
tog visserligen ett godt steg till undanrödjande häraf, medelst
föreskrifterne om ali onödig Titulaturs afläggaude Embetsver-
ken emellan uti curialstilen; men det vigtigaste återstår än¬
nu. Det torde icke vara obekant, hurusom rangen, Embets-
myndigheterne emellan, ännu till den grad hålles i helgd, att
en högre Auctoritet, t. ex. ett Collegium, anser under sin vär¬
dighet, att uti en allmän fråga directe brefväxla med veder¬
börlig underordnad local-auctoritet, för att erhålla upplysning
eller meddela dess beslut, utan måste sådant vanligtvis expe¬
dieras indirecte eller igenom en annan Myndighet på stället,
såsom Konungens Befallningshafvande o. s. v., hvars rang
D/en 19 Februarii.
95
närmar sig det ifrågavarande Embetsverket. Mycken vidlyf¬
tighet tolde icke behöfva användas, för att ådagalägga olä-
genheterne af eli slikt förfarande. Dels måste den mellan-
kommande Myndigheten af sådana ärendens mångfald vid¬
kännas stort besvär och tidspillan, till mehn för andra vig ti—
gare åligganden, dels förorsakas med sjelfva hufvudsaken, som
för allmän eller enskild välfärd kan vara högst maktpåliggan¬
de, en ganska skadlig tidsutdrägt, och dels tillskyndas Staten
betydliga kostnader medelst öfverflödig postföring o. s. v.
Det händer icke sällan, då, t. ex., en Domstol har behof att
om en häktad person inhemta upplysningar, att många om¬
vägar begagnas lill införskaffande deraf, ti v il ka ådraga den
tilltalade ökadt lidande samt det allmänna känbart tillskott i
undeihålls-kostnaden. — Merändels går man nemligen så till¬
väga, då Prestbevis erfordras, hvilket numera för häktade
personer i allmänhet bör anskaffas, att, ifall detta är tillfin¬
nandes i annat län, Domstolen i Staden eller Orten härom af-
låter skrifvelse till Konungens Befallningshafvande i länet, hvar¬
under orten lyder, hvilken sedermera anlitar samma Myndig¬
het i andra Länet, som reqvirera!" Pi estbeviset af vederböran¬
de Krono-Fogde, och denne slutligen af Pastor, hvarefter den
äskade handlingen slutligen vandrar hela vägen tillbaka till
Domstolen, efter att hafva på hvarje ställe utstått dess af
omständigheterne beroende liggetid. Emedlertid uppehälles
ansvarslöst med ransakningen, man inser väl till hvilken båt¬
nad för det allmänna! Likartade exempel skulle till tusen¬
tal kunna åberopas, men jag föreställer mig, att de fleste Med¬
borgare tillräckligt insett olägenheterna häraf, för alt finna
det vara hög tid att härutinnan åstadkomma någon ändring.
Jag får således vördsamt föreslå, att Rikets Ständer ville hos
Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, om rättelse härutinnan,
som jag för min del anser hufvudsakligen kunna beredas i-
ganom följande stadganden:
1:0 Att, då ett Embetsverk anser nödigt infordra utlå¬
tande, förklaring eller upplysning från annat allmänt Verk,
eller publik Tjensteman, eller meddela något beslut eller för¬
ständigande, sådant bör ske utan om vägar igenom direct bref-
växling, utan afseende på högre eller lägre värdighet, Em-
betsmyndigheterne emellan.
2:0 Att sådan brefvexling endast i det fall må ske indi¬
recte, då utlåtande eller åtgärd till il ka bör af den medelbara
Embetsmyndigheten afgifvas.
3:o Att Domstolar och lägre Embetsverk äfven böra u-
tan omgång inbördes brefväxla, samt med publike Embets-
och Tjenstemän, såsom Krono-Fogdar och Pastorer, äfven¬
som desse sinsemellan, i alla allmänna frågor och meddelan¬
den, utom hvad angår uppbörd och handräckning till utbe¬
kommande af krono-medel, hvarom är särskildt stadgadt.
4to Att för sådant ändamål hvarje allmänt Veik, eller
särskilde Embets- och Tjenstemän, böra åtnjuta Fribrefs-rät-
tighet.
96
Den 19 Febr 11 ar ii.
5:o Att, då flera skrifvelse!' eller stämningar till enskil¬
de, såsom t. ex. Concurs-kallelser, böra igenom allmänna Myn¬
digheters försorg expedieras i ett och samma Län, vederbö¬
rande Domstolar eller Verk, må ega rätt att vända sig me¬
delbarligen till Konungens Befallningshafvande i det län, hvar¬
under ifrågavarande parter vistas.
6:0 Att hvarje Embetsverk och publik Tjensteman bör
vara ovilkorligen förpligtad att hålla Diarium öfver ankom¬
ne skrifvelser i sådana ämnen, hvarest ock för dess på grund
deråt vidtagne åtgärder bör redovisas, äfvensom Brefconcept-
bok öfver innehållet af dess aflålne skrifvelser, på anfordran
meddela recipisser o. s. v., vid ansvar för oordentlighet eller
försummelse härutinnan såsom för andra tjenstefel.
7:0 Alt hvarje tjenstförrättande Lagman, Häradshöfdin-
ge, Kronofogde och Kyrkoherde bör årligen, inom Septem¬
ber månads slut, uppgifva Post-adressen för instundande år
till Konungens Befallningshafvande i Länet, hvarefter Konun¬
gens Befallningshafvande bör uppgöra ett sammandrag häraf
och inom November månads slut insända detsamma till ve¬
derbörande Stats-Expedition, som drager försorg derom, att
en generel Matrikel för hela Riket upprättas, och vid hvarje
års början tillhandakommer alla Embetsverk och personer,
som till Fribrefspost äro berättigade.
Såsom mindre kostsamt alternativ föreslås, alt de af
Konungens Befallningshafvande sålunda uppgjorde samman¬
drag igenom Lans-Kungörelser må tillställas samtlige Post¬
förvaltare inom Länet, sorn då. skulle tillförbindas att genast
efter ankomsten af bref med obestämd adress till inom Lä¬
net vistande allmänna Tjenstemän, till vederbörligt Postkon¬
tor befordra alla med Fribref s-post ankomne skrifvelser.
G. F. Ekholm.
N:o 48.
Vid bestämmandet af de andelar i allmänna Bevillningens
utgörande, hvilka, enligt 12 och i3 §§■ Bevillnings-Förordnin-
gen den i4 Maji 1835, af Handel och Handtverkerier i Ri¬
kets Städer böra utgå, göres skilnad emellan Släder af olika
klasser i Riket. Det icke sällan förderfliga bruket, att utfin¬
na ett arithmetiskt förhållande i saker, hvilka bero af till¬
fälligheter, och således icke kunna anses gifne, har gått der¬
hän, att man till och med fixerat beloppet af minimi-afgif-
terne, under hvilka taxering icke skulle kunna ega rum. —
Bevillnings-Förordningen medgifver väl i i4 §. vissa undantag
härutinnan, men detta under vilkor, som icke utan stor olä¬
genhet och omgång kunna sättas i verket. Skälet hvarföre
Minimi-afgifterne af Borgerlig rörelse, vare sig Handels- eller
Handtverks, skola vara olika, t. ex. uti Andia dassens Städer,
med dem i tredje och fjerde classen o. s. v., kan jag åtmin¬
stone icke för min del inse. Vä! kunna, i mon af Städernas rela¬
Den 19 Februari i.
97
tiva välmåga, någorlunda rättvisa grunder för maximi-belop-
pens bestämmande uppgöras, men minimi-afgifterne böra va¬
ra lika små eller stora för alla, emedan afsigkomne eller obe¬
medlade Idkare näppeligen kunna åstadkomma annat, än den
möiligt minsta afgift, eller en slags skydds-afgift. Således bör,
efter hvad jag tagit mig friheten anlöra, minimi-beloppet af
Bevillnings-afgiften för Borgerlig rörelse vara enahanda uti
alla Städer utan undantag, hvilket borde å hvarje ort få an¬
komma på Taxerings-Commilteernes bepröfvande, äfvensom
Färgare och Urmakare, hvilka nu skattläggas såsom Fabri¬
körer, åtminstone i de mindre Städerne anses lika med Handt¬
verkare. Igenom dessa förändringar skulle den vinst beredas
för Staten, att afgifterne kunde ordentligen utgå och icke, så¬
som nu ofta är fallet, behöfva utmätas eiler afkortas. Jag
anhåller vördsamt, att detta Förslag måtte till Bevillnings¬
utskottet remitteras.
G. F. Ekholm.
N:o 4f)-
Då jag förmodar erfarenhet nu mera vara vunnen om
den iinga nytta, jemnförelsevis till kostnaden och deraf här¬
ledda obehag för enskifte, som Tullbevakningen inom landet
förorsaka!-, och hvilken bevakning, i den mån man öfvergått
till ett friare Tullsystem, visat sig allt mer och mer öfver¬
flödig, finner jag mig uppmanad i allmänhet föreslå, att det
eller de Utskott, som böra behandla frågan om Tuli-lagarnes
och Taxornes modifierande, må anmodas, att häråt egua en
särskild uppmärksamhet. Det synes mig, som den bevakning,
hvilken måste ega rum i afsigt att förekomma eller försvåra
lurendrägerier och tullförsnillningar, hufvudsakligen bör in¬
rättas på kusterna och vid gränserna af Riket, men då, i an¬
seende till dessas utsträckning, erforderlig styrka härtill knappt
kan beredas, densamma för ingen del bör splittras medelst
den ofta onödiga och vanmäkliga inrikes bevakningen. Kongl.
Stadgan den 28 November 1835 om hvad vid sjöfart inrikes
orter emellan och landväga transporter af varor iakttagas
bör, samt om inrikes Tullförpassning och Tullbevakning, an¬
ser jag fördenskull böra undergå en fullständig revision och
förändring, särdeles hvad den rörer sådane transporter, som
ske landvägen, eller på de inom landet varande sjöleder, utan
att saltsjön passeras. Såsom bekant är, äro visserligen alla
inhemske varor, utom bränvin, undantagne från förpass¬
nings - skyldigheten , men deremot vissa bestämda qvanti-
teter af utländska handelsartiklar, såsom Bomullsgarn, Ar¬
rack, Cognac, Genever, Rumm och Sprit, Caffe, Socker, To¬
baksblader och Viner sådan förpassning underkastade. Så
vidt jag funnit, kan den dermed åsyftade nytta skäligen i-
frågasättas, men ännu vissare är, att dessa onödiga conlroller
Bilagor till Borg.-St. Prot. vid Riksd. 184o. 7
98
Den 19 Februarii.
förorsaka de trafikerande mycken olägenhet och kostnad, samt
icke sällan föranledt till sådane Rättegångar emot afsändare,
emottagare och forman, eller desse inbördes, der Domarens
obevekliga kall, att tillämpa lagarne, varit mer än vanligt be¬
kymmersamt. Jag får derföre vördsamt föreslå, att Rikets
Ständer måtte, i hvad på dem kan ankomma, söka lå För-
passnhigs-Stadgans föreskrifter oro controller å inrikes varu¬
transporter upphäfne, samt särdeles föreskrifterne i 2:dra och
6:te §§. deraf.
G. F. Ekholm.
N:o 5o.
Vid sista Riksdag väcktes inom detta Höglärade Stånd en
Motion, att utländske Handels- och Fabriks-Expediter, som i
handelsärender kringresa i landet, måtte underkastas en särskild
Bevillning. Denna Motion föranledde det i Bevillnings-Förord-
ningens 17 §■ intagne stadgande, att Judar och Utländnin-
gar, sorn resa omkring i landet och der drifva handel, böra
derföre betala en afgift af minst 5o R:dr, som i gränseoi ten,
der resepasset erhålles, skulle erläggas.
Då första förslaget härom hos Högtärade Ståndet före¬
kom till öfverläggning, fastades af flere Ledamöter uppmärk¬
samheten på den vigtiga betänklighet, alt dylike Expediters
kringresande i landet, som dittills varit uti Lag förbudet,
skulle genom deras beskattande blifva lofligt och tillåtet.
Det enklaste, äfvensom det mest conseqventa, hade utan tvif¬
vel varit, alt återföra förhållanderne under de existerande
Lagarnes bud. Men i detta fall, såsom i många andra, der,
genom efterlåtenhet i Lagarnes handhafvande, afvikelse!' små¬
ningom fått inträda, medförde sjelfva mängden af dessa af-
vikelser nödvändigheten, att söka bringa dem under någon
ordning och regel; och af denna orsak tillkom ifrågavarande
Be vi II ning s-stadgande.
Ehuru detta stadgande är, efter min tanka, lika felak¬
tigt till principen, som det varit i sina verkningar ändamåls-
vidrigt och för handeln inom landet menligt, — är det lik¬
väl ej min mening att föreslå dess upphäfvande. Sedan tillå¬
telsen, fastän på en omväg, blifvit gifven, torde den ej kunna
alldeles återtagas, utan att blottställa lagstiftningen för tillvitel¬
sen af illiberalitet. Men ett finans-stadgande kan ej upphäf¬
va allmän Lag, om det än i syftning eller verkan strider
deremot; — Lagen är icke destomindre oförändrad, och kan
ej eller på den vägen ändras; beskattningsbudet måste dere¬
mot bringas till mera öfverensstämmelse med Lagen.
Huru förderflig den köpenskap varit, som af desse kring¬
resande Expediter bedrifvits, torde jag icke behöfva inom
detta Stånd utveckla; och den sannaste teckning deraf är re¬
dan vid förra Riksdagen uppdragen af Herr Halling, i det
sakrika yttrande, hvarmed han beledsagade den då i ämnet
Den 19 Februari i.
99
väckte Motion. — Den myckenhet Concurser, som inom ett
par år inträffat, särdeles bland yngre Handlande, i nästan al¬
la delar af Riket, torde till en väsendtlig del böra tillskrifvas
de illa beräknade speculationer, hvari sådane Handlande blif¬
vit inledde af utländske Expediter. Icke nog, att unga ny¬
begynnare genom Exprditernes förvillande prisuppgifter och
flärdfulla varor blifva besvikna; de uppmuntras äfven af dem
till deltagande i varornes olofliga införande; och under sådan
ledning beträda de tidigt en väg, som snart förer till under¬
gång. Icke desto mindre visar erfarenheten, att utländnin-
garne sällan och blott för obetydliga belopp ingå i de på¬
följande Concurserne, äfven om det afträdda varulagret till
en stor del består af utländskt kramgods och galanteri. Jag
har sökt utleta orsaken till detta egna förhållande, och erfa¬
rit, att den långvariga Credit, som i första affairen med myc¬
ken artighet erbjudes, ja påtrugas, redan vid andra sändnin¬
gen förknappas, och, om den oerfarne Svenske Handlanden
derefter ännu håller hufvudet uppe, förvandlas, i tredje af¬
fairen, till en accept på ganska korrt tid. För att infria sina
vexel-accepter, hvilkas valuta dock ofta ligger osåld, måste
denne Handlande, först af grannar och medborgare, sedan, i
den mån förtroendet på stallet börjar minskas, äfven på län¬
gre afstånd borga säljbarare varor, dem han sedan vanligen
med föilust realiserar. Med hvad härigenom inflyter, Iiqvi—
deras vexlarne för de utländske affairerne, och i den stat,
som vanligen icke länge dröjer att blifva synlig, figurera mest
eller allenast Svenska namn. — Sådan är gängen af dessa af-
fairer. Den menliga verkan de utöfvat på handeln i dess
redbarare rigtningar, genom den osäkerhet och det misstro¬
ende de vållat, behöfver jag ej vidare ådagalägga.
De varor, som utgöra föremål för desse efterhängsne ut-
prånglares operationer, bidraga äfven att öka skadlighelen af
deras inflytelse på rörelsen. Utom egentliga Manufactur-ar-
tiklar, utgöras de af quincailleri- och galanteri varor, samt
slöjde- eller handtverksgods. Varornes yta och deras all¬
männa tillgänglighet, till och med på landtmarknader, skaf¬
far dem afnämare, oaktadt en hvar känner deras flärdfullhet
och oaktadt priset ofta är det samma, som för inhemska red-
bare arbeten af samma slag. De flesta handelsbodar, äfven
långt inne i landet, äro öfverfyllda af dessa granna, men då¬
liga arbeten, — och afsältningen, ehuru nu mera utspridd
till alla samhällsclasser, svarar likväl ej emot tillförseln. Vårt
land uppfylles på detta sätt af de utländske marknadernes
afskrap, under det den ena slöjdegrenen, den ena handtverks-
classen efter den andra inom landet går under. En täflan i
detta afseende är ej möjlig. Industriens öfver alla gränsor
stegrade utveckling i främmande länder, har öfverallt åstad¬
kommit ett stort missförhållande emellan fabrikaternes mängd
och, tillfällena till afsättning, med deraf följande förlägenhet
och prissänkning. I de flesta Europeiska länder hafva inom
I oo
Den ig Februarii.
de sista tio åren Tull-Iagarne blifvit strängare emot tillför¬
seln af främmande handarbeten, under det Tullen på råäm¬
nen, om den ej minskats, åtminstone icke ökats. Hös oss,
der utländska theoder säkrast vinna insteg och fart, sedan
de på productionsorten äro förbrukade och afiagde, bos oss
har ett motsatt system gjort sig gällande. Det inhemska
handarbetet, det vill säga handtverkerier vell folkslöjd, haf¬
va med hvarje ny Tull-lagstiftning blifvit allt mer och mer
lemnade till pris för en utländsk medtäflan, som, under of-
vanbeskrifne förhållanden med den utländska Manufactur-
marknaden, är och måste vara omöjlig att bestå. Derföre
öfversvämmas vårt Land, hvarje år till större höjd, af ut¬
ländska industri-alster; våra egna husslöjder och handtverk
förqväfvas småningom, och snart torde vi befinna oss i Nor-
riges belägenhet, nemligen, att för de enklaste husgeråd och
de obetydligaste beklädnads-persedlar, bero af utländskt arbete.
Att denna ytterlighet så långt fram-kridit, dertill äro,
jemte Tull-taxans och Tullförvaltningens uppsålliga eller ic¬
ke uppsåtliga liknöjdhet om de inhemska interessena, — o-
tvifvelaktigt äfven de främmande Handels-expediterna en
af de verkande orsakerna. — I den redbara utrikes handeln,
i utvexlingen af vara mot vara, ingå ej deras artiklar, e-
medan dessa expediter sällan vinna gehör hos andia, än be¬
gynnande Minuthandlare, hvilkas med hvarje år tilltagande
myckenhet likväl till en tid försäkrar profryttarne om af-
sättnings-depoter.
Ett annat missbruk, en uppenbar öfverträdelse af gällan¬
de författningar, är äfven föranledt af Bevilluings-Förordnin-
gens omförmäldte stadgande om beskattning å främmande
Expediter för deras handels-resor i Landet. Den, uti 5 och
7 Gap. Handels-BaJken, utländske Män förunnade handelsfri¬
het inom Riket, är genom Kongl. Förm dningen den 22 Oc-
tober 174-1 i så måtto närmare bestämd, att tiden för eu ut¬
ländsk Expedit, alt sina varor föryttra i den Stapelstad, der¬
hän sig derom anmäler, är utsatt till sex veckor, och den
högsta tid han må sig i handel-ärender någorstädes uppe¬
hålla, till fyra månader, allt vid stadgade ansvars-påföljder.
Icke desto mindre har det inträffat, att utländningar, efter
vid gränsen erlagd contribution af 5o R:dr, vistats i en Stad
Båg månader, sysselsatte att i så liten detalj, som varans
beskaffenhet det medgifvit, försälja varor, dem de, laddning
efter laddning, under hela seglationstiden utifrån bekommit.
En inhemsk Borgare, med varu-omsättning till motsvarande
belopp, skulle dock i Krono- och Stads-Utskylder erlägga
minst tio gånger den afgift, hvarmed utläridningen tror sig
på en gång hafva förvärfvat oinskränkt handelsfrihet inom
Landet för ett helt år. Den rättelse, som Auctoriteterne
häruti borde åstadkomma, mäste uteblifva i anseende till o-
bestämdheten i Bevillnings-stadgandet, hvilket velat tydas
derhän, som skulle afgiften af 5o R;dr gälla för helt år.
Den ig F e b r u a r i i.
101
Att en inadvertens, eli förbiseende af gällande lagar vållat
denna förvillande ordställning, tror jag mig böra antaga.
Exempel gifvas äfven, att dylika Expediter, under loppet
af en sommar, flere gånger passerat gränsen, utan att den i
Bevillnings-författningen stadgade afgift mera än en gång
blifvit dem affordrad, eller ens, efter ordalydelsen, kunnat
dem affordias.
I ändamål att i någon mån minska dessa olägenheter för
inhemska handtverk och folknäringar samt för den redbara
handeln, och lör att häfva de grofva missbruk, som i detta
hänseende egt rum, föreslår jag vördsamt: alt, antingen ge¬
nom tillagde niomenter i Bevillnings-jor or dningen, eller —
om detta ej skulle finnas lämpligt — genom särskild författ¬
ning, måtte i afseende pä utländningar, som i landet vilja
kritigresa för afsättning af utländska varor, stadgas:
1:0 att det för dylika personer bestämde bevillningsbe-
lopp skall erläggas hvarje gång de passera gränsen, för att i
Riket inkomma;
2:0 att det Pass, som i gränse-orten främmande Handels¬
expedit tillställes, skall upptaga de Stapelstäder, som han an¬
mäler sig vilja besöka;
3:o att detta Pass ej gäller för längre tid, än fyra må¬
nader ;
4:o att, om, efter den tidens förlopp, oundvikliga om¬
ständigheter fordra en dylik Expedits qvardröjande i Riket
och hvilket bör på Local-auctoriteternes pröfning ankomma,
han skall vara förpligtad, att i den Stad, der han vid de
första fyra månadernes utgång vistas, till Kronans Uppbörds¬
man erlägga ett Ilka stort belopp i Bevillning, som det vid
Riksgränsens passerande erlagde, hvarom passet bör inne¬
hålla bevis, vid påföljd, att sådan tillökt afgift eljest i
gränseoi ten, der passet bör återlemnas, varder honom af¬
fordrad ;
5:o att icke under något villkor ett längre qvardröjan¬
de i Riket fiämrnande Expedit tillstädjes, än i fyra månader
eller, vid den i nästföiestående moment förutsedde händel¬
se, uti åtta månader, — sjukdomsfall dock undantaget; och
ändtligen:
6:0 att utländsk expedit skall vara förbunden, att i hvar¬
je Stad, der han för köpenskap vill sig uppehålla, inom 24
timmar efter ankomsten, hos Magistratens Ordförande uppvi¬
sa och af honom eller Magislrats-Secreteraren låta påteckna
det från gränsorten medförde Resepass, vid bestämdt vite,
om detta åliggande försummas.
För öfrigt torde jemväl böra uttryckas, att all handel,
utom i Stapelstäderne, är dylika utländningar, genom 5:te och
y:de Cap. Ilandels-Balken af Allmänna Lagen, förbuden.
Alla de nu föreslagne stadganden hafva sin grund i de
af mig åberopade Lagrum och gällande Författningar.
P. J. Lagergren.
] 02
Den ig F ebro ar ii.
N:o 51.
Då det måste anses sorn gifvet, alt jordbrukets förkof¬
ran är ett bland de ämnen, som synnerligt bör fästa Rikets
Ständers uppmärksamhet, såsom utgörande den grund, hvar¬
på samhällets styrka, trefnad och välstånd till så väsendtlig
del hvilar, må-te man äfven beklaga, att så litet hittills blif¬
vit gjordt för spridande af en allmännare kunskap, huru en
ändamålsenlig landthushållning bör vara organiserad, samt
att så få tillfällen gifvas för inhämtande af erforderlig kän¬
nedom af hvad som, uti både theoretiskt och praktiskt hän¬
seende, uti denna så vigtiga och inflytelserika hushållnings-
gren är behöfligt. Uti Sverige, som i så många andra afse-
enden kan anses stå på lika hög ståndpunkt i vetenskapligt
hänseende, som hvilket annat land som helst, har emedlertid
blifvit försummadt att lemna tillfälle för vetenskaplig och
rationel bildning för landtbrukets rätta vård och skötsel.
Den enda inrättning, som för detta ändamål finnes, är det ge¬
nom anslag af sistlidne Rikets Ständer inrättade Landtbruks¬
institut vid Degeberg, hvilket, redan under den korta tid det
existerat, har, genom de derifrån utexaminerade Elever och
Rättare-lärlingar, spridt till icke obetydlig del inom landet
begreppet om ett nyare och på mera vetenskaplig grund fo-
tadt system för jordbrukets ändamålsenligare skötsel och
handhafvande. Då det vid sista Riksdag härtill beviljade
anslag R:dr 5,ooo B:co icke skulle fortfara längre än till
detta Riksmöte, förmodligen för att som för sök inhämta hvad
landet i denna del kunde hafva att vänta, och då detta an¬
slag dessutom är otillräckligt för organiserande af ett Landt-
hi uks-Institut till det omfång, sorn landet krafvel', får jag
ödmjukligen föreslå:
1:0 Rikets Ständer bevilja ett årligt anslag af minst
Riksdaler Tro Tusende (10 000) Banco, för bibehållande och
Utvidgande af Landlbi uks-lnstitutet vid Degeber g.
2:0 Vid Institutet skall kostnadsfritt lemnäs undervis¬
ning och uppehälle åt tvänne Elever och Tjugufyra Rätta¬
re- lärlingar, hvarvid företrädesvis anlages en Rättare-lärling
från hvarje Län, såvida från alla Län tjenliga personer sig
härtill anmäla. Hittills har kostnadsfritt, underhållits två
Elever och fjorton Lärlingar.
3:o Om det skulle visa sig, att Institutet icke uppfyller
sitt ändamål eller Föreståndaren underlåter, att fullgöra de
vilkor, som blifva stadgade, kan, efter förut skedd pröfning
genom Kongl. Majli, understödet uppsägas å Statens vägnar,
med den verkan, att Institutet Sex månader derefter må an¬
ses upplöst och ej vidare vara berättigadt uppbära något af
de anslagne medlen.
Då, genom desse vilkor, såväl rättigheter som skyldig¬
heter synas motsvara hvarandra och Staten hafva full säker¬
het för medlens ändamålsenliga användande, bör man äfven
Den ig Februari i.
kunna hoppas en utveckling i landtbruksskötseln, vida öf-
verstigande de gjorda uppoffringarne, emedan de använde
medlen endast kunna betraktas som utsäde, hvilket i sinom
tid skall återlemna en riklig skörd.
C. G. Rydin.
JN:o 52.
Ehuru i sednare tider betydligt blifvit vidgjordt inom
Sverige för befrämjande af lättade communicationer, hafva
de af Staten härtill gjorda uppoffringar hufvudsakligast an-
vändts till kanaler, hamnar, strömi ensningar, samt ett par
väganläggningar åt Norrska gränsen. Våra äldre inom lan¬
det allmänt befarne landsvägar hafva på de fleste ställen för-
blifvit i samma oftast mindre tjenliga skick, som de från ur¬
minnes tider haft, med undantag af en och annan ort, der
de backiga och krokiga vägarne blifvit genom enskilde med¬
borgares försorg omlagde på mera jemn och passande lo-
cal, eller annars förbättrade, utan alt Staten dertill syn¬
nerligt bidragit. I den mon culturen inom landet stiger,
blifver behofvet af föi bättrade vägar känbarare uti de fleste
af Sveriges landskaper, hvilken olägenhet icke kan eller åt¬
minstone endast till en del afhjelpes genom den bekostnad,
som på förbättrande af vatten-communicalionerna årligen an¬
vändes. Att af Konung och Ständer vid Riksdagar begäres
anslag för de tusendetals smärre vägförbättringar, sora nästan
öfverallt äro erforderliga, gifvet1 ringa hopp att få se verk¬
ställda hvad man i detta afseende önskar sig; ty för båda
gränsar det nära till. det omöjliga, att kunna för alla dessa
speciela fall erhålla behörig kännedom, i hvad mån de om
undsättning förekommande anspråk kunna vara mera eller
mindre billiga och grundade, ehuru vid större företag i det¬
ta afseende det väl hädanefter, sorn hittills, blifver Statens
skyldighet att med medel bispringa. Lyckligtvis finnes en
annan utväg, att komma till förenämnde åsyftade goda än¬
damål, nemligen att på municipalväg åstadkomma , hvad
som genom Statens directa biträde icke nöjaktigt kan verk¬
ställas.
Till förbättrande af Landsvägarne i Sverige föreslås allt¬
så ödmjukligen:
t:o Upprättande inom hvarje Län i Riket af en så kal¬
lad Väg-Comite', efter samma grunder, som nuvarande J?i öf-
nings-Comite' under Landshöfdingens, eller den han i sitt
ställe förordnar, ordförandeskap, hvilken Comité eger läslig
rättighet, att på lika sätt, som fortgår för erläggande af Cur-
husafgift, kunna uttaxera af hvarje mantalsskrifven person in¬
om Länet högst 4 skill ingar B:co eller mindre belopp om året,
till omläggning af inom districtet befintlige mindre tjenliga
vägar, så att de blifva mera jemna och raka, efter förut
gjord undersökning och af Landtmätare eller annan sakkun¬
nig person upprättadt kostnadsförslag.
Den i g F e b r u a r i i.
2:0 Det till detta ändamål årligen uttaxerade belopp
utlånas genom Väg-Comite'ns försorg på säkra liander eller
på annat sätt göres räntebärande, för att först användas., dä
inom Länet missväxt inträffar, hvarigenom, utan synnerligt
betungande, en reservfond finnes, för att i nödens stund, ge¬
nom företag, sorn både för samtid och efterkommande äro
af särdeles gagn, kunna hjelpa och understödja lidande med¬
borgare.
3 :o Skulle den samlade fonden vid missväxtår finnas
otillräcklig, att k unna afhjelpa befarad hungersnöd, och som
följd deraf uppkommande arbetsbrist, berättigas Väg-Comite'n,
att af Spannemålscreditivet upptaga räntefritt lån till så stort
belopp, att det kan återgäldas på fem år, det året oberäk¬
nad!, då lånet erhölls, med en femtedel årligen, genom ut¬
taxering af fyra ski11 ingni' af hvarje mantalsskrifven person
inom Länet.
4:o Huru och hvilka väganläggningar skola utföras, öf-
verlemnas åt Väg-Comiteernas eget bepröfvande; men nödigt
är, till undvikande af långa och onödiga rättegångar, att in¬
gen gammal väg aflyses eller får förfalla, förr än ny blifvit
efter förrättad syri godkänd och underhållningsskyldighelen
fördelad, bestämd och laga kraftvunnen, emedan annars rät¬
tegångar uppkomma endast för att slippa denna skyldighet
under den längre tid, som härmed kan åtgå.
Att ingå i några specialiteter, innan sjelfva principerne
för denna motion af Rikets Ständer godkännas, torde vara
alldeles öfverflödigt. Härvid är att nämna, det Motionairen
icke har något emot, att det föreslagna maximibeloppet fyra
skillingar ökes till dubbelt uti de Län, der behofvet sådant
påkallar, hvaraf foijer, att räntefritt lån från Spannemåls-
creditivet äfven må fördubblas, i händelse, vid missväxtår,
tillgångarne sådant medgifva.
Hvad denna motion åsyftar, är lätt att inse, nemligen:
det tredubbla ändamålet: förbättrade vägar; trygghet och
tillfredsställelse för den mindre bemedlade folkclassen, att
veta sig vid inträffande missväxt kunna undgå hungerns fa¬
sor och härjningar; samt början gjord till en så småningom
fortgående emancipering för provincernes befolkning, derige¬
nom att deri lärer sig hafva tillit till sig sjelf, och ej, vid
alla missgynnande tillfällen, behöfva anropa Staten om bi¬
träde. Härtill kommer dessutom den visserligen icke så vig¬
tiga fördel, som uågon af de nu uppräknade, men ändock
icke så alldeles obetydliga, att, genom Spannemålscreditivets
användande på detta sätt, Staten kan med visshet förutse,
att de lemnade medlen återbetalas, i stället för att de nu
måste till betydligt belopp afskrifvas.
C. G. Rydin.
N:o 53.
Det är icke ulan skäl anmärkt, alt uti intet civiliseradt
Den 19 Februarii
io5
Land en sådan småaktighet i afseende på dess innevånares
bidrag till Stats-cassan eger rum, som i Sverige. Må hända
liar Statens behof fordrat, att uppsöka hvarje och göra äf¬
ven de ringaste förhållanden til! föremål för beskattning.
Men den nuvarande tidens liberalare och billigare åsigter
synas påkalla äfven i detta hänseende en jernnkning.
Det är dock ingalunda min mening, att här påyrka nå¬
gon åtgärd, ledande till någon större minskning i Statens in¬
trader eller till någon kännbar omflyttning af utskylder från
den ena medborgare-classen till den andra. Jag önskar nu
endast fästa uppmärksamhet på behofvet af visse obetydliga
undantag i föremålen för bevillningsbeskattningen.
4 §■ af i835 års Bevilliiings-Förordning antyder, uti in¬
gressen, att med löneinkomster af Embeten och Tjenster bör
förstås all den inkomst, som, genom tjensten, blifvit under
året förvärfvad. Man har dock, ibland annat, härtill hän¬
fört äfven hushyror och värdet af frie husrum i Städerne,
inqvarteringspenningar och procenter. Jag skulle dock tro,
att en modification i dessa afseenden finnes billig. Någon
direct inkomst tillfaller nemligen icke en Tjensteman genom
åtnjutandet af fördelen af fri bostad. Denna bostad eller
dessa boställsrum äro merendels till det yttersta inskränkta,
och medgifva icke, åtminstone i allmänhet, upplåtandet der¬
af till andra mot hyra.
Till indelte Tjenstemän vid Armeen'utfalla Inqvarterings¬
penningar för saknaden af caraeters-hus på deras boställen.
Bevillning påföres väl härå, men eger icke rum, om Bostäl¬
let är försedt med caraclershus, änskönt inqvarterings-pen-
ningarne utgöra blott en ringa ersättning för den saknade
bostaden, och vanligen endast en del af räntan på kostna¬
den för en sådan byggnads uppförande. Visserligen, jag
medgifver det, är utgiften för ofvan uppgifne fall vanligen
icke betydlig å den skattskyldiges sida, likasom, å Statens,
bevillnings-inkomsten häraf är på det hela ringa; men dels
anser jag den angifna principen för bevillningsdebiteringen i
dessa afseenden icke följd, och dels föranleda så lumpna och
minutieusa beskattningsgruuder till skäligt missnöje och kla¬
gan. Ännu origtigare och småaktigare synes den allmänna
föreskriften om bevillning af procenten, hvilken ej eller när¬
mare uppgifves eller beskrifves, alldenstund sådane procent¬
provisioner förekomma, de der hafva för syftemål, allenast
att hålla Tjensteman skadeslös för verkliga utgifter och för
sannolike förluster; men ingalunda såsom tractamenten, alt
tillskynda en inkomst till godtgörande af Tjenstemannens lef-
nads-omkostnader, under den tid en resa eller förrättning
fortgår.
Ju liberalare den anda är, som råder i våra beskatt-
ningslagar, och ju mindre desamma bemöda sig att uppsöka
de minsta detailler af inkomster, samt med särskild hänsigt
7*
io6
Den 19 Feb r ua r i i.
till Rikels Tjenstemän, på sådant sätt frånkänna dessa en del
af deras ofta nog knappa neli välförtjenta löne-anslag, desto
mindre vidrig skall tyngden af sådane lagar kännas, och de¬
sto mindre skola godkännas och öfverses försöken att dem
öfverträda.
C. G, Fridstedt.
N:o 54.
i835 års Bevillnings-Förordnings 4 §• stadgar, attLandt-
Räntmästarens bestådda remisslage skall hänföras till extra
inkomst, hvarå bevillning beräknas bör.
På Kongl. Majlis nådiga befallning, har Kongl. Kam-
mar-Collegium och Kongl. Stats-Contoiret i gemensam skrif¬
velse af den 5 December 1823, och hvaraf en afskrift vid¬
foga», förklarat, att derefter blifvande Landt-Räntmästare
skola hafva bestämda contanta och indelta löner, samt der¬
jemte rättighet å remitterade medel afskrifva i/B:dels pro¬
cent, såsom ersättning för papper, lack, segelgarn och förlu¬
ster genom missräkningar eller oriktige och falska sedlar.
Landt-Räntmästaren har dei jemte, enligt Nådiga Brefvet af
den 23 Mars 1802, åliggandet, att till Postförvaltare», ur
egen cassa, betala 12 sk i 11 ingar Banco för hvarje till Riks-
gälds-Contoiret (lån Ränteriel afgående recommenderadt bref.
Bevillnings-Förordningens 4 §• är således, hvad den rö¬
rer Räntmästaren, obillig. Af indelt och contant lön, jemte
provisioner, böra de erlägga bevillning, men icke af remiss¬
laget, hvilket är bestämdt till ersättning af kostnader vid
penningeremitteringar och godtgörelse för oriktige och falska
sedlar samt missrakningar. Rättelse torde i denna del anses
nödig och billig.
C. G. Fridstedt.
Afskrift.
Till Konungens Befallningshafvande i Elfsborgs Län!
Genom Nådig skrifvelse af den 10 sisllidne September
har Kongl. Majit gifvit Dess och Rikets Kammar-Colleginm
och Stats-Contoir tillkänna, att Kongl. Majit, med Nådigt bi¬
fall till den af Riksens Ständer uppgjorde och under den 2
förutgångne Augusti i underdånighet anmälte nya reglering
af Landt-Räntmästarnes löningsvilknr, i Nåder beslutat föl¬
jande:
ilo Landt-Räritmästarne, hvilkas aflöning för närvaran¬
de till större delen utgöres af remisslaget eller Uppbörds-
procenlen, skola hädanefter, i stället för denna af förändring
beroende inkomst, undfå bestämda löner, svarande mot de¬
ras tjenstemannaskyIdigheter, samt derjemte, såsom ersättning
för omkostnader, besvär och möjliga förluster, genom miss¬
räkning eller oriktige sedlar, i och för penninge-remitterin-
gen, få uppbära i/8:dels procent å de medel, hvilka från
Landt-Ränlerierne till Kongl. Ränte-Kamrnaien eller andre
Den 19 Februarii.
publike Verks Cassör remitteras; i följd hvaraf den nu gäl¬
lande beräkningen af särskild och olika procent å Statsme-
dels-uppbörden kommer att upphöra, samt remisslaget å Be-
villningsmedlen att nedsättas lill berörde ?:dels procent; dock
som denna reglering afser förhållandet med penningedisposi-
tioner för Statens räkning i vanlig ordning under fredstid,
får, i de händelser, då extra ordinarie utgifter i otterne kun¬
na förefalla, såsom krigsförskott eller andre särskildt anbefall¬
de utbetalningar, för sådane ändamål, som icke äro i Riks-Sta-
ten beräknade, det allmänna undantag gälla, att Landt-Ränt-
mästarne, å dessa utgifter, få beräkna sig enahanda, eller §
procent lage, hvilket påföres det Verk, för hvars räkning en
sådan utbetalning verkställes.
2:0 De för Landt-Räntmästarne å Stat uppförde löner
blifva orubbade, sådane de nu finnas anslagne, men till er¬
sättning för det hittills åtnjutne högre remmisslaget eller upp-
bördsprocenten, och under iakttagande af de olika förhållan¬
den med Landt-Räntmästarnes göromål, hvilka äro följder af
Länets större eller mindre uppbörd, jemte öfrige omständig¬
heter vid tjenstgöringen, anslås ytterligare en ständig lönetill-
ökning, hvilken för Landt-Räntmästaren i Elfsborgs Län ut¬
gör 65o R:dr årligen.
3lo Denna reglering kommer: att med nästa års början
sättas i verkställighet ; och som nu varande Landt-Räntmä-
slare för deras tjenstetid böra tillgodonjuta innehafvande lö¬
neinkomster till oförminskadt belopp, komma de alt å All¬
männa Indragnings-Staten uppbära hvad de efter skeende ut¬
redning, efter förhållandet för 5 föregående år, finnas hafva
njutit utöfver de nu bestämda lönevilkoren; dock med för¬
behåll, att denna ersättning beräknas endast för öfverskottet
genom erhållet högre remisslage å de till Kongl. Stats-Con-
toirets disposition hörande Statsmedlen,! samt Allmänna Be-
villningen, hvilken ingått till Riksgälds-Contoiret, hvaremot
remisslage-beräk ningen å Allmänna Magazins-Inrätlningens,
Kongl. Krigs-Collegii samt andre Verks medel får, efter nu
gällande sätt, fortfara, så länge nu varande Landt-Räntmä-
stare äro vid tjensterne, men blott |:dels procent remisslage
å desse medel, likasom på Stats- och Riksgäldsmedlen, af ef-
terträdai ne uppbäras.
Jemte meddelande till efterrättelse af detta Kongl. Majtts
Nådiga Beslut, få Kongl. Kammar-Collegium och Kongl. Stats-
Contoiret anmoda Konungens Befallningshafvande, att, till
bestämmande af den ersättning för nedsatte löneinkomster,
hvilken nu varande Landt-Räntmästare möjligen kunna kom¬
ma att å Allmänna Indragnings-Staten årligen åtnjuta, låta
uppgöra och till Kongl. Stats-Contoiret insända förteckning
å La ndt-Rän t mästarens i Elfsborgs Län ordinarie lön, samt
åtnjutne remisslage å Stats- och Riksgäldsmedlen för åren
1819 till och med »8^3; kommandes ersättningen att, se¬
dan Landt - Räntmästarens inkomst för året är känd, af
io8 Den 19 Februari i.
Kongl. Stals - Contoiret på skeende reqvisition årligen an»
ordnas.
Stockholm den 5 December 1823.
På Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-Coilegii vägnar
Säl. Löveksköjld.
Joh. G. Branting.
L. Fägersten. J. A. BÖJtzell.
På Kongl. Majtls och Rikets Siats-Contoirsjjjvägnar
G. F. WlB'CN
31. Haak. N, Frödelius.
A. Söderholm. C. Tunelius.
J. G. Norgren■ Gust. Öijer.
Enligheten med Originalet intygar
Ex Oflicio
C Lud. Rinman.
N:o 55.
Det är icke Högtärade Ståndet obekant, att Stadsmanna-
Näringarne betydligt på de sednare åren aftagit, hvarigenom
Borgerskapets'fordna välmåga i samma mån förminskats. —
Orsaken härtill måste uppsökas, antingen i felaktiga föreskrif¬
ter för Borgerliga rörelsen, eller och att desse föreskrifter blif¬
vit obehörigen tillämpade. För min del anser jag begge des¬
sa omständigheter förena sig, att bereda de fleste mindre Stä¬
ders Borgerskaps obestånd, hvarföre tiden bör vara inne, att
med kraftiga medel söka rädda hvad ännu kan hjelpas. Bor¬
gare-Ståndet häfver derpå förut varit betänkt, genom före-
slagne Handels- och Handtverks-ordningar, hvilka likväl, äf¬
vensom andra önskningsmåi, ännu icke kunnat vinna ett Nå¬
digt svar, hvaraf inträffat, att Kongl. Commerce-Collegium,
genom dess obegränsade, rnåhända mindre behöriga rättighet
att meddela tillståndsbref för nästan hvarje Näring, tillåtit ett
betydligt antal personer idka borgerlig rörelse, utan att del¬
taga i borgerliga skyldigheter. För alt derföre icke motar¬
beta det goda ändamålet med de Handels- och Handtverks-
ordningär, som efter tidens fordringar snart böra vara att för¬
vänta, vågar jag derföre vördsamt föreslå: Att Rikets Ständer
behagade genom underdånig skrifvelse anhålla, att Kongl. Maj:t
täcktes besluta om utfärdandet af de Handels- och Handtverks-
Ordningar, hvartill Borgare-Ståndet underdånigst afgifvit för¬
slag, samt att, intill dess samma Handels- och Handtverks-
Ordningar utkomma, Kongl. Maj:t behagade genom Nådig
Kungörelse förordna, att ingen må af Commerce-Collegium
erhålla Tillstånds-resolution i Stad idka någon sådan rörelse,
som kan hänföras till det yrke, som för närvarande innehafves
af rätter Borgare, med annat vilkor, än att den sökande tillför-
bindes deltaga i alla Borgerliga skyldigheter.
Den 22 Februarii. 109
Om remiss till Rikets Ständers Allmänna Besvärs- och
Economi-Utskolt anhålles vördsammast.
A. Petersson.
Den 22 Februarii.
N:o 56.
Uti ett föregående Plenum gjordes af Herr Lidbom mo¬
tion derom, alt alla förbud skulle utur Tull-taxan utgå, att
en Införsel-Tull af högst i5 procent skulle bestämmas, och
att tullen å sådana råämnen och varor, som icke här i Ri¬
ket till erforderlig godhet och mängd tillverkas, skulle antin¬
gen försvinna eller blifva nedsatt. Denna motion erhöll ge¬
nast remiss, utan att jag dervid gjorde någon erinran. Den
var ett i enkla och bestämda ordalag gjordt sammandrag af
postulaterne från ena sidan. — Den andra sidan åter, eller
vännerna af inhemsk slöjd och industri, har äfven sina po¬
stulater, de der likaledes torde förtjena att tagas i öfvervä¬
gande. Dessa tala för det bestående, hvilket i hvarje annat
Land skulle vara en fördel på deras sida, men i vårt Land och
i vår tid synes snarare vara en olägenhet. Icke desto min¬
dre, och på det en mening, motsatt Herr Lidboms, ej måtte
blifva i saknad af organ på motions-vägen, utbeder jag mig
att hos Högtärade Ståndet få göra en kort framställning af
de åsigter i denna vigtiga fråga, på hvilka jag vill söka stöd
för en vördsam motion rörande grunderna för Tull-lagstift¬
ningen, så vidt denna afser utländska intressen, hvarmed jag
förstår vilkoren för utländsk Vurutillförsel.
Jag tviflar ej, att Bevillnings-Utskottet, äfven utan en så¬
dan motion, som den jag går att framställa, skall, i anled¬
ning af det af visse Comiterade uppgjorde, och Utskottet på
särsk ild väg delgifne förslag till ny Tulltaxa, finna sig föran¬
låtet att meddela yttrande öfver begge de motsatte princi-
pernel förbuds bibehållande och förbuds upphäf vande; men
Herr Lidboms motion har hos mig väckt den föreställning, att
inga bemödanden sparas, för att få den ena åsigten på för¬
hand, om ej ensidigt, pröfvad. Dessa bemödanden måste i
tid mötas, men på ett öppet sätt, såsom sig ock bär i ett äm¬
ne, hvilket omfattar allmänna intressen af högsta vigt och o-
beräkneligt inflytande på Nationens framtida belägenhet.
Alla de, som hos oss uppträdt såsom förfäktare af en o-
begränsad Handelsfrihet, synas mig hafva betraktat denna
fråga ur en blott ensidig synpunkt, den som ensamt omfat¬
tar det af dem förordade nva systemets verkningar i det en-
skildta. Bättre pris, lättare tillgång, har synbarligen föresväf-
vat dem alla, såsom hela ändamålet. Men bättre pris är blott
en del och en jemförelsevis obetydlig del af den stora frågan.
I 10
Den 22 F e b r u a r i i.
Ett högre och vigtigare moment deri, ett som lagstiftningen
ej ett ögonblick bör lemna ur sigle — är att ingen del af
National-välståndet är isolerad eller kan isoleras, men att alla
slag a( industri bero af hvarandra, utöfva och emottaga en
oupphörlig inre vexel-verkan, hvars rörelse-kraft icke utan
stora vådor kan hämmas eller afstadna. En annan lika vig¬
tig del af frågan är dess omedelbara verkan på Handeln el¬
ler del stora utbytet af vara mot vara Nationerne emellan,
som med detta namn i dess högre mening betecknas. Det är
denna sistnämnda del af ämnet, hvilken i omförmälde mo¬
tion, efter vanligheten, blifvit alldeles förbisedd, hvarpå jag
för närvarande önskar fästa uppmärksamheten.
I andia Länder, der frågan om inhemska näringar be¬
traktas ur en mera omfattande synpunkt (hvilket, ty värr,
aldrig, hvarken på ena eller andra sidan, hos oss iaktta¬
gits), börjar man ej med att öppna Landet för utländsk in¬
dustriel medtäflan, blott i beräkning på lägre priser och
utan allt afseende på motsvarande fördelar för den egna han¬
deln. Allestädes, der en industri finnes, söker man i del läng¬
sta att skydda den genom lagar, som försvåra främmande
täflan, noga behållande i sigle den naturliga omtankan, att
betala så litet, som möjligt, i arbetslön åt utlänningen. —
Denna grundsats frånträdes ej nu mera af någon praktisk
Stats-Econom, men den mildras och begränsas stundom i ut-
öfningen, då, genom en sådan eftergift, stora nationala för¬
delar kunna ernås, hvilka eljest skulle gå förlorade. Derföre
när förbuds-systemet, eller det dermed nästan enahanda, af hög
tull å främmande fabrikater modifieras, sker i allmänhet så¬
dant endast i följd af eftergifter å en annan Nations sida,
hvarigenom ett vidsträcktare varubyte tvänne Nationer emel¬
lan göres möjligt. Merändels beredas dylika concessioner ge¬
nom föregående [Handels-Tractater emellan Regeringar, och
ännu har intet folk varit dåragtigt nog, att emot låg Tull
släppa in främmande Slöjde—alstei-, med mindre det på för¬
hand förvissat sig om lättare afsättning för egna producter.
Sant är, att Sveriges industri, om man dermed menar blott
dess olika arter af manufactur, Handtverkarens och Fabrikan¬
tens, så väl som Husflitens, lemnar föga öfverskott till utby¬
te, mot utländningens; men vår industri är dock, numera,
tillräcklig, eller i det närmaste tillräcklig för Landets behof,
och derutöfver kan den ej utvidgas, så länge den alldeles är
utestängd från utländska marknaden, icke genom priserne, ty
dessa bero väsendtligen af större eller mindre afsättning, icke
eller genom fabrikaternes godhet, ty denna är fullt jemförlig,
stundom öfverträffande motsvarande utländska, — utan ge¬
nom de stränga, nästan prohibitiva lagar, hvarmed hvart Land
för sig fortfar att skydda det inländska handarbetet. Att först
och ensamt beträda den bana, dit ett ovisst nyhetsbegär sö¬
ker drifva oss, — alt här gifva exemplet af oinskränkt han¬
delsfrihet på bestående inhemska näringars bekostnad, kan må¬
Den 22 Febr lia rii.
111
hända anses såsom något stort och lysande, och utlänningen,
i hvars intresse det skedde, skulle utan tvifvel högt prisa vår
upplysning och framför allt vår oegennytta. Men för ett fat¬
tigt land är det icke rådligt, att i sin inre hushållning spela
rolen af den ädelmodige. Äfven rikare länder, såsom t. ex.
Portugal, hafva lemnat afskräckande exempel på följderna af
dylika, theoretiskt välklingande experimenter, då de ulan be¬
räkning blifvit satte i verket. Icke blott våra Manufacturer
äro utestängda, lika mycket genom existerande Tull-lagar,
som genom omständigheterna, från den utländska Varumark¬
naden: äfven producterne af våra Bergverk och Skogar, ehu¬
ru de utföras nästan såsom råämnen, finna endast en trög,
osäker, årligen försvårad afsättning utomlands; jordbruksal-
stren kunna sällan, och då blott tillfälligt, exporteras. —
Sverige eger således nästan inga producter, som nu mera gäl¬
la såsom nödvändighetsvaror hos andra Nationer. All handel,
sedd i stort och i sina verkningar, är varubyte. Men vi haf¬
va endast få varor att utbyta, och dessa svara på sin höjd
emot de främmande consumtionsartiklar, som af naturen äro
eller genom vanan blifvit för oss oumbärliga. Våra export¬
artiklar betalas under deras värde, i följd af den höga tull,
hvarmed de öfver allt äro belagde. De lemna intet öfver¬
skott i handelsvågen, att dermed liqvidera en stegrad tillför¬
sel af främmande manufacturer. Denna borde således gäldas
med ett ökadt utbyte af våra slöjdealster. Men för dem är
en utvidgad afsättning icke möjlig, så länge alla de Länder,
med hvilka vi äro i commerciela förhållanden, strängt hålla
sig vid ett prohibitiv! eller dermed enahanda system af
skyddstull på främmande fabrikaler.
Småningom har erfarenheten inskärpt sanningen af den
gamla, länge bestridda, men nu åter eikända läran om en
Handelsbalans. Vi hafva sjelfve nyligen haft ett bevis på
dess verklighet, ett bevis, som tillika ådagalägger, att den på
de sednare åren ökade importen af främmande slöjdealster
redan nått sin höjd, det vill säga, vändt denna balans emot
oss. Farhågorne för en missväxt, som lyckligtvis endast var
partiel, föranledde år i838 en temligen betydlig införskrif¬
ning af utländsk spanmål. Denna införskrifning var likväl
vida mindre, än under flera andra svaga år, men den tyng¬
de ner vår handelsvåg till den grad, att på detta enda år nä¬
ra en million Riksdaler Specie i Silfver gick ur Riket till be¬
talning af handelsskuld. — Vi veta alla, att denna stora luc¬
ka i fonden för vår myntrealisalion endast blifvit fylld ge¬
nom tillfälligheten af ett utländskt lån, hvilket sedermera till
Riket återfört ett lika stort, kanske större qvantum af ädla
metaller. Under vanliga förhållanden skulle deremot vår
silfverfond varit och för blifvit minskad med nära en sjette¬
del, blott genom de menliga verkningar af ett enda års svag
äring i en del af Landet.
Jag har anfört dessa omständigheter, för att erinra om
1 12
Den 22 Februari i.
elen varsamhet, hvarmed man måste gå till väga i frågor,
som röra grundvaiarne för ett lands hela näringssyslem; och
jag tror mig af allt del föregående berättigad till den slut¬
sats, alt villkoret för en ökad varuimport måste vara en lät¬
tad utförsel af Landets egna produeter. Jag inlåter mig ej i
en undersökning, om förbud äro i principen rigtige, och i
verkligheten gagneliga. Denna undersökning hörer ej nu till
mitt ämne. Jag blott erinrar om den erfarenheten, att intet
Land, och vårt Land aldraminst, förmår i längden bära en
varuimport, som ofelbart kan beräknas vida öfverstiga qvan-
titeten eller värdet af dess export, och deraf synes mig ostri¬
digt följa, att medel böra vidtagas för att bereda utvägar för,
och öka antalet och myckenheten af Landets exportartiklar,
innan vi kunna med trygghet öfverlemna oss åt de så väl¬
taligt förespeglade operationerne af ett fritt handels-system.
Om, med åsidosättande af en sådan försigtighet, alla skyd¬
dande förbehåll för de inhemska näringarne borttagas ur Tull-
Taxan, eller om, med ett ord, Herr Lidboms Motion vinner
framgång, — tvekar jag ej, att med full öfvertygelse förut¬
säga de följder deraf, som snart skola visa sig, nemligen: de
inhemska näringarnes snara förfall, den redan uppnådda och
i vårt Land mycket utspridda konstskicklighetens försvinnan¬
de, och ändteligen den mest hotande fara för beståndet af
myntrealisationen. Jag vill ej fördystra färgen i denna tafla
med skildringen af allt det enskildta lidande, alla de person¬
liga förluster, all den aftynande moralitet, som mäste åtfölja
en sådan omstörtning af Landets hushållssystem.
En obegränsad täflan emellan inhemsk och utländsk in¬
dustri är ej möjlig, utan jämnlikhet i villkoren för dess verk¬
ningar på handeln. Denna jemnlikhet kan ej vinnas utan
reciprocitet i Tull-Lagarne emellan vårt Land och de Länder,
med hvilka man vill öppna en sådan täflan.
Härpå stöder jag följande motion:
i:o Att alla åtgärder och stadgandet i Tullförfallningar-
ne, för beredande och underlättande af en ökad inför sel af
utländska slöjdevaror, mätte uppskjutas intill dess Kongl.
Majit, genom tractater med främmande makter, betingat Sve¬
rige full reciprocitet i tullbehandlingen af alla dess expor t¬
varor, Svenska slojdeartiklar inberäknade; och
2:0 att, intill dess sådant inträffat, dels förbud och dels
en efter reciprocitets-gi under lämpad skyddstull å utländska
Manufactur- och Handtverkeri-varor måtte fortfara att ge¬
nom Tull-Taxan bestämmas.
Om denna Motions remitterande till Bevillnings-Utskot-
tet, att, i sammanhang med Herr Lidboms Motion och Tull¬
regleringen i allmänhet, behandlas, får jag vördsamt anhålla.
P. J. Lagergren.
Den 22 Februarii.
N:o 57.
Då tidpunkten snart torde var a för' handen, att i verket stäl¬
la den af Kongl. Maj:t i Nåder föreslagne och af Rikets Stän¬
der vid sista Riksdag hufvudsakligen antagne Inqvarterings-
ordning, och i följd deraf fråga uppstår om anvisande af an¬
slag af allmänna medel till inköp af Caserner och Boställen
jemte stall och magaziner för fourage-persedlar å orter, der
desse, såsom en Statens tillhörighet, ännu saknas, är det en
pligt för den enskilde representanten, att tillhandagå med så
beskaffade upplysningar, hvarigenom de största möjliga bespa¬
ringar för Statsverket kunna beredas, särdeles då beloppet,
som kan komma i fråga, är stort nog för att taga den stör¬
sta uppmärksamhet i anspråk.
Af Motioner inom detta Högtärade Stånd, väckte af Re-
presentanterne för Städerne Malmö och Ystad, är nogsamt å-
dagalagd den tunga, som desse Städer, jemte Städerne Hel¬
singborg och Engelholm, få vidkännas genom inqvarteringen
af Kronprinsens Husar-Regemente. Jag erkänner billigheten
i den klagan de fört och hoppas, att, genom verkställighet af
hvad i allmänhet må anses vara beslutadt i afseende å in¬
qvarteringen, detta onda må varda hafvet, likväl utan att andre
Städer varda förnärmade i den rätt, som genom Privilegier
är dem förunnad, eller alt Staten belastas med utgifter, som
möjligen kunna, åtminstone till en stor del, undvikas. Det är
kändt, alt de i nämnde Skånska Städer befintliga Husar-
etablissementer till största delen tillhöra Communerne sjelfve,
hvarifrån undantag likväl nu mera ega rum, sedan det lyc¬
kats Malmö Stad, att få lill Staten för 26,666! R:dr B:co
försälja Husarstallen och Magazinsbyggnaderne, och det är i-
frågasatt, ej allenast att Staten skulle inköpa desse eller byg¬
ga nya etablissementer, utan ock att de publika lån, som
Städerne Malmö och Ystad i ofvanbesagde ändamål erhållit,
skulle till deras oguldne belopp, tillsamman circa 38,ooo R:dr
B:co, afskrifvas.
Det är utom gränsen af min omdömesförmåga, att be¬
stämma, huruvida det i militäriskt afseende kan vara nödigt,
att i de nu uppräknade Städerna depöter af Prinsens Husar-
Regemente skola finnas, eller huruvida det kan för en värf¬
vad trupp vara nyttigt, att detachementer af en enda Esqua-
dron, utan egentlig sysselsättning, finnas på orter, aflägsna
från Chefskapet och utan beröring med den öfriga delen af
Regementet; men, om ett sådant förhållande icke i militai-
riskt afseende påkallas af nödvändigheten, mäste det föga
kunna stå tillsammans med en nödig sparsamhet och hus¬
hållning, att på så många skiljda orter, för mindre truppaf-
delningar af 60 till 80 man, underhålla särskildta etablisse¬
menter. Det är i sanning anmärkningsvärdt, att, under det
de öfrige Skånska Städerne fått vidkännas en dryg tunga af
inqvarteringen, och Staten, dels genom inköp af gamla eta-
Bilagor till Borg.-St. Fröt. vid Riksd. 1840. 8
Den 22 Februarii.
blissementer, dels nybyggnad, såsom förhållandet under förra
året varit i Ystad, gör årliga uppoffringar, de till mängd i
Landskrona Stad befintlige, Kronan tillhörige, för befäl och
manskap inredde byggnader till en stor del stå obegagnade
och de, som begagnas, äro så luxurieust tilltagne, att exem¬
pelvis en Fortificalions-Lieutenant har sig till boställe anvist
ett tvåvånings-stenhus med 12 h i4 rum, utom uthus i
förhållande till corps de logis.
Med anledning af detta allmänt kända, uppmärksamhe¬
ten i hög grad påkallande förhållande, tager jag mig friheten
vördsamt löreslå Rikets Ständer att besluta, det icke någre
inköp af de i Skånes Städer befintlige dem tillhörige Husar-
etablissementer må för Kronans räkning få vidare ega rum,
eiler nybyggnad komma i fråga, förr än de localer, som re¬
dan finnas Slaten tillhörige, blifvit använde och befunnits o-
ti Ihäck lige. Man skall härvid invända, att, om det är satt
utom tvifvel, att Kronans hus i Landskrona kunna anses va¬
ra tillräckfige för befäl och manskap, någon local icke finnes
för hästar och fouragerings-persedlar, och att till anskaffan¬
det af en dylik skulle saknas medel. Men utom det att stall
och magaziner för en större Corps på en plats nödvändigt
måste kosta mindre, än flere mindre på olika ställen, bortfal¬
ler ett dylikt inkast vid betraktande dels deraf, att anskaf¬
fande af boningsrum för manskapet är vida drygai e, än af
stall och magaziner, dels ock att till dessa senares nybyggnad,
utan den ringaste ytterligare kostnad för Staten, kunna an¬
vändas försäljningsskillingen ej mindre af dylika byggnader,
som Kronan förut eger i de andra Skånska Städerna och hvil¬
ka efter detta förslag blefvo öfverflödiga, än äfven af de i
Landskrona befintlige, till enskilte upplåtne och för fäslnings-
försvaret nu mera ej behöflige Kronotomter, hvilka, utan
ringaste afsaknad för Staten, skulle, försålde åt nu varande
innehafvarne, säkerligen inbringa en icke obetydlig summa,
hvartill slutligen kunde, i händelse af behof, läggas Statens
förenämnde fordringar af Städerne Malmö och Ystad, så vi¬
da Rikets Ständer, lika med mig, skulle finna dessa medel
särdeles egnade till en dylik disposition.
Jag anhåller, att denna min motion må blifva remitte¬
rad till Höglofl. Stats-Utskottet, för att behandlas i samman¬
hang med dero, som äro eller kunna blifva väckte rörande
Städernas inqvarteringsskyldighet.
Aus,. Helledaij.
N:o 58.
Då, kanske med undanlag af de Academiska Bibliothe-
ken och möjligen någon enskild boksamling, tillfälle inom lands-
orterne helt och hållet saknas för den, som deraf kan vara i
behof, att någorstädes tillgå ett fullständigt Archiv af de All¬
männa handlingar, såsom Riks-Ståndens Protocoller, Utkolts-
Den 22 Februari i.
n5
Betänkanden, Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse!-, Revi¬
sionsberättelser rn. m., som under och emellan Riksdagarne
på allmän bekostnad utgifvas från trycket, hvarigenom ock
nyttan af desammas tryckning och spridande till en stor del
förfelas; men ett lättadt tillträde till en ordnad samling af
dylika handlingar i hög grad skulle befordra ett lifligare in¬
teresse för Representationens förhandlingar, hvaraf kännedo¬
men snart nog öfvergått till ett verkligt behof för nästan en
hvar, som med del allmännas tjenst har befattning, samt min
erfarenhet för några år sedan, såsom Revisor vid Rikets Stän¬
ders Låne-Contoir i Malmö, förvissat mig, att utrymme för
förvarandet af en dylik samling Acta Publica derstädes fin¬
nes, liksom vid Låne-Contoiret i Götheborg plats derför
icke eller torde komma att saknas, i händelse af bifall till
Di rectionens öfver sistnämnde Låne-Contoir uti dess Berät¬
telse gjorde framställning om inköp af ett eget hus för Lå-
ue-Contoiret; så och med afseende derpå, att vården och för¬
varandet af dylika handlingar, långt ifrån alt kunna anses
främmande för det med Låne-Contoiren afsedda ändamål —
det allmännas nytta, — tvärtom på det närmaste är förenlig med
desse Verks egenskap af Rikets Ständers egne; får jag före¬
slå, att ett tryckt exemplar af ofvannämnda handlingar, för
så väl sednast förflutne, som nu pågående och framdeles in¬
träffande Riksdagar och Revisioner, m. in., må anskaffas och
tilldelas hvartdera af desse Låne-Contoir, för att derstädes i
ett ordnadt skick förvaras och på stället vara att tillgå för den,
som någon upplysning derutur åstundar.
Äng- Helledaij.
N:o 5g.
Öfvertygade, att nuvarande Ständer med välvilja omfat¬
ta alla företag, som afse folkundervisningens befrämjande och
praktiske kunskapers tillgänglighet för obemedlade samhälls¬
medlemmar, få undertecknade, Riksdagsmän från Götheborg,
vördsamt anmäla en der inrättad Elementarskola för unga
Sjömäns danande till benägen åtanka. Den verksamma Di-
rectionen för Götheborgs Sjömanna-sällskap har satt ifråga¬
varande Undervisningsanstalt i gång; der föreläsas de lättfalt-
ligare delarne af sjömanskapet; i dess tackelkammare läras
de till yrket hörande arbeten, såsom segelsömmeri, med mera,
och å dess fartygsmodell, föreställande öfre delen af en väl
utrustad brigg, utföras öfningar i alla om skeppsbord före¬
fallande förrättningar, så i tackling, som manoeuvre. — För-
lidet år, då Skolan ännu var i sin linda, gjorde de 12 å [6
års ynglingarne derstädes likväl, efter kännares omdöme, be¬
tydliga framsteg, och gamle Coopvaerdiemän yttrade, att de
förre stodo på ungefärligen samma punkt, som Jungman,
hvilka gått ett par år till sjöss. Inrättningen bör icke för¬
blandas med de högre Navigations-skolorne, der äldre befar-
116
Den 22 Februari i.
ne sjömän få den för undergående af Styrmans- eller Skep¬
pare-examina nödiga vetenskapliga undervisningen. Men då
okunnighetens råhet och fördom mot intellec.tuel bildning
redan från yngre åren i Elementar-skolan motarbetas, torde
det bära god frugt och den existerande bristen på dugligt
samt till ordentlighet vandt sjöfolk härigenom i ej ringa nion
kunna afhjelpa?. Temligen kostbara inventarier äro uppköp¬
te, och utmärkt skicklige lärares aflöning hitintills bestridd
genom sammanskott af fosterländskt sinnade män. För sko¬
lans bestånd i längden kunna sådane uppoffringar icke med
fog tagas i anspråk, hvarföre vi få äran föreslå, att ett bi¬
drag, stort 1,000 R:dr Btco årligen, må intill nästa lagtima
Riksdag af Statsmedel lemnäs, samt hoppas att skolans vär¬
de och nytta under tiden så redbart skall ådagaläggas, att
kommande Ständer äfven finna anledning vidmakthålla den¬
samma.
J. Å. Kjellberg. (7. F. IVtern.
N:o 6o.
Ibland de Privilegierade Domstolar, som qvarstå såsom
minnen från lyckligare tider, äro Stora Kopparbergs bergslags
Grofve- och GrufveTings-Rält. Grufve-Rälten är endast e-
conomisk och befattar sig med hushållningen vid Gruf¬
van, hvilken här lika lätt, som af Bergmästaren på andra
ställen, kan skötas af Bergshauptmannen i administrativ väg;
GrufveTings-Rätten åter upptager de judiciella målen elier
i civil väg frågor om förlag, tvister om Grufvor, m. m. inom
Fahlu Stad, Stora Kopparbergs och Aspeboda Socknar samt
Lagfart af Fjerdeparter, men af criminella mål endast dem,
som begås uti och inom Stora Kopparbergs Grufvas utmål,
hvaraf i gröfre brottmål, då fråga om lifsstraff uppstår,
GrufveTings-Rätten endast ransaka!' och ransakningen öfver-
lemnas till Rådstufvu-Rätten i Fahlun, som målet afdömer.
— Uti den aftagande ställning, som Grufvan och rörelsen
nu vid Stora Kopparberget är, så kan man lätt föreställa sig,
huru litet desse Domstolar hafva att göra; men deras löner
äro ej obetydlige. Jag vill ej'nämna Bergshauptmannens lön,
då han, i hvad fall som helst, såsom administrativ Embets¬
man lärer komma att qvarstå, men GrufveRätts-Notarien
har 8oo R:dr; Åtta Rådmän hafva hvardera circa 266 R:dr
32 sk. och 2tne GrufveRätts-Vaktmästare hvardera årligen
circa 200 R:dr allt Banco. Denna Aflönings-Stat, som drab¬
bar Bergslagets cassa, är considerabel, men nyttan af de pri¬
vilegierade Domslolarne svarar ingalunda deremot. De mål
inom Kopparbergs och Aspeboda Socknar, som förut tillhört
GrufveTings-Rätten, kunna vid ortens BergsTings-Rätt upp¬
tagas. Lagfarten af Fjerdeparterne, förlags-tvister vid Stora
Kopparbergs-Grufvan och Brottmål i och vid Grufvan kun¬
na lätteligen handteras af Rådstufvu-Rätten i Fahlun. Jag
Den 22 F e b r u a r i i.
1 *7
föreslår derföre, att den nuvarande Grufve- och GrufveTings-
Rätten måtte indragas och upphöra med all Domare-befatt-
ning.
C. II. Engstrom.
N:o 6t.
Kongl. Maj:t har under den 6 December 1838 i Nåder
beslutat, att, till lättnad af communication emellan Carlstens
Fästning och närmaste fasta Iand, ett nära Marstrands Stad
beläget Sund, kalladt Albrects-Sund, skall uppränsas till det
djup, att skärgårdsfartyg, så väl armerade, som för trans¬
port eller handel, kunna derigenom ut-och ingå. Så vida Kgl.
Majit skullei äska särskildt anslag för detta ändamål, tillhör
det Riksens Ständer, alt öfver detta anslag sig yttra; men,
förutsättande, att ett sådant anslag beviljas, och att arbetet
således kommer alt verkställas på sådant sätt, att dimensio-
nerne af Albrects-Sunds Canals djup oell bredd blifva lika
som för Götha Canal, hvilket af högst gällande militäriska,
commerciela och economiska skäl blir nödigt, så vida icke
det vigtiga ändamålet i väsentlig mon skall förfelas, får jag,
såsom Representant för Marstrands Stad och på mina Corn-
mittenters begäran, vördsamt hos Rikets Högloflige Ständer
föreslå, att Marstrands Stad måtte förunnas fri nederlagsrätt
för alla varor, och såsom skäl härtill följande anföra:
Marstrands Hamn är en af de få Svenske hamnar, som
sällan, och icke utan en långvarig och ihärdigt stark vinter,
tillfryser, och om detta någon gång inträffar, såsom hinder
för seglation, är det likväl långt lättare, att från Marstrands
hamn utkomma genom issågning lill öppna håfven, än från
Götheborg och flere andra Städer i denna ort, enär stora
öppna hafvet gränsar omedelbarligen intill Marstrands Stad.
Då således Engelsmän, Fransmän, Tyskar söder om Ham¬
burg, och Holländare, hvilka drifva handel på de Ryska Stä¬
derna vid Östersjö-hamnarne, t. ex. S:t Petersburg, Rewal och
Riga, icke om vintern kunna för islägg komma till dessa
orter, och om sommaren icke lära medhinna mer än resa
till dessa orter, skulle deremot flere sådane resor kunna gö¬
ras till Marstrand, älven vintertiden.
Om nu desse Nationer egde rättighet att i Marstrand
upplägga sina varor, och dessa varor sedermera, på min¬
dre fartyg, kunde genom Albrects-Sund, Nordre Eif och vi¬
dare genom Götha Canal fortskaffas directe till sin bestäm-
melse-ort, och på samma väg, med samma fartyg de Ryske
producterne, hvilka äro ämnade att afhämtas i utbyte mot
de till Ryssland införde, i relour återfördes till Marstrand,
och der åter upplades, så skulle för ?de utrikes handlande
ovilkorligen vinnas Irenne väsendtliga fördelar:
1:0 Förmånen, att hela året kunna drifva activ handel;
ty då nu endast sommaren och hösten dertill kunna begag¬
118
■Den 22 Februarii.
nas, möter intet hinder, att äfven om vintern utföra varor,
hvilka, upplagde i Marstrand, sedermera derifrån kunna åt
destinations-orlen fortskaffas på kortare väg genom landet,
äfvensom att vintertiden afhämta de från Ryska Stapelstäder-
ne ankomne och i Marstrand upplagde varor.
2:0 Tiden Det är klart, och lärer af ingen i handel
erfaren person bestridas, att omständigheter kunna inträffa i
handel, då förnämsta fördelen för en Handlande består uti
att snart kunna erhålla en vara, hvilken just under en viss
conjunctur kan med fördel försäljas, då några månader sena¬
re denna fördel vore försvunnen. Om nu en sådan vara vo¬
re på nederlag liggande i Marstrand, och derifrån kunde af-
hämtas vid en tid, då islägg hindrade communicalion med
andre Städer, hvars Hamnar voro stängde, så skulle omstän¬
digheter kunna inträffa, då ifrågavarande nederlagsplats vo¬
re för handeln vigtig; och antag åter, att vid åtskilliga an¬
dra tillfällen de handlande icke funne interesse, att af ne-
derlagsrätten sig begagna, utan heldre directe förde sine va¬
ror genom Öresund till Ryska Stapelstäderne, så kunde åt¬
minstone aldrig någon förlust uppstå deraf, att rättigheten
existerade, ty det berodde af hvar oell en, att efter omstän-
dighelerne sig deraf begagna.
3:o Besparing af Sundska Tullen och dessutom besparing
i Assurance-afgifterne.
Att denna nederlagsrätt för Marstrands Stad, som icke
på något sätt betungar Staten med någon slags utgift, och
af hvilken rättighet, af skäl, hvilka jag förut nämnt, de ut¬
rikes handlande skulle vid åtskillige tillfällen kunna finna
fördel att sig begagna, skulle vara af omedelbar nytta för
innevånarne i Bohusländska skärgården, är en sanning, som
ingen lärer kunna bestrida. Sedan Sillfisket i Bohusländska
skärgården upphört, hafva en stor del af skärgårdsboarne
riktat sin industri åt det håll, att, med anskaffande af till
en del nybyggda Galeaser, Skonertar, Slupar oell Bålar, dels
däckade och dels odäckade, söka fraktfart på Götha Elf och
Wenern. Denna fraktfart på Wermländska Hamnar har
också tillförne varit någorlunda lönande, men den hotas nu
att alldeles utträngas, genom de tilltagande Ångfartygs-Bola-
gen. Blir åter nederlags-rättighet förunnad Marstrands Stad,
och finna utländske Handlande sin fördel uti, alt upplägga
sin vara i Marstrand, och sedermera låta den med mindre
fartyg transporteras genom landet till destinationsorten, och
att vidare i retour från Ryska Hamnar hit återföra Ryska
produeter, så är all anledning, att Bohusländska Skärgårds¬
fartygen blifva för denna transport företrädesvis begagnade.
Nya källor till förtjenst skulle häraf öppna sig, och åtskilli¬
ge Skonertar och Galeaser om 4° å 5o Läster, hvilka icke
äro större, än att de kunna passera Trollhättan och Götha
Canal, och hvilka jemväl kunna begagnas till seglande i Ö-
stersjön, och som blifvit nybyggde för speculation på fragt-
Den 22 Februari i.
1 *9
förtjensten, utan alt sådan ofta kan erhållas, skulle snart
bemannas med Svenskt befäl och besättningar, för att egna
sig åt denna nya utsigt för verksamhet. Med en lifligare
rörelse på Canalen skulle säkerligen äfven möjligen Bolag
bildas, för att med Angbogsering fortskaffa desse fartyg emel¬
lan Vesterhafvet och Östersjön, och samma kraft medverka i
ena, som motverka i andra fallet.
För att nu slutligen nämna Marstrands Stads enskilda för¬
del, hvilken alltid blir af ett underordnadt intresse, i jemförel¬
se med de allmännare fördelarne af handelns underlättande
och Sjöfartens befrämjande, så är klart, att den Staden för¬
unnade nederlagsrätt skulle medföra en lifligare rörelse, och
gifva åt handeln och industrien nya tillfällen för bemödanden.
En del af Stadens innevånare skulle få förtjenst genom biträ¬
de vid in- och utlossningar, en annan för fragtfart, Hus och
Magasiner blifva uthyrde o. s. v., och Minuthandeln blifva
lifligare genom ökad folkmängd på stället, som egde tillfälle
lill arbetsförtjenst.
Det kan ej rimligen förklaras, att andra Städer skulle haf¬
va förlust derigenom, att Marstrand erhöll nederlagsrätt, och
för att nämna Staden Götheborg, så skulle denna rättighet al¬
drig kunna menligt inverka på Götheborgs handel. Tvärtom
skulle Götheborgs handel snarare derigenom befordras, i an¬
seende till säkerheten, att hela året om kunna besörja utskepp¬
ning af varor, som nu ofta af islägg hindras, ty Götheborgs
Handlande kunde, mot början af vintern, med inrikes för¬
passning afsända varor till Marstrand, att der uppläggas, och
derifrån utskeppas, och de större Handelshusen i Götheborg
kunde för sådan händelse hafva utgreningar af sina Contoir i
Marstrand.
Jag har nu sökt framställa de skäl, som understödja mitt
vördsamma förslag, hvilket egentligen har sin anledning der¬
uti, att, om Staten för m i Ii ta irisk fördel, i afseende på Carl¬
stens Fästnings försvar, ingår i kostnaden för Canal-anlägg-
ningen vid Albreehtssund, den nu öppnade eommunication e-
gentligen skulle för Handeln och Industrien blifva afvigt, om
Nederlags-rältigheten tilldelades Marstrands Stad. Och då al¬
la skäl tala för denna rättighets beviljande, och deremot svår¬
ligen kan inses något förhållande, hvarigenom denna rättighet
kan för det allmänna blifva skadlig, och Staten, långt ifrån
ast häraf med utgifter betungas, skulle deraf erhålla en vinst,
så vida den uti nu gällande Kongl. Förordning om nederlag
af den 28 November i835 föreskrifne Recognitions-afgift för
på nederlag inkommande och derifrån utgående varor, blir
bibehållen, så vågar jag hoppas, det Respeclive Ståndet un¬
derstödjer min motion, hvilken jag anhåller måtte till veder¬
börligt Utskott förvisas.
C. G. Fridstedt.
120
Den 22 Fe b ru ar ii.
N:o 62.
Då med anläggningen af Tullkammare och Tullbevak-
nings-anstalter på spridda och dertill|nödiga ansedda Statio¬
ner, åsyftas den controll och säkerhet emot lurendrejeri och
tullförsnillning, sorn stå tillsammans med författningarnas der¬
om noggranna efterlefnad och Statsverkets derifrån påräkna¬
de inkomster, är det väl en bland de trafikerandes billigaste
fordringar, att dessa anläggningar ske ändamålsenligt, och ic¬
ke blottställas för misstankan att vara sinecure-inrättningar
eller pensions-anstaller. Huruvida Furusunds Tullkammare,
anlagd uti Stockholms Skärgård eller nära hufvudstaden, der den
mest utvidgade tillsyn både är påkallad och ytterst nödig, mot¬
svarar nämnde billiga fordran, faller säkert en hvar opartisk
lätt alt afgöra, då man vet, att de der till så kallad under¬
sökning att qvarstadna anbefallda, både till Stockholm upp¬
gående och derifrån afgående, vanligen fullastade fartyg, icke
vidare besväras, än att uppvisa sina papper och erlägga —
under hvilken benämning må ej nämnas — en afgift af en
eller annan Riksdaler, yttra sig företeende omständigheter. Den¬
na Station, belägen vid en öppen fjärd, der hårdi väder, of¬
tast stormar, höstetiden försvåra anläggningen genom änkling,
och ej sällan medfört förlusten af ankare och tåg, påsegling
och äfven förlisning, eger ingen för nödig tillsyn efter lu-
rendrejade eller tullförsnillade varor stadgad rättighet, då
lossning af fartygets last ej kan företagas, såsom icke eller
föreskrifven, eller magaziner och landnings-plats finnes att
tillgå, och måste således räknas till de anläggningar på Sta¬
tens bekostnad, om hvilkas nytta och nödvändighet man må¬
ste tveka, helst hittills ingen annan skyldighet för de förbi-
seglande fartygen är känd, än att uppvisa sina från lastnings¬
orten norr om Stockholm erhålfne pass, förpassningar och
utvisitations-handlingar, och derföre skatta, man vet ej hvar¬
till, visserligen blott en skärf i förhållande till fartygets och
fastens värde, men ej så i afseende på tidspillan, förluster
och andra svåra oberäkneliga följder. Ännu en gång må jag
fästa uppmärksamheten på denna qvarhållnings- och hinder¬
station, samt dess osynliga controll på missbruken emot lu-
rendrejeri och tullförsnillning med full-lastade fartyg, då,
hvad som kan bevisas, lossning der icke sker, 'aldrig skett
eller kan ske med den mängd, som der oftast på en gång
sammanträffa, alla norr ifrån kommande med destination till
Stockholm, der de vid lossningen undergå den noggrannaste
ändamålsenliga tillsyn, likasom vid inlastningen, och derifrån,
likasom från första inlastningsorten, blifva försedda med så-
dane passhandlingar, som berättiga dem att fortsätta resan
till destinationsstället. Då dessa hinder och olägenheter vid
Furusund således endast drabba de norr ut belägne städer¬
nas inrikes gående fartyg och blott afse en tillsyn med de¬
ras passhandlingar, kan raan omöjligen göra sig reda, hvar-
Den 22 Februarii.
till det högst menliga uppehållet tjenar, helst någon noggran¬
nare tillsyn med fartygens laster, utan föregående lossning,
ej är tänkbar.
Skulle åter (inlöpandet vid Furusund hafva för afsigt
upptäcka, 0111 fartygen under vägen haft gemenskap med
främmande och således brutit emot Seglations-Ordningen,
samt bjudit till att inpractisera förbjudet, eller tullförsnilladt
gods, så gäller för contiollen häremot hvad förut är åbero-
padt, och för att vinna det sålunda åsyftade ändamålet,
borde Tullbevaknings-Stalioner efter hela kusten och uti skär¬
gårdarna så anläggas, att man ifrån den ena till den andra
kan upptäcka, om nämnde olagligheter af de sjöfarande för-
öfvas.
För att få detta för sjöfarten och tillförseln från Rikets
norra orter högst menliga och oförklarliga hinder hafvet,
och komma till åtnjutande af den lättnad deruti, som kraf¬
tigast uppmuntrar och lifvar de trafikerande, anhåller jag,
under hopp 0111 respective Medståndens understöd och bifall
till Motionen, att Furusunds Tullkammare måtte indragas;
och skulle Slals-Cussan njuta allt eller något af det, som de
Norrländska Städernas inrikes gående fartyg der erlägga, un¬
dandraga de sig icke — hvarom jag vågar försäkra — att
vid in- och utklareringen i Stockholm under någon tjenlig
rubrik tacksamt ersätta nämnde belopp, ännu tacksammare
för det undanröjda hindret och dermed förenade, ej sä Il-
sporda sjöskador.
E. J. tVestman.
N:o 63.
Genom Kongl. Förordningen den 10 September 1828
0111 Handlandes uti Sjö- och Stapeistäderne skyldighet, alt
årligen verkställa införskrifning af ett visst qvantum Salt och
Contiollen deröfver, är uti 7 Mom. anbefaldl, att Handels-
Societeten skall uti nämnde städer hos Tullkammaren inom
den 1 :ste Maj afhämta ett betyg eller bevis 0111 det qvan¬
tum Salt, sorn under förra året infördes, hvilken uppgift
skall derefter och inom nämnde tid af Handels-Socieleten,
vid ansvar, daga böter En R:dr, tillställas Magistraten, som,
vid påföljd af 24. sk. enahanda böter, skall med först afgå¬
ende. post till Högloft. Kongl. Commerce-Collegium insända
beviset.
Då afsigten med denna höga författning ej synes vara
någon annan, än att Kongl. Gömmet ce-Collegium måtte få
veta, huru mycket Salt hvarje Sjö- och Stapelstad infört,
och med det samma controllera, huruvida det qvantum Salt
hvarje sådan Stad är ålagd att, för bibehållandet af sin Sta¬
pelrättighet, årligen införa, verkligen inkommit, och hvilket
endast och allenast kan styrkas af Tullkammarens öfver in-
komne varor förda journal, synes förenämnde omväg med
8*
122
Den 22 Fe b ru a r i i.
uppgiftens passerande från Tullkammaren till Handels-Socie-
teten, från denna till Magistraten och derifrån till Kongl.
Commerce-Collegiurn, -vid ett så hardt ansvar, vara nog vid¬
lyftig och för ändamålets vinnande öfverflödig, helst uti
Tullkammarens journal öfver importen ligger säkraste bevi¬
set för hvad som skall bevisas, och Handels-Societeten, så¬
som den ansvarige parten, icke kan, genom transporten af
uppgiften från Tullkammaren till Magistraten, anses hafva
åstadkommit någon säkrare controll- Om derföre Tullkam-
rarne, sorn ansvara för uppgiftens säkerhet, i stället skulle
åläggas insända den directe till Kongl. Commerce-Collegiurn,
eller Kongl. General-Tull-Styrelsen, på ändå närmare häll,
efter hvarje års slut upprättade ett summariskt sammandrag
på Stapelstädernes för året importerade Salt och aflemnade
den till Kongl. Collegium, vore all möjlig controll vunnen
och både Magistralerne och Handels-Societeterne, som för
ingen del kunna controllera uppgiften, undginge obehaget att
blottställas för dagaböter. Dessutom torde denna författning
äfven i flere momenter fordra lättelse och förändring, sedan
Stapelstädernas skyldighet, att hvar för sig hålla ett visst
qvantum salt på ständigt nederlag, nu mera, åtminstone tills
vidare, upphört genom Kongl. Maj:ts Nådigst meddelade be¬
frielse från detta så tryckande onus.
E. J. Westman.
N:o 64.
Då Söderhamns Borgerskap redan vid 1835 års Rote-
rings-förrättning erfor, att Rotefrihets-bevillning blifvit Sta¬
den ifrån och med år 181 fc> till och med år i834 orätt på¬
förd, sedan 1811 års Extra rotering blifvit upphäfven, skyn¬
dade det alt hos Konungens Befallningshafvande söka återfå
hvad under nämnde tid utgått, utgörande, enligt hosföljan¬
de extract af Stadens räkenskaper, Ett tusende fyrahundra¬
de trettiofyra R:dr trettiosju sk. Banco, och blef det häröf¬
ver meddelade Utslaget Höglofl. Kongl. Kammar-Rättens pröf¬
ning understäldt, sorn förklarade, alt en sådan ej kunde före¬
tagas förr, än Rikets Ständer först i frågan blifvit hörda.
Sedan Kongl. Majit härefter, under den 21 Sept. föl li¬
det år, dels meddelat det Nådiga Beslutet angående Ordina¬
rie Båtsmanshållet of Städerna, dels förordnat om Extra ro¬
tering af deras privilegierade jord, som ock blifvit den i5
sistlidne November verkställd, dels ock befallt, att alla an¬
märkningar och besvärsmål rörande 181 1 års Extra rotering,
eller som äro följder deraf, skola förfalla och afskrifvas, allt
på sätt Konungens Befaliningshafvandes kungörelse i ämnet
vidare meddelar, synas alla hinder vara undanröjda, hvilka
hittills uppehållit Stadens rätt, att återbekomma förenämnde
orätt utgifna summa; och då nu först, genom hufvudfrågans
afgörande, denna återvinningsrätt blifvit känd, och således ej
Den 22 Februarii,
12}
förr kunnat yrkas, tillförsel’ sig Borgerskapet, att, utan till—
lämpning af proescriptions-föriatiningarna, återbekomma den
för alla nämnde åren oriktigt, och i följd af Kongl. Kam¬
mar-Rättens anmärkningar, påförde och utbetalte Rotefri¬
hets-bevillning med förstnämnde summa.
E. J. IVestman.
Utdrag af Söderhamns Stads Räkenskaper, som utvisar
den Rotefrihets-Bevillning Staden till Kongl. Majit och Kro¬
nan ei lågt för nedanstående år, nemligenl
För
|
år
|
1816 . .
|
fi7
|
i5.
|
—■
|
77
|
57
|
1817
|
67
|
i5.
|
—
|
|
77
|
1818 . .
|
• • • 67
|
1 0.
|
—
|
?7
|
77
|
1819 . .
|
76
|
43.
|
—
|
»
|
77
|
1820
|
|
3.
|
—
|
77
|
7)
|
1821 . .
|
77
|
T
o.
|
—
|
7'
|
77
|
1822
|
77
|
3.
|
—
|
77
|
77
|
1823 . .
|
|
3.
|
—
|
77
|
77
|
1824 • •
|
|
3.
|
—
|
77
|
77
|
182.5 . .
|
|
3.
|
—
|
77
|
77
|
1826 . .
|
77
|
3.
|
—
|
77
|
77
|
1827 . .
|
77
|
|
—
|
77
|
77
|
1828 . .
|
|
3.
|
—
|
77
|
77
|
1829 . .
|
|
i.
|
—
|
77
|
77
|
i83o
|
|
3.
|
—
|
77
|
77
|
18 31 . .
|
|
3.
|
—
|
|
77
|
i832 . .
|
|
3.
|
—
|
77
|
77
|
i833 . .
|
|
3.
|
—
|
77
|
77
|
i834 • ■
|
|
3.
|
—
|
|
|
|
Summa Bico Rldr 1,434
|
37. —
|
Söderhamn den 27 Januarii 1840.
Joli. Berglund.
N:o 65.
Då Söderhamns Stad, efter den olyckliga eldsvådan år
1835, sorn i aska lade bäst bebyggda delen, hos Kongl. Majit
i underdånighet anhöll, at:, i likhet med hvad andra Stä¬
der, stadde uti en lika belägenhet, fått åtnjuta, erhålla
ett lån, till bestridande af de första oundgängliga behofven,
täcktes Hans Kongl, Majit uti Nådig Skrifvelse af den 19
Martii år 1836 förklara, det ett sådant icke kunde beviljas
innan Riksens Ständer sammanträdde, men behagade deremot
Allernådigst till Staden anslå Femhundrade Rldr Bico år¬
ligen intill nästa Riksdag, såsom Räntebidrag å ett Lån,
hvarom Staden sjelf (inge besörja.
Af denna anledning vågar Söderhamns Stads innevånare
hos Rikets nu församlade Ständer, under hopp att detta lil¬
la samhälle får hugna sig af ett lika hjelpsamt biträde, som
andra i lika olycklig belägenhet råkade Rikets Städer, vid
Den 22 Februar i i.
uppbyggandet och isynnerhet regleringen ej mindre af den
nedbrända, än återstående delen af deras Stad, hopträngd in¬
ora höga berg på en local med trånga krokiga gator, anhål¬
la att, af dertill anvisande medel, bekomma ett lån stort
Tjugufem tusende R:dr Banco-sedlar, antingen räntefritt, un¬
der tio års tid, med derefter utgörande tio procents årlig
afbetalning, deraf fem procent afgå å capitalet och fem pro¬
cent till räntan, eller, om detta villkor ej kan beviljas, emot
en årlig afbetalning af feni procent, deraf två procent finge
afskrifvas såsom nmortissernent fl capitalet.
E J. TVestnicin.
N:o G6.
Af de medel, som Rikets Ständer anslagit, hufvudsakli¬
gen till Strömrensningen uti Rikets Norra orter, och seder¬
mera användts till likartade behof, anhålla Söderhamns
Stads innevånare, för upprensning af den i/3:dels mil närmast
Staden belägna Skärgården, sora vid dess anläggning var djup
nog för då brukliga fartyg, men år 1721 af fienden gjordes
med Stenkistor olarbar för andre fartyg, än större båtar,
samt till muddring och pålning, ett bidrag af Femton tusen¬
de Riksdaler Banco på de billigaste åtel betalningsvilkor, som
för slike medel varit åt andra medgifna.
Till stöd för denna anhållan, får, såsom deras Ombud,
jag upplysa, att detta trefliga samhälle, som de sednare ålen
genom flit och arbetsamhet förmått icke så obetydligt öka
sin utrikes sjöfart genom flera nybyggda fartyg, hvilka be¬
söka aflägsnare platser, dels med landets producter, dels på
frakthandel, i samma mån äfven ökat, och, som säkert kan
hoppas, kommer att öka sina bidrag till Staten och således
gjort sig icke mindre förtjent till det för så godt ändamål
begärdta biträdet, heldst alla till Staden ankommande och
afgående varor måste med betydlig kostnad på smärre båtar
vid lågt vatten transporteras frän nämnde afstånd; och skul¬
le, emot all förmodan, det begärdta lånet icke beviljas, dem
då måtte tillerkännas, i likhet med hvad för slika ändamål,
såsom hamnrensningar, åt andia, kanske mindre trängande
behof anslagits, antingen ett lämpligt bidrag af förutnämnde
medel eller arbetshjelp.
E. J. Westman.
N:o 67.
Det lärer vara obestridligt, att Jern- och Stålberednin¬
gen utgör en af vårt Fäderneslands vigtigaste Näringsgrenar,
sora på allt sätt bör uppmuntras. Icke mindre vigtig t är des¬
se metallers förädlande till för Rikets innevånare nödige och
nytiige rnanufactuiarbeten, och detta har man insett, då, ge¬
nom anläggningen af Eskilstuna Fristad, en Fabriksanstalt eta¬
Den 22 F e b r u a r i i.
blerades, hvarifrån Rikets innevånare kunna förses med sina
behofver af Jern- och Stålarbeten.
Under den följd af år denna Fabriksanstalt fortgått,
hafva Manufactur-arbelarne i Eskilstuna småningom uppnått
den skicklighet uti Jern- och Stålförädlingen, att deras till¬
verkningar nu mera kunna i godhet jern föras med de bästa
Engelska, och knappt är någon skillnad derå märkbar, men
Fristaden har ock delat andre Fabriksstäders öde, och, i den
mån folkmängden och arbetarnes antal ökats, har fattigdom
uppkommit, hvilken under de sist förflutue Irenne åren, då
afsättningen på smidestillverkningarne varit ytterst trög, till
följd af de många Tyska till qualiteten oduglige, men genom
deras utseende säljbara smideseffecter, som blifvit till Riket
införde och nu uti alla salubodar till öfverflöd utbjudas, samt
genom de höga spanmålsprisen och derigenom fördyrade lifs-
förnödenheter, varit så tryckande, att Manufacturarbetarnes
närvarande belägenhet bör, om möjligt, behjertas.
Det ligger i naturen af en Fabriksstad, att fattigdom
måste uppkomma inom vissa classer, ty då en gift Fabriks¬
arbetare, hvilken med sitt hushåll lefver endast af sin ar¬
betsförtjenst för dagen, dör eller sjuknar, blifver hans hustru
och minderåriga barn merändels föremål för Fattigförsörjnin¬
gen, Uti den handtering, som i Eskilstuna bedrifves, äro
ock arbetarne mer än i andra näringar blottställde för olycks¬
händelser, särdeles de arbetare, som äro anställde vid slipver¬
ken, hvarföre ock många af dem blifva lytte och ofärdige
och derigenom till sådant arbete oförmögne. Dessa kräfva
genast vård och understöd. — Det gifves åter andra, som,
ehuru de ega arbetsförmåga och skicklighet, dock genom fyl¬
leri och oordentligt lefverne blifvit till den grad förhärdade,
att de, heldre än frit arbeta, vistas på krogarne och lemna
hustru och barn i nöd och elände.
Stadens invånare hafva derföre länge insett behofvit af
en Arbetsinrättning, som ställdes i förening med Fattigför¬
sörjningen, och der tillfälle kunde beredas, så väl att till gag¬
nelig verksamhet använda hvarje fattighjons olika arbetsför¬
måga, som ock att emot nödtorftigt uppehälle sysselsätta ar¬
betsföra fattiga, hvilka endast genom tillfällig brist på arbe¬
te äro nödställde, äfvensom att genom tvångsarbete förmå
deri liderlige och till Correclionsinrältningen eljest förfallne
lättingen, att förtiena uppehälle åt sig och sina barn.
En sådan Inrättning skulle derföre vara af största nytta,
icke allenast för Staden, emedan de många arbetsföra fatti¬
ge, hvilka nu sysslolöse kringvandra och njuta understöd af
Fattigförsörjningen, kunde tillhållas att genom arbete förtje¬
na sitt uppehälle; ulan äfven för Staten, emedan de många
vanartige, på fylleri begifne, men duglige och skicklige ar¬
betarne, hvilka under närvarande förhållanden inrymmas å
Gorrectionshuset vid Långholmen, der de alla icke kunna
lämpligen sysselsättas, kunde å denna Arbetsinrättning inta¬
Den 22 Februari i.
gas och tvingas, att med arbete förtjena den föda, som Sta¬
ten för närvarande utan ersättning bekostar.
Fristadens innevånare hafva vid de flere öfverläggnin-
gar, som i detta hänseende hållits, kommit till den öfverty¬
gelse, att arbete icke skulle saknas för de fattige och vanar¬
tige, som från Staden på en sådan Arbetsinrättning blef—
vo intagne, och del lider icke tvifvel, att vid en Fabriks-
Stad med det yrke, som i Eskilstuna bedrifves, det skall lyc¬
kas för Stadens innevånare, att sysselsätta sine fattige, alle¬
nast Staden egde tillgång till sådane byggnader, der desse
under nödig uppsigt kunde tillhållas att arbeta; men Frista¬
dens innevånare äro för medellöse, att utan understöd beko¬
sta de byggnader, som för en sådan inrättning erfordras.
Vid detta förhållande, och då den föreslagne Arbetsin¬
rättningen åsyftar icke blott en enskild fördel för Staden,
utan äfven ett allmänt nyttigt ändamål, har man trott, alt
ett bidrag eller en uppoffring å Statens sida för en så nyttig
och gagnelig inrättning vore att påräkna, och jag vågar der¬
före, å Eskilstuna Fristads innevånares vägnar, hos Rikets
Högloflige Ständer anhålla, att ett anslag af Statsmedlen till
belopp af 10,000 R:dr Btco måtte beviljas till nödige bygg¬
naders och Verkstäders uppförande för en Arbetsinrättning
uti Eskilstuna Fristad.
S. A. Hallström.
N:o 68.
Den i4 Junii 182g hemsöktes Öregrunds Stad af en
stor olycka. En tredjedel af Staden och den bästa delen der¬
af blef då ett rof för lågorna. Äfven Stadens allmänna bygg¬
nader, Rådhuset, Skolhuset och Kyrkoherdebostället afbrun-
no och med jorden jemnades. — Behjertande detta Stadens
bedröfliga öde och med afseende å dess oförmåga, att på e-
gen hand reda sig utur ett sådant betryck, funno Rikets då
församlade Ständer, enligt deras, under den 25 Januarii i83o,
till Kongl. Maj:t aflåtne underdåniga skrifvelse, skäligt bevil¬
ja Staden ett låneunderstöd af 5,000 R:dr Banco, att från
Riksgälds-Contoiret utgå, till uppbyggande af de vid omför-
mälde eldsvåda nedbrunne allmänna byggnader, hvilka sed¬
nast år x834 borde vara fullbordade. 1 afseende på återbe¬
talningen af nämnde lån, som räntefritt lemnades, ty så trän¬
gande ansågs Stadens nöd redan då vara, stadgades: att, ef¬
ter förloppet af de första Tio åren, eller vid i84<> års slut,
och allt sedermera å samma tid de påföljande Nio åren, å
primitiva Capitalbeloppet borde inbetalas Tio procent, så att
hela Capitalet inom i849 års slut vore liqvideradt.
Medelst det af Rikets Ständer sålunda lerrinade lånebi-
drag har det för den lilla och fattiga Staden varit möjligt,
att, inom stadgad tid, i stället för afbrände allmänna bygg-
naderne, ej mindre åter uppföra en vacker tvåvåningsbygg-
Den 22 Februarii.
127
liad, innefattande under ett taklag Rådhus och Skolhus, jem¬
te Boställsrum för tvenne Skol-Lärare, än ock erhålla ett för
ändamålet tjenligt Kyrkoherdeboställe med dertill nödige ut¬
hus; men inbetalningen af lånet, på sätt och inom den tid
Rikets Ständer föreskrifvit, ligger utom möjlighetens gräns.
Mången torde tilläfventyrs anse ifrågasatte lånesumma
af den mindre betydenhet, att liqviden deraf icke borde kun¬
na öfverstiga något samhälles krafter. Men hvarest, såsom
här är fallet, under en oafbruten följd af missgynnande för¬
hållanden, alla krafter äro förut anlitade, alla tillgångar för¬
ut uttömde, all märg och must ur samhällskroppen förut ut¬
sug ne, der blifver hvarje det minsta anspråk på dess ytterli¬
gare föimåga en tung, olyftbar börda, ett ökadt mått i o-
lyckan.
Den välmåga, hvaraf Öregrunds Stad fordom var i åt¬
njutande, grundad på en vidsträckt och lyckosam sjöfart, har
redan för längre tider tillbaka småningom allt mer och mer
aftagit, samt lemnat rum för en allmän brist och fattigdom,
intill dess Staden, särdeles under sistförflutna decennium, sjun¬
kit ned i det tillstånd af en nära upplösning, hvari den nu
sig befinner. Dertill hafva ock flere orsaker, utan innevå-
narnes förskyllan, samman verkat. För att ej vara vidlyftig,
vill jag ej gä längre tillbaka, än till den för fosterlandet sorg¬
ligt märkliga tidpunkt, då Finland skiljdes från Svenska Kro¬
nan och blef en lydprovins under grannriket i öster. Denna
olycka, för hela Sverige gemensam, medförde genom förän¬
drade handels- och sjöfarts-förhåilanden en särdeles menlig
inverkan på den närbelägna Öregrunds Stad. Sålunda upp¬
hörde den förut lifliga och i sina följder förmånliga commu-
nicationen emellan Öregrund och Finska kuststäderna. Dit
afflyttade nu den ene efter den andre af Öregrunds mest an¬
sedde Skeppare, som förde fartyg för Finska Redares räkning.
Andre aler, som mer älskade Fäderneslandet, måste snart öfver¬
gifva dem anförtrodde fartyg och utsigterne till en lönande berg¬
ning. Sedermera ulkommo tid efter annan författningar i Tull¬
väg, som, ehuru visserligen för det allmänna gagneliga och af
tidens kraf påkallade, lika mägtigt som hastigt bidrogo att un¬
dergräfva den sista qvarlefvan af Öregrunds Stads välstånd.
Genom Kongl. Maj:ts Nådiga Förordning den i3 Oclober 1820,
blefvo nemligen alla de fartyg, som segla emellan Östersjön
samt Städerne Söderhamn, Hudiksvall, Sundsvall, Hernösand,
Umeå, Piteå och Luleå, befriade från dem förut åliggande
skyldighet att anlöpa Öregrund samt derstädes undergå visi¬
tation; och medelst förordning den 9 Februarii 1833 med-
gaf Kongl. Majit den ändring uti då gällande Seglations-ord-
ning, att äfven fartyg, gående emellan Gefle och Utrikes or¬
ter, fingo till nämnde Stad directe insegla, utan skyldighet att,
såsom förut stadgadt varit, anlöpa Öregrunds Tullkammare.
— Dermed var ali denna Stads rörelse tillintetgjord; — ty,
för annan Stadsmanna-näring genom sin belägenhet obeqväm,
Den ig Februarii.
har Staden i alla tider hufvudsakligen uti Sjöfart och dermed
gemenskap egande yrken, sökt utvägar till bergning och för¬
kofran.
Under dessa för Staden missgynnande conjuncturer in¬
träffade derstädes den olvckliga eldsvådan, och spridde nöd oell
elände olver det lilla samhället. Ännu, efter nära elfva års
förlopp, bära de ödelagde och obebodde tomterne, nu mera
till trädgårdar förvandlade, ojäfvige vittnesbörd om den van¬
makt, sorn hvilan öfver Staden, och om dess oförmåga att å-
terslälla hvad elden härjat. Man har trängt sig tillsammans,
så godt man kunnat, och med trän och blommor sökt muta
de mörka minnena af brandens hemska framfart, och fägnar
sig ännu mången gång, i sitt missöde, då Våren grönskar och
blomstrar öfver de grusade lemningarne.
Någon lindring uti Bevillning eller andra allmänna ut-
skylder har Öregrunds Stad, i följd af meranämnde eldsvåda,
ej fått tillgodonjuta, härutinnan mindre gynnad, än vida stör¬
re och förmögnare samhällen, som blifvit af enahanda olyc¬
ka hemsökte. Tvärtom har Öregrunds Stad i en lång följd
af år, ända till närvarande lid, måst vidkännas en jemförel¬
sevis långt mera tryckande, börda, än de fleste Rikets Städer,
genom den så ojemna fördelningen af Slädernes Båtsmanshåll.
För ej mindre än nio Båtsmän har det lilla Samhället hittills
måst ansvara, och på grund deraf för år 1838, att jag må
taga närmaste uppbörds-året till exempel, i Båtmans-vacance-
afgift lefvererat det, med hänseende till Stadens ringa rö¬
relse och egendom, oerhörda belopp af 45o Rtdr 12 sk. Ban¬
co, nära motsvarande Stadens hela bevillning efter 2:dra Art.,
som samma år uppgått till 586 R;dr 17 sk. 1 rst. Denna
ojemna fördelning af Städernas Båtsmanshåll är allmänt känd,
men knappt lärer någon Stad deraf varit till den grad lidan¬
de, som Öregrund. Vid den numera skedde allmänna regle¬
ringen af Båtsmanshållet, har Öregrund, i stället för nio Båts¬
män, fått på sin lott endast |:dels, som visar, att Staden hit¬
tills varit betungad med 8j:dels Båtsman för mycket. Och
har Staden sålunda för ofvannämnde år 1808, nödgats utbe¬
tala i vacance-afgift mer än 4°° Bjdr Banco, utöfver hvad
Staden efter en skälig och lämplig fördelning, rätteligen bordt
utgöra. Enligt enahanda beräkning för de senast förflutne
tio åren, eller sedan eldsvådan öfvergick Staden, uppkommet-
en summa af omkring 4,000 R;dr Banco, sorn Staden alle¬
nast på dessa tio år, mer än vederbordt, till Kongl. Majrt och
Kronan erlagt, — en summa uppgående till £:delar af nu
ifrågakomne Byggnads-lån. Också har nyssnämnde Vakans-
afgift jemte öfriga dryga utskylder till Kronan och Staden,
icke utan de kännbaraste uppoffringar kunnat af Stadens rin¬
ga och medellösa befolkning utgå. Man har ansträngt sig till
det yttersta, erlagt sin sista skärf, i förhoppning på snar lin¬
dring i bördan. För att rätt må kunna inses, huru tryc¬
kande denna måst kännas, samt huru obetydligt, fattigt och
De n 22 Fe b r u a r i i.
magtlöst ifrågavarande lilla Samhälle är, torde jag endast be¬
höfva upplysa, att hela sammanlagda värdet af Stadens hus
och Gårdar år i838 uppgick till endast 33,314 R;dr 24 sk.,
motsvarande värdet af ett enda medelmåttigt hus i Hufvud-
staden; att Öregrund icke eger någon annan Stadsjord, än
en i högsta måtto bergbunden och ofruktbar utmark, utan
vidare afkastning, än att enskilde personer der ega några
Slotlerhagar och Åkerjord till omkring 14 tunnors utsäde; att
Staden, som i bättre lider med en mängd egna fartyg idka¬
de en vidsträckt sjöfart, nu icke eger mer än 2tne mindre
Skutor; alt hela folknummern af dem, som nyssnämnde år
voro debiterade för personel afgifter, utgjorde endast 158 män
och 209 qvinnor, bestående till en betydlig del af fattige el¬
ler förrymde Sjömän, Sjömans-Enkor och deras barn; samt,
uti detta tillstånd af en hotande upplösning, Staden på sed¬
nare tider icke ens förmått antaga särskild Styresman eller
Borgmästare, utan måst derom förena sig med en annan Stad.
Skuggorna i den målning jag här sökt framställa, äro
ingalunda öfverdrifne. De äro enkelt, men sannt efter natu¬
ren tecknade. Dock skola dessa skuggor allt mörkare sig sam¬
mandraga öfver det beklagansvärda samhället, och dess sista
förhoppning på möjligheten af en bättre, ljusare framtid för¬
svinna, derest icke dess betryckta tillstånd nu samvetsgrant
behjertas.
Här ofvan är vordet antydt, att tiden för återbetalnin¬
gen af det Öregrunds Stad lemnade Byggnads-lån vid inne¬
varande års slut vidtager, men att Staden genom hvarjehan¬
da missöden och särdeles genom en allt för ojemt fördelad
Båtsmansvacance-afgift, som tärt på dess lifsrot, sjunkit ned
till den ringhet och kraftlöshet, att den nu, mer än någonsin,
saknar utsigt till berörde Låns återbetalning.
Ändamålet med denna framställning är alltså, att hos Ri¬
kets Höglofhge Ständer vördsamt begära eftergift och afskrif¬
ning af det Lån, som för tio år sedan är vordet af Rikets
Ständer Öregrunds Stad beviljadt, lill återuppbyggande af Sta¬
dens nedbrända allmänna byggnader. Måtte vid öfvervägan¬
de häraf billigt afseende fastas, ej allenast på Stadens allmän¬
na nöd och oförmåga, utan ock särskildt på den bevekande
omständighet, att berörde Lån icke mycket öfverstiger hvad
den fattiga Staden under dessa tio år, utöfver hvad rättli¬
gen vederbordt, under namn af Båtmansvacance-afgift, till
Kongl. Matjt och Kronan måst erlägga.
Skulle åter Rikets Ständer icke finna för godt bifalla den¬
na ansökning om eftergift och afskrifning af ifrågakomne Lå-
ne-understöd; hvilket afslag dock skulle för Öregrunds Stad
föranleda till betänkliga följder, om icke till dess snara och
fullkomliga upplösning; så är ej någon annan utväg, än, att
lika vördsamt anhålla om förlängning af betalnings-terminen,
på det sätt, alt, i stället för nu stadgade tio procent, en år-
Bilagor lill Borg.-St. Prot. vid liiksd. 1840. 9
i3o
Den 22 Februarii.
lig afbetalning af fem procent å primitiva Capital-beloppet
kunde få ske, hvarigenom samma Capital-belopp skulle, inom
i85g års slut, vara till fullo inbetaldt.
Om remiss häraf lill Högloflige Stats-Utskottet anhålles.
J. TV. Gezelius.
N:o 69.
Uddevalla Stads Borgerskap och Församling hafva utaf
Piikels Högloflige Ständers Bank erhållit Lån, det förra a5,ooo
R:dr, och den sednare 16,666 Pitdr 32 sk. mot 4 procents år¬
lig ränta, och 2 d:o afbetalning för uppförande af Stadens
publika byggnader och kyrka efter den Staden öfvergångne
eldsvåda, på hvilka Lån nu återstå, å det förra ii,i48 R;dr
44 sk- 11 rsto och å det sednare 6,787 R:dr 27 sk. 1 rst.;
men som årlisra inbetalninaarne äro allt för tryckande för när-
. ^ »
varande generation, hvilken måst ordna och uppbygga en ny
Stad, dertill af Staten icke erhållits några andra biträden än
nämnde lån; så och då de skeende årliga inbetalningarne ut¬
gå till nya Banco-lån på fastigheter, dristar jag hos Rikets
Högloflige Ständer vördsammast anhålla, att enär berörde Lån
nedgått genom skeende afbetalningar, det förra till 10,000 R:dr
och det sednare till 6,666 R:dr 32 sk., de samma måtte få
omsättas lill primitiva, hvarigenom de årliga inbetalningarne
minskades till 1,000 R:dr och nuvarande generation på det
sätt vann lindring uti dess gjorda ansträngningar, att de i nå¬
gon mån finge delas af en kommande.
För öfrigt och som det för Staden medför högst känn¬
bara kostnader vid den intecknings förnyande, som för Bor¬
gerskapets Lån är beviljad uti Stadens publike Byggnader
och Fastigheter, emedan särskildt Rådstufvu-Rätt derföre
förordnas antingen från Jönköping eller Wenersborg; så,
enär för Stads-Församlingens lån icke erfordrats intecknings-
säkerhet, utan endast betalnings-ansvarighet af en för alla
och alla för en, som äfven för Borgerskapets lån är gifven
och Banken ansetts vara belåten med enahanda säkerhet för
Lån, som till andra Städers Borgerskap blifvit lemnade, dri¬
star jag likaledes anhålla, att ifrågavarande intecknings-sä-
kerhet måtte eftergifvas; men skulle detta icke bifallas, vå¬
gar jag likväl anhålla, att den måtte få ega rum för Pack¬
hus-Tomten N:o 36, emedan den är af föga värde och för
Packhusläge mindre tjenlig samt derföre bör mot annan
utbytas.
Uti Lappska Ecclesiastik-Fonden hade Stads-Församlin-
gen för Tornbyggnaden upptagit Lån af 5,000 R:dr mot 6
procents ränta, hvilket Lån, sedan nämnde Fond sistlidne
Riksdag blifvit af Riksgälds-Contoiret öfvertagen, uppsagts
att infrias med 5oo R:dr årlig inbetalning, hvilken hittills
blifvit verkställd med 3,000 R:dr, men som svårigheter mö¬
ta, att genom taxationer kunna verkställa de återstående in
Den 22 Februarii.
betalningarne å föreskrifne tider i anseende till en kyrkan
förlidet år undergången större reparation af Orgelverkets
tillbyggnad, hvarföre Församlingen måst sätta sig i någon
skuld, dristar jag dessutom anhålla, att Stads-Församlingens
Lån måtte få ökas till 10,000 R:dr mot lika villkor och ga-
rantie, som äro stadgade för gamla länet. — Höggunstigt bi¬
fall till hvad jag nu vågat anhålla dristar jag så mycket
häldre hoppas, som jag förmodar att den stora fond, som i
Banken finnes, kommer att göras fruktbar, och de hittills å
Lånen verkställde af betalningarne torde undanrödja all fruk¬
tan för den säkerhet, som bör finnas hos en commun, hvars
bekymmer det bör vara Statens plikt att underlätta, då så¬
dant kan verkställas utan någon Bankens uppoffring eller
äfventyr.
Om Remiss häraf till Högloflige Banco-Utskottet får jag
vördsammast anhålla.
M. Bagge.
N:o 70.
I följd af Kongl. Maj:ts Kådiga uppmaning uti ett år
1809 utfärdadt Bref, har Uddevalla Stad beviljat dervarande
lägre Lärdoms-skolans Rector ett årligt löneanslag af 100
R:dr B:co, hvarjemte Staden beviljat Skolans 2;ne Colleget-
fria husrum och dessutom personelt hvardera 5o R:dr i lön;
men vid sista Löneregleringen har Staten beräknat sig desse
anslag och förmåner lill godo, hvilket föranledde dels Staden
vid en träffad ledighet, att indraga den ena Collegans lön,
och dels efterträdaren, att i anledning deraf göra underdånig
ansökning till att komma i åtnjutande af den lön, som, enligt
den af Rikets Ständer fastställde stat, borde komma honom
till godo; men, oaktadt Kongl. Stats-Contoiret anviste utväg
dertill, blef den dock afslagen. Jag föranlåtes alltderföre
vördsammast anhålla, att Rikets Högloflige Ständer täckas ic¬
ke blott öfvertaga utgörandet af de till Rector perpetuelt be¬
viljade 100 R:dr och lill hvardera af Collegerne personelt an-
slagne 5o R:dr, beräknade den ena från den 1 Januarii i835,
utan äfven godtgöra desse senare den fördel, som Staden ge¬
nom fria husrum beviljat dem, emedan det icke är Städernas,
utan Statens pligt att aflöna Lärare vid Rikets Allmänna Sko¬
lor, och alt Staten följaktligen icke billigtvis bör taga i be¬
räkning sådane anslag och förmåner, hvilka af densamme ic¬
ke blifvit gifne.
Bifogade Nådiga Bref anhåller jag måtte få åtfölja re¬
missen till Stats-Utskottet. Stockholm den 22 Febr. i84o.
M. Bagge.
Härvid funnos i hestyrkte afskriften bilagde Kongl. Majtts
Nådiga Skrifvelse af den 28 April 1887, angående Collega vid
Uddevalla Skola T. R. Sallanders ansökan om ersättning af
Statsmedel för indragne löneförmoner vid 2;dra Collegatet
1 32
De n 12 Fe b ru ar i i.
derstädes, samt utdrag ur Götheborgs Stifts tidning den 3o
Augusti, den 3o September, 31 Octobei och den 2.9 Novem¬
ber i834.
N:o 71.
Icke blott vid denna, utan vid föregående Riksdagar, har
det erfarits, hurusom röster höjt sig, hvilka beklagat jord¬
brukets vanmagt och förfall, som man sökt härleda från de
grundskatter detsamma är underkastadt, men man har förbi¬
sett, att ifrågavarande skatter, långt innan 1809 års Statsför¬
fattning infördes, vidlådat jorden, hvilken jag förmodar ej kan
ådagaläggas hafva under de sednare 3o åren försämrats, eme¬
dan före och vid nämnde tid hade Riket årligt behof att im¬
portera säd från Utrikes orter, då deremot, efter nämnde
tid, spanmåls-export vissa år egt rum, oaktadt folkmängden
ökat sig med 5o procent, hvilket förhållande nogsamt torde
ådagalägga, då äfven i betraktande tages den stora qvantitet
säd, som förvandlas till bränvin, att jordens produclion, i följd
af nyodlingar och förbättradt brukningssätt, åtminstone bör
antagas för närvarande vara fördubblad mot hvad förhållandet
var före ofvannämnde förändrade Statsskick, hvarförutan mig
vetterligt något hemman icke öfvergått till skattevrak, men
deremot vid arrenden visa öfverskott, som tillräckligen ådaga¬
lägga grundskatternes ringhet mot hemmansvärdet. — En all¬
män missbelåtenhet har väl sökt göra sig gällande; och som
jordbruket utgör det största interesse! i Riket, har del ock
gifvit högsta klangen, änskönt det, genom dess idkares ut¬
vecklade handaslöjder och kustboernes förunnade seglations-
frihet på utrikes orter, inträngt på föremålen för Städernes
verksamhet och derigenom har mindre skäl till klagan, än
Städerne, som, i motsats med landet, sjclfve måste aflöna de¬
ras Embets- och Tjenstemän. — Jordbrukets missbelåtenhet
kan derföre icke anses härflyta från ofvan antydda källa, utan
måste härleda sig från helt andra orsaker, dervid isynnerhet
företer sig den förändrade godhet och deraf förändrade vär¬
de, som det ena hemmanet mot det andra undergått, men
som icke ledt till någon förändring i de praestationers fördel¬
ning, hvilka, med afseende på hemmanens då varande beskaf¬
fenhet, i forntiden ålagts, och hvilken grund ännu tillämpas,
undantagande Allmänna Bevillningen, då fråga är om nya bidrags
utgörande. Således visar det sig i min ort Bohus Län, hvil¬
ket torde äfven vara förhållandet i andra Län, att ett Rust¬
hållshemman, som i salu är värdi i5,ooo R:dr B:co, icke är
högre rustadt än ett, som blott är värdt en tredjedel, oaktadt
de ligga inom samma Pastorat, att ett Rotehållshemman är
mindre onereradt och ett Båtsmans- ännu mindre, med afseen¬
de på det till förstnämnde hemman erläggande Augmentets
ringhet efter nu varande myntvärde mot det, som var gäl¬
lande då Augmentet i penningar bestämdes, fastän de sedna-
Den 22 Februarii.
i33
re stundom kunna mätas i värde med Rusthållshemman. Det
klagas väl öfver det uråldriga Frälsets ringa beskattning mot
öfrige hemmans; men jemför man den stora olikhet, hvilken
egei' rum mellan Rusthålls-, Rothålls-, Båtsmans- och Post-
hemmans beskattning, jemnförde först med hvarandra i anse¬
ende till deras olika värden och sedan i afseende på de stör¬
re och mindre onera dem åligga, så skall det visa sig en
skilnad, som är likaså märkbar, som den, hvilken eger rum
mellan Frälse- och andra hemman. Att häruti tillvägabrin¬
ga en efter närvarande förhållande billig och rättvis jemk¬
ning, torde efter, min åsigt, böra vara ett af de vigtigaste fö¬
remålen för Rikets Höglofl. Ständers omsorger; Och som Ri¬
kets Högloft. Ständer vid förra Riksdagen, i afseende på
Städernes Rotering, funnit det vara med Grundlagen öfver¬
ensstämmande, alt göra en förnyad reglering deraf; så sy¬
nes mig, att Kongl. Majrl och Rikets Höglofl. Ständer måtte
ega en lika rättighet, att jemka de grundskatter, som vidlåda
den icke privilegierade joi den, så att den kommer att vid¬
kännas tyngden deraf icke efter hemmantalet, utan efter det
värde, som densamma nu eger. För att undanrödja alla an¬
ledningar till framtida strider om jords olika natur, skulle jag
önska, att Rikets Höglofl. Ständer inlöste frälsefriheten, hvil¬
ket lätteligen bör kunna tillvägabringas med obligationer, lö¬
pande med 3 procents ränta och 2 procents amoi tissement, el¬
ler genom lån, upptagne på enahanda vilkor, antingen inrikes
eller i nödfall utrikes, hvarigenom, om med Städernes jord på
enahanda sätt förfoies och Staten öfvertog aflöningens bestri¬
dande till de af deras Embets- och Tjenstemän, som icke äro
communala, all Rikets jord kunde blifva hänförd under lika
natur, hvartill utväg bör finnas uti de öfverskott, som äro
eller kunna besparas, jemte den beskattning, som Frälsehem¬
man och Stadsjorden i anledning deraf måste vidkännas, och
hvarmedelst Krono- och Kronoskatte-hemman vuono biträde
uti Kyrko-, Tingshus- och Prestgårdsbyggnad, väg- och
skjutshållning med de flere besvär, som nämnde hemman äro
underkastade, hvari Frälsejorden, efter en slik reglering, fick
deltaga i mån af dess värde. Då något skäl således icke är
för handen, som bör kunna föranleda till Krono- och K10-
noskatte-jordens befriande från hemmantalsräntans erläggande
såsom en grundskatt eller afgift för densammas egande- eller
besittningsrätt, som varit vilkoret för upplåtandet, och hvil¬
ken alltså måste höra till de ordinarie inkomster 58 och 5g
§§. Reg.-Formen afhandla och icke kunna hänföras till de i
påföljande §. uppräknade bevillningar, hvilka efter 5y §. ute¬
slutande tillhöra Rikets Höglofl. Ständer att vid hvarje Riks¬
dag bestämma och fördela, hälst nästan omöjliga hinder sko¬
la uppstå, för att kunna nämnde ränta ersätta, emedan den
är på mångfalldigt sätt indelad och afhänd, men en billig
jemkning deraf torde vara enlig med rättvisa, helst enskiften,
myntvärden och flere omständigheter hafva verkat lill det o~
134
Den 22 Februari i.
lika förhållande, som nu är fö'r handen; så dristar jag, i an¬
ledning af ofvan antydde åsigt, vördsammast föreslå, att Ri¬
kets Höglofl. Ständer fatta beslut till underdånig anhållan
hos Kongl. Maj:t, det Landshöfdingarne hvar i sitt Län måt¬
te i Nåder anbefallas, att med biträde af Deputerade från
Riks-Stånden jemte Landtmätare och andre om Länet kunni¬
ge Ståndspersoner:
1:0 Bestämma hvarje inom Länet varande Krono- och
Kronoskatte-hemmans jordvärde med öfrige förmåner, äfven¬
som Qvarnars, Sågars, Bergsbruks och öfrige Inrättningars
värde, som äro ständig rotering eller skatt underkastade, utan
afseende på den grundskatt eller andre ordinarie onera, som
dermed äro förenade;
2:0 Uppskatta Länets Rust- och Roterings-skyldighet,
jemte öfrige grundskatter och praestationer, hvilka derefter
fördelas på hvarje hemman eller lägenhet i förhållande till det
derå satte värde, hvarvid det hemman eller lägenhet, som
får vidkännas högre Rustning eller Rotering, i anseende der¬
till att lämplig indelning icke kan tillvägabringa*, bör af det,
som blifver mindre rustadt eller roteradt, njuta så kalladt
Augment efter markegång; dock med iakttagande, dels att
Skåne, Halland, Blekinge och Bohus Län blifva orubbade i
de vilkor, hvarmed desse provinser blifvit utaf Konungariket
Danmark afträdde och hvilka i Roschildska fredsfördraget äro
befästade, och dels alt de nybyggen, som i sednare tider till¬
kommit och äro högre grundskatter underkastade, icke tagas
i beräkning.
3:o Efter ofvan antydde grund bestämma värdet dels å
alla i Länet varande Säterier eller Frälsehemman och dels
derefter i förhållande till öfrige hemman, å den Rustning
eller Rotering med andra utlagor, som Frälsehemman böra
vidkännas, för att blifva lika med Skatte, hvarefter den
häraf uppkommande summa, beräknad såsom 5 procent af
ett capital, bör multipliceras med tjugu och utgöra den lö¬
sen, som Staten bör erlägga för Frälsefriheten;
4:o Så vidt ske kan, förenkla nu varande grundskatter.
Enär alla Hemmans, likasom Qvarnars, Sågars, Bergsbruks
med flere Inrättningars värden äro förändring underkastade,
hvarigenom efter 5o års förlopp troligen en nästan lika stor
olikhet skall visa sig uti grundskatternes fördelning, som nu
är för handen, så anser jag det äfvenledes bör stadgas, att
vid hvarje halfva sekel en slik förnyad jemnkning bör tiil-
vägabringas, som jag nu dristat föreslå. För öfrigt böra
Posthemman befrias från den dem åliggande Postföringsskyl-
dighet, hvilken kan bestridas af Postverket genom beting på
sätt, som nu tillgår med den mellan Norrige och Dannmark
gående snällpost, hvaremot nämnde Hemman böra återföras
till sin skattenatur, och hvilket äfven bör blifva förhållan¬
de med andre Hemman och lägenheter, de der i följd af å-
lagde praestationer kunna vara från vanliga onera befriade.
Den 22 F ebruarii.
.35
Om Remiss häraf till Stals-Utskottet får jag vördsam¬
mast anhålla.
M. Bagge.
N:o 73.
Fullkomligt gillande de principer Herr Borgmästaren
Christierson uti sin d. 19 dennes väckta motion framställt för
Statens allmänna förbindelse, att låta sig vårda om alla de
fattige, som, inom Garnizons-församlingarne i Riket, bildas
och Garnizons-Städernes öfrige församlingars befrielse från
skyldigheten, att med de förra hafva gemensam fattigvård,
får jag med den upplysning, att Garnizons-Staden Malmö,
om icke fullt, åtminstone till betydlig del, lider en lika tun¬
ga med Carlskrona genom tvånget, att deltaga uti underhål¬
let, icke allenast af de fattige från nu varande Garnizonen,
utan äfven af alla qvarlefvorna af den der förlagda del af
indragne Konungens f. d, Eget Värfvade Regemente, samt
att Staden utan bidrag af Staten och oberäknadt räntor af
egande fattigfonder jemte andre, på nästan alla upptänkliga
vägar att uppsöka välgörenheten, insamlade medel, förlidet
år måst till fattigbehofvens fyllande underkasta sig en taxe¬
ring för året af icke mindre än 10,000 R:dr B:co, tillstyrka
antagandet af ofvanberörde principer och att på grund der¬
af Malmö Stad, intilldess desse principer kunna finna full
tillämpning, må af Staten njuta ett årligt bidrag af minst
3,ooo R:dr B:co, och att, ehvad ett sådant understöd bevil¬
jas eller icke, Malmö Stad, åtminstone till förstärkande af
dess fattigvårds-anstalter, som bestämdt kunna mäta sig med
hvarje annat samhälles, måtte tillerkännas samma fördel, som
Carlskrona Stad från äldre tider, och på sätt Kongl. Maj:ts
i ett särskildt mål den 11 September 1822 meddelte Nådiga
Dom utvisar, ännu eger, eller den att åtnjuta och begagna
Kongl. Maj:ts och Kronans på .5 Cap. 1 §. Ärfda-Balken
grundade rätt till det Dana-arf, som inom Malmö Stad fal¬
la kan.
Slutligen utbeder jag mig att, om det kan ske före Mo¬
tionstidens slut, få till Högtärade Ståndet eller i annat fall
till behörigt Utskott aflemna authentika handlingar, som
skola styrka mina uppgifter och äfven gifva ljus uti den, för
många kanhända, icke nog klara ide'en, hvilket onus Garni-
zonstruppers inqvartering verkligen utgör, verkande till den
missbelåtenhet jag åtminstone erfarit öfver dermed för öfrigt
förenade kostnader.
C. C. Halling.
i36
Den 26 F ebruarii.
Den 26 Februarii-
N:o 73.
Då jag fullkomligt instämmer i de åsigter en värd Le¬
damot förut framställt i afseende på Statens allmänna pligt,
att draga försorg om alla de Garnizonsförsamlingarne i Stä-
derne tillhörande fattiga, anser jag mig icke eller böra lem¬
na detta tillfälle obegagnadt, för att till Högtärade Ståndets
behjertande meddela, hurusom Staden Christianstad, som från
uråldriga tider inom sina murar hyst en Garnizonstrupp af
öfver 600 man, lider en ganska svår tunga genom skyldig¬
heten att underhålla alla de fattiga från nämnde Garnizon,
hvilkas antal utgör största delen af hela fattigpersonalen.
Af sådan anledning och i den förmodan, att äfven an¬
dra Rikets Städer af allmänna medel erhålla bidrag till upp-
hjelpande af sina fattig-inrättningar, är det som jag nu an¬
håller, alt Christianstads Stad äfven mätte komma i åtnju¬
tande af en sådan förmån; och då jag i detta hänseende icke
sträcker mitt påstående till ett årligt understöd på obegrän¬
sad tid, utan endast till ett anslag af 8,000 R:dr B:co, för
att dymedelst bereda Staden tillfälle till erhållande af ända¬
målsenligt Arbetshus, och hvilket Staden af egna tillgångar
ej mäktar åstadkomma, förmodar jag mig destoheldre kunna
påräkna Ståndets medverkan till min framställning, som Chri¬
stianstads Stad aldrig tillförene från Statens sida erhållit en
enda skilling till sin fattigvård.
Om behörig Remiss anhålles.
B. Hjort.
N:o 74.
Jag erkänner den princip, sora vill göra sig gällande, att
det är Statens, icke den enskildte communens förbindelse, att
låta sig vårda om de fattige, som tillhöra Garnizons-försam-
lingarne. Det är kändt, att Landskrona Stad så mycket mer
måste vara berättigad af understöd till dervarande Garnizons-
församlings fattiga, som, utom den personal, hvilken tillhör
den egentliga Garnizonen, reliquierna efter sex Compagnier af
Konungens f. d. egel värfvade Regemente, hvilka i Lands¬
krona varit fÖrlagde, i betydlig mån öka det behof i ifrå¬
gavarande afseende, sora under andra omständigheter kunnat
beräknas. Sannt är visserligen, att till understöd för nämnde
Garnizons-församlings fattiga blifvit af Kongl. Majtt i Nåder
anordnade ^00 R:dr, att under loppet af 5 år utgå med till¬
sammans 2,000 R:dr B:co, men detta årliga bidrag, i sig
sjelf otillräckligt, blifver det ännu mera, om efter nämnde
tids förlopp detsamma skulle alldeles upphöra, ty att af den¬
na summa göra några besparingar, lärer icke vara tänkbart.
Den ag Februarii.
i37
Jag anser mig fördenskull nödsakad, att, intilldess Staten sjelf
kan öfvertaga vården i sin helhet öfver Garnizons-församlin-
garnes fattige, hos Rikets Ständer anhålla om ett fortfarande
årligt anslag af minst 4°° R-dr B:co till de fattige inom
Landskrona Garnizons-församling, dem hvarken församlingen
kan eller Staden har laglig förbindelse att underhålla.
A. Helleday.
Deri 29 Februarii.
N:o 75.
En rättvis utöfning af Svenska Folkets rätt, att sig sjelf
beskatta, kan ej vinnas, ulan att de personer, som väljas i
och för påföring af Bevillningen, ega kännedom om de Skatt¬
skyldiges egendom, rörelse och näring. På denna grund-
satts hviiar till större delen hela Bevillnings-Förordningen,
och det är utur denna synpunkt, som jag trott mig böra fä¬
sta Rikets Högloflige Ständers uppmärksamhet på nyttan och
nödvändigheten af, att Götheborgs Stad får sin egen Pröf-
nings-Gomite'.
Detta samhälle utgör nära 20,000 personer, som till
större delen har sin inkomst af handel och sjöfart. Den o-
jemna afkastning, som dessa näringar lemna, kan ej rätteli¬
gen bedömas af andre personer, än dem, som äro uti en
närmare beröring med orten, och således ej, som nu sker,
utaf Länets Pröfnings-Comité’, hvars medlemmar, sora till
större delen utgöras af landtbrukare, äro boende långt afläg¬
se från Staden, hvilken är belägen ytterst uti ena ändan af
det smala och nära 20 mil långa Länet, samt således ej kun¬
na ega den kännedom, som fordras, om rörelsens afkastning,
för att rätt svara till det medborgerliga kallet, hvilket de
säkerligen med bästa vilja annars söka att uppfylla. Ett så¬
dant förhållande måste förorsaka, att Staten oftast går miste
om hvad den rättvisligen bör tillkomma, äfvensom att den
enskilde medborgaren en och annan gång kan blifva förnär¬
mad. På sådane skäl tager jag mig friheten föreslå, det Gö¬
theborg, lika med Stockholm, må få sin särskilda Pröfnings-
Gomitd, den jag anser böra utgöras af 16 personer, nemligen
2 af Ridderskapet och Adeln, 2 af Preste-Ståndet, 2 af Gö¬
theborgs Magistrat, dem Landshöfdingen utser, 8 rörelse-id¬
kande Borgare, hvaraf 2 Gross-, 2 Minut-Handlande, 1 Fa-
briqueur, 3 Handtverkare, jemte 2 Ståndspersoner, som på
öfligt sätt af Stadens innevånare väljas.
Om Remiss af denna min Motion till Högloflige Bevill—
nings-Utskottet anhålles.
Olof Wijk.
9*
i38
Den 29 Februarii.
N:o 76.
Rikets Ilöglofiige Ständer beslöto vid sistlidne Riksdag,
det Städernes Magistrats-personer och Borgare skulle, när
de, som biträden, för Kronans räkning tillkallades vid syner,
värderingar, inventeringar m. in. då förrättningen varar län¬
gre än en dag, undfå lika tractaniente, som är dem tillagdt,
då besigtning eller värdering sker utom Stad, eller En Riks¬
daler Banco om dagen, och hvarom underdånig Skrifvelse
expedierades, (som igenfinnes under Nio 70 uti io:de Samlin¬
gen lista Afdelningen af Bihanget till Riksdags-Protocoller-
ne) men — då någon Författning härom ej ännu blifvit af
Kongl. Majit promulgerad, så anhåller jag vördsamlingen, det
Rikets nu församlade Ständer ville ånyo låta en underdånig
Skrifvelse afgå uti della ämne och att, vid Siats-Regleringens
uppgörande, medel malle afses för utgiftens bestridande, hvil¬
ket jag förmodar varit enda skalet, hvarföre detta Piikets
Ständers välgrundade Beslut hittills förblifvit ulan verkstäl¬
lighet. Om Premiss häraf till Höglofiige Stats - Utskottet
nnhålles.
Olof Wijk.
N:o 77.
Uti den vid sista Riksdag beslutade och antagna Lag
för Inrikes Vexlar finnes uti 4 Cap. a3 §. följande stadgande i
”Är Yexeln ställd å Utländskt mynt, må betalningen i
Svenskt mynt erläggas efter Vexel-Cours.”
Detta synes väl vid första påseende innefatta allt, som kan
önskas; men det har dock en stor ofullständighet derigenom,
att det ej bestämmer, om licjvid skall ske efter Vista- eller
ZZso-Cours, hvilket redan föranledt och alltjemt skall föran¬
leda till tvister, som af Domslolarne blifva olika bedömde.
Det är ju alldeles klart, att, då en accepterad Vexel förfal¬
ler till betalning, contant liqvid bör följa, det vill säga ef¬
ter den Cours, som betalas för en Vista Vexel, och ej efter
den, som noteras för Vexel på god eller annan TJso, ty då
liar ju den betalnings-skyIdige derigenom fått ett ytterliga¬
re anstånd för fullgörandet af sitt åliggande. Men då dels
Vista Cours sällan finnes noterad, dels denna Cours, som of¬
tast är vida högre, än den bör vara i förhållande till TJso
Cours, hvilken alltid närmast, rättast och säkrast bestämmer
myntets värde, å hyilket Vexel kan vara dragen, och intet
ocker derpå bör få ega rum, så vågar jag, till förekomman¬
de af de mångfaldige tvister och Rättegångar, som annars
uti förenämnde ämne skulle komma att ega rum, vördsamt
föreslå Rikets nu församlade Ständer att besluta, att 23 §.
uti Lagen för Inrikes Vexlar måtte få följande tilläggl
'För Vexel å vanlig Uso noterad å den Beurs, der
Vexelslul sker, närmast belägen den ort, der acceptanten är
Den 29 Februarii.
boende, med tillägg af ränta efter Sex procent per anno räk¬
nadt för Uso tiden, den betalningsskyldige dock obetaget att
med, af Vexel-Innehafvaren godkänd Vexel a Vista inlösa sin
accept.”
Antages detta, följer deraf, att enahanda tillägg bör gö¬
ras uti det hvilande Lag-Förslaget för Utrikes VexelStadgan.
Om Remiss häraf till Höglofl. Lag-Utskottet anhålles.
Olof Wijk.
N:o 78.
Genom Kongl. Brefvet af den 26 Maji 1827 har det
blifvit förklarad! såsom öfverensstämmande med Lagens me¬
ning, att ej mindre då en person genom särsk i Jd te Utslag
blifvit dömd till böter, hvilka skola till kroppsplikt förvand¬
las, än ock då flere särskildta Utslag, hvarigenom ådömde
böter redan blifvit förvandlade, på en gång förekomma till
verkställighet hos Exsecutorn, bestraffningen bör blifva så¬
dan, som densamma, ådömd genom ett enda Utslag, hade
bordt af Domaren utstakas, och att således alla de böter,
som på en gång förekomma till uttagande hos förbrytaren,
böra, i brist af tillgång, förvandlas till kroppstraff eller fän¬
gelse efter deras sammanräknade belopp, hvilket kan hafva
den följd, att en brottsling, som är förfallen tili högsta
kroppstraff för ådömde böter och icke är i häkte inmanad,
genom itererade brott, skulle kunna fördröja bestraffningens
verkställande under hela lifstiden, emedan lian, enär ett Ut¬
slag är nära att vinna Inga kraft, blott behöfver att ställa
sig under tilltal för ett annat brott; men som denna Kådiga
förklaring är allt för vådlig för allmänna säkerheten, anser
jag mig böra föreslå det stadgande, att, enär en person är
dömd till böter, som motsvara högsta kroppsplikt, åligger
honom, intilldess Utslaget vunnit laga kraft, att träda i häk¬
te eller nedsätta de ådömde böterne eller ock för dem ställa
vederhäftig borgen, och hvilka således böra utgå utan afse¬
ende på de brott, som den dömde sedermera kan begå, e-
hvad de kunna vara urbota eller icke, eller kan sakna till¬
gång till de ytterligare ådömda böterna.
Om Remiss häraf till Lag-Utskottet får jag vördsam¬
mast anhålla.
M. Bagge.
N:o 79.
Uti Kyrko-Lagens 2 Cap. i3 §. har det blifvit före-
skrifvet, dels att i Släderne bör Rådstufvu-Rättspredikan hål¬
las i hufvudkyrkan vid årets begynnelse, och dels att Guds¬
tjenst bör ske i början af Hof-Rätternés Sessioner; men som
nämnde Rätter äro, likasom Högsta Domstolen, permanenta
och för nämnde Domstol icke finnes något dylikt stadgande;
Den ag F e b r u a r i i.
så och då sällan andie, än Domstolarnes Ledamöter, bevista
desse Predikningar, finner jag mig föranlåten vördsammast
böra föreslå ofvanberörde föreskrifts upphörande.
Om Remiss häraf till Lag-Utskottet anhålles vördsam¬
mast.
M. Bagge.
N:o 80.
Fenster-inslagning är af de brott, hvarvid största svå¬
righet möter att åstadkomma bevisning, emedan de vanligen
föröfvas om nattetid; men ehuru de äro af en högst vådlig
art, har Allmänna Lagen uti 28 Cap. 1 §■ Missgernings-Bal-
ken likväl derföre icke stadgat ansvar i annat fall, än då
någon deraf ljuter döden. Det är väl sannt, att dylik in¬
slagning kan af våda inträffa; men den kan ock ske af öf¬
verdåd eller kittslighet. Då allmänna Lagen för sistnämnde
händelser icke utsatt någon ansvarspåföljd, anser jag mig bö¬
ra vördsammast föreslå, att en dylik måtte blifva stadgad,
fastän någon annan skada icke deraf föi anledts.
Om Remiss häraf till Lag-Utskottet får jag vördsam¬
mast anhålla.
M. Bagge.
N:o 81.
Redan vid ett par föregående Riksdagar hafva klago¬
mål blifvit anmälde deröfver, alt ett monopolium, som, i
strid mot de i 60 §. Regerings-Formen uttryckte åsigter, ic¬
ke borde få ega rum, ännu i all sin helgd till förmån för
några få, på de trafikerandes bekostnad, upprätthålles snart
ioo:de år, utan alt någondera Statsmakten tagit kraftige mått
och steg att frigöra handeln från ett sådant påtrugadt biträde.
Detta är den Båtgillet i Götheborg på 1740-talet tillagde u-
teslutande rättighet, att mellan Staden och dithörande lasta¬
geplatsen och fartygen, som ankrat på Götha Elf, allena fö¬
ra alle slags varor, som skola lossas eller lastas. Ifrågava¬
rande så kallade Hemförare-båtars antal är inskränkt samt
motsvara ingalunda en stigande rörelses fordringar. Uppe¬
håll, tracasserier, onödig dyrhet jemte de privilegierades
troltsighet äro härvid, såsom i allmänhet, de icke uteblifvan-
de följderne af en bristande concurrence. Undertecknad, Om¬
bud från den ort, som i första rummet lider af förenämnde
locala onus, vågar vördsamt anhålla om Ständernes medver¬
kan, alt få det afskaffadt, och såsom ett önskningsmål hos
Kongl. Maj:t i underdånighet föredraget:
”Att det Båtgillet i Götheborg på obestämd tid förun¬
nade privilegium exclusivum må varda återkalladt.”
C. F. IVcern,
Den 2g Februarii
N:o 83.
Oaktadt realisationen eller myntbestäraningen till 128 sk.
per R:dr Sv. Specie eller Hambtr Banco, hafva vi sett cour-
sen till mycken osäkerhet i alla handels-företag, sedan förra
Riksdagen för goda vexlar, kunna variera ifrån i2i ända till
i32 sk. per R:dr Hamba- Banco — alltså med en fluctua-
tion af 7 till 8 procent, ett förhållande, sorn väl knappast
har sin like i andra länder, hvarest silfret blifvit antaget lill
mätare för alla värdens bestämmanden. Undertecknad anser
olägenheterne häraf betydligen kunna afhjelpas genom än¬
dring i den del af Banco-Reglementet, som icke medgifver
uppköp af silfver i tackor, plantsar, eller, såsom de på större
penningemarknader kallas, bullion, utan afdrag för slagskatt
efter regulationer, hvilka, i förening med flere omkostnin-
gar, så för importeuren som exporleuren af silfver medföra
en förlust af circa 2 3yio:dels procent utan länkbar nytta.
O111 deremot Fullmäktige i Banken bemyndigas att upphand¬
la silfver i tackor efter samma pris, som Banken i Hamburg
betalar, nemligen 27 Mark 10 sk. Hamburger Banco per Mark
Cölnisk bergfint eller 16-lödigt, hvilket a 128 sk. Cours ut¬
gör 24 R:dr 26 sk. 8 rst. Sv. Banco i sedlar, och alt likale¬
des utlemna silfver efter samma beiäkning, som Banken i
Hamburg, nemligen å 27 Mark 12 sk. å 128 sk. i Sv. Banco-
sedlar 24 R:dr 32 sk. per Mark Cölnisk 16-lödigt — (pl0_
beringskostnaden är då betäckt), så undgår silfver-imporleu-
ren eller exporteuren andra uppoffringar, än dem transport
och assurance medföra, hvilka under för seglationen gynnan¬
de årstid ej kunna beräknas högre än 1 proc. och de dry-
ge ändamålsvidrige kostnaderne för myntning,' samt genom
hvad som tappas i gehalt, försvinna. Man torde sedermera
kunna påräkna, att coursen för vexlar sällan skulle gå mer
än 2 sk. öfver eller under den för silfver fastställda, det vill
säga, hälla sig emellan 126 ä 13o sk. Banco på Hamburg.
Med ledning af föregående framställning föreslås:
Alt Riksens Ständers Bank intill nästa Lagtima Riksdag
må uppköpa silfver i tackor tili ett pris af 24 R:dr 26 sk.
8 rst. Banco för Mark Cölniskt 16-lödigt och hålla samma
allmänheten tillhanda efter 2.4 R:dr 3'2 sk. Banco i sedlar.
Intet silfver i tackor skulle mottagas, som icke är minst 12-
lödigt.
E11 hvar opartisk lärer inse, att det för vår Bank inga¬
lunda kan medföra några vådor, att i förevarande fall hand¬
la efter samma grunder, som Banken i Hamburg, som för
ordning och soliditet väl bland alla dylika inrättningar b r
det högsta anseendet.
Skulle Riksens Ständer kunna tillåta, att invexling af
silfver i tackor äfven finge ega rum till visst utsatt maximi¬
belopp vid Låne-Contoiren i Götheborg och Malmö, så vo¬
Den 29 F e b r u a r i i.
re det ett ytterligare betryggande mot alltför stora cours-
fluctuationer och en stor lättnad för handeln.
C. F. PVtcrn.
N:o 83.
Länge och med skäl har klagan blifvit förd öfver läng-
samhefen uti vårt Lagsöknings- och Executions-väsende,
men detta oaktadt har ingenting hufvudsakligen åtgjorts för
att åstadkomma någon båtande förbättring uti denna på all¬
männa och enskildta Grediten, och, i följd deraf, äfven på
allmänna och enskilda välståndet' djupt inverkande gren af
Lagstiftningen och Lagskipningen. Ofta och icke ulan skäl
söker man orsaken till den öfverklagade olägenheten uti ve¬
derbörande Tjenstemäns försumlighet, men för min del tror
jag att egentliga orsaken bör sökas uti Lagstiftningens i det¬
ta hänseende oformlighet och de deraf följande omvägar vid
behandlingen och verkställigheten af de angelägnaste utsök¬
ningsmål. Desse äro ovedersägligen sådane, som röra Städer¬
nas innevånare, genom hvilkas händer gå Landets betydliga¬
ste affairer, hvilkas bedrifvande hufvudsakligen hvilar på all¬
männa Crediten, hvars väsetfdtligaste stöd åter äro punktlig¬
het i betalningsväg, eller, då denna brister, skyndsam hand¬
räckning för fordringars utfående. Huru långt detta mål är
aflägsnadt genom den nuvarande lagstiftningen för handräck-
ningsmål, har erfarenheten mer än tillräckligt ådagalagt —
med undantag af hvad rörer Stockholm, der Öfver-Ståthålla-
re-Embetet handlägger alla mot innevånarne förekommande
lagsökningar, och Götheborg, der sådane mål upptagas af
Borgmästare och Råd, tillhörer befattningen med slike mål
mot innevånarne uti Rikets öfrige Städer, Konungens Befall¬
ningshafvande hvar uti sitt Län. — Att till stor skada för
handel och näringar en mängd olägenheter uppkomma genom
ett sådant behandlingssätt af lagsökningsmålen, både för den
deraf härrörande tidsutdrägt och de ökade kostnaderne, ar¬
én sanning, som icke kan bestridas; och det bör derföre va¬
ra Representationens pligt, att undanrödja dessa olägenheter
och tillvägabringa enklare och ändamålsenliga stadganden i
detta hänseende. Jag vågar alltså föreslå, att Magistraterne,
hvar i sin Stad, mätte få på sig öfverlåten rättigheten att
upptaga och handlägga lagsöknings- och utmätnings-mål mot
dem, som lyda under Stadens Jurisdiction, lika med hvad för
Borgmästare och Råd i Götheborg redan är stadgadt; alt i
följd deraf Kornings Befallningshafvandes befattning med lag¬
sökningar mot Städernes innevånare måtte upphöra, och, i
öfverensstämmelse härmed, göras de ändringar uti Utsök-
nings-Balken, hvartill den af mig nu föreslagne förändring, i
fall den antages, kan föranleda.
R. A. ^Vallander.
Den 29 Februari i.
i43
N:o 84.
Det är ett allmänneligen kändt och såsom ovedersägligt
erkändt factum, att beroendet af lättade communicationer in¬
om Landet utgör det första oundgängliga vilkoret för indu¬
striens tillväxt och, sasorn en fölid deraf, nationalvälmågans
förkofran. Utan möjlighet, att för lindrig kostnad och på
kortare tid kunna transportera arbetsproducter från de inre
delarne af Landet till de naturliga afsättningsorterna, är det
förgäfves att hoppas på industriel t lif och ver ksamhet. Nöd¬
gas produce nten föra sina tungforslade effecter många mil på
backiga och svara vägar, hvarmedelst allt annat, oberäknadt
transportkostnaden, blir sa dyrt, alt nästan hela arbetsförljen-
sten deraf absorberas, så kan han icke, äfven med användan¬
det af den största omtanka och de ihärdigaste ansträngningar,
arbeta sig ur fattigdom till välstånd. Mot sådana naturhin¬
der kämpar han fåfängt.
I Nationaleconomien hafva dessa sattser länge utgjort axi¬
omer. De folkslag, sorn vi sett företrädesvis gå framåt i in¬
dustriell hänseende, hafva derföre ock, i allt mer och mer stor
scala, rigtat sin uppmärksamhet på denna, den vigljgasle af
industriens häfstänger, och de lia för verlden praktiskt åda¬
galagt theoriens osviklighet. Så t. ex. bör jade Holländarne
redan i i2:te århundradet, alt medelst Canaler förbinda Lan¬
dets insjöar och sätta dessa i förening med hafvet, och den
med så mycken framgång beträdda banan hafva de sedermera
oupphörligt fortsatt. Konungariket Holland eger ock nu de
fleste Canaler i Europa, och det till arealinnehåll obetydliga
Belgien 22 färdiga och under arbete g stycken dylika com-
municationslinier. I 17 århundradet adopterades ideen af
Fransmännen, och den första stora producten blef Languedoc’s
Canalen från Narbonne till Toulouse, nära 32 Svenska mil
lång, med n4 slussar, kostande i,3oo,ooo P. St. De ha se¬
dermera utfört en mängd stone och mindre företag i den
vägen, hvaribland må nämnas de ännu under arbete varan¬
de Besancon- och Burgund-canalerne, den förre förenande
Saone och Rhone med Rhen, och den sednare Rhone med
Seinefloden. Stora Britannien följde exemplet i förra århun¬
dradet , och resultatet af endast Englands och Skottlands
verksamhet i den delen är det enorma antalet af 88 stycken
större och mindre Canaler, hvartill komma flere mer och
mindre hetydliga i Iliand. England och Skottland äro nu
nästan i alla riktningar genomskurna af Canaler, och nuti¬
dens mest practiska och industriela folk i Europa har så
fullständigt uppfattat den utomordentliga vigten för Landet
af dessa communicationsanstalter, att t. ex. den största Cana¬
len i Konungariket eller Caledonia-canalen, som till segelfart
öppnades 1822 och kostade 986,924 P. St., helt och hållet
utfördes för allmänna medel. Slutligen må nämnas Förenta
Staterne i Norra America, som, under den korta tidrymden
.44
Den 29 F e b r u o r i i.
från början af della århundrade, med jetlesleg framgått på
denna bana och derföre äfvenledes utvecklat elt industriel
lif, med intet annat Lands jemnförligt. Vittnesbörd hämm
bära Ca nalén emellan Hudsonfloden och sjön El ie, 363 En¬
gelska mil lång och som utfördes för 1,800,000 P. St., helt
och hållet på Staten New-Yorks bekostnad, Charoplaine-ca-
nalen, 484 m'l lång, kostande io,Q46,44^ dollars, samt Che-
sapeak- oell Ohio-canalen, 34 • i m'l lång, ännu ej fullfärdig,
men calcnlerad att kosta öfver 22 millioner dollars; utom en
mängd andra större och mindie arbeten i den vägen, hvilka
till en del ännu slå under byggnad.
Om man anställer jemnförelse emellan industriens stånd¬
punkt och välmågan i omnämnde Länder af Europa, samt
i Förenta Staterne, och sådane Länder, der okunnighet och
fördomar hindrat införandet af denna , enligt Adam Smiths
uttryck, största af alla uppfinningar, till exempel Tur¬
kiet, Italien och Spanien, så kan omdömet icke blifva mer än
ett, öfver Canalernes nytta. Må ingen härvid invända, att
förbemälte Europeiska Nationer och Amerikanarne voro ri¬
ka folkslag, de der utan kännbara uppoffringar kunnat åstad¬
komma dylika stora företag. Historien vederlägger, till större
delen, detta inkast och visar, alt icke de redan rika Natio-
nerne åstadkommit de första, stora, för Landet så välgöran¬
de communicationsanstalterne, utan att desse folk ha ansträngt
sine krafter för att medelst dylika åtgärder lyfta deras in¬
dustri och förvärfva välmåga.
I Sverige, hvars hufvudproducler för verldsmarknaden,
jern- och skogseffecter, hafva ett så oafvisligt behof af lätta
ocli föga kostsamma transportmedel, insågs nyttan af Cana-
ler redan i Gustaf II Adolphs tid, då Gamla Hjelmare Canal
började anläggas, och denna efterföljdes af gamla Trollhätte
och Strömsholms Canaler. Den förstnämnda befanns obruk¬
bar till genomfart i medlet af förra århundradet, och då
nyttan af en segelled i orten icke kunde jäfvas, blef det vår
tid förbehållet, att, sedan enskilde Actie-egare uppoffrat
ganska betydliga summor på tillvägabringandet af ny Canal,
se den fullbordad medelst 780,000 Rldrs bidrag af det all¬
männa, utan hvilket understöd från Statsverket Hjelmare
Canal säkerligen aldrig kunnat komma till stånd. Det är
nemligen af erfarenheten i alla tider och länder bekräftadt,
att ehuru så kallade naturliga Canaler, eller sådana, som
sälta aflägsna delar af landet i förbindelse med de stora af-
sättningsorterne och på hvilka landets naturprodueter i större
qvantiteter kunna forslas, äro för det allmänna i hög grad
välgörande, högst få af dem burit eller bära ränta på an¬
läggnings- och underhållskostnaden. För det stora hela, för
Staten äro de af en utomordentlig vigt, ty de höja landets
niodernäringar till en ståndpunkt, som det förut var omöj¬
ligt att uppnå, och då mångdubbla handeln; men den en¬
skilda kraften förslår sällan att utföra dylika företag, hva¬
Den 29 Februarii. .45
dan ock Nationalrepresentationen i alla industriella länder
lemnat och fortfarande lemnar högst betydliga anslag för
dessa allmänt nyttiga föremål.
Anläggningen af Götha Canal tillhör äfven vår lid. Den
grundades hufvudsakligen på enskildes, för frågan intresse¬
rades ansträngningar, och resultatet är allmänneligen kändt:
Aclie-ägare förlorade capital och ränta, och Staten mäste
mellankomma för att få Verket fullbordadt. Den uppoffring
Staten sålunda fick vidkännas, må uppskattas till 5,2g5,334
Rldr i directa bidrag, eller till 7,244 6°° Rid*' * både direct
och indirect förlust; det vissa är, och derom loide väl opi¬
nionen nu mera vara enhällig, att nyttan för Sverige af Gö¬
tha Canal är oberäknelig.
Vid sista Riksdag sattes det i fråga alt bringa Trollhätte
Canal till lika dimensioner med dem Götha Canal eger, och
Rikets dåvarande Ständer funno detta företag vara af ett så
stort nationelt interesse, att de öfverlemnade åt Kongl. Maj:f,
att för befrämjandet häraf anvisa medel af öfverskotten på
Handels- och Sjöfartsfonden. Ännu icke färdigt, kan nyttan
för Riket af detta stora arbete icke bedömas; men det eger
icke ringa sannolikhet, a'.t fördelen deraf skall motsvara upp¬
offringen.
Den af de gamla Canalerne i Riket, som, snart färdig att
falla i ruiner, nu påkallar Rikets Ständers behjertande, är Ströms¬
holms, och att bereda anslag för möjligheten att tillvägabringa en
ny Canal för den största af Rikets Bergslagsorter, är ändamålet
med denna motion. Att ådagalägga det oafvisliga behofvet och
den utomordentliga vigten och nyttan af nämnde Canal, och att
på samma gång visa omöjligheten, vare sig för det nu existeran¬
de Stiömsholms-Bolaget eller ett sig bildande nytt, att, utan
tillskott af allmänna medel, utföra detta företag, vore för
mig vid delta tillfälle en tillfredsställande pligt; men jag åbe¬
ropar i dessa hänseenden den petition till Kongl. Majit, un¬
dertecknad af Bruksidkare, Bergsmän och andra industri-idka-
re i Stora Kopparbergs och Westmanlands Län, som, till
Kongl. Majit redan ingifven, jag i afskrift har äran biläg¬
ga detta mitt memorial, och hvilken petition fullständigt ut¬
reder ifrågavarande ämne i liela dess vidd. Svårligen kan jag
föreställa mig, att ju icke denna, för Rikets Bergverksindustri
så ytterst vigtiga fråga, och på hvilken i första rummet tvän-
ne folkrika landsorters hela existence beror, skall af Rikets
upplyste och fosterländskt sinnade representanter omfattas
med synnerlig uppmärksamhet och välvilja, och att mina för¬
hoppningar i den delen ej må svikas, derföre borgar sjelfva
billigheten, att, då af Statsverkets redan gjorde uppoffringar
för vatlencommunicalioner, Rikets fleste Land-kaper skördat
större och mindre fördelar, t. ex. de Norra Länen af ström-
rensningarne i Calix, Piteå, Umeå, Vindals, Ångermanna, In-
Bilagor till Borg—St. Pral- vid Riksd. 18/fo. I. 10
Den 2g F e b r u a r i i.
dals och Ljunga Elfvarna; Upsala Län af rensningarna i Up¬
sala och Enköpings åar, vid Ericsund och Almare Stäket; so¬
dia delen af Westmanland af muddringnrne vid Asphällen,
Kungsöhr och Qvicksund, samt af Hjelmare Canal; Elfsborgs
Län af Stallbacka: Bohus Län af Ströms; Wermlands af Säffle
och Carlstads Canaler, di agvägsanläggningen vid Skoghall och
Clara-elfvens rensning; Stockholms Stad och Län af anslaget
till slussarnes ombyggnad, samt Wäddö, Akers, Wermdö,
Djurgårds och Carlbergs Canaler; Södermanlands Län af Sö¬
dertelge Canal, Nerike af Hjelmare Canal, Östergöthland, Sma¬
land, Westergöthland och Götheborgs Län af Götha Canal;
Skåne af hamnanläggningen vid Helsingborg; Blekinge af
Bräckne åns upprensning, och Halland af Lida åns; så torde
ock de landskaper, hvilkas talan jag nu har äran föra, för¬
tjena att komma i åtanka vid ett tillfälle, då hela deras väl¬
färd står på spel att förloras.
Beträffande frågan, hvarifrån medel kunna vara att häm¬
ta för ett så högst magtpåliggande, fosterländskt företag, har
jag föreställt mig, att, då jemlikt 74 §• Bankens Grundregle¬
mente eller Bikets Ständers Beslut och Förordning om Ban¬
ken af den 22 Sept. 1668, Rikets Ständer böra om Bankens
besparade vinst disponera, ”sorn de med Kongl. Majtls och
Fäderneslandets heder och nytta till publicos usus bäst an¬
vändas,’’ nödiga anslag för ifrågavarande ändamål lämpligast,
må kunna anvisas å Bankens, sedan sista Riksdag tillkomna,
besparingsfond. Och som, antingen det nu existerande Ströms-
holms-Bolaget må kunna och vilja öfvertaga den nya Canal-
byggnaden, eller ett annat Bolag bildas, som utlöser de för¬
ras adier, högst femtedelen af hela kostnadssumman i,3ii,884
R:dr B;co eller circa 262,000 R;dr torde kunna påräknas att,
med beräkning af låg ränta å det tecknade actie-capitalet, af
Bolaget utgöras, får jag härmed vördsammeligen föreslå och
anhålla, det täcktes Rikets Ständer, för åvägabringandet af
ny canal och nytt slussverk i stället för Strömsholms förfallna
Canal, af den nu behållna Bancovinsten afsätta i,o5o,ooo
R:dr B:co, att utgå med 75,000 R:dr årligen under i4 bygg¬
nadsår, med förständigande derjemte för Herrar Fullmäktige
i Banken, att hela anslaget bör i Handels- och Närings-Dis-
conten genast insättas, för att emot 5 procents ränta utlåna
hela den summa, som är i behåll, sedan hvarje årsanslag ut¬
gått, med beräkning af hvilken räntevinst, uppgående till
34i,25oR:dr, anslaget eller uppoffringen i det hela för Ströms¬
holms nya Canal endast skulle belöpa till 708,750 R:dr B:co
eller 71,250 R:dr mindre än Statsverkets bidrag lill Hjelmare
nya Canal.
Om remiss af denna min motion lill Höglofl. Banco-Ut-
skoltet får jag slutligen anhålla.
Fr. Langenberg.
Den 29 F e b r u a r i i.
•47
N:o 85.
Ibland de mångfaldiga bördor, som betunga jordbruka¬
ren och synas alldeles vilja nedtrycka honom, i synnerhet vid
låga spannemålspris, som på intet sätt sta i förhållande till
jordproductions - koslnaderne med dervid oförändrade höga
dag- och årslöner lill arbetarena, är allmänna väghållningen i
Sverige.
De som minst begagna sig af landsvägarne, måste ensam¬
ma underhålla dem, och de egentliga resande, samt forors
transporterande, för hvilkas skull de skola underhållas, bidra¬
ga ej det minsta till denna farbarhet; ingenting är väl na¬
turligare, än att den, som begagnar och nöter, äfven bör i-
ståndsätta och underhålla. De vägfarandes skyldighet, att skat¬
ta till vägarnes vidmagthållande, är sålunda lätt och klart in¬
sedd; men det torde närma sig omöjlighet att jemnt fördela
denna beskattning, som bör drabba den vägfarande och va¬
rors transporterande, utan att uppkasta obehagliga hinder ge¬
nom täta stationer af bommar och uppbördsställen, hvilka
måhända skulle blifva ännu mer obehagliga och hinderliga än
de förlagde tullarne voro.
Vägbyggnadsskyldigbeten i sitt närvarande skick, är bå¬
de ett svårt och ojemnt fallande onus: många hemman hafva
1 å 2 mil till sina underhållsskyldiga vägstycken, hvilka stun¬
dom äro vida aflägsna från tillgång på grus och sand, hvari¬
genom underhållsskyldigheten ytterst försvåras, då deremot
andra hemman hafva både vägstycket och underhållsmaleria-
lier närbelägne.
Att således skilja vägbyggnadsskyldigbeten från jordbru¬
ket, torde i vårt land ej låta sig göra; men möjligen kan det¬
ta onus mildras och falla jemnare an rui.
Till vinnande af ett sådant ändamål får jag föreslå:
1:0 Att alla egentliga resande, som färdas med gästgifva-
re-skjuts, åläggas betala en väggärd af 2 ä 4 sk- B:eo milen
per häst, som erlägges vid hvarje skjutsombyte för den väg-
längd som skall befaras, hvilken uppbörd ej blir svår att må-
nadtligen, vid dess aflemnande lill Kronofogden i orten, con-
trollera genom dagboken.
Ett skäligt arfvode för denna uppbörd af omkring 6'
procent skulle göra den mer angenäm, än besvärande för ve¬
derbörande gästgifvare. Månadlligen skulle uppbörden con-
trolleras och, attesterad af Kronofogden, i Länets Ränteri in¬
sättas.
2:0 För de som transportera foror, föreslår jag en afgift
af omkiing 2 sk. pr lass på milen för en häst — och får
som skäl till detta förslag anföra, att ingenting är billigare,
än varu-consumentens skyldighet att bidraga något till vä¬
garnes underhåll.
Afgiften kunde betalas vid den gästgifvaregård, som lig¬
ger närmast framför varu-mottagarens hemvist.
3:o All vägunderhållning borde districtvis genom auctio-
j4S
Den 29 F e b t- u a r i i.
ner ställas på entreprenad, och hvad som brast 1 underhålls¬
kostnadens ersättning genom förenämnde väggärd, skulle för¬
delas på landets och Städernas jordvärde, efter samma grund
som Bevillningen utgår.
Det vill synas mig, som denna författning skulle på en
gång både minska och jemtrare fördela närvarande tungt och
ojemnt fallande vägbyggnadsonus.
Fr. Langenberg.
N:o 86.
Vid 1828 med i83o årens Riksdag, väcktes af mig mo¬
tion om den olägenhet, som de täta gesällvandringarne, särde¬
les för de enstaka och i synnerhet vid landsvägen boende in¬
nevånare, medförde, en olägenhet, hvarföre icke någon lång
bevisning behöfver uppställas, för att icke ändå med lätt¬
het kunna inses af hvar och en, sorn gjort sig reda för
hvad med gesällvandring egentligen menas, eller sättet hvarpå
gesällen, sedan han fl v 11 a t från en Handtverksmästare, färdas,
för alt åter förskaffa sig arbete hos annan Mästare, hos hvil¬
ken han hoppas, om han är fullt arbetsför, och mån om sin
framtida bergning, ej allenast full och jemn sysselsättning,
utan äfven högre betalning, hvilken en Mästare, sorn ständigt
är anlitad, ock kan finnas villig att erlägga. Jag tillåter
mig här fästa det Högtärade Ståndets uppmärksamhet derpå,
att klagomål öfver gesällers kringstrykande, derunder de dels
genom tiggeri och dels på ett pockande sätt tilltvinga sig
hvad de för sitt uppehälle anse sig behöfva, tidt och ofta va¬
rit förde, utan afl ännu någon åtgärd, hvarken af Regerin¬
gen eller Rikets Ständer, blifvit vidtagen lör att hämma det
öfverhandtagande onda, som hotar den svage och värnlöse, så
vidt han ej fogar sig efter nödvändigheten, föreskrifven af
den starkare och merändels af spirituosa öfverlastade kring-
strykaren. Efter min tanke skulle det för gesällerne sjelfve
vara en förmån och nytta, om något eorrecliv för framtiden
meddelades; ty medgifvas måste, att desse samhällsmedlemmar
verkligen äro försatte i en beklagansvärd belägenhet, då de,
ofta dåligt klädde och i följd deraf blottställde för en strän¬
gare väderleks inflytande, nödgas drifva landet omkring att
förskaffa sig arbete, som de med svårighet ei hålla, under
hvilka mellantider de icke sällan sakna det nödtorftigaste till
lifvets uppehälle för dagen.
Utan att vilja ingå i någon vidlyftigare bevisning i äm¬
net, får jag endast åberopa hvad jag i mitt memorial vid
1828 med i83o årens Riksdag anförde, och antager dessutom,
såsom gifvet, att mycket kan ändras af hvad sorn nu i detta
afseende eger rum, och mycket vinnas, om sådane åtgärder,
hvilka Herrar Coniilerade, i deras underdåniga betänkande
angående fattigvården i Riket pag. 120 med 127, föreslagit,
Den 29 Febr 11 ani.
'49
blefvo vidtagne. Om Remiss häraf till Allmänna Besvärs-
och Econoini-Utskottet anhålles.
Fr. Langenberg.
N:o 87.
Kongl. Majit har till Rikets Ständer afgifvit Proposition
om stadganden och anslag af allmänna medel till Folk-un¬
dervisningens befrämjande. Då denna sak är af så stor vigt
för hela nationen, har jag ansett min pligt fordra, att der¬
om yttra några ord, sorn jag anser böra blifva föremål för
det Högtärade Ståndets uppmärksamhet. Utan att för när¬
varande fästa mig vid sjelfva skolorne, hvilkas nödvändighet
och gagn ingen nu mera lärer kunna jäfva, vill jag för när¬
varande endast yttra mig rörande Lärarne och Lärare-Semi¬
nariers inrättande. I allmänhet får jag nämna, det jag tror
anslaget för denna angelägenhet vara allt för knappt tillta¬
get. Lärarnes löner äro påtagligen för ringa; de motsvara
knappt en högre dränglön, då man betänker, att drängar jem¬
te lön hafva kost, då deremot Läraren skall både föda och
kläda sig, och derjemte möjligen skaffa sig en och annan
bok, för att vidga sina kunskaper. Jag anser således att Lä¬
rarne böia erhålla minst dubbel så stoi lön, som den före-
slagne, eller ungefärligen 200 R:dr Banco i penningar; äfven
om han derjemte är Klockare eller Adjunct, så vida lian
rätt kan sköta båda delarne; ty han bör fullgöra sitt kall
med fröjd och icke med suckan, ty delta är för saken icke
nyttigt. Det vill säga, med icke för mångå economiska be¬
kymmer, som alleda tankan från det vigtiga kall han bar
att sköta. Man kan, nemligen då, när tillräcklig bergning
åtföljer arbetet, hoppas att erhålla något mer bildade perso¬
ner, och icke, såsom stundom nu i flere Socknar, afskedade
Soldater och mindre väl qvalifici rade personer, som anses o-
dugliga till hvarje annan sysselsättning.
Deremot yrkar jag att högre grad af kunskaper böra
fordras af hvar och en, som skall kallas Lärare, ty det är
ej nog att han skall kunna läsa, skrifva och räkna hjelpligt
m. m. som nu är föreslaget, utan han bör derjemte äga så
mycken bildning, att han deruti kan jemföras med Lärare i
våra vanliga Lancasterskolor.
Kongl. Maja har föreslagit, att ett Skollärare-Seminari¬
um bör finnas uti hvarje Stift. Jag anser dessa blifva för¬
mänga, hälst då Stiften äro små. Snarare må färre Semina¬
rier inrättas, omkring 4 ä 5 i hela Riket, då älven Lärarne
kunna bättre lönas, än 1111 blifver fallet.
Men för att kunna verkställa detta, fordras större an¬
slag. Dessa kunna icke påläggas den redan tungt beskattade
allmogen. Det bör således ske genom besparingar; och som
jag icke är tveksam om, hvarest dessa böra göras, vill jag i
en följande motion framställa delta, Men som dessa bespa¬
Den 29 Fe b r u ar i i.
ringar endast småningom kunna åstadkommas, anser jag de
Stift, som, enligt den med den Kongl. Propositionen följan¬
de tabeller äro mest i behof af Skolor, såsom Skara och Gö¬
theborgs Stift, jemte några flere, först böra komma i åtnju¬
tande af Statens understöd.
Jag anhåller om Remiss häraf till vederbörligt Utskott.
C. G. Gustafsson.
N:o 88.
Då jag i mitt förra Memorial yttrade, att de större an¬
slag, som fordrades för folk-undervisningens befrämjande, jiri¬
ga 1 unda borde leda till några nya bördor på det redan allt
för tungt beskattade folket, anhåller jag om ännu en korrt
stunds uppmärksamhet, för att inför det Högtärade Ståndet
framställa medlet till detta ändamåls vinnande. Hvad jag
ämnar föreslå, jag är derom öfvertygad, skall i synnerhet
gillas af den Stad, hvars förtroende jag bar emottagit, att
vara en af dess Representanter. Då man besinnar de öfver-
drifna summor, som våra Gardes-Regementen både till häst
och fot erfordra för sitt underhåll, skulle jag ej tveka ett
ögonblick att instämma uti hvad en Ledamot af det Heder¬
värda Bonde-Ståndet, nemligen Petter Mårtensson från Jön¬
köpings Län, föreslagit, nemligen: Stockholms Garnizons in¬
di ägande och medlens användande^ till bättre ändamål. Men
då man ännu torde anse deras totala upphörande för ogör¬
ligt, anser jag deras förminskning till hälften åtminstone bö¬
ra äga rum. Uti den nyss åberopade motionen är så tyd¬
ligt och öfvertygande bevisadt dessa truppers otillräcklighet
eller obetydlighet vid ett krig, och det är dessutom af mån¬
ga insigtslulla militärer bevittnadt, att Stockholms förvekli¬
gade Garnizon ej kan uthärda mödorne af ett krigståg, knap¬
past några dagars mödosammare marsch, att härvid intet är
att tillägga. De skulle således endast vara till för bevak¬
ningen af hufvudstadens säkerhet. Men man vet, att de äf¬
ven härtill högst obetydligt bidraga. I synnerhet hafva vi
Stockholmsboer haft tillfälle att under sednare tider bevitt¬
na detta. Äfven sommaren i838 ansågos de ei tillräcklige,
utan trupper måste från andra håll hitbeordras. Således
kan ej återstå annat skäl för dessa Regementers bibehållan¬
de, än den vaktgöring de förrätta vid Kongl. Slottet och på
några få ställen i Staden, samt den ståt, som anses nödig vid
vissa så kallade högtidligare tillfällen. Jag får således före¬
slå, och öfverlemna till Högtärade Ståndets öfvervägande mitt
förslag, det måtte våra trenne Gardes-Regementer, som förut
närondt är, åtminstone till hälften indragas. Då de enligt
uppgift utgöra omkring 1,200 man, så skulle i alla fall 600
man militär finnas som Garnizon i Staden, hvilket tyckes
vara mer än tillräckligt för de med dem afsedda ändamål.
Pä detta sätt skulle, enligt General Björnstjernas och Ofver-
Den 29 F e b r u a r i i.
ste Forssells roed hvarandra jemnförda uppgifter, hvilka tro¬
ligen äro mycket lågt beräknade, ej mindre än 171,412 R:dr
Banco årligen inbesparas, som nu utan allsköns nytta åtgå,
och dessa plantskolor för vissa högre Embeten och tjenste!-
skulle negativt genom sitt upphörande medföra en positiv
vinst, en mängd folkskolors upprättande, hvaraf hela Sven¬
ska folket både för närvarande och för framtiden skulle
skörda de härligaste frugter. Jag anhåller om Remiss till
vederbörligt Utskott.
C. G. Gustafsson.
N:o 8g.
Oaktadt flere motioner redan äro väckte i den goda
mening, att tillvägabringa förbättring i Borgerskapets Närings-
system, hvilket i dess nuvarande förvirrade tillstånd lemnar
Näi ings-idkaren i största ovisshet om gränsen för sina rät¬
tigheter, och något vidare ordande i denna sak således synes
öfverflödigt, anser jag mig dock böra hörsamma det uppdrag
mine Comittenter specielt meddelat mig, alt fästa Ståndets
uppmärksamhet på behofvet af sådane åtgärders vidtagande,
”hvarigenom Städernes Borgare hädanefter komma att skyd¬
das mot det intrång i deras Näringar, de nu lida af den i
senare tider öfver höfvan rådande frihet, alt å landet drifva
handel och handtverk.’’
Vår ännu gällande Lag stadgar i 2:dra och 4-<Je Capit-
len Handels-Balken: ”att ingen må å landet drifva handel
med köpmannavaror, eller i Stad idka handtverk eller hålla
öppen bod utan Burskap derå”, och uti 1739 års allmänna
Manufactur-Privilegiér: ”att Manufacturier och Handtverke-
rier icke böra tillåtas, Städerne till mehn och aftagande, å
landsbygden att inrättas och drifvas, med undantag af de
som behöfva Skog, Mark, Vattufall eller andra dylika för¬
nödenheter.”
Då nu dessutom 1734 års Handels-Reglemente, 1720 års
Skrå-Ordning och 1770 års Hall-Ordning med flere andra
författningar föreskrifva, som ett oeftergiflig! vilkor för Bur¬
skaps vinnande, erfarenhet och bepröfvad skicklighet> så sy¬
nes det mig vara mot dessa lag-stadganden uppenbart stri¬
dande, alt tillåta någon å landsbygden idka handel och
handtverk; rilen hvilken rättighet likväl Commerce-Collegi-
um, genom sina utfärdade tillståndsbref, mer än skäligt ut¬
sträckt.
Att uti dessa för Städernas Borgare bekymmersamma
förhållanden rättelse tarfvas, lär ej kunna bestridas, äfvensom
det är lika ostridigt, att ett fördröjdt afhjelpande af de i fö¬
renämnde hänseende öfverklagade brister påskyndar under-
gräfvandet af grundvalen för Borgerskapets och Städernes
välstånd; —men då jag hoppas, att Borgare-Ståndet vid in¬
stundande Riksmöte icke underlåter, att uti allt, hvad på det
Den 29 Februa rii.
ankommer, medverka till erhållande af ändamålsenliga stad¬
gar för handeln och handtverkerierne, uppstår icke eller hos
mig något tvifvelsmål, alt icke sådane föreskrifter meddelas,
derigenom Närings-idkarens fördelar i allo befordras; och för
vinnandet af hvilket ändamål jag vågar hemställa, om det
icke vore nödvändigt, att upplifva de i ofvanåberopade Lag¬
rum och författningar stadgade vilkor: 'att rättighet till be¬
drifvande af handel och bandtverk endast tillätes den, som
visar sig äga fullgod skicklighet och Burskap vunnit, samt
att dylika Näringar icke må drifvas annorstädes än i Städer-
ne, utan i del fall som stadgas i 173g års Manufactur-Pri-
vilegier.”
B. Hjort.
N:o po-
Den nytta, som tillskyndats landtbruksyrket i vårt land,
genom Institutet på Degeberg, erkännes allmänt och lika en¬
hällig är tanken, att få af de uppoffringar, hvilka Staten
gjort, haft så fördelaktiga verkningar, som det bidrag, hvar¬
af nämnde inrättning varit och är i åtnjutande. Detta Insti¬
tut är likväl ännu i Sverige det enda i sitt slag, och att det
för behofvet är otillräckligt, bevisas deraf, ibland annat, att
många af de sig anmälande eleverne icke kunnat emottngas.
Kongl. Hushålls-Sällskapet i Nyköpings Län har, sedan
år i833, haft i sigte stiftandet af ett Slöjde- och Landtbruks¬
institut i närheten af Nyköpings Stad och erhöll nämnde år
Kongl. Maj:ts bifall, att dertill få använda räntan på det ca¬
pital af Wellanderska testaments-medlen, som tillföll Sällska¬
pet, utgörande i tillfället 25,000 R:dr Banco; men då capi-
talet icke fick minskas, var det icke möjligt att genast gå i
författning örn planens utförande, utan beslöt Sällskapets För-
valtnings-Utskott, att genom räntornes läggande till capita-
let öka dess belopp, till vinnande af en större fond för det
åsyftade ändamålet, hvilken ock vid sistlidet års slut hunnit
till 35,474 R;dr Banco. Som detta capital likväl är otill¬
räckligt för inköp af en tjenl g egendom för Institutets an¬
läggning. har Förvaltnings-Utskotlet fästat sin uppmärksam¬
het vid ett arrende af Kungsgården Wäderbrunn, Landshöf¬
dingen i Nyköpings Län på lön anslagen, hvars nu varande
Arrendator skall i Mars månad nästa år afträda denna Kungs¬
gård, som utgöres af 3 3/8:dels mantal med många underly¬
dande torp.
Sakkunnige hafva undersökt denna landteger.doms be¬
skaffenhet, samt funnit honom passande föranläggning af ett
Slöjde- och Landtbruks-Institut, hvilket, då en arrentid af
3o år är att påräkna, orubbad! kan äga bestånd under des¬
sa år och äfven derefter nästan med visshet bör komma att
fortfara, när det finnes på en Statens och icke enskild mans
egendom.
Den 29 Fe b r u a r i i.
i53
Hvad som kommer att erfordras på Kungsgården Wä-
derbrunn, i afseende på någon tillbyggnad och Institutets
practiska iordningssättning, anses kunna uppnås genom använ¬
dande af en del utaf det tillgängliga capitalet och räntan på
återstoden, som likväl, enligt hvad förut är nämndt, icke får
nedgå under 25,000 R:dr Banco; deremot saknas medel för
bibringande af theoretiska kunskaper i Landtbruket, Skogs¬
skötsel och dithörande ämnen; hvarföre jag, med hopp om
framgång, så myckel större, då enskild man lemnat en be¬
tydlig grundfond, gör motion, alt Kongl. Hushålls-Sällska-
pet i Nyköpings Län måtte under fem år, från och med
i84i, komma i åtnjutande af ett årligt Stals-anshig utaf 5,000
R:dr Banco, att disponeras till Hus, Lärare-löner, Böcker m.
m. för Slöjde- och Landtbruks-Institutets theoretiska afdel¬
ning på Kungsgården Wäderbrunn, samt till ersättande af
kostnaden för några fri-elever. Om Remiss anhålles öd¬
mjukast.
P. E. Winge.
N.‘0 O I.
Jag har några gånger, i detta Högtärade Stånd, hört yt¬
tras med stark ovilja orden: Licencer och Reclarnalioner.
Jag älskar mitt modersmål högt öfver andra språk och min¬
nes ännu ett Kongl. Bref, hvarigenom Embetsverken anma-
nades, att i sina handlingar undvika utländska ord; således
anser jag, efter mitt omdöme, att ofvannämnde benämningar
böra betraktas, både till sin härledning och bemärkelse, så¬
som förbjudna import-artiklar. Emedlertid har jag sökt upp¬
lysning, angående uppkomsten af benämningarne och verk¬
ningen af deras tillämpning, som haft till följd, att jag kom¬
mit i tillfälle att få läsa: ”Circulär-Ordres till Herrar Tull-
District-Chefer samt Tullkamrarne, jemte vederbörande Pack¬
hus-Inspection, angående de varor, som för Kongl. Hofvens
räkning från utrikes orter inkomma; gifne Stockholm af
Kongl. General-Ttdl-Styi elsen den 3 Januarii 1825”; samt
”Circulär-Ordres af samma dag till Tullkamrarne, angående
de varor, som för främmande makters här varande Sände¬
buds läkning utrikes ifrån inkomma”; bägge stödjande sig på
''Kongl. Skrifvelsen till General-Tull-Slyrelsen af den 2 De¬
cember 1824”
De, som tala om och föl fäkta Fadersvälde och Faders-
styrelse, vilja ock se Regentens person i ett så starkt hel¬
gonskimmer, alt thronens hela omgifning deraf bestrålas; så¬
ledes måste det vara angeläget för dem, att förekomma och
undanrödja allt, som på något sätt kan göra ett sådant skim¬
mer mattare, hvilket det oemotsägligt blir genom undantags¬
lagars utfärdande och begagnande. Den uppriktige och sanne
fosterlandsvännen, som icke dåras af ett flärdfull! sken, vör¬
dar i sin Regent utöfvaren och vårdaren af all rätt; ty, i
10*
154
Den 2g Fe b rua r i i.
elt välbeställdt samhällsskick är ju ingen öfver eller utom
lagen?
Vid läsningen nf förteckningen pä det, som för de Kgl.
Hofven är i83g blifvit reclameradt, utan erläggande afTull-
umgälder, kan man icke hindras från tanken på flerehanda
jemnförelser; i förstnämnda C;rculär-Ordres är befaldt, att
lådor eller packor, hvilka för de Kongl. Hofvens räkning från
utrikes ort anlända, till någon annan svensk hamn än Stock¬
holms, icke få öppnas af Tullbetjeningen, utan skola förseg¬
las och befordras till hufvudstaden; detta stadgande, samt
att lådor, packor, m. rn. af obekant innehåll, blifvit recla-
merade, kunna ju gifva anledning, att äfven förbudet gods,
med skydd af dessa Circulär-Ordres, blifvit infördt.
Af Beskickningarne från främmande Hof hafva, under
år l83g, varor blifvit reclamerade, för hvilka, om Tull-um-
gälder måst betalas, de uppgått öfver 4>ooo R:dr Banco;
till motsvarighet häruti lära de Svenska Ministrarne vid
främmande Hof ega rättighet till tullfri införsel af varor,
som likväl icke på alla ställen lärer vara fallet och sam*
manräknadt icke uppgår till ofvannämnde summa. — Jag>
och sednare, en annan Ledamot af detta Högtärade Stånd,
hafva yrkat indragning af de dyre Svenska Beskickningarne
vid främmande Hof; sker sådant eller Svenska Regeringen
afsäger sig Tullfrihetsrätt för dem, då måste ock främmande
Sändebud härstädes betala Tull-umgälder för de varor, hvil¬
ka de låta hitföra.
Med anledning af föregående, finner jag skäl vara, att
väcka motion, om upphäfvandet af ofvan citerade Kongl.
General-Tull-Styrelsens Circulär-Ordres. Förteckningar på
hvad, som år i83g blifvit reclameradt för de Kongl. Hof¬
ven och de främmande Beskickningarne, bifogas. Jag anhål¬
ler ödmjukast om Remiss.
P. E. /Vinge.
N:o q2.
Ehuru det för fosterlandsvännen glädjande beslutet, att
omskapa Konungens Rådgifvare till hvad de alltid bordt va¬
ra — verkliga, för sina åtgärder inför nationen ansvariga
Förvaltnings-Chefer, — lyckligen, och med en sällan spord
enhällighet, blifvit hos alla respective Stånden antaget, är
det likväl nödigt, att Lagstiftande maktens synnerliga upp¬
märksamhet fästas på huruledes Folkets mödosamt förvärf-
vade, och lill det allmännas behof uppoffrade medel för
framtiden böra handhafvas, så att de Hufvud-Titlar, hvartill
Statsanslag göras, ej godtyckligt öfverskridas, eller besparin-
garne disponeras, som hittills ofta varit fallet, till för dem
alldeles främmande föremål, och uti rak strid med Ständer¬
nas bestämda föreskrift, hvarigenom vår Grundlags dyrba¬
De n 2g Februarii.
i55
raste klenod. —Folkets fria beskattningsrätt — kringgås, lik¬
som vore den ej uppförd till ett hufvudvärn *mot allt god¬
tycke.
Under hittills varande former har Stats-Contoiret va¬
rit del Verk, hvarest Statens alla ordinarie medel blifvit för¬
valtade. Det har utgjort allt i allom, hvad deras, så väl in-
drifvande, som disposition vidkommer, utan all ansvarig re¬
dovisning inför Rikets Ständer; hvilket bäst bevisas af åt¬
skilliga underdåniga Utlåtanden till Kongl. Maj:t å Reviso-
rernes anmärkningar, från och med år i8j2 till år 1837.
Derefter finnas likväl å blifvande besparingar till 1842 års
utgång endast å Andia Hufvud-Titeln redan disponerade:
För år 1838 circa 53,000:
i83g ,, 61,000:
anticiperade circa .... 171,000:
eller tillsammans R:dr 285,000:
ehuru årligen per medium dessa besparingar
icke utgöra mera än circa R:dr 3o,ooo per
år, eller för 5 år i5o,ooo:
och således ej allenast alla besparingarne in¬
till 1842 års utgång visa sig redan dispo¬
nerade, utan äfven öfverskridne med ej min¬
dre än circa 135,000:
Enligt Revisorernas Berättelse, är denna sam¬
ma Andra Hufvud-Titel äfven utöfver an¬
slag och besparingar öfverskriden,
år i8j2 med . . 18,246:— —
,, 1833 „ . . . 4°) 181:
,, i8j4 » 54,708;
,, 18 35 ,, . . . t ^* 1 "■
„ 1836 „ . . . 6,480:
„ i837 „ . . . 6,780:
i3o,i6o:
Således allt sammanlagdt med R:dr 265,160:
Som ytterligare exempel på Stals-Contoirets vård om
allmänna medel kan anföras, att, då, under sistlidne Riksdag,
vederbörande gjorde allt möjligt för att öfvertyga Represen¬
tationen om Riksgälds-Contoirets bekymmei fulla belägenhet,
för att derigenom tillvägabringa skuldsättning genom ut¬
ländskt Lån, ultogs af extra Anslaget till Försvars-Verket
utom behof; (se 1887 års Revisions-Berältelse pag. 106.)
År i834 föi’ Utrednings-Afdelnin-
gen .... i42,g53: 25. 9.
Artilleri- d:o . 356,906: 16.
~ 499>8%4s. «
Transport 499>85g: 42. i-
i5G
Den 29 Februarii.
Transport 4t)9,85o: 42. 1.
År i835 för Utrednings-Afdelnin-
gen .... 163,4io: 11:4.
Artilleri- d:o . 242,393: 19.7.
■ 4°5,8o3: 3o. i i.
eller tillsammans R:dr go5,663: 25. —
hvilken stora summa räntelöst placerades uti Banken, och
hvarigenom Stats-Verket årligen tillskyndades en förlust af
circa R:dr 25,000.
Dessa enkla facta torde vara tillräckliga bevis, att Stals-
Contoirets förvaltare ej äro, eller någonsin kunna vara de
lätta vårdarne af folkets, med möda och tungt arbete för fä¬
derneslandets oundvikliga behof, hopsamlade medel; ty Stats-
Contoiret har både anordnat och utur folkets cassa i Sveri¬
ges Bank utbetalt, snart sagt, alla förekommande summor,
som haft en contrasignation ; och huruledes härmed tillgått,
ligger genom publicerade Revisioner öppet för oss alla.
Den vid hvarje större rörelse antagna principen, att bok¬
förare ej derjemte bör vara Cassör, torde här med det stör¬
sta skäl kunna tillämpas, och Lagstiftningens begångna un¬
derlåtenhet, atl ordna vår Drätsel i enlighet dermed, har
vållat nationen stora förluster, och skall fortfarande göra det,
äfven när financerne härefter skola förvaltas af en Ansvarig
Chef, så vida ej Rikets Ständer sälta honom i tillfälle, alt
kunna uppfylla sitt åliggande, derigenom: att alla de orsa¬
ker undanrödjas, de flere vinklar och kryphål tillmuras, uti
hvilka undskyllningarne kunna gömma sig. Folket allena
bör genom sina Ombud lyfta locket till sitt penningeskrin,
och med ena handen emottaga det godkända cjvittencet, näl¬
den andra utlemna!' den derföre belöpande summan.
Från längre lider hafva vi ett Riksgälds-Contoir, som
sträfvat med vår skuld, för att, genom hopsparde slyfrar af
öfverskottsmedlen, så småningom kunna densamma afbörda;
Dess Fullmäktige äro Ständernas. Det synes mig blifva syn¬
nerligen lämpligt, att hela Rikets Drätsel-Verk — det vill
säga: — alla Statens inkomster genom Bevillning, äfvensom
utgående medel, ställdes under desse mäns inspection och
controll pa det sätt: att Chefens för Finance-Departemen-
tet anordningar underkastades Fullmäktiges i Riksgälds-Cou-
toiret controll och påskrift, för att vara gällande och af Ban¬
ken betalbara; hvaremot Fullmäktige i Riksgälds-Contoiret
egde att ställa sig till efterrättelse den föreskrift Lagstiftan¬
de makten för dem utfärdar, och blifva förbundne att, så
till bokstaf som ziffra, följa den af Ständerna upprättade bud¬
geten, hvarigenom de hittills skedda dispositionerna utöfver
anslagen, från en till annan Titel, och ofta till alldeles främ¬
mande eller okände föremål, hvilka hittills ej allenast med¬
tagit de påräknade besparingarne, utan äfven anticipationer
för en följd af kommande år, gjordes för alltid omöjliga.
Tillskapandet af nya tjenster och Embeten tili vårt för»
Den 39 Februari i.
ut dermed mer än tillräckligt försedda fädernesland, kan ej
vara afsigten med denna framställning, ulan bör den närva¬
rande personalen uti Riksgälds-Contoiret, ändamålsenligt an¬
vänd, blifva fullt tillräcklig för bestridandet af de härigenom
något ökade göromålen; då så föga, emot fordom, numera lä¬
rer utgöra föremål för Riksgälds-Contoirets verksamhet. Vörd¬
samt anhåller jag 0111 remiss af detta mitt förslag.
J. A. Kjellberg.
N:o p3.
Att förståndsodling och religieus bildning, i mer eller
mindre mån, efter olika begrepp och vilkor utvecklade, äro
nödige för en livar, som vill blifva en nyttig och redbar med¬
lem i samhället, samt förenade utgöra den verkande kraft,
hvarigenom viljan och hågen böjas till det som är rätt, nyt¬
tigt och godt; det har länge varit insedt. Också har man,
särdeles på sednare tiden, med berömlig nitälskan lagt sig
vinning om folkundervisningens befrämjande och förbättrande.
Äfven af Regeringen bar saken med värma blifvit omfattad.
Men det är förnämligast landsbygden, sorn nu utgör föremål
för omtanka och understöd i denna del; enär i Städet ne i
allmänhet från längre tider tillbaka Elementarskolor varit
organiserade och på Statens bekostnad underhållne. Dock fin¬
nas mindre Släder, för hvilka föga eller intet, i berörde afseende,
blifvit gjordt, och som synas glömde af det allmänna deltagandet.
Deribland kan med skäl räknas Östhammars Stad, som, svig-
tande under sin egen börda och saknande alla yttre hjelp—
källor, mer än månget annat samhälle har ett trängande be¬
hof al något allmänt bidrag till dess Skolinrättnings vidmagt-
hållande, om denna möjligen skall kunna fortfara och mot¬
svara sitt ändamål. Hvad berörde lilla samhälle, med en
folkmängd af endast 375 mantalsskrifne personer, till större
delen af fattigdom och elände tryckte, förmått uträtta till
befrämjande al sina barns allmänna undervisning och sin egen
bildning för ett högre lif, har blifvit utöfver förmågan full—
gjordt. Helt nyligen har Staden låtit uppföra ett nytt Skol¬
hus, som sistlidet år fullbordades, bestående af en prydlig
tvfivånings-byggnad och innefattande tillika boställs-rum för
Skol-läraren och församlingens Klockare. För närvarande
har Staden för händer en betydlig och kostsam kyrkorepa-
ration och uppförandet af ett nytt kyrkotorn. Härtill och
för nybyggnad dessutom af Stadens förfallna Prestgård, tagas
det lilla och fattiga samhällets yttersta krafter i anspråk och
uttömmas för långliga tider. Tänkbar är således icke någon
förbättring uti Skollärarens ringa lönevilkor, derest detta sam¬
hälle hjelplöst lemnäs åt sitt öde. Men utan en sådan löne¬
förbättring kan ifrågavarande Skolinrättning icke vidare bära
sig. Nio tunnor Kronotionde, 5o R:dr af Staden och 18
R:dr 16 sk. läntemedel af en enskild donation, utgöra Skolla-
i58
Den 2g Fe bni ar ii.
rarens bela lön, destomer otillräcklig för hans nödtorftiga
bergning, som han, enligt hvad stadgadt är, måste vara prest¬
man och således icke kan uti annat yrke söka någon bi-
förtjenst.
Vid sådant förhållande och då omförmäldte ringa sam¬
hälle, ehuru djupt kännande vigten af en rätt ordnad skol¬
undervisning, icke förmår att af egne sammanskott bereda
den tillökning, som erfordras, uti ifrågakomne Skollärare-lön,
vågar jag, enligt erhållet uppdrag, hos Rikets Höglof], Stän¬
der vördsammast anhålla, alt ett årligt anslag dertill af om¬
kring Tvåhundrade Riksdaler Banco kunde varda af allmän¬
na medel beviljadt.
Om remiss häraf till Höglofl. Stats-Utskottet får jag
vördsamt anhålla.
J. TV. Gezelius.
N:o 94.
Uti underdånig skrifvelse den 11 Julii 1834, föranledd af
lika underdånig enhällig önskan, anhöllo Rikets Höglofl. Stän¬
der, att de 124 tunnor spanmål, hvilka, under namn af Dom-
kyrkotunnor, årligen utgått och utgå ifrån Hernösands Stift
till Upsala Domkyrka, hädanefter måtte tillfalla Hernösands,
i likhet med hvad som skett vid andra Stifts frånskiljande,
och hvilken underdåniga skrifvelse, beledsagad af alla fyra
Riks-Ståndens i ämnet afgifne underdåniga utlåtande, finnes
ordagrannt intagen uti Bihanget till samtlige Riks-Ståndens
Piotocoll vid nämnde års Riksdag, io:de Samlingen och irsta
Afdelningen af Expeditions-Utskoltets förslag till Rikets Stän¬
ders underdåniga Skrifvelse till Kongl. Majrt; och följde härå,
sedan Upsala Dom-Capitel öfver Riksens Ständers underdåni¬
ga önskan blifvit bordt, och Hernösands Dom-Capitel fått
underdåniga påminnelser deremot afgifva, Kongl. Majrls Nå¬
diga Svar, att några sådana skäl då icke eller förekommit,
som kunde föranleda till ändring uti Kongl. Majrts i frågan
förut fattade beslut. Således ett Nådigt afslag på denna un¬
derdåniga önskan.
Att nu åter hos Riksens Höglofl. Ständer förnya ena¬
handa anhållan, eller att Hernösands Slifts-kyrka måtte åter¬
få de 124 tunnor spanmål, som under namn af Domkyrko-
tunnor, allt sedan Stiftens delning, från hennes Stift utgått
och utgå till Upsala Domkyrka, och alt äfven ånyo anhålla
om Riksens Höglofl. Ständers lika enhälliga bifall till en lika
underdånig anmälan, dristar undertecknad, Ombud från nämn¬
de Stad, dertill uppmanad af det högst vigtiga skäl, att Her¬
nösands gamla bräckliga kyrka nu är sedan sista Riksdag
casserad och till en del redan raserad, sedan, efter flera an¬
ställda syner och besigtningar, hon befunnits för Församlin¬
gens säkerhet vådlig, all slags reparation ändamålslös, såsom
medtagande kyrkans tillgångar, utan att svara emot bebof-
D e n 29 F e b r u a r i i.
vet och utrymmet af Stiltskyrka, och Församlingen, utgö¬
rande 2,000 sjalar, flera år nödsakad hålla Gudstjenst uti ett
mm, der föga 4°° personer finna eli högst hopträngt obe¬
qvämt utrymme. Enär härtill kommer, att Hernösands kyr¬
ka nu är den enda Stifts- eller Domkyrka i Riket, som ej
fått komma i åtnjutande af det bidrag från sitt Stift, som
till hennes underhållande och nu förestående nybyggnad i e-
genskapen af Sliftskyrka bordt utgå och henne tillkomma re¬
dan år i647, (h”1 hon skiljdes från Upsala Stift, och hvilken
förmån tillfallit alla från de äldre Stiften skiljda Domkyrkor¬
na, såsom Carlstads, Götheborgs och Calmars, äfvensom att
Hans Kongl. Majit, vår allernådigste Konung, vid det Nådi¬
ga besök, hvarmed år i835 vårt aflägsna Stift och Stad, efter
100 års saknad af något Kongligt besök, äfven hugnades, ef¬
ter hållen gudstjenst i vår kyrka och åsynen af hennes för¬
åldrade skröpliga skick, Nådigst anbefallte, att kostnadsför¬
slag öfver hennes förskönande invändigt skulle uppgöras och
Kongl. Majit i underdånighet meddelas; men hvilken Nådiga
befallning ej kunnat efterkommas, då vid hällne flera syner
kyrkan befunnits så biistfäflig, alt hennes förskönande i när¬
varande skick varit ändamålslös.
På dessa sedan sista Riksdag inträffade händelser, och
förekomna vigtiga anledningar, och under vördsamt åbero¬
pande äfven af allt, hvad med den ifrån det Högvördige
Preste-Ståndet emanerade motionen i ämnet hos alla Resp.
Med-Stånden, såsom skäl för bifall och den beslutna under¬
dåniga önskan, då finnes motiveradt, anhåller jag, att Rikets
Höglofl. Ständer äfven nu täcktes ömt behjerta Hernösands
Domkyrkas saknad af de från hennes Stift årligen utgående
124 tunnor spanmål, och lika enhälligt, som vid förra Riks¬
dagen, genom underdånig skrifvelse till Hans Kongl. Majit sö¬
ka utverka deras, under namn af Domkyrko-tunnor, återgång
till Hernösands Stiftskyrka.
E. J. TV estman.
N:o 95.
Sedan, genom Kongl. Brefvet den 16 December år 1820
och Kongl. Svea Hof-Rätts derpå grundade Universal den ig
i samma månad, den af åtskilige Domstolar i Riket i all¬
mänhet antagne grundsats, att gäldenär, som saknade tillgång
till gäldande af sin skuld, borde dömas densamma med arbe¬
te aftjena, men Kongl. Majit funnit, utom i uppgifne fall, la¬
gen icke medgifva något annat tvångsmedel för gäldenär,
som saknar tillgång att sin skuld betala, än bysättning, så¬
lunda blifvit förklarad, och i följd deraf den enda möjlighet,
som för borgenär återstod, att till arbete få begagna den gäl¬
denär, som på annat sätt ej förmådde betala ådömd faststäld
skuld, då han af dagspenningens öfverskott, efter afdrag af
underhållet, kunde på något sätt fullgöra sin förbindelse, så¬
i6o
Den 29 F e b r u a r i i.
lunda äfven blifvit undanröjd, har misstroendet vid försträck¬
ningar till personer, som ej ega synbar förmögenhet, deraf
blifvit en följd, och hjelpsamheten upphört att, såsom förut,
understödja den mindre bemedlade medborgaren. Dessa följ¬
der, så menliga för ett tiefligt sarnhällslif, hafva afven väckt
missnöje, i samma mån som de leronat gäldenären en utväg
mer att undandraga en betalningsskyldighet, den tvånget åt¬
minstone ålade honom, och gjort mången till bedragare.
Att missbruk med dessa så kallade Ai bets-utslag ofta
skedde, och hvilka förmodligen vållade deras upphäfvande,
kan ej nekas, men dessa torde snarare varit en följd af icke
nog bestämda föreskrifter vid tillämpningen, och i synnerhet
genom borgenärernas ej nog begränsande rättighet vid an¬
vändandet af gäldenärens arbetsförmåga.
För att söka återställa den således rubbade crediten, och
åt hjelpsamheten förvara möjligheten, att återfå sin ofta med
bekymmer och möda förvärfvade egendom, anser jag mig
böra föreslå, att den af Domstolarna, som sagdt är, begag¬
nade rättigheten, alf. döma den gäldenär till arbete, som ej
kan på annat sätt förnöja sin borgenär, mätte genom en
lämplig lag återställas, och då Konungens Befallningshafvan¬
de, såsom Öfver-executor, egde att, elter sig företeende om¬
ständigheter och inhämtad kännedom 0111 gäldenärens arbets¬
förmåga, anlag och förut idkade sysselsättning, bestämma så väl
det arbete, hvarmed han skulle sysselsättas, samt tillse, det
borgenären ej missbrukade sin rättighet utöfver mensklighe—
tens och rättvisans billiga fordringar, än äfven bestämma, så
väl det dagliga arfvode eller dagspenning gäldenären borde, i
förhållande till större eller mindre arbetsförmåga, njuta, äf¬
vensom dagliga underhållet och det derutöfver blifvande öf¬
verskotta att afräknas på skulden.
Man har väl velat invända, att Arbets-ulslagen kunde
umbäras, då rättigheten till bysältning qvarstår; men huru¬
vida den motsvarar ändamålet med en gäldenär, som ingen¬
ting eger, och genom förlusten af sin frihet ingenting kan för¬
värfva, är fullkomligen styrkt af dagliga erfarenheten, helst
så länge en bysatt gäldenär ej får tillhållas, alt först genom
arbete i bysättningshäkte! förtjena sitt uppehälle, utan det af
borgenären skall bekostas, och sedermera ej bidraga med öf-
verskotlet af sin arbetsförtjenst till skuldens afbetalning; och
när en försvarslös person, som hvarken bedragit sin borgenär
eller begått något samhällsordningen störande brott, kan in¬
manas uti ett Correclionshäkte, och der, förblandad med
brottslingar, tvingas att arbeta, likasom en i bysättningshäkte
inmanad — en vacker skola i stora Släder — äfven är be¬
röfvad sin personliga frihet, så länge borgenären behagar, och
den dryga underhållskostnaden ej tvingar eller framlockar en
bättre sinnesstämning, måtte det väl ej vara mera sårande
för rätts- och frihetskänslan, att en gäldenär, under åtnjutan¬
det af sin personliga frihet och nödtorftigt uppehälle, till—
De n 29 Fe br u ar ii. 161
hålles att arbeta i sin anletes svett, på sätt han kan och
förmår.
E, J. JVestman.
N:o g6.
Uti de landsorter, der en större industri hos allmogen
gör handeln och isynnerhet varubytet med Städernas hand¬
lande mera lifligt och förutsätter ofta en icke obetydlig bok¬
föring och I iq v ider, köpare och säljare emellan, ingå lika of¬
ta penningförsträckningar, dels såsom förskotter på erhållan¬
de varor, dels såsom afbetalningar på redan erhållne, och dels
såsom slutlig liqvid för en uppgjord godkänd räkning. En så¬
dan handel och dermed förenad bokföring är isynnerhet äfven
i Rikets nona Städer ganska allmän, der den omgifvande in-
dustrieusa allmogen förser Riket med sina betydliga väfnader,
skogs- och ladugårdsproducter m. m. och vid afsöttningen af
dem till första hand, eller köpmännen i närmaste Städer, kom¬
ma uti ett, ofta icke obetydligt, peoningeförhållande. Genom
9 Cap. 1 §. H. B. är försträckning i penningar bestämd att
göras uti tvenne vittnens närvaro eller efter derå taget bref,
och 17 Cap. 2 §. R. B. tillerkänner deri, sorn handelsbok hål¬
lit eller hålla låtit, på sätt der föreskrifves, fullt bevis, ther
han med ed sannar hvad han påfört. Med anledning af det
förra lagrummet kan således en mindre ärlig gäldenär bestri¬
da borgenären uti det sednare medgifven bevisning, då den
rörer försträckning i penningar, hvarå vittnen eller bref ej äro
att åberopa, och då det nästan gränsar till omöjlighet, att på
en marknad och inträffande större concurrence köpare och säl¬
jare emellan kunna vid hvarje penningeutbetalning åtlyda fö¬
reskriften uti det förra lagrummet, uppkommer derigenom en
osäkerhet och misstroende, som högst skadligt inverkar på
köpares och säljares förhållande till hvarandra. Att söka, om
möjligt vore, undanrödja denna olägenhet, till lättnad vid en
slik varti- och byteshandel, med bibehållande af en nödig
controll och säkerhet, i synnerhet vid nämnde penningeför-
sträckningar, och då Kongl. Maj:t genom Dom uti ett sär¬
skildt mål af den 8 December 1795 i Nåder täckts för¬
klara, att 17 Cap. 2 §. R- B. ej uti frågor om penningeför-
sträckningar , utan allenast rörande handel och köpenskap,
må tillämpas, vågar jag föreslå, hvad å flere orter lärer vara
brukligt, att köpmannen upprättar och tillställer sin debitor
eller creditor en motbok, enlig med hans handelsbok, hvaruti
specificeras så väl de varor, som contanter, han på leranade
effecter bekommit, och att denna mot- eller contrabok, be¬
visligen tillstäld eller uthändigad, finge gälla såsom bevis äf¬
ven på försträckning i penningar, och då sistnämnde §. kun¬
de få det tillägg — — — — then med ed sannar och styr¬
ker j att vederparlen falt sig motbok tillstäld.
Bilagor till Borg.-St. Prot. vid Riksd. 1840• !• 11
162
Den 29 Fe b r ua r i i.
Ehuruväl den försträckning i penningar emot skuldebref,
som 9 Cap. 1 §. H. B. omtalar, endast synes förutsätta de
fall, då gäldenär på längre tid och såsom contant lån emot
ranta erhåller försträckning, och ej bör lämpas till de, då
penningar, som sagdt är, ingå i handel och varubyte, torde
dock, som jag hoppas, förestående tillägg lill 17 Cap. 2 §.
R. B. anses nödigt, eller en Förordning böra utfärdas, som
närmare bestämmer motbokens jemte handelsbokens gällande
för fullt bevis, äfven för contanter, som ingå uti handels-
cch varubytes-räk ningar.
E. J. Prestman.
N:o 97.
Bland de näringar, som från äldre tider ådragit sig Re¬
geringens uppmärksamhet och, genom deras vigt och oum¬
bärlighet för samhället, äfven blifvit uppmuntrade och hug¬
nade med uppoffringar från Statens sida, må med skäl räk¬
nas Fiskeriertia och deribland Strömmingsfisket, hvars afkomst,
jemte det den sysselsatt och med nödig bergning försell flere
tusende af den arbetande classen, utgör en för de flesta orter
högst oumbärlig föda, nästan en bland lifvets första behof.
För Rikets i synnerhet norra Städer har denna näring varit
af icke ringa betydenhet, äfven såsom ett bidrag till deras
upprätthållande, då den endast fått idkas efter förvärfvad
Borgarerätt, och dessas antal åtgjort i de flesta en fjerdedel
af Borgerskapet, som i förhållande dertill bidragit med Kro¬
no- och Stadsutskylder. Om de förmåner denna näring nju¬
tit, vittnar 1 y66 års Fiskeri-stadga, under hvars skydd och
tillämpning Strömmingsfisket florerade och gaf åt detta, (hu¬
ru mödosamma, yrkes trefliga idkare en högst sällan miss¬
lyckad bergning, men ofta rikelig utkomst. Erfarenheten har
dock, ty värr, visat, att, i samma mån denna välgörande
Stadga åldrats, hafva hennes lyckliga följder, likasom andras,
börjat uteblifva och försämrats, förmodeligen för att hon kom¬
mit i strid med andra mägtigare interessen, hvilka smånin¬
gom utträngt hennes verksamhet, och nu står hon der bort-
tynad, döende; lemnande likväl ännu ett lifligt minne, ehuru
sorgligt, af det goda hon uträttat.
Sedan det för vårt fädernesland så vigtiga och lönande
Sillfisket olyckligtvis ugphörde, hvarigenom de kustinnebyg¬
gare, der det idkades, störtades i fattigdom, utom den stora
förlusten i Statsinkomster och den ej mindre högst menliga
inverkan på vår handelsvåg, uppgick en gladare dag för
Strömmingsfisket, förmodligen för att genom dess uppmun¬
tran söka bereda Staten någon slags ersättning för den stora
förlust den gjort, och sedan de Norrländske Städernas Full-
mägtige vid flere föregående Riksdagar ifrån år 1789 yrkat
upplifvande af hvad, i synnerhet till förmån för Strömmingsfi¬
sket vid deras kuster, finnes stadgadt och medgifvet uti 2
Den 29 F e b r u a r i i.
i63
Cap. 1, 7, 8, 9 och io §§. uti förenämnde Stadga, uppma¬
nades Landshöfdingen uti Gefleborgs Län genom Höglofl. Kongl.
Commerce-Collegii aflåtne skrifvelse den 4 April i8o5 och
den 9 April 181g, att i möjligaste måtto söka upphjelpa
Strömmingsfisket, och uppgifva de hinder, som deremot lågo
i vägen, och i följd häraf förklarade och upplyste Fiskerska-
pet i Maji förutnämnde åren, att Häradsrätternes ofta utfär¬
dade förbudsdomar och vitén voro största orsaken till det an¬
tagande fisket. Efter åter förnyad underdånig ansökning år
i8i5 uti ämnet af Fiskerskapet i Gefle, med uppgift på de
hinder, sorn vållade fiskets aftagande, jemte behofvet af en
ny Fiskeristadga, som i synnerhet skulle försäkra Norrländ¬
ska Städernas Fiskerskap om lika förmåner, som Nordsjöfi-
skare tillgodonjuta, och i allmänhet rörande Hafssjöfisket, voro
uti 1766 års Stadga medgifna, sökte slutligen Norrländska
Städernas Fiskerskap vid i834 års Riksdag, hvad så många
gånger blifvit försökt, att skildra orsakerna till det aftagan¬
de fisket, jemte upplysning, huru långt det vore avanceradt
med den nya utlofvade Fiskestadgan, men några hugnande
upplysningar om det ena och andra hafva icke vunnits, och
den gladare utsigten, sorn öppnades, försvann under ansök¬
ningar, förklaringar, infordrade upplysningar och löften, ej
fullbordade.
Bland de vigtigaste och menligast inverkande orsakerna
till denna närings aftagande och slutliga upphörande, är för
högt uppdrifna arrenden på så kallade Kronofisken, och Skat-
temannens i förhållande derefter för fisket vid sina stränder,
belägna vid hafskusten. Såsom bevis härpå må endast näm¬
nas ett norr om Hernösand beläget Kronofiske, som, då det
åt Staten för circa 4° år sedan gaf 3o R:dr B:co årligt ar¬
rende, nu lemnar 54| tunnor saltad strömming, att betalas
efter markegång, alla andra Kronofisken uti enahanda för¬
hållande, uppdrifna ända till 1201 tunnors arrende. Att Sta¬
ten härigenom vunnit en betydlig inkomst, är visserligen hug¬
nande, om dermed vore förenad de dertill bidragandes tref¬
nad och utkomst, men då den skall hämtas från en aftynan-
de näring, som numera ej mägtar bära bördan, hälst då en fle¬
ra år misslyckad fångst gifvit föga mer, än hvad Staten skall
hafva, och synes förebåda samma förlust för Landet, som ge¬
nom Sillfiskets upphörande, då uppkommer ett förhållande,
som ej väl står tillsammans med ett ordnadt Stats- och sam¬
hällsskick. Huru dessa så kallade Kronofisken tillkommit,
hörer väl ej egentligen till ämnet, men då de ej omtalas, till
den mängd de nu befinnas, uti 1766 års Fiskeristadga, der
alla Holmar, Skär, öppna Hafs-, Bergs- och stenstränder äro
öfverlåtne lill fritt begagnande för Strömmingsfisket, vill det
synas som Staten, alltid i behof, lillegnat sig sistnämnde fria
lägenheter, då de funnits lönande, och genom deras öfverlå-
tande först åt Norrländska Städerna under 25 års octroj i
sänder emot en lindrig grundränta, slutligen funnit dem så
164
Den 2g F e b r u a r i i.
lönande, att, likt en nödvändighetsvara, hvarå är total brist,
utbjuda dem åt den bäst betalande, och det på 2;ne auc-
tionsställen, för att vara försäkrad om högsta möjliga pris.
Följden af denna åt Staten på så sätt förvärfvade vinst har
blifvit den, att skattebondeD, som för sina vid kusterna be¬
lägna skogstrakter och utmärker eger rättighet äfven till vatt¬
net och således ganska många fiskelägenheter, bortarrenderar
äfven dem han sjelf för sitt jordbruk ej hinner begagna, och
vet då att derföre yrka ett lika högt arrende. Såsom bevis
härpå må nämnas, att ett läge vid Hornslandet i Helsingland,
för hvilket landegaren till Kronan skattar R:dr, nu ar¬
renderas af Fiskare i Stad, som derföre betala 60 tunnor
Strömming.
Bland förnämnde menliga verkningar må äfven nämnas,
hvad så ofta varit uppgifvet, de vitesförbud skattemannen på
de flesta ställen utefter kusten sökt och af Ilärads-Rätterne
fått emot all slags fiskedrägt vid hans stränder, äfven den tid
af sommaren, då han sjelf, hindrad med höbergning och sä¬
desskörd på hemmanet, ej medhinner hämta de skördar hans
stränder erbjuda, och hvilka just denna tid ymnigast inträffa;
och icke nog dermed, han nekar äfven arrendatorn att under
nämnde sin frånvaro bruka hvad redskap han vill vid såda¬
na lägenheter, som samfäldt begagnas, och hvarigenom de be¬
tydligaste fisken gå förlorade.
Förtigas bör ej eller det menliga inflytande på Ström¬
mingsfisket, som de sisla åren förorsakats af Ångfartygens re¬
sor utefter de norra kusterna och uti deras skärgårdar, der
mesta fisket idkas, och hvilken erfarenhet vitsordas af alla
de norra Städernas Fiskare, jemte den, att Strömmingen är
för det minsta buller och oro i vattnet den mest ömtåliga
fisksort. Det hörer väl ej till ämnet att afgöra, huruvida ett
enskildt Bolags interessse bör skyddas på bekostnad af flera
tusende famillers utkomst, men framtiden skall kanske snart
nog visa, derest ej nämnde menliga följder på något kraftigt
sätt söka förekommas, att det går med Strömmingsfisket ut¬
efter de norra kusterna, som med Sillfisket vid de södra.
Att söka återvinna åt Fiskenäringen för de Norrländska
Städernas Borgare den uppmuntran och skydd den njutit af
förmånerna uti åberopade 1766 års Fiskeristadga, hvilken än¬
nu ej är genom någon annan upphäfven, men väl, genom
förändrade af tidens kraf inträdda förhållanden, i behof af
förbättring, är ändamålet med denna min motion, och att
dertill söka utverka Riksens Ständers behjertande och krafti¬
ga medverkan. Väl tyckes vid första påseende det mål,
hvaråt jag syftar, vilja aflägsna sig, då jag säkert kommer i
strid med Statens hitintills påräknade stora vinst af sina Fi¬
skens utarrenderande, och den ännu större den har att vän¬
ta af snart instundande nya auctioner, äfvensom den med
skattemannen om fri disposition af sina skatlestränder; men
då jag i förra fallet erindrar mig alla de uppoffringar Sta-»
Den 29 Fe b r u a r i i.
165
ten ifrån början gjort, för att uppmuntra denna näring, då
den ännu låg i sin linda, och icke nu bör, för en i framti¬
den kanske osäker vinst, undertrycka och förstöra hvad den
förut upphjelpt, äfvensom den eftergift den fått vidkännas
för flera både Lax- och Strömmings-fisken, hvilka vid an¬
ställde rättegångar befunnits vara en inkräktning på jord-
egarens skatte-rätt, hyser jag det säkra hopp, att Staten,
nu som förr, afslår åt Städernas Fiskerskap på 25 ä 5o
år, och emot en efter tidens kraf lämpad grundränta, si¬
na så kallade Kronofisken, hvilka, efter derom anställan¬
de undersökningar, lämpligast och rättvisast kunde delas
de närmast derintill belägna Städerna emellan, i förhållande
till deras Fiskerskap, och i synnerhet emellan dem, som för
sin donerade jord icke ega några thy åtföljande fiskelägen¬
heter, hvarefter jag i sednare fallet med säkerhet föreser,
att Skattemannen nedsätter sitt arrende, och, i likhet med
Staten, räcker en hjelpsam hand åt den aftynande näringen.
Framför allt blifver en förbättrad Fiskeri-Stadga af behof-
vet påkallad, jemte en noggrann undersökning om alla de
missbruk, som emot denna näring sig inrotat och så menligt
inverka på dess bedrifvande. Hvad slulligen beträffar den
skada Ångfartygen göra under sina resor långs efter kuster¬
na Städerna emellan, och den tid då Strömmingen vanligen
nalkas stränderna, så, och då seglande fartyg, hvilka ej för¬
orsaka så mycket buller och oro i vattnet, ej få nalkas de
stränder, der Strömmingsfiske idkas och redskap finnas ut-
lagde, närmare än på visst afstånd, vore ett sådant äfven för
dem utfärdande förbud högst nödvändigt, äfvensom att ej få
passera de intill Städerna belägna Skärgårdar, der Ström¬
mingsfiske idkas, hvaremot de finge, efter derom träffande
öfverenskommelse, utse andra lossnings- och lastnings-ställen.
E. J. TEeslman.
N:o 98.
Alt detCreditiv, stort 600,000 R:dr B:co, som Rikets Stän¬
der vid flere föregående Riksdagar beviljat Jern-Contoiret,
måtte, efter förut gällande föreskrifter, få fortfara intill näst¬
kommande Riksdag, vågar jeg vördsamt föreslå; och anhål-
les om Remiss af denna min motion till Högloflige Banco-
Utskottet, -o
B. de Maré.
N:o 99.
Vår tids stigande civilisation fordrar oeftergiflig! bort¬
skaffandet af många gamla Lagar och Föl fattningar, sorn än¬
nu qvarstå från råhetens och barbariets tidehvarf. Desse
föråldrade institutioner verka nu ytterst menligt å samhälls¬
förhållanden. Så är i hög grad fallet med det för tjufnad
i66
Den 29 Fe b r u ar i i.
och andra brott stadgade Spö- och Ris-straffet, äfvensom den
uppenbara Kyrkoplikten, som för vissa brott är föreskrif-
ven Den som efter begånget brott, hvartill mången gång
nöd och lättsinne varit enda orsaken, derföre undergått nå¬
gondera af dessa bestraffningar, den blir aldrig någon nyttig
medlem i samhället. Det offentliga straffet, han lidit, vållar
bestämdt, att han sedermera icke kan söka sin bergning på
ärligt sätt, och stadd i en sådan belägenhet, stiger med tiden
hans djerfhet oell böjelse lill den höjd, att han begår de
rysligaste brott, och således är vådlig för samhället. Mot
den uppenbara kyrkoplikten förekommer äfven dessutom, att
brottslingars närvaro på det rum, der allmänheten är sam¬
lad till andagtsöfningar, i högsta grad är störande och hin¬
derlig för den uppbyggelse man gått att söka i detta heliga
rum; och hvarigenom gudsfruktan inom församlingen kallnar
samt lasten och sedeförderfvet träda i stället. På sådant
sätt hafva de omnämnda ohyggliga straffen hufvudsakligen
vållat det tillstånd af ständig osäkerhet till lif och egendom,
så väl i hufvudstaden, som öfrige orter, hvaruti vi nu be¬
finna oss.
Det är således hög tid, att nu skaffa bort dessa frön,
som alstrat så mycket ondt. Således vågar jag föreslå, utan
afbidan på granskningen af förslaget till en ny Criminal-
Lag, att dessa ohyggliga straff måtte med denna Riksdag
försvinna, och andra menskliga och ändamålsenligare träda i
stället. Jag vill nu blott tillägga, att, enligt min tanka, det
icke är olämpligt, att brottslingen, innan han ur häktet
släppes och får åter komma på fri fot, må för sin själasör¬
jare göra syndabekännelse och af honom emottaga tjenlig
varning. Detta är så kallad hemlig kyrkoplikt.
Och anhåller jag om Remiss till Lag-Utskottet.
A. örström.
N:o 100.
Enligt Kongl. Förordningarne den 1 Mars 1749 och den
10 December 1706, ega Magistraterne i Städerne, med un¬
dantag af Stockholm och Götheborg, vid inträffade dödsfall,
att af all i boet befintlig lös och fast egendom uppbära 1
procent i arfvode för bouppteckningen, och \ procent för
arfskifte.
Denna Boupptecknings-provision är så mycket obilligare,
som det ofta i skuldsatta boet eller sterbhuset händer, att
Magistraten, under denna rubrik, tager den enda behåll¬
ningen, sora i boet finnes, så att mången gång verkliga for¬
dringsägare blifva lidande, derföre att denna dryga procent
eller provision först uttages; och i sterbhus åter, der be¬
hållningen är mycket stor, är det äfven orimligt, att Magi¬
straten skall, för sitt arbete, få många hundrade gånger mer,
än hvad andra kunnat göra samma arbete för. Dessa nriss-
Den 2g Februari i.
167
förhållanden böra alltså afhjelpas, och jag får derföre öd¬
mjukast föreslå, att, med ändring af ofvanberörde Kongl.
Förordningar, sladgas måtte, att Boupptecknings- och Arf-
skiftes-provisionerne i Städerne, utom Götheborg och Stock¬
holm, må utgå, ej af sterbhusets summa inventarii, utan af
summa behållning, sålunda, att boupptecknings-provision, då
behållningen uppgår till mindre än 1,000 R:dr, blir 2 pro¬
cent, ifrån och med 1,000 till 10,000, 1 procent, samt der¬
utöfver * procent, och arfskiftes-provision hälften mindre;
samt alt i fattiga sterbhus, der ingen behållning finnes, Ma¬
gistraten må utan arfvode hålla bouppteckning.
Om Remiss till vederbörligt Utskott anhålles.
A. örström.
N:o lot.
Med särdeles tillfredsställelse har jag vid detta Riksmö¬
te erfarit, att inom Representationen nästan enhälligt vid
hvarje tillfälle, som dertill yppat sig, den tanke uttalat sig,
att, genom besparing af Stals-utgifter till jmproductiva före¬
mål, bilda tillgångar för befordrande af practiika undervis-
ningsmedel, allmän folkbildning och upplysning, såsom det
säkraste sättet att uppmuntra och bereda hågen för ett in¬
dustriel! lif och productiv verksamhet. Af stiftelser i den¬
na väg, som på Statens bekostnad tillkommit, kunna vi hit¬
tills egentligen endast räkna Technologiska Institutet här i
hufvudstaden. Det öfriga har inskränkt sig till blott tillfäl¬
liga, oftast otili räck liga bidrag till mechaniska verkstäder,
Chalmerska Institutet i Götheborg, Landtörnks-Institutet på
Degeberg, med mera dylikt. Deremot och under det man
börjat inse, att Sverige för sitt verkliga sjelfbestånd har
många ännu ouppfyllda behof, hvilka ju-t under ett långva¬
rigt fredslugn äro möjliga att afhjelpa, har man med en full¬
komlig likgiltighet behandlat vissa af dessa stora angelägen¬
heter — deribland med skäl bör räknas omsorgen för utvid¬
gandet af Rikets sjöfart, en näring och ett yrke, som redan
i forntiden var och ännu är på den Skandinaviska halföns
stränder för dess inbyggare ett mål för deras medfödda håg.
Endast härigenom kan det förklaras, att, då, efter föregåen¬
de beredelser vid 1828—r83o årens Riksdag, det första kraft¬
fulla steget vidtogs för de högre och lägre undervisningsver¬
kens lyftning genom betydliga Statsanslag till någon fullkom¬
ligare höjd, sjömansyrket, sora ostridigt, örn det skall erhål¬
la en lyckligare riktning än sjelfva dagakarlens, att blott
trampa uti förfädrens fotspår, fordrar att understödjas af in-
tellectuel bildning, så vida det icke numer a i Sverige ensamt
skall blifva alldeles stillastående, så stjufmoderligt af Ko¬
nung och Ständer behandlades, att, medan 60,000 R:dr B:co
årligen tillädes de högst betydliga fonder, som redan voro
disponibla för den mera vetenskapliga eller Embetsmanna-
i68
Den 29 Februari i.
bildningen, blef intet afseende fästadt uppå, eller ett enda
öre anslaget för i sammanhang dermed ifrågasatte Naviga-
tions-Skolor, vare sig högre eller lägre,
Ändtligen togo Hufvudstadens Handlande och Skepps-
Redare ett allvarligt steg, att bryta den, så att säga, botten-
frusna isen, då de hos Hans Kongl. Höghet Kronprinsen, i
egenskap af Stor-Amiral, under tillkännagifvande af en i sed¬
nare åren förbättrad conjunclur för Skeppsrörelsen, ådagala-
de, att antalet af öfvade Sjömän vore otillräckligt för en
utvidgad rörelse, att i synnerhet skickliga ämnen till Befäl¬
hafvare på Handelsfartyg saknades, att de Navigations-Sko-
lor, som för närvarande finnas, icke motsvarade ändamålet,
att blotta föreskriften om högre kunskapsmått för Coopvaer-
die-Skeppare snarare skulle öka, än minska bristen på dug¬
ligt befäl, så länge utvägar saknades, att inhemta de påbjud¬
na kunskaperne, med mera som slod i sammanhang med det¬
ta ämne.
Den vanliga utvägen i vålt land, att, så snart någon
fråga anses vara af vigt, nedsätta en Comité' för dess be¬
handling och oftast för dess begrafning, vidtogs. Till Leda¬
möter i denna Comité', som tillsattes genom Kongl. Maj:ts
Nådiga Beslut den 23 Februarii 1838, kallades nuvarande
Chefen för Förvaltningen af Sjö-Ärendena, en annan Office¬
rare af Kongl. Maj:ts Flotta, 2:ne Commerce-Collegii Leda¬
möter, jemte 3:ne af Hufvudstadens Skepps-Redare. Olyck¬
ligtvis fick denna Comité' ett vidsträckt fält att bearbeta.
Den uppdrogs att inhämta och utreda, icke allenast Naviga-
tions-Skole-Verkets närvarande tillstånd, utan äfven Sjömans¬
husens beskaffenhet och förhållandet med hvad i öfrigt till
Coopvaerdie-sjöfarten i allmänhet, jemte sjöfolkets vård och
behandling hörer, samt att härom afgifva underdånigt utlå¬
tande, åtföljd t af förslag till de förändringar i hittills gällan¬
de Författningar eller till de nya Reglementariska stadgan-
den, som kunde finnas af behofvet påkallade.
Dessförinnan hade i Hufvudstaden bildat sig ett Sjö-
manna-Sällskap, hvars anda och syftning, lika hedrande alla
tider och alla länder, är allmänt känd och lika allmänt med
värma omfattad af alla, som lifvas af medborgerligt nit för
handel och sjöfart, såsom de 2:ne stora häfkrafterne för lan¬
dets öfriga hufvudnäringar och i allmänhet för nästan all
både production och consumtion. Med ungdomens värma
omfattande sitt stora och vackra ändamål, hade berörde Sjö-
manna-Sällskap med rastlös verksamhet på visst sätt gått
nyssnämnde Handels- och Sjöfarts-Comite' i förväg och för¬
anstaltat utarbetande af en Lärocours i Sjömannayrket, på
underdånig anmälan hvarom, i följd af Kongl. Majus Nådi-
diga Beslut den 6 Marlii 1839, en ny Comité' tillkom, be¬
stående af Ordföranden i Stockholms Sjömanna-Sällskap,
Kongl. Vetenskaps-Academiens Astronom, en Officer af Flot¬
tan, jemte Läi arne vid Navigations-Skolorne i Stockholm och
Den 29 F e b r u a r i i.
169
Götheborg, med bestämmelse, att, elter granskning af berör¬
de Lärocours, så fort ske kunde, utarbeta förslag lill Navi-
gations-Skolor i Riket, äfvensom till föreskrifter rörande
examina för så väl Navigntions-Lärnre, sorn Befäl och Un¬
der-befäl vid Handelsflottan, hvilket förslag sedermera borde
till den förut nedsatte Allmänna Handels- och Sjöfarts-Co-
miteen öfverlemnas.
Den sålunda underordnade Comileen fulländade snait
sitt arbete, hvilket vittnar om den stora ansträngning, hvar¬
med det blifvit ulfördt. Dess förslag är i så måtto helgju¬
tet, alt det icke allenast innefattar en sann historisk skildring,
huru vårdslösa den ifrågavarande vigtiga grenen al allmänna
undervisningen hittills varit och ännu är, utan äfven medlen
att afhjelpa bristen, åtföljdt af fullständiga förslog till för¬
ordning angående examina för Befäl och Under-befäl vid
Ilandels-flottan flan och med år 1Ö44? v‘d hvilken tid först
verkningarne af den nya sakernas ordning beräknas kunna
vidtaga, till Reglemente för Navigations-Undervisningsverken
i Riket; och öfver koUnaderne, som skulle erfordras, dels
årligen till aflöning och underhåll och dels på en gång för
Navigations-Läroverkets och öfriga Skolornes organisation, så
att, örn desse medel varit att tillgå, det varit ganska lätt, att
genast bringa saken till verkställighet. Olyckligtvis måste
alla dessa förslag inlemnas till Handels- och Sjöfarts-Comi-
te'en, som sedan den tiden, Oct< ber månad sistlidet ur, icke
lärer haft någon sammankomst, så att förslagen hvarken blif¬
vit granskade eller till Kongl. Majit i underdånighet insände,
i följd hvaraf, om enskild Representant nu ej upptager frågan,
den icke förr än nästa Riksdag möjligen kan förekomma.
För att, om möjligt är, undanrödja ett sådant nytt up¬
pehåll, har jag förskaffat mig del af förrberörde förljenst-
fulla arbeten och deraf inhämtat, att för det närvarande
Staten icke i och för Navigations-Skole-väsendet bidrager
med mera än 4° Ridt1 till den här i hufvudstaden varande
Skola, men att Kongl. Majit redan den 23 Januarii (827 i
Nåder förordnal, att, till förmån för Piikets Handel och Sjö¬
fart, till en början 5 allmänna Navigations-Skolor i hvardera
af Städerne Stockholm, Götheborg, Gefle, samt i en af Stapel¬
städerna uti Malmö och Calmare Län skulle inrättas. Under
liden utkom väl Kongl. Commerce-Collegii Kungörelse af d,
1 Martii 1827, rörande examina för Coopvaerdie-Skeppare,
hvilken ännu är till efterrättelse gällande, utan att sederme¬
ra med afseende på Navigalions-Skolornes organisation något
blifvit tillgjordt. Emedlertid är genom åberopade Kgl. Com¬
merce-Collegii Kungörelse stadgadt, att en hvar, som i Rikets
Sjö- och Stapelstäder söker vinna burskap såsom Coopvaerdie-
Skeppare, ovilkorligen skall dessförinnan, i närvaro af eri
Sjö-officer eller annan i Sjövetenskapen kunnig man, den
Förvaltningen af Sjöärendena, uppå vederbörande Magistra¬
ters anmälan, eger utse och förordna, samt af en Magislrats-
11*
Den 29 Fe b r u a ri i.
person oell en Coopvaerdie-Skeppare, undergå examen. ' Oell
följden deraf liar blifvit, att redan år i835 voro examinato-
rer tillsatte uti de fleste Stapelstäder. Sålunda kunde la¬
gens bud uppfyllas, men till livad båtnad för sjelfva ända¬
målet, sorn åsyftades, skall nu ådagaläggas.
Enär icke något kunskapsprof erfordrats af Examinato-
rerne och icke eller någon lön blifvit dem anslagen, hafva
personer ofta måst dertill antagas, hvilka ej allenast varit
blottade på all nautisk bildning, utan äfven visat sig likgil¬
tige för saken. För att bringa olägenheterne häraf till sin
höjd och göra villervallan i bela undervisningen fullkomlig,
hafva personer åtagit sig examinators-befaltningen, för att
dymedelst bereda sig tillfälle, alt så mycket lättare och med
desto större framgång tillika såsom Lärare kunna förtjena
sitt uppehälle. Den examinerande Läraren, sjelf okunnig,
måste då, dertill uppmanad af egen fördel, till examen fram¬
släppa eleven lika okunnig som han sjelf, dels för att såme¬
delst bereda sig en inkomst, dels ock emedan han sjelf icke
eger någon verklig kunskap att meddela. Följden har varit,
att ganska få anmäla sig till examens erhållande i de Sko¬
lor, der skickliga, nitiska och oegennyttiga Lärare finnas;
hvaremot tillopp aldrig saknas på de ställen, der inga för-
ståndsgåfvor erfordras för erhållande af ett examens-belyg.
Det anförda torde vara nog för alt vi>a, huru litet för det
närvarande är sörjdt för deras bildning, åt hvilkas händer
menniskors lif och egendom så ofta måste anförtros.
Då jag härjemte öfverlemna!- alla hithörande handlingar,
för att komma behörigt Utskott tillhanha, får jag föreslå,
att Rikets Ständer nu besluta, att, på sätt Comiterade till¬
styrkt, Navigalions-Skolor till en början inrättas uti Slock¬
holm, Götheborg, Gefle, Malmö och Calmar, nied vilkor, att
desse Städer sjelfva anskaffa tjenliga localer dertill; att den
i Stockholm tillika kommer att utgöra ett större läroverk för
skicklige Lärares bildning, hvarförutan ändamålet med det
hela skulle förfelas; att den föreslagne Navigations-Directeu-
ren med 2,5oo R:drs lön försvinner, då inom Slockholm tjen¬
lig examinator ej kan komma att saknas, och Navigations-
Directeurens öfriga befattning uppdrages förste Läraren vid
Läroverket i Stockholm, emot en tillökning i lön af 5oo
R:dr, hvarigenom på det hela besparas 2,000 R:dr årligen,
så att hela årliga utgiften, som Staten skulle vidkännas, blef-
ve <0,100 R:dr att på loide Hufvud-Titeln uppföras; hvar¬
emot de materiela behofven, som blott vid Läroverkens för¬
sta organisation ifrågakomma, kunde fyllas af Handels- och
Sjöfarts-fonden med 16,600 R:dr.
För att likväl försäkra sig emot farhågan, att Naviga-
tions-Skolome, en gång beslutade, icke skulle komma att
uppfylla deras bestämmelse, borde Rikets Ständer vid beslu¬
tet om anslagen fästa såsom oeftergifligt vilkor, att hvarje
Nayigalions-Skola må erhålla en Direction, vald af Handlan¬
Den 29 Februarii.
de, Skepps-Redare och Skeppare, med rättighet att hafva
närmaste tillsynen vid Skolan och att höras vid tillsättandet
af Lärare.
Slutligen och för den händelse Rikets Ständer möjligen
skulle förbise nyttan och behofvet, att sjelfva taga initiativet
till lieie Navigationsskolors organiserande, tillåter jag mig upp¬
lysa, att hvad, af de ifrågasatte Städerne, Malmö särskildt an¬
går, andan för undervisningens införande der redan så kraf¬
tigt uttasat sig, att 1,200 R:dr B:co, deraf 1,000 R:dr af en
enda person, äro sammanskjutne, med vilkor likväl, att åter¬
fås i händelse ändamålet, alt erhålla på stället en fullständig
Navigationsskola, icke vinnes inom 2 å 3 år, deraf det ena
redan förflutit, att Kongl. Majit redan i Nåder anvisat 1,000
R:dr att utgå af Handels- och Sjöfartsfonden till instrumen¬
ter för Skolan, att således endast lönen för Lärarne 1,200
R:dr och ett tillskott för Instrumenter och Chartor af i,85o
R:dr utöfver redan anviste erfordras, för att sätta i gång en
Navigationsskola i Malmö Stad, och att jag således, i fall den
större planen i afseende på den nautiska bildningen nu e] in¬
föres, måste inskränka mig till anhållan, alt åtminstone den
del deraf måtte sättas i verkställighet, genom hvars uteblif-
vande en redan frivilligt erbjuden fond skulle gå förlorad.
C. C. Halling.
N:o 102.
I stöd af det tänkesätt, som blifvit, uti en lill Kongl.
Majit i början af sistförflutne år, i underdånighet ingifven
skrift, utaf Borgerskapet i en stor del af Rikets Städer en¬
hälligt uttryckt, anser jag mig uppmanad, att hos det Vällofl.
Ståndet anhålla, det måtte, i förening med de respective Med-
Stånden, Vällofl. Ståndet hos Kongl. Majit i underdånighet
anmäla sin önskan, om upphäfvandet af de den 3o Junii och
21 September 1838 utfärdade Författningar, rörande de i Ri¬
ket vistande medlemmar af Judiska Nationen, och att i sam¬
manhang dermed det år 1782, på grund af och i öfverens¬
stämmelse med Rikets Ständers skrifvelse vid 1778 års Riks¬
möte, för medlemmarne af samma Nation, stadgade Regle¬
mente måtte till full kraft och verkan varda återstäldt.
Vid de formela egenheterne uti de åberopade förordnin-
garne af den 3o Junii 1838, anser jag mig nu icke böra up¬
pehålla mig. Att desse författningar, hvilka åt ett främman¬
de folk inrymma medborgarerätt i Riket, och som i åtskilli¬
ga delar röra högst vigtiga punkter uti Civil- och Kyrko¬
lagen, blifvit utan Rikets Ständers medverkan, samt utan
Högsta Domstolens och någon andelig myndighets hörande,
utfärdad, eller att den fonn, som Statens Grundlagar utstaka
för Civil- och Kyrkolagsfrågors behandling, blifvit uti berörde,
till förmån för Judiska Nationens Ledamöter, gifne Förord¬
ningar uppenbart åsidosatt, lärer visserligen, min åtgärd för¬
172
Den 29 Februari i.
utan, jag är derom fullt öfvertygad, ådraga sig Höglofl. Con-
stitutions-Utskottets granskande och beifrande uppmärksam¬
het. Och skulle äfven, emot min förmodan, och emot hvad
jag [anser vara det rälla, ifrågavarande författningar kunna
betraktas, såsom innehållande endast Ekonomiska ämnen, så
vågar jag ändock tro, att de märkliga omständigheterne icke
skola af Constilutions-Utskotlet förbises, att, då en nära en¬
väldig Konung, icke utan Nationalrepresentationens uttryckta
önskan och samtycke, tillåtit Judiska Nationens medlemmar,
att under noga begränsade vilkor i Riket inkomma, och så¬
som främlingar i några få Städer vistas, uppehålla sig och
idka rörelse, den Constitutionela Regeringsmakten deremot,
Rikets Ständer alldeles ohörde, gifvit desse främlingar ojem¬
förligt större rättigheter, eller fullkomligt incorporerat dem i
samhället, samt att, då utlåtande ifrån Städernes Borgerskap
i detta ämne infordrades, blott de få Städers Borgerskap en¬
sidigt hördes, som otvifvelaktig! kunde anses ega ett enskildt
intresse, i saken öfverensstämmande med Judiska Nationens
ansökning, men alldeles icke de öfrige Städerne och Lands¬
bygdens communen, hvilka aila hade i frågan ett motsatt
interesse, och som af Judarnes spridning i Riket och utflytt¬
ning ifrån förrbemäldle, dem till uppehållsorter anvisade, stä¬
der, lika säkert skulle löna ett högst menligt inflytande.
Men jag vill ej, såsom jag fcrut nämnt, uppehålla mig
vid desse och än flere egenheter i formen för de ifrågava¬
rande författningarnes behandling, huru mycken uppmärk¬
samhet de än särskildt föi tjenade, och huru mycket derom
vore att säga. Jag bör undvika vidlyftighet, och tror mig
derföre endast ifrån saken, som utan tvifvel ock är vigtigare,
än formen, böra hämta grunderne för min framställning.
I detta hänseende anser jag först böra anmärkas, att de
af Judiska Nationens medlemmar sökta, och dem, på Com-
merce-Collegii samt åtskillige Konungens Befallningshafvan-
des tillstyrkanden, men i väsendtlig strid mot de hörde Stä¬
dernes Borgersknps afgifne utlåtanden, genom Förordningen
af den 3o Junii 1838, förunnade utvidgade förmåner och pri¬
vilegier, hvilka genom Förklaringen den 21 September sam¬
ma år väl i någon män kunde synas minskade, men all¬
deles icke öppet eller fullständigt blefvo återkallade, sakna
på Judiska Nationens sida allt stöd af rättsgiltiga anspråk.
Medlemmar af Judiska Nationen insläpptes i Riket, såsom of¬
van är nämndt, på grund af Rikets Ständers skrifvelse vid
1778 års Riksdag, och fingo under vissa vilkor bosätta sig i
Irenne Städer, i tanka och under förutsättning, att de skulle
införa capitaler och en högre slöjd- och handelsskicklighet i
Riket, samt kraftigt upparbeta Sveriges industri, handel och
sjöfart, hvilka hade utomordentligt lidit af de häftiga skak-
ningarne i penningväsendet, myntvärdet och enskildta för-
mögenhets-tillståndet nästföregående årtiondet. Att sådane
voro de förhoppningar och förutsättningar, under hvilka det
Den 29 Februarii.
*73
tilläts medlemmar af Judiska Nationen att i Riket inkomma,
det synes otvetydigt, så väl af ofta bemäldte Rikets Ständers
skrifvelse, som af uttryckliga Stadganden uti 1782 års Regle¬
mente. Hade de hit inflyttade eller här sedermera födde med¬
lemmar af Judiska Nationen uppfyllt nu anförde förutsätt¬
ningar, så funnes ock något stöd i rätt och billighet för den
sökta och beviljade utvidgningen i rättigheter och förmåner;
men desse förutsättningar hafva lika litet blifvit verkliggjor-
da, som en större del af de bestämmelser efterlefda, hvilka
uti 1782 års Reglemente hade blifvit fästade, såsom vilkor
vid den tillåtne inflyttningen i Riket; ty Judarne förstodo
snart här, likasom på många andra ställen, att sätta sig i så¬
dan förbindelse till Regeringen och Auctoriteler, alt de blef¬
vo öfver lagen och, i uppenbar strid med Reglementet, till-
vunno sig högst väsendtliga fördelar och bet ältiganden, hvil¬
ka till tomma ord förvandla flera af de i berörde Reglemen¬
te utstakade vilkoren och inskränkningarne vid deras inflytt¬
ning, verksamhet och rörelse, hvarpå, om så behöfves, facti-
ska bevis i mängd skulle kunna anföras. Eller hvilka hafva
de förvärfsgrenar varit, som erfarenheten ådagalagt, att Ju¬
darne, allt ifrån det de i Riket insläpptes, förnämligast om¬
fattat? I första rummel importhandeln. Knappt nämnes nå¬
gon enda medborgare af Judiska Nationen, som varit expor-
teur, och än mindre är det kändt, att Skepps-Rederiet, denna
för vårt land så naturliga och nyttiga industrigren, varit af
någon bland dem idkad. Deremot har importen, och särde¬
les införseln och spridandet i Riket af utländskt kram och
fåfängliga lyx- och öfverflödsvaror, hvarmed Judiske hand¬
lande i de sista tiderne, i täflan med utländske profryttare,
snart sagdt, i ordets egentliga bemärkelse öfversvämmat lan¬
det, utgjort den hufvudsakligaste af Judiska Nationens med¬
lemmar idkade rörelsen. Den industrigren, som Judarne der¬
näst berömmas alt hafva bragt rigtigt i flor uti de Städer,
hvarest de fått etablera sig, är procenteriet, och att denna
mening icke måtte vara alldeles orättvis, vinner styrka deraf,
att i alla de Släder, der de ej haft tillstånd alt bosätta sig, lika¬
som på landsbygden, procenteriet, åtminstone i stort, är i det
aldranärmaste okändt. Det medgifves gerna, alt åtskillige
Judar funnits, likasom ännu en och annan finnes, som med
drift och skicklighet idkar fabriksrörelse, men detta undan¬
tag, som rättvist och till dessa individers heder erkännes, be¬
visar ingenting emot regeln eller det allmänna förhållandet,
hvilket nästan alltid varit sådant, att flertalet af Judiska Na¬
tionens medlemmar såsom handlande och importeurer upp-
drifvit lyxen, befordrat spridandet och consumtionen af ut¬
ländske mode- och kramvaror.
Sältet, hvarpå Judarne i mer än ett halft sekel realise¬
rat de förhoppningar, under hvilka de i Riket fingo inkom¬
ma, gifvet- följaktligen alldeles ingen behörighet eller rättsgrund åt
några anspråk på större förmåner, och ej heller kan det med
i74
Den 29 Februari i.
fog invändas, såsom det likväl någon gång sker, att just
tvånget och inskränkningarne nödga dem, att omfatta de här
nämnde mindre nyttiga och lofliga förvärfsgrenarne, ty för ett
ej större antal individer af Judiska Nationen, än som här i
Sverige finnes, öppnar 1782 års Reglemente mångfaldiga och
mer än tillräckliga utvägar lill verksamhet, sysselsättning och
utkomst; men denna beskaffenhet af här vistande Judars all¬
männaste och förnämligaste handels- och industriyrken afgör
ock nyttan eller skadligheten af deras vidare utflyttning och
spridning i Riket, vare sig i följd af Förordningen den 3o
Junii i838, eller ock på grund af särskilde tillstånds-resolu-
tioner, i öfverensstämmelse med Förklaringen den 21 Septem¬
ber samma år öfver berörde Förordning. Ty af tillåtelsen
för Judiska Nationens medlemmar, på det ena eller andi a sät¬
tet tillkommen, alt etablera sig i Provins-städerne och på
landsbygden, samt att besöka alla marknader, följer nödvän¬
digt, att de, så stor som den allmänna benägenheten är för
lyx, flärd och ett öfver tillgångarne sträckt lefnadssätt, skola
genom den ökade lättheten att debitera sitt utländska fåfäng-
lighetskram, kunna i mångfaldigt större scala uppdrifva im¬
porten och consumtionen af utlandets öfverflöd och modeva¬
ror, äfvensom att de af den Judiska Nationens ledamöter, som
äro initierade i ockerrörelsen, skola, bland Provinsstädernes
innevånare och en oerfaren menighet på landet, få ett expe-
rimental-fält för deras industri, som kan bringa dem de mest
rika skördar, och att båda dessa liandelsgrenar, likasom ock
lurendrägeriet, icke genom större utvidgning kunna blifva
nyttigare, hvarken för det hela eller enskilte localer, måtte
vara tydligt. Bedrager jag mig icke allt för mycket, så haf¬
va dessutom handlande af Judiska Nationen, uti deras nära
förbindelser sins emellan så inom- som utlondands samt uti
deras lefnadssätt och å t sk i 11 ige andra omständigheter, många
fördelar, hvilka förenade verka derhän, att handlande Borga¬
re uti våra Provinsstäder svårligen skulle kunna uthärda en
täflan med dem; och det vore således, utom skadligheten för
det hela, äfven en bestämd orättvisa mot Provinsstädernas
Borgerskap, alt påtvinga dem Jud-coloniseringen, ehvad den
tillkomme en gros, förmedelst ett allmänt påbud, såsom För¬
ordningen af den 3o Junii i83S åsyftade, eller ock genom en
möjlig utminutering i särskilde tillstånds-resolutioner, hvartill,
uti Förklaringen af den 21 September samma år, den gene-
rela coloniserings-tillåtelsen förvandlat sig.
Om, genom hvad jag nu anfört, det lyckats mig ådaga¬
lägga, så väl att medlemmarne af Judiska Nationen, hvarken
uti rättsgrund eller billighet haft någon stöd för den af dem
sökte och genom Förordningen den 3o Junii i838 beviljade,
samt uti Förklaringen den 21 September, utan väsendtlig
minskning, bibehållna utvidgning i förmåner, som ock att
desse förmåner, långt ifrån att lända Svenska Nationen till
nytta, äro för det allmänna skadlige och för talrika medbor-
D e n 29 Februari i.
gareklasser orättvisa, så hoppas jag ock dymedelst tillräck¬
ligt hafva rättfärdigat min framställning, att oflaåberopade
i838 års författningar måtte helt och hållet upphäfvas, samt
1782 års Reglemente för Judiska nationen till full kraft och
verkan återställas; och anhåller jag derföre vördsammeligen
om communication af denna motion till de respective Med-
Stånden, och om Remiss af densamma till Höglofl. Econo-
mi- och Bes vars-Utskottet. C„r/ j. Lidbom.
N:o 1 o3.
Sorn kändt är, delar sig Götha Elf, helt nära Staden
Kongelf, i 2tne grenar, hvarigenom bildas ön Hisingen. Den
gren af Götha Elf, som flyter förbi Kongelf, kallas Nordre
Elf; den kan nu befaras endast af mindre farkoster, emedan
den på ett par ställen är ej så obetydligt uppgrundad. O-
tvifvelaktigt och ovedersägligt är det emedlertid, alt denna
segelled, som till och med på en kortare väg, än å den an¬
dia grenen förbi Götheborg, förer till hafvet, åtminstone för
alia" dem, som med större och mindre farkoster trafiquera
inrikes på Götha Elf och önska komina till den nordligare
delen af Bohnsländska kusten, mäste vara al en öfvervägan¬
de och ganska stor fördel, och således för inrikes communi-
cationen af mycken vigt, såsom dervid medförande en be¬
tydlig lättnad för en stor del af landets invånare. Med fog
kan alltså ej bestridas tillämpningen af den sanning, att jli
här, likaså väl som det i många andra orter varit och är
fallet, någon uppoffring, å Statens sida, finnes af behofvet
påkallad och med skäl bör få tagas i anspråk, enär stort
gagn för det allmänna deraf kan förväntas. Genom upp-
muddring af en på det hela obetydlig sträcka i denna Nor¬
dre gren af Götha Elf skulle förenämnde gagneliga ända¬
mål kunna vinnas. Borgerskapet i Kongelf, hvars Represen¬
tant jag äfven är, kan väl möjligen till någon del, ehuru
ringa, vänta sig nytta af företaget; men då den hufvudsak¬
ligen åsyftar och kan lillgodokoinma den större mängden af
de från alla kanter af landet på Götha Elf trafiquerande, så
inses häraf påtagligen, att det ej kan åligga Kongelfs Stad,
att bekosta den nödiga uppruuddringen, då Staden dessutom
är oförmögen att dertill lemna bidrag. Man har emedler¬
tid ansett af vigt, att ej låta tillfället nu gå förbi, för att
fästa Rikets Högloflige Sländers uppmärksamhet pä ett före¬
tag, som, med en troligen nog ringa kostnad för Staten,
skulle bereda en så allmännelig fördel, som det ifrågavaran¬
de; dervid jag får, efter mig letnnade uppgifter, äran upp¬
lysa, att, ehuru hittills inga förberedande undersökningar och
kostnadsberäkningar egt rum, dock med temlig säkerhet kan
antagas, att uppmuddringen, i denna Nordre gren af Götha
Elf, komme att innefatta endast 1 å 2,000 alnar nära invid
Kongelfs Stad (likväl utan att derigenom någon slags hamn-
Den 29 F e b r u a r i i.
Utvidgning, eller förbättring deraf för Staden bereddes), —
och omkring 2,000 alnar vid sjelfva utloppet i hafvet; så
att kostnaden synes ej böra kunna stiga till särdeles högt
belopp, enär härjemte tages i betraktande, att, vid ordinärt
vatten, förenätnnda grunda ställen äro — det invid Kongelf
af 5 ii 5 yfi fots djup, — och del vid elfvens utlopp i haf¬
vet, 7 å 7 i/a fots; men afsigten är, att föreslå deras upp-
muddring endast till 9 ä 10 fots djup, eller lika med Troll¬
hätte och Götha Ganals Slussar.
Det är nu med anledning häraf, som jag får framställa
det alternativa förslag, att Rikets Höglollige Siänder antin¬
gen behaga förklara, samt, i följd deraf, ändamålsenligt an¬
ordna, att förenämnde upprnuddring i Nordre grenen af Gö¬
tha Elf må, på Statens bekostnad, det snaraste ske kan, ega
rum, i förening med de likartade arbeten, som bestridas från
Strömrensnings-fondens medel och af Elf-Slyrelsens Direc-
tion; eller ock anslå särskild summa för muddringsai betet i
fråga, ifall det skulle anses böra annorledes verkställas;
hvilken summa jag, i denna händelse, väl icke tilltror mig
att kunna till ziffra föreslå, men som jag är öfvertygad äf¬
vensom jag vördsammast anhåller, att Högloflige Stats-Ut>kot-
tet, med ledning af här ofvan upplyste förhållanden, och vid
jemnförelse af delta med andra likartade arbeten, visserligen
är i tillfälle samt behagade alt provisionel! bestämma och
framställa till Rikets Ständer, att anslå för behofvet i fråga.
Att denna motion mätte till Stats-Ulskottet remitteras,
anhålles vördsammeligen.
Joli. Hegardt.
N:o toi.
Flere motioner hafva blifvit väckte om behofvet att
för de Städers Fattigförsörjnings-anstalter, som innehafva
garnizoner, anslå bidrag af allmänna medel.
En värd talare yttrade sig uti sista plenum äfven 0111
något dylikt för Stockholm Jag kan ej annat, än gilla tan¬
ken: behofvet af understöd, men vill hämla medlen från en
annan källa. Obestridligt härleder sig större delen af arbets¬
klassens fattigdom från ett omättligt bruk af bränvin; men,
ej nog dermed, hans kropp blifver derutaf förstörd och för¬
satt uti ett slags upplösnings-tillstånd, som gifvet* sig tillkän¬
na genom så kallad benröta. Denna sjukdom är nästan o-
botlig, och jag vill ej ingå i någon beskrifning om dess be¬
skaffenhet, men hänvisar till Stockholms församlingars Fat¬
tigförsörjningshus, såsom de ställen, der bästa tillfälle kan
erhållas att skåda densamma uti sin rysligaste skepnad.
För att, som ordspråket lyder, hämta bot der man fått
sot, föreslår jag, att en afgift af 8 sk. B:co måtte bestäm¬
mas för hvarje till Stockholm ankommande kanna bränvin,
att hufvudsakligt användas till anläggning och underhåll af
Den 29 F e b r ua r i i.
177
ett Hospital för patienter, som äro angripne af benröta eller
andra sjukdomar, hvilka härleda sig från bränvinets omåttli¬
ga begagnande.
C. Åbom.
N:o io5.
Genom Protocoll, fördt i allmän Kyrko- och Sockne-
stämma med Hernösands och Hernö Församling den 12 Ja¬
nuarii innevarande år, och hvilket härjemte bifogas, är jag,
i egenskapen’: af Fullmäktig för nämnde Stads Borgerskap
vid nu påstående Riksmöte, anmodad och uppdragen, att å
Församlingens vägnar, och emot dess garanti, hos Rikets
Högloflige Ständer anhålla om ett Banco-Lån, stort 4°>000
R:dr B:co, till dess casserade Stifts- eller Dorn-Kyrkas ny¬
byggande, på de vilkor Församlingen uti Protocollet uttryckt,
nemligen emot 3 procents ränta och 1 procents årlig afbe¬
talning på capitale.t, och skulle svårigheter möta, att på
nämnde vilkor erhålla lånet, jag då egde att erbjuda eller
bevilja 2 procents årlig afbetalning å capitalet.
Jemte nämnde Protocoll är 111ig äfven tillhandakommen
en bifogad, af Kyrkans Ombudsman på Församlingens begä¬
ran författad specifik uppgift på Kyrkans tillgångar, unge¬
färligen beräknade till 3i,ooo R:dr, deraf utestående och för¬
räntade vid pass 22,000, hos förmögnare personer, och q,000
R:dr hos mindre bemedlade, emot livarandras borgen och
inteckning uti mindre gårdar, hvilken summa vid nu till-
stundande Kyrkobyggnad, under nuvarande svåra penninge-
och andra förhållanden, icke torde kunna indrifvas. Denna
uppgift upplyser äfven, att kostnaden för den tillämnade Nya
Stifts-Kyrkan uppgår till 83,213 Pt:dr 24 sk. Banco, enligt
af Kongl. Öfver-Indendents-Embetet godkändt kostnadsförslag
öfver Modellritningen, men hvaruti icke är upptagen kostna¬
den för ett nytt, den vackra Kyrkobyggnaden motsvarande
Orgelverk, som torde kunna upptagas till 8 å 10,000 R;dr,
sedan afgått livad för Kyrkans gamla kan erhållas.
Då likväl erfarenheten visat, att kostnadsförslagen till
publika Byggnader aldrig varit tillräckliga till deras utföran¬
de, utan måste tillökas ofta med betydligt belopp, innan den
tilltänkta byggnaden kunnat fullbordas, torde äfven få anta¬
gas, att kostnadsförslaget till Hernösands nya Stifts-Kyrka,
utgörande förutnämnde 83,213 R:dr 24 sk., måst ökas till
minst 100,000 R:dr, och enär Församlingen dertill endast liat-
tillgång af mer och mindre säkert disponible 31,000 R:dr,
skulle den, om ock det sökta lånet 4°,000 R:dr erhölles,
med egna bidrag, vare sig genom dagsverken, pengar eller
på annat sätt, nödgas fylla bristen i den sålunda förmodade
kostnaden, med 29,000 R:dr.
Vid dessa svåra, högst nedslående utsigter för den nya
Bilagor till Borg.-St. Prof. vid Riksd. 1840. 12
iyö
Den 2g F e b r u a r i i.
Stifts-Kyrkan i min fädernestad, och då jag, såsom dess Sty¬
resman, bör och måste, för att freda mig sjelf och mitt
minne från de mäst smäl tande förebråelser — jag viii ej sä¬
ga förbannelser — tillse och vaka deröfver, huruvida den
mindre förmögna och ännu tarfliga medelmåttan, som utgör
den största delen af Församlingen — jag vill ej nämna den
ännu större fattiga och skuldsatta — mägtar, utan att skil¬
jas från ett trefligt hus och hem och bringas till tiggare-
stafven, utgöra sin andel, så väl i de årliga bidragen med
ränta och afbetalning å skulden, som uti förenämnde brist,
och hvarigenom de få förmögna Församlingens Ledamöter
skulle, utöfver sitt åliggande, nödgas fullborda Kyrkobygg¬
naden, kan jag ej, vid dessa sorgliga, ty värr, sanna utsig-
ter, tillstyrka del sökta lånet, och Församlingens skuldsätt¬
ning, till ett dess förmåga öfverstigande belopp, då den dess¬
utom utgöres af endast 1,200 mantalsskrifna personer eller
2,000 själar; och hämtar jag för detta mitt afstyrkande det
vigtigasle skälet af det förhållandet, att största delen af det
sökta lånet utgör möjligheten för tillvägabringandet af en
värdig, emot ändamålet och någorlunda i likhet med andra,
prydlig och rymlig Dom- eller Stifts-Kyrka, till hvars ny¬
byggande och fullbordan, utan Stiftets, genom de vanliga
derifrån till Kyrkan anslagna Domkyrko-tunnorna, eller an¬
nat bidrag, Församlingen icke har någon i Lag grundad
skyldighet, och således med all rätt bestrider.
Hade Hernösands Kyrka, då Stiftet år 1647 skildes från
Upsala, hvarmed det förut utgjorde ett, fått, i likhet med
andra ifrån de äldre Stiften skilda Kyrkor, såsom Carlstads,
Götheborgs och Calmars, och derefter blifven särskild Dom-
eller Stifts-Kyrka, uppbära de från hennes Stift årligen ut¬
gående 124 Dorakyrko-tunnor, hade hennes tillgångar län¬
gesedan medgifvit, hvad hon längesedan behöft, att ifrån sin
åldriga skröplighet blifva förvandlad lill ett prydligt Stiftet
värdigt Herrans Tempel. Nu måste hon, — och har åtmin¬
stone hitintills — lik en stjufdotter, efter hon är den enda
Stifts-Kyrka i Riket, som saknar dessa rätta systrars arfve¬
del — med afund se deras högtidliga prydliga tillstånd, i
jemnförelse med sin nakenhet.
Emedlertid anhåller jag om Remiss till vederbörligt Ut¬
skott af denna min motion om Församlingens anhållan, till
det afseende ämnets vigt anses fordra.
E. J. Westman.
Hät vid fanns bilagdt dels Protocoll, fördt i Allmän Kyr¬
ko- och Socknestämma med Hernösands och Hernö Försam¬
ling den i2 Januarii 1840, dels ock ett bevis öfver kostna¬
den för den tillämnade nya Stifts-Kyrkan i Hernösand, un¬
dertecknad! af Hernösands Stifts-Kyrkas nu varande Om¬
budsman J. Norrman.
»79
Den 4 Mars.
N:o 106.
Genom Kongl. Förordningen af den 2g Julii 1812, har
väl den i 7 Cap. Jorda-Balken Nabo tillagde lösningsrätt af
hus och tomt i Stad blifvit inskränkt, men detta oaktadt
qvarstår föreskriften uti nämnde Capiteis 1 §., att köparen
åligger deraf till Nabo och Viderbo göra hembjudning, innan
uppbud tages; men som detta stadgande nu mera i allmän¬
het icke tillämpas, vågar jag föreslå detsammas upphäfvande.
Om remiss häraf till Lag-Utskottet får jag vördsammast
anhålla.
31. Bagge.
N:o 107.
Bland de utgifter, som betunga Statsverket, är fångskiut-
sen, hvilken betydligt förökas genom stadgandet, dels att en¬
kelt fängelse och fängelse vid valten och bröd icke får af¬
sitta* eller undergås vid andra, än Länens Kronohäkten, och
dels att Kyrkoplikten skall verkställas i den Församling, hvar¬
est brottet blifvit föröfvadt; men sorn meningen med enkelt
fängelse icke måtte vara annan, än att på lämpelig tid be¬
röfva den felaktiga sin frihet, hvilket bör kunna ske så väl
uti Stads- som Häradshäkten, och Stadshäktena äro, efter min
förmodan, så inrättade, att vatten och brödstraffet derstädes
bör kunna verkställas lika säkert, som uti Kronans häkte; så
anser jag mig böra vördsammast föreslå, att personer i Stä¬
der eller på landet, som äro dömde till enkelt fängelse, böra
nämnde bestraffning få undergå, hvarest de äro hemma, an¬
tingen i Stads- eller Häradshäkte, och att ådömdt straff af
vatten och bröd äfven må få undergås i förstnämnde häkten
af de brottslingar, som antingen i Städerne äro hemma eller
der brott föröfvat, hvarförutan uppenbar Kyrkoplikt, i hän¬
delse den icke kommer att upphöra, bör få undergås i den
Församling, hvari det häkte är beläget, hvarest den brottsli¬
ge undergått straffet af vatten och bröd.
Om remiss häraf till Lag-Utskottet får jag vördsam¬
mast anhålla.
31. Bagge.
N:o 108.
Uti Fiskeri-Förordningen har det för fiskets befordrande
blifvit tillåtet, att fiskares båtar och fiskredskap finge inteck-
nas till dens säkerhet, som dertill gjorde penningeförsträck-
ning; men för den, som (einnar försträckning till inköp af
fartyg, finnes ingen annan utväg till säkerhet, enligt Sjölagen,
än medelst Bodmeri; dock som detta icke uppfyller ändaraå-
i8o
Den 4 Mars.
let för den, som beböfver lån på vilkor, att medelst ett far¬
tygs förljenster derpå göra successiva afbetalningar, emedan
ett Bodmeribref är till betalning förfallet vissa dagar efter
fartygets ankomst lill destinationsorten; så, oell på det sjö¬
farten må blifva befordrad, anser jag mig böra vördsamt fö¬
reslå det stadgande: ”att hvar och en, som till fartygs in¬
köp vill göra penningeförsträckning, ege att derå taga för¬
skrifning i 2:ne mäns närvaro af Redaren, hvilken genom In-
tecknings-Protocollet intecknas uti fartyget hos den Stads-
R.ådstufvu-Rätt, inom hvars Tullkammare-Disti ict Redaren
är boende, hvarom bevis meddelas så väl å förskrifningen,
som å fartygets bilbref, egande likväl slik inteckning icke fö¬
reträde framför de Bodmeri-Lån, som Skepparen under på¬
stående resa kan finna sig nödsakad att göra för fartygets
behof, utan gånge med desse Bodmeri-Lån, på sätt i Sjöla¬
gen stadgadt är. Då skulden betalad blifvit, åligge Redaren,
alt för Rätten, till inteckningens dödande, uppvisa Förskrif¬
ningen och Bilbrefvet, hvarom anteckning derå ske bör.”
Om remiss häraf till Lag-Ulskottet får jag vördsammasf
anhålla.
M. Bagge.
N:o torp
Uti Uppbördsförfattningarne är del föreskrifvet, att ef¬
terlysta personers skatter och dem ådörnde böter icke få från
räkenskapen, genom afkortning, uteslutas förr, än Konungens
Befallningshafvande derom meddelat formligt utslag, som ef¬
ter underställning blifvit faststäldt af Kongl. Kammar-Rätten,
hvarefter afskrifningsordres skola utfärdas; men som denna
föreskrift förorsakar nämnde Auctoriteter mera besvär, än som
Statens fördel fordrar, och vederbörande Exsecutionsbetjentes
bevis är tillräckligt för skatters afkortning i anseende till bri¬
stande tillgång; så och på det afskrifning må kunna erhållas
för de nog länge i Bohus Läns Räkenskaper balancerade så
kallade efterlysta medel, vågar jag föreslå den ändring i of-
vanberörde författningar: att, när skattskyldig eller till bö¬
ter dömd persons vistande är obekant och efterlysning i an¬
ledning deraf utaf Konungens Befallningshafvande blifvit ut¬
färdad, men medlen icke inom natt och år derefter influtit,
må afskrifning derföre ega rum uti nästafgifvande räken¬
skap, hvilken bör verificeras med Länskungörelsen och Ko¬
nungens Befallningsbafvandes attestatum, att icke medlen dit
ingått, för alt komma Redogöraren tillhanda; dock vare Kongl.
Majit och Kronan derigenom icke förlustig sin rätt hos den
skatlskyldige eller lill böter dömde, i händelse han sedermera
skulle anträffas, utan böra medlen då bos honom uttagas,
samt i särskild räkning redovisas, eller böterna vid bristande
tillgång förvandlas.
Om remiss häraf till sammansatt Bevilluings- samt Ali-
D e n 4 Mars.
manna Besvärs- och Economi-Utskott får jag vördsammast
anhålla.
M. Bagge.
N:o 11 o.
Vid sisla Riksdag beslutade Rikets Ständer, att Släder-
nes Embets- och Tjenstemän skulle för deras Embelsjordar
njuta Tjenst- och Fardagsår i likhet med Landets, men det¬
ta beslut blef ej gilladt af Kongl. Maj:t; dock som, enligt io
§. uti 16 Gap. Jorda-Balken, i Städerna finnas 2:ne fardagar,
nemligen sista dagarne i Mars och September månader, men
för jords afträdande någon annan, än den förstnämnde icke är
lämplig, så vågar jag vördsammast anhålla, att författning
måtte utfärdas, sorn bestämmer fardag för Städernes Em¬
bets- och Tjenstemäns innehafvande jordar endast till den si¬
sta Mars.
Om remiss häraf till Allmänna Besvärs- och Economi-
Utskottet får jag vördsammast anhålla.
M. Bagge.
N:o in.
Då icke sällan erfares, att hinder för reformer uti Ern-
betsverken möta derigenom, att Embets- och Tjenstemännen
påyrka, att blifva bibehållne vid deras innehafvande Embe¬
ten och Tjenster så beskaffade, som de voro, när de dertill
befordrades; så finner jag mig böra vördsammast föreslå, att
genom allmän författning må blifva stadgadt, det skeende be¬
fordringar icke komma att lägga hinder i vägen för de för¬
ändringar i Embetsverkens organisation, som Kongl. Maj;t
och Rikets Ständer kunna finna vara förenlige med Ri¬
kets väl.
Om remiss häraf till Allmänna Besvärs- och Economi-
Utskottet får jag vördsammast anhålla.
M. Bagge.
N:o 1 1 2.
Den föreställning man år 1815 gjorde sig om Norriges
förening, att den för Sverige skulle blifva lika som då Skåne,
Halland, Blekinge och Bohus Land införlifvades med sist¬
nämnde Rike, har förmodligen föranledt Kongl. Förordnin¬
gen af den 24 Maji nämnde år, angående Sveriges och Nor¬
riges handelsförhållande; men som denna Förordning, hvilken
efterföljts af en under lika dag år 1825 i samma ämne ut¬
färdad, medfört en högst menlig mercantil verkan på Rikets
vestra Släder, emedan de båda Rikenas olika Tull-lagstift¬
ning har förorsakat, att Svenska Slädfrna omöjligen kunnat
concurrera med de Norrska i priser på de utländska varor,
Den 4 Mais.
hvilka för Sverige blifvit ett nödvändigt behof, och hvilka
alltså, likasom bränvin, i stora qvantileter till Sverige land¬
vågen inkommit, utan att Svenska Statsverket deraf erhållit
någon tull, som deremot ensamt tillfallit det Norrska; så fin¬
ner jag mig så mycket heldre uppmanad att påyrka nämnde
Förordningars upphäfvande, som förtullning af utländska va¬
ror, hvilka transporteras sjöledes från det ena lill det andra
Riket, icke är tänkbar, emedan en vara, som blifvit förtullad
antingen i Norrige eller Sverige, icke lärer tåla att ytterligare
få vidkännas half tull utöfver den, som erlagts i det Rike,
hvartill varan först blifvit införd.
Om remiss häraf till Allmänna Besvärs- och Economi-
Utskottet får jag vördsammast anhålla.
M. Bagge.
N:o 113.
Då jag icke kan finna någon rättsgrund, hvarföre Lands¬
ortens i ofödde Skådespelare skola vara pligtige, att skatta till
Dramatiska Theaterns och Hof-Capellets Pensions-Cassor, e-
medan de synas hafva nog uti de algifler, som de få vid¬
kännas i bevillning och lill spinnhusen, så anser jag mig bö¬
ra vördsammast föreslå, alt ofvanberörde beskattning till
nämnde Pensions-Cassor måtte upphöra, hvilken, i händelse
den bör ega rum, snarare bör öfverflyttas till de utländska
Musikanter och Sångare, hvilka kringströmma Landet och
synnerligast i Hufvudstaden tyckas hafva inkomster, som bö¬
ra göra slike afgifter för dem mindre tryckande.
Om remiss häraf till vederbörligt Utskott får jag vörd¬
sammast anhålla.
M. Bagge.
N:o t 14.
Enär Roschildska Fredsfördraget, enligt hvilket Skåne,
Halland, Blekinge och Bohus Land afträddes till Sveriges
Krona af den Danska, icke mig veterligt finnes intaget uti
några äldre Författnings-Samlingar, och det exemplar, som
förvaras uti Riks-Archivet, skall vara författadt på Latinska
språket, så och på det en hvar icke må vara i okunnighet
om deras rättigheter och skyldigheter, dristar jag vördsam¬
mast föreslå, att Kongl. Vetenskaps-Academien eller någon
af Philosophiska Faculteterne vid Rikets Universiteter måtte
anmodas föranstalta om en riktig öfversättning deraf, hvar¬
efter del på Statsverkets bekostnad torde till trycket, med
håde Latinsk och Svensk text, befordras, så att exemplar der¬
af måtte vara tillgänglige icke blott uti alla Embetsvefks
Archi ver, utan äfven j Bokhandeln för den, som deraf önskar
taga kännedom.
Den 4 Mars.
183
Om remiss häraf till Stats-Utskottet får jag vördsam¬
mast anhålla.
M. Bagge.
Piro 115.
Vid förra Riksdagen lärer blifvit såsom grundsats anta¬
get, att afskära menigheter utväg till att af allmänna medel
erhålla Låne-uoderstöd för företag af större omfattning; men,
utom det, att jag hoppas, det Rikets Höglofl. Ständer vid den¬
na Riksdag anslå på gide Hufvudtiteln tillräcklige medel, för
att i sin mon befordra Rikets förkofran, anser jag mig böra
vördsammast föreslå, att en lika summa, som Rikets Ständer
finna sig böra uppföra på nämnde Titel, blifver till Kongl.
Majtts disposition anslagen, för att, mot fyra procents ränta
och två procents afbetalning på capitalet, eller, för enkelhet i
räkningen, mot inbetalning af 6 procent af capitalet i 3o år,
utlemnas 1 låneväg till menigheter, som vilja åtaga sig att un¬
derstödja de företag, hvilkas nytta Kongl. Maj;t skulle i Nå¬
der finna vara fört jente af Stats-bidrag, allt mot förbindelse, en
för alla och alla för en, att ansvara Staten för den årliga in¬
betalningen.
Om Remiss häraf till Stats-Utskottet får jag vördsam¬
mast anhålla.
M. Bagge.
N:o 116. Cs
Då Herligdömena Skåne, Halland, Blekinge och Bohus
Land, enligt Roschildska freden, afträddes till Sveriges Krona
af den Danska, Lief sistnämnde Landskap ganska stjufmoder-
1 ig t behandlad derigenom, att det lades som praebende under
det endast 2:ne Härader stora Götheborgs Län. — Framställ¬
ningar hafva väl blifvit gjorda, att Landskapet skulle blifva
skildt från nämnde Län och erhålla sin egen Landt-regering,
till hvars aflönande tillgång finnes uti de räntor, sorn till Landt-
regeringen äro från Landskapet indelade, jemte Tjurholmarne
i Götha Elf och åtskillig jord på ön Hisingen; men som des¬
sa framställningar lemnats utan afseende, och det för Land¬
skapets innevånare är högst obeqvämt, att icke Landshöfdin¬
gen residera!- midt i Landskapet, så får jag vördsammast an¬
hålla om Rikets Högloflige Ständers medverkan, att Lands-
höfdingens Residence måtte blifva flyttadt från Götheborg till
Uddevalla, samt att Götheborgs-och Bohus-Län rätteligen blif¬
ver benämndt Bohus Land med Götheborgs Lån; emedan det
sednare är allt för obetydligt, för att ega företräde. Någon
särdeles kostnad för Statsverket bör denna omflyttning icke
medföra, ty för den försäljnings-summa, som kan erhållas för
Landshöfdinge-Residencet i Götheborg, med hvad dertill hö¬
rer, böra erforderliga och tjenliga byggnader kunna anskaffas
Den 4 Mars.
Uddevalla. — Det har väl varit å bane, att göra en jemk¬
ning af Landshöfdingarnes Löner, men som jag anser det va¬
ra stridande mot ofvannämnde fredslractat, att frånrycka Bo¬
hus Land någre af de indelningar, som till dess Landtrege¬
ring derifrån utgå, hvilken allt derföre bör blifva deraf i
orubbad besittning, så kan jag icke annat, än anmäla pro¬
test mot slike försök.
Ora Remiss häraf till sammansatt Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Economi-Utskottet får jag vördsammast an¬
hålla.
M. Bagge.
N:o i 17.
Den nu gällande Concurs-Lagen innehåller uti 68 §.
följande föreskrift: ”Kronans Ombudsman i orten och alla
samtlige Borgenärer skola 0111 Stämningen särskildt under¬
rättas.”
Denna föreskrift tyckes förutsätta, att aila, åtminstone
kände Borgenärer, så inom, som utom Riket, borde om en
sådan Stämning erhålla underrättelse. — Förhållandet är lik¬
väl i allmänhet icke sådant. Jag vet bestämdt, att flere ut¬
ländska fordringsegare, tolkande på enahanda säll nämnde
föreskrift, gått miste om godtgörelsen af sina fordringar. —
Sedan dessa fordringsegare, väntande att få del af Stämnin¬
gen, icke underrättat sig om inställelsedagen i Concurserne,
utan då uteblifvit och sålunda förlorat sina fatalier, velat
lägga detta Domaren till last, har han bestämdt förklarat,
att han icke vore skyldig, att genom särskild stämning un¬
derrätta utländske Borgenärer om inställelsedagen i Concur-
ser. Efter praxis har väl Domaren härutinnan haft räll,
men, enligt omförmälte §., borde han hafva orätt. Då jag
deremot anser det vara högst farligt, att Lagar finnas, de
der innehålla föreskrifter, som icke behöfva efterlefvas, före¬
slår jag följande förändring uti ifrågavarande §. af Conc.urs-
Lagen: ”Kronans Ombudsman i orten och alla inom Riket
boende kände Borgenärer skola om Stämningen sednast 1
månad eller i4 dagar före inställelsedagen särskildt under¬
rättas.”
1 sammanhang härmed kan jag ej undgå att anmärka,
att 67 §. af Concurs-Lagen väl föreskrifva-, det Stämning å
Borgenärer skall i allmänna Tidningarne viss tid före instäl¬
lelsedagen införas, utan att dock någon påföljd stadgas för
Domaren, om han sådant uraktlåter. Jag vet fall, då for¬
dringsegare genom en sådan Domarens försummelse förlorat
sin bevakningsrält, och i följd deraf sina fordringar.
Derföre anhåller jag vördsamt, att i Concurs-Lagen måt¬
te bestämmas något ansvar för Domaren, om han icke inom
den tid och på det sätt, som uti 67 och 68 §§. af Concurs-
Lagen föreskrifves, kungör Stämning i Concursmål, eller att
Den 4 Mars.
i85
åtminstone den fordringsegare, hvars rätt genom Domarens
försummelse i nämnde afseende blifvit bevisligen förnärmad,
måtte förklaras berättigad att återfå fatalierna; anhållande
jag derjemte vördsamt, att denna min motion måtte varda
till Lag-Utskottet remitterad.
G. Moberg.
N:o 118-
Det borde vara gifvet, att Skeppsbyggeriei na, såsom den
förnämsta och mest Riksgagneliga fabrication, hade att på¬
räkna inom Riket ali möjlig uppmuntran, enär de erforder¬
liga rudimaterierna finnas inom Landet och förädlas af Sven¬
ska arbetare, samt ersätlningen för byggnadskostnaden, äf¬
vensom vinsten, påräknas att utgå egentligen från utländnin-
gen, genom fartygens befraktande; men, ty värr! åtnjuter ej
denna vigtiga näringsgren behörig uppmuntran. Den drifti-
ge och patriotiske medborgaren måste ofta finna detta ned¬
slående resultat i allmänhet uppkomma deraf, att liknöjdhe¬
ten inom Fäderneslandet ej sällan går i bredd med indu¬
strien. Således måste våra inhemska producenter, om de
vilja hafva högsta revenue af sina egendomar, blifva genom
ändamålsenliga författningar nödsakade att använda kunskap
och konstfärdighet vid naturalstrens förädlande, för alt kun¬
na täfla med utländningen, och ingalunda, genom prohibitiva
författningar, söka tvinga afnämaren, att taga en sämre va¬
ra, och sålunda, genom skydd af dessa författningar, bereda
sig vinst, utan att behöfva använda all behörig omtanka och
skicklighet vid rudiraateriernes förädlande.
Dessa reflexioner leda mig lill det allmänt kända för¬
hållande, att de Svenska Skeppsrederierne i allmänhet icke
kunna lata kopparförhyda sina fartyg inom Sverige, med
Svensk koppar, utan att lida en stor förlust derigenom, att
denna koppar icke på långt när motsvarar, under samma
tid, sitt ändamål, så som den koppar, hvarmed fartyg kopp¬
ras i främmande länder, synnerligast i England och Frank¬
rike. Häraf händer, att Skeppsrederierna i allmänhet nödgas,
ofta med åsidosättande af en förmånligare realisation af skep¬
pens laster, vid utgåendet välja destinations-orter, hvarest
fartygen kunna erhålla kopparförhydning. Denna omstän¬
dighet, jemte den arbetslön, som sålunda går till utländnin¬
gen och beröfvas våra egna arbetare, har jag ansett vara
tillräckliga motiver, för alt utbedja mig Högtärade Ståndets
biträdande till den förändring i den nu gällande bestämda
tullen för införsel af kopparplåtar, hvilken tull nu utgör
4o R:dr Banco per Sk:& stapelstads-vigt, utom Slads-afgifter,
att dylika kopparplåtar må, om icke tullfritt, åtminstone
mot högst låg tull i Riket införas.
12*
i8 6
Den 4 Mars.
Om Remiss af denna motion till behörigt Utskott an-
håller jag vördsammast.
G. Moberg.
N:o i 19.
Bland de mångfalldiga bördor, som Svenska Skeppsre-
deri-rörelsen i sednare tider blifvit underkastad, har min
uppmärksamhet fästat sig särskildt vid en dylik, förmedelst
dess i ögonen fallande obehörighet; och detta är den afgift
af En skilling banco per läst, som Commendanten å Elfsborgs
Fästning vid inloppet till Götheborg tinner för godt uppbä¬
ra af alla både in- och utgående fartyg. Vid efterfrågan
om med hvad auctorisalion en sådan douceur atfordras, har
jag inhämtat, att Majoren Krook den 27 Junii 1817 erhöll
Kongl. Maj:ts Nådiga tillstånd, att af en del Handlande i
Götheborg samt Gefle, som sådant för dem tillhörande far¬
tyg enskildt medgifvit, äfvensom för utländska fartyg, få
uppbära ifrågavarande afgift, men med hvad rättighet sam¬
ma nu mera belastar alla öfrige Svenska och Norrska far¬
tyg, har jag ej kunnat erfara. Jag anser en sådan utgift all¬
deles onödig för skeppsrörelsen, som icke deraf kan diaga
ringaste förmån, och hvilken tvertom äfven genom uppehåll
besväras. Elfsborgs Fästning ligger i sigte af Tullstatio¬
nen vid Klippan, circa en qvart mil derifrån. Commendan-
tens sednare granskning af Skeppsdocumenterna synes vara
utan allt ändamål, men skulle sådant alltfort pröfvas nödigt,
då måtte det vara ett tjensteåliggande, som Staten godtgör.
Jag får i anledning af omförmälda förhållanden vördsamt
föreslå, att Rikets Högloflige Ständer underdånigst anhålla
om upphäfvande af eller åtminstone rättelse i afgiften till
Commendanten å Elfsborgs Fästning.
G. Moberg.
Härvid var bilagdt Utdrag af Kongl. Maj:ts Nådiga Re¬
solution, uppå den af Commendanten på Ny-Elfsborgs Fäst¬
ning Major G. Krook gjorda underdåniga anhållan, daterad
Stockholms Slott den 27 Junii 1817.
N:o 120.
Ibland de Reglementariska föreskrifterna, som ligga till
grund för beläningen af Våg-effecter uti Stockholm och Gö¬
theborg, finnes en, som är lika högt betungande för Lånta¬
garen, som den är menlig för Bankens Låne-rörelse, nemli¬
gen lösen för Väg-alteslerne samt de så kallade Förnyelse-
bevisen, och hvilket jag tror mig bäst ådagalägga med föl¬
jande uppsats:
1,000 Sk:äf. jern belänas uti Låne-Contoiret i Götheborg till
af Banken bestämdt värde med i2,3oo
Den 4 Mars.
187
1 Månads ränta härå å 4 procent 4i!
Lösen för attesten ä 1 R:dr 24 sk. per 100 Sk:ä! i5:
Summa B:co R:dr 56:
Om på privat hand eller uti någon Cassa dessa i,000 Sk:$f
belånas till samma värde, eller R:dr t2,3oo mot 5 procents
ränta, så utgör den för en månad 5i: 12.—
Lösen för attesten är då blott 1:24.—
Summa B:co R:dr 52:36.—
Häraf synes uppenbarligen, att det är vida bättre för dem,
som hafva jern å Våg och vilja det belåna för en kort tid,
att vända sig till privat hand, hvarest nu mera sällan pengar
saknas till 5 proc. ränta emot ett sådant hypothek, som jern.
Ja, jag har sjelf varit med och länt ut om händer hafvan¬
de medel till 41 procent, och då jernet tagits till 16 R:drs
värde per Sk:&, hvaraf således följt, att Låntagaren på 1,000
Sk:S£ fått låna 16,000 R:dr, i stället för att Låne-Contoiret
endast kunnat låna 12,300 R:dr Banco, hvilket lemnat lån¬
tagaren den fördelen, (som af få kan förbises) att åtkomma
R;dr 3,700 större lån på sina 1,000 Sk:iS£
Under skeppning.tiden belänas jernet vanligen på korta
tider eller för momentela behof, och detta är synnerligast
förhållandet vid den tid, då Fättings marknad inträffar. Ge¬
nom den dryga kostnaden för Våg-altesterne går då Banken
till stor del miste 0111 den fördelen, att få sina medel utlån-
te, emot det första och bästa hypotheket, som en långifvare
kan erhålla.
De så kallade privata attesterne ställas alltid till sin or¬
dalydelse så, att jernet skall hållas innehafvaren tillhanda
uti tolf månaders tid, hvilket är en stor fördel, som gör att
hvar och en egare af jern, stående på Väg, kan disponera
ett sådant document undei ett helt år för 1 R:dr 24 sk.
Banco uti Lösen, då deremot de, som uttagas i och för be¬
läning uti Låne-Contoiret, äro så beskaffade, att de ej kunna
gagnas mer än för en beläning, den vare sig på så kort lid,
som helst — När nu härtill kommer, att, om lånet uIi Ban¬
kens Låne-Contoir står qvar öfver ultimo December, så kal¬
ladt Förnyelse-bevis måste anskaffas och lösas med lika sum¬
ma, som attesten kostat, eller i5 R:dr B:co, så torde det va¬
ra öppet ådagalagdt, att Låne-attest för 1,000 Sk:^ jern till
beläning uti Låne-Contoiret kostar 3o R:dr B:co, då samma
för upptagning af lån annorstädes endast kostar 1 R:dr 24 sk.
Banco, den må innefatta huru stor qvantitet, som helst.
Sedan jag nu tror mig hafva genom det anförda ådaga¬
lagt, att rörelsen är alltför hårdt taxerad och betungad, ge¬
nom den alltför dryga lösen, som nu betalas för Våg-atte-
sterne, tager jag mig friheten vördsamt föreslå, att den be¬
stämmes hädanefter att utgöras efter 12 sk. Banco för hvar¬
je 100 Sk:äf, som attesten innehåller, dock så, att minsta lö¬
sen för en attest bl ifver 1 R:dr 24 sk. Banco, eller lika med
j 88
Den 4 Mars.
hvad soin nu betalas för attester lill beläning på privat hand,
och att föreskriften om anskaffande af de så kallade Förnyel-
sebevisen försvinner, såsom till intet gagnande.
Om remiss häraf till Höglofl. Banco-Utskottet anhålles.
Olof Wijk.
N:o t2i.
Af föieskrifterne i r Cap. to §., i3 Cap. 3 §. och a3
Cap. 3 §. Rättegångs-Balken följer, att, uti de Domstolar,
som äro sammansatta af lagfarne och icke lagfarne Ledamö¬
ter, en af de sistnämnde, när lian främst i Rätten sitter, må¬
ste bestrida Ordförandebefattningen. Sådant låter sig likväl
svårligen och stundom alldeles icke verkställa, utan en lagfa¬
ren Ledamot nödgas atl, ehuru hat) sitter nedanom flere ic¬
ke lagfarne, öfvertaga Ordförandebestyret. — Olägenheterna
häraf inses lätteligen, och det är derpå jag med denna mo¬
tion trott mig böra fästa Rikets Höglofl. Ständers uppmärk¬
samhet, på det att en sådan lagförändring må till vägabringas,
sora berättigar den äldste närvarande Justitine-Ledamoten, att
vid Ordinarie Ordförandens frånvaro hans ställe företräda.
Om remiss häraf till Höglofl. Lag-Utskottet anhålles.
Olof Wijk.
N:o 12 2.
Ibland de pålagor, hvarmed Skepps-Rederirörelsen, äf¬
vensom handeln, i senare tider blifvit betungad, bar ingen va¬
rit af en mera tryckande och ojemnt fallande beskaffenhet, än
Quarantainsafgifterne — och det är dessas afskaffande, som
jag med denna motion åsyftar.
Låstafgiften, som ensamt drabbar Skepps-Rederierne, är
högst orimlig, ej allenast uti sjelfva drygheten, och hvartill
må läggas den höga lönen för Practican, men ock genom det
uppehåll, som förorsakas, hvarunder ej allena en dyrbar tid
går förlorad, utan ock genom den förlust som uppstår genom
underhållet, samt aflöningen för Skeppsbesättningen.
Quarantainsafgiften a lasten är af den beskaffenhet , att
den aldrig kan ingå i beräkning vid en handelsspeculation
och hvarpå jag vill anföra följande exempel.
Om jag får hem en laddning från Förenta Staterne el¬
ler Vestindien eller ock något annat land, hvarifrån komman¬
de fartyg äro misstänkte för smitta, och fartyget medförer
rent sundhetspass, och ingen sjukdom finnes ombord vid an¬
komsten, blir jag fri för erläggande utaf afgifterne.
Men, om min granne för en last från samma ort, hvar¬
ifrån fartygets afsegling skett blott några dagar sednare och
hval unde) ett sjuklighetstillslånd inti ädt, så att det ej kun¬
nat erhålla och medföra rent sundhetspass, så måste han be¬
tala den dryga Quarantaines-afgiften, och i förening dermed
Den 4 Mars.
189
må hända lossnings och lastningskostnaden, samt vidkännas
minst 3o dagars uppehåll, hvilket allt vållar att hans varor
blifva mycket fördyrade emot mine. Häraf är ju uppenbart
ådagalagdt, att den principen är rubbad, att all beskattning
uti Bevillningsväg bör jemt fördelas. Uti England underhål¬
ler Staten Quarantaines-anstalterne och det på den grund, att
sådane tillkommit för att skydda hela landet emot smitta (som
ock är förhållandet med våra Inrättningar). Inga Quaran-
taines-afgifter belasta nu skepps- och handelsrörelsen i Eng¬
land — och man har till och med väckt fråga om skyldighet
för Staten, att lemna ersättning åt skeppen för det uppehåll,
som vållas dem genom undersöknings- och observations-qua-
rantainens undergående. Jag skulle tro, att, uti vårt land,
rälta sättet vore att Quarantaines-anstalterne underhölios af
Tullmedlen och att detta toges i betraktande vid uppgöran¬
de af Tulltaxan, ty derigenom komme hval- och en att con-
tribuera i den mån, sorn han consumerade utländske varor
och producter.
Hvad angår fartyg, vare sig Svenska eller utländske, sorn
äro destinerade från utländsk till inländsk hamn, och de der
behöfva att anlita Quarantaines-Inrältningen på Känsö, så an¬
ser jag att afgiften derföre, så väl i afseende på fartyg och
last, sorn personer, hvilka kunna behöfva att till vård uti In¬
rättningens sjukhus intagas, böra på ett sätt, som bäst säk¬
rar Inrättningens begagnande och derjemte lemnar en inkomst
föi- dess vidmagthållande, af Kongl. Majit i Nåder bestämmas,
och hvarom en underdånig framställning torde böra göras.
O111 remiss häraf till Höglofl. Bevillnings-Utskottet an¬
hålles.
Olof Wijk.
N:o [23.
Den plägsed, som gjorts gällande vid Låne-Contoiiet i
Götheborg, att Reversal för erhållne Lån dateras den dag, då
desamma af Directionen beviljas, ehuru penningarne ej utfal¬
la föri-, än flere dagar derefter, anser jag böra afskaflas, såsom
ej förenlig med rättvisa. Räntan är för den låntagande dryg
nog ändå, utan att den skall ökas på ett sätt, som ingen en¬
skild person kan tillåta sig utöfva; och jag skulle således tio
det vara mindre passande, att Rikets Ständers Bank tillåter
sig att taga, eller beräkna, ränta för penningar, innan desam¬
ma fått emottagas af låntagaren, hvarföre jag alltså vågar
föreslå Rikets Höglofl. Ständer, alt nu lemna den föreskrift
till Hellar Fullmäktige uti Rikets Ständers Bank, att hädan¬
efter ränta ej må beräknas förr, än låntagaren fått medlen
emottaga, och att de derom måtte förständiga Directionerne
för Låne-Contoiren och Disconterne.
Om remiss häraf till Höglofl. Banco-Utskottet anhålles.
Olof Wijk.
Den 4 Mais.
N:o i 24.
Vid sistlidne Riksdag gjorde jag motion för erhållande af
ett årligt Stats-anslag, stort 7,000 R:dr B:co, till utvidgande
af Chalmerska Technologiska Skolan uti Götheborg, utan att
jag likväl deruti lyckades mer än till en del, på det sätt, att
Rikets Höglofl. Ständer, som insågo nyttan och nödvändighe¬
ten af detta Instituts framgång och utvidgande för kunska¬
pers spridande till näringarnes befrämjande, uttalade den ön¬
skan och det hopp, alt Kongl. Majit ville fästa Nådigt afsen-
de till Inrättningen och således anslå någon del af de 28,000
R;dr, hvarmed gide Hufvudtiteln blifvit förökad, och hvilket
öfverensstämde med Höglofl. Stats-Utskottets då afgifne ut¬
låtande under Nio 87. Detta hopp har ock blifvit uppfyldt
derigenom, att Kongl. Majit behagat i Nåder anslå 3,000 Rldr
B:co årligen, och hvarmed Skolan således har kunnat fortgå
och utvidgas uti sin verksamhet, dock ej på långt när sva¬
rande emot de anspråk, som göras på densamma, hvilket för
hvar och en, som nitälskar för fäderneslandets framgående på
den industriel banan, måste vara fägnande erfara ett sådant
lidens Ucken, att ett vida större antal ynglingar ifrån alla
landsorter anmäla sig vid Institutet, för undervisnings erhål¬
lande, än som der kunna för närvarande emottagas. Men då
jag hoppas, att Rikets nu församlade Ständer äfven äro lifva-
de af samma anda, som då jag senast hade äran framställa
denna angelägenhet, samt således med värma skola omfatta
den förnyade motion jag nu derom gör, att, i stället för de
hittills åtnjutna 3,000 Rldr pr år, ett ordinarie anslag måtte
uppföras å gide Hufvudtiteln, stort 7,000 Rldr B:co, att år¬
ligen utgå till Chalmerska Technologiska Institutet i Göthe¬
borg, så skall ock härigenom Inrättningen kunna utvidgas till
motsvarighet för alla billiga anspråk å densamma.
Såsom ledamot uti Directionen för denna Inrättning vå¬
gar jag försäkra ocb intyga, att den vårdas på det mest än¬
damålsenliga sätt, och att Föreståndaren, så väl som de öfri¬
ge Lärarne, anställde vid densamma, med nit och arbetsam¬
het fullgöra sina åligganden på ett sätt, som jag tror ej skall
jäfvas af den, hvars vitsord torde vara gällande om en dylik
anstalt, nemligen Herr Professorn Baron Berzelius.
Förbehållande mig, att framdeles få inlemna en berät¬
telse om Skolan, hvilken berättelse nu är under tryckning,
till Höglofl. Stats-Utskottet, dil jag anhåller alt denna min
motion må blifva remitterad.
Olof Wijk.
N:o .2 5.
Ibland de många och stora olägenheter den emellan
Gottland och fasta landet alltid obestämda ocb en del af året
afbrutna Postgången medför, räknas med skäl svårigheten för
Den 4 Mars.
'9*
dem, som för Handelns och Näringarnes bedrifvande kunna
vara i behof af Låne-understöd, att deraf komma i åtnjutan¬
de under vintermånaderne, då uppköp af Landtmannapro-
dueter ocb rörelsen i allmänhet kunde vara lifligast. Inom
Landet äro inga betydliga copitaler, och någon Hypoteks¬
förening kan icke med fördel inrättas, då inga större jord¬
egendomar der finnas, hvarföre ock Discont-Verket nästan
uteslutande måste i låneväg anlitas.
Man föreställe sig nu alla de obehag, svårigheter och
omvägar, som för en lånsökande på Gottland uppstå. Låne-
documentet insändes t. ex. i December månad, och sedan det
blifvit godtaget, dröjer vanligen med utassigneringen flere
veckor; emedlertid blir communicationen med fasta landet
afbruten, så att ofta först i Maji månad det Lånebelopp
framkommer till Gottland, som 4^5 månader förut sök¬
tes, då låntagaren straxt får vara beredd på omsättning, ef¬
ter att onödigtvis hafva utbetalt räntan.
Lika beskaffade olägenheter och förluster ega ock rum
vid omsättningar af Discontlån. En sådan bör (för att äf¬
ven taga ett exempel) i Januarii månad verkställas; och om,
såsom sednast fastställde Banco-Reglementet medger, omsätt-
ningsrätten genom beloppets erläggande hos Konungens Be¬
fallningshafvande i Wisby bibehålies, måste dock, i fall post¬
gången afstadnar, öfverränta godtgöras ända till den dag med¬
len kunna i Rikets Ständers Bank insättas.
När Rikets Ständer medgåfvo afdelningar af Discont-rö-
relsen i Götheborg och Malmö, togs naturligtvis i betrak¬
tande dessa orters aflägsenhet från hufvudstaden; men, om
någon provins vore i behof af ett Låne-Contoir, synes det
väl företrädesvis vara Gottland.
Då jag nu för sistnämnde Län vördsamt föreslår ett
Låne-Contoir i likhet med Götheborg och Malmö, torde det
tillåtas mig att på förhand möta de inkast, som emot detta
förslag möjligen kunna göras.
Vid bedömandet af denna angelägenhet framställa sig,
efter min öfvertygelse, för Rikets Ständer tvänne frågor,
nemligen:
ilo Är Gottland i behof och följaktligen berättigadt, att
den begärde förmånen åtnjuta, och 2:0 kan Discont-Verkets
säkerhet, i händelse af ett sådant medgifvande, fullkomligt
tryggas för förluster, eller åtminstone i samma mån som
hittills?
Den första frågan torde genom det af mig redan anför¬
da hufvudsakligen finnas besvarad, och jag vill således en¬
dast tillägga, att ortens existence och commerciella förhål¬
landen nästan bero af möjligheten, att för den större rörel¬
sen anskaffa erforderliga medel. Bristen af desamma vållar
äfven för Staten betydliga förluster, dymedelst, att de under
vintern infordrade Krono-Utskylderne måste hos många af-
skrifvas, der de, i fall en lifligare handel kunnat ega rum,
192
Den 4 Mars.
skolat till fullo utgå, andra omständigheter att förtiga. Be-
hofvet synes således lika ostridigt, som den af en icke o-
betydlig provins gjorda framställning är billig, att tillgodo¬
njuta en beqvämlighet i låneväg, hvarpå intet annat land¬
skap genom dess läge kan göra lika fullgiltiga anspråk;
hvartill kommer, att, i förhållande till lånebeloppen, ingen¬
städes så obetydliga förluster för Banken inträffat, som på
Gottland.
Hvad åter den senare frågan vidkommer, så är det
klart, att med samma controller, som för de redan befint¬
liga Låne-Contoiren, äro föreskrifne, intet större äfventyr
kan för Discont-Verket befaras af Gottland än annorstädes.
Risquen måste nödvändigt blifva mindre än nu, enär den på
stället varande Directionen närmast är i tillfälle att bedöm-
ma deras solididet, som af Lånebiträden vilja sig begagna.
Det är sannt, att kostnaderne för administrationen af en
sådan Låne-rörelse skulle komma att öka Bankens utgifter;
men dessa kostnader äro dock icke af den betydenhet, att
de böra afses, då fråga är att bereda utvägar för vidgad
rörelse i en ort, hvarest en lifligare handel och sjöfart, äf¬
vensom jordbruket erbjuda det vidsträcktaste och mest lof-
vande fält för ett fruktbart användande af det capitalbelopp,
som Rikets Ständers Bank under närvarande omständigheter
utan afsaknad kunde umbära.
Jag får således vördsamt föreslå, att, på de af mig upp-
gifne skäl, Rikets Ständer täckas förordna inrättandet på
Gottland af ett Låne-Contoir, eller afdelning af Discont-
rörelsen, med minst Tvåhundrade Tusende Riksdaler Banco.
Om remiss af detta memorial till vederbörligt Utskott
anhålles.
P. II. Lindström.
N:o t 36.
I sammanhang med den af mig ir.gifne motion derom,
att en Filial-Afdelning af Discont-Verket måtte etab^ras
på Gottland med en disponibel fond af 200,000 R:dr B:co,
för afhjelpande af den derstädes, särdeles under vintermåna-
derne, inträffande penningeförlägenhet, får jag, för den oför¬
modade händelse samma motion icke skulle af Rikets Stän¬
der bifallas, vördsamt föreslå och anhålla, att för Gottland
måtte göras det undantag från hvad i allmänhet finnes stad¬
gadt, att Krono-uppbörden derstädes kunde få redovisas den
1 Julii i stället för den 1 Maji, hvaraf blefve en följd, att
Uppbördsstämmorna icke behöfde hållas förr än i Maji må¬
nad, sedan coromunicationen med fasta landet åter blifvit
öppnad, skeppsfarten tagit sin början och nytt lif i all rörel¬
se inträdt.
Olägenheterne af den för Gottland en del af året häm¬
made postgången äro allt för många, alt kunna uppräknas,
och ligga i för öppen dag, att deraf göres behof. Allmogen
Den 4 Mars.
ic»3
saknar under vintern den afsättning af sina producter, som i
annat fall vore att påräkna, då köpmannen, som icke fått
emottaga väntade remisser för under sommaren exporterade
laddningar, ej kan besörja nödiga uppköp; med ett ord: en
allmän stagnation eger rum under denna mellantid. En hvar
anstränger väl sina yttersta krafter, att erlägga utskylderne;
men det oaktadt blifva afkortningarne ganska betydliga, i
synnerhet hos den arbetande klassen, såsom beroende af den
arbetsförtjenst, som först inträffar, då sjöfarten å nyo öppnas.
Att det af mig nu vördsamt föieslagne Stadgande om
Uppbördsårets framflyttande för Gottland till den 1 Julii,
för Kongl. Stats-Contoiret icke kommer att medföra någon
olägenhet eller oreda, derom har jag gjort mig underrättad,
och för Staten synes detta anstånd icke vara af betydenhet,
då af Kronouppbörden, utgörande för meranämnde Län om¬
kring 1^5,000 R:dr Banco årligen, en stor del mäste i Landt-
Ränteriet derstädes qvarblifva för aflöningar vid National-
Beväringen, Lands-Staten m. m.; och enär ^undantag eger
rum för Stora Kopparbergs Län sålunda, att enligt Kongl.
Maj:ts Nådiga Bref af den i3 Februarii 1823 Uppbörds-året
får räknas till den 1 Junii, torde ock ett af locala förhål¬
landen påkalladt medgifvande i sådant afseende kunna för
Gottland skäligen väntas, då det på en gång bereder Statens
och provinsens fördel.
P. II. Lindström.
IS:o 127.
X Det har förefallit anmärkningsvärd!, att, då föreskriften
om högre kunskapsmålt för Conpvnerdie-Skeppare utgick, in¬
ga utvägar på samma gång vidtogos för möjligheten alt in¬
hämta de erforderliga kunskaperna. Hittills har, i detta af¬
seende, ingenting blifvit tillgjordt, hvarföre ock den unge Sjö¬
mannen, oaktadt bästa vilja, icke kunnat bereda sig till den
föreskrif'na examen, och följden deraf, nemligen brist på
duglige Skeppare, blir med hvarje år mera känbar.
En aktad medlem af detta Stånd har nyligen ingifvit
motion 0111 anslag a( Statens medel för Navigationsskolor i
Stockholm, Götheborg, Gelle samt en af släderne i Malmö
och Galmare Län; och då nyttan af sådana Läroanstalter all¬
mänt erkännes, torde framgång af motionen vara att hop¬
pas. Billigaste grunden för bestämmandet, hvarest sådana
skolor böra etableras, synes vara den mer eller mindre vid¬
sträckta sjöfart hvarje stad idkar och lästetalet af de fartyg,
som der finnas; och ehuru vid granskningen af de hos Kongl.
Commerce-Collegiuin förar i838 befintlige uppgifter inhäm¬
tas, att lästetalet af fartyg i Wisby utgjorde 2,827, i Cal¬
mar 2,703, Westervik i,653, Malmö 1,021, Carlshamn 1,170
och Carlskrona 919 o. s. v., har staden Wisby, för hvilken
Bilagor till Borg.-St. Fröt. rid Riksd. 18^0. i3
>94
Den 4 M a r s.
jag är Representant, likväl hos den, för förslags afgifvande,
nedsatta Comité icke kornmit i åtanka.
Den kan dock af flera än ett skäl derpå göra anspråk,
ty ej nog, att Wisby har fartyg till ett öfverlägset lästetal,
och drifver en betydlig utrikes sjöfart; svårigheterna och
kostnaderne för Gottländska Sjömän, att efter slutad fart om
hosten begifva sig lill fasta landet, för att der begagna un¬
dervisningen, liksom det ytterligare biudret, att om våren
före Skeppsfartens början kunna återvända, böra äfven kom¬
ma i betraktande, hvarföre ock, om än aldrig så många Na-
vigations-Skolor annorstädes inrättas, dessa för Sjömän på
Gottland blifva utan ringaste nytta.
Nyligen har ett Sjömanna-Sällskap bildat sig i Wisby,
som till en början genom frivilliga bidrag blifvit satt i till¬
fälle att inrätta en Navigations-Skola för innevarande vinter,
men, då endast genom enskilde, och utan något understöd
från Statens sida, eri sådan anstallt icke kan ega bestånd,
får jag hos Rikets Ständer vördsamt anhålla om anslag af
allmänna medel till en Navigations-Skola i Wisby, i likhet
med hvad för Malmö och andra Stapelstäder, af samma
klass som Wisby, kan beviljas.
P. H. Lindström.
N:o t 28.
Bland de allmänna besvär, som i hög grad och utan
rättvisa och billighet trycka jordbruket, är utan tvifvel Post-
föringen en af de mest betungande och deruti lindring, i
förhållande lill den öfriga skatt» jorden, är af behof vet höge¬
ligen påkallad.
Uti min hemort, Upland, är nemligen förhållandet här¬
utinnan sådant, att Posthemman, i örelal lika med öfrige
Kronoskattehemman, eller om sju öresland, utom utgörande
af de vanliga joideboks- och hemmantals-räntorne samt kro¬
notionde och deltagande i underhåll af sommar- och vinter¬
vägar, lika med Kronoskattehemman, årligen skjutsa 4^0 ä
5oo mil, deraf ordinarie post 377 mil för den ringa legan af
10 sk. per mil och återstoden extra poster för 11 sk. milen,
då deremot hållskjuts-besväret på lika stora hemman icke
uppgår till 100 mil årligen, emot ersättning af 16 sk. B:co
milen. Dessutom får postbonden icke göra afseende hvarken
å väder eller väglag, utun så natt sorn dag utan ringaste
uppskof, antingen vägarne, efter inträffade betydligare snö¬
fall, hunnit göras farbara eller icke, fortskaffa posten, då der¬
emot resande, som färdas med hållskjuts, vanligen vid sådane
tillfällen hvila öfver vid Gästgifvaregårdarne, tills vägarne
hunnit uppskottas. Den hållskjutsskyIdige har dessutom den
fördelen f ramför post bonden, att mer än en person jemte
den skjutsande icke får färdas efter en häst, då deremot
„ postbonden får åtnöja sig, äfven om Postväskan väger 20 •£&.,
Den 4 Mars.
alt forsla så väl den, som Postiljonen. Enligt årliga marke-
gångstaxorne i Upland uppgår ett Dränge-dagsverke till 28
sk. och ett Öke-dagsverke till 1 R:dr 18 sk,, summa 1 R:dr
46 sk.; i ersättning hvarföre postbonden för 2 mils väg er¬
håller 20 sk. Hans förlust blir således betydlig, särdeles då
man tillika beräknar hvad jordbruket härpå lider och hä-
starne förstöras. Den lindring, som posthemmanen, jemlikt
1801 års Förordning, åtnjuta, är, med undanlag af befriel¬
sen från Knekte- och Båtsmanshållet, nu mera af ringa el¬
ler ingen betydenhet och motsvarar på långt när icke de o-
lägenheter, som ifrågavarande onus i öfrigt medförer, helst
Kungs-, Håll-, Krono- och Fång-Skjuts samt Krono-lransporter
betalas med full skjutslega, och dessutom äro fördelade på
en större menighet, hvarigenom dessa besvär blifva mindre
kännbara. Samma förhållande är äfven med inqvarteringen,
»om betalas efter markegångstaxorne, och de öfrige friheter-
ne förtjena icke ens att nämnas.
Jag vågar således vördsamligen föreslå, att posthemma¬
nen måtte befrias från poslföringen, som utan svårighet kun¬
de förflyttas till Gästgifverierne, och deremot åläggas sam¬
ma skyldigheter, som öfl ige Kronoskattehemman, eller, derest
en sådan förändring icke skulle kunna tillvägabringa», att åt¬
minstone Postskjutslegan måtte blifva förhöjd till likhet med
Hållskjutslegan, som jemväl torde tarfva förhöjning, och att
den förra aldrig mätte bestämmas till mindre, utan snarare
till högre belopp, än den sednare, äfvensom all samma stad¬
gande, som gäller 0111 Hållskjuts, i afseende å den tyngd,
hvarmed hvarje häst må belastas, äfven måtte ega tillämp¬
ning för Postskjutsen.
C. A. Pousette.
N:o 12q.
Kongl. Förordningen den 27 April 174a samt Förkla¬
ringen den 4 Julii 1745, rörande förbud mot Guld- och
Silfvermynts nedsmältande, syna», på grund af sednare tiders
tillgöranden och allmänna stadganden i Rikets Myntväsende,
e) mera fordra tillämpning af deiuti utsatte hårda och nes¬
liga påföljder af böter och landsllyktighet, sedan äfven öfver
detta slags egendom en fri och oinskränkt disposition är
hvarjora upplåten och densamma kan exporteras, hvarför¬
utan nya myntet i sig sjelft uppbär slag-kostnaden i halljg-
lielen, jemförd med gångbara värdet. Då dessa Lagbud ic¬
ke desto mindre qvarstå såsom gällande »arnt kunna missle¬
da till åtal, hemställes, om icke de må upphäfvas eller,
om af någon gillig orsak de böra finnas, straffbestämmelser¬
na må ändras och utgå från tidens upplysning och nu rå¬
dande föreställning om ifrågavarande förfarande och dess
följder.
Den 4 M a r *.
Om remiss till vederbörligt Utskott får jag vördsamt
anhålla.
II. F. Christierson.
N:o 13o.
Genom Nådig Kungörelse, den 7 Maji 183r, förordnade
Kongl. Majrt, att Sjötulls-Rätterne skulle upphöra och de å-
ligganden, hvilka tillhört dessa Domstolar, öfverflyttas på
Rådhus-Rätterne. Detta Nådiga påbud har från och med
1802 års början haft sin verkställighet, dervid Rådhus-Rät-
ternes göromål i flere Stapelstäder icke obetydligt ökades,
utan att annorstädes, än i Stockholm och Götheborg, de öf¬
verflyttade besväriigheterne åtföljdes af något skäligt arfvode
eller ens ersättning till kostnader för expedition af stämnin¬
gar, värderings-instrumenter och protocoller, samt Utslag ve¬
lat erbjudas eller tilldelas Magistrats-Secreterarne eller Nota-
rierne. Då Städernes Domare-personal ej lönas af Staten,
utan af Cominunerne, synas ej desse, med någon billighet,
kunna anlitas om lönetillökning för ålagde ytterligare göro¬
mål, hvaremot Staten, som erkänt principens riktighet för
Stockholm och Götheborg, eller alt behafidlingen af tullmå¬
len förtjena)' särskild lön, icke utan egenhet i ämnet kan för¬
neka öfriga Rådhus-Rätter enahanda fördelar, samt för in¬
gen del med skbl pålägga Expeditionshafvanderne skyldighet,
att, utan ersättning för skrifmaterialer samt renskrifning, med¬
dela Protocoller och Beslut. Då nu härtill kommer, att
tullmålen både i Carlskrona, Strömstad, Carlshamn, Calmar,
Westervik, Ystad, Malmö m. fl. Stapelstäder högeligen be¬
svära Rådstufvu-Rätterne samt upptaga mycken tid, samt
man icke bör beqväma sina Expeditionshafvander, att genom
Tullkamrarne eller Distriet-Cheferne på Beslagarnes bekost¬
nad emottaga ersättning för Protocoller m. m.; så föranlä-
tes jag hos Riksens Ständer anmäla samtlige Stapelstädernes
Rådhus-Rätters billiga anspråk, att, lika med Stockholms
och Götheborgs, tillerkännas arfvoden för tullmålens behand¬
ling, i den mån de kunna, vid jemförelse af dessas mängd,
dertill finnas berättigade, och hvarom upplysning lätteligen
kan hämtas från Domböckerne; äfvensom att Slaten bör er¬
sätta Expeditionshafvanderne utgifterne för skrifmaterialier
och i någon mån vedergälla deras icke obetydligt ökade be¬
svär med dessa vidlyftige brottmålsransakning.!)'.
Genom General-Tull-Styrelsen kunde tilläfventyrs, efter
de grunder Riksens Ilögloflige Ständer behaga bestämma,
uppgöras classificationen, hvarefter det ena och andra bifal-
les alt lill Domstolarue och deras Notarier eller Secretera¬
re utgå.
11. F. Christierson.
Den 4 Mars.
r97
N:o 131.
Få saker gifvas, som icke ifrån flera sidor kunna betrak¬
tas. Så har man, sedan 3o år tillbaka, med mer och min¬
dre ifver fört striden derom, huruvida Fäderneslandets för¬
svar borde anförtros antingen åt Linie-Flottan, åt Skärgärds-
Floltan, eller åt begge dessa, vapen gemensamt.
Ämnet, aldrig afgjordt, har åter inom detta Högtärade
Stånd blifvit väckt af Herr Brukspatron Petré, som i motion
framställt åtskillige punkter, hvilka förmenas böra piöfvas,
innan anslaget till 4:de Hufvudtiteln bestämmes.
Att besvara allt hvad motionen i detta grannlaga och
för oss alla så vigtiga ämne vidrört, blefve alltför vidlyftigt;
men då jag sjelf tänkt väcka en motion rörande Flottan,
bvad jag ock nu gör, samt framgången af denna min motion,
hvilken i vissa delar låter förena sig med Herr Pelrés, kom¬
mer att grundas på en lyckosam vederläggning af de upp¬
ställningar Herr Petré gjort emot Linie-Flottan, så får, för
sådant ändamål, jag vördsammeligen anföra:
Det första, som fästat min uppmärksamhet, är anmärk¬
ningen, att Skärgårdsvapnet under nuvarande styrelse skall
blifvit mycket vanlolladlP Lyckligtvis står denna klagan
illa tillsammans med verkliga fölhållandet, ty vi ega lil
Canonslupar och 1?.5 Canonjollar, 8 Mörsare-Partyg, utom
andra Skärgårds-Fartyg, hvaraf isynnerhet Canonjollarne,
långt ifrån alt vara vanvårdade, befiunas i det yppersta skick
och äro i sin sort visserligen de mest effecliva krigsfartyg,
som kunua förevisas. För öfvei tygelse härom står vägen
öppen, och synnerligast för Representanten, att begära få se
desse fartyg med sina inventarier, då Styrelsen torde fram¬
stå rättfärdigad.
Men om man irrat sig i sina slutsatser om Skärgårds-
Flottans vanvårdande, så har irring icke skett i fråga om
Sjö-exercisen. Kan eller bör man väl tro, det endast 4^,000
R:dr årligen äro anslagne för detta utomordentliga vigtiga
ändamål, och ehuruväl icke rimligtvis hvarken Odens strand¬
ning eller andre inträffade sjöhändelser derifrån må härle¬
das, måste det likväl medgifvas, att, om förhållandet allt
framgent så skall fortfara, framträda säkerligen vida olyek-
ligare resultaler, och som, fördöljom det ej, slutligen inver¬
ka på Fäderneslandets sjelfständighet, ty det är dock endast
och allenast lill Flottan vi måste sälta vår förtröstan i nö¬
dens stund. Till Riksens Höglofl. Ständers upplysta bepröf-
rande får alltså äfven jag ej underlåta hemställa, huru ytterst
nödvändigt det är, alt exercis-anslaget vinner en länge sak¬
nad tillökning, lämpad efter det stora ändamål, som derige¬
nom vill beredas.
Att Sjöbefälet skall sakna esprit och enhet, torde numera
lutnna bestridas; och om så vore, bör felet sökas i sjelfva
lgS
Den 4 Mars.
organisationen, men undersökning härom ligger utom ämnet,
likasom det antydda spända förhållandet emellan Carlskrona
och Stockholms Stationer, hvaröfver jag, såsom Representant,
ej tillerkänner mig någon anmärkningsrätt. Jag anser likväl
det åberopade Schanziska målet bland en så talrik Officers-
Corps icke för något underbart, lika litet, sorn att ibland
223 Officerare finnas olika åsigter eller söndring i tänkesätt.
Emedlertid är beskyllning icke bevis, och ehuru min vistel¬
seort sedan många år tillbaka är Carlskrona, har likväl icke
jag erfarit dessa spända förhållanden, dessa söndrade tänke¬
sätt, när allmänt bästa varit i fråga och det gällt vapnets
tjenstbarhet.
Att den utpekade, nu afskedade Amiralen gjort sig me¬
ra förtjent af Skärgårds-Flotlan, än af Linie-Flottan, jäfvas
af hela hans vid Örlogs-Flotlan passerade tjenstetid, samt der¬
under yttrade tänkesätt och vidtagne åtgärder.
Del nästa af vigt, som Herr Petré behagat anföra, är att
det högsta befälet dels är öfverflödigt talrikt, och dels har
för stora fördelar, jemförelsevis mot Underbefälet, och för att
styika denna sats, anmärkes, hurusom, daen vice Amiral har
4,5oo R:dr i årlig lön, en Under-Officer har 120 R:dr, ’’den
ne sednare likväl med ojemförligt större tjenstgöring,” Un¬
der-Officerare finnas dock, sorn hafva 240 Rtdr, och den hög¬
ste Befälhalyaren kan ej åtnöjas med hvad, som är tillräckligt
i löneväg för den lägste. Gradationer mäste ega rum och för¬
hållandet i närvarande är detsamma som i flera andra fall och
mäste så vara, äfven i enskildta economien, der underhafvan-
den har drygaste tjenstgöringen, men arfvode! lämpadt efter
hans behof ver.
Ilvad åter beträffar det öfverflödiga antalet af högre Of¬
ficerare, som upptäckes med ”Slats-Calendern i handf så kan
åtminstone icke någon, det ringaste med ämnet bekant, säga,
alt del är för stort nu — det vill säga, så länge Sverige har
en flotta; men om, som Herr Petré jlörmenar, Sverige icke
behöfver någon, utan kan föl sval as endast med båtar, så be¬
hof ves visserligen icke så mycket högre befäl. Alt Sjövap¬
nets sannskyldiga interesse vore att halva ett jemförelsevis stör¬
re antal Under-Officerare, tilltror jag mig, ehuru ej sjelf Ör¬
logsman, kunna bestrida, ty i behofvets stund, då krig utbry¬
ter, är ingenting lättare, än att öka Under-Officers-persona-
len, om så fordras, från Matros- och Canonier-Compagnierna,
men det går ej lika lätt, att i ögonblicket tilldana skicklige
anförare lör Flottans Escadrar. — Man läse Sveriges Sjöhi¬
storia under Carl Xhs Regering, och man skall finna varnan¬
de exempel att vilja i hast tillskapa Befäl.
På Herr Petrés derom skedda anmärkningar får jag äf¬
ven erinra, att till kännedom om Svenska Skärgården, visser¬
ligen öfnings-expeditioner företagits, men borde årligen ega
rum, och att, brist på anslag af medel vållat brist på Ång¬
fartyg, hvaraf Flottan visserligen är i behof.
Den 4 Mars.
'99
Utan tvifvel har Herr Petré deruti rätt, att Nationen har
anspråk, att se sjöförsvaret genom Ständernas åtgärd upp-
hjelpt och försatt i ett efter landets behof lämpadt skick; men
då motionairen derjemte vill göra den åsigt gällande, att Li-
nieflottan är onyttig och att Fäderneslandet endast genom en
Skärgårdsflotta kan försvaras, måste jag tala emot denna me¬
ning, på det icke en för landet och således äfven för indivi¬
den, efter min åsigt, så förderflig lära må opröfvad vinna in¬
steg och Sveriges välfärd dymedelst ansvarsfullt sällas på spel.
Innan de så kallade skälen mot Linieflottan förekomma,
ordar Herr Petré strängt emot det dyra etablissementet i Carls¬
crona, som kostat millioner i Byggnader, millioner i Skepp,
och som nu är en lockmat för fienden, en kräfta för landet
o. s. v. Ja, etablissementet i Carlscrona, tack vare våra för¬
fäders vishet och Nationens kärlek, är tvifvelsutan Sveriges
dyrbaraste egendom, den yppersta klenoden i den Skandina¬
viska Sjömaktens krona, och äfven detta talar för den Flot¬
tas bibehållande, som der ligger förvarad, färdig, då medel för
dess iståndsättande icke saknas, alt bilda första förmuren e-
mot en inkräktares ingrepp, men CarNcrona kallas äfven eli
hinder för möjligheten alt utföra ett fördelaktigt Sjökrig.
J."g kan ej fatta, huru ett sådant Etablissement, som det i
Carlscrona, kan vara ett hinder för utförandet af ett Sjökrig
för den, som eger platsen: för fienden torde det väl vara ett
hinder, så framt icke det olyckliga och humilierande försla¬
get omfattas, att Linie-skeppen böra antingen slopas eller säl¬
jas. — Carlscrona, jemte hela (lottan, skulle således förstöras
och säljas. Hvem lyster icke betänka de förskräckliga, de
vådliga följderne, af ett sådant förslag, om det ginge i verk¬
ställighet? Nej! jag älskar tro, att förslaget är förhastad!, ty
dess upphofsman är Svensk och vill blifva del likasom jag
och de Ståndsbröder jag skådar omkring mig. Väl äro vi här
församlade såsom Svenska Folkets ombud, med vidt utsträck¬
ta rättigheter, dock icke mindre ansvarsfulla pligter; men kan
äfven det djerfvaste speculationssinne hysa den tro, att Sven ¬
ska folket likgiltigt skulle åse, att vi utan skäl, tvertoin mot
giltiga skäl, för foro med dess egendom efter behag eller en¬
dast efter det obeständiga menniskolynnets vindkast. Hvem
borgar, hvem kan framstå såsom löftesman, att icke efter-
terkommande skola begråta våra villor, alt i närvarande af¬
seende förstöra hvad vi hafva, heldre än att behålla samt för¬
bättra det, om vi kunna. 16) års arbeten kunna lätt nog
raseras, men icke lika lätt åter till vägabringas, om andra åsig¬
ter uppkomma och upptaga det som nu misskännes.
Egentligen äro endast 2;ne skäl anförda mot Linie-flot-
tan, det ena, att Konung Guslaf III skall beslutat, att genom
betydlig inskränkning bereda tillgång för Skärgårds-flottans
förökande. Detta motsäges likväl deraf, att, sedan Cail XI:s
tid Linie-flottao, ej njutit ett sådant hagn, som under Gustafs
Regering. Sådant bevises af den mängd skepp, som då bygg-
300
Den 4 Mars.
des tili förökande af Linie-flottan, hvilken ock i 1790 årskrig
vid Wiborg räddade Honom, Armeen och Skärgärds-flottan
från total undergång. — Det andra anförda skälet mot Li-
nieflottan rörer Amiral Puke, eller att han år 1814 skall vid
Hvalöarne icke unnat Skärgårdsflottan segrens lira. Hvarfö¬
re, äfven om delta förhållande vore sanningsenligt, Linieflot-
tan derföre är umbärlig, står ej väl tillsammans med ett grund¬
ligt förslag; men da allt måste uppdukas för att i Nationens
ögon nedsätta Linieflottan, aktar man ej så noga, att äfven
belasta rnaterielen med de fel man tillvitar ndividen, ej min¬
dre, att gifva ett frejdad t namn till pris för sårande efter¬
räkningar, hvilka hvarken i historien eller i ännu lefvande per¬
soners minnen hafva ringaste skvmt af stöd, och Puke, som
så ofta blottade sitt bröst mot Fäderneslandets hender och
skapade sin egen storhet, som sjöhjdte, menniska och patriot,
har hittills haft sitt frejdade minne vördadt och oskärad'.
Att Flottornes sammanslagning år 1824 skedde för att
förekomma split och tvedrägt inora Amiralitetet, äi för mig något
nytt och föga troligt, då en sådan anledning icke behöfdes för
att åter sammanfoga hvad som aldrig bordt varit åtskiljdt;
men deremot fordrar Herr Petré med all lätt, att en plan¬
mässig administration för flottan må finnas, och det är att
hoppas, att en sådan till allmän belåtenhet vid detta Riks-
inöte också blir organiserad.
Herr Petré säger i sin motion sig ej vilja fördjupa sig i
vidare tvist om det ena eller andra sjövapnet, eller huruvida
Linieflottan må anses fcr Rikets försvar lämplig, emedan det
är alldeles öfverflödigt, då det numera är obéslridt och obe-
slridligt, dels alt Rikets sjöförsvar företrädesvis hvilar på
Skärgårdsflottan, dels ock att Rikets flnancer icke. medgifva
underhållet af en större Örlogsflotta. Detta är att i få ord
Uttala förkastelsedom, utan bevis, utan alt ens akta nödigt
anföra sådana, ty de 2:ne nyss vederlagde förtjena ej namn
af bevis.— Om än ibland männen af vapnet olika åsigtersig
förete om det rätta, 0111 äfven i Konungens Råd olika menin¬
gar förekomma, så hade jag i egenskap af Representant in¬
om denna lugna och pröfvande församling ej tilltrott mig sä¬
ga, att det är obeslriclt, att Linieflottan är öfverflödig — Jag
för min del, och många med mig, dela en motsatt tanka, och
jag är till den grad af olika mening, alt jag hyser den fasta
öfvertygelse, att, örn Rikets Ständer afdanka Linieflottan, är
första steget taget för tillintetgörande af Sveriges sjelfständig¬
het såsom oberoende Stat. Rådfrågom historien! Lålom oss
icke alltid endast afse ögonblickets kraf!—lålom oss ana hvad
i framtiden kan inträffa; ty ehuru vi nu, efter som det tyc¬
kes, välsignas af en säker fred, huru snart kan icke krigs-
facklan åter blifva tänd!
Jag sade: rådfrågom historien!! Hvad finna vi då der¬
uti till försvar för Linie-Flottan ? Jo, att Sverige ännu icke,
sedan Gustaf den Förstes tid kunnat föra något krig den för¬
Dtn 4 Mars.
201
ulan och hvad meia är: att, den förutan, Sverige icke meia
kunde räknas bland oberoende Stater. Föga bevandrad be-
höfver man vara i Svenska historien, för alt veta delta; och
jag vågar hemställa, om man med fog kan fördömma ett va¬
pen, som så många gånger frälst sjelfständigheten. Hvad hade
t. ex. kunnat förhindra Ryssarne under det olyckliga kriget åren
1741, 1742 och 1743 att inkräkta Sverige, likasom Finland, om
icke Linie-Flottan varit skyddsmurgn. Jag har redan antydt,
att det var Linie-Flottan, som vid Wiborg 1790 med de största
uppoffringar frälsade Svenska Konungen, Svenska Skärgårds-
Ftottan och Svenska krigsäran; ty slaget och segren vid Svensk¬
sund den 9 Julii 1790 hade icke egt rum, om ej Skärgårds-
Flottan, genom Linie-Floltans gjorde uppoffringar, blifvit be¬
varad. — Det är sådane minnen, som man icke vill kalla
lysande minnen, att icke nämna Llnie-Flottar.s segrar och af¬
görande anseende under flere äldre Regementstider. — Jag
frågar, om vi kunna hoppas någon politisk vigt i Europa —
om vår handel kan beskyddas — om det är troligt, att nå¬
gon Europeisk makt vill träda i närmare förbindelse med oss
till vårt försvar, så framt vi icke ega en Linieflotta,
Att en Linieflotla för ett land, så localiseradt som Sve--
l ige, med en tredjedel af kusten öppen för anfall af stora
Skepp, ett land, som idkar handel och skeppsfart, är absolut
nödvändig, synes åtminstone för den oväldige och fördoms¬
frie ligga i öppen dag; — men kan det ledas i bevis, att
tillgångar ej finnas för denna Flottas vidmakthållande, då
först må man discutera öfver möjligheten, att med ett annat
vapen densamma ersätta. Må man likväl göra besparingar
och indragningar på andra håll, men på 4;de Hufvudtiteln
kunna de aldrig göras ulan orättvisa, utan brist på politisk
blick och utan fara, att sjelfvilligt frammana fiender till vår
existence såsom Svenska män, samt göra hela Nationen, hela
Landet till en lockmat för eröfraren, i hvars öron utringnin •
gen till auction på våra skepp skall ljuda hen ligt; — ty han
köper dem säkert, och med deras kanoner återhämtar han
köpeskillingen.
Herr Petré klandrar, och det med skäl, den så kallade
Frihetstidens vacklande åsigter om Linie-Flottan; men med
allt detta vacklande var och blef man dock derom öfverens,
att en Linie-Flotta var nödvändig. — Det vacklande bestod
deri, att man icke var ense om dess organisation, fördelning
emellan stationerna och så vidare. Sanningen af det förra
bevises deraf, alt Rikets Ständer uti sina förhandlingar be¬
nämnde Linie-Flottan för Rikets tryggaste förmur, värn och
utanverk.
Innan Herr Petré andrager de punkter han företrädesvis
vill underkasta pröfning, har han erinrat Ständerna, alt icke
låta Norriges exempel gå förlorade i fråga om sjöförsvaret.
Härvid må jag nämna, att Norrska Marinens Budget upplager
i3*
202
Den 4 Mars.
årliga beloppet till 35o,i68 Sp.D. oberäknadt till Fyrvä¬
sendet 35,3io Sp.1 D., och att de Norrska Comilerade föresla¬
git årliga exercis-anslaget till 25,ooo Sp. D. Om alltså Mo-
tionairen med Norriges exempel menar, att för Sjöförsvaret
lemna erforderliga anslag, så förenar jag mig med honom,
och annan kan ej meningen vara, så framt han behagat göra
sig underrättad om tänkesättet i Norrige. Nor rmännen i all¬
mänhet inse nogsamt sitt sanna behof af ett efter Landets
local och andre förhållanden lämpadt Sjöförsvar — och i
sanning behöfver man icke vara sjöman, för att inse det
rätta härutinnan, icke med Stats-Calendern i handen, utan i
dess ställe med Chartan öfver Sverige och dess grannstater.
Frågorn äfven de upplysta bland våra Norrska bröder, hvad
deras mening är om en Linieflotta, och de skola, vid pröf¬
ning af de i Sverige rådande förhållanden , visa stor förun¬
dran deröfver, äfvensom att Svenska Flottan med sitt usla
anslag kari praesteras för Nationen i sitt närvarande skick;
men derföre står Nationen i oeftergiflig och stor förbindelse
till flere af tidens män, som kunnat och velat hushålla, samt
med ringa mycket uträttat.
Oändligt mycket mera vore visserligen att anföra till
försvar lör Linieflottans oumbärlighet, men då flera förtjenst-
fulla skrifter i detta afseende finnas att tillgå, vill jag icke
trötta Ståndet med några flere skäl för dess vidmakthållan¬
de, utan endast tillägga: att, om något annat motiv, än det
allmännas väl, än pligtens och ärans, skulle tarfvas för detta
af fosterländskt sinnade män bildade Stånd, så skulle jag fö¬
respegla den våda, som ovedersägligen måste uppkomma på
håfven för våra handelsfartyg, i samma ögonblick den väp¬
nade styrkan icke längre kan beskydda dem, eller, som nära
nog är det samma, att främmande Makter inhämtat, att Sverige
icke mera har någon Flotta.
Med allt föregående hoppas jag på ett oförgripligt sätt
hafva uttalat grundsatser, hvarpå jag till bifall och antagan¬
de må, ehuru i någon strid med Herr Petrés motion om Sjöför¬
svaret, våga bos Rikets Ständer hemställa, önska och begära:
1:0 Att Stats-Utskottet, efter sakkunnige och ojäfvige
personers eller vederbörandes hörande och med ledning af
deras erfarenhet, meddelar utlåtande öfver den tillökning af
Skärgårds- och Ångfartyg, Flottan behöfver, för alt i sam¬
manhang med Liniefloltan bilda ett ändamålsenligt Sjöförsvar.
2:0 Att Stats-Utskottet införskaffar upplysning, om bygg-
ningskostnaderne vid Etablissementet i Carlskrona äro lägre,
än de kostnader af enahanda art, som Kronan annorstädes
får vidkännas, för att bestämma, hvar skeppsbyggnaderne
ovilkorligen böra verkställas.
3:o Att Stats-Utskottet, såsom resultat af i:sta momen¬
tet, föreslår Rikets Ständer det antal Linieskepp, Fregatter,
Corvetter, Skonertar, Kanonslupar, Kanonjoliar, Mörsare-
farlyg och Ångfartyg, hvaraf Svenska Flottan bör utgöras.
Den 4 Mars.
203
4:o Att Stats-Utskottet infordrar förslag öfver kostna¬
den för Dockebyggnadens fullbordande efter den mindre pla¬
nen, eller att under vissa år fullborda detta oförlåtligt, till
millioners förlust, eftersatta skyddsverk.
5:o Att Stats-Utskottet infordrar förslag och meddelar,
huru stor summa erfordras, för att sätta så väl den nuva¬
rande Flottan, som ock den föreslagna tillökningen deraf i
effectivt skick; och
6:0 att Stats-Utskottet infordrar förslag öfver årliga
kostnaden af en för Flottan ändamålsenlig exercis.
På dessa vägar kan man endast komma till visshet, hvad
Flottans anslag rätteligen bör blifva, jemkadt och bestämdt
efter det defensiv-system, som för framtiden bör fastställas
och följas, till trygghet för Sveriges sjelfständighet, oafhängig¬
het och värdighet, som aldrig böra helt och hållet byggas
på den vanskliga förbundsprincipen. Sedan först Sjöförsvaret
är väl ordnadt till materiel och personal, samt denne sednare
planmässigt öfvad, kan man hoppas på möjlighet att bereda
lättnad för jorden i reorganisation af Landlmakten eller In¬
värtes försvaret, hvarom gräsliga motioner dagligen väckas,
och indragningar yrkas, likasom hade verlden, med Försynens
garanti, slutat fred för alltid, eller man hade glömt, att våra
kuster, öppna för anfall, utgöra 288 geographiska mil.
Jag önskar innerligen, att denna motion må emottagas,
såsom utgången från min verkliga öfvertygelse om det rätta
och oeftergiflig» i Sveriges defensiva Sjöförsvar. Mitt förslag
synes mig så mycket lättare att verkställa, som vi ej för när¬
varande hafva behof att bygga nya Liniefartyg, utan endast
sätta dem vi hafva, och så vidt de deraf äro i saknad, suc-
cessive i effectivt skick, hvarvid nya uppfinningar i artilleri-
väg kunna observeras; derefter den nu rådande misshushåll¬
ningen må upphöra och bestämdt förekommas, att låta fartyg,
i brist på Dockor, ruttna, förtöjde vid Brobänkarne, och hvart
i5:de år påkalla hufvudreparationer, som Dockors tillvaro el¬
jest gjorde öfverflödige, hvarjemte fartygens duglighet kunde
påräknas lill 60 å 70 år och sålunda besparas millioner R:dr
för Nationen och dess hufvud-vapen.
Till vidare stöd för allt hvad jag ordat i ämnet, tillåter
jag mig slutligen citera följande, som läses i en Allmän Norrsk
Månadsskrift för December i83ot
”De hufvudsatser, hvarpå vi tro, alt den Scandinaviska
”halfön i framtiden bör fola sitt Defensiv-system, äro:
”a) En Sjömakt af mindre och stora fartyg, att hålla
”jemvigten mot Rysslands Sjö-styrka i Östersjön.”
”b) En Landtmakt, som består af en liten, men väl öf-
”vad Stam-här och af en allmän väl organiserad National¬
beväring, sorn är föga kostsam och i vara bergland kan ut—
”rätta mycket. — Vårt Lands naturliga beskaffenhet, befolk¬
ningens fåtalighet, Slats-intradernas obetydlighet och area¬
lens oerhörda storlek tvinga, och vår Insulariska beskaffen-
2o4
Den 4 Mars.
’'het tillåter oss att upptaga desse inre försvars-utvägar i vårt
"defensiv-system. Hären bör vara bildad och equiperad för
"krig, så väl sommar, som vintertid; och"
”c) Ett inskränkt Befästnings-system, men ett Befästnings¬
system, som tryggar Landt- och Sjömakternas depoter, un¬
derstödjer National-Beväringen, samt försvarar vissa hufvud-
"pass i bergen eller fjällen."
Om remiss af denna motion vågar jag framföra anhållan.
H. F. Christierson.
N:o 13 2.
Ehuru det blifvit, uti Kongl. Majlts Nådiga Berättelser
om hvad i Rikets styrelse sig tilldragit, Rikets Ständer roed-
deladt, att Hans Majjts Regering, med anledning af enskilda
Corporationers klagomål och efter inhemtandet af Commer-
ce-Collegii utreduing af ämnet, öppnat underhandlingar med
Konungen af Dannemark för vinnande af rättelse i den all¬
mänt kända, obilliga, onaturliga, och för närvarande upply¬
sta tid till sin grund oförklarliga uppbörden af Tull för de
fartyg och laster, som passera Öresund; vågar jag likväl fram¬
ställa den önskan, att jemväl Rikets Ständer taga ett pronon-
ceradt steg för en sak af så stor vigt för vår sjöfart, vår
handel, våra financer och, jag vågar säga, för sjelfva vår Na-
tional-ära.
Handelns, Sjöfartens och Financernas betydelse för sam¬
hället i sin helhet, behöfver ej här utvecklas, ännu mindre behöf-
ver det sägas, huru äran bör skattas upp af Sveriges folk.
Då man erinrar sig de ofta sökta tillfällen under senare de¬
cennier, att öfvertyga oss om den förökade glans af denna ära,
hvarföre vi böra tacka den ledande Statsmannens klokhet och
våra härars mod, huru förvånas man icke, att ännu i dag fin¬
na Sverige skattlagdt under ett Grannrike, hvilket vapenlyc¬
kan ej längesedan hade bragt, så att säga, till våra fölter! —
Om vi då voro mäktige nog, att från Danmark afsöndra ett
helt rike, hvilket genom denna politik blifvit fritt och lyckligt,
utan alt vår frihet, vår lycka eller vårt oberoende derpå gjort
någon märkbar vinst; så hade vi utan tvifvel äfven magt nog
att frigöra oss från dessa naturvidriga pålagor, som i sekler
tryckt och hämmat det första medlet en Nation eger till
förkofran af sitt inre välstånd. Pålagor, som från oss till
till grannen öfverflytta mångfaldiga millioner blanka Specier,
och säkerligen allt framgent skola suga musten af vårt Rike,
i fall icke åtgärder af en kraftfull Regering vidtagas till af-
skaffande af en så landsförderflig beskattning. Men jag vå¬
gar fritt säg^, att det ej var makten som brast, utan omtan-
kan och uppmärksamheten för Rikets väl, som saknades vid
den diplomatiska underhandling, hvarmed kriget slutades.
Emedlertid har Konungen täckts meddela oss, att fram¬
ställningar i ministeriel väg nu blifvit gjorde hos Danska Re¬
D e n 4 Mars.
2o5
geringen, för afhjelpande åtminstone af de missbruk och vexa-
tioner, hvilkas tillvaro af Cominerce-Collegio blifvit vitsorda
de, samt att Hans Maj:t af dessa framställningar förväntar
ömsesidigt tillfredsställande resuitaler. Detta meddelande lem-
nar hopp, att Kongl. Majit skall utan misshag upptaga en
framförd önskan från Rikets Ständer derom, alt alia medel
till ändamålets vinnande må varda begagnade, äfven i nödfall
sådane, som för något ögonblick måhända kunde anses men¬
liga för en oafbruten grannsämja.
Öfvertygad att en Constitutionel Konung, äfven då frå¬
gan är om förhållanden lill främmande Makter, ej eger nå¬
got starkare och mera imponerande stöd, än sitt folks öppet
uttalade önskningar och sympathier, vågar jag sålunda före¬
slå en underdånig skrifvelse till Kongl. Majit, hvaruti Rikets
Ständers tankar, önskningar och förhoppningar i det här af-
handlade ämnet på ett rent och värdigt språk tillkännagif-
vas.
Frans Schartau.
N:o 133.
Då det är utan allt tvifvel, alt handeln är en af de v ig—
tigasle näringsgrenar för ett Land, samt att de kostnader, som
till densammas förkofran användas, så mycket mindre böra
anses förspilda, som de i en framtid alltid komma att bära
frukter af ett oskattbart värde, så är det ju ock obestridligt, att
det skydd och den omtanka, som lemnäs denna näringsgren,
bör utgöra en af Statens förnämsta omsorger; men då en så¬
dan föikofran sällan vinnes, utan genom beredande af lätta¬
de Vatten-communicalioner, böra ock alla tillfällen till dess
erhållande och upphjelpande omfattas med särskild uppmärk¬
samhet.
Christianstads Stad egde fordom den stora förmånen, att
både mindre och större fartyg kunde gå intill Staden, men
denna förmån har i sednare tider så försvunnit, att intet far¬
tyg numera kan anlöpa Staden närmare, än vid den 2 mil
derifrån belägne Lastageplatsen Åhus, och äfven der är ett så¬
dant anlöpande numera förenadt med de största svårigheter.
Af sådan anledning har åtskilliga gånger fråga väckts, att
åter kunna försätta hamnen vid Åhus i dess fordna skick, och
äfven genom upprensning göra Helge-å farbar ända till Chri¬
stianstad. Stadens innevånare hafva väl i underdånighet hos
Kongl. Majit sökt understöd till detta ändamål, ehuru deraf
ännu ej följt annat resultat, än att, på nådig befallning, sak¬
kunnige män å stället förrättat undersökningar om möjlighe¬
ten att utföra ett sådant arbete, och sedan desse intygat, att
arbetet är verkställbar!, hafva de äfven deröfver uppgjort
kostnads-förslag, hvilket, om jag ej missminner mig, upplager
för hamnens förbättring en summa af 4°)000 Eldr, och för
uppmuddring af Helge-å 100,000 Rldr, allt Banco,]
20Ö
Den 4 Mars.
Jag erkänner, att summans storlek vid lörsta anblicken
synes afskräckande, men jag vågar tro, att denna farhåga ge¬
nast bör gifva vika vid åtankan af den nytta företaget skul¬
le bereda ej allenast sjelfva Staden, an öfver hela orten der¬
omkring, helst det ej lär kunna bestridas, att Staden Chri¬
stianstad utgör en ej obetydlig bytesplats för både Skogs- och
Slättbygdens produkter, och att, om communicationen sjöle¬
des från Åhus till Christianstad kan vinnas, en betydande
handel skulle uppkomma och orten, så väl i pecunairt som
industrielt afseende, ernå många fördelar. Ja, sjelfva Slaten
skulle skörda en betydlig vinst genom de ökade tullintrader,
som då blefvo en följd af en lifligare rörelse, och hvilka in¬
trader, under nuvarande förhållanden, de sednare åren till och
med lära uppgått till öfver 3o,ooo R:dr Banco. Härtill kom¬
mer äfven, att Christianstads Stad, försedd med många för¬
rådshus, förvarar största delen af Armeens materiel; att Tor¬
sebro Krutbruk vid Helge-å ej ligger Staden aflägse; i följd
hvaraf en mängd forslor till och från Staden ega rum, hvil¬
ka nu mäste ske å landsvägen, och, utom det de äro förena¬
de med större kostnader för Staten, ej kunna åstadkommas
utan kronoskjuts, som alltid hårdt trycker allmogen, särdeles
då den så ofta kommer i fråga, som nu sker i och för krigs-
förråderne.
Alla dessa förhållanden utgöra mer än tillräcklige skäl
för mig, att, såsom Representant för Staden Christianstad, fram¬
ställa nödvändigheten att af Statsmedlen undfå ett så tillräck¬
ligt anslag, att hamnen vid Ahus kan försättas i det skick,
all den blifver brukbar, och att, så snart sådant hunnit verk¬
ställas, en särskild erforderlig summa äfven måtte anslås, för
att få Helge-å så uppmuddrad, att farled åtminstone för Prå¬
mar och mindre fartyg kan åstadkommas emellan Åhus och
Christianstad.
Christianstads Stad har aldrig för dylikt ändamål erhål¬
lit ringaste Statsbidrag, då likväl andra städer deraf kommit
i åtnjutande; och som likväl från Staden utgått betydliga sum¬
mor till Strömrensnings-, samt Handels- och Sjöfarts-fonden,
synes del väl ock billigt, att Staden deraf återfick något.
Jag förnyar derföre min anhållan om det begärdta Stats¬
anslaget, att utgå årligen i den mån medel dertill kunna an¬
visas; och på det alt det Utskott, som i första hand kommer
att bedömma denna fråga, icke må blifva i saknad af alla nö¬
diga upplysningar, så anhålles, att jag särskildt får aflemna
de undersöknings-förrättningar, kostnadsförslager och andra
handlingar i ämnet, hvilka för närvarande finnas i Stor-Ami-
rals-Embetets Canzli, men som jag hoppas ofördröjligen kun¬
na utfå.
Om remiss till behörigt Utskott af denna motion anhalles,
B. Hjort.
Den 4 Mars.
207
N:o i34.
För alt komma i tillfälle, att ej allenast uppmuddra sin
annars beqvämliga hamn, utan ock förbättra dervarande brygga,
är Sölfvitsborgs Stad i verkligt behof af ett låne-understöd;
och till följd af det mig särskildt derom lemnade uppdrag,
får jag således vördsamt framställa bemälde Stads anhållan,
att af Statens medel erhålla ett lån å 4i°00 R:dr Banco, med
förbindelse för Staden, att detta lån sålunda återbetala, att
derå årligen erlägges sex procent, deraf de 3 till amortering
af eapitalet, och de 3 procenten till godtgörande af räntan.
Om behörig remiss häraf anhåller
B. Hjorth.
N:o .35.
Genom Nådigt Bref af den 1 Augusti .836 har Kongl.
Maj;t, uppå derom gjord underdånig hemställan, behagat, med
bibehållande af öfrige gällande speciela controller, meddela
den föreskrift, alt, vid inrikes, sjöledes skeende transport af
Bränvin, l lill försegling skall af Tullkammaren eller Inspectio-
nen i Föi passningsorten anbringas å, eller öfver, alla öppnin-
garne af Bränvins-kärlen, hvilken försegling under farten och
vid framkomsten bör vid stadgadt ansvar befinnas i orubbadt
skick, hvarjemte blifvit stadgadt, att Tullkammaren af gods¬
egaren egde uppbära 4 sk. Banco för hvarje sålunda förseg-
ladt Branvinskärl.
I samma mån Bränvins-productionen inom Riket stigit,
och tillgången derå ökats, har genom öfverflödet af denna va¬
ra priset derå numera så nedsatts, att det ej lär vara att be¬
fara, det insmuggling af utländskt bränvin skall eller kan ega
rum; i följd häraf och, då således det bränvin, som här i ri¬
ket sjöledes transporteras, icke kan hänföras under annan ru¬
brik än Svensk vara, deröfver1 alltid bör'löieles producentens,
under edelig förbindelse utgifne, afvels-bevis, jemte förpass¬
ning, för hvars riktighet afsändaren ansvarar, skulle jag tro
ali vidare controll vara obehöflig, till förekommande af in¬
smuggling af utländskt bränvin; åtminstone anser jag deri stad¬
gade förseglingen alldeles olämplig, synnerligast som det ofta
liander, att Sigiller, äfven med största försigtighet anbragta å
för det mesta våta kärl, icke kunde .under lastning och loss¬
ning förblifva oskadade, ulan antingen helt och hållet, dier
lill någon del affalla, derigenom Skeppare också blottställas
för utgifvandet af det stadgade böles-beloppet, 5o R:dr Ban¬
co, för hvarje bortkommet sigill.
Utom det att det omnämnde förseglandet förorsakar myc¬
ket uppehåll med lastning och lossning, tillskyndas äfven af¬
sändaren en utgift af 4 sk. Banco för hvarje Sigill, hvilken
afgift väl synes obetydlig, men dock på år och dag utgör ett
ganska stort belopp; och hvilket sednare förhållande lättast
Den 4 Mars.
bevises deraf, att tor de Bränvinskär I, som vid Tullkamrarne
i Christianstad och Sölvitsborg förseglas, afsändarrre måste
årligen betala omkring 2,000 R:dr Rtgs i Sigill-penningar.
Jag skulle verkligen tvekat att söka upphäfvande af be¬
rörde förseglings-afgift, om densamma tillfallit Staten; men då
författningen tydligt gifver tillkänna, att inkomsten odelad till¬
hör Tullstatens tjenstemän, anser jag, alt dessa, såsom redan
förut både genom sina ordinarie och extra inkomster tillräck¬
ligen belönte för sin möda, genom detta tillökta besvär i och
för försegling af bränvinskärlen icke kunna ega skäl alt der¬
före påräkna något särskildt arfvode.
På sådana grunder tager jag mig friheten föreslå: allden
genom förutnämnde Kongl. Bref stadgade försegling af brän-
vins-kärl måtte, såsom både obehöflig och olämplig, hädan¬
efter varda i allo upphäfven; deraf den omnämnde afgiften
försvunne.
Om remiss lill vederbörligt Utskott anhålles.
B. lijon.
]N:o 136.
Ibland Rikets Städer finnes, jag vågar yttra det, ingen,
hvilken på detta århundrade så hastigt aftagit, som Fahlun,
men den rörelse och det välstånd der egt rum, har alltid va¬
rit och är relativt till Bergsbruket vid Stora Kopparbergs
Grufva.
Stadens läge, ej mer än 4 Ir|il ofvanom Hedemora och
Säter, belägne i provinsens bördigaste trakter, och der upp¬
tagande all handel, gör alt Fahlu Handlande egentligen tra¬
fikera på de fattiga Öster- och Wester-Dalarne, ehuru på
ett afstånd af 8 ä 10 mil och med dryga transportkostnader
från Fahlun, så att denna Stad icke har något naturligt läge
för Stadsnäringar, och aldrig blifvit der anlagd, om icke Stora
Kopparbergs Grufva uppfunnits; roen den rörelse och det väl¬
stånd hon i fordna tider spridde, var tillräckligt att uppe¬
hålla mer än en Stad. Der tillverkades, under Grufvans mest
lysande period, 20,000 Skepptd Koppar och Fahlu Stad hy¬
ste inom sitt område 14 ä i5,ooo välmående innevånare.
Staden var ock då i högre dass än nu, men vann nedsättning
till 3:dje Classen, i anseende till Grufve-rörelsens och den
deraf beroende välmågans aftagande. Detta har i sednare
tider så tilltagit, att af varande 14 Bergsmän, i stället för
flere hundrade under Grufvans högsta period , ej tillverkas
årligen mer än circa 1,000 Skepptd Stor-Grufve-Koppar, och
det med en betydligt nedsatt avance, i anseende till svagare
malmer. Rörelse och arbetsförtjensten svara således icke emot
den folkmängd, som nu är i Staden bosatt.
Man ser derföre hela qvar ler ödelagda, som fordom va¬
rit bebyggda, och årligen'nedtagas och användas till rostved
flere gårdar, utan att nya uppstå i deras ställe. Värdet af
Den 4 Ma rs.
209
de fleste gårdar inom Staden varierar emellan 5o och 3oo
R:dr B:co, hvilket vitsordats af Magistratens bilagde betyg.
Man kan således, för att i korthet uttrycka sig, säga, att
Fahlun nu blott är er» ruin af hvad den varit, och än mer
skall den sjunka, allt efter sorn Bergsrörelsen aftynar, eller
alldeles upphör. I detta sednare fall får Fahlun, relativt
till Stadsnäringar, icke så stor rörelse som Hedemora, ty
nu är uppmärksamheten spänd på en för Stadsläge mera na¬
turlig punkt eller Leksands Noret, der, om den ifrågavaran¬
de canalen till Smedjebacken vinner fullbordan, säkert i ti¬
dens längd en Stad eller Köpittg skall uppkomma, och der
redan Handels-etablissernenter och Fabriker uppstått, sorn
dela fölljenslen med Fahluborgaren. Folkmängden i Fahlun
har visserligen ziffran för sig, ty deri utgör, enligt hosgåen¬
de förteckning, 4,5oo personel', men samma förteckning ut¬
visar äfven, att deraf höra under Stora Koppar bergs Grufva
1,267; att Borgerskapet med sitt folk ej utgör större perso¬
nal än 755, att Ståndspersoner och deras folk upplagas till
023, och att den återstående befolkningen 1,455 stycken, hö¬
rer till arbets-classen. Denna dass är likväl den inproduc-
tiva, och Staden skulle gerna afstå densamma. Den består
till större delen utaf afskedade Grufarbetare och Arbets¬
karlar, som, under skygd af egande-r ätt till en mindre gård,
hafva försvar och sådanes enkor och barn. Det är gifvet,
att i en Stad, der jordbruket är högst obetydligt och ej för¬
enadt med tomterne, har denna samhällsclass föga arbets¬
förtjenst, hvarföre den ock tynger Fattigvården, sorn har
omkring 4°° allmosehjon.
Borgerskapets Bevillning utgör 1,980 R:dr 4o sk.; men
när man beräknar, att 7 betydliga concourser, utom flere
mindre, äro anhängige, kan man för säker t antaga, att delta
Bevillningsbelopp nu och för framtiden blir mycket nedsatt,
och derefter böra egentligen Stadsmanna-näringarne och Sta¬
dens tillstånd bedömas.
När man läser Statistik öfver Sverige för- år 1834, ser
det betydligt ut, att Fahlun har ett uppskattningsvärde af
884,9i3 R:dr; men detta härrör deraf, att Berglagets Röd-
färgsverk, Victrio]verket, Silfververket, och andre betydliga
byggnader och gårdar, som, om Staden ej vore, ändå existe¬
rade, deri äro inbegripne. Några afgifter till Staden, eller
något deltagande i borgerliga onera för dessa fastigheter, har
dock ej rum, och deras värde, såsom belägne inom Stadens
territorium judiciale, skyllrar på papperet, utan nytta för
Staden.
Jag hyser den öfvertygelse, alt Städernes classification
bör vara grundad på deras rörelse och välstånd, och ej på en
af tillfälliga orsaker tillkommen folkmängd, hvarföre jag nu
°ck, på de skäl jag anfört, anhåller att Fahlu Stad måtte
Bilagor till Borg.-St. Prot. vid Riksd. 18ijo. i4
310
De n 4 Mars.
nedsättas frun 3:dje till 4;de classen, och ali denna min mo¬
tion till vederbörligt Utskott varder remitterad.
Axel Westlinger.
N:o 137.
I anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, angå¬
ende Lönereglering för Landt-Stateris tjenstemän och betjente,
har jag ansett mig böra göra följande framställningar:
1:0 Högslberörde Proposition omfattar hela Rikets Lands-
Stat. I hvad större eller mindre nion Embets- och Tjenste-
männen i samtelige Länen äro i behof af löneförhöjningar
och regleringar, är jag icke i tillfälle att bedöma; men jag
känner, att sådant inom Stora Kopparbergs Län är högst
nödvändigt. Embets- och Tjenstemännen i denna för miss¬
gynnande climatiska förhållanden blottställda province sakna
mångå fördelar emot sina kamrater i andre Län, dels i an¬
seende till mindre löner, dels i anseende till boställen, hvil¬
ka ej eller böra anslås i en ort, der jordbruket knappt lö¬
nar sig för den, som sjelf kör plogen; dels i anseende till
en dyrare lefnadskostnad, och dels i anseende till de vid¬
sträckta districterne, som göra resorne och afbränningarne
på lönen större, än i många andra län.
Jag hade derföre trott och tror, alt, om löneförhöjning
icke på en gång kan sträcka sig till hela Riket, man efter
hand bör göra anslag, och dervid börja med de Län, hvars
tjenstemän deraf, på nyss anförde grunder, äro i största be¬
hof, hvarföre jag, förutsättande alt min princip antages, fö¬
reslår, att under denna Riksdag löneförhöjning måtte, i grund
af inkomne Förslag från Konungens Befallningshafvande och
vederbörande Collegier, anslås för Stora Kopparbergs och
andre i samma cathegori varande Län.
En Häradsskrifvare inom St. Kopparbergs Län har 2lne
Fögderier, nemligen Westerbergslags och Westerdah. Det
förstnämnda har, i anseende till debiteringen, de svaraste
och ansvarsfullaste göromålen inom Länet. Det sednare med¬
för väl icke stort arbete, men är ändå drygare, än Ofvan-
Siljans Fögderi, som har enskild Häradsskrifvare. Resetou-
rerne inom desse förenade Fögderier äio vidsträcktare, än i
de andra, och uppgå till 5o å 60 mil, hvarje gång dislrictet
skall genomfaras. Att ständigt Skrifvarebiträde för denne
Häradsskrifvare behöfves och af honom måste bekostas, är
påtagligt. Hans nu varande lön, grundad på indelning, er-
hålles först efter förflutna 16 månaders tjenstetid; hvilket
inträffar med alla indeldte Löntagare i Stora Kopparbergs
Län. När han nu får denna efterlängtade lön, utgör den
circa 600 R:dr Banco, men för att förvärfva den, har han
behof af ett årligt Skrifvarebiträde, som kostar minst 25o: —
Af Skrifmaterialier för 66: 32.
och af tjenste-resor, sora kosta 33: 16.
S:tna B.co R:dr 45o: —
Den 4 Mars.
311
Han har således qvar för eget vivere högst i5o R:dr
Banco, och detta kan verkeligen benämnas med det emot
Svenska ordet Dagtractamente svarande Norrska uttrycket:
Dietpenge. Dessa mina uppgifter styrkas af Konungens Be-
fallningshafvandes den Nådiga Propositionen bilagde och till
Stuts-Utskotlet aflemnade Skrifvelse!' i ämnet, och jag får
derföre föreslå, all, ehvad utgång Anslaget till Lönereglerin¬
gen än må få, antingen en ny Häradsskrifvare måtte på Stat
uppföras med lika löne-anslag, som för den nuvarande, eller
ock, att Häradsskrifvaren i de ofvannämnde Fögderierne blir
tillagd den för honom projecterade lönen, som, efter Kongl.
Cammar-Collegii förslag, utgör, om jag ej nu missminner
mig 1,000: —
Skrifmaterialier 66: 32.
och Respengar 133: 16
Summa B:co R:dr 1,200: —
Hvilket ingalunda är för mycket för en så magtpålig-
gande, och ett så stort district omfattande tjenst. Om remiss
af denna motion till Stats-Utskotlet anhålles.
Axel Westlinger.
N:o 138-
Sedan en i Borgare-Ståndet gjord motion om anslag för
Strömsholms Canal erhållit Remiss till Stats-Utskottet, får
jag härigenom fästa uppmärksamheten på följande omstän¬
digheter:
1:0 Att Strömsholms Canal otvifvelaktigt är af stor vigt
för Dalarne och således förtjena!', att, äfven ifrån synpunk¬
ten af Dalarnes behof af förbättrade communieationer, med
välvilja af Rikets Ständer omfattas, men att likväl fråga fö¬
rekommer, om icke det för Dalarne är af en vida öfvervä¬
gande vigt, att Land-communicalionen emellan Westerås och
Fahlun förbättras, hvartill plan redan lärer vara af Herr E-
henstam upprättad och af patriotiska medborgare med vär¬
ma omfattad.
2:0 Att den utväg, som i dessa dagar blifvit vidtagen,
alt nemligen flere högre Embetsman och bemedlade Possessio-
nater besvärat Kongl. Majit med en, genom Deputerade, af-
lemnad petition, i ändamål att utverka Kongl. Maj:ts förord
för ofvannämnde äfven för Dal-orten vigtiga Canal, har, i
en tidpunkt, då fråga är att Rikets Ständer, Ihy förutan,
skola hos Kongl. Majit uppgifva och föreslå medel till Da¬
larnes upphjelpande utur närvarande betryck, förekommit
destomer oväntad, som föremålet för petitionen utgör ett Re-
gerings-ärenae, hvarvid Kongl. Majit grundlagsenlig! icke kan
lägga hand annorledes, än efter utaf behörig Stats-Secrete-
rare gjord underdånig föredragning inom Conseljen. Ehuru
nu motionen om anslag för Strömsholms Canal redan är till
2 I 2
Den 4 Mars.
Stats-Ulskotlet öfrerleiunad, är dock intet hinder för All¬
männa Besvärs- och Economi-Utskotlet, att lör Rikets Stän¬
der noga utleda, hvilken af de båda här omförmälda com-
municationerne med Dalarne, — Sjöcommunicationen genom
Strömholms Canal, eller Landcommunicationen ifrån Westerås
lill Fahlun — må, såsom båda varande i största förtal! och
erfordrande högst betydliga kostnader, anses förlrädesvis för¬
tjent af bidrag och understöd ifrån det allmännas sida; och
är det af sådan anledning, jag anhåller om öfverlemnande
till sistnämnda Utskott af detta Memorial, till behandling i
sammanhang med min dit redan remitterade motion, angåen¬
de provinsen Dalarne.
Slutligen nyttjar jag tillfället, alt fästa Allmänna Besvärs-
och Economi-Utskottels uppmärksamhet derpå, alt en stor
förmån för det egentliga Dal-laget skulle uppkomma, i hän¬
delse möjlighet kunde beredas för underhåll af de stora, i
myckenhet trafikerade vintervägarne, hvilka till det mesta
äro obanade, och sakna all skötsel; och får jag således hem¬
ställa, huruvida Utskottet skulle finna skäl tillstyrka, att, för
tillvägabringande af ifrågavarande vintervägars underhåll och
ordnad tillsyn deröfver, mätte inom Dalarne municipalitet'
inrättas en ordentlig vinlei vägs-styrelse, som egde att, af Ko¬
nungens Befallningshafvande oafhängig och med de medel,
sorn kunde erhållas dels af Staten, dels genom måttliga väg-
afgifter, icke allenast åstadkomma vintervägarnas successiva
förbättring, efter viss uppgörande plan, utan ock hålla hand
öfver deras behöriga underhållande.
Th. Pelte.
JN:o 13g.
Sedan Lag-Utskottet, i likhet med öfrige Ständers Ut¬
skott, erhållit tryckt upplaga af de särskilde Taflor Kongl.
Majtt låtit öfver nya Lag-Verket upprätta, anhåller jag om
remiss lill förstnämnde Utskott, i anledning af följande mo¬
tion: att nemligen Lag-Utskottet måtte tillstyrka Rikets Stän¬
der att förklara, det i834 och 1835 firs Ständers beslut, om
nya Lag-Verkets codifiering eller uppställning till jemförelse
med det ganda, nu är fu 11 g jord l och att således Stats-Ver-
kets kostnad i och för denna sak, i händelse densamma än¬
nu skulle fortfara, icke vidare är al behofvet påkallad.
Th. Petré.
N:o 140.
Då den i Kongl. Ma j:ts Berättelse, rörande tilldragelser-
ne i Rikets Styrelse, omförmälde proposition om nya Lag-
Verket ännu icke är vorden af Herr tillförordnade Hof-Cauz-
Jereo till Rikets Ständer aflemnad, får jag, efter erhållen un¬
derrättelse, att del af Kongl. Maj:l förordnade Codifiering*-'
Den 4 Ma rs.
21 j
eller Tableau-arbetet nu mera är fulländadt och till Rikets
Ständers samtliga Utskott aflemnadt, härigenom, under anhål¬
lan om remiss, göra följande motion:
1:0 Att Stats-Ulskottet för Rikets Ständer uppgifver to-
tal-kostnaderne af besagde Codifierings- eller Tableau-arbe-
te; och
2:0 Att Stats-Utskoltet jemväl inberätta!', vid hvad tid
de eodifierande Ledamöterne med tillhörande Canzli upphört
att uppbära arfvoden af Stats-Verket.
Th. Petré.
N:o 14(•
Ehuru jag ingalunda betviflar, alt Stats-Utskoltet, utan
dertill gifven anledning, tillstyrker Rikets Ständer att beslu¬
ta, del intet vidare årligt bidrag at Statsmedel må lemnäs
Redactionen af Sveriges Stats-Tidning, får jag likväl, till yt¬
termera visso, formligen motionera, att besagde bidrag skall
upphöra; anförande jag följande skäl:
1:0 är ifrågavarande anslag princip—vidrigt, enär hvarje
Tidning, hvilken redigeras på ett sätt, som beröfvar densam¬
ma hela den läsande allmänhetens förtroende, icke bör ge¬
nom konstlade medel uppehållas;
2:0 är nuvarande frikostiga Stats-anslag för Stats-Tid-
ningen destomer obehöflig!, som denna Tidning, thy förutan,
har och fortfarande eger innehafva samma, hög inkomst gif¬
vande, exclusiva privilegium, hvarmed den hittills uti sitt
annonc.e-tryck beskattat hela Svenska allmänheten;
3:o har Stats-Tidningen, oaktadt den håller till godo
Statens penningar, icke bättre visat sin tacksamhet, än att
den ordentligen förolämpat den Representativa Statsmakten,
hvarpå, exempelvis, må anföras det hånande sätt, på hvil¬
ket Stats-Tidningen utlåtit sig öfver Rikets Ständers tilIgö¬
ra n de i det mål, som föranledde Riks-Rättens sammanträde
år i834;
4:o har Stats-Tidningen , ehuru förgripelse mot Stats¬
makt sålunda med fog föres densamma till last, varit nöd-
lorftligen skyddad för indragningsmakten och följaktligen ta¬
gen i hägn för de äfventyr och förluster, hvilka andra Tid-
nings-Redactioner varit underkastade; och
5:o har Stats-Tidningen i så måtto bidragit till allmän¬
hetens förvillande, som den, vid refererandet af allmänna ä-
render, aldrig deraf framlagt mer än den ena sidan, och så¬
ledes genom sitt ensidiga handlingssätt, såsom publicitetens
oificiela olgan, undanhållit allmänheten hvad till sakens och
sanningens upplysning borde meddelas.
Th. Petré.
2l4
Den 5 Mars.
N:o 14 2-
Corrections-anstalterna i Riket påkalla, i högsta grad,
en lika skyndsam som genomgripande reform. Hela det hit¬
intills använda Corrections-systemet är rent af bakvändt.
Detta måste i grund förändras. De nät varande Correclions-
Inrättningarne förtjena icke detta namn. De böra nämnas
för hvad de äro, det vill saga, depravations-anstalter. De
förvärra och försämra, i stället att förbättra. Erfarenheten
har visat detta genom de bedröfligaste resultater. Enligt
Statistiska uppgifter har fångpersonalen i Riket under de
sednaste 20 åren fördubblats. Detta vågar jng påstå huf¬
vudsakligen härflyta från Corrections-Inrättningarne, der de
mest förhärdade brottslingar sammanföras och ställas i sam¬
ma cathegori med personer, som icke begått något brott,
utan endast blifvit funne i saknad af laga tjenst och försvar.
Det var ett stort misstag, då Corrections-Inrättningarne år
i8a5, under numera Stats-Rådet Friherre Jkerhjelms ledning,
gjordes till Fabriks-anstalter, der Correctionisterne classifice-
ras, icke efter deras ådagalagde brottslighet och vanart, utan
efter deras fallenhet för det ena eller andia arbetsslaget.
Följden är af detta sammanblandande, att de mest vanarta¬
de och förhärdade inympa sina läror och sin ondska på dem,
som vid inträdet inom Corrections-Inrättningen möjligen kun¬
nat förbättras och räddas, samt göras till gagnelige medlem¬
mar i samhället, men som, efter någon tids umgänge med
den öfriga Correctionspersonalen, blifva ohjelpligen hemfall-
lie åt lasten och förderfvet. Det var vidare ett stort miss¬
tag, att förlägga en stor Corrections-depot i Hufvudstaden.
Correctionister böra, så vidt möjligt är, afhållas från com-
munication med det öfriga samhället. Här är denna comrou-
nication beständig; och utom annan skada detta medför, har
följden deiaf visat sig vara, att personer genom bekanta i
Hufvudstaden uttagits från Corrections-Inrättningen, endast
för att till olofliga ändamål begagnas. Ja, jag har till och
med hört omtalas, att Correctionister åtagit sig, att till dem,
af hvilka de i tjenst uttagits, derföre gifva och gifvit con¬
tant betalning, ända lill 5o R:dr Banco. Hvarifrån skola
desse penningar erhållas, annat än genom svek eller olofligt
tillgrepp?
Ett ytterligare misstag i Corrections-anstallernas orga¬
nisation är, att enskilde Fabrikanter tillåtits, att å Correc-
tions-Ini ättningarne inrätta sina Fabriker. Härigenom öfvei-
låtes en stor del af den correclionela vården på en enskild
speculant, som hvarken har kännedom eller förbindelse att
verka för arbetsfångens moraliska förbättring. En väsendt¬
lig anledning till det stora förderfvet bland Correctionsper¬
sonalen är också stadgandet i Kongl. Förordningen af den
Den 5 Mars.
215
29 Junii i833, om hvad med försvarslösa personer förhållas
bör, att nemligen tills uiVAn-e-principen också skall sträcka
sig till Corrections-Inrättningarne. Detta tills vidare betyder
oftast i arbetsfångens ögon för lifstiden. Man har således
härigenom nära nog betagit honom hoppet, att någonsin
komma på fri fot. Detta föranleder till förtviflan, och der¬
på följer förhärdelse. Man har haft exempel på, att perso¬
nel’, som blifvit dömda till Gorrections-arbete på obestämd
tid, dels begärt såsom en nåd, att arbetstidens längd mätte
bestämmas, om den ock skulle utsträckas ända till 10 år,
eller derutöfver, då den dömde åtminstone kunde motse ett
slut på sin fängelse-tid. Sådant ådagalägger till öfverflöd
det obilliga i denna förordning. Sedan jag sålunda i kort¬
het hufvudsakligen vidrört de brister, hvarmed jag anser
närvarande Correclions-anslalter vara behäftade, och som
göra dessa anstalter alldeles ändamålsvidriga; så påyrkar jag
närvarande Correctionssystem och detsamma angående för¬
fattningars fullkomliga upphäfvande, samt föreslår i stället
följande stadganden och åtgärder:
1:0 att, på Statens förlag, frivilliga ArbetS-Inrättningar,
en inom hvarje Län, etableras, der hvar och en, som är i
saknad af arbetsförtjenst, kan blifva i tillfälle att sådan sig
bereda. Dessa frivilliga Arbets-Iniältningar böra ställas un¬
der Läns-Hushålls-Sälskapernes inseende, och de der tillhan¬
dahållande arbetenas beskaffenhet lämpas efter olika orters
olika behof och tillgångar; dock må förslagsvis nämnas spå¬
nad och strumpstickning för qvinnor, samt vägars anlägg¬
ning och förbättring, canalers upptagning, hamnplatsers för¬
bättrande 111. m. för karlar.
2:0 Att personer, som äro mindre brottslige och hafva
arbetsförmåga, må af Staten få förlag att odla odelbara or¬
ter, som finnas i synnerhet i norra orterna.
3:o Att de, hvilka enligt Kongl. Förordningen af den
29 Junii 1833 benämnas vanartige, eller för gröfre brott un¬
dergått bestraffning, och som för sitt framlida uppförande
icke kunna ställa antaglig borgen, böra försändas till förbry-
lare-colonier. Detta system har i England och Ryssland
med mycken fördel blifvit anväridt, och jag inser icke, att
äfven i vårt Land det ej skulle kunna blifva användbart.
Hvar och en vet väl, huru svårt det är för en straffad per¬
son att erhålla tjenst, eller kunna försörja sig på ärligt sätt;
således blifver han tvingad, att å nyo börja samma handt¬
verk, för att dymedelst skaffa sig lifs-uppehälle, oberäknad!
det hat hos honora uppstår mot en samhällsordning, som, på
samma gång den bestraffar honom för begångna brott, tilli¬
ka beröfvar honom hvarje utväg, att derefter kunna sig är¬
liga försörja. Besinnom detta och vi måste erkänna, att det
är samhällets pligt att göra något för dessa; kanske, om de
litet underhjelpas, de ännu icke för dygden och samhället äro
förlorade varelser.
Den 5 Mars,
Den method, som utrikes nyttjas i detta hänseende,
hvarom förut är nämndt, består deruti, att de försändt så-
dane förbrytare lill Rikets oodlade, men odelbara trakter,
der e 11 visst område åt hvar och en utsynes, hvarefter bi¬
träde lemnäs af Staten till markens rödjande och upptagan¬
de till åker, samt de nödigaste byggnaders uppförande, red¬
skapers anskaffande, samt första utsädet, äfvensom de nöd¬
torftigaste underhållsmedlen för första året bekostas af Sta¬
ten förskottsvis. Under de följande åren erlägger colonisten
ingen annan skatt för sitt nybygge, än en årlig, efter billig¬
heten lämpad afbetalning till Staten å det för nybyggets upp¬
tagande lemnade förskottet, intill dess detta blifvit till fullo
betaldt; hvarefter någon lindrig jordränta nybyggaren å lag -
ges. Sålunda har samhället icke allenast en förbrytare min¬
dre, utan det har ock, utan någon särdeles uppoffring, gjort
samma förbrytare till en för samhället och sig sjelf nyttig
medlem, samt dertill genom de gjorda nyodlingarne formerat
landets afkastning. Dessa aro fördelar, sorn jag anser böra
tagas i betraktande. Jag önskade, att försök till en början i
detta hänseende kunde göras med några brottslingar, som
frivilligt ingingo på det erbjudna förslaget. Till local för
första försöket får iag föreslå den så kallade Gottska Sand¬
ön i Östersjön, hvilken ö jag af allmänna Tidningarne sett
nu utbjudas till salu, och som för det här uppgifna ända¬
målet borde för Statsmedel inköpas.
Dessa tydliga fördelar, äfvensom tacksamheten för den
af samhället visade omvårdnad, skola säkrare fängsla dem vid
den jord, som för dem blifvit upplåten, än Corrections-fän-
gelserna nu förmå att fängsla dem. Det är, enligt hvad jag
förut visat, fängelse-lifvet och samhällets visade afsky och
farhåga, som framalstrat den nuvarande förhärdelsen och
djerfva vilda otämjeligheten hos Correctionisten. Friheten
och samhällets öppet ådagalagda nitälskan för deras verkliga
väl, skulle göra dem spaka och fogliga, och sannolikt hos
dem uppväcka ånger öfver deras brott emot en samhäll-ord-
ning, som icke ohjelpligen och handlöst förkastar- ens dem,
sorn sig mot densamma förgått. Saken förtjena!1, alt på det
högsta behjertas. Det är en hittills, om icke förgäten, åt¬
minstone vanvårdad och missförstådd samhällspligt, att göra
det möjligt för- en brottsling, att sig förbättra. Det är icke
de friske, sorn behöfva Läkare, utan de sjuka; och del är sam¬
hället, som bör tillhandahålla läkemedlen.
4:o Föreslår jag, att de, som blifvit till Förbrytare-Co-
lonier försända, men derefter ännu en gång göra sig sakre till
gröfre brott, måtte antingen försändas till någon af Kronans
Fästningar-, att der för lifstid till arbete hållas, eller ock döm¬
mas lill Deportations-ort i aflägsna länder, derest genom Re¬
geringens försorg en sådan kan anskaffas, hvilket jag ej anser
vara omöjligt, och kosta mindre, än hvad desse emellan 20
och 3o Tusende förbrytare, som äro inneslut ne i Corrections-
De n 5 Mars,
217
hus och Fängelser betunga Staten med öfver En Million
årligen.
Skulle deremot, hvad jag hört nämnas, vederbörande
anse dessa förbrytare för ett nödvändigt ondt, för att vid
kritiska tillfällen hafva tillhands att lössläppas, för att hålla
Folket i styr, och att förstöra Frihets-plantan, om den bör¬
jar knoppas, och man kan maika, att sommaren är när; då
är ej värdi att tala om några deporlations-orter, ty då för¬
faller- detta mitt förslag, hvilket jag icke må förmoda, ulan
jag tillönskar detsamma all lycka och framgång.
A. Örström.
N:o 143.
Uli framställningen till Rikets Ständer om Rikets till¬
stånd och behof, har Kongl. Majit lemnat den glada förhopp¬
ningen, att beskattningen kunde minskas med ett belopp af
75o,ooo Riksdaler- årligen, och uti dess Nådiga Svar till Ron-
de-Ståndets stora Deputation, har Kongl. Majit Nådigst täckts
utlofva, att vara betänkt uppå medlen alt kunna lindra ior¬
dens bördor.
Det är i anledning af desse Konungens båda samman¬
stämmande åsigter jag föreslår vördsammeligen, att denna
nedsättning i jordens bördor matte hufvudsakligen riglas åt
Roteringsbördans lättande.
Ehuru sannt det är, att Roteringen, likasom Ordinarie
räntan, är en sådan skattetitel, hvilken vidlåder jorden och
blifvit med denna under flere generationer gången i alf och
köp, hvadan ingen egentlig rättsgrund förefinnes för dess
borttagande, så synes likväl roteringen stå i ett annat för¬
hållande, än de öfrige grundskatterne. Den är tillkommen
under Contractsmässig öfverenskommelse med Kronan, att all
vidare utskrifning af Manskap skulle upphöra, men icke desto
mindre har Rikets försvar fordrat åtagande af den allmänna¬
ste af alla utskrifningar, den af alla mellan 20 och 25 år-
varande vapenföre personer.
Ett sådant åtagande kan visserligen anses som en rubb¬
ning af Knekte-Contractets ursprungliga mening, och föran¬
leda dertill , att företrädesvis lindra jorden med roterings-
kostnadens minskande.
Skulle nu de af Hans Majit omförmälta 750,000 Ridt- kunna
härtill användas, så är för hållandet mellan Infanteri-och Råts-
mans-roteringskoslnaden den, att den förra kostar ungefärli¬
gen 5o procent högre än den sednare, äfven under iaktta¬
gande af de olika roteringsgrunderne.
Om derföre, af nämnde 750,000 R:dr Råneo, två tredje¬
delar eller 5oo,ooo Rldr användas till lindring åt Infanteri-
rotar, hvaraf, enligt första planen, skall finnas ig,8o5, så
skulle hvarje Infanteri-rote erhålla 3o R;dr. och hvarje Båts-
roans-rote, af hvilka efter första planen finnas 5,6g4> kunna
2l8
Den 5 Mars.
erhålla 20 R:dr, då nemligen Infanteriet erhölle 5g4><5o R:dr
och Båtsmans-roteringen 133,880 —
Summa y38,o3o, eller
nära den summa af 750,000 R:dr, som Kongl. Maj:t ansett,
att Rikets Ständer skulle kunna använda till lindring i Jord¬
brukets skatter.
S. A. Hallström.
N:o 144.
Vid sednaste Riksmöte beviljade Rikets Höglofl. då för¬
samlade Ständer, ömmande för Wenersborgs Stads olyckliga
och nödstälda belägenhet, hvari densamma iråkat genom den
totala förstörelsen af Staden genom eldsvådan derstädes den
4 Oclober 1834> Byggnadslåne-anslag af Ett Hundrade
Femtio Tusende Riksdaler Banco, hvaraf för Stadens publika
Byggnader anslogs Tjugufem Tusende samt för enskilta per¬
soner Ett Hundrade Tjugufem Tusende Riksdaler, emot skyl¬
dighet alt uppföra Byggnader af sten eller andra mindre
brännbara ämnen, samt följande vilkor för Lånets återbeta¬
lande, nemligen: Låne-anslaget får af Lånlagarne räntefritt
begagnas i fem år, räknadt ifrån den 1 Julii i835 till sam¬
ma tid 1840, hvarefter 5 procents ränta årligen i tre år å
Capitalet erlägges, samt sedermera årligen 8 procent å pri¬
mitiva lånesumman afbetalas, deraf 3 procent såsom Capital-
afbetalning. Detta Låne-undeistöd var i då varande tidpunkt
visserligen för Wenersborgs Stads innebyggare en stor, en
verkeligen högst betydande hjelp, hvarförutan, må hända,
Staden ännu varit ganska litet bebyggd. Ganska manga af
Stadens innevånare anmälte sig ock lill begagnande af denna
hjelpkälla för beredandet af tak öfver hnfvudet, icke betän¬
kande följderna deraf; de åtogo sig i och med det samma
skyldigheten att uppföra Byggnader, som väl förskönade Sta¬
den och tryggade dess större säkerhet för eldsfara, men be¬
tänkte icke uti första ögonblicket de större kostnader, full¬
bordandet af så beskaffade Byggnader nödvändigt skulle med¬
föra. Först efteråt, men för sent, hafva de erfarit följderna
af deras ingångna förbindelser; de hafva nu funnit, alt de
åtagit sig skyldigheter, hvilkas fullgörande skulle bereda de¬
ras säkra, deras oundvikeliga undergång, funnit, att fullgö¬
randet al dessa deras ingångna förbindelser vida öfverstiga
deras mest ansträngda krafter och bemödanden. De hafva
nu funnit, att de icke utan mellankommande hjelp och bi¬
stånd kunna upprätthålla sig samt bevara sine Boningar. De
hafva derföre i sin nöd och beklagansvärda belägenhet vändt
sig till Hans Maj:t Konungen i petitions-väg, att få dess Nå¬
diga bifall samt Proposition till Rikets Höglofl. nu församlade
Ständer om lindring uti föreskrifne Låne-vilkor. Jag, såsom
representant för Wenersborgs Stad, anser mig pligtskyldig,
Den 5 Mars.
219
att fästa Höglärade Ståndets uppmärksamhet vid Weners¬
borgs Stads för närvarande betryckta ställning: delta samhäl¬
lets bestånd är verkligen vacklande samt hotas med under¬
gång: suilerna af det för Staden olyckliga året i834 äro för
djupt ingripande, för alt icke åstadkomma fruktan för snart
kommande tider. Har någonsin ett samhälle varit i behof af
allmän hjelp och bistånd, är det sannerligen Wenersborgs
Stad: försl härjade Choleran förfärligt detta samhälle om som¬
maren år i834 samt bortryckte, bland andra, en mängd fat¬
tige, men dock arbetsföre Föräldrar från minderårige barn,
hvars vård och uppfostran tungt fallit på Stadens lott; knappt
bade denna farsot upphört, då eldsvådan om hösten utbröt,
samt härjade hvad farsoten skonat, nemligen hus och egen¬
dom, samt beröfvade Stadens innevånare, nära nog, allt hvad
de egde; större delen af hus och byggnader voro utan brand¬
försäkring, samt. de, hvilka voro försedde härmed, till ganska
lågt värde. Följderna af dessa tvänne olyckliga katastropher,
i synnerhet den sista, äro för Wenersborgs Siad högst be¬
kymmersamma och betänkliga. Sjelf boende, och sedan mån¬
ga år tillbaka en medlem af detta samhälle, är jag noga kän¬
nare af delta samhälles economiska ställning äfven i dess min¬
sta delar; denna ställning är sannerligen i högsta grad be¬
tänklig, samt kan icke ulan med tiden så småningom hjelpas
och förbättras, om nemligen detta samhälle nu finner hjelp
och understöd i den kritiska tidpunkt, hvari detsamma nu
befinner sig; ty sarmt är, att detta samhälles bestånd hotas
med undergång, derest icke hjelp och understöd mellankom-
mer. Jag drager fördenskull icke uti betänkande, att vörd¬
samt föreslå , det Wenersborgs Stad fortfarande må tillgodo¬
njuta i 5 års tid, räknadt ifrån den r Julii detta år till den
i Julii i845, läntefrihet å anslagna och erhållna Byggnads¬
lånet, samt att derefter i 3 år erlägga å Capital-beloppet 4
procents årlig ränta, och sedermera 6 procent årligen å pri¬
mitiva Lånesumman, deraf 2 procent såsom Capital-afbetal-
nit,g-
Den lyckliga belägenhet, hvari Riksgnlds-Contoiret för
närvarande befinner sig, gifver mig en glad anledning till
hopp af bifall till min anhålllan; och då, efter min tanka,
den förlust Staten lider genom bifallandet deraf, är ringa,
emot den stora fördelen, att medelst detta bispringande upp¬
rätthålla och trygga en sjunkande Stads framlida bestånd,
hvilken, genom sitt högst fördelagtiga läge, så väl för kring¬
liggande Landet, som äfven för Slaten, i anseende till inrikes
sjöfart är af stor vigt, så hämtar jag äfven härifrån anled¬
ning till hopp af framgång för motionen, hvilken af högsta
nöden är påkallad.
Särskildt anser jag mig böra upplysa, det Wenersborgs
Stads innevånare aldrig fullkomligt åtnjutit den fördel af
ränte-fiihet, som Rikets Högloflige Ständer afsågo med det
anslagna Bvggnadslånc-understödet, ty den Byggnadslåne-Co*
22 O
Den 5 Mars.
mite, som nedsattes i Wenersborgs Siad, för utdelandet äf
detta Byggnadslåne-understöd, fann sig af goda skäl föranlå¬
ten, att icke genast och på en gång utlemna till de anmä¬
lande beloppet, som på en hvar kunde sig belöpa, emedan
genska få, eller nära nog ingen af dem, kunde anskaffa den
säkerhet, som var nödvändig och sorn fordrades för låns er¬
hållande. De fingo således endast successive, och i den mån
de fortskredo med sine byggnader, uppbära låne-understödet:
svårigheter för Byggnads-rnaterialiers anskaffande uppstodo
äfvenledes, samt förhindrade och fördröjde Byggnadernes sna¬
rare fullbordande, hvarigenom egarne blefvo beröfvade en ti¬
digare inkomst och fördel af sine lius.
C. G. Fridstedt.
N:o 145.
Rikets Höglofl. Ständer vid sednasle Riksdag, behjertan¬
de Wenersborgs Stads olyckliga belägenhet genom den Sta¬
den i October månad i834 öfvergångne svåra eldsvåda, be-
slöto, att Stadens husegare skulle intill nuvarande Riksdag
vara befriade från erläggande af Fastighels-bevillning, samt
åtnjuta fördelen af endast half bevillning å handel och näring.
Dessa fördelar, ehuru i sig sjelfve icke af betydenhet, hafva
dock för Wenersborgs Stads olyckliga och fattiga samhälle
varit af icke ringa vigt. Tacksamt erkännande de åtnjutna
fördelarne, är det med bekymmer Wenersborgs Stads inne¬
vånare nu se den tidpunkt vara kommen, då dessa fördelar
för dem skola upphöra.
Största delen af Stadens innevånare bar visserligen nu
mera anskaffat sig nödiga och tillräckliga bostäder samt be-
redt sig tillgångar för bedrifvande af handel och näring, men
dessa fördelar hafva de endast kommit i åtnjutande utaf —
genom de största ansträngningar, hvilka belt och hållet ut¬
mattat samt förtärt deras krafter. De hafva, för att bereda
sig tak öfver hufvudet och utsigten för framtida bergning,
varit föranlåtne anskaffa sig Lån, så väl publika som priva¬
ta: återbetalningen af dessa är tryckande, och öfverstigande
månges förmåga. Nöd och elände blifva Heres oundvikliga
lott, om icke hjelp mellankommer, hvarmedelst de blifva upp-
rätthållne. Och såsom någon hjelp för deras upprätthållande
vågar jag derföre vördsamt anhålla om prolongation till nä¬
sta blifvande Lagtima Riksdag för dessa förutnämnda, We¬
nersborgs Stads inbyggare förunnade fördelar.
C, G. Fridstedt.
N:o 14.6.
Bland Inrättningar i främmande länder, hvaröfver dessa
med skäl äro stolta, räknas Frankrikes och Englands prakt¬
fulla Invalid-JHospitaler. Den af lagrar och sår höljde kriga¬
D e n 5 Mars.
221
ren, som burit sitt Fäderneslands ära och spillt sitt blod kring
alla jordens länder och haf, sei sig här af dess tacksamhet
beredd en hvila och en beqvämlighet, förskönad af ali den
yttre trefnad, de nöjen och tidsfördrif, han möjligen kan be¬
gära och hans af åren och stridernas mödor försvagade kropp
sätter honom i stånd att njuta. Hans föda är riklig och för¬
träfflig, bibliotheker, conversations-rum, biljard-salar, allt så¬
dant finnes för honom beredt, och hans friska kamrater, som
besöka honom, kunna här öfvertyga sig, att den uppfyllda plig-
ten ej eller i utvärtes mån saknar sin belöning.
Här i Sverige, der man stundom i otid härmar Utlätid-
ningen, lia äfven vi fått ett Hospital för Krigare, sedan vi
upphört att föra krig och göra eröfringar. Om någon skul¬
le vilja säga, att under Gustaf Adolf, Carl X och Cail XII
hade vi väl invalider, höljde med ärofulla sår, men ingen In¬
valid-Inrättning; så svarar jag, att detta var en lidens brist,
som ingenting bevisar för Inrättningens ogagnelighet, men til¬
lägger, att en sådan, 0111 den skall stiftas, måste vara värdig
Nationen och värdig sitt ändamål.
Sådant är likväl alldeles icke fallet med den ifrågavaran¬
de, hvilken man, kanske icke alldeles utan skäl, skulle kunna
kalla en parodi på den Svenska krigsäran, ett alltför heligt,
ett alltför grannlaga föremål, att få parodieras, och som, ifall
hon sedan år 1809 ej haft tillfälle att omgifva sig med någon
ny glans, likväl säkert åter skall göra det, så snart detta till¬
fälle erbjuder sig.
Af de Stridsmän, som deltogo i 1808 och 1809 årens
krig, återstå ytterst få, sorn kunna komma i behof af Mili—
tair-Hospitalets biträde, och det är således en contradiction,
att i freden underhålla ett sådant, hvars alla platser äro så
uppfyllda, att ingen enda finnes ledig i händelse af ett krig.
Men ännu märkligare är förhållandet, om man kastar en blick
på sättet, huru invaliderna här vårdas. Soldaterna hafva en
klen och knapp föda, men likväl någorlunda svarande mot
hvad de äro vane vid. Men Officerarne och Under-Officerar-
ne! Desse hafva, som bekant, sin egen Pensions-inrättning,
hvilken, i sitt nuvarande skick, kan erbjuda afskedade kriga¬
re, hvilka hunnit den erforderliga åldern, en tämmeligen an¬
ständig utkomst. Invalid-hospitalet kan således ej sökas af an¬
dre, än sådane, som ej tjent den föreskrifne tiden, som, af o-
lyckor eller tillfälligheter, nödgats att taga afsked. De äro
antingen förtjente eller oförljente af det allmännas deltagan¬
de. I senare fallet kunna de ej komma i fråga, och i det
förra måste Staten visa dem all den aktning och undseende,
som deras förtjenst, deras ålder och olycka ega anspråk på.
Huru skei' deremot här? Officerare och Under-Oflicerare Be¬
handlas lill kosthållningen alldeles lika med Soldaten, erhålla
samma grofva Hospitals!)jons-föda som han, samma grofva
commiss-kläder, samma grofva linne, icke en gång ett par
galoscher, en yttertröja, någon af dessa små beqvämligheter,
222
Den 5 Mars.
hvarvid de i bättre dagar voro vane, och sora de vid sina år
i dubbelt hänseende kunde behöfva, hvarförutan de så till
vida äro sämre lottade än Soldaten, alt, dä dennejblifvit in¬
logerad i de fordna Kongl, rummen, har man inhyst Office-
rarne i drängkamrarne.
När till denna skildring af qvaliteten kommer uppgif¬
ten på de underhållnes antal, hvilka för närvarande äro 14
Officerare, 8 Under-Officerare och 6o Soldater, således unge¬
fär en procent af hela Arme'ens befäl och 2 procent af Sol-
daternes, finner hvar och en, huruvida Inrättningen verkligen
är värdig det i krigs-historien frejdade Svenska folket. Och
likväl upptager sista Rikshufvudboken för denna inrättning
en summa af 14,070 R:dr och, enligt sista Herrar Stats-Re-
visorers berättelse, kostade hvarje Invalids underhåll år 1837
icke mindre an 171I R:dr Banco, hvilket ej bör förvåna, när
t. ex. endast Embelsmanna-aflöningen stiger till något mer än
3,ooo R:dr. Härvid är värdet af den begagnade Statsegen¬
domen, det Kongl. Lustslottet, icke upptagen i räkningen.
Om dessa 60 Soldater i stället fingo en pension af 80
Rtdr, de 8 Under-Officerarne af i5o, och de 14 Officerai ne
af 3oo R:dr hvardera, så gjorde detta likväl icke mer än till¬
sammans 10,200 R:dr, men med den skillnad, att de deraf
skulle ega en jemförelsevis riklig utkomst och kunna se sin
ålderdom, helst inom något godt hus på landet, väl vårdad.
Jag fäster mig icke ovillkorligen vid de här föreslagna sum¬
mornas belopp, men jag vågar föreslå, att det nu beviljade
Statsanslaget för Invalid-Hospitalet på Ulriksdahl måtte indra¬
gas, de för närvarande der befintliga Invalider förses med pas¬
sande pensioner på Indragnings-staten, och Ai meens Pensions-
cassa öfvertaga sådana Pensionairer af Arméens befäl, under¬
befäl och manskap, hvilka nu anses berättigade alt intagas
på Ulriksdahl, hvartill Staten kunde lemna nämnde Pensions-
cassa ett lämpligt bidrag.
M. G. Wallén.
N:o 147.
Det är allmänt bekant, att Staden Ystad drifver en gan¬
ska betydlig handel, särdeles med Spannmål: att derigenom
befordras liflighet i kringliggande Landsortens rörelse och af¬
sättning af dess produkter: att den eger flere större och min¬
dre fartyg, samt är af stor vigt för utrikes Skepps- och
Postfart samt Ångbåts-communicationer. Dess hamn, såsom
den sydligaste i hela Riket, har det företrädet framför alla
vid Skånska kusten ifrån Skanör upp åt Östersjön belägna
hamnar, att den är längst öppen och isfri om vintertiden,
samt således för alla Östersjöfarande, hvilka blifva utsatta
för storm, motvindar och andra olägenheter, städse erbjuder
en säker tillflyktsori. Med afseende å dessa, jemte flera för¬
delar, har Staden, på underhållet, förbättrandet och utvid-
D e n 5 Mar
223
gandel af hamnen, gjort högst betydliga kostnader, hvilka
från år 1800, eller under nära 4° är, bestigit sig öfver
3oo,ooo R:dr, oberäknadt en mängd körslor och andra fria
arbeten.
Enligt af Chefen för Södra Canal-Districlet Herr Capi-
ten och Riddaren von Sydow upprättadt förslag, skulle kost¬
naden för att ändamålsenligt iståndsätta Ystads hamn uppgå
till 119,000 R:dr B:co eller något deröfver. Ehuru utförandet
af detta arbete är af omständigheterne och behofvet högt
påkalladt, hvilket nogsamt vitsordas af de undersökningar
framlidne Hans Excellence Grefve B. von Platen i lifstiden
på Kongl. Maj:ts Nådiga befallning förrättat, rörande in- och
utrikes handelns befordran genom öppnade och lättade vat-
tencommunicationer, och hvarvid han äfven besigtigat Ystads
hamn, samt om fördelarna deraf både i allmänt och enskildt
hänseende, algifvit underdånig berättelse, finna sig likväl Sta¬
dens innevånare, efter de af dem redan gjorde uppoffringar,
utur stånd att af egna medel utgöra hvad härtill erfordras.
De hafva derföre i nästlidne Januarii månad hos Kongl. Majit
i underdånighet anhållit om Dess Nådiga förord hos Rikets
Ständer, alt för Hamnbyggnadens utförande undfå ett lämp¬
ligt publikt anslag, och derjemte mot säkerhet, ett lån af
Statsmedel, stort 5o,ooo R:dr Banco, med 3 procent årlig
ränta och lindrig successiv capital-afbetalning. Efter hvad
jag erfarit, har Stor-Amirals-Embetets Tredje Afdelning, som
redan förut i dess generela förslag, ibland flere såsom nödige
ansedde arbeten, upptagit ifrågavarande Hamnbyggnad, jem¬
väl åt berörde ansökning tillstyrkt Nådigt bifall, hvadan jag
äfven hoppas, att Kongl. Majit, med öfverlemnande deraf till
Högloflige Stats-Ulskottet, skall täckas densamma i Nåder
understödja.
Under förväntan af den åtgärd, som sålunda lärer kom¬
ma att ega rum, vågar jag emedlertid härigenom särskildt
uppkalla Rikets Högloflige Ständers uppmärksamhet på den¬
na vigtiga angelägenhet, samt, under åberopande af förenäm-
de underdåniga ansökning, vördsammast föreslå:
ilo Att ett lämpligt, mot de granskade kostnadsförslagen
svarande, bidrag må af allmänna medel förunnas Staden Y~
stad, för att ändamålsenligt iståndsätta och fullborda dess
hamnbyggnad; samt
2:0 att åt Staden tillika må för detta ändamål förunnas
ett lån af 5o,ooo Rtdr Bico, att med 3 procents årlig ränta
på vissa år afbetalas, emot det att Staden såsom Hypothek
ställer dess egande betydliga jordar och publika byggnader,
jemte dess årliga hamn-inkomster.
Hvad jag här framställt, angår icke beredande af under¬
stöd för något nytt och oförsökt företag, tvifvelaktigt både
*ill behof och möjliga verkningar. Frågan är 0111 en till
dess grunder fullkomligen undersökt, derefter börjad och
med de drygaste kostnader fullföljd samt till dess vidsträck¬
324 De n 5 Mars.
ta nytta länge pröfvad anläggning, som, i blist af understöd,
hotas med ohjelpligt förfall. Under sådana förhållanden skall
det för Nationens Representanter säkerligen anses såsom ett
värdigt föremål, att befordra och hägna hvad den enskilda
omtankan förmått i en samhällsvigtig angelägenhet åstad¬
komma; men med otillräckliga krafter icke mäktar i erfor¬
derlig vidd bringa till fullbordan och stadigtvarande bestånd,
ulan undsättning från Statens sida.
Om Remiss af denna motion till Högloflige Stats-Ut-
skottets behandling anhåltes ödmjukligen.
A. G. Åkesson.
N:o 148.
Borgai-Ståndet har, genom sina Fullmäktige, vid flere af
de föregående Riksdagarne och synnerligen den sednaste i
underdånighet hos Kongl. Maj:t anmält, hurusom Städerne
och Borgerskapet tid efter annan lörlora sine privilegier, fr i—
och rättigheter, så att innevånarne af alla classer derstädes
kommit i förfall, genom den i sednare tiden så obegränsade
Näringsfriheten.
Denna är af en stor del önskad och för nyttig ansedd,
men att den har sina menliga följder, kan icke belviflas.
Hvarje skattdragande Handlande har sina medborgerliga
pligter och onera att fullgöra; men den frihandel med spari-
nemål och timmer m. m., som bedrifves af fiskare och kust¬
boer, eller hvem som helst, utan all contribution, ehuru
förmånligt det synes för producenten, att landets egna pro-
ducter få fritt köpas, säljas och inom landet transporteras,
så ligger likväl något lika obilligt, som orättvist deruti, att
en sådan rörelse skall kostnadsfritt vara tillåten för de utom
staden boende, då den åter för Städernas innevånare är för¬
enad med vissa band och alla slags dryga onera till Slaten
och Staden.
Att Kuslhandeln, så val som Landthandeln, är lika
skadlig som orättvis, ligger för hvar och en like öppet; men
skall den likväl fortfarande blifva tillåten, påkallar billig¬
heten, att den belägges med lika band och onera, som Stads-
handeln; ty lika rättigheter böra medföra lika skyldigheter.
Och föreslås i så fall, att dylik handel på kusten icke får
utöfvas utan roed större däckade farkoster, efter förut skedd
angifning vid närmaste Tullkammare och under dess con-
troll, samt emot lika oneras ei läggande till Staten och när¬
maste Stad, som Stadshandeln får vidkännas.
På lika sätt som de skattdragande Handlanderne genom
sådane förhållanden undertryckas, så förtryckas äfven Handt-
verkerierne genom den utvidgade Näringsfriheten, emedan
hvar och en på landet boende eger rättighet att afyttra sina
arbeten och varor vid hvad tid sora helst inom Städerne,
utan att derföre vidkännas den afgift, som Handtverkaren
måste erlägga.
Den 5 Mars.
22Ö
Städerna hafva från sin början blifvit tilldelade privile¬
gier, fri- och rättigheter, hvarigenom Handel och Handt¬
verk af bosatte Borgare skyddas från andras icke borgare-in¬
trång, Tager man bort dessa rättigheter och lemnar dem åt
andra, så upplöses grunden för Stadernes bestånd.
Att ingen Stat kan subsistera utan Städer, lärer ingen
kunna bestrida. Då sådana för Staten måste finnas, och grun¬
den derföre ligger uti rättigheten att vara skyddad från allt
intrång, som förlamar arbetskraften — den enda säkra till¬
gång elt Borgerskap eger till soutien, så måste det vara af
högsta vigt att tillse, det grundlagen för en samhälls-byggnad
ieke rubbas.
Genom Handels-classen erhåller Staten Tull och andra
afgifter för utgående och inkommande varor; genom samma
dass och Sjöfarten en betydlig skatt i umgälder af fartyg och
post-porto; af Borgerskapet och öfriga städernas innevånare
så betydliga skatter, att de, jemte förutnämnde afgifter, tro¬
ligen uppgå till lika belopp med hvad de öfrige Rikets inne-
byggare contant utgöra.
Dessutom är Borgerskapet städse tjenst vi Iligt, att med sin
förmögenhet och sina fartyg biträda Staten i behofvets stund;
och denna dass af medborgare skulle man önska undergång,
genom skapande af förtryckande författningnr, för att lemna
åt andra, väl medborgare, men genom arbete vid jordbruket
soutenerade individer, en otjenlig rättighet, att i fuskareväg —
ty sådana blifva de ofelbart —göra detta Borgerskap ännu stör¬
re intrång i handel och handtverk, hvilken rättighet de slut¬
ligen sjelfva skola förakta.
Skola borgerliga förbindelser med ökade skyldigheter vi¬
dare fortfara, men deremot rättigheter icke få tagas i anspråk
— hvad under då, om ens Handtverkaren sjelf, än mindre
någon annan, icke vill uppfostra sina barn till ett yrke, inom
hvilket armodet och förtryck utgör flitens och verksamhetens
väsendlliga belöning.
I samma mån som Handeln och Handtverkerierne, på det
sätt som nämndt är, undertryckas, skola Städerna ovillkorligen
ruineras och förfalla — och det är likväl dessa, till hvilka
Landtmannen skall hafva sitt stöd i afseende på köp och af¬
sättning. Landtmannens klagan öfver Åkerbrukets besvär och
mindre indrägtighet, sorn möjligen fcranledt till upphäfvande
af Städernas uteslutande rätt till handel och slöjd, tyckes sak¬
na skäl för sig. Åtminstone synes Landtmanna-yrket medfö¬
ra en långt säkrare och fördelaktigare utkomst, än den Stä¬
derna erbjuda, ty icke skulle, såsom här sker, den rikare de¬
len af Handels- och Handtverksman, draga sina capitaler ut¬
ur den allmänna rörelsen och förlägga dem uti egendom på
landet, om den icke imåge den fara, uti hvilken Stadsborga¬
ren sväfvade, och rönte fördelen af Landtbruket.
Med anledning af dessa och många flera skäl torde den
Bilagor lill Borg.-St. Prot. vid Riksd. 1840. i5
226
Den 5 Mars.
af förhastande medgifna allmänna Näringsfriheten åter blifva
upphäfven eller åtminstone till betydlig del inskränkt och rät¬
tad så, att den icke blifver förnäimande mera för den ena,
än den andra samhälls-classen.
A. G. Åkesson.
N: o 149.
Vid sistIidne Riksdag har fråga blifvit väckt om en tredje
Provincial-Läkares tillsättande i Hallands län, hvartill för be-
hofvet många skäl blifvit framlagda och hvarvid blifvit upp¬
lyst, att, at Länets trenne Domsagor, den norra med nio Pa¬
storater hade en folkmängd, i rundt tal beräknadt, af circa
20,000, den medlersta med tjugu Pastorater af 31,000, samt den
södra med sjutton Pastorater af 3o,ooo, samt att, i följe der¬
af, då af nuvarande Provincial-Läkare voro stationerade, den
ena i Kongsbacka nära Länets giäns i norr, och den andra i
Halmstad, omkring lyra mil från Skånska gränsen, stationen
för den tredje lämpligast borde ega rum i Falkenbergs stad.
Frågan i iby fall lärer hafva blifvit bifallen af Riks-Stånden
vid nämnde Riksdag, men resultatet är icke kändt. Jag vå¬
gar derföre såsom Riksdagsman för Falkenbergs Stad och ef¬
ter anmodan, under åberopande af hvad vid förra Riksda¬
gen i ämnet andraget blifvit, ödmjukast yrka, att denna an¬
gelägenhet varder i öfver vägande tagen, för afgörande vid nu
pågående Riksmöte.
Om Remiss till vederbörligt Utskott anhåller
A. G. Åkesson.
N:o 15o.
Bland föremål, till hvilka Statsmedel anordnats utan RU
kets Ständers medgifvande, ansel’ jag mig böra fästa Höglära-
de Ståndets uppmärksamhet på de betydliga summor, som
under en längre tid blifvit för Kongl. Theatern använde, och
hvilka ännu mer komma att förstoras, genom det sednare ti¬
dens, Svensk-manna-Beskattningsrätt motsägande, beslutet:
att Stats-Contoiret skall tillhandahålla Kongl. Theatern en år¬
lig betydlig summa af Statens medel, från och med år 1841
till och med år 1848, utgörande tillsammans ej mindre än
8o,45o R:dr Banco.
Rikets Ständer förklarade redan år 1818 uttryckligen:
att De icke JÖr Theatern bevilja något årligt anslag; och vid
öfverlemnande! af lii disposition till Kongl. Maj:t af R:dr
3o,5oo Banco, till betackande af Theaterns deficit nyssnämn¬
de år, fastades det bestämda vilkor; alt Staten dymedelst för
alltid skulle fritagas från all vidare förbindelse och utgift för
Theatern. Vid 1823 års Riksdag beviljades en tillökning uti
Kongl. Majjts Civil—lista af R:dr 100,000 Banco årligen, och
man antog vid detta tillfälle, hvad derefter bekräftats, genom
D e n 5 M ar s.
dåvarande Chefens vid Theatern, nu varande Stats-Rådet G.
F. Åkerhjelms förklaring uti Post- och Inrikes-Tidningen den
2 April i834: att Kongl. Maj;l på förhand lemnat honom
förhoppning om Theaterns bibehållande, sä vida nämnde till¬
ökning beviljades, naturligtvis efter ali slutkonst på bekost¬
nad af Hans Maj:ts Civil-lista.
Rikets Ständer halva ock på förekomne anledningar för¬
klarat sin önskan vara, att rättigheten att gifva skådespel i
Hufvudstaden borde vara fri, med iakttagande af nödig con-
troll, då Statens obehagliga mellankomst med Kongl. Thea¬
terns, som det tyckes, för alltid ohjelpliga financer af sig sjelf
upphörde.
Hvilka följderna blifvit derigenom, att Rikets Ständers
uttryckliga förklaringar, förbehåll och underdåniga önsknin¬
gar ej vunnit det afseende, hvaraf de varit väl förtjente, och
att de af Kongl. Maj:t lemnade förhoppningar ej gått i full¬
bordan, visar sig nu i en så nedslående verklighet, att den
svårligen kunde anses trolig, om ej offentliga handlingar be¬
kräftade densamma, nemligen: att för betäckandet af Thea¬
terns skulder från och med år 1818 successift blifvit af 8:de
Hufvudtiteln, dels utbetalte, dels till framtida utbetalning an¬
ordnade, inberäknadt de af nämnde års
Ständer anslngne R:dr 3o,5oo: -— —
Till liqvid för Theaterns skuld år 1823
beviljade 18,79“: 33. 1 r.
Enligt Kongl. Brefvet af den 18 Maji iS3i 3o,ooo: — —
— dilo 8 Dec. i832 21,000: — —
— dito i3 Dec. 1837 jo,000: — —
— dito 17 Aug. 1838 17,000: — —
— dito 5 Oct. i83g 8o,45o: — —-
Summa B:co R:dr 207,745: 33. 1 1.
oberäknadt R:dr 4>5oo Banco och 200 famnar ved, hvilka
Theatern årligen efter gammalt i ordinarie anslag under lop¬
pet af hela denna tid åtnjutit; — allt för bibehållande af en
konsten vissei ligen ej befordrande inrättning, der administra-
tions-tvång mäste verka menligt, och den sanna konsten sna¬
rare utdör, än befordras, emedan dess växtlif är— fri täflan.
Förödmjukande är det dessutom för den inhemska talangen,
att Svenska medborgare i Hufvudstaden förvägras den rätt,
som ej förmenas Utländningar af alla slag, hvilka här önska
uppträda, äfven om deras rariteter äro af den mest under¬
ordnade halt. Denna reflexion påtvingar sig betraktaren, vid
de många afslag, som, rörande Skådespels uppförande i Huf¬
vudstaden, alltjemt erhållits.
På grund af hvad jag nu haft äran anföra, och enär
Kongl. Theater-Inrättningen derjemte, nu sorn under framlid¬
ne Konungar, är en Kongl. Maj:ts enskilda tillhörighet, eller
en utgrening af Dess Hof, och till följe deraf oberoende af
Rikets Ständer och deras Revisorers gransknings-rätt, får jag
föreslå:
Den 5 Mars.''
1:0 alt vid nu blifvande Stats-reglering inga Statsmedel,
vare sig af Extra utgifts-fonden eller af hvilka medel som
hälst, vidare få användas för Kongl. Theaterns behof — de
af gammalt årligen anslagne R;dr 4>5oo Banco och 200 fam¬
nar ved derunder äfven inbegripne.
2:0 Att, i den händelse hädanefter, såsom hittills, ett så¬
dant Rikets Ständers ovillkorliga beslut, i stöd med 67, 64
och 65 §5. af Regerings-formen, icke skulle iakttagas, de i b
Hufvudtiteln i Riksstaten för Extra utgifter till Kongl. Majits
Egen Kådiga disposition anslagne 100,000 R:dr, då genast upp¬
höra.
3;o Att Skådespels-yrket samt rättigheten att anlägga Thea-
trar, så väl i Hufvudstaden som i Rikets öfriga Släder, i klar
följd af 60 §. Regeringsformen, lemnäs fri under de cpnliol-
ler och reglementariska författningar, Kongl. Majit efter ve-
derbörandes hörande i Nåder finner lämpligt fastställa, och
lill efterrättelse anbefalla; samt
4:o att all representations-afgift, den Rikets Ständer uti
nu blifvande Bevillnings-förordning pröfva nödig att ålägga,
måtte antingen för folkundervisningens befrämjande eller till
de fattige i orten ingå, och ej, enligt Kongl. Brefven af år
1789 och år 1831 i detta ämne, till Kongl. Theaterns och Hof-
Capellets Pensions-cassor.
Jag utber remiss af detta mitt anförande.
J. A. Kjellberg.
N:o 151.
Då del hos oss flitigt använda Tillförordnandet, eller äf¬
ven så kallade Tillsvidare-Systemet, synes vilja bemägtiga
sig de fleste Förvaltningens eller Embetsmanna- plaiser, och
detta System under tidens fortgång måste beröfva Landet ej
allenast Embetsmanna-duglighet och sjelfständighet, utan äf¬
ven afleda och förrycka Statsmachinen utur’ dess jemna och
säkra gång, tager jag mig friheten, till Högtärade Ståndets
bepröfvande framställa den tyingande nödvändigheten , som
visar sig, att Lagstiftande Makten träder emellan , på det ett
med svåra följder hotande missbruk må från Fosterlandet
afvändas.
Det är oss alla bekant, huruledes, under sednare tiden,
äfven uti de högsta och mest maktpåliggande Embeten, att
ej tala om de mera underordnade, täta ombyten skett, hvar¬
igenom innehafvaren blifvit ställd, så att säga, på resande
fot, mången gång till något annat tillsvidare-Embete, under
det den ordinarie Ijensten blifvit bestridd huru den kunnat,
genom någon af lägre grad, således af ännu en tillförordnad.
Hvilka än afsigterne med denna flyttbara personal må hafva
varit, så har följden blifvit den säkra, beklagliga, att den
ordinarie tjenste-utöfningen deraf Jidit, under det de tillför¬
ordnade ej derpå vunnit. Den, som i våra Verk haft behof
Den 5 Mars.
229
af en Expedition, har kommit i erfarenhet af de menliga
verkningar, rubbning af vanda fungerande personer och de¬
ras kastande fram och åter, haft på göromålen, samt den
slöra ansträngning, som varit nödig för att finna sin man,
och ännu mer, att finna honom sådan han på sin Embets-
post bör vara — en beklaglig och olycksbringande följd af
ett Ambulatorisk t Embetsmanna-system, hvars första verk¬
ningar äro förlamning i Statskroppen, och dess slutliga upp¬
lösning. Det är för att freda Fäderneslandet för dem båda,
jag anser det vara ytterst vigtigt, ännu medan vi ega Em-
bets- och Tjenstemän, som med nit och drift sköta sina po¬
ster, och som, obesmittade af lockelsen, försakat hittills att
tills vidare anställas , jag får för Högtärade Ståndet föreslå :
1:0 Att, vid nu blifvande Stats-reglering, tills vidare
förordnade Embets- och Tjenstemän ej må blifva berättigade
att åtnjuta annan Lön, än den deras ordinarie tjenst på Stat
medför.
2:0 Skulle likväl någon till flera ordinarie tjenster erhålla
Fullmagt, må han i sådant fall endast ega rättighet, att för
endera af dem uppbära den Lön Rikets Ständer derföre
fastställt.
Om Remiss till Höglofl. Stats-Utskottet anhåller jag.
J. A. Kjellberg.
N:o 1 5 2.
Då allmänna välfärden, som ett hufvudsakligt vilkor för
sin trefnad, har behof af Lagar, hvilka trygga hvarje redlig
medborgares väl förvärfvade egendom, ej allenast mot den
förbrytare, som på handgripligt sätt tillegnar sig sin nästas
goda, och som Lagen benämner tjuf, utan afven och kanske
vida mer mot den under en fin och förledande yta dolde
bedragaren, hvilken synes mig farligare, emedan han antager
det yttre skenet af en redlig man, har jag velat fästa det
Höglarade Ståndets uppmärksamhet på sednare tiders ofta
förefallande tilldragelser af denna art, nemligen: att bedräg¬
liga Gäldenärer, som begifva sig utom Riket, med tydlig af¬
sigt att ej återkomma, förblifva oantastlige med de skatter,
de af den redlige mannen sig till narrat, och i flyttbara medel
förvandlat. Det synes vara ett hån emot folkrätten, att en
bedragare skall vara fri från Lagens kraf, derföre att han
lyckligen hunnit öfver Öresund eller Torneå Elf, och det lyc¬
kade skälmstycket finner säkra efterföljare, då det ser sig fre
dadt inom gränsen af ett annat Land. För att, om möjligt,
hindra det ondas vidare utbredande, föreslår jag:
1:0 Att de conventioner 0111 brottslingar, som med Utri¬
kes Makter finnas, böra utvidgas äfven till bedrägliga Gälde¬
närer, så att Svenska Auctoriteter — det vill säga Landshöf-
dinge-Embetet och, der ej sådant finnes, Magistraten må
kunna sätta sig i direct communication med de utländska
Den 5 Mars.
Myndigheterna, för att på requisition få så beskaffade brotts¬
lingar eller bedragare anhållne och återsände.
2:0 Att en sådan borgenärs begäran mäste vara åtföljd
af vederhäftig borgen för riktigheten af dess kraf och möjli¬
gen uppkommande reconvention.
3:o Att närmaste Landshöfdinge-Embete eller Magistrat
förpligtas, att derefter genast utfärda arresterings-ordres, dem
fordringsegaren på egen kostnad eger att låta fortskaffa och
utföra.
De hälsosamma verkningarne häraf hoppas jag ej skola
uteblifva, då bedragare känna sig i saknad af sina påräkna¬
de tillflyktsorter; och verkställigheten i utlandet bör ej möta
hinder, då fördelen är reciproque.
Jag anhåller om remiss till vederbörligt Utskott af detta
förslag.
J. A. Kjellberg.
INT:o 153.
Såsom tillägg till min Motion af den 1 Februarii om
Stats-anslagens inlefvererande för Riksgälds-Contoirets räk¬
ning, får jag vördsammeligen bifoga den anhållan, att Hög-
loflige Stats-Utskottet täcktes låta infordra från Stats-Conto-
rel specifika och bestämda uppgifter å de på hvarje Hufvud-
titel uppkomne öfverskotter och besparingar från och med
1810 till och med nästlidet år, på det att Rikets Ständer må
derutaf kunna inhämta , till hvad Summa desse öfverskotter
och besparingar kunnat uppgå, om de varit i behåll.
A. M. Brinck.
N:o i54>
För att vägleda Seglaren, hvilken uti den mörka höst¬
natten, kämpande mot stormen, med frusna segel söker en
säker pejling, för att veta sitt läge, eller finna hamn, är den
brinnande Fyren en för honom lika glädjande, som nödvän¬
dig ledstjerna vid alla kuster, synnerligast uti våra nordliga
farvatten, men detta oaktadt äro vi , hvad beträffar Fyrar
och Sjömärken, ännu långt efter andra nationer. Nödvändig¬
heten af täta Sjömärken och Fyrar lemnar oss årligen de
många olyckor, skeppsbrott och sjöskador, som tima vid vå¬
ra kuster, hvarigenom egendom på några timmar går förlo¬
rad till mångdubbelt värde emot den fyr, som möjligen kun¬
nat vara orsak till dess räddning, om den funnits, oberäknadt
de menniskolif, som funnit sin graf i vågorna.
Jag vågar derföre vördsamt föreslå, såsom af högsta be¬
hof påkalladt, att Rikets Högloflige Ständer täcktes låta, ef¬
ter infordrade kostnadsförslager, anslå medel för en blänkfyr
på Gottska Sandön, en stadig Fyr på Ölands norra Udde, en
blänkfyr på Sodi a Udden af Gottland, en Fyr på Sandhammars
Den 5 Mars.
Udde, samt en dito på Morups Tånge, äfvensom en ound¬
gänglig nödvändighet påkallar en flytande Fyr på Falsterbo
ref; och som erfarenheten torde bestyrka, att fyrning med
stenkol är dyrare, men mindre ändamålsenlig, än oljelampor
med reflections-spegiar, torde skäl förefinnas att hädanefter
alltid begagna det sednare lysnirigssätlet.
Dessutom beder jag få fästa uppmärksamheten på ofull¬
ständigheten af de Prickar, som finnas uti våra Skärgårdar,
hvilka alla böra förses med flaggor, tunnor eller kors, ty de
nuvarande synas hvarken uti starkt solsken eller t jock luft;
hvadan ej sällan händer, att de icke af Seglaren bemärkas
förr än fartyget befinner sig inpå dem, då Skepparen må
skatta sig lycklig, om skada kan undvikas; dessutom erfor¬
dras ännu många så kallade Känningsbåkar eller Sjömärken,
samt Boijar längs med våra kuster, för att med säkerhet väg¬
leda Seglaren, då han måste angöra land, och i saknad hvar¬
af mången Seglare måst hålla sjön flere dygn under storm
och oväder, i köld och snöyra, med fara för både lif och
egendom, i stället att med trygghet kunna insegla, om de
funnits.
A. M. Brinck.
N:o 155.
För att betrygga egande- och förlags-rältigheten till
artistiska arbeten i Gravnre och Lithographi, påkallar be-
hofvet någon Lagstiftningens åtgärd, som, i likhet med hvad
till skyddande af egande- och förlagsrätten till tryckta skrif¬
ter redan eger rum, vid strängt ansvar förbjudas: utgifvan-
det och försäljningen af Copior utaf hela plancher eller utaf
vissa delar deraf, vare sig i samma scala som Original-upp¬
lagorna eller i större eller mindre, Copiorne måtte lör öfiigt
vara utgifne uti Sverige eller utrikes.
De mångfaldiga ingrepp uti eganderätten, hvilka Sven¬
ska Artister och förläggare af Artistiska arbeten, till sin
kännbara skada; hittills fått vidkännas, ådagalägger ännu
mera angelägenheten af ett Lagstadgande, sorn sätter gräns
för ett slikt ofog, och jag får derföre vördsamt hos Rikets
Höglofl. Ständer föreslå: alt utgifvandet och försäljningen af
copior utaf redan utgifne arbeten af Svenska Artister i Gra-
vure och Litographi må, vid äfventyr af upplagans confi-
scation och lämpliga böter, förbjudas.
Om remiss tili Lag-Utskottet anhålles vördsammast.
A. M. Brinck,
N:o 156.
Utaf en värd ledamot af detta Stånd har fråga blifvit
i allmänhet väckt, om nedsättning af de visserligen alltför
dryga utgifterne, som, under namn af omkostnader för Mi¬
232 Den 5 Mars.
nister-Slaten, utan någon slags redovisning inför National¬
representationen utgå, för Sveriges och Norriges förenade
Diplomati, ifrån den så kallade Minister- eller Cabinetts-
cassan och åtskilige andra fonder.
Då jag nu tager mig friheten, att i samma ämne vörd¬
samt till det Högloft. Ståndet göra en framställning, är min
afsigt ingalunda att motarbeta den allmänna fråga, som af
den värde Ledamoten blifvit väckt, utan tvertom, att söka
till samma ändamål medverka.
Ar 1809 ansågos utaf Rikets Ständer, (i hvilkas Stats¬
utskott befunno sig män, fullkomligt competente att bedö¬
ma behofvet,) go,ooo R:dr Hamburger Banco fullt ut till¬
räckliga, för att bestrida kostnaderne för Rikets Diplomati:
Genom föreningen med Norrige (som föga eller intet ökat de
nödvändiga utgifterna) har detta anslag blifvit ökadt med
omkring 331 procent, hvartill ungefärligen det nu utgår,
och vid 182a års Riksdag ökades det ursprungliga Svenska
anslaget ytterligare med 10,000 R:dr Hamb. Banco, eller till
jemt 100,000 R:dr samma mynt.
När, 180g, go,ooo R:dr Banco voro för Minister-Staten
och de Diplomatiska utgifterne till racki ige, så borde alltså nu
l3oooo R:dr Hamb. Banco vara det, utan att andra fonder
derföre tillitas; och för min del är jag ock öfverlygad, att
de skulle vara mer än tillräckliga, om för dispositionerne af
desse medel, likasom för andra Statsmedel, redovisades inför
Ständerne, så att en bättre hushållnings iakttagande blefve
nödvändig, och utgifter icke någon gång, såsom ryktet för¬
mäler, blefve på Minister-cassan kastade, hvilkas samman¬
hang med Diplomatien skäligen kan sättas i fråga.
Oaktadt desse sedan i8i4 och 1823 betydligt ökade egna
till gångar för Minister-cassan, bar del emellertid allt mer
och mer blifvit en ohejdad varia, att, åtminstone som det
uppgifvits, för nämnde cassas utgifter årligen i ganska be¬
tydlig mån tillita andra allmänna fonder, eller de så kallade
Extra utgiftsmedlen på Riks-Statens åttonde hufvudtitel,
samt Convoy-Commissariatets medel, eller nu mera Handels-
ocl) Sjölärts-fonden. Och sedan i836 har denna godtyckliga
disposition å de för Minister-Staten främmande fonderna gått
sel långt, att till och med ständiga aflöningar för Diplomati¬
ska Embetsmän, såsom t. ex. för Charge' d’Affaires i Washing¬
ton och Rio Janeiro, för Residenten i Lissabon och för Di¬
plomatiska Agenten i Florens, blifvit ifrån Minister-cassans
Stat öfverflyttade på Convoj-Commissarialets.
Då jag, åtminstone intill dess, inför Stats-Utskottet, Ca-
binetts-cassans Embetsman kunna med behöriga data styrka
ett motsatt förhållande, är på ofvananförde grunder full¬
komligt öfverlygad, att Cabinetts-cassans nu egande egne
tillgångar böra för dess utgifter vara fullt tilIräckIige, och
Extra Utgiftsmedels-Anslaget, lika som de medel, hvilka ge¬
nom en särskild beskattning ä Sjöfarten upptagas, dessutom
Den 5 Mars.
a33
810 för Minister-Staten och RJkets Diplomati helt och hål¬
let främmande, och hafva sina egne särskildta föremål, så
får jag vördsamt för Rikets Ständer föreslå:
1:0 Att Riks-Stånden uti underdånig skrifvelse till Kongl.
Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes reglera Cabinetts-
cassans utgifter på sådant sätt, att de med dess egne tillgån¬
gar kunna bestridas;
2:0 att Rikets Ständer måtte från Convoy-Commissarialets
eller Handels- och Sjöfai tsfondens Stat afföra alla aflöningar
och utgifter, som för denna fond äro främmande, derunder
likväl icke inbegripne aflöningar för Consuler på Barbaresk-
kusten, hvilka af gammalt utgå på denna fond, men som
dock under nuvarande förändrade föi hållanden måtte kunna
betydligt minskas; samt
3:o Att Rikets Ständer vid Stats-Regleringens uppgöran¬
de så nedsätta extra Utgifts-anslaget pä åttonde Hufvud-
titeln, att det icke längre må kunna betraktas såsom en hjelp—
fond för Cabinetts-cassan och lemna tillgång till godtyckliga
och obehöriga dispositioner.
Om remiss till Höglofl. Stats-Utskottet anhålles vörd¬
samt.
And. Wedberg.
N:o I 5~J.
De förhandlingar, som inom det Högtärade Ståndet i går
förehades lörande Tullafgiflen i Öresund, hafva föranledt mig
att till Rikets Höglofl. S änders behjertande framställa ett
förhållande, som dermed icke saknar sammanhang, och sorn
möjligen skulle kunna blifva af oberäkneligt inflytande på
Svenska handeln i framtiden.
Länge har i sodia delen af Sverige omtalats lättheten,
att genom en Canal förena Cittegalt med Östersjön, och 2:ne
linier för en sådan Canal hafva blifvit föieslagne, båda med
Tori kows-bugten till inlopp, men den ena med trakten af
Trelleborg, den andra med Åhus till utlopp.
Passagen genom båda dessa linier skulle medföra det
dubbla ändamålet, att inspara Sundska Tullen, och att und¬
vika det af hvarje Sjöfarande, på goda grunder, fruktade
Falsterbo-ref.
I saknad af all tillgång på närmare upplysningar, som
skulle kunna tjena till att motivera ett förslag lill öppnande
af en dylik Canal, har jag härigenom endast velat anhålla,
det Rikets Ständer, om icke sakkunnige personer möjligtvis
redan öfvertyga! sig 0111 företagets olämplighet, måtte anslå
en till bestridande af de för nödiga undersökningar, afväg-
ningar, kostnadsförslag m. m. erforderlig summa, på det, vid
en kommande Riksdag, ärendet må vara beredt till då blif¬
vande Ständers bedömande.
Jag har trott saken möjligen kunnat vara af för stor
a34
Den 5 Mars.
vigt, för att roed tystnad förbigås, utan att likväl på för¬
hand frikalla mig från misstag i detta afseende, och anhål¬
ler oro remiss till vederbörligt Utskott.
Theod. Foenander.
N:o i 58.
I nästlidne gårdags plenum nämnde vice Talmannen, Herr
Lands-Secreteraren Halling, i afseende på deri i Konungens
Proposition om Stats-Vei kets tillstånd och behof upptagne
Lagmans- och Häradshöfdinge-räntan, R:dr 90,000, att detta
belopp, i anledning af Kammar-Rättens utslag, kunde kom¬
ma att minskas med R:dr 12,000.
Endast i afsigt att tjena Högloft. Stats-Utskottets Ut-
gifts-afdelning till rättelse, får jag taga mig friheten fästa
uppmärksamheten vid bifogade Kongl. Stats-Contoirets den
i6 Maji Iöic) i ämnet afgifna underdåniga utlåtande, och
derjemte för ordningens skull upplysa, att de i den Kongl.
Propositionen upptagne R:dr 90,000, äfven i händelse af stad¬
fästelse af Kammar-Rättens ofvanbeiörde utslag, icke skulle
kunna minskas med mera än R:dr 6,ooo.
Jag anhåller, att detta mitt utlåtande måtte få åtfölja
remissen till Stats-Utskottet.
Theod. Foenander.
Transsumt.
Stormägligste Allernådigste Konung!
Sedan Revisoren i Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kam¬
mar-Rätt J. TV. Langelius bos Eders Kongl. Majit anfört
underdånige besvär, ej allenast öfver bemälde Rätts d. 14
Mars 1807 gifna utslag, hvarigenom de af honom gjorda an¬
märkningar, att, uti åtskillige Fögderier i Riket, Lagmans-
och Häradshöfdingeräntan icke blifvit för åren i83o med
1833 påförd personer, som brukat särskilda hemmansdelar,
å hvilka de ej sjelfva bott eller haft tjenstefolk mantals- och,
skattskrifvet, äro vordne på andragne skäl ogillade, utan ock
deröfver, alt Kammar-Rätten ex incommunicato afslagit de
utaf Langelius vid i834 års Kronoräkenskaper gjorde lika
beskaffade anmärkningar; samt Commbsarien derstädes J.
Alm jemväl i underdånighet klagat öfver Kammar-Rättens
beslut af den i4 Mars, 9 Maji och i5 Augusti 1837, genom
hvilka enahanda, vid granskningen af 1834 års Landsboks-
räkenskaper för åtskillige Län författade, anmärkningar äf¬
ven blifvit utan communicalion afslagne; så har, efter det
Kammar-Rätten med utlåtanden häröfver inkommit, Eders
Kongl. Maj:t genom Nådig remiss behagat infordra Dess och
Rikets Stats-Contoirs underdåniga yttrande i anmärknings-
målet rörande Lagmans- och Häradshöfdingeräntans beräk¬
nande i åtskillige Län; till åtlydnad hvaraf Stats-Gontoiret
Den 5 Mar s.
235
får, jemte remisshandlingarnes återställande, i underdånighet
anföra följande;
Kammar-Piätten har vid sitt omdöme om Författningar-
nes rätta tillämpning i förevarande anmäi koingsfråga utgått
hufvudsakligen från den grund, att Lagmans- och Härads¬
höfdingeräntan med Tingsgästnings-penningarne ”är en per¬
sonel utskyld” och ”ej u'gör ett jorden åtföljande besvär,
som efter rök och matlag utgår,” men tillika antagit det
vara ådagalagdt, ”det afsigten ej varit, att annat än matlag
bör till grund för räntans beräknande läggas.” Ifrån en så
beskaffad grund anser dock Stats-Contoirel det vara svårt,
att med säkerhet bedomina de i ämnet redan utkomne För¬
fattningars verkliga mening. Alt berörde ränta ifrån äldsta
tider utgått såsom en gärd af hemmantalen och åtföljt en¬
dast jorden, är ej å någondera sidan motsagdt. Genom Norr¬
köpings Riksdagsbeslut den 22 Mars ifio4, §■ 11, stadgades;
”att ingen vare therföre frij, sorn i Härad och Laghsaga boo,
och gårdh eller hemman på landet haffver.”— Kongl. Maj:ts
skrifvelse till Kamroar-CoHegium den l5 Julii 1735, angå¬
ende författandet af ett utaf Rikets Ständer begärdt Regle¬
mente, rörande Lagmans- och Häradshöfdinge-penningarnes
uppbärande i Riket, upptager, att Rikets Ständer året förut
deri i3 December i det afseende! beslutat: alt ofrälse män af
hvad stånd och vilkor de vara må, hvilka innehafva och bru¬
ka Crono, Skatte och Fralse- hem man, samt boställen, böra
Lagmans- och Häradshöfdingeräntan utbetala;” och när slu-
teligen berörde Reglemente den 20 Nov. 1741 utfärdades,
blef derigenom i 1 §. stadgadt: att räntan skall utgöras af,
ibland andre, alla ofrälseroän, hvilka hemman eller landtbruk
innehafva, torpare, bolagsmän, mölnare, handtverksman och
andre, som egen disk och duk hafva, samt ej genom privile¬
gier äro frikallade: Boställen, som af Militiae-, Landt- och Ju-
stitias-Stalerne utom Säterifrihet innehafvas.- och andre upp-
gifne hemmansåboer jemte åboer pä Städerne underlagde
hemman och egor, hvilka utom Städernes jurisdictioner äro
belägne, så framt sådane åboer och egobrukare ej blifva uti
Städernes mantalslängden antecknade, eller ock efter privile¬
gier samt derpå grundade skäl och laglig sedvana årligen
taxeras till Magistratens underhåll och aflöning;” hvarjemte
såsom frikallade frän' räntans erläggande, i 2 uppräknas ej
allenast Ridderskapet och Adeln, sorn ej åbo Kiono- och
Skattehemman eller Boställen utom Säterifrihet, samt upp-
gifne personer, hvilka ej hafva åker och äng, eller aro hem¬
mansbrukare in. fl., utan äfven vidare naturen af den jord,
som till .-lik befrielse berättigade, såsom Adelns, Säterier och
Ladugårdar med derinom befintlige utjordar: beruslade eller
till boställe indelte Säterier, Iiongsgårdar med Saterifrihet
och Preslegårdarnes enskilde egor; varande i 4 §■ stadgadt,
att Lagmans- och Häradshöfdinge-penningarne ”af röken be¬
talas, utan åtskilnad antingen matlaget är större eller mindre.
a36
D e o 5 M a r s
Af desse, rörande Lagmans- oell HäradshöfdingeräntanS
utgörande ännu gällande grundföreskrifters innehåll, anser
Slats-Contoiret annan slutsats skäligen ej kunna dragas, än att
berörde ränta, tillkommen fiån allmogens skyldighet i äldsta
tider, att underhålla Lagman och Häradshöfding genom gärd,
icke är blott ’’en personel utskyld,” ulan att den skall, fastän
ej mera efter gård eller hemmantal, utan af hvaije rök eller
niat-lag beräknas och utgå för all i ofvan högstberörde Reg¬
lemente omnämnd oprivilegierad jord på landet, som icke
allenast åbos eller bebos, utan ock eljest innehafves och bru¬
kas, samt att räntan således i sjelfva verket ännu åtföljer jor¬
den, i och för hvilken samt derom skeende afhandlingar och
uppkomne tvisligheter behofvet af domaremaktens anlitande
kan ifrågakomma lika ofta, om ej mera, än i följd af åboer-
nes, innchafvarnes eller brukarnes personliga förhållanden.
Kammar-Rätten har yttrat, att åt de lill stöd för an-
märkningarne i förevarande mål åberopade Kongl. Majlis Nå¬
diga Bref den 5 Junii i8ii och 19 Junii i8jo icke kan gif¬
vas den tydning, som vore derigenom infördt det af anmärk-
ningsförfattaren yrkade bet äkningssält af Lagmans- och Hä-
radshöfdingeräntan; men som den underdåniga klagan, Riks¬
dagsfullmäktige från Medelpad och södra Ångermanland år
181 1 hos Kongl. Majit anförde, angick, att de så kallade
Rökpenningarne, hvarefter Lagmans- och Häradshöfdingerän-
tan till Kronan utgöres, blifvit Allmogen påförda för s'drskil~
da liem nians delar, oaktadt de i en mans hand sammankom¬
mit, och bestämdt åsyftade befrielse derifrån, samt ”att rök¬
penningar får särskilde hemmansdelar icke mätte påföras, då
en och samma åbo dem inom samma by eger, utan endast
för den del han bebor och hvarå han har sitt matlag; hvil¬
ken underdåniga anhållan likväl, i enlighet med Kammar-
Collegii tillstyrkan, af Kongl. Majit genom förstnämnde Nåd.
Bref afslogs; och Eder Kongl. Majit vidare, uppå Rikets
Ständers underdåniga hemställan, medelst sednare beslutet, i
Nåder förordnat: ”alt då någon i en och samma by innehaf¬
ver tvänne eller flera hemmansdelar i olika hemmans num¬
mer, hvilka hemmansdelar tillsammans icke öfverstiga i/ijrdels
Mantal, och han dem sjelf gemensamt brukar och begagnar,
dessa hemmansdelar böra, i afseende pä de afgifler oell one-
ia, som efter matlag eller rök utgå, blott för ett matlag el¬
ler e/i rök beräknas/’ så, enär dels ämnet, som i förstnämn¬
de fråga utgjorde föremål för Kongl Majlts Nådiga pröfning,
var alldeles enahanda med det, sorn nu beror på Eders
Kongl. Majlts Nådiga afgörande, ehuru år 181 1 framstäldt i
en motsatt riktning, af skattskyldige inom en del fögderier
om befrielse just från hvad för närvarande å Kronans sida
påyrkas, att inom andra blifva påfördt, dels ock genom of¬
van högstberörde Nådiga Bref den 19 Junii i83o, allmänne¬
ligen kungjordt genom Kammar-Collegii skrifvelse den 20
Julii samma år, redan blifvit närmare bestämd storleken af
Den 5 Mars.
särskilda utaf en och samma egare brukade och begagnade
mindre hemmansdelar; som böra för ”ett matlag eller en rök
beräknas, kan Stats-Contoiret ej finna annat, än att Eders
Kongl. Majlis ifrågavarande beslut innefatta tillräckliga för—
klaranden, både alt och huru Lagmans- och Häradshöfdinge-
räntan, såsom en efter rök eller matlag utgående skatt, må
beräknas och utgöras jemväl för hemmansdelar, sorn af en
och samma egare innehafvas och brukas, roen ej bebos, och
att Kammar-Rättens öfverklagade ut-lag i förevarande an¬
märkningsmål således är grundadt å en mindre riktig upp¬
fattning af ofvan högstberörde ) 74 • åt's Reglemente jemte de
i afseende derå af Kongl. Majit uti särskilda, härmed sam¬
manhang egande delar af ämnet gifna Nådiga Förklaringar
och beslut.
Stats-Contoiret framhärdar med djupaste vördnad, tro¬
het och nit,
Slormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majlts
underdånigsle, tropligtigste
tjenare och undersåter
P. Westestrand.
C. E. af Tuneld■ L. G. af Sillén. Isr. Tauvon.
ut in prot. ut in piot.
Th. Nyström.
Abr. Vict. Kock. Joli. Th. Östman.
Slockholm den 16 Maji 183g.
N:o 159.
y Behofvet af Navigalions-Skolor är så allmänt erkändt, och
af 2lne aktade Molioriairer redan så fullständigt utveckladt, att
jag anser mig endast behöfva antyda det skäl, hvarpå jag
grundar min vördsamma anhållan, alt Staden Carlshamn, som
jag här har äran representera, måtte blifva med eli anslag till
samma ändamål hugnad.
Carlshamn eger väl ej för närvarande en Handelsflotta af
lika lästetal med de städer, hvilka i förevarande hänseende
sökt göra sina anspråk gällande, men den eger ett Skepps¬
varf med betydliga tillgångar på byggnadsmaterialier, och är
således i närmaste tillfälle lill utvidgning af sin Sjöfart, och
om man tager i befraktande den omständigheten, att det är
för farten på utrikes orter, som den egentliga Skeppare-exa¬
men är föreskrifven, samt att Carlshamns sjöfart ingalunda
är inskränkt till inhemsk kuslhandel, utan fastmera utsträckt
lill export och fraktfart på Medelhafvet och Amerika, så tor¬
de också behofvet af dugliga Sjömäns theoreliska bildning
derstädes vara conslateradl.
Om också Navigations-Skolor blifva i Städerne Malmö
och Calmar inrättade, så möter dock, vid deras begagnande,
Den 5 Mars,
den svårigheten, att båda dessa Städer äro i5 mil från Carls¬
hamn aflägsne, och att kostnaden för uppehållet i en af dessa
Städer, under den tid, sorn Läro-coursen varar, föga öfver-
ensstämrner med den vanligtvis obemedlade ställningen af de
personer, som egna sig tåt Sjörnanna-yrket. örn Remiss här¬
af till Stats-TJtskottet anhålles.
Theod■ Foenander.
N:o 160.
Sällan hafva väl Riksens Ständer beviljat ett i förhållan¬
de till beloppet mera fruktbärande anslag, än det vid sista
Riksdag af 1,200 R:dr åt den berömde, nu mera med döden
bortgångne Agronomen Stephens.
Mången räknar, likasom jag, förlusten af denna person¬
lighet biand de största, som träffat Fäderneslandet sedan sista
Riksdag.
De många, i alla delar af Riket, till följe af ofvannämn-
de anslag, på kort tid dels redan lyckligen fulländade, dels
började betydliga odlings-fÖretag, vittna mera än tillräckligt
om det fortfarande behofvet för Sveriges Landtbruk af ett
sådant biträde, som det Herr Stephens så allt för tidigt
upphört att meddela. En enda man är känd och ansedd, att
nu kunna i detta afseende eftei träda Herr Stephens, nemli¬
gen hans Elev , Svenska Bondesonen Anders Johnsson, sorn
på egen bekostnad i 7 år uppehållit sig i England, för alt
förvärfva insigter i ängsvattning, afdikning, mossodling, väg-
anläggning rn. ra., och som derefter icke blott länge här i
landet gjort sig känd för mycken skicklighet och gagnande
verksamhet till Landtbrukets förkofran, ulan äfven redan är
det utom våra gränser, så att han för närvarande har på 4
månader engagement i Ryssland mot ett arfvode af 10 R:dr
Banco om dagen på Statens bekostnad, med anbud af mot¬
svarande vilkor för framtiden. Jag anser derföre för en skyl¬
dighet, att väcka uppmärksamhet på angelägenheten, att, me¬
dan ännu tid är, söka att, för vårt eget jordbruks, så högst
behöfliga upphjelpande, bibehålla Herr Anders Johnsson, och
vågar alltså vördsamt föreslå, alt åt honom måtte anordnas
det af Herr Stephens frånträdda årliga arfvode af Nionde huf-
vudtiteln, stort 1,200 R:dr Banco, med i öfrigt samina rät¬
tigheter och skyldigheter, som Herr Stephens i lifstiden det¬
samma innehaft; anhållande jag orri remiss af denna min mo¬
tion till Höglofl. Stats-Utskottet.
B. de Maré.
N:o 161.
Till vinning, så väl för Staten som enskilde, får jag,
enligt hvad bifogade betyg utaf Öfversten vid Topographiska
Corpsen, Herr J. H. J,emke, närmare utvisar, härmed äran
Den 5 Mars.
239
hos Rikets Ständer tillkännagifva, alt allmänna landsvägen
från Jönköping till Götheborg kan förkortas med något mer
än en och en half mil, derigenom, att emellan Gästgifvaregår¬
den Brunn och Staden Borås, äfvensom emellan Gästgifvare-
gårdarne Fläskjum och Landvetter, dels nyväg anlägges, dels
sockenväg utvidgas; hvarigenom allmänna farleden emellan
Götheborg och Jönköping blifver genom Borås, i stället för
att den nu går genom Alingsås, ehuru man vid första blick
på Chartan finner, hvilken betydlig krökning detta sednare
utgör, då Borås deremot ligger i alldeles rak linea emellan
Götheborg och Jönköping. Jag får derföre ödmjukligen fö¬
reslå, att anslag, till så högt belopp, som Ständerne behaga
bestämma, måtte årligen utgå intill dess denna vägförändring
hunnit blifva fullbordad. Då den här föreslagna vägförän-
dringen kommer att utgöras af emellan 2 och 3 mil ny väg
och reslen endast upphjelpande på några ställen af den nu¬
varande äldre, inses lätt, alt kostnaden härtill af Staten inom
få år skulle fullt ersättas genom besparade utgifter för bref-
poster, Krono- och Fångtransporter, Embetsresor, Trupp-
marcher m. ra., oberäknad! den för större delen af Riket
uppkommande fördel, att för alla tider med Staden Göthe¬
borg erhålla en communications-linea en och en half mil kor¬
tare, än den hittills begagnade. Jag motser således, att be¬
viljandet af delta jemförelsevis mot fördelarne ringa Stats¬
anslag icke möter något motstånd.
C. G. Rydin.
JNlo 162.
/ I sammanhang med den, sista Plenidag, af Herr Prest¬
man väckte motion, angående Norrländska fiskerinäringen, uti
hvilken motion jag hufvudsakligen mig förenar, har jag,
i min egenskap af Ombud för Hudiksvalls, Sundsvalls och
Umeå Städer, ansett mig desto hellre pligtig, alt ytterligare
vördsamt fästa Höglärade Ståndets och Resp. Med-Slåndens
uppmärksamhet på och behjertande af detta ärende, som dess
missöde och ogynsamma behandling vid sistlidne Riksdag,
förvaradt i Höglärade Ståndets Protocoll för den 6 Januarii,
den 2 och 9 Februarii 1835, lemnar ett nytt bidrag, om nå¬
got mer sådant kunde behöfvas, till ögonskenligheten af det
skadliga i den fyrdelade Representationen och de, en god sak
ol la sönderslitande Ri k sdags formerna.
Di ändamålet är, att åstadkomma rättvist skydd åt en
näringsgren, Strömmingsfisket vid Bottniska Vikens vestra
kust, sorn är af vigt, ej ensamt för de talrike medborgare i
alla viii nämnde kust befintlige Städer, hvilka egnat sig åt
dess idkande och som, med någon vårdnad omfattad, kan åt
lusendetals mennisknr bereda dagligt bröd, fastän mödosamt
förvärfvadt, utan äfven för Rikets innevånare i allmänhet,
om man härvid påminner sig, hvad allom bekant är, dels att
ajfo
Den 5 Mai s.
Sill och Strömming utgör Svenska menighetens egentliga födo¬
ämne, att tillgången på den förra årligen minskas, sedan Sillen,
med något enstaka undantag, i allmänhet aflägsnat sig från våra
stränder, samt att Strömmingsfiskets utvidgande och tillväxt
följaktligen förtjenar en ökad omtanka, dels att till Riket
från Finland införd Strömming uppgått rinda till go.ooo R:dr
Btco värde på ett enda år, så kan jag ej tveka derom, att
ju ifrågavarande ämne denna gång må vinna en alfvarligare
uppmärksamhet.
Ett hufvudsakligt hinder för Sti ömmingsfiskets t i If vext i
de Norra Länen, och i oskiljaktig följd deraf en högst be¬
klaglig orsak till stigande nöd hos den stora mängd Borgare
i Norrbottniska Städerne, som endast lefva af denna fiskenä¬
ring och som årligen ökas derföre, att Fadersyrket är van¬
ligast det käraste, ligger, onekligt, mindre i sjelfva den nu
gällande Lagstiftningen, än i Lagskipningens uppfattning der¬
af, hvarigenom jordeganderätten kunnat tillskansa sig ett
större inflytande på Fiskerättigheten, än Lagens mening är.
De stadganden, som förekomma i 6 och 8 §§. af 2 Cap.
uti Kongl. Fiskerisladgan den i4 November 1766, hafva nem¬
ligen förlorat det sammanhang, som de sinsemellan nödvän¬
digt måste ega, derigenom att det obestämda uti den förra
§. om Landgrunds-rätten lemnat ruin för olika begrepp om
närande §, och för en, såsom det synes, godtycklig tillämp¬
ning deraf, likasom af hvad med hafsstränder inom- och ut¬
omskärs rätteligen bör förstas, hvaraf den för näringens upp¬
komst och tillvext skyddande verkan af den sednare § blif¬
vit tillintetgjord.
Sålunda är, medelst tid efter annan tillkomna vitesför¬
bud, snart sagdt hela kriten, åtminstone af norra delen af
Gefleborgs Län, uteslutande fridlyst åt strandegaren, och den
egentlige Fiskaren antingen alldeles utestängd, vid äfventyr
af oskäliga vitesböter samt förlust af fisketyg och den ofta
rika fångst, som, utan hans vana och vaksamhet på ögon¬
blickets begagnande, nu går helt och hållet förlorad, eller
ock ställd under tvång af strandegarens godtycke till ett pre¬
jeri, som, andra exempel att förtiga, drifvits derhän, att Hu¬
diksvalls Stads Fiskerskap, för rättigheten att idka ström¬
mingsfiske vid en hafsstrand, kallad Hornslandet, hvars be¬
gagnande dertill enligt ofvannämnde § ovedersägligen borde
vara fritt och hvars egare för samma rättighet skattar till
Kronan 2 1/2 Rtdr, nödgas till honom skatta den rika vin¬
sten af ett årligt arrende till 60 Tunnor saltad och packad
strömming, utgörande i penningevärde sällan under, men mer-
ändels öfver 800 R:dr B:co.
För afhjelpande af sådane lagstridiga intrång i fiskenä¬
ringen, hemställer iag vördsammast, att en undersökning på
Statens bekostnad i de Norra Länen mätte förordnas och
skyndsamt verkställas till bestämmande, efter olika localför-
hållanden, dels hvad som cgenteligen utgör öppna Ilafs-,
Den 5 Mars.
241
Skogs-, Bergs- och Stenstränder, dels hvarest och huru långt
strandegares landgrundsrält eger rum och sig sträcker, samt
att derefter Norrbottniska Städernas, fiskerinäringen idkan¬
de Borgerskap måtte, utan hinder af någre öfver de på så¬
dant sätt klart och tydligt utstakade gränsorne emellan jorde-
ganderätten ochfiskerättighetcn sig sträckande förbud, få fritt
och ostördt tillgodonjuta Lagens bud i 2 Cap. 7,8,9 och
10 SS' aJ 1766 års Fisker istadga.
Jag anhåller vördsamt om remiss häraf till vederbörligt
Utskott.
P. O. Norin.
N:o 163.
Under förutsättande, alt de stadganden fö'r den Allmän-
ha Bevillningens utgörande, som Rikets Höglofl. Ständer vid
närvarande Riksdag besluta, komma att hufvudsakligen hvi¬
la på samma grunder, som nu äro gällande, och då den, i
i4 §. af i835 års Bevillnings-Förordning, Taxeringsmännen
medgifna rättighet, alt för de Slädernes Borgare, som äro
upptagne uti 12 och i3 §§., bestämma Närings-bevillningen,
icke allenast öfver den högsta och emellan tvänne af de
stadgade classerne, utan äfven under den ulsalle minimiaf-
giften, när omständigheterna dertill föranleda, icke eger fö-
reskrifven och således lofgifven tillämpning på de Borgare,
utgörande uti Bottniska Städerna de talrikaste, hvilka under
titel ''Fiskare” förekomma i 17 § till Näringsbevillning i sju
classer, hvaraf inträffar att, i anseende till det olyckliga och
af mig i ett annat memorial omförmälde lägervall, hvari fi¬
skenäringen råkat, de flesta och, hvad angår de Städer, hvil¬
ka jag har den äran att representera, med högst få undan¬
tag, nästan alla af sistuämnda Borgare måste hänföras till
lägsta eller sjunde classen, ehvad de, antingen icke ens tåla,
och följaktligen måste njuta afkortning för denna minimi-af-
gift, eller ock förmå en något högre, fastän icke till den när¬
maste sjette classen uppgående, och hvarigenom uppkommer
å ena sidan förlust för Statsverket och å den andia oriktig
och obillig fördelning emellan de skaltskyldige af ifrågava¬
rande skattebörda, anser jag vid sådant förhållande mig ega
grundndt skäl vördsammast föreslå den rättelse uti blifvande
Bevillnings-Förordning, att ofvanberörde stadgande i 1/j §.
måtte i tillämpningen utsträckas till äfven de Borgare i Stä¬
derna, sorn äro Fiskare, så att dessa, lika med öfriga Bor¬
gare, få af Taxeringsmännen uppföras till Näringsbevillning,
så val öfver den högsta och emellan tvänne af de stadgade
classerne, som äfven under minimiafgiften, på sätt och med
vilkor, som uti berörde §■ är föreskrifvet; anhållande jag
vördsamt om remiss häraf till vederbörligt Utskott.
P. O. Norin.
Bilagor till Borg.-St. Prot. vid Riksd. 18 f o. t G
Den 5 Mars.
N:o 164.
Sjutton år äro förflutne, sedan Rikets Höglofl. Ständer,
vid Riksdagen år 1823, för deras del beslöto, att den år
1811 tillkomne Extra Rotering af Städernes jord, enär den¬
samma omfattat sådan oprivilegierad jord, som drager Ordi¬
narie Rotering och således ej bordt med Extra Rotering be¬
läggas, skulle till ali kraft och verkan upphöra.
Detta vid sednaste Riksdagen af Rikets Höglofl. Ständer
tredje gången upprepade Beslut, som Kongl. Maj:t nu mera
godkänt genom Dess Nådiga Bref af den 2 November i834,
innefattar således ovedersägligen båda Statsmakternes erkän¬
nande, att Städerna böra endast på ett sätt bidraga till och
deltaga uti Rikets militaira försvar, och att 1811 års derutöf¬
ver sträckta extra rotering varit och är i det afseende en
olaglighet.
Med troligen flere Rikets Städer har emedlertid, såsom
följd af nästnämnde olaglighet, Hudiksvalls Stad delat det
hårdt tryckande ödet, att, utöfver hvad andre Rikets under¬
såtare åligger, i dubbelt mått nödgas utgöra försvarspraesta-
tionen under den långa liden af 23 år, från och med 1812
till och med i834; och detta till sin grund origtiga onus
liar, oberäknadt hvad samma prestation in natura af tre ex¬
tra Båtsmän under åren 1812 och i8i3 särskildt kostat, se¬
dermera aflvingat nämnde Stads föga talrika, till största delen
fattige innevånare en för dem lika kännbar, som orättvis be¬
skattning, utgörande i penningar för åren 1814 till och med
1817 .... - R:dr 507: 24.—
samt för de efterföljande 17 åren i,65i: 3i. 6.
eller tillhopa B:co R:dr 2,109: 7. 6.
Stödjande mig på den kända, och, hvad jag förmodar,
jemväl här tillämpliga regeln i vår Rättslära: ”lagligt stånde,
olagligt ålergånge,” tillåter jag mig härigenom vördsamt be¬
gära Rikets Höglofl. Ständers medverkan och bifall, genom
beviljande restitutionsanslag, till rättvist återvinnande för
Hudiksvalls Stad af ifrågavarande Statsverket orätt tillgo¬
dokomne medel i fullot eller åtminstone den sednare sum-
manj Ett Tusende Sexhundrade Femtioen Riksdaler 3i sk.
6 rst. Banco.
Jag är skyldig närmare upplysa och redovisa förhållan¬
det, och skall göra det i möjligaste korthet, grundadt på
handlingar, som härmed bifogas.
Vid den mer än 100 år sedan, enligt Kongl. Brefvet till
Amiralitets-Collegium af den 1 1 November 1720, verkstälda
fördelning af ordinarie Båtsmanshållet Städerne emellan,
ålades Hudiksvall tio Båtsmän. Denna ordinarie rotering har
Staden sedermera alltjemt dragit och drager ännu, för när¬
varande efter Contract med Kongl. Majit och Kronan, genom
erläggande årlig så kallad vacance-afgift, till ena hälften på
Borgerliga rörelsen och till den andra på Stadens donerade
Den 5 Mars.
243
jord, som i Skattetal innehåller 129 öre- i3 penniuge- eller
8,Y,:dels mantal. (Litt. A.)
Olika med angränsande Städerne i Vester-Norrlands Län,
Sundsvall och Hernösand, hvilka, fastän egande bägge både
betydligare handelsrörelse och långt vidsträcktare ego-områ¬
den än Hudiksvall, men icke dess mindre hittills dragande en
visst icke afundad lättare börda af Ordinarie Roteringen der¬
igenom, att den förra Staden svarat endast för fem och den
sednare för åtta Båtsmän, likväl varit alldeles befriade från
någon Extra Rotering, blefvo deremot Städerne i Gefleborgs
Län af dess mindre visligt nitiske 181 1 års Roterings-Comi-
td annorlunda behandlade, och Hudiksvalls förut roterade
jord pålades då en Extra Rotering af tre Båtsmän, således
åtta mer än den bättre lottade närmaste grannstaden i det
tillgrönsande Länet. (Litt. B)
I god och menlös tro underkastade man sig hvad gjordt
var, praesterade genast och höll effectivt under två första å-
ren de tre Extra Båtsmännen. Jag kan ej tillförlitligt upp¬
lysa kostnaden deraf. Men då, eller år i8i3, i enahanda
goda tro, antog Hudiksvall det af Konungens Befallningshaf¬
vande i Länet, såsom en antydd lättnad i Extra Roterings-
tungan, föreslagna och den 9 October sistnämnde år afslu-
tade Contract med Kongl. Majit och Kronan, hvarigenom
Staden, emot befrielse från skyldigheten, alt under fredstid
in natura prestera de extra roterade tre Båtsmännen, skulle
årligen från och med år 1814 lefverera till närmaste Krono-
Magazin femton tunnor spanmål, hälften råg och hälften
korn efter markegångspris, med vanligt tillägg för forlönen.
(Litt. C.)
Denna i grunden orätta, dubbla försvarspraestation har
kostat Staden för år 1814 • • R:dr 118: 36. —
1815 . . . . 1161 12. —
1816 .... 125: — —
1817 . . . , > 47: 24. —
Bico Rldr 507: 24. — (Litt. E.)
Härvid trodde man sig hafva uppnått detta orättvisa li¬
dandets mål, sedan år 1818, uppå Stadens Riksdags-Full-
mäktiges underdåniga ansökning, Kongl. Majit genom Nådig
Resolution den 17 Junii förklarat, såsom orden lyda: ”Sig
finna så mycket mera skäl, att i Nåder befria Hudiksvalls
Stads Borgerskap från vidare utgörande af ifrågavarande
spanmålsafgift under fredstid, som öfrige Extra Roterings-
skyldige i Riket någon så beskaffad tunga i och för Extra
Roteringen icke under sådan tid vidkännas;” (Litt. E.) men oak¬
tadt detta Kongl. Maj:ls Nådiga Beslut, hvarigenom Hudiks¬
valls Stad oförtydligen blifvit under fredstid frikallad från
all tunga af den dessutom orätt pålagda Extra Roteringen,
och oaktadt ett, så väl vid nämnde lid, som sedermera oaf¬
brutet fredslugn, pålades Staden likväl, förstäf 1818 års Pi öf-
nings-Comite i Länet, med tillämpning af en §. i i8i5 års
a44
O e n 5 Mars.
Bevillnings-Förordning, som dock handlar omhvad Hudiks¬
valls ego-område icke är, oroterad jord, och vidare i samma
anda af de följande årens Beskattnings-auctoriteter, en så kal¬
lad Rotrfrikets-Bevillning , beräknad efter 12 R:dr för hvar¬
je mantal, hvilket i mohn af det ofvan uppgifne skattetalet å
Stadens till ordinarie Båtsmanshåll roterade, med årlig Båts-
raans-vacance-afgift onererade, således icke rotefria jord, se¬
dermera från och med år 1818 lill och med i834, eller un¬
der 17 år, utgjort en till 97 R:dr 7 sk. 6 r:st. för hvarje år
aftvungen ny dubbel försvars-prseslation, som Staden måst
utgöra med tillhopa 1651 R:dr 3r sk. 6 r:st. Banco (Litt. F).
Omförmälde åtgärd af 1818 års Pröfnings-Comite, som i fö-
reskrifven ordning blifvit hos Kongl. Kammar-Collegium öf-
verklagad, men genom Dess den 5 Julii 1819 (Litt. G.) med¬
delade, på någre anförde skäl ej motiverade Utslag gillad,
har sedermera berott på Kongl. Majrts Nådiga pröfning, tills,
efter mer än tjugu års förlopp, hvarunder samma beskattning,
på sätt ofvanberördt är, fortgått intill och med år i834,
utan möjlighet att å Statens sida den förhindra, helt nyligen,
genom Kongl. Maj:ts Nådiga Utslag den 24 Januarii inneva¬
rande år, frågan blifvit på denna väg omsider afgjord och
det öfverklagade tillgörandet godkändt. (Litt. H.)
Det är icke och kan ej vara min mening, att underka¬
sta Auctoriteternas hulvudsakliga beslut häruti någon gillan¬
de eller ogillande granskning; men jag tror mig ega rätt, att,
oberoende af samma beslut, begära den återvinning jag här¬
igenom vördsammast sökt, och hoppas af Rikets Höglofl.
Ständers rättvisa, att den undfå; anhållande, i sådant ända¬
mål, om remiss häraf till vederbörligt Utskott.'
P. O. Norin.
N:o 165.
I anledning af särskilde inom detta Stånd vid 1834 års
Riksdag väckte motioner, (N:s 114 & 122.) anhöllo Rikets
Höglofl. Ständer, uti underdånig skrifvelse den 7 November
i834t h°s Kongl. Maj:t om vidtagande af de åtgärder, hvari¬
genom Borgmästare i Rikets Städer, med undanlag af Stock¬
holm, malte för sig sjelfve, samt enkor och barn, beredas
delaktighet i Civil-Statens Pensions-Inrältning. Öfver denna
fråga behagade ock Kongl. Majit infordra Civil-Statens Full¬
mäktiges yttrande, som intogs i deras vid 1837 års samman¬
komst till Kongl. Majit afgifna underdåniga Berättelse angåen¬
de nämnde Pensions-Inrättning. Men sedermera har, mig ve¬
terligen, icke något direct svar följt å Rikets Ständers omför-
mälte framställning; dock har Kongl. Majit den 18 Maji 1838
meddelat Nådig stadfästelse å det vid Fullmäktiges berörde
sammankomst upprättade förslag till nytt reglemente för in¬
rättningen, hvaruti Borgmästare ej finnas upptagne bland dem,
som äro till delaktighet i Inrättningen berättigade.
Den 5 Mars.
245
Ifrågavarande Embetsman, hvilka man svårligen lärer kun¬
na påstå mindre tillhöra Staten, än, bland de uti Pensions-
Inrättningen delaktige, till exempel Öfver-Ceremonimästaren,
äro således ännu uteslutne från den åt innehafvare af andre
Statens civile embeten beredde förmån, att sedan lifvets kraft¬
fulla dagar blifvit egnade åt Statens väi f och arbets-förmå-
gan derigenom utnött, se ålderdomen tryggad för nöd, och
ega förhoppning, att Enka och Barn, efter Embetsmannens
frånfälle, ej blifva för lifvets oeftergifligaste behof blottställ¬
de. Det orättvisa i ett sådant förhållande ligger i öppen dag
och är dessutom fullständigt utredt både i de åberopade mo-
tionerne och uti Höglofl. Stats-Utskoltets i anledning deraf
afgifna Betänkande Nio 27g. Jag föranlåtes således ånyo fram¬
ställa detta ämne till Rikets Höglofl. Ständers behjertande.
Väl hafva Civil-Statens Fullmäktige i deras ofvan åbe¬
ropade yttrande anmärkt, att genom Borgmästares föreslagne
upptagande i Pensions-Inrättningen, denna i värsta tänkbara
fall skulle kunna få vidkännas en årlig utgift, som Lomme
att öfverstiga inkomslerne från dessa delegare med så stort
belopp, alt det ej kunde betäckas genom ränte-afkomsten å
de till capital fonderade retroaclive afgifter, jemte derå upp-
lupne räntor, som af de inträdande skulle erläggas; och att
flere, om ej de fleste Borgmästare skulle finna förmånligt, att
genast vid uppnådd pcnsionstid lemna tjensten och således
torde komma att i större proportion, än andre delegare, gra¬
vera tjenstemanna-fonden.
Om nu äfven dessa supponerade förhållanden verkligen
skulle inträffa, kan likväl icke derifrån hemtas någon giltig
anledning till bestridande af Borgmästares billiga anspråk, att
af Staten njuta samma hägn, som dennes öfrige civile Em¬
betsman. Dessa omständigheter ådagalägga således icke, att
Borgmästare fortfarande böra från delaktighet i Pensions-In¬
rättningen uteslutas; de visa blott, att bemälde Embetsmäns
Upptagande i Inrättningen möjligen skulle kunna medföra nå¬
gon uppoffring för Inrättningen. Frågan blir derföre, om
icke en sådan olägenhet kan och bör tålas af Pensions-Cas-
san, och, i motsatt fall, om icke nödig godtgörelse kan och
bör åt cassan beredas.
Den af Civil-Statens Fullmäktige vid 183v års samman¬
komst afgifne underdåniga Berättelse visar, huruledes fonden
vid hvarje år betydligen tillväxt, och det synes följaktligen
vara full anledning till den förmodan, att fonden skulle, utan
allt äfventyr, kunna bära den förlust, som genom Borgmä¬
stares upptagande bland delegarne blifvit förespeglad. Kan
nu denna uppoffring tålas, bör Cassan destomindre undandra¬
ga sig att äfventyra densamma, som man ej må förglömma,
hurusom de redan varande delegarnes enskildta bidrag ej el¬
ler varit tillräcklige för pensioneringen, utan att årligt anslag
från Staten dertill erfordrats, och att Cassans nu befintliga
betydliga behållning är bildad till största delen af öfverskol»
a46
Den 5 Mors.
ten utaf desse anslag, hvilka Statens öfrige civile Embets¬
man, med Borgmästarnes obehöriga uteslutande, redan un¬
der en lång följd af år bekommit.
Kau åter Pensions-Inrättningen, om Borgmästare deri upp¬
tagas, icke bära sig med anslag, endast till redan medgifvet
belopp, synes mig Staten, af dess ofvanantydde åliggande, att
ej behandla en Glass af sine Embetsman mer sljufmoderligt
än de andra, vara förbunden , att öka det årliga anslaget åt
Pensions-Inrättningen till sådant belopp, att det må blifva
tillräckligt till pensioner äfven åt Borgmästare samt deras En¬
kor och Barn.
Med anledning af hvad jag sålunda haft äran anföra, ta¬
ger jag mig friheten vördsammast föreslå: dels att Rikets
Högloft. Ständer behagade hos Kongl. Maj:t förnya den vid
1834, års Riksdag gjorde underdåniga framställning , örn så-
dane åtgärders vidtagande, hvarigenom Borgmästare i Rikets
Städer, med undantag af Slockholm, måtte för sig, jemte
Enkor och Barn, blifva uti Civil-Statens Pensions-Inrättning
delaktige; dels ock att Sländerne, i afseende på fortfarande
Slats-anslag åt ifrågavarande Inrättning, ville bestämma, hu¬
ru mycket densamma må erhålla, i den oförmodade händel¬
se att Borgmästare ej varda bland Inrättningens delegare, upp¬
tagne, och hvad i motsatt fall Inrättningen kan derutöfver
i tillökning af Staten årligen undfå. I sammanhang hvar¬
med Ständerne torde förklara, alt detta sistnämnde anslag,
i fall det af uppgifven orsak ej skulle tillkomma Allmänna
Pensions-Inrättningen, må användas för bildande af en sär¬
skild Pensions-Inrättning för Borgmästare utom Stockholm,
samt för deras Enkor och Barn.
Jag anhåller vördsamt om remiss häraf till vederbörligt
Utskott.
P. O. Norin.
N:o 166.
Det torde få anses för en allmänt erkänd sanning, alt
Folkslagen, i samma mohn som en högre cultur och ädlare
seder utvecklat sig, omsorgsfullt vårdat sig oro och åt efier-
verlden bevarat de alster i bildande och skön konst, som egt
ett utmärktare stone värde, samt alt likgiltighet och vanvård¬
nad i detta hänseende ofta gått i bredd med den högre od-
lingehs aftagande och förfall. Man har inselt hela vigten
och fördelen deraf för samtid och efterverld, att sådana Snil¬
lets herrliga skapelser samlades och ordnades, för att väcka
och utbilda hågen för det sköna och ädla i många rigtningar.
Svenska Staten eger sådane skatter af icke ringa för¬
tjenst, som fordna tiders konstsinne med ädel frikostighet
samlat, ehuru vår tid deråt synes egna allt för liten upp¬
märksamhet. De konst-alster, som tillhöra Sten-Museum,
Kongl. Målnings-Galleriet och Samlingen af Handteckningar,
Den 5 Mars.
247
äro, i förhållande till Nationens tillgångar, både talrika och
af verkligt värde. Den local, der de förvaras, är väl allt för
inskränkt att medgifva deras ändamålsenliga uppställning och
ordnande, men då tillgångarne måhända nu ej medgifva, att
föranstalta om en annan, helst sådant torde medföra en gan¬
ska betydande kostnad, synes, hvarå samtida och efterkom¬
mande ega de billigaste anspråk på National-Represenlatio-
nen, inskränkas till, att den anslår det nödiga för dessa konst¬
sakers vård, äfvensom för Samlingarnes förökande med åt¬
minstone Svenska Konstnärers utmärktare arbeten; och då
jag förgäfves afvaktat några framställningar i detta hänseende
från Regeringen eller någon enskild Representant med större
sakkännedom, har jag ansett mig icke böra underlåta, att på
delta ämne fästa Representationens uppmärksamhet.
Det egentliga anslaget för expeneer vid Kongl. Museum
har i många år utgjort 3o R:dr, och det utgår ännu med
detta belopp. Vid 1828 och i83o årens Riksdag anslogs der¬
utöfver till Taflors och Ramars underhåll 5ooo R:dr om året,
hvilka dock äro uppförde å Öfver-Intendents-Embetets Stat.
Enhvar lärer inse, att det första anslaget är alldeles otillräck¬
ligt, och livar och en, som vill undersöka förhållandet, skall
erfara att berörde 5oo Rtdr på långt när icke förslå för de¬
ras ändamål, ehuru den nu varande förtjenstfulle och nitiske
Föreståndaren för Museum med all möjlig hushållning och
omtanka använder dem, och dervid icke skyr egne uppoffrin¬
gar; men för inköp af konst-alster finnes icke ringaste till¬
gång. Den naturliga följden deraf har blifvit, att samlingar-
ne sedan flere decennier icke blifvit tillökade, så att man i
ett Svenskt National-Museum förgäfves söker någre Nationen
tillhörige konststycken af en mängd inhetnske utmärkte konst¬
närer, såsom, bland Målare, Laureus, Martin, Fahlcrantz,
Sandberg, Pilo, Breda, Kraft, Westin, Wickenberg, samt
bland Bildhuggare Byström och Fogelberg, (ty de, som nu
finnas, äro Hans Maj:t Konungen enskildt tillhörige och en¬
dast provisionel! i Museum uppställde). Den resande Utländ-
ningen, som endast ser den offentliga Samlingen, föreställer
sig att den Svenska konsten i senare tider alldeles legat i
dvala; konstvännen saknar en ädel njutning, samt den yngre
konstnären en väckelse och ledning för egna bemödanden in¬
om Fosterländska konstens område.
Ämnet fordrade visst en utförligare utveckling, än den
jag nu deråt kunnat gifva, men för dem, som intressera sig
derför, och om verkliga förhållandet vilja göra sig underrät¬
tade, torde dock tillräckligt vara antydt behofvet och nyttan
af följande förslag, nemligen:
1:0 Att till årliga utgifter vid Kongl. Museum, såsom
Taflors rengöring och renovation, Ramars inköp och repara¬
tion, Handteckningarnes ordnande och deras inläggning i Port¬
följer m. m., inköp af ett eller annat tjenligt arbete i konst-
väg, må anslås Ett Tusende Riksdaler Banco, att lyftas och
248
Den 5 Mars.
disponeras af Musei Föreståndare emot verificerad redovis¬
ning, samt med förbehåll, att hvad som möjligen besparas,
må tjena att öka det anslag, som jag här nedan föreslår att
användas till inköp af konst-alster.
2:0 Att, till Samlingarnes förökande med erkändt goda
Sculptur-arbeten och Taflor, företrädesvis af Svenske Mästa¬
re, må årligen, intill dess Rikets Högloft. Ständer derom an¬
norlunda förordna, användas ett anslag af Fem Tusende Riks¬
daler Banco på det sätt, att hvad som det ena året bespa¬
ras, ökar den för detta ändamålet bestämda tillgång lill ett
annat, helst inköpet oftast är beroende af tillfälliga omstän¬
digheter; och
3:o Att lönen för Kamereraren eller Föreståndaren vid
Museum , som tillfaller dess nuvarande nitiske och af Natio¬
nens tacksamhet fört jente innehafvare med 4o° Rtdr, måtte
ökas till åtminstone 800 R:dr Banco, äfvensom att Vaktmä¬
starens otillräckliga lön, 160 R:dr, måtte ökas till 3oo Riks¬
daler.
Jag anhåller vördsamt, alt denna min framställning måtte
remitteras till Höglofl. Stats-Utskottet.
Laur. Lagerqvist.
N:o 167.
För att vinna enhet och skyndsamhet uti lagskipningen,
får jag vördsamt föreslå, alt alla nu existerande särskilde
Domstolar, med undantag af Krigs-Rätterna, måtte upphäf-
vas, samt Lagmans-Rätterne för Landet och Kämners-Rätterne
för Städerne indragas. Härigenom skulle domstolsinrättnin-
gen blifva återförd till sin förra enkelhet, och vägen för
den rättsökande, vid sakens början, vara mindre villosam.
Såsom stöd för denna min motion får jag åberopa de
af Lag-Comiteen anförde motiver vid 1 Gap. Rältegångs-
Balken i förslaget till Allmän Civil-Lag.
Joh. Jacobi.
N:o .68.
Jemlikt Kongl. Förordningen den 28 November .835,
§. 5, åligger det nu Skeppare å Farkoster under femton lä¬
sters drägtighet, att vid fart från Stad, Köping eller Landt-
hamn, der Tullbevakning är stationair, till annor tullplats
eller till någon i annat Tullkammare-district belägen ort
utan Tullbevakning, vara försedd med Tullkammarens å af-
seglingsorten förpassning, antingen last innehafves eller ej, vid
bot 10 R:dr. Ändamålet med detta stadgande lärer afse möj¬
ligheten af eller lättnad i den nödig ansedda controil, att, i
slik farkost och under dylik färd, icke medföres gods, hvars
innehafvande och transporterande kunde strida emot TuII-
författningarne.
Den 5 Mars.
En sådan controil måste väl medgifvas böra ega rum;
tnen de olägenheter, som i mångfald, genom det i förenämn¬
de Kongl. Förordning stadgade vilkor för denna controil,
uppstått och dagligen uppstå för Skärgårdsboar, m. fl. i en
till Stad, i annat Tullkammare-District, måhända ofta närbe¬
lägen ort, hvilka hafva — om ej dagligen — åtminstone täta
anledningar, alt med små båtar trafiquera för dels afsättning
af landets producler m. na. och dels uppköp af deras för
egne behof oundgänglige lefnadsmedel o. s. v., äro allt för
stora och i ögonen fallande, för att man ej skulle inse och
finna bebofvet och lämpligheten af, att undanrödja dem.
Da kuslboar, som trafiquera till Stad eller med ständig tull¬
bevakning försedd annor hamn, inom afseglingsortens Tull-
kammare-Disti iet, vid deras hemresa derifrån (NB. med
små farkoster under femton läster), ej behöfva förpassning,
synes billigheten fordra, att enahanda förhållande skulle
kunna fa ega rum vid dylik fart, än vidare, åtminstone till
hamn inom samma och nästgränsande Län. Densamma con-
troll, som å dem kan utöfvas inom samma Tullkammare-
District, måste visserligen, under förutsättning att Tullbelje-
ningen fullgör sina åligganden, äfven kunna utöfvas åtmin¬
stone i flere nästgränsande Tullkammare-District på samma
kust; ett anspråk, ej för stort, då derigenom lättas mångfall-
diga fattige fiskares och andre kustboers besvär och kostnad
vid deras omförmälde färder.
Af sådan anledning får jag nu äran föreslå, det måtte
hos Kongl. Majit af Rikets Höglofl. Ständ er i underdånighet
framställas önskan om och nödvändighet af, att Kongl. Inri¬
kes Förpassnings-Stadgan af d. 28 November i835idenna del
ändras sa, alt de i dess 1 §. 1 Mom. i omfönnälte undantag
från FörpassningsskyIdighet för Skeppare å Farkost under i5
Läster måtte sträckas äfven till de fall, då fart dermed skei-
från Tullplats till hvilken ort som helst inom så väl samma
Län, som det näslintill afseglingsörten belägna, enär inga
förpassning underkastade varor medföras.
Om remiss häraf till Allmänna Besvärs- och Economi-
Utskotlet anhålles.
Joli. Hegardt.
N:o 16g.
Vid sistförflutne Riksmöte (den 1 Mais 1834) väckte,
inom detta höglärade Stånd, Strömstads Representant en
motion, angående anslag af Statsmedlen till förbättring i der¬
varande Skollärares lönevilkor, innehållet hvaraf jag uther
mig att nu få uppläsa och åberopa. Denna motion vand
remiss till Höglofl. Stats-Utskottet, dit flere likartade förslag
ingått; och Utskottet afgaf, öfver dessa samfäldt, ett utlåtan¬
de (dervid det, återremiss oaktadt, ändå lörblef)— af följande
innehåll: J’Då på Kongl. Maj:t i Nåder ankommer, att, vid
i6‘
Den 5 Mars.
regleringen af Rikets Elementar-Läroverk i allmänhet, med
öfverensstämmelse med de grundel-, som derför blifit an¬
tagne, bestämma, huruvida en Skola skall, i afseende på un¬
dervisningen, ega en vidsträcktare eller inskränktare verk¬
ningskrets, samt, i förhållande dertill, afpassa läropersonalen,
och, hvad angår dels de ojemnheter vid anslagens fördelan¬
de, som kunna förefinnas, dels behofvet af tillökning för en
och annan undervisnings-anstalt, sådane olägenheter lämpli¬
gast kunna afhjelpas — och, då anmälan göres, tvifvelsutan var¬
da afhulpne genom StiflensStyrelser, antingen medelst förändrad
fördelning af tillgångar, som redan äro ställdaj till deras disposi¬
tion, eller medelst ärendets anmälande hos Kongl. Maj:t, —
finner Utskottet sig icke kunna tillstyrka beviljande af ökadt
anslag, i anledning af hvad i ofvanstående motioner blifvit
framstäidl.’’ — Af de tillgångar, som tillförene stått till Göthe¬
borgs Stifts Styrelses disposition, har, af hvad skäl är obekant,
icke det ringaste kommit Strömstads Skolas illa lönte Lärare
till godo, icke ens då, när, för något öfver 20 å 3o år se¬
dan, de, genom Skee och Strömstads Pastoraters sammanslåen¬
de till ett, från Strömstads till Kronan indragne 5i tunnor
vedei lags-spannemål distribuerades på Skolorne i Stiftet; —
och Strömstads samhälle, om hvars behof af lindring i dess,
under en missgynnsnm conjunclur, ändå nog tryckande bör¬
dor, varit och är alltför väl bekant, — har ej eller sederme¬
ra fått åtnjuta den ringaste del af de anslag, som Rikets
Höglofl. Ständer till Skolorne i Riket meddelat; ehuru, så vi¬
da de grunder fått göra sig gällande, med åberopande hvar¬
af Stats-Utskottet afstyrkt särskilda ökade anslag, i anled¬
ning af de derom vid sista Riksdag väckta motioner, man
med största fog hade hopp och anledning förmoda, alt, se¬
dan jemväl behofvet deraf för Strömstads Skola vid flerfaldi-
ga tillfällen och senast vid slutet af i832, var hos Kongl.
Maj:t i underdånighet anmäldt och ej kunde vara eller var
obekant för Stiftets Styrelse, nu åtminstone någon hjelp och
förbättring för berörde Skola skulle kunnat ernås, vid den
reglering, som senast skett, med afseende på de, åt Skolorne
i Riket, af Sländerne anslagne medel; vare sig genom direcle
lemnad andel af berörde medel lill en skälig förhöjning i Lä¬
rarens inkomst, eller jemnkning och förändring i fördelningen
af för hand varande till Stiftets Skolor förr anslagne tillgån¬
gar, för samma ändamål, antingen med bibehållande af en¬
dast en Lärare, eller ock med hänsigt att anställa 2:ne, då den
ena tillika kunde fungera såsom Pastors-adjunct. Vid ettdera
af dessa fall hade det blifvit möjligt för Staden, som beko¬
stat ganska dyr och rymlig skol-local med boningsrum för
Läraren, att med något vidare tillskott, än som nu eger rum,
medverka till Läro-personalens anständiga utkomst, hvilken nu
är alltför ringa beredd genom de dertill af Kronan anslagne
i5 tunnor spannemål, hvaraf 10 tunnor korn och 5 tunnor
råg, som vanligen utgöra i penningar 100 å 120 R:dr.
Den 5 Mars.
Utom Statens mellankomst, hvaruppå Strömstad synes ega
rättvis anledning att göra anspråk, i lika mohn med andra
Rikets Städer, återstår för detta, i så många afseenden van¬
lottade samhälle intet hopp, att vinna en af behofvet så högt
påkallad förbättring, med afseende på Skolväsendet inom det¬
ta samhälle. De af Rikets Ständer vid 1828—3o årens Riks¬
dag gifne anslag hafva kommit endast de högre allmänna
eller Elementar-läroverken till godo, men ej de lägre eller
Apologist- och Pedagog-skolorne. Och det är af sådan af¬
ledning och sedan, på sätt jag här ofvan haft äran andraga,
det nu meia icke finnes något qvar af de äldre eller senare
tillgångar, hvilka varit att tillgå för en på billighet och med
afseende på verkliga behofvet grundad reglering af jemväl
Skol-iärarens i Strömstad anständiga aflönande, sorn jag vå¬
gar påräkna Rikets Ständers behjertande för en så vigtig angelä¬
genhet, som denna, afseende det uppväxandeSlägtets ändamålsen¬
liga uppfostran och bildning; öfvertygad, som jag är, att, då frå¬
gan gäller ett godt ändamål, för hvilket rättvisan också högt
talar, medel för vinnande deraf ej skola saknas. Jag får allt¬
så vördsamligen begära och föreslå: att till lika belopp, med
hvad som är fallet i andra med Strömstad, i anseende till
folkmängd ra. m. jemnförliga Städer, måtte anslås tillgångar
af Statsmedlen till aflöning åt 2:ne Lärare, så att, efter det
Rikets Ständer sådant anslag beviljat, Stadens invånare kun¬
de blifva i tillfälle, att hos Kongl. Maj:t i underdånighet an¬
hålla om Skolans förändrade organisation från Pedagogi till
Apologist-skola, på det att dess närvarande lägre grad ej måt¬
te lägga hinder i vägen för det goda ändamål, som afses;
vid hvilket fall en Lärare, med Consistorii tillåtelse och efter
aftal med Pastor, tillika kunde fungera såsom Pastors i Sta¬
den ständigt boende Adjunct. Skulle deremot Rikets Höglofl.
Ständer ej finna för godt att anslå lön åt mer än en Lärare,
så vågar jag hoppas och begära, att Höglofl. Stats-Utskottet
behagar föreslå sådant lönebelopp, att Läraren kan anses der¬
af ega anständig utkomst, så att han, oberoende af annan
befattning, kunde egna sin tid och omtanka endast åt un¬
dervisningen i Skolan. Såsom ytterligare stöd för den nu
framställda anhållan om löne-anslag, torde mig tillåtas få fä¬
sta uppmärksamheten deruppå, att dels Staden är belägen på
ett afstånd af g 1fi mil från närmaste Stad i Riket (Udde¬
valla), så att man ej med skäl kan få förutsätta, att Ström-
stadsboar skulle försända deras barn till någon annan Stads
Skola, för att kunna erhålla undervisning i andra högst vig¬
tiga ämnen, än hvarå i en Pedagogi, föi faltningsmässigt, kan
göras anspråk: dels att det således hittills icke varit möjligt,
alt i berörde afseende vinna ett önskadt ändamål, med min¬
dre vederbörande föräldrar mäst uppoffra ej obetydligt, ge¬
nom särskilda arfvoden till Läraren; dervid, såsom bevis ej
blott på den rådande hågen för bildnings bibringande åt det upp¬
växande s'ägtet, utan ock för behofvet af en mera tjenlig under-
Den 5 Mars.
yisnings-anstalt i Strömstad, än Pedagogi, nu må nämnas, tili
välförtjent loford åt nu varande Läraren, hvilken, utöfver
sin skyldighet, jemväl undervisat barnen i allmänhet uti de
läro-ämnen, som böra i Apologist-skolor läras, att, ehuru an¬
talet af elever vanligen varit 3o å 35, någon gång 38, som
han ensam haft om hand, dock, undei loppet af de sista* tre
åren, från Strömstads Skola till Götheborgs Gymnasium di-
mitterats 7 lärjungar: dels alt, såsom af del föreslående kan
inses, invånarne uti Strömstads Stad, hvars folknummer år
i83g var i,3oo personer, deraf barn under i5 år voro gos¬
sar 212 och flickor 217, sakna den förmån, som invånarne i
alla öfrige Stiftets Städer tillgodonjuta, genom dervarande
hällre doterade Skolor, oaktadt ofta mindre deraf i behof än
Strömstad, så väl i afseende på läge som folkmängd; så alt,
i följd af alla dessa förhållanden, det skall, såsom jag vågar
förutsätta, finnas påtagligt, att Strömstads Skola med all rätt¬
visa bör kunna få påräkna den nu föreslagna förbättring, ge¬
nom Rikets Höglofl, Ständers behjertande och anslag af der¬
till nödige medel.
Om remiss häraf till Höglofl. Stats-Utskottet anhålles
vördsamt.
Joli. Hegardt.
N:o 170.
/
Af Kongl. Maj:ts i afskrift bifogade Nådiga Bref den 24
Nov. i8j7, till Landshöfdinge-Embetet i Götheborg, inhäm¬
tas, att, uppå Kongelfs Magistrats gjorda, af Konungens Be¬
fallningshafvande förordade och i underdånigt Memorial af
den l3 Maji i836 insända underdåniga ansökning, Kongl.
Maj:t, efter Krjgs-Collegii och Stats-Contorels hörande, samt
efter inhämtad upplysning, att den arrende-afgift, 80 Rldr
32 sk. B:co, som, enligt Gnntract den g Maji S796, bör till
Kongl. Majit och Kronan af Kongelf erläggas för nyttjandet
af åtskilige under arrende å obestämd tid till Staden upp-
Jåtne smärre tomter vid Bohus raserade fästning, jemte den
så kallade Säfstufvan, (hvilket arrende Staden icke inbetalt,
sedan 1834 års slut) — vore en till Statsverket ingående in¬
komst, nådigst förklarat, det kunde Kongl. Majit icke i Nan¬
der bevilja Staden Kongelf den sökta befrielsen från berör¬
de arrendemedels fortfarande betalning; dock att Kungl. Mailt
ville till nästkommande Ständer aflåta Nådig Proposition, hu¬
ruvida icke ofvan omförmälda tomter må arrendefritt åt Sta¬
den upplåtas, under vilkor, att den nu utgående afgiften då
skulle af Staden till fattiga barns uppfostran användas.
Det är mig bekant, alt en sådan Nådig Proposition till
Rikets Ständer är att snart förvänta, hvareroedlertid jag, i
egenskap af Representant för Kongelfs Stad och i anledning
af erhållet uppdrag, icke bordt lemna å sido, att jemväl, un¬
der den ännu fortvarande motionstiden, väcka fråga, som till
Den 7 Mars.
253
Rikets Ständers behjertande och bifall vördsamligen hem¬
ställes, derom, att ifrågavarande arrendesumma 80 Rldr 3a
sk. Blco måtte efterskänkas Kongelf med retroactiv verkan
från i835 års början. De ytterligare skäl, som till stöd här¬
före finnas och jag vågar hoppas skola, jemte de i Kongl.
Brefvet den 24 Nov. 1837 citerade, af Kongelfs Magistrat i
underdånighet åberopade, hos Rikets Ständer tala lör bifall
lill motionen, uther jag mig få andraga, då den väntade Nå¬
diga Propositionen i ämnet ankommer.
Joli. Hegardt.
Härvid fanns bilagdt Kongl. Majlis åberopade Nådiga
Bref af den 24 November 1807.
Den 7 Mars.
N: 0 171.
Bland Rikets Allmänna Inrättningar är Postväsendet en
flland de vigtigaste och kräfver ej bevis för nödvändigheten
af dess tillvaro och förbättring; — men de Författningar,
Ordningar och Instructioner, hvarefter Styrelsen går och Cor-
respondenlerne hafva sig att rätta, gro föga kände och kun¬
na ännu räknas lill Postverkets enskilda hemligheter. För
mer än i5o år tillbaka trycktes en samling, sorn här och
der kan få genombläddras och meddelar föråldrade och nu
mera olämpliga stadganden. — Både enskild man och jemväl
Domare-personalen sakna ledning af promulgerade logar i
ämnet, när i förekommande fall en dylik påkallas. — Obe¬
räknad! nu öfverklagade olägenhet förefaller mig den så kal¬
lade speciela recommendationen vara i vissa af-eenden högst
obestämd till nytta och ändamål. Det är väl obetaget, alt på
hvad sätt sorn helst, som Postverket ej är förbjudet befordra,
erhålla en dylik, men ännu är ej expressis verbis uttryckt,
att Staten håller mig förlusten skadeslös, och äfven är oaf¬
gjord!, huruledes jag skall bevisa min lätt dertill, så att en
slik ej kan gå förlorad och underkännas. Det sätt, hvarpå
recommendations-bevis nu för tiden meddelas, anser jag för
ofullständigt och origtigt, då Postförvaltaren blott attestera!-
den afgående summan, men ej de specificerade sedlarne, hvil¬
ka ej en gång granskas, örn de äro af sann beskaffenhet.
Det synes alltså hvila på min egen edgång, att, efter en o-
lycka för Postgången, få tillsvärja mig ersättningen, och det¬
ta bevisningssätt kan i allmänhet jag ej gilla.
Postlörvaltarnes rätt, grundad på 1707 års Canzli-Tn-
struc.tions g moment, att emot skälig recognition emottaga
till afsändande bref, sorn elter posttimma framlemna*, är i sin
grund origlig och vid tillämpningen äfventyrlig; ty Embetet
bör ej bero af eller ställas på gratificationer, och fa tal ie-
timma bör i lagen finnas för brefvens aflemnande och postens
254
Den 7 M a r s.
afgång. Efter nu varande ordning fan i förra fallet för¬
kortning och i sednare obehörig utsträckning inträffa.
Piältigheten, att på Post-Coutoren när som helst aflef-
verera bref, bör vara gifven och icke, som nu i landsorterne
förkunnas, blott ega rum den dag posten till adressorten af¬
går; ty detta verkar stor svårighet för å landet boende per¬
soner, som måste ofta begagna en lägenhet till Staden i för¬
väg, att kunna afsända sina bref.
Icke sällan sker, att Postskrifvare förordnas, på princi¬
palens ansvar, utöfva Embetet. — Denna Vicarie måste Cor-
respondenten erkänna på längre och kortare tider, derunder
Principalen är borta. Man ser aldrig ett sådant constitue-
rande offentliggjordt, och ehuru Vicarien icke eger det rin¬
gaste eller man vill medgifva honom hvarken moralisk eller
intellectuel skicklighet, att Postembetet bestrida, måste jag
likväl anförtro honom mina penninge-remisser, samt till hans
meddelande bevis sätta min förtröstan och säkerhet. Utgån¬
gen kan likväl blifva oviss och faran är icke obetydlig.
Jag undgår att besvära med afhörande af vidare behof
af jemkningar och förtydliganden uti Postförfattningarne, samt
hemställer till Riksens Ständers pröfning, att medverka tili
följande önskningar:
1:0 Att alla nu gällande Postförfattningar må samman¬
föras och till tryck befordras, offentligen promulgeras, samt
Domstolarne i Författnings-samlingen meddelas.
2:0 Att, derest tydliga föreskrifter ej redan finnas, sådane
må derom utgå, att Postförvaltarne skola till viss tid, emot
laga postporto, emottaga blefven och ej derefter, under vil¬
kor mot särskild betalning, låta sig dertill förmå: att bref¬
ven skola alla dagar få inlefvereras: oell att speciela recom-
inendationsbevis skola tecknas å specificationerne, med attest,
alt de specificerade sedlarne utgjort remissen.
3:o Att, under Postförvaltarens permission, inga andre
förordnas till Vicarier, än de, som äro dertill fullt qvelifice-
rade, samt gitta ställa moralisk och materiel prasstation för
Embetets utöfning, denna sednare, så vidt Förfallningarne
föreskrifva; — att, innan en så beskaffad Vicarius conslitu-
eras, Konungens Befallningshafvande i Länet elier Magistra¬
ten i Stad höres öfver förslaget; och
4:o Att det bestämmes i tydlig Förordning, hvad som i
ersättningsväg är föremål för speciel recommendation, och
Correspondenten återgäldas, 0111 det förloras; i sammanhang
hvarmed det ovissa kan försvinna derom, huruvida Staten
utan omgång ersätter under postgång förlorade recommende-
rade remisser af Privatbank-sedlar, enskildas skuldebref m. m.
Att detina motion må tillerkännas remiss till Utskott,
derom får jag vördsamt anhålla.
H. F. Christierson.
Den 7 Mars.
a55
N:o 172.
Den under Carlscrona lydande köpingen Ronneby, hvars
handlande Borgerskap drifver en icke obetydlig in- och utri¬
kes handel, är belägen ungefärligen 3/8uMs mil från hafvet,
med hvilket likväl den så kallade Rottne-ån sätter köpingen
i communication; men denna å eller ström har i sednare å-
ren blifvit så uppgrundad och är här och der fylld på bot¬
ten af jordfasta stenar, alt muddring och sprängning måste
med allvar företagas, om sjöfarten icke skall upphöra till
skada för orten och hela Riket, som afhämta eller sjöledes
påräkna denna del af Blekinges exportartiklar. — Bilagde
kostnadsföi lag, upprättadt af Major-JMechanicus Wallenstrand
med ojäfvoge personer fiän Carlshamns stapelstad, upplyser,
att kostnaden för åns och reddens rensning och upphjelpan-
de uppgår till icke mindre än 27,534 Rtdr B:co, så alt det¬
ta för enskild och allmän nytta högst påkallade företag öf¬
versegel' nu och för alltid köpingens Hamnbyggnads-Cassa.
Då denna segelled eller communications-linea icke bör
upphöra eller igenfalla, samt dess farbarhet är af allmän och
stor fördel, ehvad saken betraktas i och för in- eller utrikes
handeln , för hvilken näringsgrens uppdrifvande köpingens
innevånare gjort väl kända stora uppoffringar; så anser jag
icke betänkligt, att för ifrågavarande ändamål anmäla Ron¬
neby till allmänt understöd på g:de Hufvudtiteln med Tio¬
tusende R:dr B:co, att under behörig controll få lyftas och
användas, eller, om detta ej må beviljas, beloppet må till
Ronneby handlande Borgerskap, såsom lån utan ränta, mot
säkerhet anordnas, att med 3 procents årlig afbetalning till
Riksgälds-Contoiret åter bäras.
Om remiss till Utskott af denna vördsamma motion får
jag anhålla.
H. F. Christierson.
Härvid var bilagdt det åberopade kostnadsförslaget.
N:o t^3.
Genom närlagde Kongl. Bref af den 21 Junii i83q står
att inhemta, huruledes, efter en mångårig strid, Carlscrona
Stad blifvit ålagd, att utgöra ett Pastorat och att emot Sven¬
ska Församlingens bestridande underhålla 2:ne Tempel, nem¬
ligen sitt eget och den Tyska lörsamlingens, med en Kyrko¬
herde och 2tne Adjuncter jemte betjening. Genom berörde
Konungabref upphäfdes ?.:ne äldre, likaledes bifogade, af den
1 September 1837 och den i3 Julii 1838, hvilkas innehåll
Svenska Stadsförsamlingen, vid då antydde och ännu rådande
förhållanden, uttryckligen begärde få efterlefva, meri annor¬
lunda utföll Hans Maj:ts Nådiga beslut. Det är bekant eller
blir nu erinradt, att den så kallade Amiralitets-församlingen
i Carlscrona, utgörande icke mindre än 5,693 personer, åt¬
a5 6
Den 7 Mars.
njuter på Statens bekostnad fria Religionsförmåner, utan att
vidkännas andie, än någre få frivilliga mindre bidrag. Åter¬
stoden af Stadens innevånare, utgörande 5,o43 personer, hvar¬
af endast 3,5i2 äro öfver i5 år, skola således underhålla på
deras bekostnad 2 stora Tempel jemte Presterskap och Kyr¬
kobetjening. Desse 3,5t2 personer innefatta 645 hushåll,
hvaraf likväl 286 tillhöra fattigare elasserne, af hvilka sär¬
deles bistånd ej är alt påräkna. — För tänkaren med rätts-
sinne blir således genast fattligt och obestridligt, att Carls¬
crona Stads innevånare, utom Militair-staterne, icke förmå ef¬
terkomma Kongl. Majtts Nådiga vilja, med mindre ej hjelp
från främmande håll inträffar. — Hurusom församlingsskic-
ket blifvit bragt i delta annorlunda förhållande mot fordom,
kan erfaras af innehållet utaf berörde Konungabref, eller att,
på skäl, som numera ej ligga inom pröfningsrättens område,
Amiralitets Super-Intendentskapet skiljdes från Carlscrona
och, i sammanhang dermed, icke allenast Praebende-pastora-
tet Ramdala och Jemsjö frångick, utan ock med nya Kyrko¬
väsende! förknippades underhållsskyldighet för 2:ne i stället
för Ett Tempel. När härtill lägges, hvad handlingarne bestyr¬
ka, det Församlingarnes gemensamma skuld bestiger sig till
17,601 R:dr i(j sk. 4 rist. Banco samt att för Kyrkornas nöd¬
vändiga reparation erfordras 10,000 R:dr och deröfver, så är
det förlåtligt, att Kongl. Majtts Nådiga Bref af den 21 Junii
183g ännu ej af Lunds Dom-Capite! kunnat mot Församlin¬
gens erinringar sältas i verkställighet eller i enlighet dermed
Kyrkoherde väljas och öfrigt Presterskap anskaffas.
I dessa brydsamma och visserligen icke i oträngdt mål
anförde omständigheter, fulllygade af närslutne handlingar och
bevis, samt då ej eller förtigas bör, att nästan alla öfrige Ri¬
kets Städer ega Proebenden, hvaraf Carlscrona är i mistning,
vågar Carlscrona Stads Borgerskap eller till Militair-staterne
ej hörande Invånare genom mig till bifall hos Höglofl. Rik¬
sens Ständer vördsamt begära:
i!o Att, i likhet med hvad som vederfarits andra svagt
lottade Församlingar, Carlscrona Studs-pastorat, al den i Blekin¬
ge befintlige, Kronan förbehåline Spannmål, 226 tunnor 20 1f"i
kappar råg och korn, mätte tilläggas i5o tunnor, att tillgodo¬
njutas såsom understöd, så länge Pastoratet i sin nuvarande
svaghet fortfar, och bättre vilkor eller gynnsammare organi¬
sation ej inträffat; och
2:0 Alt nämnde Församling, emot all den säkerhet
som vill fastställas, måtte beviljas från Riksgälds-Contoi-
ret, såsom Lån, 20,000 R:dr Banco, att räntefritt innehafvas
Och efter fyra års förlopp sålunda återbetalas, ätt ry~2o:dedel
hvarje derpå följande år liqviderades, tills hela Lånet är guldet.
Jag anhåller vördsamligen, att denna motion må bevil¬
jas remiss till Höglofl. Stats-Utskottet, som värdes skänka det¬
ta ärendf sin synnerliga uppmärksamhet, hvaraf, med hän¬
seende lill Kyrkoskicket i Carlscrona, det ovedersägligen är
Den 7 Mars.
förtjent, helst hjelp på annan, än den nu beträdda vägen, ej
synes kunna främjas eller beredas, så länge den privilegiera¬
de Garnizons-församlingen måste tolereras och skyddas.
II. F. Christierson.
N:o 174.
En tiderymd af mer än 3o år har redan förflutit, sedan
vårt Statsskick erhöll sin nuvarande lorm. Under denna så¬
lunda tillryggalaggda tid hafva visserligen de allmänna begrep¬
pen om det Constitutionella Samhällsskickets vigtigaste grund¬
satser betydligt klarnat och utvecklat sig. — Man eger också
kanske en tillförlitlig garanti mot förnyandet af sådana till¬
dragelser, som caracleriserade vår frihets så kallade menlösa
dagar. Men ännu låter man dock, utan anmärkning och be
ifrån, mångfaldiga förhållanden fortfara, som, grundande sig
på fordna samhälls-författningar, befinna sig i uppenbar strid
med de väsendtligaste vilkorén för den förändrade Statsfor¬
mens oeftergifliga tillämpning. — Att i någon mån få dessa
missförhållanden för framliden undanröjde och nu gällande
Grundlagars uttryckliga föreskrifter iakttagne, är ändamålet
med denna framställning jag nu går alt göra, och hvartill
jag finner mig särskildt uppmanad af Representantens pligt—
enliga omvårdnad om helgden af Svenska folkets obestridliga,
fast ofta förbisedda beskattningS-rätt.
Efter hvad allmänt kändt är och lii! en del blifvit åda-
galagdt genom offentliggjorde Räkenskaps-utdrag och Revi-
Sions-berätlelser, finnes under de administrativa Embetsver-
kens vård och fönvaltning en mängd mer och mindre betyd¬
liga Cassör.
Dessa Cassör, hvilkas behållningar merendels fortgår i en
oafbruten årlig tillväxt, hafva, med ett och annat undantag,
från början tillkommit derigenom, att för något visst ändamål
anslagne medel, sedan de till vederbörande Embets-verk in¬
gått, icke behöft för det afsedde föremålet användas. De ut¬
göra följaktligen, i sjelfva verket, under tidernas längd upp-
komne, odisponerade besparingar å beviljade Stats-utgifter.
I likhet med hvad i afseende på de under Riks-Statens Huf-
vudtittlar uppkommande enahanda tillgångar är vordet ut¬
tryckligen stadgadt, synas äfven dessa besparingar ovilkorli¬
gen hafva bordt till Rikets Ständers disposition öfverlemnas.
Att sådant icke skett, och att vid uraktlåtenheten häraf Ri¬
kets Ständer icke redan gjort sina anspråk gällande, måste,
jemte alla andra missbruk och olagligheter, som i nästan hvar¬
je förvaltningsgren opåtaldt få ega rum, lillskrifvas bristfäl¬
lig lie I e n af Representationens nuvarande sammansättning och
arbetssätt. Men äfven under nu befintliga olämpliga former,
synes det dock i sanning oförklarligt, att Rikets Ständer, vid
verkställde Stats-regleringar och pröfning»!' af just samma be-
Bilagor till Bor g.-St. Prat. vid Riksd. iS/fo. 17
258
Den 7 Mars.
hof, för hvilka dylika anslags-summor förut varit medgifven,
och blifvit af de skattdragande utgjorde, icke sällan helt och
hållet uraktlåtit alt taga i beräkning de tillgångar, som före¬
finnas uti desse obegagnade och Ständernas dispositions-rätt
undandragne summor.
På sådant sätt hafva omförmälde, under en längre tids¬
följd tillskapade särskilda Cassör, af hvilka en del ännu lärer
vara undanhållen Rikets Ständers och deras Revisorers gransk¬
ning, fått ostördt förvaltas af verkställande maktens godtycke,
och användas till hvarjehanda af Rikets Ständer hvarken pröf-
vade eller godkände föremål. Oberoende af den Rikets Stän¬
der i Regeringsformens 62 §. tillerkända rättighet, att bestäm¬
ma Statens anslags-summa och sättet för deras användande,
har således Regeringen egt och fortfar att ega till sin dispo¬
sition allmänna medel, hvilkas till flere millioner sammanräk¬
nade belopp bereder Regeringen ett hitintills icke obegagnadt
tillfälle, alt, med fullkomligt åsidosättande af Representatio¬
nens beslut och stadganden, oafbrutet fortfara i sitt antagna,
fastän af den andra Statsmakten uttryckligen ogillade förvalt¬
nings- och hushållnings-sätt.
Med den, i detta hänseende, under de sednaste åren vun¬
na erfarenhet, särdeles hvad dispositionerna å en af de be¬
tydligare allmänna Cassorne, nämligen Post-verket beträffar,
måste det, under bägge Statsmakternas nuvarande inbördes
förhållande, vara af större vigt än någonsin, att vid denna
Riksdag förekomma möjligheten af ett I i kar t ad t förfarande
för framtiden.
I öfverensstämmelse med de åsigter, jag nu haft äran an¬
tyda, och på det att Rikets Ständer måtte komma i ovilkor¬
lig! åtnjutande af deras Grundlags-enliga rätt, att pröfva, be¬
stämma och controllera sältet för allmänna medlens användan¬
de, samt de förvaltande Embets-vei ken befrias från en, för
dem helt och hållet främmande penninge-rörelse, får jag föreslå:
a) Alt, med undantag af Pensions-Cassor och andra till
fromma Stiftelser eller uppfostrings- och sjukvårds-anstal-
ter m. fl. dylika inrättningar anslagne fonder och tillgångar,
alla genom allmänna bidrag uppkomna, och under de admi¬
nistrativa Verkens förvaltning ställda Cassör må, inom viss
bestämd tid, till Riksgälds-Conloiret öfverlemnas, eller till be¬
stridande af nu ifrågasatte och af Rikets Ständer godkände
utgifter användas.
b) Att jemväl Stats-verkets från äldre åren egande och
på utredande af Stals-Contoiret beroende behållningar och
fordringar må, så vidt icke Rikets Ständer orri deras använ¬
dande särskildt förordnat, likaledes, jemte öfriga i anledning
häraf redan uppkomne, eller framdeles uppkommande tillgån¬
gar, varda Riksgälds-Contoiret tillställda; och
c) att Rikets Ständer må hos Kongl. Majit i underdånig¬
het anhålla|, att den i 58 §. af Regeringsformen föreskrifna
redovisning vid hvarje Riksdag, i afseende på Stats-verkets
Den 7 Mars.
tillstånd i alla dess delar, hädanefter äfven mätte omfatta al¬
la under särskilde Embetsverks vård och förvaltning ställde
anslag och fonder, på det att Rikets Ständer må komma i
tillfälle, att jemväl örn de sålunda använda och disponibla
medlens begagnande förordna.
Om remiss häraf anhåller
And. fVedberg■
N:o 17 5.
I slutet af år i838 eller i början af nästlidet år inlem¬
nade Handlanderne i Calmar och i Junii eller Julii månader
sistnämnde år Handlanderne i Westervik till Kongl. Majit en
underdånig ansökning, deruti de anhölfo, att Kongl. Majit
täcktes, på det sätt han tjenligast funne, söka hos Danska
Regeringen bemedla, att Svenska trädvaror, skeppade med
Svenska fartyg, måtte inom Konungariket Danmark icke be¬
lastas med högre tull- och skeppsumgälder, än Finska träd-
varor och skepp. Orsaken till denna anhållan var den, att
år 18>8 utkom i Danmark en, ifrån början af nästpålöljde
år gällande, Förordning, som, genom nedsättning af lull och
andra umgälder för Finska trädvaror och skepp, i betydlig
mån lättade den Finska trädvaruhandeln och gjorde för den
Svenska svårt, att med den förre concuri era. Uti omför¬
mälde underdåniga ansökning sökte berörde Städers Handlan¬
de Svenska Regeringens bemedling för erhållande af samma
fördelar för Svenska trädvaruhandeln, hvilka sålunda blifvit
den Finska beviljade; och som nämnde ansökning ofser alla
Svenska Stapelstäders och handelns i allmänhet nytta, så får
jag, efter förnyande inför Högtärade Ståndet af denna ansök¬
ning, vörd'amt hemställa, huruvida icke Med-Stånden böra
inbjudas, att derutinnan deltaga; hvarförutan jag anhåller om
remiss till behörigt Utskott af memorialet.
G. Moberg.
N:o 176.
Hvar och en, som handlar med spanmål och salt, måste
erkänna, att nästan hvaije transaction, då något parti af
dessa varor skall föras ifrån en hamn till en annan, medfö¬
rer icke allenast obehag, utan äfven stora förluster derigenom,
att varan, ehuru den, både på lastnings- och lossningsorten,
mates af så kallade edsvurne Mätare, betydligt undermål in¬
träffar. Detta måste bero på sältet, hvarpå mätningen verk¬
ställes, emedan Mätarnes egen rättskänsla föranleder snart
sagdt ensamt, att målet varder ordentligt, svagt eller drygt;
och tror jag, att exempel ej saknas derpå, att Mätarnes rätts¬
känsla, genom ett eller annat medel, kunnat nedtystas till säl¬
jarens eller köparens fördel.
På det att detta förhållande måtte föländras så, att bå¬
Den 7 Mais.
de säljare och köpare varda oberoende af Mätarnes större el¬
ler mindre bevågenhet, vill jag uppgifva det förslag, att en
större jernhatt, som kunde rymma 2 ä 3 kappar, anbragtes
öfver målkärlet på 3 å 4 tums distans derifrån och uppbars
af 3:ne fö ter, hvilka så spridde sig, att de icke vidrörde
detsamma. Härigenom skulle allt, som mättes, nedfalla ifrån
samma distance 1 målkärlet, och om vidare uti den föreslag¬
na tratten ett kors af jern insattes, kunde den större eller
mindre styrka, hvarmed säden af Mälaren iöstes, icke verka
på målkärlet, äfvensom dess vidrörande af skofveln eller nå¬
gon del af tratten skulle genom den föreslagna distancen och
foliernas stora spridning förekommas. Skulle något mera än¬
damålsenligt project uppfinnas, och derigenom det åsyftade
ändamålet bättre kunna vinnas, får jag förklara, att jag ej
bar någon förkärlek för det af mig nu vördsamt framställda
project.
Emedlertid får jag vördsamt anhålla, att detta mitt me
morjal varder till behörigt Utskott remilteradt.
G. Moberg.
N:o 177.
Genom Nådig Resolution af den g Januarii 183g har
Kongl. Majrt, uppå underdånig ansökning af Contingent-Bor-
garen i Askersund, Bruks-idkaren Olof Spikh, förunnat ho¬
nom rättighet, att inom Carbhoga församling i Örebro Län
uti öppen bod till salu hålla allehanda köpmannavaror; och
till följd af den sålunda meddeldte Nådige tillåtelsen drifver
Bruks-idkaren Spikh uti 2:ne öppna salubodar en ganska be¬
tydlig handelsrörelse. Christinehamns handlande, hvilka hit¬
tills trott sig af lagens ännu qvarstående, genom någon all¬
män författning icke upphäfne förbud, mot landsköp i ge¬
men, kunna påräkna enahanda skydd, som Borgerskapet i
Rikets öfrige Städer hafva, genom den af Bruksegaren Spikh
redan flere år förut olofligen idkade, men nu i Nåder privi¬
legierade handelsrörelse, sett sig beröfvad en icke ringa del
af de för deras bergning påräknade inkomster, enär de ge¬
nom densamma åtminstone förlorat det betydligaste af deras
afsättning åt Carlskoga församling, som ensam räknar öfver
6,000 innevanare. Alt Carlskoga socken genom den Nådiga
Resolutionen tillskyndats en förmon, sorn många andia sock¬
nar i Riket säkerligen eftersträfva!, lärer ej kunna bestridas,
emedan det naturligtvis är beqvämligas! för en köpare, att
på sä nära håll, soro möjligt, kunna hämta sina behofver,
men lika visst är ock, att Christinehamns Borgare genom
samma Nådiga Resolution lidit en oberäknelig förlust, och
alt, i händelse Nådigt bifall framdeles meddelas dylike an¬
sökningar i allmänhet, Städerne i Riket derigenom skulle be¬
redas en säker undergång. — Det är derföre och då jag be¬
farar, att underdåniga suppliker af enahanda beskaffenhet
Den 7 Mars.
från andra orter i Riket ej lära uteblifva, som jag nu vågar
föreslå, att en underdånig önskan må till Kongl. Majit varda
framställd derom, att sådane privilegier, som det nu ifråga¬
varande, icke må åt enskilde personer i Nåder beviljas.
Om remiss till vederbörligt Utskott anhåller
J. P. Ekstrom.
N:o i78.
Bland Författningar, hvilka fordra en, af allmänna rö¬
sten länge påkallad, jemkning och rättelse, torde med skäl
kunna hänföras Kongl. Förordningen d. 10 December 1756,
som bestämmer Magistrats-personernes arfvode för Boupp¬
teckningars förrättande i Städerne, utom Stockholm, till en
procent af all i Sterbhuset befintlig lös och fast egendom.
Denna afgift, från hvars erläggande Ridderskapets och Adelns
samt Presterskapets Sterbhus äro, på grund af lag och sär¬
skildte privilegier, befriade, och hvilken bland samhällets al¬
la medlemmar endast drabbar Sterbhusdelegare efter Borga¬
re och Ståndspersoner i Städerne, samt i Slockholm, i följd
af Kongl. Förordningen den 1 Maji 174g, endast utgår med
1/2 procent af Boels tillgångar, är i synnerhet betungande
derföre, att före densammas beräknande den i boet befintli¬
ge skulden ej får afdragas och således vid den händelse, att
gälden nära uppgår lill lika belopp med tjllgångarue eller öf-
verstiger densamma, högst obilligt medtager den återstående
obetydliga behållningen, eller lika orättvis utgår på bekost¬
nad af boets Borgenärer.
För vinnande af någon rättelse härutinnan, får jag fö¬
reslå 2:ne alternativer.
För det första: att ifrågavarande afgift må helt och hål¬
let upphöra, samt Städernes Borgerskap och samtlige inne¬
vånare, i likhet med öfrige sainhällsclasser, må tillåtas, att
sjelfve åt sig utse Bouppteckningsman, med hvilka de 0111
arfvodet för sådane förrättningar kunna öfverenskomma, el¬
ler att, i fall Bouppteckningar anses böra fortfarande verk¬
ställas af Magistraternes Ledamöter, ingen annan ersättning,
än dagtractamente och lösen för instrumenternes utskrifning,
må ega rum
För det andra: att Bouppteckningsarfvodet endast må
beräknas och utgå af boets behållning, sedan den skuld,
hvaruti Sterbhuset häftar, först blifvit afdragen, samt om-
förmälde afgift således icke erläggas för hvad Sterbhuset ic¬
ke eger.
Då likväl, genom de nu föreslagne förändr ingarne, Ma-
gistraternes Ordförande och Ledamöter skulle komma att
vidkännas minskning i deras påräknade inkomster, torde er¬
sättning för dem böra beredas genom någon lämplig tillök¬
ning i deras förut innehafvaride löner, motsvarande hvad de,
efter medelberäkning för en tid af t. ex. 10 år, förlorade ge-
2Ö2
Den 7 Mars.
nora antagandet af någotdera utaf de föreslagne alternati ver-
ne, en tillökning, den jag förmodar Städernes Borgerskap och
innevånare gerna skulle vilja medgifva.
Jag anhåller, att detta memorial blir remitteradt till ve¬
derbörligt Utskott.
J P. Ekström.
N:o i ”C).
Det omåttliga bruket af bränvin har sedan längre tid
utgjort ett af de mest bekymmersamma föremål för Rege¬
rings, Riksens Ständers och den enskilde fosterlandsvännens
uppmärksamhet.
Icke alltid oell allmänt bar man insett och erkänt, att
den omåttliga förtäringen står i oskiljaktigt sammanhang med,
och är en följd af den omåttliga, i sednare åren sig allt me¬
ja ökande liilverkningen af bränvin. — Utgående från den¬
na åsigt och erkännande för min del, att jag i bränvinets
missbrukade förtäring och tillverkning, ser det ojemnförligt
största närvarande hindret för Svenska folkets allmännare
välstånd och trefnad, går jag, att lill ändring uti Kongl.
Majtts nu gällande Nådiga Förordning angående grundel’ och
afgifler för bränvinsbränningen af den ig Junii i835, vörd¬
samt föreslå några få, men hufvudsakliga principer, ledande
till betydligt mindre och beräknelig produetion, och till hög¬
re, men jemnt och rättvist fördelad bevillning, nemligen:
Bränningstiden blifve oföränderligen, det är, utan möj¬
lighet af inhibition, fyra månader, nemligen från och med
20 October till och med 20 December, samt från och med
I April till och med sista Maji. — Denna tid må ock efter
vedel böi lig anmälan kunna delas till hälften, med derefter
lämpad skatt; men alltid så, att ene terminen omfattar de
tvänne höstmånaderne och andra terminen April och Maji
månader.
Bränvinsredskapen blifve endast enkel, utan eller med
niäskvarmare, det är: alldeles sådan, som den i i3 § af i835
års Förordning under lista oeh 2:dra Artikeln beskrifves. •—•
Nittio kannor utom kokrummet förblifve högsta pannerymd,
som får begagnas, och tjugu kannor utom kokrum den min¬
sta, hvarefter skall skattas, 0111 än en mindre panna af någon
särskild orsak skulle vilja begagnas.
De i 21 § 2 momentet utsatte böter för tillverkning af
redskap af större rymd, än den tillåtna, böra ock, samt till
dubbelt belopp, utsträckas till den, som tillverkar redskap
af annan, än nu föreslagne i i3§. 1 och 2 Artikeln beskril-
na beskaffenhet.
Bcvillningen blifve för första classens redskap 3 sk., och
för anina classens redskap 4 s^- B:co för hvarje kanna sex-
gradigt bränvin, som med uppgifven redskap på 4 månader
anses kunna högst tillverkas, börande denna afgift, uträknad
Den 7 Mars,
203
efter förenämnde grund, så noga, sora möjligt, i en särskild
Tariff bestämmas och utföras för hvarje hel kannas panne¬
rymd från och med 20 till och med go kannor, med den
skillnad, sorn ofvan blifvit antydd, eller en tredjedels tillök¬
ning för redskap med mäsk värmare, hvarvid ock, efter hvad
erfarenheten gilver vid handen, såsom minimum för tillverk¬
ning på 4 månader med en go kannors panna utan mäsk-
värmare, må antagas 4>ooo kannor, hvilka å 3 sk. bestäm¬
ma bevillningen för en sådan panna till 2Öo R:dr, och för
en lika stor panna med mäskvärmare å 4 sk* till 333: 16;
och må såsom minimum af tillverkning under samma lid med
en 20 kannors enkel panna antagas 4oo kannor, som å 3 sk.
bestämma afgiften för den minsta panna utan mäskvärmare
tilli 25 R:dr B:co, och för samma panna med mäskvärmare
å 4 sk. till 33 i/3 R:dr.
I fråga 0111 hemmansvärdets berättigande till pannerymd,
likasom i alla öfriga sladganden, hvilkas ändring icke står i
sammanhang med och skulle blifva en följd af den nu före¬
slagne principens antagande, önskar jag ingen hufvudsaklig
rubbning af 1835 års Kongl. Författning.
Motiverne för dessa af mig föreslagna ändringar ligga
klara för den, som vill deni uppfatta, och öfverensstämma lill
min fägnad nära med de uti Kongl. Majlis Nådiga Proposi¬
tion i delta ämne yttrade flsigter; likväl väntar jag, åtmin¬
stone hvad beträffar inskränkningen i redskapens beskaffen¬
het, icke ringaste motstånd af det missförstådda landtmanna-
interesse, som i en vidt utsträckt bränvinsbränning ser enda
medlet till afkomst.
Jag tycker mig redan på förhand höra af denna talrika
legion förkastelsedomen öfver ett project, som uti en lofgif¬
ven industrigren vill hindra och binda u'vecklingen af den
menskliga uppflnningsgåfvan under en tid, dåden i alla rigt-
ningar går med stora steg framåt, som vill neka en fabrica-
tion att tillegna sig alla möjliga förbättringar, ledande till
besparing i tillverkningskostnad, hvilken endast står till¬
sammans med frihet i sättet för, och i qvantiteten af pro¬
duetion.
Till detta och mera sådant svarar jag, att just rigtighe-
ten af dessa nyssnämnde grunder hindrar deras tillämpning å
bia nv inslags! i fillingen för den, som med mig, långt ifrån att
önska se ifrågavarande industrigren vidare uppblomstra, hell¬
re ser den, såsom ett nödvändigt ondt, allt mera undertryc¬
kas, och helst skulle se den, jemte consumtion af produeten,
försvinna.
För den i bränvinsbränningens mysterier någorlunda in¬
vigde är det mera än väl bekant, och de sednare 5 årens er¬
farenhet har i synnerhet lagt det för öppen dag, att, med
bibehållande af konstbi ännei ier, är ingen gräns möjlig att
beiäkna för qvantiteten af denna Riksförderfliga tillverkning,
ingen rättvis och jemn fördelning möjlig att iakttaga vid be¬
a64
Den 7 Mars.
skattningen deraf, hvilken rättvisa den skattdragande, i syn¬
nerhet den mindre jordbrukaren, som aldrig kan deltaga i
konstbränning, nu, då han inbjudes och kanske slår beredd
att åtaga sig en förhöjd afgift, så mycket mera och oefter-
gifligen måste påkalla.
Om remiss häraf till vederbörligt Utskott får jag vörd¬
samt anhålla.
B. de Maré.
N:o 180.
Uti Kungörelse af den 26 October i833, i afseende på
vissa förändringar uti författningarne rörande Stångjerns-smi-
det och Jernförädlingen, har Kongl. Maj:t ansett lämpligast,
i anseende till den då snart stundande Riksdagen, att upp¬
skjuta så väl definitiva skattbestämmandet, som den af Kongh
Bergs-Collegium anmälda och af Bruks-societeten understödda
frågan om härdfrihet och i allmänhet åtskilliga för jernhand-
teringens friare utveckling föreslagna stadganden, intill dess
Kongl. Maj:t, efter öfverläggning med Rikets Ständer, kunde
komma att bestämma hvad för ifrågavarande hufvud-näi ings
befrämjande i alla delar kan vara nödigt, samt med allmän
och enskild rätt förenligt.
Under afvaktan af den Kongl. Proposition, som således
i detta ämne lärer vara att förvänta, får jag emedlertid ge¬
nom denna motion framställa till Rikets Ständers Grundlags-
enliga behandling: Kongl. Majlis och Rikets Bergs-collegii af-
gifne, uti ifrågavarande Nådiga Kungörelse åberopade under¬
dåniga förslag till ny Förordning, angående Stångjerns-smidet
och Jernförädlingen i Riket.
Jag anhåller om remiss af denna min motion till Stats-
och Eeonomi-Utskotlen.
B. de Maré.
N:o 181.
Uti en lid, då Nationens uppmärksamhet allt mer och
mer blifvit riglad på fördelarne af hastiga Communications-
medel, och lili vårt Land vida större capitaler i pi oportion
blifvit nedlaggde uti Ångfartyg, än något annat lands, så har
man äfven börjat inse och finna behofvet och fördelarne utaf
en hastigare postgång. Under detta sträfvande framåt har äf¬
ven hos oss åter upplifvats en Inrättning, sora i andra Län¬
der redan länge utgjort en stående artikel bland Stats-ansla-
gen och hvars stora nytta, så uti militäriskt som coromer-
cielt afseende, är allmänt erkänd, nemligen Telegraf-Inrätt¬
ningen.
Jag har visserligen utaf Kongl. Majrts Nådiga Proposi¬
tion funnit, att bland Extra Stats-regleringen finnes, under
rubrik ”till anskaffande af Telegraf-persedlar för användan¬
Den 7 Mars.
205
de under krigstid} jemte de i sddant afseende erforderliga
undersökningar, Femton Tusende Riksdaler/J hvilket synes
antyda, alt desse medel skulle vara att först vid krigstillfäl-
len använda, och således icke skulle komma de nu inrät¬
tade till godo. Sedan jag gjoit mig underlättad om aflönin-
gen, och underhålls-kostnaden för de hitintills anlaggda Li-
nierna uti Stockholms och Götheborgs Skärgårdar, hvilka för
handel och sjöfart äro utaf en väsendtlig nytta, och vunnit
den kännedom, att kostnaden för dessa tillsammans erfordrar
Riksdaler 12,120, deruti inräknadt R:dr 666: 32 sk. Lifränte-
capital, för det af privat man donerade Stenhus vid Mose
Backe, der Inrättningen härstädes nu är. Förenämnde summa
lärer hitintills utgått af Postverkets besparingar, men enär
dessa synas genom nya ångfartygs byggande och möjligen ge¬
nom högre skjuts blifva hårdt anlitade, och fara således tor¬
de vara, att denna nyttiga Inrättning åter kommer att af¬
stadna, så vågar jag vördsamt föreslå Rikets Höglofl. Stän¬
der, att låta anvisa medel på ordinarie Stat å någon utaf
Hufvudlitlarne, må hända lämpligast den Fjerde, för ofvan¬
skrifne summa till Telegraf-inrällningarnes disposition, att ut¬
gå af Postmedlen, med bestämmande: att Inrältningarne all¬
tid skola vara uti verksamhet de tider af året, då sjöfarten
är i gång, som ock, att alla blifva berättigade kostnadsfritt
erhålla de upplysningar, som genom Telegraferne rörande
Sjöfarten om Fartyg inom deras linier åstundaseller kunna åstad¬
kommas, och som detta är en för hela Nationen nyttig In¬
rättning, vågar jag alltså derå fästa Höglofl. Stats-Ulskotlets
bch Rikets Ständers synnerliga uppmärksamhet.
A. M. Brinck.
N:o 182.
Vid en mängd af föregående Riksdagar hafva ständiga
Stridigheter uppstått, rörande Expeditions-lösens betalande.
Bland dem, som härvid äro förglömde eller blifvit ute¬
slutne, befinna sig Notarii Publici, ända från Konung Garl XI:s
tid. Den ansvarighet, som, enligt uråldriga Författningar, är
Notarii Publici ålagd, i förening med ansvarsfulle skyldighe¬
ter, hvilka efter sednare och äfven närvarande tiders praxis
af dem fordras, utmärka nogsamt den grannlagenhet de må¬
ste iakttaga och de dyrbara ansvarigheter, som dem tillhöra.
Vid handläggningen af det mest enkla rättegångs-mål, är
Protocollsföranden, hvilken på förmans befallning utfärdar en
expedition, justerad af Bältens ledamöter, berättigad till en
expeditions-lösen, så högt bestämd, att Notarii Publici för-
rättnings-documenter och lösen för desamma, jemförelsevis, är
ytterst missproportionerad, särdeles då afseende billigen bör
göras å deras skyldigheter, att genom personlig inställelse och
stundom ganska långväga besök verkställa förrättningar, för-
17*
266
Den 7 Ma rs.
enade med enskild ansvarsskyldighet och med åliggande, att
deröfver utfärda ganska förbindande betyg.
En obestridlig sanning är, i afseende på Collegial- och
öfrige Rätters göromål, att Protocolls-föranden bör vara till¬
gänglig vanligen högst Fyra timmar om dagen. Deremot må¬
ste Notarii Publici finna sig vid, att tillhandagå de reqvire-
rande nästan hela dagen och vid behandlingen af de honom
anförtrodde ärender, sjelf granskande deras behandling, äf¬
ven ansvara för Notarial-vårdens behöriga iakttagande.
Taxation å hvarje Notarial-fönättning finnes uti varan¬
de Expeditions-taxa ej bestämd i vidsträcktare mån, än att
för en vidimation, vare sig af några rader eller af flere ark,
utan någon bestämd gräns, skall lösas med En R.dr B.co.
Alla öfrige med Notarii Publiei-tjensten förenade göro¬
mål samt Expeditions-lösen derföre, äro helt och hållet utur
Expeditions-laxan uteslutne.
Notarii Publici är följaktligen endera förbehållen en god¬
tycklig Debiterings-rdtt eller ock ega de Expeditions-lösande
en godtycklig klander-rätt, rörande lösen; och då hvarje Em-
bets- och Tjensteman, från den högste till den lägste, liar sig
Jösnings-beloppet bestämdt för hvarje utfärdande Expedition
eller annan vidtagen tjenstemanna- befattning, till och med
Krono-Länsmän och Rätters Betjente, så bör intet hinder mö¬
ta, att en bestämd norm må till efterrättelse blifva gifven
för bestämmandet af de Förrättnings - arfvoden och den Ex¬
peditions-lösen, som Notarii Publici böra få uppbära för de
förrättningar de anlitas alt verkställa; helst de icke hafva nå¬
gon Ion sig anslagen och sjelfve få bekosta sig både Embets¬
rum och Skrifvare-biträde.
A. M. Brinck.
N:o 183.
Sedan Sparbanker nu mera blifvit inrättade på flera or¬
ter i Landet, och hvilka synas med förtroende vara omfat¬
tade, torde tiden, om de ej skola motarbetas, vara inne för
afskaffandet af Lotteri-spel, såsom en (öga hedrande, om ock
lör Staten skenbart lönande inrättning, hvilken behållning,
tillkommen genom den fattiges nog obetänksamt dit offrade
penningar, måste af Staten indirecte till honom återgifvas,
då han, hemsökt af nöd och elände, måste af allmänna me¬
del underhållas; och får jag således vördsamt föreslå, alt Ri¬
kets Höglofl. Ständer besluta, att Kongl. Svenska Nummer-
Lotteriet skall upphöra, äfvensom att alla så kallade Varu-
Lotterier, samt Lotteri på fast och lös Egendom, varda för¬
bjudna, samt att föi säljning af utländska Lottsedlar, af hvad
beskaffenhet de vara må, äfven förbjudas, allt vid äfventyr
af confiscation och böter.
A. M. Brinck.
Den 7 Mars.
N:o 184.
y Uti det Betänkande, som särskilde, dels af Kongl. Majit
FNåder förordnade, dels af Hufvudstadens Territorial-försam-
Iingar valde Comiterade den 5 Junii i83g, i underdånighet
afgifvit, och hvilket, på Kongl. Majlts Nådigste befallning, ar¬
till trycket befordradt, samt nu mera är till Riks-Ståndens
Ledamöter utdeladt, angående Fattigvården i Hufvudstaden,
hafva Comiterade uppställt en calcul öfver utgifter och till¬
gångar, hvilken, med förbigående ej b !o 11 af economien vid
de allmänna och enskilda Välgörenhets-Inrältningar, som ej till¬
höra den af Comiterade föreslagna Municipal-styrelsens för¬
valtning, utan ock af de tillgångar i fastigheter och eontanta
medel, hvaraf Församlingarnes Fattig- och Försörjningshus
ledan äro i besittning, äfvensom af de inom Församlingarne
till dessa Inrättningar omedelbart ingående årliga fattighus-
afgifter och andra intägter, samt de ordinarie omkostnader,
som Fattighus-Directionerne med Fattighusens egna tillgån¬
gar bestrida, — omfattar en förbättrad Fattigvårds behof
derutöfver, jemte de särskildta medel, sorn för detta ändamål
kunna vara att påräkna. Enligt denna calcul, uppgå de år¬
liga kostnaderne till 96,122 R:dr 32 sk., och de årliga till-
gångarne till 54,585 R:dr, vid hvilka summors jemnförelse
en brist visar sig af 4 (,537 R:dr 32 sk., och lill betäckande
af denna brist hafva Comiterade, såsom medel, föreslagit i
underdånighet en afgift lill Fattigvården af En R:dr 18 sk.
Banco, per Fat om 60 kannor och, i proportionerlig! förhål¬
lande derefter, för kärl af större eller mindre innehåll, att ut¬
gå för de partier bränvin, som i fat sjövägen till Stockholm
införas; hvarvid Comiterade underdånigst anhållit, att Kongl.
Majit täcktes, för lillvägabringande af denna indirecta beskatt¬
ning, i öfverensstämmelse dermed, till Rikets Ständer vid de¬
ras sammanträde aflåta Nådig Proposition.
Denna Nådiga Proposition har ej ännu ankommit, och
oviss, huruvida Kongl. Majit i Nåder lemnat bifall till Com-
mitterades underdåniga begäran om en framställning til Ri¬
kets Ständer, har jag, hvilken, såsom en af förrbemälde Fat¬
tigvårds Comiterade, uti deras beslut tagit del, ansett mig
böra, inom motions-tiden, till bevarande af Stockholms Stads
rätt, såsom min motion, väcka denna fråga, och således hem¬
ställa, att Rikets Ständer må fastställa en afgift till Fattig¬
vården i Hufvudstaden af En Rldr 18 sk. Banco per fat om
60 kannor, och en, i proportionerlig! förhållande derefter, för
kärl af större eller mindre innehåll , att utgå för de partier
bränvin, som i fat sjövägen till Stockholm införas; — utgöran¬
de denna afgift, per kanna beräknad, ej högre summa än 1 sk.
1 i/5 rist. Då erfarenheten lemnat ett bedröfligt vittnesbörd,
i hvad väsendtlig runn det omåttliga förtärandet af bränvin
medverkat ej blott till moraliskt, utan äfven till kroppsligt .
och economiskt elände, är det ock obestridligen billigt, att.
2ÖÖ
Den 7 Ma r s.
den skattar något till afhjelpande af de tryckande behof, son}
deraf föranledas. Den är ej eller i sjelfva verket annat, än
en Consumtionsafgift, då afgiften naturligtvis, genom varans
fördyrande, ersättes af köparen, hvarföre det blifver ytterst
consumenten, som erlägger beloppet, och i andra civilisera¬
de länder, äro så beskaffade afgifter till särskildte ändamål,
för vissa förbruknings-arliklar, icke ovanliga. Orsaken, hvar¬
före Comiterade, och deribland jag, icke föreslagit afgiften
högre, än i R:dr 18 sk. pr fat om 60 kannor, är angelä¬
genheten, att ej genom beloppet gifva åt handelsrörelsen en
driffjeder till annan riktning, än den naturliga och lagenliga;
och af enahanda skäl har man trott lämpligaste och enkla¬
ste sättet att inbringa berörde afgift vara, alt sammanställa
uppbörden af densamma med intägten af den, genom Kongl.
Majtts Nådiga Bref den 20 Februarii 1838, såsom ersättning
för Stockholms Stads kostnad att underhålla broar och quaier,
Stadens Cassa tillagda bro- och quaieafgift för alla till Sta¬
den sjövägen in- eller utrikes-ifrån inkommande målbara vå¬
ta varor i fat, beräknad till 24 sk. Banco för hvarje fat af
60 kannors rymd och, i proportionerlig! förhållande deref¬
ter, för fastager af större eller mindre kanntal; utgörande
denna senare afgift per kanna 4 4-fö r:st., eller, sammanlagd
med den föreslagna fattigvärds-afgifteu, likaledes för hvarje
kanna, ej högre än 1 1/2 sk.
Om remiss af denna motion till vederbörligt Utskott
anhåller jag ödmjukast.
J. Carlberg.
iN:o 185.
Behofvet och nyttan af en säker hamnanläggning vid Sta¬
den Cimbritshamn har redan så länge varit insedd och erkänd,
att jag icke derom nu torde behöfva orda rätt vidlyftigt,
utan endast i detta fall få hänvisa till hvad min värde före¬
trädare på denna plats, vid sista Riksmötet, i sin motion
N:o 154 hade äran anföra; hvarjemte jag torde få åberopa
och uppläsa i afskrift bifogade ''Betänkande om Cimbrits-
hamns-buglen af Gapitainen och Riddaren von Sydow.JJ
Då denna angelägenhet redan i mer än ett sekel varit
föremål för Konungs och Ständers, samt nitiske Embetsmäns
bemödanden, så måtte väl ingen nu kunna med fog ogilla,
att jag ytterligare begär Rikets Ständers medverkan lill er¬
hållande af ett för ändamålets vinnande erforderligt Stats¬
bidrag.
Beloppet häraf skulle, enligt vidfogade kostnadsförslag
af Herr Capitainen och Riddaren von Sydow, utgöra Btco
Rtdr 5o,ooo; men då derifrån afgå de, enligt äfven vidfo¬
gade Protocolls-Utdrag, af Stadens innevånare utfäste con-
tauta bidrag, äfvensom de af kringliggande ortens innevånare,
enligt i afskrift bifogade öfverenskommelse, utfäste bidrag 1
Den 7 Mars.
269
pontonier och spannmål, så tror jag, att den behöfliga sum¬
man skulle komma att föga öfverskjuta B:co R:dr 4°>°o0>
en summa, vi-serligen stor i och för sig, men sorn, i be¬
traktande till det ändamål, som dermed vunnes, icke skäli¬
gen kan anses för annat än högst obetydlig.
Om remiss till vederbörligt Utskott, så väl af motio¬
nen, som dess bilagor, får jag ödmjukeligen anhålla.
F. C. Billberg.
N:o 186.
Då det toide vara tvifvelaktigt, huruvida det nya för¬
slaget till Allmän Civil-Lag vid nu påstående Riksmöte kom¬
mer att granskas och gillas, så vågar jag föreslå, att, till lätt¬
nad vid företagande af Communicationer och offentliga eller
commun-anstalter i allmänhet, det måtte stadgas: All en¬
skild rätt vike för det allmänna bästa, der Konungen efter
vederbörandes hörande pröfvar nödigt, alt jord eller* lägen¬
het, tillhörig enskild person, kan komma i fråga att begag¬
nas, vare sig till Rikets försvar, allmän väg eller bro, torg
eller gata i Stad, till uttappning eller sänkning af sjö, till
Strömrensning, farled eller annan vattenledning, till allmän
byggnad eller till annat dylikt allmänt behof. I alla dessa
fall vare egaren pligtig, att afstå hvad af hans egendom
nödvändigt för ändamålet fordras, men må dock derför njuta
full ersättning och hälften dertill. Om Remiss till Lag-Ut¬
skottet anhålles.
F. C. Billberg.
N:o 187-
Inom detta Ilögtärade Stånd har någon Motionair fram¬
ställt nödvändigheten och rättvisan deraf, att, sedan stora
och stränga fordringar, enligt nu gällande författning, göras
uppå kunskaper och insigter hos dem, hvilka ina vara be¬
rättigade att vinna burskap såsom Skeppare, och i denna
egenskap anförtros fartygs förande, ockra borde vidtagas så¬
dana anstalter, att tjenlig och nödig undervisning kan bi¬
bringas de sjöfarande till vidsträcktare grad och å flere or¬
ter, än nu eger rum. — Denna grundsats och detta anspråk
torde ingen fosterlandsvän vägra att godkänna, enär det ej
kan vara obekant, till huru stor grad hvarje uppmuntran
och medverkan för Svenska Skeppsfartens förkofran, i alla
dess delar, måste medföra gagn för vårt fädernesland. Ove¬
dersägligt är det ock, att mångenstädes i Riket, ,i våra da¬
gar, arbetas för detta vigtiga ändamål, för ernående hvaraf
icke lärer saknas en allmän önskan. — På en gång loide
detta ändamål dock icke kunna vinnas; och dervid blir det
måhända ock af nöden, att vidtaga en och annan restrictiv
åtgärd, om det åsyftade resultatet ej skall förfelas. Bland
Den 7 Mars.
andra möjligen existerande, af behofvet påkallade åtgärder af
detta slag, torde det nu tillåtas mig att uppgifva en, upp-
mäi ksaraliet hvarå jag vågar påräkna, — den nemligen, att,
om ej genast och på en gång, — åtminstone genom succes¬
siva inskränkningar, sö'ka få afskaffade de undantagsförfatt-
ningar, på grund hvaraf allmogen i vissa provincer är tillå¬
tet, att på Danmark och Norrige trafiquera med deras egna
fartyg, och att dervid, å dessa anställa hvem som helst till
Skeppare, utan föregången pi öfning om dertill egande nödig
insigt och utan vunnen burskap. — Det torde t. ex. vara
bekant, åtminstone tören större del af Vällofl. Borgare-Stån¬
dets Herrar Ledamöter, huruledes i sednare tider allmogen,
i vissa trakter af Bohus Län, till en verkeligen förvånande
och derjemte hedrande grad förkofra t sig i Skeppsbyggeri,
så att man derifrån får skåda fartyg, Slupar, Skonertar, Ga¬
leaser, af vacker och fast construction, till icke obetydligt
lästetal, ofta 5o läster och deröfver; ja, till och med be¬
ställningar från Norrige göras der. Också hafva invånare
långs Bohusläns Norra kust, såsom å Fiskelägena Fiskebäcks¬
kil, Lysekil, Fjällbacka o. s. v. i senare tider förskaffat sig
och till betydligt antal ökat en Handelsflotta af fartyg från
circa 25 till 3o ä 4° läster, hvarmed idkas någorlunda för¬
mon lig fragtfart på Norrige och Danmark; men för gifvet
måste antagas, att denna fragtfart skulle än mer gagna Re¬
derierna, (af hvilka ofta någon är Skeppare och vanligen en
eller flera medfölja, som besättning) om Skepparen egde de
för navigation, m. fl. vigtiga, för en duglig Skeppare nödiga
insigter, hvilket nu vanligtvis icke är fallet. Fördelarna för
Hedarne skulle, med förutsättning af kunnige Skeppare om
bord, ökas i samma mon, som befragtare måste vinna ökadt
förtroende och betala varan, vid kännedom deraf, att han i
säkra händer anförtrodde sitt gods. Skeppsfarten kunde ock
säkerligen ofta jemväl, till Predares ökade förmon, utsträckas
till mera aflägsna länder, såsom England och Frankrike; ja,
exempel saknas icke nu, att redan dylika vidsträcktare och
i författningarne icke tillåtna resor egt rum. — Emedlertid
är det, under sådana förhållanden, påtagligt, alt allmogen,
genom ofvanåberopade undantagslag, eger friheter och för-
moner, med afseende, på Skeppsfarten, hvilka, enär dermed
icke finnas förenade samma skyldigheter och bördor, som
Städernas invånare måste vidkännas, ovedersägligen lända lill
dessas prejudice. —. Strömstads Borgerskap, som lider äfven
häraf, likasom af flera i sednare tider tillstötta förhållanden
med afseende på handel, näringar och sjöfart, har uti till
Kongl. Maj:t, vid början af sistlidet år, ingifven underdånig
ansökning, något resultat hvarå än icke kunnat följa, — i
underdånighet fästat Kongl. Majlis Nådiga uppmärksamhet
jemväl å detta ämne, och jag utber mig alt härvid få uppläsa
den härtill hörande del af berörde underdåniga ansökning, som
jag ock åberopar. — Derjemte må det nu tillåtas mig, alt,
Den 7 Mars.
i anledning af hvad sålunda häröfver blifvit anfördt, vörd¬
samt föreslå:
j:o Att Navigations-skolor, tjenligen understödda genom
anslag af Stadsmedlen, måtte inrättas i de flera än hittills fö¬
reslagna Sjö- och Stapelsläder, efter föregången vedei börlig
pröfning af verkliga behofvet, med hänsigt till folkmängd,
invånarnes håg för sjöfart m. fl. locala förhållanden, så att
tillfälle till en mera utvidgad kännedom i sjömannayrket och
de till Skeppare-examen förberedande kunskaper måtte er¬
nås, äfven i mera aflägsna landsorter, der naturliga följder
af hafvets närbelägenhet o. s. v. verka till en allmännare
håg för sjöfarten; dervid jag, med fästad uppmärksamhet å
de här ofvan antydda omständigheter, i afseende på allmo¬
gens i Bohus Län utvidgade sjöfart, nu icke bör lemna oan-
mäldt det, efter min öfvertygelse, stora och i dagen lagda
behof af en Sjömans-skola i Strömstad, hvarest finnes ett an¬
tal vanligen af 5o å 6o sjömän (utom Skeppare), hvilka ock
behöfva undervisning och af hvilka ofta en stor del taga
hyra i Norrige.
2:0 Att hos Kongl. Maj:t Rikets Höglofl. Ständer måtte
underdånigst anhålla, alt efter inhemlade underrättelser tid
efter annan om de framsteg, som i allmänhet, efter hvad
man bör ega skäl att vänta, genom de flera inrättade och
inrättande Navigations-skolor m. fl. patriotiska anstalter i
denna väg, kunnat ega rum, i afseende på Skeppares och sjö¬
mäns bildande, Kongl. Maj:t täcktes efter hand, i de lands¬
orter, hvarest, under förutsättning af nyssberörde vunna än¬
damål, det låter sig förena med en pä billighet och locala
omständigheter grundad omtanka för allmogens nu innehaf-
vande rättigheter, i Nåder förordna om upphäfvande af des¬
sa rättigheter, för så vidt de afse Skeppares tillsättande å far¬
tyg, hvarmed tillvinnes sjöfart åt så väl Norrige och Dan¬
mark, som andra utrikes orter, utan att Skepparen förut un¬
dergått behörig examen och vunnit burskap i Stad. — Och
3:0 att lika underdånig anhållan måtte ske, det täcktes Kongl.
Maj:t, intill dess sådant som nyssberörde förordnande låter
sig verkställa, behagade i Nåder fästa afseende uppå de fle¬
ra, med hänsigt till siöfartens olofliga och skadliga bedrif¬
vande m. m., uti Strömstads Borgerskaps ofvanåberopade un¬
derdåniga ansökning, deraf jag baft äran uppläsa transsumt,
— antydda omständigheter, deraf åtminstone torde ernås en
del af åsyftade ändamål, i fall Nådig uppmärksamhet, god¬
kännande och verkställighet lemnäs.
Om remiss häraf till Stats- samt Allmänna Besvärs- och
Econorni-Utskolten anhåller vördsammast
Joli. Hegardt.
N:o 188.
Uti en till Kongl. Majit, vid sistlidne års början, ingif-
Den 7 Mars.
ven underdånig ansökning, rörande åtskillige åtgärder m. ra,
till upphjelpande af handel, sjöfart och näringar, hafva Ström¬
stads Stads Äldste, Handlande och Skeppare i underdånighet,
bland annat, anfört klagan öfver den der i orten å Jandet
Norra Bohus Län uppkomna olofliga handelsrörelse, såsom
oförenlig med andan af för Städei nes vidmagthållande bestå¬
ende ordning och författningar; dervid de, med bifogande af
utdrag af Götheborgs Inrikes Bevaknings-Tullkammare-Jour-
naler för år i836, sökt i underdånighet visa huru betydliga
qvantiteter varor af alla slag, så inhemska som utländska,
hvilka från Götheborg transporterats berörde år ensamt till
fiskelägena Fjällbacka och Grebbstöd samt Rådholma vid
Fjellbacka, der invånarne, liksom många andra å landsbyg¬
den, nedsatt sig att handla, hvilket förhållande i ökad scala
fortgått de påföljde åren, — så mycket mera förnärmande
Städernes rätt och äfven skadligt för allmogen i orten, som
dels rättigheter egenmäktigt tili vä Ilats bemälte fiskelägens in¬
vånare m. fl., utan motsvarande skyldigheter, och dels nå¬
gon loeal-auctoritet der ej finnes, som kunde hålla hand öf¬
ver ordning och skick, hvadan der ofta föranledas oordent-
Jigheter, dem man, utom den öfverklagade och otillbörliga
handelstrafiquen, visserligen icke skulle få röna, men hvaraf,
under närvarande förhållanden, och genom den erkändt stora
svårigheten att förekomma denna olagliga handelsrörelse, upp¬
står en anledning mera till folkets demoralisation genom fyl¬
leri och deraf härledda excesser (hvaraf prof ej sällan före¬
komma). — Af sådana m. fl. orsaker har, i ofvan omför-
mäldte underdåniga ansökning, blifvit, jemte den yttrade för¬
mening, att det vore både rättsenlig! och af nödvändigheten
påkalladt, att å landet bosatte personer antingen må förbju¬
das att handla och afhållas från andra, än rätta Inndtman-
na-näringar och dermed rätteligen gemenskap egande företag
i handel och vandel, eller ock, om några vidsträcktare rät¬
tigheter derutöfver skulle anses af sannskyldigt behof påkal¬
lade, vara underkastade samma band och bördor, som Stä¬
dernes invånare, — framstäld den underdåniga önskan! att,
efter granskning genom någon i Nåder tillsatt eller tillsät¬
tande Comité' och hörande i öfrigt af sakkunnige personer,
denna fråga måtte komma under Kongl. Majlis Nådiga upp¬
märksamhet och piöfning, för den afsigt, att erhålla fast¬
ställda stadganden i allmänhet, i afseende så väl å deras e-
genskap, hvilka må ega rätt alt idka handel i Stad och på
landet, såsom ock å de vilkor, hvarunder sådan rättighet kan
ega rum, — med hvilka slags varor o. s. v.
Denna underdåniga ansökning, i Nåder communicerad
Kongl. Commerce-Collegium, m. fl. auctoriteter, har än icke
återkommit till Kongl. Handels- och Finance-Expeditionen, ej
eller till Commerce-Collegium. Obekanta äro alltså hittills de
utlåtanden deröfver, som tilläfventyrs redan kunna vara af-
gifna af öfrige vederbörande; desamma öfverklagade förila 1-
D e n 7 Mars.
landen, med afseende på den otillåtna landthandtIn, hafva
emedlertid fortgått ännu ett år; och då, under tiden, till¬
kommit en ytterligare omständighet, utom hvad redan i den
underdåniga ansökningen blifvit framstäldt , hvilken synes
lämplig för vinnande, — måhända till alla intressens belå¬
tenhet, på en ginare väg, — af ändamålet i fråga, begagnar
jag, efter derom jemväl af hemmavarande medborgare gifvet
uppdrag, nu tillfället för att påkalla Rikets Ständers upp¬
märksamhet å detta vigtiga ämne och deras välvilliga bitiä-
de för ernående af önskad framgång vid det förslag jag nu
går att göra.
Vid sistförflutne Riksmöte väcktes, inom Hedervärda
Bonde-Ståndet, motion derom, att Fiskeläget Fjällbacka, be¬
läget i Oville Härad af Bohus Län, mätte förklaras för och
tillerkännas rättigheten såsom köping; och jemlikt Kongl.
Maj:ts å underdånig ansökning i ämnet meddelade Nådig com-
munication, hördes vederbörande, — äfven Strömstads Bor¬
gerskap, som då bestred den gjorda ansökningen, hufvudsak¬
ligen från den synpunkt, att den tillämnade köpingen skulle
blifva hvad man kallar oberoende. Numera har deremot, i
anledning af de förhållanden, sorn, i Strömstads Äldstes,
Handlandes och Skeppares ofvanberörde underdåniga ansök¬
ning, finnas omförmälte, samt i förening med den nära nog
vunna öfvertygelse, att den så djupt inrotade handelsvur-
men, å landsbygden och särdeles fisklägena, ej utan största
svårigheter kan hämmas eller gräns derföre sättas, så alt bå¬
de Kronan och Städer ej förnärmas i deras rätt; nu, säger
jag, har deremot den åsigt gjort sig gällande hos Sti ömstads
Borgerskap, att de hittills stridiga interessen säkrast skulle
till allas fördel kunna förenas, derigenom att de inom Ström¬
stads Tullkammai e-District belägne fisklägena Grebbslöd (i
Tanums Härad) och Fjällbacka, med Rådholmen, förklarades
för och tillerkändes rättigheter såsom köpingar, beroende un¬
der Strömstads Stad, i likhet med hvad som eger rum med
flere köpingar i Riket, t. ex. Döderhultsvik ra. fl. lydande
under Calmar Stad. I följd deraf skulle det tillkomma en¬
dast dem, alt i berörde köpingar drifva handel, hvilka tagit
burskap å handel i Städer och förthy der betalte borgerliga
onera så till Kronan, som Staden; handlande Borgerskapet
derstädes obetaget, att, då de ej sjelfve bodde på fiskeläget,
der idka handel genom sin lagligen antagna betjening. —
Jag inser icke att man bör hysa farhåga, det underslef, lu-
rendrejeri o. s. v. skulle, genom den föreslagne åtgärden, för¬
orsakas och befordras; ty precis samma förhållande förefin¬
nes nu i detta afseende, liksom samma tillfällen för olaglig¬
heter; men någon anledning till klagan öfver lurendrejerier
och tullföi snil | ning eger nu icke rum, i det skick som för
härvarande existerar, och sådan måtte ej eller komma att
uppstå genom dessa fiskelägens förändrade egenskap afköpin-
Bilagor lill Borg.-St. Prot. vid. Riksd. 18/jo. 18
374
Den 7 Mars.
gar, — afseende hufvudsakligen lagenligheten af och en stör¬
re ordning vid samma rörelse, som den nu idkas, i förening
med laglig beskattning; helst der tillsyn från Tullverkets si¬
da, som nu eger rum, kan fortfarande påiäknas och göra till¬
fyllest, enär en under Strömstads Tullkammare sorterande
Tulljagt (den södra) är stationerad i eller vid Fjällbacka och
den södra Tulljagten, stationerad i Strömstad, har uppsigten
äfven, vid det ej långt från Staden belägna Grebbstöd. —
Hvad i öfrigt angår vidmaglhållande af ordning och skick
inom de föreslagne köpingarne, så, jemte det, vid slike fall,
vanliga ordningsmän borde utses, och erhålla någon årlig er¬
sättning lör deras möda af fiskelägets eller köpingarnes inne¬
vånare, torde man böla lå påräkna en närmare tillsyn der,
dels af Krono-Länsmännen (i hvartdera al de Härader, Qvil¬
le och Tanums, hvarinom Fjellbacka med Rädholmen och
Grebbstöd äro belägna), enär dessa jemväl torde kunna, med
något bestämdt lämpligt arrfvode af innevånarne, ersättas, för
denna tillökning i deras tjenstebefattning; dels ock af Fiscalen
i Staden, som vissei ligen har lid, att äfven, vid resor till kö¬
pingarne, egna sin uppmärksamhet åt förhållanderne der, och
som derföre borde tilläggas rättighet, att vid behörig dom¬
stol åtala de i köping förefallande oordningar.
Under sådane förhållanden, svnes någon kostnad för Sta¬
ten ej komma i fråga vid det förslag jag nu halt äran fram¬
ställa; de närmare detaillerna dervid torde få blifva föremål
för framtida tillgöranden, enär frågan kommer under Kongl.
Majtts Nådiga pröfning. Jag vågar emedlertid hoppas, att
Rikets Högloft. Ständer, af det jag här ofvan anfört och å-
beropat skola benäget inse vigten och rättvisan af en förän¬
dring i det förhållande, som nu eger rum, i afseende på den
af Strömstads Borgerskaps öfverklagade för närvarande vidt
utgrenade olofliga landthandel!), om hvars tillvaro och skad¬
lighet jag är pligtig lemna mitt vitsord. Jag hyser ock det
hopp, att Rikets Högloll. Ständer, med fästadt afseende här¬
uppå, icke skola vägra deras medverkan, som jag nu begär,
för det ändamål, att hos Kongl. Maj:t i underdånighet matte
framställas nyttan och nödvändigheten af de projecterade kö¬
pingarne; eller ock att, om förslaget härom ej kan godkän¬
nas, en bestämdare grund måtte ernås, med afseende på de
förhållanden, söm angå handels) ättigheter i allmänhet, så för
Stad som landet, på sätt ofvan är antydt i åberopade under¬
dåniga ansökningar af Strömstads Äldste m. fl.
Om remiss häraf till Allmänna Besvärs- och Econorai-
Utskottet anhålles.
Joli. Hegardt.
N:o 189.
^ Det är med ett visst obehag, som man vidrör ett ämne
af sådan beskaffenhet och ryktbarhet, som det vid hvarje Riks-
Den 7 Mars.
27 5
dag äler förekommande — olyckliga Bränvinel eger. Men fle¬
re omständigheter hafva föranledt äfven mig, att öka det nog
stora antalet af dem, sorn yttrat sig om detta ämne, hvaraf
man, jag skulle nästan våga påstå det, likväl i vissa delar
gjort och gör mera väsende, än sorn i sjelfva verket erfordras.
D 1 nu, efter hvad erfarenheten, under de första veckorna af
motions-tiden, redan visat, flera förslag i ämnet förekommit
och remitterats till behöriga Utskott, skulle, hvad sjelfva till¬
verkningen af bränvin angår, och ehuru det troligen kommer
att, än en längd af år, höra till de fromma, men ouppfyllda,
önskningarne. — jag likväl våga framställa den tanken, som
vid flere tillfällen tillförene varit af månaa uttalad, att grun¬
den för bränvinsbrännings-rättigheten nu borde undergå en
reform, som mera afsåg besparing af så väl spanmål och
öfrige materialier för tillverkningen, som arbetskostnad 111. m.
och således vore påtagligen af större gagn för Landet, än som
låter förena sig med den nu gällande principen, eller husbe-
hofsbränningen. Att en, till och nied fabriksmessig tillverk¬
ning af den nu mera för massan af folket i mer eller mindre
mån oumbärliga drycken, skulle bespara ofantliga qvantiteter
säd och potäter, m. m,, som vore lyckligt, att i nödens stund
ega att tillgå vid mer än ett tillfälle, för alt bistå lidande
och hungriga medmenniskor; och att, genom husbehofsbrän-
ningens derigenom uppstående inskränkning eller totala upp¬
hörande, hvarken åkerbruk eller ladugårdsskötsel skulle kom¬
ma att lida, hvilket mången kunnig landthushållare ej blott
påyrkat, utan äfven, genom eget handlingssätt, — det vill sä¬
ga, nedläggande af bränvinsbi anning — bevisat; se der san¬
ningar, (utom många andra) hvilka man säkerligen ej kail
med fog jäfva, och hvilka lala för den förändring i grunder¬
na för bränvinsbrännings-iältighelens ulöfvande, som jag här
ofvan antydt, och öfverlemna!' till det eller de respective Ut¬
skott, som behandlingen af frågan tillkommer att närmare öf¬
verväga, samt bestämma hvad som, i fall afseende lemnäs åt
hvad jag haft äran framställa, må anses t jeni igust och för än¬
damålet nödvändigt. ■—. Mången torde invända, att, om en
vidsträcktare tillåtelse, i afseende på bränvins-fabricationen,
skulle komma att ega rum, hvarigenom t. ex. apparater af
hvad construction som helst, och lill vida större pannerymd,
än den nu tillåtna, finge begagnas, — landet skulle öfver-
svämmas af en syndaflod bränvin, och den redan så högt och
med skäl öfverklagade fylleri-lasten, bland menige man, ändå
mera befordras och tilltaga. Må det nu tillåtas mig möta
detta inkast med det svar.- alt jag, — af själ och hjerta ha¬
tare af all dryckenskap, i hvad skepnad den ock må visa sig,
är lika villig att ifra emot detta onda, som trotts någon an¬
nan medborgare; men att jag ock är i mitt innersta — fullt
öfveriygad, — att ändamålet, eller fylleri-lastens motarbetan¬
de och, om möjligt, utrotande ingalunda ernås på den väg,
som man synes hafva haft i sigle så väl med reslrictioner i
276
Den 7 Mars.
afseende på bränvinets tillveikning — äfven om det kunde
dervid lyckas (som dock hittills icke varit fallet), att fördyra
varan lill någorlunda betydlig böjd, som ock medelst precau-
tioner samt stränga mått och steg, i fråga om bränvinets för¬
säljning ni. rn. — Nej, detta onda, (eller brälivius-fylleri-
lasten, örn jag så må säga, ty del är vid dryckenskap genom
omättligt förtärande af bränvin, sorn man i synnerhet så myc¬
ket och med fog (ästat sig:) — detta onda , säger jag, liar
djupare rötter, än att det, efter den erfarenhet man hittills
kunnat inhemta, möjligen skulle kunna utrotas genom För¬
fattningar al det syfte och i den anda, sorn de i förevaran¬
de afseende nu gällande innebära. Utan att det genom vidi
tagande nödiga och ändamåls-enliga åtgärder kan lyckas att
småningom upplyfta massan af folket till en högre grad, än
sorn ty värr! nu är fallet, af Gudsfruktan, sedlighet och kän¬
sla af eget menniskovärde, i förening med goda exempel och
bemödanden från den bättre lottade och bildade medborga¬
rens sida, hvarigenom eftertanken skall uppstå om det omo¬
raliska i en till djuriskhet gränsande omåttlighet vid förtä¬
rande af rusgifvande drycker, och i synnerhet af bränvin,
på samma gång sora hågen väckes för sjelfvillig! alhållande
från en så förstörande och förderflig last, sorn fylleriet, —
thy förutan, säger jag, — skall man fåfängt bjuda till att,
med hopp om fr amgång, — genom Författningar i ofvanbe-
rörde syfte, hvilka endast äro palliativer, motverka ett ondt,
som i sanning fordrar djupare och grundligare botemedel.
Desse äro emedlertid icke och kunna icke vara föremål för
behandling och öfvervägande vid närvarande tillfälle. De
kunna icke eris, om äfven en önskvärd väckelse derom, vid det¬
ta Riksmöte skulle komma att ega rum, förr än efter troli¬
gen ännu flerfaldiga årtal, — om äfven funna och i verket
satte, — komma alt bära frukter; — det onda ökas emedler¬
tid dagligen och man måste söka, att, äfven vid föihandeq
varande omständigheter-, göra hvad man kan; hvarföre jag
ock utber- mig, att nu få öfvergå till en öfversigt af åtskil¬
liga bland de vid försäljningen af bränvin i Kongl. Förord¬
ningen den 19 Julii i835 gifne Sladganden; dervid, under
förutsättning och för modan, att högstberöi de Förordning huf¬
vudsakligen kommer att följas, vid de förslag till ny För¬
fattning i ämnet, som vid denna Riksdag afgifvas, — jag fin¬
nér mig föranlåten göra en och annan erinran och föreslå
några ändringar.
Här ofvan har jag haft tillfälle uttala mina åsigter i all¬
mänhet, med afseende på möjligheten att motverka och ut¬
rota fylleriet. Det later sig väl icke göra att häri vinna full¬
komlighet; men de bemödanden, som för' den goda saken an¬
vändas och med berömvärdt nit i våra dagar- å flera orter
fortsättas, böra och kunna icke blifva utan allt gagn för-Lan¬
det, sedan god början till fölbättring en gång fått slå rot.
Bland de åtgärder, som, emedlertid för det närvarande torde
Den 7 Mars.
a77
få, i lagstiftningsväg, anses icke vara utan ändamål, må det
tillåtas mig framställa en, sorn afser möjligheten, att före¬
bygga den så skadliga och fördömliga krogsittningen, hvarest
mången förut oför der fvad inlockas i frestelser och beti ader
lasternas bina, genom samband med det i lylleri och lättja
insöfda och förledande sällskap, som vanligen å krogarne
samilia n träffa r.
För sådant ändamål ville jag föreslå, att krogar, det vill
säga alla sådana minuteringsställen, der, efter ärr gällande för¬
fattning, bränvin får i minut eller supvis säljas och på stäl¬
let förtäras, utan att spisning dermed är förknippad, — att,
säger jag, krogar såsom i högsta grad för sedligheten skadli¬
ga och dessutom alldeles obehöflig-! , — måtte helt och hållit
förbjudas och afskaffas, — i följd hvaraf jag ock anser, att,
vid strängt ansvar af tetnligen betydliga penningeböter, det
måtte för bjudas en hvar, som eljest har eller får rättighet till
handel med bränvin, att tillåta köpare deraf, att på stället
förtära större eller- mindre del af det qvantum bränvin, han
sig tillhandlat; köparen kommer då (i de mästa (all åtmin¬
stone), att föra raul sig hem det bränvin han köjrer; då för¬
tär han deraf hemrna i sitt hus, bland hustru och barn, sä¬
kerligen, med mera måttlighet, och slutligen, efter hvad för¬
modas bör, endast vid inåltiderne; de frestande exemplen,
sorn utom hus ofta gifvas, har han icke hemma, harr för¬
bättrar sig småningem, 1 läll han förut varit drinkare, han
ingår ej på denna lastfulla bana , om lian ej belrädt den till¬
förene. O111 denna teckning skulle synas innebära allt för
öfverdrifna förhoppningar 0111 ett godt resultat, så, — med¬
gifvande detta till en del, kan jag dock ej frångå det påstå¬
ende, att, om °ck undantagen ej blifva så få, man dock med
skäl bör vänta, att, emedan påtagligen, månget tillfälle till
förförelse äro undanröjda, verkningarne af den förändring,
hvaruppå mitt förslag syftar, i allmänhet skola blifva så be-
skalfade, som jag bär föreställt mig dem; En annan följd af
mitt förberörde för slag om krogarnes afskaffande uppslår ock¬
så, — nemligen den alt, efter- min tanka — och äfven öf¬
vertygelse om så väl principenlighete n, sorn oskadligheten der -
af, — en hvar, som efter Lag och Författningar, eger eller
får rättighet att handla med bränvin, jemväl må vara berät¬
tigad, att deraf sälja i så stoi a och så små qvanliteler han, efter
köpares begäran, sjelf lör godt finner. Härvid förutser jag
nog en mera allmän motsägelse, under påstående, att, genom
en slik tillåtelse, i afseende på bran vinsförsäljning, — fylleriet,
alldeles tygellöst, skulle stiga till dess högsta grad, — jag för¬
utser ock, att man, vid detta förslag, såsom ock det näst
förut angifna, skall invända, att yttersta svårigheter skola
uppstå i afseende på nödig tillsyn å eflerlefnaden af de stad-
ganden, sorn härom skulle komma att gifvas. Till en böljan
får jag, vid besvarande af sådane möjligen uppkommande in¬
kast och betänkligheter, fästa uppmärksamheten uppå rnjp
27S
Den 7 Mars.
här ofvan gjorde framställning om nödvändigheten, att, ge¬
nom böters ansvar, förekomma förtäring på stället, af det
bränvin, som till salu hålles, — (med undantag der tillåtne
spisqvarter och näringsställen finnas och då måltid der inta¬
gas): — säkerligen lika lätt, om ej lättare blir det, alt hålla
hand öfver effei lef naden af detta stadgande, än som nu låter
sig göra, i afseende på föreskriften, att bränvin ej må försäl¬
jas i mindre, än vissa bestämda större qvanliteter bränvin,
utan förbud att deraf förtära på stället, följden hvaraf ovil¬
korligen (sorn erfaienheten nogsamt visat) skulle blifva och
blifvit den, att supandet och fylleriet bedrifvits och befor¬
drats ej blott å lofgifne krogar, utan ock troligen å alla eller
största delen af andra ställen, der bränvin fått hållas till sa¬
lu, — oberäknad! alla lönnkrogar. Ovedersägligt matte det
således vara, att om fylleriet icke minskas, så ökas det åtmin¬
stone icke genom den rättighet jag framställt måtte, under
föreslagne controller, i afseende på bränvins förtärande på
stället, få ega rum och tillgodonjutas förnufts- och rättsenligt
af en hvar till handel med bränvin lagligen berättigad och
skattdragande person, vare sig handlande, eller sjelfva tillver¬
karen af varan att få sälja i stora eller små qvanliteter der¬
af, som han behagar, lika så väl som af andra varor. Någon
våda häraf, kan jag åtminstone ej finna, under förutsättning,
att vederbörande allmänna åklagare, äggade, jemväl genom
hoppet att erhålla någorlunda betydliga bötes-andelar, —
skola mera noggrant fullgöra deras pligt, dervid icke mer,
detta föi hatliga kom alt ega rum, som uti den nu gällande,
föl fattning innebäres, genom stadgandet, att en handlande,
tilltalad 3:dje gången för oloflig bränvins-minutering, skall
tillika vara sin Borgarerält förlustig. Mig veterligen hai¬
man hittills icke exempel på alt dylikt fall inträffat, — ett
bevis deruppå, att tillämpningen af berörde stadgande inne¬
bär en orimlighet och synes ej eller stå i paritet med öfrige
ansvarsförpligtelser i denna lagstiftningsgren, då det gäller
andia medborgare-classer, än handlande; hvarföre jag äfven,
i fall det skulle finnas af nöden, att hädanefter bibehålla för¬
hud emot bränvinsförsäljning i minut, i allmänhet, nu påyr¬
kar och föreslår, alt förberörde stadgande om Borgarerätts
förlust, måtte alldeles från bränvins-lagstiftningen uteslutas.
Äfven skulle jag tro, att i berörde fall, man ej med skäl el¬
ler rättvisa kan bibehålla den nu gällande föreskriften, alt
handlande i Stad icke må sälja bränvin i mindre parti än
7 \fi kanna, på samma gång man tillåter en bonde, att med
varan till Stad inkomma, och deraf i hvilkeu gård som helst,
han får inträde, sälja en kanna; så vida man ej vill medgif¬
va den ena medborgaren rättigheter på den andras bekost¬
nad, måste man väl ock erkänna, att köpmannen bör ega
rätt, att af bränvin, — likasom bonden, sälja en kanna i
sender. Rikets Höglofl. Ständer synas ock hafva hyst denna
tanka, då de i förslag till bränvins författning vid sista Riks-
Deu 7 Mars.
dag upptogo sistberörde qvantum såsom minimum äfven för
köpman, ehuru detta, vid utfärdande af Kongl. Majlis Nådi¬
ga Förordning den lq/ft 35, undergick förändring, d. v. s.
ökades till 7 1/2 kannor.
Jag föreslår alltså, om ej mitt förslag vinner bifall om
fritt qvantum vid bran vinshandel, Rikets Ilöglofl. Ständer be¬
hagade framställa, såsom norm, 1 eller t. o. m. ij~8 kanna
såsom minimum.
Joli. Hegardt.
N:o igo.
På raina Comitenters vägnar får jag hos Vallöf]. Stån¬
det och Rikets Ständer anhålla om understöd af allmänna me¬
del till utvidgande och föi bättrande af Warbergs hamn. Den¬
na är af alla pä Rikets vestra kust belägna, från Götheborg
till Landscrona, den af naturen mest gynnade. Endast något
blottställd för Sydvestliga vindar, skyddas den på alla öfriga
sidor af landthöjden mot vågornas och stormarnas våldsamhet,
och kan, med något biträde af konsten och arbetet, göras gan¬
ska rymlig och beqväm, till värn för den blottställda Segla-,
ren uti det farliga Gattegat. Den inre redan anlagda hamnen
har en längd af 23o alnar och en bredd af /±i, men hvilken
är otillräcklig för behofvet och isynnerhet för emottagandet
af en större flotta, som, antingen vid en utvidgad rörelse eller
vid infallande krig, der kunde vilja samlas eller söka skydd.
Arbetet beböfver således fortsättas utåt djupet med en bredd
af 80 och en längd af i55 alnar. Flere äldre Regeringar och
deribland äfven den Danska, hvarunder provinsen fordom hör¬
de, ha egnat uppmärksamhet åt hamnen och velat förbättra
dess naturliga förmåner. Denna uppmärksamhet har i syn¬
nerhet i sednare tider ökats. Framlidne Hans Excelens Grefve
v. Platen yttrade sig gynsamt för den projecterade utvidgnin¬
gen, och tvänne Vetenskapsmän, Öfverste-Lieutenanterne Lager¬
heim och Hellström, hafva dervid anställt noggranna mätnin¬
gar oell forskningar. Enligt deras beräkningar skulle, i fall
Kongl. Maj:t läcktes tillåta, att nödig sten hemlades från War¬
bergs raserade fästning, kostnaden komma att uppgå till 20,000
R:dr. Sedan denna Nådiga tillåtelse numera vunnits, kan of¬
vannämnda summa anses motsvara ändamålet, och af sådan
anledning får jag vördsamt anhålla, att, af de till Strömrens-
ningor anslagna medel, 20,000 R:dr B:co mätte beviljas, att,
fördelte på 4 e'lei' 5 år, utgå till förbättrande och utvidgan¬
de af Warbergs hamn.
Om remiss häraf till vederbörligt Utskott anhålles.
M. G. TVullen.
N:o 191.
Såsom Ombud för Staden Laholm får jag vördsamt på
Den 7 Mars.
dess innevånares vägnar hos Vällofl. Slåndet och Rikets
Sländer föreslå:
Alt ett anslag af allmänna medel, stort 6,000 R:dr Bfco,
målte beviljas Staden till hämmande af den flygsand, som nu
uppgrundar Laga ån.
Nämnde å är ett af de största vattendrag, som på vestra
kusten af Riket utfaller i hafvet, och skulle, i fall den vöre segel¬
bar, mycket bidraga till utvidgande och förbättrande af La-
liolmslandet, och derigenom till rörelsens, industriens och välmå¬
gans förkofran, för den kringliggande orten. Utsigterna härtill
minskas likväl dagligen genom åns igengrundande af sand från
den derintil I gi ansande Mellby sandfält, hvilket uppröres af vest-
liga vindar och albördar sig den flygtiga sanden i ofvannämnde
vatten. Till sandens fästande genom planterande af tjenliga väx¬
ter, anses, enligt de handlingar jag här har äran bifoga, en sum¬
ma af 6,000 R:dr B:co erforderlig, men hvilken öfverskrider
Stadens innevånares förmåga att anskafFa, hvarföre de genom
mig anropa det allmännas understöd och deltagande.
Om remiss häraf till behörigt Utskott får jag ödmjuke¬
ligen anhålla.
M. G. Wallén.
IV: 0 192.
Att Staden Laholm måtte medgifvas den del af Stapel¬
stads rättigheter, som redan beviljats åtskiilige mindre Städer
och deribland Falkenberg, att directe få utskeppa örtens när¬
maste naturproducter, såsom bräder, plankor, bjelkar, Stäf¬
ver m. tn , samt införa de oundgängligaste behofven af span-
nemål, salt, sill m. m., får jag, i egenskap af nämnde Stads
Ombud, härmed hos Vällofl. Ståndet, och Rikets Ständer ä-
ran föreslå. Denna naturliga frihet synes ej rimligen böra
förnekas en ort, som kallas Stad, helst ett sådant namn icke
egentligen är tänkbart, utan i förening dermed.
M. G. Wallén.
N:o 1 <)3.
Vid sistlidne Riksmöte var den frågan med mycket all¬
var å bane, att afskaffa det förhatliga Nummer-LotterietJ
men den för lnst uti Stats-inlrad, som derigenom hade upp¬
kommit, kunde då ej genom annan inkomst ersättas, och
hvilket var enda skälet, hvarför denna Inrättning blef qvar¬
stående. Nu är förhållandet lyckligtvis helt annat, i afseen¬
de på Statsinkomsterne, och jag hoppas, att Rikets nu för¬
samlade Ständer skola finna både anledning och behof utaf
att undanrödja denna, för den mindre bildade, folkclassen så
uti economiskt, som moraliskt afseende skadliga anstalt.
Det är således under fullt hopp om framgång, som jag
gjort motion om Nummer-Lotteriets upphäfvande, särdeles,
De n 7 Mars.
som jag tror, att allmänna tänkesättet nu mera är fullt stad¬
gadt om denna Inrättnings förderfliga och menliga följder fol¬
den sämre classen och den uppvexande generationen. Vi
lefva nu lyckligtvis i en tid då man ser ej allena, alt alla
spelbankörer förföljas af den allmänna oviljan, utan ock att
lagens hämnande hand räcker dem. — Och jag frågar då en
hvar, om det är moraliskt rätt handladt, att en sådan rörel¬
se drifves för Statens räkning? Den tidpunkt tyckes nu vara
inne, då man ej längre behöfver så konstlade medel för Stats¬
inkomster, och att Staten således nu bör upphöra att sjelf
vara speibankör.
Jag anser mig, i öfverensstämmelse härmed, äfven böra
fästa Rikets Höglofl. Ständers uppmärksamhet uppå nödvän¬
digheten, att ett förbud måtte blifva utfärdadt emot allt spel
på lotteri af hvad beskaffenhet, som helst, och äfven emot
försäljning af utländske lottsedlar. — Denna industrigren, i
sednare tider tillkommen, har nu vuxit till den höjd, att an-
noncer derom utgöra stående artiklar i nästan alla tidningsblad
i Riket. — Jag behöfver ej utveckla allt det onda, som det¬
ta medför, utan blott nämna ett enda, som torde vara nog
talande, som är, att mycket pengar går utur Landet, genom
den spelsjuka, som på detta sätt alstras, och hvilken är utaf
en särdeles smittande beskaffenhet.
Om remiss häraf till Höglofl. Stats-, så väl som Allmän¬
na Besvärs- och Economi-Utskoltet anhålles.
Olof Wijk.
N:o 1 c>4*
Vid inträffande concurser uppstå, som oftast, tvister om
förmånsrätt uti om händer hafvande varor, för de förskot¬
ter, som å desamma blifvit af innehafvare giorde, och det
på den grund, att varor ej blifvit pantförskrifne på så sätt,
som uti Handels-Balken föreskrifves, och hvilket ej låter sig
verkställa. Under-Domstolarne äro oense och villrådige vid
behandlingen af sådane frågor, men Högsta Domstolen bär
alltid förklarat, att förskotter, bevisligen gjorde på en con-
signerad vara, böra utgå utur densamma, så långt den räc¬
ker. Den brist, som nu existerar på ett tydligt lagstadgan¬
de i delta fall, bör afhjelpas, hälst det närvarande förhållandet
inverkar högst menligt på allmänna crediten och rörelsen.
Ingen allmän anstalt finnes, hvarest jordbrukaren kan få be¬
läna sin spanmål; hans enda resource är således, då han ej
kan få genast sälja sin production, att lemna den åt någon
uti consignation till försäljning, då tillfälle derföre yppar sig,
emot derå under tiden erhållande förskolter till fyllande af
sine penninge-behofver. Och det måste ligga klart för hvar
och en, att den, som under nu varande förhållande förskju¬
ter pengar på sådant sätt, skall mer se på säkerheten uti per¬
sonen, än uti varan, hvilket dock borde vara tvärtom. Om
18*
282
Den 7 Mais.
en Handlande nu craoltager 1,000 tunnor spanmål i coromis-
sion, att dem försälja, när egaren finner att priset convenerar
och han derpå har under tiden förskjutit 10,000 R:dr, så är
det vä! hardt, att, om egaren till spanmålen gör concurs
och hans Creditorer eller Curator bestrider förmånsrätten uti
spanmålen, han skall blifva fråndömd densamma, och må¬
hända först efter to års förlopp, eller då målet hunnit till
Högsta Domstolen och der blifvit afgjordt, få sin rätt gällan¬
de. Detta vållar, att den för sin soliditet mindre kände,
dock redligt sinnade medborgaren ofta är i förlägenhet, att
åtkomma pengar uti förskott på varor, som han har att af¬
låta, och hvilket jag anser kunna afhjelpas genom följande
lagstadgande:
”Häfver någon förskjutit penningar eller dess värde på
gods, som han antingen under hand häfver, eller för hvilket
han innehafver Skeppares eller Formans qvitto, att varan till
honom aflemna, njute han derföre, så till capital, som ränta,
och för alla å godset fallande omkostningar, förmånsrätt uti
detsamma.”
Skulle denna min motion vinna afseende hos Rikets
Högloft. Ständer, så är ett stort hinder undanröjdt för all¬
männa creditens befrämjande.
Om remiss häraf till Högloft. Lag-Utskottet anhåller
Olof Wijk.
N:o itp.
\ Vid de föregående Riksdagar har Götheborgs Stad, ige¬
nom dess Riksdagsfullmäktige, tagit sig friheten hos Rikets
Ständer framställa och utreda den trängande och med hvar¬
je år stigande angelägenheten, att Correctionshus måtte för
Statens läkning blifva anlagdt inom Götheborgs och Bohus
Län, dit Correctionister, särdeles of mankönet, kunde förpas¬
sas till förvarande och sysselsättning, enär det vid Götheborg
befintliga Spinnhus knappast var tillräckligt för emottagan¬
de af de till correction för fallne personer af qvinkönet.
Men, sedan Rikets Ständer vid Riksdagen år i83o, ge¬
nom underdånig skrifvelse af den 11 Januarii samma år, hos
Kongl. Majit anmält denna angelägenhet, torde Kongl. Majit,
efter hörande af Styrelsen öfver Fängelserne och Arbets-in-
rättningarne, på de af densamme andragne grunder, funnit
någon utvidgning af Götheborgs Spinnhus icke vara för när¬
varande af behofvet påkallad — (se Kongl. Maj:ts Nådiga
Skrifvelse lill Rikets Ständer af den 22 Februarii 1 -334, un¬
der N:o 44, intagen i i:sta samlingen i:sta afdelningen af Bi¬
hang till Riks-Stånds-Protocollerne vid Riksdagen sistnämn¬
de år).
Men, jemte det Styrelsens för Fängelserna uppgift, inta¬
gen i nämnde Kongl. Skrifvelse, nogsamt ådagalägger, huru
trångt det verkligen redan då var, att kunna vårda den mängd
Den 7 Mars.
283
brottslingar och till correction förfallne försvarslöse perso¬
ner, så har, sedan dess, förhållandet i denna del ännu mer
försvårats, så att Konungens Befallningshafvande i Göthe¬
borg, under den 2 Maji sistlidet år, funnit sig högst nödsa¬
kad, efter det Styrelsen för Fängelserna, på hos densamma
gjord framställning i ämnet, förklarat sig icke vara i tillfäl¬
le att vidtaga vidare åtgärd, än den, under 3:ne nästförflut-
ne år, lemnade förflyttning af 17 fångar till Corrections-in-
rättningar å andra orter, som dock vore destomindre tillfyl¬
lestgörande för behofvet, som, enligt hvad Konungens Befall¬
ningshafvande, uti samma dess underdåniga skrifvelse tili
Kongl. Maj:t, uppgifvit, uti Länshäktet den tid funnos ej min¬
dre än 17 Pionierer och 4* Correctionister, jemte 63 fångar,
tillsammans 121 personer, af hvilka sedan bysättningsrum-
met, vattendrickarnes och de så kallade bättre fångarnes
rum, äfvensom sjukrummet hyste 21 personer af dem, vore
de öfrige 100 hopträngde inom det återstående utrymmet,
som Konungens Befallningshafvande uppgifver efter dess are¬
al 3871/2 qvadratalnar ej vara mera, än som efter antagen
disposition åt hvar fånge af 6 qvadratalnar eller en alns
bredd framför sin säng i lika höjd med denna (hvarförutan
hans behandling blifver omensklig) erfordrades till att hysa
65 fångar. — Konungens Befallningshafvande hade väl ock
till Kongl. Kammar-Collegium afsändt ritning och förslag till
en nybyggnad å Länshäktet, bestående af en 3:dje vån ingi
för vinnande af ökadt utrymme, men kunde ej undgå yttra
sig inse någon möjlighet, att, utan minskning af fångperso¬
nalen, afbida den på blifvande anslag beroende tid för den¬
na tillbyggnads fullbordan, utan äfventyrliga följder.
Vid sådant förhållande och då en tilltagande folkmängd
i Götheborg och provinsen deromkring, med ty värr ej afta-
gande brott och okynnig lefnad, med hvaiqe dag ökar, i stäl¬
let att minska, behofvet af nödige förfoganden till fångars
och correctionisters tillvaratagande, anser jag mig högt på¬
kallad, att å nyo fästa Rikets Högloft. Ständers uppmärksam¬
het på dessa omständigheter, under anhållan, att nödigt an¬
slag må anvisas till uppförande, i Götheborg eller annan ort
i granskapet dermed, af ett Correctionshus, tillräckligt stort
för denna landsorts behof i nämnde afseende. — Om remiss
häraf till Högloft. Stats-Utskottet anhålles.
Olof Wijk,
N:o ir)6.
Då man uppmärksamt betraktar de förändringar, som
inom vårt samhällsskick tilldragit sig, icke allenast uti lag¬
stiftningsväg, utan äfven uti Nationens moraliska kraft så väl
som arbetskraft, så visar sig deruti, för icke längre tid tillbaka
än vårt minne klart sträcker sig, en högst märkbar skilnad.
Vid ändringarne uti lagstiftning vill jag ej i första rummet
284
Den 7 M a r s.
fästa uppmärksamheten, utan åt ändringarne uti moralitet
och arbetsutveckling, samt beder att deråt få egna några ord
till Ilögtärade Standels behjertande. — Det är en för väl
känd sak, att den Svenska Nationens djupt rotade religiösa
och moraliska känsla, så vidt beryktad uti Gustaf den store
Adolphs tid, i senare tider och och i synnerhet uti de sedna-
ste ganska betydligt aftagit, både hos de förmögnare folk-
classerne och hos de lägre. I stället för en fast tillit till
Gud, en fin hederskänsla, kärlek för ordning och raedroen-
niskor, hafva nu liknöjdhet om Guds ord, sjelfviskhet samt
trotsande af lagar och medmenniskors rättigheter, börjat in¬
taga många sinnen. Att det är det på 1790-talet ifrån Frank¬
rike till alla delar af Europa utbredda frilänkeriet, samt de
nu gängse origtiga begreppen om medborgares fri- och rät¬
tigheter, som dertill äro orsaken, lärer ej betviflas. Det är
ej nu, som förr, då hvar och en ville vara en man för sig,
det ville säga, förlät sig på den aktning och det förtroende
han förvärfva t såsom en Gud och Konungen ärande, rätt¬
skaffens och pålitlig man, äfvensom på de kunskaper, den.
skicklighet och den arbetsflit han hade; utan nu går man
en helt annan väg och pockar blott på samhällets och med¬
menniskors till-tjenst-stående, på det att man sjelf, med
minsta möjlig, omtanka, samvetsgrannhet och besvär, må ega
så beqväm utkomst som möjligt. — Tiggarstafven, som förr
endast med djup blygsel togs i hand af de mest olyck¬
liga och hjelplösa, begagnas nu fräckt af hela skockar ar¬
betsföre personer; och 1 stället alt hvar och en förr var
mån om att låta barnen i god tid lära, näst förtröstan till
Gud, någon arbelsfärdighet, hvaraf de kunde i framtiden haf¬
va sin bergning, och hvarvid man framför allt förmanade
dem, att tacksamt fördraga de rättelser och de varningar,
som de under läroåren finge för ©eftertänksamhet eller lätt¬
ja, inpreglar man nu hos dem sturskhet och ofördragsamhet
emot hvarje anmärkning, som göres dem, samt att undan¬
draga sig dylika, derigenom att de löpa sin väg ifrån Läro¬
mästaren. Frukten deraf är, alt, sedan desse unga personer
gång efter annan, under läroåren, gått ifrån sitt arbete, så
hafva de sedermera hvarken arbetsskicklighet, arbetsförmåga
eller arbetslust, och komma att ligga slägt och samhället
till last, såsom oduglingar, såsom lösdrifvare eller såsom in—,
vånare uti Fängelser eller Correctionshus.
Så vidt jag kunnat finna, härrör detta onda — som nu
urartat till den grad, att det hotar den allmänna säkerheten
på vägar och gator och inom våra egne hus och boningar,
ifrån falska begrepp om menniskors fri- och rättigheter, hvil¬
ka man synes tro icke åtföljas af motsvarande skyldigheter,
och hvilka begrepp nu sträckas derhän, att barnen knappt
tro sig behöfva lyda föräldrarne, äfvensom ifrån den i lag
ej rätt uttryckta skyldigheten för föräldrar och församlingar
att tillhålla sina barn, alt jemte gudsfruktan och något bok¬
Den 7 Mars.
385
vett, lära sig någon sort näringsgren, hvaraf de kunna lefva.
Förr har denna goda ordning häiflutit utur föräldrars och
samhällsmedlemmars inre religiösa och moraliska kraft; men
sedan dessa krafter nu blifvit förslappade, måste lagen träda
i stället. — Hvad härvid mest nödigt synes, är att raan ge¬
nom lag låter tillhålla ungdomen, alt rätt begagna sin lär-
domstid, samt att icke egensinnigt löpa ifrån mästaren.
Mitt yrke såsom köpman tillåter mig ej att djupt in¬
tränga uti den högst svära lagstiftning, som härvid skulle be-
höfvas; men alt sådane lagar kunna utfärdas, samt att de
måste bära god frukt, derom är jag förvissad, och hemstäl¬
ler således, om icke frågan kunde få hänskjutas till Ilöglofl.
Lag- och Economi-Utskottens gemensamma behandling, för
att, der af sakkunnige män bättre bearbetad och utredd, k un¬
na såsom önskningsmål till Kongl. Majrts behjertande hän¬
skjutas.
Mina förhoppningar om goda frukter af sådane lagar
Stödja sig på följande skäl:
1:0 Hafva vi hos oss sådane lagar om lärotid och nöd¬
vändigheten af skicklighet stadgade uti våra Bergsförfattnin¬
gar, för styckearbetare och för hammarsmeder, och, som hvar
man vet, äro desse ett sedsamt folk, och man ser högst säl¬
lan deras barn eller enkor uti tiggarskaran eller uti fän¬
gelser ;
2:0 Uti Preussen är, i samband med Beväringsskyldighe-
ten, hvarje mamperson skyldig att skaffa sig någon slöjdfär¬
dighet, och visst är, att uti intet land ser man mindre antal
tiggare eller lösdrifvare, än der; och
3:o Medgifva de nya Statseconomiska författare, att det
är ifrån de stränga lagar rörande lärlingar i åkerbruk, slöj¬
der, bergsbruk och sjöväsendet, äfvensom för fattigförsöi jnin-
gens magt öfver barn, som funnos sysslolösa, hvilka utfärda¬
des under Drottning Filisabeths tid, som England härleder
sin folkstocks stora öfverlägsenhet uti arbetsförmåga och ar¬
betsskicklighet, hvilka lagar således upplyftat England uti
industrielt hänseende på sjö och land, högt öfver alla andra
Nationer, för hvilka England nu är ett mönster.
Jag beder, att dessa lagar måtte åsorn förebild komma
i betraktande; men hvad de Engelska lagarne angår, och
sora i sednare tider ändrats något, så anser jag, att det bör
göras med all den eftertänksamhet, som ämnets vigt fordrar,
på det att aibetsclassen icke hos oss, liksom uti vissa delar
af England, måtte uti Fabrikerne förnedras till machindelar
eller samma låga belägenhet, som vanliga dragare, hvars vil¬
kor äro såvida sämre än slafvens, sora dennes herre måste
tänka på slafvens ålderdom, vid hvilken fabriksarbetaren der¬
emot faller fattigförsörjningen till last.
I England är det i sednare tider tillåtet, att den till 7
år förr ovilkorligt bestämda lärotiden i hvad yrke som helst,
nu må efter ömsesidig öfverenskommelse emellan lärling och
a86
Den 7 Mars.
mästare nedsättas till 3 å 4 Sr, — Deraf har följt, att lär¬
lingar vanligen köpa sig ifrån en del af de 7 åren. — Oin
en sådan method här skulle antagas, så vore det väl, om der¬
vid kunde bindas deri Engelska seden, att lärlingar och ar¬
betare finge njuta af familjelifvet, sorn, utan tvifvel, är den
enda rätta skolan för ordning, sedlighet och arbetsamhet. —
Detta förhållande, i Sverige förr så vanligt, har nu äfven
börjat urarta, och kroglifvet har mer och mer fallit på ar¬
betarens lott. Utan tvifvel är det denna omständighet, som
gjort en stor del af Handtverksgesäll-corpsen till en lands¬
plåga, samt Skrå-ordningen till en för våra tider olämplig
lag. Det går så: då iagarnes stöd, gudsfruktan och ordning,
hvilkas plantskola famil jelifvet är, hörja att svigta, så måste
lagarne stöttas medelst nyare lagar, och det gamla ordsprå¬
ket sannas, '”att det mest förderfvade samhälle har de flesta
lagarne.’'
Olof Wijk.
N:o 197.
Handels-Societeten i Götheborg har anmodat Stadens
Riksdagsmän, att söka lindring uti eller upphäfvande af de
mångfaldiga onerationer, som hindra Sjöfartens utveckling
till hvad den i Sverige borde vara, en hufvudnäring, hvilken
likväl nedsjunkit till mindre än hälften af hvad den for¬
dom varit, och så, att större delen af exporten från Rikets
vestra orter nu besörjes genom främmande fartyg.
Med förbigående af den tredubbla beskattning, som
drabbar Skeppsredaren under namn af lästeafgifter, särskild
bevillning på läst, och dessutom bevillning å inkomsten af
rörelsen, hvilken obillighet jag förmodar icke kommer att
undfalla vederbörande Utskotts uppmärksamhet, får jag här¬
igenom förnya de sedan förra Riksdagen oafhulpne klago¬
målen öfver allt för höga Consulad-afgifter på utrikes orter,
bestämde genom Kongl. Commerce-Collegii Kungörelse un¬
der den 9 Mars i83o, 21 Augusti i833 samt 3i Maji i83g.
— Svenska Skepp betungas härigenom värre, än de fleste
andra Regeringar tillåtit deras Consuler göra det med sine
nationers fartyg. Såsom exempel till styrkande af detta för¬
hållande må anföras, att Svenskt Skepp om i5o läster beta¬
lar i England 5 P. St. 10 sh., eller, om det, såsom vanligt
gör 4 resor på året, 21 P. St., ungefärligen 2Ö2 R:dr Banco
i skatt endast til! Consulen, hvilken af ett Norrskt Skepp
af samma storlek blott eger uppbära 10 P. St. eller ej fullt
hälften så mycket. Ett Svenskt i5o lästers fartyg måste i
Americanska hamnar erlägga en Consuiadafgift af 10 piaster,
under det att ett Förenta Staternas Skepp i Svensk hamn,
vore det än dubbelt så stort, endast betalar 4 piaster och
så vidare. I alla Engelska hamnar belastas Svenska Skepps¬
farten dessutom med afgifter till Svenska Kyrkan i London.
3 pence per läst, äfven fastän den ej kan besökas.
Den 7 Mars.
287
Många Consuler njuta dryg lön af Staten och borde då
vid de obetydliga tjenster, som af dem pläga begäras i af¬
seende på Skeppsdocumenters påtecknande, gå deras lands¬
män tillhanda utan särskildt arfvode. Skulle de, som ej
hafva fast lön, icke finna sig belåtne med sådane sportler,
som t. ex. Americanerne bestå; då torde ingen svårighet
möta att fylla de resignerandes platser med andre på de
särskilde otterne bofaste och ansedde personer. Det är nog¬
samt bekant, att Consulsbefatlningarnes innehafvande under
längre eller kortare tid beror på Konungens välbehag.
Med ledning af hvad anfördt blifvit får jag vördsamt
hemställa, att en ny Sportel- och Expeditions-taxa, lika för
alla Consuler, må utarbetas med fästadt afseende på att den,
äfven i denna väg, öfver höfvan beskattade Skeppsrederi-rö-
relsen kunda vinna någon, så mycket billig, lättnad.
C. F. JVtern.
N:o 197 i.
Med anledning af 49 §• Riksdags-Ordningen, hemställer
jag mundtligen, huruvida icke de, i min tanka, onyttige
Vexel-Controllörs-befattningarne borde upphöra. Riksens
Höglofl. Ständer hafva vid ett par föregående Riksdagar yr¬
kat desse sysslors upphörande, och lära de blifvit ställde på
Indragnings-Stat. Icke destomindre skall vid inträffad va-
cance i Stockholm en Embetsman blifvit tillförordnad att,
med särskildt årligt arfvode af 4°° Rjdr Banco, fortsätta
Vexel-Controlleurs-noteringarne, hvilket torde få anses all¬
deles öfverflödigt numera, sedan vi efter i835 års realisation
vunnit stadga i mynt-väsendet.
C. F. Warn.
N:o 198.
Privat-Bankerne i Riket äro utan tvifvel bland nyare
tiders inrättningar, hvilka haft den mest välgörande verkan
på industrien och näringarne i landet; men dessa inrättnin¬
gar äro ännu behäftade med ett stort fel, som måste un-
danrödjas, 0111 ej en stor del af den nytta, som de bereda,
skal! gå förlorad:—den nemligen, att Privat-Bankernes för¬
bindelser icke äro lika med Bankens, d. v. s. användbare
till hvilken utgift som helsi inom landet. De emottagas ej
i Kronans uppbörd, och följden deraf är, att ofta den ena
individen icke i liqvid af den andra emottager dessa pengar.
De fattigare folkklasserna hafva häraf högst kännbar olägen¬
het, och sjelfva Bankerrie lida häraf skada, derigenom att af
samma orsak deras förbindelser nu icke blifva särdeles länge
utelöpande, cch i följd deraf Bankernes räntevinst ej så stor,
som den annars kunde blifva. Jag tror att ett säkert medel
till förekommande af allmänhetens förberörde olägenhet af
a88
Den 7 Mars.
ifrågavarande Myntsort skall vara, om hvarje Privat-Bank
hade ett Invexlings-Contoir i hvarje Residencestad i hela Ri¬
ket, så tror )ag, i stöd af hvad jag förut sagt, att Bankerne
skola mera vinna än förlora derpå.
Jag föreslår derföre vördsamt, att en sådan skyldighet
måtte alla Privat-Bankerne i Riket åläggas, och det så snart
sig göra låter efter denna Riksdag.
A. Öhrström.
N;o iqg.
Hvar och en vet och känner, hvilken stor olägenhet och
villervalla uppkommer deraf. att. i mät tagen fastighet skall
enligt Kongl. Förordningen af den 3o December i83o på
executiv Auction försäljas i upp- och afslag.— Jag föreslår
vördsamt, att detta stadgande måtte upphäfvas och försälj¬
ningen ske endast i uppslag.
Om remiss till vederbörligt Utskott anhålles vördsamt,
A. öhrström.
N:o 200.
Ehuru jag hade önskat, att icke behöfva öka motioner¬
nas antal vid detta Riksmöte, ser jag mig likväl ovilkorligen
uppmanad af pligt, att vördsamt anhålla om Högtärade Stån¬
dets uppmärksamhet på en sak, som visserligen i första på¬
seendet kan anses röra Stockholm synnerligen, men som lik¬
väl, närmare betraktad till sin utveckling och sina följder,
torde befinnas förtjent af samtlige Städers Representanters
närmare öfvervägande.
Min framställning rörer den af båda Statsmakterna, deri¬
bland Borgare-Ståndets pluralitet genom votering, beslutade
reglering af Städernas Båtsmanshåll, som blifvit genom Kongl.
Majlis Circulair till Förvaltningen af Sjö-Ärenderna samt Kongl,
Kammar- och Commerce-Collegierna af den 21 September
l83g definitivt verkställd, men hvari likväl hänvisning till än¬
drings sökande hos Rikets Ständer blifvit i Nåder intagen.
Sedan Rikets Ständer, med anledning af Kongl. Majtts
Nådiga Skrifvelse den 2r Februarii 1829, i underdånig skrif¬
velse af den 17 Mars i83o, framställt deras åsigter om an¬
gelägenheten att för denna Reglering vidtaga förberedande åt¬
gärder, såsom ny refning, uppmätning och skattläggning af
Städernas oroterade jord, samt uppgifvit de grunder, som bor¬
de följas vid utarbetandet af ett nytt underdånigt Förslag till
fördelning af ifrågavarande Båtsmanshålls-skyldighet, för att
då blifvande i834 års Ständer föreläggas att behandlas enligt
80 Regerings-Formen, samt tillika i underdånighet hem¬
ställt, att en provisorisk jemnkning till lindring för mest be¬
tungade Städer måtte genast vidtagas, behagade Förvaltnin¬
gen af Sjö-ärenderna samt Kongl. Kammar- och Commerce-
D e n 7 Mars.
Collegierna, till hvilka Embetsverks utlåtande frågan remitte¬
rades i underdånigt utlåtande den 3o November i83a sam¬
fäldt, men förmodligen utan att höra öfrige Städers Styrelser,
då Stockholms Styrelse icke blef böld, och utan allt afseende
på Rikets Ständers, efter min öfvertygelse, välgrundade be¬
slut, helt enkelt föreslå Kongl. Maj;t att Båtsmanshålls-skyl-
skyldighelen, som likväl af ålder synes vara grundad dels på
ingångna Conti ader med Kronan, dels på särskildta privilegier,
borde på en gång omfatta Städernas jord , deras hus och tomter
samt borgerlig rörelse efter Bevillningsgrund, under åberopan¬
de, såsom hufvudsakligt skäl för en så djupt ingripande för¬
ändring, endast de svårigheter, som förutsattes skola möta verk¬
ställigheten af Rikets Ständers beslut.
Detta af Konungens Rådgifvare, äfven utan vederböran¬
de Städers härtill skattskyldige Invånares hörande, tillstyrkta
förslag, genom Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse öfvei leranadt
till t834 års Ständer, har föranledt ett då af samtlige Riks-
Slånden fattadt beslut, utan allt afseende derpå, att genom
Kongl. Brefvet af den 11 Julii 1780 uttryckligen stadgades,
att Båtsmanshållet grundade sig pä stadsjorden, och med för¬
biseende af särskildta Kongl. Privilegier för Stockholm, Carls¬
crona, Wexiö med flera Städer, ett Beslut, hvars resultat,
efter verkställd fördelning, grundats på medeltalet af samtli¬
ge Städers och Köpingars bevillnings-summa för jord, hus
och tomter samt Borgerlig rörelse under fem år, ifrån 1828
till i832, nu befinces vara, för år räknadt, af Borgerlig rö¬
relse, tillsammans , . R:dr 260,080: 12. 6.
Hus och Tomter 106,725: 18. to.
samt af Stadsjorden endast ...... 11,007: 38. 7.
B:co R:dr 377,81g: 21. 11.
så att ett bevillnings-belopp af 429 R:dr 39 sk. 9 r:st. utan
bråk, nu skulle komma att praeslera en Båtsmans-nummer af
de 879 man, som, efter afdrag af Sex för Wisingsö, af samt¬
lige Städer underhållas; och slutligen, enligt en särskildt bi¬
fogad uträkning, som, utvisar att den bevilluings-sitmma Stock¬
holm ensamt häraf utgjort, belöper sig till
för Borgel lig Rörelse R:dr i34,g83: 33. 7.
Hus och Tomter 52,6ig: 19. 9.
samt för Stadsjord ......... 268: 24. 7.
B:co R:dr 187,871: 3o. 9.
hvaraf följer, att, af dessa 879 man, Stockholm nu skall kom¬
ma att bekosta 4^7 nummer, i stället för de joo Båtsmän
Stadens Borgerskap, enligt Konung Carl XI:s privilegium, stad-
fästadt 1789 af Konung Guslaf lil, hittills varit skyldige att
elfectivt underhålla, med lemnad rättighet för Staden att er¬
lägga vacance-afgift för nu tillökte 337 man, att utgå och
beräknas från innevarande års början, och hvarigenom äfven
inträffar, att Stockholms Hus- och Tomtegare nu, ohörde, blif—
Bilagor till Borg.-Se. Brot. vid Riksd. 184.0. 19
ago
Den 7 Mars.
vit pålaggde en ökad bevillning på deras egendomar, hvarom
de aldrig kunnat göra sig föreställning, och i det hela, att
Stockholms Stad komme att utgöra nära hälften afhelaBåts-
manshålls-skyldigheten.
Att Staden nu får vara betänkt att ställa sig beslutet till
efterrättelse, ehuru högst känbart det kommer att drabba
särdeles det på sednare åren tilltagande antalet af mindre be¬
medlade Borgare samt skuldsatte Hus- och Tomt-egare, säger
sig sjelf, men då det som säkert kan antagas att, ehuru stort
begrepp man än kan göra sig om Stockholms företräden, in¬
gen af detta Högtärade Stånd, vid beslutets fattande, kunnat
föreställa sig en sådan proportion i resultatet, som nu visats
vara förhållandet, så mycket mindre, som detta icke kunnat
inträffa, så vida lika noggrannhet vid Taxeringarne blifvit
iakttagen i alla Städer, som iakttages i Stockholm, der den
ofta går för långt lill Kronans fördel, så torde denna vigtiga
fråga vara förtjent af en närmare undersökning.
Jag tror mig likväl böra förbigå allt yttrande om, huru¬
vida Konungens Rådgifvare följt den tydliga föreskriften i
16 och 114 §§. Regerings-Formen, då de tillstyrkt öfverända-
kastande af ett för evärdeliga tider utfärdadt Kongl. Privile¬
gium, hvilket alltid berott på Kongl. Maj:t att oförändradt
bibehålla, äfvensom huruvida den omständigheten, att Hus-
och Tomt-egare blifvit påförd en för dem alldeles okänd
tillökning i Bevillning, ovilkorligen påkallat deras hörande, då
sådant ej hörer till detta rum; och vill deremot i korthet fram¬
ställa frågan ifrån dess så till sägande materiela synpunkt.
Det ligger i naturen af en efter nu gällande Bevillnings¬
förordning verkställd lätt vis taxering till Kronan, att, vid be¬
stämmande af bevillningens belopp för året, behörigt afseen¬
de alltid måste göras på de ökade eller minskade öfriga one-
ra, som efter föregående taxerings-år tillkommit, antingen på
egendomar eller Borgerlig rörelse, hvaraf tydligen måste i det¬
ta fall följa, att Stockholms Stads totala bevillnings-summa,
för oroterad jord, hus och tomter samt Borgerlig rörelse, just
med afseende på detta nya onus, måste komma att nedsät¬
tas med ett belopp, som dermed qvadrerar, eller circa 10 procent;
då deremot, med iakttagande af en lika rättvis grund för taxe¬
ringen i de Städer, som fått minskning i Båtsmanshållet att
alldeles motsatt förhållande måste inträffa, hvarigenom åter
den proportion helt och hållet rubbas, som nu uppkommit
efter beräkning af 5 år från 1828 till i832.
För att nu afhjelpa detta förhållande, hvars följder i
längden skulle blifva för Stockholm högst orättvist betungan¬
de, så mycket mera då Staden är försedd med så obetydlig
jord; föreslås vördsamt, att Rikets Ständer vid denna Riks¬
dag måtte besluta, att medeltalet af Bevillningen, hvarefter
Båtsmanshålls-skyldigheten bestämmes, alltid skall beräknas
efter nästföi utgående 5 år i stället för de i Kongl. Circulai-
ret bestämda åren 1828 till i832.
Den 7 Mars.
agi
För öfrigt och då det ej eller lärer undfalla någons uppmärk¬
samhet, att all beräkning efter bevillningsgrund, af sig sjelf
måste upphöra, i händelse Rikets Ständers Bevillning efter
2 Art, kommer att såsom obehöflig försvinna, hvilket flera
omständigheter gifva anledning att hoppas, då den behöfli-
ga Statsbrist - summan redan Betydligt förminskats, då det i
allt fall blir nödvändigt att för Båtsmanshålls-skyldigheten,
som icke lärer upphöra, antingen återgå till den gamla grun¬
den, eller ock utfinna någon annan mera ändamåls-enlig; får
jag äfvenledes vördsamt föreslå att Rikets Ständer, med för¬
anledande af medgifven rättighet att hvarje Riksdag söka rät¬
telse efter sig företeende omständigheter, nu besluta att anse
den vidtagne åtgärden ad interim gällande, hvilket den i allt
fall just genom denna tillåtelse, i sig sjelf verkligen är, samt
i följd deraf och i betraktande af det beständiga trätofrö,
som härigenom blifvit utkastadt Städerne emellan, måtte åter¬
förnya deras vid i83o års Riksdag framställda underdåniga
begäran, om ny refning, uppmätning och skattläggning af Stä¬
dernas oroterade jord, äfvensom undersökning af de olika
förhållanderne i vissa Städer i afseende på Båtsmanshålls-skyl¬
digheten, på det att, utan någons förnärmande, en för fram¬
tiden gällande, på rättvisa och med egande-rättens helgd för¬
enlig ordning måtte kunna åstadkommas.
Om remiss till Höglofl. Stats-Utskottet anhålles.
D. Helsingius.
N:o 201.
Utan att man alldeles förbiser, huru Sveriges Sjöförsvar
ytterst hvilar på en betydlig Handelsflotta, från hvilken i be-
hofvets stund Örlogsflottan kan erhålla sin dugligaste beman¬
ning, och huru Landets egna, glesnade Handelsflotta företer
ett uppenbart missförhållande tili Landets export, ett tillräck¬
ligen kändt missförhållande, som kan illustreras med exem¬
plet af Sundsvalls Stad, der antalet af Fartyg, som förlidet
år afgingo till utlandet, uppgick till omkring 100, då Staden
eger blott ett enda, nog stort, att lämpligen kunna göra re¬
sor utom Östersjön, kan man svårligen neka vigteu af ett
förenadt bemödande hos Statsmakterne, att utfinna och be¬
gagna alla möjliga utvägar till den sistnämndas eller Handels¬
flottans samt, i förening dermed, Handelns och Sjöfartens upp-
hjelpande, och om dermed förenar sig möjligheten att, utan
egentlig nådegåfva eller förlust från Statens sida, komma
betydliga och vidsträckta Provinser till hjelp, hvilkas inne¬
byggare, utarmade under många och hårda missväxtår af de-
stomer trvckande beskattningar, lika fattiga på Capitaler, som
ymnigt försedde med Skogs-effecter, passande för Skepps¬
byggeri och Trädvaruhandel, derjemte erbjuda en liflig, här¬
dad och skicklig befolkning, som så väl behöfver ett utbyte
af nöden emot arbetsförtjenst och tillfällen, att i Coopvardie-
Den 7 Mars.
Sjömanna-Yrket finna dagligt bröd; så tillförsel' jag mig,
hvarom jag vördsamt anhåller, Höglärade Ståndets och Re-,
speclive Medsläoders godkännande och bifall till ett förslag,
sona, då det, efter hvad jag föreställer mig, ensamt beror på
Rikets Högloft. Sländers afgörande, med minsta omgång leder
till ändamålet, att nemligen Rikets Högloft. Stander malte
af dess Banco-Finst afsätta tillräcklig fond, får att, med
utvidgande, af den redan inrättade Handels- och Närings-
Disconten och under samma förvaltning, bilda en för Skepps-
byggeriet till Handelsflottans förökande särskild lånet Utgång
på sådane grunder och garantier, hvilka innefatta, å ena si¬
dan fullkomlig säkerhet för den längrfvande fonden, samt
å den andra, gagneligt understöd och ej försvårade belal-
ningsvilkor för låntagaren.
Då Handel och Sjöfart, företrädesvis med egna hem-
byggda fartyg, för ett insulairt land lära få ställas åtminsto¬
ne i jemnbredd med Jord- och Bergsbruk, torde del nu före¬
slagna användandet af en måttlig del utaf den rika Banco-
vinsten finnas så godt, som något annat, och ehuru jag mo¬
tiverat mitt förslag med hänsigt hufvudsakligen till de norra
provinserna, är likväl meningen dermed ingen annan, än att
detsamma omfattar Skeppsbyggeriet i allmänhet och hvar-
helst inom Riket tillfälle dertill sig erbjuder.
Jemte anhållan om remiss tili vederbörligt Utskott, för¬
behåller jag mig rättigheten, att till bemälde Utskott inkomma
med hvad vidare till utveckling af förslaget må finnas nödigt.
P. O. Norin.
N:o 203.
Det är kändt och erkändt, att Fyr- och Båk-anstalterne
för närvarande icke uppfylla, hvad de sjöfarande billigt kun¬
na fordra. Det är ock medgifvet och obestridligt, att Sta¬
tens både fördel och åliggande fordrar, att den fogar anstalt
om nödige Fyrbåkars ändamålsenliga anläggande och vidmakt¬
hållande lill handelns och sjöfartens tryggande och befräm¬
jande.
På Svenska kusten af det trånga, klippfulla och af starka
strömsältn ingar farliga haf, söm kallas Bottniska Viken, äro
Fyrbåkars ledning ännu på många ställen att med största skäl
fordra. Da tillgangarne emedlertid icke medgifva, att alla
nödvändiga Båk-ini ättningar i Bottniska Viken på en gång
ske, inskränk
er jag för närvarande min framställning härom
till det aldranödvändigaste, genom det vördsamma förslag,
alt, medelst Rikets Högloft. Ständers beviljande anslag, er¬
forderliga. medel må blifva tillgänglige för en ändamålsenlig
Fyrbåks skyndsamma uppförande och framgena underhållan¬
de uti den trångaste delen af farvattnet emellan Alands haf
och Bottniska Fiken, på dea af otaliga, dels synliga, dels.
osynliga klippor och skär, hvilka sträcka sig i ostlig riktning
Den 7 Mars.
från Gräson sorn utgör den yttersta klippan på Svenska
sidan uti så kallade Södra Qvarken och benämnes Understen.
Af ingen med någon erfarenhet och local-kännedom lä¬
rer kunna bestridas, alt fördelen af nu ifragaställde Bäk-in-
l-ättning är af största vigt för Seglationen till och från alla
Norrländska hamnar, vare sig att den gäller på Rikets Huf¬
vudstad enskildt, eller på Östersjön i allmänhet, ty, med led¬
ning af denna Fvr, kunna fartygen, hvad nu hör till undan¬
tagen, begagna det fria och rymliga, säkrare och alla ai stider
öppna farvattnet öster om Gräsön, utan att behöfva anlöpa
Öregrund, uti dess långa och trånga Skärgård hindras veckor
och månader af missgynnande vindar, ofta nödgas af sådan
anledning till ganska stor förlust öfvervintra och derjemte
belastas med, synnerligast för utrikesgående, ganska dryga
Lots-afgifter, ehvad Lots begagnas eller icke.
Om remiss härå till vederbörligt Utskott anhaller
P. O. Norin.
N:o 2o3.
Till förekommande af möjligt missbruk, anser jag mig
vördsamt böra påkalla Högtärade Ståndets medverkan till
vinnande af det tillägg uti 20 §. 2 Art. af Kongl. Pots-
Reglementet den 16 Maj 1827, hvarigenom bestämdt malte
stadgas, alt för sådane fartyg, hvilka äro förpliglade be¬
gagna Lots, men vid Stationen icke erhålla någon behörigen
antagen och ansvarig Krono-Pols, och icke eller segla under
annat fartygs skot, Polspenningar vid stadgadt ansvar icke
få beräknas och tagas.
Om remiss häraf till vederbörligt Utskott anhålles vörd¬
sam t.
P. O. Norin.
N:o 2c>4-
De täta missväxterne i Norr- och Westerbotten föran¬
ledde Riksens Ständer för några år sedan, att tillstyrka, och
Regeringen sedermera att bevilja nämnde Län tullfri utförsel
af Trädvaror under 5 års tid.
Med anledning häraf och då samma bedröfliga tafla kan
tecknas i förhållandet inom Wester-Norrlands Län och (hvad
jag bestämdt känner i Gefleborgs Län) inom Helsingeland, det
vill säga det egentliga Norrland, samt då i förening härmed
den för Norrland under flere sednare år på utlandet existe¬
rande Trädhaudeln lemnat det mest ofördelaktiga resultat,
hvarigenom den närvarande beklagligt stora penningebrist vål¬
lats och skatternas svåra tyngder blifvit synnerligen kännba¬
rare, än de förut varit, så vågar jag hos Rikets Höglofl.
Ständer vördsamt begära tillstyrkande derom, alt enahanda
Den 7 Mars.
exportfrihet måtte beviljas Staderne Hudiksvall oeh Sunds
vall under en nu påföljande tid af 5 år.
Anhålles om remiss till vederbörligt Utskott.
P. O. Norin.
N:o 2o5.
Så vidt det nyttiga ändamål skall vinnas, som varit å-
syftadt och till en del vunnits med Statens betydliga uppoff¬
ring, för att forssarne uti Umeå Elf måtte göras farbare till
nedflottning från landets inre delar af dess producter i träd-
varor och tjära, destomer nödvändigt numera, sedan landt-
männens af mångårig missväxt föranledde och, uti deras der¬
af orsakade fattigdom, ej lätt eller snart ersätteliga brist på
dragare, i betydlig mån hindrar landt-transport, och så vidt
omförmälde för orten gagneliga företag ej skall lemnäs ofull-
bordadt, erfordras ännu sprängning och öppning af ett hin-
derligt stenband i forssen emellan Lycksele och Degerforss,
hvilket, ehuru dertill, enligt sakkunnige mäns yttranden, ej
Lan fordras större kostnad än omkring iooo R;dr Banco, med
den tillgång på frivilliga dagsverken, som säkert är att på¬
räkna, likväl öfverstiger den enskilda fattiga förmågan i or¬
ten. Jag föranlåtes således, i egenskap af Umeå Stads Full-
mägtig, vördsamt begära, att, vid Rikets Höglofl. Ständers
beviljande af anslag till Vattencommunicationer, afven om-
förmälde kostnad måtte i beräkning lagas och bifallas.
P. O. Norin.
N:o 206.
Det är på grund och med anledning af uppdrag från
Umeå Stads Borgerskap, som jag vågar föreslå ett Statsan¬
slag för uppmuddring af Umeå Elf, hvilken lärer vara så
uppgrundad, att lastade fartyg måste stadna inom hafsbandet
1 1/2 mil ifrån Staden, der lossning oftast, derest flod icke
inträffar, måste ske; men då jag ännu är i saknad af hand¬
lingar för att närmare utveckla detta ämne, har jag allenast,
innan Motionstidens slut, bordt det anmäla, under vördsam
anhållan, att till det Utskott, dit detta ärende remitteras,
få vidare framlägga så väl skälen för min anhållan, som äf¬
ven de närmare detaillerne, för verkställande af det föreslag¬
na arbetet.
P. O. Norin.
N:o 207.
I ^egenskap af Fullmägtig för Umeå Stad får jag, på
grund af mig tillsänd skriftelig anmodan, hos Rikets Hög-
loflige Ständer vördsamt anhålla, att nämnde Stad måtte för
sin donerade jord från utskylder blifva befriad.
Den 7 Mars.
295
Som jag ännu är i saknad af till ämnets utvecklande hö¬
rande handlingar elier andra skäl, har jag, för att ej åsido¬
sätta motions-tiden, endast kunnat på detta sätt ärendet an¬
mäla, under förbehåll att hos det vederbörliga Utskott, till
hvilket jag anhåller att frågan må remitteras, få föredraga
hvad till ärendets närmare utredande hörer och jag sättes i
tillfälle att ådagalägga.
P. O. Norin.
N:o ,208.
Då jag äfven för Staden Sölfvesborg är Representant, an¬
ser jag det vara min pligt, att till Högtärade Ståndets upp¬
märksamhet och behjertande anmäla en angelägenhet, som,
ehuru i första rummet endast rörande bemälde Samhälle, 1 i k—
väl kan anses af en allmänt vigtig beskaffenhet och sålunda
äfven fordra ett mera allmänt deltagande. Denna angelägen¬
het åsyftar, att inom Sölfvesborgs Stad åstadkomma förbätt¬
ring af dervarande Allmänna Skol-inrättning.
Redan för flere år tillbaka har Sölfvesborgs Stad gjort
sig förhoppning att derstädes få Gymnasium, och Staden var
så mycket mera förvissad om realiserandet af detta hopp,
som det grundades på Kongl. Majjts Nådiga löfte, men för¬
ändrade förhållanden tillintetgjorde så väl detta, som äfven
ett sedermera gifvet löfte, att Staden skulle få <n Apologist¬
skola med Lön på Stat för Lärarne.
Jag behöfver ej anföra några särskildta skäl för att visa
nyttan af Läro-Inrättningen, då jag redan hos Ledamöterne
inom detta Stånd förnummit, hurusom de alla hysa den öf¬
vertygelse, att Samhällets förhoppningar hvila på det uppväxan¬
de slägtets bildning, samt att de uppoffringar Staten i och för
delta ändamål kan göra, i en framtid icke skola vara utan
välgörande frukter.
Jag får således anhålla, att af de summor, som under in¬
nevarande Riksmöte kunna anvisas i och för förbättrandet af
Läro-Verken i Riket, Sölfvetsborgs Stad äfven måtte komma
i åtnjutande af så stort belopp, som erfordras för en Apolo¬
gist-Skolas organiserande och underhållande; förbehållande
mig att framdeles få lemna detaillerade upplysningar i ämnet.
Om behörig remiss anhålles.
B. Hjort.
N:o 209.
Efter en mängd motioner, alla af materiel syftning, hvil¬
ka upplästes i detta Högtärade Stånds sista Plenum, kom slut¬
ligen, kl. inemot 11 på natten, då bänkarne voro nära tom¬
ma, Herr Lagerqvists något lifvande motion för ett spirituelt
ändamål, eller om ett modest anslag för Sveriges Målnings-
Galleri, hvilket, i afseende på localen, ej förtjenar namn af
296
Den 7 Mars.
Galleri, då det är inhyst i ett par oansenliga rum samt i
gångar och trappor, på ett sätt, alt ingen enskild person skul¬
le vilja hafva sina dyrbara laflor så hoppackade. Denna brist
på utrymme lärer ock vara anledningen, att många lill Gal¬
leriet bolande Arbeten af ryktbara Mästare äro spridda i Slot¬
tets Kongl, rum, otillgängliga för unga Artisters studium.
Statuerna hafva ett bättre logement, men passagerne innan
man kommer dit, i synnerhet deri ena, inge icke föreställ¬
ning om något stort, ulan är deremot för sinnet nedslående.—
Herr Lagerqvist har iakttagit så mycken modesti uti sin mo¬
tion, att lian alldeles glömt bort localen. Jag anhåller der¬
före atl få anföra något i afseende derpå: I Danmark är sö¬
dra delen af Slottet Christiansborg upplåtet åt Konstverldens
skatter, deraf målningarne upptaga tolf ljusa, höga och rym¬
liga salar, jemte en försal åt Konstnärer, som vilja copiera. —
Dresden är öfverallt namnkunnigt för sitt Målnings-Galleri. —
I Frankrike har nyligen hela Slottet Versailles i sådant ända¬
mål blifvit upplålet, der Konungen samlat nästan allt hvad
Konsten frainbragt och är märkvärdigt för hans Land och
folk. — Det skulle blifva för vidlyftigt att här anföra hvad
som finnes i England och andra Länder. — Sverige har kun¬
nat ega det rikaste Galleri uti Europa, om det icke haft
olyckan att regeras af en lättsinnig och från sin odödlige fa¬
der vanslägtad Drottning. — Delta är en sorg, som aldi ig
öfvervinnes, men som bordt väcka och bör mana efterkom¬
mande, att samla och värdigt uppställa hvad ännu knn sägas
vara Sveriges nätional-egendom. Herr Lagerqvist nämnerj
att i Galleriet finnas Arbeten, hvilka icke äro Statens och
kunna borttagas af Konungen såsom hans tillhörighet. En
Konung har blifvit tadlad derföre, att han sade: Slaten, det
är Jag; men vändt på ett annat sätt, kan detta blifva myc¬
ket sublimt, eller att Staten är allt och Konungen äi allt lör
Staten. Konungen har epithetet Majestät och det uttrycker
ju det högsta ändliga: hvarföre då neddraga hans personlig¬
het eller lankan derpå till det låga hvardagslifvets små bestyr
att vara egare af lösören och fastigheter? Majestätet kan icke
hafva några behof, ty Staten skall uppfylla dem. Detta har
ock varit rådande tanken hos de ädla af Sveriges framfarna
Regenter, ty de hafva uppoffrat sin enskilda förmögenhet åt
Staten. Dessa reflectioner ingifva mig ock den tro, alt Sve¬
riges nuvarande Konung, Hans Majit Konung Carl XIV Jo¬
han icke lärer låta borttaga några Arbeten, såsom Sina en¬
skilde utur vål t Nalional-Museum, utan kunna de anses så¬
som dermed inföi lifvade. Det torde lyckas, att jag nu kom¬
mit från mitt sylte, men så är det icke, ty min tro på vår
Konungs ädla storhet ingifver mig ock hopp om framgången
af denna motion, hvars ändamål är atl verka, det Rikets
Ständer ville genom deras Besvärs- och Economi-Utskotl, som
tillika är önskningarnes, framföra en underdånig anhållan om
öfverlåtandet af H. K. II. Prins Carls Palats såsom en vär¬
D e n 7 Mars.
397
dig local för Sveriges nuvarande och blifvande Konst-skat¬
ter. Skulle ersättning komma i fråga, så föreslås Ulricsdals
Lustslott, der Invalid-inrättningen snart torde komma alt upp¬
höra. Om hela Utskottet får Nåden, att såsom Deputation
hos Hans Majit Konungen, H. K. H. Kron-Prinsen och H. K. H.
Arf-Fursten framföra denna underdåniga supplik, kunde den
anses för bifallen. — Sveriges hela folk har nu framkommit
så långt på bildningens och vetandets bana, atl Adelsmän,
Bönder och Borgare, till och med innan något yppas hos det lärda
Ståndet, ådagalägga sin håg för befrämjandet af Vetenskaper
och Konster. Hos Ridderskapet och Adeln har proponerals
en National-bcdöning åt Berzelius•• i Bonde-Slåndet har mo¬
tionerats om en minnesvård åt von Linné; och i detta Högt-
ärade Stånd hafva Herrar Brinck, Gustafsson, Lagergren och
Lagerqvist talat för Artister och Litteratörer. Allt detta ger
anledning till förmodan, att mitt förslag örn anskaffandet af
en passande Local för Sveriges National - museum af Konst¬
alster icke är alldeles fåfängt, utan skall omfattas med det nit,
som alltid lifvat Svenskarne för allt stort och ädelt, hvarvid
tillika bör ihogkommas, att, om Stats-Utskottet bifaller an¬
slag till inköp af några inhemska stora Mästares Arbeten, hvil¬
ka äro omnämnda i Herr Lagerqvists motion, så finnes in¬
gen plats för deras uppställande, ty i det nuvarande Museum
äro, i brist på rum, många laflor inklämda i fönstersmygar
och på flera ställen placerade ända ned till golfvet.
Vinnes det Palats, på hvilket jag, till förverkligande af
mitt förslag med så mycken åtrå fästat ögonen, så är jag ock
öfvertygad, att Rikets Ständer icke visa sig njugga i ett blif¬
vande anslag för Bildande Konst, äfvensom, att Patrioter i al¬
la delar af Raket skynda att med bidrag i Konst-alster rikta
bch öka de skatter, som der blifva att betrakta och studera.
Vördsammast auhålles om remiss.
P. E. LVinge.
N:o 310.
Det liar goda skäl för sig, att Städerne, såsom ersättning
för den kostnad, som användes till underhållande af broar
och quaier till nytta och beqvämlighet för trafiquen af de
varor, hvarmed omsättning på sådane handelsplatser sker, ega
uppbära en viss afgift — och ingen klagar deröfver, så länge
den är måttlig och icke allt för mycket betungande. Mot-
sattsen torde dock inträffa, vid en afgift, som, genom Kongl.
Maj:ts Nådiga Bref den 23 Februarii t838, blifvit i Stock¬
holms Stad införd i målbara våtvaror, såsom bränvin och an¬
dra spirituosa, olja, tran, vin och ätticka. Den utgår nu
med 5 r:st, kannan, då för hvarje kärl af 60 kannor måste
erläggas i5 sk. Banco. (Se Svensk Författnings-Samling för
i838, N:o to).
Uti en vid förra Riksdagen af Herr Friherre Sprengt-
'9*
t
Den 7 Mars.
porten väckt motion om införandet af en afgift till 2 sk. per
kanna å allt det bränvin, som sjöledes till Stockholm ankom,
visade han, att, ehuru densamma skulle restitueras för hvarje
post af 5oo kannor, som åter utfördes, en brutto-inkomst, ge¬
nom en sådan beskattning, af 80,000 Rldr årligen skulle upp¬
komma, hvarmedelst tillgång skulle kuuna beredas till om¬
byggnad af Södra Slussen, med mycket mera. Delta project
afslogs af Ständerne; men det synes, som man under tiden
vetat, att på annan väg leda sig fram till samma mål, då man un¬
der beredelserne för berörde Sluss-ombyggnad på det sätt att
i detta afseende i 10 år af Handels- och Sjöfarts-fonden årli¬
gen skulle bidragas med 20,000 Rldr och af Stockholms Sjö-
far ts—i n trader afsältas en lika summa, utverkat sig den i för¬
hållande till varans värde oerhördt dryga bro- och quai-af¬
gift af 5 r:st. per kanna bränvin, hvarigenom, om Herr Fri¬
herre Sprengtportens anförde calcul är rigtig, på denna enda
artikel närmare 20,000 R:dr för Stockholms Stad inbringas
uteslutande på bekostnad af de Provincers inbyggare, som
med bränvin på Stockholm drifva handel. Af mina Commit-
tenter dertill uppmanad och såsom instämmande med min en¬
skilda öfvertygelse, får jag derföre tillstyrka och föreslå, alt
Rikets nu församlade Ständer måtte hos Kongl. Majit i under¬
dånighet göra under dånig framställning om beholvet och rätt¬
visan deraf, att nedsättning uti ifrågavarande afgift, åtmin¬
stone till hälften af dess nu varande belopp, mätte ega rum,
för att bringa till jemnlikhet i för hållande till värdet af andra
våtvaror, då det måste vara uppenbart, att afgiften, som nu
för en medelmåttigt stor skeppslast bränvin af ringa värde kan
uppgå till 100 Rldr, är alldeles för dryg.
A. G. Åkesson.
N:o 2it.
Kongl. Majits och Kronans Tullbro öfver Etthra ström¬
men intill Falkenbergs Stad är nybygd af sten år 1756.
Denna bro är upplåten Staden på arrende emot en summa
circa 33o Rldr. Denna summa är icke tillräcklig för att be¬
strida underhållning och reparationer, då det skall för Kro¬
nans räkning verkställas, som lärer kunna vitsordas af veder¬
börande Embetsverk, enär undersökning derom kommer i
fråga. Såsom Riksdagsfullmäktig för Falkenbergs Stad, och
efter uppdrag, så föreslår jag, att staden Falkenberg, sedan
återstående 4 arrendeår med detta utlupit, måtte Broen, se¬
dan den blifvit reparerad och iståndsatt och genom laga
syn såsom sådan godkänd, för framtiden öfverlåtas åt Sta¬
den, emot vilkor å ena sidan, att uppbära de för öfverfar-
ten fastställde Bropenningar, och å den andra, att Staden der¬
emot vidmakthåller Broen, så att Kongl. Majit och Kronan
för all framtid icke kommer att vidkännas någon afgift i af-
D e n 7 Mars. 299
seende hvarpå förskrifvande borgen af Stadens Äldste och
Borgerskapet bör proesteras.
A. G. Åkesson.
N:o 212.
Vid många föregående Riksdagar, och äfven vid sista
Riksdag, väcktes uti detta högtärade Stånd motioner, om
nedsättning uti Consulad afgiften, såsom allt för tryckande
för vår, på så många vis beskattade sjöfart, men utan att
något afseende dervid blifvit fästadt, utan tvärtom Consulers
tillsättande, likasom all annan ohyra, varit i jemnt tillta¬
gande.
Att desse Consuler äro sjöfarten till någon nytta på från
Sverige aflägsna orter, vill jag väl icke bestrida, om jag ock¬
så anser den ganske problematisk, men alt de inom Öster¬
sjön icke äro Svenska Handeln eller Rederierna till ringaste
nytta, måste alla Köpmän och Skeppsredare inom detta högt¬
ärade Stånd kunna bestyrka. Man har på sednare tider
sagt eller, som skäl för deras ökade tillsättande, uppgifvit de¬
ras åliggande hufvudsakligen vara, alt dels vaka öfver våra
Tullförfattningars efterlefnad, dels representera den mägtiga
Svenska Nationen uti alla större och mindre Städer, åtmin¬
stone inom Östersjön. Hvad nytta de uti förra fallet göra,
kännes bäst af våra Skeppare och af vårt Sjöfolk, och huru
de representera Nationen kan hvar och en bedöma, som
känner, att våra General-Consuler till vice Consuler företrä¬
desvis antaga dem, som åtnöja sig med minsta andelen uti
den med General-Gonsuln delade Consulad-afgiften, som följd
hvaraf Nationen representeras af Krögare, Värdshushållare,
af sig komne Köpmän och Småkrämare, ett factum, som jag
öfvertygat mig oui helt nyligen under en resa genom Schles¬
wig och Holstein, och hvarom Calmar Stads Handlande sed¬
nast för lidet år, då Danska Regeringen, som repressalier bör¬
jade utsprida sine vice Consuler uti Sveriges Stapel-Städer,
togo sig friheten underrätta Högloft. Kongl. Commerce-Col-
legium om, och vid samma tillfälle hos Kongl. Majit i un¬
derdånighet anhöllo att blifva befriade ifrån den beskatt¬
ning, som Konungen i Danmark i Svenska hamnar ålagt
Svenska undersåtare, eller att med 12 sk. per läst köpa sig
rättigheten att besöka Hollsteinska hamnar. På denna un¬
derdåniga anhållan har hittills allt svar uteblifvit, likasom
å en dylik, att, i följd af tractaler, njuta samma fördelar,
som den der mest gynnade Nation, eller den Ryska, och en
tredje rörande Öresundska tullen.
Att den, som har nytta af Svenska Consuler uti Öster-
sjö-hamnar, dei före lönar dem, finner jag vara i sin ordning,
likasom alt den, som det icke har, befrias ifrån en sådan
skyldighet. Det är på sådan grund jag påstår Svenska Re¬
derierna böra befrias från all Consuladafgift i Östersjöham-
3oo
Den 7 Mars.
nar, likasom att de Manifesler Danska Regeringen föreskrift
vit böra åtfölja till Hollstein destinerade Svenska fartyg och
laster, må få utfärdas af Svenska Auctoriteter, eller rättare
Magistraterna uti Stapelsläderne, hvarå Taxa uti Svensk
Lag är föreskrifven.
Om remiss häraf till vederbörligt Utskott anhåller jag
vördsammast.
A. Brunnius.
N:o 2 t 3.
Ibland helt nyligen tillkomne undantagslagar, är den,
genom Kongl. Maj:ts Nådiga Bref af den 23 Februarii i838,
Stockholms Stad beviljade rättigheten, att (icke efter värdet,
hvilket varit rigtigare, utan efter rymden) beskatta dit in¬
kommande våtvaror.
Bränvin och den ännu mindre värde egande artikeln Ät¬
tika belastas, som följd deraf, i likhet med de vida mera
värde egande artiklarne Arrac, Rum, Conjac, Vin, Olja m.
m. med circa fem runstycken Banco per kanna; en afgift,
som å artikeln bränvin nära motsvarar hälften af den fragt,
som derföre betalas vid transporten från södra Sveriges Stä¬
der till Hufvudstaden, och som, så vida de uppgifter, som
ofta stått att läsa uti våra Tidningar, äro tillförlitliga, att
nemligen årligen dit inkomma tre millioner kannor ensamt
lemna Hufvudstaden en årlig inkomst af 25 tusende R:dr
B:co; att ett sådant af lag skyddadt prejeri måste hafva ett
liienligt inflytande på handeln med denna vara och att, i
synnerhet, innebyggarne uti de spanmålsproducerande pro-
vincerne, som i följd af vår lagstiftning, så alt säga, tvun¬
gits till bränvinstillverkning i stort, särdeles lida deraf, tor¬
de jag icke behöfva mera än nämna. Uti de flesta Rikets
Stapelstäder är inrikes handeln, i likhet med hvad fallet är
i Calmar, hvilken Stad jag vid detta Riksmöte har äran re¬
presentera, fredad från alla afgifter till Staden, och då, ge¬
nom en Kongl. Förordning, (om jag icke missminner mig, af
äldre datum än ofvannämnde Nådiga Bref) från och med bör¬
jan af förlidet år, alla af handeln och sjöfarten inflytande
afgifter, i motsatts till hvad hittills varit fallet, icke få an¬
vändas till för handeln främmande ändamål, bör den Slä-
derne medgifne rättighet, att uppbära tolag, om icke mera,
fylla de behof, hvarföre denna är bestämd. Det är, på denna
grund, som jag, så väl af öfvertygelse, som af mine Comi-
tenter dertill särskildt uppmanad, har äran föreslå, att Rikets
nu församlade Ständer hos Kongl. Maj:t må göra underdå¬
nig framställning om nödvändigheten af denna afgifls afskaf-
fande.
Om remiss till Allmänna Besvärs- och Economi-Utskot-
tet anhåller vördsammast
A. Brunnius.
Den 7 Mars.
3oi
N:o 214.
I sista Plenum väcktes fråga om Expeditions-afgiftens af-
jskaffande; huru denna afgift tillkommit, och att det blott
var på försök på tre år, tror jag mig blott behöfva nämna,
likasom att den, oaktadt Stapelsläderne undanbedt sig den¬
samma, ännu oafbrutet fortfar, och då jag förenar mig med
Motionairen i yrkande om dess upphäfvande, så mycket hel¬
dre, som, de sednare åren, tullinkomsterne så betydligen ö-
kats, att skäligen Tulltjenstemännen böra kunna af Statsmed¬
len få en mot desse sportler svarande löneförhöjning, tror jag
mig böra nämna, huru särskildt tryckande den är för Cal¬
mar Stads Handlande, hvilka, nästan utan undantag, syssel¬
sätta sig med den så föga lönande It ädvaruhandeln. Våra
fartyg, som nästan uteslutande gå på Östersjön, göra un¬
der sommaren från 6 till 10 resor hvardera, der anlednin¬
gen hvarföre det lilla antalet af fartyg kan utföra öfverhuf¬
vud taget 4°° läster årligen, och då expeditions-afgift skall
betalas både vid inkommande och utgående med ett medel¬
pris af 5 R:dr, gör detta ensamt circa 4>000 R:dr, men för
att utföra dessa varor, måste de till större delen hämtas från
vår vidlyftiga skärgård, som börjar med Bergqvara köping,
söder om Calmar, och slutar i granskapet af Westervik, på
en kuststräcka af mera än 20 mil, och lill denna transport
fordras ett antal jagter öfver to lästers storlek, som årligen
göra från 20 till 3o sådane resor, och lika så, både i Cal¬
mar och skärgården, måste erlägga denna afgift; af sådane
afgingo förlidet år, alla med förpassning till inrikes orter,
med last 3io st., utan last 12g st., med att sammanräknadt
lästetal af 7,918 läster, och från inrikes orter ankommo med
Jast 279 st., utan last 4 sto således 283 st.; med ett samman¬
räknadt lästetal af 5,757 läster; deraf synes, att sammanräk¬
nade antalet af lastade fartyg var 58g st. och utan last 183
st., således tillhopa 722 st. med ett lästetal af 13,675 läster.
Huru mycket för dem uti expedilionsafgift blifvit utbetaldt,
kan jag väl icke uppgifva, men upplysning derom bör Tull¬
kammaren i Calmar kunna lemna. För att likväl visa, huru
debiteringen der sker, afskrifver jag en enda räkning, som
följer:
”Skepparen P. Andersson. Debet.
För odäckade fartyget Anna Greta om 19 läster:
Inrikes inkommande Expeditions-afgift — 36.
Dito utgående Dito — 24.
Fyr- och Båkafgift — —
Pass-Blanketterne — 16.
Summa B:co R:dr 1: 28.
Calmar Sjötullkammare den 12 Junii i83g- P. Svan¬
ström. Bet.”
På detta vis draga våra trädlaster expeditions-afgift dub¬
belt, det vill säga när varan både införes och utföres, forså
302
Den 7 Mars.
långt införseln sker sjöledes. Att denna afgift är ojemnför-
Jigt mindre tryckande på andra orter och då fartygen göra
längre resor, är gifvet, och för att fördela den jemnt, borde
den hos oss blott erläggas för eri eller tväiine resor årligen;
ty, såsom den nu utgår, lemna våra jagter mindre uti årlig
behållning, än hvad vi uti expeditions-afgift måste utbetala.
Att detta milt utlåtande må få åtfölja den väckta mo¬
tionen till behörigt Utskott, derom anhåller jag vördsam¬
mast.
A. Brunnius.
N:o 2 15.
Sedan, genom ett friare Tullsyslem, otvifvelaktig! tullin¬
komsterna komma att betydligen ökas, tvckes tiden vara in¬
ne, att få minskning i de många afgifler, sorn betunga vår
sjöfart. Ibland dessa är den uti underrättelserna till sjötull¬
taxan under namn af lästetalsafgift utgående, som oss bela¬
stas under titel af skeppsumgälder och är så mycket mera
orimlig, som vi redan under namn af bevillning erlägga skatt
för våra fartyg, så till Kongl. Maj:t och Kronan, som till
Staden. De korta, men många resor, som våra fartyg göra
och hvarom jag nämnt i mina anmärkningar vid expeditions-
afgiften, göra lästetals-afgiften för oss mera kännbar, än på
andra orter. Det är på denna grund jag har äran föreslå,
att Rikets nu församlade Ständer hos Kongl. Majit må göra
underdånig framställning om nödvändigheten af denna afgif-
tens afskaffande helst tidpunkten nu tyckes vara inne för en
sådan underdånig anhållan.
Om behörig remiss anhåller vördsammast
A. Brunnius.
N:o 2t 6.
Ibland sjöfarten särdeles generande och många olyckor
och uppehåll vållande påbud, äi den kustbevakningen med-
gifna rättighet lill visitation i öppen sjö eller vid inloppen
till våra hamnar. Utan att påyrka denna rättighets afskaf¬
fande, påyrkar jag dock dess ordnande på så sätt, att den ej
må genera sjöfarten, och delta är verkställbar!, om knstbe-
vakningsfartygen blifva starkare bemannade, så att Chefen
kunde lemna en man om bord till hvarje ankommande far¬
tyg, för att blifva om bord, till dess det inkommer i ham¬
nen och denne der aflöses af Tullbeljeningen.
Jag föreslår alltså, att Rikets nu församlade Ständer hos
Kongl. Majit må göra underdånig framställning om nödvän¬
digheten af en sådan förändring.
Om remiss till vederbörligt Utskott anhåller vördsam¬
mast
A. Brunnius.
Den 7 Mars.
3o3
N:o 2T^-
Sedan, uti ett annat Riks-Stånd, frågan om näringsfri¬
heten blifvit väckt, och, inom detta Högtärade Stånd, ett par
motioner af motsatt syftning, torde det tillåtas mig få göra
Högtärade Ståndet uppmärksamt på nödvändigheten utaf,
att, till denna frågas redande, en Revision af alla handeln, sjö¬
farten och näringarne rörande Författningar samt, i sam¬
manhang dermed, Tullförfattningarne, bör ega rum, såvida
den, med näringsfriheten afsedda nytta skall åstadkommas.
Det är tid, att det näringssjelfsvåld, som nu i många år egt
rum, må upphöra.
Borgare-Ståndet skall, tvertemot hvad åtskillige dess
Ledamöter på detta rum yttrat, betydligen vinna vid en ord¬
nad näringsfrihet, men, då mig veterligen, vår Nådiga Rege¬
ring hittills icke tagit någon verksam åtgärd för dess ord¬
nande, skulle jag tro, alt frågan vid denna Riksdag icke kan
ändamålsenligt afgöras, helst den, efter mitt förmenande, bör
med mycken varsamhet behandlas och förberedas, genom en
dertill utsedd Comité, allt torde då komma an på, huru den¬
na Comité'blir sammansatt; som sig bör, blir den det icke, så¬
vida icke Representanter för såväl Skeppsrederierne, som Han¬
deln och Näringarne deruti få deltaga. Att, vid val af dessa
Representanter, om icke mera, en från hvarje Stapelstad i
Riket bör utses, tror jag vara nödvändigt. Gillar Högtärade
Ståndet detta mitt förslag till frågans behandling, anser jag
denna min motion till Ståndets enskildta Utskott böra remit¬
teras; i motsatt fall anhåller jag ora remiss till annat veder¬
börligt Utskott.
A. Brunnius.
N:o 2i 8.
yl sammanhang med i sista Plenum väckt motion ora
förpassnings-sky Idighetens afskaffande eller modifiering, är
det, dertill särskildt uppmanad af mina Comitenter, som jag
yrkar, att skyldigheten för våra öppna farkoster att taga
förpassning då de gå emellan Calmar och Öland eller Cal¬
mar och våra Skärgårdshamnar, må upphöra, då de ditföra
mindre partier af varor för våra dervarande upphandlares
behof, liksom, då de derifrån till Calmar ankomma med last
af ortens produkter, om ock resan sker på saltsjö, ty denna
f örpassn ing ssky Idi ghet, som icke medför den minsta control-
lerande nytta, vållar dels mycket uppehåll, dels en orimlig
kostnad för de trafikerande.
Som exempel härpå må anföras, att, om en Skeppare
medför till någon af iastageplatserne, hvilket ganska ofta ål¬
fallet, blott en Tunna Sill, utgör förpassningskostnaden nära
i Rldr 16 sk. Banco, och blir han segelfärdig efter kl. 6 på
aftonen, så, för att få denna förpassning, mäste han vänta till
kl, io andra förmiddagen-
3o4
Den 7 Mars.
På denna mellantid kan i allmänhet hela resan vara
gjord, men under väntan på föipassningen kan vinden gå
om, och resan flera dagar förlängas.
Att detta mitt anförande må få åtfölja Motionen till be¬
hörigt Utskott, derom anhåller
A. Brunnius.
N:o 21 g.
Öfver skadligheten af Kongl. Majtts Nådiga Förordning
af den ii Februarii i83a, rörande den så kallade Landt-
manna-Seglationen, har så väl inom detta Högtärade Stånd
vid föregående Riksdag, som för öfrigt uti tal och skrift, så
mycket blifvit ordadt, att denna fråga numera kan anses
vara fullkomligen utredd.
För att till någon del minska dess skadliga verkningar,
må det vara Landtroannen tillåtet att föra egna och andras
Producter inrikes orter emellan, men icke till utrikes ort, så
vida de icke bevisligen utgöra afkastning af egen gård eller
gårdar.
Landlmannen eger då lika rättigheter, som ursprungligen
tillhört Höglofl. Ridderskapet och Adeln, och bör dermed
kunna vara belåten.
Men då det är svårt, om icke omöjligt, att kunna con-
trollera, vare sig frälse eller ofrälse mans uppgifter i sådant
fall, likasom huruvida egna Producter, om de det verkligen
äro, sålunda utföras för egen eller andras risico, vare Landt¬
man, frälse eller ofrälse man, skyldig att, vid förtullning, när
han dertill uppmanas, med Ed sin styrka, att, de varor häri
till förtullning anmäler, äro producter af egen gård eller går¬
dar, samt att utförseln sker för egen räkning och risico.
Om remiss till behörigt Utskott anhåller vördsammast
A. Brunnius.
N:o 220.
Under behandlingen af den meia vidt omfattande frå¬
gan, rörande möjligheten och sättet alt befria Svenska han¬
deln och sjöfarten från det betungande uti Öresundska tullen
och dess utgörande, torde representationen lära känna nyttan
och nödvändigheten att häruti tillvägabringa en förändring.
Om detta likväl kan möta hinder och svårigheter, gifves lik¬
väl ett annat sätt, att, åtminstone i någon mohn, lindra ett
onus, som Öresundska tullens tillvaro medför, hvilket vårt
eget Lands Regering påbjudit och hvilket samma Regering
har i sin makt att undanrödja.
Under det, genom Kongl. Commerce-Goliegii på Kongl.
Majtts Nådiga befallning den 21 Augusti i833 ut färdade Kun¬
görelse, är såsom allmän regel antaget, att Svenska och Norr¬
ska Gonsuler på utländska handelsplatser, ej må af dit an¬
D e n 7 Mars.
3o5
kommande fartyg, som hvarken lossa eliel- lasta, uppbära nå¬
gon Gonsulad-afgift, är likväl dervid det särskildta undanlag
gjordt för Consuln i Helsingör, att han, enligt Kongl. Com-
merce-Collegii Circulairebref den 21 Augusti i833, af Sven¬
ska fartyg, som endast för Sundska tullens clarerande anlöpa
Helsingör, eller med andra ord, al hvarje Svenskt fartyg,
som passerar Sundet och ej går inrikes orter emellan, eger
beräkna sig till godo för däckade öfver 10 läster 2 R:dr och
för odäckade 1 Rtdr Svenskt Banco.
Näppeligen lärer väl något orimligare stadgande kunna
uppsökas, än del, att endast derföre, alt Sverige icke mäklar
afskudda sig det ok, att till en främmande Stat, som icke
dominerar ett sund annorlunda, än att den possiderar dess
ena strand, erlägga en både dryg och till sitt belopp god¬
tycklig tribut, Sverige i och derföre skall sjelf pålägga sitt
eget lands inbyggare en ytterligare utgift och det utan tec¬
ken lill det ringaste ändamål. Jag upprepar det — utan rin¬
gaste ändamål; ty af den utredning Kongl. Commerce-Colle-
gium icke längesedan lemnat öfver sättet, på hvilket traeta-
lerna örn Sundska tullen blifvit efterlefdo, torde det vara up¬
penbart, att en Svensk och Norrsk Consols tillvaro i Helsingör
icke på något sätt motverkat den för Sveriges handel menli¬
ga tydning af berörde tractater, som de Handlande uti Sveri¬
ges Stapelstäder i sekler lidit, och först i sednare tider hög¬
ljudt öfvei klagat, samt uti öppen dager framställt. Må man
nu så högt som helst uppskatta värdet af, alt uti utländska
hamnar i allmänhet, ega tillgång på Svenska och Norrska
Consuler, som kunna påräkna anständig bergning, och må
man än icke lyssna till de Handlandes grundade tvekan, att i
mercantilt afseende någon särdeles fördel deraf hittills varit
att upphämta; men man må likväl icke glömma, att Sundets
ena sida bebos af Svenske män, hvilkas biträde i nödfall kan
påräknas, som sällan är händelsen på andra utländska platser.
Då nu inträffar, att någon Ordinarie Svensk och Norrsk
Consul i Helsingör för det närvarande icke finnes, som kan
ega anspråk uppå, att blifva bibehållen vid de löneförmåner,
som en sådan Embetsman genom det åberopade Kongl. Com-
merce-Collegii Circulairebref af den 21 Augusti 1833 blifvit
tillerkände, begagnar jag detta tillfälle, att föreslå, det Rikets
Ständer måtte hos Kongl. Majit i underdånighet begära ett
sådant upphäfvande af berörde stadgande, att Consuln i Hel¬
singör hädanefter ej må ega att af något Svenskt fartyg upp¬
bära något slags afgift, så vida det ej der lossar eller lastar,
eller Skepparen, i och för fartygets eller lastens angelägenhe¬
ter, af en eller annan orsak föranlåtes påkalla Consulns bi¬
träde, utan att derföre såsom enskildt Ombud särskildt beräk¬
na sig provision.
C. C. Halling*
Bilagor till Borg.-St. Brot. vid Riksd. 184°•
20
3o 6
Den 7 Mars.
N:o 22f.
Till följe af 2 Art. 25 J. uti i83o års Bevillnings-stadga
har Malmö Stad lill Kongl. Maj:t och Kronan, under namn
af Rotefrihets-bevillning för åren i83: till och med i835,
enligt bilagde bevis, måst utbetala Två Tusende Sju Hundra¬
de Fern Rldr 3o sk. Banco.
Sedan numera genom Kongl. Majlts i afskrift bifogade
Skrifvelse den 21 September i83g blifvit lydeligen utredt och
uttrvckeligen förklaradt, att det uti ofvan citerade i83o års
Bevillnings-stadgas föreskrift, med afvikelse ifrån ordställnin¬
gen i 3 §. 5 mom. af samma artikel i näst förut utkomne
Bevillnings-Förordning af år 1823 införda tillägg, ”att Tolf
R:dr rolefrihets-afgift skulle erläggas af Hemman eller Hem¬
mansdelar af Kronoskatte eller Frälse natur, som ej komma
att vidkännas rotering, ulan afseende derpå, om de tillhöra
land eller stad” icke borde eller kunde tillämpas å den egent¬
liga stadsjorden, utan endast å hemmanen vid städerna, som,
ehuru af deras invånare inköpte och häfdade, likväl i Jorda-
böckerna bibehålla sitt hemmantal och böra draga alla af
dylik jord å landet utgående allmänna besvär, och att således
rotefrihets-bevillning för stadsjord i allmänhet aldrig bordt
komma i fråga att erläggas, utan anspråk härå inskränkes
till de ganska få hemman och hemmansdelar af sistnämnde
beskaffenhet, som Städernas Invånare tillhöra, men ej till
stadsjord kunna hänföras, visar det sig uppenbart, att Malmö
Stad, genom oriktig tillämpning af 2 Art. 25 §. uti i83o års
Bevillnings-stadga, fått vidkännas en obehörig utbetalning till
Kongl. Maj:t och Kronan af 2,705 R:dr 3o sk. Banco, hvar¬
emot andra Städer i Riket, genom nyss åberopade Kongl.
Bref, från en dylik utbetalning rättvisligen blifvit befriade.
På grund af den i allmänhet godkända regeln — lagligt
stånde och orätt återgånge, — yrkar jag, det Rikets Ständer
behagade förklara, icke allenast Malmö Stad berättigad, att
af Kongl. Majit och Kronan återfå mei berörde Staden obe¬
hörigt affoidrade 2,705 R:dr 3o sk. Banco, utan äfven andre
Rikets Städer, hvilka på enahanda sätt kunna hafva blifvit
rotefrihets-bevillning för sin jord orätt påförd, berättigade att
göra sina anspråk på återbäring gällande, såvida de iakttaga
derföre i Författningarne föreskrifven prsescriptionstid, som i
detta fall under ingen förevändning torde kunna beräknas an¬
norlunda, än från den 21 September i83g, då Kongl. Majlis
Kådiga Beslut i delita ämne tillkom.
Slutligen får jag upplysa, hvad äfven Statsverkets Rä¬
kenskaper kunna vitsorda, att under Malmö Stad icke lyda
hvarken hemman eller hemmansdelar, och att bevillningen i
fråga följaktligen utgått blott i och för sjelfva stadsjorden;
men alt beräkningen skett efter det hemmantal, som denna
jord blifvit åsatt vid derå verkställda särskilde skattlägg¬
ningar, de der legat till grund dels för saltpetergärdens ut¬
D e n 7 Mars.
görande så länge den var föreskrifven, att utgå, och dels i
och för 181 t års extra-roteringsåtgärder, hvilka genom Kongl.
Majlts särskilta Nådige Bref den 61 Sept. 183g, angående re¬
glering af Städernas Båtsmanshåll, blifvit till ali kraft och
verkan upphäfven, samt att, efter hvad mig blifvit sagdt,
den Rotefrihets-bevillning, som af visse städer blifvit erlagd,
icke influtit såsom någon påräknad Statsinkomst, utan, i an¬
seende till tvekan om dess behörighet, skall vara såsom de¬
positum eller på annat sätt reserverad, intill dess den all¬
männa frågan härom hunnit, såsom numera skett, slutligen
afgöras, så att bifall till det yrkande jag nu framställt, icke
har omedelbart inflytande på Statens inkomster; men hvil¬
ket Stats-Utskottet torde blifva i tillfälle att genom Stats-
eller Riksgälds-Contoiren få närmare utredt.
C. C. Halling.
N:o 222.
Genom en Härads-Syne-Rätts laga kraftvunna Utslag den
28 Julii 1813 har nu mera aflidne Economi-Directeuren P.
O. Tauson i lifstiden, såsom Arrendator af Uranienborgs
Kungsgård, blifvit tillerkänd en fordran hos Kongl. Majit
och Kronan för 223 fäfjoidels byggnadsår, att honom godt-
göras med 2g Rldr 8 sk. Banco hvarje år.
Sedan liqvid emellan Kongl. Majit och Kronan, samt be-
mälde Tauson, om dess skuld för återstående arrende af of-
vannämnde Kungsgård, efter genom Kongl. Majlis Nådiga
Bref den 22 April 1817 fasställda grunder sedermera blifvit
uppgjord, tillkom Tauson, på sätt i afskrift hosföljande Kongl,
Kammar-Collegii och Stats-Contoirets bref den 18 Augusti
1818 utvisar, för derefter återstående 168 öiy^Sldels bygg¬
nadsår, en fortfarande fordran af Kongl. Majit och Kronan
af 2g Rldr 8 sk. årligen.
Vid Tausons sedermera inträffade död och efter honom
uppkommen Concurs, blef, enligt äfven i afskrift bifogade
öfverlåtelse, samma fordran för då qvarvarande i5y 51^1^5:
dels år inköpt af enskild man, som åter, enligt i samma hand¬
ling den 5 December t838 tecknad transport, öfverlåtit lor¬
dringen uppå Pensions-Inrättningen för Skånska Städernes
Embets- och Tjensteroäns enkor och barn, hvilken således
eger, att ännu, såsom följd deraf, uti 146 5\fiySldels år af
Kongl. Majit och Kronan årligen uppbära 2g Riksdaler 8 sk.
Banco.
Det är lätt att finna, hvilken vidlyftighet och omgång
det å ena sidan skall förorsaka Kongl. Stats-Contoiret och fle¬
ra derunder lydande Embetsverk, att så, nära ännu ett och
ett halft sekel, årligen verkställa och redovisa denna hvarje
gang obetydliga utgift, och å den andra Pensionsförvaltnin-
gen, att af densamma komma i åtnjutande; hvadan jag vå¬
gar föreslå, att Rikets Ständer, för att på en gång afbörda
3o8
Den 7 Mars.
Statsverkets ifrågavarande skuld, behagade förordna, att for¬
dringens nuvarande innehafvare, Pensions-Inrätlningens Di-
rection, roå ega att genom Kongl. Stals-Contoiret eller Rik-
gälds-Contoiret uppbära ett Capital, motsvarande efter 5 pro¬
cent det årliga fordringsbeloppet, med en rund summa af
Femhundrade Åttatiotre R:dr 16 sk. Banco.
Om det ock skulle kunna betiaktas såsom en fördel för
Pensions-Inrättningen, att mitt framställda förslag bifalles,
torde det tillåtas mig, med biläggande af det utaf Kongl.
Majtt för Pensions-Inrättningen den i4 September i838 i Nå¬
der fastställda Reglemente, ådagalägga, att samma Inrättning
har en så vacker syftning och utgör ett så efterföljansvärdt
efterdöme, att den väl torde förtjena en så ringa och billig
uppmuntran.
C. C. Halling.
Härvid funnos bilagde Kongl. Kammar-Collegii och Kongl.
Stats-Contoirets Bref den 18 Augusti 1818, samt Kongl. Majrts
Nådiga Skrifvelse till Kammar-Coilegium af den 22 April
1817, jemte flera här ofvan åberopade handlingar.
N:o 228.
I anledning af förra Riksdagsfullmäktigen, vid 1834 års
Riksdag, för Wadstena Stad, Herr Häradshöfdingen och Rid¬
daren J. Bäåths då väckte motion örn eftergift och afskrif¬
ning af de 1,000 R:dr Banco, som Wadstena Stad i Östgö¬
tha Läns Landt-Ränteri lyftat af Cholera-Creditivet , har
Stats-Utskottet i meddeladt Utlåtande (N:o 4|2) yl,rat, att
ifrågavarande afskrifning, af så beskaffade medel, borde till
pröfning företagas vid denna Riksdag. Enär således den tid¬
punkt nu är inne, då detta ärende kan och bör af Rikets
Ständer pröfvas och afgöras, , får jag, med åberopande af
hvad Herr Bäålh i ämnet andragit, vördsammeligen anhålla
och påstå, att Wadstena Stad, som näst Jönköping mest li¬
dit af farsoten Cholera inom Sveriges Rike, måtte berättigas,
att återbekomma nämnde 1,000 R:dr B:co, som Wadstena,
genom en alltför kännbar och tryckande taxering, fått till
Statsverket återbetala. Af barbos vidfogade Bilagor inhäm¬
tas, att vederbörande betalningsskyldige saknat tillgång för ett
belopp af I 13 R:dr 42 sk. Banco, som icke destomindre blifvit
af Wadstena Stads-Cassa förskjutet och godlgjordt. Det synes
således häraf, att viljan hos Wadstena samhälle att, uppfylla sin
förbindelse varit god, och att sådant jemväl skett vida olver dess
verkliga förmåga. Jag eger dessutom handlingar, som utvisa,
att, utom hvad de bättre lottade af samhället, samt allmänna
välgörenheten frivilligt sammanskjutit, Cholei afarsoten kostat
Wadstena Stad vida mer än den uppgifna summan, utom
underhäll för de afiidnas barn, som med förra årets slut
uppgick lill den för detta lilla samhälle högst tryckande utgift
af 1,700 R:dr 16 sk. 6rst. Banco, och som dessutom troligen
Den 7 Mars.
ännu i många år kommer att fortfara. För öfrigt häri följd
af den medellöshet, sora farsoten efterlemnat inom den arbe¬
tande classen, antalet af de äldre personer, som måst anlita
fattiganstalterna, betydligen ökats, så att underhållet för des¬
sa sednare för närvarande uppgår lill mer än dubbelt emot
före år 1834, och är det på så beskaffade omständigheter jag
grundar min anhållan, att Rikets Ständer ville behjerta Wad¬
stena Stads beklagansvärda belägenhet och bevilja det af mig
för min hemort ödmjukast begärda anslag af Stads-medlen.
R. A. Wallander.
Härvid var la i lagdt Sammandrag öfver afkortningar å de
medel, hvilka blifvit laxerade, att till Stats-verket återbetala
det Lån, iooo R:dr B:co, som Wadstena Stad år i834 er¬
hållit för de genom Cholera-farsotens härjande åbragte kost¬
nader.
N:o 224.
Det system, som under de sista femton åren blifvit följdt
i vårt Land, all, på Svenska Slöjd - Näringarnes bekostnad,
lemna utländska Fabriks-industrietl tillfälle och rättighet, att
med sin öfver-production förse alla våra både verkliga och
inbillade behof, har för inhemska Närings- och Konstfliten
medfört de mest bedröfliga verkningar. Tiden är likväl ännu
icke inne att framlägga bevisen för denna sanning i all deras
vidd; men de skola ej uteblifva i fall den ej af hvarje vän
af Fosterlandet erkännes och vitsordas.
Anledningen, hvarföre jag emedlertid nu i förväg tager
mig friheten, att på detta ämne fästa National-Representatio-
nens uppmärksamhet, är den undergång, som hotar en af Sve¬
riges vackraste och nyttigaste hus-slöjder, nemligen Linne-
väfnads-lillvet kningen lili de Norra Provincerna. Productio-
nen af lärfter i dessa Provincer är väl nu icke stör re, än Lan¬
dets behof af denna artikel tillförene varit; men afsättningen
deraf hur blifvit betydligt minskad och försvårad och bolås
alt ännu mera blifva det, genom den marknad, som blifvit
öppnad för utländska Bomullsväfnader, så förtullade, som tull-
försnillade och, genom den stegrade inhemska pioductionen
af sådane väfnader, för det mesta likväl af utländsk t garn till¬
verkade. Denna minskade och försvårade^afsättning har, så¬
som alltid, haft till följd nedsatta priser och ett tryckande lä¬
ge för de föga bemedlade producenterne uti nyssnämnde af
naturen ingenting mindre än gynnade provincer; och i sam¬
ma mån, som bestämdt kan föreses, förbrukningen af Bom-
ullslärfter, i anseende lill deras lägre pris, än mera tilltager
och uttränger bruket af Linne-iärfter, måste afsättningen än
mera försvåras, priserne å de sednare djupare nedtryckas
samt deri Norrländska Allmogens lidande blifva än större,
och måhända ej långt till så stor, att den nödgas alldeles öf¬
vergifva både Lin-culturen och hela Vafnads-industrien, så
3io
Den 7 Mars.
vidt ej under tiden utvägar kunna gifvas, att på utländska
marknader bereda Norrländska lärflerne en ersättning för den
afsättning, soin på den inhemska marknaden för dem upphört.
Sådane utvägar gifvas ock. Svenska Lärfterne äro full¬
gode och så fulländade, som någonsin af Hus-slöjd kan ön-
skos; men i sådan egenskap de i Handeln förekomma, äro
de ännu, hvad man utrikes kallar ”råa Linnevaror’'’, det vill
säga, de sakna den yttre elegance af hvithet och glans, som
de Engelska genom chemisk blekning och appretering erhål¬
la, och hvarförutan för våra Svenska Lärfter aldrig på nå¬
gon utländsk marknad är att hoppas en betydlig och lönande
afsättning. De Engelska Lärfterne, som hafva denna yttre
fulländning och skönhet, finna deremot håde i gamla och sär¬
deles i hela nya Verlden en begärlig afsättning, oaktadt de i
pris stå vida högre än de Svenska. Till styrkande af denna
uppgift bifogar jag här Två prof å Engelskt konstblekt och
appreteradt Lärft, sora i Handeln i partipris icke köpes un¬
der 3 s. 4- det ena och 4 s. 3. Sterl. det andra för Engelsk Yard.
Att anlägga Chemiska blekerier samt appreterings-verk,
öfverstiger Norrländska Allmogens förmåga. Men då Staten
hufvudsakligen genom sina tull-åtgärder beröfvat denna All¬
moge den lönande marknad, som den inne i Landet hade för
producterne af sin husflit, så är det icke mer än billigt,
att Staten också i stället söker att skaffa densamma en möj¬
lighet till afsättning utrikes, helst sådant kan ske utan nå¬
gon betydligare uppoffring och tillgångar dertill ingalunda
saknas, samt dessutom förvandlingen af Norrländske lärfterne
till en betydande export-artikel visserligen för det hela skul¬
le medföra stora fördelar, den oräknad, att annars troligen, in¬
nan ej många år efter Lin-culturens och Lärftsväfveriernes
undergång, Staten icke blott går i mistning af betydliga Kro-
no-utskylder, utan äfven nödgas föda en stor del af de Norr¬
ländska Provineernas torftiga befolkning.
Jag föreslår derföre, att två eller tre Chemiska Blekerier
och Appreterings-verk, allt efter behofvet, inrättas i de Nor¬
ra Provincerne på Statens bekostnad, och att Rikets Ständer
härtill lemna anslag af högst Ett Hundrade Tusende Riksda¬
ler Banco, ett för allt, med förutsättning, att anläggning och
ordnande af dessa Blekerier och Appreterings-verk (hvarest
Allmogen kunde få sina Lärfter blekte och appreterade, att
börja med, för en ringa afgift} antingen Regeringen införskaf¬
far i handteringen erfarne practiske män, som, under inseen¬
de af våra vetenskapligt öfverlägsne Tbeoretici, bibringa in¬
hemska unga Chemister insigt i det practiska af Blekeri- och
Appreterings-vetenskapen eller ock att desse sednare på Sta¬
tens bekostnad bereddes tillfälle i främmande Länder förskaf¬
fa sig erforderliga practiska insigter i yrket.
Jag anhåller vördsamt, att denna motion må erhålla re¬
miss till Höglofl. Stats- och Economi-Utskotten, och blifva
med de Respective Mcd-Stånden comtnunicerad.
Laur. Lagerqvist.
Den 7 Mars.
N:o 225.
Till följe af Kammar-Rättens, först år i823 utfärdade
Anmärkningar, har Staden Gefle blifvit påförd Extra-Rote-
lings-Bevillning för Båtsmän för dess jord, med en årlig af¬
gift af ioi R:dr 33 sk. 7 r:st. Banco, hvilken debitering ock
alltsedan fortfarit till och med år i834, emot hvilken åtgärd
Staden sig besvärat och protesterat; men allt utan att der¬
med vinna rättelse. Efter hand har således blifvit uttagen en
summa af i5a5 R:dr 23 sk. 7 rtst. Banco, och hvilket för¬
farande synes strida emot rätt och billighet, då Staden dess¬
utom årligen betalt Båtsmans-vacance-afgift för så val jor¬
den som Borgerliga rörelsen. Kongl. Instructionen af den 20
December 1825 bjuder upphäfvande af alla föregående Slad-
ganden i detta ämne och föreskrifver uttryckligen, att Extra
Roteringen skulle uppskjutas å alla Städernas jord intill dess
Rikets Ständer yttrat sig om Städernas Båtsmanshåll i all¬
mänhet och Kongl. Majit derom fattat beslut. Kongl. Majit
har sedermera genom Nådigt Bref af den 2 November i833
behagat .ytterligare förklara, att någon fråga om Rotering af
den inom Gefle Stads Jurisdictiou belägna jord icke bordt i Ro¬
tering upptagas, och slutligen den 21 sistlidne September, i
sammanhang med den då fastställda reglering af Städernes
ordinarie Båtsmanshåll, förklarat att alla af Kongl. Kammar-
Rätten anmälda anmärkningar och beslut rörande Rotefri-
hets-bevillning för Städerna och de deröfver förda Besvär,
hvaribland särskildt för Gefle Stad, äfvensom för öfrigt alla
lika beskaffade mål, så vidt de egentlig Stadsjord angå, må
förfalla. I anledning af hvad jag nu anfört, är min vördsam¬
ma begäran, att Gefle Stad måtte af Stats-medel få sig åter-
lefvererad all densamma från åren 1820 till och med l834
orätt debiterad och uttagen extra Rotelings-bevillning, ut¬
görande en summa af i525 R:dr 23 sk. 7 r:st. Banco-mynt,
Om remiss häraf till Höglofl. Stats-Utskottet får jag vörd¬
samt anhålla.
Carl Valley.
N:o 226.
Uti särskilt anförande, har jag väl antydt verkan af den
njugghet, som Rikets Höglofl. Ständer från äldre tider visat
Rikets Civile Embets- och Tjenstemän; men som Kongl.
Majit uti Dess Nådiga Proposition om Statsverkets tillstånd
och behof, hvilken föredrogs i sista Onsdags plenum, före¬
slagit förbättring uti Hof-Rätternes lönevilkor, så anser jag
mig böla förklara, i anledning af de yttranden, som medde¬
lades af Herrar Halling och Petré, att jag delar deras åsig-
ter om behofvet af nämnde föreslagna tillökning och att
Vice-Presidents-Embetena böra indragas efter nu varande
innehafvares afgång; dock som denna indragning icke kan
3 l 2
Den 7 Mars.
lillvägabringas, utan i önskningsväg, och slik fråga bör be¬
handlas af Allmänna Besvärs- och Economi-Utskotlet, så
finner jag mig derom böra väcka Motion, för att i Grund¬
lagsenlig ordning behandlas; och enär det synes oformligt,
att Ledamöter i en Öfver-Rätt hafva olika benämning, då
deras befattning är lika, hvilket förmodligen föranledt Kongl.
Majtt, vid Kongl. Kammar-Rättens och Kongl. Collegiernas
reorganisation, att borttaga Asse^orsbenämningen, torde den
äfven böra upphöra uti Hof-Rätterne, hvaremot, och på det
skicklige sökande må kunna till Råder uti Rikets Öfver-
Rätter och Collegier sig anmäla, samt det icke ensamt bör
bero af Presidenterne, att endast föreslå den, som någon af
dem finner vara duglig och förtjent, torde äfvenledes under¬
dånig anhållan böra göras hos Kongl. Majtt, att ifrågava¬
rande Rads-Embelen icke böra utnämnas i annan ordning,
än efter af Öfver-Rätler eller Collegier upprättade underdå¬
niga förslag å 3:ne Sökande, i enlighet med hvad för Asses-
sors-Embetenas tillsättande stadgadt är uti TjenAe-Belän-
kandet, som blifvit faststäldt genom Kongl. Förordningen
af den 23 November 1706, och hvaröfver den Nådiga För¬
klaring bör begäras, dels att den Öfver-Rätters och Colle-
giers Betjente förunnade rättighet, att en deraf bör uppföras
på de underdåniga Förslag, sorn af nämnde Auctoriteter
upprättas, icke är så att förstå, som skulle de vara berätti¬
gade, att alltid intaga första rummet, hvilket i sednare lider
blifvit tillämpadt, utan att bemäldte Betjente böra tilldelas
det rum å Förslaget, som är öfverensstämmande med ådaga¬
lagd skicklighet och förtjenst, i jemförelse med de 2lne Sö¬
kande, hvilka i öfrigt komma att derpå uppföras, hälst detta
är enligt med ifrågavarande Betänkande, emedan ett dylikt
företräde icke blifvit förutsatt.
Om remiss häraf till Allmänna Besvärs- och Economi-
Utskottet får jag vördsammast anhålla.
M. Bagge.
N:o 2 a n.
Sedan den summa, som blifvit anslagen för tryckningen
af Kongl. Majlis Befalluingshafvandes utfärdade Kungörelser,
är alldeles otillräcklig, och det icke synes vara billigt, att
Tjenstemännen derföre få vidkännas enskild uppoffring; så
anser jag mig böra vördsamt föreslå, det tillräckliga medel
dertill måtte anvisas, för att till vederbörande utbetalas ef¬
ter vid hvarje års slut afgifvande behörigen styrkte räknin¬
gar; dock på det Statens utgift i möjligaste måtto må blifva
besparad, torde dervid böra fästas de vilkor, dels att: i alla
Residence-Släder, hvarest flere Boktryckerier finnas, uppla¬
gans tryckning under året bör upplåtas genom entreprenad och
kostnaden beräknas efter antalet rader med 4° a 5o bokstäfver
på hvarje rad, och dels att af enskilde begärde kungörelser,
Den 7 Mars.
3i3
eller som angå privata ärenden icke böra deri få införas, utan
särskildt tryckas, genom Lands-Canceili-betjeningens försorg,
mot en afgift, som är tredubbel mot betalningen för de all¬
männa, likväl icke under 32 sk. Banco för hvarje.
Om remiss häraf till Stats-Utskottet får jag vördsam¬
mast anhålla.
M. Bagge.
N:o 228.
För undervisning, huru gröfre brott och våldsamheter
böra utöfvas, hafva, efter min åsigt, Kongl. Maj:ts Belall-
ningshafvandes utfärdade allmänna efterlysningar i senare ti¬
der varit en tjenlig lärobok, ty mången, som aldrig tänkt
att begå brott, har genom den anvisning, som deri medde¬
lats om sältet, huru dylika blifvit föröfvade, likasom fått
väckelse vid åhörandet, att än med svärtade ansigten, än
med knifvar och än med laddade gevär, rusta sig i ordning,
för att icke äfventyia upptäckt eller motvärn; men enär slike
beskrifningar icke leda till brottslingarnes upptäckt, och de
skulle anse sig mera i säkerhet om icke efteilysningarne upp¬
lästes i Kyrkorne; så dristar jag till Rikets Höglofl. Stän¬
ders pröfning vördsamt hemställa, om icke underdånig anhål¬
lan hos Kongl. Majit bör göras 0111 förständigande för Dess
Befallningshafvande, att dylika beskrifningar icke må uti
kungörelserne intagas och att de senare icke böra uti Kyr¬
korne uppläsas, utan alt tillräckligt antal deraf sändes till
Städernes Magistrater och Krono-Betjeningen på landet, hvil¬
ka för efterspaning böra göra utdelning deraf till underord¬
nade och Gästgifvare, hvilket jag förmodar skall mera ver¬
ka till brottslingarnes upptäckt och stulet gods tillrättaskaf-
fande, än om kungörelse derom uppläses från Prediksto-
larne.
Om remiss häraf till Allmänna Besvärs- och Economi-
Utskotlet får jag vördsammast anhålla.
M. Bagge.
N:o 229.
Den Instiuction och Taxa, som äro gällande för juste¬
ring af Mått och Vigter, hafva blifvit utfärdade den 3o No¬
vember 1756, men som denna ålder synes vitsorda, hvilket
afven är händelsen, att de behöfva öfverses och föibättras, så
finner jag mig böra vördsammast hemställa, örn icke Rikets
Höglofl. Ständer skulle anse nödigt, att derom göra underdå¬
nig anhållan.
M. Bagge.
N:o 23o.
Det har icke utan skäl klagats öfver de olägenheter, sorn
ao®
3i4
Den 7 Mars.
Ilandtverks-Gesäll-vandringarna förorsaka, emedan en storde!
af dem äro, genom liderlig lefnad, förfallne; men denna class
har ock blifvit af Staten vanvårdad, emedan den icke eger
någon säkerhet uti tiden för sin verksamhet, utan är satt uti
äfventyr hvarje vecka, att i den påföljande blifva utkastad på
landsvägen, hvarförutan Gästgifveristadgan, som betager Ge¬
säller rättighet, att få begagna Gästgifvare-skjuts, varit ned¬
slående för dem, som bemödat sig att ej följa i mängdens
fotspår. Öfvertygad, att Rikets Ständer finna det vara nöd-
vödvändigt, att åt denna olyckliga class lemna någon upp¬
märksamhet, anser jag mig böra vördsamt anhålla, att åtgär¬
der måtte vidtagas, hvarigenom desse Samhällsmedlemmar må
undvika allt för godtycklig behandling i och för deras an¬
ställande i arbete, och att ofvannämnda stadgande i Gästgif-
veri-Ordningen måtte upphöra, hvilket torde leda derhän, att
det kommer alt anses vanhederligt bland Gesällerne, alt be¬
träda vandringens stig.
Om remiss häraf till Allmänna Besvärs- och Economi-
Utskottet får jag vördsammast anhålla.
M. Bagge.
N:o a3i.
Med närvarande tid synes den föreskrift icke öfverens¬
stämma, att Svenska undersåtare icke skola vara berättigade
öfvergifva Fäderneslandet oell nedsätta sig i andra länder,
eller ditresa, utan att, för erhållande af pass, en summa af
100 R:dr bör nedsättas, eller ock borgen derföre ställas, som
hemfaller till Sjömanshuset, om icke passhafvarens återkomst
inträffar inom förelagd tid, hvarförutan stadgandet, att den,
som utan pass begifvit sig utur Riket, men ej återkommit in¬
om ett år derefter, skall hafva sin arfsrätt förlorat, icke mer
kan anses vara tillämpligt. Af desse skäl finner jag mig allt
derför böra vördsammast föreslå ofvanbeiörde, uti Kongl.
Förordningarne af den 18 Februarii 1768 och 17 Junii 1801
samt Kongl. Brefvet af den 26 Junii 1804 intagne föreskrif¬
ter, måtte till all kraft och verkan upphöra, hvaremot det
torde böra lemnäs Utländningar frihet, att i Riket resa och
sig bosätta, enär de hos närmaste Kongl. Maj:ts Befallnings¬
hafvande förete behöriga bevis öfver oklandrad frejd, samt
visa sig ega den förmögenhet, att de kunna sig i Riket up¬
pehålla, eller ock ställa antaglig borgen, det de icke komma
att ligga Fattigvårds-inrättningarne till last.
Om remiss häraf till Allmänna Besvärs- och Economi-
Utskottet får jag vördsammast anhålla.
M. Bagge.
N:o 23a.
V Vid uppgörandet af grunderne för fördelningen af Båts-
Den 7 Mars.
315
inanshållet Rikets Ständer emellan fattades vid sistlidne Riks¬
dag det beslut, att detsamma skall på deras innehafvande
jord, på hus och tomter, och på bevillningsgrund efter bor¬
gerlig rörelse fördelas, med rättighet för Städerne, att vid
hvarje Riksdag i afseende å stigande eller sjunkande väl¬
stånd göra ansökning om den förändring i Båtsmansreglerin-
gen, hvartill omständigheterne kunna föranleda. Detta var
visserligen ett vigt sätt, att för tillfället komma ifrån en
en kinkig fråga, men skall föranleda till flerfaldiga ansök¬
ningar om rättelser, så vida man ej genom magispråk vill
undertrycka hvarje billig klagan derom.
Att jorden och dess natur varit och är rätta grunden
för Båtsmanshållet, synes bestämdt af Kongl. Brefvet af den
11 Julii 1780. Någon annan grund kan ej eller blifva sta¬
bel, och det är märkbart, alt denna roteringsbörda skall ka¬
stas på Bevillningen, emot ens vilja, när all annan rotering
i vårt land qvarstår på jorden. Uti de Städer, der jord fin¬
nes till tomterne, men näringarne äro otillräcklige, lemnar
den Borgaren en rik ersättning till försörjning, då deremot i
andra städer denne nog får känna tyngden af näringarnes
förfall, utan ersättning i jord, men han måste ändå utgöra
dryga skatter i proportion af den class, hvari Staden är upp¬
förd. Svårigheten, att följa den rätta principen, bestod en¬
dast deri, att utröna huru mångå tunneland åker, äng, ut¬
mark och skog af natur, att underkastas rotering, tillhör
hvarje Stad, och att få den graderad. Genom den extra ro¬
tering, som åren 1811 och i8i3 öfvergick flere Städers jord,
voro till en stor del de förespeglade hindren håfne, och det
var således icke svårt, om man velat lägga hand vid verket,
att detsamma fullborda.
Fahlu Stad är och blir genom det tagna steget mycket
betungad. Den jord, som tillhörer Staden, är af den natur,
att den dermed icke kan belastas; den är äfven förut roterad,
och Stadens Borgerskap, som under dess högsta välmagt, en¬
ligt bilagde privilegier, var derifrån befriadt, trodde ej, att
deras nu aftynade välmåga och sjunkna ställning skulle be¬
lastas med ett nytt och så drygt onus, hvilket troligen, om
Båtsmännerne skola uppsättas, utgör på den i Kongl. Majtts
Nådiga fördelning af Båtsmanshållet calculerade Bevillnings-
summa, omkring 24 sk. på hvarje Riksdaler.
Märkligt är, att Sala Stad helt och hållet befriades, e-
huru dess bilagde privilegier åberopa Fahluus, och äro så¬
ledes för dessa Bergsstäder enahanda. Jag finner visserligen
åberopadt ett med Sala Bergslag den 3i October 1829 fast-
stäldt Contract, men de skatter Fahlu Bergslag hade, när
Stadens privilegier gåfvos, stå äfven ännu qvar, och ehuru
nedsättning i densamma är sökt, så har dock nuvarande Re¬
gering den afslagit. Detta kallar jag ock en fastställelse af
det gamla Contractet.
All Bergs-frälsejord, och af sådan natur är jorden inom
316
Den 7 Mars.
Fahlun och de å-stränder, hvarpå Slädens anläggning sketl,
är underlagd Fahlu grufva, och har till densamma prassta-
tioner genom vedhyggster m. m.; hvilket allt dock nu, en-r
ligt en med närvarande disponenter af grufvan, eller Bergs-,
laget uppgjord och fastställd öfverenskommelse, utgöres ge¬
nom en viss afgift per spannland, men hvilken öfverenskom-
melie är af den halt, att praestationerne in natura kunna ut¬
fordras, om grufvans behof det skulle kräfva, eller om Kongl.
Majct och Kronan skulle detta sitt regale återtaga. Fahlun
är således till Stora Kopparbergs grufva i samma prsedica-
ment, som Sala Stad till sin grufva. När jag nu upplyst
detta, som troligen vid uppgörandet af Städernas Båtsmans-
reglering blifvit förbisedt, så anser jag mig äfven ega fullt
fog framställa den mine Comitenters anhållan, att Fahlu Stad
under närvarande förhållanden blir helt och hållet befriad
från allt Båtsmanshåll.
Axel ^Vestlinger.
N:o 2 33.
Sorn böterna för försummad uppbördsstämma, eller så
kallade stämmoböter, visserligen synas obetydliga, och kan¬
ske böra erläggas såsom ersättning för det ökade besvär, som
förorsakas uppbördsmannen med restlängd och flere liqvider;
men då dessa böter erläggas lika, så för den fattige, som
den rike, så synes detta mig vara en orättvisa, helst den, som
har en större Kronoutskyld att betala, gerna kan behålla
medlen 2 0 3 månader emot den lindriga pliktpenning af 12
sk., då deremot den fattige, som saknar medel vid uppbörds-
stämman, för det mindre beloppet af några få R:dr, äfven
måste erlägga en plikt af 12 sk.; så tager jag mig friheten
härmedelst föreslå, att i procent af det debiterade skatte¬
beloppet, beräknadt efter närmast varande 25 å 5o-taI i sk.
eller B:dr, för lättare beräkning af böterne vore tjenligare
att såsom Stämmoböter utgå; — så vida dessa icke böra eli
ler kunna alldeles försvinna.
C. Bergland.
N;o 234-
Bland hundradetals missförhållanden, som i Sveriges
Statsskick förefinnas, är utan tvifvel ett bland de mest mar¬
kanta, att hela g:de Hufvudtitelu för Handeln, Åkerbruket
och Näriogarne föga öfverstiger 160,000 R:dr årligen — en
summa, som, för att tala med exempel, netto uppgår till fy¬
ra gånger det belopp, sorn Staten, i all sin fattigdom, må¬
ste, till följd af en hos Regeringsmakten nu mera sedvanlig
benägenhet för samhällets högsta classer, årligen utbetala till
sex, redan för många år sedan, ur verksamhet satte Gene¬
raler, hvilka således, ännu i mannaålderns dagar, tillerkändes
Den 7 Mars,
3t7
den för ett antal af sex tjenstfria Militairpersoner oerhörda
summan af — (anslags- och särskilde förmåner sammanräk¬
nade) 40 å 5o,ooo B:dr Banco om året, mot förbindelse att
till Statens gagn och bästa årligen uträtta — — — märkom
det väl — platt intet! Det måtte vara förlåtligt, om någon,
med känsla för Fäderneslandets sanna intressen, skulle låta
blodet stiga till kokpunkten, vid tanken derpå, att Konunga¬
riket Sverige, som på nyssnämnde sätt genom slöseri mot in¬
divider och annorledes uti varierande former kunnat ådaga¬
lägga den förfärligaste Stats-lux, icke egt förmåga att åt sin
Handel, sitt Åkerbruk och sina Näringar, på ordinarie stat,
anslå mer, än circa 160,000 R:dr om året. Det är likväl den
inhemska industrien, som företrädesvis bör skänka folket för¬
måga att uthärda med skatterne; — det är ifrån den, som
all god, materiel gåfva kommer, — ifrån den, som hela den
colossala Statsbyggnaden skall hemta sitt egentliga stöd. Att
uppmuntra industrien, skapa nya communicationer, i alla
Landsorter öppna värderika Näringskällor, upptaga omätliga
odlingsmarker, förbättra Åkerbruket, lifva Handeln, — se der
det höga mål, dit Statsverkets besparingar och öfverskotter
borde rigtas, — se der den vackra eröfring, som Sveriges
Krona kunnat, under fredslugnet, till icke ringa del hafva ut¬
fört, om icke ett oblidt öde velat, att en militair-skapelse,
efter en alldeles misslyckad Fransk modell, (redan för vissa
fall öfvergifven och omöjlig att i framtiden bibehålla) till
Landets oersättliga skada slukat många millioner Riksdaler —
om icke Solna högar, — ett Carlsborg, — ett Oxdjup
och oräkneliga föremål i samma planlösa cathegori, under
sednast flydda 3o år, utan förskoning annammat de ansenliga
summor, som öfverblifvit, sedan den egentliga Statsmachinen
erhållit sin, i alla fall, allt för frikostiga årliga dotation.
Förra Riksdagens ofrälse Ständer insågo vådan af nu¬
varande styrelse-grundsats, att låta Statens hjelp för det fat¬
tiga Landet bestå i allmosor, nödbröd och hvarjehanda ned-
sättningar, i stället för att, genom inskränkning i Stats-luxen,
indragning af en myckenhet onyttiga både civila och militai-
ra högre Embeten, afskaffande af den snart sagdt godtycklir
ga makt, som blifvit öfverlåten åt General-Adjutanten för Ar¬
mero, uppdragande af gränslinie mellan Stats-Secreterare-an-
svarighet för Krigs-ärender och General-Adjutants ansvars¬
frihet för commando-mål, i stället, säger jag, för att, genom
allt detta och en genomförd förbättring af hela Administra¬
tionen, samt en klok beräkning, till åtskillnad mellan ögon¬
blickets tvingande behof och utgifter, som utan afsaknad tå¬
la uppskof, bereda tillgångar till förbättring af Landets inre
communicationer och till gagn för sådana föremål af indu¬
striel natur, som kunde bidraga både att sprida välmåga i Lan¬
det och att mildra tusentals fattigas betryckta ställning! -
Denna åsigt uttrycktes mindre med ord, än med handling,
ty på samma gång, som vid förra Riksdagen, Regeringens
318
Den 7 Mars.
begärdta nya anslag, till belopp af millioner, afslogos, tillö¬
kade Ständerne, på Stats-Utskottets, utan någon Regeringens
Proposition, gifna förslag, nära 3o,ooo R:dr på den, till Närin-
garnes tjenst ämnade g:de Titeln.
Denna Hufvud-titels framfarna öden gifva ett oväsendt¬
lig! bidrag till Historien om de högre Statsmanna-egenskaper-
ne i Sverige. Stats-Secreterare för Kammar- och Finance-
Expeditionerne hafva stundom, efter gemensam öfverläggning,
föredragit de på samma Tilel årligen förekommande anslags¬
frågor. Herr Skogman har dervid icke varit särdeles nog¬
räknad, och det oerhörda missbruk har under hans förvalt¬
ning inträffat, att titeln blifvit för flere år graverad, medelst
derpå anvisade lån. Herr Danckwardt deremot har till väga-
gå tt annorledes, och det är, icke osannolikt, hans förtjenst,
att Nionde titeln omsider blifvit lösgjord från det tvång, hvari
dess förre Embetsbroder försatt densamma. Erfarenheten,
sålunda vunnen, bör emedlertid icke gå förlorad. — Rikets
Ständer anvisade, vid förra Riksmötet, ett visst årligt anslag
på Nionde Titeln för Landtbruks-Institutet på Degeberg. Sam¬
maledes kunna ock Rikets Ständer nu utsträcka sina perma¬
nenta dispositioner på titeln, för så vidt Rikets Ständer
äro i tillfälle, att genast bedömma vissa bestämda anslags
allmännare nytta för vigtigare Fosterländska intressen. Här¬
vid förekommer intet mer öfvervägande, än anslag för erhål¬
lande af en lika fullständig som tillförlitlig Statistisk beskrif¬
ning öfver hela Landet. Del är utan tvifvel i första rum¬
met Regeringens bristande kännedom af det Rike, hvars Sty¬
relse den fått sig anförtrodd, som vållar, att den anser för
fronderi och verkan af personligt missnöje hvarje Represen¬
tants försök, att, utan hinder af vederbörande Landshöfdin-
gars ofullständiga Fem-års-berätlelser, sanningsenligt afspegla
Landets tillvexande fattigdom; men låt Regeringen, genom
sakförhållandernes statistiska utveckling, komma i tillfälle in¬
se och fatta, huru himmelsvidt den hitintills felat i sitt om¬
döme om Landets ställning; låt den, icke blott genom ”ziffror-
nas logik”, utan genom åskådligtgjorda facta, öfvertygas om
den bedröfliga belägenhet, hvari de befinna sig, — dessa mång-
tusen obesutna i alla Landsorter, hvilka, oåtsporde och utan
rättighet att ens klaga, beskattas af de maktegande, för att
sedermera fördömmas, när de i den förderfliga spriten drän¬
ka sin förtviflan, — — och vi skola icke vidare erfara detta
grymma hån, denna kalla förhärdelse — — denna frånstö¬
tande likhöjdhet, som nu vanligtvis ställas emot R.epresentan-
tens bemötande att bevaka vanlottade menigheters —• de
fattigas, de nödlidandes alltför länge misskända rätt! Konun¬
gens egna offentliga meddelanden ådagalägga Hans Rådgifva-
res vilseförande åsigter. Exempel må anföras. ”För 3o år
sedan,’’ säger man, ’’var folknummern något öfver i millioner,
nu öfverstiger den 3 millioner. Alltså en betydlig tillökning
i folkmängd, som måste bevisa ett sig i Landet ökande väl¬
Den 7 Mars.
3ig
stånd.’’ Detta är således Regeringens argumentation, men den,
som djupare begrundar verkningarne af folkökningen, måste
inse och medgifva, att de nödvändigt skola vara välståndets
motsatts, då, såsom här i Landet är förhållandet, skatterne
i vissa fall äro lika, utan skillnad till person och Näringarnes
tillväxt icke gått i bredd med folk-propagationen. Huru li¬
tet är af Staten gjordt för Näringarne, har jemväl Konun¬
gen sjelf ådagalagt, då Hans Majit nyligen till Ständerne in-
berältat, att, under närvarande skick, föga mer än 5oo,ooo
R:dr om året eller tillsammans något öfver i5 millioner R:dr
blifvit på denna tid disponerade till allmänna Arbeten. Dra¬
ger man nu härifrån kostnaden för den stora Canalen, som
utan tvifvel bör betraktas isolerad och icke ingå i beräknin¬
gen af Statens trettioåra bidrag för öfriga allmänna Arbeten
i spridda orter, så återstår knappt mer, än den summa af
flere millioner R:dr, hvilken, under de sista 3o åren, enligt
hvad en Ledamot af Riddarhuset nyligen der meddelat, ur
Stats-cassan utgått, blott till hö för vissa cavalleri-hästar. —
Ett Land, der ett så groft missförhållande är möjligt, der
det tärande elementet tagit en så hotande öfverhand, och der
Näringslifvet, från det Allmännas sida, endast hugnas med de
smulor, som falla från militair-skråväsendets ymniga bord, —
ett sådant Land, der för öfrigt årliga, att jag så må säga,
yttre och inre skatter, — — om de beräknas till deras sann¬
skyldiga, ehuru för Regerings-Maklen antingen obekanta, el¬
ler ock med afsigt förnekade belopp, — — öfverstiga hälften
af Landets rörelse-capital, — — — må ej vänta annat, än
vanmakt — aflynande, i stället för framskridande — ytter¬
ligheter af det största tänkbara öfverflöd inom Samhällets
högsta regioner, å ena sidan, samt å den andra, högsta gra¬
den af utmärkande privationer och behof inom de lägsta Sam-
hälls-classernes kretsar!
Efter dessa allmänna betraktelser, anser jag mig böra
förslagsvis teckna några grunddrag af Nionde Hufvudliteln,
sådan jag motionerar densamma, nemligen:
ito Den bör, af den försvinnande extra Stats-reglerin-
gen, hos sig upptaga alla anslag för allmänna Arbeten, med
hvad mera, som kan hänföras till föremål för industrien.
2:0 Den bör, i fråga om förvaltnings-bestyr, vara odel¬
bar, och således, hvad de årliga dispositionerne beträffar, en¬
dast kunna handläggas af en enda ansvarig föredragande —
han må heta Stats-Secreterare eller Departements-Chef —,
hvilken derutinnan, äfven i anseende lill Stats-bidrag för vat-
ten-communicationerne, ega, att handla oafhängig af den Stor-
Amirals-Embetets Afdelning, som förut dermed tagit be¬
fattning.
3:o Den bör aldrig, under något vilkor, få meddela lån
och aldrig utsträcka sina anordningar utöfver den tid, som
begränsas af hvarje Lagtima Riksdag.
4:o Den bör, i händelse någon del af Postmedlen fort¬
320
Den 7 Mars.
farande skulle komma att årligen disponeras, till befrämjande
af communicationerne inom Landet, få, till vinnande af sam¬
band oell enhet i förvaltningen, desse medel till handhaf-
vande emottaga.
5:o Den bör, för att vidga sin verkningskrets, söka att
tillvägabringa upplösning af den, i högsta måtto, förfelade
Landtbruks-Academien, för hvars fonders öfverflyttande till
gtde Hufvudtiteln, Stats-Utskottel tilläfventyrs finner skäl till¬
styrka Rikets Ständer, att hos Kongl. Majrt göra underdånig
framställning. Flere tillgångar dessutom att annorstädes in-
bespara, för att till g:de Hufvudtiteln öfverflyttas, skulle vis¬
serligen nu kunna uppgifvas, men att dermed gå Stats-Ut-
skottet i förväg, torde vara så mycket mer öfverflödigt, som
den patriotiska syftning, hvarmed Utskottet börjat sin makt¬
påliggande verksamhet, förvissar om Utskottets nitälskan, för
att i möjligaste målto öka sådane Statsbidrag, som uti sig
innebära frö till folkets trefnad och välmakt.
Då jag fästat Utskottets uppmärksamhet på behofvet af
Statistiska beskrifningar öfver landet, åligger det mig tilläf¬
ventyrs, att föreslå lämpligaste sättet att dem tillvägabringa.
Det enda jag i detta hänseende kan uppgifva, är, att Ta-
bell-Commissionen synes hafva, med ett måttligt Statsanslag,
motsvarat sin bestämmelse, och att Stats-Utskottet således
icke saknar anledning att tillstyrka Rikets Ständer, att, efter
omständigheternes föranledande , öka anslaget för bemälde
Commission, med vilkor, att Commissionen erhåller den or¬
ganisation, som fordras, för alt på vidsträcktare sedia, än
hittills, bearbeta fäderneslandets statistik. Af de bidrag sam-
telige Landshöfdingar, i deras Femårsberättelser, dertill Jem¬
na!, äro blott 3:ne af den utmärkande förtjenst, att de kun¬
na, jemte Herr af Forsells förtjenstfulla arbete, anses, såsom
värderika källor för Statistiken. Dessa äro nemligen:
Herr Hans Järlås Femårsberättels af år 1822 för Stora
Kopparbergs Län.
Herr af FFingårds Femårsberättelse afår 1828 för Werm¬
lands Lån; och
Herr Friherre Hjertås Femårsberättelse af år 1834 för
Jönköpingsl Lån.
Med hänvisning slutligen till Riksdagsmannens TVeströms
nyligen afgifne och till Stats- och Ranco-Utskotten remitte¬
rade motion, i hvad den innehåller skildring af Dalarnes
nöd och öfvervägande behof af Statens mellankomst, tager
jag mig friheten påkalla Stats-Utskottets synnerliga uppmärk¬
samhet på det nationela åliggande, som, genom Dalarnes be¬
klagansvärda ställning, för Rikets Ständer uppkommit. Jag
tillåter mig icke här något omdöme om det behof för den¬
na provins, som må anses öfvervägande. Jag blott begär,
att Stats-Utskottet mätte, oberoende af det särskilda anslag,
som kan, för communicationerne med Dalarne, ifrågakomma,
tillstyrka Rikets Ständer, att på g:de Hufvudtiteln anordna
Den 7 Mars.
321
minst Tiotusende Riksdaler Banco, att, efter Allmänna Be¬
svärs- och Economi-Utskottets till Rikets Ständer införvän¬
tade förslag, för Dalortens gagn och bästa, årligen intill nä¬
sta Riksdag, disponeras.
Thore Petré.
N:o 235.
Med spänd väntan afvaktas Kongl. Maj:ts Proposition,
rörande Utrikes Vexel-lagen, sedan sanction uteblifvit på Ri¬
kets Ständers år i835 afgifna underdåniga förslag i detta
ämne. Då likväl ovisst är, huruvida ifrågavarande Kongl.
Proposition vid denna Riksdag är att förvänta, får jag häri¬
genom anhålla, att nyssnämnde förslag ånyo oiåtte komma
under Rikets Ständers pröfning; i hvilket afseende jag utbe¬
der mig remiss till vederbörligt Utskott.
Th. Petré.
N:o 236.
Jag anhåller att få yttra några ord rörande ett ämne,
sorn i mintanka nog likgiltigt blifvit behandladt från alla si¬
dor, jag menar vår trädvaruhandel.
Exporten af träd varor från Sverige, ehuru visst icke o-
betydlig, skulle likväl kunna ökas ganska mycket, och i syn¬
nerhet göras mera lönande, än den nu lir3 i fall samma om¬
sorg deråt egnades, som åt flere andra näringsgrenar.
Det är ej blott från synpunkten af exportvärdet, som
trädvaruhandelns vigt för Sverige bör betraktas. Såsom me¬
del till sysselsättning för vår handelsflotta förtjenar den ännu
större uppmärksamhet. Våra bräder stå i ojemnförligl läg¬
re pris, än de Finska eller Ryska och Preussiska, ehuru mot
Svenska trädets godhet ingenting är att anmärka. Hufvud-
anledningen är, att våra bräder, sorn endast hålla g tums
bredd och till större delen blott i4 fots längd, äro uteslutna
från verldens största marknad — England — till följe af ett
der vidtaget sätt att beräkna tullen, hvilket tyckes halva till¬
kommit för att gynna Rysslands och Preussens 1 1 tum bre¬
da och från t6 till 21 fot långa bräder. Detta torde åter
till stor del få tillskrifvas den vid fråga om Commerciela
underhandlingar, särdeles med England, pä sednare tider ej
sällan uppenbarade försummelse alt bevaka Svenska handelns
interesse; ty Ganada-interesset, som dicterat den orimligt
höga tullen på Östersjö-trädvaror, har ingen anledning alt
gynna import af Ryska och Preussiska bräder framför de
Svenska. Det är ej öfver den bestämda Engelska tillen på
trädvaror i allmänhet, som vi böra beklaga oss så mycket,
som icke mer öfver sättet alt beräkna denna lull för bräder.
120 tolfter bläder från 6 fots längd till i5 11/42 fots —
Bilagor till Borg.-Sl. Prot. vid Riksd. 184.0. 21
332
Den 7 Mars.
från 7 i/4 tums ända till hvilken bredd deröfver som helst,
betala lika tull, nemligen 19 P. Sterling. Då vi ej kunna af
våra skogar erhålla breda och långa bläder, roen Ryssland
och Preussen deremot af sin mera storväxta skog lätt till¬
verka sådane, så synes visst klart, att den besynnerliga be¬
räkningen tillkommit genom dessa Länders tillställning, lätt
utförd, då Sverige ej motverkat den.
En ännu större anomali finnes uti Engelska Tulltaxan,
der det stadgas, att de trädvaror (merändels af smärre bjel-
kar ocb sådane bräder, hvarpå vi ega öfverflöd), som begag¬
nas i Engelska grufvorne, åtnjuta en restitution af omkring
3y4;delar af tullen, så framt nemligen de åro af Norsk pro-
duction. Detta grundar sig otvifvelaktig! på ett redactions-
fel i taxan, helst det ej låter tänka sig, att fördelarne i Eng¬
land skulle blifvit inrymde åt Norrige, hvarifrån Sverige,
styrdt af samma Konung och begagnande samma Diplomati,
skulle vara uteslutet. Af dylika trädvaror lära emedlertid
iootdetals laster förbrukas i Engelska grufvorna. Jag före¬
slår följaktligen, att Ståndet måtte ingå till Kongl. Maj:t med
underdånig anhållan, att hos Engelska Regeringen söka än¬
dring i dessa för Svenska trädvaruhandeln och sjöfarten högst
menliga tullstadganden, på det Svenska bräder måtte, genom
en efter trädets innehåll lämpad tullberäkning, komma i till¬
fälle täfla med de Ryska och Preussiska, samt att Svenska för
grufvornes bruk till England införda trädvaror matte fram¬
deles njuta enahanda restitution, som de Norska.
E. J. Westman.
N:o 237.
Då våra lagar icke tillerkänna vittnen, hvilka i brott¬
mål kallas att resa ofta flera mil till den Domstol, der ran¬
sakning skall företagas, någon ersättning i de fall, då den
tilltalade — hvilket oftast händer — icke har någon till¬
gång, och då de ogerna vilja blottställa sig för obehaget, att,
efter ett uteblifvande och stadgad hemtningspåföljd, forlskaf-
fas med Krono-skjuts, likt brottslingar och misstänkte perso¬
ner, anser jag mig böra föreslå, att en sådan, af billighet
och rättvisa påkallad, ersättning för rese- och tractaments-
kostnad måtte af Kronans andel i sakören, eller af andre
lämpliga tillgångar anslås, hvarigenom äfven skulle undvikas
det uppskof och det dröjsmål med slika ransakningar, hvil¬
ket ej sällan blifver en följd af aflägsna vittnens inkallande,
helst de heldre blottställa sig första gången för det ringa
bötesansvai et genom uteblifvande, än företaga en långväga
resa utan hopp om ersättning.
E. J. Westman.
Den 7 Mar».
3a3
N:o 2 38.
Såsom Representant för Borås Stad, är jag både af pligt
och tillgifvenhet uppmanad, att inför Rikets Höglofl. Ständer
framlägga en korrt skildring öfver den betänkliga och vådli¬
ga belägenhet, hvaruti detta Samhälle sig befinner genom de
öfvergångne 2:ne ruinerande eldsvådorne, och den utblottade
och skuldsatta belägenhet, hvari större delen af denna Stads
medlemmar iråkat, med föga hopp att någonsin åter komma
till en tarflig bergning, såvida icke Rikets Ständer, genom
lindring af de tryckande och utarmande betalningsvilkoren för
de efter eldsvådorne erhållna Byggnadslånen, komma dem till
hjelp och undsättning.
Vid 1823 års Riksdag erhölls för Borås Stads återupp¬
byggande en lånesumma stor 100,000 R:dr Banco, med vil¬
kor, att 10,000 R:dr af denna summa skulle användas till
uppförande af Stadens allmänna Byggnader och återstoden
90,000 R:dr åt enskilde personer.
Della sammanlagda belopp erhölls mot 3 procents ränta
för de första 10 åren, hvarefter 6 procent skulle betalas,
hvarå, sedan först blifvit afräknadt 3 procents ränta på va¬
rande lånebeloppet, öfverskoltet skulle afskiifvas på Gapita-
let, med föreskrift tillika, att byggnaderne skulle vara full¬
bordade sednast 1828.
Följden af dessa påskyndande föreskrifter om Stadens å-
teruppbyggande, att vara fullbordad sednast inom 5 år, blef,
vid den sedan 1827 inträffade eldsvådan , en så mycket
större förlust för Stadens innevånare, hvilka hade gjort alla
de ansträngningar, som stodo i deras förmåga, för att icke
gå miste om det, eldigt nämnde föreskrifter, beviljade låne¬
beloppet.
Till befrämjande af Borås Stads snara återuppbyggande
efter den Staden 1827 å nyo öfvergångna eldsvåda, medgåf-
vo i83o års Rikets Ständer, att Staden måtte under alldele,
enahanda vilkor, som vid 1823 års Riksdag blifvit stadgade,
återbekomma hvad af Låne-understödet redan till Riksgälds-
Contoiret ingått, utgörande 83,900 R:dr. Dessutom bevilja¬
des Staden Borås ett ytterligare Lane- understöd 85,000 R:dr,
hvaraf 10,000 R:dr skulle användas tdl utförande af Stadens
nya planläggning, jemte tomt- och gatureglering, i5,ooo R:dr till
återuppbyggande af Stadens allmänna Byggnader, samt åter¬
stoden 60,000 R:dr till enskilde personer, emot 5 procent lö¬
pande årlig tänta, under de första 10 åren, att räkna från
och med i83o lill oell med 1839, hvarefter och allt seder¬
mera de påföljande 10 åren skulle årligen inbetalas 10 pro¬
cent å primitiva Capitalet, så att hela summan inom 1849
års slut borde vara fullt godtgiord.
Omöjligheten för Stadens innevånare, att fullgöra dessa
hårda föreskrifter, insågs redan vid t835 års Riksdag, hvar¬
före dåvarande Ständer i så måtto lindrade vilkoret! för det
Den 7 Mars.
sednast beviljade låne-understödet 85,ooo R:dr, att anstånd
meddelades för de med år 18.40 börjande årliga Capital-afbe-
talningarne, att ifrån och med detta år skall inbetalas på hela
Summan inom hvarje års slut 8 procent eller 6,800 Rtdr ,
hvaraf beräknas 5 procent såsom ränta och öfverskottet af-
skrifves på Capitalet.
Enligt i ödmjukhet bifogade utdrag af Riksgälds-Con-
toirets Boksluts-Contoirs räkenskaper, bilagan (Lil. A.,) visar
sig, att Borås Stad för de erhållna Lånen till Stadens åter¬
uppbyggande, efter de för Innevånarne så kännbara och o-
Jyckliga eldsvådorna åren 1822 och 1827, till detta Contoir
inbetalt vid i83g års slut en Summa i6g,oo3 R:dr 17 sk.
11 1 :st. Banco, hvarutaf dock afgår de efter 1827 års elds¬
våda inbetalta, men vid i83o års Riksdag återbekomma
83,goo R:dr, så återstår likväl ett afbetalt belopp af 85,lo3
R:dr 17 sk. 11 r:st., utan att Capitalet af Stadens skuld der¬
igenom minskats med mer än 17,667 R:dr 41 sk. 11 r:st.,
och resten utgörande räntor, som Nationens Ombud ansett
sig böla indrifva af detta lilla Samhälles Innevånare, hvilka
genom tvänne, utan eget förvållande, inträffade olvekor dess¬
utom voro nog utblottade.
Oaktadt den af Ständerna vid sista Riksdag beslutade
förändring, har likväl följden för Borås Stad blifvit, hvad som
redan vid sednast föregående Riksdagar klart och tydligt va¬
rit både förutsedt och förutsagdt, hvilket äfven hvarje tän¬
kande man måste finna vara oundvikligt, då dylika bördor
påläggas öfverstigande förmågan, att dem bära , ehuru i nö¬
dens stund, för hjelps erhållande, nödsakade underkasta sig
antogligheten af hvad vilkor som helst, nemligen skuldsätt¬
ningar, concurser, minskning både i välstånd och antal af
så väl Innevånare, som Borgerskap, men deremot i så mycket
högre grad ökad fallig-personal med thy åtföljande fattig-
vårds-utsk vider.
•J
Dessa gravamina äro stigna till en högst betänklig grad;
så att om, enligt föregående, utgifterna skola fortfarande ut¬
gå samt ännu ytterligare ökas, detta Samhälle med säkra och
stora steg skyndar sin upplösning till mötes, såvida icke nu¬
varande Rikets Ständer räcka det en hjelpsam och räddande
hand.
Att hvad, som i delta afseende blifvit yllradt, är med
sanna och verkliga förhållandet öfverensstämmande, upplyses
medelst bifogade intyg (Litt. B.,) utvisande, att i Borås Stad
funnos i83g endast i565 mantalsskrifna personer; (Litt. C.)
att Borgerskapets antal i Borås, som i83o utgjorde 215, min¬
skats i83p lill 186; (Litt. D.) alt ännu nära en tredjedel af
Stadens tomter äro obebyggda; (Litt. E.) att, då antalet af
personer, som gjort concurs vid Borås Rådhus-Rätt i83o, en¬
dast varit 5, har detta antal under åren 1837, i838 och
183g stigit till 63, och att ifrån i83o till och med i83g till¬
sammans 1 r8 concurser inträffat, ehuru, hvad här är visadt.
Staden består af endast 186 skattskrifne Borgare.
Den 7 Mars.
325
Då redan nu denna bedröfliga ställning inträffat, såsom
en följd af de dryga ocji tryckande utgifter för allmänna
Byggnads-lånet och skatter, oaktadt Samhället ansetts njuta
lindring uti båda delarne, som med l83g års slut upphört,
är det lätt att förutse hvad följden deraf skall blifva, om des¬
sa utgifter i hela sin stränghet skola utgå. Ehuru Borås
Stad hittills njutit befrielse ifrån Bevillning å hus och tom¬
ter samt dels half och dels fjerdedels Bevillning å handel och
rörelse, är det lika fullt bestämdt säkert, att icke något Sam¬
hälle i Svea Land varit så hårdt och tryckande onereradt
relativt till folkmängden, som detta. För att med oveder¬
sägliga facta styrka denna uppgift , får jag härmed åberopa
en lika tillförlitlig som opartisk auctoritet, nemligen Konun¬
gens Befallningshafvandes i Elfsborgs Län tvänne sednaste Fem-
års-Berältelser, hvilka utvisa, att Borås Stads-utskylder ut¬
gjort i medeltal för åren 1827 till och med 1831 2o,7g5 Rtdr
12 sk. 7 rist. samt ifrån 1832 till och med i836 ig,673 R:dr
6 sk. 6 itst. årligen.
Ehuru icke något sådant officielt document för de sed¬
nare åren är för mig tillgängligt, känner jag dock bestämdt,
att utskylderna snarare ökats än minskats. Tages ett medium
af denna summa till endast 20,3oo R:dr om året, så visar
sig, att för de 18 åren, som Borås Stad åtnjutit denna så kal¬
lade lindring, skattebeloppet uppgått till den ansenliga sum¬
man 365,4oo R:dr B:co, hvaruti ännu icke är inbeiäknadt de
till Riksgalds-Contoiret afbetalte 85,io3 Rtdr 17 sk. 11 r:st.
Btco. Lägges härtill den högst betydande börda, hvilken
icke kan till ziffran bestämmas, men derföre icke desto mindre
känbar, som uppkommit inom Samhället under denna sorgli¬
ga tid af mer än en half mansålder, derigenom, alt de som
ännu varit i någon mån bättre lottade, måst hjelpa och un¬
derstödja obemedlade vänner och samhälls-medlemmar, hvil¬
kas obestånd icke egt någon annan grund, än oundvikliga olyc¬
kor, visar sig nogsamt behofvet af Statens ytterligare biträde.
Då med innevarande år den förutnämnde lindringen skul¬
le upphöra, får jag härjemte i ödmjukhet visa, hvad utaf
Borås, såsom utskylder och afbetalning å Byggnads-lån, hä¬
danefter fordras om året, nemligen:
Ordinarie skatter, lika med föregående åren,
per medium R:dr 2o,3oo.
Inbetalning till Riksgälds-Contoiret för Låne-
summan 85,000 Rtdr — 6,800.
D:o d:o af Lånesumman 100,000 R:dr . . — 6,ooo.
Bevillnig för hus, jord och tomter, circa . — i,goo.
Tillökning i Bevillning för handel och rö¬
relse — 800.
Summa Rtdr Btco 35,8oo.
Vid betraktande af, att dessa qvarvarande 186 Borgare,
hvarutaf största delen, enligt hvad förut är visadt, genom
320
Den 7 Mars.
forcerade skatter och utgifter tvingats till concours och ännu
befinnas i obestånd, och de flesta af de återstående äro så myc¬
ket närmare samma olyckliga läge, som bördorne för dem
blifvit och blifva på mångfaldigt sätt förökade, hvaraf äfven
uppkommit, att en stor del af de nybyggda husen befinnas
uti Concours-massor och Inteckningshafvares händer, samt ic¬
ke kunna afyttras i brist på köpare; att alla de andra Fa¬
stigheterna i denna Stad fallit till ytterligt vanpris; att nära
en tredjedel af Staden står öde och obebyggd, och hvilkas
tomter kunna bekommas till skänks eller emot några skillin-
gats köpesumma; att Stadens invånares och Borgerskapets
antal minskats; att Stadens handel och rörelse, till större de¬
len, flytt derifrån och bosatt sig, för undvikande af de dryga
onera på kringvarande landsbyggd, med flera svårigheter,
som gemensamt befordra Stadens aftynande, så frågas bil¬
ligt: om af det qvarvarande ringa antalet Borgare kan årli¬
gen i allmänna utskylder uttagas nära 36,ooo R:dr B:co, utan
att inom ganska kort tid bringa detta Samhälle till fullkom¬
lig upplösning och undergång? För mig synes det åtminsto¬
ne ligga utom möjlighetens gräns.
Jemnföras nu dessa förhållanden med hvad föregående
Rikets Ständer i andra hänseenden och å andra orter vid-
gjort, uppkommer en ganska skärande contrast. En Tableau
bar lill Rikets Ständer blifvit öfverlemnad, utvisande, att till
Strömrensningar, Hamnbyggnader, Canaler, Väg-anläsgnin-
gar &c., som i Sverige blifvit verkställde ifrån åren 1810 till
1837, ulgifvits ett summariskt kostnadsbelopp stort 15,774,374
R:dr B:co, oberäknad! flera Hamn-anläggningar med mera
dylikt , som efter sistnämnde år blifvit dels verkställda och
dels under arbete eller föreslagna, men som troligen komma
att fullbordas på Statens bekostnad. Kommer härtill, att uti
Banken och Riksgälds-Contoiret finnes hvilande reserv-fond,
som vid detta årets slut lärer uppgå lili 8,000,000 R:dr, så
visar sig, genom sammanläggande af dessa båda summor ett
total-belopp af 23,774,374 R.’dr, hvartill Elfsborgs Län, så¬
som utgörande ungefärligen en trettondedel af Rikets folk¬
mängd, bidragit med, i rundt tal 1,82g,000 R.’dr, utan att nå¬
got af detta betydliga befopp blifvit användt till Länets egent¬
liga nytta eller fördel, utan har denna stora summa åtgått
till andra orters gagn och förmån, hvaremot de flere förelag
af allmän beskaffenhet, som inom denna ort blifvit utförda,
helt och hållet skett genom enskildas nit och uppoffringar.
Med stöd af dessa bestämda facta , och med full förtrö¬
stan till Rikets Ständers rättvisa och billighet, samt ömman¬
de för eli Samhälle, så exempellöst hårdt betungadt, får jag
härjemte ödmjukligen hos Rikets Ständer anhålla om, hvad
som hos föregående Rikets Ständer, i anseende till den för
bela Riket samtida och framtida vigliga fiågan om roynt-
bestämning, då icke kunnat bestämmas, ehuru med lemnadt
hopp till upprätthållande af dessa invånares så länge svigtande
Den 7 Mars.
mod, det Rikets Ständer behagade för Borås Stad afskrifva
Riksgälds-Contorets fordran, synnerligast som en betydlig del
af skulden blifvit afbetald genom den ofvannämnda summan,
helst del icke mätte vara Nationens mening, alt helt och hål¬
let upplösa ett Samhälle, som, enligt förestående officiela in¬
tyg, är så nära branten af sin undergång, hvarigenom för
Staten skulle på flerfaldigt sätt uppkomma vida större för¬
lust. Det är förut visadt, med hvilket betydligt belopp Elfs¬
borgs Län bidragit till allmänna fördelar för andra orter.
Om det nu gjorda billiga anspråk skulle af Rikets Stän¬
der beviljas, har dock Staten dertill icke bidragit med mer,
än endast återlemnat omkring en adertondedel af de medel,
som åtgått lill andra orter, för att i stället af Länets invå¬
nare användas lill befrämjande för den egentliga centralpunk¬
ten för egen industri.
Skulle Rikets Ständer icke behjerta denna trogna och
utan öfverdrift af mig gjorda framställning, så att den begär¬
da hjelpen lemnäs, så mycket mera billig, då man fäster upp¬
märksamheten på de betydliga belopp, som af föregående
och äfven nuvarande Ständer blifvit och säkerligen blifva be¬
slutade, utan påstående om den ringaste återbetalnings-skyl-
dighet, till Hamnbyggnader, Väg-anläggningar med flera dy¬
lika industri-företag, äfvensom till huru stor del de i miss¬
växt-år beviljade undsältnings-bidragen blifva åter godlgjor-
da, ehuru en missväxt endast minskar för året en på¬
räknad inkomst, då deremot en eldsvåda helt och hållet för¬
stör ens egendom, får jag i Borås Borgerskaps namn och å dess
vägnar, samt för att skydda den återstående delen af detta
Samhälle ifrån att genom utlagor blifva helt och hållet för-
krossadt, ödmjukligen anhålla, att Borås Stad nedflyttas i 4;de
eller 5:te class, dess Embets- och Tjenstemän blifva aflönta
på Statens bekostnad och Staden laggd under Lands-Rätt
samt befrielse ifrån Bevillning å hus, jord och rörelse, intill¬
dess Stadens skuld till Riksgälds-Contoiret blifvit fullt gulden.
C. G. Rydin.
N:o 23Q.
Utan att för nödvändigt anse, att nu framföra en full¬
ständig berättelse om gången för beredande af en allmän
stadga för bandel och handtverk, så att stadsmanna-näiän¬
garne och Borgare-Ståndets rättigheter hägnas under 1 i4 §•
Reg.-Formen, i hvilket ärendet varit arbetadt och tvistadt
ända sedan 1810, finner jag mig likväl befogad väcka upp¬
märksamheten på detta håll och de förfoganden, som af sed¬
nare åren af Commerce-Gollegii utfärdade tillståndsbref in-
trädt till icke obetydlig förnärmelse synnerligast för Städer¬
nas handtverkares bestånd.
Med åberopande af Hr D. Helsingii under Riksdagen 1828
—1829 under N:o 102 i ärendet afgifne memorial, motionerar
328
Den 7 Mars.
jag behofvet af en ordentlig och allmänt gällande stadga för
Sladsmanna-näringarne, samt hvilka handtverk och manufac-
tur-inrättningar, som oundgängligen höra på landet finnas
oell der få anläggas. Härigenom skulle man en gång kom¬
ma till önskadt slut på den osäkerhet, som hvilar oförtjent
och icke utan äfventyr på Städernas framlida öde, samt en
gräns bestämmas emellan Rikets hufvudnäringar och deras
idkare. Till ledning eller antagande för främjandet af delta
vigtiga ändamål, önskar jag få citera detta Högtärade Stånds
Replikförslag vid i83o års Riksdag.
Om remiss till Ståndets enskildta Utskott får jag vörd¬
samt anhålla.
II. F. Christierson.
N:o 240.
I anledning af förspord olägenhet samt klagan deröfver,
att icke samtlige Konungens Befallningshafvande åt fordrings-
egare, som hafva förfallne fordringar i andra Län, än dem,
hvaruti de äro boende, meddelat så kallade Promotorial i
lagsökningsmål, så att bemälde fordringsegare kunnat få de¬
ras rättmätiga kraf till verkställighet befordrade, får jag, med
åberopande af hvad Rikets Stander vid 1828 och i83o årens
Riksdag, genom deras Expeditions-Utskotl under JN':o 170,
efter 1 ämnet väckt motion, antagit och gillat, samt, genom
underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t och afgifvet förslag,
anhållit få till efterrättelse utfärdadt, härhos vördsamligen
föreslå:
1:0 Att Rikets Ständer måtte vid denna Riksdag bifalla
hvad vid förenämnde Riksmöte blifvit i denna sak föreslaget
och beslutadt; och
2:0 Att i samma Författning måtte stadgas tillåtelse för
fordringsegare i samma Län, der gäldenär hor, att, genom
Konungens Befallningshafvandes försorg, i berörde Län få
det utslag, hvarå hans fordran sig grundar, för verkställig¬
het afsändt till vederbörlig Executor, som inom förut före-
skrifven tid eger att derföre hos Konungens Befallningshaf¬
vande redovisa; dock bör det åligga fordringsegaren, att för
Diariibevis och expeditionskostnad deponera dertill erforder¬
ligt belopp, hvaraf han vid slutredovisningen i Lar.ds-Can-
zliet är berättigad återfå hvad som då kan återstå.
Om remiss af denna motion till veder börligt Utskott an¬
il å lies.
C. A. Pousette.
N:o 241.
Hjo Stad, belägen i en ort vid ett farvatten, hvilket i för¬
ening synes förmå framkalla en Stad, der den förut e] funnits,
lider dock af denna, hos Svenska Städer så ofta anmärkta
Den 7 Mars.
tvinsot, som tyckes utvisa, att Staden inom sig saknar nödig
kraft, att njuta af de förmåner läget erbjuder.
En blick på detta läge säger, att Staden måste söka
första vilkoren för sin, för alla Städers existence och rörelse,
communication åt sjösidan till, emedan åt landssidan vägen
vänder tillbaka, in i den ort, som i Staden söker en debou-
che'e för sina produeter. Men den sjö, som synes erbjuda
uppfyllandet af detta vilkor, och tycks böra utgöra källan
till stadens välstånd, har dock allt hittills blott utgjort en
källa till förhoppningar. Dubbelt inbjudande, sedan den ut¬
sträckt sina communicationer till de tvenne haf, som famna
halfön, beviljar denna sjö åt den lilla Staden ingenting mer
än blotta utsigten, emedan Staden saknar villkoret för allt
annat begagnande: en hamn. Den eger blott en öppen redd.
En sådan är öfverallt farfull, men man måste ega en speciel
kännedom om Wetterns vågor, för att förstå hvad en öppen
redd vid denna nyckfulla sjö vill säga. Den är ett försåt,
icke en tillflykt. Hafvet har sina fider, då man kan förlita sig
på dess stadga, och dess tröga vågor uppretas sällan af som¬
marvinden; men Wetterns nycker och lätta vatten leka med
alla beräkningar; den beböfver ej en timma för att försätta
sig i fullt raseri, och sällan mer än två, för att, Öster eller
Vester, jaga seglaren på land. Talrika olyckor bevittna denna
uppgift. Stranden vid Hjo eger äfven siri erfarenhet deraf,
och exempel saknas ej, att, då fartyget för några dagar för¬
mått bibehålla ankarplatsen, besättningen varit i fara att
förgås af hunger, emedan all communication med landet, un¬
der storm, är omöjlig.
På den tio mil långa sträckan mellan Car lsborg och
Jönköping finnes ingen säker tillflyktsort och likväl är seg¬
laren ingen timma säker alt ej behöfva söka den.
Staden Hjo, uppskattad till omkring 54 000 R:dr, för de¬
lade emellan 5 å 600 innevånare, kan omöjligen sjelf bestri¬
da anläggningeu af en sådan hamn. Och om det åren stats-
ekonomisk grundsats, att Staten bör mellankomma, der de
enskildes krafter äro otillräckliga, men den framtida nyttan
obestridlig, så torde det ej finnas förmätet, om man anropar
denna mellankomst för ett ändamål, hvars framtida gagn är
så obestridligt, att det ej af någon lärer sättas i fråga. Men
här är icke blott fråga om nyttan, här är äfven fråga om
en samhällsdels oundvikliga undergång. Denna förestår ofel¬
bart det lilla samhälle, för hvilket jag talar, om det ännu
längre öfverlemnas åt sin vanmakt, att begagna sjöcoramu-
nicalionen. Medan det alltjemnt tvingas att utgöra de med
sladsprivilegierna åtföljande onera, skola andra, mer för sig
korana eller af Slaten med mera ömhet omfattade platser,
vinna ett oupphinneligt försprång i begagnandet af den rö¬
relse, som Götha Ganals öppnande och ångfartens införande
skapat. Skulle då en gång den bön jag framför — i hän-
21*
33o
Deri 7 Mars.
delse den nu förkastas, — vinna gehör, skall raan kanske
få att bygga både Staden och hamnen.
Jag vågar derföre härmed ödmjukeligen föreslå, att Rik¬
sens Högloflige Ständer mätte bevilja en summa af Tretton
Tusende (i3,ooo) R:dr, att till en hamnbyggnad vid Hjo Stad
användas, och bifogar ett af Länets Byggmästare upprättadt
kostnadsförslag, med tillhörande ritning, öfver detaljerna af
detta företag. Hvad öfver denna summa kommer att erfor¬
dras, anser jag Staden böra förbinda sig alt tillskjuta.
Jag vågar lika ödmjukt anhålla om Välloflige Ståndets
förord för denna begäran. Dess uppfyllande är efter mio öf¬
vertygelse ett nödvändigt vilkor, lika mycket för Stadens
räddning, sorn för dess uppbjelpande.
Carl J. Lidbom.
N:o 2/^2.
Som Postverket icke allenast haft tillräckliga inkomster
för att kunna aflemna till Statsverket årligen 100,000 R:dr
Banco, utan äfven för att kunna åstadkomma åtskilliga för¬
bättringar och ändock slutligen hafva sig en ganska respec-
tabel fond reserverad till ytterligare förbättringar, tyckes det
icke vara, på något sätt, af behofvet påkalladt, att ett så
drygt postporto, som det närvarande, längre fortfar.
Till förbättrandet af alla industriela förhållanden bidra¬
ga, onekandes ganska mycket, lindrigt kostsamma utvägar till
communication, hvaribland Posten torde intaga ett af de för¬
nämsta rummen.
Jag tager mig derföre friheten vördsamt föreslå:
1:0 Att Biefporto inom Riket nedsätles i5 procent af
hvad det nu är;
2:0 Att det närvarande Brefporto för brefvexling till
och ifrån utlandet återställes till hvad det före sista förhöj¬
ningen var, hvilket vill säga det samma, som att närvarande
afgift för halft lod bestämmes för helt lod.
Bifalles denna projecterade portonedsättning, torde snart
nog visa sig, att inkomsten för Postverket ändock blifver li¬
ka stor derigenom, att en lägre afgift torde medverka till
lifligare begagnande af communications-utvägen genom posten.
Anhålles om remiss häraf till vederbörligt Utskott.
Mart. T. Morsing Th.n.
N:o 243.
Då det Creditiv för Sparbankerne i Riket, hvarom 201
§. 3 Afdelningen 6 Artikeln af Banco-Reglemeutet för Ban¬
kens Lånerörelse handlar, af senaste Ständer beviljades att
fortfara endast intill denna Riksdag, så är det med anledning
häraf, som jag nu velat fästa Högtärade Ståndets uppmärk¬
samhet härpå, och derjemte anhålla, alt samma rättighet,
Den 7 Mars.
som hitintills beviljats desse Stiftelser, måtte hädanefter få
fortfara, om ock ej längre än intill nästa Riksdag, på ena¬
handa vilkor, som förut. Jag anser den dock vara af en så¬
dan beskaffenhet, att Banken är alltid säkrad och hvarföie
detta Creditiv gerna kunde förklaras såsom ett stående, så
att derom ej behöfde väckas motion hvarje inträffande Riks¬
dag. Om remiss häraf till Högloft. Banco-Utskottet anhåller
Olof Wijk.
N:o 244*
Kongl. Maj:ts Nådiga Förordning af den 1 Oclober 1752,
angående straffets skärpande för Mätare, som med oriktighet
i mätande beträdes, lydande denna ännu gällande Förord¬
ning sålunda: ”1 anseende till befaradt underslef vid mätnin¬
gar, skall den Mätare, som emot Förordningen beträdes med
oriktigt mål och mätning, stå för en påle i halsjern med
skofvel i handen en timma att skämmas, och för samma på¬
le slita 3o par spö, samt arbeta 2 å 3 år vid Kronans fäst¬
ning.” Detta straff synes icke svara emot brottets egenskap
och svåra påföljd i jemförelse med den bestraffning, sora för
andra grofva^ brott är stadgad; ty om en Mätare begår ett så¬
dant underslef, som nämndt är, och skadan eller förlusten
icke bestiger sig till högre än några Riksdalers värde, skulle
Mätaren, merendels i torftiga omständigheter omgifven med
hustru och barn att försörja, derför utstå efter denna För¬
fattning ett så nesligt och båldt straff, högre än det som är
för bedrägeri, inbrott och fickstöld, tjufnad för Usta och
2:dra gången, samt tillgrepp af Statens och Kronans medel.
Den Mätare, som till förutnämnde brott blifver förvunnen,
hade troligen det aldrig föröfvat, om han känt ifrågava¬
rande Författning tili sin stränghet, och om den, efter hvad
deri antydes, blifvit å en viss lid hvarje år å Predikstolarne
allmänneligen uppläst, hvilket kungörande icke skett, men
likväl ej länder- förbrytaren till någon ursäkt eller Domaren
vid bestämmandet af ansvaret får afse. Af hjertats böjelse
och vid åtankan af den rysliga bestraffning, som en Mätare
skulle komma alt undergå för ett så qvalificeradt brott, om
Författningen skulle förblifva i sin helhet gällande, har jag
icke kunnat underlåta göra en vördsam framställning häraf,
för vinnande af en sådan rättelse, som tidens kraf och mensk¬
lighet fordra.
Om remiss häraf till Höglofl. Lag-Utskottet anhålles.
Olof Wijk.
N:o 245.
Under utvecklingen of de verkningar på rörelsen, som
den medelst Götha Canal öppnade communication emellan
och igenom landets inre provinser åstadkommit, äfvensom af
33n
Den 7 Mars.
fördelen att å denna väg kunna komma från haf till haf,
undvikande omvägen genom Öresund, har redan i flere år
varit påtänkt, och tid efter annan äfven flere försök blifvit
gjorde, att med på Canalsjöarne placerade ångfartyg tillvä¬
gabringa en jemt påräknelig bogsering af så val seglande far¬
tyg, de der ville begagna sig deraf, som egentligen af däc-
kade farkoster af mera platt och lastdryg construction, med
hvilka en, något när säker, till tiden beräknelig varutransport
emellan Stockholm och Götheborg, samt öfrige vid Canalen
och dess insjöar belägna hamnar skulle komma i ordning.
Men alla dessa försök hafva i så måtto misslyckats, som
deras anställare endast förmått utföra dem partielt å en en¬
da sjö, hvadan de, efter just derigenom liden oundviklig
förlust, under ett och annat år öfvergifvit och upphört med
affallen.
Här i Stockholm öppnades dock ånyo, förlidet år, en ac-
tieteckning för ett Bolag i mera fullständig scala, och vann
så mycken framgång, att omkring 180 actier ä a5o R:dr blef-
vo tecknade här och i andra Rikets Städer, och af Posses-
sionater å landet i Canalprovinserne.
Vigten och angelägenheten af en sådan communication
inom och igenom landet, i synnerhet för gröfre landtmanna-
producter och för spannemål, som icke tål en längre tids lig¬
gande sammanpackad, har emedlertid blifvit allt mer och mer
insedd, och omtankan, att söka tillvägabringa något derföre,
ytterligare påkallad af den jemt stigande productionen af
Jandtmanna-artiklar, bland hvilka må nämnas, såsom en huf¬
vudsaklig, lefvande boskap, hvilkas transporterande sjöledes
på några få dagar oemotsägligen skulle medföra en stor vinst
1 både deras godhet och värde vid framkomsten, emot den
de kunna hafva efter nu vanligt drifvande landvägen många
dagar, ja flere veckor, och uti besparad tid, forslings- och
underhållskostnad.
Men vid förslags uppgörande å kostnaden af en sådan
Inrättning i ändamålsenlig, ehuru inskränkt scala, har denna
funnits öfverstiga hvad af enskilde ensamt dertill med någon
sannolikhet kunde påräknas; och Götha Canal-Bolag, som,
jemte Trollhätte Bolag, synes komma att i sin mån draga
den första reela fördel häraf, har, under dess ännu i flera
afseenden bekymrade ställning ej till dato, kunnat lofva mera
bidrag deråt, än den uti Taxan för inre Canalfarten, för ti¬
den från och med i83f> till och med 1842, medgifna ned¬
sättning af jyötdel uti Canalafgiften å de varor, som föras
på bogserande pråmar.
Uti ett på folk och varor, jemförelsevis med dess vidd,
ännu fattigt land, är det ock omöjligt att vänta, det början
till ett sådant i andra länder med stor förmån utfördt varu-
transportsätt kan åstadkommas, endast på enskildas bekost¬
nad, hvaremot, om det allmänna kan träda emellan och be¬
kosta en saks sättande i gång, den sedermera efter vunnen
Den 7 Mars.
333
öfvertygande erfarenhet om sakens nytta, och, snart sagdt,
oumbärlighet nog fortsattes af enskilde. — I dessa hänseenden
står en sådan Inrättning uti alldeles samma cathegori, som öpp¬
nande af Canal-communicationer, äfvensom väganläggningar,
hamnbyggnader m. m. och lika med desse, återgifva också i
tidens längd, igenom befordrande af rörelsen i Landet, åt
Stats-Cassan fullkomlig ersättning för den handräckning, som
derifrån lemnats sakens inledande och början.
Under sådan öfvertygelse, och erfarenhet af hvad Ri¬
kets Ständer hitintills i sådan väg beviljat, samt grundad
förhoppning på Rikets Höglofl. Ständers lika fortfarande af¬
seende till allt, som kan bidraga att befordra, uppmuntra
och underlätta rörelsen i Landet, tar jag mig friheten an¬
mäla, det en association af Handlande i Stockholm och Gö¬
theborg, samt mellanliggande Släder, äfvensom af Possessio-
nater uti närgränsande orter, är allvarligen å bane, till an¬
ställande af Ångfartyg, på sjöarne Wenern, Wiken, Wettern,
Boren, Roxen och Asplången, äfvensom emellan Söderköping
och Stockholm, (å Götha Elfs nedre del finnes bogserfartyg,
tillhörande Directionen för Götheborgs Hamn- och Elfarbe-
ten, och å dess öfre emellan Ström och Åkersvass, åligger
det nya Trollhätte SIussverks-Bolag, alt hålla ett sådant)
medelst Hvilka Ångfartyg ett tillräckligt antal större däckade
farkoster skulle användas till transporterande varor, så väl
directe emellan hufvud-ändpunkterne Stockholm och Göthe¬
borg, samt de vid farleden liggande Städer och lastageplat¬
sen, som för en lika communication lill och ifrån Cai Istad
vid Weneiu, samt Jönköping vid Wettern, äfvensom öfrige
vid dessa sjöar belägne hamnar.
Den för denna plans utförande erforderliga summan är
efter nogasle calcul antagen till a5o,ooo R:dr, hvilka inom
2:ne år (detta och det nästkommande) skulle erfordras. Man
hoppas kunna få beräkna, att den förlidet år här öppnade
Bolagsförening skall finnas benägen att öfverflytta dess Ac-
tieteckning pä den här nästförut omnämnde större association,
äfvensom att fyllnaden i halfva behofssumman, eller 125,000
R:dr, skall kunna erhållas af sådane enskilde Handlande, Pos¬
sessionaten och Bruksegare, hvilka, utom den allmänna pa¬
triotiska driffjädern hafva enskildt interesse deruti för deras
rörelse och handtering, enär sjelfva denna associatmns-affai-
ren ej kan lofva någon inbjudande fördel för Actie-egarne;
men huruvida man kan lyckas uti dessa beräkningar, beror
uteslutande deraf, att Rikets Ständer täckes understödja sa¬
ken med ett anslag af andra hälften uti behofssumman, d. v.
s. med Etthundrade tjugufem Tusende Riksdaler af de till¬
gångar, Rikets Ständer nu kunna finna utväg att bistå nä-
ringarne med, hvilken summa 125,000 R:dr, behöfde få på¬
räknas till halfva beloppet hvardera al åren i84o och i84[j
samt att få lyftas under hvardera af dem, så snart Bolaget
visat sig hafva presterat en lika summa; hvarjemte Bolaget
334
Den 7 Mars.
skulle förbinda sig atl, utan Rikets Ständers vidare anlitan¬
de, allt framgent Inrättningen för egen räkning underhålla.
Om Stats-Utskottet, till hvilket Högtärade Ståndet tor¬
de behaga remittera denna motion, skulle önska en närmare
del af planen och kostnadsförslaget, som ligger till grund
för denna förening, skall det blifva genast tillhandahållet.
Olof TYijk.
N:o 246.
Såsom ett bevis på den styfmoderlighet, hvarmed vår
sjöfart behandlas, täger jag mig friheten fästa Vällofl. Stån¬
dets uppmärksamhet på den obilliga princip, som gjort sig
gällande vid bestämmandet af en bevillningsafgift för våra
inhemska fartyg, hvarifrån de utländska, som besöka våra
hamnar och uppträda i oinskränkt täflan med våra egna, äro
befriade. Detta är ett premium till förmon för de utländ¬
ske fartygen emot våra egna.
Orimligheten häraf är möjligen af många förbisedt, eme¬
dan de troligen förmoda, att de utländske fartygen hafva i-
nom det land, dit de höra, att erlägga häremot svarande af-
gifter, men, så vidt jag kunnat erfara, betungas den inhem¬
ska handelsflottan i Norrige, England, America, Holland,
Frankrike &e, icke med några afgifter, som icke äfven på¬
läggas främmande fartyg, som besöka de respective länder-
nes hamnar. Att det här existerande förhållandet icke kun¬
nat uppkomma af annan anledning, än förbiseende af sjöfar¬
ten, dess vigt och dess interessen hos Representationen, der¬
om är jag fullt förvissad ; och vågar jag derföre hoppas, att
Rikets nu församlade Ständer, då detta missförhållande för
dem blifver framstäldt, skola vara benägne att häruti göra en
behörig förändring. Jag tager mig derföre friheten föreslå,
att den nuvarande Bevillningsafgiften för fartyg och skepps-
rörelse måtte förändras till en bestämd afgift, t. ex till 12
sk. per läst för de fartyg, som ankomma ifrån eller afgå till
Nordsjön och aflägsnare farvatten, lill 8 sk. per läst för de
fartyg, som endast besöka Östersjön, Kattegat och Norska
hamnar, samt till 6 sk. per läst för de fartyg, som endast be¬
gagnas till seglation på iörikes orter, att utgå under närva¬
rande benämning en gång om året äfven för de fartyg, som
under årets lopp ej inträffa i Svensk hamn, och hvilken afgift
jemväl bör erläggas af andra Nationers fartyg vid datering i
Svensk hamn, med förhöjning i samma proportion, som lastpen-
ningarne för ofria fartyg. Det qvitto, sorn vid betalningen
häraf af vederbörande uppbördsman lemnäs, bör vara tillräck¬
ligt bevis alt fria ett fartyg ifrån förnyad bevillningsafgift,
i fall det under samma år ånyo skulle besöka Svensk hamn.
A. Al. Brinck.
N:o 247.
1 För atl undanrödja den oformlighet, som för närvaran¬
D e n 7 Mars.
335
de eger rum, att våra Fartyg på många ställen måste erläg¬
ga högre Consulat-afgifter än de Norska, tager jag mig fri¬
heten föreslå, att enahanda Consulat-afgifter måtte bestäm¬
mas för Svenska Fartyg, som de, hvilka för det närvarande er¬
läggas af de Norska Fartygen, och att de Svenska och Nor¬
ska Consulerne icke må ega rättighet att, under hvilken ru¬
brik som helst, uppbära af den Svenska Sjöfarten några af¬
gifter, hvartill de icke äro berättigade af den Norska; äfven¬
som alt Consulat-afgi ft icke får chargeras, på annat ställe,
än der Fartyget intager eller utlossar, en del eller det hela
af sin last, samt att, då Fartyg utlossar eller intager sin last
delvis i flere hamnar inom samma General-Gonsulats-district,
Consulat-afgift icke mer än, en gång får af sådant Fartyg
uppbäras.
A. M. Brinck.
N:o 248.
t Det moraliska förderf, sora uppkommer deraf, alt ran-
saknings-fånge eller personer, som på landet häktas, för att
vid Härads-Rätterne undergå ransakning,' merendels genast
vid häktandet införpassas till Läns-fängelserne, hvarest de sam¬
manblandas med grofva brottslingar, är oss alla bekant.
För att i möjligaste måtto förekomma detta samman¬
blandande af fångar, har väl Kongl. Majit af Rikets Ständer
äskat ett anslag af 25o,ooo R:dr årligen intill nästa Riksdag,
atl användas till Läns-fängelsernas ombyggnad efter Cell-sy¬
stemets fordringar, ett behof, som är alltför mycket insedt
för att behöfva någon bevisning; men utom det att jag för
min del icke anser Läns-fängelserne böra betraktas såsom
ransaknings-fängelser, uppkommer häraf ingen minskning uti
de stora kostnader och inånga olägenheter vid ransaknings-
fångars forslande och vård, som nu med så mycket skäl öf-
verklagas.
Enligt 26 Cap. 4 §■ Byggninga - Balken skall vid hvarje
Tingstad finnas ett fängelse ”ther missgerningsman måge i för¬
var hållas.”
Att detta förvar bör omfatta hela den tid ransakningen
pågår, synes vara obestridligt. Också har Lag-Comiteen i
dess förslag till ny Criminal-Lag antagit denna grundsatis
och derifrån utgått vid detaille - bestämmelserne för ransak-
nings-fångars förvarande. Huru stort ett sådant fängelse
bör vara eller på hvad sätt det skall vara inrätladl, finnes
väl icke i Lagen föreskrifvet; men naturligt är, att det, för
att motsvara sin bestämmelse, icke får vara mindre, än hvad
Häradets vanliga fång-antal kan erfordra, äfvensom att för-
varings-sättet der bör hvila på samma allmänna grunder af
mensklighet och rätt, som man anser böra gälla i de af Sta¬
ten inrättade och underhållne häkten.
Att nu, då ett Lag-förslag är utarbetadl, som be¬
stämmer, att uti hvarje Domsaga blott ett Tingsställe, och, 1
336
Den 7 Mars.
följd deraf, således blott ett häkte i Domsagan, skall finnas,
vilja påyrka Häradernes invånares förpligtande att ombygga
deras Härads-fängelse efter Cell-systemets fordringar, hvilket,
om nya Lag-förslaget antages, ovilkorligen blifver nödigt, skulle
vara utan ändamål; men då, på sätt jag haft äran anföra,
det ostridigt efter Lag åligger hvarje Härad att bygga och
underhålla ett fängelse, som lemnar tillräckligt utrymme alt
der förvara ransaknings-fångarne under hela den tid ransak-
ningen fortgår och intilldess Domstolen meddelat sitt Utslag;
samt jag tagit för afgjordt, att Häradernes invånare, om en
framställning till dem i detta hänseende gjordes, skulle vilja ,
med någon förändring, eller mindre kostsam tillbyggnad till
deras nuvarande Härads-längelser, försätta dem i det skick,
att de blefve tjenliga till ofvannämnde ändamål, tager jag mig
friheten föreslå, att Rikets Ständer ville hos Kongl. Majtt an¬
hålla, att Kongl. Majtt täcktes i Nåder anbefalla Sina Befall¬
ningshafvande att, efter Häradernes invånares höj ande, så med
dem bemedla, att person, som häktas inom det Härad, vid
hvars Domstol han bör undeigå ransakning, hädanefter icke
insändes till Läns-fängelse, förr än lian, eftei' fulländad ran¬
sakning, blifvit till bestraffning dömd; och att således så kal¬
lad ransaknings-fånge från landet, under hela den tid ransak-
ningen med honom fortgått, uti Häradets fängelse förvaras,
på sätt som nu uti Städerne förfares.
J. A■ Hallström.
N:o 249.
' Uti Kongl. Majtts Nådiga Förordning, rörande den så
kallade Landtmanna-Seglationen af den 11 Februarii i832,
förekommer uti 1 2 Mom. en åt Landtman medgifven rät¬
tighet, att till Norrige, Finland och Danska Staterne, i egne
däckade eller odäckaöe Fartyg och Båtar, utföra lofgifne pro-
ducter, och att derifrån införa till införsel i Riket tillåtne
producter och tillverkningar. Detta stadgande synes slå i rak
strid med begreppet om Landtmanna-Seglation, som derige¬
nom antager caracteren af vanlig Coopvaerdiefart samt dess¬
utom, såsom ej underkastad några controller, föranleder till
missbruk och underslef, derom erfarenheten, under den tid,
som förflutit sedan författningen utkom, nogsamt vittnar, så
anser jag af högsta vigt, att detta mom. utom Förordningen
helt och hållet måtte försvinna.
Om remiss häraf till Allmänna Besvärs- och Economi-
Utskottet får jag vördsamt anhålla.
M. Grapengiesser.
N:o 25o.
Ett märkbart sträfvande liar under de sednare åren egt
rum, att till skattfria binäringar för landtmanncn förvandla
Den 7 Mais.
alla yrken, som förr företrädesvis kallades Stadsmanna-yi ken,
och som, idkade i Stad, fortfarande äro underkastade dryga
utskylder icke blott till Staten, utan äfven till Communen.
Delta sträfvande, under namn af Näringsfrihet, särdeles gyn-
nadt och befoidradt af den andra Statsmakten, lärer väl ock
ej hafva undgått någons uppmärksamhet inom detta Vällofl.
Stånd. Hela systemet af denna högst oriktigt så kallade nä¬
ringsfrihet, hvilken orättvist och förtryckande i sin princip,
endast går ut på, eller åtminstone mäste ha till följd, Stä¬
dernas och Städernas Borgerskaps förstöring, förtjenade utan
tvifvel ock, att vid denna Riksdag alfvarligt i alla dess 111—
greningar göras till föremål för någon framställning inom det¬
ta Stånd, så vida Borgare-Ståndet icke med fog skall ådraga
sig förebråelsen, att med tystnad och likgiltighet åse Städer-
nes undergång och sina Comitenters fortiyck. Det är emed¬
lertid blott på en liten del af detta ämne, som jag nu täger
mig friheten, att fästa det Vällofl. Ståndets uppmärksamhet;
men ehuru liten och obetydlig denna del än är, så uttrycker
den fullständigt andan och riktningen af det system, som nu,
undei- benämningen af Näi ings-frihel, följts af den andra
Statsmakten emot Stadsmanna-yrken och Städernas Borgerskap.
Genom 1749 års Författning, rörande handeln med Aln-
och Kramgods i Hufvudstaden, är det väl tillätet Linne- och
Bomullsfabricanter, likasom idkarne af alla andia under Fa¬
briks- och Manufactur-piivilegierne sorterande Näringar, att
mot särskild skatt till Staden bålla öppna Bodar, för att i mi¬
nut afytttra, man märke det noga, deras egne tillverkningar,
men samma Förordning, hvilken ännu icke är Upphäfven,
förbjuder desse, likasom alla andra Fabricanter och Manu-
facturister, strängeligen, att sjelfve eller genom utskickade per¬
soner, på galor, torg och i husen utbjuda och försälja pro-
ducterne af deras arbete. Deremot kringvandra de så kalla¬
de Skålvestgötherne, äfven här i Hufvudstaden, opåtaldt i hu¬
sen och utbjuda deras handelsvaror af bomulls- och linne-
väfnader, och att, under denna handelsfrihet med deras hem¬
orts tillverkningar, äfven mången gång utländska väfnads-ar-
artiklar såsom cattuner och sitser medfölja i försäljningen, är
ej obekant. Uti det betryck, i hvilket särdeles fabricatiouen
af bomullsväfnader råkat, genom det fria införsels-systemet,
och hvarom hundradetals i de sednare åren, blott i Hufvud-
staden nedlaggde väfstolar vittna, hafva åtskilliga bonuills-
labricanler, oförmögne att hålla öppna bodar för afyltringen
af sina tillverkningar, mången gång i sin förlägenhet ej haft
annan utväg, än att genom utskickade personer söka att i hu¬
sen få sälja sina, behörigen vid Hallen afstämplade väfnader,
och de ha så mycket heldre trott sig kunna göra detta opå¬
taldt, som de föreställde sig att Lagen skulle vara lika för
alla, och att Borgaren åtminstone i den Stad, der han idkar
sitt yrke och derför betalar dryg skatt både till Kronan och
Bilagor till Borg.-St. Brot. vid Riksd. 18/jo. aa
338
Den 7 Mars.
Slaten, skulle åtnjuta samma Näringsfrihet, sorn Landtman-
nens utskickade Handels-expediter, hvilka obehindradt i hu¬
sen utminutera icke blott sina egna , utan äfven andras till¬
verkningar, för hvilkas tillverkning de ingen skatt betala.
Men till sin förvåning och sin kännbara skada hafva dessa
Fabricanter fått erfara, att, när det gäller Borgaren, så bety¬
der, i nutidens system, Närings- och Handelsfrihet något helt
annat, än då det angår Landtmannen och Weslgöthe-allmo-
gens bandelsdrängar. De af fabricanterne utskickade perso-
nerne hafva blifvit dragne inför Polisen, deras varor dem af¬
hända, och Fabricanterne sjelfva tili på köpet p I i k l fä 11 d a.
I längden torde det dock ej kunna bära sig, att ett sy¬
stem följes, som för Borgaren endast innehåller tvång och för¬
tryck, under del att öfrige medborgare-classer och utlännin¬
gar på borgarens bekostnad erhålla alla möjliga friheter och
förmåner: man må nu med orden Närings- och Handelsfri¬
het huru mycket som helst förgylla detta system af förtryck
och orättvisa. Åtminstone vågar jag föreställa mig, att inom
delta Stånd ännu en pluralitet finnes, som äfven behjerta!'
Borgarens rätt, och som icke tror att. Stadsmanna-yrkenas
och Städernas undergång är Rikets sannskyldiga nytta. Och
jag tager mig fördenskull friheten alt vördsamt föreslå, att,
om rättigheten för Landtmannen skall fortfara att i Hufvud-
staden sjelf eller genom sina utskickade handels-ombud uti
husen sälja sina väfnader, vare sig af bomull, linne eller ylle,
samma rättighet äfven, med upphäfvande af 1749 års föifalt-
ning, må tilläggas Hufvudstadens väfveri-idkare; eller, i fall
denna rättighet fortfarande skall vara väfveri-idkarne i Huf-
vudsladen betagen, att då äfven sådan utprångling må varda
landtmannen och dess kringvandrande bandelsdrängar, vid li¬
ka ansvar, förbjuden.
Om remiss till Höglofl. Economi-Utskotlet och cornmu-
nication till Med-Slånden af denna motion anhåller jag vörd¬
samt.
M. Grapengiesser.
N:o a5i.
I anledning af den nu äfven, genom Kongl. Maj:ts Nådi¬
ga Skrifvelse med öfverlemnande af Tull-Comite'ens Betän¬
kande och Förslag till ny Tull-taxa, formligen väckta frågan
om införsels-frihet för alla varor, så anhåller jag, att äfven
för den oförmodade händelse, att principen om en allmän in¬
försels-frihet skulle af Rikets Höglofl. Ständer godkännas, få,
i afseende a tillämpningen och verkställigheten af denna prin¬
cip, vördsamt föreslå följande vilkor och bestämmelser:
1:0 Att Fabriks- och Handtverks-varor ej må kunna
till Riket införas i flera än tre eller högst fyra Stapelstäder ,
och alt sådan införsel ej må verkställas i fartyg af mindre
drägtighet än 3o svåra läster.
Den 7 Mars.
339
Grunderne för ett sådant Stadgande äro lika lättfattliga,
som rättvisa. Äfven den vaksammaste Tull-styrelse skulle ej
kunna vara i stånd, alt controllera, det manufactur-arliklar
af snart sagdt otaliga olika slag blifva behörigt förtullade,
då förtullningen får verkställas i hvilka smärre Stapelstäder
som helst, der tull-tjenstemännen icke af erfarenhet äro i till¬
fälle att känna, hvarken de angifne artiklarnes, särdeles väf-
nads-artiklarnes, rätta namn och beskaffenhet eller deras rät¬
ta värde, och der dessutom många anledningar förefinnas för
t ull-tjensteman nen, att hoppas, det underslef eller mindre nog¬
grannhet i tillsyn å hans sida skola kunna döljas och icke
framkomma till hans förmäns kännedom. En tillräcklig sä¬
kerhet i afseende på förtullningarne uti de mindre Stapel-
städerne är dessutom så mycket mindre möjlig, som tull-upp-
börden i flere af dessa knappt betäcker omkostnaderne, och
de trafiqverande dessutom i dessa släder äro allt för få, för
att man skulle kunna förutsätta den moraliska controll a de
trafiqverandes sida, utom hvilken missbruk antingen genom
mannamån eller underslef så lätt inrita sig. Da Fabriks- och
Manufactur-Societeterne, hädanefter såsom hittills, väl lära
bibehållas vid rättigheten att genom ombud öfvervara för¬
tullningen af manufactur-arliklar, för att bevaka sin af en
rigtig för 111II ning beroende rätt, sa skulle det äfven för
dem blifva omöjligt, i fall införseln af sadane varor vore
till hvarje Stapelstad tillåten, att på alla ställen kunna un¬
derhålla sakkunniga ombud. Och som fabriks- och manu-
factur-artiklar, hvilka vanligen inom en mindre voluro inne¬
hålla ett större värde, äro ibland alla varor de, som mest
locka till oloflig införel, och denna lockelse blir ännu större
och snait sagdt från Statens sida formligen framställd, i fall
införseln af sådane varor, får ske uti öppna båtar och far¬
tyg af ett mindre lästetal, så är också skälet med detsamma
gifvet, hvarföre denna icke bör få verkställas uti fartyg af
mindre lästetal, än det nu föreslagna. Bägge de af mig nu
föreslagna försigtighetsmått eller införselns inskränkning till
några få Stapelstäder och blott i fartyg, som icke äro under
en viss storlek, funnos i England nödvändige, da införseln af
vissa Fransyska fabricater der tilläts, och hafva sedan i i5
år oförändradt bibehållits. Och, i fall icke allenast handels¬
vinsten, utan äfven Landets föregifna behof ingått i beräk¬
ningen vid det föreslagna friare systemet, — så vida icke det¬
ta system ensamt har haft lill föremål den inhemska indu¬
striens ruinerande lill förman för utländsk speculalion, en
förutsättning den jag ogerna ville antaga — med ett ord, så
vida det nya systemet har en ärlig mening, böra dessa bägge
försigtighetsmått icke eller möta något alfvarsam!, åtminsto¬
ne ej något patriotiskt motstånd.
2:0 Att värderingen vid förtullning af varor efter vär¬
de alltid bör ske utaf behörigen utsedde och tillkallade vär-
deriogsmän; samt att, vid angifning utaf för laga värden, i
34o
Den 7 Mari.
fall sistnämnde förslag ej skulle godkännas, Fabriks- och Handt-
verks-Societeternes Ombud böra tilläggas företi ädes-rättighet,
att, mot tillskott af io procent af värdet, till sig lösa den
angifna varan; — en rättighet, som hittills i första rummet
varit lull-tjenstemännen tillerkänd.
Förtullning efter vigt af alla varor, särdeles af finare
väfnads-artiklar, låter ej, med iakttagande af rättvisa, verk¬
ställa sig, Förtullning efter värde måste i flera fall bibehål¬
las; men då bör ock denna ske genom sakkunnige värderings¬
man; annars finnes ingen säkerhet och ingen controll, att ju
varor, som äro värde 100 R:dr, kunna blifva angifne och för¬
tullade för ett välde af 9.0 ja 10 R:dr; hvarpå exempel icke
saknas, hvarken på en eller annan ort. Denna omständighet
är ock ett giltigt skäl, hvarför införsel och förtullning af
Fabrik s-varor icke bör vara tillåten i mer än två, tre, högst
fyra af de största Stapelstäderne. Ty endast der kan anta¬
gas, att eli tillräckligt antal af sakkunnige värderingsman skall
finnas. Då convenance emellan importeuren och tull-tjenste-
mannen alltid är åtminstone länkbar, och såsom följd deraf,
vidare låter tänka sig, alt tull-tjenstemannen endast i impor-
teurens Intresse begagnar den honom tillaggda lösnings-rät-
ten mot tillaggde 10 procent, så är ock, lill förekommande
af slikt missbruk, angeläget, att Fabriks- och Handtverkeri-
Societeternes Ombud i första rummet tillägges denna praeem-
tions-rätt. Genom antagandet af dessa controller, anser jag
en mångdubblad tull-intrad för Staten kunua erhållas. Jag
anhåller vördsamt om remiss af denna motion till Höglofl.
Bevillnings-Utskottet.
M. Grapengiesser.
N:o 252.
För ellofva år sedan yttrade dåvarande Chefeu för Tull¬
styrelsen offentligen uti ett Anförande hos Höglofl, Ridderska-
pet och Adeln, att "bevaknings-sattet vore mindre ändamåls¬
enligt", alt de Författningar, som skola försäkra Tulltaxans
efterlefnad och tullafgifternes utgående, voro "lama och tve¬
tydiga/’ att dessa Författningar ”hindrade sin egen verkstäl¬
lighet,” samt ändtligen, att de leninade JJringa vägledning
och foga skydd åt beslagaren" Efter ett sådant e.ikännande
af sjelfva Chefen för Tullverket, behöfves för karakteristi¬
ken och omdömet om ifrågavarande författningar intet tillägg.
Under den runda tid, som sedan förflutit, har ingenting
väsendtligt skett för att förbättra det erkändt icke ändamåls¬
enliga bevakningssättet, och än mindre för att förbättra de
lika erkändt ”lama och tvetydiga” författningarne. Tvertom
hafva desse sednare, genom ytterligare åtgärder i samma
anda, blifvit ännu mera försvagade och förlamade. Det har
tyckts, som man med välbehag skulle sett, att tull-lagarne
saknade efterlefnad och att det skydd, sorn åtminstone i
Den 7 Mars.
Tulltaxans bokstaf ännu för vissa inhemska industrigrenar
qvarstod, i verkligheten förvandlades till ett tomt ord, lill
förmån för de utländska intressen, hvilkas verktyg och agen¬
ter lurendrejarne och tullförsnillarne äro! Den under 1834
års Riksdag sammansatta Tull-Comite'en behjertade dock
i någon mån inhemska industriens saknad af de controller,
som skola garantera, att det beskydd, som af Statsmakterne
på papperet lofvas densamma, vare sig genom förbud eller
tullafgifter, blifva annat än ett bedrägligt charléque, och
Comite'en föreslog derföre åtskilliga högst nödiga rättelser
uti de ”lama” och ”tvetydiga’’ författningarne; men ingifne
till Regeringen, möttes dessa förslag hos densamma af intet
afseende. Ilos Rikets Ständer väcktes emedlertid motioner
af enskilda representanter vid sista Riksdag om granskning
af de författningar, som skola förebygga oloflig införsel, och
dessa motioner blefvo remitterade till gemensam handlägg¬
ning af Bevillnings-, Lag-, och Allmänna Besvärs- och Eco-
nomi-Utskotten. Den afdelning utaf dessa Utskott, till hvil¬
ken berörde Motioner öfverlemnades, verkställde ock gransk¬
ningen, och frukten deraf blef ett utlåtande utaf Afdelnin¬
gen, hvaruti flere väsendtliga förbättringar uti Lurendrejeri-
Författningen motiverades och tillstyrktes. Men då delta ä-
rende uti de sammansatte Utskottens plenum förekom, så
ansågo dessa någon framställning uti ämnet ifrån Rikets Stän¬
ders sida öfverflödig, enär Kongl. Majtts Nådiga uppmärk¬
samhet redan utaf Tull-CoroReåm hade blifvit derpå fästad,
och, såsom Utskotten uti sitt Betänkande till Rikets Ständer
uttryckte sig, ”det således kunde påräknas, att Lurendrejeri-
”Förordningen, utan någon särskild skrifvelse derom från
”Rikets Ständer, skulle komma att undergå de förändringar,
”sorn voro af behof och omständigheter påkallade.” Denna
af Utskotten uttryckta förhoppning, eller deras "påräknande"
af åtgärder utaf Regeringen var likväl lika fåfängt, som
Tull-Comite'ens framställning i ämnet varit fruktlös. Rege¬
ringen fortfor i sitt system alt låta de ”lama” och "tvetydi¬
ga” författningarne och oefteri ättlighels-tillståndet inom
Tullförvaltningen fortfara, till gamman för de utländska
Handels- och Fabriksintressena samt tullförsnillare och lu-
rendrejare. Och då förIidet år en Tull-Comite på nytt för¬
ordnades, hvars Ledamöters blotta namn voro ett säkert fö¬
rebud till hvad som förestod Stadsroannayrkena, och inhem¬
ska industrien, så fästade ock denna Comité', trogen den
hittills rådande grundtankan i systemet, att på allt sätt gynna
de utländska intressena, och deras affilierade intressen i Sve¬
rige, icke allenast icke utaf egen drift något afseende på de
inhemska slö]dernas lidande genom de "lama" oeh "tvety-
diga" Författningarne, utan då Hufvudstadens Fabriks- och
Manufactur-Societeter, med begagnande af den tillåtelse, som
blifvit dem, likasom öfrige Svenska medborgare, lemnad, till
Comite'en ingåfvo elt gemensamt utförligt utlåtande, hvaruti
34a
Den 7 Mars.
de, såsom en hufvudsak, vid det åt Comile'en uppdragna öf¬
verseende! af Tulltaxan anhöllo, att i första rummet Comi-
teen måtte fästa sin uppmärksamhet på de väsendtliga bri¬
sterna uti de författningar, sorn skola försäkra Tulltaxans
efterlefnad, så togo Herrar Comilerade ganska conseqvent
ingen kännedom af detta Societeternas utlåtande.
Delta ComiteTosler, ett karakteristiskt uttryck af ohöljd
omvårdnad om utländska inlresssena, har nu utan ändring blif¬
vit af Regeringen till Rikets Ständer öfverlemnadt, och då
deruti föreslås, att utan dröjsmål borttaga de sista få förbu¬
den, som ännu i i835 års Tulltaxa blefvo till skydd för in¬
hemska Slöjderna bibehållna, samt alt låta Svenska markna¬
den öfversvämmas af öfverlägsna främmande, industriella mak¬
ter, så torde äfven vara angeläget, att tänka på några con-
troller, så att den föreslagna införsels-friheten icke må blifva
en complett smugglings-/riket, väl ej i hopp, att derigenom
rädda Svenska Slöjd-industrien, hvars undergång i alla fallär
gifven, men på det att åtminstone Statscassan ej alldeles må
gå miste om de intrader, som utaf denna införsels-frihet fö-
lespeglas. Jag tager mig derföre friheten, att, såsom nu af
mig framställd motion, åter upplaga det förslag till nödiga
rättelser uti Lurendrejeri-Förordningen, som sammansatta Be-
villnings-, Lag- och Economi-Utskottens Afdelning vid sista
Riksdag på förberörde sätt hade utarbetat, och hvilket, upp¬
taget såsom reservation emot Utskottens utlåtande i ämnet
af Ledamoten utaf Hedervärda Bondeståndet Eric Pehrsson
från Gefleborgs Län, finnes tryckt under N:o 14 (pag. 33 och
följande) bland Bevillnings-, Lag- samt Allmänna Besvärs- och
Economi-Utskottens utlåtanden och härjemte bifogas.
Om remiss af denna motion till gemensam handläggning
af Ilöglofl. Bevillnings-, Lag och Economi-Utskotten, anhål¬
ler jag vördsamt.
M. Grapengiesser.
N:o 253.
Då en Borgenär icke har den ringaste säkerhet hos en
på obestånd kommen Kronofogde för den fordran, som hos
Gäldenär blifvit utmätt och till Kronofogden ingått, emedan
Kongl. Maj:t och Kronan, vid upptäckten af hans obestånd,
med förmånsrätt uttager stundom allt hvad som finnes i Boet
till godtgörande af iråkad balance, hvaraf således följer, att
Borgenärens fordran äfven till detta ändamål användes; alltså
och enär det bör vara Kongl. Maj:ts och Kronans pligt, att
ansvara för de Tjenslemäns åtgärder, hvilka af Rikets Sty¬
relse tillsättas, finner jag mig föranlåten vördsammast hem¬
ställa, om icke Kongl. Majit och Kronan bör förklaras plig¬
tig, att hålla hvarje Medborgare skadeslös för alla de medel,
hvilka en Kronofogde eller annan Embels- och Tjensteman,
i följd af uppbördsmannapligt eller verkställde utmätningar,
om händer får, men förskingrar.
Den 7 Mars. 343
Detta Memorial anhåller jag måtte till Höglofll. Stats-
Utskoltet remitteras.
J. TV. Bagge.
N:o 254.
Med mycken fägnad har jag inom detta Högtärade Stånd
hört fråga väckas om den nya Smides-Ordningen, hvilken
endast tills vidare är antagen och således försätter Bruks-
Idkarne i ett tillstånd af ovisshet, som ej står tillsammans
med den trygghet, som Industriens säkra utveckling behöf-
ver; men, i sammanhang med denna fråga, finnes en annan,
hvilken i lika hög grad påkallar allmänna uppmärksamheten och
detta är nyttan och billigheten af en fri Kohlhandel. Tack-
jernshandeln inom Riket är fri, och denna fiihet har endast
haft välgörande verkningar. Kohlhandelns frihet är ej min¬
dre af Brukshandteringens veil förstådda interesse påkallad.
De existerande Kohltägts-privilegierna kunna också nu mera
ingenstädes uppehållas och en fri Kohlhandel finnes redan de
facto i betydlig mohn. Det är mig icke obekant, att denna
angelägenhet utgjort föremål för anbefallte och måhända än¬
nu ej slutade undersökningar af Kongl. Maj:ts Befallningshaf¬
vande och Bergs-Embetsmännerne i orterne, men svårligen
synas dessa undersökningar i det hela kunna lemna ett ut¬
slag, som förändrar tillräckligt kända förhållanden. För alt
sammanjemnka stridiga interessen medgifves gerna, att för¬
ändringen ej må ske brådstörtande, utan småningom. Jag får
vördsamt föreslå, att någon viss, ej allt för aflägsen tid be¬
stämmes, efter hvilken all privilegirad Kohltägt må upphöra,
och att denna min motion till vederbörligt Utskott blefve
remitterad.
C. F. Geijer.
N:o 255.
Efter de upplysningar jag inhämtat, lärer icke ännu på
en längre tid den vid sistfÖi flutna Riksmöte förberedda frå¬
gan, om en förändrad regiel ing af Städernas Tolag, kunna
komma under Kongl. Majtts slutliga Nådiga pröfning, efter
det vedeibörande Konungens Befallningshafvande och Städers
Borgerskap blifvit hörde; hvadan ock, i fall, som troligt är,
inträffa skulle, alt någon ny reglering i afseende på Tolagen
icke vinner verkställighet särdeles snart, jag tar mig nu fri¬
heten vördsamligen föreslå, att Rikets Höglofl. Ständer måtte
förklara och lill Kongl. Maj:t i underdånighet framföra ön¬
skan derom: alt för Tolags beräkning måtte hädanefter kom¬
ma att för alla Sjö- och Stapelstäder gälla enahanda grund,
jemväl så, att icke Tolags-afgift må i någon Stad kunna for¬
dras för vara, hvarför sådan redan i annor stad blifvit erlagd.
Joli. Hegardt.
344
Den 7 Mars.
N:o a56.
Bilagan Lilt. F. till tryckta berättelsen om den af Ri¬
kets Ständers Revisorer år i835 verkställda granskning af
Riksgälds-Verket upptager, under titel diverse utgifter: en
en summa af icke mindre än 18,928 R:dr 33 sk. Banco, som
under sista Riksdag blifvit använd för åtskiliige föremål inom
Riks-Stånden samt Rikets Ständers Utskott. Af denna sum¬
ma har en stor del åtgått till inköp af skrifmaterialier, ljus
och öfriga på förhand icke bestämbara artiklar, för anskaf¬
fandet hvaraf, uti de allmänna verken finnas anvisade så kal¬
lade expence-medel. Under sådan rubrik lära äfven, under
föregångne Riksdagar, förskotts-summan från Riksgälds-Gon-
toiret uttagits af Stånds-Canzlierne och Utskotten; och haf¬
va derföre, i mån af behof, upphandlats skrifmaterialier m. m.
Då emedlertid en sådan upphandling i minut måste medföra
vida större kostnad, än om behofven fyllas genom upphand-
ling på en gång, och då den dessutom åtföljes af många olä¬
genheter vid bokförnig och redovisning, föreslås att till und¬
vikande deraf och till beredande af troligen icke ringa be¬
sparing i kostnaderne för blifvande Riksdagar, Fullmäktige i
Riksgälds-Contoiret måtte få sig uppdraget, alt före Riksdags
början, efter, genom kungörelse i allmänna tidningarne, in¬
fordrade anbud låta upphandla de skrifmaterialier och öfrige
artiklar, som med ledning af räkenskaper öfver åtgången vid
för egående Riksdagar, kunna antagas blifva behöflige, då desse
derefter kunna till Stånds-Canzlier och Utskotten, uppå reqvisi¬
tion, utgifvas. — Äfvenså måste det blifva ledande till en högst
betydlig besparing, om på förhand och innan Riksdags början
Contiact uppgöras icke allenast om lefverans af erforderligt
papper för tryckningen af Utskottens Betänkanden, med hvad
i öfrigt tillhör Bihanget till Riks-Ståndens Protocoll, utan ock
om sjelfva tryckningen deraf. Derföre föreslås jemväl, alt be-
mälde Fullmäktige må ega att vid början af hvarje Riksdag
gå i författning härom, helst det icke torde blifva svårt att
bland Riksgälds-Contoirets Tjenstemän finna personer, som med
någon kännedom i detta afseende kunna med biträde tillhanda¬
gå ; och då i öfrigt man nu börjat allt mer och mer inse för¬
delen och behofvet af det så kallade Riksdagstryckets ord¬
nande och sammanhållande under sina många särskilda afdel-
ningar och underafdelningar, torde Fullmäktige äfven böra få
sig uppdraget, att utse någon person, med erfarenhet och
kännedom i detta afseende, som kan, emot någon lämplig ve¬
dergällning, anförtros ett sådant bestyr under fullt ansvar och
redovisningsskyldighet.
För vinnande af det ändamål, som med ofvanstående å-
syftas, får jag nu derom vördsamligen väcka motion och an¬
hålla om remiss derå till Höglofl. Stats-Utskottet.
Joh. Hegardt.
Den 7 IM a r s.
345
N:o 257.
Då erfarenheten visat, hvad man ock med skäl bör för¬
vänta af nu varande förhållanden, alt Svenska, så vål som
utländska Fartyg, hvilka, i anseende till storm eller andra
nödorsaker, mäste, såsom vinddrifvare, under resa söka hamn
annorstädes än destinationsorten, sky Svenska kusten, då de
äro den Norrska så nära, att det möjligen later sig göra, att
anlöpa den sistnämnde; så, och emedan orsaken härtill må
sökas i tvånget, alt här i Riket erlägga de temligen dry¬
ga afgifter, som vid dylika vinddi ifvares ankomst till Svensk
kust dem affurdras, men som i Norrige ej eger rum; far jag
ödmjukeligen föreslå: att hädanefter icke måtte af så kalla¬
de vinddrifvare komma att fordras Fyr- och Bak-afgifler,
lotspenningar — då lots ej gagnas, med flere dylika kostna¬
der, enligt hvad stadgas i nu gällande Författning. — Med-
gifvas måste, att, enär den inkomst för Staten, som af dylika
vinddrifvare-afgifter kan påräknas, icke är af särdeles bety¬
denhet, för att ju kunna afse en för kustboerne vida öfver¬
vägande fördel, måste, vid afgifternas upphörande, uppkom¬
ma genom säkerligen inträffande tätare besök, än nu är fal¬
let, af vinddrifne fartyg, till hvilka ofta ej obetydliga förråd
af lifsmedel m. fl. förnödenheter, härifrån landet kunna af-
sättas.
Joli Hegardt.
N:o 258.
Ett vei keligen betydande och tryckande onus förorsakas
Städernas Magistrater och Borgerskap genom skyldigheten,
att, när så påfordras, för Kongl. Majlis och Kronans räkning
utan ersättning verkställa Syner och Besigtningar, samt der¬
öfver upprätta kostnadsförslager och Instrumenter. Om ock
detta åliggande, qvarstående från fordna tider, vidlådat Städernas
Borgerskap för förunnade Näringsfriheter, tyckes nu mera,
sedan andia förhållanden i Näringarne gjort sig gällande till
förfång för Städernes Borgerskap, denna deras skyldighet bö¬
ra upphöra.
Det är likväl ingalunda min mening, att Städernas Ma¬
gistrater och Borgerskap skola frikännas fran denna skyldig¬
het; tvärtom, jag anser dem till sadane förrättningar ovilkor¬
lig! pligtskyIdige, dock icke utan särskild betalning eller arf¬
vode. Visserligen har en sådan betalning eller arfvode er¬
hållits, då förrättningen försiggått utom Städernas område, el¬
ler då förrättningen varit af den större beskaffenhet, att den
icke på en dag kunnat verkställas, men i sadane fall, da för¬
rättningen varit slutad inom dagen, har någon ersättning ic¬
ke erhållits. Det är delta förhållande, som jag tycker står
i strid med rättvisa och billighet, och som påkallar rättelse
och ändring, ty det ligger i sakens natur, det Städernes Ma¬
346
Den 7 M a r s.
gistrater och Borgerskap icke så beskaffade Syner och Be-
sigtningar konna verkställa, samt deröfver aflemna kostnads-
försiager och Instrumenter, med mindre de härvid icke skola
vidkännas utgifter och förluster. Det är fördenskull jag här¬
medelst tager mig friheten vördsamt föreslå, det tillgång må
beredas till Städernes Magistrater och Borgerskap, för er¬
hållande af ersättning eller arfvode, äfven för Syner och Be-
sigtningar, som inom dagen begynnas och afdotas.
C. G. Fridstedt.
N:o a5n.
Redan länge har man insett olämplighelen deraf, att,
tvärtemot hvad i Sveriges öfrige Städer eger rum, en mängd
så väl economiska, som judiciella mål i hufvudstaden be¬
handlas af 2:ne underinstantier, i stället för en. I Stock¬
holm nemligen upptagas och afgöras de flesta econoraie-mål,
arfs- och testaments-tvister, sjörätts-saker, med flere, först
vid det af Statens Collegier, till hvilket målen i följd af de¬
ras beskaffenhet höra, och fullföljas derefter i besvärsväg hos
Magistraten eller Rådslufvu-Rätten. Den olägenhet, den tids¬
utdrägt och den ökade kostnad, som genom detta oformliga
rättegångssätt tillskyndas rättssökande parter, äro allt för ö-
gonskenliga för att behöfva närmare ådagaläggas; och har,
för att härutinnan tillvägabringa önskvärd rättelse, fiåga äf¬
ven blifvit väckt om upphörande af Slats-Collegiernes doms¬
rätt och densammas öfverflyIlande på Magistraten och Råd-
stufvu-Rätten eller Afdelningar deraf. Några väsendtliga svå¬
righeter för åstadkommande af en förbättrad i ättegångs-ord-
ning i detta fall har väl ansetts icke möta; men som, hvad
beträffar tvister om alf, förmynderskap och testamenten, ett
hinder dock förefinnes uti 6 Gap. 5 §. Rättegångs-Balken af
Allmänna Lagen, hvarest stadgas, att Förmyndarekammare,
der sådan inrättad är, (och hvilket är förhållandet i Stock¬
holm) skall upptaga och slita så beskaffade tvister, får, hos
Rikets Högloflige Ständer, jag vördsamt föreslå, att, med
upphäfvande af hvad nämnde lagens rum, jerafördt med Kongl.
Inslructionen för Justiliae-Collegium och Förmyndarekammaren
af den \i December 1764, i denna del stadgar, samma lag¬
rum må erhålla följande förändrade lydelse:
”Kommer tvist upp om alf, förmynderskap, så ock död
mans eller qvinnas yttersta vilja och förordnande om deras
egendom, döme Rådstufvu-Rätten i thy mål. Förmyndare¬
kammare, der sådan inrättad är, håfve vård om omyndigas
arf och bästa, och gore der reda före, och Rådstufvu-Rätt
döme deröfver, då det klagas.”
Emot den sålunda föreslagne lagförändringen bör någon
betänklighet så mycket mindre kunna ega rum, som För¬
myndarekammare till siri natur- är och bör vara en admini-
sterande myndighet, men ingalunda någon Domstol.
Den 7 Mars.
347
För öfrigt och då frågan om upphörande af deni Kongl.
Förordningen om Stockholms Stads Styrelse af den 12 De¬
cember 1672 ursprungligen grundade Domsrätt, sora af Sta¬
dens Collegier hitintills blifvit utofvad, torde anses för ett
sådant lagstiftningsärende, som bör underkastas båda Stats-
makternes pröfning, tager jag mig friheten vördsamt anhål¬
la, att Rikets Höglofl. Ständer, med gillande af principen fol¬
den ifrågakomne förändringen of Rättegångssättet, behagade
hos Kongl. Majtt göra underdånig anmälan derom, på det att
något hinder för sakens bringande till verkställighet ej må
inträffa, i händelse den vinner Kongl. Majtts Nådiga bifall.
J, F Gråå.
N:o 260.
Jag får den äran göra följande motion.
1:0 Att Tullkammartjenstemännens löner bestämmas till
viss summa, utgörande för hvardera minst dubbla beloppet
ef hvad de nu uppbära.
2:0 Alt de desse Tjenstemän nu tillfallande Sportler dels
försvinna, dels ingå till Tullverkets Cassa för att dermed
bestrida den nu föreslagna Löne-tillökningen.
3:o Att den inkomst, som nu tillfaller Tullkammar-före¬
ståndaren genom andel i Tullen för högre värden eller qvan¬
titet å varor, an den af varuegaren angifna, försvinner —
och hela Tullen för varors rätta qvantitet eller värde ingår
och redovises bland Tullinkomsterna.
4:o Att, i likhet med bruket i England, den Tulltjen¬
steman, som i eller för sin tjenst antingen fordrar eller emot-
tager olaga Sportler, gåfva af de trafikerande, eller pa an¬
nat sätt förgår sig mot Tull-Lagarne, skall genast skiljas
från tjensten, och den trafikerande, som gör försök till så¬
dan bestickning, skall vara förfallen till höga böter.
Grunderna för denna min muntliga anmälan förbehåller
jag mig att till nästa plenum skriftligen utveckla.
L. Lagerqvist.
N:o 261.
Något om verkställighet förhoppningsgifvande förslag till
Communal-styrelsers införande är, mig veterligen, icke till
Riksens Höglofl. Ständer ingifvet. Om jag ansåg denna in-
sitution vara af den art, att den i ett ögonblick kunde af
Lagstiftarens varde — fr amkallas, skulle jag draga i betänkan¬
de, att möjligen gifya en anledning till Riksdagens förlängan¬
de genom denna frågas åbanebringande; men då jag är öf-
vertygad, att nämnde institutioner blott långsamt utvecklas,
och att genom försummelse af dessas grundläggning nu, möj¬
ligen åter fem eller sex år förspillas, innan blott en början
kan komma i fråga, så finnér' jag mig uppmanad ödmjukeli-
348
Deri 7 Mars.
gen och med anhållan, att till vederbörligt Utskott få bifoga
en utförligare utveckling, föreslå:
Att alla Allmänna Lagens Stadgar och alla särskilda för¬
fattningar, som kunna hindra Communal-Slyrelsers infö¬
rande, och deribland uttryckligen Kongl. Förordningen den i
Julii 1743, angående budkaflars utskickande och kringbärande
i Landsorterne, Kongl. Brefvet d. 5 Januarii 1808 med Kam-
mar-Collegii derpå grundade Kungörelse den 1 Februarii
samma år, samt Kongl. Kungörelsen den 26 November 1816,
varda efter behof upphäfne, eller förändrade, så att nämn¬
de hinder undanrödja?.
Att stadga utfärdas, som bestämmer 1 östrättigheten och
rösternas beräkning vid Menigheternas val till Ombud för
deras angelägenheters bevakande, så att ingen, eljest till med¬
borgerligt förtroende berättigad person, varder från valet ute¬
sluten, så snart, enligt erkände juridiska grunder, hans bifall
fordras för de åt den valde uppdragne rättigheter, samt alt
tvist om sådant uteslutande upptages och pröfvas af allmän¬
na domstolarne.
Alt desse Stadgar icke mindre gälla för Stads- än Lands-
Menigheter, samt derföre:
Att i Städerne Domaremagten skiljes från den admini¬
strerande eller Communal-styrelsen; och att för detta ända¬
mål :
Hvarje Stad må ega genom deputerade, hvilkas utväl¬
jande af Magistraten föranstaltas i enlighet med de här of¬
van, för val inom Communerne föreslagne grunder, låta ut¬
arbeta förslag till Stadens administration, skiljd från dess Do-
maremagt.
Att sådant förslag underslälles Kongl. Majlis Nådiga pröf¬
ning, men att, dessförinnan,
I vanlig domstolsväg de besvär upptagas och afgöras,
som en eller flere af Stadens innevånare anföra deröfver, att
deras rättigheter till deltagande i Stadens Styrelse blifvit i
försl aget åsidosatte.
Att stadganderne om allt detta inlagas under sina ve¬
derbörliga rubriker i allmänna lagen, och slutligen
Att fölfattningen om Sockenstämmor så modifieras, att
den ej blott icke hindrar, utan i all måtto underlättar me¬
nigheternas rätt att sina angelägenheter genom Ombud eller
Deputerade besörja.
Jag anhåller, att denna motion måtte remitteras till Lag¬
utskottet för att af detsamma, i förening med AllmännaBe-
svärs- och Economi-Utskottet, handläggas.
C. Fr. FFiern.
N:o 262.
Det är ^allom bekant på huru svaga fötter Svenska
Lotsverket står samt alt de strängaste Reformer böra skynd¬
D e n 7 Mars.
349
sammast vidtagas. Det är betänkligt att fartyg och egendom
skola på okände farvatten anförtros åt Lotsarne mot dryga
arfvoden, då dessa knappast känna sina egna farleder och
äro dessutom råa och okunniga bönder eller fiskare, hvilka
sakna all disciplin och kunskap i yrket. Jag fordrar en revue
i allmänhet af denna inrättning, som torde böra helt och
hållet reorganiseras, om Svenska Sjöfarten ej skall blottstäl¬
las allt för mycket och förtroendet hos Utländningen ej vi¬
dare förloras, att besöka Svenska kusterne.
Vidare skall jag utveckla skälen för mitt yrkande i det
Utskott, dit denna motion remitteras.
P. O. Norin.
N:o 263.
Af egen öfvertygelse om olämplighet i vissa delar af nu
gällande Författningar, angående mätning af fartyg, likasom
af särskildt erhållet uppdrag föranledd, tager jag mig frihe¬
ten vördsammast föreslå en sådan förändring i dessa Författ¬
ningar, att reglorne för mätnings-sättet varda mera tydliga
och säkra, än de nu äro.
Jemte det jag anhåller om remiss af denna motion till
vederbörligt Utskott, förbehåller jag mig, att vid ett annat
tillfälle få närmare och mera fullständigt utveckla mitt förslag.
P. O. Norin.
N:o 264.
Tvänne Ledamöter af detta Högtärade Stånd hafva re¬
dan förut väckt motioner, åsyftande ändring uti den Författ¬
ning, dei igenom stadgas, att för alla lill Stockholms Stad sjö¬
vägen så väl in- som utrikes ifrån ankommande målbara vå¬
ta varor, bör såsom ersättning för Stadens kostnad, att un¬
derhålla Broar och Quaier, erläggas en afgift för hvarje fat
om 60 kannors rymd 24 sk. Banco och i proportionel ligt för¬
hållande derefter för fastager af större eller mindre kanntal;
och det är således endast för att icke anses hafva försummat
det särskildta uppdrag mine Comitenter lemnat mig i be¬
rörde fall, som jag, under åberopande af de af Herrar Jkes-
son och Brunnius förut anförde giltiga skäl, äfven framställer
den billiga anhållan, att ofvannämnde emot Rikets Ständers
beslut tillkomna Bro- och Quai-afgift måtte i allo uppbäfvas.
B. Hjort.
N:o 265.
Den allmänna erfarenheten tror jag tillräckligt öfverty-
gar om Pröfnings-Comiteernas olämplighet, för att icke säga
skadliga tillvaro, så organiserade som de efter nu gällande
Förordning skola vara, och jag anser derföre öfverflödigt, att
35o
Den 7 Mars.
härpå anföra några bevis. Huru är det ock tänkbart, att per¬
soner, som sammandragas från ett Läns alla kanter, skola
med sans och samvete kunna ordna och förändra hvad or¬
tens Taxeringsman med full kännedom om den skattskyldiges
både rörelse och tillgångar, pålaggt honom? och när nu här¬
till kommer, att ett enda dags-arbete, ofta ej längre än 4 a 5
timmar, afgör och bestämmer hela Pröfnings-Comi(e'ens till¬
görande för ett helt Län, så blir det lätt begripligt, att per¬
sonalen blott fäster sin uppmärksamhet på enskilde Corpo-
rationer, som de tycka förtjena, mer än de för dagen kunna
förtära, och att blott individen, icke det stora hela och icke
heller den pålaggde jemnförelsen personer emellan, blir före¬
mål för deras skarpsinniga betraktelser; utan lättsinniga åt¬
gärder och mot all billighet uppdrifne skattebördor, särdeles
på de snart sagdt skyddlösa Stadsmanna-yrken, utgöra resul¬
taten af deras förhandlingar. Jag hemställer derföre ödmjuk¬
ligen, om icke de så kallade Pröfnings-Gomite'erne böra rent
försvinna, hvarigenom äfven för Staten skedde en icke obe¬
tydlig besparing i rese-och dagtractainents-kostnader; och den
som trodde sig ega skäl till klagan öfver Taxerings-Comitpens
åtgärder, kunde directe hos Konungens Befallningshafvande
söka ändring, utan behof af den nu brukliga omvägen.
Skulle respective Ståndet likväl anse Pröfnings-Comiteer
oundgängligen nödige, så vågar jag föreslå: att de åtminstone
väljas särskildt för hvarje Gommune, och endast bland dess
egne medlemmar, till ett antal af to, högst s5 Ledamöter,
efter ortens storlek; och att i Staden Borgmästare och i Lands¬
församling Pastorn förer ordet, hvilka, bättre än Landshöf-
dingarne böra känna folkets vilkor och hvad en hvar skäli¬
gen i beskattnings-afsrende kan och bör draga. Är Borgmä¬
staren eller Pastor hindrad att Taxeringen öfvervara, namne
Comite'en genom val inom sig, annan Ordförande, och den¬
nes plats såsom Ledamot intages utaf en utaf suppleanterne.
Jag vågar också föreslå, att denna Pröfnings-Comite' väl må
ega att, på förebragte skäl, lindra skattebördan, men icke att
i Bevillning upphöja någon utöfver hvad Taxerings-Comiteen
den skattskyldige har åsatt, med mindi e Krono-ombudet der¬
öfver klagat och tillika styrkas kan, att minst två femtede¬
lar af Taxeringsmännen röstat för en högre Bevillning, än den
pluraliteten har bestämt.
Om remiss häraf till vederbörligt Utskott anhålles öd¬
mjukligen.
Göran Hammar.
N:o 166.
Uti den sista af Rikets Ständer utfärdade Bevillnings-För-
ordning af år 1835 har uti a6 §• blifvit stadgad en alldeles
ny afgift för Gårdfarihandlandes resor till Norrige med Fem
Rtdr och till utrikes ort med 3o R:dr. Denna afgift är både
Den 7 Mars.
351
obillig och obehöflig; obillig, ty icke bör en Gårdfarihandlan¬
de, som vill besöka Bi ödra-Riket och som betalar sin Be¬
villning för denna handel, erlägga ännu en Bevillnings-afgift,
hvilket icke eller förr någonsin egt rum, och obehöflig, ty pass
på utrikes ort begäres aldrig.
Hval- och en, åtminstone från orten, känner, huru i sam¬
ma mån, som husväfnaden och industrien tilltagit i alla or¬
ter af Riket, den förtjenst, som Gårdfarihandeln fordom med¬
förde, nära alldeles upphört, och huru den nu utöfvas med
så ringa fördel, alt många gå under eller förskaffa sig ett yt¬
terst torftigt bröd, som den magra jordmånen i hemorten icke
förmår, och då denna handel förut är med nog dryga afgif-
ter och controller belagd, yrkas den omförmäldte afgiftens
upphörande.
C. G. Rydin.
N:o 267.
Efter sista Riksdag blef den för åtskiliige Stapelstäder
ålagde skyldighet, att hafva ett för hvarje Stad proportione-
,iadt Salt-upplag, tills vidare upphäfvet. Men då denna vara
är en af de första nödvändighets-varor och aflägset ifrån måste
anskaffas, och då den händelse icke är otänkbar, utan ganska
möjlig, att någon af Sjömakterne under ett krigstillstånd med
Sverige, blockerar dess kuster och endast genom att hindra
all Salt-tillförsel, kan tvinga Landets Styrelse till hvilka vil¬
kor, som helst, så föreslår jag, till förekommande af en så
ytterst vådlig belägenhet, att Salt-upplag, i likhet med hvad
förr varit, måtte ånyo åläggas de förnämsta Stapelstäder.
Om remiss till vederbörligt Utskott får jag vördsamt
anhålla.
M. Grapengiesser.
N:o 268.
I sammanhang med den Kongl. Skrifvelsen af den 24
Februarii 1840, angående Förslag till en ny Tull-taxa, får
jag härmedelst vördsamt göra följande motion:
För den händelse, att Rikets Höglofl. Ständer skulle fin¬
na, att alla i nu gällande Tull-taxa bibehållna förbud skola
vid den nya Tull-regleringen försvinna, hvilket jag, för min
del, ej kan understödja, föreslås:
1:0 Att alla de varor, som i sednaste Tull-taxa äro till
införsel i Riket förbudna, skola, om införseln nu anses böra
tillåtas, i den nya Tull-taxan beläggas med 100 procents Tull
första året, hvilket Tull-belopp sedermera årligen minskas,
till dess Tullen nedgått till 20 procent, hvarvid Tull-afgiflen
bör bibehållas minst i Tio år ifrån det nedsättningen började;
3:0 Att förtullningen af sådane varor, som hittills va-
35a
Den 7 Mars.
rit förbudne, icke, under nämnde tiderymd, må tillåtas i mer
än 3 hamnar: Slockholm, Götheborg och Malmö;
3:o Att sådane varor icke må i Riket införas i fartyg
under en viss dräglighet, som föreslås lill 3o svåra läster; och
4:o Att visitations-|rätten efter olofligen införde va¬
ror må fortfarande vara tillåten i handelsbodar, bodkamrar,
roagaziner och källare, samt alla upplagsställen vid allmänna
vägar.
L. Lagerqvist.
NAMN-REGISTER.
Bagge, M.
Brinch, A. M.
Berglund, C.
Billberg, F. C.
Brunnius, A.
Christierson, H. F.
Carlberg, J.
de Maré, B.
Ekholm, G. F.
Engstrom, C. H.
Ekström, J. P.
Fridstedt, C. G.
Foenander, Th.
Geyer, C. F.
Gezelius, J. TV.
Gustafsson, C. G.
Grapengiesser, M.
Gråa, J. F.
Halling, C. C.
Helleday, Äng.
B.
Bil. 9. i3. 69, 70, 71. 78, 79, 80.
106, 7, 8, 9. no, fi, 12, i3,
14, i5, 16. 226, 27, 28, 29 23o,
3i. 253.
— 16. 18.' 153, 54, 55. 181, B?.; 83.
246, '47.
— 45. 233.
— 185, 86-
— 212, i3, 14, i5, 16, 17, 18, 19
C.
— i5. 82. 3g, 4o, 41 • 129. i3o, 3i.
— 98. 160. 179, 180.
E.
— 10, 11, 12 47, 48, 49.
— 44- 6°-
— 17.7» 7§-
■> F.
— 3i. 53, 54. 61. 144, 45, 258.
— 33, 34, 35. 157, 58, 5g.
G.
— 27. 254.
— 68 93.
— 87, 88.
— 249, a5o, 5i, 52. 267.
— 25g.
H.
— 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8. 20. 22, 2),
24. 28, 29, 30. 72. IOI. 220,
21, 22.
— 57, 58. 74.
Nami
Hallström , S. A. Bil.
Hjort, B. —
Hegardt, Joh. —
Hels ingins, D. —
Hammar, Göran —
Jacobi, Joh-
Kjellberg, J. A.
Lidbom, Carl J.
Langenberg, Fr.
Lagergren, P. J.
Lindström, P. H.
J,agerqvist, Laur.
Morsing, M. T.
Moberg, G.
Norin, P. O.
Petré, Thore
Petersson, A.
Pousette, C. A.
Rydin, C. G.
Schartau, Frans
Winge, P. E.
Wijk, Olof
Wallén, M' G.
-Register.
67. 14?. 24§-
73. 89. 133, 34, 35. 208. 264.
io_3. 168, 69.'170. 187, 88, 89.
255, 56, 5y.
200.
2.65.
J.
167
K.
5g. 92. i5o, 5i, 5:*.
L.
36. 102. 241.
37. 84, 85, 86.
50. 56.
125, 26, 27.
166. 224- 260 68.
M.
19. 242.
117, 18, 19, i75, 76.
N.
162, 63, 64, 65. 20t, 2, 3, 4. 5,
6, 7. 262, 63.
P.
1. 14. 46- 138, 39. 140, 41.
234, 35.
55.
128 240.
R.
51, 52. 161. a38. 266.
S.
13a.
w.
'T 90. 91- 2°9-
25. 42. 75, 76 77. iao, 21, 22.
23, 2^. 195, 94, g5( 96. 243,
44, 4a-
2t>. 146. 190, 91, 92.
*
Warn, C. F.
West linger, Axel
Westman, E. J.
Wallander, R. A
Wedberg, And.
Valley. Carl
Akesson, A. G.
Aborn, C.
Örström, A.
Namn-Register.
Bil. 38. 5g. 81, 82- 197, 197 1/2,261.
— 4?- i36, 37. 232.
— 62, 63, 64- 65, 66. 9.4, g5, 96,
07. io5. 236, 37.
— 83i 223.
— 156. >74.
225.
Å.
2 1. 147, 48, 4g- 2I°, 1 *-
— 104.
ö.
— 99, 100. 142. 198. 99.
REGISTER
OFVER
VÅLL0FL1GA
PROTOCOLL
VID
LAGTIMA RIKSDAGEN I STOCKHOLM,
Åren 1840 och 1841.
IIOS B. M. BREDBERG.
l843.
A.
dlcademien, Fria Konsternes. (Se Hufvud-Titel 5:te. An¬
slag 35.)
,, Fria Konsternes, byggnads-anslag för densamma. (Se
anslag för en gång, t').)
„ Krigs-. (Se Krigs-Academien. Anmälan 192.)
„ Landtbruks-, byggnads-anslag för densamma. (Sean¬
slag för en gång, k).)
„ Musikaliska. (Se Hufvud-Titel 5:te.)
,, Svenska. (Se Hufvud-Titel 5:le. Anslag 33.)
„ Vetenskaps-. (Se Vetenskaps-Academien.)
„ Vitterbets-, Historie- oell Antiqvilets-. (Se Hufvud-
Titel 5:te. Anslag 34-)
Academiska Constitutionerne: om revision deraf. Allmänna
Besvärs- och Economi-Utskottets Betänkande N:o 86,
IV. 420; Expeditions-Utskottets Förslag lill under¬
dånig skrifvelse N:o 80, IV. 674.
Accis-afgift å Bränvin, fråga derom. Bevillnings-Utskottets
Betänkande Wto 22, lif. 675.
,, Salu, Städernes angående. Bevillnings-Utskottets Be¬
tänkande N:o 20, lil. 570.
Accord. (Se Landshöfdinge-accordens amortering. Tjenste-
accord,)
Accords-anbud. (Se Eftergift.)
Accords-förskotl och ersättningar. (Se Hufvud-Titel 8:de.)
Adier och publika papper, belåning derå. (Se belåning.)
AdelsJane-Regementet: om förrconsrätt till Arrenden af Bo¬
ställen dervid. Stats-Utskottets Utlåtande N:o 36, II.
164—167.
Adjungerade Ledamöter. (Se Hof-Rätt.)
Adlersparre, Grefvinna, dess pensionerande. Kongl. Maj;ts
Nådiga Proposition, II. 17, 4°- (Se vidare Indrag-
nings-Staten, 32.)
„ t. f. Landshöfding: om en skjuts- och tractaments-
ersättning till honom. (Se Anmälan 4)
Adlerstam, G. U., om ersättning för lidande, som blifvit ho¬
nom förorsakadt genom en rättegång mot Banken.
Banco-Utskottets Utlåtande N:o 11, II. 77a. ■— Svar
på återremiss. Banco-Utskottets Memorial N:o 4Ö>
III. 737.
„ angående ersättning från Rikets Ständers Bank, i följd
af förment origtig försäljning af en honom tillhörig
egendom. Motion från Ridderskapet och Adeln com-
raunicerad, II. 114.
Administration, Städernas, om förändringar uti Kongl. Stad¬
gan derom af den 16 December 161g. Motion, I.
66, 70—74; angående föreläggande för Enskildta Be-
4
svärs-Utskottet, att roed Betänkande i ämnet in¬
komma, I. 623, 697; Enskildta Besvärs-Utskottets
Memorial, I. 827—833.
Adress-förslag, Hans Janssons från Elfsborgs Län från Bon¬
de-Ståndet communicerade, i anledning af Kongl.
Majlis Tal till Rikets Ständer vid Riksdagens öpp¬
nande, I. a38, 297—311.
Advocat-Corps på Stat', oro organiserande deraf. Stats- och
Lag-Utskottens Utlåtande N:o 121, VI. 126.
Advocat-Fiscalerne 1 Rikets Hof-Rätter och Collegier: om
upphörande af deras beroende af de Embels-verk,
vid hvilka de äro anställde. Allmänna Besvärs- och
Economi-Utskottets Betänkande N:o 65, lil. 744-
Afbön; offentlig, om afskaffande deraf. Lag-Utskottets Ut¬
låtande N:o 3g, II. 796.
Aflöning, för Comministrar och Klockare: om ändring i sät¬
tet derför. Allmänna Besvärs- och Econorai-Utskot-
tets Utlåtande N:o i38, VII. 435; Expeditions-Ut-
skottels Förslag till underdånig skrifvelse N:o 32q,
VII, 435.
,, för Riks-Ståndens Cancelli-personal och Vakl-betje-
ning: om tiden för upphörande deraf efter Riksda¬
gens slut. Rikets Ständers Revisorers Berättelse an¬
gående Riksgälds-Verket och Stats-Uiskottets i an¬
ledning deraf afgifna Utlåtande N:o 45, 9 punkten,
II. 235.— Svar på återremiss. Siats-Utskottets Ut¬
låtande N:o 148, II. tu 1.
,, (Se Cancelli-beljening. Riksd3gs-kostnader.)
„ för Secreteraren vid Bonde-Ståndets Cancelli-Dire-
ction. Stats-Utskottets Utlåtande N:o 443, VII. 97.
Aflönings-slat för Banken. (Se Löner.)
Afrads-spanmålen. Stats-Utskottets Utlåtande N:o 64, 2
punkten, II. 83l—843.— Svar på återremiss. Stats-
Utskottets Utlåtande N:o 226, IV. 3i4> (Se vidare
Stats-Verkel: dess inkomster.)
Afskrifning, för Carl Johans församling i Götheborgs och
Bohus Län af det församlingen beviljade lån utaf
Cholera Creditiv-medlen. Stats-Utskottets Utlåtan¬
de N:o 47, II- 239; Expeditions-Utskottets förslag
till underdånig skrifvelse N:o 10, II. 474'
,, af de staden Borås beviljade byggnads-lån. Motion,
I. 442, 58g; Stats-Utskottets Utlåtande N:o 70, II.
911—921'1—Svar på återremiss. Utlåtandet N:o 3l2,
IV; 799’
„ af f. d. Arrendatorn Christoffer Gustafssons återståen¬
de skuld i och för arrendet af Stora Lunds bostäl¬
le. Stats-Utskottets Utlåtande N:o 154, lil. 287.
„ af efterlysta personers skatter och ådömde böter.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o i5g, III. 287.
,, fråga derom i afseende å några mindre, sedan längre
5
tid tillbaka, i Riksgälds-Conioirets räkenskaper ba-
loncerade summor. Rikets Ständers Revisorers Be¬
rättelse oro Riksgälds-Verket och Stats-Utskottets i
anledning deral afgifne Utlåtande N:o 45, II. 236.
Afskrifning, af åtskillige af Kongl. Krigs-Collegii Artilleri-Af-
delnings i Mariebergs egendom intecknade capilal-skul-
der. Stats-Utskottets Utlåtande N;o 290, IV. 689.
,, eller ersättning för åtskillige, dels på öfverskotten af
Stats-Verkets inkomster anordnade, dels från Kongl.
Stats-Contoiret, af under händer hafvande medel,
bestridde utgifter. Stats-Utskottets Utlåtande N:o
363, V. 808; Expeditions-Utskottets förslag till un¬
derdånig skiifvelse N:o 198, VI. 54'
,, af de summor, som blifvit lyftade å det på Riksgälds-
Contoirel vid 1828—i83o årens Riksdag anvisade
mindre Creditiv. Stats-Utskottets Utlåtande N:o 378,
V. 1433.
„ af återstående skuld lill Stats-Verket i och för ei hali¬
ne lörsträckningar till Vester- och Norrbottens Läns
undsättning. Stats-Utskottets Utlåtande N:o 3o8,
IV. 810.
„ af undsättnings-skulderne i Norr- och Vesterbottens
med flere Län. Kongl. Maj;ts Nådiga Proposition,
IV. 166; Stats-Utskottets Utlåtande N:o 309, IV.
yg3. — Svar på återremiss. Stats-Utskottets Utlåtan¬
de N:o 364, V. 1134» Expeditions-Utskottets förslag
till underdånig skrifvelse N:o 200, VII. 67.
„ af Stats-Verkets fordringar för undsättnings-anstalter-
ne efter 1826 års missväxt. (Se Anmälan 149)
„ af prisskillnad för undsättningsspanmål i Norrbottens
Län. (Se Anmälan i52.)
,, af förskott till Mynt-verket å 10,000. (Se Anmä¬
lan 86.)
„ af Uddevalla Curhus-skuld till Medicinal-fonden. (Se
Anmälan 77.)
„ af Salpeters-fondens fordran hos Carl Gustafs Stads
Gevärs-Factori. (Se Anmälan 2n.)
., af den brist, som uti i835 års Hufvud-Bok å 7:de
Hufvud-Titeln uppkommit i följd af förnyad prae-
scriptions-tid för uttagande af åtskillige i Räntekam¬
maren qvarliggande äldre fordringar. (Se Anmä¬
lan 70.)
„ af från Banken utgifne odlings-Iån till aflidne Fän-
driken II. F. Ek och Nybyggaren F. Luslig. Banco-
Utskottets Utlåtande N:o 16, II. 790.
„ af Bankens inom linien förda fordringar hos Riks-
gälds-Contorel. Stats- och Banco-Utskottens Utlå¬
tande N:o i32, VI. r55.
„ af Bankens fordringar hos Riksgälds-Contoret. Stats-
och Banco-Utskotteus Betänkande N:o i32, VI. 155.
Afskrifning, för en yppad brist i lump-förrådet vid Tumba
pappersbruk. (Se Tumba Bruk).
,, af atskillige Banco-Discont-Vei kels fordringar. Ban-
co-Utskottets Utlåtande N:o 80, V. 7.
„ om en af Bankens Commissariat verkslälld afskrif¬
ning af 2:ne fran Banken utgifne fastighets-lån, hvil¬
kas belopp icke kommit Låntagaren tillhanda. Ban-
co-Utskottets Utlåtande N:o 89, V. 7.
„ af ett i Banken af Hemmansegaren Sven Ljungholm
upptaget Fastighets-lån, sorn icke blifvit inom behö¬
rig tid i hans Concurs bevakadt. Banco-Utskottets
Utlåtande N:o i4o, VI. 211.
„ af några utaf numera aflidne Kronofogdarne B. Carlsson
och M. Piabe uppburne, men förskmgrade Lånefor-
dringar. Banco-U skottets Utlåtande N:o 146, VI. 3g4-
,, af obetald arrende-afgift för Malmö Låne-Contors
gårdstomt. Banco-Utskottets Utlåtande N:o t52. VI.
4 67.
„ (Se vidare: Eftergift.)
Afsked, Embets- och Tjenstemäns, om uppgiften i afseende
å lösen derför. (Se fullmagter.)
Affondrina, af Jord. (Se Hcmmans-klyfning.)
Afvittring och Skiften. (Se Skiften.)
d’Ailly, Capitaine. (Se A nmäian 196.)
Albrektsund^ upprensning deraf. (Se Anslag för en gång, g).)
Allmänna arbeten, extra anslag dertill. (Se Anslag för en
gång, g).)
Allmänna Besvärs- och Economi-Utskottet, val af Ledamö¬
ter deruti. I: 64.
Allmänna Besvärs- och Economi-Utskoltels Betänkanden, Me¬
morial och Utlåtanden:
,, N:o 1, angående ökadt antal Cancelli-betjening bos Ut¬
skottet. I 1S6.
„ JV:o 2, angående särskilda bestämmelser i afseende på
grunderne för befordran till Embeten och Tjensler.
I. 393.
,, N:o 3, i anledning af väckt motion, att Roteringsskyl-
digheten må upphöra. I. 397.
„ N.o 4» i anledning af väckt motion om minskning i
Boteringsbesväret inora Elfsborgs Län. I. 402.
,, N:o 5, om upphörande af den Rotering, hvarmed i se¬
nare tider uppodlade hemman inom Helsingland och
Gestrikland blifvit belagde. I. 4o5.
„ N;o 6, i anledning af motion, att alla hemman, utan
afseende a deras olika natur, må deltaga i Tingshus-
och Piestgårdsbyggnad, I. 406.
„ N;o 7, i anledning af väckt motion, att halfva indeldta
Armeen må hållas vacant under fredstid, emot en år¬
lig afgift, som vissa år skulle användas till fond föl¬
en i förening med folkskolor inrättad arbetsanstalt
7
för fattiga och obemedlade barn inom hvarje för¬
samling. I. 790.
Allmänna Besvärs- och Economi-Utskotteis Betänkanden, Me¬
morial och Utlåtanden;
,, N:o 8, i anledning af väckt motion oro förändring af
Kongl. Föiordningen den 27 October 1812, rörande
utskrifningssättet och imättningen af allmänna Be¬
väringsmanskapet. I. 790.
„ N:o 9, i anledning af väckt motion om inskränkning
af Roteringsbesväret till öfverensstämmelse med hvad
de derom afslutade contract bestämma. I. 790.
„ N:o 10, om beräkning af arfvodet för de såsom No¬
tarier hos Utskottet anställde Gancellister. II. 17.
,, N;o 11, i anledning af väckt motion, att afstånden e-
mellan Gästgifvaregårdarne i Riket måtte regleras.
II. 254.
,, N:o 12, i anledning af väckt motion om förbud för
utländske Djur-förare, Taskspelare m. fl. att kringresa
i Riket. II. 254.
„ N;o 13, i anledning af väckt motion om minskning i
Soldat-målet. II. 204'
,, N:o 14, i anledning af väckt motion, att Pastorer må
deltaga i aflöning åt Klockare, i mon af deras röst-
beräkning vid Klockareval. II. 254.
„ N;o i5, om upphörande af den Handels-Societeterne
i Sjö- och Stapelstäderne genom 7;de inom. i Kongl.
Kungörelsen den 10 September 1828 ålagde förbin¬
delse, att ingifva bevis öfver vei kställd saltinport samt
rättelse i berörde författning i öfrigt. II. 204—258.
„ N:o 16, i anledning af väckt motion om befrielse för
Rotehållare från skyldigheten, alt inför Regements¬
officerare förevisa Rekiyter, innan de antagas. II.
258,
„ N:o 17, i anledning af väckt motion om åtgärders vid¬
tagande för Riksdagens förkortande. II. 258.
„ N:o 18, i anledning af väckt motion om Svenska uo-
dersåtares skyldigheter, när de vilja bosätta sig å ut¬
rikes ort eller resa utrikes, samt ulländningars rätt att
inkomma och bosätta sig i Riket. II. 946.
„ N:o 19, i anledning af väckt fråga om medel och ut¬
vägar till Svenska Jernhandelns befrämjande i Ame¬
rica. II. 948.
„ N:ö 20, i anledning af väckt motion, angående bevil¬
jande af vissa Stapelstadsrältigheter för Staden La¬
holm. II. 948.
„ N:o 21, i anledning af väckt motion om Askims och
Frölunda Församlingars skiljande från Fässbergs Pa¬
storat. II. 95o.
„ N;o 22, i anledning af väckt motion om inrättande af
ett Curhus i Carlshamn. II. io4o—-1046,
Allmänna Besvärs- och Economi-Vtskottets Betänkanden, Me¬
morial och Utlåtanden:
„ N;o 23, i anledning af väckt motion om förändring i
sättet att efterlysa brottslingar. II. to46.
„ N:o 24, i anledning af väckt fråga om närmare be¬
stämmande af sättet för kolmatning inom Bergsla-
gerne. II. 1046.
,, N;o 25, i anledning af väckt motion om anläggande af
en Köping vid Wrigstad i Jönköpings Län. II. 1046.
,, N:o 26, angående skjutsningsanstalterne i Riket. lil.
265—285.
„ N;o 27, i anledning af väckt motion om för högt be¬
räknade Hemmansränlor inom Calmar Län. II. 1046.
,, N:o 28, i anledning af väckt motion om afskafFande af
Extra Länsmän och andre Polis-Tjenstemän utan lön.
II. 1046.
„ N:o 29, i anledning af väckt motion om upphörande
af det så kallade Hemförare-Båtgillet i Götheborg.
II. 1046—1060.
„ N:o 3o, i anledning af väckt fråga om bestämmande
af den afgäld, under namn af tullkappp, som egare
af skattlagde mjölqvarnar må uppbära för förmäl¬
ning af annans säd. II. 1060.
„ N:o 3i, i anledning af väckt motion om rättelse i den
Tullafgift, som Kongl. Danska Regeringen uppbär för
Fartyg, som passera Öresund. III. 5t—68.
„ N:o 32, i anledning af väckta motioner om ändring i
Förfaltningarne, angående allmänna vägars underhål¬
lande vintertiden. III. 25i.
,, N:o 33, i anledning af väckt motion angående före-
skiifter om sättet att mäta Salt och Spanmål. III.
251—254-
„ N:o 34, • anledning af vackt motion om skyldighet
för Säterier och Boställen att fortskaffa Kronobref.
III. 254.
„ N:o 35, i anledning af väckt motion om indragning af
Vexel-Controllörsbefatlningen. III, 254-
,, N;o 36, i anledning af väckt motion om inskränkning
af Nämndemans befrielse från skjutsningsbesväret. III.
290.
,, N:o 37, i anledning af väckt fråga om utfärdande af
nya instructioner för Länsstyrelserne med deras un¬
derlydande Tjenstemän. III. 290.
„ N;o 38, i anledning af väckta motioner angående än¬
dringar i, eller tillägg vid Förfaltningarne om lump¬
samling. III. 290.
„ N:o 3g, i anledning af väckta frågor om näringsfrihe¬
ten. III. 290, 307—319; V. 33g.
„ N:o 4», i anledning af väckt motion ora förändrade
9
anstalter för vakthållning vid Corrections-Inrältnin-
gen å Långholmen. III. 292.
Allmänna. Besvärs- oeh Economi-TJtskottets Betänkanden, Me¬
morial och Utlåtanden:
„ N:o 4*5 angående föreslagna vilkor och iakttagelser vid
befordran till Embeten och Tjenster, bestämmelser
om Embetsmäns rang, och upphörande af fullmakters
meddelande å Titlar utan motsvarande tjenstebefatt¬
ning. III. 320—328,
„ N:o 42, angående föreslagen förändring af Författnin-
garne om grunderne för befordran till civila Embe¬
ten och Tjenster. III. 3ä8.
,, N:o 43, angående föreslaget föibud för Tjenstemän vid
Embetsverken, att på en gång innehafva flere än en
tjenst med lön på Stat. III. 292.
„ N;o 44? ' anledning af väckt motion att förekomma
tjemle-accorder. III. 29!.
„ N;o 45, angående föreslagen indragning af vice Presi-
dents-Embeten i Hof-Rätterne, och förändrad be¬
nämning af Hof-Rätternes Ledamöter, samt om ord¬
ning för förslag till Ledamöter i Hof-Rätter och Col-
legier. III. 293.
„ N:o 46, i anledning af väckt motion, alt befordringar
till Embeten och Tjenster icke må hindra Embets-
verkens förändrade organisation. III. 296.
„ N:o 47? > anledning af väckt motion om iakttagelser
vid utnämningar till Riddarevärdigheter. III. 297.
„ N:o 48, om befordringsrätt för Läkare, som äro an¬
tagne för sjukvården inom mindre samhällen å lan¬
det. lil, 297.
N:o 49, * anledning af väckt motion om förbud för
Judar, att i sin tjenst städja Christna trosförvandter.
III. 297.
„ N:o 5o, i anledning af väckt motion om upphäfvande
af Kongl. General-Tull-Slyrelsens Circulaire den 10 Fe-«
bruan i838, och dervid gjordt tillägg af den 3oJuli
samma år, rörande eontroll vid aflastning från Norr-
och Westerbottens Län af Lax och Smör. III. 297—
3o2.
„ N;o 5i, i anledning af väckt motion om upphörande af
eller rättelse i den afgift, som erlägges till Commen-
danten å Elfsborgs Fästning af alla till och från Gö¬
theborg kommande Fartyg, III. 3o3.
„ N:o 52, i anledning af väckt motion om indragning
af Tullkammaren vid Furusund. III. 3o3, 323—331.
„ N:o 53, i anledning af väckt motion om Köpingspri-
vilegier för Fisklägena Fjellbacka med Rågholmen
och Grebbestöd i Bohus Län. III. 555.
„ N:o 54, i anledning af väckt motion, att Bibeltrycks-
IO
tunnan måtte användas till dess ursprungliga ända¬
mål. III. 555.
Allmänna Besvärs- och Econorni-Utskottels Betänkanden, Me¬
morial och Utlåtanden:
,, N:o 55, i anledning af väckt motion om förbud för
enskilda Lotteriföretag och försäljning af lotter för
utländska Lotteriers räkning. III. 555.
„ N;o 56, i anledning af väckt motioo, rörande brefvex-
lingen emellan Embetsverken inom Riket. III. 555,
„ N:o 5y, i anledning af väckt motion om nederlagsrätt
för Marstrand. III. 555.
„ N:o 58, i anledning af väckt motion om inskränkning
i användandet af kyrkomedel. III. 453.
„ N:o 5g, i anledning af väckt fråga om rättighet för
Väfvei i-idkare i Stockholm, att i husen få utbjuda
och afyttra sina väfnader, vare sig af bomull, linne
eller ylle. III. 453.
„ N;o 6o, i anledning af väckt motion om inskränkning
uti Gårdfarihandeln med Eskilstuna manufaclursmi-
den. III. 5i3,
„ JV:o 6i, i anledning af väckta motioner, att så kallade
Rusthålls-visitationer icke må verkställas oftare än
atne gånger om.åt et, samt om nedsättning i det hit¬
tills bestämda mål å manskap och hästar, som vid Ca-
valleri-Regementerne antagas. III. 424-
„ N:o 62, i anledning af väckt motion, att H. K. H.
Prins Carls Palais måtte öfverlåtas till ett National-
Museuro. III. 4^4'
„ N:o 63, i anledning af väckt motion om förbud för
utrikes hit till landet ankomne Läkare, alt här pra-
ctisera utan att hafva fullgjort de prof, som för ett
sådant ändamål äro föreskrifne. III. 744-
„ N:o 64, i anledning af väckt motion om Bergs-Collegii
upplösning och dess förändring till en Bergs-Veten-
skaps-Academi. IV. a38.
„ N:o 65, i anledning af väckt motion, att Advocat-Fi-
scaler i Rikets Hof-Rätter och Coilegier måga upp¬
höra att vara beroende af de Embetsverk, vid hvilk a
de äro anställde, lil. 744"
,, N:o 66, angående föreslaget förbud för andra än in-
födde Svenske män att innehafva tjänster, som af
Embetsverken tillsättas. III. y44'
„ N;o 67, i anledning af väckt motion om Roskildska
Fredsfördragets öfversättande på Svenska språket
och dess utgifvande från trycket. III. 746.
„ N;o 68, om Elementar-Läroverkens reorganisation och
utvidgning af Frösö Skola på Jemtland. III, 746.
„ N:o 6g, i anledning af väckt motion om en förändrad
organisation af Sundhets-Collegium. III. 747.
Allmänna Besvärs- och Economi-Utskoilets Betänkanden, Me-
moiial och Utlåtanden:
,, N:o 70, i anledning af väckt motion om förändring af
gtunderne för befordran inom Pi este-Slåndet. III. 747-
,, N:o 71, i anledning af väckt motion om utnämningar
till Kyrkoherdar vid Regala Pastorater. III. 747-
„ N:o 72, i anledning af väckt motion, att hälften af
Ecclesiastik-Staten måtte indragas. III. 747-
,, N:o 73, i anledning ef vackt motion om u vidgande
af Calmar Stift. III. 737.
,, N;o 74s ' anledning af väckt motion om utfärdande af
Köpings*piivilegier för Trelleborgs by. III. 738.
„ N:o 75, i anledning af väckt motiou om inrättande af
Spar-Banker mera allmänt än hittills. III. 742.
,, Wto 76, i anledning nf väckt fråga om ändring af 12
5. uti Kongl. Patent-Ordr.ineen den i3 December 1834-
III. 743.
„ N:o 77, i anledning af väckt motion om uppförande
afen brygga vid Blockhus-uddens Tullstation. III. y43.
„ N:o 78, i anledning af väckt motion om ändring i
Kongl. Majas Nådiga Tåg-Ordning. III. 743.
,, N:o 79, i anledning af väckt motion om stationerande
af en Läkare i Wrigstad af Vestra Härad och Jön¬
köpings Län. III. 743.
„ N:o 80, i anledning af väckt motion, att Husar-Rege-
menternes uniformer mätte förändras till likhet med
dem, som äro fastställde för Skånska Dragon-Rege¬
mentet. IV. 4^7-
„ N:o 81, i anledning af väckte motioner, dels om ned¬
sättning i, dels ock upphörande af den afgift, sorn
under namn af ”Bro- och Quai-afgift” uppbäres för
till Stockholm sjöledes inkommande måibara våta va¬
ror, äfvensom att afgälden för införsel af potatis sjö¬
vägen dit icke vidare mätte utgöras. IV. 457—47*-
„ N:o 82, i anledning af väckt motion, att de till Kyr-
korne anslagne medel, i den nion de icke erfordras
för Kyrkornas underhåll och öfrige i och för den¬
samma nödiga utgifter, måga användas för undervis¬
ningens befrämjande. IV. 428.
„ N:o 83, i anledning af väckta frågor, dels om Kongl.
Theaterns indragning och utarrenderiug till enskilde,
dels om rättighet för enskilde att anlägga Theatrar
i Hufvudstaden, dels om upphörande af de afgffter,
som för representationer i landsoi terne erläggas till
Kongl. Theatern, dels ock om den bevillning och de
algifter, som enskild' böra, för rättighet att gifva
offentliga representafioner, utbetala. IV. 472-
„ N:o 84, i anledning af väckta motioner om afskaffan-
de of Helfrihetsbref och förändring i följd deraf I
vissa delar af Kongl, Förordningen den 22 April
12
1820, angående passhandlingar för fartyg, hvilka seff¬
le till utrikes ort. IV. 47^.
Allmänna Besvärs- och Economi-Utskottets Betänkanden, Me¬
morial och Utlåtanden:
„ N:o 85, i anledning af väckta motioner om behofvet:
i:o af en tillförlitlig redaction af Allmänna För¬
fattningar. IV. 420.
2:0 af en samling af alla äldre ännu gällande Po-
lice-Författningar. IV. 42°-
3:o af en revision utaf alla före antagandet af 180g
års Conslitulion utgifna Författningar. IV. 4^0.
„ N:o 86, angående väckt fråga om revision af de Aca-
demiska Conslilutionerne. IV. 420-
,, N.'o 87, i anledning af väckta motioner, om iakttagel¬
ser vid permittering af manskap från de värfvade
Regementerne. IV. 42°-
„ N:o 88, i anledning af väckt fråga om ändring i gäl¬
lande Författningar för Fartygs mätning. IV. 42I>
,, N:o 8g, i anledning af väckt motion om Pant-Låne-
Contors inrättande i Rikets större städer. IV. 421-
„ ]V:o go, i anledning af väckt motion om rättighet
för Tiondegifvare i Skåne, att lösa Kyrkornas behåll¬
na Tionde efter årlig markegång. IV. 42i-
,, N:o gr, i anledning af anmärkningar vid Utskottets
Betänkande N:o 37, angående instruction för Läns-
styrelserne och dem underlydande Tjenstemän. IV.
42i.
„ N:o g2, i anledning af anmärkningar vid Utskottets
Betänkande N.'o 52, angående föreslagen Tullkamma¬
re vid Furusund. IV. 42i-
„ N:o g3, i anledning af anmärkningar vid Utskottets
Betänkande N.'o 43, angående förbud för Tjensteraän-
nen i Embetsverken att på en gång innehafva mer
än en tjenst med lön på Stat. IV. 42*<
„ N.‘o g4, i anledning af väckt motion, rörande skyldig¬
het för Rikets Stapelstäder att hålla upplag af Salt.
IV. 63o.
„ N:o g5, angående bestämmande of sättet för kolmät¬
ning inom Bergslagen. IV. 63i.
„ N:o g6, i anledning af väckte motioner om inskränk¬
ning i den så kallade landtmanna-seglationen. IV.
63i.
„ N:o gy, i anledning af Utskottets Betänkande N:o 22
öfver motion om inrättande af Curtius i Staden Carls¬
hamn. IV. 63g.
„ K:o 98, i anledning af väckt fråga om Transito- och
Nederlags-rätt för Slitö hamn* IV. 64o.
„ N;o gg, i anledning af väckta motioner rörande regle¬
ring af Consuls-dislricten samt utfärdandet af en ny
Consuls-Stadga. IV. y44-
13
Allmänna Besvärs- och Economi-Utskottets Betänkanden, Me¬
morial och Utlåtanden:
,, N:o 100, örn förändring af sättet, att aflöna Tjenste¬
män och Betjening vid Tullverket, samt upphörande
of de i detta afseende stadgade sportler och expedi-
tions-afgifter. V. igg.
„ N:o 101, om upphörande af den afgift, sorn erlägges
för begagnande at vägarne å Kongl. Djurgården. V.
*99'
„ N:o 102, om ändring af hittills gällande bestämmelser
om Sveriges och Norriges ömsesidiga handelsförhållan¬
den. V. 202.
„ N:o io3, angående dels utstiäckning af föreskrifterne
om Domares skyldighet att lemna Presterskåpet för¬
teckning öfver sakfällde personer , dels uppgifter å
personer, som efter häfdande inför Domstol lofva hvar¬
andra äktenskap. V. 202.
„ N:o 104, angående föreslagen oidning för tillsättande
af Krono Länsmans-tjenster och vilkor för befordran
dertill. V. 202.
„ N;o io5, derom, att lösningsrätten till fjerdeparter i Fah¬
lu grufva icke vidare må vara de brukande Bergsmän¬
nen förbehållen. V. 63g.
„ N:o 106, angående rättighet för Hernösands Stift, att
komma 1 åtnjutande af de 124 tunnor Spanmål, som
derifrån årligen utgå till Upsala Domkyrka. V. 640.
,, N:o 107, i anledning af anmärkningar vid Utskottets
Betänkande, angående skjulsnings-anstalterne i Riket.
V. 641.
,, N;o 108, om föreslagna åtgärder för att befordra Skepps¬
fartens förkofran. V. 648.
,, N:o 10g, angående stångjernssmidet och den gröfie
jernföradlingen samt kolhandeln i Riket. V. 676.
,, N:o 110, i anledning af anmärkningar vid Betänkandet
N:o 41» angående föreslagna vilkor och iagttagelser
vid befordran till Embeten och Tjensler, bestämmel¬
ser om Embelsmäns rang och upphörande af full¬
makters meddelande å titlar utan motsvarande tjen¬
stebefattning. v. 745.
„ N:o lil, i anledning af anmärkningar vid Utskottets
Betänkande, angående Bergs-Collegii upplösning och
dess förändring till en BeigsVetenskaps-Academi. V.y58.
„ N:o 112, t anledning af anmärkningar vid Utlåtandet
N:o 31, angående Tullen i Öresund. V. 762.
,, N:o 113, i anledning af väckta motioner, rörande ned¬
sättning å Tullumgälderne för tiädvaror, som förskep¬
pas från Sverige till Danmark och England. V. 712.
„ 3N:o n4, i anledning af väckt fråga om jemnare för¬
delning i allmänhet af Städernes Tolag. V. 715.
„ N:o ii5, i anledning af erhållen återremiss'af Utskol-
.4
tets Betänkande N:o 84, rörande afskaffande af Hel-
frihetsberf och förändring i följd deraf i vissa de¬
lar af Kongl. Förordningen den 22 April 1829, an¬
gående Passhandlingar för fartyg, hvilka segla till ut¬
rikes ort. V. >479'
Allmänna Besvärs- och Economi-Utskottets Betänkanden, Me¬
morial och Utlåtanden:
„ N:o 116, om upphörande af dubbla årsbei äkningen vid
befordrande till Ecclesiaslika Embeten och Tjenster.
V. 1479.
,, N.‘o 117, angående föreslagen indragning af vice Presi-
denls-Embetena i Hof-Rätterne och förändrad benäm¬
ning af Hof-Rätts-Ledamöter, samt om ordningen för
upprättande af förslag lill Ledamöter i Hofrätter och
Collegier. V. i479-
„ K:o 1 18, om upphörande af det så kallade Hemföra-
re—BåIgillet i Götheborg. V. i479’
,, N:o 119, i anledning af väckt fråga om Stapelsladsrätt
för köpingen Döderhultsvik, samt Läns-styrelsens för¬
flyttande dit ifrån Calmar Stad, V. 1480.
,, N:o 120, i anledning af väckta motioner om Lands-
Fiscals-tjensternes afskaffande, V. i48o.
,, N:o 121, i anledning af väckt fråga, att Utskottets
förslag i dess Betänkande N:o 4* * rörande afgifter, som
sjöfarande erlägga vid Ny Elfsborgs Fästning, måtte
utsträckas i afseende pi Waxholm. V. i48o.
,, N:o 122, i anledning af gjorde anmärkningar vid Ut¬
skottets Betänkande N:o 32, rörande väckta motioner
om ändring i Författningarne, angående allmänna vä¬
gars underhållande vintertiden, V. i48o.
„ N:o 123, angående Bibeltrycks-tunnans användande till
sitt ursprungliga ändamål, V. i48o.
„ N:o ia4. i anledning af motion om en underdånig an¬
mälan hos Kongl. Maj:t, med afseende å den närva¬
rande ofullständiga sammansättningen af Kongl. Majlis
Stats-Råd. V. 1391.
„ N:o 125, i anledning af återremiss å Betänkandet N:o
83, angående Kongl. Theaterns indragning och utar-
rendering till enskilde, samt om rättighet för enskil¬
de att anlägga Theatrar i Hufvudsladen, m. m. V.
i395.
„ N:o 126, i anledning af väckta motioner om upphö¬
rande af böter för försummad lefverering till Stora
Kopparbergs bergslag af ränte- och mantalskohlen.
v, 1395.
,, N;o 127, i anledning af anmärkningar vid Utskottets
Betänkande N;o bi, om Bro- och Quai-afgifter för
målbara våta varor, som till Stockholm sjöledes in¬
komma. VI, 4.
„ N:o 128, i anledning af motion, om reglering af Pa-
i5
storaten på Gottland och föreskrifter om Syn å Prest-
gårdsbyggnader derstädes. Vf. ir.
Allmänna Besvärs- och Economi-Utskottets Betänkanden, Me¬
morial och Utlåtanden:
,, N;o 129, om arfvode för extra Cancelli-biträde. VII. 162.
„ N:oi3o, om upphörande af Fyr-, Båk-och Lots-afgifter-
ne, samt om ändring i nu gällande Lois-Reglemente.
VII. 162.
,, N;o i3i, angående förenkling af Titulaturerne i Em¬
betsskrifvelse!'. VII. 163.
,, N:o i32, angående skyldighet för vid Bruk eller hos
Menigheter anställde Läkare att under krig tjenstgöra
vid Armeen. VII. >63.
,, N:o 133, rörande slafveriets afskaffande på Ön S;t Bar¬
thelemy. VII. i63.
„ N;o 134? rörande vilkor för befordran till Länsmans-
tjenster. VII. >63.
,, N;o >35, angående Dislricts-fördelning inom Stockholms
Län vid de årliga Markegångs-taxornes upprättande.
VII. 165.
,, N:o i36, om åtgärder i afseende på Rikets Sjömakt,
till handelns tryggande. VII, >65,
„ N:o 137, i anledning af väckt förslag, alt Bevärings-
skyldige å Öland samt inom Norra och Södra Möre
Härader af Calmar Län hädanefter må till vapenöf-
ningar sammanträda vid Calmar Stad. VII. i65.
„ N:o i38, i anledning af väckta motioner om Prester¬
skapets aflöning. VII. l65.
,, N:o 13g, i anledning af väckta motioner om förändring
af lönevilkoren för Preste-Adjuncter i allmänhet, samt
om inrättande af Sacellanier i Lunds Stift. VII, i65,
„ N:o i4o, angående stångjernsmidet och den gröfre jern-
handteringen samt kol handeln i Riket. VII, 169.
,, N;o l4i, i anledning af återremiss å Betänkandet N:o
116, om dubbla årsberäkningen vid befordran till Ec¬
clesiaslika Embeten och tjenster. VII. i65.
,, N;o l42, i anledning af återremiss å B tänkandet N:o
iiq, angående Stapelsladsrätt för köpingen Döder¬
hultsvik. VII, i65,
,, N:o i43, i anledning af motion, att en del göromål,
som nu tillhöra Karamar-Collegium, må åt Kongl.
Majlis Befallningshafvande öfverlåtas, VII. i65,
,, N:o i44, med återlemnande af en motion om revision
af förvaltningen af S:t Barthelemy. VII. 447-
,, N;o >45, i anledning af motion, att ön S:t Barthelemy
må till Danmark öfverlämnäs. VII. 447'
,, N:o 146, i anledning af återremiss af Utskottets Be¬
tänkande N:o g5j angående bestämmande af sättet för
kolmätning inom Bergslagerne, VII. 447>
„ N;o 147, i auledniog af återremiss af Betänkandet N;o
i6
5i, angående upphörande eller rättelse i den afgift,
som erlägges till Commendanten i Elfsborgs Fästning
af Fartyg, som komma från Götheborg eller dit af¬
gå. yii. 447.
Allmänna Besvärs- och Economi-Vlskoltets Betänkandcn, Me¬
morial och Utlåtanden:
„ N:o 148, i anledning af återremiss af Betänkandet N;o
124, angående väckt motion om en underdånig an¬
mälan hos Kongl. Maj:t, med afseende å den ofull¬
ständiga sammansättningen af Siats-Rådet. VII. 447•
„ N;o 149, i anledning af återremiss å Betänkandet N:o
66, om föreskrift för Embetsverk och myndigheter,
sorn ega att tillsätta underordnade Tjenstebefattnin-
gar, att dertill icke anställa andia än infödde Sven¬
ske män, utan särskild tillåtelse af KoDgl. Maj;t. VII.
447-
„ N:o i5o, i anledning af återremiss å Betänkandet N:o
ri3, rörande nedsättning af Tullen å trädvaror, som
skeppas från Sverige till Danmark och England. VII.
447-
„ N;o i5i, i anledning af återremiss å Utskottets Betän¬
kande N;o 68, om Elementar-Läroverker.s reorgani¬
sation och utvidgning af Fi ösö Skola i Jemtland. VII.
447-
„ N;o 1Ö2, i auledning af återremiss af Betänkandet N;o
74, angående Köpings-privilegier för Trelleborgs By.
VII. 447-,
„ N;o i53, i anledning af återremiss af Betänkandet N:o
g4, rörande skyldighet för Rikets Stapelstäder att hålla
sallupplag, VII. 447.
,, Wto i54, i anledning af återremiss af Betänkandet N;o
101, angående väckt motion om upphörande af den
afgift, sora erlägges för begagnande af vägarne å Kongl,
Djurgården. VII. 447-
„ N:o 155, förslag till sammanjemkning afRiks-Ståndens
skiljaktiga beslut, i anledning af 6 punkten af Be-
tänkanden N;is 4t 0(dt ito, angående anmälan hos
Kongl. Maj;t af underdånig önskan, att fullmakter å
namn, heder och värdighet, utan verklig tjenstebe¬
fattning, icke må meddelas. VII. 447-
„ N;o i56, i anledning af återremiss å Betänkandet N;o
96, rörande motioner om inskiänkning af landlman-
naseglationen. VII. 447-
„ N;o i57, om samraanjemnkning af Riks-Ståndens skilj¬
aktiga beslut, i anledning af Utskottets Betänkanden
N;is 109 och 140, angående stångjernssmidet och
den gröfre jernhandteringen samt kolhandeln i Ri¬
ket. VII. 47°-
„ N:o 15ö, i anledning af väckt motion om tillsättande
'7
af Commiteer för att utarbeta förslag till en förän¬
drad National-representation. VII. 525, 6^0.
Allmänna Besvärs- och Economi-Utskottets Betänkanden, Me¬
morial och Utlåtanden:
,, Wto 159, angående en till Utskottet öfveilemnad mo¬
tion, om revision af förvaltningen utaf ön S;t Bar¬
thelemy. vii. 543.
„ Wto 160, om sammanjemkning af Riks-Ståndens skilj¬
aktiga beslut, i anledning af Betänkauderne N:is 116
och i4i. VII. 543.
„ N:o 161, i anledning af Riks-Ståndens olika beslut, i
fråga om förslag till allmänna stadganden för Folk¬
undervisningens befrämjande. VII. 626,
„ N;o 162, angående verkställd votering, i anledning af
Riks-Ståndens olika beslut, i fråga om förslag till för¬
nyad Föiordning angående grunderne och vilkoren
för hemmansklyfning samt afsöndring af jord eller
annan lagenhet från hemman. VII. 626.
,, N;o 163, angående anställd votering, i anledning af
Riks-Ståndens skiljaktiga beslut angående förslag till
Lag för Sockenstämmor och Socken-Nämnder. VII.
626.
,, N:o 164, om anställd votering, i anledning af Riks-
Ståndens skiljaktiga beslut, angående föreslagen Stad¬
ga om Fattigvården i Riket. VII. 626.
,, N:o 165, i anledning af återremiss utaf Betänkandet
N:o 158, angående tillsättande af en Comité' för att
utarbeta förslag till en förändrad Nalional-repiesenta-
tion, VII. 640.
Allmänna byggnader, om alla hemmans deltagande i byg¬
gande och underhåll deraf. Lag-samt Allmänna Be¬
svärs- och Economi-Utskoltens Betänkande Wto 38,
VI. 483.
f. d. Allmänna Magazins-Fondens Räkenskaper, angående.
(Se Anmälan 79.)
Allmänna Magazins-Ärendcrne, om upphörande af Revidons-
Contoiret för utredningen af desamma. (Se Anmä¬
lan 148).
Allmänna Ärenders Beredning, om fortfarande tills vidare af
anslaget derföre. Kongl. Mapts Nådiga Proposition,
III. 18, 26—28. Anförande i anledning deraf, III.
744- Stats-Utskottets Utlåtande N:o 194. IV. 167—
172. Expeditions-Utskottets förslag till Rikets Stän¬
ders underdåniga Skrifvelse!' N:o 65, IV. 673, och
N:o ioo, IV. 844- (Se vidare Hillvud-Titel Andra.)
,, om rättighet för Ledamöterne deri, att såsom pension
bibehålla de af dem, i sådan egenskap, innehafde arl-
voden. Stats-Utskottets Utlåtande N:o 4°°> VI. Ii4'
— Svar på återremiss. Stats-Utskotlets Utlåtande
Regist. o/v. Borg.-St. Prot. vid Riksd, 184.0, 1841• 2
i8
N:o 43g, VII. 19. Expeditions-U1 skottets förslag
till underdånig Skrifvelse W:o 287, VII. 188.
Allmänningar, Härads-, om dispositionen, fördelningen och
förvaltningen deraf. Lag- samt Allmänna Besvärs-
och Economi-Utsktttens Betänkande N:o 6, IV. 5o6.
— Svar på återremiss. Samma Utskotts Utlåtande
W:o 64. VII, 3o2.
„ om deras förvaltande, enligt samma grunder som Krono-
parker. Lag- samt Allmänna Besväis-och Eco >omi-
Utskottens Utlåtande Wto 65, VII. 3o3.
„ Socken-, om eftergift al Kionans rätt till skatt deraf
1 vissa fall. Lag- samt Allmänna Besvärs- och Eco-
nomi-Utskottens Utlåtande Wto 5g, VII. 3ot.
Alm, Maria Ghristina, om u; bekommande af begrafnings¬
hjelp efter hennes man, afl dne Räntmästaren J. F.
Alm. Stats-Utskottets Utlåtande Wto 126, II. 1081.
Alniarestäk, upprensning deraf. (Se Anslag för en gång, g). )
Alsing, G. A. (Se Eftergift.)
Alun-tionden; dess beräknande bland Slatsveikets inkomster.
Stals-Utskottets Utlåtande W;o 64, to punkten, II.
848.
Amanuenserne vid Kongl. Bibliothrket. (Se Bibliotheket.)
Amiralitets-Krigsmans-Cassan, dess rätt till under vacance-
och ligge-tiden uppkomna lönebesparingar vid Sjö-
Staten. Slals-Ulskoltets Utlåtande W;o 147, II. 1 1 1 1.
Expeditious-Utskottets förslag till underdånig Skrif¬
velse Wto ig5, VI. 5o.
„ dess ersättning för Centonal-afgifterne. (Se Anslag 3g.)
„ om upphörande af de afgifter till densamma, som er¬
lagts vid rusthålls-köp m. m. Stats- samt Allmän¬
na Besvärs- och Economi Utskottens Utlåtande Wto
99, VI. 17. —Svar på återremiss, Samma Utskotts
Utlåtande Wto 156, VII. ug.
Anagrius, Commissarie vid f. d, General-Assistance-Conto-
ret, om eftergift af honom ådömde böter. Stats-
Utskottets Utlåtande Wto 192, III. 557.
Anders Danielssons Enka. (Se pension.)
Andersson, S., Hof-Rätts-Coraraissarie, ora eftergift å öfver-
ränta å e<t Discont-lån. Banco-Utskottets Utlåtande
Wto 62, IV. 532.
Andre Landtmätare-beslällningarnes indragning, fråga der¬
om. (Se Landtmålare.)
,, Lif-Gardel, (Se Hufvud-Titel Tredje. Anslag 25.)
Anmälan af Rikets Ständers Revisorer år 18351 Stats-Ut-
skoltets Utlåtande Nto 76, §§. 1—66, III. 456—^62.
— Svar på återremiss å nämnde Utlåtande. Stals-
Ulskottets Utlåtande Wto 28g, IV. 686.
1:0 om tiden för Revisorernes granskningsrätt. lil. 456.
2to om säl skild column i Capilal-räkningen för utgifts-
'9
anslagen, utvisande besparing eller brist för hvarje
anslag. III. 456.
Anmälan af Rikets Ständers Revisorer år i835:
3to om ölverskridandet i832 och i833 af de till utgifter
under Andra Hufvud-Tileln anvisade summor. III.
456.
4to om skjuts- och tractaoients-ersältningen till tillförord¬
nade Landshöfdingen Adlersparre under Landshöfdin¬
gen von Törnes tjenstledighet. III 457-
5:o om arfvodena lill Vcxel-Controllörerne i Stockholm
och Götheborg. III 457-
6:0 om licjviden af Kongl. Theaterns skuld. III. 457-
7:0 om förskottet af i5,ooo R:dr, emot ersättning af 1833
års anslag för strörorensningar och lättade vattencom-
municationer. III. 457.
8:0 om de, å 1834 ^1S anslag för publika byggnader i huf-
vudstaden, anticipationsvis utbetaldte 4 i33 Rtdr 46
sk. lill reparationer å casei n- och stallbyggnader för
Lif-Gardet till häst. III 457-
g;o om ett Kammarherren B. Rosenblad til lagdt expectance-
arfvode på anslaget för Minister-Staten. lil. 45y.
ioto om en rese-ersättning till Lands-Secreteraren i Ble¬
kinge Län, Lagmannen C. Möller. III. 4^7*
t t;o om de Majoren Montelius tillagde årliga gratificatio-
ner, III. 457.
12:0 om Majoierne J. A. Hjelmstjerna och Luthman samt
Capilainei ne F. Vngin och E. af Kleicker bevilja¬
de understöd. III ^5(7.
n3:o om ett Advocat-Fiscalen P. Staaff tillagdt arfvode
lil. 457.
14:0 om undsättnings-åtgärderne efter 1832 års missvext i
Wester- och W01 rbollens Län samt Jemtland. III. 457.
i5:o om controllen å chai tering af handlingar i lands-or-
terne. III. 457-
16:0 om formen för Kongl. Krigs-Collegii A r t i 11 er i—A fdel—
nings räkenskaper. III. 4^7.
17:0 om en af Commerce-Rådet Weuman verLställd leve¬
rans af ekvirke. III. 4$7'
18:0 om åtskillige i Kongl. Krigs-Collegii Arlilleri-Afdelning
upptagne äldre balancer. III. 4^7-
10:0 om förskott, som från Kongl. Krigs-Collegii Arlilleri-
Afdelning uppburits af Chefen för Geneial-Adjutants-
Expedilionen och af Lieutenanten Segerdahl, samt
om en fordran hos Öfverste Bildt. III. 457-
20:0 om en Kronans fordran hos Capitainen Tidholm. III.
457-
21:0 om krutproberingen vid Fliseryd och Torsebo krut-
biuk. III. 457.
20
Anmälan af Rikets Ständers Revisorer år 1835j
22:0 om Öfversten Heideman och Cornetten Scheffer tillagd
resekostnad och Iraciaments-ersättning. III. 4^7.
23:o om Krigs-Collegii Ant i Iler i-A fdel m ngs skuld för inköp
af Mariebergs egendom. III. 4^7-
24:0 om öfversfct idandet af anslaget för Kongl. Krigs-Colle- >
gii Artilleri-Afdelning för åren i832 och l833. lil.
457
25:o om inköp af Ryttinäsliren Akersteins patent-rätt å en
ny sadelmundering. III. 4^7-
26:0 om utbetalningar lill repar ations-ai beten vid Mariae¬
berg och vid Haga Lustslott. III. 4^7-
27:0 om de i Kongl. Krigs-Collegii Fortifications-Afdelnings
hufvud-böcker förekommande/äldre balancer. III. 457-
28:0 om f. d. Landshöfdingen Grefve N Gyldenstolpes skuld
till Kongl. Krigs-Collegii Mi I i t iae-Boställs-A fde J ning.
III. 457.
29:0 om den Krigs-Rådet Lorichs’ enka utur Kongl. Krigs-
Collegii Militiae-Boställs-Cassa trllagde pension. III. 4^7.
3o:o om Militiae-Boställs-Cassans ränte-fordran hos Fält-Se- '
creteraren Herlenius. III. 457-
31:0 om den i Kongl. Krigs-Collegii Utrednings-Afdelning
balancerade fordran hos Kongl. Spanska Regeringen.
III. 457.
32:0 om skade-ersättningen till Gästgifvaren Widgren. III.
457.
33:o om anslaget af 5oo R;dr till hvartdera af Gardes-Re-
gementerna för inköp af instrumenter och musika-
Iier. III. 457—461-
34:o om åtskilliga tili Kongl. Krigs-Collegii Ulrednings-Af-
delnings räkenskaper balancerade förskott lill Capi-
tainen Söderberg, General-Lieutenanlen Baron Ce¬
derström, Herr General-Adjota nten för Arméen, till
Öfversten Grefve Rosen och Ryttmästaren Åkerstein.
III. 46 r.
35:o om Mötes- och Tross-pa ssevolance-fonderne. III, 461.
36:o om en af Kongl. Krigs-Collegium meddelad ersättning
för beklädnads-persedlar, hvilken icke blifvit i Kongl.
Flottans Stockholms Stations räkenskaper uppförd.
III. 46i.
37:0 om afskrifningen af ett Instrumentmakaren Wallin
tillagdt förskott. III. $61.
38:o om Contre-Amiralen, Gi efve Cronstedts löne-föi möner,
m. ro. III. 461.
3gto om ersättningen till Skeppsholms församlings kyrko-
cassa för förlorad tomthyra. III. 4öI-
4o:o om upphandlingar vid Stockholms och Götheborgs
Stationer af Kongl. Flottan, de der ické grundat sig
på afslutade contract. lil. 461.
Anmälan af Rikets Ständers Revisorer år 1835:
4i:o om ett förskott af Lots- och Fyringsmedlen till Com-
mendants-Embelet å Carlstens fästning. III. 461.
42;o om 2tne gratificationer till Majoren C. F. Meijer och
Capitainen J. G. Schander af extra Stals-anslaget
för Kungsholms fästnings-byggnad. III. 4^r.
43:o om inskränkning i den talrika Tull-personalen i vissa
städer, särdeles i gränsstäderne emot Norrige. III, 46i.
44;o om de uti Post-verkets hufvud-bok för år l833 /upp¬
tagne äldre balancer. III. .461.
45;o om angelägenheten att vid Post-verkets hufvud-bok
bifoga ett Inventarii-conto. III. Iföl.
46:o oro afskrifningen af Seraphimer-Oi dens-Gillets i räken-
skaperne balancerade skuld till Kuopio Läns Laza¬
rett. III. 461.
47:0 om en utlåning af Numer-Lotteriets Brudgåfvefond,
III. 461.
48:0 om föreslagna förändringar i Salpeter-fordens läken-
skaper. III. 461.
49:0 om utur Salpeter-fonden förskjuten resekostnad och
ersättning åt Kronofogden Wennerbom samt arfvode
för renskrifning af fondens hufvudböcker. III. 461.
5o:o om Salpetei fondens proprie balancer. III. 461.
5t;o om räntan å det Hof-Marskalken, Grefve C. F. Posse
tillagda lån utur Salpeterfonden. III. 461.
5210 om Salpeterfondens fordran ho« Majoren Silfver'sparre
i lifstiden för salpeter-sjudningspannor. III. 461,
53:o om redogörelsefotmen för Statsanslaget till publika
byggnadernes i Hufvudstadeo underhåll. III. 46*.
54:o om åtskilliga mindre reparationer å Kronans i Hufvud-
staden varande, lill boställshus anslagne publika bygg¬
nader. III. 461 ■
55:o om underhållet af Lif-Gardets till bäst Casein- och
Stallbyggnad. III. 4^1.
56:o om de i Convoy-Commissariatets hufvudbok för i833
balancerade fordringar. III. /^6l.
öy.o om f. d. Genei al-Consuln i Algier, Canzli-Rådet Lägen¬
hetens löne-ersättning. III. 461.
58:o om en Coromendeur-Capitainen Lagerberg beviljad af¬
skrifning af 561 R;dr 28 sk. 1 r:st. III. 461.
5g;o om vedåtgången för Convoy-Commissariatets behof.
III. 46i.
60:0 om indragning af Convoy-Commissariatet. III. 461.
61:0 om Kongl. Myntverkets förval tning. (Se Anmälan i58._)
62:0 om utlåning af Invalidhus-fondens behållningar. III. 46r.
63;o om en ersättning af Invalidhus-medlen till enkan Lind¬
berg. III. 46*—462-
64:o örn Carl Gustafs stads Gevärsfactori. III. 462.
65:o om förhöjning i pensionsbeloppen lör vissa classer af
delegare i Civil-Slatens Pensions-inrättniog. III. 462.
22
Anmälan af Rikets Ständers Revisorer år i835:
66:0 om Fängelserne och G01 rections-inr ätlningarne i Riket.
lill. 462.
Anmälan af Rikets Ständers Revisorer år 1837: Slats-Ut-
skoltets Utlåtande N:o 76, §§. 67—i3o;
67:0 om anmärkningsanledningar i åtskilliga frågor. lil. 462. >
68:0 om spanmåls-tillökningen för lönerne vid Post-Verket
i835. III. 462.
69:0 om till Majoren C. M. Montelius åren 1834 oc^ 1835
utbeialde giatificationer. III. 462.
70:0 om afskrifning af den brist, som uti i835 års Riks¬
hufvudbok å 7tde Hufvud-Titeln uppkommit, i följd
af förnyad praesci ipt ionsl id för uttagande af åtskilli¬
ga i Räntekammaren qvarliggande äldre anordningar.
III. 462.
71:0 om lili Gabinelts-Cassan år 1834 •* 6:de Hufvud-Titeln
utanordnade 5o 000 R:dr. III. 462.
72:0 om afskrifning af det utaf g:de Hufvud-Titeln Instru-
roentmakaren Wallin beviljade lån. III. 462.
73:0 om Magazins-omkostnader och transportförluster m. m.
för Slals-Verkets Spanmål. III. 462.
74;o om den å öfverskotten af Stats-Verkets inkomster an¬
ordnade utgift för Cours-diffeience, i afseende å Dan¬
ska Fyringsroedel. III. 462.
75;o om ersättningen för bristande Proste-tunna i Westra
Fernebo Contract. III. 462.
76:0 om den å öfverskotten anordnade kostnad för utmynt-
ning af koppar-skiljemynt. III. 462.
77:0 om afskrifning af Uddevalla Cuihus skuld lill Medici-
nal-fonden. III. 462.
78:0 om förluster för Stats-Verket år l834 å spanmål. III.
462.
79:0 om rättelse uti f. d. Allmänna Magazins-Fondens rä¬
kenskaper. III. 462.
80:0 om förlust å de spanmåls-qvandteler, hvilka anvisats
till Jemtlands Läns undsättning efter i832 års miss¬
växt. III. 462.
81:0 om det Handelsbolaget i Umeå Eric Forssells söner af
Creditiv-Fonden erhållna penninge-förskott. III. 462.
82:0 om uppförandet i Lands-Contorens redogörelser af af-
betalningar å undsältnihgsskulderne under calender-
årets första tertial. III. 463.
83fo om levereringen af medel för försåldt stämpladt papper.
III. 464.
84:0 om uti Avesta Bruks-Direclions räkenskaper balance-
rade 5o R;dr. III. 464-
85;o om Post-Verkets förlust å en kopparångpanna. III. 464.
86:0 om afskrifning af förskott till Mynt-Verket a to,000
R;dr. III. 464.
87:0 om controllen å Tull-Verkets uppbörd. III. 465.
23
Anmälan af Rikets Ständers Revisorer år 1837;
88:0 om dröjsmålet med Tull- och Gonvoy-medlens inbe¬
talning. III. 465.
89:0 örn det från Convoy-Cassan af Ganzli-Rådet Lager¬
heim uppburne räntefria förskott 6,000 R:dr. III. 465.
goto om t. f. Consulo i Algier S. F. Schultzes löneförmå¬
ner. III. 465.
91:0 om det dryga beloppet af åtskilliga uti Gonsulernes räk¬
ningar upptagna utgifter. III. 465.
92:0' om den för Convoy-Commissariatet uppkomna förlust
1 afseende å presenter, som uppköpts i ändamål att
afsända till Algier. III. 466-
93:o om Convoy-Commissariatets läkenskaper. III. 466.
g4:o om formen af Kongl. Krigs-Collegii Artilleri-Afdel-
nings räkenskaper. III. 466.
95;o örn skulden för inköp af Maiiasbergs egendom. III.
466.
96:0 om kostnaden i anledning deraf, att hvalfvén till Krut¬
huset på Ridö i i Mälaren nedrasat. III. 466.
97:0 om kostnader, i följd af den åt Ryttmästaren Åker¬
stein uppdragna befattning med anskaffande af sadel-
ställningar. III. 466.
98:0 om användande af medel, som influtit för försåldt
Krut och Salpeter, lil. 466.
ggto om en ersättning för Exercis-ammunition, lil. 466.
100:0 om fordran för 1822 års K rutförsäljnings-expedition
lili Medelhafvet. lil. 466.
101:0 om i Kongl. Krigs-Collegii Fortifications-Afdelnirgs
räkenskaper balancerade äldre fordringar. III. 456.
102:0 frågan om inköp af f. d. Sjöstedtska egendomen för
Lif-Gardets till häst begagnande. III. 466.
io3:o om f. d. Landshöfdingen Grefve Gyllensiolpes skuld
till Militias-Boställs-Cassan. III. 466.
io4:o om Militiae Boställs-Cassans skuld. lil. 466.
io5:o om Archiv-Cas^äns hos Milit ae-Boställs-Gassan egan¬
de fordran. III. 466.
106:0 om Kammereraren Schagersli örns foi dran. III. 466.
107:0 om fouden lill bebyggande af Öfverste-Lieutenants-
bostället Aby vid Helsinge Regemente. III. 466.
108:0 om särskildt arfvode för Milit as-Cassans bokslut.
III. 466.
109:0 om åtskilliga Kongl. Krigs-Collegii Utiednings-
Afdelnings fordringar. III. 466.
110:0 om Unednings-Afdelmugens läkenskaper. III. 466.
lilio om öfverskridandet af anslaget för Exercis-Sqvadro-
nen. III. 466.
112:0 om ett lörskott i och lör Garnizoneo å Carlsten. III.
466.
u3:o om Carl Gustafs Stads Gevärs-Facloris skuld lill
Salpeter-fonden. III. 466.
24
Anmälan af Rikets Ständers Revisorer år 1837:
n4:o om värdet af Carl Gustafs Gevärs-Facloris hus och
byggnader. III. 4^7-
n5:o om den till Carl Gustafs Stads Gevärs-Factori af
Kongl. Krigs-Collegium förskjutne förlugssumma, III.
467.
116:0 om låneförsträckningar från extra anslagen till För¬
svarsverkets iståndsättande till de ordinarie. lil. 4^7-
117:0 om bristande verkställighet af mellan Kongl. Krigs-
Collegium och leverantörer ingångne contract. III.
467.
118:0 om förskottet till Carl Gustafs Stads Grvärs-Faotori
för 1812 års gevärs-leverance. III. 467.
119.0 om förräntningen af det vid i83o års Riksdag bevil¬
jade extra anslag för Försvarsverkets iståndsättande.
lil. 467.
120:0 om anslaget till skrifmaterialer och expenser för För¬
valtningen af Sjö-Ärendena och General-Adjutants-
Expeditionen för Flottan. III. 467.
I2i:o om åtskilliga utaf Förvaltningen af Sjö Ärendenas
Extra-medcls-anslag bestridda utgifter. III. 4^7-
122:0 om olikheten i beräkningen af vacance-månader vid
Flottans stationer. III. 469.
i23:o ora anslaget till Skeppsholms kyrkobyggnad. III. 469.
124:0 om redovisnings- och bokföringssättet hos Förvaltnin¬
gen af Sjö-Ärendena och Kongl. Flottans stationer.
lii. 469—471-
i2Ö:o om besparingar ne på Flottans Extra- och Expectance-
stater. III. 472-
126:0 ora inventering af ekevirkes-förråden i Carlscrona.
III. 472*
127:0 om redovisning för anslaget till vattenledningen vid
Carlscrona. III. 472-
128:0 om redovisning för åtskilige utur Strömrensnings-
fonden meddeldte äldre förskott och lån. III. 472.
129:0 om Ölver-Intendents-Embetets räkenskaper. III. 472.
r3o:o om Stuterierne i Riket. III. 472,
Anmälan äf Rikets Ständers Revisorer år 1839: Slats-Ut-
skottets Utlåtande N:o 76, §■ 131—2l4, lil. 472—491*
i3i:o om anmärknings-anledningar, som blifvit öfverlem-
nade till Constilutions-Utskottet. III. 472,
132:0 om Stats-Ver kels s. k. Grund- eller Reserv-fond. III.
472.
i33:o om anslaget till meublers underhåll å Kongl. Slo ttet
samt ved och kol för de Kongl. Hofven. III. 472-
i34:o om anslaget för Kongl. Hof-stallets utfodring. III.
472-
i35:o om de under Ulricsdals lustslott hörande lägenheter-
ne Beijlon och Ulricsdal. III. 472-
25
Anmälan af Rikets Ständers Revisorer år 1839:
i36:o om den Majoren Montelius tillagda gratification, III.
472- „
137:0 om förskott å Fouragerings-anslagen för Lif-Gardet
till häst och Kronprinsens Husar-Regeroente, III. 472.
l38:o om förskottet, efter Riddarholms-kyrkans brand, till
densammas förvarande, III. 472.
139:0 om ett förskott för en ridbanas uppförande vid Lif—
Gardets till häst Casein, III. 472.
l4o:o om beviljade medel för stohållningen i Skåne och
hingstars från Strömsholm kringförande, III. 472.
i4i:o om ett bidrag till Götha Canal-Bolag, III. 472.
142:0 om aflöningen tili Länsmännen i Lappmarken, III.
472.
i43:o om utlåningen af de från Landt-Ränlerien aflemnade
depositions-medel från äldre åren, III. 472.
l44:° om uraktlåtet balancerande i räkenskaperne afStats-
Verkels fordran hos Barlhelemy-fonden, III. 472.
l45;o om debiteringen af den utaf Embets- och Tjenste-
mäns löner utgående Centonal-bevillning, III. 472.
146:0 om en 1 1837 ars räkning för Luleå Fögderis Krono-
tionde-bodar balancerad post, III. 472-
147:0 om strängare tillämpning al författningarnes stadganden
om dagaböter för de Magazins-förvaltare, hvilka un¬
derlåta att inom rätt tid inkomma med löreskrifne
rapporter och redovisningar, III. 472.
148:0 om upphörande af Revisions-Contoret för Allmänna
Magazins-ärendenas utredning, III. 472—
r4g:o om afski ifning af Stats-Verkets fordringar lör undsätt-
nings-anstallerne efter 1826 års missväxt, lil. 475.
l5o:o om de år i835 af Handels-Bolaget Eric Forsells sö¬
ner till Spanmåls-Creditiv-fonden inbetaldte 600 R:dr,
lil. 475.
i5i:o om återbetalning af från Creditiv-fonden utlemnad
spanmål, III. 475.
i52:o om afskrifning af prisskillnad för undsättnings-span-
mål i Norrbottens Län, III. 47$.
i53:o om verkställande af Spanmåls-Creditiv-fondeus oaf-
slutade liqvider, III.
i54:o om förlusten å undsättnings-spanraål, som uppsändts
till Jemtlands Län efter i832 års missvext, III. 47^
—476.
i55:o om de räntefria förskott, hvilka, emot borgen, tillde¬
las enskilda personer, i ändamål att åt behöfvande
tillhandahålla spanmål efter bestämda pris, III. 477.
i56:o om öfverlåtelse till Grosshandlanden C. F. Liljewalch
af spanmål till undsätmings-behöfvande i Norr- och
Westerbottens Län, III, 477-
i6
Anmälan af Rikets Ständers Revisorer år i83g:
157:0 om inlefvereringen af influtna medel för forsåldt stära-
pladt papper. III. 4?8-
i58:o om Mynt-veikets räkenskaper. III. 478-
i5g:o om halten och vigten af det nyare silfver-myntet.
III. 478.
160:0 om Post-verkets fordran hos Norrska Stats-Verket.
III. 478.
161:0 om Tull-Förvaltaren Fine'rs uppbörds-brist. lil. 47^*
162:0 om en Casseurs-Contoret vid Tull-Verket i Göthe¬
borg påförd balance, III. 478.
l63:o om arfvodena för två extra Rese-Inspeclorer för Tull-
Verket. III. 478.
164-° om den för Tull-Verkets hemliga utgifter anslagna
summa. III. 478.
i65:o om Kongl. Nuraer-Lotteriet. III. 478.
166:0 om en ersättning till I. d. Consuln i Algier, Canzli-
Rådet Lagei heim. III, 478.
167:0 om en löne-ersättning af Convoy-medlen till f. d. Con¬
suln i Algier S. F. Schultze, lil. 47^.
168:0 om Norriges bidrag till Handels- och Sjöfarts-fonden,
III. 478.
i6q;o om skulden för inköp af Mariaebergs egendom. III.
478*
170:0 om ersättning för kostnaderne för den Rytt mästaren
Åkerstein uppdragna befattning med sadelställningars
anskaffande och om arfvodet åt honom. III. 478-
17U0 om kostnaden för transport af ett palli bergskrut
från Torsebro bruk till Åhus. lil. 478-
172:0 om uppförande i Carl Gustafs Stads Gevärs-Factoris
hufvudbok af värdet af Factoriets hus. III. 478.
173:0 om del i 1837 års stat för Carl Gustafs stads Fac-
tori till nybyggnad bestämda anslag. III. 478-
174:0 om kostnaderne för åtskilliga i Christianstad uppför¬
da hus. III. 478-
175:0 om fordran, i anledning af den till Medelhafvet år
1822 verkställda Ki utför säljniogs-expedition. III. 47&.
176:0 om Kr igs-Collegii Artiller i-Afdelnings fordran hos Co-
lon ial -Äreu der nes Departement. III. 479.
177:0 om Kronans fordran i följd af aflidne Krigs-Casseu-
ren Brattströms balance. III. 479-
178:0 om Tyg-Capitainen Gumselii och Tygvaktaren West¬
grens balance. III. 479.
179:0 om Caprtainerne Tharas och Aschlings balancerade
skulder till Kongl. Krigs-Collegri Artilleri—Afdelning.
IIL 479-
180:0 om köpeskillingen för Repslagaren Sjösted Is Concurs- .)
massas å Ladugårddandet belägna egendom. III 479*
181:0 om anslaget till Topographiska Corpsen. III. 479*
182:0 om Militiae-Boställs-Cassans räkenskaper. III. 479-
27
Anmälan af Rikets Ständers Revisorer år 1839:
i83:o om Landshöfding GyHenstolpes skuld till Militias-Bo-
ställs-Cassan. III, 479-
184:0 om arfvodet för upprättandet af Militiae-Boställs-Cas¬
sans bokslut. III. 479-
i85:o om felande säker hets-handlingar för 2:ne från Mili—
tiae-Cassan meddeldte lån. III. 479-
186:0 om 1 äkenskaperne för Kongl. Kr igs-Collegii Utred -
nings-Afdel ning. m. 479- . ...
187:0 om anslaget till rese- och tiactamenlskostnader för
militaire Embets- och Tjenstemän. III. 479-
i88:> om saknad liquid för Uti ednings-Afdelnirigens hos
Kongl. Spanska Regeringen egande fordran. III. 479
189:0 om rese- och tractamentspennirgar för Ledarnöler-
ne uti en i Hernösand hållen Krigs-Rält. III. 479-
190:0 om anlicipalioner å Kongl. Krigs-Collegii Uti ednings-
Afdelnings anslag. III. 479-
191:0 om anticipationcr å anslaget till Exercice-Sqvadr o-
nerne. IIL 479.
192:0 om Kongl. Ki igs-Acaderuiens räkenskaper. III. 479’
ig3;o om Hofslagaren Engvalls skuld. lil. 479*
ig4:o om den vid 1837 ^rs s^ut ‘ Förvaltningens al S|ö-
Ärenderna hufvudbok balancerade behållning. III.
480.
195:0 om Kamrer Kiutmeijers rätt att uppbära Kamroar-
drängslön vid Stockholms Station af Kongl. Flottan.
III. 48o.
196:0 om beviljade årliga arfvoden till f. d. Varfs-Com-
missarien Rääf, Capitainen Sjöbohm, Amiralen La¬
gei bjt Ike, Casseuren Poller och Capitainen d’Ailly.
lil. 48o.
197:0 om aifvoden till Militär-Ledamöter ne af Kongl. Flot¬
tan i Kongl. Krigs-Hof-Rätten. lil. 48o.
198:0 om slopningen af åtskilliga Kanonslupar. III. 480.
199:0 om Sjö-aflöningen under i836 års expedition med
Corvelten Najaden, III 480.
200:0 om inköpet af en samling vetenskapliga böcker för
Flottans behof, tillhöliga Capitainen Carlsunds Enka.
lil. 48o.
201:0 om förlusten genom Krono-Ångfartyget Odins strand¬
ning. III. 480.
202:0 om Inventar ii-förteckningars insändande jemte Flot¬
tans räkenskaper. III. 48o.
2o3:o om revisionssättet af anslagen för arbeten i Clar-och
Byelfvarne samt Stångån, och för Hamn- och Quai-
byggnaden i Linköping. III. 48o.
204:0 om det årliga bidraget till Slångåns uppmtlddring.
III. 48o.
ao5;o om förskottet till rensning af Enköpings å, om anti-
cipation af i836 års anslag för Vatlen-coramunica-
28
tioner och om en utbetaloiog för trädplantering vid
Djurs årdscanalen. III. 480.
Anmälan af Rikets Ständers Revisorer år 1839:
206:0 om indrifoing af Handlanden Nelsons skuld i och
för ett af f. d. Strömrensnings-Comiten honom be-
viljadt Lån. III. 480.
207:0 om Hospitals- och Barnhus-fondens förvaltning samt
ora talrikheten af Kongl. Seraphimer-Ordens-Gillets
Tjenstemannapersonal. III. 480.
208:0 om formen för Kongl, Ölver-Intendents-Embe.tets rä¬
kenskaper. III. 480.
209:0 om reparalionerne af Lif-Gardets till häst Casern-
och Stallbyggnad. III. 481.
210:0 om förvaltningen af anslaget för byggnader och re¬
parationer å Stockholms Slott, III. 482.
211:0 om afskrifning af Salpeters-fondens fordran hos Carl
Gustafs stads Gevärs-factori, III. 482.
212:0 om upphörande af arfvodet från Salpeter-fonden till
Assessoren Plageman, III. 482.
2l3:o om upp'6'sning af Salpeter-Comite'en, III. 482.
2i4*o om mindre noggrannhet i hushållningens detailler
inom de förvaltande Verken, III, 482.
Anmärkning.- anledning dertill, i fråga:
1:0 om Stats-Rådets bristande fulltalighet. Constilutions-
Utskoltets Memorial N:o 22, IV. 3o2.
2:0 om DomkyrLo-tunnorna till Hernösands Stift. Con-
stilutions-Utskottets Memorial N:o 26, IV. 438—443-
3:o om nedsättning af utförsels-tullen å stångjern från
32 sl. till i6sk. per Skeppund. Constilulious-Utskot-
tets Memorial N:o 32, IV. 674. — Svar på återremiss.
Constilutions-Utskottets Memorial N:o 47» V. 658.
4:o om Stats-Rådets bristande fulltalighet. Constilutions-
Utskottets Memorial N:o 33, IV. 674—685. — Svar
på återremiss. Conslitulions-Utskoltels Memorial N:o
5i, V. 720.
5:o om skyldighet för Ernbets- och Tjensteman, hvilken
i och för Riksdagsmanna-rättens utöfvande njuter
tjenstledighet, att af sina löne-inkomster afstå, hvad
för bestridande af hans tjenstegöromål under tiden
erfordras. Constitutions-Ulskotlets Utlåtande N:o
4i, IV. 793.
6:0 om den, Jemtland åren i832 och 1833 meddelade
undsättning af spanmål. Constitulions-Utskottets Me¬
morial N:o 42, IV. 827.
7:0 om Stats-Secreterarne Grips och v. Hartmansdorffs
endtledigande före sanctionen å förslaget till Stats-
Rådets nya organisation. Constitutious-Utskottets
Memorialer N:o 41» IV. 793 och N:o 48, V. 658.
8:0 om förlängning af octroj för Wermlands Provincial-
29
Bank-Bolag. Constitulions-Utskottets Memorial N:o
120, VII. 622.
Anmärkning: anledning dertill, i fråga;
9:0 om Cabinetts-Cassan. Constitulions-Utskottets Me¬
morial K:o 121, VII. 622.
10:0 om anslaget till Flottan. Constitutions-Utskottets
Memorial N:o 122, VII. 622.
Anm'drknings-an\edn\ogat: Stals-Utskottets till Conslitutions-
Utskoltet remitterade anmälanden derom. Stats-Ut-
skottets Memorialer N:o 4> L 224> N:o 14, L 696;
N:o 18, I. 696; N:o 21, I. 696; N:o 3o, I. 696;
N:o 77, II. 225; N;o 256, lil. 707 och N:o 270, IV.
181.
„ till Constitutions-Utskotlet remitterade, inom Stån¬
det gjorde anmälanden derom, I. 66, i36, 178, 397;
II. 987, 1060; III. 456, 7l5; VI. 567.
Annexe-j Stom-j Mensal- och Kyrkohemman i Skäne, Hal¬
land, Blekinge och Bohus Län, om besittningsrätten
för de å dessa hemman antagne åboer. Stals- samt
Allmänna Besvärs- och Economi-Utskottens Utlåtan¬
de N:o 45, V. 189. — Svar på återremiss. Utlå¬
tandet N:o 168, VII. t33.
Anordning å stora Creditivet. Stats-Utskottets Utlåtande
N:o 585, VII. 662.
Anslag till årliga behof:
1:0 till löneförhöjning åt Justitise-Råden. Stats-Utskot¬
tets Utlåtande N:o 4». 1 punkten, II. 297—3l4- —
Svar på återremiss, IV. 181.
2;o till reglering af Justitiae-Revisionens och Jusliliae-
Canzlers-Expeditionens Stat. Stats-Utskottets Utlå¬
tande N:o 4o, 2 punkten, II. 314—337, ^7—338.
— Svar på återremiss. Stals-Utskottets Utlåtande
N:o 193, IV. 181.
3:o för Rikets Hof-Rätter. Stats-Utskottets Utlåtande
N:o 4°> 3 punkten, II. 370—383. — Svar på åter¬
remiss. Stats-Utskottets Utlåtande N:o ig3, IV. 181
—198. — Voterings-propositioner. Stats-Utskottets
Utlåtande N:o 3oi, IV. 759. — Ytterligare i ämnet.
Stats-Utskottets Utlåtande K:o 345, V. 620.
4:o till löner och boslälls-penningar för tre Häradshöf-
dingar. Stats-Utskottets Utlåtande N:o 4°) 4 punk¬
ten, II. 383. — Svar på återremiss. Stats-Utskot¬
tets Utlåtande N:o ig3, IV. 198.
5:o för Riks-Archivet. Siats-Utskottets Utlåtande N:o
4o, 5 punkten, II. 384—388. — Svar på återre¬
miss. Stats-Utskottets Utlåtande N:o 193, IV. 198.
— Voterings-proposition. Stats-Utskottets Utlåtan¬
de N:o 3ot, IV. 760.
6:0 för Kongl. Bibliotheket. Stats-Utskottets Utlåtande
N:o 4o, 5 punkten, II, 384—388.
3o
Anslag lill årliga behof:
7:0 lill fyllnad i pension för f. d. Revisions-Seci eteraren
Friherre L. Johansson Boije. Stats-Ut<hottets Utlå¬
tande N:o 4o, 5 punkten, II. 384—388.
8:0 för Rlinistei-Stalén. Stats-Utskottets Utlåtande N:o
4o, 6 punkten, II. 388—402, — Svar på återremiss.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o ig3, IV. 198. —Vo¬
ler ings-proposition. Stats-Utskottets Utlåtande Nto
3oi, IV. 760.
9:0 för Kongl. Kammar-Collegium. Stats-Utskottets Ut¬
låtande N:o 4°» 8 punkten, II. 4°3—4°7- — Svar
på återremiss. Stats-Utskottets Utlåtande Nto 193,
IV. 198—202. — Voterings-proposition. Stats-Ut-
skottels Utlåtande N:o 3oi, IV. 760.
10:0 för Kongl. Stats-Gor.toret. Stats-Utskottets Utlåtan¬
de Nto 4°> 9 punkten, II. 4°8—4t3. — Svar på
återremiss. Stats-Utskottets Utlåtande N;o 193, IV.
202. — Voterings-proposition. Stats-Utskottets Ut¬
låtande N:o 3oi, IV. 760.
lito för Ki ono-Magazinen och Krono-Bagerien. Stats-
Utskottets Utlåtande Nto 4°> 9 punkten b. och c.
II. 4>3.
12:0 för Kongl. Kammar-Rätten. Stats-Utskottets Utlå¬
tande N:o 4°> 10 punkten, II. — Svar på återre¬
miss. Stats-Utskottets Utlåtande N:o 193, IV. 202.
— Voterings-propositioner. Stats-Utskottets Utlå¬
tande Nto 3oi, IV. 781.
lito för Kongl. Sundhets-Collegium. Stats-Utskottets Ut¬
låtande N:o 4°> ti punkten, II. 4t5—435. — Svar
på återremiss. Stats-Utskottets Utlåtande N:o ig3,
IV. 203.
l4:o till extra Provincial-läkares aflönande. Stats-Utskot-
lets Utlåtande N:o 4°, II punkten b, II. 41®—417*
— Svar på återremiss. Stats-Utskottets Utlåtande
Nto ig3, IV. 2o3. — Voterings-propositioner. S'ats-
Utskoitets Utlåtande N:o 3oi, IV. 761.
l5:o till Carolinska Medico-Chirurgiska Institutet. Stats-
Utskottets Utlåtande Nto 4°> 11 punkten c, II. 4*7
—483. — Svar på återremiss. Stats-Utskottets Ut¬
låtande Nto ig3, IV. 2o5. — Voterings-proposition.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 3oi, IV, 762. — Svar
på återremiss. Stats-Utskottets Utlåtande Nto 345,
V. 690, 700; och N:o 371, V. 875. — Omröstnings-
resultat. Stats-Utskottets Memorial Nto 3g5, V.
i438.
16:0 för Allmänna Barnbördshuset. Stats-Utskottets Ut¬
låtande N:o 4°> 11 punkten d, II. 433—435. — Svar
på återremiss. Stats-Utskottets Utlåtande N:o 193,
IV, ao3. — Voterings-proposition, IV. 757.
3i
Anslag till årliga bthof:
17:0 lill löner för Djur-Läkare. Stats-Ulskottets Utlåtan¬
de Nto 4°) 11 punkten e, II. 435.
18:0 för Kongl. Tabell-Commissionen. Stats-Utskottets Ut¬
låtande N;o 4°) *3 punkten, II. 435—438. — Svarpå
åtei remiss. Stats-Ulskottets Utlåtande Nto ig3, IV.
2o4- — Sammanjemknings-förslag och Voterings¬
proposition. Stats-Utskottets Utlåtande N;o 3oi, IV*
763. — Omröstnings-resultat. V. 6g3.
ig;o till General-Landtmäteri-Contoret. Stats-Ulskottets
Utlåtande Nto 4°> <4 punkten, II. 438. — Svar på
återremiss. Stats-Ulskottets Utlåtande Nto ig3, IV.
204.
2o;o för Landt-Staterne. Stats-Utskottets Utlåtande Nto
4o, 17 punkten, II. 443—45o. — Svarpå återremiss.
Stats-Utskottets Utlåtande Nto ig3, IV. 204.
21:0 till skrifmaterialer och expenser samt ved och ljus för
Rikets Collegier. Stats-Utskottets Utlåtande Nto 40,
18 punkten a, II. 45o. — Svar på återremiss. Stats-
Utskottets Utlåtande Nto ig3, IV. 204.
22to till rese- och tractaments-penningar i civile ärenden.
Stats-Utksottets Utlåtande N;o 4o, >8 punkten b, II.
45o. — Svar på återremiss. Stats-Utskottets Utlå¬
tande Nto 193, IV. 204.
22,to till lön för Krigs-Collegii President. Stats-Utskot¬
tets Utlåtande N:o 44) 1 punkten, II 488. — Svar på
återiemiss. Stats-Ulskottets Utlåtande N:o 202, IV.
205. — Sammanjemknings-förslag och Voterings-pro¬
position. Stats-Utskottets Utlåtande Nto 3oi, IV. 763.
— Omröstnings-resultat. V. 6g3.
23to till lönefyllnad åt en del Officerare vid Indeldta In¬
fanteriet. Stats-Utskottets Utlåtande Nto 44’ 12 punk¬
ten, II. 494. — Svar på återremiss. Stats-Utskottets
Utlåtande N:o 202, IV. 207.
24;o för Exercis-Sqvadronernes underhåll. Stats-Utskot-
tels Utlåtande Nto 44) *3 punkten, II. 4g4- —Svar
på återremiss. Stats-Ulskottets Utlåtande Nto 202,
IV. 207. — Voterings-propositioner. Stats-Ulskottets
Utlåtande Nto 3oi, IV. 765,— Omröstnings-resultat.
V* 693< .
25;o för Kongl, Lif-Gardet till häst samt Kongl. Svea och
Andra Lif-Garden. Stats-Utskottets Utlåtande Nto
44) l4 punkten, II. 4g5—5og, — Svar på återremiss,
Stats-Utskottets Uilåtande N;o 202, IV. 207. — Vo-
terings-proposilioner, Stats-Utskottets Utlåtande N:o
3oi, IV, 765, Samma Utskotts Utlåtande N:o 345,
V. 7o3.
26:0 till Kronprinsens Husar-Regemen'e. Stats-Utskottets
Utlåtande N:o 44) punkten, II. 5og—5i2,— Svar
på återremiss. Stats-Utskottets Utlåtande Nto 202,
IV. 207. — Voterings-proposition. Stats-Utskottets
Utlåtande N:o 3or, IV. 765. Samma Utskotts Utlå¬
tande N;o 345, V, 703. — Omröstnings-resultat, V.
693.
Anslag till årliga behof:
27:0 för Gottlands National-Beväring. Stats-Utskottets Ut¬
låtande N:o 44, 22 punkten, II. 533. — Svar på å-
terremiss. Stats-Utskottets Utlåtande N:o 202, IV.
207. — Voterings-proposition. Stats-Utskottets Ut¬
låtande N:o 3oi, IV. 766. — Omröstnings-resultat.
V. 693.
28:0 för Beväringsmanskapets vapenöfning. Stats-Utskot¬
tets Utlåtande Nto 44* 24 punkten, II. 533—547- —
Svar på återremiss. Stais-Utskottets Utlåtande N;o
202, IV. 208. — Voterings-proposition. Stats-Utskot¬
tets Utlåtande N:o 3oi, IV. 766. — Omröstnings-
resultat. V. 693.
2g;o för Försvarsverket i allmänhet eller Kongl. Krigs-
Collegii Departementer. Stats-Utskottets Utlåtande
N;o 44> punkten, II. 547—^°. — Svar på åter¬
remiss. Stats-Utskottets Utlåtande N:o 202, IV. 208.
— Sammanjemknings-förslag. Stats-Utskottets Utlå¬
tande N:o 3oi, IV. 766; och N:o 345, V. 704.—Vo-
terings-resultat. V. 693.
3o:o för underhåll af Lif-Gardets till häst casern- och stall¬
byggnader. Stats-Utskottets Utlåtande N:o 44> 36
punkten, II. 553. — Svar på återremiss. Stats-Ut¬
skottets Utlåtande N:o 202, IV. 2i3.
31:0 till ändamålsenligt ordnande af Flottans exercis. Stats-
Utskottets Utlåtande N:o 53, II. 58g—6i4- — Svar
på återremiss. Stats-Utskottets Utlåtande N:o 2o3,
III, 716. — Voterings-proposition. Stats-Utskottets
Utlåtande N:o 3oi, IV. 768. Samma Utskotts Ut¬
låtande N:o 345, V. 705. —Omröstnings-resultat. V.
6g3.
32:0 till Lots- och Fyrings-Staten. Stats-Utskottets Utlå¬
tande N;o 53, II. 589—6(4- — Svar på återremiss.
Stats-Utskottets Utlåtande N;o 2o3, lil. 716.
33:o till Svenska Academien, i stället för vexlingsrätten i
Banken. Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54. I punk¬
ten, II. 6r4—627. — Svar på återremiss. Stats-Ut¬
skottets Utlåtande N:o 2i3, IV. 214. — Sammanjemk¬
nings-förslag och Voterings-proposition. Stats-Utskot¬
tets Utlåtande N:o 3oi, IV. 783. — Omröstnings-
resultat. V. 693.
34:o till Vitterhets-, Historiae- och Antiqvitets-Academien.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54> 2 punkten, II. 627.
— Svar på återremiss. Stats-Utskottets Utlåtande
N:o 213, IV. 214. — Voterings-proposition. Stats-
33
Utskottets Utlåtande N:o 3oi, IV. 783. — Svar på
återremiss. Stats-Utskottets Utlåtande N:o 345, V.
705.
Anslag till årliga behof;
35:o till Academien för de fria Konsterna. Stats-Utskot¬
tets Utlåtande N;o 54, 3 punkten, II. 627—63i. Mo¬
tion, 628—gSS. — Svar på återremiss. Stats-Utskot¬
tets Utlåtande N:o 2i3, IV. 2t4- — Voterings-propo-
sitioner. Stats-Utskottets Utlåtande N;o 3o 1, IV. 783,
36.‘o till Kongl. Bibliotheket. Stats-Utskottets Utlåtande
•N:o 54. 4 punkten, II. 63i. — Svar på återremiss.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 2i3, IV. 214. —Vo-
terings-proposition. Stats-Utskottets Utlåtande N:o
3a 1, IV. 783.
37:0 till Natur-historiska Riks-Museum. Stats-Utskottets
Utlåtande N:o 54, 6 punkten, II. 632. — Svar på
återrtruiss. Stats-Utskottets Utlåtande N.o 2i3, IV-
214. — Inbjudning. IV. 313—433.
38:o tili Wadstena Krigsmanshus i stället fö> Centonal-
afgiften. Stats-Utskottets Utlåtande N;o 5i, 1 punk¬
ten, II. 636,
39:0 till Amiralitets-Krigsmans-Cassan i stället för Centonal-
afgiften. Stats-Utskottets Utlåtande N;o 5j. 1 punk¬
ten, II. 636.
4o:o till Drottninghuset. Stats-Utskottets Utlåtande N:o
57, 4 punkten, II. 648—652, —- Svar på återremiss.
Stats-Utskottets Utlåtande N;o 214, IV. 219.
4>:o till Institutet för blinda och döfstumma. Stats-Ut¬
skottets Utlåtande N:o 67, 5 punkten, II. 652—654-
— Svar på återremiss. Stats-Utskottets Ullålande
N:o 214, IV. 219.
42:0 till Mihtaire Embets- och Tjenslemäns samt Under-
Officerares enkor och omyndiga barn. (Se Hufvud-
Titel 7;de.)
43:o för Fångvården. Stats-Utskottets Utlåtande N;o 5g,
1 punkten, II. 655—660 Svar på återremiss. Stats-
Utskottets Utlåtande N:o 216, IV. 219, — Voterings¬
proposition. Stats-Utskottets Utlåtande N:o 3oi, IV.
7.84.
44'° för underhall af Kronans hus och byggnader i lands¬
orten. Stats-Utskottets Utlåtande JN:o 5g, 2 punk¬
ten, II. 661. — Svar pi återremiss. Stats-Utskot¬
tets Utlåtande N:o 216, IV. 222.
45;o till utflyttningsl»jelp åt enskiftestagare i alla Rikets
Län, utom Skaraborgs, Malmöhus Län samt Öland.
Stats-Utskottets Utlåtande JN’:o 61, 2 punkten, II 67r*
46:o till Landibruks-Instilutet vid Degeberg. Motion, I.
240, 264; Stats-Utskottets Utlåtande JV:o 61, 5 punk-
Regist. ofv. Borg -St, Brot. vid Riksd, 1840, 1841. 3
3f
teo a, II. 673—682. — Svar på återremiss. Stats-Ut-
skottets Utlåtande W;o 217, IV. 222.
Anslag till åiliga behof;
47^0 lill Landtbruks-Skolor. Stats-Utskoltets Utlåtande
Wto 61, 5 punkten b, II. 682—687. — Svar på
återremiss. Stats-Utskottets Utlåtande N:o 217, IV.
223. — Sammanjemnkningsförslag och Voteringspro¬
position. Ståts-Utskottets Utlåtande N;o 3oi, IV.
784-
48;o till Chalmerska Slöjdeskolan i Götheborg. Motion,
I. 4°95 Stats-Ulskottets Utlåtande Wto 61, 8 punk¬
ten, II. 691—696.
49:0 till Universitetets materiella behof, Stals-Utskottets
Utlåtande Wto 62, 3 punkten a, II. 697—709. — An¬
förande i anledning deraf. II. 900. — Svar på åter¬
remiss. Stals-Utskottets Utlåtande N:o 218, IV. 229.
— Volerings-proposition. Memorialet Wto 3oi,IV. 784.
5o:o för tillökning uti Universitetslärarnes löner, Stats-
Utskoltets Utlåtande Wto 62, 3 punkten b, II, 709.
— Svar på återremiss. Slats-Utskotlets Utlåtande
Wto 218, IV. 229, — Votei ings-proposition, Stats-
Utskoltets Utlåtande Wto 3oi, IV. 784.
5t;o till löner åt 2tne nya Professorer vid Universiteten.
Stats-Utskoltets Utlåtande Wto 62, 3 punkten c, II.
7P9
52:0 till arfvode |för kännedoms befordrande i Sanskrit-
och Persiska språken. Stals-Utskottets Utlåtande Wto
62, 3 punkten d, II. 709—713. — Svar på återre¬
miss. Stals-Utskottets Utlåtande Wto 218, IV. 229.
53to till Stockholms Gymnasium. Stats-Utskottets Utlå¬
tande Wto 62, 4 punkten b, II. 7l5.
54'.o till understöd ål ett utaf Secreteraren A. P. Bro¬
mander i Stockholm inrättadt Institut för ynglingar,
som ämna ingå i handel och näringar. Stats-Utskot¬
tets Utlåtande N;o 62, 6 punkten b, II. 737—745.
— Svar på återremiss. Stats-Utskottets Utlåtande
N;o 218, IV. 232.
541 till Gefle Gymnasium. Stats-Utskottets Utlåtande N:o
62, 4 punkten c, II. 716—71g. — Svar på återre¬
miss. Stats-Ut>kollets Utlåtande N:o 218, IV. 22g.
55:o till arfvode åt Bibliothekarien vid Linköpings "Gym-
nasii-Bibiiothek. Stats-Utskottets Utlåtande N;o 62,
4 punkten d, II. 719—731. — Svar på återremiss.
Stats-Utskottets Utlåtande Wto 218, IV- 22g.—Vo-
terings-proposition. Memorialet W;o 3oi, IV, 784.
56;o till Gymnasii Bibliotbeken i Strengnäs och Wexjö.
Stals-Utskottets Utlåtande W;o 62, 4 punkten d,
II. 719—73l. (Se vidare Ilufvudlitel iotde.)
57:0 till löne-iörbättringar åt Rector Scholae och Colleger
vid Uddevalla lägre Lärdomsskola. Siats-Utskottets
35
Utlåtande Wto 62, 4 punkten e, II. 733—734. —
Svar på återremiss. Utlåtandet W:o 218, IV. 22g.
Anslag till årliga behof:
58:0 till Gymnastiska Central-Inslitutet. Stats-Utskottets
Utlåtande W:o 62, 6 punkten a, II. 734——
Svar på återremiss. Stats-Utskottets Utlåtande W;o
218, IV. 232.
Anslag för en gång:
a) för vatten-communicalior.er och andra allmänna arbe-
beten år i84u. Stals-Utskottets Utlåtande Wto 5, I.
269, 357—067, — Svar på återremiss, Stats-Ut-
skottets Utlåtande W;o 104, IL 997- — Voterings¬
proposition, Stats-Utskottets Utlåtande Wto 179, lil.
556, — Voterings-i esultat. Stats-Utskottets Memo¬
rial Wto 242, IV. 356‘, Expeditions-Utskottets för¬
slag till underdånig Skrifvelse, Wto 53, IV. t66.
b) för Gevärs-fabricationen. Stats-Utskottets Utlåtande
Wto 11, I, 633—648, — Svar på åtei remiss. Stats-
Utskottets Utlåtande Wto io5, II. 997—ioo3. —
Voterings-proposition. Stats-Uiskottets Memorial Wto
180, III. 556; Expeditions-Utskottets Förslag till
underdåniga Skrifvelser Wtis 64 och go, IV. 568—8o5.
— Voterings-resultal. Stats-Utskottets Memorial Wto
242, IV, 356. (Se Expeditions-Utskottets Memorial
Wtis 10 och 11, II. 568.)
- c) till fortsättande af Carlsborgs fästningsbyggnad år 1840.
(Se Carlsborg.)
d) till inköp och inredning af tjenlig local för Riks-Ar-
chivet. (Se Riks-Archivet.)
e) för Försvarsverket till lands. Stats-Utskottets Utlåtan¬
de Wto (354, Lil. A, V. 918, iio5. — Svar på å-
terremiss. Stats-Utskoltets Utlåtande W;o 435, VI.
581—63g. — Voterings-propositioner. S tats-Utskot-
lets Utlåtande Wto 49°> VII. 2i5. —Omröstningsre-
sultat. Stats-Utskottets Mrmorialer Wto 5o6, VII. 462,
och W;o 570, VII. 624; Expeditions-Utskottets För¬
slag till underdåniga Skrifvelser W;o 34o, VII. 4^2
och W;o 372, VII. 5go.
J~) för Föi sval sverket till sjös. Stats-Utskottets Utlåtande
W;o 354. Lit. B, V. g4g. — Svar på återremiss.
Stats-Utskottets Utlåtande W:o 435, VI. 63g—65g.
VII. 26. — Voterings-propositioner. Stats-Utskot¬
tets Utlåtande Wto 490, VII. 2i5. — Omröstnings-
resultat. Stals-Utskottets Memorialer Wto 5o6, VII.
462 och Wto 570, VII. 024; Expedilions-Utskot-
tets förslag till underdånig Skrifvelse W;o 373, VII.
5gi.
g) för lättade communicationer och andra allmänna arbe¬
ten. Stats-Utskoltets Utlåtande Wto 354, Lit. C, V.
973—io53, io55, io63, VI, 17; Motion af Hr Petré’,
36
V. 1134* — Svar på återremiss. Stats-Utskottets
Utlåtande N:o 435, VI. 668—84r. —Inbjudning. VII,
■ 4o. —Voterings-piopositioner. Siats-Utskotlets Ut¬
låtande N:o 49°, VII. 2 i6. — Hemställan i anledning af
återremiss å Utlåtandet Nto 435, angående lån till
Linköpings hamnbyggnad. Slat'-Ulskoltets Utlåtan- 1
de N;o 5oo, VII. 443. — Omröstnings-resultat. Stals-
Uiskottets Memonal N:o 5o6, VII. 4^2. — Svar på
återremiss af 8 och ao punkterne af Utlåtandet 4go.
Stats-Utskottets Utlåtande N;o 522, VII. 461, 552.—
Framställning om hinder för votering. Stats-Utskot¬
tets Utlåtanden Nto 554, VII, 568, och N;o 563, VII.
58o. — Omröstnings-resultat. Stats-Utskottets Me-
moiial N;o 570, VII. 624. — Ytterligare förslag till
Vo t erings-pioposition om Styrelse för allmänna ar¬
beten. Stats-Utskottets Utlåtande Nto 576, VII. 5y5.
— Omröstnings-resultat, VII. 672; Expeditions-Ut-
skottets förslag till underdånig Skrifvelse N:o Ao5,
VII. 679.
Anslag för en gång:
li) för allmänna byggnader. Stats-Utskottets Utlåtande
Nto 354, Lit. D, V. 1057—io63 ; Anförande och
motion af Herr Unger, V. 1107. — Svar på återre¬
miss. Stats-Utskoltets Utlåtande N:o 435, VI. 841—•
888. Anförande, VI. g33. — Votei ings-propositioner.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 490, VII. 217. — Om¬
röstnings-resultat. Stats-Utskottets Memorialer Nto
5c6, VII- 462, ochN:>570, VII. 624; Expeditions-Ul-
skotlets Förslag lill underdåniga Skrifvelser Nto 376,
VII. 5g5, N;o 375, VII. 616, och N:o 3g8, VII. 635.
i) för Undervisningsverket, vetenskaperne och de sköna kon¬
sterna. Stats-Utskottets Utlåtande Wto 354, Lil. E,
V. io63. — Svar på återremiss. Stats-Utskottets
Utlåtande N;o 435, VI. 888—889, — Inbjudning. VII.
14°- —Volerings-propositioner, Stats-Utskottets Ut¬
låtande Nto 49°; VII. 218; Expedilions-Ulskotlets
förslag till underdånig Skrifvelse N;o 3g5, VII. 623.
— Omröstnings-resultat. Stats-Utskottets Memorial
N;o 57o, VII. 624.
k) för åtskilliga allmänna och enskildta föremål. Stats-
Utskottets Utlåtande N:o 354, Lit. F, V. 1072. —
Svar på återremiss. Stats-Utskottets Utlåtande Nto
435, VI. 889—896; VII. 25 —Reservation. VI. 900.
— Voteiings-propositioner. Stats-Utskottets Memorial
Nto 490, VII. 218; Expeditions-Uiskoltets förslag till
underdånig Skrifvelse N;o 397, VII. 635.
Anslag till Kongl. Majtts disposition, af en lika summa, som
Rikets Ständer funnit sig böra uppföra å Riks-Sta-
tens Nionde Hufvudiitel, för att, emot fyra procents
ränta och 2 procents afbefalning å capitalet, eller
37
emot inbetalning af 6 procent o capitalet i 3o år,
utlemnas i låneväg till menigheter, sorn vilja åtaga
sig att. understödja de förelag, hvilkas nytta Kongl.
Majtt skulle i Nåder finna vaia föitjenta af Statsan¬
slag, Motion, I. 4°8; Stats-Utskottets Utlåtande N:o
72, II. 921.
Anslag till vägars anläggning och förbättring i de orter, der
sådant behöfves. Motion, III. 546, 572.
Ansvarighet, som tillhör Embets- och T|enstemannabefallnin-
garne inora Banken. Banco-Utskottets Betänkande
N:o 37, lil. 621.
Ansvarighets-lag, för Stats-Rådets Ledamöter, om ändring
deruti. Lag-Utskottets Betänkande N;o 127, V. 34-
— Svar på återremiss. Lag-Utskottets Utlåtande N;o
179, VII. 112. — Ytterligare i ämnet. Lag-Utskot¬
tets Utlåtande N*.o 184, VII. 486; Expeditions-Ut-
skottets Förslag lill underdånig Skrifvelse N:o 352,
VII. 563.
„ lör Rikets Ständers Fullmägtige i Riksgälds-Gontoret,
förslag till ny redaction deraf. Stats- och Lag-Ut¬
skottens Utlåtande Nto 192, VII. 444—46o; Ex-
peditions-Utskoltets förslag till underdånig Skiifvelse
N:o 343, VII. 546.
,, om ändring i den gällande, i afseende å lyftningen af
det s. k. Stora Creditivet, Motion, I. 65, 70. Stats-
och Lag-Utskottens Betänkande N:o tl3, Vi. 120.
Ansvars-bestämmelse, för den Räknmgshafvare i Banken, som
utan föregången collalionering assignerar å sin räk¬
ning derstädes, (Se Depositionsräkning.)
Anticipation af i836 års anslag till vatten-communicationer.
(Se Anmälan 2o5.)
„ å anslaget till Exercice-Sqvadronei ne. (Se Anmälarn
191.)
Apologist-Skoiaj om inrättande deraf i Sölfvesborg. (Se Söl¬
vitsborg.)
Arletscommenderingar, om beräkning af slitnings-ersättning
dervid. Stats- samt Allmänna Besvärs- och Economi-
Utskottens Utlåtande Nto 96, VI. 16. Expeditions-
Utskottets förslag till underdånig Skrifvelse Nto 297,
VII. 215.
„ om sådan ersättning till Rotehållare vid Dal-Rege¬
mentet. Stats- samt Allmänna Besvärs-och Economi-
Utskottens Utlåtande Nto 124, VI. 126. — Svar på
återremiss. Samma Utskotts Utlåtande Nto 177, VII.
133.
,, Dito till Rotehållare vid Jönköpings Regemente, Sta's-
samt Allmänna Besvärs- och Economi-Utskottens Ut¬
låtande N;o 125, VI, 126.
Arbetshus. (Se Laga försvar.)
38
Arbetsinrättning i Eskilstuna. (Se Anslag för en gång k.))
Archiv-Cassan. (Se Anmälan io5.)
Alf, om oäkta barns rätt dertill efter moder. Lag-Utskol-
tets Betänkande N:o 23, II. i38. — Svar på återre-
miss. Lag-Utskottets Utlåtande N;o 86, IV. 403-
ArJskiftes-arfvode. (Se Boupptecknings-arlvode.) f
Arfsrätt, lika för son och dotter, Lag-Utskottets Utlåtan¬
de N;o gg, IV, 532. Expeditions-Utskottels förslag
till underdånig Skrifvelse N;o i 13, V. 5t.
Arfvode för den hos Riks-Stånden och Utskotten anstälda
Cancelli- och Vaktbetjening. (Se Riksdag^kostuader
och Cancellibetjening.)
„ för upprättande af Militiae-Boställs-Cassans bokslut.
(Se Anmälan i84)
„ lill Militiar-ledainöterne af Kongl. Flottan i Kongl.
Krigs-Hof-Rätten. (Se Anmälan 197-)
,, för Rådhus-Rätterne, för behandling af tullmai. Stats-
Utskottets Utlåtande JY:o 127, II, 1081.
„ åt vicarierande Lärare vid Skolor och Gymnasier. (Se
Indragnings-Staten 16.)
„ för 2!ne extra Rese-Inspeclorer för Tullverket. (Se
Anmälan 163.)
,, för Borgare-Ståndets Cancelli-personal och Vaktbe¬
tjening, om bestämmande deraf. III. 208.
Arméen, den indeldta, hälllen deraf ställes vacant emot af¬
gift. Allmänna Besvärs- och Economi-Utskottets Me¬
morial Wto 7, I. 790.
„ om densammas förseende med byxor af meleradt klä¬
de. Stats- samt Allmänna Besvärs- och Economi-
Ulskoltens Utlåtande N:o 56, V. tt4o.
Arméens Pensions-Cassa, om upplåtande af rum i Rikets
Ständers hus till begagnande af Directionen, under
en förestående reparation. Stats-Utskottets Utlåtan¬
de N:o VII. 520.
„ om creditiv-rätt i Banken. (Se Creditiv.)
Arméens öfningar, om extra anslag till fyllnad i kostnaderne
derför. Stats-Utskottets Utlåtande Wto 44'b VII. 97.
,, (Se Anslag för en gång, e.))
Arrende, om prolongation deraf för M. Rumstedt å Krono¬
hemmanet Söderby. Stats-Utskottets Utlåtande N:o
84, II. g4'. — Svar på återremiss. Stats-Utskottets
Utlåtande N;o 190, III. 55y, 617. — Voterings-pro-
position. Stats-Utskottets Utlåtande N:o 298, IV.
691. — Omröstnings-i esullat. Stats-Ulskottels Me¬
morial JV;o 343, V. 693; Expeditions-Utskottels För¬
slag till underdånig Skrifvelse N:o 124, V. 4^6.
,, om prolongation deraf för Assessoren Lagercrantz å
Kronohemmanet Batkarby. Stats-Utskottets Utlåtan¬
de Wto 85, II. 942. — Svar på återremiss. Stats-
39
Utskottets Utlåtande N;o 189, III. 55y, 616; — Vo-
terings-proposition. Stats-Utskottets Utlåtande N;o
299, IV. 692. — Omröstnings-resultat. Stats-Utskot¬
tets Memorial N:o 344» V. 6g3; Expeditions-Utskot-
tets Förslag till underdånig Skrifvelse N;o 125, V.
426.
Arrende, om förlängning derå för f. d. Grosshandlaren Wener
å Svaitsjö Kungsladugård, Stats-Utskottets Utlåtan¬
de N:o 68, II. 763—771.—Svar på återremiss. Stats-
Utskottets Memorial Wto 182, lil. 6o4.
„ om nedsättning dei i för Protocolls-Secreteraren Stuart
å hemmanet Neder-Jerfva N;o 2, Stats-Utskottets Ut¬
låtande N:o ,g3, II, 987; Expeditions-Utskottets För¬
slag till underdånig Skrifvelse N:o 22, III. 388.
„ om bibehållande deraf för Lieutenanten Friherre A,
Åkerhjelm och hans rmdarfvingar å jVyqyorns qvarn
och bro, Stats-Ulskottets Utlåtande N:o g8, II. 988
—991. — Svar på återremiss. Stats-Utskottets Ut¬
låtande N:o 225, IV. 313.
„ oro prolongation deraf å Lunda Kronohemman för C.
F. Lannge, Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8t , II.
922—93o, — Svar på återremiss Stats-Utskottets
Utlåtande N:o 187, lil. 612—6i5.
,, om prolongation deraf för A. Odelberg å Edeby hera¬
man, Stab-Utskottets Utlåtande N:o 82, II. gro—933.
Svar på återremiss. Stats-Utskottets Utlåtande N:o
188, lil. 556, 6l5. — Voterings-pi opnsition. Stats-
Utskottets Utlåtande N:o 297, IV. 6gi, — Omröst¬
nings-resultat, Stats-Utskottets Memorial Wto 342 ,
V. 6g3. Expedt'ions-Ulskottets Förslag till under¬
dånig Skiifvelse N:o 123, V. ^26.
,, om prolongation deraf för C. A. Karlberg å Högsta,
Lombarudd och Norrby Kronohemman. Stats-Ut¬
skottets Utlåtande N:o 83, II. g33—g4r. — Svar på
återiemiss. — Stats-Utskottets Utlåtande N:o i83,
III. 604—bio.
,, å Stora Lunds boställe, afskrifning af Arrendatorn Gu¬
stafssons återstående skuld derå. (Se Afskrifning.)
,, å bostället Boda, nedsättning deri. Stats-Utskottets
Utlåtande N:o 254, IV. ^'i5. — Svar på återremiss.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 323, IV- 83g.
,, å Ryda Kungsgård, om nedsättning eller afskrifning
deraf för år i836, Stats-Utskottets Utlåtande Nto
l65, III. 353 — 354. — Svar på återremiss. Utlå¬
tandet N;o 267, IV, 446.
„ å Starby Kungs-ladugård. (Se Starby.)
Arrende-medel af Kungsgårdar och andra Ktonolägenheter,
beräkningen deruf bland Statsverkets inkomster. Stats-
Ulskottets Utlåtande N:o 64, 5 punkten, II. 843. —
4°
Svar på återremiss. Stats-Utskottets Utlåtande N:o
226, IV. 3i5. (Se vidare Statsverket: dess inkom'
ster.)
Arrenden å Kronohemman och Boställen, om rättighet till
prolongation derå för Arrendatorer och orri förän-
diing i vilkoren derför. Stats-Utskottets Utlåtande
Wto 166, III. 354. — Svar på återremiss. Stats-Ut¬
skottets Utlåtande N:o 268, IV. 446-
,. å Kungsgårdar och Boställen vid f. d. Adelsfane-
Regernentet, om ifrågaställd rättighet för innehafvar-
ne deraf, att öfvertaga de vid nya arrende-auclio-
ner skeende högsta anbud. Stats-Utskottets Utlåtan¬
de N:o 36, II. 164—167.
Artilleri-hästars remontering, »koning, m". m. Stats-Utskot¬
tets Utlåtande N;o 44- 18 punkten, II, 523—525. (Se
vidare Hufvud-Titel Tredje.)
,, underhåll af Rusthållarne vid afsutne Cavalleriet. Stats-
Utskottets Utlåtande N:o 44» >9 punkten, II. 525. —
Svar på återremiss. Stats-Utskottets Utlåtande N:o
202, IV. 207.
Artilleri-Regementena, Svea, Götha och Wendes, angående.
Stats-Utskottets Utlåtande JV:o 44» *7 punkten, II.
523. — Svar på återremiss. Stats-Utskottets Utlåtan¬
de NT;o 202, IV. 207.
„ om nya tält för desamma. (Se Anslag för en gång, e).)
,, Staben, angående anslag dertill. Stats-Utskottets Ut¬
låtande N:o 44i 8 punkten, II. 491- — Svar på å-
terremiss. Stats-Utskottets Utlåtande N:o 202, IV.
207.
Arvika köping, om inrättande af en skola derstädes. Stats-
samt Allmänna Besvärs- och Economi-Utskottens Ut¬
låtande N:o 42, V. 189. — Svar på återremiss. Ut¬
låtandet N:o 167, VII. 133.
Aschling, Capitaine. (Se Anmälan 179 )
Askims och Frölunda församlingar, om desammas skiljande
irån Fässbergs Pastorat. Allmänna Besvärs- och E-
conomi-Utskoltets Betänkande N:o 21, II. 930.
Assignationer, enskilda, angående. Lag-Utskottets Betän¬
kande N:o 128, V. 37.
Assistance-Contoret, f. d. General-, om dess Enke- och Pu-
pill-cassas förening med Riksgälds-Contorets. Stats-
Utskottets Utlåtande N:o 153, III. 285. — Svar på
återremiss. Stats-Utskottets Utlåtande N:o 233, IV.
354-
Avesta Bi uks-Directions räkenskaper, angående. (Se Anmä¬
lan 84)
Avesta Koppar- och Manufactur-tullj angående beräkningen
deraf bland Stats-Verkets inkomster. Stats-Utskot¬
tets Utlåtande N:o 64, 8 punkten, II, 843.
4i
Auction å utmätt fastighet, angående förändring i sättet der¬
för. (Se utmätt faslighet.)
B.
Bagerien, Krono-. (Se Hufvud-Titel 2.'dra, Anslag 11.)
Baggej J. (Se Löner.)
Bagge, Riksdags-fullmägtig inom Ståndet, afsäger sig Leda-
motskapet i Ståndets Enskildta Besvärs-Utskott. I.
834.
Balance, Lands-Kamereraren Lindbergs ansökning om be¬
frielse från all ersättnings-skyldighet i och för Kro¬
nofogden Hoflings. Stats-Utskottets Utlåtande N:o
120, II. 107g. ■— Svar på återremiss. Stats-Utskot¬
tets Utlåtande N:o 236, IV. 354. — Voterings-pro-
position. Stats-Utskottets Utlåtande N:o 4°9> VI.
117. — Voterings-resultat. Stats-Utskottets Slemo-
rial N:o 477» VII. 72; Expeditions-Utskottets för¬
slag till underdånig Skrifvelse N:o 283, VII. 107.
„ medel, om befrielse från ränta för en del Stats-Rådet
af Wingård till ersättning ådörade. Stats-Utskottets
Utlåtande N.‘o 173, III. 520—524. — Svar på åter¬
remiss. Stats-Utskottets Utlåtande N:o 294, IV. 690.
Expeditions-Utskottets förslag till underdånig Skrif¬
velse N:o io3, IV. 843.
Banaiij dess upplåtande till National-Museum. (Se Anslag
för en gång, IJ.)
Banco-Commissarier, om deras tillsättande. Banco-Utskottets
Betänkande N:o 3o. III. 104.
Banco-Full/nagtige, om förändrad reglering af deras disposi¬
tion»-! åkning N:o 2. Banco-Utskottets Utlåtande N:o
ig3. VH. 624.
Banco-Fullmägliges Expedition. (Se Organisation.)
Banco-Ombud vid Låne-Conloren, om sättet, huru, i händelse
af förfall för dem, deras befattnfngar må bestridas.
Banco-Utskottets Utlåtande N;o 46, lil. 736.
„ (Jemför Låne-Conlor och Löner.)
Banco-Reglemente. (Se Reglemente.)
Banco-Sedlar. (Se Sedlar.)
Banco-Statens Enke- och Pupi/l-cassa. (Se Enke- och Pu-
pill-cassa.)
Banco-Utskoltetj angående val af Ledamöter deruti, I. 64.
Banco-Utskottets Betänkanden, Memorial och Utlåtanden:
,, N:o 1, med hemställan om Notarie-arfvode för de
tvenne Cancellister, som 1 stöd af 24 §• 1 mom.
3*
42
Riksdags-ot dningen hos Utskottet blifvit anställde. I.
115.
Banco-Utskotlets Betänkandcn, Memorial och Utlåtanden:
,, W;o 2, med hemställan, att Revisorer och Supplean¬
ter måtte utses till de innevarande år förestående
Revisioner af Rukets Ständers Låne-Contor i Göthe¬
borg och Malmö. L il5, 177, 192.
„ N:o 3, med anmälan, att Banco-Fullmäkliges till Ut¬
skottet afgifna Berättelse vore under tryckning och
ofördröjligen skulle till Rikets Ständer aflemnas. I.
186.
,, W:o 4, angående Banco-Fullmägtiges berättelse till
Utskottet. I. 777.
„ W:o 5, i anledning af Rikets Ständers sednast försam¬
lade Revisorers hemställan, det Landskamereraren i
Wermlands Län, Kammar-Rälts-Rådet Lindberg må
erhålla eftergift af ett honom till betalning ådömdt
belopp odlings-lånenredel, hvilket af f. d. Lands-Se-
creleraren Kleman blifvit förskingrad!. I. 8i3.
„ N:o 6, i anledning af på Bankens Pensions-stat för¬
flyttade Bokhållaren G. W. Sundbergs ansökan att
erhålla pension, motsvarande den lön han, enligt
constitutorial, inom Bancoverket innehaft. I. 8i3—
8i5.
„ W:o 7, med Utlåtande angående uppsmältning och om-
myntning af Bankens kopparmynt. II. 76—80.
„ N:o 8, angående rättighet för Bankens gäldenär er, alt
i Landt-Ränterierne få erlägga ränta å innehafvan-
de fastighetslån m. m. II. 84-
,, N:o 9, i anledning af väckt fråga om användandet af
i Bankens General-Gassa N:o i förvarade utländska
medaljer och mynt, till förökande af Bankens Mynt-
Cabinett, II. 23g—244.
,, W;o 10, i anledning af anmärkningar emot Utlåtandet
N;o 6. II. 244.
„ N:o 11, i anledning af Herr Adlerstams, C. U., mo¬
tion, om ytterligare ersättning för del lidande, som
skall blifvit honom föiorsakadt genom en rättegång
med Rikets Ständers Bank. II. 772.
,, N:o 12, i anledning af Heir Rosenblads, B., motion,
om bestämmande af prsescriptionstid för emottagan¬
de i Kronans uppbörd och inlösen uti Rikets Stän¬
ders Bank af Bankens utelöpande transportsedlar
samt sedlar å 3 och 2 Riksdaler på ofärgadt pap¬
per. II. 773—783.
,, W:o i3, i anledning af väckta motioner, dels i allmän¬
het om lån ifrån Banken till understöd för Kyrkors
uppbyggande, dels särskildt om dylikt lån för upp¬
förande af Domkyrka i Hernösand. II. 784—786.
„ K:o 14, i anltdning af Herr Bagges motion, dels om
43
vilkoret! för återbetalning af de lån, som Uddevalla
Stads borgerskap och församling af Banken erhållit,
och dels angående ett nytt lån af Bankens medel
lill Uddevalla Stads församling. II. 786—789.
Banco-Utskottets Betänkanden, Memorial och Utlåtanden:
„ W:o 15, i anledning af väckt fråga om ansvars-be-
stämmelse för den räkningshafvare i Banken, som,
utan föregången collalionering, assignerar å sin räk¬
ning derstädes. II. 178.
,, N:o 16, angående afskrifning af tvänne från Banken
utgifne odlingslån. II. 790.
„ W;o 17, öfver en af Rikets Ständers år 1837 försam¬
lade Revisorer gjord hemställan, att förre Banco-
Commissarien Toran må erhålla eftergift af ett ho¬
nom ådömdt ersättningsbelopp. II. 790.
„ N:o 18, i anledning af väckt fråga om löneförhöjning,
såväl för åtskillige Tjenstemän vid Rikets Sländers
Låne-Contor i Götheborg, som för en vid samma
Conior anställd Vaktbetjent. II. 790.
„ N:o ig, i anledning af gjord hemställan om nedsät¬
tandet utaf den såsom Tumba Bruks faslighetsväide
i l äkenskaperne nu balancerade summa, II. 790—792.
„ N:o 20, innefattande förslag till föiändradt Mynt-sy¬
stem. II. 965—972.
„ N:o 21, öfver vackt motion, att Bankens sedlar å
16, 12 och 8 skillings valeurer fortfarande måtte
förfärdigas och ulgifvas. II. 973—983.
,, N:o 22, angående afskrifning af en, vid hållen inven¬
tering, yppad brist i lumpförrådet vid Tumba pap¬
persbruk, II. 983.
„ Wto 23, i fråga om löneförhöjning och pensionsrätt
för Bruksskrifvaren vid Tumba, A. Sätherberg. II.
983.
„ N:o 24, i anledning af väckt fråga om pension för
Pappersmästaren J. E. Ullander, samt bestämman¬
det för framtiden af Pappersmästarens vid Tumba
lönevilkor. II. 984.
,, N:o 26, med hemställan om ersättning åt de arbetare
vid Tumba, som å Brukets uppodlade mark sjelfve
upptagit täppor. II. 984.
„ W:o 26, med hemställan om årligt löneanslag för en
formbinderska vid Bankens Pappersbruk, Tumba,
samt angående en elevs ioöfvande i forrabindning.
III. 95—97.
„ N:o 27, i anledning af väckt fråga om förändring i
föreskrifterne angående förslitne småsedlars utbyte i
landsorterne. II. 97.
„ N:o 28, rörande dels uppsägning och dels äfven om¬
skrifning efter ursprungliga myntvärdet af de så kal¬
lade Låne-Banco-Cnpitalen. lil. 98—104.
44
Banco-Utskottets Betänkanden, Memorial och Utlåtanden:
,, W:o 2g, med Berättelse om Bsnco-Fullmägtiges åtgär¬
der och föivallniog på det hela efter näslförflutne
Riksdag. II. 1113 — 1 i48; III. 4—io-
A. Vidtagne åtgärder, dels i samband med, dels på
grund af de, uti Art. 1. Afdelningen 2 och 3 afBan-
co-Reglementet, Banco-Fullmägtige meddelade före¬
skrifter och särskilda uppdrag. II. in3.
B. Förflyttningar på Bankens Pensions-stat. II. Iii4-
C. Med Bankens Vexlings- och Cassa-rörelse samband
egande ämnen. II. ni4—ii42*
D. Med Lånerörelsen samband egande ämnen. II. Ii42
— 114Ö.
E. Inre detail-förhållanden. II. 1148.
F. Tumba pappersbruk. II, n48; lil. 6.
„ W:o 3o, i anledning af väckt fråga, att icke någon
Comraissariebeställning i Banken må tillsättas, utan
i närvaro af minst tvenne Ordinarie Ledamöter bland
Banco-Fullmäktige af hvarje Stånd. III. io4-
,, Wto 3i, med anmälan af en rättelse i Utskottets Be¬
tänkande N:o 20. II. g65—972.
„ W:o 32, i anledning af 3:ne särskilde ansökningar om
eftergift af öfverränta å Disconl-Lån. III. 55j.
,, W:o 33, angående afskrifning af 2,83g R:dr 23 sk. 5
r:st. Banco, utgörande kostnaden för vid Tumba
Bruk anställde försök till beredande af förbättrad
papperstillverkning. III. 55j.
„ W:o 34, angående väckt fråga, dels om fördelning af
Bruksförvaltarens å Tumba, J. BaggeSj löneinkomst
i lön och arfvode, dels om bestämmande för fram¬
tiden af det belopp, som lill erfoiderligt biträde för
upprättande af Biukets bokslut årligen må utgå. III.
557.
,, W:o 35, angående hufvudgrunderne för en förändrad
organisation af Bancoverket. III. 557—56g.
„ W:o 36, i anledning af väckt fråga om förändrad or¬
ganisation af Banco-Fullmäktiges Expedition. III, 61g.
„ N:o 37, i afseende å den ansvarighet som Bancover-
kets Embets- och Tjenstemanna-befattningar åtföl¬
jer. III. 621.
„ Wto 38, angående löneföihöjning för Banco-ombuden
vid Götheborgs och Malmö Låne-Contor. III. 664
-667.
,, W;o 3g, i anledning af gjord hemställan om någon be¬
löning till Stereotyperings- och Tryckeri-Förestån¬
daren i Banken, Myntproberaren G. A, Broling. III.
56g.
„ N:o 4o, med hemställan, att Chefen för Cassa-afdel-
gen och Bankens Casseurer måtte retroactivt få be¬
45
räkna åtskilliga dem tillagde löneförmåner. III. 6o3,
674.
Banco-Utskottets Betänkanden, Memorial och Utlåtanden:
„ Wto 4i, i anledning af Kamereraren A. W. Wäströms
ansökning, att varda försäkrad om bibehållandet för
återstående tjensteår af Kamererare-tjensten med der¬
vid följaktig lön. III. 570.
„ Wto 42, i anledning af Revisoren C. G. Grönlands an¬
sökning, att föi flyttas antingen på surnumerair-stat
med åtnjutande af innehafvande lön, enligt fullmakt,
eller på pensions-stat med å stat egande lön såsom
pension. III. 667.
„ N;o 43, med tillstyrkan, att Commissarierne i Banken,
A. P. Qvistberg, P. B. Sandels, C. N. Kolmodin, L.
G. Wiblingen och L. O. Ekman, må letroactivt få
tillgodonjuta den för Bankens yngre Commissarier
föreslagne lön af 1,600 R;dr B;co. lil. 668, 674.
,, Wto 44, med förslag till ny aflönings-stat för Banco-
verkets Embets- och Tjenstemän, Konstidkare samt
Vaktbetjening. III, 66g—674.
,, W:o 45, med hemställan af präglandet af en medaille
öfver aflidne Banco-Secreteraren G. M. Helsingius.
III 674.
„ Wto 46, med hemställan, dels om ersättning till Öfver¬
sten och Riddaren C. J. Hjärne, för den tid han be-
stridt de Banco-Ombudsbefattmngen vid Götheborgs
Låne-Contor tillhöriga göromål, dels ock om bestäm¬
mande för framtiden, huru, i händelse af förfall för
Banco-Ombuden vid Låne-Contoren, deras befatt¬
ningar må bestridas. III. 736.
., Wto 47» i anledning af Banco-Ombudet vid Götheborgs
Låne-Contor G. E. Ferlins ansökning om godtgö-
relse för 2,000 R:dr, hvarmed han inlöst 2!ne falska
assignationer å Låne-Contorets i Banken egande räk¬
ning. III. 737.
„ N;o 4.8, i anledning af ålerremiss å Utlåtandet N;o ir.
III. 737.
„ Wto 4g, > anledning af Ryttmästare!! B. M. Martins an¬
sökning om eftergift af öfverränta å ett lån i Ban-
co-Disconten. III. 737.
,, N;o 5o, lill svar å de från Högh Ridderskapet och
Adeln ankomna återremisser å Utlåtanderne N:is 12, i5
och 17 samt Betänkandet Wto 20. III. rjor/.
„ Wto 51, om belåning af colonialvaror vid Handels- och
Wärings-Disconten i Götheborg. IV. 3o4-
„ N;o 52, i anledning afåterremiss å Betänkandet Wto 26.
HL 747-
,, N:o 53, i anledning af återremiss å Betänkandet Wto
28. III. 747.
„ N:o 54, till svar å 2.‘ne Riks-Stånds återremisser af
46
särskilda punkter i Utskottets under N:o 29 afgifna
berättelse om Banco-Fullmäktiges åtgärder och för¬
valtning på det hela efter nästförflutne Riksdag, III.
747-
Banco-Utskoltets Betänkanden, Memorial och Utlåtanden:
„ N:o 55, öfver en af Herr Rosenblad, Bernhard, väckt J
fråga om bestämmande af någon viss praescriptions-
tid, inom hvilken åtskilliga äldre fordringsposter böra
från Banken uttagas. IV. 447-
„ N;o 56, i anledning af väckt fråga om föihöjning uti
minimibeloppet för lån mot pant af guld och silfver.
IV* 447-
„ W;o 57, öfver en väckt motion om förändring i af¬
seende å förnyandet af Bankens inteckningar. IV. 532.
,, W:o 58, i anledning af väckt fråga om förändring i fö-
reskriflerne i afseende på låns erhållande ur Rikets
Ständers Bank och andra publika Cessor. IV. 532.
„ W:o 5g, innefattande hemställan, att åtskilliga i daler
kopparmynt utgifna sedlar måtte få i Banken inlö¬
sas. IV. 532.
,, Wto 60, i anledning af väckt fråga om aflemnande af
en samling sällsyntare Medailler och Skådepenningar
från Bankens till Rikets Mynt-Cabinett. IV. 45i.
,, W;o 61, i anledning af väckt motion, att ränta å Dis-
cont-lån ej må beräknas förr än medlen kommit
Låntagaren till godo. IV. 45i.
,, Wto 62, i anledning af Hof-Rätls-Commissarien S. An¬
derssons ansökning om eftergift af öfvert äntå å ett Dis-
contlån. IV. 532.
,, W:o 63, till svar å Ridderskapets och Adelns återre-
miss af Utskottets under Wto 35 aflåtne Betänkande,
angående hufvudgrunderne för en förändrad organi¬
sation af Bancoverket. IV. ^5i.
„ Wto 64, angående utgifvande från Banken af dess en¬
ligt 1789 års Bokslut utöfver grundfonden behållna
ränlevinst och capitalöfverskott. IV. 653.
„ Wto 65, öfver erinringar, som blifvit framställda vid
Utskottets Betänkande Wto 21, angående förslag, att
sedlar å 16, 12 och 8 sk. B;co, eller motsvarande
valeurer, enligt den myntenhet, som i grundlagsenlig
väg kan varda bestämd, böra intill nästa Riksdag
förfärdigas och från Banken utgifvas. IV. 667.
„ W;o 66, i anledning af gjord hemställan i afseende på
tiden för Discontvinslens öfveiflyttning till Bankens
disposition under innevarande år. IV. 668.
,, N:o 67, i anledning af återremisser å Utskottets Be-
länkanden W:is 39 och 4°, samt Utlåtandet Wto 47-
IV. 703.
„ N;o 68, öfver väckt förslag att belåna redan inteckna¬
de och på Banken transporterade skuldebref. IV. 703.
47
Banco-Vtskoltets Betänkanden, Memorial och Utlåtanden:
„ Wto 69. öfver väckt förslag, alt beräkningen af ränta
på jänta i Rikets Sländers Bank måtte i alla de fall,
der sådan ränteberäkning eger rum, upphöra, IV.
703.
,, Wto 70, med hemställan om eftergift af Registratorn,
Herr Gullanders åliggande betalningsansvar för åt¬
skilliga lån, ulgifne från Malmö Låne-Contor. IV.
7°7-
,, N:o 71, i anledning af åtskilliga Tjenslemäns vid Gö¬
theborgs Låne-Contor ansökningar om eftergift af
öfverräntor och befrielse fiån betalningsansvar förlän,
som utgått å sedermera falske befunne handlingar.
IV. 707.
„ Wto 72, i anledning af återremiss å Betänkandet N:o
23. IV. 707.
„ Wto 73, i anledning af Postmästaren J. Mauls ansök¬
ning om efteigift af skuld till Banco-Discontverket.
IV. 707.
,, Wto 74, i anlt/lning af väckt motion, angående åläg¬
gande för Directionen vid Låne-Contoi et i Götheborg,
att till lånsökande derstädes öfversända beviljade lån,
m. m. IV. 707.
„ Wto 75, i anledning af gjord framställning om in- och
utvexlingspiiset på Ducater, samt utvexling af Guld-
och Silfvei planlsar. IV. 708.
„ Wto 76, med hemställan, att Stockholms Sparbank måtte
eihålla rättighet aLti Banken insätta ytterligare 5o,000
R;dr B;co emot 3 procents ränta och uppsägning på
6 veckors tid. IV. 715.
„ Wto 77, i anledning af gjordt accords-anbud till liqvid
af ett utaf numera aflidne Majoren Chrispin Ekman
hos Banco-Disconten upptaget lån. V. 2.
„ Wto 78, öfver gjorde anmäi kningar vid Utskottets Be-
Betänkande Wto 36, i anledning af vackt fråga om
förändrad organisation af Banco-Fullmäktiges Expe¬
dition. V. 2.
,, Wto 79, i anledning af de inom 3:ne Riks-Stånd gjor¬
de anmärkningar vid Utskottets Betänkande W:o 44)
med föi slag till ny Aflönings-stat för Bancoverkets
Embets- och Tjenstemän, Konstidkare samt Vaktbe-
tjening. V. 2.
,, N:o 80, i anledning af förrättad revision afBanco-Dis-
contverkets räkenskaper och förvaltning för år i83g.
V- 7-
„ W;o 8x, i anledning af förre Kamereraren C. Mattons
ansökning om restitution af lön samt erhållande af
pension. IV. 865.
„ W:o 82, i anledning af Riksdags-Fullmäktigen G. B.
Appelc/vists motion, angående nedsättning i räntan
med i procent å alla lån, som från Rikets Ständers
Bank eller de derunder lydande Låne-Contor utgif¬
va*. IV. 865.
Banco-Utskottets Betänkanden, Memorial och Utlåtanden:
„ N:o 83, öfver väckt motion, angående Iåns utgifvan-
de från Riksens Ständers Bank emot första inteck¬
ning uti fast egendom på landet, till belopp af fa¬
stighetens halfva taxeringsvärde. IV. 865.
„ N:o 84, * anledning af väckte förslag till förändrade
föreskrifter i afseende på Bankens Fastighets- samt
Skiftes- och Odlings-lånerörelse. IV. 873.
„ N:o 85, angående låns utgifyande från Banken, emot
pant af storskiftade hemman i Dalarne. IV. 875.
„ N:o 86, angående förskoltslåns meddelande från Ban¬
ken föi Strömrensn ingar, Sjö- och Myr-aftappningar,
samt i stort företagna odlingar. IV. 8j5.
„ N:o 87, angående dels utsträckning af lånetiden och
nedsättning af räntan för Discontlån, samt dels be¬
stämmandet af någon viss andel af Discont-fonden
till lån åt Jordbrukare och Bergsmän. IV. 870.
,, N:o 88, i anledning af väckta motioner, dels om in¬
rättande af Låne-Contor i hvarje Province, dels om
tillökning i Discontfonden och nedsättning af räntan
för Discontlån, m. m. IV. 876.
,. N:o 8g, angående en af Bankens Commissariat an¬
ställd afskrifning af två från Banken utgifna fastig¬
hetslån, hvilkas belopp icke kommit låntagaren till¬
handa. V, 7.
„ N;o 90, i anledning af Inspectoren P, E. Normans
ansökning om eftergift af upplupen öfverränta å ett
lån i Banco-Disconten. V, g.
„ N;o gi, med hemställan, att deri Jern-Contoret bevil¬
jade Cieditiv—rätt i Banken mätte få fortfara lill nä¬
sta Riksdag. V. 10.
„ N:o g2, öfver vackt fråga om fortfarande af det Spar-
Bankerne i Riket beviljade Crediliv. V. i3.
,, N:o g3, öfver Herr Carl Hallenborgs motion, åsyftande
förändring i nu gällande föi eski ifter rörande Cassa-
creditiv åt Hypotheks-Föreningar. V. i 3.
,, N:o g4, i anledning af Herr Bernhard Rosenblads
motion om Crediliv fiån Rikets Ständers Bank åt
Privat-Banker. V. t3.
„ N:o g5, öfver väckta fiågor om afsättande utaf en
fond i Rikets Ständers Bank, att användas till lån
mot pant af ritorr spanmål. V. l3.
„ Nio g6, öfver Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, an¬
gående sökt Creditivrält i Rikets Ständers Bank lör
Stockholms Stads Drätsel-Commission. V. i3.
„ N:o 97, i anledning af Kongl. Majrts Nådiga Propo¬
sition, angående rättighet för Direclionen af Arme'ens
49
Pensions-Cassa tili ett räntebärande Creditiv i Ri¬
kets Ständers Bank. V. i3.
Banco-TJtskottets Betänkanden, Memorial och Utlåtanden:
,, N:o g8, i anledning af återremisser å Utskottets, un¬
der N:is 55 och 5], afgifne Utlåtanden. V. 631.
„ N;o gg, i anledning af A. L. Soldins ansökning om
efteigift af upplupne räntor å 2!ne i Banco-Discon-
len upptagne lån. V. 632.
„ N:o 100, till Högvördige Preste-Ståndet, med anmä¬
lan om dess skiljaktiga beslut, i anledning af Utlå¬
tanden N:is 21 och 65. V. 6g3.
„ N:o ioi, i anledning af väckt motion, att Harideis-
och Närings-Discontens så kallade Reserv-Fond må
med det belopp, hvartill densamma vid årets slut
kan hafva uppgått, i Bankens vinst inberäknas. V.
693.
„ N:o 102, om öppnande af en Upp- och Afskrifnings-
räkning i Rikets Ständers Bank. V. 6g3.
„ N:o io3, i anledning af återremiss å Utlåtanden Nlis
6g och 75. V. 693.
„ N:o io4, öfver väckt fråga om tillfällig förstärkning
af fonden för låneröielse på namn och reverser.
V. ,65.
,, N:o io5, i anledning af förre Handlanden Thunbergs
ansökning om eftergift af straffränta ä lån i Banco-
Disconten. V. 6g3.
„ N:o 106, i anledning af Regements-Läkaren Schwa-
biz’s ansökning om eftergift af ränta å lån i Banco-
Disconten. V. 6g3.
,, N:o 107, i anledning af Gårds-egaren i Umeå, Nils
Brunbergs ansökning om eftergift å öfverränta å ett
lån i Banco-Disconten. V. 6g3.
,, N:o 108, i anledning af Hedervärda Bonde-Ståndets
återremiss å Utskottets under N:o 82 aflåtne Be¬
tänkande. V. 792.
,, N:o 109, i anledning af degenom samtlige Riks-Stån-
den framställda anmärkningar vid Utskottets under
Nto 64 afgifna Betänkande, angående utgifvande från
Banken af dess, enligt i83g års bokslut, utöfver
grundfonden behållna räntevinst och capital-öfver-
skott. V. 792—823.
„ N:o ilo, öfver väckt motion om användande af Ban¬
kens, enligt 183g års bokslut, utöfver grundfonden
behållna räntevinst och capital-öfverskott, V. 792
—854-
„ N:o 111, med förslag lill samroanjemkning af Riks-
Ståndens beslut, i anledning af Utksottets Betänkan¬
de N:o 36 och Utlåtande N:o 78. V. 794.
,, N:o ii2, i anledning af Riks-Ståndens skiljaktiga be-
Regist. öfv. Borg.-St. Prot. vid Riksd, 184.0, 1841• 4
slut i fråga om löneregleringen för Bankens Embets-
och Tjenstemän, Konstidkare och Yaktbetjening, Y.
794-
Banco-Ulskottets Betänkanden, Memorial och Utlåtanden:
„ Nio ii3, i anledning af Herr von QvantensG., motion
om rättighet för större jordegare att erhålla lån från
Handels- och Närings-Disconten. V. 794.
„ N:o ii4, j anledning af väckt fråga om ändring of §.
2i4 uti nu gällande Banco-Regleraente. V. 1 164.
,, N|o n5, i anledning af väckt motion, att, i stället för
Konungens Befallningshafvandes eller Dorahafvandens,
Kronofogdens i orten vederhäftighetsbetyg för låne-
sökande måtte i Banco-Disconlen antagas. V. 1168.
„ N:o 116, i anledning af återremiss å Utlåtanden N;is
93, 95 och 96. V. 1168.
,, Nio 117, med anmälan omen rättelse i Utskottets un¬
der Nio 28 aflåtna Betänkande.
„ Nio 118, i anledning af återremiss å Betänkandet N|o
83, öfver väckt motion, angående låns utgifvande från
Rkets Ständers Barik emot första inteckning uti fast
egendom på landet till belopp af fastighetens halfva
taxeringsvärde. V. i4i5.
,, Wto 119, i anledning af återremiss å Betänkandet Nio
84, öfver väckta förslag till förändrade föreskrifter,
i afseende på Bankens Fastighets- samt Skiftes- och
Odlings-lånei örelse. V. 1419■
„ Nio 120, ora förändring i nu gällande föreskrifter, an¬
gående expeditionssättet för jernbelåningen vid Låne-
Gontoret i Götheborg. V. i423,
„ Nio 121, öfver en af Baron E. von Vegesach ingifven
ansökning om eftergift af erlagd straff-ränta för^skuld
till Disconlvei ket, V. i425.
,, Nio 122, öfver gjord framställning, att den Banco-
Fullmäglig, som har inspectionen öfver Tumba
pappersbruk, må, under sitt vistande derstädes, er¬
hålla fritt vivie och logis. V. i425,
,, N;o 123, med hemställan om upphäfvande af föreskrif¬
ten, angående indragning vid inträffande ledighet af
Vaktmästare-tjensten vid Tumba pappersbruk. V.
i425.
„ Nio 124, i anledning af väckt fråga om ett årligt an¬
slag till en Spai banks-inrättning för Bruksarbetarne
vid Tumba. V, 1425.
„ Ni<) I2Ö, i anledning af väckt fråga om bildandet af
en fast Skola å Tumba pappersbruk, V, i425.
,, Nio 126, i anledning af väckt fråga om nedsättning i
lösen för vågallester å jern och andra vågförda effec-
ter, som hos Banken eller Låne-Contoret i Götheborg
belånas, samt afskaffande af så kallade förnyelse¬
bevis. VI, 55,
5 r
Banco-Utskottels Betänkandeu, Memorial och Utlåtanden:
,, Nio 127, till svar å de inom tvenne Riks-Stånd fram¬
ställda anmäi kningar vid Utskottets, under N|o 87,
afgifna Utlåtande, angående dels utstr äckning al låne¬
tiden och nedsättning af räntan för Discont-lån, dels
bestämmande af någon viss andel af Disconl-fonden,
till lån åt Jordbi ukare och Bergsmän. VI.
„ Nio 128, med förslag till sammanjemkning af Riks-
Ståndens skiljaktiga beslut rörande Utskottets Ut¬
låtande N;o 109, V. 12.43.
,, Nio 129 med förslag till sammanjemkning af Riks-
Ståndens skiljaktiga beslut i anledning af Utskottets
Utlåtanden Nlis 21 och 65. V. 1244-
„ Nio r3o. öfver gjorda anmärkningar vid Utskottets Be¬
tänkande N:o 97, i fråga om Creditiv för Diroctio-
nen af Armeens Pensions-Cassa. VI, 57.
,, N{o 131, öfver väckt motion, att Commissarien i Rikets
Ständers Bank, S. Thurdfjell, måtte retroactivt få be¬
räkna den för Bankens yngre Gomraissarier bestäm¬
da lön. VI. 90.
„ N;o 132, öfver väckta förslager, dels om inrättande af
Låne-Contor å Gottland, dels om meddelande af för¬
skott till utlåning derstädes under vintermånadei ne,
och dels om ändring uti 229 §. af sednaste Banco-
Reglemente. VI. 9°' *
„ Nio i33, i anledning af Högvördige Preste-Ståndets
återremiss å Utskottets Memorial Nio 128. VI. 58.
„ N:o 134, till svar å ett Riks-Stånds återremiss å Ut¬
skottets Betänkande N|o tor. VI. 58.
„ Nio l35, med anmälan om utgången af de omröst¬
ningar, som inom Förstärkta Banco-Utskottet blif¬
vit anställda öfver åtskilliga frågor, upptagne i Banco-
Utskottets Memorial N:is lii, 112 och 128, VI. 58.
„ Nio 136, öfver väckt fråga om inköp af ett hus för
begagnande af Lane-Contorel i Götheborg* VI. 127.
„ Nio 137, angående förändring i tiden för de årliga re-
visionernes början vid Banco-Discontverket samt Pro-
vince-Låne-Conloren i Götheborg och Malmö. VI.
208.
„ N|o 138, angående revisionerne öfver Banco-Discont-
verkets förvaltning och räkenskaper, samt Riks-
Discontens utredning. VI. 208.
„ N:o l3g, i anledning af väckt fråga om anställande af
en Cancellist, till biträde åt Ombudsmannen vid
Låne-Contoret i Götheborg. VI. 208.
„ N:o 140, med hemställan, att ett i Banken upptaget
Landtegendomslån, hvilket icke blifvit inom behörig
tid i låntagarens concurs bevakadt, måtte i Banken
räkenskaper få nfskrifvas. VI. 211.
„ Nio i4i, öfver väckt motion, angående utredning af
52
de hinder , som från Banco-förvaltningens sida mölt
Actie-egare i Götha Canal-Bolag, att för deras i Ban-
co-Disconten belånade Adier erhålla sådane bevis,
sora enligt Bolags-Reglementel erfordras för att för
desamma föra talan vid Bolagets sammankomster.
VI. 311.
Banco-Utskottets Belänkanden., Memorial och Utlåtanden:
„ N:o 14-2, till svar å Välloflige Borgare-Ståndets återre-
miss af Utskottets under JNf:o 120 aflåtne Betänkan¬
de. VI. 2l5.
,, K:o i43, med förslag till de grunder, som böra tiena
lill eften ätlelse vid pensionering af Bankens Embets-
och Tjenstemän, Vaklbetjente och Konstidkare. VI.
322.
„ N:o 144* ' anledning af Herr C. Sabelfeldts motion om
utsträckning i tiden för återbetalning af uti Handels-
och Närings-Disconten upptagande lån, samt om fort¬
farande rättighet för Banco-Styrelsen, att geuom upp¬
låning bereda tillgångar för nämnde Discont. VI. 3a6.
,, N:o i45, med hemställan, alt Kronofogden, Assessoreu
A. H. Lagerlöf måtte beviljas eftergift af räntebe¬
talning för en Bankens odlings-låne-fordran, derför
betalningsskyldighet blifvit Assessoren ådömd. VI.
394’
„ N:o 14b, angående afskrifning af lånefordringar, för¬
skingrade ulafnumera aflidne Ki onofogdarne B. Carls¬
son och M. Rabe. Vt. 394.
,, N:o 147, med förslag till Taxa å Expedilions-lösen i
Rikets Ständers Bank samt dertill hörande Discont-
verk och Låne-Gontor. VI. 3g4-
,, N:o i48, angående användandet af en fjerdedel utaf
Bankens framdeles årligen blifvande räntevinst till
allmänna arbeten. VI.
„ N:o 149, med underlättelse om Riks-Ståndens fattade
beslut i anledning af Utskottets Betänkande N:o 97
och Utlåtande Nio l3o. VI. 4^3.
„ N:o i5o, angående förstärkning af fonden för belå¬
ning af fast Egendom i Rikets Ständers Bank. VI.
463.
,, N:o 151, i anledning af väckt fråga om upphäfvan-
de af föreskriften i 228 §. uti nu gällande Banco-
Reglemente, angående förkortande i visst fall af lå¬
netiden vid omsättning af från Banco-Disconten er¬
hållet lån. VI. 467.
,, Nto IÖ2, angående arrendet för Malmö Låne-Contors
gårdstomt. VI. 4^7»
„ N:o 153, angående förhöjning af Manufactur-Discon-
tens Greditiv på Rikets Ständers Bank, VII. 120.
„ N:o i54, i anledning af återremiss af Utlåtandet N:o
*4r- VII. 120.
53
Banco-Utskottets Betänkande!), Memorial och Utlåtanden:
„ N:o i55, angående förändring och förtydligande af de
för Handels - och Närings-Disconlernes lånerörelse
lemnnde åtskilliga föreski ifter. VII. 120.
„ N:o 156, angående borgens ställande af Kamereraren
vid Banco-Diskontvei ket för den uppbörd honom
anförtros. VII- 121.
,, N:o 157, angående ändring af 88 §. 8 mom. uti nu
gällande Banco-Regleroente. VII. 121.
,, N:o i58, i anledning af Herr Nordenankars, F. W.,
motion, innefattande förslag till reglering af Bankens
lånerörelse i åtskillige delar. VII. i56.
,, N:o i5g, i fråga om belåning af Adier och publika
papper. VII. l54.
,, Wto 160, öfver Capitainen C F. von Hennings ansök¬
ning om eftergift af öfverräntan å Discont-lån, VII.
i54-
„ N:o 161, i anledning af väckt motion, om nedläggan¬
de af all vidare ersättnings-talan emot förre Direc-
teuierne vid Malmö Låne-Contor, Contracts-Proslen
Doctor Gullander samt Borgmästaren Kjällander, för
den, genom Kamereraren Lindstedts bedrägliga förfa¬
rande i tjensten, Låne-Gontoret tillfogade förlust.
VII. i54.
„ N:o 162, i anledning af väckt fråga om belåning i Ban¬
ken af Bergs-fi älse-egendom. VII. 197.
ii N:o 163, angående eftergift af upplupen öfverränta å
ett lill Inspectoren G. A. Alsing från Rikets Sländers
Låne-Gontor ulgifvet Discontlån. VII. 197.
„ N:o i64, i anled ning af gjord ansökning om eftergift
af upplupne öfverräntan å aflidne Spanmålshandlan-
den G. Lindbergs lill capitalet liqviderade skuld till
Banco-Discont verket. VII, 197.
„ N:o 165, i anledning af Preste-Ståndels återremiss å
Utskottets Memorial N:o 149. VII. 4‘8.
„ N:<> 166, till svar å gjorde anmärkningar vid Utskot¬
tets, under N:o i32, afgifne Utlåtande, med förslag
till ändring af §. 22g uti nu gällande Banco-Reglemen-
te, VII. 418.
,, N:o 167, angående gjord hemställan rörande förändring
i lönevilkoren för Bokhållarne vid Banco-Discont-
verket. VII. 444*
,, N:o 168, öfver gjorde anmärkningar vid Betänkandet
N;o i43, angående de grunder, som böra tjena till
efterrättelse vid pensionering af Bankens Embets-och
Tjenstemän, Vaktbetjening och Konstidkare. VII. 445*
,, N;o 16g. i anledning af ålterremiss å Betänkandet N:o
147, med förslag lill Taxa å Expeditions-lösen i Ri¬
kets Ständers Bank samt dertill hörande Discontverk
och Låne-Contor- VII. 44^—45°>
54
Banco-Utskottets Betänkande», Memorial och Utlåtanden:
,, N:o 170, i anledning af återremiss å Utskottets Utlå¬
tande N:o i57, angående Directionens öfver Malmö
Låne-Gontor hemställan om ändring af §. 81), mom.
8 uti nu gällande Banco-Reglemente. VII. 446.
„ N:o 171, i anledning af väckt fr»ga om förhöjning i
arfvodet för Läkaievården vid Tumba Bruk. VII.
446.
„ N:o 172, öfver Herr Rosenblads, Bernhard, motion,
om understöd och eisäitning för de Fabriksanlägg¬
ningar, som, i följd af införsels-föi budets upphöran¬
de eller tullnedsättninsar, kunna anses lidande. VII.
446.
,, N:o 173, öfver en af Herr Norin väckt motion om an¬
sättande utaf en fond, för att bilda en för Skepps-
byggerier, till Handels-Flottans förökande, särskild
länetilfgång. VII. 446.
„ N:o 174, innefattande förslag till åtskilliga förändrade
reglementariska stadgandet! för Banco-verkets Styrel¬
se och förvaltning. VII. 484-
i, N:o 175, med förslag till 1 eglementariska föreskrifter,
motsvarande 3:dje Artikeln i;a Afdelningen uti Ban-
co-Regleroentet den 26 Maj i835. VII. 469.
,, N:o 176, med förslag till reglementariska föieskrifter,
motsvarande 3:dje Artikeln uti 2;dra Afdelningen,
af nu gällande Banco-Reglemente. VII. 46g.
„ N;o 177, med fötslag till ändring uti åtskilige §§. ul*
3:dje Artikeln 4;de Afdelningen af nuvarande Ban¬
co-Reglemente. VII. 47°'
„ N:o 178, med förslag till ändring uti åtskilliga regle-
rnentariika stadganden uti 8:de Artikeln af Banco-
Reglementet under deri 26 Maj 1835. VII. 47°*
„ N:o 179, i anledning af återremiss å Betänkandet N:o
i48, med förslag till reglering af Bankens lånerö-
lelse i åtskilliga delar. VII. 495.
„ N:o t8o, öfver gjorda anmärkningar vid Betänkandet
N:o i5g, i fråga om belåning af Adier och publika
papper. VII. 5oo.
,, N:o 181, med förslag till instruction för Rikets Stän¬
ders Banco-Utskott vid nästkommande Riksdag. VII.
552.
,i N:o 182, med förslag till åtskilliga förändrade stad¬
ganden uti 5;te Artikeln of nu gällande Banco-Re¬
glemente. VII. 58i.
>, N:o i83, med förslag till åtskilliga förändrade före¬
skrifter uti 6 Art, itsta och 2:dra Afdelningarne af
nu gällande Banco-Reglemente. VII. 582.
„ N:o i84, med öfverlemnande af förslag till reglemen-
tariska föreskrifter, motsvarande 7 Art. i 1835 års
Banco-Reglemente. VII. 579.
Banco-Utskottets Betänkanden, Memorial och Utlåtanden:
„ N:o 185, med svar å gjorda anmärkningar vid Ut¬
skottets Betänkande N;o 155, innefattande förslag till
ändring af §. 232 uti Banco-Regleroentet. VII. 56g.
„ N:o 186, med anmälan om utgången nf de omröst¬
ningar, hvilka inom Förstärkta Banco-Utskottet blif¬
vit anställda öfver den uti Banco- och Lag-Utskot¬
tens Memorial N:o 8 upptagna fråga, VII. 56o.
„ N:o 187, i anledning af återremiss å Utlåtandet Nlis
*76' >77 och *76- VII. 582.
„ N:o 188, i anledning af beslutet, i följd af Betänkan-
derne N;is 158 och 179. VII. 582.
„ N:o 18g, om gratificationer till en af Bankens Com-
missarier för Utskottet lemnadt biträde. VII. 582.
„ N:o 190, med förslag till åtskilliga förändrade stad¬
ganden uti 6 Art. 3, 4 oc'1 5 Afdelningen af Ban-
co-Reglementet. VII. 5g3.
,, N;o 191, öfver en af Herr Rosenblad, B., väckt mo¬
tion om rätt till delaktighet i Banco-Statens Enke-
Cassa för Banco Discontens, Låne-Gontoirens samt
Tumba Bruks Tjenstemän och Betjente. VII. 624.
„ N:o 192, med förslag tili reglementariska föreskrifter,
motsvarande 4 Artikeln i nu gällande Banco-Regle¬
mente. VII, 624.
„ N:o 193, öfver en väckt fråga om förändrad reglering af
Banco-Full magt iges dispos t iöns-räkning N:o 2. VII. 624.
„ N:o ig4> öfver gjorde anmärkningar vid Memorialet
N:o 174. innefattande förslag till åtskilliga förändra¬
de stadganden i i:sta och 2tdra Artikeln af Banco-
Reglementet. VII 665.
,, N:o 195, öfver väckt fråga om kungörande, att någon
praescriptionstid för emottagande i Kronans uppbörd
och inlösen i Banken af dess på 14 och 10 skillingar
kopparmynt utfärdade sedlar icke är föreskri fven.
VII. 624.
„ N;o 196, 1 anledning af gjord anmärkning om efter¬
gift af upplupen straffränta å ett af förre Bruks¬
patronen C. G. Siöstedt-hos Banco-Disconten uppta¬
get lån. VII. 65g.
„ N:o 197, till svar ä gjorde anmärkningar vid Utskot¬
tets under N:o 171 afgifna Memorial, i anledning af
väckt fråga om förhöjning i arfvodet för Läkare¬
vården vid Tumba Bruk, VII. 65g.
„ N;o 198, med hemställan om ersättning till Utskottets
två Ganc^llister för reusk rifning af Utskottets Pro-
tocoll. VII. 665.
„ N:o 199, angående tillökning i löneinkomsterne för
Registratoro vid Banco-Discol-Vet ket G. P. Dahl¬
gren, VII. 665,
„ N:o 200, i anledning af Undervägaren A. E. Brundins
56
ansökning om eftergift af öfvcrränta å skuld till Banco-
Dscont-Verket. VII, 665.
Banco-Utskottets Betänkanden, Memorial och Utlåtanden:
„ N:o 201, angående anordnändet af en gralification till
delning emellan Bankens Vaktbeljening, VII, 666,
„ Wto 202, i anledning af förrättad revision af Banco-
Discont-Verkets räkenskaper och förvaltning för år
l84o. VII, 672,
„ lS:o 2o3, angående gratificationer till Banco-Discont-
Verkels Vaktmästare, i följd af revisionerne af detta
Verks räkenskaper för åren i83g och ,84o. VII,
673,
Banco- och Lag-Utskottens Betänkanden, Memorial och Ut¬
fåtanden:
„ N:o 1, med förslag till Lag för enskilda Banker, IV.
402—4^0.
„ Nto 2, i anledning al väckta frågor om upphäfvande
af Kongl. Förordningen den 27 April 1742 och För-'
klaringen den 4 *74^> angående förbud emot
Guld- och Silfvermynts utförande utur Riket samt
mdsmältande och förvandlande deraf, IV. 720.
,, N:o 3, i anledning af väckt motion om upphäfvande
af Kongl. Förordningen den 2 Maj angående
straffets skärpande för dera, som föröfva svek och
bedrägeri med Bankens sedlar, IV, 720.
,, Nto 4, i anledning af väckta frågor, dels om upphäf¬
vande af nu gällande stadgande, att 3:dje uppbudet
icke må meddelas å i Banken pantsatt fastighet förr,
än länet blifvit slutbetaldt eller omsatt, dels ock om
åläggande för Banken, att till vederbörande Domare
årligen aflemna föi teekningar på intecknade fordrin¬
gar. IV. 726,
,, N,‘o 5, med ytterligare förslag till Lag för enskilda
Banker, i anledning af gjorde anmärkningar vid Be¬
tänkandet N:o r, VI. 22g—241, 242—276, 27g—3og.
„ N;o 6, i anledning af gjorde enraäi knragar vid Ut¬
skottens Betänkande N:o 4, öfver väckta frågor, dels
örn upphäfvande af nu gällande stadganden, att 3:dje
uppbudet icke må meddelas å i Banken pantsatt fa¬
stighet förr, än lånet blifvit slutbetaldt eller omsUt,
dels ock om åläggande för Banken, att till vederbö¬
rande Domare årligen aflemna förteckning på in¬
tecknade fordringar. VI. 365.
„ Wto 7, i anledning af väckt motion om ett serskildt
ansvar för förfalskning af enskilda Bankers sedlar.
VI. 367.
,, Nto 8, med förslag till sammanjemkning af de inom
Riks-Stånden fattade skiljaktiga beslut, vid förehaf¬
vande af Utskottens, i Utlåtandet Nto 5 afgifna, för¬
nyade förslag till Lag för enskilda Banker. VII. iM*
57
Banco- och Lag-Utskottens Betänkanden, Memorial och Ut¬
låtanden :
„ N;o g, i anledning af vissa skiljaktigheter uti Riks-
Ståndens sednast fattade beslut, rörande Lagstiftnin¬
gen för enskilda Banker med dervid sedermera gjord
rättelse. VII, 461.
Banco-Utskottels Protocollj om arfvode för renskrifning der-
„ of. (Se Cancelli-betjening ro.)
BancO'Vinstenj om användande af de å densamma för år i835
och de följande åren i behåll varande öfverskott.
Motion, I. 65, 6g Anförande i anledning deraf, I, 7g;
Stats-Ulskottets Utlåtande No 467, VII. 7—15. —
Svar på återremiss. Stats-Utskottets Utlåtande Njo
525, VII. 524.
„ om handläggning af frågor, rörande dispositionen af
den till allmänt nyttiga ändamål anvisade andel der¬
af. Stats-Utskottets Utlåtande N:o 4£7> VI. 153-
„ fråga om densammes utdelning till Rikets samtliga
Län. Stats-Utskottets Utlåtande Nto 4^7» VII, 34- —
Svar på återremiss. Stats-Utskottets Utlåtande N;o
5,2, VII. 477-
„ enligt i83g års bokslut, om densammas användande.
Banco-Ulskottets Utlåtande Nto 64, IV. 653 — 667.—
Svar på återremiss. Banco-Utskottets Utlåtande Nto
log, V. 7g2, 823—854' — Inbjudningar, V. 1073, VI.
25, Ii3.— Sammanjeraknings-försleg och Voterings-
propositioner. Banco-Utskottets Memorial Nto 128,
V. 1243 och Nto i33, VI. 58.
,, ytterligare angående Banco-vinslen enligt ,83g års
bokslut. Banco-Utskottets Utlåtande Nto 110, V.
7g3, 854.
,, om användande af en fjerdedel af den blifvande till
allmänna arbeten. Banco-Utskottels Utlåtande Nto
i48, VI. 463.
,, om användande af en del deraf till understöd och er¬
sättning för de fabriks-anläggningar, som till följd af
införsel-förbuds upphörande eller lullnedsättningar
kunna anses lidande. Banco-Utskoitets Utlåtande Nto
172, VII. 446.
„ om användande deraf till vägars anläggning och för¬
bättring. Motion, lil. 546, 572.
Banken. (Se Organisation, Löner, Lånerörelse.)
,, angående inskränkning i kostnaden för dess förvalt¬
ning. Motion, I. 188, 218.
„ förslag att densamma intill nästa Lagtima Riksdag
måtte uppköpa silfver i tackor till ett pris af 24 Btdr
26 sk. 8 rtst. Banco för mark Cölniskt 16-lödigt och
hålla det tillhanda efter 24 R:dr 32 sk. Bancosedlar
ra. m. Motion, I. 33i, 334-
4*
58
Banken, va! af Fullmägtige derstädes, (Se Val.)
Bankens Sedlarj förslag angående intagande i 72 §. Regerings-
Formen, af vilkor för dessas erkännande såsom mynt.
Från sista Riksdag hvilande Grundlagsförändrings-
lörslag, Constitutions-Utskottets Memorial N:o 5,
12 punkten, I. 721,
Banker: enskilde, och Hypotheks-fö reningar, förslag till Lag
för sådana. Banco- och Lag-Uiskottens Betänkande
Nio 1, IV. 402—420.— Svar på återremiss, Banco-
och Lag-Ulskottens Utlåtande Nio 5, VI. 229—2411
242—276, 279—3og. — Inbjudning beslutad. VI. 379,
— Reservationer, VI. 386. —• Saromanjemknings-
förslag. Banco- och Lag-Utskottens Utlåtande N:o
8, VII. i54—156. — Voterings-proposition. Samma
Utskotts Memorial Nio 9, VII. 461 ? Expeditions-
UtskoUets Förslag till underdånig Skrifvelse N:o 358,
VII. 57o.
Barbaresk-Staterne, freds-vei kets underhållande med dem,
(Se Handels- och Sjöfarts-fonden.)
Barkarby Kronohemman, om prolongation af arrendet derå
eller skatteköp deraf, (Se Arrende.)
Barkens och Siljans canal, anslag dertill, (Se Anslag för en
gång- g). )
Barn, oäkta, om deras rätt till arf. (Se Arf.)
„ om deras rätt till underhåll. Lag-Utskottets Utlåtan¬
de N:o 87, IV. 402.
Barnamord, om uppbäfvande eller ändring af Kongl. Bref¬
vet derom af den 17 October 1778, Lag-Utskottets
Betänkande N:o i44, V. 777.
Barnhuset, Frimurare-, (So Hufvud-Titel 6:te.)
„ Stora i Slockholm. (Se Hufvud-Titel 6;te,)
Barometrar, inköp för Meteorologiska observationer. (Se An¬
slag för en gång, i). )
S:t Barthelemy, om förvaltningen af ön samt att den måtte
öfverlemnas såsom en undersåtlig skänk till Kongl.
Maj:t. Motion, II. 826, 1062. Stats- samt Allmän¬
na Besvärs- och Economi-Utskottens Utlåtande N:o
i4, IV. 607. —Svar på återremiss. Stats- samt All¬
männa Besvärs- och Economi-Uskottens Utlåtande
N;o i38, VI, 3i5, 321, 364.
„ fråga om öns öfverlåtande till Danmark. Allmän¬
na Besvärs- och Economi-Utskottets Utlåtande Nio
i45, VII. 447* (^e Slafveriet och Motioner 3i.)
Befordran till embeten och Ijenster;
om vilkor derföre. Allmänna Besvärs- och Econo-
mi-Utskollels Betänkande N;o 4r > hl. 320—328.
— Svar på återremiss. Allmänna Besvärs- och E- 9
conomi-Utskottels Betänkande N;o 110, V. 745; Ex-
peditions-Utskottets Förslag till underdånig Skrifvel¬
se Nio 34g, VII. 562.
59
Befordran till embeten och tjenster:
„ om grunderne dei för till Civile embeten och tjenster.
Allmänna Besvärs- och Economi-Utskottets Betän¬
kande Nio 42, lil. 328; Expeditions-Utskottets För¬
slag till underdånig Skrifvelse Nio 39, III. 611.
„ om förändring af giunderne derför inom Pi este-Stån-
det. Allmänna Besvärs- och Economi-Utskottets Ut¬
låtande Nio 70, III. 747.
„ angående särskilda bestämmelser, i afseende på grun¬
derne för befordran till embeten och tjenster. Mo¬
tion, I. 79, 95. (Se Motioner 23.)
Befästning al Carlsten samt Waxholm och Stockholms skär¬
gård. (Se Anslag för en gång, e).)
Befästnings-arbeten vid Carlsborg och i Stockholms skärgård,
om skyndsamt bestämmande af förskott till bedrif¬
vande. Siats-Utskottets Utlåtande lV:o 4o6, VI. 6.
— Svar på återremiss. Stats-Utskottets Utlåtande
N:o 421, VI. 279, 319. — Reservation, VI. 326; Ex¬
peditions-Utskottets Förslag till underdånig Skrif¬
velse N:o 258, VI. 489.
,, oro medel till decammas fortsättande. Stats-Utskot¬
tets Utlåtande Nio 441» VII. 97.
„ (Se Anslag för en gång, e).)
Begrafningshjelp, om sättet för dess utbetalning. Stats-Ut¬
skottets Utlåtande N:o 92, 6 punkten, II, go3. (Se
vidare Stats-regleringen.)
,, till aflidne Räntmästaren Alms enka. Stats-Utskot¬
tets Utlåtande Nio 126, II. 1081; Expeditions-Ut¬
skottets Förslag till underdånig Skrifvelse Nio 418,
VII. 697.
„ om upphörande af dess aftjenande. Stats-Utskottets
Utlåtande Nio i45, III. 246—2Äi. — Svar på åter¬
remiss. Stats-Utskottets Utlåtande N:o 292, IV. 690.
Behagligtids förlänings-spanmål, dess användande vid ledig—
blifvande Pastorat. Kongl. Majlis Nådiga Proposi¬
tion, I. 33o, 36g; Stats-Utskottets Utlåtande N:o
186, III. 611. — Svar på återremiss. Stats-Utskot¬
tets Utlåtande N:o 296, IV. 690; Expeditions-Ut¬
skottets Förslag till underdånig Skrifvelse N:o m,
V. 2.
Behöfvandes undsättning i missvext-år. (Se Undsättning.)
Be/lon, lägenhet under Ulricsdal. (Se Anmälan i35.)
Beklädnads-Direclionerne vid de Indelta Infanteri-Regemen¬
tena, om förändringar i Kongl. Instruclionen för de¬
samma. Stats- samt Allmänna Besvärs- och Econo¬
mi-Utskottens Utlåtande N:o i58, VII. 120. — Svar
på återremiss. Samma Utskotts Utlåtande Nio 197,
VII. 5oi; Expeditions-Utskottets Förslag till under¬
dånig Skrifvelse Nio 356, VII. 502.
Beklädnadssätiet för indeldta Cavalleriet, om förändring deri.
6o
Stats- samt Allmänna Besvärs- och Economi-Utskot-
tens Utlåtande N:o 57, V. n4o.
Belåning af Adier och publika papper. Banco-Utskotlets Ut¬
låtande N:o i5g, VII. 154. — Svar på återreraiss.
Banco-Utskottets Utlåtande N:o 180, VII. 5oo.
„ om befrielse för delegarne uti Skånska Brandförsäk-
rings-inrättningen, alt, vid belåning af deras fastig¬
het uti Rikets Ständers Bank, ställa särskild borgen.
Motion, I. 137, 186.
,, af varor i Handels-Disconten i Götheborg. (Se Gö¬
theborgs Handels-Discont.)
Belöning till Krono-beljente för nit vid ljufveriers hämman¬
de. Stats- och Lag-Utskottens Betänkande N;o 117,
VI. ia5.
Beredningen. (Se Allmänna Ärenders Beredning.)
Berga, kronohemman, om detsammas anslående till boställe
åt den blifvande Expeditions-Kronofogden i Fären¬
tuna Härad. Stats-Utskottets Utlåtande N:o I24i
II. 1081. — Svar på återremiss. Utlåtandet N:o iqt.
III. 557.
Berggren. (Se Löneförmoner.)
Bergsbruken, aagående deras representation. (Se Represen-
tations-rätt.)
Bergsbrukets understöd. Stats-Utskottets Utlåtande Wto 61,
ii punkten, II. 696. — Svar på återremiss. Stats-
Utskottets Utlåtande Nto 217, IV. 228.
Bergs-Collegium, oro dess upplösning och förändring till en
Bergs-Vetenskaps-Academi. Allmänna Besvärs- och
Economi-Utskottets Betänkande W;o 64, IV. 238. —
Svar på återremiss. Allmänna Besvärs- och Econo¬
mi-Utskottets Betänkande Nto lii, V.758 —Inbjud¬
ning af Ridderskapet och Adeln, V. 871; Expeditions-
Utskottets Förslag till underdånig Skrifvelse Nto 3oo,
VII. 215.
„ med Bergslags-staterne. (Se Hufvud-Titel 2;dra.)
Bergs/ogde-t/enslerne, fråga om desammas indragning. Stats-
Utskottets Utlåtande Nto 129, II. 1081.
„ om desammas afskaffande. Stats-Utskottets Utlåtan¬
de Nto 71, V. 1153.
Bergs-/rälse-egendom. (Se Lånerörelse.)
Bergskrut, fråga om fri tillverkning deraf. Motion, I. 188.
Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ecouomi-Utskot-
tens Utlåtande Nto io3, VI, 3i; Expeditions-Utskot-
tets Förslag till underdånig Skrifvelse Nto 217, VI.
175.
Bergslagen, fråga om upphäfvande af deras fri- och rättig¬
heter. Stats- samt Allmänna Besvärs- och Econo-
mi-Utskottens Utlåtande Nto 72, V. n53.
Bergs-Felenskaps-Academi, om Bergs-Collegii förändring der¬
till. (Se Bergs-Collegium.)
61
Berzelius, Friherre, angående pension. (Se Indragnings-sta-
ten 17.)
Beräkning, af Sjötulls-medlen, Sa!u-accissen, Post-medlen,
Chartae-Sigillalae-afgiften, Husbehofs-bränneri-medlen
samt Tidnings-stämpel- och kort-stämpel-afgifterne,
Bevillnings-Utskottets Betänkande Nto 5o, VII. 5l4-
Berättelse, om hvad sig i Riket tilldragit sedan sista Riks¬
dag, I. 4g, 66, 81.
„ Fullmägtiges i Riksgälds-Contoret afgifua, af Stals-
Utskottet granskade, om Riksgälds-Contorets styrel¬
se och förvaltning. Stats-Utskottets Memorial Nto
38, II 227, 232.
„ Rikets Ständers Revisorers, för åren i835, 1837 och
i83g afgif en, om Riksgälds-vei kel, Götha Canal-
Bolag samt Malmö f. d. Discont-verk. I. 61; Stats®
Utskottets Memorial Nto 45, H. 228, 232—23g, 783.
— Svar på återremiss. Stats-Utskottets Utlåtande
N;o 148, II. m 1.
„ Fullmägtiges i Banken: Banco-Utskottets anmälan om
densammes öfverlemnande till Ständerna. Banco-
Utskottets Memorial N:o 3, I. 186.
,, Fullmägtiges i Banken, till Banco-Utskottet afgifna,
angående Banco-verket. Banco-Utskottets Memorial
N;o 4, I. 777.
,, Dito angående Tnmba pappersbruk. Banco-Utskot¬
tets Memorial N:o 4, !■ 777-
„ Rikets Ständers Revisorers åren i835, 1837 och i83g
afgifna, om samma år verkställd granskning af Stats-
vetkets samt andra af allmänna medel bestående
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning åren i832,
i833, 1834, l835, l836 och 1837, I. 61; Stats-
Utskottets Utlåtande i auledning deraf. N:o 76, II.
987; lil. 456—49i> 53i. — Svar på återiemiss.
Stats-Utskottets Utlåtande Nio 28g, IV. 686; Expe-
ditions-Utskottets Förslag till underdåniga Skrifvel¬
se!- N;o 253, VI, 489 och Nto 26g, VI. 727.
,, Rikets Ständers Revisorers åren 1835, 1837 och i83g
afgifne, angående förvaltningen af Mötes- ochTross-
Passevolance-fonderne. Stats-Utskottets Utlåtande
N:o 78, II. 796, IV. 288. — Svar på återremiss.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 429> VI. 387; Expe-
ditions-Ulskottets Förslag till underdånig Skrifvelse
N;o 272, VI. 845.
„ Rikets Ständers åren 1835, 1887 och i83g församla¬
de Revisorers, angående granskningen af de under
Kongl. Coramerce-Collegii förvaltning ställda fonder.
I. 61. — Stats-Utskottets Utlåtande i anledning der¬
af N:o 96, II. 987, III. 492—498- — Svar på åter¬
remiss. Stats-Utskottets Utlåtande N;o 232, IV. 354;
c?
Expeditions-Utskoltets Förslag till underdånig Skrif¬
velse N:o 84, IV. 789.
Berättelse, Rikets Ständers åren i835, 1837 och 1839 för¬
samlade Revisorers, angående förrättad granskning af
Banco-Verket, I. 61.
„ Rikets Ständers till Tryckfrihetens vård utsedde Co-
mitterades till Rikets Ständer afgifne. I. 65.
,, Justitiae-Ombudsmannens. I. 189, xg3; Lag-Utskottets
Utlåtande i anledning af granskning deraf N:o 2, I.
791—812. — Motion i anledning deraf, II. 5o. —
Svar på återremiss. Lag-Utskottets Utlåtande Nio
36, II. 792.
„ Banco-Utskottets, om Banco-Fullraägtiges åtgärder och
förvaltning. Banco-Utskottets Memorial Nio 29, II.
u*3—1148, lil. 4—10. — Svar på återremiss. Banco-
Utskottets Utlåtande Nm 54, III. 747.
Besigtningar, om ersättning till Städernes Magistrats-personer
och Borgare, då de för Kronans räkning dertill kal¬
las. Stats-Utskoltets Utlåtande Wto i32, II. 1081.
„ om sadane a varor för Landt- eller Sjöförsvarets be¬
hof. Lag-Utskottets Betänkande Nio 7, II, g4, 128
— 131. — Svar på återremiss. Lag-Utskottets Utlå¬
tanden Nio 60, lil. 385.
Beskattning, om lika å ali jord inom Riket. Stats- samt All¬
männa Besvärs- och Economi-Utskottens Utlåtande
Nio 49> V. 191. — Svar på återremiss. Stats- samt
Allmänna Besvärs-och Economi-Utskottens Utlåtan¬
den Nio 79, V. n55 och N:o 169, VII. 133.
Beskattningen, om undanrödjande af de olikheter deri, som
de serskilda jordnaturerne m. m. medföia. Stats-
Utskottets Utlåtande Nio 170, 1 punkten, III. 576,
— Svar på återremiss. Stats-Utskottets Utlåtande
N:o 326, V. 5i7.
Besparingar a Hufvud-Tiliarne, deras disponerande. Motion,
I. 66. Stats-Utskottets Utlåtande N:o 92, 3 och 4
punkterne, II. 890—894. (Se vidare Statsregleringen,
några dermed gemenskap egande frågor.)
,, Begäran, att Stats-Utskottet måtte låta från Stats-Con-
loret infordra specifika och bestämda uppgifter å de
på hvarje Hufvud-Titel uppkomna öfverskotten och
besparingar ifiån och med år 1810, till och med
nästlidet ar, pa det att Rikets Ständer måtte deraf
inhemta, till hvilken summa dessa öfverskolter och
besparingar kunnat uppgå, om de varit i behåll.
Motion, I. 426.
„ på 3;dje Hufvud-Titelns anslag, angående. Stats-Ut¬
skottets Utlåtande Nio 44» ^7 punkten, 11.553—555.
— Svar på återremiss. Stats-Utskottets Utlåtande
Nio 202, IV. 213.
63
Besvär, om ändring i sättet för anförande deraf emot Öfver-
Ståthållare-Embetets och öfrige Konungens Befall-
ningshafvandes beslut i mål, angående brott emot
Police-författningarne. Lag-Utskottets Betänkande
Nio 160, V. 1404,
,, om ändring i tiden för anförande deraf emot Ilärads-
Rätts beslut. Lag-Utskottets Utlåtande Nio 43» IE
1040.
Bevillning, för sågqvarnar, om upphörande deraf. Stats-
samt Allmänna Besvärs- och Economi-Utskottens
Betänkande N:o 148, VII. 97.
„ för borgerlig rörelse, angående förändring af vissa grun¬
der derför. Motion, I. 238.
„ den allmänna, angående förändring ef grunderna der¬
för efter nuvarande Bevillnings-Förordnings I och 2
Artiklar. Motion, I. 137,
,, den allmänna vid denna Riksdag, grunderne derför,
Bevillnings-Utskottets Betänkande Nio 12, II. 1060,
lil. io5—238, 52g. — Ytterligare derom. Bevillnings¬
utskottets Betänkande N:o 16, lil. 238. — Svar på
återremiss af Memorialet N;o 12. Bevdlnings-Utskot-
tets Utlåtande Nio 27, V. 53—187. — Reservation.
V. 207. — Inbjudning af Preste-Ståndet. V. 666. —
I anledning af olika beslut i fråga om Berednings-
och Taxerings-Comite'erne på landet. Bevillnings¬
utskottets Memorial Nio 31, V. 764. — Ytterligaie i
anledning af olika beslut i fråga om Berednings-
och Taxerings-Comiteerne på landet. Bevillnings-Ut-
skotlets Utlåtande N:o 33, V, 876. — Sammanjemk-
nings-förslag och Voterings-propositioner, VI. 58,
l5o. — Ytterligare angående Voterings-propositio-
nei ne, VI. 362. — Svar på återremiss. VII. 161.—
Omröstnings-resultat. VII, 34, 73; Expeditions-Ut-
skottets Förslag till underdånig Skrifvelse Nio 378,
VII. 5g7.
;, af jagt lill premier för rofdjurs dödande. Bevillnings-
samt Allmänna Besvärs- och Economi-Utskottens Be¬
tänkande Nio i, II. 245.
,, sedan sista Riksdag hvilande Förslag till ändring i 61
J Regerings-Foimen, angående tiden för ny Bevdl-
nings vidtagande. Con^liiuiions-Utskoltets Memorial
Nio 5, 11 punkten, I. 718—721,
Bevillnings-afgift, angående förändring af grunden för be-
villnings-afgift å fartyg och skeppsrörelse. Motion,
I. 443» 5go.
Bevillnings-afgifter, om åtskillige Redogörares inom Jönkö¬
pings Län befrielse från ålagd ersättning af oberäk¬
nade sådane afgifter. Stats-Utskottets Utlåtande Nio
3i8, IV. 838; Expedition*-Utskottets Förslag till un¬
derdånig Skrifvelse Nio 119, V, i43.
64
Bevillnings-afgifter. Förslag till andrad redaction af 60 §.
Regerings-Formen, i fråga om åtskilliga bevillnings-
afgifiers benämning, hvilande sedan sista Riksdag.
Constitutions-Utskottets Memorial N:o 5, 9 och 10
punkterne, I. 717.
B evillnings-frihet, för försäljning af hsndsmide. Bevillnings-
Utskottets Utlåtande N:o 5, II. i58.— Svarpååter-
remiss. Uiskottets Memorial N;o i5, II. 1111,
„ för Landträntmästares remisslage. Kongl. Maj:ls Nå¬
diga Skrifvelse, II. 17, 47» Bevillnings-Utskottels
Betänkande N;o 17, III. 288; Expeditions-Utskottels
Förslag till underdånig Skrifvelse N:o 3g2, VII. 623,
,, för afskedade, till underhåll berättigade Soldater.
Kongl. Majtts Nådiga Skrifvelse, II. 17, 47 5 Bevill¬
ning s -Utskoltets Betänkande N:o 18, III, 23g; Expe-
ditions-Utskottets Förslag till underdånig Skrifvelse
N:o 3g3, VII. 623.
,, för utdtlning af Götha Canal-Bolags Actier. Bevill¬
nings-Utskottels Utlåtande N:o 24, IV, 699.
Bevillnings-förordningen, angående förändring i vissa delar
deraf. Motion, I. 240.
„ angående förändring af i4 §• deri. Motion, I, 43o,
Bevillnings-medlen, angående deras jemte öfrige contante
Stats-bidrags inlevererande till Riksgäids-Contoret.
(Se Riksgäids-Contoret.)
Bevillnings-stadga, angående dertill hörande formulair. Be-
villnings-Ulskottets Memorial N:o 45, VII. 3o5.
Bevillnings-summa, angående fördelning deraf. Bevillnings¬
utskottets Memorial Nto 62, VII. 575,
Bevillnings-Utskottet, val till Ledamöter deruti. I, 64-
Bevillnings-Utskottets Betänkanden, Memorial och Utlåtan¬
den:
„ N;o 1, om antagande af Cancellister. II. 18.
„ N:o 2, angående väckt motion om sättet för besvärs
anförande emot Mai kegångs-taxor. I. 826.
„ N:o 3, Utlåtande i anledning af G. B. Appclr/vists från
Blekinge Län motion om Debetslösens afskaffande m.
m. II. ig.
„ N:o 4, angående skyldighet för Häradsskrifvare, att u-
lan lösen i mantals-längden anteckna hemmansköp
m. m, II. 157.
„ N:o 5, om befrielse för allmogen att erlägga bevillning
för handsmide. II. i58.
„ N:o 6, med återlemnande af Olaus Ericssons från Gö¬
theborgs och Bohus Län motion om indragning af
vissa Tulltjenstemän. II. 80.
„ N:o 7, med åtei lemnande af B. Rosenblads motion om
anslag till ersättning för Fabriks-anläggningar, som
genom upphörande af införsel-förbud kunna blifva
lidande. II. 80.
65
Bevillnings-Utskottets Betänkanden, Memorial och Utlåtanden:
„ N:o 8, med återlemnande af Stephan Anderssons från
Stockholms Län motion, om anläggning af en bryg¬
ga vid Blockhusudden m. m. II- 80.
„ N:o 9, i anledning af motioner, dels om stämmoböters
upphörande eller förminskning, dels om samma böters
bestämmande i anseende till skattebeloppet. II. 2o3
—220.
„ N:o 10, i anledning af motioner om bestämmande af
Bränvins-consumtions-afgift. II. 254.
„ N;o 11, Betänkande, i anledning af så väl Kongl. Ma j:ts
Nådiga Proposition, angående Curhus-afgiftens fort¬
farande, som Herr Mollerhjelms, Axel, i ämnet väck¬
ta motion. II. g53—g65, IV. 346.
„ N;o 12, angående grunderna och vilkoren för den blif¬
vande allmänna Bevillningen samt föreskrifterne för
tillämpningen deraf. II. 1060, III. io5—238.
„ N:o i3, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 3.
II. lili.
,, N;o 14, > anledning af återremiss å Betänkandet N:o
4- ii. iiii.
„ N'.o i5, i anledning af återremiss ä Utlåtandet N:o 5,
II. lin.
„ N:o 16, angående grunderna och vilkoren för den blif¬
vande allmänna Bevillningen samt föreskrifter för til¬
lämpningen deraf. II. 238.
„ N:o 17, i anledning af Kongl. Maj;ts Nådiga Skrifvel¬
se till Rikets Ständer i fråga om Landt-Räntroästa-
res befrielse från skyldigheten att för remisslage er¬
lägga bevillning. III. 238.
„ N;o 18, i anledning af Kongl Maj:ts Nådiga Skrifvel¬
se till Rikets Ständer, angående eftergift af personel-
le utskylder för afskedade till underhåll berättigade
Soldater och deras vederlikar, under expectancetiden.
lil. 238.
„ N:o ig, så väl i anledning af verkstäid granskning af
Post-taxorne för inrikes brefvexlingen, som ock an¬
gående åtskilliga Postväsendet rörande motioner. III.
344—349'
,, N;o 20, angående Städernas Salu-accis. III. 570.
,, N;0 2i, angående Tullbevillningen. III. 736, IV. I —
166.
„ N:o 22, angående åtskilliga motioner om accis-afgift å
bränvin. III, 675.
„ N:o 23, i anledning af gjorde anmärkningar emot Be¬
tänkandet N:o 11, angående Curhus-afgiftens fortfa¬
rande, samt Herr Axel Mollerhjelms i ämnet väckta
motion. IV. 346.
„ N:o 24, angående befrielse från erläggande af Bevill-
Regist. öfv. Borg.-St. Prot. vid Riksd, 184.0, 184.1. 5
66
ning utaf utdelning å Götha Canal-Bolags Adier. IV.
699-
Bevillnings-Utskoltetts Betänkanden, Memorial och Utlåtanden:
„ Nto 25, om lindi ing uti Bevillning för Staden Wexiö.
IV> 699'.
., Nto 26, i anledning af återremiss å Betänkandet N:o
10. IV. 703.
„ N;o 27, i anledning af anmärkningar emot Betänkan¬
det Nto 12, angående grunderne för den blifvande
allmänna Bevillningen, m. m. V. 53.
,, N;o 28, angående bestämmandet af det belopp, Upp-
bördsmän och Redogörare borde åtnjuta för debite¬
ring och indrifniog af Bevillningen. V. 187.
„ Nto 2g, i anledning af Riks-Ståndens olika beslut, an¬
gående Cui hus-afgiftens fortfarande. V. 762.
„ Nto 3o, i anledning af gjorde anmärkningar vid Be¬
tänkandet Nto 21 , angående Tullbevillningen. V.
I2l3—1375.
„ Nto 31, i anledning af Riks-Ståndens olika beslut, i
fråga om Berednings- och Taxerings - Commitéerne
på landet. V. 764.
„ Nio 32, angående stämpling af Spelkort, samt afgiften
derför. V. u56.
„ Nto 33, med ytterligare hemställan, i anledning af Riks-
Ståndens olika beslut, i fråga om Berednings- och
Taxeriogs-Commile'erne på landet. V. 876.
„ N;o 34» * anledning af Riks-Ståndens olika beslut, an¬
gående giunderne för den blifvande allmänna Bevill¬
ningen, samt föieskrifterne för tillämpningen deraf.
VI. 58.
„ N;o 35, angående stämplade pappers-afgiften. V. 1467*
„ Nto 36, i anledning af eihållen återremiss å Betän¬
kandet Nio 29, angående stämmoböters upphörande
eller förminskning, VI. 83.
,, Nio 37, i anledning af gjorda anmärkningar vid Ut¬
skottets Betänkande Nto 32, angående stämpling of
spelkort samt afgiften derföre. VI. i56.
„ Nio 38, i anledning af väckt motion, att vissa sorter
sidentyger, då de med direct lägenhet införas från
Ostindien, må bära en tull af endast io procent. VI.
3°9-
„ Nio 3g, i anledning af Riks-Ståndens i vissa delar
fattade beslut öfver Utskottets uti Memorialet Nto
34 afgifna föislag till sammanjemkning af de skiljak¬
tiga besluten, lörande grunderne för den blifvande
allmänna Bevillningen samt föreskrifterne för tillämp¬
ningen deraf. VI. 302.
„ Nto 4°i angående stämplade pappers-afgiften. VI. 45g.
„ N:o 4>, > anledning af Riks-Ståndens olika beslut, an¬
gående Tullbevillningen, och i fråga om votering i
Förstärkt Stats-Utskott öfver tullförbud. VII. ^5.
Bevillnings •Utskottets Betänkanden, Memorial och Utlåtanden;
„ Nio 42, i anledning af anmärkningar emot Utskottets
Memorial N;o 3g, angående Riks-Ståndens i vissa de¬
lar fattade beslut öfver Utskottets uti Memorialet
Nto 34 afgifne förslog till sammanjemnkning af de
skiljaktiga besluten, rörande grunderne för den blif¬
vande allmänna Bevillningen samt föreskrifterne för
tillämpningen deraf. VII. i6t.
„ Nio 43, i anledning ef Riksdags-fullmäktigen Didric
PVeströms Irån Koppai bergs Län motion om befri¬
else fiån Bevillning för Lima Sockens innevånare.
VII. 161.
„ Nto 44' * anledning af Riks-Ståndens olika beslut i
afseende å stämplade pappers-afgiften. VII 161.
„ Nio 45, med förslag till fö 1 ändrade formulairer höran¬
de till blifvande nya Bevillnings-Stadgan. VII. 3o5.
,, Nto 46, i anledning af Riks-Slåndens fattade olika
beslut, angående stämmoböters upphörande eller för-
minskniug. VII. 3o5.
„ Nto 47, angående eventuella tullafgifter å förbjudna
varor. VII. 3o4.
„ Nto 48, ‘ anledning af Utskottets Memorial Nto 4i>
om sammanjemkning af Riks-Ståndens olika beslnt,
angående Tullbevillningen. VII. 49°-
,, Nto 49' * anledning af Bonde-Ståndets återremiss å
Utskottets under Nto 48 afgifne Memoairl, rörande
sammanjemkning nf Riks-Ståndens olika beslut, an¬
gående stämmoböters upphörande eller förminskning.
VII. 5t4.
„ Nto 5o, angående beräkningen af Sjötullsmedlen, Sa¬
lu-accisen, Post-medlen, Charlae-Sigillatas-afgiften ,
Husbeholsbtänneri-medleri samt Tidningsstämpel- och
kortstämpel-afgifterne. VII. 5i4.
,, Nto 5i, i anledning af återremiss å Betänkandet Nto
43, angående befrielse från Bevillning för Lima Soc¬
kens innevånare i Wester-Dalarne. VII. 378.
„ Nto 52, med förslag till Bevillnings-summans fördel¬
ning. VII. 575.
Bevillnings- med flera sammansatta Utlkotts Betänkanden,
Memorial och Ullåtandent
„ Nto 1, i anledning af vackt motion om Bevillning af
jagt och djurfångst till prasmier lör rofdjurs dödan¬
de. II. 245..
„ Nto 2, angående förändrade föreskrifter om bränvins-
bränningens utöfning i städerne och landet. III, 356
—385.
„ Nto 3, i anledning af Kongl. Majtts Nådiga Skrifvelse
till Riksens Ständer, angående ersättning till Krono-
Länsmän för resor, som af dero anställas för förseg¬
ling af bränvins-redskap. III. 358.
Bevillnings- med flera sammansatta Utskotts Betänkauden ,
Memorial och Utlåtanden:
,, N:o 4) > anledning af väckt motion, angående tiden
för den blifvande nya Författningens, rörande brän-
vins-bränningen, tillämpning. IV. 023.
,, N:o 5, i anledning af gjorde anmärkningar vid de sam¬
mansatta Utskottens Betänkande N:o 2, angående grun¬
del ne för (öi ändrade föreskrifter om branvins-brän-
ningens utöfning samt afgifterne derför. V. 545.
,, N:o 6, i anledning af återremiss utaf Utskottens Be¬
tänkande N:o 3, angående ersättning till Krono-Läns-
männen för resor, som af dem anställas till förseg¬
ling af bränvins-redskap. V. 5i5.
„ N:o 7, angående reglementariska föreskrifter för brän-
vins-bränningens utöfning, samt om hvad, vid för¬
säljning af bi anvin och beskattning derå, iakttagas
bör. V. i4o5.
„ N:o 8, om ändringar i Kongl. Stadgan om hvad vid
sjöfart inrikes orter emelian och landväga transport
af varor iakttagas bör, samt om inrikes tullförpass¬
ning och tullbevakning, af den 28 November i835.
VI. 362.
„ N:o 9, angående Herr A, Brunnii motion om ändring
i nu gällande Seglations-Ordning. VI. 364.
„ N:o 10, angående motion om upphäfvande af den i
Kongl. Brefvet den 2 Augusti i836 föreskrifna för¬
segling af bränvinskäril. VI. 364.
,, N:o ii, om ändringar i Kongl. Förordningen den 12
December i835, till förekommande af oloflig inför¬
sel eller utförsel af varor. VI. 439.
„ N:o 12, rörande branvins-bränningen. VI. 568.
„ N:o i3, i anledning af dels Herr Stuarts motion om
controller emot missbruk vid Fi ibrefsrät tighetens ut-
öfvande, dels Lars Rasmussons motion om fribrefs-
rätt för Länsmän. VII. 162.
„ N;o i4, i anledning af återremiss samt Rikets Stän¬
ders i vissa delar fattade beslut, rörande Utskottens,
uti Memorialet N:o 12, framställde förslag till sam-
manjemkning af Riks-Ståndens skiljaktiga meningar,
angående grunderne och vilkoren för bran vins-brän¬
ningens utöfning, samt afgifterne derför. VII. 218.
„ N:o i5, Utlåtande i anledning af gjorde anmärknin¬
gar vid förenade Utskottens Betänkande N:o 7, an¬
gående reglementariska föreskrifter för bränvinsbrän-
ningens utöfning, samt om hvad vid försäljningen af
bränvin och beskattningen derå iakttagas bör. VII.
452.
„ N:o 16, ytterligare Memorial, i anledning af Rikets
69
Ständers i vissa delar fattade beslut, angående grun¬
derne och vilkoren för bränvinsbränningens utöfning,
samt afgifterne dei före. VII. 47a-
Bevillnings- med flera sammansatta Utskotts Betänkanden,
Memorial och Utlåtanden:
„ N:o 17, i anledning af erhållen återremiss af Utskottets
Betänkande N:o 11, angående åtskilliga motioner om
ändringar i Kongl. Förordningen till förekommande
af oloflig införsel eller utförsel af vaior, af den 12
December i835, VII. 5oi.
„ N:o 18, i anledning af återremiss å Betänkandet N:o
9, angående Herr A. Brunnii motion om ändring i
nu gällande Seglations-Ordning. VII. 514.
„ N:o 19, i anledning af Riks-Ståndens skiljaktiga be¬
slut, rörande Utskottens förslag till reglementariska
föreskrifter för bränvinsbränningens utöfning, samt
om hvad vid försäljningen af bränvin och beskatt¬
ningen dera iakttagas bör, VII. 544-
„ N:o 20, i anledning af Riksdags-fullmägtigen Fredric
von Zweigbergks motion om ytterligare förändrin¬
gar i nu gällande Seglations-Ordning. VII. 545.
,, N:o 21, i anledning af erhållen återremiss af Betän¬
kandet N:o 13, dels om controllen emot missbruk vid
fi ibrefsröt tighetens utöfvande, och dels om fi i bref s-
rätt för Länsmän. VII. 58o.
,, N;o 22, angående föreslagna förändringar uti Kongl.
Förordningen tdl förekommande af oloflig in- eller
utförsel af varor, af den 12 December i835. VII.
5So.
Beväring, Gottlands National-. (Se Hufvud-Tilel 3:dje, An¬
slag 27.)
,, Hallands. (Se Hallands Beväring.)
Bevdringens beklädnads-förråd, extra anslag. (Se Auslag för
en gång, e). )
Beväringsmanskap, om förändring af Kongl. Förordningen den
27 October 1812, angående utskrifningssätlet deraf.
Lag- samt Allmänna Besvärs- och Economi-Utskot-
tens Utlåtande N;o i3, V. l432.
,, dess exercice-plats för Calmare Län och Öland. All¬
männa Besvärs- och Economi-Utskotlels Utlåtande
N:o i37, VII. i65.
Beväringsmanskapets vapenöjningar, om en uppkommen brist
i 1839 ®rs ar)SIJ8 dertill. Allmänna Besvärs- och Eco-
nomi-Utskottets Memorial N:> 8, I. 790; Stats-Ut-
skottets Utlåtande N:o 4*o, VI. 116; Expeditions.
Utskottets Förslag till underdånig Skrifvelse N;o
23o, VI. 276.
„ om en uppstådd brist i 1840 års anslag. Stats-Utskot-
tets Utlåtande N.'o 55o, VII, 5y3'y Expedilions-Ut-
7°
skottets Förslag till underdånig Skrifvelse N:o 384,
VII. 623.
Beväringsmanskapets vapenöfningar. (Se Hufvud-Titel 3tdje,
Anslag 28.)
Bevärings-skyldighelen, ändring af Lagen derom. (Se Motioner.)
Bibeltrycks-medlens på Gottland användande för Folkunder¬
visningen. Stats- samt Allmänna Besvärs- och Eco-
nomi-Utskottens Utlåtande N:o 46, V. 191.
Bibeltrycks-tunnan, om användande deraf till dess ursprung¬
liga ändamål. Allmänna Besvärs- och Economi-Ul-
skottets Betänkande N:o 54, lil. 555. — Svar på å-
teiremiss. Allmänna Besvärs- och Economi-Utskot-
tets Utlåtande N:o 123, V. i4, 80.
Bibliotheket, Kongl., om rättighet för Amanuenserne dervid
att få retroactivt beräkna den dem vid denna Riks¬
dag beviljade löne-förhöjning. Stats-Utskottets Ut¬
låtande N:o 44°; VII. 97.—Inbjudning, VII. 55l.—
Syar på återreraiss. Siats-Utskottets Utlåtande N:o
5io, VII. 488; Expeditions-Utskottets Förslag till
underdånig Skrifvelse N:o 4*6, VII. 697.
,, (Se Hufvud-Titel a:dra samt 5:te, Anslag 6, 36,)
Bihanget till Riks-Slåndens Protocoll:
„ Upplag ans storlek. Expeditions-Utskottets Memorial
N:o 2. I. 224.
,, Prenumeration derå. Expeditions-Utskottets Memo¬
rial N:o 3, I. 790.
,, Åtgärder till förekommande af omtryckning af vissa
till Bihanget hörande handlingar. Expeditions-Ut¬
skottets Memorial N:o 43, samt Förslag till under¬
dånig Skrifvelse N:o 3o3, VII. 294.
,, Dispositionen af öfver blifvande exemplar deraf vid
innevarande Riksdag. Stats-Utskottets Memorial N:o
320, IV. 839. (Se Protocoll.)
Biskop, om ändring uti 29 §. Regerings-Formen rörande Er-
ke-Biskops och Biskops val. (Se Erke-Biskop.)
Biskops- och Domprosts-Embetena, om indragning af desam¬
ma, Stats- samt Allmänna Besvärs- och Economi-
Utskottens Utlåtande Nto 21, IV. 618j Constitutions-
Utskottets Memorial N:o 44? IV. 827.
Biörck, A., Canzlist i Riksgälds-Contoret, om serskild aflö¬
ning för tvänne tjensters samtida bestridande. Stats-
CJtskottets Utlåtande N:o 229, III. 736.
Blckerier, Chemiska i Nori land. Motion angående, I. 441?
587. (Se vidare Anslag för en gång, k).)
Blekinge, angående lön för 3:ne Länsmän derstädes. Stats-
Utskottets Utlåtande N:o 348, V. 660.
Blekinge och Södra More Båtsmans-Compagnier, om de till
boställen ål Cheferne för samma Compagnier fordom
upplåtne kronohemmans försäljande till skatte, eller
ock om förändring i tillsynen öfver hemmanen. Mo-
7i
lion, I. 226. Stats-Utskottets Memorial N:o 23, I.
8l5; Expeditions-Utskottets Förslag till underdånig
Skrifvelse N:o 7, II. i3g.
Blockhus-Uddes Tull-station, om uppförande af en brygga
derstädes. Bevillnings-Utskottets Memorial N:o 8,
II. 80. Allmänna Besvärs- och Economi-Ulskottets
Utlåtande N;o 77, lil. 743.
Blom, Landt-Räntmäslare, om eftergift af tre års ränta
för Örebro qvarn. Stats-Ulskottets Utlåtande N:o
86, II. 942; Expeditions-Utskottets Förslag till un¬
derdånig Skrifvelse N:o 18, III. 23.
Boda Militiae-boställe, om ned.ättning i arrendet derå. Stats-
Utskottets Utlåtande N:o 254, IV. ^i5. — Svar på
återremiss. Stats-Utskottets Utlåtande N:o 323, IV.
839.
Bogsering med ångfartyg på Götha Canal. (Se Anslag för
en gäng? g)0
Bohus Läns skärgård, om upphjelpande af fiskerierne der¬
städes. (Se Fiskerierna.)
Bohus Läns Regemente, om detsammas återgående till Ca¬
vallen. Kongl. Majtts Nådiga Skrifvelse, lil. 549.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 331, V. 595. — Svar
på ålerremis». Stats-Utskottets Utlåtande N:o 38r,
V. 1434
„ dess Södra Bataillons förvandling till Infanteri. Stats-
samt Allmänna Besvärs- och Economi-Utskottens U t-
låtande N:o 112, VI. 80. — S var på återremiss.
Samma Utskotts Utlåtande N:o i5y, VII. 120; Ex-
peditions-Utskoltets Förslag till underdånig Skrif¬
velse N:o 318, VII. 416.
Bohus raserade fästning, om arrendefri upplåtelse åt sta¬
den Kongelf af åtskilliga smärre tomter dervid. (Se
Kongelf,)
Boije, Fiihene, Revisions-Secreterare, om fyllnad i pension.
(Se Hufvud-Titel 2:dra, Anslag 7.)
Bokhållarne vid Banco-Discont- Verket. (Se Löner.)
Boktryckare, sedan sista Riksdag hvilande förslag till ändriog
uti 1 5- 6 mom. Tryckfrihets-Förordningen, angåen¬
de deras och Namn-sedel-attestanters ansvar i vissa
fall. Constitutions-Utskottets Memorial N:o 5, 23
punkten, I. 770.
„ ifrån sista Riksdag hvilande förslag till ändring uti 1
§. to mom. 1 perioden Tryckfrihets-Förordningen,
angående ansvar för underlätet utsättande å tryckta
skrifter af Boktiyckarens namn, årtal och tryck-
niogsoileo. Constitutions-Utskottets Memorial N;o
5, 25 punkten, I. 770,
Bombkanoner, om användande af ett linieskepp för att utrö¬
na deras verkan. Motion, IV. 42I> 533—54i, 545.
72
Stats- samt Allmänna Besvärs- och Econorai-Utskot-
tens Utlåtande N:o 60, V. ii52.
Bombkanoner, extra anslag dertill. (Se anslag för en gång,_/").)
Bonden, klippa, angående fyrbåk derstädes. (Se Anslag för
en gång,/).)
Borgare, om tractamente för dem vid syner, m. m. (Se Ma-
gistrats-personer.)
Borgare-Ståndets Cancelli- och Vaktbetjening. (Se Cancelli-
betjening och arfvode.)
,, Cancelli-Utskotl, val af Ledamöter deruti, IV. 842,
VI. 468.
Borgare-Ståndets Cancelli-Utskotts Memorial;
„ angående afslutad granskning af Ståndets Cancelli-
Directions förvaltning och räkenskaper sedan De¬
cember månad i834 till och med den 3o Septem¬
ber 1840, V. 721, 808.
,, i anledning af väckt fråga om ansvar å Staden Luleå
för uraktlåtenhet att sända Riksdags-Fullmägtig,
samt om erinran till Städerne Waxholm och Borg¬
holm i samma afseende, V. 1173, 147*•
„ enskildta Besvärs-Utskott, val af Ledamöter deruti,
I. 75.
Borgare-Ståndets enskildta Besvärs-Utskotts Betänkanden, Me¬
morial och Utlåtanden:
„ i anledning af Herr Bagges motion, angående förän¬
dringen i Kongl. Stadgan om Städernas administra¬
tion af den 16 December 1619, I. 827—833.
„ angående Närings-Författningarne, V, 209—'33g.
,, om arfvode till vice Häradshöfdirigarne Stenberg och
Jacobsson för biträde vid Utskottet, V. 814i 863.
,, i anledning af väckt fråga om nedflyttning af Fahlu
stad, i afseende å classification af Städerna i allmän¬
het. V. 814. 1168.
„ i anledning af Herr Schartaus motion, att Borgare-
Ståndet måtte särskildt hos Kongl. Maj:t göra fram¬
ställning, i afseende å den afgift af Handels- och
Sjöfarts-fonden, som från nästkommande års början
bör utgå, VII. 666, 693.
Borgen. (Se Belåning.)
Borgerlig rörelse. (Se Bevillning.)
Borgholm, om inrättande af en Skola derstädes. Stats- samt
Allmänna Besvärs- och Economi-Utskottens Utlåtan¬
de Nto 38, IV. 865. — Svar på återremiss. Utlå¬
tandet N;o 78, V. 1155; Expeditions-Utskottets För¬
slag till underdånig Skrifvelse N;o 177, V. 1470.
„ erinras att sända Riksdags-Fullmägtig. Borgare-Stån¬
dets Cancelli-Utskotts Momorial, V. 1173, 1471-
,, om dess hänförande till femte classen af Rikets stä¬
der, V. 1177, 1476.
Borgmästare, om delegare-rätt uti Civil-Stateos Pensions-in-
rättning. (Se Civil-Statens Pensions-inrättniog.)
Borgs enka om pension. (Se Indragnings-staten t3.)
Borås, om afskrifning af de staden beviljade byggnads-lån.
Motion, I. 442, 589. Stats-Utskottets Utlåtande N;o
70, II. 911 —921. — Svar på återremiss. Stats-Ut¬
skottets Utlåtande N;o 312, IV. 799.
„ (Se Väganläggning.)
Boställen åt Departéments-Cheferne. (Se Stats-Rådet.)
,, Civile. (Se Byggnads-ordning.)
,, Militice-, om ersättning till Syne-Rätts Ledamöter för
verkställde syner derå. Lag- samt Allmänna Be¬
svärs- och Economi-Utskottens Betänkande N:o 7,
IV. 445.
„ om deras deltagande i brefbäring. Allmänna Besvärs-
och Economi-Utskottens Utlåtande N;o 34» UI- 254-
Boupptecknings- och Arfskif tes-arfvoden lill Magistraterne,
fråga om ändring i beräknings-grunden derföre. Mo¬
tioner, I. 338, 434> 562. Lag-Utskottets Betänkande
N;o i35, V. 45.
Brandel, Kammai-R.åd, om den honom tillerkända rättighet,
alt, efter afskedstagandet, bibehålla sin Kammar-
skrifvai e-lön. Stats-Utskottets Utlåtande N:o q6, S.
8, lil. 495.
Brandförsäkrings-Contoret i Stockholm, om upphörande af
dess föimonsrält för vissa lån m. ra. Lag-Utskottets
Betänkande N:o 163, VI. 4°-
Brandförsäkrings-premxer för Consuladhuset i Tanger. (Se
Handels- och Sjöfarts-fonden.)
Brandstod, om förändiade giunder för utgörande deraf. Lag-
samt Allmänna Besvärs- och Economi-Utskottens Be¬
tänkande N:o 8, IV. 445.
Bramlstods af'gifter, om sättet för deras uttagande i Luggude
Härad. Lag-Utskottets Memorial N:o 12, II. 95, —
Svar på återremiss. Lag-Utskottets Utlåtande N:o
60, III. 385.
Brandslods-Bolag, lör försäkring af lösören i städerna, om
anmodan till Ståndets Cancelli-Direction att emotta¬
ga de från städerna inkommande teckningslistor till
bildande deraf m. ra. VII. 583, 657.
Brattström, Krigs-Crsseur, om hans balance. (Se Anmälan
177 ) _
Bredaryds Församling, om utbetalning till Församlingen af
ett räntan å hemmanet Rannäs-IIolstagåi d motsva¬
rande capital. Stats-Utskottets Utlåtande Nto 338,
V. 619.
Brefbärings-skylcligheten, fråga dels om upphörande deraf
och dels om ersättning för dess utgöiande. Stats-
samt Allmänna Besvärs- och Economi-lJtskotlens U1—
5«»
74
låtande Nto 108, VI. 38. — Svar på ålerremiss.
Samraa Utskotts Utlåtande Nto i55, VII. 119.
Brefvexling emellan Embets-verken, ordning der id. Mo¬
tion, I. 236; Allmänna Besvärs- oell Econoroi-Ut-
skottets Betänkande Nto 56, III. 555.
„ förenkling i titulaturen deri. (Se Titulatur.)
Broar. fSe Vägar.)
Bro- och Quai-afgifter vid Stockholm. Motioner angående,
I. 439, 44°> 445, 583, 584, 5g5. Allmänna Besvärs-
och Economi-Utskottets Betänkande Nto 81, IV. 45t
—472- — Svar på ålerremiss. Allmänna Besvärs-
och Economi-Utskottets Utlåtande Nto 127, VI. 4>
Expeditions-Ulskottets Förslag till underdånig Skrif¬
velse Nto 3oi, VII. 2[5.
Broling, G. A., Myntproberare samt Stereotyperings- och
Tryckeri-föreståndare i Banken, om belöning åt ho¬
nom. Banco-Utskottels Utlåtande N:o 39, lil. 569.
— Svar på återremiss. Banco-Utskottets Utlåtande
Nto 67, IV. 703.
Bromanders Handels-institut. (Se Anslag 54.)
Brott/näls-förteckningar, deras aflemnande till Presterskapet.
Allmänna Besvärs- och Economi-Utskottets Utlåtan¬
de Nto io3, V. 202.
Brottslingar, om förändring i sättet att efterlysa dem. (Se
Efterlysning.)
Brunberg, N. (Se Eftergift.)
Brundin, A. E. (Se Eftergift.)
Brunnsviken, om sänkning af densamma. Stats- samt All¬
männa Besvärs- och Economi-Utskottens Utlåtande
Nio 16, IV. 613.
Bränvin, om afgift af 8 sk. Banco för hvarje till Stockholm
ankommande kanna biänvin, att hufvudsakligen an¬
vändas till anläggning och underhåll af ett Hospital
för patienter, som äro angripne af benröta, eller an¬
dra sjukdomar, hvilka härleda sig från bränvinets
omåttliga begagnande. Motion, I. 34o, 528—533.
„ angående afgift lill Fattigvården i Stockholm för allt
till staden sjövägen ankommande bränvin. Motion.
I, 437, 563.
Bränvins-afgiften (Se Siats-Verket, dess inkomster, extra
01 dinarie.)
Bränvms-bevillningen, om användande af de öfverskott, som
derå kunna uppkomma. Motion, lil. 82, 260. Stats-,
Bevillnings- samt Allmänna Besvärs- och Economi-
Utskottens Utlåtande Nto 207, YII. 662.
Bränvinsbränning, Kongl. Magts Nådiga Skrifvelse angående
grundel 11a för densammas utöfning, med hänsigt till
förekommande af bränvinets omåttliga bruk, I. 33o,
4g6—5o3.
„ om grunderne för förändrade föreskrifter för utöfnio-
75
gen deraf. Bevillnings- samt Allmänna Besvärs- och
Economi-Utskol tens Betänkande Wto 2, lil. 256—385.
— Svar på återremiss. Samma Utskotts Utlåtande
N:o 5, V. 545—586. — Inbjudning från Med-Stån-
den, V. 1198. — Anförande i ämnet, V. 1212 —
Sammanjemknings-förslag och Voterings-proposil io-
ner. Samma Utskotts Memorial Nto 12, VI. 568—
578. — Svar på återremiss. Memorialet N:o 14,
VII. 218. — Ytterligare i amuel. Memorialet N:o
16, VII. 472, — Voterings-resultat. Förstärkta Stats-
Utskoltets Memorial Nto 5o4, VII. 462; Expeditions-
Ulskottets Förslag till underdånig Ski ifvelse N;o 367,
VII. 590.
Branvinsbränning, om Reglementai iska föreskiifler för densam¬
mas utöfning samt 0111 hvad vid försäljning deraf och
beskattningen derå iakttagas bör. Bevillnings- Lag-,
samt Allmänna Besvärs- och Economi-Utskottens Be¬
tänkande Nto 7, V. r4o5. — Svar på återremiss.
Samma Utskotts Utlåtande Nto i5, VII. 432, — I
anledning af olika beslut. Memorialet Nto 19, VII.
544-
Bränvinsbrännings-förordning, om tiden för tillämpningen
af den nya. Bevillnings- samt Allmänna Besvärs-
och Economi-Utskottets Utlåtande Nto 4i IV. 023;
Expeditions-Ulskottets Förslag till underdånig Skrif¬
velse Nto 108, IV. 843.
Branvinsbriinnings-förordningen af den 19 Junii 1835, om
föl ändringar deruti. Motioner I. 188, 189, 222, 223,
435, 438, 496—5o3.
Bränvins-consumtions-afgift, om bestämmande af en sådan.
Bevillnings-Utskottets Betänkande Nto [O, II. 254- —
Svar på återremiss. Samma Utskotts Utlåtande Nto
26, IV, 703.
Bränvins-käril, 0111 upphäfvande af den i Kongl. Brefvet den
2 Augusti i836 föreskrifna föi segling deraf vid trans¬
port i saltsjön. Motion, I. 42o. Bevillnings-, Lag-
samt Allmänna Besvärs- och Economi-Ut,kottens Ut¬
låtande Nto 10, VI. 364.
Bränvins-redskaps försegling, om ersättning till Länsmän för
verkställighet deraf. Kongl. Majtts Nådiga Proposi¬
tion, II. 17, 41—45* Bevillnings- samt Allmänna
Besvärs- och Economi-Utskottens Utlåtande Nto 3,
III. 358. — Svar på återremiss. Samma Utskotts
Utlåtande Nto 6, V. 5t5.
Byggnader, publika i Hufvudstaden, till Boställshus anslagne,
om reparationer derå. (Se Anmälan 54.)
Byggnader och reparationer å Krono-magazin i landsorterne
och i Stockholm. (Se Hufvud-Titel 8;de.)
Byggnadsordning, om utfärdande af sådan för kronohemman,
som äro till boställen åt Gt vil-S ta len anslagne. Lag-
76
samt Allmänna Besvärs- och Economi-Utskottens Ut¬
låtande Nto 37, VI. 4-83; Expedilions-Utskottets För¬
slag till underdånig Skrifvelse Nto 275, VI. 845.
Byggnadsskyldighet, oin alla hemmans utan afseende å de¬
ras olika natur deltagande i byggande och under¬
håll af Tingshus, Prestegårds- och andra allmänna
byggnader. Lag- samt Allmänna Besvärs- och Eco-
nomi-Ulskottens Utlåtande N:o 38, VI. 4^3.
,, å Prestegårdar på landet, om närmare bestämmande
al stadgandet i 26 Cap. 2 §, Byggninga-Balken. Lag-
samt Allmänna Besvärs- och Ecouomi-Ut-kottens
Utlåtande Nto 33, VI. 4^9'
Byggninga-Balken, om förändring af 20 Cap. 4 §• Lag-
samt Allmänna Besvärs- och Economi-Utskottens Ut¬
låtande Nm 17, V. i433.
,, om närmare bestämmande af 26 Cap. 2 §. Lag-
samt Allmänna Besvärs- och Economi-Utskottens Ut¬
låtande Nto 33, VI. 469.
Bysatt gäldenär. (Se Gäldenär.)
Bysällning, om förändrade stadganden derom. Kongl. Majtts
Nådiga Pioposition, III. 54g. Lag-Utskottets Utlå¬
tande N;o 113, IV. 735. — Svar på återremiss. Lag-
Utskottets Utlåtande Nto 157, V. i3gg; Expeditious-
Utskottets Förslag till underdånig Skrifvelse Nto
204. VI. 12g,
Byxor, om Arme'ens förseende dermed af blått med hvitt
meleradt kläde. Stats- samt Allmänna Besvärs- och
Economi-Utskottens Utlåtande Nto 56, V. ii4°, Ex-
pedilions-Utslotlets Förslag till underdånig Skrif¬
velse Nto 179, V. 1470.
Bak-afgifterne. (Se Fyr-, Båk- och Lots-afgifterne.)
Bak-inrättningar, om lån dertill. Stats-Utskoltets Utlåtan¬
de N:o 49, II. a3g.
Bak- och Fy rings-väsendet, anslag dertill. (Se Anslag för
en gäng/)
Bak- och Lotsmedel, deras beräknande bland Stats-Verkets
inkomster. Stats-Utskottets Utlåtande N:o 64, 23
punkten, II. 885.
Bålförare-Gillet i Götheborg, dess upphörande. (Se Hemfö-
rare-Bålgillet.)
Bålsmans-compagnier, angåande de till Boställen åt Cheferne
för Blekinge och Södra Möre Bålsmans-coropagnieer
upplåtne kronohemman. (Se Blekinge och Södra
Möre.)
Båtsmanshåll, om befrielse derifrån för Fahlu Stad. Motion,
I. 442. 588.
Båtsmanshållet, oro förnyad granskning af grunderne för det-
sammas fördelning Rikets Städer emellan. Motion,
I. 439, 578—582. Stats- samt Allmänna Besvärs-
och Economi-Utskottens Utlåtande Nto 20, IV. 614*
77
Båtsnians-rotéringen, om lindringar och löiändringar i den-
saromas utgörande å landet. Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Economi-Utskottens Utlåtande N;o i3,
IV. 607. — Svar på återremiss. Samma Utskotts
Utlåtande Nto 83, V. 1101; Expedilions-Utskottets
Förslag till underdåniga Skrifvelse!' Nto igi, VI. 5o.
och Nto 228, VI. 220.
Rå<^mans-uppfordring till arbete vid Kongl. Skeppsholmen,
om inställande deraf. Stats-Utskottets Utlåtande
N:o 67, II. 763.
Båtsmans-vacance-äfgiften, dess beräknande bland Slats-Ver-
kets inkomster. Stats-Utskottets Utlåtande Nto 64,
21 punkten, II. 884-
Böda kronopark på Öland, om densammas förvandling till
Härads-allmänning. Stats-Utskottets Utlåtande N:o
9°, II- 946.
Börd. (Se Lagfart.)
Bördeman. (Se Undantags-förrooner.)
Böter, (Se Stämmoböter.)
,, om eftergift af Commissarien Anagrius ådömde. (Se
Anagrius.)
„ tredsko-, om upphörande deraf, för uraktlåten lefve-
rering af räntekol lill Stora Kopparbergs bergslag.
Stats-Utskottets Utlåtande N;o 235, IV. 354. —
Svar på återremiss. Stats-Utskottels Utlåtande N:o
45g, VII. 125.
„ om förvandling deraf för tjufnader, som ligga i tvä-
böte. Lag-Utskottets Utlåtande Nto 84, IV. 400>
Expedilions-Utskottets Förslag till underdånig Skrif¬
velse Nto 77, IV. 674.
,, om deras aftjenande med arbete. Lag^Utskottets Ut¬
låtande Nto 98, IV. 532.
„ och vitén i daler, om deras värde och beräkningssält.
Lag-Utskottets Utlåtande Nto 3|, II. 820. — Svar
på återremiss. Lag-Utskottets Utlåtande Nto 74,
IV. 3o7.
,, om förvandling deraf till fängelse vid valten och bröd.
(Se 4 Cap. 5 §. Slraff-Balken.)
,, om föreskrifters meddelande, angående den, som är
dömd till böter motsvarande högsta kroppsplikt. (Se
häktande.)
Bölesmedlen, angående deras beräknande bland Siats-Verkets
inkomster. Stats-Utskoltets Utlåtande Nto 64, 16
punkten, II. 883.
G.
Cabinetls-Cassan, om anslag för dess behof. Stats-Utskottet
Utlåtande Nto 427, VI. 33o—357, 363—4^4- —
78
Svar på ålei remiss. Stats-Utskotlets Utlåtande N;o
489, VII. 35o—400. — Voterings-proposition. Me¬
morialet N:o 5l8, VII. ^66,— Omröstnings-resultat.
Förstärkta Stats-Utskottets Memorial N:o 533, VIT.
556; Expeditions-Utskottets Förslag till underdånig
Skrifvelse N:o 353, VII. 56a,
Cabinetts-Cassatij angående reglering deraf, jemte serskilda der¬
med sammanhang egande bestämmelser. Motion, I. 428.
„ (Se Anmälan 71. Anmärkning 9,)
Calmar, om tillbyggnad till Landshöfdmge-residenset derstä¬
des. (Se Anslag för en gång h).)
,, Läns fördelning i tvenne. Kongl. Maj;ts Nådiga Pro¬
position, I. 114, 144- Stats-Utskottets Utlåtande
N:o 43» II. 472* — Motion i ämnet, II. 478, 9°7.
— Svar på återremiss. Stats-Utskottets Utlåtande
N:o 201, II. 175; Expeditions-Utskottets Förslag till
underdånig Skrifvelse N.‘o 66, IV. 5q5.
„ Stift, om detsammas utvidgning. Allmänna Besvärs-
och Economi-Utskottets Betänkande N:o 73, III. 737.
C anal-ledning, emellan Hjelmaren och Wenern. Stals-Utskot-
tets Utlåtande N:o 468, VII, i42-—Ytterligare frå¬
gor derom, Stats-Utskottets Utlåtande N:o 47^i
VU. 72.
„ genom Skåne emellan Gattegatt och Östersjön, angå¬
ende nödiga medels anslående för förberedande under¬
sökningar. Motion, II.429. (Se vidare Anslag för en
gång, g)*
Cancellij Kongl. Majtts. (Se Hufvud-Titel Andra. Indrag-
nings-Staten 7.)
Cancelli-betjeningj Borgare-Ståndets, angående tillsättande
deraf. I. 11, i4, 28.
„ angående extra ordinarie Canoellisters antagande. I.
240, 256.
angående arfvode för dem. lil. 208.
om vice Häradshöfdingen Monielii förordnande till
Ståndets Notarie. IV. 5o6.
, Riks-Ståndens och Utskotten', antagande deraf utöf¬
ver hvad Riksdags-Ordningeo §. 24 raedgifver:
1:0 i Gonstitutions-Utskottet af 1 Notarie och 1 Cancel-
list samt om arfvode för den, som bestridt Secrete-
rare-befattningen, innan den antagne Secreteraien in-
Irädt i tjenstgöring, Constilutions-Utskotlets Memo¬
rial N:o 6, II. 18. — Ytterligare 2:ne Gancellisler.
Constitutions-Utskottets Memorial N:o 8, II. 22g.
2:0 i Stats-Utskottel af 1 Secreterare för Riksgälds-
äiendena, I Kamererare och 2 Notarier. Slats-Ut-
skottets Memorial N;o 1, I, 102, — Ytterligare 1
Cancellist. Stats-Utskottets Memorial N;o 17, I. 792,
3;o i Bevillnings-Utskottet af trenne Cancellister. Be-
villnings-Utskotlets Memorial N:o 1, II, <8.
o
»
79
Cancelli-betjeningj Riks-Ståndens och Utskottens, antagande
deraf utöfver hvad Riksdags-Ordningens §. 24 med»
gifvert
4:o i Banco-Utskoltet, 2 CancellLter samt om Notarie-
arfvoden åt 2:ne Protocollslörande, Banco-Utskot-
tets Memorial N:o 1, I. It5.
5:o i Lag-Utskottet af 1 Cancellist och 1 Notarie. Lag-
Utskottets Memorial N:o 4> I. 8i3.
6:0 i Allmänna Besvärs- och Econom'-Ut'koltet af 1
Cancellist. Econorai Utskottets Memorial N:o 1, I.
186.
7:0 om Notarie-arfvoden för de såsom Notarier hos All¬
männa Besvärs- och Economi-Utskottet anställde Can¬
cellister. Economi-Utskottets Memorial N:o 10, II. 17.
8:0 om ett halft Cancellist-arfvode från Mars månads
början i84o till December månads slut samma år.
Allmänna Besväis- och Economi-Utskottets Utlåtan¬
de N:o 120, VII. 162.
9:0 om aflöning för den person, som i sammansatta
Stats- samt Allmänna Besvärs-och Econoroi-Utskot-
ten besörjt Secreterare-Ijensi. Stats- samt Allmän¬
na Besvärs- och Economi-Utskottens Utlåtande Nto
182, VII. i52.
toto om ersättning till Banco-Utskottets 2 Cancellister för
remkrifn ng af Utskottets Protocoll. Banco-Utskot-
trts Memorial NtO 198, VII. 665,
11:0 om gratifikation förStats-Utskottets Secreterare och
Notarier. Stats-Utsko1 tets Utlåtande N:o 526, VII.
5i 5.
I2!o om aflöning för den hos Hemliga Ut-kottet anställ¬
de betjening. Stats-Utskottets Utlåtande N:o 558,
VII. 573.
l3:o om aflöning för Nolarierne hos Riks Stånden under
en månad efter Riksdagens slut. Sta's-Utskottets
Utlåtande N:o 583, VII. 626. —Svar på återremiss.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 5g7, VII. 690. —
Inbjudning. VII. 699, 7o3.
l4:o om 2 Notarie-, 1 1 Cancellist- och 2 Vaktmästare-
aifvoden till Expeditions-Utskottets disposition. Ex-
peditions-Ulskottets Memorial N:o i, I. 224.
i5:o om ytterligare aflöning för Expeditions-Utskottets
Canci lli-pci sonal efter Riksdagens slut. Expeditions-
UlAottels Memorial N:o 55, VII. 670.
Cancelli-Styrelsens f. d. Handcassa, om dess öfverlemnande
till R ksgälds-Contoret, (Se Riksgälds-Contoret.)
Capell, församling i Wermlands Finnbygd, om anslag till
kyrka åt densamma. (Se Anslag för en gång h,))
Capital-öfverskott. (Se Banco-vmsten.)
Caracters-fullmagterj om upphörande deraf. Allmänna Besvars-
och Economi-Utskottets Betänkande N;o4u III. 320
8o
—32.8, —Svar på återremiss. Allmänna Besvärs- och
Economi-Ut'kottets Betänkande N:o no, V. 745. —
Samroanjemknings-förslag. Samma Utskotts Memo¬
rial N;o 155, VII. 447.
Carl Gustafs stads Gevärs-factori, anslag dertill. (Se Anslag
/ör en gång, e.) )
„ (Se Anmälan n3, 1l4> 1 >5, 118 och 211.)
Carl Johans församling inom Götheborgs och Bohus Län,
om afskrifning af ett församlingen beviljadt lån af
Cholera-Creditiv-medlen. Stats-Utskottels Utlåtande
Nto 47> II- 23g; Expeditions-Utskottets Förslag till
underdånig Skiifvelse Nto 10, II. 474*
Carlsborg, om dervarande Pionnierers forsling. (Se Hufvud-
Titel gtle.)
,, fästningsbyggnad, extra anslag dertill. (Se Anslag för
en gång, e.))
,, fästningsbyggnad, om medel till dess fortsättande 1840.
Stats-Utskottets Utlåtande Nto 12, I. 648; Expedi¬
tions-Utskottets Förslag till underdånig Skrifvelse
Nto 4, II. 82.
,, förskott på anslaget dertill. (Se Befästningsarbeten.)
Carlshamn, om inrättande af ett Curhus derstädes. Allmän¬
na Besvärs- och Economi-Ulskottets Utlåtande Nto
22, II. 1040—1046. — Svar på återremiss. Allmän¬
na Besvärs- och Economi-Utskottets Utlåtande Nto
97, IV. 63g.
Carlskrona, angående dess kyrkoväsende, Om lån af allmän¬
na medel åt Stadens Borgerskap för bidi ag vid kost-
noderné i afseende å Kyrkoväsendet. Motion, I. 433,
561. Stats-Utskottets Utlåtande Nto 62, 1 punkten
a, II. 697.
,, befästning. (Se Anslag för en gång, e).)
,, dockbyggnad. (Se Anslag för en gång,^). )
,, ekvirks-föirådens inventering. (Se Anslag för en gång,
/), Anmälan 126.)
„ Stads Pastorat, om ett länlefi itt lån dertill. Stats-Ut¬
skottets Utlåtande Nto 4<9i VI. 2i5. — Svar på å-
terremiss. Stats-Utskottets Utlåtande Nto 455, VII.
123. — Voterings-pioposition. Stats-Utskottets Ut¬
låtande Nto 5ig, VII. 466. — Svar på återremiss.
Utlåtandet Nto 546, VII. 581 ; Expeditions-Utskottets
Förslag lill underdånig Skrifvelse Nto 4*7, VII. 697.
„ Vattenledning. (Se Anslag för en gång,/)•)
,, om åtgärder till minskning i Stadens utgifter för Pre¬
sterskapets aflöning. Motion, VI. 190, 2|5, Stats-
Utskottets Utlåtande N:o 4^6, VII. 125,
„ Stads Pastorat, fråga om understöd af i5o tunnor
Krono-spanmål för Pastoratet. Stats-Utskottets Ut¬
låtande Nto 62, 1 punkten a, II. 697. (Se vidare
Hufvud-Titel io;de.)
Carlskrona, angående ökadt anslag till Fattigvården derstä¬
des. (Se Fattigvården.)
,, angående ökadt anslag till Fångpredikanten derstädes.
Motion, II 746, 987.
Carlsson, B. (Se Afskrifning.)
Carlstads Läroverk, 0111 utvidgning deraf. (Se Anslag för en
SånS. *)•)
Carlstens befästning. (Se Anslag för en gång e).)
Carlsunds enka, om inköp af henne tillhöriga böcker för Flot¬
tans behof. (Se Anmälan 200.)
Carolinska Institutet, om reparation åfelt hus derstädes. (Se
Anslag för en gång, i), )
Carolinska Medico-chirurgiska Institutet, angående. (Se Huf¬
vud-Titel 2tdra. Anslag i5.)
„ angående lönebeloppet för hvarje Professor derstädes.
Motion, II. 907,
Casern och stallbyggnadei , Lif-Gird'ts till häst, angående
underhålli t af samma byggnader, (Se Anslag 3o,
Anmälan 55, 209.)
Gassa, Borgare-Ståndets enskilda, om verksläld granskning
af dess förvaltning och räkenskaper, V, 721. 808.
Cassör, om föiening al Riksgälds-Contorets och General-
Assissanc'-Contorels Enke- och Pupill-, (Se Riks-
gälds-Contoret.)
„ angående serskilda bestämmelser i afseende på alla ge¬
nom allmänna b drag uppkomna. Motion, I. 433,
56l. Stats-Utskottets Utlåtande Nto 353, V. 669.
— Svar på återremiss. Stats-Utskoliets Utlåtande
N:o 387, V. 1.436.
,, publika, om rättighet till lån ur dem, Lig-Utskottets
Utlåtande Nto i5, II. 98.
,, (Se Motioner.)
Catharinebergs och Marieholms Landshöfdinge-boställen, er¬
sättning till de dagsverksskyldige derunder. Stats-
Utskottets Utlåtande N;o 322, IV. 83g; Expedi¬
tions-Utskottets Förslag till underdånig Skrifvelse
Nto 127, V. 426.
Cathedral-skola 1 Lund, om anslag dertill i stället för Klockare-
helgomkylds-kornet. Stats-Utskottets Utlåtande Nto
112, II. ioi3; Expeditions-Utskottets Förslag till
underdånig Skrifvelse Nto 25, lil. 388.
Cavalleri- och Arlilleri-häs'ars remontering. Stats-Utskot-
let* Utlåtande Nto 44» *8 PUI klen, II. 523—525. —
Svar på återremiss. Stats-Utskottets Utlåtande Nto
202, IV. 207. (Se vidare Hufvud-Titel Tredje.)
„ Regementena, Indeldta, (Se Iudeldta Cavalleri- och
In fan ter i-Re gemen te 11a.)
,, Regementen, om nedsättning i målet å manskap och
Regist. ofv. Dorg.-St. Prot. vid Riksd, 1.84,0, 1841- 6
82
hästar dervid. Allmänna Besvärs- och Economi-Ut-
skotlets Utlåtande Nto 6r, III. 4^4-
Cederschiöld, Professor, om arfvode åt honom. (Se Indrag-
nings-Staten 2)
Cederströmj General-Lieutenant, om ett förskott till honom.
(Se Anmälan 34.)
Centonal å Einbets- och Tjenstemäns loner, fråga om upp¬
hörande deraf. Motion, I. 66. Stals-och Bevillnings¬
utskottens Utlåtande N:o i53. VII. 97.
,, (Se Anslag, 38, 39.)
Cessionants obehörighet till Riksdagsmanna-kallet, angående.
(Se Riksdagsmanna-kall.)
Chalmerska Slöjde-skolan i Götheborg. (Se Anslag, 48.)
Charta öfver Skandinavien, dess utgifvande. (Se Anslag för
en gång, *).)
Charla-Sigillata, om tillökning i anslaget för förfärdigande
af Chai la—Sigilla ta. (Se Flufvud-Titel aldra.)
„ om Riksgälds-Conlorets befrielse derifrån. (Se Riks-
gäld-Contoiet.)
Charles-SigillatcE- af giften, om dess beräknande i vissa fall.
Lag-Utskottets Memorial N:o 8, II. 94. — Svar på
återiemiss, Lag-Utskottets Utlåtande Nto 60, III.
385.
„ (Se Regerings-Foi men §, 60.)
Chat tcE-Sigillatce-Contoret; om dess upphörande. Stats- samt
Bevillnings-Utskottens Utlåtande Nto 80, V. 1*79.—
Svar på återiemiss. Samma Utskotts Utlåtande N:o
147, VII. 97.
Chartis-Sigillatcs-medlen. (Se Siats-Verket, dess inkomster,
extra ordinarie.)
Chartor, statistiska, öfver administrationens serskilda grenar.
(Se Anslag för en gång, £).)
Chausséej emellan Westerås och Fahlun, (Se Anslag för en
gäng> g)-)
Chemiska Blekerier i Norrland. (Se Blekerier.)
Cholera-creditivet, angående afskrifning af lån derå för Cari
Johans församling inom Götheborgs och Bohus Län.
(Se Carl Johans Församling,)
Cholcra-farsoten, fråga om befrielse från ersättande af upp-
burne förskott till utgifter i följd deraf. Slats-Ut-
skottets Utlåtande Nto 3l5, IV. 835. — Svar på å-
terremiss. Stats-Utskotlets Utlåtande N;o 357, V.
777; Expedilions-Utskottels Förslag till underdånig
Skrifvelse Nto 197, VI. 54.
Chöler a-kostnader j om rättighet för staden Wadstena, att å-
lerbekomma hvad som blifvit inbetaldt å ett lån
för Cholera-kostnaders bestridande. Motioner, I. 44*>
586, 836. Stals-Utskottets Utlåtande JV.'o 75, II. 921.
Christianstad; om upphörande af de så kallade poi t-pennin-
garne derstädes, samt om frihet att färdas när som
83
helst genom staden. Stats- samt Allmänna Besvärs-
och Economi-Utskottens Utlåtande Nto go, VI. 12.
— Svar på ålerremiss. Samma Utskotts Utlåtande
Nto i45, VI. 897; Expedilions-Ulskottets Förslag
till underdånig Skrifvelse Nto 286, VII. 188.
Christianstad; om anslag til! fattigvården derstädes. (Se fat¬
tigvården.)
Cimbritshamn> om upprensning af hamnen derstädes. Mo¬
tion, I. 437, 563. (Se vidare Anslag för en gång, g).)
Civil-Statens Pensions-Inrältning, om deltagande rätt deruti
för Borgmästare i Rikets Städer, roed undantag af
Stockholm, samt för dessa Embetsmäns Enkor och
barn. Motion, I. 4^0, 557. Stats-Utskottets Utlå¬
tande N;o 262, IV. 531; Expedilions-Utskottets För¬
slag till underdånig Skrifvelse Nto 92. IV. 789. (Se
Anmälan, 65.)
Clara eif, sluss-anläggning derstädes. (Se Anslag för en gång, g).)
Clereci- och Läroverken. (Se Hulvud-Titel totde.)
Codijiering af Lagförslagen, kostnaden dei före. Stats-Ut¬
skottets Utlåtande Nto 247, IV. 371 — 375.
,, Motion derom, alt Lag-Utskotlel mätte lillstyika Ri¬
kets Ständer alt föl klara densamma nu vaia full¬
gjord. I. 421» 553.
„ Motion derom, att Siats-Utskottet måtte dels uppgif¬
va total-kostnaderne för densamma och dels inberät¬
ta, vid hvilken tid de eodifierande Ledamöterne, med
tillhörande Cancelli, upphört att uppbära arfvode af
Stats-Verket. I. 421, 553.
Colonial-varor; om belåning af sådana. Banco-Utskottels
Utlåtande Nto 5l, IV. 3o4.
Comitéer; Berednings- och Taxerings-, om desammas före¬
ning. (Se Bevillning, den allmänna.)
Conimendanler; å en del Rikets fästningar, fråga om ersätt¬
ning åt dem för förlorade sportler. Stats-Utskottets
Utlåtande Nto 444> VII. 99. — S var på ålerremiss.
Stats-Utskottets Utlåtande Nto 56o, VII. 575; Ex¬
peditions-Utskottets Förslag till underdånig Skrifvelse
Nto 399, VII. 658.
C ommendants-Staten angående. Stats-Utskottets Utlåtande
Nto 44) 9 punkten, II. 491, (^e vidare Hufvud-Ti-
tel Tredje.)
Commerce-Collegii hus; angående. Stats-Utskottets Utlåtan¬
de Nto 96, §. 5. III. 492—4g5.
Commerce-Collegium. (Se Hufvud-Titel Andra.)
), om Revisorernes granskning angående de derunder
stående fonder. (Se Berättelse.)
,, angående upphäfvande af dess rätt ätt utfärda t i 11 -
stånds-resolution, att i Stad idka någon sådan rörel¬
se, som kan hänföras till yrken, hvilka lör närva¬
rande innehafva* af rätter Borgare, med annat v il-
84
tor, än att de sökande tillförbindas deltaga i alla
borgerliga skyldigheter. Motion, I. 240, 268,
Commerce Colle ginni, angående sammanslående af dess tven¬
ne räkningar Nto 5 och 8 i Banken. Stats-Utskol-
tets Utlåtande N;o 96, §. 6. lil. 49^*
Comministrar. (Se aflöning )
Commissarie-beslällning i Banken, (Se Banco-Coramissarier.)
Communal- Styrelse , om bildandet deraf. Motion, I. 445, 5g4.
Kongl. Majtls Nådiga Skrifvelse, I. 5j5, 6i3—618,
660. — Lag- samt Allmänna Besvärs- och Economi-
Utskottens Utlåtande Nto 4> IV. 43» , 483—499» —
Svar på återremiss. Samma Utskotts Utlåtande Nio
29, VI, 3y4-» VII. 73—97. — Sammanjemknings-
föislag, Memorialet N:o 73, VII. 491 • — Svar på
återremiss. Memorialet N:o 81, VII. 5^5-, Expeditions-
Utskottels Förslag till underdånig Skrifvelse N;o 4oo
VII. 658.
Commuilicationer, lättade, angående. Motion, VI. 825, —
Slats-Ulskoltets Utlåtande N;o 491 > VII. 435. (Se
vidare Anslag för en gång, g). )
,, angående iståndsättaudet af landtcommunicationen ifrån
Westerås tili Fahlun, samt upphjelpande af Ströms¬
holms Canal, äfvensom angående åtgärder till för¬
bättrande af vintervägarne i Dalarne. Motion, I. 42G
55t.
Concurslagen den 12 Mars i83o, om ändringar i 2 Cap. 3o
§., 5 Cap. 67, 68 och 87 §§. samt 8 C>.p. t32§. Lag-
Utskottets Utlåtande N:o 48, IL 1070—1076. — Svar
på återremiss. Lag-Utskottets Utlåtande N;o 78, IV,
328 ; Expedilions-Ulskottets Förslag till underdånig
Skrifvelse, i afseende å 68 §., Nto 144> V. 782.
„ cm uppliäfvande af 5o §, (Se Bysättning.)
,, om förklaring af 88 §. Coecui s-Lagen. Motion, IV.
671. — Lag-Utskottets Utlåtande N;o 174, VI. l43 }
Expeditions-Ut-ko tets Förslag till underdånig Skrif¬
velse Nto 247, VI. 207.
,, om ändringar i 62 och 68 §§, Motion, I. 4°8, 545.
Concursmål, om charleringar af handlingar deiuti. Lag-Ut¬
skottets Utlåtande Nto 6, II. 94. — Svar på återre¬
miss. Lag-Utskottets Memorial Nto 60, III. 385.
Conjiscation af Skrifter. (Se Skrift, tryck',)
Constantinopel, anslag för Beskickningen derstädes. (Se Han¬
dels- och Sjöfarts-fonden.)
Constitutions-Ulskottets Ledamöter, val deraf. I. 64.
Constitutions-Vtskoltets Bc-länkanden, Memorial och Utlåtan¬
den t
„ Nto i, med nppgift ä de tili afgörande beredde Grund-
lags-förändiings-förslog. I. 224, 242,245,270—296.
„ Nto 2, angående en af Bonde-Ståndets Talman vägrad,
men af Ståndet yrkad proposition. I, 243.
85
Constitutions-Utskottets Betänkanden, Memorial och Utlåtan¬
den:
,, Nto 3, angående grundlagsenligheten af en yrkad pro-
positions-vagran. I. 296.
,, Nto 4, med uppgift, angående en rättelse uti det öf-
verlemnade Grundlags-ändrings - förslaget, rörande
Stats-Rådets organisation. I. 270—296.
,, Nto 5, sedan sista Riksdag hvilande Grundlags-ändriugs-
förslag. I. 446, 702—776, II. 4, 20—3g,
,, N:o 6, om arfvoden för en Notarie och en Cancellist
hos Utskottet. II. 18.
„ Nto 7, med rättelse i Memorialet N;o 5, föredraget
i sammanhang med Nto 5.
„ Nt» 8, med begäran om arfvode för 2;ne extra ordi¬
narie Cancellister. II. 229.
„ Nto g, med uppgift å de af samteliga Riks-Stånden
godkände Grundlags-ändrings-förslag. II. 244-
„ Nto 10, angående en af Bonde-Ståndet yrkad, men af
de.s Talman vägrad proposition. II. 823.
„ Nto 11, om ändring i Regerings-Formens 49 §• och
Riksdags-Ordningens 2 angående tidens förkor¬
tande emellan Riksdagarne. III. 33r—342.
,, Nto 12, om bestämmandet af dag för nästa Lagtima
Riksmötes början, III. 3o3.
,, N;o i3, angående anmärkningar, gjorde under gransk¬
ningen af Stats-Rådets protocoll. III, 263, 3o3, 3go
—45t.
„ Nto 14, med förslag lill ändring af 10g §. Regerings-
Formen och 80 §. Riksdags-Ordningeo, rörande ti¬
den för Riksdags fortfarande, III. 498—5io.
„ N;o i5, med förslag lill ändring i 68 $• Riksdags-Ord-
ningen. III, 5io—5l2.
,, Nto 16, med förslag om borltagande af 8 moni. uti
4 §■ Ti vckf ihets-Föi01 dningen. III. 5t2,
„ Nto 17, angående rättelse i Memorialet Nto l3. III,
3go—451.
,, Nto 18, angående ändring i Regelings-Formens 4 §■
IV. 2g5 — 3oo.
„ Nto 19, med förslag till ändring i 35 §. RegerL.gs-
Formen. IV. 3oo.
„ Nto 20, med förslag till ändring i 34 §. Regeriogs-
Formen, IV. 3oi.
„ N;o 21, om ändiing och tillägg i 3g §. Riksdags-Oi d-
ningen. IV. 3oi.
„ Nto 22, angående en af Herr Petré, Til... emot Ko¬
nungens Rådgifvare anmäld anmärkning. IV. 002.
,, Nto 23, med föreslående af ett tillägg i 28 §. Rege-
rings-Formen. IV. 33».
„ Nto 24, med förslag till ett nytt moment af 28 §. Re-
gerings-Formen. IV, 333.
»6
Constilutiöns- Utskottets Betänkanden, Memorial och Utlåtan¬
den;
,, N:o 25, med förslag till ändring i §. Regerings-
Formen. IV. 343.
„ N:o 26, angående en af Herr E. J. FFestman anmäld
anledning till anmärkning. IV. 438.
„ N:o 27, med Utlåtande öfver Kongl. Majrts Nådiga
Proposition, angående Lagtima Rik-dagars återkomst
hvart 3:dje år, samt örn föremålen för Urtima Riks¬
dagar. IV. 5oo.
„ N:o 28, med Utlåtande öfver Kongl, Majjts Nådiga
Proposition, angående ändring i 10g §. Regeriogs-For-
men och 80 §. Riksdags-Oi dningen. IV. 5o2.
,, N:o 2g, i anledning af tre Stånds återremisser på Me¬
morialet Njo 11, angående Riksdags återkomst hvart
tredje år. IV. 653.
„ N:o 3o, i anledning af återremisser å Memorialet N;o
i4, rörande tiden för Riksdags fortfarande. IV. 653.
„ N:o 31, angående eihållen återremiss å Utskottets Me-
moiial, N:o i3. IV. 653.
,, N:o 32, angående en från Bonde-Ståndet remitterad
anmäi knings-anledning. IV. 674.
,, N;o 33, angående ytterligare framstälde anmärknings-
anledningar med afseende å Stats-Rådet? bristande
fulltalighet, IV. 674*
„ N:o 34, i anledning af återremisser å Memoiialet N:o
18, med förslag lill föiändrad redaction af 4 §• ®-e“
gei ings-Formen. IV. 718.
„ N:o 35, i anledning af återremisser å Memorialet N:o
20, med förslag till ändring i 34 §• Regrings-For-
raen. IV. 7r9.
„ N:o 36, angående återremisser å Memorialet Njo 21,
med förslag till ändring af 3g §. Riksdags-Ordnio-
gen. IV. 71g.
,, N:o 37, i anledning af erhållen återremiss på Memo¬
rialet N:o 23, med föreslående af ett tillägg uti 28 §
Regei ings-Formen. IV. 71g.
„ N:o 38, med förslag till National-Representationens om¬
bildning. V. 23g, 276, 342—5i5.
,, N:o 3g, i anledning af återremisser å Memorialet N:o
24. IV. 7g 1.
,, N:o 4°, i anledning af tvenne Stånds återremisser A
Memorialet N:o 25. IV. 793.
„ N;o 41, angående en af Herr Roos, C. U., anmäld
anledning till anmärkning emot Stats-Rådet och f.
d. Stats-Secreteraren Grip. IV. 793.
„ N:o 42, rörande of Siats-Utskottet anmäld anledning
till anmärkning, i fiåga om den Jemtland i832 och
i833 meddelade undsättning af spanmål. IV. 827.
87
Constitutions-Utskottets Belänkanden, Memorial och Utlåtan¬
den :
,, N;o 43, med 2Jne förslag lill ändring uti g §. Rege-
rings-Foi men. IV. 827.
,, N:o 44, angående en af Borgare-Ståndet yrkad, men
af Talmannen vägrad propotition, IV. 827.
„ Njo 45, med förslag till ett stadgande i 4* §• Riks¬
dags-Oi dningen, om Stats-Rådets föredragande Leda-
möteis tillträde i alla Stånds Plena. V. 64g.
,, N:o 46, meo förslag till ändring och tillägg i 38 §.
Regei ings-Formen. V. 656.
„ N:o 47, i anledning af Bonde-Ståndets återremiss å
Memorialet N:o 32, angående en anmäld anmärknings¬
anledning mot H. M. Konungens Rådgifvare. V. 658-
„ Njo 48, angående en af Stats-Ulskottet anmäld an-
märknings-anledning. V. 658.
,, N:o 4g, i anledning af Preste-Ståndets återremiss på
förslaget Litt A, uti Memorialet N:o ^.3. V. 717.
„ N:o 5o, angående underdånig Skrifvelse till Kongl.
Maj:t, med anhållan, att Kongl. Maj:t täckes complet-
tera Stats-Rådet. V. '717.
,, N:o 5t, angående återremiss af Utskottets Memorial
N:o 33, V. 720,
„ N:o 52, med föreslående af ett tillägg i 47 §■ Rege¬
rings.Formen. V. 720.
,, N:o 53, med Utlåtande öfver Kongl, Maj;ts Nådiga
Proposition, angående upphötande af Konungens ajne
röster i Högsta Domstolen. V. 725.
„ N:o 54, med Utlåtande öfver Kongl. Majjts Nådiga
Proposition, angående upphäfvande af hvad nu stad¬
gadt är om Lagföl klal ingai s utfärdande af Högsta
Domstolen. V. 742-
„ Njo 55, aogående ändring af Regeiings-Formens 16 §.,
införande af en ny 17 §. samt ändrad ordningsnum¬
mer i nuvarande 17 och 18 §$. V. 744*
,, Njo 56, med förslag till ändring uti Regerings-For¬
mens 3g, 40, 4!j 42 och 43 §§• V. 811.
,, N:o Ö7, med löt slag till ändring uti Regerings-For-
raens 8, 13, 3g, 42> 4^; 63 och 81 §§■ V. 81 1.
,, N:o 58, med förslag till ändring uti Regerings-For-
mens 3g och 43 §§. V. 854.
,, N:o 5g, med förslag om tillägg uti Regerings-Formens
6 §. V. 585.
„ N:o 60, med lörslag till ändring af llegerings-Formens
106. §. V, 858.
„ N:o 61, med lörslag om tillägg lill Regerings-Formens
87 §. och Riksdags-Ordningens 33 §■ V. 876.
,, N:o 62, med förslag till ändring i Regerings-Formens
5o §. och Riksdags-Ordningens 3 §. V. ni5.
88
Constittitions-Utskotlets Betänkande!), Memorial och Utlåtan¬
den:
,, Nto 63, om val af Föimyndare att styra Riket under
Konungens minderårighet. V. 1133.
„ N:o 64> med förslag, i afseende på Tryckfrihels-För-
ordningens rätta benämning. V. 1178.
,, Nto 65, med förslag till ändring i 1 j. 3 mom Tryck-
frihets-Lagen. V. 1178.
„ Nto 66, med föreslående af ett tillägg i 1 J. 5. mom.
Tryckfrihets-Lageu. V. 1178.
„ N;o 67, med dervid anmärkte rättelser, i anledning af
de från samtlige Riks-Stånden till Constilulions-Ut-
tet hänvisade anmäikningar vid Memorialet N;o 83,
angående National-Repi esentationens ombildning. V.
to55.
,, N:o 68, med fortsatt förslag tili National-Representa-
tionens ombildning. VI. l3o.
„ N;o 69, i anledning af återremisser å Memorialet Nto
45. VI. 79.
„ Nto 70, i anledning af återremiss å Memorialet N:o
55, VI. 79.
,, N:o 71, angående förloppet af voteringarne inora För¬
stärkt Conslitutions-Utskott. VI. 79.
„ N:o 72, med förslag till ändring i 1 §. g moro. Tryck-
frihets-Föi ordningen. VI. 79.
,, Nto 73, med föreslående af ett tillägg i 1 (j, g mom.
Ti yckfi ihets-Lagen. VI. 79.
,. Nto 74. med föislag till ändring i 2 § 4 morn. Tryck-
frihets-Lagen. VI. 80.
„ N:o 75, med förslag till ändrad ordalydelse af Tryck-
frihets-Förordningens 5 J, 1 och 5 mom. VI. i3i.
„ N:o 76, med förslag till ändring i Riksdags-Ordningens
76 §. VI. i33.
, N:o 77, förslag till ändring i 5 §. 6 morn. Tryckfri-
hels-Föiordningen, VI. l35.
„ N;o 78, med förslag till ändring af 3 §■ 4 morn. Tryck-
frihets-Föroi dningen. VI. l35.
,, N;o 79, med förslag till ändring af 5 §. 6 moro. Tryck-
frihets-Föroi dningen. VI. i3g.
,, N:o 80, i anledning af återremiss å Memorialet N:o 56.
VI. i39.
„ Nto 81, 1 anledning af återremiss å Memorialet Nto 57.
VI. i39,
,, Nto 82, i anledning af återremiss å Memorialet Nto 5g.
VI. 139.
„ Nto 83, i anledning af återremiss å Memorialet Nto 60.
VI. 139.
„ Nto 84, i anledning af återremiss å Memorialet Nto 62,
VI. ,39.
„ N;o 85, med förslag till sammanjämkning af Riks-
%
Ståndens, i anledning af samma Utskotts Memorial
N;o 38, angående National-Reprrsentationens ombild¬
ning, så om gemensamma tankar lill Utskottet hän¬
visade anmäikningar. VII. 220—273.
Constitutions-Utskottets Betänkanden, Memorial och Utlåtan¬
den :
,, Nto 86, mfd förslag lill ändring af Regerings-For-
mens 56 §. och Riksdags-Ordningens 49 §■ VII. 285.
„ N;o 87, med framstäldt förslag till grundlags-ändi ing,
beträffande Riks-Rättens organisation. VII. 288.
,, Nto 88, roed förslag till ändring af Riksdags-Oi dnin-
gens r5 §. 1 mom. VII. 288.
,, Nto 89, med förslag om ändring i Rihsdags-Ordnin-
gens 17 §. VII. 292-
„ Nto go, i anledning af Bonde-Ståndefs yttrande, röran¬
de Utskollels Memorial N;o 63, om val af Förinyn-
daie att styra Riket under Konungens minderårighet.
VII. 292.
„ Nto 91, i anledning af återremisser på Memorialet Nto
73. VII. 293.
„ N;o 92, i anledning af tre Stånds återremisser å Me¬
morialet Nto 75. VII. 293.
„ Nto g3, i följd af återremisser på Memorialet Nto 78.
VII. 294.
„ Nto g4, i anledning af återremisser på Memorialet N;o
79. VII. 294.
„ Nto 95, med hemställan om afgörande i Förstärkt Con-
stilutions-Utskott af frågan om Represental jonens för¬
delning på en eller tvänne kamrar. VI. 660.
,, Nto 96, i anledning af tre Riks-Stånds emot Utskot¬
tets Memoiial N;o 61 gjorda, och till Utskottet hän¬
visade anmärkningar. VII. 278.
,, Nto 97, med förslag till upphäfvande eller ändring af
Ti yckfrihets-Föi ordningens 5 §■ i3 mom. VII. 278.
„ Nto g8. med förslag till ändring af Riksdags-Ordnin-
gens 5g §. och Tryckfrihels-Förordningens 2 f. 4
morn. VII. 284.
„ Nto 99, med Utlåtande öfver Kongl. Maj;ls Nådiga
Pi oposition om ändring i 87 § Regerings-Formen.
VII. 285.
„ Nto ioo, i anledning af återremiss å Memorialet Nto
95. VI. 8a4-
„ Nto 101, i anledning af Borgare-Ståndefs yttrande, rö¬
rande Utskottets Memoiial Nlis 83 och 84. VII. 2g4-
„ Nto 102, med förslag lill, voterings - propositioner i
Förstäikt Constitutions-Ulskott för sammanjemkning
af Riks-Slåndens skiljaktiga meningar, rörande de uti
Constitutions-Utskottets Memorial Ntis 69 och 82
föreslagna Gi undlags-ändi ingar. VII. 294.
&>
9°
Conslitutions-ZJtskottets Betänkanden, Memorial och Utlåtan¬
den:
,, Nio io3, med Utlåtande, rörande Kongl. Maj;ts Nådi-,
ga Proposition om ändiing i R iks-akiens ^:de §. VII
2g4-
,, N:o io4, angående förloppet af voteringar inom För¬
stärkta Constilutions-Utskottel. VII. 294.
„ N:o io5, i anledning af samt lige Riks-Slandens ytti an¬
den öfver Coustitotions-Utskottets Memorial, N:is 68
och 85. VII. 428.
N:o 106, med ytterligare Utlåtande, i anledning af de
i Riks-Stånden emot Memorialet Nio 5y, angående
förändring af Regerings-Formens 43 gjorde och
såsom gemeusamma tankar till Utskottet hänvisade
anmärkningar. VII. 4?®'
,, N:o 107, i anledning af återremiss å Memorialet N.'0
63, om val af Förmyndare alt styra Riket under
Konungens minderårighet. VII. 476.
„ N:o 108. i‘ anledning af Riks-Ståndens yttrande, rö¬
rande Constilutions-Utskottels Memorial N:o 88, an¬
gående ändring i i5 §. 1 mom. Rtksdags-Orduingen,
VII, 476.
,, N:o 109, i anledning af återremiss å Memorialet N:o
89, om ändring i 17 §. Riksdags-Ordningen. VII.
477»
,, N:o ilo, i anledning af Riks-Ståndens yttrande, rö¬
rande Utskottets Memorial N:o 97, angående ändring
af Tryckfi ,hets-Förordningens 5 §. i3 mom. VII.
477-
,, N:o lii, i anledning af Riks-Ståndens yttranden, rö¬
rande Memorialet N:o 98, om ändring i 5g §, Riks¬
dags-Ordningen, och §. 2 mom. 4 * Tryckfrihets-
Föroi dningen. VII. 477>
„ N:o 112, angående föi loppet af voteringar inom För¬
stärkta Constiiutions-Uiskottet. VII. 547-
,, N:o 113, med förslag till ändring af Regerings-For¬
mens 17, 22 och 106 §§. VII. 549-
,, N:o 1 i4, Memorial till Ridderskapet och Adeln samt
Borgare-Siåndel, i anledning af beroälde två Stånds
yttranden rörande Constitutions-Utskottets Memori¬
al N:o 87. VII. 549.
,, N:o ii5, roed inbjudning till Borgare- och Bonde-
Stånden, att förena sig med Ridderskapet och Adeln
om antagandet af det andra i Ulsko'tels Memorialer
N:is 63 och 107 föreslagne alternativ, VII. 5y5.
,, N:o 116, med förslag till ändring af Riksdags-Oi d-
ningens 22 §. VII. 58o.
„ Nio 117, med förslag rörande lydelsen af den i Me¬
morialet N:o 68 upptagna 85 §. Regerings-Formen,
till följd af Kongl. Majds Nådiga beslut om den af
9*
Rikets Ständer antagna ändring af Regerings-For¬
mens 60 5- VII. 587.
Constilutions-Utskottets Betänkanden, Memorial och Utlåtan¬
den;
„ Nio 118, med anledning af Riks-Ståndens yttranden,
rörande Memorialet Nio 87, om ändring af Riks-Rät-
tens organisation. VII 587.
,, Nio 1 1 g, med anledning af åtskilliga til 1 nästa Riks¬
dag hvilande förslag lill Grundlags-ändringar. VII.
583.
„ Nio 120, angående en af Herr Grefve Frölich, David,
anmäld anledning till anmärkning emot Siats-Rådet,
samt emot Chefen och Föredragande Stats-Rådet för
Finance-Departementet, eller den hans tjenst för¬
rättat. VII. 622,
„ Nio 121, angående anmäl knings-anledningar, den ena
emot Stats-Ministern för Utiikes Ärenderna, och den
andra emot Föredi nganden i Civil-Depai teraenlet.
VII. 622.
„ Nio 122, i anledning af en anmäld anmäl knings-anled-
ning emot Konungens Rådgifvare, VII. 622.
,, Nio 123, angående rättelse af en i Memorialet Nio
92 origtig uppgifven paragraph-nuramer. VII. 626.
,, Nio 124, angående utgången af inom Förstärk ta Con-
stiiulions-Ul5kottet anställda voteringar. VII. 666.
,, Nio 125, med anledning af åtskilliga efter afgifvande
af Utskottets Memorial Nio 119 hvilande blifne för¬
slag til! Gi undlags-ändi ing. VII. 666, 672,
,, Nio 126, i anledning af återremiss å Memorialet Nio
1 ig. VII. 683.
„ Nio 12/, angående förloppet af en inom Förstärkta
Utskottet anställd omröstning. VII. 697.
,, Nio 128, angående en af Bonde-Ståndets Talman vä¬
grad proposition; dervid Utskottet ansett Talman¬
nen hafva grundlag-enligt förfarit.
Consuler, Rikets, angående utarbetande af en ny Sportel- och
Expeditions-Taxa för dem. Motion, I. 438, 566.
Consulad-afgift, om befrielse derifiån för Svenska skepps-
redener uti Östersjöhamnar m. m. Motion, I. 44°)
584.
„ om enahanda för Svenska fartyg, som för de Norrska.
Motion, I. 443, 5go.
Consulat!-Stadga, om utfärdande af ny. Lag-Utskottets Me¬
morial Nio 21, II. i32; Allmänna Besvärs- och
Economi-Utskollets Utlåtande Nvo 99, IV. 744* —
Svar på återremiss. Stats- samt Allmänna Éesvärs-
ocli Economi-Ulskottens Utlåtande N;o 127, VI. 1^0;
Expeditions-Uiskottets Förslag till underdånig Skrif¬
velse N;o 254, VI. 488.
92
Consulat-Dislricten, om fötändrad reglering af desamma samt
om utfärdande af en Consulad-Stadga, Allmänna
Besvärs- och Ecot omi-Uiskottets Ullätande Nio gg,
IV. 744- — Anförande i anledning deraf. V. 5i, —
Svar på återrerniss. Stats- samt Allmänna Besvärs-
och Economi-Utskoltens Utlåtande Nio 127, VI l4°j
Expeditions-Ulskottets Förslag till underdånig Skrif¬
velse N: > 254. VI. 468.
Contrasignationj om Föredragandes i Stats-Rådet vägran der¬
till å Konungens beslut, (Se 38 §, Regerings-For-
men.)
Controllstämpel-medel, beräknande deraf bland Stats-Verkcts
inkomster. Siats-Ulskollets Utlåtande N:o 64, 23
punkten. II, 884. (Se vidare Stats-Verket, dess in¬
komster.)
Cotiventioner, om Presterskapets löne-inkomster och boställs¬
hus Lag- sunt Allmänna Besvärs- och Economi-
Utskotteris Utlåtande Nio 62, VII. 3o2.
Convoy-Comrnissarialet. (Se Anmälan 56, 57, 58, 5g, 60, 8g,
90, 91, 92 och gi,)
,, dess upphörande. (Se Handels- och Sjöfarts-fonden.)
Corrections-anstalterne i Riket, angående. Motion, I- 422,
555—557.
Correclions-Inrättning, om Stats-anslag till uppförande af så¬
dan i Götheborg eller annan ort i granskapet dermed,
tillräckligt stort för denna landsorts behof. Motion,
I. 438, 565.
Corrections- Inrättningar> från Ridderskapet och Adeln com-
municerad motion, angående. II. Ii3.
Corrections Inrältningarne, deras Tjcnstemäns pens onstalf,
(Se lndragnings-Staten 12,)
,, Fångvård. Motion angående förändrade grunder der¬
till. I. 82, 120.
Corrections-Inrättningen pä. Långholmen, om vakthållningen
derstädes Allmänna Besvärs- och Economi-Utskot-
tets Betänkande N:o 4°. IH- 292-
Creditiv, frågor om afsältande af tillgångar för de i Rege-
rings-Formens 63 §, föreskrifna, samt 001 flere der¬
med gemenskap egande ämnen. Stats-Utskottets Ut¬
låtande N:o 524. VII. 522.
„ angående de på Riksgälds-Contoret anvisade. Rikets
Ständers Revisoreis Berättelse och Stats-Utskottets i
anledning deraf afgifna Utlåtande Nio 45, 6 punk¬
ten, II. 233. — Svar på återrerniss. Stats-Utskot¬
tets Tillåtande Nio t48, II. lili.
„ mindre, om summor, som blifvit lyftade derå. Stats-
Utskoltels Utlå'ande Nio 378, V. i433.
„ mindre, angående det till föisvars-anstalter i Stock¬
holms skärgård å detsamma lyftade belopp af 5oo,000
R:dr. Stats-Utskottets Utlåtande N;o 434/ VI, 3g2,
93
Creditiv, summor, om beloppet af de i Regerings-Formens
"*•635. föreskrifne. Stats-Utskottets Utlåtande N;o 454,
VII. 3—6, — Svar på återrerniss Stats-Ulskottets
Utlåtande N:o5i6, VII. 4-t9—46°- — Samman jemk-
nings-förslag och Voterings-proposilion. Stals-Ut-
skottets Utlåtande N:o 55g, VII. 563. — Voterings-
resultat. Memorialet N:o 572, VII. 624; Exprditions-
Uiskotlets Förslag till underdånig Skrifvelse Nio 4°4>
VII. 671.
„ stora, örn ändring och tillägg uti Ansvarigbets-lagarne
för R kels S'änders Fullmägtjge i Banken och Riks-
galds-Conloret, i afseende å lyftningen af detsamma.
Stats- oell Lag-Utskottens Utlåtande Nio I 13. VI.
120. — Svar på återrerniss. Stats- och Lag-Utskot¬
tens Utlåtande Nio 192, VII. 444.
,, till behöfvande, undsättning i missvextår. (Se und¬
sättning.)
,, i Banken, om fortfarande till nästa Riksdag af det Jern-
Contoret beviljade. Motion, I. 338. Banco-Utskot-
tets Ut ätande Njo g 1, V. 10.
,, om fortlarande af det Sp u -Bankerne i Riket bevilja¬
de. (Se Spar-Bat.k.)
„ om förändring i gällande föreskrifter rörande Cassa-
Creditiv åt Hypothel.s-föreoingar. Banco-Utskottets
Utlåtande Nio g3. V. l3. — Svar på återrerniss,
Banco-Utskottets Utlåtande Nio 116, V. 1168.
,, om sådant åt Privat-Banker. Banco-Utskottets Utlå¬
tande N;o g4, V. i3.
„ oni sådant för Stockholms stads Drätsel-Coramission.
Kongl. Majlis Nådiga Proposition. 1.575,618; Banco-
Utskottets Utlåtande Nio 96, V. i3. — Svar på å-
terri miss. Banco-Utskottets Utlåtande Nio 116, V;
1168; Expeditions-Ulskottets Förslag till underdånig
Skrifvelse Nio 183, V. 1478.
,, om ett räntebärande för Arme'ens Pensions-Cassa,
Kongl. Majlis Nådiga Proposition. I. 575, 618; Banco-
Utskottets Utlåtande N: > 97, V, i3. — Svar på å-
terremiss. B inco-Ulskottels Utlåtande Nio i3o, VI.
67. — Underrättelse om Ståndens beslut. Banco-
CJtskottets Memorial Nio l4g. VI. 463. — Svar på
återrerniss. Memorialet Nio 165, VII. 4t6; Expedi-
tions-Ulskotlets Förslag till underdånig Skrifvelse Nio
33o, VII. 469.
,, om skyndsam verkställighet af beslutet om förhöjning
i Manufoctur-Discontens Creditiv. (Se Manufaetur-
Disconten.)
,, angående tillökning i det för belåning af Svensk ull
anvista Creditiv samt om nedsättning i räntan derå.
Kongl. Majis Nådiga Proposition, I. 5^5, 618. — An¬
förande l. 789. (Se vidare Ullculturen.)
9 l
Cronland!, C. G., Revisor, om rättighet för honom att för¬
flyttas på Bankens Pensions- eller Surnumeraire-
stat. Banco-Utskottets Betänkande Nio 42, HI. 667.
Cronstedt, Amiral, om hans lönelörmoner. (Se Anmälan 38.)
Cronstrand, Professor, arfvode. (Se Indi agnings-Staten 6.)
CurhuSj om inrättande af ett sådant i Cai Ishamn. Allmän¬
na Besvärs- och Economi-Utskottets Utlåtande Nio
22, II. 1040—1046. — Svar på återremiss. Sam¬
ma Utskotts Memorial Nio 97, IV. 63g.
Curhus-afgift, angående dess fortfarande. Kongl. Majlts Nå¬
diga Proposition, I. 296, 342. Bevillmngs-Utskot-
tets Utlåtande Nio 11, II. g53—965. — Svar på å-
terremiss. Bevillnings-Ulskottets Utlåtande Nio 23,
IV. 346—353. — I anledning af olika beslut. Sam¬
ma Utskotts Memorial Nio 29, V. 762. — Voterings-
resultat. Förstärkta Stats-Utskoltels Memorial Nio
397, V. 1438; Expedilions-Utskottets Förslag lill
underdånig Skrifvelse Nio 202, VI. 129.
Curlius-anstalterne, fråga om att de medel, som fordras der¬
till, må af Stats-Verket utgå. Stats- och Bevilluings-
Utskottens Utlåtande Nio i5i, VII. 97.
D.
Dagsverken, in natura på Wisingsö, om upphörande af Kro¬
nans lätt till deras utfordrande. (Se Wisingsö.)
,, om ned-ältning i lösen för. Stals-Utskottets Utlåtan¬
de N:o i63, III. 290.
Dagsverksskyldig, under Marieholms och Cathrinebergs
Land-höfdinge-boställen, om ersättning till dera för
åren 1839 och r84o. Stats-Utskottets Utlåtande Nio
322, IV. 839.
Dagsverksskyldigheten till kungsgårdar och boställen, om upp¬
hörande deraf. Stals-Utskottels Utlåtande N;o 288,
IV. 686. — Svar på återremiss. Stats-Utskottets
Utlåtande N;o 362. V. 808; Expeditions-Utskottets
Förslag lill underdånig Skrifvelse Nio 182, V. 1478.
Dagtractanie.nle och resekostnad för extra Domare, då 01 di-
narie Domhafvande!! är af jäf hindrad; att sådan bör
utgå af allmänna medel. Stats- och Lag-Utskottens
Utlåtande Nio 123, VI. 126.
Dahlgren, C. P, (Se Löner.)
Dahlsland, väganläggning derstädes. (Se Anslag för en gång, g.)
Dalarne, om åtgäider till afhjelpande af nöden derstädes.
Motion, I. 65. Anföranden i anledning deraf, I. 67.
76—79. Stats- samt Allmänna Besvärs- och Eco-
nomi-Utskottens Utlåtande Nio 181, VII. t52,
95
Dalarne, om väganläggningar derstädes. (Se Communicatio-
ner.)
Dana-arf, efter Jungfru Brita M. Brun; Christinsehams stads
Äldstes ansökning om eftergift af Kronans ratt der¬
till. Stats-Ulskottets Utlåtande Nio 577, VII. 622;
Expedilions-Utskottets förslag till undeidånig Skrif¬
velse Nio 409, VII. 689.
„ om efleigift till Soldaten Wetterströms förmon af
Kronans rätt till ett efter hans sljufmoder fallef.
Stats-Utskottets Utlåtande Nio 184, lil. 611. — Svar
på återremiss. Stats-Utskottets Utlåtande Nio 278,
IV. 5g4; Expeditions-Utskottets Förslag till under¬
dånig Skiifvelse Nio g5, IV. 790.
„ angående dispositionen af detsamma. Stats-Utskot-
lels Utlåtande Nio 279, IV. 5g4.
„ om öfverlåtelse af Kionans lätt till ett sådant i Mal¬
mö. Stats-Utskottets Utlåtande N;o 122, lil. 68;
Expedilions-Utskottets Förslag till underdånig Skrif¬
velse N:o 26, III. 388.
Danckwardt, f. d. Stals-Secieterare, (Se Pension.)
Debetsedels-lösen, om afskaffande deraf. Bevillnings-Utskot-
tets Memorial N;o 3, II. 19. — Svar på återremiss.
Bevillnings-Ulskottets Memorial Nio t3, II. 1 1 11.
Debetsedlar, om utfärdande och öfverlemnande af desamma
inom viss kort tid, efter det laxeringarne blifvit
verkställde. Stats- och Bevilloings-Utskottens Utlå¬
tande Nio 154» VII. 97.
Decharge, för Fullmägtige i Rksgälds-Contoret. Stats-Ut-
skottets Memorial Nio IÖ2, II. 1078, III. t8.
„ (Se Protocoll. hällne i Stats-Rådet.)
Decimalräkning. (Se Mått, mål och vigt.)
Degebergs Landtbruks-Institut. (Se Hufvud Titel g;de. An¬
slag 46.)
Deijefors, om sluss-anläggning derstädes, (Se Anslag för en
Sång- g))
Departements-chifernes aflöning. (Se Stats-Rådet.)
Departements-Expeditionerne, om gemensam local för dem.
(Se Löne-reglei ing.)
Deportation af brottslingar, fråga derom. Lag- samt All¬
männa Besvärs- och Economi-Utskottens Utlåtande
Nio 45, VII. 166.
Depositions-räkning i Banken, om ansvar för dera, som ulan
coltationering assignera å sådan. Banco-Utskottets
Betänkande Nio i5, II. 789. — Svar på återremiss.
Banco-Utskottets Utlåtande Nio 5o, III. 737; Expe-
ditions-Utskottels Förslag lill underdånig Skrifvelse
Nio 60, IV. 399.
Deputation, Helsnings-, Borgare-Ståndets till de öfrige Med-
Stånderi, I. 17, 26.
„ för uppvaktning hos Kongl. Majit, Hennes Majit Drott-
ningen samt D.t). K.K. H.H. Kronprinsen och Ki on-
ptinsessan, I. 3y, 38.
Deputation, lill Med-Slånden vid Riksdagens slut, VII. 699,
7°4
Deputerade vid H. K. H. Arffinstens, Hertigens af Skåne för¬
hör i Chi istendoms-kunsknpen till sin första Natt-
vaidsgång, om val af. VII. 582.
Diplomatarium Svecanutn, om ulgifvande deraf. (Se Anslag
för en gång, *).)
Disconler, Gölho Csnals och Malmö', om utredningen af de¬
samma. Stals-Utskoitets Ullåtande N:o 11g, II. 106g.
Discont-Verket och dess Lånerörelse, mot namn med om-
sättningsrätt, fråga om att ränta å Discont-lån ej
må beiäknas förr, än lånemedlen kommit låntagaren
tillhanda. Banco-Uukol tets Utlåtande N;o 61, IV.
451.
,, om utsträckning af låneliden och nedsättning af rän¬
tor för Discont-lån samt om bestämmande af någon
vi.s andel af Discont-fonden till lån åt Jordbrukare
och Bergsman. Banco-Utskottets Utlåtande N:o 87,
IV. 875. — Svar på återremiss. Banco-Utskottets
Utlåtande N:o 127, VI. 5y.
„ om inrättande af Låne-Contor i hvarje Provins, och
011) tillökning i Disconl-fnnden, m. ro. Bar.co-Ut-
skoltets Utlåtande N:o 88, IV. 876.
„ om förstärkning af Discont-fonden. Banco-Utskottets
• Utlåtande N:o to4. V. l65.
,, om antagande utaf Kronofogdes vederhäftighets-betyg
för lånsökande. Stats-Utskoltels Utlåtande N:o 114,
V. 1164.
„ om föi kolfning af tiden för omsättning af Discont-
lån. Banco-XJlskottets Utlåtande N:o i5l, VI. 4^7*
,, om stadgandet, att Kamerei at én i Discont-Vet ket skall
ställa borgen eller annan säkerhet för uppbörd. Ban¬
co-Utskoltets Utlåtande N.'o t56, VII. 121.
belåning af adier och publika papper. (Se Belåning.)
,, genom IIandels-Disconten, om utsträckning af liden
för återbetalning af lån fiån denna Discont och fon¬
dens förstärkning genom upplåning. Banco-Utskot-
iets Utlåtande Nto i44, VI. 320.
„ om förändring af 232 J. Banco-Reglemenlet, angåen¬
de högsta låne-bcloppet samt borgen för lån från
denna Di-conl. Banco-Utskottets Utlåtande N:o i55,
VII. 120. — Sval på återremi-s. Banco-Utskottets
Utlåtande N:o 185, VII. 56g.
Discont-Verket och dess Lånerörelse. (Se Lånerörelse och
Reglemente.)
Disconlvinslen, om dess öfverflyltning till Bankens disposition
år 1840. Banco-Utskottets Utlåtande N;o66, IV, 668.
97
Dispositions-räkningen N;o 2, angående förändrad reglering
deraf. (Se Reglemente,!
Djurförare„ utländske, om förbud lör dem alt kringrésa i
Riket. Allmänna Besvärs- och Economi-Utskottets
Betänkande N:o 12, II. 254.
Djurgården, Kongl., om upphäfvande af afgiften för begag¬
nande af vägarne derå. Allmänna Besvärs- och Eco¬
nomi-Utskottets Utlåtande N:o 101, V. 199 — Svar
på återremiss. Samma Utskotts Utlåtande N:o t54,
Vii. 447-
Djur-Läkare, om lön för dera. (Se Anslag 17.)
Djäkne-penningar, om tillökning uti beräkoad ersättning der¬
för. Siats-Utskottets Utlåtande N:o 62, 4 punkten
a, 11. 715.
Dockbyggnaden i Carlskrona, om extra Anslag dertill. (Se
Anslag för en gång, /). )
Domare, om förändradt lömngssätt för dem. Stats- och Be-
vilinings-Utskotlens Utlåtande N:o 80, V. 1179 —
Svar på återremiss. Samma Utskotts Utlåtande N:o
i47, VII. 97.
Domkyrko-spanmåls återställande till Hernösands Stift. Stats-
Ulskotiets Memorial N:o 29, II. 18.
Dornkyrko-tunnor, om deras disposbion från Upsala till Her¬
nösands Stift. Motion, I. 337; Allmänna Besvärs-
och Economi-Utskottets Utlåtande N:o 106, V. 64o;
Expeditions-Utskottets Förslag till underdånig Skrif¬
velse N;o i56, V. 1133,
Domprost-embetena, deras indragning. Stats- samt Allmän¬
na Bevars- och Economi-Utskottens Utlåtande N:o
21, IV. 618—623.
Domsrätt, i mål rörande Sjö-Officerare. (Se Sjö-officer.)
Domstol, för upptagande af åtal emot Öfver-Ståthållaren för
fel i Embelet. (Se Öfver-Ståthållare-Embetet.)
Domstolar, serskilda, eller så kallade fora privdegiata, om
upphäfvande af en del sådane. Lag-Utskottets Ut¬
låtande N;o 5g, III 385. — Svar på återremiss. Sim¬
ma Utskotts Utlåtande Nto l4°> V. 63g; Expeditions-
Utskottets Förslag till underdånig Skrif velse N:o 160,
V. 125g.
„ om upphäfvande af alla sådane, med undantag af Krigs-
Rätterne. Motion, I, 431 *
Dramatiska Spectakler. Siats-Utskottets Utlåtande Nto 2i3,
IV. 218. (Se vidare Hufvud-Titel 5tte.)
Drottningholms och Svartsjö Slott. (Se Hufvud-Titel ltsta.)
Drottninghuset. (Se Anslag 4°> Hufvud-Titel 6:te.)
Dryckenskap. (Se Fylleri.)
Dråpmål, angående upphörande af Hof-Rätternas rätt att
deri dömma till lottkastning. (Se Lottkastning.)
Dränge- och ökedagsverken, om nedsättning i lösen för såda-
Regist. öfv. Dorg.-St, Fröt. vid Riksd, 1840, 1841• 7
9»
ne till å Svartsjölandet belägne Kungsladugård och
Hofstall-ängar. Stats-Utskottets Utlåtande N:o i63,
lil. 290,
Drätsel-Verk, angående åtskilliga controller, i afseende ådem.
Motion, I. 33y. Tillägg dertill, I. 426, 5o6—5io.
Ducater, om in- och utvexlingspris af sådane. (Se Vexling.)
Duells-placatetj om dess upphäfvande. Lag-Ulskottets Utlå¬
tande N:o 172, VI, 110; Expéditions-Utskottets För¬
slag till underdånig Skrifvelse N:o 238, VI. 3i8.
Durchmarsch-koslnader. Stats-Utskottets Utlåtande N:o 44i
32 punkten, I. 55t. — Svar på återremiss. Samma
Utskotts Utlåtande N:o 202, IV. 2l3. —Inbjudning.
IV. 312. (Se Hufvud-Titel 3:dje.)
Duvallska reductions-fordran, angående. Stats-Utskottets Me¬
morial N:o 7, I. 297, 3g2,
Dylta Svafvelbruk, angående de så kallade Frisocknarnes
praestationer dertill. Stats-Utskottets Utlåtande N;o
89, II. 946.
Döderhultsviks köping, om Slapelstads-rätt fö‘r densamma och
om Läns-Styrelst ns föi flyttande dit från Calmar Stad-
Allmänna Besvärs- och Economi-Utskottets Utlåtan¬
de N:o iig, V. 1480. —Svar på återremiss. Sam¬
ma Utskoits Uilåtande N:o 1/^1, VII. i65.
Dödsstraff', om upphäfvande af Lagens stadgande om quali-
ficerade. Lag-Utskottets Betänkande N;o 16, II. 98,
109. — Svar på återremiss. Lag-Utskottets Utlåtan¬
de N:o 71, III, 709—15; Expeditions-Utskottets För¬
slag till underdånig Skrifvelse N:o 61, IV. 400<
E.
Ecclesiastik-Staten, om indragning deraf till hälften. All¬
männa Besvärs- och Economi-Utskottets Betänkan¬
de N:o 72, III. 747.
Ecclesiastik-Verk, Lappmarks, angående'minskning i anslagen
dertill. Stats-Utskottets Utlåtande N;o 62, 2 punk¬
ten, II. 697
Eda församlings Finn-allmoge, Gapell-församling för den¬
samma. (Se Anslag för en gång, h). )
Edeby hemman, Odelbergs ansökan om prolongation af ar¬
rendet derå. (Se Arrende.)
Edsvurne Tjenstemän till biträde vid juridiska handlingars
uppsättande. Stats- och Lag-Utskottens Utlåtande
N;i> 122, VI. 126,
Eftergift af Bankens fordringar eller ersättningsanspråk:
hos Lindberg, S., Kammar-Rätts-Råd, Banco-Utskot-
tets Memorial N:o 5, I. 813.
99
Eftergift af Bankens fordringar eller ersättningsanspråk:
hos Lagerlöf, A. H., Kronofogde. Banco-Utskottets
Utlåtande N;o i45, VI. 3g4-
„ Directeurerne i Malmö Låne-Contor, Professoren,
Doctor Gullander ro. fl., för den genom Kame-
reraren Lindstedt Contoret tillskyndade förlust.
Banco-Utskottets Utlåtande N:o 161, VII, 1 54-
af ett Banco-Coromissarien Toran ådömdt ersätt-
nings-belopp. Banco-Utskottets Betänkande N:o
17, II. 790, — Svar på återremiss. Banco-Ut-
skottets Uilåtande N:o 5o, III. 737.
af Banco-Discont-Verkets eller Låne-Contorens for¬
dringar till capital eller räntor;
hos Lieutenanten J, G. de Laval, Capilainen A. W,
von Löfvenadler och Sadelmakaren Christo¬
pher Gelle. Banco-Utskottets Utlåtande N;o
32, III. 557.
„ Martin, P. M., Ryttmästare. Banco-Utskottets
Utlåtande N:o 49) HI. 737.
„ Andersson, S., Hof-Rätts-Commi<sarie. Banco-
Utskottets Utlåtande N:o 62, IV. 532.
,, Gullander, H,, Registrator. Banco-Utskottets
Utlåtande Nio 70, IV. 707.
„ åtskiliige Tjenstemän vid Götheborgs Låne-
Contor, nemligen Kamereraren E. S. Winberg,
Bokhållaren N. Winberg och Registratorn A.
Lindqvist, Binco-Utskotlets Utlåtande N;o 71,
IV. 707.
,, Maule, J, , Karam.11 herre. Banco-Utskottets
Utlåtande N:o 73, IV- 707,
„ Printzencreutz, v-, för Ekman, Crispin. Banco-
Utskottets Utlåtande N:o 77, V. 4-
„ Norman, P. E., Inspector. Banco-Utskottets
Utlåtande N:o go, V. 9.
„ Soldin, A. L., Fabrikör. Banco-Utskottets Ut¬
låtande N:o 99, V. 632.
,, Thunström, F. I)., Handlande, Banco-Utskot¬
tets Utlåtande N:o to5, V. 693,
,, Schwabitz, A,, Regements-Läkare. Banco-Ut¬
skottets Utlåtande N;o 106, V. 6g3.
,, Brunberg, N., Gårdsegare. Banco-Utskottets
Utlåtande N:o 107, V. 6g3.
„ Vegesack, E. v., Baron. Banco-Utskottets Ut¬
låtande N:o 121, V. 1425.
,, Henning, C. F., Capitaine. Banco-Utskottets
Utlåtande N:o 160, VII. 154-
,, Alsing, G, A., Inspector. Banco-Utskottets Ut¬
låtande N:o i63, VII. 197.
„ Lindborg, G., Spanmålshandlare. Banco-Ut¬
skottets Utlåtande N:o 164, VII. 197.
I0O
Eftergift af Banco-Discont- Verkets eller Lånc-Contorens for¬
dringar till capital eller räntor:
„ hos Sjöstedt, G. G., Brukspatron. Banco-Ulskottets
Utlåtande W:o ig6, VII. 65g.
,, Brundin, A. E., Undervägare. Banco-Utskottets Me¬
morial N;o 200, VII. 665.
„ (Se Afskrifning.)
Efterlysning, å brottslingar, om förändring i sättet derföre.
Motion, I. 44i, 587. Allmänna Besvärs- och Eco-
noroi-Utskollels Utlåtande Wto 23, II. 1046.
Eganderätt, enskild, om dess vikande för allmänna ändamål.
Motion, I. 4^7) 564- Lag-Utskottets Utlåtande N:o
3o, II. 7gg—820. — Svar på återremiss. Samma
Utskotts Utlåtande Wto 82, IV. 400> Expeditions-
Utskottets Förslag till underdånig Skrifvelse N:o 75,
IV. 78g.
„ till t. yckl skrift, ifrån sista Riksdag hvilande förslag
till ändring i 1 §. g mom. 1 punkten Tryckfi ihets-
Föroi dningen, angående detta ämne. Constitutions-
Utskoltels Memorial Wto 5, 24 punkten, I. 770.
Egendom, af egaren öfvergifven, huru med den bör förhål¬
las. Lag-Utskottets Utlåtande Wto 2g, II. rjeyj—7gg.
Ek, Gabriella, enka efter Commissarien i Riksgälds-Goritoret
D. Ek, om årligt understöd för henne. Stats-Ul-
skottets Utlåtande N:o 4^, t6 punkten, II. 23g.
Z?Åevi>Åes-förråden i Carlscrona, om in entering af desamma.
(Se Anslag för en gång,/"), Anmälan 126.)
Ekman, Crispin. (Se Eftergift.)
„ L. O. (Se Lön.)
Ekolsunds kungsgård, om undersökning rörande Kronans rätt
till inlösen deraf. Stats-Utskoltets Utlåtande Wto
99> IL 994-
Electorer, att utse Ledamöter uti Rikets Ständers Utskott,
val deraf, I. 5o—55.
„ deras Suppleanter, val deraf, I. 55.
jE7ementar-Lärovei ken, om anslag dertill. (Se Hufvud-Titel
Io;de.)
„ (Se Läroverken.)
,, Skola i Götheborg. (Se Götheborg.)
„ Skolan i Slockholm. (Se Stockholms Elementar-skola.)
Elfsborgs fästning, om upphörande af afgiften, som erlägges
till Comroendanten derstädes för lartyg. Motion, I.
4o8, 545. Allmänna Besvärs- och Economi-Utskot-
tets Utlåtande Wto 5r, III, 3o3. — Svar på återre¬
miss. Samma Utskotts Utlåtande Wto 147, VII. 447»
Expeditions-Utskottels Förslag till undeidårng Skrif¬
velse N:o 334, VII. 47^ och Memorial Wto 48, VII.
597-
Embeten och t/enster, iagltagelser vid befordran dertill. (Se
101
Befordringar, Caraclers-fullmagter, Tjenster, Organi¬
sation af Erobets-Verken, Värdighet.)
Emleten och tjenster, iagttagelser vid befordran dertill. All¬
männa Be-värs- och Economi-Ulskottels Utlåtande
Wto 2, I. 3g3—3g7-
Embels-fullmagter, om upphörande af lösen deiför. (SeFuII-
magter.)
Embetsjord. (Se Fardag.)
Embets- och Tjenstemän. Motion derom, att vid den blifvan¬
de Slats-Regln ingen tills vidare förordnade Embets-
och Tjenstemän ej måtte blifva berättigade att åt¬
njuta annan lön, än den deras ordinarie tjenster på
Stat medföra, och att, om någon likväl skulle erhål¬
la fullmagt till flere ordinarie tjenster, han måtte i
sådant fall endast ega rättighet att för endera af
dem uppbära den lön, Rikets Ständer derföre fast¬
ställt, I, 423. Stats-Utskottets Utlåtande Wto l44i
III. 240—246, 2g2, — Svar på återremiss. Slats-
Utskottets Utlåtande W:o 25o, IV. 422»
Embets-resor, att de må föietagas på ångfartyg, m. m. Stats-
samt Allmänna Besvärs- och Economi-Utskottens Ut¬
låtande W:o 5i, V. igg.
Embetsrum åt de 6 Regerings-Departemenfen, angående Mynt-
husets upplåtande dertill. (Se Mynthuset,)
Embets-Verk, nytt, för landt- och vatten-communicationen.
(Se Anslag för en gång, e).)
Emeriti-löner för Lärare vid Upsala Stifts Läroverk. Stats-
Utskottets Utlåtande Wto 241, IV. 356. — Svar på
återremiss. Samma Utskotts Utlåtande W:o 333, V,
5g6.
„ för Gymnasii- och Skol-Lär.are. (Se Indragnings-Sta-
ten 16.)
Emeriti Professors löner. (Se Hufvud-Titel io;de.)
Emm-åns upprensning. (Se Anslag för en gång, g).)
Engvall, Hofslagare. (Se Anmälan ig2.)
Enke- och Pupill-cassa, Banco-Statens, om delaktighet deri
för Banco-Discontens, Låne-Contoi ens samt Tumba
bruks Tjenstemän och Betjente. Banco-Ulskoltels
Utlåtande Wto igi, VII, 624.
,, om förening af Riksgälds-Conlorets och f. d. Gene-
ral-Assislance-Contorets. (Se Riksgälds-Contoret och
Assistance-Contoret.)
Enkor efter soldater, som tjenstgjort vid Vestra Armeen 180g,
pensioner åt. Stals-Utskottets Utlåtande Wto i3u,
III. 240.
Enköpings-ä. (Se Anmälan 2o5.)
Enskiften, i Skåne, Skaraborgs Län och på Ö|and. Stats-
Utskottets Utlåtande W:o 61, 3 punkten, II. 671.
Ericssund, upprensning deraf. (Se Anslag för en gång, g)-)
„ Canal derifrån till Erren. (Se Anslag för en gång, g).)
Erke-Biskop, ändrad redaclion af 29 J. Regerings-Formen,
rörande Ei ke-Biskops- och Biskops val. Sedan sista
Riksdag hvilande Grundlags-ändrings-förslag. Con-
stitutions-Utskottets Memorial Nio 5, 4;de punkten,
I. 707. II. 20.
Ersättning, om rättighet dertill lör enskild man för medel,
som Embets- eller Tjensteman, till följd af uppbörds-
manna-pligt eller verkställd utmätning, får om hän¬
der, men förskingrar. Stats- och Lag-Utskottets Ut¬
låtande N:o 191, VII. 444-
„ lill Pensions-ini ättningen för Skånska städernes Em¬
bets- och Tjenstemäns enkor och barn, för en kro¬
nofordran. Stats-Utskottets Utlåtande Nio r56, III.
287.
„ åt adjungerade Ledamöter i Götha Hof-Rätt. (Se
Hof-Rätt.)
,, åt Inqvai tei ings-gifvare för mat till tågande trupper.
(Se Hufvud-Titel 3idje, sid. 26.)
„ åt Rusthållare vid Lif-Regeroentets Dragon-Gorps för
recryt- och remontmöteo. Stats-Utskottets Utlåtan¬
de N;o r 14, II. 115.
„ till innehafvare af sådana i rotering qvarstående hem¬
man, som ifrån Capellans- till Skolmästare-boställen
blifvit eller blifva förvandlade. Stats- samt Allmän¬
na Besvärs- och Economi-Utskottens Utlåtande Nio
66, V. 1211; Expeditions-Utskottets Förslag till un¬
derdånig Skrifvelse N;o 199, VI. 54.
Ersättningar, beräknade bland Stats-Verkets inkomster. Stats-
Utskottets Utlåtande Nio 64> 26 punkten, II. 885.
Eskilstuna Arbets-inrättning, om anslag dertill. Motion, I.
255, 327. (Se vidare Anslag för en gång, k)-)
Eskilstuna manuj'adur-arbeten, om inskränkning uti gårdfa¬
rihandel dermed. Allmänna Besvärs- och Econo-
mi-Utskottets Betänkande Nio 60, III. 5i3.
Elthra-strömmen, om öfverlåtelse till staden Falkenberg af
Kronans tullbro deröfver. Motion, I. 44°> 584- Stats-
Utskottets Utlåtande Nio 161, lil. 290.
Exercice, Flottans, anslag dertill. (Se Anslag 3i, Hufvud-
Titel 4tde.)
,, Sqvadronernes underhåll. (Se Anslag 24» Hufvud-
Titel 3:dje, Anmälan 191.)
Expedition, Justitise-Ombudsmans och Tryckfrihets-Comite'ens,
deras aflöning. (Se Löne-reglering.)
,, Stals-Departementens, deras löne-reglering, angående.
(Se Löne-reglering.)
Expeditions-afgift vid in- och utförsel af trädvaru-artiklar.
(Se Tullumgälderne.)
Expeditions-Cheferne, arfvoden för dem. (Se Sfats-Rådet,
dess löne-reglering.) ^
to3
Expeditions-lösen, angående bestämmende af sådan åt No-
tarii publici. Motion, I. 435, 563.
Expeditions-lösens upphörande. Siats- samt Bevillnings-Ut-
»kottens Utlåtande Nio 80, V. 1170.
„ om samma ämne. Stats- och Lag-Utskottens Utlå¬
tande Nio 122. VI. 126.
Expeditions-taxa, förslag till en sådan för Banken och der¬
till hörande Discont-Verk och Låne-Gontor. Banco-
Utskottets-Utlåtande Nio 147, VI. 3g4. — Svar på
återiemiss. Banco-Utskottets Memorial N;o 169, VII.
445; Expeditions-Utskottets Förslag till underdånig
Skrifvelse Nio 346, VII. 546.
„ (Se Taxa.)
,, angående utarbetandet af en ny för Rikets Consuter.
(Se Consuler.)
Expeditions-Utskotlet, val af Ledamöter deruti, I. 65.
Expeditions-Utskottets afgifne förslag till Rikets Ständers un¬
derdåniga Skiifvelser till Kongl. Majit:
„ N;o l, angående af Rikets Ständer godkända förslag
till andi ingar i Rikets Grundlagar, i fråga om en än-
damålsenligare organisation af Stats-Rådet, m. m.,
I. 39r.
,, Nio 2, angående aflidne Professoren P. H. Lings en¬
kas underdåniga unsökning om bibehållande af den
hennes man i lifstiden tillagda lönetillökning. I. 447*
„ Nio 3, angående Riksdagskostnadeines bestridande o-
medelbart genom Riksgälds-Contoret. I. 606.
,, Nio 4) angående medels anvisande i och för Carls¬
borgs fästningsbyggnad år i84«. II. 82:
„ Nio 5, angående lör Riksgälds-Contoiet ifrågaslälld be¬
frielse från erläggande af Expeditions-lösen, m. m.,
II. lii —112.
„ Nio 6, angående af Rikets Ständer godkända förslag
till ändringar i Rikets Grundlagar. II. 227, 244*
„ N;o 7, angående väckt fråga om förändring i tillsy¬
nen å de till boställen åt Cheferne, m. fl. Tjenstemän
vid Bålsmans-compagnierne fordom upplåtna Krono¬
hemman. II. i39.
„ N:o 8, angående väckt fråga om förändrad local för
Riks-Aichivet. II, 284.
,, N:o 9, rörande Riksdagens förlängande en månad. II.
284.
„ N:o 10, angående afskrifning utaf det Carl Johans för¬
samling 1 Götheborgs och Bohus Län af Cholera-
creditiv-medlen beviljade lån. II. 474-
,, Nio 11, angående vackt fråga om Kronoparken Wah-
raskogens upplåtande till lastageplats. II. 474*
,, N;o 12, angående val al Justitise-Ombudsman och dess
Suppleant. II. 589.
„ Nio i3, förordnande lör Hof-Rätts-Rådet och Ridda¬
ren C. L. Landin, att vara Rikets Ständers Justitie¬
ombudsman. II. 58g.
Expeditions-Utskottets afgifne förslag till Rikets Ständers un¬
derdåniga Skrifvelse till Kongl. Maj:t:
„ N:o 14. förordnande för Krigs-Fiscalen, Lagmannen
L. J. Rhodin, att vara Rikets Ständers Justitioe-Om-
bud-mnns Suppleant. II. 58g.
,, Nio i5, angående ifrågastäldi anslag till ett i Göthe-
bo>g inrättadt natui historiskt Museum. II. 985.
„ N;o 16, angående anslag af Statsmedlen till en vid Sto¬
ra Råby i Skåne inrättad räddningsanstalt för mora¬
liskt vårdslösade barn. II. 985.
„ Nio 17, angående upphäfvande af Rikets Ständers ga¬
ranti för vi-sa Hypotheks-föreningars skuldförbindel¬
ser. III. a3.
„ Nio 18, i anledning af Landt-Räntmästaren J. E. Bloms,
m. fl. ansökning om eftergift af 3 års ogulden rän¬
ta för Öi > bi o qvarn. III. 23.
„ Nio 19, angående upphäfvande af den Hof-Rätterne
lemnade tillåtelse att, under serskild omständighet,
i dråpmål döma till lottkastning emellan flera an¬
klagade. III. 238.
,, Nio 20, angående ändring i Kongl. Förordningen den
16 Juli 1776, i fråga om straff för enskilde tjenare,
m. fl., som försåtligt våldföra husbondefolket. III. 23.
,, Nio 21, angående afskaffande af extra Länsmän, utan
lön. III. 238.
,, Nio 22, i anledning af gjord ansökning om nedsättning
i arrendet för hemmanet Neder-Jerfva, Nio 2, III,
388.
„ Nio 23, angående f. d. Arrendatorn af Rinkeby hem¬
man i Stockholms Län, Kamereraren H. H. Krut-
mejers ansökning om befrielse från ersättningsskyl¬
dighet. III. 388.
,, Nio 24, angående tillåtelse för Sällskapet till Vexel-
undervisningens befrämjande, att bibehålla den åt
Normal-skolan upplåtna Mariae f. d. bränneribygg-
nad. III. 388.
„ Nio 25, angående anslag af allmänna medeI till Cathedral-
skolan i Lund, i stället föi dertill anvisadt klockare-
helgon-skylds-korn, III. 388.
„ Wto 26, angående öfverlåtande till Malmö Fattigarbets-
inrattning af Kionans rätt till ett derstädes fallet
Dana-arf, III. 388.
„ N;o 27, angående väckt fråga om arfvodeo åt Rådhus-
Rätlerne för behandlingen af Tullmål. III. 388.
„ Nio 28, i anledning af Majoren U. G. von Konows
ansökning 0111 åtnjutande af pension, III, 388.
„ Nio 29, angående beräkningen af tractamenten till stä-
io5
dernes Magistratspersoner och Borgare vid syner och
andra förrättningar för Kronans räkning, III. 388.
Expeditions-Utskottets afgifna förslag till Rikets Ständers un¬
derdåniga Skrifvelser till Kongl. Magt:
,, Nio 3o, angående Lagmannen J Wullffs ansökning om
rättighet att vid alskedstagandet erhålla pension till
fulla beloppet af innehafvande lön. IIL 388.
,, N:o 31, angående ändring och förklaring i 2 och 3 §§.
af 12 Gap, Rättegångs-Balkea. lil. 388.
,, N:o 32, om indragning af Vexel-Controlleurs-befatt-
ningarne. III. 388.
,, N:o 33, Förordnande för utsedde Ledamöter i Comi-
teen för Tryckfrihetens vård.
„ Nio 34> angående Stadsmäklaren J. Nordblads ansök¬
ning, att till skatte få lösa den under Ulricsdals Kungs¬
gård börande lägenheten Stocksund.
,, Nio 35, angående Grosshandlaren L. Tydens ansökning
om skatteköp af den under Ulric-dals Kungsgård
hörande lägenheten Sweden.
,, N;o 36, angående Nådig förklaring af Förfaltningarne
om lurapsamling.
,, N:o 37, angående 2ine Kronohemraans i Stockholms
Län anslående till boställen för Landtstats tjenste¬
män. III. 611.
„ Nio 38, angående dels anstånd för innevånarne i vissa
orter af land,kapel Dalarne med betalningen, dels
afskrifning al skuld för undsältningsspanmil. III. 611.
,, Nio 3g, angående förändring af Författningarne om
grunderue för befordran till civila embeten och tjen-
ster. III. 611.
,, Nio 4°i angående befordringsrätt för Läkare, som äro
antagne för sjukvården inom mindre samhällen på
landet. III. 611.
,, Nio 41, angående upphäfvande af Kongl. General-Tull-
Styrelsens Circulaire den 10 Februari i83l, och der¬
vid gjordt tillägg af den 3o Juli samma år, rörande
controll vid aflastning från Norr- och Wes'erbottens
Län af lax och smör, III. 611.
„ Nio 42> angående sökt dels anstånd för invånarne i
vissa orter af landskapet Dalarne med betalningen,
dels afskrifning af skuld för undsättnings-spanmål.
IV. 4°°-
,, Nio 48, °m upplåtande till Upsala Central-Hospital af
några Kronoparken Åsen och Ultuna Kungsladugård
tillhörige jordar. III 694.
„ N;o 44, om inskränkning i det nu före,knfna dom¬
förda antal Nämndemän. III. 694.
,, Nio 45, i anledning af väckt motion om förbud emot
io6
lifgifvande af skuldsedlar, ställda till s edelhafvaren,
m. m. lil. 6g4-
Expeditions-Utskottels afgifna föislag till Rikets Ständers un¬
derdåniga Skrifvelse!- till Kongl. Majit:
„ N:o 46, i anledning af väckt fråga om upphörande af
spö- nch risstraff för vissa brott, ra. na. III. 6g4.
N;o 47, °ui rättighet för parter att deras till domstol
ingifne handlingar återbekomma. III. 6g4.
„ Wto 48; om förbud för enskilda Lotteri-företag och
försäljning af lotter för utländska Lotteriers räk¬
ning. III. 6g4-
,, N:o 4g, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Propo¬
sition om arrendefri upplåtelse åt Staden Kongelf af
åtskilliga smärre tomter vid Bohus raserade Fäst¬
ning.
,, N:o 5o, i anledning af f. d. Grosshandlaren H. We¬
ners ansökning om förläogdt arrende å Svartsjö
Kungs-ladugåi d.
„ N;o 5i, i anledning af Arrendatorns af Hagsta, Lam¬
barudd och Norrby hemman på Lofön, C, A. Karl¬
bergs ansökning om förlängning af arrendet.
,, N;o 5a, i anledning af S. F. Langes ansökning om
prolongation af arrendet å Lunda Kronohemman,
eller skatteköp derå.
,, N: > 53, om anvisande af ett serskildt anslag till Vat-
ten-communicationer och andra allmänna arbeten år
1840. IV. 166.
,, N:o 54. (Se N:o go.)
„ N:o 55, angående den löne-reglering, som erfordras,
i följd af Stats-Rådets förändrade organisation. IV.
166.
,, N:o 56, angående ett förärdradt Myntsystem. IV. 2o5.
„ N:o 57, angående utsedde Ledamöter till det af Kongl.
MajU äskade Hemliga Utskott. IV. 25o.
,j N:o 58, angående revision för framtiden af en vid
Westerbottens Regemente af Stats-medel bildad fond»
IV. 399.
„ N:o 5g, angående pr sescriplions-tid för emottagande i
Kronans uppbörd af Bankens utelöpande transport-
sedlar samt sedlar å 3 och 2 R:dr å ofärgadt pap¬
per. IV. 3gg.
„ N:o 60, om ändring i ansvars-bestämmelsen för den
Räkningshafvare i Banken, som, ulan föregången col¬
tationering, assignera!’ å sin läkning derstädes. IV.
3gg.
,, N:o 61, angående upphäfvande af Lagens stadgande
rörande qvalificeradt dödsstraff. IV. 4°°.
„ N:o 62, angående ändring af 12 §. uti Kongl. Patent-
Förordningen den i3 December 1834* IV. 400-
107
Expeditions-Utskottels afgifna förslag till Rikets Ständers un¬
derdåniga Skrifvelser till Kongl. Majit:
„ N:o 63, angående ändring i Kongl. Majtts Nådiga
Tåg-Ordning. IV. 4oo.
,, N:o 64, i anledning af Kongl. Majtts Nådiga Propo¬
sition om anvisande af medel lill Gevärs-fabricatio-
nen undei' innevarande år. IV. 568.
„ N:o 65, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Propo¬
sition, om fortfarande tills vidare af anslaget för
Rikets allmänna ärenders beredning. IV. 673.
,, N:o 66, i anledning af Kongl. Majlis Nådiga Propo¬
sition om Calmar Läns fordell ing i 2:ne Län. IV.
5g5.
,, N;o 67, angående indragning af Longi. Nnmer-Lotle-
riel. IV. 499.
,, N:o 68, angående ett Staden Södeihamn be v il jad t
låne-underslöd. IV. 673.
„ N:o 6g, angående pension för Bokhållaren Sture. IV.
673.
„ N:o 70, angående pension åt Vice Amiralen G. af
Klints Enka. IV. 673.
,, N:o 71, angående pension för aflidne Agronomen Ste¬
phens Enka. IV. 673.
„ N:o 72, angående förre Häradsski ifvai en S. F. Hage¬
lins underdåniga ansökning om förhöjd pension. IV.
674.
,, N;o 73, angående ändring i 24 Cap, 8 $. samt 34
Cap. Missgernings-Balken. IV. 674-
„ N;o 74, angående ansvars stadgande för inslående af
fönster. IV. 674.
„ N:o 75, i fiåga derom, att enskild eganderält bör vi¬
ka för allmänna ändamål. IV. 78g.
„ N:o 76, angående tillägg i 17 Cap. 32 §. Rättegångs-
Balken, sådan den lyder i Kongl. Förordningen den
20 Januari 177g. IV. 674.
,, N:o 77, angående lätta grunden för förvandling till
fängelse vid vatten och bröd af böter, sorn ådömas
för sådane stölder, hvilka ligga i tväböte emot an¬
nan tjufnad. IV. 624.
„ N:o 78, angående ändiing i Cavalleri-Regementernes
uniformer. IV. 789.
„ N:o 79, angående omfattningen af blifvande Förord¬
ningar i Cameral-, Economi- och Politie-mål. IV.
674-
,, N;o 80, angående revision af de Acedemiska Consti-
tutionerna. IV. 674.
„ N:o 81, angående lältighet för Tiondegifvare i Skåne
att lösa Kyrkornas behållna Tionde efter årlig mar¬
kegång. IV. 674.
i 8
Expeditions-Ulskottets afgifna förslag till Rikets Ständers un¬
derdåniga Skrifvelse!- till Kongl. Majt) t
,, Njo 82, angående föreslaget löibud för Tjenstemän
•vid Erobelsverken, att på samma gång innehafva iner
än en tjenst med lön p-i stat. IV. 674.
,, N;o 83, angående ifrågaslälld lönereglering för Landt-
Sta'ens Tjenstemän och Betjente, samt Landtmäteri¬
staten i Provincerne. IV. 789.
,, Nto 84; i anledning af Rikets Ständers åren i835,
1837 och 1839 församlade Revisorers Berättelser, an¬
gående granskningen af de under Kongl. Cominerce-
Collegii förvaltning ställda fonder. IV. 78g.
„ Nto 85, angående en ansökning af Arrendatorerne ut¬
af Nyqvarns Qvarn och Bro, att bibehållas vid ar¬
rendet af dessa lägenheter. IV. 78g.
,, Nto 86, angående rättighet för Enkan efter aflidne
Professoren Fries, att retroactivt beräkna en henne
tillagd pension. IV. 789.
,, N;o 87, angående ersättning till Nämndemän och Fjer¬
dingdman för syner och värderingar, m. m, IV. 789.
,, Nto 88, angående så kallade Undanlags-Contracters
intecknande. IV. 789.
,, Nto 89, i anledning af väckt flåga om förtydligande
af 2 §. i 4r Cap. Missgernings-Balken. IV. 789.
„ Nto 90, i anledning af Kongl. Majlis Nådiga Propo¬
sition örn medels anvisande till Gevärs-fabi icatio-
nen. IV. 8o5.
„ Nto gi, 1 anledning af Kongl. Maj:'s Nådiga Remiss
å f. d. Lieutenanlen J. W. af Uhrs underdåniga an¬
sökning om pension. IV. 789.
„ Nto g2, angående förnyande af förut väckt fråga om
delegarerätt uti Civil-Statens Pensions-ini ättning lör
Borgmästare i Rikets Städer, med undantag af Stock¬
holm, samt för dessa Tjenstemäns Enkor och Barn.
IV. 790.
,, Nto g3, angående Commissions-Landtmätares berätti¬
gande till delaktighet i Civil-Statens Pensions-Io-
rältning, IV. 790.
,, Nto g4, rörande väckt fråga om Kungsladugården
Halltorps på Ö'and åtei vinnande till Kronan. IV.
79°-
„ Nto g5, angående eftergift af Kionans rätt till ett ef¬
ter Comministern Wetterströms Enka fallet Dana¬
arf. IV. 790.
„ Njo 96, angående pension å allmänna Indragnings-
Staten å /. d. Stats-Secreteraren Danckwaidt. IV.
79°>
,, Nto 97, angående understöd för Ullsorterings-anstal-
ter 1 Götheborg och Malmö. IV. 790.
Expeditions-Utskottets afgifna förslag till Rikets Ständers uo-
deidåniga Skrifvelse!' till Kongl. Majtt;
,, Nto 98, i fråga om upphäfvande af allmänna Lagens
stadgande i a5 Cap. 7, 11 och 16 §§, Rätlegångs-
Balken, med flere föreskrifter, angående summa ap-
pellabilis. IV. 790.
„ Nto 99, angående ändring i 5 Cap. 4 §• Straff-Bal-
ken. IV. 790,
,, Nto joo, i anledning af Kongl. Majtls Nådiga Piopo-
silion om fortfarande tills vidare af anslaget för Ri¬
kets Allmänna Ärendei s Beredning. IV. 844-
„ Nio joi, angående underhållande på Statens bekost¬
nad af vissa delar utaf den sedan år 1812 emellan
Wermland och Jemtland anlagda nya väg. IV, 843.
„ Nto 102, angående ett för Adjuncten i Historien vid
Upsala Universitet anslaget arfvode, så länge han
ombesörjer de Piofessoren E. G. Geijer åliggande
examina och tentamina. IV. 843.
„ Nto io3, angående f. d. Landshöfdingen, Siats-Rådet
af Wingård* underdåniga anhållan oro befrielse från
ranta för en del honom till ersättning ådömde ba-
lance-medel. IV. 843.
„ N;o 104, angående öfverlåtelse till Kyi koherde-bostäl-
let i Vestra Tollstads Socken af Krono-ängen Skinuar-
vrån. IV. 843.
„ Nto io5, i anledning af fiamstäldt förslag, att half¬
va tull-uppbörden för inkommande utländska sten¬
kol må tili understöd för Höganäs stenkolsverk an¬
visas. iv. 843.
,, Nto 106, angående tillverkning vid Rikets Siänders
Pappersbruk, Tumba, af papper för Chartas-Sigilla-
tae-Contorets behof, m, ro. IV. 843.
„ Nto 107, angående inskränkning i allmän åklagares
lätt att anställa åtal å biolt emot l4 Cap. 3. §. Miss-
gei nings-Balken. IV. 843.
„ Nto 108, angående tiden för tillämpning af den blif¬
vande nya Författningen, rörande bränvinsbrännin-
gen. IV. 844.
„ Nto 109, angående beviljande af transito- och neder¬
lagsrätt för Slitö hamn. IV. 844
,, N;o Ilo, i anledning af Kongl. Majjts Nådiga P10-
position, angående Kronohemmanet Karleby* anslå¬
ende till boställe för Kronofogden i Wadsbo fögde¬
ri. V. 1.
„ N:o lil, i anledning af Kongl. Majjts Nådiga Propo¬
sition, angående beloppet af den behaglig tids för-
läniogs-spanmål, som vid ledigblifvande Pastorat bör
bibehållas, och om återstodens användande. V. I.
„ N:o n2. (Se N:o i85.)
I 10
Expeditions-Utskottets afglfna förslag lill Rikets Ständers un¬
derdåniga Skrifvelse!- till Kongl. Majit:
„ N;o 113, angående ändring i vissa delar af nuvaran¬
de Lagstadganden oro giftorätt och arfrätt, m. ro,*
V. 5i.
,, N:o 114. angående upphälvande af Kämners-Rälter,
Lagroans-Rätter och Riddare-Syne-Rätter, samt än¬
dring eller upphäfvande al åtskillige Lagens rum,
löiande Rältegångs-oi dningen. V. 5l.
„ N:o ii 5, angående rättighet för Rotehållarne inom
åtskilliga Härader af Skaraborgs Län, att erhålla ut¬
syning på Kionoparkerne Halle- och Hunneberg.
V. 5i.
„ N;o 116, angående sökt befrielse från Göiha Canal-
Bolag ålagd bevillning för utdelade vinstmedel. V. 5l.
,, N:o 117, i fråga om förändring af stadgandet, angå-
de föidelning af böter för försummad lagfart. V-5i.
„ N:o 118, angående Bredaryds, m. fl. Socknar i Jön¬
köpings Län beviljad ersättning af skatte-köpeskilling
för hemmanet Ramnäs Höltagården. V. i43.
„ N:o 119, angående åtskilliga redogörare inom Jönkö¬
pings Län beviljad befrielse från ålagd ersättning af
oberaknade beviilnings-afgifter. V. l43.
,, N:o 120, i gfseende å kolnings-rätt för de norra Pro-
vincerne. V. i43.
„ N;o iai, angående förändring i sättet för bedömandet
af salpeters halt och beskaffenhet. V. 144*
„ N:o 122, i fråga om upphäfvande af Förordningen
den 27 April 1742 och Föi klaringen den 4 Juli 1745,
angående föi bud emot guld- och silfvermynls ut fö¬
ra tide ur Riket samt nedsmältande. V. 144-
„ N:o 123, i anledning af Arrendatorn af Edeby hem¬
man på Lofön, A. Odelbergs ansökning om prolon¬
gation af arrendet. V. 426.
„ N:o 124, i anledning af Airendatom af Krono-hem-
roanet Söderby i Lofö Socken M. Runsledts ansök¬
ning oro prolongation af arrendet. V. ^26.
„ N;o I2Ö, i anledning af Kronofogden, Assessoren C,
J. Lageicrantz’s ansökning om förlängdt arrende å
Barkaiby Kionohemman, eller skatteköp derå. V.
426.
„ Kjo 126, angående åtskilliga ännu icke återställda för¬
bindelser, rörande Svenska Statens fordna utländska
skuld. V. 426.
,, N;o 127, angående ersättning för åren 1839 och 1840
lill de dagsverksskyldige under Marieholms och Ca¬
thrinebergs Landshöfdinge-boställen. V. 426.
,, N:o 128, angående befrielse från rotering för Torps
Kyrkoherde-boställe å Dahlsland. V. 426.
in
Expeditions-Utskottets afgifna förslag till Rikets Ständers un¬
derdåniga Skrifvelser till Kongl. Maj:t:
,, N:o 12g, om aflemnande till Riksgälds-Contoret af
Kongl. f. d. Cancelli-Styielsens Handcassa. V. 648.
„ N:o i3o, i anledning af väckt fråga om upphörande
af Skinnskattebergs Bergslags-piivilegier. V. 699.
,, N:o i3i, angående yikad ersättning för forsiingeu af
Presterskapets i Lappmarkerne löningsspanmål. V.
648.
,, N:o i32, angående tiden, då Stats-Råd må kunna, med
bibehållande af lönen såsom pension, å allmänna In-
dragnings-Staten uppföras. V. 699.
„ N;o 133, angående pi aesci iptionstid, inom hvilken åt¬
skilliga äldre fordringsposter böra från Banken ut¬
tagas. V. 699.
„ N:o ,34, om åtgärders vidtagande, för att befordra
skynd'amhet vid ärendens handläggning i Rättegångs¬
verken. V. 69g.
„ W:o 135, angående offentlighet vid Polis-kamrar. V.
699-
,, N;o i36, angående uppgift å personer, hvilka, efter
häfdande, lofva hvarandra äktenskap inför Domstol.
V. 699.
„ N:o 137, angående upplösning af Invalid-inrättningen
vid Ulricsdal. V. 781.
,, N:o i38, angående den s. k. Ollongälden, V. 781.
„ N:o l3g, angående förnyad besigtning och skattlägg¬
ning af utmarken å Öland. V. 783.
„ JV:o i4o, angående tillökning uti skattefrihets-dygnen
vid masugnar. V. 781.
„ N:o 142, angående Lagmans- och Häi adshöfdinge-räu-
tans samt Stei bhus-afgiftens upphörande. V. 782.
„ K:o 143, angående förändringar i vilkoren lör det vid
sista Riksdag beviljade lån till återuppbyggande af
Staden Wenersborg. V. 781.
„ N:o 144. angående ändring i 5 Cap. 68 §• 1 mom. af
Concurs-Lagen. V. 782.
,, K:o i45, angående närmare lagbestämmelse, huru för¬
faras bör, då, vid lagfaits sökande, fullständiga åt-
komslhaodlingar saknas. V. 782.
„ N:o ,46. (Se N:o 317.)
„ N:o 147- (^e K:o 236.) V. 865.
„ N:o 148. (Se N:o 186 )
,, K;o 149, angående vei kställighet af Härads-Rätters
och Kämneis-Ratters beslut, samt om förändring af
tiden för Lagmans-Rätternes sammanträden, Y. io55.
,, N:o i5o, angående tractamenteu för Städernes Magi-
stratspersoner och Borgare vid syner och andra för¬
rättningar för Kronans räkning. V. n3a.
na
Expeditions-Utskottets afgifna förslag till Rikets Ständers un¬
derdåniga Skrifvelse!1 till Kongl. Majit:
„ N:o i5i, angående uppenbara kyrkopliktens afskaf-
fande. V. II32.
„ Nio i5a, i (låga om stockstraffets upphörande. V.
i i3a.
w N:o 153, angående ändring i 6 Cap. 5 §, Rättegångs-
Balken samt Kongl. Förordningen om Stockholms
Stads Styrelse af den 12 December 1672. V. ii32.
„ N:o 154, angående skärpning af straffet för åverkan.
V. 1 i32.
„ Nio i55, i fråga ora förändrad aflöning för Tullverkets
Tjenstemän och betjening samt upphörande af de i
detta alseende stadgade sportler och expeditions-af-
gifler. V. 1132.
„ N:o i56, angående den af Upsala Domkyrka åtnju¬
tande spanmål inom Hernösands Stift. V. ii32.
,, N:o 157, angående Lagmans- och Häradsböfdinge-
räntans samt Sterbhus - afgiftens upphörande. V.
1133.
„ N:o 158, i anledning af Kongl. Majjts Nådiga Propo¬
sition, angående löne-regleringen för de under Stats-
Depai tementen lydande Expeditioner. V. 1258.
„ N:o i5g, angående dispositions- och jordegande-rätten
till de s. k. Kyi kohemmanen i Halland. V. 125g.
,, Nio 160, angående upphäfvande af en del serskilda
Domstolar. Y. 125g.
„ N:o 161, angående ändring af 4 och 5 §§. i 17 Gap,
Äi fda-Balken, och af 3 §. 8 Cap. Jorda-Balken, samt
om upphäfvande af Kongl. Förordningen den ig
Augusti 1762. V. 125g.
,, N:o 162, angående regleringen af utgifterne under
Riks-Statens Första Hufvud-Titel. V. i357.
,, N:o 163, angående regleiing af utgifterne å Riks-Sta-
tens Sjette Hufvud-Tilel.
,, N:o 164, angående regleringen af utgifterne å Riks-
Statens Sjunde Hufvud-Titel.
„ N:o i65, angående reglering af utgifteine under Riks-
Statens Åttonde Hufvud-Titel.
„ N:o 166, angående beviljadt anslag till det af Profes¬
soren Doctor Nils Åkerman i Stockholm inrättade
Orthopediska Institutet, samt arfvode till Professoren
personligen.
„ N:o 167. (Se N:o 173.)
,, N:o 168, angående öfverflyttning å Allmänna Indrag-
ningsstaten af de å Numer-Lotteriets stat uppförda
löner och ständiga arfvoden, m. m. V. i3o2.
„ N:o i6g, angående den ersättning Iriqvarleiings-gif-
vare bör tillkomma för mot, som lemnäs tågande
trupper, m, m. V- i3o2.
113
Expeditions-TJtskottets afgifna förslag till Rikets Ständers un¬
derdåniga Skrifvelser till Kongl. Majit;
„ N:o 170, angående regleringen af utgifterne under
Riks-Slatens Fjerde Hufvud-Titel, V, i357«
,, Nio 171, angående regleringen af utgifterne under Riks-
Statens Tionde Hufvud-Titel, V. 1375.
„ N:o 172, angående reglering af anslagen å Riks-Sta¬
tens Femte Hufvud-Titel. V. 1375.
„ N:o 173, angående regleringen af utgifterne under
Riks-Statens Tredje Hufvud-Titel. V. i357«
,, Nio 174) angående regleringen af utgifterne under
Riks-Statens Nionde Hufvud-Titel, V. 1376,
„ Nio 175, angående regleringen af utgifterne under
Riks-Statens Andra Hufvud-Titel. V. i4i5.
„ N:o 176, angående upphörande af Mötes-Passevolance-
afgiften för manskapets underhåll vid i 11 deldta Ca-
valleriet och Infanteriet. V. 1470.
„ N;o 177, angående aflöning åt en Lärare vid ifråga—
ställd Skolinrättning å Öland. V. i47°.
„ Nio 178, angående den Tullafgift, som af Kongl. Dan¬
ska Regeringen uppbäres för Svenska fartyg, hvilka
passera Öresund, V 1470,
,, Njo 17g, angående Arrodens förseende med byxor af
blått med hvilt meleradt kläde. V. i47°.
„ N:o 180, angående nedsättning i försäljningspriset å
Svensk Författningssamling. V. 1470.
„ Nio 181, angående lindring i Roterings- och Rust-
ningsskyldighelen i Jemtlands län. V. 147°.
„ Nio 182, angående dagsverks-skyldigheters utgörande
till Kungsgårdar och Boställen. V. 147^-
„ N:<> 183, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Propo¬
sition, angående sökt Creditiv-rätt i Rikets Ständers
Bank för Stockholms stads Diätsel-Commission. V.
147®*
„ Nio 184, i fråga om ändring af 8 Capitlet Handels-
Balken och upphäfvande af Kongl. Förordningen dea
1 October 1752, angående straffets skärpande för
Mätare, som med origtigt mätande beträdes. V.
•478.
„ Nio i85, angående rättighet för ålskillige städer att
återbekomma af dem erlagd rotefrihetsbevilluing.
V. 1478.
„ Nio 18Ö, i fiåga om Näringsfriheten, VI. 48, 5o.
„ Nio 187, angående ändring i Kongl. Förordningen
den 24 Augusti 1813, emot fylleri och dryckenskap.
VI. 47-
„ N;o 188, angående sättet för utgörandet af slädernes,
utom Stockholm, inqvartei ingsbesvär, samt om en
jemnare och rättvisare fördelning deraf, VI. 5o.
Regist. o/v. Dorg.-St. Prot. vid Riksd, 1840, 1841• 8
u4
Expeditions-Utskottets afgifna föislog tilI Rikets Ständers un¬
derdåniga Skrifveber till Kongl, Maj;t;
,, Nio 18g, angående eli till Rikets Sländers granskning
öfverlemnadt lördag till ny Inqvai terings-Ordning
för Stockholms Stad. VI. 5o.
„ N:o 190, angående Statsanslag för en pharmaceutisk
Läroanstalt, Vf. 5o.
„ N;o 191, angående vidtagande förändringar uti Eåts-
mans-roteringens utgörande å landet, VI. 5o, 82.
,, Nio 192, angående sältet för besvärs anförande emot
beslut i fråga om brott emot Polis-författningame.
VI. 5o.
„ Nio 193, i fråga om vissa förmoners beviljande för
invånarne inom Westerbottens och Norrbottens Län.
VI. 5o.
„ Nio 194» angående försäljning till skatte af Kronans
en del fhkm, m. m., VI. 5o.
„ Nio ig5, angående Amilalitels-Krigsmans-Cassan til¬
lagd rätt att uppbära de, vid vacancer inom Sjö¬
staten, under liggetiden besparade löner. VI. 5o.
„ Nio 196, i anledning af Kongl. Majits Nådiga Propo¬
sition om pensioner åt f. d. Stals-Råden Herr Fri¬
herre Åkerhjelm och Grefve Hard. VI. 5o.
„ N:o 197, angående sökt befrielse från ersättande af
uppburna förskott till utgifter i följe af Chnlera-
farsoten. VI. 54.
„ Nio 198, i anhdning af Kongl. Majits Nådiga fram¬
ställning om afskrifning eller ersättning för å t sk i I li¬
ge, dels på ölveiskotten af Statsverkets inkomster
anordnade, dels ifrån Stats-Contoret, af under hän¬
der hafvande medel, bestridde utgifter, VI. 54-
„ Nio 199, angående ersättning till innebafvarne af så-
dane 1 rotering qvarstående hemman, som fiån Ca-
pellans- lill Skolmästare-boställen blifvit förvandla¬
de. vi. 54.
,, Nio 200, angående afskrifning af undsältnings-skulder-
ne i Norr- och Westerbottens län, VI. 54-
„ N:o 201, angående Skjutsningsanstalterne i Riket. VI.
94-
„ Nio 202, angående Curhus-afgiftens fortfarande. VI.
,29*
„ Nio 2o3, angående upphörande af Konungens tvenne
röster i Högsta Domstolen. VI. 129.
,, Nio 204, med förslag till förändrade stadganden rö¬
rande bysättning. VI. 129.
„ Nio 2o5, i fråga ora vi I kor liga utmätnings-resolutio-
ner. VI. 129
,, N;r> 206, i fråga ora rotering af utsockne frälsehem¬
man i Halland. VI. 219.
,, Nio 207, om utfärdande af en Författning, i fråga om
115
fördelande af kostnaden för vattenafledning till be¬
redande af samfällig jords odling. VI. i55.
Expeditions-Utskottets afgifna förslag till Rikets Sländeis un¬
derdåniga Skrifvelse!' till Kongl. Majit;
„ Nio 208, angående Svenske undersåtares skyldigheter,
när de vi1 jr» bosätta sig eller re-a utiikes, samt ut¬
länningars rätt att inkomma och bosätta sig i Riket,
de. VI. i55.
,, Nio 209, angående Lands-fiscals-tjenstiroes afskaffan-
VI. i56.
„ Nio 210, angående upphörande af det så kallade Hem-
förare-Båt-Gillet i Götheborg. VI- 174*
„ N;o 211, angående Slats-Contorets befrielse från vi¬
dare befallning med det Staden Wexiö beviljade
byggnadslån. VI. 175.
,, Nio 212, angående förhöjning i löneanslagen för Gäst¬
gifvare i Herjeådalen. VI. 175,
,, Nio 2i3, angående afskild redovisning för Statsverkets
si kallade Reserv-fond. VI. 175.
„ Nio 214, angående dels föreskrifter i afseende på för-
bandlingarue emellan Rust-eller Rotehållare och Sol¬
dat om lönevilkoren, dels tryckning af Knekte-
contracten, m. in. VT. 175.
„ Nio 2i5, i anledning af väckt fråga om Smålands
Hussar-Regrmentes afritning, emot erläggande af
häst-vac ince-afgift. VI. 1/5,
„ Nio 216, om anställande af ytterligare en Lärare vid
hvardera af Skolorne i Umeå, Piteå och på Frösön
i Jemtland. VI. iy5.
„ Nio 217, angående fri tillverkning af bergskrut. VI.
>75-
„ Nio 218, i anledning af vackt fråga om befrielse för
Rusthållare från skyldigheten att under krig remon¬
tera och att ersätta förlorade persedlar. VI, 175.
,, Nio 219, angående dels nedsättning i lösen för våg¬
attester å jern och andra vågförda effecter, som hos
Banken eller Lätte-Contoi et i Götheborg belånas,
dels ock förändrade föreskrifter för anskaffning af så
kallade förnyelsebevis. VI. 175,
,, Nio 220, angående upphäfvandeaf det i Kongl. Förord¬
ningen den 8 December 1756 för allmogen medgifna
undantag från Allmänna Lagens stadgande i 6 §. af
1 Gap Giftermåls-Balken. VI. 175.
,, Nio 221, om förändring af Kongl. Föroidningen den
22 April 1829, angående passhandlingar för fartyg,
hvilka segla lill u'rikes ort. VI. 175.
,, N;o 222, angående aflöning för den, som utses till
bestridande af Rikets Ständers Justitiae-Ombudsmans
förut innehafvande tjenst. VI. 219,
116
Expeditions.Utskottets afgifna förslag till Rikets Sländers un¬
derdåniga Skrifvelser till Kongl. Majit:
„ Nio 223, i anledning af Kongl. Majits Nådiga Propo¬
sition oin åtskilliga Kronolägenheten försäljning.
VI. 220.
„ Nio 224, i anledning af Kongl. Majlis Nådiga Propo-
silion om ökade tillgångar för Manufactur-Discon-
tens utlåningar. VI. 21g, 226, 4^8.
„ N:o 225, angående bildande af undervisnings-anstalter
för skeppsbyggeri. VI. 219.
,, Nio 226, angående ändring i vissa delar af stadgan¬
dei na rörande Skiftesverket i Riket. VI. 21g.
,, Nio 227, angående fö; ändring uti de till Rese- och
Tractamenhkoslnader uppförde anslag. VI. 220,
,) N:o 228, angående vidtagande förändringar uti Båts-
mansroteringens utgörande å landet. VI. 220.
„ N:o 22g, i fråga om Navigations skolors inrättande,
VI. 241.
» Nio 23o, angående en uppkommen brist i i83g års an¬
slag för Beväringsmanskapets vapenöfningar. VI. 276.
„ Nio 23i, angående ifrågaställd förlängning af det
Pantlåne-inrältningen i Stockholm beviljade låne¬
understöd af allmänna medel. VI. 241.
„ Nio 232, i anledning af väckt fråga om ett lagstad¬
gande i afseende på så kalladt promotorial i lagsök-
ningsmål, VI. 241.
„ N;o 233, angående förtydligande af 1 Cap. 2 §. Straff-
Bulken och Kongl, Brefvet den 25 September 1777.
VI. 241.
,, Nio 234, angående föreskrifter, i afseende på Gesällers
kringvandrande. VI. 241.
,, Nio 235, angående föreskrift i afseende på husesyoer
å Klockarebol. VI. 241.
„ N;o 236, i fråga om upphäfvande af den, genom Bergs-
Collegii Kungörelse den 7 Februari 1785, åt de bru¬
kande Bergsmännen förbebållne lösningsrätt till fjer-
deparler i Fahlu grufva. VI. 3ig,
„ Nio 237, om reglering af Pastoraten på Gottland.
VI. 276.
„ N;o 238, angående upphäfvande of Kongl. Förbudet
mot dueller och slagsmål af år 1682 m, m. VI. 3t8.
„ N;o 23g, i anledning af väckt fråga om allmän frihet
till hemtning af tjäruved å Kronans skogar i Rikets
norra län. VI. 276.
„ Nio 240, angående ifrågasatt uppförande å Allmänna
Indragnings-Slaten af löneersältning ål f. d. Stats-
Secreterarne Grip och von Hartmansdorff. VI. 318.
„ Nio 24 r, (Se N;o 278.) VI, 49°>
„ Nio 242, angående hvad iakttagas bör vid handel om
”7
lösören, sorn köparen låter i säljarens vård qvarblif¬
va. VI, 327.
Expeditions-Utshoitets afgifna förslag till Rikets Ständers un¬
derdåniga Skrifvelser till Kongl. Majit;
„ Nio 243, i fråga om upphäfvande af Kongl. Förord¬
ningen den 7 October i8o5, angående ansvar för
Militaire-tjensteroans öfverfallande. VI. 327.
„ Nio 244, angående förändrade föreskrifter, dels i af¬
seende på Markegångssättningen, dels ock i fråga om
terminen för uppbördens redovisande å Gottland. VI.
3g8.
„ Nio 245. (Se Nio 268.) VI- 526.
„ Nio 246. (Se Nio 277.) VI. 525,
„ N:o 247, ifiåga om Bankens och Riksgälds-Contor ets
forum privilegiatum. VI. 4^7,
„ N;o 248, angående dels förklaring af 88 §. i Concurs-
Lagen den 12 Mars i83o, dels ock upphäfvande af
hvad stadgadt blifvit, till inskränkning i rättigheten
för köpare af fast egendom, deri vissa inrättningar
hafva inteckning, att erhålla tredje uppbudet. VI.
457.
,, Nio 249. angående granskning och beredning af för¬
slagen lill allmän Civil- och Criminal-lag. VI. 468.
,, Nio 25o, angående ändring uti mantalspenningarnes
beräknande. VI. 457-
,, Nio 25i, angående en förklaring öfver 5 §. i Förord¬
ningen om stängselskyldighet den 9 Februati 1802,
vi. 457.
„ N:o 252, angående räntedagsverkens utgörande of åt¬
skilliga hemman å Wisingsö. VI. 457-
„ Nio 253. (Se Nio 269.) VI. 48g,
,, Nio 254, angående förändring i Consulad-afgifters be¬
räkning, m. m. VI. 468.
„ Nio 255, angående stämpling af spelkort samt afgif-
ten derför. VI. 468.
„ Nio 256, i anledning af Kongl. Majits Nådiga Propo¬
sition, angående anslag till understöd för de i Huf-
vudstaden för lagda Gai nizons-Regementens matinräll-
ningar. VI. 468.
,, Nio 257, angående val af en Ledamot i Hemliga Ut¬
skottet. VI, 489,
,, Nio 258, angående förskott å anslag till bedrifvande
8f befästningsaibetena vid Carlsborg och i Stock¬
holms skärgård. VI, 489.
„ N;o 25g, angående transport af Krono-manskap. VI.
48g.
„ Nio 260, i anledning af Kongl. Majits Nådiga Propo¬
sition, ongående upphäfvande af hvad nu stadgadt är
om Lagförklaiiogars utfärdande af Högsta Domsto¬
len. VI. 567,
118
Expeditions-Vtskottets atgifna fÖrdag till Rik* Is Ständers un¬
derdåniga Skrifvelse!- till Kongl. M.ijttt
,, Nto 261, i anledning af Kongl. Majlis Nådiga Pro¬
position, angående Lagtima Riksdagars återkomst
hvart 3:dje år, samt om föremålen för Urtima Riks¬
dagar. Vf. 5687
„ N;o 262, i anledning af Kongl. M-ij:1 s Nådiga Piopo-
sitiori, angående ändring i 109 Regerings-Formen
och 00 §. Riksdags ordningen,
,, N:o 263, angående ölverenskomme Isers lillvägabrin-
gande i och för beredande af långtägt å hafsstiän-
derne, äfven för dervid icke belägne hemman. Yl.
642.
,, N:o 264. angående extra anslag till befrämjande af
göromålens gång inom Kammar-Collegium. VI. 642,
,, Nio 265, i anledning af vackt fråga om löueersättning
för en Häradshöfding i Wermland. VI. 642.
„ N:o 266, angående gemensam Lag för inrikes och ut¬
rikes vexlar. VI 683.
„ Nt1* 267, angående bes ammande af dag för Riksda¬
gens slut. Vf. 727.
„ N:o 268, med förklating, i fråga om den för de sex
äldste Piofessorerne vid båda Universiteten bevilja¬
de lönetillökning. VI. 727.
,, N:o 269, i anledning af Rikets Ständers Revisorers å-
ren i835, 15337 och 1839 ifgifne Berättelser om sam¬
ma år verkställd granskning af Statsverkets samt an¬
dra af allmänna medel beslående fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning åren i832, i833, 1834» i835,
i836 och 1837. VI. 727,
,, Nio 270, i fråga om behof att öfverse och granska
Förfa1 tningarne, angående Mynt- och Controllver-
ken. VI. 727.
,, N:o 271, om upphörande af Riddailiusets forum pri-
vilegialum. VI 727-
„ N:o 272, angående Mötes- och Tross-Passevolance-
fondernes framlida disposition samt de 3tne Mötes-
Passevolance-fondern s sammanförande till en enda
fond. VI. 845.
„ N:o 273, angående eftergift af en vid Arbets- och
Corrections-Inräilningen i Norrköping yppad halance,
vi. 845.
„ N:o 274, angående upphäfvande af nu gällande stad¬
gande, att 3:d)e uppbudet icke må meddelas å i Ban¬
ken pantsatt faslighet, förr än lånei blifvit slulbe-
tall eller omsatt. VI. 845.
,, N:o 275, angående utfärdande af en Byggnads-Ord-
ning för Kronohemman, som äro till boställen åt
Civil-Staten anslagne. VI, 845,
1 '9
Expeditions-Ulskoltels afgifna förslag till Rikets Ständers un¬
derdåniga Skrilvelser lill Kongl. Majtt:
„ N:o 276, angående förändring af f 4 Cap. 96 §. i Krigs-
Artiklame, rörande fördelning af böter. VI. 845.
„ Nto 277, angående reglering af Allmänna Indragnings-
Staten. VI. 865.
„ Nto 278, angående dels rättighet för erokilde att an¬
lägga Theatrar i Hufvudstaden, dels ock granskning
af Skådespel , hvilka å sådana Theatrar uppföra».
VII. 36.
„ N:o 27g, angående åtgärder till Ullculturens befräm¬
jande. VII. 19.
„ N:o 280, angående förlängning al den vid sista Riks¬
dagen bestämda tid för fulländandet och btandföi-
säkrandet af de byggnader 1 Staden Wenersborg,
hvartill allmänna låneunderstöd erhållits. VII, 19.
„ N:o 281, angående rättighet lör ålskdlige Rotehållare
vid Westerbottens Fält-Jägare-Regemente, att åter¬
bekomma dem origtigt påförd vacance-afgilt. VII.
107.
„ N:o 282, om anslag för sammanträden af Scandinavi-
ska Naturforskare och Läkare. VII. 107.
,, N:o 283, oro ersättning till Pensioro-Inrättningen för
Skånska Slädernes Erobets- och Tjenstemäns Enkor
och Barn för en å nämnde Inrättning öfverlåten for¬
dran hos Kongl. Majtt och Kionan. VII. 107.
,, N:o 28.4, angående Lands-Kammereraren, Kammar-
Rätls-Rådet S. Lindberg löiunnad befrielse från all
ersättningsskyldighet i och för Kronofogden Hoflings
balance. VII. 107.
„ Nto 285, angående pension för aflidne Banco-Full-
mäktigen Anders Danielssons Enka och oförsörjda
barn. VIT. 107;
„ Nto 286, om upphörande af de så kallade portpen-
ningarne vid Christianstad. VII. 188.
„ N;o 287, i anledning af Kongl. Majtts Nådiga Remiss
uppå Ledamöternes i Rikets Allmänna Ärendens f. d.
Beredning underdåniga ansökningar att (å såsom pen¬
sion bibehålla de af dem, 1 berörde egenskap, inne-
halda arfvoden. VII. 188.
,, Nto 288, om sammanslående af de Banco-rakningar,
hvarå det Manufactm-Di»conten beviljade understöd
i Banken är anvisadt. VII. 188.
„ Nto 289, med öfverlemnande al förnyad Instruction
för Rikets Ständers Revisorer i hvad som rörer de¬
ras befattning med Statsverket. VII. 2l4-
,, Nto 290, angående ett i Nåder äskadt serskildt an¬
slag till befrämjande af göromålens behöriga gång
inom Stats-Contoret. VII. 214.
„ Nto 291, angående tiden för nästa Revision af Stats-
iao
Banco- och Riksgälds-Verkens räkenskaper och för¬
valtning, VII. 214.
Expeditions-Utskoltets afgifna förslag lill Rikets Ständers un¬
derdåniga Skrifvelse!- till Kongl. Majit:
,, Nio 292, angående handlingars oflemnande från Stats-
Expeditionerne till Riks-Ai chivet. VII. 214.
„ Nio 293, angående understöd till de brandskadade i
Staden Falkenberg. VII. 2i5.
„ Nio 294, angående tillämpning af föreskrifterne om
Krono-brefbäringen. VII. 2i5.
,, Nio 295, om Post-författmngarnes öfverseende, sam¬
manförande och utgifvande på trycket, VII. 2t5.
,, Nio 296, i anledning af väckt fråga om föihöjd skjuts¬
lega vintertiden emellan Grisslehamn och Eckei ön,
samt angående befrielse för "Wäddö sockens innevå¬
nare från skyldigheten alt underhålla vissa byggna¬
der vid Grisslehamn. VII. 210.
,, N:o 297, angående ersättning till Rotehållarne för
slitning af Soldaternes klädespersedlar, m. m., under
arbets-comrnenderingar för enskilda Bolags eller Cor-
porationers läkning. VII. 2l5.
,, N:o 298, angående rättighet för Postiljoner att med¬
hafva förbudssedlar. VII. 2g5.
„ N:o 299, angående stadganden för Fölliknings-Gomi-
teer. VII. 215,
„ N:o 3oo, angående framtida indragning af Bergs-Col-
legium. VII. 2i5.
Nio 3oi, angående åtgärder, i afseende på den afgift,
som under namn af bro- och quai-afgift uppbäres
för till Slockholm sjöledes inkommande målbara va¬
ror. VII. 2i5.
„ N;o 302. (Se N:o 332.) VII. 3i6.
„ N:o 3o3, angående iagttagelser till förekommande af
omtiyckning utaf vissa handlingar, tillhörande Bi-
hanget till Riks-Slåndens Prolocoll. VII. 294.
„ N:o 3o4. (Se N:o 321, och jemför N:o 1769 VII,
316.
„ N;o 3o5, angående anslag för utvidgandet af en läro¬
anstalt i Staden Strömstad. VII. 295.
,, Nio 3o6, i anledning af Kongl. Majlis Nådiga Propo¬
sition om utbyte af den s, k. fölingen lill hemkom¬
mande fartygs besättningar emot ett åi ligt anslag af
Tull-medlen. VII. 2g5.
„ N;o 307, angående förändring i Södra Skånska Infan¬
teri-Regementets roteling, i följd af f. d. Adelsfane-
boslallenas befi ielse från ordinarie roterings utgö¬
rande. VII. 295.
„ Nio 3o8, angående iakttagelser vid Lagars och För¬
fattningars tillämpning, i händelse ett utaf Rikets
Ständer i underdånighet föreslaget föräodradt mynt-
121
system vinner Kongl. Majlis Nådiga bifall. VII.
_ 295-
Expeditions-Ulskottets afgifna förslag lill Rikets Ständers un¬
derdåniga Skiifvelser lill Kongl. Majit:
„ N;o 3ng, om öfverseende af nu gällande Instruction
och Taxa för justering af mått, mål och vigt. VII.
295,
„ Nio 3io, angående erläggande af Lols-penningar i vissa
fall på en gång för flere stationer. VII. 2g5.
„ Nio 311, om låne-bidrag för inlösen af Landshöfdinge-
accorden. VII. 337.
,, Nio 3i2, i anledning af Kongl. Majlis Nådiga fram¬
ställning om ett serskildt anslag för Kongl. Thea¬
tern. VII. 337.
„ Nio 3l3, angående granskning af Författniogarne, rö¬
rande Kiigsmanskaps casserande för begångna brott.
VII. 337.
„ Nto 314» angående tillägg vid 2 Gap. 29 §, af Krigs-
Arliklarne. VII. 337.
,, Nio 3i5, angående afskaffandet af Slafveriet^på Ön
Slt Barthelemy. VII. 33y.
„ N:o 3i6, angående vilkor för befordran till Länsmans-
tjenster. VII. 337.
„ N;o 317, angående förlängning af de med Rusthållar-
ne vid åtskilliga afsulne Regementen och Corpser
afslulade Contract oro hästvacance-afgifts utgörande.
VII. 4i5.
„ Nio 318, angående södra Bataljonens af Bohus Läns
Regemente förändiing till ständigt Infanteri. VII.
4i6.
,, Nio 319, i fråga om föreskrifter, lörande Judarnes
rättigheter och skyldigheter. VII. 4*6.
„ Nio 320, i anledning af Kongl. Majlis Nådiga Propo¬
sition, med förslag till Förordning emot olofliga folk¬
samlingar, vii. 435.
„ Nio 321, i anledning af Kongl. Majlis Nådiga fram¬
ställning, i fråga om Möte»passevolancens upphöran¬
de och de deraf bestridda kostnaders öfveiflyttande
på Stats-verket. VII. 4^5.
f, Nio 322, i anledning af Kongl. Majlis Nådiga Propo¬
sition om ändring i 87 §. Regerings-Formen. VII.
428.
,, Nio 323, i anledning af Kongl. Majlis Nådiga Propo¬
sition om ändring i Riks-aktens 7 §. VII. 42^-
,, Nio 324, angående lefverering lill Stora Kopparbergs
Bergslag af ränte- och mantals-kol, m. m. VII.
435.
,, Nio 3a5, i fråga om rättighet för vissa Häraders in¬
vånare, att till knektestugors uppförande laga tim-
8#
132
mer å Kronoparkerne Råda-åsar, Ledsjömo, m. fl.
VII. 42S.
Expeditions-Utskottets afgifna förslag till Rikets Ständers un¬
derdåniga Skrifvelse!' till Kongl. Maj:t:
,, N:<> 326, angående tillägg vid 2 Art. 4 §■ Legostad¬
gan den a3 November 1833. VII. 522, 666.
,, N:o 327, rörande den Expeditions-lösen, sorn tillkom¬
mer Notarius Publicus. VII. 435.
,, N:o 328, angående stadganden rörande Fångvården.
VII. 435.
,, N:o 329, angående bestämmelser, i afseende å Com-
ministeis- och Klockare-Iönerne, samt gronderne för
beräkningen af så kallad likstol. VII. 435.
„ N:o 33o, i anledning af Kongl. Maj;t> Nådiga Propo¬
sition om rättighet för Directionen af Armdens Pen-
sions-Cassa till ett räntebärande Cieditiv i Rikets
Ständers Bank. VII. 4^9-
„ N:o 331, angående förvaltningen af Härads-allraän-
ningarne.
,, N:o 332, angående några med Stats-regleringen ge¬
menskap egande allmänna frågor. VII. 4^9*
„ N:o 333, angående närmare bestämmelser för kolmät¬
ning inom Rikets Bergslager. VII. 469*
,, N:o 334, angående upphörande af skyldigheten för
fartyg, som passera Ny-Elfsborgs Fästning, alt der¬
städes anlöpa. (Detta Skrifvelseföi slag bar, enligt
Riks-Slåndrns beslut, förfallit.) VII. 47^-
„ N:o 335, angående en ny organisation af Frösö Sko¬
la i Jemtland. VII. 469-
„ N:o 336, i anledning af väckt fråga om utfärdande
af köpingspi ivilegier för Trelleborgs By. VII. 4^9-
„ N:o 337, angående local för Riks-Aicbivet samt Vit¬
terhets-, Historise- och Antiqvitets-Academiens sam¬
lingar. VII. 482.
,, N:o 338, i anledning af Krigs-Commissarien E. G.
Lalierstedts ansökning om förlängt arrende å Starby
Kungsladugård. VII. 482.
,, N:o 33g, angående pension för aflidne Secreleraren i
Landlbruks-Academien, P. A. Granbergs Enka. VII.
482.
,, N;o 34o, angående de af Kongl. Majjt, i och för be-
fästningsai beten, äskade extra Stats-anslag. VII. 482.
„ N:o 34i, med öfverlemnande af ny Instruction för
Rikets Ständers Revisorer öfver Riksgälds-verket.
VII. 546.
„ N;o 342> ' anledning af Kongl. Majlis Nådiga remiss
å aflidne Assessoren Widegrens Enkas ausökan om
pension. VII. 546.
„ N:o 343, med öfverlemnande af förslag till ny An-
123
svarighets-Lag för Fullmägtige i Riksgälds-Gontoret.
VII. 546.
Expeditions-Utskottets afgifna förslag till Rikets Ständers un¬
derdåniga Skrifvelse!' till Kongl. Majli:
„ N:o 344, angående åtgärder och stadganden i afseen¬
de på strömmingsfisket. VII. 546-
„ N:o 345, angående Landtmäleii-taxans öfverseende.
VII. 546.
,, N:o 346, med öfverlemnande af Expediiions-Taxa för
Rikets Ständers Bank samt dertill hörande Discont-
verk och Låne-Contor. VII. 548.
,, N:o 347, angående tillämpningen af Rikets Ständers
imdei dåniga Skiifvelser den 22 Augusti sistlidne och
den 20 Januari innevarande år, i fråga om afskrif¬
ning och godtgörande af skulder i och för undsätt-
nings-spanmål. VII. 502.
,, N:o 348, i anledning af Kongl. Majrts Nådiga Remiss
af f. d. Kronofogden Hellbergs ansökan om efter¬
gift af Kronans andel i honom ådöinde anmärknings-
medel. VII- 562.
„ N:o 349, angående iakttagelser vid befordran till högre
civila embeten, bestämmelser om Erabelsmäns rang,
m. m. VII. 662.
,, N;o 35o, angående grunden för beräkning och fördel¬
ning af stämmoböter. VII. 562.
„ N:o 351, angående stångjernssmidet och den gröfre
jei nhnndteringen samt kolhandeln i Riket. VII. 562.
„ N;o 352, angående ändringar i Ansvai ighets-Lagen
för Stats-Rådets Ledamöter. VII. 563.
„ N:o 353, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga fram¬
ställning om anslag för Cabinetts-Cassans behof.
VII. 562.
„ N:o 354, med anhållan, att de af Kongl. Maj;t och
Kronan nfyttrade Krono-skogar och parker i Riket
ej måtte få styckas i mindre lotter, än de blifvit af
Kongl. Majtt och Kronan försålde. VII. 562.
„ N:o 355, örn upphörande, med vissa undantag, af
dubbla åi sberäkningen vid befordran till ecclesiastik»
embeten och tjänster. VII 562.
„ N:o 356, angående pröfomgen af tvister, i anledning
af gjorde anmäi kningar vid Beklädnads-Direclioner-
nes räkenskaper. VII- 562.
„ N;o 367, angående beskattningen å stångjernstillverk-
ningen i Riket. VII. 5yo.
„ N:o 358, med öfverlemnande af förslag till Lag för
enskilda Banker. VII. 570.
,, N:o 359, angående anslag till bestridande af restitutio-
ner åt Rotehållarne vid Uplands Regemente för orätt
erlegda klädpenningar. VII. 5yo.
,, N:o 36o, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga tillkän-
ia4
nagifvanden, angående verkställd jemkning i provin-
een Skånes ordinarie rotering. VII. 5jo.
Expeditions-Vtskottets afgifna förslag lill Rikets Ständers un¬
derdåniga Skrifvelser till Kongl. Maj:t:
„ N:o 36i, angående förhöjning af de för missbruk af 1
Fribrefsrältighet stadgade böter. VII. 570.
„ Nio 302, angående förändring i föresktifterne röran¬
de fångforshng, VII. Syo,
„ Nio 363, om iakttaganden, då delegare i tackjeros-
hyttor äskar att få idka stångjernssmide. VII. 585.
,, N;o 064, angående förändrad fördelning af Riks-Sta-
tens Hufvud-Titlar. VII. 588.
,, Nio 365, om Fiskeriens uppbjelpande medelst Stats¬
anslag. VII. 5go.
„ Nio 366, angående anslag för en förbättrad fångvård.
VII. 5go.
,, Nio 367, med öfverlemnande af förslag till ny För¬
fattning angående Branvinsbrännings-rättigheten. VII.
5go.
,, N;o 368, med öfverlemnande af de upprättade Riks-
Staterne. VII. 5go.
„ N:o 36g, med öfverlemnande af förslag till förnyad
Författning om stämplade Pappers-afgiften. VII. 5go.
„ Nio 370, om åtgärder att befordra skyndsammare an¬
tagande af det nya systemet för mått, mål och vigt.
VII. 5go.
,, N:o 371, angående granskning af Seglations-Ordnin-
gen den 28 November i835. VII. 5gn.
,, N:o 372, angående åtskilliga af Kongl. Majit äskade
Stats-anslag för Försvarsverket till lands. VII, 5go.
,, N;o 373, angående ifrågaställde extra Stats-anslag lör
Försvarsverket till sjös. VII. 5gt.
,, Nio 374, rörande anslag för adjungerade Ledamöter
i Svea och Götha Hof-Rätt. VII. 5gt.
,, N:o 375, angående ifrågaställde extra Stats-anslag för
byggande och reparation af Kyrkor, m. m. VII. 616.
,, Nio 376, angående ifrågaställdt anslag till planering af
voltige-gården vid Gymnastiska Central-Institutet,
m. m. VII. 5g5.
1, Nio 377, med öfverlemnande af förslag till Författ¬
ning, angående Tullbevillningen. VII. 5g5.
„ N;o 378, med öfverlemnande af den nya Bevillnings-
Förordningen. VII 597.
i, Nio 37g, angående ofullsländighet i Riks-actens stad¬
gande, rörande förmyndare-val för omyndig Konung,
V1I._ 622.
,, Nio 38o, angående Convoy-Commissariatets upphö-
rande. VII. 622.
,, Nio 381, angående utdelning af Bonde-Ståndets för¬
handlingar i Representalions-frågaa, VII. 622.
125
Expeditions-Vtskottets afgifna förslag till Rikets Ständers un¬
derdåniga Skrifvelser till Kongl. Majit ;
,, Nio 382, i anledning af Kongl. Majits Nådiga Pro¬
position, angående extia Stats-anslag för den af Ri¬
kets Ständer begärda Lag-Beredning. VII. 622.
„ N;o 383, rörande vilkoren för det af Rikets Ständer
till en Pharmaceutisk läro-anstalt beviljade anslag,
VII. 623.
,, Nio 384, ' anledning af Kongl. Majits Nådiga fram¬
ställning, angående en uppkommen blist i 1840 års
anslag till Beväringsmanskapets vapenöfningar. VII.
623.
,, N:o 385, angående lindring i postförings-skyIdigheten,
ra. m. VII. 623.
„ N:o 386, angående Städernes salu-accis. VII. 623.
Nio 387, angående ändringar i Kongl. Föiordningen
till förekommande af oloflig in- eller utförsel af va¬
ror. VII. 623.
„ Nio 388, angående Statsverkets inkomster för år 1841
och påföljande åren intill nästa Statsieglering. VII.
023.
,, Nio 389. (Se Nio 4°3.)
,, Nio 390, Förordnande för de till Tryckfrihetens vård
utsedde Committerade, i afseende på Grundlagarnes
och Riksdags-beslutets felfria tryckning. VII. 623.
• j) Nio 3gr, angående ersättning till Rotehållare vid Norr-
och Westerbottens Fälljägare-Corpser, för rotefri-
httsmedel inom Norr- och Westerbottens Län, VII.
623.
„ Nio 392, i anledning af Kongl, Majits Nådiga fram¬
ställning om Landt-Räntroästares befrielse från skyl¬
digheten, att för remisslage erlägga bevillning. VII.
623.
„ Nio 3g3, i anledning af Kongl. Majlis Nådiga fram¬
ställning om eftergift af personella ulskylder för af¬
skedade, till underhåll berättigade, Soldater och de¬
ras vederlikar under expectauce-tiden. VII. 623.
„ Nio 394, i anledning af Kongl. Majlis Nådiga Propo¬
sition, angående åtgärder till behöfvandes undsättning
i raissvexiår. VII. 635.
„ Nio 3g5, angående ifrågaställdt extra Stats-anslag för
undervisningsverket, vetenskaperne och de sköna kon-
sterne. VII. 623.
„ Nio 3g6, angående utbetalning af Landtbruks-Acade-
miens hos Statsverket innestående byggnads-capital,
VII. 624.
,, Nio 397, angående beviljadt extra Stats-anslag för en
arbeis-inrättning i Eskilstuna flistad. VII. 635.
„ Nio 3g8, angående ett af Kongl. Majit äskadt extra
Stats-anslag till Landshöfdinge-iesidenshus. VII. 635.
i a6
Expeditions-Utskottets afgifna förslag till Rikets Sländers un¬
derdåniga Skrifvelser till Kongl. Majit:
„ Nio ögg, angående ersättning åt vissa Commendanter
för sportler, förlorade, till fö'jd al Kongl. Majlis
Nådiga Förordning den 3 Juli 1 S4°> om prejning (rån
Rikets fästningar af örlogs- och andra fartyg. VII.
658.
„ Nio 4°o, angående ändring af Författningarne om
Socknestämma och om bildande af Commun al-Sty-
relser. VII. 658,
„ Nio 401, med förslag till Stadga om Fattigvården i
Riket. VII. 658.
,, Nio 4<>2, om ändringar af Författningarne rörande la¬
ga försvar och lösdi ifveriet, samt i fråga om Tvångs¬
arbetshus, m. m. VII. 666.
„ N:o 4°3, angående granskning af de i Siats-Rådet för¬
da protocoll. VII. 671.
,, Nio 4°4, angående de i Regerings-Formens 63 $. fö-
re-krifna creditiv-summors belopp. VII. 671.
„ N:o 4°5, angående beviljade extra Stats-nnslag för be¬
fordrande af cnmmunicationer och andra allmänna
arbeten. VII. 679.
„ Nio 4o6, i anledning of Kongl. Majlts Nådiga Propo¬
sition angående vilkoren för nedläggandet af Nort telje
Gevärs-factori. VII. 679.
„ Nio 4°7j angående lörnyad Förordning, rörande grun¬
derna och vilkoren för hemmansklyfning samt afsön¬
dring af jord eller annan lägenhet från hemman.
VII. 688.
„ Nio 4°8, i anledning af Kongl. Majit* Nådiga Remiss
af handlingar, rörande anskaffande och inredning af
en tjenlig local för H. K. Kron-Prinsens Stall-stat.
VII. 688
„ N;o 409, • anledning af Kongl. Majtt Nådiga Remiss å
Christinehamns Stads Äldstes underdåniga ansökan
om eftergift af Kronans rätt till ett i nämnde Stad
fallet Dana-arf. VII. 689.
„ Nio 4*°' > anledning, af Kongl. Majlts Nådiga Remiss
af Bruksidkare» A. W. Gyzanders Enkas och Sterb-
husdelegares ansökning om befrielse från ådömd be¬
talning af en ingången uppbördsborgen, VII. 689.
„ Nio 411, angående Statsanslag till Fattigvården för
manskap af värfvade Armeen och Flottan. VII. 689.
„ Nio 412, rörande allmänna stadganden och anslag till
Folkundei visningens befrämjande. VII. 689.
,, Nio 4i3, 001 utfärdande af en Kungörelse, angående
Bankens på to och 14 skillingar kopparmynt gäl¬
laode sedlar. VII. 689.
„ Nio 4i4, med anhållan om aflåtande af Nådig Pro¬
127
position, rörande en ändamålsenlig förändring i nu¬
varande Nrtional-Representation. VII. 704.
Expeditions-Ulskoltels afgifna föislag lill Rikets Stäoders un¬
derdåniga Skrifvelser lill Kongl. Majit:
,, Nio 4i5, angående en gratification till Secreteraren
vid Kongl. Tabell-Gommissionen , Hofmarskalken
Leyonmark. VII. 697.
,, Nio 4.6, angående en Amanuenserne vid Kongl. Bi-
bliotheket beviljad ersättning. VII. 697.
,, Nio 417» angående ett lån af allmänna medel till
Carlskrona Stads Pastorat. VII. 697.
„ N;o 4'8, angående utbetalande af begrafningshjelp ef¬
ter aflidne Räntmästare» Alm. VII. 697.
,, Nio 4t9> angående den nya oidinarie Soldat-roterin-
gen i Riket. VII. 697.
,, Nio 420, angående den tillökade ordinarie Båtsmans¬
rote! ingen inom en del Län. VII. 697.
„ Nio 421, angående anslag för reparation af f. d. Nu¬
mer-Lotteriets hus samt till arfvoden åt Tjenste¬
män och biträden vid Riks-Ai chivet, VII. 703.
Expeditions-Ulskoltets Memorial, Beiänkanden och Utlåtan¬
den :
„ Nio 1, angående ökadt Cancelli-biträde hos Utskot¬
tet, m, ra. I. 224.
„ N;o 2, angående upplagan af Bihanget till Riks-Stån-
dens Protocoll. I.
,, Nio 3, om vid föregående Riksdagar vidtagne åtgär¬
der i och för prenuniei ations öppnande å Bihanget
till Riks-Ståndens Protocoll, jemte hemställan i sam¬
manhang härmed. I. 'rgo.
„ Nio 4, angående beviljande af ett tredje Vaktmästare¬
biträde. I. 496.
„ Nio 5, till Höglo!]. Ridderskapet och Adeln, i anled¬
ning af dess ålerremiss af Utskottets Memoi ial Nio 3.
„ Nio 6, angående bestämmande af dagen, då nästa
Lagtima Riktdag skall taga sin början. II. 220—
222, 232.
„ Nio 7, till Höglofl. Ridderskapet och Adeln samt Hög-
vöidige Preste-Ståndef, angående en af de båda öf¬
riga Riks-Stånden yrkad anmälan uti en afgående
underdånig skrifvelse om Riksdagens föilängande en
månad.
,, N;o 8, till Fullmäktige i Rikets Ständers Riksgälds-
Contor, angående Rikets Ständers beslut i fråga om
prenumerations öppnande å Bihanget till Riks-Stån-
dens Piotöcoll.
„ Nio 9, i anledning af ei hållen ålerremiss å förslag till
underdånig skrifvelse Nio 38. IV. 400,
„ Nio 10, i anledning af ei hållen ålerremiss å förslag
till underdånig skrifvelse Nio 54- IV. 568.
ia8
Expeditions-Utskottets Memorial, Belänkanden och Utlåtan¬
den ;
„ N:o ir, i anledning af gjorda anmälkningar vid Ut¬
skottets förslag till skrifvelse Nio 64. IV. 8o5.
,, Wto 12, i anledning af en yrkad föiändring i Utskot¬
tets förslag till underdånig skrifvelse N:o 65. IV.
844-
„ Nio i3, i anledning af Post-Inspectoren C. F. Lind¬
stedts ansökning om förhöjning uti ett honom vid
sistlidne Riksdag tillagdt arfvode. V. 664.
,, Nio 14, i anledning af Expeditions-Utskottets förslag
Nio 141, till Rikets Ständers underdåniga skrifvelse,
angående ändring uti Mantals-penningarnes beräk¬
nande. VI. 3g4.
„ Nio i5, i anledning af en från Hedervärda Bonde-
Ståndet till Expeditions-Utskottet ankommen anmo¬
dan, att låta påskynda tryckningen af de från de
öfriga Utskotten inkomoe Betänkanden, ro. m. V.
>169.
„ N;o 16, angående sättet för expedierande af Rikets
Ständers underdåniga skiifvelser, rörande Stats-re-
gleringen. V. 1090.
,, N;o 17, till VäHofi ige Borgare-Ståndet, i anledning af
erhållen återreroiss å Utskottets förslag till under¬
dånig skiifvelse N:o i3g. V. 1102.
,, Nio 18, i anledning af V å 11 o fl i g e Borgare-Ståndets å-
terremiss af Utskottets förslag till underdånig skrif¬
velse Nio 142. V. 1133.
„ Nio ig, med öfverlemnande af förslag till underdå¬
nig skrifvelse, angående reglering af Riks-Statens
lista Hufvudlitel. V. i357.
,, N;o 20, i anledning af ei hållen ålerremiss å Utskot¬
tets förslag till underdånig skrifvelse, röiande regle¬
ring af Riks-Statens 3idje Hufvudlitel. V. i357.
,, Nio 21, till Högvördige Preste-Ståndet, i anledning
af dess återreroiss utaf Utskottets förslag lill under¬
dånig skrifvelse, rörande reglering af utgifierne un¬
der Riks-Statens lista Hufvudtitel, V. 1367.
„ Nio 22, angående en förefunnen origtighet i den af
Stats-Utskotlet upprättade Tabell öfver 5:te Hufvud-
titelns anslag. V. 1375.
„ Nio 23, i sammanhang med Utskottets förslag till un¬
derdånig skrifvelse, rörande reglering af gide Huf¬
vud t i teln. V. 1376.
„ Nio 24. i anledning af erhållen ålerremiss å Utskot¬
tets förslag lill underdånig skrifvelse Nio 112.
„ Nio 25, i anledning af erhållen återremiss å Utskot¬
tets förslag till underdånig skrifvelse Nio i48. VI.
48.
„ Nio 26, med öfverlemnande af uppsatt förslag till
*29
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, i anledning
af Kongl. Majits Nådiga Proposition om pensioner
åt f. d. Stats-Råden Friherre Åkerhjelm och Grefve
Hard.
Expeditions-Utskottets Memorial, Belänkanden och Utlåtan¬
den i
,, N;o 27, med öfverlemnande af uppsatt förslag till un¬
derdånig skrifvelse, angående sökt befrielse från er¬
sättandet af uppbuina förskott till utgifter i följd
af Cholera-farsolen.
„ Nio 28, med öfvei lemnande of förslag till Rikets
Ständers underdåniga skrifvelse, angående Curhus-
afgiftens fortfarande. VI. 12g.
,, N:o 2g, i sammanhang med Utskottets förslag till Ri¬
kets Ständers underdåniga skrifvelse, angående Sven¬
ske undersåters skyldigheter, när de vilja bosätta sig
eller resa utrikes, o. s. v.
„ Nio 3o, i anledning af Rikets Ständers skiljagtiga be¬
slut, 10'rande Utskottets förslag till underdånig skrif¬
velse N;o igt. VI. 220.
„ N:o 31, i anledning af Välloflige Borgare-Ståndets å-
terremiss af förslaget lill Rikets Ständers Cmderdå-
niga skrifvelse N:o 147. VI. 3ig.
„ Nio 32, tili Hederväida Bonde-Ständef, i anledning af
dess ålerremiss af Utskottets senare ski ifvelse-förslag,
N:o 186, angående Närings-friheten. VI. 3ig.
,, N.‘o 33, med öfverlemnande af förslag till underdånig
skrifvelse Nio 245. VI. 526.
,, Nio 34, angående en med regleringen af Allmänna I11-
dragnings-Staten sammanhang egande fråga. VI.
525.
„ Nio 35, i anledning af Höglofl. Ridderskapels och A-
delns återremiss af skiifvelse-förslaget N;o 14r> an¬
gående ändring uti Mantalspenningarnes beräknande.
vi. 457.
„ Nio 36, till Vällofl. Borgare-Ståndet, i anledning af
dess återremiss utaf skrif velse-förslaget N:o 224' V.
458.
„ Nio 37, med öfverlemnande af skrifvelse-förslaget N:o
253. VI. 489.
„ N:o 38, i anledning af erhåll ne återremisser af skrif¬
velse-förslaget Nio 245. VI. 727.
,, N:o 3g, i anledning af erhådne återremisser af skrif-
velse-lörslaget Nio 203. VI. 727.
„ Nio 4°i me8 öfvei lemnande af nytt skrifvelse-förslag,
angående Allmänna Indragnings-Staten. VI. 865'.
„ Nio 4i, i anledning nf erhållna återremisser af skrif¬
velse-förslaget Nio 241. VII. 36.
„ Nio 4a, i anledning af anmärkt stridighet i Rikets
Regist. ö/v. Borg.-St. Fröt. vid Riksd, 1840, 1849
i3o
Sländers vid denna Riksdag fattade beslut, i fråga
oin afskrifning af undsättningsskulder, VH. 66.
Expeditions-Ulskottets Memorial, Betänkanden och Utlåtan¬
den;
,, Nto 43, i fråga om underdånig framställning till Kongl.
Maj;!, angående iagttagelser till förekommande af
vissa, Bihanget till Riks-Ståndens Protocoll tillhö-
lande handlingars omtryck ning. VII. 2g4-
„ Nto 44, i anledning af erhållen återremiss af skrif—
velse-förslaget Nto i46. VII. 4*5.
„ Nto 45, i anledning af ei hällen återremiss af skrif-
velse-förslaget N;o 3o4- VII. 435.
,, Nto 46, angående ett förtydligande af en i Lag- samt
Allmänna Besvärs- och Economi-Utskottens Betän¬
kande Nto 6 föreslagen Lagbestämmelse.
,, Nto 47> i anledning af erhällne återremisser af skrif—
velse-förslaget Nto 302. VII. 4®9'
„ Nto 48, i anledni^n» af återremiss utaf skrifvelse-för-
slaget Nto 334, angående upphöiande af skyldighe¬
ten för fartyg, som under fredstid passera Ny-Elfs-
borgs fästning, att derstädes anlöpa. VII. 5g7-
,, Nto 4g> angående anslag af erforderliga medel till be¬
stridande af kostnader för utskrifning af åtskilliga
Riksdagshandlingar. VII. 563.
„ N:o 5o, till Piesle- och Borgare-Stånden, i anledning
al Rikets Ständers skiljagtiga beslut, lönande skrif-
velse-förslaget Nto 34g. VII. 627.
,, Nto 5i, angående ändi ingar uti åtskilliga Riksdags¬
beslutets VII. 5g5.
,, Nto 52, angående vivsa iagttagelser vid uppiättande
af förslag till Rikets Ständers underdåniga skrifvel-
ser rörande Extra Statsregleringen. VII. 670.
,, Nto 53, i anledning af ei hållna återremisser af upp¬
satta förslag till §. i Riksdags-bedutei, äfvensom till
underdånig skiifvelse, rörande Decharge för Stats-
Rådets Ledamöter samt Föredragande. VII. 671.
„ Nto 54, i anledning af erhållna återremisser af för¬
slaget N;o 38 till §. i Riksdags-beslutet, angående
tiden för nästa Lagtima Riksdag. VII. 671.
„ N;o 55, angående vid Riksdagens slut till handlägg¬
ning af Utskottets Tjenstemanna-personal återståen¬
de arbeten. VII. 670.
„ Nto 56, till Höglufl. Ridderskapet och Adeln, i an¬
ledning af erhållen återremiss å afgifvet förslag till
en §. i Riksdags-Bedutet.
Expeditions'Utskottets hemställan om serskild Ordförande
deruti, Inkallad lian Ordförande-befattning i annat
Utskott. V. 794.
Extra anslag, angående lyftningen deraf. Motion, lil. 491-
131
Extra medel och uppbörder, beräknade bland Stats-Verkets
inkomster. Siats-Utskottets Utlåtande Nto 64, 28
punkten, II. 885.
Extra Stals-regleringen. (Se Anslag för en gång, e), _/), g),
h), i), k).)
Extra utgifter på 8:de Hufvud-Titeln. Stats-Utskottets Ut¬
låtande Nto 5g, 6 punkten, II. 662—667.
Extra utgifts-medlen, om nedsättning i anslaget. (Se Extra
utgifter.)
F.
Fabriker. (Se Understöd.)
Fabriks-anläggningar, om ersättning till dem, som genom upp¬
hörande af införsel-förbud kunna blifva lidande. Be-
villnings-Utskottets Memorial Nto 7, II, 80; Banco-
Utskotlets Utlåtande Nto 172, VII. 44
Fabriksidkare. (Se Manufaclurister.)
Fahlu grufva, om lösnings-i ätten till fjerdeparter deri. Mo¬
tion, I. 234- Allmänna Besvärs- neli Economi-Utskot-
tets Utlåtande Nto io5, V. 63g; Expeditions-Utskot-
tets Förslag till underdånig Skrifvelse Nto 147, V.
865 och Nto 23G, VI. 3.g.
Fahlun, chau-se' derifrån till Westerås, (Se Anslag för en
6ä"g- gO)
,, angående befrielse från båtsmanshåll. (Se Båtsmans¬
håll.)
,, att Staden måtte nedsättas från 3:de till 4;de classen
uti Städernas class>fication. Motion, I. 42I> 55l.
Ståndets Enskildta Besvärs-Utskotls Betänkande. V.
814, 1168.
„ angående comrnunication deremellan och Westerås.
(Se Comrnunication.)
Fahlu Grufvc- och Grufve-Tings-Rätter, om deras upphög-
rände. Motion, I. 264.
Falkenberg, öfverlåtelse af Kronans tullbro öfver Etthra-
sttömruen till staden. Motion, I. 44°> ^84j Stats-
Ulskottets Utlåtande N:o 161, lil. 290.
,, om understöd lör de brand.kadade derstädes. Motion,
VI. tg3; Stats-Utskottets Utlåtande N;o 43l, VI. 320,
Inbjudning VI. 372. .— Qvitto å mottaget under¬
stöd. VI. 866.— Svar på återremiss. Stats-Utskol-
tets Utlå'ande Nto 474’ "VII. 72; ExpediIiöns-Ut¬
skottets Förslag till underdånig Skrifvelse Nto 2g5,
VII. 215.
Fardag å Städernes Embels- och Tjenstemäns embetsjordar.
Motion, I. 4°7 > Lag- samt Allmänna Besvärs- och
Economi-Utskottens Utlåtande Nto i4, V. (432,
Fartygs mätning, om ändring i gällande Författningar der-
i3a
för. Motioner, I.445> 595, 1027} Allmänna Besvärs-
och Economi-Utskottets Betänkande Nio 88, IV. 4^1.
Fastighets-lån. (Se Lånerörelse.)
Fattige i Lappmarken, undersiöd för, (Se Lappmarken.)
Fattigvård, mantals-penningarnes användande dertill. Slats- 1
samt Allmänna Besvärs-och Economi-Utskottens Ut¬
låtande N:o 15, IV. 613.
,, lör å Krono-allmännmgai ne bosalie personer. Stats-
sarot Allmänna Besvärs- och Economi-Utskottens Ut¬
låtande Nio 65; V. 1211.
Fattigvården i de Rikets städer, hvarest Garnlzoner finnas
förlagde, om Statsanslag dertill. Stats-Utskottets Ut¬
låtande N;o 52g, VII. 548; Expeditions-Ut-ko'tets
Förslag till underdånig Skrifvelse N:o 411» VII. 68g.
,, i Riket, angående lagstiftning derom. Kongl. Majlts
Nådiga Proposition. I. Ii4> >62 —174. — Anföian-
den i anledning deraf. II. 52g, 908; IV. 5o4; Lag»
samt Allmänna Besvärs- och Economi-Ut-koltens
Betänkande N;o 5, IV, 562. — Svar på återremiss.
Samma Utskotts Betänkande N;o 3i, VI. 3g8—4,3>
4t3—434* — Inbjudning. VII. 154- —Sammanjemk-
nings-förslag. Samma Ut-kotts Memorial N;o 75,
VII. 49b — Voterings-proposition. Memorialet Nio
80, VII. 563. — Voterings-resubat. Förstärkta All¬
manna Besvärs- och Economi-Utskottets Memorial
Nio x64, VII. 626.
„ i Malmö, angående Statsanslag dertill. Motion, I. 257,
327—329.
,, inom Land-krona Garnisons-föisamling, angående an¬
slag dertill. Motion, I, 327.
,, 1 Christianstad, angående anslag dertill. Motion. I
327,
,, i Carlskrona, angående ökadt anslag dertill. Motion, I.
227, 257.
Fenster, om ansvar för inslående deraf. Motion, I. 331; Lag-
Utskottets Utlåtande Nio 47. H. 1066. — Svar på
återremiss. Lag-Ulkoltels Utlåtande Nio 77, IV. 328;
Expedit ion s-U i skol tets Förslag till underdånig Skrif¬
velse N;o 74, IV. 674.
Ferlin, G. E,, Banco-Ombud vid Götheborgs Lane-Conior,
om ersättning för af honom inlösta 2;ne falska as-
signationer, Banco-Utskottets Utlåtande Nio 47, IH«
737. — Svar pi återremiss. Samma Utskotts Ut¬
låtande Nio 67, IV. 70a.
Finérs, Tullförvaltare, balance. (Se Anmälan, 161.)
Fiscaler, Lands- och Stads-, om deras till- och afsättande.
Lag-Utskottets Memorial Nio 20, II. i32. — Svar
på återremiss. Samma Utskotts Memorial Nio 60,
III. 385.
Fisken, om försäljning till skatte af Kronans. Stas-Utskottets
i33
Utlåtande Njo t36, III. 240. — Svar på återremiss.
Samma Utskotts Memorial Nio 291, IV. 689; Expe-
dilions-Uiskotiets Förslag till underdånig Skrifvelse
Nio 194, VI. 5o.
f Fisken i Umtä eif, afskrifning af Krono-arrendet för. Stats-
Ulskottets Utlåtande NlO 206, lil. 736.
,, (Se Krouofi-ken.)
Fiskerien i Bolms Läns skärgård. Stats- samt Allmänna Be¬
svärs- och Economi-Utskottens Utlåtande Nio 3o,
IV. 856. — Svar på återiemiss. Samma Utskotts Ut¬
låtande Nio 135, VI. 3l4> — Sammanjemnknings-
föislag och Voterings-proposition. Memmialet Nio
ig5, VII. 5go. — Omröstnings-resultat. Föi stärkta
Siats-Utskottets Memorial Nio 553, VII. 568; Expe-
ditions-Utskot tets Förslag till underdånig Skrifvel¬
se Nio 365, VII. 5go.
Fiskerinäring, angående åtgärder för det ändamål, att Norr-
bottn ska städernas fiskerinäring idkande Borgerskap
måtte fritt och obehindradt få tillgodonjuta stadgan-
derne i 2 Cop. 7, 8, 9 och ro §§. af 1766 års Fiske-
ri-Siadga. Motion, I. 43o, 557.
Fiskeri-Sladgan, om ändring deri. Motion, I. 338, 5io, Lag-
sarut Allmänna Besvärs- och Economi-Utskottens Ut¬
låtande N o 67, VII. 44°-
Fjellbacka och Grebbestads fiskelägen, om köpings-privilegier
för dem. (Se Köpings-piivilegier.)
Fjerdings män, ersäitning för syner. m. m. Stats-Utskottets
Utlåtande Nio 25g, iV. 44^5 Expeditions-Utskoltets
Förslag till underdånig Sknfvtlse Nio 87, IV, 7.89.
Fjerdingsmans afiöning, fråga, att säterier, äfvensom rå- och
1 öi s-hemman, mätte deltaga deruti. Stats- samt All¬
männa Besvärs- och Economi-Utskottens Utlåtande
N:o 43, V. 18g.
,, löner, om indragning deraf. (Se Löne-reglering för
Landt-statens Embets- och Tjenstemän.)
Fjäls färgesund, bro öfver. (Se Anslag för en gång, g). )
Flottan, om m slaget dertill, (Se Anmärkning, 10.)
Flottans bemanning, exercis, underhåll. (Se Hufvud-Titel
4lde, Anslag 3i.)
„ Under-Officerare, fråga om inqvarterings- och bekläd-
nads-hjelp lör dem. (Se Iluf v ud-Titel. 4-df»)
Flyinge Stuteri. (Se Hufvud-Titel 8ide.)
Flyttningstid, om förändring af tjenstehjons. Motion, I. 235,
263; Lag- samt Allmänna Besvärs- och Eccnomi-
Utskotlens Utlåtande Nio 1 1, V. i432.
Fläskjum, om anslag till en ny väg mellan Borås och Fläskjum.
(Se Vägan läggningar.)
Folksamlingar, olofliga, förslag till Förordning deremot. Kongl.
Majlts Nådiga Proposition. III, 54g; Lag-Utskot¬
tets Betänkande Nio 123, V. 23. — Svar på återre-
i34
miss. Lag-Utskottets Utlåtande N:o 182, VII. ii3;
Expeditions-Utskottels Förslag tili underdånig Skrif¬
velse N:o 320, VII. 435.
Folkskolorne. (Se Hufvud-Titel loide.)
Folkundervisningen, extra anslag dertill. (Se Anslag för en X
gång, i).)
„ om anslag tili densammas befremjande. Kongl. Majlis
Nådiga Proposition I. Ii4> >44» Slats Ulskoltets
Ullålaride Nto 62, 5 punklen, II. 734. — Stais- samt
Allmänna Besvärs- och Economi-Ulskotlets Betän¬
kande N;o 5, III. 675, 678—692. — Svar på å'er-
reiniss. Stals- samt All manna Besvärs- och Economi-
Utskottens Utlåtande N:o 128, VI. 49^—54°- — Sam-
manje mknings-förslag och Voterings-propositioner.
Sistnämnde Utskotts Memorial N;o igo, VII. 4[6. —
Svar på återremiss. Samma Utskotts Memorial N:o
ig8, VII. 4g3. — Omi östnings-iesultat. Förstärkta
Stais-Uiskoitets Memorial N:o 535, VII. 556; Expe-
ditiors-Ut^kotteis Förslag till underdånig Skrifvelse
N:o 4>2> VII. 6b'g.
„ dess befrämjande genom anslag af Bibeltrycks-medlen
på Gottland. Stats- samt Allmänna Besvärs- och
Economi-Ulskoltens Utlåtande Njo 46, V. 101-
„ dito genom användande af Helgon->kylden dertill.
Stats- samt Allmänna Besvärs- och Economi-Utskot-
tens Utlåtanden N:o 63, V. I2o5 och N;o l4°> VI.
315.
Fora privilegiata. (Se Domstolar, Riddarhuset.)
Förmatt om enahanda format å skrif-chartor. Stats- samt
Bevillnings-Ulskollens Utlåtande N;o 24, IV. 696;
Expedition,-Utskottets Föislag till underdånig Ski if-
veUe N:o 106, IV. 843.
Forsells söner i Umeå, om lörskoltet å Spanmåls-Creditivet.
(Se Anmälan 81, l5o.)
Forsshaga, sluss-anläggning derstädes. (Se Anslag för en
84ng> g)0
ForsviksmOj angående underhållet af vägen deremellan och
Rödesund, Stals-Utskoltets Utlåtande N:o 384, V.
l435. — Svar på återremiss. Stats-Utskottets Ut¬
låtande N;o 420, VI. 316.
Forum p riv lie gi atum } om upphörande af Bankens och Riks¬
gäld, -C >nloi rts. Stal,-, Banco- och Lag-U‘skottens
Betänkande N;o 5o, V. 191. •—• Svar pä återremiss.
Stat,-, Banco- och Lag-Utskottens Betänkande ft;o
12g, VI. i475 Expeditions-Ut,kottet, Förslag till un¬
der dånig Skrifvelse N;o 247, VI. 4^7-
., Riddarhusets. (Se Riddarhus!.)
Fosterbarn, om deras rättigheter. Lag-Utskottets Utlåtande
N:o 34, II. 820.
135
Fotmötenuj vid Indeldla Cavalleri-Regementena, angående.
Stats- samt Economi-Utskottens Utlåtande N:o 55,
v. 1t4o.
Fourage för Hofstallet, redovisning derför. Stats-Uiskottels
Utlåtande N:o 66, II. 762. — Svar på återremiss.
Stats Utskottets Utlåtande N;o 244, IV. 356.
Fouragering, för väifvade Gavalleriets och Artilleriet, hästar.
Stals-Utskottets Utlåtande N:o 44) 20 punkten, II.
52.5. — Svar på återremiss. Siats-Utskottets Utlå¬
tande N:o 20a, IV. 207,
,, åt tågande trupper. Stats-Utskottets Utlåtande N:o
283, IV. 5g5.
Fourageringen vid Kongl. Stallet. Fiån Ridderskapet och
Adeln communicerad Motion angående. II. 114.
Fouragerings-anslagen för Lif-Gardet lill häst och Kmnprin-
sen. Hussar-Regemente, om föi skott derå. (Se An¬
mälan 137.)
Fredsverkels undei hållande med Barbaresk-Staterne. (Se
Handels- och Sjöfarts-fonden.)
Fribref srätt j om conlroller emot missbi uk vid dess utöfvan-
de och om sådan för Länsman Stats-Utskottets
Memorial N:n 15, I 696 samt Bevillnings- och Lag-
Utskottens Utlåtande Nto 13, VII. 162. — Svar på
återremiss. Stats-Utskottets Memorial N:o g5, II.
g88 samt Bevillnings- och Lag-Utskottens Utlåtande
N:o 21, VII. 58o; Expedilions-Ulskottets Förslag till
underdånig Skrifvelse N:o 361, VII. 570.
Fridhenij om anslag al allmänna medel lill den derstädes
stiftade inrättning för sinnessjuka. Slals-Ut,kottets
Utlåtande Nio ilo, II. 1011. — Svar på återremiss.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20g, III. 743.
FriesJs enka, angående beräkningen af des, pension. Stats-
Utskottets Memorial N:o 220, III. 744; Expedilions-
Ut,kottets Förslag till underdånig Skrifvelse N:o 86.
IV. 789.
Frigelldes, pensionerande. (Ss Indragning,-Staten 23.)
Frimurare-Barnhuset. (Se Hufvud-Titel 6:te.)
Frågor^ fleres behandling i ett gemensamt Betänkande. Stats-
samt Allmänna Besvärs- och Economi-Ul,kottens Ut¬
låtande N:<> 17, IV. 6i3.
,, hvaruti Landt-Mai skalk och Talmän vägrat proposi¬
tion :
1:0 Ii o s Bonde-Ståndet: uppå Riksdag,-Fullmägligen Hans
Janssons förslag till underdånig skrifvelse eller a-
dress till H. M. Konungen, i anledning af Hans Maj:ts
Tal vid Riksdagens öppnande å Rikssalen. Conslilu-
tions-Utskottes Memorial N:o 2, I. 243.
2:0 hos Ridderskapet och Adeln; i anledning af väckt frå¬
ga derom, att de Embetsmän, som 4* §• Riksdags¬
ordningen uppräknar, ej mätte uti det i Riddal hus-
136
Ordningens 18 J. omföl malde Bänkmansval deltaga.
Constilutions-Utskottet.s Memorial N:o 3, I. 296, 3g2.
3:o hos Bonde-Ståndet: i anledning af Stats-Ubkottets,
vid tillstyrkan af Kongl. Kumer-Lolleriels upphö¬
rande, gjoida hemställan, att, i händelse af bifall der¬
till, Ständernas beslut allenast borde hos Kongl, Miijjt
i lindel dål ighet anmälas, nied begäran, att allmän
kungöi else om Lotteiiets indragning måtte vaida i
Kader utfärdad. Constitulions-Utskottets Memorial
N;o io, II. 823.
4:o hos Boi gare-Ståndet: i fråga om Biskops-Erohetenas
indragning. Stats- samt Allmänna Besvärs- och E-
conomi-Utskottens Utlåtande N:o 21, IV. 618. — Yt¬
trande i anledning deraf. IV. 629. Conslitutions-
Uiskottets Memoiial N:o 44> IV* 827.
Fr alse-friheten, angående dess inlösen. Motion, I, 225. (Se
vidare Räntor, Grund-.)
Frälsemän, om upphörande af deras rättighet att i vissa mål
dömas af Hof-Ratt. Lag-Utskottets Betänkande K:o
106. IV. 598.
Frälseränta, om gi under för dess utgörande. Lag-Utskot¬
tets Betänkande N:o 18, II. 131. — Svar på återre-
miss. Lag-Utskottets Utlåtande K;o 60, lil. 385.
Frolunda församling, om densammas skiljande från Fässbeigs
pa.toiat. (Se Fässbergs pastorat.)
Frösön, om ytterligare en Läiare vid skolan derstädes. Stats-
samt Allmänna Besvärs- och Economi-Ulskotlens Ut¬
låtande K;o 101, VI. 26; Expedilions-Ulskottels För¬
slag lill underdånig Skrifvelse N:o 216, VI. 175.
Frösö skola, dess utvidgande. Allmänna Besvärs- och Eco-
nomi- Utskottets Utlåtande N:o 68, III. 746. — Svar
på återremiss. Samma Utskotts Utlåtande N;o 151,
VII. 447» Expeditions-Utskottets Förslag lill under¬
dånig Skrifvelse N;o 335, VII. 469*
Fullmakter. (Se Caracters-fullmagter.)
,, Embels- och Tjenstemäns, om uppgifter i afseende å
lösen derför. Slals-Utskottels Utlåtande K:o 39, II.
232.
„ för Borgare-Ståndets Ledamöter, angående granskning
deraf. I. 8.
Fullmäktige, Rikets Ständers i Banken och Riksgälds-Conto-
ret, angående arfvode! för dem. Stats- och Banco-
Utskottens Utlåtande K:o i3o, VI. 154-
„ i Riksgälds-Gontoret, deras berättelse angående Con-
torel. Stats-Utskottets Utlåtande N:o 38, II. 227,
232.
„ i Riksgälds-Contoret, decharge för dem. Stals-IJt-
skotlets Utlåtande K:o i52, II. 1078. III. 18. An¬
förande. V. 233.
„ i Rikets Ständers Bank, angående val deraf. (Se Val.)
Fullmäktige i Rikets Ständers Riksgälds-Contor, angående val
deraf. (Se Val.)
Furusunds Tullkammare, om indiagning deraf. Motion, I.
254- Allmänna Besvärs och Economi-Utskottets Ut¬
låtande N:o 52, III. 3o3, 328—33t. — Svar på å-
terremiss. Samma Utskotts Utlåtande K:o 92, IV.
421.
Fylleri-Förordningen, om ändring deruti. Lag-Utskottets
Betänkande N:o 104. IV. 5g6. — Svar på återre-
miss. Lag-Utskottets Utlåtande K:o 148, V. 806;
Expeditions-Utskottets Förslag till underdånig Skrif¬
velse N:o 187, VI. 47*
Fylleri och dryckenskap, om tillägg till Kongl. Förordningen
deremot den 24 Augusti t8l3. Lag- samt Allmän¬
na Besvärs- och Economi-Utskottens Utlåtande N:o
39, VI. 484.
Fyrbåk, om uppförande af en sådan på klippan Understen.
(Se Understen.)
Fyr-, Båk- och Lots-af gifter ne, om upphörande af desam¬
ma och oro föiändring i vissa punkter i nu gällan¬
de Lots-reglemente. Motion, I. 444» %4* Allmän¬
na Besvärs- och Economi-Utskottets Utlåtande N;o
i3o, VII- 162.
Fyringsväsendet, extra anslag, (Se Anslag för en gång, f).)
Fyr- och Båk-inrättningarne i Riket, om upplåningen till an¬
skaffande af medel (ör deras upphjelpande. Stats-
Utskottets Ut|å'ande N:o 49. U. 239.
Fyr- och Båk-väsendet, föi höjning 1 dess anslag, angående.
Motion, I, 427. (Se Hufvud-Titel 4tde.)
Fyr- och Båk inrättningar ne, angående lånet till deras åter-
upphjelpande. Rikets Ständers Revisorers Berättelse
och Stats-Utskottets i anledning deraf afgifna Utlå¬
tande K:o 45, 5 punkten, II. 233.
Fånge på landet, om hans förvarande inom Häradets fängel¬
se, till dess ransakningen med honom är fulländad.
Motion, I. 44^) 5go.
Fångpredikanter, angående ökade anslag för dem. Motion,
H. 987.
Fångars skjuts och underhåll. (Se Anslag 43.)
Fångpredikanters aflöning, angående. (Se Anslag 43.)
Fångskjuts, angående. Stats- samt Allmänna Besvärs- och
Economi-Utskottens Utlåtande K:o 183, VII. i53;
Expeditions-Utskottets Förslag till underdånig Skrif¬
velse K:o 362, VII. 570.
Fångunderhåll, om skyldighet för häktad person , som sak-
fälles, att ersätta underhållet. Stats- och Lag-Ut¬
skottens Utlåtande N:o 1 i5, VI. 126.
Fångvård, om anstalter för en förbättrad, genom ombygg¬
nad eller förändrad inredning af fängelserne. Motion,
138
IV. 7^3, 7^7- — Stats-, Lag- samt Allmänna Besvärs-
och Economi-Utskottens Utlåtande N:o 89, V. i44°
—1467.— Svar på återremiss. Samma Utskotts Ut¬
låtande Nro 162, VI. 901—g35. — Inbjudning. VII.
2o5. — Voterings-propositioner. Utskottens Memo¬
rial Nto ig4, VII. 471 • — Omröstnings-resultat.
Förstärkta Stats-Utskottets Memorial Nro 564, VII,
58o; Expeditions-Utskottets Förslag till underdånig
Skrifvelse Nto 366, VII. 690.
Fångvård, om förbättrad, samt disciplinen inom Fängelser
och Gorrections-inrättningar. Lag- samt Allmänna
Besvärs- och Economi-Ulskottens Utlåtande N:o 66,
VII. 3o2 ; Expeditions-Utskottets Förslag till under¬
dånig Skrifvelse Nto 328, VII. 435,
Fångvården i Riket, (Se Hufvud-Titel 8:de, Anslag 43.)
Fält-Artilleriet, nya, extra anslag dertill. (Se Anslag för en
g8nS, c).) . ,
Fåltjagare-Regemente, Wermlands, angående. Stats-Utskot¬
tets Utlåtande Nto 44, tö punkten, II. 5l3—523.
— Svar på återremiss. Stats-Utskottets Utlåtande Nio
202, IV. 207, (Se vidare Hufvud-Titel 3:dje.)
Fängelser, om inrättande af sådane efter Pensylvaniska sät¬
tet. Från Ridderskapet och Adeln communieerad.
Motion derom, II. 113.
Fängelse vid valten och bröd, om ändring i sättet för dess
verkställande. Lag-Utskottets Utlåtande Nto i49>
V. 806.
Färentuna Härad, om Kronofogde-befattningen derstädes.
Stats-Utskottets Utlåtande N;o 124. IL 1081;—Svar
på återremiss. Stats-Utskottets Utlåtande Nto 191,
lil, 557.
„ om några Kronoparken derstädes upplåtande till all¬
männingar, Stats-Utskottets Utlåtande Nro 91, II.
g46, — Svar på återremiss. Stats-Utskottets Utlå¬
tande Nro 224, IV. 3o6.
Färgpenningar, erläggande deraf för posterne, som lärdas
öfver Ortala viken. Stais- samt Allmänna Besvärs-
och Economi Utskoliens Utlåtande Nro 10g, VI. 4o-
Fässbergs Pastorat, om Askims och Frölunda församlingars
skiljande derifrån. Allmänna Besvärs- och Economi-
Utskottets Betänkande Nro 21, II. 95o.
Förbudssedlar. (Se Postiljoner.)
Fördelning, ny, af Riks-Statens Hufvud-Titlar. (Se Hufvud-
Titlar.)
Föredragningslistor, angående sådanes upprättande och an¬
slående inora Ståndet. I. 87, i38.
Föreläsning i Grundlogarne vid Rikets Universitet. (Se Huf¬
vud-Titel torde.)
Författningar, om tillförlitlig redaction deraf, om samling
al alla äldre, ännu gällande Polis-, samt revision utaf
l3g
sila foie antagandet af 1809 års Constitution ulgif-
ne. Allmänna Besvärs- och Economi-Utskottets Be¬
tänkande Wto 85, IV, 420; Expeditions-Utskottets
Förslag till underdånig Skrifvelse N;o 79, IV. 674.
Författningar, om bestämmande af den tid, hvarifrån de,
som uppläsas ifrån predikstolarne, skola anses gäl¬
lande. Lag- samt Allmänna Besvärs- och Economi-
Utskottens Utlåtande N:o 5l , VII. 168. — Svar på
återremiss. Samma Utskotts Utlåtande Wro 6q, VII.
44o.
Förfaltnings-S ani lingen, om nedsättning i föi säljnings-priset
dtrå. Stats- samt Allmänna Besvärs- och Economi-
Utskottens Utlåtande Nr© 61, V. ii52-, Expeditions-
Utskottets Förslog till underdånig Skrifvelse Wro 180,
v. 14 70.
Föringen till hemkommande fartygs besättningar, om ut¬
byte deraf emot ett årligt anslag af Tullmedlen.
Kongl. Majrts Wådiga Proposition. III. 18, 36—43.
Stats-och Bevillnings-Ulskottens Utlåtande Wro 149,
VII. 72; Expeditions-Utskottets Förslag till under¬
dånig Skrifvelse Wro 3o6, VII. 296.
Förlags-län, om ordningen för utbetalningen af beviljade.
Stats-Utskottets Utlåtande W;o 96, §. 7, III. 49^.
FörlikningsComitéer, om inrättande deiaf, Lag-Utskottets
Utlåtande Wro 42> IL to38—lo4o, —Svar på åter¬
remiss. Lag-Utskottets Utlåtande Wro 166, VI. 44.
— Inbjudning. VI. io3, — Sammanjemknings-för¬
slag och Volerings-proposition. Lag-Uiskottets Me¬
morial W:o 178, VII. lil; Expeditions-Utskottets
Förslag till underdånig Skrifvelse Nro 2gg, VII. 2l5.
Förmedling, hemmans, om förändring i sättet derför. Lag-
Utskollets Memorial W;o 11, II. 94. och Stats- samt
Allmänna Besvärs- och Economi-Utskottens Utlå¬
tande Wto 187, VII. 214>
Förmånsrätt, angående sådan till betalning för förskott å va¬
ror, emottagne till försäljning. Motion, I. 438, 565.
Lag-Utskottets Utlåtande Wto i3i, V. 137. — Svar
på återremiss. Lag-Utskottets Utlåtande Wto 173,
VI. i43.
För/nonsrätter, tysta, om ändring i lagens stadgande derom.
Motion, I. 188, 202; Lag-Utskottets Betänkande Nro
81, IV. 376—399, — Svar på återremiss. Lag-Ut¬
skottets Utlåtande Nto 138, V. 635.
Förmyndare, om val deraf, alt styra Riket under Konun¬
gens minderårighet. Constitutions-Utskottets Memo¬
rial Nto 63, V. 1133- — Svar på återremiss. Con-
slitutions-Ulskottets Memorial Nro 90. VII. 293. —
Ytterligare i detta ämne. Samma Ulskotts Memo¬
rial Nto 107, VII. 476, 482. — Än ytterligare i äm¬
net. Memorialet Wro 115, VII. Sjö.
>4°
Förmyndare-kamrar, om iniättande deraf i städerne neli på
landet. Lag-Utskottets Betänkande N:o 81, IV. 375
—399 — Svar på återremiss. Lag-Utskottets Utlå¬
tande N:o 138, V. 635.
Förmynderskap, om redovisning derföre, då förmyndaren I
säljer sin fasta egendom. Lag-Utskottets Betänkande
N:o 89, IV. — Svar på återremiss. Samma Ut¬
skotts Memorial N:o 121, IV. 83g.
FÖrnyelsebevis för jernlån, om afskaffande deraf. Bai co-
Utskottets Utlåtande Nto 126, VI. 55; Expeditions-
Utskottets Förslag lill underdånig Skrifvelse Nto 2ig,
VI. i75.
Förpassning å saltad lax och smör ifrån Norr- och Wester¬
bottens Län. Allmänna Besvärs- och Economi-Ut-
skoltets Utlåtande Nto 5o, lil. 297—3o2,
„ om upphörande af skyldigheten att taga sådan i vis¬
sa fall för öppna fartyg. Motion, I. 44°> ^4.
Förpassnings-Stadgan, om uppliäfvande af dess föreskrifter,
om controller å inrikes varutransporter samt seide-
les löreskrifterne i 2 och 6 §5 deraf. (Se Tulllör-
fallningarne.)
Förrättningar, om bestämmande af visst antal, hvartill Landt¬
mätare må kunna på en gång föroidnas. Lag- samt
Allmänna Besvärs - och Economi-Ulskottens Utlåtan¬
de N;o 9, V. i43i.
Förskott på anslaget till Carlsborg och befäslningarne i Stock¬
holms skärgård. Stats-Utskotlets Utlåtande N;o 4°6,
VI. 61. — Svar på återremiss. Stats-Utskottets Ut¬
låtande N:o 421, VI. 3ig.
Försäljning af köproannavaror i öppen bod på landet. (Se
Köpmannavaror.)
Försvarsastalter i Stockholms skärgård, angående det dertill
använda belopp af mindre Creditivet, Slats-Utskot-
tets Utlåtande N:o 434» VI, 3g2.
Försvarsverket till lands, angående uppgörande af plan der¬
för. Slats-Utskoltets Utlåtande N:o 44» 37 punkten,
II. 553—555. — Svar på återremiss. Stats-Uiskot-
tets Utlåtande N:o 202, IV. 2i3, (Se vidare Hufvud-
Titel 3:dje.)
,, extra anslog dertill, (Se Anslag för en gång, e.) )
,, till sjös. (Se Hufvud-Titel 4tde, Anslag för en gång-/’.))
Försvarsverket i allmänhet, om nedsättning i anslaget dertill.
(Se Anslag 29).
Försvarsverkets iståndssättande, om låneförsträckningar från
extra till ordinarie anslagen dertill, (Se Anmälan
116.)
„ om förränt ningen af det vid i83o års Riksdag^bevil-
jade extra anslag derför. (Se Anmälan 119)
Förteckningar öfver sakfällda personer och å dem, som,Ref¬
ter häfdande, inför Domstol löfval hvarannan ägten-
skap. Economi-Utskottets Utlåtande N:o io3, V.
202.
Förvaltningen af Sjö ärendena, om indragning deraf. Stats-
Utskottets Utlåtande N:o 67, II. 763. — Svar på
återremiss. Stats-Utskottets Utlåtande N:o 245, IV.
356.
„ om den vid 1837 års slut i dess hufvudbok balance-
rade behållning. (Se Anmälan 194.)
,, om anslaget till skrifmaterialier och expencer. (Se
Anmälan 120.)
,, om åtskillige af extra medels-anslaget bestridda ut¬
gifter. (Se Anmälan 121.)
„ om redovisnings- och bok föringssät tet. (Se Anmä¬
lan 124.)
G.
Gardena, Svea, Andra och till Häst. (Se Anslag 25, Hufvud-
Titel 3:dje.)
Gardes-Regementena, om desammas indragning till halfva
styrkan. Motioner, I. 83, 333. Stats- samt Allmän¬
na Besvärs- och Economi-Utskottens Utlåtande N;o
93, VI. l5. Anförande, VI. l63,
Garnizons-Regementenas i Slockholm mat-inrättning, angå¬
ende anslag dertill. Stats-Utskottets Utlåtande Nto
4o8, VI. 64- — Svar på återremiss. Stats-Utskot¬
tets Utlåtande N:o 422i VI. 3l6; Expeditions-Ut-
skottets Förslag till underdånig skrifvelse N:o 256,
VI. 468.
Garnizons-Sjukhuset, Allmänna i Stockholm, angående. Stats-
Utskottets Utlåtande N;o 44> 11 punkten; II. 4ö4.—
Svar på återremiss. Utlåtandet Nio 202, IV. 207.
Gefle Gymnasium, löner till nya Lärare, angående, Stats-Ut¬
skottets Utlåtande Nio 62, 4 punkten C, II. 716—719.
— Svar på återremiss. Utlåtandet Nv'218, IV. 229.
Gefle, om rättighet all återbekomma Roterings-bevillning.
(Se Roterings-bevillning.)
Geijer, Professor, om aflöning för hans vicarie. Stats-Ut¬
skottets Utlåtande Nto 287, TV. 596; Expeditions-
Ulskottets Föi slag tili underdånig sk> ifvelse N:o 102,
IV. 843.
Geuernf-Adjutants-Expedition för Arméen, angående. Stats-
Utskottets Utlåtande N:o 44» 4 punkten, II, 49°*
Generalitets-Slalen, angående. Stats-Utskottets Utlåtande N:o
44> 3 punkten, II. 488—49°* — Svar på återremiss.
Utlåtandet Nio 202, IV. 206.
Generals-pensioner. (Se Indragnings-Stalen 10.)
Geografi, Tunelds, understöd för dess utgifvande. Stats-Ut-
i4a
skottets Utlåtande N;o 56, II, 636. — Svar på åter-
remiss. Stats-Utskottets Utlåtande N:o 211, III. 743.
Gerningsören, af handtverkare; angående dess beräkning bland
Stats-Verkets inkomster. Stats-Utskottets Utlåtande
N:o 64, l4 punkten, II. 879. t
Gesäller, föislag till hämmande af deras kringvandrande.
Motion, I. 332, Lag- 6amt Allmänna Besvärs- och
Economi-Utskottens Utlåtande N;o 22, VI. 71; Ex-
peditions-Ulskottets Förslag till underdånig skrifvel¬
se N;o 234, VI. 241.
„ angående vidtagande af åtgärder, hvarigenom Handt-
verks-Gesäller må undvika alltför godtycklig be¬
handling i och för deras anställande i arbete, och
derom att stadgandet i Gästgifveri-ordningen om dem
förnekad rättighet att begagna Gästgifvare-skjuts må
upphöra. Motion, I. 44*> 588.
Gevärs fabricationen , anvisande of medel dertill. (Se Anslag
för en gång, b) och e).)
Giftermälj minderåriges. (Se Lysning.)
Giftermåls-Balken, om ändring eller upphäfvande af 9 Cap.
3 10 Gap. 2, 3, 4, 5 och 6 §§, samt II Gap. 2
och 7 §§. (Se Giftorätt.)
,, om dels upphäfvande, dels ändring i 3 Gap. 1 och 10
§5. samt 5 Cap. I §, Lag-Utskottets Utlåtande N:o
169, VI. 47-
,, om ändring i i4 Cap. I §. (Se Makar.)
,, om upphäfvande af 3, 5 och 6 §§. i 2 Lap. Lag-Ut-
skotlets Betänkande N:o 167, VI. 47-
Gftoratt och Arfsrätt, om förändring i vissa delar af nu¬
varande lagstadgandeo derom. Lag-Utskot tets Ut¬
låtande N:o 99, IV. 532; Expedition5-Utskottets För¬
slag till underdånig skrifvelse N:o n3, V. 5i.
Gottland, om inrättande af Låne-Contor derstädes, samt åt¬
skilliga förmoner för öns invånare i afseende på
Discont-lån. Motion, I. 4to> Anförande, II. 3; Ban-
co-Utskotlets Utlåtande N:o i32, VI. 90. — Svar
på återremiss. Banco-Utskottets Utlåtande N:o 166,
VII. 418.
,, angående ändring i tiden för uppbördens redovisande
derstädes. (Se Uppbörd.)
,, om leglering af Pastoraten derstädes. (Se Pastoraler.)
Gottlands myrors aftappning. (Se Anslag för en gång, gj och
Myror.)
,, Nationalbeväring, angående, (Se Hufvud-Titel 3;dje,
Anslag 27.)
Gottska Sandön, fyrbåk derstädes. (Se Anslag för en gång, fj .)
Granbergs Enka. (Se Pension.)
Granskning af Rikets Ständers Revisorer. (Se Anmälan och
Berättelse,)
i43
Gratjication, om sådan till en af Bankens Commissarie!- för
Banco-Ulskottet lemnadt bitiäde. Banco-Utskottets
Utlåtande N:o 189, VII. 582.
„ om en sådan till Banco-Discont-Veikets Vaktmastare.
Banco-Utskottets Memorial N;o 201, VII. 666 och
N:o 2o3, VII. 673.
Gratificationer, åt Stats-Utskottets Secreterare och Notarier.
(Se Ganzli-Beljening 11.)
,, åt Ståndens dito. (Se Cancelli-Betjening i3.)
Gravyrer och Litliografier, om ansvar för eftertryck deraf.
Motion, I, 4^8, 557. Lag-Utskottets Utlåtande N;o
i56, V. 1195.
Grip, f. d. Stats-Secreterare. (Se Löne-ersättning, Anmärk¬
ning 7.)
Gripsholms Slolt. (Se Hufvud-Titel usta.)
Grisslehamn, om förhöjd skjutslega deremellan och Eckerön.
Stats- samt Allmänna Besvärs- och Econoroi-Utskot¬
tens Utlåtande N:o 109, VI. 4o. — Svar på återre-
miss. Samma Utskotts Memorial N:o 174, VII. i33.
Expeditions-Utskottets Förslag till underdånig Skrif¬
velse N:o 296, VII. 215.
Grifve- och Gt ufve-Tings-Rät terne i Fahlun. (Se Fahlu
Grufve- och Grufve-Tings-Rätt.)
Grundlags-ändringsförslag.- uppgift å från förra Riksdagen
bvilande, angående ändamålsenligare organisation af
Stats-Rådet samt i följd of fråga om Hof-Canzlers-
embetets upphörande. Constitutions-Utskoltets Me¬
morial N:o i, I. 224. 242, 245, 270—296. — Rät¬
telse uti Memorialet N:o 1. Constitutions-Utskottets
Memorial N:o 4* Föredraget i sammanhang med
Memorialet N;o 1. Expeditions-Utskottets förslag till
underdånig Skrifvelse N:o 1, I. 391. — Kongl. Majtts
Nådiga gillande II. 731—733.
,, uppgift å en del af de uti 82 J af i835 års Riks¬
dagsbeslut upptagne till afgörande beredda. Con-
slilutions-Ulskottets Memorial N;o 5, I. 44^> 702—
776, II. 4) 20—39. — Rättelse uti Memorialet N;o
5. Constitutions-Utskottets Memorial N:o 7. Före¬
draget i sammanhang med Memoiialel N:o 5. Expe-
dilions-Utskottets Förslag till underdånig Skrifvelse
N:o 6, II. 227, 244.
„ uppgift å de vid innevarande Riksdag af samtlige
Riks-Stånden godkända. Constitutions-Utskottets Me¬
morial N:o g, II. 244-
,, till nästa Riksdag hvilanda, angående. Constitutions-
Utskottets Memorial N;o ng, VII. 588. — Svar på
återremiss. Memorialet N:o 126, VII. 683. — Vote-
rings-resultat. Memorialet N;o 127, VII. 697.
,, ytterligare till nästa Riksdag bvilande, angående. Con-
.44
stitutions—Ut->kottets Memorial N;o ii5, VII. 666,
672.
Grundlags-ändringsförslag; förslag lill ändring i 56 och 81
§5. Regel ings-Formen och 24 §• 1 morn. Riksdags¬
ordningen, rörande sättet för behandlingen deraf,
hvilande sedan sista Riksdag. Constitutions-Utskot-
tets Memorial N:o 5, 8:de punkten, I. 717.
„ (Se Hegerings-Formen, Riksdags-Ordningen, Tryck-
frihets-Förordningen och National-Representationen.)
Grundräntor. (Se Räntor.)
Gråda Ganals fullbordande, angående. (Se Anslag för en
gång. g)0
Gudstjenst. (Se sammankomster.)
Guldj om förbud mot uppköp deral till Banken utöfver i/5
af Bankens metalliska cassa. Banco-Utskottets Ut¬
låtande N;o 75, IV. 708. — Svar på återremiss.
Banco-Utskottets Utlåtande Nio io3, V. 693.
„ om utvexling af guld- och silfver-plantsar. Banco-
Utskottets Utlåtande N:o 75, IV. 708. — Svar på
återremiss. Banco-Utskottets Utlåtande N:o io3, V.
693.
Guld- och Silfvermynt, om upphäfvarrde af Kongl. Förord¬
ningen den 27 April 1742 och Föiklaringen den 4
Julii 1745, angående förbud mot utförande utur Ri¬
ket samt ned.mältande och förvandlande deraf. Ban¬
co- och Lag-Utskottens Betänkande N:o 2, IV. 720;
Expedilions-Utskottets Förslag till underdånig Skrif¬
velse Nio 122, V. 144.
,, nedsmältande deraf, angående förändrade bestämmelser
i afseende å förbudet deremot. Motion, I. 4*o.
Gullander, H. (Se Eftergift.)
Gumcelii, Tyg-Capitaine, balance. (Se Anmälan 178.)
Gunnarskogs församlings Finnallraoge; Gapellförsamling för,
angående. (Se Anslag för en gång, k).)
Gustafsson Christoffer, om afskrifning af arrendet för Stora
Lunds Boställe. (Se Afskrifning.)
Gustaf Adolf, f. d. Konungen, om upphäfvande af förbudet
emot gemenskap med bonom och hans familj. Från
Riddeiskapet och Adeln communicerad Motion der¬
om, II. ii3. Lag-Utskottets Betänkande N:o 124,
V. 33.
Gyldenstolpe, N. (Se Anmälan 28, io3, .83.)
Gymnasium, Stockholm, om anslag dertill. (Se Anslag 53.)
,, Gefle. (Se Gefle Gymnasium.)
Gym/wsif-Bibliotheken i Linköping, Strengnäs och Wexiö,
angående anslag dertill. (Se Anslag 55 och 56.)
Gymnastiska Centi al-Institutet. (Se Anslag 58.)
Gyzanders enka och stei bhus-delegare, om befrielse från å-
dömd betalningsskyldighet, i följd af ingången bor¬
gen för aflidne Kronofogden B. Carlssons uppbörd.
r45
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 5i4, VII. 478- —
Svar på återremiss, Stats-Utskottets Utlåtande N:o
552, VII. 573. — Voterings-proposition. Memorialet
N:o 58l, VII. 625. — Omröstnings-resultat. För¬
stärkta Stats-Ulskottets Memorial N:o 58g, VII. 672;
Expeditions-Utskottets Förslag till underdåni g Skrif¬
velse N:o 410, VII. 689.
Gårdfär i-hand lande, om inskränkning i deras rätt att utbe¬
komma fordringar för utborgade varor. Lag-Ut¬
skottets Betänkande N;o i3, II. g5,
„ om upphörande af afgiften för deras resor till Nor¬
rige och Utrikes ort. Motion, I. 445, 5g5.
Gäldenär, om skyldighet för sådan, att, i brist af annan till¬
gång, med arbete aftjena sin skuld. Motion, I, 33y.
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 115, IV. 743’
,, bysatt, om nedsättning i hans underhåll, Lag-Ut¬
skottets Utlåtande Nio 116, IV, 744-
„ om reclamerande af förrymd. Lag- samt Allmänna
Besvärs- och Econoini-Utskottens Utlåtande Nio 12,
V. i432.
Gäldenär, bedräglig, angående åtgärder för hans anhållande
och återsändande, derest han lyckas undankomma
öfver Rikets glänser. Motion, I. 4*4.
Gastgifvaregårdarne i Riket, att afslåndet dem emellan måt¬
te regleras. Allmänna Besvärs- och Economi-Ulskot-
tets Betänkande Nio 1 r, II. 254.
Gästgifvare i Herjeådalen, om förhöjning i löneanslagen för
dem. Stats-Ulskottets Utlå'ande N:o 383, V, i435;
Expeditions-Utskottets Förslag till underdånig Skrif¬
velse N;o 212, VI. 175,
Götha Canal, om ersättning för, eller b-frielse fi ån åtskilliga
onera, hvilka å en del hemman genom Ganalens an¬
läggning tillkommit. Stats-Utskottets Utlåtande Nio
i38, III. 240.
„ om låneunderstöd för densamma. Stats-Utskottets Ut¬
låtande Nio 469, VII. 142.
„ om eftergift af straffränta å skulder till Gö ha Ca¬
nal och Malmö Disconter. Motion, VI. 70. Stats-
Utskottets Utlåtande Nio 433 VI. 392,
„ om hinder att från Banken erhålla bevis för derstä¬
des belånta actier, alt begagnas vid förande af talan
i Bolagets sammanträden. Motion, lil. 45—5o, 264.
Banco-Utskottets Urlåtande Nio i4i, VI. 211. —
Svar på återr emiss. Banco-Utskottels Uti ilande Nio
i54, VII. 120.
,, bogsering derstädes med ångfartyg, angående. (Se An¬
slag för en gång, g.))
Götha Canal-Bolag, om befrielse från Bolaget ålagd bevill¬
ning för utdelade vinstmedel. Stats Utskottets Ut-
Regist. öfv. Dorg -St. Prot. vid Riksd, i8/j.o, 1841. 10
146
låtande N:t> 3i6, IV. 838; Expeditions-Utskottets För¬
slag till underdånig Skrifvelse N:o 116, V. 5i.
Gotha Canal-Bolags Adier, om befrielse från erläggande af
bevillning utaf utdelning derå. Bevillnings-Utskot-
tets Utlåtande N:o 24, IV. 699.
Götha C anal-Bolags och Malmö f. d. Discont-Verk,, om minsk¬
ning i kostnader tor utredningen. Revisorernes Be¬
rättelseom Riksgälds-Verket m. m. och Stats-Utskot-
tets i anledning deraf afgifna Utlåtande N:o 45, i3
punkten, II. 237.
,, om den Fullmäktige i Riksgälds-Contoret uppdragna
undersökning om beskaffenheten af f. d. Discont-
Verkens fordringar. Revisorernes Berättelse och Stats¬
utskottets i anledning deraf afgifna Utlåtande N:o
45, l4 punkten, II. 237.
., om fortfarande utredning deraf. Stats-Utskottets Ut¬
låtande N:o 119, II. 1069.
„ (Se Anmälan 14*•)
Götha eif, muddring derstädes. (Se Anslag för en gång, g.) )
Götha Hof-Rätt. (Se Hof-Rätt.)
Götheborg, om anslag till hamnbyggnad derstädes. (Se An¬
slag för en gång, g.))
„ väg denfiån till Jönköping. (Se Väganläggningar och
Anslag för en gång, g.))
„ om anslag till uppmuddring af inloppet dertill. Mo¬
tion, VI. 357, 3g3. Stats-Utskottets Utlåtande N;o
465, VII. tog,
,, om anslag för Krono-hospitalet derstädes till ersätt¬
ning för förlorad inkomst af cen'ona!en utaf Göthe¬
borgs stads Embets- och Tjenstemän. Stats-Utskot¬
tets Utlåtande N:o 482, VII. 195.
., om årligt anslag till en derstädes inrättad Elementar¬
skola för unga Sjömäns bildande. Motion, I. 254,
326, Stats- samt Allmänna Besvärs- och Economi-
Utskottens Utlåtande N:o 64, V. I2o5. — Svar på
återreroiss. Samma Utskotts Utlåtande N:o 171,
VII. i33.
,, om inrättande af en serskild Pröfnings-Committd för
staden Götheborg. Motion, I. 33o, 5o4-
,, om afskaffande af det s. k. Hemf örare-Båtgillet der¬
städes. (Se Hemförare-Båtgillet.)
,, om uppförande af ett Correctionshus derstädes. (Se
Corrections-Inrättning.)
„ om inrättande derstädes af Nalurol-Historiskt Museum.
(Se Museum.)
Götheborgs Handels-Discont, om beläning af varor derstädes.
Motion, I. a3i.
Götheborgs Låne-Contor. (Se Låne-Contoren, Löner.)
Götheborgs och Bohus Län, om Laodshöfdingesätels förläg¬
147
gande från Götheboig lill Uddevalla samt att Länet
måtte benämnas Bnhusland med Götheborgs Län.
Motion, I. 4o8, 545. Stats- samt Allmänna Besvärs-
och Economi-Utskottens Utlåtande N:o 34, IV, 85g.
H.
Haga Lustslott och Park. (Se Hufvud-Titel i:sta.)
„ om utbetalningar till leparationer dervid. (Se An¬
mälan 26.)
Heeffner, dess enkas pensionerande. (Se Indragnings-Staten
20.)
Haeggström, J., Hof-Nolarie, om rectroactivt åtnjutande af den
honom på Allmänna Indragnings-Staten beviljade pen¬
sion. Stats-Utskottets Utlåtande N:o i3i, II. 1081
Hagdin, S. F., Häradsskrifvare, om högre pension. (Se Pen¬
sion.)
Halland, rotering af utsockne frälsehemman derstädes. S'ats-
samt Allmänna Besvärs-och Economi-Utskottens Ut¬
låtande N;o 84, V. 1102; Expeditions-Utskottets
Förslag till underdånig Skrifvelse N:o 206, VI. 219.
,, angående en tredje Provincial-Läkares tillsättande der¬
städes, (Se Provincial-Läkare.)
Hallands Beväring, angående. Stats-Utskottets Utlåtande N:o
44, 23 punkten, II, 53l. (Se vidare Hufvud-Titel
3:d je.)
Halle- och Hunnebergs Kronoparker, utsyning derå, angåen¬
de. Stats-Uiskottets Memorial N;o 22, I. 8t5 —
Svar i ämnet. Samma Utskotts Utlåtande NfO 3l3,
IV. 8o3; Expeditions-Utskottets Förslag till under¬
dånig Ski ifvelse N:o Il5, V. 5i.
Halltorp, Kungsgård på Öland, om återvinnande deraf till Kro¬
nan Stats-Utskottets Utlåtande Wto 135, 111.23g.—
Svar på återreraiss. Samma Utskotts Utlåtande Wto
266, IV. 446; Expeditions-Utskottets Förslag till un¬
derdånig Skrifvelse N:o g4, IV. 790.
Halländska kyrkohemmanet angående. Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Economi- Utskottens Utlåtande N:o 44,
V. 189.
Hammarön, lindring i roteringen derstädes. Stats- samt All¬
männa Besvärs- och Economi-Uiskotlens Utlåtande
N:o 19, IV. 614-
Hammarskatts-jernet. (Se Stats-Verket, dess inkomster.)
Hamnbyggnad vid Götheborg. (Se Anslag för en gång, g.) )
Hamnförsvar, Marstrands. (Se Anslag för en gång, e.))
Handbok för menige man, i allmänna lagen, anslag dertill an¬
gående. Stats-Utskottets Memorial N:o 27, II. 18.
i48
Handcassa, f. d. Canzli-Styrelsens, angående. (Se Riksgälds-
Contoret.)
Handel och handtverk, angående rättighet till bedrifvande
deraf. Motion, I. 335.
Handel och Sjöfart, dess befrämjande i allmänhet. Stats- i
Utskottets Utlåtande N:o 61, lo punkten, II. 696.
Handeln, oro vidtagande af åtgärder i afseende på Rikets
sjömakt till densammas byggande. Allmänna Besväis-
och Economi-Utskottets Utlåtande N:o t36, VII.
i65.
Handels Balken, om upphäfvande af 17 Gap. 8, 9 och 10
§§. och förtydligande af 17 Csp. 2 §. Lag-Utskot¬
tets Utlåtande N:o 81, IV. 375—33g. — Svar på å-
terremiss. Lag-Ut»kottets Utlåtande Nio 138. V. 635,
,, om ändring i g Cap, 6 §, Lag-Utskottets Utlåtande
N:o 114, IV. 738.
„ om ändring 1 8 Cap. 3 och 4 SS' Lag-Utskottets Ut¬
låtande Nio i52, V. rig5.
Handels Disconten i Götheborg, angående belåning af varor
derstädes. (Se Belåning.)
Handels-Expediter främmande, angående deras rätt att vi¬
stas i Riket, och angående det bevillnings-belopp
sådane böra erlägga. Motion, I. 238.
Handelsförhållanden, Sveriges och Norriges ömsesidiga, om
ändring af hittills gällande bestämmelser derom.
Motion, I. 4o7, 536—544 — Anförande i anledning
deraf. I. 777; Allmänna Besvärs- och Economi-Ut-
skottets Utlåtande N.o 102, V. 202.
Handels-lnst hut, Bromanders, angående. (Se Anslag 54-)
Handels- och Sjöfartsfonden, om upphörande af afgifter till
densamma, samt huru förhållas bör med de anslag,
som varit å denna fond anvisade. Motion, I. 66, 70.
Stats-Utskollets Utlåtande Nio 337, V. 597. •—Svar
på åtei remiss. Stats-UlskotSets Utlåtande N;o 41 ö,
VI. 176, 196—208. — Inbjudning. VI. 54r. — Yt¬
terligare Anförande. VI- 555, 5g4-— Sammanjemk-
nings-förslag och Voterings-propositioner. Utskot¬
tets Memorial Nio 483, VII- 298, 317—336, 338—
34g- — Svar på återremiss. Memorialet N:o 523,
VII. 483.— Anförande i ämnet. VII, 55^, — Anmä¬
lan om Riks-Ståndens sk i I jag tiga beslut. Memoria¬
let Nio 549i VII. 573; Expeditions-Utskottets För¬
slag till underdånig Skrifvelse Nio 38o, VIL 622, —
Förslag till Borgare-Ståndets underdåniga Skrifvelse
i ämnet. VII. 607, 624, 666, 698. (Se vidare Riks-
gälds-Contoret.)
,, om Norriges bidrag dertill. (Se Anmälan 168.)
Handels- och Närings-Disconten, angående dess utvidgande.
Motion, I. 43g, 582.
>4g
Handels- och Närings-Disconten, om rättighet/or större jord¬
egare att der erhålla lån. Baoco-Ulskottets Memo-
tial Nio 113, V. 794.
„ om utsträckning i tiden för återbetalning af der er-
hållne lån. Banco-Utskottets Utlåtande N;o i44,
VI. 326.
,, (Se Discont-Verkel.)
Handels-Ordmng, förslag dertill. (Se Näringsförfattningai ne.)
Handpenningar, Hennes Kongl. Höghet Kronprinsessans, an¬
gående. (Se Hufvud-Titel lista.)
Handsmide, angående bevillning derlöre. (Se Bevillnings-
frihet.) °
Helledaij. (Se Riksdagsfullmägtig.)
Handtverk, förslag till Förordning angående de handtverk,
som utan burskap få å landet idkas. (Se Närings-
författningarna.)
Handtverkenerna i Riket, förslag till Förordning angående
dem. (Se Näringsförfattningarne.)
Hartmansdorff v., f. d. Stats-Secreterare. (Se Löne-ersättning,
Anmärkning 7.)
Hedenforss ar ne, anslag till deras upprensning. (Se Anslag
för en gång, g))
Heideman, Öfverste. (Se Anmälan 22.)
Heilborn, dess pensionerande, angående. (Se Indragnings-Sta-
len 22.)
Helfrihetsbref, om afskaffande deraf och förändring i vissa
delar af Kongl. Förordningen den 22 April 1829 ,
angående passhandlingar för fartyg, hvilka segla till
utrikes ort. Motion, I. 82, 117. —Anförande i an¬
ning deraf I. 787; Allmänna Besvärs- och Economi-
Utskottets Utlåtande Nio 84, IV. 47^». — Svar på
återremiss. Samina Utskotts Utlåtande Nio ii5, V.
t479» Expeditions-Utskottets Förslag till underdånig
Skrifvelse Nio 221, VI. 175.
Flelgeå, om undei håll af Långebro deröfver. (Se Anslag för
en gång. k). )
„ om uppmuddring deraf. Motion, I. 420.
Hclgonskylden, om dess användande. Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Ecouomi-Utskotlens Utlåtande Nio 63,
V. 1205.
Helgonskyld skom, anslag i stället derför till Lunds Cathedral-
skola. StaJs-Utskottets Utlåtande N;o 112, II. ioi3.
Hellberg, A., f. d. Kronofogde, om eftergift af Kronans andel
i honora ådömde anmäikningsmedel. Stats-Utskot-
tets Utlåtande Nio 5i5, VII. 4795 Expeditions-Ut¬
skottets Förslag till underdånig Skrifvelse Nio 348,
VII. 562.
Helsingius, G. M., aflidne Banco-Secreteraren, om präglande
af en medaille öfver honora. Banco-Utskottets Me¬
morial Nio 45, III, 674, 677.
i5o
1/embudskyldighet vid köp af fastighet i stad, oro upphöran¬
de deraf. Motion, I. 4°6> Lag-Utskottets Utlåtan¬
de N:o 24, II. 167 —172.
Hemförare-Båtgillet i Götheborg, oro upphörande deraf. Mo¬
tion, I. 33i. Allmänna Besvärs- och Econorai-Ut-
skottels Utlåtande Nto 29, II. 1046—1060. — Svar
på återremi-s. Samma Utskotts Utlåtande N;o 118,
V. i4795 Expedilions-Utskottels Förslag till under¬
dånig Skrifvelse N;o 210, VI. 174'
Hemliga Utskottet, val dertill. Kongl, Majlis Nådiga Skrif¬
velse, IV. 166, 180; Expeditions-Utskottets förslag
till underdånig Skiifvebe N|o 57, IV. i5o.
,, dess betjenings aflöning, angående, (Se Canzli-Belje-
ning 12.)
Hemman, angående föimedling deraf. Stats- samt Allmän¬
na Besvärs- och Economi-Utskottens Utlåtande Nto
187, VII. 2l4-
Hemmans-klyfning samt afsöndring af jord eller andra lä¬
genheter från hemman, om ändring af Kongl. För¬
ordningen derom af den 19 December 1827 Kongl.
Majtls Nådiga Skrifvelse, I. 114—162. Lag- samt
Allmanna Besvärs- och Economi-Utskottens Utlå¬
tande Nto 3, IV. 561. — .Svar på återremiss. Sam¬
ma Utskotts Utlåtande Nto 28, VI. 127. Inbjud¬
ningar, VI. 372, 434. — Sammanjemknings-förslag
och Voterings - pi opositioner. Memorialet Nio 72,
VII. 441. •— Svar på återremiss. Memorialet Nto
79, VII. 548. — Volei ings-resultat. Förstärkta All¬
männa Besvärs- och Economi-Ulskotlets Memorial
Nto 162, VII. 626; Expeditions-Utskottets Föislag
till underdånig Skrifvelse Nto 4°7» VII. 688.
Hemmansråntor inom Calmare Lån, onjj åtei bekommande af
för högt beiäknade. Allmänna Besvärs- och kEcono-
mi-Utskottets Utlåtande Nto 27, II. 1046.
Hemmantalsrantanj oro dess upphörande och förminskande.
Från Ridderskapel och Adeln communiceiad Motion
derom, I. 187—196, 201. Stals-Utskottets Utlåtan¬
de Nto 64, Lit. A, II. 83o. — Svar på åtenemiss.
Stats-Utskoltels Utlåtande Nto 226, IV. 3i3-
„ om några, i sammanhang med fiågan om dess upp¬
hörande, vackla motioner, I. 187, 196—201, 240—
242. Stats-Utskoltels Memorial Nto 377, V. 1433.
Herjeådalen, lönetillökning för dervarande Gästgifvare, (Se
Gästgifvare.)
Herlenius, Falt-Secieterare. (Se Anmälan 3o.)
Hernösand, om understöd för dess domkyrke. Motion, II.
881, io63. Stats-Uiskottets Utlåtande Nto 4>o, VI.
117'
Hernösands Domkyrka, om lån för dess^åtei uppbyggande.
(Se Lånerörelse.)
i5i
Hernösands Domkyrka, om lån ur Banken för uppförande
af ny kyika. Motion, I. 34o. Banco-Utskottels Ut¬
låtande Nto 13, II. 784—786.
,, (Se Spanmål.)
Hennig, G. F. (Se Eftergift.)
Hinible å, om dess upprensning. (Se Anslag för en gång, g).)
Hingstar från Strömsholm, om de derföre beviljade medel.
(Se Anmälan r4o.)
Hingst-prcemier. (Se Hufvud-Titel 8:de.)
Hjelmare Canal och Slussverk, om ytterligare föreskrifter, i
afseende på den till säkerhet för dess framtida un-
deibållande afsatte fond. Stats-Utskottets Utlåtan¬
de Nto 484, VII. 3oo.
Hjelmaren, canal derifrån till Wenern. (Se Anslag för en
Sä"g. g)-).
Hjelmstjerna, Major. (Se Anmälan 12.)
Hjo, anslag till hamnbyggnad derstädes, angående. Motion,
I. 442, 58g. (Se vidare Anslag för en gång, g).)
Hjortsberg, dess pensionerande. (Se Indragnings-Staten i5.)
Hjarne, G. J., Öfverste och Riddare, om ersättning för den
tid, han bestridl de Banco-Ombuds-befaltningen vid
Götheborgs Låne-Contor tillhöriga göiomål. Banco-
Utskottels Utlåtande Nto 46, lil. 736.
Hof-Canzlers-befattningen, om dess upphörande, (Se Grund-
I ags-ändrings-tor slag.)
Idof-Embetsman, om deras befordrande till Statens embeten.
Stat'- samt Allmänna Besvärs- och Economi-Utskot¬
tens Utlåtande Nto 4r, UI- 320—328. — Svar på
återremiss. Samma Utskotts Utlåtande Nto 110, V.
li¬
dlöf hållning, Kongl. Majtts. (Se Hufvud-Titel it ta.)
,, Hans Kongl. Höghet Kronprinsens. (Se Hufvud-Ti-
lel usta.)
dlof-Jagt-Varfvet, dess indragning. Stats-Utskollets Utlå¬
tande Nto 67, II. 763.
',, (Se Hufvud-Titel 4;de.)
Hofling, J. H., om eftergift för S. Lindberg i betalningsskyl¬
digheten för Hoflings balance. Slats-Ut-koltets Ut¬
låtande Nto 120, II. 1079. — Svar på återremiss.
Stats-Utkottets Utlåtande Nto 236, IV. 354- — Vo-
tei ings-proposition. Memorialet Nto 4n9» VI. 117.
— Omröstnings-resultal. Förstäikta Stats-Utskot¬
tets Memorial N:o 477> VII. 72.
Idof-Rått, Krigs-. (Se Krigs Hofrätt, och Anmälan 197.)
,, Svea, Götha och Skånska. (Se Anslag 3.)
,, om arfvoden för adjungerade Ledamöter, i Svea och
Götha Hof-Rälter. Stats-Utskottets Utlåtande N:o
453, VII. 35. — Svar på återremiss. Samma Ut¬
skotts Utlåtande N:o 5og, VII. 488. — Voterings¬
proposition. Memorialet N:o 556, VII. 563, — Vo¬
i5a
terings-resultat. Förstärkta Stats-Utskottets Memo¬
rial Nio 571, VII. 624; Expeditions-Utskottets För¬
slag till underdånig Skrifvelse Nio 3y4> VII. 5gi.
Hof-Rätt, Götha, om aflönings-ersåttning för adjungerade
Ledamöter derstädes. Stats-Utskottets Utlåtande Nio
4r, II. 4^4—4^5, — Svar på återremiss. Samma
Utskotts Utlåtande Nio 196, lil. 621. — Voterings¬
proposition. Memorialet Nio 3o3, IV. 786. — Om-
röstnings-resultat. Förstärkta Stats-Ulskottets Me¬
morial N:o 340, V. 693.
,, om upphörande af frälsemans rätt, att i vissa mål dö¬
mas af Hof-Rätt såsom första Domstol. Lag-Utskot¬
tets Utlåtande N:r> 106, IV. 5g8.
Hof-Ratter, indragning af vice Pi esidents-embetena och för¬
ändrad benämning af öfriga Ledamöter. Allmänna
Besvärs- och Economi-Utskottets Betänkande Nto
45, III. 293. — Svar på återiemiss. Allmänna Be¬
svärs- och Economi-Utskottets Utlåtande Nto 117,
V. 1479.
,, om iniättande af nya och om förändrad indelning af
Hof-Rätternes jurisdiclioner. Stats- och Lag-Ut¬
skottens Utlåtande Nto 120, VI. 126.
„ angående tillökade löner för Embets- och Tjenste-
männen derstädes samt särskilda bestämmelser i af¬
seende å nämnde Embets-Verks organisation, m. m.
Motion, I. 44r, 587.
„ oro tillökning i lönerna för dess Canzli-betjening. Mo¬
tioner, II. 38o, 4i4,
Hof Rätts-predikan, om dess hållande allenast en gång om
året. Motion, II. 110, 131.
„ om dess upphörande. Motion, I. 33i. Lag-Utskot-
tets Utlåtande Nto 17, II. 109.
Hofstallet, om redovisning för det dertill anslagna fourage,
och förbud emot försäljning deraf. Stats-Utskottets
Utlåtande Nto 66, II. 762. — Svar på återremiss.
Stats-Ulskottets Utlåtande N;o 244. IV. 356.
Hofstallets utfodring. (Se Hufvud-Titel usta.)
Hof-Staten, upphörande af dess pensionsrält. Stats-Utskot¬
tets Utlåtande N;o m, II. ion — ioi3.
Hofveri, om upphörande af contract derom. Lag- samt All¬
männa Besvärs- och Economi-Utskottens Utlåtande
Nto ig, V. r433
,, om åtgärders vidtagande för afskaffande deraf. Stats-
samt Allmänna Besvärs- och Economi-Utskottens Ut¬
låtande N:o 166, VII. 133.
Hogsta. (Se Arrende.)
Horn, Ordförande i Stats-Utskottet. Fråga om ansvar å
honom enligt ilo §• Regerings-Formen. VII. 687,
692, 697.
153
Hospitals och Lazaretts underhåll. (Se Hufvud-Titel 6:le.)
Hospitals- och Barnhus-fonden, om dess förvaltning. (Se An¬
mälan 207.)
Hudiksvall, om restitution af rotefrihets-afgift lill. Stats-Ut¬
skottets Utlåtande Nto 356, V. 777.
„ om export-frihet derifrån lör Träd varor. (Se Tråd¬
va ror.)
Hufvud-Titel, Riks-Slatens:
Första.- utgifterne derunder. Siats-Utskotlets Utlåtande
Nto 31, II. 76, 83, 23i, 264.—284. — Svar på åter¬
remiss. Samma Utskotts Utlåtande Nio 168, III. 355.
— Saromanjemknings-föYslag och Voterings-pr oposi-
tioner. Memorialet Nto 3ol, IV. 75y. — Voterings-
resultat. Förstärkta Stats-Ulskottets Memorial Nto
33g, V. 6g3. — Svar på återremiss å Memorialet
Nto 3oi. Memorialet Nto 345, V. 620. — Ytterli¬
gare i anledning af skiljaktiga beslut. Memorialet
Nto 370, V. 872. Expeditions-Utskottets Föislag till
underdånig Skrifvelse Nto 162, V. 1357.
Andra: dito dito, Stats-Uiskollels Utlåtande Nto 4o, U.
231, 284—292, 297—338, 370—4‘4> 4>5—453. —■
Svar på återremiss. Stats-Ulskottets Utlåtande Nto
ig3, IV. 181 — 2o5, 367. — Sammanjeroknings-för-
slag och Volerings-proposilioner. Memorialet Nto
3oi, IV. 759. — Omröstnings-resultat. Förstärkta
Slals-Utskollets Memorial Nto 33g. V. 6g3. — Svar
på återremiss af Memorialet Nto 3oi. Memorialet
Nto 345, V. 620, — Voterings-pi oposition. Memo¬
rialet Nto 371, V. 875. — Omröstnings-resultat, För¬
stärkta Stats-Utskottets Memorialer Niis 372, V.
1090, och 3g5, V. i438; Expeditions-Utskottets För¬
slag till underdånig Skrifvelse Nto 175, V. 1415.
Tredje: dito dito. Stats-Utskottets Utlåtande Nio 44; H*
23l, 474—528, 53i—56o, 583. —• Svar på återre¬
miss. Samma Utskotts Utlåtande Nto 202, IV. 2o5.
Voterings-pr opositioner. Memorialet N;o 3oi, IV.
763. — Orm östnings-resuliat. Förstärkta Slats-Ut-
skoltets Memorial N;o 33g, V. 693. — Svar på å-
terremiss af Memorialet N;o 3oi. Stats-Utskottets
Memorial Nio 345, V. 703. —I anledning af skil jäk¬
lige beslut. Memorialet Nio 870, V. 872. — Orn-
löstniegs-resultat. Förstärkta Stats-Utskottets Me¬
morial N:o 372, V. 1090; Expeditions-Utskottets För¬
slag till underdånig Skrifvelse N;o 173, V. 1357.
Fjerde: dito dito. Stats-Ulskottets Utlåtande Nio 53, II.
23£, 58g—614- — Svar på återremiss. Samma Ut¬
skotts Utlåtande Nio 2o3, III. 716. — Voterings-
proposilioner. Memorialet Nio 3oi, IV. 768, — In¬
bjudning IV. 822. — Omröstnings-resultat. För-
10*
i54
'• -i s'äi kla Stats-Utskottets Memorial N;o 33g, V. 6g3.
— Svar på återremiss å Memorialet N:o 3oi. Stats-
Utskottets Memorial N:o 345, V. 7o5; Expeditions-
Ulskotlels Förslag lill underdånig Skrifvelse Niojiyo.
V. i357.
Hu/vud-Titelj Riks-Statens:
Femte', ulgifterne derunder. Siats-Utskottets Utlåtande
Nto 54, II. 23i, 614—635. — Svar på återremiss.
Samma Utskotts Utlåtande N:o 2x3, IV- 2l4—218.—
Volerings-pi opositioner. Memoi ialet N:o 3o 1, IV. 780.
— Omröstnings-resullat. Förstärkta Slats-Utskot-
tets Memorial Nto 33g, V. 6g3. — Svar på återre¬
miss å Memorialet Nto 3oi. Stals-Utskottets Me¬
morial Nto 345, V. 7o5. — I anledning af skiljak¬
tiga beslut. Memor ialet N:o 370, V. 872. — Om-
röstnings-resultat. Förstärkta Stals-Utskottets Me¬
moi ialei N:is 372, V. 1090 och 3g4, V. i43S; Expe-
ditions-Uiskottets Föislag till underdånig Skrifvelse
Nto 172, V. i375.
Sjette', dito dito. Stats-Ulskottels Utlåtande N:o 5j, II.
23i, 636—654. — Svar på återremiss. Samma Ut¬
skotts Utlåtande Nio 214, IV. 219. — Volerings-
propositioner. Memorialet N:o 3oi, IV. 783. —
Omiöstnings-resultal. Förstär kta Stats - Utskottets
Memorial Nto 33g, V. 693.
Sjunde', dito dito. Stats-Utskoltets Utlåtande N;o 58, II.
231, 654. — Svar på återremiss. Samma Utskotts
Utlåtande N:o 2l5, IV. 21g.
Åttonde: dito dito. Stats-Uiskottets Utlåtande Nto 5g,
II. 231, 655—668. — Svar på återremiss. Samma
Utskotts Utlåtande Nio 216, IV. 219—222. — Vo-
terings-propositioner. Memorialet Nto 3oi, IV. 784.
— Omröstnings-i esultat. Förstärkta Stals-Utskot-
tels Memorial N:o 33g, V. 6g3.
Nionde: dito dito. Stats-Utskoltets Utlåtande Nto 61,
II. 231, 671—696. — Svar på återremiss. Samma
Utskotts Utlåtande N;o 217, IV. 222—228. — Vo-
terings-proposilioner. Memoi ialet Nio 3oi, IV. 784*
— Omröstnings-resullat. Föi stärkta Slats-Utskot-
tets Memorial N;o 33g, V. 693. — I anledning af
återremiss af 52 punkten i Memorialet N;o 3ol.
Stals-Utskollels Memorial Nto 374, V. 1090. — Om¬
röstnings-resullat. Förstärkta Stats-Utskoltets Memo¬
rial Nto 392, V. i438; Expedilions-Utskottels För¬
slag till underdånig Skrifvelse Nto i74, V, l376.
Tionde', dito dito. Stals-Utskottets Utlåtande Nto 62,
II. 23i, 697—731, 733-746- — Svar på återremiss.
Samma Utskotts Utlåtande Nto 218, IV. 223—202.
VI. 3g3. — Volei i ngs-pi oposilion. Memorialet Nto
3oi, IV. 784. — Omröstnings-resullat. Förstärkta
155
Stats-Utskolte!s Memorial Nto 33g, V. 698. — Svar
på återremiss å Memorialet Nto 3oi. Slats-Utskot-
tets Memorial Nto 345, V. 712. — Omröstnings-re-
sultat. Förstäikta Stats-Utskoltets Memorial Nto
373, V. 1090; Expedilions-Ulskottets Förslag till un¬
derdånig Ski il velse Nto 171, V. i375.
Hufvud-Titel, Fjerde, angående bestämmelser i afseende å an¬
slaget derå. Motion, I. 410.
„ Nionde, om anslagen derå. Motion, I, 442j 588.
Hu/vud-Titlar'. Riks-Statens, om förändr ad fördelning af dem.
Motion, II. 2g3—297, 904—906. Stats-Utskottets
Utlåtande Nto 42S, VI. 387. — Svai- på åtenemiss.
Samma Utskotts Utlåtande N:o 4^7, VII. 3oi. —
Voterings-pi oposilion. Memorialet N;o5ii, VII. 477»
— Omröstnings-i esul lat. Förstäi kta Stats-Utskot¬
tets Memorial Nto 536, VII. 556; Expeditions-Ut-
skottels Förslag lill underdånig Skrifvelse N;o 364,
VII. 588.
„ om öfversktidandet i832, 1833 af de lill utgifter un¬
der 2,tdra Hufvud-Titeln anvisade summor. (Se An¬
mälan 3.)
Hunneberg, utsyning derå, angående. Stals-Utskottets Utlå¬
tande Nto 22, I. 8i5. — Svar å anmärkning i äm¬
net. Stats-Utskottets Utlåtande Nto 3l3, IV. 8o3.
Hus, Rikets Ständers, om förändrad inredning deraf. Stats-
Utskottets Utlåtande Nto i5i, III. 11.
„ angående ombyggnad af dess östra flygel. Stats-Ut¬
skottets Utlåtande N;o 879, V. i433.
„ om upplåtande af rum derstädes för Directionen af
Arme'ens Pensions-Cassa. Stats-Utskottets Utlåtande
Nto 527, VII. 52o.
„ dito för Skandinaviska Naturforskare. Stats-Utskot¬
tets Utlåtande Nto 56g, VII. 586,
Hussar. (Se Soldal.)
Hussar-etablissemenler, förslag att icke något inköp af de i
Skånes städer befintlige, dem tillhörige Hussar-eta¬
blissemenler måtte för Kronans räkning vidare få
ega rum, eller nybyggnader komma i fråga, förr än
de localer, som redan finnas, Slaten tillhörige, blif¬
vit använda och befunnits otillräckliga. Motion, I.
254, 3a5—326.
Husars-Regemente, Kronprinsens, (Se Anslag 26.)
Hussar-Regementena, löienklingaf deras uniformer. Allmän¬
na Besvärs- och Economi-Utskottets Utlåtande N:o
80, IV. 427.
Husesyner a Klockarebohl, om föreskrifter i afseende derpå.
(Se Klockarebohl.)
Hus och byggnader i Landsorten. (Se Anslag 44» Hufvud-
Titel 8:de.)
Husvisitation, efter till införsel förbudet och tullförsnilladt
l56
gods, om upphäfvande af tillstånd dertill. Motion,
I, 188, ao3—218. Anförande i anledning deraf, I.
234 244.
I/ypotheks-föreningar, om lagstiftning för sådana. Lag-Ut¬
skottets Utlåtande Nio 162, V. i4o4- 1
„ om upphörande af Statens garanti för deras skuld¬
förbindelser. Mot Ton, I. 65, Slats-Utskoltets Utlå¬
tande Njo 73, II. 921; Expeditions-Utskottets För¬
slag till underdånig Skrifvelse N;o 17, lil. 23,
„ angående Cassa-Creditiv i Banken lör sådane. Banco-
Utskottets Utlåtande Nio g3, V. l3. — Svar på åter-
remiss. Banco-Utskottets Utlåtande Nio 116, V.
1168,
,, (Se Banker.)
Hyresersältning för Kronoroazins-förvaltaren i Wisby. (Se
Hufvud-Titel 2;dra.)
,, för Justitise-Slats-Ministern och de Stats-Råd, som äro
Depai tements-Chefer. (Se Slals-Rådet: lönereglering,
i anseende till dess förändrade organisation.)
Härd, I. d. Stats-Råd. (Se Pension och Indragning-Staten 21.)
Häktad person. (Se Fånge.)
Häktande af person, sorn är dömd till böter, motsvarande hög¬
sta kroppsplikt. Lag-Utskottets Utlåtande Nio 10g,
IV. 599.
„ af person, anklagad för brott emot 5 Gap. I §. Miss-
geroingS-Balken. Lag-Utskottets Utlåtande Nio 66,
III. 453 — S var på återremiss. Utlåtande N:o 126,
V. 34- — Sammanjemnknings- och Voterings-pi opo-
silion. Utlåtandet Nio i5i, V. 11 g45 Expeditions-
Ut'ko'tels Förslag till underdånig Skrifvelse Nio 233,
VI. 24t.
Häkten, angående förändring i föreskrifter om de, hvarest
brottslingar, dömde lill enkelt fängelse eller fängelse
vid vatten och bröd, må stiaffcn undergå. Motion,
I. 4c6.
11'ärads-Allmänningar. (Se Allmänningar.)
Häradshöfding i Wermland, löne-ersättning för en. Stats¬
utskottets Utlåtande Nio 4^5, VI. 329; Expeditions-
Utskottets Förslag till underdånig Ski ifvelse Nio 205,
VI. 642.
Häradsliöfdingar, pension för, angående, Stats-Utskottels Ut¬
låtande Nio 198, lil. 626.
Härads-Rältj om verkställighet af dess beslut. Lag-Utskot¬
tets Betänkande Nio 57, III. 55i, IV. 652. — Svar
på återremiss. Lag-Utskottets Utlåtande N;o no,
IV, 627; Expeditions-Utskottets Förslag till under¬
dånig Skiifvele Nio 14g> V. io55.
,, om rättighet för parter dervid, att före Tingels bör¬
jan erhålla underrättelse om dagen, då dem röran¬
de mål förekomma. Lag-Utskottets Utlåtande Nio
43, II. io4o.
Ilärads-Rättj om ändring i tiden för vads erläggande och om
besvärs anförande emot dess beslut. Lag-Utskottet Ut¬
låtande Nio 43, II. 1044.
Häradsskrifvarej om skyldighet för dem. att utan lösen an¬
teckna hemmansköp och arrende-contract m. m. uti
mantals-längdetne. Bevillnings Utskottets Betänkan¬
de Ni» 4, II- >57. — Svar på återremiss. BeviII-
nirgs-Utskottets Memotial Nio i4. U. lill.
Häradsskrifvaren inom Wester-Bei gslags och Westerdahl fög¬
deri af Stora Kopparbergs Län, angående hans lö-
nevilkor. (Se Lönevilkor.)
Hästafvelns förbättrande. Stats-Ulskottets Utlåtanden Nio 6,
7 punkten, II. 691, och N:o 217, IV. 223.
Hästvacance-afgift, om förlängning af de med Ruslhållarne
vid åtskilliga afsulne Regementen och C01 pser afslu-
tade contract om densa mmas utgörande. Kong'. Majlis
Nådiga Skrifvelse. II. 17, 48; Stats-Utskottels Ut¬
låtande Nio 227, IV. 327. — Svar på återremiss.
Stats-Uiskottets Utlåtande Nio 33o, V. 5g5; Expe¬
ditions-Utskottets Förslag lill underdånig Skrifvelse
Nio 317, VII. 415.
Häslvacance-afgiften, om nedsättning deruti. Stats- samt All¬
männa Besvärs- och Economi-Utskottens Utlåtande
N;o 134, VI. 314-
Hiistvacance-spanmäl, Cavalleri-Regementenas. Angående be¬
räkning deraf bland Stats-Verkets inkomster. Stats-
Ulskottets Utlåtande Nio 64, 17 punkten, II. 883.
(Se vidare Stats-Verket, dess inkomster.)
Höganäs, hamn derstädes, angående. (Se Anslag för en gång, g.) )
Höganäs Stenkolsverk, förslag att halfva tulluppbörden för in¬
kommande utländska stenkol mätte användas till un-
deistöd för verket och om i ämnet väckta motioner.
Kongl. Majlis Nådiga Skrifvelse, II. 17, 43—47- Stats-
samt Bevillnings-Ulskoltens Betänkande Nio 22, IV.
6y5; Expeditions-Utskottets Förslag till underdånig
Skrifvelse Nio io5, IV. 843
Högsta Domstolen, om upphörande af Konungens tvenne rö¬
ster deri. Kongl. Majlis Nådiga Proposition, III. 6g3;
Constitutions-Utskottets Utlåtande Nio 53, V. 725;
Expedilions-Utskol tels Förslag till underdånig Skrif¬
velse Nio 2o3, VI. 12g
„ (Se Lagförklaringar.)
„ angående vei ks'älld omröstning öfver dess Ledamöter.
I. 698—702.
,, sedan 1834 och i835 årens till innevarande Riksdag
hvilande Grundlagsändrings-förslag, angående det an¬
tal af Hög-ta Domstolens Ledamöter, som böra vid
158
måls handläggning tillstädes vara. Constitutions-Ut-
skottets Memorial N:o 5- punkten 3, I. 702—707.
Höije-ans upprensning. (Se Anslag för en gång, g).)
Höns-myrans odling, (Se Anslag för en gång, g). )
I.
Indals-elfvetij anslag lill bro deröfver. (Se Anslag för en
gång, g). )
,, lill dess upprensning. (Se Anslag för en gång g),)
Indeldta Arméens vapenöfningar, extra Anslag dertill. (Se
Anslag för en gång, e.) )
„ Cavallen'- och Infanteri-Regementena, anslag fördem.
Slats-Utskotlels Utlåtande Nto 44’ <2 punkten, II.
4g4- Svar på ålerremiss. Slats-Ulskottets Utlåtan¬
de N:o 202, IV. 207.
Indeldta Infanterietj om lönefyllnad för en del Officerare der¬
vid. (Se Anslag 23.)
Indeldta rantorna, om desammas indragning till Stats-Vei ket,
emot anvisning af motsvarande contanta Statsanslag
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 170, 2 punkten, III,
576—5g2, — Svar på ålerremiss. Stats-Utskottets
Utlåtande N;o 320, V. 5l6. — Sammanjemknings-
förslag och Votei ings-propodtioner. Memorialet Wto
375, V. 1376.
,, om desamrais levererande eller lösande roed pennin¬
gar. Stats-Ulskollets Utlåtande N:o 170, 3 punk¬
ten. lil. 5g2—5g6, — Svar på återremiss. Utlå¬
tandet Wto 326, V. 516.
Indragningsmaglen, förslag till borttagande af 8:de mom. uti
4 §. Tryckfrihets-Förordningen. Conslitutons-Ul-
skottets Memorial N;o 16, III. 512.
Indragnings-Stat för Bankens Embets- och Tjenstemän. (Se
Löner.)
Indragnings-Stalenj Allmänna. Stats-Ut-kottels Utlåtande N:o
63, II. 23i. 747—761. — Svar på återremiss. Sam¬
ma. Utskotts Utlåtanden N:is 21g och 243, IV. 356,
Voterings-proposition. Memorialet N:o 3ot, IV. 784-
— Omröstnings-resultat. Förstärkta Stats-Utskot-
tets Memorialer Nlis 33g, V. 6g3, och 3g2, V. »433.
Förklaring af Riks-Slåndens beslu'. Slals-Utskottels
Utlåtande N:o 412, VI. 120; Expeditions-Utskottets
Förslag till underdånig skrifvelse N:o 246, VI. 525
och N:o 277, VI. 865.
Indragnings-Staten> Allmänna:
1:0 fråga om uppförande derå af 400 R;dr till Föredra¬
ganden för Magazins-Ärenden tili Kongl. Siats-Con-
l5g
törel. Stats-Utskottets UtlåtandetN:o 63, 1 punkten,
II. 747. — Svar på återremiss. Stats-Utskottets Ut¬
låtande W;o 21g, IV. 232.
Indragnings-Statenj Allmänna:
2:0 Iråga om uppförande derå af 1 000 R:dr till Pro¬
fessor Cederschiöld. Stats-Utskottets Utlåtande N;o
63, 2 punkten, II. — Svarpå återremiss. Sam¬
ma Utskotts Utlåtande N:o 21g, IV- 232. — Vote¬
rings-proposition. Memorialet Wto 3ot, VI. 763. —
Inbjudning. IV. 8’>3, 826. V. 1075. — Omröstnings-
lesultat. Förstärkta Stats-Utskottets Memorial N:o
3g2, V. i438.
3to dito af 800 R;dr till Kammarjunkoren von Wrigth.
Slats-Utlkottets Utlåtande N:o 63, 3 punkten, II. 747-
Svar på återremiss. Samma Utskotts Utlåtande N:o
21g, IV- 232. — Voterings-proposition. Memorialet
Wto 3oi, IV. 784. — Omröstnings-resultat. För-lärk-
ta Stats-Utskottets Memorial N:o 33g, V. 6g3.
4:o dito af 1,000 B;dr till Secreteraren Strinholm. Stats-
Utskottets Utlåtanden N:o 63, 4 punkten, II. 747 och
N:o 21g, IV. 282.
5:o dito af i,2oo\R:dr till Piofessoren Schlyter. Stats-
Utskottets Utlåtamlen N:o63, 5punkten, II. 747 och
N:o 219, IV. 232.
6:0 dito af 1,000 R:dr till Professoren C'onstrand och
arfvode för Adjuncten Selander. S'ais-Utskottets Ut¬
låtande N;o 63, 6 punkten, II 747—700.— Svarpå
återremiss. Slals-Utskot tets Utlåtanden N:o 216, IV,
222 och N:o 219, IV- 232.
7:0 om öfverflyltning deiå af aflöningen för de öfverta-
lige Embets- och Tjenstemän i Kongl, Majlis Canzli.
Stals-Utskottet- Utlåtande N:n 63, 7 punkten, II. j5o.
— Svar på återremiss. Stats-Utskosttels Utlåtande
N:o 219, IV. 234-
8:0 dito af serskilda utgifter från 2:dra Hufvud-Titeln,
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 63, 8 punkten, II, y5i.
— Svar på ålerremiss. Stats-Utskottets Utlåtande N:o
219, IV. 234-
9:0 om högre pensionsrätt för Landl-Statens Tjenstemän;
Stats-Utskottets Utlåtande W:o 63, 9 punkten, II.
7Öt och N:o 21g, IV. 234.
10:0 om ytterligare pensionsi um för 2lne Generals-perso¬
ner och en Amiral. Stats-Utskottets Utlåtande Nto
63, 10 punkten, II. j5t.—Svar på återi emiss. Stats-
Utskottets U låtande N:o 219, IV. 234- —Sarornan-
jemknings-förslag. Memorialen Wto 3oi, IV. 785 och
N:o 345, V. 702.
tito om pensionei ande af ett visst antal Professorer vid
Universiteten. Stats-Utskottets Utlåtande N:o 63,
11 punkten, II. y5i.— Svar på återiemiss. Stats-Ut-
i6o
kottets Utlåtande N:o 2ig, IV. 234. — Förklaring
of Rikä-Ståndens beslut i ämnet. Utlåtandet N;o 412,
VI. 120.
Indragnings-Staten, Allmänna:
12:0 om pen-ionsrält för Tjenstemän vid Corrections-
inrät tningarne. Stats-Utskottets Utlåtande N:o 63,
12 punkten, II. j5i. — Svar på återremiss. Stats-
Utskottets Utlåtande Wto 21g, IV. 234*
l3:o om pension till Protocolls-Secreteraren Borgs enka,
Chrislina Magdalena Ekman. Stats-Utskottets Ut¬
låtanden N:o 63, i3 punkten, II. 7Ö2 och N;o 21g,
IV. 234.
l4:o om pension till Öfvet ste-Lieutenanten Nordencreutz’*
enka, Carin Nordencreutz. Stats-Utskottets Utlåtan¬
den N:o 63, l4 punkten, II. yÖ2 och N'.o2ig, IV. 234*
i5:o om pension till Hof-Intendenten Hjortsberg. Stats-
Utskottets Utlåtande N:o 63, |5 punkten, II. 752.
— Svar på återremiss. Stats-Utskottets Utlåtande
N;o 219, IV. 234-
t6:o om Emeriti-löner för Gymnasii- och Skol-Lärare.
Stats-Utskottets Utlåtande N;o 63, 16 punkten, II.
754. — Svar på återremiss. Stats-Utskottets Utlå¬
tande N;o 219, IV. 235.
17:0 om pension till Friherre Berzelius, Stats-Utskottets
Utlåtande N:o 63, 17 punkten, II. 754—7^7.— Svar
på återremiss. Samma Utskotts Utlåtande N;o 21g,
IV. 235.
18:0 om pension till Engelska Agronomen Steffens’ enka,
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 63, 18 punkten, II.
757—759. — Svar på återremiss. Samma Utskotts
Utlåtanden N:o 21g, IV. 235 och N:o 243 IV. 256;
Expeditions-Uiskotlets Förslag till underdånig Skrif¬
velse N:o 71, IV- 763,
19:0 om pension till Piofessoren, Doctor Frie’s enka.
Stats-Utskottets Utlåtanden N:o 63, 19 punkten, II.
75g och N:o 2:9. IV. 235
20:0 om pension till Hof-Capllmästaren Haeffners enka.
Stats-Utskottets Utlåtande N;o 63, 20 punkten, II.
75g, — Svar på återremiss. Samma Utskotts Utlåtan¬
de N;o 2ig, IV, 235. — Voterings-proposition. Me¬
morialet N:o 3oi , IV. 784. — Omröstnings-resultat.
Förstäikta Stats-Utskottets Memorial N:o 33g, V,
6g3.
2t;o om ett af C. M. Hård väckt löneersättnings-anspråk.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 63, 21 punkten, II.
759, och N:o 219, IV. 235.
22:0 om pension tili Heilborn. Stats-Utskottets Utlåtan¬
de N:o 63, 22 punkten, II. 759—761, •—Svar på å-
tecrennss. Samma Utskotts Utlåtande N;o 219, IV.
235,
»6t
Indragnings-Staten, Allmänna:
23:o om pension till f. d. Secreteraren vid Kongl. Musi¬
kaliska Academien Pehr Frigell. Stats-Utskottets
Utlåtande N:o 63, 23 punkten, II. 761. — Svar på
åteiremiss. Stats-Utskottets Utlåtande N:o 219, IV,
235.
24:0 om pension till f. d. Hofmästaren Meunier. Stats-
Utskottets Utlåtande N;o 63, 24 punkten, II. 761.
25:o_om pension till Kongl. Danska f. d. Consulat-Secre-
teraren, private Skol-Läraren Ludvig Thulstiup,
Siats-Utskottets Utlåtande N.'o 63, 25 punkten, II,
761.
26:0 om aflöoingen till T|enstemännen vid det provisionel
med Kongl. Stats-Contoret förenade Magazins-Con-
toret. Stats-Utskottets Utlåtande N:o 63, 26 punk¬
ten, II. 761.
27:0 om penooo till Professoren Lings enka. Stats Ut¬
skottets Utlåtande N:o 63, 27 punkten, II. 761,
28:0 om öfverflyttning lill 2.:dra Hufvud-Titeln af 1,770
R;dr med 18 tunnor spanmål. Stats-Utskottets Ut¬
låtande Nio 63, 28 punkten, II. 761.
29:0 om Numer-Lotteriet. Slals-Utskottels Utlåtande N;o
63, 29 punkten, II. 761.
3o;o om ölverflyltning härå af åtskiilige på vissa Läns-
Stater uppförde löne-and.ig. Stats-Ulskottets Utlå¬
tande N:o 63, 3o punk len, n. 761.
3i:o om arfvode till Hof-Intendenten Röök, Stats-Utskot-
tets Utlåtande N;o 63, 3i punkten, II. 76^
32:0 om pension till Grefve Georg Adlersparres enka.
Kongl. Maj.-ts N idiga Proposition, II. 17, 4o. Stats-
Ulskotlels Utlåtande N:o 63, II. 761.
Infanteri-Regementena, Indeldta. (Se Indeldta Cavallen-och
Infanteri-Regementena)
Införselsförbud, om upphäfvande deraf för utländska fabri-
cater. (Se Tull.)
Ingenieur-Corpsen, angående. Stats-Utskottets Utlåtande N:o
44) 5 punkten, II. 491 • — Svarpå återremiss, Stats-
Utskottets Utlåtande N:o 202, IV. 207.
Inkomster, Siats-Verkets, beräkning deraf, (Se Stals-Verket.)
Inqvartering, Stadei nes, utom Slockholm. Kongl. Maj:ts Nå¬
diga Skrifvelse, I. 296, 042; Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Economi-Utskottens Betänkande N;o 1,
lil. 6g4- — Svar på åtenemiss. Samma Utskotts
Ut ålande N:o 81, V. 1099; Expeditions-Uiskotlets
Förslag lill underdånig Skiifvelse N:o 188, VI. 5o.
„ för Stockholms Stad. Kongl. M'j:ts Nådiga Skrifvel¬
se, I. 296, 342; Stats- samt Allmänna Besvärs- och
Economi-Utskottens Utlåtande N:o 2, lil, 697. —
Svar på återremiss. Samma Utskotts Utlåtande N:o 82,
Regisl. öfv. Dorg.-St. Prot. vid Riksd, 1840, 1841• 11
iGa
V. iioi; Expeditions-Ulskottets Förslag till under*
dånig Skrifvelse Nto 189, VI. 5o, — Kongl, Maj:ts
Nådiga Svar, VII. 3o5.
Inqvartering, ständig, angående dess bekostande i fredstid af
Statens medel. Motion, I. i36, 179—186. (
Inqvarteringsbesväret i Staden Ystad, angående. Motion,'; I.
137, 186.
Inqvarlerings - gifvare, om ersättning åt dem för mat, som
lemnäs tågande trupper, m. m. Stats- samt Allmän¬
na Besvärs- och Econorni-Utskottens Betänkande Njo
3, III. 698. — Svar på återreiniss. Samma Utskotts
Utlåtande N:o 74, V. 1155J Expeditions-U'skottets
Förslag till underdånig Skrilvelse N;o 169, V. l3o2.
Inqvarterings-Ordning, angående ny för Städer na. Stats-Ut-
skollets Utlåtande Nto 44; 35 punkten, II. 553. —
Svar på återremiss. Stats-Utskottets Utlåtande N;o
202, IV. 2i3.
Institutet för sinnessjuke å Fridhem; anslag dertill. (Se An¬
slag 4[ och Fridhem.)
„ Oi thopediska 1 Stockholm. (Se Orthopediska Institutet.)
,, Gymnastiska Central-. (Se Hufvud-Titel iotde).
Instruction, för Rikets Ständers Revisorer:
af Stals-Ver ket. Slats-Utskotlets Utlåtande N:o 3to,
IV. 822. — Svai- på återremiss. Samma Utskotts
Utlåtande N:o 386, V. 1436; Expeditions-Utskoltets
Förslag till underdånig Skrifvelse Nto 289, VII. 2(4-
Kongl. Maj:ts Skrifvelse i ämnet. VII. 670.
„ af Riksgälds-Ver ket. Stats-Utskottets Utlåtande N:o
4g3, VII. 439j Expeditions-Utskoltets Förslag till
underdånig Skrifvelse N:o 34', VII. 546. — Kongl.
Majjls Skrifvelse i ämnet. VII. 670.
,, för Banco-Utskol tet vid nästa Riksdag. Banco-Utskot¬
tets Utlåtande Nto 181, VII. 55a.
Instructions-Compagnier, extra anslag dertill. (Se Anslag för
en gång, ej)
Intecknad jord raä ej, genom afsöndring, lill sitt värde för¬
minskas. Lag-Utskottets Betänkande N:o 52, III.
342, — Svar på återremiss. Samma Utskotts Utlå¬
tande Nto 72, III. 698.
Inteckning, i fast egendom. Kongl. Förordningen derom den
i3 Julii 1818, angående ändring af §. 12. Lag-Ut¬
skottets Betänkande N:o 52, III. 342- — Svar på
åtei 1 em i ss. Samma Ut skol ts Ut låtande N;o 72, III. 698.
J. l3. Lag-Utskottets Betänkande N:o 53, III. 342. —
Svar pä återremiss. Samma Utskotts Utlåtande N:o
80, IV. 328.
,, i fartyg, Motion, med förslag till stadgande derom. I.
4^6, 536; Lag-Utskottets Betänkande Nto 52, lil.
342. — Svar på återremiss. Samma Utskotts Utlå¬
tande Nto 72, III. 698.
«63
Inteckning, af Undantags-Contract. Lag-Utskot tets Betänkande
Nto 35, II. 820—823. — Svar på återremiss. Samma
Utskotts Utlåtande N;o 94, IV. 48i.
Intecknings-egares rätt, om han i concurs ej blifvit kallad,
f Lag-Utskottets Utlåtande N:o 174, VI. l43.
Inteckningar, om förändring i afseende å förnyandet af Ban¬
kens. Banco-Ulskotlets Utlåtande N{o , IV. 532.
Svar på återremiss. Samma Utskotts Utlåtande N:o
98, V. 631.
,, om förteckningar från Banken öfver de fasta egen¬
domar, deruti Banken har inteckning. Banco- och
Lag-Utskottens Utlåtande Nto 4, IV. 726—733. —
Svar på återremiss. Samma Utskotts Utlåtande N:o
6, VI. 365.
Intresse-medel, beräknade bland Stats - Verkets inkomster.
Stats-Utskottets Utlåtande Nto 64, 29 punkten, II.
885. (Se vidare Slats-Vei ket, dess inkomster.)
Invalid-inrättningen på Ulricsdal, om upplösning deraf. Mo¬
tion, I, 423. Stats-Utskottets Utlåtande N:o 57, 2
punkten, II. 636—648. — Svar på återremiss. Stats-
Utskottets Utlåtande Nto 214, IV. 219.—'Voterings¬
proposition. Samma Utskotts Memorial Nto 3or,
IV. 783. — Omröstnings-resuflal. Förstärkta Stats-
Utskottets Memorial N:o 33g, V. 6g3; Expeditions-
Utskoltets förslag till underdånig Skrifvelse Nto 137,
V. 784.
Inventering af Ekvir ks-förråden i Gailskroua, anslag dertill.
(Se Anslag för en gång,/).)
„ i Kongl. Ränle-kammaren och de betydligaste af de
förvaltande Verkens Cassör. Stats-Utskottets Utlå¬
tande N:o 204, lil, 69g, 721—3o. — Svar på åter-
lemiss. Samma Utskotts Utlåtande Nto 3o6, IV. 793.
Invexlings-Contor. (Se Privat-Banker.)
Invisningar, om större frihet att utgifva sådane. Lag-Ut-
skollets Betänkande N;o 128, V. 37.
J.
Jagt, om bevillning derföre. (Se Bevillning.)
Jemtland, angående loterings- och 1 ustningsskyldigheten der¬
städes. Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse II. 17, 47”
Stats- samt Allmänna Besvärs- och Economi-Utskot-
tens Utlåtande N:o 25, IV. 855. — S var på återre¬
miss. Samma Utskotts Utlåtande Nto 76, V. It55;
Expeditions-Utskoltets Förslag till underdånig Skrif¬
velse Nto 181, V. 1470.
164
Jemtlands Reserv - medels-Cassas lillkomsl och förvaltning.
Stats-Utskotlets Utlåtande K;o 207, IV. 177.
Jernbeläning. (Se Lånerörelse, Våg-attester och Förnyelse-
be V |ä.)
Jern-Conloret. (Se Creditiv.)
Jemförädlingen. (Se Stångjerns-smidet.)
Jernhandeln, dess befordrande på Amerika. Allmänna Be¬
svärs- och Economi-Ulskoltets Betänkande N:o ig,
II. 948.
Jernhandteringen i Riket. Allmänna Besvärs- och Econoroi-
Utskollets Utlåtande IS!;o 10g, V. 676—692. — Svar
på återremiss. Samma Utskotts Utlåtande N:o i4o,
VII. 169—188.— Saromanjemknings-förslag. Memo¬
rialet N:o 157, VII. 47°j Expeditions-Utskottets För-
slag till underdånig Skrifvelse N:o 35i, VII. 502.
Jernvägar, anslag till anläggning deraf. (Se Anslag lör en
gång> g)-)
Jonsson, Agronom, om årligt arfvode för honom. Motion,
I. 429. (Se vidare Hulvud-Titel 9tde.)
Jorda-Balken, om ändring i 7 Cap. 1 §. Lag-Utskottets
Betänkande N:o 24, IL 167—172.
,, om ändring i 16 Cap. 7 och 8 §§. Lag-Ulskotlels
Utlåtande JV;o 40, II. 920. — Svar på återremiss.
Samma Utskotts Utlåtande N:o 68, III. 618.
„ om ändring i 4 Gap. 4 §• Lag-Utskottets Utlåtande
N:o 80, IV. 328.
,, om ändring af 8 Cap. 3 §. Lag-Utskottets Betänkan¬
de N:o 112, IV. 735. — Rättelse i Betänkandet N;o
112. Memorialet N:o 136, V. 18; Expeditions-Ut-
skotlets Förslag till underdånig Skrifvelse N:o 161,
V. 18.
„ om förklaring öfver 4 Cap. I och 2 §§. samt 5 Cap.
I §. Lag-Utskottets Utlåtande N:o 118, IV. 85l.
Jordbruket, Undervisniogs-anslalter derför. Stats-Utskotlets
Utlåtande N:o 6l, 5 punkten, II. 67J—687.
,, befrämjande i allmäohet deraf. Slals-Utskottets Ut¬
låtanden N:o 61, 6 punkten, II. 687—691 och N:o
217, IV. 223.
Jordförluster, genom canal-anläggningar. (Se Hufvud-Titel
8: de.)
Judar, förbud för dem att hafva christna tjenstehjon, All¬
männa Besvärs- och Economi-Utskottcls Betänkande
JV:o 49, lil. 297,
Jude-Reglementet, frågor om ändring deruti. Lag- samt
Allmänna Besvärs- och Economi-Utskoltens Betän¬
kande N:o 54, VII. 134—*4°» Expedilions-Utskot-
tets Förslag till underdånig Skrifvelse N:o 3ig, VII.
4i6.
,, om återupplifvande af 1782 års. Motion, I. 34o,
5io—528. — Communication med Med-Stånden, 5a8.
i65
Juridiskt Institut, om inrättande af ett sådant. Stats- och
Lsg-Ut-koltens Betänkande N:o Ii4, VI. 135.
Justitice-Ombudsmannen, om utsträckning och förtydligande
af 19 uti Instructiooen för honom. Lag-Utskot¬
tets Betänkande N:o 137, V. 635.
,, hans Embets-berättelse, om granskning deraf. (Se
Berättelse.)
,, om aflöning för honom samt för den, som bestrider
hans förut innehafvande tjenst. Stats-Utskotlets Ut¬
låtande N:o 246, IV. 368-—371. — Svar på återre¬
miss, Stats-Utskotlets Utlåtande N:o 34g. V. 667;
Expeditions-Utsknltets Förslag till underdånig Skrif¬
velse N;o 222, VI. 219.
,, om val lill Jusltlise-Oinbudsman och hans Suppleant,
om utsättande af tid derför, II. i83—187, 202. — E-
lectorer utses för att förrätta valet, II. I[l5.— Ut¬
gången af valet, II. 453; Expeditions-Utskot tels För¬
slag till underdånig Skrifvelse och förordnanden N;is
12, i3 och 14, II. 58g.
,, om erbjudande af en ständig biljet åt honom, att
vid Ståndens sammanträden tillstädes vara. Väckt
fråga derom, I. 435, 600—6o3.
,, hans ytterligare afgifna Berättelse, angående tvänne,
vid den allmänna redogörelsens aflemnande, oafgjor-
da måls slutliga behandling, II. g85.
Justitice-Ombudsmans-Expedition. (Se Löne-reglering.)
Justitice-Revisionen, nedie. (Se Anslag 2.)
Justilice-Räden. (Se Anslag 1.)
Justitia;-Staten i orterne. (Se Anslag 4-)
Jäger i-Staten, om upphörande deraf. Lag- samt Allmänna
Besvärs- och Economi-Utskoltens Utlåtande Njo 6,
IV. 5o6. — Svar på återremiss. Samma Utskotts
Utlåtande Nio 64, VII. 302.
Järfva, nedie, Sluarts ansökning om nedsättning i arrendet
deiför. Stats-Utskottets Utlåtande N:o g3, II. 987.
,, nedre, N:o 1, om detsammas anslående till Krono¬
fogde-boställe. Slats-Ulskoltets Utlåtande N:o 124,
II. 1081. — Svar på återremiss. Stats-Utskottets
Utlåtande N;o 191, lil. 557.
Jönköping, väg derifrån tdl Götheborg. (Se Väganläggoingar.)
K.
Kalldygn vid masugnar. (Se Siats-Verket, dess inkomster.)
,, tillökning deri. Stats- samt Allmänna Besvärs- och
Economi-Utskottens Utlåtande N:o 36, IV. 865.
i68
Kanimar-Collegium. (Se Anslag 9.)
,, om extra anslag till belramjaode af göromålens gång.
Stats-Ulskottets Utlåtande Nio 4a4i VI. 327; Ex-
peditioos-Uiskotlels Förslag till underdånig Skrif¬
velse Nio 2Ö4> VI. 642,
,, förflyttning af en del nu dithörande mål till Läns-
Styreiserne. Allmänna Besvärs- och Economi-Ulskot-
tets Utlåtande Nio i43, VII. i65.
KammarRatlen. (Se Hufvud-Titel 2idra, Anslag 12.)
Kanonslupar, om slopning af åtskilliga. (Se Anmälan 198.)
Kapellans-boställen, om deras roteringsskyldighet, när de blifva
föivandlade till Skolmästare-boställen. Stats- samt
Allmänna Besvärs- och Economi-Ulskottens Utlå¬
tande N:o 66, V. 1211.
Karantäns-afgiflernes upphörande till en del. Stats- samt
Allmänna Besvärs- och Economi-
Utskottens Utlåtan¬
de Nio 165, VII. iÖ2.
,, (Se Quararitainer.)
Karlbergs ansökning om prolongation å arrendet af hemma¬
net Hogsta m. fl. Stats-Utskottets Utlåta nde N;o 83,
II. g33—941- — Svar på återremiss. Samma Ut¬
skotts Utlåtande Nio l83, III. 6o4-
Karleby, Kronohemman, oro detsammas anslående till bostäl¬
le för Kronofogden i Wadsbo Fögdei i. Kongl. Majlis
Nådiga Proposition, I. 114, 162. Stats-Utskottels
Utlåtande N:o 228, IV. 327. — Svar på återremiss.
Siats-Utskottets Utlåtande Nio 307, IV. 793; Expe-
diliöns-Utskottets Förslag lill underdånig Skrifvelse
Nio no, V. 2.
Klabböle, Kronofiske i Umeå eif, om befrielse för arrenda-
lorerne deraf från erläggande af ett års arrende-af-
gift. Stats-Utskoltets Utlåtande Nio 206, III. 736.
■—• Inbjudning IV. 8o5.
„ (Se Kronofisken.)
Klander å fast egendom, om ändring i praescriptions-tiden
det för. Lag-Utskottets Utlåtande Nio i32, V. 3g.
Klar- och Ry-elfvärne, om revisionssätlet af anslagen der¬
till. (Se Anmälan 2o3.)
Klercker, af, Major. (Se Anmälan 12.)
Klingstedt, Öfverste, om »ational-belöning för honom. Stats-
Ulskottets Utlåtande N:o i4l, III. 24°/
Klingvall, J. G., Piost, angående traclaments-eisättning. Stats-
och Banco-Utskoltens Utlåtande Nio 8, IV. 3o2. —
Svar på återremiss. Samma Utskotts Utlåtande Nio
70, V. 1391.
Klints, af, enka. (Se Pension.)
Klockare. (Se Aflöning, Kyrkolagen.)
Klockarebohl, om husesyner derå. Lag- samt Allmänna Be¬
svärs- och Economi-Ulskottens Utlåtande Nio 25, VI
79; Expeditions-Utskottets Förslag lill underdånig
Skrifvelse N;o 235; VI. 241.
Klockare-helgonskylden i Skåne, om densammas användande
till Folkskolor. Stats- samt Allmänna Besvärs- och
j Economi-Utskottens Utlåtande Nio t4°, VI. 3l5.
,. (Se Calhedralskola.)
Klockare löner, Pastorernes skyldighet att dertill bidraga.
Allmänna Besvärs- och Economi-Ulskottens Utlåtan¬
de Nio 14, II. 254.
Klubb, Borgare-Ståndets, hemställan angående en mera ut¬
vidgad local derför. I. 36, 174.
,, räkningar, öfver utgift å tobak och svagdricka, an¬
mäld till betalning. IV. 844.
„ angående inbjudning till de öf> ige Riks-Stånden att
uti Borgare-Ståndets klubb-sammankomster deltaga.
Motion, I. 175, 193.
„ angående inbjudning från Riddei skåpet och Adeln,
till inrättande af eo gemensam sådan för alla fyra
Riks-Stånden. I. 255, 4^2, 633.
Klubbar, Riks-Siåndens, om ersättning för kostnaderne derför,
S ats-Utskotteis Utlåtande Nio 365, V. I 13g.
Klädpenningar, restitution deraf till Uplands Regemente.
Stats-Ulskotlels Utlåtande Nio 5j8, VII. 548; Ex¬
peditions-Utskottets Förslag till underdånig Skrifvel¬
se N:o 35g, VII. 57o.
,, befrielse från utgörande deraf. Stats-Utskottets Ut¬
låtande Nio 4'4» VI. 153.
Kneckte rotefrihets-medel, angående beräkningen deraf bland
Stats-Verkets inkomster. Stats-Utskottets Utlåtande
Nio 64, 20 punkten, II. 883, (Se vidare Stats-Ver-
ket, dess inkomster.)
Kneckle-stugor, om lättighet att till dem taga timmer från
Kronoparker. Stats- samt Allmänna Besvärs- och
Econoini-Utskottens Utlåtanden Nio 188, VII. 214 och
Nio 202, VII. 574; Expeditions-Utskottets Förslag
till underdånig Skrifvelse N:o 325, VII. 428.
Kodjupet, om upprensning deraf. (Se Anslag för en gång, g).)
Koj och täcken, Båtsmännens. (Se Båtsmans-rolermgen.)
Kol, befrielse från erläggandet in natura till Kopparbergs
Bergslag af Ränte-och Mantals.- StatsUtskottets Ut¬
låtande N;o 235, IV. 354- — Svar på återren>iss,
Samma Utskotts Utlåtande Nio i^5y, VII. 125; Ex¬
peditions-Utskottets Förslag till underdånig Skrif¬
velse N:o 324. VII. 435.
Kolhandel, angående fri. Motion, I. 444i %)1—5g3.
Kolhandeln. (Se Jernhandteringen i Riket.)
Kol-leverans till Stora Kopparbergs grufva, upphörande af
böter för uraktlåtenhet deraf. Stais-Uiskotlets Ut¬
låtande Nio a35, IV. 354; Allmänna Besväis- och
Economi-Utskottels Utlåtande Nio 126, V. i3g5.
»68
Kol-lefverans. (Se Kol.)
Kolmodin> C. N. (Se Löner.)
Kolmått, angående föreskriften om deras beskaffenhet. (Se
Motion ii, Kolraätning.)
Kolmätning inom Bergslagen, angående. Allmänna Besvärs-
och Economi-Uiskottets Utlåtande N:o 24. II- 1046.
— Ytterligare i ämnet. Samma Utskotts Utlåtande Nio
g5, IV. 63r. — Svar på återremiss. Utlåtandet Nio
l46, VIf. 4475 Expeditions-Ulskottets Förslag till
underdånig Skrifvelse Nio 333, VII. 4^9-
Kolning till afsalu, om rättighet dertill för åboer å Krono¬
hemman och nybyggen i Rikets noria provinser
Stats- samt Allmänna Besvärs-och Economi-Ulskot-.
tens Utlåtande Nio 37, IV. 865; Expedilions-Utskot-
tets Förslag till underdånig Skrifvelse Nio 120, V.
.43.
Kongelfs stadj arrendefri upplåtelse af åtskillige smärre tom¬
ter vid Bobus raserade fästning. Motion, I. 43l. —
Kongl. Majlis Nådiga Proposition, II. 17, 43. Stats-
Ulskottets Utlåtande N;o io3, II. 996.— Svar på å-
lerremiss. Nämnde Utskotts Memorial Nio 181, IIL
6o4.
Kongl. Brefvet den 25 September 1777, om förtydligande
deraf. Lag-Utskottets Betänkande Nio 66, III, 453.
— Svar på återremi-s. Samma Utskotts Utlåtande N:o
126, V. 34. — Sammanjemknings- och Voterings¬
proposition. Memorialet Nio i5l, V. 1 194*
Kongl. Familjen f. d., om upphäfvande af förbudet för ge¬
menskap dermed. (Se Gustaf Adolf.)
Kongl. Maj.ls Nådiga Propositioner och Skrivelser;
Nio I, lill Slals-Ut-kottet, angående Stats-verkets tillstånd
och behof. I. Il5, l43, 192, 36g—3gl.
Nio 2, till Rikets Ständer, angående Calmar Läns fördel¬
ning i Iva Län. I. u4, i44-
N:o 3, till Rikets Stander, angående lånebidrag af allmän¬
na medel lill uttappning af myror på Gottland. I.
Il4, 160, 190.
N;o 4, till Rikets Ständer, angående löne - regiering för
Landtslalens Tjenstemän och betjente, samt för för¬
ste och andre Landtmätare. I. ii4, 162.
N;o 5, lill Rikets Ständer, i fråga om ändring af Kongl.
Föroi döinge» den 19 December 1827, angående grun¬
derna och vilkoren för liemmans-klyfning samt af¬
söndring af j>rd eller andra lägenheter från hem¬
man. 1. 114, l52.
Nio 6, lill Rikets Ständer, angående Kronohemmanet Kar¬
leby- anslående till boställe för Kronofogden 1 Wads¬
bo Fögderi. I 1 i4> *62.
Nio 7, ti i Rikets Ständer , rörande allmänna stadganden
och anslag af allmänna medel till folk-undervisnin¬
gens befrämjande. I. I 14, >44-
Kongl. Maj:ts Nådiga Propositioner och Skrifvelserl
N:o 8, till Rikets Ständer med ett af särskilde Committe-
rade afgifvet Betänkande och Förslag rörande fattig¬
vården i Riket. I. 114, 162—174.
N:o 9, till Rikets Ständer, med förslag till ny Förordning
om Sockenstämmor och Kyrkoråd. I. 114» 174-
N;o 10, till Slats-Utsko!tet, om medels anvisande till ge-
värs-fabricationen och till fortsättande af Carlsborgs
Fästnings-byggnad innevarande år. I. 633—648.
N;o 11, till Stais-Utskottet, om anvisande af ett särskildt
anslag till Vatlen-communicalioner och andra all¬
männa arbeten för år 1840. I. 269, 357—367,
N:o 12, till Stats-Ulskoltet, angående aflidne Professoren
P. H. Lings Enkas underdåniga ansökning, om bi¬
behållande af den bemälde hennes man personelt
tillagda löne-tillökning. I. 269, 367.
Nio 13, till Siats-Utskottet, angående öfverlåtande till Mal¬
mö Stads fattig-arbetsiniättning af Kongl. Majus och
Kronans rätt till ett derstädes fallet dana-arf. III. 63.
Nio 14, till Stals-Ulskottet, angående anslag af al.männa
medel till Catbedral-skolan i Lund, i stället för der¬
till anvisade 1047 tunnor klockare-helgonskyldskorn.
II. ioi3.
Nio 15, lill Stats-Utskoltet, angående bidrag af allmänna
medel tili anskaffande af en charla öfver Skandina¬
vien. V. io63,
N:o 16, till Stats-Utskottet, angående anslag till ett af
Vetenskaps- och Vittei hels-Samhället i Götheborg
iruättadt Naturhistoriskt Museum. II. 636,
N;o 17, till Stats-Utskottet, angående väckt fråga om Stats¬
anslag för en Pharmaceut sk Läroanstalt. II. 1082
— 1098.
Nio r8, till Stats-Utskottet, angående ytterligare anslag för
anläggande af en vattenledning till Carlskrona. V. g4g-
Nfo 19, till Stats-Utskottet, angående fullbordande af tvän-
ne Conservationsdockor uti Carlskrona, samt anlägg¬
ning derstädes af tvänne bassiner till inrymmande af
krigsskepp. V. g49-
Nio 20, till Siats-Utskottet, med uppgift på Statsverkets
bidrag till Barnskolorna i Riket. (Se Stals- samt
Allmänna Besvärs- och Economi-Utskottens Utlåtan¬
de N.o 5.) III. 675.
Nio 21, lill Stats-Utskottet, angående väckt fråga om för-
ökadt Statsanslag till Gymnas'iska Central-insti utet.
IL 734'
Nio 22, till Rikets Ständer, angående en föreslagen ny In-
qvarteringsordning för Stockholms Stad. I. 296, 342.
' 7°
Kongl Maj\ts Nådiga Pioposilioner och Skrivelser:
N:o 23, lill Rikets Ständer, angående Städernes, utom Stock¬
holm, inqvarteringsbesvär. I. 296, 34a.
Nio 24? ''II Rikets Ständer, angående den vid sist förflutna
Riksmöte intill slutet af det nästpåföljande åtagna
s. k. kurhus-afgiltens vidare fortfarande, förvaltning
och användande. I. 296, 342.
N:o 25, till Rikets Ständei, om upplåtande till Upsala Cen¬
tral-Hospital of några Kronoparken Åsen samt Ull¬
tuna Kungsladugård tillhöriga jordar. I. 296, 342.
N:o 26, till Rikets Ständer, angående tvänne Kionohem-
maris i Stockholms Län anslående till boställen för
Landtstats-tjenstemän. I. 296, 342.
Nto 27, t il Rikets Siänder, angående Skjutsväsendet i Ri¬
ket. I. 296, 343—357.
N:o 28, till Rikets Ständer, angående beloppet af den be¬
haglig tids förlänings-spanmål, som vid ledigblif-
vande pastorat bör bibeh ilias, och om återstodens
användande. I. 33o, 36g.
N:o 29, till Rikets Ständer, angående öfverlåtelse af Krono¬
ängen Skinoatvrån, såsom ersättning lill Kyrkoherde¬
bofälle i Vestra Tollstads Socken för en jord, sorn
derifrån lill kyrkogårdens utvidgande korntne alt
upplåtas. I. 33o, 368.
N:o 3o, lill Rikets Ständer, angående åtgärderna till be-
höfvandes undsättning i missvextår. I. 33o, 5o3.
Nto 31, lill Rikets Ständer, angående bestämmandet af sta¬
digvarande tullafgifter å spanmål. 1. 33o,447—456.
N:o 32, till Rikets Ständer, angående grunderna för biän-
vinsbiännings utöming, med hänsigt till förekomman¬
de al bränvinets omåttliga bruk. I. 33o, 4g6—5o3.
N:o 33, till Rikets Sländer, angående ett af serskilde i
Nåder Comilerade uppgjordl förslag till (örnyad Tull¬
taxa. I. 33o, 456—495.
Nto 34, till Rikets Ständer, angående en med den före¬
slagna föiändrade organisationen af Stats-Rådet ge¬
menskap ägande fråga. I 606, 023.
Nto 35, till Rikets Ständer, angående Communal- och Mu-
nicipal-stvrelser. I. 5j5, 6i3, 660.
Nto 36, till Rikets Sländer, angående ökade tillgångar för
Manufactur-Discont-fondens utlåningar. I. 5j5, 618,
789-
Nto 37, till Rikets Ständer, angående tillökning i det för
beläning af Svensk ull anvisade Creditiv, samt om
ned>ältning af räntan derå. I. 5j5, 618, 789.
Nto 38, lill Rikets Ständer, angående sökt Creditivrält i
Rikets Ständers Bank lör Stockholms Stads Diätsel-
Gommission. I- 5y5, 618.
Nto 3g, till Rikets S änder, angående rättighet för Direc-
171
lionen af Aimei ns Pen-ions-Cassa till ett räntebäran¬
de Cnditiv i Rikets Ständers Bank. I. 5y5t 618.
Kongl Majlis Nådiga Pi oposilioner och Skrifvelser;
N:o 4o, till Rikets Ständer, angående bidrag af Allmänna
medel till Strömsholms Canal- och Slussverks ny¬
byggnad. I. 575, 619—622.
N;o 4i, till Rikets Ständer, i anledning af framstäldt för¬
slag, att halfva tulluppbörden för inkommande ut¬
ländska stenkol må till understöd för Höganäs Sten¬
kolsverk anvisas. II. 17, 43—47-
Nto 42, lill Rikets Ständer, angående frågan om lindring
uti den hemmansägarne i Jemtland åliggande roterings-
och rustnings-skyldighet. II. 17, 47-
Nto 43, lid Rikets Stander, i fiåga om Landträntiriästares
befrielse fiån skyldighet att föv remisdage erlägga
bevillning. II. 17, 47.
Nto 44, till Rikets Ständer, angående nedsättning af räntan
å det för staden Wenersborg beviljade byggnadslån.
II. 17, 43.
Nto 45, till Rikets Ständer, angående eftergift af personella
ulskylder för afskedade, till underhåll berättigade
soldater och deras vederlikar under expectance-tiden.
II. 17, 47.
Nto 46, till Rikets Ständer, om ar rendefri upplåtelse åt
staden Kongelf af åtskilliga smärre tomter vid Bohus
raserade fä-tning. II. 17, 43.
Nto 47, 611 Rikets Stander, rörande förlängning af de med
Ruslhållarne vid åtskilliga afsutna Regementen och
Corpser ofslutade Contract om hästvacance-afgifts
utgörande. II. 17 , 48.
Nto 48, till Rikets S änder, angående ersättning lill Krono-
Läi smännen för resor, som af dem anställas lill för¬
segling af bränvinsredskap. II. 17, 41—43.
Nto 49) 611 Rikets Ständer, angående serskildt Pensions-
anslag för framlidne en af Rikets Herrar, Stats-Rådet
Herr Grefve Adlersparres efterlemnade Enka. II.
17, 4o.
Nto 5o, till Rikets S auder, angående sökt låneunderstöd
för Söderhamns stod, i följd af den derstädes år
l835 inträffade eldsvåda. II. 17, 43.
Nto 5l, till Peikets Ständer, angående förslagen till ny Civil-
och Griminal-lag. II. r14, i4o—l5i.
Nto 52, lill Rikets Stander, angående stångjernssmidet och
den gröfre jernföiädlingen i Riket. II. 114. t5i — i5j.
Nto 53, lill Rikets Ständer, angående Riksdagens förlän¬
gande. II. 370,
Nto 54, till Stals-Ulskotlet, i fråga om Ulltuna Kungs¬
ladugårds upplåtande för ett Landtbi uks-Inslitut, II.
a3i,
Nto 55, till Stals-Ulskotlet, angående anslag af Krono-
17a
hondén till vinsäd lör Ulric* Eleono'* församling
i Östergöthlands Län. II. 697.
Kongl. Majlis Nådig» Propositioner och Skiifvelser:
N:o 56, till Stats-Utskotlet, om tillåtelse för Sällskapet till
Vtxelund»rvisningens befrämjande, att bibehålla den
åt Normalskolan upplåtna Mari* f. d. bränneribygg-
nad. II. 995.
N:o 57, till Stals-Utskottet , angående en utvidgad Lärare¬
personal och dertill erforderligt liUökadt Statsanslag
för Stockholms Gymnasium. II. 715.
Nto 58, till Stats-Utskottet, angående Landshöfdingen of
Wingårds undeidåniga anhållan om befrielse från
ränta för en del honom till ersättn ng ådömde ba-
lance-medel. III. Ö2o—524.
N:o 5g, till Stats-Utskottet, angående fö»säljning af en del
mindre Kronolägenheter. III. 240.
N;o 60, till Stats*Ut,kottet, angående ön St. Barthelemy.
IV. 607.
N:o 61, t»ll Rikets Ständer, angående förordnande för en
ledamot af Stats-Rådet till den i 4a §• af Riksdags¬
ordningen afsidda befattning med Riksdags-äi enden.
II. 986, 1029—io3t.
N:o 62, till Stas-Utskottet, angående en pensions anslåen¬
de tili Enkan efter framlidne vice Amiralen m. m.
Gu taf af Klint. IV. 356.
N:o 63, tili Rikets Ständer, i fråga om utbyte, emot ett
årligt anslag af tullmedlen, af den så kallade förin¬
gen lill hemkommande fartygs besättningar. III. 18,
36-43.
N:o 64, till Rikets Ständer, angående upp'örande å indrag-
ningsstat af löneersättning åt f. ö. S ats-Secreterarne
Grip och von Hartmansdorff. III. 18, 43.
N:o 65, till Rikets Ständer, angående anslag till pensioner
för f. d. Stats-Råden Herrar Friherre Åkerhjelm och
Grefve Hård. III. 18, 28—36.
N;o 66, till Rikets Ständer, angående fortfarande tills vi¬
dare af anslaget för Rikets Allmänna Ärendets Be¬
redning. III. 18, 26—28.
Njo 67, till Stats-Utskottet, angående löneregleringen för
de under Stats-Departementen lydande Expeditioner.
IV. 172—175.
N:o 68, lill Rikets Ständer, med förslag till förändrade
stadgande!) rörande by ättning. III. 5g.
N:o 6g, till Rikets Ständer, angående de Rusthållsnummer
vid Bohusläns Regemente, hvilka, i följd of vägran
alt ingå på Hästvacance-afgifls-contracteris förläng¬
ning, komma alt till cavallen återgå, III, 54g.
N:o 70, lill Rikets Ständer, angående ändring uti 10g §.
Regeringsformen samt 80 §, Riksdags-Ot dningen. III.
548.
i73
Kongl. Maj.ts Nådiga Propositioner och Skrifvelser;
N:o 71', till Stats-Utskottet, i fråga om anläggning af en
chaussé' emellan Westerås och Fahlun. V. 7g3.
N:o 72, lill Rikets Ständer, med förslag till Förordning e-
mot olofliga folksamlingar. III. 54g.
N:o 70, till Rikets S änder, angående Lagtima Riksdagars
återkomst hvart tredje år, samt om föremålen för
Urtima Riksdagar. III. 548.
N:o 74, till Rikets Ständer, angående upphörande af Ko¬
nungens tvänne röster i Högsta Domstolen. III. 693.
N:o 75, till Rikets Ständer, angående upphäfvande af hvad
nu stadgadt är om Iagföi klariogars utfärdande af
Högsta Domstolen. III, 6g3.
Nio 76, till Rikets Ständer, angående beräkningen af trak¬
tamenten för Städernes Mag'stratspersoner och Bor¬
gare, vid Syner och andia förrättningar för Kronans
räkning. IV. 166.
N:o 77, till Rikets Ständer, om val af ett Hemligt Utskott.
IV. 166.
N:o 78, till Rikets Ständer, angående ytterligare afskrif¬
ning af undsattnings-skulderna i Westei bollens och
Norrbottens Län. IV. 166.
N:» 7g, till Rikets Ständer, angående medel för Riddar-
holms-kyi kans iståndsättande. IV. 166.
N:o 80, till Stats-Utskottet, angående verk ställd undersök¬
ning, i afseende på föreslagen förändrad local för
Riks-Archivet och Sundhets-Collrgium. II 161,
Nto 81, till Rikets Ständer, angående bildandet af en Sty¬
relse för Allmänna arbeten. IV. 481, 499*
N;o 82, till Stats-Ul skol let, angående befrielse från den
Götha Canal-Bolag ådömde bevillnings-afgift a Bo¬
lagets vinstmedel för åren 182g till och med i836.
IV. 699.
Nto 83, till Rikets Ständer, angående förändring i Södra
Skånska Infanteri-regementets rotering, i följd af f.
d. Adel-fane-boställenas befrielse från ordinarie ro¬
tering* utgörande. V. 276.
Nto 84> 611 Rikets Ständer, angående rättighet för Entre-
preneuren of Pantlåne-imättningen i Stockholm, att
under ytterligare 10 år begagna en fond, stor 100.000
Rtdr, af allmänna medel. V. 276.
N:o 85, till Rikets Ständer, angående den nya ordinarie
soldat-roteringen i Riket. V. 276.
Nto 86, lill Rikets Ständer, angående jemkning i provinsen
Skånes ordinarie rotering. V. 275,
Nto 87, till Stats-Utskottet, i fråga om eftergift af en, vid
Arbets- och Corrections-inrättningen i Norrköping,
yppad balance. V. t434-
Nto 88, till Stats-Utskottet, om förhöjning i löne-anslagen
för gästgifvarne i Herjeådalen. V. l435.
174
Kongl. Ma/.ts Nådiga Propositioner och Skrifvelse;
N;o 89, tili Rikets Ständer, i anledning al deras hos Kongl,
Maj:t anmälda beslut om Kongl. Numer-Lotteriets
upphörande. V. 275.
N:o 90, till Rikets Ständer, med öfverlemnande al längder
på tillökad ordinarie båtsmans-rotering inom en del
Län. V. 275, 34o.
N;o 91, till Stats-Utskottet, angående en uppkommen brist
i 1839 års anslag till bevärings-manskapets vapen-
öfningar. VI. 116.
N:> 92, till Siats-Utskottet, angående ett årligt anslag af
l5,ooo R:Jr till understöd för de i hufvudstaden för-
lagde garnisons-regementens matimättningar. VI. 64.
N:o g3, till Slats-Utskotlet, angående rotehållarne vid Up¬
lands regemente beviljad befrielse (rån utgörandet
af s. k. klädpenningar enligt knekte-contractet. VII.
584.
N:o g4, till Stats-Utskottet, i fråga om anslag för Cabi-
netts-cassuns behof. VI. 33o—357.
N;o 95, till Stats-Utskottet, angående användandet af de,
till utförande af utvidgade försvars-anstalter i Stock¬
holms skärgård, å mindre creditivet lyftade 5oo,ooo
R;dr. VI. 392.
N:o 96, till Stals-Utskottet, angående ett extra anslag till
befrämjande af göromålens gång inom Kongl. Maj:ts
och Rikets Kammar-Collegium. VI. 327.
N:o 97, till Rikets Ständer, angående den, under namn af
Westerbottens Regementes Hast jägare-sqvadrons-fond,
bildade särskilda cassa. VII. 142.
Nio 98, till Stats-Utskottet, i fråga om accord för Lands-
höfdinge-beställningar. VI. g36.
Nio gg, till Stats-Utskottet, angående de för befästnings¬
arbetenas fortsättande behöfliga medel. VII. 97-
N:o ioo, till Stals-Utskottet, angående ett serskildt anslag
för befrämjande af göromålens behöriga gång inom
Stats-Contoret. VII. 34.
Nio 101, till Stats-Utskottet, angående ett serskildt anslag
för Kongl. Theatern, motsvarande de för denna in¬
rättning i stat uppförda summor, hvilka Rikets Stän¬
der föi klarat böra med 1840 års slut upphöra. VII.
35.
N;o 102, till Stats-Utskottet, angående anslag till avfvodeu
för adjungerade, Ledamöter i Svea och Götha Hof-
Rätt. VII. 35.
N:o io3, till Rikets Ständer, om ändring i 87 §. Regerings-
Formen. VI, 4t2.
N:o 104, till Rikets Ständer, angående Lagmans- och Hä-
radshöfdinge-räntans samt Sterbhus-afgiftens upp¬
hörande, VI. 587.
Nto io5, till Rikets Ständer om Mötespas-evolancens upp¬
hof ande och de deraf bestridda kostnaders öfver-
flyttande på Stats-Verket. VI. 412*
Kongl. Maj.-ls Kådiga Propositioner och Skrivelser;
N:o 106, till Rkels Ständer, angående ändring af 7 §, uti
den emellan Sverige och Norrige afslulade Riksact.
VI. 84i.
Nto 107, till Rikets S änder, angående extra Stats-anslag
lör den al Rikets Ständer begärda Lagberedning.
vii. 44.
Nto [08, lill Riktis Ständer, angående utsättande af vis»
dag för Riksdagens afslutande. VII. 120.
Nto 10g, till Rikets Ständer, angående Inqvarterings-skyl-
dighrten i Slockholm. VII. 3o5.
Nto ilo, till Rikets Ständer, angående af Kongl. Maj;t ge¬
mensamt med Rikets Ständer beslutad förändring i
Mantalspenningarnes beräknande. VII. 3o5.
Nto lii, till Rikets Ständer, angående vilkoren för ned¬
läggande af Noritelje Gevärsfaclori. VII. 435.
N;o 1 12, till Stats-Utskottet, angående en uppstådd brist i
l84<> års andag till Beväringsmanskapets vapenöfnin-
gar. VII. 573.
Nto li3. till Rikets S'änder, angående Mötespassevolancens
upphörande. VII. 585.
Nio 114, till Rikets Ständer, i anledning of deras förnyade
framställning, i frågu om ett förändradt Mvntsyslem.
VII. 57o.
Nio i 15, lill Stats-Utskottet, i anledning af vackt fråga om
beredande af passande local lör Riks-Archivet samt
för uppställandet af Vitterhets-, Historioe- och Anti-
qvitets-Academiens samlingar.
N;o 116, till Rikets Stander, angående de af dera fastställ¬
da, förnyade insti uctioner lör Rikets Ständers Re¬
visorer, i hvad som rörer dessas befattning med Stats¬
verket, samt vid granskningen of Rt ksgälds-Conto-
rets tillstånd och förvaltning, VII. 670.
Nio 117, till Rikets Ständer, angående Taxa å Expeditions¬
lösen i Rikets Ständers Bank, samt dertill hörande
Discont-Verk och Låne-Contor. VII. 670.
Nio 118. till Rikets Ständer, angående Nummer lotteri-
inrättningens upphöiaode och de dermed samman¬
hang egande ämnen. VII. 5g5.
Kongl■ Maj:ls Nådiga Svar;
,, i anledning af åtskilliga utaf Rikets Ständer vid in¬
nevarande Rik-dag antagne Grundlags-förändringar.
II. 73i. VII. 556
„ i anledning af åtskilliga utaf Rikets Ständer vid in¬
nevarande Riksdag aulagne Laglöiändringar. VII.
635, 660.
Konow, Major, pension åt. Stats-Ulskottels Utlåtande Nio
176
»
l3o, II. 1081; Expeditions-Utskottets Förslag till un*
derdånig Skrifvelse N:o 28, lil. 388.
Konstridare, utländske, om förbud för dem alt ki ingress i
Riket. Allmänna Besvärs- och Economi-Ulskottets
Ullålande N.'o 12, II. 204.
Konunga-grafvarne i Wreta och Warnhems Kloster, anslag
till deras reparation, (Se Anslag för en gång, li.) )
Kopparmynt, om uppsmällning af Bankens fö1 råd af gam-
ma|i. Banco-Uiskottets Utlåtande Nto 7, II 76—80.
Kopparräntan och Slagskatten, angående beräkningen deraf
bland Stats-Verkets inkomster. Stats-Utskottets Ut¬
låtande N:o 64, 7 punkten, II. 843. (Se vidare Siats-
Verket, dess inkomster.)
Kortspel, om stämpling deraf. Bevilinings-Uiskottets Utlå¬
tande Nto 32, V. 1156. — Svar på ålerremiss. Sam¬
ma Utskotts Utlåtande Nto 37, VI. l56.
Kuopio Läns Lazarett, om Seraphimer-Ordens-Giliels skuld
dertill. (Se Anmälan 46.)
Kreaturj om skäipt ansvar för ohägn af betande. Lag- samt
Allmänna Besvärs- och Economi-Uiskottens Utlå¬
tande Nto 32, VI. 468-
Krigs- Academien, angående anslag dertill. Stats Utskottens
Utlåtande Nto 44’ IO punkten, II. 49a (Se vidare
Hufvud-Titel 3tdje.)
Krigs-Artiklarne, om tillägg lill 2 Gap. 27 röiande ansvar
för befälhafvare, som nekai till utgifne ordres. Lag-
samt Allmänna Besvärs-och Economi-Utskollens Ut¬
låtande N;o 47, VII. 16S; Expeditions-Utskottets För¬
slag lill underdånig Skrifvelse Nto 314» VII. 337.
,, om förändring i 96 §. t4 Gap., angående fördelning
af böter. Lag- saint Allmänna Besvärs- och Eco-
nomi-Utskotlens Utlåtande N;o4°, VI. 4&4 > Expe¬
ditions-Utskottets Förslag till underdånig Sk 1 ifveise
Nto 2 76, VI. 845.
Krigs-Cassören, om förbättring i hans inkomster. Stats-Ut-
skoltets Ullålande Nto 108, II. ioo5.
Krigs-Collegium, dess löne-reglering. (Se Anslag 22 1/2, Huf¬
vud-Titel 3:dje.)
,, dess Departementer, anslag till dem. (Se Hufvud-
Titel 3td|e, Anslag 29)
,, om tillkomsten och förvaltningen af åtskillige under
delsaramas disposition ställde fonder och medel. Stats-
Ulskottets Utlåtande Nto 207, IV. 177.
„ om bristande verkställighet af contract emellan Col-
legium och leverantörer. (Se Anmälan 117.)
Krigs-Fiscalen, om upphörande af hans beroende utaf Kongl,
Ki igs-Hol-Rätten. Allmänna Besvärs- och Economi-
Ulskottets Betänkande N;o 65, III. 744-
Krigs-fond, om bildande deraf genom upplänade medels in¬
177
sättande i enskilda Ränker och Uypotheks-iinrätlnin-
gar. Stats-Utskottets Utlåtande Nto 5r, II. 23g.
Krigs-Hof-Rällen, angående anslag dertill.-Stats-Utskottets Ut¬
låtande Nto 44> 2 punkten, II. 488. -n- Svar på återre¬
miss. Stats-Utskottets Utlåtande Nto 202, IV. 206-
(Se vidare Hof-Rält, Anmälan 197.)
Krigsmanskap, (Se Soldat.)
Krigs-Ratt, om rese- och tractaments-penningar till Leda-
möterne för en i Hernösand hållen. (Se Anmälan
•89)
Krigs-Rälts Ledamöter, angående deras ansvar för felagtiga
domslut. Lag-Utskottets Utlåtande Nto i54, V. iig5.
Kronans hus och byggnader i landsorlerne, anslag elei till.
.(Se Hufvud-Titel 8:de, Anslag 440
Ärono-allmänningar, om ingående till heuiinans-egat e i stäl¬
let för (ill Kronan af den skatt, som erlägges för
vissa odlings-lägenheter, upptagne derå. (Se Stats¬
verket, dess inkomster.)
Kronobergs Län, om förändradt beräkningssä!t för roterings-
hjelpens utgörande derstädes. Stats- samt Allmänna
Besväis- och Economi-Utskottens Utlåtande Nto 18.
IV. 614.
Kronobetjente, om belöning till dem för nit vid tjufveriers
hämmande. Stals- och Lag-Utskottens Utlåtande Nto
117, VI. 125.
Kronobref, om skyldighet för säterier och boställen att fort¬
skaffa sådana. Allmänna Besvärs- och Economi-Ut-
skottets Betänkande N;o 34, lil. 254.
Kronobref bärings--kyldigheten, om lindi ine deri. Stats-samt
Allmänna Besvärs- och Eeonomi-Uiskoltens Utlåtan¬
de Nto 108, VI. 38. — Svar pi återremLss. Stats-
samt Allmänna Besvärs- och Ecopomi-Utskottens
Utlåtande Nto i55, VII. 119,
Kronofisken, om Lappames och ny byggm nes i Jemtlands
Län rätt till begagnande deraf. Stats-Utskottets Ut¬
låtande Nto 136, lil. 240. — Svar på återremiss.
Stats-Utskottets Utlåtande Nto 291, IV. 69g.
,, om de större laxfiskenas begagnande, oell angående
Klabböle laxfiske i Umeå eif, Stats-Utskottets Ut¬
låtande Nto 136, III. 24o- — Svar på återremiss.
Stats-Utskottets Utlåtande N;o 291, IV. 689.
„ om deras försäljning till den -.högstbjudande under
skattemannarätt. Stats-Utskottets Utlåtande Nto i36,
lil. 240. Svar på återremiss. Stats-Utskottets
Utlåtunde Nto 291, IV. 689.
„ tom optionsrätt lill inlösen deraf. Stats-Utskottets
Utlåtande Nto 136, lil. 240. — Svar pä återremiss.
Stals-Utskoitets Utlåtande Nto 291, IV.'689.
,, 0111 de sämres afförande ur Kronorakenskapei ne. Stats-
Regist. öfv. [torg.-St. Prot. vid Riksd, 1840, 1841- 12
17$
Utskottets Uilatande N:o l36, III. 240. — Svar på
äterremiss. Stats-Utskotlets Utlåtande N:o 291, IV.
6$9‘
Kronofogdar och Häradsskrifvare, om löneförhöjning för åt—
skillige i Skåne. (Se Löneföi höjning.) ^
Kronohemman, om tvänne sådanes i Stockholms Län anslåen¬
de till boställen åt Landlstats-tjenstemän. Kongl.
Majlis Nådiga Proposition, I. 296, 34$. Stats-Ut¬
skotlets Utlåtande N:o 124. II. 1081. — Svar på
äterremiss. Stats-Utskottels Utlåtande N:o igt, III.
557; Expeditions-Utskottets Förslag till underdånig
Skttfvelse N:o 37, III. 611.
,, och kungsgårdar, förändring i vilkoren för deras ut¬
arrenderande. Stats-Utskottets Utlåtande N:o 166,
III. 354. — Svar på ålerremiss. Stats-Utskottets
Utlåtande N:o 268, IV. 446'
„ deras försäljning till skatte. Stats-Utskotlets Utlå¬
tande N:o 23, 1. 8t5.
,, (Se Byggnads-Oi dning.)
„ om dispositionsrätten deraf i Halland, m. m. Stats-
samt Allmänna Besvärs- och Economi-Utskottens Ut¬
låtande N:o 44) V. 189
„ om dispositionsrätten deraf samt af Annex-, Mensal-
och Stomhemman i Skåne, Halland, Bekinge och
Bohus Län. Stats- samt Allmänna Besvärs- och E-
conomi-Utskottens Utlåtande N:o 4^. V. 189. —
Svar på återiemiss. Samma Utskotts Utlåtande N:o
168, VII. 133.
Kr ono-hospitalet i Götheborg, ersättning till det för förlorad
centonal. Stats-Utskottets Utlåtande N:o 482, VII,
*95-
Kronolägenheter, om ändring i föreskrifterne, angående ular-
rendering af dem. Stats- samt Allmänna Besvärs-
och Economi-Utskottens Utlåtande N;o 28, IV. 856.
,, om åtskilliges försäljning. Stats- Utskottets Utlåtan¬
de N:o 137, III. 240; Expeditions-Utskottets Förslag
till underdånig Skrifvelse N:o 223, VI. 220.
Kronomagaziner. (Se Hufvud-Titel 2:dra.)
Kronoparken Rädaäs, utsyning derå. (Se Rådaås.)
,. Halle och Hunnebergs, utsyning derå. (Se Halle och
Hunneberg.)
Kronoparker och skogar, om föreskrift, att de, som blifvit
af Kongl. Majit och Kionan afyttrade, icke må styc¬
kas i mindre lotter, än de blifvit af Kongl. Majit och
Kronan försålde. Lag- samt Allmanna Besvärs- och
Economi-Utskottens Utlåtande N;o 76, VII. 49$>
Expeditions-Utskottets Förslag till underdånig Skrif¬
velse N:o 354) VII. 562.
„ på Öland, om tillämpning derå af Kongl. Förordnin¬
gen om jordafsöndring. Lag- samt Allmänna Be-
*79
s>äts- och Economi-Utskcfttens Utlåtande N;o 55,
VII. i4o. — Svar på ålerremiss. Samma Utskotts
U låtande N;o 70, VII. 44°-
Kronosäteriet Ollestad, dess anslående till boställe åt Dom-
halvanden i Alis m. fl. Häraders Domsaga. Slats-
Uiskotlets Utlåtande N:o 123, II. 1081.
Kronotionde, oro densammas levererande eller lösande med
penningar. Stats-Utskottets Utlåtande N:o 170, III.
675—6o3. — Svar på återiemiss. Stats-Utskottets
Utlåtande N;o 326, V. 5i6. — Sammanjemknings-
förslag och Voterings-propoutioner. Memotialet N:o
375, V. 1376.
,, i sju socknar af Helsingland, fastställande deraf till
samma belopp som år 1789. Stats-Utskottets Ut¬
låtande N:o 185, III. 611. — Svar på ålerremiss.
Utlåtandet N:o 329, V. 5y5.
Kronotionde-lösen efter bestämda pris. Stats-Utskottets Utlå¬
tande, angående Stats-Verkets inkomster Nto 64, 4
punkten, II. 843. — Svar på äterremiss. Utlåtan¬
det N:o 226, IV. 315.
Kronotionde-spanmål, om rättighet för skattskyldige inom
Ö ands norra Mot, att uti Borgholms Kror.o-maga-
zin få leverera densamma. Stats-Utskottets Utlåtan¬
de N:o 178, lil. 520. — Svar på äterremiss. Ut¬
låtandet N:o 328, V. 5g5.
,, Stats-Utskottets Utlåtande, angående Stats-Vei kets
inkomster N:o 64, 3 punkten, II. 843. — Svar på
ålerremiss. Stats-Utskottets Utlåtande Nto 226, IV.
3l5. (Se vidare Stats-Vei kel, dess inkomster.)
Kronolorps anläggning å Kronobetera i Skåne, m. m. Slats-
.aint Allmänna Besvärs- och Economi-Utskottens Ut¬
låtande N;o i85, VII. 214.
Kronprinsens Hussar-Regemente. (Se Hufvud-Titel 3;dje, An¬
slag 26.)
Kronprinsens Stall-stat, om tjenlig local för densamma. Stais-
Ut'kottets Utlåtande N;o 587, VII. 655. — Svar på
ålerremiss. Stals-Utakottets Utlåtande N:o5gi, VII.
672.
Kronprinsessans liandpcnningar. (Se Hufvud-Titel usta.)
Krut, 0111 användandet af medel, som influtit för försåIdt.
(Se Anmälan 98.)
om en transport deraf. (Se Anmälan 171.)
Krutfbrsäljnings-expedilion lill Medelhafvet. (Se Anmälan
100.)
Kruthuset pi Ridön i Mälaren. (Se Anmälan 96.)
Krutmeijer, dess ansökning om befrielse från ersättningsskyl¬
dighet till Kronan lör dess förlust genom senare ut-
anenderiog af hemmanet Rinkeby. Stats-Utskottets
Utlåtande N:o 97, II. 988; Expeditions-Utskottets
Förslag till underdånig Skrifvelse Nto iS, III. 388.
18o
Krutmeijer, oin lätt til! uppbäiande a! en Kammardräng»
lön. (Se Anmälan ig5.)
Krut- och Salpeter-försäPjningsmedel, beräknande deraf bland
Stats-Verkets inkomster. Slätts-Utskottets Utlåtande
Wto 64, 22 punkten, II. 884.
Krutproberingen vid Fliserud och Torsebo krutbruk. (Se
Anmälan 2i.)
Kungsgårdars försäljning, angående. Stats-Utsköttets Utlå¬
tande N:o 137, lil. 24°-
Kungsgården Halltorps återvinnande lill Kronan. Slats-Ut-
skottets Utlåtande Nio i35, lil- 23g. — Svar på å-
lerremiss. Stats-Utskotlels Utlåtande Nio- 266, IV.
446.
Kurhus. (Se Cuihus.)
Kungsölirs Slott. (Se Hufvud-Tdel rMa.j
Kungörelser, om deras publicerande i kyrkorna. Lag-Utskot¬
tets Utlåtande N;o 28, II. 797.
„ om tryckning af Konungens Befallningshafvande?. (Se
ti yckning.)
Kustbevakare, angående förändring i föreskrifPen om deras
rättighet till visitation i öppen *jö eller vid inlop¬
pen till Svenska hamnar. Motion, l. 44°’ 584-
Kyrka i Wei mlands finnbygd, anslag dertill. (Se Anslag
för en gång, 7r).)
Kyrkohemman i Halland, angående dispositions- och jorde-
gande-rätten lill desamma. Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Economi-Utskotlens Utlåtande Nio 44>
V. r8g; Expedilions-Uukottets Förslag till under¬
dånig Skrifvelse Nio l5g, V. 125g,
Kyrkolagen, om ändring deruti i fråga om Klockares tillsät¬
tande, m. m. Lag-Utskoftets Utlåtande Nio i83,
VII. 161.
,, om ändring i 2 Cap. i3 5- Lflg-Utskotlets Betänkan¬
de N;o 17, II. 109.
„ om ändring i g och 10 Cap. Lag-Utskottets Utlå-
N:o 161, V. i4o4-
Kyrkomedel, om inskränkning i användandet deraf. Allmän¬
na Besvärs- och Economi-Utskollets Betänkande Nio
58, lil. 453.
,, om användande af öfverskott till undervisningens be¬
fi ämjande. Allmänna Besvärs- och Economi-Utskot-
tels Betänkande Nio 82, IV. 42&
Kyrkoplikt, om a (skaffande af den uppenbara. Motion, I.
338. Lag-Utskottets Betänkande Nio 26, II. 797,—
Svar på åierremiss, Lag-Utskottets Utlåtande N;o
70, III. 70g. — Sammanjemknings-försleg och Vote-
rings-pi oposition. Memorialet Nio 120, IV. 852. —
Inbjudning, V. 20. — Ytterligare i ämnet. Memo¬
rialet N;o 146, V. 777; Expedilions-Utskottets För¬
lag till underdånig Skrifvelse Nio t5t, V. n32.
181
Kyrkors underhåll. (Se Anslag för en gåt)gr h).)
Kyrko-Råd. (Se Sock en-stämmor.)
Kyrkotionde i Skåne, om lösen deraf. Allmänna'Besvärs- och
Econorni-Utskottets Ulifätande N;o go-., IV. 421.
Kållands Härads invånare, om utsyning på krono-parken Rå¬
daås. (Se Rädaås.)
,, RotebaMare, om ersättning- för vagrad1 utsyning å kro-
nopai ken Rådaäs. Stats-Utskoltets Utlåtande Nio
281, IV. 5g4.
Kårbölevägen. (Se Väg emellan Jemtland och Wermland.)
Kämners-Rätter, om deras upphäfvande. Motioner, I. 8t,
102, 431. Lag-Utskottet? Betänkande Nio 56, III.
533. — Svar pa åteiremiss. Lag-Utskottets Utlå¬
tande Nio 110, IV. 627; Expedilions-Ulsjsrrtte.ts För¬
slag lill underdåniga Skrifvelse!- N:o n4r V. 5r och
N:o 14g, V. io55.
,, om tei kställighel af deias domslu'. Lag-Ulsko>ttets
Betänkande Nio 5y, III. 55i, IV. 652.
Känsö, anslag för dervarande Qua ranta t nes-i-o rättning. (Sé
Handel.- och Sjöfart-s-fonden.)
Köpings-privilegier för Fiskelägena Fjällbacka med Rydhol¬
men och Grebbestad i Bohus Län. Motion, I. 438,
564. Allmänna Besvärs och Economi-Utskotlets Be¬
tänkande K:o 53, III. 555.
„ för Trelleborgs by. Allmänna Besvärs- och Econorai-
Ulskottels Utlåtande N;o 74, III. 738. — Svar på
åierremiss. Samma Utskotts Utlåtande Nio
VII. 447.
Köpmannavaror, angående upphäfvande af 1 artighet för en¬
skilda personer, alf försälja sådana uti öppen bod på
landet. Motion, I. 4^4, 562.
L.
Lag för enskilda Banker. (Se Banker.)
„ ny Civil- och Criminal-, om antagande af förslag der¬
till. Kongl. M.ijjts Nådiga Skrifvelse, II. 114, i4°—
l5r. Lag-Utskottets Utlåtande N:o r4t», V. 762.—
Svar på åt er-rem iss. Samma Utskotts Utlåtande N;o
175, VI. i65; Expeditions -Utskottets Förslag till
underdånig Skrifvelse N;o 249, VI. 468.
Laga försvar, om ändring af Författningarne derom. Lag-
samt Allmänna Besvärs- och Economi-Utskotlens U t-
fåtande Ni» 56, VII. 197.
Lag-beredning för granskning af nya Lagförslagen, om or¬
ganisation deraf. Lag-Utskottets Utlåtande Nio 142,
V. 762 — Svar på återremiss. Samma Utskoils
Utlåtande N:o iy5, VI. i65.
Lag-beredning, otn anslag till densamma. Kongl. Maj: ts Nå¬
diga Proposition, VII. 44- Slats-Ulskottets Utlå¬
tande N;o 5o8, VII. föö. — Reservation, VII. 49°-
— Svar på återremiss, Stats-Utskoltets Utlåtande
N:o 55l, VII. 573; Expeditions-Ulskottets Förslag
till undeidånig Skrifvelse N:o 382, VII. 622.
„ för granskning af nya Lag-förslagen. Motion, att Herr
Expedilions-Sccreteraren m. m. Ricbet t samt Herr
Advocat-Fiscalen m. ro. Staaf måtte anmodas der¬
uti inträda, III. 104.
Lagerberg, Commendeur-Capilaioe. (Se Anmälan 58.)
Lagerbjelke, Amiral. (Se Anmälan 196.)
Lagercrantz, Assessor, bans ansökan om prolongation å ai-
rendet af Bai karby hemman. (Se Arrende.)
Lagerheim, Canzli-Råd. (Se Anmälan 57, 8g, 166)
Lagerlöf, A. H. (Se Eftergift.)
Lagerqvist. (Se Riksdags-fullmägtig.)
Lagfart, serskildt för hvarje öfverlåtelse af inköpt fast egen¬
dom, om ändring i föreskriflerne derom. Lag-Ut-
skollets Utlåtande N;o 118, IV. 85i.
,, om fördelning af böter lör försummad. Lag-Utskot¬
tets Utlåtande N:o I ig, IV. 852; Expeditions-Ut-
skoltets Förslag till underdånig Skrifve! e N:o 117,
V. 5r.
„ (Se Atkorosthandlingar.)
„ och börd, angående ändring i Kongl. Förordningen den
l3 Juni 1800. Motion, III. 388. Lag-Utskottets
Utlåtande N:o 80, IV. 328.
Lagförklaringar, om upphäfvande af hvad som finnes stad¬
gadt angående desammas utfärdande af Högsta Dom¬
stolen. Kongl. Majlis Nådiga Proposition, III. 6g3.
Constitutions-Utskottets Memorial Nio 54, V.
Expeditions-Ulskottets Förslag till underdånig Skrif¬
velse N:o 260, VI. 567.
Lagförslagen. (Se Lag.)
Lagförändringar, om förslag dertill, i händelse en ny gemen¬
sam mynt- och täkne-enhet komme att bestämmas.
(Se Myntsystem.)
Lagmans-Rälter, om deras upphörande. Motion, I. 431. Lag-
Utskoltets Betänkande N:o 56, lil. 533—546. — Svar
på återremiss. Lag-Utskottets Utlåtande N:o 110,
IV. 627; Expeditions-Ulskottets Förslag till under¬
dånig Skrifvelse N:o n4, V. 5l.
,, örn förändring i tiden för deras sammanträden. Lag-
Ulskottets Betänkande N;o 5j, III. 55l, IV. 652. —
Svar på återremiss. Lag-Utskottets Utlåtande N:o
110, IV. 627; Expeditions-Ulskottets Förslag till
underdånig Skrifvelse N:o i49> V. io55.
• 83
Lagmans- och Häradshöfdinge-räntan, angående dess beräk¬
ning bland Stats-Ve 1 kets inkomster. Motion, I. 4^9-
Slais-Utskotlets Utlåtande N:o 64, l3 punkten, II,
85g—87g. — Svar på återremiss. Slats-Utskotlets
Utlåtande N:o 226, IV. 3ig—326.
„ om desammas upphörande. Stats-Utskoltets Utlåtan¬
de N:o 64, Litt. H, II. 85g—879. — Svar på åter-
reroiss. Slals-Utskottets .Utlåtande N:o 226, IV. 3lg
—326. — Volei ings-proposilion. Stats-Utskoltets
Utlåtande N;o 3o2, IV. 785, 790; Expeditions-Ut-
skottets Förslag till underdåniga Skrifveher N:o 142
V. 782 och N:o 157, V. 1133. — Kongl. Majlis Nå¬
diga Svar. VI. 587.
Lagsökningsmäl. (Se Magistrat.)
Lag-TJtskotlet, angående val af Ledamöter deruti. I. 64.
I.ag-U Iskottets Belänkanden, Memorial och Utlåtanden:
,, N:o 1, angående skyldighet för Nämndemän att i
Skjutsnings-besväret deltaga. I. 791.
,, N:o 2, i anledning af verkställd granskning utaf Ri¬
kets Ständers Justitia Ombudsmans afgifne Embets¬
berättelse!' och allmänna redogörelse, äfvensom af
bans Embels-Diarier och Registratur för den lid,
som sedan sista Riksdags början föiflutit. I. 791—8t2.
„ N:o 3, med återlemnando af en väckt motion, angåen¬
de föreskrifter för Kohlmätningen. I. 8t3.
,, N:o 4, med anhållan, att utom det arfvode, sorn till¬
kommer en Cancellist i samma Utskott, ett Nolaiie-
arfvode måtte Utskottet beviljas samt från och med
den 5 Mars 1840 utgå, ra, no. I. 813.
,, N:o 5, i anledning af väckt fråga om ändring i sättet
för Nämndemäns väljande. II. g4-
,, N:o 6, angående charlet ing af handlingar i Concurser.
H. 94.
„ N'.o 7, om ändring i Kongl. Förordningen den 20
December 1825, angående besigtningar å varor, som
lefvereras för Landt- eller Sjöföi svarets behof. II.
g4, 128 — 131.
,, N:o 8, angående förändrade föreskrifter i afseende på
Chartae-Sigillatas-afgiftens beräknande. II. g4-
,, N:o 9, angående förändrade grunder för Tulls erläg¬
gande vid skattlagde Tullmjölqvarnar, II. 94.
„ N:o 10, oro behofvet af föt eskrilter, angående Recry-
ters antagande. II. g4-
,, N:o 11, om ändring i Fötfattningarne, angående hem-
mans-förmedltng. II. g4.,
„ N:o 12, oro rättighet för Brand'tods-Comraitte'en in¬
om Luggude Härad, all utmätningsvis uttaga Brand-
stods-afgiften. II. g5,
„ N:o i3, om inskränkning i Gårdfarihandlandes rättig¬
het alt utbekomma fordringar för borgade varor. II. g5.
*84
Lag-Utskottets Betänkanden, Memorial och Utlåtanden:
,, N:o i4 angående Herr L. J. Hjertås motion, om rät¬
tighet- för parter, att deras till Domstolen ingifne
handlingar återbekomma. II. g5—98.
„ N:o 15, om föreskrifter i afseende på lån ur Rikets
Ständers Bank och andra allmänna Cassör. II, 98.
„ Nio 16, om upphäfvande af Lagens stadganden, an¬
gående qvabfjcerade dödsstraff. II. 98—10g.
,, N:o 17, angående ändring i 2 Cap. 13 §. Kyrko-Lagen.
II. 109.
„ N:o t8, om grunderne för Frälseräntans utgörande.
II. i3i.
„ N;o 19, om ändring i Tullförfattningarne. II. i3i.
„ N:o 20, om Lands- och Stads-Fiscalers till- och af-
sättande. II. (32,
„ Nio 21, om en ny Consuls-stadga. II. i32.
„ N;o 22, om tillägg till 17 Cap. 32 §. Rättegångs-Bal-
ken och Kongl. Förordningen den 20 Januarii 1779.
II. i32—138.
,, N;o a3, om ändring i 8 Gap. 7 §. Ärfda-Balken. II. 138.
,, N:o 24> öfver väckt motion om ändring i 7 Cap. 1 §.
Jorda-Balken. IL 167—172.
„ Nio 25, i anledning af väckt fråga om upphörande af
spö- och ris-straff för vissa brott, m. m. II. 187—202.
,, N;o 26, i anledning af vackt fråga om den uppenbara
Kyi kopliktens afskaffande. II. 797.
„ jN;o 27, i anledning af väckta motioner om skärpning
i straffen för andra, tredje och fjerde resan stöld.
IL 797-
„ N;o 28, i anledning af väckt fråga om förändrade
föreskrifter i afseende på Kungörelsers publicerande
i Kyrkorna. II. 797.
,, Nio 29, i anledning af väckt motion derom, att egen¬
dom, som utaf egare blifvit öfvergifven, må af den¬
nes närmaste skyldemän i besittning tagas. II. 797.
,, Nio 3o, i anledning af väckt fråga derom, alt enskild
eganderätt bör vika för allmänna ändamål. II. 799
—820.
,, Nio.äi, i anledning af väckt fråga derom, att böter
och vitén, grundade på del myntvärde, att Tre Da¬
ler Silfverroynt svaia emot nu gällande t Ridr Specie
i Silfver, böra vid delta värde och beiäkningssätt
hib hållas. II. 820.
„ Nio 32, i anledning af vackt motion om ändring i 47
Cap. Missgernings-Balken. II. 820.
,, JN:o 33, i anledning af väckt fråga om upphäfvande
af Kongl. Brefvet den 3 Juni 1752, angående Hof-
Rätterna lemnad tillåtelse att 1 dråpmål domina till
lottkastning, då ej utrönas kan, hvilken af flere per¬
soner varit den dödes baneman. II. 820.
185
-Utskottets Betänkandet), Memorial och Utlåtanden:
N;o 34, i anledning af väckt motion, angående de 1 ät—
tigheter, som böra fosterbarn tillkomma. II. 820.
N;o 35, i anledning af väckta motioner, angående de
så kallade Undantags-Conlractei s intecknande, II,
820—82g.
Nio 36, i anledning af anmärkningar vid Utskottets
Betänkande Nio 2, angående verkställd granskning af
Rikets Ständers Justilius Ombudsmans afgifna Embets-
redogörelse. II. 792.
Nio 37, i anledning af väckt fiåga örn upphäfvande
af Kongl. Förordningen den 16 Juli 1776, angående
straff för enskilde tjenare, bönder eller torpare, som
försåtligen våldför husbondefolket. II. 792.
Nio 38, i anledning af väckt fråga om Stockstraffets
upphörande. II. 793—796.
N:o 39, i anledning af väckt fråga om afskaffande af
offentlig afbön. II. 796.
N:o 4°, * anledning af vackt fråga om ändring i t6
Cap. 7 5. Joida-Balken, och upphäfvande af 8 §. i
samma Gap. och Balk. II. göo—g52.
Nio 4*, i anledning af väckt fråga om ändring i 5
Cap. 4 §• Straff-Balken. II. lo34—io38.
Nio 42, öfver väckta motioner om Förliknings-Com-
mittecrs inrättande. II. io38—io4o.
N;o 43, i anledning af väckt motion, dels om rättig¬
het för parter vid Härads-Rätt, att före Tingets bör¬
jan erhålla underrättelse om dagen, då dem röran¬
de inål skola till handläggning förekomma, dels ock
all föreskrifterne om tiden för vads erläggande och
besvärs anförande emot Härads-Rälts beslut måtte
ändras. II. io^o.
Nio 44’ ' anledning af väckt fråga om förtydligande
of 4t Gap. 2 §. Missgernings-Balken. II. io63—1066.
Nio 45, i anledning af väckta motioner om ändring
och förklaring i vissa delar af 12 Cap. Rättegångs-
Balken. II. 1066.
Nio 46, i anledning af väckta motioner om ändring i
24 Capitlet 8 §., 34 Cap. samt 35 Gap. 1 §. Miss¬
gernings-Balken. II. 1066.
Nio 47> öfver väckt motion om ansvarsstadgande för
inslående af fenster. II. 1066.
Nio 48, öfver väckta motioner om åtskilliga ändrin¬
gar i Concurs-Lagen. II. 1070—1076.
Nio 49, < anledning af väckt motion om förändring af
Rättrgångstimman vid Härads-, Bergs-Tings- och
Syne-Rätter. II. 1078.
Nio 5o, i anledning af vackla motioner om ändring i
I 2<f
i86
17 Cap. 2 §. Rättegångs-Balken och de dervid gjor-
da tillagg. II. 1078.
Lag-V'tskoltets Belänkandet!, Memoria! och Ullåtanden:
,, Nto 5i, i anledning af vackt motion om andi ing i 18,
ig, 20 och 23 Cap. Missgernings-Balken. III. 342,
„ Nto 52, i anledning af väckta motioner, rörande dels
ändring i 12 §. af Kongl. Förordningen den |3 Juli
1818, angående inteckning i fast egendom, sarntinil
gällande föreskrifter om panträtt i lösören, dels att
intecknad jord ej må genom afsöndring till sitt vär¬
de förminskas, dels ock att inteckning må kunna i
fartyg erhållas lil. 342.
„ Nto 53, i anledning af väckt motion oin ändring i i3
§. af Kongl. Förordningen den i3 Juli 1818, angå¬
ende inteckning i fast egendom, III. 342.
„ Nto 54, i anledning af väckta motioner om inskränk¬
ning i det nu föreskrifna domföra antal Nämndemän.
III. 533.
N;o 55, i anledning of väckt motion om upphäfvan-
de af allmänna Lagens stadgande i 2.5 Cap. 7, II
och 16 §§. Rättegångs-Balken, angående Summa ap-
pellabilis, III. 533, 54g—55r. IV. 652.
„ Nto 56, öfver väckta motioner om upphäfvande af
Kämners-Rätter, Lagraans-Rätter och Riddare-Syne-
Rätter, saint om ändring och upphäfvande af åtskil¬
liga Lagens rum, lönande Rättegångsordningen. III.
533—546
„ Nto 57, öfver väckta motioner om vei kställighet af
Härads- och Kämner—Rä'ters bedut, samt om för¬
ändring af tiden för Lagmans-Rätternes sammanträ¬
den. lil. 551. IV. 652.
,, N:o 58, i anledning af v^ckt motion om ändring i 6
Cap. 5 § Rättegångs-Balken samt Kongl. Förord¬
ningen om Stockholms Stads Styrelse afden 12 De¬
cember 1672. III. 385, 552, IV. 652.
,, N:o 59, öfver väckta-motioner om upphäfvande afen
del serskilda Domstolar. III. 385.
,, N:o 60, i anledning af återremiss af åtskillige från
"Utskotten algilne Betånkanden, III. 385.
,, N;o 61, i anledning af väckt motion om förbud emot
utgilvande al skuldsedlar, ställde till innehafvaren,
m. m. III. 386
,, N:o 62, i anledning af väckt motion, om föreskrifts
meddelande, huru förhållas bör med Ordförande¬
skapet i Domstolar, sora bestå af lagfarne och icke
lagfarne Ledamöter. III. 45i.
,, Nto 63, i anledning af anmärkningar emot samma Ut¬
skotts Betänkande N:o 2.5, i fråga om upphörande
af Spö- och Risstraff för vissa brott. III. 386.
„ Nto 64, i anledning af gjorde antnäi knuigar emot Be¬
tänkandet N:o 14, öfver väckt motion om rättighet
föi parter, att till Domstol ingifna handlingar åter¬
bekomma. III. 453.
Utskottets Betankanden, Memorial och Utlåtanden:
N:o 65, i anledning af väckt motion om ändring i 23
Cap. 5 §. Rättegångs-Balken, lil. 453.
Nto 66, i anledning af väckt fråsta om förtydligande
af r Cap. 2 §. Straff Balken, och Kongl. Brefvet den
25 September 1777. lil 453.
Nto 67, i anledning af väckta motioner om åtgärders
vidtagande för att befordra skyndsamhet vid ären-
ders handläggning i Rättegångsverken. III. 553.
Nto 68, öfver gjorde anmäl kningar vid Utskottets Be¬
tänkande Nto 4o, i anledning af väckt fråga om än¬
dring i 16 Cap. 7 §. Jorda-BaIken och upphäfvan¬
de af 8 §. 1 samma Cap. och Balk. III. 618.
Nto 69, i anbdning af anmärkning vid Betänkandet
Nto 38, om Stockstraffets upphörande. III. 707.
Nto 70, i anledning af gjorde anmärkningar vid Be¬
tänkandet N;o 26, angående den uppenbara Kyrko-
pliklens upphörande, lil, 709.
Nto 71, i anledning af gjorde anmärkningar vid Be¬
tänkandet Nto 16, om upphäfvande af qvalificerade
dödsstraff, lil. 709—716.
Nto 72, i anledning af återremiss af Utskottets 2tne
Belänkanden. III, 698.
Nto 73. i anledning af vackt motion om ändring i 23
C ip 4 §• Ät fda-Balken. IV. 327.
Nto 74. i anledning af återremiss å Utlåtandet N;o3t,
öfver vackt fråga derom, att böter och vitén, grun¬
dade på det myntväsende, att tre Daler Silfverroynt,
svarande emot nu gällande I Rtdr Specie, bö a vid
detta värde och beräkningssätt bibehållas. IV. 307.
Nto 75, öfver gjorde anmärkningar vid Utskottets Be¬
tänkande Nto 44, i anledning af väckt fråga om för¬
tydligande af 2 §. 4t Cap. Missgernings-Balken. IV.
327.
Nto 76, i anledning af gjorde anmärkningar vid Ut¬
skottets Betänkande Nto 46, öfver väckt motion om
ändring i 24 Cap. 8 §., 34 Cap. samt 35 Cap. 1 §.
Missgernings-Balken. IV. 307.
Nto 77, i anledning af återremiss utaf Utskottets Be¬
tänkande Nto 47 > olver väckt motion om ansvars
stadgande för inslående af fenster. IV. 328.
Nto 78, i anledning af gjorde anmärkningar vid Ut¬
skottets Betänkande Nto 48, öfver väckta motioner
om åtskilliga ändringar i Concurs-Lagen. IV. 328.
Nto 79, i anledning af återremiss utaf Utskottets Be¬
tänkande Nto 5o, öfver väckta motioner om andrin-
i88
gar i 17 Cap. 2 §. Rältegångs-Balken och de deruti
„ gjorda tillagg. IV. 307.
Lag-Utskottets Belänkanden, Memorial och Utlåtanden :
Wto 80, deisi anledning af ei hållna ålerremisser å Ut¬
skottets Utlåtande Wto 53, rörande väckt motion om
upphäfvande eller ändring af i3 §. i Kongl. Förord¬
ningen den 13 Julii 1818, angående inteckning i fast
egendom, dels öfver de i sammanhang med ålerre-
misserne framställda förslag till ändring af 4 Cap,
4 §• Jorda-Balken och Kongl. Förordningen den l3
Junii 1800, 1 fråga om lagfart och börd samt städ¬
sel och lego af jord på landet. IV. 328.
,, N:o 81, angående Förmyndare-Kamrars inrättande i
städei ne och på landet, och om ändring i Lagens
stadgande, angående de Tysta förmånsrätterne. IV.
375—39T
„ Wto 82, 1 anledning af anmärkningar emot Utskottets
Betänkande N;o 3o, öfver väckt fråga derom, att en¬
skild eganderätt bör vika för allmänna ändamål. IV.
4oo.
,, N:o 83, i anledning af anmärkningar vid Utskottets
Utlåtande N:o 22, öfver väckt fråga om tillägg till
17 Gup. 23 §. Rättegångs-Brlken, sådan den lyder i
Kongl. Förordningen den 20 Januari! 1779. IV 400,
,, N:o 84, i anledning af väckt motion om förklarings
meddelande, angående rätta grunden för förvandling
till valten och bröd af böter, som ådömas för såda-
ne stölder, hvilka enligt allmän Lag ligga i tvebö¬
te mot annan tjufnad. IV. 4°°
,, Nto 85, i anledning af väckt motion, om föreskrifters
meddelande, angående verkställighet af Spö- och
Risslraff. IV. 4o2.
„ Nto 86, i anledning af anmäi kningar vid Utskottets
Betänkande N:o 23, öfver väckt motion om ändring
af 1 mom. i 7 §, af 8 Gip. Ärfda-Balken. IV. 4°2*
,, Nto 87, i anledning af väckt fråga om förtydligande
af Lagens föreskrifter, angående oäkta barns rätt
att erhålla underhåll och uppfostran. IV, 4°2-
„ Nto 88, i anledning af väckt motion om förändrade
föreskrifter, angående sättet för stämnings delgifvan¬
de. IV. 431.
,, Nto 89, i anledning af väckt motion om skyldighet
för köpare af fast egendom på landet, att, i händelse
säljiren innehar Förmynderskap, tillse, att derföre
genast varder redovisadt. IV. 43*.
„ Nto 90, i anledning af väckt motion om ändring af sista
mom, i 5 §. 23 Gap. Ärfda-Balken. IV. 43l.
,, Nto 91, i anledning af vackt motion om tillägg till
12 Gap. Ärfda-Balken. IV. 43i>
'89
Lag-Utskottets Belänkanden, Memorial och Utlåtanden:
„ Nto 92, i anledning af väckta motioner om skärpning
i stioffet för åverkan, IV. 481.
,, N;o g3, i anledning af väckt motion om förekomman-
mande af det missbruk, alt bristande utslagslösen lill
fängelse förvandlas. IV. 43l«
,, Nto g4, i anledning af gjorde anmärkningar vid Ut¬
skottets Betänkande Nto 35, öfver vackla motioner,
angående så kallade Undantngs-Contracters inteck¬
nande. IV. 481.
,, Nto g5, i anledning af väckt motion om ändiing 1 1
Cap. 2 §, Utsöknings-Balkeo. IV. 43i-
„ N;o g6, i anledning af väckt motion om stadgande af
skyldighet för Böi deman, att gifva köpare ersättning
för af denne erlagda uudantags-förmåner. IV. 532.
„ Nto 97, i anledning af vackt motion om inskiänkning
i allmän Åklagares lätt, att anställa åtal å brott emot
l4 Cap. 3 §. Missgei nings-Balken, IV. 532.
„ Nto g8, i anledning af vackla motioner om böleis af-
tjenande med aibele. IV. 532.
,, Nto 99, i anledning af väckt fråga om förändiing i
vissa delar af nu varande Lagstadganden om gifto¬
rätt och arfsiätt. IV. 532.
,, N;o ioo, i anledning yf väckta motioner, dels om ut¬
arbetande al en Utmälnings-Förfatlning och dels att
f. d. Lag-Commilleens föislag till Utsöknings-Balk
må varda antaget eller åtminstone 12 Cap. 1 §. dei i,
samt att i sistnämnde fall må utfärdas ej allenast
förändrade föreskrifter i afseende på tiden för ut¬
mätningars verkställande och afgifvande af utrednings¬
mans slutredogörelse, utan ock det stadgande, att Öf-
ver-Executors utslag i utmätningsmål skola lill de
sökande utshrifvas i den ordning målen blifvit fär¬
dige till afgörande och, oär de sökands sig anmäla
och erbjuda lösen, lill dem genast utlemna?. IV. 444-
,, N:o 101, i anledning af väckt motion, att på Magi¬
stral i hvarje Stad må öfverlåtas att upptaga och
handlägga Lagsöknings-och Utsökningsmål mot dem,
som lyda under Stadens ju r isd ic t ion, lika med hvad
för Borgmä-tare och Råd i Götheborg redan är
stadgadt, och i följd deraf Konungens Befallnings-
hafvandes befattning med Lagsökningar mot Släder-
nes innevånare upphöra, IV. 444-
,, Nto 102, i anledning af väckta motioner om rättighet
för Länsmän, att på eget ansvar och utan (örulgån-
gen remiss från Kronofogde, äfvensom för enskilde,
på Sockenstämma utredde personer, att verkställa
utmätningar. IV. 444- .
,, Nto io3, i anledning af väckt motion om ett förän-
dradt Lagstadgande i afseende på försäljning af ut¬
mätt god'. IV. 444.
Lag Utskottets Betänkanden, Memorial och Utlåtanden:
„ N:o io4, i anledning af väckta motioner om upphäf-
vande eiler ändring af Kongl. Förklaringen den 24
Augusti 1813, emot dryckenskap och fylleri. IV. 596.
,, Nm to5, i anledning af väckt motion om ändring i
sältet för kungörandet of Testamente. IV. 5g8.
,, N:o 106, i anledning af väckt fråga om upphörande
af Frälseman' rättighet att i vissa mål dömraas af
Hof-Rätt såsom förste Domstol. IV. 5g8.
„ Nto 107, i anledning af väckt fråga om ändring i
l4 Cap. 7 J. Rättegångs-Balki n. IV. 5gg,
,, N:o 108) olver väckt motion angående offentlighet vid
Under-Domstolar och Police-Kamror. IV. 5gg.
,, N.o 10g, i anledning af väckt motion angående före-
skrifters meddelande derom, att den, som är dömd
till böter, motsvarande högsta kroppsplikt, genast
bör i häkte inmanas eller för böterne ställa borgen,
IV. 5gg.
„ N:o 110, i anledning af gjorde anmärkningar vid Ut¬
skottets Betänkande N:o 56, öfver vackla motioner
om upphäfvande af Kämners-Rätter, Lagmans-Rät-
ter octi Riddare-Syne-Rätter, samt andi ing eller upp¬
häfvande af åtskilliga Lagens rum, angående Rätte-
gångs-ordningen. IV. 627,
,, N:o lii, i anledning af väckt motion om tillägg till
7 §. 5g Cap. Mi-sgernings-Balken. IV. 63o-
,, Nto 112, 1 anledning af väckt motion om ändring i 4
och 5 §§. i 17 Cap. Ärfda-Balken och af 3 §. 8 Cap.
Jorda-Balken, samt om upphäfvande af Kongl. För¬
ordningen den 19 Augusti 1762. IV. 735.
,, Nio 1 13, i anledning af så väl Kongl. Majjts Nådiga
Proposition med föislag till förändrade stadganden
rörande bysätlning, som ock serskilda i detta ämne
väckta motioner. IV. y35.
,, N:o 1 14, > anledning af väckt motion om ändring af
töreskrifterne uti g Cap. Handels-Balken, angående
ränta å försträckta penningar eller varor. IV. 738.
,, N:o 115, i anledning af väckta motioner om stadgan¬
de af skyldighet lör Gäldenär, att, i brist af annan
tillgång, med arbete aftjena sin skuld. IV. 743-
,, N:o 116, i anledning af väckta motioner om nedsätt¬
ning i underhållet för bysatt Gäldenär, IV. 744’
N:n 117, > anledning af väckt motion om v i 1 kor liga
Ulmatnings-resolutioner. IV. 744-
„ N:o 118, i anledning af 'äckl motion, angående en
närmare för k läring öfver Lagens stadganden, i fråga
om skyldighet att serskildt lagfara med hvarje öfver¬
låtelse af inköpt fast egendom. IV. 85t.
*9'
Lag-Utskottets Betänkanden, Memorial och Utlåtanden:
,, N:o 11g, i anledning of väckt fråga om förändring af
stadgandet, angående fördelning af böter för försum¬
mad lagfart. IV. 852,
„ N:o 120, med förslag lill sammanjemkning of de inom
Riks-Stånden fattade skiljaktiga beslut, vid förehaf¬
vande af Ut-kotlets, genom Betänkandet N;o 26 och
Utlåtandet N:o 70, framvälld) förslag, rörande den
uppenbara Kyi kopliktens afskoffande, IV. 85?..
,, N:o 121, i anledning af återremisser utaf åtskilliga
fiån Utskottet afgifna Be'änkanden. IV- 83g
„ N:o 122, om upphäfvande ellet ändring af Kongl. För¬
ordningen den g Maj 1835, angående hvad som iakt¬
tagas bör vid handel af lösören, som köparen lå¬
ter i säljarens våld qvarblifva. V. 20.
,, N;o 123, i anledning af så val Kongl. Majps Nidiga
Pmposilion med förslag t II Förordning mot olofliga
folksamlingar, som ock serskilda i detta ämne väckta
motioner. V. 23.
„ N-'o 124 om upphäfvande af Kongl. Fölbudet den 10
DrC: mber 1812, emot all gemenskap med f. d. Ko¬
nung Gustaf Adolf, f. d. Dtottningen och deras barn.
V. 33.
„ N:o 125, rörande ändring i 5 Gap. Missgernings-Bal-
ken. V. 34.
„ N:o 126, i anledning af dels gjorda anmärkningar e-
mot Utskottets Betänkande N:o 66, i fråga om för¬
tydligande af Kongl. Brefvet den 25 September 1777,
dels väckt motion om upphäfvande af samma Kungl.
Bref. V. 34.
,, N:<> 127, om ändring i Ansvarighels-Lagen för Stals—
Rådets Ledamöter. V. 34-
,, N:o 128, om upphäfvande af Kongl. Förordningen den
13 Julii 1818, angående handskrilne på sedelhafva-
ren eller på viss man och ordres 'läfde invismngars
eller så kallade assignationers belopp, V. 37-
,, Nio 12g, om föt höjning af den i Lagen stadgade mans¬
bot. v. 37,
„ N:o i3o, om utfärdande af Taxa för Rättegångskost¬
nader, m. m. V. 37.
„ N.‘o 131, om rättighet för den, som till försäljning e-
moltagit varor, och derpå lemnat egaren förskott,
att derföre njuta, framför andra borgenärer, forell ä-
de till betalning ur samma varor, V. 37.
., N:o 132, om ändring af pi sescriptionstiden för klander
å fast egendom. V. 3g.
,, N:o i33, om, huru lörfaras bör, då, vid Lagfarts sö¬
kande, fullständiga åtkomsthandling»!1 saknas. V. 41*
., Nio i34, om ändring i nu gällande stadganden, an¬
gående behandling nf frågor om oenighet makar e-
roellan. V, 45-
Utskottets Betänkanden, Memorial och Utlåtanden:
N:o i35, om ändring af beräkningsgrunder för Ma¬
gistratens bouppttcknings-arfvoden. V. 45•
Nto i36, oro ändring af Betänkandet N:o m2, röran¬
de ändring af 4 och 5 §§. i 17 Cap. Ärfda-Balken,
m. m. V. 18.
Nto i37, om utsträckning och förtydligande af ig §.
uti Instructionen för Rikets Ständers Juslilioe-Ora-
budsman. V, 635.
N;o i38, i anledning af återrrmiss af Betänkandet Nio
8l, angående dels Förrayndare-Kamrai s inrättande
i släderne och på landet, dels ändring af Lagens
stadganden rörande de tysta förmånsrätterna. V. 635.
Nto l3g, i anledning af återremisser å Betänkandet
N:o g2, om skärpning af straffet för åverkan. V.
63g.
Wto i4o, i anledning af återremiss å Utlåtandet N;o
5g, om upphäfvandet af sei skilda Domstolar. V. 6>g.
N.o i4t , i anledning af återremiss å Utlåtandet Nto
io8, om offentlighet vid Under-Domstolar och Po-
I ce-Karnrar. V. 63g.
Nto 14öfver dels väckta frågor om antagande af
förslagen till Allmän Civil- och Criminal-Lag, eller
vissa delar deraf, och dels andra dermed gemenskap
egande, af Kongl. Maj:ts till Rikets Ständer, angå¬
ende nämnde lörslag, den 24 Mars 184° aflåtne Kå¬
diga Skrifvelse föranledda motioner. V. 762.
K;o 143, öfver väckta motioner, angående gemensam
Lag för inrikes och utrikes Vtxlar. V. 764. YL
364.
Kto 144» öfver väckta motioner, om upphäfvande el¬
ler ändiing af Kongl. Brefvet den 17 Octobcr[778,
angående barnamord. V. 777-
Nto 145, i anledning af väckt motion om ersättning
af allmänna medel till vittnen, som i biottmål åbe¬
ropas. V. 777.
Nto 146, med anmälan, att fiågan om åtskilliga fö¬
reskrifter, behållande Kyrkoplikt, icke kommer att
behandlas i Förstärkt Lag-Utskott, enär tre Stånd
numera i ämnet fattat sammanstämmande beslut.
V. 777-
Kto 147, med anhållan till Preste-Såndet om utlå¬
tande angående det sista alternativa förslaget i Be-
tankardet Nto 112, V. 777.
Kto 148, i anledning af återremiss å Betänkandet Nto
104, öfver väckta motioner om upphäfvande eller
ändring af Kongl. Förordningen den 24 Augusti l8i3,
emot fylleri och dryckenskap. V, 806.
tg3
Lag-Utskottets Betänkanden, Memorial och Utlåtanden:
,, Nto >49’ ' anledning af väckt motion om ändring af
sättet för verkställighet af fängelse vid vatten och
bröd. V. 806.
„ Nto i5o, om ansvar för Mihlaire Tjenstemäns öfver-
fallande. V. 807.
,, Nto 151, med för-lag till sammanjemkning af de inom
Riks-Stånden fattade skiljaktiga beslut vid förehaf¬
vande af Utskottets genom Betänkanden Nlis 66 och
126 framställda förslag, i anledning af vackt fråga
om förtydligande af 1 Cap. 2 §. Straff-B öken och
Kongl. Brefvet deri 25 September 1777. V. 1 ig4-
,, Nto i52, om ändring af 8 Cap. Handels-Balken m, m.
V. 1195.
„ Nto 153, om bestämmande af rätt Domstol för upp¬
tagande af åtal emot Öfver-Ståthållaren för fel i em¬
bete!, V. 1 tg5.
,, Nto 154» oru behofvel af åtskilliga föreskrifter, rö¬
rande Polisgöromålens ordnande i Stockholm. V.
ug5.
,, Nto 155, om granskning och ändring af de Lagens
rum, eniigt hvilka Ledamöter i Krigs-Rätt dömas
till ansvar för felaktiga domslut. V. 1 ig5.
„ Nto 156, 0111 ansvarsbestämmelser för dem, sora efter¬
göra andras arbeten i gravyr eller lithograf!. V.
ii95.
„ Nto 157, öfver gjorda anmäi kningar vid Betänkandet
Nto ii3, i anledning 8f så väl Kongl, Majtts Nådiga
Proposition, med förslag till förändrade stadganden,
rörande bysättning, som ock serskildt i detta ämne
väckta motioner. V. i39g.
„ Nto i58, i anledning af återremiss å Betänkandet Nto
117, öfver väckt motion, angående vil kor liga Ut-
mätnings-resolutioner. V. 1404.
,, Nto i5g, i anledning af väckt motion om ett lagstad¬
gande, som berättigar fordringsegareu att hos Ko¬
nungens Befallningshafvande erhålla så kalladt pto-
motoriai i lagsökningsmål. V. i4°i-
„ Nto 160, öfver väckt motion om ändring i sättet för
besvärs anförande emot Öfver-Ståthållare-Ernbetels
och Konungens öfrige Befallningshafvandes beslut i
mål, angående brott emot Police-Förfaltningar, m.
m. v. 1404.
„ Nio 161, 1 anledning af väckt motion, om ändring af
g och 10 Cap. Kyrko-Lagrri. V. i4o4-
,, Nto 162, i anledning af vackt fråga om lagstiftning
lör Hypothekslöreningar. V. t4°4‘
„ Nto i63, om ändring dels af Kongl. Förordningen den
1 Junii 1748, angående förmånsrätten för lån, som
Regist. of v. Borg.-St. Brot. vid Riksd, 1840 j 1841. 13
• 94
af Braedföisäkrings-Contore' i Slockholm lill busens
försäkrande undfås, dels af 6 §. i Kongl. Maj:ts för
samma Contor den 19 December 1807 utfärdade Reg¬
lemente. VI. 4o.
Lag-Utskottets Betankanden, Memorial och Utlåtanden:
,, N:o 164, > anledning af väckta motioner om upphäf-
vande af Öfver-Ståihållare-Eaabetets den 28 Decem¬
ber 1815 uifärdade Kungörelse och förbud emot tryck¬
ta skrifters utdelning eller försäljning på gator elier
i portgångar i Stockholm. VI. 41-
,, Wto 165, i anledning of väckt motion, att utmätt fa¬
stighet må på auction försäljas endast i uppslag.
vi. 43. ’
,, N.'o 166, i anledning af erhållna återremisser utaf Ut¬
skottets Betänkande N;o 42i öfver väckta motioner
om Förliknings-Commiltders inrättande. VI. 44-
,, N:o 167, i anledning af väckta motioner örn upphäf-
vande af 3, S och 6 §§. af 2 Cap. Giftermåls Balken.
VI. 47- .
, N:o 168, i anledning af väckt motion om förbud för
Prestei skåpet, att utfärda lysning till äktenskap för
manspersoner, sorn, i saknad af andra medel att sig
försörja, ej ens innehafva stadig tjenst eller arbete
och handtverk idka. VI. 47-
N:o 169, om dels upphäfvande, dels ändring af 3 Gap.
1 och 10 jemte 5 Gap. 1 §• Giflermåls-Balken
samt 8 Cap. 2 §■ Ärfda-Balken. VI. 47-
„ N:o 170, i anledning af vackt motion om upphäfvan¬
de af sista momentet i 87 §. af 17 Cap. Rättegångs-
Balken, VI. 47-
N:o 171, olver gjorde anmärkningar vid Utskottets
Betänkande N;o 122, i anledning af väckt motion om
upphäfvande eller ändring af Kongl. Förordningen
den 9 Maji i835, angående hvad iakttagas bör vid
handel om lösören, sorn köparen låter i säljarens vård
qval blifva. VI. I 1 o.
„ Wto 172, om upphäfvande af Kongl. Förbudet emot
Dueller och slagsmål. VI. Ilo.
,, N:o 173, i anledning af återremisser utaf åtskillige
från samma Utskott afgifno Betankanden. VI. i43>
,, K:o 174, i anledning af väckta motioner, angående
de s förklaring af 88 §. i Concurs-Lagen den 12 Mars
l83o, dels ock upphäfvande af hvad genom sei sk 1 Idta
Reglementen och Beslut stadgadt är, till inskränk¬
ning i rättigheten för köpare af fast egendom, deri
vissa iniättningar hafva inteckning, alt erhålla 3:dje
uppbudet. VI. 143-
, N:o 175, i anledning af gjorde anmärkningar emot
Utskottets Betänkande Wto i42, öfver dels väckta
frågor om antagande af förslagen lill allmän Civil-
och Criminal-Leg , eiler vissa delar deraf, och dels
andra dermed gemenskap egande af Kongl. Majit till
Piikets Ständer, angående nämnde Förslag, den 24
Mars 1840, aflidne Wådiga Skrifvelse, föranledda mo¬
tioner. VI. i65.
Lag-Utskottets Betänkanden, Memorial och Utlåtanden;
,, N:o 176, i anledning af gjorda anmärkningar öfver
Utskottets Betänkande N:o l43, öfver väckta motio¬
ner angående gemensam Lag för inrikes och utrikes
vexlar, VI. 364-
,, W:o 177, i anledning af väckt motion om upphörande
af Riddai husets foium privilegiatuin. VI. 365.
„ N:o 178, angående Förliknings Committeers inrättan¬
de. VII. 111.
>»
W:o 179, angående ändringar i Ansvarighets Lagen
för Stats-RSdets Ledamöter. VII. 112.
,, W;o 180, angående ändring i Författningarne, rörande
försäljning af utmätt fastighet. VII. Ii3.
n W:o 181, i fråga om förslag till de Lagförändringar,
hvilka, i följd af Rikets Sländers vid denna Riksdag
fattade beslut om ett förändrad! Myntsystem, kunde
anses behöfliga. VII. 113.
,, N;o 182, i fiåga 0111 Förordning emot olofliga folk¬
samlingar. VII. 113.
„ W:o 183, i anledning af väckt fråga om ändringar i
Kytko-Lagen. VII. 161.
,, W;o 184, i anledning af Riks-Siåndens olika beslut,
rörande Betänkandet No 179. VII. 486.
Lag- samt Allmänna Besväis- och Economi-Utskottens Be¬
tänkanden, Memorial och Utlåtanden:
,, NlO 1, 1 anledning af väckta förslag ' till ändringar,
tillägg och förklaringar af de om Skiflesverket i Ri¬
ket gällande Författningar. IV. 547—56i.
,, N;o 2, i anledning af väckta frågor om ändring och
förklaring i vissa delar af Kongl. Förordningen den
1 Augusti i8o5 samt andra Författningar rörande
Skogarne i Riket. IV. 56l.
„ N;o 3, i anledning af Kongl. Majlis Nådiga Skrifvelse,
i fråga om ändring af Kongl. Förordningen den 19
December 1827, angående grunderne och vilkoren
för hemmansklyfning samt alsöndring af jord och
andra lägenheter från hemman. IV. 56t.
,, N:o 4, angående ändring af Författningarne, rörande
Sockenstämma, samt om bildande af Comtuunal-Sty-
relser. IV. £51—4^3, 483—499-
„ N:o 5, angående Lagstiftningen om Fattigvården i Ri¬
ket. IV. 5o4, 562.
„ N:o 6, i anledning af väckta frågar om disposition
och fördelning af Härads-Allmänningarne, deras för¬
val i ning samt Jägeri-Statens upphörande. IV. 5o6.
sami Allmänna Besvärs- oell Economi-Utskotlens Be-
tankanden, Memorial och Utlåtanden!
N:o 7, i anledning af väckt fråga om ersättning till
Ledamöter i Synerätt för verkställda syner å Militie¬
boställen. iv. 445.
Nto 8, i anledning af väckt motion om förändrad
grund för utgörandet af Brandstod och Riksdags-
manna-arfvoden. IV- 44^.
Nto 9, angående väckt motion om bestämmande af
visst antal förrättningar, hvartill Landtmätare må
kunna på en gång föroidnande erhålla. V. i43l.
Nto 10, i anledning af väckt motion om verkställighet
af Syne-Rätts beslut i fråga om anläggning af vat¬
tenverk. V. r 431.
N.'o 11, i anledning af väckta motioner om förändring
i flyllningstiden för tjenstehjon. V. 1482.
Nto 12, i anledning af väckt (råga om reclamation af
förrymde gäldenärer. V. i432,
N:o i3, i anledning af väckt motion om förändring af
Kongl. Förordningen den 27 Oclober 1812, om ut-
skrifningssättet och inrättningen af allmänna Bevä¬
ringsmanskapet. v. 1432,
N:<> r4, i anledning af väckt fråga om laga fardag
å Stadernes Embets- och Tjenstemäns iunehafvande
Embetsjordar. V. i432.
Nto 15, i anledning af väckt motion om Domsrätt i
mål rörande S,ö-Officeraie. V. i432.
Nto 16, dels i anledning af gjorde anmärkningar vid
Allmänna Besvärs- och Economi-Utskollels Betänkan¬
de Nto 18, om Svenska undersåtares skyldigheter, när
de vilja bosätta sig eller resa utrikes, samt ulländ-
ningars rätt att inkomma och bosätta s'g i Riket,
dels ock till följd af ytterligare motion i enahanda
amne. V. 143 3.
Nto 17, i anledning af fråga om förändring i 4 S• 20
Cap. Byggninga-Balken. V. 1433.
Nto 18, i anledning af väckta motioner om tillägg till
Kongl, Kungörelsen den 14 Julii 1835,’ angående för¬
ändring af Kongl, Förordningen den 20 Januarii 18a4>
om ändring eller utrifning af vattenverk. V. 1433.
Nto 19, i anledning af väckt motion rörande Hafveri-
Contract. V. 143 3.
Nto 20, 1 anledning af återremiss å Betänkandet N:o I,
angående väckta förslag till ändringar, tillägg och
förklaringar af de om Skiftesverket i Riket gällande
Författningar. V. i433.
Nto 2r, i anledning af återremiss å Betä nkandet Nto 3,
angående väckta frågor ora ändring och förklaringar
i vissa delar af Kongl. Förordningen den 1 August
*97
i8o5 samt andra Författningar, rörande Skogarne i
Riket. V. 1433.
Lag- samt Allmänna Besvärs- och Economi-Uiskottens Be-
tänkanden, Memorial och Utlåtanden:
,, N;o 22, i anledning af väckta förslag till hämmande
af Gesällers kringvandrande. VT. 71.
„ Nto 23, i anledning af väckta fiågor om förändring i
skyldigheten att bygga och underhålla vägar och
broar. VI. 76.
„ Nto 24, i anledning af väckt fråga om fri långtägt å
hafsstränderne. VI. 78.
,, N;o 25, i anledning af väckt motion, angående före¬
skrifters meddelande, i afseende på Husesyner å
Klockare-bohl. VI. 79.
„ Nto 26, i anledning af väckt fråga om förändring i
tiden för vaglagningen. VI. 110.
„ Nto 27, angående väckta frågor om förändringen i
Slängselförfattningarne. VI. 110,
„ Nto 28, i anledning af gjorda anmärkningar vid Ut¬
skottets Betänkande Nto 3, angående grunderne och
vilkoren för hemmansklyfning samt afsöndring af
jord och andra lägenheter från hemman. VI. 127.
,, Nto 29, angående ändring af Förfaltningarne om Soc¬
kenstämma samt om bildande af Comrounal-Styrel-
ser. VI. 374. VII. 73—97.
,, Nto 3o, angående gemensamma Nämnder för vålden
oro Härademes celi Linens gemensamma angelägen¬
heter. VI. 079.
,, Nt11 31, angående Lagstiftningen om Fattigvården i
Riket. VI. 398.
„ Nto 32, angående skärpt ansvar för ohägn af betan¬
de kreatur. VI. 468-
,, Nto 33, rörande byggnadsskyldigheten å Prestgårdar
på Landet. VI. 469.
„ N:o 34, angående förändring i Landtmäteri-taxan. VI.
469.
,, Nto 35, angående ändringar och tillägg vid Kongl.
Kungörelsen den 24 Januarii 1781, angående Reli-
gionsli iheten. VI. 4^9'
„ Nto 36, röiande leverancen för Sjö- eller Landtför-
svarets behof. VI. 463.
,, Nto 37, om utfärdande af en Byggnadsordning för
Kronohemman, sora äro till boställen åt Civil-Staten
anslagna. VI. 483.
,, Nto 38, angående alla slags hemmans deltagande i
byggande och underhåll af Tingshus, Prestgårdar
och andra allmänna byggnader. VI. 483.
„ Nto 3g, oro tillägg vid Kongl. Förordningen den a4
Augusti 1813, angående fylleri och dryckenskap. VI.
484.
samt Allmänna Besvärs- och Econorni-Ulskottens Be-
tänkanden, Memorial och Utlåtanden;
N;o 4°, rörande förändring af i4 Capitiel 96 §. Rrigs-
Atliklarne, angående fördelning af böter. VI. 4^4-
N:o 4i, angående skyldigheten alt bygga och under¬
hålla vägar och broar. VI. 4^4-
N:o 42, angående väckt (låga om fri långtägt å hafs-
slränderne. VI. 484-
N;o 43, angående väckt fråga om förändring i tiden
för väganläggningen. VI. 484-
N;o 44, i afseende på anteckning uti Prestbetyg om
brott, hvilka blifvit af minderårige begångna, VII.
165.
N;o 45, angående deportation af brottslingar. VII.
166.
N:o 46, angående qvarblifvande vid Regementet lör
Soldat eller Hussar, sorn endast begått förslå resan
stöld, eller andra mindre svåra brott. VII. 166.
Nto 47» i fråga om tillägg vid 27 t. 2 CapiUel af
Krigs-Ar tiklarne. VII. 166.
Nto 48, i fråga om p> ygelstraffets upphörande, VII.
166.
N:o 49» onl Ståndrätt för afdömandet af vissa af
Krigsman i fredstid begångna förseelser. VII. 16S.
N:o 5o, om upphäfvande af Kongl. Brefvet den 12
Junii 1839, angående iakttagande vid Skatteköp. VII.
168.
N:o 51, om bestämmande af den tid, hvarifrån För¬
fattningar, som uppläsas från Predikstolarne, skola
anses gällande. VII. 168.
N:o 52, om upphäfvande af Kongl. Placatet den 12
Januaiii 1726, samt Kongl. Brefvet den 2 Maji 1761,
angående olofliga sammankomster i enskilda hus tili
Gudsljensts förrättande, m. m. VH. 168.
N:o 53, om öfverseende af Instructionen och Taxan
för justering af mait och vigter. VII. 168.
N:o 54, i anledning af väckta motioner rörande Jude-
Reglementel. VII. 134-
N:o 55, 1 anledning af väckt motion l ör ande tillämp¬
ningen å de utskiftade Kronopai ker ne på Öland af
Kongl. Förordningen om jordafsöndring. VII- i4°-
N;o 56, i anledning af vackla motioner om ändringar
af För fattningarne rörande laga försvar, m. m. VII.
*97- . , .
N;o 57, i anledning af väckta motioner rörande än¬
dringar i nu gällande Lego-Sladga, m. m. VII. 197,
N:o 58, i anledning af väckta motioner ora förändi mg
i Föifattningarne, angående mått, mål och vigt.
VII. 202.
N;o 5g, i anledning af väckt motion om eftergift i
'99
vissa fall af Kronans rätt till skatt å Socken-all-
männingar. VII. 3oi.
samt Allmänna Besvärs- och Economi-Utskottens Be¬
tänkandeo, Memorial och Utlåtanden:
N:o 60, i anledning af väckt motion om rättighet, att
under vissa vilkor, hos andra än målsmän, insätta
barn till uppfostran. VII. 3ot.
N;o 61, i anledning af väckta motioner rörande för¬
ändringar i Expeditions-Taxan. VII. 3or.
N:o 62, i anledning af väckta motioner, angående
conventioner om Presterskapets löne-inkomster, m.
ra. VII. 3o2.
Nro 63, i anledning af väckt motion, angående Pre-
Stegårdsbyggnaderne å Gottland. VII. 302.
N:o 64, i anledning af åler remiss å Utskottets Betän¬
kande N:o 6, angående väckta frågor 0111 disposition
af Härads-allmänningarne, deras förvaltning sami Jä-
geri-statens upphörande. VII. 302.
N:o 65, i anledning af väckt motion om Härads-all-
männingarnes förvaltande, enligt samma grunder,
som Kronoparkerne, samt om utsyning derå. VII-
3o3.
N;o 66, i anledning af åtskillige inom Riks-Stånden
väckta motioner, rörande en förbättrad Fångvård,
samt disciplin inom Fängelser och Corrections-in-
lättniogar, m. m. VII. 3o2.
N;o 67, i anledning af vackla motioner, om åtgärder
till Strömmings-fiskets i Bottniska viken upphjelpan-
de, samt, i sammanhang dermed, om ändring och
förklaring af Fiskeri-stadgan den 24 November 1766.
VII. 440.
Nfo 68, i anledning af erhållen ålerremiss å Betän¬
kandet N;o 5o, angående Kongl. Biefvet den 19 Ju¬
nii 183g, förande iakttagande vid skatteköp. VII.
44°.
N;o 69, i anledning af ålerremiss å Utskottens Be¬
tänkande N:o 5i, angående tiden, hvarifrån Författ¬
ningar, som uppläsas från Predikstolarne, skola an¬
ses gällande. VII. 44°'
N:o 70, i anledning af ålerremiss å Betänkandet Njo
55, angående tillämpning å de utskiftade Krono¬
parkerne å Öland af Kongl. Förordningen om jord¬
afsöndring. vii. 44°
N:o 71, i anledning af erhållen ålerremiss å Betän¬
kandet Nfo 34, angående väckta motioner om för¬
ändring af Landtmäteri-Taxan. VII. 44°’
N:o 73, i anledning af Uiks-Ståndens beslut, i afse¬
ende å föi slaget till förnyad Förordning angående
grunderne och vilkoren för hemmansklyfning samt
7.00
afsöndring af jord och andra lägenheter från hem¬
man. VII. 44r.
Lag- samt Allmänna Besvärs- och Economi-Ulskottens Be-
länkanden, Memorial och Utlåtanden:
,, N:o 73, med förslag till samman jemkning af Riks-
Ståndens skiljaktiga beslut i anledning af Utskottens
Betänkande!) Niis 4 <>ch 29. VII. 4g1-
,, N:o 74, i anledning af återremiss af Betänkandet Nto
3o, angående gemensamma Nämnder för vården om
Häraders och Länens gemensamma angelägenheter.
VH. 493.
„ N:o 75, Förslag till sammanjemkande af Riks-Stån-
dens skiljaktiga beslut, angående föreslagen Lagstift¬
ning örn Fattigvården i Riket. VII. 4g3,
,, N:o 76, i anledning af väckt motion, att de af Kongl.
Maj:t och Kronan afyltrade Kronoskogar och Par¬
ker i Riket ej måtte få styckas i mindie lotter, äu
de blifvit af Kongl. Majit och Kronan försålde. VII.
493.
,, N:o 77, om hvad som bör iakttagas, då delegare i
Tack jernshytta äskar att få idka Slångjernssmide
och deiemot afstå från de i och för Tackjernsblås-
ningen beviljade friheter, men andra delegare i Hyt-
tebolaget vägra att derpå ingå. VII. 4g3-
„ N:o 78, i anledning af återremiss å Utskottets Betän¬
kande N:o 58, angående väckta motioner om förän¬
dring i Föi fallningarne, lönande måll, mål och viet.
VII. 546.
„ N:o 79, angående sammanjemkning af Riks-Ståndens
beslut, rörande förslaget till förnyad Förordning
om grunderne och vilkoren för hemmansklyfning
samt afsöndring af jord eller annan lägenhet från
heraman. VII. 548.
,, N:o 80, i anledning af återremiss af Utskottens för¬
slag N:o y5, lill sammanjemkning af Riks-Ståndens
skiljaktiga beslut, angående Lagstiftningen om Fat¬
tigvården i Riket. VII. 563.
,, Nto 81, i anledning af återremiss af Utskottens för¬
slag Nto 73, lill sammanjemkning af Riks-Ståndens
skiljaktiga bedut, angående andi ing af Författnin-
garne lörande Sockenstämma samt om bildande af
Gommunal-Styrelse, VII. 5j5.
Laholm, om stapelstadsrätt för staden. Motion, I. 438, 565.
Allmänna Besvärs- och Economi-Utskottets Betän¬
kande N:o 20, II. 948.
,, om anslag åt Staden Laholm, för hämmande af den
flygsand, som uppgrundar Laga-år. Motion, I. 438.
Lallerstedt, E. G., Krigs-Comraissarie. (Se Starby.)
Landa-forssen, uppieusning deraf, (Se Anslag för en gång, g).)
Landin, C L.,?Juslilise-ombud'tnan, om arfvode för dea ef-
aot
ter honom adjungerade Ledamot i Kongl. Svea Hof-
Rätt. Stats-Utskottets Utlåtande N:o 246, IV. 368.
— Svar på återremiss. Stals-Utskottels Utlåtande
Nto 34g. V. 667.
Landsboks-räkenskaperne, om deras förenkling, ro. m. (Se
Uppböiden.)
Landskrona hamns iståndsäl'ande, om anslag dertill. Motion,
IV. 455, 54>. (Se vidare anslag för en gång, g).)
,, om anslag till Fattigvården derstädes. (Se Fattig¬
vården.)
Landsfiscals-tfensterne, om deras afskaffande. Allmänna Be¬
svärs- och Economi-Ut-kottets Utlåtande N:o 120,
V. 1480; ExpeditionS-Utskottets Förslag till under¬
dånig Skrifvelse N:o 209. VI. r56 och N:o3ii, VII.
337.
Landshöfdinge-accotdeu^ amortering, anslag dertill. Stats-
Utskottets Utlåtande N:o 45o, VI. g36.
„ Residenshus-byggnader. (Sé Anslag för en gång, h).)
Landshöfdinge-sätet i Götheborg, om dess förflyttning till
Uddevalla, m. ro. Motion, I, 4°8, 545. S'ats-samt
Allmänna Besvärs- och Econoroi-Utskottens Utlåtan¬
de N;o 34, IV. 85g. — Anförande, V. 16.
Landsvagarne i Riket. (Se Vägar.)
Landtbo, huru förfaras bör, då Iian lyinmer. Lag-Utskol-
lets Utlåtande N:o 4°> Ih 9^0. — Svar på återre-
mis». Lag-Utskottets Utlåtande N;o 68, III. 618.
Landtbruks-Academien, byggnadsanslag för. (Se Anslag för
en gång, k))
,, om upplösning deraf. (Se Hufvud-Tifel gide.)
,, om indragning deraf. Stats- samt Allmänna Besvärs-
och Economi-Utskolten' Utlåtande N:o 3i, IV. 859.
— Svar på återremis». Samma Ut-kotts Utlåtande
N:o 77, V. n55.
Landtbruks-Institut, frågor om inrättande deraf inom fleie
orter i Riket. Stats-Utskottets Utlåtande N:o 61,
5 punkten b, II. 682—687.
Landtbruks-Skolor. (Se Hufvud-Titel gide, Anslag 47-)
Landt/örsvars-Deparlementels Commando-Expedition, angå-
ne de dess lönereglering. (Se Lönereglering för de un¬
der Stats-Depai teraenten lydande Expeditioner.)
Landtmanna-seglationen, om insktänkning deri. Allmänna Be¬
svärs- och Economi-Utskottets Utlåtande N:o 96,
IV. 631—639. — Svar på återremiss. Samma Ut¬
skotts Utlåtande Nto i56, VII. 447
„ om ändring uti Kongl. Förordningen deiom den n
Februaiii i8j2. Motioner, I. 44°) 443) 584, 5go,
(Se vidare Tuilförfaltningarne.)
Landt-Marskalkens Riksdagskostnader. (Se Riksdagskostna-
derne.)
.3*
Landtmätare, Förste och Andre, lönereglering för drar, (Se
Lönereglering,)
,, Andres indragning. Stats-Utskottets Utlåtande N;o
128, II. 1081.
,, örn bt stämmande af visst antal fö: rättningar, hvar¬
till han må kunna erhålla förordnande. Lag- samt
Allmänna Besvärs- och Economi-Ulskottens Utlåtan¬
de N:o 9, V. 143
Landtmäteri-Contoret, angående. (Se Hufvud-Titel 2tdra,
Anslag 19,)
Landtmäteri-Slaten, anslag till dess pensionerande. Stats-
Ul-koltets Uilåtande N:o 107, II. 1004. — Svar på
återremiss. Stats-Ut.kottets Utlåtande N:o 263, IV.
53l ; Expeditions-Utskottets Förslag till underdånig
Skiifvelse N:o g3, IV. 790.
Landtmäleri-Taxan, orri förändring deruti. Lag- samt All¬
männa Besvärs- och Economi-Utskottens Utlåtande
N:o 34, VI. 469 —Svar på återremiss. Samma Ut¬
skotts Utlåtande Nto 71, VII. 44°j Expeditions-Ut-
skottets Förslag till underdånig Skrifvelse Nto 345,
VII. 546.
Landt-Räntmästare! remisslage. (Se Bevillningsfrihet.)
Landt-Stalens Embets- och Tjenstemän, instruction för dera.
Allmänna Besvärs- och Economi-Utskottets Utlåtan¬
de Nto 37, lil. 290.— Svar på återremiss. Allmän¬
na Besvärs- och Economi-Utskottets Utlåtande Nto
91, IV. 421.
,, om högre pensions! ätt för dem. (Se Indragnings-Sta -
ten g, Pensionsrätt.)
Landt-Stalens Tjenstemän och Betjente. (Se Lönereglering.)
Landt-Slalerne. (Se Hufvud-Titel 2;dro, Anslag 20.)
Landt-Stats Tjenstemän. (Se Kronohemman.)
Lannge, C. F., hans ansökning om prolongation å airendet
af Lunda Kronohemman. (Se Arrende.)
Lappmarken, anslag till de fattige derstäds. Stats-Utskottets
Utlåtande Nto ii3, II- Ioi4—1016. — Svar på åter¬
remiss. Stats-Utskottets Utlåtande N:o 248, IV. 3y5.
,, om ersättning för forsling af Presterskapets spanmål
Stats-Utskottets Utlåtande Nto 275, IV. 447’ — Svar
på återremiss. Stats-Utskottets Utlåtande Nto 335,
V. 097; Expeditions-Utskottets Förslag till under¬
dånig Skrifvelse Wto 13r, V. 648.
Lappmarks Ecclasiaslik-Verk, om minskning i anslaget. (Se
Ecclesiastik-Ver k.)
Lappräntor, upphörande af. Stats-Utskottets Utlåtande Wto
i36. III. 240. — Svar på återremiss. Stals-Utskot-
te>s Utlåtande Wto 291, IV. 68g.
Lax och Smör från Westerbottens Län, om ändring af Tull-
conlrollerne derå. Allmänna Besvärs- och Economi-
Utskottets Utlåtande Wto 5o, III. 297; Expedilions-
203
Utskottets Förslag till underdånig Skrifvelse N;o4i,
III. 6n.
Laxfisken. (Se Kronofisken.)
Lazaretters underhåll. (Se Hufvud-Titel 6:te).
Lazarettet i Slockholm, om anslaget dertill. (Se Hufvud-Titel
6:te.)
Ledamöter, angående minimi-antalet deraf uti Conslitulions-
Utskottet, då det med Rikets Ständers rätt besluter.
Sedan sista Riksdag hvilande Förslag (ill tillägg uti
sista perioden 38 §. Riksdags-Ördningeo, Constitu-
tions-Utskot ets Memorial Nto 5, 21 punkten, I. 759
—769.
,, Borgare-Ståndets, förteckning å detn. I. 4-
,, angående tryckning af föi teckningen å dem. I. Iji
„ angående granskning af deras fullmagter. I. 8.
„ angående väckt fråga, att icke någon måtte inväljas i
2;ne Utskott, så länge Ledamöter finnas, sorn ej blif¬
vit placerade i något Utskott. I. 227, 2Ö2, 233, 26g.
,, (Se vidare Val.)
Lee, stora, canal derifrån till Wenern. (Se Anslag för en
6ång, g).)
Legostadgan af den 23 November 1833, om ändringar i 1
Art. 1 §. samt 2 Art. 3 och 4 §§■ Lag- samt All¬
männa Besvärs- och Economi-Utskottens Utlåtande
N:o 57, VII. 197; Expeditions-Uiskottets Förslag lill
underdånig Skrifvelse N:o 826, VII. 522.
Leijonmark, Hofmarskalk, om anslag till honom i och för
hans befallning såsom Secreterare vid Kongl, Tabell-
Coromissionen. Siats-Utskollels Utlåtande N:o 197,
III. 623—625. — Svar på återremiss. Stats-Utskot-
tets Utlåtande Nto 366, V. 113g. — Inbjudningar, V.
1264; Expeditions-Utskottets Förslag till underdånig
Skrifvelse N:o 4)5, VII. 697.
,, om ett årligt arlvode till honom, all på Allmänna In-
dragnings-Stalen utgå, för hans vid Tabell-Verket
gjorda tjenste)'. Stats-Utskottets Utlåtande N:o 445»
VII. 102.
Leveranser för Sjö- och Landt-försvarets behof, om upphäf-
vande af 24 §. i Kongl. Förordningen den 20 De¬
cember 1825. Lag- samt Allmänna Besvärs- och
Economi-Utskottens Utlåtande N.'o 36, VI. 4^3.
Lidköping, angående hamn derstädes, (Se Anslag lör en
gång, g). )
Lif-Bevärings-Regementet, angående. Stats-Utskottets Ut¬
låtande N;o 44: 21 punkten, II. 520—528, 52g, —
Svar på återiemis', Stats-Utskottets Utlåtande N:o
202, IV. 207, (Se Hufvud-Titel 3:<lje.)
Lif-Gardet, Svea, Andra och till Häst, (Se Anslag 25).
„ till häst-, cassern- och stallbyggnad. (Se Anslog 3o,
Anmälan 8, 55, 209),
2t>4
LiJ-Grenadier-Regementet, Andra, (Se Hästvacance-afgift,)
Lif mundering för Indeldta Armeen, angående: Slats-Utskoi-
tets Utlåtande N.‘o 44> 26 punkten, II-, 55o. — Svar
på åtei remiss. Stats-Utskottets Uilå'ande N:o 202
IV. 213,
Lif-Regementet• (Se Hästvacance-afgift.)
Lif-Regementets Dragon-Corps, angående remonteringen der¬
vid, ra. m. S'ais- >arat Allmänna Besvärs- och Eco-
norai-Ulskottens Utlåtande N;o 142, VI. 3i5.
Likstol. (Se Presterskapets aflöning.)
Lilljewalch, om afskrifning af allmogens i Norr- och We¬
sterbotten undsättningsskulder. Siats-Uiskotlcts Ut¬
låtande N:o 3o8, IV. 810.
,, (Se Anmälan i56.)
Lima Sockens invånare, om bebielse från bevillning fördem.
Bevillnings-Ubkotfets Utlåtande N:o 43, VII. 161.
Svar på återremiss. Bevillnings-Utskottets Utlåtan¬
de N:.> 5i, VII. 578.
Lindansare, utländske, om förbuJ för dem att kringresa i Ri¬
ket. Allmänna Besvärs- och Economi-Uiskoltets Ut¬
låtande N:o is, II. 234.
Lindberg, enka. (Se Anmälan 63.}
Lindberg, S., Karamar-Ratts-Rid, om eftergift af ett honom
till betalning ådömdt belopp odlingslåne-raedel, hvil¬
ket af f. d. Lands-Secieteiaren Kleman blifvit för-
skingradt. (Se eftergift.)
„ ansökan om befrielse från ersätlnings-skyldighet för
Kiopofogden [löflings balance. (Se Balance.)
Lindberg, Pa.telimålaie , om ett honom beviljadt understöd.
Stats-Utskottets Utlåtande Nto 96, fj. 9, III. 496.
Lindquist, A. (Se Effei gift.)
Lindstedl, C. F., Posl-Inspector, angående hans ansökning
om förhöjning uti eli till honom vid sisllidne Riks¬
dag tillagdt arfvode. Expeditions-Utskottets Memo¬
rial N:o t3, V. 664.
Lindstedts ansökan om förhöjdt aifvode för hans befattning
med Riksdags-bandlingarnes tryckning. Sluts-Ut¬
skottets Utlåtande N:o 388, V. l436.
„ balance. (Se Efteigift.)
Lings, Professor, enka, om bibehållande af den hennes man
i lifstiden tillagde föne t i! lök n i ng. Stats-Utskottets
Utlåtande N:o 6, I. 269, 367; Expeditions-Ulskot-
tets Förslag lill underdånig Skrifvelse I. 447'
,, (Se Indi ag nings-Staten 27.)
Linieskepp, inskränkning i deras antal. (Se Hufvud-Titel
_ . . 4i(Je.)
Linkopings Gymnasii-Bibliolliek, om anslag dertill, (Se An¬
slag 55.)
„ hamnbyggnad, örn anslag dertill. Motion^ VI. 226.
(Se vidare Anslag för en gåpg, g).)
2o5
Linkopings hamn- och quaibyggnad. (Se Anmälan 2o3.)
Linné, Garl von, oro vackt förslag att till minne af honom
i hans födelseoit anlägga en Intättning till trädgårds¬
odlingens befrämjande. Stats-Utskottets Memorial
N:o 25, I, 822.
Lithograf. (Se Gravyrer.)
Ljunga eif, dess upprensning. (Se Anslag för en gång, g).)
Ljungholm, Sam, (Se Afskrifning.)
Ljusne eif, dess upprensning. (Se Anslag för en gång, g).)
Ljuspenningar för fästnings- och garmzonsorter. Stats-Ut¬
skottets Utlåtande N: 44) punkten, II. 55o.
Lambarudd, kronohemman, (Se Arrende.)
London, undethåll af Svenska kyrkan derstädes. (Se Han¬
dels- och Sjöfarts-fonden.)
Lorichs’ enka. (Se Anmälan 2g.)
Lots-Inrättning, angående beholvel af dess reorganiseiing.
Motion, I. 445, 5g5.
Lots- och Bak-inrättningar, Allmänna Besvärs- och Econo-
mi-Utskottets Utlåtande N:o i3o, VII. 162; Expe-
dilions-Utskoltets Förslag till underdånig Skrifvelse
N:o 3io, VII. 295.
Lots- och Fy rings-medlen. (Se Anmälan 41 *)
Lots- och Fyrings-Staterne, (Se Hufvud-Titel 4tde, Anslag 32.)
Lots-Reglementet af den 16 Maji 1827, angående ett tillägg
uti 20 §. 2 Art. Motion, I. 4^9> ^82.
hot sväsendet, anslag derför. Motion, VI. 8G1. Stats-Utskot¬
tets Utlåtande N:o 492, VII. 438.
„ (Se Anslag för en gång,/).)
Lotterier, om fölbud mot försäljning of lotter för utländskas
läkning och för enskilda Lotteri-förelag. Motioner,
I. 436, 438, 563, 563. Allmänna Besvärs- och E-
conomi-Utskottets Betänkande N;o 55, III. 556; Ex¬
peditions-Utskottets Förslag till underdånig Skt ifvel-
se, III. 694.
Lotteriet, Kongl., angående. (Se Hufvud-Titet 2:dra.)
Lottkastning, om upphörande deraf i dråpmål. Lag-Utskot¬
tets Utlåtande N:o 33, II, 820; Expeditions-Utskot¬
tets Förslag lill underdånig Skrifvelse N:o ig, III.
238.
Luggude Härads Brandstads-Committe'. (Se Brandstods-af-
gifter.)
Luleå stad, angående dess Borgerskaps äldstes vägran att ut¬
färda Fullmakt för Handlanden Halin, att vara Sta¬
dens Representant vid Riksdagen, V. 665. Borgare-
Ståndets Cancelli-Utskotts Memorial, V. 1173, 1471 •
„ eif, upprensning deraf. (Se Anslag för en gång, g).)
„ fögderis ki onoliondebodar, om en i 1837 års läkning
balancerad post. (Se Anmälan 14^.)
Lump tumling, om ändringar uti eller tillägg vid förfatlnin-
ao6
gaine derom. Allmänna Besvärs- oell Econotui-Ul-
skollels Betänkande N;o 38, lil, 290.
Lund, om anslag till Cathedral-skolan derstädes. Stals-Ut-
skoltets Utlåtande N:o 112, II. ioi3; Expeditions-
Utskottets Förslag till underdånig Skrifvelse N:o 25,
III. 388,
Lunda kronohemman. (Se Arrende.)
Lunds boställe, afskiilning af förre Arrendatorn Gustafssons
skuld för arrendet af. (Se Afskrifning.)
Lunds Stift, om detsammas fördelning i tvänne Stift. Stats»
samt Allmänna Besvärs- och Economi-Utskottens Ut¬
låtande N;o 4o, IV. 865.
Lunds Universitet, anslag till dess byggnader. (Se Anslag
för en gång, »).)
,, om lösande efter medelpris af Universitetets löntaga¬
res tionde. Stats-Utskottets Utlåtande N:o 170, III.
575. — Svar på ålerremiss. Stats-Utskottets Utlå¬
tande N:o 326, V. 516.
„ förändring i fördelningen af dit ingående kronotionde.
Stats-Utskottets Utlåtande Wto 276, IV. 5g4-
Lurendrej er i-Förordning, om förnyande af det förslag lill
nödiga rättelser deruti, hvilket sommansatta Be v i II —
nings-, Lag- samt Allmänna Besvärs- och Economi-
Utskoltens Afdelning vid sista Riksdag utarbetat.
Motion, I. 444, 5go.
,, (Se Tullföi fattningarna.)
Lysekihl, köping, om åtskilliga förmåner för densamma. Sta Is¬
sa mt Allmänna Besvärs- och Economi-Utskottens Ut¬
låtande N:o 67, V. 1212, '
Lyshållning för Kronans hus i Stockholm. (Se Hufvud-Ti-
lel 8:de.)
Lysning lill äglenskap, om fölbud för utfärdande deraf i
vissa fall. Lag-Utskottets Utlåtande Wto 168, VI.
47; Expeditions-Utskottets Förslag till underdånig
Skrifvelse N:o 220,. VI. 175.
Län, till jordbrukets upphjelpande inom Wester-Norrlands
Län. Siats-Utskottets Utlåtande N;o 71, II. 921.—
Svar på återremiss. Stats-Utskottets Utlåtande N:o
222, IV. 3o6.
„ för anläggningen af deri nya vägen emellan Borås stad
och Fläskjums gästgifvaregård. Stats-Utskottets Ut¬
låtande N:o 26, I. 823.
„ till Fyr- och Båk-inrätlningai nes upphjelpande. (Se
Berättelse om Riksgälds-Verket.)
„ till uppbyggande af bro öfver Nissa-ån. (Se Nissa å.)
„ till Carlskrona stads församling. (Se Carlskrona.)
„ till Götha Canal. Stats-Utskottets Utlåtande Wto 4Gg,
VII. 142.
Lane-Banco-Capitalen, om uppsägning deraf och omskrifning
efter ursprungliga mynt-värdet. Banco-Utskoltets
207
Betänkande N:o 28, III. 98—104. — Svar på åter¬
remiss. Banco-LJtskottets Utlåtande N:o 53, III. 747.
— Rättelse i Betänkandet N:o 28. Banco-Utskot-
tets Memorial N:o 117, V. 1168.
Läne-Contor, om inrättande af sådane i hvarje Provins. (Se
Discont-Verket.)
Läne-Contoren, om åliggande för Götheborgs Låne-Contor,
att till lånsökande öfversända beviljade lån och be¬
sörja orosättningarne. Banco-Utskoltets Utlåtande
N;o 74, IV. 707.
„ oro inrättande af Låne-Contor på Gottland. (Se Gott¬
land.)
„ inköp af hus för Låne-Contoret i Götheborg. Banco-
Utskottets Utlåtande N:o 136, VI. 127.
,, om anställande af en Canzlist till biträde åt Ombuds¬
mannen vid Götheborgs Låne-Contor. Banco-Ut-
skotlets Utlåtande N:o i3g, VI. 208.
,, om eftergift af ersättningsanspråk mot Directeurerne
vid Malmö Låne-Contor för den genom Kamreraren
Lindstedt Conloret tillskyndade förlust. Banco-Ut-
skottets Utlåtande N:o t6r, VII. 154-
,, orri afskiifning af arrendet för Malmö Låne-Contors
gårdstomt. Banco-Utskotlets Utlåtande N:o i52, VI.
467.
L.äne-Contoren i Götheborg och Malmö, val af Directeurer
och Suppleanter derstädes. (Se Val.)
„ val af Revisoier. (Se Val.)
Lånerörelse: Bankens:
„ förslag lill reglering af densamma i åtskilliga delar.
Banco-Utskottet sUtlåtande N:o 158, VII. i56, — Svar
på återremiss. Banco-Utskotlets Utlåtande N:o 179,
VII. 495. - Yl. erligare i ämnet. Banco-Utskoltets
Utlåtande N;o 188, VII. 582.
Fastighets- och Odlings-länl
,, fråga oro att i Landtranterien få erlägga afbetalnin-
gar å i Banken upptagna fastigbets-lån. Banco-Ut-
skottets Utlåtande N;o 8, II. 84 ocl> Nfo 186, VII.
56o.
,, om sättet för föinyandet af Bankens inteckningar. (Se
Inteckningar.)
„ oro förändiing i föteskiifterne i afseende å eihållande
af lån utur Banken och publika Cassör. Lag-Utskot¬
tets Memorial N:o 15, II. 98 och Banco-Utskottets
Utlåtande N:o 58, IV. 532.
,, om förändrade föieskrifter i afseende å Fastighets-
sarot Skiftes- och Odlings-lån. Banco-Utskottet Ut¬
låtande N:o 84, IV, 873. — Svar på återremiss. Ban¬
co-Utskotlets Utlåtande N:o ng, V.
„ Län mot pant a_f slorskiftade hemman i Dalarne.
Banco-Utskottets Utlåtande N:o 85, IV. 875.
ao8
LånerörelseFastighets- och Odlings-lån:
„ ora belåning af redan intecknade på Banken transpor¬
terade skuldebref. Banco-Uslkottets Utlåtande N;o
68, IV. 7o3.
„ om belåning i Banken af fast egendom på landet till
fastighetens halfva taxeringsväi de. Bär co-Utskottets
Utlåtande N:o 83, IV. 865. — Svar på återreraiss.
Banco-Utskottets Utlåtande N;o 118, V. 141
„ om förstärkning af fonden för fastighetslån i Banken.
Banco-Utskottets Utlåtande N:o i5o, VI. 463.
„ belåning i Banken af Bergsfrälse-egendom. Banco-
Utskoltets Utlåtande N:o 162, VII. 197.
,, afskrifning al 2tne Odliogslån. Banco-Utskottets Ut¬
låtande N;o 16, II. 790.
„ afskrifning af Kronofogden Lagerlöfs skuld för ett
Odlingslån. Banco-Utskottets Utlåtande N:o i45, VI.
3?4-
Lån från Banken till Slåclerj Corporationerj med
flera, ändamål:
,, lör kyrkors byggande och seiskildt för uppförande af
Domkyrka i Hernösand. Motion, I. 34o. Banco-Ut¬
skottets Utlåtande N:o 13, II. 784—786.
,, om återbetalning af lånet till Uddevalla Borgerskap
och församling samt nytt lån lill Uddevalla Stads
församling. Motioo, I. 255. Banco-Utskottets Utlå¬
tande N:o 14, H- 786—78g.
„ för strömi ensningar, sjö- och myr-aftappningar samt
odlingar. Banco-Utskottets Utlåtande N:o 86, IV.
875.
„ till understöd för större jordegare. Banco-Utskottets
Utlåtande N:o 1 r 3, V. 744-
„ för skeppsbyggerier. Motion, I. 489, 582. — Anfö¬
rande. I. 783—787. Banco-Utskottets Utlåtande N:o
173. VII. 446.
,, belåning af Colonial-varor vid Handels- och Närings-
Disconten i Götheboig. Banco-Utskottets Utlåtande
N:o 5i, IV. 3o4.
,, Lån mot pant af guld och silfver, om förhöjning i
minimibeloppet för sådana. Banco-Utskottets Utlå¬
tande N;o 56, IV. 447*
„ Lån mot pant af ritorr spanmål, om afsättande der¬
för af en fond i Banken. Banco-Utskottets Utlåtan¬
de N;o g5, V. l3. — Svar på återremiss. Banco-
Utskoltels Utlåtande Nto 116, V. 1168.
,, Lån mot pant af jern, om förändring i expeditions-
sättet för jernbelåningen i Götheborgs Låne-Contor.
Banco-Utskottets Utlåtande Wto 120, V. 1423. —
Svar på återremiss. Banco-Utskottets Utlåtande Nto
142, VI. 215.
„ om våg-attester och förnyelse-bevis för sådana låns
209
erhållande. Motion, I. 4°8, Banco-Utskottets Utlå¬
tande N;o 126, VI. 55.
Lane-understod, angående eftergift eller lindring i det sta¬
den Öregrund beviljade. (Se Öregrund.)
,, för staden Söderhamn, i anledning af den år i833 i
i staden inträffade eldsvåda. Motion, I. 255. Kongl.
Majlis Nådiga Proposition. II. 17, 43; Stats-Utskot-
tets Utlåtande Nto 87, II. 942—9^6 — Svar på åler-
remisa. Utlåtandet Nto 223. IV. 3o6; Expeditions-
Utskottets Förslag till underdånig Skrifvelse N;o 68,
IV. 673.
„ angående förändringar i vilkoren för del tdl staden
Wenersborg bevil jade. (Se Wenersborg),
,, (Se Berättelse om Riksgälds-Ver ket.)
,, angående det staden Ystad meddelade lill stall- och
cassel n-bysgnaders uppförande, (Se Berättelse om
Riksgälds-Verket.)
,, angående afskrifning för de lill staden Borås upp¬
byggande beviljade. (Se Borås)
„ för menigheter, som åtaga sig att understödja såda¬
na företag, hvilka Kongl. Maj:t anser böra med Stats¬
bidrag befrämjas. Motion, I. 4°8; S'ats-Utskottets
Utlåtande N:o 72, II, 921.
,, till uppförande af en kyrka i Hernösand. Motion, II.
881, io63; Stats Utskottets Utlåtande N:o 4to, VI. 117,
Långebro, anslag till dess underhålla i de. (Se Anslag för en
gång, k).)
Långholmen, om vakthållningen vid C01 rections-inrältningen
derstädes. Allmänna Besväis- Och Economi-Utskot-
tets Utlåtande N:o 4°> Hl. 292.
Läkare, om befordringsrätt för sådana, som äro antagne för
sjukvården inom mindre samhällen på landet. All¬
männa Besväis- och Economi-U skotlels Betänkan¬
de N:o 48, III. 297; Expeditions-Utskottets Förslag
till underdånig Skrifvelse Nto 4o, lil. 611.
,, vid bruk eller hos roenigbeter, örn deras pligt att un¬
der ki ig tjenstgöra vid Ar meeri. Allmänna Besvärs-
och Economi-Uiskottets Utlåtande N:o i32, VII. i63.
,, om förbud för utrikes ifrån ankomne, alt har practi-
seia, utan att hafva fullgjort de prof, sorn för sådant
ändamål äro föreskrifna. Allmänna Besvärs- och E-
conomi-Ulskottets Utlåtande N:o 63. III. 744-
Läns-indelningar, fråga om förändring af desamma. Stals-
sarnt Allmänna Besväis- och Economi-Utskoltens Ut¬
låtande Nto 34, IV. 85g.
Läntmanstjenster, om tillsättande och vilkor för befordran
dertill. Allmänna Besvärs- och Economi-Utskottels
Utlåtande N:o 104, V. 202. — Svar på återremiss.
Allmänna Besvärs- och Eeonomi-Utskottets Utlåtan-
Regist. ofv• Borg -St. Vrot. vid Riksd, i84°> 1841- >4
2 10
de N:o 134, VII. i63; Expeditions-UlskolteU För¬
slag till underdånig Skrifvelse N:o 3l6, VII. 337.
Länsman, om anslag till lö'ner åt 3;ne i Blekinge Län. Slats-
Utskottets Utlåtande Nio 34S, V. 663.
,, (Se Bränvinsredskaps försegling, Löne-reglei ing för
Landt-statens Tjenstemän.)
„ extra, om afskaffande deraf. Allmänna Besvärs- och
Economi-Utskottets Utlåtande Nio 28, II. io48; Ex-
peditions-Ulskottets Förslag till underdånig Skrif¬
velse N:o 21, III. 238,
Länsmännen i Lappmarken, aflöning lill dem, (Se Anmä¬
lan 142.)
Läns- Styrelsernej om nya Instr uclioner för dem och deras
underlydande tjenstemän. Allmänna Besvärs- och
Economi-Utskottets Utlåtande Nio 37, III. 290. —
Svar pi återremiss. Allmänna Besvärs- oell Econo-
mi-Ulskottets Utlåtande Nio gi, IV. 421,
Lärare-Seminarier, om iniätlande af sådana, samt om för¬
ändringar vid Lärare-beställningars tillsättande. Stats-
samt Allmänna Besvärs- och Economi-Utskottens Ut¬
låtande JN':o 6, III. 698. — Svar på återremiss. Sam¬
ma Utskotts Utlåtande N:o 100, VI. 17.
Läroböckers och larda Verks utgifvande, anslag dertill. Stats-
Utskottets Utlåtande N:o 54, 7tde punkten, II. 63a.
Läroverk, Carlstads, anslag till dess utvidgning. (Se Anslag,
för en gång, h).)
Läroverken, Elementai -, om desammas reorganisation. All¬
männa Besvärs- och Economi-Utskottets Betänkande
Nio 68, III. 746. — Svar på återremiss. Samma
Utskotts Utlåtande Nio i5i, VII. 447-
Läslelals afgift. (Se Tulltaxa.)
Lödde åns uppreosning. (Se Anslag för en gång, g).)
Löne-ersättning åt f. d. Stats-Secreterarne Grip och v. Hart-
mansdoifl. Kongl. Majlis Nådiga Skrifvelse, lil. i3,
43. Stats-Utskottets Utlåtande N:o 258, IV. 522—
53i. — Voterings-proposilion. Stats-Utskottets Ut¬
låtande N:o 324, V. 516. — Svar på återremiss.
Memorialet Nio 368, V. 854. — Omiöstnings-resul-
lat. Föistärkta Stats-Utskottels Memorial N;o 3g3,
V. i438; Expeditions-Utskotlets Förslag till under¬
dånig Sk 1 i f v el se N:o 240, VI. 3i8.
,, till en Häradshöfding i Wermland. Stals-Ulskol(els
Utlåtande N:o 42^, VI. 32g; Expeditions-Utskottets
Förslag till underdånig Skrifvelse N:o 265, VI. 642.
Löneförhöjning för åtskdliga Kronofogdar och Häradsskrif¬
vare 1 Skåne. Stats-Utskottets Utlåtande N:o 106,
II. ioo3. — Svar på återremiss. Stats-Utskottets
Utlåtande N:o 200, lil. 621.
„ för Landt-Statens Tjenstemän inom Stora Koppar¬
bergs Län. Motion, I. 42,j 55j,
211
Löner, löneförhöjning åt Tjenstemän och en Vaktbetjent vid
Götheborgs Låne-Contor. Banco-Utskoltets Utlåtan¬
de N:o 18, II. 790.
,, åt Bi uks-skr ifvar en A. Sälhetberg. Banco-Utskoltets
Utlåtande N:o 23, II. 983. — Svar- på återremiss.
Banco-Ulskottets Utlåtande N:o 72, IV. 707.
„ åt Banco-Ombuden vid Låne-Contoren. Banco-Ut-
skottets Betänkande N;o 38, lil. 664.
,, 0111 tiden för beräkning nf löneförmoner, sorn blifvit
tillagde Chefen för Cassa-afdelningen i Banken och
Casseurerne derstädes. Banco-Utskottets Betänkande
N:o 4°, lil. 6o3, 674. — Svar på återremiss. Banco-
Utskoltets Utlåtande Nio 67, IV. 703.
,, dito dito för Commissarierne i Banken A. P. Qvist¬
berg, P. B. Sandels, C. N. Kolmodin, L. G. Wtbb-
linger och J. O. Ekman. Banco-Utskoltets Betän¬
kande N:o 43, III. 668, 674.
,, dito dito för Commissarien S. Thurdfjell i löneförhöj¬
ning. Banco-Ulskottets Utlåtande Nio 13r, VI. 90.
,, dito dito för Bokhållaren vid Banco-Discont-Vei ket.
Banco-Utskoltets Utlåtande Nio 167, VII. 444-
,, löneförhöjning för Registrator n i Banco-Discont-Ver-
ket C. P. Dahlgren. Banco-Utskottets Memorial N:o
199, VII. 665.
,, för Bruksförvaltaren J. Bagge. (Se Tumba Bruk.)
,, löneförhöjning med ny aflöningsslat för Bankens Em-
bets- och Tjenstemän. Banco-Ulskottets Betänkan¬
de Nio 44, Hl- 66g—674. — Svar på återremiss.
Banco-Ulskollets Utlåtande N;o 7g, V. 4- — Sara-
inanjemknings-förslag och Voler ings-propositioner.
Memorialet Nio 112, V. 794- — Votei ings-r esultat.
Förstärkta Banco-Utskottets Memoria! Nio i35, VI.
58.
Lönereglering i följd af Stats-Ridels förändrade organisation.
(Se Stals-Rådet.)
,, för de under Stats-Departementen lydande Expedi¬
tioner'. Stats-Utskottets Utlåtande Nio ig5, IV. 17a
—175. — Svar på återremiss. Stats-Utskoltets Ut¬
låtande Nio 3o4> IV. 786. — Voterings-proposition.
Memorialet Nio 3a5, V. 5iö. — Omröstnings-resul-
tat, Förstäikta Stats-Utskottets Memorial Nio 373,
V. loqo; Expeditions-Utskottets Förslag till under¬
dånig Skrifvelse N;o i5S, V. 1258.
,, för Justilise-Ombudsmans och Tt yckft ihets-Comite'ens
Expeditioner. Motion, IV. 428> 54i. Stats-Utskot¬
tets Utlåtande Nio 347, V. 658. — Svar på äterre-
roiss. Stats-Utskottets Utlåtande Nio 488, VII. 3oi.
„ för Landt-statens Tjenstemän och Betjente samt för
Första och Andra Landtmätarne. Kongl. Majits Nå¬
diga Proposition, I. n4, 162. Stats-Utskottets Ut-
311
låtande N:o 42, H) 4^5—472> — Svar pä återre-
roiss. Siats-Utskottet- Utlåtande N;o 199, lil. 628
—638. — Inbjudning. IV. 36o; Expeditions-Uiskot-
lets Förslag till underdånig Skrifvelse Njo 83, IV.
78?-
Lönereglering för Riksgälds-Conloi els Embetsman och Vakt-
betjente. Motion, V. 17, 48- Siats-Utskottets Utlå¬
tande N:o 449) VII. to3. — Svar på återreroiss.
Siats-Utskot-tets Utlåtande N:o 5o3, VII. 462.
Lönetillökning, i anledning al skjutslegans förhöjning. Stats-
Utskoltets Utlåtande N:o 284, IV. 5g6.
Lönevilkor, argående förbättrande af Harads«ki ifvarnes i We¬
ster-Bergslags och Wester-Dahls Fögdei ier inom Sto¬
ra Koppai bergs Län. Motion, I. 42I> 55l.
Lönings-spanmäl, angående dess levereiing. (Se Räntor, in-
deldta.)
Löningssätt, om förändradt för Doojnie. Stats- samt Be vi 11—
nings-Utskottens Betänkande N:o 80, V. 1179-
Lösdrifveri, om ändringar i föi fattningai ne derom. Lag-
sarat Allmänna Besvärs- och Economi - Utskottens
Utlåtande N:o 56, VII. 197; Expedilions-Utskottels
Förslag till underdånig Sk< ifvelse N:o 4°2j VII, 666.
Lösen (Se Expediiion.-lösen, Taxa.)
Lösören, angående köp af sådane, då de qvai blifva i sälja¬
rens vård. Motion, I. 80, g8. Lag-Utskottets Be¬
tänkande N:o 122, V. 20. — Svar på återreroiss.
Samma Utskotts Utlåtande N:o 171, VI. 110; Ex¬
peditions-Utskottets Fördag till underdånig Ski ifvel¬
se N:o 242, VI. 327.
,, om panträtt deri, förslag lill ändring i föreskrifterne
derom. Lag-Utskottets Memorial N:o 5a, III. 342.
— Svar på återreroiss. Samma Utskotts Utlåtande
N:o 72, III. 698.
M.
Magazins-Conlorel, om aflöningen till Tjenstemänuen. (Se In-
dragnings-Staten 26.)
Magazins-fondens räkenskaper. (Se Anmäla» 79 )
Magazins-förvaltare. (Se Anmälan 14?0
ölagazins-omkostnader och transport-förluster för Stats-Ver-
kets spanroål. (Se Anmälan 73.)
Magazins-ärenden, om andag lör Föiedraganden deraf. (Se
I dragnings-Staten 1.)
,, om upphörande af Revisions-Contoret för dess utred¬
ning. (Se Anmälan i48.)
Magistrat, om rättighet alt upptaga och handlägga legsök-
2l3
nings- och utmätningsmål mot dero, som lyda under
Stadens jurisdiction. Motion, I. 33t. Lag-Utskot¬
tets Betänkande N:o 101, IV. 444-
Magistralspersoner, arfvode till dem för förrättningar för
Kronans räkning. Motion, I. 33o. Slats-Ulskottets
Utlåtande N:o 102, II, 1081; Exprditions-Ulskottets
Förslag till underdånig Skrifvelse N:o 29, III. 388.
„ och Borgare, tractamente till dem vid syner, ro. m.
Motion, I 444> 5g4- Stats-Ut>koltets Utlåtande N;o
346, V. 658; Expeditions-U'skottels Förslag lill un¬
derdånig Skrifvelse N:o i5o, V. xt32.
Makar, angående behandling af frågor om oenighet, dem e-
mellan, Lag-Utskottets Betänkande N:o l34, V. 45.
Malmö, Fångpredikanten' vid Corrections-inrältningen aflö¬
ning, (Se Anslag 43.)
„ Fatlig-arbets-inrättnlng , om öfvei låtande dertill af
Kionans rätt lill ett i Malmö fallet daoa-arf. Stats-
Utskoltets Utlåtande N;o 122, III. 68; Expeditinns-
Ulskoltets förslag till underdånig Ski ifvelse N:o 26,
III. 388.
„ hamns upprensning. (Se Anslag för gn gång, g).)
„ hamnbyggnad, lin dertill. Motion, IV. 5o8, 546.
Stats-Ulskottets Utlåtande N:o 426, VI. 32g.
„ Låne-Corilor. (Se Låne-Conloren, Löner.)
,, Fattigvården derstädes. (Se Fattigvård.)
Mansbot, om föi höjande deraf. Lag-Utskottets Betänkande
K;o 129, V. 37.
Mantalslängden, om Häradsskrifvares skyldighet, att utan lö¬
sen deri anteckna heromansköp, arrende-contract,
ro. m. Bevillnings-Utsko! tets Utlåtande N: > 4> H-
— Svar på återreroiss, Bevillnings-UlskotleU Utlå¬
tande N:o 14, II. 1111.
Mantalspenningar, angående derus beräknande bland Stats-
Verkels inkomster. Stats-Utskottets Utlåtande N:o
64, 12 punkten, II. 848—85g. — Svar på återreroiss.
Stats-Utskottets Utlåtande Kto 226, IV. 3ig,
,, om upphörande eller ändring uti deras beräknande.
Stats-Utskottets Utlåtande N;o 64- Litt. G, II. 848
—85g. — Svar på återreroiss. Stats-Utskottets Ut¬
låtande N:o 226, IV. 3ig; Expeditions-Ul-kottets
Förslag till underdånig Skrifvelse N:o 25o, VI. 45?-
— Kongl. Majlis Nådiga Bifall. VII. 3o5.
„ om desaroraas användande för fattigvårdens behof samt
lill skolor och arbetshus. Stats- samt Allmänna Be¬
svärs- och Economi-Uiskottens Utlåtande N;o i5,
IV. 613.
Mantalsskrifningar och Uppbörds/nöten, oro gemensam dag
och ort för dessa förrättningar. Stats- och Bevill-
nings-Utskoltens Utlåtande JV:o i5o, VII. 97.
Mantalsskrifnings-provision. (Se Hufvud-Titel 8:de.)
2 I 4
Manufactur-Disconten, dess behållning, (Se Hufvud-Titel gide.)
,, om pröfningen af säkerhet-handlingar för lån derutur.
Stais-Utskotlets Utlåtande Wto 96, §. 2, III. 492<
„ om ökade tillgångar för dess utlåningar. Kongl. Maj:ts
Wådiga Proposition, I, 5y5, 618- Anförande, I. 789.
Stals- och Banco-Utskottens Utlåtande Wto 4»
638—663. — Svar på återremiss. Samma Utskotts
Utlåtande Wto 69, V. 1384- — Inbjudning, VI. 47.
94. — Reservation, VI. 328; Expeditions-Utskottets
Förslag lill underdånig Skrifvelse Wto 224, VI. 276,
458.— Om skyndsam verkställighet af beslutet der¬
om. Banco-Utskottets Utlåtande Wto »53, VII. 120.
„ fråga om sammanslående af de Banco-t äkningar, hvarå
det Manufactur-Disconten beviljade understöd i Ban¬
ken är anvisadt. Stats- och Banco-Utskottens Utlå¬
tande Wto 144. VI. 456; Expeditions-Utskottets För¬
slag till underdånig Skiifvrlse Wto 288, VII. 188-
Manufadur-Discont-/'ondens fordringar, om fördelningen del¬
af emellan säkra oell osäkra. Stats-Ulskotte s Utlå¬
tande Wto 96, §. 3, III. 492.
Manufacturister, om deras skyldighet, då de bo på landet,
att, i grund af brvillnmg för person och rörelse, med
Borgerskapet i närmaste Stad deltaga i utskyld.!' till
Stad en. Motion, I. 234, 263.
de Maré, anhållan af honom om endtledigande från Consti-
tulions-Utskotlet. V. 1314-
Marice f. d. bränneribyggnad. (Se Vexelundervisningen.)
Mariaeberg egendom, (Se Anmälan 23, 26, 169.)
,, Läroverk, lön åt en Lärare derstädes i Vattenbygg-
nadskousten, m, m. (Se Anslag för en gång, g).)
Marieholms ecb Cathrinebergs Landshöfdinge-boställen, er¬
sättning till de dagsvei ks-skyldige derunder. Slats-
Utskoltets Utlåtande N:o 322, IV. 839; Expeditions-
Utskottets Förslag till underdånig Skrifvelse Wto 127,
V. 426.
Markegängs sättningar ne, de årliga; angående. (Se Regerings-
Formens 75 §.)
„ förändrad indelning af Stockholms Län, med afseende
derpå. Allmänna Besvärs- och Economi-Uiskoltets
Utlåtande Wto i35, VII. i65.
Markegångssättning, angående. Stats-Utskottets Utlåtande W;o
170, 4 punkten, III. 5g6—598 — Svar på återre¬
miss Stats-Utskottels Utlåtande Wto 326, V. 532.
— Sammanjemknings-lörslag. Memorialet Wto 375,
V. 1076; Expeditions-Utskottets Förslag till under¬
dånig Skrifvelse Wto 244> "VI. 346.
Markegångs-taxor, om besvär detöfvei. Bevilloings-Utskot-
teis Memorial Wto 2, I. 826.
„ från sisla Riksdag hvilande förslag till ändring i 75 §•
af Regerings-Formen, med afseende å Markegångs-
215
taxornes tillämpning, Constitutions-Utskottets Memo¬
rial Wto 5, l3 punkten, I. 723.
Marstrand, hamnförsvar. (Se Anslag för en gång, e).)
,, om nederlagsrätt för Staden. Motion, I. 254, 626,
Allmänna Besvärs- och Econorai-Utskoltets Utlåtan¬
de Wto 57, III. 555.
Mat-inrättningar, Garnizons-Regementenas i Stockholm; an¬
slag dertill. Stats-Utskottets Utlåtande Wto 4°8, VI- 64.
— Svar på återremiss. Stats-Utskottets Utlåtande
Wto 422, VI. 3 16; Expeditions-Utskottets Förslag till
underdånig Skrifvelse Wto 256, VI. 466.
Malton, C., Kamererare, om restitution af lön samt erhållan¬
de af pens'00. Banco-Utskoltels Utlåtande Wto 81,
IV. 865.
Maule, J. (Se Eftergift.)
Mechanisk Skolaj angående anslag dertill. Stats-Utskottets
Utlåtande Nio 62, 6 punkten, C, II. 746.
Medailler oell mynt, angående öfverlemnande till Bankens
Mynt-Cabinett af åtskilliga i General-Cassan Wto r
förvarade medailler och mynt. Banco-Utskottets Me¬
morial Wto g, II. 23g—244.
„ om öfverlemnande från Bankens till Rikets Mynt-Ca-
binett af medailler och skådepenningar. Banco.-Ut-
skottets Utlåtande Wto 60, IV. 45i.
Medico-Theologiska Stipendicrne, angående. (Se Stipendier.)
Meijer, Major. (Se Anmälan 42-)
Mellby sandfälts planterande med träd, angående. (Se Anslag
för en gång, g).)
Menigheter, om anslag till lån för. (Se Låneunderstöd.)
Meteorologiska observationer, inköp af insttumenter dertill.
(Se Anslag för en gång, i).)
Meunier, Hofmästare, ora pension lill honom. (Se Indrag-
nings-Staten 24)
Mililaire tjenstemän, om ansvar för deras öfverfallande. Lag-
Utskottets Utlåtande Nto l5o, V. 807; Expeditions-
U skottets Förslag lill underdånig Skrifvelse Wto 243,
VI. 327.
Militia; Bos älls-Cassans Reserv-Hemmans räntor, Stats-Ut-
skottets Utlåtande Wto 44) 33 punkten, II. 552. —
Svar på återremiss. Stats-Utskottets Utlåtande Wto
202, IV. 2l3.
Minister-Staten, angående inskränkning uti kostnaden derför.
Motioner, I. 82, 225.
,, om revision öfver förvaltningen af dertill anslagna me¬
del. Stats-Ul kottets Utlåtande Wto 172, III. 514—
520.
„ (Se Anslag 8.)
Missgerning!-Balken, ora ändring i dess 5 Cap. Lag-Utskot-
tels Betänkande Wto 125, V. 34-
,, om inskränkning i allmän åklagares rätt att åtala brott
2l6
froot dess 14 Cap. 3 §. Lag-Utskottets Utlåtande
Nio 97, IV. 5325 Expeditions-Utskotlets Förslag till
underdånig Skrifvelse Nio 107, IV. 843.
Missgerning-Balken, om ändring i dess 18 Gap. 9 §. (Se Mi-
I itai re Tjenstemän.)
v om ändring i dess 18, 19, 20 och 23 Gap. Lag-
Utskottets Betänkande N:o 5i, III. 342.
>7 om ändring i dess a4> 34 och 35 Gap. Lag-Utskot¬
tets Utlåtande N:o 4^, IL 1066. — Svar på återre-
miss. Lag-Utskottets Utlåtande Nto 76, IV. 307;
Expedilions-Utskotlets Förslag till underdånig Skrif¬
velse N:o 73, IV. 674.
,, oro förtydligande af dess 4< Cap. 2 §, Lag-Utskot¬
tets Utlåtande N:o 44i IL to63 —1066. —• Svar på
ålerremiss. Lag-Utskottets Utlåtande N:o 75, IV.
327; Expedilions-Ulskottets Förslag till underdånig
Skrifvelse Nto 89. IV. 789,
„ om tillägg till dess 5g Cap. 7 §. Lag Utskottets Ut¬
låtande N;o 111, IV. b3o,
„ om ändring i 47 Cap. (Se Snatteri.)
Moderna språk, Lärare deri vid Gy rtmasierne. Stats- samt
Allmänna Besvärs-och Economi-Utskottens Utlåtan¬
de N;o 7, III, 698. — Svar på ålerremiss. Samma
Utskotts Utlåtande N:o 75, V. n55.
Montelius, Major. (Se Anmälan ti, 69, t36.)
Montelius, A. O., om hans förordnande till Notarie i Bor¬
gare-Ståndet. (Se Cancelli-Betjening.)
Motioner och Handlingar, remitterade till handläggning, åter¬
ställas:
1:0 af Stats-Utskottet lill Bonde-Ståndet, i fråga om
upphörande af Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes
och Kongl. Kammar-Rättens rätt att pröfva Bered-
nings-Cotnilöens beslut. Stats-Qtskottets Memorial
Nio 3, I. 223.
2:0 af dito till Bonde-Ståndet, i fråga om fribrefsrätt
för Länsman. Stats-Utskottets Memorial N;o i5, I.
696. — Svar på ålerremiss. Slats-Utskotlets Me¬
morial N:o g5, II 988.
3;o of dito lill Ridderskapet och Adeln samt Borgare*
Slåndet, i fråga om rättighet för Hernösands Stift att
för framtiden komma i åtnjutande af de 124 tunnor
Domkyrko-spanroål, som hitintills fiån nämnde Stift
till Upsala Domkyrka utgått. Stats-Ut-kottets Ut¬
låtande Nto 29, II. 18.
4:o »I dito till Bonde-Ståndet i fråga derom, att den år
i835 för Norr- och Westerbotten medgifna befriel¬
se från export-tull och skepps-umgälder måtte för¬
längas; att skepps-in ventai ier måtte få (ullfiitt in¬
föras; att skeppare, boende, på landet måtte befrias
från skyldigheten att taga burskap i stad; att raan-
217
skap till fa i tyg från' landsorten måtte få förhyras
hos närmaste Kronobetjent eller Tull bevakniogs-
station; att fribref för utrikes gående fartyg måtte
ofskaffas, och att Westerbottens Län måtte blifva
delaktigt af Stats-bidrag till inre communicationers
förbättring. Stats-Ulskottets Memorial N:o 33, II.
i58—161, 231.
Motioner och Handlingar, remitterade till handläggning, åter¬
ställas:
5lo af Bevillnings-Utskottet, oro besvär öfver Matke-
gångs-taxorna. Bevillnings-Utskotlets Memorial Nio
2, I. 826.
6:0 af dito om Skattskrifvarrs åläggande, att å Debet¬
sedeln jemväl uppföra coinmunala afgifter. Bevill-
nings-Utskottets Memorial N:o 3, II. ig.
7:0 af dito oro indragning af vissa Tulltjensteman, an¬
ställde till bevakning vid Norrska giänsen. Bevill-
nings-Ulskoltets Memorial Nio 6, II. 80.
8:0 af dito om anslag till ersättning lör fabnks-anlägg-
ningar, som genom upphörande af införselsfö‘rbud
kunna blifva lidande. Bevillnings-Utskotlets Memo¬
rial N:o 7, II. 80.
9:0 af dito om en bryggas anläggande vid Blockhus¬
udden på bekostnad af Tull-Verket och Stockholms
stads Dr ät sel-Co ro mission. Bevillnings Utskottets Me-
moi ial N;o 8, II. 80.
10:0 af Lag-Ut>kottet, oro ändring i föreskrifterna, angå¬
ende Nämndemäns befrielse från skjutsskyldighet.
Lag-Utskottets Memorial Nio I, I. 791.
Ii;o af dito om föreski iftet s meddelande orri kolmåttens
beskaffenhet. Lag-Utskottets Memorial Nio 3, I.
.Si 3.
1210 af dito om förändiade föreskrifter i afseende på
chartering af handlingar i concursmål. Lag-Utskot¬
tets Memorial Nto 6, II g4- — Svar pä ålerremiss.
Lag-Utskottets Utlåtande Nl> 6r, lil. 385.
l3lo af dito om ändring i Kongl. Förordningen den 20-
December 1825, huru förhållas skall vid besigtnin-
gar och öl verbesigtningar, då varor eller färdiga ar¬
beten för Landt- eller Sjöförsvarets behof, efter upp¬
gjorda contract, levereras. Lig-Ulskottets Memorial
Nio 7, II. 94, 128—i3l. — Sval på ålerremiss. Lag-
Utskottets Utlåtande N;o 60, III. 385.
i4:o af dito om förändrade föreskrifter i afseende på
Charlae-Sigillatas-afgiftens beräknande. Lag-Utskot-
fets Merooi ial Nio 8, II, g4- — Svar på ålerremiss.
Lag-Utskottets Utlåtande Nio 60, lil. 385.
i5;o af dito om förändrade grunder för tulls erläggande
•ud skattlagda tullmjölqvarnar. Lag-Utskottets Me¬
morial N:o 9, II. g4-
i iS
Motioner och Handlingar, remitterade till handläggning, åter¬
ställas:
l6;o af Lag-Utskottet, om behofvet af vissa föreskrifter
angående recryters antagande. Lag-Utskottets Me¬
morial N:o to, II. g4- — Svar på återremiss. Lag-
Utskottets Utlåtande N;o 60, lil. 385.
17:0 af dito om ändring i Författningarne angående hem¬
mans förmedling, Lag-Utskoltets Memorial N:o 11,
11. 94.
18:0 af dito oro rättighet för Brandstods-Comite'en inom
Luggude Härad, att utmätningsvis uttaga obetalda
brandstods-afgifter. Lag-Utskottets Memorial N:o
12, II. 94. — Svar på återremiss- Lag-Utskottets
Utlåtande Nio 60, III. 385.
19:0 af dito om förändrade föreskrifter i afseende på
låns erhållande ur Rikets Ständers Bank och andra
publika Cassör. Lag-Utskottets Memorial N:o i5,
II. 9«-
20:0 af dito örn ändring i Tullförfattningarne. Lag-Ut-
skotlets Memorial N:o 19, II. 131. — Svar på åter¬
remiss. Lag-Utskottets Utlåtande N:o 60, lil. 385.
2i;o af dito om ändring i sättet för Lands- och Stads-
Fiscalers tillsättande. Lag-Utskottets Memorial N:o
20, II. i32. — Svar på återremiss. Lag-Utskoltets
Utlåtande N:o 60, III. 385.
22:0 af dito om utfärdande af ny Consuls-Stadga. Lag-
Utskoltets Memorial N:o 21, II. i32.
23:o af Allmänna Besvärs- och Eeonomi-Utskottet, angå¬
ende serskilda bestämmelser i afseende på grunderne
för befordran till embeten och tjenster. Allmänna
Besvärs- och Economi-Utskottets Memorial N:o a,
I. 393.
24:0 af dito derom, att Roteririgs-skyldighelen må upp¬
höra, i anseende till öfversktidande eller åsidosatt
iakttagande af derom afslutade contract. Allmänna
Besvärs- och Economi-Utskottets Memorial N:o 3,
L 397-
25:o af dito dels om minskning af Roterings-besväret in¬
om Elfsborgs Län, dels om förändrad indelning af
de inom Länet förlagda tvänne Regementen, samt
Passevolance-afgiftens och Beklädnads-Cassornes upp¬
hörande. Allmänna Besvärs- och Economi-Utskot¬
tets Memoiial N:o 4, L 402-
26:0 af dito om upphörande af den rotering, hvarmed i
senare lider uppodlade hemman inom HeLingland
och Gestrikland blifvit belagde. Allmänna Besvärs-
och Economi-Utskottets Memorial N:o 5, I. 4o5.
27:0 af dito att alla hemman, utan afseende å deras oli¬
ka natur, må deltaga i Tingshus- och Prestgårds-
219
byggnad. Allmänna Besvärs- och Economi-Utskot¬
tets Memorial N:o 6, I. 4°6.
Motioner och Handlingar, remitterade lill handläggning, åter¬
ställas:
28:0 af dito att halfva indeldta Ammen må hållas va¬
cant under fredstid, emot en årlig afgift, som vissa
år användes lill fond för en, i föiening med folk¬
skolor, inrättad arbets-anstalt för fattige obemedla¬
de barn inom hvarje församling. Allmänna Besvärs-
och Economi-Utskottets Memorial N;o 7, I. 790.
29:0 af dito om förändring af Kongl. Förordningen den
27 October 1812, om utski ifningssättet och inrätt¬
ningen af allmänna Bevärings-manskapel. Allmänna
Besvärs- och Economi-Utskottets Memorial N:o 8,
!■ 79°-
3o:o af dito om inskränkning i Roterings-besväret, lill
öfverensstämmelse med hvad de derom afslutade con¬
tract bestämma. Allmänna Besvärs- och Economi-
Ulsktttets Memorial N:o g, T. 790.
3i;o af dito om Revision af förvaltningen af ön S:t Bar¬
thelemy. Allmänna Besvärs- och Economi-Utskottets
Memorial N:o 144» VII. 447’—Svar på återremiss.
Allmänna Besvärs- och Economi-Utskottets Utlåtan¬
de N:o i5g, VII. 543.
Motioner, angående fråga, att alla de på bordet hvilande,
hvilka det tillkom Stats-Utskottet att behandla, måt¬
te, med afvikande från föiedragning-iistan, varda först
företagne till remiss. I. 533.
Mudderverk, lill upprensning af rivieret vid Uddevalla, an¬
slag dertill. Stats Utskottets Utlåtande N.'o 436,
VIL 33.
Muddrings-arbeten i Götha eif, anslag dertill. (Se Anslag
för en gång, g).)
Munderings slitnings-ersättning till Rus>hållarne vid Lif-Re-
gementets Dragon-Corps under tjenstgöring i Stock¬
holm i838. Stats-Utskoltets Utlåtande N;o 16, I.
792-
Municipal-Styrelse. (Se Sockenstämmor.)
Museum, Kongl., om tillökadt Stats-anslag derför. Motion,
I. 43i- Stals-Uiskottets Utlåtande N:o 54, 5 punk¬
ten, II. 63i. — Svar på återremiss. Stats-Utskot-
tets Utlåtande N;o 2l3, IV, 214.
„ Kongl., inköp af konst-alster till detsamma. (Se Huf-
vud-Titel 5:te.)
,, Natur-historiska Riks-, anslag till dess samlingar. (Se
Hufvud-Titel 5:le, Anslag 37,)
,, National-, anläggning af. (Se National-Museum.)
„ Nalur-hisloriskt i Götheborg, om anslag dertill. Stats-
Utskottets Utlåtande N;o 55, II. 636} Expeditions-
220
Utskottets Förslag lill underdånig Skrifvelse Nto t5,
II. 985.
Museum, ora öfvei låtande af Piins Cails Palais till ett sådant,
Allmänna Besvärs- och Economi-Ulskottets Utlåtan¬
de Nio 62, III. 454.
Mutsedlar. (Se Jernhandteringen i Riket.)
Mynt, angående utlörande eller nedsmältande deraf. (Se
Guld- och Silfvermynt.)
„ förslag till förändradt mynt-system. Banco-Utskottets
Betänkande N;o 20, II. g65—97 2. — Rättelse deruti.
Banco-Utskottets Memorial Wto 3l, II. 965—972.
— Svar på återremiss. Banco-Utskottets Utlåtande
N:o 5o, lil. 737; Expeditions-Utskottets Föislag till
underdånig Skrifvelse Njo 56, IV. 205. — Kongl.
Majtts Nådiga Svar, VII. 570.
„ (Se Kopparmynt, Myntsystem.)
Mynt-Cabinelt. (Se Medailler.)
Mynthuset, om detsammas upplåtande till embetsrum åt de
6 Regerings-Depat temenlen. Siats-Utskottets Utlå¬
tande N:o 140, III. 240. — Svar på åtei remiss. Stats-
Utskottels Utlåtande N:o 286, IV. 596.
Mynt- och Controll-Verket, om detsammas ställande under
Kongl, Bergs-Collegii öfverinseende. Slats-Utskot-
tets Utlåtande N:o 208, IV. 238, 245. — Svar på
återremiss. Slats-Ulskottets Utlåtande N:o 4^0, VI.
3go; Expeditions-Utskottets Förslag till underdånig
Ski if veise N;o 270, VI. 727.
„ (Se Hufvud-Titel 2;dra.)
Myntsystem, nytt, om lagförändringar i anledning deraf. Lag-
Utskottets Utlåtande N:o ibi, VII. 113; Expeditions-
Utskottets Förslag till underdånig Skrifvelse N:o 3o8,
VII. 2g5. — Kongl. Maj;ts Nådiga Svar, VII. 572,
573.
„ (Se Mynt.)
Mynt-Verket. (Se Anmälan 158, 86.)
Myrors på Gottland aftappning, anslag till. Kongl. Majtts
Nådiga Proposition N:o 3, I. n4> 160, 190. (Se vi¬
dare anslag för en gång, g).)
Mål, om deras behandling vid Haiads-Rätt. Lag-Utskottets
Utlåtande Nto 43, II. io4o.
Mål, mått och vigt, om föländring af författni.ngarne derom.
Lag- samt Allmänna Besvärs- och Economi-Utskot-
tens Utlåtande Nto 58, VII. 202. — Svar på åter¬
remiss. Samma Utskotts Utlåtande Nto 78, VII.
546; Expeditions-Utskottets Förslag till underdånig
Skrifvelse Nto 370, VII. 5go.
Mått och vigter, oro öfverseende af Instruction och Taxa för
justering deraf. Motion, I. 441» 588. Lag- samt AU—
221
manna Besvärs- och Economi-Utskottens Utlåtande
Nto 53, VII. 168; Expeditions-Utskottets Förslag
till underdånig Skrifvelse Nto 3og, VII. 295.
Matare, som med origtigt mätande beträdes, om upphörande
af skärpning i straffet för sådana. Motion, l. 44^»
58g. Lag-Utskottets Utlåtande Nto i52, V. ng5;
Expeditions-Utskottets Förslag till underdånig Ski if¬
ve Ise Nto t84, V. 1478.
Matning, af salt och spanmå), angående föreskrifter om sät¬
tet deiföre. Motion, I. 4^4, 562. Allmänna Besvärs-
och Economi-Ulskottets Betänkande Nto 33, III. 2ÖI
—254.
Möblers underhållande å de Kong'. Slotten, och om desara-
inas inventering. (Se Hufvud-Titel usta.)
Möller, C. (Se Anmälan 10.)
Mörbylånga köping på Öland, om en magazins-hyggnads upp¬
förande derstädes. Stals-Ulskottets Utlåtande Nto
272, IV. 447' — Svar på återremiss, Stals-Utskot-
tets Utlåtande Nto 35g, V, 77g.
Mosseberg, Kronopark, angående. Stats-Utskottets Utlåtan¬
de Nto 35, II. 161 — 164- — Svar på återremiss. Stats-
Utskottets Utlåtande Nto 36o, V. 779.
Mötes- och Tross-Passevolance-Jbnclen. (Se Berättelse om
förvaltningen deraf, Anmälan 35.)
Mötes-Passevolance-aJgiften, om dess afskaffande. Stats-Ut-
skotlets Utlåtande N;o 52, II. 56o—583. — Inbjud¬
ning från Bonde-Ståndet, II. ggr—gg4- — Svar på
återremiss. Stats-Utskottets Utlåtande Nto 212, IV.
a5i, —Inbjudning från Rtdderskapet och Adeln. V.
1075. — Voterings-proposition. Nämnde Utskotts
Memorial Nto 3go, V. ngt. — Ororöstnings-resul-
tat. Föistärkta Stats-Utskottets Memorial Nto 3g8,
V. i438; Expeditions-Utskottets Föislag till under¬
dånig Skrifvelse Nto 176, V. 1470- —Kongl. Maj;*s
Nådiga Sanction. VII. 585-
Mötes-Passevolancen, ora behandling tili ett gemensamt ut¬
låtande af alla frågor rörande densamma jemte lin¬
dring i Båtsmanshållet och städernes inqvarterings-
besvär. Stats- samt Allmänna Besvärs-och Economi-
Utskottens Utlåtande Nto 17, IV. 6t3.
,, om densammas upphörande och de deraf bestridda
kostnaders öfverflyttande på Stats-Verket. Kongl,
Majtts Nådiga Skrifvelse. VI. 4I2S Stats-Utskottets
Utlåiande N:o 462, VII. l3l. — Expeditions-Utskot¬
tets Förslag till underdånig Skrifvelse Nto 3o4, VII.
316 och Nto 32i, VII. 435. — Kongl. Majtts Nådi¬
ga Svar. VII, 585,
333
N.
Namnsedels attestanter, angående deras och Boktryckares an¬
svar i vissa fall. (Se Boktryckare.)
National-belöning åt Öfverste Klingstedt, angående. Stats-
Utskottets Utlåtande Nto i4l Hl. 240.
National-Beväring, Gottlands. (Se Hufvud-Titel 3;dje.)
National-Museum, anskaffande af local deitill. (Se Anslag
för en gång, 1). )
„ local derför i Prins Carls Palais. Motion, I. 43g,
5S3; Allmänna Besvärs- och Economi-Utskottets Ut¬
låtande N;o 62, III. 454.
National-Representationen, angående drss ombildning. Inbjud¬
ning från Ridderskapet och Adeln om gemensam öf¬
verläggning i ämnet. IV. 8o3. —Anföranden i ämnet,
IV. 879—893, V. 13 ; Constitulions-Utskottets Me¬
morial Nto 38, V. 23g, 276, 342, 5i5, 54i. Consli-
lutions-Utskotlets Protocoll lör den 17 December
1840, VI. 171. — Svar på återremiss samt Vote-
rings-pi oposition angående allmänna val el ler Stånds-
val. Gonstitutions-Utskottets Memorial Nto 67, V.
io55.— Voterings-resultat. Förstärkta Constitutions-
Utskottets Memorial N:o 71, VI. 79.
,, fortsatt förslag i afseende på dess ombildning, och
de i sammanhang dermed nödiga Grundlngs-ändrin-
gar. Constitntions-Utskolte's Memorial N:o 68, VI.
l3o. VII. 273. — Sammanjemknings-förslag. Sam¬
ma Utskotts Memorial N;o 85, VII. 220—273, 279
—284; Protocollsjustering. VI. 3o6, 473. — Vo-
terings-proposition i afseende å dess fördelning på
en eller tvenne Kamrar. Utskottets Memorial N;o
g5, VI. 660—668. — Svar på återremiss å Memo¬
rialet Nto 95. Memorialet Nto 100, VI. 824. —Vo¬
terings-resultat i frågan om Representationens fördel¬
ning på en eller tvenne Kamrar. Förstärkta Consti-
tutions-Uiskottets Memorial N:o 104, VII. 294. —
I anledning of samtlige Riks-Ståndens yttranden öf¬
ver Memorialen N;is 68 och 85. Constitul ions-Ulskot-
tels Memorial N:o io5, VII. 429—432*
„ om ned-ättande af en Comité' för alt utarbeta förslag
till förändrad. Motion, VII. 3io, 421, 42^j Allmän¬
na Besvärs- och Economi-Utskottets Betänkande N:o
l58, VII. 525—543. — Svar på återremiss. Samma
Utskotts Utlåtande N:o i65, VII. 64o—657. — In¬
bjudning. VII. 689, 6g3, 700, 704; Expeditions-
Utskottets Förslag till underdånig Skrifvelse N:o 4i4>
VII. 704.
223
Nalional-Representationen, om tryckning af Ståndets Proto-
coller i ämnet. VII. 3 r3, 704.
,, Sedan sista Riksdag hvilande förslag om ändring uti i3
§. 2 morn., 19$. sista perioden, l4§ , >5$. t mom. och
22 5. förra perioden Riksdags-Ordoingen, angående
National-Representationen. Constitutions Utskottets
Memorial N:o 5, 1 5 punkten, I. 729—743. II. 20—34.
Nattvardsungdom, om dess befrielse från mantalspenningars
erläggande. (Se Stats-Verket, dess inkomstei.)
Naturforskare, Nordiska, rum för deras sammanträde i842*
Stats-Ulskotlets Utlåtande N:o 56g, VII. 586.
Natur-historien, Lärare deri vid Gymnasierne. Stats- samt
Allmänna Besvärs- och Economi-Utskollens Utlåtan¬
de N;o 7, III. 698 — Svar på återremiss. Samma
Utskotts Utlåtande N:o 75, V. t r55.
Natur-historiskt Museum i Gö heborg. (Se Museum.)
Naturhistoriska Riks Museum, (Se Museum och Anslag 37.)
Navigationsskola, om anslag för iniältande af en sådan i
Wisby. Motion, I. 4<o, 546.
,, om anslag till en sådan i Carlshamn. Motion, I. 429
557.
„ om anslag till en sådan i Carlskiona. Motion, IV.
673.
Navigationsskolor, om inrättande af sådane. Motioner, I. 34o,
438, 5ro, 564; Stats- samt Allmänna Besvärs- och
Economi-Ulskottens Betänkande N:o 10, IV. 577. —
Svar på återremiss. Samma Utskotts Utlåtande Nto
86, V. I 106—Ili5. Inbjudning, V. l3l2J Expedi-
tions-Utskoltets Förslag till undetdånig Skrifvelse
N:o 229, VI. 241.
„ (Se Hufvud-Titel g;fe.)
Neder-Jerfva Nto 2. (Se Arrende.)
Neuman, Commerce-Råd (Se Anmälan 17.)
Nionde Hufvud-Titeln, dess reglering. (Se Hufvud-Titel gtde.)
Nissa-än, lån lill uppbyggande af en bro deröfver. Stats-
Utskottets Utlåtande Nto 44*3' VII. ro3. — Svar på
återremiss. Samma Ul-kotts Utlåtande Nto 49^, VII.
44o.
Nordblads, Stadstnäklai e, ansökning att få till skatte lösa
Kronolägenheten Stocksund, Stats-Ulskottets Utlå¬
tande Nto tor, II. 995.
Nordencreutz s enka. (Se Indragnings-Staten 14-)
Nordre eif, upprensning deraf. Motion, I. 34o. (Se vidare
Anslag för en gång, g). )
Norman, P. E. (Se Eftergift.)
Norrbottens Län, om vissa förmoner för. Stats-Utskottels Me¬
morial Nto 33, II. i58—161, 23i.
Norrbottens Städer, angående deras fiskerinärings idkande
Borgerskap (Se Fiskei inäring.)
Norrköpings Arbets- och Cortections-inrättning, eftergift af
234
en der yppad balance. Stats-Utskottets Utlåtande Nto
382, V. i434. — Svar på åteiremiss. Samma Ut¬
skotts Utlåtande Nto 432, VI. 390. Inbjudning tili
Med-Slånden beslutad, VI. 438; Expeditions-Uiskot-
tets Förslag till underdånig Sktifvelse Nto 273, VI.
845. '
Norrland, väganläggning derstädes, (Se Anslag för en gång, g).)
Norrlands fjell t rakters uppodling. (Se Anslag lör en gång , g).)
Norrtelje Gevärs-factori, dess nedläggning, angående. (Se
Anslag för en gång, e).)
„ om vilkoren för nedläggandet deraf. Kongl. Majlis
Kådiga Proposition, VII. 435. Stats-Utskottets Ut¬
låtande N;o 54o, VII, 562—566. — Svar på åter-
remiss. Stats-Utskottets Utlåtande Nto 575, VII. 5g3;
Expeditions-Utskottels Förslag till underdånig Skrif¬
velse Nio 4°6, VII. 679.
„ å, dess upprensning, angående. (Se Anslag för en
gång, g).)
Notarii Pub lid, om bestämmande al Expeditionslösen åt dem.
(Se Expeditions-lösen.)
Numer-Lotteri-medel, deras beräknande bland Stals-Verkets
inkomster. Stats-Utskottets Utlåtande Nto 64, 24
punkten, II. 884 och Stats-Utskottets Utlåtande Nto
226, IV. 327.
Numer-Lotteriet, om dess indragning. Motion, I. 436, 563.
Stats-Utskottets Utlåtande Nto 28, II. 52 — 71. —
Svar på återremiss. Stats-Utskottets Utlåtande Nto
2o5, lil. 730; Expeditions-Utskottels Förslag till un¬
derdånig Skrifvelse N:o 67, IV. 499-—Kongl. Majlis
Nådiga Skrifvelse i ämnet, V. 276, 341 • — Kongl,
Majlis Nådiga Bifall, VII. 595. '
„ uppförande å Indragnings-Stat af Tjenstemännens lö¬
ner och arfvode». Stats-Utskottets Utlåtande Nio
385, V. ii85; Expeditions-Utskottels Förslag till
underdånig Skrifvelse Nto 168, V. i3o2.
,, (Se Indragnings-Staten 29, Anmälan l65 och Hufvud-
Titel 2tdra.)
Numer-Lotteriets Brudgåfvefond. (Se Anmälan 47, Numer-
Lotteriet.)
„ hus. (Se Anslag för en gång, h), Riks-Archivet.)
Ny Elfsborgs fästning. (Se Elfsborg.)
Nya Fält-Artilleriet, rid- och anspanns-persedlar dertill. (Se
Anslag för en gång, e).)
Nybyggen, fråga rörande landets uppodlande och nybyggens
anläggande å Kronans ouppodlade trakter. Stats-
samt Allmänna Besvärs- och Economi-Utskottens Ut¬
låtande N:o 13g, VI. 3i5.
Nykterhetsskrifters tryckning och spridande. Stats- samt
Allmänna Besvärs- och Economi-Utskottens Utlåtan¬
de N:o 35, IV. 860.
t
225
Nyqvarns qvarn och bro, om arrendet derå. Stats-Utskot-
lets Utlåtande N.‘o 98, II. 988—991. — Svar på åter¬
remiss. Samma Utskotts Utlåtande N:o 225, IV. 3i3;
Expeditions-Utskottels Förslag till underdånig Skrif¬
velse N;o 85, IV. 78g.
Nädärs- och liggetids-besparingar. (Se Stats-regleringen och
några dermed gemenskap egande frågor.)
Nämndemän, ersättning till dem för syner och andra förrätt¬
ningar. Stats-Utskottets Utlåtande Nto 25g, IV- 445;
Expeditions-UtAottets Förslag till underdånig Skrif¬
velse N:o 87, IV. 789.
„ om inskränkning i deras befrielse från skjutsnings-
skyIdighet. Lag-Utskottets Memorial Nto I, I. 791;
Allmanna Besvärs- och Economi-Utskottets Utlåtan¬
de Nto 36, III. 290.
„ om ändring i sättet för deras väljande. Lag-Utskot¬
tets Betänkande Nto 5, II. g4-
,, om inskränkning i deras domföra antal. Lag-Utskot¬
tets Betänkande Nto 54, lil 533; Expeditions-Utskot¬
tels Förslag till underdånig Skrifvelse, III. 6g4-
,, om inskränkning i deras skjutsningsfribet. Allmänna
Besvärs- och Economi-Utskotte's Utlåtande Nto 36,
III. 290.
Nämnd, om val af Ledamöter uti Opinions-Nämnden och
Nämnd för utväljande af Justitise-Ombudsman och
hans Supplenn. (Se Val.)
Nämnder, om inrättande af Härads-förvaltnings- och Läns-
Nämnder. Lag- samt Allmänna Besvärs- och Eco-
nomi-Ulskottens Utlåtande N;o 3o, VL 379 —Svar
på återremiss. Samma Utskotts Utlåtande N;o y4i
VII. 493.
Näringsfrihet, utvidgande deraf. Allmänna Besvärs- och E-
conomi-Ulskottets Betänkande Nto 39, III. 290, 3o7
•—31 g. V. 33g; Expeditions-Ut.kottets Förslag till
Undeidånig Skrifvelse Nto 186, VI. 48, 5o.
„ angående åtgärder för en ordnad. Motion, I 44°» 534-
Näringsfriheten, från Ridderskapet och Adeln coramunicerad
motion, angående. II. It3.
Näringsförfaltningarna, angående. Borgare-Slåndets enskildta
Besväi s-Ulskolts Betänkande, V. 209—33g; Borgare-
Siåndets underdåniga Skrifvelse till Kongl. Majit, V.
586—5g5.
Näringsförhållanden, angående upphäfvande, eller åtminstone
inskränkning eller rättelse uti de nu i verkligheten
medgifna Näringsförhållanden. Motion, I. 423.
Regist. öfv. Dorg.-St. Prot. vid Riksd, 1840, 1841-
226
O.
Obligationer, om utbyte af Riksgälds-Contorets till Banken,
Stats- och Banco-Ulskottens Utlåtande Wto i33, VI,
>55. — Svar på återremiss. Samma Utskotts Utlå¬
tande Wto 208, VII, 65g.
Observations-medel, deras beräknande bland Stats-Verkets in¬
komster. Stats-Utskoltets Utlåtande Wto 64, 27 punk¬
ten, II. 885,
Observations- och uppbörds-procenter. (Se Hufvud-Titel 8:de.)
Octroy för Wermlands Provincial-Baok, förlängning deraf.
(Se Anmärkning 8.)
Odelbergs ansökning om polongation af Edeby arrende. (Se
Arrende.)
Odins, ångfartyg, strandning. (Se Anmälan 201.)
Odlingslijelp för Krono nybyggare. (Se Hufvud-Titel 8:de.)
Odlings-Lån. (Se Lånerörelse.)
Odlings-lagenheter å Allmänningar, om upphörande af ränta
derå i vissa fall. Stats-Utskottets Utlåtande Wto 64,
Litt, D, II. 83o. (Se vidare Stats-Verket, dess in¬
komster.)
Offentlighet vid Under-Domstolar och Police-Kamrar, Lag-
Utskottets Betänkande Wto 108, IV. 5gg, —Svar på
återremiss. Lag-Utskottets Utlåtande Wto i4i, V. 63g;
Expeditions-Utskottels Föisiag till underdånig Skrif¬
velse Wto 135, V. 6gg.
Offentlig Afbön. (Se Albon.)
Officiel Tidning, fråga om utgifvaode af cn sådan, Stats-
samt Allmänna Besvärs- och Economi-Utskottens Ut¬
låtande Wto 47, V. tgr.
Oförutsedda utgifter å 3:dje och Hufvud-Titlai ne. (Se
Hufvud-Titel.)
Olands ås upprensning. (Se Anslag för en gång, g),)
Ollestad, Krono-säteri, dess anslående till boställe åt Dom-
balvanden i Åhs, Gäseneds och Kullings Häraders
Domsaga. Stats-Utskottets Utlåtande W;o 123, II.
108 i.
Ollon-gälden, om dess upphörande. S ats-Utskottets Utlå¬
tande N:o 64, Litt. C, Ii. 83o; Expediiions-Utskot-
tets Förslag till underdånig Skrifvelse Wto i38, V.
781.
Omberg, Kronopark, fråga om försäljning deraf till skatte. )
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 164, III. 3o5. — Svar
på återremiss. Stais-Ut.skottets Utlåtande Wto 238,
IV. 355.
Omyndigliets-tillstånd, om fortfarande deraf för mannen in¬
till fyllda 25 års ålder. Lag-Utskottets Utlåtande
N:o 73, IV. 327.
227
Onera, befrielse från sådane, som tillkommit genom Götha
Canals anläggning. (Se Götha Canal.)
Opinions-Ncimnd, om val af Ledamöter deruti. (Se Val.)
„ Protocolls-Utdrag med unden ät telse till Ståndet, huru
omröstningen angående uteslutande af någon eller
några bland Högsta Domstolens Ledamöter utfallit.
I. 698. Anförande i anledning deraf, I. 6gg—702,
Ordförandeskapet i vissa Domstolar, angående föreskrifter
derom. Motion, I 4°9i ^45. Lag-Utskottets Betän¬
kande N:o 62, III, 45i. — Svar på återremiss. Lag-
Utskottets Utlåtande N:o 121, IV. 83g.
Ordinarie räntan. Stats-Utskottets Utlåtande Wto 64. I punk¬
ten, II. 83o. — Svar på återremiss, Stats-Utskottets
Utlåtande Wto 226, IV. 314-
Ordnings-St adga för offentligheten vid Ståndets öfverläggnin-
gar. I. 31, 38-
Organisation, om hufvudgrunderne för Bankens nya. Banco-
Utskottets Betänkande Wto 35, III. 557—56g.— Svar
på återremiss, B inco-Utskottets Utlåtande Wto 63,
IV. 452
„ af B anco-Fullmägtiges Expedition. Banco-Utskottets
Betänkande Wto 36, lil. 61g. — Svar på återremiss.
Banco-Utskottets Utlåtande Wto 78, V. 4* — Sam-
raanjemknings-lörslag och Voterings-proposition, Me¬
morialet Wto in, V. 794- — Voterings-resultat. För-
stäikta Banco-Utskottets Memorial Wto 135, VI. 58.
„ af Embetvvei ken, ali befordran till embeten och tjen-
ster icke må hindra sådan. Motion, I. 407. All¬
männa Besvärs- och Economi-Utskottets Betänkande
Wto 46, III. 296.
Orthopediska Institutet, om understöd dertill. Stats-Utskot¬
tets Utlåtande Wto 115, II. 1016—1027. — Svar på
Stei remiss. Stats-Utskottets Utlåtande Wto 264, IV.
532, 543.
Oxenst/ernska Arcliivet på Tidon, inköp deraf för Statens
räkning. (Se Anslag för en gång, i).)
Oä"ta barn, om deras ratt att åtnjuta underhåll och uppfo¬
stran. Lag-Utskottets Utlåtande Wto 87, IV. 402,
P.
Palm, J. A., Öfverste, om ett honom tillerkändt expectance-
arfvode. Stats-Utskottets Utlåtande W;o 96, 4 §•
lil. 492>
Pantlåne-Conior, om inrättande deraf i Rikets större Släder.
Allmänna Besvärs- och Economi-Utskottets Betän¬
kande Wto 89, IV- 421-
228
Panlläne-inrättningen i Stockholm, om förlängning under 10
år af det dertill beviljade låneunderstöd af allmän¬
na medel. Kongl. Majtts Nådiga Skrifvelse. V. 276,
342; Stats-Utskottets Utlåtande Nio 4°5, VI. ilo;
Expeditions-Utskottets Förslag till underdånig Skrif¬
velse N:o 23i, VI. 2.41.
Panträtt i lösören, om ändring i föreskrifterne derom. Lag-
Utskottets Betänkande N.'o 52, III. 342. — Svar på
åtei remiss. Lag-Utskottets Uilåtande N;o 72, lil.
698.
Passevolance-afgiften, Mötes-, dess öfverflyttande på Allmän¬
na Bevillningen. (Se Möt.s-Passevolancen.)
Passevolance fonden, gamla, redovisning deraf, (Se Berät¬
telse oro Mötes- och Tross-Passevolance - fonder-
ne samt Stats-Utskottets Utlåtanden Ntis 78 och
429 )
„ Mötes-och Tross-, (Se nyssnämnda Berättelse och Ut¬
låtanden, Anmälan 35)
Passhandlingar, Kongl. Coinmerce-Collegii. (Se Helfiihets-
bref.)
Paslorater, deras reglering på Gottland. Allmänna Besvärs-
och Economi-Ulskottets Utlåtande N:o 128, VI. 11;
Expedit ons-Utskoltels Förslag till underdånig Skrif¬
velse N:o 237, VI. 276.
„ Regala, om tiden för utnämningar till Kyrkoherdar
deruti. Allmänna Besvärs- och Economi-Utskottets
Utlåtande N:o 71, lil. 709—715.
„ om indragning af löneinkomsten dervid i vissa fall;
(Se Behaglig tids förlänings-spanmål.)
,, fråga om deras skyldighet att deltaga i aflöningen
till Klockare. Allmanna Besvärs- och Economi-Ut-
skotlels Betänkande Nto 14» H. 254*
Paltnt-frägor, oro antalet af Ledamöter i Compromiss-Rätt
för behandling deraf. Allmänna Besvärs- och Eco-
nomi-Ufskottels Utlåtande N:o 76, III. 743.
Patent-Förordningen den i3 December i834, om ändring i
12 §. deraf. Allmänna Besvärs- och Economi-Utskot-
tets Utlåtande Nto 76, lil 743; Expeuitions-Utskot-
tets Förslag till underdånig Skrifvelse N:o 62, IV.
4oo.
Pension för aflidoe Banco-Fullmägtigen Anders Danielssons
enka och efterlemnade oförsörjda barn. Stats- och
Banco-Utskottens Utlåtande N;o 68, V. 1090. — Vo-
terings-proposition. Memorialet N;o i3i, VI. i55.—
Omröstnirigs-resultat. Förstärkta Stats-Utskottets Me¬
morial N.'o 476, VII. 72; Expeditions-Utskottets För¬
slag till underdånig Skrifvelse N;o 283, VII. 107.
,, för f. d. S'ats~Secre!eraren Danckwardt, Stats-Ut-
skotlets Utlåtande N;o 280, IV. 280; Expeditions-
229
Utskottets Förslag till underdånig Skrifvelse N;o 96,
IV- 79°-
Pension för enkor efter de Soldater, hvilka tjänstgjort vid den
så kallade Vestra Armeen 1809. Stats-Utskottets Ut¬
låtande N:o i3g, III, 240.
„ för Härndshöfdingar. Stats-Utskottets Utlåtande Nto
198, III. 626.
,, för Ledamöter af Stats-Rådet och Högsta Domstolen,
Stats-Secreterare och andra Föredragande. Motion,
I. 235, 263; Stats-Utskottets Utlåtande N.'o 146, II.
1100—1 ni. III. 68—72. — Svar på ålerremis'. Stats-
Utskoltets Utlåtande N:o 25i, IV. 422, (^e Pensio-
m ring, Pensionsräll.)
„ för Ledamöterne i Rikets Allmänna Ärenders Bered¬
ning. (Se Allmänna Ärenders Beredning.)
„ för Secreleiaren i Kongl. Landtbruks-Academien P.
A. Granbergs enka. Stats-Utskottets Utlåtande N:o
5oi, VH. 443j Expeditions-Utskottets Förslag till
underdånig Skrifvelse N:o 33g, VII. 482.
„ för Hof-Notarien Haeggström. Stats-Utskottets Utlå¬
tande N:o 131, II, 1081.
,, för Häradsskrifvaren Hagelin. Stats-Utckoitets Utlå¬
tande N:o 142, III. 240. — Svar på återreiniss.
Stats-Utskottets Udutande N:o 24g, IV. 370; Expe¬
dition-Utskottets Förlag till underdånig Skrifvelse
N:o 72, IV. 674,
,, för f, d. Stats-Råden Friherre Åkerhjelm och Gref¬
ve Hård. Kongl. Majtts Nådiga Proposition III. 18,
28—36; Stats-Utskottets Utlåtande N:o 237, IV. 5ti.
— Svar på återremiss, Stats-Utskottets Utlåtande N:o
367, V. 1088. — Votering--propositioner, Memoria¬
let Nto 391, V. 1 191. — Voterings-resullat. För¬
stärkta Stals-Utvkottets Memorial N:o 399, VI. ii4>
Expeditions-Utskottets Memorial N:o 26, Vh 5o och
Förslag till underdånig Skrifvelse N;o 196, VI. 5o,
„ för Amiralen G. af Klints enka. Stats-Utskottets Ut¬
låtande N:o 240, IV. 356; Expeditions-Utskottets För¬
slag till underdånig Skrifvelse N:o 70, IV, 673.
„ för Majoren von Konow, Stats-Utskottets Utlåtande
N:o l3o, II, 1081; Expeditions-Utskottets Förslag till
underdånig Skrifvelse N:o 28, III. 388.
,, för Bokhållaren Sture. Stats-Utskottets Utlåtande Nto
23g, IV. 356; Expeditions-Utskottets Förslag till un-
deidånig Skrifvelse Nto 69, IV. 673.
„ för Tjenstemän vid Gorrections-inrältningarne. (Se In¬
di cgnings-Staten 12.)
,, för f. d. Lieutenanten af Uhr. Stats-Utskottets Ut¬
låtande N:o 260, IV- 53i; Expeditions-Uiskottets
Förslag till underdånig Skrifvelse Nto 91, IV, 789,
,, för aflidne Kamereraren och Redogöraren vid Carl
a3o
Gustafs Stads Gevärs-factori, Assessoren G. Wick¬
grens enka. Stats-Utskottets Utlåtande N;o 5at, VII,
467; Expeditions-Utskottets Förslag till underdånig
Skrifvelse N;o 342, VII, 546.
Pension för Landi-Räntmastaren Wulff. Stats-Utskottets-Ut-
låtande N:o 143, III. 240.
„ om förhöjning deri för G. W. Sundberg. Banco-Ut-
skoltets Memorial ]V:o 6, I. 8l3—8i5. — Svar på
återremiss. Banco-Uiskottets Memorial N;o 10, II.
244.
,, åt Pappersmästaren J. E. Ullander. Banco-Utskottets
Utlåtande N:o 24» II- 984.
„ åt Matton, C. Banco-Utskottets Utlåtande N:o 81 ,
IV. 865.
,, förslag till pensionsgrtinder för Bankens Embels- och
Tjenstemän, m. fl, Banco-Utskottets Utlåtande N:o
i43, VI. 322. — Svar på återremiss, Banco-Utskot-
tels Utlåtande N:o 16S, VII. 445, 4^°-
Pensioner för Distnct-General-Befälhafvare och Inspectörer.
(Se Generalitets-Staten.)
Pensionering af Stats-Rådets Ledamöter under vissa fall. Mo¬
tion, III, 68—72. — Tillägg deri, III. 356; Stats-
Uukottets Utlåtande N:o 282, IV. 5g5. — Svar på
återremiss, Stats-Utskottets Utlåtande N:o 336, V.
597; Expeditions-Utskottets Förslag till underdånig
Skrifvelse N:o i32, V. 699.
Pensionsjond, för Landtmäteri-Slaien. Stats-Utskottets Ut¬
låtande N:o 107, II. 1004. — Svar på återremiss,
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 263, IV. 53i,
Pensions inrättningen för Skånska städernes Embets- och
Tjenstemans enkor och baro, örn ersättning för en å
samma Inrättning öfverlålen fordran hos Kongl.
Majtst och Kronan. Motion, I. 441? 585, Stats-
Utskottets Utlåtande N:o i56, III. 287; Expeditions-
Utskottets Föislag till underdånig Skrifvelse N:o
283, VII. 107.
Pensionsrätt, för Lands-Secreterare, Lands-Kamererare, Landl-
Rantmästare, Kronofogdar och Häradsskrifvare. Stats-
Utskottets Utlåtande l\:o 4°, 19 punkten, II. 4^0—
453. — Svar på återremiss. Stats-Utskottets Utlå¬
tande N:o ig3, IV. 204.
„ om upphörande deraf för de vid Kongl. Hof-Staten
anställde personer. Stats-Utskottets Utlåtande N:o
lil, II. ion — ioi3.
,, för Stats-Rådets Ledamöter. Stats-Utskottets ^Utlå¬
tande N:o 80, II. 771.
Pensions-Staten. (Se Hufvud-Titel 7:de.)
Periodisk skrift, sedan sista Riksdag hvilande förslag till än¬
dring uti 1 §.4 morn. Tryckfrihels-förordningen,
angående tillståndsbevis för utgifvaode deraf. Con-
23 I
stitutions-Utskottets Memorial N:o 5, 22 punkten, I.
769. II. 3g.
Periodiska skrifter, om upphörande af stämpelafgift derå.
Från Ridderskapet och Adeln communicerad Mo¬
tion, II, 114-
Permittering af manskap fiån de värfvade Regementena, om
iakttagelser dervid. Allmänna Besvärs- och Econo-
mi-Utskottets Betänkande N.‘o 87, IV. 420.
Persiska och Sanskrit-sprakén, anslag för en Lärare i desam¬
ma. (Se Anslag 52.)
Fharmaceutisk Lär o-anst all, om Stats-anslag dertill. Stats-
Utskottets Utlåtande N;o i33, II. 1082 —1098. —
Svar på återremiss. Stats-Utskottets Utlåtande N:o
205, IV. 532. — Voterings-proposilion. Memoria¬
let N:o 36i, V. 807; Expeditions-Utskottets För¬
slag till undeidånig Skrifvelse N:o 190, VI. 5o.
„ 0111 vilkoren för det dertill beviljade anslag. Stats-
Utskottets Utlåtande N.'o 54l, VII. 566; Expedi-
tions-Ulskottets Förslag till undeidånig Sk 1 i (veise
N:o 383, VII. 623.
Pliilipstads Canal. (Se Anslag för en gång, g).)
Pionierer, 0111 deras forsling, då de skola undergå bestraff¬
ning. (Se Hufvud-Titel 8:de.)
Piteå, om ytterligare eri Lärare vid Skolan derstädes. Slats-
saint Allmänna Besvärs- oell Economi - Utskottens
Utlåtande N:o ioi, VI. 26; Expeditions-Utskottets
Fördag till underdånig Skrifvelse N;o 216, VI. 175.
,, eif, dess upprensning. (Se Anslag för en gång, g))
,, Landshöfdinge-Residens. (Se Anslag för en gång, h))
Plagemann, Assessor. (Se Anmälan 212.)
Planpenningar, al utrotar till stamrolar, om förändring i
grunderne lör utgörande af desamma. Stats- samt
Allmänna Besvärs- och Economi-Utskottens Utlåtan¬
de N;n 52, V. 113g.
Police-förfaltningar, 0111 andi ing i sättet för besvärs anfö¬
rande olver besluten i mål, rörande brott emot dem.
Lag-Utskottets Utlåtande N;o 160, V, i4°4i Expe-
ditions-Utskottets Förslag till underdånig Skrifvelse
N:o ig2, VI. 5o.
Police-Kammaren 1 Slockholm, om ordnande af göromålen
derstädes. Lag-Utskottets Utlåtande N:o i54, V.
ng5.
Polis-lys- och renhållning, Kongl, Slottets. (Se Hufvud-Ti¬
tel i:sta.)
Polismästaren i Stockholm, fiåga om fördelning emellan tvän-
ne tjenstemän af de honom tillhörande befattningar,
såsom Polisdomare och Polismästare. Stats- samt
Allmänna Besvärs- och Economi-Utskottens Utlåtan¬
de N:o 33, IV. 85g.
Polis-t/enslemän ulan lön, om afskaffande deraf. Allmänna
aät»
Besvärs- och Economi-Utskottets Utlåtande N:o 28,
II. 1046; Expeditions-Utskotlets Förslag till under¬
dånig Skrifvelse Nto 21, III. 238.
Poller, Casseur. (Se Anmälan 196)
Portpenningar, angående dessas upphörande vid Christian¬
stad. Stals- samt Allmänna Besvärs- och Econoroi-
Utskottens Utlåtande Nto go, VI. 12. — Svar på
återremiss. Samma Utskotts Utlåtande Nto i45, VI.
897; Expediiions-Utskottels Förslag till undeidånig
Skrifvelse Nto 286, VII. 188.
Posse, C. F., Hofmarskalk. (Se Anmälan 5i.)
Post-förfaltningarne, fråga om vidtagande af åtskilliga för¬
ändringar deruti. Motion, I. 432, 558. Stats- samt
Allmänna Besvärs- och Economi-Utskottens Utlåtan¬
de Nto 106, VI. 36. — Svar på å ler remiss. Sam¬
ma Ut-kolts Utlåtande N;o 173, VII. i33; Expedi-
tions-Utskottets Förslag till underdånig Skrifvelse Nto
295, VII. 215.
Poslförings-skyldigheten, fråga om upphörande af densam¬
ma samt om lindring deruti, m. m. Stats- samt
Allmänna Besvärs- och Economi-Utskottens Utlå¬
tande N;o io5, VI. 3i. — Svar på återremiss. Sam¬
ma Utskotts Utlåtande Nto 18g, VII. 412—4*5. —
Inbjudning, VII. 4*6. — Sammanjemknings-förslag
och Voteriogs-proposilion, Memoiialet Nto 201, VII.
563; Expeditions-Utskotlets Förslag till underdånig
Skrifvelse Nto 385, VII. 623.
Postgång, om öppnande af diiecl postgång emellan Falkö¬
ping och Mariestad. Stals- samt Allmänna Besvärs-
och Economi-Utskottens Utlåtande Wto 107, VI. 38.
Posthemman, ersättning till. (Se Postföringsskyldigiieten.)
,, angående särskildta bestämmelser i afseende å deras
åligganden. Motion, I. 4to.
Postiljoner, om rättighet för dem att medhafva förbudssed-
lar. Bevillnings-Ulskottets Betänkande Nio 19, III.
344—349; Expeditions-Utskotlets Förslag till un¬
derdånig Skrifvelse Nto 298, VII. 2g5.
Postmedlen och deras användande. Motion, I. 137, (Se Stats-
Veiket, dess inkomster, extra ordinarie.)
Postporto, alt den inom Riket nedsättes 25 procent, samt att
det för brefvexling till och från utlandet må åter¬
ställas till hvad det före sista förhöjningen var. Mo¬
tion, I. 443, 58g.
Post-taxor, om granskning deraf. Bevillnings-Ulskottets Be- )
tänkande Nio 19, III. 344—349-
Post-Verket. (Se Hufvud-Titel 2tdra.)
Post-Verkets fordran hos Norrska Stats-Verket. (Se Anmä¬
lan 160.)
„ förlust å en koppar-ångpanna. (Se Anmälan 85.)
„ räkenskaper. (Se Aumälan 44> 45-)
233
Postväsendet, om förändring deruti. Bevillnings-Utskoltets
Betänkande N;o ig, III. 344—34g.
Prcescriptionstid, om förlängning deraf för inlösen af Riks-
gälds-Contorets Credit-sedlar. Stals-Uiskottets Ut¬
låtande Nm 1x7, II. io32
„ för utsökande ai fordringar hos Stals-Verket, Stats—
och Lag-Utskoi lens Utlåtande N:o 116, VI. I2Ö. —
Svar på återremiss. Samma Utskotts Betänkande
N:o 193. VII. 444.
„ 0111 bestämmande deraf för emottagande i Kronans
uppbörd och inlösen uti Banken af ti anspoi tsedlar
samt sedlar å 3 och 2 Rtdr å ofärgadt papper. Ban-
co-Utskottets Betänkande N:o 12, II. 773—78! —
Svar på återremiss. Bunco-Ulskotlets Utlåtande N;o
5o, III. 737; Expeditions-Utskotlets Förslag (ill un¬
deidånig Skrifvelse N:o 5g IV, 3gg.
,, om bestämmande af viss sådan, inom hvilken åtskil¬
liga äldre fordi ingsposter böra från Banken uttagas.
Barico-Ulskoltets Utlåtande Nto 55, IV. 447* — Svar
på återremiss. Banco-Utikol tets Utlåtande N:o 98,
V. 631 ; Expeditions-Uiskottets Förslag till under¬
dånig Skrifvelse N.'o {33, V. 69g.
,, för eraottagandel i Kionajis uppbörd och inlösen i
Banken af dess på r4 och 10 skillingar kopparmynt
ulfäidade sedlar. Banco-Utskot<els Utlåtande Nto
ig5, VII, 624; Expeditions-Uiskottets Förslag till
underdånig Skrifvelse Nto 4*3, VII. 689.
„ om ändiing deruti för klander å fast egendom. Lag-
U' skol tets Betänkande N;o i32, V. 3g.
Preste-Adjlinder, om förändring af lönevilkoren för desamma.
Allmänna Besvärs- och Economi-Utskottets Utlåtan¬
de Nto i3g, VII. i65,
Prestebelyg, om anteckning deri angående brott, som blifvit
af minderårige begångne. Lag- samt Allmänna Be¬
svärs- och Economi-Utskottens Utlåtande Nto 44)
VII. .65.
Prestegårds-byggnader, om alla hemmans deltagande i byg¬
gande och underhåll deraf. Allmänna Besvärs- och
Econorni-Utskottets Memorial Nto 6, l. 4°6*
„ om underhållet deraf på Gottland. Lag- samt All¬
männa Besvärs- och Economi-Utskottens Utlåtande
Nto 63, VII. 3o2.
,, (Se Byggninga-B dken 26 C'p. 2 §,)
Presterliga befordringar, förändrade grunder derför. Allmän¬
na Besväis- och Economi-Utskottets Betänkande Nto
70, III. 747-
„ upphörande al dubbla årsberäkningen. Allmänna Be¬
svärs- och Economi-Utskottets Utlåtande Nto 116,
V. 1479. — Svar på ålei remiss. Samma Utskotts
a34
Utlåtande N:o 141> VII. 165. — Sommanjemknings-
förslag. Memorialet Nto 160, VII. 543.
Prcsterskapet i Lappmarkerne, om ersättning för forslingen
af deras Idningsspanmål. (Se Lappmarken.)
Presterskapets aflöningj angående. Allmänna Besvärs- och
Economi-Ulskotttts Utlåtande N;o i38, VII. i65;
Expeditions-Utskotteis Förslag till underdånig Skrif¬
velse N:o 339, VII. 435.
Presters utnämnande till Regala pastorat. Allmänna Besvärs-
och Economi-Ut-kottels Betänkande Nto 7 I, III. y47-
„ i allmänhet och deras aflöning. Allmänna Besvärs-
och Economi-Utskottets Ulåtande Nto 138, VII.
165.
Printzencreutz3 von. (Se Eftergift.)
Privat-Banker, angående skyldighet för dem att i hvarje Re-
sidencestad hålla ett lnvexlings-Gontor. Motion, I.
43g, 566—575.
Privat Bankernes sedlar, om desammas emottagande i Krono-
uppbörden. S'ats- och Banco-Utskottens Utlåtande
N:o i43, VI. 365. — Svar på återremiss. Utlåtan¬
det Nto 20g, VII. 659.
Professorer vid Umveisitelen, om deias pensionerande. (Se
Indragnings Slaten 11.)
,, lönetillökning för dem. (Se Universilets-Lärare.) —
Föi klaring af Rikets Ständers beslut i frågan. Ståts-
Utskottets Memorial Nto 4I2i VI. 120; Expeditions-
Utskottets Memorial N:o 33, VI. 526.
Promotorial i lagsökningsmål, om meddelande deraf. Motion,
I. 442, 58g; Lag-Utskottets Utlåtande Nto i5g, V.
i4o4. — Svar på återremiss'. Lag-Utskottets Utlå¬
tande Nto 173, VI. 143; Expeditions-Utskottets För¬
slag till underdånig Skrifvelse Nto 232, VI. 2.4t.
Propositionerj af Landtmarskalk och Talmän vägrade. (Se
Frågor.)
„ Kongl. Maj;ts. (Se Kongl. Majtls Nådiga Proposi¬
tioner och Skrifvelser.)
Proste-tunna i Vestra Fernebo Conti act, oro ersättning der¬
för. (Se Anmälan 75,)
Protocollj hållna i Stats-Rådet från och med den 18 Janu¬
arii i834 till och med den 1 Februarii 1840, om
fullbordad granskning deraf samt om derunder gjor¬
da anmärkningar. Constitutions-Utskottets Memorial
Nto 13, III. 203, 3o3, 3go—45». —Rättelse uti Me¬
morialet N;o i3, III, 3go—45>. — Svar på åter¬
remiss af Memorialet Nto i3. Constitutions-Ut.kot-
tets Memoiial Nto 31, IV. 653; Expeditions-Utskot¬
tets Förslag till underdåniga Skrifvelser N;o 38g,
'tiVII. 623 och Nto 4°3, VII. 671.
„ om uteslutande ur Borgare-Ståndets af serskildta yt¬
tranden i 2;ne dicussioner. Motion, I, ii4, 176,
Protocollj Riks-Ståndens, om ersättning för besörjande) af
tryckningen deraf efter Riksdagens slut samt för
upprättande af Register deröfver. Stats-Ulskottets-
Ullätande Nto 169, III, 355.
,, om tryckningen och utdelningen deraf. Sta ts-Ulskot-
tets Utlåtande Nto 3ig, IV. 838.— Svar på återre¬
miss. Siats-Utskottets Utlåtande Nto 358, V. 779.
,, om arfvode (ör emottagningen och utdelningen af de
vid Riksdagens slut öfvei blifna exemplar sirat Bi-
hanget dertill. Stats-Ulskottels Utlåtande Nto 4^71
VII. 125.
„ dispositionen af de vid Riksdagens slut öfverblifv an¬
de exemplar af Bihanget, Stals-Utskottets Utlåtan¬
de N;o 320, IV. 83g.
„ motion, att ett tryckt exemplar deraf, äfvensom al Ut-
skotts-Betänkanden, underdåniga Skrifvelser, Revi¬
sionsberättelser, samt andra allmänna Handlingar,
som under och emellan Riksdagarna från trycket
utgifvas måtte tilldelas hvartdera af Rikets Stände's
Lårie-Contor i Gö! Reborg och Malmö. I, 254.
„ ifrån sista Riksdag hvilande förslag till ändiing uti
2§.4mom., t undanlags-punkten Tryckfrihets-För¬
ordningen, angående uppbäfvandel af föi budet emot
tryckning af Riks-Ståndens Protocoll, utan vedeibö-
randes tillstånd. Constii utions-Uskott e!s Memorial
N:o 5, 27 punkten, 1. 771.
„ Ståndets, angående tryckning deraf. 1,42.— Anbud
derå. I. 62, 187, 224, 243.
Protocoller, Ståndets, om tiden för justering deraf. II. 23o,
253.
Protocolls-Utdragj beslut, alt från Med-Slånden ankomna
må utan innehåll eller beskrifning af innehållet upp¬
tagas i Protocollel. I. 74.
Provincial-Läkarej angående en tredje Provincial-Läkares till¬
sättande 1 Halland. Motion. I. 423.
Provincial-Läkaren i Lifgedinget af Södermanland, om bo¬
ställe åt honom. Stats-Utskottets Utlåtande N;o 121,
II. 1080.
Provincial-Läkarevården, angående. (Se Hufvud-Tite! 2;dra,
Anslag 14.)
PrygelstraffJ om afskaffande deraf. Lag- samt Allmänna Be¬
svärs- och Economi-Ulskoltens Utlåtande Nto 4^
VII. 166.
Pröfnings-Commitléj om inrättande af en serskild för Staden
Götheborg. (Se Götheborg.)
Pröfnings-Committéerj om deras försvinnande eller annorlun¬
da organiserande. Motion, I, 44^» 5g5.
Pröfningsrättj upphörande af Konungens Befallningshafvan—
des och Kongl. Kammar-Rättens öfver Berednings-
och Taxerings-Coromiteernes beslut. Stals-Utskot¬
tets Memorial Nto 3, I. 223.
a36
Q
Quarantaines-afgifter, om upphörande af en del. Motion, 1.
4og. Stals- samt Allmänna Besvärs- och Economi-
Utskottens Utlåtande Nio i65, VII. i3a.
Quarantaines-inrättningen vid Känsö, anslag dertill. (Se Han¬
dels- och Sjötarts-fonden.)
Qvarnarj skatt lagda, om upphörande af grundränta derå,
Sta’s-Ulskotiets Utlåtande N:o 157, III. 287. — Svar
på återremiss. Stats-Utskottets Utlåtande Nio 237,
IV. 355.
„ om förändring i beskattningen derå. Stals-samt Allmän¬
na Besvärs- och Economi-Utskottens Utlåtande Nio
178, VII. 14-2. — Svar på återremiss. Samma Ut¬
skotts Utlåtande N:o 199, VII. 520.
„ beruslade, om lindring 1 deras pisestationer. Stats-
samt Allmäona Brsväis- och Economi-Utskottens Ut¬
låtande Nio gi, VI. i5.
„ angående förändrade grunder för Tulls erläggande vid
skatllagda Tullm jölqvai nar. Lag-Utskottets Memo-
1 ial N:o g, II. g4-
Qvarnmäld, heiäkning af tull derför. Allmänna Besvärs-och
Economi-Ulskottets Utlåtande N:o 3o, II, 1060.
Qvarnräntor, om upphöi andel af nedsättning deruti. Stats-
Utskottels Utlåtande Nio 167, III. 354- — Svar på
återremiss. Stats-Utskottets Utlåtande Nio 26g, IV.
446.
Qvarstad, angående läggande deraf å skiift, då åtal genom
allmän åklagare anställes. Ifrån sista Riksdag hvi-
Iande förslag till ändring uti 4 §■ 3 mom. Tryck-
fi ihets-Förordningen. Constilutions-Utskoitets Me¬
morial Nio 5, 3l punkten, I. 775.
,, å skrift, yikad af enskild målsegande. Sedan sista
Riksdag hvilanda förslag till ändring i 5 §. ri mom.
Tryck fr ihets-Föi ordningen. Coostitutions-Ulskottels
Memorial Nio 5, 33 punkten, I. 775.
Qvicksund, slnsshyggnad deiöfver. (Se Anslag för en gång, g).)
Qvistberg, A. P. (Se Löner.)
R.
Rabe, M. (Se Afskrifning.)
Rannäs Holstagård, om eftergift af hemmanet påförd ränta
och om ersättning för Skatteköpeskillingen för det¬
samma. Stals-Utskottets Utlåtande N;o i58, III. 287.
237
— Svar på åleriemiss. Slats-Uukollets Utlåtande
N:o 277, IV. 5g4; Expeditions-Utskoltets Förslag
till underdånig Skrifvelse N:o 118, V. l43.
Rannäs Holslagård, (Se Bredaryd' föi samling.)
Real-Skolor, om inrättande af sådana. Stats- samt Allmän¬
na Besvärs- och Economi-Utskottens Betänkande Nio
.1, IV. 5g4.
Reclamation. (Se Gäldenär.)
Recryter, om deras antagande. Lag-Utskottets Memorial N:o
10, II. 94. — Svar på återremiss. Lag-Utskoltets
Utlåtande N;o 60, III. 385.
„ deras uppvisande för befälet. Allmänna Besvärs- och
Economi-Ulskottets Betänkande N;o 16, II. 253.
„ och Remonler vid Cavalleiiet, måttet å dem. All¬
männa Besvärs- och Economi-Ulskottets Utlåtande
N:o Gr, III. 454.
Redogörarej om befrielse för åtskilliga i Jönköpings Låofiån
ersättning för ej debiterade Bevillnings-afgifter. Stats-
Utskottels Utlåtande Nio 3l8, IV. 838.
Redskaps-3 Rid- och Anspanns-persedlar för nya Fäll-Artille-
liet. (Se Anslag för en gång.)
Regala Pastorat, ora utnämningar till Kyrkoherdar det uti.
Allmänna Besväis- och Economi-Ulskottets Betän¬
kande N:o 71, III. 747.
Regementen, Cavallen-, om nedsättning uti del hitintills be¬
stämda mål för manskap och hästar dervid. All¬
männa Besvärs- och Economi-Ulskottets Utlåtande
Nio Gr, lil. 454.
Regerings-formen, om ändring i §§. 5, 6, 7, 8, y, 10, 11, 12,
i3, i5, 24, 26, 28, 32, 34, 35, 38, 42. 43, 99, 106,
107, angående ändamålsenligare organisation af Siats-
Rådet. Sedan sista Riksdag hvilande förslag der till.
(Se Grundlags-ändriugs-för slag.)
„ ifrån 1834 oc6 i835 årens Riksdag till innevarande
hvilande förslag till ändringar, medelst tillägg, upp-
häfvande, rättelser eller förklaringar, innefattade uti
Constitulions-Ulskottets Memoria! Nio 5.
1:0 uti 22 angående det antal af Högsta Domstolens
Ledamöter, som bör vid måls handläggning tillstädes—
vai a. I. 702—707.
2:0 uti 29 §., rörande Erke-Biskops och Biskops val. I.
707. II. 20.
3:o uti 49 So rörande Lagtima Riksdags återkomst på
bestämd tid. I. 708—714.
4:o uti 5o §■, angående stället för Riksdags hållande. I.
714—717.
5:e uti 56 och 81 §§., rörande sättet för behandlingen af
Grundlags-ändrings-förslag. I. 717.
6:0 uti 60 So rörande åtskilliga bevilloings-alglfters be¬
nämning. I, 717.
238
Regeringsformen,
7:0 uti 61 §., rörande tiden för ny Bevillnings vidtagan¬
de. I. 718—721.
8:0 uti 72 angående vilkor för Bankens sedlars er¬
kännande så'Otn mynt. I. 721,
9:0 uti 75 angående Markegångs-Taxornas tillämpning.
I. 723.
10:0 uti 10g angående tiden för Riksdags fortfarande.
I. 724—729.
11:0 uti 10g §., 1 perioden, åsyftande Riksdags-föthand-
lingarnes ordentligare och skyndsammare gång. I.
749—7%
» uppgift å de af samtlige Riks-Slånden antagna än¬
dringar. Constitutions-Utskottels Memorial N:o g,
II. 244.
„ förslag till ändring uti 4g §• Constitutions-Utskottels
Memorial N:o 11, lil. 33i—34a.
„ om ändring af 56 §. Constitutions-Utskottets Me¬
morial N;o 86, VII. 285.
„ om andi ing af 87 §. Kongl. Majtts Nådiga Proposi¬
tion, VI. 412. Constitutions-Utskottets Memorial N:o
gg, VII. 285; Expeditions-Utskotlets Förslag till un¬
derdånig Skiifvelse N:o 322, VII. 428.
„ om ändring af 17, 22 och 106 §§. Constitutions-Ut¬
skottets Memorial N:o ix3, VII. 54g.
„ om lydelsen af 85 §. till följd af ändringen i 60 §.
Constitutions-Utskottets Memorial Ntoiiy, VII. 587.
„ oro ändring i 121 och 124 SS- C^e Riks-Rätteo.)
,, oro ändiing uti 10g §. Constitutions-Utskottets Me¬
morial N:o 14> III- 498—5io, — Svar på återre-
miss. Constitutions-Utskottets Memorial N;o 3o, IV.
653.
,, om ändring i 4 §• Constitutions-Utskottets Memo¬
rial N:o 18, IV. 2g5—3oo. — Svar på återremiss.
Constitutions-Utskottets Memorial N:o 34» IV- 718.
— Voterings-resultat. Constitutions-Utskottets Me¬
morial N;o 71, VI. 79.
„ om ändring i 35 §. Constitutions-Utskottets Memo¬
rial N:o ig, IV. 3oo.
„ om ändring i 34 §■ Constitutions-Utskottets Memo-
lial N:o 20, IV. joi, — Svar på återremiss. Con-
stilutioos-Utskottets Memorial N;o 35, IV. 719- —
Voterings-resultat. Förstärkta Constilutions-Utskol-
tets Memoiial N:o 71, VI. 7g
,, oro ett tillägg uti 28 §. Constitutions-Utskottets Me¬
morial N:o 23, IV. 331—343. — Svar på återremiss.
Constitutions-Utskottets Memorial N:o 37, IV. 719.
„ om ett nytt moment i 28 §. Constitutions-Utskot¬
tets Memorial N:o 24i IV. 333. — Svar på återre¬
miss. Constitutions-Utskottets Memorial N:o 3g, IV.
23g
791. — Votei ings-resultat. Förstärkta Constitutions-
Utskottets Memoiial N:o 71, VI. 79,
Regerings-formen,
,, om ändring och tillägg i 38 §. Constitutions-Utskot¬
tets Memorial N:o 46, V. 656.
,, om ändring i 75 §. Constitutions-Utskottets Memo¬
rialet N:o 25, IV. 343—346. — Svar på återremiss.
Constitutions-Utskottets Memorial N:o 4°> IV. 79J.
— Voterings-resultat. Förstärkta Constitutions-Ut¬
skottets Memorial N:o 71, VI. 79.
„ om ändring i 109 §. Kongl. Majlis Nådiga Proposi¬
tion, III. 548. Constitutions-Utskottets Memorial N:o
28, IV. 5o2.
„ om ändring i g §. Constitutions-Utskottels Memorial
N:o 43, IV. 827. — Svar på återremiss. Constitu¬
tions-Utskottets Memorial N:o 49) V. 717. — Vote-
rings-resultal. Förstärkta Constituiions-Utskottets Me¬
morial N:o 71, VII. 79.
„ om ett tillägg i 47 §■ Constitutions-Utskottets Me¬
morial Nto 52, V. 720,
,, om upphäfvande af Ksta mom. i 21 §. (Se Högsta
Domstolen.)
,, om upphäfvande och ändring af ig, 21 och 88 §§.
(Se Lagförklaringar.)
,, 0111 ändring af 16 §., införande af en ny 17 §. samt
ändrad ordningsnumer å nuvarande 17 och 18
Constitutions-Utskottets Memorial N:o 55, V. 744- —
Svar på återremiss. Memorialet N:o 70, VI. 79.
„ om ändring i 3g, 4o, 41’ 42 0CI> 43 §§• Constitutions-
U'skottets Memorial N:o 56, V. 811.— Svar på åter¬
remiss. Constitutions-Utskottels Memorial N:o 80, VI.
,39-
„ om ändring i 8, 13, 3g, 42> 43, 63 och 81 §§, Con-
stitutions-Ulskollets Memorial N:o 5y , V. 811. —
Svar på återremiss. Constilutinns-Utskottets Memo¬
rial N:o 81, VI. i3g. — Voterings-resultat, För¬
stärkta Constitutions-Utskottets Memorial N;o io4,
VII. 2g4. — Ytterligare i ämnet. Constitutions-Ut¬
skottets Memorial Nio 106, VII. 476.
,, om ändring i 3g och 43 §§. Constitutions-Utskottets
Memorial N:o 58, V. 854-
„ om tillägg till 6 §. Constitutions-Utskottets Memorial
N;o 5g, V. 855.— Svar pi återremiss. Constitutions-
Utskottets Memorial N:o 82, VI. 13g. — Voterings-
propositioner. Memorialet Nto 102, VII. 2g4. — Vo¬
terings-resultat, Förstärkta Constitutions-Utskottets
Memorial N:o 112, VII. 547.
,, om ändring i 106 §. Constitutions-Utskottets Memo¬
ria! N;o 60, V. 858. — Svar på återremiss. Cons'i-
tutions-Utskottets Memorial N:o 83, VI. i3g. — Oiri
a4o
en inbjudning. Memorialet N:o 101, VII. 294. -■
Voterings-resultat. Förstärkta Constitutions-Utskot-
tets Memorial N:o 112, VII. 547.
Regerings-for men,
,, om tillägg lill 87 §. Constitutions-Uiskottets Memo-
rial Nro 61, V. 876. — Svar på återremiss. Consti-
tutions-Utskottets Memorial Nro 96, VII. 278. —
Voterings-resullat. Förstärkta Constilutions-Utskot-
tets Memorial Nro 112, VII. 547.
„ om ändring i 5o §. Consiitulions-Utskottets Memo¬
rial N:o 62. V. 1115. — Svar på äterremiss. Gon-
stitulions-Uiskottets Memorial Nro 84, VI. l3g. —
Om en inbjudning. Memorialet N:o 101, VII. 294. —
Voterings-re-ultat. Förstärkta Conslitulions-Utskot-
tets Memorial Nro 112, VII. 547.
,, om förslag till delning af 25 §. samt ändrad ordnings-
numer af 22, 23, 24 §§. och 25 §. irsta perioden.
Constitutions-Uiskottets Memorial Nro 70, VI. ”9.
Register, om ersättning för uppgörande af sådant öfver Bi-
hanget til) Riks-Ståndens Protocoll. (Se Canzli-Be-
tjening 14.)
„ om ersättning för upprättande deraf öfver Riks-Stån¬
dens Protocoll. (Se Protocoll,)
,, till < ör sia ge 1 till Allmän Civil-Lag, om inköp deraf
för allmänna medel. Stats- och Lag-U skoltens Ut¬
låtande N;o 119, VI. 126.
Registraturj om anslag lill utskrifning af sidana, hvilka från
Stats-Expeditionerne boidt till Riks-Archivet aflera-
nas. Stals-Utskoltets Utlåtande Nro 4'3, VI. i5i.—
Svar på återremiss. Stats-Uiskottets Utlåtande Nro
479 VII. 142.
Reglemente för Riksgälds-Gonlorel, om ändringar deruti. (Se
Piiksgälds-Cnn törel.)
Reglemente, Banco-,
„ om ändring uti 214 J. Banco-Utskottets Utlåtande Nro
r 14, V. 1164.
„ om ändring uti 22g §, Banco-Utskottets U> låtande Nro
i32, VI. 90. — Svar på återremiss. Banco-Utskot¬
tets Utlåtande Nia 166, VII. 41®1
,, om ändring uti 228 §• Banco-UtskoUels Utlåtande Nro
i5r, VI. 467.
„ om ändring uti 232 §. Banco-Utskottets Utlåtande Nro
155, VII. 120. — Svar på återremiss. Banco-Ulskol-
tets Utlåtande Nro i85, VII. 56g. f
,, om ändring uti 88 §. 8 mom. Banco-Uiskottets Ut¬
låtande Nro 157, VII. 121. — Svar på återremiss.
Banco-Utskottets Utlåtande Nro 170, VII. 446.
„ förslag till åtskilliga reglemenlariska stadganden i I
och 2 Artikeln. Bacco-CJiskottets Memorial Nro iy4i
»
241
VII. 484* — Svar på återremiss. Banco-Utskottets
Memorial Nro 194» VII- 665-
Reglemente, Banco-,
,, dro dro i 3 Art. 1 Afd. Banco-Utskottets Utlåtan¬
de Nro 175, VII. 469-
,, dro dro i 3 Art. 2 Afd. Banco-Utskottets Utlåtan¬
de Nro 176, VII. 469- — Svar på återremiss. Me¬
morialet N;o 187, VII- 582.
„ dro dro i 3 Art. 4 Afd. Banco-Utskottets Utlåtan¬
de Nro 177, VII. 47°- — Svar på återremiss. Me¬
morialet N;o 187, VII- 582.
„ dro dro i 4 Art. Banco-Utskottets Utlåtande Nro
192, VII. 624.
„ dro dro i 5 Art. Banco-Utskottets Utlåtande Nro
182, VII. 581.
„ dro dro i 6 Art. t och 2 Afd. Banco-Utskottets
Utlåtande Nro 183, VII. 582.
,, d;o d;o i 6 Art. ’3, 4 och 5 Afd. Banco-Ulskot-
tets Utlåtande Nro igo, VII. 5g3.
„ dro dro i 7 Art. Banco-Utskottets Utlåtande Nro
184, VII. 57g.
„ dro dro i 8 Art. Banco-Utskottets Utlåtande Nro
178, VII. 470. — Svar på återremiss. Banco-Ut¬
skottets Utlåtande N;o 187, VII. 582.
„ angående Dispositions-Räkningen Nro 2. Banco-Ut¬
skottets Utlåtande Nro jg3, VII. 624.
Religionsfriheten , om förändringar och tillägg till Kongl.
Kungörelsen den 24 Januarii 1781. Lag- samt All¬
männa Besvärs- och Economi-Ulskottens Utlåtande
Nro 35, VI. 469—473.
Remisslage, Landt-Räntmästares. (Se Bevillningsfrihet.)
Remontering, angående densamma vid Skånska Dragon-Rege¬
mentet. Stats- samt Allmänna Besvärs- och Economi-
Utskottens Betänkande Nro g5, VI. 16.
,, vid Lif-Regementets Dragon-Corps. Stats- samt All¬
männa Besvärs- och Economi-Utskottens Utlåtande
Nro 142, VI. 3i5.
Representationsfrågan, om tryckning af de angående den¬
samma vid Riksdagen afgifua Yttranden och Memo¬
rial. Bonde-Ståndets inbjudning derom. V. 1076;
Stats-Utskottets Utlåtande Nro 4*5, VI. i53.— Svar
på återremiss. Stats-Utskottets Utlåtande Nro 4^6,
VII. 3ot.
Representationsförslag, om belöning för den, som med ett
antagligt sådant förslag inkommer till nästsamman-
kommande Ständer. Motion, VII. 3o3. Slats-Utskot-
tets Utlåtande Nro 528, VII. 548.
Representation, National-. (Se National-Representation.)
Representationer. (Se Theatrar.)
Regist. öfv. Borg -St. Brot vid Riksd, 184.0, 1841- 16
»4 a
Representationsrätt, sedan sista Riksdag Ii vilande fölslag till
ändring uti 13 §. 2 moro. usta perioden och tillägg
vid slutet af 17 §. 2 moro. Riksdags-Ordningen, an¬
gående Universitetens representationsi att. Constitu-
tions-Utskottets Memorial N;o 5, i6.'de punkten,
1. 743. ir. 34—37.
,, sedan sisla Riksdag hvilanda förslag till ändring uti
i4 §. 6 mom, Riksdags-Ordningen , rörande Bergs-
Biukens representation. Gonstitntions-Ulskoltets Me¬
morial N:o 5, t7tde punkten, I. 743—746.
Resekostnader, förhöjning i anslaget dertill. Stats-Utskottets
Utlåtande N:o 4°7> VI. 117; Expedilions-Ulskotlets
förslag till underdånig Skrifvelse, N:o 227, VI. 220.
Resekostnad och dagtraclamente till extra Domare, som, i an¬
seende till ordinarie Domares jäfagtighet, tillförord¬
nas. Fråga att särlan må af allmänna medel utgå.
Stats- och Lag-Utskottens Utlåtande N:o 123, VI. 126.
Rese- och tractaments-kostnader, (Se Anmälan 187, 189)
Rese- och tractaments-penningar, om anslag deitill. (Se An¬
slag 22)
,, på Tredje Hufvud-Titeln. Slals-Ulskoltets Utlåtande
Wto 44) 3o punkten, II. 55o. — Svar på återremiss,
Stats-Utskottets Utlåtande Wto 202, IV. 2|3.
,, på Fjerde Hufvud-Titeln. (Se Hufvud-Titel 4t3e.)
Reserv-fond, oro tnberäkning af Handels- och Närings-Dts-
contens uti Bankens vinst. Banco-Utskottets Utlåtan¬
de N:o 101, V 693. —Svar på återremiss. Banco-
Ulskottets Utlåtande ]N:o l34, VI. 58.
Reservfonden, dess öfveiflyttande från Stats- till Riksgälds-
Conloret. Stats-Uukollets Utlåtande N;o 353, V.
t>6g — Svar på återremiss, Stats-Utskottets Ut¬
låtande N:o 387, V. 14^6; Expeditions-Utskottets
Förslag till Underdånig Skrifvelse N:o 2i3, VI. 175.
Reserv-förråd, af beklädnad för Beväringen. (Se Anslag tor
en gäng, e). ) ^
Rese-stipendier, om anslag deritll, Stats Utskottets Utlåtan¬
de Wto 54, 7 punkten, II 632.— Svarpå återremiss.
Stats Utskottets Utlåtande N:o 2t3, IV. 2t5. (Se
vidare Hulvud-Titel 5;le.)
„ i techniskt hänseende. (Se Anslag för en gång, Å), )
Restantier. (Se Stats-Verket, dess inkomster, extra ordina¬
rie.)
Restitutioner. (Se Hufvud-Titel 8:de.)
Retzius, Anders, Professor, om ärligt arfvode för honom.
Motion, I. 433, II. 906. (Se vidare Anslag, i5.)
Revision, af Stats-Vei kels, Bankens och Riksgälds-Contorets
tillstånd, styrelse och förvaltning, förslag till ändring
1 68 §. Riksdags-Ordningen. Conslitutions-Ulskottets
Memorial Wto 15, III 5io.
„ al Stats- och Riksgålds-Verkem täkenskaper för år
243
i838, om densimmas verkställande af Stats-Utskot-
tet. Mo'ion, V. 792, Stats-Utskottets Utlåtande N:o
4o4, VI. to5.
Revision, örn tiden tor nästkommande, af Stats-, Banco-och
Riksgäld- Verkens räkenskaper Stats-Utskottets Ut¬
låtande Wto 48l) VII. i'3i; Expeditions-U'skottets
Förslag till underdånig Skrifvelse Wto 291, VII. 214.
,, on> förändring i tiden för de årliga revisioner vid
Banco-Disconten och Låne-Conloren. Banco-Utskot¬
tets Utlåtande Wto i3n, VI. 208.
,, olver Banco-Discont-Vet ke'« räkenskaper och för¬
valtning år i83q. Banco Utskottet- Utlåtande N:<>
80, V. 7.— Dito för år 184°. Banco-Utskottets Me¬
morial Wto 202, VII. 672.
,, om 1841 års revision af Banco-Disconten och f. d.
Riks-D'sconten. Banco-Utskottets Utlåtande Wto i38,
VI. 208.
Revisorer för granskning af Låne-Cuntoiers förvaltning och
räkenskaper. Banco-Utskottets Memorial Wto 2, 1.
1 15, 177, 192.
„ Rikets Ständers. (S In-trnciion. Berättelse.)
,, för granskning, af Låne-Conlorens i Götheborg och
Malmö räkenskaper. Val deraf. (Se Val.)
Riddarholrns kyrkan. (Se Anmälan i38.)
„ dess reparationer, angående anslag dertill. Kongl.
Maj: s Nådiga Piop '-ition. IV. 166. (Se vidare An¬
slag för en gång A),)
Riddarhusets foium privilegium 1 Hof-Rätt, om upphöran¬
de deraf. Lag-Ut-kottets Utlåtande Wto 177, VI.
365; Expeditions-Utskottets Förslag (lil underdånig
Skrifvelse W:o 271, VI. 727.
Riddare-Syne-Rätter, om deras upphäfvande. Lag-Utskottets
Betänkande Wto 56, lil. 533—546. — Svar pä åler-
remiss. Lae-Utskottets Utlåtande Wto ilo, IV. 627.
Expeditions-Utskottets Förslag lill underdånig Skrif¬
velse N;o 1 i4, V. 51.
Ridclarvärdighet, iagtlagelser vid utnämning dertill. Almän¬
na Besvärs- och Economi-Utskoltels Betänkande N;o
47, III. 297
Rikets Allmänna Ärenders Beredning, pensioner för dess Le¬
damöter. Se Allmänna Ät enders Beredning.)
Rikets Bogsta Embeten. Stats-Utskottets Utlåtande Wto 4o>
1 punkten, II. 297 — 314- — Svar på återremiss. Stats-
Uiskottels Utlåtande N:o 193, IV. 181. (Se vidare
Hufvud-Titel 2:dra.)
Rikets Ständers Hus, 0111 den förändrade iniedntngen af det¬
samma. Rikets Ständers Revisorers Berättelse om
Rik-gälds-Vei ket oc*! Siats-Ulskottets Utlåtanden N:o
45, 8 punkten, II, 235 samt Nto i5f, lil. II —18.
7Ille./trien, om andrine 1 7 V Kongl. Majtts Nådiga Pro-