PROTOCOLL,
hållna
hos
VÄLLOFL1GE
BOR&ARE - STiNDET,
vid
URTIMA RIKSDAGEN i STOCKHOLM,
åren 1834—1835.
Tionde Bjndbt.
1 wvw»—
Stocholm,
Den 2 y April,
Plenuni klockan 10 f. ni.
§• r
Upplästes meddelade utdrag af Medslån-
dens protocoll den 23, 24 och'25 dennes, hvar¬
af inhämtades, att Högloft* Ridderskapet och
Adeln bifallit Slats-Utskotlets utlåtanden, N:is
A46 och 453, Stats- och- Banco-Utskottens ut¬
låtande, N:o 60, Banco-Utskotlets memorialer,
Niis 127, 128 och 129, samt Éxpeditions-Ut-
skottels memorial, N:o 25, godkänt voterings-
propositionen uti Stals-Utskottets memorial, N:o
451, låtit bero vid de trenne öfrige Riks-Stånr
dens beslut öfver Stats- och Banco-Utskottens
utlåtande, N:o 5i, fattat särskildta beslut, i
anledning af Bevillnings-Utskottets betänkan¬
de, N:o 57, och utlåtande N:o 6i, samt
Lag- och Allmänna Besvärs-och Economie-Ut-
f,kottens utlåtande, N:o 56, antagit Hedervärda
Bonde-Ståndets inbjudning, i anledning af Siats-
Utskottets betänkande, N:o 273 och utlåtande,
N:o 3p3, afslagit Banco-Ulskottets betänkande,
N:o i3o, återremitterat Stats-Ulskottets memo¬
rial, N:o 445, till handlingarne lågt Constitu-
tions-Utskottets, memorial N:o 117, Stats-Ut-
Den 27 April.
skottets memorialer N;is 449 oe^ 4^2> oc^
Lag- samt Allmänna Besvärs och Economie-Ut-
skottens memorial, N:o 55. och till Utskott
remitterat ett anförande; atl Högvördige Pre-
ste-Ståndet bifallit Stats-UtskoLlets utlåtanden
och memorial, N:is 448. 4^0, och 453, Banco-
Utskottets utlåtande och memorial, N:ris 126,
127 och 129, samt Expeditions-Utskottels me¬
morial, N:o a5, gillat volerings-proposilionen
uti Stats-Utskottets memorial, N:o 45i, fattat
särskildt beslut, i anledning af Lag- samt All¬
männa Besvärs- och Economie-Utskollens ut¬
låtande, N:o 56, återremitteratBanco-Utskottets
memorial, Nås 128, 131 och i32, samt till
handlingarne lagt Conslitutions-Utskoltets me¬
morial, N:o 118, samt Stats-Utskottets memo¬
rial, N:o 452; och att Hedervärda Bonde-Stån¬
det, med afslag af Banco-Utskottets betänkande,
N:o i3o, gillat Stats-Utskottets utlåtande, N:o
446, bifallit Stats-Utskottets utlåtanden, Nås
448, och 45o ■— med vidblifvande af sitt i
ämnet redan fattade beslut, till handlingarne
lagt sistnämnde Utskotts utlåtande, N:o 453,
fattat särskildta beslut, i anledning af Stats-Ut¬
skottet utlåtande, N:o 447 oc^ Bevillnings-Ut-
skottets utlåtande, N:o 6i, bifallit Banco-Ut¬
skottets utlåtanden, Nås 126, 127, 128 oell
139, samt Expedilions-Utskottets memorial,
N:o 25, antagit Högvördige Preste-Slåndets in¬
bjudning, med anmodan till Utskotten, att inom
8 dagar efter delfåendet skriftligen besva¬
ra återremisser, samt återremitterat Banco-Ut¬
skottets memorialer, Nås i3x och i3a.
iDen 37 April,
Lades till handlingarne. ,
§• 3*.
Föredrogs å nyo Bevillnings-Utskoltets,be-
tänkande, N:o 60, i anledning af motion, angå¬
ende uppdrag åt Fullmäglige i Riksgälds-con-
toiret, att, vid yppad större Statsbrist, på all¬
männa bevillningen å andra artikeln, med en
fyllnads-afgift fördela deu bristande summan,
m. m.
Bifölls.
§. 3.
Föredrogos å nyo Banco-Utskottets memo¬
rial och utlåtanden;
N:o 131, med hemställan, att i blifvande
Banco-reglemente måtte intagas ett stadgande,
hvarigenom Fullmägtige berättigas att anhålla
om Kgl. Maj;ts Nådiga biträde för upptagande
af utrikes creditiv, till förstärkande ai Bankens
silfverfond.
Herr Petre: Åtskilliga Riksdags-protocol-
ler visa, alt Banco-Utskottets Ordförande är
en varm vän af allt 'ånouvement.” Skillnaden
emellan förr och nu är endast den, att bemäl-
de Ordförande för sitt mouvement vid denna
Riksdag begagnar medel, alldeles motsatta dem,
som lian, viel föregående Riksdag, för samma
ändamål användt. Det förslag, som han nu,
enligt uppgift af åtskillige Banco-Utskottets Le¬
damöter, genom Herr Prosten Åstrand, framlagt
och för hvilket slumpen tillskyndat honom
majoritet i Banco-Utskcltct, kan jag icke god¬
känna. Det strider emot hvad Ständerne för¬
6
Den 27 April.
ut vid denna Riksdag beslutat, åsyftar något,
som är alldeles öfverflödigt och kan näppeli¬
gen åstadkomma något godt men väl inotsatt-
sen. Jag yrkar således afslag å förevarande
betänkande.
Herrar Frodell och flfivchel förenade sig
häruti.
Herr Wedberg: Jag var ej närvarande i
Utskottets Plenum, men väl å dess Finance-af-
delning, när saken afgjordes. Jag erkänner,
att jag ansåg beslutet oskyldigt, emedan bär
tillstyrkes att lemna rättighet, ej stadga skyl¬
dighet för Fullmägtige, att anhålla gm Kongl,
Majlis Nådiga biträde, i afseende å credilivet,
men vid närmare eftersinnande finner jag, att
Kongl, Maj;t ej önskar ätt med Banco-Styrelsen
hafva något att göra. Åtskillige reservationer
äro anmälde, och jag anser, det man icke bör,
emot Kongl. Majlis önskan, besvära Kongl.
Majit i denna fråga. Jag yrkar afslag och för¬
modar, att creditivet lika väl erhålles af
Ranken, som af enskilde handelshus.
Herrar Vallej och gander j med flere, före¬
nade sig med Herr Wedberg.
Herr Arnberg: Då jag betragtar betänkan¬
det, finner jag, att Prosten Åstrands motion ej
går ut på annat, än att, om Banco-Fullmägtige
ej erhålla creditivet på Rikets Ständers makt,
och creditivels användande erfordrades, sätta
Fullmägtige i rättighet, att, om behofvet det
fordrar, begära Kongl. Maj:ts Nådiga biträde.
Jag ser häruti ej någon våda för Rikets Stän¬
Den 27 April.
7
ders rätt, såsom förvaltande Banken, men der¬
emot finner jag en möjlighet, att, om crediti¬
vet är behöfligt, erhålla det. Derföre anser jag
skäl vara för handen att bifalla memorialet.
Herr Helleday: Jag vill icke ingå i be¬
dömande, hvarifrån Prosten Astrand hämtat i-
niliativet för sin motion. Säkert är, att, om
han hämtat initiativet ifrån Grefve Frölich,
bar motionen, i motsats med hvad Herr Petre
antydt, kunnat föranleda ett annat resultat, så¬
vida icke Banco-Utskottets pluralitet hyst en
öfvertygelse, lika med Prosten Astrand. Rikets
Ständer hafva beslutat, för upprätthållande af
realisationen, att ett creditiv af 2 millioner R;dr
i silfver skulle å utrikes ort upptagas. Utskot¬
tet har föreställt sig möjligheten, att Riksgälds-
contoirets Fullmägtige, åt hvilka det uppdrages
att uegotiera creditivet, ej lyckas deruti, på
grund af Herr Landtmarskalkens och Herrar
Talmäns, å Rikets Ständers vägnar, afgifna au-
cforisation, hvarföre man vill bereda enda utvä¬
gen att erhålla creditivet, derigenom, att Full¬
mägtige lemnades rättighet, att i denna del sö¬
ka Kongl. Maj:ts biträde. Här är icke förslag
om ovilkorligt begärande deraf, utan endast för
den händelse, alt den af Rikets Ständer föreslag¬
na åtgärd ej vinner framgång. Banco-Fullmäg-
tiges utlåtande har man undfått, hvaruti de
förklarat, att de ej tilltrodde sig kunna begära
Kongl. Maj:ts biträde, utan i följd af Rikets
Ständers dem lemnade rättighet dertill. Det
är således nödvändigt att gifva sådan auctorisa-
8
Den 27 April.
tion åt Fullmägtige i Banken, för alt vara för¬
vissade ora ändamålets framgång.
Herr Hels indius: Det kan anmärkas, att
jag reserverat mig helt enkelt, utan att gifva
tillkänna eller utveckla min åsigt. Jag trodde
detta icke behöfvas; ty jag trodde, att Ståndet
påminde sig, att beslut redan var fattadt om i-
frågavarande crediliv. Banco-Utskotlel| föreslog
i memorialet, N:o 16, den föreskrift, att detta
creditiv skulle med görligaste första anskaffas;
men delta förslag förändrades på det sätt, att
samma creditiv ej skulle upptagas, förr än nöd¬
vändigheten deraf pröfvades vara inne. Derfö¬
re fanns det vara lämpligt, att i Banco-regle-
menlet intaga en föreskrift härom; men då
pröfningen var öfverlemnad till Banco-Fullmäg-
tige, emedan Rikets Ständer ej biträdde Banco-
Utskottets förslag, ansågs Fullmägtiges utlåtande
böra infordras derom, huru vidsträckt föreskrif¬
ten måtte i Banco-reglementet intagas. Banco-
Utskottet hade den tillika öfverflödiga försigtig¬
heten, att anmoda Fullmägtige, att, innan de
afgåfvo deras yttrande, rådgöra med sakkunni¬
ge män af Stockholms Beurs. Fullmägtige kom-
rao in med ett väl motiveradt utlåtande, hvaruti
de tillstyrkte, att icke annat i denna del måtte
uti Reglementet intagas, än Rikets Ständers be¬
slut utan tillägg. De förklarade, att de voro
dermed häst belåtne, under förutsättning, alt,
om för många reglementariska föreskrifter be¬
stämdes, skulle de, som komma alt lemna cre-
tlitivet, komma alt öka sina pretentioner. Ett
Den 27 April.
9
betänkande, i enlighet dermed, ingick från
Banco-Utskottet, roed tillägg, att en auclorisa-
tion borde underskrifvas af Herr Landtmar-
sken och Herrar Talmännen, för att utgöra det
Document, sorn skulle visa Banco-Fullmagliges
rättighet, att i denna sak handla. Detta betän¬
kande, hvars nummer lag icke nu minnes, blef
enhälligt bifallet. Det är således gifvet, att
Rikets Ständer förklarat, att intet tillägg skul¬
le göras, utan att allt borde vara stäldt så, att
det bäst kunde fullgöras. Då ett sådant beslut
är fattadt, enligt Fullmägtiges önskan, är det
bäst att ej taga ifrån eller lägga till något.
Tillämpningen blir på deras ansvar, när stad¬
gandet fått den allmänna lydelsen efter deras
egen önskan. Annan kan tillämpningen blifva
på Rikets Ständers och Regeringens ansvar. Jag
förklarar, alt jag anser detta memorial ej bö¬
ra bifallas, utan afslås, helst jag ej kan sälta i
fråga, att, i händelse i ministeriel väg behöf-
ves ett intygande eller en legalisalion, detta ej
skall meddelas; ty Kongl. Maj:t sätter sig icke
emot alt biträda med en sådan nyttig och nöd¬
vändig åtgärd för Staten och Rikets Ständers
Bank. Således är det orätt, att i Banco-regle¬
mentet intaga något dylikt. Man har ifråga-
salt, att våda skulle uppstå, om det här före¬
slagna stadgandet uteblef. Jag finnér den icke,
men väl ledsamheter och olägenheter, som kun¬
na af samma stadgande inträffa, jemförlige med
livad som passerat, i följd af Rikets Ständers
förlidnc Riksdag fattade oskyldiga beslut om
ro
Den 27 April.
anhållan, all Kongl, Maj:t ville på öfligt sålt
lemna auktorisation åt Riksgälds-eontoiret i den
Rekan ta lånefrågan. Konungens Rådgifvare haf¬
va ansett Rikets Ständers beslut, såsom en lag,
hvilken ej kunde upphäfvas utan båda Stats-
magternes medgifvande. På detta sätt skulle
låne-auetorisationen gälla för everldeliga lider,
så att Rikets Ständer vore förhindrade att för¬
klara, att de ej behöfde alt låna. Af denna
oskyldiga sak blefve följden den, att, om vid
nästa Riksdag Rikets Ständer funno Banken så
consoliderad, att credilivet ej behöfdes, kunde
de icke, utan att fråga den andra Statsmaglen,
säga, att Fullmägtige ej få upptaga creditivet.
Häraf synas de möjliga obehagen af det före¬
slagna stadgandet; och derföre yrkar jag afslag
derå.
Herrar Frodellx Per TVinblad, Lakej med
flere, förenade sig med Herr Helsingius.
Herr Falhem: Då jag är en ibland reser-
vanterne, bör jag ock motivera min tanke och
yttra några ord. Jag önskar att få yttra inom
Ståndet, lika som jag det gjort inom Utskottet,
att jag trott någon discussion härom icke skola
uppstå, emedan jag anser motionen stlidande
emot Rikets Ständers beslut; och jag anser
Banco-Fullmägtige, som äro skyldige att lyda
Rikets Ständer, satte i nödvändighet att göra
och låta, hvad Rikets Ständer föreskrifvit; och
således har delta varit en motion, som aldrig
bort väckas. Jag är äfven tvifvelagtig, huru
detta nu må anses af Kongl. Maj:t, sedan Ri-
D en 27 A pr i l,
11
kels Ständer beslutat, att Banco-Fullmägtige en¬
samme skola styra öfver Banken. Jag yrkar
afslag å detta memorial.
Herr Ekstrand: ”En garantie, utan åtföl¬
jande betalningsskyldighet, synes mig vara ett
11011 sens och kan icke stärka den lånsökandes
credit, behöfdes något slags biträde för lånets
erhållande, så skulle för ändamålets vinnande
det väl icke kunna bli annat, än en rigtig bor¬
gen, men huru skulle vi kunna begära den af
Kongl. Maj:t för ett Rikets Penningeverk, hvar¬
öfver Ständerne allena äga tillsyn och utan att
tillika erbjuda den, som skulle lemna biträdet,
någon rätt till förordnande om Verkets förvalt¬
ning, hvilket åter vore en inconsequence, för
hvilken åtminstone aldrig jag skulle kunnat
rösta, då jag förut röstat för afslag af förän¬
dringen uti 72 §.' Regerings-Formen. När rea¬
lisationen beslöts hördes icke någon fruktan att
Svenska Nationell kunde vara i saknad af cre¬
dit för delta möjliga behof, äfven om icke ga¬
rantie kunde erbjudas och hade sådant satts i
fråga, skulle säkert realisationen fått mindre
vänner, än den nu ägde: jag kan icke samtycka
till någon åtgärd, som förr eller sednare skulle
vålla den ena Statsmagtens inblandning i den
andres functioner, utan afslår betänkandet.
Herrar Forsberg och Linn instämde med
Herr Ekstrand.
Herr Holm’. Jag instämmer med Herrar
Petrej Helsingius och Ekstrand. Jag kan ej
se saken, såsom Banco-Utskotlet, hvilket före¬
Den 27 April.
slagit, alt Rikets Ständer skola begära Konun¬
gens biträde härvid. Detta finner jag ej kun¬
na sättas i fråga utur flera, än tvänne synpunk¬
ter, den ena, sora Herr Helsingius antydt, att
Kongl. Maj;t skulle biträda, för att, i verkstäl¬
ligheten, gifva kraft åt beslutet. Det är obe-
höfligt alt bärom införa något stadgande i
Banco-reglementet; ty jag tror, att, om Full-
mäglige finna det nödvändigt för creditivtagan-
det, att i ministeriel väg begära biträde ifrån
Regeringen, och det begäres, skall detsamma icke
blifva förvägradt. Derföre är ej behof af sådant
stadgande. Den andra synpunkten, jag ser, är
den mening, att Kongl. Maj:t skulle garantera
creditivet på utländsk ort för realisationens
upprätthållande. Detta är olämpligt att ifråga¬
sätta, sedan, såsom det under discussionen för¬
ut erinrats, Rikets Ständer vägrat Kongl. Maj:t
delaglighet uti förvaltningen af Banken, uti
hvilket beslut jag äfven deltagit, vid pröfning
af 72 §• Regerings-Formen. Man kan ej nu
gerna komma fram med sådan framställning,
sorn denna, ulan att compromellera Kongl. Maj:t.
Det är olämpligt, att, sedan man sagt, alt Kongl.
Majit ej må deltaga i Bankens vård, säga, att
Kongl. Maj;t ändock skall ansvara derföre. På
detta skäl, anser jag det föreslagna stadgandet
obehöfligt och inconsequent.
Hervar Sjöblom och Lundin förenade sig
häruti.
Herr Ekerman: Jag hade icke ämnat yttra
mig, då della ärende rörer den grannlaga pligt
Den 27 April. i3
mig åligger, såsom Banco-Fullmägtig; men då
jag blifvit dertill provocerad, bör jag ock mig
yttra. Till en början får jag meddela, att jag
ej här kan förklara annat, än min enskilda åsigt,
och att jag i förväg hvarken kan eller bör gif¬
va tillkänna, hvad jag kommer att förklara,
när frågan behandlas hos Banco-Fullmäglige.
De hafva icke ännu emottagit föreskrift om det
beslutade 2 millioner R:drs creditivet och så¬
ledes icke kunnat derom rådgöra. Fullmägtige
hafva visserligen ifrån Banco-Utskottel emolta-
git underrättelse i denna del, i anledning hvar¬
af Fullmägtige önskade att erhålla så få före¬
skrifter, som möjligt. Då hade Fullmägtige upp¬
kallat sakkunnige män och deribland en, som
har mycken kunskap om sådant, som passerar
i låneväg, och hvilken bestämdt förklarat, alt
han, som nyligen hilkommit ifrån utrikes ort,
hört uppgifvas, att Svenska Banken hade stor
credit, och alt utländska capitalister frågat, om
han ej hört omtalas, att Banken arnar i dylik
affaire sig inlåta. Såsom enskild medborgare,
bekänner jag, att det var nedslående att veta,
att icke Svenska Stats-banken skall ega den
auetoritet, alt den må kunna upptaga ett lån.
Herr Hallgren: Då Herr Helsingius tydli¬
gen ådagalagt, hvad jag icke ihogkom, att, till
följd af grunder uti Banco-Utskottels betänkan¬
de, N:o 16, detailförhållanden redan äro af Ri¬
kets Ständer gillade i det afseende, hvarom här
är fråga, finner jag detta utlåtande obehöfligt.
Jag anser det vara olämpligt, alt något tillägga
Den 27 April.
eller fråntaga det fattade beslutet. Jag förestäl¬
ler mig. att utländska handelshus känna Sveri¬
ges Grundlag och veta det den ena Statsmaktens
beslut i dylikt fall är en handling* så legal,
att den ej kan sättas i fråga. Jag medgifver,
att det icke är vådligt att antaga Banco-Utskot-
tets förslag, då det endast omfattar en rättig¬
het, ej en skyldighet för Banco-Fullmägtige,
och då Kongl. Maj:ts biträde, ej sanction äskas;
men med kännedom deraf, att saken är redan
beslutad, yrkar jag afslag å detta memorial.
Herr Arnberg: Det är sannt, att reservan-
terne icke bifogat skäl, som här blifvit uttalade.
Det hade då varit lättare att uppfatta skälen;
men då jag ej varit i tillfälle att se eller un¬
der disenssioneit fatta dem, har jag kommit till
min egen åsigt. Jag fäster mig dervid, att
Banco-Ulskottet icke stadgat skyldighet, utan
lemnat rättighet åt Banco-Fullmägtige, att, om
så skulle göras behof, begära Kongl. Majlis med¬
verkan till det creditiv, sorn kunde vara af
nödvändighet påkalladt. Om aldrig sådant be¬
hof inträffar, eller om creditivet, utan medver¬
kan af Kongl. Maj:t, kan erhållas, förfaller sa¬
ken; men jag hemställer, om det blir behof af
ett creditiv, och det icke kan erhållas med Ri¬
kets Ständers blotta ansvarighet, på hvilken
punkt Banken och Realisationen slå. Mig fö¬
refaller det föreslagna stadgandet nödvändigt,
då frågan blifvit bragt å bane. Jag kan ej
finna detta jern förligt med Riksgälds-conloirets
lån. Här är icke fråga om en lag, utan om en
Den 27 April.
rättighet för Fullmägtige, hvilken förfaller, om
creditivet ej är behöfligt, och om Bankens
ställning är god. Jag bifaller således me¬
morialet.
Herr Sahlin‘ Jag var frånvarande, då det¬
ta ärende af Banco-Utskottet afgjordes; och jag
har således ej kunnat mig reservera. Jag anser
det föreslagne stadgandet obehöfligt, och såle¬
des olämpligt, kanske i framtiden skadligt. Om
Banken ej vinner credit genom en oklanderlig
förvaltning, ej vinnes den genom ett på detta
sätt förklarad t tillstånd af egen hjelplöshet. Lika
med Herr Helsingius, yrkar jag afslag.
Herr Santesson: Jag beklagar, alt jag var
frånvarande, då de främste lalarne sig yttrade,
utan jag har endast hört discussionen ifrån och
med Herr Falhems anförande. Jag ser ej nå¬
gon inconsequence deruti, att jag bifaller della
memorial, emedan, då fråga förevar om reali¬
sationen, jag uttryckte den åsigt, att creditivet
torde sökas i tid och med biträde af den an¬
dra Statsmakten. Jag är glad, att af en Banco-
Fullmägtig hafva inhämtat Bankens goda appa-
rencer å utrikes ort; men, om man skall sluta af
föregående löftens uppfyllande, är det ej att tro
derpå. Går man till andra länders beteende,
finner man, att capitalisterne adresserat sig lill
Begeringarne för sådane låne-transaclioner. De
förra känna icke Rikets Ständer ensame, ulan
vilja hafva bägge Statsmagterne till contrahen-
ter. I motsatts med värde talare, tror jag så¬
ledes det vara våda att afslå detta memorial
>6
Den 27 April.
Creditivet lärer ej erhållas, utan båda Statsmak¬
ternas garantie. Jag hade snarast velat tillägga
ett ombyte af ordet rättighet lill skyldighet.
Derigenom skulle mycken betänklighet undan-
rödjas; och jag hemställer, på hvad fot vi stå,
om creditivet ej kan vinnas.
Herr Leffler instämde med Herr Santesson.
Herr Maechel: I anledning af hvad man
talat om vådan och icke vådan att begära Kongl.
Majt;s biträde, förklarar jag, att, efter min tan¬
ka, skall det medföra större skada, än nytta,
för Banken, om Rikets Ständer förutsätta behof
af biträde af hvem som helst. Jag tror, att
Rikets Ständer sjelfve böra fatta detta. Med
åberopande af anförde skäl, afstyrker jag detta
memorial. Af en talare är det ytlradt, att, om
Kongl. Maj:ts biträde begärdes, kunde Rikets
Ständer vara förhindrade, alt, utan Kongl.
Maj:ts förordnande om creditivet , detsamma
upphäfva. Deruti kan jag icke instämma; ty,
likasom Banco-styrelsen är underordnad Rikets
Ständer, kunna desse väl upphäfva creditiv-
frågan, äfven om Kongl. Maj:t densamma ga¬
ranterat.
Herr Halling'. Under en så långvarig Riks¬
dag, som denna, är det förlåtligt, att man icke
i minnet behåller allt, hvad som passerat. Jag
erinrar mig dock, alt, vid behandlingen af
Banco-Utskoltets betänkande, N:o 6, angående
hufvudgrunderne för Bankens rörelse och för¬
valtning, en ledamot, (såsom jag vill minnas)
Herr IFijk, yttrat svårigheter att erhålla credi-
Den 27 April,
*7
livet utan , Konungens deltagande i, garantie
derföre. Deröfver utlät sig Banco-Utsköttet,
pag. 46 ' utlåtandet N:o 16, sålunda: /'Och an¬
ser Utskottet något yttrande,' i anledning af en
ledamots erinran örn nödvändigheten, att söka
Kongl. Majlis Nådiga sa notion i och för erhål¬
landet af berörde creditiv, icke för närvarande
erfordras.” Detta säde Utskottet i Juni månad
1834. Öfverläggtiingstiden synes hafva varit
tillräcklig, till dess Utskottet inkommit med
förslag till Reglemente för Banco-Sty reisen, der
ej Utskottet Vidrört frågan om denna garantie.
Då förefaller det mig besynnerligt, att Bunco-
Utskottei nu, med stöd af en motion," insett
behofvet af hvad för niö månader tillbaka ej
ansetts behölligt. Emedlertid äro vi nu på den
punkt, att antaga eller förkasta förslaget. Hos
mig har vid noggrannt öfvervägande uppstått
del beslut, att icke bifalla betänkandet, då jag
återföref i minnet, hvad sorn åsyftades med den
nya rednctionen af 72 §, Regeringsformen,; dér
det föreslogs,, alt Rikets Ständers Bank skulle
stå tinder Konungens och . Ständers garantie.
Bifaller man detta memorial, så vill man nu
begära en garantie, sorn förut afslagits, då den
nya redaclionen af 72 §. Regerings-formen icke
antogs. Här är icke stället, och éj eller står
det i mensklig förmåga, att förutsäga nyttan
eller skadan af förändringen, den jag för ingen
del kan biträda, helst det är orimligt, att den
Borg. St. Pr. vid Riksd. 1$34* 1835. X, 1
i8 Den 27 April,
ena Statsmakten skall garantera en sak, utan
att hafva i förvaltningen del.
Herr Helsingius: Då jag redan redogjort,
hvarföre min reservation ej är motiverad, behöf-
ver jag ej besvara en talare, som i förväg fat¬
tat sin öfvertygelse, med annat, än att det icke
är värdt att vederlägga den, som ej vederlägger
andra. Jag har egentligen begärt ordet, i an¬
ledning af Herr Santessons yttrande. Om för¬
hållandet vore sådant, att Fullmägtige borde
företaga sig, att hastigt gå i författning om cre-
ditivet, skulle jag, om ock jag icke helt och
hållet delade Herr Santessons mening, åtmin¬
stone taga hans motiv i betragtande? men na
torde jag få erinra Herr Santesson derom, alt
Rikets Ständer ändrat Banco-Utskottets förslag
och beslutat, att creditivet ej borde upptagas,
förr än det behöfdes. Banco-Utskotlet beslu¬
tade, att Bankens Silfverfond ej finge bibehållas
i lägre förhållande emot sedelstocken, än som
ett till tre. Rikets Ständer hafva förklarat, alt
den ej finge sjunka under 2 millioner Riksda¬
ler. Man bör ej belasta Banken med kostna¬
der att upptaga ett creditiv, hvilket ej är att an¬
se, såsom lån. Lån erhållas, vare sig in- eller
utrikes, emot säkerhets lemnande; och hvartill
behöfvas då alla garantier. Det har visat sig,
att, efter realisationen, Banken har sådan cre¬
dit, att folket icke tager ut silfver. Jag hem¬
ställer, om det icke då är misshushållning att
upptaga creditiv. Detta är alldeles olika med
Utskottets förslag, att creditivet borde upptagas
Den 27 April.
*9
så hastigt, som möjligt. Man kunde ej då för¬
utse den låga minimisumma af metalliska va¬
lutan, som Rikets Ständer fastställde.
Herr Warn'. I anledning af Herr Santes-
sons uppgift om hvad i andia länder är van¬
ligt, beder jag att få erinra, det jag tror, att
Herr Santesson ej uppdragit skillnaden emellan
Statslån och det creditiv, som för Banken må
kunna finnas behöfligt. Jag har icke någorstä¬
des funnit Banker, som åsyfta solid credit,
hvilka begagnat Regeringens biträde för credi-
tivs erhållande. Tvärloin har jag funnit Ban¬
kers credit undergräfvas genopi dylik behand¬
ling. Uti Despotiska Stater, såsom Danmark
och Ryssland, äro Banker förklarade oberoende
af Styrelserne. Helt annat är förhållandet med
Statslån, men detta saknar här application.
Jag anser Regeringens inblandning, i afseende
på detta creditiv, ej allenast öfverflödig, utan
äfven skadlig, samt yrkar således afslag å me¬
morialet. Här står: '•'att Kongl. Maj:t, för af-
handlingen om samma credit eller creditiv, i
Nåder täcktes lemna det biträde, som kan blif¬
va af behofvet påkalladt.” Ej måste här me¬
nas contant biträde, eller hänvisning till de
skatter af Stats-verkets intrader, som genom
Stats-Secreterarnes beräkning voro disponible
vid lidens utgång; hvilket jag ej funnit möjligt,
af den granskning jag anställt.
Herr Petre: ”Jag anser mig böra fästa
någre värde talares uppmärksamhet derpå, att,
enligt andra mom. 70 §, Riksdags-Ordningen,
20
Den 37 April.
kunna Bankens Fullmaglige oell Revisorer icke#
j och för deras befallning, emottaga befallnin¬
gar af någon annan, än Rikets Ständer allena,
och enligt de instructioner, desse hafva stadgat.
I sammanhang härmed torde samme värde ta¬
lare erinra sig, att Grundlag icke kan ändras,
medelst omedelbart antagande af de förslag,
hvilka i sådant ändamål väckas och behandlas
i Banco-Utskoltet.”
Herr Arnberg: Frågan om Bankens fram¬
tida behof af crediliv är svår alt besvara. Det¬
ta beror på Bankens ställning och förtroendet
dertill. Att jag hyser öfvertygelse, att credili-
vet är af nöden, må mig förlåtas; äfvensom jag
tror, alt det ej kan tillvägabringas, utan dert
andra Statsmaktens medverkan. Jag hoppas, att
ingen räknar mig detta till last, likasom jag
respecterar andras olika omdöme. Om man vid¬
rör 72 §• Regerings-formen, får jag erinra, att
densamma ej har härmed gemenskap; ty här är
fråga, icke om Banken i dess helhet, utan endast
om creditivet. Om det kan erhållas, genom
Banco-fullmägtiges egen bemedling, behöfva de
ej den utväg, att begära Kgl. Majlis biträde. Jag
bifaller således memorialet.
Herr Frodell: ”Det tyckes vara afgjordt, alt,
om ej det åberopade creditivet kan erhållas, ri¬
tan Kongl. Majlis sanction, äfven Bankens sty¬
relse och förvaltning skall af Kgl. Maj:t gran¬
skas och gillas, och således förändring i 72 §.
Regeringsformen ske; ty det vore en orimlig¬
het, att begära, det Kongl. Majit skulle garanle-
Deu 27 April,
ra ett lån, »tan att för öfrigt ens få deltaga uti
något af förvaltningen deraf, Jag tror, som Hr
Hohn uttryckt, det vara att comprometlera Kgl.
Majit, och sådant kan jag ej gilla, utan yrkar
afslag å betänkandet.
Herr Santesson: Det gläder mig, att af Herr
Helsingii anförande förnimma, att Banken har
den credit, att silfver föga uttages. Jag önskar
att sålunda måtte fortgå; men jag tror, alt un¬
der den lid, då det står väl till, bör man skaf¬
fa garantie för den tid, då garantien kan be-
Jiöfvas, Under den lugna liden, bör man be¬
reda sig tillgång för en annan. Om vi gå till
Norrska Riket, finna vi, att det ansett sig ej
böra förbigå Konungen i dylikt fall; och det
liar icke eller derpå förlorat, Man åberopar
ofta Norrska Statens exempel; jag önskar, att
man äfven i detta fall må göra det. En tala¬
re har anmärkt, att, när Banken söker vinna
credit, bör den icke söka Regeringens biträde.
Talaren torde dock sjelf medgifva, att ännu har
endast en kort tid framflutit sedan realisatio¬
nens början.
Herr Wcern'. Jag skulle verkligen anse det
vara öfverflödigt, att vidare upptaga tiden, om
icke emot mig blifvit åberopadt ett exempel,
hvilket länder till min fördel. Det är exem¬
plet af Norrigcs financer. Jag hemställer, om de
äro värde att efterföljas. En sådan realisation
och mynlförbättring, som undertrycker närin-
gurne, bör man icke åberopa. Klokare är del,
alt följa exempel af de länder, som fortfara
32
Den 37 April.
på den förnuftiga banan. Jag vill ej vidare
uppehålla tiden, önskaudes att följa Norriges
exempel i hvad dugligt är, men icke i det odug¬
liga. Det vore godt att följa denna princip con-
sequent.
Herr Santesson: Huruvida Norrige går fram
till förbättring eller tvertom, har icke här va¬
rit föremålet, utan endast om ett annat Rike
begagnat Regeringens biträde i dylikt fall med
detta. Mig synes Herr Warn hafva sådant med-
gifvit. Något vidare har jag jag i saken icke
alt tillägga.
Discussionen ansågs slutad och memorialet,
N:o i3i, afslogs.
Herr Arnberg reserverade sig, med den
önskan, alt detta creditiv icke måtte behöfvas.
Herrar Santesson, Leffler och Helleday an¬
mälde jemväl deras reservationer.
N:o i3a, med hemställan, att Rikets Stän¬
der, före deras åtskiljande, måtte till Kongl.
Maj:t i underdånighet öfverlemna stadgar och
reglementen för Bankens rörelse och förvalt¬
ning.
Herr Ekerman: Då Banco-Utskoltets före¬
varande memorial, föranledt af Gref ve Frölichs
motion, innehåller stridighet emot Regerings¬
formens 72 §.j kan jag ej annat än yrka, att
memorialet mätte afslås, på det skäl, som Herr
Stuart i sin reservation anfört. Jag föreställer
mig, att, när Banco-Utskotlet en gång får Ban-
co-reglementet i ordning, och detsamma blifvit
af Rikets Ständer godkändt, Utskottet fogar au-
Deu 27 April.
23
stalt derom, att det kommer till Kongl. Maj:ls
kännedom.
Herrar Machel, P. Winblad3 Norman och
Frodell förenade sig med Herr Ekerman.
Herr Wedberg: Jag förmodar, att ej lång
discussion skall härom uppstå, ulan att alla ön¬
ska afslag. Jag var ej tillstädes uti Utskottet,
då saken förevar, men blef förundrad att för¬
nimma, alt den afgjordes med en rösts plura¬
litet. Jag tillstyrker, hvad Herr Stuart anfört,
och önskar således afslag å memorialet, samt
Reglementets bibehållande i denna del viii dess
nuvarande lydelse. Det är således öfverflödigt
och tidsödande, att, medan Rikets Ständer äro
tillsammans, besvära Kongl. Maj:t med Banco-
reglementet, hvilket bör genom Banco-fullmäg-
tige hos Kongl. Maj:t tillkännagifvas.
Herr Sahlin: Då jag var bortovarande från
Utskottet, när beslutet taltades, har jag endast
fått tillfälle att, vid justeringen, reservera mig
emot detsamma. Med ledsnad har jag förnum¬
mit att, motionen icke kunnat inom Utskot¬
tet undertryckas. Delta är att väcka strider
om afgjorda saker. Jag yrkar afslag å memo¬
rialet.
Herr Zander: Jag har instämt i Herr Stuarts
reservation, vidblifver denna åsigt, anser Grefve
Frölichs motion hafva varit obehöflig, och yr¬
kar afslag.
Herr Valley: Jag har bilrädt Herr Stuarts
reservation och yrkar afslag.
Herr Wijk: Ehuru jag visserligen här hört yt¬
24
Den 27 April.
tras rent afslag å memorialet, kan jag likväl
deruti icke instämma. Jag tror, alt här for¬
dras någon jemnkning. Jag anser den allmän¬
na höfligheten fordra, att den ena Statsmag¬
ton underrättar den andra om besluten, syn¬
nerligen i så granlaga och vigtiga ämnen, som
Bankens angelägenheter. Det är icke passande,
att Rikets Ständer uppdraga åt deras Fullmäg-
tige eller underordnade, att underrätta Kongl.
Maj:t o ra deras principalers beslut. Tiden är
brådskande och ingen är, sora ej önskar skynd¬
samt slut af Riksdagen: dock tror jag, att Ban-
co-Utskottet har så mycken tid öfrig, att det
kan hinna att få Reglementet uppgjordt, och
att det följagtligen kan af Ständerne directe an¬
mälas hos den andra Statsmagten. Jag föreslår
att Ståndet, j stället för återremiss af de mån¬
ga anmärkningarne, för tidens vinnande, och för
att komma till målet, må förena sig i Herr Hel-
ledays reservation. Jag tror, att man derigenom
kommer till det rätta. Dermed har man ej el¬
ler bundit händerna på sig. Rikets Ständer
hafva då blott öfverlemnat Reglementet, med
anhållan, att detsamma måtte promulgeras i
sådane delar, sorn äro nödvändige för allmän¬
na rättsförhållandet. Jag röstar således för an¬
tagandet af memorialet, med denna moditica-
tion.
Herr Frodell: ”Det af Höglofl. Banco-Ut-
skottet fattade beslut kan jag så mycket min¬
dre bifalla, som det endast, under en ny om-
klädnad, åsyftar förändring af 72 §. Regerings¬
Den 27 April.
formen. På de grunder, jag redan förut, då
samma fråga förevarit, afslagit ali förändring af
nämnde §., gör jag det ock nu, och instämmer
för Öfrigt till alla delar med dem, sorn mot
antagandet af detta betänkande sig reserve¬
rat.”
Herr Leffler instämde med Herr ffijk.
Herr Falhem: Då jag har min reservation
vid memorialet förvarad, kan jag nu v?ra kort.
Jag bör fästa uppmärksamheten på detta me¬
morial, som är ibland de sällsynta, der inom
Ulskottet fjorton röstade för afslag, men 19, el¬
ler, såsom jag tror, rätteligen 21 reserverade
de sig. Detta innebär, att de som ej anså-
go sig kunna votera, ansågo saken icke rigLig,
emedan de ville bevara nationens rätt, enligt
72 §. Regerings-fqrmen. Det är icke skäl, att
häruti göra modification. Den är väl icke far¬
lig; men när föriidne Riksdag beslöts Banco-
reglementels öfverlemnande till Kongl. Maj:t
genom Fullmägtige, hvilket är i Banco-regle-
mentet infördt, och detta då ej kunde anses för¬
enligt med i83o års Banco-lag, frågar jag, hvar¬
före ej denna ordning äfven nu är rigtig. Det¬
ta är ett skäl för mig att vidblifva min åsigt,
i synnerhet då förändringen af 72 §. Regerings¬
formen blifvit afslagen.
Herr Ekstrand: ”Denria fråga anses af vå¬
ra committenter, och hela Syenska folket, af för
mycken vigt, att icke jag också skulle anse mig
skyldig med några ord redogöra för mina åsig-
ter eller öppet uttala min öfvertygelse, som in-
Den 27 April.
slammer fullkomligt, med den Herr Stuart i
sin reservation yrkat, och jag förstår icke, huru
Utskottets pluralitet, genom en tydning af i83o
års Bancolag, som hvarken med dess bokstaf el¬
ler anda synes mig förenlig, kunnat komma till
ett resultat, som står i uppenbar strid med den
under Riksdagen visserligen vacklande, men lik¬
väl ännu bestående 72 §. af Regerings-formen,
hvilken, efter mitt sätt alt se, genom beslutet
derom vid denna Riksdag vunnit en ytterligare
bekräftelse, samt i allt fall varit gällande både
före och efter i83o års Banco-lag.”
”Jag anhåller om proposition till afslag af
betänkandet.”
Herr Hessle: Uti ett ärende, sådant som
detta, anser jag det vara nödvändigt, att fästa
Ståndets uppmärksamhet på det särskildta för¬
hållande, som här inträffar, nemligen det, att
i83o års Banco-lag tillkom vid förlidne Riks¬
dag, men inträdde icke, eller kunde ej inträda
i verkställighet, förr än med realisationen, som
ej tog sin början, förr än den x October förli-
det år. 72 §. Regerings-formen, sådan den nu
finnes, och sådan jag hoppas densamma skola
bibehållas, gifver Rikets Ständer rättighet att
ensamme stifta lagar för Banken, under namn
af Ordningar, Stadgar och Reglementen, men
dessa, som Rikets Ständer ensamme stifta, vin¬
na ej efterföljd, i fall Statens aucloritelers bi¬
träde erfordras, med mindre, än alt dessa la¬
gar af Regeringen publiceras. Efter tillkom¬
sten af i83o års Banco-lag, har Regeringen en
Den 27 April.
27
moralisk pligt, att publicera alla de Reglemen¬
ten Rikets Ständer besluta, i hvad de angå
rättsförhållanden, med skyldighet att tillse, att
löreskrifterne ej slå i strid med om förmälde
lag. Den kallas Civil lag, men den synes sna^
rare vara Grundlag, i den nion, som den be¬
stämmer grunderne för de åtgärder, den ena
Statsmakten har att vidtaga; ty öfver Rikets
Ständer är ej annan magt, än Grundlagen. i83o
års Banco-lag måste Rikets Ständer taga till
rättesnöre. Den borde derföre vara Grundlag.
Att ändring deruti ej skall ske, hafva Rikets
Ständer beslutat, då de bifallit Banco-och Lag-
Utskottens utlåtande, N;o 3, öfver Kgl. Maj:ts
Nådiga Proposition om tillägg i samma lag, hvil¬
ka till ägg voro mera ingripande i Grundlagen,
än lydelsen af det memorial, som nu är före¬
mål för öfverläggning. Då det är gifvet, att en¬
dast de stadgar och reglementen, som röra rätts¬
förhållanden, skola publiceras, och denna pu-
blication ej kan ske, med mindre än alt Rege¬
ringen finnér dem i öfverensstämmelse med
i83o års Banco-lag, måste det ock deraf följa, att,
om sådana beslut ej inlemnas af Sländerne, medan
de äro församlade, med anhållan örn kungörande,
kan puhlicalionen vägras och blifva Rikets Ständer
utur tillfälle, alt, i anledning deraf, vidtaga åt¬
gärder, och hvarigenom det inträffar, att Ban-
co-styrelsen, som ensam åtlyder Rikets Ständers
beslut, följer, emot enskilde, stadganden, som en¬
skilde ej kunna följa emot Banken, emedan de
ej äro kungjorde. Deraf drager jag den slut¬
28
pen 27 April.
sats, att de delar af Banco-reglementet, som äs
ro af egenskap alt röra rättsförhållanden, böra
till Kongl, Maj:t öfverlemnas till publication.
Alt ingifva bela Reglementet genom Bancofull-
mäglige, mä gerna oanmärkt lemnäs; men en¬
dast i det afseende promulgation eller kungö¬
rande skola ske, bör reglementet af Rikets Stäli¬
der sjelfve till Kongl. Maj:t öfverlemnas. Såle-
des kail jag ej annat än biträda Herr Helledays
reservation, då jag deruti finnér saken fullstän¬
digt uttryckt, enär han förklarat, att Utskottet
bordt tillstyrka Rikets Ständer, att, med öfver¬
lemnande af fiet under Riksdagen af Rikets
Ständer antagna Reglemente för Banken, i un¬
derdånighet anhålla, det behagade Kongl. Maj:t
låta promulgera sådane af Rikets Ständer be-:
slutade stadganden, hvilka röra rättsförhållan¬
den Banken och enskilde emellan, och således
böra komma till allmänhetens kännedom.” Or¬
det promulgera hör här endast förändras till
ordet kungöra. För vinnande af ofvannämnde
förändring, yrkar jag återremiss, med anhållan,
alt Banco-Ulskotlet måtte specifikt utsätta alla
de delar af Banco-reglementet, som blifvit för¬
ändrade och röra rättsförhållanden, som skola
kungöras. Jag förmodar, alt Banco-Utskottet
ej saknar tillfälle, att härvid tillkännagifva, att
ej sådane fall existera; och jag tror icke, alt de
reglementariska stadganden, som redan äro be¬
slutade, behöfva alt kungöras; men ett sådant
böra Rikets Ständer begära, sedan 1800 års
Bunco-lag existerar. Rikets Ständer böra ej för¬
\
Den 27 April.
bise den lag, som Rikets Ständer sjelfve stiftat,
eller uti hvars lagstiftning de deltagit.
Herrar Santesson_, Böök, med flere; före¬
nade sig med Herr Hessle.
Herr Sahlin förm alde, att hart med myc¬
ken uppmärksamhet hört Herr Hessles yttran¬
de, men ansåg det döck vara tillfyllest, hvad
han förut anfört.
Herr Petre: ”Ett nytt bevis på rigligheteri
af mitt för en stund sedan fällde omdöme,
rörande Ördföfände-åtgärderne i Banco-Utskot¬
tet, är Grefve Frölichs ifrågavarande motion,
Sorn är ett verkligt hugskott af det hönOm be¬
herrskande rörelseelemenlet. Jag är ledsen att
finna mig föranlåten förklara, att denna motion
är under kritiken. En värd talare, som jag med
glädje finner Vara, efter en långvarig sjukdom,
till oss återgifVen, bar ylfrat, alt vi, med för¬
anledande af motionen, borde tänka på någon
jemnkning med den andra Stalsmagtén. Att, i
fråga om lagtillämpning, ingå på jemnknings-
system, vågar jag icke tillstyrka. Beträder man
en sådan baita, vet man icke, livar man slutligen
stadnar. Min värde vän, Herr Hesslehar gif-
vit en deduction åt saken, som förekommit nog
mycket invecklad och mörk. Jag önskar,
ätt densamma icke må ega något samband med
det förtroende, att deltaga i en för några da¬
gar sedan hållen conclav, sorn fallit på en och
annan ledamots lott. Hvarföre skall man göra
så mycket bråk för skrifsältet till den andra
Stals-magten, i fråga om kungörande af de, i af-
3o
Den 27 April.
seende på Banken, nu beslutade stadgar och
reglementen,. I sanning är bela tvisten derom,
lindrigast sagdt, ett joller. Få Banco-fullmäg-
tige nu, såsom förut, draga försorg om öfver¬
lemnande till Kongl. Maj;t af det, som bör pro-
mulgeras, så aflöper denna sak belt stilla och
lugnt, och ingen behöfver vidare göra sig nå¬
got hufvudbry för densamma. Skulle i detta
hänseende någon föreskrift lemnäs, så borde
den inskränka sig dertill, att Fullmägtige er¬
hålla uppdrag, att, efter inhämtad kännedom af
de Banken rörande stadgar och reglementen,
hvilkas meddelande åt allmänheten kan vara af
nöden, desamma, lill behörigt kungörande, i un¬
derdånig skrifvelse till Kongl. Magt öfverlem¬
na. För öfrigt instämmer jag i Herr Stuarts
reservation, och yrkar således äfven å ifråga¬
varande betänkande afslag.”!
Herr Hallgren: Jag har icke hört någon
yrka bifall å detta memorial, men väl hafva
tvänne begärt återremiss, för att tillvägabringa
modification, i afseende på den underdåniga
skrifvelsen. Af praemisserne synes, alt memo¬
rialet blifvit uppsatt i den anda, att Kongl.
Maj:t, som, enligt 87 §. Regerings-formen, stif¬
tat denna lag, tillsammans med Rikets Ständer,
må blifva satt i tillfälle att utöfva sin Konungsli¬
ga pligt och rättighet. Det är orimligt, att
derom meddela något särskildt stadgande; äf¬
vensom det är olämpligt, att ingå till Kongl.
Maj:t med en afskrift af Banco-Reglementet och
hänvisa lill hvad Kongl. Majit skall åtgöra.
Jag yrkar afslag.
Den 27 April.
Herr Leffler: Jag vill ej upprepa, hvad
förut är sagdt. Jag förenar mig uti Herr Hel-
ledajs reservation, äfvensom med Herrar Wijk
och Hessle. Jag tror, att deras förslag stödjes
på Banco-lagens 7 §., men för en sådan för¬
ändring är återremiss nödvändig. Om memo¬
rialet afslås, och ingen åtgärd vidtages, blifver
Riksdagen derigenom förlängd.
Herr Biörck: Ingen har motsagt, hvad hit¬
intills öfligt varit, att de af Rikets Ständer för
Banken uppgjorde stadgar, ordningar och regle¬
menten skola till Kgl. Majit öfverlemnas. Det¬
ta öfverensstämmer ock med Banco-reglementet.
Såsom jag fattat saken, är tvisten, huruvida des¬
sa stadgar och reglementen skola af Rikets Stän¬
der under deras sammanvaro öfverlemnas eller
genom deras Fullmägtige sedermera till Kongl.
Majit ingifvas. Hvad beträlfar den första om¬
ständigheten, hänför jag mig lill Herr Hesslet
skäl, såsom talande för den mening, att de re-
glementariska stadganden böra af Rikets Stän¬
der sjelfva under deras sammanvaro ingifvas.
Detta är i öfverensstämmelse med det sätt,
hvarpå de båda Statsmagterne communicerat
sig med hvarandra, utan att öfverlemna upp¬
draget till Fullmägtige. Hvad åter angår frå¬
gan om de delar af Banco-reglementet, hvilka
böra komma till allmän kännedom, har jag ic¬
ke kunnat instämma i den af Banco-Utskottet
föreslagne redaclion af underdånig skrifvelse, u-
tan jag hänför mig äfven här till den reserva¬
tion, Herr Helleday afgifvit. Skälet, hvarföre
3a
Den 27 April.
jag föredrager den sednare, ar, alt Herr Helle¬
day deruti uttryckt ändamålet, hvarföre kun¬
görandet skall ske, nemligen de delar, sorn rö¬
ra rättsförhållanden. Det måste medgifvas, att
det äro' lagar,- som stadgas af Rikets Ständer
ensamme för Banken, men ätt äfven andra äro,
med hvilka buda Statsraagterne hafva befatt¬
ning, och sorn röra allmänheten, samt mäste
kungöras för verkställighet och efterföljd. Det
är ganska rätt uttryckt, att de delar, sorn föra
rättsförhållanden, böra kungöras. Det är blott
härom, sorn frågan vänder sig, I delta afseen¬
de böra Rikets Ständer lios Kongl. Majit gora
anhållan. För att komma till detta mål, tror
jag, att Banco-Utskottei bör uppgifva för Ri¬
kets Ständer de delar af Bäncö-réglementét,-
sorn röra sådana rättsförhållanden, att de böra
komma lill allmänhetens kunskap, och alt Ri¬
kets Ständer böra göra' anhållan, alt dessa delar
behörigen kungöras.- Det kunde väl anses vara
öfverflödigt, att utstaka för Kongl. Majit sådahe
delaf.- Kongl. Majit skulle dock häraf finnå än¬
damålet, och del. synes höra till säkert, att, då
reglementet framlemnas, anmäla, hvilka delar
må begäras till kungörande. Derföre anhåller jag
om återremiss.
Herr Helleday• I sjelfva saken är jag före¬
kommen af Herr Hessle> och jag förklarar, alt
hans yttrande utgjort den åsigt, hvarifrån jag
betragtat saken. Jag vill nu dervid görn några
tillägg. Då jäg jemföf 72 §. Regerings-formen
med 7 §• af i83o års Banklag, kan jag ej sluta
Den 27 April.
33
till annat, än alt 7 §. af Banklagen tillkommit
under anticipation å det fall, alt Rikets Stän¬
der skulle antaga deli vid förlid lie Riksdag fö¬
reslagna förändringen af 72 §. Regerings-formen;
ty mait kan icke med skäl anmärka, att berör¬
de 7 §. tillkommit endast för att väcka Kongl.
Majits uppmärksamhet på dess förbindelse, en¬
ligt 16 §. Regerings-formen. Nu är 72 §. Re-
gerings-lörmen oförändrad, och det tillkommer
Således Rikets Ständer ensamme* att uppgöra ord-
hingaf och reglementen för Banken, utan den
andra SlatmaglenS inblandning; mert då det är
vigtigt alt bibehålla Grundlägs-§:n i sill helgd,
är det äfven representationen värdigt, att ej sö¬
ka eludera en Civil-lag, söm säger bestämdt,
att alla stadgar och reglementen, angående Ban¬
kens rörelse och förvaltning, skola Upprättas i
noggrann öfverensstämmelse med de i denna
Lag fastställde grunder. En del stadgar för
Banken äro sådaite, sorn Rikets Ständer endast
meddela deras Fullmäglige till efterföljd; mert
andra äro åter äf den beskaffenhet, att de haf¬
va inverkan af besägde lag, och desse böra, så
vidt jag kan fatta Banklagens 7 §., såsom van¬
lig Civillag piornulgeräs. Derföre hade jag trott,
att Rikets Ständer, vid öfverlemnande af Bart-
do-reglemerttet, borde hos Kongl. Majit i under¬
dånighet anhålla om promulgeraude endast af
sådana stadgar, sorn röra rättsförhållanden e-
niellan Banken och enskilde, samt ärö föranled¬
de af i83o års Banklag. Jag kan ej tro, lika
Borg. St. Pr. vid Riksd. t83.y i835. X. 3
34
Den 27 April,
med Herr Petre, så liten skillnad emellan Ut¬
skottets förslag och min reservation, att den må
förtjena att benämnas joller. Om saken grund¬
ligare betragtas, kommer man till ett annat re¬
sultat. Jag kan ej eller antaga Herr Petres
förslag, alt Reglementet skulle af Fullmägtige
öfverlemnas till behörigt kungörande, emedan
då kunde det inträffa, alt den andra Stalsmag-
ten trodde sig af Banklagens 7 §. berättigad, att
ingå i pröfning af alla stadgar uti Banco-regle-
mentet. Man bör noga urskilja, hvilka stadgar
hafva afseende på Banklagen. Några andra stad-
går äro ej föremål för den här ifrågasatta be¬
handlingen. På grund häraf anhåller jag om
återremiss.
Herr Helsingius: Då jag redan tillkänna¬
gifva, att jag förenar mig med Herr Stuart
uti hans afgifna reservation, behöfver jag ej nu
upprepa de deri utvecklade skäl; och då ingen
yttrat sig för bifall till memorialet, behöfver
jag ej eller derom mig utlåta. Försvara me¬
morialet kan jag icke, då jag reserverat mig,
förkasta det, behöfver jag icke, då det förka¬
star sig sjelf; men jag bör ej underlåta, alt när¬
mare redogöra för min åsigt af denna sak, som,
ehuru obetydlig i sig sjelf, dock är af vigt, i
anseende lill det särskilda förhållande, som
uppkommit. Jag vill gifva tillkänna, att, älven
om Rikets Ständer bifallit en sådan civil lag¬
stiftning; som jag i en reservation vågade fö¬
reslå, hade jag ändock kunnat bifalla hvar¬
ken ett sådant beslut, som Banco-Utskotiet nu
Den 27 April.
35
föreslagit, eller sådant Herr HelledayS reserva¬
tion innehåller, emedan dessa beslut äro allde¬
les oformliga och obehöflige. Då hade genom
civil Lag blifvit stadgadt, att, i alla sådana de¬
lar, som inverkadepå allmänhetens säkerhet, skulle
man ställa sig allmän Lag till efterrättelse. Då
hade Rikets Ständer beslutat ordningar och
stadgar, allt varit ärligt och frågan om öfver-
lemnandet till Kongl. Maj:t, annorlunda, än på
sätt det sker till Stats-expeditionerne, ej upp¬
kommit. Om Banco-reglementet nu vore fär¬
digt, kunde jag ej eller bifalla Banco-Utskottets
förslag, hvilket jag anser oformligt lill den
grad, att jag önskat ett sådant aldrig hafva fram¬
kommit tili Stånden. Nu är icke Banco-regle¬
mentet färdigt, ehuru det kan blifva del; men
lika lätt inträffar, att det ej blifver färdigt
under Ständernes härvaro. Skälet är det, att
Banco-Utskottets ledamöter hafva motionsrätt
inom Utskottet och Fullmägtige hafva rättighet
och skyldighet, att ingå med förfrågningar till
Utskottet, under bela Riksdagen. Alt denna
motionsrätt blifvit begagnad, visa de sednare mo-
tionerne, som blifvit väckte vid slutet af Riks¬
dagen och, bifallne, hafva den följd, att resul¬
taten skola i Banco-reglementet intagas. Likaså
omöjligt är det, att uti Reglementet intaga Herr
Helledays reservation, hvilken ej kan verkstäl¬
las, om ej Rikets Ständer tillika besluta, att ic¬
ke åtskiljas, förrän Banco-reglementet är färdigt
utskrifvet, registreradt och ordnadt, för alt till
Kongl. Maj:t öfverlemnas. Frågan är ingen an¬
36
Den 27 April,
nan, än den, om Banco-reglemeiitel i sin hel¬
het skali, under Rikets Ständers sammanva¬
ro, öfvei lemnäs lill Kongl. Majrt, och således
Rikets Ständer ej kunna förut åtskiljas, eller
begära förklaring om Riksdagens alslutande, el¬
ler otn Ranco-Fullmägtige må erhålla uppdra¬
get all Banco-reglementet öfverlemna. En ta-
lere, Herr Hessle, har uppfattat saken på ett så¬
dant salt, och med sin vanliga vändning x
framställningssättet och skicklighet i yttrandet
utvecklat den advocalur, att det vore önskligl,
olt äga en sådan nppfallnings-förmåga. För
mina ögon har dock talaren documenterat sig
lill den grad, att jag anser honom som sakfö¬
rare på den högsta plats. Herr Hessle har
kommit till sitt resultat derigenom, att han an¬
sett i83o års Banklag ej hafva t råd t i verkstäl¬
lighet, förr än Bancoluckan blifvit öppnad för
silfver-utvexlingen. Likväl blef, vid i83o års
Riksdag, liqvidationsbeslutet fattadt. Det står
i i83o års Banklag, att, efter samma lag, skul¬
le alla stadgar och reglementen, angående Ban¬
kens rörelse och förvaltning, uppgöras; och nit
densamma stadgas Bankens betalningsskyldighet
efter gifven grund. Huru skall jag dä förstå
Herr fless/es tillämpning, med hans stora ju¬
ridiska kunskaper? Herr Hessle har vidare för¬
klarat i83o års Banklag vara ettslag af Grund¬
lag. Denna advocalur förstör jag ännu mindre.
Rikets Ständer beslutade denna Lag i sam¬
manhang med realisations-beslulet, och innan
man kände, om Grundlags - förändringen för
Den 27 April.
*7
Banken skulle antagas, hvaremot Banklagen
stiftades, enligt 87 §• Regei ings-Formen, och
med förklarande, att den ej finge i annan ord¬
ning, än efter samma GrundIags-§., förändras.
Således hade Rikets Ständer, vid i83o års Riks¬
dag, tillfälle att förklara, att denna Lag ej är
eli slag af Grundlag, utan Civillag enligt 87 §.
Regei ings-Formen. Det skulle då vara, efter
Herr Hessles åsigt, ett slag af Grundlag, som i
Grundlagen omtalas. Herr Hessle har yttrat,
alt commuuicalion med den andra Statsmaglen
är nödvändig af sådana beslut, som äro för all¬
mänheten behöfliga att känna. I händelse Ri¬
kets Ständer besluta något, som strider mot
allmän Lag, är det Regeringens ovilkorliga
magt och pligt, enligt 16 §. Regerings-Formen,
att icke tillåta promulgationeu. Det måste an¬
tagas, att Regeringen då sätter sig deremot. Jag
instämmer häruti så mycket häldre, som detta
anförande, hvartill Herr Hessle kommit vid
slutet, slår omkull, hvad lian förr yttrat; ty
derigenom har han kommit lill det resultat,
hvilket han och jag anse nöd vändigt, att Rikets
Ständer må gifva tillkänna, hvilka saker borde
promulgeras Utom det att Rikets Ständer ej
velat gå in på en sådan civil lagstiftning, jag
föreslagit, och då jag ej satt i fråga, att, om
ock den civila Lagstiftningen blifvit understödd,
denna motion ej blifvit undertryckt, anser jag
mig ålagd, att rätta mig efter Rikets Ständers
beslut, hvarigenom de förklarat, alt de icke lil-
låta de allägnasle ingripanden 1735. Regerings-
38
Deti 27 April.
Formen. Delta har blifvit mig ytterligare klart,
sedan Rikets Ständer i förstärkt Constitulions-
Ulskott med stor pluralitet afslagit den förän¬
dring af 72 §. Regerings-Formen, sorn Consli-
tutions-Utskoltet vid denna Riksdag framställt.
Jag emolsätter mig icke en ändamålsenlig Lag¬
stiftning för Banken, hvarigenom Regeringen
må tillkomma mera utvidgad sanction till vig¬
tiga beslut; men det är skilnad, då frågan 10-
rer den Banco-förvaltning, som Rikets Ständer
uppdraga lill deras Fullmägtige emellan Riks-
dagarne. Jag vill ej undanhålla Kongl. Maj:t
den fullständigaste kännedom af Banco-regle-
nsenlet, hvarföre jag icke motsatt mig, att, då
Kongl. Majit sådant önskat, de fattade besluten
skulle genom Expeditions-Utskottet expedieras,
men just derföre, att jag anser mig bunden af
Grundlagen och de af Rikets Ständer denna
Riksdag fattade beslut, sätter jag mig emot en
åtgärd, som innebär elusion af de fattade be¬
sluten. Då således den öppna, ärliga Lagstift¬
ningen icke kunnat biträdas, skall jag motsätta
mig sådana beslut på sidovägar. Om dylika
fattas på sidovägar, skola dessa lill följderne vara
betänkliga, enär man icke velat öppet lill väga-
gå», eller såsom Grundlag- och Ci vil-lagstift-
ning bestämma. Af sådan anledning, och då
jag icke, lika med Herr Bååth, blifvit vacklan¬
de i min åsigt, utan, i consequence med hvad
jag förut anfört, ej finner mig Öfvertygad ge¬
nom Herr Hessles skickliga framställningssätt, för¬
nyar jag, hvad jag inom Banco-Ulskoltet yttrat
Den 27 A pril.
39
Jag yrkar icke ålerremiss, utan afslag. Deraf
anser jag följa, alt Banco-Utskotlet, då Regle¬
mentet är färdigt, ej underlåter, att, genom
slutmening, lika lydande med den, som slutar
det nuvarande Reglementet, uppdraga åt Full¬
mägtige, att detsamma till Kongl. Majit öfver¬
lemna. Denna del af Reglementet är ordagrannt
redigerad af en ledamot, sorn ej allenast hade
bestämdt tillträde hos Statsrådets ledamöter, u-
lan ock sökte att inhämta deras tankar. Den¬
ne var Herr Kammarherren Rosenblad, som ut¬
märkte sig genom nit för Bankens bästa, och
som sedermera, i egenskap af Banco-Fullmägtig,
visat nit för Bankens ordningar och reglemen¬
ten, samt, i afseende derå, väckt flera förslag,
och icke lärer sluta med sin verksamhet, hvar¬
före Banco-Utskottet får emottaga framställnin¬
gar, som ytterligare föranleda förändringar i
Reglementet, och verka derhän, att Banco-Ut¬
skottet ej kommer lill slut med Reglementet,
förr än de sista dagarne af Riksdagen. Man
önskar, att Riksdagen må slutas innan kort. Det¬
ta är icke underligt, ty alla äro derpå ulleds-
ne. Med stöd af hvad jag nu anfört, yrkar jag
proposition om afslag å memorialet.
Herr Petre: ”Herr Helleday har misstagit
sig i tydningen af mitt sista yttrande. Jag båt¬
icke afgifvit något egentligt redactionsförslag.
Ursägta mig måste Herr Helleday j att jag icke
kan mildra omdömet om ifrågavarande sak.
Hvad är det annat än småsinne, alt vi måste
uppehålla oss med någon ting, i sjelfva verket
4 o
Den 27 Aprjj,
så Inmpet, sorn sättet att uttrycka sig, i ändamål
alt åstadkomma promulgation af några Banco-
reglementen. Det kan ju ej motsägas, att Ri-
kels Ständer, så vida de icke fatta något mot
16 Regerings-Formen stridande Desi ut, ut¬
göra hogsta rnagten, hvad Banken beträffar!
Icke heller synes kunna nekas, att man ned¬
sätter begreppet om den andra Slatsmagtens
upphöjda åsigter, då man, föregifvande ett visst
tvång att foga sig efter dess önskningar, söker
bereda framgång åt förslag, sorn åsyfta att i
mer eber mindre nion ställa Bauco-lagstiftnin-
gen i beroende af Regeringen. Med sådane för¬
slag kail man möjligen utså frö till söndring,
men ingalunda gagnar man dermed Styrelsen,
Man låter på sådant sätt förespegla, att Styrel¬
sen hyser en vilja, sorn den icke bör, icke får
ega. IIqs oss kan den Styrande icke säga: Jag
är Staten. Dess umrajiska lif är allt i och för
Staten, men intet utom densamma/'
'Måtte vi således nu få afkunna vårt af-
slag till förevarande betänkande, väl besinnan¬
de Herr Hel$ingii påminnelse om det ytterliga¬
re icke obetydliga uppskof med Riksdagen, som
med den yrkade återremissen åsyftas.'1'
Herr Hallgren: Hvar och en har säkerli¬
gen redan stadgat sin öfvertygelse i detta äm¬
ne, En eller annan har yrkat återremiss. Jag
faster mig dervid, att man önskat, att Rikets
Ständer skulle ingå till Kongl. Maj.t med ei\
specification på de ämnen, som röra rättsför¬
hållanden. Då man känner, att Banco Regie-
Den 27 April,
4l
mentet är volurnineust, tror jag, att, om en
Sådan sats skulle inom Banco-Utskotlet göra
sig gällande, kommo vidlyftiga discussioner och
voteringar alt deraf föranledas. Jag kan lör
min del icke finna det vara rätt, att den ena
Statsmagten skall föreskrifva, hvad den andra
Statsmagten må hafva att göra. Jag yrkar
afslag.
Herr tinderholm; Af allt hvad taladt är,
kan jag ej finna annat, än att man brister i
aktning för den andra Stats-magten, derigenom
att man ej lemnar densamma del af Rikets
Ständers förhandlingar. Jag instämmer i be¬
gäran om återremiss, med önskan, att Banco-
Utskottet må taga Herr Helleday:? förslag i öf¬
vervägande.
Herr Hessle: 72 §. Regerings-Formen sä¬
ger bestämdt, att Riksens Ständers Bank för-
bUfver hädanefter, sorn den hittills varit, un¬
der Riksens Ständers egen garautie och vård,
så att den ostörd må förvaltas af de Fullmäg-
tige, hvarje Stånd dertill förordnar, efter de
ordningar, stadgar och reglementen, hvilka re¬
dan gjorde öro eller vidare af Riksens Ständer
göras kunna. Herr Stuart har, i sin reserva¬
tion, ifrån detta stadgande dragit den slutsatts,
att 72 §. Regerings-Formen tillerkänner Rikets
Ständ» r rätt, att ensamme utfärda ordningar,
Stadgar och reglementen för Banken, Jag
medgifver detta, i hvad de röra Banco-Styrel-
sens förvaltning inom Banken; men i hvad de
lära rättsförhållanden emellan Banken och en¬
42
Den 27 April.
skilde, Lora de kungöras till allmänhetens kän¬
nedom; och ett sådant kungörande har icke egt
eller eger rum, så vidt verkställighet skall be¬
gäras, om ej det skett eller sker af den verk¬
ställande delen af Stats-magterne. Hvad angår
i83o års Bank-Lag och min åsigt derom, an¬
ser jag mig icke behöfva att bemöta Herr Hel-
singius med annat, än hvad Banco- och Lag-
Ulskollen antagit och Rikets Ständer godkännt,
hvilket innefattar ett gillande af det raisonne-
ment, som Banco-Utskottet begagnat. Uti det
yttrande, som förekommer i Banco- och Lag-
Utskottens betänkande, N:o 3, har det tillräck¬
ligen blifvit motiveradt, nf hvad beskaffenhet
i83o års Bank-Lag är. Jag beder alt få upp¬
läsa sisla punkten af nämnde betänkande, hvil¬
ken lyder sålunda; J’I betraktande häraf, och
då sålunda en åtgärd att ikläda så beskaffade
stadgar civil-lags form, enligt 87 §. Regerings-
Formen, vore ett verkligt inrymmande åt an¬
dra Stats-magten af andel i en lagstiftnings-rätt,
som den nu icke eger; då likväl Rikets Hög-
lofl. Ständer redan, genom förkastandet af det
sedan förra Riksdag hvilande förslag till än¬
dring i 72 §. Regerings-Formen, ådagalagt, att
de icke velat medgifva en rubbning i deras nu
bestående constitutionela förhållanden till Ban¬
ken, då det jemväl torde i längden blifva skad¬
ligt, att, på oregelmässig bana, stifta Grundlag
i civil-lags form; då den såkallade Bank-Lagen
af den 1 Mars iS3o, såsom en extra ordinarie
Lag, står fast och följaktligen, så långt dea.
Den 27 April.
43
går, gäller till efterlefnad, och då alla öfriga
nödiga stadgar kunna i vanlig ordning af Ri¬
kets Ständer beslutas, för att, genom Reglemen¬
tet eller särskilda kungörelser, till efterrättelse
meddelas, anse Utskotten någon ytterligare Lag-
stiftnings-åtgärd för Rikels Ständers Bank, efter
87 §. Regerings-Formen, icke under närvaran¬
de förhållande böra ega rum.” Det slutli¬
ga skälet, hvarföre Herr Helsingius påyrkade
särskild lagstiftning, blef afslaget. Den åsyf¬
tade ej mera, eller mindre, än större utsträck¬
ning åt 72 §. Regerings-Formen, än någon till¬
trott sig. Rikets Ständer borde endast, enligt
min tanka, öfverlemna de stadgar, som böra
promulgeras, med anhållan, att det måste ske.
Jag finner härtill intet annat medel, än att å-
terrernittera memorialet, på det att Bauco-Ut-
skottet må inkomma med erforderlig uppgift.
Den åberopade advocaturen öfverlemnar jag till
hvars och ens bedömaude. För min del är
det omöjligt, alt i advocatorisk förmåga mäta
mig med den, som deducerat en sådan
framställning; och jag önskar mig icke ens att
ega sådan förmåga.
Herr Bååth förenade sig med Herr Hessle.
Herr Ekstrand: ”Jag är viss, att en hvar,
lika med mig, finner discussionen i detta ämne
redan vida öfver behofvet lång — jag vill der¬
före icke än mera förlänga den, utan förnyar
egentligen blott min förut gjorda anhållan om
proposition lill afslag. Likväl bör jag fästa det
Ilöglärade Ståndets uppmärksamhet derpå, alt,
44
Pen 27 A pri'.
genom antagande af detta förslag med eller u-
tan jemkniugar, rubbning uti <72 §. af Re-
gerings-Formen alltid skulle åstadkommas vida
mera ingripande, än genom det nyss förut utan
votering afslagne betänkandet, N:o j3i, om det
hade antagits, varit möjligt tillvägabringa. —-
Jag mäste ock, tverlemot hvad jag hört en värd
Ledamot här yttra, finna tydligt, att en åter-
remiss snarare skulle förlänga Riksdagen än ett
afslag, som, det ligger tydligt i sakens natur,
alltid blifver det ginaste, likasom efter min öf¬
vertygelse det rättaste sättet för frågans afgö¬
rande, Valet emellan afslag eller ålerremiss,
nu, torde alltså icke för någon kunna blifva
brydsamt.”
Discussionen ansågs slutad, och, på grund
deraf, framställde Herr Talmannen memorialet,
N:o i3a, 1:0 till återremiss, och 2:0 till afslag;
på hvilka frågor Ja och Nej svarades, samt
votering begärdes.
En voteringsproposition uppsattes, justera¬
des och anslogs, så lydande;
’’Deu, som återremitterar Banco-Utskollels
memorial, ]V:q i3a, röstar Ja.
’"Den det icke vill, röstar Nej.
”Vinner Nej, kommer memorialet att afslås,’*
Voleringssedlar utdelades till Ståndets le¬
damöter och insamlades efter upprop, hvarvid
Herrar Biörck, Klingvall, Wigert, Malmberg,
Egnell, Fries, Höök, Bjdin, Isr. Winblad,
Cederborg, Olbers, Stahl, Levin och Örten¬
holm voro frånvarande. En sedel aflades för-
Den 27 April. 45
Seglad, och de öfrige befilnnoS, vid öppnan¬
det och uppräknandet, innefatta 32 Nej emot
i3 Ja; i följd hvaraf memorialet, IN:o <32,
Var alslaget.
Herrar Wijk, Helleday, Bååth och Hessle
reserverade sig, den sistnämnde, med bekla¬
gande, att den Lag, Rikets Ständer stiftat, af
dem sjelfva icke efterlefves,
' JN:o 133, med Öfverlemnande af förslag
tili reglementariska föreskrifter, motsvarande 4
Art. 4 afdeln. i i83o års Danco-Reglemente,
Herr Halling; Om jag hade underrättelse,
hvad öde detta memorial fått hos de andre
Riks-Stånden, skulle jag ej försöka återre-
rniss; men vid 21 punkten, mom, 3, pag.
10 och ir, finner jag tvånne onsländigheter
föreslagne af så ingripande beskaffenhet, att jag
icke, utah tre Stånds beslut, kan låta frågan
derom förfalla. Uti mom. c. läses, att grun¬
den för lånesuinmans bestämmande emot in¬
teckning i fast egendom hlifvil 1833 års taxe¬
ringsvärde, enligt behörigen styrkte utdrag af
vederbörandes (axeringslängder; och ”må, (heter
det) efter pröfning af omsländigheterne i hvarje
särskildt fall, en tredjedel af detta värde kun¬
na, såsom lån, meddelas, dock under iakttagan¬
de, att maximisumman för låntagare ej i något
fall får öfverskridas.” Denna pröfning är öf-
verlemnad åt frenne Commissarier, och på plu-
ralileten ibland dem beror det således, örn en
faslighet får belånas till en tredjedel, eller till
ex. lill en sjettedel. Ett sådant godtycke an¬
46
Den 27 April.
ser jag icke höra öfverlemnas till 3 Banco-
Commissarier. Visserligen har jag fästat mig
vid motivet, men jag är öfvertygad, att belå¬
ning till i af fastighetstaxeringsvärde ej ska¬
dar. 2 punkten i mom. f., pag. 11, lyder så¬
lunda : •''åliggande det dock Bankens Commis¬
sarie!-, att derförutan, vid omsättningar af be¬
viljade lån, infordra en större inbetalning, der¬
est det skulle befinnas, att den pantsatta egen¬
domen betydligt fallit i värde.’' Priset å fastig¬
het nedsättes just derigenom, att Bankens
Commissarier ega denna rättighet, då köparen
ej är förvissad alt få bibehålla hela lånet. Jag
frågar, huru skola Corn missa rieme kunna bedö¬
ma, att den pantsatta egendomen betydligt fal¬
lit i värde. Jag yrkar ålerremiss, på det att
nu anmärkte förhållanden må närmare öfver-
vägas.
Herr Helleday'. Uti i83o års Banco-Regle-
menle finnes ej Commissarierne medgifven så
vidsträckt latitude, som nu föreslås i 21 punk¬
ten, 2 momentet, pag. c och f; men den af¬
delning af Banco-Utskottet, der jag är tjenst¬
görande, kom, vid granskning af oliqvidernde
lån, till erfarenhet af de betydliga missbruk
som förelupit, I afseende på en faslighet i
Uddevalla, inträffade det, att den var taxerad
till 1800 R:dr, brandförsäkrad till 1800, och
i Banken belånt med 600 R:dr. Egaren dog
och concurs uppstod. Vid 6 särskilda försök
att fastigheten försälja, kunde den ej säljas lill
det belopp, hvartill Bankens intecknade fordran
Den 27 April.
47
uppgick. Slutligen beslöts, att den skulle säl¬
jas å tont prix, och då afyltrades den på
auction till 45 R:dr, hvaraf, efter kostnaders
betäckning, behållningen blef ingen. Banco-
Utskottet infordrade utlåtande från Bnneo-Com-
missariatet, som försvarade sig dermed, alt de
voro bundne af den föreskrift, att, när lånta¬
gare styrker egendomens taxeringsvärde, kan
lån ej vägras till en tredjedel af taxeringsvär¬
det. Nu har Utskottet uppgjort delta förslag
till undvikande af de anmärkte olägenheterna,
och för att förmå Banco-Commissarierne, att
vid alla tillfällen hafva uppmärksamhet på dy¬
lika förhållanden. Dertill kan ofta vara an¬
ledning, om taxeringsvärdet jetnnföres med för¬
säljningspriset. Med fastigheten i Uddevalla
var det förhållande, alt den, innan belåningen,
såldes för 5oo R:dr; nu är olägenheten häraf
undanröjd. Jag medgifver, att skäl kunna an¬
föras emot föl slaget, emedan det beror af Com-
jnissarierne, att lemna större lån åt en och min¬
dre åt andra. Vådan af det närvarande stad¬
gandet är dock vida öfvervägande. Jag till¬
styrker bifall å memorialet, N;o i33.
Herr Valley instämde med Herr Helleday.
Herr Hessle: Lika med Herr Halling, ha¬
de jag visserligen önskat, alt man ej skulle be¬
höfva ett sådant reglemenlariskt stadgande,
som gifver anledning för Banco-styrelsen att
hämta underrättelser ifrån annat, än taxerings-
bevis å den till belåning anmälda fastigheten;
inen då jag betragtar Banken, såsom långifva-
43
Den 27 April.
re, och Styrelsen, såsom förvaltande, knfi jag ej
tillstyrka annat, än att detina sednare rnå ega
att pröfva säkerheten; och då förvaltningsåtgär-
deriie äro underkastade Rikets Ständers gransk¬
ning, hade jag trott klagomål bötä uteblifva;
men jag har fästat mig vid en annan omstän¬
dighet, nemligen bibehållande af den föreskrift,
alt låntagare, sorn i pant lemnar intecknad fa¬
stighet, hvilken år brand föl säkrad i Skånska
Brandförsäkrings-bolaget, skall Vara skyldig alt
särskildt ställa borgen. Mig synes det vara lid,
alt denna onödiga föreskrift borttages, Mart
kart väl säga, att detta icke är besvär för den,
Sötn får lån på så billiga vilkor; mert olägen¬
het ar dock gifvert genom stadgandet, att person¬
lig borgen skall ställas, jemte det erforderlig
inteckningssäkerhet lemnäs och den förre af
BartCo-Comrtiissaiiatet granskas, Hvaf och ert
linner, huru besvärligt det måste vara, att be¬
gära borgert och att lemna den, titan alt löftes-
maiirteu är derifrån befriad, förr, än efter 30
år, Löftesmannen allider under tiden, och då
måste den, som fått lånet, anskaffa ny borgen.
De som hafva egendomarne försäkrade i Slä-
dernes Allmänna Braiidstods-bolag, behöfva ic¬
ke ställa borgen. Den, som tagit kännedom om
Skånska bolaget, vet dock, aft det är säkrare,
art Städernes Allmänna. Stadgandet bör bort¬
tagas, då det ej finnes för Städernes Allmänna
Brandslods-bolag. Blir åtefremiss, yrkar jag
denna förändring; annars önskar jag endast,
alt denna åsigt må i protocollet antecknas.
Den 27 April.
49
Häruti instämde Herr JVendt.
Herr Helleday: Såsom skåning och obetyd¬
lig delegare af Skånska Brandstods-inrättningen,
skulle man må hända anse mig ej böra lägga
mig emot Herr Hessles framställning; men jag
måste likväl göra det. Jag medgifver, att
Skånska Brandstods-inrättningen är byggd på
sådana grunder, alt den bör blifva den mest
durabla af dylika inrättningar, när man besin¬
nar, alt den ej fortfarit längre, än 7 å 8 år;
och ehuru den fortgått på en lustre bana, kun¬
de det dock inträffa, att densamma, innan den
hinner consolideras, blefve mindre säker. Bor¬
gen synes må hända öfverflödig, då lånen ej få
uppgå utöfver ‘ af pantens taxeringsvärde; men
just derföre, att den éj tjenar lill mycket, bör
det vara lätt alt erhålla densamma. Olägenhe¬
ten är icke så stor, som den våda man kun¬
de förespegla, om ock den ej vore annat, än
skenbar.
Herr Leffler'. Jag instämmer med Herr
Halling och tror, att, hvad Banco-Utskotlet fö¬
reslagit, ej tillräckligen svarat emot hvad som
åsyftas. Exemplet från Uddevalla bör ej ver¬
ka på så menligt sätt för Rikets öfrige städer.
Om rättigheten att inköpa fastigheten begag¬
nats, hade förlusten ej egt runi. Genom en
( Sådan åtgärd nedtvingas Väl köpeskilling, men
Ida bör ock försäljningen kunna ske utan för-
| lust. Jag anser det vara svårt, att låta frågan
(bero af 2 eller 3 Banco-Commissarier, utan finner
den böra ankomma på Fullmägtiges pröfning.
Borg. St. Pr. vid RikscL i834j 1835. X, 4
5o
Den 27 April.
Herr Helleday'. Jag gillar ej ilen princip,
alt Banken må befatta sig med egendomshan-
tlel. Likväl bar jag af förebragte skäl gått ut
ifrån sådan princip; men, i anledning af Herr
Lefflers yttrande, får jag gifva tillkänna, alt
förhållandet med den anmärkta fastigheten i
Uddevalla icke förändrats derigenom, att Ban¬
ken fastigheten inropat; ty den var så usel, att,
sedan Borgmästaren Bagge inköpt densamma,
han lät den nedrifva. När Banco-styrelsen för¬
ut varit särskild pröfning förbunden, blott för
»len form, att pant är till visst taxeringspris
upptagen, är det tydligt, att ett sådant stad¬
gande bör tillkomma, hvarigenom Bankens för¬
lust må förebyggas. Dertill leder ej annat,
än Banco-Utskoltets nu afgifne förslag.
Herr Helsingius: Jag delar Herr Helledays
åsigt och, till svar på Herr Hallings farhåga,
får jag lemna, att Commissarierne väl i första
hand, angående lånen, besluta, men att deras
åtgärder få öfverklagas hos Fullmägtige, Revi¬
sorer och Rikets Ständer. Commissarierne ärö
satte i den ansvarighet, att de nog se sig löre.
Jag bifaller memorialet.
Herr Mcechel: Äfven jag instämmer med
Herr Helleday. Jag tror icke, att Herr Helle-
days uppgifna exempel är det enda fall, då
Banken förlorat på stadsegendomars beläning.
Hvad Herr Hessle anmärkt om borgens stäl¬
lande, bör förfalla, vid genomläsning af 2 1 punk¬
ten 4:de momentet.
Discussionen ansågs slutad, och memoria¬
let, N:o 133, bifölls.
Den 27 April.
Herr Halling: Jag reserverar mig emot
beslutet, med kännedom, alt den uppgifne för¬
lusten ej kunnat förekotamas, om ock detta
stadgande, sora nu föreslås, redan då varit gäl¬
lande.
Herr Hessle anmälde jemväl sin reservation.
och N:o i34, i anledning af de inom
Riks-Stånden gjorde anmärkningar vid Utskot¬
tets, under N:is 114 och 115, afgifne memorial.
' Gillades.
5-4- ,
Justerades: 1:0 Irenne delar af Riksdags¬
beslutet; och 2:0 följande af Expeditions-Ut-
skottet uppsatte förslag till Rikets Ständers un¬
derdåniga skrifvelse»-, nemligen:
N:o 3å4. om ändring i stadgandet, angå¬
ende credit-upplag;
och N:o 325, angående en friare assig-
Uéringsrätt emellan enskilda personer.
§• 5.
Föredrogos å nyo Constilulions-Ulskottets
memorial:
N:o 118, till Ridderskapet och Ädeln, an¬
gående dess åtgärd vid memorialet, N:o 107.
Lades till handlingarne.
N:o 1 19, angående Ridderskapels och Adelns
återremiss på memorialet, N:o 112.
Voteringspropositionen gillades,
och N:o 120, i anledning af 2:ne Stånds
ålerreniisser på memorialet, N:o ii3.
Inbjudningen till Borgare-Ståndet, att an¬
taga Ridderskapels och Adelns redaclion, antogs.
52
Den 27 April,
Den första voteringspropositionen förföll, i följd
häraf, och den sednare voteringspropositionen
godkändes.
§• 6.
Justerades: 1:0 Protocollsutdrag öfver de af
Ståndet denna dag fattade beslut, a;o Protocol-
let för den 25 dennes, öfver återreinisser af
Stals-Utskottets utlåtande, Niis 44^ oc^ 45°>
och 3:o det till Constitutions-Utskottet afgåen¬
de protocoll, för sistnämnde dag, öfver Herr
Talmannens vägran af yrkad proposition å Stals-
Utskottets utlåtande, N:o 447*
§• 7.
Föredrogos och lades på hordet följande
betänkande och memorial:
1:0 Banco- och Lag-Utskottens:
N:o 5, i anledning af motion om upphö¬
rande af Bankens forum privilegiatum;
och N:o 6, med förslag till sammanjemnk-
ning af de inom Riks-Stånden fattade skiljak¬
tiga beslut vid förehafvande af Utskottens, un¬
der N:o 4» afgifna utlåtande, i anledning af
gjorde anmärkningar vid betänkandet, N:o 2,
med förslag till Lag för offentliga Bolags-Banker;
och 2:0 Lag- samt Allmänna Besvärs- och
Economie-Utskottens:
N:o 57, med anmälan af Riks-Slåndens
beslut, rörande Utskottens memorial, N:o 5a.
Plenum slutades kl. \ till 3 e. m.
In fidem prolocolli
E. G. Runeberg.
Den 3o April.
53
Den 3o April.
Plenum kl. 10 f . m.
§. 1.
Upplästes meddelade utdrag af Med-Stån-
dens protocoll för den 24, a5 och 27 dennes,
hvaraf inhämtades, att Höglofl. Ridderskapet
och Adeln fattat beslut, i anledning af Banco-
Utskottets memorial, N:o 112, och utlåtande
N:o 126; att Högvördige Preste-Ståndet gillat
voteringspropositionerna uti Constilutions-Ut-
skottets memorial, N:is 119 och 120, bifallit
Banco-Utskottets memorialer, N:is 133 och 134»
samt fattat särskildte beslut, i anledning af Be-
villnings-Utskottets utlåtande, N:o 61; och att
Hedervärda Bonde-Ståndet bifallit Banco-Ut¬
skottets memorialer, Nlis 133 och i34, gillat
voteringspropositionerna uti Constitutions-Ut-
skottets memorial, N:is 119 och 120, till hand-
lingarne lagt sistnämnde Utskotts memorial,
N:o 118, och icke antagit Borgare-Ståndets in¬
bjudning, att deltaga uti dess särskildta be¬
slut, angående Bevillnings-Utskottets utlåtande
N:o 61.
Lades till handlingarne.
§■ 2.
Justerades protocollet för den 4 Decem¬
ber 1834*
§. 3.
Herr Talmannen utlät sig: ”Jag har en
underrättelse att meddela, som jag hoppas skall
vara välkommen. Sedan ingen anmälan ingått
; eller kunnat ingå till Kongl. Maj:t om Riks-
54
Den 3o April,
dagsgöromålens afslutande inom innevarande
April månads utgång, hade Kongl. Majit befallt
Hans Excellence, Herr Stats-Ministern för Utri¬
kes Ärenderne, att höra Hr Landtmarskalken och
Talmännen, huru snart möjligen göromålen med
visshet kunde vara afslutade, med beräkning af
nu oafgjorde ärenden. Ett sådant sammanträde
egde rum förlidne gårdag, då, vid öfvervägan¬
de af de oafgjorde målen, hvarvid jag var så
lycklig att kunna tillkännagifva, att icke flere
mål förevopo, än de, sora inkommit förlidne
måndag, utom en fråga om vägrad proposition,
hvilket ärende var öfverlemnadt till Constitu-
tions-Utskottet, samt Preste- och Bonde-Stån¬
den meddelade lika tillfredsställande anmälan-,
den, men på Ridderskapets och Adelns bord
befunnos flere mål oafgjorde, hvilka fordrade
handläggning, Herr Landtmarskalken och Tal¬
männen kommo öfverens, att Riksdagsgöromå-
len borde kunna vara afslutade den 20 näst¬
kommande Maji, hvadan Hans Excellence, Herr
Stats-Ministern för Utrikes Ärenderne, anmoda¬
des att hos Kongl, Majit anmäla förhållandet,
jemte anhållan om audience, för att begära
Riksdagens afslutande. Detta företräde lemna-
des i går, då Kongl. Majit i Nåder biföll, att
den 20 Maji må bestämmas till Riksdagens
slut. Hans Majit svarade mundtligen; och
svaret, öfversatt, finnes på Ståndets bord. Hvar
och en å sin plats har det åliggande, att be¬
fordra ändamålet; och så snart betänkanden
komma in på Ståndets bord, bör ingen tvifvel
vara, att de skola skyndsamt afgöras.i
Den 3o April.
55
Föredrogos å nyo Banco- och Lag-Utskot¬
tens betänkande och memorial 1
Nio 5, i anledning af motion om upphö¬
rande af Bankens forum privilegiatum.
Herr Rubin: Det är ej tvifvel, att motio-
nairen åsyftat ej förändring af gällande lag,
utan upphörande af ett prerogativ eller pri¬
vilegium. Utgående från denna orubbliga
grundsats, finner jag icke Banco- och Lag-Ut¬
skottens betänkande, Nio 3, lägga hinder i väg
för pröfningen af motionen. Hvad motionen
beträffar, är jag af den öfvertygelse, att Ban¬
kens säkerhet ej rubbas derigenom, att den fö¬
reslagna förändringen antages. Enbet Vinnes
och Bankens svarande sökas, der det bör ske.
Jag kan ej dela resultatet af betänkandet, och
tror,att,med bibehållande af Bankens.lätt, att haf¬
va dess forum i SveaHof-Rätt, bör den förändring
ske, att, der Banken är kärande, bör vanligt
forum respecteras. Jag yrkar afslag å betän¬
kandet.
Herr HessleI Lika med Herr Rubin, anser
jag Banco- och Lag-Utskottens beslut i detta
betänkande mindre väl grundadt och endast
hafva sin förklaring i sträfvandet, att, då frå¬
gan rörer Banken, bibehålla de privilegii-för-
liållanden, som Rikets Ständer förklarat sig anse
böra gälla för andra corporationer, eller fora pri'-;
vilegiata. En egenhet i denna sak är, att, utom
det att ärendet för flere veckor tillbaka afgjor-
des af Banco- och Lag-Utskotten, men hetärt-
56
Den 3o April.
mmm
kandet nu fdrst nyligen blifvit justeradt, ehu¬
ru af ringa omfattning, inkom det på en
tid, då alla önska, att Riksdagen ej må uppe¬
hållas, Saken har äfven den egenhet, alt, fastän
jag, med flere ledamöter, reserverat oss och be¬
gärt, såsom reservation, antecknadt det utlåtan¬
de, Banco- och Lag-Utskottens afdelning beslö-
to, har sådant icke lyckats. För anledningen
bör jag ej närmare redovisa. Allt nog, detta
är en egenhet; och jag protesterar emot sådan
åtgärd af Utskotten, äfvensom emot beslutet,
men jag begär icke åter re miss, då jag vill haf¬
va slut på Riksdagen; utan jag yrkar, att be¬
tänkandet måtte ogillas, då frågan är om Ban¬
kens forum privilegiatum, i afbidan på kom¬
mande Riksdag och den lagstiftning, som då
må ega rum. Jag gör detta heldre, än alt ge¬
nom återremiss fördröja en dag eller timma af
Riksdagen, helst jag är Öfvertygad, att annat
betänkande nu icke står att erhållas, Således
ogillar jag betänkandet.
Herr Holin yttrade, att han var af Herr
Hessle förekommen och med honom instämde,
äfvensom Herr Lundin förenade sig häruti.
Herr Helleday: Inom Banco- och Lag-
Utskottens sammansatte afdelning lyckades det
pluralitelen, att göra den åsigt gällande, att,
hvad af Banco- och Lag-Utskotten, i betänkandet
N:o 3, föreslogs och af Riks-Stånden bifölls, ej
borde verka på upptagande af motionen, och
följden var pröfning deraf; hvarvid jag bi¬
föll motionen. Den siste värde talaren får
Den 27 April, $7
ag gifva tillkänna, att jag ej sträfvar att bibe¬
hålla Banken i dess former, då de kunna för¬
ändras, men att jag icke kan förbise, det Ri¬
kets Ständers beslut böra hållas i helgd. Ri¬
kets Ständer hafva förklarat, att någon ytterligare
Lagstiftning för Banken, efter 87 §. Regerings-
Formen, icke under närvarande förhållanden
bör äga rum. I den motion, af hvilken detta
betänkande är en följd, innehölls, såsom alter¬
nativ, det stadgande, att det privilegierade fo¬
rum borde försvinna, der Banken är kärande.
Rikets Ständer hafva i sjelfva verket på för¬
hand pröfvat frågan. Derföre hafva Banco- och
Lag-Utkotten ej trott sig böra häruti göra än¬
dring. Således bifaller jag betänkandet. Alt
en del af Lag-Utskottets ledamöter ej låtit an¬
teckna sig, såsom reservanter, må ej läggas an¬
dra, än dem till last, emedan betänkandet, sorn
särskildt justerades, förevar särskildt hos Lag¬
utskottet. Herr Hessle har yrkat, att betän¬
kandet måtte ogillas; men den, som ogillar
betänkandet, ogillar motionen; och sådant är
icke, då saken första gången af ett Riks-Stånd
behandlas, med Grundlagen förenligt. Jag för¬
nyar min anhållan, att betänkandet måtte bi¬
fallas.
Herr Bååth'. Jag har ej öfvervarit detta
beslut, utan var endast i Lag-Utskottet tillstä¬
des, då betänkandet justerades. Jag har icke
ansett det vara mig tillständigt, alt reservera
mig emot ett beslut, som jag ej öfvervarit,] men
jag finner mig likväl icke förhindrad att gifva
58
Den 3o April.
min tanka tillkänna. Jag liar funnit Bankens fo¬
rum privilegiatum ej vara för Banken af den
absoluta nödvändighet, alt det bör för Bankens
bestånd bibehållas. Skälen, som man anfört,
äro Bankens våda af förluster och måhända
det för Bankens tjenstemän förorsakade större be¬
svär, än hittills, då bevakning af Bankens rätt
och talan skett hos Svea Hofrätt. Förlust, i
följd af förändningen, kan jag icke inse. Ban¬
ken undfår ersättning för sina kostnader, och
beqvämligheten blir ej något skäl att åberopa.
Jag skulle således vara af den mening, att det¬
ta betänkande borde ogillas, men jag finnér ej
för närvarande skäl dertill. Jag tror, att, om
Ståndet anser det vara angeläget, att ej, utan
i vigtiga frågor, meddela återremiss, är ej nå¬
got förloradt, om frågan står i dess närvarande
skick lill nästa Riksdag. Jag tror densamma
kunna då releveras och det så tidigt, att ut¬
rymme må blifva för remiss och återremiss.
För min del skulle jag annars rösta för ogil¬
lande; men sedan jag hört Riksdagsterminen,
så, och för alt icke anses bereda möjlighet till
uppskof, tillstyrker jag Ståndet alt gilla betän¬
kandet, öfvertygad, att, i gillandet nu, hinder
icke är för kommande Ständer alt uttala ett
ogillande.
Herr Cederborg'. Jag har deltagit uti vo¬
teringen inom Utskotten öfver denna fråga, men
bar tillhört minoriteten. Vid protocollets ju¬
stering hos Lag-Utskottet, observerades tydligen,
att Herr Hessle och jag reserverat oss; och jag
Den 3o A p r 11.
%
hade trott, alt reservationerne bort åtfölja be¬
tänkandet. Detta var en afton, då saken före-
hades, och pluraliteten var liten. Vi reserva-
ya.de oss genast till protocollet. Det är un¬
derligt, alt detta ej förekommer yid betän¬
kandet.
Herr Helsingius: Uti livad Herr Helle¬
day anfört om sakens behandling, förenar jag
mig, men jag är icke pf samma tanke, i afse¬
ende på syftningen. Jag får, med åberopande
af Cotnmissariatels och Banco-Fullmägtiges yt¬
tranden , anhålla om bifall till betänkandet.
Äfven bör jag upplysa, att denna fråga förra
Riksdagen ej väcktes af någon Riksdagsman,
eller i följe af klagan från allmänheten, utan
var föranledd af ett yttrande af Bancofiscals-
embetet, sorn föreslog förändringen, hvilken
troddes bereda större lättnad för Banken. Då
fick frågan sådan vändning, att den korn under
Rikets Ständers öfverläggning. Om tiden ej
derigenom blefve uppehållen, skulle jag upplä¬
sa resultatet; men om betänkandet nu bifalles,
verkar det lika med afslag, eller aft frågan af-
stannar till nästa Riksdag.
Herr Halling'. Behandlingen inom de sam¬
mansatte Utskotten synes bevisa en djupare
grund för resultatet i Utskottens yttrande, än
den som är uttalad. Det är icke någon obe¬
kant, att motionen väcktes sednast den 1 Mars
1834, och den besvaras fjorton månader deref¬
ter. Att Banken haft någon egentlig nytta af
dess privilegierade forum, har jag för min del
6b
Den 3o A p r.i I.
aldrig funnit och lian jag icke eller medgifva. Bau"
kens hundradetaliga personals möjliga beqväm¬
lighet bestrider jag icke, men alt privilegium,
såsom sådant, förmultnat, finnes deraf, att man
lemnat det å sido, när beqväinligheten fordrat
sådant förhållande. Såsom exempel derpå, vill
jag anföra, att, om delta privilegium, efter or¬
dalydelsen, alltid begagnades, skulle ingen af
Bankens ulgreningar eller Disconterne vid de
lägre Domstolarne anställa sådana rättegångar,
som för Utgreningarnes beqvämlighet i sednare
tider blifvit anställde. När man betvädt vid
Låne-contoiren, alt hafva inlemnat falskt docu-
ment, har man förstått Bankens privileginm på
det sätt, att man derföre anställt åtal vid van¬
lig Domstol; och då har privilegium ej legat i
vägen. När en fordran, som dylik utgrening
egt hos enskilde, skolat utsökas, då har man ej
ansett privilegium påkalla sakens instämning
till Svea Hofrätt, utan har man begagnat van¬
liga Domstolsvägen. Vid andra tillfällen åter,
såsom, till exempel, då sedelförfalskning skett,
eller då mål, som genera Banken, förekomma,
har man strängt vidblifvit privilegium. Jag är
af Herr Hessle förekommen och tror det vara
utan ändamål, att bereda återremiss. Må delta
stå för de personers räkning, som trott sig be¬
reda Bankens fördelar; men det är att vränga,
att förklara, att den, som ogillar betänkandet,
är tvungen att, i anseende till Riksdagens sna¬
ra slut, gilla motionen. Ståndet är berättigadt,
enligt 56 §. Regerings-formen, att få belänkan¬
Deir3o April,
6t
det framstäldt till antagande eller förkastande.
Jag säger Ja till det sednare, då jag, emot min
öfvertygelse, ej kan gilla betänkandet.
Herr Hessle: Det är val en sanning, alt i
den motion, sorn var intagen och föranledde till
betänkandet, N:o 3, äfven fanns nämndt, under
form af lagförslag, hvad motionairen utsatt al¬
ternativt. I anledning deraf skrefs detta be¬
tänkande. Man må jemväl besinna, att frågan
om Bankens forum innefattar ett undantag ifrån
allmän lag, och att således denna omständighet
ej bör anses hafva ingått i det afslag, som i be¬
tänkandet, N;o 3, innehålles. Det hinder för frå¬
gans pröfning, hvilket man vill härleda ifrån
betänkandet, N:o 3, är just det, som bör ogil¬
las; ty, om detta ogillas, och då jag ej kan fö¬
reställa mig, att den åsigt, som är uttalad i be¬
tänkandet, N;o 3, ej ändras, skola kommande
Ständer äfven kunna anse sig förhindrade, att
besluta om Bankens forum privilegiatum. På
sådan grund och då jag anser återremiss icke
lämplig, bör betänkandet afslås, hvilket afslag,
då det ej är detsamma, som ett positivt gil¬
lande af motion, ej fordrar återremiss.
Herr Valley instämde med Herr Halling,
och Herr Bruse med Herr Hessle.
Herr Helleday: Att jag i saken önskat för¬
ändring, har jag redan yttrat; men, i afseen¬
de på formen, vidhåller jag, hvad jag yttrat;
och jag finner mig icke öfvertygad af Herr
Hessle. I anledning af Herr Hallings erin¬
ran, att Banken stundom föga] användt sitt
6a
Den 3o April.
privilegium, får jag förklara, att de åberopade
Låne-contoiren äro särskilda inrättningar, under
särskilda styrelser, ej lydande Bankens lagar.
Del är gifvet, att, i alla frågor om Banken, i-
agttages stadgandet i afseende på forum, wien
det är icke tillämpligt, i afseende på Banco-
disconten. Herr Halling har trott, att betän¬
kandet bör förkastas. Det har kunnat ske, om
det innehöll något tillstyrkande; men nu inne¬
håller det endast skäl, hvarföre Utskotten ej fö-
tagit pröfning af motionen. Om betänkandet nu
afslås, kommer man till det resultat, att en
motion bifalles, som icke är af Utskottet pröf-
vad. Jag hemställer, örn icke detta är grund¬
lagsvidrigt.
Herr Hessle; I anledning af hvad Herr
Helleday nämnt om Discont-contoiren, får jag
endast erinra, alt Rikets Ständer ensamme haf¬
va för dem lagstiftande rätt. Efter sådan de-
duction tror jag den af Herr Helleday bestrid¬
da conclusion vara rigtig. Hvad afslaget beträf¬
far, Vore det endast ett uttryck af ogillande,
att Utskotten icke ingått i hufvudsaklig pröf¬
ning at motionen ; men dermed hav man icke
bifallit motionen.
Herr Halling: Ehvad må sägas om Bankens
reglering, finnes dock det stadgande, att frågor
om fals, flärd och bedrägeri emot Banken, skola
af Svea Hof-rätt upptagas. Iagttages delta, bör
det äfven tillämpas i mål, sotn röra bedrägeri¬
er emot utgreningarne. Örn sådan tillämpning
är man icke nogräknad. Detta är, hvad jag an¬
sett mig skyldig att upplysa.
Den 3o April.
63
Discussionen ansågs slutad, och Herr Tal¬
mannen framställde betänkandet, Nio 5, i:o till
bifall och 2:0 till afslag, på hvilka frågor Ja
och Nej svarades, samt votering begärdes.
Herr Halling hemställde, att contra-propo¬
sitionen må ställas derå, att betänkandet, med
ogillande, lägges till handlingarne.
En voterings-proposilion uppsattes, juslera-
rades och anslogs, så lydande:
”Den, som bifaller Banco- och Lag-Utskot¬
tens betänkande, N:o 5, röstar Ja.
”Den det icke vill, röstar Nej.
”Vinner Nej, anses betänkandet afslaget.”
Voteriilgssedlar utdelades till Ståndets Le¬
damöter och insamlades efter upprop, hvarvid
Herrar Limuel ilis, Strehlenert, Santesson, Thörn,
Klingvall, Maechel, Falhem, Hallgren, Mahn¬
berg , Höök, Wedberg, Olbers, Ståhl, Levin
och Örtenholm voro frånvarande. En sedel af-
lades förseglad, och de öfrige befunnos, vid
öppnandet och uppräknandet, innehålla 31 Nej
emot i3 Ja; i följd hvaraf betänkandet, N:o 5,
var afslaget.
Och N:o 6, med förslag lill sammanjemk-
ning af de inom Riks-Stånden fattade skiljakti¬
ga beslut vid förehafvande af Utskottens, un¬
der N:q 4, afgifne utlåtande, i anledning af
gjorda anmärkningar vid betänkandet, N:o 2.
ined förslag tili Lag för offentliga Bolags-
banker.
Härvid förekommo:
Hvad Utskotten, angående nummerföljden
64
Den 3o April.
för 8 §. uli den föreslagna Lagen, och dess in¬
delning uti 3:ne capitel, samt rörande pennin-
gcbeloppens bestämmande uti Riksdaler silfver-
specie tillstyrkt.
Bifölls.
Memorialet, N:o 6, bifölls.
Herr FPatrn reserverade sig emot be¬
slutet, på grund af 6 §. uti Banklagen i83o,
hvilken genom det nu antagna stadgandet är
inskränkt.
2, 3 och 4 §§.
Memorialet, J\:o 6, godkändes.
5 §.
Memorialet, N:o G, gillades.
Herr Wrem reserverade sig, ansåg minimi-
valeuren för creditsedlar vara för hög, och trod¬
de den vara skadlig för den ort, der Privat¬
banker inrättas.
Häruti instämde Herrar Sahlin och Lake.
6 §. r mom.
Herr Helsingius: Jag anhåller ej om pro¬
position till afslag, emedan jag förmodar, att
Ståndet bifaller jemnknings-förslaget, utan jag
reserverar mig blott, med åberopande af G §.
uti det förra betänkandet.
Jemnknings-förslaget uti memorialet, N:o 6,
godkändes.
y, 8 §§. samt 9 §. i och 2 mom.
Memorialet, N:o 6, godkändes.
9 §. 3 mom.
Memorialet, N:o 6, godkändes.
Den 3o April*
65
Herr Hessle reserverädé sig emot beslutet,
hvilket innehåller, att Directeiirerne för Bank-
bolag äro* sedan Banken blifvit försatt i eon-
Cours-tillstånd, i annan catliegorie* än gäldenär*
Som afträdt sina tillgångar till borgenärers för¬
höjande.
io, it* 12, i3, i4. i5 öch i6 §§*
Jemkningsmemorialet antogs*
*7 §■ . . . .. .
Memorialet, N:o 6, godkändes*
Herr Wöerii reserverade sig emot beslutet,
i afseende på denna §:s uppställning.
Herr Hoirri reserverade sig, i afseende på
Sista delen af ty §., emedan det är icke lämp¬
ligt att förklara* ätt Kongl. Majit skall tillhål¬
la Bank-bolag, vid vite i penningar, ätt det fel¬
aktiga rätta; ty Kongl* Maj:t tillkommer icke
ätt förelägga vitén.
Herrar Biörck Och Hessle instämde med
Herr Hohn; äfvensom Herr Hessle sig reserve-
de på grund äf Börgare-Ståndets, vid frågans
behandling förra gången, fattade beslut.
Herr Helsingius anmärkte* ätt så mångå re¬
servationer blifvit afgifrta, att snarast ändring
Synes vära beslutet af Utskötterts förslag.
Herr Talmannen förklaräde, alt beslutet
tar fattadt och kurtde icke upprifvas*
Herr Helsingius yttrade, att lian i sådant
fall inskränker sig till reservation* i likhet med
Herr Holms.
tÖ, 19 och 20 §§.
Memorialet, N;o G, godkändes.
£örg. St. Vi', vid Riksd. 1S34, i835, X. 5
66
Den 3o April.
31 §•
Ståndet lät bero dervid, att stadgandet i
lagförslagets 21 §., sorn är af de öfrige Stånden
uteslutet, må hafva förfallit.
22 och 23 §§.
Memorialet, N:o 6, gillades.
24 §•> 1 och 2 mom.
Memorialet, N:o 6, godkändes.
Herr Holm reserverade sig, emedan regress
emellan delägarne ej eger rum.
Herr Woern instämde häruti, och ansåg
ansvarigheten' för delägare i solidariske Banker så
sträng, att den försvårar sådana Bankers upp¬
komst.
Herr Tottie förenade sig med Herr
Werrn.
25 §•
Herr Hessle: Borgare-Ståndet har varit en¬
samt om antagande af de i Grefve Frölichs re¬
servation föreslagna, motsvarande 27 och 28 §§.
Jag finnér det icke vara möjligt, alt 1111 få dem
antagna. Med sådan redaction, som finnes i 25
§., uppfyller lagen ej sitt ändamål. På skäl, som
jag utvecklat, då målet förra gången förevar, an¬
ser jag den af Borgare-Ståndet antagna reda¬
ction vara den rättaste.
Herrar Waern, Holm och Sahlin instämde
med Herr Hessle.
Herr Halling'. Jag åter instämmer icke här¬
uti, helst jag förra gången var af motsatt tanka
med Borgare-Ståndets pluralitet. Nu hafva arne
Stånd antagit det närvarande stadgandet, Bor
Den 3o April.
67
gare-Ståndet en redaction och Bonde-Ståndet
intet motsvarande. Jag hemställer, 0111 icke
det är häst att antaga, hvad tvänne Stånd re¬
dan bifallit.
Discussionen ansågs slutad, och memorialet
N:o 6 godkändes.
Herrar Hessle, Holm, Werrn, Biörck och
Bååth reserverade sig.
26 §.
Memorialet, N;o 6, gillades.
27 §•
Herr Hessle'. Här är en inbjudning fram¬
ställd, i följd af ett Riks-Stånds, nemligen Rid-
derskapets och Adelns beslut. Jag gillar icke
detsamma, helst det är overkställbart. Presle-
och Borgare-Stånden hafva beslutat, i likhet med
Utskottens förslag, att förteckning på alla delä¬
garne eller sjelfva bolags-contractet skall inlem-
nas till Rätten samt införas uti Rättens inteck-
nings-prolocoll och kungöras till antal och per¬
soner. Äfven stadgas, att årligen en sådan upp¬
gift bör inlemnas lill Rätten, för att allmänhe¬
ten tillkännagifvas, men icke, alt hvarje år en
egenhändigt underskrifven uppgift skall inlern-
nas. Väl kan den anskaffas vid första uppgö¬
randet, men att erhålla underskrifterne hvarje
år, det är problematiskt. Denna föreskrift skul¬
le hindra möjligheten, alt fullgöra stadgandet i
öfrigt. När jag antager, att delägarne äro minst
femtio och deröfver, kan man icke tänka sig,
alt de bo så, att underskrifterne kunna hvarje
år erhållas. Möjligen vistas de utrikes. Då är
Den 3o A p v i f.
det omöjligt att få sådane underskrifter hvarje
gång. Jag ogillar Ridderskapets och Adelns till-
lägg, saint antager Preste- och Borgare-Stån¬
dens redaction af denna §., hvarå jag begär pro¬
position.
Herr Holm'. Jag instämmer med Herr FIes~
s2e_, och anser tillägget öfverflödigt, då Bankbo¬
laget ställer sig lagen till efterrättelse i öfrigt.
Dermed vinnes allt, hvad som behöfves. Dess¬
utom är tillägget overkställbar!. Det är förut
stadgadt, att arfvingar ej få godtyckligt skilja
sig ifrån Bankbolaget. Dessa kunna vara flere.
Flere kunna på detta sätt vara delägare, hvilka
ej äro i tillfälle att egenhändigt underskrifva
den ifrågasatte förteckningen. Häraf synes, att
tillägget är overkställbar!.
Herrar JVozrn och Biörck instämde häruti.
Herr Halling: Jag instämmer med Herr
Holm, men undrar derpå, att detta ej blifvit
anfördt hos Banco- och Lag-Utskotten; hvari¬
genom man undvikit att, emot slutet af Riks¬
dagen, komma till en skiljagtighet, som leder
till tidsutdrägt.
Uppå Herr Talmannens derefter gjorda pro¬
position ogillades jemnknings-förslaget, angåen¬
de 27 §•, pag. 35 af memorialet, N:o 6, och
vidblef Ståndet sitt, rörande denna förut fat¬
tade beslut.
28 §• .
Memorialet, N;o 6, godkändes.
29 och 3o §§.
Ståndet lät bero dervid, att dessa §§. ma
Den 3o April.
69
utgå; äfvensom Ståndet slutligen lät bero der¬
vid, att Utskottens hemställande, pag. 36 och
37 af utlåtandet, N;o 4* anses förfallne.
Herr Halling: Då jag hoppas och önskar,
ali Ståndets befallning med denna vigtiga frå¬
ga är slutad, och för att, å ena sidan, tillräkna
mig minsta del af de förmoner, som möjligen
kunna häraf uppkomma, men, å den andra,
freda mig ifrån förebråelsen alt hafva deruti
deltagit, om utgången blir den jag fruktar, be¬
gär jag den autekning i protocollet, att jag
ej tillhört dem som bearbetat lagförslaget, u-
tan motarbetat detsamma, och att jag varit
den ende, som trott det vara olämpligt atc
denna tid stifta annan Privalbanks-lag, än
den, som finues uti 1824 års Kongl. Förord¬
ning.
Häruti instämde Herr Böök.
§. 5.
Justerades 1:0 trenne delar af Riksdagsbe¬
slutet och följande af Expeditions-Utskoltet
uppsatta förslag till Rikets Ständers underdåni¬
ga skrifvelser :
N:o 326, angående flere till lönereglerin¬
gen vid Rikets Elementar-läroverk hörande
frågor;
N:o 327, angående af Kammar-Rälts-rådet
Lindberg och Häradsskrifvare!! A. Halldin sökt
eftergift af dem ålagd betalnings-skyldighet för
förre Kronofogden J. H. Hoflings uppbörds¬
brist;
7o
Den 3o April.
och N:o 328, rörande uppsigten och con-
trolen öfver vården af Götha Canalverk.
§• 6.
Föredrogos Lag- samt Allmänna Besvärs»
och Economie-Utskoltens memorial, N:o 5j,
med anmälan af Riks-Ståndens beslut, rörande
Utskottens memorial, N:o 5a, samt Högvördige
Preste-Slåndets protocolls-uldrag denna dag, med
inbjudning till Medstånden, alt, i likhet med
Preste-Ståndet, låta den i memorialet, N:o 5n,
omförmälda fråga om votering i de förstärkta
Lag- samt Allmänna Besvärs- och Economie-
Utskotlen förfalla.
Herr Bååth: I anledning af de samman¬
satte Utskottens yttrande och Presce-Ståndets
protocolls-utdrag, anser jag mig skyldig medde¬
la Ståndet kännedom om den åsigt af denna
fråga, som syntes inom Utskotten vilja göra sig
gällande, och hvilken var, att frågan är af den
ringa betydenhet, att den ej borde komma lill
omröstning uti Förstärkt Utskott. De fleste le-
damöterne ansågo lämpligast, att frågan, såsom,
ett önskningsmål, borde förfalla. Jag var af
samma tanka, jemte det att inorn Utskotten ej
ansågs grundlagsenligt, att sammansatte Utskott
skulle förstärkas, då Grundlagen i detta afseen¬
de handlar om ett Utskott, förstärkt. Huruvi¬
da denna tolkning är rigtig eller icke, hafva
Utskotten ej rätt alt pröfva. Jag tror intet för¬
loras genom uppskof med frågans afgörande.
Hvad som vinnes derigenom, att den nu för¬
faller, är, att tiden ej förspilles; och min tanka
är, att den må förfalla.
Den 3o April.
71
Herr Holm'. Jag anser frågan böia förfalla
och Preste-Ståndets inbjudning böra antagas,
derföre att saken är obetydlig, men ej derfö¬
re, att sammansatte Utskott ej kunna ytterli¬
gare förstärkas. Jag antager således inbjud¬
ningen.
Herrar Langenberg, P. Winblad och Isr.
Winblad förenade sig med Herr Holm.
Med antagande af inbjudningen i hufvud-
saken, lät Ståndet, efter Herr Talmannens pro¬
position, förutnämnde fråga förfalla.
§• 7*
Herr Halling: Herr Talmannen öppnade
denna sammankomst med en fägnande under¬
rättelse, som gifver anledning till den fram¬
ställning, jag nu går att göra. Vi hafva i dag
emotlagit, tryckt, den af Expeditions-Utskottet
uppsatte underdåniga skrifvelse, jemte förslag till
Vexel-lag, men jag är särskildt underrättad, att
det skrifna exemplaret ej ännu är expedieradt
till Handels- och Finance-Expeditionen, knappt
underskrifvet. Om förhållandet är sådant, bör
rättelse deruti ske, ty skall slikt ega rum med
andra expeditioner i samtida ämnen, fruktar jag,
att slutet blir besynnerligt. Ingen är, som kunde
göra sig härom begrepp, eller förutsätta, såsom
tänkbart, att, hvad som tryckt utdelas, ej skall
vara expedieradt. Jag anhåller om proposition
derå, att Expeditions-Utskottet må, såsom hvart
och ett annat Utskott, tid föreläggas och t. ex.
lemnäs den föreskrift, att högst å tredje dagen,
efter det förslag lill underdåniga skrifvelse!'
7»
Pen 3o April.
blifvit hos det fjerde Ståndet justerade, hafva
deni expedierade,
Häruti förenade sig många af Ståndets Herr
rar ledamöter,
Herr Linderholm: Såsom ledamot af Exr
peditions-Utskottet, måste jag vitsorda det af
Herr Halling anmärkta ledsamma förhållande,
Jag erfor detsamma förlidne gårdag. Jag, med-
flere ledamöter, påskyndade då att få expeditio-
nen färdigskrifyeo; men ännu i dag på morgo¬
nen erfor jag, att den underdåniga skrifvelse^
ej var afgången, icke ens af Herr Landtman
skalken och Herrar Talmännen underskrifven,
Jag kunde ej göra något deråt, emedan arbetet
berodde af cancellie-personalen, Jag öfverlem-
nar åt Ståndet att vidtaga den åtgärd, sorn kan
anses ändamålsenlig; och jag skall ej underlåta,
att halla hand öfver cancellie-betjeningen, så att
ej dyljkt må inträffa för återstoden af Riks¬
dagen.
Herr Santesson: Efter hvad det tryckta ex-,
emplarel utvisar, har förslaget blifvit justeradt
bos Boiide-Slåndet den 23 dennes. Jag hem-,
ställer följaktligen, att den af Herr Halling till¬
styrkta skrifvelse må till Expedilions-UIskot¬
tet afgå.
Uppå Herr Talmannens derefter gjorda pro-
position, beslöt Ståndet, att, sedan det lill dess,
kunskap kommit, att Rikets Ständers underdå¬
niga skrifvelse, med förslag till Vexellag, elim.
ru justerad hos Riks-Stånden den 21 och 23
dennes, ej ännu blifvit expedierad, anmoda Ex-»
Den 3o April.
73
peditions-Utskottet, att skyndsamligen besörja
expedition af nämnde underdåniga skrifvelse,
äfvensom att, under den återstående delen af
Riksdagen, föranstalta, att sist inom tredje da¬
gen efter den, då förslag till Rikets Ständers
underdåniga skrifvelser blifvit hos Riks-Stån¬
den justerade, dessa skrifvelser, vederbörligen
underskrifne, till Kongl. Maj:t expediera, uti
hvilka beslut Rledstånden inbjödos att sig för¬
ena,
§. 8.
Uppå hemställan af Herr Valley, om be-
bofvet af annan ledamot i Banco-Utskottet för
den tid, Herr Falhem njuter ledighet ifrån
Riksdagsgöromålen, blef det remilteradt till Stån¬
dets Herrar Electorer, att detta val förrätta; och
gedan de nu afträdt till särskildt rum, återkom-
jno de efter någon stund, samt inlemnade ett
yalprotocoll, så lydande;
”1835 den 3o April sammanträdde Borga¬
re-Ståndets Herrar Electorer, samt valde till le¬
damot i Banco-Utskottet, för den lid Herr Fal¬
hem njuter ledighet från Riksdags-göromålen,
Herr Rubin.”
”Ut supra,
In fidem
C, F- Lauren”
Underrättelse om detta val skulle genom ut¬
drag af protocollet meddelas,
§■ 9-
Herr Halling: I dag har till första bord¬
läggning inkommit Bevilluings-Ulskotlels me-
74
Den 3o April.
moria!, N:o 62. Det är nödvändigt alt snart
företaga detta, ty derigenom fullbordas Bevill-.
nings-förordningen. Memorialet, N;o 63, har
jemväl inkommit, och är af vigt att snart före¬
taga, emedan det föranleder olika beslut. Jag
har trott mig böra fästa uppmärksamhet härpå,
på det att andra bordläggningen af detta memo¬
rial må undvikas.
Herr Ekerman'. För min del har jag ej
deremot, att nämnde memorialer endast må en
gång bordläggas, men jag hemställer, om be¬
slut härom nu kan fattas, då så många ledamö¬
ter äro frånvarande. Det är bäst, att hålla sig
vid Grundlagen.
Derpå föredrogos och lades på bordet föl*
jande memorialer och utlåtanden:
1:0 Bevillnings-Utskottets:
N:o 62, i anledning af Riks-Ståndens olika
beslut, angående föreslagna förändringar i i:sta
och 2:dra artiklarne af Bevillnings-förordningen;
och N:o 63, i anledning af Hedervärda
Bonde-Ståndets återremiss å Bevillnings-Utskot¬
tets betänkande, N:o 56, med förslag till bevill-
ningssuramans fördelning.
2:0 Banco-Utskottets:
N:o 135, i anledning af de inom Riks-
Stånden framställde anmärkningar vid Utskot¬
tets, under N:o 107, afgifna betänkande,
och 3:o Lag-Utskottets:
N:o 184, i anledning af återremiss utaf be¬
tänkandet, lj;o 178, öfver motion, att häktande,
på grund af anklagelse för brott emot 5 Cap.
Den 3o April,
75
1 §. Missgernings-Balken, ej måtte ega runi,
förr än Konungen yttrat sig, huruvida saken
skall nedläggas eller icke, samt domaren deref¬
ter pröfvat, örn skäl till häktande lörefinnes.
§. 10.
Justerades protocollsutdrag öfver de af Stån¬
det denna dag fattade beslut.
Plenum slutades kl. 2 e. m.
In fidem protocolli
E. G. Runeberg.
Den 1 Maji,
Plenum klockan 11 f. m.
Herr Talmannen anmäldes vara sjuk, och
ordet fördes af vice Talmannen, Herr PVijk.
§■ *•
Herr Fries anmäldes vara sjuk.
§. 2.
Herr Ekstrand anförde: Då allt hopp nu
är ute om Riksdagens slut vid Maji* månads
början, anhåller jag om några, högst 6 dagars
ledighet ifrån Riksdagsgöromålen, beräknad
ifrån den 4 dennes, hvilket bifölls.
§• 3-
Föredrogos å nyo Bevillnings-Utskottets
memorial:
N:o 62, i anledning af Riks-Ståndens olika
beslut, angående föreslagne förändringar i i:sta
76
Den i Maji.
och 2,'dra arLiklarna af Bevillnings - Förord¬
ningen :
Härvid förekommo:
1 Artikeln, i och 2 voteringspropositionerne.
Godkändes,
2 Artikeln, 4 §• 3 voteringspropositionen.
— 14 §* 4 voteringspropositionen.
Godkändes.
17 §. 5:te voteringspropositionen.
Borgare-Ståndet vidblef sitt beslut och god¬
kände voteringspropositionen.
6:te voteringspropositionen.
Godkändes.
Pag. 21. Sjunde voteringspropositionen.
Herr Limnelius yttrade, det han icke kun¬
de inse skäl, hvarföre ordet minst skulle uti
denna punkt, på sätt Ståndet beslutat, bort¬
tagas,
Herr Linderholm: Jag anhåller, att Stån¬
det malte gå ifrån sitt beslut och förena sig
med de öfrige Stånden om bibehållande af or¬
det minst på detta ställe. De resande böra
kunna classificeras så, att de ena få betala mer,
och de andra mindre.
Herr Leffler: Jag skulle ej hafva att på¬
minna deremot, att ordet minst qvarstår, om
icke, vid återremissen, det skäl blifvit anfördt,
att denna bestämmelse förorsakar svårighet vid
tillämpningen.
Herr Zander förenade sig med Herr Leffler.
Herr Halling: Genom bibehållandet af or¬
det minst blir verkställigheten omöjlig; ty den
Den 1 Maji.
77
resande skulle då undergå taxering. Det upp¬
lystes inom Bevillnings-Utskottet, att detta ord
tillkommit genom ett misstag, Den som vill,
att afgiften skall komma i 1 råga, mäste utesluta
ordet minst.
Herr Grapengiesser: Man har sagt, att de
resande böra betala mera, men här är egent¬
ligen fråga om sättet. Jag tror tillämpningen
blifva omöjlig, om icke ordet minst utgår, för
min del yrkade jag månadtlig taxering, men
lyckades icke deruti.
Herr Ekerman: Jag åter föres till det ytt¬
rande jag, vid återremissen, afgaf, att jug anser
det vara illiberalt att beskatta utländningar,
på sätt här blifvit föreslaget. Jag vet, att ut¬
ländningar taxeras af Stockholms stads Taxe-
rings-Committé, och jag ser icke hinder, hvar¬
före de skola beskattas, då man är säker, att
de handla. Emedlertid har Ståndet redan för¬
klarat, att de skola betala afgift vid hilkomsten,
men jag anhåller, att ordet minst må ntgå, e-
medan de eljest kunna komma alt erlägga 1
dylik afgift flera hundrade Riksdaler.
Herrar Norman, Cederborgj med flere, in¬
stämde med Herr Ekerman.
Herr Limnelius åter anmärkte, att, om or¬
det minst utgår, kunde afgiften måhända ned¬
sättas till 2 a 3 R:dr, dock insisterade Herr
nelius icke i sin hemställan.
Herr Langenberg förenade sig med Herr
Halling.
Discussionen ansågs slutad, och uppå Herr
78
Den i Maji.
Talmannens proposition, vidblef Ståndet sitt
fattade beslut och godkände voteringspropo-
silionen.
Pag. 21 och 22, angående uteslutande af
en period ifrån redactionsförslaget, angående
beskattning å krögare eller krögerskor, m. fl.
Ståndet lät bero vid memorialet, N:o 62.
27 §. 8:de och cpde voteringsproposition
nerne.
Godkändes.
28 §. io:de voteringspropositionern
Herr Grapengiesser: Då detta rörer blott-
en redaclionsförändring, är af reglementarisk
natur samt ej inverkar på beskattning, kan jag
icke gilla, att voteringspropositionen blifvit här
il rågasalt. Bevillnings-Utskoltels förslag till 3
och 4 artiklarne uti Bevillnings-Pörordningen
innehåller flera frågor, sorn äro af Irenne Stånd
godkände, såsom t. ex. 72, 77, io3, 142, i5o
och i5a §§. Utskottet har äfven i detta be¬
tänkande funnit, i afseende på en redactions-
förändring, Irenne Stånds beslut, såsom Rikets
Ständers, nemligen pag. 5 vid beskattningen å
krögare och krögerskor, med flere, der Borgare-*
Ståndet beslutat uteslutande af denna period:
”Den, som vill undgå borgens ställande för å-
ret, vare skyldig att förskottsvis betala afgiften,
så snart taxering för sig gått;” men hvaröfver
Utskottet förklarat, att, som de 3:ne öfrige
Riks-Stånden gillaL Utskottets förslag, borde
dervid förblifva. II uru ULskoltet här kommit
till delta resultat, förstår jag ej, emedan frågan
Den 1 Maji,
79
endast ar om ett förtydligande. Den närva¬
rande redactionen har gifvit anledning till un¬
derslef, att handtverkare ej blifvit beskattade.
Man bör ej låta detta ankomma på en vote¬
ring. Borgare-Ståndet lider deraf, om t. ex.
handtverkare å landet ej beskattas. 3:ne Stånds
beslut är i denna punkt tillräckligt, och jag yr¬
kar afslag å voteringspropositionen.
Herr Halling: I hufvudsaken delar jag
Herr Grape?igiessers åsigt, att en redactions-
förändring, antagen utaf 3:ne Stånd, bör anses
såsom Rikets Ständers beslut, men jag tror icke,
alt detta här inträffar, med bibehållande af
Grundlagen. Det åberopade exemplet af hvad
pag. 5 uti memorialet, N.*o 62, förekommer, är
icke hit tillämpligt. Den närvararde frågan
har ovilkorlig inflytelse på beskattningen ; och
så snart den det har, bör den slitas genom
votering. Jag har inom Utskottet delat den
tanke, att häröfver borde voteras. Det står icke
i Borgare-Ståndets magt, alt här göra annat,
än hvad Bevillnings-Utskollet tillstyrkt, eme¬
dan frågan har inflytande på beskattningen.
Detta visar sig äfven af den beskrifning, Herr
Grapengiesser sjelf Jemnat. Jag tillstyrker an¬
tagandet af voteringspropositionen.
Herr Grapengiesser: Enligt Herr Hallings
åsigt, kan ej ett ord i Bevillnings-författningen
förändras, utan genom votering. Dock finnas,
såsom jag anfört, många förändringar införda,
endast i följd af 3:ne Stånds beslut. Här är
ej fråga örn ökning eller minskning af beskatt¬
8o
t)en t Maji.
ning. Jag hemställer, om Bevillnings-ForörcU
ningen innehåller, att personer, som äro handt¬
verkare, få utöfva handtverk utan beskattning.
Det är svårt att tillämpa det närvarande stad¬
gandet. Väl har en ledamot af Utskottet sagt*
att landtman i Norrland finnas, Som ej erlägga
skatt, men jag frågar, öm Bejdllnings-författ-
ningens syftning är säd arn Här är afsigten att
göra stadgandet så tydligt* att ej misstag må
ega rum; oell då trenne Stånd beslutat, kail
det ej blifva fråga om votering i en reglemen¬
tarisk punkt. Det är ej städerne tillständig!,
att på delta sätt uppmuntra underslef, öm
saken underkastas slumpeil äf en Votering ,
kunna flera personer möjligell blifva frikallade
ifrån beskattning.
Herrar Wedberg och Per Winblad in¬
stämde med Herr Grapengiesser.
Discussionen ansågs slutad, och dert tion¬
de voterirtgsproposilionen godkändes.
Herr Grapengiesser reserverade sig.
32 §. pag, 36. Elfte voteringsproposilio¬
nen, och pag. 38, Tolfte voteringsproposilionen.
Godkändes,
3g §. Trettonde voteringspropositiofleri,
Herr Forsberg hemstälde, att Ståndet mi
förena sig i denna punkt med Ridderskapet och
Adeln samt Preste-Ståildet , då besluten äro*
nära lika, och på det att endast en voterings¬
proposition i denna punkt må äga rum.
Ståndet antog inbjudningen och godkände
trettonde voleringspropositionem
Den i Maji.
4o §. Fjortonde voteringsproposilionen.
Godkändes,
Och N:o 63, i anledning af Hedervärda
Bonde-Ståndets ålerremiss å Bevillnings-Ulskot-
tets betänkande, N;o 56, med förslag till Be¬
vil lilings-stimmans fördelning.
Herr Grapengiesser: I afseende på den
föreslagna underdåniga ski ifvelsen, måste jag
medgifva ett misstag vara begånget af Ulskol-
tet och äfven af deni, som godkänt det förra
betänkandet. Detta innehåller ett upprifvalide
af förut faltadt beslut, då Rikets Ständer förut
bestämt afgift å bränvinsbränning under 6 må¬
nader, allt efter det angifna innehållet vid
mantalsskrifning, samt half skatt för half brärt-
liingstid, men nu anse, att, örn ej bräiivinsbe-
villningen uppgår lill hvad påräknad t är, rät¬
tigheten till erläggande af hälften af den skatt,
sorn tariffen innehåller,| emot branvinsbrännin-
gens idkande under 3/ne månader, endast må
tillgodokomma egare af pannor om 20 kannors
rymd och derunder. Ett sådant upprifvande
al beslut kan jag icke gilla. Jag önskar vis¬
serligen bränvinsprisets uppdrifvande, men då
frågan är om afgift, tror jag vilkoret af rättig¬
heten jemväl böra iakttagas. Jag kan ej gilla
den uppställda voteringsproposilionen, helst
Bonde-Ståndet ej ännu yttrat sig öfver sjelfva
hufvudfrågan, utan endast afgifvit anmärknin¬
gar. I stället att svara, har Utskottet fram¬
lagt voterings-propositionen. Ett sådant sätt
Borg. St. Pr. vid Rihsd. 183g, 1835. X. 6
8a
Den i Maji.
att tillvägagå, finnér jag vara vådligt. Vill man
påskynda Riksdagen genom öfverhoppande af
Grundlagsföreskrifter, skall man snart ångra
detta. Skulle en sådan voteringsproposition
blifva gällande, hvilket jag ej tror ske bos Bon¬
de-Ståndet, vore det ungefärligen detsamma,
som om ett Förstärkt Utskott voterade och se¬
dermera underställde voteringspi opositionen.
Oaktadt jag önskar Riksdagens slut, gillar jag
icke detta, utan yrkar återremiss. Visserligen
kan man invända, att en återremiss skall uppe¬
hålla liden, men inom Bevillnings - Utskottet
återstå numera ej några göromål. Utskottet
kan på få timmar handlägga ärendet, och åt¬
gärden förlänger icke, då i allt fall återremiss
sker ifrån Bonde-Ståndet.
Herr Lake instämde med Herr Grapen¬
giesser.
Herr Halling: Jag har blott begärt ordet,
för alt begära uppskof med målet, till dess
Bonde-Ståndet fattat sitt beslut öfver denna
fråga; ty, om Bonde-Ståndet godkänner memo¬
rialet, N:o 63, tror jag, att både reservanten
och protestanten eftergifva deras rätt. Jag an¬
håller om proposition å sådant uppskof.
Häruti instämde många af Ståndets Her¬
rar ledamöter.
Herr Arnberg förklarade, det han äfven
häruti sig förenade, helst inbjudning är att för¬
vänta från Bonde-Ståndet.
Herr Hessle: Jag kan ej annat, än beklaga,
att, då Bevillning^-Utskottets betänkande, N:o
Den t Maji.
83
56, förevar, Ståndet förbisett innehållet deraf,
och jag har ej nu annan utväg, än att nedläg¬
ga min reservation emot det då fattade beslu¬
tet; men sedan betänkandet, N:o 56, är antaget
af tre Stånd, finner jag icke annan utväg åter¬
stå, ehvad beslut än må meddelas af Bonde-
Ståndet, än att tillvägagå, på sätt Bevillnings¬
utskottet föreslagit, eller att, ej för Riksdagens
påskyndande, utan egentligen för ärendets för¬
sättande i lagligt skick, låta i Förstärkt Stats¬
utskott votera om beslutet vid betänkandet,
N:o 56. Jag gillar voteringspropositionen utur
tvänne skäl, i:o derföre, alt jag icke anser be¬
tänkandet, N;o 56, eller beslutet dervid annor¬
lunda, än såsom ett beskallningsärende, och 2:0
derföre, alt endast genom votering i Förstärkt
Utskott kan undanrödjas verkan af ett beslut,
som jag anser vara upphäfvande af hvad fyra
Stånd förut fastställt. Jag gillar voteringspro-
silionen.
Herr Leffler: Då betänkandet, N:o 56, fö¬
revar, reserverade jag mig, och det af den
dubbla anledning, alt jag ansåg frågan Vara af¬
gjord af Förstärkt Stats-Utskott, och derföre,
att stadgandet om bränvinsbränning på tre må¬
nader hade för afsigt att bereda mindre brän¬
vinsbränning. Afsigten med det nya förslaget
åter såg jag vara att förekomma, det brist må
uppslå i påräknad intrad. Då emedlertid frå¬
gan är afgjord af tvenne Stånd, tror jag den¬
samma icke kunna slitas annorlunda, än genom
votering i Förstärkt Stats-Utskott. Deremot
84
Den i Maji.
liar jag ej att påminna emot uppskof mecl ä-
rendet.
Herr Grapengiesser: Jag vill blott nämna,
att ibland anmärkningarne från Bonde-Ståndet
förekom Riksdags-Fulimagtigen Anders Daniel-
sons förslag om voteringsproposition ; men det¬
ta fanns sedermera vara ett misstag, och Bon¬
de-Ståndet frångick detsamma. Derföre tror
jag, att den voteringsproposition, som Utskottet
föreslagit, ogillas af Bonde-Ståndet.
Herr vice Talmannen erinrade, att återre-
miss kan ej nu ega rum, emedan delta memo¬
rial är svar på återremiss.
Herr Amberg: Det är visst sannt, att det¬
ta memorial är svar på en återremiss; men
Bevillnings-Utskoltet har upptagit en voterings¬
proposition, som är obestämd till resultatet,
då Bonde-Ståndet ej fått svar på anmärknin¬
garne. Nu kan det hända, att Bonde-Ståndet
beslutar, att 5o å 60 kannors bränvinspannor
få begagna rättigheten att dela terminen. Då
veta vi ej, hvad som är antaget. Ståndet vet
ej, hvad som må vara att tillgöra, förrän Bon¬
de-Ståndet i saken beslutat. Det är således
nödvändigt att afvakta detta; och om Herr
vice Talmannen ej finner sådant Grundlagsen¬
lig!, begår jag att memorialet må i dag andra
gången bordläggas.
Herr Helleday: För att gifva behandlin¬
gen en Grundlagsenlig form, begär jag, alt me¬
morialet må andra gången bordläggas.
Memorialet, N:o G3, blcf ytterligare bord-
lagdt.
Den 1 Maji.
85
Föredrogs å nyo Banco - Utskottets utlå¬
tande, N:o 135, i anledning af de inom Riks-
Stånden framställde anmärkningar vid Utskot¬
tets, under N:o 107, afgifne betänkande.
Härvid förekommo :
1:0 Utskottets hemställan i betänkandet,
N:o 107, att, äfven för den händelse, som ock
nu inträffat, alt Rikets Ständers beslut, angå¬
ende myntenheten, icke skulle varda af Kongl.
Maj:t stadfästadt, Bankens nya sedlar måtte ly¬
da å R:dr courant.
Ansågs förfallen, i enlighet med hvad Ut¬
skottet, pag. 3, af utlåtandet, N:o 135, tillstyrkt.
2:0 Utskottets förslag, att utgifningen af
sedlar å den så kallade transporträkningen måt-
se genast upphöra, så snart ett till växlingens
underhållande erforderligt antal sedlar å högre
valeur blifvit förfärdigadt, oell öfrige, i sam¬
band med transport-sedelräkningens upphöran¬
de stående nödvändige förändringar inom Ban¬
ken hunnit verkställas.
Herr Helsingius anhöll, alt, innan propo¬
sition härå göres, utlåtandet matte i helt upp¬
läsas, jemte deremot afgifne reservationer; och
tilläde Herr Helsingius, alt han emot denna
punkt icke reserverat sig.
Den begärda uppläsningen verkstäldes.
Herr Helsingius: På grund af denna re¬
servation, och sedan Rikets Ständer beslutat
myntenhet af 1 R:dr courant, samt enda skä¬
let lill frångåendet häraf är, alt Kongl. Maj:t
86
Den i Maji.
ej bifallit denna myntenhet, alltså och dä jag
ej betragtar Kongl. Maj:ts berörde åtgärd an¬
norlunda, än som provisionel, då endast det
skäl blifvit åberopadt, alt förändring ej är
lämplig vid öfvergångsperioden, tror jag det
vara rättast, att man betragtar de närvarande
åtgärderna provisionel, och jag hoppas, alt,
sedan allmänheten blifver van vid det mynt,
som utgifves, skola vi vid en annan Riksdag
komma till ett bättre räkne-enhets-förhållande,
än nu, då vi räkna fyra mynt, nemligen: Da¬
ler, Riksdaler banco, Riksdaler riksgälds och
Riksdaler specie. Olägenheterna falla så myc¬
ket mera i ögonen, då man, på salt Banco-Ut-
skottet i utlåtandet, N:o 7, yttrat, besinnar för¬
vandling från Riksdaler banco till Riksdaler
specie. Jag anhåller således först om propo¬
sition, huruvida sedlar må utgifvas efter nya
valeurer, eller om Ståndet beslutar de gamla
valeurernes bibehållande, hvarefter man kom¬
mer till öfverläggning i de andra punkterna.
Jag gillar 1 och 2 punkterna, i hvilket fall,
som helst.
Herr Wcern instämde med Herr Helsingius,
äfvensom Herrar Langenberg, Frodell, Leffler,
P. Winblad, Isr. Winblad, Wedberg och
Mcechel.
Herr Helleday'. På Utskottets skäl, anhål¬
ler jag om proposition å Utskottets förslag.
Jag tror det icke vara välbetänkt af Ri¬
kets Ständer, att, äfven med antagande, alt
Kongl. Maj:ts beslut är provisoriskt, vidtaga åt¬
Den 1 Maji.
87
gärder, som må hafva samma benämning. Jusi
derföre, att räkningen är en, och myntet annat,
hvarvid ingå Silfver, Banco och Riksgäld, är fdet
nödvändigt, att, för bibehållandet af begreppet,
bibehålla den af Rikets Ständer föreslagna en¬
het. Jag bifaller memorialet.
Herr Sahlin: Jag anser det vara ett be¬
stämdt ondt i all styrelseåtgärd, att ombyta
beslut, och detta hindrar mig att antaga utlå¬
tandet. Redan hafva vi Riksgäldssedlar ute.
Om man beslutar nya valeurer, men väntar
till nästa Riksdag antagandet af myntenheten,
och nya sedlar utkomma, uppstår mångfald i
beslutet, en complett åtgärd att förvilla. Hy¬
ser man den öfvertygelse, att nästa Riksdag den
önskade myntenheten skall bestämmas, är det
största skäl och minsta kostnad, att nu bibe¬
hålla de gamla vnleurerne. .Tåg yrkar afslag
å utlåtandet och bifall till hvad Herr Helsingius
framställt.
Herr Halling: Med verkligt bekymmer
emoltog jag underrättelsen om Kongl. Majrts
Nådiga Skrifvelse, hvarigenom Kongl. Maj:t ej
funnit sig kunna antaga den nya beräkningen,
men med all underdånig pligt, att lyda Kongl.
Mnj:ts vilja, kan jag icke deltaga i beslut, som
skall rubba den öfverenskommelse, Rikets Stän¬
der fattat, att, så vidt det står i deras förmå¬
ga, införa den nya räkne-enhelen. Jag tror mig
bidraga till ett slikt motarbetande, örn jag an¬
tager Herr Helsingii framställning. Jag igen¬
känner uti Kongl. Majrts beslut en försigtighet
88
Den i Maji.
sorn kan vara af behofvet påkallad, och jag fin¬
ner icke deri något, sorn förminskar hoppet,
alt Rikets Ständers beslut framdeles måtte gå
i fullbordan. Snarare uttrycker Kongl. Maj:t,
att Dess Nådiga samtycke i ämnet innan kort
skall meddelas. Att motarbeta detta, vore stt
förhindra framgången af Rikets Ständers ön¬
skan. I betraktande af dessa och flera omstän¬
digheter, sorn Utskottet anfört, nemligen, ibland
annat, den stora kostnaden för den tilltänkta
utgifnjngen af nya sedlar, får jag tillstyrka bi¬
fall å Utskottets memorial. Jag är i flere om¬
ständigheter icke dermed nöjd, såsom t. ex. vid
slutet, med öfverlemnandet till Banco-Fullmäg-
tige, att besluta i en del, som det varit lämp¬
ligast, att Rikets Ständer afgjort, nemligen i
det definitiva reglerandet, huru sedelrnynlet
skall se ut. Man har anmärkt svårigheten för
allmänheten, att lära sig igenkänna värdet af
sed larne; men hos mig väcker detta ej heim¬
mer, då jag ej hört någon upphäfva sin röst i
sådant syfte, enär frågan var om joo sorter mynt,
sorn Privat-bankerne skulle utgifva. Den vå¬
da, som nu förespeglas, är ej större än den
förra, då man vili tillåta Privat-banker, att ut¬
gifva sedlar på hvilket belopp, som helst, när
Kongl. Maj:t fastställer detsamma.
Herr Leffler förenade sig med Herr Hal-
ling.
Herr Hessle'. Mig synes Herr Biskopen,
Doctor Lundblad hafva tydligen ådagalagt o-
formligheten oell olägenheten af sedlar ifrån
Den i Maji,
Banken med Riksgälds-beräkning. Jag är böjd
att bifalla mom. a och 6, pag. 8, uti utlåtan¬
det, N:o 135, men momentet c motsätter jag
mig, då der föreskrifves, att de nya sedlames
värde, enligt Riksgälds-beräkningen, varder å
tjenligt ställe på ett i ögonen fallande sätt ut¬
märkt, I detta afseende åberopar jag Herr Bi¬
skopen, Doctor Lundblads reservation och an¬
ser, att, då man erfarit att Dalers-räkningen är
fortfarande i flere orter, fastän sedlar på Daler
ej äro i rörelsen, behöfver man ej å sedlarne
upptaga Riksgälds-beräkningen, ulan kommer,
det oansedt, Riksgälds-beräkningen att lika län¬
ge bibehålla sig. För öfrigt tror jag, att, då,
såsom Herr He/singius anfört, det endast för
närvarande är besluladt, huru räkne-enheterne
skola blifva, Rikets Ständer förfara rättast, dä
de stadga, huru beskaffade sedlar må utgifvas
till nästa Riksdag.
Herrar Grapengiesser och Tottie instämde
med Herr Hessle.
Herr Helsingius: Herr Halling har rätte¬
ligen tagit vara på Utskottets skäl, hvaribland
releveras den betydliga kostnaden för det nya
sedelmyntet, Jag medgifver detta, och att det
närvarande sedelmyntet ej är sådant, att det
bör länge bibehållas, då det är ofullkomligt;
och då man jemnför detsamma med andra län¬
ders mynt, skämmes man derföre. Det är ock
lätt efterapligt. Deremot erinrar jag, att kost¬
naden redan är ulgifven. Om den gör gagn
för sig, några år förr eller sednare, är af min¬
9°
Den i Maji.
dre betydenhet. Äfven om utlåtandet antages,
kunna likväl ej nya sedlar på flera år utkom¬
ma. Dertill fordras först nya stampar och for¬
mar. Inga, sådana de hittills blifvit förfärdi¬
gade, kunna, för der befintlig påskrift, begagnas.
Således hör man icke på den nedlagde kostna¬
den göra afseende, helst papperstillverkningen ej
gått vid Tumba så långt, att de särskilda pap-
perssorterne äro färdige. Banco-Fnllmäglige
kunna fortfara med pappers-tillverkningen och
lamelleringen, utan alt insätta orden Banco el¬
ler Speciej hvilka kunna framdeles insättas, då
räkne-enheten blir definitivt bestämd, hvartill
Kongl. Majtts Nådiga Skrifvelse gifver anledning.
Jag delar Herr Hessles anmärkning om Riksgälds-
benämningens uteslutande; men då nya sedlar
utkomma, finner jag det vara oundgängligen
nödvändigt, att derå utsätta Riksgälds-valeuren,
emedan annars misstag lätt kan äga rum emel¬
lan Banco- och Specie-räkningen, enär Banco-
sedlar äro ute å Riksdaler specie. Jag fruktar
icke stora olägenheter af de nya sedlarne, ty
Svenska allmänheten lär sig snart att åtskilja
dem, men jag fruktar, att, sedan sedlar på 3
valeurer utkomma, det derefter kan blifva svårt
att få ut sådana sedlar på en valeur. Derföre
har jag tvekat, att tillstyrka bifall å Utskottets
förslag, helst Kongl. Maj:t förklarat sig ej för
närvarande antaga den af Rikets Ständer beslu¬
tade räkne-enhet. Det är risquabelt, emedan
många afhandlingar och köpe-contracter äro
ställde i Riksdaler specie, hvilkas värde för¬
D e n i Maji.
9'
vandlas till Riksdaler banco. Ledsamma rätte¬
gångar kunna uppstå. Jag anhåller om propo¬
sition å hufvudsaken, eller huruvida Ståndet,
lika med Utskottet, anser det vara nyttigt, att
nu utgifva sedlar efter de nya valeurerne, el¬
ler om Ståndet vill, lika med hvad reservan-
lerne önska, besluta de gamlas bibehållande.
Herr Biörck förenade sig med Herr Hel-
singius.
Herr Wedberg: Herr Helsingiua har före¬
kommit mig. Herr Halling har, till stöd för
Utskottets förslag, åberopat kostnad för redan
skedd tillverkning af nya sedlar; men med när¬
mare kännedom deraf, att de nya sedlarne, el¬
ler sådant papper, som är i ordning för deras
utgifvande, icke äro användbara för Utskottets
närvarande förslag, skulle här blifva fråga om
alldeles nya sedlar, och således ändock dröjs¬
mål komma att ske till nästa Riksdag. Då man
emedlertid funnit transport-räkningen kunna
upphäfvas, tillstyrker jag bifall å Herr Helsin-
gii förslag.
Herr Holm: Jag instämmer i Herr Hel-
singii reservation och tillägger, alt jag gör det,
emedan jag icke vill bidraga till det chaos, som
skulle blifva en följd af Banco-Ulskottets förslag.
Herr Bååth: För min del instämmer jag
med Herr Helsingius uti hans reservation och
i hvad han mundtligen yttrat, likväl med nå¬
got undantag, måhända derföre, att jag icke
rigtigt uppfattat saken. Af de skäl, sorn blif¬
vit anförde, och af hvad som fiörlidet år öfver-
Deri i Maji,
lades, angående myntet, har den mening hos
mig blifvit stadgad, att man bör undvika flere
myntbestämningar. Att uttrycka Riksgälds-va-
leurerne å Banco-sedlarue, anser jag ej vara be-
höfligt. Till grund för denna förmodan bar
jag blifvit ledd af den omständighet, att gamla
Dalers-räkningen åttatio år blifvit bibehållen,
utan att denna benämning finnes på nuvaran¬
de sedlar. Allmänheten bar detta i godt min¬
ne. Så bör man kunna antaga förhållandet
blifva äfven med Riksgälds-räkningen, ehuru ej
på sedlarne utsatt. Då på sedlarne står valeu-
ren i Banco och Silfver, innehålla de allt,
hvad allmänheten behöfver| att veta. Allmän¬
heten är van att förvandla banco till riksgäld.
Om jag misstager mig, anhåller jag om rättelse.
Jag hemställer, att Riksgälds-beräkningen å sed¬
larne må uteslutas, och förenar mig i denna
del med Herr Biskopen, Doctor Lundblad.
Herr Norman instämde med Herr Bååth.
Herr Halling'. Herr Wedberg lärer hafva
misstagit sig på min mening om kostnaden.
Det är ej kostnaden för transport-räkningen,
jag anlydt, den bör upphöra, utan jag har me¬
nat kostnaden för det nya sedelmyntet. Jag
har trott tiden vara inne, att sätta i verket,
hvad Rikels Ständer förliden Riksdag beslöto,
och hvilket redan varit verkstäiidt, om Banco-
Fullmägtige begynnt silfver-utvexlingen. Om
denna skett, hade de nya sedlarne ock kommit
ut. Den, som upprigtigt vill hafva courant i
törelsen måste efterkomma meningen alt få ett
Den I Maji.
93
projecteradt mynt af en Riksdaler R:gs. Dess¬
utom företer sig den särskilda omständighet, att,
sedan Riksgäldssedel ne upphört, brist numera
skulle uppkomma i så måtto, att ej mynt fanns
å 1 å 2 R:dr r:gs, ellerpå 1 R:dr b:eo. Jag frå¬
gar, om man ej i denna del bör tillvägabringa
ordning. Detta är i sjelfva saken. I frågan
om formen eller behandlingen, tior jag fram¬
ställning bpra ske, om Ståndet bifaller Utskottets
eller Herr Helsingii förslag. Skulle det sednare
först framställas, fruktar jag, att förvillelse upp¬
kommer.
Herr Valley instämde med Herr Halling.
Herr Leffler: Då jag förenade mig med
Herr Halling3 undgick det min uppmärksam¬
het, alt han tillstyrkte utsättande af Riksgälds-
' valeur å sedlarne. Detta önskar icke jag. Jag
anser det vara olämpligt, att sedlar under den¬
na benämning ifrån Banken ulgifvas; men jag
har ej att påminna deremot, att sådana Banco-
sedlar utgifvas, som svara emot 1 å 2 R:dr
r:gs, för att fylla bristen. Jag tror Herr Hel¬
singii förslag icke böra antagas.
Herr Waern förenade sig med Herr Lejfler.
Herr Ekerman'. Jag har föga att tillägga
till hvad flera talare förut yttrat. Om man ut¬
går från den synpunkt, att Kongl. Maj:t fram¬
deles förändrar myntenheten, tror jag rättast
vara, att besluta på sätt Herr Helsingius före¬
slagit.
Herr Helsingius: För att vinna det ända¬
mål Hen Halling sökt, och då jag bifaller i:sta
94
Den i Maji.
och 2;dra punkterne, oni myntenheten och
transport - räkningens upphörande, hegar jag
först proposition å dem, och att tredje punk¬
ten sedermera må framställas. Gillar Ståndet
densamma, enligt utlåtandet, förfaller mitt för¬
slag.
Herr Machel: Jag begär proposition å tre¬
dje punkten. Om Ståndet yttrar sig deröfver,
är Herr Helsingii förslag ock besvaradt. Jag
vill ej i massa besvara hvarken Utskottets ut¬
låtande eller Herr Helsingii reservation, utan
punktvis. Slutligen bör jag erinra, att i:sta och
a:dra punkterna af Utskottets utlåtande redan
äro framställde.
Herr Helleday: Innan discussionen slutas,
beder jag att få fästa uppmärksamheten på det
olämpliga i nuvarande sedelformulair. En Riks-
dalers-sedel lyder sålunda: ''Uti Rikets Ständers
Vexelbank ar af sedelhafvaren insatt Två Riks¬
daler banco, hvilka emot denna sedel skola ut¬
betalas.” Deraf drager jag den slutföljd, att
denna sedel skall emot annan sedel inlösas;
men detta är ej meningen, utan meningen är,
att för Rikets Ständers Banks revers få det silf¬
ver, som deremot sig belöper, enligt i83o års
Myntbeslämnings-lag. Jgg tror således det va¬
ra af vigt, att den förändring göres, att Riksda-
lertalet i silfver å sedlarne ulmärkes. Man har
sagt, att Riksgälds-beräkningen är öfverflödig
att införa, emedan erfarenheten visat, att Da¬
ler koppar och silfvermynt bibehålies i läk¬
ning, utan motsvarighet i sedlar. Nu är me¬
Den i Maji.
95
ningen att bibehålla Riksgälds-benämningen, för
att få Courant-beräkningen införd. Jag hem¬
ställer, om icke denna mera bibehålles, om man
utsätter benämningen på sedlarne, än om man
utesluter densamma.
Herr Helsingius: Den af Herr Helleday
sednast gjorde invändning är utan vigt, usta §.
af Myntbestämnings-lagen lyder sålunda; ”Såsom
orubblig grund så väl för invexlingen af Ban¬
kens sedlar, som för inlösen af dess öfriga för¬
bindelser, hvilka nu med Bancosedlar fullgöras,
fastställes, att 128 skillingar, eller 2| R:dr spe¬
cie i sådana sedlar eller förbindelser skola gäl¬
la 1 ika med 1 R;dr i silfver, efter den, med
afseende å slagskattens beräkning i myntet, af
Kongl. Majit och Rikets Ständer förändrade
1664 års myntfot.” Således är den af Herr
Helleday antydda farhåga vederlagd.
Herr Sahlin: Jag är af Herr Helsingius
förekommen. Jag tror ingen i landet vara, som
ej vet, att man får silfver för sedlar efter stad¬
gad grund. Följagtligen förfaller Herr Helle-
days anmärkning.
Herr Helleday: Det är mig ej obekant,
hvad Myntbestämnings-lagen innehåller; och
jag tror det äfven vara i landet i allmänhet
bekant; men det är orimligt, att en person,
som skall gå in till Banken, för att vexla, skall
hafva Myntbestämningslagen i hand. Dessutom
får jag fästa uppmärksamheten derpå, att Banco-
Fullmägtige ändrat å sedlarne benämningen :
Riksdaler specie till Riksdaler banco, och de
96
Den i INI a j i.
nya sedlarne innehålla ej annat, än att man
skall få Banco för Banco.
Discussionen ansågs slutad, hvarefter Herr
vice Talmannen erinrade, att första punkten,
eller yttrandet, pag. 3 af utlåtandet, N:o 135,
redan var afgjordt, och att dernäst förekom Ut¬
skottets förslag, som nu till bifall framställdes,
att utgifningen af sedlar å den så kallade trans¬
porträkningen måtte genast upphöra, så snart
ett till vexlingens underhållande erforderligt
antal sedlar å högre valeur blifvit förfärdigad),
och öfrige, i samband med transport-sedelräk-
ningens upphörande stående nödvändige förän¬
dringar inom Banken, hunnit verkställas.
Gillades.
Vidare framställdes till bifall Utskottets
tillstyrkande, pag, 5, att de sedlar, som fram¬
deles af Banken utgifvas, måtte, med undan¬
tag af de nuvarande skillingssedlarne, erhål¬
la en förändrad form och lydelse, äfvensom
alt erforderliga föreskrifter i sådant afseende
måtte varda meddelade i det Banco-reglemente,
som vid denna Riksdag skall utfärdas, hvarvid
Ja och Nej svarades samt votering begärdes.
Herr Helsingius hegärde till iVey-proposi-
tion sitt förslag, med rättighet, att särskildt be¬
sluta, hvilka sedelsorter skola utgifvas.
Herr Wedberg ville ytterligare upplysa,
alt de nu tillverkade sedelblanquetterne icke ä-
ro användbara lill de nya sedlarne.
Herr Leffler begärde det undantag ifrån
Herr Ilehingii reservation, att ej Riksgäldsva-
Den i Maji;
97
Jduferi mä på sedlarne uttryckås, jemte rättig¬
het att bestämma, hvilka sédélslag må antagas.
Eni voteringsproposition uppsattes, justera¬
des och anslogs, så lydande:
/'Den; sorn godkänner Baricö-Utskottets till¬
styrkande, att de sedlar; sorn framdeles af Ban¬
ken utgifvas, mätte, med undantag äf dé nuva¬
rande skillingssedlarne, erhålla éri förändrad
forna och lydelse, äfvérisom att erforderliga fö¬
reskrifter i sådarit afseende måtte Vaidå riiédde-
lade i det Banco-Reglemerite, sorn vid detina
Riksdag skall utfärdas, röstar Ja.
”Deri det icke vill, röstar Nej.
”Vinner Nej, äfslås nato'tidé tillstyrkande,
6cii beslulés, att Bariketis sedlar intill nästal
Riksdag bibehålla^ till form, lydelse Och utse¬
ende oförändrade, tued förbehåll för Ståndet,
ätt sedermera béstämcna valeurertie.”
VotéringsSediar utdelades till Ståndets le¬
damöter och irisamlades efter upprop, hvarvid
Herrar Lundelius, ‘Zander, Petre, B riisej Kiirig-
iiall, Pålhem, Half gred, Mahnberg, Ptieij
Höök, Rydin; Mellbin, Halirtj Olbers; Ståhl,
Levin Och Örtenholm voro frånvarande; Éri
Sedel aflädcs förseglad , ocli de öfriga' befunuos
innehålla Nej emot ij Ja; i följd hvaraf
beslut var fathult i öfverensstämmelse méd Con-
trapropositionen.
Herrar Pallef j Hallingj Cederberg^ Egnell
Och Wendt reserverade sig.
Herr HelsinffuS begärde proposition å för-
Borg. St. Pr. vid tiikscl. IS34J 1835: X; j
98
Den t Maji.
sta punkten af sitt i reservationen afgifna för¬
slag.
Herr Bååth: I afseende pä denna Herr
Helsingii framställning, begär jag, att Ståndet
må besluta, att antaga Utskottets förslag om se-
delvaleurerne, hvarigenom man må erhålla en
sedel å 3a sk. banco.
Herr Ekerman hemställde, att, jemte det en
sedelvaleur antoges å 32 sk., Ståndet må god¬
känna valeurer å 10, 2 5 och 5o R:dr.
Herr Helsin gilis: Jag beder att få flista
uppmärksamheten på skillnaden emellan mitt
och Utskottets förslag. Den är, att jag tillagt
en valeur å iooo R:dr, men ej upptagit den af
Utskottet föreslagne valeur på 3a sk. Jag an¬
ser den sednare kunna ersättas al 2 st. sedlar å
16 sk. banco. Jag fäster mig likväl ej så myc¬
ket dervid, utan medgifver gerna tillägget af
en valeur ii 3a sk. För öfrigt vill jag blott
nämna, att, om Ståndet antager milt förslag, är
Ståndet icke beredt att antaga det öfriga, med
tillägg af valeuren å 1000 R:dr. Valeuren å 6
R;dr 32 sk. har jag velat sätta uti en särskild
punkt.
Herr Machel. Då Riksgälds-sedlarne små¬
ningom indragas, är det nyttigt, all en sedel å
32 sk. banco valeur ulgifves. Utskottets förslag
om sedelvaleurer skiljer sig dessutom i två om¬
ständigheter ifrån Herr Helsingii. Herr Helsin-
gius har nemligen tillstyrkt 2:ne slag af sedel¬
valeurer, som Utskottet icke upptagit, den ena
på 66 R:dr 32 sk. och den andra på 1000 Rull.
Jag förenar mig härom med Herr Helsingius,
Den 1 Maji.
99
men yrkar tillika, alt sedlar må tilgifvas å 20
R:dr, samt på 200 och 3oo R:dr banco, för att
icke försvåra remissen Derpå bör fästas billigt
afseende.
Herr Brodell förenade sig med Herr
Machel.
Herr Grapengiesser: Då Ståndet beslutit
gamla sedlarnes bibehållande till nästa Riks¬
dag, böra, i consequeuce dermed, valeurerne
bibehållas efter allmänhetens beqvämlighet.
Herr Hessle: Såsom jag uppfattat meningen
med bestämmandet af sedelvaleurerne, skulle,
sedan transport-räkningen upphört, detta blifva
reglementariskt och sedlarne vara färdiggjorda,
för att ligga i cassa. Om jag fattat delta rätt och
det genom transporträkningens upphörande ej
kan blifva möjligt alt få alla sedlar som be-
höfvas, kail jag ej annat finna, än alt det blir
svårt vid remisser i ett vidsträckt land, att ej
äga sedlar emellan 33 R:dr 16 sk. och iooR:dr,
icke emellan 100 R:dr och 5oo R;dr, eller emel¬
lan 5oo R:dr och iooo R:dr. Derföre tror jag,
att, då vi 1111 i allmänna rörelsen hafva sedlar
på 5o R:dr och de passa till liquider, är det
af vigt att bibehålla deni. Derjemte bör man
åtminstone bibehålla sedlar å 200 å 3oo R:dr,
hvilka valeurer äro behöflige, likasom ock å 10
R;dr, hvaremot jag anser Valeuren å 16 Rfdr
82 §. vara mindre nödvändig.
Herr Halling: Jemte det jag förenar mig
med Herr Hessle■_,• frågar jag, hvad öde Herr
Helsingius ätnnat åt Baneo-treaii, hvilken icke
100
Den i Maji.
finnes uti Herr Helsingii förslag. När man ic-
lie underlättar sedel-expeditionen genom min¬
dre format eller lättare papper, är det dock
nödvändigt att ställa så till, alt man ser för¬
nämligast på allmänhetens nytta. Jag tillstyr¬
ker antagandet af Herr HessleS sedelvaleurer,
emedan jag annars skulle med min röst hill rå¬
ga till försvårande af medel att remittera pen¬
ningar till andra orter.
Häruti förenade sig mig många ibland Stån¬
dets öfrige Herrar ledamöter.
Herr Biörck: Man hör visserligen fästa af¬
seende på beqvämlighet vid penninge-remisser,
men man hör ej eller förbise kostnaden deraf,
att Banken måste hafva ständigt förlag af se-
delsorter. Jag tror, alt Utskottets förslag är
rigligt, med tillägg af en valeur af 66 R:dr 3s
sk., samt å 200 och 3oo Rtdr. I)e mindre va-
leurerne kunna åstadkommas utan särskildte
stadganden, om man antager, hvad Utskottet fö¬
reslagit, att det må tillåtas Banco-follmägtige,
alt utgifva sedlar å valeurer emellan 2 R.'dr och
100 R:dr. Jag tillstyrker bifall ä Utskottets
förslag, med tillägg af valeurer å 66 Rtdr 3a
sk., 200 och 3oo R:dr.
Herr Helsingius: Den hufvudsakligaste för¬
delen af transporträkningens bibehållande, då
den finnes, är, alt icke behöfva reglementera se-
delvaleurer; meri det lyckades förliden Riksdag
ett visst parti, att iuplanta begreppet om trans¬
porträkningens kostsamhet, och då den nu är
beslutad skola bortgå, beder jag alt lill Herrar
Den 1 Maji,
101
Grapengiesser och Halling få upplysa, att, om
för mångå sedel valeurer bestämmas, blefve an¬
skaffandet deraf dyrare, än transporträkningens
bibehållande. Följden blir, att ett förlag må¬
ste tillverkas. Om sedlarne ej åtgå, kosta de i
alla fall penningar.. Hvar och en torde finna,
alt, om mitt förslag antages, raan icke antager
för många valeurer. Ora man har en valeur
på 100 R;dr, kan man verkställa remiss med
flera 100 R;dr. Man bör spara kostnaden för
Banken. Jag anhåller om bifall till mitt för¬
slag, med Herr Ekermans tillägg.
Herr Bååth; Då jag yttrade mig för bifall
till Utskottets sedelvaleurer, var icke min me¬
ning att utesluta tilläggen. Derföre ansåg jag
det vara nödvändigt att hafva sedlar på 20 och
5q R;dr, äfvensom på valeurer emellan 100 och
5oo R;dr d, v, s., å 200 och 3oo R:dr, Med des¬
sa tillägg tror jag allmänhetens i landsorterne
behof, hvilket hufvudsakligen bör afses, kunna
uppfyllas, Att kostnaden blir dyrare, än vid
inskränkning af de valeurer, som Utskottet fö-
reslagitj är gifvet, men alt förändringen må
blifva nyttig för allmänheten, är nödvändigare
än besparing, Allmänhetens nytta och bespa¬
ring äro tvänne särskildte ändamål. Det ena bör
ej förbises mera än det andra. Det allmännas
nytta är lika vigtig, som Bankens besparing!
Herr Sjöblom, med flere, instämde häruti.
Herr Mischel; Jag är af Herr Bååth före¬
kommen och vill egentligen ej fästa mig vid
hvad sedeltill verkningen kostar.
roa
Peo i Maji.
Herr Grapengiesser: Jag befarar stridighe¬
ter, i följd af det beslut, som Ståndet fattat.
Då man förut godkänt transporträkningens upp¬
hörande, men nu beslutat, att särskilde slag af
sedlar skola göras färdige, finnes dock en slags
transporträkning. Jag hemställer, om man me¬
ra okär säkerheten genom tillverkning al flere
100,000 Riksdaler i förråd, än att man genast
må begära och erhålla sedlar på de valeurer
man önskar.
Herr Leffler. Hvad de höga valeurerne an¬
går, finner jag den å 3oo R:dr vara nödvändig,
om man ej skulle nödsakas afsända tre, hvar¬
dera å ioo R:dr, Man bör ej hafva för många
sedelvaleurer, och de smärre sedlarne tror jag
kunna vara färre. Den, som vill sända 20 R:dr
banco, kan göra det med 3 sedlar, hvardera å
6 R:dr 32 sk.. Det är ock nödvändigt att haf¬
va vajeurer på 5 och 10 R;dr, Jag röstar så¬
ledes för antagande af valeurer på 5, 10 och
3oo R:dr.
Herr Hessle: Det har varit min mening,
alt man, så vida man det kunnat, bort bestäm¬
ma sedelvaleurerne så, att de uppfylde allmän¬
hetens önskan, pcb lämpas efter Riksgäldsräk-
ningen. Såsom tillägg i mitt förra yttrande,
anmärker, jag, att de sedelvaleurer, som jag ön¬
skar, äro på 32 sk., 2 R:dr, 6 R:dr 32 sk., 10
R:dr, 33 R:dr 16 sk., 66 R:dr 3a sk., 100 R:dr,
3oo R:dr, 5oo R;dr och 1000 R:dr.
Discussionen ansågs slutad, och Herr vice
Talmann,en gjorde följande propositioner;
Den 1 Maji.
100
Bifnlles Utskottets förslag, angående sedel¬
valeurer? Svarades Nej.
Beslules en sedelvaleur å 32 sk. Banco?
Svarades Ja.
Beslutes en sedelvaleur å 2 R;dr? Svara¬
des Ja.
Beslutes en sedelvaleur å 3 R:dr? Svarades
med ett öfvervägande Ja.
Beslutes en sedelvaleur å 6 R;dr 32 sk.?
Svarades Ja.
Beslutes en sedelvaleur å 10 R:dr? Svara¬
des Ja.
Beslutes en sedelvaleur å 16 R:dr 32 sk.?
Svarades med ett öfvervägande Ja.
Beslutes en sedelvaleur å 20 R:dr?
Herr Maechel: Om ej Banco-sedlar finnas å
20 R;dr, blir det nödvändigt att emottaga Pri-
vatbank-assignationer på dylikt belopp.
Herr Halling yrkade afslag.
Herr Maechel anmärkte, att på detta sätt
skulle de enskildes assignationer förtjena credit,
ehuru man ej vore derom öfvertygad, utan blef-
ve tvungen att emottaga dem.
Herr Biörck trodde, att då man har sed¬
lar på 10 R:dr och 16 R:dr 32 sk„ kunde va-
leuren å 20 R:dr undvikas.
Afslogs.
Beslutes en sedelvaleur å 25 R;dr? Af¬
slogs.
Beslules en sedelvaleur å 33 R;dr 16 sk.?
Bifölls.
Beslules en sedelvaleur å 5o R:dr ? Bi¬
fölls. ;
j°4 J>fVi f Maji.
Beslutes en sedelvaleur å 66 R:dr 32 sk.?
Bifölls.
Beslutes en sedelvaleur å 100 R:dr? Bi?
fölls.
Beslutes en sedelyalepr å 200 R:dr? Sva¬
rades nied öfvervägande Ja.
Beslutes en sedelvaleur å 3oo R:dr? Bi»
fölls.
Beslutes en sedelvaleur å 5oo R:dr? Bi¬
fölls.
Beslutes en sedelvaleur å 1000 R:dr? Bi¬
fölls.
flerr Langenberg. dag reservprar mig e-
mot beslutet om en sedefvaleur å 3 R:dr. Bät¬
tre bade varit en å 2 R;dr 32 sk., hvarjge?
non> man kommit nära målet, Riksgäldsrbera^
ningen-
jjdi}ruti instämde Ilerrar Valley pcb Bååth,
Herr Helsingius: Jag reserverar mig dere¬
mot, att så mångå sedelvafeurer blifvit beslut
tade. Jag förmodar likväl, att de blifva af de
öfrige Stånden motverkade
Herr Helleday: Jag reserverar mig emot
Ståndets beslut pch tror, att ändamålet mera
förmånligt vunnits, om tjll Rancq-fullmägtige
öfverlemnats att utgifva sedlar å behöflige ya-
leurer.
Hery Hessle anmälde äfven sin reservation
emot beslutet om en sedelvaleur å 3 R;dr.
Herr Mcechel hemställde, om ieke de öf¬
rige Stånden må inbjudas alt i Ståndets beslut
deltaga.
Den 1 Maji.
io5
Herr Peiré: ''Ehuru jag icke deltagit i dis-
pussionen, reserverar jag mig dock mot Ståndets
frikostighet i fråga prp mångfalden af sedelsor¬
ter; förmodande, att tankan på den redan långt
framskrjdna förssa Maji yållat hinder för utveck¬
lingen af dep kraft, sorn eljest låter hvarje se¬
ger blifva dyrköpt."
Herr Grapengiesser". Jag reserverar mig
(derföre, alt, dä Ståndet beslutat de gamla sed-
jarnes bibehållande, Ståpdet tillika beslutat
transporträknjngens upphörande» Det är ett och
detsamma, P trapspprtsedlar göras i förråd el¬
fer för tillfället. Cpntyplenie äro, efter det sed¬
nare heslutet, svårare»
Herr Frodell reserverade sig emot beslutet
om en sedelvaleur å 200 R:dr.
Efter Herr Helsingii begäran, framställdes
följande punkter uti hans reservationsvis afgif-
ne förslag:
n) Att de beslutade sedelsorterqe, äfven¬
som redan Utelöpande transportsedlar in- och
utväxlas, så fänge de icke äro förslitne, och då
först afprickas och annulleras.
Bifölls.'
b) Att de vid utfärdandet bokföras till num¬
mer och datum, på säff nu tillgår med trans-
pprtsedlprne,
Bifölls.
c) Att en ny sort Banco-sedlar på 6 R:dr
3(2 sk. banco utställes på samma sätt, som nu¬
varande 3 och 2 Rrdrsedlar, utan skrifven vä¬
ft: ur och med iakttagande af försighetsmått e¬
l
Den i 1\I a j i.
mot förfalskningar ifrån den senare till den nya
valeuren.
Herr Halling anmärkte, att denna punkt in¬
nebär ett öfverflödigt misstroende.
Lades till liandlingarne.
d) Att alla i nästföregående punkt om¬
nämnde sedlar anses såsom småsedlar, och så¬
som sådane bokföras.
I anledning häraf beslöts, att alla sedlar,
till och med å 6 R:dr 32 sk,, anses för små¬
sedlar och, såsom sådane, bokföras.
e') Att åt Banco-Styrelsen öfverlemnas, att,
så snart sig göra låter, använda nytt hamp-
papper till alla Bankens sedlar.
Bifölls.
j) Att Banco-styrelsen anmodas, att under¬
tiden låta tillverka färgade papperssedlar vid
Tumba, på sätt att de lamelierade valeurcrne
i papperet icke innehålla annan benämning, än
Riksdaler- eller skillingtalet.
Herr Halling: Det förekommer mig be¬
synnerligt, att, då ej beslut blifvit fattadt om
couleurerne af papperet, likväl beslutas tillverk¬
ning af färgade papperssorter. För öfrigt är
det icke öfverenskommet,f hvilka Riksdalerlal
skola slås; och en Banco-Ulskoltets ledamot,
Herr Wedberg har jemväl upjigifvit, att det
papper, som vid Tumba tillverkats, ej är till
ändamålet dugligt.
Häruti instämde Herrar Norman, Henchel,
med flere.
Herr Helsingius: Jag beder att få fästa
Den i Maji.
Herr Hadings uppmärksamhet derpå, att, ehvad
sedelblanketter tillverkas, måste de sättas i Riks¬
daler. Då ej något vidare utmärkes, finnér jag
ej hinder för sådan tillverkning. Herr lied¬
berg har icke yttrat, att papperet ej var dug¬
ligt, utan att det ej var tjenlig!, om det af
Bauco-Utskottet uppgjorde förslag antogs; men
ej bör tillverkningen förhindras, då man icke
utsätter beloppet af Riksdaler.
Herr Halling: Jag kan ej frångå, hvad jag
yttrat, och jag finnér ej hvartill det tjenar, att
sätta ut Riksdalertaletj då man icke är ense å
hvilka Riksdalertal de nya sedlarne skola ulgifvas.
Här beslutes icke, hvad nästa Riksdag skall be¬
slutas om beloppen. Vi erfara, att i34.ooo
Specie-Riksdaler blifvit myntade med betydlig
hosLnad, men mäst uppsmältas, emedan Rikets
Ständer förhastat sig. Detta är en profbit, att
ej vidare förgå sig. Jag yrkar ogillande af den¬
na punkt.
Herrar Norman, Biörck och Valley för¬
enade sig med Herr Halling.
Nämnde punkt uti Herr Helsingii reser¬
vation ogillades;
och g) att ändamålsenliga stadganden om
hvad beslutadt är, i Reglementet intagas.
Bifölls.
Sluteligen bifölls Utskottets hemställan, att
den i i83o års Banco-Reglemente meddelade
föreskrift, i ändamål att befordra Koppar-skilje-
mynts-sedlars utspridande, bör utur det nya
Reglementet uteslutas.
Den i Maji.
Herr Helsingius föreslog inbjudning lill
Med-Stånden, att i Ståndets nu fattade beslut
instämma.
Herr langenberg; Om inbjudning sker,
hemställer jag, alt Ståndet på det sätt må först
förändra beslutet, att en sedelvaleur antoges,
svarande emot i R:dr specie,
Herr ärnberg: Jag beder att få reservera
mig emot Ståndets beslut, der de afvika från
Utskottets förslag, emedan de leda till mindre
beqvämlighet och contra!.1 Jemväl tror jag,
att inbjudningsförslaget ej har framgång, helst
vi hört flera reservationer.
Herr Halling: Enligt 5^ §. i mom, Riks-
dags-Ordningen, som tillåter särskild tankes
åtföljande vid beslut, får jag, såsom sådan, till
protocollet anföra, att jag ansett Banco-Ulskot-
tet hafva på välgrundade skäl uppställt utlå-
landet, och att jag för min del detsamma an-»
tagit; men, att, sedan det blifvit genom vote-»
ring öfverändakasladt, har jag ansett mig skyl¬
dig att deltaga i de partiela öfverläggnmgarne,
sorn af ett sådant afslag varit en följd, Jag
har icke deltagit i beslut, som utestängt möj¬
ligheten att få en sedel, motsvarande En Riks¬
daler i Silfver eljer Två Riksdaler 3^ sk. i
Bancosedlar, och jag har ansett det vara o-
lämpligt att bibehålla valeuren å 3 R:dr B:co,
om man tänker på möjligheten, att få räkne-
enheten bestämd lill en Riksdaler riksgälds el¬
ler courant.
Herr Valley instämde med Herr Halling,
Den i Maji. 109
Herr Bååth: Då jag deltagit i öfverlägg-
ftingen och besluten, meli ej ansett Valeuren å
3 Ridr B:co nödvändig, utan trott dén å 1 R:dr
32 sk, lämpligare, inskränker jag nu min re¬
servation till denna omständighet,
Discussionert ansågs slutad, och Herr vice
Talmannen tillfrågade Ståndet, om det beslu¬
tar inbjudning till Med-Ståndert i omförmäldle
afseende, hvarpå Jd och Nej svarades, samt
Votering begärdes.
En voteringsproposition uppsattes, justera¬
des och anslogs, så lydande;
'Deli, Som beslutar inbjudning till Med-
Stånden, angående beslut öfver Bancö-Utskollels
utlåtande, N:o 135, röstar Ja.
”Den det icke vill, röstar Nej.
”Vinner Nej, kommer inbjudningen icke alt
beslutas/*
Voteringssedlar Utdelades till Ståndets le¬
damöter och insamlades efter upprop, hvarvid
Herrar Limneliusj Ekerman, P. Winblad, San¬
tesson\, Lefflerj Zander, Petre, Bruse, Maechel,
Sjöblom, Falhem, Hessle, Wigert, Wendt,
Hallgren, Sahlin, Malmberg, Fries, Höök,
Werrn, Rydin, Lundin, Isr. Winblad, Modin,
Mellbin, Hahn, Justelius, Ståhl, Trolin, Böök,
Levin och Örtenholm voro frånvarande. En
Sedel aflades förseglad, och de öfrige betunnos,
Vid öppnandet och uppräknandet, innehålla 20
Nej emot 6 Ja; i följd hvaraf ofvannämnde
inbjudning icke kommer att antagas,
5-
Föredrogos å nyo, men begärdes och lades
IIO
Den i Maji.
ytterligare pä bordet Lag-Utskottets utlåtande#
N:o 184, i anledning af återremisser utaf be¬
tänkandet, N:o 178, öfver motion, att häktan¬
de, på grund af anklagelse för brott emot 5
Cap. 1 §. Missgernings-Balken,' ej mätte ega
runi, förr än Konungen yttrat sig, huruvida
saken skall nedläggas eller icke, samt Domaren
derefter pröfvat, om skäl till häktande före¬
finnes.
§• 6-
Herr Ekstrand anhöll, att Cancellie-Ut-
skoltets redan den 3o sisllidne Martil bordlag-
de memorial, angående ansvar å vissa städer,
som förmenls hafva felat i skyldigheten att
hålla Riksdagsmän, måtte, i anseende till hans
häraf beroende rätt, få hvila nästa vecka, hvar¬
under hans i dag erhållne permission fortfor.
Herr Hessle ansåg hinder ej vara för be¬
slut om eli sådant uppskof, helst frågan rörer
Ståndet enskildt.
Detta ärende beslöts skola hvila.
Herr Egnell: Jag har i dag erhållit bref
ifrån Wisby stads Riksdags-Fullmägtig, Herr
Klingvall, som förmält sig hafva väntat, lika
med andra utehlifne Riksdagsmän, skrifvelse
ifrån Ståndet; men att, som detta icke skett,
hade han hos sig behållit läkarebetyg af den 3
November 1834• jemte ett nytt af den 6 sisllidne
April, hvilka han nu öfversändt lill mig och
jag nu får allemna.
Dessa tvänne Läkarebevis upplästes och Ia-
Den 1 Mja|j i. 11 r
des på bordet, för alt förekomma i sammanhang
med ofvan åberopade memorial.
Plenum slutades kl. 3 e. m.
In fidem prolocolli
E. G. Runeberg.
Den 4 Maji.
Plenum kl. 10 f. vi.
§. r.
Upplästes meddelade utdrag af Med-Stån-
dens Protocoll den 27 och 3o sistlidne April,
samt den 1 dennes, hvaraf inhämtades, alt
Höglofl. Ridderskapet och Adeln godkännt vo-
teringspropositionerne uti Constilulions-Utskot-
lels memorial, Nlis ii() och 120, bifallit sam¬
ma Utskotts memorial, N:oii8, fattat särskildta
beslut, i anledning af Stals-Utskottets memorial,
N:is 424 och 447» bifallit samma Utskotts ut¬
låtande, N;o 45o, med någon förändring anta¬
git Stats-Utskottels utlåtande, N:o 44^, oc^
bifallit, utan endast till handlingarne lagt Hög-
vördige Preste-Ståndels inbjudning lill instäm¬
mande i dess beslut, om anmodan till Utskot¬
ten att, sednast inom åtta dagar {efter delfåeu-
det, till Riks-Stånden inkomma med skriftliga
svar å de nu gjorde eller ännu blifvande åler-
, remisser; alt Högvördige Prestc-Ståndet bifallit
Banco- och Lag-Utskottens betänkande, N:o 5,
och {{memorial N:o 6, samt Banco-Utskotlels
Den 4 Maji.
utlåtande N:o 135, vidblifvit sina fattade be-
slutj angående i och 2 Ärt. af Bevillnings-För-
ordningen, gillat de i Betöllnings - Utskottets
tneröörial, Nro öä, föreslagna vötetingspröpöSitio-
tioner och till handlingarne lagt Borgare-Stån¬
dets inbjudning i ämnet; och alt Hedervärda
Bonde-Ståndet gödkännt nämnde voterings-pro-
positioner, afslagit Banco- och Lag-Utskottens
betänkande. Nio 5, fattat särsk ild te beslut i
anledning af Banco- och Lag - Utskotténs
memorial, Nio 6, antagit Börgare-Ståridets in¬
bjudning, alt anmoda Expedilions-Utsköltét, att
Skyndsamt besörja expedition af Rikets Stän¬
ders underdåniga skrifvelse, med förslag till
Vexelläg, äfvensom att under den återstående
tidett af Riksdagen föranstalta, att sist inörrt
tredje dagen efter den, dä förslag till Rikets
Ständers underdåniga skrifvelser blifvit hös RikS-
Stånden justerade, dessa skrifvelser, vederbörli¬
gen' underskrifne,- till Kongl.' Majit expedieras,-
Samt, med anledning af Ridderskapets och Adelns
inbjudtting, funnit för godt att instämma i de'
delar af Ridderskapets och Adelns öfver Stats-
Ulskotlets memorial, Niö 424» 0( h tillåtande,-
N:o 447* fattade beslut, i hvilka Bonde-Ståndet
tarit ifrån’ Ridderskapet och Ädéltt sk i 1 jagtigt.-
Lades till handlingarne.
§• ?• . , .
Justerades Protocolls-utdrag öfver de af
Ståndet den i dennes fattade beslut.
§• 3; . , .
löredrogöS å nyo Lag-Utskollets utlåtan-
Den 4 Maji,
u3
de, N:o 184, i anledning af återremisser utaf
betänkandet, N:o 178, öfver Herr W. F. Dal¬
mans motion, att häktande på grund af an¬
klagelse för brott emot 5 Cap. 1 §. Missger-
nings-balken, ej måtte ega rum förr än Konun¬
gen yttrat sig, huruvida saken skall nedläggas
eller icke, samt Domaren derefter pröfvat, om
skäl till häcktande förefinnes.
Herr Ekerman: Jag hoppas, att de fall
hädanefter, som hittills, skola blifva sällsynta,
då någon glömmer sig till den grad, att han
lastar den, som för en undersåte bör vara he¬
ligast. Jag förbiser likväl ej, att sådan hän¬
delse kan inträffa, och då måste Konung Gu¬
slaf IIl:s Nådiga Bref af år 1777 vara tillämp¬
ligt, med hvilket afsigten varit, att ej nå¬
gon i dylikt fall skulle beröfvas friheten, förr
än Konungen yttrat sig om åtalets fortgång.
Annars inträffar, hvad hans ädla hjerta ve¬
lat förekomma, personers inneslutande i häk¬
te, ett förtvinande derstädes, economisk belä¬
genhets förstörelse, och åtföljande af en fläck,
hvartill personen möjligen är oskyldig. Den,
som lastar Öfverlieten offentligen, kan egentli¬
gen icke skada. Sådant bevisar, att han är en
dåre och i det tillstånd, att han icke är rnäg-
tig sina sinnen. Man kan ock föreställa sig för¬
följelse till den grad, alt en fiende, som känner
en persons temperaments häftighet, undfägnar
med vin, för att förmå personen att förgå sig.
Jag hemställer, om häraf kan uppstå fara för
Borg. St. Pr. vid Riksd. 1834* 1835. X. 8
n4
Den 4 Maji.
det allmänna. Den största kan vara alt lian
rymmer, om han får vara på fri fot, intill dess
Konungen sig yttratjom åtalets fortgång. Hvad är
detta för våda? Den är åtminstone mindre, än
att personen skall vara i fängelset innesluten.
Derföre begär jag den förklaring, Herr Holm i
sin reservation åsyftat.
Herr Holm: Jag åberopar min reservation,
samt yrkar afslag å utlåtandet, N:o 184, och
bifall till en så beskaffad förklaring af 1 Cap.
2 §• Slraffbalken och Kongl. Brefvet den a5
September 1777, att ej någon må häktas för
brott emot 5 Cap. 1 §. Missgernings-Balken,
förr, än efter det Konungen förklarat undersök¬
ningen böra fortgå.
llerrar Falley och Sahlin förenade sig med
Herr Holm.
Herr Linderholm: I öfverensstämmelse med
hvad jag yttrat förra gången, afslår jag utlå¬
tandet, K;o 184» och instämmer i Herr Holms
reservatiou.
Herr Petre: ”Förevarande motion har till
föremål, att i någon mån minska vådan af det
beslut, som Adels-, Preste- och Bonde-Stånden
med Rikets Ständers rätt fattat, i fråga om
förändring af 5 Cap. 1 §. Missgernings-Balken.
Att hafva antagit en sådan förändring, utan att
på samma gång hafva, enligt Lag-commitléens
förslag, infört en ändamålsenlig jury, är ett
bland de stora misstag, som vid innevarande
Riksdag knnna föras på de lie nyssnämnde
Ståndens räkning. Att hafva på nyssnämnde
Den 4 Maji.
beklagansvärda förhållande fästat uppmärksam¬
heten, är en obestridlig förtjenst hos motionai-
ren, hvars förslag icke innebär något, som bör
förkastas. Antages icke samma förslag, så sko¬
la olägenheterne af den, i fråga om åtalande af
brott mot nyssnämnde lagrum, Konungen lil-
lagde discretionaira makt icke dröja, alt, i all
sin mångfalld, visa sig. Låtom oss kasta en
blick på den Lid, hvaruti vi lefva. Man har
dragit försorg derom, att Konungen, i vissa fall,
framstår inför Rikets Ständer och allmänheten,
såsom hade han fattat sine regerings-beslut, u-
tan afseende på det formliga afstyrkande, som
hela Högstdensamines Rådgifvare-personal, con-
trasiguanten inclusive, deremot afkunnat. Un¬
der sådane förhållanden, later lätt förklara sig,
huruledes ogillande af en Regerings-åtgärd kan
komma att hänföras såsom ett, Konungens per¬
sonlighet rörande klander. Det är också dit,
man syftar. Tadlar man en utkommande ny
författning eller anför man något, som ligger
Kronans organer till last, straxt vill man, efter
den nya regimen, vara färdig med en ankla¬
gelse, som åsyftar inspärrande på fästning. Hu¬
ru har man under innevarande Riksdag behand¬
lat de Representanter, hvilkas sjelfständig» opi¬
nionsyttring, man icke tolererat. De hafva va¬
rit föremål för den salarierade periodiska präs-
sens förföljelse till en sådan grad, att jemnfö-
relse må hända endast kan sökas under Gre-
vesmöhlens tidehvarf. Hvilket bestyr har man
icke pålagt åtskilliga personer, för att uppsnap¬
Den 4 Maji.
pa och meddela enskilte personers tankar och
handlingar. Derom kunna hundradetals exem¬
pel anföras, utan att tala om de missionairer i
landsorterne, som Policemästare-embetet i Stock¬
holm stundom visat sig åga. Vid sådana om¬
ständigheter kunna de fall icke vara sällsynta,
då diktade framställningar äro forskningsbesty-
rets frukt. Huru lätt, huru förlåtligt kunna
dessutom icke inträffa misstag, vid bedömande
af den Styrande Maktens handlingssätt. I frå¬
ga om denna Makts benägenhet, att på ett el¬
ler annat sätt vinna delagtighet i Banco-lag-
stiftningen, hade ministerens och dess anhän¬
gares Riksdags-förhandlingar hos allmänheten
stadgat en opinion, hvilken Konungen nu en¬
skilt vederlagt, genom srne Dess ofhcielt med¬
delade förklaranden, att Högstdensamme aldrig
önskat någon slags anpart i rättigheten att stifta
lagar för Banken. Utan tvifvel inträffar någon
gång, att verkligheten af ett angifvet Majestäts¬
brott är så constaterad, att ingen betänklighet
kan uppkomma, i afseende på behörigheten att
sätta den anklagade i fängsligt förvar. Säll¬
samma blifva dock dessa händelser, då dere¬
mot ofta skall inträffa, alt förgripelser, som för
brott af nyssnämnde natur kunna rubriceras,
äga rum, antingen i rusigt tillstånd eller snarare
en följd af rå okunnighet. Skulle nu icke för¬
lusten af timlig välfärd blifva dylika förgripel-
sers ofelbara påföljd, så måste också den lati¬
tud beredas, som motionen åsyftat. Deruti lig¬
ger således välgerning för det allmänna, stor i
I)en 4 Maji. 117
samma mån, som vådan af den ofvannämnda
lag-förändringen kan beräknas. Bifall till mo¬
tionen, eller, som är detsamma, Herr Holms
reservation, är således hvad jag af Borgare-
Ståndet hoppas och förväntar. Frånvarande vid
det tillfälle då Lag-Utskottets första betänkan¬
de i detta ämne förevar, vill jag nu betyga
min fägnad och belåtenhet deröfver, att Stån¬
det icke yrkade ansvar på den talare, som der¬
vid fällde vissa sedermera justerade eftertänkli-
ga uttryck. Detta var en Borgare-Ståndet vär¬
dig handling. Dessa uttryck voro mycket mer
förnärmande än de, för hvilka man nyligen
gjort så mycket bruit på Riddarhuset, —- —-
för hvilka man der till deltagande i votering
inkallat hundradetals röstegande sam¬
tidigt dermed, att man saknar ledamöter för en
ändamålsenlig behandling af riksvårdande an¬
gelägenheter och efter det Ridderskapet och
Adeln flera gånger under Riksdagen manquerat
uti de Ståndet åliggande functioner, hvarpå
exempelvis må nämnas, ett val till Justitise-
Ombudsmans suppleant, ett förstärkt Stats-Ut-
skolt, ett förstärkt Banco-Utskott och ett för¬
stärkt Constitutions-Utskott. Den skugga, sora
Borgare-Ståndets ifrågavarande talare sökte ka¬
sta på en och annan af sina kamrater inom
Ståndet, har återfallit på honom sjelf och in¬
nebär således sin egen bestraffning. Har han
för andra velat gräfva en grop, så har han sjelf
deruti nedstörtatjoch ligger der måhända hjelp¬
lös ännu!’'
iiö
Den 4 Maji.
Herr Biörck: Vid genomläsning af detta
utlåtande och de anmärkningar, som varit fö¬
remål för Utskottets pröfning, har det förefallit
jnig, sorn nian velat lägga Herr Dalmans mo¬
tion på ena vågskålen, och 1777 års Kongl.
Bref på den andra. För alt stadga öfvertygel-
sen, anser jag dem böra åtskiljas. 1777 års
Kongl. Bref innefattar efter de prsemisser, som
angå frågan, det enda resultat, alt alla mål, sorn
angå lasteligt tal å Konungen eller Drottningen
eller den, som till Thronföljden utsedd är, sko¬
la först hos Konungen anmälas, innan ransak-
ningen må fortgå. 1 Cap. 2 §. Straff-Balken
åter stadgar, att dråpare och andra grofva miss¬
gerningsman skola genast å färsk gerning gri¬
pas , i häkte sättas och utan uppskof för rätta
ställas. Herr Dalmans motion gå, ut derpå, att
ingen för brott emot 5 Cap. 1 §. Missgernings-
Balken tilltalad person må kunna inmanas i häk¬
te, innan Kongl. Maj:t, på sätt 1777 års Kongl.
Bref säger, yttrat sig om åtalets fullföljd. Det
är således Lagens ovilkorliga stadgande i 1 Cap.
2 §. Slraff-Balken och icke innehållet af 1777
års Kongl. Bref, som föranledt Herr Dalmans
motion. Om den är till sina följder princip-
rigtig, hör den vinna bifall. För min del är
jag öfvertygad, att den är rigtig. Det är vis¬
serligen ett stort brott att lasteligen tala emot
personer, som böra vara derifrån fredade. Der¬
på följer ock strängt ansvar, men brottet har
ej inträffat eller rättare är icke constateradt, så
länge den tilltalade ej sjelf kunnat förklara sig,
Den 4 Maji.
n9
eller bevisning är åberopad. Först när Konun¬
gen befallt ransakning skola ske, då constateras
brottet, och då är rätta tiden för handen, i frå¬
ga om häktandet. Jagi tror, att Herr Holm
tydligen utvecklat, att Utskottet har orätt. Med
åberopade af Herr Ekermans yttrande, och med
instämmande i Herr Holms reservation, tillstyr¬
ker jag, att Ståndet må besluta den af honom
föreslagna förklaring af 1 Cap. 2 §. Straff-Bal-
ken. Någon förklaring af 1777 års Kongl. Bref,
anser jag icke vara af behofvet påkallad. Jag
önskar, att det må förblifva i det skick, hvari
det är, just derföre, att jag anser Lagens stad¬
gande i Straff-Balken hafva föranledt motionen.
Herr Langenberg instämde med Herrar
Holm och Ekerman.
Herr Leffler: Jag anser frågan vara af vigt.
Å ena sidan kunna ej bestridas de svårigheter,
som äro förenade med en sådan rättighet, som
Lag-Utskottet synes vilja tillvägabringa, atthäkt-
ning skall ske, innan pröfning föregått, om åta¬
let må fortsättas eller icke; men å andra sidan
är motsatsen betänklig, då det är onekligt, alt
vid dylika tillfällen, hvarom här är fråga, det
är för allmänna säkerheten vådligt, att sådane
personer, som lasteligen talat om Konungen, gå
frie till dess Konungens utlåtande afgifvits, och
om de få lägligt alt sig aflägsna. För min del
önskar jag, då jag icke kan bifalla utlåtandet,
N:o i8/j, den medelväg, som Herr Professor
Grubbe antagit. Jag åberopar således hans re¬
servation.
120
Den 4 Maji,
Herr TVedberg: Om detla utlåtande an-
tages, förutser jag, att Fiscaler, Länsmän, med
flere, blifva förvandlade från Lagens handhaf¬
vare till mutkolfvar. Sådant måsle finnas o-
lämpligt. Jag yrkar afslag å utlåtandet och bi¬
fall till Herr Holms reservation.
Herr Frodell förenade sig med Herrar
Holm och Ekerman.
Herr Lake instämde med Herr Holm.
Herr Bååth: Jag hade verkligen ämnat
alt något vidlyftigare nu yttra mig, och derfö¬
re äfven skriftligen uppfattat mina tankar, samt
medhar, hvad jag ämnade anföra, ej derföre,
alt jag behöfver detta, men för att förekomma
missförstånd och misstydningar Sedan jag nu
hört tankarne inom Ståndet och opinionen in¬
om de öfrige Stånden, att ej antaga utlåtandet,
skulle jag anse det vara en förspild möda att
uppehålla tiden med en vidlyftig deduction och
vederläggning af hvad inom Riks-Slånden blif¬
vit anfördt, och af hvad reservationerna inne¬
fatta. Jag vill alltså blott inskränka mig till
en kort framställning efter hvad ämnet fordrar
och jag finnér lämpligt. Inom Ridderskapet
och Adeln är framdraget exempel af lasteligt
tal emot Konungen, hämtadt, såsom Friherre
Ludvig Johansson Boje i sina anmärkningar
emot betänkandet, N:o 178, upptagit, från ett
namn, som uti historien fått en olycklig märk¬
värdighet, jag menar Johan Jacob Ankarström.
Densamme hade, såsom Friherre Boye yttrat,
uti Wisby år 1789 eller 1790 fällt lasteliga
Den 4 Maji,
1 21
yttranden emot Konung Gustaf III, hvilka ej
gillades af Borgarskapet i Wisby, emedan det
älskade Konungen. Dessa yttranden anmäldes
till beifran, men Konungen nedlade ransaknin-
gen derom. Två år derefter, till tack för Ko¬
nungens Nåd, lönmördades Han just af samma
Ankarström. Delta bevisar sanningen af hvad
jag förra gången anförde, nemligen, att mån¬
gen Öfverhets-person förloras derigenom, att
tillbörlig uppmärksamhet icke i tid fästes vid
revolutionaira personer. Om något kraftigare
bevis behöfves, önskade jag, att det måtte fram¬
dragas. Ifrån sådant exempel har jag velat an¬
ledning skola hämtas till lagförklaring. Den
jnåste hämtas ifrån förfaltningarnes lydelse el¬
ler erkände rättsgrunder. Man har, såsom skäl
för borttagande af häktningen, velat anföra, att
brottet icke är gifvet, förr än Konungen yttrat
sig, om ransakningen skall fortgå. Jag gillar
icke denna tanka. Hvad skall Konungen yttra?
Jo, om ransakning skall ske. Således måste
brottet de facto existera. Hade motionen ej
fått så stor latitude, som den har, utan rnotio-
nairen föreslagit det vilkor, alt sådan person
ej må häktas förr, än Konungen om åtalets
fortsättning sig utlåtit, derest han ställer antag¬
lig säkerhet för sin person, skulle jag bifalla
motionen. Nu står icke häktandet isoleradt,
och derigenom lemnäs öppet fält åt förbryta¬
ren, som, då han får känna att Konungen bi¬
faller ransakningens fortgång, aflägsnar sig. Straf¬
fets egenskap bjuder delta. Att detta kan hän-
I 22
Den 4 Maji.
ela lärer icke kunna bestridas, om, emot förmo¬
dan och önskan, sådant brott göres till föremål
för ransakning. Jag vill ej vidare uppehålla
mig vid ämnet, då jag redan tillräckligen utta¬
lat skälen för bifall lill utlåtandet. Jag lem-
nar allas tankar i deras värde och hoppas, att
mina må vederfaras samma rättvisa. Ifrån de
grunder, som jag funnit enliga med bestående
Lag, afviker jag icke, utan vidblir hvad jag yt¬
trat, äfven om jag vore den ende, som bifölle
Utskottets betänkande. Jag vill förbigå hvad
e'j hörer till saken. Hvad en talare releverat,
förbigår jag äfven, men må han emottaga en
erinran, som jag ställer till honom sjelf, huru¬
vida han icke sjelf, och det ej länge sedan, fe¬
lat, i uttryck nfver behandling af ett ärende,
som lian ej öfvervarit, och hvaraf han således
ej kunde bedöma det rätta, då han nämnt, att
han trodde sig finna, att den i Maji hade sina
finger med i spelet. Jag lemnar åt hvar och
en att göra conclusioner, jag lemnar åt hvar
och en, alt taga åt sig så mycket han beha¬
gar. För min del gör jag det icke.
Herr Cederborg: Jag har på det sätt del¬
tagit i Lag-Utskottets betänkande, att jag icke
ansett undantag för brotten emot 5 Cap. i §.
Missgernings-Balken äga rum, ifrån den all¬
männa grund, som innefattas uti i Cap. 2 §.
StrafF-Balken. Om jag funnit ändring i detta
Lagstadgande böra ske, hade jag tillstyrkt än¬
dring i rättigheten alt arrestera vid flere brott,
än dessa. Brott, hvarå arrest följt, försonas stun¬
Den 4 Maji*
123
dom, vid slutliga pröfningen, med några skil-
lingars böter. Sådana brott äro mera värde
medlidande, än brott emot 5 Cap. 1 §. Miss¬
gernings-Balken. Den modification medgifver
jag kunna ske -i Lag-Utskottets utlåtande, att
nemligen den, som för dylikt brott anklagas
och gripes å bar gerning, borde, enligt 1 Cap.
2 §. StrafF-Balken, häktas, men att vid til Häl¬
len, som dock äro sällsynta, då uppenbart är,
alt kittslighet af åklagaren föranleder angifvel-
sen, Domare må äga rätt alt förklara, det den
tilltalade malte förblifva på fri fot.
Herr Holm: Herr Biörck har trott förkla¬
ring endast nödvändig af 1 Cap. 2 §. StrafF-
Balken och ej behöflig af 1777 års Kongl. Bref,
emedan detta sednare endast afsåg den hos Ko¬
nungen skeende anmälan och inhämtande af
Konungens utlåtande. Min mening är ej eller
annan, än att åstadkomma förklaring af 1 Cap.
2 §. StrafF-Balken, men orsaken',, hvarföre jag
anser 1777 års Kongl. Bref jemväl böra näm¬
nas, är, att det omtalar häktning och motivet,
alt inneslutning i häkte ej må ske. Herr Leff¬
ler har ansett mitt förslag gå för långt, och
det vore lämpligare att antaga Professor Grub-
bes reservation, men jag hemställer, om det är
möjligt att i lagstiftningsväg tillvägabringa en
förklaring, sådan Professor Grubbe densamma
föreslagit, eller beslut om rättighet för en person,
som ej undergått ransakning, till reoonventions-
talan. Jag tviflar på möjligheten, och tror ic¬
ke, att förslaget går igenom hos Högsta Dom¬
Den 4 Maji.
stolen. Herr Bååth liar refererat en del af
Friherre Boyes anmärkningar vid betänkandet,
N:o 178, men har gjort det origtigt, då Herr
Bååth uppgifvit, att Konungen befallde det
nämnde åtalets nedläggande. Deremot befallde
Konungen åtalets anställande. Jag förnyar
min anhållan om afslag å utlåtandet, N:o 184.
Herr Petre'. "Jag är viss att utrycka Stån¬
dets gemensamma tanka, då jag till Herr Bååth
hembär en innerlig tacksägelse, för den vänskap
och misskundsamhet han visat, genom supprime-
randet af det skriftliga anförande, hvarmed han
förklarat sig vara utrustad. Likaså tackar jag
honom för den reminiscence, han gifvit om
första Maj, för hvilken vi ega så stor förbin¬
delse till den man, som samma dag, från mor¬
gon till afton, ledde Ståndets öfverläggningar.
Emot Herr Bååths citerade exempel skulle kun¬
na anföras mångå händelser, hvilka ådagaläg¬
ga huru vanskligt det är, som i anklagelse-
väg stundom förekomer och huru således nö¬
digt är, att se sig före, innan man arresterar
någon för förment lasteligt tal. Frami. Lands-
liöfdig Rosenstein var allmänt känd för sin
loyauté. Icke dess mindre blef han en gång
noterad för ett yttrande, som ansågs vara af
lastelig egenskap. Orsaken var ingen annan,
än att Landshöfding Rosenstein låtit vid ett
tillfälle undfalla sig en varnande utlåtelse om en
honom underordnad embetsman, hvars furstli¬
ga namn lätt kunde föranleda ett misstag hos
dem, hvilka hafva så angeläget att rapportera,
Den 4 Maji.
125
alt de icke anse mödan värdt att utforska den
grad af sannfärdighet, som deras uppgifter ega!”
Herr Hessle', Lika med Herr Professor
Grubbe_, anser jag 1777 års Kongl. Bref tydligt,
så att, om ej jag erfarit cvifvelsmålen af sedna¬
re tidens lagstiftnings-historia, hade ej förkla¬
ring behöfts. Längre följer jag ej Herr Grubbe.
Genom liela vår lag går en princip, att brott
ej få under något vilkor nedläggas. Således
måste 1777 års Kongl. Bref, som för ett enda
fall tillåter brotts nedläggning, vara en undan¬
tagslag och gälla för det fall, då den stiftats,
och icke kunna anses till sina verkningar upp-
häfdt genom ett annat Lagstadgande om häk¬
telse å person, som träffas med brott å bar
gerning. Detta har förefallit mig tydligt, och
jag har icke kunnat frångå denna princip. Det
var svårt, att jag var frånvarande, det ögon¬
blick, då Utskottet fattade sitt beslut; men jag
har uti protocollet förvarat mina åsigter, och
jag finnér dem uttryckta i Herr Holms reserva¬
tion. Med honom förenar jag mig derom, att
förklaring bör äga rum af 1777 års K:gl. Bref
och 1 Gap. 2 §. Straff-Balken, emedan förkla¬
ring är nödvändig, då nämnde Kongl. Bref b 1 if-
ver misstydt, och då det omfattar ett specielt
fall, der lagsiadgande särskildt fordras. Emot
He rr Bååths anmärkningar vill jag framdraga
en enda erinran. Han har förklarat sig vara
böjd att biträda lagstadgandet, att personer, till¬
talade för brott emot 5 Gap. 1 §., icke må
häktas, förr än Konnugen sig utlåtit om åtalets
fullföljd, derest sådan person ställde bor-
Den 4 Maji.
gea för sin person. Delta] är ett miss¬
tag, då borgen för person icke ställes vid
andra tillfällen, än dem, der ansvaret kan med
penningeböter försonas, och ej eger runi, der
ansvaret är kroppsligt eller urbota. Jag har äf¬
ven ett ytterligare skäl, för att visa origtighe-
ten af Herr Bååths argumentation. Det är nem¬
ligen endast ,den rike, som vore i tillfälle alt
ställa borgen. Den fattige, som dertill vore ut-
urståudsatt, skulle då ensam häktas. Hvad Hr
Bååth framdragit ifrån förra seklet, är ej eller
bär lämpligt. Hade det icke varit största för¬
delen, att Anckarström gunnit rådligast att rym¬
ma. Måhända hade då ej det stora brottet egt
ruin. Jag finner ingen betänklighet att bifalla
slutet af Herr Holms reservation, och jag yrkar
proposition derå.
Herr Isr. Winblad förenade sig häruti.
Herr Rietschel: Herr Holms reservation och
sista yttrande äro de kraftigaste bevis, att Herr
Bååths skäl icke äro några bevis. Jag förenar
mig med Herr Holm, och yrkar afslag å utlå¬
tandet, N;o 184.
Herr Helsingi/ts: Då af de ledamöter, som.
här yttrat sig, endast en talat för Lag-Utskot¬
tets utlåtande, emedan man gerna talar för eget
foster, behöfver jag ej nu yttra mig, sedan jag
förra gången utvecklade min åsigt. Jag vill
nu blott tillkännagifva, att jag icke instämmer
uti Herr Professor Grubbes reservation, utan, på
de skäl Herr Hejlm framställt, förenar jag mig
uti det af honom föreslagna resultat och begär
proposition derå.
Den 4 ål a j i.
127
Herr Bååth: Jag vill endast förklara, att
jag fullkomligen gillar Herr Hessles erinran, alt
min framställning om borgen är stridande emot
Lag. Jag vet det, och jag fann detta i samma
ögonblick, då framställningen gjordes, men or¬
saken, hvarföre den skedde, var, att, då man
ville afvika från den gamla grundsatsen, alt
missgerningsman, som å bar gerning träffas, bör
häktas, var det, för att icke gifva den latitude,
alt en sådan anklagad person skulle, under af-
vaktan på Konungens yttrande, aflägsna sig,
som jag föreslog den inskränkning, att säkerhet
borde ställas för personen. Derföre framställde
jag modificationen; och då jag sagt, att jag un¬
der sådant vilkor skulle antaga motionen, har
jag äfven velat uppgifva orsaken, hvarföre fram¬
ställningen skett.
Herr Biörck: Med anledning af discussio-
nen förmodar jag beslutet blifva i enlighet med
Herr Holms reservation; men jag hemställer, om
icke, då Herr Holms mening är lika med nio-
tionairens, att ingen för brott emot 5 Cap. 1 §.
Missgernings-balken tilltalad] må häktas, innan
Konungen sig utlåtit, detta innefattar en be¬
stämd förklaring öfver 1 Cap. 2 §. StrafF-bal-
ken, och ej öfver 1777 års Kongl. Bref, som
icke i beslutet omtalar häktande, utan i pras-
misserne. Jag förblir vid öfvertygelsen, att
Straff-balken ej tarfvar förklaring, men motsät¬
ter mig icke Herr Holms resultat.
Herr Modin: Jag instämmer i resultatet af
Herr Biörcks yttrande. Om, genom bifall till
128
Den 4 Maji.
Herr Dalmans motion, beslutes förklaring af t
Cap. 2 §. Straff-balken, är också gifvet ett för¬
tydligande åt 1777 års Kongl. Bref, men då
det qvarstår med sitt enda stadgande uti slut¬
meningen, oagtadt de vidsträckta prtemisserne,
och hvaraf slutes till andemeningen, i fråga om
häktandet, och då detta ej är bestämdt uttryckt,
är det nödvändigt, att bestämma §:n i Lagen
och Straff-balken.
Herr Helleday instämde med Herrar Biörck
och Modin.
Discussionen ansågs slutad, och Ståndet be¬
slöt en så beskaffad förklaring af 1 Cap. 2 §.
Straff-balken och Kongl. Brefvet den 25 Sep¬
tember 1777, att ej någon må häktas för brott
emot 5 Cap. 1 §. Missgernings-balken, förr än
efter det Konungen förklarat undersökningen
böra fortgå.
Herr Bååth anmälde sin reservation.
Herr Helleday reserverade sig, och trodde
ej förklaring äga rum af 1777 års Kongl. Bref,
utan endast tillägg böra ske uti 1 Cap. 2 §.
Straff-balken.
Häruti instämde Herrar Biörckj Cederborg
och 'Modin.
§* , .
Föredrogs å nyo Bevilinings-Utskoitets me¬
morial, N:o 63, i anledning af Hedervärda Bon¬
de-Ståndets återremiss å Bevilinings-Utskoitets
betänkande, N:o 56, med förslag till bevillnings-
summans fördelning, äfvensom, i sammanhang
härmed, förekom ett meddeladt, så lydande:
Öen 4 Maj i.
”Utdrag af protocöllet, hållet hos
Hedervärda BondeSlåildet, vid Ur¬
tima Riksdagen i Stockholm, den
1 Maji 1835;
”S. D. Nu föredrogs, till slutlig handlägg¬
ning, Bevillttings-Ulskottets memorial* N:ö 63,
i anledning af Bortde-StåttdelS återremiss på
BevillniUgs-Utsköttets betänkande, N:o 56. med
förslag lill bevillningssummans fördelning.”
”Ståndet faitt) för godt, att gilla hvad Be-
villnings-Utskoilet tillstyrkt, utom i hvad rörer
5:te punkten, eller frågan angående lmsbehofs-
bräilnei i-medlen.”
”Äfven i dertnä fråga ^rkädé en ledamot af
Ståndet bifall till Bevillnings-Utsköttets förslag.
Men sedan Talmannen förklarat, alt lian icke
kunde meddela proposition på bifall till betän¬
kandet, så vidt det rörde den af Utskottet till¬
styrkta underdåniga skiifvelse till Kongl. Majit,
i afseende på tiden för brännings-rätlighetens
begagnande* då, utom det att nämnde fram¬
ställning icke vöre föranledd äf någon inom
Riks-Stånden väckt och till Utskottets behand¬
ling remitterad motion, Utskottets förslag oveder¬
sägligen innefaitäde förändring Och upphäfvan-
de till någon del af 8 §. i det med Bevillnings-, '
Lag- samt Allmänna Besvärs- och Economie-
Ulskottens utlåtande* Nio 8, åtföljde och af al¬
la Fyra Riks-Stånden i den omständigheten bi¬
fallna förslag till Förordning, angående vilko-
ten för bränvinsbränningens utöfning, samt ab¬
borg. St. Pr. vid fiiksrt. i83^.j 1835. X. q
i3o
Den 4 Maji.
gifterne derföre, eller, för alt följa Bevillnings¬
utskottets egen ledning i memorialet, N:o 63,
afsåg en förökning af utvägar för beskattningens
uppdrifvande till påräknade beloppet och en så¬
dan eventuel verkställighelsålgärd, att tillämp¬
ningen af beslutet koinme att stå i rak strid,
med ordalydelsen af detsamma, hvilket, efter
Talmannens åsigt, icke kunde förenas med 58
§. Riksdags-Ordningen, som uttryckligen för¬
bjöd den ringaste förändring uti ett en gång
fattadt beslut; så beslöt Ståndet, som biträdde
denna åsigt, att afslå och alldeles förkasta Re-
villnings-Ulskottets förslag, angående omförmäl-
de underdåniga skrifvelse, med förklarande til¬
lika, att vid stadgandet i den åberopade 8 §.
af det med betänkandet, N:o 8, öfverlemnade
lagförslag, så vidt det på Rikets Ständer be¬
rodde, orubbligen koinme att förblifva; — i följd
hvaraf, och utan att fästa sig dervid, att Be-
villnings-Utskottet, i förtid och med afvikande
ifrån föreskriflerne i ^9 oc^ 7^ §§• Riksdags¬
ordningen, inkommit med sitt förslag lill frå¬
gans afgörande, genom votering i Förstärkt Ut¬
skott, Ståndet ansåg detta förslag, jemte deu i
sammanhang dermed tillstyrkta voteringspropo-
sitionen, komma att förfalla. I öfrigt förklarade
Ståndet, alt det, oaktadt hvad Ståndet sålunda
beslulit, icke fann betänkligt, alt antaga hus-
behofs-bränneri-medlens beräkning lill det i Be-
villnings-Utskottets betänkande, N:o 56, före¬
slagna belopp.”
”Slutligen beslöt ock Bonde-Ståndet, alt
Den 4 Maji,
vördsamt och vänligen inbjuda respeclive Med*
Stånden, alt i Bonde-Ståndets beslut, rörande
liusbehofs-brännerimedlen, sig förena."
"Ut supra.
In fidem
' J. J. Bergström. '’
Herr Grapengiesser: Redan vid sistförflut-
lia plenum yttrade jag den tanka, att jag ej
kunde gilla delta memorial, emedan det inne¬
bär upprifvande af förut fattadt beslut. Då Be*
villnings-Utskottets i memorialet, N:o 56, 5:te
punkten, yttrade tillstyrkande blifvit af Ståndet
antaget, har Ståndet upphäft hvad det förut be¬
slutat. Jag tror ett sådant uppbäfvande af b vad
förut är definitivt afgjordt, vara stridande emot
Grundlagen. Deremot anser jag Bonde-Ståndets
inbjudning vara det rätta; jag antager densam¬
ma och afslår således Bevillnings-Utskollets fö¬
renämnde memorial.
Häruti förenade sig Herr Frodell.
Herr Halling: Jag kan icke instämma med
Herr Grapengiesser i den tanka, att hvad Ut¬
skottet i memorialet, N;o 56, tillstyrkt, inne¬
fattar ett upprifvande af fattadt beslut. Äfven
det förra igenfinnes i memorialet, N;o 63; men
säkert är, att, om Ståndet antager Bonde-Stån¬
dets inbjudning, har Ståndet upprifvil sitt eg¬
na, ovilkorligen fattade beslut att antaga memo¬
rialet, N;o 56. På denna grund, hvilken jag
tagit i öfvervägande, är det, som jag ej kan till¬
styrka annat, än alt Ståndet godkänner den fö¬
reslagna voteringsproposilionen, såsom det enda
D e n 4 Maj >•
medel, hvilket kan skilja striden. När ämnet
förevar sista gången uti Ståndet, hördes en och
annan röst emot Utskoltels åtgärd alt föreslå
volerings-proposition vid besvarande af Bonde»
Ståndets återremiss af det lörsta memorialet»
Då framställdes, hvad ock i en reservation å-
beropas, att Bonde-Ståndet ej ännu fattat sitt
beslut i hufvudsaken, och att således voterings-
propositionen ej är användbar. Nu har Bonde¬
ståndet med tydliga ord afslagit memorialet,
N:o 56, i hvad det rörer den tillstyrkta under¬
dåniga skrifvelsen. Således har den händelse
inträffat, som Beviilnings-Utskoltet förutsatt vid
sitt förslag till voterings-proposilion. Numera
bör således ingen betänklighet vara emot anta¬
gande af voterings-proposition, såsom vigtig, för
att åstadkomma utslag i frågan. Jag vidkänner
ingalunda, att Beviilnings-Utskoltet begått miss¬
tag. Jag får och kan ej vidkänna det, då Iren¬
ne Riks-Stånd icke ansett frågan sålunda, ulan
antagit förslaget i memorialet, N:o 56, hvilket
ej inträffat eller inträffar, om grundlagsvidrig¬
het egt rum i samma förslag, emedan Herr
Landtmarskalken och trenne Stånds Herrar Tal¬
män då varit hindrade, att derå framställa pro¬
position.
Herr Grapengiesser: Uti Bevillning*-, Lng-
samt Allmänna Besvärs- och Economie-Utskot-
tens utlåtande, N;o 8, som Rikets Ständer af-
gjort, har man stadnat vid bestämd bran-
vins-brännings-rättighet, antingen på 6 el¬
ler 3 månader emot hel eller half skatt. tJti
Den 4 Maji.
i33
memorialet, N:o 56, 5:te punkten, har Bevill-
nings-Utskottet föreslagit underdånig skrifvelse
derom, att denna sednare branvins-bränvins-
rätt ej må tillgodokomma bran vinspannor ut¬
öfver 20 kannor. Jag frågar, om icke denna
Jemte punkt i sjelfva verket är ett upprifvande
af det beslut, att bränna på 3 eller 6 månader
emot half eller hel skatt. För min del inser
jag icke annat. Hvad Herr Halling anfört der¬
om, att denna punkt är af 3 Stånd beslutad,
kan jag icke godkänna, emedan, om de trenne
Stånden, eller ibland dem Borgare-Ståndet, fä¬
stat uppmärksamhet vid hvad förut var afgjordt,
hade femte punkten af memorialet, N:o 56, ic¬
ke blifvit antagen. Således anser jag ett fel
vara begånget af Beviilnings-Utskoltet och Stån¬
det och kunna rättas endast genom afslag å
memorialet, N;o 63. Jag tror icke, att nedsätt¬
ning af bränvinsbrännings-afgiflen är den rätta.
Snarare vore det en välgerning, om Rikets Stän¬
der till Kongl. Majit öfverlemnade en sådan be¬
skattningsrätt, att en kanna bränvin icke skulle
kunna säljas under 2 R:dr, och att Kgl. Majit
måtte uppehålla priset. Jag förnyar mitt yr¬
kande om afslag, derföre att beslut en gång
förut är fattadt i samma ämne.
Herr Wijk: Såsom bekant är, har jag va¬
rit af sjukdom hindrad att tillstädesvara, när
Bevillnings-Utskottets sista memorial i denna
fråga beslöts; men om jag det varit, hade jag
icke tillhört pluraliteten. Jag tror, att Utskot¬
tet, af missförstådt nit, att påskynda Riksdagens
134
Den 4 Maji.
slut, kommit till ett motsatt resultat. Det är
nogsamt bekant, att, livad sjelfva beskattningen
angår, den är slutligen afgjord af fyra Stånd,
så att beskattningen är bestämd för 6 måna¬
ders bran vinsbränning; men derjemte har blif¬
vit tillagd rättighet att anmäla sig för 3 måna¬
ders bränning, i moa hvarefter skatten skulle
lämpas. Skatten var emedlertid bestämd för
6, ej för 3 månader. Derigenom hafva Rikets
Ständer fullgjort deras rättighet ocln skyldighet,
enligt 6o §. Regerings-formen; men slutligen här
Bevillnings-Utskottet, vid uppgörande af me¬
morialet, N:o 56, hemställt, att, om Kgl. Maj;t
skulle täckas tillåta 3 månaders bränningstid e-
mot half skatt, den endast må tillkomma pan¬
nor inom ett visst kannetal. Detta är icke ett
bevillnings- utan economiskt mål, som är god-
kändt genom trenne Stånds beslut. Bevillnings-
Utskottet hade således bort förklara, att frågan
är af economisk beskaffenhet och afgjord genom
tre Stånds beslut, af hvilket skäl jag ej kan
medgifva den föreslagna omröstningen i Förstärkt
Stats-Utskolt.
Herr Hallgren'. Då ibland grunderne för
bran vinsbränningen är uppställd antingen Gel¬
ler 3 månaders bränvinsbränning, efter anmä¬
lan vid mantalsskrifning, och då detta beslut är
enhälligt fattadt, hade jag trott, lika med Herr
fVijkj i hans praemisser, det frågan ej skulle
vidare blifva ämne för öfverläggning. Jag vill
ej klandra, hvad sora skett, men tror, att Ri¬
kets Ständer, likasom hvar och en enskild, kun¬
Den 4 Maji.
i35
na misstaga sig. Må det dock i detta fall för¬
låtas, då bränvinsbrännings-frågan blifvit be¬
handlad af ett utaf q6 personer bestående sam¬
mansatt Utskott. Det blir visserligen dubbel
jefuhr att nu votera, men jag tror likväl, att
nu mera kan skiljaktigheten icke annorlunda
slitas, än genom votering, för hvilket ändamål
pg bifaller voteringspropositionen.
Herr Hessle: Som jag fattat saken ifrån
R ksdagens början, hafva två omständigheter
föianledt det stora arbete, som blifvit nedlagdt
på frågan om bränvins-bränningen. Det har va¬
rit dels genom förkortning af tid för bränvins-
bränningen, dels genom förhöjning i skatt, som
man velat fördyra varan, hvarigenom man trott
sig vinna det mål, som man annars sökt åstad¬
komma genom nykterhets-föreningar. Hela o-
perationen har dock gått ut på att höja Stats-
intraderne. Jag gillar ej detta, och jag har ned¬
lagt min reservation emot memorialet, N:o 56,
då deruti föreslås ändring af ett beslut, som
alla fyra Stånden fattat, angående husbehofs¬
bränning, då det skulle få brännas, antingen 6
eller 3 månader emot hel eller half skatt. An¬
tager man nu detta betänkande, hvarigenom
bränvinsbränning förbjudes vissa utan emot
skatt för 6 månader, så föranledes forcerad till¬
verkning. Att hjelpa ett sådant förhållande, är
ej annat medel, än att bifalla voterings-propo-
sitionen, som ätf uppgjord; och då 3 Stånd, som,
jemförelsevis emot det fjerde, hafva ett inskränkt
antal bränvinspannor, fattat beslut, olika med.
i Den 4 Maji.
det Stånds, hvilket har största behof af husber
hofsbränuing, tror jag, att det måste qfverlem-
nas till förstärkt Siats-Utskott att afgöra, om
ett på sådant sätt fattadt beslut må stå fast el¬
ler ej. Jag bifaller således yoteringspropositip-
nen, såsom ett nödvändigt ondt.
Herrar Hohn, Wedberg, Limnelius, med.
flere, instämde med Herr Hessle.
Herr Halling: Den, som ej deltagit i bfr
handlingen af Revillnings-Utskottpts memorial,
!N:o 5(3, har öppen talan i denna fråga; nien jag
kan ej undgå aft förundra mig deröfyer, att den
ledamot, sorn deltagit i behandling af nämnde
memorial, vill bevisa, att frågan är annat, ät
rent economisk. Jag har icke deltagit i sådan
åtgärd. Jag h^r ansett frågan af den natur, aU
den möjligen till sin upprinnelse är af econc-s
misk natur, men att den dock har inflytande
på beskattningen; och jag delar Herr Hessles.
åsigt, att, sedan ett Stånd undandragit sig detta
sätt att utgöra bevillning, anser jag voterings?
propositionen böra antagas,
Herr Lundin instämde med Herr Halling,
Herr Leffler, Då memorialet, N;o 56, före¬
var, yttrade jag en tanka, olika med Utskottets
åsigt. Denna samma tanka åbprppade jag vid
förlidpe plenum, emedan jag förmodade, att
Ståndet skuUe vidblifva sitt beslut. Då nu det¬
ta sednare betänkande endast rörer voterings¬
proposition, finnér jag det ej vara möjligt alt på
annat sätt afgöra frågan, Jag medgifver, att det
likväl är tvetydigt, om frågan är af bevillning^
Den 4 Maji.
natur, ty bär är icke fråga om förändring el¬
jer förminskning af skatten, utan endast om
inskränkning ellpr ej af rättighet att bränna öf¬
ver 3 månader,
Herr Frodell: Jag anset’ mig böra gifva
tillkänna, dels alt jag icke var tillstädes uti
Bevillnings-Utskottet, då memorialet, N:o 56,
der afgjordes, dels att, då frågan om den här
föreslagna voteringsproposition der förevar, vo¬
terade jag Nej, emedan jag ansåg Bonde-Stån¬
dets beslut böra afbidas.
Herr Grapengiesser: Ehuru jag yttrat mig
anse det yara rättast att ogilla memorialet, N:o
56, får jag upplysa, att jag icke varit ledamot
af den afdelning, som beredt bränvinsbrännings-
frågan; och detta har varit orsaken, hvarföre
jag ej fästat tillbörlig uppmärksamhet på en el¬
ler annan omständighet, Jag delar Herr Hal¬
dings tanka, att frågan är af beskattningsnatur,
så mycket mera, sorn hvar och en finnér, alt
bär säges t. ex., att med en 3o kannors panna
endast må brännäs 6 månader. Alan har yt¬
trat, att, då Irenne Stånd bifallit och ett Stånd
afslagit memorialet, N;o 56, bör voteras i för¬
stärkt Utskott deröfver, Jag svarar, att, då Ri¬
kets Ständer bestämdt höjt Statsutgiflerne, är det
ock Rikets Ständers pligt att anslå medel. I
denna del har Bevillnings-Utskoltet redan gjort
sin skyldighet. Hvad angår volerings-proposi-
tionen derom, huruvida 5;tc punkten af Utskot¬
tets betänkande, N:o 56, må blifva gällande,
tror jag det vara olämpligt, att i Förstärkt Stats-
i38
Den 4 Maji.
Utskott votera öfver hvad sorn redan är af¬
gjordt. Man har nemligen redan afgjort brän-
vins-brännings-rättighet för hvar och en på 3
eller 6 månader. Nu kullkastas detta genom
tillämpning endast på 20 kannors pannor och
derunder. Detta är ett bestämdt upprifvande
af förut fattadt beslut.
Herr Arnberg: Jag skulle ej förlänga dis-
cussionen, om ej jag deltagit i Utskottets öf¬
verläggning, då det emottog Bonde-Ståndets å-
terremiss. Den fråga, om målet bestämdt är af
bevillnings- eller economisk natur, är svår att
slita, och gränslinierne äro svåra att uppdraga.
Frågan här omfattar tvenne omständigheter,
den ena, om Kongl. Maj:t ej bifaller bränvins-
brännings-terminerne i två delar, och den an¬
dra, att den här omförmälda tillåtelsen endast
skulle gälla för 20 kannors pannor och derun¬
der. Jag kan ej neka, att frågan i visst afseen¬
de är af economisk natur; men nu är saken in¬
nefattad i ett betänkande ifrån Bevillnings-Ut-
skottet ocb af inflytelse på bevillningssumman.
Af denna anledning finnér jag frågan vara af
bevilluingsnatur och ej kunna slitas utan om¬
röstning. Ett medel att slita den är dock att
anhålla, det Herr Talmannen behagar göra pro¬
position tiil bifall å Bonde-Ståndets inbjudning;
men om den icke antages, är voteringen, enligt
den uppgjorda voterings-propositionen, enda
medlet. Jag anhåller, att Herr Talmannen be¬
hagade göra proposition å Bonde-Ståndets be¬
slut, och, om det icke lyckas, å voleiingspro-
positionens antagande.
Den 4 Maji.
Herr Halling'. För att undanrödja tvekan,
huru memorialet, N:o 56, tillkommit, och för
att borttaga den tanka, alt detta skett genom
surprise, får jag, i anledning af Herr Qrapen-
giessers förklarande, att nämnde memorial ej
blifvit behandladt å den afdelning, der han va¬
rit ledamot, upplysa, att detta memorial blif¬
vit uti Bevillnings-Utskoltets pleno behandladt,
samt dervid uppläst och bordlagdt tvänne gån¬
ger, hvarföre ingen må förebära okunnighet el¬
ler påstå sig vara öfverrumplad. Jag har ansett
mig skyldig att intyga detta, och den, som vill,
må deraf låta sig öfvertygas.
Herr Linderholm: Jag beder att få fästa
uppmärksamheten derpå, att meningarne synas
vara odelade derom, att det beslut, hvarigenom
Irenne Riks-Stånd fastställt att genom under¬
dånig skrifvelse hos Kongl. Majit anhålla, att
tiden af 6 månader för bränvins-bränning må
kunna inskränkas lill tre månader endast för
smärre pannor, må upphäfvas; men meningarne
äro delade, huruledes dermed skall tillgå. Jag
tror enda utvägen, att utan tidsspillan tillväga¬
bringa ett slut, vara att antaga Bonde-Ståndets
inbjudning, och att Borgare-Ståndet således för¬
klarar sig frånträda sitt beslut, med tillägg, att,
om icke Ridderskapet och Adeln samt Preste-
Ståndet antaga inbjudningen, Borgare-Ståndet
godkänner voteringspropositionen. Jag förestäl¬
ler mig möjligheten, att Presle-Slåndet i sin
helhet antager inbjudningen. Då är vote-
vings-proposilionen i sjelfva verket förkastad.
140 D e n 4 M a j i.
Följden kan ej beräknas annan, än tidsutdrägt,
Jag liemstäiler sålades. att Borgare-Ståndet må
förklara, att det frånträder sitt beslut; men, i
händelse Ridderskapet och Adeln samt Preste-
Ståndet icke göra detsamma, godkännes vote-
ringspropositionen.
Herr Grapengiesser; Jag har ej varit till¬
städes på den afdelning af Beviilnings-Utskot-
tet, som behandlat frågan om bränvinsbrännin-
gen. Herr Halling har antagit, att jag sagt att
jag blifvit öfverrumpiad. Detta har jag icke yt-
trat; och jag har icke menat detta betänkande,
ulan hela frågan om bränvinsbränningen. Lika
med Herr Linderholm, tror jag bäst vara, alt
antaga Bonde-Ståndets inbjudning. Val säges då,
enligt med sanningen, att Borgare-Ståndet upp-
bäfver sitt beslut, men dervid bör ej vara något
att anmärka, då det tillkommit genom misstag,
sorn bör rättas.
Herr Hallgren: Jag skulle, lika med Herr
Linderholms vilja antaga Bonde-Ståndets inbjud¬
ning, om jag förmodade de öfrige Stånden den¬
samma antaga; men jag föreställer mig, alt en¬
dast ett Riks-Stånd qvarstår, och då lärer icke
tvisten slutas utan votering. Jag anser voterings-
proposilionen böra nu bifallas, såsom det enda
sättet att komma ifrån saken.
Herr Wijk: Jag fäster ytterligare uppmärk¬
samhet derpå, att den brånvinsbrännings-skatt,
som Rikets Ständer beslutat, är beräknad för
6 och ej för 3 månader, samt alt Kongl, Maj:t
bar i sin magt att förklara, att ingen får brätt-
D e n 4 Maji.
11a på mindre än 6 månader, Hvad Bevillnings¬
utskottet yttrat i memorialet, I\':o 56, var ej
annat, än en hemställan, att bränvins-bi ännings-
tideil för de små pannorna må kunna inskrän¬
kas till Irenne månader, Således torde Ståndet
anse detta, såsom en economisk fråga, hvilken
Rikets Ständer antagit, och ingalunda framstäld
i syfte att upprifva falladt beslut. Kgl. Maj;t
är obetaget, att häruti göra, hvad honom godt
synes. Jag kan ej betragla detta annorlunda,
än såsom en economisk redan afgjord fråga,
och yrkar afslag å memorialet, N:o 63, i afse¬
ende på voterings-proposilionen.
Discussionen ansågs slutad, och Herr Tal¬
mannen framställde till bifall ilo Bevillniugs-
Utskottets memorial, N:o 63, och 2:0 Bonde-
Ståndets inbjudning i denna fråga; på hvilka
frågor Ja och Nej svarades samt votering be¬
gärdes.
Herr Hohn: Före voteringen vill jag för¬
klara, alt jag gillar voteringspropositionen, e-
medan jag ej finner annat nu vara alt tillgöra,
ehuru jäg i /»-propositionen finner ett vådligt
prsejudicat. Jag förmodar emedlertid att Nej
vinner, vid omröstning öfver denna fråga, i för¬
stärkt Stats-Utskott.
Herr Linderholm: Ingen framställning har
skett af den utaf mig föreslagne proposition, alt
Ståndet må frånträda bifallet till memorialet,
N:o 56, men antaga voteringspropositionen, i
händelse de öfrige Irenne Stånd, som bifallit
samma memorial, icke frånträda sina beslut.
i5j
Den 4 Maji.
Herr Talmannen erinrade, alt propositioner
redan blifvit framställde, som besvarats med Ja
och Nej, jemte anhållan om votering.
Herr Linderholm'. Om ej Herr Talmannen
framställer den af mig begärda proposition, må¬
ste jag reservera mig. Jag hade dock trott, att
Herr Talmannen är dertill oförhindrad, da Bon¬
de-Ståndets beslut innehåller ogillande af vote¬
ringsproposition, men i min framställning åsyf¬
tas ett vilkorligt gillande deraf.
Herr Talmannen framställde nu denna pro¬
position: Antager Ståndet i så måtto Bonde-
Ståndets inbjudning, att Ståndet frånträder be¬
slutet öfver utlåtandet, N:o 56, 5;te punkten,
men godkänner voteringsproposiLionen uti me¬
morialet, N:o 63, för den händelse, att, i följd
af de andra Ståndens beslut, omröstning kom¬
mer att äga rum i Förstärkt Utskott öfver den¬
na fråga.
Herr Wijk anhöll, att Ja-propositionen
må ställas å bifall till memorialet, N:o 63, och
ZVe/-propositionen å vidblifvande af Ståndets
beslut.
Herr Halling trodde, att om contrapropo¬
sitionens lydelse borde först röstas, då Herr Wijk
anser frågan af economisk natur och redan af¬
gjord, samt Herr Linderholm föreslår en jemnk-
ning.
Herr Wijk förklarade, att lian är nöjd der¬
med, att contrapropositionen ställes å Ståndets
forblifvande vid sitt beslut, då Herr Wijks å-
sigt derigenom fullkomligen uttryckes.
Den 4 Maji,
i43
Herr Petre: Jag kan icke ingå på Herr
TJnderholms förslag. Det innefattar nog harda
vilkor. Om propositionen å Bonde-Ståndets in¬
bjudning framställes, och den antages, godkän
ner man, alt de öfrige Ståndens Talmän hand¬
lat orätt. Något sådant, sorn Herr Linderholm
uppställt, bör ej väckas.
Herr Linderholm: Vi sträfva ju alla der¬
hän, alt få det öfver memorialet, N;o 58, femte
punkten, fattade beslut upphäfdt, antingen ge¬
nom Bonde-Ståndets inbjudning eller genom vo¬
tering efter den uppgjorda voterings-propositio-
nen. Jag hemställer, om icke mitt förslå g så¬
ledes är det ändamålsenligaste.
Herr Talmannen förklarade, att han ansåg
sig skyldig att till Ja-proposition upptaga bi¬
fall till Utskottets memorial, N:o 63.
Herr Halling: Jag beder alt få fästa Herr
Petres uppmärksamhet derpå, att flere talat för
antagande af Herr Linderholms modification.
Det är således billigt, att äfven den lemnäs till¬
fälle att få göra sig gällande.
Herr Hallgren: Jag har föreställt mig, att
propositionen, om Bonde-Ståndets inbjudning an¬
tages, blifvit med nekande besvarad, och att
detta var med klubbslag bekröftadt. Om Stån¬
det vidblir sitt förra beslut, och då inbjudnin¬
gen är afslagen, står man på samma punkt.
Upptages inbjudningen nu åter modificationsvis,
vet man icke, huru det går.
Om contra-propositionen ansågs böra rö¬
stas, och i sådant afseende uppsattes, ju¬
i4*
Den 4 Maji.
sterades och anslogs en Voteringsproposition, så
lydandet
”Den, som antager till contrapropositiori*
att Ståndet vidblir sitt, i anledning af BeVi 11-
nings-Ulskoltets utlåtande* JN:o 56, fattade be¬
slut, röstar Jä.
”Den det icke vill* röstar Nej.
”Vinner Neji kommer contrapropösitioneri
att blifva derå* att Ståndet i så måtto antager
Bonde-Ståndets inbjudning, att Ståndet frånträ-
der beslutet öfver utlåtandet, N;o 56, i 5:té
punkten, men godkänner voterihgs-proposilionert
uti memorialet* N:o 63, för den händelse alt,
i följd af de andra Ståndens beslut, omröst¬
ning kommer alt äga rum i förstärkt Utskott
öfver delina fråga.’
Meri' Wedberg reserverade sig deremot*
alt Ståndet antagit en sådan volerungs-propo¬
sition.
Voteringssédiär utdelades till Ståndets le¬
damöter och insamlades efter upprop, hvarvid
Herrar Ekerman, Strehlenert_* Klingvall, Fal¬
hem i Wendt i Malmberg, Böök, Werrn, Lun¬
din, Tottiei Olbers i Ståhl, Ekstrand, Levin och
Örtenholm voro frånvarande. En sedel aflades
förseglad, och de öfriga befunnos, vid öppnan¬
det ochj uppräknandet* innehålla 27 Ja emot
17 Nej; i följd hvaraf uppsattes, juste¬
rades och anslögs en voterings-proposilion af
denna lydelse:
”Den, Sohl godkänner Bevillnings-Ulskot-
(cts utlåtande, N:o 63, och den deruti intagna
Volerings-propösitioneft, röstar Jä.
Den 4 Maji..
”Den det icke vill, röstar Nej.
”Villner Nej, vidblir Ståndet sitt, i an¬
ledning af Bevillnings-Utskoltets betänkande,
N:o 56, fattade beslut.”
Voteringssedel' utdelades till Ståndets le¬
damöter och insamlades efter upprop, hvarvid,
jemte ofvan uppräknade, Herr Helleday Var från¬
varande. En sedel aflades förseglad, och de öf¬
rige befunnos, vid öppnandet och uppräknan¬
det, innehålla 29 Ja emot 14 Nej; i följd
hvaraf Ståndet godkänt Bevillnings-Utskottets
utlåtande, N:o 63, och den deruti intagna vo-
terings-proposilionen.
Herr Wijk reserverade sig och ansåg det
vara af Ståndet inconseqvcnt, att rygga fattadt
beslut; önskande Herr Wijk, att detta icke må
leda lill förlängning af Riksdagen.
Herr Gra/jengiesser reserverade sig emot
utgången, så väl af den förra som af den sed¬
nare voteringen.
Herrar Mellbin, Zanden och Rubin anmäl¬
de jemväl deras reservation.
Slutligen Indes Bonde-Ståndets ofvanberör-
de protocolls-ntdrag lill handlingarne.
‘ 5* 5‘ . .
Upplästes ett af Expcditions-Utskottct upp¬
satt förslag till Rikets Ständers underdånigå
skrifvelse, (N:o 32<)} angående en uppkommen
brist i Statsverkets tillgångar för år 1835, ge¬
nom Rikets Ständers beräkning af tull- och
bränn vins-be villnings-inkomsterne.
Borg. St. Pr. vid liiksd. iSSJj, iS3ö, X. 10
. 146 Den 3o Maji.
Herr Halling: Jag ogillar icke Expeditions»
Ulskoltet‘s skyndsamhet, då det föreslagit denna
underdåniga skrifvelse, i följd af Irenne Stånds
beslut, och innan det fjerde Ståndet fått sin
ålerremiss besvarad; men jag godkänner della
förslag blott villkorligen, såsom en följd af Iren¬
ne Stånds beslut; jag reserverar mig och anser
det vara ovärdigt, alt Rikets Ständer likasom
prutat med Stats-contoii et och på ett besynner¬
ligt sätt nedsatt summan, då Slals-conloiret ej
fordrat mera, än det under föregående år af
Riksgälds-contoiret uppburit. Jag befarar här¬
af en Statsbrist, föranledande till Urtima Riks¬
dag.
Uppå Herr Talmannens derefter gjorda pro¬
position, blef förslaget till den underdåniga
skrifvelsen af Ståndet godkändt.
§• 6.
Föredrogos och lades på bordet följande
memorial och utlåtanden:
1:0 Ståls-Utskottets:
N:o 454. i anledning af erhållen återrerniss
å Stats-Ulskotlets utlåtande, N:o 432;
N:o 455, i anledning af erhållen återrerniss
å Stats-Ulskotlets utlåtande, N:o 435;
N;o 456, i anledning af erhållen återrerniss
å Stals-Utskottets memorial, N;o 441»
N:o 457, i anledning af Riks-Ståndens olika
beslut i frågan om grunderne för markegångs-
prisens bestämmande, räntepersedlarnes om¬
sättning och förenkling, m. m.
N:o 458, i anledning af Riksdags-Fullmäg-
Den 4 Maji. 147
ligen Anders Danielsons motion om förändring
i liden, så väl för upp'rördsstämmörnes hållan¬
de, som för afgifvandet af redovisning för Kro¬
nans uppbörd.
N:o 45q, i anledning af väckt fråga om
förtydligande af Rikets Ständers underdåniga
Skrifvelse, rörande årligt anslag för ulgifvande
af Svenskt Diplomatarium.
N:o 460, angående tiden för nästa revision
af Stats-, Banco- och Riksgäldsverkens räken¬
skaper oell förvaltning.
N;o 461, i anledning af Riks-Ståndens skilj-
agliga beslut, rörande Friherre Franc Sparres
motion om medels anvisande å 8;de Hufvud-
Titeln, så väl af underhållet af Arbets-Com-
pagnierne på Kungsholmen, som för dessas
sysselsättande på Fästnings-hyggnads-arbetet vid
Carlscrona.
N:o 4*32, öfver anmärkningar vid betänkan¬
det, N:o 445. med förslag till en förändrad
redaction af io3 §. uti i83o års Reglemente för
Riksgälds-contoiret;
och lNT:o 463, i anledning af motion, an¬
gående åtgärder tiil nedsättning i kostnaden för
tryckning af Bihanget lill Riks-Ståndens pro-
locoll vid nästkommande Riksdag;
2:0 Bauco-Ulskottets:
IN:o i36, med förslag till sammanjemnk-
ning af Riks-Ståndens skiljagtiga beslut, i an¬
ledning af Utskottets, under JS:o 117, afgifRe
utlåtande.!
N:o 137, med förslag till sammanjemnk-
i48
Den 4 Maji.
ning af Riks-Ståndens beslut, i anledning af
Utskottets memorial, N:o 106, och utlåtande,
N:o i 18 ;
N:o 138, i anledning af inkomne nccords-
anbud för tvänne Banco-Discont-Verkets for¬
dringar;
och N:o 109, nied öfverlemnande af för¬
slag till Reglementariska stadganden, motsva¬
rande 4 Art. 3 afd. af i83o års Banco-Regle-
mente;
och 3:o Lag- samt Allmänna Besvärs- och
Economie-Ulskoltens:
N:o 58, i anledning af Riks-Ståndens skilj-
agliga beslut, angående Utskottens betänkande,
N;o 54, och utlåtande, N:o 56, öfver väckta
frågor, rörande falligförsörjningsanstallerne.
§• 7-
Föredrogs Constitutions-Utskottets memo¬
rial, I\:o iai, till Borgare-Ståndet, angående eli
af detsamma yrkad, men af Talmannen vägrad
proposition.
Herr Talmannen yttrade, alt, i anledning
af detta meddelande, lärer ej hinder vara för
föredragning af Stats-Utskottets utlåtande, N:o
447; °oh gjorde Herr Talmannen nu den pro¬
position, att Constitutions-Utskottets memorial,
N:o iai, må till handlingarne läggas.
Herr Petre yrkade proposition derå, att
memorialet må, med Ståndets ogillande, läggas
till handlingarne, äfvensom Herr Petre häraf
fann ytterligare skäl att återkalla i minnet,
h vad Bonde-Ståndets Talman yttrat i den in-
bj udningsfråga, som nyss förevarit.
Dea 4 Maji.
»49
Herr Ekerman med flere förenade sig med
Herr Petre.
Constitutions-Utskottets memorial, N:o 121,
lades till handlingarne.
§• 8.
Föredrogs å nyo Stats-Utskottets utlåtan¬
de, N:o 447» > anledning af erhållen återremiss
å Stats-Utskottets memorial, N:o 424, om för¬
tydligande af Rikets Ständers beslut, angående
garantie för Hypotheksföreningar, jemte förslag
till hufvudgrunder för sådane föreningar.
Herr Petre begärde, att den åtentående
andra formfrågan, hvartill man ej annars kom¬
mit, då ärendet sista gången hos Ståndet före¬
var, måtte först behandlas.
Herr Helsingius: Sedan Constitutions-Ut-
skottet, genom det, enligt näst föregående §.,
upplästa memorialet, på öfligt sätt ansett 56 §.
Regerings-Formen, anhåller jag att få fästa upp¬
märksamheten på innehållet af 6g, yo och 71
§§. Regerings-Formen. 6g §. är förut tillämpad
af Ståndet, men Stats-Utskottet har ej ställt sig
densamma till efterrättelse. Efter Stats-Utskot¬
tets tolkning, anses frågan vara afgjord genom
Irenne Stånds beslut. Jag vill ej nu ingå i
undersökning, om detta är rätt, men, huru man
ock må vända frågan, hav Ståndet för sig öp¬
pet att besluta, om Ståndet vill ingå i den be¬
räkning, som möjligen blir en följd af de öf¬
rige tre Ståndens beslut om en borgen af Ri¬
kets Ständer för Hypotheks-föreningar. På så¬
dant sätt kommer man ifrån saken, om, såsom
Ståndet kan och bör, Ståndet beslutar, att, efter
hvad 71 §. Regerings-Formen omförmäler, un¬
dandraga sig den bevillning, sorn uppstår, i
följd af Med-Ståndens nyss åberopade beslut.
Deraf följer möjligen uppskof med granskning
af utlåtandet; men då ingen vet resultatet, fin¬
ner jag ej hinder, att Ståndet, för det fall, att,
genom en votering eller de öfrige Ståndens för¬
klarande, Borgare-Ståndet frikalias, går igenom
detaillerne och fattar beslut deröfver. Emed¬
lertid anhåller jag oni den proposition, att
Ståndet må besluta att undandraga sig allt del¬
tagande i meranämnde bevillning.
Herrar Hohn, Valley, Sjöblom, med flere,
förenade sig med Herr Helsingius.
Herr Linderholm'. Då Herr Helsingii för¬
slag ej innehåller, hvad 71 §. Regeriugs-For-
men förutsätter, eller undandragande af delta¬
gande i fastställd bevillningssumma, utan af
deltagande i den brist, som kan för gäldandet
af Hypotheks-föreningarnes lån sig yppa, kan
jag icke godkänna Herr Helsingii förslag, utan
bestrider detsamma, såsom Grundlagsvidrigt.
Herr Halling: 66 §. Regerings-Formen är
den enda §. i Grundlagen, som omtalar Riks-
gälds-coutoiret, så vidt det åligger Rikets Stän¬
der all detsamma uppehålla. Den lyder sålun¬
da : ”Riksens Ständers Riksgälds-conloir förblif-
ver, såsom hittills, under Rikets Ständers sty¬
relse, inseende och förvaltning; och då Riksens
Ständer åtagit sig ansvar för den Rikets gäld,
Contoiret ombesörjer, så komma Riksens Stän¬
Den 4 Maji.
der, sedan Stats-Utskottet öfver Contoirets till¬
stånd och behof sig utlåtit, att genom särskild
bevillning tillskjuta de medel, sorn för betalan¬
de af denna gäld lill ränta och capital, oum¬
bärlige finnas, så att Rikets credit varder bi¬
behållen och vårdad." Genom denna §. uttryc-
kes, huru långt Rikets Ständer äro skyldige att
vårda Rikets credit. Genom trenne Stånds be¬
slut, om den nu ifrågasatte garantien, anser jag
försök vara gjordt att tillvägabringa Rikets
Ständers förbindelse, utöfver hvad Rikets Stän¬
der dem ikläder. Den enda förbindelse, Rikets
Ständer åligger, har afseende på Rikets gäld.
För närvarande är detta ingen Rikets gäld.
Den kan icke blifva det, förr* än garantien skall
honoreras. Då blir den en Rikets gäld, och då
visar ofvannämnde §., huru den skall utgå ge¬
nom bevillning. Det är tydligt, att, om icke
Borgare-Ståndet undandrager sig nu deltagande
skyldigheten, på sätt Herr Helsingius anfört,
har Ståndet vid en koramande Riksdag förlorat
sin talan. Jag anhåller, att Ståndet måtte för¬
klara detta, med tillägg, att Ståndet emot tyd¬
liga föreskriften i 66 §. Regerings-Formen, ej
kan med detta ärende taga någon vidare åtgärd.
Herr Petre: Jag har erfarit en angenäm
öfverraskning af Herr Hallings anförande; och
jag beklagar endast, att det icke blifvit afgifvet,
då Herr Halling deltog uti ärendets behandling
inom Stals-Utskoltet. Jag har trott resultatet
skola hafva blifvit olika, om Borgare-Ståndets
personal visat mera enhet. E| eller tror jag
det vara rätt, att, på sätt Herr Helsingius an-
Den 4 Maji,
lydt, sammanblanda förslagcl oin Iiypotheks-
föreningar med formfrågan. Jag liar mig ock
bekant, alt den inbjudning, som är i denna
fråga bordlagd, har nigreningar på norr och
söder; och jag är öfvertygad, alt beslutet om¬
sider får större omfattning, än den Stals-Ut-
skattet sökt att deråt bereda.
Herr Halling: I anledning af Herr Petres
öfverraskning, får jag hänvisa till Stals-Ulskot-
lets öfverläggning vid memorialet, N:o 424» äf¬
vensom till min dåafgifne reservation, som in¬
nefattar alldeles detsamma, hvad jag nu uttryckt.
På Herr Talmannen deruppå begynde en
framställning med fästad uppmärksamhet på
den syftning, Herr Talmannen ansåg Herr Hel¬
singi yttrande ega, gaf Herr Halling tillkänna,
att han nyligen blifvit underrättad, alt Preste-
Ståndet, efter inbjudning, antagit Ridderskapets
och Adelns beslut i denna fråga, hvadan Bor-
gare-Ståndel äfven komme i tillfälle att derom
sig bestämma; äfvensom Herr Halling hemställ¬
de, om icke Slåndct lämpligast kommer ifrån
ärendet derigenom, att Ståndet, med ogillande
af Siats-Utskottets förslag, lägger memorialet
till handlingarne.
Herr llelsingius: Jag vill ej fråga något,
men jag tyckte mig finna af början till Herr
Talmannens åsyftade framställning, alt Herr
Talmannen måhända ämnar vägra proposition.
Förväntande icke något sådant, kan jag icke
frångå, hvad jag yttrat. Jag anser eli så be-
skaffadt fall fullända Riksdagens Historia. Herr
Hallinga förslag biträder jag icke, utan begär
proposition å mitt yrkande.
Den 4 Maji,
153
Herr Petre: Memorialets läggande till hand¬
lingarne innefattar en åtgärd. Herr Halling
föreslog förut, att Ståndet med detta mål ej
skall taga någon vidare åtgärd. Häremellan är
icke harmonie. Jag har för min del med prte-
dileclion omlatlut Herr Hallings skriftliga fram¬
ställning, så att jag, för sakeus vigt, och för att
fullända Riksd agens historia, anhåller, att Stån¬
det ej måtte släppa formfrågan. Jag tror så¬
dant ej kunna vålla uppskof, ty, om ock Riks¬
dagen slutas den 20 dennes, och saken skall gå
till Constitutions’-Utskottet, hinner Consli-
tntions-Ulskottet likväl att sitt svar af¬
gifva. Vi hafva hört att tre Stånd fattat ett
beslut, hvarigenom vi hafva en J^ag, som säker¬
ligen ej röner afslag på högre ort. Jag anhål¬
ler att Ståndet behagade häråt lemna all den
uppmärksamhet, som ämnet förtjenar. Jag ön¬
skar detta, helst jag icke kan undgå alt här
finna ett syskontycke med den förra frågan,
der vi med förvåning funno Bonde-Ståndets
Talman’hafva vägrat en proposition, den de
öfrige Ståndens Talmän icke nekat. Då man
ser en Talman, när det gäller ömtåliga förhål¬
landen , vägra proposition, men någon gång
glömma det, bör man ej, med endast läggande
lill handlingarne, frånrycka den egna behand¬
ling, saken påkallar.
Herr Halling: Den hemställan jag gjorde,
tror jag vara bästa sättet alt utan skada för¬
körla Riksdagen. Man har sagt, alt man cj
bör medtaga tiden nied hänskjutande af lorm-
Den 4 Maji.
å Herr Helsingi! yrkande. Skälet är, att det¬
samma innefattar en förändring af naturen, af
frågan ifrån en Stats till en annan bevillnings-
fråga, hvilken ej kan medgifvas, sedan håde
detta Stånd och äfven de öfrige Stånden be¬
handlat ärendet såsom en Statsfråga, hvilken
transsubstantiation skulle föranleda en förän¬
drad behandling af ärendet, i strid med Grund¬
lagen. Sedan jag sålunda uttalat skälen för
min vägran af proposition, återstår för mig alt
fråga, om Ståndet godkänner denna vägran, ty
i annat fall förklaras öfverläggningen livilande,
och hänskjutes saken lill Constitutions-Ulskottet.
Härpå svarades Ja och Nej samt begärdes
af Herr Helsingius votering.
Herr Maechel: Jag anhåller att få förkla¬
ra, det jag ej gillar Herr Talmannens vägran
af proposition, men, sorn jag anser remiss till
Conslitutions-Utskollet ej tjena lill något, un¬
dandrager jag mig att votera, för att ej åstad¬
komma ett uppehåll, som jag anser onödigt.
En voterings-proposition uppsattes, justera-
rades och anslogs, så lydande:
”Den, som godkänner Herr Talmannens
vägran af proposition, röstar Ja.
”Den det icke vill, röstar Nej.
”Vinner Nej, ansesHerr Talmannens vägran
icke vara af Ståndet godkänd, i hvilket fall öf¬
verläggningen öfver Stats-Utskottels utlåtande,
N:o 447» förklaras livilande och det öfverlem-
nas lill Constitulions-Utskottet, att, enligt 55 §.
Riksdags - Ordpingcn, sig utluta, om nämnde
Den 4 Maji.
vägran är med Grundlagen öfverensstämmande
eller icke, och i sådant afseende anmodas Con-
slitutions-Utskotlet, alt, inom åtta dagar efter
af protocolls-utdraget erhållen del, med moti-
veradt utlåtande till Ståndet inkomma.”
Voteringssedlar utdelades lill Ståndets Le¬
damöter och insamlades efter upprop, hvarvid,
enligt hvad ofvan sägs, Herr Maechel ej deltog
och i öfrigt voro frånvarande : Herrar Strehle¬
nert, Per ^Vinblad, Zander, Thörn, Kling¬
vall, Forsberg, Falhem, Wendt, Hallgren, Mahn¬
berg, Böök, PVcern, Rydin, Wedberg, Tottie,
Olbers, Ståhl, Ekstrand, Levin och Örtenholm.
En sedel aflades förseglad, och de öfrige be-
funnos, vid öppnandet och uppräknandet, inne¬
hålla 24 Ja emot 14 Nej; i följd hvaraf Herr
Talmannens vägran af den yrkade propositio¬
nen var af Ståndet godkänd.
Herr Helsingius: Jag reserverar mig mot
beslutet, då det icke kan med tillförlitlighet
sägas, att Ståndet blifvit härtill tvunget genom
de öfrige Ståndens beslut.
Herr Petre'. Jag reserverar mig emot be¬
slutet, såsom mindre öfverensstämmande med
Borgare-Ståndets tillgörande och hvad anfördt
blifvit af de talare, som först yttrat sig.
Häruti instämde Herrar Valley ocb Sjö¬
blom.
Herr Holm'. Jag har, vid nyss skeddel om¬
röstning, votérat Ja, emedan jag icke funnit
annat tillgörande lämpligt. Nu förklarar jag,
alt jag alltid skall undandraga Borgare-Ståndet
*58
Den 4 Maji.
ifrån all elen bevillning, som härleder sig ifrån
hypolheks-foreningars uppkomst och den bor¬
gen, som Staten åt dem leinnar. Delta är den
enda åtgärd, som bär kan äga runi. I följd
häraf undandrager jag mig allt yttrande öf¬
ver delail-frågorna, utan lägger memorialet till
handlingurne. Jag anser Borgare-Ståndet icke
kunna af någon myndighet tvingas alt deltaga
uti ofvannämnda bevillning.
Herr Petre'. Så vidt jag ej misstagit mig,
var del just om det beslut, som innelia 1 les uti
Herr Holms reservation, hvarom flere af Stån¬
dets ledamöter yrkade, men Herr Talmannen
vägrat proposition. Sedan denna vägran är
gillad, kan något beslut i denna del ej vidare
fattas; och hvad reservationen uttrycker, leder
icke lill collectivt beslut af Ståndet.
Herr Hohn'. Resultatet af voin ingen hin¬
drar ej Ståndet all antaga den af mig anmärk¬
ta omständighet till handläggning, och att för¬
klara, det Ståndet icke underkastar sig det äf¬
ventyr, hvarmed den beslutade borgen är för¬
enad.
Herr Helsingius: Om Herr Talmannen
lemnar proposition å den sednare frågan, anser
jag Ståndet ej hafva fått någon vägran af pro¬
position; men när Ståndet godkännl Herr Tal¬
mannens vägran, har Ståndets pluralitet ock i
det af Herr Holm nämnda afseende fattat sitt
beslut.'
Herr Petre: Jag anhåller att Herr Tal¬
mannen behagade förklara, om icke Herr //c7-
Den 4 Ma j!,
singius och jng uppfatlat saken rätt, och om
icke hvad Herr Holm framställt, i sjelfva ver¬
ket är afskuret genom den för sig gångna vo¬
ld ingen.
Herr Hessle: Då jag är öfvertygad, att
Borgare-Ståndet, vid en kommande Riksdag,
blir representeradt på ett sätt, som försäkrar,
alt Ståndet får dess rättigheter iagttagne, anser
jag mig ej böra deltaga j det beslut, som skul¬
le lägga hinder för kommande Borgare-Stånd,
alt utöfva dess representationsrätt. JNär fråga
nu icke är om bestämmande af någon bevill¬
ning, anser jag den fråga vara för tidigt väckt,
om denna bevillning skall utgöras, eller icke.
Genom tre Stånds beslut är afgjordt, alt bor¬
gen af Staten för hypotheks-föreningarne skall
äga rum. Jag gillar ej della beslut, men det
är likväl eli factum, att detta är Rikets Stän¬
ders beslut, sorn Borgare-Ståndet icke kan upp¬
häfva; men då bör ock Borgare-Ståndet sätta
beslutet i verkställighet, så alt det ej må leda
till den påföljd, att bevillning eller utgifter för
det allmänna deraf uppkomma, d. v. s. delta¬
ga i reglementet, så att ej förlust må uppkom¬
ma af de tre Ståndens beslut. Jag har begärt
ordet derföre, och då jag förmodar, alt, efter den
vägrade propositionen, sqken skall företagas, för¬
klarar jag, att jag ej delar Stats-Utskottets åsig-
ter i betänkandet. Jag anser Stats-Utskottet
hafva föreslagit stadganden, som ingalunda in¬
nebära visshet emot bristande betalning å hy-
polheks-föreningarnes sida, men väl lägga hinder
i6o Den 4 Maji.
för deras uppkomst. Således anser jag heltin*
kandet vara mindre val grundadt. Det sanna¬
ste hade varit, alt Stats-Ulskollet, såsom re¬
glemente för Hiksgälds-contoiret, föreskrit vi t, att
sådana hypolheks-föreningar, hvilkas Reglemen¬
ten blifvit på lagligt sätt fastställde, äga rättig¬
het ?tt i Riksgälds-conloiret erhålla den af
trenne Stånd beslutade g arant i e för 2 millio¬
ner R:dr i silfver, emot deponerande af fulla
hypolhek, hvilkas godhet Fullmäglige skola pröf¬
va. Något vidare reglementerande anser jag ej
behöfvas.
Herr Helleday förenade sig med Herr
Hessle.
Ilerr Petre: Jag tror, alt Herr Hesslås
framställning ej fordrar någon vidlyftig veder¬
läggning. Ilan har ansett frågan om deltagan¬
de i bevillningen vara alldeles för tidigt väckt.
Härvid erinrar jag endast, att hvar och en, som
garanterar för annans gäld, är pligtig att göra
sig reda, huru betalningen skall erläggas. Då
måste man ock hafva afgjordt, om och huru vida
gulden skall betalas. Detta är så enkelt, att
det icke påkallar vidlyftigt argumenterande. Ej
eller bör man ingå i hufvudsaken, förr än forin-
fvågan är afgjord.
Herr Halling: Uttröttad att deltaga i råd
och sammanträden om denna borgen, begär
jag den proposition, att Borgai e-Ståndcl, med 0-
gillande, i sak och form , af Stats-Utskottets
betänkande, N:o 424» OL'h utlåtande, N;o 447»
som äro af tre Stånd afgjorde, måtte lägga
Den 4 Maji. 161
detta betänkande och utlåtande till handlin¬
ga ine.
Herr Talmannen yttrade: Hvad den hegär¬
de förklaringen angår, får jag svara, att jag an¬
ser Herr Helsingii framställning och mitt svar
hafva varit så tydliga, att någon vidare förkla¬
ring ej erfordras.
Herr Petre; Denna Herr Talmannens för¬
klaring är närmast all förlikna vid den, som Un¬
der-domaren erhåller af Öfver-domstolen, att
ställa sig Lag och Författningar till efterrättelse.
Herr Talmannen utlät sig vidare; Hvad be¬
träffar Herr Haldings begäran, går jag att lill
någon del densamma tillfredsställa. Att göra
proposition å ogillande af formen, finner jag
betänkligt, då så länge talats om formen. I af¬
seende derå bar jag i denna fråga tvänne gån¬
gen måst vägra proposition. Den ena gången
har Ståndet ogillat denna Vägran, hvilken dock
blifvit af Constitutions-Utskottet godkänd; den
andra gången har Ståndet gillat min åtgärd.
Jag inskränker mig således till hufvudsaken och
gör nu proposition derå, att Ståndet må, med
ogillande af Stats-Utskottets betänkande, N:o
424. ocb utlåtande, N:o 447» lägga dem till
handlirigarne, på hvilken iråga hördes e t öf¬
vervägande Ja.
Herr Petre: Jag kan icke gå in härpå
med annat vilkor, än alt Ståndet beslutar, att
hos Kongl. Majit yrka tillämpning af 16 §.
Hegerings-Formeii.
Dorg. St. Pr. vid Riksd. 183 j., i83S. X 1 r
Den 4 Maji.
Med Herr Petre instämde Herrar Holm,
Eklund, med flere.
Herr Hsssle: 16 §. Regerings-Formen stad¬
gar, att Kongl. Maj:t skall hafva vård derom,
att dess undersåtare ej sker skada till lif, egen¬
dom och personlig säkerhet; men huruvida den¬
na §. kan af Rikets Ständer åberopas, såsom
stöd för en adress lill Kongl. Maj:t, om skydd
emot Rikets Ständers egna ingrepp, (hvilket är
det, som Herr Petre hegart,) betviflar jag. För
min del kan jag icke gilla detta, utan proteste¬
rar emot detsamma såsom grundlagsvidrigt
och olämpligt. Deremot begär jag proposition
på den framställning jag gjort.
Herr Cederborg instämde med Hr Hessle.
Herr /ärnberg: Den proposition, som Herr
Talmannen framställt, är en sak; och den be¬
gäran, Herr Petre yttrat, är en annan. Dessa
tvänne omständigheter böra åtskiljas. Först se¬
dan Ståndet besvarat den förra propositionen,
kan den sednare komma i fråga, eller den, an¬
gående en underdånig framställning till Kongl,
Majit.
Herr Helsingius : Då jag, i hufvudprinci-
pen, af varit motsatt tanka med Herr Hessle_, är
jag det äfven här. Jag anser hufvudideen uti
16 §. Regerings-Formen vara, att Konungen är
skiljoman emellan de fyra Stånden. Således
om ett Stånd blir öfverröstadt, har det den ut¬
väg öppen, att gå till Kongl. Maj;t för alt vin¬
na rättelse. Derföre se vi af 1 §. Regerings-
Formen, alt den börjar med Konungen, älven¬
Den 4 Maji,
i63
gom att 114 §• begynner likaledes med Korum-
gerti såsom skiljoman emellan Rikets Ständer,
Under denna olika åsigt om grundprincipen*
instämmer jag med Herr Petre.
Herr Frodell instämde med Herr Helsin¬
gbo,
Herr Petre i Äfven nu är Herr Hessle lätt
besvarad. Herr Hessle har betragtat de treune
Ståndens beslut, såsom Rikets Ständers; men de
utgöra ej Rikets Ständers, under annat villkor,
än att de iagttaga de i Grundlagen stadgade for¬
mer, hvarigenom det fjerde Ståndets rätt hono¬
reras, hvilket ej här skett. Då man utgår ifrån
sådana grunder som Herr Hessles, är det icke
underligt, alt man kommit till ett origtigt re¬
sultat. Herr Arnberg bar ansett mitt yrkande
höra skiljas ifrån den första propositionen; mea
då man lägger ett utlåtande, med ogillande, till
handliugarne, och när man tillika vill taga ett
steg längre, hör delta ske på samma gång.
Herr Linderholm: Då Herr Petres fram¬
ställning ej åsyftar annat, än att Borgare-Stån¬
det må besluta att lill Kongl. Maj:t ingå med
reservation emot det beslut, som de Irenne öf¬
rige Stånden fattat, finnér jag, för alt taga grund¬
lagsenligheten of en sådan reservation i öfver¬
vägande, mig föranlåten att begära nämnde frå¬
ga på bordet.
Herr Talmannen utlät sig J Oberoende af
den sisla talarens anmälan, i afseende på Herr
Petres framställning, angående en adress tili
Kongl, Majrt enligt 16 §. Regerings-Formen,
»64
Den 4 Maji,
förklarar jag, del jag anser frågan om en sådan
framställning af helt annan beskaffenhet, än
förevarande af Herr Halling gjorda påslående,
och alt jag icke sammanblandar adressfrågan
med fiågan om sjelfva belänkandet. Jag upp¬
repar allisa nu den proposition, 0111 Ståndet be¬
slutar, att, med ogillande af Siats-Utskottets be-
länkand , N;o ^2^, och utlåtande, N:o 447*
ga dem till han liingarne.
Herr Petre'. Jag föreslår till denna propo¬
sition endast följande tillägg: ”med Ståndet för¬
behållen rätt att särskildt besluta, huruvida
Ståndet må ingå till Kongl. Mäjrt med en un¬
derdånig adress, enligt 16 §. Regerings-Formen.”
Herr Talmannen yttrade: Jag gör ej ett
sådant tillägg, emedan Grundlagen ändock leni¬
na!- ett sådant tillägg öppet för dem, som vill
begagna sig deraf; ulan jag upprepar den förut
gjorde propositionen: behagar Borgare-Ståndet,
med ogillande af Stals-Utskoltets betänkande,
3N:o 4^4, och utlåtande, N:o 447• ^ta lägga deni
till handlingarne? hvarpå svarades Ja.
Herrar Santesson, IVijk och LeJJler reser¬
verad® sig emot ogillandet, ej emot läggandet
lill handlingarne.
Herr Hessle reserverade sig, med åbero¬
pande af hvad han under discussionen förut
aldort.
Herrar Helleday, Biörck, med flere, reser¬
verade sig,
§• 9'
Föredrogos å nyo Suls-Utskoltels utlåtan¬
de och memorial:
Den 4 Maji,
l65
N:o 448, i anledning af gjorda anmärknin¬
gar vid Utskottets betänkande, JV;o 425, i fiå¬
gan derom, att Utskottet måtte inkomma med
förslag lill formulair för den förbindelse, sorn
skall af Hvpotbeks-föreningar afgifvas.
Herr Talmannen hemställde, om icke, se¬
dan Ståndet lagt till handlingarne utlåtandet,
IV:o 44;* detsamma äfven måtte vidtagas med
ullåtandtt. N:o 448, ehuru Herr Talmannen
tillika föi klarade sig ij finna hinder för Stån¬
det alt pröfva formulairet, för den händelse, att
det kommer att begagnas.
Herr Hohn: Då jag biträdde den åsigt,
att Borgare-Ståndet ej skulle ingå i pröfning
al grunderne för Hypolheks-föreningar, skedde
det derföre, alt jag ej ville att Borgare-Stån¬
det, som ogillat sjelfva saken, skulle befatta sig
med uppgörande af Reglemente, hvarefter hy-
pothekstoreningar skola bildas. I följd af hvad sorn
passerat, anser jag det vara consequent, att Bor¬
gare-Ståndet, med ogillande, lägger betänkandet,
]N:o 425, och utlåtandet, N;o 44^> handlin-
gerne.
Betänkandet, N:o 425, och utlåtandet, N:o
4 j8, blefvo af Ståndet med ogillande lagde till
handlingarne;
och N:o 449* * anledning af erhållen åter-
remiss å Stats-Ulskottets utlåtande, N:o 427.
Utlåtandet, N:o 427 oc^ memorialet N:o
449, beslöt Ståndet, alt med ogillande lägga
till handlingarne.
§. 10.
Upplästes meddeladt utdrag af Högvördige
P e n 4 Maji.
Pieste - Ståndets pvotocoll för denne dag |
hvaraf inhämtades, att nämnde Riks-Stånd, ef»
ter inbjudning, i allo förenat sig uti Höglofl, Ridr
derskapels och Adelns beslut öfver Stals-U tskot-
tcf.s memorial, N;o 424> 0Gb utlåtande, Nio 44?*
Rades till hai|dlingarne,
§. il,
Justerades protocollsutdrag olver de af
Ståndet denna dag fattade beslut.
PJenipn slutades |il. { 3 e. m,
Ju fidem protocolli
p. G- Runeberg,
Den 5 Maji,
Rlenum fal, 6( e. m.
§• '•
Föredrogos å nyo Råneo - Utskottets me»
naorial:
Nio i36, med förslag till sammanjemlik-*
ning gf Riks-Ståudens skil jagtiga beslut, i an¬
ledning af Utskottets, under Nio i 17, afgifne
utlåtande.
Yoterings-propositionerne godkändes och
Ståndet lät vid innehållet af memorialet i öf¬
rigt bera-
N:o 107, med förslag lill sammanjemnk-
ping af Riks-Slåndens beslut, i anledning af
Dea 5 Maji.
167
Utskottets memorial, N:o 106, och utlåtande,
N:o 118.
Voterings-proposilionen godkändes och i
öfrigt lät Ståndet bero vid memorialet, N:o iZn.
Nio 138, i anledning af inkomne accords-
anbud för tvänne Banco-Discont-verkets for¬
dringar.
Herr Ekerman: Det är långt ifrån mig att
vilja hindra något, som kan vara en förmon
för den behöfvande, och en förmon måste det
visserligen vara, att befrias från skyldighet att
betala öfverränta på Discontlån; men jag önskar
åtminstone, att alla i samma usla belägenhet,
som de ifrågavarande personer, stadde, måtte
älven tillgodonjuta afskrifning.
Herr Halling : Jag kan för min del icke
medgifva den tillstyrkta eftergiften, då skäl
derföre icke blifvit anförde, då det ej blifvit
upplyst, hurudan ansvarigheten varit, och då
outredt är, hvarföre Discontverket ej sökt, förr
än nu, att fordringarue utbekomma, särdeles
som det ena lånet var förfallet redan år 1828.
Herr Isr. IVinblad förenade sig med Herr
Halling.
Herr Ilelsingius: Efter den underrättelse
jag erhållit, har Slagtare-Åldermannen, Ryttmä-
staren Askengren i lifstiden tecknat för Capi-
tainerne af Trolles och Martins lån ej borgen,
utan endast, särskildt, betalningsansvar. Detta
är anledningen, hvarföre med utsökandet blif¬
vit så länge dröjdt. Enkan, med flere barn,
befinner sig ej i den mest nödstälda belägen¬
i6$
Den 5 Maji.
het, men, i följd af inträffade förluster, äro de
i behof af consideration, om ej af hjelp. Der¬
före har jag ej satt mig emot det beslut, som
memorialet innehåller, och till bifall hvarå jag
anhåller om proposition.
Herr Frodell instämde med Herr Hel-
singius.
Discussionen ansågs slutad och memorialet,
N:o 138, bifölls.
Herrar Halling, Egnell och Jsr. Winblad
reserverade sig;
och N:o i3c>, med öfverlemnande af för¬
slag till reglementariska stadganden, motsvaran¬
de 4 Art. 3 afdeln. af i83o års Banco-regle-
mente.
Gillades,
§■ 2'
Föredrogs å nyo Lag- samt Allmänna Be¬
svärs- och Economie-Utskotlens memorial:
N:o 58, i anledning af Riks-Ståndens skilj-
agtiga beslut, angående Utskottens betänkande,
N:o 54, och utlåtande, N:o 56, öfver väckte
frågor, rörande Fatlig-försörjnings-anstalterne,
Ståndet lät härvid bero,
§. 3.
Föredrogos å nyo Stats-Utskattets memorial
och utlåtanden;
N:o 454. i anledning af erhållen återremiss
u Stats-Ulskottets utlåtande, N:o 4A2.
Lades till handlingarne.
N:o 455, i anledning af erhållen återre¬
miss å Stats-Utskottels utlåtande, N:o 435.
Den 5 Maji.
169
Lades till handlingarne.
N;o 456, i anledning af erhållen återre¬
miss å Stats-Utskottets memorial, N:o 44 1 -
Ståndet lät härvid bero.
N;o 457. i anledning af Riks-Slåndcns olika
beslut, i frågan om grunderne för rnarkegångs-
piisens bestämmande, räntepersedlarnes omsätt¬
ning och förenkling, m. m.
N;o 458, i anledning af motion om för¬
ändring i tiden, så väl för uppbördsstämmor-
nas hållande, som för afgifvandet af redovis¬
ning öfver Kronans uppbörd.
Memorialet, N.’o 457, och utlåtandet, N:o
458, begärdes af Herrar Lundin och Rubin yt¬
terligare på bordet.
Herr Halting bestridde icke bordläggnin¬
gen, men önskade blott, alt i protocollet måtte
antecknas, hvilka desamma begärt.
Herr LeJJler önskade, att dessa tvänne me¬
morialer må hvila, till dess en snart förvän¬
tad inbjudning ifrån Bonde-Ståndet i denna
fråga inkommer.
Herr Petre: Jag flisager mig icke ifrån
möjligheten att begära bordläggningar, ty man
bör ej för mycket brådstörta att fatta beslut,
som då blifva förhastade. Jag skall bereda mig
att svara de talare, som göra invändning här¬
emot, i afseende på Riksdagens slut.
Herr Talmannen uppläste ett nu ankom¬
met, så lydande;
''Utdrag af Protocollet, hållet hos
Hedervärda Bonde - Ståndet, vid
Den 5 Maji.
Urtima Riksdagen i Stockholm,
den 5 Maji 1835.
”S. D. Nu föredrogs Stats-Ulskoltets, i går
på bordet lagde memorial, N:o 4^7* * anled¬
ning af Riks-Ståndens olika beslut, i frågan om
grunderna för markegångsprisens bestämmande,
ränlepersedlarnes omsättning och förenkling,
in. ro.”
”Sedan härvid blifvit erinradt, att Stats-
Utskollet icke bordt göra lili föremål för vote¬
ring, det af Högvördige Preste-Ståndet fattade
beslut, i anledning af moni. a och bj i 3:dje
punkten af utlåtandet, N:o 3p3, då de tre öfri¬
ga Riks-Slånden, fastän med någon skiljaktighet
sig emellan, beslutit förändring och frainflytt-
ning af liderna för pris-couranternes insändan¬
de och markegångslaxornes upprättande, samt
nästan alla de öfriga detailerne i utlåtandet,
N;o 3f)3, utgöra ett sammanhängande helt med
de omförmälda nya tidsbestämmelserna, eller
ett system, som, så till sägandes, hämtade sin
grund ifrån de, i nyssberörde afseenden, för¬
ändrade terminerna ; så begärdes af flere leda¬
möter, och lades äfven ifrågavarande memorial,
N:o 457, å nyo på bordet. Emedlertid beslöt
dock Bonde-Ståndet, att till Vallöf!. Borgare¬
ståndet å nyo göra en framställning af Bonde-
Ståndels önskan, det Vällofl. Borgare-Ståndet
behagade, alt antaga Höglofl. Ridderskapets och
Adelns samt Bonde-Ståndets, med hvarannan
till bokstafven öfverensstämmande, beslut, rö¬
rande ej mindre momenten a och b, i 3:dje
Dea 5 Maji,
171
punkten, än mom, c i samma punkt, mom. b
j 2idra punkten och morn. b i 5;le punkten,
hvarom Stals-Utskottet till Vällofl. Borgare-
Ståndet lin gjort inbjudning. Bonde-Ståndet
förmodade, att Vällofl. Borgare-Ståndets vägran¬
de, att ingå på den af Bonde-Ståndet förut
gjorda inbjudning i dessa frågor, hämtade sin
grund endast och allenast ifrån farhåga, alt ut¬
arbetning af elt förslag lill några nödvändiga
förändringar i upphördsväsendet, skulle upptaga
någon längre lid och således bidraga till ett
ännu längre uppehåll med det af både Rege¬
ringen och Nationen efterlängtade slut på Riks¬
dagen. Denna farhåga vöre numer» undan¬
röjd, genom Siats-Utskottets afgifna betänkande
N:o 458, deruti Utskottet, roed uttalande af
sin öfvertygelse, att dessa förändringar voro
gagneliga och nästan af behofvel påkallade, äf¬
ven om förslaget, rörande ändring med roarke-
gångssällningarne, icke vunne framgång, öfver-
Jeninat lill Kongl. Maj:t, att, enligt sin, i ali»
fall, ägande conslilutionela rätt, derom, efter
alla Vedel börandes hörande, förordna. I afse¬
ende på sjelfva hufvudsaken, så gjorde Bonde-
Ståndet sig den förhoppning, att, sedan det nyss¬
nämnda hindret upphört, Borgare-Ståndet icke
skulle fortfarande vägra sitt deltagande i Höglofl,
Ridderskapets och Adelns samt Bonde-Ståndets
ifrågavarande beslut, samt sålunda utställa lan¬
dels hufvuduäring, jordbruket, för det lika osäkra,
som vådliga, resultatet af en votering i För¬
stärkt Siats-Utskott, synnerligast, som det syn-
D e u 5 Maji.
Ics ganska gifvet, alt liela förslaget ginge om
intet, deräst antingen "Vallöf!. Borgare-Ståndets
eller Högvördige Preste-Slåndets beslut vnnne
bifall af Utskottets pluralité, och hvarföre Pre-
sterskapet, andra Embetsman med indeldla
löner och alla, som hemligen bevaka deras in¬
tressen, nogsamt skulle uppfordra hela deras
förmåga. Det vore nemligen af discussionen på
Riddarhuset och isynnerhet ibland dem, sorn
understödt och befordrat förslagets framgång,
att sluta, det Kongl. Maj;ts sanclion lill försla¬
get icke vore att förvänta, med mindre, än att
terminen för markegångssältningen framflyttades
till någon dag i Januarii månad. Bonde-Stån¬
det bade ingått derpå, med full öfvertygelse om
billigheten och rättvisan af, alt, då räntetagare!!
uppoffrade uppsägningsrälten, som utgjort det
egentliga medlet för de oskäliga och stundom
skamlösa prejerier, som hitintills egt runi, rän¬
tegifvare:! icke borde lägga sig emot framflytt-
ningen af markegångssältningen till en tid, då
årsprisen på spanmål hade hunnit att stadga
sig, och hvilket först kan inträffa med ingån¬
gen af Januaiii månad, då tröskningen nalkas
till slut, marknader infalla, de större spanmåls-
upphundlingarna vanligen begynna, och just in¬
träder den fördelaktigaste tidpunkten för span-
målsförsäljning till insamlande af penningar för
allmänna utskyldernas likviderande. För Bor-
gare-Slåndet, inom hvilket (leie ledamöter sjelf-
ve äro jordegare, kan icke vara obekant det
betryck för jordbruket, sorn åtföljde det nu
Den 5 Maji.
173
existerande förhållande, och hvilket i synnerhet
vore kännbart i missväxtår, du jordbrukaren,
jemte det han mången gång nödgades köpa
spanmål till högt pris för sitt egna behof, ock¬
så ser sina utgifter för spanmålsi aulorna ännu
högre nppdrifna; och saknades det icke exem¬
pel uppå, att räntetagare utsträckt lösningspri-
set, ända lill 5o och 75 procent (ifver Marke-
gången. Vä11 ofIige Borgare-Ståndets eget intres¬
se vore i många fall oskiljaktigt ifrån jordbru¬
kets. I en lång följd af år hade representatio¬
nen, eller den del deraf, som icke uteslutande
tagit embetsmanna-intiesset till ögonmärke ,
slräfvåt, alt sälta en gräns för missbruket och
rättvisan samt, utan att förnärma någons, be¬
fordra allas skäliga anspråk; och nu, då jord¬
brukaren vore så nära att uppnå detta mål,
Liefve det en verklig och stor olycka, 0111 det
ifrågavarande förslaget ramlade eller ens utväg
bereddes, atl det kunde ske, samt således äf¬
ven för framtiden försvann allt hopp om en
lyckligare och lika oviss framgång af frågan.”
”Ut supra.
In fidem,
J. J. Bergström."
Herr Arnberg'. Jag anhåller, i förening
med den af Herrar Rubin och Lundin begärda
bordläggning, att Bonde-Ståndets nu uppläste
protocollsutdrag jemväl må bordläggas, för att,
vid föredragning af memorialen, N:is 4^7 och
458, tagas i betraglande.
Herr Halling: Det ändamål som gifvitan-
174 Den 5 Maji,
ledning lill begäran örn bordläggning af memo¬
rialen, synes vara vunnet. Jag önskar, alt frå¬
gan, .såsom angelägen, Un måtte företagas. Om
dermed fördröjes, torde förbastadt beslut snara¬
re tagas då, än nu, när ledighet är till sakens
disculerande. Jag är beredd altantaga Bonde-
Ståndets inbjudning, i förhoppning att syftet
vinnes, om Borgare-Ståndet går Bonde-SlåndeU
önskan i denna fråga till mötes.
Herr Ekerman erinrade, alt, om bordlägg¬
ning nn sker, är discussionen för närvarande
Öfverflödig, helst det är olämpligt alt genom
en nu skeende discussion vilja inverka på be¬
slutet.
Memorialet, N:o 4^7, och utlåtandet, N:o
/j58, bordlädes, jemte ofvan intagne protocolls-
utdrag,
N:o 4^9. i anledning af väckt fråga om
förtydligande af Rikets Ständers underdåniga
skrifvelse, rörande årligt anslag för utgifvande
af Svenskt Diplomatarium.
Herr Halling: Såsom det mig förekom mer,
hafva Rikets Ständer, vid anslaget af 600 R:dr
årligen ifrån är 1835, beslutat att detsamma
borde i uppgifvet ändamål till Kongl. Majit
Öfverlemnas. Således bifaller jag ej detta utlå¬
tande, hvarigenom jag anser Rikets Ständer in¬
gripa i Kongl. Maj:ts rätt att medlen dispone¬
ra. Jag afslår ntlåtandet, öfverlemnande till
Kongl. Majit att härom förordna, då Rikets
Ständer öfverlemnat dispositionen till Kong.tv
Majit,
Den 5 Maji.
«73
Herr Talmannen framställde utlåtandet,
N:o 4^9» 1:0 till bifall oell 2:0 till afslag, på
hvilka frågor Ja och Nej svarades, samt vote¬
ring; begärdes.
O O
En voterings-proposilion uppsattes, justera¬
des och anslogs, så lydande:
”Den, som bifaller Stats-Utskottets utlåtan¬
de, N:o 4^9. röstar Ja.
’JDen det icke vill, röstar Nej.
”Villner Nej, blifver utlåtandet afslaget/'
Voteringssedlar utdelades till Ståndets le¬
damöter, och insamlades efter upprop, hvarvid
Herrar Biörck, Norman, Strehlenert, Santes¬
son, Zander, Klingvall, Falhem, Wendt, Malm¬
berg, Fries, Höök, Tottie, Hahn, Olbers, Ståhl,
Ekstrand, Levin och Örtenholm voro frånva¬
rande. En sedel aflades förseglad, och de öf¬
rige befunnos, vid öppnandet och uppräknandet,
innehålla 29 Ja emot 12 Nej; i följd hvaraf
utlåtandet, N;o 459. var bifallet.
Nio 46°» angående tiden för nästa revision
af Stats-, Banco- och Riksgäldsverkens räkenska¬
per och förvaltning.
Bifölls.
N:o 461» i anledning af Riks-Ståndens skilj-
agtiga beslut, rörande Friherre Franc Sparres
motion, om medels anvisande å 8:de Hufvud-
titeln, så väl för underhållet af arbelseompag-
nien på Kungsholmen, som för dessas syssel¬
sättande med fästningsbyggnadsarbetet vid Carls¬
krona.
Yoteringspropositionen godkändes.
j^6
Den 5 Maji.
Ilerr Petre reserverade sig emot beslutet,
hvarigenom Ståndet till förstärkta Siats-Utskot¬
tet öfverlemnat en fråga, sorn förut är genom
omröstning derstädes afgjord. Jag anser det
vara ett beqvämt sätt att upplifva, hvad Hög¬
sta magien beslutat. Om ^5 §. Riksdags-Ord-
liingen tillämpats, hade frågan förfallit, emedan
två Stånd slädnät emot två.
Herrar fVcern och Frodell instämde med
Herr Petre.
N:o 462, öfver anmärkningar vid betän¬
kandet, i\;o 445, med förslag lill en förändrad
ledaclion af 1 o3 §. uti i83o års Reglemente för
Riksgälds-coii loi rot.
Bilölls.
och N;o 4(i3, i anledning af motion, an¬
gående åtgärder till minskning i kostnaden för
tryckning af Bihanget till Riksståndens protocoll
viii nästkommande Riksdag.
Bifölls.
Herr Talmannen yttrade, att han icke
kunde undertrycka sin förundran deröfver, att
Riks - Ståndens protocolls - utdrag fortfarande
tryckas.
Herr Holm'. Detta har ej eller undgått min
uppmärksamhet, och jag har ansett det vara 0-
rimligt, att nämnde protocolls-utdrag tryckas.
Ingen begagnar dem till läsning, men jag tror
sådant beslut komma alt fattas nästa Riksdag;
och jag har ej nu velat väcka fråga om livad
nästa Riksdag skall ske, emedan delta tillhörer
då varande Ständers beslutande lilli.
Den 5 Maj i.
*77
•$' 4-
Upplästes meddelade utdrag af Med-slån-
rlens protocoll den 1 och 4 dennes, hvaraf in¬
hämtades, alt Höglofl. Ridderskapet och Adeln
bifallit Banco-Utskoltets tnemorialer, N:is 131 och
l3ä; att Högvördige Preste-Ståndet bifallit Stats¬
utskottets memorial, N;o 4Ö0, godkänt Vole-
ringspropositionen uti samma Utskotts memo¬
rial, N:o 4öi; antagit Borgare-Ståndets inbjud¬
ning, i fråga örn anmodan till Expeditions-Ut-
skoltet att skyndsamt expediera Rikets Ständers
underdåniga skrifvelser, frånträdt sitt, i anled¬
ning af Bevillnings-Ulskottets memorial, N;o 56,
fattade beslut, rörande husbehofsbränneri-med-
len, antagit Hedervärda Bonde-Ståndets inbjud¬
ning, samt afslagit nämnde Utskotts memorial,
N:o 63, till handlingarne lågt Stats-Utskottets
Utlåtanden, Nlis 44^> 4^4> 4^5 och 4^6, samt
fattat särskildt beslut, i anledning af Lag-Utskot¬
tets utlåtanden, N;is 178 och 184, och att He¬
dervärda Bondé-Ståndet fattat särskilte beslut,
i anledning af Banco-Utskoltets utlåtande, N:o
i35, Lag-Utskottets utlåtande, N:o 184. och
Lag- samt Allmänna Besvärs- och Economie-
Utskottens utlåtande, N:o 5y.
Lades till handlingarne.
§• 5.
.justerades protocolls-utdrag öfver de äf
Ståndet denna dag fattade beslut.
§-6,
Herr Petre önskade få veta, om något ä-
Eorg. St. Pr. vid Rihsd. 183^, i835. X, 12
Den 5 Maji.
rende ännu hvilade på Ståndets Lord oföre¬
draget.
Herr Talmannen yttrade, alt en af Herr
Petre väckt fråga blifvit vid föregående plenum
på bordet begärd.
Herr Petre anhöll om föreskrift, hvad, i
afseende derå, var att iagttaga.
Herr Talmannen förklarade, att, då detta
är en ny fråga, Herr Petre sjelf väl vet att den
bör skriftligen inlemnas.
Herr Halling erinrade, att här endast var
fråga om ett tillägg till ett fatladt beslut.
Herr Petre: Efter Herr Halling begärde
jag ordet, i det ärende, som föranledde min nu
ifrågavarande framställning. Jag biträdde då
Herr Hallings åsigt, på Herr Hallings skäl; och
då Borgare-Ståndet blifvit en kastboll för de
öfrige Stånden, samt Regerings-formcns 66 §.
är öfverträdd, förmodar jag, att Herr Halling
lemnar mig handräckning vid delta tillfälle.
Herr Halling; Ännu kan jag ej säga, huru¬
vida jag härvid kan hjelpa till, och om jag kan
understödja Herr Petre, emedan det beror der¬
af, huru högt Herr Petre ämnar flyga.
Herr Petre: Jag vill endast upplysa, att
min mening icke är att flyga; ty jag tror, och
derom tänker talaren säkerligen lika med mig,
att man genom höga utflygter ingen ting åstad¬
kommer.
§• 7’
Justerades Ståndets protocoll för den 6
December 1834.
Den 7 Maji.
*79
§. 8.
Föredrogs och lades på bordet Ståndets
Cancellie-Utskolls memorial af den i dennes,
angående ordning vid val af Revisorer öfver
Banco-Discontens och f. d. Riks-Disconlens ut¬
redning.
Plenum slutades kl. ! 9 e. m.
In fidem protocolli
E. G. Runeberg.
Den 7 Maji.
Plenum klockan 6 e. m.
§. 1.
Upplästes meddelade utdrag af Med-stån-
dens protocoll för den \ och 5 dennes, hvaraf
inhämtades, att Höglofl. Ridderskapet och A-
deln godkänt voteringsproposilionerne uti Stats-
Utskotlets memorial, N:is 4^7 och 461, bifallit
Banco-Utskottets memorial, N:o i33; afslagit
Banco- och Lag-Utskottens betänkande, N:o 5;
fattat särskildte beslut i anledning af Banco-
och Lag-Utskottens memorial, N:o 6, och Ban¬
co-Utskottets utlåtaude, N;o 135, antagit Heder¬
värde Bonde-Ståndets inbjudning, i anledning
af Bevillnings-Ulskottets utlåtande, N:o 63, fat¬
tat beslut, i anledning af Bevillnings-Utskottets
memorial, N:o 62, och Borgare-Ståndets inbjud¬
ning i samma ämne, inbjudit Högvördige Pre-
i8o
Den 7 Maji.
ste-Ståndet och Hedervärda Bonde-Ståndet att
instämma i Ridderskapets och Adelns beslut
öfver Stats-Uttkoltets utlåtande, N:o 443» låtit
bero vid Preste- och Borgare-Ståndens beslut,
att den i Lag- samt Allmänna Besvärs- och E-
conomie-Utskottens memorial, N:o 57, omför»
mälda fråga, skulle förfalla, och till Utskott re*
mitterat en motion; att Högvördige Presle-Stån-
det bifallit Stats-Utskottets utlåtanden, l\7:is 458,
459, 462 och 463 samt Banco-Utskottets me¬
morialer Niis 138 och i3g; gillat voteringspro-
positionerna uti sistnämnde Utskotts memorial,
N:is i36 och 137, samt antagit den till Pre-
ste-Ståndet uti Lag- samt Allmänna Besvärs-
och Economie-Utskottens memorial, N;o 58,
ställda inbjudning och i öfrigt gillat memorialet,
och att Hedervärda Bonde-Ståndet bifallit Stats-
Utskottets memorial, N:is 459» 4^0, 462 och
463, Banco-Utskottets memorial, N;is i38 och
139, samt Lag- och Allmänna Besvärs- och E-
conomie-Utskottens memorial, N:o 58, god¬
känt voterings-propositionen uti Stats-Utskot¬
tets memorial, N:o 461, i anledning af Banco-
Utskottets memorial, N:o 137, förblifvit vid be¬
slutet, i afseende på 8 punkten lit. n, godkänt
voterings-propositionen och låtit i öfrigt vid
memorialet bero, samt till handlingarne lagt
Stats-Utskottets memorialer, N:is 454» 455 och
456.
Lades lill handlingarne.
§. 2.
Föredrogs Ilögl. Ridderskapets och Adelns
Den 7 Maji. ifji
protocolls-utdrag den 4 dennes, innehållande
dels Ridderskapets och Adelns beslut öfver Ban¬
co-Utskottets utlåtande, N:o i34, i anledning af
de inom Riks-Stånden gjorde anmärkningar vid
Utskottets under N:is 114 och ii5 afgifne me¬
morial, dels inbjudning till Med-stånden att
förena sig uti Ridderskapets och Adelns beslut
öfver 4:de punkten af Banco-Utskottets memo¬
rial, N:o ii5; men denna inbjudning blef af
Borgare-Ståndet icke antagen.
§. 3.
Föredrogos å nyo dels Stats-Utskottets me¬
morial, N:o 457, i anledning af Riks-Ståndens
olika beslut i frågan om grunderne för marke-
gångsprisens bestämmande, ränte-persedlarnes
omsättning och förenkling, m. m., dels medde-
ladt och i Borgare-Ståndets protocoll den 5 den¬
nes intaget utdrag af Hedervärda Bonde-Stån-
dets protocoll den 5 dennes, med inbjudning
till Borgare-Ståndet att förena sig uti Bonde-
Slåndels särskildt upptagne beslut i omförmäld»
te ämne.
Denna inbjudning antogs, i följd hvaraf vo-
terings-propositionerne uti memorialet, N:o 457»
förföllo, och memorialet lades till handlin-
garne.
- §• 4.
Föredrogs å nyo Stats-Utskottets utlåtande,
N:o 458, i anledning af motion om förändring
i tiden så väl för uppbörds-slämmornas hållan¬
de, som för afgifvande af redovisning öfver Kro¬
nans uppbörd.
Herr Helsingius: För rain tiel bifaller jag
detta utlåtande i det hela, men jag tillägger
den önskan, att hädanefter ej flera, än en upp¬
bördsstämma, hålles om året. Vid den för¬
sta uppbördsstämman förorsakas nu endast be¬
svär både för betalningsskyldige och uppbörds¬
man. Den enda uppbördsstämman anser jag
böra ske vid årets början. Om Ståndet delar
min åsigt, anhåller jag om proposition derå.
Herr Sahlin Instämde med Herr Helsin-
gius.
Herr Halling: Jag instämmer gerna med
Herr Helsingiusj men förändringen kan icke å-
stadkommas utan återremiss. Om detta tillägg
sker, föreslår jag äfven ett annat, det nemligen,
att, om en enda uppbördsstämma om året kom¬
mer att hållas, mantalsskrifningen vid densam¬
ma måtte kunna förrättas, derigenom de skat¬
tande komme i tillfälle att bivista mantals¬
skrifning och äfven betala sina utskylder på
samma gång.
Herr Wedberg: Jag gillar icke Herr Hal-
lings åsigt, emedan det icke är lämpligt, att
mantalsskrifning hålles i Februarii eller Mars
månad. Väl kunde, på sätt Herr Helsingius
föreslagit, en uppbördsstämma om året blott
hållas, men då förändringen ej kan ske utan å-
terremiss, bifaller jag utlåtandet.
Herr Talmannen: Framställningen är till¬
styrkt endast i önskningsväg, och i anseende
till Riksdagens annalkande slut, tror jag mig ej
göra någon grundlagsvidrighet, om jag gör pro¬
Den 7 Maji.
i83
position å Stats-Utskottets framställning, med
det tillägg, som Herr Helsingius föreslagit, Jag
skall åtskilja dessa frågor, och således gör jag
först proposition å Utskottets utlåtande.
Detta utlåtande bifölls, hvaremot den der¬
efter gjorda fråga, om Ståndet beslutar det af
Herr Helsingius föreslagna tillägg, besvarades
med Nej,
§. 5.
Föredrogos å nyo Bevillnings-Utskottets
memorial:
N:o 64, angående ytterligare minskning i Ut¬
skottets cancelliepersonal.
Lades till handlingarne.
och N:o 65, i anledning af Riks-Ståndens
olika beslut, angående Utskottets betänkande,
N:o 63.
Lades till handlingarne.
§. 6.
Föredrogos och lades å bordet Banco-Ut-
skottets utlåtanden:
N:o 140, i anledning af de inom Irenne
Riks-Stånd gjorde anmärkningar vid Utskottets
betänkande, N:o 120;
N:o 141» i anledning af de inom tvänne
Riks-Stånd gjorde anmärkningar vid Utskottets
under N:o i32 allåtna memorial;
och N:o 142, i anledning af de inom 2:ue
Riks-stånd gjorde anmärkningar vid Utskottets
under N:o i3i afgifne memorial.
§• 7-
Föredrogs å nyo Borgare-Ståndets CanceL
Den 7 Maji.
lie-Utskolls memorial af den i dennes, angåen¬
de ordningen för val af Revisorer öfver Ban-
co-Discontens och f. d. Riks-Disconlens utred¬
ning.
Herr Zander: Såsom suppleant i Cancel-
lie-Utskoltet, har jag öfvervarit ärendet, men
jag har ej förr än nu sett den för verkställig¬
heten uppgjorda tariff. Jag vet icke, hvarifrån
den emanerat. Jag har dervid en anmärkning
att göra. Norrköping är ställd i första classen.
Den deltager nu i revisionen hvarannan gång,
då första classens städer äro i tour dertill; men
efter förslaget skulle den endast komma att
deltaga hvar tredje gång. Detta betyder intet,
men andra classens städer, som äro fyra, kom¬
ma alt deltaga hvar annan gång, då deras tour
inträffa. Jag hemställer, om icke Norrköping
bör hafva lika stor rättighet, som någon stad i
andra classen. Stockholm deltager bestämdt i
hvarje sjette revision.
Detta memorial blef, uppå begäran, å nyo
bordlagdt.
§. 8.
Efter hemställan af Herr Linderholm, re¬
mitterades det till Ståndets Herrar Electorer,
att välja annan ledamot i Expeditions-Ulskot-
tet, i stället för Herr Levin, som är frånvaran¬
de, och sedan Herrar Electorer afträdt till sär¬
skildt rum, inlemnades, efter någon stund, ett
så lydande valprotocoll:
”År i836 den 7 Maji sammanträdde Väl-
loflige Borgare-Ståndets Herrar Electorer, samt
Den 7 Maji.
lös
valde Herr Halling till ledamot af Expeditions-
Ulskoltet, för den tid Ilerr Levin är från Riks¬
dagen frånvarande.”
”Ut supra,
In fidem
C. F. Lauren/'
Underrättelse derom skulle lill Expedi-
tions-Utskottet meddelas genom utdrag af pra-
tacollet,
§• 9*
Herr Bruse hegärde och erhöll trenne vec¬
kors ledighet ifrån Riksdagsgöromålen, beräk¬
nad ifrån den 12 dennes,
§. IQ.
Justerades; 1:0 protocollsutdrag öfver de af
Ståndet denne dag fattade beslut och 2:0 pro-
tocollet för den 8 December 1834-
§. ix.
Upplästes och godkändes af Expeditions-
Utskottet uppsatt förslag till Rikets Ständers
underdåniga skrifvelse, (N;o 33o), angående
förändrade föreskrifter, i afseende på jernbelå-
ningen i Stockholm och Götheborg.
Plenum slutades kl. | 8 e. m.
In fidem Prolocolli
E. G. Runeberg.
Den 9 M a ji. j
Den 9 Maji
Den 9 Maji,
Plenum kl. ii f m. !
§. i.
Upplästes meddelade utdrag af Med-stån-
dens protocoll den 5 och 7 dennes, hvaraf in¬
hämtades, att Höglofl. Ridderskapet och Adeln
hifallit Stats-Utskottets utlåtanden, N;is 458,
459, 4Ö0, 462 och 463, samt Banco-Utskottets
memorialer, Nås i38 och 189, antagit de i Ban¬
co-Utskottets memorial, N:o i36, lill Ridder¬
skapet och Adeln ställde inbjudningar, i följd
hvaraf voterings-propositionerne förföllo, vid-
biifvit, i anledning af Banco-Utskottets memo¬
rial, N:o i3y, sitt i ämnet förut fattade beslut,
samt godkänt den föreslagna voterings-proposi-
tionen, i anledning af Lag-Utskottets utlåtan¬
de, N:o 184, fattat särskildt beslut, låtit bero
vid Lag- samt Allmänna Besvärs- och Econo-
mie-Utskottens memorial, N:o 58, icke antagit
Borgare-Ståndets inbjudning i fråga om anmo¬
dan till Expeditions-Utskoltet att föranstalta, det
inom tredje dagen efter den, då förslag till Ri¬
kets Ständers underdåniga skrifvelse blifvit hos
Riks-Stånden justerade, dessa skrifvelse!', veder¬
börligen underskrifne, till Kongl. Maj:t expe¬
diera, och till handlingarne lagt Stats-Utskottets
memorialer, Nås 454» 455 och 456; att Hög-
vördige Preste-Ståndet fattat särskildt beslut, i
anledning af Stats-Utskottets memorial, N:o 407,
och Hedervärda Bonde-Ståndets protocollsut-
drag öfver Banco-Utskottets utlåtande, N;o a35;
antagit Höglofl. Ridderskapets och Adelns in¬
bjudning att instämma i dess beslut öfver Stats-
Utskottets utlåtande, N:o 448, icke antagit sist¬
nämnde Riks-Stånds inbjudning att instämma i
dess beslut, rörande 4tde punkten of Banco-
Utskottets memorial, N:o 115, och till handlin¬
garne lagt Constitutions-Utskottets memorial,
N:o 121, samt Bevillnings-Utskottets memoria¬
ler, Nås 64 och 65; och att Hedervärda Bonde-
Ståndet antagit de i Banco-Utskottets memori¬
al, N:o i3G, gjorda inbjudningar, i följd hvaraf
de föreslagna voterings-propositionerne förföllo,
ingått på Höglofl. Ridderskapets och Adelns in¬
bjudning att förena sig uti dess beslut öfver
Stats-Utskottets utlåtande, N:o 446» och efter
föredragning af Expeditions-Utskoltels memo¬
rial, N:o 27, med förfrågan, huruvida lill Kgl.
Majit borde afgå underdånig skrifvelse, i anled¬
ning af Preste-, Borgare- och Bonde-Ståndens
beslut öfver Lag-Utskottets utlåtanden. Nås 70
och 109, förklarat, att Expeditions-Utskoltet lill
denna förfrågan saknat anledning.
Lades till handlingarne.
§.2.
Herr Lundin begärde och erhöll Irenne
veckors ledighet ifrån Riksdags-göromålen, be¬
räknad ifrån den 18 dennes.
Herr LeJJler anmälde Herr Malmbergs an¬
hållan oro ytterligare trenne veckors ledighet,
beräknad ifrån den 11 dennes, då .den förut
erhållue löper till ända; hvilket bifölls.
Herr Totties nu gjorda begäran om ledig¬
i88
Den 9 Maji.
het ifrån Riksdagsgöromålen, beräknad ifrån den
17 dennes, blef äfven af Ståndet bifallen.
§• 3.
Föredrogos å nyo Banco-Utskottets utlå¬
tanden:
N:o 140, i anledning af de inora trenne
Riks-Stånd gjorde anmärkningar vid Utskottets
betänkande, N;o 120.
Lades lill handlingarne.
N:o 141» i anledning af de inom tvänne
Riks-Stånd gjorda anmärkningar vid Utskottets
under N:o i32 aflåtna memorial.
Uppå Herr Talmannens proposition yttra¬
des af Ståndet den åsigt, att utlåtandet, N:o
14 r, må till handlingarne läggas.
Herr Santesson förenade sig uti Herr llel-
ledays reservation.
Herr Helsingius: Jag beder att få fästa
Ståndets uppmärksamhet på en härvid före¬
kommande omständighet, den nemligen, alt här
föreslås en åtgärd, som skall ske. Ehuru Ståndet
afslagit memorialet, N:o 102, är det icke derfö¬
re decideradt, att Ståndet afslår utlåtandet, N:o
141 Om ej Herr Talmannen fmner sig för¬
hindrad, torde alltså ny proposition kunna
framställas.
Herr Talmannen framställde proposition
derå, att Ståndet, med läggande till handlin¬
garne af utlåtandet, N:o 14 ^» gillar det slut,
hvaruti Utskottet i berörde utlåtande slädnät;
hvarpå hördes Ja svaras.
Herr Bååth: Jag har icke att påminna der-
Den g Maji,
189
emot, ait Ståndet fattat ett sådant beslut. Jag
önskar blott, att min enskilda mening må an¬
tecknas, nu, likasom förra gången, då jag refe¬
rerade mig till Herr Helledays reservation och
deruti instämde. Jag vid blir detta instämman¬
de på det sätt, Herr Doctor Moren, uti sin re¬
servation, förslaget modifierat. Jag önskar, alt
till Doctor Morens reservation må läggas, att
sådane delar af Banco-reglementet böra upp¬
tecknas och öfverlemnas till Kgl. Maj:t, hvilka
röra rättsförhållanden emellan Banken och all¬
mänheten.
Uppå Herr Talmannens förnyade proposi¬
tion beslöt Ståndet, att, med läggande af utlå¬
tandet, N:o 15r, till handlingarne, gilla det
slut, hvaruti Utskottet i berörde utlåtande
slädnät.
Herrar Wijk, Santesson och Leffler reser¬
verade sig.
och N:o 142, i anledning af de inom tvän¬
ne Riks-Stånd gjorde anmärkningar vid Utskot¬
tets under N:o i3i afgifne memorial.
Herr Helsingius begärde proposition derå,
att utlåtandet, N:o 142, må till handlingarne
[läggas.
Lad es till handlingarne.
Herrar Santesson, Wijk och Arnberg re¬
serverade sig, hvarvid Herr Wijk åberopade,
livad han i enahanda punkt anfört, då Ban¬
co-Utskottets memorialer, N:is 6 och 16, före-
Voro.
§• 4-
Föredrogos och lades på bordet:
igo
Den g Maji.
r;o Banco-Utskollels betänkande, N:o 143*
i anledning af Herr Rosenblads motion om un¬
derdånig skrifvelse ifrån Rikets Ständer, med
anhållan om Kongl. Maj:ts Nådiga biträde för
upptagande af utländskt creditiv för Banken;
och 2:0 Ståndets enskildta Besvärs-Ulskotts
memorial, med öfverlemnande af förslag till
underdånig skrifvelse, i fråga om de borgerliga
näringsförhållandena.
§• 5-
Upplästes och godkändes}: 1:0 2:ne §§. i Riks¬
dagsbeslutet, och 2:0 följande af Expeditions-
Utskottets uppsatta förslag lill Rikets Ständers
underdåniga skrifvelse!-, nemligen:
N:o 33 r, angående Statsverkets inkomster
för år 1835 och följande år, intill dess den nä¬
sta Riksdag skeende Statsreglering blifver gäl¬
lande;
N:o 33a, angående medels anvisande å åt¬
tonde Hufvudtiteln för arbetscompagniernes på
Kungsholmen användande vid fästningsbygg-
nadsarbelet i Carlskrona;
N:o 333, med förtydligande af Rikets Stän¬
ders underdåniga skrifvelse, rörande årligt an¬
slag för utgifvande af Svenskt Diplomatarium;
N:o 334, angående tiden för nästa revision
af Stats-, Banco- och Riksgälds-verkens räken¬
skaper och förvaltning;
N:o 335, angående bibehållande af 65 och
66 §§. samt förändring af 67 och io3 §§. uti
i83o års Reglemente för Riksgälds-contoiret.
och N:o 336, rörande fattigvårdsanstalten^
Den g Maji.
§.6.
Klockan 1 å dagen afgingo Herr Talman¬
nen och Ståndet lill det å Rikssalen inträffande
plenum plenorum, hvartill Kongl. Maj;t i Nå¬
der kallat Rikets Ständer.
§• 7*
Sedan Herr Talmannen och Ståndet kl. 1
3 e. m. återkommit ifrån det i nästföregående
§. nämnde plenum plenorum, föredrogos föl¬
jande af Expeditions-Utskottet uppsatte förslag
till Rikets Ständers underdåniga skrifvelse!1:
N:o 337, angående upptagande af ett lån
till befrämjande af Ilypolheks-föreningar.
Herr Ilelsingius anmärkte, alt en motion
ännu hvilar på Ståndets bord, hvilken bör af-
göras, innan Ståndet öfver omförmäldte förslag
sig utlåter.
Medgafs lill expedition.
N:o 338, med öfverlemnande af förslaget
till ny författning, angående bränvinsbrännings-
rättigheten, jemte förslaget till författning.
Godkändes.
N:o 33q, med öfverlemnande af Bevill-
nings-förordningen, jemte sjelfva författningen.
Godkändes.
§. 8.
Upplästes och till handlingarne lades Kgl.
Maj:ls denna dag å Rikssalen till Rikets Stän¬
der meddelade Nådiga Svar, i anledning af Ri¬
kets Ständers, i ålskillige lagfrågor anmälte be¬
slut.
J92 Den g Maji»
* i §- . i
Föredrogos och iades på hordet följande
memorial:
1:0 Förstärkta Stats-Utskottets:
N:o 464, i anledning af anställd omröst¬
ning i frågan om deC sätt* på hvilket upplå-
ning för Riksgälds-contoirets hellof skall verk¬
ställas;
N:o 463, i anledning af verkställd omröst¬
ning i frågan om en nådegåfva till förre t. f.
Öfver-commissarien P. J. Åhman;
N:o 466, i anledning af verkställd omröst¬
ning öfver frågan om medels anvisande å 8:de
Hufvudtiteln, så väl för underhållet af arbels-
compagnierne på Kungsholmen, sorn för dessas
sysselsättande med fästningsbyggnadsarbetet vid
Carlskrona;
och N:o 4G7> i frågan om förändringar i
j:sta och 2:dra artiklarne af Bevillnings-förord-
ningen;
och 2:0 Stats-Utskottets;
N:o 468, i anledning af erhållen återremiss
å Stats-Utskottets utlåtande, N;o 45o.
och N;o 469, med öfverlemnande af deli
upprättade Riksstaten.
Plenum slutades kl. I 3 e. m.
In fidem protocolli
E. G. Runeberg<
Den ta Maji.
t)en 12 Maji.
Plenum kl. 11 f m.
§. 1.
Upplästes meddelade utdrag af Med-Ståri-
dens protocöll den 9 och 11 dennes, hvaraf
inhämtades, att Höglofl. Piidderskapet och Adeln
återremitterat Expeditions-Utskottets förslag till
den §. i Riksdagsbeslutet, hvilken innehåller
de till afgörande vid nästkommande Riksdag
hvilande förslag till Grundlagsändringar; att
Högvördige PreSte-Ståudet afslagit Banco-Utskot-
tels utlåtande, N:o 140, och antagit det i Herr
Stuarts reservation framställda förslag, samt
förklarat, att den i Expeditions-Utskottets me¬
morial* N;o 2*7, omförmälda fråga börde anses
hafva förfallit; och att Hedervärda Bonde-
Ståndet fattat särskildt beslut, i anledning af
Stats-Utskottets utlåtande, N:o 4^7, bifallit sam¬
ma Utskotts utlåtande, N;o 458, öfver Banco-
Utskottels utlåtande, N;o 140, fattat enahanda
beslut med det, sam Preste-Stårtdet* enligt hvad
ofvan nämnes, i berörde mål fattat, icke anta¬
git Höglofl. Ridderskapets och Adelns inbjud-
iiing, i anledning af 4 §• uti Banco-Utskottets
memorial* N;o 115, och till handlingarne lågt
Bevillnings-UtskottetS memorial, N:is 64 och 65.
Lades till handlingarne.
Upplästes méddeladt utdfag af Högvördige
tVeste-Slåndets protocoll den 1t dennes, inne-
äorg. St. Pr. i)id Riks fl. i83£j i83S. X, i3
Den 12 Maji.
hållande dels nämnde Riks-Stånds beslut, i an¬
ledning al Banco-Utskottets utlåtande, N:o i4a,
dels inbjudning lill Med-Slånden att i samma
beslut sig förena; men denna inbjudning blef
af Borgare-Ståndet icke anlagen.
§.3.
Upplästes rneddeladt utdrag af Högvördig®
Pi este-Ståndels prolocoll den i1 dennes, inne¬
hållande dels nämnde Riks-Stånds beslut öfver
Banco-Utskottets utlåtande, N;o \\\, dels in¬
bjudning till Med-Stånden att sig uti beslutet
förena; hvilken inbjudning af Borgare-Ståndet
icke antogs.
§. 4-..
Föredrogos i:o Expeditions-Utskoltets me¬
morial, N:o 26. med öfverlemnande af den
i Riksdagsbeslutet, hvilken innehåller de till
afgörande vid nästkommande Riksdag hvilande
‘bislag lill Grundlagsändringar, och 2:0 omför-
mälda, under N:o zj2 afgifna och lill pröfning
hos Riks-Slånden insända §. af Riksdagsbeslutet.
Efter af Herr Helsingius utvecklad anmärk¬
ning, uti hvilken Herr Biörck sig förenade,
och uppå Herr Talmannens proposition, beslöts
alt återremittera nämnde §. af Riksdagsbeslutet,
med den erinran, att, då det 1 Constitutions-
Utskottets memorial, N:o 68, uppgifne förslag
till ny redaclion af 72 §. Regerings-Formen
icke blifvit anlaget, förfaller ock det. i samman¬
hang dermed i berörde memorial uppgjorda
förslag till förändring af 75 §. Riksdags-Oiil¬
ningen, alt der skola införas orden: oc,h Banco-
Den 12 Maji.
lags; hvadan Borgare-Ståndet ansåg dessa ord
böra utgå och sistnämnde §. således böra oför¬
ändrad vid dess nu gällande lydelse bibehållas.
'§■ 5-
Herr Petre uppläste följande skriftligen
författade reservationer, neqnligen:
1:0 en af denna lydelse;
”1 förra plenum lades tilt liand lingome
Banco-Utskottets senare betänkande i -tvistefrå¬
gan mellan Banco-Utskottets Ordförande m. 11.
å ena, samt Rikets Ständers majoritet, per ca¬
pita räknadt, å andra sidan, rörande sältet, alt,
tiil behörigt kungörande, meddela Styrelsen de,
vid denna Riksdag, af vederbörande Statsmakt
beslutade 113'å stadgar och reglementen för Ban¬
ken. I denna fråga, der på bein ähle Ord föran¬
de återfaller den af honom mot en annan gjord
anmärkning ”trop de bruit pour une omeletle/'
anser jag att Banco-Utskottel bordt, med för¬
anledande af erhållen återremiss, for Rikets
Ständer utreda några serskilda, derutinnan hos
Utskottet förekomna högst anmärkningsvärda om¬
ständigheter. Underlåtenheten i detta hänse¬
ende nar haft den följd, alt Regeringens egen
Tidnings-redaction, uti ett bihang för den 8
uästlidne Maji infört ett af Utskottets Ordfö¬
rande, under discussionen i ämnet på Riddar¬
huset den 4 dennes, afgifvet yttrande, hvilket
synbarligen åsyftar att i sin nion bidraga till
allmänhetens förvillande och förledande. Ban-
co-Ulsko!tels Ordförande har der, med den skick¬
lighet, som är honom egen, bland andra vilse-
Den 12 Maji.
förande framställningar, sökt kasta skugga på
dem, som mäst knota så väl öfver R.iksdagen9
längd, som öfver Regeringens och Dess medhål-
lares bemödanden att förlänga den; i samman¬
hang hvarmed han antydt, att denna ”fraction
af oppositionen” skall, utöfver sin pligt att Ilal¬
ia emot i sak, äfven, liksom för ro skull, vilja
upphöja Representationens myndighet på Rege¬
ringens bekostnad och i trotts af tydlig lag.rj
Öfverhufvud taget är nu mera i visst afseende
oskadligt, hvad ifrågavarande Representant gör
och låter, ty, medelst den kedja af motsägelser,
som hela hans Riksdagsmannabana företer, har
han dragit försorg derom, att han öfver allt är
i sina Riksdagsförhandlingar så fullständigt ve¬
derlagd, att hvarje offentligt yttrande af honom
i den nyare tiden snart sagt har sin fullkom¬
liga motsatts uti hvad han förut å Riksdagen
skrifvit och talat. De beskyllningar af ofvan-
nämnde eftertänkliga egenskap, som denne Riks¬
dagstalare framkastat emot några af sine Med-
representanter, betyda intet inför Rikets Ständer,
bland hvilka, — talaren sjelf icke ens undan¬
tagen, — troligen ej finnes någon, som sätter
minsta tillit till ifrågavarande beskyllningar.
Men då man, i förtröstan på fortfarande undse¬
ende hos Banco-Utskottet, söla att på ofvan-
omförmälde sätt, med anförande af Banco-Ut-
skottets Ordförandes grundlösa uppgifter, miss¬
leda den stora allmänheten, bör åtminstone der»
sanning förkunnas, att samma myndighet, som
en del af Representationen skall, enligt samme
Den i2 Maji.
197
Ordförandes anklagelse, hafva sökt, att, i trots
af tydlig lag, på Regeringens bekostnad usur¬
pera, icke är någon annan än den, som flans
Majit Konungen sjelf, i närvaro af Riksdagens
högsta Functionärer, nyligen förklarat sig icke
lagligen ega och icke någonsin eftersträfva.
Jag reserverar mig således icke mot det slut,
hvari Banco-Utskottet i sitt förrberörde betän¬
kande stannat, men emot den, i svaret på å-
terremissen , förefunne ofullständighet, hvaraf
Regeringens i Stals-tidningen infly.telseegande
organer tagit sig anledning, att, under antydt
alfvar, framlägga, inför allmänheten en skildring,
som, utan hinder deraf, att Utskottets Ordföran¬
de densamma författat, utgör en fullkomlig pa¬
rodi på svenska verbal-öfversättningen af det i
nyssnämnnde Tidning så ofta förekommande
ordet Philalethes.”
och 2:0 en, så lydande: ”Banco-Utskottet har,
vid besvarandet af Preste- och Bonde-Ståndens
återremiss på Utskottets memorial, N:o »3i, rö¬
rande frågan om Kongl. Maj:ts medverkan till
upptagande, vid möjligen framdeles för Banken
inträffande behof, af ett utländskt creditiv, icke
lemnat något utlåtande öfver det, af en Preste-
Ståndets ledamot, i ämnet afgifne märkliga an¬
förande, hvilket i Stats-tidningen den 7 näst-
lidne Maji finnes reproduceradt. Ehuru jag
fullkomligt gillar Utskottets åsigter i hufvud-
saken, sådane de finnas uttryckta i Utskottets
betänkande N:o i/fa, måste jag dock reservera
mig, i anledning af Utskottets förbiseende af
Den 12 Maji,
elen vedei läggning, sorn de i nyssnämnde anfot
rande framkastade vådliga satser påkalla. Med¬
gifvande möjligheten, att Banca-Fullniägtige ku nr
na tilan Konungens bil l äde erhålla utländsk
credit, liar Högt ordine Ståndets nyssnämnde
talare aniydt, ali Kongl. Maj:!,, tilläfventyrs ftn-
nande sig förnärmad i sina Konungsliga prero-
galiver, kunde komina att motverka Banco-
sl v i el sens c\ I # 1 irder för utländskt Jåns erhållan¬
de neli i sådan afsigt högtidligen förklara, alt,
så vida il i kel, ulan Kongl. Majrts vetskap och
samtycke, ht lastas med utländsk gäld, Kongl,
Maj:t. icke, till lånets återgäldande, yidtager nå-?
goL af Dess Kongl, makt och myndighet hero-?
ende steg, hvaraf, enligt samilia talares förme¬
nande, följderne kunde blifva, att Banco-slyrel-
ren efter Rikets Ständers åtskiljande funné sig
försatt i förlägenhet att uppfylla de, såsom grund
för realisationen, bestämde vilkor, aft enda fruk-
terne af denna långa och för landet betungan¬
de Riksdag vöre nya oredpr, villor och bekym¬
mer, att en ny Riksdag skyndsamt hlef ound¬
viklig samt ändtligen, alf en bedröflig och i mer
än ett afseende beklagansvärd strid vöre väckt
om Stats-rnaklernes grundlagsenlig» förhållande
till hvarandra. Hvad sålunda blifvit aufördt,
förekommer nog mycket förnärmande Konunga¬
maktens värdighet! Upphöjd öfver småsinnets
ingifvelse!, må icke denria makt någonsin ned¬
stiga lill hvnrdagslifvets oi dstrider! Del subli¬
ma ändamålet for dess tillvaro karr icke vin¬
nas genom föi tryLsamhet, hann och öfvermod,
Den 12 JN1 a j i.
■99
— — — känslor, hvilka beklagligen kunna nå¬
gon gång stämpla den enskilde mannen, men
hvilka aldrig låta förena sig med begreppet om
den ofelbarhet, som utgör Konunga-maktens
grundidé. Att Svenska Konunga-maklen skul¬
le, på de af ifrågavarande talare anförde skäl,
vidtaga åtgärder, rubbande grunden för realisa¬
tionens bestånd och föranledande en ornstört-
ning i nu existerande rättsförhållanden, är en
tanke, så oförenlig med de höga egenskaper,
som allena kunna utgöra den undersåtlig» void-
O O
nådens osvikliga grund, alt, då en sådan tanka
blifvit, uti Preste-Ståndets, Banco-Ulskoilet ti 11-
handukomne, protocoller producerad, Utskottet
bordt, inför Rikets Ständer, ådagalägga dess för¬
kastlighet, såsom princip, — — — vådan af
dess tillämpning från Thronet) — omöj¬
ligheten att förlika densamma med Hans M»j:t
Konungens nyligen till Riks-Ståndens Talmän
högtidligen afgifne, ollieiell meddelade försä¬
kran, med couslitulionela samhällsbegrepp, med
Svenska Grundjagarne och, tilläggom äfven,
med sunda förnuftet. För öfrigt anser jag, att
Banco-Utskottet bordt åskådligt visa, huruledes
Rikets Ständer, af Konungens Rådgifvares hand¬
lingssätt, i fiuga om upptagande af det viii för¬
ra Riksdagen beslutade jordbi ukslånet, kunna
hämta anledning att iagitaga högsta graden af
varsamhet, innan Sländerne vidare söka att gö¬
ra utländsk skuldsättning lill föremål för någon
Reger ings-åtgärd. Sanna förhållandet i nyss¬
nämnde fråga kan icke förmörkas af inför Riks¬
200
[Den 12 Maji.
rätten afgifne advocatoriska förklaringar och af
sofismer, som under vädjande till det ”rätta och
sanna” kunna uttalas i Riks-Stånden! Det qvar¬
står, utan hinder af Riksrättens Dom, såsom ett
varnande exempel på möjligheten att under¬
trycka den ena Statsmaktens folkets rätt!
Verkningarne deraf har förbemälte talare sjelf
beskrifvit, då han, erkännande, att Sveriges Stats¬
skick hvilar på grundsatsen af två Statsmakter,
Konungen och Folket, jemväl förklarat, att des¬
se Statsmakter, ”starke genom inbördes förening
efter stadgad lag, förlora i kraft, vid öfverträ¬
delse af de igenom Lagen bestämda gränsorne.',
Intogos i protocollet.
§.6.
Föredrogos och lades på bordet följande
memorial och betänkande:
i:o Stats-Utskottets:
N:o 470» med förslag till Reglemente för
Rikets Ständers Riksgälds-contoir, jemte de der¬
till börande aflönings- samt pensionsstater.
2:0 Banco-Utskottets:
N:o i44, med förslag till sammaujemnk-
ning af Riks-Ståndens särskildta beslut, i anled¬
ning af Utskottets, under N:o i35, afgifne utlå¬
tande;
och 3:o Banco- samt La g-Utskottens:
N:o j, i anledning af vissa skiljagtigheler
uti Riks-Ståndens sednast fattade beslut, röran¬
de Lagstifningeu för enskilda Banker;
och N:o 8, öfver Herr Friherre Ludvig
Boyes och Herr iV. W. Stråles anföranden, an¬
gående afskiljande af de econQmiska och finan*
T W Pen 12'Maji,
201
ciela delarne i förslaget till Lag för enskilde
Banker ifrån de delar, som röra allmän civil
Lag,
§• 7-
Uppläste Herr Petre ett anförande af den¬
na lydelse: ”Erkännande den synnerliga skick¬
lighet, som vägledt Herr af Billberghs garanti¬
fråga, ömsom genom! reservation, ömsom ge¬
nom inbjudning, till dess nu upphunna mål,
finner jag deruti ett bevis på rätta betydelsen
af det, i den sednare tiden, ofta begagnade ut¬
trycket, ”de habilas habilitet.” Helt och hållet
främmande för denna undergörande egenskap,
är det endast integritet, |som Borgare-Ståndet
kan ställa deremot. Framtiden får må hända
i garanti-frågan emottaga ett testamente, vitt¬
nande om Grundlagarnes oförmåga alt skydda
mot ingrepp i medborgerliga rättigheter. Jag
är icke den ende, som på detta rum skildrat
detta förhållande. Andra hafva deruti deltagit
och de här, i detta fall, offentligen uttalade å-
sigter äro af Ståndets majoritet godkände och
gillade- En härmed gemenskap egande sak å-
ferstår dock, hvarom meningarne ännu äro in¬
om oss delade. Det är nemligen, huruvida Bor¬
gare-Ståndet skall foga sig efter de 3:ne öfriga
Riks-Ståndens grundlagsvidriga, allmän och en-*
skild rätt förnärmande beslut, utan att, i an¬
ledning deraf, vidtaga någon åtgärd. Härvid
förekommer å ena sidan, att ”kände tänkesätt”
icke gifva Borgare-Ståndet anledning, alt, under
närvarande tids omständigheter, hoppas någon
synnerlig framgång hos den andra Statsmakten
202
Det) 12 Maji.
Den 12 Maji.
2o3
samt alt en fullföljd söndring mellan Borgare¬
ståndet och de 3:ne öfrige Riks-Slånden möjli¬
gen kan innebära någon våda, i en tid, då
nyssnämnde Statsmakts syftning blifvit, genom
föihandJingarne rörande Bankens crediliv och
reglementen, tillräckligen uppenbarad! Å an¬
dra sidan bör icke förbises den pligt, sorn
Borgare-Ståndet eger, alt samvetsgrant vårda
sina commitlenters rätt, den förbindelse, som
åligger hvarje representant, att använda ytter¬
sta bemödande till lag-öfverlrädelsers afböjande
och faran af ett nylt, om år 1812 erinrande
exempel på möjligheten, att förtrampa högtid¬
ligen besvurne lagar. Dessa sednare skäl visa
sig för mig så öfvervägande, att jag icke tvekat
tillstyrka en underdånig anmälan hos Kongl.
Majit, om garanti-frågans uppkomst och be¬
handling! Låt vara, att Styrelsen, för Begäret
att erhålla ett utländskt Statslån, vidtagit åtgär¬
der, hvilka Jusliliac-Ombudsmannen åklagat vid
Riksrätt och all ett förment behof af en presu-
inerad upprättelse för Riksrätts-anklagelsen för¬
an 1 ed t garanti-projectet; — —- — det är dock
en Konungslig handling, att, skild från alla bi¬
ll Isig ler, skild från all tillämpning af de inveck¬
lade, tvetydiga och stundom obegripliga rai-
sonnementer, hvilka i Baiico-ärendena nyligen
förekommit, på en enkel och ren väg upprätt¬
hålla medborgerliga rättigheter och gifva be¬
stämde lagar en offentlig hyllning — — en
liaudling, hvars sublima värde och ärofulla
glans icke mates med maleriela fördelar — —
icke lålom oss hoppas det llPP~
offras för fålangliga politiska och financiela be¬
räkningar!”
På Herr Holms begäran blef detta anfö¬
rande lagdt på bordet.
$. 8.
Föredrogs å nyo Banco-Utskollets betän¬
kande, N:o izjd, i anledning af motion om un¬
derdånig skrifvelse ifrån Rikets Ständer med
anhållan om Kongl. Maj;ts Nådiga biträde för
upptagande af utländskt crediliv för Banken.
Bifölls.
9’
Föredrogos å nvo och lades till handlin-
OJ
garne förstärkta Stats-Utskottets memorialer:
N:o 4i anledning af verkställd omröst¬
ning i frågan om det sätt, på hvilket upplå¬
ning för Riksgälds-contoirels behof skall verk¬
ställas;
N:o 465, i anledning af verkställd omröst¬
ning i frågan om en nådegåfva lill förre t. f.
Öfver-Commissurien P. J. Aman;
N:o 466, i anledning af verkställd omröst¬
ning öfver frågan om anvisande å 8:de hul-
vudtiteln, så väl för underhållet af arbets-com-
pagnierne på Kungsholmen, sorn för dessas sys-
selsältande med fästningsbyggnads-arbetet vid
Carlscrona;
och N:o 463, i fråga om förändringar i
irsta och anira Arliklarne af Bevillnings-för-
ordningen.
Den ii Maji,
§. 10.
Föredrogos å nyo Stats-TJtskottets memo¬
rial:
N:o 4^8, i anledning af erhållen återremiss
å Stats-Utskottets utlåtande, N:o 4^o.
Lades till liandlingarne;
och N;o 469, med öfverlemnande af den
upprättade Riks-staten.
Ståndet lät harvid hero.
§• «*.
Föredrogs Expeditions-Utskottels memorial,
N:o 27, till Högvördige Preste-Ståndet samt He¬
dervärda Bonde-Ståndet, i anledning af bemäld-
te Stånds beslut, rörande Lag-Utskottets be¬
tänkande», N:is 70 och 109.
Den fråga, hvarom Expeditions-Utskottet
gjort hemställan, ansågs förfallen.
Herr Hessle förklarade, att han hvarken
biföll eller afslog delta memorial, då det är
stäldt endast lill Preste- och Bonde-Stånden.
§. 13.
Med bifall till Borgare-Ståndets Cancellie-
Utskolls den 1 dennes afgifne, nu å nyo före-
dragne memorial, beslöt Ståndet, i afseende på
ordningen för val till Revisorer af Ståndet öf¬
ver Banco-diseonten och f. d. Riks-discontver-
kets utredning, den förändring, att städer-
ne under Götheborgs och Malmö Lån-conloiis-
dislricter icke må äga att deltaga i valen till
nämnde Revisorer, enär de sLäder, som höra
under Banco-discontens Lån-district, icke hafva
rättighet att deltaga i Revisionerue öfver Låne-
Den ia Maji, ao5
leontoiren: varande, i följd häraf, de städer, som
äga att lemna Revisorer öfver BanOo-disconten
och f. d. Riks-discontens utredning, efter den
ordning, som dem emellan vidare bestämmes,
nedannämnde, jemte Bergsbruks-districter, sorn
införas, hvart och ett, näst efter den stad,
inför hvars Magistrat Bergsbruks-districtets re¬
presentant väljes, sålunda, nemligen:
Öfver-Class.
N.‘o 1. Stockholm.
Första Classen.
N:o 2. Norrköping.
N:o 3. Gefle.
N:o 3|. Bergsbrukens irsta Val-Dislrict.
Andra Classen.
N:o 4- Upsala.
N:o 5. Calmar.
N:o 6. Wisby.
N:o 7. Westerås.
Tredje Classen.
N:o 8. Westervik.
N:o 9. Nyköping.
N:o io. Fahlun.
N:o io|. Fahlu Bergslag,
N:o 11. Örebro.
N:o ni. Bergsbrukens 4'de Val-Dislrict.
N:o j2. Jönköping,
j N:o i3. Linköping.
N:o i3|. Bergsbrukens 2:dra Val-District.
N:o 14. Carlstad.
N:o i-ji. Bergsbrukens 3:dje Val-District.
Den i2 Maji,
Fjerde Classen.
N:o i5. Alboga.
N:o 16. Christinehamn.
N:o i 'j. Köping.
N:o 18. Wexiö.
N:o 19. Söderköping.
N:o 20. Hudiksvall.
N:o 21. Hernösand.
N:o 22. Sala,
N;o 23. Wadstena.
N:o 24* Hedemora.
N:o 24^. Bergsbrukens 5:le Val-District.
N:o 25. Sundsvall.
N:o 26. Söderhamn.
N:o 27. Umeå.
N:o 28. Piteå,
N:o 29. Luleå.
Femte Classen.
N:o 3o. Skenninge.
N:o 3i. Nora.
N:o 32. Askersund.
N;o 33. Philipstad.
N:o 34. Wimmerby.
N:o 35. Strengnäs.
N;o 36. Thorshälla.
N:o 37. Eskilstuna.
N:ö 38. Enkoping.
N:o 3<). Sigtuna.
N:o 40. Öregrund.
N:o /jr. Södertelje.
N:o 42. Norrtel|e.
N:o 43. Lindesberg.
Den 12 Maji.
207
N:o 44- Ekesjö.
N:o 45. Mariefred.
N:o 46. Trosa.
N:o 47. Östhammar.
N:o 48. Säther,
N;o 49- Grenna.
N:o 5o. Östersund.
Hvad ordningen beträffar emellan Städerna
och Bergsbruks-Districlen till utseende af Ivali¬
ne Revisorer årligen för o n> förmä Idé revision,
beslöts, att valen skola alltid ske tourvis efter
Class, och genom lottning inom Classen, der så¬
dan erfordras, såsom hitintills öfligt varit: va-
1 ande, lill förtydligande, för verkställigheten
uppgjord t följande schema :
Uti första revisionen, eller den, sorn sker
1836, deltaga Stockholm och den stad af första
Classen eller Bergsbrukens första Val-District,
sorn genom lottning bestämmes. Exempelvis
au föres, att lotten alt utse Revisor denna gång
faller på Norrköping.
Uti andra revisionen, eller den, som sker
1837, deltaga tvänne af andra Glassens ofvan-
nämnde städer, genom lottning utsedde. Exem¬
pelvis nämnes, alt lotterne falla på Upsala och
Calmar.
Uti tredje revisionen, eller den, som sker
1838, deltaga genom lottning emellan tredje
Glassens förutnämnde släder samt Bergsbrukens
andra, tredje och fjerde Val-District samt Fahlu
Bergslag. Exempelvis a 11 föres, att lotterne falla
på Westervik och Nyköping.
2oS
Den 12 Maji.
Uti fjerde revisionen, eller den, som skef
1839, deltages genom lottning emellan fjerde
Classens ofvan uppräknade städer Och Bergs¬
brukens femte Val-District. -Exempelvis anfö-
res, att lotterne falla på Arboga och Christi¬
nehamn.
Uti femte revisionen, eller den, som sker
1840» deltages genom lottning emellan femte
Classens ofvanomnämnde städer. Exempelvis
anföres, att lotterne falla på Skenninge och
Nora i
Uti sjette revisionen, eller den, som sker
184*» inträder åter Stockholm samt eger, för
utseende af en Revisor, lottning rum emellan
i:sta Classens ofvannämnde städer samt Bergs¬
brukens första Val-District, hvarvid den Stad
eller Districtet, som deltagit i första revisionen,
(enligt förutsättningen bärofvan, Norrköping),
uteslutes.
Uti sjunde revisionen, eller den, som skef
1842, deltaga de tvänne af andra Classens of-
tannämnde städer, som icke deltagit i andra
revisionen (efter förutsättningen bärframman-»
före, Wisby och Westerås).
Uti åttonde revisionen, eller den, Sorn sker
1843, deltages genom lottning emellan de till
tredje Classen hörande, förut uppräknade Städer
och Bergsbruks-District, med undantag likväl
af dem, som till den tredje revisionen Sande
Revisorer (efter den gjorda förutsättningen, We¬
stervik och Nyköping).
Uti nionde revisionen, eller den, som skef
Ben 12 Maji.
209
i844» deltages genom lottning emellan de till
fjerde Classen hörande ofvanuppräknade Stä¬
der och Bergsbrukens femte Val - District,
med undantag af dem, som skickat Revisorer
lill den fjerde revisionen (undantaget kommer,
enligt förutsättningen, att angå Arboga och
Christinehamn).
Uti tionde revisionen, elior den, som sker
184b, deltages genom lottning emellan de af
femte Classens ofvan uppräknade släder, som
icke sändt Revisorer lill femte revisionen, (en¬
ligt förutsättningen uteslutas vid denna lottning
Skenninge och Nora) 0. s. v.
Underrättelse om dessa beslut skulle genom
utdrag af protocollet meddelas ej mindre Banco-
Utskottet, än äfven Ståndets Cancellie-Direction,
hvilken anmodas att deraf lemna Städernas Ma¬
gistrater och Bergsbruks-Districler del.
Herr Zander reserverade sig emot besluten
och ansåg Stockholm, i afseende på berörde
revision, böra ställas alldeles i summa ordning
med första Classens släder.
§. 1 2.
Föredrogs å nyo' Ståndets Cancellie-Utskotts
den 3ö sistl, Martii afgifne samt bordlagde me¬
morial, så lydande (
”1 anledning af derom från Vällofl. Borga¬
re-Ståndet erhållet uppdrag, har dess Cuncellie-
Utskott förehaft de inom Ståndet väckta frågor
0111 ansvar enligt Riksdagsordningen å de af
Ståndets ledamöter, som olofligen en längre eller
Borg. St- Pr. vid Riksd. 1S34* i835, X. 14
210
D f [i 12 Maji.
Den i i Maji.
2 11
kortare tid från Riksdagen uleldifvil eller ock
A de Släder de representerat och hvilka sålun¬
da under Riksdagen icke dervid hållit Full¬
mäktig.”
■”Vid undersökning af förhållandet, har Ut¬
skottet inhämtat, att Fullmägtigen för Streng¬
näs, Mariefred och Thorshälla städer, Herr Lag¬
mannen och Borgmästaren J. Ekstrand} efter¬
gjord anmälan, att desse städer ej ansett sig
skyldige utfästa underhåll för honom under
längre tid än fem månader ifrån Riksdagens
början, den 17 Juni sistlidet år hos Ståndet
sökt och erhållit 3:ne veckors ledighet från
Riksdagsgöromålen och sedermera vid denna
lids förlopp icke låtit sig afhöra, hvilket för-
anledt Ståndet, att den 22 derpåföljande Julii
hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla om
föreläggande för berörde städer, att fortfarande
vid Riksdagen hålla Fullmäglig. I följd hvar¬
af Herr Lagman Ekstrand åter blifvit Full-
mägtigskapet uppdraget i Thorshälla den 1, i
Strengnäs den 4 och i Mariefred den 8 Septem¬
ber sistlidet år, derefter han den 17 i samma
månad låtit till Ståndet ingifva läkarebetyg, in¬
nehållande att han, hvilken en längre tid varit
besvärad af oordning i matsmältningsorganerne,
yttrad genom åtskilliga gastrisk;» sjuklighets-
symptomer, då ändå ej var lill hälsan återstähh”
”Sålunda är fullkomligen utredt, att Full-
mägtig vid Riksdagen för städerne Strengnäs,
Thorshälla och Mariefred saknats ulan lagligt
skäl ifrån och med den y Julii. då Herr Lag-
hian Ekstrands erhållna ledighet slutades, åt¬
minstone till de dagar i September månad, då
första åtgärden af beVörde släder vidtogs* att å
nyo anmoda Herr lagmannen alt fortfarande
utöfva Riksdagsmannakallet, äfvensom att det
förhållande, som sålunda uppkommit, står i rak
strid med Riksdagsordningen i allmänhet, sorn
föreskrifver, att alia städer skola vid Riksdagar
hålla Fullmägtige och emot 16 §. deraf i syn¬
nerhet, som bestämmer påföljd håde för elen
stad, som underlåter att sialia Fullmägtig och
för den valde, som försummar alt vid Riksda¬
gen sig inställa. Vid urskiljandet af, hvilken¬
dera, principulerne eller ombudet, en slik påföljd
rätteligen hör drabba, synes det väl som delia
sednare brustit i sin pligt, då Herr Lagman
Ekstrand, efter blott på bestämd tid erhållen
ledighet, icke sjelfmant vid Riksdagen sig åter
infunnit; men som derjemte bör lagas i be¬
traktande, alt Borgerskapet i städerne Strengnäs,
Thorshälla och Mariefred vid första valet tillå¬
tit sig att bestämma sin Fullmägtigs underhåll
för viss Lid, oansedt 17 §. 2 mom. i Riksdags¬
ordningen ålägger de valberätligade, att bestå
Fullmägtigen anständigt och tillräckligt under¬
håll, hvarmed måste förslås ett sådant för liela
Riksdagen, från dess början till dess slut, och
Sålunda bjudit lill att godtyckligt inskränka sin
betalningsskyldighet, så anser Utskottet, att, enär
det kati antagas, att Herr Lagman Ekstrand be-
liöft lämplig tid eller den sorti förflutit ifrån
17 September, då han inför Ståndet lät anmäla
\
an
Den i a Maji.
Den 12 Maji.
sin^TrSkade sjukdom, till den i3 Oclober, Jåhan
gjorde första försöket alt åter få uti Ståndet
inträda för att återhämta sig, nu skäligt till¬
styrka Vällofl. Borgare-Ståndet, att på det säll
utöfva sin genom den åberopade iG §. af Riks¬
dagsordningen tillerkände rättighet, alt utsätta
det vite, hvartill den stad gjort sig förfallen,
som i sak af denna beskaffenhet sig förser, alt
Ståndet förklarar Strengnäs, Thorshälla och Ma¬
riefred skyldige, att till Ståndets Gassa erlägga
enahanda belopp, som både förut och efteråt i
arfvode för deras Riksdags-Fullmägtig blifvit
bestämdt och som svarar emot den omkostnad
en jämnlik stad på sin Riksdagsman mäst göi a,
beräknadt för alla tre släderne från den 9 Julii
och till deri dag hvardera af dem vidtagit för¬
nyad anstalt att hålla Riksdagsman, eller Streng¬
näs för 5G dagar å r R;dr 16 sk. med <y4 R^dr
3a sk., Thorshälla för 53 dagar å 1 R:dr, med
53 R:dr och Mariefred för 60 dagar å 1 R:dr
med Go R:dr, allt banco.’'
”Med Riksdags-Fullmägligen för Kongsbacka
stad, Herr Borgmästaren Örtenholm, är förhål¬
landet sådant, alt, sedan han den \ Julii för-
1 idel år af Ståndet erhållit 3:ne veckors ytter¬
ligare ledighet från Riksdagsgöromålen och den
8:de derpåföljde Augusti låtit förete läkareat¬
test om sjukdomsförfall, i afsigt att erhålla än
ytterligare tjenstledighet, dervid Ståndet förklarat
sig för det närvarande vilja låta hero, har Herr
Borgmästaren, hvarken i följd af till honom i
September månad från Ståndet genom dess Se¬
creterare aflåten uppmaning eller af, den 27
Oclober samma år, erhållet alslag å dess då
förnyade begäran om vidare permission, låtit
förmå sig alt vid Riksdagen åter sig infinna.
Utskottet anser således Herr Borgmästaren Ör¬
tenholm härigenom hafva öfverträdl föreskriften
i 79 §. 2 mom. Riksdagsordningen och gjort
sig skyldig (ill det uti 16 §. af samma Grund¬
lag för dylik försummelse bestämde ansvar och
tillstyrker följaktligen Vällofl. Borgare-Ståndet,
nit på grund deraf förklara Herr Borgmästaren
Örtenholm förlustig sitt Riksdagsmanna-arfvode
ifrån den 27 October sistlidet år till den dag
han tilläfventyrs åter vid Riksdagen sig instäl¬
ler och alt derutöfver böla ett lika belopp, allt¬
sammans tillfallande Ståndets Cassa."
”Emot Riksdags-Fullmägtigen för Wadste¬
na ocb Grenna städer, Herr Borgmästaren och
Riddaren Bååth, för Fahlu Bergslag Herr Fal¬
hem och för Nora och Arboga Herr Wiedberg,
förekommer, alt den förstnämnde efter erhållen
ledighet, sorn redan tilländalupit då en ny
sådan för honom söktes men afslogs den 27
October sistlidet år, ej förr än den 17 derpå¬
följde November vid Riksdagen sig åter infun¬
nit, att Herr Falhem förlidet års sommar ulan
anmälan eller erhållet tillstånd från Riksdags¬
orten afrest, och att Herr Wedberg utehlifvit
öfver i Augusti månad erhållen permission;
nien som, utom det att de 2;ne sistnämnde
Mott en kortare tid förbiifvit frånvarande och
på erhållen anmaning slraxt derefter sig infun¬
Den 12 Maji.
Den 12 Maji.
2i5
nit samt ptt Herr Wedberg desslikes styrkt
sjukdomsförfall såsom skäl för sin bortovaro, dep
sä väl i flere landsorter sorn i sjelfva hufvud?
staden på den tiden qthrustna farsoten, Cholera
Morbus, foranledt spann jngsaustaller, hinderliga
för vägfarande och icke ilian skäl uppdrifvit
farhågan för möjligen större vådor, än som i
verkligheten visat sig och så utomordentliga
händelser hqs ep eliev annan måste få gälla,
0111 icke såsom full ursäkt, åtminstone för nå?
gun anledning alt på en kortare tid, såsom ett
undantag från vanliga enskilte och allmänna
föi hållanden, fördröja återresan till Riksdagen,
finner Utskottet sig böra tillstyrka Välloflig»
Borgare-Ståndet, att för sin del låta fråga om
Herrar Bääths, Falhems och Wedbergs möjligen
visade försummelse, förfalla."
"Frillrnägtigen för Wenersborg, Warberg och
Alingsås, Herr Andersson, har, med afseende å
den honom, så väl sorn hela Wenersborgs stad,
öfvergång!!» eldsvåda, af Vä Hofi. Borgare-Ståndet
i October månad sisth år erhållit ledighet från
Riksdagen för den'lid, sorn deraf kunde återstå;
oell sorn det ulan tvifvel skett äfven med stöd
deraf, alt Rikets Ständer du redan beslutat, alt
bos Kongl. Majit i underdånighet anhålla om
Riksdagens »('slutande emellan den i5 Decem¬
ber och Jultiden samma år, samt nu mera med
ännu större säkerhet är alt hoppas Riksdagens
fullbordan, innan nya Riksdags - Fulimägtige
skulle hinna utses och ankomma för städerna
Walberg och Alingsås, anser Utskottet någon
åtgärd, i afseende härpå, ej vara af behofvet
påkallad, äfvensom alfs någon påföljd för berör¬
de städer, hvilka ulan eget förvållande kommit
att för någon tid sakna Fullmägtig vid Riks¬
dagen, på sådan grund ej skäligen hör ifråga¬
komma."
”Riksdags-fuilmägligen för Wisby, Herr
Klingvall har sednast den i5 November sist¬
lidet år erhållit ytterligare *3:ne veckors ledig¬
het från Riksdagsgöromålen, och sedermera hvar¬
ken låtit sig afhöra eller styrkt något förfall
för sin återinställelse. Med Riksdags-fullmäg-
tigen för Sundsvalls och Hernösands städer, Herr
Borgmästaren Modin är förhållandet i så målto
enahanda, att hans ytterligare erhållne per¬
mission med den 16 i denna månad tillända-
lupit, utan att han derefter ådagalagt laga för¬
fall för sitt uteblifvande; och tillstyrker alltså
Utskottet, att VäHofi. Borgare-Ståndet, med til¬
lämpning af 16 §. andra mom. och 79 §. andra
morn. Riksdags-ordningen, förklarar Herrar Kling¬
vall och Borgmästaren Modin förlustige deras
Riksdagsmannaarvode, Herr Klingvall från och
med den 5 December sistlidet år och Herr
Borgmästaren Modin från och med den 16
dennes, intill dess de sig åter infinna vid Riks¬
dagen, eller denna dessförinnan afslutas, samt
att derutöfver böta en lika summa, alltsammans
tillfallande Ståndets Cassa."
"Slutligen och för den händelse Vällofl.
Borgare-Ståndet bifaller hvad Utskottet i det
föregående tillstyrkt, föreslår Utskottet, alt Slån-
2l6
Den 12 Maji.
riets Cancellie-Direction må uppdragas alt be¬
sörja verkställigheten af beslutet, så vidt del an¬
går städerne Strengnäs, Thorshälla och Marie¬
fred, genom genast i laglig ordning påkallande
handräckning och likaledes emot Herrar Borg¬
mästaren örtenholm, Klingvall och Borgmästa¬
ren Modin, sit snart Riksdagen blifvit aflyst och
sig sålunda visat, i hvad mon försummelsen
blifvit fortsatt. Stockholm den 3o Martii i835.”
"C. Norman. C. C. Halling.
Rubin'”
Herr Ekermati begärde memorialets upp¬
lösning i helt, och Herr Talmannen förklarade,
alt detsamma måtte, såsom innefattande sär¬
skilda frågor, momentvis behandlas.
Vid föredragningen förekom till öfverlägg¬
ning först det emot städerne Strengnäs, Marie¬
fred och Thorshälla anmärkta förhållande.
Herr Ekstrand: "”Delta Cancellie-Utskottels
utlåtande påkallar det Högtärade Ståndets upp¬
märksamhet och nödgar mig till det jag eljest
alltid i möjligaste målto söker undvika, att
nemligen öka vidlöftigheten af Ståndets proto-
coller. — Mig sjelf, så vida jag tillhör detta
Stånd, är jag skyldig, att icke lemna oanmärkt
det egna och nog sårande skrifsältet i betän¬
kandet, som dock är underskrifvet af blott Stånds-
kamrater. Jag vill tillskrifva sådant en satirisk
anda hos Utskottets Secreterare, alltför litet
passande, när saken skall vara allvarlig, äfven¬
som alt Utskottets Herrar ledamöter nog för*
liastadt meddelat sina underskrifter derå. Hade
Den 12 Maji,
217
man, som sig bordt, endast hållit sig vid sak,
så skulle väl, i afseende på den af mig ingifne
läkare-attest, ej behöfts mer, än att den, förkla¬
rats giltig eller ogiltig, men ej att den genom
commentarier öfver ordalydelsen, sökt förlöjli¬
gas, hvarigenom äfven den, som attesten ulgif-
vit, torde kunna sägas förfördelad, änskönt det
aldrig kan bestridas, alt han bättre än någon
annan yetat, hvad han med den vanliga eds-
förpligtelsen: så sanni mig Gud hjelpe till lif
och själ, ansett sig kunna bestyrka. Jag und¬
viker numera flera opassande termer, sådane,
som icke från något Utskott förut kommit el¬
ler kunnat komma likartade och aldraminst
bordt väntas från ett U^ott blott Stånds¬
bröder.”
”Städerne Stregnäs, Mariefred och Thorshäl¬
la är jag älven skyldig att söka förskaffa rättvisa.
Utskottets förslag, att de skulle böta något ut¬
öfver hvad de få umgälla i arfvode under den¬
na långa Riksdag, omkring 5oo R;dr för Streg¬
näs och kanske i5o R:dr mindre för hvardera
af de andra städerna — måtte icke af någon
kunna påslås vara billigt och rättvist. Det kan
väl aldrig nekas, att de väljande af 109 §. Re-,
gerings-formen hade, om ej fullt skäl deilill,
åtminstone någon anledning, såsom efter orda¬
lydelsen i betänkandet vill af cholera-farsoten
antagas till ursäkt för åtskillige Stånds-ledamö-
ters bortovaro härifrån sisth sommar, och hade
dessa städers borgerskap af Grundlagen någon
den minsta anledning till del förbehåll de vid
2i8
Den 12 Maji.
första valet gjorde, s5 frågar jag, huru de skul¬
le kunna pliktfällas för den lid öfver en må¬
nad, sorn utan allt deras vållande förbigick, in¬
nan de hunno få del af Ståndets beslut.] Oni,
när delta erhölls, de icke hörsammat, så kunde
Utskottet haft något skäl för sin mening; nu
deremot åtlyddes beslutet genast, och jag anmo¬
dades att fortfarande vara deras ombud, hvaraf
uppenbart följer, alt de icke försyndat sig vär¬
re, än många af oss, som på erhållen permis¬
sion hemrest och vid permissionslidens slut
sökt förlängd ledighet, antingen utan förfall, el¬
ler med bevis derom, som ej varit lagligt. Skul¬
le icke sådane sökande, sedan Slåndel afslagit
deras ansökning, oundgängligen behöfva få veta
afslaget, innan de kunde hitkomma, och på li¬
ka sätt månne icke de ifrågavarande studernes
borgerskap behöft få veta Ståndets beslut, in¬
nan anstalt om Fullmäglig för dem fortfarande
var möjlig att vidtaga. Skulle desse sistnämnde
likväl nu plikta för tiden, till dess beslutet dem
kungjordes, följde deraf otvunget, att ock ilen
Riksdagsman, som fått ,-ifslag på ansökning om
förlängd permission, vore skyldig böta för ti¬
den ifrån första permissionens slut, till dess
lian hunne hit återkomma, likasom hvar och
en öfver permissionstiden sjelfvilligt uleldif-
ver, det måtte vara för vecka eller dagar, ki¬
nek ligen vore dock detta allt för strängt, och,
om så tillgick, huru mångå af oss kunde då
undgå att böta för längre eller kortaie tid?
Täckes dessutom Ståndet besinna lvdelsen af
109 §. Regel ings-formen, så finnes deraf Ijusli-
Dcn 12 Maji.
219
gen, alt från början en Riksdag aldrig varit är¬
nad räcka mer än högst 5 månader, och då jag
gerna medgifver, alt Ståndets beslut, det städer¬
na skulle fortfarande hålla Fullmägtig, ej bör
kallas grundlagsvidrigt, kan jag deremot icke
neka, att ett beslut örn mina coinmittenlers
pliglfällande nu, aldrig kunde annorlunda an¬
ses, isynnerhet sorn någon försummelse eller
dröjsmål icke kan lill vitas städernes Magistrater
då Landshöfdinge-embetets skrifvelse till dem
om Ståndets beslut var af den 20 sisth Augu¬
sti, hvarefter meddelandet skedde den 1, 4 och
8 September. Om man äfven, som sig bör, vill
tyda Grundlagen efter dess ordalydelse, så sy¬
nas böter aldrig någonsin kunna komma i fråga,
utan för den stad, som alldeles underlåter att
ställa Fullmägtig, hvilket icke här är fallet; —
och jag lemnar till en hvar att dömma, om ic¬
ke en förändring i sjelfva Grundlagen alltid
måste föregå, såsom ock redan vid denna Riks¬
dag är föreslaget, pä ett sätt, att, om deri an-
tages, det blir tydligt, att Konungen allena skall
ega rätt hålla Ständerne här, så länge Honom
godt synes, utan att någon får söka afsäga sig
den så kallade fördelen att representeras. Fat¬
tigdomsbevis blir då enda utvägen, att undgå
betala Riksdagsarfyodet med den yttersta skarf¬
ven, och jag är säker, att sådana bevis från vå¬
ra mindre städer nog skola beslås deras Full-
mägtige i stället för betalning/’
"Om jag lyckats att vara tydlig uti min
framställning nu, så har jag fullgjort mitt ålig¬
gande för mina committenter och tviflar ej, ali
220
Den 12 Maji.
dem vederfares en räll vis befrielse frän alla bö¬
ter. Det LAI väl icke eller något tvifvel att ju
hvarje domare är pligtig vara nogräknad och
samvetsgrann, kanske iner än eljest vid sådaue
fall som detta, då hans beslut e] kan Öfverkla-
gas, och huru skulle det stå tillsammans med
sam vetsgrannheten, alt några städers borgerskap
allena pl i k Lfa 11 cles, fast de aldrig visat tredsko,
utan genast emotlagit den af Ståndet gifna cor-
rection till efterrättelse, så fort den erhölls, men
deremot flera representer, sjelfva ledamöter af
domstolen, gjordes frie, änskönt de uppenbarli¬
gen felat mera emot Grundlagen?”
”Vare dock långt ifrån mig, alt jag här¬
med skulle åsyfta fleres eller ens någons plikt-
fällande. Jag tror inig känna, alt Herr örten¬
holm. hade af sin siad, Kungsbacka, 200 R:dr
för hela Riksdagen, och mera förmådde troligen
icke den staden att betala, utan Herr Örten¬
holm bar redan på Riksdagen en icke så ringa
förlust derföre, att hans commiltenler, likasom
mina, missräknat sig på Riksdagens möjliga
längd; alt utan behof nu öka baus förlust skall
åtminstone icke jag få alt förebrå mig, likasom
jag för min del ej kan bifalla det Herr Kling¬
vall botande missöde, då skada ej skett genom
hans eller någon annans frånvaro; och när man
af farboga för farsoten cholera kunnat hämla
skäl lill befrielse för några, måtte det böra sträc¬
kas lill alla för den lid sjukdomen härjade; jag
må ock bekänna, att det vore elt föga hugnau*
de minne af denna Riksdag alt medföra hem,
Den 12 Maji,
221
det vi nu hade börja t med den hårdheten e-
(not hvarandra eller-emot våra commiltenler, att
söka utarma med böter, som, ringast sagdl, äro
obeböflige och utan ändamål.”
”Det torde icke elier undgå någons upp¬
märksamhet, att en större stad, Lund, som un¬
gefär fyra månader undgått hålla Fullmägtig,
alls icke blifvit i betänkandet nämnd. Det tyc¬
kes likväl hafva bordt utredas, hvad skal till
dess befrielse varit för handen.”
”Jag tillstyrker emedlertid ett allmänt o-
gillande af Utskottetä betänkande, ej mindre
hvad angår skrifsältet, som jag lill eder, Mine
Herrar, öfverlemnar alt bedöma, viss, alt del ej
kan gillas af dem, sorn hala personliga föro-
lämpanden kamrater emellan, än ock i afseen¬
de på allt bölesansvar; mert om denna mening
icke gör sig gällande, lärer åtminstone återre-
miss blifva en rättmätig fordran, på det Utskot¬
tet må gifva ett nytt betänkande, passande för
Ståndet i afseende på stilen och icke utmärkt
af den orättvisa, att för några, som man velat
sakfälla, bötesbeloppet blifvit utsatt, men för
andra ej. Man säge mig, hvilken, om ej Stån¬
det skulle ega bestämma detta belopp; slikt kan
väl icke grundlagsenligt tillkomma Cancellie-
Directioneit' efter Riksdagens slut, minst om
grunden derföre ej är af Ståndet uppgjord. En
sådan skulle ofelbart nu bestämmas, och det
efter städernas classification, folkmängd eller rö¬
relse, ty om, lill exempel, Kungsbacka troligen
bör anses lika med Mariefred eller Thorshälla
222
Den ia Maji.
Den 12 Maj i.
223
eller kanske med Stregnäs, så måste väl belop¬
pet af böter för alla sådane släder blifva lika
per dag, äfvensom det för de kanske flere gån¬
ger större släderne Wisby och Lund ro. fl. al-
drig|kunde undvikas mångdubbladt. Att den eria
staden råkat få Fullmägtig för kanske i emot
en annan lika stor stad, verkar bär intet till
saken. Jag vet, att Mariefred slapp sisth Riks¬
dag med 8o R:dr och Thorshälla med i5oR:dr,
ehuru de äro att anse lika stora, med omkring
endast 20 borgare i hvardera, Nu skulle de
likväl få betala vid pass 35o R:dr hvar för sig
— en händelsevis tillkommen påökning, föri be¬
tydlig, alt man deröfver skulle öka skattebör¬
dan genom böter. Jag måste ifra för billighet
emot alla, så vida vi icke anse oss vara här för
att onödigtvis pålägga högre beskattning; men
vill man detta, och att den högsta stränghet
skall råda, så måtte en återremiss vara ound¬
viklig, dels för redactions-föi ändringen och dels
att bötesbeloppet för alla försumlige ulan un¬
dantag måtte vaida utsatt lill en oundgänglig
likhet för lika stora, eller, rättare sagdt, lika us-
la städer.”
Herr Maechel: Ehuru jag ingalunda bestri¬
der, att Borgare-Ståndet, i afseende på föreva¬
rande ämne, äger afgörande domsrätt, tror jag
likväl det icke vara med ordentlig lagstiftning
öfverensstämmande, alt fälla något domslut förr,
än parterne äro vordne öfver påslåenderne hör¬
de. Såsom följd häraf anhåller jag, att, hvad
denna puukt beträffar, släderne Stregnäs, Thors¬
hälla och Mariefred måtte lemnäs tillfälle, alt
yttranden härutinnan afgifva, i hvilket fall frå¬
gan torde till deras”ullåtande remitteras. Herr
Ekstrand har väl ingått och afgifvit svaromål
för bemälde städer, men, ehuru han för dem
är ombud, tror jag dock ej, alt han i en slä¬
derne enskildt rörande fråga är auctoriserad, att
deras talan i detta hänseende iagltaga, eller ens
kan anse sig opartisk alt å deras vägnar utlå¬
tande meddela. Jag förnyar derföre mitt yr¬
kande om frågans remitterande till nämnde stä¬
ders förklaring.
Herr Ekerman: Då jag förmodar, att åter¬
remiss kommer att följa å della betänkande,
hade jag^trott att detsamma bordt i helhet) upp¬
läsas, på det att anmärkningar i allmänhet der¬
emot kunnat framställas; men, enär nu sådant
icke skett, anser jag mig böra afgifva yttrande
öfver den punkt, som nu är under Ståndets öf¬
verläggning, och hvilken rörer Herr Ekstrand
eller de städer han representerar. Jag måste
dervid tillstå, det jag, lika med Herr Ekstrand^
finner stylén uti betänkandet vara oväntad, och,
om den skulle innebära någon qvickhet, anser
jag icke roligt att höra talas om rheumatiska
åkommor och magplågor, då sådant i allt fall
kan af det ingifne Jäkarebeviset inhämtas. För
öfrigt tror jag, alt då man förfarer strängt mot
en stad, bör man äfven iakttaga samma sträng¬
het emot en annan. Jag klandrar visserligen
ej sjelfva principen, utan tvärtom gillar den,
och, såsom bevis derpå, alt ej lugu pröfning
234
Den 12 Maji.
legat till grund för detta betänkande, torde jag
få anmärka, att Wisby blifvit fäld, tncn Lund och
Fahlu bergslag deremot frikände, ehuru Herr
Falhemj såsom representant för sistnämnde stad,
utan permission från Riksdagsorten afrest. Med
anledning häraf begär jag återremiss.
Herr Rubin: Måhända har Herr Ekstrand
ej ulan skäl klagat öfver detta betänkande; men
om jag ock erkänner detta och förklarar, att jag
icke gillat stilen, fastän jag, för att ej uppehål¬
la expeditionen, tecknat mitt namn å memori-
let, delar jag likväl ej Herr Ekstrands åsigt i
sjelfva saken. Grundlagen bör strängt tilläm¬
pas och måsle blifva det, för alt ej vara ett
tomt öreb Samma skäl till ansvar,, sorn äger
rum för städer, hvilk? icke sända Riksdagsfull-
mägtige, gälla för de städer; som underdraga
sig att hålla ombud vidare, än för någon tid»
Jag kan icke dela Herr Ekstrands tänkesätt. Jag
tror anmärkningarne emot stilen möjligen för¬
anleda återremiss, den jag mig icke motsätter, ty
jag vill icke göra mig förtjent af förebråelse jatt
hafva visat missaktning emot andra'.
Tideit var inne för Ståndet att begifva sig
till det af Kongl. Maj:f till denna dag utsatte
Plenum plenorum, hvadan discussionen måste
afbrytas och Herr Talmannen samt Ståndet kl.
| i å dagen, af nämnde anledning, afgingo till
Rikssalen.
§. 14.
Sedan Herr Talmannen och Ståndet åter¬
kommit ifrån Plenum plenorum kl. half 2 e.
Den 12 Maji.
s?5
tn., upplästes följande af Expeditions-Utskoltet
uppsatte förslag till pikets Ständers underdåniga
skrifvelse!-;
N:o 34o, med formulairé, dels förden för¬
bindelse, som skall af Hypotlieks-föieningarnö
afgifvas till Riksgälds-contoiret, och dels lör den
ga räntie sistnämnde Contoir eger meddela dy¬
lik förening,
Medgafs till expedition,
och N:o 34t, angående förklaring af l Cap.
2 §. SlrafF-balken och Kgi. Brefvet den Sep¬
tember 1777*
Godkändes.
§■ >5.
Upplästes Kongl. Maj;ts denna dag å Riks¬
salen meddelade Nådiga Svar till Rikets Stän¬
der uli åtskilliga af detii anmälda lagfrågor.
Herr Hessle: Häraf inhämtas, att Kongl.
Maj:t vägrat saiiction å Stände!lies förslag till
Vexellag, i dess närvarande skick, men förkla¬
rat sig skola öfverlemna contraproposilion, an¬
gående Lag för inrikes vexlar. Denna contra¬
proposilion är icke ännu kommen; och jag hem¬
ställer, om icke beslut, angående åtgärd med
Kongl. Majjts Nådiga Svar, må i nili heras, till
dess den Kongl. Propositionen kommer, på det
att man må se, huruvida Kgl. Majits nu Upp¬
lästa Nådiga Svar må ålfölja vid remissen till
Rag-Utskoltet,
Herr Ekerman: Jag är förakommen af Herr
Ilesslej och jag skulle hafva gjort samma an-
.Dorg. St. Pr. vid Riksd. i83/[.j i835, Xi i5
aa6
Den 12 Maji.
malon, om jag varit säker, när dertill vore rät¬
ta tiden. Jag begär det Kongl. Svaret på bor¬
det, tor att, i sammanhang med den Kong*'
Propositionen, förekomma och måhända re¬
mitteras.
Ofvannämnde Kongl. Maj:ts Nådiga Sv»r
lades på bordet,
§• 16.
Efter anmälan, företrädde Herr Hof-Cari'
leren, Commendenren af Kongl. Majlis Nord'
sljerne-Orden, Högvälborne Friherre David
Schultzenheim, hvilken öfverlemnade Kong)'
Majlis Nådiga Proposition af denna dag till Ri¬
kets Ständer, angående Lag för inrikes vesla1’'
och sedan Herr Hof-Cancelleren trädt af, i van¬
lig ordning utbeledsagad, blef den Kgl. PrOp°“
sitionen uppläst.
Herr Ekerman: Jag är visserligen nöjd a*
finna, det Kgl. Majit ansett Lag för inrikes och o1'
rikes ve.vlarböra »/lättås i särskildte stadgande»,
detta åtskiljande öfverensstämmer med den åsi^1
som jag förgäfves sökte, vid ärendets beband lii1!’
hos Ståndet, att göra gällande; men jag kan i<&(
fördölja min djupa smärta deröfver, alt KoUr'
Majit sagt, att stiftandet af Lag för utrikes ve*
lar är af den egenskap, att det ensamt trlH^
Kongl. Majit. Med undergifvenhet för Koön'
Ma j;Ls vishet, och med skyldighet att ej tiä
Kongl. Majits prreroga liver för nära, bekä»15^
jag ofattligheten för mitt omdöme, att de»1^
lagstiftning skall tillhöra uteslutande den e'
Statsmagten, då den skall gälla för Svenska #>e
fe
Deri 12' Ma ji’.
227
'örgaré, hvilkas förhållanden, efter densamma,
Stola af Svenska domstolar dömas. Blir den-
en economisk lagstiftning, är ingen graus, der
ti.vfHa£eu må vidtaga. Allt kan då rubriceras till
dél förra. Jag har hört 181 5 års Riksdagsbe¬
slut åberopas. Delta bevisar, hura försigtig man
flor vara, när inan anför eri önskan, på det alt
den icke må, såsom eli farligt pifejudicat, an¬
ländas. 1815 års Ständer egde ej rätt att bort¬
gifva Ständernas rättighet, och hvad de åtgjort,
hllförhinder icke l835 års Ständer, sorn längre
tylli bältré begrundat och tillsett hvarje rättig¬
het, ari del skedde år 181 G. .tåg föreställer mig,
JtVdct upplysta Lag-Utskottet ej underlåter alt
härå fasta uppmärksamhet. Jag anhåller, alt
Lag-Utskottet icke måtte förbise det bär ingå¬
ende'särskildta förhållandet. Om det skef, har
W frilIgjort friin pligt. Hvad angar sjelfva lag¬
förslaget, så, och då Kongl. Maj;t förklarat, alt
det är lika med Rikets Ständers eget förslag,
hemställer jag, örn icke det faller äf sig sjelf,
5tt sakén är afgjord. Det vore en tröst för
1)1 i g, otti' utgårigeri visar, att mina betäuklighe-
tyr äro ogrundade. Det skall för mig blifva en
liff pligt alt. sådant erkänna, likasom' den är
det, att ej dölja betänkligheternej äfven orri j
derigenom stöter en stojande opinion.
Herr Zander: Jag i nstäm nier med Herr
fkerman i de tre första perioderna, äfvensom
idg betygat min högaktning för bäris fasta ca-
''acter.
Herr Hessle: Då jag förutser, ätt den Kgl.
fag
228
Ken 12 Maji.
Propositionen skall remitteras tiil Lag-Utskot¬
tet, anhåller jag derom, och att, jemte den, re¬
miss må ske af Konungens i dag ä Rikssaleö
gifnn Nådiga Svar. Såsom ledamot af Lqg-Ut"
skottet, får jag tillfälle att der vidare utveckla
mina åsigler.
Herr Hohn instämde med Herr Hessle.
Herr Halting: Såsom det mig förefaller*
synes man sammanblanda tvänne främmande
ämnen. Det ena rörer behandlingen af Kongl*
Mapis Svar, som innefattar vägrad sanclion tid
eli lagförslag. Behandlingen af den andra frå¬
gan rörer ett nytt lörslag, till någon del utur
samma syftning, som Rikets Ständers. .Tåg fruk¬
tår, att man invecklar förevarande fråga, or*1
dessa tvänne ämnen sammanblandas och görU
sällskap till Lag-Utskottet. Den första har cl
något att göra nied den sednare. Jag har yF
trat detta, ej derföre, att jag bestrider Herr B
hermans sats. Tvärtom godkänner jag andan a*
hans första sals, men anser det icke vara w1?
lil [ständigt, alt lemna yttrande öfver ett äm*,c*
som ej nu är föremål för Rikets Ständers öf¬
verläggning.
llcrrar Frodell, Norman och Helleday >n'
stämde med Herr Halling.
Herr Ekstrand: Jag bifogar endast det *°r
klarande, alt jag instämmer med Herr Ekered
i förra delen af hans yttrande.
Herr Helleday'. Jag har redan gifvit tillkå'0'
ha, att jag förenar mig med Herr Halling; °c!
jag framställer till Lag-Utskottet den önskan» ‘
Den 12 Maji..
229
sirid emot Herr Ekermans, alt Lag-Utskottet
•tvätte förbise och ej uttrycka någon opinion öf-
ver Kongl. Maj:ts åsigt.
Herr Bååth: Jag anhåller, att Ståndet må
besluta remiss af den Kongl. Propositionen och
'le handlingar, sora densamma åtfölja; men Kgl.
"laj;ts Nådiga Svar finnér jag ej behöfligt skola
bil Lag-Utskottet remitteras.
Herr Hessle: Då jag begärde, att Kongl.
Majlis Svar skulle åtfölja lill Lag-Utskottet, var
'let, för alt inom Utskottet laga den kännedom
deraf, som jag ansåg ärendet fordra. Jag kan
'“I föreställa mig det vara oformligt eller skåd¬
et, att Lag-Utskottet erhåller del af hvad Ko¬
nungen yttrat i saken. Af delta yttrande bör
J'ul Lag-Ulskollet hafva del. För sådan afsigt
,egärde jag, att det Kongl. Svaret skulle åtföl¬
ja När frågan vidare förekommer, skall jag
,'ir Ståndet öppet uttala min åsigt i sjelfva sa¬
ken.
Herr Wedberg anhöll, lika med Ilerr Hes-
att den Kongl. Proportionell och det
k°ng|. Svaret måtte åtföljas till Lag-Utskottet.
Herr Helleday: Jag kan ej annat, än anse
"“jt vara oformligt, att ett ifrån Kongl. Maj:t
''lätet Svar remitteras. Den Kongl. Skrifvel-
611 innehåller ej annat, än hvad Slats-Rådels
1 1 Hö gsta Domstolens protocoller i ämnet in-
U|lla. Det är således nog, att deu Kongl.
°posiiionet) jemte dit hörande handlingar, re¬
steras.
^ppå Herr Talmannens derefter gjorda pro¬
at3o
Den j? Maji.
position, heslöf Ståndet remiss till Lag-Utskotr
tet ut' den Kongl. Propositionen, jemte de der¬
vid fogqde handlingar.
Vidare utlät sig Herr Talmannen: Sedan
Ståndet begärt, och, efter begäran, Kg). Maj:ts i
dag å Rikssalen meddelade Nådiga Svar blifvit
lagdt på bordet, lärer Ståndet ej finna lunder,
alt hvar och en ledamot må deraf taga all den
kännedom eller del, hvartill han må anse sig
vara befogad.
Herr Ekerman: Jag begär proposition derå,
att det Kongl. Svaret må remitteras. Flere, jem¬
te mig, hafva anhållit om detsamma. Annars
yrkar jag votering,
Herr Hainy. Jag inser icke, hvarföre Kongl.
Maj:ls Skrifvelse, som innefattar svar till Rikets
Ständer i åtskillige lagfrågor, skajl remitteras.
Det är naturligt, att skrifvelsen ej bör få annan
åtgärd, än alt läggas till bandlingarne. Åtmin¬
stone eger icke nu annan åtgärd rum. Remis¬
sen är äfvep obehöflig, då detsamma, sorn in-
peliållps i den Kongl, Skrifvelsen, finnes i de
vid den Kongl, Propositionen fogade, Högsta
Domstolens och Statsrådets profoepll. Således
blir ju Lag-Utskottet i tillfälle att deraf laga
kännedom, Dessutom äv det hvarje ledamot o-
betaget, alt af det Kongl. Svaret taga en af¬
skrift, men att remittera detsamma, är olämp-
ligt-
Med Herr Holm förenade sig Herrar Ce~
dedong, Wendt och Modin, med flere.
lierr gessie: Om det skall ansys, alt Stån-
Den 12 Maj i.
del beslutat, det ej remiss må ske af det Kongl.
Svaret, begär jag äfygn detsamma på bordet.
Herr Halling: Jag bar endast begärt or¬
det, för att, innan proposition och beslut, i min¬
net återföra, att Ståndet insett nyttan af Lag
för inrikes vexlar, och alt i denna stund glada
förhoppningar vinnas, om ej Ståndet bidrager
alt uppehålla saken med en vidlyftig formfrå-
ga. Den minoritet, som ej insett nyttan af så¬
dan lag, kan på delta sätt lätteligen blifva ma¬
joritet. Jag hemställer således, om tid är öfrig
för bordläggning, hvilken skall föranleda upp¬
skof. Om Lag-Utskottet skall först erhålla kän¬
nedom af denna, discussion, frågar jag, om Lag¬
utskottet skall kunna med skyndsamhet och
allvar behandla ärendet.
Herr Zander instämde med Herr Halling.
Herr Ekerman : Jag är förvånad, alt haf¬
va hört Herr Halling tala om en sak, som ej
är i fråga. Den rörer icke minoriteten eller
majoriteten. Saken om Lag för inrikes vexlar
är afgjord; men här är en vigtigare fråga, den
nemligen, att Konungen förklarat, att Lagstift¬
ningen for utrikes vexlar är economisk. Det
är denna omständighet, på hvilken jag fästat
min uppmärskamhet.
Herr Holm: Lika med Herr Ekerman,
anser jag frågan röra Lag för utrikes vexlar ej
vara ett economiskt ärende, utan sådan, som
bör afgöras, enligt 87 §. Regerings-Formen,
men jag anser ej detta Konungens Svar utgöra
ett beslut, hvaraf Rikets Ständer äro bundne.
a’3i
Dtn 12 Maj i.
Om (Mi förklaring utfärdas af 1748 ;*,rs Vexel¬
stadga, ur det gifvet, ult, i den nion densamma
strider emot Grundlag, Konungens Rådgifvare
äro derföre ansvarige efter Grundlagen. Nu är
icke sådant i fråga. Ständerna godkänna icke
den åsigt, att 1748 års Författning är en eeo-
nornisk Lag. Om man ingår i en speciel un¬
dersökning, i denna del, kommer den fråga att
förfalla, sorn många åsyftat.
Herrar Frodellj Halling, Strehlenert, nied
flere, instämde häruti.
Herr Ekerman: Till svar på hvad den si¬
ste lalaren yttrat, förklarar jag, att jag ej har
lof att gissa, men väl rättighet alt tala ifrån
min hank; och jag kan icke frångå mitt omdö¬
me, att Rikets Ständer hafva rättighet, alt stif¬
ta Lag äfven för utrikes vexlar.
Herr Talmannen utlät sig: Jag hemställer,
huruvida Herr Ekermuns yrkande af remiss på
det Kongl. Svaret må upptagas. Emedlertid och
på det ej hinder må äga rum för målets be¬
handling genom tvist om nämnde Kongl. Svars
läggande på bordet eller till handlingarne, be¬
svarar jag Herr Ekermans begäran med väg¬
ran af proposition, utur det skäl, att jag anser icke
del Kongl. Svaret kunna till någon ålgäid för¬
anleda. Jag frågar nu, om Ståndet godkänner
denna vägran.
Härtill svarade Ståndet /a.
Herr Ekerman reserverade sig emot Herr
Talmanens yttrande.
Herr Talmauneu erinrade, all nu ligger
Den 12 Maji.
a33
emedlertid den Kongl. Skrifvelsen på Ståndets
bord.
Herr Halling hemställde, om icke det i-
frågavarande Documentet må till de Ståndets
ledamöter, som äro medlemmar af Lag-Utskot¬
tet, utlemnas.
Herr Hessle: Jag anhåller, att, då den dis-
cussion, som förefallit, synes vara slutad, den¬
samma, såsom icke tillhörande frågan om Lag
för inrikes vexlar, ej må fördröja remiss af den
Kongl. Propositionen till Lag-Utskottet.
Herr Bååth: Jag åsyftade enahanda fram¬
ställning, som Herr Hessle nu gjort. Hvad an¬
går discussion vid början, eller rörande remis¬
sen af den Kongl. Propositionen, torde ordnin¬
gen fordra, att protocollet medföljer; men be¬
träffande åter den del, som omfattar frågan om
Kongl. Maj:ts svar till Rikets Ständer, hemstäl¬
ler jag, om icke denna del må kunna utan sak¬
nad för Lag-Utskottet uteblifva; och således
torde denna del ej utskrifvas och Utskottet
meddelas, emedan sådant tjenar till intet.
Herr Ekerman: Jag beder att få förklara
Herr Bååth min tacksamhet derföre, alt han
medgifver discussionen slå qvar i protocollet.
Jag insisterar ej derpå, att discussionen må ex¬
pedieras till Lag-Utskottet, emedan jag tror, alt
Utskottet ej deraf har gagn.
Herr Halling: Jag anser ej någon discus¬
sion hafva här förelupit, som afhandlat contra¬
proposition. Ej ett ord har blifvit sagdt, till
bedömande af det förslag till Vexellag, hvilket
234
Den 12 Maji.
Kongl. Majit låtit åtfölja den Kongl. Propositie-
nen. Det är således utan ändamål, att låta en
del af prolocollet eller det liela åtfölja remis¬
sen. Det är vanligt, att discussions-proloeoll
åtlöljer remiss; men då protocollet ej hvälfver
sig deromkring, är det ej skäl alt låta detsamma
åtfölja.
Herr Talmannen utlät sig: Jag har varit
betänkt på samma framställning, sora Herr
Hessle föreslagit, och uti hvilken han blifvit
understödd af Herrar Bååth och Hallinge att
Remissen af den Kongl. Propositionen genast
måtte gå i verkställighet!, och Utskottet blifva
i tillfälle att åt ärendet lemna skyndsam hand¬
läggning; hvad discussions - protocollet angår,
hemställer jag, om icke Ståndet anser, att det¬
ta piotocoll sedermera må afgå, när det hinner
uppsättas och justeras.
Herr Bååth: Jag vill emot Herr Talman¬
nens förslag ej anmärka annat, än att, om Stån¬
det beslutar, alt remiss af den Kongl. Propo¬
sitionen genast skall expedieras, jag föreställer
mig, alt Lag-Utskottet i morgon sammanträder;
och då hoppas jag frågan skola afgöra», innan
protocollet hinner ankomma; hvarigenom sam¬
ma resultat inträffar, som det jag förutsatt, alt
nämnde prolocoll icke behöfves.
Herr Strehlenert: Jag hemställer, om pro¬
tocollet bör utskrifvas, då Utskottet det förutan
kau företaga saken till pröfning.
Herr Cederborg'. Denna sednare fråga an¬
ser jag bero af Herr Ekerman* nemligen hum¬
pen 12 Maji.
235
yjda Ijan, sorn yttrat sig, afstår ifrån att få sitt
yttrande åtföljande monssen. Herr Ekerman
liar uppmanat Utskottet att fästa afseende på
olikheten i begrepp om utrikes Vexel-lagstift-
nings egenskap. Jag har förenat mig med Herr
Holm deruti, att Lag-Utskottet ej behöfver pro¬
tocollet; men, såsom jag redan nämnt, tror jag,
ött Herr Ekermans yttrande bör underställas
Utskottet, om ej han derifrån afstår.
Herr Talmannens nu gjorda proposition,
gm Ståndet finner Remiss af den Kongl. Pro¬
positionen genast böra expedieras, besvarades
med Ja; hvaremot den af Herr Talmannen der¬
efter framställda fråga, om Ståndet önskar, att
discussions-piplocollet må sedermera utskrifvas
pcb afgå, hlef med B/ej besvarad.
Herr Rydin hemställde, örn icke denna
discussjon torde utur protocollet kunna ute¬
slutas.
Herr Ekerman åter ansåg det vara sin rät¬
tighet, hvilken icke kunde bouoin betagas, att
discussipnen i protocollet bibehållen.
§; *7*
Föredrogs Cpnslitulions-Utskottets memo¬
rial, N:q 123, till Ridderskapet och Adeln, samt
Borgare-Slåndet, angående deras åtgärder vid
memorialet, N:o 75.
Herr Helsingtun: Jag kan så mycket min¬
dre låta bero vid den uppgifna voteringspropo-
sitionen, som jag hyser förhoppning, alt Rid-
derskapef och Adelil biträder Borgare-Ståndets
jnening. Jag anhåller, att Ståndet ville förkla¬
ra, ali det vidblir sill fattade beslut.
236
Den 12 Maji.
Den 12 Maji.
Herr Valley förenade sig med Herr Hel-
sirinius.
Herr Strehlenert'. Detta han lägga lunder
i vägen för den tilläranade omröstningen. Jag
har anledning att tro, det Ridderskapet och A-
deln frångår sin tanka; och då Borgare-Ståndet
vid flere tillfällen frånlrädt sin åsigt, tillstyrker
jag nu bifall på Utskottets framställning.
Herr Hessle'. Då Constitutions-Utskollet
varit böjdt att inbjuda Ridderskapet och Adeln
samt Borgare-Ståndet, att ingå på en uppgifven,
men ogillad voteringsproposition, som några få
afgjort, sjmes det vara rättast, att Conslitulions-
Utskottet, såsom en delegation, fogat sig efter
dessa Stånd, i stället för att inbjuda, på sätt
nu skett.
Herr Hohn: Jag måste underkasta mig
Constitutions-Utskottets vilja , såsom ett ound¬
vikligt fatum. Jag ogillar den princip, hvari¬
från Constitulions-Utskottet, utgått att upphäfva
sig till Domare öfver Stånden. Jag ogillar det¬
ta, men underkastar mig resultatet, såsom ett
öde. Om Ståndet ej nu så handlar, få vi emot¬
taga en vägran af Herr Talmannen; och följ-
aglligen vållas dröjsmål. Någon våda inträffar
i alla fall icke, då frågan först blir vid denna
Riksdag föremål för votering och sedermera ej
förr, än vid nästa Riksdag, definitivt algöres.
Jag antager sålunda inbjudningen.
Herr Helsin gins'. Herr Hohn har ådaga¬
lagt en åsigt, motsatt min, utan alt frånträda,
alt Ståndets beslut är rigligt. Anledningen al¬
den förmodan, att Herr Talmannen skall vägra
proposition. Dermed Tiar Herr Talmannen vis¬
serligen ej varit sparsam under denna Riksdag;
men jag har ej anledning förmoda, alt sådant
sker här, då Herr Talmannen redan förut gif-
vit proposition derå, att Ståndet må blifva vid
fattadt beslut. Vid detta tillfälle är ej fråga
om något annat.
Herr Halling: Jag instämmer med Herr
Helsingius och tillägger att någon fara icke är
tor handen. Den största vore, alt Riksdagsbeslu¬
tet komme att innehålla en punkt mindre,
än annars af i854 och 1835 årens Conslilu-
lions-UIskotts producter.
Discussionen ansågs slutad, och Herr Tal¬
mannen gjorde proposition till bifall i;o af in¬
bjudningen uti Constitutions-Utskottets memo¬
rial, N:o r,20; och 2:0 å Ståndets förblifvande
vid det fattade beslutet; på hvilka frågor Ja
och Nej svarades, samt votering begärdes.
En vo£erings-proposition uppsattes, justera¬
des och anslogs, så lydande:
"Den, sorn godkänner volorings-propositio-
nen uti Constitutions-Utskottets memorial, N:o
54. röstar Ja. ,
"Den det icke vill, röstar Nej.
”Vinner Nej, kommer Ståndet att vidblif¬
va sitt, i anledning af Constitutions-Utskottets
memorial, N:o 75, fattade beslut.”
Voleriögssedlar utdelades lill Ståndets le¬
damöter, och insamlades efter upprop, hvarvid
Herrar (Vijkj Limnelius3 Jiiörck, Santesson,
a38
Den <2 Maji.
Linn , Thörn j Bruse, Klingvall , Mceciici ,
Falhem, fVigert, Hallgren} Malmberg, Fries,
Eklund, Isr. Winblad, Lake, Hahn, Olbers,
Ståhl, Trolin, Rubin, Levin oell Örtenholm
vora frånvarande. En sedet aflades för¬
seglad, och de öfriga befunnos, vid öppnandet
och uppräknandet, innehålla 26 Nej emolida;
i följd hvaraf Ståndet vidblef sitt, i afledning
af Constitulions-Utskottets memorial, JN:o y5',
fallarle beslut.
Herrar Egnell och Strehlenert reservera¬
de sig.
§. 18.
Fortsattes den, af anledning r3 §'• bär
ofvan utvisar, afbrutna behandling af Ståndets
Cancellie-Ulskotts i samma §. intagne memori¬
al, hvars första punkt, angående det1 emot Stä-
derne Strengnäs, Mariefred och Thorshälla, an¬
märkta förhållande, var föremål för diseuSsiönV
Herr Holm'. Hvad skrifarten i memorialet
beträffar, fmner jag deruti uttryck, isom ej varit
behöflige eller bort finnas der. Hvad åter sjelf¬
va saken angår, gillar jag den princip, sorn
Cancellie-Utskotlet följt, att föreslå ansvar för
de städer, som underlåtit att fortfarande hålfa
Riksdagsmän, samt att pligtfälla de Riksdags¬
man, sorn bortovarit utöfver permission. Likväl
önskar jag på Herr Ekstrands skäl återremiss.
Jag yrkar den ej partielt af denna, punkt, sorn
nu är föremål, utan i allo, på det att Cancellie-
tJWkottet må ega tillfälle att se, hvilka gjort
dg skyldige till ansvar, och på det all ti Hamp-
Den 12 Maji. 239
ningen måtte ske på en gång. Lika med före¬
gående talare kan jag icke undgå att finna un¬
derligt, del staden Lund ej blifvit belagd med
ansvar, då densamma ej hållit Riksdagman ifrån
Mars månad lill Augusti förlidet år, ifrån hvil¬
ken lid bör afräknas den tid, som Herr Borg
haft permission. Jag önskar jemväl, att Cali¬
ce! lie-Utskollet, vid sakens ytterligare behand¬
ling, må till ziffran öfver allt bestämma an¬
svaret, Det är svårt för Cancellie-Directionen
att ingå i undersökning härom och lemnar
lill äfventvrs rum för öfvertygelse, att man på
godtyckligt sätt til 1 vägagår. Den anmärkning är
ock gjord, att städerna Strengnäs, Mariefred oell
Thorshälla böra höras. Jag anser sådant obe-
höfligt, ty det beslyrkes af dessa städers Ma¬
gistraters egne protocoll, att de Unfdandragit
sig hålla Riksdagsman längre än för en del af
tiden. Det är gifvet, att, då Ombudet,- sorn vid
Riksdagens böljan infann sig för dessa städer,
sedermera reste härifrån, skedde detta förmod¬
ligen på grund af bristande arfvode. En förse¬
else var af städerne begången, som tillåtit
extensiv tolkning af Grundlagen. Jag hemstäl¬
ler, hvarthän det skulle leda, om detta vådliga
sätt finge fortfara. Då kunde må hända slutli¬
gen Stockholms Riksdagsmän ensamme komma
att utgöra Borgare-Ståndet. Jag anhåller om
återremiss.
Herr Halling’ Jag tillhörde Ståndets Can-
cellie-TJtskotl, då detta ärende der afgjordes.
Härvid kryper jag ieke under täcket, titan jag
i\o
Den 12 Maji.
ikläder mig faderskapet för detta memorial och
anser mig skyldig ali besvara de anmärkningar,
som äro emot detsamma framställde. De leda¬
möter, som ansett anstötliga uttryck vara be¬
gagnade, uppmanar jag att beskrifva, hvaruti
de beslå. Herr Ekstrand gör jag rättvisa der¬
uti, att lian uppgifvet ett factum, vid hvilket
jag vill hålla mig. Då jag gör detta , hänvisar
jag till Borgare-Ståndets protocoll den 17 Sep¬
tember i834, der samma ordalag och uppstaII-
ningssätt, utan undantag af en bokstaf, förekom¬
ma. Den, som klandrar uttrycken i memori¬
alet, klandrar således öfver det justerade pro-
tocollet. Skulle på något annat ställe mindre
tyckligt skrifsätt vara begagnadt, begär jag, alt
en enda tirad må uppgifvas; ty att i allmänna
termer säga, att skrifsället är opassande och i
mindre väl valda ordalag, anser jag vara orätt.
Det bör uppgifvas, i hvilken punkt Utskottet
felat. Då della icke skett, anser jag Utskottet
ej vara de anmärkande redo skyldigt för skrif-
sättet. Hvad hufvudsaken angår, hemställer jag,
huru Borgare-Ståndet skulle hafva sett ut den
g Junii i834, om Borgare-Ståndets ledamöter i
allmänhet förfarit på lika sätt, som det, hvarpå
Ombudet för Strengnäs, Mariefred och Thors¬
hälla tillvägagått. Ombudet uppvisade i Maji
månad berörde år utdrag af desse städers Ma¬
gistraters protocoll derom, att arfvoden icke voro
till Ombudet utfästade för längre lid, än för
fem månader. Upplösningslystnaden hade upp¬
kommit. Godkänner man nu delta förfarande,
Den 12 Maji.
skall man ock godkänna det för kommande
tider; och då skulle Borgare-Ståndets ledamöter
illa hafva användt deras dagtractamenten. Hvar
och en stad bör följa samma exempel, om detta
allöper utan påföljd. Jag tror flere städer fin¬
nas med lika liten förmåga, sorn de trenne ifrå¬
gavarande. Medlidande må väl ega rum; men
man kan ej säga, att en stad bör skonas, då
staden kan afsäga sig rättigheten att vara stad.
Ehuru frågan hvälfver sig omkring första punk¬
ten af betänkandet, får jag förklara, att jag be¬
klagar, det flere ledamöter ej fästat tillräcklig
uppmärksamhet på detta memorial, eller glömt
dess innehåll, då Wisby nämnes, såsom oan¬
märkt. Berörde stad är dock ej bortglömd, då
ansvar är yrkadt för dess representant, ehuru
handlingar sedermera blifvit ingifne, som böra
härvid tagas i betragtande. Man har fästat
jemväl uppmärksamhet på Utskottets orättvisa,
då staden Lund är glömd. För att göra saken
complett, bör man tillägga Cimbritshamn, för
hvilken stad Herr Borg, staden Lunds ombud,
jämväl var fullmägtig. Det synes, som talarne
icke inträngt i frågan. Det, som gifvit anled¬
ning till detta betänkande, är Herr Malmbergs
motion, intagen i Ståndets tryckta protocoll för
den 17 September 1834» (femte Bandet pag.
67g) och innefattande hemställan, att den le¬
damot, som förfallolöst uteblifvit eller afviker
ulan permission, må till Ståndets Cassa erlägga
det daglractamente, som han, i fall han varit
Borg. St. Pr. viel Riksd. 1834, l835. 16
Den 12 Maji,
härstädes närvarande, egt rätt' alt uppbära. Jag
frågar då de värde talarne, hvad anledning man
hade af denna motion att vända sig emot sta¬
den Lund, hvars sednare ombud varit härstä¬
des, redan en månad, förr än motionen väcktes.
Dessutom förekommer det, i afseende på staden
Lund, att denna stad ej brustit i sin skyldig¬
het. Ombudet för Lund, Herr Borg, hade
permission, ända lill dess han, uti en ingifven
skrift, den 17 Juni 1834» (intagen i nämnde
dags prot:s 6 §.), anmälde förfall, som af Stån¬
det godkändes. Med denna upplysning torde
frågan emot staden Lund förfalla, men om den
så ej anses, hör den betragtas såsom ny motion,
och remitteras till Cancellie-Utskottet. Det är
likgiltigt, om återremiss sker af memorialet,
blott den icke sträcker sig till förevarande om¬
ständighet; ty om den sker, och frågan förfal¬
ler, tror jag, att Borgare-Ståndet med berådt
mod gått sin upplösning till mötes. Må ilga
andra städers Ombud skulle då utrusta sig på
lika sätt. Jag bifaller första punkten, öfverty-
gad, att detta är enda sättet att förekomma en
för Borgare-Ståndet högst vådlig oreda.
Herr Böök instämde med Herr Halling.
Herr Zander'. Jag är skyldig att tillkän¬
nagifva, att jag, ehuru ordinarie ledamot af Can¬
cellie-Utskottet, ej var tillstädes när delta me¬
morial tillverkades, och att Herr Halling> så¬
som tillverkare, tager detsamma i försvar, der¬
på må man icke undra. Jag gillar icke ut¬
trycken om Herr Ekstrands sjukdom; och hvad
^ Den ia Ma'ji. 243
koni hör uttagas, är läkarebetyget, hvilket pro¬
ducerar löjlighet och antyder en personlig för¬
olämpning. Det hade varit tillräckligt att åbe¬
ropa detsamma. Jag gillar icke, att städerna
Strengnäs, Mariefred och Thorshälla behöfva
ätt i sakeii höras. De hafva 16 §. Riksdags¬
ordningen alt ställa sig till efterrättelse. Om
de företagit något häremot stridande, få de dö¬
mas derefter. Om detta nu förbigås utan på¬
följd, inträffar ett farligt praejudicat. Jag begär
återremiss, för att erhålla en förändrad redaclion
af memorialet i dess helhet.
Herr Ekstrand: Om läkarebeviset hade ej
hehöft att lilsättas annat, än att det gillades el¬
ier ogillades. Hvad mali anfort till förment
försvar för staden Lund, innebär ett tämligen
lika förhållande med det, som egt rutil för stä¬
derna Strengnäs; Mariefred oell Thorshälla. Så
snart de blefvo underrättade om åliggandet att
välja, anställdes ock val; men härmed drogs ut
på tiden, genom det att skiifvelse först äfgick
ifrån Ståndet till Kongl. Majit, sedermera ifrån
Kongl. Maj:t till dess Befallningshafvande i Lä¬
net, beli slutligen ifrån Konungens Befallnings¬
hafvande till Magistralerne. I Öfrigt har jag ej
alt påminna deremot, att återremiss sker af
memorialet, för att i sammanhang omarbetas.
Herr Hohn'. Herr Zander liar förekommit
mig deruti, aLt lian åberopat, hvad ej eller jag
ansett hafva bordt reproduceras, nemligen ytt¬
randet i läkare-attesten, hvilken, så tagen som
här, visar cn löjlig sida. Alt läkarebetyget
Den 12 Maji.
skulle intagas i prolocollet, var nödvändigt, men
ej här. Jag är öfvertygad, alt afsigten att sära
ej legat till grund för uppställningen, men den
hade kunnat vara annorlunda. För hvad jag
anfört emot representanten för Lund, har jag
funnit stöd af Herr Hattings yttrande. Denne
representant har först uti Juni månad gifvit
tillkänna, att han ej kunde fortfara uti sin Riks-
dagsmannaegenskap, och han har åberopat sam¬
ma skäl, som för Strengnäs, Mariefred och Thors¬
hälla blifvit begagnadt. Han har väl ej åbe¬
ropat, att staden undandrog sig alt betala Riks-
dagsmanna-arfvode, men han har yttrat det
omdöme, alt han ansett Riksdagen ej kunna
räcka så lång lid, som skett, och alt detta va¬
rit skäl, hvarföre hans anmälan icke förut skett,
Då jag tror, alt Ståndet ogillar ett sådant raisone-
ment hos städer, bör det ej eller gillas hos den
enskilde representanten, som utöfver permissions-
lid bortovarit, Endast derföre, att jag anser
det vara af vigt, att Borgare-Ståndet uppehåller
sin representationsrätt, ifrar jag, att de försum¬
lige ej må undgå ansvar elter 16 §. Riksdags¬
ordningen, och för att undanrödja allt missför¬
stånd, gör jag nu den motion, att regresstalan
må utsträckas till staden Lund och de flere
städer, som sig försummat, på det att allt della
må komma under öfvervägande hos Cancellie-
Utskottet.
Herr Ekerman\ Jag har ej mycket att til¬
lägga, men som författaren uppmanat alt upp¬
gifva ställen, som, lill uttrycken, äro mindre
Den 12 Maji.
245
lämpliga, förenar jag mig först med Herr Zan¬
der-, och sedermera hänvisar jag till det ställe,
som begynner med orden: J’alt enär det kan
antagas, att Herr Lagman Ekstrand behöft
lämplig tid,” och slutar med dessa: ”då han
gjorde första försöket alt åter få uti Ståndet in¬
träde.” Jag hemställer, om Herr Ekstrand gjort
något olagligt försök att inträda. Jag erinrar
mig med ledsnad, att Ståndet ej tillät honom
alt intaga sin plats. Han har ej gjort något
försök, utan begagnat sin rättighet. Dessutom
måste det medgifvas, att skrifsättet i dess hel¬
het är sådant, alt det är svårt att utmärka nå¬
got ställe. [ anledning af hvad är rigladt emot
mig, i afseende på Wisby, får jag tillkännagif¬
va, att jag icke erinrade mig detta förhållande.
Om memorialet blifvit uppläst, som jag begär¬
de, har detta ej kommit i fråga. Förhållandet
med Fahlun är icke utredt, och ej eller med
Lund. Det har varit Cancellie-Utskoltets pligt
att efterse, om desse städer eller deras ombud
iakttagit deras åliggande.
Herr Halling: Jag är uppmanad att ingå i en
orlhographisk afhandling i anledning af hvad Her¬
rar Zander och Ekerman anfört. Ibland mänskli¬
ga svagheter tror jag den vara den minsta, att
följa Borgare-Ståndets justerade protocoll. Den,
som ansett Utskottets skrifsätt opassande, fram¬
ställer verkligen således en orättvisa. Utskottet
har velat ådagalägga, alt för Herr Ekstrand
ej skulle vara samma påföljd, som för de af
bouoin representerade städer. Om läkareatte-
246
Den 12 Maji.
slen uteslutes, uppstår likväl ett föränd rädt fpr-:
hå Ilande. Ilerr Ekerman har upptagit min upp
maning att framställa, i hvilka delar Utskol.et;
varit mindre lyckligt; men Herr Ekerman har
härvid endast anmärkt, att Herr Ekstrands
första försök eller det dea i3 October 1834
gjorda att inträda i Ståndet, ej skäligen borde
klandras. Herr Ekerman har synts förmena,
att Uttkollet kallat detta försök olagligt. Delta
är en osanning. Der står ingalunda ordet olag¬
ligt, utan endast: ”till den i3 October, då han
gjorde första försöket att åter få uti Ståndet
inträda." Jag tillåter mig erinra, att detta var
ett försök, då Herr Ekstrand måste, i följd af
Ståndets beslut, afträda. Sin pligt har han se¬
dermera uppfyllt. Jag åtager mig icke före¬
bråelse för liyad Herr Ekstrand lofligen, meli
icke olagligt, försökt, ehuru det misslyckats.
Omständigheten är enahanda med läkarealleslen.
Borttages den, qvarstår Herr Ekstrands skyl¬
dighet att äfven sjelf betala böter. Jag bestri-
der icke ålerremiss, men jag tror, alt de, som
anklaga Utskottet fpr ovarsamhet, begå en o-
varsamhel, genom det alt de undanrödja den¬
na stödjepunkt. Jag anser mig böra förklara,
att Canceliie-Ulskottet och speciell jag med
varsamhet behandlat saken, så ätt orättvisa och
mannamon icke skulle ega rum, der Borgare¬
ståndet kan fälla kamrater lill böter; men Ut¬
skottet ansåg försök att eludera Grundlagen ej
böra fruktlöst aflöpa; och emot dem har Ut¬
skottet sökt alt införa den lindrigaste correclion
^ Den i2 Maij. 247
Jlerr Ekerman säger vidare, att förhållandet
med Fahlun ej är utredl, då memorialet likväl
innehåller utslag i denna omständighet.
Herr Ekstrand: Jag har ej något att till-
lägga, ofch jag kan ej se, hvarföre orden i lä-
karealtesten bort inlagas. Jag bestrider icke å-
terremiss, och yrkar allmän rättvisa.
Herr Halling: Blott i anledning af Herr
Ekstrands anmärkning om läkarealtesten, får
jag erinra, att den måst intagas i sin helhet,
derföre att den ej innehåller de vanliga eds-
forbindelse-orden.
Herr Wedberg: Då jag förmodar återremiss
ske, får jag upplysa, att, ehuru förut begärd
och beviljad, begagnades min permission icke
förr än ifrån den 25 Augusti j.834; ocb jag
trodde, att den lid af circa 8 dagar, som fort-
gingo innan jag begagnade min permission,
skulle räknas mig lill godo. Jag sökte icke
ytterligare permission och återkom den 27 Sep¬
tember, hindrad några dagar af sjukdom, hvar¬
före bevis blifvit företedt.
Herr Ekstrand'. Det förundrar mig, att
Herr Halling påslår, att eds-bestyrkandet ej fin¬
nes i Jäkarebeviset, Delta ingifver mig den
tanke, att betänkandet tilkomroit lör fort, då
jag tror edsförpligtelse!! i beviset icke saknas.
Jag beder, att handlingen måtte framtagas.
Herr Talmannen utlät sig: Innan jag går
alt göra proposition, bör jag förklara, att, då
ärendet är economiskt och sådant, att Ståndet
kan detsamma dirccte afgöra, hade jag trott det
Den 12 Maji.
§• 2-
Upplästes och gotikändes följande af Ex*
peditions-Utskottet uppsatte förslag lill Rikets
Ständers underdåniga skrifvelser, nemligen;
N:o 342, angående Riksgälds - contoirets
behof ifrån och med 1835 lill och med år
i83t);
och N:o 343, ined öfverlemnande af den
upprullade Riksstaleu,
§. 3,
Föredrogos och lades på bordet följande
memorial:
1:0 Stats-Utskottets :
N:q 47r> med hemställan om en grådd*
calion till Cancellisteu C. O. Vougt.
och 2:0 Banco-Utskotlets:
N:o i45, med öfverlemnande af reglemen*
lariskt stadgande, angående tiden för tillämp*
ningen af de utaf Rikets Sländer beslutade för*
ändrade föreskrifter, angående Rankens låne¬
rörelse.
§• 4,
Justerades protocollsutdrag öfver de i 12
§. af protocollet den 12 dennes innefattade be*
slut.
§* 5'
Föredrogs å nyo Banco-Utskottets memo¬
rial, Nto 144. med förslag till sammanjemnk-
ning al Riks-Ståndens särskildta beslut, i an¬
ledning af Utskottets, under JN:o i35, afgifne
utlåtande.
Härvid sladnade Ståndet i följande beslut.
Den i4 Maji. 201
1:0 antogs den pag. 3 gjorda hemställan
till Borgare-Ståndet, att afstå ifrån beslutet om
en sedel valeur å 10 R:dr, i följd hvaraf törsta
voleringspropositionen fordrade ej åtgärd å Stån¬
dets sida.
2:0 afslogs inbjudningen, samma pagina,
| afseende på en sedelvaleur å 66 R;dr 32 sk.,
och godkändes den andra voteringspropositio-
pen,
3:o antogs inbjudningen i början af pag.
4, samt ansågs den tredje voteringsproposilio-
pen ej fordra någon åtgärd å Ståndets sida.
4:o vid hvad Utskottet, pag. 4, angående
fjerde punkten, sig utlåtit, lät Ståndet bero.
5:o fjerde voleringspropositionen, pag. 5,
godkändes.
6:0 inbjudningen, pag. 6, afl instämma uti
Pidderskapets och Adelns samt Bonde-Ståndets
rpdaetion af 8:de punkten, mom. d> antogs, i
följd hvaraf den sednare inbjudningen i samma
ämne, och femte voteringspropositionen fordra¬
de icke någon åtgärd.
7:0 inbjudningen, pag. 6, att bifalla mom.
af 8 punkten uti Utskottets förslag, afslogs;
inbjudningen pag. 7, att med Bonde-Ståndet
sig förena om ilen mening, alt förevarande mo¬
ment må försvinna, antogs, och den sjette vo-
teringsproposilionen godkändes.
Herr Helleday reserverade sig deremot, att
första inbjudningen ej blifvit antagen.
I öfrigt faun Ståndet memorialet, N:o 144»
icke till någon Ståndets åtgärd föranleda,
252
Den 14 Maji.
§• 6.
Föredrogos å nyo Banco- och Lag-Utskot-
lens memorial och betänkande:
N:o 7, i anledning af vissa skiljakligheter
uti Riks-Ståndens sednast fattade beslut, röran¬
de lagstiftningen för enskilda Banker.
Herr Helleday: Under åberopande af Herr
af Rotens reservation, kan jag ej gilla den af Ut¬
skotten uttryckta åsigt, att, sedan Rikets Ständer
gemensamt antagit lag för enskilda Banker, men
2 Stånd slädnät emot 2, i fråga om vissa föreskrif¬
ter, som röra denna lag, sådana må förfalla.
Jag hade trott, att Banco- och Lag-Utskotten,
i afseende på 9 och 27 §§., der 3 Stånd släd¬
nät emot 2, och hvilka äro af den beskaffen¬
het, att de ej böra kunna uttagas ifrån försla¬
get i dess helhet, bort lemna i dessa delar vo-
teringspropositioner, hvaröfver fått röstas uti
Förstärkt Utskott.
Herr Mcechel instämde med Herr Helleday.
Herr Rubin: Jag instämmer med Herr
Helleday, var hindrad att vara tillstädes i Ut¬
skotten, då jemnkningsfrågan förevar, men har
anmält min reservation.
Herr Zander förenade sig med Herr Hel¬
leday.
Herr Hessle'. Den sak kan visserligen icke
motsägas, att, om fyra Stånd antaga principen
af en lag, men två Stånd stadna emot två, i
afseende på redactionen, voteringsproposilioner
måste uppgöras för bestämmandet deraf. Här
är likväl ett annat förhållande. Sjelfva princi¬
Den 14 Maji.
r 253 1
pen eller lagfrågan är afgjord. Något vidare
kan ej nu ega rum, då Grundlagen säger, att
saken skall förfalla, när 2 Stånd stad nät emot
2. Här är ej tvist om redactionen, utan om
tillvaron af sjelfva §§. De äro ej gillade af
flere än 2 Stånd. Om ej Grundlagen förbises,
måste de förfalla. Jag gillar således memori¬
alet och kan ej fatta, huru votering må här
vara tillämlig.
Herrar Böök och Wedberg förenade sig
med Herr Hessle.
Herr Halling: Föremålet är, huruvida 9
§. innefattar en fråga, som kan förfalla. För
min del anser jag densamma ej kunna eller bö¬
ra förfalla; och 7$ §. Riksdagsordningen är klar
deruti, att, då saken ej kan förfalla, bör, vid
sådant förhållande som detta, votering ske uti
förstärkt Utskott. Om denna §. kunde förfalla
kunde alla §§., som innehålla controler, förfal¬
la, derest 2 Stånd stadnade emot 2, äfven i af¬
seende på dem. Det kan ej af någon bestri¬
das, att 9 §. är ett af de säkraste correctiven
emot missbruken; och det måste medgifvas, att
sådant correcliv är af behofvet påkalladt. Om
icke denna §. bibehålies, ser jag icke något me¬
del alt emellan tvenne Riksdagar sälta en gräns
för missbruk af sedelfabrication. Mig förefaller
det, såsom den största hufvudsak i lagen, att ej
missbruk må ostvaffade framlöpa, utan att kunna
rättas. För min del anser jag omröstning bö¬
ra ega rum och voterings-proposition således
böra uppgöras.
254
Den 14 Maji.
Herrar Helleday och Leffler förenade sig
med Herr Halling.
Herr Hessle: Sedan den föreslagne lagen
upptagit och bestämt rättighet för Privat-bau-
ker att utfärda creditsedlar, öch sedan lagert
besläinl till hvilket belopp dessa fa utfärdas,
motsvarande den valuta Banken eger, samt dels
controler, för alt tillse, det Banken ej må öf¬
verskrida gränsen, dels ansvaret derföre, så har
uti 9 §. till öfverflöd blifvit på clt eget sätt
infördt ett stadgande, af deritia lydelse; ‘'Prof-
var Kongl. Majit, för myntvärdets orubbade bi¬
behållande, nödigt att inskränka rättigheten lill
oreditsedlars utgifvande inom det i denria lagstad¬
gade maximum må föreskrift derörri genom Dess
Handels- och Firiance-Expeditiön, efter veder¬
börande Bank-directions hörande, meddelas lill
den eller de Banker, sorn, genom öred ilens stör¬
sta utsträckning, till behofvet af omförmälda åt¬
gärd mest bidragit/’ Således är det öfverlåtet
till|Kongl. Majit oell Regeringen, att,- efter godt-
iinriaride, göra deri inskränkning i sedelrörelsen,
hvilken Kongl. Majit kan finna lämplig. Första
förslaget var ej sådant, sorn det nu är upp-
gjordt. Då bestämdes helt erikelt Banks skyl¬
dighet alt rätta sig efter cours; och föreskrefs,
alt, om den ej det gjorde, skulle den genom
StatsSecreterareri för Handels- och Finance-Ä-
rendena derom påminnas och dertill hållas.
Detta förslag förändrades derhän, all det öf-
verlernnades till Regeringens godtycke, alt, om
Sedlar funnos utöfver behofvet vara ulgifna, e¬
y Den i4 Maji.
a55
huru ej öfverstigande föreskriften, Regeringen
kunde ändock befalla indragning af sedelrörel-
sen. Denna princip hafva Lvenne Stånd gillat,
och tvenne Stånd ogillat, Jag frågar, om icke
detta är något, som kan förfalla. Detta är in¬
galunda ett civilt lagstadgande, utan eli regle¬
mentarisk, ojuridisk föreskrift, och då i denna
punkt 3 Stånd stadnat emot 3, är det orim¬
ligt att gora den lill föremål för Votering i
förstärkt Utskott, så framt Grundlagen skall
tillämpas.
Herrar Ekerman och Modin, med flere,
instämde med Herr Hessle.
Herr He/singius: Denna §. är en af de vig-
tigaste i Privatbanklagen. livar och en finner,
att bifall eller afslag derå är af stort inflytan¬
de på sjelfva säkert. Man bör derföre Vara högst
försigtig vid bedömandet deraf, om frågan må
förfalla. Jag medgifver, att jag inom Utskot¬
ten och äfven sedermera varit villrådig, huru¬
vida frågans förfallande är lagligt eller ej lag¬
ligt. Jag finner här olika åsigter framställda,
och jag bekänner, att jag ännu är obestämd,
huruvida det är Grundlagsenlig! rätt eller ej,
alt saken förfaller; men i betraktande af frågans
vigt, och då jag är öfvertygad, att det ej kan
med bokstafven bevisas, antingen alt frågan må
förfalla eller underkastas votering, tror jag det
vara rättast, alt votering sker. Rikets Ständers
beslut må sedermera blifva, hvilket som helst.
Å ena sidan, inrymmer ett sådant stadgande i
lagen en stor magt ål Regeringen, men, å den
a 56
Den i/f Maji.
andra, om det försvinner utur lagen, är Rege*
ringen icke i stånd att förekomma den olycka,
att, då silfret strömmar ut och realisationen är
i fara, släppa ut sedlar och utlåna deni. Der¬
före biträder jag den tanka, att öfver denna frå¬
ga hör röstas i förstärkt Utskott.
Herr Holm: Ehuru 9 §. af Privatbanksla¬
gen tilläfventyrs är af vigt, finner jag det vara
lika vigtigt, att hålla Grundlagen i helgd. Med
y5 §. Riksdags-Ordningen i hand, kommer jag
icke till annat resultat, än att frågan är af-så-
dan beskaffenhet, att den, såsom ett civilt lag¬
stadgande, måste förfalla. Jag röstar således för
bifall till memorialet.
Herr Halling; Jag frågar dem, som ifrat
derföre, att denna §. skulle förfalla, liurudant
förhållande skulle hafva inträffat, om sådan
princip gillades, då, sedan lagens i:sta §. blif¬
vit af 3 Stånd antagen, uti de öfrige §§. två
Stånd slädnät emot två.
Herr Hessle: Om 1 §. af lagen blifvit gil¬
lad, men i afseende på de öfrige §§. 2 Stånd
stadnat emot 2, är jag öfvertygad, att hela
Lagförslaget förfallit.
Herr Helleday: För att bemöta Herr Holm,
vill jag erinra honom, att han var den, som
första gången yrkat votering af förstärkt Lag-
Utskott i en lagfråga, der 2 Stånd rakt stadnat
emot 2. Jag vet visserligen, att liufvudprinci-
pen var godkänd af 4 Stånd, men atti delailerna
hade 2 Stånd stadnat emot 2. Denna casus är
äfven här tillämplig. Om Ståndet i hufvud-
Den 14 Maji.
frågan är liktänkt med mig, tror jag icke., att
pluraliteten, som antog 10 §., antagit lagen, så¬
som Banco- oell Lag-Utskotten den föreslogo, u-
tan garantier uti q §. Jag anser denna garan-
lie väsendtlig och sådan, att jag önskar, det ej
lagen blifvit af, om garantien afskaffats.
Herr Holm: Slutet af Herr Helledays yt¬
trande besparar svar å min sida* men jag vill
likväl berigtiga Herr Helledays framställning,
om den stora skillnad emellan denna fråga
och den, der jag yrkade votering af förstärkt
Lag-Utskott. Här äro tvenne skiljda åsigter; i
den andra frågan voro Stånden ense om prin¬
cipen, men oense om redactionen. Hvad åter
beträffar den stora vigten af denna §., tror jag
densamma vara tvetydighet underkastad; ty mig
förefaller det, som om den kunde genom en o-
begränsad magtutvidgning, bereda ett farligt pre-
judicat. Jag bifaller memorialet.
Herr Hallgren: De, som yrkat bägge sat-
serlie, hafva åberopat Grundlagen, så för den
ena som för den andra. Jag instämmer med
Herrar Halling och Helsingius, anser 9 §. af
lagen vigtig och är emot uteslutandet deraf.
Herr Ekerman: Såsom jag ansåg saken,
trodde jag mig vara af den anmärkta frågan i
Förstärkta Lag-Utskottet oförhindrad att här
yttra mig. När 9 §. af omförmälde lag före¬
var, tog jag mig frihet att öppet motsäga den,
emedan jag fann det vara alt lägga en sådan
magt hos Föredraganden för Handels- och Fi¬
berg. tM. Pr. vid liiksd. 1834, iS35, X. >7
158
Den i4 Maji.
nance-ärendena, alt jag knappt ville uppgifva
följderne. Jag åberopar för öfrigt de skäl, som
Herr Hessle anfört, och hvilka ingen veder-
lagt.
Herr Wedberg: Jag instämmer med Herr
Ekerman och hemställer, om, i händelse 9 §.
qvarstår, någon kan vilja ingå i dylik Bankaf-
iä i re, när, sedan Bank blifvit octroyerad, Rege¬
ringen har makt att indraga en hälft eller stör¬
re delen af Bankens sedelrörelse.
Herr Halling: Såsom jag hört den förmo¬
dan yltras, att Stats-secreteraren för Handels-
och Finance-ärendena skall få magt öfver Pri-
vatbankerne, hänvisar jag till ordalagen uti 9
§., der det heter; ”P rofvan Kongl. Maj.t, för
myntvärdets upprätthållande, etc.” Det finnes
således vara Kongl. Maj;t, som, i följd af sin
Kongl, magt, eger att vidtaga åtgärder och in¬
gen annan.
Herr Ekerman: Jag betygar Herr Halling
min tacksamhet för upplysningen. Den var
dock öfverflödig, ty jag tror icke, att Konun¬
gen pröfvar saken., utan att höra Stats-secrete¬
raren.
Discussionen ansågs slutad och Herr Tal¬
mannen gjorde proposition: i;o å bifall af Ban¬
co- och Lag-Utskoltens memorial, N;o 7, och
2:0 på återremiss deraf, med anmodan att upp¬
göra voteringsproposition till omröstning i för¬
stärkt Utskott, öfver Privathanklagens 9 §., på
hvilka frågor Ja och Nej svarades, samt vote¬
ring begärdes.
Den 14 Maji.
Én voterings-proposilion uppsattes, juste¬
rades och anslogs, så lydande:
”Den, som bifaller Banco- och Lag-Utskot¬
tens memorial, N:o 7, röstar Ja.
”Den det icke vill, röstar Nej.
”Vinner Nej, kommer memorialet att å-
terremitteras, ined anmodan, att uppgöra vote¬
ringsproposition till omröstning i förstärkt Ut¬
skott öfver Privat-banklagens 9
Voteringssedlar utdelades till Ståndets le¬
damöter och insamlades efter upprop, hvarvid
Herrar Limnelius, Strehlenert, Valley, Petre,
Bruse, Klingvall, Malmberg, Eklund, Olbers,
Ståhl, Trolin, Levin och Örtenholm voro frånva¬
rande. En sedel aflades förseglad , och de öfriga
befunnos, vid öppnandet och uppräknandet,
innehålla 29 Ja erno- 17 Nej; i följd hvaraf
memorialet, N:o 7, var bifallet.
Herr Wijk: Jag har icke kunnat föreställa
mig, att, om Ståndet tagit närmare kännedom
af frågan, voteringen fått denna utgång. Från
början har jag ansett enskild Bank böra stå un¬
der allmän uppsigt. I afseende derpå, utgör 9
§. den största Säkerheten, och den är ett bihang
lill den allmänna åsigt, som utgjort grunden
för mitt bifall lill Privatbanklag.
Herr Helleday: Jemte det jag instämmer
med Herr Wijk, får jag beklaga, att Ståndet,
vid afgörande af Banco-Utskottets betänkande,N:o
144• samt Banco- och Lag-Utskottens memori¬
al* N:o 7, visat föga conseqoence, då, vid det
förra, Ståndet antagit voterings-proposilion i
atio
Den 14 Maji,
fråga om sedlars beskaffenhet och om lamelle»
rädt papper, men i en så vigtig fråga, som den
i memorialet, N:o 7, upptagne, helt och hållet
undertryckt dylik åsigt.
Herrar 7, ander, Fries, Leffler, Maechel,
Halling, Hallgren och Wendt reserverade sig.
och N:o 8, öfver Herr Friherre Ludvig
Boyes och Herr IV. W. Stråles anföranden, an¬
gående åtskiljande af de economiska och finan-
ciella delarne i förslaget till lag för enskilde
Banker^ ifrån de delar, som röra allmän civil
Lag.
Bifölls.
§• 7-
Herr Ekstrand: Förgäfves har jag väntat
fortsatt behandling af Slåudets Cancellie-Ut-
skotts förra gången till en del handlagda me¬
morial, angående förment underlåtenhet af vissa
släder, i afseende på skyldigheten alt hålla Riks-
dags-ombud m. m. Men det synes, som endast
första punkten ansetts angelägen att afgöra. Jag
anhåller emedlertid att få uppläsa min reser¬
vation emot det redan fattade beslutet.
Derefter anförde Herr Ekstrand skriftli¬
gen: "Jag ötvervar icke sedlarnes öppnande vid
voteringen sista plenidag, anställd klockan e-
mellan 3 och 4. då så mångå* kanske de fleste
af Ståndets Herrar ledamöter voro bortjrånsne:
men jag vet dock nu resultatet eller att åter-
remiss vägrades å Cancellie-Utskottets eller i
sjelfva verket, efter hvad Herr Halling då upp¬
gå!’, hans betänkande om åtskilliga städers och
Den 14 Maji.
261
ombuds försummelser uti sin representations¬
skyldighet vid Riksdagen. Jag måste respectera
det af pluraliteten då fattade beslut; men kan ej
hindras från alt uttrycka min förundran deröfver,
dels emedan jag aldrig var i stånd föreställa
mig annat, än att skrifsättet i betänkandet skul¬
le något senteras, så vida det ostridigt var för¬
olämpande för mig och äfven, efter mitt sätt
att se, för sjelfva Ståndet, hvilket jag tycker bordt
kunna fordra den aktning, att man der icke
framkommit med ett yttrande så stiliseradt;
dels ock derföre, att jag trodde, det städernes
egne representanter ej ulan högsta nödfall skulle
kunna förmå sig ålägga hvarandra eller städernes
borgerskap någon beskattning utan allt ändamål/’
”Jag har likväl bedragit mig på Ståndets
pluralitet, då utgjord af 17 röster emot 8, hvil¬
ket bevisar verkan af Herr Talmannens ej o-
vanliga uthållighet med sina plena långt öfver
den lid, då plena hos de 2 andra ofrälse Stån¬
den pläga slutas; men än mera — genom på¬
fundet att låta detta betänkande punktvis af-
göras, änskönt ärendet första gången skulle be¬
dömmas, och utan tvifvel påkallade en återre-
miss af det hela, blef dock nu möjligt att kom¬
ma dit man ville med de små städerne Streng¬
näs, Mariefred och Thorshälla, som äro pligt-
fällde just af städernas eget Stånd för tiden i-
från den 9 Julii till några dagar fram i Sep¬
tember månad, följagtligen också för den tid
då choleran här gick, ehuru man specielt af
detta olyckliga förhållande- tagit sig skäl, alt i
26a
Den 14 Maji.
betänkandet tillstyrka befrielse från böter för
ålskillige Riksdagsmän, sorn dels öfver permis¬
sionstiden varit borta, dels ock utan all per¬
mission hade hemrest. Huru man nu skall
komma till ett rättvist beslut rörande öfrige
commitlenler eller fullmägtige, lyster mig se —
åtminstone måtte den rästransakning, som med
denna Riksdag sålunda korarae att taga sin bör¬
jan , skola blifva sträng utan like, om man
vill undvika mannamon och fortgå lika sorn
man börjat. Jag lyckönskar dem, som få skör-;
da frukten deraf uti Ståndets cassas förkofran
och uti vederbörandes erkänsla för sjelfva be-i
skattningen, som visserligen vöre ringa, i falf
vi kunde anse skatterne förut allt för små; —jag
tror det icke och vill blott förklara, att jag, i
likhet med hvad af mig redan är yttradt, icke
arnar rösta för någons fällande lill höler för
fel eller misstag, som icke haft ringaste men¬
lig verkan; i följd hvaraf och då, efter sam¬
vetsgrann rättvisa, af pluralitetens fattade beslut
mäste följa, alt alla, för längre eller kortare
tids försummelse, vare sig före, under eller ef¬
ter choleratiden, ofelbart böra pligtfällas, jag,
för alt å ena sidan icke handla emot min egen
känsla för billighet och rätt, samt å den an¬
dra icke, i strid emot den nu antagna grund¬
sats, göra något, som innebär uppenbar orättvisa,
anser rättast alt alldeles afhålla mig från de vote¬
ringar, som i detta ämne än vidare kunna fö¬
restå;—• derigenom hoppas jag ej blifva We\r Hal¬
ling lill någon förtret i afseende på den slöi>
Den i4«Maji.
a63
re Skånska staden Lund, hvars försvar jag hör¬
de honom sist taga och hvari han kanske lyc¬
kas lika väl, som han gjort det i ett motsatt
syfte med mina commitlenler. Det må gerna
blifva hans förtjenst, att drifva denna sak lill
slut — han lärer gjort motionen, fast icke, mig
veterligen, efter Riksdagsform , skriftligen;
han har författat betänkandet nu, och han var,
om jag rätt fattade discussionen, den ende, som
yrkade bifall emot den ålerremiss, jag hörde
begäras af alla öfriga, som talade i saken.’'
Herr Ekerman: Ehuru jag öfvervar sista
plenum klockan J till 4 e> m<> känner jag icke,
hvad som passerade, sedan jag, efter det jag
mig yttrade, bortgick, förr än jag nu fått erfa¬
ra resultatet, i afseende på Cancellie-Utskoltets
fameusa memorial. Fastän tiden då var långt
framliden, skulle jag hafva dröjt qvar, om jag
trott återremiss kunna vägras a memorialet;
men jag hade icke kunnat ana sådant, då en
ledamot ensam uppträdt till försvar af betän¬
kandet, En ledamot har ogillat skrifsättet, en
annan gaf tillkänna, all. han af sjukdom varit
hindrad att uti målet deltaga, men ogillade
skrifsättet. Jag hade. då halt tillfälle, alt ge¬
nast reservera mig. Med all aktning för majo¬
riteten och författaren, reserverar jag mig nu
emot beslutet i sak och emot skrifsättet i be¬
tänkandet.
Herr Minchel: Af opasslighet hindrad, att,
efter slutet af Plenum plenorum i Rikssalen, å-
terkomma lill Ståndets sistförflutna plenum, re¬
264
Den 14 Majii.
serverar jag mig nu emot det af Herr Eket'*
man omformäldta beslut, på de grunder, som
jag under discussionen utvecklade.
Herr Isr. Winblad ville blott hafva i pro-
locellet antecknadt, att lian var hindrad att
förlidne plenum öfvervara discussion och vote-
1 ing, i anledning af Cancellie-Utskottets nyss¬
nämnde memorial.
Herr Talmannen yttrade, alt, sedan öfrige
ärender för dagen, alla af allmän beskaffenhet,
blifvit handlagde, skulle Cancellie-Utskottets
merberörde memorial till fortsatt behandling
förekomma.
§. 8-
Justerades 19 särskilde delar af Riksdags-*
beslutet.
§'• 9-
Herr Forsberg begärde och erhöll ledighet
ifrån Riksdagsgöromålen, beräknad ifrån dea
18 dennes.
§. »o*
Föredrogs å nyo Stats-Utskotleis memorial,
N;o 470, med förslag till Reglementie för Ri¬
kets Ständers Riksgälds-contoir, jemte de der¬
till hörande aflönings- samt pensions-staler.
Herr Ekerman'. Jag hade visserligen myc¬
ket att anmärka emot delta memorial; men då
del så sent till Riks-Ståndenj inkommit och
Riksdagen, efter hvad förklaradt är, kommer att
inom 6 dagar slutas, lärer ej annat återstå, än
att få i prolocollet nedlagdt, hvad som ej va¬
rit möjligt att inom Utskottet göra gällande.
^ Den 14 Maji,
265
Jag finner en contradiction emellan 88 och q3
§§. uti det uppgjorde Reglemenlet, Den förra
lyder sålunda: ”Sessioner få ej hållas eller nå¬
got beslut fattas, då Fullmägtig för ettdera af
de fyra Riks-Stånden saknas. Några ärenden
af vigt och betydenhet, såsom låns upptagande
eller inställande, syslors tillsättande, m, rn., få
icke heller afgöras, så framt icke minst åtta
bland Fullmägtige äro närvarande. Och gälla
härvid endast de undantag, som uti efterföljan¬
de g3 §. omförmälas.” Genom g3 §. utstry-
hes, med ett penndrag, hvad i 88 §. stadgas.
Den g3 §. lyder nemligen sålunda: ”Skulle, e-
jnot förmodan, så inträffa, att samtlige Full-
ynägtige för ett Riks-Stånd på en och samma
gång äro bortreste eller af sjukdom hindrade
eller ock, af samma orsaker, närvarande Full-
mägtiges antal ej stiger till åtta, må, i händel¬
se ärenderne icke tåla uppskof, det vara de öfri¬
ge Fullmägtige tillåtet att dem afgöra.’-’ I en
så olycklig händelse, alt irenne af ett Stånd ä-
ro sjuka eller bortreste, är ingenting lättare, än
att inkalla suppleant eller suppleanter. De fall
kunna lätt inträffa, då personer, som ej vilja
öfvervara kinkigt mål, uteblifva, eller då de
ej kunna ana sammanträdet, enär sammankal¬
landet sker par surprise. Emellan dessa para-
grapher är således en contradiction, men jag
begär icke återremiss, ehuru jag till protocollet
afgifver min reservation emot nämnde motsä¬
gelse: cn åsigt, den jag förmodar delas af flera.
I öfrigt hemställer jag, om ej allt, som uti Re¬
266
Den 14 Maji.
glementet rörer liypolheks-föreningar, må en¬
dast läggas till handlingarna, då Ståndet förut
helt oell hållet afslagit detsamma.
Herr Holm'. Lika med Herr Ekerman, har
jag, vid genomläsning af delta Reglemente, fun¬
nit åtskilliga anmärkningar att göra, som dock
äro af mindre betydenhet, och dem jag således
ej framställer under yrkande af återremiss, hvil¬
ken jag finnér utan ändamål. Hvad beträffar
den contradiction, som Herr Ekerman uppgifver
äga rum emellan 88 och cj3 §§., skulle jag ger¬
na se, att sednare §. försvinner, men jag tror
dock ej någon våda vara dervid, att den bi¬
behålies. Ditsättandet af dessa §§. är en följd
deraf, att de stå i föregående Reglementen för
Riksgälds-contoiret, både det af år 1823 och
det af år i83o. För min del anser jag det ic¬
ke löna mödan annat, än att bifalla Regle¬
mentet.
Herr Petre', Jag tror särskildt afseende
böra fästas på den förespegling Herr Talman¬
nen lenmat om Riksdagens snara slut. Då man
ej bör antaga demenlie för Herr Talmannen
och man således ej bör förmoda Riksdagen
fortfara längre än till den 20 Maji, är någon
framställning om anmärkningar icke vidare
lämplig. Jag skulle visserligen vilja gå längre
än Herr Ekerman, men då ett motsatt förhål¬
lande kan inträda, om man spänner hagan för
högt, torde af Herr Talmannen få begäras den
proposition, att den del af Reglementet, hvil¬
ken rörer hypolheks-föreningar, må med ogil¬
lande lill handlingarue läggas.
y Den 14 Maji.
267
Herr Holm'. Då jag yttrade, att jag biföll
Reglementet, var det likväl under instämman¬
de med Pierr Ekerman derom, att allt, hvad
deruti omfattar hypotheks-föreningar, då Stån¬
det redan ogillat åtgärden härvid af de öfrige
Stånden, med ogillande lägges till handlingarne.
Herr Petre', Om en sådan reservation gö¬
res af Ståndet mangraunt, vinnes allt som be-
höfves, ty det synes troligt, att, om detta blir
Ståndets enhälliga beslut, blir sådant för kom¬
mande Borgare-Stånd en sköld, hvarigenom det
undandrager sig all påföljd af det lagstridiga,
af de öfrige Stånden nu fattade beslutet.
Häruti förenade sig Herrar Helsingius, Hal¬
ling, Mcechel, med flere.
Herr Hallgren : Jag förenar mig om den re¬
dan anmärkta contradictionen, äfvensom jag fun¬
nit en annan emellan 2 mom. af 65 §., der ac-
cords-liquiders uppgörande och afslutande med
Riksgälds-contoirets gäldenärer tillåtas, och 77
§., sora utan hänvisning till den förra förbju¬
der sådana, utan Rikets Ständers särskilda före¬
skrift.
Herr Ekstrand'. Jag instämmer med Her¬
rar Ekerman och Holm, med tillkännagifvande,
att jag inom Stats-Utskoltet delat den förres å-
sigt. Jag yrkar ej återremiss, utan önskar blott,
alt få min tanka i prolocollet antecknad.
Discussionen ansågs slutad, och med läg¬
gande Lill handlingarne af förslagets 5y §., hvil¬
ket ämne förut är med ogillande prof vad t, god¬
kändes, uppå Herr Talmannens proposition, af
270
Den 14 Maji.
Ståndet öfriga delar af det föreslagna Regle¬
mentet.
§• ii-
Fortsattes föredragning af Ståndets Cancel-
lie-Utskotts den 12 dennes förehafde memorial,
angående ansvar å de städer, som endast under
en del af Riksdagen härstädes hållit ombud,
m. m.
Härvid förekommo:
1:0 Det emot Riksdags-fullmägtigen för
staden Kungsbacka Herr Örtenholm anmärkta
förhållande.
Herr Holm'. Jag har förut förklarat, att
jag gillat den princip, hvarifrån Utskottet i det¬
ta memorial i allmänhet utgått, men, i afseen¬
de på denna punkt, kan jag ej annat, än önska,
att Utskottet eller Ståndet malte till ziffran
bestämma bötes-beloppet; tj jag tror, att Ut¬
skottet och Ståndet äro dertill mera i tillfälle,
än Cancellie-directionen. Då jag förutser åter-
remiss i flere frågor, och jag ej kan frångå min
motion om en generel granskning, på det
att de flere, som felat, må till ansvar fällas,
yrkar jag återremiss äfven i denna punkt.
Herr Halling’. Jag skulle icke motsätta
mig återremiss, om icke sakan derigenom för-
föfle. Utskottet hade varit betänkt, alt till
ziffran bestämma ansvaret, men, i fråga om Hr
Örtenholm} har ej något prolocoll varit alt till¬
gå, sora visade ziffran. Cancellie-directionen
har lätt att verkställa det beslut, som Ståndet
fattar, derigenom, att Cancellie-directionen in*
Den 14 Maji,
fordrar valprolocollet, som ofelbart' innehåller
arfvodet.
Herr Wijk'. Jemte det jag instämmer med
Herr Holm, att, i denna' fråga dagtractamentet
bör utredas, tror jag att ej Herr Örtenholm bör
åläggas böter, utan staden, som skolat hålla Riks¬
dagsman. Jag hämtar stöd dertill af 16 §. Riks-
dags-Ordningen.
Herr Rydin'. Jag anser det vara nödigt, att
Ståndet bestämmer, huru stora böter skola för
hvarje dag beräknas. Ett sådant bestämmande
är kinkigt för Cancellie-directionen, synnerligast,
som Herr Örtenholm lärer hafva viss summa
lill arfvode för hela Riksdagen. Det är bäst,
att man täger minsta beloppet, såsom norm.
Herr Ekerman: Jag hade önskat, att denna
fråga förfallit, ty jag kan ej se, att Ståndet skör¬
dar vinst derpå, att, om oek lagen är gifven,
den med stränghet utkräfves. Jag finner icke,
att olägenhet eller våda följt deraf, att en eller
annan stad ej haft Riksdags-ombud. Förlidne
Riksdag, då Ståndet ej var så talrikt som nu,
kom ej detta i fråga. Många voro borta öfver
permissionstid utan olägenhet. Olägenheten har
varit mindre denna Riksdag, då Ståndet varit
talrikare, ehuru en smittosam sjukdom gått.
Jag tror ock, att, om man räknar noga, äro fle¬
re, än en stad, hvilkas fullmägtige utevarit öf¬
ver permissionstid. Om man är sträng emot
en, bör man äfven vara det emot andra. Då
man beslutat påföljd förstäderna Strengnäs,Ma¬
riefred och Thorshälla, bör man äfven vara lika
271
Den 14 M a j i.
sträng emot öfrige städer. Derföre Önskar jag
återremiss. Bäst hade det varit, att Borgare-
Ståndet ej vid denna Riksdag befattat sig här¬
med; äfvensom jag ej vet, hvad Cancellie-cassait
skall göra med pliktpenningarne, De medföra
endast förlust för en meddellös stad; men jag
anhåller, alt, då principen en gång gjort sigrgäl-
lande, sträng restransakning jemväl måste hål¬
las, särdeles som ett annat förhållande icke vo¬
re rättvist. Jag förenar mig ock derom, alt
Ståndet må bestämma till ziffran de böter,
hvartill Herr Örtenholm gjort sig förfallen.-
Herr Biörck förenade sig med Herr E-
kerman.
Herr Ekstrand; Jag talar ej för Herr Ör-
tenholnis eller någon annans fällande, men mig
förefaller det. besynnerligt, luiru Ståndets beslut
skall verkställas, der beloppet icke äf bestämdt.
Jag tror, att stränghet vill göra sig gällande,
och då är det orimligt, att ej hafva beloppet
utsatt. Jag yrkar, att Cancellie-Utskottet måtte
uppgöra förslag lill det belopp, hvarefter bö-
terne må räknas.
Herr Holm: Herr TVijks anmärkning, att
böterne böra anses drabba staden, ej fullmäg-
tigen, vore riklig, om Kungsbacka, lika med
Strengnäs, Mariefred och Thorshälla, undandra¬
git sig, att underhålla ombud. Sådant är ej för¬
hållandet. Herr Örtenholm har bortrest och ej
återkommit. För denna händelse är 79 §. Riks-
dags-Ordningen- tillämplig. I öfrigt är jag till
en dei förekommen af Herr Bydin, och hem¬
I
y Den i4 Maji.
ställer, huruvida det är lämpligt, att till Can-
cellie-Directionen öfverlemna att bestämma Herr
Örtenholms plikt, ty, såsom jag hört, har han
med staden öfverenskommit om en summa af
200 R:dr för hela Riksdagen. Deraf är ej att
taga någon norm. Med afseende på Kongsbac¬
ka stads obetydlighet, synes mig tillräckligt att
bestämma för dagen 24 å Zi sk. banco; och
om ärendet återremitteras, torde Cancellie-Ut¬
skottet göia upp saken billigt. I anledning af
hvad Herr Ekerman anfört, får jag erinra, alt
min afsigt icke är att beskatta någon stad el¬
ler enskilde, men jag hemställer, hvart det skul¬
le laga vägen, om Borgare-Ståndet lemnade 0-
anmärkte sådane förhållanden, som inträffat, el¬
ler att Riksdagsmän bortrest och utan tillstånd
O t
varit frånvarande. Då man klagar deröfver, att
Borgare-Ståndet ej får åtnjuta sina privilegier,
bör Borgare-Ståndet väl vidmagthålla sin repre¬
sentationsrätt. Jag yrkar derföre en alfvarlig
räfst, och då Lund ej haft här representant en
lång tid af Riksdagen, bör ansvaret äfven dit
utsträckas. Jag förnyar min anhållan om å-
terremiss.
Herr Isr. Winblad instämde med Herr
Holm.
Herr Leffler'. Visserligen hafva, i del an¬
märkta afseendet, flere representanser förgått sig
förlidne Riksdag, likasom den närvarande; men
jag tror Borgare-Ståndet kunna både efterskän¬
ka och begagna sin rättighet. Detta sednare har
icke nu skett, om icke den tolkning gifvits, alt
274
Den 14 Majn
Riksdagen skulle vara ovilkorligen slulnd inora
fem månader. Jag tror äfven, att Ståndet å-
drager sig af (lere mindre städers representan¬
ter förebråelse, om det ej vidtager enahanda
åtgärd emot alla, som brustit. Sedan rättighe¬
ten blifvit begagnad emot Strengnäs, Mariefred
och Thorshälla, är det icke möjligt att efter¬
skänka densamma mot de öfrige. Hvad angår
den omständighet, att Ståndet hör bestämma böler-
ne, är sådant svårt* då ej protocoll är från stä-
derne företedt, utvisande arfvodes-summan. Jag
tror således, att, om Cancellie-directionen får
uppdrag att inhämta säker underrättelse härom,
bar den tillräcklig ledning för sitt omdömei
Bestämmandet för dag är då enkelt. Om Herr
Örtenholm uppburit för hela Biksdagen i rund
summa ao5 R:dr, bör den delas på dagarne.
Längre kan man ej komma, men sedan saken
fått denna utgång, kan man ej skona Kungs¬
backa eller dess representant.
Herr Hallgren: .En hvar torde finna, att
de ifrågasatte förhållanden, obeifrade, leda till
farliga prasjudieat. Jag skulle annars ej hafva
varit ibland dem, som vållat det sista plenum
fattade beslut. Sedan ett sådant beslut är taget,
bör det tillämpas lika för alla. Om det til¬
lämpas för en, sorn försummat sig några må¬
nader, bör det tillämpas ännu mera för den,
som flere dagar sig försummat. Hvad angår
den runda summan Herr Örtenholm uppgifves
hafva erhållit, bör den ej divideras på de 16
månader, Riksdagen fortfarit, utan på så lång
lid Herr Örtenholm varit frånvarande,
y Den 14 M a j i.
Herr Petre: Jag har ej deltagit i det förra be¬
slutet, som närmat sig till det dictatoriska och ej
tänkbara i ett fritt samhälle. Jag har hört en ta¬
lare åberopa Riksdagsmans afresa, sammanstäld
med antagande af Riksdagens slut inom 5 må¬
nader. Man bör dock medgifva, att, om Grund¬
lagens bud är mörkt, får man icke derföre
uppgöra en lag för tillfället. Med ogillande af
det förra förslaget, begär jag ogillande af det
närvarande. Man har talat om vådor; mig ve¬
terligen äro inga förspoida. Våra bänkar voro
glesa under farsoten, äfvensom under högtider.
Stånden voro så litet talrike, att functioner-
na ej kunnat skötas, om Förstärkt Utskott in¬
träffat. Mig förefaller det dock besynnerligt, att
af undantagen leda sig till det värsta resultatet.
Om Ståndet besinnar, hur det står till med
städerna, huru det finnes städer, sorn ej gifva
mera i arfvode, än aoo R:dr, och att en stad
finnes med fyra borgare och ej har haft Om¬
bud, ser jag sannerligen icke, huru det kan fal¬
la någon in alt vilja biträda ett förslag, sådant
som detta. Om åter majoriteten visar sig för
ansvar, önskar jag, att jemnförelsen måtte blif¬
va så lysande, som möjligt, och derföre begär
jag proposition, isådan händelse, å ansvar, lika
med det arfvode, som är tillagdt Stockholms
representanter,
Herr Thörn förenade sig med Herr Petre.
Herr Rydin : Jag instämmer med Herr Hall¬
gren, att Herr Örtenholms bestämda summa
Borg. St. Pr. vid Riksd. iS34, i83S, X. iS
^74 Den 14 Maji.
bör beräknas för den tid, han varit frånvaran¬
de. Herr Petre har framställt origtigheten
deraf, att de sig försummande Städerna skola
åläggas plikt; men man hör fästa uppmärksam¬
het på det knot, som i de städer, hvilka ej
sig försummat, förspörjes deröfver, att andra
försummat att hålla Riksdagsmän och blifvit
frie ifrån ansvar, ehuru deras åtgärd varit stri¬
dande emot Grundlagen. Om det praejudicat,
som nu inträffat, ej skulle beifras, all Riksdags¬
män ej behöfde undfå arfvode för längre lid.
än Grundlagen bestämmer för Riksdags fortfa¬
rande, skulle man komma att erfara, alt nästa
Riksdag bestämda summor utfästes för hvarje
stad. Jag anser det derföre vara af betydlig
vigt, att exempel statueras. Om städerne en
gång se saken med allvar omfattas, skola de nog
lägga bort smaken att handla origtigt.
Herr Maechel'. Då olika åsigt er blifvit un¬
der discussionen yttrade, huruvida staden Kungs¬
backa eller dess Representant bör stå i ansvar
för hans uteblifvande, har jag fått förnyad an¬
ledning att yrka, jdet målet ej måtte företagas,
förr än parterne blifvit hörde. Jag tror, lika
med Herr Leffler, att böterne böra bestämmas
imon af det uti valprolocollet utförde arfvode.
Herr Ekstrand: Efter den besynnerliga vo¬
tering, som sistlidne plenidag föregick, trodde
jag allt vara slutadt genom ansvaret för mina
Committenter, men då jag hört fara äfven för
öfrige städer, hemställer jag, om icke samma
fara eger rum, derest alla ledamöterne beeifva si<?
Den i4 Maji.
bort utan permission. Innan detta inträffar,
synas dock stiänga åtgärder ej vara behöfliga.
Herr Wijk: Att alla städer ej hafva lika
förmåga att hålla Riksdags-Fullmägtige, derom
är jag öfverlygad; men Grundlagen har ock af*
sett detta, då den classificerat städerne och
tillåtit flera, nemligen af de lägre classerne, att
förena sig om en Fullmäglig, Häraf hade
Kungsbacka kunnat sig begagna, hvaremot den
valt ensam sin Fullmäglig; och om det är
sannt, att staden accorderat med Fullmägtigen
om ett arfvode för hela Riksdagen, har stadeu
handlat grundlagsvidrigt, ty 2:dra mom. 17 §.
Riksdagsordningen innehåller, att "vid alla Riks¬
dagsmannaval skall den vara Riksdagsman, sorn
de fleste roster undfått, — och njute lian af
dem, som äro berättigade att välja, anständigt
och tillräckligt underhåll och resekostnad/'
Märk: anständigt och tillräckligt underhåll, Jag
frågar, om detta kan räknas annorlunda, än för
hvarje dag, då man dagligen måste lefva. Om
det nämnde arfvodet egt rum emellan Kungs¬
backa och dess Representant, har det således
varit olagligt. Frågan är nu den: Har Kungs¬
backa fullgjort sitt åliggande? Om den det icke
gjort, återstår att bestämma, hvad den bör, så¬
som böter, erlägga. Här har blifvit föreslagen
den ringa dagspenningen af 24 sk, banco. Jag
vill skona staden, men är skyldig alt låta
Grundlagen göra sig gällande; och jag frågar,
om någon kan lefva här för det ringa beloppet
af 24 sk. per dag, om ens det kan ske för
276
Den i4 Maji.
dubbelt. Vi betala hvar och en af våra vakt¬
mästare med 1 R:dr 16 sk. Banco för dag.
Representanten måste ej vara berättigad lill
mindre. Derföre föreslår jag, att 1 R:dr 16
sk. Banco böra betalas för hvarje dag Herr Ör¬
tenholm varit ifrån Riksdagen utan tillstånd
borta.
Herr Sahlin'. Jag inser icke någon våda
hafva uppstått. Flere ledamöter hafva under
delar af Riksdagen varit borta, men personalen
bar ändock varit tillräcklig. Jag anser Ståndet
böra förstärka sig på annat sätt, än genom plikt-
fällande för uteblifvande. Jag önskar alt frå¬
gan ej blifvit väck., men då den blifvit <1 et,
är skiljaktigheten, om antingen Staden eller
Representanten bör betala. Om Representanten
kan lefva sparsamt, är ej annpn norm, än det
arfvode, hvarom han med staden accorderat.
Jag önskade åter re miss, på det att valprolocol-
let måtte rådfrågas.
Herr Halling: Af discussionen synes det,
som om man vill påstå en ny lagstiftning. Jag
hänvisar endast till Riksdagsordningens 16
§., som jag finner vara tydlig. Man har ansett
ej våda att befara derigenom,_att släder med få
borgare ej biträda med Ombud; och man på¬
står, att, när Ståndet liar tillräcklig personal,
man ej bor vidtaga strängare åtgärder. Jag tillå¬
ter mig att fästa uppmärksamhet derpå, att alla
Utskott böra vara fulltalige. Sjelf har jag varit
/vittne, att ej så varit. Borgare-Ståndet erfordrar
något utöfver 5o personer, för att fylla Utskol-
y
Den 14 Maji.
4
277
ten; och många dagar hafva alla Utskott varit
defecla. Jag tror det icke eller kunna, såsom
gifvet, antagas, att, ehuru liten staden än må
vara, den dock ej kan framställa en lika nyttig
Fullmägtig med den större. Erfarenheten vi¬
sar, att många Riksdagsmän ifrån illa lot¬
tade städer förvärfvat sig Slåndets, med fle-
res, aktning och varit skicklige samt nyttige
för det allmänna, utan att vara Representanter
för de större städer. För min del anser jag
Herr LeJJlers förslag vara det lämpligaste. Om
Herr Örtenhalms anordnade arfvode inskränkt
sig till 200 R:dr, är Herr LeJJlers förslag det
billigaste; och om Herr Örtenholm kunnat up¬
pehålla sig här på egen bekostnad till någon
del samt såmedelst lindrat staden, är dervid
ingenting att påminna. Det vore val, om äfven
i denna del Representanten vore oberoende.
För alt vidtaga åtgärd till förekommande af stör¬
re våda, tillstyrker jag, såsom en medelväg, Herr
Lefflers förslag.
Herr Petre: Lika med Herr Sahlin, har
jag i September månad förlidet år, då en lik¬
artad fråga förevar, förklarat, att jag ansåg det
moraliska bandet borttagas, om ansvars-påföljd
stadgas, som ej är bestämdt gifven, och hvartill
16 §. Riksdagsordningen gifver anledning. Väl
kan man derifrån bana sig väg härtill, men det
är dock icke ovilkorligen uttryckt. Om det ej
finnes stadgadt, är det äfven lämpligt, att man
inskränker sig till dem, som vid Riksdagens
böljan ej infinna sig. Af Herr Lofflers ytt¬
rande har jag funnit skäl för detta yrkande,
och jag tror, att hans ord i denna del böra
ega gehör, då de stödja sig på en lång Riksdags-
erfarenhet. Om hans förslag antnges, är den
lindrigaste utvägen för Kungsbacka, såsom en
ibland de minsta städerna, gifven; och om det
verkligen sättes ifråga, att stadga ansvar för
denna obetydliga stad, förmodar jag att Göthe¬
borgs Representanter ej åsyfta annat, än att an¬
svaret skall falla på Götheborg, der Kungsbacka
har sina förnämsta principaler.
Herr Talmannen tillfrågade Ståndet, om det
gillar Cancellie-XJtskottets utlåtande, angående
påföljden för Herr Örtenholm af hans underlå¬
tenhet att vid Riksdagen tiJlstädesvara; hvarpå
svarades Nej.
Herr Petre: Derest återremiss beslutes, bör
ingen annan mening dermed vara, än att skic¬
ka utlåtandet tillbaka, på det att det icke må
återkomma,
Herr Leffler'. I anledning af hvad Herr
Talmannen redan framställt, tror jag ingenting
hindra, att Ståndet må kunna, utan återremiss,
gilla principen om Herr Örtenholms ansvar.
Herr Ekstrand.; Deräst man blott gillat prin¬
cipen, har roan i det hela afgjort intet, om ej,
såsom redan är yttradt, ansvaret bestämmes,
hvilket bör ske, då man vill med all stränghet
gå tillväga.
Herr Talmannen gjorde proposition å Ut¬
skottets yttrande i denna punkt, ined förkla¬
rande, att böterne skola erläggas, i mon af det
Den 14 Maji.
*79
arfvode, hvarom Herr Örtenholm öfverenskom¬
ma, aoo R:dr, fördelade på de dagar Riksda¬
gen räckt och kommer alt räcka.
Herr Wijk: Jag tror, att Ståndet bör haf¬
va någon auctoritet för sig. Har Herr Örten¬
holm visat protocoll, upplysande arfvodes-be-
loppet? Jag anser Ståndets rätt vara ostridig
att besluta, huru mycket bör erläggas för hvar¬
je dag, som han varit borta, men ej på det
skäl, alt man hört berättelse om summan. Jag
hemställer, att först den proposition må göras
å Utskottets yttrande, huruvida Herr Örten¬
holm må anses i det förhållande, att han hör
gifva ersättning, och att sedermera proposition
torde ske derå, hvilken ersättning må bestäm¬
mas.
Herr Leffler. Om man borttager summan
200 R:dr, kan man uttrycka den tanke, att
Herr Örtenholms dagtractaraente bör utgöra
grunden för ersättningen; men i annat fall må¬
ste den bestämmas, i mon af arfvodet för hela
tiden.
Herr Rydin; Jag hemställer, om det kan
anses såsom böter, att, derest 200 R:dr beräk¬
nas för hela Riksdagen, erlägga dividend för
de dagar, sora Herr Örtenholm varit borta.
Hvilket praejudic skulle häruti innefattas?
Hvar och en mindre stad erbjuder då till arf¬
vode 100 R:dr och pliktar gerna. Jag bifaller
Herr Wijks hemställan och tror beloppet bö¬
ra genom valprotocollet utredas.
Herr Sahlin yrkade återremiss, då han är
280
Den 14 Maj i.
i saknad af något visst stöd för omdömet i
denna punkt.
Herr Halling'. Om Utskottets förslag först
antages, kan man sedermera sammanjemnka
meningar ne. Då Strengnäs, Mariefred och Thors¬
hälla blifvit fällda, måste väl conseqvence
tagas i akt; men delta |sker icke genom åter-
reiniss.
Herr Norman instämde med Herr Halling.
Herr Petre: Jag kan ej, lika med Herr Hal¬
ling, ingå på åsigt om några slags jemnkningar.
Alt derefter bestämma ansvars-påföljd, vore
farligt. Herr Wijk har föreställt sig, att ingen
ledamot haft arfvode, mindre än vaktmästares
aflöning. Jag tror åter dem finnas, som ej ens
hafva en plåt om dagen. För öfrigt är en an¬
nan gåta ingående i ansvarighets-stadgandet.
Det är att Ståndet frångår alt uttrycka sin
förbindelse för Herr Örtenholms uteblifvande.
Jag föreställer mig, att den stad, som ej froner
sig kunna underhålla Ombud, låter detsamma
resa ifrån Riksdagen. I annat fall kunde han
nödgas bearbeta enskilda fördelar; och jag hem¬
ställer, oro man ej bör vara på sin vakt emot
sådant.
Herr Egnell: Jag tror ej, att man i beslu¬
tet kan komma närmare, än enligt hvad 17
Riksdagsordningen stadgar, der det slår, att de,
som äro berättigade att välja, skola lemna an¬
ständigt underhåll åt dem, som väljas, och alt
beloppen skola, hvad Preste- och Borgare-Stån¬
dens Ombud beträffar, före valen bestämmas.
/
pfC Den 14 M a ji,
Om en viss summa är bestämd, kan ej
komma i fråga högre afgift än denna summa,
fördelad på Riksdagens längd, att, för den tid
som Ombudet varit borta utan tillstånd, åter-
bäras i dubbelt belopp. Sålunda tror jag Riks¬
dagsordningen bäst efterlefvas och Ståndet handla
consequent i beslut.
Herr Valley: Jag kan icke dela Herr Eg-
nells mening; då jag föreställer mig möjligheten,
att accordet är uppgjordt, först efter det Riks¬
dagsman blifvit utsedd.
Herr Ekstrand: Jag vill endast tillägga
några ord. Mig förefaller det besynnerligt, om
en Riksdagsman skulle kunna äfventyra att blifva
utan arfvode. För öfrigt tror jag Kungsbacka ej
vara större stad än Strengnäs.
Herr Wijk'. Utom hvad Herr Ekstrand an¬
fört derom, att Riksdagsmän kunna finnas, som,
deräst visst belopp för hela Riksdagen betinga¬
des, skulle vara för den återstående liden utan
arfvoden, tror jag följden blifva den, alt, om det
lyckas någon stad att öfverenskomma med Full-
mägligen om en mindre Summa för bela tiden,
reser han efter en kortare tid och återvänder
ej; och detta blir ofelbart följden, alt sådana
accorder utvidgas, om ansvaret ej blir mera än
en dividend af den låga summan. Enligt 16
§. Riksdags-ordningen, är det Ståndets rätt, att
pröfva ansvaret. Af Ståndet skola således bö-
terne bestämmas, men de kunna ej utsättas för
annat, än för dag, då man läser aldra morn.
uti 17 §. samma Grundlag, hvarest stadgas, att
382
Den 14 Maji.
underhållet skall vara anständigt och till¬
räckligt. Det bör vara sådant, alt man derföre
ltau koslhålla sig och bo. Jag frågar, om det¬
ta låter sig göra för mindre än 1 R:dr 16 sk.
för dag.
Herr Valley förenade sig med Herr Wijk.
Herr Egnell: Om Kungsbacka försummat
alt skicka Riksdagsman, skulle det förhållande
hafva inträffat, som Herr Wijk förutsatt, enligt
16 §. Riksdags-ordningen. Nu har staden skic¬
kat Ombud och utsatt en viss summa för hela
tiden. Paragraphen stadgar endast, att böter
skola beräknas ej efter annat, än arfvodet. Det
är hvart och ett Ombuds ensak, att anse ett
arfvode tillräckligt, helst det är honom obeta¬
get att med egna tillgångar fylla bristen. An¬
nan beräkningsgrund tror jag ej kunna tagas,
förr än Grundlagsparagraphen är förändrad;
och för Cancellie-Directionen möter icke hinder,
att från Kungsbacka stads Magistrat infordra
valprotocollet.
Herr Leffler: Det är sannt, att iy§. Riks¬
dags-ordningen stadgar, alt Riksdagsmän skola
åtnjuta anständigt och tillräckligt arfvode, men
i allmänhet erhåller hvarje Riksdagsman det
arfvode, som han.betingar sig. Det bar ej va¬
rit ovanligt vid föregående Riksdagar, att Riks¬
dagsmän haft i arfvode endast 200 R:dr och
äfven derunder. Då Kungsbacka stad bestämde
200 R:dr, var säkerligen meningen, att dess
Riksdagsman skulle blifva Riksdagsman för en
eller tvänne städer dessutom. Han sökte sådana
uppdrag, uien erhöll deni ej. Det är svårt lör
Den 14 Maji.
28}
en så liten stad, som Kungsbacka, att erlägga
hela kostnaden.
Herr Ekerman: Utom det att jag förnyar
min åsigt, alt det blifver mycken svårighet för
Cancellie-Directionen att tillämpa Cancellie-Ut-
skoltets utlåtande, örn det blifver Ståndets be¬
slut, torde jag få fästa uppmärksamheten derpå,
att Ståndet begått en underlåtenhet, då Ståndet
ej genast, efter det Herr Örtenholm uteblef öf¬
ver permissionen, hos Kongl. Maj:t, i underdå¬
nig skrifvelse, anhöll, att Landshöfdinge-Embe-
tet i Götheborgs och Bohus Län måtte an¬
befallas foga anstallt om nytt Riksdagsman¬
naval.
Discussionen ansågs slutad, och Herr Tal¬
mannen gjorde proposition: 1:0 å Cancellie-
Utskottels yttrande i denna punkt i allmänhet,
2:0 derå, att Ståndet, enligt Cancellie-Ulskoltets
åsigt, må besluta, alt ansvar skall ega rum,
med förbehåll att sedermera afgöra, huruledes
det må bestämmas; och 3:o på återremiss; på
hvilka frågor Ja och Nej svarades, samt vote¬
ring begärdes.
En voteringsproposition uppsattes, justera¬
des och anslogs, så lydande:
”Den, som bifaller Cancellie-Utskottets me¬
morial, angående principen örn ansvar, i hvad
det rörer staden Kungsbacka och Herr Örten¬
holm, röstar Ja.
”Den det icke vill, röstar Nej.
”Villner Nej, kommer memorialet i denna
del att återremitteras.”
Voleringssedlar utdelades till Ståndets le¬
2S4
Deu 14 Maji,
damöter och insamlades efter upprop, hvarvid
Herrar Grapengiesser, Strehlenert, Helsingius,
Frodell, Santesson, Zander, Bruse, Klingvall,
Forsberg, Helleday, Linderholm, Falhem, Hess¬
le, Malmberg, Eklund, Waern, Wedberg, Lake,
Bååth, Tottie, Mellbin, Olbers, Ståhl, Ekstrand,
Trolin, RubinLevin och Örtenholm voro
frånvarande. En sedel aflades förseglad, och
de öfriga befunnos, vid öppnandet och uppräk¬
nandet, innehålla 22 Ja emot g Nej; i följd
hvaraf Cancellie-Utskottets memorial, angående
principen om ansvar, i hvad det rörer staden
Kungsbacka och Herr Örtenholm, bifölls.
Herr Talmannen fästade derefter Ståndets
uppmärksamhet derpå, att trenne skiljaktiga
meningar blifvit framställde om ansvaret, 1:0
Herr Lejjlers förslag, att, då Herr Örtenholm
accorderat om en viss summa för hela Riksda¬
gen, denna skulle divideras på Riksdagens da-
gatal och böterne bestämmas för de dagar som
han uteblifvit, efter det valprotocollet blifvit
genom Cancellie-Directionens försorg infordradt;
2:0 Herr Wijks åsigt, att beloppet för dag
måtte bestämmas till x R:dr 16 sk. Banco, så¬
som det minsta, för hvilket en Riksdagsman
kan här sig uppehålla; och 3:o Herr Petres
förslag, att jemförelse må anställas med de arf-
voden, som Stockholms Riksdagsmän tillkomma.
Herr Arnberg'. Jag tager mig friheten
hemställa, att först må afgöras den allmänna
princip, hvilken rörer de ledamöter, som bor-
tovarit, och alt man sedermera må komma lill
✓
Den 14 Maji.
285
plikten, den jag föreställer mig böra vara lika
för alla.
Herr Talmannen framställde dessa propo¬
sitioner: 1:0 öfverlemnar Ståndet till Cancellie-
Direclionen, att, på sätt Directionen lämpligast
finner, utröna det belopp, hvartill Herr Örten-
holm gjort sig förfallen ? och 2:0 behagar Stån¬
det sjelf bestämma penningebeloppet? af hvilka
frågor den första besvarades med Ja och Nej,
samt den sednare med ett öfvervägande Ja.
Herr Holm: Jag anser Ståndet böra be¬
stämma beloppet och delsamma inskränkas tilt
24 sk. per dag.
Herr Talmannen framställde denna propo¬
sition: Beslutar Ståndet, att Herr Örtenholm
skall för uteblifvande böta 24 sk. per dag?
hvarpå svarades Ja och Nej.
Herr Rydin'. Jag tror det vara att chica-
nera Herr Örtenholm, om man, honom ohörd,
fattar ett sådant beslut; då jag anser ingea
kunna lefva på ett så ringa belopp.
Herr Holm'. Min mening är icke att chi-
canera, utan att komma lill slut med saken på
så lindriga vilkor som möjligt. Herr Lefflers
förslag om dividend af 200 R;dr, anser jag icke
lämpligt. Kungsbacka är en ibland de minsta
städer, och derföre bör man fixera ett mått¬
ligt belopp, helst bestämmandet alltid blir god-
tyckligt.
Herr Maechel'. Före den sista propositionen
tillfrågade Herr Talmannen, huruvida Ståndet
ville bestämma något belopp. Derpå svarades
2ÖG
Den i4 Maji.
Ja och Nej; och, såsom mig syntes, var Nej
öfvervägande. Jag hemställer, att denna fråga
måtte först afgörus.
Herr Talmannen utlät sig: Sedan jag på
den förra propositionen erhöll ett jakande svar,
gjorde jag i anledning deraf den sednare. Nu
förnyar jag, i anledning af Ilerr Holms yttran¬
de, den fråga, om Ståndet beslutar, alt Herr
Örtenholm må, för den lid han uteblifvit, ut¬
gifva 24 sk. per dag; hvarpå Ja och Nej sva¬
rades.
Herr Hallgren; Hvad Herr Hohn föresla¬
git, gör för 210 dagar io5 R:dr; om åter Herr
LefflerS tillstyrkande antages, blir sumrnan ej
fullt 80 R:dr. Fördelar man 200 R:dr på 5oo
dagar, blir beloppet 9 sk. för dag, Jag tror
Herr Lefflers förslag böra antagas.
Herr Halling; Jag anser mig böra fästa
uppmärksamhet derpå, att, om Herr Lefflen
beräkning antages, komma böterne för staden
först att utgöra 100 R:dr och sedermera Herr
Örtenliolms återbäring, att uppgå till 100 R:dr
för uteblifvandet. Delta är således mera, än
hvad Herr Holm föreslagit.
Uppå Herr Talmannens förnyade propo¬
sition, förklarade Ståndet Herr Örtenholm skyl¬
dig att från den 27 October 1834» hans an¬
sökning om förlängd permission afslogs, intill
den dag, då Riksdagen afslutas, umgälla sin
frånvaro med 24 sk. per dag, såsom böter, till¬
fallande Ståndets Gassa.
Herr Maechel reserverade sig.
Den 14 Maji.
*87
2:0 utlåtandet i memorialets tredje punkt,
angående Herrar Bååth, Falhem och Wed¬
berg.
Herr Eiserman; Jag kan ej annat, än med¬
gifva förhållandet, i hvad det rör Herr Bååth,
emedan han rest med Ståndets tillstånd. Jag
skulle önska, att hela saken förfallit, men då
Ilerr Falhem rest utan permission och sträng¬
het är ulöfvad emot Herrar Ekstrand och Ör¬
tenholm, kan jag ej annat, än äfven pliktfälla
Herr Falhem.
Herr Halling; Jag får upplysa, atl, oak¬
tadt all använd möda, det ej kunnat utredas,
när Herr trälhem återkommit, närmare, än att
det skedde straxt efter uppmaningen.
Uppå Herr Talmannens proposition bifölls
utlåtandet.
3:o yttrandet i fjerde punkten, att någon
åtgärd i afseende på städerna Warbergs och
Alingsås skyldighet att ställa andra Ombud ef¬
ter Herr Andersson, icke är af behofvet på¬
kallad.
Gillades.
4:o memorialets fjerde punkt, angående
Riksdags-Fullmägtigen för Wisby, Herr Kling¬
vall och Riksdags-Fullmägtigen för Sundsvall
och Hernösand, Herr Modin.
Afslogs på grund af de utaf dessa Ombud
ingifna läkarebetyg; och följaktligen blefvo de
ifrån det utaf Utskottet emot dem tillstyrkta
ansvar frika 1 lade.
Herrar Holm och Ekerman reserverade sig
288
Den i4 Maji.
äfvensom Herr Mcechel anmälde sin reservation
emot beslutet, i hvad det rörer Herr Modin.
och 5:o tillstyrkandet, att det må till Stån¬
dets Cancellie-Direction uppdragas, att besörja
verkställigheten af besluten, angående städerna
Strengnäs, Mariefred och Thorshälla, samt Herr
Örtenholm.
Bifölls.
Herr Falhem'. Jag har ansett mig ej kun¬
na deltaga i öfverläggningen om detta mörka
betänkande, såsom anklagad; men sedan della
nu är öfverståndet, bör jag ej underlåta att till
protocollet anföra, alt jag icke deltagit i öfver¬
läggningen, och att jag ogillar sådan åtgärd,
som blifvit beslutad ifrån Ståndets sida. Jag
hade önskat, att Ståndet, då Committenterne
erkännt, det Ståndets ledamöter fullgjort deras
pligt, såsom Riksdagsmän, ej vid Riksdagens
slut skulle visa sådan dissensus, som måste
väcka förundran, att, för underlåtenhet af Kungs¬
backa Sjö- och Stapelstad, som i tullintrader
lemnar 2 R:dr årligen, ålägga denna stad bö¬
ter. Detta kallar jag småsinne. För egen del
tackar jag, för det jag sluppit ansvar. Skrifsät-
tet är förklenande, och min reservation sträcker
sig äfven till detsamma.
Herr Holm: Herr Falhem har verkligen
bort förklara sin tacksägelse. I öfrigt fullföljer
jag min motion, alt det må lill Cancellie-Ut-
skottet remitteras, att undersöka förhållandet, i
afseende på staden Lund.
Herr Machel: Såsom tillägg till min re-
/
Den i4 Maji, 289
servatioil emot beslutet, rörande Herr Örten¬
holm, får jag erinra, att, hvad Herrar Bååth,
Wedberg och Falhem angår, Cholerafarsoten
ijenat dem till ursäkt, men att denna sjukdom
icke fått lända till Herr Örtenholms urskul¬
dande,
Herr Bååth'. Såsom Ståndet erfarit, har jäg
icke deltagit i detta ärendes behandling. Jag
liar ansett mig skyldig att afhålla mig derifrån,
elå jag varit en ibland dem, som utgjort före¬
mål för Cancellie-Utskottets uppmärksamhet.
Jag har visserligen ej framlagt och har ic¬
ke tänkt att framlägga något till min ursäkt.
Jag gör det icke, och jag" tillåter mig ej eller
något omdöme öfver Ståndets beslut. Det till¬
kommer mig icke. Jag anser mig böra re-
spectera Ståndets beslut och tillika betyga min
erkänsla för hvad mig vederfarits, man må kal¬
la det rättvisa eller öfverseende.
Slutligen blef den af Herr Holm, enligt
livad ofvan sägs, väckte motion remitterad till
Ståndets Cancellie-Utskolt.
§• 12.
Föredrogos och lades på bordet] Stats-Ut-
skottets utlåtanden:
N:o 473, i anledning af Fullmägliges i
Riksgälds-Contoiret skrifvelse, med hemställan,
alt hvad som vid innevarande Riksdag blifvit
stadgadt, i afseende på Bankens tjenstemän,
hvilka, när de befordras, innehafva tjensler utom
Ranco-verket, måtte få gälla och tillämpas för
Riksgälds-contoirets tjenstemän;
Bors,. St. Pr. vid Riksd. 1834, 1835. X, rg
Den 16 Maji.
och N:o 473, i anledning af en utaf Rid-
darhus-Secreteraren gjord, till Utskottet remit¬
terad anmälan, angående vården emellan Riks-
dagarne af Utskottens handlingar och inventa-
rii-persedlar, tillika med ett, i anledning deraf,
afgifvet yttrande af Herr Grefve Hortij C, F.
§• «3.
Justerades protocollsutdrag öfver de af Stån¬
det denne dag fattade heslut, med undantag af
dem, som uti 11 §. förekomma.
Plenum slutades kl. i 4 e* m-
In fidem Protocolli
E. G. Runeberg,
Den 16 Maji.
Plenum kl. 11 f m.
§. 1.
Herrar kVijk och Holm anmäldes vara
sjuke.
§. 2.
Upplästes meddelade utdrag af Med-Stån-
dens protocoll den g, 11, 12 och 14 dennes,
hvaraf inhämtades, att Höglofl. Ridderskapet och
Adeln godkännt Stats-Utskottets memorial, N:o
46g, afslagit Banco-Utskoltcts utlåtande, N:o
i4o, samt antagit det förslag Herr Stuart uti
sin vid utlåtandet fogade reservation afgifvit; lii!
Den 16 Maji.
2g t
Lag-Utskottet remitterat den Kongl. Proposi¬
tionen, angående Lag för inrikes växlar, och en
motion, samt till handlingarue lagt Kongl. Maj:ts
den g och 12 dennes på Rikssalen meddelade
Nådiga Svar i åtskilliga Lagfrågor, Constilulions-
Ulskottets memorial, N:o 121, förstärkta Stals-
Utskollets memorialer, N:is 464, 465, 466 och
467, Stats-Utskottets memorial, N:o 468, Be-
villnings-Utskottets memorialer, Nås 64 och 65
och Expedilions-Utskottets memorial, N:o 275
att Högvördige Preste-Ståndet bifallit Stals-Ut-
skottets memorial, N:o 47°> samt Banco- och
Lag-Utskottens betänkande, N:o 8, låtit bero
vid sistnämnde tvänne Utskotts memorial, N:o
7, dock med ogillande deraf, att Privatbank-Lag¬
förslagets g §. skall förfalla, till Lag-Utskottet
remitterat ofvan åberopade Kongl. Proposition,
till Expeditions-Ulskottet, för iagttagande vid
Riksdagsbeslutets uppsättande,öfverlemnat Kongl.
Maj:ls den g ocb 12 dennes meddelade Nådiga
Svar i åtskilliga Lagfrågor, fattat särskildte be¬
slut, i anledning af Banco-Utskoltets memorial,
N:o 144, och till handlingarne lågt Banco-Utskol-
tets betänkande, N:o i\?>, förstärkta Stats-Ut¬
skottets memorial, Nås 464. 465, 466 och 467,
samt Stats-Utskottets memorial, Nås 468 och
46g, godkännt den af Expeditions-Utskottet in¬
sände del af den §. uti Riksdags-beslutet, hvil¬
ken innehåller de till nästa Riksdag hvilande
Grundlags-föräodringar, förklarat sig vilja afbi¬
da fortsättningen af samma §. för att yttra sig
deröfver i dess helhet, och till handlingarne
Den 16 Ma ji.
i justering af betänkandet, och jag finnér det.
nu hafva inkommit utan motiver. Derföre an¬
ser jag mig höra utveckla skälen för min och
Utskottets pluralitets öfvertygelse. Registra-
torn och Achivarien uti Riksgälds-contoiret,
Stuart anhöll i December 1834 h°s FuIImägti-
ge i Riksgälds-contoiret om förord till hans
till Stals-Utskottet ställde anhållan, att med
tjensten inom Riksgälds-contoiret förena tjenst
inom annat Verk. Deruppå afläto Fullmäglige
till Stals-Utskottet den 11 December 1834 en
skrifvelse, så lydande:
'■Uti en till Fullmägtige ingifven skrift,
har Registratoren och Archivarien vid Fullmäg-
tiges Expedition C. G. Stuart anhållit, att Full¬
mägtige ville med sitt förord understödja en
bifogad, till Stats-Utskotlet ställd ansökning om
rättighet för honom, alt, utan hinder af en år
j8io vidtagen, inom Riksgälds-contoiret gällan¬
de författning, få med sin härstädes innehaf-
vande Registrators- och Archivarie-sysla förena
tjenst utom verket.”
"Ehuru Fullmägtige icke kunna hos Rikets
Ständer understödja Stuarts förrberörde anhål¬
lan, hafva Fullmägtige likväl ansett sig höra
ansökningen härjemte öfverlemna och dervid,
under åberopande af Fullmägtiges nyligen lill
Stals-Utskottet afgifne utlåtande, angående in¬
dragning af umbärlige syslor vid Riksgälds-
contoiret, hvilka icke tillhöra creditsedel verket,
och det uti samma utlåtande utredda förhållan¬
det med Registrators- och Archivarie-syslan vid
Den i o *i* 4* 11*
Fullmägtiges Expedition, andraga, hurusom Full¬
mägtige anse angeläget, att 1810 års Författning,
hvarifrån Stuart söker dispens, hädanefter, så¬
som hittills, noga verkställes, emedan i annat
fall de högre beställningarne inom Riksgälds-
contoiret skulle endast blifva bisyslor och gö-
romålen komma att skötas med mindre nit och
drift af personer, hvilka, genom tjenstgöring vid
andra verk, skulle der bereda sig en mera ly¬
sande fortkomst och befordran ; och på grund
hvaraf Fullmägtige anse sig böra afstyrka bifall
till Stuarts ifrågavarande ansökning."
"En ledamots särskilda tanka bifogas."
"Stockholm den ii December i834-”
”På Rikets Ständers Riksgälds-contoirs-vägnar.’
"C. Rålamb. Lars Tunelius.
Nils Limnelius. Gustaf Larsson.
C. Sylvan.”
Såsom jag vill minnas, var Herr Holm af
skiljaglig mening. Jag hemställer, hvilka skal
äro mera grundade, antingen dessa af Fullmäg¬
tige då anförde j och på hvilka Stats-Utskottet
grundat sitt afslag å Herr Stuarts ansökning,
eller det nakna skäl, Fullmägtige nu anfört,
hämtadt derifrån, att Banco-TJtskottet till¬
styrkt och Rikets Ständer beslutat en förän¬
dring för Bankens tjenstemän, utan att tän¬
ka på saken. Det måste antagas, alt Fullmäg¬
tige ej rätt pröfvat saken, antingen första eller
sista gången. Jag tror ej Fullmägtige böra sa-
dant tillvitas, i afseende på pröfningen första
gången, emedan grundliga skal åberopades, men
296 Den 16 Maji.
viii vid det sednare tillfället, enär elt origtigt
stadgande blifvit tillstyrkt för det ena Verket,
derföre att det förut antagits för ett annat.
Siats-Utskottet har ej kunnat utan inconsequence
kullkasta det förra utlåtandet. Jag öfverlemnar
till Ståndets eget bedömande, om ej, ju flera
tjenster en person innehar, de desto sämre skö-
t.as. Detta är ock skälet, som föranleder klagan,
att tjenstemannapersonalen nu icke är så dug¬
lig, som tillförene. Regeringen har äfven ny¬
ligen anbefalt, att tjenstemän inom Stats-con-
toiret och Collegierne af viss grad ej få in¬
nehafva flere tjenster. Jag förmodar, att elt
kommande Banco-Utskott jemväl skall ändra
stadgapdet; och jag utbeder mig, att Ståndet
måtte dela Stats-Utskottets mening, på de go¬
da skäl Fullmägtige i deras första utlåtande
anfört. Om förhållandet bär sig i Banken, der
man vill tillskapa ett favorit-system, att tillåta
den ena att bibehålla tjenst utom Verket, en
annan ej, är det icke sådant i Riksgälds-con-
toiret. Banken har en större personal, som
möjligen bestrider tjensterne. Denna tillgång är
icke i Riksgälds-contoiret.
Herr Zander förenade sig med Herr Eker¬
man.
Herr Hessle: Sedan jag bort Herr Eker¬
man åberopa de grundliga skälen i Fullmägti-
ges memorial uti December 1834 och äfven
bans bär afgifne grundliga anförande, skulle
det synas vara öfverflödigt att yttra sig i en
sak, sådan sorn denna, men jag kan likväl icke
Den 16 Maji,
undertrycka, att jag för min del instämmer i
Herr von Trolls reservation, dock mindre utur
det skäl, att Banco-Utskoltet beredt en dylik
förändring, i afseende på Bankens tjenstemän,
än emedan, så länge Stats- och Banco-TJtskot-
ten, och således Rikets Ständer bibehålla den
besynnerliga tendence, att hafva vid deras em¬
betsverk ett större antal tjenstemän, än som
aflönas, så att de kunna soutenera sig der, må¬
ste det vara en fördel, att de tjenstemän, Ban¬
ken och Riksgälds-contoiret kunna begagna, sö¬
ka arbete å lediga stunder och icke genom bri¬
stande utkomst föranleda mindre goda förhål¬
landen. Då det skulle ankomma på Fullmäg¬
tige alt afgöra, huruvida den tjenst, som till¬
sättes, kan tillåta innehafvare», att, jemte den¬
samma, bibehålla annan, bör man hafva så myc¬
ket förtroende till Fullmägtige, att de hafva till
syfte Verkets förmon och antaga de tjenstemän,
som kunna tjena Verket bäst, men ej böra nöd¬
gas att lemna annan tjenst, som ej hindrar ut-
öfningen af tjensten inom Verket. Jag tror
Stats-Ulskottet således hafva yttrat sig mindre
välbetänkt, helst Stats-Ulskottet för sitt yttran¬
de ej anfört några motiver.
Herr Valley förenade sig med Herr Hessle.
Herr Egnell'. Jag instämmer med Herr
Ekerinanj oc:h såsom en besynnerlighet får jag
tillägga, att Fullmägtige i Riksgälds-contoiret
afslagit Casseuren JVestblads begäran, att få
behålla en tjenst inom Postverket, sedan han
blifvit befordrad lill tjenst inom Riksgälds-
2q8
Den 16 M a j i.
contoiret med 1,100 R:dr b:co lön. Han be¬
svärade sig bos Stots-Utskottet, som ansåg sig
ej kunna ändra 1810 års Författning. Det är
ej hinder för tjenstemän inom Riksgälds-con-
toiret, alt hafva andra tjenster, förr än de få
så stora löneinkomster, att de kunna deraf lef¬
va. Detta är icke förbudet för tjenstemän med
lön under 900 R:dr, men väl för dem med lön
derutöfver. Sedan Stats-Utskoltet afslagit Cas-
seuren Westkinds anhållan, att få tillika bestri¬
da annan tjenst, vore det nog mycket hegardt,
alt Utskottet nu skulle komma in med ett till¬
styrkande, hvarigenom det förra beslutet i sjelf¬
va verket blefve upphäfdt. Härpå grundar jag
min öfvertygelse om bifall till Siats-Utskottets
utlåtande.
Herrar Mcechel och Isr. Winblad förenade
sig med Herrar Egnell och Ekerman.
Herr Limnelius: Jag förenar mig med
Herr Hessle, och den stora förundran, sorn
lier rar Ekerman och Egnell uttryckt, förklaras,
derigenom, att, då Fullmägtige uti Riksgälds-
conloiret afgåfvo deras memorial i December
i834, var ej ännu undanröjd 18ro års författ¬
ning, angående förbud för Bankens tjenstemän,
att innehafva andra tjenster. Men när delta
förbud för Ranken upphört, bör enbet äfven ä-
ga rum. I anledning af hvad anfördt blifvit
om Casseuren Westblad, får jag upplysa, att
hvarken jag eller någon af Fullmägtige trott
förbud vara lämpligt för honom, att inom an¬
nat Verk utöfva en tjenst, som först göres kl.
D e ti 16 Maji.
6 på aftonen. Det är orimligt, alt beröfva en
tjensteman en sådan tjenst. Man säger, att, då
lönen är 900 R:dr, bör tjenstemanncn kunna
berga sig dermed och således ej vara i behof,
att äga annan tjenst. Jag frågar, om man kan
lefva deraf. När annan tjenst kan skötas utan
skada för Verket, vet jag ej, hvartill det tjenar
alt motarbeta förändringen. Det är beklagligt,
alt en tjensteman med i,5oo Rrdrs lön och
fria husrum, motarbeter kamrater och lägger
hinder för niliska Ijenslemäns utkomst. För
att förkorta discussionen, begär jag votering 0111
återremiss. Den, som har hjerta, lägger cj hin¬
der i väg derför.
Herr Helleday: I hufvudsaken instämmer
jag med Herr Hessle_, helst här ej är föreslaget
annat stadgande, än det, sorn är gällande för
Banken, eiler att innehafvare af tjenst må en¬
dast under det vilkor innehafva annan tjenste¬
befattning, att den sednare ej hindrar tjensten
uti Riksgälds-conloiret. Jag får jemväl berigli-
ga det yttrande, som blifvit fäldt emot en Re¬
presentant i annat Stånd. Det är sannt, alt en
tjensteman i Riksgälds-contoiret, ledamot af
Banco-Utskoltct, förberedt det ämne, som gifvit
anledning till stadgandet för Ranken, men rätt¬
visan fordrar, att, då fråga blifvit väckt, gifva
tillkänna, att, om äfven han lemnat initiativet,
har han ej allenast å afdelningen, utan äfven hos
Banco-Utskottets plenum, afhållit sig ifrån del¬
lagande i ärendets behandling.
Herr Ekerman: Jag utheder mig alt få
3oo
Den 16 Maji.
föra Herr Hessle till minnes, alt jag yttrat, det
jag ansel' Stats-Utskottets betänkande naket. Det
har kommit sig deraf, att endast Herr von
Troil och Prosten Astrand motsatte sig detsam¬
ma och att resultatet beslöts med stor plurali¬
tet. Jag har redan antydt, alt om jag varit
närvarande vid justeringen, eller om jag kun¬
nat ana ett sådant betänkande, skulle den skrif¬
velse, som jag uppläst, hafva blifvit intagen så¬
som grund lör resultatet. Jag bär redan yttrat
så myckel, att jag tror mig ej behöfva att be¬
möta Herr Hessle med annat, än att, derföre,
att förändring skett vid ett Verk, man dock ej
bör kullkasta de goda skäl Fullmägtige anfört.
Det gör mig ondt, att jag måste uppträda e-
mot en kamrat på bänken, för hvilken ledamot
jag har mycken högaktning. Ej jag har yttrat
förundran, men väl harm öfver Stats-Utskottels
inconsequence. Är det fråga om hjerta, får jag
lill Herr Limnelius förklara, att jag har det, li¬
ka så väl som han och någon annan, men att
jag ej tillåter mig, såsom representant, att kän¬
na efter, huru hjertat klappar, utan afseende på
personen. Annars handlade jag i ke rätt såsom
representant. Med fägnad har jag hört, att den
ledamot, som gifvit anledning till denna fråga,
af grannlagenhet afhållit sig ifrån behandlingen
deraf. Det är mig så mycket mera fägnesamt,
som denna person är känd och högaktad. In¬
gen har kunnat vederlägga de grundade skäl
Riksgälds-fullmägtige anfort: yrkande jag dis-
cussionens förkortande och votering.
Den 16 Maji.
3oi
Herr Helsingius : Vid frågans behandling
bör man mest afse Verkets nytta, och jag tror
det vara problematiskt, om ej förändringen med
Kamereraregraden i Banken kan vara mera
skadlig än gagnelig. Jag kan således ej annat,
än förena mig med Herr Ekerman, hejst man
ej kan förbise inconsequeneen uti Fullmägtiges
sednare utlåtande. Följagtligen bifaller jag ut¬
låtandet, N:o 472.
Herr Limnelius: Jag bekänner att Herr
Ekerman och jag varit goda vänner, och äro
det, såsom jag hoppas, ännu; med detta hörer
ej lill saken. Om Fullmägtige begått misstag,
när ett utlåtande afgafs, bör det väl ej ligga
till grund, för att bereda skada åt Verket eller
dess tjenstemän. Misstaget bör rättas, och jag
förnyar min anhållan om återremiss.
Herr Halling: Jag har hela Riksdagen
bearbetat den sats, att Etnbetsverken böra va¬
ra så organiserade, alt embetsmännen måtte
vara fullt sysselsatte och bergade. Detta är en
grundsats, som ej bör förbises; och om man för¬
blir dervid, är det ett medel att så inrätta gö-
romålen, alt ledighet icke blir lill sysselsättning
med annan ordinarie tjenst. Derigenom inskrän¬
ks antalet så, att aflöningen blir så stor, alt
tjenstemännen kunna deraf hafva utkomst. Det
;,r af ringa betydenhet, om lönen utgår ifrån
det ena eller andra Verket. Den åtnjules än¬
dock af allmänna medel. Del är ingen jemn-
Jorelse emellan Banken och Riksgälds-contoiret,
1 afseende på personalen; ty den, som kastar
J02
Den 16 Maji.
cn blick derpå och på den ofantliga rullan ä
Bankens tjenstemän, finner deremot, att Riks»
gälds-conloiret är på god väg, att komma lill
den inskränkta personal, att tjenstemännen der
snart undfå sådana löner, sorn för deras berg¬
ning erfordras. Den sats är lika sann, sorn
generel, att man ej väl tjenar 2 Herrar. Jag leni¬
na!' mitt bifall till utlåtandet, hvilket står väl
tillsammans med hvad jag förut yttrat, och det
cj långt tillbaka, i ett annat ämne, ty det var
sednare, än Banco-Utskoltets utlåtande, N;o g6,
förevar, eller den 12 Februarii detta år.
Discussionen ansågs slutad, och Herr Tal¬
mannen framställde utlåtandet, N:o 472> ,:o
till bifall och 2:0 till ålerremiss, på hvilka
frågor Ja och Nej svarades, samt begäran om
votering förnyades.
En voterings-proposition uppsattes, justera¬
des och anslogs, så lydande;
”Den, som bifaller Stats-Utskottcts utlå¬
tande, N:o 472» röstar Ja.
”Den det icke vill, röstar Nej.
”Vinner Nejj kommer utlåtandet att åter¬
remitteras.”
Voteringssedlar utdelades till Ståndets le¬
damöter, och insamlades efter upprop, hvarvid
Herrar Wijk, Hohn, Bruse, Klingvall, Forsberg,
Falhem, Wendt, 'Hallgren, Malmberg, Woem,
Tottie, Olbers, Stahl, Trolin, Levin och Örten¬
holm voro frånvarande. En sedel afiades förseg¬
lad, och de öfrige, befunnos, vid öppnandet
och uppräknandet, innehålla 22 Ja emot 2*
Den 16 Maji.
Nej; i följd hvaraf utlåtandet, N:o 472, var bi¬
fallet.
Herr Limnelius reserverade sig.
och N:o 473, i anledning af cn utaf Rid-
darhus-Secreteraren gjord, till Utskottet remit¬
terad anmälan, angående vården emellan Riks-
dagarne af Utskottens handlingar och inventa-
rii-persedlar, tillika med ett, i anledning der¬
af, afgifvet yttrande af Grefve Horn, C. F.
Bifölls.
§.5.
Upplästes och godkändes; i;o en §. i Riks-
dags-beslutet och 2:0 följande af Expeditions-
Utskottet uppsatte förslag till Rikets Ständers
underdåniga skrifvelser, nemligen:
N:o 344» angående grunderne för marke-
gångs-prisens bestämmande, ränteperscdlars om¬
sättning och förenkling, samt andre medgrund-
skatternes utgörande gemenskap ägande frågor;
och N:o 345, angående förändring i tiden
så väl för uppbördsstämmors hållande; sora
för afgifvande af redovisning öfver Kronans
uppbörd.
§. 6.
Föredrogos och lades på bordet Lag-Ut¬
skottets betänkanden;
N:o 185, i anledning af Kongl. Majlis Nå¬
diga Proposition lill Rikets Ständer, angående
Lag för inrikes växlar;
och N;o 18G, öfver motion, angående un¬
derdånig anhållan hos Kongl. Maj:t om utar¬
betande till nästa Riksdag af förslag till en
gemensam Lag för utrikes och inrikes växlar.
3o4
Den 16 Maj!.
Uppjäsles meddelade utdrag af Hedervärda
Bonde-Ståndets protocoll denne dag, hvaraf in¬
hämtades, dels alt nämnde Riks*Stånd bifallit
Banco-Ulskotlets memorial, N:o i45, med för¬
utsättning, att Utskottets tillstyrkande endast
alser förändrade reglementariska föreskrifter,
dels att, efter det Bonde-Ståndets ledamöter i
Banco-Ulskottet upplyst, att utsatte sammanträ¬
den i delta Utskott nyligen måst uppskjutas
två gånger för brist på fulltaligt antal ledamö¬
ter, nemligen: första gången från Högvördiga
Preste-Ståndet och andra gången ifrån Höglofb
Ridderskapet och Adeln, då äfven Ordföranden
blifvit borta, bade Bonde-Ståndet, som trott
sig finna att göromålen hos Banco-Utskottet, på
de sednare månaderne, icke gått med möjlig
drift och skyndsamhet, hvartill orsaken, må¬
hända, stundom varit uteblifvande af anslag till
sammanträden, beslutit att vördsamt vända sig
till Med-Stånden, med anhållan, att dessa Stånd,
till befordrande af Riksdagens slut, behagade,
hvar för sig, anmoda deras ledamöter i Banco-
Utskotlet, att, vid utlysande sammanträden,
till erforderligt antal sig infinna, det ock Bon¬
de-Ståndets ledamöter ville sorgfälligt iakttaga J
och att Bonde-Ståndet i öfrigt gjorde sig den
förhoppning, att llögloflige Ridderskapet och
Adeln täcktes uppmana Ordföranden i Banco-
Utskottet, att, i hvad på honom särskildt kan
ankomma, söka att befordra skyndsamt afslu*
tande af Utskottets, ännu återstående, göromål»
Lades till handlingarne.
Den 16 Ma ju
3ö5
§. 8.
Herr Petre anhöll om ledighet ifrån del¬
tagandet nästa vecka uti Förstärkta Banco-Ut-
skottets och Förstärkta Constitulions-Utskottets
Sammanträden, sorn då lära äga rum. Orsaken
var Brnks-Societetens allmänna sammankomst,
som nämnde tid inträffar; och när suppleanter
finnas, trodde Herr Petre berörde anhållan bö¬
ra bifallas.
Uppå Herr Talmannens proposition bifölls
Herr Petres omförmälda begäran*
§• 9-
Föredrogs å nyo Banco-Utskottets memo¬
rial, N:o i45, med öfverlemnande af reglemen¬
tarisk! stadgande, angående tiden för tillämp¬
ningen af de utaf Rikets Ständer beslutade
förändrade föreskrifter, angående Bankens låne¬
rörelse.
Herr Santesson: Jag hemställer, om icke
Ståndet må, lika med Bonde-Ståndet, tillsätta
ordet reglementariska framför ordet föreskrif¬
ter. Jag anser Bonde-Ståndet hafva rätteligen
uttryckt meningen med det föreslagna stad¬
gandet.
Herr Rubin: Jag är förekommen af Herr
Santesson och finner saken på detta sätt klart
uttryckt.
Herr Talmannen gjorde derefter proposi¬
tion å bifall lill betänkandet, med den af Bon¬
de-Ståndet beslutade tillsättning; hvarpå Ja och
Nej svarades.
Borg. St. Pr. vid Riksd. 1834» iS35. X. 20
3o6
Den 16 Maji.
Herr Ekerman: Så vida det går an att
förändra betänkandet, utan återremiss, då det
första gången afgöres, har jag ej emot saken att
påminna.
Herr Santesson: Här är icke förändring i
sak, knappt i ord. Här står: "Hvarigenom för¬
klaras, att de der meddelade föreskrifter, i af¬
seende på Bankens utlåningar, etc.” Det för¬
stås naturligtvis ej andra, än reglementariska
föreskrifter. Under sådan förutsättning, tror
jag, att uttryckandet deraf ej stör Grundlagen,
äfven om återremiss ej föregår.
Herr Ekerman: Jag förutser möjligheten,
alt, ..då, protocollsutdrågen till Banco-Utskottet
inkomma, ändring tilläfventyrs i betänkandet
häraf föranledes.
Herr Rabin: I hufvudsaken är detta lik¬
giltigt. Banco-Utskottets afsigt har endast va¬
rit, att Rikets Ständer skola besluta, alt en §.
i berörde afseende må i Banco-Reglementet in¬
tagas. Om den der införes, blir föreskriften
reglementarisk. Ståndet kan således göra hvil¬
ket som helst, antingen godkänna betänkandet
eller antaga Bonde-Ståndets redaction.
Herr Helsingius: Förlidne Riksdag stad¬
gades icke i Reglementet, hvilken tid de för¬
ändrade föreskrifterna skulle taga deras begyn¬
nelse. Derföre ansåg Banco-Utskottet det vara
nödvändigt, att härå fästa uppmärksamhet.
Om frågan förut förekommit, bade jag talat för
återremiss, på de skäl, som uti Herr Stuarts
reservation upplagas; men med afseende på
Den 16 Maji.
Riksdagens snara slut, bar jag ingenting att
påminna deremot, att Ståndet bifaller memo¬
rialet.
Discussioneil ansågs slutad, och memoria¬
let, N:o izj5, bifölls.
§• '»•
Justerades: 1:0 Protocollsutdrag "'öfver de
af Ståndet denne dag fattade beslut, 2:0 pro-
tocollsUtdrag för den 13 och >4 dennes, öfver
Ståndets beslut, i anledning af Ståndets Can-
cellie-Utskotts memorial, om ansvar å de stä¬
der, som Underlåtit att Under ert del af Riks¬
dagen hålla Ombud, m. fm, 3:o protocollsut-
rlrag för dell 14 dennes, angående remiss till
Cancellie-Utskottet af Herr Holms motion, i
afseende på staden Lund eller dess Fullmägtig,
hvarvid, i anledning af Herr FfaUings nu gjor¬
da anmärkning, redactionen af prolocoljs-utdra-
get förändrades dertill, att frågan angick ansvar
ä staden Lund för den tid Representant för
denna stad vid Riksdagen saknades; och 4‘°
proLocoller för den li December 1834 Och dert
i5 samina månad och år, f. m.
Plenum slutades kl. \ 3 e. m.
In lidem protoColli
E. G. Runeberg.
Den 17 Maji.
Den 17 Maji.
Plenum kl. j e. m.
§• >*
Herr Talmannen anförde: Jag får gifva
Ståndet tillkänna, att i dag förmiddag har sam¬
mankomst ägt rum emellan Herr Landtmar-
skalken och Talmännen, hvarvid hvar och en,
efter sin förmåga, gjort reda för de återstående
Riksdagsgöromålen, för att bestämma möjlighe¬
ten af RiksdagenSj slut nästa Onsdag den 20
dennes. Hos Ridderskapet -och Adeln samt
Bonde-Ståndet hafva uppgifvits sådana svårig¬
heter, som voro oöfvervinnerliga, om ej Riks¬
dagen Liefve prolongerad tvänne dagar. Hos Bor¬
gare-Ståndet ansåg jag ej någon sådan svårighet äga
rum, om ej i anseende tilFexpeditionen af beslutet
öfver Lag-Utskottets betänkande, i fråga om Lag
för inrikes växlar, hvilket jag hoppas icke begäras
andra gången på bordet, utan i dag afgöras.
Expeditionenj skall likväl ingå till Expeditions-
Utskottet, som, efter emottagande af Ståndens
beslut, skall uppsätta och till Stånden inkom¬
ma med förslag till Rikets Ständers underdå¬
niga svar till Kongl. Maj:t på den nådiga Pro¬
positionen i ämnet. Sedermera skall detta svar
expedieras och på Rikssalen till Kongl. Mnj:t
öfverlemnas. I öfrigt möter det hinder, alt §§.
i Banco-Reglementet ej ännu äro sammanförde.
Dessa tvänne omständigheter, jemte de öfrige
förhållanden, som ej röra Borgare-Ståndet, haf¬
va gjort, att äfven jag funnit lämpligt, att tyän-
Den 17 Maji.
ne dagars prolongation af Riksdagen skulle af
Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t begäras, så att
afblåsningen kunde ske Fredagen den 22 och af-
slutaudet Lördagen den 23 dennes. Jag hem¬
ställer 1111 till Ståndet, om Ståndet anser en
sådan prolongation böra begäras.
Härtill svarades Ja.
§• 2-
Herr Holm: Jag var hindrad af opasslighet
att i går deltaga i Ståndets plenum och jag be¬
gär, att nu få anmäla njin reservation emot
Ståndets bifall lill Siats-Utskottets utlåtande,
N:o 472* Jag tror, att Ståndet genom detta
beslut handlat inconsequent, jetnnförelsevis med
hvad tillgjordt blifvit i en annan likartad
fråga.
§. 3.
Föredrogos å nyo Lag-Utskottets betän-
kanden:
N:o 185, i anledning af Kongl. Maj:ts Nå¬
diga Proposition till Rikets Ständer, angående
Lag för inrikes växlar.
Bifölls.
Herr Mcechel reserverade sig, då det af
Konungen framlagda förslag till Lag ej är an¬
nat, än afskrift af Rikets Ständers förslag, hvil¬
ket Herr Mcechel ansett origtigt i 2, 3, 7, io,
ii, 33 och 35 §§.
Herr Helsingius instämde i' reservationen.
och N:o 186, öfver Herr C. Stuarts motion,
angående underdånig anhållan hos Kongl. Maj;t
om utarbetande till nästa Riksdag af för¬
D e ti 17 Maji,
slag till en gemensam Lag för utrikes och in-
rikes växlar.
Herr Ekerman: Det har hört till behand-
lingen af nästföregående mål, att, sedan det
länge hvilat, det blifvit med brådstörtande
skyndsamhet behandladt och afgjordt på en
Lördagsafton, För mig är det likgiltigt, då
min mening ej varit att begära afslag eller
ålerremiss, ehuru jag trott rådrum hafva bort
lemnäs , lill dess Ståndets ledamöter hunnit
samlas. Till en början får jag anmäla, att, ge-
nom denna brådstörtande skyndsamhet, har
handt, alt, ehuru Kongl. Majit Nådigt bifallit
den åsigt, som flere önskat, att Lagen för utri¬
kes växlar skulle åtskiljas ifrån den för inrikes,
hafva likväl flere oegentligheter influtit i den
Nådiga Propositionen, som endast tillhöra ut¬
rikes växlar. Åtskilliga §§. äro häraf exempel.
Jag börjar med 1 §., der prima, secunda, ter¬
tia och qvarta nämnas. Hvar och en, som har
någon erfarenhet, finner, att dessa sladganden
angå växlar på utrikes ort och ej komma i frå¬
ga vid inrikes växlar. Dessutom talar den
Kongl. Propositionen om växlar, som köpas.
För mig är det ofattligt, att växlar å inri¬
kes ort köpas. Vidare synes 02 §, utvisa
meningen af denna §:s införande i växelstadgan
hafva afsett utrikes, ej inrikes växlar. Det är
sannolikt, att växeltagnre förstått, alt, vid för¬
sta redactionen, göra sin rätt gällande, för att
få öfvertag emot vexelgifvare, men derigenom,
att Kongl. Majit åtskiljt Lag för utrikes och in¬
Den 17 Maji.
3i 1
rikes växlar, fruktar jag, att de förra misstagit
sig, och att växelgifvare komma att skörda fruk¬
ten. Jag tror, att stadgandet, i afseende på
kostnads-beslämmandet, är sådant, att den vin¬
nande ej ens får ersatt lösen för handlingar.
Jag slutar det deraf, att protestkostnaden ej är
inbegripen. I öfrigt åberopar jag det yrkande,
som jag afgaf, när Lag-Utskottets förslag om
växellag förevar första gången. Jag reserverar
mig äfven emot 42 och 43 §§•, sorn lemnar åt
Domarens tolkning att förvandla växelmål till
skuldfordringsmål, och hvarigenom den mest
executiva beskaffenhet förfelas. Jag utbeder
mig, att denna reservation i prolocollet intages.
[ afseende på betänkandet, N:o 18G, utlät
sig Herr Ekerman:
"Jag anhåller att få uttrycka min högakt¬
ning för Herr Hessles för tjenst t’1111 a reservation,
i hvilken jag lill alla delar instämmer. Del är
mig en fägnad, att den åsigt, jag yttrat, således
icke kommer att alldeles förfalla, ehuru det
Högtärade Ståndet icke tillät mitt yttrande vid
föredragningen af den Kongl. Propositionen, att
få lill Höglofl. Utskottet ingå. Med Herr Holms
grundsalts, om än populnire, kan jag icke in¬
stämma, att en lagförändring, som vore af den
så kallade större allmänheten genomtänkt och
pröfvad, skulle vara af en större vigt, än bibe¬
hållandet af Representationens lagstiftningsrätt i
sin helhet. Jag förenar mig således helt i Herr
Hessles aflemnade utlåtande, anhållande om
ålerremiss, och alt densamma må, jemte
3ia Den 17 Maji.
Herr Stuarts motion, blifva ett nytt föremål för
Höglotl. Utskottets upplysta pröfning/'
Herr Hohn: Alt ingå i svaromål å Herr
Ekermans anförande, anser jag vara öfverflödigt;
men jag tror mig likväl böra förklara för Herr
Ekermanj att jag/ lika litet som Herr Hessle,
efterskänkt Rikets Ständers lagstiftningsrätt.
Jag bar endast ansett frågan om stiftande af
Lag för utrikes växlar böra gifva vika för den
större allmänna frågan om upprättandet af en
Lag för inrikes växlar, en lagstiftning, sorn af
den allmänna rösten gillas och påkallas. Det
är denna röst jag funnit mig böra åtlyda, och
jag finnér mig icke befogad att i detta afseen¬
de emottaga tillrättavisningar, de må vara gif-
ne, af hvilken som helst.
Herr Ekerman: Ehuru jag respecterar
Herr Holms öfvertygelse, kail jag likväl icke
medgifva, att jag af honom blifvit i någon måt¬
to vederlagd.
Herr Petre: ”Emellan den civila och eco-
nomiska lagstiftningen äro gränslinierne i flera
fall icke nog tydligt uppdragne. Dock anser
jag, hvad denna frågan beträffar, alt omdömet
icke kan fela, om man antager, att ämnet är af
civil-lagstiftningsnatur, hvarvid det bekanta pre-
judicatet ingalunda bör såsom hinder åberopas.
Skälen dertill äro i Herrar Hessles och Holms
reservationer utvecklade. Jag är i följd deraf
föranlåten yrka återremiss, af förevarande be¬
tänkandes Skulle Lag-Utskottet icke, före Riks¬
dagens snart förväntade slut, hinna besvara den
Den 17 Maji.
3i3
återremiss, som Ståndet tilläfventyrs beslutar,
så må ifrågavarande skiljepunkt hvila oafgjord
till nästa Riksdag. Emellertid uttrycker Stån¬
det, på detta sätt, rättast sin opinion.”
Herrar Helsingius , Halling, Valley och
Wcern instämde häruti.
Herr Cederborg: ”Alt Lag-Utskottets öf¬
vertygelse varit, att äfven Lag om utrikes väx¬
lar tillhör den civila lagstiftningen, bevises der¬
af, att frågan derom blifvit af Utskottet be¬
handlad i enlighet med 87 §. Riksdagsordnin¬
gen, och jag har anledning till den förmodan,
att ingen af Utskottets Ledamöter förändrat
denna öfvertygelse; men som Kongl. Maj:t re¬
dan i Nåder tillkännagifva sin motsatta åsigt,
eller att den ifrågavarande lagstiftningen är af
economisk beskaffenhet, så är det utom gränsen
för Lag-Utskottets grundlagsenlig» befattning,
att deröfver sig utlåta eller att liksom upphäf¬
va sig till skiljomnn emellan de båda Stats¬
makterna. Då Lag-Utskottets utlåtande öfver
Herr Stuarts motion alldeles icke kan anses
innefatta någon eftergift afSländernes delaktig¬
het i förevarande lagstiftningsåtgärd, yrkar jag
vördsammast att detsamma må bifallas; och må
det ankomma på ett blifvande Constitutions-
Utskott, att upptaga fiågan om närmare be¬
stämmande af gränsen emellan den civila och
economiska lagstiftningen, eller den anledning
till anmärkning emot Kongl. Maj:ts Rådgifvare,
hvartill någon kan finna sig befogad. Jag inser
icke, att frågan i sitt närvarande skick kan på
annat sätt utredas/’
3*4
Den 17 Maji.
Den 17 Maji.
3*5
Herr Ekerman: Jag liar aldrig kunnat fö¬
reställa mig, alt Lag-Utskottet skulle kunna an¬
ses såsom skiljoman emellan de constitutionela
Statsmakterna. Deremot finnér jag ingen aucto-
rilet mera behörig, än Lag-Ulskottet, alt ut¬
trycka en opinion om hvad som tillhörer civi¬
la lagstiftningen för bägge Stalsmakterne, eller
livad som tillhör den på Kongl. Maj:t ensam be¬
roende economiska delen deraf. Jag hade så¬
ledes trott, att Utskottet bort fästa större afse¬
ende å den af Herr Hessle yttrade åsigt.
Herr Hessle åberopade sin vid betänkandet
följakliga reservation och förklarade sig icke
hafva ämnat vidare yttra sig, men då lian bär
hört en värd talare anmärka, att Lag-Utskottet
ej vore skiljoman mellan Regeringen och Stän-
derne, och derföre icke eller kunnat bifalla
motionen, ansåg Herr Hessle sig böra upptaga
denna framställning lill besvarande. Frågan
vore icke örn någon tvist, sora påkallade Dom¬
stol, och skiljoman vore således öfverflödig.
Nu angick ämnet endast: 0111 Ständerne, fortfa¬
rande, tro sig äga rätt till andel i lagstiftning
följden så kallade utrikes växelhandeln eller icke.
Anse Ständerne sig äga denna rätt, böra de öppet
sådant förklara, och det beror derefter på Kg!.
Maj:t, att å detta förklarande, framsläldt i un¬
derdånig adress, fästa det Nådiga afseende, Kgk
Majit Nådigst kan finna lämpligt. Lag-Utskot¬
tet lärer vara det enda bland Utskotten, son*
Grundlagsenligt kan och bör yttra sig, om en
* fråga är af civil lagsliftnings-natur eller ej, och
då Lag-Utskottet denna Riksdag föreslagit un¬
derdånig adress om utarbetning af andre delar
af Civil-lagen, trodde Herr Hessle, att Ständer¬
ne, som gillat detta utlåtande, äfven borde i
consequence dermed nu, efter förslag från Lag¬
utskottet, besluta en dylik adress om växella¬
gen; dock som liden för Riksdagens slut vore
nära, syntes Herr Hessle, att Högtärade Stån¬
det kunde, i fall det delade Herr Hessles tan¬
kar, i saken äfven utan återremiss fatta dess
beslut,
Herrar Valley och Lake förenade sig med
Herr Hessle.
Herr Bååth: Då jag, i egenskap af Lag-
Utskottets ledamot, deltagit i det beslut, som
Utskottet fattat, i anledning af Herr Stuarts
motion, får jag anhålla, att Ståndet ej måtte
anse, hvad jag nu ärnar andraga, såsom ett
egentligt försvar för Utskottets förevarande be¬
tänkande, Jag tror ett sådant försvar vara obe-
höfligt, men, för alt gifva en närmare utveck¬
ling af de åsigler, som, rörande denna fråga,
inom Utskottet sökt göra sig gällande, har jag
begärt ordet, Man har här velat påslå, att
tvist uppkommit. Jag skulle vilja utbyta ordet
tvist emot en annan och mera passande be¬
nämning, eller den: skiljaktighet i meningar,
som uppkommit om rätta förståndet af rättig¬
heten till lagstiftning för utrikes växlar, antin¬
gen denna rättigheten tillhörde bägge Stals-
magterna gemensamt, eller den ena: Regeringen,
uteslutande. Om jag icke befarar, alt härutin-
3iS
Den 17 Maji.
nan blifva emolsagd, beder jag att få fästa
Ståndets uppmärksamhet derå, att Kongl. Maj:t,
i Dess å Riks-Salen, Rikets Ständer meddelade
Nådiga Svar, angående deras förslag till Lagfor
inrikes och utrikes växlar, förklarat lagstiftnin¬
gen för utrikes växlar vara ett ärende, som ej
borde behandlas, enligt 87 §. Regerings-formen.
Herr Stuart bar deremot i sin motion, som
föranledt Lag-Utskottets förevarande betänkan¬
de, begärt, att Rikets Ständer måtte hos Kongl.
Majit i underdånighet anhålla, alt Kongl. Majit
ville i Nåder låta utfärda en gemensam Lag
för så väl utrikes som inrikes växlar, . hvadan
Herr Stuarts motion står i rak strid med Kgl.
Majlis Högstberörde Nådiga Svar. Det är således
endast skiljaktiga meningar, ej tvist, om den ena
eller bägge Statsmakternes rättighet att stifta
Lag för utrikes växelrörelsen. O111 Rikets Stän¬
der dela Herr Stuarts mening, tillhör denna
rättighet bägge Statsmakterne gemensamt. Det
är öfver denna skiljaktighet, som Lag-Utskottet,
sedan frågan blifvit dit remitterad, bort yttra
sig, samt förklara, hvilken mening, enligt Ut¬
skottets öfvertygelse, vore den rätta» På detta
sätt har jag, och på detta sätt har Utskottets
pluralitet uppfattat frågan; och denna åsigt är
äfven i betänkandet uttryckt, då Utskoltet sagt,
att det icke är behörigt att yttra sig, rörande
gränsorna för Statsmakternes verksamhet, det
vill säga, att Utskottet ansåg sig icke tillslän-
digt afgöra, om Kongl. Majit eller Herr Stuart
bade rätt, Denj enskilda öfvertygelse» måste
Den 17 Maji.
stå tillbaka, der majoriteten uttalat sin mening.
Så är förhållandet i Lag-Utskottet, så äfven i
öfriga Utskott. Jag tror icke, att Rikets Stän¬
der af Lag-Utskottets tanka i detta ämne äro
förhindrade, alt, med gillande af Herr Stuarts
åsigt, yttra och hos Kongl. Majit i underdånig¬
het anmäla den öfvertygelse, att de äro berät¬
tigade att i lagstiftningen för utrikes växlar
deltaga; sedermera skall det visa sig, hvad af¬
seende Kongl. Majit å en sådan Ständernes
framställning behagar fästa. Jag har trott mig
böra redogöra för dessa Utskottets i betänkan¬
det icke tillfyllest uttalade åsigter, öfvertygad
derom, att Lag-Utskottet icke Grundlagsenligt
kunnat upphäfva sig till skiljoman. Skulle man
föreställa sig, att den i Kongl. Majits Nådiga
Svar antydda åsigt tilläfventyrs icke vöre med
Grundlagen öfverensstämmande, finnes ju cor-
rectivet äfven i Grundlagen nedlagdt, och då
är det för den, sorn dertill finner sig befogad,
öppet att söka göra detta correctiv i stadgad
ordning gällande. Jag bifaller betänkandet.
Herr Halling: Med Herr Petre har jag
redan instämt i begäran om återremiss, hufvud¬
sakligen ur det skäl, han framställt för den
åsigt, att lagstiftning för utrikes växlar borde
betraktas såsom civil lag, och således tillkomma
i öfverensstämmelse med 87 §. Regerings-For-
men. Efter detta instämmande, har jag erfa¬
rit, alt 2ine Riks-Stånd redan bifallit föreva¬
rande betänkande, och jag hemställer förden¬
skull, huruvida icke Ståndets åtgärd vid betan-
Den 17 Maji,
Den 17 Maji.
3ai
ende åtskilliga, af nämnde Riks-Stånd, Såsom
nödige ansedde åtgärder för beredande af skynd¬
samhet vid ärendenas gång inom Banco-Utskot-
tet; att Högvördige Preste-Slåndet bifallit Stats-
Utskottets memorial och utlåtande, Niis 471
och 47^> samt Lag-Utskottets betänkanden, Niis
i85 och 186, återremitterat Stats - Utskottets
memorial, N:o 472> fattat särskildt beslut, i
anledning af Banco-Utskottets memorial, Nio
i45, efter erhållen del af Hedervärda Bonde-
Ståudets inbjudning'till instämmande i dess be¬
slut öfver Banco-Utskottets utlåtande, Nio 142,
vidblifvit sitt i ämnet förut fattade beslut, och
till handlingarne lagt Hedervärda Bonde-Stån¬
dets protocollsutdrag af den 16 dennes, med
anhållan till Med-Stånden, att desse, till befor¬
drande af Riksdagens slut, behagade, hvar för
sig, anmoda sina ledamöter i Banco-Utskottet,
att, vid utlysande sammanträden, till erforder¬
ligt antal sig infinna, m. m., och att Heder¬
värda Bonde-Ståndet bifallit Stats-Utskottets ut¬
låtande, Niis 471, 472 och 473, samt Lag-Ut¬
skottets betänkanden, Niis i85 och 186.
Lades till handlingarne.
§.5.
Justerades nio särskilda §§. af Riksdagsbe¬
slutet och Expeditions-Utskottets förslag till
underdånig skrifvelse, Nio 346, angående gransk¬
ning af de i Stals-Rådet förde protocoll.
§. 6.
Justerades: ilo protocollsutdrag öfver de
af Ståndet denna dag fattade beslut, och alo
, protocoilet för denna dag, angående återremiss
af Lag-Utskottets betänkande, Nio 186.
Plenum slutades kl. 10 e. m.
In fidem protocolli
E. G. Elmeberg.
Den 18 Maji.
Plenum kl. 6 e. m.
§. 1.
Upplästes meddelade utdrag af Höglofl.
Ridderskapels och Adelns protocoll den 17 den¬
nes, hvaraf inhämtades, att nämnde Riks-Stånd
bifallit Lag-Utskottets betänkande, Nio i85,
och till Lag - Utskottet remitterat en yäckt
motion.
Lades till handlingarne.
§. 2.
Föredrogs Constitutions-Utskottets memo¬
rial, Nio 124, till Borgare-Ståndet, med ytter¬
ligare hemställan om deltagande i voteringen
öfver den i memorialet, Nio 54> uppgifna pro¬
position.
Herr Talmannen gjorde proposition å den¬
na hemställan, hvarpå Ja och JVej svarades,
saint votering begärdes.
Herr Helleday: Jag hemställer, huruvida
det är fonnenligt, alt Ståndet beslutar, det dess
Borg. St. Pr. vid Riksd. i834» 1835. X, 11
322
Den i S Maj i.
ledamöter ej få deltaga i omröstning uti För¬
stärkt Constitutions-Ulskott. Hvad mig beträf¬
far, förklarar jag, att, om ock Ståndets plura¬
litet fattar ett sådant beslut, jag likväl anser
min pligt fordra, att inställa mig å vederbör¬
lig ort och lid för att votera.
Herr Halling: Här är icke fråga derom,
att undandraga sig att deltaga i votering. Frå¬
gan är, om Borgare-Ståndet skall frångå fattadt
beslut. Det är denna inbjudning, som jag ej an¬
ser Ståndet böra antaga. Derigenom skulle jag
förebrå mig, att hafva fattat ett förhastadt be¬
slut. Della är orsaken, hvarföre jag ej kan
instämma i den tanke, att Borgare-Ståndet bör
frångå det beslut, sorn en gång är fattadt,
Hela faran är, alt en Grundlagsfråga icke för¬
blir b vilande till nästa Riksdag; och dermed
är ingen skada skedd, emedan jag anser Grund¬
lagsförändringen orimlig, derföre, att den för¬
utsätter, att Stals-Rådets ledamöter äga tillträ¬
de till annat Stånd, än det, der de äga säte
och stämma, utan rättighet att deltaga i beslut
eller öfvervara beslut, och utan att ändamålet
med deras närvaro blifvit uttryckt. De äga ju
ändock att närvara, då Stånden äro tillgänglige
för åhörare. Detta är anledningen, hvarföre jag
delat den tanke, alt Grundlagsförändringen ic¬
ke är nödvändig, hvarföre jag ansett Ståndet ej
böra godkänna voteringspropositionen, och hvar¬
före jag anser Ståndet böra dervid förblifva.
Herrar Helsingius, Hessle, Per Winblad,
Sjöblom, med flere, förenade sig med Hen
Halling.
Den i3 Maji. 3a3
/
Herr Rubin: Jag fäster mig dervid, huru¬
vida det är Grundlagsenlig!, att undandraga sig
att votera. Jag kan icke finna Grundlagen
dertill gifva minsta anledning; och jag förkla¬
rar, det jag, såsom vald ledamot i Förstärkt
Utskott, ej anser mig kunna undandraga mig
voteringen. Min öfvertygelse deciderns med
voteringssedel!!, men omröstningen kan jag icke
undandraga mig.
Herr Petre: Ehuru jag finner den af den
första talaren andragna omständighet af en egen
beskaffenhet, vore jag dock frestad att göra nå¬
got för den glädjande underrättelsen ifrån Ban-
co-Utskottet. Jag instämmer likväl med Herr
Halling, och, då Herr Talmannen snart torde
lemna oss, begär jag votering.
Herr Helleday: Jag vill ej inblanda något,
som till ämnet icke hörer. I anledning af hvad
Herr Halling anfört, torde jag få erinra, alt ball
ej lärer betänkt memorialet, då lian trott frå¬
gan vara, alt Ståndet skall frånträda fattadt
beslut. Då meningen af memorialet ej synes
hafva blifvit rätteligen uppfattad, beder jag att
lå fästa uppmärksamheten derpå, att, sedan
Irenne Riks-Slånd godkännt voteringspropositio¬
nen, hemställer Conslitulions-Utskottet, om icke
äfven Borgare-Ståndet täcktes, genom dess le¬
damöter, i omröstningen deltaga. I följd här¬
af hemställer jag, om frågan nu är om annat,
än att Ståndet må inställa sig till deltagande i
omröstning; och det är emot Ståndets majoritets
beslut, som jag reserverar mig, om beslutet
3a4
I) e n 18 M a j i.
blifver, att Ståndets ledamöter ej skola inställa
sig. Jag hade ej trott, att, örn Constitutions-
Utskottet, sedan 3 Riks-Stånd bifalla voterings¬
proposition, låtit sammankalla Representanter
till Förstärkt Constilutions-Utskott, det fjerde
skulle kunna undandraga sig att votera. En
sådan Ståndets majoritets åsigt godkänner icke
jag, fullgör min skyldighet att deltaga i om¬
röstning och vidblir, hvad jag yttrat.
Herr Leffler'. Här är icke fråga om sjelfva
saken eller förändringen af Grundlagen. Om
så vore, skulle jag icke vara för förändringen,
utan nu är fråga om votering, som jag tror
Ståndet ej kunna sig undandraga. Så vidt ej
förändringen antages, förr än nästa Riksdag,
och således ej får nu undertryckas, samt enär
Grundlagen måste, sådan den är, tillämpas;
tror jag Ståndet ej kunna undandraga sig att
votera. Bunden af Grundlagen, infinner jag
mig i Förstärkta Constitulions-Ulskoltet, när jag
påkallas.
Herr Bauth: Lika med flere talare, för¬
klarar jag, att jag, då här icke är fråga om sak,
utan om Ståndet vill tillåta dess ledamöter att
deltaga i voteringen, finner, att, när tre Stånd
godkännt voterings-proposilionen, är det grund¬
lagsvidrigt, att Borgare-Ståndet undandrager sig
att i voteringen deltaga, helst Borgare-Ståndet,
vid voteringen, äger att uttrycka den tanka,
sorn det finnér öfverenslämma med sin åsigt i
hufvudsaken. Således, ehuru suppleant, för¬
klarar jag, lika med Herrar Helleday och
Den 18 Maji,
Leffler, att, om min närvaro behofves, och e-
hvad beslut som helst Ståndet må fatta, anser
jag, enligt Grundlagen, mig icke hindrad att
inställa mig till votering. Huru den verkstäl¬
les, derföre ansvarar jag endast för mig sjelf.
Herr Ekerman: Jag medgifver, att det är
orätt, alt jag yttrar mig, då jag icke öfvervarit
discussionen. Emedlertid tror jag mig hafva
uppfattat föremålet för densamma. Jag måste
tillstå, att tvistefröet icke är magtpåliggande, e-
när jag är öfverlygad, att Borgare-Ståndet fram¬
gent så organiseras, att vänskapliga eller ynnest-
fulla anföranden af Statsrådets ledamöter icke
verka på Ståndets beslut; men för mig är det
ofattligt, alt ej finna, det deraf uppkommande
discussion skall utdraga Riksdagen. Dock, om
sjelfva saken är icke nu fråga. Med stöd af
hvad Ståndet redan beslutat, anser jag, att Stån¬
det måste undandraga sig alt votera. Beklagligtvis
erfar jag vid detta tillfälle, att den siste talaren
ej i allt fall kommer att medverka, då han en¬
dast är suppleant och ordinarie ledamöterne väl
akta på deras platser.
Herr Helsingius: Om förhållandet vore
sådant, att Borgare-Ståndet ägde tillfälle alt gö¬
ra sin tanka gällande i förstärkt Constitutions-
Utskott, skulle jag förena mig med Herr Bååth;
men sådant är icke förhållandet, emedan Bor¬
gare-Ståndets tanke är ifrån volerings-proposi-
tionen utesluten. Det är derföre, som Borgare-
Ståndet förklarat, att det ej deltager i voterin¬
gen; och när Ståndet tvänne gånger fattat sitt.
Deri i8 Maji.
beslut i denna sak, är icke skäl för Ståndet alt
gå derifrån. Det enda skäl, som Constitutions-
Utskottet för sin förnyade hemställan anfört,
är, att Ridderskapet och Adeln gått ifrån sitt
beslut: men jag tror delta vara så mycket stör¬
re skäl för Borgare-Ståndet, att förblifva vid sitt
beslut i det ämne, hvarom volerings-proposi-
tionen handlar,
Herr Falhem förenade sig med Herr Hel-
s ingins.
Herr Biörck: Jag skall egentligen icke uppe¬
hålla mig vid saken, ty jag önskar att få gifva
tillkänna, det jag anser Grundlagsändrings-för-
slaget, som är föremål för omröstningen, min¬
dre nödvändigt; men jag skall dock söka iagt-
taga formen. Borgare-Ståndets gemensamma
tanke var ogillande af förslaget. Beklagligtvis
ansåg jag, i strid med Ståndets pluralitets me¬
ning, eller min tolkning af Grundlagen, för¬
slaget icke kunna vid denna Riksdag undertryckas.
Derföre har jag ock ansett ett Riks-Stånd vara
af Grundlagen förvägradt, att, i sådant fall, som
delta, hindra tre Stånd, sorn godkännt voteririgs-
propositionen, ifrån omröstning; men denna kan
ej ske, utan att de fyra Ståndens ledamöter uti
det förstärkta Utskottet äro tillstädes. Af så¬
dan anledning har Conslitutions-Utskoltet yt¬
terligare trott sig böra besvära Ståndet med en
skrifvelse eller anhållan. Ett skäl är visserli¬
gen, att Ridderskapet och Adeln, som instämt i
Ståndets mening, numera frångått densamma,
men största skälet var, att Borgare-Ståndet i
Den 18 Maji.
327
flere föregående fall ej allenast frångått beslut,
utan ock låtit bero vid sin Talmans vägran af
proposition. Detta bar gifvit anledning till för¬
söket. Jag har hört uppmaning af en Consli-
tulions-Utskollels ledamot, att iagltaga skyl¬
digheter. Jag skall söka alt fullgöra dem, och
deribland räknar jag att tiel taga i votering uti
förstärkt Constitutions-Ulskoll, så länge jag der¬
af är ledamot.
Herr Hessle: Egentligen har Herr Helsin-
gius utredt frågan. Derföre skulle det ock va¬
ra tillräckligt att med honom mig förena; men
jag anser mig böra för min åsigt närmare re¬
dovisa. Då Constitutions-Ulskoitets förslag fö¬
rekom bärslädes, gjorde Ståndet ernot förslaget
anmärkning, hvilken förklarades såsom Ståndets
gemensamma tanka, och återgick till Constilu-
tions-Utskoltet, som likväl ej fästade derpå af¬
seende. Conslitutions-Utskoltet uppgjorde ej en
voterings-proposition, uti hvilken Ståndets tan¬
ke möjligen kunde göra sig gällande; och Stån¬
det har derföre vid tvänne tillfällen ogillat vo-
teringspropositionen. Nu återstår icke annat,
än att antingen gilla den eller vidblifva det
fattade beslutet. Så länge voterings-proposilio-
nen är ogillad, kan den ej blifva föremål för
votering, och så länge kommer icke omröstning
i fråga, eller inträffar det tillfälle, att, om för¬
stärkt Constitutions-Ulskott anslås, några leda¬
möter äro skyldige, att deri deltaga. Jag fort¬
far att ogilla volerings-propositionen, och så
" ' - — MAtorinnnn
328
Deri rS Maji,
Herr Strehlenert: Sedan Herr Biörck ut¬
vecklat sin tanka, instämmer jag deruti, och
anser således Ståndets ledamöter böra i vote¬
ringen deltaga.
Herr Bååth'. Jag bör förklara, att jag
fullkomligen inser och insett betydelsen af Herr
Helsingii yttrande, i afseende på Ståndets be¬
slut öfver voterings-propositionen. Emot; detta
beslut bar jag intet och kan ej äga något att
anföra, sedan det är gifvet; men jag tror, att
beslutet ej bör eller kan ålägga Ståndet skyl¬
dighet att undandraga sig votering i förstärkt
Conslitutions-Utskott. Jag hemställer till Stån¬
dets eget öfvervägande, huru det skulle tillgå i
förstärkta Constitutions-Utskottet, om ett annat
Stånd undandroge sig votering, fastän voterings-
propositionen instämmer med Ståndets åsigt.
Grundlagens bokstaf skulle upphäfvas och ord¬
ningen komma alt rubbas. Jag hemställer, hu¬
ru det skulle gå med de constitutionella för¬
hållanden, om så egenmägtiga åtgärder finge
göra sig gällande. Jag behöfver icke att vida¬
re utveckla frågan, då det är öppet för livar
och .en, att jemföra den med Grundlagen.
Hvad en ledamot yttrat om uppmaningen till
Constitutions-Utskottets ordinarie ledamöter alt
fullgöra sina skyldigheter, hvarigenom supple-
anterne blefvo öfverflödige, får jag förklara till
denna ledamot, att jag ej högre önskar, än
att de ordinarie ledamöterne, som följt sakerne
med mera uppmärksamhet, än suppleanterne
det kunnat, må infinna sig, hvilket är deras
Den 18 Maji.
329
skyldighet, hvarigenom suppleanter, som ej kun¬
nat följa sakerne med så mycken uppmärksam¬
het, frikallas ifrån ett åliggande, som är be¬
tungande och gör dem villrådiga. Jag önskar
derföre, alt de ordinarie ledamöterne må full¬
göra deras skyldighet. Då vet jag mig vara fri-
kallad. Emedlertid infinner jag mig.
Herr Halling’. En ledamot af Constilu-
tions-Utskottet har förklarat, att Constitulions-
Utskottet ej kan i förstärkt Utskott till pröf¬
ning upptaga annan voterings-proposition, än
den, som är delad af alla fyra Stånden. Såle¬
des hoppas jag, alt ingen frestas att deltaga i
votering öfver en proposition, som Ståndet o-
gillat, och följagtligen lärer all fråga derom
förfalla. Må det förlåtas, om känslan är var¬
mare, än vanligt, då man, samma dag man del-
git i votering uti förstärkt Conslilulions-Ut-
skott öfver den 44"^e propositionen, fått erfa¬
renhet, att ett annat Stånds framställde anmärk¬
ning, att ett Utskotts förslag måtte förfalla,
kunnat af Constitutions-Utskottet i voterings¬
proposition inrymmas, under det motsatsen för
annat Stånd inträffat. Uti 44Me voterings-propo-
sitiouen säges nemligen: Den, som antager oför-
ändradt följande innehåll af 4 morn. 81 §. Re-
gerings-Formen: ”Om vid Riksdag, då Grund¬
lagsfrågor lagligen kunna afgöras, ytterligare
uppskof föreslås, må det ej äga rum, utan Ko¬
nungens och alla fyra Ståndens sammanstäm¬
mande beslut,” röste Ja. Detta uttrycker, ehuru
med andra ord, den tanka, alt den, som icke
33o
Den lS Ma ji.
vill, att Constitutions-Utskottets förslag till för¬
ändring af nämnde moment skall antagas, utan
förfalla, röstar Ja. Nar man kommit i den be¬
lägenhet, att man finnér, att Borgare-Ståndets
ogillande tanka är utesluten, då icke ett annat
Stånds dylika tanka är leranad å sido, må det
ursäktas, alt man vidblir det yttrande, att ej
godkänna en voterings-proposilion af sådan be¬
skaffenhet, sorn den ifrågavarande. Detta utgör
det verkliga ämnet för öfverläggningen , om
än Constitutions-Utskottet häråt gifvit en an¬
nan färg, derigenom att Constitutions-Utskottet
anmodat Borgare-Ståndet att ej undandraga sig
votering.
Herr Petre: Herr Biörcks yttrande tror
jag kunna sammanfattas dertill, att en olaglig¬
het kan genom Irenne Stånds beslut legitime¬
ras. Denna uppenbarelse är tillräcklig, för att
icke vänta omvändelse, och jag tror, att, med
afseende på Herr Talmannens resa högre upp,
det är bäst alt genast skrida till votering.
Herr Limnelius: Jag anser frågan ej be¬
höfva vidare discuteras. Borgare-Såndet har yt-
trat sin tanke. Nu har Constitutions-Utskottet
medgifvit Borgare-Ståndet att votera, eller ej.
Jag har väl hört ledamöter säga, att, ehvad be¬
slut Ståndet fattar, som helst, de skola infinna
sig i det förstärkta Utskottet. Jag tror dock,
alt, om någre saknas, votering ej kan verk¬
ställas. Derföre begär jag nu, lika med Herr
Petre, votering. När Ståndet vidhållit så län¬
ge som skett, och fått Constitutions-Utskottet
Den i S Maji.
331
att erkänna, det Borgare-Ståndet har en röst,
bör Ståndet äfven vidblifva beslutet.
Herr Bååth: I anledning; af den vänd¬
ning discussionen tagit, finner jag, det frågan
är, om Borgare-Ståndet vill i voteringen deltaga
eller ej. För Herr Talmannens mångåriga er¬
farenhet och för Herr Talmannens insigter är
framställningen visserligen olämplig, men Herr
Talmannen torde ursägla, om jag, ej så initie¬
rad, frågar, huruvida Herr Talmannen må äga att
framställa den proposition, om Ståndet beslutar
att deltaga i voteringen, eller ej. Jag anser
Constitutions-Utskottets framställning grundlags¬
vidrig och tror, att Herr Talmannen, i anled¬
ning deraf, ej framställer proposition derå.
Herr Helsingius : Herr Bååth har förkla¬
rat Constitutions-Utskottets hemställan grund¬
lagsvidrig och har frågat, om Herr Talmannen
kunde derå göra proposition. Då skulle Herr
Talmannen döma öfver Constitutions-Utskot¬
tet och Utskottet åter i sin ordning öfver Herr
Talmannen. Detta kan jag ej gilla, och jag
tror, aLt vi äro färdige att genast votera öfver
memorialet.
Herr Bååth: Om jag ej illa fattat, hvad
Constitutions-Utskottet framställt, innehåller ic¬
ke memorialet annat, än att Ståndet må med¬
gifva dess ledamöter att deltaga i voteringen.
Ett sådant medgifvande eller bestridande är
grundlagsvidrigt, och derföre tror jag, att Herr
Talmannen ej kan derpå göra proposition, utan
att Utskottets memorial således endast må till
332
Den i S Maji.
liandlingarne läggas. Ledamöterne må seder¬
mera sjelfve bedöma, huruvida de böra upp¬
fylla deras pligt, eller ej.
Herr Petre: Af den utsträckning Herr
Bååth lemnat åt sin tanka, lärer Herr Talman¬
nen finna, att bans mening ej är, att Riksdagen
skall slutas nästa Fredag. Jag får härå fästa
Herr Talmannens uppmärksamhet. Med föran¬
ledande af Herr Talmannens framställning för-
lidne gårdag, förklarar jag, att Ståndet ej kan,
i afseende på Riksdagens förlängning, meddela
yttrande, emedan det ej ligger inom synkret¬
sen, om den fördröjes, och det kan ej undfalla
någons uppmärksamhet, att, då Ståndet ej för¬
ut blifvit bordt öfver Riksdagens förlängning,
Ståndet ej eller nu kan yttra sig öfver Herr
Talmannens tillgörande.
Herr Leffler'. Jag anser framställningen
enkel, om Ståndet vidblir sitt beslut. Härå
anser jag Pierr Talmannen oförhindrad att gö¬
ra proposition, och om samma pluralitet gäller
nu som förr, är deruti intet grundlagsvidrigt.
Den reservation jag afgifvit, bar endast afseen¬
de på Constilutions-Utskottet eller de tre Stån¬
dens åtgärd sedermera, hvilken jag ej anser
böra till beslut framställas.
Herr Bååth: En talare har gjort en slut¬
sats af min mening ; men som meningen ej får
tydas efter annat, än ord, torde deraf inhäm¬
tas, alt min mening är, ej alt förlänga, utan att
förkorta Riksdagen. Hvad grundlagsvidrigheten
Beträffar, finner jag frågan vara, ej huruvida
Den 18 Maji.
Ståndet må frånträda beslutet, utanom Ståndets
ledamöter få deltaga i voteringen. Det är den¬
na omständighet, som jag anser ej böra göras
lill föremål för discussion och beslut. Det är
afgjordt i Grundlagen, alt intet Stånd får undan¬
draga sig att deltaga i votering, då trenne Stånd
gillat voteringspropositionen. Hvarken i ord el¬
ler mening har jag sökt utdraga Riksdagen, utan
jag önskar dess slut, så snart möjligen ske kan,
i laga ordning.
Herr Biörck: Då jag redan tillförene ut¬
vecklat min tanka, inskränker jag, i anledning
af Herr Petres yttrande, mig till det förkla¬
rande, att jag anser Herr Petres sammanfatt¬
ning af mitt ytlrande icke vara rigtig. I öf¬
rigt, och då hvar och en stadgat sin öfverty¬
gelse, instämmer jag deruti, att vi må öfver
memorialet genast votera.
Herr Helleday: Jag beder Ståndet om ur-
sägt, att jag uppträder tredje gången i detta
ämne. Jag gillar ej, om Constitutions-Utskol-
tet skulle sammankalla de 4 Riks-Ståndens vär¬
de ledamöter till votering, utan att voleri ngs-
propositionen vore pröfvad och godkänd al alla
fyra Stånden, men jag fäster mig vid ordalagen
uti Constitulions-Utskottets memorial, ”om icke
äfven Borgare-Ståndet täcktes, genom dess le¬
damöter, i omröstningen deltaga.” Derföre, alt
meningen är förtydligad, skulle jag önska, att
Ståndet bifölle förslaget, så framt Coustitutions-
Utskoltet funne sig föranlåtet, alt till'förstärkt
Utskott sammankalla för votering öfver en af
334
Den 18 M a j i.
alla fyra Stånden godkänd voteringsproposition.
Detta är min mening, att Ståndet ej må un¬
dandraga sig votering, om det framlägges en af
alla fyra Stånden godkänd voteringsproposition.
Herr Talmannen utlät sig: Under discussio-
nen har mitt yttrande blifvit på ka i luci t. Jag
är ock skyldig, att i denna del svara. - Under
en föregående frågas behandling liar det blifvit
erinradt, att Talmannen denna Riksdag ej varit
sparsam på vägran af propositioner. Jag an¬
ser tillfället nu vara lill den reflexion öfver
nämnde anmärkning, att anledningarne till sådan
vägran varit i högsta grad denna åtgärd på¬
kallande. Det har blifvit hemstäldt, om äfven
nu proposition må vägras. Dertill finnér jag
icke anledning , emedan Conslilulions-Utskottet
endast vördsamligen hemställt, om Ståndet vil¬
le tillåta dess ledamöter af förstärkta Conslilu-
tions-Utskoltet, att i omröstningen deltaga. Den¬
na fråga anser jag mig kunna conslitulionsen-
ligt framställa. Det bar jag gjort. Frågan är
disculerad. Votering är begärd, oell den kom¬
mer att ske , så snart voteringsproposilionen
binner uppsättas.
En volerings-proposilion uppsattes, juste¬
rades och anslogs, så lydande:
”Den, som bifaller Constitutions-Ulskollets
uti memorial, ]\7:o 124, gjorde hemställan till
Borgare-Ståndet, alt genom dess ledamöter del¬
taga i omröstning uti förstärkt Conslilulions-
Utskott öfver den i memorialet, N:o 54. före¬
slagna voteringsproposition, röstar Ja.
Den 18 Maji.
”Den det icke vill, röstar Nej.
”Vinner Nej , nfslås nämnde hemställan
och förblifver Borgare-Ståndet vid dess förut
fattade beslut.”
Herr Helleday reserverade sig emot vote-
ringspropositionen, emedan Kontrapropositionen
innebölle en tolkning af memorialet, hvilken
Utskottet ej menat.
Herr Linderholm reserverade sig jemväl,
under förklarande, alt han ansåg iVey-proposi-
tionen böra lyda derå, att Ståndet vidblir 0-
gillandet af voteringsproposilionen.
Voteringssedlar utdelades till Ståndets le¬
damöter och insamlades efter upprop, hvarvid
Herrar Wijk, Holm, Santesson, härnberg, Bru¬
se, Klingvall, Mcechel, Forsberg, Sjöblom,
Wendt, Hallgren, Malmberg, Fries, Warn,
Rydin, Lundin, Cederborg, Tottie, Olbers,
Justelius, Ståhl, Levin och Örtenholm voro
frånvarande. En sedel aflades förseglad, och
de öfriga befunnos, vid öppnandet och uppräk¬
nandet, innehålla 24 Nej emot 12 Ja, i följd
hvaraf Utskottets hemställan var afslagen och
Ståndet förblef vid dess förut fattade beslut.
Herrar Rubin, Thörn och Bååth reserve¬
rade sig, den sistnämnde på den grund, att
han ansåg Ståndets beslut grundlagsvidrigt.
§. 3.
Uppå derom nu väckt fråga, anmodades
och åtog sig Herr Limnelius, att anföra Ståndets
vid Riksdagens slut till Med-Stånden afgåen¬
de afskeds-deputation, som kommer alt beslå
af tolf ledamöter.
3)6
Den 18 Maji.
Föredrogs Banco-Utskottets memorial, Nio
147, med öfverlemnande af voteringspropositio-
ner, i anledning af Riks-Ståndeus skiljagtiga
beslut vid Utskottets, under N:o 142, afgifna
utlåtande.
Herr Talmannen hemställde, om icke detta
memorial, såsom egentligen innefattande endast
voterings-propositioner, må genast företagas,
hvarpå Ja och Nej svarades.
Herr Bååth'. Jag har svarat Nej; och skä¬
let är, att flere ledamöter, som ej äro ledamö¬
ter af Banco-Utskottet, torde finna skäl att lä¬
sa betänkandet och deraf taga kännedom.
Herr Petre'. Jag hoppas, att den värde
talaren sörjer endast för sig sjelf, ej för andra.
Herr Bååth: I denna fråga må hvar och
en svara för sig sjelf. Mitt yttrande behöfver
ej commentarier.
Memorialet, N:o i/\n, bordlädes.
§. 5.
Föredrogos å nyo:
1:0 Ståndets enskildta Besvärs-Utskotts den
g dennes bordlagde memorial, så lydande:
”Välloflige Borgare-Ståndet har till dess
Enskildta Besvärs-Utskott, för behörig handlägg¬
ning, öfverlemnat följande i Närings-frihets-frå-
gan och dermed gemenskap ägande ämnen hos
Ståndet väckte motioner samt deraf föranledda
yttranden, nemligen:”
”1:0 af Herr Holm'. Att UtskoLtet må, efter
förnyad granskning af de vid sista Riksdag inom
Den 18 Maji,
Borgare-Ståndet uppgjorde och till Kongl. Majit
i underdånighet öfverlemnade förslag tili dels
Handels- och Ilundtverks-ordningar, dels författ¬
ning rörande de handtverk, som utan burskap få å
landet idkas, projectera en underdånig skrifvel¬
se till Kongl. Majit, med begäran att Borgare-
Ståndets, vid öfverlemnandet af berörde förslag,
framställde bekymmer och åligganden måtte
komma under Nådigt öfvervägande.”
”2:0 af Herr Hessle: Alt en Lag mätte
uppgöras, som, enkel, verkställbar och på fol¬
kets lynnen stödd, uppdrager skiljolinierne mel¬
lan landtmanna- och stads-näringarne samt der¬
jemte bestämmer ordningen inom de sednare
och sådane ansvarspåföljder för öfverträdelse,
att ansvaret ej må kunna anses vara mindre
än skatten för den laglydige.”
”3;o af Herr Modin: Att Borgare-Ståndet
må uti en underdånig adress anhålla, det Kgl.
Majit läcktes i Nåder tillkännagifva Borgare-
Ståndet, om det har att förvänta Nådig sanction
å Ståndets vid förlidna Riksdag afgifne förslag
till författningar rörande handels och handt¬
verks idkande i släder och på landet, eller, i
motsatt fall, Nådigst meddela Ståndet de be¬
tänkligheter, som förhindrat Kongl. Majit att
berörde förslag i Nåder godkänna.”
”4:o af Herr Sjöblom: Att stadgas, mätte,
det den, som å landet idkar handtverk eller
drifver annan borgerlig rörelse, skall derföre
utgöra]enahanda skatt till Kongl. Majit och Kro-
£org. St. Pr. vid R i krnl. j iS?>5. X. i±
335
Den 18 Maji.
nan, som för samma handtverk eller rörelse af
slads-borgaren erlägges samt derjemte deltaga i
afgifterna till närmaste stad, i mån af rörelsens
storlek och indrägtighet, lika med dess derva¬
rande embetsbroder.”
”5:o af Herr Bååth: Att, genom utfärdan¬
de författning, städernas Magistrater uttryckli¬
gen må förbjudas att antaga så kallade con-
tingent-borgare, de städer likväl undantagne,
hvilka, enligt gällande privilegier, en sådan
rättighet äga och derifrån icke vilja afstå.”
M6:o, 7:0, •8:0 af Herrar Frodell, Bruse
och Justelius, hvilka åsyftat enahanda under¬
dåniga framställning till Kongl. Maj:t från
Borgare-Ståndet, som den, hvilken blifvit af
Herr Holm i dess ofvanberörde motion före-
slagen.’J
"Detta, med hvad mera motionerna inne¬
hålla samt hvad i anledning deraf blifvit inom
Vällofl. Ståndet af flere dess ledamöter yttradt,
har Utskottet, som ansett den påj Utskottet be¬
roende åtgärd böra hvila, intill dess frågan om
näringsfriheten blifvit af Rikets Ständer afgjord,
tagit i öfvervägande; och som, vid nästförflutne
Riksdag, Borgare-Ståndet, — i betraktande deraf
att, genom en mindre lämplig tydning af Stån¬
dets år 1810 gjorda concession, sådane åtgärder
från den auctoritets sida, hvars åliggande det
i synnerhet varit och är att vaka ö'fver han¬
delns och näringarnes intressen, blifvit vidtag¬
ne, hvarigenom betydliga olägenheter tillskyn¬
dats de borgerliga yrkena och hvilka åtgärder
Den 18 Maji,
339
hotade att bereda dessa yrkens fullkomliga
undergång, — ingick under den 2 6 October 1829
till Kongl. Maj:t med underdånige förslag till
förnyad Handels-ordning, till Förordning an¬
gående Handtverkerierne i Riket och till För¬
ordning om de Handtverk, som utom burskap
fä A landet idkaS; samt om den Landtmannen
förundte Handels- och Slöjdefrihet> hvilka för¬
slag, som ingåfvos till Kongl. Handels- och Fi-
nance-Expeditionen, voro åtföljde af en under¬
dånig, skrifvelse, deruti Ståndet uttryckt dess
fisigter i dessa vigtiga ämnen, och de skäl hvar¬
uppå förslagen grundades; hvarförutan Ståndet,
uti en särskild underdånig adress, öfverlemnad
till Kongl. Majit genom Deputerade bland Slån-
dets ledamöter, utbådo sig Kongl. Majlis Nådi¬
ga afseende å berörde förslag; alltså och då
Utskottet är öfvertygadt derom, alt vigtiga skäl
förhindrat Kongl. Maj:t, att hittills ingå i huf¬
vudsaklig pröfning af Borgare-Ståndets otnför-
mälde underdåniga framställningar, uti hvilka
Utskottet, forsin del, finner några tillägg eller
förändringar nu icke böra föreslås, men tillika,
med afseende å så väl sakens vigt som Com-
mittenters uppdrag, är af den tanken, alt Re-
presentanterne af närvarande Borgare-Stånd äf¬
ven böra utbedja sig Konungens Nådiga upp¬
märksamhet å en icke ensamt Borgare-Ståndet,
utan hela landet rörande angelägenhet, hvartill
Utskottet hämtat ytterligare skäl af Kongl.
Maj:ts den 28 sisllidne Augusti utfärdade Nå¬
diga Förordning, rörande närmare bestäm man¬
3/jo Dea iS Maji.
de af landtmäns och städernes handtverkare*
handelsfrihet; har Utskottet, som trott att rae-
ranämnde på Kongl. Maj:ts pröfning beroende
förslag till Handels- och Handtverks-ordningar
samt till Författning om de handtverk, som få
utan burskap å landet idkas, skola i tillämp¬
ningen lemna tillfälle för en fri utveckling utaf
hvarje medborgares arbetsförmåga, men tillika
sätta en tillbörlig gräns mot missbruken deraf,
skolat, till svar å de med Utskottet communi-
cerade ofvanberörde motioner, vördsammeligen
tillstyrka Vällofliga Borgare-Ståndet, att, genom
underdånig skrifvelse, ytterligare fästa Kongl.
Maj:ts Nådiga uppmärksamhet å den betryckta
ställning, hvaruti Stadsinanna-näringarne sig be¬
finna samt uttrycka den önskan, att Kongl.
Maj:t måtte, genom antagande af de i under¬
dånighet föreslagne författriingärne, bereda ett
motsedt slut a iiä rings-fri hets-frågan, på det
att medlemmarne af Rikets Borgare - Stånd
måga med säkerhet, trefnad och belåtenhet
kunna ägna sig åt sina yrken, till ömsesi¬
digt gagn för dem och Rikets öfriga med¬
borgare.”
”För den händelse, alt, såsom Utskottet
vågar hoppas, dessa åsigter af Välloflige Stån¬
det delas, får Utskottet derjemte Ståndets upp¬
lysta pröfning underställa ett af Utskottet upp-
gjordt, härhos bilagdt förslag till Ståndets af
Utskottet nu tillstyrkte underdåniga skrifvel¬
se; hemställande Utskottet, alt densamma måt¬
te till Kongl. Mäjrt genom Dess Handels- och
Den 18 Maji. 34r
;Finance - Expedition öfverlemnas. Stockholm
den 5 Maji i835.”
"På VäHofi. Borgare-Ståndets Enskilda Besvärs-
Utskotts vägnar.”
”G. Holm.
C. F. Laurén."
Och 2:0 Förslaget lill den åberopade un¬
derdåniga skrifvelsen, så lydande:
”Stormägtigste Allernådigste Konung !”
”Vid slutet af sistförflulne Riksmöte hade
Borgare-Ståndet den Nåden, att för Eder Kongl.
Maj;t få tolka sina bekymmer öfver den rikt¬
ning till Borgare-Ståndets förfall, och, måhän¬
da, fullkomliga upplösning, som, alltifrån 1809
års Regements-förändring, låtit märka sig och
varit en följd af det fortsatta yrkandet på obe¬
gränsad näringsfrihet, samt af en oriktig till-
lämpning af Borgare-Ståndets vid 18to års
Riksdag gjorde concessioner; och Borgare-Stån¬
det erinrar sig ännu den oskrymtade tillfreds¬
ställelse och den lugnande förtröstan, hvarmed
Ståndet, vid berörde tillfälle, emottog Eders
Kongl. Maj:ts Nådiga försäkran, det Eder Kongl.
Maj:t skulle täckas med yttersta uppmärksam¬
het undersöka de ämnen, Borgare-Ståndet an-
dragil, och att Ståndet kunde vara förvissadt,
alt Eder Kongl. Maj;t, beskyddare af allas rät¬
tigheter, äfven skulle försvara detta Stånds. Un¬
der de fem år, hvilka sedermera förflutit, har
Borgare-Ståndets ofvananmärkle bekymmer vis¬
serligen icke blifvit minskad t, utan snarare i
betydlig nion ökad t genom de fortsatta beslut
Den i5 Mb|i.
och åtgärder, i syfte att bereda en allmän o-
begränsad näringsfrihet, hvilka tid efter annan
vidtagits af det Embets-verk, hvars åliggande
det i synnerhet är, att vaka öfver de borgerli¬
ga näringarnes inleressen, och efter det allmän¬
heten fått emottaga Eders Kongl. Maj:ts Nådiga
Kungörelse af den 28 Augusti nästlidet år
i834, hvarigenom Eder Kongl. Maj:t behagat,
ibland annat., i Nåder förklara, ”alt landtman,
till följd af gällande författningar, ej må för¬
menas, h varhelst på landet och i städerna, äfven
vid tillfällen, då frimarknad ej hålles, föryttra
deras och grannars afvel och af dem åstadkom-
ne tillverkningar af hvad slag sora helst, mer
eller mindre fulländade, äfvensom att landt¬
man, hvilka åstunda, att i öppna bodar i slä-
derne hålla sina tillverkningar lill salu, skola
dertill vara berättigade, på sätt och i den ord¬
ning, sorn för fabriksidkare är stadgadt,” hvil¬
ket Nådiga stadgande, om det kommer att fort¬
farande tjena till efterrättelse, Borgare-Ståndet
anser föranleda till ett fullkomligt upphäfvande
af all skillnad emellan stads- och landtmanna-
näringarne.”
"Vid i83o års Riksdag hade Borgare-Stån¬
det äfven den Nåden, att till Eder Kgl. Maj;t,
genom Dess Handels- och Finance-expedition,
öfverlemna under samma Riksdag af Ståndet
utarbetade förslag till Handels- och Handtverks-
ordning samt till Författning, rörande de handt¬
verk, som utan burskap borde få å landet id¬
kas, jemte en underdånig skrifvelse, deruti Bor¬
Den 18 Maji. ‘ 343
gare-Ståndet ytterligare i underdånighet fästat
Eders Kongl. Maj:ts Nådiga uppmärksamhet på
de bristfälligheter, som, efter Ståndets öfverty¬
gelse, vidlåda de af Rikets Ständer vid 1823
års Riksdag, på grund af de öfrige trenne Riks-
Slåndens beslut, till Eder Kongl. Maj:t öfver-
lemnade förslag till enahanda Ordningar och
Författning, och hvilka bristfälligheter Borgare-
Ståndet vid sistberörde Riksdag, uti särskild un¬
derdånig skrifvelse, sökte fullständigt framstäl¬
la och utveckla.’'
”Borgare-Ståndet är för sin del öfvertygadt
derom, att vigtiga skäl föranledt Eder Kongl.
Maj;t, att ännu icke hafva lemnat någon afgö¬
rande åtgärd åt de sålunda Eders Kongl. Majits
Nådiga pröfning underställde alternativa förslag
eller åt den för alla samhälls-classer högst vig¬
tiga Näringsfrågan i sin helhet, hvilken emed¬
lertid, efter Borgare-Ståndets underdåniga för¬
menande, icke längre kan lemnäs på den stånd¬
punkt af öfvergång, osäkerhet och vacklande,
hvarpå den för det närvarande sig befinner, u-
tan att samhällets hela näringslif derigenom li¬
der. Och då Rikets nu församlade Ständer, till
följd af de trenne öfrige Riks-Ståndens beslut,
uti underdånig skrifvelse hos Eder Kgl. Majit
anhållit, alt de vid 1823 års Riksdag i under¬
dånighet öfverlemnade förslag till Förordning
om handlverkerien, till Författning om gär¬
ningsmäns antagande på landet och till Han-
dels-ordning måtte, efter föregången Nådig pröf¬
ning, och sedan de rättelser och förändringar,
844
Den 18 Maji.
Den 18 IM a j i.
345
sora uti berörde förslag kunna anses nödige,
blifvit verkställde, varda före nästa Riksdag,
såsom allmän lag, lill efterrättelse utfärdade,
anse representanterne af nu varande Borgare-
Stånd sig af sakens ovedersägligen stora vigt
och committenters uppdrag uppmanade, att äf¬
ven vid detta Riksmöte utbedja sig Eders Kgl.
Maj:ts Nådiga uppmärksamhet på angelägenhe¬
ten, att ordning, stadga och säkerhet snart må
i de borgerliga näringarne inträda, i stället för
den oreda och osäkerhet, som en längre lid ägt
och ännu äga rum, och att Rikets borgerskap
må få tillgodonjuta de från äldsta lider inne-
hafde, af flera framfarna Konungar försäkrade,
genom 114 §• af nu gällande Regerings-form
stadfästade, och, hvad som ännu är mera, på
en, efter Borgare-Ståndets öfvertygelse, för Sve¬
rige fullkomligt tillämplig stats-economisk prin¬
cip grundade privilegier, förmoner, rättigheter
och friheter.”
”Borgare-Ståndet bör nu icke upptaga E-
ders Kongl. Maj:ts dyrbara tid med försvar för
dessa privilegier och rättigheter m. m., utan
utbeder sig endast, alt, i denna del, i under¬
dånighet få åberopa dess, vid sista Riksdagen,
jemte ofvan omförmäldte 3:ne förslager, till E-
ders Kongl. Maj:ts Handels- och Finance-expe-
dition inlemnade underdåniga skrifvelse, deraf
Eder Kongl. Maj:t värdes inhämta, det Borga¬
re-Ståndet, likaså väl som de öfrige 3:ne Riks-
Stånden, inser och erkänner nyttan af en fri
utveckling al hvarje medborgares arbetsförmåga,
såsom utgörande den rätta grunden för en sann
och verklig näringsfrihet, och att Borgare-Stån¬
det endast fordrar, att denna frihet skall vara
sansad och underkastad allmän ordning, eme¬
dan friheten i detta, så väl sora i alla andra
fall, efter Ståndets öfvertygelse, eljest urartar
till sjelfsvåld samt allmän och enskild säkerhet
förstörande oordning, deraf andra länder och
äfven Sverige, i afseende på näringarne, fått
röna skadligt inflytande. Eder Kongl. Maj:t
lärer ock af berörde handlingar i Nåder finna, att
Borgare-Ståndet, som i denna angelägenhet tor¬
de få anses äga den mesta erfarenhet, icke lor¬
drar andra vilkor för rättigheten, att i stad
blifva näringsidkare, än god frejd, erforderlig
för hvarje medborgare, ämnad att verka och
gagna i det allmänna, uppnådd viss ålder och
dermed vunnen stadga och erfarenhet att väl
råda öfver sig och andra, samt prof på ägande
skicklighet i det yrke, hvarå burskap sökes, så¬
som utgörande en nödvändig garanlie för eget
fortfarande bestånd och allmänhetens belåten¬
het, denna skicklighet må vara vunnen, när,
hvaräst och på huru kort tid som helst, endast
den beslår vid ådagaläggandet af det prof, som
Borgare-Ståndet i sina underdåniga förslag an¬
sett böra äga rum; och desse vilkor vågar Bor-
gare-Ståndet i underdånighet tro icke vara öf-
verdrifne, utan alldeles nödvändige attiagttaga,
om icke städernes näringsyrken skola blifva fö¬
remål för lättsinnige och okunnige personer,
hvilka obetänksamt deruti ingå och olla, efter
Den 18 Maji.
några års förlopp, falla allmänna fattigvården
och följaktligen äfven städernes borgerskap till
last. De med hvarje år växande afskrifningar
till Eder Kongl. Maj:t och Kronan för närings¬
idkare, endast inom hufvudstaden, lemna äfven
ett ojäfaktigt bevis på verkningarne af den lätt¬
het, hvarmed i sednare tider inträde i närin-
garne vunnits, och hvilket förhållande jemväl
inträffar på Rikels öfrige städer; och den san¬
ning står qvar såsom ovedersäglig, att välmå¬
gan inom städernas Borgerskap på de sista tju¬
gu åren i ganska betydlig mon aftagit. Detta
förhållande har äfven inträffat i andra länder,
der obegränsad näringsfrihet, i följd af tids-
lynnets orediga sträfvanden och stundom föga
sansade beräkningar, blifvit medgifven. Så, till
exempel, har Magistraten i Berlin, uti en offent¬
ligen kungjord och till sitt innehåll icke ve¬
derlagd skrift, meddelat den upplysning, att,
sedan skråföifattningarne i Preussen upphäfdes,
hafva skaror af menniskor störtat sig pä den
industriella banan, derigenom folkmängden be¬
tydligen tillväxt och fabrikaternes antal tillta¬
git i en oerhörd progression: att genom den
deraf föranledda varuöfversvämning hafva pri¬
sen fallit lika oerhördt och deras fall sänkt
större delen af hufvudstadens näringsidkare i
den yttersta fattigdom: att de obetänksamma
nykomlingarne i deras undergång dragit med
sig ett stort antal äldre familjer, hvilka förut
funno sin bergning; att alla dessa olycklige fal¬
la fattigförsörjningen till last och öfverlemna
Den 18 Maji.
34.7
sina barn åt barmhertigheten eller hungersnö¬
den: att osedligheten inom dessa classer i sam¬
ma mon tilltagit och barnens uppfostran i famil¬
jerna vårdslösats på det mest bedröfliga sätt, samt
att de offentliga inkomsterna väl tillväxt, men
endast såsom nominella; ty blott en femtedel
af Berlins befolkning kunde betala några com-
munal-utskylder, och af dess 5o,ooo familjer
voro 1815 blott 2,123 i detta förhållande, men
år i83o, och således inom i5 år hade antalet
stigit till 10,000.”
”De statistiska upplysningar, som erhållits
från andra länder, vitsorda äfven enahanda o-
lyckliga resultater af den så mycket eftersträf-
vade, obegränsade friheten i näringsväg, och att
man på flere ställen redan är öfverens om nöd¬
vändigheten af återgång till det gamla syste¬
met, under vissa modificalioner. Detta skall,
efter Borgare-Ståndets underdåniga öfvertygel¬
se. äfven inträffa på Sverige, sedan det genom¬
gått alla graderne af den obegränsade närings¬
frihetens verkningar och de densamma åtföl¬
jande olyckor.”
”Borgare-Ståndet vågar derjemte underdå¬
nigst tro, att upphäfvandet af all skillnad emel¬
lan stads- och landtmanna-näringarne är för
dem bägge skadlig, emedan den växelverkan,
hvarigenom de, efter den naturliga ordningen,
kunna och böra gagna hvarandra, med detsamma
upphäfves. Verkningarne af det nya eller fri-
hets-systemets tillämpning på Svenska lands¬
bygden hafva äfven visat sig, i thy, att öfver
343
Den 18 Maji,
allt på landet handlande och handtverkare ned¬
sätta sig och, utan beskattning, till städernes
JBorgerskaps stora förfång , idka dess yrken,
hvarigenom fallenhet för beqvämlighet, vällef¬
nad och luxe bland allmogen allt mer och mer
sprides; och om icke ändring härutinnan sker
och sker snart, befarar Borgare-Ståndet, det
Eder Maj:l innan korrt torde få erfara den, i
mera än ett hänseende, olyckliga och för Eders
Kongl. Majlis landsfaderliga hjerta smältande
sanning: att städerne helt och hållet förfalla i
samma mån, som de blottas på näringsidkande
innevånare, samt att landsbjrgdenj, till dess
hufvudnärings eller jordbrukets skada, öfver-
svämmås af så kallade handlande och handt¬
verkare, hvilke, undvikande, å ena sidan, stads¬
borgarens dyrare uppehälle samt många perso¬
nella och reella onera, och, å den andra åter,
jordbrukets mödosamma yrke, med begärlig¬
het inträda på denna mera beqväma bana.”
”Sådana voro i korrthet anledningarne till
den klagan och de bekymmer, som Rikets Bor¬
gare-Stånd sisllidne Riksdag nedlade inför Eder
Kongl. Maj:t, och till denna klagan och des¬
sa bekymmer hafva under den förflutna ti¬
den, efter hvad förut är i underdånighet ytt-
radt, anledningarne snarare ökats, än min¬
skats.”
”Borgare-Ståndet vågar emedlertid i under¬
dånighet hoppas, att, genom antagandet af de
utaf Ståndet aflemnade förslag, skall ingen med¬
borgares naturliga rätt blifva förnärmad, men
Den 18 Maji.
349
sansad frihet och allmän säkerhet i näringsväg
befordras och derigenom det onda afhjelpas,
hvaröfver städernes Borgerskap nu allmänneli¬
gen klagar.”
”Slormägtigste Allernådigste Konung!”
”Värdes med huldhet och nåd upptaga denna
Borgare-Ståndets underdåniga och uppriktiga
framställning, påkallad af det för handen va¬
rande behofvet och af Committenters enhälliga
uppdrag, och värdes skänka Nådig uppmärk¬
samhet åt ofta åberopade, af Borgare-Ståndet
vid sistlidne Riksdag aflemnade förslag, så att
frågan om näringsfriheten i sin helhet samt
den ovisshet och osäkerhet, hvaruti städernes
Borgerskap för det närvarande sig befinner, må
erhålla ett länge önskadt slut, och på det att
medleinmarne af detta Stånd, tryggade mot
förluster, i anseende till de ofta drvga kostna¬
der, som på deras yrken måste användas, må¬
ga med trefnad och belåtenhet kunna ägna sig
deråt, till deras eget och det allmännas gagn.”
”Med djupaste öcc.”
Herr Hessle: Då jag förmodar, att denna
Ståndets enskildta Besvärs-Utskotts framställ¬
ning vinner bifall, är jag beredd, att, till lätt¬
nad för protocolls-föringen, aflemna skriftlig re¬
servation.
Derefter anförde Herr Hessle skriftligen:
”Genom den motion jag vid Riksdagens början
hade äran afgifva, har jag ägt tillfälle ådaga¬
lägga egen och committenters åsigter i den frå¬
ga, hvarom Ståndets Utskotts betänkande hand¬
35o
Den 18 Maji.
Den 18 Maji.
lar och genom reservation vid Economie- och
Besvärs-Utskotlets betänkande om näringsfrihe¬
ten, liar jag än vidare fullföljt mina tankar il
ämnet, sedan Högtärade Ståndets pluralitet fann
för godt hämma motionen i dess påräknade resa
till Ständernes Utskott.”
”Vid sådant förhållande och då jag hvar¬
ken lill form eller tendens kan gilla betänkan¬
det, nödgas jag protestera mot dylik underdå¬
nig skrifvelses afFärdande, eller, i fall det af
Högtärade Ståndet antages, deremot anmäla min
reservation lill intagande i prolocollet.”
”1 en lid, som denna, och under ett til 1-|
stånd, sådant som våre städers i landsorterne,
är det för Borgerskapet mera skadligt än gag-
neligt bibehålla de band, som Skrå-ordningarne
skapat för näringsidkarne, i stället att den skul¬
le dem skydda, och om något afseende fästes A
Ståndets, i strid med de andre Stånden och de|
fleste af medborgarne i allmänhet, nu upprätta
de betänkande, fruktar jag det stannar vid upp
skof med afgörande af den länge hvilande frå¬
gan om ordning i våra närings-lagar samt det
största förderf för ensamt Borgerskapen derifrån
uppslå.”
”För egen del har jag ej kunnat i sådane
åtgärder deltaga och, jemte åberopande af in¬
nehållet i min förr nämnde motion och reser¬
vation, Aterslår mig blott att i protocollet för
vara milt och committenters bedömande af frå
gan, öfverlygad att den tid ej kan vara aflägse
då sanningen skall ohöljd kunna framstå oell
göra sig gällande.”
Herr Bååth: Hufvudsakligen instämmer
jag i delta betänkande, som enskildta Besvärs-
Ulskottet afgifvit. Jag finner, hvad Utskottet
uttalat, vara af erfarenheten bestyrkt och be-
hofvet påkalladt af snar hjelp. Jag anhåller
hos Ståndet om tillåtelse, alt nu för egen del,
och för att uppfylla min pligt såsom ledamot
af Ståndet, framlägga några anmärkningar. Ut¬
skottet har i betänkandet anmärkt, att ett Ri¬
kets embetsverk utvidgat näringsfriheten oell
bidragit dertill, att personer på landet idka
borgerlig handtering. Jag hade önskat, alt
Utskottet öppet och med sanningen enligt ut¬
talat, att Commerce-Collegium, till följd af
1828 års Kongl. Författning, hvarigenom ifrån
Commerce-Collegium blifvit afskilde ärender,
som tillhöra allmänna Domstolarne, och hvari¬
genom Comtnerce-Collegii rättighet blifvit ut¬
sträckt, genom utfärdade privilegier för manu-
facturister och fabrikanter, beredt intrång för
städernes skattdragande borgerskap. Jag torde
ej behöfva att anföra mera, än ett bevis. Jag
tror, att jag i min motion redan nämnt, att
Commerce-Collegium behagat utfärda privilegi¬
um för Kongl. Secreteraren Nathhorst > alt på
en egendom, vid namn Näs, anlägga krukoma-
kare-fabrik. Det är uppenbart, huru sådant
privilegium skall vara förnärmande för städer¬
nas borgerskap, som hittills skattat och måste
skatta, och då uti nämnde yrke såsom borgerlig
näring arbetas. Detta hade jag önskat Utskot¬
tet skolat i den underdåniga skrifvelse!! närma¬
Den 18 M a j i.
re utveckla, för alt på detta och öfrige mång¬
faldige privilegier, som blifvit utfärdade sedan
år 1828, fästa Kongl. Maj:ts Nådiga uppmärk¬
samhet. Jag har i mia motion fästat uppmärk¬
samhet på det oskick, att slädernes Magistrater
antaga contingentborgare, sorn äro personer, bo¬
ende på landet, och hvilka sysselsätta sig med
bandel af diverse varor. Det är uppenbart, att
dessa handlande äro förmögne och förnärma
städernes skattdragande borgare i deras yr¬
ken. Jag förmodar, att sådant missbruk bör
genom författningar undertryckas, så vidt det
ej står tillsammans med Ståndets privilegier.
Denna omständighet och en mera utförlig be¬
skrifning af städernas borgerskaps betryckta
ställning, hade bort i den underdåniga skrif¬
velsen intagas. Jag har trott mig böra anmäla
delta till Ståndets protocoll; och då det är å-
dagalagdt, att Borgare-Ståndets i Handels-Balken
bestämda rättigheter stå qvar, men dessa, sora
blifvit beviljade, äro deremot stridande, hem¬
ställer jag, om förändring i skrifvelsen må ske,
eller om förslaget bör antagas, sådant det är.
Jag har ansett mig böra, till bevarande af Stån¬
dets rättigheter, uttala min mening, den må
gälla, hvad den kan.
Herr Beffl er: Hvad den första anmärk¬
ningen af Herr Bååth beträffar, eller att Bor¬
gare-Ståndet bör i den underdåniga skrifvelsen
mera bestämdt uttrycka, hvad Erabetsverket
eller Commerce-Collegium tillgjort, anser jag så¬
dant .icke behölligt, emedan i den skrifvelse,
Den 18 Maji.
353
som vid i83o års Riksdag ingick, uttrycktes
nämnde Embetsverks tillgöranden, såsom vådli¬
ga för borgerliga näringarne. Hvilketdera Em¬
betsverk här förstås, derom misstager sig ingen.
Hvad åter angår den särskilda casus, har det
icke bort stanna vid en händelse, ty, om man
ingår i parlialiteter, har man bort nämna, att
dylika ägt och äga rum äfven på andra orter.
Då i skrifvelsen åberopas de underdåniga skrif¬
velse!’, sorn förlidne Riksdag i ämnet ingingo,
och dessa utveckla borgerskapets onera, samt
jemväl exempel äro anförde, tror jag, att något
ytterligare icke bör åtgöras, så vida man vill
hoppas, att dessa underdåniga skrifvelse!- skola
tagas i betragtande. Jag tror ej annat vara i
fråga, om dessa underdåniga skrifvelse!’ skola
förekomma, än att åberopa dem.
Herr Petre: Representanten för staden
Wadstena har önskat en ainplification, som han
ansett böra till Kongl. Majit framställas, derom,
att krukor ej allenast sträckt sig till städerna,
utan äfven ute lill landsbygden. Samma re¬
presentant har önskat, att till Kongl. Majlis kän¬
nedom måtte komma det oskick, som talarens
embetsbroder begå. Jag vill i öfrigt ej uppe¬
hålla mig härvid, emedan jag föreställer mig
förslaget vinna Ståndets bifall. Jag reserverar
mig på ett skäl, som jag redan i December må¬
nad i834 anfört, och tror, att förslagets an¬
tagande ej är ett uttryck af Ståndets tänkesätt,
om jag skall sluta af Ståndets ledamöters yl-
florg.St. Pr. vid Riksd. l83j, i83S, X. 23
Den 18 Maji.
Dm 18 Maji.
355
trande under Riksdagen, hvilka utmärka ett
varmt nit för upplysning och frihet.
Herr Rydin: Redan vid Riksdagens bör¬
jan har jag gillat Herr Hessles åsigt. Da jag
jemförde vårt tillstånd med andra släders, der
näringsfrihet agde rum, fann jag ej annat, än
att Herr Hessle hade rätt. Den majoritet, sorn
då gjorde sig gällande, lade motionen under
hordet, hvaräst den hvilat till det närvaran¬
de; och sedan har jag deltagit i flera öfverlägg-
ningar, samt, om jag får begagna detta uttryck,
afhört landets collectiva styrka; men min öfver¬
tygelse har icke blifvit rubbad om nyttan af
en väl ordnad näringsfrihet. Hvilka klaga öf¬
ver förfaltningarne? Jo, de orter, der skråtvång
finnes. Hvad är grunden dertill? Före år 1807
existerade ej egentligen fabriker, utan handt¬
verkare voro alla under skrå, med undantag af
klädesfabriker, som hade första rummet; men
andra, som nu täfla med utländningen och äf¬
ven lemna till export, ansågos då för gyckel.
Hvad är orsaken till manufacturernas framgång?
Jo, atl hvar och en har rättighet att fabricera.
Jag fruktar ej intrång ifrån dem. Personer,
som deruti inträda, hafva capitaler, som andra
ej äga. De anse såsom en skymf att nedsätta
sig i skrå, der de, vid första ingåendet, egent¬
ligen anses såsom drängar. Om man jemför
yrken, der skrän äro, med dem, der skrå icke
är, frågar jag, hvaiäst finnes stränghet och ga-
ranlie? Jo, der skrän icke finnas. Det är ett
gyckel, när personer här sakföras för intrång i
atulia yrken, emot hvad gäller i andra länder.
Saken är klar. Hos oss är handteringen prae-
rogativ för en medborgareklass; och man be¬
lägger förbrytaren endast med böter. I andra
lander är högre straff bestämdt; ty man anser
detta såsom stöld emot Staten. Man må icke
tro, att, genom tillåtelsen af näringsfriheten,
städerna skola gå under. Motsatsen anser jag
inträffa, ehuru jag sedan århundradets början
hört omtalas förstnämnde förhållande. I vårt
land anses näringsfrihet bestå deri, att hvar
och en, utan föreskrifter och pligter, idkar nä¬
ring. Sådan frihet finnes ej på hela jordklotet,
ej ens uti länder, der civilisationen är störst.
Der finnas strängare restrictioner, än hos oss.
Om man tillät mera näringsfrihet, skulle följden
blifva förkofran af näringarne i allmänhet, li¬
ka med dem, som sedan år 1807 tillväxt. Jag
frågar, om öfrige näringar jemväl framgått. För
min del kan jag icke deltaga i denna underdå¬
niga skrifvelse, som är stridande emot Borgare-
Ståndets interesse. Hvar och en må fritt yttra
sig; och det nu anförda anser jag utgöra milt
votum, slutande med ogillande af förslaget.
Herr Bååth: Jag hade förmodat, att inom
Ståndet näringarnes förkofran och tillväxt, grun¬
dade på lagliga rättigheter, skulle vara ämne
för en allvarlig och rättsenlig behandling. Till
min förvåning finner jag, att jag mig misstagit,
då jag hört en framställning göras af en talare,
sorn genom sin genialiska öfverlägsenhet velat
väcka munterhet af hvad jag anfort. Jag må¬
356
Den 18 Maji.
ste öfverse detta, emedan, hvad han anfört, ic¬
ke egentligen rörer talaren. Jag anser öfver¬
flödigt att detsamma vederlägga och besvara på
annat sätt, än med den reflexion, att krukan
går till ån efter vatten, till dess hon spricker,
den må vara af ler eller jern. En annan ta¬
lare har yttrat sig om obehöflighelen af dén
utaf enskildta Besvärs-Ulskottet föreslagna skrif¬
velse; och han har utgått ifrån den synpunkt, att
frihet i näringar bereder allmän välmåga. Om
denna princip till rigtigheten ej bestrides, må¬
ste den vara omgärdad af Lagar, bestämman¬
de gränsorna för näringsfriheten, så att den
ena medborgare-klassen ej må blifva under¬
tryckt eller tillintetgjord af obehöriga inkräk¬
tare; men låtom oss af erfarenheten hämta öf¬
vertygelse, och förhållandet är ej sådant. Till
styrka för min sats, åberopar jag Stockholms
stads egne representanter. De skola intyga,
hvad jag af dem hört, att åtskilliga personer
härstädes vunnit resolutioner att idka den eller
den handtverksgrenen, oberoende af skrå. Jag
åberopar äfven exempel härpå ifrån Wadstena
Rådstufvurätts protocoller. Idkare af en nä¬
ringsgren, nemligen barnskomakare, finnas, som
få tillverka skor, oberoende af skrå-skomakare.
Det finnes flere sådane personer, som knappt
ett år dermed fortfara, drifva sedermera ej
handt verket, betala icke skatt till Staten, utan
falla fattigförsörjning till last. Är detta nä¬
ringsfrihet? Är det näringsfrihet, att inträda i
näringar utan kunskap? Förmågan att drifva handt-
Den 18 Maji,
357
verket bestämmes icke genom lag, utan beror
af arbetsskicklighet; men att personer, för att
blifva sine egne, skola skaffa sig privilegium
att idka ett yrke, och sedermera tillverka dåligt
arbete, kan detta bereda näringsfriheten ? Jag
bekänner, att då har jag uppfattat saken utur
en origtig synpunkt. Jag vill icke tala om de
privilegier, som Commerce-Collegium utfärdar
för alla uppfinningar; jag talar icke om mono-
polier, ty uppfinnaren borde vara så patriotisk,
att han ej behölle uppfinningen såsom en hem¬
lighet för sig, utan skulle meddela den åt allmän¬
heten, utan;privilegium.j En sådan man, om han
förnärmas i sina privilegier, skulle han väl un¬
derlåta att göra sin rätt gällande? Det synes
mig derföre alldeles oväntadt att höra dessa ul-
tra-liberala tänkesätt. Jag älskar ej inskränk¬
ningar; och sådant, som gälde ett och annat
sekel tillbaka, är ej nu mera tillämpligt. Jag
går tillbaka lill i5oo-talet, då genom en för¬
fattning bjöds, alt landtman endast till vissa
städer fingo sälja sina varor. Denna tid är
förbi; och vi hafva kommit till tider med sans,
då hvar och en njuter skygd, emot det att han
betalar sina utskylder; men ej kan fråga vara
att stadsmanna-och landtmanna-näringarne skola
sammanblandas. En sådan sammanblandning
måste väl ej vara allmän näringsfrihet. Jag
anser icke ovilkorligen nödvändigt, att dessa
anmärkningar uti den underdåniga skrifvelse!!
inflyta; men jag har blott ansett mig böra gö¬
ra Ståndet uppmärksamt på dessa erinringar, till
358
D<n j8 Maji.
den åtgärd de finnas förtjena. Jag vidblir så¬
ledes, hvad jag yttrat. Ståndet bör icke un¬
derlåta, att hos Kongl. Majit uttrycka de bor¬
gerliga näringarnes förfall. Detta afser hufvud¬
sakligen Rikets småstäder, der det bäst märkes,
att hvar och en efter annan nedsjunker till
fattigdom och oförmåga att underhålla Statens
och stadens rättigheter.
Herr Leffler: Herr Rf dins yttrande anser
jag mig ej böra lemna utan anmärkning, då
jag tror mig känna tillståndet med de borger¬
liga näringarne. Man må bedöma mig att vara
partisk. Jag har dock fyratio års erfarenhet i
denna del. De så mycket omtalade, förhatliga
skråförfattningarne, som nu mera äro afskaffade,
minnes jag ganska väl, såsom bidragande till
ordning och skick. För trettio år tillbaka stod
det annorlunda lill med borgerliga yrken, och
jag tror, att de gamla författningarne, då de
strängt efterlefdes, gagnade för ändamålet. Vid
i8oc) och i8ro årens Riksdag gjorde sigen an¬
nan åsigt gällande, och då upphäfdes skråför¬
fattningarne de facto, ehuru ej de jure, samt
tillämpades näringsfrihet. Man lät skråförfalt-
ningarne stå qvar, men har medgifvit ett in¬
gripande sjelfsvåld, icke grundadt i författnin¬
garne; och denna frihets framgående i bredd
med författningarne , har beredt näringarnes
förfall. Det är detta, som Borgare-Ståndet vid
förra Riksdagen och äfven nu anhållit må rät¬
tas. Ingen kan jäfva detta, som känner Borga¬
re-Ståndets framställningar. Borgare-Ståndet
Den i3 Maji,
359
har icke yrkat förblifvande vid gamla författ¬
ningar, utan endast begärt, att de förslag till
Handels- och Handtverks-ordningar samt Regle¬
mente för handtverkare på landet, hvilka för-
lidne Riksdag till Kongl. Majit af Ståndet in-
lemnades, måtte komma i öfvervägande. Jag
hade trott, alt Herr Rydin bort häraf taga kän¬
nedom, och jag hade önskat alt han framställt
de §§., vid hvilka han haft grundade anmärk¬
ningar att åberopa. Jag är förundrad, att Herr
Rydin talat såsom det skett, och jag drager i
tvifvelsmål, om hans Committenter äro dermed
nöjde. Jag har väl hört Herr Rydin tala om
stora garantier i andra länder; men huru sko¬
la dessa tillämpas i vårt fattiga land? Ynglin¬
gen inträder i yrket medellös. JNagra år har
han arbete, sedan intet, utan endast en omgif¬
ning, försatt i fattigdom.
Herr Grapengiesser: Flere talare hafva till-
kännagifvit den öfvertygelse, att allmän och
oinskränkt näringsfrihet skall upphjelpa närin¬
garne. Jag tror denna principens allmänna
tillämplighet vara origtigt fattad; och jag anser
den, såsom många andra principer, fordra oli¬
ka tillämpning på särskilda förhållanden, i af¬
seende på fabriksyrket är den godkänd. I det¬
ta afseende gillar jag densamma. Man äger der
obegränsad rätt. E11 person kan hafva privi¬
legium på femtio särskilda fabriker, emedan
principen der ej är lika förderflig, som i andra
näringsgrenar. Vid större anläggningar fordras
större kännedom i yrket och capitaler, men
36o
Den 18 Maji.
vid handtverk är denna näringsprincip olämp.
lig. Jag frågar, huru stort förtroende fordras
att anlägga en skomakare verkstad; dertill for¬
dras ock endast obetydliga summor, och der¬
före anlägga äfven många okunniga sådana
liandtverkerier. Man har sett förderfligheten af
denna princip, tillämpad på handtverkerierne.
Efter dess tillämpning derpå, har man hort
hårda klagomål öfver dåligt arbete. Förut har
ingen blifvit mästare, förr än efter fullgjord t
och godkändt mästerstycke. Nu blir det hvem
som helst. Dåligt arbete verkställes och cre-
diten förloras. Jag är i tillfälle alt vitsorda
Herr Bdåths uppgift om Barnskomakare, hvil¬
kas utskylder i Hallrätten härstädes årligen af-
skrifvas. Jag hade visserligen mycket att tilläg¬
ga och har önskat, att skrifvelsen omfattat me¬
ra speciela frågor. För öfrigt anser jag, att,
utan städerna, landtbrukarne ej kunna existe¬
ra, emedan städerne äro afsättningspunkter för
landtmannaprodukterne. I Norra America upp-
lijelpas städerne mycket, för att upphjelpa åker¬
bruket, emedan den tillökade populationen be¬
reder afsättningslillfällen för åkerbruket. Åt¬
minstone hade något härom bort nämnas uti
den underdåniga skrifvelsen.
Herr Cederborg: Jag instämmer med Her¬
rar Bååth och Leffler. Det är en allmänt känd
sanning, att städerne äro i vanmagt. De kun¬
na ej vara annat, då städernes Borgerskap sak¬
na rättigheter, men hafva fortfarande skyldig¬
heter. Skiljoliuierna böra bestämmas emellan
Den 18 Maji.
stads- och landtmanna-näringarne; och närings¬
friheten är bättre, än det nuvarande stillastå¬
ende skicket. De jure äro de gamla författ-
ningarne icke upphäfde. Så länge städerna
hade sina rättigheter oqvalde, kunde de bestri¬
da sina skyldigheter. Nu åter äga landtmän-
nen samma rättigheter utan skyldigheter. Jag
instämmer i Utskottets förslag.
Herr Limnelius: Jag har ej mycket att i
detta ämne nu mera säga, helst jag tror, att,
då Riksdagen så långt framskridit, långa tal
böra undvikas. Återremiss anser jag ingen ting
uträtta. Ordet skrå har brydt mångas hjerna.
Månge veta ej nu hvad det betyder. Skrå be¬
tyder ordning. Der ordning icke är, der är ej
eller skrå. Man må gerna bortkasta namnet, om
blott någon ändamålsenlig författning fanns. In¬
gen kan numera uppgöra en sådan författning,
som 1720 års Skråordning. Den tid, då den
följdes, erhölls godt arbete. Gesällerne voro
under mästarens tillsyn och spisade vid hans
bord. Nu arbeta de under näringsfriheten,
och förhållandet är helt förändradt. Emedlertid
då man hunnit så långt på Riksdagen, får man
vara nöjd med hvad som är åtgjordt. Jag tror
således, att förslaget till den underdåniga skrif¬
velsen må blifva sådant det är.
Herr Rydin: Jag förenar mig hufvudsak¬
ligen med Herr Leffler, så att jag vitsordar de
olägenheter, som finnas i våra städer, men se¬
dan han ansett dem kunna hjelpas genom åter¬
gång till det gamla, gillar jag icke denna åsigt,
362 Deo 18 Maji.]
Jag anser, det man är tvungen att antaga,
livad som öfverensstämmer med tidens opinion.
Ingen har vederlagt mig deruti, alt fabrikerne
äro i det bästa skick. Der ärsannt, alt handt-
verkerierne äro i dåligt skick; men hvarföre
är icke enahanda förhållande med fabrikerna?
Jag tror få personer vara, som gjort sig reda
för skillnaden emellan fabriker och handtverk
eller skrånäringar. I få ord är fabrik den nä¬
ring, som följer tidens anda, och skrånäringen
den, sorn qvarhåller de döda formerna. Hvar¬
före stå fabrikerna i framskridande, och hvar¬
före stå skrånäringarne tillbaka? Man bör ej nu
mera tänka sig det isolerade skick, som gällde
för några hundrade år tillbaka, då concurrenter
voro sällsynte. Nu ser man, att, i de länder,
der näringarne blomstra, der är näringsfrihet.
Kan man der concurrera, hvarföre sker det cj
här? Orsaken är bibehållandet af den förmull-
nacie formen. Vi slå slilla, eller rättare, af
denna anledning gå vi tillbaka i våra närings¬
förhållanden, man må vidtaga hvilka författ¬
ningar som hälst. Hvar och en bör utveckla
det yrke, han behagar. Man har la lat om för¬
fång och missbruk? Hvarföre sker det icke
inom fabrikerne. Der äger icke intrång rum,
emedan ingen springer på yrket utan capital.
Så är det icke inom skrånäringarne. Der tror
man, att, så snart man etablerat sig, man vin¬
ner allt. Skråhandtverkare få skylla sig sjelf-
ve, om de skrida tillbaka.
Herr Ekerman: Med uppmärksamhet har
Den 18 Maji.
363
jag genomläst de förhatliga skiåförfattningarne;
och jag bekänner, att jag deri ej kunnat finna
annat, än hvad som åsyftar ordning. Om man
säger alt de innehålla stränghet, vore den en¬
dast emot personer, som ingått i yrken, hvilka
äro beroende af densamma. Derom är ej nu
fråga. Borgare-Ståndet har vid flere Riksdagar
och äfven nu, enligt Enskildta Besvärs-Utskot-
tets förslag, anhållit, det ville Kongl. Maj:t öf¬
verse författningarne och lämpa dem lill nuva¬
rande förhållanden. Således finnér jag all an¬
ledning att instämma i det yttrande, med hvil¬
ket Enskildta Besvärs-Ulskoltet lill Ståndet in¬
kommit , grundande jag mig på hvad Herr
Leffler anfört. Det enda, hvaruti jag skiljer
mig ifrån honom, är, att Utskottet ej öppet ut¬
talat, att det Embetsverk, som borde skydda
näringarne, nemligen Commerce-Collegium, är
just det Verk, som visat sig afvogt emot Rikets
Borgerskap. Med Herr Rydin kan jag icke
mäta mig. Han har omtalat sina utländska re¬
sor, och han har tagit för mycket al tidsandan,
så att jag ej kan följa honom. Mig synes den
skillnad vara emellan handtverkerieroch fabriker,
att de förre ej hafva bottenlösa capitaler alt
hämta ifrån Commerce-Collegium, såsom fabri¬
kerne det hafva; äfvensom det må anmäikas,
att Commerce-Collegium lemnat tillståndsbref
åt mångå, som äro i sjelfva verket uti en be¬
klagansvärd belägenhet. Jag hade önskat, det
Enskildta Besvärs-Ulskoltet uttalat, att det är
egentligen Commerce-Collegium, som städernas
364
Dea i8 Maji.
Borgerskap hafva emot sig; mea då Riksdagen
nalkas sitt slut, tillstyrker jag bifall å Utskot¬
tets förslag.
Herr Cederborg: Till hvad jag yttrat der¬
om, att Borgare-Ståndet lider mäst genom oviss¬
heten om näringsfrihets-förhållandet, tillägger
jag, att Commerce-Collegium, som borde för¬
svara handel och näringar, ej fullgör detta sitt
åliggande. När exempelvis skråtvånget, å ena
sidan, är sådant, att, då några dagar fattas i en
gesälls läroår, han ej vinner burskap, erhålles,
å den andra, i följd af Commerce-Collegii till¬
stånd, rätt att drifva ett yrke utan läroår. Det
är emedlertid en statseconomisk princip, att öka
städernas näringar.
Herr Limnelius: Jag har hört här uppgif¬
vas, att fabrikerne gått framåt, men handtver-
kerierne tillbaka. Med factum vill jag visa,
att de förra ej äro så blomstrande. Visserligen
äro många, som gått framåt, men ej alla.
Den tid jag var ledamot af stadens Handels-
Collegium, inställde sig 3o å 4° personer, som
voro af Commerce-Collegium privilegierade att
idka handtverk. De fingo anstånd med burskaps-
afgiftens erläggande; slutligen afsade de sjg rät¬
tigheten, emedan de ej hade förmåga att er¬
lägga afgifterne. Man borde göra skillnad emel¬
lan fabriker och privilegierade handtverkare
eller manufacturister. Till fabriker fordras ca¬
pital, ej konst. Att färga är icke svårt, men
med ett handtverk är icke förhållandet enahan¬
da. Det är ej värdt alt vidare utbreda sig
Den 18 Maji.
365
och jag begär proposition till bifall å betän¬
kandet.
Herr Rydin: Jag har blott några ord att
anföra, i anledning af det satiriska uti Herr
Ekermans yttrande om mina utländska resor.
Det fägnar mig, att Herr Ekerman ej vederlagt
mig. Han kan det ej eller. De länder, som
jag åberopat, äro de, der näringsfrihet existe¬
rar. Så länge skråtvånget finnes, falla närin-
garne ned. Hvad Herr Limnelius sagt, öfver-
lemnar jag åt det tysta.
Herr Leffler: Herr Rydin har sagt, att
jag vrkat återgång till multnade former, i den¬
na del behöfver jag ej anföra något till mitt
försvar. Beträffande hvad Herr Rydin anfört
om fabriker, behöfver man ej att åberopa ex¬
empel ifrån utrikes orter. I förslaget till den
underdåniga skrifvelsen äro redan framställde till¬
räckligt talande skäl. I anledning af hvad Hr
Rydin vidare yttrat, är största skäl emot ho_
nom att jern niora handtverkerier och fabriker.
Fabriker kunna drifvas genom mästare. Jag
frågar, om deras lott är rättvis. Huru mångå
af dem komma fram till egande af fabrik? Till
fabriker fordras förmögenhet. Det förhåller sig
icke sålunda i handtverk. Dessutom åtnjuta fa¬
brikerne allmänt understöd; hvaremot fattiga
handtverksarbetare, utan sådant, få arbeta sig
fram. Jag har sjelf genomgått graderne, enligt
de gamla författningarne; och jag har ej skäl
att klaga deröfver. Jag har ansett, att den, som
med uppmärksamhet följt missförhållandet,
3b6
Den 18 Maji.
skulle finna, att det ej härleder sig ifrån skrä-
författniiigarne, utan ifrån det dubbla sätt sorn
äger rum, att drifva handtverk, då en del drif-
ves enligt näringsfrihets-principen, under det
att andra slå qvar nied de, enligt skrå-författnin-
garne, åliggande skyldigheter.
Herr Petre: Jag beklagar, att i denna
stund, då Commerce-Collegium är så anfäktadt,
begge Commerce-råden fVijk och Santesson ä-
ro frånvarande. För öfrigt beklagar jag, att
man sökt alt bos Commerce-Collegium klan¬
dra, livall jag tror lända detsamma till beröm.
Således liar Herr Bååth klandrat, att mycket
skor förfärdigas, der mångå barn finnas. I öf¬
rigt anser jag Commerce-Collegium ej kunna ut¬
trycka andra åsigler, än deni Regeringen by 1-
lar, helst Regeringen skulle i sista hand yttra
sig. Nu har ock det förhållande inträffat, att
Chefen för Handels- och Finance-Expedilionen
af Konungens Cancellie tillika är Chef för Com¬
merce-Collegium. Jag undrar derpå, att dis-
cussionen utdrages, då resultatet ofelbart är gif¬
vet. Jag hemställer, om det lönar mödan, alt
nu vidare tala i delta ämne, och jag tror, det
man kommit långt, då man derom kan tala il¬
ian värma, emedan detta ej var förhållandet
några Riksdagar tillbaka.
Herr Cederborg: Herr Rydin har tillåtit
sig att tilltala Herr Ekerman ad nolitiam; jag
åter anser mig böra tilltala Herr Rydin ad no-
titiam. Han har hållit sig vid ljussidan, men
oin han kastar en blick vidare, skall han äf-
Deu 18 Maji.
367
ven finna den mörka. I Preussen är verkligen
missbelåtenhet. Jag har läst skråförfattningarne,
och jag är ingen vän af band i handel, handtverk
och näringar; men om talaren läser, hvad han
klandrat, skall han dock finna många föreskrif¬
ter, sorn böra fortfara. Jag är öfvertygad, att
de klandras, ej derföre att de ej efterlefvas, utan
emedan näringsfriheten hyllas derjemte.
Herr Rydin: Det är anfördt af en ledamot,
att han genomgått gesällår. Jag har gjort detsam¬
ma. Delta visar intet. Det visar endast personer
å motsatta sidor, hvilka personer kunna belrag-
ta saken utur en annan synpunkt. Detta har
gifvit anledning att befästa min sats. Jag afslår
den föreslagna underdåniga framställningen, så¬
som skadlig för Borgare-Ståndet.
Herr Bååth: Jag önskar endast, att ytter¬
ligare fästa Ståndets uppmärksamhet på dea
förnyade munterheten af en talare, som gifven
sig anseende af en regulator generalis, då lian
tror discussionen vara fulländad. Jag tror, det¬
ta oaktadt, min rätt vara att göra erinran vid
ilen anmärkning, som, ogrundad, emot mig
blifvit rigtad, att min mening varit, att klan¬
dra, det mycket skor göras der många barn
äro. På anledningen lill klandret emot Com¬
merce-Collegium, har talaren sig misstagit. Han
skulle baft anledning till anmärkningar, om min
framställning skett annorlunda, än den varit.
Discussionen ansågs slutad, och förslaget
till den underdåniga skrifvelse:!, hvilket är of¬
van intaget, blef, uppå Herr Talmannens pro¬
position, af Ståndet godkändt.
Drn 18 Maji.
Herr Helleday reserverade sig emot den
uti den underdåniga skrifvelsen befintliga upp¬
ställning, som lian furmälde sig ej kunna god¬
känna; likasom Herr Waern ock sig reserve¬
rade.
§• 6.
Föredrogs och lades på bordet Ståndets
Cancellie-Utskolts memorial af den 17 dennes,
med svar å remiss i ansvarsfrågan, angående
staden Lund, för den lid representant för den¬
na stad under Riksdagen saknats.
§• 7*
Justerades protocolls-utdrag öfver det af
Ståndet denna dag, enligt prot. 2 §., fattade
beslut.
Plenum slutades kl. i 10 e. m.
In fidem protocolli
E. G, Runeberg.
Den 19 Maji.
Plenum kl. 12 å dagen.
§• i-
Upplästes ineddeladt utdrag af Högvördige
Presle-Ståndets protocoll den 18 dennes, hvaraf
inhämtades, att nämnde Riks-Siånd gillat vote-
ringspropositionerna uti Banco-Utskoltets me¬
morial, N:o 147*
Lades till handlingarne,
l)en 18 Maji.
369
§. 2.
Föredrogs å nyo Banco-Utskottets memo¬
rial, N:o 147, med öfverlemnande af voterings-
propositioner, i anledning af Riks-Ståndens
skil jagtiga beslut vid Utskottets, under N:o 142,
afgifne utlåtande.
Yoterings-proposilionerna godkändes, och
Ståndet lät bero vid den uti slut-perioden af
memorialet, N;o 147, af Utskottet gjorda hem¬
ställan.
5- 3.
Herr Talmannen utlät sigt Jag får gifva
tillkänna för Ståndet, att Kongl. Majit förlidne
gårdagsafton i Nåder lemnade företräde åt Herr
Landtmarskalken och Talmännen, på hvilkas
vägnar, äfvensom å egne, Herr Landtmarskal¬
ken hos Kongl. Maj:t i underdånighet begärde
tvänne dagars anstånd med Riksdagens slut, eller
att afblåsning skulle ske Fredagen den 22 och
afslutandet Lördagen den 28 dennes. Till den
förra begäran täcktes Kongl. Maj:t i Nåder lem¬
na sitt bifall, med förklarande, att Kongl. Maj:t
ej ville förhindra representationen, att fullstän¬
digt sluta göromålen vid Riksdagen; men då
omständigheter förefallit, hvarföre prolongation
blifvit begärd, ville Kongl. Majit lemna svar,
när Riksdagen kunde slutas, nästa Thorsdag,
den 21 dennes, då Herr Landtmarskalken och
Talmännen voro kallade att sig åter infinna,
§• 4-
Föredrogs och lades på bordet Conslitu-
Borg. St. Pr. vid Fuksd, i834j 183S. X, 34
D«n 19 Maji,
hvars och ens vilja att afsluta RiksdagsgÖromå-
len, men denna vilja är personlig, anser jag, i
målets nuvarande skick, och efter de underrät¬
telser jag erhållit om förhållandet i Banco-TJt-
skottet, mig förhindrad, att nu göra den pro¬
position, Herr Halling begärt.
Herr Halling: Jag tillägger, att jag fram¬
ställt min anhållan i dag, för den händelse alt
någon skulle begära densamma på bordet.
Herr Helsingius: I anledning af Herr Tal¬
mannens i dag gjorda anmälan, och då göromå-
len uti Banco-Utskottet äro slutade i morgon,
anhåller jag, att saken må hvila på bordet.
Herr Talmannen erinrade, att hans anmä¬
lan var grundad på Kongl. Maj:ts förklarande,
att nästa Thorsdag meddela underrättelse om
dagen för Riksdagens slut.
§. 10.
Herr Linderholm: Det är icke troligt, men
väl möjligt, att Riksdagen slutas inom denna
vecka; men för den händelse, att så icke sker,
nödgas jag för enskilda angelägenheter begära
8 dagars ledighet från Riksdags-göromålen, be¬
räknad från den 25 dennes; hvilken anhållan
bifölls.
§. »i.
Herr Helleday; Redan i Augusti månad
förlidet år erhöll jag permission på 3 veckor,
med rättighet att anmäla; när jag ville begag¬
na densamma. Hitintills har jag ej deraf va¬
rit i behof, men för den händelse, alt Riksda¬
gen ej slutas denna vecka, får jag gifva tillkän¬
Den 19 Ma ji.
na, att jag ämnar begagna permission ifrån näst¬
instundande veckas början.
§.12.
Justerades 1:0 6 §§. af Riksdags-beslutet,
och 2:0 följande af Expeditions-Utskottet upp¬
satte förslag till Rikets Ständers underdåniga
skrifvelse!', nemligen:
N:o 347. i anledning af Kongl. Maj:ts Nå¬
diga Proposition, angående Lag för inrikes vex¬
la r ;
N:o 348, med öfverlemnande af förslag till
Lag för enskilda Banker,
och N:o 349. angående Instruction för Ri¬
kets Ständers Revisorer öfver Banco-verket.
§. 13.
Beviljades åt Herrar Egnell och Rubin
hvardera 3 veckors permission, om Riksdagen
skulle denna tid fortsättas, beräknad ifrån den
21 dennes.
Plenum slutades kl. 2 e. m.
In fidem protocolli
E. G. Rimeberg.
Den 2 o Maji.
Plenum kl. 12 ä dagen.
O
§• »•
Herr- Helleday begärde ordet och anförde
”Sedan, i anledning af en inom Banco-Utskot'
tet väckt motion, rörande Bunco-reglementets
Deri 20 Maji,
öfverlemnande till Kongl. Maj;t, tvänne af Riks»
Stånden, vid slutliga pröfningen af frågan, stad-
nät i olika meningar med de 3:110 andra Riks-
Stånden, och Banco-Utskottet, genom en majo¬
ritet, som äfven jag tillhörde, af en röst, för¬
klarat alt, vid ett slikt förhållande, motionen,
jemlikt 78 §. R. O., borde förfalla, och att, i
afseende å Reglementets öfverlemnande, borde
förhållas på enahanda sätt, som vid sistförflut-
ne Riksdag, så uppstod’ derefter inom Utskot¬
tet fråga, huruvida Städerna skulle underrättas
om det beslut, hvarigenom Utskottet förklarat,
att hufvudsaken, på ofvananförde skäl, skulle
förfalla, och med en pluralitet af 18 röster e-
mot i5, har Utskottet förordnat, alt sistnämn¬
de beslut skulle undanhållas Ständernas känne¬
dom.”
’'Då i min tanka ett ganska efterläukligt
misstag af Utskottet sålunda blifvit begånget, i
thj' att Utskottet, genom sin berörde åtgärd,
lill vallat sig en pröfningsrält, som, då olika
meningar inom Utskottet ägt rum, endast kan
och bör tillkomma Ständerne, men icke en de¬
legation af dem, hvilken allena är tillsatt att
förbereda, men ej hufvudsakligt afgöra något
ärende, har jag, såsom ledamot af Banco-Ul-
skottet, trott mig icke stillatigande böra förbigå
detta af Utskottet högst vådliga åtgörande, och
jag tager mig derföre friheten att, med anmä¬
lan derom, till den åtgärd Ståndet kan finna
lämplig, för egen del på det kraftigaste prote¬
stera emot en åtgärd, hvarigenom, utan alt
Den 20 Maji.
Ständerne derom få den minsta kännedom,
en knapp pluralitet inom ett Utskott upphäf-
ver sig till tolkare af Grundlagarne; — en rät¬
tighet, som icke ens tillkommer Ständerne col-
leclivt.”
Herr Santesson: För mig förefaller det o-
väntadt, att Banco-Utskottet, som, efter olika å-
sigter hos dess ledamöter, slädnät i beslutet
med knapp pluralitet, ej derom underrättat si¬
na principaler. Jag anser Ståndet alltså böra
anmoda Utskottet, alt med underrättelse i nämn¬
de omständighet inkomma.
Herr Helsingius: Då Herr Helledays anfö¬
rande endast är att anse såsom reservation, bör
det blott läggas ad acta. Herr Helleday har
ej eller, i anledning häraf, begärt någon åt¬
gärd.
Herrar Falhem och Valley instämde med
Herr Helsingicis.
Herr Helleday: Jag anser mig hafva full¬
gjort min pligt, då jag anmält förhållandet hos
Ståndet, emedan jag funnit saken af den beskaf¬
fenhet, att jag icke bort densamma med stillati¬
gande förbigå. Jag får fästa Herr Helsingii
uppmärksamhet derpå, att jag anmält förhållan¬
det till deri åtgärd, som Ståndet kan finna lämp¬
lig. Herr Santesson har yrkat, att Banco-Ut¬
skottet måtte anmodas, att inkomma med un¬
derrättelse om hvad vidgjordt blifvit: och då
jag har hört någon biträda denna åsigt, förenar
jag mig med Herr Santesson.
376
Den 20 Maji.
Herr Leffler instämde äfven med Herr
Santesson.
Herr Ekerman: Om pluraliteten varit stor
eller liten, dervid faster jag mig icke. Om ma¬
joriteten bestått af i eller 12 röster, är likgil¬
tigt. I allt fall är i Grundlagen Utskottsleda-
mot ej tillagd rättighet att klaga deröfver, att
Utskottet gått ifrån hans åsigt. Deremot är ej
hinder för ledamoten, att från sin hänk hos Stån¬
det yttra sig. Med detta anförande af Herr Hel¬
leday, anser jag ingen annan åtgärd äga rum
än att lägga detsamma till handlingarne.
Herrar Zander, Maechel, Jsr. Winblad och
Egnell förenade sig med Herr Ekerman.
Herr Bååth: Lika med Herr Santesson,
finner jag det icke vara i sin ordning, att Ut¬
skottet vidtagit ett beslut, utan alt om det¬
samma meddela Riks-Stånden underrättelse.
Dessa äro berättigade, att få kännedom om hvad
af Utskotten beslutes. Jag yrkar derföre, alt
Banco-Utskottet måtte lemna del af dess be¬
slut åt Rikets Ständer.
Herr Hessle: Sedan Herr Helleday lemnal
beskrifning derpå, huru Banco-Utskottet be¬
handlat frågan, och de öfrige ledamöterne af
nämnde Utskott ej bcstridt förhållandet, sådant
Herr Helleday detsamma uppgifvit, anser jag
mig ej böra vara stillatigande. Jag har väl
under Riksdagen hört nämnas, att Utskott ta¬
git sig Rikets Ständers magt, och jag känner
äfven, alt Banco-Utskottet har rättighet, att,
med Rikets Ständers magt, handla i vissa frå-
Den 2.0 Maji.
gor; men denna rättighet är icke tillämplig på
ett ärende, som Banco-Utskottet förut öfver-
lemnat till Rikets Ständers pröfning. Nu haf¬
va två Stånd fattat ett beslut, två Stånd ett an¬
nat. Banco-Utskottet, som fått sig uppdraget
att sammanjemnka meningarne och bereda ä-
rendet, har förklarat frågan förfallen; men det¬
ta är ej annat än Banco-Utskottets åsigt. Hade
Rikets Ständer rättighet att besluta i sjelfva
frågan, böra de äfven äga att besluta, om frå¬
gan må förfalla eller ej. Sålunda hafva Stats-,
Lag-, Bevillnings- samt Allmänna Besvärs- och
Economie-Utskotten behandlat alla frågor, der
två Stånd stadnat emot två. Dessa Utskott haf¬
va aldrig underlåtit att lemna del af deras slut¬
liga tanka, då tre Stånd fattat ett beslut, och
det fjerde Ståndet beslutat olika: och det har
ej berott af Utskotten, hvad slutet blifvit. Nu
har Banco-Utskottet tillvällat sig sådan rätt
och sökt att, genom beslut att icke underrätta
om dess åtgärd, undandraga tor Riks-Stån-
den möjligheten att besluta. Sådant är i san¬
ning vådligt. På detta sätt skulle raan komma
till den slutsats, att Utskottet kunde äga rätt
att frånhålla Rikets Ständer, att utlåta sig öf¬
ver lill Utskottet remitterade motioner. Nu
har denna mening för ögonblicket segrat, som
utgör de flestes åsigt för dagen. Ett motsatt
fall inträffar en annan gång; och jag beklagar,
om formen skall vika för hvad man anser nyt¬
tigt i det enskildta fallet. Här uppstod nyli-
gt*n en liflig discussion, om ett ifrån Banco-
378
Den 20 Maji.
och Lag-Utskotten inkommet jemnkningsförslag,
der två Stånd stadnat emot två. Då väcktes
fråga inom Ståndet af Banco-Utskoltels leda¬
möter, huruvida frågan kunde förfalla. En in-
consequence finner jag deruti, att de nu anse
Rikets Ständer ej berättigade att pröfva, om
frågan må förfalla eller icke. Jag tror, attBan-
co-Ulskottet i detta afseende origtigt uppfattat
Grundlagen, och att detta förfarande menligt
inverkar på ärendena i framtiden. Jag proteste¬
rar emot sådan åtgärd, om den af Ståndet skulle
gillas.
Herrar Mellbin, Biörck, Holm, Rubin,
Norman_, med flere, instämde med Herr Hessle.
Herr Helsingius: Herr Hessle har utredt
frågan, men ej tillkännagifvit, hvad han önskat.
Jag förmodar, att Herr Hessles mening är, att
Ståndet må besluta en skrifvelse till Banco-Ut-
skottet derom, att det bör anmäla hos Rikets
Ständer, att de må afgöra, om frågan har för¬
fallit, af orsak, att två Stånd stadnat emot två.
Jag förklarar, att jag hört till pluraliteten inom
Utskottet, och skälet var ej, det jag önskade att
undanhålla Rikets Ständer rättigheten att be¬
sluta eller kännedom af åtgärden, utan derfö¬
re, att Banco-Utskottet alltid, i dylika frågor,
handlat sålunda vid denna och föregående Riks¬
dag. Ingen gång, då fråga om förändring i
Banco-reglementet blifvit af endast 2 Stånd gil¬
lad, har den ansetts annorlunda, än såsom för¬
fallen utan vidare anmälan; men då detailer i
gifua frågor förevarit, der votering måste ske,
Den 30 Maji.
379
har Utskottet ingått med anmälan till Rikets
Ständer. Banco-UtskotLet har nu ej gjort annat, än
handlat i öfverensstämmelse med praxis. Herr
Hessle har åberopat Stals- och Bevillnings-Ut-
skottets tillgöranden. Hvar och en vet, att så¬
dana frågor ej få stadna, äfven då två Stånd
äro emot två. Det har derföre varit en nöd¬
vändighet för dessa Utskott, att göra anmälan.
Deremot har, så snart Banco-Utskottels förslag
blifvit gilladt blott af två Stånd, förslaget an¬
setts förfallet och ingen anmälan skett. De
delar af Banco-reglementet, som äro oförändra¬
de, har Banco-Utskottet rättighet att redigera
och lemna åt Fullmägtige. Jag tror, att jag
nu tillräckligen redogjort för orsaken till Ut-
skotteLs åtgärd; och jag tillägger, att jag anser
rättast, att alla frågor anmälas till Rikets Stän¬
der, i synnerhet de, som behöfva bättre betän¬
kande. Vid en fråga om belåning af Bankens
gamla obligationer, ville jag, att förhållandet
skulle hos Rikets Ständer anmälas, på det att
de skulle erinra sig, alt de 2 Stånd, som af-
slogo förslaget, grundat sådant på ett misstag;
men vid detta tillfälle åberopades praxis, och
bevis derpå var, alt 5 röstade med mig och
24 emot. Således ville jag nu ej ens bjuda till
att påstå, det Banco-Utskottet skulle ingå med
någon anmälan, när någon aldrig ifrågasatt,
förr än Grefve Frölich, att öfverlemna Banco-
reglementet under Riksdagen till Kongl. Majit,
oell då endast två Stånd sådant bifallit, men två
afslagit, hvadan frågan var förfallen. Då följ-
38o
Den 20 Maji.
aklligen Banco-Utskottet handlat i öfverens¬
stämmelse med hvad sorn förut skett, anser jag
Herr Helledays nu afgifne anförande höra till
handlingarne läggas.
Herr Falhem instämde med Herr Hel-
singius.
Herr Holm: Om jag vöre i tillfälle att nu
yttra mig öfver Banco-Utskottets åtgärd, i an¬
ledning af Grefve Frölichs motion, skulle jag
tillhöra Utskottets majoritet, att frågan borde
förfalla. Jag gör det i consequence med det
yttrande, jag vid föregående tillfälle afgifvit.
Nu är likväl ej fråga om sjelfva hufvudsaken,
utan om undanhållande af Banco-Utskottets
beslut ifrån Rikets Ständers kännedom. Herr
Hessle har utvecklat skälen för sådan åsigt,
och jag anhåller, att Banco-Utskottet måtte fö¬
reläggas att inkomma med yttrande i likhet
med andra Utskott, i frågor der två Stånd stad-
nat emot två.
Herr Helleday. Jag vill ej bestrida, att,
såsom Herr Helsingius anfört, det inom Banco-
Utskottet inträffat, att Banco-Utskottet för Ri¬
kets Ständer icke anmält beslut, hvarigenom
förklarades, alt, der 2 Stånd stadnat emot 2,
frågan skulle förfalla. Jag har likväl ej hort
mera än ett exempel uppgifvas, nemligen angå¬
ende beläningen af Läne-Bankens Obligationer.
Jag erinrar mig, att 24 röstande emot 6 för¬
klarade frågan förfallen; men hvarken Herr
Helsingius eller någon annan yrkade, att Rikets
Ständer skulle deraf undfå del. Ilade det yr¬
Den"3o Maji.
kats, är jag öfvertygad, alt Utskottet varit så
liberalt, att det gifvit Rikets Ständer resultatet
tillkänna. Jag kan ej se, hvarföre Utskottet skall
om beslutet vara jaloux. Är heslutet riktigt, ver¬
kar det ju intet att det anmäles. Är det origtigt,
böra Rikets Ständer tillse, alt en deras dele¬
gation ej handlar emot Grundlagen. Jag yr¬
kar, att Banco-Utskottet förständigas att inkom¬
ma med beslutet.
Herr Helsingius: Här är icke stället att
bevisa, det den siste ledamotens yttrande ej är
enligt med förloppet uti Banco-Utskottet, då
den enas Ja är lika godt med den andras Nej ;
men jag vill dock erinra Herr Helleday, att det
var just jag, som påstod anmälan hos Riks-
Stånden, då votering ej skulle ske uti Förstärkt
Utskott. Detta allt finnes i Banco-Utskottets
protocoll. Om det anses vådligt, att Utskottet
underlåter att anmäla förhållandet, då två Stånd
stadnat emot två, bör man ej eller förgäta vå¬
dan deraf, att Utskottet ålägges sådan anmälan.
På detta sätt kan det hända, att, vid slutet af
en Riksdag, halfva Representationen ändrar
fattade beslut; och detta är en utväg för mi¬
noriteten, att, oansedt Riksdags-Ordningens 75
§., tvinga majoriteten, som rest ifrån Riksdagen,
att gå ifrån sina beslut.
Herr Talmannen meddelade, att af Expe-
dilions-Ulskottet uppgått och till justering ex-
pedieradt förslag till en §. i Riksdagsbeslutet
inkommit, för hvars uppläsning discussionen
måste afbrytas.
38a
Den 20 Maji.
Herr Petre hemställde, för sammanhanget
skull, om ej discussionen finge utan afbrott
fortgå.
Discussionen blef af nyssnämnde anledning
afbruten.
§• 2.
Upplästes:
i:o Expeditions-Utskoltets memorial, Nfo
28, med öfverlemnande å nyo af förslag till
en ifrån trenne Riks-Stånd återremitterad §. af
Riksdagsbeslutet.
Ståndet lät vid detta memorial bero.
Och 2:0 den åberopade, å nyo inlemnade
§. af Riksdagsbeslutet, innefattande en del af
de vid denna Riksdag beredda, till den nästa
livi lande Grundlagsfrågor.
Herr Biörck: Jag bär haft tillfälle att när¬
mare jemnföra Expeditions-Utskottets förslag
til) §. uti Riksdagsbeslutet, angående de hvila ti¬
de Grundlagsfrågorna med protocollsutdragen
ifrån Riks-Stånden till Conslitutions-Ulskottet;
och jag har trott mig deraf finna upptagne, så¬
som Ii vilande, endast sådane förslag, som äro
af alla fyra Riks-Stånden i berörde afseende
gillade, men uteslutne sådana, som t. ex. äro
antagne till hvilande af tre Stånd, och förka¬
stade af det fjerde. Min mening ar, icke att
väcka strid om det rätta eller orätta häruti.
Jag har erfarit den princip, som här gjort sig
gällande, men jag går ändock icke ifrån min
princip, att e.lt Grundlagsförslag cj kan vid
första Riksdagen undertryckas. Jag har vunnit
Den 20 Maji.
383
bekräftelse, genom åberopadt yttrande af 2 per¬
soner, som deltagit i upprättandet af 1809 års
Regeringsform, derom, att meningen varit, att
ej ett Grundlagsförslag skall kunna definitivt
gillas eller undertryckas, förr än vid den föl¬
jande Riksdagen, med Ja eller Nej. Jag in¬
skränker mig nu att anhålla, att min reser¬
vation emot Expeditions-Utskottets nämnde för¬
farande må i protocollet antecknas. Vidare
har jag trott mig böra göra den slutsalts, att
Expeditions-Utskottet af vissa Stånds åtgärd att
lägga Constitutions-Utskottets memorial till hand-
lingarne dragit så bestämd följd, att Utskottet
uteslutit sådane Grundlagsändrings-förslag, som
vissa Stånd endast lagt till handlingarne. Vis¬
sa Stånds åtgärder i Grundlagsfrågor hafva, utom
gillande, varit att lägga Lill handlingarne med
ogillande, att lägga till handlingarne med vid-
blifvande af fattadt beslut och att endast lägga
till handlingarne. Efter hvad jag inhämtat vid
läsning af Riks-Ståndens protocoll, har jag sett,
alt en åtgärd att lägga till handlingarne är det
samma, som att låta bero vid hvad de öfriga
Stånden beslutat. Jag föreställer mig, att en
sådan tolkning af åtgärden att lägga till hand¬
lingarne ej öfverenstämmer med åsiglen hos
pluraliteten, som förmenar, att Rikets Ständer
äro berättigade att afslå Grundlagsförslag första
Riksdagen; men derom vill jag nu ej öppna
discussion. Jag anhåller endast, att Ståndet
måtte förklara, att en Ståndets åtgärd att lägga
lill handlingarne är ett fortfarande ogillande.
38.j. Den ao Maji.
På sådant satt förfaller anmärkningen. Hänvisa
ningar vid vissa §§. till andra saknas i Expe-
dilions-Utskottets förslag. Några förslag finner
jag uteslutna, hvarom voterats, enligt memo¬
rialet, N.o 125; men derom inkommer särskild
skrifvelse. Vid uppsättningen af beslutet om
Stats-Rådets organisation, saknas hänvisning till
io §. Regerings-Formen, hvilken fanns i Consti-
tutions-Utskottets förslag.
Herr Halling: Det var ganska naturligt,
att det skulle blifva bekymmersamt för Espe-
ditions-Utskottet att redigera denna §. af Riks¬
dagsbeslutet, hvilken omfattar de Grundlags¬
förändringar, som hvila till afgörande å nästa
Riksdag. Det var rent af ett behof för Expe-
dilionS-Ulskoltet, att fatta en fast grund för be¬
dömandet. Denna grund lades och kungjordes
Riks-Stånden genom memorialet, N:o 26, inne¬
fattande, att Expeditions-Ulskotlet, till någon
ledning för sig, fattat den föresatts, att ej upp¬
taga annan Grundlagsförändring, såsom hvilan-
de, an sådan, som antingen var af alla fyra
Stånden godkänd i denna egenskap, eller utgjort
föremål för omröstning i Förstärkt Constitu-
tions-Utskolt. Jag tror, att icke någon billigt-
■vis bör klandra sådant beslut, såsom, efter min
öfvertygelse, det enda möjliga verkställbara, om
någonsin §;n i Riksdagsbeslutet skulle komma
att införas. Herr Biörck har rätteligen an¬
märkt de olika åtgärder, som inom olika Stånd
ägt rum vid vissa Grundlagsförslag; men är
det Expeditions-Utskottets rättighet eller skyl¬
Den 5.0 Maji.. J8?
dighet att inlåta sig i förklaring, hvad Stån¬
det förstår med besluten vidare, än orden
lyda'. Made Constitutions-Utskottet ansett nå¬
gon ytterligare förklaring erforderlig, hade del¬
vard Constitutions-Ulskottels skyldighet att s
lid derå vara betänkt, ty Constitutions-Utskot¬
tet hade bort förutse, alt Expsditions-Utskofte,t
ej var skyldigt till någon förklaringsåtgärd.
För min del tillstyrker jag godkännande af
Expeditions-Utskottets förslag, såsom bygde på
den grund ExpeditionsUtskotlet framställt i fö¬
regående memorial, hvilket, mig veterligen, ej
är af något Stånd ogilladt.
Herrar Helsingius och Frodell instämde
med Herr Halling.
Herr Petre: I sjelfva saken kail jag ej
yttra mig annorlunda, än genom instämmande
med Herr Halling; men jag anser denna dis-
cussion visa oidmpligheten, att gå i frän elt äm¬
ne till elt annat, innan det förra blifvit till
slut bchandladt. Man hör häfla sig vid det
ena; och jag kan ej fatta olägenhet af dröjs¬
mål med så kallade löpares uppläsning, till
dess den sak, som discuteras, blir afgjord. För.
öfrigt beder jag Ståndets ledamöter, att man¬
grant infinna sig åter efter slutet af det i dag
anträffande Plenum plenorura, emedan annars
en fråga möjligen afgöres pär surprise.
Herr Mischel instämde med Herr Halling.
Discussionen ansågs slutad, och Ståndet
godkände Expeditions-Utskottets förslag.
Ber*. St. Pr. vid Riksd■ 1835. X. 1 >
Den 20 Maji.
Herrar Biörck och Leffler reserverade sig.
§• 3*
Herr Talmannen ullät sig: Ej i anledning
af livad en ledamot yttrat, utan i följd af min
pligt, anmodar jag Ståndet, att, efter slutudt
Plenum plenorum, dit tiden är inne att nu sig
begifva, åter samlas härstädes till fortsättning
af Riksdagsgöromålen.
Deruppå afgingo Herr Talmannen och Stån¬
det kl. i å dagen till Plenum plenorum å Riks¬
salen, hvartill Kongl. Maj:t kallat Rikets Stän¬
der; och sedan de kl. | 2 e. m. återkommit,
upplästes och lades till handlingarne Kongl.
Maj:ts uti åtskilliga Lagfrågor till Rikets Stän¬
der denne dag meddelade Nådiga Svar; äfven¬
som de svar, som i särskilda lagfrågor den 12
dennes blifvit af Kongl. Maj:t i Nåder gifne
och samma dag voro på Ståndets bord lagde,
nu lill handlingarne lades.
§• 4-
Fortsattes discussionen i det ämne, hvar¬
om uti 1 §. af detta protoccll förmäles.
Herr Petre: Jag vill ej bestrida möjlig¬
heten deraf, att Herr Helledays förslag har sitt
ursprung ifrån en hos honom upprunnen idé
och således är ett bevis på Herr Ilelledays o-
riginalitet; men då det inträffat, alt samtidigt
med denna har inom annat Stånd dylik fram¬
ställning skett, lärer detta icke vara en tillfäl¬
lighet, utan härledas ifrån en formlig plan,
uppgjord under den mörka natten. Enligt tro¬
värdig uppgift, har under discussionen på Rid¬
Den 20 Maji.
387
dårhuset ljudeligen yttrats, att Ranco-Utskottets
ledamöter förtjent att blifva tillrättavisade. Herr
Helleday har medgifvit, att förut inträffat, det
fråga ej blifvit anmäld hos Riks-Stånden, då
den af Banco-Utskottet ansetts förfallen. Då
motion ej är väckt inom Banco-Utskottet, utan
hos Riks-Stånd och dit remitterad, kan Banco-
Utskottet vara skyldigt att göra anmälan, men
icke eljest har Utskottet ansett sig förbundit
alt iagltaga denna formalitet. Då Herr Helleday
erkännt detta, synes han nu vilja stifta lag; och
sådant är mindre lämpligt nu, då man på flere
håll erfar bemödanden att kröna Riksdagsver-
ket med förhandlingar, som bevisa, att man
häldre går slingriga vägar, än de raka. En tala¬
re, som jag i allmänhet värderar, kan jag ej i
denna sak rätt följa, ehuru hans resultat är lika
med Herr Helledays. Jag tror det vara repre¬
sentantens pligt, att enkelt framställa sin åsigt
och ej så mörkt, att det är svårt att utleta menin¬
gen. Derföre bör man vakta sig. Här är icke
denna varning olämplig, särdeles som jag trott
mig finna något dylikt vid ett och annat till¬
fälle. Då återstår ej annat än afslag å Herr
Helledays framställning, och jag förmodar, att
den majoritet inom Ståndet, hvilken skyddat
för grundlagsvidrige tillställningar och bevarat
Ståndet i det allmänna, äfven nu skall iagtta-
ga Ståndets rätt.
Herr Valley: Jag instämmer med Herr
Helsingius och vitsordar tillika Herr Helsingii
uppgift oin en annan votering uti Banco-Ut-
skollet.
388
Den 20 Maji.
Herr Helleday : Jag vill ej fortsätta dis-
puten nied Herr Helsingihs. Den är af sådan
beskaffenhet, att ej annat, än handlingar kun¬
na upplysa förhållandet. Om förhållandet ock
är sådant Herr Helsingius nämnt, hindrar ej
det, att BancoUtskollet begått flere misstag. De
böra rättas, men ej fortsättas. J anledning af
Herr Petres erinran, får jag vidare upplysa,
att det icke var för Banco-Ulskoitet obekant,
att en sådan anmälan, sorn jag nu gjort, skulle
göras äfven i annat' Stånd, emedan, detta gais
ljudeligen tillkänna, då resérvationerne framställ¬
des. Herr Petre hav derjemte orätt faltat min
mening, om han tror, alt jag skiljer hufvud-
saåligén emellan förhållandet, då motioner äro
väckta i Utskott eller Stånd. Jag tror, att,
så snart ett ärende blifvit handlagdt af Rikets
Ständer, böra de ock veta slutliga resultatet.
Jag har ej eller åsyftat annat, än att Ståndet
skulle få känna, hvad Banco-Utskottet tillgjort.
Herr Petre liar yrkat afslag å min skriftliga
framställning. Jag önskade att nan deraf tog
närmare kännedom; ty då bade han funnit, att
jag endast anmält förhållandet. Under discus-
sion en har sedermera yrkats, att Raneo-Utskot-
tet måtte föreläggas upplysa dess tillgörande.
Herr ^Vedberg: .Tåg kan vitsorda, att det
ej var okändt för Banco-Utskoltets ledamöter,
att dylika motioner skulle förekomma hos Rid¬
el erska pet och Adeln samt Preste-Slåndet. Der¬
emot har en sådan inom Borgare-Ståndet varit
oväntad. Dea har ei eller här kunnat väckas af
Den 20 Maji.
389
någon annan, än Herr Helleday. Enligt y5 §•
Riksdags-Ordningen, är ju saken ostridig! 1 bi¬
fallen,' då två Stånd stannat emot två. Man
synes emedlertid icke vilja hafva slut på Riks^
dagen, då man ifrågasätter, att saken ändock
skall återgå till Riks-Stånden ifrån Banco-Ut¬
skottet. Jag önskar ej den yrkade remissen.
Discussionen ansågs slutad, och Herr Tal¬
mannen framställde dessa propositioner: f:o
Bfeslular Ståndet, med anledning M Herr Helle¬
day s anförande, anmodan tillSBancö-Utskottet, att
underrätta Ståndet om Utskottets sista beslut t.
fråga, angående Banco-reglementets öfverlem¬
nande till Kongl. Majit? och 2:0, Anser Ståndet
detta anförande endast böra till handlingar ne
läggas? på hvilka frågor Ja och Nej svarades,
samt votering begärdes.
En voteringsproposition uppsattes, justera¬
des och. anslogs, så lydande:
”Den, som, med anledning af Herr Helle¬
day s anförande, beslutar anmodan’ till Banco-
Utskottet att underrätta Borgare-Ståndet om Ut¬
skottets "sista beslut i fråga, angående Banco-
reglementets öfverlemnande till Kongl. Maj:t,
röstar Ja.
”Den det icke vill, röstar Nej.
”Vinner Nej, kommer detta anförande en¬
dast att läggas till handl ingarne.”
Voteringssedlar utdelades till Ståndets lö-
damöter och insamlades efter upprop, hvarvid
Herrar Wijk, Limnelius, Thörn, Bruse, Kling¬
vall, Forsberg, Linderholm, Hallgren, Malm¬
3go Den 20 Maji.
berg, Cederborg, Tottie, lsr. Winblad, Olbers., |
Ståhl, Böök, Levin och Örtenholm voro från¬
varande. En sedel aflades förseglad, och de öf-
öfrige hefunnos, vid öppnandet och uppräknan¬
det, innehålla 26 Nej emot 16 Ja; i följd hvar¬
af Herr Helledajs anförande endast till liand-
lingarne lägges.
Herrar Helleday, Rubin och Santesson re¬
serverade sig.
Herr Bååth'. Jag anmäler äfven min re¬
servation. Det enda skälet, som jag funnit haf¬
va gifvit anledning till beslut, har man refere¬
rat till hvad man kallat praxis. Denna praxis
har jag likväl ej funnit af Grundlagen föran¬
ledd, men höra, såsom olaglig, bortläggas, eme¬
dan det är ett farligt prasjudicat, om resultatet
skall kunna Stånd undanhållas, då två Stånd
stannat emot två, helst det är Rikets Ständer,
som skola besluta.
Herr Leffler reserverade sig jemväl och
tilläde, att det skulle kunna hända, att Borga-
ge-Slåndet en annan gång ej beslutar så, som
nu skett.
Herr Petre: Under det reservationsluslen
fortfar, får jag reservera min tillfredsställelse
öfver voteringens utgång; och på det att Herr
Bååth ej må undgå någon tillfredsställelse, må
han väcka motion i Conslitutions-Utskottet om
hvad han åsyftat.
Herr Bååth: Detta obehöriga inblandande
af Herr Petre har ej varit oväntadt. Visser¬
ligen skulle det gagna, om en motion i ämnet
Den 20 Maji.
inlemnades till Constitutions-Utskottet, om ej
Riksdagen redan vore så nära sitt slut, och
visst vore, att Herr Petre i allt fall skulle upp¬
bjuda alla sina krafter, för att förhindra mo¬
tionens framgång.
§. 5.
Herr Ekstrand anhöll att nu få afgifva
anmärkningar emot Ståndets Cancellie-Utskotts
memorial, i fråga om ansvar å staden Lund för
den tid af Riksdagen, hvarunder Ombud för
denna stad saknats.
Herr Talmannen hemställde, att Herr Ek¬
strand ville dermed uppskjuta, till dess målet
förekommer.
Herr Ekstrand önskade att nu uppläsa an-
märkningsskriften,. på det att den ej måtte an¬
ses, såsom ny motion, och kunna bordläggas.
Derefter uppläste Herr Ekstrand ett me¬
morial af denna lydelse:
"Hvarken har jag begärt detta betänkande
på bordet eller ämnat nu yttra mig i syftning
att orsaka städerne Lund och Cimbritshamn en
utgift, så onödig som den till Ståndets Cassa,
men jag kan icke återhålla några anmärknin¬
gar, som vid jemnförelse af förhållandet med
desse städer och med de 3 städer, hvilkas om¬
bud jag är, otvunget framställa sig. Det är
nemligen, hvad de Skånska städerne angår, gifvet,
att de undgått hålla ombud alltifrån det Herr
Borg i slutet af Mars månad lärer hemkommit,
till dess Herr Ekelund i början af Augusti månad
hitreste, sålunda fulla 4 månader, hvaraf dock
Den ao Maji,
litlen, tili den r Maji, då Herr .Borg hade per¬
mission, icke kan komtna i frågä, men derefter
47 Jagar låra förflutit till dess Herr Sorg här
i Ståndet den 17 Junii lät anmäla, att han alls
icke kunde återkomma och att städerne ej trod¬
de sig pligtige hålla ombud, efter det den tid
Grundlagen för Riksdags längd bestämmer lili
högst 5 månader, dä var tilländalupen. Stån¬
det ogillade dock detta samt ålade städerne att
fortfarande halla ombud, i följd hvaraf Herr
Ekelund, efter behörig legitimation, intog plats
här som Ståndsledamot den 11 Augusti. Sannt
är väl, alt för de första 47 dagarne inträffade
en försummelse, sådan alt man ej en gång för¬
sökt eller kunnat tillvita mina städer dylikt,
men deremot är påtagligt, att FuOmägtig sedan
ej kunde komma förr, än Ståndets beslut Lief
kunnigt och nytt val hållet; — precist lika var
förhållandet med de 3 sörmländska städerne
och de voro lika litet, som de skånska, skuld
dertill, att. delgifvande af beslutet ej förr sked¬
de. Det agtadt hade Utskottet tillstyrkt mi¬
na städers piik t falland*, men nu, visligen in¬
seende hy.ad eljest conse.quencen skulle fordra,
föreslagit hvarken fällande eller friande af de
skånska. Skall skälet till denna olikhet sökas
deri, att aen verksamme ledamoten Herr Hal¬
ling, soni uppsatt första betänkandet, nu blifvit
utbytt emot Herr Zander 1 Det må vara hu¬
ru som hälst, så anser likvid jag det sednare
ullåtaijdet, alltid rättast ellet att öfverlemna sa¬
ken lid ftånaets pröfning; — det kommer all-
/
Den 20 Maji.
tiel ali för vederbörandes räkning slå i p:oLo¬
cd h t, huru det yttras och beslutes. För ruin
•iel vill jag söka förskaffa mig den heder att hafva
yrkat de skånska städerne® mer än någons af Full¬
en äg lige pligtfällande till en så orimlig betal¬
ning, minst då thy fö rutan, såsom här med alla
städerne visat sig, rättelse följde genast, så fort
Ståndets beslut hann städerne delgifvas. Af ett
sådant pliktiallande kunde för flere följa det,
sorn jag föreser för mina, att, då det är rent
omöjligt för blott 3 sådana städer, alt anstän¬
digt hålla en Fullmägtig här 16 å 17 månader,
Borgarne till nästa Riksdag skola uppsäga sitt
burskap, kanske alla eller största delen af dera,
och de få, som qvarstå, skola då se sig tvungna
atf välja ombud, icke efter öfvertygelse» om
hans rättskaffenhet, utan en sådan, som kan åt-
nöjas med litet eller intet arfvode och deremot
veta, alt genom andra medel hålla sig skadeslös
för kostnaden att här lefva. Blir då folkets
bästa tillbörligen bevakadt, så äro både Com-
n iltenter och Fullraägtige att lyckönska; men
exemplen torde vara få derpå, att sådant stått
tillsammans med lyckans sökande på Riksdags-
vägen.”
'^Utskottets förebärande af bristande känne¬
dom om åtskilligt,® för att fullständigt kunna utre¬
da,huruvida dröjsmål eller försummelse måpåhör-
ias de skånska städerne, leder mig naturligtvis på
den tanka, att för ruina Co m 111 i Ilen terj varit
mäst båtande', om jag icke uppenbarat hela för¬
hållandet med dem genom här företedde val-
3g4
Den ao Maji.
protocoller; mea hvari för de skånsta släderne
är oupplyst, finnes såmedelst för de sörmländ¬
ska bevisadt, att nemligen de icke i ringaste
mån vållat tidsutdrägt, utan allenast delgifvan¬
de af Ståndets beslut varit dertill orsak, och
då jag bar skäl sluta till lika förhållande med
de, skånska städerne, bör jag tala för deras
befrielse, fastän de sörmländska redan äro fäll¬
de utan alt ens 47 dagars stillatigande efter
permissionstidens slut, bör ligga någon till last.
Jag känner icke njutning af någon skadegläd¬
je eller vill söka bereda andra städer obehöflig
beskattning, lika den som hotar mine städer."
”Jag undviker ock hälst att vidare göra
jemnförelse emellan besluten om mine Com-
mittenter och om Ståndsledamöter, som varit
borta öfver bestämd tid eller utan all permis¬
sion — huru jemförelsen skulle utfalla föreses
lätt. — Choleran må gärna tala till Ståndsle-
damöternes ursäkt, ehuru man just för samma
Choleratid kunnat fordra, att mine Commitlen-
ter skolat hålla ombud här tillstädes; hvad
uppenbart vill synas är det, att de 17 Herrar,
sorn röstat för böter, icke då tänkt sig följden
deraf för Ståndets egnajedamöter, om man an¬
sett sig bunden att handla consequent, men
skonsamheten lärer efteråt gjort sig gällande;
emedlertid, då jag yrkar en sådan äfven för de
skånska städerne, emedan jag tror Committenter
mer än Ombuden äga rättmätiga anspråk derpå,
hälst Ombuden kanske alla, eller troligen de
fleste, njutit arfvode oafbrutet äfven för borto-
Dcn 20 Maji.
3q5
Varelsen härifrån, vare sig med eller utan per¬
mission, samt meningen ej bör vara, att endast
vänja Committenter ■ vid arfvodes betalande
oundvikligen, Fullmägtige måtte vara här eller
ej, så börjag, för att icke lemna obegagnadi ännu
ett tillfälle att för mine Committenter påkalla
lika ynnest eller lika rätt som Ståndsledamö¬
ter vederfarits, nu vördsamt hemställa, om icke
någon ändring af det dem rörande beslut vill
vidtagas, så att Ståndets alla åtgärder i dessa
ämnen komma till enhet och icke stå i strid
emot hvarandra. Jag tycker Ståndets eget
anseende det fordrar och jag älskar tro, att
hvarje Ståndsledamot, med samma känsla för
rättvisa, hälst såge det allt hvad i ämnet blif¬
vit gjordt vore ogjordt, så att denna Rissdag ej
ål eflerverlden lemnade något obehagligt min¬
ne elltr någon anledning till tadel emot detta
Stånd för väld och mannamån. Jag vill icke,
som skäl för min framställning, åberopa prasju-
dicatet i frågan om Kungsholms fästningsbygg¬
nad, der ett falladt beslut kunnat af Ständerne
upprifvas — jag vill blott tro, att om det Högt-
ärade Ståndet ansett desse frågors afgörande
bero endast af dess godtfinnande, utan alla band
af Grundlagen, hvilken också, efter min åsigt,
den jag hade tillfredställelsen att höra delas
den 14 i denne månad af flere redlige Stånds¬
bröder, som vid voteringen kl, emellan 3 och
4 den 12 dennes varit bortgångne, icke stad¬
gar något för del fall som här inträffat, så
malte icke eller hinder vara för någon rättelse
3 96
Den 20 Maji,
i det tagna beslutet, så att det återföres till lik
liet med hvad sedan skedt Ståndsledamöter och
jag hoppas äfven nu skall ske de skånska stä
derne. Vill icke beslutet alldeles häfvas, så
måtte åtminstone med dess verkställighet kunna
uppskjutas tills vidare; — jag tror mig kunna
säga säkert, att af böterne ej ratt mycket kai
ulfås, då man skulle ncdgas göra utmätning, a
det skäl, att icke någon betalär dem godvilligt
Mitt arfvode,; som efter hand skäll utgå unde?
3 år och hvarpå en för så små städer ej obe
tydlig summa omkring 900 R:dr än är ogul
den, vållar dem skatt och tunga nog ännu
en tid och äfven detta arfvode skulle, utan på
långa betalningstider, aldrig kunna utgå."
”Blir likväl all framställning härom förgäf¬
ves, så må beslutet slå fast och gå i verkstäl
lighet för deras räkning, som dertill hulpit; då
fordras, på det icke något sker tili hälften, atf
böterne äfven nu förvandlas, hvilket alltid &•
ligger den domare, som dem Slagt, såvida|jar
här kan säga,säkert, att tillgång hos gansk
många komma att brista, om eljest böterne
skola repartiseras efter vallängderna och ej få
ultvingas af en för alla och alla för en, hvil
ket jag icke tror gå an, men bör öfverlämnäs
allt till det Högtärade Ståndets pröfning.”
"Må mig förlåtas, om jag aler bringar
bane ettämne, som redan kan sägas nog dispu¬
terad t, men jag kan icke upphöra att var’
varm för mina principalers sak — mig sjeii
.rör den platt intet. — Detta skall emedlertid
Den ao Maji.
^97
vara mitt sista derom, sedan jag gjort allt hvad
jag kunnat, och jag skall härefter sorgfälligt
•oka iakttaga den delicatesse, sorn Herr Halling
för sitt ändamål, den 12 dennes, fordrade och
hvartill Herr Talmannen gaf uppmaning, att
nemligen ej deltaga i beslut om hvad mina
Commitlenter angår.”
Herr Rubin begärde detta anförande på
bordet.
Lades på bordet.
, §■ 6- .
Föredrogs och lades lill handlingarne För¬
stärkta Conslitutions-Utskoltets memorial, N:o
12b, angå ende utgången af inom Förstärkta
Gonstitutions-Ulskottet anställda voteringar.
§• 7-
Föredrogos och lades på bordet Banco-Ut-
skoltets utlåtande och memorial:
N:o i48, i anledning uf de Inom HöglofL
Ridderskapet och Adela framställde anmärk¬
ningar vid Utskottets, under IV:o i/p, afgifne
betänkande;
och N:o 149, i anledning af ett Riks-Stånds
återremiss å Utskottets Inemorial, N.*o *45*
§. 8.
Föredrogos Expeditions-U tskottets memo¬
rialer:
N:o 31, angående särskildta arfvoden, i
afseende på fullgörandet af åtskilligt arbete,
sorn, efter Riksdagens afslutande, återstår och
tillhört Expeditions-Utskottets befattning.
Bifölls.
Den 20 Ma j i.
N:o 3o, i afseende på omtryckning af
vissa till Riks-Ståndens protocoller hörande
handlingar.
Bifölls.
Och N:o 29, till Ridderskapet och Adeln,
i anledning af gjord framställning, 0111 en Grund¬
lagsändrings intagande i Riksdagsbeslutet.
Lades lill handlingarne.
§• 9-
Föredrogs å nyo Constilulions-Utskoltets
memorial, N:o 128, angående nödvändigheten
af samband emellan de beredda Grundlags-
ändrings-förslagen till lagtima Riksdagars pe¬
riodiska återkomst och till bestämmelser, rö¬
rande urtima Riksdagar.
Uppå Herrar BiörckSj Holms och Bååths
begäran, lades detta memorial ytterligare Rå
bordet.
§. 10. -
Upplästes meddelade utdrag af Högvördige
Preste-Ståndets och Hedervärda Bonde-Ståndets
protocoll den 19 af innevarande månad och
denne dag, hvaraf inhämtades, att Presle-Stån-
det lill handlingarne lagt Förstärkta Banco-
Utskoltets memorial, N:o 146; och att Bonde-
Ståndet bifallit Conslitutions-Utskottets memo¬
rial, N:o 126, och Banco-Ulskottets memorial,
N:o 147* samt till handlingarne lagt Slats-Ut-
skottets utlåtande, N:o 474 och Förstärkta Ban¬
co-Ulskottets memorial, JN:o 146.
Lades till handlingarne#
[ De n 20 M a j i.
399
§• ll-
Upplästes ett at Herr Helsingius inlem-
nadt utdrag af Höglolh Banco-Utskottets prolo-
coll den 9 dennes, hvaraf inhämtades, att Herr
Biskopen Lundblad förmält sig hafva af sitt
Stånds Talman fått uppdrag att inhämta un¬
derrättelse, om och hvilka ärender ännu åter¬
slå för Utskottets behandling, på det Herr Tal¬
mannen deraf måtte blifva i tillfälle bedöma,
huruvida nästkommande Thorsdag anmälan kun¬
de hos Kongl. Maj:t göras, att Utskottet slutat
sina arbeten; och att Utskottets Secreterare, i
anledning deraf, upplyst, att för närvarande
något annat ärende icke berodde på Utskottets
handläggning, än dels den lill Förstärkta Ban-
co-Utskotlels afgörande hänskjutne fråga, rö¬
rande det utländska creditivet, och dels juste¬
ringen af Banco-Reglementet, i sin helhet ord-
nadt.
Lades till handlingarne.
§, 12.
Föredrogs å nyo Herr Petres uti 7 §. af
protocollet den 12 dennes intagne, då bord-
lagde motion, angående en underdånig skrifvel¬
se till Kongl. Majrt, å Ståndets sida, i afseende
på den af de öfrige trenne Riks-Stånden be¬
slutade garantie af Rikets Ständer för lån, sorn
af Hypolheks-föreningar upptagas.
Herr Petre; Jag beder alt få fästa upp¬
märksamheten derpå, att, om de trenne Stån¬
dens fattade beslut, angående Riksgälds-conloi-
rels garanlie för Hypotheks-föreningarnes lån,
4oo Den 20 Maji.
förut förekommit besynnerligt och, -lindrigas:
sagdt, högst oväntadt, mäste man vara än me¬
ra förundrad deröfver, dä denna ålgård ej al¬
of behofvet påkallad för framgången af liypo-
theks-föreningar. Jag har tillförlitlig underrät¬
telse/att ea Hypotheks-förening erhåller för-
monligt lån derförutan. Underhandlingar der¬
om äro öppnade. Riksgälds-contoirels garantin
är ej annat, an ea presnrnerad upprättelse för
Stats-Rådets Ledamöters anklagelse inför Riks-
Rätten, och för alt vid lånets upptagande kun¬
na bespara några få procent. Det är derföre
affären tillkommit, hvilken uppehållit Riksda¬
gen, —- ett beslut, sorn visat, på hvilken slipprig
puukt vi oss befinna.
Herr Leffler. Utan att yttra mig öfver
Herr Petrus motion, anser jag den höra först
af Utskott profves. Jag finnér dea* icke kun¬
na tili allmänt Utskott remitteras, då saken blir
Ståndets enskilda. Man borde således remitte¬
ra densamma till Ståndets enskildta Utskott;
och ingalunda bör man på slående fot afgöra
denna fråga.
Herr Holm: Jag tror ej frågan kunna af
Ståndet omedelbart behandlas, utan böra försl
beredas af enskildta Besvärs-Utskottet. Man
har för sådan åtgärd preejudicat deruti, alt Bor¬
gare-Ståndet förfarit på enahanda sätt, då Stån¬
det förut uttryckt sin enskilda opinion, såsom
vid Löfås Silfververksfrågan. Annan, än demi:
procedure lärer ej kunna vidtagas.
Herr Halling: Enskildta*Besvärs-Ulskottel
U «.
D«n 20 Maji,
befattning är så tydligen bestämd till uppla¬
gande af Ståndets enskildta besvär, att det är
orätt, att dit remittera motioner af annan be¬
skaffenhet. Jag vitsordar Herr Holms upp¬
gift ora Löfås-saken, men anmärker tillika, att
jag icke deltog i beslutet, utan reserverade mig.
Jag erinrar, att den första expeditionen, som
afläts till Kongl. Maj:t, var af den natur, att
den stödde sig på de öfrige tre Ståndens, men
ej Borgare-Ståndets åsigt. Jag ansåg då, att i
skrifvelsen borde intagas, att Borgare-Ståndet
skiljde sig ifrån de öfrige. Denna sals hestrid-
des och ogillades, på grund af gammalt bruk.
Detta bruk har jag fått ställa mig till efterrät¬
telse. Jag blir vid min öfvertygelse, att det
måste vara af vigt för den andra StalsmagteSi
att vela, om hela representationen eller trefjei-’
dedelar deraf beslutat en sak, särdeles i mål,
som äro önsknJngsfrågor. Den,som skall yttra
sig deröfver, är skyldig att tillse, om önskan är
enhällig. Sedan likväl denna sats ej gjort sig
gällande, har jag ej trott någon vidare åtgärd
äga rum, efter det Rikets Ständers underdåniga
skrifvelse expedierats.
Herr Holm: Herr Halling har yttrat, hvad
jag tänker, att det är i sin ordning, att Kongl.
Maj:t blir underrättad derom, huruvida ett, så¬
som Rikets Ständers beslut, expedieradt ären¬
de tillkommit i följd af alla fyra eller blott
tre Stånds beslut. Jag hyllar denna sats, helst
Borgare-Ståndet förklarat den tanka, att de re-
Borg.St. Fr. vid Riksd. 18i83S. X. 26
Den 20 Maji.
servera sig och sina corn mitten ler ifrån ansvar.
Jag anser sådant af ett Stånd fattadt beslut
böra till Kongl. Maj;t anmälas. Jag är icke e-
mot, att skrifvelsen uppsattes härstädes, men
vanligen sker dylikt af enskildta Besvärs-Ut-
skottet, och derpå finnas flera exempel, såsom
i Löfås-saken, spärrningsfrågan, jemte andra.
Jag föreslår således remiss till Ståndets enskild¬
ta Besvärs-Ulskolt,
Herr Leffler'. För min enskildta del tror
jag den af Herr Petre väckta fråga böra förfal¬
la, men om öfverläggning skall ske, anser jag
den ej kunna äga rum utan föregången pröf¬
ning af Utskottet, efter hvilken åsigt jag fin¬
ner remiss lill Ståndets enskildta Besvärs-Ut-
skolt lämplig.
Herr Petre: Jag vill endast upplysa, alt
jag i min framställning ej åsyftat annat, än att
Ståndet skulle hos Kongl. Maj:l göra en enkel
anmälan. Således är det ej vådligt för någon
opinion, att biträda samma framställning. För¬
öfrigt har likartad behandling egt rum i andra
Stånd och deribland i dessa dagar uti Preste-
Slåndet, som gjort anmärkning emot de 3 Stån¬
dens beslut om markegångssättningen,' och det
i mera bestämda ordalag, än som bär komma
i fråga att uttryckas.
Herr Biörck: Om Herr Petres anförande
skall anses såsom en motion, bör den äfven
grundlagsenlig! behandlas. Då bör Utskott först
yttra sig deröfver, och Ståndet ej omedelbart
derom besluta; men när jag minnes, att Stån¬
Den ao Maji.
det för fjorton dagar tillbaka ej allenast afslog,
utan äfven vägrade remiss af en motion, eme¬
dan Riksdagens slut var för handen, anser jag
större sköl nu vara för den framställning, att
motionen måtte förfalla, i anseende dertill, att
den korta återstående tiden ej ruedgifver be¬
handling deraf.
Herr Ekerman'. Med all aktning för Herr
Biörck_, kan jag icke med honom mig förena.
Det är olika förhållande, att remittera en fråga
till Utskott, sammansatt af ledamöter från de
fyra Stånden, och der det fordras vidlyftigare
öfverläggning, innan beslut fattas, än till Stån
dets enskildta Besvärs-Ulskolt. Den motion,
Herr Biörck menat, lärer hafva varit den af
Herr Santesson väckta. Det var besynnerligt,
alt sådan inlemnades, sedan dag var bestämd
till Riksdagens slut. Riksdagen har beklagligen
öfverskridit denna termin. Nu är anledning.
O w
alt Riksdagen ej slutas, förr än nästa fredag;
och till denna dag hinner den underdåniga
skrifvelsen att uppsättas.
Herr HefsingiuSj med flere, instämde med
Herr Ekerman.
Discussionen ansågs slutad, och Herr Tal¬
mannen utlät sig: Af tidens omständigheter och
deraf uppkomne förhållanden, är jag föranlåten
att förklara, det jag ej kan å Herr Petres om-
förmälda motion grundlagsenlig! framställa an¬
nan proposition, än alt den må lill handlin-
garne läggas.
Då Herr Talmannen derefter lillfråsadc
O
4o4
Den 20 Maji.
Slåndet, om det godkänner denna vägran, sva¬
rades Ja och Nej; hvarefter Herr Talmannen
fortfor: Jag hör vidare utveckla skälen för min
vägran. Utan ledning af föregående fall, der
remiss skett till Ståndets enskildt» Besvärs-Ul-
skolt, och hvilka jag erinrar mig hafva angått
önskningsmål, hvaruti Konungen ägt heslutan¬
de rätt, oberoende af Rikets Ständer, finnér jag
den begärda remissen så mycket mindre kunna
meddelas å Herr Petres ofvanberörde motion,
som den afser en framställning, hvarigenom
vill föranledas upphäfvande af 3:ne Riks-Stånds
beslut, som ändock är, enligt Grundlagen, uti
ifrågavarande ärende ett Rikets Ständers beslut.
Då Riksdagen numera är nära dess slut, är ock
framställningen utan ändamål, och skulle re¬
missen till Ståndets Enskildt» Besvärs-Utskott,
samt den deraf föranledda behandling af rnå-
let endast onyttigt upplaga Ståndets lid samt
möjligen verka uppehåll i Riksdagens slut.
Uppå Herr Talmannens föregående fråga,
om hans vägran af proposition af Ståndet god¬
kännes, hvarvid Herr Talmannen tilläde, att,
derest Slåndet ej deruti instämmer, frågan för¬
vises, enligt 55 §. Riksdags-Ordningen, lill Con-
stilutions-Utskottet, svarades Ja och Nej, samt
begärdes af Herr Biörck votering.
En voterings-proposition uppsattes, justera¬
des och anslogs, så lydande:
”Den, som godkänner Herr Talmannens
vägran af annan proposition å Herr Petres mo¬
tion, än att den må lill handlingarne läggas,
röstar Ja.
R t n 20 Maji.
4o5
”Den det icke vill, röstar Nej.
”Vinner Nej, kommer det alt Öfverlemnas
till Constitutions-Utsköttet, att, enligt 55 §.
Riksdags-Ordningen, sig utlåta, om denna vä¬
gran är med Grundlagen enlig eller icke, i
hvilket afseende Utskottet anmodas att, inom åtta
dagar efter af protocollsutdraget erhållen del, med
motiveradt utlåtande till Slåndet inkomma.”
Voteringssediar utdelades lill Ståndets le¬
damöter och insamlades efter upprop, hvarvid
Herrar Wijk, Limnelius, Santesson, Zander,
Jinberg, Thörn, Bruse, Klingvall, Maechel,
Forsberg, Helleday, Linderholm, Hessle, Wi¬
gert, Hallgren, Malmberg, Fries, Waern, Ry¬
din, Wedberg, Cederborg, Tottie, Olbers, Ståhl,
Ekstrand, Trolin, Röök, Rubin, Levin och
Örtenholm voro frånvarande. En sedel afla-
des förseglad, och de öfrige befunnos, vid öpp¬
nandet och uppräknandet, innehålla i5 Nej e-
mot i/f Ja, i följd hvaraf Ståndet icke god¬
kände Herr Talmannens vägran; ulan det öf-
verlemnades lill Constilutions-Utskottet, att en¬
ligt 55 §• Riksdags-Ordningen, sig utlåta, om
nämnde vägran är med Grundlagen enlig el¬
ler icke, i hvilket afseende Constitutions-Ut-
skottet anmodades alt, inom åtta dagar efter af
protocolls-utdraget erhållen del, med molive-
radt utlåtande till Slåndet inkomma.
Herr Biörck'. Som genom detta beslut vi¬
sat sig, att Constitutions-Ulskottet, som ej de
sednasle dagarne haft göromål, nu får syssel¬
sättning, men jag ifrån och mod nästa Lördag
4o6
Den 20 Maji.
ej kan i Ulskottets arbeten deltaga, utan an¬
håller om permission, torde Ståndet genom si¬
na Electorer annan ledamot utse.
Herr Helsingius yttrade, att, då permissio¬
nen sökes först ifrån Lördagen, torde annan
ledamots utseende icke behöfvas.
§. 13.
Antecknades Herr Lundins anmälan af
Herr Ståhls begäran, att undfå förlängd ledig¬
het ifrån Riksdagsgöromålen Irenne veckor,
hvilken bifölls.
§. .4-
Justerades prolocolls-utdrag öfver de af
Ståndet denna dag fattade beslut, med undan¬
tag af det, sorn uti protocollets 12 §. före¬
kommer.
Plenum slutades kl. ~ 4 e. ni¬
lli fidem Prolocolli
E. G. Runeberg,
Den 21 Maji.
Plenum kl. 6 e. m.
§. ..
Upplästes meddelade utdrag af Högloflige
Ridderskapets och Adelns samt Högvurdige Pre-
sle-Ståndets protocoll den 19 oell 20 dennes,
hvaraf inhämtades, alt förstnämnde Riks-Stånd
godkänt Bunco-Utskoltets memorial, N:o 147,
Den 21 Maji. 407
j och till Expeditions-Utskottet återremitterat dess
i förslag till den §. i Riksdags-beslutet, hvilken
\ angår de till nästa Riksdag hvilande Grund-
lagsändringsförslag; och att Preste-Slåndet bi¬
fallit Constitutions-Utskottets memorial, N;o
126, Lag-Utskottets betänkande, N:o 186, Ban-
co-Utskotlets utlåtande, N:o 148, och Expedi-
tions-Utsko'tets memorial, N:is 00 och 31, af-
slagit Slals-Utskottets utlåtande, N:o 4/4 ocb
beslutit, att det vid innevarande Riksdag vid¬
tagne stadgande, i afseende på de af Bankens
tjenstemän, som innehafva beställningar utom
Verket, äfven måtte få gälla ocb tillämpas för
t jenstemännen vid Riksgälds-Contoiret, ålagt
Banco-Utskottet att till Rikets Ständer genast
efter delfående! inkomma med anmälan, huru
Utskottet uppfattat ocb ansett Rikets Ständers
beslut i frågan om Banco-reglementets öfver¬
lemnande åt Kongl. Maj;t; till Expedilions-Ut-
skoltet, för iakttagande vid Riksdags-beslutels
uppsättande, meddelat Kongl. Maj.ts den 20
dennes å Rikssalen meddelade Nådiga Svar, an¬
gående åtskilliga lagfrågor, ocb till handlingar-
ne lagt förstärkta Constitutions-Utskottets me¬
morial, N:o 12.5, Banco-Utskottets memorial,
N:o 149. och Expeditions-Utskotlets memorial,
N:o 28.
Lades till handlingarne.
§. 2.
Upplästes utdrag af Höglofl. Ridderskapets
och Adelns protocoll den 20 dennes, hvaraf in¬
hämtades, att, i anledning af inom Ridderska-
4o8 Den a t Maji.'
pet och Adeln gjord anmälan derom, att Ban-
co-Ulskottet icke ansett sig böra hos Rikets
Ständer gifva tillkänna det resultat, som Ut¬
skottet ansett följa af Riks-Slåndens olika be¬
slut, i frågan om sättet för Banco-reglementets
öfverlemnande till Kongl. Maj;t, hade Ridder-
skapet och Adeln beslutat, att ålägga Banco-
Utskotlet, att inom kortaste tid, och sednast in¬
om instundande Fredag den 22 af innevarande
månad, inkomma med berättelse och anmälan
om förhållandet med ofvannämnde mål, i hvil¬
ket beslut de öfrige Riks-Ståndcn inbjödos, att
sig med Ridderskapet och Adeln förena.
Denna inbjudning blef af Borgare-Ståndet
icke anlagen.
§• 3.
Herr Talmannen yttrade: Hans Majit Ko¬
nungen har i dag, vid lemnadt företräde åt Hr
Landtmarskalken och de öfrige Ståndens Tal¬
män, tillfrågat dem, hvilka Riksdagsgöromål än¬
nu återstå, i anledning hvaraf Herr Landtmar¬
skalken, å egne och Talmännens vägnar, lem-
nat Hans Majit det svar, alt inga flere ärenden
återstodo, hvilkas afgörande icke kunde med¬
hinnas i dag och i morgon, än dels Banco-re-
glementet, som ännu icke synts på Ståndens
bord, dels frågan om Grundlagsenligheten af en
utaf Borgare-Ståndets Talman vägrad propo¬
sition, hvilken fråga blifvit, i anseende till Stån¬
dets ogillande af denna vägran, hänskjulen till
Conslitutions-Utskoltets pröfning; och hade H.
M. Konungen deruppå gifvit Herr Landlmar-
Dcn 21 Maji.
skalken och Tal männen tillkänna, alt de, så
snart Riksdagsgöromålen blifvit slutade, ägde
å nyo uppvakta Hans Majit, som då ville i Nå¬
der underrätta dem om dagen för Riksdagens
afslulande.
Herr Fries anhöll ora 3 veckors ledighet
från Riksdagsgöromålen, beräknad ifrån den 27
dennes.
Herr ärnberg begärde enahanda ledighet
från den 24 innevarande månad.
Herr Hessle: Jag önskar, att mig måtte be¬
viljas rättighet att lemna Riksdagen om sön¬
dag. Då jag förmodat, att Riksdagen skolat,
såsom man väntade, afslutas förlidne dag, ha¬
de jag icke trott mig behöfva framställa en så¬
dan begäran; men då icke så händt, och vi här
äro i saknad af sysselsättning, anser jag mig
vara berättigad alt få återvända till min hem¬
ort. Jag begagnar delta tillfälle, att få i Stån¬
dets protocoll nedlägga min reservation emot
Ståndets förlidne dag fattade och af mig, då
jag under discussionen bortgick, omöjligen a-
nade beslut, hvarigenom Herr Talmannens vä¬
gran alt lemna en proposition, hänskjöts lill
Constitutions-Utskoltels afgörande.
Herrar Cederborg och Böök förklarade, att
de instämde i denna reservation.
Herrar Lakej Justelius, Wedberg och Sah¬
lin anhöllo om ledighet ifrån Riksdagsgöromå¬
len på 3:ne veckor, räknade för de begge först¬
nämnde från den 3i innevarande månad, för
Herr Wedberg från den dag, han önskar-när-
Den 21 Maji.
mare bestämma, och för Herr Sahlin från nä¬
sta veckas början; hvarjemte Herr Sjöblom, be¬
gärde 14 dagars ledighet från och nied den 26
dennes.
Herr Halling'. Innan propositioner å alla
dessa permissions-ansökningar framställas, får
jag bedja Ståndet taga i hetragtande nödvän¬
digheten deraf, att antalet af Ståndets qvarslan-
liande ledamöter uppgår till 3o.
Herr Ekerman', Det är icke, för att an¬
hålla om permission, som jag begärt ordet, e-
huru det icke är omöjligt, att en af represen-
tanterne för Stockholm äfven kan vara i behof
af någon ledighet från Riksdagsgöromålen; och
hvad 111ig angår, så har jag en äldre ansökan
i detta hänseende hvilande på Ståndets bord;
utan jag har anmält mig, för att tillkännagifva,
det jag instämmer med Herr Halling, men jag
går längre än haji, och yrkar, alt minst 35 af
Ståndets ledamöter må qvarstanna, på det att,
i den händelse en eller flere sjukna, voterin-
garne 1 förstärkta Banco-Utskottet inå kunna
för sig gå.
Herr Talmannen'. Innan jag framställer
någon vidare proposition, vill jag gifva Ståndet
tillkänna, att, som det icke är mig tillständig!
att hvarken directe eller indirecte bidraga till
Riksdagens upplösande, innan densamma hlifver
aflyst och Rikets Ständer af Konungen hemför-
lolvas, jag från denna dag icke framställer pro¬
position å någon Stånds-ledamots ansökning att
erhålla ledighet från Riksdagsgöromålen.
Den 21 Maji.
Herr Petre: I följd af den vändning dis-
Icnssionen tagit, enär densamma omfattat icke
■allenast Kongl. Maj;ts af Herr Talmannen nu
lfran>förda Kådiga tillkännagivande, titan äfven
;flere Ståndets ledamöters gjorde ansökningarom
ledighet från Riksdagsgöromålen, får jag förkla¬
ra, alt jag, i anledning af en utaf en permis¬
sions-sökande tillika framställd anmärkning, fin¬
ner mig befogad, att honom besvara. Det var
nemligen Herr Hessle, som ogillat det af Stån¬
det förlidne dag fattade beslut, att icke god¬
känna Herr Talmannens vägran af proposition å
remiss af minj bos Ståndet väckta och då discu-
terade motion. Jag kan icke, lika med Herr
Hessle, tro att man, i följd af särskilda omstän¬
digheter och deiibland den gemensamma ön¬
skan, och erkända behofvet af ett snart slut på
Riksdagen, bör uppoffra sina grundsatser. Jag
beklagar deremot, alt Herr Hessle, med flere ta¬
lan!, under disenssionen 0111 Banco-reglementet
förlidne dag uttalat åsigter, som varit föranle¬
dande till den vacklande ställning, hvari vi
oss 1111 befinna. Då man, såsom Herr Hessle
med flere, kan prononcera satser, hvilka äro stri¬
dande mot en sund slutkonst , förnuft och
Grundlagen, må man skylla sig sjelf för följ¬
derna. Långt ifrån alt sådana satser gagna,
komma de snarare att skada Konungamakten
och det allmänna. Den, som förr eller sedna¬
re intränger pä djupet af saken, kommer i till¬
fälle att erfara orsakerna och derefter med sans
och opartiskhet bedöma förhållandet, saint får
Den 2i Maj i.
Den 2r iVlaji
4i3
då sp, åt livilken sida vågskålen sänker sig, an¬
tingen för den sorn enkelt uttrycker sig eller
„ för elen, som i konstlade termer framställer eg¬
na eller andra önskningar. Detta må vara för
Herr Hessle ett förtjent svar. Hvad åter före¬
målet för Herr Hessles reservation, eller den al
Herr Talmannen vägrade remiss, som hade Stån¬
dets ogillande till påföljd, angår, så skulle jag
tro Ståndet vara oförhindradt att icke låta ex¬
pediera detta beslut, lill dess man får se, huru¬
vida Constilulions-Utskollet, af annan anledning»
å nyo sammanträder och andra Riksdags-ärende»
kunna föranleda Riksdagens förlängande. Jag
anhåller, att Herr Talmannen ville lemna pro¬
position å denna min framställning. För öfrig*
och meri hänsigt till Herr Talmannens yttran¬
de om Konungens Landf marskalken och Tal¬
männen gifne meddelande, tror jag att det icke
finnes någon lid af Riksdagen, då mankan säg3;
alt alla Riksdagsärender! äro afgjorde. Det ligger 1
sakens natur, alt nya frågor kunna ständigt väc-
käs, på grund af den i Grundlagen medgif‘ie
motionsrätt. I Banco-Ulskottet är det dessutom
öppet att väcka motioner, när som helst od1
tillfällen dertill synas icke böra försummas, 1,1
det goda skäl, alt Ståndens och Utskottens c:"1'
cellier, som ännu äro organiserade, icke måttc
blifva sysslolösa. Det är svårt att välja ord h)l
att yttra sin mening, då frågan är onj den
ga personlighet, å hvars vägnar Herr Talo13'
gifvit Ståndet ett meddelande och der in»®1,
underordnad kan komma i fråga. Jag t
Ståndet taga i betragtande hvad jag sagt Herr
Hessle. De åsigter och det vacklande system
Herr Hessle med flere biträd t, äro orsaken till
'leii slippriga point, hvarpå vi nu befinna oss-
Handsken är emedlertid kastad, och slutet på
striden kan icke emotses. Om dessa Herrar,
^vilkas nit och goda afsigter jag icke misskän¬
ner, vetat förutse, hvilken sida vöre den star¬
kaste, hade de kanske icke lånat sitt biträde till
^dana framställningar.
Herr TVcern: Då Ståndet voterade, om Herr
Talmannens vägran att framställa proposition å
'erniss af Herr Petres motion borde gillas eller
^gillas, var jag icke tillstädes. Jag vill icke nu
återgå lill denna sak eller yttra någon opinion
‘Wöfver, utan endast lill Ståndet hemställa,
huruvida icke den majoritet, som vunnit vote-
'ingen, borde dermed vara tillfredsställd, och
icke det under närvarande förhållanden vo-
bättre alt låta saken dervid bero, än att
fullfölja densamma hos Gonstilutions-Utskottet.
'*<>n har talat pro et contra, angående Riksda¬
gs snart förväntade slut. Vi böra icke bidraga
förlängande deraf. Jag täger mig derföre
'iheten göra det i min tanka icke grundslags-
'jhlriga förslag, att Ståndet, vid justeringen af
en beslutade remissen till Constitutions-Ut-
toltet, förklarar, alt Ståndet anser någon vida-
• K åtgärd icke böra äga rum samt följaktligen
1’hiberar remissens afgång lill Constilutions-Ut-
°ltet. Jag har tyckt mig finna, att motionai-
en» Herr Petre, lill en del hyst enahanda åiigt.
Den 21 Maji.
Den 21 Maji.
Herrar Norman oell Falhem förenade sig
med Herr IVcern.
Herr Frits: Sedan Herr Talmannen för¬
klarat, alt lian icke lemnar proposition å per¬
missions-ansökningar, vädjar jag till Ståndet*
Herrar ledamöter, hvilka känna de vigtiga an¬
gelägenheter, sorn påkalla min afresa, om bifall
till min anhållan. Omständighelerne äro så
tvingande, att jag häldre blottställer mig för
obehaget att blifva pliktfälld, än att nödga*
qvarsta mia.
Herr [Jessie: Då j ag inom Ståndet yttra'
de mig öfver den fråga Herr Petre 1111 releve¬
ra!, var Herr Petre, om jag icke misstager mig»
frånvarande. Prolocollet derötver är, mig ve¬
terligen, ännu icke justeradt, men det skulle sy¬
nas som Herr l^etre hade läst mitt yttrande»
chi han kunnat tillåta sig förklara detsamma in¬
nehålla vrängda och konstlade framställningar-
Jag vädjar lill Ståndet, om icke mina yttranden
varit rakt på saken och örn åt desamma kun¬
nat tillämpas det omdöme Herr Petre deråt
gifvit. Huruvida jag bidragit lill Riksdagen*
förlängande, tillhör icke mig att bedöma, odl
om mina yttranden vaiil sansade eller icke»
må Herr Petre och Ståndets öfrige ledamot^1
sjelfva vitsorda; men hvad jag. icke underkasta1
mig, är det, att Herr Petre skall hafva rätt»
att i sina framställninger förqväfva min h'|S
yttrande lätt. Jag äger den fuija öfver tyge I-0’
att endast sansade framställningar kunnat
till ett för representationen värdigt och skynd¬
samt slut på Riksdagen.
Herr JJelsingius; Med Herrar Petre och
'Vaern förenar jag mig i anhållan om den af
deni nu begärde proposition, om inställandet af
femissen till ConstiluLions-Utskoltet; men då
i;'g icke kan helt och hållet bestrida, att Herr
Talmannen äger rättighet att både bevilja och
vägra denna proposition, enär, sedan Ståndet
'eke godkänt Herr Talmannens förra vägran, att
öi ed dela proposition lill remiss af Herr Petres
äiolion, Herr Talmannen måste vara oförhin¬
drad att deröfver inhämta Conslitutions-Ut-
•''kottets omdöme; anser jag för min del Herr
Talmannens bifall lill den nu ifrågakomne pro¬
position vara en benägenhet af Herr Talman-
Den alt gå vår önskan till mötes. I den llän
delse emedlertid, att så icke sker, är jag af den
lMika, att Ståndet bör låta remissen åtföljas af
anmodan till Conslitulions-Utskottet, att TJt-
skotlet icke må uppehålla Riksdagens afslutan-
de ined remissens besvarande. För öfrigt får
hg, i anledning af hvad åtskilliga talare nämnt
0|'i Landtmät skalkens och Talmännens uppvakt¬
ning hos II. M. Konungen, tillkännagifva, att,
jjligt vanlig praxis samt gällande instruetion,
JMico-Ulskotlet icke inkommer med andra de-
:,f af Banco-reglementet, än de, sorn vid i inle¬
dande Riksdag undergått någon, förändring.
-Rer sakens nuvarande skick och de beslut,
'S'"ö redan blifvit fattade, äro andra eller llere
elyr af berörde Reglemente icke att i 11 förvän ta.
I Herr Maechel: Sedan jag begärde ordet,
Ulr jag fått anledning förmoda, det jag miss¬
/{ifi De ii 21 Maji.
förstått Herr Talmannens tillkännagivande, rö¬
rande åtskilliga ledamöters permissions-ansök¬
ningar. Såsom jag fattat detta lillkännagifvan-
de, skulle Herr Talmannen först efter denna dag
icke till proposition upptaga ansökningar om
ledighet från Riksdagsgöromålen, och jag får
derföre nu anhålla, att, i anseende till min
vacklande hälsa, erhålla ledighet under 3:ne
veckor, räknade från nästkommande Tisdag-
Herr Halling'. Under discussionen i går,
öfver Herr Petres motion, hade jag tillfälle, att
uttrycka min åsigt och ansåg öfverflödigt, att då
gifva tillkänna, huru jag vid voteringen, angå¬
ende Herr Talmannens vägran att framställa
remiss-proposition, röstade; men, sedan, hvad
jag förutsett, inträffat, tror jag mig förpligtad
förklara, alt jag var ibland dem , som godkän¬
de Herr Talmannens vägran. Jag var dertill
uppmanad af min egen öfvertygelse, men om
jag äfven icke varit det, hade jag häldre god¬
känt denna vägran, än ogillat den, då ]ag be¬
farade, hvad hända kunde och jemväl handl.
Delta tillfälle begagnar jag, för alt lemna en
upplysning, såsom supplement till det, som,
enligt Herr Helsingii yttrande, är att förvänta
från Banco-Utskottet, den nemligen, att klockan
2 i går eftermiddag åtskiljdes Expedilions-Ut-
skottet, sedan Utskottet ansett sig kunna för¬
klara, att andra göromål derstädes icke ålerslo-
do, än renskrifning af redan justerade expedi¬
tioner samt tryckning af hvad som ännu är o-
tryckt, och förmodar jag alt, innan detta plc-
Den 21 Maji. 4*7
num slutas, Ståndet skall få emottaga den sista
produclen af Utskottets .arbete. Jag har äfven
erfarit, att alla Utskotten öro utan sysselsätt¬
ning, med undantag af Lag-Utskottet, på hvars
handläggning är beroende en af Herr Grefve
Frölich, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
afslag å den af Rikets Ständer stiftade gemen¬
samma lag för utrikes och inrikes vexelrörel-
sen, väckta motion. Jag förenar mig nu med
Herr Wcern^ i anhållan om bifall till Herr Pe¬
trea frånträdande af remissen till Constilutions-
Utskottet, så mycket häldre, som, derigenom
att Ståndet ansett Herr Petres motion vara af
beskaffenhet, att kunna remitteras till Ståndets
Enskildta Besvärs-Utskolt, Ståndet jemväl för¬
klarat ärendet vara en Ståndet ensamt rörande
angelägenhet, hvaröfver Ståndet kan särskildt be¬
sluta. Det är i min tanka ingen grundlagsvi¬
drighet, alt låta remissen förfalla, och om så
sker, kan åtminstone detta ärende icke anföras,
såsom skäl för Riksdagens förlängande.
Häruti instämde Herrar Wedberg och Isr.
Winblad.
Herr Petre'. Då jag ej kan bestrida hvad
Herr Halling yttrat derom, att min motion o-
vedersägligen ensamt rörer Borgare-Ståndet, så
hämtar jag derifrån ytterligare stöd för min å-
sigt, alt Herr Talmannens vägran, alt bevilja
proposition å motionens remitterande till Stån¬
dets enskilda Utskott, icke varit rigtig. Må det¬
ta vara ett lämpligt gensvar å de af Herr Hal-
Borg. St. Fr. vid Riktd. 1834* l835, X. 37
4iS
Den 21 Maji.
ling i dess anförande begagnade praemisser. Det
är icke lätt alt uppoffra de satser, man anser
vara grundade. Man strider för dem, så lange
de, såsom sådane, bctragtas och man går icke
in på concessioner, utan den yttersta nödvän¬
dighet. För öfrigt är det mig likgiltigt, om re¬
missen till Constitutions-Utskottet expedieras
eller icke expedieras. Den är för Riksdags-ä-
rendenas afslutande ovigtig och kan endast så¬
som svepskäl, ej såsom anledning till Riksda¬
gens förlängande, betragtas. Om man vill när¬
mare för sig utreda saken blir man härom öf-
vertygad. Frågan är en Ståndets enskilda an¬
gelägenhet och Herr Talmannen hade sålunda
kunnat anse' sig berättigad, att icke ens om¬
nämna densamma såsom ett hinder för Riksda¬
gens afslutande. Då en talare upptager en an¬
nans yttrande, för att dervid göra anmärknin¬
gar, bör han noga aktgifva på de ord den för¬
re talaren begagnat. En talare, som jag annars
funnit uppmärksam i detta hänseende, Herr
Hesslej har debiterat mig för uttryck, som jag
icke kan vidkännas. Jag har icke talat om
vrängda, sanslösa framställningar. Sådana ord
finnas icke i Ståndets protocoll. Deremot har
jag talat om vacklande systemer, osäkerhet i
åsigter, som gör att man försöker saker, som
äro oförsökta, saknad af jemn hållning och o-
rubbligt väsende, som, till skada för det all¬
männa, vålla händelser, hvarom ingen, som ic¬
ke bevistat Riksdag, kan göra sig begrepp. För
det allmännas bästa är det nödvändigt, att få
Deri 21 Maji.
representanter med kraft och orubblig öfverty¬
gelse. Med dessa egenskaper är det mindre
farligt, om de någon ‘gång i sina omdömen
misstaga sig, och ett större ond t är då icke att
befara. Vi hafva länge nog lidit brist i detta
afseende, och det är förlåtligt att önska, det
denna för Samhället eftertänkliga brist hjel-
pes, om icke fullständigt, åtminstone till någon
del. Jag tager mig friheten vördsamt erinra
Herr Talmannen, alt dess framställning af Kgl.
Maj;ts önskan ej står tillsammans med de be¬
slut, Borgare- och Bonde-Stånden fattat derom,
att Banco-reglementet icke skall till Kongl.
Majrt öfverlemnas. På Banco-Fullmägtige an¬
kommer det deremot, att till Kongl. Maj:t in¬
gifva de delar deraf, som äro af den beskaffen¬
het, att de böra promulgeras. Det skulle synas
mig, som, då frågan om Banco-reglementets
öfverlemnande grundar sig på motion af en¬
skild Riksdagsman, denna motion borde, enär 2
Riks-Stånd i besluten stannat emot 2 , förfalla,
.lag saknar icke anledning till den förmodan,
att Herr Talmannen underlåtit att på denna
omständighet fästa Kongl. Maj:ts Nådiga upp¬
märksamhet. Om Herr Talmannen gjort en
sådan framställning, lärer Kongl. Majit i Nåder
funnit något vidare uppehåll för Riksdagens
afslutande, af Banco-reglementets öfverlemnan¬
de, obehöflig!. Det är endast i följd af en 0-
pinionskastning, som Kongl. Majtts önskan här¬
utinnan kan uppfyllas. För Öfrigt är jag öf-
verlygad derom, att Herr Talmannen, hvars
Den ai Maji,
bepvöfvade erfarenhet och patriotism jag icke
misskänner, ej lärer underlåta att hellre ned¬
lägga den befattning, lian lill Ståndets belåten¬
het så länge bestridt, än alt bibehålla densamin»
med uppoffring af sina grundsattser.
Herr Höök: Emot Ståndets ifrågavarande
förlidne dag fattade beslut får jag nu nedlägg3
min reservation och tillika förklara, att jag vid
voteringen röstade Ja och följaktligen gillade
Herr Talmannens vägran.
Herr Hessle: Då jag fruktar, alt dagen5
prolocoll, i detta ämne, såsom icke föranleda"'
de remiss, ej lärer så snart blifva justerad1'
föranlåtes jag hos Ståndet och hos Dess Seci'e'
creterare begära "upplysning,rhuruvida min refe'
rering af Herr Petres framställning angående
mig varit origlig. Som jag åhörde Herr Petre1
ord, voro de sådana, som skulle jag sakna sa'js
och i mina framställningar vara konstlad.
dana ord äro, af Herr Petre yttrade, ej af ,lå'
gon särdeles betydenhet, då man tager i ^e'
traktande de utfall mot en eller annan Slå"det5
ledamot, han stundom tillåtit sig; men då dessa
ord framkommit såsom en tillrättavisning °.’
då Herr Petre i dess sista anförande lågt i®1?
till last vankelmod, har jag icke kunnat »®e
stillatigande förbigå hans yttranden. Jag tr°k
att Slåndets protocoll är den enda inåttst°c
för bedömandet af mitt handlingssätt såsom B®'
presentant och då mitt förhållande sålunda
ger öppet, bör det för Ståndet icke vara oI)^
kant. Jag hade icke väntat, alt på slutet
Den ar Maji.
ftiksdn gen erhålla, hvarken af Herr Petre eller
l|ågon annan, sådane förebråelser, sorn jag nu
fått uppbära. De må gälla hvad de kunna.
Ar det talarens mening, att genom Represen¬
tanters nedsättande i Nationens och kamraters
Ritning vinna för sig en högre uppkomst, vill
lag icke sätta mig deremot. Jag lyckönskar ta¬
urén till den lillfredställelse han deraf möjli¬
gen kan hämta.
Herr Petre: Det synes vara fruktlöst, att
söka föra Herr Hessle till minnes de ord, jag i
^itt yttrande begagnat. Jag Önskar derföre
lika med honom, att protocollet måtte justeras,
ehuru jag tror, att flere Ståndets ledamöter
kafva rätt uppfattat mina ord, som blifvit af
Rerr Hessle missförstådda. Jag beder Herr
Hessle påminna sig, att det är just han, som
kppnat discussionen med reservation emot Stån¬
dets ogillande af Herr Talmannens vägran att
Silva proposition till remiss af min motion och
jag ansåg mig i första rummet uppkallad att
kemöta hans framställning. Nu uppmanar jag
kvar och en att gifva tillkänna, om jag begag¬
nat mig af uttrycket ”vrängda framställningar.”
Herr Ekerman: Med uppmärksamhet har
}ag åhört Herr Petres yttranden, och jag har
lcke kunnat förmärka, att han begagnat sig af
l^hyeket: vrängda framställningar, eller påfört
klerr Hessle att hafva gjort framställningar
klan sans.
Herr Arnberg: Jag deremot finnér mig
^rpligtad tillkännagifva, att jag hörde dessa
422
Den 21 Maji.
uttryck af Herr Petre, nemligen att de af Hen'
. Hessle framställde satser voro konstlade, ej
byggde på sans och stridande mot sundt för¬
nuft. Jag ogillar dessa Herr Petres yttranden.
Herr Leffler: ”Jag anser del icke behölligt,
att nu yttra mig öfver hvad jag uti ifrågava¬
rande sak kan hafva bort, eller icke. Proto-
collet lärer gifva bästa vittnesbördet derom och
vid justeringen deraf är det obetaget, att göra
de ändringar deruti, sorn Riksdagsordningen
medgifver. Sorn Herr Petre emedlertid icke
endasfjadresserat sitt tal till Herr Hessle, utan
äfven till dem, som talat uti samma syftning
som han, och jag förenat mig med Herr Hessle,
får jag endast anmärka, att jag icke kan god¬
känna Herr Petres sätt, alt klandra dem, sorn
yttra en annan öfvertygelse, än den Herr Pe*
tre vill göra gällande. Grundlagarne gifva der¬
till ingen anledning, Enligt dem, är det Riks¬
dagsmannens rättighet att klandra hvad olagli¬
gen tillgår inom ett Stånd, eller Utskott, att
reservera sig emot beslut, hvilka han icke god¬
känner, men de fordra derjemte, att man visar
andras mening den aktning, man skäligen be¬
gärer för sin egen. Klander och bedömande
öfver hvarandras yttrade åsigter synes mig oC^
härstädes vara utan ändamål, emedan den opar'
tiske och lugne granskaren, som framdel^
kommer att profva våra åtgärder och .förhand¬
lingar, i alla fall faller den rättaste och säkra¬
ste domen deröfver, och dermed böra vi a^‘‘
kunna vara belåtne.”
Den 21 Mai:
423
Herr Ekerman: Jag har icke rätt förstått
Herr Arnbergs mening, om han sagt eller icke
sagt, att Herr Petre begagnat sig af uttrycket:
Vrängda framställningar.
Herr Petre: Jag ville blott meddela Stån¬
det den upplysning, i anledning af hvad Herr
Arnberg yttrat, att jag i går enskildt för Herr
Hessle framställde den mening, att jag ej ansåg
den af Herr Helleday väckta motion vara för¬
enlig med Grundlagen eller öfverensstämmande
med sunda förnuftet, enär Representanten icke
behöfver juridisk visshet, då han äger den mo¬
raliska. Jag tror det icke vara rätt lämpligt
alt här framstå, såsom talare i juridisk mening.
Herr Strehlenert: Då jag i går icke öfver-
var Ståndets genom votering fattade och nu
omnämnde beslut, anhåller jag, att sådant måtte
i protocollet antecknas.
Herr Talmannen: Till mig hafva flere le¬
damöter framställt begäran om proposition derå,
att expeditionen, rörande min vägran af propo¬
sition lill remiss af Herr Petres motion, skulle
undertryckas och ej till Constitutions-Utskottet
afgå; men härå får jag förklara, alt till sådant
undertryckande af ett inom Ståndet i laglig
ordning hållet protocoll anser jag mig icke be¬
rättigad proponera.
Herr Petre: Min framställning har, efter
hvad jag af flere talares yttranden kunnat för¬
nimma, icke blifvit riktigt uppfattad. Min me¬
jling var, alt den hos Herr Talmannen begärde
proposition ställdes så, att expeditionens afgång
till Constitutions-Utskottet skulle fördröjas, in¬
till dess sig visat, huruvida Constitutions-Ut¬
skottet, för behandling af andra Riksdagsären¬
der nödgades åter sammanträda, emedan jag
icke ville, sedan Utskottet åtskilts, att Borgare-
Ståndets remiss skulle ensamt föranleda en för¬
nyad sammankomst.
Herr Talmannen; Jag anser mig icke till»
ständigt, att gifva en sådan proposition, som
Herr Petre begärt, och jag förnyar mitt förkla¬
rande, att jag icke lemnar någon proposition
till den beslutade remissens inbiberande eller
undertryckande.
Herr Waern'. Herr Talmannens rättighet,
alt för sin del få påyrka expeditionens afgång,
kan jag icke jäfva. Likväl skulle jag vördsamt
hemställa, om icke Herr Talmannen ville tillå¬
ta Ståndet att fatta annat beslut. Jag kan ej
inse, hvarföre frågan icke skulle kunna förfalla,
om sådant af Ståndet beslutes, och någon Grund¬
lags-^, som emot ett dylikt beslut lägger
hinder, har jag icke kunnat upptäcka. Ej hel¬
ler har jag kunnat finna, hvad glädje Herr
Talmannen enskildt kan hafva deraf, att Herr
Talmannen skaffat Ståndet på axlarne en bör¬
da af Riksdagens förlängande, hvartill, om Stån¬
det vill låta frågan förfalla, Herr Talmannen
ensam vore orsaken.
Herr Sahlin förenade sig med Herr Werrn
och anhöll, att Ståndet, vid justerande af re¬
missen till Constitutions-Utskottet, måtte åter¬
taga yrkandet om remiss till Ståndets enskildta
Besvärs-Utskott.
Den ai Maji.
Herr Halling: Som det förefallit mig, sy¬
nes här egentligen ifrågasättas, om Ståndet bör
anse så väl den väckta motionen, som den
deraf föranledde prasliminair-frågan, angående
den vägrade propositionens hänskjutande till
Constitutions - Utskottet, förfalla. Om Herr
Talmannen anser sig förhindrad att framställa
proposition derå, anser jag, till mitt eget be¬
tryggande, och under förutsättning af Herr
Petres begifvande, mig bura förklara, att jag
anser saken både kunna och böra förfalla. Om
denna åsigt af Ståndet delas, är en opinion ut¬
talad, och då är det icke Borgare-Ståndet, sorn
bidragit till Riksdagens förlängande.
Häruti instämde större delen af Ståndets
Ilerrar ledamöter.
Herr Ekstrand förklarade, alt han instäm¬
mer med Herrar Wcern och Sahlin, emedan in¬
gen vore belåten med Riksdagens förlängande.
Herr Wedberg: Då Herr Petres motion
ensamt rörer Borgare-Ståndet, hemställer jag,
huruvida icke Herr Talmannen ville,, med af-
stående från sin vägran, låta Ståndet besluta,
att motionen må förfalla samt alt discussionen
må ur protocollet uteslutas.
Herr Cederborg: Om frågan endast varit
om Herr Petres motion, hade densamma kun¬
nat roed motionairens begifvande förfalla;
men jag tror oss icke numera [kunna, med
förbigående af Grundlagens bud , låta ett
ärende förfalla, sedan detsamma blifvit, i följd
af ett genom votering fattadt beslut, hänskju-
tet till Constitutions-Utskottet.
Herr Bååth: Jag hade önskat att för be¬
slutet, angående frågans förfallande, få en me- (
va bestämd grund, äu hvad i detta afseende
blifvit hittills uppgifvet. En motion är af Herr
Petre afgifven, men jag har icke kunnat för¬
nimma, att Herr Petre uttryckligen medgifvit,
att densamma må förfalla. Om Herr Petre
lemnar ett sådant definitivt medgifvande, synes
den åtgärd, som deraf kan följa, få ett annat
utseende. Jag önskar, att Herr Petre mätte
härutinnan närmare förklara sig.
Herr Talmannen: Flere af Ståndets leda¬
möter hafva ytterligare uppmanat mig att från¬
träda mitt yttrande, angående inhibering af
protocollet, rörande den af mig i går vägrade
proposition. Jag får lill svar härå förklara, att
jag anser Grundlagen icke gifva anledning till
ett sådant supprimerande af ett genom votering
föranledt beslut, hvilket vore ett elakt praeju-
dicat för Riksdagsförhandlingarne; men deremot
anser jag mig icke hindrad, att göra propo¬
sition derå, att frågan må förfalla, och att Con-
stitutions-TJtskottets ytlrande af mig och Stån¬
det icke begäres, i anledning af min vägran
att lemna annan preposition å Herr Petres
motion, än att den må till handlingarne läg¬
gas.
Denna af Herr Talmannen nu framställda pro¬
position blef med ett starkt Ja besvarad; och
skulle, i följd deraf, Constilutions-Utskottet ge¬
nom afgående protocolls-utdrag erhålla del af
så väl nästlidne, som denna dag i ofvannämn-
de ämne fattade beslut; hvilka protocollsutdrag
nu justerades.
§• 4-
Herr Mcechel begärde närmare förklaring
af Herr Talmannens yttrande, i anledning af
de gjorde permissions-ansökningarne; och Herr
Talmannen upprepade, att han icke ifrån den¬
na stund framställer proposition å mått och steg,
hvarigenom Riksdagen upplöses.
§• 5.
Föredrog os å nyo Banco-Utskottets:
Utlåtande, N:o »48, i anledning af de in¬
om Högh Ridderskapet och Adeln framställde
anmärkningar vid Utskottets under N:o i4-3 af-
gifne betänkande.
Herr Helsingius: Jag anser rättast att lägga
detta utlåtande till handlingarne, då Ståndet re¬
dan fattat sitt beslut i hufvudsaken.
Herrar Wcerrij Valley, Frodell, med flere,
instämde häruti.
Utlåtandet, Nio 148, lades till handlin¬
garne,
och memorial, Nio 14<5> i anledning af ett
Riks-Stånds återremiss å Utskottets memorial,
N:o i45.
Lades till handlingarne.
§;6-
Godkändes 1:0 fem särskilda §§. af Riks-
dags-beslutet, och 2:0 följande af Expeditions-
Utskottet uppsatte förslag till Rikets Ständers
underdåniga skrifvelse!-, nemligen:
N:o 35o, angående iakttagande!), till före-
4i8
Den 21 Maji.
tömmande af omtryckning af vissa till Bihan-
get till Riks-Ståndens protocoll hörande hand¬
lingar,
och N:o 35 r, angående Kongl. Majrts Nå¬
diga bemedling för upptagandet af ett utrikes
creditiv till förstärkande af Bankens silfver-
fond.
§• 7-
Föredrogs å nyo Gonstitutions-Utskottets
memorial, N:o 126, angående nödvändigheten
af samband emellan de beredda grundlagsän-
dringsförslagen till Lagtima Riksdagars perio¬
diska återkomst till bestämmelsen, rörande Ur¬
tima Riksdagar.
Herr Helsingius : Då jag förmodar, att det¬
ta memorial sisllidne plenum andra gången bord¬
lädes, beder jag att få förklara, det jag icke
kan gilla memorialet, emedan det är oform¬
ligt att fatta beslut under obestämd förutsätt-
ning.
Herr Biörck: Jag anser förslaget så klart,
att jag föreställer mig, det nästkommande Stän¬
der ej kunna förbise detta. Det är dock icke
öfverensstämmande med form, att Constitu-
tions-Utskottet nu gifver förslag till ärenders
behandling af kommande Ständer. Således bi¬
träder jag ej förslaget, ehuru jag gillar saken,
ty jag anser frågan om Urtima och Lagtima
Riksdagar böra i ett sammanhang afgöras.
Memorialet, N:o 126, afslogs.
Herr Leffler reserverade sig.
§. 8.
Föredrogs å nyo Ståndets Csncellie-Ut-
Dcn 21 Maji.
429
skotts bordlagde memorial, med svar å remis¬
sen 1 ansvars-frågan, angående staden Lund, för
den tid representant för denna stad under Riks¬
dagen saknats.
Herr Holm: Denna fråga är föranledd af
en utaf mig väckt motion. Jag tager mig derföre
frihet att i korthet 3'ttra mig. Min framställning
är i memorialet icke rigtigt uppfattad: ty jag rik¬
tade icke anmärkningen emot staden Lund, samt
förklarade, att icke staden, utan dess represen¬
tant, Herr Borg, felat, då han utevarit öfver
permissionen. Sålunda finnes motionen ock i-
från början uti protocollsutdraget upptagen, ehu¬
ru den vid justeringen undergick den förändring,
att anmärkningen rigtades emot staden Lund.
Efter detta förklarande och sedan jag af Stån¬
dets protocoll för den 17 sistl. Junii inhämtat,
att Ståndet godkänt det förfall, som Herr Borg
anmält för uteblifvandet, och att vid samma
tid, då Herr Borg anmält, att han ej kunde
sig inställa, Ståndet låtit till Kongl. Maj.t un¬
derdånig skrifvelse afgå, angående nytt om¬
buds utseende, finnér jag frågan böra förfalla.
Herr Talmannen tillfrågade Ståndet, om
det låter vid Cancellie-Utskottets memorial
bero.
Herr Halling fästade afseende derpå, att
detta ej var något utlåtande, och att något ut¬
låtande ej erfordrades.
Herr Holm förnyade, att han ansåg frågan
förfalla.
43o
Den 21 Maji.
Uppå Herr Talmannens derefter gjorda
proposition, ansågs omförmälde fråga förfalla.
§• 9-,
Derefter blef Herr Ekstrands uti 7 §. af
protocollet den 20 dennes intagne anförande,
som liar afseende dels på det uti Cancellie-
Utskottels i nästföregående §. omförmäldta me¬
morial, dels på beslut om böter, ålagde städer¬
na Strengnäs, Mariefred och Thorshälla, efter
Herr Ekstrands begäran, å nyo föredraget, hvar¬
vid sig yttrade Herr Ekstrand: Min hemställan
påkallar åtgärd. Jag begär ej upprifvande af
beslut; men sedan staden Lund blifvit frikal-
lad ifrån ansvar, tror jag det vara en möjlig¬
het, att Ståndet gör någon samrnanjernnkning
af besluten, som äro fattade, så att de ej stå i
strid med hvarandra: om icke Ståndet vill än¬
dra beslutet, har jag dock skäl till den fram¬
ställning, att Ståndet må låta bero vid hvad
är yttradt .och anmoda Cancellie-Directionen, att
ej vidtaga någon åtgärd emot mina commic-
tenter. För öfrigt, om Ståndet ej är härtill
benäget, hemställer jag, att böterne måtte för¬
vandlas.
Herr Ekerman: Jag hemställer, att Stån¬
det måtte göra den modification, att Cancel¬
lie-Directionen ej anbefalles executive utlaga
böterne.
Herr Halling förklarade, det han ej till¬
styrker någon rubbning i det fattade beslutet.
Herr Zander, med, flere, instämde med
Herr Halling.
D,en 21 Maji.
431’
Herr Ekerman: Det förundrar mig, alt
Herr Halling bestrider ändring i beslutet, när
ej 25 minuter äro förflutne, sedan han en sådan
föreslagit.
Herr Ekstrand: Jag vill ej ingå i vidare
svar, men då denna fråga, lika så väl som den
föregående, rörer Ståndet enskildt, kan Ståndet
ock densamma afgöra.
Herr Halling erinrade, att Ståndet i det
förra ärendet ej fattat beslut, utan att endast
frågan varit om remiss.
Herr Sahlin: Ståndet har ej fattat beslut
om utlagning af böterne, och jag finner det ic¬
ke vara lämpligt, att genom execution eller för¬
vandling böterne uttaga.
Herr Ekerman: Den definition Herr Hal¬
ling gjort, är så fin, att, för alt fatta den, det
fordras att djupt ingå i juridikens irrgångar.
För min del kan jag ej fatta skillnaden e-
mellan beslutet att låta saken gå till Cancellie-
Directionen och att ålägga staden böter tili Can-
cellie-cassan.
Herr Ekstrand: Jag är förekommen af
Herr Ekerman, och tror största hårklyfveriet
vara, att förvandla det till icke-beslut, som i
går beslöts.
Herr Halling: Jag trodde, att man, efter i5
ä 16 månaders Riksdag, skulle veta, det jag ej
låter min öfvertygelse af någons yttrande rub¬
bas. ■ Tala me må kalla det hårklyfveri eller
fm definition, så frångår jag likväl ej min öf¬
vertygelse.
432
Den 21 Maji.
Herr Petre: I öfverensstämmelse med hvad
förut är yttradt, och i betraktande af svårigheten,
att sätta tre städer på vatten och bröd, instäm¬
mer jag med Herr Ekerman.
Herr Bååth: Då striden är derom, huru¬
vida enan må ändra ett beslut, hemställer jag,
att meningarne måtte jemnkas, på det sätt, att
Ståndet förklarar, att, oansedt det beslut, sorn
är fattadt, Ståndet efterskänker böterne.
Discussionen ansågs slutad, och Herr Tal¬
mannen utlät sig: I anseende till den första
nuancen, förklarar jag, att jag icke framställer
proposition å ändring i Ståndets beslut. Ej el¬
ler kan jag hämta anledning dertill ifrån den i
dag förekomna återkallelsen af Ståndets vägran
att biträda min vägran af proposition lill re¬
miss, emedan hänvisningen lill Constitutions-
Utskottet skett, ej i följd af voteringen, utan i
följd af min i Grundlagen stadgade rättighet.
Detta har således icke gemenskap med föreva¬
rande ämne. I afseende åter på förslaget om
mitigation i böter för' städerne Strengnäs, Ma¬
riefred och Thorshälla, hemställer jag, om Stån¬
det behagar aflåta en skrifvelse till Cancellie-
Directionen derom, att samma böter ej må ex-
ecutive utkräfvas, på hvilken fråga Ja och Nej
svarades, samt votering begärdes.
En voterings-proposition uppsattes, juste¬
rades och anslogs, så lydande:
”Den, som bifaller, alt ett protocollsutdrag
må aflåtas lill Ståndets Cancellie-Direction, med
det beslut, att de städerna Strengnäs, Thorshäl-
Dcn 21 Maji.
433
la och Mariefred ålagda böter ej må tills vida-
lie executive uttagas, röstar Ja.
’JDen det icke vill, röstar Nej.
”Vinner Nej, kommer sådant protocolls-
[ utdrag icke att expedieras.”
Voteringssedlur utdelades till Ståndets le¬
damöter, och insamlades efter upprop, hvarvid
Herr Ekstrand ej deltog i voteringen och i öf¬
rigt voro frånvarande Herrar Wijk, P. Win¬
blad, Santesson, Arnberg, Klingvall, Forsberg,
Helleday, Wigert, Hallgren, Malmberg, Eg¬
nell, Fries, Waern, Isr. Winblad, Bååth, Tot¬
tie, Olbers, Justelius, Ståhl, Trolin, Levin och
örtenholm. En sedel aflades förseglad, och de
öfrige befunnos, vid öppnandet och uppräk¬
nandet, innehålla 20 Nej emot j4 ^a'i i följd
hvaraf omförmäldte protocolls-uldrag icke kom¬
mer att expedieras.
§• »o.
Föredrogs och lades på bordet Expedi-
lions-lJtskottets memorial, J\’:o 32, i anledning
af 2:ne Riks-Slånds återremiss utaf förslaget;
under N:is 42 och 78, till §. i Riksdags-be-
sl ulet.
§•
Föredrogs och lades till handlingarne för¬
stärkta Banco-Utskotlets memorial, N:o i5o,
med anmälan om utgången af de i förstärkta
Bauco-Utskottet anställde, i Banco-Utskottets
memorial, N:o 147, föreslagne förändringar.
§. 12.
Föredrogs Banco-Utskotlets memorial, N:o
Horg. St. Pr. vid Uihsd. i83j, i83S. V, aS
434
Dea ai Maji.
j5i, i anledning af Höglofl. Ridderskapets och
Adelns samt Högvördige Preste-Slåndets Ut¬
skottet gifne åläggande, att inkomma med an¬
mälan, huru Utskottet uppfattat Rikets Stän¬
ders beslut, i fråga om Banco-reglemenlets un¬
derdåniga öfverlemnande till Kongl. Maj:t.
Herr Helsingius: Med åberopande af min
reservation, begär jag proposition å ogillande
af memorialet och derå, alt det, med ogillande,
må läggas till handlingarne.
Herr Falhem, med flere, instämde med
Herr Helsingius.
Herr Mcechel: Jag har endast reserverat
mig deremot, alt skrifvelsen ifrån Banco-Ut-
skottet skulle expedieras lill alla Riks-Stån-
den; jag har ansett densamma endast böra af¬
gå tilL Ridderskapet och Adeln samt Preste-
Slåndet.
Herr Holm: I öfverensstämmelse med hvad
jag förut yttrat, förklarar jag, att jag gillar Ut¬
skottets resultat, att i denna fråga, der 2 Stånd
slädnät emot 2, saken förfaller, äfvensom att
jag gillar Utskottets åtgärd, som nu är vidta¬
gen, att underrätta Rikets Ständer om beslutet.
Jag anser memorialet, med sådant gillande,
höra till handlingarne läggas.
Herr Hessle instämde med Herr Holm.
Herr Helsingius: Då två meningar äro yt¬
trade, hör jag förklara, att jag ogillar detsam¬
ma, som Herr Holm gillat, eller att Utskottet
till Stånden inkommit med anmälan om he¬
slutet.
Den 21 Maji.
435
Herr Leffler: Jag gillar Utskottets åtgärd»
ätt hafva gil vit Riks-Slånden resullalet tillkän¬
na. Annan sak är, om Banco-reglementet hör
genom Rikets Ständer till Kongl. Majit öfver-
lemnas. Åtgärden är emedlertid vigtig, alt
hafva gifvit Rikets Ständer resultatet till¬
känna.
Herrar Cederborg och Santesson instämde
med Herr Leffler.
Herr Holm: Det är klart, all, i det skick
hvari saken nu är, man bör gilla Utskottets
åtgärd att meddela upplysning om förhållan¬
det.
Discussionen ansågs slutad, och Herr Tal¬
mannen förklarade, att, då Borgare-Ståndet ej
framkallat detta memorial, ansåg Herr Talman¬
nen sig ej befogad, att derå göra annan pro¬
position, än att det må till handlingarne läg-
§as-
Denna proposition framställdes, och me¬
morialet, N:o i5f, lades till handlingarne.
§• i3.
Upplästes meddeladt utdrag af Högloflige
Ridderskapets och Adelns protocoll den 20 den¬
nes, hvaraf inhämtades, alt Ridderskapet och
Adeln, vid föredragning af Expedilions-Utskot-
tets memorial, N:o 29, beslutit, att Expeditions-
Utskotlet skulle uti Riksdags-beslutet, såsom
hvilande Grundlagsändrings-förslag, upptaga de
tvenne första punklerne af Constitutions-Ut-
skottets i memorialet, JN:o 4o, framställde för¬
slag, nemligen: om ingressens lill Tryckfrihets¬
1
436
Den Maji.
lagen bringande till( öfverensstämmelse, med
86 §. Regerings-formen, samt om Indragnings-
magtens upphäfvande; och inbjödos de öf¬
rige Riks-SLånden, att i detta beslut ined Rid-
derskapet och Adeln sig förena; men denna
inbjudning Lief af Borgare-Ståndet ej antagen.
§• <4*
Upplästes meddeladt utdrag af Högl. Ridder-
skapets och Adelns protocoll den ao dennes, hvar¬
af inhämtades, att Ridderskapet och Adeln, i an¬
ledning af Stats-Utskottets utlåtande, N:o be-
slutit, att den bifallna i4:de punkten af Banco-
Utskottels betänkande, N:o 96, äfven skulle äga
tillämpning i afseende på Riksgälds-contoirets
tjenstemän, i hvilket beslut Ridderskapet och
Adeln inbjöd de öfrige Riks-Ståuden att sig med
Ridderskapet och Adeln förena.
Herr Talmannen framställde proposition
till bifall af inbjudningen, hvarpå Ja och Nej
svarades, samt votering begärdes.
Herr Ekerman hemställde, om det ginge
an att votera i en sak, som genom votering re¬
dan blifvit afslagen.
Herr Holm: Då frågan förra gången hos
Ståndet förevar, hindrades jag af opasslighet,
att deruti deltaga. Genom de skäl, som jag
vill nu anföra, har jag ej för afsigt alt inverka
på Ståndets beslut; men jag anser mig dock
böra tillstyrka antagande af inbjudningen, för
alt till enhet bringa de beslut, som i detta af¬
seende äro vidtagne, angående Bankens tjenste¬
män, och då jag icke vill för Fullmägtige i
Riksgälds-Contoiret, mera än för Fullmägtige i
Den 21 Maji,
43 7
Banken, borttaga rättighet att pröfva, om tjen-
sLer, som innehalvas på annat ställe, må kunna
förenas med de tjenster inom Verket, hvartill
sökande befordras.
En voterings-proposilion uppsattes, justera¬
des och anslogs, så lydande:
"Den, sorn antager Ridderskapets och A-
delns inbjudning tili instämmande uti dess be¬
slut öfver Stats-Utskottets memorial, N:o 474.
röstar Ja.
”Den det icke vill, röstar Nej.
”Vinner Nej, blifver nämnde inbjudning
icke antagen.”
Voteringssedlar utdelades till Ståndets le¬
damöter och insamlades efter upprop, hvarvid
Herrar Wijk, Per Winblad, Zander, Henberg,
Thörn, Halling, Bruse, Klingvall, Forsberg,
Helleday, Wigert, Wendt, Hallgren, Sahlin,
Malmberg, Egnell, Fries, Waern, Wedberg,
Tottie, Olbers, Justelius, Ståhl, Rubin, Levin
och Örtenholm voro frånvarande. En sedel af-
lades förseglad och de öfrige befunnos, vid öpp¬
nandet och uppräknandet, innehålla 19 Ja e-
mot 14 Neji i följd hvaraf Ridderskapets och
Adelns omförmälda inbjudning var antagen.
Herr Ekerman reserverade sig emot ett be¬
slut, hvarigenom en afgjord fråga blifvit för
tredje gången upprifven; och önskade talaren,
att Ståndet icke måtte fortgå på denna bana
de sista dagarne af Riksdagen.
Häruti instämde Herr Lake.
Herr Maechel anhöll, att få sin reservation
438
Den 21 Maji,
tecknad, med förundran, alt den vördnad Herr
Talmannen ådagalagt emot förut fattade be¬
slut, är ru om intet gjord.
Herr Petre: Som jag anser det vara inin
pligt, att handla i sträng consequence, har jag
röstat Nej.
Herr Ekerman tilläde, att den inbjudning,
hvarpå Ståndet nu ingått, komme att förlänga
Riksdagen,
Herr Limnelius: Äfven angelägen om con¬
sequence, har jag röstat Ja, både förlidne och
denna gång, för förslaget.
Herr Ekerman: Jag hemställer, om Herr
Limnelius varit consequent nu, då han i De¬
cember månad i834 förklarade, att Riksgälds-
contoiret komme att tillskyndas förlust, derest
tjenstemän vid Verket tillsättas, som hafva tjen-
ster annorstädes. Derjemte bör jag erinra, att,
om ej inbjudningen antagits, hade Reglementet
för Riksgälds-contoiret redan varit afgjordt.
Herr Holm'. I anledning af hvad Herr E~
kerman yttrat, förklarar jag, att detta ej behöf-
ver stå i Reglementet, utan är ett särskildt be¬
slut, som blir kungjordt till Riksgälds-contoi¬
ret. I dag hafva ju flere beslut förevarit ifrån
Stats-Utskottet. Jag har röstat Ja, för alt va¬
ra consequent.
Herr Ekerman: Beslutet är nu fattadt af
tre Stånd, och kan således icke undvikas, alt i
Reglementet för Riksgälds-contoiret intagas. Jag
förmodar dock, att nästa Ständer komma att
upprifva denna förmon, som nu är beslutad.
Den 21 Maji.
439
Herr Limnelius: Min åsigt är, att, då tjensler-
ne inom Banken och Riksgälds-contoiret äro li¬
ka, böra förmonerna äfven vara lika.
Herr Norman: Det är ej olämpligt, att jag
förklarar, det jag tre gånger i denna fråga rö¬
stat Ja, för att vara consequent.
Herr Ekerman utlät sig, att sådant icke
varit oväntadt.
§. i/f.
Justerades protocolls-utdrag öfver de af
Ståndet denne dag fattade beslut, med undan¬
tag af dem, som innehållas uti protocollets 2,
12 och i3 §§.
Plenum slutades kl. i io e. m.
In fidem protocolli
E. G. Runeberg.
Den 2 2 Maji.
Plenum kl. 12 å dagen.
§. 1.
Upplästes meddeiadt utdrag af Hedervär¬
da Bonde-Ståndets protocoll den 21 dennes,
hvaraf inhämtades, att nämnde Riks-Stånd bi¬
fallit Banco-Utskoltets utlåtande, N.'o 148, samt
Expeditions-Utskoltets memorialer, Nås 3o och
3i och till liandlingarne lagt Constitutions-Ut-
skoltets memorialer, Nås 122, 123, 124 och
125, samt Banco-Utskottets utlåtande, N:o 149.
Lades till handlingarne.
44°
Den 12 M a j i.
§• 2-
Justerades prolocolls-utdrag öfver besluten
d. ai dennes enligt protocollels i, i2 0ch‘i3 §§.
§.3.
Föredrogs och lades till handlingarne Lag-
Utskottets memorial, N;o 187, i anledning af
återremiss utaf Lag-Utskottets betänkande, N:o
186, öfver motion, angående underdånig anhål¬
lan hos Kongl. Maj:t om utarbetande till nästa
Riksdag af förslag till en gemensam Lag för ut¬
rikes och inrikes vexlar.
§• 4-
Herr Petre'. Jag vill endast hafva lill pro-
tocollet anmärkt, att våra Riksdags-förhandlin-
gar synas slutade, då vi varit tillsammans 5
(jvart, utan att Herr Talmannen eller Ståndets
ledamöter haft något att andraga, och då vi
hafva att förespegla nytt sammanträde utan
sysselsättning.
§. 5.
Justerades protocollen för den i5 Decem¬
ber i834 e. ra., och den 16 samma månad
och år f. m.
Plenum slutades kl. 1 a e. m.
In fidem protocolli
E. G. Runeberg.
Den ?3 Maji.
Den 2 3 Maji.
Plenum kl. 1 ä dagen.
K u
Föredrogs Banco-Utskottets memorial, N:o
153, angående anordnandet af eni gratification
till delning emellan Bankens vaktbetjening.
Herr Halling’. Ehuru detta är en mindre
betydlig fråga, anhåller jag dock om upplys¬
ning, huruvida icke Banco-Utskottet haft ett
tillräckligt antal vaktmästare, som fått arfvoden.
Är ej delta förhållandet, så medgifver jag, hvad
tillstyrkt blifvit.
Herr Helsmgius: Inom Banken blifver
vid hvarje Riksdag för Banco-Utskottets räkning
vissa vaktbetjente förordnade att tjenstgöra. De
äro skyldige, att af de vanliga inkomsterne be¬
tala deras extra-ordinarie biträden. Emedler¬
tid är det gifvet, att Utskottets sammanvaro
förorsakat ökadt arbete för Bankens betjening,
genom eldning och städning af rum, som ej
annars begagnas. Derföre har det varit van¬
ligt, att, innan Rikets Ständer åtskiljts, de gif-
vit discretion åt den Bankens, ej Utskottets
vaktbetjening, som genom Utskottets samman¬
varo fått ökade göromål.
Herr Halling'. Jag anser mig böra uttryc¬
ka den öfvertygelse, att det, som länge varit
vana, slutligen blir ovana. Om vaktbetjeningen
tagils utom Bankens portar, hade utgiften icke
varit nödvändig. Jag linner frågan derföre bö¬
ra förfalla.
Den 23 Maji.
Herr Helsingius bad, att få upplysa, det
discretionen endast gör io R:dr per man, hvar¬
emot Herr Halling erinrade, att den tillstyrk¬
ta summan, 4^0 R:dr, är ej så ringa i våra
penningfatliga tider.
Discussionen ansågs slutad, oell Herr Tal¬
mannen framställde memorialet, N:o 162: 1:0
till bifall och 2:0 lill afslag, på hvilka frågor
Ja och Nej svarades samt votering begärdes.
En voteringsproposition uppsattes, justera¬
des och anslogs, så lydande:
”Den, som bifaller Banco-Utskottets memo¬
rial, N:o i52, röstar Ja.
”Den det icke vill, röstar Nej.
''Vinner Nej, kommer memorialet, att af-
slås.”
Voteringssedlar utdelades till Ståndets le¬
damöter och insamlades efter upprop, hvarvid
Herrar Wijk, Norman, Per Winblad, Bruse,
Klingvall, Forsberg, Malmberg, Egnell, Fries,
Wedberg, Tottie, Halin, Olbers, Ståhl, Rubin,
Levin och Örtenholm voro frånvarande. En se¬
del aflades förseglad och de öfrige befunnoSj
vid öppnandet och uppräknandet, innehålla 22
Ja emot 20 Nej, i följd hvaraf memorialet var
bifallit.
§. 2.
Herr Biörck: Efter hvad man sagt mig,
och hvilket jag icke betviflar, lärer sådan till¬
dragelse i dag hos ett Riks-Stånd hafva ägt
rum, som påkallar Constitutions-Utskottets sam¬
manträde; och som 2 ledamöter äro borta, nem-
Den a3 Ma ii.
ligen Herrar Malmberg och Egnell, gör jag
denna anmälan, på det alt andra ledamöter, i
deras ställe må väljas.
Herr Holm hemställde, om icke, lill före¬
kommande af tidsutdrägt, Herrar Electorer vil¬
le genast sammanträda för att valen förrätta.
Detta skedde, och efter någon stund åter¬
kom nio Herrar Electorer och inlemnade ett
valprotocoll, som upplästes, så lydande:
” 1835 den 23 Maji sammanträdde Borga¬
re-Ståndets Electorer och valde, till ledamöter
i Constitutions-Utskottet, för den tid Herrar
Malmberg och Egnell äro permitterade, Herrar
Petre och Waern, Ut supra
In fidem
Claes Gartz.*'
Underrättelse härom skulle genom proto-
colls-utdrag till Constitutions-Utskottet med¬
delas,
§. 3.
Efter anmälan, företrädde en Deputation
af llögvördige Preste-Ståndet, anförd af Herr Bi¬
skopen och Commendeuren, Doctor A. Carls¬
son af Kullberg, frambärande Preste-Ståndets
vänskapsfull hälsning, samt aflemnande ett af
Dcpulationens Herr Ordförande nu uppläst
Utdrag af protocollet, hållet i Ilögvör-
dige Preste-Ståndet vid Urtima Riks¬
dagen i Stockholm den 23 Maji i835.
S. D. Då alla Riks-Stånden äro ense derom,
att det nu upprättade Banco-Reglementet skall,
444
Den 23 Maji,
med underdånig anhållan, att Kongl. Maj:t
täcktes i Nåder på vanligt sätt låta kungöra de
sladganden deruti, som äro af egenskap att bö¬
ra komma till allmänhetens kunskap, i under¬
dånighet öfverlemnas till Kongl. Ma:jts känne¬
dom, och då endast Riks-Ståndens skiljaktiga
Beslut om sättet för Reglementets underdåniga
öfverlemnande numera fördröjer Riksdagens
afslutande, samt tillika det skäl, som föranlät
Rikets Ständer att vid nästlidne Riksdag icke
sjelfve, utan genom Banco-Fullmäglige, öfverlem¬
na Reglementet till Kongl. Maj:t, nemligen att
samma Reglemente då icke blef förr än i sista
stunden at Riksdagen färdigt, numera icke kan
förklaras gällande, alldenstund Reglementet fin¬
nes nu så fullbordadt, alt ett tillägg deri en¬
dast kan ifrågakomma i den osannolika hän¬
delse, alt utgången af någon hädanefter väckt
fråga skulle sådant föranleda, har Preste-Stån-
del, lill befrämjande af ett skyndsamt och af
alla högst efterlängtadt slut på Riksdagen, icke
tvekat att förnya sin förut gjorda vördsamma
och vänliga inbjudning lill respeclive Med-
Slåriden, alt förena sig i det beslut, att Rikets
Ständer mätte medelst en underdånig skrifvel¬
se öfverlemna det nu upprättade Banco-Regle-
menlet lill Kongl. Majlis kännedom, jemte un¬
derdånig anhållan, att Kongl. Majit ville i Nå¬
der låta kungöra de stadganden i samma Re¬
glemente, hvilka böra komma till allmänhetens
kunskap. Och skulle denna inbjudning vin¬
na respeclive Med-Ståndens bifall, kommer
Den a3 Maji.
Ståndets inbjudning af den 22 dennes alt för¬
falla. Ut supra.
In fidem,
P. A. Sonden."
Herr Ordföranden och Herrar Deputerade
anmodades af Herr Talmannen, alt till Presle-
Ståndet återföra Borgare-Slåndets vänskapsfulla
återhälsning, jemte förklarande, att Borgare¬
ståndet skulle åt det meddelade ärendet lenina
Grundlagsenlig behandling; hvarefter Herr Ord¬
föranden och Herrar Deputerade, i vanlig ord¬
ning utbeledsagade, afträdde.
Deruppå blef, uppå Herr Talmannens pro¬
position, om Ståndet antager Presle-Ståndets i
det upplästa protocollsutdraget meddelade in¬
bjudning, svaradt Ju och Nej samt begärdes vo¬
tering.
Herr Petre: Jag kunde ej fatta Herr Tal¬
mannens svar till Depntationen annorlunda, än
att Borgare-Ståndet skulle åt saken lemna Grund¬
lagsenlig behandling. Derföre vågar jag ifråga¬
sätta, om proposition bort framställas å proto¬
collsutdraget, då frågan förfallit derigenom, att
två Stånd staduat emot två.
Herr Talmannen utlät sig: Proposition är
framställd. Den återtager jag icke. Votering
är begärd och den kommer att ske.
En voteringsproposition uppsattes, justera¬
des och anslogs, så lydande :
”Den, sou» antager Prestc-Ståndets inbjud¬
ning af denna dag, i fråga om sättet för Banco-
Reglementets öfverlemnande till Kongl. Majit,
röstar Ja.
446
D e n aä M a j i.
■”Den det icke vill, röstar Niej.
”Viner Nej, kominer denna inbjudning
icke att antagas.”
Voteringssedlar utdelades lill Ståndets le¬
damöter och insamlades efter upprop, hvarvid
Herrar Wijk, Norman, Per Winblad, Bruse,
Klingvall, Forsberg, Malmberg, Egnell, Wed¬
berg, Tottie, Olbers, Ståhl, Rubin, Levin och
Örtenholm voro frånvarande. En sedel aflades
förseglad, och de öfrige hefunnos, vid öpp¬
nandet och uppräknandet, innehålla 3o Nej
emot 14 Ja; i följd hvaraf inbjudningen var
afslagen.
Herrar Helleday, Santesson, I,eJJler, Ceder¬
borg och Bååth reserverade sig.
§• 4.
I'öredrogs Högvördige Preste-Ståndets pro-
tocollsutdrag af den 22 denhes, innefattande
dels nämnde Riks-Stånds beslut, i anledning af
Banco-Utskottets memorial, N:o i5i, dels in¬
bjudning lill Med-Slånden, alt i beslutet in¬
stämma, hvilken inbjudning Borgare-Ståndet
icke fann skäl att antaga.
, O
5.5.
Upplästes meddelade utdrag af Med-Slåli-
dens protocoll för den 20, 21 och 22 af inne¬
varande månad samt denne dag, hvaraf inhäm¬
tades, att Högloflige Ridderskapet och Adeln
bifallit Constitutions-Ulskoltets memorial, Nio
126, samt till handlingarne lagt Kongl. Majas
den 20 dennes på Rikssalen hällne Nådiga Tal
lill Rikets Ständer och Förstärkta Banco-Ut-
Den 23 Maji. 447
skottets memorial, N:o 146, alt Högvördige Pre-
ste-Ståndet bifallit Expedilions-Ulskoltels me¬
morial, N;o 29, i anledning af Stats-Utskotlels
utlåtande, N:o 474, förenat sig, i afseende på
ordalydelsen, uti Högloflige Ridderskapets och
Adelns beslut, icke antagit Ridderskapets och
Adelns inbjudning, i afseende på Expeditions-
Utskotlels memorial, N:o 29, och lill handlingar¬
ne lagt Constitutions-XJiskoLlets memorial, N:is
122, 123 och 124» förstärkta Banco-Utskotlets
memorial, N:o i5o, Lag-Utskottets memorial,
N:o 187, och Ridderskapets och Adelns pioto-
colls-utdrag, med inbjudning att instämma i be¬
slut, alt ålägga Banco-Utskoltet att inkomma
med berättelse och anmälan om förhållandet
med frågan om sältet för Banco-reglemenlets
öfverlemnande till Kongl. Majit; och att He¬
dervärda Bonde-Ståndet bifallit Expeditions-U t-
skottels memorialer, Niis 3o och 31, antagit
Ridderskapets och Adelns inbjudningar, i a be¬
seende på dels Stats-Utskotlels utlåtande, Nio
474, dels Expeditions-Utskottets memorial, Nio
29, och till handlingarne lågt förstärkta Banco-
Utskotlets memorial, Nio i5o, samt Lag-Lt-
skottets memorial, Nio 187.
Lades till handlingarne.
§: 6.
Föredrogs och lades på bordet Lag-Ut¬
skottets betänkande, Nio 188, öfver motion, an¬
gående vissa delar af Lagstiftningen för utrikes
växlar.
448
Deri 23 Maji.
Herr Petre begärde ordet och anförde: I
går emoltog jag en slags kallelse, alt i dag va¬
ra i Ståndet tillstädes, för att öfvervara en pro-
tocollsjustering. Som jag icke vet, huruvida
meningen är att nu verkställa denna justering,
eller att dermed uppskjuta, kan jag icke un¬
derlåta att fästa Ståndets uppmärksamhet derå,
alt, om justering skall äga rum, det är bättre,
att den sker nu, under det tilldragelserna äro
i Ståndets minne bibehållna, än att dermed
fördröjes, då del lätteligen kunde hända, att
flere af Ståndets ledamöter förglömt mer eller
mindre af hvad under discussionen förefallit.
Jag har haft tillfälle att hos protocollislen ta¬
ga kännedom af discussions-protocollet, och jag
lian med trygghet förklara, att jag, vidblifvande
hvad jag yttrat, så vida nemligen man vill lo¬
giskt tolka detta mitt yttrande, ej funnit det¬
samma innehålla någon personlig anstrykning,
utan endast innefatta ett svar, som af andra le¬
damöters anföranden blifvit framkalladt. Det
är min obestridliga rättighet att yttra mig öf¬
ver andras meningar, så framt någon yttrande¬
rätt skall vara representantanten förbehållen.
Hvad jag funnit anmärkningsvärd!;, är det, att
tvänne Ståndets ledamöter, utan att dertill blif¬
vit provocerade, yttrat sig., ehuru de. bort af
grannlagenhet vara bundne att dermed dröja,
derföre, att de under Biksdagen varit mina
ständiga vederdeloman och följaktligen icke bort
taga till ordet i en så beskaffad fråga. Den e-
DVn a’> Maji.
449
un ledamoten är representant för en stad af
3;(ije ordningen, hvilken lemnade ett vittnes¬
mål, som, då det afgafs, troligen icke var af e-
gen medvetenhet pröfvadt, och hvilken sanno¬
likt förgätit den cathegori, hvaruti vi oss då
befunnit. Ståndets protöcoller för sisllidne De¬
cember månad förvara minnet af den inom
Ståndet timade händelse, att Herr Halling, i
anledning af ett utaf samma representant afgif-
vet yttrande, äskade först hans förklaring och
sedermera Ståndets ogillande af yttrandet, hvil¬
ket ogillande likväl slutligen, i anseende till u-
teblifven proposition, kom att förfalla. Den
andra ledamoten, representant för en stad af
andra ordningen, har visserligen icke tillväga-
gått så bestämdt, som den förra, men har der¬
emot, för att jernnka raeningarne, rörande den
fråga, som förevar, sammanrört olika ämnen
och återkallat i minnet äldre tilldragelser. Så¬
dant är icke parlamentariskt och är icke för¬
enligt med den aktning en representant är skyl¬
dig sina Ståndskamrater. En sak, som är af¬
gjord, bör lemnäs åt glömskan. Lika litet, som
det faller mig in, alt af andra fordra ansvar
för emot mig rigtade obefogade tillmälen, be¬
gär jag undseende för mina egna yttranden.
Herr Arnberg'. Då ingen af represenlariter-
ne för städerne af 3:dje ordningen, utom jag,
yttrat sig i ämnet, kan jag icke misstaga mig
om den person Herr Petre antydt. Jag skulle
val hafva gifvit honom ett svar, om jag ansett
Borr. St. Pr. vid Rikstl. 183/f.j 1835, X. 39
45o
Dr ii 23 Maji,
honom deraf vara förtjent, ty lians senare yt¬
trande innefattar i sanning mera personlighe¬
ter, än hans föregående; men jag hade trott, all
Herr Talmannens håde skyldighet och rättig¬
het varit, alt låta klubban falla och dymedelst
tillrättavisa den talare, som tillåtit sig öfver¬
skrida de gränsor, sorn i 5o §. Riksdags-Ord-
ningen äro stadgade, Då jag följaktligen anser
det under min värdighet, att nu besvara Herr
Petre, anhåller jag, ali protocollet för den 21
dennes i detta ämne måtte på samma gång,
som protocollet öfver denna discussion, juste¬
ras. Hvad jag emedlertid vet, är, att jag, hvar¬
ken då eller nu, eller någonsin tillförene, bu¬
rit annat vittnesbörd, än det som milt samvete
gillat. Jag önskar, att den talare, som gifvit
mig tillvitelse, måtte inför sitt eget samvete
för sina vittnesbörd så kunna ansvara.
Herr Petre'. I anledning af Herr Arnbergs
yttrande, får jag erinra om innehållet af 5o §.
R. O.
Herr Petre uppläste nämnde GrundIags-§.
och fortfor derefter; Jag lemnar åt den oparti¬
ske granskaren att bedöma, huruvida Herr Arn¬
bergs svar står i något förhållande till det, som
skulle besvaras. För öfrigt vill jag icke erinra
annat, än att det snarare länder mig lill upp¬
muntran, an till motsatsen deraf, att man lem-
nat mig det vitsord, all jag handlat consequent
under hela Riksdagen. Det är en förmon lör
mig, att få ett sådant vitsord. Om man hyl¬
lar sådane grundsatser, vet den ena hvar den
Den a3 Maji.
ändra är hemma, man misstager sig icke, eller,
om man misstager sig, ett fel, som tillhörer
meuskligheten, föres det icke till last. Man
vandrar då på en god väg, och skall alltid der
anträffas.
Herr Arnberg'. Herr Petre har provocerat
fett förnyadt yttrande å min sida. Äfven jag
har läst 5o §. R. 0„ och funnit deri förekom¬
ma dessa ord; "Ingeri ti Hate sig personligen fö¬
rolämpande uttryck.’* Då Herr Petres fram¬
ställningar förliden Thorsdag innefattade per¬
sonligheter, och i anseende dertill väckte upp¬
seende, tror jag mig icke hafva saknat grundad
anledning att åberopa 5o §. R. O. Jag tryg¬
gar mig för öfrigt vid den blifvande proto-
colls-justeringem
Herr Waern'. Jag anhåller, att de värde
talarne, som börjat förnyad discussion i detta
ämne, ville förskona så väl Ståndet, som dess
Jrotocdll, för en vidare fortsättning deraf.
Herr Talmannen; De nu afgifna yttranden
akalla ingen åtgärd, och qvarstå i protocol-
et till den säkerhet, kraft och verkan de kun¬
la förmå.
§. 8.
. Herr Halling hegärde ordet och anförde:
För några dagar, tillhaka underrättades Stån-
let om lundren för Riksdagens afslulande. Det
rPPlystes, att på högvederbörlig ort voro an¬
mälde tvenne hinder, nemligen det ena, alt
panco-reglementet ej var completteradt, och det
45a
D«n i3
andra, att en frän Borgare-Ståndet hänvist frå¬
ga fordrade Constilutions-Utskottets åtgärd. Så¬
som mig synes, äro båda dessa hinder numera
undanröjde. Högvördige Preste-Ståndet har ge¬
nom meddeladt protocollsutdrag och deputera¬
de vitsordat, alt Banco-reglemenlet är fullbor-
dadt. Att Reglementet skall utfärdas,' icke af
Rikets Ständer, utan af Banco-Utskottet, säger
Riksdags-Ordningens 66 §., der det heter:’’ Dem
(Fullraägtige) åligger, att, jemlikt vid hvarje
Riksdag af Banco-Utskottet utfärdadt Reglemen¬
te, förvalta Bankens medel och tillhörigheter,
samt &c.” Så vida icke Grundlagen öppet öf-
verträdes, kunna följaktligen icke Rikets Ständer
annorlunda, än genom Banco-Utskottet,, utfärda
Banco-reglementet. Detta öfverensstämmer mec
Banco-Utskottets bestämmelse, uttryckligen för¬
klarad genom Riksdags-Ordningens 3a §., der
det läses: ”Banco-Utskottet, som utgöres af tret¬
tiosex ledamöter, skall öfverse Bankens styrelse
och förvaltning, samt gifva föreskrifter om dess
förvaltning, enligt den särskilda Instruclion,
som af Rikets Ständer vid hvarje Riksdag komj
mér för Utskottet att utfärdas.” Den Inströ-
ction, närvarande Banco-Utskolt äger, innehål¬
ler äfven ett motsvarande stadgande. Detta
har Banco-Utskottet fullgjort, om jag ej skall
ifrågasätta Preste-Ståndets vitsord. Det är ock
Ståndet bekant, att, efter en concession, Ståndet
nedlagt den fråga, som skulle sysselsätta Con-
stitutions-Utskottet, så att detta hinder är un¬
danröjd t. Jag hemställer, alt Ståndet må U'
t)rn a? Maji.
A* L/^
gagna sin lättigliet, enligt 8i §. Riksdags-Ord-
ningen, att inom sig besluta, att begära hos
Kongl. Maj;t Riksdagens afslulande. Det är vis¬
serligen ej omöjligt, att de öfrige Riks-Stånden
afslå detta, men Borgare-Ståndet har åtminsto¬
ne gjort, hvad i dess magt slår, och hvartill
det har rättighet, enligt Grundlagen. För min
del förklarar jag, alt under dessa lediga dagar,
som ej varit få, jag studerat igenom alla Grund-
lagarne; och jag finner ej något ärende återstå,
som, enligt Grundlagen, kan hindra oss ifrån
den i 8i §. Riksdags-Ordningen oss tilldelade
rättighet. All fråga om Banco-reglementels in-
lemnande genom Rikets Ständer är en förvil¬
lelse eller öfverträdelse af Grundlagen. Jag
hemställer, om Ståndet iir belåtet att tillbringa
en dyrbar tid i den sysslolöshet, hvaruti vi ä-
ro försatta, och om ej det medel må vidtagas,
att Ståndet beslutade, att hos Kongl. Maj:t an¬
hålla om Riksdagens aflysande; och såsom en
utväg alt fullborda detta, tillstyrker jag inbjud¬
ning till de öfrige Stånden.
Häruti förenade sig de flesta af Ståndets
Herrar ledamöter.
Herr Talmannen utlät sig: Jag finner mig
hindrad att nu göra proposition å denna hem¬
ställan, emedan på Ståndets bord hvilar ett Ban¬
co-Utskottets betänkande, som jag hoppas i
morgon skall afgöras. Dessutom är det Ståndet
bekant, alt Ståndet i dag valt tvänne ledamö¬
ter uti Constitutions-Utskoltet, för att deltaga i
behandling af en ifrån Bonde-Ståndet dit hän¬
454
Den 23 Maji.
visad fråga. Således är jag för närvarande hilt»
drad, men skall i sinom tid framställa den ber
gärda propositionen.
Herr Halling’. Efter denna vägran, som jag
måste underkasta mig, hemställer jag, om ej
påföljd skall äga runi för dem, som aflägsna
sig, ehuru de ej erhöllo den ledighet, sora 79
§. Riksdags-Ordningen medgifver Ståndet alt
bevilja. Delta är ett civilt arrest-förhållunde,
som fordrar, att en utomordentlig Lag gör sig
gällande; ty om en Ståndets ledamot aflägsnar
sig, i följd af laga förfall, tror jag ingen an-
svars-påföljd äga rum, då Ståndet varit utur
stånd satt, att begagna dess rättighet, enligt
Riksdags-Ordningens 79 §.
Herr Talmannen yttrade; När någon leda¬
mot anmäler laga förfall och sådant styrker, an¬
ser jag mig ej af mitt förut afgifne yttrande för¬
hindrad att göra proposition om tjenstledighet.
De, som hittills sådan begärt, hafva ej anfört
laga förfall.
Herr Mcechel: Jag har begärt permission
för sjuklighets skull, men icke företett läkare¬
bevis, Jag trodde mitt svaga helsotillstånd va¬
ra åskådligt. Dock hemställer jag, om detta å-
skådande anses tillräckligt, eller om jag skalf
läkarebevis anskaffa.
Herr Petre: Jag vördar Herr Talmannens
erfarenhet och kunskaper, samlade under den
tillryggalagde hanan, men jag förklarar, alt det
ligger inom obegriplighetens område, huru Herr
Talmannen lillvägagår, i afseende på vägran och.
Deri 23 Maji.
icke vägran af proposition. Sedan Ståndet ut¬
tryckt sin önskan att tillvägabringa ett slut,
sorn lifligt önskas af Nationen, har Ståndet för-
litlne thorsdag beslutat återkallelse af en re¬
miss till Constitutions-Utsl>otlet, framkallad af
Herr Talmannens outgrundliga förfarande. Nät¬
en motion nu blifvit af Herr Halling gjord,
sorn delas af Ståndet, hemställer jag, om icke Stån¬
det bör uttrycka sin mening. Samma conside-
ration, som förlidne thorsdag ägde rum, att lå¬
ta ogillandet af Herr Talmannens vägran för¬
falla, eller det tillvägabragte uppehållet af Riks¬
dagen, är ej nu för handen, då Constitutions-
Utskotlet i allt fall är sammankalladt. Jag
begär proposition derå, ont Ståndet godkän¬
ner Herr Talmannens vägran af proposition å
Ilerr Hattings motion; och härom yrkar jag vo¬
tering.
Herr Halling\ Jag förklarar, alt jag un¬
derkastar mig Herr Talmannens vägran, ty jag
har funnit så mycken harmoni våda emellan
Conslitutions-Ulskottet och Talmännen, alt jag
ej anser det mödan värdt, alt vidare besvära
Constitulions-U tskottel.
Herr iVcern: Ehuru jag ej funnit annat
skäl för Herr Talmannens vägran anfördt, än
sådant, som är att anse såsom en godtycklig¬
het i Riksdags-förhandlingarne, instämmer jag
dock i Herr Hattings sista yttrande.
Herr Talmannen yttrade, att Herr Talman¬
nen ville lill Herr Mcechel meddela, att, så
snart Herr Mcechel sig anmäler, med bestyr¬
456
Den a3 Maji.
kande af sitt sjukdomslillstånd genom läkare-
Levis, skall Herr Talmannen å hans begäran
om ledighet ifrån Riksdags-göromålen göra pro¬
position.
Herr Halling: Jag är icke läkare, men kan
vitsorda, att i går var Herr Maechel af bröst¬
sjukdom så angripen, att lian ej kunde avance¬
ra till Banco-Utskotlet. Han är verkligen så
svag, att läkarebetyg för tillståndets bestyrkan¬
de icke erfordras; och man kan utan misstroende
förklara hans svaga helsotillstånd vara fullkom¬
ligen kändt.
Häruti förenade sig många af S;låndets Her¬
rar ledamöter.
Herr Petre: En känd sak är så god som
vittnad. Jag tror derföre, att det var ett grymt
svar, som meddelades Herr Maechel. Hervar
Halling och Waern hafva förment, att, ehuru
Herr Talmannens vägran af proposition är
beroende af godtycke, är det dock lämpligt,
att frågan förlaller. Det visar sig visserligen
möjligt, att Constitntions-Utskoltet i sitt svar
gillar Herr Talmannens åsigt, men jag har
dock någon anledning att tro, det Constitutions-
Utskottet ser saken ifrån samma sida, som vi,
eller den rätta. Då, om detta sker nästa Mån¬
dag, kunna vi gå in till Kongl. Majit med den
underdåniga hemställan. Om vi lefva i en lid,
då godtycke segrar, är det ej vårt fel, att vårt
bemödande misslyckas.
Herr Helsingius: Jag vill ej yttra mig,
om jag godkänner Herr Hallings åsigt, att för¬
visa eller icke förvisa saken till Constilulions-
Utskottet; men jag vill endast fästa Talarens
uppmärksamhet derå, att, såsom jag fattat, har
Ilerr Talmannen endast vägrat att framställa
den äskade propositionen i dag. Herr Talman¬
nen har till skäl gifvit oafgjorde ärender. Så
snart dessa blefvo undanröjde, lärer Herr Tal¬
mannen ej vägra proposition, lill hvars fram¬
ställande jag anser Herr Talmannen vara i
tillfälle i morgon afton, då Plenum åter in¬
träffar, oförhindrad af den i dag meddelade vä¬
gran.
Herrar Frodell och Sahlin instämde med
Herr Helsingius.
Herr Petre: Om man önskar att vinna
tid, saknas ej tillfälle dertill; ty, så snart man
vill taga beslut, att något ärende ej finnes å-
terstående, skall dock alltid något uppgifvas
vara qvar, såsom en inbjudning, eller det mål,
der lierr Talmannen vägrade proposition, och
hvilket rörde Ståndet ensamt. På denna väg
är intet att hoppas, om ej det lyckas att bi¬
bringa Ordföranden samma öfvertygelse som
Ståndet. Jag beder af Herr Helsingius upplys-
ning, om meningen är att Herr Hallings motion
skall bordläggas.
Herr Helsingius: Min mening var, att
Herr Halling hav rätt att väcka motion ånyo
i morgon. Det är icke nödvändigt alt bordläg¬
ga densamma, men det må dock ske.
Herr Waern'. Jag vill Hista Ståndets upp¬
märksamhet derpå, huru litet ändamål det är
458
Den a 3 Maji.
nied det ena och andra, nied remiss eller med
motionen. Vi känna de operationer, sorn är o
å hane. Till dess de äro tilländaförde eller
man sett omöjligheten deraf, lärer hvarje åt¬
gärd af oss att förkorta Riksdagen eluderas.
Det är kändt, huru dylika förhandlingar be-
drifvas, och då man dervid ej skyr att begag¬
na medel, som strida emot Grundlagen, kan
ej för närvarande någon vidare åtgärd väckas
från Representationens sida.
Herr Petre: Jag bekänner, att jag icke är
öfver ty gad; oell jag påminner mig äfven flere
tillfällen, då jag rönt samma sak som nu. Vack¬
ra förslag hafva blifvit framställda; men då
man velat dermed gå till botten, bar det ej
rönt bifall för vinnandet af ändamålet. Då
man yttrar sig i en vacker medborgerlig anda
och uppmanar att fatta beslut, är detta icke
värdi, om ej man visar kraft i sak. Om Con-
stitulions-Utskotlet upphäfver sig till Domare
på det sätt, att del förlorar allmänt förtroen¬
de, hafva vi doek gjort försöket och an vändt vår
förmåga. Emedlertid är det genom denna <1 is—
cession vunnet, alt Herr Talmannen och Stån¬
dets Ledamöter, som hylla en med ruin mot¬
satt åsigt, och som utgöra den lyckliga mino¬
riteten, se, hvartill det leder alt gå på denna
väg. Handsken är kastad, och man vet ej, hu¬
ru man kan betvinga opinionen. Det var me¬
ra redbart af dem, sorn gå (lön osäkra, vacklan¬
de vägen och gifva vika för önskningar ofvan
och nedan ifrån, alt rent framställa, att de v i 1 -
Den 23 Maji.
459
ja inrymma en discretions-makt åt den andra
Statsmakten.
Herr Halling: Det är en helig rättighet,
sorn Grundlagen fastställt för Landtmarskalk
och Talmän, när deni blifvit tillagd rättighet
att vägra proposition. Jag erkänner helgden
och behofvet deraf, och jag vördar denna rät¬
tighet såsom det sista correctivet för det con-
stitutionella Stats-skickel; men jag anser det
ock vara af vigt, huru den vårdas. Jag t vi f-
lar ej eller, att det sker af dem, som hafva
detta vårdande till deras pligt. Det är derfö¬
re jag underkastat detta omdöme en högre
makts pröfning; men i utomordentliga fall for¬
dras utomordentliga medel. Jag har funnit en
stor del of Ståndet instämma i mina tänkesätt.
Det år naturligt, att det ej verkar godt, att på
detta sätt tillbringa tiden, och att sålunda dis¬
ponera större summor än deni, om hvilka vi
varit af olika tankar under den förflutna tiden.
Då Ståndet, såsom en del af representationen,
har pligt emot det allmänna, anser jag hvarje
Ledamot böra förklara, örn 8t §. Riksdagsord¬
ningen nu må tillämpas. Den, som det icke
vill, förenar sig icke i motionen, men den,
som det vill, är dertill i tillfälle och må visa,
att han gjort, hvad han kunut,
Herr Talmannen utlät sig; I anledning
af hvad yltradt blifvit, förklarar jag, alt det
Lag-Utskottets Betänkande, som nu är bordlagdi
och i morgon sannolikt afgöres, hindrar mig
att göra proposition för närvarande; men då
460
D «ri 23 M • ji.
delta blifver afgjordt, skall jag icke underlåta
att rueddela det yttrande, som sakens vigt på¬
kallan
Herr Halling'. Med detta yttrande torde
mine motståndare kunna vara belåtne; jag hem¬
ställer dock, att Plenum i morgon måtte bör¬
jas så tidigt, att inbjudning till de öfrige Stån¬
den må kunna hinna alt genom Deputerade
meddelas.
Herr Petre: Jag kan ej lika med Herr
Halling, finna mig synnerligen tillfredsställd
med Herr Talmannens förklarande. Det har
den latitude, att jag ej kan derifrån komma lill
det af Herr Talmannen förutsatta resultat. An¬
nat hade varit, om Herr Talmannen förklarat,
det han skulle, sedan det åberopade ärendet
blifvit afgjordt, göra proposition på motionen,
men Herr Talmannen har 1111 deremot endast
yttrat, att lian skulle i morgondagens plenum
besvara Herr Hattings motion. Skall jag döma
af den framfarna tiden, blir resultatet eller yt¬
trandet ej mera hugnesamt, än det, som i dag
meddelats.
JJppå Herr Talmannens derefter framställ¬
de fråga, uppsköts fortsäLtningen af denna öfver¬
läggning till morgondagens plenum.
Plenum slutades kl. 3 e. ni.
fn fidem Protocolli
E. G. Runeberg.
Den i4 Maji,
46«
Den 2 4 Maji,
Plenum kl. 7 e. m.
§. n
Föredrogs å nyo Lag»Utskoltets betänkan¬
de, N:o 188, öfver motion, angående vissa de¬
lar af Lagstiftningen för utrikes vexlar.
Herr Hessle: Något annat utlåtande ifrån
Lag-Utskottet, än det nu upplästa, kunde icke
följa på Grefve Frölichs motion, enär Rikets
Ständer redan i ämnet fattat beslut; men för
min del anser jag det vara af vigt alt anmär¬
ka, hvad jag icke ansåg nödvändigt att genom
reservation förvara. Jag tror att Utskottet bort
förklara, att Utskottet, i afseende på en huf¬
vudsaklig del af motionen, redan under Riks¬
dagen, upptagit ett likadant ärende, såsom, ef¬
ter Utskottets och Rikets Ständers åsigt, ett Lag-
stiftnings-ärende, men att, som Rikets Stärner
redan afgjort frågan, ej anledning är till 'linan
behandling, än att motionen må lemna- a sido.
Jag begär alt få lill protocollet anma-43’ att jng-
anser en hufvudsaklig del af motir‘en Vara ett
civilt Lagstiftnings-ärende, roen r*'. s?m Kongl.
Majit ansett detsamma icke v'd Clvil Lagstift¬
nings-ärende, kan det icke denna Riksdag
komma under Rikets Stand s pröfning.
Herrar Frodell, Va7^ 1 berman in¬
stämde häruti.
Herr Bååth: Jr. S,Jlaf tiJ1 .vissa delar
Herr Hessles åsigt, -a i0, rno^ori afser en
förändring eller rr'nui° a en Lag-Ut¬
46a
Den a4 Maji.
skottet uttryckt öfver Herr Stuarts motion, att
Rikets Ständer må till Kongl. Maj:t ingå med
begäran, det täcktes Kongl. Maj:t vid nästa Riks¬
dag framlägga förslag till en Lag för in- och
utrikes vexlur. Utskottet liar derom redan ut¬
talat sin mening, gillad af Irenne Riks-Stånd,
och frågan kan således icke blifva vidare ämne
för öfverläggning, denna Riksdag. Utskottet,
som haft detta beslut lill föresyn, har således
ej kunnat uttrycka den mening, att utrikes vexel-
förhållandet vore amne för Rikets Ständers
och Kongl. Maj;ts Lagstiftning. Således åter¬
stod ej annat, än att hålla sig vid motionen;
och som densamma är besvarad i Utskottets
första betänkande, hvarigenom förslag bief upp-
gjordt till en gemensam lag för in- och utrikes
vexlar, och Rikets, Ständer framlagt detta, så¬
som ett civilt Lagstilinings-ämne, men Kongl.
Maj:t förklarat, att utrikes vexellag-förhållän-
det ej borde pröfvas, enligt 87 §. Regerings-
Forrnen, kunde UtskoLlet ej gå vidare, än det
gjort, att förklara, alt det ärende, som Grefve
.Frölich väckt, redan var afgjordt och ej for¬
drade vidare åtgärd, samt således icke kunde
blifva löremål för Rikets Ständers vidare om-
pröfning. Jag tillstyrker bifall till Utskottets
förslag.
Herr Petre'. Jag finner detta mål ej på¬
kalla vidare öfverläggning, utan då reserva¬
tionsrätten är iakttagen, och instämmande med
Herr Hessle j begär jag proposition, på det alt
vi måtte få öfvergå till annat ärende.
Den 24 Maji.
Herr Ekstrand, gillade Herr Hessles yttran¬
de; äfvensom Herr IVcern deruti instämde.
Discussionen ansågs slutad, o h betänkan¬
det, N:o 188,, bifölls. .
§■ 2> .
Föredrogs å nyo Expeditions - Utskottets
memorial, N:o 02 , i anledning af tvänne Rilis-
Ståjids återmiss utaf förslaget under N;is
och 78 till §. i Riksdags-besluteb
Herr Halling: Jag vill erinra, alt Borgare-
Ståndet, i anledning af detta memorial, ej har
annat att tillgöra, än alt bifalla, det den ute¬
slutna 10 §• Regerings-Formen må i förslaget
inflyta. Detta misstag har skett vid den så kal¬
lade löparens utskrifning.
Herr Biörck: Jag instämmer 1 Herr Hal-
lings yttrande, med tillägg, alt sorn Ståndet
redan antagit Expedilions-Utskottets princip,
att endast anse sådana grundlagsändrings-förslag
hvilande, sorn äro af alla fyra Riks-Stånden i
sådant afseende godkände, så hvarken bör el¬
ler vill jag äska förändring i Ståndets beslut,
Jag åtnöjer mig med att förklara mitt enskil¬
da ogillande af delta förfarande på grunder,
som jag redan gifvit tillkänna, helst jag är öf-
vertygad, att Constitutions-Utskottets förslag ,
enligt lydelsen al Grundlagen, bör hvila. Jag
önskar detta antecknadt, endast såsom reser¬
vation.
Herr Strehlenert förenade sig med Herr
Biörck.
Discussionen ansågs slutad, och memoria-
et, JNf;o 32, bifölls.
Dpi. '>.( Maji.
Den 34 Maji.
465
§.3.
Herr Talmannen anförde : Sedan numera
hos Borgare-Ståndet icke återstå några ärendti
lill behandling, hemställer jag, att Ståndet m'
besluta, att sådant de öfrige Riks-Slånden med¬
dela, och alt, i händelse förhållandet hos deni
är enahanda, vördsamt och vänligen inbjuda
Medstånden att med Borgare-Slåndet förena sig
i det beslut, att, i öfverensstämmelse med 81 §
Kiksdags-Ordningen, Herr Landtmarskalken och
Talmännen, efter föregånget beslut i sina Stånd
må inför Konungen träda och anhålla, det han
ville låta aflysa Riksdagen och Ständerna pu
Rikssalen uppkalla , på hvilken framställning
Ståndet svarade enhälligt Ja.
Herr Petre'. TJag hörde i går Herr Hal¬
lins, ifrågasätta, att en Deputation skulle till
Med-Stånden afgå, för att communicera det be¬
slut, Borgare-Slåndet kornme, att i denna fråg'
latta. Det återstår således att få vela, huru
vida något afseende skall fästas å Herr Hal
liing? nyssnämnde hemställan."
Herr Talmannen gjorde deruppå dessa pro
positioner:
j:o Beslutar Ståndet, att meddela inbjud
ningen till Med-Stånden genom Deputerade
hvarpå svarades öfvervägande Nej;
och 2:0 Skall detta meddelande ske genom
protocolls-utdrag? hvarpå svarades Ja.
§• 4-
Uppå hemställan af Herr Talmannen,' be¬
slöt Ståndet, att ifrån dess enskilda Cancellic1
cassa skulle utbetalas en summa stor Etthurf-
I dräfle Riksdaler banco, såsom gratification till
I Stads-architectén, Herr Professorn och Riddaren
I Gjörwell för hans möda och besvär vid inred-
I ningen för denna Riksdag af Borgare-Ståndets
nuvarande sessionsrum å jemsen ; och skulle
Ståndets Gancellie-direclion genom utdrag af
protocollet anmodas, att om verkställigheten af
detta beslut föranstalta.
§. 5.
Upplästes meddelade utdrag af Högloflige
Ridderskapels och Adelns samt Högvördige Pre-
ste-Ståndets protocoll den 21, 22 och s3 den¬
nes, hvaraf inhämtades, att Ridderskapet och
Adeln bifallit Banco-Utskottets utlåtande, N;o
148, samt Expedilions-Ulskoltets memorialer,
N:is 3o och 31, låtit bero vid de 3:ne öfriga
Riks-Ståndens beslut, i anledning af Banco-Ut¬
skottets memorial, N:o 145, och till handlingar-
ne lagt Constitutions-Utskottets memorial, N:o
124. förstärkta Constitutions-Utskottets memo¬
rial, N:o 1 a5, och förstärkta Banco-Utskottets
memorial, N:o i5o, samt Banco-Utskottets me¬
morial, N:o i52.
Lades till handlingarne.
§• 6-
Justerades protocolls-utdrag öfver de af
Ståndet denna dag fattade beslut.
Plenum slutades kl. 8 e. m.
In fidem protocolli
E. G. Runeberg.
Borg. St. Pr. vid Bihld. lS34> 1835. X. 3o
466
De» 36 Maji.
Den 2 6 Maji.
Plenum kl. 10 f. m.
§. 1.
Godkändes efter uppläsning 1:0 Fortsätt¬
ning af en §. i Riksdagsbeslutet, angående hvi-
lande Grundlagsfrågor, och 2:0 Expeditions-Ut-
skottets under N:o 352 afgifne förslag till den
handling, hvarigenom Herr Landtmarskalken
och Herrar Talmän, å Rikets Ständers väg¬
nar, berättiga Fullmäglige i Banken att afsluta
credit eller creditiv å utrikes ort till ett belopp
af högst 2 millioner Riksdaler specie.
§. 2.
Föredrogs Banco-Utskoltets memorial, N:o
153, i anledning af erhållen återremiss å Ut¬
skottets memorial, N:o 128, och betänkandet,
N:o i3o, hvilket memorial lades till handlin-
garne.
§• 3.
Herr Helsingius anförde: Som Banco-Ut-
skottet har sammanträde i dag c. m., för en
vigtig öfverläggning, men Herr Sahlin ej kom¬
mer dit, föreslår jag, att Herrar Electorer be¬
hagade genast välja en annan ledamot i Banco-
Ulskoltet i ledigheten efter Herr Sahlin.
Remiss beslöts till Herrar Electorer; och
sedan de till särskildt rum afträdt, återkommo
de efter någon stund, samt inlemnade ett nu
uppläst, så lydande valprolocoll;
”1835 den 26 Maji sammanträdde Borga¬
re-Ståndets Electorer och valde till ledamot i
Dea 36 Maji,
467
Baneo-Ulskotlef, i stället för Herr Sahlin, sora
är frånvarande, Herr Lundin."
’TJt supra.
In fidem
Clas Gartz."
Underrättelse härom skulle genom utdrag
af protocollet till Banco-Utskottet meddelas.
Herr Helleday'. Jag anser mig böra gifva
tillkänna, att jag icke kunnat deltaga, såsom E-
lector, i valet, då, mig veterligen, Herr Sahlin
ej är permitterad, och jag ej vet, örn han är
borta, samt lian icke eller afsagt sig befattnin¬
gen, såsom ledamot i Banco-Utskottet. Han har
icke varit trenne gånger borta och påkallar, ut¬
ur sådant skäl, icke efterträdare.
Herr Lake: Jag hade ämnat tillkännagifva,
att Herr Sahlin i dag hemrest, för vigtiga an¬
gelägenheter.
Herr Talmannen anmälde jemväl, att tvin¬
gande omständigheter föranledt Hen Sahlin att
begifva sig hem.
§- 4-
Efter anmälan, företrädde Herr Hof-Cancel-
leren, Commendeuren af Kgl. Maj:ts Nordstjerne¬
orden, Högvälborne Friherre David vonschul¬
zenheim, hvilken aflemnade Kongl. Maj:ts Nå¬
diga Skrifvelse till Rikets Ständer af den 20
dennes, angående Banco-reglementets öfverlem¬
nande, i anledning af Banco-lagen den i Mars
i83o, m. m.
Sedan Herr Hof-Cnucelleren, Friherre von
Schulzenheim blifvit på, ..vanligt sätt utbeled-
Den 26 Mai!^
sagad, upplästes den Kongl. Skrifvelse», med
dervid fogadt Stats-Råds-prolocoll.
Herr Petre begärde bordläggning af omför-
mälda Kongl. Skrifvelse.
Herr fVcern: Jag anhåller att på förband
få i Ståndets protocoll nedlägga min tanka, rö¬
rande den nu upplästa Kongl. Skrifvelsen. Ban-
co-lagen af den 1 Mars i83o är, enligt hvad
den i 7 §. kallas, Allmän Civil-lag, och kan,
såsom sådan betraktad, icke komma alt inne¬
fatta någon grund tor de bägge Statsmakternes
inbördes förhållanden. Civil-lag kan endast
hafva till föremål, att bestämma rättsförhållan¬
den emellan enskilde, men endast Grundlag kan
utgöra rättesnöre emellan Statsmaklerne.
Den Kongl. Skrifvelsen bordlädes.
§.5.
Herr Petre: Sedan Herr Limnelius baft
den godheten att för åtskilligt* af Ståndets le¬
damöter uppvisa de tal, han i morgon, vid af-
skedsbesöken hos Med-stånden, ämnar att å
Ståndets vägnar hålla, får jag begära, att Herr
Talmannen äfven behagade meddela Ståndet de
tal, som Herr Talmannen i morgon ämnar att
inför Kongl. Maj:t i underdånighet bålla.
Herr Talmannen förklarade, att han skulle
taga denna sak i öfvervägande.
§-.6*
Tvenne Kongl. Majlis Ölverste-Kammarjun-
kare anmäldes, emotlogos och framförde Kongl.
Mäj:ls Nådiga bjudning till Ståndet, att i mor¬
gon kl. 11 förmiddagen infinna sig i Slorkyr-
Den 26 Maji.
469
kail, för alt afhöra Riksdagspredikan, sederme¬
ra begifva sig till Rikssalen, för alt, efter Riks¬
dagsbeslutets uppläsande, af- Kongl. Maj;t hem-
förlofvas, samt slutligen 24 af Ståndets ledamö¬
ter, jemte Secreterare!!, att intaga middag på
Kongl, slottet.
Herr Talmannen förklarade, att Kongl.
Majlis Nådiga vilja skulle af Ståndet efter¬
kommas. Herrar Öfverste-kammarjunkare jutbe-
Jedsagades.
Derefter öfverenskommo, efter af Herr Tal¬
mannen g|ord hemställan, Ståndets Herrar le¬
damöter, hvilka ibland sig skulle, till det be¬
stämda antalet af 24, deltaga i omförraälda mid-
dagsspisning å det Kongl, slottet.
§• 7-
Uppläsles meddelade utdrag af Med-stån-
dens protocoll, hvaraf inhämtades, att Höglofl.
Ridderskapet och Adeln godkänt Expeditioris-
Utskoltels memorial, N:o 32, instämt uti Hög¬
värdige Preste-Ståndels beslut af den 22 den¬
nes, i afseende på frågan om sältet för Banco-
reglementels öfverlemnande, afslagit Banco-Ut-
skottets memorial, N:o 15a, samt Lag-Utskottets
betänkande, N;o 188, och till liandlingarne lagt
Lag-Utskottets memorial, N:o 187, och Heder¬
värda Bonde-Ståndets protocolls-utdrag af den
^4 dennes, med anhållan till Ridderskapet och
Adeln, att då, efter hvad Bonde-Ståndet hade
sig bckannt, Preste- och Borgare-Stånden afsla¬
git Ridderskapets och Adelns inbjudning till
Med-stånden alt förena sig om Ridderskapets
47®
Den a6 Maji.
och Adelns, i anledning af Expedilions-Utskot-
tets memorial, Nio 29, faltade beslut, Ridder-
skapet och Adeln ville å nyo göra framställ¬
ning lill Preste- och Borgare-Stånden om in¬
bjudningens antagande; alt Högvördige Presle-
Ståndet till Expeditions-Utskoltet, för iaktta¬
gande vid Riksdagsbeslutets uppsättande, med¬
delat Kongl. Maj:ts Nådiga skrifvelse af nästlid-
ne gårdag, angående Banco-reglementets öfver¬
lemnande, i anledning af Banco-lagen den 1
Mars 1800, na. m.; godkänt Expedilions-Ulskot-
tets förslag under Niis 42 och 78 till §. i Riks¬
dagsbeslutet med den i samma Utskotts me¬
morial, N:o 32, tillstyrkta rättelse, bifallit Lag-
Utskottets betänkande, Nio 188, och till hand-
lingarne lågt Banco-Utskottets memorial, Nio
153, och Borgare-Ståndets protocolls-utdrag af
den 24 dennes, i fråga om åtgärd för Riksda¬
gens aflysande; och att Hedervärda Bonde-Stån¬
det bifallit Banco-Utskottets memorial, Nio 152,
Lag-Utskottets betänkande, Nio 188, och Expe-
ditions-Ulskottets memorial, Nio 3a, till Expe-
ditions-Ulskottet meddelat Kongl. Majits ofvanå-
beropade Nådiga skrifvelse, till liandlingarne lagt
Banco-Utskottets memorial, Nio 153, ansett Bor¬
gare-Ståndets inbjudning i protocollsutdrag af
den 24 dennes icke erfordra någon åtgärd, och,
med gillande af Banco-Utskottets åsigt i memo¬
rialet, Nio i5t, till handlingarne lagt samma
memorial, jemte Högvördige Presle-Ståndets in¬
bjudningar i ämnet.
Lades till handlingarne.
Den ad Maji.
471
Herr Talmannen och Ståndets Herrar le¬
damöter åtskiljdes kl. 1 å dagen, men samman¬
trädde åter, till fortsättning af
Plenum kl. | g e. m.
§. 8. .
Upplästes meddelade utdrag af Högloflige
Riddersknpets och Adelns samt Högvördige Pre-
ste-Ståndels protocoll för den 25 af inneva¬
rande månad samt denna dag, hvaraf inhämta¬
des, att Ridderskapet och Adeln till handlin¬
garne lagt Kongl. Majits Nådiga Skrifvelse, an¬
gående Banco-reglementets öfverlemnande, m.
ro., samt Presle-Ståndets inbjudning, af den 23
dennes, i anledning af Banco-Utskottets me¬
morial, N;o 151. och alt Preste-Ståudet till
handlingarne lagt Constitutions-Utskottets me¬
morial, Nio 127.
Lades till handlingarne.
§•9
Upplästes och godkändes af Expeditions-
Utskottet uppsatt förslag lill underdånig skrif¬
velse, Nio 353, angående Bankens sedelutgif-
11 ing.
§. 10.
Beslöts, efter at Herr Talmannen gjord
framställning, att de Ståndets protocoller, som
vid Riksdagens slut äro ojusterade, skola juste¬
ras inför Ståndets Fullmäglige i Banken och
Riksgälds-contoiret, samt i staden varande le¬
damöter af Ståndet.
§• **•
A nyo föredrogs Kongl. Majlis Nådiga Skri!-
47i D«n 26 Ma j j.
velse till Rikets Stander af den 25 sisllidnej
Maji, angående Banco-Reglementets öfverlem¬
nande, i anledning af Bancolagen af den 1 Mars
i83o. m. m.
Herr Petre: ”Då nu ingen tid är alt ingå
i vidlyftig granskning af Kongl. Maj:ts af StaLs-
Secreleraien Skogman contrasignerade skrifvelse
till Rikets Ständer den 25 Maji i835, får jag, i
i betraktande deraf, att anmärknings-anled?
ning till Conslilutions-Ulskottet nu mera först
vid nästa Riksdag kan anmälas, härigenom till
Slåndeis protocoll afgifva följande vördsamma
erinringar;”
”Statsmakterne måste hafva lil! gemensamt
syftemål, att verka för lydnad åt bestående
Grundlag. Hvarje afvikelse derifrån föranleder
eftertänklig rubbning. Att söka inleda en så¬
dan communication af Banco-Reglementet, hvar¬
igenom Ständerne, om än i aldrig så aflägsna
ordalag, skulle tillerkänna den andia Statsmak?
ten en granskningsrält, som densamma inga¬
lunda äger, är ett steg, hvilket icke under nå¬
gon förevändning kan försvaras. Må man jemn?
iföra alla Grundlagsstadganden om Banken, från
och med 72 §. Regerings-Formen lill och med
det bud, sorn ålägger Bankens Fullmägtige att,
livad Banken beträffar, endast åtlyda Ständer-
nes föreskrifter och man skall finna, att hvarje
tydning, som inrymmer Styrelsen granskning af
Ständernes förfogande med Banken, omöjligen
Län äga rum, utan Grundlagarnes kringgående.
Den höga ståndpunkt, som Konungamakten bör
Den 26 Maji.
jfllaga, det föredöme af oväld och lugn besin¬
ning, som derifrån bör utgå, äro mer alt vär¬
dera, än den vanskliga fördel som en inkräkt¬
ning på Ständernes makt kan tillskynda Sty¬
relsen. Konungens höga rätt, att vid förekom¬
mande hvarjehanda behof 'göra tillämpning af
16 §. Regerings-Formen, beror på intet vis af
Ständernes beslut rörande Banco-Reglementet.”
”Berörde Reglemente, äfyen i sitt närvaran¬
de skick, kan dessutom icke anses vara för Re¬
geringen obekant. Detta styrkes bäst deraf, att
en Kongl. Skrifvelse, sådan som den ofvan-
nämnde, i dag till Ständerne ankommit. Snart
sagdt liela Stads-Rådspersonalen utgör en inte¬
grerande del af Rikets Ständer och det ligger
i Rådgifvare-embetets natur, att hvad Stals-
Rådet såsom en fraction af Representationen vet,
det vet också Konungen. De representativa
formerne äro sådane, att knappt någon Grund¬
lagsvidrig Riksdagsförhandling är tänkbar, utan
att initiativet dertill tages från Regeringen. Der¬
ifrån utgingo i sjelfva verket Ständernes beslut
om Indragningsmakten och Bankens morato¬
rium. Samma upprinnelse har äfven närva¬
rande Riksdagsbeslut om Riksgälds-Contoirels
borgen för llypotheks-föreningarne. Så måste för¬
hållandet alllid under närvarande statsskick
blifva, ty Regeringen har ett sådant öfvervä¬
gande inflytande på Riksdagsärenderne, att ett
grundlagsvidrigt Riksdagsbeslut, utan connivence
med Regeringen, kan anses som en absolut o-
möjlighet. Det är en smärtsam iakttagelse, att
4?4
Den at» Maji.
i fråga om Banco-Reglementet, Regeringen, än¬
nu i sista ögonblicket af Rikets Ständers sam¬
manvaro, likasom förut i andra ämnen af fi¬
nanciel natur, förhå 1 ler sig på ett sätt, som nöd¬
vändigt måste undandraga densamma det bifall,
hvilket den icke utan olägenhet kan sakna.
Hvarföre föras dessa strider om ord? Hvarföre
framställas så många raisonnementer, i ändamål
alt missleda omdömet och uppröra sinnena?
Hvarföre göras så många anmärkningsvärda an¬
strängningar, så många besynnerliga försök att
verka på opinioner, som böra vara orubblige?
Behöfver Konungamakten vidtaga någon åtgärd
för Banco-Reglementet, så har den öppet alt
göra det, antingen det öfverlemnas eller icke,
öfverlemnas af Ständerne eller af deras Banco-
Fullmägtige. Allt hvad som är sagdt, skrifvet
och talad t, för att förskaffa Regeringen en delak¬
tighet i Bancolagstiftningen, sorn den, med nu
gällande Grundlagar, icke utan öfverträdelse kan
erhålla, allt della har blott tjenat alt ingjuta
misstroende och alstra en föreställning om Re¬
geringens syftning, som ingalunda kan vara för
densamma förmånlig. Huru mycket bättre vo¬
re det icke, om Regeringen, inseende hela vig¬
ten af dess dyrbara kall, uti sina Regerings¬
åtgärder aldrig nedsteg till begagnande af me¬
del, som, ehvad frukt de än bära, nödvändigt
mäste väcka missbelåtenhet. Örn man äfven,
med all upptänklig skicklighet, utvecklar Rege¬
ringens åsigter i iletta hänseende, så står dock
last, att ingen skiljaktighet mellan Regering och
Den 26 Maji.
Ständer kunde i omförmälda fall äga rum, der¬
est Regeringen alltid betraktade sin exislence
såsom helt och hållet identisk med det all¬
männa bästa, men ingalunda såsom något af
Staten oberoende, för sig sjelf bestående.”
”Kongl. Maj:ts Nådiga Svar i credilivfrå-
gan synes vara baseradt på Stats-Rådet Poppii
i Preste-Ståndet utvecklade åsigter. Derom har
jag redan till Ståndets protocoll uttalat mia
mening, hvartill jag nu refererar. Föröfrigt kan
jag icke undgå anmärka, att i den Kongl. Skrif—
velsen förekommer emot Rikets Ständer, huru¬
ledes de skola varit vållande till Riksdagens
långvariga uppehåll. Huru en expedition med
antydan derom kunnat af Stats-Secreternren
Skogman framläggas Lill Dess Konungs under¬
skrift, derom må Herr Skogmans egen medve¬
tenhet villna. Så länge känsla för sanning än¬
nu lefver i menniskohjertat, skall ingen tvifvel
uppstå om den verkliga orsak till Riksdagens
förlängning, som förefinnes. Den rigtade pilen
träffar icke det föremål, hvilket den var äm¬
nad alt såra. Den återfaller på sitt upphof,
för alt lemna efter sig ett outplånligt intryck.”
”Den Kongl. Skrifvelsen, som innefattaren
förebråelse till Rikets Ständer, är, enligt dervid
fogade Stats-Råds protocoll, på Sluls-Rådets en¬
hälliga tillstyrkande expedierad. Det må såle¬
des vara förlåtligt, om man anser, att Stats-Rå-
det icke synnerligen lägger vigt på befrämjande
af samdrägt mellan de båda Statsmakterne.
Hvad är då Stats-Rådets bestämmelse? Måste
476 Den 26 M*ii.
det nödvändigt vara att verka söndring och
spänning? Borde det icke fast mer gå ut på
att, ulan alla personliga afseenden, utan alla,
slags biafsigter och kastfördomar, styrka rätt
och sanning samt inför Konungen afgifva ädla,
lagenliga och allmänt väl åsyftande rådslag.”
Uppå Herr Talmannens derefter gjorda
proposition, lades omförmälda Kongl, Skrifvelse
lill handlingarne,
§.12.
Justerades protocollsutdrag öfver Ståndets
denne dag fattade beslut, enligt protocollets 2,
3 och 11 §§.
Plenum slutades kl, 9 <*• ni.
In fidem protocolh
E. G. Runeberg.
Den 2 7 Majit
Plenum kl. 10 f. m.
* -
Herr Ekstrand begärde ordet och anförde:
”Då jag älskar consequence i egne, så väl som i
Ståndets alla handlingar, hade jag väntat, att den
alltid för sitt fosterland varma Ståndskamraten,
Herr Petre, icke skulle fått stå allena i sisla
Plenum med sina anmärkningar emot Kongl.
Maj:ts sednaste Nådiga Skrifvelse. Om man
besinnar, att våra handlingar alltid äfTidnings-
Redacleumne göras bekanta, underkastas all¬
Den 26 Maji. 477
manna opinionen, så frågar jag, huru ett stilla¬
tigande kan ursäktas oss, om vi eljest hafva
till pligt att försvara Pikets Ständers rättighe¬
ter, utan att ingripa i Konunga-maktens, och,
när vi icke äga annan utväg, åtminstone ned¬
lägga vår protest emot allt, som kan synas oss
förnärma dem. Af de talare, som hafva pre¬
tention och vana, att en mängd Ledamöter, of¬
ta de fleste i Ståndet förklara sitt instämman¬
de i deras åsigter, tager nationen synnerligast i
anspråk alt de yttra sig och ej låta vigligare
frågor öfverhalkäs, hvarföre jag bör taga mig
friheten dertill uppmana sådane lycklige talare
inom detta Stånd; men skulle tystnaden lik¬
väl bibehållas, så har jag blott att begära för
min räkning i allt fall få i protocollet förva-
radt, det jag, lika med Herr Petre, måste anse
den Kongl. Skrifvelsen af Ständerna kunna få
hvarken ett öppet eller tyst godkännande, men
då Riksdagens slut ej medgifver någon åtgärd,
måste pröfningen af frågan nödvändigt lemnäs
åt nästa Ständer och deras Conslitulions-Ut-
skotl.”
Herr Holm; ”Då jag tillhört den majoritet
inom Ståndet, som, med afslag lill Högvördi-
ge Preste-Ståndets inbjudning, ansett reglemen¬
tet för Bankens styrelse och förvaltning böra
på förut öfligt sätt eller genom Bankens Full-
mäglige lill Kongl. Maj:ts Nådiga kännedom öf-
verlemnas, och någon discussion härom före
den anställda voteringen icke egde rum, anser
jag mig, med föranledande särskildt af Kongl.
Df ii lii Maji.
Maj:ls föi lid ne gårdag ankomne Nådiga Skrif¬
velse, höra till prolocollet redogöra för de skai,
som efter mycken tvekan bestämt mitt beslut i
denna fråga och hvilke äro i korthet följande.”
”1:0 att, då Bank- och Myntbestämnings-Ia-
gavne af den j:sta Martii i83o, på sättHerr
Waern anmärkt, tillkommit för att bestämma
och trygga allmänheten och Bankens förhållan¬
de till hvarandra såsom fordringsägare och
gäldenär, och följaktligen, såsom innefattande
civil lagstiftning, icke kurmat göra någon rubb¬
ning uti Grundlagens bud, de der afväga och
bestämma de begge Stals-makternes förhållande
till hvarandra, jag ansett ali förändring i hvad
sorn bittintills iakttagits i afseende å Bank-Re¬
glementets öfverlemnande och promulgerande,
vara öfverflödig och böra undvikas, såsom möj¬
ligen innebärande ett frö till missförstånd ocii
disharmoni emellan Regering och folk, of alla
calamiteter, hvarföre samhällen kunna blottstäl¬
la sig, ovedersägligen den största och till sina
följder olyckligast.".
”2:0 att, om meningen med 7 § i i83o
års Bank-Lag bade varit, alt tillvägabringa nå¬
gon förändring i afseende på öfverlemnandet
till Kongl, Maj:t af de stadgar och reglementen,
angående Bankens styrelse och förvaltning, hvil¬
ka borde upprättas i noggrann öfverensstämmel¬
se med de i berörde lag fastställde grunder, så¬
dant ofelbart hade blifvit uti nämnde §. ut¬
tryckt. så vidt det kunnat ske ulan rubbning i
den Rikets Ständer förbehållne rättighet, alt
ensam styra och förvalta Banken”.
Den 26 Ma jf.
4?»
3;o att, sedan Rikets Ständer bos Kongl.
Maj:t i underdånighet anmält de af dera fast¬
ställde hufvudgrunder för realisationen, med
afseende hvarå Bank- ocb mynlbestämningslagar-
ne blifvit stiftade, det öfriga af Banco-regle-
mentet, efter min öfvertygelse, hufvudsakligen
omfattar detailfrågor rörande Bankens inre
styrelse och förvaltning, hvilka icke ens be¬
höfva promulgeras;
och 4:0 att jag anser allt öfverträdande af
den gränslinea, som är uppdragen emellan de
båda Stals-makternes verkningskrets i Conslitn-
tionella stater, vara äfventyrlig och aldrig bö¬
ra ske annorledes, än i följd af ömsesidig öf¬
vertygelse om nyttan och nödvändigheten der¬
af samt efter, i sammanhang dermed, tillväga-
bragt förändring i Grundlagen. Jag bar, när
ingen discussion föregick voteringen, ansett mig
böra till protocollet lemna denna redovisning
för mina åsigter, på det att man ej må tro, att
jag i en framtid skulle vilja undandraga mig
det moraliska ansvaret för den våda, som af
det fattade beslutet kan blifva en följd och e-
medan jag alltid älskat och intill min sista
stund skall älska ett öppet och offentligt hand¬
lingssätt.
Med Herr Holm förenade sig Herrar Sjö¬
blom, Norman, Zander, Valley, Ekerman, Fro¬
dell, Per Finblad, med flere.
Herrar Bååth och Falhem begärde äfven
ordet; men Herr Talmannen förklarade, att ti¬
den nu var inne att begifva sig, efter Kongl.
48o
Den 36 Maji.
Maj:ls Nådiga bjudning, til! Storkyrkan, för nit
afhöra Riksdags-predikan.
Herr Bååth anhöll, att fä i prolocollel teck¬
nade alt han begärt ordet och ämnat att yt¬
tra sig i samma ämne, som Herrar Ekstrand
och Holnij men blifvit derifrån förhindrad
genom Herr Talmannens ofvannämndé förkla¬
rande. j
Sedan Herr Talmannen deruppå underrät¬
tat, att Ståndet sammanträder åter eftermiddagen
kl. \ 8, afgingö Herr Talmannen och Ståndets
Herrar Ledamöter kl. 1 1 f. m. till Storkyrkan,
hvarest Riksdagspredikan afhördes, och sedermera
till Rikssalen, der, sedan Herr Landtmarskalkeri
och Herrar Talmän, uti till Kongl. Majit ställde
tal, i underdånighet nedlagt Ståndens tacksam¬
het och välönskningar, samt Riksdagsbeslutet
blifvit upplyst. Kongl. Majit uti Kådigt tal,
som, i anseende till Kongl. Majlis af en mindre
opasslighet orsakade frånvaro, Lief efter nådigt
uppdrag uppläst af Hans Excellence Herr Stats-
Ministern för Utrikes ärenderne, täcktes afsluta
Riksdagen och hemförlofva Sländerne.
Herr Talmannen och Ståndet uppvaktade
derefter i underdånighet Hans Majestät Konun¬
gen, Hennes Majit Drottningen samt D. D. K. K.
H. H. Kronprinsen och Kronprinsessan.
Efteriniddagenj kl. * 8.
På Herr Talmannens anmodan, afgick Herr
Limnelius med en Deputation af 12 ledamöter,
Den 27 Maji,
för att till de öfriga Riks-Stånden framföra Bor¬
gare-Ståndets afskeds-hälsningar.
§• 3-
Herr Petre begärde ordet, i anledning hvar¬
af Herr Talmannen förklarade, att, sedan Kongl.
Majit på Rikssalen i dag afslutat Riksdagen och
hemförlofvat Ständerna, kunna hvarken discus-
sioner tillåtas, eller motioner få väckas.
§. /p
Hvar efter annan ankommo Deputationer
ifrån Hedervärda Bonde-Ståndet, Högvördige
Prcste-Ståndet samt Höglofl. Ridderskapet och
Adeln, anförde af vice Talmannen Jon Jonsson>
vice Talmannen, Herr Biskopen, Doctor af Win¬
gård och Öfverste - Kammarherren, Riddaren
och Commendeuren af Kongl. Majits Orden,
Herr Grefve Gustaf Lewenhaupt, hvilka an¬
mälde deras Riks-Slånds afskedshälsningar, som
af Herr Talmannen besvarades. Deputationerne
utbeledsagades på vanligt sätt.
Herr Limnelius återkom med Borgare-Stån¬
dets Deputation och framförde Med-Ståndens
återhälsningar.
§. 5.
Herr Talmannen uppstod och nedlade klub¬
ban med följande afskedstal:
”Tit.
”Målet är hunnet och då jag dertill nu får
lyckönska Eder, M. H., sker det med känslor, li¬
ka den undan böljornas och stormens våld fräl-
sades, som, med höjda blickar mot Himmelen,
Bor%. St. Fr. vid Rihsd. 1834, i83S. X, 31
4®?
Dtn 27 Maji.
utan ängslig erinran af det förflutna eller för¬
veten forskning af det tillkommande, tacksamt
njuter det närvarandes sälla ögonblick. Gud
har beskyddat oss under denna långvariga sam¬
mankomst, som dragit oss alla ifrån våra van¬
liga yrken och de fleste ibland Eder ifrån ma¬
kar, barn och huslig omvårdnad. Återvändan¬
de i deras sköte, prisom Försynens godhet, som
beskärt denna lyckliga lott åt oss, framför tu¬
sende våra likar, hvilka den dödande vinden
under förflutna året bortsopat. Den har icke
eller skonat vår slutna krets. Fem länkar af
vår vänskapskedja äro, sedan vår första sam¬
mankomst, utbrutne. Desse ädle medborgares
minne skall oss alla vara kart, i synnerhet är
det för mig. Vänskapens ålder ökar dess be¬
hag, men denna ålder ökar ock smärtan af dess
förluster. Sådane vänner* som en Lundgren,
Winberg, Hemberg, Wijkman och Brovallius
förvärfvas icke vid mina år/’
,yVi skiljas, M. H. och de blickar, som hit¬
intills varit riktade på Riksdagens rådslående
och beslutande personal, skola snart vändas i-
från den offentliga mannen, ehuru stor massa
af ryktets skum han ock må hafva tyckats
omkring sig samla, under sitt sträfvande på den
rastlösa banan. Bortkommen i hvimlet af nä-
ringsomsorger och enskildta eller tjenstebestyr,
skall af hans här, med hufvud och hjerta ned¬
lagda skärf på Fäderneslandets altare snart icke
mera återstå, än tonen och färgen af hans fram¬
ställningssätt, des? sans och hofsamhet, hvar-
Den 27 Maji. 48?
låt kanske någon forskare, vid ledig stund,
skänker en tillfällig, snart mättad uppmärk-
! samhet.”
”Det är på följderne af våra beslut, mer än
på deras kostbara beklädnad, på sakerne, som
icke bortdunsta med orden, och på de fortgå¬
ende, i samhällets bestånd och förkofran ingri¬
pande verkligheterne, som våra medborgares ö-
gon skola fästas. I dessa afseenden skall ock
vårt nu slutade molé, ibland dem, som våra
häfder redan räkna bland deras tillhörigbeter, ic¬
ke sakna sin egen märkvärdighet. Huru vår
framtid må vända sig, huru de plantor anslå,
hvilka vi nu satt, och hvilka frugter deraf skör¬
das, vet endast den Allsmägtige, som växten
gifver. Det vissa är dock, att det frö, som i
redlig afsigt utsås och af from hand vårdas,
skall, i sinom tid, bära god frugt, och att qvi¬
slan, äfven af vild stam, som ympas på ädelt
träd, ehuru karfva i början, skola, genom den
gamla roten, närde af moderjordens mildrande
safter, med rik och kraftig gröda också, i si¬
nom tid, gälda den fördomsfria odlarens mö¬
dor. Gud bar beskyddat vårt gamla Sverige
under många faror, både af yttre våld och in¬
re tvedrägt. Hans milda Försyn skall ock gö¬
ra det hädanefter, om lika samhälis-förstöran-
de förhållanden, som dem, vi, bland flere Eu¬
ropas folkslag, höra omtalas, äfven inom vårt fä¬
dernesland skulle vilja uppkomma. Andan, sorn
susar genom lifvets träd och under många bro¬
kiga gestalter hoppar på dess grenar, lemnar
484
Den 27 Maji.
intet land, intet folk obesökt. Framåt går det,
men dagens stora fråga är, om framgåendet skall
ske på den brusande vindens vingar, på spilroi-
na af den bestående ordningen, på ruinerne af
gammal häfdvunnen rättj för att lemna plats åt
en ny, af tanken finspunnen, eller, om, med
bibehållande af de för vår ställning pa sande,
af förfädren ärfda grundfästen för vår frihet
och vårt sjelfbestånd, endast bristerna på bygg¬
naden skola bolås och inredningen apteras ef¬
ter tidens förändrade fordringar. Denna frihet,
detta vårt sjelfbestånd hvilar dock, jemte Stats-
elemenlernes ändamålsenliga sammansättning,
förnämligast på inbördes förtroende emellan
Regering och folk, på allas lydnad för lagen,
på arbetsamhet och sparsam hushållning, Frug-
ta Gud och älska Konungen, utggr Svenskens
gamla thema. Att med ord och efterdöme i-
bland folket sprida och befästa denna lära,
hvarmed lugn, trefnad och belåtenhet alltid ä-
10 förenade, utgör både gamla och nya känne¬
märket på en rättskaffens god medborgare, och
att hos hemmavarande committenler göra den¬
na lära gällande, försäkrar mig Höglärade Bor¬
gare-Ståndets kända patriotism, alt dess le¬
damöter, hvar i sin stad, anse såsom den
heligaste pligt. Jag lyckönskar Eder, Mine
Herrar, att snart få uppfylla detta ädla åta¬
gande.”
”Till Herr Commerce-Rådet och Riddaren
IVtjkj som af Konungen varit förordnad lill
Borgare-Ståndets vice Talman vid denna Riks¬
Den 27 Maji.
485
dag, får jag här offentligen uttrycka min upp¬
rigtig» högaktning och varma erkänsla för det
vänskapsfull» och kraftiga biträde Tit. flere gån¬
ger lemnat mig vid utöfningen af det oss bå¬
da uppdragna, icke alltid, lätta och liugneri-
ka kall.”
”Till Eder, Herrar Stånds-kamrater, egnas
pck min tacksamhet, för de många vedermälen
of Eder välvilja och förtroende, som blifvit
mig visade; jag skall alltid förvara dem i en
glad hogkornst, och raina välönskningar för E-
der lyckliga återresa lill anhörige och vänner,
äro lika lifliga, som för Eder beständiga väl¬
måga och framgång uti alla Edia lofliga fö¬
relag.”
”Lefven lycklige!”
”llögädle H err Secreterare oell Juris Doctor!
”Djupt känner jag värdet af den vänskaps¬
full uppoffring Herr Doclorn gjort af ett lug¬
nare lif och en, ehuru också trägen, dock min¬
dre ansträngande embetsbefaltniug, emot den,
som Herr Doctorn under hela detta både lill
tidslängd och intensiv beskaffenhet märkliga
Riksmöte, hos Borgare-Ståndet, till allas vår
fullkomligaste tillfredsställelse, nu fullgjort. Jag
uttalar blott en tanke, gemensam för oss alla
nu närvarande och frånvarande ledamöter af
detta Riks-Stånd, då jag betygar vår upprigti-
gä erkänsla för Herr Doctorns olröltade mö¬
da och arbete vid våra förhandlingars uppfatt¬
ning ifrån det mundtliga föredraget, uppsättan¬
de deraf i skrift och iordningbringande. Be¬
486
Den 27 Maji.
undrande den aldrig svigtande kraft, hvarmed,
under så maktpåliggande och öfverliopande gö¬
romål, Herr Doctorn tillviigagått vid de tvän-
ne längsta och mäst besvärliga Riksdagar, som
blifvit haline i vårt land, sedan sakernes nya
ordning här infördes, önska vi, alt, jemte dea
belöning egna glada medvetandet af så noggrant
uppfyllda pligter altlid medför, oafbruten häl¬
sa och välgång städse må vara Herr Doc-
torns och hela dess omvårdnads oskiljagtiga till¬
hörighet.”
”Den trofasta vänskap och tillgifvenhet,
hvaraf Herr Doctorn, under vår gemensamma van¬
dring på embetsbanan, gifvit mig enskildt mån¬
ga hugnande vedermälen, hoppas och gör jag
mig förvissad också alltid skall fortfara under
vår fortsatta färd på samma mera fridsamma
bana, der vi, utan tillbakastade blickar, med
muntert mod snart skola åter mötas. Emed¬
lertid vale!”
"Herrar Notarier och Cancellister vid Borgare- •
Ståndets Cancelli!
”Ett ord —■ ett tacksamhets ocb ett lystrings¬
ord, hållen J icke ogerna till godo, jag vet
det, af en gammal man, som tillika är Eder
vän. Skrifvande, läsande, till skyndsam fort¬
gång beredande Ståndets förhandlingar och med¬
delanden, håfven J, med exemplarisk ordning
och arbetsamhet, tillbrngt dessa förflutne feni
hundrade dagar, hvilka utur sitt sköte, ifrån
detta rum, gifvit 110g material åt Eder syssel¬
sättning. Den har varit, såsom den måste va~
Den 37 Maji.
48?
ra, prosaiskt torr för eder lifliga ålder; men,
följande eder uppmärksamma chefs oöfverträff-
liga ihärdighet, håfven J dervid icke tröttats,
eder flit icke förslappats. Jag förklarar eder
derför, M. Hrr, min och Ståndets erkänsamma
tillfredsställelse, som, utsträckt öfver hela rym¬
den af vår sammanvaro, också tillhör, i rikt
och utmärkt mått, den 1111 frånvarande, äfven
vid vårt Cancelli befattning hafvande vän, hvil¬
ken af högre öden blifvit under tiden kallad i
fäderneslandets tjenst till främmande land. Bil¬
dade unge män! Statsbyggnadens mångskiftande
former äro Eder icke obekante. Verkningarne
af despotismen, både enväldets och mångväl-
dets och folkväldets, kännen J af samtidens och
fornålderns häfder; och liberalismen, denna sig
så vackert namngifvande folkledare, håfven J
ägt tillfälle att se i hvitögat. Eder lefnadsba-
11a, M. H., kommer att löpa genom tider af ef¬
tertänklig beskaffenhet, om den anda, som nu
vill göra sig gällande, får framgång; men sorn
det är hvarje mans pligt och egna fördel, att,
på hvilken samhällsplats han må befinna sig,
afvända allt det onda och befrämja allt det go¬
da han förmår, så är det nödigt och nyttigt,
att, med noga forskning af den närvarande li¬
den, urskilja dess agnar och taukloma ord i-
från det mogna vettet och sanningen, hvars
resultat, pröfvadt af sekler , också i den
kommande och alla tider, allena skall blif¬
va brukbart, samhällsgagnunde och bestån¬
dande.”
48a
Deu 27 Maji.
”Lefven väl, M. H.! Eder välgång och fort-*
tomst på den väg, J beträdt, skall alltid vara
mål för min glädje och önskan!”
Herr vice Talmannen svarade härpå så¬
lunda :
"Tit.
"I den högtidliga stund, då Borgare-Stån¬
dets • Representanter vid denna Riksdag sista
gången äro samlade, förete sig ämnen för de
alfvarligaste betraktelser, Yi hafva varit kalla¬
de att öfverlägga om mångå för Fäderneslandet
högst magtpåliggande ärenden. Att våra me¬
ningar i mångå frågor varit skiljaklige, har, så¬
som en naturlig följd af arendernas egna be¬
skaffenhet och en hvars egna åsigter och om¬
dömen, måst inträffa, änskönt afsigternas och be-
vekelsegrundernas renhet kunnat hos alla vara
lika. Menniskors förutseende kan ej med säker¬
het beräkna följderna af deras beslut eller ut¬
gången af deras förelag. Det är endast tiden,
som skall uppenbara resultaterna af de beslut
och åtgärder, som vid denna Riksdag blifvit
fattade och vidtagne. Men då vi alla äro öf-
vertygade, att en ledande Försyn vakar öfver
mensklighelens öden, kunna vi ock hysa det
hopp, att det goda, vi åsyftat, skall främjas,
oaktadt den ofullkomlighet, hvaraf alla menni¬
skoverk bära stämpel. — En hvar af Ståndets
Herrar Ledamöter finner sig säkert lika med mig
af sin känsla uppmanad, att uttrycka sin ut¬
märkta högaktning och tillgifvenhet för den
Ståndets veteran, hvilken tillförene, i grund af
Den 27 Maji.
489
Konungens Nådiga förtroende utöfvat det vig¬
tiga kallet, alt vara Ståndets Talman, och äfven
vid det nu slutade Riksmöte, i sådan egenskap,
ledt Ståndets öfverläggningar med det outtrötte-
liga nit, som vid hans uppnådda högre ålder
vittnar om ädel sjelfuppoffViug. — För egen del
får jag dessutom betyga Herr Talmannen min
erkänsla för den välvilja, hvarmed Herr Tal¬
mannen omfattat mig. — Den vänskap och det
förtroende Ståndets öfrige Herrar ledamöter be¬
hagat visa mig, skall hos mig alltid i tacksamt
minne bevaras.”
Ståndets Herrar Ledamöter lyckönskade
hvarandra inbördes, att hafva fulländat sina
värf vid detta Riksmöte och åtskiljdes kl. half
10 på aftonen.
In fidem protocolli
E. G. Runeberg.
Den 4 Julii.
Denne dag kl. 11 f, m. sammanträdde
Herr Justitiae-Borgmästaren, Lagmannen och
Riddaren, Doctor Jonas Ullberg uti Borgare-
Ståndets Sessionsrum med
Herrar Limnelius,
Holm,
Ekerman,
Norman,
Grapengiesser,
Strehlenert,
Den i4 Julii.
llelsingius,
oell Frodell.
I följd af Välloflige Borgare-Ståndets, uti
io §. af protocollet den 26 sistlidne Maji in¬
tagne beslut, att den del af Ståndets protocoll,
hvilken vid Riksdagens slut återstod ojusterad,
skulle i sådant afseende upplåsas inför Ståndets
Fullmäglige i Banken och Riksgälds-Contoiret
och i staden varande Herrar ledamöter af Stån¬
det, justerades nu prolocollen för den 16 De¬
cember e. m., 17, 18, 20 och 22 December
i834. den 5, 8, 12 och i5 sistlidne Januarii.
Herr Justiliae-Borgmäslaren och Riddaren
Ullberg samt Herrar Deputerade åtskiljdes kl,
j* 3 e. m.
Kl. 5 eftermiddagen
sammanträdde åter Herr Jnstiliee-Borgmästa-
ren och Riddaren Ullberg med
Herrar Limnelius,
Ilolm,
Eiserman, •
och Hels ingius.
Protocollen justerades för den rq, 22, 24
och 29 sistlidne Januarii, 2, 9, 12, 16', 19 och
28 Februarii och den 2, 5 och 9 derpåföljde
Martii.
Herrar Deputerade åtskiljdes kl. 7 e. m.
In fidem
E. G. Runeberg.
Dfn 12 September.
Den 12 September.
Denna dag klockan 11 f. 111. sammanträd¬
de Herr Justitiae-Borgmästaren, Lagmannen och
Riddaren Jonas Ullberg .uti Borgare-Ståndets
vanliga Sessionsrum, med
Herrar Limnelius,
Biörck,
Ekerman,
Norman,
Grapengiesser,
llelsingius,
och Frodell;
äfvensom, under loppet af sammanträdet,
Herr Strehlenert sig infann.
Banco-Fullmägtigen, Herr Borgmästaren och
Riddaren Sandblad samt Fullmägtigen i Riks-
gälds-Contoiret, Herr Rådmannen Holm hade
anmält förhinder.
Justerades de hos Vällofliga Borgare-Stån¬
det, vid nästförflutna Riksdag, den 12, 16, 17,
19, 2i, 30, 26, och 3o sistlidne Martii samt
den 2, 6, 9, 13, 21, 23, 25, 27 oell 3o derpå-
följande April liållne protocoll. Herrar Depu¬
terade åtskiljdes kl. ‘ 3 e. m., men kl. i 6 e. 111.
sammanträdde åter Herr Justitite-Borgmästaren
och Riddaren Ullberg med
Herrar Limnelius,
Biörck,
Ekerman,
Norman,
Strehlenert,
och llelsingius.
49* Den i a September.
Justerades protocollen för den i, 4> 5, 7,
9, i2, 14, i.6, 17, 18, 19, 20, 2!, 22, 23, 24,
26 och 27 sistlidne Maji.
Efter det 6 §. af protocollet den 26 Maji
blifvit uppläst, anmälde Herr Ekerman, det
lian blifvit anmodad att, å Herr Petres väg¬
nar, aflemna en förteckning å de Ståndets le¬
damöter, som af Ståndet berörde dag utsågos
att den följande dagen, jemnlikt Kongl. Maj:ts
Nådiga bjudning, deltaga till det bestämda an¬
talet af 24, uti middagen å Kongl. Slottet, med
anhållan, att samma förteckning må i sistnämn¬
de dags protocoll intagas; och i sådant afseen¬
de framgaf Herr Ekerman en handling, så ly¬
dande :
"Följande Borgare-Ståndets ledamöter, nem¬
ligen Biörck, Ekerman , Frodell, Leffler,
Zander, Valley, Petre, Thörn, Hessle, Helle¬
day, Sjöhlom, (Vedberg, Rubin, kVendt, (Vi¬
gert, Langenberg, Eklund, Lundin, Bååth,
Höök, Falhem, Jsr. IVinblad, Rydin och Mo¬
din voro utsedde ali, lill följe af Kongl. Majlis
Nådiga Befallning, i morgon bivista middags-
spisningen ' på Kongl. Slottet. Stockholm den
26 Maji 1835.”
Herr Helsingius förenade sig uli det om¬
döme, att sagde handling bor uti protocollet
för den 26 Maji intagas, då middagen var af
en officiel beskaffenhet, och då saken egentligen
lörer Ståndet, som utsett ledamöterne till del¬
tagandet deruti; hvaremot Herr Biörck yttrade
sig icke kunna uti denna tanke instämma, du
Den 12 September. 49^
lian var utur tillfälle att vitsorda förteckningens
listighet och i öfrigt ansåg det vara fullkomli¬
gen indifferent, otn densamma inloges i Ståndets
protocoll eller icke.
Öfrige närvarande Herrar Deputerade funno
sig icke berättigade att medgifva förteckningens
intagande uti protocollet den 26 Maji, då den
icke förr ån nu var dertill aflemnad och följ¬
aktligen icke blifvit deruti införd.
Hvad således förekommit, skulle endast i
protocollet för denna dag antecknas.
Herrar Deputerade åtskiljdes kl. nära 8 på
aftonen.
In fidem protocolli
E. G. Runeberg.