PROTOCOLL,
hållna
hos
VÅLLOFfJGE
BORGARE-STÅNDET,
vid
URTIMA RIKSDAGEN i STOCKHOLM,
Ari ,834.
Sjette Bandet.
S> t 0 C It i) 0 l tu,
lios B. M. Ekerberg.
18 55,
Dea 2 Qctober,
Plenum kl. 10 j. m.
§. r.
Herr Leffler anmäldes vara sjuk,
§-
Upplästes meddelade utdrag af Med-Stån-
deus protocol! för den a5 oell 29 sisth Sep¬
tember, hvaraf inhemtades, att Höglofl. Rid-
derskapet och Adeln bifallit Stats-Utskottets
utlåtanden N;is 25a, a53 och 254 och Banco-
Utskoltets betänkanden N:is \\, 42 och 43;
återremitterat StaLs-Ulskottets utlåtande N:o
251, Banco-Utskottets utlåtande N:o 38, Lag-
Utskottets betänkanden N:is 118 och 119 samt
Uxpeditions-Utskottets under N:o 14 * afgifne
förslag till förordnande för Häradshöfdingen och
Ridd. /. J Bergström att vara Rikets Stän¬
ders Justitias-Ombudsmans Suppleant, i anled¬
ning af Hedervärda Bonde-Ståndets anmodan
till Ridderskapet och Adeln att vidtaga anstal¬
ter, att dylika uppehåll, som de vid förstärk¬
ta Stats- och Banco-Utskottens sammanträden
samt utsatt val till Rikets Ständers. Justitia-
A Den 2. O c löher.
Ombudsmans Suppleant, icke vidare må inträffa,
funnit, att då Ridderskapet och Adelil redan
utsett ett betydligt antal Suppleanter till hvar¬
dera af dessa Förstärkta Utskott, prolocolls-
utdraget angående nämnde anmodan, numera
icke erfordrade annan åtgärd, än att läggas till
liandlingarne, samt remitterat tvänne motioner
till Utskott; att Högvördige Presle-Ståndet bi¬
fallit Lag-Utskottets utlåtande N:o 120, samt t, 2
och 3 punkterne af samma Utskotts utlåtande, N:q
i21; afslagit 4 punkten af sistnämnde utlåtande;
lagt till liandlingarne Förstärkta Stats-Utskottets
memorial,Nlis, 262,263 och 264, BancoUtskollels
utlåtande, N:o 47» och Förstärkta Banco-Utskot-
tets memorial, N:o 48; och lill Utskott remit¬
terat tvänne motioner; och att Hedervärda Bon¬
de-Ståndet bifallit Lag-Utskottets betänkande!! M
Nlis 120, 124 och 125; återremitterat samma
Utskotts betänkanden, Nös 118, 119, 121, 122
123 och 126, och Expedilions-Utskottels ofvan*
omförmälda förslag N:o i4ii samt lill Utskott öl-
verlemnat ett anförande.
Lades till liandlingarne.
§• 3.
Justerades protocollet för den 29 sistlidne
September, angående återremisserne af Lag-
Ulskottets betänkanden Niis 118 och 126.
§• 4-
Föredrogs å nyo och bifölls Lag-Utskottets
betänkande N:u 121, öfver väckta motioner om
meddelande af vissa föreskrifter rörande lagfart.
Den 7. October.
5
§.5. ...
Upplästes följande af Expeditions-Utskot-
tet uppsatte förslag till Rikets Ständers under¬
dåniga skrifvelse!', nämligen:
N:o 146, angående förklaring af stadgan¬
det, angående landshöfdingarnes pensionsrätt.
N;o 147, angående viss tid, som landshöf-
dinge skall innehaft sitt embete, innan bankan
erhålla landshöfdingepension.
N:o 1 4d> angående eanalanläggningen vid
Åker.
Dessa trenne Förslag blefvo hvart efter an¬
nat, godkände.
och N:o j48, angående särskild vedergäll¬
ning till Lag-commilteens arbetande ledamöter,
efter numera fulländadt uppdrag.
Herr Ekerman: Jag förmodar att de här
tillstyrkte arfvodesbelopp komma att beräknas i
Banco-sedlar; men som myntet ej är utsatt,
utan f. d. Lag-commilteens ledamöters arfvo-
den endast utföras i Riksdaler och skillingar,
yrkar jag återremiss af skrifvelseförslaget till
complettering i berörde hänseende.
Med Herr Ekerman förenade sig Herrar
Frodell och Pehr Winblad.
Herr Linderholm: Jag torde, i egenskap af
Expeditions-Utskottets ledamot, få upplysa, att
ej allenast i denna, utan äfven i alla förut ju¬
sterade underdåniga sk lif veise r till Kgl. Maj: t
ifrån Rikets Ständer, der penningar varit ifrå¬
ga, har icke ordet banco blifvit tillagdt; ty
ilian har ansett det lörstås af sig sjelf, att be-
B
Den 2 Octo b ier.
fräkningarne ske i banco. Derföre har ett sådant
tillägg ej eller skett i denna nu förevarande
skrifvelse.
Herr Ekerman: Vid detta förhållande fin¬
ner jag mig äga full anledning till den hem¬
ställan, att underdånige skrifvelser ej må, så
hastigt, som nu sker, expedieras. Jag anser det
vara af högsta vigt, att nämna på detta ställe
bancosedlar. Eljest vore det möjligt, att de if¬
rågavarande arfvoden komma att utgå i specie-
mynt, och jag ser icke, att dervid skulle någon
laglig anmärkning äga rum, i saknad af den
bestämmelse, hvarpå jag fästat uppmärksamhet.
Herrar Holm, och Zanden förenade sig med
Herr Ekerman.
Herr Langenberg fähn äfven återremfss
angelägen, för myntsortens utsättande, i hvilken
f. d. Lag-commitleens ledamöters arfvoden hö¬
ra utgå, häldst de lika väl kunde annars kom¬
ma att beräknas, i courant, sorn i banco¬
sedlar.
Herr Santesson: Deremot finner jag i den¬
na expedition ej någon otydlighet, när det öf¬
ver väges, att, för arfvodesbeloppen, flera sum¬
mor förut äro uppräknade, soln utgått i banco,
och sorn följakteligen bestyrka> att de föreslag¬
na arfvoden ej eller skola annorlunda, än i ban¬
co eller bancosedlar, och icke i speciemynt be*
räknas. Det är jemväl i allmänhet vederlngel,
att, der ej någon särskild myntsort är af Rikets
Ständer nämnd, förstås det banco.
Herr Helleday: Expcditions-Utskottels skrif*
Ben i O c t o b e r.
7
velaeförslag grunclar sig på Rikets Ständers beslut,
i denna fråga. I dag liar till Ståndets ledamö¬
ter blifvit litdelarlt Stats-Utskoltets memorial,
IST;o 263, sorn upptager den voterings-proposi-
tion, hvaröfver den föi sig gangne omröstnin¬
gens resultat utgjort nämnde beslut. Der är
icke myntsorten utsatt. Således har Utskottet
icke kunnat uppsätta expeditionen annorlunda,
än som skett.
Herr Holmi Jag har redan instämt med
Herr Ekerman. Det är gifvet, att, då realisa¬
tionen inträdt, bar ett annat förhållande upp¬
kommit. Med det obestämda uttryck, sorn nu
förefinnes, skulle det kunna hända, att f. d.
Lag-committéens ledamöter hvardera undfingo
sitt arfvode uti 833 R;dr 16 sk. speciemynt.
För min del, anser jag, att både i denna ex¬
pedition och i öfrige underdåniga skrifvelser
till Kongl. Maj:t ifrån Rikets Ständer, der frå¬
ga är om penningar, beräkningen bör utsättas
i bancotransportsedlar, hvarefter evalvationen
sedermera är lätt.
Häruti förenade sig Herr Justelius.
Herr Zander'. Jag kan ej annat, än uttryc¬
ka min synnerliga förundran öfver det fel, sorn.
förelupit, det må vara härledt ifrån hvilket
håll, •sorn häldst. Myntet bör utsättas, och jag
ogillar den ouppmärksamhet, hvarpå detta skrif¬
ve 1 s e fö rslng är ett exempel.
Herr Linderholm: Sedan jag upplyst an¬
ledningen, hvarföre Expedilions-Utskoltet i det¬
ta förslag ej upptagit myntsorten, återstår för
8
Deri 2 O c to b er.
mig cj annat, an att förena mig med de leda¬
möter, som begärt återremiss, på det alt Ut¬
skottet måtte finna anledning atl hädanefter i
skrifvelseförslag utsätta myntsort, hvilket förut
icke skett.
Herr Olbers ansåg, att myntsorten borde
utsättas till undanrödja fide af all tvätydighet,
och för sådant ändamål hegärde Herr Olbers
Stei remiss.
Herr Strehlenert: Jäg bestrider icke åter-
remisSj hvilken jag likväl anser mindre behöflig,
då skrifvelsen tillika innehåller, alt» om f. d. Lag-
commilleehs ledamöter åter inträda i tjenstgö¬
ring, skola de uppbära enahanda arfvoden, som
förut eller dubbelt einat de belopp, som ärd
dem nu tillägde, beräkiiade i bancösedlar.
Herr Rubin: Jag äf af Herr Ekerman fö¬
rekommen med afseende på det sednare mynt-
föi.hållandet» Det har varit ursäktligt, att ide
underdånige skrifvelseriie ifrån Rikets Ständer
hitintills, der pennings-summor blifvit nämnde,
mvntsoit ej varit utsatt, enär i Kronans räken¬
skaper ej föislåtts annat mynt, än banco; men
vid det numera inträdde förhållandet, instäm¬
mer jag med dem, som yrkat ålerreuiiss, för
det ändamål, sorn de antyd t.
Herr 1'Vijk: Oin det anses, såsom ett fe!
af Expedilions-Utskotlet att icke hafva uti fö¬
renämnde underdåniga skrifvelse utsatt mynt¬
sort, är det ledsamt att delta fel varit förut
begagnadt och af Rikets Ständer godkändl. .lag
finner likväl något fel icke hafva härvid löle-
Den 2 O e t o b e r.
9
lnpit. Alla anslag under Riksdagens lopp haf¬
va anselts vara beräknade i nu gällande banco.
Ehuru realisationen är beslutad och af Kongl.
Maj:t promulgerad, samt vid realisationen lalas
örn specie och courant, hal' dock Kongl. Majit
förklarat Kronans uppbörd fortfara och räken-
skaperne föras i bancosedlar efter 128 sk. e-
valvatiousgrund. Jag skulle tro det vara klart,
att hvad i penningväg hos Rikets Ständer iore-
hafts, endast menats bancosedlar; och jag beder att
uttrycka, att jag ej menat dervid något annat.
Dessutom hvad beträffar den omständighet, att
i denna underdåniga skrifvelse hänföres till pas¬
serade utbetalningar, har Herr Strehlenert re¬
dan fästat uppmärksamhet derpå, att, om f. d.
Lag-commilteens ledamöter åter inträda i verk¬
samhet, fa de åtnjuta deras förra arfvode!!, eller
hvardera 1666 Rfdr 3a sk., hvilka arfvoden vi
veta hafva utgått i bancosedlar. Således finner
jag ej anledning till någon tvätydighet i före¬
varande fall.
Herr Helleday: Jag är förekommen af Hr
fVijk och anser nied en återremiss af skrif-
velse-föi slaget ej något vi nitas» då Rikets Stån¬
dets beslut ligger till grund för skrifvelse»!-, sorn ej
kan blifva mera tydlig, än på sätt Expedilions-
TJtskottet redan uttryckt samma beslut.
Herr Biörck: Expedilions-Utskottets före¬
varande förslag anser jag ingalunda vara otyd¬
ligt. Det grundas på Rikets Ständers beslut,
Som ej är tvåtydig!; men deruti instämmer jag,
alt i blifvande expeditioner, Jer penuinge-sum-
IO
Den 2 October.
mor nämnas, det må utsättas, att beräkningen
sker i bancosedlar.
Herr Holm', Lika med Herr Wijk, beder
jag att få uttrycka, det jag tror ingen hafva
vid föregående penninganslag menat annat, äu
bancosedlar; men ett är mening, annat är ut¬
tryck af meningen i ord. Detta uttryck fin¬
nes icke bär, då det står 833 R:dr 16 sk. och då
vi nu numera hafva både banco oell speciemynt.
Jag förstår visserligen på detta ställe ej annat
än bancomynt, men det lärer icke kunna be¬
stridas, att bestämmelsen bort ske ifrån första
begynnelsen. Det är icke oskick alt vara tyd¬
lig. Således förnyar jag min begäran oin åter¬
ré miss*
Herr Frodell och P, Winblad förenade sig
med Herr Holm.
Herr Santesson\ Då den återremiss, som
afses, på sin böjd skulle verka till rättelse i
denna skrifvelse, men icke afhjelpa förhållandet
i flere förut afgångna underdåniga skrifvelse!’,
som röra Stats-regleringen, tror jag lämpligast
vora, att de talare, som yttrat betänklighet om
missbruk, må väcka en motion, som torde re¬
mitteras lill Stats-XJtskottet och skulle kunna
föranleda Rikets Ständers underdåniga skrifvel¬
se, med anmälan, att de, vid deras anslag, me¬
nat Svenska bancosedlar. Derigenom åstadkom¬
mes en verklig elfect och fullkomligen ända¬
målet.
Herrar Forsberg, Zander, Strehlenert och
Brovallius, med flere, förenade sig med Herr
Santesson.
Den 2 Oetober.
Herr Arnberg: Äfven ifrån Slals-Utskottet
hafva betänkanden inkommit, angående pen¬
ningar, utan att myntsorten varit utsatt. Då
anser jag det vara ostridigt, att beräkningen
skall ske uti det mynt, hvari Rikshufvudbok
ken föres. Ålerremiss af denna expedition sve¬
nes mig skola innefatta förebråelse för Ståndet
att vid föregående skrifvelser ej hafva gjort ena-
handa erinran med den, hvarpå en värd leda¬
mot nu fästat uppmärksamheten.
Herr Ekerman: Om man begått ett miss¬
tag, är det icke en förebråelse, utan en skyl¬
dighet att rätta misstaget* Jag tager på mig
skulden att ej hafva förut gjort anmärkningen;
äfvensom jag medgifver Slats-Ulskottets under¬
låtenhet; men Expeditions-Utskoltet har ock
här haft för sig samma väg öppen, som i frå¬
ga om ansedt behof af förtydligande af beslut,
angående den f. d. Grosshandlaren Wener be¬
viljade nedsättning i arrendet för Svartsjö kungs¬
ladugård.
Herr Amberg': Då till Expeditions-Ut-
skottet betänkandet inkommit Utan utsatt mynt¬
sort, måste, om skrifvelse-förslaget återremitte¬
ras, Expeditions-Utskottet ingå till Rikets Stän¬
der med hemställan, i hvilken myntsort beräk¬
ningen skall ske. Således bestrider jag ytterli¬
gare den begärda återremissen.
Herr Holm: Herr Santessons förslag kun¬
de vara ändamålsenligt, om icke det vore åt-
följdt al de vanliga Riksdags-formaiiteterna att
passera Utskott och Stånden* samt om det icke
12
Den 2 Octo ber.
kunde möjligen föranleda rubbning i beslut, sorn
redan äro fattade. Deremot hemställer jag att
Ståndet, som aldrig godkännt inbjudnings-prin-
eip, mätte fatta beslut, att alla de af Rikets
Ständer beviljade summor, hvarom underdåni¬
ga skrifvelse!' afgått eller skola afgå, äro be¬
räknade i Svenska bancotransporlsedlar, och att
detta beslut må, med inbjudning, till de öfri¬
ge Stånden cornmuniceras. Jag anser det vara
orätt att, då trenne myntsorter finnas, ej ut¬
sätta, hvilkendera bestämdt metias. För när¬
varande sker ej misstag, men det kan i fram¬
tiden äga rum. Ma Itända är detta fall en
småsak, men ämnet är vigtigt för principens
skull.
Med Herr Holm förenade sig Herr Gra¬
pengiesser.
Herr Petre: Delta var en opåräknad in¬
termezzo, som ådagalägger, att Ståndet icke är
obenäget för långa discussioner, hvartill man
synes hafva god tid. För min del tror jag ej
missbruk i förenämnde fall sannolikt; men då
emedlertid sådan fruktan är uttalad, utvisande
särdeles misstroende till Styrelsen, hämtar jag
deraf anledning lill den förhoppning, alt, då
Gonstilutions-Utskottets memorial, N:o S/j., snart
förekommer, de ledamöter, som nu yttrat far¬
hågor, skola vara behjelplige, att genom ater¬
ia: miss bereda en fördelaktigare organisation af
Stats-rådet, ;in den Utskottet föreslagit.
Herr Limnelius: Jag befarar icke något
missförstånd af beslutet, ty det är naturligt, alt
Den 2 Octo b er.
i3
då dc tillstyrlila beloppen äro uppförda på All¬
männa indragningsstaten, är ock myntsorten der
gifvet uttryckt; men om ett förtydligande an¬
ses nödvändigt, finner jag den utväg-, som Herr
Sanlesson föreslagit, vara den lämpligaste och
ändamålsenligaste.
Herr Hohn'. Jag liar vid detta tillfälle ej
mera, än vid något annat, velat ultrycka nå¬
got misstroende lill Regeringen, mig förbehållet
alt tänka hvad jag vill; men jag anser skyl¬
digheten fordra, att vara tydlig; och jag för¬
står ej, hvarföre roan icke vill utsätta banco-
sedlar, då det är gifvet, att det finnes Ivänne
slag af mynt: banco och specie_, och då del vid
sakens afgörande ej bestämdes, i hvilken mynt¬
sort de ifrågavarande anslagen skulle utgå.
Herr Rubin: Jag anser Herr Santessons
förslag vara godt, men jag hyser likväl dervid
enahanda betänkligheter med dem sorn Herr
Hohn uttryckt. Det är i öfrigt häst, att ej väc¬
ka vidare discussion i ämnet, ölvertygad alt
detta, likasom de öfriga Standell, vid beviljan¬
det af anslag och vid penuinglransaclioner, ej
menat annat än banco-transportsedlar; men jag
har trott tydlighet böra befrämjas, och jag gör
mig enskildt förebråelse, att icke vid första an¬
slaget hafva väckt enahanda anmärkning. Jag
finner återremiss af förslaget oskadlig oöh ut¬
tryckande Ståndets opinion. Hvad Herr Petre
yttrat om god lid för Ståndet till lång discus¬
sion, föranleder till det svar, att, om Borga re-
.Ståndets öfverläggningar jer/införas med ett an-
Den i Qctober,
nät Stånds, tror jag ej Borgare-Ståndets tid kun-*
lia anses vara med onyttiga öfverläggningar upp¬
tagen.
Herr Brovallius: I denna fråga synes ve¬
dan vara tillräckligen taladt; alla tvifvelsmål
anser jag vara undanröjda; och då man upp¬
märksamt hetragtar den voteringsproposition,
som legat till grund för beslutet, finnér jag ut-
saltande af myntsorten icke vara af behofvet
påkalladt.
Herr Santesson: Flere talare hafva instämt
i mitt förslag, men hyst betänklighet 0111 for¬
men och befarat nya discussioner om mynt¬
slagen. Jag tror ej detta och anser motionen
kunna ställas så, att i alla Stats-Utskotlets ex¬
peditioner örn penningesummor, meningen är
beräkning i bancosedlar, och alt Borgare-Stån¬
det, i anledning af beslutet om realisationen,
velat fästa Utskottets uppmärksamhet derpå,
att alla anslag, som redan beviljats, varit af-
sedde i bancosedlar. Afsigten är icke alt upp¬
rifva förut fattade beslut. En sådan motiou,
som jag antydt, synes mig vara det enda med¬
let att komma till målet, hvilket ej vinnes ge¬
nom återremiss af förevarande särskildta för¬
slag.
Herr Wedberg ansåg det vara nödvändigt
att uttrycka, det beräkning af anslagen äger
rum i bancosedlar, på det ej samma anslags
utgående i speciemynt sedermera må komma i
fråga.
Disgussionen ansågs slutad, och Herr Tal¬
Den a Octobei\
mannen framställde Expeditions-UtskotLets skrif-
velse-förslag 1:0 lill bifall och 2:0 lill årerre-
nriss, på hvilka frågor Ja och Nej svarades
sami votering begärdes.
Herr Santesson yttrade: att han log sig frihet
anhålla, att vid proposition å bifall till expe¬
dition af Utskottets förslag må fogas det til¬
lägg, att Ståndet må gilla, att en motion göres,
i den afsigt han ofvan antydt.
Herr Talmannen erinrade, alt tvänne sär¬
skilda under discussionen väckta frågor skola,
efter voteringen, särskildt förekomma.
En voteringsproposition uppsattes, justera¬
des och anslogs, så lydande:
”Den, som bifaller Expediticns-Utskottets
förslag till underdånig skrifvelse, N:o 148, rö¬
star Ja.
'•'Den det icke vill, röstar Nej.
”Vinner Nej, kommer omförmäldte förslag
alt återremitteras.
Voteringssedlar utdelades, till Ståndets le¬
damöter och insamlades efter upprop, hvarvid
voro frånvarande: Herrar Helsingius, Lej)le r,
Thörn, Halling, Mteckel. Sahlin, Malmberg,
Egnell, Höök, 1. Winblad, Cederborg, Tottie
och Mellbin, sjuke; Herrar Klingvall, Anders¬
son, Modin, Bååth och Levin, permitterade;
Herr Hallgren, äfven begagnande permission;
samt Herrar Bruse, Waern, Ekstrand och Ör¬
tenholm. En sedel aflades förseglad och de öf¬
rige hefunnos, vid öppnandet och uppräknandet,
innehålla 26 Ja emot 10 Nej, i följd hvaraf
skrifvelse-förslaget var gilladt.
i6 Den 2 Octo ber.
Herr Talmannen- ntliit sig derefter, att un¬
der discussionen öfver Expedilions-Ulskotlels
förslag N:o 148, till Rikets Ständers underdå¬
niga skrifvelse, hafva Herrar Holm och Sanles¬
son vackt motioner, hvarå Herr Talmannen för¬
klarade sig skola meddela propositioner, så
snart samma motioner skriftligen aflemnas.
Herr Santesson föreslog nu det sätt, att
komma ifrån saken, att inom Stats-Utskottet
väckes ilen proposition, ult vid slutet af Stats¬
regel ingen må inflyta en råd af innehåll, att
de sununor, som »ro utförde, endast L.eräknas
i Svenska Baneosedlar.
Herr Ekerman förmälde, det han icke
skulle underlåta att inom Slals-Utskollet härå
fästa uppmärksamhet.
§. 6.
Föredrogos å nyo Lag-Utskottets belän-
kanden;
N:o 12-2, öfver Väckta motioner, angående
förändring i vissa delar af nuvarande lagstad-
ganden om giftorätt och arfsrätt m. m.
Herr Böök', ”Ehuru IJöglofl. Lag-Utskot¬
tets förslag till ändring i nu gällande lag om
giftorätt och »rf, m. m. kan synas i de fläste
delar vara af naturlig billighet påkalladt; fram¬
ställa sig likväl deremot, vid närmare eftersin-
ning, sådane betänkligheter, att jag icke vågar
med min röst biträda detsamma,”
”Inom HögJofh Utskottet hafva Herr Gref¬
ve Sparre och Herr Strussenfelt så tydligt och
förtjenslfullt uti de afgifne reservalionérne ut¬
Den 2 O c to b er.
*7
vecklat tle skäl, som tala för bibehållande af
nu bestämde arfslagar, att det är öfverflödigt,
att nu uppehålla sig med upprepande deraf.
Jag bör blott nämna, alt den förderfliga och nä¬
stan ohämbara styckning af hemman å landet,
som förslagets antagande måste medföra, inne¬
fattar, efter min öfvertygelse, det vigligaste hin¬
dret emot ett sådant antagande.”
”Väl är af llöglofl. Utskottets plurälile i
afseende härå yltracit, att jorden i alla fall kom-
me att företrädesvis utgöra en allmogens till¬
hörighet, enär en bondes son, till ersättning
för sin minskade arfslott, erhölle så mycket
mera genom hvad hans hustru i boet införde;
men denna sats är blott till en del rigtig; ty
det kail icke antagas för gifvet, alt hvarje bon¬
dedotter gifter sig med en bondeson, sorn har
egen jord; tvärtom måste det förhållande ofta
inträffa, hvarpå vi redan äga mångfaldiga ex¬
empel, att, nämligen, en bondedotter, om lion
har någon betydligare förmögenhet, bi i f ver gift
med en så kallad herreman t—eller, om hon
blott äger en mindre jordadel, gifter sig med
en dräng eller annan obemedlad person inom
sitt stånd. I förra händelsen dragés hennes
jord ifrån allmogen; i sednare fallet åter be¬
fordras den styckning och öfverörifnä hem¬
mansklyfning, samt deraf följande mindre be¬
sutenhet, öfver hvars tilltagande och menliga
inflytande på jordbruket samt dess idkare, re¬
dan med skäl klagas.”
J?prg. St, Pr. vid Iliksd. 1834 VI. a
Den a O c tobe r.
”Höglofl. Utskottet bär viii såsom ett bo-,
temedel häremot tillagt broder lösningsrätt till
sjrsters lott; men jag befarar, att denna rätt
högst sällan skulle kunna begagnas, enär brö¬
dren, i följd af sin inskräkta arfsrätt, oftast
saknade förmåga dertill. Tvärtom torde de
händelser icke blifva sällsynte, då ingendera af
syskonen kunde utlösa den andra, utan alle¬
sammans frångå sin arfvejord. Den hos Sven¬
ska allmogen hittills allmänt rådande kärleken
till hemmet och fädernejorden skulle såmedelst
småningom undergräfvas samt slutligen tillintet¬
göras; och af huru vådligt inflytande detta vo¬
re på fosterlandskänslan, lemnäs åt en hvar att
bedöma.”
”Då i öfrigt alla nu gällande författningar,
angående lösnings- eller bördesrätt, besutenhet,
hemmansklyfning, med mera, antingen grunda
sig på meranämnde arfslag, eller med den äga
ett nästan oskiljagtigt samband, synes det yt¬
terst olämpligt, att uti den sednare tillväga¬
bringa den nu föreslagna, högst ingripande för¬
ändringen, medan de förre ännu oförändrade
qvarstå.”
”Dessa förhållanden ,' jemte hvad Hr Gref¬
ve Sparres och Herr Strussenfelts reservatio¬
ner i öfrigt innefatta, föranlåta mig, att vörd¬
samt afstyrka bifall till betänkandet samt yrka
återremiss,”
Herr Frodell förenade sig med Hr Böök.
Herr Rydin: Den åsigt Herr Böök utta¬
lat, kan jag icke gilla. Barn anser jag böra ärfva
Den 2 October,
'9
lika. Om en motsatt sals fordom antogs, var
det under den barbariska tiden; och man bör
nu derpå göra ett slut. Jag finnér icke något
grundadt skäl, hvarföre söner skola ärfva me¬
ra, än döttrar, Ep så omoralisk sats bör man
förkasta.
Herr Rubin: Jag begagnar detta tillfälle
alt förklara, alt jag, vid genomläsandet af mo-
L{verne till detta betänkande, funnit dem så
yälgruiidade, att de äro yederlagde hvarken af
resprvanterpe eller af hvad Herr Bciök nu an¬
fört, och att jag för min del biträder bifall
till betänkandet, Länge nog har orättvisan
yarit bibehållen för qvinnan, hvilken, lika myc¬
ket som sonen, är af naturen tillagd rätt till om¬
vårdnad. Ej eller minskas fosterlandskänslan hos
ynglingen derigenom, att han får mindre del,
äu nu, i fastighet å landet. Jag bifaller såle¬
des betänkandet.
Herr Holm'. Herr Rubin har uttryckt min
menipg. Ehuru jag icke inom Utskottet öfyer-
varit ärendet, anser jag mig pu böra förklara,
att jag fin per Utskottets förslag nied mina tän¬
kesätt fullkomligt öfveiepssläturna, och jag är
förundrad, att någon med allvar vill bestrida
billigheten af lika arfsrätt emedan son och
dotter. Jag bifaller betänkandet i dess helhet.
Herrar Bruse och Valley förenade sig nied
Herr Holm.
Herr Ekerman: Jag bifaller detta betän¬
kande, och jag gör det med så mycket större
fägnad, som jag derigenom får tillfälle att åda-
20
Den 2 O c t o l> e r.
gal agga, att, då förändringar ske, sorn med nain
öfvertygelse öfverensstämma, jag icke motsätter
mig desamma.
Herr Zander instämde med Herr Eker¬
man.
HerriBiörck: Uti denna principfråga, som
utgjort föremål för academiska och äfven an¬
dra juridiska afhandlingar, synes opinionen bö¬
ra vara stadgad. Jag gillar den princip, hvar¬
på betänkandet är baseradt. För reservänter-
nes skäl och andres samtal i ämnet har jag äf¬
ven gjort mig reda; men jag har ändock kom¬
mit till det resultat, att jag ej finnér betänk¬
lighet att bifalla Utskottets förslag.
Herr Hessle; Detta betänkande, hvilket
jag biträdt inom Lag-Utskottet, anser jag nära
nog röra en ibland de vigtigaste förhandlingar
under denna Riksdag. Det ingriper i alla en¬
skildte förhållanden, och det är meningen att
undanrödja ett missförhållande, sool i många
är ägt rum i vårt land, der man annars er¬
känt likhet af rättigheter. Med antagande af
detta betänkande, skulle den besynnerliga sam¬
mansättning försvinna, att den ena classen af
folk har olika arfsrätt emot en annan , och att
en medborgare har olika rättigheter inom stad
eller härad. Få saker hafva så mycken häfd.
Utom det att Borgare-och Preste-Stånden, hvil¬
ka hafva en sådan arfslag, som nu är föresla¬
gen, och hvilka Stånd deruti ej önska någon
förändring, känna vi, huru ibland Bonde-Stån¬
det, inbyggarne af Wärendslandet, mod enthu-
Den 2 Octo be i'.
21
siasme vilja bi.liuhalla enahanda deni gifne pri¬
vilegium. Det Sr ej exempel att någon der är
missnöjd nied exceplionen, utan fastmera ön¬
ska de härader, sorn omgifva Wärendslandet,
lifligen att åtnjuta enahanda förmån. De skäl,
som reservanterne och Herr Böök anfört, äro,
såsom jag tror, i betänkandet redan vederlagde
och vederläggas derigenom, att frågan örn hem¬
mansklyfning är af Slats-economisk natur, och
att arfslagarne ej göra hinder deruti, emedan
den lott, som qvinna nu äger i fastighet, är
mindre, än den, sorn hon, enligt förslaget, skul¬
le deii undfå. Således förebj^gges ej hemmans¬
klyfning genom nu gällande lag. 1 andre för¬
fattningar är besutenhet ännu närmare bestämd.
I detta afseende åberopar jag 1827 års författ¬
ning, hvarigenom är utstakadt, i huru små
portioner hemman få klyfvas. Det är ej för¬
klarligt, huru en ytterligare klyfning skall ge¬
nom förändrad arfsrätt uppstå. På behörigt
sätt bör man åtskilja frågan om rätt till arf,
ifrån den om rätt att besitta det ärfda. Fo¬
sterlandskänslan åter, sora är af reservanterne
åberopad, tror jag äfven till stor del bero af
det sätt, hvarpå det andra könet uppfattar sin
ställning i samhället, och i den nion detta kön
finner sig missbelåtet eller belåtet, blir foster¬
landskänslan mindre eller större ibland de upp¬
växande. Att denna känsla beror på nuvaran¬
de arfslags förhållande, kan jag ej rigtigt fatta.
För min del tror jag, att då lagarne äro rätt¬
visa och enliga med folkets begrepp om rätt,
22
Den 2 Octo b er.
liar man ock att vänta en starkare fosterlands-*
känsla, hvilken deremot, om lagarne ej motsva¬
ra begreppet om det rätta, blir svagare. Då
jag ej annat kan, än finna reservanterne hafva
kommit till de resultat, som reservalionerné
innehålla, på sophistiska och ad vocaloriska
grunder, måhända af största vigtjj individ Helt
för Rldderskapet och Adeln, tillstyrker jag,
under åberopande af hvad jag i öfrigt anfört»
bifall af betänkandet.
Herr Petre'. Då jag bort Herr Hessles för-*
tjenstfulla yttrande, återstår för mig endast att
deruti instämma.
Herr Priet förenade sig med Herr Hessle*
Herr Linderholm önskade framgång åt Lag-
Utskottets före vara it dö betänkande.
Herr Wedberg'. Att man och qvinna å
landet må ärfva med lika rätt, tror jag önskas*
och hvad de juridiska grunderne derföre angår,
sätter jag till Lag-Utskottet, som dem fram¬
ställt, fullkomligt förtroende.
Diseussionen ansågs slutad och betänkan»
det, N;o 122, bifölls.
och N:o iad, öfver väckta motioner örn
utsträckande af testamentsfriheten och af rät¬
tigheten att genom gåfva upplåta fast egendom,
samt oni ändring i hvad nu stadgadt är, dels
rörande grunden för bestämmande af vederlag
för afhänd jord, dels ock angående bördsrätt och
tösningsräU i stad, m. m.
Bifölls.
Den 2 October.
a3
Föredrogs å nyo Slals-Utskotlets utlåtan¬
de, JN:o a66, i frågan om beviljande af ett cre-
ditiv för bestridandet af kostnader, som genom
fa i solen cbolera föranledas.
Herr Ekerman’. Inom Ståts-Utskottet bär
jag varit af den tanka, att det ifrågavarande
ereditivet skulle till Kongl. Maj:t öfverlemnas,
utan annat vilkor, än att det skulle användas
lill betäckande af kostnaderne, i och för cholera-
sjukdomen och emot vanlig redovisning. Jag
fruktar, att, i följd af den opinion, som blifvit
yttrad i förevarande utlåtande , det kunde inträf¬
fa, att, i händelse Kongl. Maj:t behöfde och ä-
skade medel till quarantains-anstalter mot far¬
sotens inträngande från Norrige eller utrikes
orter, Riksgälds-contoirets fullmäglige kunde
blifva tveksamma, huruvida credilivmedlen
skulle utlretalas eller icke; och att, om äfven
fullmäglige, sorn jag hoppas, öfvervunne denna
tvekan, anledning till anmärkningar dock skul¬
le kunna förefinnas hos Rikets Sländers reviso¬
rer eller ett blifvande Stats-Utskott. Då jag
föreställer mig möjligheten deraf, att ifrågasat¬
ta creditiv blifvit begagnadt och att missväxt
eller olyckor inom särskilta städer och sam¬
hällen inträffade, föranledande till opåräkna¬
de utgifter, äfvensom ätt Kongl, Ma j:t funne nö¬
digt vidtaga rustningar till lands och sjös, så
skulle Kongl, Maj:t till sådana ändamål sakna
alla medel, så framt icke Rikets Ständer vöre
samlade. Utur detta skäl finner jag mig för-
tt
a4 Den 2 Octobér.
anlåten yrka återremiss S utlåtandet, på det
att credilivet malte, som jag förut nämnt, stäl¬
las till Kongl. Majlis Nådiga disposition för
bestridande af kostnaderne i och för cholera-
farsoten och emot vanlig redovisning, och, om
detta ej kan bifallas, att Rikets Ständer Åtmin¬
stone vid creditivets beviljande mätte uttrycka*
det de erkänna Kongl. Maj:ts höga rätt, alt,
nied hänseende till åtgärderne i och för berör¬
de farsot, använda det lilla creditifvet.
tillåtandet återremitterades.
§•8-
Föredrogos Stats-Utskottets tnemorial, N:o
277, med förslag till sammanjemnkning af
Riks-Ståndens sk il jag liga beslut, i frågan om
räntan å Upsala academies skuld till Riksgälds-
conloiret, under det beviljade anståndet med
årliga capital-afhetalningarne.
Inbjudningen, att förena sig uti Ridder-,
skåpets och Adelns samt Freste-Ståndets be¬
slut, hiel icke antagen och voterings-pröpösitio-
nen godkändes.
N:o 280, med förslag till sammanjemnk¬
ning och voteringsproposition, i anledning af
Riks-Ståndens olika beslut i fråga om afskrif¬
ning af en i salpeterfondéns räkenskaper ha-
Jancerad summa, utgifven , såsom lån till Carl
Guslals stads gevärsfuetori.
Inbjudningen* att instämma uti Ridderskap
pets och Adelns samt Preste-Slåndets beslut*
antogs icke och v clerin gspropositiouen god¬
kändes;
Den 2 October.
25
och N:o 281, med forsing till sammnn-
jémnkning och voterings-proposition, i anled¬
ning af Riks-Ståndens olika beslut i fråga om
djeknepenningarnes utgörande.
Voterings-propositionen godkändes.
§• 9-
Föredrogos och Indes på hordet följande
utlåtanden, memorial och betänkande!!:
1:0 Stals-Ulskottets:
N;o 256, i anledning af erhållen återre-
miss å i5:de punkten i memorialet, N:o 260,
angående Riks-Ståndens olika beslut i linga om
anslaget lill armeens materiel.
N:o 257, i anledning af väckt fråga om
ersättning till kronofogden Dahlgren för be-
stridde utgifter, dels vid ett öfningsläger å Öd¬
skölds Moär, dels oek vid en vägauläggning i
Toftedalen.
JN;o 258, i anledning af erhållen återre-
miss på betänkandet, N:o (28, rörande väckt
frågaj, att Kronan måtte bekosta handtlangning
vid kronohemmans och nybyggens afvittring.
N:o 289, i anledning af väckt fråga, att
de statistiska tabeller, som äro bifogade Kongl.
Ma j;ts Befallningshafvandes femårs-berättelser ej
vidare måtte på Statens bekostnad till trycket
befordras.
N:o 260, i anledning af erhållen återremiss
å Utskottets betänkande, N;o 201,. rörande sökt
everldelig skattemannarält å det under Ulrics-
dahls Kungsgård förr lydande hemmanet Kef¬
vinge, med dertill hörande utjord;
a6 Den a Octo ber.
oell N:o 26 f> i fråga 0111 jorde-böckenieS
granskning;
2:0 Bevillnings- samt Allmänna Besvärs-
och Economie-Utskottens:
N:o 5, i anledning af gjorde anmärkningar
vid Utskottens utlåtande N:o 3, angående grun»
derne för förändrade föreskrifter öm bränvins-
bränningen, och hvad dermed har gemen¬
skap;
och 3io Allmänna Besvärs- (och Economie-
Utskottets:
N;ö 12r, med begäran om bestämdt utlå¬
tande af Högloft, Ridderskapet och Adeln samt
IlögvÖrdige Preåte-Ståndet, i fråga om Utskot¬
tets skyldighet att upptaga väckta motioner om
Riksdagens p ro l öga t i o n.
N:o 122, i anledning af vackt fråga om Fö¬
reläsningar och examina i Rikets Grundlagar
vid Universiteten.
N:o 123, i anledning af väckta mot ion er,
dels om skyldighet för dem, som undergå prest¬
examen, att ådagalägga kunskap uti vexelun-
dervisOings-methoden, dels angående rättighet
för lärare uti vexel-undervisnings-skola att prest¬
viga s.
N:o 124, i anledning af väckt motion, att
allmogen icke, utan eget medgifvande, måtte
besväras med underhållandet af sådane vägar,
som blifvit på Statens bekostnad anlagde.
N;o 125, i anledning af vackt fråga om ut¬
sättande af praemier för ekplantering å be rö¬
stade säterier och kronoskattehemman;
Den 2 October.
27
och N;o 126, i anledning af väckte mo¬
tioner om bränvinsbränningens inställan,de*
§. 10.
Föredrogs å nyo Conslitulions-Ulskottels
memorial Nio 34, med förslag till grundlags¬
ändringar, åsyftande en ändamålsenligare öiga-
riisalion af Siats-Rådet»
Herr Ekerman: ”Cönstitiitions-Utsköttets
betänkande N:o 34. är i hufvudsak, med få
förändringar, samma förslag, sorn af sista Riks¬
dags Borgare-Stånd, oaktadt dess ledamöters of¬
tast skiljaktiga åsigter, förkastades ined 38 röster
emot 6. Jag har, oaktadt all den uppmärksam¬
het, som varit mig möjlig, icke funnit att Utskot¬
tet utvecklat med någon klarhet och bevisning,
som kunnat öfvertyga, att-, genom förslagets an-
antagande, full kraft och enbet skulle uti Riks¬
styrelsen beredas, samt svårigheten afbjelpns att
rättvist tillämpa den i Grundlagen stadgade an¬
svarighet för rådslagen.”
”Jag beklagar, att det Högloflige tfl-
Skoltet, sorn haft tillgång till Stats-Råds-proto-
collen, för de respeclive Stånden icke behagat
uppgifva några i ögonen fallande händelser, sorn
bevisa att kraft och enhet sakiials, samt att det¬
ta varit en följd af Grundlagens stadgande, att
målen skola i Stals-Rådet föredragas genom
Stats-secreterare, äfvensom alt i följd häraf Con-
slitulions-Utskottet saknat förmåga, att tillämpa
ansvaret för den af Conslitulions-Utskotlet up-
täckta bristen af kraft oell enhet. Saknande så¬
ledes, vid pröfningeu af Utskottets förslag, nå¬
Den 2 Octofaer,
gon annan vägledning, än ett i allmänna orda¬
lag främkastadt omdöme, liar jag sökt göra för
mig klart, om icke en föredragande, med Stats-
Secreterare-benämning och General-majors rang,
skulle lika väl uti Stats-Rådet kunna föredraga
dess departement tillhörande mål, som i egen¬
skap af Stats-Råd med en ännu högre rang, än
Stats-Råden nu innehafva, och med tillägg af
namnet departements-chef. Min oförmåga bekän¬
ner jag, att härtill icke inse någon giltig anled¬
ning, ty efter förslagets uttryckte mening, skul¬
le ju de till departements-chefer upphöjde Stals-
secreterare icke få sig tillagde några stone rät¬
tigheter, än att öfvervara, nb. om de ville, fö¬
redragningen af mål, som icke höra till deras
departement, samt rättigheten att föredraga be-
fordringsärendena inom hvar sitt departement,
och ändtligen en uti Grundlagen förut icke
stadgad rättighet, hvarmed Regerings-Fonnens
38 §• blifvit tillökad.”
”1 afseende å den ökade första rättigheten
fruktar jag, alt nyttan torde blifva problema¬
tisk, då öepartements-chefernes lid sannolikt,
oaktadt bästa vilja, icke medgifver, att med
uppmärksamhet följa ärendena inom de andra
deparlementerne, enär de, som hittills, skola i
främsta rummet eller uteslutande ansvara för
de som röra dess eget.”
’ I afseende å den för departements-cheferne
föreslagne rättigheten eller skyldigheten att fö¬
redraga alla befordringsärenden inom departe¬
mentet, skulle visserligen icke saknas anlednin¬
Den 2 Octobcr.
gar lill anmärkning, men sorn dock, i hvad det
rörer Slats-secreleraren, icke äro af den vigt,
att jag dervid vill uppehålla mig, och hvad
tillägget till 38 §. Regerings-Formen angar, sy¬
nes mig samma tillägg äfven med lika anled¬
ning kunna antagas, ifall Herrar Stats-secrete,ra¬
re komma hädanefter att existera, elmin jag
icke kan underlåta att uttrycka den åsigt, alt
della tillägg är af så helt och hållet reglemen¬
tarisk natur, att Herrar Stats-seci eterare, om de
finna sig i behof af detta stadgande,,härtill lätt
kunna skaffa sig Kongl. Maj:ts tillstånd, och i
följd häraf en allmän föreskrift till Collegier
och Allmänna verk.”
”Hvad åter Stals-secreterarnes eller depar-
tements-chefernes ansvarighet för deras rådslag
angår, synes mig detta helt ankomma på Con-
slitutions-Utskoltels mer eller mindre noggran¬
na uppmärksamhet, men snarare torde detta bli
mindre farligt, om förslaget antoges, i samma
mon, som de redovisande till rangen upphöjas.
Härtill hämtar jag anledningar derifrån, att
Utskottet väl någon gång fäst sin uppmärksam¬
het vid Herrar Föredragandes tillstyrkanden,
men ej vid Siats-Rådets, ehuru Utskottet till-
ltännagifvil att det enhälligt hiträdt Föredra¬
gandens yttrade åsigt, genom hvilket behand¬
lingssätt, efter min åsigt, Grundlagens uttryck¬
te bokstaf icke blifvit uppfylld. Den magtut-
vidgning, och de ökade göromål Utskottet upp¬
dragit åt Justitiae-Ministern, anser jag i förra
fallet för stor och i det sednare så mångfaldi¬
3o
Den 2 October.
ga, att det är öfver mensklig förmåga alt utfö¬
ra. Af hvad jag nu anfort, lärer Ståndet täc¬
kas finna, att jag i sakens nu outredda skick
icke kan tillstyrks förslagets antagande, som
likväl har i följe med sig ökade lön-anslag och ö-
kad magt för Justi tiae-Ministern, samt föredra¬
gandena uti krigs- och sjöärendena; förbehål¬
lande mig att, uti händelse af discussion §:vis
af förslaget, då vid hvar och en få framställa
de ytterligare anmärkningar hvartill jag kail
finna mig befogad.'-’
Herr Hessle: ”Då jag nu har ordet, anser
jag mig skyldig börja med förklaring af sarin
och upprigtig gärd af tacksamhet åt vårt Con-
stitutions-Utskolt, som, medelst aflemnande af
detta utlåtande, satt representationen i tillfälle
och behof, att yttra sig öfver egne och com-
miltenters opinion om vår Styrelses organisa¬
tion; och för min del får jag i sådant ända¬
mål öppet förklara, att jag, med bibehållande
af den för Sverige mest passande, strängt mo¬
raliska principen, verkligen funnit och än mera
under Riksdagen blifvit öfverbevist att, om vi
någonsin skola erfara enhet och kraft från Sty¬
relsen, den fordrar en reorganisation. — Ko¬
nungen äger och måste äga ensam beslutande
rätt i alla administrativa mål, men Konungen,
sorn dervid, enligt Grundlagen, bör infordra
råd och upplysningar af kunnige, af honom
sjelf vahle män, har behof att, för vinnande af
Sanna, mogna råd, och än mera för verkstäl¬
lighet af besluten, i dea anda de fattats, vara
Den 2 October,
3i
omgifven af män, som på cn gång hafva skyl¬
digheten taga full kunskap om ärendena och
rättigheten, a,t vaka öfver verkställigheten, samt
Konungens Råd sålunda förändras ifrån ensamt
rådande till derjemte verksamme män. För
vinnandet häraf, är således nödigt, alt Slats-
Rådels ledamöter, på sätt Utskottet föreslagit,
skola vara föredragande samt chefer för de sär¬
skilda departementer af Styrelsen, målens olika
beskaffenhet kan erfordra, men några Stats-Rå¬
dets ständige ledamöter derutöfver mäste jag
anse i samma mån skadligt, som det är öfver¬
flödigt, Deremot anser jag, att, om i något fall
Kongl. Maj;t skulle anse sig behöfva råd eller
upplysningar nlöfver dem Hans Stats-Råd kan
lemna, det bör i Grundlagen vara tillåtet Ko¬
nungen i Sverige, hvad Konungen äger i Nor¬
rige, eller att för hvarje tillfälle i sin Conseil
inkalla och höra andre Svenske redlige män,
som af en sådan utmärkelse, och utan att der¬
före pålaga sig ständig ijenslbefaLtning, säkert
skulle i fullt mått fylla, hvad man afse 11 med
förslaget om de fyra icke-föredragande Slals-
Råden, desto häldre, som de förre, i närmare
beröring med folket, voro de bäste och tjen-
ligaste att upplysa om landets opinion/’
”Frågan om titulaturen för Konungens Råd.
kan väl anses likgiltig; men då vår Grundlag
erkännt tillvaro af Ministrar, anser jag denna i
alla civiliserade länder antagna och Öfverallt i
vårt land icke obekanta benämning äfven vara
den mest passande, särdeles sedan Rådgifvarne,
32
Den 2 Ootober,
utan Rådskallet, böra vara cliefer, och tvekar
jag intet ögonblick tro, alt vår representation
är nog upplyst finna, att i ordet Minister ej är
något ingrepp af Konungaraagten, således ej el¬
ler skuggan deraf."
"Hufvudprincipen för Utskottets förslag, el¬
ler bildande af en ordentlig Ministére, enligt
vårt begrepp om Konungamagten, gillar jag till
alla delar, men deremot nödgas jag vara skilj-
agtig i detailer, och ibland dem först i fråga
om antalet rådgifvare eller ministrar, och se¬
dan hufvudsakligen deruti, att jag anser Justi¬
ties Stats-Ministern väl böra vara chef för do-
maremagten, men ingalunda sjelf äga säte och
stämma i någon domstol; äfvensom alt lian,
lika med öfrige Ministrar, bör vara amovibel.
Skälet härföre synes mig ligga för en hvar klart,
så vida man önskar i verkligheten hvad man
så ofta höra önskas, eller, att Rikets domstolar,
och framför allt den högste, skall vara obero¬
ende, sjelfständig och utöfver all misstänka för
inflytelse från ena eller andra hållet. Likaså
anser jag Justitiae-cancellers-embelet väl böra
få bibehållas, men utan rätt för denna högste
åklagare att öga säte i Conseilen. Hof-cancel-
lers-embetet, likasom Allmänna Beredningen,
tror jag böra, såsom i allo öfverflödtge, afskaf-
fas; hvaremot i llögsle Domstolen bör tillsättas
en egen President, som tillika vore chef för
Nedre Revision; och Konungens röster i Högsta
Domstolen, enligt Kongl. Majis sista Riksdag
gjorde förslag, upphöra, På dessa grunder livi-»
Den 2 October.
33
)ar hufvudsakligen det förslag, mer ooli min¬
dre stridande emot Constitiitions-Utskottets, jag
lager mig friheten för Högtärade Ståndet af¬
lemna, och med hvilket förenar sig begäran om
återremiss.”
vConstitiitions-Utskoltets förslag lill redac-
lion af llegeiings-Formens 5 §. lyder sålunda:
■”Siats-Rådet skall bestå af tolf ledamöter, hvil¬
ka äga rätt att alla der förekommande ärenden
öfvervara. Ej må fader och son eller två brö¬
der på en gång vara ledamöter af Stats-Rådet.”
Jag åter föreslår denna lydelse af nämnde §.:
”Stats-Rådet skall beslå af 8 ledamöter, hvilka
äga att der förekommande ärenden öfvervara;
och må Konungen för särskildta fall, då Hail
så nödigt linner, i Stats-Rådet inkalla och hö¬
ra äfven andia Svenska män. Ej må fader och
son, eller två bröder på en gång vara ledamö¬
ter i Stats-Rudet.” Motivet lill förändringen är
af mig förut antyd t. 6 §. R. F. är af Colisti-
tutions-Utskottet föreslagen så lydande: ”Åf
Stats-Rådets ledamöter skola åtta vara chefer*
hvar för sitt departement, nemligen: Justitia^
Stats-Minislern, sorn tillika vare främste leda¬
mot af Konungens Högste Domstol, för Justi-
tiae-departementet, eller allt hvad sorn angår
rättegångsväsendet och fångvården; Stats-Mini-
stern för Utrikes Ärendena, för Utrikes depar¬
tementet, hvarunder höra alla Rikets förhål¬
landen tili främmande magter; en chef och fö¬
redragande Stats-Råd för Cameral-departemen-
Borg. St, Pr. vid Rifad, l834' F/. 3
34
Den i October.
tet eller alla ärenden, som angå Cameralverket,
landthushållning, bergshandtering och inre ord¬
ningen; en för Finance-departementet, eller dem,
som angå Drätsel-verket, handeln och slöjder¬
na; en för Kyrko- och Undervisnings-departe-
mentet, eller dem, som angå Kyrjko- och upp¬
fostringsväsendet, vetenskaperne, fria konsterna,
samt helsö- och fattigvården; en för armeens
departement, eller alla ärenden, som angå landt-
försvaret, och hvilken tillika vare Konungens
rådgifvare i commandomål för armeen; en för
flottans departement, eller dem, som angå sjö¬
försvaret, och hvilken tillika vare Konungens
rådgifvare i commandomål för flottan, samt en
under benämning af Hof-cancelier, för det de¬
partement, hvartill höra alla grundlagsärendert,
och de öfriga mål, som i Grundlagarne eller sär¬
skilda instructioner bestämmas. Bland de fy¬
ra Stats-Råden utan departement, böra minst
två hafva förrättat civil beställning.” Denna 6
§. hade jag trott böra undfå sådan lydelse:
”Alla Stats-Rådets ledamöter skola vara chefer,
livar för sitt departement af Styrelsen, under
benämning af Ministrar: i:o för Justitias-ärenden,
2:0 för Utrikes ärenden, 3:o för inrikes civil-ären-
den, /{io för ecclesiastik-ärenden, allmänna under¬
visningen och tryckfriheten, 5:o för finance-ären-
den, 6:0 för handel och näringar, 7:0 för försvars¬
verket till lands och 8:0 försvarsverket till sjöss;
och må Konungen emellan dessa departements¬
chefer, som honom tjenligast synes, låta indela alla
regeringsärenden, hvarom dock Kgl. Stadga bör
Den 2 O c to b e r.
35
uppgöras och allmänligen kungöras.” För skä¬
let till olikheten anser jag mig böra redovisa.
Constitutions-Utskottet har meia i detaileradt
reglemente utfört, hvad som borde tillhöra hvar¬
je departementschef. Deremot finnér jag ej det¬
ta böra uti Grundlagen utsättas, då ej alla mål
kunna förutses. Representationen är icke i till¬
fälle att med fullkomlig sakkännedom och än¬
damålsenligt verkställa fördelningen, utan det
måste öfverlemnas till Kongl. Maj:t och Consei-
len att fördela göromålen emellan de åtta Mi-
nistrarne. Dock anser jag det, lika med Con-
stitutions-Utskottels förslag, vara till önskan-
des att Ministrarne för armeens och flottans de¬
partementer må tillika förena befattningärne,
såsom General-adjutanter för armeen och flot¬
tan, och således vara Konungens rådgifvare i
commnndomål för armeen och flottan. Försla¬
get till redaction af 7 §. gillar jag. Uti 8 §.,
der Utskottet föreslagit, att ej må Konungen
fatta något beslut i mål, hvaröfver Stats-Rådet
höras bör, derest icke minst tre af Stats-Rå-
den, utom vederbörande föredragande, tillstä¬
des äro, anser jag orden utom vederbörande fö*
bedragande böra uteslutaSj hvarefter lydelsen
blifver denna: ”Ej må Konungen — bör, deräst
icke minst tre af Stats-Råden tillstädes äro.”
Eljest skulle det kunna hända, att då de äro
endast åtta, regeringsärenden komme att, för
sjukdoms eller jäfs förfall, ligga neder, g §;
anser jag böra förändras sålunda, att dert må
innefatta ett närmare stadgande om ansvärsbe*
3a
Den 2 Ocjtoberj
slam melser, på det alt man icke hädanefter ,
som hittills, må ifrån Constilutions-IJlskottet
höra, att ett heslut blifvit contrasigneradt, e-
huru Stats-Råden och Stats-secreteraren sig re*
serverat. Det vore en inconstitutionel förmatt
tillåta en contrasigllent underskrifva ett beslut,
utan alt föredraganden, som det expedierat, är
derföre ansvarig. Ifrån denna åsigt har jag
kommit lill följande förslag; ”Uti alla mål, sorn
hos Konungen i Stats-Rådet förekomma, skall
protocoll föras, Stats-RAdets närvarande leda¬
möter vare ovilkorligen förbundne, att sina me¬
ningar yttra och förklara; Konungen dock för¬
behållet alt allena besluta. Skulle den oför¬
modade händelse inträffa, att Konungens be¬
slut vore stridande emot Rikets Grundlag el¬
ler allmän lag, åligge det då Stats-Rådets le¬
damöter att kraftiga föreställningar deremot gö¬
ja. Yrkar Konungen ändock, att ett sådant be¬
slut skall utfärdas, vare det då den föredragan¬
de Ministerns ovilkorliga pligt att sin contra-
signation derå vägra. Den föredragande Mini¬
ster, sorn contrasignerat ett Konungens beslut,
vare ovilkorligen, och annan medlem af Stats-
Rådet, så vida han ej särskild mening till pro*
tocollet anteknat, (för beslutet ansvarig, såsom
hade han styrkt Konungen att detsamma fatta.”
10 §., der Constitutiöns-Utskottet föreslagit en
beredning inom hvarje departement af under¬
lydande, embetsverk, hvarmed förmodligen me¬
lias Piikets collegier, har jag trott böra undfå
en lör ändrad lydelse, så att den Allmänna be¬
Den 2 October, 37
redningen indrages, och att en annan ma upp¬
komma, som väl nu existerar, men ej är i Grund¬
lagen bestämd, eller svarande emot Stats-Rads-
heredningen.l En sådan, fyllande den förres
plats, anser jag vara af yttersta vigt. Derföre
liar jag kommit till följande redaction: ”Innan
ärendena inför Konungen i Stats-Rådet före¬
dragas, skola de, efter nödige upplysningars in¬
hämtande, beredas uti Minister-conseil, der or¬
det föres af den ibland Ministrarne, som Ko¬
nungen dertill nämner.” Härigenom vore det
ändamål vunnet, som Biskop af Wingård af-
sett genom förklarande af en, såsom primus in-
ter pares, men hvilken icke bör i Grundlagen
annorlunda bestämmas, än att Konungen äger
att dertill antaga den, till hvilken Han har för¬
troende; men då för ärendenas utarbetning och
för expeditionen fordras en person att tillgå,
som må kunna under Ministerns ansvarighet
härmed hafva befattning, anser jag följande till-
lägg uti 10 §. böra äga rum; ”För ärendenas
beredning och expedition förordne Konungen
inom hvarje departement en sous-chef, med
benämning expeditions-chef, sorn under Mini¬
sterns ansvarighet kan föredraga och expediera
alla mål, hörande till departementet.” Derige¬
nom vunnes, att Ministern kunde vända sin upp¬
märksamhet åt de allmänna ärendena inom de¬
partementet; och sedan han uppgjort grund-
linierne, skulle sous-chefen utarbeta saken i de-
täilerne. Derigenom vanns äfven, att då man
visste alt en Minister fanns, och då man såg
38
Den 2 October,
lians underskrift, ägde Constitutions-Utskottet
att fordra ansvarighet blott af denna Minister,
så alt icke en expeditions-secreterare, en ina¬
movibel föredragande kunde, såsom nu, i en¬
skildt; inål finnas och Stats-secreteraren icke
liafva ansvarighet för ärenden, utgångna från
hans expedition. Dernäst bör 11 §. Regerings-*
Formen rättas, så vida sådant blifver en följd
af ändringarne i 10 §. Uti 12 §. har Constia
tutions-Utskottet ej ansett sig böra göra någon
förändring. Jag åter tror en sådan böra äga
ruin och föreslår följande redaction: ”Konun¬
gen äger att i afhandlingar och förbund med
främmande magter ingå, sedan lian deröfver
hort Ministern för Utrikes ärendena, jemte en
annan Stats-Rådets ledamot. Skulle dessa för¬
bund angå Rikets commerciela förhållande, bör
ärendet dock i behörig ordning uti Stats-Rådet
föredragas.” Grundlagen, sådan den nu är, näm¬
ner i delta fall endast ministeriela förhållan¬
den med utländska magter; men då fråga är
om Minister-styrelse, är det af vigt, att Han-
dels-ministern må undfå del af alla afhandlin¬
gar med utländska magier, som röra commer¬
ciela förhållanden, på det att icke den ena de¬
len af Styrelsen må vidtaga åtgärder, i afseen¬
de på den inre rörelsen, som upphäfvas eller
blifvit upphäfne genom tractater med främ¬
mande magter. Sådana fall böra uti Stals-Rå-
det föredragas. i3 §. hör undergå förändring,
i hvad den har afseende på föreslagne för¬
ändringar i andra §§, Hvad j5 §• angår, hem-
Deii a O c l o b c r.
39
Ställer jag, om icke redactionen må blifva
så lydande: "Commandomål, hvarmed för¬
stås sådane, som Konungen, i egenskap af Hög¬
sta befälhafvare öfver krigsmagten till lands
och sjöss, omedelbarligen besörjer, må Konun¬
gen, då Han sjelf förer Riks-styrelsen, afgöra i
närvaro af den ibland Krigs-mimstrarne, lill
hvars departement ärendet hörer. Uppehåller
sig Konungen å annan ort, än der Konungen
har sitt säte, eller går Han i fält, vare deri
Konungens rådgifvare i dessa mål, som Ko¬
nungen genom departementets Minister dertill
förordnar. Honom åligge &c.” enligt gamla re-
dnction. Derigenom är uttryckt den åsigt, alt
Ministern för Krigs-departementet är äfven råd¬
gifvare i commandomål, och att, då Konungen
är frånvarande eller aflägsnar sig, Generaladju¬
tanten är genom Krigs-departementet förordnad.
17, 21 och 28 §§., som handla om Högsta Dom¬
stolen och Riks-rättens organisation, böra un¬
dergå rättelse i öfverensstämmelse med hvad i
föregående §§. blifvit föreslaget, hvarom motion
kan väckas inom Constitutions-Utskottet. 26 §.
hör lyda sålunda: ”Justitiae-ärendena föredra¬
gas i Stats-Rådet af Ministern för detta depar¬
tement.’' 27 och 28 §§. böra likaledes rättas i
enlighet härmed. 34 §• anser jag böra undfå
denna lydelse: ”Ledamöter af Konungens Stats-
Råd samt Presidenten i Högsta Domstolen in¬
nehafva Rikets högsta värdighet. Ledamot af
Stats-Rådet eller Justitiae-Rådet må icke tillika
annat civilt embete bekläda.” Af 35 §. före¬
4°
Den a Octo b er,
slår jag denna redaktion; ”Ledamöter af Stats*
Rådet, chefer eller sous-cliefer för Collegier el*
]er i dessas ställen inrättade Verk, cheferne el*
ler sous*cheferne för tull-styrelsen, postverket,
expeditions*cheferne i Stats-deparleinenterne,
Öfverståthållare!!, underståthållaren ocb Politie*
mästaren i bufvudstaden, Landshöfdingar •—.
—- dertill skäl äga.” Alla dessa anser jag böra
vara amavible. Vid 43 §• hemställer jag en så
lydande förändring; ”Går Konungen i fält —.
föres Regeringen i de mål, Konungen föreskrif*
ver, af de Stats-Rådets ledamöter, Konungen
dertill föredrar;” i stället för denna af Ulskot*
tet föreslagna lydelse; ”Går Konungen i fält,
eller — — förordne Herr Justities Stats-Mini*
stern ocb tre andra ledamöter af Stats-Rådet,
sorn der icke pga föredragande befattning, att
föra &c.” Uti ,47 §*, fastän icke nämnd af
Constitutions-Utsköttet, önskar jag den för*
ändring, att der utmärkes Rikets collegier eller
i deras ställen inrättade styrelseverk, landsre-
geringen &c. Uti qq §. föreslår jag denna för*
ändring; ”Rikets Ständers Justilia: Ombudsman
* * Högsta Domstolens, Nedre Justitiac-revi*
sionens, Hof-rätternes, Collegiernes eller i des*
sas ställe inrättade styrelseverks oell alla lägre
domstolars &e.” 106 ocb joy §§,. likasom ock
38 Regerings-Formen böra undergå härmed
öfverensstämmande rättelser. De redactionsför*
ändringar, som, i följd häraf, blifva nödyändi-
ge uti Regerings*Formens särskilda §§., äfven¬
som uti 2() och 4 ‘ §§• Riksdags-Qrdmngen*
Den 2 Oelober,
liemstaller jng till Constitutions-Utskottet, som
är bäst i tillfälle att föreslå lämplige redaclio-
lier. Jemväl förbehåller jag mig, att, i afse-
ende på ämnen, som icke innehållas uti betän¬
kandet, men hvilka jag ansett nödvändiga, in¬
om Constilutions-Utskoltet derom väcka motion.
På detta sätt inrättad, tror jag Conseilen skola
vara i tillfälle alt taga kännedom om alla ä-
renden af allmännare vigt, och att upprätta för¬
slag i helt till reorganisationer, som i flere lall
ensamt inom Regeringen kunna uppgöras, och
hvaraf, representationen måste anse sig vara i
behof, då den finner flere missförhållanden i
Jandet råda. Sådan organisation af Conseilen
skall bäst fullgöra functionen att lemna Kongl.
Maj:t sanna råd, Då skall ej Conseilen vara i
det besynnerliga förhållande, att, sedan ett be¬
slut är fattadt och, såsom sådant, expedieradt,
den ej har vidare kunskap derom, eller vet,
luiru det verkställes, eller knappast är berätti¬
gad att skaffa sig, i afseende härå, åtlydnad.
Det är af Constitutions-UtskoLtet uti 28 §. fö¬
reslaget, att hvarje departements-chef skall fö¬
redraga och expediera alla ärenden, rörande be¬
fordringar, furordnaden, tjenstledighet och af¬
sked till och ifrån embeten och tjenster vid
de verk och stater, som under departementet
höra. Sådant anser jag vara välgrundadt, och
endast på detta sätt skall det lör chefen blifva
möjligt att tillse, alt Staten undfår sådane or-,
ganér, som svara emot behofvet och kunna
uppfylla Regeringens och folkets önskningar,
4a
Den 2 October.
Jag anhåller om återremiss på grund af hvad
jag nu anfört, och hvilket jag hemställer Stån¬
det må förklara utgöra dess opinion.
Med Herr Hessle förenade sig Herr Bruse,
Herr Helleday: Jag gillar till en del Herr
Hesslås förslag; dock anser jag mig lill några
anmärkningar föranlåten, Herr Hessle har, i
strid emot Constitutions-Utskottet, trott, att
Begeringens ledamöter skulle blott bestå af per¬
soner, som voro chefer för departementer, och
ansett, att Kongl. Majit bör hafva rätt, att till¬
kalla sakkunnige män för upplysningars med¬
delande. För min del kan jag icke gilla, att
Kongl. Majit skall taga råd af personer, som ej
äro inför nationen ansvarige> för deras rådslag.
Deremot är min tanke den, att det ej bör be¬
tagas en förtjenstfull man, uttröttad af de gö¬
romål, som han, i egenskap af föredragande,
bestridt, alt blifva ledamot af Stats-rådet, fast¬
än icke med portfeuiile. Jag tror således, att
tle fyra föreslague ledamöterne utan portfeuiile,
af hvilka minst aine böra hafva beklädt civilt
embete, böra deltaga i Stats-rådet; dock så, att
de icke få emottaga sådana ledamotskap, med
mindre de ej förut innehaft departemenlschsfs-
bestä Ilningar. I afseende på departemental-för-
delningen, tror jag, alt den föredragande, sorn
har finance-portefeuillen, jemväl bör vara chef
för alla ärenden, sorn röra handeln och närin-
garne. Skälet är, att de göromål, som tillkom¬
ma denna föredragande, icke äro mycket öf-
verhopandc, su länge vi hafva den collegiaia Sty-
Den 2 O c t o b e r.
43
gelsen, på hvars arbetsamhet det ensamt an¬
kommer, att utarbeta ärendena. Vidare har
Herr Hessle föreslagit, att Justitias-cancelleren
pia bibehållas, så vida Regeringen det önskar.
Jag åter anser detta embete vara öfverflödigt.
Då nämligen vederbörande chefer ej sakna till¬
fälle, att genom Hof-rätternes Advocat-fiscaler
utföra åtal emot tjenstmän, och Hof-rätternes
advocat-fiscaler ej erfordra andra förmän, än
dem de förut äga, samt, i anseende till en¬
skildes klagomål, det! är hvar och en öppet,
att vända sig till den aklagaremagt, som är i
Grundlagen bestämd under namn af Justitia*
Ombudsman, anser jag det vara ostridigt, alt
Justitiaa cancellers-embetet bör försvinna. I af¬
seende på 8 hvaruti är föreslaget, att ej må
Konungen fatta något beslut, i mål, hvaröfver
Stats-rådet höras bör, derest icke minst tre af
Stats-rådet, utom vederbörande föredragande,
tillstädes äro, skulle jag tro, att, om den åsigt
biträdes, att Stats-rådet skall bestå af 11 leda¬
möter, böra minst fyra vara närvarande. Hvad
() angår, gillar jag Herr Ilessles åsigt, men
tror det vara nödvändigt, att det stadgande,
sorn afser 38 §., att den Stats-secreterare, som
nödgas vägra sin conlrasignalion, skall nedläg¬
ga sitt embete, bör utgå, emedan jag anser det
vara olämpligt att förpligta en tjenstmän, sorn
handlar efter sin öfvertygelse, att nedlägga sitt
embete. Det synes vara nog alt stadga, att lian
bör vägra sin contrasignatiou, då han linner
beslut grundlagsstridig!. 1 afseende på to
44 DeriaOctober.
gillar ingr visserligen den förberedning af ären¬
den inom departementet, som är föreslagen.
Deremot anser jag det icke vara nödvändigt,
att en så beskaffad beredning, som den Herr
Hessle föreslagit, inom Stats-rådet må äga runi
der Kongl. Majrt icke är närvarande. Om så¬
dan skulle ske, har jag svårt att göra mig be¬
grepp derom, hvad föredragningen hos Kongl.
Maj;t vill säga. Då föredragningen sker hos
Kongl. Majit, har hvar och en af Stats-rådets
ledamöter tillfälle att taga kunskap om ören-
derne; och om någon ej kan genast yttra sig,
vägras säkerligen icke betänketid, hvarunder
honom medgifves att hemtaga handlingar. Jag
anser således ingen annan beredning af ären¬
dena behöflig, än den inom vederbörande de¬
partement. Derigenom undvikes äfven tillsät¬
tande af souschef, hvilken befattning jag icke
gillar. Slutligen tillstyrker jag, i afseende på
35 §. R. F., att chefen för tullstyrelsen ej bör
vara amovibel, och att han således icke skall
kunna från embetet skiljas utan ransakning och
dom.
Herr Wijk: Efter min förmåga har jag
granskat detta betänkande celi har sökt att gö¬
ra mig reda för de deruti föresiagne Grund-
lags-förändringar, hvilka jag anser åsyfta alt be¬
reda en större jemnhet i ärendenas gång och
enhet i administrationen. Man har här yttrat
om Justitia» Stats-minisfer-embetet, huru det
borde anses. Vår nu gällande Regerings-Form
har i 5 §. salt honom främst ibland Slats-rå-
Den a October,
45
deti. Detta,; samm anlagd t med hvad uti 21 §.
sägs elier alt Kong!. Maj:t skall hafva 2:ne rö¬
ster uti Högsta Domstolen i de.ärenden, hvil¬
kas föredragning Han för godt finnér att der
öfvervara, har hos mig stadgat den förmodan,
att Jagstiftaren ansett det vara af största vigt
för Regerings-ärendenas säkra gang, alt ett
samband emellan högsta domaremagten och den
verkställande äger rum. Sådant tror jag äf¬
ven vara af nödvändighet påkalla dt, då, såsom
det stundom inträffar, en Regering blifvfer till¬
förordnad. Här har lagstifta! en ställt J asti tias
Stats-ministern, såsom Regeringens förste leda¬
mot. Vid fördelningen i departementer har
jag den erinran att göra, att till chefen för
finance-departementet, eller de ärenden, som
angå drätselverket, handeln och slöjderne, böra
jemväl höra tullverket, emedan jag anser de
förutnämnde vara beroende af tullverket och
tvärtom, så att dessa saker höra vara oskiljag-
tige. Constitutions-Utskottet har föreslagit åtta
Departements-chefer och 4 Stats-rådsledamöter
utan departement. Åtskilligt har blifvit anmärkt
om ohehöfligheten i detta afseende, och man
har föreslagit, att tillkalla andra medborgare
för upplysningars och råds meddelande. Nu
gällande Grundlag förbjuder icke, att Kongl.
Maj:t må höra medborgare i vissa fall. Detta
är således för närvarande tillåtet, och jag tror
sådant äfven hafva ofta skett; men vill man
hafva ansvarighet af Konungens Rådgifvare, ian
man likväl ej vänta den hos personer, som ej
46
Den a O c t o b e r.
njuta motsvarande förmoner. De uppkallas, för
att afgifva yttrande, och derföre mäste de ej anses
vara underkastade ansvarighet. Om man vill
hafva ansvarighet, mäste raan ock förskaffa den,
och utur sådan synpunkt tillstyrker jag, att Stats¬
rådets ledamöter ej må blifva så få, att Slats-
machinen tilläfventyrs ej kan vara i sin jemna
gång. Grundlagen stadgar, att 4 Stats-rådets
ledamöter skola jemte en föredragande, vara i
Regeringen tillstädes. Om Kongl, Maj:t reser
inom landet eller till Norrige, fordras, för be¬
sluts fattande, att 3:ne Stats-rådets ledamöter
och en föredragande skola medfölja. Här är
antalet föreslaget till 12 och således äro blott
3:ne öfrige, hvarmed kan suppieeras, då sjukdom
åkommer. Följagtligen finner jag antalet be-
höfligt, om Regerings-ärendena skola oafbrutet
gå, och detta är dock . hufvudsaken. Vid 35
§• gör jag äfven anmärkning, hvad chefen för
tullstyrelsen beträffar.
Herr Petre: Äfven i delta vigtiga fall de¬
lar jag Herr Flessles åsigter. Jag har mig väl
bekant, att Herr Hessles förslag ej härflutit af
förhastande eller nyhets-begär, utan är frukten
af ett varmt nit för Fäderneslandets bästa.
Syftningen är ej att öka eller minska Konun-
gamagten, den är att, i stället för närvarande
Stats-råds-embeten, som, i följd af deras felag-
tiga institution, ej uppfylla deras bestämmelse,
erhålla ansvarige ministrar, som motsvara hvad
sorn fordras af Kongl. Maj:ts rådgifvare. Ehu¬
ru jag ej är i tillfälle att genast yttra mig öf-
Den 2 October.
47
ver Herr Hessles förslag, hvilket' jag tror vara
fallet nied flere, hemställer jag, om icke, då
frågan är af vigt och här beredes tillfälle att
åstadkomma vigtiga förändringar, hvartill jag är
öfvertygad Ståndet vilja bidraga, samt enär det
ar nödvändigt, att majoriteten må uttala sin
mening, Ståndet skulle vilja medgifva något råd¬
rum åt de ledamöter, som ej äro bekanta med
Herr Hessles förslag.
Herr Holm: Det är Svårt att nu yttra mig i
delta ämne, då jag har hvarken den erfaren¬
het eller de insigter, som erfordras, för att be¬
döma, om förslaget är, efter min egen öfverty¬
gelse, fullständigt. Jag har äfven hört Herr
Hessles conlraförslag. Vid den nu första gån¬
gen skedde uppläsningen deraf, har jag ej kun¬
nat fatta detsamma, såsom vederbort; men då
jag ej vet, om Herr Petres begäran, att detta
contraförslag må hvila, kan bifallas, vill jag sä¬
ga några ord. Innan jag det gör, får jag för¬
klara, att, så vida jag har kunnat fatta Herr
Hessles förslag, jag deruti till en stor del in¬
stämmer. Jag understödjer, Såsom hvilande till
grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag,
det förslag, som går derpå ut, att tillvägabrin¬
ga pn Departeraental-styrelse; men jag kan ej
gilla grunden för fördelningen deraf. I detta
afseende fäster jag mycken uppmärksamhet på
Herr Biskopen af TVingårds reservation, och
jag kan icke tillerkänna Justitie-minislern ord¬
förandeskap i Högsta domstolen. Justitise-Can-
celleren anser jag kunna under annan benäm¬
Beil 2 Octobelv
ning öfvertaga den förres funclioll, oell allmän¬
na åklagare-makten, finner jag icke vara för den¬
samma något heterogent ämne. Jag gillar be¬
nämningen af ministär, under närmare uttryc¬
kande af hvad de höra vara. Hofcancellers-
embetet anser jag vara öfverflödigt, emedan jag
finner dess göromål kunna indelas på de öfriga
departementerne, särdeles å det för Undervis-
nings-verket. Herr Hessle har icke gillat det
förslag, att 4 Stats-råd skola vara, sorn icke äro
föredragande, utan han har tillstyrkt, att, i de¬
ras ställe, Kongl. Maj:t må inkalla personer
utom Slats-rådet, Denna idde kan jag icke god¬
känna, emedan jag anser det vara olämpligt att
göra Stats-råd för tillfället, utan ansvarighet,
om än detta stadgande finnes i Norriges för-
tjenstfulla grundlag. Lika med Herr Helleday
tror jag, att, utom Deparlement-cheferne, böra
finnas 4 Stats-råd, som ej hafva portfeuille;
Till denna talares skäl, att det sjmes vara af
vigt, att, i händelse en Deparlements-chef af
ålder blir oförmögen att utöfva sitt kal], han i
Stats-rådet bibehålies, såsom i allt fall der o-
umbärlig, vill jag lägga det skäl, att jag skulle tro,
att en Departemental-styrelse annorlunda skall
måhända blifva ensidig, d. v. s. att hvarje chef
ägnar sig uteslutande till ärenden, som tillhöra
hans departement och lemnar obetydlig om¬
sorg åt andra ärenden utom departementet. Vå¬
dan häraf förekommes derigenom, att ledamö¬
ter finnas som icke hafva portefeuille. De äro,
genom ledigheten ifrån chefs- och föredragande-
Den a Qctobev
49
göromålen, oförhindrade att följa göromålen
i detail terne; och i den händelse Kongl,
Maj:t öfverlemnar styrelsen åt en regering,
är det icke utan sin stora vigt, att icke
portfeuille-ägande Stats-råd deri taga del. Jag
tillstyrker alltså bifall till detta af Conslitutions-
Utskottet gjorde förslag, J afseende på ord-
ställningen uti 5 §, anmärker jag, att orden:
äga rätt, böra borttagas, såsom utmärkande att
Stats-råden äga rätt, om det dem behagar, att
öfvervara ärenderne. I dessa ords ställe, före¬
slår jag ordet; böra, hvilket uttrycker skyldig¬
het att i ärendenas behandling deltaga. Uti
6 §, 2 mom. fäster jag min uppmärksamhet på
ordet; rättegångsväsende, hvilket, utom det att
benämningen: väsende icke är en väl accreditet¬
räd term, icke uttrycker, hvad det bör uttrycka,
ty rättegångsväsendet innefattar icke police-
verket, som dock måste tillhöra Jnstitice-depar-
tementet. Uti 4 momentet står ordet: inre
ordningen. För mig är det icke fattligt hvad
dermed förstås. Det kan uttrycka allt och in¬
tet. I 5:te momentet läses uttrycket: slöjder¬
na- Detta synes mig vara ofullständigt, utan
bör heta: Drätsel-verket, handeln och öfriga
näringar. Vid 8 §. anmärker jag, att, under
förutsättning, att det föreslagna antalet af Stats¬
råd ej minskas, utom i det fall, alt Hof-cancel-
leren försvinner, tror jag minsta antalet af de
vid öfverläggningarne närvarande bör vara'stör-
je än det af Herr Hessle tillstyrkte; och jag
anser Stals-rådet ej vara fulltaligt, med mindre
Horg. St- Pr. vid Riksd. 1834• VI- 4
Den a Oet»hei%
an att 5 äro tillstädes, jemte Föredraganden.
Der Statens högsta angelägenheter afgöras, an¬
ser jag det vara orätt alt ej större antal af
Stats-rådets ledamöter, än del uti Constitutions-
Utskotlets förslag uppgifne, är närvarande. Så¬
ledes önskar jag bestämmandet af det minsta
antalet till 5, utom Föredraganden, under för¬
utsättning att liela antalet icke förminskas. Herr
Hessles förslag i ro §. gillar jag. Detta är ra¬
tionell och jag tror det ej hafva oskäl med sig,
hvad Herr Hessle föreslagit, att en af Ministrar-
lie af Konungen utnämnes lill Conseil-prjesi-
dent. Jag inskränker mig nu lill dessa an¬
märkningar och anhåller om återremiss.
Herr Rubin: Jag erkänner min oförmåga,
att i helt, såsom gällande, framställa anmärk¬
ningar emot detta förslag, hvarpå Constilutions-
Utskotlet länge arbetat. Jag anser dessa frågor
vara af den gran laga beskaffenhet, att de ej
kunna redas annorlunda, än så framt föredrag¬
ningen sker punktvis. Herr Hessles anmärk¬
ningar erkänner jag vara af stor förtjenst, och
jag betragtar dem såsom ett arbete, tillkommet,
icke efter ögonblickets inflytelse, ulan genom
mogen öfverläggning; men emot Herr Hessles
framställning bär jag den erinran att göra, att
den innefattar nya förslag till redaclions-för-
ändringar, och att således dessa nya förslag ej
kunna nu i grundlagsenlig väg behandlas. Jag
föreställer mig likväl, att Ståndet tillåter, att
Herr Hessles förslag, så vidt det har afseende
på de af Constitutions-Utskottet uppgifne punk¬
Den 2 Octo b er. Si
ter, granskas, och, jemte dem, föredrages, pä det
att tillfälle inä blifva alt jemföra det anmärk¬
ningsvärda i båda förslagen, hvarigenom, när
Constitutions-Utskottet återfår saken, ledning
blifver för de förändringar, som äro af behof-
vet påkallade. Detta är icke någon åtgärd sorn
jag finner vara ConstUulionsvidrig. Emedlertid
dröjer jag med anmärkningarne, till dess jag
förnimmer huruvida min anhållan bifalles,
Herr Lake; Den organisation af Stats-rådet
sora bär åsyftas, har af behofvet länge varit
påkallad. Derom torde icke vidlyftigt behöf¬
va att ordas. Alt ansvarige Ministrar erhållas,
skall vara enda sättet att vinna de förändrin¬
gar, som äro af lidens kraf påkallade. Om så¬
dan organisation tillförene ägt rum, hade man
icke försport så mycken klagan. För öfrigt ä-
ger jag icke den kännedom, att jag kan ingå i
några detailer. Herr Hessles förslag synes dock
vara till större delen, om icke i allo, förenligt
med mina åsigter. Med honom förenar jag mig
och begär återremiss af betänkandet,
Herr Rydin; Jag får betyga min sanna
tillfredsställelse öfver detta Constitutions-rUt-
skottets förslag, hvarigenom man har aft hop¬
pas förändring uti Regeringens förhandlingar,
öfver hvilka klagats. Jag vill icke nu ingå i
alla detailer, utan förenar mig med Herr
Hessle. Dock skiljer jag mig ifrån honom i
några få punkter. Herr Hessle har trott att
Stats-rådet ej bör bestå af flere, pn 8 Departe-
menls-chefer och icke af någre ledamöter tilli*
Den 2 October.
ka utan porlcfenille. Jag åter tror dessa fyra
jemväl böra äga rum, dels af det skäl, alt, du
en äldre ej med kraft kan bibehålla portefeuillen,
skall lian nu annars qvarblifva på sin plats,
hvilken han, i fall han bibehålies utan porte-
feuille, lernnar åt en annan. I händelse någon
gång omission sker, skall jemväl, för den äldre
föredragandens skull, öfverseende inträffa. Äf¬
venledes anser jag tillvaron af de fyra Stats¬
råden utan portefeuille hilda en nyttig mot¬
vigt. Måhända kunna de i framtiden blifva
öfverflödig^. Vidare, har Herr Hessie föresla¬
git Sous-chefer. Denna åsigt kan jag ej dela.
En sådan embetsmans befattning skulle, efter
Herr Ilessles förslag, blifva att utarbeta målen.
Detta anser jag bättre verkställas af cheferne
för expeditionerne. Biifver det Sous-chefer,
vet jag ej, hvad cheferne skola göra; men så¬
som jag förut nämnt, vill jag icke ingå i de-
tailer, utan förenar mig i allmänhet med Herr
Hessle.
Herr Biörck: Jag får vid detta tillfälle,
förklara, att jag ej var närvarande i Constitu-
tions-Utskoltet, då della förslag der föredrogs,
uppmanad till sysselsättning af andra medbor¬
gerliga pligter, hvilkas röst jag ansåg mig bö¬
ra lyda. Sedermera har jag af inträffad sjuk¬
dom varit hindrad att i arbetet deltaga. Om
jag varit i Utskottet tillstädes, hade jag säker¬
ligen i flere ämnen yttrat mig hysa annan öf¬
vertygelse, än den Uttkottet uttalat. Emedler¬
tid har jag nu hört Herr Hessle i en framställ¬
Den i O c to ber;
53
ning, hvars syfte ;ir omisskänneligt, göra an¬
märkningar, af hvilka jag gillar rle fleste. Jag
vill ej nu upptaga tiden med upprepande der¬
af, jag anser det knappast vara för mig till-
ständigt, då jag är ledamot af Constitutions-
Ulskottet, der jag får tillfälle alt yttra mig;
och jag vill endast nu försäkra, att jag, med
all den uppmärksamhet, ärendets vigt påkallar,
skall behandla frågan.
Som klockan nu var 3 e. m. uppsköts dis-
cussionens fortsättning till kl. 6 e. m., då Herr
Talmannen och Ståndets Herrar ledamöter, som
nu åtskiljdes, åter sammanträdde.
§•
Protocolls-utrlrag olver de af Ståndet f. m.
denna dag fattade beslut och protocollet för
denna dag §. 7 justerades.
§• 1 2<
Discussionen i anledning af ConsLitutions-
Ulskottets memorial, ,N:o 34 fortsattes, hvarvid
sig yttrade;
Herr Wedberg: Då jag icke äger tillräck¬
lig kännedom af detta vigtiga ämne, inskrän¬
ker jag mig dertill, att förena mig med Herr
Hessle. Likväl är jag från honom skiljaktig i
den omständighet, att jag anser Finance-mini-
sler böra tillika vara Jlandels-minister.
Herr Ekerman: Sedan de fleste talarne ytt¬
rat sig öfver Constitutions-Utskoltets memorial
O •
i sin helhet, anhåller jag, att vi måtte få åter¬
gå till granskningen deraf punktvis. Med all
aktning för så väl Herr Hessles förslag, hvar-
54
Den 3 October.
uti ju«, ehuru detsamma är väl utarbetndt, må¬
hända al'bristande omdöme, icke kan instämma,
sorn Herr Petres begäran, att nämnde förslag
mätte bordläggas, kan jag icke undgå yrka, att
vi må vid föredragningen följa Constitulions-
Utskottels memorial samt icke skiljas deri¬
från förr, än detsamma blifvit genomgånget..
Herr Talmannen yttrade : flere Ståndets
ledamöter hafva anmält sig att tala, audre haf¬
va redan begärt, att Conslitutions-Utskotlets
memorial malte parngraphvis till pröfning fö¬
redragas. För att vinna resultat, anser jag mig
böra gå denna önskan lili mötes samt fram¬
ställa hvarje §. lill Ståndets gillande eller o-
gillande.
Herr Talmannen föredrog derefter Ut¬
skottets förslag punktvis, hvarvid förekommo:
Regerings-Formens 5:le §.
Herr Holm: Jag önskar endast den rättel¬
se i rédaclionen, att orden: äga rätt utbytas
mot ordet "böra" samt öfvervara emot ”del-
taga’’\ . • * r
Herr Arnberg: Mitt mening hade varit att
yttra mig olver menorialet i dess helhet, men
då hvarje punkt skall särskildt föredragas, e-
huru Ståndet derigenom svårligen kommer till
ett resultat, som medför återremiss, och jag be¬
farar, att Ståndets beslut öfver de olika punk-
terne möjligen skola croisserä hvarandra, får
jag anmäla detta såsom min reservation mot
föredragnings-sätiet, j öfrigt anser jag del af
Herr Holm föreslagna ordet "böra’’ icke lamp-
Den a O c t o b e r.
55
ligt, dA del i en sednare punkt stadgas, alt
minst 3 Stats-rådels ledamöter, utom vederbö¬
rande föredragande, skola vara närvarande. Jag
gillar derföre Utskottets redaction.
Herr Hessle. Jag nödgas ännu en gång sö¬
ka visa, att 5 §., sådan den af Utskottet blifvit
föreslagen, ej kan antagas, såvida meningen verk¬
ligen är att få en ministere, samt anser mig
icke böra frångå mitt förslag, i afseende på an¬
talet af Stals-råilets ledamöter. Utskottet har
utsatt detta antal lill 12. Min anmärkning mot
tolltalet är besvarad af några talare med den
invändning att ministrar af ålder och arbete
uttröttade, skulle behöfvas i rådslagen, om än
de icke ägde kraft att vara chefer. Jag har
anat en dylik invändning och derföre föresla¬
git, att, derest utomordentliga fall sätta Konun¬
gen i behof af andra upplysningar, än dem,
Stats-rådet eller Ministrarne kunna meddela,
Kongl. Maj:t skulle äga att i sin conseil till¬
kalla Svenska män, lill hvilka Han hyste för¬
troende, men jag kan deremot ej medgifva, att
några nämnde-män eller sådana ständiga råd¬
gifvare, hvilka ej hafva portfeuille, i conseilen
existera. Då man antager, att departementerne
kunna af 8 ministrar besörjas, då man derjem¬
te föreställer sig, alt Ministrarne öfvertänka det
bela, men låta genom deras Sous-chefs utarbeta
alla förslag, bör man ej vid sådant förhållande,
tro, att hvar och en af de 8 Ministrarne kan
följa arén derna både i eget och öfriges depar¬
tementet'? Jag har derföre ansett Kongl. Maj:l$
56
Den 1 Ö c l o t e i-.
Conselj vrtra med 8 Ministrar fulltalig, oell
skulle någon af deni blifva till embetets bestri¬
dande orkeslös, må ball tia gå bort, samt en¬
dast sedermera lill Conselj-protocoliet kunna
lemila dess råd, då delsa unna infordras. Må
man ej förbise, ett Sverige är ett fattigt land,
solli hvarken kan eller bör uppställa sin Rege¬
ring, i likhet med de Stater, sorn hafva eil tio¬
dubbel rörelse oell folkmängd samt der admi¬
nistrationens arbete i följd deraf år, tiodiibb-
ladt. I afseende å redactionen af 5 §. , åbero¬
par jag mitt dertill förmiddagen afgifne förslag
samt anser utbytandet af orden: äga rätt mot
ordet: böra innefatta en Contradiclion mot 8 §.
Begerings-Formen.
Herr Ekerman: Ingen känner lifligare, än
jag, obehörigheten deraf, att jag yttrar mig i
ämnen lif så mycken vigt, som ifrågavarande,
oell så skiljda från mitt yrke, min erfarenhet
Och min skicklighet; men sedan händelserne så
fogat, att jag är ålagd föra andras talan, skul¬
le jag rodna, att ej öppet uttala min mening,
om ali jag förutsåg, att densamma af ingen gil¬
lades. Jag har sökt uppfylla min pligt under
framfarna tider, och jag skall bemöda mig att
uppfylla den under mill återstående lefnad,
den må ‘blifva längre eller kortare. Jag får
bekänna alt jag icke nu bifaller och hoppas ic¬
ke komma att bifalla Minister-styrelses infö¬
rande i Sverige. Jag älskar alt se mitt fäder¬
nesland regeras af en Konung och ej af mini¬
strar, Sorn skulle rycka makten frun Konungen;
v O *
Den 2 Octo ber.
57
trien, efter hvad jag af discussionen kunnat slu¬
ta, lärer jag blifva öfvervunnen, och då får jag
foga in ig efter omständigheterne. Jag finner
tankarne inom detta runi förändrade, och jag
kan icke undertrycka min förundran deröfver,
att man vill återföra oss till de förhållanden,
sorn existerade frön år 1789 till 180g, under
hvilken tid alla Statens angelägenheter före»
drogos inför Konungen och de personer, som,
ombytte för hvarje dag, af Konungen kallades
till råd, utan att likväl för deras rådslag vara
ansvarige. Jag i’especterar Norrige och dess
lagstiftning, men jag kan ej biträda den me¬
ning, att conseljen skall bestå af föredragande
och sådana personer, som för tillfället kallas
från ett eller annat ställe. Möjligen vore det
för mycket begärdt, att de af Constitutions-
Utskottet föreslagne 12 Conselj-ledamöterne
skulle alla vara närvarande, men jag önskade,
att, derest icke sjukdom eller permission vålla
uteblifvandet, någon ledamot icke måtte äga
rättighet att frisk afhålla sig från Statsrådets
Öfverläggningar. Jag afstyrker Minister-styrel¬
sen på de skäl jag anfort, samt med afseende
derå, alt Ministrarile komma att lita den ena
på den andra och jag instämmer med Herr
Holm deruti, att alla Statsråden, derest icke
laga förfall inträffar, böra vara på en gång i
conseljen tillstädes. I öfrigt tror jag icke, att
Ståndets beslut, rörande denna §,, kan binda
oss vid de efterföljande §§;nes afgörande.
Herr Hohn: Första frågan blifver den,
58
Den a Oetober.
huruvida Statsrådet skall besia, såsom den nu
gällande 5 §. Regerings-Formen stadgar, af g,
såsom Constitutions-Utskoltet i förevarande me¬
morial hemställt, af 12, eller, såsom Hr Hessle
föreslagit, af 8 ledamöter. Jag har förut, i frå¬
gan om Departemental-styrelses införande i Sve¬
rige, uttalat min åsigt, men tror framgången
af detta förslag stå i Guds hand och hero af
kommande Ständer, och jag kan icke godkänna
denna styrelse under annat vilkor, än att den¬
samma kominer att bestå af 12 ledamöter, enär
jag anser det vara nödvändigt, att ledamöter
finnas, som icke hafva portfölj. I anledning af
Herr Hessles anmärkning emot det af mig till
stöd härföre begagnade skäl, att de 4 Slatsråds-
platserne voro behöflige, såsom en relache för
de Ministrar, hvilko ej mera äga kraft till activ
tjenstgöring, Får jag förklara, att jag anser så-
dane Ministrar kunna med deras vidsträcktare
erfarenhet gagna conseljen, såsom consultative
ledamöter. Departemental-styrelsen skulle, om
den endast bestod af Departements-cheferne,
blifva ensidig i så måtto, som hvar och en fö¬
redragande komme att ägna sin uppmärksam¬
het uteslutande åt dess eget departement. Det
är derföre af vigt, att personer finnas, hvilka,
i följd af deras pracliska erfarenhet, kunna del¬
taga lika i alla Departemental-ärendeu. Dess¬
utom anser jag det största möjliga antal af
Statsrådets ledamöter böra vara närvarande, på
det Konungen må vara i tillfälle inhämta råd
af flere, hvadan Dck minst 5 Statsråd, jemte
Den 2 October,
s9
föredraganden, böra tillstädes vara. I afseende
på redaclionen af 5 §., anhåller jag, att, der¬
est icke den af mig föreslagne förändringen
af orden äga rätt till ”böra** anlages, ordet
rätt åtminstone måtte uteslutas.
Herr Arnbergi Hvarken förra eller andra
gången, som jag begärt ordet, hade jag arnat börja
mitt yttrande med excuse för bristande förmå¬
ga att lala öfver ett ämne, hvars vigt jag er¬
känner. Jag har alltid hoppats på Ståndets
undseende, och, ehvad lyte än må vidlåda mi¬
na anföranden, anser jag dem likväl icke vara
obehöriga. Jag tror mig derföre böra lill be¬
svarande upplaga Herr Hessles förslag örn ned¬
sättning af Statsrådens antal från 12 lill 8.
Utom det, att sjuk loms-eller annat förfall kan
hindra en eller flere ledamöter att vara närva¬
rande, finner jag andra skäl, som lala emot
Herr Hessles förslag, Det är nämligen nyttigt för
de yngre Stalsråds-ledamöterne» att de äldre,
hvilka kunna tröttna vid activ tjenstgöring och
således böra lemnäs någon tillflykt på deras
ålderdom, bibehållas ä sine platser. Ytterliga¬
re får jag härtill lägga* all, om Konungen, som
bland sina åligganden ager det att stundom
besöka Norrige, skulle derunder åtföljas af 5
Statsråd, kunde de hemmavarande Sine Stats¬
råden ej anses vara domfört antal. På desse
giltiga skäl tror jag, alt Constilulions-Utskot-
tets memorial, rörande förevarande §., bör an¬
tagas. Jag kan icke eller gilla Herr Hessles
förslag, att Kongl. Majit skulle kunna för till¬
6o
Den 2 0 c t o b e r.
fället cqnstiluera Conselj-ledamötér med ansva¬
righet för deras rådslag. Ett sådant rådföran¬
de äger för närvarande understundom rum,
men utan responsabilitet, den vigtigaste af Stats¬
rådets nttributioner. Hvad blifvit anfördt om
nödvändigheten deraf, alt minst 5 Statsråd äro
i Conseljen tillstädes, hörer väl egentligen icke
hit, men då detta yttrande imponerar på Öf¬
vertygelse» om behofvet af 12 ledamöter, gäl¬
ler derå Lill svar, att, då Kongl. Maj:t meden
del af Statsrådet är stadd på resa, det kan bän¬
da, att de hemmavarande Statsråden äro af
sjukdom förhindrade, att administrationen be¬
hörigen förestå. Herr Hessle bar ansett ett an¬
tal af 3:ne ledamöter vara tillräckligt, men den¬
na åsigt kan jag icke dela, i synnerhet då Herr
Hessle icke tillstyrkt, att Föredraganden må äga
rösträttighet vid besluten, hvaraf skulle kunna
hända, alt öfverläggningarne genom ett Ja el¬
ler ett Nej blefve utan resultat. Jag finner
häraf förökadt skäl att antaga Constitutions-Ut-
skottels förslag lill grundlagsenlig behandling.
Herr Rubin: Sedan Herr Talmannen be¬
hagat tillåta, att Constitulions-Ulskottets före¬
varande memorial må punktvis föredragas, be¬
gagnar jng detta tillfälle att förklara, det jag
i mångfaldiga delar instämmer uti Hr Hessles
förslag, men beklagar tillika, att jag är från ho¬
nom skiljaglig i frågan om 5 §. Begerings-For-
men. Jag gillar det af Utskottet föreslagna an¬
talet af 12 ledamöter i Statsrådet på de af Hr
thim uttalade skäl, som, i min tanka, icke kun¬
Den a Octo b er.
Gi
na jäfvas. Alt i Conseljen tillkalla främmande
personer, hvilka , om än de äga erforderlig
skicklighet, ej inträda i ansvarighet för rädsla¬
gen, finner jag betänkligt i en tid, dä man är
sysselsatt alt sladga ansvarighet för Konungens
rådgifvare; och ehuru jag är öfverlygad derom,
alt Kongl. Maj;t härtill skulle välja utmärkta
personer, tror jag likväl Nationen äga rätt, alt
hos dem påräkna ansvarighet. Vådan, att lem¬
na 4 af Statsråden utan departement, är ej
stor, då ansvaret eollectivt af alla delas, och
jag tror, lika med Herr Holm_, att många ål¬
derstigna rådgifvare kunna, enär de äro i gö-
romålen initierade, deltaga i rådslagen Öfver
de lill alla departementen hörande ärenden.
Med gillande således af del antal Utskottet fö¬
reslagit, anser jag likväl §:n tåla omredigering.
Uttrycket: äga rätt är ej lyckligt valdt i en
Grundlag, sorn stiftas för efterverldeu, För
vinnande af rättelse härutinnan önskar jag, att
§:n måtte öfverlemnaS till Utskottets förnyade
behandling.
Herr Santesson: I fråga om 5 §. Rege-
rings-Formen, gillar jag Utskottets förslag, på
de skäl, sora Hrr Ekermanj. Helleday^ Holm och
Henberg uttalat, och kan icke bifalla , att antalet
af Statsråden inskränkes så, alt alla blifva Depar-
tements-chefer. De 4 öfrige platserne höra bi¬
behållas för äldre Statsråds-Iedamöter, af hvil¬
kas mognare erfarenhet Staten kan vänta sig
gagn, och hvilka ej, såsom Departemenls-chefer-
ne, behöfva agna sig företrädesvis åt en viss
6a
Den 2 October.
gren af förvaltningen, utan kunna öfverse det
liela deraf. I öfrigt instämmer jag i den af
Herr Holm yrkade redactions-förändring.
Herr Langenberg förenade sig med Herr
Santesson-
Herr Frodell instämde med Herr Holm.
Herr Petre,: Sedan min framställning, att
något rådrum måtte oss lemnäs, för samman-
jernnkning af de skijjagtiga åsigterne, ej kunnat
bifallas, liar det förhållande, som jag förutsett,
inträffat, alt, nämligen, vi äro inledde i en dis-
cussion, som endast omfattat hvad på förmid¬
dagen i detta ämne blifvit laladt, och hvilken
således ej sprider deröfver något nytt ljus. För
min del har jag funnit, att man hållit hardt
dervid, att benämningen Minister för Konun¬
gens rådgifvare skulle vara af samma betydel¬
se, som i andra länder. Sådan är ej menin¬
gen, då ingen mera ingripande förändring är i
fråga, utan Konungens magt förblifver oför¬
kränkt. Oväntadt var det för mig att förnim¬
ma, det man vill göra vissa Statsi åds-platser
till en pensions-anstalt, som de otvifvelagligt
blifva, om dessa platser komma alt utgöra en
reträtt för Föredragande, hvilka tröttnat i sitt
kall. Alt det i Conseljen skulle finnas rådgif¬
vare eller Statsråd, som ej äro annat än hvad
i Häradsrätter nämndemännen äro, vore för
tanken så nedslående, att jag icke väntat få hö¬
ra eli sådant begrepp om rådgifvarnes kall,
försvaras. Jag hade trott, såsom Herr Hessle
rätteligen anmärkt, att efter som vårt land är
Den 2 October.
63
falligt, bör det ej jemföras med andra länder,
samt tillökning icke ske af embetsmännens an¬
tal, hvarken i Conseljen eller annorstädes, då
man nogsamt kanner alt ingen blist på kandi¬
dater förefinnes. Allraminst hade frågan om
en sådan tillökning bort väckas, så länge den
collegiala styrelsen existerar, ty med dess bi¬
behållande, t vi fia i- jag icke derpå, att de 8 rai-
nistrarne medhinna göromålen. Jag finnér, ef¬
ter den rigtning saken tagit, annan utveckling
deraf ej möjlig, än att Herr Talmannen an¬
vänder alla medel, atl förkorta den onyttiga
discussionen saint lemnar oss propositioner,
först å Constitutions-Utskotlets och sedan å
Herr Hessles förslag.
Herr fVijk\ Jag bar förut yttrat den å-
sigt, som jag ännu vidhåller, alt Statsråden bö-
böra vara \i Lill antalet. Såsom ett ytterliga¬
re skäl härföre, torde jag få nämna, att det
närvarande antalet är större, nämligen 2 Stats¬
ministrar, 6 Statsråd, Hufcancelleren och 4
Föredragande, eller tillsammans i3 personer.
Om tullverket förenades med Finance-deparle-
mentet uppkomme en besparing, som ej bör för¬
bises. Herrar Santesson, Holm och Arnberg
hafva dessutom för antagande af 4 ledamöter
i Statsrådet utan portfeuiller andragit så talande
och obestridliga skäl, att jag, för att icke för¬
länga discussionen, får begära proposition å
Utskottets förslag.
Herr Linderholm: Ulan farhåga, att synas,
såsom en talare antydt, vilja göra Statsrådet
64
Den 2 October.
tili en pensions-anstalt och ledamöterne lill
nämndemän, biträder jag Constitutions-Utskot-
tets förslag uppå de af Herr Hohn anförde] skäl.
Såsom en ändring i redaclionen af §:n, yrkar
jag, att ordet: rätt malte utgå, hvarmed §:n
blifver tydlig.
Herr Rydin: I anledning af Herr Petres
yttrande, att discussionen vore onyttig, får jag
förklara, alt jag anser ämnet vara af vigt, samt
att det är nyttigt, alt man uttalar sina åsigler
fritt och utan inskränkning.
Herr Halleday: Då jag på förmiddagen
yttrade mig öfver Constitulions-Utskottets me-
«/ O #
morial i dess helhet, antydde jag min åsigt, i
afseende å 5 §. Regerings-Formen. Jag får nu
hemställa, huruvida Ståndet anser lämpligt att
antaga berörde §., innan 6 §. blifvit discute-
rad. Herr Hessle har föreslagit 8 Departe-
.nents-chefer. Härvid är den anmärkning af
mig framställd, att handeln och slöjderne bor¬
de höra till Finance-departementet. Antoges
Herr Hessles förslag med denna förändring,
blefve Departements-ehefernes antal 7, och i
följd deraf behöfdes endast 11 Statsråd, Der*
före anser jag Ståndet böra först besluta, huru
många Departements-cheferne skola blifva , och
sedan bestämma Conselj-ledamöternes antal.
Herr Hohn: Med anledning af hvad Herr
Helleday nu yttrat, får jag förklara, att jag
godkänner den af Constitutions-Utskottet före¬
slagna indelning af departementer, med de af
Herr Hessle deri gjorde rättelser, hvadan ock
jag anser Departeinents-cheferne böra vara åtta,
Den a O e t o b e t\
65,
Herr Amberg instämde häruti.
Herr Santesson: Ehuru det nn är lor ti¬
digt att yttra sig'öfver 6 §., har jag likväl, då
Hr Helleday'ötiskal sammanslående af finänce-,
samt handels- och slöjde-departementerne un¬
der en chef, ansett mig höra anmärka, att det
icke b lefve möjligt för en person att besörja
föredragningen af så manga och så olikartade ä-
renden. Om, såsom Herr tfijk hemställt, tull-
v'ei ket förenas med financé-deparlementét, skall
Föredraganden ändå få tillräckligt att göra,
Jag gillar Utskottets förslag uti 5 §., i afséeii-
de å antalet af Statsråds-lödamöterne.
Herr Frodell förenade sig med Herr San¬
lesson.
Disoussionen ansågs slutad, hvarefter Herr
Talmannen yttrade: Innan jag framställer pro¬
position å Conslitutions-Utskottets förslag till
förändrad redaction af 5 §. Regerings-Formen,
anser jag, i anledning af Herr Ekermans gene-
rela anmärkning emot Utskottets memorial, alt
han icke bifaller Minister-styrelses införande i
Sverige, mig höra lill Ståndets besvarande fram¬
ställa den fråga, huruvida Ståndet förklarar Hr
Ekerinans nyssberörde anmärkning utgöra Stån¬
dets gemensamma tänka?
Denna af Herr Talmannen framställda frå¬
ga, besvaradas med Nej; hvaremot Herr Eker¬
man reserverade sig, under förklarande, att han
förutsåg den lid, då dess ord skola besannas.
Derefter framställde Herr Talmannen föl¬
jande propositioner, nämligen : ito Antager Stån-
fiarg. St. Fr. vid Iiiksd- 1834■ Vb 5
66
Deri a October.
det Constitutions-Ulskottets förslag lill förän¬
drad redaction af 5 §. Regerings-Formen till
grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag?
samt, efter det denne proposition blifvit med
ett enhälligt Nej besvarad; 2:0 Antages berörde
förslag, med den förändring, att, i stället för
orden: hvilka äga rätt att, endast orden:
”hvilka äga att” i §:n inflyta, till grundlagsen¬
lig behandling vid nästa Riksdag; uppå hvil¬
ken proposition svarades Ja, blandad med nå¬
gra Nej; i följd hvaraf och då Ja ansågs öf¬
vervägande, såsom Ståndets gemensamme tanka
förklarades den anmärkning, att, i den före¬
slagna redactionen af denna bör uteslutas
ordet rätt.
Herr Helleday förklarade, alt han för sin
del gillade förslaget till 5 §. Regerings-Formen,
sådant det blifvit i Constitulions-Utskottets me¬
morial redigeradt, så framt Ståndet, vid pröf¬
ning af 6 §. samma Grundlag, antager Depar-
tements-chefernes antal till 8.
Herrar Hessle, Petre, JVedberg och Fal¬
hem anmälde deras reservationer mot Ståndets
ofvanintagna beslut, Herr Petre, under åbero¬
pande af de skäl, han förut anfört.
6:te §. Regerings-Formen.
Herr Hessle: I afseende å denna §. be¬
der jag att i minnet få återkalla mitt på för¬
middagen afgifne anförande, deruti jag yttrat
den åsigt, att Constitutions-Utskottets förslag vo¬
re origtigt i så måtto, att det är för mycket
detaileradt. Jag bade ansell det vara tillräck-
Den 2 October.
67
lif*t, alt i §:n endast antyda hvarje Ministers
eller Departements-cbefs särskilda befattning,
nämligen en för Justitiae-ärenden, en för utri¬
kes ärenden, en för inrikes eivil-ärenden, en
för ecclesiastique-ärenden, allmänna undervis¬
ningen och tryckfriheten, en för finance-ären-
den, en för handel och näringar, en för för¬
svarsverket till lands och en för försvarsverket
till sjöss,.med rättighet för Kgl. Maj:t, att emel¬
lan Miuistrarne fördela regeringsärendena, en¬
ligt derom af Styrelsen utfärdadt påbud. Om
deremot representationen verkställer denna för¬
delning, blifver densamma ofullständig; och
derigenom skulle föranledas flere års uppskof
med ärenden, sorn nian önskade ju förr desto-
bäldre afgjorde, Det är endast för Styrelsen
möjligt att reglera göromålen på ett för vin¬
nande af ordning i deras gång lämpligt sätt.
Jag yrkar fördenskull bifall å mi't förslag,
Herr Ekerman: Ehuru jag hyser det stör¬
sta förtroende till Kongl. Maj;ts vishet, alt be¬
hörigen ordna Regerings-ärendena, käll jag ic¬
ke, såsom Herr Hessle, medgifva att, då Ri¬
kets Ständer stifta en Grundlag i detta afseen¬
de, de skola till Kongl, Maj;t öfverlemna för»
delningen af ärendena, Pepartemenls-cbefernq
emellan. Sådant anser jag vara olämpligt, och
jag anhåller, alt Ståndet icke måtte, blott för
den nyfikenheten alt se en Minister-styrelse in¬
förd, fatta ett beslut, som det bittert skall ån¬
gra. Jag reserverar mig på förhand mot dy¬
lik åtgärd och får i öfrigt förklara, del jag an¬
68
Ben 2 Octo Let.
ser Juslitiae-Statsministern icke böra vara leda¬
möt af Högsta Domstolen.
Herr Helleday: Hufvudsakligen instämmer
jag med Herr Hesslej och‘ tror tillika, alt, då
Ständerne uppdraga grunalinieme. för Departer
mental-fördelniugen, Kongl. Maj:t skall genom
en ordonance stadga de närmare bestämmelser¬
na; men jag skiljer mig från Herr Hessle der¬
uti, att, nå sätt jag förut vid 6 §. Regerings-
Fornten anmärkt, jag önskade, alt till' Finance-
deparlementetf måtte läggas alla ärenden, sorn
rora Drätselverket/handeln och slöjderna, hvil¬
ka ämnen sins emellan äga så nära samband,
att de ej böra af olika chefer behandlas; och
jag är öfvertygad derom, ali desse ärenden kun¬
na af en Föredragande medhinnas, så länge
den collegiala styrelsen existerar.
Herr Arnberg: Jag gillar den af Utskot¬
tet föreslagne Departemental-styreise, hvaraf
jag väntar större enhet i administrationen och
större ansvarighet för brister och underlåten¬
het, som förut passerat utan åtal. Då jag in¬
stämmer i den af Herr Ekerman uttalade åsigt,
alt det ej är rigtigt, att åt Kongl, Maj:t öfver¬
låta fördelningen af förvaltnings-grenarne, sker
detta instämmande icke af fruktan för Mini¬
ster-styrelse, utan af öfver ty gelsen derom, att
Styrelsen bringas lill fullkomlighet, ju närmare
hvarje befattning blifver af Ständerne utstakad.
De af Herr Helleday omtalade grundlinierna
äro just de, som i förevarande memorial upp¬
gifvas. I anledning af flere talares anmärkning
Den. 2 O c to b er.
6g
mot ,1iislilias-SLalsminisleins chefskap i Högsta
Domstolen, förenar jag mig med flerr Wijk.
XJLslvottet har föreslaget i 4 punkten .af 6 §.
en chef och föredragande Statsråd för Ca mera 1-
deparlemenlet och i dea följande punkten en
för Finance-departemenlet Härvid mäste jag,
lika med Herr(Vijk, erinra att lill det senare,
eller Finahce-departementet, bör höra tullver¬
ket, samt dessutom hemställa, huruvida igke
äfven landthushållning, bergshandtering och
inre ordningen, öfver hvilken senare benäm¬
ning jag likväl begär förklaring, böra ditruk-
ua$. Delina hemställan härl.eder sig derifrån,
att jag icke kan inse nyttan deraf, att skillnad
göres mellan slöjder, bergshandtering och landt¬
hushållning, utan anser jag deremot dessa in¬
dustrigrenar så nära förenade sins emellan och.
med fi.nanc.erne, att en person bör föredragnin¬
gen af dem alla besörja, hvarigenom erforder¬
lig enbet vinnes. Orsaken, hvarföre jag önskar
tullverkets införlifvande med finance-departe-
ni ente t., ligger deruti, .alt principerne .för tull¬
systemet varit olika. Dea ena gången har man
■belragtat tullen, såsom en Slatsintrad, den an¬
dra åter, såsom ett medel alt skydda näringar¬
na. Om ira dessa ärendén delades å tvänne
föredragande, skulle möjligen ski 1 jagtiga syste-
mer inom Conseilen söka göra sig gällande och
föranleda en skadlig splittring. Emot öfrige
punkter i rförevarande §. skulle jag val hafva
åtskilligt att anmärka, men inskränker mig för
närvarande till det förklarande, att jag anser
antalet af föredragande böra vara minst åtta.
7°
Den 2 Octobei*.
Herr Rydin: Jas; kan icke finna nagotl
contradiction emot Konungens rätt alt styra
Riket, att man till Kongl. Maj:t nfverlemnar
fördelningen af Regeringens departementer e-
meliäU Miliislrarne. Om Ständerne ingå för
mycket i de ta iler, skulle splittring och oreda i
förvaltningen uppstå. Derföre tror jag, det vi
endast böra uppdraga hufvudfunctioner för
hvarje Minister samt låta det öfriga bero på
Kongl. Majit.
Herr Olbers i Gillande i öfrigt 6 §. Rege-
rings-Formen, sådan den blifvit af ConstiLu-
tions-Utskoltét föreslagen, kan jag likväl icke
bifalla, att Justitiae Stals-ministern skall med
chefsskapet för Justilia>departementet förena
chefsskapet för Högsta domstolen, emedan det
vore alt lägga för mycken myndighet i en per¬
sons band, om bemälde Minister anförtroddes
högsta domare- och högsta verkställande magten.
Herr Frodell förenade sig med Herr Olbers.
Herr Ekerman: Jag skulle gerna instämma
med Herr simberg deruti, alt Föredraganden
för finahCe-ärenden måtte Under sitt departe¬
ment få bergshattdteringeti och landthushåll-
ningeil, oni jag icke förutsåg, att en person o-
möjligen kunde sköta trenne så vigtiga förvalt¬
ningsgrenar. Mati bör vid fördelningen af gö-
romålen tillse, alt ingen får flere, äii dem han
kan medhinna, äfvensom att ingen får för myc¬
ken ledighet. Enligt ConslitUtions-Utskottets
förslag, skulle en af de åtta departemens-che-
ferne få, bland andra, alla ärenden, sorn angå
Den 2 Octo b er.
inre ordningen. Sorn jag icke vet, hvad denna
benämning skall betyda, kan jag ej eller finna,
att Herr Helleday löst den gordiska knuten,
då lian yttrat att Ständerne borde uppdraga
grundlinierne och Kongl. Maj:t bestämma ären¬
denas fördelning. Då det i Utskoltets förslag
står: ”Stats-ministern för Utrikes ärendena, för
Utrikes departementet, hvarunder höra alla Ri¬
kets förhållanden till främmande makter;— En
Chef och föredragande Stats-råd för Cameral-
departementet, eller alla ärenden som angå Ca-
maralverket, landthushållningen, bergshandte¬
ring och inre ordningen, o. s. v.,'* måtte väl
detta förslag innefatta grundlinjerna, samt de
öfriga och närmare bestämmelserne vara af en¬
dast reglementarisk beskaffenhet, hvilka gerna
må af Kongl. Maj:t vidtagas; och ligger deruti
ej någon ineohsequence. I öfrigt får jag för¬
klara, att jag hatar embetsmanna-despotismen.
Herr Holm: Sedan Conslitutions-Utskotlels
förslag till 5 §. Régerings-Formen nu är af
Ståndet afgjordt lill grundlagsenlig behandling,
blott med en anmärkning, samt Ståndet anta¬
git Stats-rådens antal till 12, måste vi nu af¬
göra, om, bland dessa 12 ledamöter, 8 skola va¬
ra Departeraents-ehefer. Till en början får jag
härvid förklara, att jag ej godkänner den 2föra
punkten af 6 §. Jag önskar nämligen, att or¬
den: ”sora tillika vare främsta ledamot af Ko¬
nungens högsta domstol" matte utgå, emedan
den besynnerliga händelsen skulle kunna in¬
träffa, alt Juslitias Stats-ministern, i egenskap
72 Den 2 O.ctober,
0f främsta ledamot af bemälde domstol, blefve
genom öpilii0I1S7nataiiidieri skiljd Fran detta le¬
da niot.skan', men ändå bomme att bibehållas,
såsom Minister, hvadan jag ej kati medgifva,
alt Justiiice Stats-ministern må Fortfara, såsom
medlem af Högsta domstolen. Derjemte tror
Jåg mig böra anmärka, ätt ordet ”rättegångs*.
väsendet” är ett Oanvändbart och otillräckligt
•uttryck, enär Pol i ce-sty reisen, som ej kall räll*
nas till rättegångs-väsendeL, jemväl lärer, jemte
fångvården, böra lill Justitiae departementet.
Herr Biörck: Man har här klandrat, att
Gonstitntions-Utskoltets förslag blifvit för myc*
ket delaileradt, men ehuru man visserligen, vid
Grundlagars stiftande, bör undvika detailer, på
det att lagarne ej må blifva af för stor viad,
synes det mig nödvändigt, att, såsom äfven skett,
i förslaget upplaga de allmänna grundlinierne
för hvardera förvaltningen, hvadan jag ej kan
nilse det innebära öfverflödigä détailér. I an¬
ledning al en talares uppmaning till Conslilu-
tiqils-utskoltets ledamöter, att meddela upplys¬
ning om betydelsen åf Orden* inre ordningen,
lår jag förklara, att, om jag varit vid förslagets
redigerande i Utskottet tillstädes, hade jag för-'
nnlätits göra samma förfrågan, men som jag
vid detta tillfälle var frånvarande, beklagar jag
min okunnighet och deraf härledda oförmåga
ali gifva en definition ä in're ordningen. Den
betydelse af dessa ord jag för min del uppfat¬
tat, anser jag mig icke böra officiel t gifva till¬
känna. jNågon ledamot af Utskottets afdelning,
Den :2 O e t o b e r.
73
sorn utarbetat fyrslaget, lärer nu icke vara till¬
städes.
Herr PetreJag begagnar detta tillfälle
för att, i anledning af Herr Rydins anmärk?
ning, genmäla honom alt jag icke sökt inskrän¬
ka discussionen, utan endast sagt, att densapi-
ina omfattat hvad på förmiddagen blifvit ;ta¬
lad t. Hvad beträffar Justitia? Stats-ministern,
så har jag funnit, det Ståndet anser denna em¬
betsman ej böra tillika vara ledamot af Ko¬
nungens Högsta domstol, och jag förmodar att,
om Herr Talmannen gör proposition tili anta¬
gande af Constitutions-Utskotlets motsatta för¬
slag i detta moment, skall denna proposition,
som jag afvagtar, besvaras med ett enhälligt
Nej.
Herr Wijk: Jag sökte på förmiddagen ut¬
veckla skälen för min åsigt om nödvändighe¬
ten deraf, att Hugsta dörnaremagten och admi¬
nistrationen sjus. emellan hafva samband. Jag
vidblilver denna åsigt, men har egentligen be¬
gärt ordet, för att lill besvarande upptaga Herr
Holms yttrande, att det skulle vara oformligt,
0111 Justitia? Stats-ministern, såsom medlem af
Ståts-rådet,, tillika vöre främsta ledamoten i
Högsta domstolen, då han kunde genom Opi-
liions-näinnden skiljas från sistnämnde embete.
Detta är sanni, men lian skiljes då för någon
i Högsta domstolen begången förseelse. Såda-
lie höra till meuskliga ofullkomligheter och han
kan likväl vara ett ofelbart Stats-råd, med hvil¬
ket Nationen är nöjd, hvadan han gerna kan i
?4
Den 2 Octoher.
detta embete bibehållas. Jag ser ej någon o-
formlighet deruti, alt, oin Justilia» Stals-mini-
stern skiljes Från den ena platsen, han står qvar
på den andra, och jag tror, att vid besät¬
tande af ett embete, af så mycken vigt för Sta¬
ten, som Justilia; Stats-ministérns, urval alltid
skall äga rum, så att vi kunna hoppas, det
förändringar blifva Sällsynta. Om förslaget kan
medföra något ondt, så är detta af mindre be¬
tydenhet mot det goda, som otvifvelagtigt bl if¬
ver en följd af sambandet mellan administra¬
tionen och domaremagten.
Herr Strehlenert förmälde, att Constitu-
tions-Utskottels ifrågavarande förslag behandla¬
des i Utskottet under den tid, då han var af
sjukdom hindrad tillstädesvara, hvadan Herr
Strehlenert ansåg sig icke tillständigt att leni¬
na upplysning om betydelsen at orden: inre
ordningen.
Herr Rubin: Inskränkande mig till 2tdra
momentet af 6 §. Regerings-Formen, får jag
förklara, det jag anser Justitias Stats-ministerns
embete åtföljdt aF så magtpåliggande göromål,
att jag icke vill besvära honom att, då sådant
skulle öfverstiga en tnenniskas förmåga, tillika
vara ledamot af Högsta domstolen. Dessutom
anser jag många betänkligheter mota deremot,
att Justitiae Stats-ministern, om lian skiljes från
Embelet, såsom ledamot af Högsta domstolen,
skall kunna i Stats-rådet bibehållas, såsom Mi¬
nister. Jag yrkar fördenskull, att dessa Fun-
ctioner måtte varda åtskilde.
Den a Qctober.
75
Herr Holm: Herr PHijks anförande, alt det
icke vore oformligt, att Justitia Stats-minislern
förenade ledamotskapen i Stats-rådet och Hög¬
sta domstolen, får jag besvara med den fråga,
huru det skulle tillgå, om Juslitias Ståts-mini¬
stern, såsom underkastad Opinions-nämndens
elom, vore skiljd från sin plats i Högsta dom¬
stolen, då Grundlagen stadgar, att denna be¬
fattning är förenad med säte och stämma i
Stats-rådet. Skulle han i sådan händelse qvar¬
stanna i Stats-rådet, men ej vara främsta leda¬
moten 1 Högsta domstolen? Det är orätt, att ett
embete, från hvilket han kan skiljas af ena
Stats-magten, skall vara förenadt med ett an¬
nat, hvilket endast den andra Stats-magten kan
honom fråntaga; och på delta skäl anser jag
Justitia^ Ministern icke böra tillika vara leda¬
mot af Högsta domstolen, i följd hvaraf jag
yrkar förändring af §:ns redaction. Nödvän¬
digheten af combination emellan domare-mag-
ten och administrationen kan jag icke inse»
Herr Hessle: Det förhållande, som i följd
af Ståndets vid 5 §. fattade beslut att antaga
antalet af Stats-rådets ledamöter till ra, skulle
uppstå, om Ståndet nu bestämmer Departemen-
lal-chefernes antal lill 8, föranleder mig fram¬
ställa den förfrågan, hvad skillnad skall göras
emellan desse 8 och de \ Stats-råden, hvilka
icke hafva porlfeuille. Skall det blifva 8 mi¬
nistrar och 4 Slats-råd, eller skall conseilen
beslå af 2 Ministrar, såsom för närvarande äger
rum> och 10 Stats-råd? Jag inser icke nödvän-
76
Den?. Q c t c 1j
diabeten alt i delta hänseende görn nå¬
gon skillnad, oell troi',, alt, örn nian skall lin T— -
va. .1-3 Stats-råd,. de alla ,höra kallas Minisl|;ar,
såsom l'u 11 konil.igen utmärkande deras kall, i
egenskap af rådgifvare, och enär benämningen
af,,Sfats-råd synes oförenlig med de deni ålig¬
gande chefsskap. För att återkomma lill den
af Utskottet föreslagna Justitia? ,'Slats-minister,
så yrkar jag* att denne embetsman endast må
kallas. Minister, för Justiliae ärenden, samt att
lian, skiljd från utökningen af domarekallet,
må äga att i conseilen föredraga alla de legala
ärenden, söm kunna höra till Justitias-departe-
mentet, hvartill räknas den del af inre ord-,
ningen, sorn har namn af Justilise-police. Ju¬
re ordningen betyder ej annat än pofice och
landtregering. Den juridiska delen deraf Lill-
hör Justitiae Ministern och det öfriga Ministern
för Inrikes ciyil-ärendena.
Herr Petre: Efter livad jag erfarit, miss¬
tog jag mig, då jag trodde att Ståndet enhäl¬
ligt vöre af den tanka, att Justitia; Ståts-mini¬
stern ej bor vara ledamot af Högsta domstolen.
En talare liar yttrat alt, om än Justilia; Stats¬
ministern fäljes. af Opinjons-nämnden, kan lian
likväl vara skicklig att bibehållas i conseilen,
såsom Minister.. Jag hade förestält mig, att
Opinions-naimiden icke faller annan än den,
sorn dömer mot lag och samvete, och om det¬
ta, inträffar med Justitise-ministern, anser jag
honom, ovärdig bekläda ett ruin i Konungens
conseil. Samme talare har nämnt, att ett sam-
Den a Öqtober,
77
band vore nödvändigt emellan Högsta domsto¬
len och Stals-rädet. Jag lian icke dela denna
åsigt, utan Lior Högsta domstolen böra vara i
fullt oberoende äf Regeringen. Såsom mölin lil
lill hvad en annan talare ordat om förhållan¬
det linder tiden emellan 1789 och 1805), skul¬
le jag kunna erinra om åtskilliga tilldragelser
under närvarande Slats-skick, till fullo öfver-
iygande 0111 faran lif ett samband, hvilket säl¬
lan tillskyndar det allmänna någon vinst, men
väl bidrager att nedsätta domale-magtens an¬
seende.
Herr Ekerman: Som Ståndet redan antagit
Cöilstitutions-Utskptlets förslag till 5 §• Rege-
rings-Formen till grundlagsenlig behandling,
förmodar jag, att detta beslut ej kan upprifva®,
förr än af nästkommande Ständer. Då jag ic¬
ke älskar Ministerbenämningen, såsom opassan¬
de för Sverige, vill jag icke bålla derpå, ätt
Justities Stats-minisfern och Utrikes Ståts-mini¬
ster n ina med dessa titlar benämnas, utan fö¬
reslår jag, att dessa Stats-råd må kallas chefer,
den ena, för Justi lite ärenden och den andra
för Utrikes ärenden.
Discussionen förbi,arades slutad, hvarefter
Ståndet, uppå af Herr Talmannen gjord pro¬
position, antog Constitutions-Utskottets förslag
att af Stats-rådets ledamöter skola 8 vara che¬
fer, hvar lor sitt departement, till grundlags¬
enlig behandling vid nästa Riksdag.
Herr Talmannen framställde derpå pro¬
positioner u bifall till grundlagsenlig behånd-
78
Den 2 October.
ling af Constitulions-Utskottels förslag till aldra
morn. af 6 §. Regerings-Formen, angående Ju¬
stilia» Stats-ministern, först oförändradt, hvil¬
ken proposition besvarades med JYejj och se-
dermera med uteslutande af orden: som tillika
vare främsta ledamot af Konungens Högsta
domstol.
Herr Holm: Jag anser benämningen Justitia»
Stats-ministern böra utbytas mot denna: '\En
Minister för Justitia» departementet, eller allt
hvad som angar rättegångsväsendet” (om man
skall behålla denna term) "och fångvården;"
hvarmedelst mellanmeningcn, angående chels-
skapet i Högsta domstolen, kommer alt utgå.
Herr Jinberg: Ehuru benämningen ej gör
något till saken, önskar jag, att bland consei-
lens ledamöter de anie främste må bibehålla
titeln af Stats ministrar och de öfrige kallas
Stats-råd, emedan i 7 §. af Riks-Aeten emellan
Sverige och Norrige ibland annat stadgas, att
den i nämnde §. omförmälda Inlerims-regering
skall från Sverige bestå af de tvänne Stats-mi-
nistrarne, sex Stats-råd och llof-cancelleien jem¬
te en Stals-secrelerare. Om nu benämningen
Stals-minislrar borttages, skulle af en sådan an¬
ledning Riks-Acten förändras, och jag tror det
man bör undvika alt vidröra ett så ömtåligt
ämne.
Herr Olbers', Jag kan ej finna annat, än
att de Stats-råd, sorn arn Pepai tements-chefer,
skola benämnas hvar och en efter sitt depar¬
tement, hvadan jag anser desse böra kallas mi¬
Den 2 Oc t ober. 79
nistrar, till åtskilnad frän de Stats-råd, hvilka
icke äro föredragande.
Herr Talmannen förnyade den af honom
sist framställda propositionen, hvaruppå svara¬
des Ja och Nej.
Herr Holm: Jag måste ånyo uttrycka den
opinion, att jag anser benämningen Justities
Siats-minister olämplig, då alla, hvilka hafva
lika magt och lika ansvar, böra hafva enahan¬
da titel, eller kallas Ministrar. Derföre vid-
blifver jag min åsigt, alt bernälde embetsman
benämnes Minister för Justitias departementet;
hvarjemte jag tror det vara nödvändigt, att
grundlinierne för dennes, äfvensom för öfrige
ministrars befattningar uppdragas.
Herr Ekerman: Det är mig icke emot, om
Justitias Stats-ministern och Stats-ministern lör
Utrikes ärendena hädanefter, som hittills, bi¬
behålla dessa benämningar, men örn desamma
antagas, förutser jag en sirid derom, huruledes
de öfrige Departements-cheferne skola kallas.
För att förekomma denna strid, hade jag ön¬
skat, att det Stats-råd, som föredrager Juslitiae
ärenden, benämnes Stats-råd och ej Minister,
hvartill jag hämtat ytterligare stöd af det i
Constitutions-Utskottets memorial åberopade skäl
aLt Svenska nationen alskar magien hos Ko¬
nungen, men ej ens skuggan deraf hos Mi-
nistéren.
Herr Hessle: I följd af Ståndets beslut, att
af Stats-rådets ledamöter 8 skola vara Depar-
temenls-chefer, anser jag det vara gifvet, alt
bo Den 2 Octo b cr.
Ståndet antager mitt forsing, att dessa slada
kallas Ministrar, hvilken benämning utmärker
så väl deras rådskall, som deras egenskap af
chefer och föredragande; och jag kan icke inse,
hvarför man är rädd för eu skugga, eller fatta,
luiru denna skugga skall kunna föranleda in¬
skränkning i Konnnga-rnagten. Jag kan såle¬
des icke ingå på annan förändring af 6 §. Re-
gerings-Formen, än den jag i mitt förslag upp¬
gifvit, eller att de 8 elie ferne tituleras för Mi¬
nistrar, en för Justitias-ärenden, en för Utrikes
ärenden, en för Inrikes ärenden o. s. v., och
jag anser några vidare grundlinier för hvarde-
ras befattning, än sorn dessa benämningar ut¬
märka, vara öfverflödige och olämplige, hvar¬
till jag finnér ökadt skäl af den strid, sorn här
hållits om de saker och ärenden, som höra till
det ena eller andra departementet. Härutin¬
nan må, såsom jag förut yttrat, Kongl. Majit i
Conseilen besluta.
Herr Ekerman'. Ej har jag hört, det Stån¬
det beslut it, att de 8 Departements-clreferne
skola kallas Ministrar, meri väl har jag erfarit,
att den siste talaren för denna benämning hy¬
ser'en "-särdeles förkärlek. Om jag är skugg¬
rädd, hör ej hit. Men jag vet icke, hvarföre
män nödvändigt vill utbyta den flere sekler
gamla benämningen af Konungens Rådgifvare,
mot den af Ministrar, en titel, som i Sverige
icke är popufairé.
Herr Hessle'. Vår Grundlag talar om Ju-
slitiae Stats-minister och Utrikes Stats-minister,
Den 2 October.
8t
och dessa benämningar matie väl ej anses främ¬
mande, då Grundlagen är a5 år gammal.
Herr Talmannen gjorde denna proposi¬
tion: Antager Ståndet en så lydande redaction
af 2 mom. ”En för Justitiae-departementet?” På
hvilken fråga svarades Ja.
Herr Holm: Jag önskar, att i redactionen
måtte uttryckas hvad lill departementet hörer,
nämligen ”äfven police och fångvård.”
Herr Talmannen: Anser Ståndet, såsom
dess gemensamma tanke, den anmärkning, att
redactionen sålunda förändras: en för Justitia^
departementet, eller allt hvad, som angår
rättegångs- och police-väsendet samt fång¬
vården?
Herr Rubin anmärkte, att frågan om che¬
fen för Justitias departementet skulle kallas mi¬
nister eller Stats-råd, icke blifvit afgjord.
Herr Hohn ansåg det vara gifvet, att be-
mälde chef skulle benämnas Stats-råd,
Herr Talmannen: Är det således Ståndets
gemensamma tanke, att 2 mom. bör lyda så¬
lunda: ”En för Justitia departementet?’' Den¬
na fråga besvarades med Ja_, emot hvilket be¬
slut, som med klubbslag bekräftades, Hr Hohn
anmälde sin reservation.
Herr Talmannen: Med anledning af Slån-
dets nu fattade beslut, rörande 2 morn., fram¬
ställer jag den proposition, huruvida Ståndet,
såsom dess gemensamma tanke, förklarar, att
den i 3 mom. 6 §. RegeringsFormen af Con-
fiorg. St. Pr. vid Riksd. 1834- VI. 6
82
Den 2 October.
stitutions-Utskoltet föreslagne redactionen: Stats¬
ministern för Utrikes ärendena, för Utrikes
departementethvarunder höra alla Rikets för¬
hållanden till främmande makter * må utbytas
emot en så lydande redaction: ”En för Utri¬
kes departementet.”
Herr Holm reserverade sig på förhand e-
mot bifall tili denna proposition, enär lian an¬
såg bestämda gränsor böra uppdragas.
Herr Talmannen: Antager Ståndet följan¬
de redaction: ”En för Utrikes ärendena, hvar¬
under höra alla Rikets förhållanden till främ¬
mande makter.”
Herr Hessle: Jag protesterar mot anta¬
gandet af tillägget: ”hvarunder höra alla Rikets
förhållanden till främmande makter,” emedan
en del Utrikes ärenden kunna, enligt Grund¬
lagen, inför Konungen och utom conseilen fö¬
redragas och afgöras, och jag anser delta före¬
dragningssätt, olämpligt för frågor, rörande vå¬
ra commerciella förhållanden till främmande
makter, hvilka frågor erfordra hela conseilens
handläggning och råd. Alltså bör ingen posi¬
tiv gränslinea i detta afseende uppgöras.
Herr Rubin: Herr Hesslås tanke kan jag
icke dela, ty derigenom, att en Stats-råds le¬
damot varder antagen till Departements-chef,
kan jag icke inse, att de andre är betagen rät¬
tighet att i rådslagen deltaga. Jag tror tvärt¬
om, att hvar och en så kallad chef är förbun¬
den att communicera sig med de öfrige, och
utan att antaga sådane chefer, skulle man öf-
Den a Oc t oljer.
83
verantlal<asta den antagna normen, att alla Re¬
gel ings-ärenden böra på vissa deparlemeuter
fördelas,
Herr Holm', Om vedactionen af detta mo¬
ment komme alt (å denna lydelse: En för Ut¬
rikes departementet_, så frågar jag: Skulle det
bero på Slals-rådets ledamöter att sins emellan
öfverenskomma, hvilket departement borde fö¬
refallande ärenden upptaga? Jag kan icke gå in
derpå, att lika beskaffade ärenden skola kunna
den ena gången föredragas af en, den andra
gången af en annan Deparlemenls-chef; det
vore att gå för långt i liberalitet. Med Utri¬
kes Ministern förslås den, som behandlar alla
diplomatiska frågor. Om momenLet endast skul¬
le innehålla En för Utrikes departementet j skall
tvist om det departement, hvartill vissa före¬
kommande ärenden böra, säkerligen uppstå.
Herr Santesson: Sedan Ståndet vid förra
momentet afgjort, alt lydelsen deraf borde blif¬
va ”En för Justi lise departementet,” anser jag
det vara tillräckligt alt nu säga ”En för Utri¬
kes departementet.'’ Om någon närmare be¬
skrifning af hvad dertill hörer skulle göras,
borde man äfven omtala tractater m. m.; men
om man endast vill uppdraga grundlinjerna el¬
ler gifva generela benämningar åt Departements¬
chefer ne, anser jag nyssberörde redaction böra
antagas. Jag instämmer med Herr Hessle.
Herr Olbers: Regerings-Formen bör be¬
stäm ma omfånget för Utrikes Ministerns verk¬
sam het, och således anser jag Rikets förhålla»!-
84"
Den 2 Octo b er.
den till främmande makter böra i momentet
omförmälas. Jag gillar momentet, sådant det
blifvit af Constitutions-Utskottet föreslagit.
Herr Wijk: Jag kan knapt göra mig re¬
da för ämnet, hvarom nu tvistas. Man är en¬
se derom att uppgöra grund linierim, och då
ser jag ej, huru dessa skola kunna bättre ut¬
tryckas, än med orden: ”hvarunder höra alla
Rikets förhållanden till främmande makter,”
deruti allt, hvad Utrikes Ministern kan få att
göra, är inbegripet. Berörde tirad anser jag der¬
före böra bibehållas.
Herr Ekerman: Jag är förekommen af
Herr Wijk och tror grundlinierna, i afseende
å Utrikes ministerns befattning, böra uttryckas,
så mycket häldre, som Ståndet, vid afgörandet
af 2 momentet, härutinnan, efter min tanke,
begått ett misstag.
Herr Hessle'. I uttrycket Utrikes depar¬
tementet ligger just meningen: Rikets förhållan¬
den till främmande makter; men ordet allaj
som i Utskottets förslag förekommer näst fram¬
för ordet Rikets anser jag vara här alldeles o-
riktigt tillämpadt. Af sådan anledning har jag
ansett mig böra bestrida ifrågavarande tillägg;
men om något"sådant skall finnas, hemställer jag,
huruvida icke momentet kunde få följande lydelse:
”En för Utrikes ärenden, dertill räknas alla
diplomatiska förhållanden till Utrikes makter.”
Denna redaction är det säkraste correclivet der¬
emot, alt samma ärenden icke föredragas elen
Den i October.
85
ena dagen af en Minister, och den andra dagen
af en annan.
Häruti instämde Herrar Norman, Fries,
Linderholm, med flere.
Discussionen ansågs slutad, hvarefter Herr
Talmannen framställde följande propositioner:
1:0 Godkänner Siandet lill Grundlags-enlig be¬
handling Constitutions-Utskottets förslag till 3
mom. af 6 §. Regerings-Formen? samt 2:0 Be¬
hagar Ståndet, såsom dess gemensamma an¬
märkning, förklara, att detta moment skall haf¬
va följande lydelse: ”en för Utrikes departe¬
mentet?” På hvilka frågor svarades Ja och
Nej, samt votering begärdes.
Herr Arnberg reserverade sig mot Stån¬
dets beslut i föregående moment samt önskade
ott samma mom. blefve sådant, sorn Constitu-
tions-Ulskottet föreslagit.
En så tydande voteringsproposition upp¬
sattes, och upplästes:
”Den, sorn godkänner lill Grundlags-enlig
behandling vid nästa Riksdag Constitutions-Ut-
skottels förslag lill förändring af R. F. (i §. 3
mom. röstar: Ja.
”Den det icke vill, röstar Nej.
”Vinner Nej, anses Ståndet hafva, såsom
dess gemensamma tanke, förklarat denna ly¬
delse af nämnde moment: En för Utrikes de¬
partementet.”
Herr Holm: Den framställda voterings-
propositionen ultrycker ej min mening: att
grundlinierna skola uppdragas; men jag vill ic¬
Den 2 October.
ke vidare yrka derpå, då jag redan erfarit, att
eli misstag blifvit begånget i så måtto, att Stån¬
det beslutat 2 morn. förändring till ”En för
Justitiae-departemeritet.” Det skall emedlertid
blifva inleressant alt se, huru de Ministrar,
Sorn i \ oell 5 momenten ornförmälas, skola be¬
ri arnild s.
Herr Santesson: Emot redactionen af vo-
terings-propositionen får jag anmärka, att tili
det ena alternativet start ”till grundlagsenlig
behandling," oell i det andra t '■‘anses Ståndet
hafva såsom dess gemensamma tanka förklarat.”
Jag tror intetdera uttrycket böra begagtias.
Herr Talmannen tillkännagaf, att, sedan en
anmärkning mot 2 mörn. i förevarande §. re¬
dan blifvit förklarad utgöra Ståndets gemensam¬
ma tanke, kommer Utskottets memorial alt i
alla fall återremitteras.
Herr Ekerman: Jag anhåller, att få före*
slå till ./^-proposition: ”En Stats-minister el¬
ler ett Stats-råd för Utrikes departementet, hvar¬
under höra alla Piikets förhållanden till främ¬
mande magier,” och lill contra-proposition: ’’Ett
Stats-råd eiler eu Stats-minister för Utrikes de¬
partementet.”
Eli förnyad voterings-proposition uppsat¬
tes justerades och anslogs, så lydande:
"Den, hvilken, såsom Ståndets gemensam¬
ma tanka, förklarar denna lydelse af Regerings-
Formens 6 §. 3 morn.: En för Utrikes depar¬
tementet, hvarunder höra alla Rikets förhål-
landen till främmande malter, röstar Ja.
Den i October. 87
’Den det icke vill, röslar Nej.
”Vinner Nej, anses Ståndet hafva, såsom
dess gemensamma tanka, förklarat denna ly¬
delse af nämnde moment: En för Utrikes de¬
partementet.”
Voterings-sedlar utdelades till Ståndets
Herrar ledamöter och insamlades efter upprop,
hvarvid voro frånvarande, Herrar Helsingius,
Leffler, Thörn, Halling, Bruse, Klingvall,
Minchel, Hallgren, Sahlin, Malmberg, Egnell,
Höök, Waern, Andersson, Cederborg, Modin,
Bååth, 'Tottie, Mellbin, Levin och örtenholm.
En sedel aflades förseglad och de öfriga be-
funnos vid öppnandet och uppräknandet inne¬
hålla 21 Nej emot 17 Ja, i följd hvaraf an¬
märkningen, alt 3 inom. 6 §. Regerings-For-
men borde ega följande lydelse: ”En för Utri¬
kes departementet,” förklarades utgöra Ståndets
gemensamma tanka.
Herrar Ekerman, JVijk, Ståhl och Arn¬
berg reserverade sig.
4:de Momentet, lydande, enligt Constitu-
tions-Utskottets förslag, sålunda: En chef och
föredragande Stats-rad för Cameral-departe-
mentet, eller alla ärenden, som angå came-
ral-verket, landthushållning, bergshandtering
och inre ordningen.
Herr Arnberg: Åberopande mina förut gjor¬
da anmärkninger, får jag, i den händelse Stån¬
det ändock skulle fullfölja samma system, som
hittills, eller att endast annoncera grundlinie
erna för hvarje Departements-chefs befattning,
SS
Den 2 October.
anhålla* att det uti förevarande moment om-
förmälde föredragande Stuts-råd må kallås chef
för Cameral-departernentet, emedan jag anser
de öfrige derstädes uppräknade ärenden, nemi.
landthushållning, bergshandtering och inre ord-
ningen, böra nedflyttas till nästföljande moment
samt förenas med Finance-departementet.
Herr Rubin: Sedan Ståndet genom vote¬
ring beslutat, att vid Departemental-indelningen
ej ingå i nämare detail, än att uttrycka, hvil¬
ket hufvud-departement hvarje föredragande
skall förestå, förenar jag mig med Herr Arn¬
berg derom, att ett Stats-råd må vara chef för
Cameral-departernentet. Ehuru jag respecterar
ali ordning, vet jag icke, hvad här egentligen
menas med inre ordningen, om icke den skall
betyda police. Då jag antager, att man måste
vara consequent, anser jag likväl, att man icke
hör vidlyftigt omröra, hvad hvar och en De-
partements-chef har att göra.
Herr Zander: Ehuru jag delar Herr Arn¬
bergs åsigt, befarar jag likväl, att, om depar-
tementerne blifva, såsom han föreslagit, förde¬
lade, eller att en föredragande skulle få Camé-
ral-departementet, och en annan alla öfrige i
detta och nästföljande moment omförmäldte
ärenden, den ena chefen Liefve för mycket le¬
dig och den andra för mycket öfverhopad af
göromål, hvarigenom den åsyftade enheten och
kraften i administrationen ej vunnes. Å ut¬
trycket inre ordningen, hvars betydelse jag Väi
anar, önskar jag att erhålla definition.
D t; n 2 O c t o b e r.
Herr Hessle', Yi hafva nu kommit till en
punkt, som bevisar, huru svårt det är att be¬
stämma, hvad som hörer lill hvarje departe¬
ment, och man behöfver blott läsa momentet,
för att finna omöjligheten deraf. Jag kan så¬
ledes icke. gilla Utskottets förslag, utan tror mo¬
mentet höra helt enkelt få denna lydelse: ”En
för Inrikes civil-ärendena.” Om denna reda-
ction anlages och följande momentet kommis
att lyda sålunda: ”lin för Ecclesiastique-ären-
den”, blefve en tillräcklig skillnad emellan de¬
partementen bestämd. Inrikes Civii-ministem
Tore den, som skulle hafva uppsigt öfver landt-
regeringen och inre ordningen d. v. s. Policen
i samhället, hvilken är skiljd från den inom.
juridiska corpsen så kallade judiciela policen.
Denne chef finge ett ganska vidsträckt område,
och utrycket: Inrikes civil-ärenden vore nog
för att utmärka hans befattning. När derefter i
ordningen följde Eleciastique-ministern, som
hade tryckfriheten samt kyrko- och undervis»
nings-ärenden under sin vård, blefve departe-
mental-indelningen systematiskt verkställd.
Herr Helleday förenade sig med Herr
Hessle.
Herr Ekerman: Med en talare kan jag ic¬
ke instämma deruti, att, då vi genom votering
beslutat, att momentet, rörande Stats-ministern
för Utrikes ärenderne, skall förändras och in¬
skränkas till "En för Utrikes departementet”,
vi äfven skola göra enahanda inskränkningar
och förändringar af benämniugarne å de öfrige
Den 2 O c l o b e r.
föredraganderne. Jag skulle derigenom öfver¬
gifva en princip, sorn i delta hänseende blif¬
vit af mig, med flere, tydligt uttalad. Lika nied
Herr Zander tror jag, att, om Herr Arnbergs
förslag anlages, skulle den ena föredraganden
blifva af göromål öfverhopad, under det den
andra finge i maklig vo förnöta sina dagar.
Herr Arnberg'. Det är af 2tne talare an¬
märkt, att en af de hägge departemenls-chefer-
ne, hvilka i delta och nästföljande moment om-
förmälas, skulle få intet att göra, eller i mak¬
lig ro förnöta sina dagar, den andra åter blif¬
va öfverhopad, men dessa anmärkningar äro
icke motiverade. I min öfvertygelse skall che¬
fen för Cameral-departementet få tillräckligt
att göra, då man besinnar, alt delta departe¬
ment omfattar hela indelnings-verket, der mån¬
ga reformer äro af behofvet påkallade; och får
man en chef, som vill arbeta på reformers till-
vägabringande, så tror jag, att han icke kom¬
mer att i maklig ro förnöta sin tid. Hvad
deremot beträffar anmärkningen derom, att den
andra föredraganden blefve för} mycket syssel¬
satt, så befarar jag icke, atc de till landthus-
hållningen och bergshandteringen hörande ären¬
den, hvilka, efter mitt förslag, skulle tillhöra
chefen för Finance-departementet, kommo att
betydligen öka hans göromål. Bättre är det,
att bergshandtering och landthushållning blifva
med drätseln, handeln och näringarna förena¬
de hos en föredragande, än att (lere skulle stå
i correspondence inom ett gemensamt gebiet.
Den 2 O c t olier.
9<
Jag vidblifver derföre min äsigt, som jag icke
funnit från motsidan med ett enda skäl veder¬
lagd. Herr Ekerman har icke velat öfvergifva
en princip, som han uttalat och äfven jag de¬
lat, men då denna princip alltifrån första punk¬
ten ej gjort sig gällande och troligen ej kom¬
mer att hädanefter göra det, anser jag det va¬
ra min pligt att öfvergå till majoriteten, och jag
yrkar fördenskull, att förevarande moment må
förändras till ”En för Cameral-departementet,”
och det nästföljande momentet till ”En för han¬
dels- och Finance-deparlementet.”
Med Herr Arnberg förenade sig Herr Fro¬
dell,
Herr Petre'. Jag lyckönskar Ståndet, alt
dess genom votering vidtagne beslut varit i
consequence med det, som SLåndet utan vote¬
ring förut fattat och jag hoppas, att Ståndet
måtte än vidare så fortgå. För min del är jag,
lika med Herr Hessle> öfvertygad derom, att
det vore skadligt, att så noga, som åtskillige
talare yrkat, reglera göromåten emellan depar-
tements-cheferne. Fritt må man i allmänna
termer uppdraga grundlinierna för hvarderas
befallning, men till Kongl. Maj:t böra de när¬
mare bestämmelserna öfverleranas, ty eljest skul¬
le möjligtvis inträffa samma olägenheter, sorn
den närvarande organisationen af Stats-expedi-
tionerna medför, nämligen att en eller annan ex¬
pedition är framför de öfrige öfverhopad af gö¬
romål, hvaremot ärenderne, om de någorlunda
jemt fördelades dem emellan, skulle kunna väl
93
Den a October.
behandlas och medhinnas. Jag vill såsom ex¬
empel härpå åberopa Krigs-expeditionen, som
nu har jemförelsevis mycket att göra, men u-
tan olägenhet skulle kunna till Ecclesieastique-
expeditionen afstå vissa ärenden, såsom befor¬
dringsmål, rörande regements-predikanter, läka¬
re. Herr Arnbergs bernimningsförslag anser
jag icke vara lämpligt, utan jag förenar mig
heller med Herr Hessle, att låta den Departe-
ments-chef, som i 3:dje momentet omförmäles,
kallas Minister för Inrikes civilärenden.
Herr Santesson: Med Herrar Hessle och
Petre instämmer jag deruti, att det departe¬
ment, som i förevarande moment alhandlas,
kallas Inrikes ciyil-departementj som är ett
ampelt uttryck, hvaremot jag anser benämnin¬
gen Garner al-departement vara för inskränkt,
då man vill till Kongl. Maj:t Öfverlemna de
närmare detailerna vid ärendernas fördelning.
Herrar I. Winblad och Wedberg förenade
sig med Herr Santesson_, och Herr Forsberg
instämde med Herr Hessle.
Herr Arnberg: Då jag ensam yrkat bibe¬
hållande af benämningen Cameral-departemen-
tetj men deremot hört flere af Ståndets leda¬
möter yttra, att uttrycket Inrikes civil-ärenden
vore mera expressift, vill jag gerna frånträda
berörde yrkande, likväl under förutsättning,
att Bergshandteringen och Landthushållningen
nedflyttas till 5:te momentet.
Herr Talmannen framställde derefter pro¬
positioner pu antagande, först af Constitutions-
4
Den i October.
93
Utskottets förslag lill 6 §. 4 niom. Regerings-
Formen, och sedermera af denna redaction:
”En för Inrikes civil-ärendenhvilka propo¬
sitioner besvarades med Ja och Nej; hvar¬
jemte votering af Herr Ekerman begärdes.
Herr Rubin: Mig förefaller benämningen
inrikes civilärenden för vidsträckt, enar derun¬
der kunna hänföras alla i föregående och ef¬
terföljande momenler uppräknade ärenden, må¬
hända med undantag af dem, som i 3:dje mo¬
mentet omförmälas. Detta uttryck är icke lyck¬
ligt valdt, men jag får erkänna min oförmåga,
att föreslå något bättre, om icke benämningen
caméral-departementet an la ges.
Häruti instämde Herr Böök.
Herr Holm: Äf Herr Rubin är jag före¬
kommen och anser uttrycket inrikes pivilären-
den vara alltför vidsträckt, emedan dermed kan
förslås ej allenast den inre hushållningen, utan
allt hvad sorn för öfrigt passerar inom landet.
Ifrågavarande departement kommer, att omfat¬
ta de ämnen, som för närvarande tillhöra kam¬
mar-expeditionen, så framt den inre ordningen
icke diträknas.
Herr Petre: Som det visat sig, äro tan¬
karne hos Ståndets ledamöter delade emellan
Utskottets, Herr Arnbergs och Herr Ilessles
förslag. Jag anhåller att Herr Talmannen vil¬
le bereda utväg för hvar och en af de särskil¬
da meningarne att göra sig gällande.
Discussionen ansågs slutad, hvarefter ne-
dannämnde propositioner af Herr Talmannen
framställdes:
94
Den 2 Octo ber.
1:0 Behagar Ståndet, såsom dess gemen¬
samma tanka, förklara Conslitulions-Utskottets
förslag till redaction af 6 §. t\ mom. Regerings-
Formen, med den förändring, att i stället för
orden: En chef och föredragande Statsråd för
cameral-departementet, säLtus orden : En för
cameral-departementet?” 2:0 Antager Ståndet en
så lydande redaction af nämnde moment; ”En
för inrikes civilärenden ? peli 3:o förklarar Stån¬
det, såsom dess gemensamma tanka, ifrågava¬
rande moment böra få följande lydelse; En för
cameral-departementet.”
Sedan desse propositioner, hvar efter annan
framställde, blifvit med Nej och Ja besvarade
samt votering å nyo begärd, uppsattes, justerades
och anslogs en så lydande voteringsproposition;
”Den, hvilken, såsom Ståndets gemensam¬
ma tanke, förklarar ConstitutionsUtskottets för¬
slag till redaction af Regerings-Formens 6 §. 4
mom, med den förändring vid början: ”En för
cameral-departementet” i stället, för desse ord;
”En chef och föredragande Statsråd för came¬
ral-departementet,” röstar Ja.
”Den det icke vill, röstar !Vej.
”Villner Nej, kommer Ståndet, att annor¬
lunda besluta,”
Den i grundlagsenlig ordning anställde vo¬
teringen, hvarunder Herrar Biörck, Helsingön,
Leffler, Thörn, Halling, Klingvall, Mcechel,
Hallgren, Sahlin, Malmberg, Egnell, Höök,
W1ceni, Andersson, 1. IVinblad, Cederborg, Mo¬
din, Bååth, Tottie, Hahn, Mellbin, Olbers, Le¬
Den i Octoher. gj
vin ocli örtenholm voro frånvarande, utföll
med o,5 Nej emot 10 Ja.
Herr Zander reserverade sig.
En ny voterings-proposition blef uppsatt,
justerad och anslagen, af följande lydelse;
”Den, hvilken, såsom Ståndets gemensam¬
ma tanke, förklarar denna lydelse af Regerings¬
formens 6 §. 4 niora.: En för Cameral-depar-
tementetj röstar Ja.
”Den det icke vill, röstar Nej.
”Vinner Nej, anses Ståndet hafva, såsom
dess gemensamma tanka, löi klarat denna lvdel-
re af nämnde moment: En för inrikes civil¬
departementet.
Omröstningen, hvarvid, jemte nyssuppräk-
nade Herrar ledamöter, Herr Fries var från¬
varande, blef, i öfverensstämmelse med Riks-
dags-Ordningens föreskrift, verkställd; och fun-
nos de insamlade voterings-sedlarne, sedan en
blifvit aflagd förseglad, utgöra 22 Nejj emot
12 Ja.
Herrar Limneliusj Holm_, Zanderj Broval¬
lius och Rubin reserverade sig emot Ståndets,
i följd af denna sednare omröstning, fattade
beslut, att, såsom gemensam tanke, antaga den¬
na lydelse af l[:de morn.: ”En för inrikes ci¬
vi 1-departementet/'
5:te Momentet, enligt Utskottets förslag af
följande lydelse: En för Finance-departemen-
tet, eller dem, som angå Drätsel-verket^ han¬
deln och slöjderna.
Herr JÉijk ansåg här böra uttryckas, att
96
Den a October,
under delta departement höra ärenden, som an¬
gå drätseln, handeln och näringarne.
Herr Hessle; Enligt mitt förslag skulle
förevarande moment innefatta Kyrko-departe-
mentet, som torde följa nast efter Inrikes
Ci vil-departementet, men sådant är likväl af
mindre betydenhet, och med antagande deraf,
att Finance-deparlementet nu skall komma i
ordningen, anser jag detta departement, hvar¬
under höra Rikets Cameral- och Drätselverk,
fordra en egen Minister, hvilken får fullt upp
att göra, om han skall bringa vårt skatteväsen¬
de på en ordnad fot. Deremot föreställer jag
mig, att handeln och näringarne hvartill räk¬
nas landthushållning, bergshandtering, slöjder
och fabriker, komma att behöfva sin egen man.
Om Ståndet, såsom dess gemensamma tanke, för¬
klarar det förslag till to Regerings-Formen,
som jag framställt, antager jag för gifvet, att den
man, hvilken Konungen förordnar till Finance-
Minister, blifver Ordförande i Minister-berednin¬
gen eller primus inter pares, samt får derigenom
en allmän öfversigt, af alla Departemental-ären-
dena. Jag yrkar en så lydande redaction af det¬
ta moment:” En för Finance-departementet.”
Herr Holm’. Om Herr Hessles förslag an-
tages, är det klart, att en ytterligare Departe»
ments-chef erfordras, Jag kan icke förstå an¬
nat, än att en skall vara Departementschef för
Drätselverket, hvartill hörer tullväsendet, närin¬
garne och handeln, meu icke bergshandterin-
gen och jordbruket, hvilka jag anser höra, jern-
Den 2 October.
97
te Cameralverket hänföras lill Departementet
för inrikes civil-ärendena. Det är en svår om¬
ständighet, att skilja ärendena cheferne emel¬
lan, och sedan man framgått på den hanan, att
inskränka benämningarne ä Departementen, samt
att icke befatta sig med detailerna, tror jag,
ali ifrågavarande Departement bör kallas Fi+
nance- dep a r tementet.
Herr Helleday: Jag gillar Constitutions-
TJtskottets förslag i 5:te momentet, rörande en
Minister för Finance-departernentet, med ute¬
slutande af det i momentet efter ordet Depar-
tementet förekommande tillägg, samt kan icke
biträda den åsigt, att eil särskild Minister an¬
ställ es för handeln och näringarne.
Herr Henberg i Gerna skulle jag instäm¬
ma med Herr Hessle derom, att en särskild fö¬
redragande finge uteslutande Finance-ärendena,
men då Ståndet redan fattat dess beslut om 8
Departements-chefer, och någon inskränkning
af de öfrige Deparmenternes antal icke lärer
kunna äga rum, måste jag antaga Utskottets
förslag i delta moment, om en Minister för
drätselverket, handeln och slöjderna med för¬
ändring af redactionen till följande lydelsei
*’£n för handels-, finance- och industri-depar¬
tementet/’
Herr Petre i I denna fråga var jag från
början af annan mening, än Herr Hessle. Jag
ansåg, att man borde kunna hjelpa sig med en
Minister, för drätselverket, handeln och slöjder¬
na, och som Collegial-styrelsen kotnrae att fort«
Hot'g. St, Pr. vid Riksd. i834< VI. J
Den 2 October.
fara, trodde jag att dithörande göromål skulle
af en föredragande ganska väl medhinnas. Nu
har likväl Ståndet beslutat 8 Departements¬
chefer, och då jag, lika med Herr Hessle, är
af den tänka, att Hofcaneeller icke bör finnas, om
dess hufvudsakliga befattning öfverflyttas å Mi¬
nistern för Ecclesiastique-departementet, får jag
med bemälde representant instämma deruti,
att ofvannämnde ärenden besörjas af aine Mi¬
nistrar, nämligen en för financerne och en för
handeln och näringarne.
Herr Zander'. I anledning af Herr Ilesstes
förslag, i afseende å fördelningen af Departe-
menterne, att den i förevarande moment om-
förmälde föredragande skulle få endast finartce-
ärendena och en annan vara chef för Cameral-
departementet, jemte handeln och näringarne,
får jag förklara, att jag ej vet* hvad det Stats¬
råd, åt hvilket chefskapet för inrikes civil-de-
partetnentet anförtros* skall få att göra; ty de
tvänne förstnämnde Departementen skulle om¬
fatta alla de ärenden, hvilka kunde anses böra
till inrikes civil-départeméntet. Då detta skäl
gillar jag Utskottets förslag, att de i detta mo¬
ment uppräknade ärenden böra af ett Statsråd
föredragas.
Herr Rydin: Huruvida éh Minister för fi-
liancerne dermed ensamt får tillräcklig syssel¬
sättning, kan jag icke afgöra, men om handeln,
jordbruk och näringar skulle med finance-de-
partementet förenas, kan en person omöjligen
medhinna föredragningen af alia dessa ärenden*
Den 2 Öctobér,
99
Införes Minister-styrelse i Sverige, s5 kan raan.
hoppas, alt vår handel och våra näringar skola
utvecklas oell ökas lill den grad, att dessa för¬
valtningsgrenar erfordra én särskild föredragan¬
de. Jag är derföre af den tanke, alt finance-
departementet skiljes fråil departementet för
handeln och närirtgärné.
Herr Santesson instämde i den af Herr
Arnberg yrkade redactions-förändring, eller att
momentet skulle få denna lydelse: ”En för
handels-, finance- och industri-departementet.”
Herrar Hohn och Frodell förenade sig jem¬
väl med Herr Arnberg.
Herr Hessle: Jag återkommer lill mitt i
förmiddagens plenum framställde förslag. Se¬
dan Ståndet nu beslutat Departements-chefer,
så skulle, i öfverensstämmelse med berörde för¬
slag, Hofcancellers-embetet komma att försvin¬
na, häidst jag icke kan inse nyttan och behof-
vet deraf, att bibehålla en föredragande för
Grundlägs-ärenden, hvilka endast öfver huf¬
vud livart femte år eller vid hvarje Riksdag
kuinla förekomma. Samt tryckfrihetsmål, hvil¬
kas föredragning jag ansett tillhöra fchefeti för
ÉcclesiaStiqué-depaHemenlet. Jag hade från
börjart afsett tryckfriliets-äreädenas öfverflyttaii-
de till Ministern för inrikes civil-departemen-
tet, men, vid närmare eftersinnande, har jag
funnit, att det skulle blifva Svårt ätt till den¬
na Minislérpiats få en man, som* med noggran
kännedom om landet och dess inre administra2
Ilon* förenade den högre* vetenskapliga och lit-
toen 2 Öctobeiv
teraira bildning, sorn för tryckfrihetsmålens be*
handling borde kunna påräknas. Af sådant skäl
bar jag trott, att dessa mål borde af Ecclesia-
stique-ministern föredragas, hvaremot Grund-
lags-ärendena, enligt mitt förslag, borde tillhö¬
ra Jnstitiee-ministerns departement. Då vi nu
bestämt Departements-chefernes antal till 8,
och jag, för tohi del, anser Hofcancelleren öf->
verflödig, så vet jag i sanning icke, hvad den
åttonde skall få att föredraga, om ej mitt för¬
slag, rörande en särskild Minister för Finance*
ärenden, antäges. I sådant fall blefvo, utom de 3:e
Departements-chefer, som redan äro beslutade,
en för financerne, en för handeln och industrien,
en för ecclesiasistique-ärenden, en för försvars*
■verket till lands och en för försvarsverket till
sjöss, eller tillsammans 8 chefer. Det är ej
möjligt för en man att tillbörligen vårda både
financer, händel och industrie. Jag vidhållet’
derföre min åsigt, att dessa förvaltningsgrenar
må delas å 2:ne föredragande, nämligen en för
financerne och en för handel och Industrie1,
hvarå jag får anhålla om proposition.
Herr Rubin: Vid genomläsning af Herr
Hessles förslag, har jag funnit, att en särskild
Minister för financerne skulle utgöra fyllnaden
i antalet af 8 Departemenls*chefer. Jag är för
litet financier för att inse, huruvida denna Mi*
nisler får mer eller mindre trägen sysselsätt¬
ning, toen jäg tror, att det i vårt land blifver
svårt att finna en skicklig föredragande i det¬
ta ämne. Derföre skulle jag ock vilja från fi-
Den 2 October,
101
jiancerne afskilja handeln och näringarne samt
öfverlemna föredragningen af dessa ärenden åt
en särskild person. Sedan, i öfverensstämmel-
med Herr Hessles förslag, Ståndet beslutat en
chef för inrikes civildepartementet, och Herr
Hessle nu vill lägga kameral-verket under fi-
nance-departemenlet, så anser jag ock den cri-
jninela delen af Cameral-lagstiftningen böra
tillhöra samma departementet. Om man från¬
går den fattade principen, att i korthet anty¬
da gränsorne för hvarje Departementschefs be¬
fattning och inlåter sig i detailer om hvarje
chefs göromål, faller man i ett chaos, hvarutur
det blifver svårt att reda sig. Jag åtnöjer mig
derföre att föreslå, att en särskild chef antages
för finance-ärenden, hvarigenom det åsyftade
antalet af 8 Departements-chefer blifver fullt.
Herr Wedberg: På förmiddagen skiljde
jag mig från Herr Hessle deruti1, att jag ansåg
en Minister för både handels- och finance-ären-
den böra antagas, men sedan Ståndet nu be-
slutit att Departements-cheferne skola vara 8,
gillar jag Herr Hessles förslag, rörande en Mi¬
nister ensamt för financerne.
Herr Wijh' Om HoDCancellers-embetet
vöre af så liten vigt, som Herr Hessle tyckes
anse detsamma, skulle jag ej vara emot detta
embetes indragning; men då Hof-cancelleren
har det åliggande att följa Utrikes ärendenas
gång samt vara så qvalificerad, att han, om Ut¬
rikes Stals-ministern sjuknar, kan träda i den¬
na Ministers ställe, hvartill fordras en vidsträckt
102
Den 2 O e to ber.
språk-kunskap, som väl kan finnas hos, men ej
fordras af de fyra icke föredragande Stats-rådenj
anser jag Hof-cancelleren vara eq ganska vigtig
person. Dessutom är Hofcancellers-emfjötet en
centralpunkt för alla communicatioiier mellan
Konung och Rikets Ständer; åberopande jag
härvid 27 och 36 §§. Riksdags t Ordningen,
Hvar och en sorn deltagit i Utskatts-göromål,
känner, huru ofta skrifvelse»’, angående upplys¬
ningars meddelande i åtskillige ämnen, till Hofr
cancelleren afgått. Det är angeläget att hafva
en person, till hvilken Utskotten äga att i sår
dana fall vända sig, ty eljest skulle göromålens
gång fördröjas. Hof-cancelleren har tillika, om
jag ej bedrar mig, inspectionen öfver Riksarki¬
vet och Kongl, tryckeriet; han är i föreningSr
acten emellan Sverige och Norrige omnämnd,
såsom en nödvändig person, och det vöre led¬
samt att, för afskaffande af detta embete, cora-
municera sig med Norrige? Stor-ting. På des¬
sa skäl anser jag Hof-cancelleren böra bibehål¬
las och jag har ej något deremot, att hans gö¬
romål blifva ökade, sedan Ståndet beslutat, till
Kongl. Maj:t öfverlemna regeringsärendenas när¬
mare fördelning. Hvad beträffar den i nu fö¬
revarande punkt omförmälda Departements¬
chef, vidblifver jag min åsigt, att han skall var
ra föredragande för handeln, financerne och in-;
dustrien.
Herr Helleday: Hvad jag anat, då Ståndet
fattade dess beslut öfver 5 §. Regerings-For-
men, har äfven inträffat. Ståndet beslöt näni-
Den 2 Octobcr. io3
]igen, alt Stals-rådet skulle bestå af 12 leda¬
möter, men har nu svårt att få 8 Minister¬
poster bestämda. Då jag reserverat mig emot
berörde beslut, föijer ej deraf, att jag tänker
biträda i tillskapandet al öfverflödiga Ministrar.
Jag kan icke frångå min öfvertygelse derom, att
till Finance-departementet höra drätseln, han¬
deln och industrien, än mindre kan jag med¬
gifva Eofcanceliers-embetets bibehållande, eme¬
dan jag anser detta Embete, på de af Herr
Hessle andragna skäl, umbärlig!, och jag får,
till vederläggning af Herr fVijks för en mot¬
satt åsigt åberopade grunder, fästa Ståndets upp¬
märksamhet derå, att Stats-ministern för Utri¬
kes ärendena skulle blifva, j likhet med öfriga
Departement-chefer, föredragande i Stats-fådet
och i sådan egenskap vara biträdd af en Sous-
phef, som i hans frånvaro ko mine att föredrag¬
ningen bestrida. Att Hof-cancelleren finnes
nämnd i Piiks-akten emellan Sverige och Norrige,
och att afskaffundet af hans function skulle för¬
anleda en communication med Norrska Stor¬
tinget, äro skäl, hvilka i min öfvertygelse icke
äro talande, då man ej vilb borttaga sjelfva be¬
fattningen, och då Stortinget ej lärer fästa af¬
seende dervid, alt man i Sverige förändrar
namnet på ett embete, hvars göromål icke kom¬
ma att försvinna.
Herr Holm: Meqingarne äro icke delade
derom, att, under närvarande organisation af
Stals-rådet, Ilofcancellers-embetet är ett oting
pcb skall förblifva, såsom sådant, om embetet
Den 2 Qctobep.
vid Departerilentalfördelningen bibehålies. De
communicationer, sorn komma alt äga rum
mellan Regeringen och Rikets Ständer, kunna
verkställas genom vederbörande Departements-,
chefer. Hofcancellerens befattning med tryck*
pressen står i den närmaste beröring med Ec-t
clesiastique-departemenlet, och jag tror således,
att alla hans göromål kunna fördelas på che-.
ferne för delta och öfrige departementer, sär^
deles då Utrikes Ministern ej är annat, än fö-*
redragande, hvilken har en Sous*chef till sitt
biträde. Då Ståndet antagit Departements-che-,
fernes antal till 8, och jag anser Hofcancelle-*
ren böra försvinna, är det nödvändigt, att, en-*
ligt Herr Hessles åsigt, till hvilken jag öfver-;
går, bestämma en särskild Minister för finan-i
cerne och en för handel och näringar; och jag
är öfvertygad derom, att bägge, om de äro
skickliga, få mycket att göra.
Häruti instämde Herr P. Winblad.
Herr Petre: Af Herrar Helleday och Hohn
är jag i hufvudsaken förekommen. Ståndet har
genom dess frikostighet att antaga Statsråds-le-,
damöternas antal till 13, råkat i verklig embar-
ras de richesse, och Herr Rubin gaf ett prof
derpå, då han, efter att hafva klandrat Herr
Hessles förslag, slutligen galt in derpå, med nåi
gon obetydlig förändring i ordalagen. Såsom
ett ytterligare svar lill Herr Wijkx huruvida
bos någon annan än Hofcuneelleren kan förut*
sättas den högre skicklighet och språkkunskap,
som denna befattning erfordrar, får jag forida-*
Ben a O c to Jj or.
ra, att, dä vettenskaperna icke böra vara främ¬
mande för Ministern för ecclesiastique- och un»
dervisnings-departementet, man icke synes bö¬
ra frukta, att icke han är fullt qvalificerad att
remplacera Hofcancelleren. Under den för-,
lägenhet hvaruti vi nu äro stadde, genom Stån¬
dets frikostighet att anordna om Mjiiisterplalser,
beder jag Ståndet reflectera på Herr JIcssles
yttrande alt, om vi möjligen skola komma ur
den förbistring sorn råder i vårt skatteväsende,
kan en man uteslutande behöfva ägna sin lid
deråt, och i sådant fall anser jag att Ståndet,
med någon tillfredsställelse, kan i denna delfö-
rena sig med Herr Hessle.
Herr Arnberg'. Ulan att anticipaliolisvis
ingå i yttrande om behofvet af Hofcancellers-
embetet, vill jag blott, i afseende på förevaran¬
de moment, förklara, det jag icke kan instäm¬
ma med dem, som vilja tillsätta en särskild
Finance-minister. Utom det, att denna Mini¬
sters tid ej blefve tillräckligt upptagen, skulle
han ofta komma i strid med de öfriga före¬
dragandena, Hans intresse skulle vara att öka
afgifterna till Staten, utan hänsigt till hvad
grad handel och näringar derigenom komma
att lida, Det är för lagstiftningen af synnerlig
vigt att tillse, det i?:ne embetsman icke ställas
bredvid hvarandra, då de äro sins emellan stri¬
diga, och detta skulle inträffa, om en särskild
Finance-rninister anlages. Örn tullverket lades
under Finance-departementet, skulle tullen be¬
traktas, såsom en inträd, mea såsom ett skydd
Pen 2 October
för riäringarne, om nämnde verk hörde till
handels-och industrie—departementet. Skiljakti¬
ga meningar och sj'stemer i detta hänseende skulr
motverka den enhet inom administrationen, sorn
är af behofvet påkallad. Jag yidhåller derfö¬
re mitt yrkande, att Finance-ministern mätte
under sitt departement få industrien och han¬
deln, då en säkrare ärendernas gång bör kunna
påräknas.
Herr Rubin: En talare, Herr Petre, har
misstagit sig, om han trott, alt jag icke delat
Herr Ilessles åsigt, i afseende å nödvändigheten
af en särskild Minister för Finance-departemen-
tet. Jag var, blott från Herr Hessle skiljagtig
deruti, att jag icke, lika med honom, ville läg¬
ga Cameral-verket under samma Departement.
Herr Ilessles åsigt i hufvudsuken ansåg jag så
rigtig, att jag ej behöfde öfvergå till, eller be¬
visa denna satts.
Discussionen förklarades slutad och Hr Tal¬
mannen yttrade: Discussionen har hvälft sig, ej
omkring Constitutions-Utskottets, utan hufvud¬
sakligen omkring 2:ne härstädes väckte och af
flere ledamöter delade förslag till redaction af
5:le momentet i 6 §. Regerings-Formen, det e-
na, lydande sålunda: ”En för fin ance-, handels-
ocli industri-departementet,” och det andra:
”En för finance-departementet.” Med anledning
häraf framställde Herr Talmannen propositio¬
ner å dessa bägge redaclioner, att såsom Stån¬
dets gemensamma tanka förklaras, hvarå Ja och
Nej svarades.
pen 2 O c lo ber.
107
Herr Helleday: I anledning af' dessa pro¬
positioner, torde jag få erinra, att det är af
Herr Hessle föreslaget, att de functioner, hvilka
j Utskottets memorial ärp tillagde chefen för
finance-departementet, skola fördelas å aine fö¬
redragande, eller en för drätseln och en för
handel och slöjd. Jag anhåller fördenskull, att
Herr Talmannen behagade utröna Ståndets tankar,
huruvida en eller tyänne chefgr för dessa ären¬
den skola antagas.
Herr Rubiri anmärkte, alf de af Herr Tal¬
mannen gifue propositionerne yoro i detta af¬
seende ti|lräcklige,
Herr Helleday: Min mening var alt re-
dactionen af förevarande moment skulle, i con-
sequence med Ståndets föregående beslut, blifva
ven för finance-depa)tementet,’! med uteslutan¬
de af orden; !’eller dem, som angå drätsel-verket,
handeln och slöjeferne;” påen jag önskade lik¬
väl, att Finance-ministern h^fvp föredragande
för handeln och slöjderne.
Herr Tal mannen förnyade proposition å
antagandet af följande rpdaclion: ”En för finan-
pe-departementet.” hvilkep proposition hesva-
pades med Ja och Nej> och begärdes vo¬
tering.
En yoterings-prpposition uppsattes och
upplästes, lydande sålunda:
”Den, hvilken, såsom Ståndets gemensam¬
ma tanka, förklarar denna lydelse af Regei ings-
Forrnens 6 §. 5 morn; ”En för fmauce-depars
feuientet/' röstar Ja.
io9 Den 2 October,
”Den (let icke vill, röstar Nej.
”Vinner Nejj, anses Ståndet hafva, såsom
dess gemensamma tanka, förklarat denna ly¬
delse af nämnde moment: ”JEn för linance-, han¬
dels- och industrie-departementetoch blef
denna voterings-proposition, hvaremot Herr Hel-
leday gjorde den anmärkning, att, om Nej vin¬
ner, Herr Hessles förslag ej komme under obi-
röstning, af Ståndet gillad och anslagen.
Den i Grundlags-enlig ordning verkställde
omröstningen, hvarunder de vid förra voterin¬
gen frånvarande jemväl nu voro det, utföll med
21 Ja emot i3 Nej; i följd hvaraf Ståndets,
gemensamma tanka var, att detta moment skul¬
le få denna lydelse: ”En för finance-departe-
mentet.”
Emot detta beslut reserverade sig Herr
Zander.
Härefter proponerade Herr Talmannen;
Behagar Ståndet besluta en säl skild föredragan¬
de för handeln och industrien? hvarpå svarades
Ja och Nej.
Herr Arnberg'. Då sista voteringen utfal¬
lit i motsatts mot min framställning, nödgas
jag anhålla, att ingen chef för handeln och in¬
dustrien särskildt må tillsättas, emedan, om des¬
sa ärenden skiljas från financerne, villervalla
och stridigheter samt brist på consequence sko¬
la uppkomma. Jag förmodar, att Kongl. Maj:t,
om den närmare fördelningen af göromålen ut¬
af honom kommer alt bestämmas, skall lill fi-
»nnce-deparlementet lägga handeln och inda-
Den i Öctober,
109
strien, hvadan jag icke kan medgifva, att en
Särskild föredragande för dessa förvaltnings¬
grenar varder tillskapad.
Häruti instämde Herrar Wijkj Santesson
och '/jander.
Herr Ekerman: Äfven jag förenar mig med
Herr Arnberg_, och får tillägga, att det vöre il¬
la hushålladt, om man antoge i Departements¬
chefer för ärenden, som med hvarandra hafva
Så nära gemenskap, emedan man då skulle nöd¬
gas att å Stat uppföra jemväl a:ne expedi¬
tioner.
Häruti förenade sig Herr I. Winblad.
Herr Hessle: Jag hade trott, att om nå¬
gon enhet och kraft skall å Regeringens sida
kunna ådagaläggas, i afseende på näringarne*
hvarmed jag betecknar handel och slöjder, for¬
drades hos oss en egen Minister för näringär-
ne. I de länder, der industrien slår på en
hög punkt, är Finance-ministern något helt an¬
nat, än Ministern för näringarne, och ehuru
jag ej vill hämta exempel af utländningen, då
förhållandet i vårt land är så olika, anser jag
likväl, att, med antagande af en ministeriel
styrelse, det är hvarje Ministers eller Statsråds
pligt, att fästa uppmärksamhet vid alla ären¬
den utan undantag. Om man befarar split¬
tring emellan Ministrarne för financerne och nä¬
ringarne, skall man ju kunna förmoda, att split¬
tring mellan de öfrige Ministrarne kommer att
äga rum. Mitt förslag har just afsett vinnan¬
de af enhet, ty jag kan icke föreställa mig, att
i io
Den 9. October.
en Minister skall kunna qvarblifva på sin plats,-
om splittring emellan honom och de öfrige
Conselj-ledamöterne uppkommer. Jag skall all¬
tid hylla den moraliska principen, att Konun¬
gen, éj Ministern, styrer, och då jag antager,
alt å alla ärenden ej allenast föred ra gå tided;
utali äfven de öfrige Ministrarné hafva en all¬
män öfversigt, kali jag icke tro, att Splittring
skall inträffa. Huruvida enhet äger rum, då,
såsotn för närvarande är fallet, föredragningen
af ärefiden, rörande grundskatterne, tillhör feit
Stats-expedition, öfeh bevillningsfrågor en an¬
nan, lemnär jag derhän. Jag vidhåller mitt
förslag, att en Minister hör antagas för händell!
och näringarne, hvilka ärenden fordra den stör¬
sta uppmärksamhet. „
Herr järnberg: Såsom sjelf näringsidkare»
lärer ingen tvifla derpå, att jag mellar väl med
näringarne, och jag skulle ingå på Herr Ilessles
förslag, om jag icke befarade, att detsamma
blefve vådligt. Det vore dessutom en anomali
att hafva särskild Handels-minister och särskild
Finance-minister, då det blött finnes en Han¬
dels- och Finaiicé-expedition, inom hvilken Mi-
liistfarfie skulle korsa hvarandra, särdeles oni
Rikets allmänna arehders beredning korinne att
upphöra. Klart är det, aft den enhet man vill
åsyfta, derigenom ej skulle vinnas.
Herr Petre: Endast af omständigheter¬
nas tvång eller Ståndets frikostiga beslut, må¬
ste jag understödja Herr Hessles förslag. Mari
har yttrat, att antagandet deraf, skulle vittna olli
Den 2 O e t o b e f.
fen mindre god hushållning med Statens medel.
Denna anmärkning lärer dock förfalla, örn man
borttager Hofcaiicelleren, som efter den före-
slagne nja ordningen ej kommer att äga något
för det allmänna nyttigt mål för siii verksam¬
het. Man har likaledes sagt sig väl hysa be¬
nägenhet för Herr Ilessles förslag rörande ett
Särskildt Departement för handeln och närin-
garné, men likväl icke vilja understödja det¬
samma; Hvarföre hyser man i stället så myc¬
ken välmening för Höfcancellers-fembetet, hvars
tillvaro man* med hugkomstaf 1812 års Riks¬
dag och Hågra händelser Sedan den tiden, icke
har anledning att synnerligen prisa.
Herr Ekerman: Utan alt ingå i någon hi¬
storie örn våra Hofcancellerer, hvilkas minnen
äfven hafva sin fördelagtiga sida, och hvilket
fembete varit beklädt nied namnkunnige och
hpplyste män, så att det vore önskvärdt.om de
kommande Departements-cheferne liknade dem,
får jag, i motsats med den sista talaren, hem¬
ställa, huruvida icke en betydlig tillökning i
personal och kostnad måsle ske derigenom, att
en ny expedition skall formeras. Dessutom
skola 2;ne chefer, om man ock icke räknar
Hof-cancellerehi lönas. Jag vidblifver således
mitt yttrande, att den frikostighet Ståndet nu
visar, ej står tillsammans med den hushållsan-
da, som tillförene varit rådande.
Discussionen var slutad och Herr Talman¬
nen framställde derefter Herr Ilessles förslag,
förande en särskild Departementschef för han¬
Den 2 Öctöber,
deln och industrien, fdrst till bifall och sedan
till afslag, hvilka frågor besvarades med Ja och
Nej och begärdes votering.
I anledning häraf uppsattes, justerades och
anslogs en voteringsproposition, af denna ly¬
delse*.
”Den, hvilken, såsom Ståndets gemensam¬
ma tanka, förklarar, att ett nytt moment i Re-
gerings-Formeris 6 §. må inflyta, så lydande i
"En för handels- och indus t i-departementet,’*
löstar Jd,*
”Den det icke vill, röstar Nej;
‘'Vinner Nej, kommer en sådan gemensam
tanka icke att äga rum.”
Jemlikt Riksdags-Ordningett anställdes om¬
röstningen, hvarunder Herrar Biörck, Helsingi-
lis, Strehlenert, P. Winblad, Frodell, LeJJleV,
Thörn, Halling, Bruse, Klingvall, Maechel,
Forsberg, Hallgren, Sahlin, Malmberg, Egnell,
Fries, Höök, FEcerit, Hildersson, Lundin, Ce-
derborg, Modin, Bååth, Tottie, Mellbin, Ju¬
stelius, Ståhl, Levin och Örtenholm, voro från¬
varande, och utföll dpnna omröstning med 18
Ja emot 11 Nej; i följd hvaraf ett nytt 6
morn. i 6 §. Regerings-Formen kommer att in¬
flyta, så lydande: ”En för handels- och indu-
strie-departementet.”
Herr Zander anmälde sin reservation.
Som aftonen var långt framskriden, beslöt
Ståndet, uppå Herr Talmannens proposition,
att föredragningen af Coustitntions-TJtskottetå
memorial, N:o 34> skulle nästa plenum fortsättas,
Den 2 October,
i »3
§• i3.
Herr Langenberg: "Seclan mig blifvit be¬
kant, att Banco-Utskottets afdelning, som be¬
handlat min i Högtärade Ståndet väckte mo¬
tion om ersättning för 423 Jhdr banco; förlo¬
rade under ångfartyget Josephines olyckliga
brand, i rak strid mot dess förra fattade beslut,
densamma afstyrkt, sä föranlätes jag härmedelst,
för att icke belasta Staten med någon onödig
tryckningskostnad i och för saken, och under
lillkännagifvande, att jag afstår från all preten¬
tion på ersättning, hos Högtärade Ståndet arn
bålla om utfärdandet af ett protocolls-utdrag,
innehållande återkallelse af den gjorda ansöka
ningen.”
”Denna omväg synes väl vara öfverflödig,
häldst jag trott, att ett mundtiigt återkallande
var allt som erfordrades, för att få saken utaf
afdelningen ansedd såsom förfallen, en åtgärd
hvarom jag ock genom ombud anhållit, men
då en af ledamöterne på afdelningen strängt
motsatt sig denna begäran, (hx>ars grundlags-
vidrighet jag ingalunda, lika nied honom, jean
inseså får jag utbe mig det Högtäradp Stån¬
dets öfverseende, att jag itu för andra och sii-
sta gången besvärar, upder anhållan att berör¬
de protocplls-utdrag, så fort sig göra låter,
måtte till Höglofl. Banco-XJtskottet expedieras.”
Och beslöts, att underrättelse om denna af
Herr Langenberg gjorde återkallelse af sni mo¬
tion skulle, genom utdrag af protpcollet, till
Banco-Utskottet meddelas.
Borg. St. Pr. vid Riksd. i834. FL 8
if4 Den 6 Oktober.
§• j4-
Herr Helleday begärde och erhöll 3:ne
veckors ledighet ifrån Riksdags-göromålen, be¬
räknad ifrån den dag, som Herr Helleday an¬
höll att framdeles få uppgifva.
Plenum slöts kl, | 11 e. m.
In fidem Prolocolli
E. G. Runeberg.
Den 6 October.
Plenum kl. 10 f. m.
§• »•
Herr Helsingius anmäldes vara sjuk.
§. 2.
Upplästes meddelade utdrag af Med-Slån-
dens protocoll den 2g sisth September och d.
2 dennes, hvaraf inhämtades, att Högloft. Rid-
derskapet och Adeln bifallit: Lag-Ulskollels
betänkanden, N:is 120, 124 och 1 a5; återre¬
mitterat Siats-Utskottets utlåtande, N:o 266,
och Lag-Utskottets betänkande, N;o 121, samt
lill Utskott remitterat 3:ne motioner och ett
anförande; alt Högvördige Preste-Ståndet åter¬
remitterat Siats-Utskottets utlåtande N:o 266,
och Lag-Utskottets betänkande, N:o 122, och
att Hedervärda Bonde-Ståndet antagit alt hvila
till grundlagsenlig behandling nästa Riksdag
Constitulions-Utskottets memorial, N:is 35,
Den 6 Oc t ober.
och 39; lii fallit Banco-Utskottets betänkande!),
Nlis 44’ 45 °ch 46» pä grund af anmärknin¬
gar, hvilka förklarats utgöra Ståndets gemen¬
samma tanka; återremitterat ConstilutionsUtskot-
tets memorial, N:is 34 och 40; återremitterat
Stats-Utskotlels utlåtande, N:o 266; hemställt
till Med-Stånden, om icke de, derest de icke
afslutat de inkomne Grundlags-frågorna, skulle
behaga att afbryta handläggningen af dessa
mål, och, så fort sig göra låter, företaga på bor¬
det hvilande frågorna, angående grunderne för
bränvins-bränningen, med hvad dermed har
gemenskap, samt om Stora Sjötulls-be vi Ilnin¬
gen, hvarigenom det återstående arbetet hos
Bevillnings-Utskottet och Riksdagens deraf så
väsendtligen beroende slut kunde påskyndas;
samt lagt till handlingarne förstärkta Stats-Ut-
skollets memorialer, N:is 262, 263 och 264;
Banco-Utskottets memorial, N:o 47 °ch för¬
stärkta Banco-Utskottets memorial, N;o 48> och
till Utskott remitterat en motion.
Lades till handlingarne,
§.3,
Herr Lundin anmälde Herr Örtenhol/ns
anhållan om ytterligare ledighet ifrån Riksdags-
göroraålen och företedde ett insändt, af Pro-
vincial-läkaren Johan Bergman den »6 sisth
September under edspligt meddeladt bevis, af
innehåll, att, straxt efter det Herr Örtenholm
slutat sin badsejour, utbrast choleran i Kongs¬
backa: att Herr Örtenholm, såsom Sundhels-
nämndens Ordförande, varit nödsakad att, un¬
Den 6 October.
der farsotens härjande i berörde stad, vara i
närmare beröring med de sjuke; och att under
de sista io dygnen löre bevisets datum hade
bemälde Herr örtenholm varit besvärad af mag¬
plågor samt diarrhe, hvilka den dag, då be¬
viset utgafs, fortforo.
Herr Holm ansåg sig ej kunna godkänna
det här antydde hindret af befattningen, så¬
som Kongsbacka stads Sundhets-nämnds Ord¬
förande, för Herr Örtenholm att vid Riksdagen
sig åter infinna; och yrkade Herr Holm åt¬
gärds vidtagande att förmå Herr Örtenholm att
bär tillstädes komma.
Herr Hessle: Då läkare-beviset innehål¬
ler, att Herr Örtenholm varit Sundhetsnämnds
Ordförande, gör jag, i afseende derpå, ej någon
anmärkning emot detsamma: men, om ock be¬
viset antages, såsom giltigt, utredes likväl ej
deraf, om icke sedermera sådana förhållanden
inträffat, som göra all förlängd permission för
Herr Örtenholm saknande laglig grund. Jag
hemställer emedlertid, om nu någon annan åt¬
gärd må vidtagas, än den att antyda staden
Kongsbacka om skyldigheten att bålla repre¬
sentant härstädes.
Herr Örtenholms begäran afslogs och Herr
Lundin åtog sig, att honom härom underrätta.
§. 4-
En del af protocollet för den 22 sisth Ju¬
lii justerades. i
§. 5.
Föredrogos å nyo Banco-Utskotlets belän-
kanden:
Den 6 O c t o b e r.
117
N:o 44» i anledning af motion om rättig¬
het för Banco-styrelsen, att utställa och försälja
växlar till curs, då silfverexport är för den en¬
skilde förmonlig, samt att uppköpa växlar, då
eursen håller sig vid eller under 128 skil-
lingar.
Herr Santesson: Jag åberopar de yttran¬
den, hvilka jag i della afseende afgaf vid öf-
verläggningarne, i anledning af Banco-Utskot-
tets betänkande, N:o 6, och utlåtande, N:o 16,
då jag delade samma åsigter, som motionairen
och reservanten nu uttalat, och hvilka ådaga¬
lägga, att för Banco-styrelsen ej är något än-
damålsenligare satt att upprätthålla realisatio¬
nen och ett jemn t myntvärde, än just det nu
föres* gna; och, om det icke antages, är jag öf-
vertygad, att en eller annan million sedermera
skall gå förlorad.
Herr Helleday: Då Herr Santesson ej å-
beropat andra skäl, än dem motionairen Herr
Professor Agardt anfört, och hvilka jag tror
Banco-Utskottet hafva genom det afgifne be¬
tänkandet vederlagt, åberopar jag endast Ut¬
skottets motskäl.
Herrar Holm och Falhem förenade sig
häruti.
Herr Hessle'. Jag förenar mig med Herr
Santessonmen vill icke, alt Rikets Ständer
skola genom ett positift beslut bemyndiga el¬
ler ålägga Banco-styrelsen att drifva växelrö¬
relse; dock hade jag trott, att Rikets Ständer
böra genom ett betänkande antyda, alt Banco-
Den 6 Oetober,
styrelsen ej ar förhindrad, att, i sliillel för att
föra in och ut silfver, hvartill skola beredas
kostnader, begagna den lättare utvägen af en
väl afpassad växelanvändning hvad beträffar
större creditivsurttmor. Jag instämmer med
Herr Santesson deruti, att Utskottet nog skarpt
afkiippt motionen.
Häruti förenade sig Herr Linderholm.
Herr Ekerman: Jag gillar betänkandet och
torde få i minnet återföra de förluster, Riks-
gälds-contoiret led på 1^90-talet, ij följd af
cours-operationer.
Herr Wijk'. Jagj förenar mig med Herr
Santesson, hvars yttrande öfverensstä rumer med
de af mig vid disöussionen öfver Banco-Ut*
skottets betänkande N;o 6, och utlåtande N:o
16, uttalade åsigter.
Herr Rubin instämde med Herr Helleday.
Herr Santesson: Herr Ekermans exempel
är ingalunda tillämpligt, emedan tider och för¬
hållanden äro förändrade. På sätt Herr Hess¬
le tillstyrkt, medgifver jag gerna den modifi-
eatiort, alt Banco-styrelsen ej må förhindras i-
från en Val afpassad Växelrörelse, Jag åbero*
par hvad i sådant afseende uti andra länder
utgöres. Förhållandet skall eljest blifva, alt
Banco-styrelsen, allt efter olika cours» skall
tvingas att mechaniskt låta in- och utföra
plantsar.
Biscussionen ansågs slutad Och betänkan¬
det blef med ett öfvervägande Ja bifallet.
Herrar Sanlesson, Wijk^ Hessle och Lcjjlcr
reserverade sig.
Den 6 Octo ber.
,T9
N:o 45, i anledning af motion om eu lämp¬
lig tull för exporterad t silfver.
Bifölls.
N:o 46, i anledning af motion om nedläg¬
gande af all ersättningstalan emot enskilde per¬
soner för de medel, hvilka ifrån Malmö låu-
cdntoir utgifvits, men för hvilka contoiret, lill
följd af förre Kammereraren Lindstedts be¬
drägliga förhållande, blifvit i saknad af godt-
gö reise.
Bifölls.
och N:o 47» * anledning af framställda
anmärkningar vid Utskottets under N:o 27 af-
gifne betänkande, angående väckt motion om
utsättande i de från Banken utgående qvitten-
cer öfver ränt-inbetalningar af det primitiva
lånets återstående capital-belopp.
Lades till handliugarne.
Föredrogs å nyo och lades till handlin*
garne förstärkta Banco-Utskoltets memorial, N:o
48, med anmälan om utgången af den omröst¬
ning, sorn inom förstärkta Banco-Utskottet blif¬
vit anställd öfver ålskillige frågor, rörande
liufvudgrunderue för Bankens rörelse och för¬
valtning.
§■ 6-
Då Herr Rubin, som, för frånvarande le¬
damöter af Ståndet, blifvit invald lill ledamot
i Banco-, Lag- samt Allmänna Besvärs- och E-
conomie-Utskotten, önskade att ifrån Allmänna
Besvärs- och Economie-Utskottet endtiedigas,
remitterades det lill Ståndets Herrar electorer
t)en 6 Oclobcr.
att annati ledamot, i stället för Herr Rubin, i
sistnämnde Utskott utse.
§• 1-
Herr Leffler, som, efter återvunnen hälsa,
i dag för första gången var närvarande, tacka¬
de föl' det honom visade förtroende derigenom,
att han blifvit Vald till suppleant uti Direc-
tionert öfver Låtidiscont-contoiret i Götheborg;
och förklarade Herr Lefflerj att, då han till
tjenstgöring inkallas, skall- hail söka alt, med
den Högsles hjelp, motsvara samma förtro¬
ende.
. §• 8.
Vid föredragning af Stats-Utskottels utlå¬
tande, N:o 256, i anledning af erhållen återre-
miss å 12 punkten i memorialet, N;o s5o, an¬
gående Riks-Slåndens olika beslut i fråga örn
anslaget till armeens materiel, blef den i utlå¬
tande, N:o 256, föreslagna volerings-proposition
gillad.
§- £>•
Upplästes oöh godkändes Expeditions-Ut-
skottels förslag, N:o i5o, till Rikets Ständers
underdåniga skrifvelse, angående någre med
Stats-regleringen gemenskap ägande allmänna
frågor.
§■ ,0-
Eörédrögos å nyo Allmänna BesVätS- och
Economie-Utskottets memorial, betänkanden och
Utlåtanden:
N:o i2i, med begäran om bestämdt ut'ä»
tande af Högh Ridderskapet och Adeln samt
Deh 6 October. 121
Högvördige Preste-Ståndet, i fråga om Utskot¬
tets skyldighet att upptaga Väckta motioner om
Riksdagens prorogerande.
Lades till haiidlingarne.
Nio 122, i anledning af väckt fråga om
föreläsningar och examina i Rikets Grundlagar
vid Universiteten.
Bifölls.
N:o 123, i anledning af väckta motioner
dels om skyldighet för dem, Sorn undergå prest¬
examen, att ådagalägga kunskap uti växeluti-
dervisnings-methoderne, dels angående rättig¬
het för lärare uti växelundervisnings-skola att
prestvigas.
Bifölls.
Nio 124. i anledning af väckt motion, att
allmoge icke, utan eget medgifvande, måtte
Besväras med underhållet af sådana vägar, som
Blifvit på Statens bekostnad anlagde.
Bifölls.
Nio 125, i anledning af Vackt fråga om
Utsättande af praemier för ekplantering å be-
iustade säterier och kronoskattehemman.
Bifölls.
och N:o 126, i anledning af väckta motio¬
ner om bränvins-bränningens inställande.
Herr Olbers: Jag tror, att de af molio-
nairerné anförde skäl tala för Bränvins-brän¬
ningens inställande. Således begär jag återre-
miss och finner, att, i närvarande förhållanden,
då fattigdom och brist utbreda sjukdom, det
ar af vigt, att ej spanmålsprisen stegras, hvil-
Den 6 October.
ka priser höjas genom hränvins-bränning. De,
som idka den, kunna i allt fall arrangera sig
att för en kortare tid bränna. Följaktligen till¬
styrker jag bifall å motionerne.
Herr Helleday. Herr Olbers har talat om
utomordentligt behof. Jag åter tror, att be-
hofvet fordrar bifall af betänkandet. Dess¬
utom är det icke constateradt, att missväxt in¬
träffat. Jag lemnar således min röst för be¬
tänkandet.
Herr Rydin: Fördelen af en branvins-
brännings-iuställelse vore vinst för vissa spe¬
kulanter, men ej för landet. Årsväxten har väl
varit mindre god, dock ej så dålig, att den på¬
kallar nyssnämnde åtgärd. Dessutom är en in¬
komst beräknad af bränvins-bränning, hvilken
inkomst icke kan umbäras för Riksgälds-con*
toiret, som ändock är i nog betydlig skuld.
Herr Leffler: Vid Riksdagens början väck¬
te jag en motion om bränvins-brännings instäl¬
lelse. Då var skördens resultat ej kändt. Nu
är ökadt skäl till åtgärden. Efter livad jag för¬
modar, äro i landet redan rjvantiteterne af brän¬
vin så betydliga, att inställelse of bränvins-
bränning gerna kan äga rum; och i consequence
af hvad jag förut anfört, reserverar jag mig e-
mot Utskottets förevarande beslut.
Herr Frodell förenade sig med Herrar
Helleday och Rydin.
Herr Hessle: I en fråga, sådan, som den¬
na, hvilken i vålt land anses, såsom en huf¬
vudsak, oin bränvins-bränning bor äga rum el¬
Den 6 October.
123
ler icke, tror jag representationen lösligt för¬
fara, om den definitivt afgör, att inställelse är
behöflig eller icke. Behofvet å ena eller an¬
dra sidan anser jag ej vara så allmänt kändt,
alt en säker opinion må kunna uttalas. Det
enda beslut, som Utskottet synes mig hafva
bort vidtaga, är, att Utskottet ansett sig ej till-
ständigt att tillstyrka, det Rikets Ständer må i
ämnet göra till Kongl. Majit en underdånig
framställning. Alt så positivt, som här skett,
uttrycka, att landet icke är i behof af bränvins-
bränningS inställelse är något för mycket be¬
stämdt. Man känner ej ännu, huru grödan sla¬
git sig ut. Detta yrke är ock en lnishålIsgren
för hvarje individ; och fråga bör ej vara om
inställande af en loflig rättighet alt använda
sin egendom.
Herr Olbers: Såsom ytterligare skäl för min
åsigt, åberopar jag den allmänna tendencen uti
motionerne, att bränvins-consumtionen bör för¬
hindras. Bränvinsbränningetis tillåtande är der¬
emot i rak Strid med ett sådant förhindrande.
Både för folkets moralitet och landets econo-
miska välgång, tror jag bränvins-consumtionen
böra förhindras; och derföre har jag inom Ut¬
skottet talat för inskränkning af bränvinsbrän-
liing och eonsumliom Nu är inskränkning i
tiden påkallad, emedan brist på spannemål har
för de fattiga högst menliga följder.
Herr Petre: För min del tror jag, efter be-
dömmande af spannmåls-* och potatoes-skörden
i landet, spannmålsprisen nästa år blifva höga.
Den 6 October.
Det är en olycka, att spannmålspriset är högt,
emedan de fattige äro flera än öfrige i landet;
men jag tror saken ej vara af den beskaffen¬
het, att representationen bör deruti yttra nå¬
gon Önskan, då Regeringen, efter inhämtade un¬
derrättelser ifrån spridda delar af riket, bar
tillfälle att med klar blick se, bvad som bör
åtgöras, samt förhindra enskildta interesse!),
som kunna söka att göra sig gällande.
Herrar Limnelius } Fries med flere, instäm¬
de med Herr Petre.
Herr fVedberg; Jag är öfvertygad, att
branvinsbrännings inställelse ej beböfves; och
ehuru jag, lika med Herr Hessle, tror, att re¬
presentationen ej kan känna förhållandet; är
det dock alt förmoda, att, om bränviusbrän-
liingen inställes, dermed skall speculeras, hvar¬
af varan kommer att stiga. Om åter instäl¬
lelse ej sker, finnér man det vara rätt att, med
lägre priser, ej tillverka bränvin. För öfrigt
tror jag, att Kongl. Maj:t härmed i Sin vishet
gör huru honom godt synes.
Herr Bruse förenade sig häruti.
Discussionen ansågs slutad och utlåtandet,
JST:o 126, bifölls.
Herr Olbers reserverade sig emot beslutet
§. 11.
Föredrogs å n}'o, men begärdes och lades
ytterligare på bordet Bevillnings- samt All¬
männa Besvärs- och Econoinie-Utskotlens ut¬
låtande, N:o 5, i anledning af gjorde anmärk-
Den 6 O c t o b e r.
12.5
»ingar vid Utskottens betänkande, N:o 3, an¬
gående grunderne för förändrade föreskrifter om
bran vins-bränningen och hvad dermed har ge¬
menskap.
§. 12.
Föredrogos och lades på bordet följande
utlåtanden, memorial, och betänkanden:
i :o Stats-Utskottets:
N:o a65, öfver den del af Kongl. Majjts
till Rikets Ständer aflåtne Nådiga Skrifvelse, N:o
ii, som angår det vid sisth Riksdag, i och för
regleringen af armeens accord, på Riksgälds-
contoiret anvisade creditiv.
N:o 267, i anledning af erhållen återre-
miss på Stats-Utskol tels utlåtande, N;o 161.
N:o 268, i anledning af erhållen återremiss
på Stats-Utskottets utlåtande, N:o 179.
N;o 269, i anledning af erhållen återre-
miss på Stats-Utskottets utlåtande N:o 22-7.
N:o 270, i anledning af erhållen återre¬
miss på Stats-Utskottets utlåtande N:o 248.
N:o 271, angående dispositionen af öfver-
blifvande exemplar af hillänget till Riks-Slån-
dens protocoll vid innevarande Riksdag;
och N:o 272, i anledning af väckt motion
om understöd af allmänna medel åt de nödli¬
dande invånarne i Bohuslänska skärgården.
2:0 Banco-Utskotlets:
N:o 49. i anledning af Kongl. Majrts Nådi¬
ga Proposition, angående controierne för belå¬
ning af tackjern på Stockholms våg, jemte 2;ne
dermed sammanhang ägande motioner.
ia6 DenGOctober,
N:o 5o, i anledning af motion, dels om
åtskilliga ändringar i Bankens hufvudbok samt
upptagandet i densamma af värdet å Bankens
fastigheter oell inventarier, dels om afskrifning
af den förskotts-summa, iq5,c)o4 B;dr 37 sk.,
som af lån-banken till och] med år 1829 blif-
•» vit Tumba bruk leornad,
N:o 51, i anledning af till Utskottet in-
kommne ansökningar om eftergift af öfverräntor
för åtskilliga, dels hos lån-contoiren i Göthe¬
borg och Malmö, dels hos Banco-djscontverket
upptagne lån.
N:o 52, angående beviljandet af en gratiS-
calion till Banco-discontverkets vaktmästare för
deras besvär, i följd af den genom Utskottet
verkställda revision af Banco-discontverkets rä¬
kenskaper.
N;o 53, i anledning af erhållne återremis-
ser å Utskottets under N;is 34» 35 och 36 af-
gifne betänkanden ;
och N;o 54. angående lönförbättring åt
Stereotyperings-föreståndaren i Banken, Mynt-
proberaren C, O, Broling;
och 3:o Bevillnings-Utskoltets, N;o 29, an¬
gående stora sjötullsbeyillningen.
Fortsattes den 2 dennes började föredrag¬
ning af Constitutions-Utskottets memroial, N:o
34» med förslag Lill Grundlags-ändringar, åsyf¬
tande en ändamålsenligare organisation af Stats¬
rådet.
Härvid förekommo i ordningen:
Den 6 October.
G:te momentet af Utskoltels förslug lill G
§. Regerings-Formen, lydande salunda: ”En
lör kyrko- och undervisnings-departementet, el¬
ler dem, som angå kyrko- och uppfostrings¬
väsendet, vettenskaperna, fria konsterna, samt
hälso- och fattigvården," hvilket moment, i följd
af Ståndets beslut, alt ett nytt moment, näst
efter det 5:te, skall i §;n inflyta, komme alt
blifva det ^:de momentet.
Herr Hessle: I Öfverensstämmelse med
Ståndets beslut, rörande redactionen af föregå¬
ende momenter, får jag hemställa, att föreva¬
rande moment måtte förändras till antingen;
"En för kyrko- och undervisnings-departe¬
mentet,” eller ”En för ecclesiastique-departe-
mentet”.
Herr Holm förklarade, att bau gillade den
förra, och Herr Linderholm yttrade, det lian
antoge den senare af de utaf Herr Hessle al-
ternatift föreslagne redactions-förändringar.
Uppå Herr Talmannens proposition för¬
klarade Ståndet, såsom dess gemensamma tan¬
ka, denna redaction af förevarande moment:
"En för ecclesiastique-departementet,”
^:de momentet, enligt Conslitutions-Utskot-
tets förslag, lydande sålunda: "En för armeens
departement, eller alla ärenden, som angå landt-
försvaret, och hvilken tillika vare Konungens
Rådgifvare i commandomål för armeen, hvilket
moment, efter Ståndets föregående beslut, är i
ordningen det åttonde.
Herr Hessle: Jag hemställer, att, hvad i
Den 6 Qctober.
detta moment omförmäles, rörande Departe-
ments-chefens för armeen befattning med com-
roandomål, må ur momentet utgå, enär i i5
§. Regerings-Formen föreskrifves, att föredra-
gauden för Krigsmakten till lands och sjöss
skola vara föredragande för commandomålen,
livar inom sitt departement; och yrkar jag, i
följd häraf, att redactionen af momentet mätte
blifva: ”En för Krigs-departementet för landt-
försvaret,'’
Herr Ekerman: Med Herr Hesslej sorn
varit af den tanke, alt man ej bör här uttryc¬
ka, hvad som menas med föredraganden för
armeens departement, kan jag icke instämma.
Det kunde då lätt hända, att, när vi äro kom¬
ne till f 5 §. Regerings-Formen, hvari Consti-
tutions-Utskottet föreslagit ett tillägg, man an¬
ser denna förut afgjord, Det vore att lägga
för mycken makt 1 en persons hand, om före¬
draganden för armdens ärenden och comrnan-
domål vore densamme. Jag håller ej af makt¬
utvidgning hos embetsman, helst erfarenheten
lärer, att hvad en gång är gifvet, ej är lätt att
återtaga. Föredraganden för Krigs-departemen¬
tet och Konungens rådgifvare i commandomål
hafva dessutom så många oeh sins emellan så
skiljaktiga ärenden, att jag nödgas bestrida des¬
se embetens förening.
Herr Frodell förenade sig med Herr E-
kerman.
Herr Petre: I anledning af Herr Eker-
jnans anförande, torde jag få återkalla i Ståndets
Den 6 October,
minne den reservation, jag afgaf mot Stats¬
utskottets utlåtande rörande reglering af Riks-
Statens 3:dje Hufvudtitel, i frågan om lönanslag
för Presidenten i Krigs-collegium. Uti denna
reservation, hvilken vann Ståndets bifall, hade
jag sökt ådagalägga skadligheten af den splitt¬
ring, som är rådande inom vår militair-för-
valtning derigenom att den äger 3:ne chefer:
nämligen Stats-secreteraren för krigs-ärendena,
Konungens General-adjutant för armeen och
Ordföranden i Krigs-collegium. Så länge dessa
institutioner bibehållas, är jag öfvertygad der¬
om, att någon nedsättning af koslnaderne för
militair-väsendet ej står att vinna. Jag förmo¬
dar alt Ståndet, som vid ofvannärnnde tillfälle
instämde i min meuing, finner skäl, att i öf¬
verensstämmelse med Constilutions-Utskottets
förslag, förklara att föredraganderne för armeeus
och flottans departemenler tillika böra vara Ko¬
nungens rådgifvare i commandomål, hvilka, så¬
som i i5 §. Regerings-Formcn stadgas, böra af
Konungen omedelbarligen afgöras.
Herr Ekerman: Det är möjligt, alt jag ej
minnes förhållandet, men jag erinrar mig rätt
väl, att Krigs-collegii President icke uppfördes
lill lön på stat. Jag vidhåller emedlertid mitt
yttrande, att så mycken magt icke mätte läg¬
gas i en persons hand. Förbättringar önskar
jeg visserligen, men ej ändringar, som leda till
svårare följder, än de nu varande olägenhetei’-
na kunna medföra.
Borg. St. Pr. vid Riksd. 1834• VI. 9
[Den 6 October.
Herr Petre: Den af mig- nyss omnämnde
splittring i vårt militaire-väsende, har jag ut¬
vecklat icke allenast i reservationen angående
Presidents-lönen i Krigs-collegium, utan äfven
i min motion om Förvaltningens af sjöärende¬
na förening med hemälde Collegium: varande
mine härutinnan uttryckta åsigter af Ståndet
antagne och gillade.
Herr Santesson: För min del, är jag af den
tanke, att det är angeläget att bibehålla det i
momentet förekommande tillägget, om Departe¬
mentschefens befattning med commandomål, ty
i motsatt fall befarar jag, att, när i5 §. före¬
kommer, denna §., med den förändring Utskot¬
tet föreslagit, icke antages, samt att man fin¬
ner sig manquerad i hvad som i förevarande
moment förutsättes.
Häruti instämde Herr Rydin.
Herr Talmannens framställda proposition,
huruvida Ståndet till grundlagsenlig behandling
vid nästa Riksdag antager momentet i 6 §. Rege-
rings-Formen, angående en chef för arméens
departement, sådant Constitutions-Utskottet till
ordalydelsen samma moment föreslagit, blef med
ett öfvervägande Ja besvarad.
Herrar Ekerman och Frodell reserverade
sig emot detta beslut.
8 Momentet i Constitutions-Utskottels för¬
slag, af följande fydelse: ”En för Flottans de¬
partement eller dem, som angå sjöförsvaret, och
hvilken tillika vare Konungens rådgifvare i com¬
mandomål för flottan.”
Den 6 October,
Detta moment, som, i öfverensstämmelse
med hvad Ståndet tillförene beslutat, skulle
utgöra det g:de, antogs till Grundlags-enlig be¬
handling vid nästa Riksdag.
Constitutions-Utskottets förslag i g:de mo¬
mentet: ”En under benämning Hof-canceller,
för det departement, hvartill höra alla Grund-
lags-ärenden och de öfriga mål, som i Grund-
Jagarne eller särskildta inslructioner bestäm¬
mas,”
Herr Helleday: Sedan Ståndet nu bestämt
de åtta Departements-cheferne, lärer ingeri plats
finnas öfrig för Hof-cancelleren, utan hans em¬
bete, såsom följd deraf, böra försvinna.
Herr Hessle: Med Herr Helleday förenar
jag mig och tror tillika, att denne embetsmans
titel utmärker, att han från början varit an¬
ställd , såsom Canceller vid Kongl. Maj:ls Hof. Då
det, enligt Grundlagen, beror på Kongl. Maj:t
att bestämma titlar och embeten inom Dtjss
Hof, följer deraf, att Kongl, Maj:t kan, om Han
så för godt finnér, antaga en Hof canceller, men
denne blir en Hofvets, ej Statens tjensteman
och bör följaktligen ej få säte och stämma i Con-
seilen. De ärenden, hvilka hitlils tillhört Hof-
cancellers-embetet, kunna åt Departements-clie-
ferne öfverleranas, och emellan dem fördelas.
Herrar Linderholmj I. Winblad och Wed¬
berg instämde med Herr Hessle,
Herr Petre: Jag är förekommen af Herr
Hessle och förmodar, att hans mening varder
af Ståndet gillad, så mycket häldre, sora, då
Den 6 October.
Ståndet tillstyrkt antagande af en föredragande
för Inrikes civil-ärendena, jag, numera, på grund
af förelupne discussioner, icke kan draga annan
slutsatts, än att Ståndets majoritet skall finna
Bof-cancelleren öfverflödig.
Herr Santesson: Vid det genom votering
tillkomna Beslutet om en Departements-chef
särskildt för handel och näringar, insåg jag, att
afsigten vore Hof-cancellerens uteslutande från
antalet af föredragande Stats-råd, och Ståndet
lärer, i följd deraf, icke inrymma honom bland
de 12 Conseil-ledamöterne, ehuru, i min tan¬
ka, nyssnämnde beslut derföre ej lägger bin¬
der. Min öfvertygelse är den, att Hof-cancel-
leren skall hafva sin plats ej inom Hofvet, utan
i Stats-rådet eller Regeringen. Hof-cancellerens
functioner äro af den beskaffenhet, att de, om
enhet och ordning afses, böra af en särskild
person besörjas. Jag anser detta embete vara
af mycken vigt, och de yttranden, jag bär å-
liört, hafva bibehållit mig fast i öfvertygelse!!
derom, att Hof-cancelleren, eller hvad raan vill
kalla den functionaire, som besörjer communi-
cationen mellan Konung och Ständer, och hvil¬
ken har öfrige af Herr Wijk uppräknade ålig¬
ganden, bör qvarstå. Namnet är likgiltigt, men
personen nödvändig, särdeles såsom Riksdags-
minister. Dessutom är det angeläget, att han
med uppmärksamhet följer Rikets förhållanden
till främmande magter, för att kunna, såsom
vanligen handt, träda i Utrikes ministerns ställe.
Jag finner ej hinder derföre, att han, äfven ‘
Den 6 Octcber, *33
utan att vara Deparlements-chef, i Stats-råclet
bibehålies.
Herr Ekerman: Sedan Ståndet beslutat, att
8 Statsråds-ledaraöter skola vara Departements¬
chefer, och dessa 8 redan äro bestämde, tror
jag icke, att Ståndet kan gå ifrån detta beslut
och bestämma en nionde Departementschef.
Jag vill icke bestrida nyttan af Hofcancellers-
embetet, men tror likväl icke, att det är ovil¬
korligen nödvändigt. De Hofcancelleren under
Riksdagarna åliggande communicationer med Ri¬
kets Ständer kunna, i min tanka, ganska väl be¬
sörjas af vederbörande Stats-secreterare. Svå¬
rare skulle det vara att bestämma, hvilken bor¬
de öfvertaga Hofcancellerens befattning med
Grundlags-ärenden; men då Ståndet synes vil¬
ja åt Kongl. Maj:t öfverlemna detail-fördelnin-
gen, hyser jag den förmodan, att Justitia2-mi-
nistern varder till föredragande för desse ärenden
utsedd. På dessa skäl tillstyrker jag att Hof-
cancellers-embetet må försvinna.
Herr Petre förklarade, det lian ansåg all
vidare discussion i detta ämne, sedan Herr E-
herman nu yttrat sig, öfverflödig.
Uppå Herr Talmannens proposition, för¬
klarade Ståndet, såsom dess gemensamma tan¬
ka, den anmärkning, att momentet, rörande
Hofcancelleren, bör ur förslaget till 6. §• Rege-
rings-Fortnen utgå.
Herr Santesson reserverade sig.
Sista momentet af Constitutions-Utskottets
förslag till förändrad redaction af 6 §. Rege¬
134
Den 6 Octo b er.
rings-Formen, lydande sålunda: ”Bland de fy¬
ra Statsråden utan Departement böra minst två
hafva förvaltat civil-beställning.”
Antogs till grundlagsenlig behandling vid
nästa Riksdag.
Herr Langenberg: I anledning af Consti-
tutions-Ulskottets förslag till förändring utaf
6 §. Regerittgs-Formen, vill jag endast hafva
lill protocollet anfort, att jag gillar den proje-
cterade förändringen, att Herrar Stals-secretera-
re må hädanefter benämnas föredragande Stats¬
råd, och bör desse, utom den magt söra dem
härigenom beredes, o vilkorl ig t tilläggas skyl¬
digheten att tillse, det verkställighet följer på
de fattade besluten. Hvad Minister-titulaturen
beträffar, så anser jag den icke böra antagas.
Herr Hesslet Sedan Ståndet nu afgjort
Constitutions-Utskottets förslag till ö §. Rege-
rings-Formen, får jag, under åberopande al
mitt, förlidne plenum, afgifne anförande, hem¬
ställa, alt Ståndet måtte antaga följande tillägg
vid nämnde ”och må Konungen mellan
desse Departements-ehefer, som Honom tjenli-
gast synes, låta indela alla Regerings-ärepden,
hvarom dock Kongl. Stadga bör uppgöras och
allmänneligen kungöras.” Hvad Herr Langen-
berg nu anfört, tror jag blifva discussions-äin¬
ne, först när vi komma till 38:de §. Regerings*
Formen, sorn af handlar Föredragandes skyldig¬
het att hafva tillsyn å verkställigheten af fat¬
tade beslut.
Med H err Hessle förenade sig Herr Petre»
Den 6 October.
i35
Herr Ekerman: Då Slåndet redan i så
måtto bestämt hvardera Departements - che¬
fens befattning, alt Ståndet, vid omredigering
af Utskottets förslag till 6 , uttryckt, att
bland desse chefer skulle vara: ”En för Ju-
stilias-departementet, en för utrikes deparmen-
tet, en för inrikes ci vil-departementet,” o. s. v.,
torde det af Herr Hessle projecterade tillägg,
såsom obehöfligt, anses böra förfalla; men skul¬
le Slåndet fatta ett motsatt beslut, eller antaga
berörde tillägg, så får jag på förhand anteckna
inig, såsom reservant.
Herr Santesson: Under sista plenum, då
frågan om kortare benämningar å Departemen-
terne discuterades, yttrade jag min åsigt, som
jag icke funnit skäl frågå. Jag anhåller derfö¬
re om proposition å bifall lill Herr Hessles i-
frågavarande förslag.
Herr Linderholm,'. Äfven jag anser, lika
med Herr Hessle, nödvändigt, att ett tillägg, så¬
dant han föreslagit, göres, emedan de korta be-
nämningarne å Departementerne ej till fullo
utmärka gränsorne för hvarje Departements¬
chefs befattning, och man behöfver känna, hvil¬
ka mål till hvardera Departementet kunna hän¬
föras.
Efter derom framställd proposition, för¬
klarade Ståndet, såsom sin gemensamma tanka,
följande tillägg i 6 §. Regerings-Formen: ”och
må Konungen emellan desse Departementsche¬
fer, som honom tjenligast synes, låta indela al¬
la Regeiings-ärenden, hvarom dock Kongl. Stad¬
136
Den 6 Dctobör.
ga bör upprältas och all manligen kungöras.'*
Skolande detta tillagg i §. inflyta efter uppräk¬
nandet af de 8 Deparlements-cheferne.
Herr Hessle'. Ståndet harännuöcke mig ve¬
terligen, såsom dess gemensamma tanka förklarat,
huru de 12 Rådgifvarne böra benämnas, hvartill
icke eller 5 och 6 §§. Regeriugs-Formen gifva
anledning, enär i 5 §. står; ”Statsrådet skall
bestå af 12 ledamöter &c.,” och i 6 §., der väl
mot slutet omtalas ”de 4 Statsråden utan De¬
partement,” förekommer å de öfrige Statsråds-
ledamöterne ingen annan benämning, än che¬
fer och föredragande, hvar för sitt Departe¬
ment. Då de föredragande rådgifvarne tyckas
böra få något namn, hemställer jag, att Ståndet må
besluta, huruvida de skola kallas Ministrar eller
Statsråd. Den förra benämningen hade jag
visserligen önskat, men då jag hört flere yttra
farhåga för titeln Minister, vill jag, för min
del, medgifva att äfven föredragandena bära
namn af Statsråd, ehuru deras egenskap af De-
partements-chefer dermed icke uttryckes.
Herr Petre: På det af Herr Hessle utta¬
lade skäl, instämmer jag med honom, att De¬
partements-cheferne må kallas Statsråd.
Häruti förenade sig Herrar Langenbergj
Sahlin och Brase.
Herr Rubin'. Om Departements-eheferne
benämnas Statsråd, hemställer jag, att momen-
terne i 6 §. Regerings-Formen, hvilka afhand¬
la de särskilde Deparieinenterne, och hvilka
alla begynna med ordet; Enmå i stället bör¬
ja med ordet: Ett.
Den 6 Octobei*.
Herr Santesson: Det är väl likgiltigt, hvil¬
ken benämning man antager, men jag kan ic¬
ke neka, att det vore rättast och mäst bestämdt
uttryckt, om man bland Conselj-ledamöterne
kallade de åtta, som hafva portfeuile, Ministrar,
och de öfrige 4 Statsråd.
Herr Ekerman: Jag har icke kunnat för¬
moda annat, än att Ståndet redan fattat sitt
beslut, att inga Statsråds-ledamöter skola kal¬
las Ministrar, hvilken förmodan blifvit grun¬
dad derå, alt Ståndet redan borttagit benäm-
ningarne Justitiae-Statsminister och Stats-mini-
ster för utrikes ärendena. Att Departementschefer-
ne böra heta Statsråd, utmärkes så väl i 5 §•
Regerings-Formen, der det slår: ”Statsrådet
skall bestå &c..” sora i 6 §., hvilken börjas
sålunda: ”Af Statsrådets ledamöter &c.” Råds¬
namnet har dessutom nära iooo års häfd för
sig. Det bör ej eller vara någon skillnad e-
mellan de 12 Rådgifvarne, hvarken i titulatur
eller anseende. Såsom följd häraf aulia 1 ler
jag om proposition om Statsråds-benämningens
antagande.
Häruti instämde Herrar Frodell och P.
Winblad,
Ilerr Rydin: Då vi beslutat sjelfva saken,
eller alt Statsråds-ledamöter skola vara Depar-
tements-chefer, är det en skuggrädsla, om man
tvekar att kalla dem för hvad de äro, eller Mi¬
nistrar. Att hela den consultativa församlin¬
gen benämnes Statsråd, deremot har jag intet
att erinra, men föredragandena, hvilka äro ej
138 DenöOctobcr.
allenast Statsråd, utan äfven Chefer, böra kal¬
las Ministrar.
Med Herr Rydin förenade sig Herr Hel¬
leday.
Herr Olbers: Het förefaller mig besyn¬
nerligt, huru man kan inlåta sig i tvisten örn
embetsmäns benämning, hvilken, efter min tan¬
ka, bör motsvara de sysslor, hvaraf de äro in¬
nehafvare. Jag trorsåledes, att de Conselj-lcda-
möter, hvilka äro Departements-chefer, böra
kallas Ministrar, och de öfrige, som icke hafva
portefeuille, Statsråd.
Herr Bruse förenade sig med Herr Olbers.
Herr Santesson'. Om jag, lika Herr Eker¬
man, liott, ått Ståndet fattat beslut derom, att
Minister-benämningen icke skall bibehållas, ha¬
de jag låtit dervid bero; men mig veterligen
har ingen proposition i detta afseende blifvit
af Herr Talmannen framställd, ehuruväl åsig-
terna för och emot berörde benämning här ut¬
talats. För öfrigt har Herr Rydin fullständigt
uttryckt, hvad jag ernat anföra, och jag förenar
mig derföre med honom; anhållande jag om
proposition derå, att Departeinents-cheferne må
kallas Ministrar.
Herr Linderholm: Jag anser allt tillägg
i 6 §:n oin Conselj-ledamöternes benämning va¬
ra öfverflödigt,» och tror hvar och en af dem
vara belåten dermed, att kallas Departements¬
chef eller ledamot af Statsrådet. Om Kongl.
Maj;t finnér så för godt, må han benämna dem
Excellencer, Ministrar eller Statsråd. Jag an*
Den 6 October,
håller, .nit vi snart måtte få skrida till föredrag¬
ningen af de öfrige paragrapherne.
Herr Arnbergs med flere, instämde häruti.
Herr Rubin: Med Herr Linderholm in¬
stämmer jag så mycket häldre, sorn i:a momen¬
tet i 6 §. Begerings-Förmen börjas med orden;
Af Statsrådets ledamöter skola åtta vara che¬
fer_, etc.
Efter slutad discussion, pi’oponerade Herr
Talmannen Ståndet, att, såsom dess gemensam¬
ma tanka, förklara följande alternativa anmärk¬
ningar: i;o att samtlige Statsrådets ledamöter
höra kallas Statsråd, 2:0 att de af bemälde le¬
damöter, hvilka äro Departements-chefer, skola
benämnas Ministrar, och 3:o att låta på Kongl.
Maj;ts godtfinnande ankomma afgörandet af den
litel eller det namn, desse chefer må bära;
hvilka propositioner blefvo med Ja och Nej
besvarade.
Herr Linderholm anhöll, alt proposition
må framställas å afslag lill hvarje tillägg i det
ta hänseende.
Herr Rf din'. Det är väl rigtigt och bra,
alt till Kongl. Majit öfverlemna rättigheten, att
benämna sine* rådgifvare, efter dess eget behag,
men det är äfven nödvändigt, att Nationen gif-
ver sin tanka härom tillkänna, hvarefter på
Kongl. Majit må ankomma, att i ämnet fatta
Dess beslut.
Herr Santesson’. Jag bar varit af samma
tanka, som Herr Rf din; men för alt samman-
Jemnka de olika mcningarne, föreslår jag, att
izjo Den 6 October.
Kongl. Maj:t må bestämma benämningen af De-
partements-cheferne i Dess Conselj.
Herr Bruse förenade sig med Herr San¬
tesson.
Herr Hessle: Ått det ej är alldeles öfver¬
flödigt, alt i 6 §. upplaga benämningen, tror
jag mig kunna genom ett exempel bevisa. Man
säger nemligen en Hofrätts-leilamots men der¬
igenom utmärkes ej, om denne ledamot är Hof-
rätts-Råd eller Assessor.
Herr Ekerman: Jag anhåller om ytterliga¬
re proposition, huruvida föredragandena må
kallas Ministrar eller Statsråd, och tror oss ic¬
ke kunna discutera, om Kongl. Maj:t skall haf¬
va eller icke hafva rättighet, alt i detta afseen¬
de besluta. För min del kan jag icke medgif¬
va denna rättighet, men väl anser jag Kongl.
Maj:t vara oförhindrad, att upphöja hvem han
vill till En af Rikets Herrar.
Herr Rubin: Med Herr Ekerman instäm¬
mer jag så mycket häldre, som, då föredragan¬
dena, enligt ordställningen i 6 §., äro Statsråd,
de skulle belastas med kostnaderne för en ca-
racters-fullmagt, om de finge något annat eller
högre namn.
Herr Wedberg: . Då Departements-cheferne
äro verklige Statsråd, tror jag, att man kan till
Kongl. Maj:t öfverlemna, att, om det Honom
behagar, gifva dem annat namn, och är jag öf-
vertygad derom, att Kongl. Majrt låter oss veta,
hvad Han i detta afseende täckes besluta.
Herr Santesson begärde proposition derå,
att intet tillägg må äga ruin.
Den 6 O c t o b e r.
Discussionen var slutad, och Herr Talman¬
nen framställde åter lill Ståndet propositioner,
huruvida Ståndet ansåg, att alla Statsrådets le¬
damöter böra kallas Statsråd, eller att de 8 De-
partements-cheferne skola benämnas Ministrar;
hvarå svarades Ja och Nej_, hvarjemte votering
begärdes.
Herr Amberg'. Om votering emellan des¬
sa propositioner anslälles, kan min med Heres
yttrade mening, att intet tillägg, rörande be¬
nämningen af Depai tements-cheferne, må äga
rum, ej göra sig gällande. Jag anhåller för¬
denskull, att Jh-propositionen må blifva, att
tillägg i 6 §. Regerings-Formen ej skall göras,
och alt contrapropositionen ställes derå, alt
Ståndet annorlunda besluter.
Sedan Herr Talmannens proposition, om
Ståndet beslutar, att något tillägg i 6 §. Rege¬
rings-Formen icke skall äga rum, blifvit med
Ja och Nej besvarad, och begäran om votering
förnyad, uppsattes, justerades och anslogs en så
lydande voteringsproposition;
”Den, som anser tillägg vid' slutet af Re-
gerings-Formens 6 §., angående Departeinents-
cliefernes benämning, ej böra äga rum, rö¬
star Ja.
”Den det icke vill, röstar Nej.
”Vinner Nejj kommer Ståndet, att seder¬
mera annorlunda besluta.”
Voteringssedlar utdelades till Ståndets Her¬
rar ledamöter, från hvilka de åter insamlades
efter upprop, hvarvid vore frånvarande: Her¬
rar Helsingius,Halling , Mcaqhel, Egnell * Höök,
Den 6 October,
Cederborgh Tottie och Mellbin, sjuke; Herrar
Klingvall, Hallgren, Blodin, Bååth och Levin,
permilterade; Herrar Biörck och Holm hin¬
drade af särskilde förfall; samt Herrar Gra-
pengiesser, Zander, Wöern, Justelius och Örten¬
holm. En sedel aflades förseglad, och de öfrige be-
funnos vid öppnandet och uppräknandet, innehål¬
la 23 Nej emot 16 Ja; i följd hvaraf förnyad
omröstning skulle företagas,enligt följande uppsat¬
ta, justerade och anslagna yotenngs-proposition:
”Den, hvilken, såsom Ståndets gemensam¬
ma tanka, förklarar, att de uti Regerings-For-
mens 6 §. omnämde 8 Departements-chefer
skola benämnas Ministrar, röstar Ja.
'Den det icke vill, röstar Nej.
”Vinner Nej, kommer förpemälde 8 De¬
partements-chefer att kallas Statsråd,”
Denna omröstning, hvarunder ofvanuppräk-
nade Hrr ledamöter voro frånvarande, verkställ¬
des i grundlagsenlig ordning, samt utföll med
23 Nej emot 16 Ja; och skulle med anled¬
ning häraf, i 6 §. Regerings-Formen uttryckas,
att samtlige Departements-chefer ne komma, att,
lika med de icke föredragande ledamöterne af
Stats-råderne, benämnas Statsråd.
7 Regerings-Formen.
Godkändes till grundlagsenlig behandling
vid nästa Riksdag,
8 ,§'. R.egerings-Formen,
Herr Linderholm'. Då Statsråds-ledamöter-
nes antal är bestämdt till tolf, anser jag, att
minst fern af dem, jemte Föredraganden, böra
vid besluten tillstädes vara.
Den 6 October. 143
Herrar Langenberg och 1. Winblad in¬
slå nide häruti.
Herr Petre: Jag föreslår, att man endast
må uttrycka den mening, att hälften af Stats¬
rådets personal skal! vara tillstädes.
Hen Hessle: Under sista plenum föreslog
jag den förändring af 8 §. Regerings-Formen,
enligt Utskottets förslag, att orden: '"Utom ve¬
derbörande föredragande,” skulle utgå, och att
alltså 3 ledamöter borde vara minsta antalet,
allt under förutsättning, att Statsrådet komme
att bestå af Atta ledamöter; men nu, sedan an¬
talet är bestämdt Lill tolf, förenar jag'mig med
Herr Petre derom, att stadgas bör, det minst
hälften af Statsråden öro närvarande, utan att
dervid omnämna Föredraganden, enär det är
gifvet, att ärendena, honom förutan, icke kun¬
na föredragas.
Herr Bruse instämde med Herr Hessle_,
och Herr Langenberg förklarade sig ej hafva e-
rnot, att §., i öfverensstämmelse med Herrar
Petres och Hessles åsigt, omredigeras.
Herr Rydin anmärkte, alt, när Konungen
vore stadd på resor, skulle många svårigheter
uppkomma, om man stadgade, aLt minst hälf¬
ten af Statsråden skulle vid besluten närvara,
hvardan Herr Rydin gillade Utskottets förslag
till 8 §.
Herr Santesson: På det af Herr Rydin
uttalade skäl, och då de Statsråd, hvilka på re¬
sor åtfölja Konungen, böra vara till domfört
antal, så väl som de, hvilka i hufvudstaden
i44 ®en 6 October.
qvarstanna, anser jag, att fem är det minsta
anta], som i detta afseende bör uttryckas.
Herrar Norman, FrodellLeffler^ Lake
och P. WinbladA förenade sig med Herr San¬
lesson.
Herr Wedberg ansåg, att minst 4 Stats¬
råd böra vara tillstädes.
Herr Rydin", Om halfva antalet skulle va¬
ra det minsta, händer, vid det af mig åbero¬
pade fall, att, om ett Stats-råd blef af sjukdom
liindradt att sitt embete utöfva, Regeringsären-
derne måste hvila.
Uppå Herr Talmannens proposition, för¬
klarade Ståndet, såsom dess gemensamma tan¬
ka, den anmärkning, att, i stället för orden;
derest icke minst tre af Stats-räden, utom ve¬
derbörande Föredragandetillstädes äroj’ bör
redaetionen blifva så lydande: "derest icke minst
5 af Stats-räden tillstädes uro,’’
g §. Regerings-Formen.
Herr Hessle’. Det torde tillåtas mig att
förnya min under förra plenum gjorda hem¬
ställan, att denna §. kunde få följande lydelse;
”Uti alla mål, sorn hos Konungen i Stats-rådet
förekomma, skall Protocoll föras. Stats-rådets
närvarande ledamöter vare ovilkorligen förbund¬
ne, att sine meningar yttra och förklara; Ko¬
nungen dock förbehållet, alt allena besluta.
Skulle den oförmodade händelsen inträffa, att
Konungens beslut vore stridande mot Rikets
Grundlag eller allmän lag, åligge det då Stats¬
rådets ledamöter, att kraftiga föreställningar der-
Den 6 Octo b er.
i45
emot göra. Yrkar Konungen ändock, att ett
sådant beslut skall utfärdas, vare det då det
föredragande Stats-rådets ovilkorliga pligt, att
sin contrasignafion derå vägra. Det föredra¬
gande Stats-rådet, som contrasignernt ett Ko¬
nungens beslut, vare ovilkorligen, och annan
medlem af Stals-rudet, så vida han ej särskild
mening till protocollet antecknat, för beslutet
ansvarig, såsom hade lian styrkt Konungen att
detsamma fatta.” Jag anser mig böra redogöra
för de skäl, som legat lill grund för detta för¬
slag. Utskottet har visserligen, genom tillägget
vid slutet af §:nt ”Den, som ej särskild mening
till protocollet anfört, vare etc.” ej positivt til¬
låtit reservationsrätt, men Utskottet har uttryckt
ansvarighet för det Stats-råd, sorn varit af an¬
nan mening, än det utfärdade beslutet, endast
han denna mening till protocollet anfört. Då
Utskottets förslag till 9 §. stadgar, dels, att
Stats-rådets tillstädes varande ledamöter böra
ovilkorligen till protocollet sina meningar yttra
och förklara, dels att, i deli händelse Konun¬
gens beslut vore uppenbarligen stridande mot
Rikets Grundlag och allmän lag, Stats-rådets
ledamöter skulle åligga, alt kraftiga föreställ¬
ningar deremot gora; så följer, efter min tan¬
ke, att, om någon underlåter till protocollet
yttra sin mening, skulle denna blifva ansva¬
rig, blott derföre att han ej lemnat sitt råd.
Om Rikets Ständer skulle antaga 9 §. sådan
den blifvit af Utskottet föreslagen, likväl med
Bors,. St, Pr, vid Rihsd, 1834• VL 10
i/[6 Den 6 O c to b er.
uteslutande af sista punkten, eller orden: ”Deri,
som ej serskild mening etc.” får jag förklara
att jag gerna afstår från milt redactions-project,
enär jag finner det principenligare, att i den §.
der skyldigheterna ärö föreskrifna, ej tillika stad¬
ga ansvaret, som i 106 och 107 §§. omför*
inäles; men skall berörde tillägg qvarstå, an¬
ser jag den af mig för.eslagne redäctionS-förän*
dring af behofvet påkallad.
Häruti instämde Herr Helleday.
Södan Herr Talmannens proposition å an¬
tagandet af Constitutions-Utsköltets förslag till
ny redaction af g §. Regerings-Formen lill
Grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag
blifvit med ett öfvervägande Nej besvarad,
beslöt Ståndet, uppå derom framställd propo¬
sition, såsom dess gemensamma tanka, förklara,
att följande period må utur berörde förslag ut¬
gå, nämligen: 3’Den sorn ej serskild mening till
protocollet anfört, vare för beslutet ansvarigs
såsom hade han styrkt Konungen att det be¬
slut fatta.’3
Herr Ekerman reserverade sig emot della
beslut och ansåg, att berörde af Ståndet ute¬
slutne period bordt i §. qvarstå.
Häruti förenade sig Herr Frodell.
10 y. Regerings-Formen.
Herr Ekerman: Vid förra Riksdagen yr¬
kade jag att Rikets allmänna a ren ders bered¬
ning måtte bibehållas; jag yrkar det äfven nu.
Det är mig icke tillständig^ att yttra, huruvi¬
da beredningen för närvarande är så samman*
Den 6 October.
satt, att elen uppfyller eller icke uppfyller sitt
ändamål; i sednare fallet ligger åtminstone fe¬
let icke uti inrättningens organisation, utan i
dess tillämpning. Jag tror att målen böra af
ett embetsverk, der desamma icke blifvit hand-
lagde, beredas, på det att alla upplysningar pro
et contra må kunna Kongl. Majit bibringas.
Ehuruväl jag anser, alt beredningsmålen ej liit-
t i lis blifvit så fullständigt utvecklade, sorni ro
§. Regerings-Formen stadgas, bör ändock all¬
männa beredningen bibehållas af det skäl, alt
dess prötocöller äro för allmänheten tillgängli¬
ge, hvilket icke ät fallet med dem som föras i
Stats-rådet. Örn man ej blifver fullt tillfreds¬
ställd, är likväl något vunnet derigenom, att
ilian kan få Se huru målen behandlas bos den
auetoritet, som är närmast den sista.
Herr Hessle: Lika med Herr Ekerman
tror jag, att man icke bör fästa afseende derå,
huru Rikets allmänna urenders beredning npp-
lyllt sina funclioner, ulan att hufvudändamålet
är att få ett stadgande, hvarigenom folket för¬
säkras att få sina ärenden så beredde, att Ko¬
nungen blifver i tillfälle att fatta sanna beslut.
Då man önskar en ny och bättre organisation
af Stats-rådet, hvarigenom ledamöterne sjelfve
komma i tillfälle att fullständigt bereda målen,
innan de inför Konungen föredragas, måtte man
väl icke bibehålla allmänna beredningen, såsom,
eit gammalt monument. Jag tror tvärtom, att,
hädanefter sorn hittills, en Stats-råds bered¬
ning bör linnas, men jag anser det vara för fol»
148
Den 6 October.
ket af vigt, att i Grundlagen äga ett positivt
stadgande derom, att målen skola, innan de af-
göras, beredas af Stats-rådet. I detta afseende
och då vid en förändrad organisation af Sty¬
relsen, Rikets allmänna ärenders beredning är
i min tanka öfverflödig, bar jag trott io§. Re-
gerings-Formen böra få en annan redaclion,
hvilken jag under förra plenum underställt Stån¬
dets pröfning, lydande, efter några få, i följd
af Ståndets fattade beslut, vidtagne förändrin¬
gar, sålunda: ”Innan ärenderne inför Konun¬
gen i Stats-rådet föredi’agas, skola de, efter nö¬
diga upplysningars inhämtande, behandlas uti
Stats-råds beredning, der ordet föres af den
bland Stats-råden, som Konungen dertill näm¬
ner, och hvilken, så ofta ärendernes gång så¬
dant fordrar, ägde Stats-rådet sammankalla.”
Dessutom har jag ansett lämpligt, att tillägga
ett stadgande, som gör det möjligt för Depar-
tements-chefen, att fullgöra sina värf, hvilket
stadgande skulle få denna lydelse:” För ä-
rendernas beredning och expedition förordne
Konungen inom hvarje departement en Sous¬
chef, under namn af Éxpeditions-chef, som un¬
der Departements-chefens ansvarighet kan fö¬
redraga och expediera alla mål, hörande till
departementet.
Herr Ekerman: Ett annat skäl, hvarföre
jag önskade, att Rikets allmänna ärenders be¬
redning må fortfara, är det, att ehuru Ståndet
i sin mon åtminstone till en del sökt förebyg¬
ga Minisler-embetens införande i Sverige, det
Den 6 October.
»49
möjligen i en framlid kan gå derhän, alt de
förvaltande verken ställas i beroende af De-
partements-chefen och under hans lydno, samt
alt de förklaringar eller upplysningar, hvilka i
Utskottets project till io §. Regerings-Formen
omförmälas, komma att afgifvas endast af Mi¬
nistern underordnade personer, som således ä-
ro tvungne att ställa upplysningarne efter hans
nyck eller lians vilja. Af denna orsak anser
jag nödigt, att det finnes en Corporation, hvil¬
ken äger granska de infordrade upplysningar¬
ne, sorn sedan skola åtfölja akterne vid målens
föredragning. Den sista talaren har föreslagit
en Statsråds-beredning. Att en sådan existe¬
rar veta vi, och vi känne äfven hvarföre den
tillkommit. I denna beredning skulle folket
icke äga någon garantie, emedan, som jag be¬
farar, hvar och en Departements-chef skulle få
föredraga, huru han behagade, på dét de öfri¬
ge cheferne skulle, hvar och en på sin plats,
förblifva sjelfrådande. Om Ståndet bifaller att
Statsråds-beredningen må intagas i Grundlagen,
får jag åtminstone yrka, att Conslitutions-Ut-
skottet matte förpligtas granska beredningens
protocoller. Slutligen har jag af Herr Hessles
förslag icke kunnat undgå att finna, det em-
belsmannnpersonalen i vårt fädernesland kom-
me att betydligen ökas.
Herr Petre: Som jag ännu icke yttrat
mig öfver Ståndets vid g §. Regerings-Formeu
fattade beslut, begagnar jag delta tillfälle, att
förklara, det jag anser samma beslut för det
i5o
Den 6 Octo ber.
rälta, enär det vore en anomali, alt, med anta¬
gande al" Utskottets förslag, hafva stadgandeu
om ansvarighet för Stats-rådet på tvänne sär¬
skildta ställen inom samma §. I afseende å-
ter på io §., så instämmer jag i Herr Hessles
yttrande, emedan jag anser Rikets allmänna ä-
renders beredning öfverflödig och jag förmodar
att hvar och en, sorn nu tviflar derpå, skall
komma på andra tankar, om man vill taga
kännedom af beredningens organisation, då man
icke lärer kunna undgå att finna, att derva¬
rande ledamotsplatser endast äro sinecurer. I-
från Herr Hessle skiljer jag mig deruti, att jag
icke anser Souschefer behöflige, så länge colle-
gierne i deras närvarande form bibehållas, all¬
denstund ärenderne alltid från desse verk in¬
komma fulltygade och utredde. Jag anser
dessutom Souschefers antagande äfven af det
skäl böra afstyrkas, att ansvarigheten derige¬
nom skulle i någon nion komma att öfverflyt-
tas från den, som allenast bör bära den¬
samma.
Herr Ekerman anmärkte, att stundom handt,
det Kongl. Maj:ts i Stats-rådet fattade beslut
icke varit öfverensstämmande med hvad Ri¬
kets allmänna ärenders beredning tillstyrkt.
Herr Arnberg: Sedan jag gjort mig reda
för de motioner, som legat till grund för Cou-
stitutious-Utskottets förslag till förändrad or¬
ganisation af Stats-rådet, har jag kommit till
öfvertygelse derom, att den beredning, som
hvarje föredragande Slats-råd kunde genom upp¬
Den 6 October.
lysningars infordrande från vederbörande col-
legier tillvägabringa, skulle innefatta den re-
sponsabilitet nationen äger rätt att fordra. Med
stöd häraf önskar jag, att Rikets allmänna ä-
renders beredning matte indragas, äfven ur det
skäl, att, i motsatt fall, Departements-chefen skul¬
le å detta veik kunna hvälfva hela besväret
samt en del af den honom åliggande ansvarig¬
het. Herr Ekermans fruktan, att Departements¬
chef möjligen genom nyck förmår att inver¬
ka på collegierne kan jag icke dela, utan tror
fast mera, att om en chef skulle hafva sådant
för afsigt, det vore lättare att corrumpera all¬
männa och Stats-råds beredningen än ett colle-
gium. Statsråds-bersdningen omförmäles icke
i Grundlagarne och, om roan antager den af
Constitutions-Utskottet föreslagne beredning,
uppkommer äfven i financielt hänseende en be¬
tydlig vinst, genom indragning af de löner all¬
männa beredningens ledamöter hittils uppbu¬
rit. Jag anhåller, såsom följd häraf, om bifall
till Constitutions-Utskottets förslag i io §. Ke¬
geli ngs-For men.
Herr Olbers instämde häruti.
Herr Hessle: I anledning af Herr Petres
yttrande, får jag erinra, alt, om man 'önskar
alt få Departements-chefer, som under full an¬
svarighet) utöfva deras kall, bör man icke göra
detta för dein omöjligt. Om en Departements¬
chef är biträdd af inamovible tjenstemän, kun¬
na väl ärenderna ordentligt skötas, men han
|ir likväl icke i tillfälle att gagna det allmän¬
Den 6 Octo b er.
na så mycket, sorn om han vore ömgifven och
underslödd af en tjenstemnnna-personal, sorn
lian sjelf valt och för hvilken lian hyser för-
troende. Mitt förslag, angående en Souschefs
anställande vid hvarje departement, har således
jemväl varit bjgdt derå, att denne embetsman
skulle vara amovibel samt slå och fulla med
Departements-chefen. Det är gifvet att Depar-
tements-chefen, om lian sjelf behörigen fullgör
sine skyldigheter icke skall begagna flere
underordnade tjenstmän, än som för ärender-
nes gång äro behöflige, och dermed torde jag
få besvara den mot mitt förslag framställde
anmärkning, att detsamma, i stället att bereda
indragningar och besparingar, som äro af be-
liofvet så högt påkallade, medför en större tjen-
stemanna-personal och ökade utgifter.
Herr Ekerman: Om Ståndet, i utbyte mot
allmänna ärendernas beredning antager Stals-
råds-beredningen, får jag åtminstone yrka, att
denna berednings protocoller måtte hållas till¬
gänglige för Constitutions-Utskottet,
Sedan discussionen förklarats slutad, gjor?
de Herr Talmannen följande propositioner: i;q
att Constitutions-Utskottets förslag till io §,
Regerings-Formen må antagas till grundlagsen¬
lig behandling vid nästa Riksdag, 2:0 alt i sam¬
ma §. må intagas stadgande derom, att Rikets
allmänna ärenders beredning skall bibehållas;
och 3:o att antaga förslaget till samma §. med
de tillägg och förändringar Herr Hessle hera-
ställt, hvilka propositioner besvarades med Ja
och JYejj hvarförutan votering begärdes,
Den 6 O c t o b e v.
j 53
Herr Hessle hegärde proposition å anta*
gande af den utaf honora föreslngne Stats-råds
beredning, i hvilken begäran Herr Petre in¬
stämde.
En voterings-proposition uppsattes, juste¬
rades och anslogs, så lydande :
”Den som till grundlagsenlig behandling
vid nästa Riksdag godkänner Conslilutions-Ut-
skottets i memorialet, N;o 34, uppgifne redaction
af io §. Regerings-formen, röstar Ja.
”Den det icke vill, röstar: Nej.
”Vinner Nej, kommer Ståndet att annor¬
lunda besluta.”
Efter det voterings-sedlar blifvit utdeldte
till Ståndets Herrar ledamöter, samt åter in¬
samlade vid upprop, hvarvid Herrar Holm,
Grapengiesser, Hels ingins, Leffler, Halling,
Bruse,,Klingvall, Mcechel, Helleday, Hall gr en.
Efnell, Höök, Wcern, Andersson, Cederborg,
Modin, Bååth, Tottie, Mellbin, Ekstrand, Le¬
vin och Örtenholm voro frånvarande, verkställ¬
des omröstningen i Grundlagsenlig ordning och
befunnos voterings-sedlarne innehålla a5 Nej
och 12 Ja.
Herr Ekerman begärde ordet och yttrade:
Så vida ingen af Ståndets Herrar ledamöter de¬
lar mili åsigt om allmänna beredningens bibe¬
hållande, vill jag icke ensam derom yrka vo¬
tering.
Herrar Frodell och Langenberg förklara¬
de alt de, lika med Herr Ekerman, ansåga
denna beredning böra qvarstå,
r4
Den 6 October,
Herr Hessle: Om Ståndet tiJl contra-pro^
position antager denna af mig föreslagna ro-
daction af io §. Regerings-Formen: ”Innan ä-
renderne inför Konungen — — —• — — —
fordrar, äga Stats-rådet sammankalla,” så får
jag, för att lättare sammanjemka meningarpe,
förklara, att jag afstår från det af mig projec-
terade tillägg, rörande Souschefer, under den re¬
servation, att Ståndet till Grundlagsenlig behand¬
ling antager förslaget till 35 §• Regerings-For-
inei].
Herr Ekerman anhöll, att, derest Kongl.
Maj;t finnér i Nåder godt antaga denna reda-
ction af 10 §., Staten icke måtte belastas med
lön för den ordförande i Stats-rådet, hvilken
blifvit af Herr Hessle föreslagen.
Herr Hessle anmärkte, att denna af Herr
Ekerman gjorde anhållan lärer komma att för¬
falla, då frågan endast är derom, att någon af
Stats-rådets ledamöter skall vara ordförande i
Statsråd s-beredningen.
1 öfverensstämmelse med Herr Hessles fel¬
slag, gjorde Herr Talmannen följande proposi¬
tion: ”behagar Sfåndet, såsom dess gemensam¬
ma tanka förklara följande redaclion af io §.
Regerings-Formen;
■'Innan ärenderne inför Konungen i Stats¬
rådet föredragas, skola de, efter nödiga upp¬
lysningars inhämtande, behandlas uti Statsråds
beredning, der ordet fores af den bland Stats¬
råden, som Konungen dertill nämner, och hvil¬
ken äger, att, så ofta ärendernas gång det fqra
Den 6 O c t o b c r.
155
firar, Stats-rådet sammankalla;” hvilken propo¬
sition blef med Ja besvarad.
Herr Ekerman reserverade sig mot Stån¬
dets beslut om antagande af Stats-råds bered¬
ning och. Conseil-president, med livad mera
dertill böter; uti hvilken reservation Herrar
Frodell och P. Winblad sig förenade.
// <$“. Regerings-Formen.
Herr Hessle: Vid denna §. får jag endast
anmärka, att orden Ministeriela mål icke böra
bibehållas, då Ståndet besjutat, att inga Mini¬
strar skola finnas, och då dessutom detta ut¬
tryck är oegentligt, enär alla Conseil-ntål må¬
ste vara ministeriela, Jag anser desse ord bö¬
ra utbytas emot; diplomatiska måfj hvilka äro
sådane, som handläggas vid Utrikes departe¬
mentet.
Med Herr Hessle förenade sig Herr Sahlin.
Herr Arnberg: Jag kan icke inse, att den
af Utskottet föreslagna redaction innefattar nå¬
gon anpmalie eller kan gifva anledning till nå¬
gon misstydning. Orden ministeriela mål äro
icke tillämpliga på våra nuvarande Stats-råd,
men kunna hafva afseende å förhål la liderne till
Utrikes Ministrar. Jag anhåller, att §., sådan
den blifvit af Utskottet föreslagen, må antagas.
Häruti instämde Herr Langenberg.
Herr Ryding Uttrycket ministeriela mål
anser jag vara origtigt. Ehuru Minister-benäm¬
ningen är of Ståndet ogillad, är det möjligt,
att denna benämning af Med-Stånden antages,
och då skulle ju alla i Stats-rådet förekguis
156
Den 6 Octo b er,
mande mål vara ministeriela. Jag inslämrner
med Herr Hessle derom, att orden: diploma¬
tiska mål må i stället begagnas.
Sedan Herr Talmannen framställt proposi¬
tion först a Utskottets förslag, oförändradt, och
sedermera med den redaptions-förändring, att
ordet ministeriela utbytes mot ordet diploma-
tiskdj samt dessa propositioner blifvit med Ja
och Nej besvarade, blef, uppå förnyad fram¬
ställning af den första propositionen, Utskottets
förslag till i i §. Regerings-Formen, af Ståndet
antaget lill Grundlagsenlig behandling vid nä¬
sta Riksdag.
i3 Regerings-Formen.
Antogs till Grundlagsenlig behandling vid
nästa Riksdag.
Herr Hessle: Den 12 §. Regerings-Formen
är icke i Utskottets förevarande memorial upp¬
tagen, men i följd af de utaf Ståndet i Utskot¬
tets förslag gjorde förändringar, lärer denna
§. böra omredigeras; och yrkar jag fördenskull
att Conslitutions-Utskottet måtte erhålla upp¬
drag att föreslå rättelse af 12 §. i öfverens¬
stämmelse med de af Ståndet vid 9 och 10
Regerings-Formen fattade beslut.
Herr Ekerman: Det faller af sig sjelf, att
12 §. blifver bragt i öfverenstammelse med do
föregående §§., om de'förändringar, som här
äro beslutade, komma att äga rum, och omsor¬
gen för verkställigheten deraf kunna vi lemna
åt Conslitutions-Utskottet; men jag tror oss
icke vara berättigade, att här väcka fråga 01a
Den 6 Octo b er. 157
förändring af Grundlags-§§:r, sora icke i Utskot¬
tets förslag äro upptagne.
Herr Hessle: Det är ej såsom en ny motion,
utan endast i följd af Ståndets föregående beslut,
som jag yrkat, alt Constilutions-Utskoltet måtte
i enlighet dermed föreslå jemnhning af 12 §.,
ty eljest skulle det hända, att, om redactionen
af denna §. förblifver oförändrad, och Ho fean-
cellers-embetet kommer att upphöra, en Grund-
lags-§, omtalar en Statens embetsman, som icke
finnes.
Herr Arnberg: Saken är liulpen dermed,
att Ståndet, sedan Utskottets memorial blifvit
genomgånget, uppdrager åt Constitulions-Utskot-
tetratt i öfverensstämmelse med Borgare-Stån¬
dets beslut jemka de Grundlags-§§:r, hvilka möj¬
ligen dermed äro stridiga.
Herr Biörck: Constitutions-Utskottet skall,
jag är öfvertygad derom, ställa sig lill efter¬
rättelse hvad Riks-Stånden gemensamt besluta,
och deraf blifver en naturlig följd, aLt Utskot¬
tet föreslår de redactions-förändringar, som äro
af besluten påkallade.
Herr Talmannen framställde den frågan,
huruvida Ståndet åtnöjde sig eller liit bero vid
det af Herr Biörck, såsom Constilulions-Ut-
skottets ledamot, gifue förklarande; hvarpå sva¬
rades Ja.
i5 Regerings-Formen.
Herr Hessle uppläste det af honom upp¬
rättade och i protocollet för den 2 dennes in¬
tagne förslag till redaction af denna §.; och
Den 6 October.
för!.for Herr Hessle derefter: Delta förslag an-
håller jag måtte af Ståndet, såsom dess ge¬
mensamma tanka, antagas, emedan §:n, sådan
den blifvit af Utskottet redigerad, väl innefat¬
tar en definition å hvad med commandomäl
förstås, men icke uttrycker, hvilken skall vara
Konungens Rådgifvare i desse mål, då Konun¬
gen går i fält eller uppehåller sig å annan ort,
än der Han har sitt säte.
Herr Talmannens framställde proposition,
om Ståndet £ill grundlagsenlig behandling an¬
tager ConstitutionS-Utskotlets förslag till l5 §.
Regeriiigs-Formen, blef med Nej besvarad; hvar¬
efter Herr Talfnannen propoilerade Ståndet, att,
såsom dess gemensamma tanka, förklara föl¬
jande af Hr Hessle foreslägne red adlon: ”Gom¬
ma ndomål, hvärined förstås sådane, sorn Ko¬
nungen, i egenskap äf Ilögste befälhafvare öf¬
ver Krigsmakten till länds och sjöss, omedel¬
barligen besörjer, må Konungen, då han sjelf
förer Riks-styieisen, afgöra i närvaro af den i-
bland Krigs-departechentens-chefer, till hvars
departement ärendet hörer. Uppehåller sig Ko¬
nungen å annan ort, än der Konungen har sitt
sate, eller går han i fältj vare den Konungens
Rådgifvare i desse mål, som Konungen ge norn
Departementets-chef dertill förordnar. Honora
åligge etc.” enligt gamla redactionen.
Å. denna proposition svarades Ja.
2/f Re gerings-Formm.
Herr Ekerman: Allmänna lagen stadgar,
alt de mål, hvilka i Högsta domstolen föredra»
Den 6 October
109
gas, skola först beredas uti nedre Justitias-re-
visionen. Till följd deraf anser jag, att Lag¬
utskottet bör i fråga om denna §. börås, på
det allmänna Ingen icke måtte komma att stå
i strid med Grundlagen.
Herr Hessle'. Jag anser Ståndet endast
böra förklara, att förevarande §. rättas i öfver¬
ensstämmelse med Ståndets föregående beslut,
i afseende på Justitite-ministerns uteslutande
från Högsta domstolen.
Ståndet ansåg 24 §. böra rättas i följd af
anmärkningen vid 6 §., hvarom Constitutions-
Utskotlet skulle anmodas besörja.
26 Regerings-Formen.
Herr Hessle: Dehlia §; erfordrar en för¬
ändrad redaction, emedan den, som Utskottet
föreslagit, omtalar dels Justitia Stats-minist-ern,
sorn, enligt hvad Ståndet beslutat, numera ic¬
ke under detta namn existerar, och dels Ju¬
sti tias-ca 11 cell er en, hvilken _icke hörer Lill Ko¬
nungens Conselj. Hvad angår förslaget derom
att 2:ne Ilögste domstolens ledamöter skola Ju-
stitiae-ärenderne i Stats-rådet öfvervara, så, enär
inga inamovibla domare böra få inträde i Stats¬
rådet, och mähi i öfverensstämmelse dermed,
stadgat, att chefen för Justiliae-departementet
icke må hafva säte och stämma i Högsta dom¬
stolen, kari jag icke eller biträda berörde för¬
slag, häldst jag icke föreställer mig, att i Stats¬
rådet förekomma andra Juslitias-mål, än såda-
ne, öfver hvilka Högsta domstolen blifvit hord.
När således Justitiae-ärenden, af Högsta dom¬
i6o
Den 6 Octo ber.
stolen först behandlade, sedermera af chefert
för Justitim-departementet i Stats-rådet före¬
dragas, är det både öfverflödigt och olämpligt,
att denna föredragning skall ske i närvaro af
s:ne Högste domstolens ledamöter^ Jag yrkar
fördenskull, att hvad i §:n är stadgadt om Ju¬
stilia Stats-ministern, Justiliaa-cancelleren samt
Högsta domstolens ledamöter, må derifrån utgå*
Herr Petré: Jag är i detta fall af Herr
Hessles tanka och tror alt större säkerhet vin¬
nes derigenom att ledamöter af Högsta domsto¬
len ej äro närvarande i Conseljen. Då jag dess*
utom föreställer mig alt Högsta domstolen är
förut hörd i alla Justitiae-ärenden, Som kunna
i Stats-rådet förekomma, inser jag intet behof
af deras personliga närvaro derstädes*
Herr Rubin: Äfven jag delar Herr Hessles
åsigt om behofvet af en redactions-förändring,
hvilken är påkallad af Ståndets beslut, att Ju-
stitiae-ministern ej skall hafva ledamotsplats i
Högsta domstolen, äfvensom deraf, alt Justitiae-
cancelleren icke är medlem af Conseljen;' men
deremot kail jag icke med Herr Hessle instäm¬
ma deri, att Högsta domstolens ledamöter böra
vara från Stats-rådet uteslutne, Jag tror tvärt¬
om, att, i fall 2:ne af Högsta domstolens leda¬
möter äga att Justitias-målen i Stats-rådet öf-
vervara, desse ledamöter kunna meddela mång-
falldiga upplysningar, vara gagnelige genom
deras större erfarenhet, såsom domare, samt
förhindra derigenom tidsutdrägt. Jag anser så¬
ledes, alt för Justitias-ärendenas ledning det
Den 6 October. 161
icke är skadligt, om a;ne Justi tia^-rader äro i
Conseilen tillstädes, och jag gillar Utskottets
förslag i denna del.
Herr Ekerman' §:ns redaction bör rättas,
i öfverensstämmelse med Ståndets beslut gm
Justilias-Statsministerns förändrade benämning;
men jag bade önskat, att Herrar Hessly och Pe¬
tre uppgifvit skäl, för olägenheten deraf, att
tvärtne Högsta Domstolens ledamöter äro i Stats¬
rådet tillstädes. I min tanka åter vore deras
närvoro ganska nyttig, om det skulle hända,
att alla Föredragandena eller 7 bland dem ut¬
gjordes af militair-personer och, af de 4 icke
Föredragande Statsråden, endast ij:ne innehaft
civile beställningar. För öfrigt har jag, för
min del, icke kunnat erfara, alt Ståndet fattat
något beslut, hvarigenom Juslitiae-cancelleren
och Högsta Domstolens ledamöter är betagen
rättighet att öfvervara Statsrådets öfverlägg-
ningar.
Med Herr Ekerman förenade sig Herrar /i
Winblad och Frodell.
Herr Hessle: Då Ståndet genom bifall till 5
Regerings-Formen, enligt Utskottets förslag,
beslutat, att Statsrådet skall bestå af 13 leda¬
möter, samt Ståndet vidare bestämt, att af des¬
sa skulle 8 vara Departements-chefer, och 4 va-
ra utan Departement, så följer deraf, att någon,
med namnet Justitiae-canceller, icke kan i Stats¬
rådet inkomma, emedan antalet af ledamöterna
då blefve ökadt till i3. Enär dessutom 2Ö:tö
§:u icke bestämmer någon annan function fötf
Borg. St. Pr. vid Riks cl. i834• VI. * i
Den 6 Octoberj
Justitia>cancelleren, än den, att vara Konun¬
gens rådgifvare i justitiae-äreriden, och Stån¬
det såsom jag sagt, beslutat Statsrådens antal,
samt hufvudfördelningén af deras göromål, må¬
ste jag anse, såsom afgjordt* att Juslitias-cancel-
1<£ •en icke kan vara Konungens rådgifvare. Hvad
de tvänne ledamöterne af Högsta Domstolen
beträffar* så tror jag* att* då de i Hogsta Dom¬
stolen behandlat alla justitiacmål, sorn kunna i
Conseilert förekomma, samt deröfver meddelat
deras tankar, något vidare yttrande å deras si¬
da icke är af nöden, och jag är öfvertygad der¬
om, att chefen för Justitiedepartementet skall
från Högsta Domstolen få målen så förberedda*
alt den, vid föredragningen i Conseilen, ej
kommer att behöfva biträde af någon Högsta
Domstolens ledamot. På dessa grunder, vid¬
håller jag mina emot 26 §. framställda anmärk¬
ningar, endast med den skiljaglighet* att jag, i
stället för den yrkade redactions-förändringen*
anser hela §. böra utgå.
Herr Petre: Som Herr Ekerman uppma¬
nat mig, att angifva skälen för min nyss yt¬
trade åsigt, får jag förklara, att sedan Högsta
Domstolen collectivt utlåtit sig i alla frågor,
sorn under benämning af justitiaä-ärenden kun¬
na i Statsrådet förekomma, anser jag det ligga
större garanti deruti, att Statsrådet, med full
ansvarighet, yttrar sig på egen hand, än att
anledning till undanflykt i detta hänseende lem¬
näs derigenom, att Justitiaeråden äro i Consei¬
len tillstädes.
Den 6 October, j63
Herr Ekerman: Jag har icke funnit något
Stadgande föreslaget derom, att de hägge J'u-
Stitiaeråden och Justitiée-cancellereti skulle äga
rösträttighet vid Statsrådets öfverläggningar,
hvarifrån Herr Hessle hämtat stöd för deras
uteslutande, utan de skulle, enligt så väl den
gamla Grundlags-§:n, som den nu föreslagna,
endast i Statsrådet vara tillstädes för att bi¬
träda Kongl. Maj:t med erforderliga upplysnin¬
gar. Herr Petre har väl framlagt motivet för
sin öfvertygelse, men han har icke uppgifvit*
hvilka olägenheter inträffat* i följd af det allt
Sedan i8or) bibehållna stadgandet, att arne af
Högsta Domstolens ledamöter och Justitiac-can-
cellereil skola justitias-ärendena i Statsrådet öf¬
vervara*
Herr Hessle: Herr Ekerman har anmärkt,
att Grundlagen ej tillägger Juslitiee-råden och
Justitiae-cancelleren rösträttighet i Conseilen.
Jag medgifver detta så mycket häldre, som in¬
gen äger röst mer, än Konungen, och någon
Omröstning kan icke ske, emedan Konungen en¬
sam beslutar* Mart måste således antaga, att,
då Högsta Domstolens arne ledamöter och Ju-
stitia3-cancellerert äro i Statsrådet närvarande*
de skola yttra sig med den ansvarighet förde¬
l-as yttranden, som i 106 och 107 §§. Rege-
rings-Formen bestämmes, och just deri ligger
skälet att ej införa inamovibla embetsman, i en
corps, hvars alla medlemmar äro amovibla»
I anledning af Herr Ekermans yttrande, att 0-
lägeuheterna af nyssbernälde embetsmäns när-
Den 6 October.
varö i Statsrådet icke blifvit uppgifne, tror jag,
att vid Grundlagens stiftande raan bör afse
mindre* hvad sora passerat, än hvad som kan
komma att inträffa.
Herr Rydin förenade sig med Herr Hesslö.
Herr Talmannen framställde propositioner,
dels huruvida Ståndet, med godkännande af
Utskottets förslag lill 26 §. Regerings-Forinen,
i'öfrigt, såsom dess gemensamma tanka, förkla¬
rar att orden: Justitia;-Statsministern ina utby¬
tas mot orden : Chefen för Justitice-departe-
jhöntet ; samt dels, huruvida Ståndet anser 26
§. böra utgå, hvilka propositioner besvarades
med Ja och Nejj rinder yrkande af votering.
Herr Rydin anmärkte, att Ståndet vore för
fåtaligt i della ögonblick, att votera i en så
vigtig fråga.
En voterings-proposition uppsalles, juste¬
rades och anslogs, så lydande:
”Den, hvilken anser det vara Ståndets ge¬
mensamma tanka, att uti Constitutions-Utskot-
tets förslag till redaction af 26 §. endast den
förändring må äga rum, i enlighet med Stån¬
dets förut fattade beslut, att, i stället för or¬
den: Just itice -Stal sm in is tern införas dessa: Che-.
fen för Justitiie-departementetj röstar Ja;
’’Den det icke vill, röstar Nej;
”Vinner Nejj anses det vara Ståndets ge¬
mensamma tanka, att nämnde 26 §. må ute¬
slutas.
I Grundlagsenlig ordning anställd omröst¬
ning, hvarunder följande Ståndets Herrar leda-
Den 6 October.
möler voro frånvarande, nämligen: Herrar Lim¬
nelius, Biörckj Hohn, Grapengiesser, Helsingt¬
un P. Winblad, Santesson, Leffler, Zander,
Arnberg, Vallej, Halling;, Bruse, Klingvall,
Langenberg, Maechel, Forsberg, Helleday, Lin¬
derholm, Falhem, Hallgren, Sahlin, Mahnberg,
Egnell, Fries, Föök, Wasm, Andersson, Wed¬
berg, Lundin, Isr. Winblad, Cederborg, Mo¬
din, Lake, Bååth, Tottie, Mellbin, Olbers, Ju¬
stelius, Ståhl, Ekstrand, Trolin, Böök, Levin
och Örtenholm; utföll mecl 8 Nej emot 6 Ja;
i följd hvaraf Slåndet, såsom dess gemensam¬
ma tanka, förklarade, att 26 §. Regerings-For-
men bör utgå.
Herrar Rubin, Ekerman, Brovallius och
Frodell reserverade siV.
§. i4-
Protocolls-utdrag, rörande de af Ståndet
denna dag, enligt protocollets, 5, 8 och 10 §§.
vid tagne beslut justerades.
Ståndets Herrar ledamöter åtskiljdes kl. §
till 3 e. m., men sammanträdde åter till fort¬
sättande af
Plenum ef termiddagen kl. G:
§. i5.
Fortsattes och slutades Justeringen af pro-
tocollet för den 22 nästlidne Julii.
§. 16.
Då föredragningen af Constitutions-Utskot-
tets memorial, N:o 34, med förslag till Grund-
lags-ändringar, åsyftande en ändamåls-enligare
166 P e n 6 O c t o b e r,
organisation af Statsrådet, nu äler vidtog, före»
kommo:
2S §, Regerings-Formen.
Herr Ekerman: Den af Utskottet föreslag¬
na redaction förefaller mig otydlig, vid jemn-
förelse mellan denna och den gamla redactio-
nen. Enligt den sistnämnde, r det bestämdt,
att Statsråden skola vara af den rena Evange¬
liska läran, Efter den nya redactionen åter,
tvekar man, huruvida icke militairer af främ¬
mande Religion skulle kunna i Statsrådet in¬
kallas. Jag finner icke eller absolut nödvän¬
digt, att befordringsmålen inom hvarje Depar¬
tement skola af dess Chef föredragas. Om vid
nästa Riksdag den föreslagna redactionen anta-
ges, händer, såsom jag redan anmärkt, att Fö¬
redraganden eller Departements-chefen, på det
att den person, som han föreslår, må till den
lediga tjensteu befordras, låter på sina colleger
ankomma att hvar inom sitt Departement an¬
taga, hvem de vilja. Det vore ej skadligt, om
åsigterne härutinnan blefvo delade, Jag har
hört omtalas, att, vid frågor om Domare-sys¬
slors bortgifvande, Föredraganden för kaminar-
ärenden varit stundom af olika tankar med Ju-
slitiae-Statsministern, samt att allmänna opinio¬
nen oftast delat Stats-secreterarens mening.
Någon positiv nytta af det föreslagna sednare
stadgandet, har jag således icke kunnat inse,
men väl kan detta stadgande föranleda införan¬
de af ett favorit-systern samt ökad makt hos
Föredragandena,
Den 6 October.
Herr Holm: Uttrycket Civile Embetsman
inom Riket har i förevarande §. fästat min
uppmärksamhet. Man läser nämligen i Utskot¬
tets förslag: ”Till Civile embetsman inom Ri¬
ket och till Domare må Evangeliska
läran.” Orden inom Riket förutsätta således,
att civile embetsman finnas äfven utom Riket,
och så är äfven förhållandet, nämligen med vä¬
re Ministrar vid utrikes Hof. Dessa skulle allt¬
så, enligt förslaget, icke vara underkastade be¬
rörde vilkor; men detta lärer väl ej vara menin¬
gen. Jag föranlåtes derföre yrka, att orden:
inom Riket må utgå, på det stadgandet om E-
vangeliska Religions-bekännelsen skall omfatta
alla civile embetsman både inom och utom Ri¬
ket. Hvad betäffar Herr Ekermans sednare an¬
märkning, får jag förklara, att jag godkänner
det af Utskottet i §:n föreslagna tillägg, som
jag önskar måtte qvarstå. För bibehållande
af den enhet och kraft, som med Departemental-
slyrelsen åsyftas, är det nödvändigt, att hvarje
Chef äger föredraga befordringsmålen. inom sitt
Departement, emedan ingen kan förutsättas,
bättre än han, vara bekant med personernes
användbarhet,
Häruti instämde Herr Norman.
Herr Hessle: At Herr Holm är jag före¬
kommen och tror, att den emot tillägget i §:n
af Herr Ekerman framställde anmärkning icke
förljenar afseende, då Stats-secreleraren för kam¬
mar-ärenden hittills föredragit alla Civilstatens
befordringsmål. I stället för de nuvarande 4
Den 6 October.
Stats-secreterarne, aro 8 Departementschefer fö-r
reslagne. Om della förslag går igenom, blifver
det cn positiv nödvändighet, att befordringsä-
retidena föredragas antingen af en person för
alla Departementen eller, hvilket jag anser va¬
ra bättre, af hvar och en Chef inom dess eget
Departement. Det förhållande, som nu äger
rum, eller att Stats-secreleraren för kammar¬
ärendena är Föredragande vid Domare-sysslors
tillsättande, är tillräckligt att bevisa olämplig-
lieten af nu gällande stadgande i detta hänse-.
ende. Det är omöjligt för honom att känna
hvar och en person, som söker och finnér be¬
fordran, och han är sällan i tillfälle att erfara,
huru dpn befordrade sedermera uppfyller sitt
kall. Om man af Departements-ohefen vill
fordra ett moraliskt ansvar derföre, att Reger
ringens bud så verkställas, som de blifvit lie-
slutade, är det gifvet, att Chefen ensam bör
äga rättighet att befordringarne inom Departe¬
mentet föredraga. Jag anser det föreslagna
Grundlags-stadgandet vara nyttigt och nödvän¬
digt och får derå tillstyrka bifall.
Herr Frodell instämde med Herr Hessle.
Herr JFijk. Till svar å Herr Holms yt¬
trande, rörande olämpligheten af orden: inom
Riket i afseende å diplomatiska embeten, vill
jag blott fästa Herr Holms uppmärksamhet
derå, att, om berörde ord skulle uteslutas, vo¬
re Kongl. Maj:t förhindrad att nämna andra
personer, än dem som äro af Evangeliska la-
ran, till Consuler å utrikes orter. Utom de!
I)erf~b ucioDtr.
att vi redan hafva flere Gonsuler af främman¬
de trosbekännelse, såsom t. ex. i Constan tinor
pel, tror jag, att, då de klandrade orden re¬
dan finnas i vår gamla Grundlags-§., de äfven
i den nja kunna bibehållas.
Herr Holm: Att Consulsplatser äro be-:
satte med män af främmande lära, vet jag gan¬
ska väl; men då den af Uttkottet föreslagna
redactiönen ger anledning dertill, alt afven till
Svenska Ministrar vid utländska Idof kunna ut¬
ses personer, som icke bekänna den Evange-?
liska Religioen, fortfar jag i mitt yrkande om
de klandrade ordens uteslutande.
På Herr Talmannens proposition, antogs
28 §. Regerings-Formen, sådan den blifvit af
Constitutions-Utskoltet föreslagen, lill Grundr
lagsenlig behandling vid nästa Riksdag.
§• Regerings-Formen.
Herr Ekerman: Jemte det Constitutions-
Utskottet älskat alt, efter förmåga, utvidga
Statsrådets makt, har Utskottet äfven sökt hö¬
ja dess rang. I närvarande tidehvarf torde man
icke hålla mycket uppå rangen, då talet går
ut på helt annat. Att handla är ett, att tala
är annat. Jag vill visserligen icke bestrida, att
Statsråden må erhålla högsta rangen, men jag
reserverar mig på förhand mot beslutet här¬
om, derest ökade kostnader för Staten deraf
blifva en följd. Åtminstone tror jag, alt man
har svårt att från andra taga den rang de re¬
dan innehafva, och detta vore fallet, om .lu-
Slitueråden, som nu innehafva General-ljeulnanls
__..cu, nvarlöre stadgandet, sorn bestämmer
Juslitias-rådens anseende, blifvit ur det nya
redactions-förslaget uteslutet. Om Statsråden
komma att erhålla så hög rang, som Utskottet
hemställt, kan det lätt hända, att de nedsätta
Justitiae-råden till lika värdighet med Lagmän
eller Borgmästare. Så vida icke Justitiae-råden
jemväl undfå förbättrad rang, önskar jag dock,
att de må bibehållas vid den, som de inne¬
hafva.
Herr Hessle: Då Ståndet beslutat den
förändring i 6 §. Regerings-Formen, att Stats-
Ministrar icke skola finnas, och Konungens con^
seil således endast kommer att utgöras af Stats-
Råd, förundrar det mig alt höra reservation
mot ökade kostnader anmälas. Sådant afhör-
des icke, då frågan var derom att få 12 Stats-
Råd, och i nu förevarande 3/\:de §, talas icke
om penningar. Denna §. afhandla!* Stats-Rådets
rang så väl enligt den gamla, som nya redac-
tionen. Det är gifvet, att alla Statsråden sko¬
la hafva lika rang, och denna rang är desto
nödigare att bestämma, som i Sverige finnas
personer, utan befattning med Staten, hvilka
innehafva den högsta värdigheten, eller Rikets
Herrar. Jag anser Statsråden, som äro de hög¬
ste functionairer, böra stå främst på ranglistan,
I likhet med hvad nu gällande Grundlag stad¬
gar, om Juslilite-rådens värdighet, och då högr
sta domstolen är en afdelning af Konungens
Råd, följer deraf, alt, om Statsråden uppflyttas,
Den 6 OcLobel-,
skola, efter dem, Justitiae-råden intaga närma¬
ste rummet. Sedan Ståndet beslutat, att che-
fen för Justiliae-departementet icke skall vara
ledamot af högsta domstolen, är äfven nöd¬
vändigt, att för denna domstol äga en ordfö¬
rande, hvilken bör insättas i samma dass, sorn
Statsråden; ty likasom de utgöra den högsta
administrativa magten i Jandet, är lian chef
för högsta domare-magten. Jag hemställer, att
Ståndet mätte antaga den af mig föreslagna re-
daction af 34 §., så lydande: ”Ledamöter af
Konungens Statsråd samt Presidenten i Högsta
domstolen innehafva rikets högsta värdighet.
Ledamot af Statsrådet eller Justitiae-rådet må
icke tillika annat civilt embete bekläda.”
Herr Wijk: För min del hade jag ön¬
skat att man bibehållit de bägge Stals-mini-
strarne, men då pluraliteten af Ståndet varit
af annan tanka, måste paragraphen, i confor-
mile med Ståndets härutinnan fattade beslut,
omredigeras. Lika med Herr Ekerman, anser
jag, att i den nya, så väl sorn i den gamla,
redactioiien af 34 §• bör uttryckas, att Stats¬
råden skoja äga lika anseende med gerterajer,
och Justitiae-råden med generaj-lieutnanter,
Herr Ekerman: Örn jag icke bedrager
mig, yttrade jag i mitt skriftliga anförande i
frågan, om Statsråden skulle vara 8 eljer 12,
några ord om de genom den nya organisatio¬
nen föranledda ökade kostnader. Så framt
Ståndet icke helt och hållet förbisett den opi¬
nion jag hyllat, hade civillistans höjning kun-s
D c n 6 O c t o b e r.
nät undvikas, och vi fatt behålla den Rege-
ringspersonal, som nu finnes. Det fägnar mig,
att Herr FFijk varit af samma tanke, som jag,
i frågan om rangordningen, men i anledning
af Herr Hes sles yttrande, får jag förklara, alt
jag icke finner någon ordförande för Högsta
domstolen vara behöflig, och förslag derom
har icke kunnat af Utskottet framställas, så
länge Konungen sjelf i denne domstol för or¬
det. Är Herr Hessles mening den, att Justitiae-
råden för närvarande icke innehafva tillräck¬
lig rang, får jag mot en sådan mening prote¬
stera in amplissima forma, men jag vill icke
eller, alt någon nedsättning i denna rang skall
äga rum.
Herr Hessle: Med anledning af hvad Herr
Wijk nyss anfört, angående Statsrådens rang,
får jag anmärka, att Presidenterne nu inne¬
hafva högre värdighet, än Statsråden, enär de
förre äro lika med fältmarskalker och de sed¬
nare med generaler. Huru skulle det bära sig
i ett constitulionelt samhälle, att den under¬
ordnade eller lydande står i rangen öfver den
befallande. Derföre bör man väl ställa så lill,
att förhållandet blifver ombytt, och under den¬
na åsigt bär jag yrkat, att åtminstone de 8
Departements-cheferne samt ordföranden i Hög¬
sta domstolen skola innehafva rikets högsta
värdighet. Sedan det beslut blifvit fattadt, att
Chefen för Justitias-departementet icke må vara
ledamot i Högsta domstolen, är det väl nöd¬
vändigt, att någon skall der föra ordet, och
Den 6 October,
tillika vara chef För nedre Juslitise-révisionen,
då Kongl. Maj:t af regeringsärenden troligen
Olifver förhindrad, att, såsom ordförande, i Flog¬
sta domstolen följa ärendernes gång. Jag kan
.icke ens fatta, huru Högsta domstolen skulle
kunna undvara ordförande.
Herrar Norman, Forsberg och Linderholm
instämde med Herr Hessle.
Herr Holmi X allmänhet instämmer äf¬
ven jag med Herr Hessle, men tror icke, att
den i Grundlagen för Justitiae-råden stadgade
vang bör förändras eller borttagas. Stadgan¬
det härom uti 34 §• bör kunna bibehållas, äf¬
ven om Herr Hessles redactionsförslag antagen
Deremot böra Statsråden erhålla högre rang.
Jag hade föreställt mig, att en president i Hög¬
sta domstolen icke vore behöflig, då der, lik¬
som i Norriges IXöieste ret, den främste le¬
damoten kunde vara ordförande.
Herr Per Winblad, förenade sig med Herr
Holm.
Herr Rubini Jag är för litet hemmastadd
i rangordningen, för alt i della ämne yttra
rnig; men mig förefaller det, som borde Stats¬
råden, då de innehafva rikets högsta embete,
tillgodonjuta rang i öfverensstämmelse dermed.
Något behof af ordförande i Högsta domstolen
kan jag icke inse, då ordet föres af Konungen,
derest han är närvarande och af äldste Justi-
tire-rådet i Konungens frånvaro. Att tillskapa
nya embeten och rangordningar* anser jag vara
i allmänhet olämpligt.
i 74
Den 6 O c t o b e r.
Discussionen förklarades slutad, hvarefter
Herr Talmannen framställde den proposition,
huruvida Ståndet, såsom dess gemensamma tan¬
ka, ansåg en så lydande redaetiort af 34 §• hö¬
ra antagas: "”Ledamöter af Konungens Stats¬
råd samt Presidenten i Högsta domstolen in-
nehafva rikets Högsta värdighet och Justiliae-
råden den närmaste derintill. Ledamot af Stats¬
rådet eller af Justitiae-rådet må icke tillika an¬
nat civilt embete bekläda,”
Herr Ekerman: Constitutions-Utskottef har
icke framställt förslag om någon ordförande i
Högsta Domstolen* och lika med Herrar Holm
och Rubin tror jag, att främste ledamoten der¬
städes kan föra ordet. Dessutom anhåller jag
att undfå förklaring öfver betydelsen af rikets
högsta värdighet.
Herr Talmannens derpå framställda pro¬
position, om Ståndet till grunglagsenlig be¬
handling antager Utskottets redactionsförslag*
besvarades med Nej.
Herr Rubin förklarade, att han ansåg för¬
slaget om Presidenten i Högsta domstolen böra
ur propositionen uteslutas, då motion derom
icke varit föremål för Constitutions-Utskottets
behandling.
Herr Holm: Jag tror att Herr Hessles
förslag om Presidentskapet i Högsta domstolen
icke kan bringas å bane i Slåndet utan före¬
gången motion i Constilutions-Utskottet. Att nu,
i anledning af Constitutions-Utskottets föreva¬
rande memorial besluta om ett nytt embeteä
Den 6 O c t o b er.
inrättande* vöre i min tanke ej grundlagsenlig!.
Väl må man taga bort ur förslaget hvad sorn
anses öfverflödigt, men icke sätta dit något n_y!t.
Jag tror derföre 34 §. böra få denna lydelse:
■”Statsråden innehafva rikets högsta värdighet
och Justitia»-! åden den närmast derintill. Le¬
damot af &C.” enligt Utskottets förslag.
Med Herr Holm förenade sig Herr Zan¬
der.
Herr Hessle'. Högsta domstolen är olik
Höieste rett i Christiania. Den förra består af
tvänne afdelningar. Nedre Justitise-revisionen,
som är en berednirtgS-dolnstol, hör hafva Pre¬
sidenten i Högsta domstolen lill chef, på det
att den villervalla, att olika personer äro för
desse afdelningar ordförande, må upphora och
Sammanhållning i bägges arbeten beredas. Jag
kail icke fatta, hurti främste ledamoten af Hög¬
ste domstolen skulle kunna tillika vara chef
för nedra revisionen. Denne chef må gerna
kallas främste ledamoten af Högste domstolen,
men åtminstone ställas i annat förhållande, än
de öfriga ledamöterne. Då ConstitutionsUtskot-
tet ej föreslagit förändrad rang för Justitiae-
låden, får jag, med vidblifvande af mitt re-
dactionsförslag i öfrigt, hemställa om den för¬
ändring deruti att §. börjar sålunda: Ledamö¬
ter af Konungens Statsråd samt Presidenter och
ledamöter af Högsta domstolen innehafva Piikels
högsta värdigheter. Ledamot &c.
Herr Ekerman begärde proposition, huru¬
vida Ståndet vill besluta en särskild ordföran¬
de i Högsta domstolen.
i 76
Den G October.
Herr Hohn: Det är utom all fråga* att
Högsta domstolen skall, lika med hvar och ett
annan domstol, äga en ordförande, men denna
befattning kan, efter hvad jag föreställt mig,
utöfvas af främste ledamoten. Herr Hessles
förslag, angående en President i Högsta dom¬
stolen, innefattade icke stadgande derom, att
denne skulle tillika vara Chef för nedre Justi-
tise- revisionen, och om äldste Juslitise-rådet
kommer att med detta chefskap beklädas, ser
jag deruti ingen inconsequenCe; sådant må i
alla fall bero på de reglementariska föreskrif¬
ter Kongl. Maj:t i Dess utfärdande ordnings¬
stadga täckes bestämma, Jag har i anledning
af Herr Hessles förslag synnerligast fästat mig
dervid, att ett nytt embete skulle uppkomma
och, såsom följd deraf, en ny lön i förhållan¬
de till embelets vigt ansiås; men jag vill icke
helt och hållet sätta mig emot förslaget, utan
öfverlemna!’ åt Constitutions-Utskottet att sam¬
manjemka de stridiga meningarne,
Den förnyade diseussionen ansågs slutad,
och Herr Talmannen proponerade Ståndet att,
såsom dess gemensamma anmärkning, förklara
en så lydande redaction af 34 §• R- F.: Stats¬
råden innehafve Rikets högsta värdighet. Le¬
damot af &o.” i öfverstämmelse med Utskot¬
tets förslag.
Herrar Ekerman och Rubin begärde, att
fråga om Justitiae-rådens rang må äfven i Pro¬
positionen intagas.
Herr Talmannen framställde derefter pro¬
Den 6 October.
position å följande redaction af första perioden:
"Statsråden innehafva Rikets högsta värdighet
och Justitias-råden den närmaste derintill.”
Herr Holm’. Herr Hessles anmärkning, att
Constilulions-Ulskoltet icke vidrört frågan om
Justiliae-rådens rang, var ganska rigtig; mea
deraf drager jag den slutsats, att de höra bi¬
behållas vid den värdighet, de nu innehafva.
Slutligen framställde Herr Talmannen pro¬
position å en så lydande redaction af första
perioden i 34 §: ”Statsråden innehafva rikets
högsta värdighet, och Justitiae-råden lika med
General-Iieutenants,” hvarå svarades ett öfver¬
vägande Ja, hvadan denna redaction förklara¬
des, såsom Ståndets gemensamma tanke.
Herr Hessle: Emot Ståndets beslut, att i
§;n icke upptaga Presidentens i Högsta dom¬
stolen värdighet, reserverar jag mig; emedan,
örn till denna befattning den äldste ledamoten
är sjelfskrifven, man lätteligen kan få den, som
dertill är odugligast.
I denna reservation instämde Herr Helle¬
day.
35 §. Regerings-Formen.
Herr Hessle: Jag förnyar min vid ple¬
num den 2 dennes framställde begäran att få
denna §. förändrad till följande lydelse: ”Le¬
damöter af Statsrådet, Chefer eller Sous-chefer
för Collegier eller i desses ställe inrättade verk,
Cheferne eller Sous-cheferne för Tullstyrelsen
och Postverket, Expeditions-cheferne i Stafs¬
borg. St. Pr. vid Riksd. 1834■ VI. ia
Den 6'October.
departementen, Öfverståthållare!!, Underslåthål-
laren och Politieinäslaren i hufvudstaden, Lands-,
böfdingen &c. — dertill skäl äga.” Förän¬
dringen är i det hela obetydlig; men da Ut¬
skottets förslag positivt omtalar Presidenter och
Chefer för Tullstyrelsen, med flere, utan alt
omnämna Chefen för Postverket, hade jag trott,
att denne Chef, hvilken synes vara i parité
med de uppräknade amovible embetsmännen,
bort i §:n upptagas.
Herr Ekerman: Det är mig icke bekant
att någre Sous-chefer i Collegierne fiminas och
jag vet ej orsaken, hvarföre Herr Hessle liar
en sådan böjelse för tillskapande af nya embe¬
ten. Deruti täger jag ingen del. Om, till ex.,
Commerce-collegii vice President, hvilken icke
är annat än främste ledamoten, eller Commercerå-
det skulle betraktas, såsom Sous-chef, kunde
lian ju, efter det af Herr Hessle upgifna grund-
lagsstadgandet, af Kongl. Majt, ulan ransakning
och dom från embelet endtledigas. Ca ra c ta i rs-
fullmagter må man gerna utfärda, men så län¬
ge Stats-Utskottet icke föreslagit några Sous¬
chefers uppförande på stat, önskar jag att vår
Herre måtte oss från desse embetsmän nåde¬
ligen bevara.
Herr Petre', Jag har ej i förväg yttrat
mig öfver 34 §• Regerings-Formen, men sedan
den nu blifvit afgjord, får jag förklara, att ehu¬
ru jag anser Herr Hessles anmärkning grundad,
kan den befarade olägenheten afhjelpas deri¬
genom, att Högsta Domstolens ledamöter be¬
Uen G October.
»79
rättigas att sins emellan utse en Ordförande
få viss lid, Vid nu förevarande §. får jag yr-
a, att Expeditions-cheferne i Stats-Departe-
menterne må från antalet af amovible Embets¬
man uteslutas.
Herr Holm-, Herr Hessles förslag om Sous¬
chefers intagande bland amovible Embetsman
står tillsammans med ideen om Collegial-sty-
relsens införlifvande med Stats-Rådets Depar-
temental-förvallning. Denna förening är ett
jättesteg, som vi ännu icke äro i stånd att ta¬
ga, utan måste lemna åt framtiden. Vi böra
derföre lemna Sous-cheferne å sido. 1 öfrigt
förenar jag med Herr Petre derom, att Ex-
peditions-Cheferne i Stats-Deparlementen må ur
§ utgå.
Med Herr Holm förenade sig Herr Per
Winblad.
Herr Hessle: Mitt förslag51 bar blifvit af
Herr Holm sannt uppfattadt, men Herr Eker¬
man bar deremot missförstått mig, då han va¬
rit af den tanke att jag sökt tillskapa, i stället
för att indraga tjenster. Min mening har va¬
rit, alt Cheferne för sådane Werk, som till ex.
Commerce- och Bergs-Collegierne, icke skulle
innehafva Presidentvärdighet och följaktligen
deras aflöning kunna nedsättas, Jag kari icke
tänka mig en Departemental-styrelse, der icke
Ministeren är ansvarig för göromålens gång,
och jag tror Grundlagarne vara så skrifna, att
det är möjligt att besluta om reorganisationen
af styrelseverken, utan att tillika besluta än¬
dringar af Gundlagarne. Det är gifvet att nå-
Den & October.
gre Sous-cliefer ej komma i fråga, förrän den¬
na reorganisation iigt rum och Presidenlskaper-
ne upphört; men sedan detta en gång skett,
måste val Sous-Cheferne för nyssnämnde Colle-
gier lika med dem för Tullstyrelsen och Post¬
verket vara amovible, om man vill bibehålla
kraft och enhet i förvaltningen. I afseen¬
de å Expedilions-Cheferne i Slals-Departe-
menten åberopar jag min i detta ämne un¬
der förmiddagens Plenum afgifne reservation.
Om man fordrar, att en Departements-Ghef
skall ansvara för alla ärendena som till hans
Departement höra, måste han till sitt biträde
få en personal, till hvilken han hyser förtro¬
ende, och såledös ej tvingas alt bibehålla en
gammal stam, som är otillräckligt lönad, och
af hvilken Chefen icke har nugot gagn.
Herr Ekerman: Det hade varit önskligt
alt Herr Hessle under de 8 månader, sorn
Riksdagen varat, inkommit med dess nya för¬
slag till Styrelsens organisation, på det alt vi
må kunnat nu erfara, huru samhällsskicket skul¬
le, efter hans åsigt, se ut. Nu ventilera vi,
utan ordning, än om Sous-chefer, än om Con-
stitutions-Utskottets project. För min del är
jag tillfredsställd med Herr Hessles denna dag
afgifne yttranden och har fått vatten på min
quarn, emedan jag nu erhållit kännedom der¬
om, att Herr Hessles förslag går ut på infö¬
rande af en fullkomlig ministeriel styrelse, för¬
ändring af Collegial-förvaltningen och Tjenst-
manna-personalens förvandlande till Minislerens
Vasaller.
Den 6 October.
Herr Petre: I afseende å de af Herr
Hessle fö resia gne Sous-cheferne i liar|jag redan
yttrat min tanka. Jag tror alt det är Rege¬
ringen obetaget att vidtaga, när liäldst den
godt finnér, de reformer inom den Collegiala
styrelsen, som behofvet så högeligen påkallar.
Expeditions-secreterarnes amovibilité kan jag in¬
galunda tillstyrka. Möjligen kunde de i sådant
fall komma i conflict med Departements-che-
ferne och deraf skulle inträffa olägenheter, som
ej på förhand kunna påräknas.
Herr Frodell förenade sig med Herr Pe¬
tre.
Efter slutad discussion och, uppå af Herr
Talmannen gifven proposition, förklarade Stån¬
det, såsom dess gemensamma tanka,^följande
redaction af 35 §. Regerings-Formen: ”Stats¬
råden, Presidenter och Chefer för Collegier eller
i desses ställe inrättade verk, Justitiae-caneellerén
eller Chefen för högsta åklagaremakten, Cheferne
För Tullstyrelsen och Postverket, Öfverstå thål-
laren, Underståthållaren och Politieraästaren i
hufvudstaden, Landsböfdingar dertill skäl äga.”
38 och 42 2 inom. Regerings-Formen.
Antogos till grundlagsenlig behandling vid
nästa Riksdag.
43 §. Regerings-Formen.
Herr Ekerman: Jemte det jag får anmär¬
ka, att benämningen Justitiae-Statsminister bör,
i följd af Ståndets förut fattade beslut, för¬
svinna, utbeder jag mig att få veta, hvilken
skall vara föredragande i stället för den De-
l82
Dén 6 Octo be i*.
partemens-chef, som, tillika med 3;ne icke 1’drC-
dragande Statsråd, af Konungen förordnas alt
föra Regeringen, då Konungen går i fält ellet*
företager en resa till aflägsnare orter.
Herr Hessle'. Om, sedan uttrycket Justi-1
tiae-Statsminister bortgått, §:n skulle få följan¬
de lydelse: ”Går Konungen i fält — förord-
ne Han den inom Statsrådet utsedde Conseil-
presidenten eller främste ledamoten —- stadgar;’’
så tror jag att denna redadtion vore förenlig
med vår närvarande grundlag. JustitiaeStats-
ministern är nu primus inler pares oell är, så¬
som sådan, af Utskottet föreslagen till Praeses 1
Regeringen, då Konungen är i fällt eller på
resa. JNu liar Ståndet vid 10 §. Regerings-
Formen beslutat, att, då en ordförande i Stats¬
rådsberedningen skulle af Konungen nämnas,
Ordföranden ägde att Statsrådets ledamöter
sammankalla. Det Statsråd, som till denna
befattning utses, bör, i min tanke, föra ordet i
Regeringen under Konungens frånvaro. Jäg
anhåller; att §:ns redaction måtte i öfverens¬
stämmelse dermed rättas.
Häruti instämde Herr Holm.
Herr Norman: Då förevarande betänkan¬
de, som, efter hvad jag föreställer mig, redäti
gifvit Constitutions-Utskottet mycket bekym¬
mer, till Utskottet återkommer, är jag öfverty-
gad derom, alt Utskottet skall söka samman-
jemnka de olika meningarne samt bringa §§:ne,
med stöd af de fattade besluten, i en inbördes
harmonie.
Den 6 Octo b er, 183
Herr E 'kerman'. Om Konungen på sin re¬
sa eller i krig är åtfold af Departements-che-
ferne, så frågar jag: hvilka skola besörja före¬
dragningen inom de frånvarande Chefernes De¬
partementer? Det är vår skyldighet alt gifva
Conslilulions-Utskottet vår bestämda tanka till¬
känna och icke, såsom Herr Norman antydt,
handlöst till Utskottet återskicka memorialet.
Herr Holm: Det är klart, att, då Kongl.
Maj:t förordnar Conseil-presidenlen och 3 Stats¬
rådets ledamöter att förestå Regeringen, äro
desse, såsom en persona moralis, Konungen, och
de öfrige Statsråden utöfva sina functioner, så¬
som föredragande utan någon förändring.
Herr Hessle: I anledning af Herr Eker¬
mans anmärkningar, får jag fästa hans upp¬
märksamhet derå, alt 43 §•> sådan den nu är
gällande, stadgar bland annat, att de 4 Stats-
råds-ledämöterne skola föra Regeringen i de
mål Konungen föreskrifver. Det är gifvet att,
då Konungen förordnar någon Departements¬
chef att vara medlem af Regeringen, Han tilli¬
ka förordnar någon till Föredragande i Depar-
tements-chefens ställe. Jag inskränker mig så¬
ledes lill anhållan derom, att Gonstitutious-Ut-
skottet måtte anmodas uppgöra redactionen af
förevarande §. i öfverensstämmelse med det be¬
slut Ståndet förut fattat.
Uppå Herr Talmannens proposition, be¬
slöt Ståndet att Couslitutions-Utskottet skulle
anmodas att omredigera 43 §., så att den öf-
verensstämmer med Ståndets vid 6 §. fattade
beslut.
»84
Den 6 October.
Herr Ekerman reserverade sig emot detta
Beslut, såsom, i hans tanka, icke grundlags-*
enligt.
gg Regerings-Formen.
Herr Hessle anmärkte, att Benämningen
Justitiaa-departements-expeditionen icke vore an¬
vändbar, då Justitias-ministern ej har säte och
stämma i Högsta Domstolen*
På Herr Talmannens proposition, beslöts,
att denna §. skulle omredigeras i öfverensstäm¬
melse med Ståndets beslut vid 6 §. Regerings-
Formen, hvarom Constitutions-Utskottet skulle
anmodas besör ja.
106 §. Regerings-Formen.
Herr Ekerman'. Föremålet för den discus-
sion, som nu varat 2:ne plenidagär, är det, att
åstadkomma mera Samband, mera enhet i Sty¬
relsen och bereda en rättvis tillämpning af
Statsrådets ansvarighet. Om lagen för denna
ansvarighet alltid blifvit rigtigt tillämpad, ha¬
de sådant varit af mera båtnad för det all¬
männa, äii de många förändringar i styrelsens
organisation, man nu vill åstadkomma, Slut¬
stenen tili detina nya byggnad ligger i alla fall
hos Constitutions-Utskottet, Örn detta Utskott
underlåter, att med uppmärksamhet följa Re-
gerings-förhandlingarhe, komma vi att stå på
samma punkt, som förut, endast med någre o-
nödige förändringar och några nya tjenster.
Jag har funnit en olikhet emellan rö6 Re¬
gerings-Formen och 29 §. Riksdags-Ordnhigeu
äga rum i så måtto, som näst efter de i bägge
Den 6 October. i85
§§.‘ne förekommande orden; ”— — —genom
uppsålligt fördöljande af någon upplysning,” lä¬
ses i 106 §. 5>då äge Constilutiops-Utskoltet att
ställa en sådan under tilltal &c.” och i 29 §:
”då skall Constilntions-Utskoltet ställa en så¬
dan under tilltal &c.” Constitulions-Ulskottet
skall ej äga, ulan är moraliskt skyldigt alt
ställa Konungens rådgifvare under tilltal, då
den eller de tillstyrkt något, sohl är mot Grund¬
lagen eller allmänna lagell stridande. Förden¬
skull anhåller jag, att Ståndet måtte såsom dess
gemensamma tanka förklara, att ordet äge i
i06 §. utbytes mot ordet skall, så att denna
§. bringas i öfverensstämmelse med 29 §. Riks-
dags-Ordningen. I öfrigt skulle jag hemställa,
om icke, i anledning af den utaf Ståndet be¬
slutade Statsråds-beredning, det stadgande bor¬
de i Grundlagen intagas, att Constitulions-Ut-
skottet skall (jej äge') infordra Och granska de
hos denna beredning förde prötocoll.
Herr Helleday'. Jag vill fästa Herr Eker¬
mans uppmärksamhet derå» att på flere ställen
i Grundlagarne förekommer ordet: äga, såsom
Synonymt med ordet skall. 2idra mom. af 24
§. Riksdags-Ordningen stadgar t. ex. att ”Bon¬
de-Ståndets secreterare äge att> förr än han
sitt embete tillträder, följande Ed inför Ståndet
aflägga.” Det beror ej på Secreteraren, att gå
eller icke gå Eden, utan måste anses vara ett
imperativt stadgande. Enahanda tillämpning
äger vid 106 §. Regerings-Foi niell ruin, att
nämligen Conslitlitions-Utskottet ovilkorligen
i SS
Den 6 Octo ber.
är skyldigt, alt under dersLädes förutsatte vil¬
kor ställa vederbörande under tilltal.
Herr Hessle: Med Herr Ekerman instäm¬
mer jag i allt, utom hvad angår det af honom
yrkade tillägg, rörande Slatsråds-beredningens
protocoll. Jag har med verklig tillfredsställel¬
se åhört Herr Ekermans yttrande; hvilket med
lika mycket skäl, som den af mig väckte fråga
om särskild ordförande för Högsta domstolen,
kan få namn af ny motion, oell jag delar hans
åsigt så mycket häldre, som jag under senaste
plenum begärde, att 102, 106 och 107 §§. Re-
jgerings-Formen samt 29 §• 2 momentet och
4i §, Riksdags-Orduingen måtte af Constitu-
tions-Utskottet omredigeras i öfverensstämmel¬
se möd Ståndets beslut vid 5, 6, 9 och io §§.
Regerings-Formen, äfvensom enahanda behand¬
ling bör lemnäs åt 17, 21, 22 och 23 §§. Re¬
gerings-Formen.
Med Herr Hessle förenade sig Herrar Holm,
Norman, Frodell och P. Winblad.
Herr Santesson: Lika med Herr Helleday,
tror jag att ordet äga innefattar ett tillräckligt
imperalif, men deremot delar jag Herr Eker¬
mans åsigt, alt 2:ne Grundlags-stadganden i ett
ämne böra i samma ordalag uppställas, hvadan
jag till Conslilutions-Utskottet öfverlemna!-, alt
bringa 106 §. Regerings-Formen och 29 §.
Riksdägs-Ordningen med hvarandra i närmaste
öfverensstämmelse, så att ordet skall i först¬
nämnde §. insattes i siället för äge. I öfrigt
instämmer jag med Herr Hessle, rörande de al
honom uppgifne Grundlags-§§:s omredigering.
Deri 6 Octobel'.
187
Discussionen ansågs slutad, och uppå der¬
om af Herr Talmannen framstäld proposition,
torkbräde Ståndet såsom dess gemensamma tan¬
ke, att orden i 106 §. eige Constitutions-Vt-
skottet ätt sicilia etc. böra utbytas emot dessa
skall Constilutions-Utskottet ställa etc.
10J $. Regerings-Formen.
Godkändes till grundlagsenlig behandling
vid nästa Riksdag,
Herr Ekerman reserverade sig emot Stån¬
dets vid 106 §. Regerings-Formen fattade be¬
slut, hvarigenom Herr Ekermans yrkande, att
Constilutions-Utskottet måtte i gransknings-än-
damål erhålla del af Statsråds-beredningens prö-
tocoller, icke blifvit bifallet.
Herr Hessle'. Jag hemställer, huruvida be¬
rörde af Herr Ekerman yrkade tillägg i 106 §.
Regerings-Formen kan anses lämpligt, då ej i
g eller 10 §§. ens är stadgadt eller af Ståndet
beslutadl, ali protocoll skall hos Statsråds-be-
redningen föras. Det är icke tänkbart, att nå¬
got protocoll kart komma i fråga, då ändamå¬
let med Statsråds-beredningen är del, att Stats-
råds-ledamöler må kunna taga kännedom af
handlingarne och skaffa sig erforderliga upp¬
lysningar i förekommande ärenden, och det vö¬
re högst olämpligt, om deras individuela yt¬
tranden under denna beredning skulle blifva
föremål för granskning af Constitutions-Utskot-
tet. Det är vid målens afgörande i Conseileii,
der Statsråden coilectivt yttra sig, som proto¬
coll skall föras, för att sätta Constitutions-Ut«
188 Den 6 October,
skottet i tillfälle, alt erfara rådslagen samt till
ansvar anmäla den eller de bland Stats-råden,
som tillstyrkt eller icke afstyrkt beslut, hvilka
kunna anses stridande mot Grundlagen eller all¬
män lag. Jag kan, för min del, således icke
bifalla, att något tillägg, rörande Stalsråds-be-
redningens protocoll, må i Grundlagen inflyta.
Herr Petre: Instämmande med Herr Hessle
i dess svar å Herr Ekermans yttrande, får jag
hemställa, huruvida icke på alla ställen i Grund-
lagarne, der ordet äga förekommer, detta ord
må utbytas med ordet skall.
Herr Ekerman: Jag tror det vara min rät¬
tighet att reservera mig huru som helst. Då
jag nu fått den upplysning, att något protocoll
icke skall komma alt uti Slatsråds-beredningen
föras, får jag förklara, att jag anser denna be¬
redning vara bådO tidsödande och onyttig.
Herr Rubin: Jag hade icke kunnat före¬
ställa mig annat, än alt meningen vöre, det
protocoll skulle föras i Statsi åds-beredningen,
eller att åtminstone de närvarande Statsrådens
namn skulle anleknas; men då allt sådant, ef¬
ter hvad jag nu bort, icke lärer komma i frå¬
ga, så delar jag Herr Ekermans åsigt och in¬
stämmer i hans reservation.
Herr Linderholm förenade sig med Herr
Hessle.
Uppå Herr Talmannens proposition beslöt
Ståndet att anmoda Conslitutions-Utskottet om¬
redigera öfriga i Utskottets memorial, JX:o 34
icke nämnde Gruudlags-§:r, hvilkas omredige¬
Den G O c lo ber.
ring af Ståndets beslut vid 5, 6, g oell 10 §§.
Regerings-Formen blifver en följd.
29 ,y. 2 Moin. j 2 ocA 3 punkterne samt
4i Riksdags-Ordningen.
A11 logos till Grundlagsenlig behandling vid
nästa Riksdag,
2 4 3 Tom. Tryckfrihets förordningen.
Ståndet beslöt, det skulle Constitutiohs-Ut-
shottet anmodas att omredigera della moment
i öfverensstämmelse med Ståndets förut fattade
beslut.
Herr Strehlenert: Hå Ståndet nu slutat
granskningen af Constitulicns-Utskottets memo¬
rial, rörande förändring af Slats-rådels organi¬
sation, förutser jag att resultatet af denna gransk¬
ning blifver memorialets återremitterande. Ut¬
skottet bar emedlertid uppfyllt sitt i 53 §. Re¬
gerings-Formen stadgade åliggande, att föreslå
de förändringar i Grundlagarna, som Utskottet
finner af bebofvet påkallade, och lärer Ut¬
skottet, sedan de i Riks-Stånden gjorde an¬
märkningarna Utskottet tillhandakomma, blifva
i tillfälle att till ett helt sammanjemka de skilj-
agliga meningarna. Jag bar icke hos Ståndet
deltagit i discussionerna, emedan jag icke till¬
trott mig äga en fullkomlig kännedom af detta
vigtiga ämne och denna modestie å ruin sida
hoppas jag alt ingen lägger mig lill last. När
frågan till Conslilutions-Utskotlet återkommer,
skall jag deråt egna den största uppmärksam¬
het, och önskar jag att om de förändringar,
Utskottet kan komma att förestå, varda af Ko-
i
igo Den 6 Octpber,
nujig och Ständer antagne, sådane förändringar
måtte för Nationen medföra de lyckligaste och
mest välgörande följder.
Herr Santesson; Vid höljan af memoria¬
lets discuterande önskade jag, att alla propo¬
sitioner, äfven sådane, som angingo §§:rs anta¬
gande till Grundlagsenlig behandling, skulle stäl¬
las på återremiss, med uttryck att besluten, an¬
tingen de öfverensstämde med eller skiljde sig
från Utskottets förslag, voro Ståndets gemen¬
samma tankar. Jag anhåller nu att denna or¬
dalydelse måtte vid återremissen begagnas, på
det att ingen §. må anses definitivt afgjord el¬
ler antagen att hvila lill Grundlagsenlig behand¬
ling, utan Ståndet vara olörhindradt, att, när
Utskottets förnyade memorial med samman-
jemnkning af Riks-Ståndens beslut inkommer,
slutligen pröfva de föreslagna grundlagsförän¬
dringar.
Herr Ekerman yttrade, att han förmoda¬
de, att de Grundlags-§§,, mot hvilka anmärk¬
ning liittiIs icke ägt runi, icke eller hädanef¬
ter kunna blifva föremål för anmärkning.
Uppå Herr Talmannens främstälda propo¬
sition blefvo de vid Conslitutions-Ulskoitets
förslag i memorialet N;o 34 inom Ståndet g jor¬
ed e och, såsom Ståndets gemensamma tankar,
förklarade anmärkningar, jemlikt 56 §. Rege?
rings-Formen, till Constitutions-Utskottet hän*
visade.
§• *7'
Då Herr Talmannen nu lill afgörande fö
Den 6 O c t o b er.
s9‘
redrog Constiliilions-TJlskoltets memorial, N:o
35 med. betänkande örn national-representatio-
nen, begärde Herr Petre ordet och bemslällde,
att som delta betänkande till en del hvilade
uppå Constitutions-Utskoltets i memorial, N:o
36, afgiliie förslag, angående landtdagar, sist¬
nämnde memorial måtte framför memorialet,
IS7;o 35, till pröfning företagas.
I öfverensstämmelse med denna af Herr
Petre gjorde och af flere Ståndets ledamöter
understödde hemställan, föredrogs Constitutions-
Utskoltets memorial, N;o 36, med betänkande
och förslag lill landtdagar.
Sedan sjelfva betänkandet blifvit uppläst,
yttrade Herr Petre'. Det vore, efter min tan¬
ke, utan ändamål att uppläsa de vidlyftige re¬
ser va lionerne, som endast kunde leda till en
mängd onyttiga discussioner, då Ståndet, efter
hvad jag förmodar, redan af betänkandet om
delta ämne fått tillräcklig kännedom. Jag an¬
håller fördenskull, att Ståndet mätte, såsom
dess gemensamma tanka förklara, att föreva¬
rande förslag ogillas.
Herr Langenberg: I den händelse betän¬
kandet af Ståndet genast afslås, bar jag, för min
del, intet att tillägga, men, i motsatt fall, ön¬
skar jag, att reservationerne måtte läsas.
Herr Holm förklarade, att, om ingen tala¬
de för bifall till förslaget, inskränker han sig
dertill att detsamma ogilla.
Herr Lej/ler: Jag har genomläst så väl
betänkandet som reservationerne och misskärr-
T 93
Den 6 October.
ner icke Utskottets afsigt att gä de allmänna
önskningarne till mötes, då Utskottet sökt be¬
reda tillfälle för större delen af nationen att få
deltaga i öfverläggningarne om allmänna ären¬
den, men jag befarar, att förslaget ej kommer
alt medföra någon synnerlig nytta, utan snara¬
re bereda oro i landet, samt förorsaka kostna¬
der och besvär genom resor till aflägsna reci-
dence-städer. På dessa skäl och då landtdagar
skulle hållas på 2/f serskildta ställen, är det
bättre att på annan väg söka representationens
fullkomnande.
Herr Hessle: Om jag ej misstager mig, så
bar den inom ConSlitutions-Utskoltet väckte
motion om landtdagar varit åtföljd af förslag
om allmän valrätt af nationens representanter.
Då delta förslag blifvit från sitt ändamål lös¬
ryckt, finner jag mindre välbetänkt att bifalla
inrättandet af landtdagar, enär desse stå i miss¬
förhållande lill våra närvarande representativa
förmer och möjligen lomme att lemna frö till
splittring inom visse medborgare-classer, pro-
vincer eller communen Till förevarande be¬
tänkande kan jag således ej lemna bifall, men
skulle deremot önska att något annat förslag
vore möjligt att uppgöra, hvarigenom vi hasti¬
gare fördes till det mål, dit mångå syfta eller
erhållandet af en annan Val-lag för vår repre¬
sentation. Skulle folket å landtdagar vara helt
representeradt, kati jag ej föreställa mig annat,
än att idéen till en Förändrad nalional-repre-
jsentation lomme att derigenom utveckla sig
Pen 6 OctoUer.
peli fortare leda till det resultat, som Utskottet
i premisscrne till memorialet, JNT:o 35, antyda
men i conclusianen, såsom dermed stridande,
icke vidhållit, Derföre skulle jag önska att,
derest Ståndet bär något att anmärka vid be-»
tänkandet, N;o 36, anmärkningarne må åsyfta
ändring af våra tunga förmer inom represenda»
tionem Det är af vigt, att ej afslå någotdera
belänkandet, på det att Ståndet icke måtto af»
skära sig ajl rätt att af förslaget antaga något
eller allt, utan anser jag bägge betänkande™?
böra i ett sammanhang återremitteras.
Herr Langenberg. ”Scrn jag icke kan in»
se någon stor oell allmän nytta med inrättan»
det af bandt-ständer, hvilka, enligt Constitu»
tions-Utskotlets förslag, skola sammanträda en
gång hvarje år i October månad, genom en
Sammansättning af 5 classer, valde ur alla fy»
ra Riks*Stånden, med tillägg af de embels- och
tjenstemän samt besuttne hemmansnägare! på
Jandet och hus- eller jordägare i stad, hvilka ej
tillhöra någon af de nämde Riks-Slånden, så
Synes mig hela delta förslag vara öfverflödigt
och endast ledande till nya strider, tidsspillan
och utgifter, utan motsvarande hufvudsakjjgt
ändamål, häldst alla de motioner och projeeter,
som kunna blifva föremål för dylika bandt»
ständers sammankomst, troligen ändock korn»
ma under öfverläggning och beslut vid en blif¬
va rule Riksdag; hvarigenom densamma på in»
tet sätt kommer att förkortas, ulan tvärtom in»
Harg St. Pr. vid Riksd. VI. i3
194
Den 6 October.
vecklar och ökar göromålen, sa att hvad mm
härmed åsyftat, snarare befordrar än undan-
rödjer den allmänna klagan öfver de nu in¬
träffande Riksdagarnes längd. För öfrigt tillkän¬
nager Herr Prosten Hallströms reservation de
mångå hinder, som möta etc dylikt förslag, och
afstyrker jag således betänkandet.”
Herr Holm: Om förslaget till inrättande
af Provincial-sländer åsyftade införande af en
bättre ordning inom vår national-representation,
skulle jag ej vara emot, att ideen derom gjor¬
de sig gällande och, i följd deraf, icke bestri¬
da återremiss; men som jag är öfvertygad der¬
om, att, då, såsom föreslaget är, ibland Pro-
vincial-ständerne intagas personer, de der icke
tillika äga representationsrätt vid Riksdagarne,
den ringaste förbättring ej är alt förvänta af
förevarande förslag, röstar jag för totalt afslag
derå, väl vetande, alt Constitulions-Ulskotlet,
utan afseende å landtdagarnes af- eller tillstju’-
kande, är oförhindradt alt föreslå de af Herr
Hessle önskade förändringar. Huruvida Stån¬
den skola bestå af lika många ledamöter, alla
representanterne åtnjuta lika arfvoden af Sta¬
ten, representationen samlas i en eller två kam¬
rar, för att arbeta mera tillsammans, Utskotls-
betänkanden kunna, utan föregången återremiss,
till besluten förändras o. s. v., äro frågor, sorn
jag väntar mig, vid föredragning af Constitu-
tions-Utskottels memorial, Piro 35, höra fram¬
ställas, och hvilka frågor icke hafva den rin¬
gaste gemenskap med förslaget om Provincial-
Den 6 October. jq5
ständer. Jag förklarar än en gäng, att jag o-
gillar detta förslag, äfven ur det skäl, att jag
icke vill se Sverige förvandladt till en faederativ
Stat, hvartill fröet skulle ligga i den af Ut¬
skottet föreslagne institutionen,
Med Herr Holm förenade sig Herrar Frodell
och Bruse.
Herr Rydin: Om vid landtdagar kunde
förekomma och afgöras andra ärenden, än så-
dane, hvilka, i egenskap af öuskningsmål, ingå
till Konungen, för att af Honom antingen o-
jnedelbarligen afgöras eller ofverlemnas till Ri¬
kets Ständer, skulle jag tillstyrka bifall å i-
frågavarande förslag; men, då man i länens
hushållnings-sällskap äger inrättningar, livilke
öro berättigade att slike mål Regerings pröf¬
ning underställa, samt man i öfrigt har andra
associationer, äfvensom domstolarne och Landt-
bruks-akademien att vända sig till, ser jag ejt
hvad Jaiidtdagarne skulle kunna vidare uträtta.
Jag afslår alltså betänkandet.
Herr Forsberg: Det är onekligen lättare,
att klandra ett förslag, än att uppgöra något
bättre, och jag fruktår, att det blefve svårt att
i ett ämne, sådant som detta, skapa ett förslag,
hvarmed nationell vore nöjd. Utskottet har
väl sökt bereda representationsrätt åt de medi.
borgare, hvilka hittills varit deraf i saknad,
nien jag befarar att inympning af nya telnin¬
gar på en aS-årig stam ej låter sig verk¬
ställas. I min tanke bör från Regeringen utgå
förslaget om förändrad representation, emedan
Den 6 Oetober.
Regeringen, genom dess allmänna öfversigt af
det hela, är lättast i tillfälle att utfinna de hä¬
sta medlen. Nationen önskar en representa¬
tion, enklare sammansatt, hvarigenom bespa¬
ring i de dryga Riksdags-kostnaderne må kun¬
na vinnas. Ilon önskar vidare indragnin¬
gar inom armeen, särdeles ibland de värf-
vade regementena, nedsättning af skallbör¬
dorna, sorn ständigt ökas, medel till krigsfot-
svaret, beredda under freden. Detta och me¬
ra önskar Nationen, men hvilket Utskott är i
stånd att gifva ett nöjagtigt förslag, hvarigenom
sådane fördelar kunna beredas? Det är endast
Regeringen, som härtill äger förmåga, och ge¬
nom dess användande i detta afseende skall Re¬
geringens interesse förbindas med folkets. Örn
återremiss af betänkandet beviljas, anser jag
Conslitutions-Utskollet böra hemställa, att Ri¬
kets Ständer i underdånighet begära, det Kgl.
Maj:t ville låta i Nåder uppgöra och för näst¬
kommande Ständer framlägga förslag till en
förbättrad National-representation.
Herr Wedberg: Om förbättrandet af när¬
varande representationssätt skall verkställas, på
salt Constitutions-Ulskottet föreslagit, genom
landtdagar, önskar jag häldre bibehållandet af
våra närvarande representativa former, emedan
eljest landtdagarne kunde gifva anledning der¬
till, att i landet förnyades ropet om de långa
Riksdagarne. Jag finnér ej skäl för återremiss,
utan afslår betänkandet.
Herr Olbers; Ehuru jag finner de emot
Den 6 Octobcr.
»97
betänkandet framst,allde anmärkningar grunda¬
de, tror jag, lika med Herr Hessle} det vara
bäst att innehålla med elt definitift beslut i
fråga om landtdagarne, lill dess Constitutions-
Utskollels memorial om JNational-representa-
tionen blifvit disculeradl. Jag kan således ie¬
ke tillstyrka afslag å förevarande betänkande,
utan anhåller, alt detsamma måtte återremit¬
teras.
Herr Biörck: Då frågan om inrättande
af Provincial-ständer i ConsLitulions-Utskoltet
först väcktes, ansåg jag förslaget innefatta flere
ideor, sorn, utvecklade, i mia tanke, skulle le¬
da till aflijeipande af de från många håll och
ej ulan grund öfverklagade ofullständighelerna
i vårt representationssätt, samt, lill endel, sam¬
manjemka olika meningar, men under fortgån¬
gen af arbetet, och då förslagets detailer togos
i närmare betraktande, blefvo mina förhopp¬
ningar om dessa resultater allt mer och mer
förminskade. Betänkandet, sådant det nu är för
Ständerna fram lagdt, har, såsom hvar och en
lärer finna, blifvit frukten af flerfaldiga vote¬
ringar, deruti ofta en eller annan röst gifvit
utslag i saken, hvarigenom ock arbetet saknar
bade sammanhållning och hänsyftning till de
antydde motiven. Sjukdomsförfall betog mig
tillfälle alt i Utskottet tillstädes vara, då frågan
afgjordes, och jag har således varit förhindrad
att genom en reservation gifva min åsigt 111-
känna, och att nu redogöra för denna ås:gt,
anser jag öfverflödigt, du Utskottets protocoller
Den 6 öctober.
förvara de yttranden, jag i detta ämne tilltrott
mig böra afgifva. Efter hvad jag här erfarit,
synes förslaget icke mötas af särdeles bifall,
oell jag får, för min del, förklara, att icke eller
jag kan antaga detta förslag, sådant det nu bilf»
vit framställdt. Jag tror deremot, att de inom
Ståndet yttrade meningar skulle så kunna sam¬
manföras, att återremlss deraf blefve en följd,
men skulle en annan tanke blifva rådande, är
jag nöjd med hvad Ståndet finnér skäligt be¬
sluta.
Herr Pette! Då jag framställde den ön¬
skan, att reservationerne icke måtte uppläsaS
och yrkade proposition till afslag å betänkan¬
det, skedde sådant under förutsättning, att in¬
gen disenssion skulle äga rum, utan Ståndet
besparas från eli onyttig debatte; men skulle
den diseussion, sorn blifvit börjad, än vidare
fortfara, är min framställning förfelad, och jag
anser det vara bäst, alt reservationerna Ijude-
ligen uppläsas, emedan de innefatta mera, än
livad här kan mtmdlligen anföras, såsom skäl e-
mot betänkandet. Enär endast 2;ne talare yt¬
trat sig för återremiss, hyser jag deli förhopp¬
ning, att betänkandet måtte afslås, hvarom jag
förnyar mitt yrkande, häldst en återremiss skul¬
le innebära godkännandet af de motiver, hvar¬
uppå betänkandet blifvit uppställdt, och jag an¬
ser sådant vara så mycket mer olämpligt att
uttrycka, som man då skulle på samma gång,
såsom rätta, erkänna de falska grunderne för
Vår närvarande representation.
Den 6 October. igg
Herr Sahlin: Inom Constitutions-Utskot-
tet liar jag deltagit i öfverläggningarne, röran¬
de landtdagars införande, och jag trodde då,
att desse skulle leda derhän, att de orepresen¬
terade medborgarne jemväl fingo delaktighet i
representationen och nationen äga tillfälle att
Liand landtdagsmännen urskilja tjenliga ämnen
till dess Riksdags-ombud. Sedan jag funnit
förslaget icke svarande mot min första före¬
ställning, kan jag icke gilla detsamma, och min
frånvaro från Riksdagen, under den tid be¬
tänkandet afgjordes, har hindrat mig att dere¬
mot anmäla min reservation. Flere inom Ut-
skotlet framställde förslag' till förändrad Na-
tional-repesentntion voro byggde på bättre theo-
rier, än förslaget om landtdagar, men de an-
sågos vid utförandet komma alt stranda, hvar¬
före Utskottet fästat sig vid det sistnämnde.
Som detta förslag nu blifvit uppställdt, kan
derå icke väntas bifall, och jag instämmer med
de talare, som yrkat, att detsamma må o-
gillas.
Herr Strehlenert: Äfven jag bar öfver varit
discussionernn, rörande denna fråga, i Constilu-
tions-Utskottet och har derstädes yttrat åtskilliga
betänkligheter mot förslaget. Jag har befarat,
bland annat, att få ledamöter skulle vid landtda-
garne infinna sig, då jag af erfarenhet vet huru
svårt det ofta är att finna personer, som vilja ingå
i taxerings- och pröfnings-commitleer. I öfrigt
har jag vid delailerne funnit svårigheter möta för
förslagets antagande, och jag linner således skäl
Den 6 Oetöbéi',
Vara för handen att antingen återremittera ell¬
ler afstå betänkandet.
Efter slutad discussion, j^ltrade Herr Tal*
Inanlren! Då Våra Grundlagar ej medgifva
Riks-Stånden den rättighet, att ett Constitulions*
Utskotlets Grundlagsändrings-förslag, vid dell
Riksdag, då detsamma blifvit framställdt, deli*
nilift gilla eiler ogilla, anser jag mig ej eller
tillsländigt att å någotdeta af dessa alternativ
ver, i afseende å Constitutions*Utskottets nu
discuterade memorial, N:o 36, görti proposition;
men som de, emot Utskottets i detta memoria
al framställde förslag,' om landtdagar, gjorde
anmärkningar åsyftat förslagets förkastande i
dess helhet, drager jag icke i betänkande att
föreslå Ståndet, att återremittera nämnde me-
motial till Constitutions-Ulskoltet, med den, så*
som Ståndets gemensamma tanke, förklarade ali-»
märkning, att Utskottets förslag, angående landt*
dagar, ogillas.
Denna af Herr Talmannen nu framställda
proposition blef med ett enhälligt Ja be*
svarad*
Derefter föredrogs å nyo Cöilstitutions-Ut*
skottets memorial, Nto 35, med.j betänkan*
de om WalionaUrepresehtationen»
Herr Hessle: Den första generela anmärk*
liingen emot detta betänkande är den, alt pre*
misserna icke stå i något förhållande till con*
clUsioneli. Utskottet, sorn icke funnit sig för*
anlåtet att afgifva förslag till allmän Val-lag,
Den 6 O c t o b e 1‘.
liar nämligen förklarat sig Vara betänkt derå
att föreslå medel lill förbättrande af våra lun¬
ga och olämpliga representativa förmer, niell
likväl underlåtit att i detta hänseende fram¬
komma med något förslag, ulan deremot hem¬
ställt en ny tillökning inom de 3 valde Slån-
den, hvilken tillökning ofelbart skulle göra des¬
sa förmer ärt mera tryckande. Jemte denna
generela anmärkning, hade jag förmodat, att
Utskottet på samma gång inkommit med nå¬
got verkställbar förslag, hvarigenom Riks-Stån-
dens arbeten kunnat underlättas och de långa
Riksdagarlie i någon nion förkortas. Jag för¬
behåller mig, att, när de speciela dela me af
Utskottets förslag förekomma, få vidale yttra
mig.
Herr Leffler'. ÄP ifrågavarande betänkande
Och dervid fogade reservationer,diar jag erfarit,
att så väl denna, söm föregående Riksdagars
Constitutions-Utskött framgår på enahanda ba¬
ita eller den alt öka, i stället att minska anta¬
let af Representationens medlemmar. Derige¬
nom tror jag icke det stora ändamål, som Na¬
tionell åsyftar, vinnas. Utskottet har till en
början förbisett nödvändigheten deraf, alt den
inom Riketäjförsta Stånd representerande talrika
personalen i någon man inskränkes» Härtill
hafva utvägar erbudit sig, om Utskottet till
exempel föreslagit, att hvarje Caput-familia* å
Riddarhuset vöre sjelfskrifven Elector, och des¬
sa Electorer sins emellan valde ett bestämdt an¬
tal Riksdagsman. Ett sådant förslag, om det
202
Den 6 October.
antagits, bade ofelbart medfört besparing af
tid och kostnader, då hvar och en vet, huru
mycken tidsutdrägt olla förorsakats af Ridder-
skapets och Adelns mångtalighet och dess rät¬
tighet att obehindradt komma till och fara från
Riksdagarne, som föranledt luta ombyten af
Utskotts-ordförande och ledamöter. Jag anser
vidare det vara olämpligt, att för läroverken
stadga skyldighet, att till Riksdagar skicka re¬
presentanter. Då lärarne vid gymnasier och
elementar-läroverken, hvilke sjelfve äro lön¬
tagare, förmodligen skulle aflöna deras Riks-
dags-ombud, befarar jag, att många af dem vo¬
ro med en slik skyldighet mindre belåtna;
och jag katt icke bifalla det föreslagna stadgan¬
det under annat vilkor, än att läroverken må
äga fullkomlig frihet alt begagna sig af el¬
ler undandraga sig från representations-rälten.
Likaledes anser jag det vara hvarken gagne-
ligt eller passande att lemna civile em hets¬
man inträde, såsom representanter i Preste-
Ståndet. Att med Borgare-Ståndet förena nia*
nufactur,ister och fabriksägare på landet, är li¬
den ännu icke inne, och jag frågar hvad Bor¬
gare-Ståndet skulle blifva, om man på detta
sätt sammanblandade stads- och landtmanna-
liäringar ? Hvad den på Bonde-Ståndet föreslag¬
na inympning af nye ledamöter angår, så an¬
ser jag den i sig sjelf vara ganska oskyldig, så¬
som icke medförande hinder eller betydlig till¬
ökning inom representation. I öfrigt hade jag
trott, att Utskottet bort föreslå ej så partiela,
Den 6 October.
2o3
titan mera genomgripande reformer, och då Ut¬
skottet underlåtit detta, hade det varit häst att
få emottaga ett antagligt förslag till ärendenas
behandling, hvarigenom Riksdagarne kunnat för¬
kortas.
Herr Ekerman: Erkännande de stora svå¬
righeter Conslilutions-Utskoltet haft att bekäm¬
pa för tillvägabringandet af ifrågavarande re-
presentations-förändrlngsförslag» anhåller jag, att
Utskottets här närvarande ledamöter icke måt¬
te anse| de allmänna anmärkningar mot för¬
slaget, jag nu går att framställa, såsom något
klander, öfvertygad derom, att hvar och en,
Soln deltagit i Utskottets göromål, nogsamt
känner, att Utskottet en och annan gång be¬
funnit sig i bekymmer, huru inkomne mo¬
tioner skolat besvaras. Conslitutions-Utskotl.ets
i förevarande memorial föreslagne åtgärder kun¬
na,'1! jag befarar det, icke leda lill ändamålet,
och ehuru det visst icke finnes någon, hvilken
ägt tillfälle alt med erfarenhet och uppmärk¬
samhet följa Riksdagsförhandliugarnes gång, soia
ej inser, att det närvarande representations¬
sättet finnes behäftad! med många bristfällig¬
beter, är det likväl en sak att vilja, en annan
nit förmå afhjelpa dessa bristfällig heter. Jag
bade föreställt mig, att, om den uråldriga re-
presentations-byggöadeh skulle förstöras, borde
sjelfva grunden förstöras, d. v. s. de fyra jRiks-
Slånden upphöra och den nya representationen
grunda] sig på allmän valrätt och valbarhet
för medborgare, hvilke icke aro Statens tjenst-
Den 6 Octo ber.
mäll. Jag förutser, alt denna mili åsigt sisa 1L
klandras, äfvensom anses innebära en orätt¬
visa; men då jag aldrig haft den förebrå¬
else alt gora mig, det jag dolt mili öfvertygel¬
se af fruktan att misshaga, bar jag icke kun¬
nat afhålla mig att uttala min mening i detta
fall, alt nemligen jag icke vill lemna embets-
manna-corpsen, eller personer, anställde i Ri¬
kets tjenst, delaktighet i lagstiftningen. Dere¬
mot bör denna delaktighet utsträckas lill alla
öfrige medborgare och följaktligen till sådane,
som nedlagt sina tjenlbefaltningar. Alt, såsom
Preste-Ståndet är organiseradl, dit införa civile
embetsman och representanter för skolstaten,
kan jag icke medgifva, synnerligen, då Consli-
tulionsUtskottet låter Ridderskapet och Adeln,
som mest beböfver reform, bibehållas i sitt när¬
varande skick. Af sistnämnde Stånd kunna,
vid en Riksdag, utöfver tusende ledamöter, vid
en annan åter ett ii«ga ocli otillräckligt antal
tillslädeskomma. Under elt Plenum liro 1,000
närvarande, vid det följande afgöraS målen af
4o personer. Man kan icke tänka sig något
mera förnufts-vidrlgt, än att den sköna rättig¬
heten att föra nationens talan, skall kunna öf-
verlälas, eller tilläfventyrs för några Riksdaler
säljas, åt en person, sorn ofta icke är känd,
hvarken till caracter eller tänkesätt. Jag med-
gifver väl, att, om dylika öfverlåtelser voro
förbudne, skulle en oell annan utmärkt talent
gå förlorad, eller icke få tillfälle att göra sig be¬
märkt; men örn man önskar någon förändrin».
Den 6 October. j.o5
111 Aste man vidkännas en sådan uppoffr ing, sorn
likväl motväges genom förkortning af de vid¬
lyftiga discus.fionerna, hvilka utlänga Riksda-
garne, oell derigenom åstadkomma missnöje hos
nationen med dess representanter. Man ser
iifven, huru det tillgår inom Utskotten, der le-
damöterne af Ridderskapet och Adeln omby-
tas 4 a 5 gånger under Riksdagens lopp. Så¬
dant är icke underligt, då Riddarhusets med¬
lemmar nu, emot fordom, sakna förmögenhet
att uppehålla sig flere månader på Riksdags¬
man. Derigenom hindras, äfven ärendenas
gång och kostnaden för det allmänna okas. Om
derföre Ridderskapets personal, i likhet med öf¬
rige Ståndens representanter, valdes, eller hvar
och en ätt ägde inom sig utse en fullmägtig,
som på Statens bekostnad aflönades, tror jag
ett jättesteg tili representationens förbättring
vara gjordt, ehuru jag visserligen hellre skulle
önska, att all ståndsskillnad lomme att upp¬
höra. Skulle Ridderskapet och Adeln erhålla
sin aflöning af Slaten, borde äfven enahanda
förhållande äga rum med de 3:ne öfrige Stån¬
den, dock så att denna aflöning blefve så mått¬
lig, att ingen derföre hugfäldes alt emottaga
fullmäktigskapet. Går detta förslag igenom, så
förmodar jag obeiåtenheten med representatio¬
nen skola lill en betydlig del försvinna. Att,
såsom Coristilulions-Utskoltet föreslagit, civile
embetsman och skolstaten skulle undfå repre¬
sentationsrätt, men denna rättighet ytterligare
betagas ofrälse fastighetsägare, finnér jag så
2o6 Den 6 October.
mycket besynnerligare, sora skolstaten redan är
till någon del representerad af ledamöter från
Universiteten och Vetenskaps-academien, och
Utskpttet, å ena sidan, medgifvit manufacturi-
ster å landet delaktighet i representationen, men,
å den andra, icke förunnat en sådan förmån
åt krigsbefälet, hvilket före år 1778 varit på
visst sätt deraf i åtnjutande. Hvad manufac¬
turister utom städerne angår, skulle jag ej be¬
strida deras inkallande i representationen, om
Ridderskapet och Adeln korame att undergå
någon reform, men deras förening i valrätt
och valbarhet med närmaste stad, kan jag icke
bifalla, Att lemna manufacturister på landet
inträde i Borgare-Ståndet, då de äro med vida
mindre utskylder och onera, än manufacturister
i städerne, betungade, linner jag orimligt, och
jag hemställer, om det vore lämpligt, att fa¬
brikanter å Liljeholmen och omkring Norr¬
köping skulle undfå samma rättigheter, som
fabrikanter inom Slockholm och Norrköping,
men frikallas från de stadsutgifter, som de sed¬
nare få vidkännas, Jag finnér Utskottes före¬
varande förslag behäft.dt med flere anomalier
och kan ej tillstyrka detsammas antagande, u-
tan anhåller, att Ståndet måtte, såsom dess ge¬
mensamma tanke, förklara, att Ridderskapets
och Adelns representationsrätt må på ett ända¬
målsenligt sätt förändras.
Herrar IVijkj Zander och Justeliusj med
flere, förenade sig häruti.
Herr Petre: Närvarande Constitutions-
Den 6 October.
Utskott liar förbisett en vådlig brist i våra
Grundlagar, den nämligen, att det kan bero af
ett Riksstånd, att göra en Riksdag om intet,
Dé tränne ofrälse Stånden äro, enligt Grund¬
lagen, förbundne alt inställa sig vid Riksda-
garne, men så är icke förhållandet med Rid-
derskapet och Adeln. Vi hafva äfven under
denna Riksdag sett, hurusom ledamöter af Rid-
derskapet och Adelil tid efter annan afgålt från
Ulskolt, der de varit anställde och ej kunnat,
utan uppskof och rubbning i göromålens gång,
remplaceras. Med fästadt afseende å tilldra¬
gelserna under Riksdagens lopp, finnér jag af
högsta behof påkalladt, alt Constilntions-Ut-
skottet inkommer med förslag lill afhjelpande
af denna olägenhet. Hvad nu vidkommer den
vigliga frågan om National-representationens för¬
bättring, så får jag, i öfverensstämmelse med
hvad jag redan under conferencer anfört, för¬
klara, att jag anser någon förändring inom de
ofrälse Riks-Stånden hvarken tänkbar eller bil¬
lig, så länge Ridderskapet och Adeln icke un¬
dergått reform. Förbättringarna böra med detta
Stånd först vidtagas, dels emedan största be-
liofvet af reform derstädes företer sig, dels enär
Ridderskapet och Adeln är det enda Stånd,
som innehafver medfödda praerogativer, och fö-
reträdes-rättigheter, hvilka inför en oförvillad
opinion icke äga någon rimlig grund för sig,
om de ej åtföljas af sann upplysning och med-
borglighet. Jag anser äfven all ytterligare in¬
ympning på redan existerande Riks-Stånd vara
Ben 6 Octobej-.
olämplig, såsom aflägsnande möjligheten för me¬
ra genomgripande reformer, och då jag hyllar
principen af allmän valrätt, hvilken jag vågar
hoppas, att någon gång hos oss se införd, be¬
farar jag tillika att alla tillsatser eller försök
att under tiden upphjelpa de nu existerande
ofrälse Riks-Stånden, skulle fördröja en hufvud¬
saklig och ändamålsenlig repvesentalions-förbält-
ring. Inseende obillighelen deraf, att många
skattdragande medborgare ära orepresenlerade,
kan jag således icke gilla den af Herr Ekerman
uttalade sals, att representanterne vid Riksdag
böra erhålla deras salaire af Statscassan, Het
vöre ju en gifven orättvisa, om den orepresen¬
terade skulle för delta ändamål ytterligare be¬
skattas; och jag finner icke, huru en sådan sats
skall kunna ur någon synpunkt försvaras, —
Inom Borgare-Ståndet skulle jag dock icke va¬
ra emot några tillfälliga förbättringar, beståen¬
de hufvudsakligen deruti, att Städerne ägde
välja till sine fullmägtige hvilke borgare sorn
häldst, utan afseende å viss stad, samt att på
det valen ej måtte företrädesvis falla på dein,
sorn äro i lmfvudsladen bosatte, borde en all¬
män bevillning af Städerne till deras Riks¬
dagsmäns a flön an dq utgöras. I öfrigt finnes i
min tanka för det närvarande ej något bättre
att göra, än alt på ett enda öfverläggningsrums.
sammanföra alla Riks-Stånden. Jag har väl
emot ett sådant förslag bort den invändning,
att ändlösa discussioner skulle deraf framkallas,
äfvensom alt i ögonblick af de under debaU
Den 6 October.
terne stundom lifvade passionernes utbrott,
händelser af obehaglig natur kunde äga rum.
Då sådant likväl i våra upplysta tider är min¬
dre att befara, tror jag denna sednare anmärk¬
ning icke ens böra tagas i betraktande. Hvad
deremot beträffar den anmärkte omständighe¬
ten, att, genom Ständernes samlande lill öfver¬
läggning på ett enda rum, discussionerne bom¬
me att förlängas, så ligger correctivct häremot
i sjelfva förslaget, enär man måste föreställa
sig att de 4 Stånden, om de utgjorde en enda
rådslående församling, skulle visa hvarandra den
inbördes aktning, att ej, såsom nu ofta sker
inom Stånden, onyttiga tidspillande tal kunde
hållas, utan allt går sin lugna gång, hvarige¬
nom tid skulle besparas, ömsesidiga upplysnin¬
gar meddelas, Ståndsskillnadsfördomarne små¬
ningom afnötas, meningar med sans och ur¬
skilning vexlas, och göromålen såmedelst myc¬
ket fortskyndas. Slutligen har jag icke kunnat
undgå nämna, att det af BondeStåndet med fog
öfverklagade förmynderskapet, medelst dess Se¬
kreterares tillsättande af Konungen, bör upp¬
höra. Desse förändringar är o de enda jag i
närvarande omständigheter anser möjliga att
genomföra, men jag får tillika förklara, att jag
icke kan dela deras metting, som, med anta¬
gande deraf att Stånden må på ett rum till
sine öfverläggningar samlas, vilja af nu befint¬
lige Ståndselementer befordra inrättande af en
Öfre kammare. Kunde denna innovation vin¬
borg. St. Pr. vid Riksd. 1834• PI. *4
210
Den 6 O c to b er,!
na framgång, så vore äfven aflägsnadt allt hopp
ont en på allmän valrätt grundad repeesenta-
tion, sådan sorn jag föreställer mig att Natio¬
nen önskar sig.
Herr Langenberg: ”Då Constitutions-Ut-
skottet icke tillstyrkt, att ofrälse hemmans och
Säteri-egare, som äfven de, hvilka förut varit i
kronans tjenst, skulle kunna för sin egendom
väljas Lill Riksdagsmän, så synes en dylik ur¬
aktlåtenhet icke kunna betraktas annorlunda
än såsom ett motarbetande af en fullständiga¬
re utveckling utaf Stånds-representationen, ty
jag tror deremot att det aldrig borde förnekas
sådane representations-rätt, hälst desse under
sin tjenstetid förvärfvat sig myckel mera insig-
ter, än livad jordbrukare i allmänhet kunna
hafva.”
”1 förslaget saknar jag dessutom allt raison-
liement, som går ut på förbättring af Rikets
första Stånd och tror artt, när man varit så nion
om att inympa nya elementer i de öfrige 3:ne
Riks-Stånden, man äfven bort vara betänkt på
en förbättring och förändring af denna försam¬
ling, som i sin sammansättning företer så mån¬
ga bristfäl ligheter. ”
”Jag är bland dem, som anse en förändrad
representation nödvändig, om derigenom knn-
de förenklas Riksdagsförhanlingarnes vidlöftighet,
hvarigenom dess ovanligt långa sammankom¬
ster knnde förkortas; men jag ser detta ända¬
mål icke kunna vinnas genom förevarande för¬
slag, som. utgår ifrån den synpunkt att öka
Den 6 Qctober,
personalen, ulan tror tvärtom att den borde
förminskas och ej vara betydligt mångtaligare
än som lill Utskoltens sammansättning behöf-
des, ty dä en Representant frän landsorten rest
upp lill Riksdagen, för aLL helt och hållet eg¬
na sin tid åt dess göromål, måste desamma
förefalla mindre magtpåiiggande, så ruda han
icke blir invald tili ledamot i något Utskott,
hälst exempel finnas, att ej mer än i å 2 Stånds
Plena förevarit på vissa veckor.”
”Jag skulle derföre anse att representanter-
nes antal ej borde mycket öfverstiga hvad som
till Utskottens sammansättning behöfdes, och
skulle således, för att komma några steg när-
piare lill en reform i denna högst vigtiga sak,
vilja antyda den öfvertygelse, att ett lika antal
af ledamöter borde finnas i hyarje Riks-stånd,
och såsom följd deraf ej anse otjenligt om des¬
se tillsammans discuterade på ett enda rum,
hvarigenom man kunde hoppas mera enhet i be¬
sluten, än hvad erfarenheten visat nu vara för¬
hållandet; men skulle vid denna Riksdag någon
förändring, såsom hvilande till grundlagsenlig
behandling vid en kommande, icke kunna till-
yägabringas, föreslår jag att ett hederligt pre¬
mium af Rikets Ständer blefve ulfäst för den,
som fih nästa Riksmöte ville utarbeta förslag
till en förändrad Representation nied dertill
hörande Val-lag”.
Herr Rydin: Utan att ingå i några detaj-
ier af Utskottets förslag, anser jag mig endast
böra förklara, det nationen är öfvertygad om
212
Den 6 Octoher.
oformligbeten af representationens närvarande
sammansättning, hvilken oformlighet skulle sna¬
rare ökas, än minskas, om ytterligare inflick-
ningar & Riks-Slånden komme att äga rum.
Representationens fördelning i 4 Stånd, ulan in¬
bördes beröring sinsemellan, samt en mängd
onyttiga Motioner, som skola besvaras, äfven¬
som Utskottens felaktiga organisation, bidraga
hufvudsakligen till Riksdagarnes längd. Jag har
bär hört anmärkningar framställas mot de lån¬
ga och onödiga talen, men jag, för min del,
finnér dessa tal ganska nödiga och kortare, än
i andra länder, då frågor af vigt afhandias.
Att Constitutions-Ulskottet skolat kunna upp¬
göra något förslag till represenlations-förän-
dring, hvarmed nationen vore belåten, derpå
liar jag alltid tviflat och om, såsom jag förmo¬
dar, förslaget, som nu till Sländerne inkommit,
ogillas, är enda utvägen den, att Rikets Stän¬
der hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla
om bildande af en Comité', som får sig upp¬
draget att utarbeta förslag till en förbättrad
representation, hvarom jag, under nämde för¬
utsättning, är sinnad väcka motion. Det är
lätt att uppställa abstracta theorier, men svårt
att uppgifva några, som äro användbara vid
utförandet, och sådant har man icke elfer kun¬
nat vänta af Conslilutions-Utskottet, som be¬
slår af åtskilliga medborgare-classer.
Herr Sahlin: Conslitutions-Utskottet bar
ej med ifrågavarande förslag kommit till ett
önskadt resultat, men också har en svår kamp
Den 6 Octo b er.
213
mellan de delade åsigterne inom Utskottet
ägt rum. Stora talanger hafva försvarat de
gamla formerna, och några genomgripande för¬
ändringar hafva sålunda icke blifvit inför
Ständerne föreslagne. Lika med flere Utskot¬
tets ledamöter, var jag för antagande af Nor¬
ska Conslilutionen, men om än något repre-
seutations-förslag, i öfverensstämmelse dermed,
kunnat göra sig i Utskottet gällande, befarar
jag, att detsamma icke gått igenom hos Riks-
Stånden. Emellertid kan Utskottet icke från-
kännas den förtjenst, att hafva medelst dess
project lemnat Rikets Ständer tillfälle att ut¬
finna något bättre, och jag hoppas, att discussio-
nerne, i stället för att hufvudsakligen gransk-
ningsvis hvälfva sig kring Utskottets, må för¬
anleda något nytt och antagligt förslag till
National-Representation. I sådant afseende in¬
stämmer jag med Herr Petrej men kan icke,
lika med Herr Rydin, tillstyrka någon under¬
dånig framställning om bildande af en Comité
till förslagets utarbetande, hvilket skulle ännu
mer aflägsna tiden för reformers tillvägabrin-
gande. Bättre är att genast vidtaga några, om
än mindre väsendlliga åtgärder, ledande lill
ändamålet, och jag önskar fördenskull, att Stån¬
det, såsom dess gemensamma tanke, måtte be¬
sluta, att Riks-Stånden böra församlas lill öf¬
verläggning på ett enda rum.
Herr Strehlenert: Till större delen är jag
förekommen af Herr Rydin och hemställer, om
det är tänkbart, att Gonstitutions-Utskottet, sam¬
Ilen 6 Octo ber.
mansatt af 24 personer från olika Stånd, skulle
kunna uppgöra ett antagligt representations*
förslag, då man besinnar, att de fleste till¬
styrkanden deruti tillkommit efter voteringar
och ej kunnat återtagas, om ärt man sederme¬
ra funnit misstag vara begånget. Inom Ut¬
skottet har jag icke framställt något förslag
till representations-förändring, men jag bär der¬
emot reserverat mig mot Utskottets beslut ,i
fråga om represelitalions-rätt för civile Embets¬
man i Preste-Ständet och för Manufacturister
å landet i Borgare-Ståndet. Jag har mig icke
bekant orsaken, hvarföre delilla min reservation,
soln var i allmänhet öfverensstämmande med
de af Herr Ekerman här yttrade åsigter, icke
fått åtfölja Utskottets memorial.
Herr Holin: Under Riksdagens lopp hat*
jag med uppmärksamhet genomläst våra Grund¬
lagar och fuilhit deni ega betydliga bristfäl-
ligheter; mell sedali jag nu tagit kännedom af
Constitutions-Utskottets Memorial, N:o 35, har
jäg tyckt mig finna, att Grundlagarne, derest
de blefvo, i afseende å National-represensatio-
hen, i öfverensstämmelse med nämnde Memo¬
rial, ändradfe, skulle än mera försämras. Då
jag uttalar en sådan Öfvertygelse, kali jag ej el¬
ler gilla förslaget bni inympning af nya am¬
ilen å de ofrälse Ståndens representation, på
det skal, Herr Petré anfort, att förbättringarne
böra gå uppifrån och nedåt och således borja
med Ridderskapet och Adelil. Jag hade före¬
ställt 111ig, att Utskottet bordt i främsta rum-
Den 6 October,
mel tillse, alt valrätten Liefve så allmän, som
möjligen kan stu tillsammans med Ståndsskill-
naderne i samhället och i andra rummet sö¬
ka, i afseende å arbetsmetoden vid Rikets
Ständers sammanvaro, i Grundlagen bereda för¬
bättringar, ledande till ärendenas snabbare
gång oclr de långa Riksdagarnes förkortande.
Hvad nu, till en början, beträffar representa¬
tionssättet, så delar jag hufvudsakligen de åsig-
ter Herrar Leffler, Ekerman och Petre här
uttalat. Jag anser alla Riks-Stånden böra, om
möjligt, representeras af ett lika antal Full¬
mäktige, det må vara 80 eller 100 personer af
hvarje Stånd. Denna personal borde hos Rid-
derskapet och Adeln, liksom hos de andre
Stånden är öfligt, väljas, på det allden nu be¬
stående rättigheten för Riddarhusets medlem¬
mar, att infinna sig sjelfkaHade må undanröd-
jas. I consequence härmed skulle äfven de
Riksdagsmän inom Preste-Ståndet, som hittills
i denna egenskap varit sjelfskrifne, endast efter
förutgånget val äga representations-rätt, hva¬
dan alltså Biskopparne icke komme att uteslu¬
tande äga denna rättighet, om de icke blifvit
af Stiftens förtroende dertill kallade. Den i sist¬
nämnde Stånd af Utskottet föreslagna tillökning
af Deputerade för Skol-Staten anser jag icke
olämplig, héldst vi stundom erfarit, huru som
allmänna undervisningens intressen väl blifvit
af öfrige Stånden, men icke af Preste-Ståndet,
iakttagne och erkände. Deremot kan jag ej
medgifva civile Embetrmäns inrymmande i
2IÖ
Den 6 October.
Presle-Ståndet, emedan jag ogillar grunden, hvar¬
på förslaget derom är byggdt, att nemligen
endast Embetsman, med Kongl. Fullmakt iör-
sedde, vore valbare, hvarigenom mången red¬
bar och skicklig man blefve utestängd; men
jag kan icke eller gilla Herr Ekermans satts,
att Embetsman böra frånkännas representa-
tions-rutt, enär sådant vore stridande mot det
förhållande, söm redan äger nim inom Preste-
Ståndet, hvars medlemmar äro Embetsman,
och vi hafva, såsom jag förmodar, erfarenhet
derom, att de icke äro mera vrångvise, ärt an¬
dra. Hvad derefter vidkommer frågan derom,
att i Borgare-Ståndet upptaga Manufacturister
å landet, så kan jag dertill icke lemna bifall,
så länge desse Närings-idkare ej fullgöra sam¬
ma åligganden, Som tillhöra stadsborgarne;
men förslaget om Frälsehemmans-ägares repre¬
sentationsrätt i Bondp-Ståndet är så oskyldigt,
att detsamma skäligtvis bör bifallas. Beträffan¬
de åter behofvet af Grundlagsförändringar, le¬
dande till Riksdags-ärendenas skyndsammare
gång och Riksdagarnes hastigare afslutande, an¬
ser jag det vara af vigt, att, sedan Riks-Stån-
den blifvit organiserade till ett lika antal le¬
damöter inom hvartdera Ståndet, desse Leda¬
möter allönas ur Stats-cassan, dock så att in¬
gen skall frestas att för aflöningens storlek emot¬
taga representant-kallet. Likaledes bör, i min
tanka, representationen sammanträda pä ett enda
öfverläggningsrum, emedan jag anser det varå
oformligt, att de \ Stånden, hvilka hafva ena-
Den 6 Octo b er.
217
hailda göromål, arbeta Åtskiljde, hvarigenom, så¬
som man erfarit, det händer, alt ett oell samina
Betänkande blifvit af eli Stånd bifallet, af ett
annat ogilladt och af ett tredje Stånd återremit-
teradt, 1 sammanhang härmed borde en viss
kort tidrymd utstakas, inom hvilken Konun¬
gens Propositioner till Rikets Ständer skulle
dem delgifvas, hvilket är så mycket lättare,
som Regeringen, med kännedom om dagen, då
Riksdag infaller, bör kunna tidigt vara beredd
på aflemnandet af de propositioner, som un¬
der deli kommande Riksdagen skola framstäl¬
las. Äfvenså borde motionstiden för represen¬
tanterna inskränkas till \/± dagar eller en vec¬
ka. I öfrigt anser jag, att Utskotts Betänkan-
den, om de ej i belt kunde bifallas eller ogil¬
las, borde, utan föregången återrerniss, få af
representationen antagas med förändringar. Å-
terremiss-principen lärer hufvudsakligen blifvit
hyllad derföre, att ärender ej genom surpris skul¬
le kunna afgöras; men jag är Öfvertygad der¬
om, att surpriser i detta afseende högst sällan
inträffat. Desse förändringar skulle i min lail-
ka leda till ändamålet, men då sådane icke få
i Stånden föreslås, förklarar jag endast, att jag
ogillar Betänkandet med undantag af förslaget
om Frälsehemrnans-ägares representations-rätt,
intill dess Ridderskapet och Adelns organisa¬
tion undergått en behöflig reform.
Häruti instämde Herr J. Winblad.
Herr Wadberg: Jag vågar icke helt och
hållet ogilla Utskottets Förslag, då jag icke till¬
Den 6 Oetober.
tror mig kunna i stället uppgifva något bättre,
meri emedlertid är detsamma icke antagligt.
Någon verklig förbättring af representations¬
sättet kan ej åstadkommas, förr tili allmän val¬
rätt blifvit införd, hvadan jag icke kan bifalla
någon ytterligare inympning å de nuvarande
Riks-Stånden. Den enda åtgärd jag i delta af¬
seende kunde för närvarande finna användbar,
vore den, att sammanföra Riks-Stånden till öf¬
verläggning på en kamare.
Herr Petre; Jag har i förevarande me¬
morial funnit olika åsigter äga rum emellan
Utskottets majoritet och Utskottets ordförande,
bland annat i fråga om säteri- samt rå- och
rörs-hemmansägares upptagande i Bonde^Stån-
det. Ordföranden, Friherre Ehrenborg, har
varit af den tanke, att representations-räLt in¬
om nämnde Stånd är desse hemmansägare re¬
dan beviljad; på grund hvaraf han i sin re¬
servation yttrat; ”Utur dessa åsigter måste jag
sålunda reservera mig mot alla Utskottets be¬
slut, att på Riks-Stånden införlifva nya med¬
lemmar, utom hvad angår allmoge, som inne¬
hafva säteri-, rå- och rörs-hemman, hvilka jag
ansett redan vara med Bonde-Ståndet införlif-
vade genom Rikets Ständers vid denna Riks¬
dag fattade beslut, att medgifva frälse-iiem-
mansägare inträde der. Jag anser nämligen
säteri, rå och rör utgöra en underafdelning
af frälsejorden i Riket.” Om Ståndet fästat
uppmärksamhet vid den af mig anmärkte grund-
lagsbrist, att Ridderskapet och Adeln kan sak*
t)en 6 October.
219
löst från Riksdagen uteblifva och derigenom
Riksdagen om intet göra, så får jag erinra, att
ett cörrectiv härutinnan skulle kunna vinnas,
oberoende af Grundlagen, nämligen om Rid-
derskapet och Adeln i Riddar'hus-ordningen be¬
slutar några väsentliga förändringar, hvilka af
Konungen sedermera sanclioneras. Till mitt
föregående yttrande om Riks-Slåndens samman¬
förande på ett ruin, får jag lägga den förkla¬
ring, att min mening icke varit, att Ståndens
voteringsrätt skulle undergå någon förändring,
utan borde, med bibehållande af nuvarande
former i detta afseende, voteringarne ske in¬
om hvarje Stånd särskildt, så att hvartdera
Ståndet ägde lika anpart i omröstnängarne till
besluten. Jag anhåller, att Ståndet icke mätte
förkasta mitt förslag, utan närmare öfvervägan¬
de, och tror att genom antagandet deraf skulle
discussionerna förkortas, mången god tanke, som
hittills, i anseende till de skiljda fyrsidiga öf-
verläggningarne, gått förlorad, kunna bana sig
väg till representationens allmänna kännedom
samt Stånds och corporationers enskilde intres¬
sen ti 11 bakahålias från deras ofta nu sporda
försök att med sine ruster verka uti en, det
allmännas fördel, motsatt ristning.
Herr Hesslet Fullkomligen delande den
åsigt, som blifvit af flere Ståndets ledamöter
här uttalad, att allmän valrätt borde införas,
får jag förklara, att denna opinion, som länge
varit min egen, är understödd af de fleste sam-
hälls-medlemmar, hvilka jag härstädes repre-
320
Den 6 Octobcr.
senlerar, och gifvit anledning till den petition
om representalions-förändring, vi i betraktande
deraf, att ingen förändrad eller förbättrad Grund¬
lag kan åstadkommas med mindre Regeringen
dertill lemnar elt lämpligt förslag, lill Kongl.
Maj:t i underdånighet ingifvit. Jag är ännu af
den öfvertygelse, att om vi skola erhålla några
sannt genomgripande reformer i vårt represen-
tationsskick, bör frågan derom ofvanifrån väc¬
kas; men då jag befarar, att hoppet härom ic¬
ke på länge verk liggöres, anser jag, på det li¬
den emedlertid ej måtte onyttigt förspillas, den
närvarande representationen böra söka åt kom¬
mande tider bereda tillfälle att skapa något
bättre. Endast i sådant afseende och utan an¬
språk derå, att det skall vara rättast, liar jag,
lika med Herr Hohrij antagit första arbetet be¬
slå uli Riddarhusets reformerande, så att dess
medlemmar må komma alt utgöra ett visst an¬
tal, valdt af Ridderskapet och Adeln och skyl¬
digt att vid Riksdagarne tillstädeskomma. Här¬
vid anser jag icke hvar och en famille böra ä-
ga sin representant, emedan personalen då blef-
ve för mycket talrik; och det vore tillräckligt,
om antalet af ledamöter bragles i parilé med
öfrige Ståndens. Då desse Irenne Stånd, lika
med Ridderskapet och Adeln, äga hvardera en
fjerdedels röst i Rikets Sländers beslut, böra
de väl icke afstå denna röst, så länge ett Stånd
innehafver medfödda praerogativer, men de bö¬
ra emedlertid lägga grund för något bättre, och
då motioner äro väckte örn antagande af en
annaa Grundlag, ser jag icke hinder för Ståa»
Den 6 Octo ber.
221
det att, vid ålerremjssen af betänkandet, såsom
dess gemensamma tanke, förklara det förslag
härutinnan, Ståndet kan finna för nationen för¬
delaktigast. Ulan alt äga det sjelfförtroende,
att den åsigt jag lill en del redan framställt,
och vidare går att framställa, skall vara den
sannaste och den bästa, kan jag likväl icke un¬
derlåta att, såsom contraförslag till Utskottets
betänkande, Ståndets pröfning underställa: att
Ridderskapet och Adeln beslutar välja ett an¬
tal af högst Etthundrade ledamöter och per¬
sonalen inom hvart och ett af de öfrige Stån¬
den bringas i likstämmighet dermed: att desse
4 Riks-Stånd, sedan de sammanträdt på ett
rum, valt en Ordförande eller Talman samt
hemställt detta val till Konungens fastställelse,
upphöra att vidare utgöra särskilde Stånd: att
inom denna församling, som sålunda är Sven¬
ska folkets representanter, utväljes en fjerdedel
af hvarje Stånds ledamöter till en profvande
nämnd, hvars functioner skulle i allmänhet va¬
ra enahanda med dem, som tillhöra Norrige*
Lag-ting: att alla motioner skola väckas inom
Riksförsamlingen, hvilken för behandling af de
motioner, som anses förtjena uppmärksamhet
eller närmare granskning, hänvisar dem till ett
Utskott, bestående af en ledamot från hvarje
Stånd med Ordförande från pröfvande nämn¬
den, hvilket Utskott öfver motionen meddelar
utlåtande: att, vid besluten, sker omröstning
per capita, först inom Riksförsamlingen och
sedan inom pröfvande nämnden, som äger
att gilla eller ogilla Riksförsamlingens be¬
222
Den 6 October.
slut. Om dessa proeliminaira åtgärder gillas,
ansel jag det icke vara omöjligt att erhålla ett
jbättre förslag till Nationalrepresentation. Skul»
]e man derjemte bifalla, hvad här äfven blifvit
föreslaget, att hvarje Stånd utgör en allmän
bevillning till en gemensam cässa, af hvilken
hvar och en representant defrayeras, tror jag
icke det missförhållande, man hittills erfarit,
skola vidare inträffa, att, vid val af Riksdags¬
män, afseende skall fästas å arfvodets belopp,
eller att ena representanten har ingen aflöning,
under det den andra har mer, än honom bor»
de tillkomma. En oformlighet visar sig äfven
i våra bestående Grundlagar, deruti, att Rid-
derskapet och Adeln kan vid Riksdagarne in¬
ställa sig eller uteblifva, och man har erfarit,
att inom nämnde Stånd, som vid början af den¬
na Riksdag utgjorde omkring ^oo personer, be¬
slut sedermera blifvit fattade af 12 a i3 om¬
röstande ledamöter, Detta är ett kraftigt bevis
derför, alt främsta Ståndet i främsta rummet
behöfver reformeras, Tiden är nu inne, att å»
stadkomma en sådan reform, och jag tror äf¬
ven, att nämnde Stånd sjelb skall inse behof-
vet deraf och söka medverka dertill. De för¬
slag Constitutions-Utskotlet framställt om nya
ledamöters inympning på de 3;ne ofrälse Stånden,
kan jag icke biträda. Jag anser detta förslag
grundfalskt i alla dess delar och vore böjd att
förena mig med Herr Ekerman derom, att det
är Svenska folket och ej dess embetsman, sorn
skola representeras, Pet är redan nog, då vi
Den 6 Oc t o b e r,
hafva eli helt Riks-Stånd af ensamt embets¬
man; men om vi åter önska oss äga en fri val¬
rätt, så ligger i dessa ord en rättighet för fol¬
ket inom hvarje orts valdistrict att till sin re¬
presentant utse den tjensteman eller icke tjen¬
steman, för hvilken det hyser förtroende. Om
någon inskränkning härutinnan skulle äga rum,
funnes ej någon fri valrätt. Slutligen får jag å
nyo förklara, det jag ej anser Ståndet vara för-
hindradt, alt i ett contraförslag uttala sin me¬
ning, utan föregången motion, i synnerhet då
flere inom Utskottet redan väckte motioner haft
lika genomdrifvande reformer till syfte, som
de af mig och Herr Petre uppgifne förslag,
och jag anhåller således om Herr Talmannens
proposition å det ena eller andra af desse
förslag.
Herr Biörck: Ibland de många menlions ho¬
nora hies Constitutions-Utskottet här tilldelats,
Sr äfven, såsom en värd ledamot yttrat, att Ut¬
skottets betänkande ej står tillsammans med prae-
misserne dertill. Medgifvande rjgtigheten af
denna anmärkning, tror jag orsaken till ett så¬
dant förhållande bäst upplysas af första rader-
ne i Herrar Ehrenborgs och Holmströms reser¬
vationer. Emedlertid är Utskottet att beklaga,
då det, ehuru åtskillige motioner, åsyftande
förändring af National-repiesentationen, dit in¬
kommit, ej varit nog lyckligt att få emottaga
något enda genomfördt förslag, med undantag
af det, som Herr Grefve Spens afgifvit, hvilket
likväl rönt en ringa framgång. Jag har både
224
Den 6 O c t o b e r.
önskat och tänkt mig representations-förändring
möjlig på annat sätt och under andra vilkor,
an Utskottet uppgifvit. I begynnelsen af öf-
verläggningarne, rörande detta ämne gjordes i
främsta rummet anmärkningar emot oformlig¬
heterna i det första Ståndets sammansättning,
oell härom förspordes föga skiIjagtiga menin¬
gar, men då fråga derefter uppstod om in¬
skränkning af personalen, om vilkoret! för val¬
rätten och om sättet för valen, föranledde des¬
sa detailfrågor beslut, tillkomna genom vote¬
ringar, hvarigenom, hvad man åsyftat, blef ti 11-
intetgjordt. Jag kan icke förebrå mig att haf¬
va bidragit till förslaget om inympning af nya
medlemmar å den förut nog talrika represen¬
tationen, och jag har äfven ansett olämpligt alt
öka ett Biks-Stånd med ett antal tjenstmän, då
SLåndet förut består af idel sådane. Utgående
från den åsigt, att det är intresset, ej perso-
lierne, som böra representeras, har jag funnit
ma nu facto risten och fabrikanternes intresse re¬
dan vara i Borgare-Ståndet representeradtj och
således ansett den utsträckning, Utskottet i det¬
ta afseende föreslagit, vara öfverflödig. Flere
af de representations-föröndringsförslag, som jag
här hört af upplyste ledamöter framställas, äro
förut inom Constilulions-Utskottet väckte, men
utan framgång. Jag önskar derföre, att Stån¬
det, i förening med de öfrige Stånden, må kun¬
na gifva Conslilutions-Utskottet en nödig led¬
ning för utarbetande af ett mera lämpligt och
ändamålsenligt förslag.
Den 6 Octqbey,
Herr Ekerman: Med uppmärksamhet har
jag åhört Herrar Petrey och Hessles förslag.
Herr Petre liar varit af den tanka, att, om de
4 Riks-Stå uden sammanfördes på ett rum, skul¬
le discussionerna förkortas och en mängd upp¬
lysningar, som nu gå förlorade, kunna erhål¬
las. Jag hemställer i anledning häraf till Herr
Pelrex huruvida inom Stats-Ulskoltet varit brist
på discussioner, och om ej dessa mer än en
gång håde varit långa och gått utom ämnet.
Ytterligare hemställer jag till den värde tala¬
ren, om icke alla de upplysningar, som erfor¬
dras, kunna, inom hvarje Stånd för sig, vinnas.
Vore alla Stånden på ett öfverläggningsrunx
församlade, Ridderskapet och Adelil till ett an¬
tal af 6 å 700, Preste- och Borgare-Stånden
med deras vanliga personal och Bonde-Ståndet
bestående af omkring i5o ledamöter. Hvilken
massa! Likväl bekänner jag, att, om RiksSlånd
skola existera, väljer jag häldre Herr PetreSj än
Herr Hessles förslag. Herr Hessles anmärk¬
ning, att Ridderskapets personal skulle blifva
för talrik, om hvarje famille skulle sända en
medlem deraf såsom Riksdagsfullmägtig, har jag
icke förbisett, men jag är öfvertygad derom,
alt en stor del af familjerna ej begagnar en så¬
dan rättighet, då annan person, än en ätte¬
män, icke får representera, och denna öfverty¬
gelse grundas derpå, att, enligt hvad af för¬
teckningen å Ridderskapets och Adelns ledamö¬
ter inhämtas, en mängd äga säte och stämma
Bora,. St, Pr. vid Riksd. tS34. VI. i5
2a6 Den 6 October.
å Riddarhuset, endast i följd af fullmakter.
Hvad beträffar Herr Hessles förslag, att Riks-
Stånden skulle arbeta på 2:ne kamrar, till lika
antal ledamöter af hvarje Stånd, så förefaller
mig, sorn delta förslag kommer att medföra
samma lyten, som behäfta Slånds-representatio-
nen, utan att åtföljas af den sednares fördelar.
Under de tvänne Riksdagar, jag varit Repre¬
sentant, har jag ej blifvit varse något egentligt
Stånds-hat, men om någon afvoghet emellan
Stånden kunnat förmärkas, har synnerligen
Borgare-Ståndet varit föremål derför, och jag
hemställer om icke uti en enda församling, be¬
stående af 100 ledamöter af hvarje Stånd, man
snarare skulle se följderne af en sådan afvog¬
het, än om Stånden vore åtskiljda. Således
kan jag icke adoptera denna idee. Häldre skul¬
le jag, om ögonblicket dertill vore inne, anse
intet Stånd böra existera, då man åtminstone
undvek den förargelse att se ett Stånd mera
än de andre tillbakaliållas. Herr Hessle bar i
visst afseende delat min åsigt i frågan om em-
betsmäns inkallande i representationen. Jag
har allt ifrån min barndom hört missnöje yt¬
tras deröfver, att representationen bestod af för
många embetsman, så väl inom de Högloflige
och Högvördige .Stånden, sorn inom Borgare-
Ståndet. Samma förebråelse gäller ännu och
jag hemställer, om icke det är olämpligt, att
inom representationen skola finnas personer,
som, då de votera i frågor om lönanslag, äga
rättighet att votera i egen sak. Jag har trott
Den 6 October.
227
mig böra uttala denna af många delade åsigt
och tillika förklara, att jag icke anser den verk¬
ställande makten böra aildeles förenas med den
lagstiftande. Det är visserligen sant, att, om
de allmänna valen införas, kan förtroendet li¬
ka väl falla på en tjenstman, som en medbor¬
gare af den industriela classen; men man vet,
burn det stundom tillgår i andra länder, Ej
längesedan var den Fransyska Deputerade kam¬
maren så organiserad, att af dess 41 ö ledamö¬
ter voro endast 5o näringsidkare och, utom 3
JVotarier och g Doctorer, alla de öfrige embets-
män, hvilka af Regeringen aflönades. Då i ett
Sådant land, som Frankrike, representationen
blifver på det sättet organiserad, befarar jag,
att i vårt land representationen komroe att öf-
verflyttas från de personer, den egentligen till¬
hör, lill embetsmanna-classen, enär de indu¬
striela classernes medlemmar ej gerna lemna
sina hem, sina familier, sina yrken, för att up¬
pehålla sig på en främmande ort och hafva
der ofta otacksamma mödor att fullgöra deras
representativa kall, hvaremot det gör de öfrige
aktningsvärde medborgarne detsamma, hvarest
de uppehållo sig.
Herr Frodell förenade sig med Herr E-
kerman.
Herr Petre: Af Herr Hessles förslag har
jag förut tagit kännedom, men, ehuru jag gör
rättvisa åt den goda syftningen deraf, får jag tilli¬
ka förklara, att jag icke kan detsamma godkän¬
na. Jag hyser den öfvertygelsen, att då man
22&
Den 6 Octo ber.
vill uppföra en ny byggrlad, bör den icke sfäl¬
las på en falsk grundval; jag säger med före¬
sats falsk, emedan om representations-rätten
skall till en fjerdedel fortfarande tillhöra ett
Stånd, sorn, endast i följd af börden, ej all litt
deriverande sig från förtjensten, äger en sådan
rätt, detta Stånd, utgörande kanske io till
12,000 medlemmar, hvaribland några kunna
finnas, de der sakna allt fosterländskt intresse,
får härefter, likasom hittills, utöfva ett större
inflytande inom representationen, än som nå¬
gonsin kan med det allmänna bästa vara för¬
enligt. Att de andlige embetsmännen, uppgå¬
ende må hända till omkring 1,200 personer,
skulle fortfarande äga enahanda representations¬
rätt, som nu, kan jag icke lika med Ilr Hessle
godkänna. Om genomgripande reformer med
National-representationen skola vidtagas, böra de
väl utgå från synpunkten af Nationens fria
valrätt. Herr Iiessles förslag tror jag för öf¬
rigt icke lyckas att tillvinna sig majoritet in¬
om alla Riks-Stånden, likasom delta förslag,
vid de nyligen haline conclaverna, lill utrönan¬
de af opinionen i detta vigtiga ämne, ej tyck¬
tes af pluraliteten understödjas. I Herr Eker-
mans anmärkningar emot mitt förslag har jag,
långt ifrån att finna mig vederlagd, snarare fun¬
nit ett stöd. Herr Ekerman bär i synnerhet
fästat sig dervid, att det första Ståndet är vid
Riksdagen så talrikt, att det vanligen består af
6 till 700 medlemmar. Jag deremot är säker,
att ett så högt antal omöjligen kan komma till¬
Den 6 Octo b er. 229
städes, åtminstone icke vid andra än högst ut¬
omordentliga tillfällen. Den omständigheten,
att Adeln ansvarsfritt kan från Riksdagarne u-
teblifva, påkallar utan tvifvel Riddarhus-Ord-
ningens skyndsamma öfverseende. När ändring
deruti skall ske, hvilket jag förmodar icke va¬
ra långt borta, måste Riddarhus-personalen vid
Riksdagen nödvändigt komma att betydligen
nedsattas. En bland öfrige fördelarne deraf,
att Rikets Ständer till gemensamma öfverlägg-
ningar i alla Riksdagsfrågor få sammanträda på
ett rum, är den, att då blifver vida lättare än
nu alt, efter erhållande af ett önskvärdt förslag
lill ändamålsenlig representations-förändring,
vinna de nu varande Riks-Ståndens bifall
dertill. Som aftonen nu är långt framskriden,
och jag saknar flere af Ståndets ledamöter, hvil¬
ka torde vilja deltaga i beslutet rörande detta
ämne samt plenum dessutom inträlfar i mor¬
gon, anhåller jag om Herr Talmannens propo¬
sition derå, att frågan måtte ajourneras, häldst
de inom Ståndet väckte nya förslag torde er¬
fordra någon närmare besinning.
Herr Sahlin: Med Herr Petre instämmer
jag; och ehuru jag anser Herr Hessles förslag i
mångå delar nyttigt, tror jag likväl, att det är
hyggdt på en bräcklig grund, då det egentli¬
gen innefattar en öfvergångsformation.
Herr Santesson: Jag skulle vara mycket böjd
att instämma med Herr Hessle, men delar för
närvarande helst den åsigt Hr Petre i slutet af
sitt sednare anförande uttalat, att vi måtte med
23o Deri 6 October,
afgörande af detta vigtiga ärende uppskjuta lill
en annan dag. I detta fall går jag likväl ännu
längre, än Herr Petre, ocli anhåller hos Herr
Talmannen, att förevarande betänkande måtte
uppskjutas oell åter förekomma; icke i morgon,
utan först vid nästpåföljartde plenum, ehuru jag
icke fruktar, att nu tillkännagifva min opinion
i sjelfva saken, Jag väntar ingen total omstöp¬
ning af våra representativa förmer, utan endast
de jemkningar och rättelser, som kunna åstad¬
kommas. Visserligen bör man icke bygga på
en falsk grund; men innan man rifver ner deil
beståndande grunden, om än den är falsk, bör
man se sig om efter någon annan grund att
bygga på. Jag anhåller om proposition å ären¬
dets uppskjutande till det plenum, sorn inträf¬
far näst efter morgondagen.
Med Herr Santesson instämde flere af Stån¬
dets Herrar ledamöter.
Herr Ekerman: Jag vill visst icke motsät¬
ta mig frågans ajournering, men jag anser det
vara oformligt, att först efter en och en half
timmas discussion derom göra framställning oell
att såsöra skäl derföre framdraga, att flere le¬
damöter från Ståndet bortgått. Den, som un¬
der ett så vigtigt ämne, sora det förevarande,
lemnar Ståndet, synes icke vara serdeles intres¬
serad för utgången deraf. I öfrigt anser jag det
vara ett farligt pnejudicat, att afbryta discus-
sionen, hvarigenom oväntade 1’esultater kunna
uppkomma.
Herr Linderholm: Jag bekänner/att jag un¬
Den 2 October,
der en del af discussionen varit frånvarande,
men jag lemnade Ståndet i den på tendensen
af debatterne grundade öfvertygelse, att betän¬
kandet skulle återremitteras, med förklarande,
att detsamma af Ståndet ogillades. Jag har så¬
ledes icke förlorat mer än närmare kännedom
af de här väckta nya motioner, hvilka jag i
alla fall anser vara grundlagsvidriga, då de rät¬
teligen bort i Conslitulious-Utskoltet framställas.
Herr Olbers: Med Herrar Petre och San¬
tesson instämmer jag i anhållan derom, att be¬
slutet i denna fråga må anstå lill en annan
plenidag. Sådant anser jag icke oformligt, i
synnerhet med betragtande af ämnets vigt.
Herr Santesson: Då jag begärde rådrum
med frågans afgörande, var det icke allenast
med afseende derå, att många Ståndets leda¬
möter äro frånvarande, utan äfven för att för¬
skaffa mig tillfälle, att närmare öfveiväga äm¬
net. Jag har icke trott det vara skäl, att af¬
bryta en så interessant discussion och många
anmärkningar äro mot Utskottets förslag fram-
stälde, hvaribland finnas sådane, sorn innefatta
egenskapen af nya motioner; och då det varit
svårt att genast urskilja, hvilka anföranden å-
syftat nya förslag eller endast anmärkningar
mot Utskottets, kan jag ej annat än önska, att
ärendet måtte komma att undergå en vigtig be¬
handling, hvadan jag förnya!' min anhållan om
uppskof; under önskan att Herrar Hessles och
Petres projecter må skriftligen ingifvas och hvi¬
la på bordet.
a3a
Den 7 Octo ber.
Herr Talmannen yttrade härefter, att ella*
ru betänkandet blifvit 2:ne gånger borllagdt,
fann Herr Talmannen likväl, dels med afseen¬
de å ämnets beskaffenhet, dels i anseende till
den långt framskridna tiden, ej någon grund¬
lagsvidrighet deruti, att discusslonens fortsätt¬
ning uppskjöts, men då flere vigtiga betänka li¬
den, sorn fordra alt skyndsamt företagas, äro
på Ståndets bord hvilande, ansåg Herr Talman¬
nen något längre uppskof icke böra äga rum än
till morgon eftermiddag.
Herr Talmannen och Ståndets Herfar leda¬
möter åtskiljdes kl. i 11 på aftonen.
In lidera protocolli
E. G. Runeberg.
Den 7 Octöber.
Plenum kl. 6 e. m.
§• !•
Justerades protocolls-utdrag öfver Ståndets,
i anledning af Constitulions-Utskottets memo¬
rial, Niis 34 och 36, den 2 och 6 innevarande
månad fattade beslut.
§• 2-
Vid förnyad föredragning, lades ytterliga¬
re på bordet Banco-Utskottets betänkande!!,
Niis 4p> 5o, 51, 52, 53 och 54 Cse rubrikerne
uti j 2 §. af prot. den 6 dennes.}
Den 7 October.
233
§■ 3‘
Föredrogs a nyo Constitutions-Utskottets
memorial, N:o 37, nied förslag till ändring af
22 §. Regerings-Formen.
Herr Ekerman: Jag anhåller, att blifva un¬
derrättad om hvad här menas med ringare mål
och vigt!gare saker. Hvad, som kan anses va¬
ra af ringare betydenhet för den ena, kan vara
of vigt för den andra. Jag hade önskat någon
bestämdare gränsskillnad.
Herr Biörk: Det ur svårt, alt gifva defini¬
tion på dessa ord eller uttryck, som äro låna¬
de från allmänna lagen, men sjelfva begreppet
lemnar i min tanka den bästa tolkningen der¬
af. Den, som tagit närmare kännedom om de
mål, hvarmed Högsta domstolen är sysselsatt,
skall finna, att många deribland äro af mindre
Vigtig beskaffenhet, och ehuru jag medgifver
rigtigheten af den anmärkning, alt hvad som
är mindre vigtigt för en, kan vara mycket vig-
tigt för en annan, tror jag likväl, att de rin¬
gare målen icke böra uppehålla de i sjelfva
verket vigtigare målen, Constitutions-Utskottet
har genom det föreslagna stadgandet velat fö¬
rekomma, hvad som stundom handt, att näm¬
ligen saker, sorn rätteligen bort anses vara af
ringa halt, blifvit uppskjulne i brist af domfört
antal ledamöter.
Herr Ekerman: Allmänna lagens stadgan¬
de derom, att mindre vigtiga mål kunna al ett
färre antal dorastols-ledamöler afgöras, är icke
laf någon betydenhet, då fråga är om de lägre
234
Den t Qctober.
instancerne, men i den högsta, derifrån appell
ej äger rum, bör omdömet om målens mer el¬
ler mindre vigtiga beskaffenhet icke bero på
domarens pröfning, hvilken kan vara olika ef¬
ter hvar och ens olika ställning. Jag är Öf-
vertygad, ati Högsta domstolen är sammansatt
af redliga och upplyste män, och att de parter,
som derstädes hafva saker, icke äfventyra nå¬
got; men när lag skall stiftas, bör man afven
tänka sig motsatsen möjlig, så att t. ex. 4 le¬
damöter, som här är minimi-antalet, vore val
skicklige, men ej rättvisa, och då tror jag det
icke vara rätt, alt låta på desse domares pröf¬
ning ankomma, om ett mål vore af stor eller
linga vigt.
Herr Rubin: Äfven jag har svårt, att upp¬
göra skillnaden emellan ringare och vigtigare
mål, emedan sådant alltid är relativt lill de
personer målen röra, och i allmänna lagen är
derföre för fullföljden af mål lili högre dom¬
stol en summa appellabilis bestämd. För att
få tvistemål dragne under Högsta domstolens
profning, skall man åter nedsätta 66 R:dr 3a
sk. banco såsom revisions-skilling, och denna
summa, som för en och annan kan anses obe¬
tydlig, är för den fattige ganska betydlig. Or¬
det ringare finnes redan i vår nu bestående
Grundlag, men då §:n kommit under gransk¬
ning, hemställer jag, att nämnde ord må ute¬
slutas. Likaledes ser jag ingen våda deri, att
minst fem ledamöter skola öfvervara alla mål,
äfven de ringaste, hvadan jag föreslår, att Stån¬
Den 7 October.
235
det måtte, såsom dess gemensamma tanka, för¬
klara, att 22 §. Regerings-Formen omredigeras
Så, att ordet ringare utgår samt att §. innefat¬
tar stadgande derom, att minst 5 ledamöter
Skola öfvervara målen af hvad beskaffenhet de
vara må.
Herr Iiolrri: Constitutions-Utskottet har
här ej föreslagit annat, än borttagande af de
2:ne sista meningarne i 22 lydande sålun¬
da: "Ej må flere, än åtta ledamöter, fyra fräl¬
se och fyra ofrälse män på en gång tjenstgö¬
rande Vara. I alla mål skola minst två frelse
Och två ofrelse ledamöter vara närvarande.*’ Om
dessa hägge meningar utgå, innefattar den å-
terstående delen af §. intet stadgande örn Stånds¬
skilnad, Utan är gamla redactionen deruti o-
förändradt bibehållen, förmodeligen emedan
motionaireh icke gifvit anledning till någon
Förändring deraf. Men då nu Utskottet för¬
kortat §:n, anser jag Utskottet äfven hafva va¬
rit oförhindradt att i öfrigt förbättra densam¬
ma. Lika med Herrar Ekerman och Rubin
tror jag det vara svårt att uppdraga någon gräns
emellan ringare och vigtigäre mål, och det är
derföre bäst att borttaga bagge dessa uttryck.
JDå Högsta domstolen består af tolf ledamöter,
af hvilka åtta äro på en gång tjenstgörande och
4 tourvis åtnjuta semester, borde det stadgas,
att minst 6 ledamöter eller halfva antalet sko¬
la vid alla tillfällen målen öfvervara.
Herr Petre: Jag ärbar icke inlåta mig i
denna ej särdeles vigtiga ordlvist, enär Högsta
Den 7 O c t o b e r.
domstolens ledamöter äro vid Riksdagarne in¬
för Opinions-Nämnden ansvarige för besluten
att betragta målen, såsom ringare eller vigli-
gare; men jag bar egentligen fastat mig dervid,
att Couslitutions-Utskottet ej 'gjort afseende å
mia motion om upphäfvande af stadgandet der¬
om, att hälften af Högsta domstolens ledamö¬
ter skall vara frälse och hälften ofrälse. Jag
har ansett detta stadgande, som ej obetydligt
bidragit att underhålla en olycklig castfördom,
böra borttagas, så mycket hellre, som det före¬
kommer sannolikt, att ett sådant band, som för-
pligtar Styrelsen att nämna inom en medbor-
gare-class 6 personer till så vigliga embeten,
skall vålla att ej alltid den mest förtjenle be¬
fordras. Dessutom är det en annan omstän¬
dighet, hvarvid jag fästat min uppmärksamhet
eller förslaget om adjunction. Man har sett
exempel derpå, att inträffade jäfsförhållanden
verkat betydlig tidsutdrägt och det har till och
med handt, alt hela Högsta Domstolen varit
jäfvig. Då Constitutious-Ö tskottet icke fästat
afseende å min motion, anser jag mig böra å
nyo framstå dermed till den kraft och verkan,
den kan förmå.
Herr Arnberg-. I afseende å hvad Herr
Petre yttrat om olämpligheten af castfördelnin-
gens bibehållande inom Högsta Domstolen, är jag
med honom ense; men jag tror raisonnemen-
tet härom ej egentligen höra ti i 1 22, utan till
17 §. i Regerings-Formen. Likväl och då frå¬
gan nu blifvit af Herr Petre väckt, får jag
Den 7 O c to ber.
förklara, alt jag delar hans åsigt. Hvad åter
beträffar antalet af ledamöter, som böra målen
öfvervara, instämmer jag i Herr Holms yttran¬
de, samt tror, lika med honom, orden ringare
och vigtigare böra utgå, hälst ingen derpå gif-
vit någon definition.
Herr Hessle: Lika med Herr Petre, an¬
ser jag mig höra fästa Ståndets uppmärksam¬
het derå, alt de molionei', hvilka föranledt be¬
tänkandet, innefatta positift yrkande om än¬
dring i 17 och 22 §§. Regerings-Formen, i
hvad desse §§. röra catsfördelningen inom Hög¬
sta domstolen. "Utskottet har för bibehållan¬
det af denna castfördelning yttrat bland annat,
att det ”destomindre trott sig böra understö¬
dja förslaget till ändring af ij §. Regerings-
Formen, sorn en slik ändring icke oundvikli¬
gen erfordras för de af motionairerne antyd¬
de ändamål.” Detta hade ej bort kunna upp¬
tagas, såsom skäl för förkastande af en san¬
ningsenlig motion, hvilken jag hade önskat, att
Utskottet tillstyrkt, såsom öfverensstämmande
med Grundlagens stadgande på ett annat ställe,
28 §. Regerings-Formen innehåller nämligen,
Liand annat, den föreskrift, alt ”Konungen fäste,
vid alla befordringar, afseende endast å de sö¬
kandes förtjenst och skicklighet, men icke på
deras börd,” och jag frågar: huru är det möj¬
ligt att efterlefva denna §., om man skall bi¬
behålla stadgandet i 17 §., att vissa tjenster
tillhöra den eller den casten inom nationen.
Jag hemställer fördenskull, att Utskottet vid
=38
Dén 7 Octoher.
återremissen måtte å |detta förhållande fästa
närmare uppmärksamhet samt tillstyrka den
förändring af 17 som motionen åsyftar. Hvad
åter angår den 22 §., så och då Högsta Dom¬
stolen är den sista mstancen, då ett ej obetydl¬
igt antal mål dragas under dess pröfning, hvar-,
ibland en mängd brottmål, då hinder ej mö¬
ter derföre, att äfven utan revjsions-skilling
dit fullfölja saker, så tyckes mig tiden vara
inne alt på ett ändamålsenligt sätt reorganise¬
ra Högsta domstolen, på det alt denna dom¬
stol må kunna årligen medhinna dess göromål,
i stället för att, såsom nu sker, årligen öka ba-
lancén derå, hvilken förstoras i samma nion, som
folkmängden tilltager och hvilken menligt inver¬
kar på lagskipningens gång. Den bästa och rättvi¬
saste dom lian derigenom vara af ringa värde, då
fördelarne deraf genom tidsutdrägten gå förlorade,
Det är således ej allenast rättvisa man af do¬
maren väntar, utan äfven skyndsamheten i den¬
sammas meddelande, Jag kan ej finna annat,
än att enhetsprincipen skall kunna fullkomli¬
gen bibehållas under Högsta domstolens fördel¬
ning på två divisioner, derest likartade ärender
blefvo af en och samma division behandlade,
Om sålunda den ena divisionen sysselsatte sig
med criminela och den andra med civila mål,
skulle olika principer vid lagslupningen icke
vara att befara mera, än hvad redan hittills
kunnat äga rum genom ombyte af domare. Jag
anhåller, att betänkandet måtte återemifteras
med förklarande af Ståndet, såsom dess gemen¬
Den 7 October.
23 9
samma tanka, att de i delta Unnie väckta mo¬
tioner böra i allo bifallas.
Herr Linderholm anmärkte, att, om ordet
viktigare utur 22 §. Regerings-Formen bortta¬
ges, skulle §. blifva utan ali mening.
Herr Hohn'. Jag torde få erinra, att jag
ej gjort någon skillnad emellan ringare eller
vigligare mål, utan deremot önskat att minstö
af Högsta domstolens ledamöter böra alla mål
öfvervara.
Efter slutad discussion, beslöt Ståndet, up¬
på Herr Talmannens proposition, att, såsom
Ståndets gemensamma tanka, förklara den an¬
märkning, alt uti 22 §. Regerings-Formen skill¬
nad emellan ringare och vigligare mål ej må
äga rum, utan alt der bör uttryckas, alt i alta
mål, som uti Högsta domstolen förekomma,
minst 6 ledamöter böra tillslädesvara och uti
afgörandet deltaga.
Derefter framstälde Herr Talmannen den
proposition, huruvida Ståndet, såsom dess ge¬
mensamma tanka förklarar den anmärkning, att
Högsta domstolen bör arbeta å 2:ne divisioner.
Herr Rubin hemställde, huruvida proposi¬
tion kunde meddelas å ett förslag, som icke
blifvit af Constitutions-Utskottet framstäldt, och
trodde att här endast vore fråga om antagande
eller förkastande af Utskottets betänkande.
Herr Arnberg'. Herr Rubins erinran är, i
min tanka, vigtig; men om vi skola följa den
praxis, som förut blifvit antagen, anser jag
Herr Talmannen oförhindrad, att till proposi¬
Den 7 October.
tion upptaga de anmärkningar vid Utskottets
förslag, hvilka icke blifvit af Utskottet vid¬
rörde.
Herr Sahlin'. Då Constilutions-Utskottet
utlåtit sig öfver motionérne, hvilka åsyftat Hög¬
sta Domstolens fördelning på arne divisioner,
anser jag Ståndet äga full anledning, att med¬
dela yttrande i detta ämne.
Herr Petre: Jag kan icke, lika med Herr
järnberg, finna Herr Rubins anmärkning vig¬
tig. Derigenom skulle min rätt, såsom molio-
nair, att få frågan utredd, pröfvad och besva¬
rad, blifva afskuren.
Herr Rubin: Min mening har icke varit
att afskära molionairens rätt att få sitt förslag
pröfvadt, men tror ej sådant kunna ske här,
innan Constitutions-Utskottet deröfver sig yt¬
trat. För öfrigt har jag icke velat göra mig
skyldig till den anmärkning, att hafva utsträckt
discussionen öfver det ämne, som utgör före¬
målet för behandlingen.
Herr Arnberg: Troligen är jag missför¬
stådd af Herr Petre, då han kunnat förmoda
alt jag velat afskära honom rätt, att granska
Utskoltels utlåtande öfver hans förslag. Tvärt¬
om anser jag detta förslag, såsom härstädes
framställd anmärkning motUtskottets, böra kom¬
ma under Utskottets förnyade pröfning, om å-
terremiss af Ståndet beviljas.
Herr Biörk: Till Herr Petre gör jag den
hemställan, huruvida icke Constilutions-Utskot-
tet lemnat svar å dess motion om Stånds-
Den 7 October,
skillnadens upphörande samt den Högsta dom*
stolens fördelning å divisioner. Bägge dessa
förslag öro i betänkandet besvarade. Det se¬
nare har Utskottet ej kunnat tillstyrka, emedan
Utskottet funnit Högsta domstolens förstärkning
med ombytiiga ledamöter, icke vara lämplig.
Deremot har Utskottet ansett skyndsamhet i
ärendernes gång kunna vinnas genom nedsätt¬
ning i ledamöternas domföra antal, i öfverens¬
stämmelse med hvilken åsigt, vilkoret att minst
två frälse och två ofrälse ledamöter skola i alla
mål vara närvarande, blifvit af Utskottet ute¬
slutet.
Herr Petre: Om, såsom den siste talaren
yttrat, Constilutions-Utskottet besvarat den frå¬
ga, sorn Herr Rubin ansett obesvarad, måste o-
befogenheten af Herr Rubins anmärkning ligga
i öppen dag,
Herr Rubin: Så vidt jag förstått Constitu-
tions-Utskottets betänkande, har den delen af
Herr Petres motion, sorn nu ifrågakommit, ic¬
ke blifvit besvarad, emedan Utskottet hvarken
antagit eller förkastat densamma. Jag är ej e-
mot, utan tvärtom önskar, att motionen matte
blifva föremål för Utskottets pröfning.
Uppå Herr Talmannens proposition, beslöt
Ståndet, såsom dess gemensamma tanka, förkla¬
ra den anmärkning, att Constitutions-TJtskottet
ej gjort afseende å den väckta motionen om
målens behandling hos Högsta domstolen på
två divisioner.
Herr Talmannen framställde derefter den
Rorg. St. Pr. vid Riksd. i834• VI- 16
Den 7 Octo ber.
proposition, huruvida Ståndet, såsom dess ge¬
mensamma tanka, förklarar den anmärkning, alt
hörds- och stånds-skillnaden i Högsta domsto¬
lens inrättning bör upphöra, hvarå svarades
Ja och Nej samt begärdes votering.
En voterings-proposition uppsattes, juste¬
rades och anslogs, så lydande:
”Den, som godkänner Cnnstitutions-Utskot-
tets utlåtande i memorialet N:o 3j, öfver väckt
motion om upphäfvande af börds- och stånds-
skillnadens i Högsta domstolen inrättning, rö¬
star Ja.
’Den det icke vill, röstar Nej.
”Vinner Nej, anses Ståndet hafva, såsom
dess gemensamma tanke, förklarat den anmärk¬
ning, att omförmälde stånds- och börds-skill-
nad må upphöra."
Voteringssedlar utdelades till Ståndets Her¬
rar ledamöter, från hvilka de åter insamlades,
efter upprop, hvarvid följande voro frånvaran¬
de, nämligen: Herrar Helsingius, Halling, Mte¬
ckel, Egnell, Höök, Cederborg, Tottie och Mell¬
bin sjuke; Herrar Klingvall, Hallgren, Modin,
Bååth och Levin permitterade; samt Herrar
Fries, Eklund, Warn, Lake, Ekstrand, Tro¬
lin och Örtenholm.
En sedel afindes förseglad och de öfrige
befunnos vid öppnandet och uppräknandet in¬
nehålla 20 Nej emot ip Ja.
Emot beslutet reserverade sig Herrar Wijk,
TJmnehus, Ekerman, Frodell, Zander, Bro¬
vallius, Helleday, Linderholm, Böök, Rubin
Och P. Winblad.
Den 7 October. 243
Herr Holmi ”Jag reserverar mig mot det
fattade beslutet i 3:dje puncten eller att stånds-
skillnadens i Högsta domstolen inrättning skall
upphöra, och skälen för min olika mening äro
i korthet följande, att, så länge stånds-skillnad.
i representationen äger rum och utom densam¬
ma i befordringsväg gör sig gällande, det är
fullkomligen nationelt och consequent, att Sven¬
ska folket erhåller sina domare i högsta instan-
cen från frälse och ofrälse Stånden, att jag utur
denna enkla grund är benägen, icke att upp¬
häfva den absoluta rättigheten för de tre ofräl¬
se Stånden, alt dömas af ett visst antal ofrälse
Justitiae-råder, men väl att reducera denna rät¬
tighet för Högloft. Ridderskapet och Adeln från
hälften till en fjerdedel af Justitise-rådens an¬
tal ; att, du Stånds-skillnad i representationen
upphör, den äfven i detta speciela fall bör upp¬
höra, samt att jag å ena sidan icke har någon
anledning att befara, det ju icke skicklige och
värdige Justitiae-rådsämnen hädanefter, som hit¬
intills, skola finnas bland ofrälse män och att
jag å den ändra åter anser mig äga full rättig¬
het att tro, det börds-företrädet och, jag befarar
det, utan någon serdeles båtnad för det all¬
männa, skall, i händelse Stånds-skillnaden i Hög¬
sta domstolen upphäfves, vid Justitiasråds-em-
betens tillsättande göra sig gällande, Jag ogil¬
lar således Constitutions-Utskottets förslag till
Grundlagsenlig behandling i denna del.”
Slutligen blef, uppå Herr Talmannens pro¬
position Constitutions-Utskottets memorial, N:o
Den 7 Octo b er.
37 återremitterad t med ofvanberörde såsom
Ståndets gemensamma tankar förklarade an¬
märkningar.
. §• 4-
A nvo föredrogs Conslitulions-Utskoltels
memorial N;o 38 med förslag till ett stadgan¬
de i /,i §. Riksdagsordningen om Statsrådets
ledamöters tillträde i alla Stånds plena.
Herr Holm: Jag kan för min del icke
godkänna Högloft. Constilutions-Ulskottets för¬
slag, att Statsrådets ledamöter skola äga rät¬
tighet att bevista andra Stånds plena, än dem,
hvaruti de hafva säte och stämma, för att i
frågor, som röra deras Departement, kunna
upplysningar meddela, enär det å ena sidan
är klart, att Stånden icke sakna tillfälle, att
genom Utskottens utredning af ärenderne el¬
ler annorledes förskaffa sig nödiga upplysnin¬
gar och å den andra åter är alt. befara, det
närvaro af Regeringens organer och deras del¬
tagande i öfverläggningarne, möjligen kunna
medföra ett liinderligt eller menligt inflytan¬
de på rådslagen inom representationen, sådan
den nu är och troligen länge kommer att för¬
blifva sammansatt och fördelad på fyra kam¬
rar. Jag skulle deremot må hända icke tve¬
ka, alt för min del bifalla förslag,et, om repre¬
sentationen öfverlade och beslutade på Ivali¬
ne kamrar och således icke Ståndsvis. Nekas
kan emedlertid icke, att förslaget är fullkom¬
ligen rationelt, men det bör gå i bredd med
andra lika rationela förändringar i vår repre-
Den 7 October.
245
senta lion. Jag afstyrker således för min del
förslagets upplagande till grundlagsenlig be¬
handling å nästa Riksdag.
Häruti instämde Herrar Norman, Per
Winblad, Frodell, Brovallius och Rubin.
Herr Ekerman: jemte det jag i allo för¬
enar mig med Herr Hohn, får jag tillägga, att
jag anser Utskottets förslag endast tjena till
Riksdaga ines förlängning. Jag kan lill och med
icke undgå yttra den öfvertygelse, att Stats¬
rådens närvaro på Riddarhuset redan åstad¬
kommit Riksdagarnes utdragande på tiden, il¬
ian att någon särdeles upplysning af dem er¬
hållits.
Herr Petre: Jag kan icke dela de värde
Talarnes åsigt, och ser ingen våda i förslagets
antagande. Om detsamma icke är farligt, då
representationen är fördelad på 2 kamrar, är
tlet ej eller farligt, då representationen är för¬
delad på fyra. Att icke antaga förslaget, skul¬
le förutsätta en fruktan, att representationen
icke kunde med ståndagtighet motstå den fre¬
stelse eller det mäktiga inflytande Statsrådens
närvaro under öfverläggningarne skulle kunna
medföra. Jag gillar förslaget till grundlags¬
enlig behandling, men, om denna tanke ej de¬
las, vill jag icke , uppehålla tiden med en vo¬
tering.
Herr Ekerman: Det är icke min afsigt,
att förneka Statsrådets ledamöter rättighet att
bevista RiksStåndens öfverläggningar, hälst pu¬
blicitet dervid redan är antagen; utah jag har
Den 7 Octo b er.
endast velat förekomma Riksdagarnes förläng¬
ning, hvilken skulle blifva en ofelbar följd af
tillåtelse för Statsråden att i discussioneriia del¬
taga.
Herr Hessle: 1 anledning af Herr Holmi
till förevarande memorial yttrade bifall under
vilkor, att Rikets Ständer voro församlade på
ett eller två rum, får jag fästa Ståndets upp¬
märksamhet derå, alt under discdSsionen rö¬
rande Constitutions-Utskottets ännu ickeafgjor-
de betänkande, N:o 35, rörande National-repre-
sentaliönen, förslag i detta hänseende blifvit
inom Ståndet väckte , af hvilkas antagande be¬
rörde vilkor komrrte att förfalla* Då jag ej
ännu uppgifvit allt hopp, att representationen
skall inse behofvet af eit ny och ändamålsen¬
lig organisation, ööh då jag tror medlet till
vinnande af detta mål stå öppet, Så länge be¬
tänkandet N:o 35 hvilar oafgjordt, tillstyrker
jag bifall till Grundlagsenlig behandling af det
i Constitutions-Utskottets i memorialet N:o 38
föreslagne stadgande.
Med Her rar Petre och Hessle förenade sig
Herrar Helleday och Santesson.
Herr Holm: Om jag vore öfvertygad alt
Herr Hessles förslag, angående Riks-Stånden§
sammanförande ä ett eller två öfverläggnings-
rum, vinner bifall, Skulle jag icke hafva något
att anmärka dervid, att Utskottets förevarande
förslag antages till grundlagsenlig behandling,
men då den förra frågan ännu hvilar oafgjord,
kan jag, i afseende å den senare icke instäm¬
Den *r Octo her. 247
ma i Herr Hessfes åsigt. Dock har jag ej e-
mot, om memorialet N:o 38 återremitteras, för
alt, i händelse Herr Iiesrfes af mig i flere de¬
lar biträdde representations-förslag af Ståndet
såsom dess gemensamma tanka förklaras, af
Constitulions-Utskottet, i sammanhang med me¬
morialet N:o 35, å nyo behandlas.
Herr Petre: På grund af den sista Ta¬
larens yttrande, anhåller jag alt memorialet,
N:o 38, måtte få hvila till dess Ståndet, i an¬
ledning af Constitutions-Utskottets memorial,
N:o 35, fattat beslut.
Sedan, i anledning af denna framställning,
Slåndet, uppå Herr Talmannens proposition, be-
slulit, alt med afgörande! af Constitutions-Ut¬
skottets memorial N:o 33 skall anslå, intill dess
samma Utskotts betänkande N:o 35 om National¬
representationen förevarit, föredrogs å nyo Con¬
stitutions-Utskottets memorial N:o 3q, med fö¬
reslaget tillägg vid 28 §. Regerings-Formen i
afseende på Utlännings naturalisation.
Herr Ekerman: Soia en annan Grund-
lagsparagraph stadgar, att personer af någon
annan främmande lära, än den reformerta, ej
kunna vara Riksdagsmän, inträffade möjligen
den händelsen, att, om det vid 28 §. Regerings-
Formen nu föreslagne tillägg antoges, en ut¬
ländning, som varit i 10 år här bosaLt, han
må vara Catholik eller Jude, skulle kunna re-
clarnera rättigheten att blifva vald till repre¬
sentant. Jag kan fördenskull icke gilla för¬
slaget.
Den 7 Öctobel*.
Herr Hohn uppläste 28 §. Regerings-Fot-
toen, samt yttrade derefter; Det föreslagné
tillägget sjmes mig stridande mot den gamla
Grulidlagsparagraphen. Om det ilya mohien-
tet antages, skulle en catholik, som varit 10 år
i Sverige bosatt, komma i åtnjutande af alla
en Svensk medborgares rättigheter och följakt¬
ligen kunna till alla embeten, med undantag
af Konungens rådgifvare oeb commendaht å
fästning, utnämnas samt till Riksdagsman ut¬
väljas. Jag har visserligen ej emot beviljandet
af desse rättigheter, men så länge den gamla
§;ns innehåll bi beta Alles oförändradt, bör åt¬
minstone Evangeliska trosbekännelsen utgöra ett
ytterligare vilkor för naturalisation.
Herr Rydin; Jag kan icke inse någon vå¬
da deruti, att lämna eli Utländning af främ¬
mande religion naturalisationsrätt. Om en per¬
son är född på denna eller andra sidan om haf¬
vet, måtte hans intressen Väl närmast tillhöra
det land, der han i 10 år varit etablerad. Vi
håfve åtskilliga exempel, såsom Herr Owens
m. fl., att härvid åberopa. Jag anser i det
fallet alla utländingar, de må vara af Evan¬
geliska bekännelsen, Calholiker eller Judar, lika
goda. Någon risque är ej förenad med försla¬
gets antagande och jag tror, att ehdast ett gam¬
malt barbari hindrat ett sådant förslag, att
hittills göra sig gällande. Jag tillstyrker det
nya momentets gillande till Grundlagsenlig be¬
handling.
Herr Talmannen framställde följande pro-
Ben 7 Qctober,
bosi tioner: i to Antager Ståndet Constitutions-
Utskottets i memorialet N:o 3g föreslagne til¬
lägg vid 28 §. Regerings-Formen? och 2:0 Be¬
hagar Ståndet återremittera nämnde memorial
med förklarande, såsom dess gemensamma tan¬
ka, att förslaget ogillas, hvilka propositioner
blefvo med Ja och Nej besvarade, hvarjemte
begärdes votering.
En voterings-proposilion af följande ly¬
delse uppsattes, justerades och anslogs; ”Den,
som lill grundlagsenlig behandling vid nästa
Riksdag antager Constitutions-Utskottets för¬
slag i memorial N;o 09 af ett nytt moment
Vid slutet af 28 §. RegeringsFormen, röstar Ja.
"Den det icke vill, röstar, Nej.
”Vinner Nej, anses Ståndet, såsom dess ge¬
mensamma tanka, hafva förklarat, att omför-
mäldte förslag bör ogillas.”
Omröstningen, hvarunder Herrar Helsingi-
Us, Hallinge Klingvall; Maechel; Hallgren, Eg¬
nell, Höök; Waem; Isr. Winblad; Cederborg;
Modin; Lake; Bååth; Tottie; Mellbin, Trolin,
Ekstrand, Levin och Örtenholm voro frånvaran¬
de, anställdes, i öfverensstämmelse med Riks-
dags-Ordningen, samt utföll med 23 Nej mot
Ja; och skulle, i följd deraf, memorialet
återremitteras till Constitutions-Utskottet med
öfvanberorde af Ståndet, såsom dess gemen¬
samma tanka, förklarade anmärkning.
§• 5-
Herr Talmannen anmälde till fortsatt hand¬
läggning af Ståndet ConstitulionsUtskottets för¬
a5o Den 7 Octo ber.
lid ne gårdag föredragrie och discuterade me¬
morial, N:o 35, med betänkande om National¬
representationen; och elter det Ståndet, uppå
af Herr Talmannen gjord förfrågan, förklarat
discussionen slutad, yttrade Herr Talmannen,
att då frågan om införande af allmän valrätt,
såsom grund för representationen, utgjorde ett
af de hufvudsakligaste föremålen för debatter-
ne, i anledning af ofvanberörde memorial, an¬
såg Herr Talmannen sig böra framställa till
en början den proposition, huruvida Ståndet,
såsom dess gemensamma tanke, förklafar an¬
märkningen, att allmän valrätt skall äga rum?
Herr Hessle: Jag nödgas förklara, alt jag
till denna proposition hvarken kan svara Ja
eller Nej, emedan jag derutaf icke erfar, huru
denna allmänna valrätt skall vara beskaffad,
om den skall tillhöra alla medborgare eller
hvilka deraf skola vara i besittning. Då jag
icke hört någon framställning, som utredt för¬
hållandet härutinnan, kan jag, som visserligen
önskade införandet af allmänna val, icke be¬
svara Herr Talmannens proposition. Jag vill
påminna mig att Herr Ekerman önskningsvis
talade för allmän valrätt, dock utan alt hans
framställning åsyftade någon positiv contra¬
proposition i detta hänseende.
Herr Ekerman: Efter hvad jag vill på¬
minna mig, yrkades allmän valrätt af flere ta¬
lare; men jag torde få erinra Herr Hessle,
att mitt ytLrande, deruti jag gillade principen
af allmänna val, med några restrictioner, en¬
Den 7 October. 25i
dast innefattade allmänna åsigter och ej för¬
slag, emedan, enligt Riksdags-Ordningens före¬
skrift, jag ansett mig allenast bora besvara
Constilutions-Utskottets framställning, men ic¬
ke väcka någon ny motion} i öfverensstämmel¬
se med hvilken åsigt jag i öfrigt bestridt em-
betsmäns intagande i Presleslåndet samt ma-
liufacturisters å landet förenande med Borgare-
Ståndet, så länge någon inskränkning icke skett
i Ridderskapets och Adelns representations¬
rätt.
Herr Talmannen framställde proposition å
antagande af Utskottets förslag till Grundlags¬
enlig behandling vid nästa Riksdag, hvilken
proposition blef med Nej besvarad.
Sedan Herr Rubin anmärkt, det han an-
tsäg endast ett allmänt ogillande af Utskottets
förslag böra af Ståndet uttryckas, proponerade
Herr Talmannen, huruvida Ståndet, såsom dess
gemensamma tanka, förklarar, att omförmäldte
förslag ogillaS?
Herr Rydin: Efter det Herr Talmannen
iiU framställt proposition å förslagets ogillande,
får jag till Herr Talmannen gora den förfrå¬
gan, huruvida Ståndet må kunna ingå i gransk¬
ning och modifiering deraf?
Herr Talmannen förklarade sig icke vara
Competent att besvara denna förfrågan.
Herr Petre: Jag tror, att den af Herr
Rydin framställda fråga förtjeilat svar. Det
är visserligen plågsamt alt stanna quar bär
under en stark Värme, men jag är öfvertygad,
25s
Den 7 Octo ber.
att Herr Talmannen och Ståndets Herrar leda¬
möter, i ett så vigtigt ämne som det föreva¬
rande, hafva samma tålamod, som förlidne går¬
dag samt att åter omhöra och tala, hvad då
sades»
Herr Talmannen framställde den propo¬
sition, huruvida Ståndet, såsom dess gemen¬
samma tanke, förklarade den anmärkning, att
Ridderskapets och Adelns organisation blifvit af
Constitutions-Utskottet förbigången.
Herr Petre: Den af mig förlidne dag
framställde och af Herr Talmannen nu till
proposition upptagne anmärkning var närmare
motiverad. Det är en verklig brist i våra
Grundlagar, att Ridderskapet och Adeln kan
Riksdagarne genom ansvarsfritt uteblifvande
.omintetgöra, äfvensom att de Ridderskapets och
Adelns ledamöter, hvilke äro medlemmar af
Utskott, kunna obehindradt derifrån afgå.
Herrar Frodellj Wedberg och Per Win¬
blad instämde med Herr Petre.
Herr Talmannens derefter framställde pro¬
position, att Ståndet må, såsom dess gemensam¬
ma tanka, förklara den anmärkning, att Con-
stitutions-Utskottet förbigått förbättringar uti
Ridderskapets och Adelns organisation, med af¬
seende å den grundlagsbrist, att Ridderskapets
och Adelns ledamöter kunna genom ansvarsfritt
uteblifvande från Riksdag, densamma omintet¬
göra, blef med ett öfvervägande Ja besvarad.
Herr Rydin: Sedan förlidne dag har jag
ofvervägat Herr Petres förslag och tror det¬
Den 7 O.ctober,
253
samma vara verkställbar!. Om, med antagan¬
det deraf, man gj.ort ett litet steg, är det dock
något och det första steget är alltid mest på¬
kostande. Kunde inan således, lill en början,
komma derhän, att sammanbringa representa¬
tionen på ett öfverläggningsrum, med rättighet,
alt Ståndsvis verkställa omröstningarne, vore
redan mycket vunnet. Derigenom skulle Ut¬
skottens antal eller åtminstone deras functioner
förminskas, göromålen i allmänhet under enk¬
lare samt till skyndsamhet ledande former skö¬
tas samt den fördel vinnas, att hvad af ett Stånds
ledamöter yttrades, genast klefve för de öfrige
Ståndens medlemmar till inbördes upplysning
kunnigt. På dessa skäl önskar jag, att Ståndet
måtte antaga Herr Petres förslag, som, om än
icke saknande brislfälligheter, likväl är bättre
än intet.
Herr Holm: Ståndets genom klubbslag be¬
kräftade beslut, att såsom gemensam tanka för¬
klara Herr Petres anmärkning, att Ridderska-
pet och AdeJn kan, genom ansvarsfritt uteblif-
vande från Riksdag, alldeles omintetgöra den¬
samma, delar jag helt och hållet. Men jag har
tillika ansett Ridderskapets och Adelns repre¬
sentation böra grunda sig på valrätt. Att upp¬
lösa Stånds-skillnaden inom representationen
tror jag vara ogörligt, men för att åtminstone
komma till något bättre, önskade jag, alt alla
Slåndens ledamöter blefvo valde, såsom följd
hvaraf Ridderskapet och Adeln, lika med öf¬
rige Stånden, valde sina representanter, till ett
a54 Den 7 October.
antal, icke öfverstigande hvardera af de öfrige
Ståndens. Jag anhåller om Herr Talmannens
proposition, alt Ståndet må såsom dess gemen¬
samma tanka, förklara, att Gonstitutions-Utskot-
tet bör till Rikets Ständer inkomma med för¬
slag derom, att Ridderskapets och Adelns rät¬
tighet , att vid Riksdag inställa sig sjelfkallad,
må upphöra och delta Riks-Stånd hland sina
medlemmar utse Riksdagsfullmägtige, till anta¬
let lika med det, sorn representerar hvart och
ett af de ofrälse Stånden.
Häruti instämde Herr P, TVinblad.
Herr Santesson; Då jag förlidne plenidag
hegärde frågans ajournering, skedde sådant, dels
i afsigt, att Herr Hessles förslag, hvaruti jag
instämde, skulle blifva förklaradt utgöra Ståndets
gemensamma anmärkning, dels emedan Stån¬
det då var mindre talrikt församladt. Jag an¬
håller nu om uppläsning af nämnde förslag,
som, i min tanka, är det fullständigaste och
mäst motiverade bland dem jag hiLtills varit i
tillfälle att åhöra.
Herr Arnberg’. Det fägnar mig att höra,
det den siste värde talaren hyser med mig e-
nahanda öfvertygelse i detta ämne, Jag erkän¬
ner fördelarne af Herr Petres förslag, men tror
detsamma icke vara så ralionelt och så radi-
calt, som Herr Iiesslesäfvensom den förres,
likasom Herr Holms förslag, hufvudsakligen å-
syftande reduclion inom Ridderskapet och A-
deln, afse förbättringar till en början, eller steg
för steg, men ej genomgripande reformer på en
Den 7 October.
255
gån", såsom Herr Hessles förslag, hvilket jag i
allmänhet anser vara väl motiveradt. Jag an¬
håller, att Ståndet, som redan yttrat sin ge¬
mensamma anmärkning i fråga om Ridderska-
pets och Adelns representationssätt, måtte för¬
klara Herr Hessles förslag innefatta Ståndets
tanka.
Herr Petre: Under tillkännagivande, att
jag icke har något att erinra mot den vänd¬
ning discussionen tagit, då Herr Hessles för¬
slag till National-representation utgör hufvud-
sakliga föremålet derföre, får jag anhålla, att
Ståndet mätte uteslutande fästa sig vid nämnde
förslag, så att detsamma ej sammanblandas med
något annat, tili undvikande af oförväntade
resultater.
Herr Hessle: I anledning af Herr San-
tessons sednaste framställning, får jag nu upp¬
repa mitt lill Ståndets protocoll förlidna dag
afgifne mund tliga anförande. Jag ansåg näm¬
ligen Svenska National-representalionen visser¬
ligen behäftad med bristfälligheter, synnerligast
i valsättet, men för att få desse bristfälligbeler
afhulpna, borde man börja med att skaffa ma-
terialier till en ny byggnad. Jag trodde ej, att
man skulle uppföra denna byggnad på en falsk
grund, om man begagnade den , som stått un¬
der secler. Grunden är ej vidlyftig, men, ut¬
sträckt i laga ordning, skulle den blifva till¬
räcklig. Sjelfva arbets-methoden, inom hvilken
representationen rör sig, ansåg jag påkalla strän¬
gare former, så att representationen må kunna
a56
Den 7 Octo b er.
uttala sin opinion om hvad den finner lämp¬
ligt. Mitt förslag, för hvilket jag icke hyser
någon förkärlek, ehuru jag tror detsamma i
verkställigheten lätt och ledande till målet, be¬
står deruti: ijo alt Ridderskapet och Adeln
skall inom sig utvälja ett visst antal ledamö¬
ter, ej utöfver hvad för hvart och ett af de
3:ne ofrälse Stånden bestämmes, lika för hvar¬
je, efter hvilken likhets bestämmande valen af
de ofrälse Ståndens representanter skola ske så¬
som hittills; 2:0 alt dessa fyra Stånd skola sam¬
manträda under Riksdag på ett rum, samt då,
berättigade att vara lika många af hvarje Stånd,
rösta per capita, såsom nu tillgår i Rikets Stän¬
ders Utskott; 3:o att sedan denna representa¬
tion ifrån Kongl. Maj;t erhållit Ordförande,
skall inom hvarje Stånd utväljas en fjerdedel
af dess ledamöter till en pröfvande mämnd,
med lika functioner, som Norrska Grundlagen
tillagt Norrigcs Lagting; 4s° att ti 11 förkortande
af arbetsmethoden, bör hvar och en, som vill
väcka motioner, göra det inom Riks-församlin-
gen, som först äger att besluta om en väckt
motion förtjenar att upptagas; 5:o att motio¬
ner, som upptagas, remitteras till ett Utskott,
som beslår af en ledamot ifrån hvarje Stånd,
med ordförande från pröfvande nämnden. 6:0
att heskattningsfrågor afgöras såsom hitintills,
och 7:0 att alla beslut i öfrigt skola under¬
kastas pröfvande nämndens afgörande, hvilken
äfven kan återremittera ärenden, men icke dervid
göra tillägg, I enlighet med desse hufvudgrwn-
Den 7 Octobeh
der, om de af Ståndet såsom dess gemensam-'
ma tanka förklaras, önskar jag att Constitutions-
Utskottet skulle uppgöra reglementariska före¬
skrifter, Om detta förslag antages, att hvila
till grundlagsenlig behandling vid nästa Riks¬
dag, skulle Nationen äga tillfälle, alt inom feni
är härefter uttala sin opinion och representa¬
tionen kunna gilla förslaget eller förkasta det¬
samma och göra upp något bättre. Jag fort¬
sätter mitt yrkande, att förslaget må antagas
till contraproposition vid ålerremissen af be¬
tänkandet, Nio 35, till Constitulions-Utskottet,
och får jag, i afseende å delta betänkande, upp¬
repa , alt jag bestrider all inympning af leda¬
möter på de 3:ne ofrälse Stånden.
Herr Holm: I anledning af Herr Arn¬
bergs yttrande får jag förklara, att då discus-
sionen hufvudsakligen hvälft sig kring frågan
örn Ridderskapets och Adelns reformerande, ut¬
gjorde detta ämne ett uteslutande föremål för
mitt sednaste anförande. Nu åter, då Herr
Hessle för Ståndet framlagt sitt representations¬
förslag i sin helhet, får jag förklara, att jag in¬
stämmer med Herr Hessle utan tillägg.
Herr Ekermani Af enskilde samtal emel¬
lan representationens ledamöter, har jag häm¬
tat den öfvertygelse, att så liten rubbning,
som möjligt, bör äga rum inom våra itu va¬
rande representativa former. I öfverensstäm¬
melse med denna åsigt, har jag, såsom jag si¬
sta plenidag yttrade, medgifvit, att hvarje ätt
Borg. St- Pr. vid Riksd. l834• VI. »y
Dea 7 Oetober.
på Riddarhuset må äga rättighet, att af ättemän
representeras, hvaremot jag ansåg den nu be¬
stående friheten, att sända fullmägtig sf annan
famille till Riksdag, böra upphöra. Ett ibiand
skälen för den öfvertygelse jag nyss uttalat, el¬
ler att minsta möjliga rubbning i närvarande
rättigheter och former bör äga ram, hämtar
jag derifrån, att det är allas mening, alt det
förslag, som framställes, skall gå igenom, hvil¬
ket icke är alt förvänta, utan iagltagande af
ett sådant vilkor. Dessutom tror jag det icke
vara tillåtet, att, innan Constitutions-Ulskottet
gifvit dertill anledning, fatta beslut, åsyftande
förändring eller rubbning i något Riks-Ståjids
i n4 §. Regerings-Formen garanterade rättig¬
heter och privilegier, likasom det icke lärer
vara grundlagsenligt, att från ett Riks-Stånd
till Constitutions-Utskottet aflåta förslag till en
ny constitution, men väl alt i generela termer
uttrycka Ståndets åsigter i det ämne Utskottet
framställt. Om Ståndet är af annan tanka i
detta hänseende, skulle jag häldre vilja förena
mig med Herr Petrej än med Herr Hesslej
och tror det vara bättre, att vidtaga mera ge¬
nomgripande förändringar, än att, såsom Herr
Hessle föreslagit, bibehålla de 4 Stånden, för¬
samlade på ett rum, hvilket förslag vore åt-
följdt af den närvarande representationens ly¬
ten, men saknade dess möjliga fördelar.
Herr Olbers: Hvarje reform, som afser
en förändring i Samhällets representation, må¬
ste gå i bredd med Statens historiska lif, ut¬
Den 7 October.
25(J
gå från folkets gemensamma Lehöf, och sam¬
manpara samt förlika alla intressen. Med ti¬
dens fortskridande yppar sig inom Samhälls¬
organismen behofvet af nya och ändamålsenli-
gare former, men blott småningom kunna de
band slitas, som en förfluten tids-ända bildat
och rotfästat inom folkets sinnen. En ny
byggnad kan ej resas på en äldres grund, utan
att dessas grundvalar äro borttagne. Svenska
folkets representation hvilar från urminnes ti¬
der på de fyra folkclasser, som bevaka det hi¬
storiska ridderliga minnets, kyrkans, handelns
och industriens samt jordbrukarens intressen.
Ur representationen kunna ej på en gång lös¬
ryckas de band, hvarigenom folkets särskilda
classer, under bevakande af Ståndens enskilda
intressen jemväl finna dessa bäst försvarade
uti det allmännas väl, men å andra sidan på¬
kallar behofvet högt, att nationen i allmän¬
het genom sine ombud, icke särskilda Stånd,
uteslutande deltaga i representationen. Det är
dessa äsigter, som hos mig stadgat den öfver-
tygelsen, att representationen bör bestå så väl
af medborgare, valde af alla valberättigade
medborgare ur alla stånd och folkclasser, med
undantag af em betsmännen, som äfven af ser-
skilde ombud för hvarje Stånd. Sättet för re¬
presentationens utförande , är lika vigtigt, som
valet af representanter. Gällande Riksdagsord¬
ningen talfvar efter min öfvertygelse en full¬
komlig omändring, genom arbetssättets förenk¬
lande, Utgående ur båda dessa synpunkter,
Vågar jag föreslå!
ä6o Det» 7 Ootobel’,
i:o Att val till Riksdagsman bör ske ge*
nom ett bestämdt antal electorer, från hvarje
stad och hvarje län af alla Stånd.
2:0 Att desse, utan afseende på Stånd,
välja ett visst antal representanter från hvarje
stad och hvarje län, kallade national-represen*
tanter.
3:o Att Ridderskapet välja för sitt Stånd
vissa ombud till bestämdt antal, likaså Högvör*
diga Präste-Slåndet, Borgare-Ståndet och Bon*
de-Slåndet.
4:o Att alla dessa utgöra sammanräknadt
representationens medlemmar vid hvarje Riks*
möte.
5:o Att ett vist antal Nalional-och Stånds*
Ombud utses till en Öfre kammare eller prof*
ningsnämnd.
6:0 Att de öfrige utgöra Nedre kara*
ri. a »v
7:0 Att hvarje motion, för att innefatta
Riksens Ständers beslut, bör vara af båda kam*
rame gillad, sedan ärendet förut blifvit beredt
vid Utskott, bestående af medlemmar från bå*
de National-ombud och Stånds-ombud.
8:0 Att desse Utskott böra vara lika mån*
ge som uti närvande Riksdags-Ordning.
Om efter desse allmänna grundsatser, ett
detaileradt förslag kunde af Högloft. Constitu-
tions-Utskottet upprättas, tror jag, att mellin*
garne för det förändrande och beståndande
skulle kunna förlikas.
Såsom skäl till ogillande af Högloft. Ut*
Den 7 October,
a6i
skottets förslag N:o 35, förenar jag mig i öfrigt
med de åsigter Reservanterne framställt,
Herr Talmannen: Som flere af Ståndets
Herrar ledamöter instämt i Herr Hessles för¬
slag, anser jag mig böra framställa följande
proposition: Behagar Ståndet, såsom dess gemen¬
samma tanka, förklara den af Herr Hessle i för¬
sta punkten af dess förslag till hufvudgrunder
för en ny National-representation, gjorde an¬
märkning, att Ridderskapet och Adeln skall
inom sig utvälja ett visst antal ledamöter, ej
utöfver hvad för hvart och ett af de 3:ne o-
frälse Stånden bestämmes, lika för hvarje, efter
hvilken likhets bestämmande valen af de o-
frälse Ståndens representanter skall ske såsom
hitintills.
Herr Arnberg,'. Då de 3:ne ofrälse Stånden
O /
skola, såsom hitintills, väljas och följaktligen
sins emellan icke äro lika till antal af leda¬
möter, tror jag det ej vara rigtigt, att Ridderskapet
och Adeln skall föreläggas utse ett visst antal af
sina medlemmar till Riksdagsfullmäktige. Jag
anhåller derföre örn proposition derå, att Rid¬
derskapet och Adeln må välja sina represen¬
tanter, utan att vidröra frågan om ett visst be¬
stämdt antal.
Herr Hohn: Jag anhåller om proposition
derå, att Ståndet måtte såsom gemensam tanke
förklara, att representationen må bestå af 4.
Riksstånd, hvilkas ledamöter, lika till antalet,
af hvaridera Ståndet böra utväljas.
Herr Rubin: Den siste värde talarens idee
2Ö2
J)en 7 October
gillar jag visserligen, men tror det vara omöj-
ligt att bringa Riksstånden sins emellan till en
lika personal. Af de städer, sorn tillhöra de 3
sista classerne, kunna 2;ne och 3;ne förena sig
om en Riksdagsman, hvilket äfven är förhål¬
landet med de härader, hvilkas ägorymd icke
uppgå till ioo mantal, hvadan således håde
Borgare- och Bonde-ståndens personal är till
antalet ombytlig. Om någon bestämmelse här¬
utinnan skulle äga rum, måste sjelfva valsättet
förändras, och jag tror derföre, att, om något
steg i detta afseende skall tagas, det vöre bäst
att Ståndet uttrycker den önskan, att Ridder-
skapet och Adeln inom sig utväljer represen¬
tanter till ett antal som ungefärligen motsvarar
ledamöternes af livart och ett af de 3:ne ofrälse
Stånden, Om ej derigenom vunnes någon för¬
bättring, tillvägabragtes likväl en förändring uti
den nu bestående ordningen,
Herr Petre: Till afböjande af en vidlyfti¬
gare discussion anhåller jag, alt Herr Talman¬
nen vill anmoda Seereteraran, alt i samråd
med Herr Hessle uppgöra förslag till propo¬
sition,
Herr Rubin: Jag tror, att ensamt Herr
Talmannen har, enligt Grundlagen, rätt att
framställa propositioner, och jag skaij för min
del icke förlänga discus sionen.
Herr Olbers anhöll» att hans förslag, ifrå¬
ga om Nalional-representation, äfven måtte blif¬
va föremål för proposition samt komma undey
Ståndets öfvervägande.
Den 6 October.
a63
Herr Talmannen framställde å ny o här of¬
van intagne proposition, rörande irsta puncten
af Herr Hessles förslag, hvarå svarades Ja och
JSej.
Herr Ekerman: Jag begär votering, dels
emedan jag anser Ståndet icke Grundlagsenligt
kunna ingå på förslag, åsyftande förändring af
ett Med-Stånds representationsrätt innan Consti-
tutions-Utskottet dertill gifvit anledning, och dels
enär, vid besvarande af Herr Talmannens pro¬
position, jag förmärkt olika meningar bland
Ståndets Herrar Ledamöter,
Herr Holm: Emot Herr Ekermans nu ut¬
talade sats hafva vi flere praejudicater att åbe¬
ropa. Dessutom skulle jag tro alt, då Herrar
Rosenqvists af Åkershult och Wedbergs inom
Constitutions-Utskottet väckte motioner gifvit
Utskottet anledning att föreslå de mest vid¬
sträckte och genomgripande reformer i vårt re-
presentations-skick, Ståndet är oförhindradt att
i detta afseende gifva förslag till Grundlagsän¬
dringar, det må sedan göra sig gällande eller
icke gällande. Jag är således af motsatt tanke
med Herr Ekerman och tror, att Ståndet skul¬
le handla inconsequent, om ej Ståndet tillkän-
nagaf sin åsigt i ämnet.
Herr Santesson: Äfven jag bestrider rig-
tigheten af Herr Ekermans satts och anser
Ståndet kunna Grundlagsenligt uttala sin me¬
ning. Borgare-Ståndet har väl ibland Rikets
Ständer blott en röst, men denna röst kan och
bör Ståndet begagna i frågor om så väl Stån¬
dets egen, som Med-Ståndens representation.
q64
Den 7 Oc t ober.
Herr Wedberg: Då ingen af Ståndets Herrar
ledamöter synes dela Herr Ekermans åsigt,
hemställer jag att Herr Ekerman ville återtaga
sin begäran om votering,
Herr Olbers'. Då mitt och öfrige här väck¬
te förslag om national-representationen äro i
vissa delar skiljaktige, anhåller jag, att contra¬
propositionen måtte ställas derå, att, om Nej.
vinner, Ståndet kommer att annorlunda ber
sluta.
Herr Langenberg: Ståndet har i min tan-;
ke rättighet, att uttala sin åsigt i fråga om re-
presentations-förändring, sedan så många mo¬
tioner blifvit hos Constitutions-Utskottet an¬
hängig gjorde. Jag anhåller, att Herr Eker¬
man måtte frånträda den yrkade votering
gen.
Herr Helleday: Det vore, efter hvad jag
tror, lämpligast om Ståndet yttrade sig öfver
princip-frågan innan Ståndet företager delailer-
ne af något förslag till afgörande. Jag kan icke
undgå finna det vara oformligt, att Herr Hessles
förslag eller någon del deraf nu skall vara Ja¬
proposition.
Herr Holm förklarade sig'instämma med
Herr Helleday, för principens skull.
Hetr Hessle, Då Herr Talmannen uppta¬
git mitt förslag lill proposition, ligger deruti
svaret å Herr Ekermans anmärkning om grund¬
lagsvidrigheten af ett sådant förslags väckande
inom Ståndet. Hade icke propositionen, enligt
Grundlagen, varit tillåten, är jag öfvertygac|
Den 7 Octo ber. a65
derom, att den af Herr Talmannen blifvit väg¬
rad. Jag finnér således, att mitt förslag Grund*
lagsenligt kan framställas, såsom contraförslag
till Utskottets. För öfrigt får jag förklara, att
jag ej har något deremot, att vi först afgöra
princip-frågan.
Herr Talmannen föreslog följande voterings*
proposition: Den, hvilken, såsom Ståndets ge¬
mensamma tanke, förklarar den af Herr Hessle
i första puncten af dess förslag till hufvud*
grunden för en ny Kational-representatiou
gjorde anmärkning, voterar Ja. Den det icke
vill voterar Nej. Vinner Nej anses Ståndet
hafva beslutat, att ett sådant förklarande ic¬
ke Grunglagsenligt kan äga rum.
Herr Hohn: Om denna proposition skulle
antagas och vid voteringen Ja vinna, blefve
följden den, alt enahanda iVe^-proposition
finge emot alla öfrige punclerne af Herr Hesslet,
förslag begagnas. Derföre och till undvikande
af flere voteringar, hvilka jag förutser skola
inträffa orri propositionen gillas, tror jag det
vara bäst, att till c/a-proposilipnen antaga prin¬
cip-frågan, huruvida, såsom Herr Ekerman an¬
märkt, Ståndet kan inlåta sig i uppgörande af
förslag lill representations förändring, hvarige¬
nom, om Ja vinner, alla förslag i detta afse¬
ende komma att förfalla.
Herr Linderholm ; Lika med Herr Holm,
anser jag oss först böra votera om princip-frå¬
gan, på det alt vi sedermera må kunna erhålla
proposition på Herr Hessles förslag i sin helhet
Den 7 October.
och ej styckevis. Om man afgjorde förslaget
puukt för punkt, och den ena gillades, den an¬
dra ogillades, skulle följagtligen det systemati¬
ska eller enheten deraf gå förlorad. Jag är af
den tanka, alt så val Herr Hessles som öfrige
här väckte representationsförslag böra i deras
helhet framställas till antagande eller förka¬
stande.
Herr Petre: Jemte det jag nödgas erkän¬
na, att discussionen är af en trätsam art och
pröfvar Herr Talmannens tålamod, tror jag, alt
den till en del härleder sig från ett missför¬
stånd om Herr Ekermans mening, som för¬
modligen icke lärer vara att bestrida den af
Herr Talmannen framställde propositionens
Grundlagsenlighet, utan endast att ultrycka o-
giIlande af Herr Hessles förslag; och har Herr
Ekermanför att få detta förslag af Siandet
förkastad t, begärt votering.
Herr Arnberg: Om jag rigtigt uppfattat
Herr Ekerinans ord, var meningen deraf icke
densamma Herr Petre deråt gifvit, utan har
Herr Ekerman velat bestrida, alt förslag, som
icke blifvit af Constitutions-Utskottet pröfvade,
kunna Grundlagsenlig! väckas inom Ståndet,
samt derom begärt votering. Jag deremot an¬
ser någon votering i detta afseende icke böra
äga rum, sedan Ståndet under ett föregående
plenum, såsom dess gemensamma tanka, för¬
klarat, att inom Ståndet väckt förslag, hvartill
Constitutions-Utskottet icke gifvit anledningen,
eller det, att, bland föredragande Statsråden,
Den 7 October»
267
skulle ett vara Chef för handels- och industri¬
departementet. Jag anhåller om proposition å
Herr Flessles förslag i dess helhet.
Herr Ekerman: Jag har blifvit af Herr
Petre missförstådd, och fortfar i den öfverty¬
gelse, att Ståndet icke Grundlagenligt har rätt
alt framkomma med nya förslag. Det är öf¬
ver denna principfråga jag hegart votering. På
utgången häraf heror det, huruvida man kom¬
mer, att öfver de särskilda förslagen yttra sig,
men detta kan ej ske öfver förslagen i deras
helhet,
Herr Biörck uppläste 1 momentet af 29
§. Riksdags-Ordningen samt yttrade derefter:
I anledning af delta stadgande har hos mig
uppstått tvekan, huruvida Ståndet kan, såsom
dess gemensamma tanke, förklara någotdera af
de här framställde representationsförslag, som
ej innefattas i Coustitutions-Utskottets föreva¬
rande memorial. Jag tror de fleste förslagen,
särdeles Herr Hes sles, vara af den beskaffenhet,
att de kunnat hänföras till de motioner, hvil¬
ia blifvit väckte dels inom, dels utom Ut¬
skottet, Det är endast ur en sådan synpunkt,
sora jag, för min del, kan medgifva forlsäll-
ling af disoussicnen, såsom en borgen för de
särskilda förslagens upptagande lill närmare
Granskning. Kär Constilulions-Utskottet seder¬
mera får del af Ståndets fattande beslut, lärer
Utskottet vara obetaget bedöma, i hvad moa
lågan skall ytterligare handläggas,
Herr Petre: Sedan jag hort Herr Eket'-.
l
'268
Den 7 Octo ber,
mans senaste förklaring, mäste jag erinra Herr
Ekerman., att det tillhört honom framkomma
med sin anmärkning under loppet af discus*
sionen och ej innehålla dermed, till dess Stån¬
det var färdigt att votera. Då likväl så skett,
är det förlåtligt, om jag missförstått Herr E~
hermans mening.
Herr Ekerman: Herr Petre var förmod¬
ligen icke i Ståndet närvarande, då jag först
tiilkännagaf den mening, att Ståndet icke ägde
till Constitutions-Utskottet afgifva förslag, stri¬
dande mot Utskottets betänkande, utan endast
att deröfver uttrycka en generel åsigt. För öf¬
rigt får jag medgifva, att Ståndet sista pleni*
dag fattade beslut, hvilka stundom voro i mot¬
sats med nämnde mening, samt voterade om
saker, ej om principer; men om man felat en
gång, hör man ej a 11 Lid göra det.
Hesr Talmannen tillfrågade Ståndet, hu¬
ruvida Ja-propositionen borde undfå följande
lydelse; ”Den, som anser Ståndet berättigad!,
att, såsom dess gemensamma tanke, förklara
det anmärkningsförslag Herr Hessle emot Con-
stitutions-Ulskottets betänkande, N:o 35, fram¬
ställt, röstar Ja.”
Herr Petre hemställde, om icke, till und¬
vikande af flere voteringar i principfrågan,Ifalla
synonyma förslag måtte i propositionen inta¬
gas, och Herr Helleday anmärkte, att flere le¬
damöter utom Herr Hessle, inkommit med för¬
slag till representations-ändring.
Herr Ekerman; Den /^-proposition, Herr
Den 7 Öctöbér. a6g
‘Talmannen underställt Ståndets pröfning, Iean
jag, för min del, icke gilla. Ståndet kail vis¬
serligen icke betagas rättighet att, såsom dess
gemensamma tanke, förklara anmärkningar vid
Constitulions-Utskottets betänkande; rnen dessa
anmärkningar böra i generela ordalag uttryc¬
kas och ej innefatta nytt förslag, helt och hål¬
let afvikande från Utskottets, hvilket Vore stri¬
dande mot Grundlagen.
Herr Hessle: Sedan Herr Ekerman posi-
lift förklarat sin mening vara den, att något af
de gjorda contraförslagen mot Utskottets be¬
tänkande icke må kunna åtfölja återrem issen,
samt Herr Ekerman grundat denna mening
derå, att sådant vore en gruhdlagsvidrighet, an¬
håller jag, att Herr Ekerman täcktes uppgifva,
i hvilka delar mitt contraförslag är stridande
mot Grundlagen, Jag skulle i öfrigt tro, att
afgörandet af frågan, om Ståndet äger rätt att
härutinnan framställa dess opinion, ligger inom
Herr Talmannens område, enär det är på Herr
Talmannen beroende att meddela elier vägra
proposition. Hå Herr Talmannen nu redan gif-
vit Ståndet proposition i detta hänseende, an¬
ser jag Herr Ekermans anmärkning redan vara
besvarad och således icke kunna blifva föremål
för votering.
Herr Petre: Med Herr Hessle instämmer
jag och anser, att Herr Ekerman saknat fog till
den af honom framställde anmärkning, mell
för att icke vara någon formskärare, vill jag
medgifva den äskade voteringen, på det att vi
270 Den 7 October,
må kunna få slut på en sak, som genom sin ut*
billighet blifvit odieuse.
Herr Ekerman: I anledning af Herr Hess-
les yttrande, får jag svara, alt Constitutions-
Utskottet i dess förevarande betänkande icke
tillstyrkt någon förändring af RiddersknpetS
och Adelns representationssätt, mell deremot
föreslagit tillökningar inom de 3‘ne ofrälse Slån*
den, hvaremot de inom Borgare-Ståndet väckte
förslag, särdeles Herr Hessles åsyfta så genom¬
gripande reformer, att jag ej kan anse dem för-
enlige med stadgandet i ii4 §• Regerhigs-For-
men. För Öfrigt fägnar det mig att Hr Biörckj
såsom Constitutions-Uttkottets ledamot, till en
del varit af samma mening, som den jag ut¬
tryckt, •,
Följande voteringsproposition uppsattes, ju¬
sterades och anslogs;
”Den, hvilken anser Ståndet grundlagsen-
ligl berättigad att yttra sig öfver Constitutions-
TJtskottets afgifne förslag lill National-represen-
tation i annan riktning, än den, som i Con-
stitutions-Utskottets memoria], N:o 35, uttryc-
kes, röstar Ja.
”Den det icke vill, röstar Nej.
”Vinner Nejj komma de under discussio
nen afgifne anmärknings-förslagen att för¬
falla”
Herr Petrei Då Herr Ekermans anmärk
ning hufvudsakligen varit rigtad mot Herr
Hessles förslag, anser jag contra-propositionen
böra blifva den, att, om Nej vinner, kommer
Herr Hessles förslag att förfalla.
Den 7 October* a?i
Herr Talmannen: Den af Herr Petre nu
gjorda anmärkning kommer att anses såsom re¬
servation, emedan den framställdes, efter det
Ståndets godkännande af voterings-proposilionen
blifvit med klubbslag bekräftadt.
Omröstningen, hvarunder Herrar Helsin-
gius, Halling, Klingvall, Maechel, Hallgren,
Egnell, Höök, IVceni, Cederborg, Modin, La~
ke, Bååth, Tottie, Mellbin, Trolin, Ekstrand,
Levin och Örtenholm voro frånvarande, anstäl-
des, jemlikt Riksdags-Ordningens föreskrift och
utföll med 3o Ja emot 11 Nej.
Herr Petre: För det ovanliga i denna sak
får jag anmärka, det jag måste antaga, att nå¬
gon misstagit sig om voteringen, då så många
röstat Nej. Jag anser det vara ett bedröfligt
tecken, att flere ledamöter velat afskära möjlig¬
heten alt uttala önskningar i en angelägenhet,
sorn så nära rörer hela Nationens väj.
Herr Helleday: För att lill en del förkla¬
ra det oförklarliga, får jag reservera mig emot
beslutet samt bekänna, att jag röstat Nej.
Herr Rubin: Äfven jag har röstat Nej och
det i consequence med min yttrade åsigt, att
utsträckning af anmärkningarne utöfver gränsen
af Constitutions-iUtskottets förslag är grund¬
lagsvidrig.
Häruti instämde Herr Frodell.
Herr Hohn: Deremot har jag voterat Ja
derföre, att Herr Talmannen upptagit Herr E-
kermans anmärkning till proposition.
Häruti instämde Herrar Sahlin och Valley,
i-ji
Deri 7 Octöber.
jemte flere af Ståndets öfriga Herrar leda¬
möter.
Herr Arnberg: I följd af voteringens ut¬
gång, anhåller jag, att de serskildta förslagen
nu må framställas, mea ej styckevis, utan i de¬
ras helhet, på det att discussionen måtte för¬
kortas och splittring undvikas.
Herr Linderholm: Jag hemställer, huruvi¬
da det är nödvändigt att uppläsa Herr Hesslcs
förslag* då Ståndet så väl i dag, söm i går^
fått åhöra det; utan anhåller jag, att Herr Tal¬
mannen ville, utah föregången uppläsning, med¬
dela proposition å antagande af berörde förslag
i dess helhet.
Herr Talmannen framställde derefter föl¬
jande proposition: Behagar Ståndet, såsom dess
gemensamma tanke, förklara de emot Constitu-
tions-Ulskoltets betänkande, N:o 35, gjorde an¬
märkningar, hvilka uti det af Herr Hessle argif-
lie förslag till hufvudgrunder för én ny Natio-
nal-representation innefattas; hvilken proposi¬
tion blef med ett öfvervägande Ja besvarad.
Herrar Holnij Frodellj Olbers och Rubin.
reserverade sig emot beslutet i de delar, hvar¬
uti de varit af skiljagtige meningar, samt Herr'
Olbers dessutom deremot, att hans förslag till
representations-förändring icke utgjort föremål
för proposition.
Herr Helleday: Jag reserverar mig emot
Ståndets beslut och anser alla lappningar, för¬
ändringar och inflickningar vara odugliga, så
länge representationen saknar mod att sälla
yxan till roten och nedhugga det gamla trädet*
Dea 7 Qctober,
På Herr Talmannens proposition, beslöt
Ståndet, att med de, såsom Ståndets gemen¬
samma tankar, förklarade anmärkningar, till'
Conslitutions-Ulskottet återremittera memoria¬
let, N:o 35-
Herr Petre: Jag måste, sanningen likmä¬
tigt, förklara, att, jag icke rigtjgt fattat menin¬
gen med de här framställde propositioner. Se¬
dan jag var uttröttad af den långa discussianeq»
i anledning af Herr Efäermans anmärkning, be¬
gärde jag, att Ståndet måtte votera på en gång,
huruvida Herr Hessles och öfrige här väckte
representations-förslag skulle komma att utgöra
föremål v för Ståndets pröfning. Herr Talman¬
nen förklarade då, att Herr Hessles förslag en¬
samt komme alt i första propositionen uppta¬
gas. När jag, med anledning häraf, derefter
begärde, att detta förslog målte lemnäs tillfälle
att vid voteringen komma under omröstning,
afslogs denna begäran, och den af Herr Tal¬
mannen framställde proposilionen omfattade i
stället alla förslagen. Efter det slutligen Herr
Hessles förslag blifvit underställt Ståndets pröf¬
ning, inträffade den händelsen, att samma för¬
slag blef i ett klubbslag afgjordt att utgöra Stån¬
dets gemensamma anmärkning, hvarigenom, e-
mot min förväntan, rättigheten att partielt pröf¬
va och antaga förslaget blef afskuren. Då sa¬
ken nu fått en sådan utgång, återstår för mig
ej annat, än att begära, det min serskilda me¬
ning må, såsom reservation, återremissen till
"Utskottet åtfölja.
Barg. St. Pr. vid Rikscl. i83f'!, i8
274 ®en 7 October.
Herr Rubin'. Den förvånande cirkelgång
discussionen gjort, liar nödgat mig att anmäla
min reservation emot flere Ståndets beslut, äf¬
vensom att i flere fall vara af skiljagtig me¬
ning med Herr Hesslesynnerligast som jag
haft för afsigt, att, i händelse vid votering Nej
vunnit och således inga förslag, inom Ståndet
väckta, kommit under pröfning, i min reserva¬
tion använda åtskillige delar af Herr Petres
förslag. Detta förslag gillar jag i flere väsendt-
liga omständigheter och tror detsamma lättare
verkställbar och mera förenligt med tidens
anda.
Herr Linderholm: Jag uppmanar alla de
Ståndets ledamöter, som här väckt förslag i re-
presentations-frägan, att låta desse förslag med¬
följa återremissen till Constitutions-Utskottet,
Alt betänkandet blifvit genom surprise afgjordt,
kan jag så mycket mindre finna, som Herr
Talmannen, i anledning af fleres begäran alt
förslaget skulle på en gång eller i dess helhet
afgöras, framställde proposition å detta före¬
dragningssätt, hvilket blef af Ståndet gilladt.
Jag anser derföre Herr Petres anmärkning o-
tjenlig.
Herr Strehlenert: Väl må reservalionerne
inflyta i protocollet, men då Ståndets beslut
innefatta anmärkningar, förklarade såsom Slån-
dets gemensamma tankar, hemställer jag huru¬
vida reservationer lämpeligen kunna gå till Gon-
stilutions-Utskollet.
Herr Arnberg förenade sig med Herr Streh¬
lenert.
Dpn f October. 375
Herr Santesson: Att nu klandra föredrag-
ningssättet, anser jag vara orätt, emedan sådant
bordt ske vid propositionernes framställande.
Jag tror icke, att reservationer emot beslut,
som anses utgöra Ståndets gemensamma tanka,
böra meddelas Constitutions-Utskottet, hälst re-
servanterne äga tillfälle alt få fiina särskilde
meningar i protocollet intagne,
Herr Rydin: Min öfvertygelse är den, att
reservationer kunna åtfölja återremisser, så väl
till Constitntions-Ulskottet, sorn till andra Ut¬
skott. Hvad sjelfva saken beträffar, får jag för¬
klara, att jag i allmänhet delar Herr Petres
förslag, äfvensom att jag till principen gillar
Herr HessleSj ehuru jag anser det sednare en¬
dast kunna räknas bland fromma önskningar,
Herr Linderholm: I anledning af flere ta¬
lares anmärkning vid mitt sednaste yttrande,
får jag bekänna, att jag kanske förhasfadt före¬
slog, att reservationeme skulle delgifyas Con-
stituijons-Utskottet; men derigenom är intet
förloradt. Formen skulle iagtlpgas, om de vär¬
de jeservanterne till Constitutions-Utskottet in¬
gå med deras serskilde meningar, såsom nye
motioner.
Herr Petre; Några talare hafva anmärkt,
alt reservationer ej kunna medfölja återremiss
till Conslitulions-Utskottet, Jag vill ej inlåta
mig i tvist härom, men beklagar de värde ta-
Jarne, om de tro sjg fullgöra sin Riksdagsmart-
fiapligt derigenom, att de söka för ConstUu-
tions-Ulskpltet undanhålla upplysningar i ett
276 Den 7 October.
ämne af så stor vigt för det allmänna. Oak¬
tadt den tillrättavisning Herr Linderholm till¬
delat mig, får jag förklara, att Ståndets beslut
var för mig en öfveiraskning, och såsom bevis
derpå får jag i minnet återkalla, att innan så
väl Herr Linderholm framställde sin begäran,
att Herr Hessles förslag måtte i helt afgöras,
som Herr Ekerman framkom med sin anmärk¬
ning om grundlagsvidrighet af nya förslags
väckande inom Ståndet, var redan afgjordt, att
Herr Hessles förslag skulle partielt föredragas
och afgöras och det utan att någon ledamot
troligen derom gjort framställning. Jag vid¬
håller min öfvertygelse och anser återtagna och
förändrade beslut vara beslut, tillkomna ge¬
nom öfverraskning.
Herr Olbers: I händelse reservationerne
komma att beledsagas återremissen lill Consti-
tutions-Utskottet, anhåller jag, att mitt repre¬
sentationsförslag må dermed få medfölja.
Herr Biörck'. Constitutions-Ulskottets å-
liggande inskränker sig dertill, att efter åter-
remissernes emottagande söka till ett helt sam¬
manjemka de inom hvarje Stånd, såsom gemen¬
sam tanke, förklarade anmärkningar och jag
tror fördenskull, alt reservationer, hvilka ger¬
na må återremisserne medfölja, icke kunna
Grundlagsenligt utgöra föremål för Constitu-
tions-Utskottets pröfning. För öfrigt och så¬
som ledamot af Constitutions-Utskottet, anser
jag det vara min pligt att anmoda de värde
talare, hvilka ej instämt i Ståndets beslut i den¬
Den 7 Octo b er.
na fråga, alt nied deras skiljakliga meningar,
såsom nya motioner, till Constitutions-Utskot-
let inkomma, på det alt dessa meningar må
kunna formligt blifva föremål för Utskottets
behandling.
Herr Petre: Måhända det ej gör något
till saken, alt vidare discutera, sedan Ståndets
beslut borttagit rättigheten alt öfver de särskil-
da förslagen meddela yttrande. I anledning
af Herr Biörcks anmärkning, får jag erinra, att,
om reservantanterne i motionsväg ingå till Con-
slitutions-Utskollet med deras särskilda me¬
ningar, blifver följden den, att de till behand¬
ling förekomma, såsom förste gången väckte
motioner och ulrätla således icke detsamma,
som om de fått åtfölja Ståndets, såsom gemen¬
sam tanka, förklarade anmärkningar, hvilka,
gemensamt med öfrige Riks-Slåndens, föranlåta
Constitutions-Utskottet att afgifva ett förslag,
som kommer att hvila till Grundlagsenlig be¬
handling vid nästa Riksdag.
Herr Rydin uppläste 5^ §. Riksdags-Ord-
ningen samt yttrade derefter, att han af denna
Grundlags-§. hämtade stöd för sin öfvertygel¬
se, att reservationer må åtfölja Ståndets beslut
lill Constitutions-Utskottet.
Herr Talmannen framställde proposition
derå, huruvida Ståndet tillåter, att Herrar Pe-
treSj RubinSy HolmSj Olbers och Rf dins från
Ståndets beslut skiljaktiga meningar må, såsom
reservationer, återrernissen till Constitutions--Ut-
skotlet medfölja, hvilken proposition blef med
Ja och Nej besvarad.
278 Den 7 Öctober,
Herr Petre: Visterligen har jag begärt*
att reservationerna skulle meddelas Constitu-
tiöns-Utskottet; mert då dert af Herr Talman¬
nen derom framställde proposition blifvit
med Nej samt några Ja besvarad» afstår jag
från nämnde begärart oell anhåller» alt mirt
reservation måtte intagas i protoeollet»
Herr Holm: Mirt östridiga rätt» att reser¬
vationsvis yttra mirt särskilde mening, afstår
jag icke» om äi1 jag skulle blifva ensam der¬
om. Hå Grundlagen» sorn tillåter» att reserva¬
tioner må meddelas Utskotten» icke gjort nå¬
got undantag i detta afseende för Cortstitutiöns-
Utskottet, anser jag återremisSen tili detta Ut¬
skott, ehuru hög aUctöritet det ali må vara»
böra af reservalionerhé beledsagas»
Herr Rubin förenade sig med Herr Holiti.
Herr Rjdiri hemställde, huruvida proposi¬
tionen ä begagnandet af ett rättighet, som en¬
ligt Grundlagen Vöre klar och ostridig, kunnat
framställas»
Herr Talmannens derefter gjorde proposi¬
tion, om Ståndet tillåter Herrar Rubinaj Holms,
Olbers och Rydins reservationer att åtfölja å-
terreinissett till Constitutioiis-Utsköltet» blef med
étt öfvervägande Ja besvarad»
Hei-r Petre: Jag understödjer Herr Rydins
anmärkning och frågar» om det är tillsländigt
att underställa Ståndets pröfning en i Grund¬
lagen tillåten sak.
Herr Santesson’. 56 §. Regerings-Formert
innehåller bland annat» “Göras i Rikets Stän*
Den 7 October,
ders plena icke någre anmärkningar emot Cen-
slilutions-Utskottets yttrande, hvile detsamma,
såsom ett Rikets Ständers utlåtande, hvaröfver
först vid nästa Riksdag oell då endast med Ja
eller Nej skall kunna beslutas, och galle då
föreskriften i ^5 §. Riksdags-Ordningen, göras
åter i Rikets Ständers plena emot Utskottets
yttrande anmärkningar; blifve de, hvilka hvar¬
je Riks-Stånd särskildt förklarar utgöra dess ge¬
mensamma tankar, till Constitutions-Utskottet
hänvisade.” Af detta senare stadgande drager
jag den slutsats, alt andra anmärkningar, än
de, som förklaras utgöra Ståndets gemensamma
tanke, icke kunna med Constitutions-Utskottet
communiceras.
§• 6.
Företogs åter Constitutions-Utskoltets, af
anledning §. 4 1 detta protocoll utvisar, upp-
skjutne memorial, N:o 38, med förslag till ett
stadgande i \i §. Riksdags-Ordningen om Stats-
Rådets ledamöters tillträde i alla Stånds plena.
Herr Talmannen framställde proposition
derå, huruvida Ståndet till Grundlagsenlig be¬
handling vid nästa Riksdag antager del af Con¬
stitutions-Utskottet i memorialet, N:o 38, fö¬
reslagna tillägg i 4r §• Riksdags-Ordningen,
med den, i följd af Ståndets den 6 dennes,
vid förehafvande af Constitutions-Utskoltets me¬
morial, N:o 35, såsom gemensam tanke förkla¬
rade anmärkning, att Stats-Rådets samtlige le¬
damöter skola benämnas Stats-råd, påkallade
leduclions-fös ändring, ;jlt de i början af andra
a8ö
Den 7 Octo ber.
punclen förekommande orden: Stats-ministrar-
hé och, uteslutas.
Denna proposition blef af Ståndets Herrar
ledamöter besvärad med Ja och Nej; hvar¬
jemte votering begärdes.
Herr Hessle: Dä Utskottets memorial, N:o
38, för Forsla gängört af Ståndet behandlas*
hemställer jag, örn mart kah antaga det före¬
slagna Grurtdlags-stadgandet med någon förän¬
dring af rédäctiorten. Det rättaste är i min
tanke, att Ståndet åtérrémitterar memorialet
till Constitutions Utskottet, med den af Stån¬
det, såsom gemensam tanke, förklarade anmärk¬
ning, alt orden Stats-mihistrartle och Föredra¬
gande Stats-råd böra utbytas ruht orden •
”Stats-råd.”
Herr Talmannen proponerade Ståndet att,
såsom dess gemensamma tanke, förklara berör¬
de af Herr Hessle framställde anmärkning,
hvarå svarades Ja och Nej.
Herr Holm: Så vida representationen icke
kommer, alt undergå reform, utan fortfarande
vara fördelad å fyra kamrar, kan jag ej bifal¬
la, att Stats-rådets ledamöter må berättigas att
i öfverläggningarne inom Riks-Stånden deltaga;
toen skulle representationfen sammanföras på
én eller två Kamrar, ser jag icke hinder för
förslagets antagande. Då således bifall till fö¬
revarande memorial är beroende på det utlå¬
tande, Constitutions-Utskottet, i anledning af
återremissen å betänkandet, N:o 35, i fråga om
National-representalionen, kan komma att af-
Den 7 October.
{»ifva, anser jag förslaget om förändring af 41
Riksdags-Ordningen böra till Constitutions-
Utskoltet återförvisas, för att, i sammanhang
med nyssnämnde fråga, af Utskottet å nyo be-
band las.
Derefter uppsattes, justerades och anslogs
en så lydande voterings-proposilion:
"Den, hvilken, såsom Ståndets gemensam*
ma tanke, förklarar, att uti Conslitutions-Ut*
skottets i memorialet, Nio 38, afgifne förslag
af tillägg och ändring i 41 §• Riksdags-Ord¬
ningen ej annan förändring må ske, än att i
början af andra perioden, i slället för orden i
”Stats-ministrarne och föredragande Slats-råd,”
må införas dessa ord : * Stats-mel röstar Ja.
”Den det icke vill, röstar Nej,
”Vinner Nej, anses Ståndet, såsom dess ge¬
mensamma tanka, hafva förklarat, att omför-
mäldte förslag må ogillas.5”
Omröstningen, hvarunder följande af Stån¬
dets Herrar ledamöter voro frånvarande, näm¬
ligen: Herrar Helsingal*: , Leffler, Halling,
Klingvall, Maechel, Hallgren, Egnell, Höök,
Warn, Cederborg, Modin, Lake, Andersson,
Bååth, Tottie, Mellbin, Trolin, Böök, Ek¬
strand, Levin och Örtenholm, anställdes i Grund¬
lagsenlig ordning samt utföll roed 25 Nej emot
i3 Ja; och skulle i följd deraf memorialet,
N;o 38, lill Constitutions-Uts&ottet återremit¬
teras, med den af Ståndet förklarade gemensam¬
ma tanke, alt förslaget bör ogillas.
383 Den 7 October,
Föredrogs å nyo, men begärdes oell lades
ytterligare på bordet Bevillnings-Utskottets be¬
tänkande, N:o 29, angående stora Sjötulls-be-
vilbiingen.
§• 8.
Upplästes, men begärdes och lades på bordet
meddeladt Utdrag af Hederv. Bonde-Ståndets
protocoll den 6 dennes, innehållande nämnde
Riks-Stånds särskildta beslut, i anledning af Be-
villnings- samt Allmänna Besvärs- och Econo-
mic-Utskottens utlåtande N:o 5, öfver gjorda
anmärkningar vid betänkandet, N:o 3, angåen¬
de grunderne för förändrade föreskrifter om
bränvins-br/inningen och hvad dermed har ge¬
menskap; uti hvilka beslut Bonde-Ståndet in¬
bjudit Med-Stånden att deltaga.
§• 9-
Föredrogos och lades på bordet Bevill¬
nings-Utskottets utlåtanden och memorial:
N:o 3o, i anledning af gjorde anmärkningar
vid Utskottets betänkande, N:« 21, angående
förehafd granskning al Post-taxorna för inrikes
brefväxlingen.
N:o 31, på grund af gjord anmärkning vid
betänkandet, N‘.o a5, i anledning af Kgl. Majrts
Nådiga Proposition, angående fortfarande lin¬
dring och befrielse, i afseende på bevilluingen
för staden Borås.
N:o 3a, om särskild aflöning för den per¬
son, som under en cancellists sjukdomsförfall
kommer att förrätta hans tjenst;
Den 7 October.
a85
oell N:o 33» till Högloft. Ridderskapet och
Adeli), i anledning af dess återremiss af me¬
morialet. N;o 24, rörande anmärkningar emot
betänkandet, N;o 4» angående den af Herr Fri¬
herre Sprengtporten och Herr af Robsahm hos
Höglofl. Ridderskapet och Adeln väckta fråga
örn fastställandet af en viss accis-afgift å brän¬
vin, sorn till Stockholm och Rikets större stä¬
der införes.
Plenum slutades kl. 11 e. m.
In fidem protocolU
Gr. Runeberg.
Den 9 October.
Plenum kl. io f. rn.
§. t.
Herr Per Winblad anmäldes vara sjuk#
§. m
Upplästes meddelade utdrag af Med-Stån-
dens protocoll den 2, 6 oell 7 dennes, hvaraf
inhämtades, att Höglofl. Ridderskapet och A-
deln gödkänt Voterings-proposilionerna uti Stats-
Utskottets memorialer, Nds 256, 277, 380 och
281; afslagit Lag-Utskottets betänkande, lN:o
122,1 återremitterat sistbemäldte Utskotts be-
tänkanden, Nlis »23 och 126 och till Utskott
remitterat en motion och ett anförande; att
Högvördige Preste-Ståndet gillat ofvannämnde
284
Den g October.
VoteringS-proposi tioner; lagt lill handlingarne
Stats-Utskoltets memorial, N:is 267, 268, 2Ö9
och 270; BevillningssUlskottels utlåtande, ]N':o
3i, och Banco-Utskottets memorial, N:o 53;
och, i anledning af Hedervärda Bonde-Slåndets
hemställan i protocolls-utdrag af den 7 den¬
nes, beslutat att med det första företaga frå¬
gorna oin grunderna för bränvinsbränningen,
samt angående Stora Sjötulls-bevillningen; och
att Hedervärda Bonde-Ståndet godkänt förrbe-
rörde votei ings-propositioner; bifallit Stals- Ut¬
skottets utlåtanden, N;is 207, 269, 265 och
271; samt Allmänna Besvärs- och Economie-
Utskottets betänkanden, N:is 122, ia3, 124
och 125, på grund af anmärTkningar, som för¬
klarats utgöra Ståndets gemensamma tankar;
återremitterat Constitutions-Utskottets memori¬
aler, N:is 36 och 38; lagt till handlingarne
Stats-Utskoltets memorial, N:is 260, 267, 268,
269 och 270, och till Utskott remitterat Ivali¬
ne anföranden.
Lades till handlingarne.
§• 3.
Föredrogos och lades på bordet; 1:0 Fa-
pedilions-Utskottets memorial, JV:o i52, angå¬
ende förändring i först uppgjordt Constituloi ial
för Häradshöfdingen och Riddaren Johan Ja¬
cob jBergströnij att vara Rikets Ständers Justi-
tise-Ombudsmans suppleant, och 2:0 bilagdt
förslag till delta förordnande,
§• 4.
Föredrogos å nyo Slals-UlskoUets utlåtan¬
den och memorial:
Den g '-O c to ber.
28"
N:o 2.65, öfver den tiel af Kongl. Majrts
till Rikets Ständer aflåtne Nådiga Skrifvelse”
N:o ir, som angår det, vid sistlidne Riksdag,
i oell för regleringen af armeens aeeord, på
Riksgälds-contoiret anvisade creditiv.
Bifölls.
N:o 267, i anledning af erhållen ålerre-
miss på Stats-Utskottets utlåtande N:o 161.
Lades till liandIftigarne.
N:o 268, 1 anledning af erhållen återre-
miss på Stats-Utskottets utlåtande, N:o jyp.
Lades lill handlingarne.
N:o 26(5, i anledning af erhållen åter re¬
miss på Stats-Utskottets utlåtande, N:o 227,
Lades lill handlingarne.
N:o 270, i anledning af erhållen återre-
miss på Stats-Utskottets utlåtande, N:o 248.
Lades till handlingarne.
N:o 271, angående dispositionen af öfver-
blifvande exemplar af Bihanget lill Riks-Stån-
dens protoooll vid innevarande Riksdag.
Bifölls.
N:o 272, i anledning af väckt motion om
understöd af allmänna medel åt de nödlidan¬
de invånarne i Bohusländska skärgården.
Herr Forsborg; Då detta betänkande rö¬
rer väckt fråga om lindring i den brist, sorn
trycker invånarne i Götheborgs- och Bohus
läns skärgård, anser jag det vara min pligt, att
tala i ämnet. Motionen är, såsom det af be¬
tänkandet synes, väckt inom Bonde-Ståndet.
Invånarnes nöd i Bohusländska skärgården är
Den g Octofaer.
så bekant, att derom är allt vidlyftigt ordande
öfverflödigt. Här är ej af matjonairen något
bestämdt föreslagit, men vid sådant tillfälle,
sorn detta, då motivet är Ömmande för likars
nöd, bade dock något bort af Utskottet till¬
styrkas. Min åsigt i sjelfva saken är, att för
dessa invånare må beredas enahanda lindring,
sora för de af missväxter hemsökta Norrländ-
ningarne i flere år ägt rum. Deras belägenhet
är ytterst beklagansvärd* Allmänna välgöreu«
beten bär visserligen lemnat bidrag, men de
torde dock fordra någon lindring dessutom.
Jag hemställer således, om icke det skulle va*
ra billigt, att Bohusländska skärgårdens invå¬
nare fmgo för några år eller intill nästa Riks¬
dag tillgodonjuta lindring i personela bevillnin-
gen. Om återremiss sker, kunde en motion
väckas derom och sedermera remitteras lill Be-
villnings-Utskottet, som har under arbete för¬
slaget lill Bevillnings-Förordning.
Herr Olbers; Jag förenar mig med Herr
Forsberg• Belägenheten i Bohusländska skär¬
gården var svår tillförene, men har onekligen
blifvit ytterligare försämrad genom cholera-fa*
soten, spm derstädes härjat. Jag tillstyrker å*
terremiss.
Herr Leffler', Redan innan den olyckliga
farsoten härjade, var under öfverläggning å den
Allmänna Besvärs- och Economie-Utskottets
afdelning, der jag är ledamot, en motion, som
gick ut derpå, att bereda Bohusländska skär¬
gården föt möner. Fisket är påtagligen förmin-
Den g Octo ber, 287
skarl t. Storfisket liar i betydlig nion blifvit
mindre. På afdelningen afgjordes, hvad möjli¬
gen kunde tillstyrkas; och jag förmodar, alt
betänkandet nu mera passerat Riks-Stånden.
Invånarncs behof af allmän hjelp är uppgifvet
och af auctoriteterne vilsordadl. Tillståndet är
för närvarande ännu sämre. Derföre tillstyr¬
ker jag återremiss, så mycket häldre, sorn jag
ej kan godkänna Utskottets hufvudsaklig» skäl,
att Rikets Ständer, till följd af den Kongl. Pro-
pÖsitioneh>. 0111 ett creditiv för bestridande af
de kostnader, som genom farsoten cholera för¬
orsakas, äro i tillfälle alt bevilja medel, hvari¬
genom erforderligt undersöd äfven för de be¬
höfvande i Bohusländska skärgården kan bere¬
das. Ännu är detta creditiv icke bevil jad t;
och om det äfven beviljas i dess helhet, är det
likväl osäkert, huru mycket skärgården deraf
undfår. Detta kan icke på förhand bestäm¬
mas. Jag tillstyrker således återremiss.
Herr Petre', Jag tillstyrker äfven aterre-
miss och kan ej annat, än gilla Herr Lefjlers
åsigt, att det icke varit skäl för Stats-Ulskot-
tet att ställa detta ämne i samband med
frågan om creditiv till kostnaderne för chole-
ra-farsoten; och jag förmodar, att Stats-Utskot-
tet, efter återremissen, skall rätta detta.
Herrar Santesson och Frodell förenade,sig
med Herr Forsberg.
Utlåtandet, N:o 272, återremitterades.
N:o 257, i anledning af väckt fråga om
ersättning till kronofogden Dahlgren för be-
Den 9 October.
stridde utgifter, dels vid ett öfoiogsläger å Öd¬
skölds Moär, dels ock vid en väganiäggning i
Toftedulen.
Bifölls,
N:o 258, i anledning af erhållen åter re¬
miss på betänkandet, N:o 128, rörande väckt
fråga, att Kronan måtte bekosta bandtlangning
vid Kronohemmans och nybyggens afvittring.
Begärdes och lades ytterligare på bordet.
N:o 25g, i anledning af vackt fråga, att de
Statistiska tabeller, sorn äro bifogade Kongl,
Maj:ts Befallningshafvandes femårs-berättelse, ej
vidare måtte på Statens bekostnad till trycket
befordras.
Bifölls,
N:o 260, i anledning af erhållen återre-
iniss å Utkaltets betänkande, N;o 201, röran¬
de sökt everldlig skattemannarätt å det under
Ulricsdals Kungsgård förr lydande hemmanet
Kefvinge med dertill börande utjord.
Lades till handlingarne.
och N:o 261, i fråga o ra Jordeböekerncs
granskning.
Bifölls.
§. 5.
Herr Andersson anföde: För Ståndet lärer
ej vara obekant den olycka, som drabbat det
samhälle jag tillhör, staden Wennersborg. Sedan
chölera-farsoten der rasat under fern veckor,
hvarvid circa i5o personer aflidit och 5o barn
blifvit värnlöse, har staden genom eldsvåda
den 4 dennes upphört att vara till. Med un¬
Den g October;
289
dantag af kyrkan, Landshöfdinge-residencet,
kronohäktet och några kojor, har allt blifvit
rof för lågorna. Kongl. Majit har redan låtit
vidtaga de åtgärder, som kunnat ske; och jag
hoppas, att Kongl. Majit i Nåder meddelar till
Rikets Ständer proposition, angående understöd
för staden. I detta hopp vågar jag på förhand
recomrnendera till Ståndet att taga i behjertan¬
de, hvad detta samhälle kräfver. För min en¬
skilda del reste jag, efter begagnad permission,
för få dagar sedan, ifrån mitt hem i oberoen¬
de ställning. I detta ögonblick vet jag ej, om
min hustru och mina barn lefva, elier om de
hafva det, hvarmed de kunna tillfredsställa lif¬
vets nödvändigaste behof. Vid detta förhål¬
lande, beder jag Jlerr Talmannen och Stån¬
det, sorn visat mig förut mycken välvilja, be¬
näget ursäkta, att jag ej kan några dagar öf¬
vervara Ståndets sammanträden. Efter inhäm¬
tad post skall jag vidare göra anmälan.
Ståndet förklarade sitt deltagande i den
olycka, som öfvergått staden Wenersborg och
fann det af Herr Andersson uppgifna förhål¬
lande vara giltigt skäl för hans anmälan. Herr
Andersson Lrädde af.
§. 6.
Herr Halling anhöll, att få 1 protooollet
antecknadt, att han varit af sjukdom hindrad
ifrån den i3 sistlidne September till denne dag
alt tillstädes vara vid Ståndets plena och såle¬
des icke deltagit i de beslut, som under denna
tid blifvit af Ståndet fattade.
Borg. St, Pr. viel Riks cl 1834• VI, 19
Den 9 October.
Derefter uppläste Herr HMing ett memo¬
rial af denna ordalydelse: "Uti ett af de fall 56 §.
Riksdags-Ordningen förutsätter, tillåter jag mig
att framställa ett nytt ämne till Rikets Högloft.
Ständers pröfning”.
”Sedan i följd af vid denna Riksdag fattadt
beslut, silfver-utväxling i Banken åter blifvit
börjad på de i Kongl. Myntbestänmings-Lagen
den i Mars i83o stadgade grunder, och så¬
lunda ett nytt silfvermynt blifvit satt i om¬
lopp, synes behofvet påkalla, alt vidtaga utvä¬
gar, i ändamål att i allmänna rörelsen åter fram¬
locka äfven det gamla silfvermyntet, särdeles
det mindre, hvilket säkrast skulle befordras ge¬
nom det enkla medel, att genom allmän kungö¬
relse i riket förklarades, alt, sedan silfverulväx-
lingen tagit sin begynnelse, äfven det gamla
sifvermyntet nu mera bör gå och gälla i all¬
männa rörelsen samt emottagas i all allmän upp¬
börd efter dess innehafvande prägel och värde,
efter högståberopade Kongl. Mynlbestämnings-
Lag, med utsättande tillika af hvarje mynt¬
styckes värde i förhållande till Banco och Riks-
gäldssedlar, hvarigenom äfven den fördel skul¬
le uppkomma, att större bytesmedel erböllos,
då t. ex. 5'a R:drs-slycke utgör valuta för 5
sk. 4 rsR Bancosedlar eller 8 skill. Riksgälds¬
sedel’, eller ifrågavarande benämning af courant,
R;drs-st. för io sk. 8 r. Bancosedlar, | R:dr-st.
för 2i sk. 4 rst»» | R:dr-stycke för 42 8
rst. och | R:dr-st. för i R:dr 3^ sk. 4 ,st*
allt Bancosedlar".
Den 9 Oetober, 391
”För hufvudstaden, der Banken är belä¬
gen, skulle kanhända den föreslagne åtgärden
vara mindre behöflig; men att den i landsor-
terne vore af nytta, torde få erkännas, emedan,
utom denna åtgärd, i synnerhet det mindre
gamla speciemyntet, hädanefter sqna hittills, en¬
dast godtyckligt i värde anses och skattas, hvar¬
igenom den mindre upplysta delen af allmän¬
heten, okunnig om myntets rätta värde, ofta till¬
fogas en orättvis förlust och således endast i
verkligt nödfall tillgriper sitt gamla silfvermynt.
Att detta, ehuru länge bortglömdt, ännu till be¬
tydlig myckenhet finnes i landet, slutar jag
till af den erfarenhet, sorn vanns vid i8o3
års myntbestämning emellan Banco och Riks¬
gäld, att en stor del mindre silfvermynt då
för en tid visade sig i rörelsen”,
Herr Helleday: Ehuru jag kommer i till¬
fälle, att uti Ranco-Utskottel, dit jag förmodar
denne motion remitteras, öfver densamma mig
yttra, vill jag dock nu på förhand förklara, att,
så länge icke 1776 års Förordning är genom
Mynlbestämnings-Lagen den 1 Mars i83o upp-
bäfven, anser jag det af Herr Halling åsyf¬
tade stadgandet öfverflödigt,
Remitterades till Banco-Utskottet,
§• 7-
Efter anmälan företrädde Hof-Cancelleren,
Commendeuren af Kongl, Majrts Kordstjer-
ne-Orden, Högvälborne Herr Friherre David
von Schultzenheim, hvilken aflemnade följande
Kongl. Maj:ts Kådiga Proposition och Skrifve!-
292 Den 9 Octpber.
ser, hvilka, sedan Herr Hof-Cancelleren blifvit
1 vanlig ordning ulbeledsagad, föredrogos, nem¬
ligen :
1:0 af den a3 sistlidne September, angå¬
ende medel lill undsättningar vid inträffande
svårare missväxter.
Herr Halling: I anledning af denna Kongl.
Proposition torde jag, såsom ledamot af Bevill-
nings-Utskottet, få erinra om ett förslag, som
Utskottet äfgifvit, i sammanhang med Betän¬
kandet örn stora Sjötulls-Bevillningen, på det
att Stats-Utskottet, vid behandling af den
Kongl. Propositionen, måtte fästa dess upp¬
märksamhet på berörde förslag. Det innefat¬
tas uti sista puncten af Bevillnings-Utskottets
Betänkande, N;o 29, der Utskottet tillstyrker
Pikets Ständer, att till Kongl. Maj:ts disposi¬
tion öfverlemna, hvad tullen för inkommande
utländsk spannemål inbringar, att endast och
framför andra medel användas till under¬
stöd i de orter af landet, som, hårdast tryck¬
te af missväxt, i öfrigt befinnas vara i högsta
behof af undsättning, och bör hvad af dessa
medel det ena året icke användes, till ett an¬
nat år reserveras för enahanda behof. Jag
upprepar, detta, och anhåller, det behagade
Stats-Utskottet derå fästa det afseende, som
denna omständighet må finnas förtjena, då för¬
slaget Jemnar ytterligare utväg för Kongl.
Maj:t, att meddela undsättning vid missväxter;
hvarigenom det nu begärdta creditivet torde
befinnas öfverflödigt.
Den 9 Octo b er. 293
Remitterades till Stats-Utskottet.
2:0 af den 23 sistl. September, angående
ändring i 5 Cap. 1 §. Missgernings-Balken.
Remitterades lill Lag-Utskottet.
3:o af den 26 sistl. Julii, angående rättig¬
het för hemmansägare på Gottland att få er¬
lägga penninglösen för deras ränte-tjära.
Lades till handlingarne.
och 4:0 af den 6 sistl. September, angåen¬
de upphörande af de på Öland utgående så
kallade Borgholms Garnisons Servicemedel.
Lades till handlingarne.
§■ 3.
Upplästes ett Yal-protocoll, så lydande;
”År i834 den g Octöber sammanträdde Borgare-
Ståndets Herrar Electorer och valde, för den
tid Herrar Höök och Mellbin äro från Riksda¬
gen frånvarande, till ledamöter uti Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskotet, i deras stäl¬
le, Herrar Brovallius och Sjöblom. Stockholm
ut supra.
In fidem
J. A. Afzelius.’'
Underrättelse härom skulle genom Utdrag
af Protocollet till Allmänna Besvärs- och Oe.co-
nomie-UIskottet meddelas.
§• 9-
Herr Petre begärde ordet och anförde:
Sedan Ståndet under senaste plenum fattat
beslut om dess gemensamma lanke, i frågan
om förändring af National-representationen, be¬
gagnar jag tillfället, innan protocollet rörande
394
Den 9 October.
nämnde beslut justefas, att hemställa, huruvi¬
da icke Ståndet borde, vid återremissen lill
Constitutions-Utskottet, uttrycka den mening,
att Utskottet, derest Ståndets gemensamma
tanke skulle af Constitutions-Utskottet fram¬
ställas till antagande af Rikets Ständer, må upp¬
ställa det förnyade förslaget lill förändrad re¬
presentation så, alt nästkommande Ständer kunna
finna sig oförhindrade att, i händelse samma
förslag gillas och vinner Konungens sanclion,
detsamma till verkställighet vid samma Riks¬
dag befordra.
Herr Hesslet Herr Petres framställning,
om den af Ståndet antages, lärer böra åtfölja
återremissen till Constitutions-Utskottet, men
jag hemställer, huruvida det är lämpligt, att Re¬
presentationen eller Constitutions-Utskottet vid.
denna Riksdag uttalar, hvad Rikets Ständer vid
nästa Riksdag höra eller kunna göra. Jag hy¬
ser den öfvertygelse, att, om Rikets Ständer nu
öfverenskomma om en redaction af represen¬
tationsförslaget till grundlagsenlig behandling,
och samma redaction af nästkommande Stän¬
der antages samt af Kongl. Maj:t gillas, först
vid nästa Riksdag tiden ar inne att besluta om
förslagets verkställande.
Med Herr Hessle förenade sig Herrar Zan¬
der j Olbers in. fl.
Uppå Herr Talmannens proposition, beslöt
Ståndet, alt förestående yttranden skulle till
Constitutions-Ulsköttet åtfölja protokollet, rö¬
rande återremissen af Utskottets memorial,
N:o 35.
Den 9 October.
Herr Petre'. Ståndet har gillat mitt för¬
slag derom, att Constitutions-Utskottet borde,
i sammanhang med ett förnyadt betänkande
om National-representationen, föreslå Grundlags-
stadgande till förekommande deraf, att Ridder-
skapet och Adeln skall kunna, genom ansvars-
fritt uteblifvande från Riksdag, densamma om¬
intetgöra. Då sättet, att afhjelpa denna Grund-
lagsbrist, icke var uppgifvet, får jag, i öfver¬
ensstämmelse med hvad jag i en annan fråga
tillstyrkt, att nemligen förstärkta Stats-Utskot-
tet må äga fatta beslut, utan afseende derå,
att Utskottet icke är fulltaligt, nu hemställa,
alt Constitutions-Utskottet må, i enlighet med
den grundsats Utskottet i denna fråga hyllat,
föreslå uttryckande af den mening, att Riks¬
dag, i händelse Ridderskapet och Adeln deri¬
från uteblifver, bör, utan hinder deraf, fortgå
och Riksdagsärendena kunna af de 3:ue ofräl¬
se Stånden afgöras.
Herr Ekerman'. Det vore otänkbart att
inga ledamöter af Ridderskapet och Adeln skul¬
le tillstädeskomma vid Riksdag. Uti Stock¬
holm är ett betydligt antal adelsmän ständigt
vistande, och jag befarar snarare för stort äu
för litet antal, som begagnar sig af sin repre-
sentations-rätt.
Herr Talmannen anmodade Herr Petre att
inlemna sitt anförande skriftligt författadt.
Herr Petre: Jag förmodade att Herr Tal¬
mannen skulle föreslå Ståndet, att de af mig
Och Herr Ekerman afgifue yttranden må åt¬
2g6 Den g Oclobel-.
följa återremissen rörande National-repreSeiita*
tionen till Constitutions-Utskottet.
Herr Talmannen'. Herr Petres anförande
innefattar en ny ide^, hvarföre detsamma hör
inlemnas skriftligt.
§• i0i
Föredrogos och lades på hordet följande
memorial och betänkanden:
1:0 Conslitutions-Utskottets:
N:o 4r, med åtskillige Grundlagsändrings-*
förslag, åsyftande Riksdags-förhandlingarnes or-*
dentligare och skyndsammare gång.
N:o /p, med föreslaget tillägg i gg §. Re-*
gerings-Formen för Justitiag-Ombudsmannens
berättigande att bevista Riksståndens plena.
N:o 4^1 med föreslaget tillägg i 38 §. Riks-*
dags-Ordningen;
och N:o 44> i frågan* rörande behörigt Ut-*
skott för upptagandet af motiverna om Riks-*
dagens prorogation.
2:0 Banco-Utskottets;
IST:o 55, i anledning af de beslut Riks-*
stånden fattat, i afseende på Utskottets, under
N:o 2g, framställda förslag till jemkning af de
skiljaktige meningar* uti hvilka Riks-Stånden
slädnät vid afgörandet af Utskottets, under JN:ö
14 afgifne Utlåtande; och
3:o Lag-Utskottets*
N:o 12-7, i anledning af motion, om af*
skaffande af stockstraff.
N:o 128, öfver motion om ändring af 8
Cap» 3 §. Missgernings-Balkem
Deli g Octöber.
N:o 129» i anledning af väckt motion om
deportation af personer, dömde till straff för
3:dje resan stöld.
N:o i3o, öfver väckta motioner om upp¬
hörande af spö och risstraff för vissa hrolt.
N:o 131, öfver väckta motioner om lagens
stadgande», angående qualificerade dödsstraff
och afskaffande af andra sätt för verkställande
af dödsstraff, än halshuggning.
N:o i3a, öfver motion om afskaffande af
offentlig afbön, och
N:o 133, öfver motion om inskränkning i
allmän åklagares rätt alt anställa^åtal å vissa
brott.
§• I*-
Föredrogs å nyo Bevillnings-samt Allmän¬
na Besvärs- och Economie-Utskottens utlåtande
N:o 5, i anledning af gjorde anmärkningar vid
Ulskottens betänkande N:o 3, angående grun*-
derne för förändrade föreskrifter om hränvins-
bränningen och hvad dermed har gemenskap.
Härvid förekommo :
1:0 Hvad Utskottet yttrat sidan 3.
Bifölls.
2:0 Ifrån och med sidan 9 uppställda huff
vudgrunder.
Första hilfvudg rundell :
Herr Egnell: Jag kan icke gilla Utskot¬
tens grundsats att bestämma ett visst taxerings-*
Värde på de hemmansdelar, som må vara till
bränvinsbrännings utöfvande berättigade. En
hemmansägare, hvars fastighet är taxerad till
298
Den g October.
mindre än 3oo R:dr, kan väl betala äfven sina
Kronoutskylder, ehuru han har svårt att skaf¬
fa contante penningar. Ju mindre spannmål
och potatoes han får, desto angelägnare är det
derföre för honom att kunna förädla varan, på
det att han för densamma må erhålla större
betalning. Jag hemställer således, att i denna
hufvudgrund må uteslutas det vissa minimi-
taxeringsvärdets bestämmande för bränvins-
brännings-rättigheten.
Herr Böök förenade sig med Herr Egnell.
Herr Halling: Jag begagnar först detta
tillfälle att yttra mig öfver detta utlåtande i
dess helhet. Dervid tillåter jag mig att fästa
Ståndets uppmärksamhet derpå, att detta be¬
tänkande visserligen icke är, hvad Ståndet med
skäl kunnat önska, vid hugkomst af hvad vid
Riksdagens början, yttrades, angående skarpa
gränser, hvarigenom bränvinsconsumtionen måt¬
te inskränkas; men jag torde tillika fä fästa
uppmärksamheten derpå, att detta betänkande
är allt, hvad i denna fråga, vid innevarande
Riksdag, man kan hoppas att åstadkomma, e-
huru det ej är allt, utan långt ifrån hvad man
kunde önska. I anledning af Herr Egnells an¬
märkning vid första hufvndgrunden får jag hän¬
visa lill motivet för Utskottens yttrande, då
Utskotten, med afseende på det ringa öfver¬
skott i spannmål och potatoes3 sorn en mindre
jordlägenhet kan lemna för bräm uns-b ränn in -
gen3 funnit skäligt föreslå den inskränkning, att
bräll vins-bränning ej må utöfvas lör jord å
I
Den 9 O c to b er»
399
landet eller i städerna, som i taxeringsvärde
icke uppgår till Boo R:dr, under annat vilkor,
I an att innehafvare af sådan jord efter sam-
! manslående af deras jord värden, som då höra
uppgå till berörde belopp och deröfver, vilja
förena sig om gemensam redskap, att begagnas,
på sätt Utskotten längre fram i Utlåtandet fö¬
reslå» Utskotten hafva ansett öfverskott af säd
i och polatoes ej böra till bränvin förvandlas
annorlunda, än till husbehof och kreaturens
framfödande, utan att i öfrigt begagna brän-
l vinsbränningen, som, drifven i smått, bidrager
I till förtäringen i Stugorne. Utur sådant skäl
f är inskränkningen naturlig, så att det ej må
I brännäs för mindre jordrymd, än hvars taxe-
I ringsvärde är 3oo R:dr» Dylik bestämmelse är
läfveii i afseende på maximi belopp, då ingen,
jafveil om egendomen är aldrig så stor, får
bränna med större an qo kannors panna. Det¬
ta samhällsonus tnåsle man sig underkasta och
jag tror inskränkningen här icke Vara orättvis,
då man tillika afser maximum af medgifven
bränvinsbrännings rättighet. Således och med
erinran till de ledamöter af Ståndet, som vid
Riksdagens början uttalade den öfvertygelse att
småpannorna äro landets förderf, tillstyrker
jag bifall af första hufvudgrunden,
i Herr Frodell instämde med Herr Halling.
(Herr Wijk: Till besvarande af Herr Eg-
lells anmärkning, får jag upplysa, alt ehuru
ninimi-taxeringsvärdet å hemmansdel för brän-
dusbränningsrätt är i i momentet utfördt lill
3oo Den g O c lo Le i-.
3oo R:dr, är det likväl ej förbudet för mindre
hemmansdélärs ägare att utöfva bränvinsbrän-
ning. I delta afseende hänvisar jag lillu mo¬
mentet, der Utskotten tillstyrka, att då flere
åboer å samma hemman eller å särskilde hem¬
man inom samma byalag förena sig om ge¬
mensam utöfning af deras bränvinsbrännings-
rättighet tued gemensam panna, bränvinsbrän-
ningen bör på viss uppgifven lägenhet inom
hemmanets eller bvalaeets område verkställas:
jJ O ^ 7
skolande jemväl, i de fall, då innehafvare af
jord till mindre värde, än 3oo R:dr, samman¬
slå sina jordvärden till gemensam bränvins¬
bränning, bestämdt uppgifvas den lägenhet,
hvarest bränvinsbränningen kommer att äga
rum,
Herr Leffler: Jag har varit ibland dem, j
som yrkat 5oo R;dr såsom minimitaxerings- j
värde å egendom för bränvinsbrännings-rätt. i
In om de sammansatte Utskotten förenade sig
flere ledamöter i denna åsigt. Att nu åter upp¬
repa skälen derföre, vore att borttaga tiden. ;
Jag förenar mig med Herr Halling och tror, j
att Utskotten rätteligen föreslagit 3oo R:drmi-,'
nimi-värde, för alt förena de olika opinionerna'
i berörde hänseende.
Herr Egnell: Innehållet af utte momen-j
tet har icke undfallit min uppmärksamhet, in-S
nan jag afgaf mitt yttrande, men jag vidhåller
icke desto mindre det omdöme, att det är en
orättvisa att ej låta fastighets-ägaren, hvars hem¬
mansdel har taxeringsvärde under 3oo R:di