Den i5 December. 3oi
ternes rättighet lill boupptecknings-arfvoden
efter tillgångs-summan i Sterbhus.
(Bil. N:o 2 34-)
3:o Angående flyttningstid för handels-
betjente.
(Bil. N:o 235.)
4:o Angående förekommande deraf, att
fattige och till arbete oduglige personer må
till Städerna inflytta.
(Bil. N:o 236.)
5:o Angående upphörande af frimarkna¬
der för Hofva.
(Bil. N:o 237.)
6:0 Om stämpling af Koppar-bränvins-
pannor, utan biträde af Magistrats person.
(Bil. N:o 238.)
7:0 Angående Hjo Stads begäran, om
rättighet att hålla en Marknad derstädes uti
Februarii Månad hvarje år.
(Bil. N:o 23r>.)
Herr Cronius:
Angående anslag till Deras Kongl. Hög¬
beter Hertigarnes af Skåne och Uppland
uppfostran.
(Bil. N:o 240.)
Herr Kleman:
1:0 Angående anslag till lön för en A-
pologist vid Landskrona lägre Lärdomsschola.
(Bil. N:o 24i.)
2:0 Angående nödvändigheten att öfver¬
se och förändra redactionen af den för Ju-
stitiae-Ombudsmannen utfärdade Instruction.
(Bil. N:o 242.)
3o2
Den i5 December.
§• io-
Derefter anförde Herr Westman: ”Då
den händelse vid detta Riksmöte inträffat,
att Borgare-Ståndets Fullmägtig för Städer¬
na Sundsvall, Piteå och Luleå blifvit af
Kongl. Majit i Nåder utnämnd till det Högt-
ärade Ståndets Talman, hvarigenom desse
Städer, aflägsna öfver 4° lill 100 ™il ifrån
Hufvudstaden, ej kunnat, oaktadt all skynd¬
samhet, ännu medhinna att, i stället för Herr
Lagmannen och Talmannen, som haft dessa
Städers förtroende att vara deras Fullmäg¬
tig, insända en annan; Och, då våra Grund¬
lagar ej förutsett en sådan händelse, och så¬
ledes ej kunnat stadga, hvad i slikt fall bor¬
de, i synnerhet med afseende på den före-
skrifna Motionstiden, få räknas dessa Städer
till godo, dristar, under hopp om Högtärade
Ståndets bifall, och med fästad skyldig upp¬
märksamhet till den grannsämja, som råder
de Norrländska 'Städerna emellan, jag vörd¬
samt reservera Sundsvalls, Piteå och Luleå
Städers rätt, att få, vid den nya fullmägti-
gens snart inträffande ankomst, till godo nju¬
ta den i Grundlagen alla medgifna förmå¬
nen, att få anmäla sina Principalers åliggan¬
den, som Herr Lagmannen och Talmannen
ej kunnat för dem begagna, och hvilken de,
genom Kongl. Majits mellankommande Nå¬
diga utnämnande, eljest skulle komma att
sakna.”
I
Den i5 December. 3o3
\
§• i*.
Herr Vallej erhöll, efter derom gjord be¬
gäran, fjorton dagars ledighet från Riksdags-
mannagöromålen, räknad från den 22 den¬
nes, under vilkor af bifall utaf det Utskott,
der han är Ledamot.
Plenum slutades kl. % 11.
In fidem
E. G. Runeberg.
Den 17 December.
Plenum klockan 10 f. m.
§. 1.
Protocollet för den 15 dennes justerades.
§. 2.
Följande ankomne Protocolls-Utdrag upp¬
lästes, nämligen: ifrån Höglofl. Ridderskapet
och Adeln af den 8 dennes, innefattande
bifall till Expeditions-Utskottets Memorial den
27 sistlidne November, om antagande af en
Canzlist, samt återremiss af samma Utskotts
3t>4 Den iy December.
nyssnämnde dag afgifne Memorial, angående
tryckning och utdelning bland RiksStåndens
Ledamöter af Bihangen till RiksStåndens Pro-
tocoll; — från Högvördige PresteStåndet den
10, 22 och i5 dennes, innefattande bifall
till Bevillnings-Utskottels Memorial N:o i,
underrättelse, att Bevillnings-Utskottets Me¬
morial N:o 2 blifvit lagdt till Handlingarne,
återremiss af Banco-Utskotlets Betänkande
N:o 4, och meddelande af fattadt beslut om
underdånig Skrifvelse till Kongl. Maj:t, i an¬
ledning af valet till Ledamöter i Hemliga
Utskottet; samt Remisser, till Stats-Utskottet:
af Memorial om årligt anslag för Deras Kongl.
Högheters, Hertigarnes åf Skåne och Upp¬
land, Hofhållning, hvilken Motion var Med-
Stånden communicerad och nu jemväl upp¬
lästes, samt angående befrielse för Inhyses¬
hjon i Kronobergs Län att utgöra dagsver¬
ken vid Kronobergs Kongsgård; till Stats-
samt Allmänna Besvärs- och Economie-Ut-
skotten: af Memorial om upplåtande under
io år af f. d. Marite KronoBränneri och an¬
slag af 3333 Rd. 16 sk. Banco till en Nor-
mal-schola i Hufvudstaden för Vexel-under-
visningen; till Bevillnings-Utskottet: af Me¬
morial, om beloppet af Lysnings-Charta för
utländsk man, som här vill ingå äktenskap,
om jemnare fördelning af Embets- och Tjen-
stemäns löne-bevillning, om åläggande för
Häradsskrifvare att' ovilkorligt följa det fö-
reskrifne formulairet för Debetsedlar, beräk¬
ningen af Lysningssedlars chartering samt
Den iy December. 3o5
controll deröfver, frihet från Bevillning å de
så kallade Proste-Tunnor, förtydligande af
stadgandet i Bevillnings-Förordningen om hos
Allmogen hemmavarande barns befrielse från
Bevillning efter 2 Artikeln, rättighet för Em¬
betsman alt vid skattskrifningarne från skatt
befria personer, som till dess erläggande ä-
ro oförmögne, förbud alt utsätta Mantals- och
Skattskrifning till dag näst före Helgedag, ,
äfvensom emot sådan förrättnings hållande
utom Districtet, nedsättning af Charl® Si-
gillatae afgift för Fullmagter och åtskillige i
samma ämne afgifne tillägg; till Lag-Utskot¬
tet: af Memorial, angående förändradt sätt för
Kungörelsers publicerande i Kyrkor, förtyd¬
ligande af åtskillige §§. i KyrkoLagen, Pa¬
stors och Kyrkovärdars deltagande vid yp¬
pad brist i Cassör under deras förvaltning;
och till Allmänna Besvärs- och Economie-
Utskottet: af Memorial, angående Gamla
Psalmbokens aflysande från bruk vid All¬
männa Gudstjensten, Marknaders hållande en¬
dast på Ons- och Thorsdagar, förbud emot
Auctioners förrättande på de dagar, hvilka
Predikodag omedelbarligen föregå eller efter¬
följa, lån till verkställande af Myrodlingar
på Gottland, förbud emot Marknader, som
af vederbörande icke blifvit tillåtne, afskaf-
fande af Marknadsplatser vid Kyrkor, samt
derom, att FattigProcenten i Sterbhus måt¬
te i Carlstads Stift få ingå till Församlingar-
nes FattigCassor, och icke till Hospitalet i
Sorg. Ständ. Prot. vid Riksd. 1828—?Q. I. 20.
3o6 Den iy December.
Carlstad; — och från Hedervärda Bonde-
Ståndet för den 8 och io innevarande må¬
nad, innefattande bifall till Stats-Utskoltets
Utlåtande N:o och till Bevillnings-Utskot-
tets Memorial N:o i, återremiss af Banco-
Utskottets Betänkande N:o /[, och Remisser,
till Stats-Utskottet: af Kongl. Majrts Nådiga
Proposition om anslag af nödige medel, till
fullbordande af de i Hufvudstaden anlagde
Corrections Inrättningar, och af Memorial,
angående lön för Fjerdingsman på Landet,
förhöjd lön för Landshöfdingen i Norrbot¬
tens Län, minskning i kostnaden för Riks¬
stånd e 11 s Klubbar, lön för en Expedilions-
Fogde i Elfvedahls och Frycksdahls Härader,
nedsättning af räntan på Lån i publica Cas¬
sör, tillstånd att lösa Kronofisken i Herjeå-
dahlen till skatte, om Boställe åt Häradsskrif-
varen i Tuna Läns, Sefvedes och Aspelands
Häraders fögderi, att Fjerdingsman ej må af-
lönas af Staten, rättighet för dem af Allmo¬
gen på Öland, som icke hafva Barn, att till
skatte få inlösa sine innehafvande Kronohem-
mansdelar, anslag af allmänna medel till minsk¬
ning af en backe emellan Gästgifvaregårdar-
ne Malöga och Lillnor inom Grums Härad
af Wermland, att, när Författningar till en
del ändras, desamma må helt och hållet om¬
tryckas, skyldighet för Staten att bygga och
underhålla fängelserna, samt äfven löna Fång-
betjeningen i YesterNorrlands Län, förhöj¬
ning af Kronoskjutslegan, anslag af Allmän¬
na Medel till uppförande af ett Curhus i
Den iy December.
. Skellefteå; till Stals- och Bevillnings-Utskot-
ten: af Memorial, angående nedsättning i
Bevillningen för och anslag af Allmänna me¬
del till Fiskarena i Bohusländska Skärgården;
till Stats- och Banco-Utskotten: af Memorial
om inrättning af Låne-Contor till befordran¬
de af utflyttningar efter egoskiften; till Stats-
samt Allmänna Besvärs- och Economie-Ut-
skotten: af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
angående fortfarande anslag till strömrens¬
ningar och lättade vatten-communicationers
befrämjande, rättighet att inlösa Krono Tion¬
de- och Afrads-Spanmål med penningar, för¬
längd slitningstid af Skånska Infanteri Rege-
menternes beklädnad, anslag lill förbättran¬
de af Allmänna Vägarne, upprensning af se¬
gelfarten i Stakar-, Kalf-, Breviks- och Slång-
ö-sunden, sänkning af sjön Wenern, anslag
till underhållande af en Djurläkare i Norra
delen af Vesterbottens Län, rättighet till
flere smärre hemmansdel;!rs sammanslående
till en rote, antagande af Kongl. Maj:ts Nå¬
diga Proposition om hästars prassterande, i
stället för Manskap, af Extra Pioterings skyl¬
dige, strömrensning uti Stångån, rättighet för
Ölands Allmoge att på Krono-Magaziner få
aflemna den till Tjenstemän indeldte Span-
inål, Sjön Wenerns sänkning, att de Rust¬
hållare inom Åkerbo Härad, hvilka rusta med
Hästar till Arboga och Fellingsbro Esqua-
droner af Kongl. LifRegiments Brigadens
Husar Corps, måtte, emot erläggande af van¬
lig Hästvacance afgift, anslås lill Kongl. Lif'
3o8 Den 17 December.
Piegiments Brigadens Grenadier Corps, för¬
längd slitningstid af beklädnaden för in¬
delta Arméen; till Bevillnings-Utskottet: af
Memorial, om Berednings Comitéers afskaf-
fande, nedsättning i utskylderne för hemmans¬
egare i öfra delen af Elfdalen, rättighet för
Pröfnings Comitéerne, att, oberoende af Kongl.
KammarRättens granskning, genom ett all¬
mänt omdöme och utan specielt anförande
af grunderne till hvarje förändring, nedsätta
fastighetsvärdena ända till det Minimi-be-
lopp, Bevillnings-Förordningen för hvarje
Län utstakar, stadgad föreskrift om Bevill-
nings Afgiften för Sågare; till Bevillnings-
samt Allmänna Besvärs- och Economie-Ut-
skotten: af Memorial om förändrad reglering
af Postföringsskyldigheten; till Banco-Utskot-
tet; af Memorial, angående lättade låneutvä-
gar för Allmogen, samt afskaffande af rän¬
tas betalande i silfver på Fastighets Lån i
Banken; till Lag-Utskottet: af Memorial, an¬
gående ändrings sökande i HäradsRätts Ut¬
slag i skuldfordringsmål, verkställighet af
HäradsRätts Utslag i skuldfordringsmål, in¬
skränkning i rättigheten till återlösen af för¬
pantad frälsejord, beedigande af Lösöreköp i
vissa fall, sättet att vinna fastställelse å Gär-
desgårdsdelning, då sådan eger rum, utan
att egorna undergå Laga skifte, skärpning 1
straffet för tjufnadsbrott, förändring af Ex-
secutionsättet i skuldfordringsmål, straff för
Fångar, hvilka å sig falskeligen bekänna brott,
som ej å lif gå, afskaffande af urtjufvaed,
Den 17 December. 309
skyldighet för dem, som företaga odlingar af
mossar eller andra sidländla trakter, att icke
allenast sjelfve verkställa gräfuingar, utan
jemväl ersätta den egorymd, som för gran-
narne vidtages, att de egendomar, som för
deras sämre beskaffenhet blifvit från större
till mindre hemmantal förmedlade, äfven
måtte, vid skifte af skog, mosse och utmark,
få del deri efter sistnämnde hemmantal, än¬
dring i 1 §. 26 Cap. Byggninga Balken, och
ändring i 2 och 3 §§, af 3 Cap. Ärfda Bal¬
ken; till Lag- samt Allmänna Besvärs- och
Economie-Utskotten: af Memorial, angående
förändring af Kongl. Stadgan om Skiftesver¬
ket och ändring i Författningen om hem¬
mans klyfning; samt till Allmänna Besvärs-
och Economie-Utskottet: af Memorial, angå¬
ende förändrad Författning derom, huru för¬
hållas skall med sådane Personers under¬
håll, som flytta från ena Församlingen till
den andra, och sedermera icke kunna sig
sjelfve försörja, rättelse i Expeditions Taxan,
j afseende på arfvodet för försäljning af Fa¬
stigheter, som på Utmätnings Auctioner bort¬
gå, befrielse från ansvar för Rotehållare af
Båtsmanshåll, då de uteblifva från General-
Mönstringar, lindring i skyldigheten för Landt-
mannen att förpläga tågande troupper, Nämn¬
demännens i Stockholms Län befrielse från
Håll- och Pieserv-skjutsens utgörande, fån¬
gars transporterande till fots, skyldighet för
Strörote att, lika med StamRote, deltaga i
Soldats uppsättande och underhåll, utgöran¬
Den iy December.
de af Räntehö, rättigheten lill svedjande på
Kronoskatte- och Frälseskatte-hemman, inrät¬
tande af Sockenscholor, utbyte och omflytt¬
ning af Utrotar vid Soldat-hall, förändrad
Votering vid Markegångssätlningar, förän¬
dring af Beväringsmanskapets vapenöfningar,
skyldighet för Kyrkoherdar att årligen från
Predikstolen låta uppläsa Taxan på deras
Löneinkomster, upphörande af Syner hvart
tredje år på Soldattorp, hemställan, att Be-
villnings- och Taxeringsvärden på Hemman
och Lägenheter må blifva den grund, hvar¬
efter alla slags extra onera och gärder böra
beräknas och utgöras, ett nogare bestämman¬
de af tid och ort i Pass, sorn för de i Lan¬
det kringstrykande personer utfärdas, afskaf-
fande af så kallade hjelpedagsverken, medel
emot stegrade anspråk på Löner hos tjen¬
stefolk, arbetsföre personers skattskrifning
lios besulne hemmansegare, utan att hos dera
arbeta eller hafva deras hemvist, tjenstehjons
uppstudsighet och olydnad emot husbönder,
afskaffande af Dykeri- och Bergnings-Compa-
gniet eller förändring af dess stadgar, rättig¬
het för Landtmannen att i Städerna försälja
färskt kött i så litet parti, som helst, rät¬
tighet för Nämndemän att vid Pubiique För¬
rättningar få beräkna skjuts och tractamente
efter Rese-Reglementet, och rättighet för
Skallfogdar att uppbuda till skallgång efter
rofdjur, utan Jägeri Betjeningens ordres.
Lades till handlittgarne.
Den iy December. 311
§. 3.
Anmälde Herr Jlundj att Herr Löfve-
nius är af sjuklighet hindrad alt tillstädes vara.
§• 4-
Föredrogos följande på bordet lagde Me¬
morial, nemligen:
i:o Trenne om Gårdfarihandeln afgifne:
af Herr Alund. (Bil. N:o 6g.), af Herr Hiess-
leiter (Bil. N:o 84-) och af Herr Levton
(Bil. N:o 85.).
Herr Westerstrand uppläste i detta äm¬
ne ett Memorial.
(Bil. N:o 243.)
Remitterades till Lag- samt Allmänna
Besvärs- och Economie-Utskotlen.
2:0 Herr Hiessleiters, angående upphö¬
rande af nu varande Författningar om ut¬
ländska varors införsel. (Bil. N:o 71.)
Herr Helsingius uppläste i detta ämne
ett Memorial.
(Bil. N:o 244.)
Remitterades lill Bevillnings- samt All¬
männa Besvärs- och Economie-Utskotten.
3:o Följande trenne med hvarannan sam¬
manhang egande Memorial, nemligen: af Herr
Falkman, angående lindring uti Inquarte-
ringsbesväret för Garnisonsorter i allmänhet,
och serskildt för Staden Malmö (Bil. N:o
100.), af Herr Hemberg, angående öfverlåtel¬
se till Kronan af Casernbyggnaden i Ystad
312 Den 1J December.
under vissa vilkor (Bil. N:o 120.), och af
Herrar Santesson, Lamberg och Leffler, an¬
gående Statens öfvertagande af vissa Ståders
Inquartering. (Bil. N:o 19'.)
Uti sistnämnde Memorials innehåll för¬
enade sig Herrar Ståhle, Donner och Hem¬
berg, äfvensom Herrar Falkman och Cronius,
i afseende på hvad i Memorialet om Städer¬
nas inquartering i allmänhet förmäles.
Remitterades till Stats-Utskottet.
4:o Memorial af Herr Kleman, angående
inskränkning i Skeppares skyldighet att anli¬
ta Lotsars biträde och rättighet till ersättning
för genom deras försummelse förorsakad för¬
lust (Bil. N:o 122.), och af Herr Lamberg,
om antagande af däckade båtar för Lotsarne,
deras uppmuntran, om de äro tillförlitlige,
och straff, i händelse af försummelse (Bil.
N:o 171.)
Begärdes och lades på bordet.
5:o Af Herr Kleman, om förhöjning uti
Skjutslegan för Rikets Städer. (Bil. N:o 123.)
Remitterades till Allmänna Besvärs- och
Economie-Utskottet.
6:0 Af Herr Kleman, angående förbud
emot Kopparslagare-handtverkets idkande på
landet. (Bil. N:o 124.)
Remitterades till Allmänna Besvärs- och
Economie-Utskottet.
7:0 Af Herr Kleman, angående serskild
Bevilinings erläggande af dem, som, utan
burskap, i Stad idka handtverk. (Bil. N:o 120.)
Remitterades till Bevillnings-Utskottet.
Den ij December.
313
8:0 Åf Herr Valley, angående Nederlags¬
frihet för Staden Gefle, (Bil. N:o 126.)
Herr Donner yttrade: Hos Höglofl. Rid-
derskapet och Adeln är motion väckt om
Porto-franco frihet för Gottland. I det fall,
att densamma ej bi fa lies, anhåller jag att få
förena mig med Herr Valley, i afseende på
Nederlagsrätt för Staden Wisby.
Herr Arosenius uppläste i ämnet ett Me¬
morial. (Bil. N:o 245.)
Herr Falkman: I sammanhang med hvad
Herr Valley anfört, anhåller jag, att Staden
Malmö må beviljas Nederlagsfrihet på samma
skäl, som han begärt denna förmån för Sta¬
den Gefle.
Herr Arosenius: I händelse liela Förord*
ningen om Nederlag ej kommer att undergå
förändring, förbehåller jag för Staden Norr¬
köping Nederlagsrätt.
En dylik anhållan framfördes af Herrar
Westman, Hemberg och Cronius för Städer¬
na Hernösand, Ystad och Christianstad.
Herr Ekerman: Om Städerna i allmän¬
het få Nederlagsrätt, blifver det ock nödvän¬
digt att påtänka stadgandet af controller, på
det att en sådan rättighet icke må missbrukas.
Remitterades till Bevillnings- samt All¬
männa Besvärs- och Economie-Utskotten.
9:0 Af Herr Valley, angående tiden, hvar¬
under helfrihetsbref å fartyg må gälla. (Bil.
N:o 127.)
Remitterades till Allmänna Besvärs- och
Economie-Utskottet.
Den 1J December.
ioro Af Herr Valley, angående förläng¬
ning af tiden, hvarunder nu föreskrifven ex¬
amen för burskaps vinnande, såsom Coopvaer-
die-Skepnare, må anses tillräcklig. (Bil.
Nro 128.)
Häruti förenade sig Herrar Leffler och
Donner.
Remitterades lill Allmänna Besvärs- samt
EconomieUtskottet.
liro Af Herr Gezelius, angående förhöj¬
ning uti lönerne för Presidenten och Leda-
möterne i Kongl. Svea HofRätt. (Bil. Nro 129.)
Remitterades lill Stats-Utskottet.
12:0 Af Herr Gezelius, angående ned¬
sättning i Städernas Bevillning. (Bil. N:o i3o.
Remitterades till Bevillnings-Utskoltet.
i3:o Af Herr Gezelius, om begrafnings-
platser. (Bil. Nro i3i.)
Remitterades till Allmänna Besvärs- och
Economie-Utskottet.
14:0 Af Herr Sandblad, angående tiden
för tjenstehjons uppsägning i Hufvudstaden
och Rikets öfrige större Städer. (Bil. Nro i32.)
Remitterades lill Lag- samt Allmänna
Besvärs- och Economie-Utskotten.
i5:o Af Herr Lindqvist, angående för¬
ändring af 5 §. 23 Gap. ÄrfdaBalken. (Bil.
Nro i33.)
Remitterades lill Lag-Utskottet,
iöro Af Herr Lindqvist, om hemföljd.
(Bil. Nro i34.)
Remitterades lill Lag-Utskottet.
17:0 Af Herr Lindqvist, angående för¬
Den iy December.
3i5
ändring af i5 Gap. i §. ByggningaBalken.
(Bil. N:o 135.)
Remitterades till Lag- samt Allmänna
Besvärs- och Economie-Utskotten.
18:0 Af Herr Lindqvist, angående för¬
ändring af 2 mom. 62 §. uti Kongl. Förord¬
ningen den 1 Augusti i8o5 om Skogarne i
Riket. (Bil. N:o r36()
Remitterades till Lag- samt Allmänna
Besvärs- och Economie-Utskotten.
19:0 Af Herr Lindqvist, angående för¬
klaring af i4 Cap. 2 och 3 §§. Missgernings-
Balken. (Bil. N:o 187.)
Remitterades till Lag-Utskottet.
20:0 Af Herr Lundman, angående skyl¬
dighet för husegare i Stad i allmänhet, att,
lika med Borgerskapet, deltaga i all Stadens
tunga. (Bil. N:o i38.)
Remitterades till Allmänna Besvärs- och
Economie-Ut skottet.
21:0 Af Herr Lundman, angående Ar¬
betsfolks skyldighet att förse sig med årstjenst
m. m. (Bil. N:o i39.)
Remitterades till Allmänna Besvärs- och
Economie-Utskottet.
22:0 Af Herr Lundman, angående Stä¬
dernas befrielse från Accis-afgift, (Bil. N:o
i4°.)
Remitterades till Stats- och Bevillnings¬
utskotten.
23:o Af Herr Lundman, angående löne¬
förbättring för Rådstufyu-Rälternes Notarier
(Bil. N:o 141.)
3i6 Ben iy December.
Häruti förenade sig Herr Peterson.
Remitterades till Stats-Utskottet.
a4:o Af Herr Lundman, angående nöd¬
vändigheten af en Författning om Promoto¬
rial utfärdande i lagsökningsmål af Lands-
liöfdinge Embeten. (Bil. N:o i42)
Remitterades till Lag-Utskottet.
25:o Af Herr Lundman, angående Em-
betsYerkens skyldighet, att, utan Konungens
Befallningshafvandes anlitande, afsända bref
och handlingar till den Autoritet, hvars åt¬
gärd påfordras. (Bil. N:o 143-)
Remitterades till Lag-Utskottet.
26:0 Af Herr Lundman, angående vil¬
koret! för å handtverkerier burskapsökandes
frejd. (Bil. N:o 144-)
Häruti förenade sig Herr Mattson.
Remitterades till Allmänna Besvärs- och
Economie-Utskottet.
' 27:0 Af Herr Lundman, angående ned¬
sättning uti Svenska Skådespelares contribu-
tioner, m. nt. (Bil. N:o 145.)
Remitterades till Bevillnings-Utskottel.
28:0 Af Herr Lundman, angående Magi-
straternes yrkade rätt till provision för Kro¬
nans uppbörd, som af dem indrifves. (Bil.
]NT:o 146)
Remitterades till Stats- samt Bevillnings¬
utskotten.
29:0 Af Herr Ålund, i samma ämne, som
nästföregående Memorial innehåller. (Bil.
N:o i47-)
Den rj December. 317
Remitterades till Stats- och Bevillnings¬
utskotten.
3o:o Af Herr Jlundj angående Rådstuf¬
va- och KämnersRätternes samt Häradshöf-
dingarnes rättighet att erhålla exemplar af
utkommande Författningar, äfvensom serskildt
KämnersRätternes rätt till exemplar af Svensk
Författnings-Samling. (Bil. N:o 148.)
Häruti instämde Fullmägtige för de Stä¬
der, der KämnersRätter äro.
Remitterades till Stats- och Lag-Ut¬
skotten.
31:0 Af Herr Alunda angående Lindes¬
bergs Stads begäran att årligen omkring den
20 April få hålla en Marknad. (Bil. N:o
— och af Herr Mattsonj dels om upphörande af
frimarknader för Hofva, (Bil. N:o 237.), dels
om en ny Marknad i Hjo. (Bil. N:o 23g.)
Remitterades till Allmänna Besvärs- och
Economie-Utskottet.
32:0 Af Herr Jlundj angående Lindes¬
bergs Stads Borgerskaps anhållan, att derva¬
rande hus-, tomt- och jordegare må deltaga
med Borgerskapet uti Skjutsnings-skyldigheten
och Båtsmanshållet. (Bil. N:o i5o.)
Häruti förenade sig Herr Mattson.
Remitterades till Allmänna Besvärs- och
Economie-Utskottet.
33:o Af Herr Ålundj angående förslag
till ändring uti 35 §. 5 Cap. af ConcoursLa-
gen. (Bil. N;o i5i.)
Remitterades till Lag-Utskottet.
34:o Af Pierr Landegren., angående Thors-
31S Den iy December.
liälla Stads sökte befrielse från Afrad för
tvänne till Staden upplåtne Kronohemman.
(Bil. N:o i5a.)
Remitterades till Stats-Utskottet.
35:o Af Herr Winbladh, angående åt¬
gärder till inskränkning uti Näringsfriheten.
(Bil. N:o i53.)
Häruti förenade sig Herr Mattson.
Remitterades till Ståndets Enskildta Be-
svärs-Utskott.
36:o Af Herr Winbladh^ angående Post-
förings-skyldigheten i Riket, (Bil. N:o 154.)
Remitterades till Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Economie-Utskotten.
37:0 Af Herr Winbladlij angående för¬
ändring af 9 1 Cap. ConcoursLagen.
(Bil. N:o 155.)
Herr Winbladh uppläste ett ytterligare
Memorial i ämnet. (Bil. N:o 246.)
Remitterades till Lag-Utskottet.
38:o Af Herr Winbladhj, om nödvändig¬
heten af en Lag till bestämmelse, inom hvil¬
ken tid Dom bör meddelas i mål, sedan de¬
samma blifvit utagerade. (Bil. N:o i56.)
Remitterades till Lag-Utskottet.
09:0 Af Herr Winbladh, angående tillägg
uti 38 puncten af Kongl. Förklaringen den
23 Martii 1807. (Bil. N:o 157.)
Remitterades till Lag-Utskottet.
4o:o Af Herr Zetheliusangående sättet
att beskatta bran vins-bränningen. (Bil. N:o
i58.) — och af Herr Brovallius i samma
ämne. (Bil. N:o 217.)
Den iy December. 319
Remitterades till Bevillnings-Utskottet.
41:0 Af Herr fp ester strand, angående
Statsanslag till upplijelpande af Staden Halm¬
stads hamn. (Bil. N:o 109.)
Remitterades till Stats-Utskottet.
42:0 Af Herr Falkman, angående hegardt
BancoLån till Staden Malmö, för reparation
af St. Petri Kyrka derstädes. (Bil. N:o 160.)
Remitterades till Baneo-Utskollet.
43:o Af Herr Falkman, angående förän¬
dring af 24 §• Kongl. Förordningen den i3
Julii 1818 om inteckning i fast egendom.
(Bil. N;o 1G1.)
Remitterades till Lag-Utskottet.
44:o Af Herrar Peterson och Rydström,
om rättighet att exportera bränvin till Nor¬
rige. (Bilagorna N:ris 162 och 197.)
Remitterades till Allmänna Besvärs- och
Economie-Utskottet.
45:o Af Herr Levton, angående en nog¬
grannare tillämpning af Förfaltningarne om
Fabriks- och Burskapsrättigheters beviljande.
(Bil. N:o i63.)
Remitterades till Lag- samt Allmänna
Besvärs- och Economie-Utskotten.
46:0 Af Herr Levton, om förändring af
11 §. 5 Cap. ConcoursLagen, m. m. (Bil.
N:o i640
Remitterades till Lag-Utskottet.
47:0 Af Herr Levton om förkortning af
Expeditionssättet i Utsökningsmål vid Lands-
Canzlierne. (Bil. N:o iGo.)
Remitterades till Lag-Utskottet.
320 Den ij December.
48:o Af Herr Levton, angående begärd
förhöjning af Skjutslegan från Fahlu Stad
till omkringliggande Gästgifvaregårdar och
öfrige lägenheter. (Bil. N:o 16G.)
Remitterades till Allmänna Besvärs- och
Economie-Ut skottet.
49:0 Af Herr Cron, angående Wermlands
invånares begärda Lånerätt uti Bankens
Låne-Contor i Götheborg. (Bil. N:o 167.)
Remitterades till Banco-Utskottet.
5o:o Af Herr Cron, angående förslag,
att Städernas Allmänna Brandstods-Bolag
må vinna Lånerätt i Banken. (Bil. N:o 168.)
Häruti förenade sig Herrar Langenberg,
Ålund, Bergelin, Mattson och Gezelius, af
hvilka den sistnämnde tilläde, det han yttrat
detta instämmande så mycket heldre, som
han väckt Motion i samma ämne.
Remitterades till Banco-Utskottet.
5i:o Af Herr Cron, angående tillägg uti
17 Cap. 9 §. HandelsBalken, och förslag till
en ny §. i samma Capitel och Balk. (Bil.
N:o 169.)
Remitterades till Lag-Utskottet.
52:0 Af Herr Cron, angående Lånebiträ-
de af Stats-Verket tili öppnande af en ny
båtled i Wermland.
Remitterades till Stats-Utskottet.
53:o Af Herr Lamberg, angående tillå»
telse för blifvande Disconts- och Lånecontors
Directioner att emot vissa vilkor lemna lån
å varor. (Bil. N:o 172.)
Remitterades till Banco-Utskottet.
Den iy December. 021
54:o Af Herr Ze^Zer, angående åtgär¬
der dertill, att Buldan må finnas till salu af
lika god beskaffenhet som fordom. (Bil.
Wto 17 3.)
Herr Wallström: Jag anhåller att få för-
ena mig uti Herr Lejfflers Motion, angående
något verksamt medel att förmå tillverkaren,
att befrämja och derigenom erhålla icke al¬
lenast god och oförfalskad så kallad Helsin-
gebuldan, utan ock foderväf, blångarnslärft,
tältduk och bolsterväf.
Herr Langenberg: Jag instämmer med
Herrar Leffler och Wallströmoch önskar,
att förekommas må, det stycken af buldan
och en del andre väfnader, som ifrån de
Worra Orterne hitföras, äro af olika beskaf¬
fenhet inuti, emot hvad de yttersta alnarne
derutaf utvisa.
Remitterades till Allmänna Besvärs- samt
EconomieUtskottet.
55:o Af Herr Lefflerangående Städer¬
nas rätt att, till bidrag vid deras fattigvård,
tillgodonjuta den fattigprocent, som derstä¬
des faller vid alla Confiscations-Auctioner,’
(Bil. N:o 174.)
Remitterades till Stats-Utskottet.
56:o Af Herr Lejfflerj angående aflö¬
ning till Krono-Taxeringsmän och Uppbörds-
männen af Bevillningen i Städerna. (Bil.
N:o i75.)
Remitterades till Stats- och Bevillnings¬
utskotten.
Borg. Stund. Fröt. vid Riksd. 1828-— 29. /. 21-
322 Den 17 December.
57:0 Af Herrar Santessoiij Lamberg och
Lefflerangående vilkoren vid återbetalning
af ett lån, som Götheborgs Stad uti Banken
erhållit. (Bil. N:o 176.)
Remitterades till Banco-Ulskottet.
58:o Af Herrar SantessonLamberg och
Leffler, angående Götheborgs Stads sökta be¬
frielse från bidrag till underhåll och vård
af dervarande Garnisons fattige, eller ock år¬
ligt anslag till detta ändamål. (Bil. N:o 177.)
Remitterades till Stats-Utskoltet.
5q:o Af Herrar iSantesson, Lamberg och
Lefflerj angående inrättande af ett Arbets-
och Correctionshus, på Statens bekostnad, i
Götheborg, eller dess granskap. (Bil. N:o 178.)
Remitterades till Stats-Utsköttet.
Co:o Af Herr Richert, angående för¬
slag af det stadgande, att Gäldenär, som vid
Underrätt erkänt sin skuld och blifvit dömd
att den betala, må förklaras skyldig alt un¬
dergå utmätning, med rättighet för Borge¬
nären att det utmätta godset emot borgen
lyfta. (Bil. N:o 179.)
Remitterades till Lag-Utskottet.
6i:o Af Herr Santessonj angående vär»
det af vågbara effecter vid beläning uti Ban¬
ken och BancoDisconten. (Bil. N:o 180.)
Remitterades till Banco-Utskottet.
62:0 Af Herrar SantessoJij Lamberg och
Leffler, derom, att den lättnad för indrag¬
ning af beloppet för Svenska Exporter, hvil¬
ken ämnas handeln genom invexling af silf¬
ver till viss Cours, i händelse Rikets Stan-
Den iy December. 323
der uppdraga till Fullmägtige 1 Banken att
densamma fortsätta, må i Götheborg begag¬
nas vid BancoDiscontens dervarande Låne-
Conlor. (Bil. N:o 181.)
Remitterades till Banco-Utskottet.
63:o Af Herr Santesson, angående be-
läningsratt vid BancoDiscönten och dess Lå-
neContor å ritorr säd, upplagd linder allmän
vård i Stapelstäder, som dertill prasstera tjen-
lige Magaziner. (Bil. N:o 182.)
Remitterades till Banco- samt Allmänna
Besvärs- och Economie-Utskotten; och skul¬
le Memorialet derjemte med de öfrige Riks-
Stånden, på Herr Santessons begäran, com-
nnmiceras.
64:0 Af Herr Santesson, angående åter¬
betalning in natura af den år 1827 till Ska¬
raborgs Läns invånare lemnade undsättnings-
Spannmål och samma säds användande till
grundläggning af Sockne- eller District-Maga-
ziner i nämnde Län. (Bil. N:o 183.)
Häruti förenade sig Herr Mattson.
Remitterades till Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Economie-Utskotten; och skul¬
le Memorialet, på Herr Santessons begäran,
med de öfrige PiiksStånden comtnuniceras.
65:o Af Herr Santesson, angående åt¬
skilliga anmärkningar vid Bevillnings-För-
ordningen. (Bil. N:o 1840
Herr Santesson yttrade: ”Uti denna Mo¬
tion tager jag mig friheten fästa Ståndets
uppmärksamhet vid den punct, som angår
den hittills hemtade grunden för Bevill?
324 Den iy December.
ningstaxeringsvärdet af hus i Städerna från
deras Brandförsäkriugsvärde. Vid sistlidne
Riksdag år 1823 var detta ett ämne, sorn
särdeles interesserade Ståndet. Man gjorde
då framställningar härom till Bevillnings¬
utskottet och till de andre Stånden, samt
dref slutligen den frågan ända till förstärkta
Stats-Utskotts-Nämnden, der Ståndet dock
förlorade den på några röster.
”Enär Ståndet då ansåg och samfäldt för¬
klarade, såsom origtigt, att grunden för Be-
villniugstaxeringsvärdet hemtades af Brand¬
försäkringsvärdet, då de aldra fleste hus i
Städerne voro försäkrade i Allmänna Brand¬
försäkringsverkets Stads-Fond, så torde det¬
ta nu visa sig än vida mer orättvist och
föranledande ojemn taxering, när nu ett vi¬
da mindre antal af Städernes hus äro i nya
Brandstods-Bolaget delaktige, utan en stor
del ingått uti de nya inrättade Skånska För-
säkrings-inrättningar och Götheborgs Brand-
stods-Föreningar, en annan del åter försäkrat
utrikes och ganska många alldeles icke för¬
säkrat sine hus. Hvarföre skall nu en grund
antagas, som är tillämplig endast för en li¬
ten del, och ej ens för dem, om Brandstods
Bolaget, såsom ett icke allmänt Verk, skulle
anse sig icke skyldigt att meddela till Ta-
xeringsComiteen någon controllerande upp¬
gift på dess försäkringar?”
Herr Montan: ”För min del kan jag ej
instämma uti Herr Santessons åsigt. Förhål¬
landet är olika nu, mot hvad det var vid
Den iy December.
325
förlidne Riksdag. Då existerade ett Brand-
försäkrings-Verk, som redan hade antagit e-
géndomar, mången gång lill flerdubbelt hö¬
gre värde än det, de verkligen egde, och då
var det ej billigt, att Kronans inkomst der¬
efter beräknades. Det var äfven desse orim¬
ligt höga värderingar, sorn vållade Verkets
obestånd och gåfvo egennyttan tillfälle att
begagna denna inrättning för de skamligaste
speculationer, då man på en olycklig brand
kunde förtjena flera gånger egendomens vär¬
de. Nu åter hafva vi i stället en Allmän
Brandstods Inrättning, hvarest egendomarne
ej öfver deras verkliga värde försäkras; och,
efter min tanka, innehåller det anmärkte Be-
villnings Förordningens stadgande ett godt
correctiv emot för höga Brandförsäkrings*
värderingar, hvarföre jag nu anser det såsom
nyttigt böra qvarblifva.”
Herr Santesson: Jag medgifver visser¬
ligen, att olikhet är nu, emot hvad det var
vid 1823 års Riksdag; men jag tror, att den¬
na skilnad talar fördelaktigt för min Motion.
Jag åberopar, hvad jag förut anfört derom,
att ett mindre antal egendomar är i det nya
BrandstodsBolaget, än uti Allmänna Brand-
försäkringsVerkets Stadsfond, försäkrad. En¬
dast de husegare, som af BrandstodsBolaget
träffas, kunna i öfrigt controlleras. Dessut¬
om försäkrar man åbyggnadens värde, som
understundom är högre, än det belopp, som
för en egendom kan erhållas.
Herr Cron: Jag instämmer i Herr San-
3nG Den ij December.
tessons åsigt derom, att Bevillningsvärdet ej
ovillkorligen bör grunda sig på brand försä¬
kringsvärdet, så mycket mer, som jag af er¬
farenheten vet, att flera hus i Carlstad fin¬
nas, som ej äro vid Bevillningstaxeringen upp¬
tagne till Brandförsäkringsvärdet; och tilläg¬
ger jag, att värderingssumman för försäkringar
i Brandstodsbolaget är ett sådant belopp, som
ej må underskridas.
Herr Langenberg: Om framdeles en all¬
män Brandstods-Inrättning för alla Rikets
Städer tillvägabringas, så förenar jag mig med
Herr Montan; men emedlertid tror jag, alt
jemnkningar uti bevillningsvärdet, jemfördt
med brandförsäkringsbeloppet, bör ega rum,
helst förhållandet är olika i serskilda Städer.
Herr Leffler; Jag förenar mig med Herr
Santesson. Om endast brandförsäkringsvär¬
det skall ligga lill grund för bevillningen, är
det tydligt, att sådant endast är tillämpligt
för en del egendomar, eller dem, som äro
försäkrade; och äfven för dem, som voro för¬
säkrade, egde den orättvisa rum, att be-
villningsafgift drabbade den ena mer och
den andra mindre, då de voro efter olika
grunder försäkrade, dels i utländska Försä-
krings-Inrättningar, dels uti serskildta Brand-
stodsBolag inom Riket,
Herr Montan: Bevillnings-Stadgan afser
icke, att egendomar skola ovilkorligen uppta¬
gas efter Brandförsäkringsvärdet, utan endast
uti del fall, att brandförsäkringsvärdet är hö¬
gre än köpeskillingen, är värderingsrätten in¬
Den iy December.
skränkt. Jag kan derföre ej frångå, alt detta
Bevillningsförordningens stadgande innehåller
ett correctiv emot för höga Brandförsäkrings-
värderingar. I öfrigt får jag, i anledning af
Herr Santessons uppgift om obetydligheten
af Städernas Allmänna Brandstods-Bolag, an¬
märka, att brandförsäkringar derstädes redan
äro tecknade till ett belopp af öfver Tio Mil¬
lioner Rd. Då man tillägger, att Skånska
Städernas Brandstods-Bolag serskildt upp¬
tager Tre Millioner, igenfinner man lätt, att
skillnaden är ganska obetydlig, jemförelsevis
med det belopp, hvartill för detta Allmän¬
na Brandförsäkrings-Inrättningens Stadsfond
uppgick.”
Herr Santesson: ”Jag vet mig ej hafva
sagt, att Städernas Allmänna nya Brandstods*
Bolags delaktighetsbelopp var obetydligt, men
väl, att det är mindre, och mycket mindre,
än försäkringsbeloppet af Allmänna Brand-
försäkrings-Verkets f. d. Stadsfonds försäk¬
ringsbelopp, och det bevisas bäst af Herr
Montans uppgift nu, att Städernas Brandstods-
Bolags Risico-belopp är tio Millioner, då All¬
männa Brandförsäkrings-Verkets Stadsfond
var aderton Millioner; och Herr Montans yttran¬
de styrker derföre min sats. Jag medgifver
ock, att Bevillningsförordningen ej bestäm¬
mer, att taxeringsvärdet å hus skall rättas,
uteslutande, efter Brandförsäkringsvärdet; meu
jag hemställer till Ståndet, huruvida, vid den
mängd hus, som finnas i en Stad, helst af de
större, man ofta frångått för något af dera
3 28 Den iy December.
det belopp, som uppgifvits på förteckningen
från Allmänna Brandförsäkrings-Verket å de
der försäkrade. Jag skulle villja taga till e-
xempel Stockholm, som har sin egen Brand-
försäkrings-Inrättning, och fråga, om ej man
der hufvudsakligen håller sig vid en sådan
förteckning och då oftast förbiser, att en del
lius äro försäkrade för längre tid, 3o å 4<> år till¬
baka, högst lågt emot nuvarande värde, en an¬
nan del, för 12 å i5 år tillbaka, ganska högt, i
anledning af den tidens värde, och åter en an¬
nan del helt nyligen efter en ringare taxa igen.
Jag frågar: sker härmed rätt, och vinnes härige¬
nom en jemn fördelning af skatter, eller skadas
icke snarare härmed ej allenast en stor del hus¬
egare, utan ock Staten, som på långt när ej
utbekommer sin rätt för de hus, hvilka ärö
lågt brandförsäkrade? Jag kan alltså ické
frångå, att ännu vidare yrka utgående ludt
utur Beviilningsförorduingen af det stadgan¬
de, att Brandförsäkringsvärdet skall vara grund
för Bevillningstaxeringsvärdet, såsom genom
sin olikhet å de hus, om hvilkas försäkrings¬
belopp man kan få en controllerande upp¬
gift, och ännu mera genom dess saknande
alldeles, der försäkringen är tagen i sådana
Försäkrings-Inrättningar, af hvilka man ej kan
få någon sådan, eller för alldeles oförsäkra¬
de hus, mera missledande än gagnande.”
Herr Iielsingius: Jag förenar mig med
Herr Montan. Bevillnings förordningen för¬
hindrar icke Taxeringsmäunen, att höja en
Stadsegendoms taxeringsvärde utöfver Brand¬
Den iy December. 329
försäkringssumman, men väl att nedsätta det
under nämnde summa; och efter mili tanka
innehåller föreskriften härom ett correcliv
emot för höga brandförsäkringsvärderingar.
Herr Winberg: ”Det ar onekligt, att, i
fråga om Bevillnings utgörande för fast egen¬
dom i Stad, det rätta värdet bestämmes vid
jemnförelse af sista årens försäljnings-summor,
och de värden Taxeringsmännen i förhållan¬
de dertill utsätta. Detta öfverensstämmer äf¬
ven med 6 §. i det för Allmänna Brandstods-
Bolaget utfärdade Reglemente, deri det stad¬
gas, att högre försäkringsvärde ej bör å hus
sättas, än hvartill lika beskaffade bus i sam¬
ma stad kunna skattas. Men skulle, vid Ta¬
xeringen af en egendom, värdet utsättas lä¬
gre, än det brandförsäkrade värdet, och hvar¬
till Taxeringsmännen, bundne endast af de¬
ras öfvertygelse, böra ega rättighet, borde
likväl å andra sidan husegaren vara obetaget
att angifva samma försäkringsvärde till Be¬
villnings erläggande; Äfvensom husegaren vo¬
re pligtig underkasta sig det högre värde,
än försäkringsvärdet, Taxeringsmännen finna
lämpligt bestämma.”
Herr Montan. ”Uti den Motion om nya
grunder för ett Allmänt Brandstods-Bolag
för Städerna, som jag gjort, har jag lika med
Herr Santesson föreslagit den ändring i Be-
villningsStadgan, att Bevillningsvärderingarne
i Städerna endast skulle stadgas efter fastig¬
heternas säljbara värde, emedan försäkrings¬
rätten är föreslagen att efter delta värde be¬
33o Den ij December.
stämmas; men, i den händelse denna Motion
ej bifalles, nödgas jag påstå, att nuvarande
stadgandet i Bevillningsförordningen, angåen¬
de grunden för taxering å fastigheter i SLä¬
der n e, må förblifva oförändradt, såsom ett
kraftigt correcliv emot speculationer å öfver-
drifna Brandförsäkringar, och såsom ett me¬
del att betrygga Brandstods-Bolagens be¬
stånd.
Remitterades, jemte vid Motionen gjor¬
de anmärkningar, till Bevillnings-Utskoltet,
hvarjemte Memorialet, på Herr Santessons be¬
gäran, skulle med de öfrige RiksStånden com-
municeras.
66:0 Af Herr Santesson, angående för¬
ändring af vitén, stadgade genom Kongl. Kun¬
görelsen den 19 April i8o3 om afgifterne till
Medelländska handelns och sjöfartens säker¬
het och beskydd. (Bil. . N:o i85.)
Remitterades till Lag-Utskottet.
67:0 Af Herr Santesson„ angående nöd¬
vändigheten af bestämda författningar om
hemmans förmedling, och återkallande af
Kongl. Brefvet den 1 October 1804 i detta
ämne. (Bil. N:o 186.)
Remitterades till Lag- samt Allmänna
Besvärs- och Economie-Utskotten.
68:0 Af Herr Santessorij angående förän¬
dring af Kongl. Förordningen den 27 Aug.
1723 om förmåner till anläggare af Bergs¬
bruk, i afseende på olikheten i beskattning
efter frihetsårens slut. (Bil. IST:o 187.)
Den iy December. 331
Remitterades till Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Economie-Utskotten.
69:0 Al' Herr Santesson, öm rättighet för
Landtboer att få, utan hinder af Lagens stad¬
gande om brandstod, och med afsägande del¬
aktighet i densamma, ingå nya föreningar örn
brandförsäkring eller brandstod, äfvensom
uppmuntrande af sådane föreningar, vid All¬
männa BrandförsäkringsVerkets närvarande
mindre solida ställning. (Bil. N:o 188.)
Remitterades till Lag- samt Allmänna
Besvärs- och Economie-Utskotten; hvarjemte
Memorialet skulle, på Herr Santessons begä¬
ran, med de öfriga RiksStånden communiceras.
70:0 Af Herr SantessoHj om förändring
af 34 §• Kongl. Förordningen om inteckning
i fast egendom af den i3 Julii 1818. (Bil*
N:o 189.)
Remitterades till Lag-Utskottet.
71:0 Af Herr Santesson, med anmärk¬
ningar vid Concours Lagen. (Bil. N:o 190.)
Remitterades till Lag-Utskottet.
72:0 Af Herr Noreus, angående hem¬
ställan, att Recognitionssmidet må befrias från
Bevillningsafgift. (Bil. N:o 192.)
Remitterades till Bevillnings-Utskottet.
73:o Af Herr Strehlenert, angående det
tillägg uti författningen om Norrländska All¬
mogens handelsfrihet, hvarigenom stadgas må
företeende af productionsbevis om egen
gårdsafvel. (Bil. N:o rgö.)
Remitterades lill Allmänna Besvärs- och
Economie-Utskottet.
332 Den iy December.
»y4:o Af Herr Rydström, angående tillägg
uti 17 Cap. 8 §. Rättegångs Balken. (Bil.
N:o 194.)
' Piemitterades till Lag-Utskottet.
75:o Af Herr Rydström, angående be¬
frielse från inkommande clarering i Svensk
hamn för Svenskt fartyg, som, barlastadt, af¬
går till utländsk hamn, för att söka fraktför-
tjenst, och, sedan sådant ej lyckats, utan last
till Riket återkommer. (Bil. N:o ip5.)
Remitterades till Beviilnings-Utskottet.
76:0 Af Herr Rydström, angående jemnk-
ning uti Lästetalsafgift af fartyg. (Bil.
JNT:o 196.)
Remitterades till Beviilnings-Utskottet.
77:0 Af Herr Rydström, angående aflid-
neBorgmästaren Neanders dotters ersättnings¬
anspråk för hvad hon icke fått åtnjuta af en
utaf hennes fader beredd pension uti All¬
männa Enke- och Pupill-Cassan. (Bil. N;o
198.)
Lades på bordet efter Herr Rydströms
egen begäran.
78:0 Af Herr Westman, angående anslag
till uppmuddring af Umeå-Elf och farvattnet
intill Staden, m. m. (Bil. N:o 199-)
Remitterades till Stats-Utskottet.
79:0 Af Herr Westman, angående fyr-
båkars anläggande vid Söderarm, Eggegrun-
det och Holmön. (Bil. N:o 2öo.)
Häruti förenade sig Herr Wallström.
Remitterades till Stats-Utskottet.
80:0 Af Herr Westman, om inrättande
Den iy December. 333
af ett Curhus i Söderhamn för Södra Hel¬
singland. (Bil. N:o arn.)
Remitterades till Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Economie-Utskotten.
81:0 Af Herr Westmanj angående öfver-
flyttning på Allmänna Indragnings Staten af
1000 Rd. Banco, hvilka uppgifvas vara från¬
skilde Lönen för Landshöfdingen i Vester-
Norrlands Län, och nu till annan person
utgå. (Bil. N:o 202.)
Remitterades till Stats-Utskoltet.
82:0 Af Herr HelsingiuSj angående af¬
gift å till Hufvudstaden inkommande brän¬
vin, till bidrag vid en förbättrad Sjukvård
derstädes. (Bil. N:o 2o3.)
Häruti förenade sig Herr Hiessleiter.
Remitterades till Beviilnings-Utskottet.
83:o Af Herr Donnerj om umgälder å
fartyg (Bil. N:o 204.)
Remitterades till Beviilnings-Utskottet.
84:0 Af Herr Donnerj, angående föresla¬
gen förändring af 4 §• ut* Underrättelserne
till Tulltaxan af den 16 Mars 1826, i afse¬
ende på fribref å fartyg. (Bil. N:o 200.)
Lades på bordet.
85:o Af Herr Donner., om nedsättning
af Tull på kalk. (Bil. N:o 206.)
Remitterades till Beviilnings-Utskottet.
86:0 Af Herr Donnerj om anslag till en
Navigations Schola i Wisby. (Bil. N:o 207.)
Piemilterades till Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Economie-Utskotten.
87:0 Af Herr Donnerj angående Wisby;
334 Den iy December.
Hospitals rätt att få disponera sina inkom¬
ster odelade. (Bil. N:o 208.)
Remitterades till Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Economie-Utskotten.
88:0 Åf Herr Donner, angående Han¬
delshusets G. M. et J. N. Donners sökta er¬
sättning för en sedan år i8o3 innestående
fordran hos Franska Regeringen och åriSit
genom uppbringning af ett fartyg liden för¬
lust. (Bil. N:o 209.}
Remitterades till Stats-Utskottet.
89:0 Af Herr Aspelin (Bil. N:o 210.)
och af Herr Cronius (Bil. N:o 240.), angå¬
ende anslag till Deras Kongl. Högheters,
Hertigarnes af Skåne och Upland, uppfostran.
Remitterades till Stats-Utskottet.
90:0 Af Herr Ståhle, angående uppfö¬
rande på Statens bekostnad af ett Kongl.
Lust-Slott vid Helsingborg, till minnesvård
af Deras Majsl:rs, Konungens och Drottnin¬
gens, samt Hans Kongl. Höghet KronPrinsens
landstigning på nämnde ställe. (Bil. N:o 211.)
Remitterades till Stats-Utskottet.
91:0 Af Herr Ståhle, angående föresla¬
get användande af vitén och böter, som till¬
fallit Kronan, till bidrag vid en undervisnings
anstalt för meddellösa barn i den Stad eller
Socken, der den sakfällde är skattskrifven.
(Bil. N:o 212.)
Remitterades till Stats-Utskottet.
92:0 Af Herr Ståhle, angående upphö¬
rande af den hos ÖfverRätt klagande Part
Den 17 December.
*
335
ålagda skyldighet att uttaga besvären och ve-
derparten dera tillställa. (Bil. N:o 3 13.5
Remitterades lill Lag-ULskottet.
c)3:o Af Herr Ståhle derom, att io Cap.
i. §. Utsöknirigs-Balken och 5 Cap. Slraff-
Balken må vara de enda gällande föreskrif¬
ter, i fråga om förvandling af vitén och bö¬
ter. (Bii. N:o 3i 4-)
Remitterades till Lag-Utskottet.
g4’° A.f Herr Brovallius, angående fa-
stighetsegares i Städerna skyldighet att del¬
taga, med Borgerskapet, i Båtsmanshållet.
(Bil. N:o 2i 5.)
Remitterades till Allmänna Besvärs- och
Economie-Utskottet.
q5:o Af Herr Brovallius, angående fö-
reslagne förändringar uti Kongl.1 Förordnin¬
gen af den s3 Junii 1825 emot oloflig in-
eller utförsel af varor. (Bil. N:o 216.)
Herr Arosenius yttrade: Jag hade tänkt
att i detta ämne afgifva ett Memorial; men,
då både Herr Hiessleiter och Herr Brovallius
redan utvecklat detsamma, har jag endast
att tillägga, det jag delar deras åsigter och
med dem mig förenar, hvilket jag önskar må
i Protocollet antecknas, på det mine Com-
mittenler må förnimma, att jag icke förbisett
denna omständighet.
Remitterades till Lag-Utskottet.
96:0 Af Herr Wallströms angående jemnk-
ning i Båtsmanshållet för Staden Hudiks¬
vall. (Bil. N:o 218.)
336 Den iy December.
Häruti förenade sig Herrar Vallej och
Westman för Gefle och Söderhamn.
Remitterades tiil Stats-Utskottet
97:0 Åf Herr Wallström^ angående grun-
derne för Bevillning af Fiskare, ehvad de
äro borgare eller icke. (Bil. N:o 219.)
Remitterades till Bevillnings-Utskottet.
98:0 Af Herr Wallströnij angående Lä¬
nens PröfningsComiteers skyldighet att, efter
slutet af deras öfriga arbeten, revidera Lä¬
nens Curhusafgifts-räkenskaper. (Bil. N:o
220.)
Herr Westman: Häruti förenar jag mig
för Söderhamn, på det denna Stad må und¬
gå att skicka serskilda Deputerade för Gur¬
li usafgift s-räkenskaper nes granskning.
Herr Ålund: Räkenskaperne afslutas ej,
förr än i September månad, och de revide¬
ras vanligen i November eller December
månad.
Herr Wallström: I anledning af Herr Å-
lunds uppgift om tiden för Revisionen af de
ifrågavarande räkenskaperne, bör jag anmäla,
att PröfningsComiteen för Gefleborgs Län
sammanträder i September månad hvarje år.
Herr Rydström: Jag bör upplysa, att i
Calmar Län vanligen Pröfnings-Comiteen, de
dagar, som den för sin öfriga befattning sam¬
manträder, jemväl granskar Curhusafgifts-rä-
kenskaperne.
Herr Cronius: I min ort granskas Cur-
hus-räkenskaperne af Pröfnings-Comiteen, hvil-
Den iy December.
ket jag anser böra af mig till Protocollet
uppgifvas.
Herr Westman: Jag ser ej hinder för
revisionen af Curtius afgift s-räkenskaper ne vid
det Pröfnings-Comiteens sammanträde jag
nämnt, äfven om bestämmandet af afgiflen
för det kommande året då ej kan ske.
Remitterades till Bevillnings-Utskottet.
gg:o Af Herr Wallströmj angående Ö-
stersunds Stads anhållan om fortfarande af
den lindring i bevillningen för nämnde Stads
J3orgare, som de hitintills åtnjutit. (Bil.
!N:o 321.)
Remitterades till Bevillnings-Utskottet.
100:0 Af Herr Hiessleiter, angående fö-
reslagne förändringar i Kongl. Förordningen
den a3 Junii 1826 emot oloflig in- eller ut¬
försel af varor. (Bil. N:o 222.)
Begärdes och lades på bordet.
101:0 Af Herr Hiessleiterj angående be¬
frielse från bevillning å utlånade Capitaler,
tillhörige fromma Stiftelsers Cassör. (Bil.
N:o 223.)
Remitterades till Bevillnings-Utskottet.
102:0 Af Herr Hiessleiterj angående årligt
understöd för vidmagthållande och utbildan¬
de af Orthopediska Institutet. (Bil. N:o 224.)
Remitterades till Stats-Utskottet.
io3:o Af Herr Hiessleiterj angående för¬
höjning i tull för Ryska talgljus. (Bil. N:o
225.)
Remitterades till Bevillnings-Utskottet.
Borg. Ständ. Prot. vid Riksd. 1828—29. I. 22.
338 Den 17 December.
104:0 Åf Herr Memsen, angående Låne-
biträde till Staden Borås. (Bil. N:o 226.)
Remitterades till Stats- och Banco-Ut-
skotten.
io5:o Af Herr Memsen, angående be¬
frielse för Staden Borås från bevillning un¬
der tio år. (Bil. N:o 227.)
Remitterades till Bevillnings-Utskottet.
106:0 Af Herr Memsen, om anslag af
Statsmedlen till iståndsättande af Varbergs
hamn. (Bil. N:o 228.)
Remitterades till Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Economie-Utskolten.
107:0 Af Herr Bergelin, angående Ar-
betsdomars upplifvande. (Bil. N:o 229.)
Remitterades till Lag-Utskottet.
108:0 Af Herr Bergelin, angående ned¬
sättning i lullafgifterne på inkommande va¬
ror. (Bil. N:o 23o.)
Lades på bordet.
109:0 Af Herr Bergelin, angående åt¬
gärder till bibehållande af ordning inom de
borgerliga näringarne. (Bil. N:o 23 1.)
Lades på bordet.
110:0 Af Herr Löfvenius, angående hem¬
ställan, att Expeditions-Utskottet måtte an¬
modas upprätta förteckning öfver de sedan
Riksdagens början öfverlemnade Kongl. Pro¬
positioner och inom RiksStånden väckta Mo¬
tioner, med uppgift, till hvilka Utskott Re-
misserne skett, och alt denna förteckning må
till trycket befordras. , (Bil. N:o 2 32.)
Herr Santesson: Jag hemställer, på hvad
Den iy December.
339
sätt Expeditions-Utskottet skall fullgöra ett
sådant uppdrag. Dertill förutsattes, alt för¬
teckningar skola ifrån hvarje Stånds Canzlier
till Utskottet expedieras, hvarefter Expedi-
lions-Ulskoltet, som skulle låta afskrifva des¬
sa förteckningar, blefve ett slags Canzlie för
PiiksStånden.
Lades på bordet.
111:0 Af Herr Mattson, angående ned¬
sättning uti Controll-afgiften. (Bil. N:o a33.)
Häruti förenade sig de flesta af Ståndets
Ledamöter.
Remitterades till Stats-Utskottet.
112:0 Af Herr Mattson, angående upp-
häfvande af Magistraternas rättighet till bo¬
upptecknings arfvoden, efter tillgångs sum¬
man i Sterbhus. (Bil. N:o 234.)
Herr Westman: ”dag önskar den upp¬
lysnings meddelande af Herr Mattson, om
Motionen innefattar Borgerskapets klagan öf¬
ver afgiften, eller ett Magistratens medgif¬
vande, att den må förfalla? I förra fallet de¬
lar Borgerskapet i de Städer, hvilkas talan
jag förer, icke Motionairens önskan och öf¬
vertygelse; och i det sednare må det vara
Magistraterne i de Städer, för hvilka lian
talar, enskildt förbehållet, att eftergifva nå¬
got af sina rättigheter, om de så behaga,
utan att derföre vilja ovilkorligen ålägga
Magistraterne i andra Städer att göra det¬
samma.”
Lades på bordet.
113:o Af Herr Mattson, angående flytt-
34o Den iy December.
ningstid för Handels-betjente. (Bil. N:o 235.)
Remitterades till Allmänna Besvärs- och
Economie-Utskottet.
it/po Af Herr Mattsonangående före¬
kommande deraf, alt fattige och till arbete
oduglige personer må till Städerna inflytta.
(Bil. N:o 236.)
Remitterades till Allmänna Besvärs- och
Economie-Utskottet.
ii5:o Af Herr Mattson; angående stämp¬
ling af kopparbränvins pannor, utan biträde
af Magistrats person. (Bil. N:o 238.)
Herr Peterson: Jag bör anmärka, att
Kongl. Maj:t i Nåder befallt, att bränvins-
pannor skola af Landtmätare stämplas.
Remitterades till Allmänna Besvärs- och
Economie-Utskottet.
xi6:o Af Herr Klemanj angående anslag
till lön för en Apologist vid Carlscrona lä¬
gre Lärdomsschola. (Bil. N:o a4i.)
Remitterades till Stats-Utskotlet.
117:0 Af Herr Klemanangående nöd¬
vändigheten att öfverse och förändra Reda-
ctionen af den för Justitim-Ombudsmannen
utfärdade Instruction. (Bil. N:o 242.)
Remitterades til Conslitutions- och Lag-
Utskotten.
§. 5.
Tvänne ifrån Stats-Utskottet afgifne Be-
tänkanden af d. 16 dennes upplästes och lä¬
des på bordet, nemligen:
Den iy December. 341
j:o £N:o 5.) i anledning af Herr Woll¬
rath Thams Motion, att Kongl, Maj:ts Be-
fallningshafvandes sednast afgifne, så kallade
Femårs-Berättelser måtte skyndsamligen på
Statens bekostnad till trycket befordras, och
2:0 (N:o 6.) rörande tryckningen af
Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes så kallade
Femårs-Berättelser, hvilka efter innevaran¬
de Riksdag varda afgifne, samt deras ut¬
delning.
§. 6. .
Upplästes och lades till handlingarne
ett ifrån Hedervärda Bonde-Ståndet commu-
niceradt Memorial, angående förberedande
åtgärder för en ny reglering af Presterska¬
pets aflöningssätt.
§• 7;
Herr Gezelius anmälde, att han fått le¬
dighet ifrån göromålen uti Lag-Utskottet i4
dagar, beräknade ifrån den 22 dennes, och
anhöll, att enahanda ledighet må af Ståndet
honom beviljas.
Sedan denna anhållan blifvit af Ståndet
bifallen, anförde Herr Ståhle: I anledning
af de ledigheter, som blifvit flere Ståndets
Ledamöter beviljade, hemställer jag, om ej
Ståndets Herrar Electorer må anmodas sam¬
manträda, för att välja Suppleanter i Utskot¬
ten efter jdem, som hafva från göromålen fått
ledighet, fpå det göromålen ändock må utan
binder fortsättas.)
342 jVen iy December.
Herr Alund: Lag-Utskottet har beslutat,
alt några Suppleanter der icke antagas.
Herr Ståhle: Efter min tanka beror så¬
dant icke af Utskotten, utan af RiksSlånden
alt afgöra.
Herr Falkman: Jag hemställer, om ic¬
ke frågan, angående Suppleanters väljande i
Utskotten, må hvila, intilldess verkligt behof
deraf sig visar. Om Electorerne skulle gå i
författning om detta val, måste dertill tagas
Ledamöter i andre Utskott; och åtgärden är
icke nödvändig, förrän vigtiga frågor före¬
komma, vid hvilkas afgörande Ståndets Le¬
damöter böra vara fulllalige. Jag anhåller
således, att den af Herr Ståhle gjorde hem¬
ställan må intilldess hvila.
Herr Cron: Vid ett Allmänna Besvärs-
och Economie-Utskottets sammanträde upp¬
stod discussion, huruvida Bonde-Ståndet bor¬
de få af Suppleanter sig begagna; och genom
omröstning beslöts, att detta ämne icke skul¬
le af Utskottet afgöras, utan till RiksStånden
hemställas.
Herr Helsingius: Jag förenar mig med
Herr Falkman deruti, att den af Herr Ståh¬
le gjorde hemställan om Suppleanters utse¬
ende i Utskotten må hvila, till dess behof-
Vet deraf sig visar.
Lades på bordel.
Plenum slutades kl. | 3 e. m.
In fidem
E. G. Runeberg.
Den ig December,
343
Den 19 December.
Plenum klockan 10 f. m.
§. 1,
Upplästes följande frän Högvördige Pre-
ste-Ståndet ankomne Protocolls-Utdrag för
den i5 innevarande månad, innefattande un¬
derrättelse, att Ståndet beslutat Remisser, till
Stats-Utskottet: af Memorial, om allmänt un¬
derstöd till Academiska Ridscholan i Upsala,
och om årligt anslag af 1000 Rd. B:co till
Stockholms Storkyrka, hvilka anie Memorial,
det förra af Professoren Gejer_, och det sed¬
nare af Ordens-Biskopen, Doctor Wallin j blif¬
vit MedStånden cornmunicerade och 1111 jem¬
väl upplästes, — samt angående löntillökning
för Kyrkoherden och Slotts- samt Garnisons-
Predikanten i Waxholm, anslag lill under¬
hållande af Strömsholms Kongl. Lustslott,
och Allmänna Penningeförlägenheten hos Jord¬
brukare i Skaraborgs Län; till Lag-Utskottet:
af Memorial, angående förändrad uppläsning
från Predikstolarne af vites förbud; samt till
Allmänna Besvärs- och Economie-Utskottet:
af Memorial, rörande löneanslag för ännu en
ProvincialLäkare i VesterNorrlands Län; rät¬
tighet, att vid Biskops-visitationer dömma till
sammanbyggnad af Kyrkor, Socknescholörs
344 Den 19 December.
inrättande i Landsförsamlingarne och inrät¬
tandet af en Predagogi i Eskilstuna Stad.
Lades till handlingarne.
§. n.
Upplästes Stats-Utskottets Betänkande
(N:o om antagande af ytterligare fyra
Canzlister.
Herr Ståhle yttrade: Hvad Utskottet
begärt, är af högsta nödvändighet, emedan
den nyligen af Stats- och Banco-Utskottens
Ledamöter bildade, så kallade Finance-Be-
redningen är utan betjening, och först, då
densamma kommer i verksamhet, blifver frå¬
ga om den föreslagne betjeningens tillsättande.
Herr Falkman: I händelse Utskottet an¬
sett sig böra begära ökad Canzlie-betjening,
på den grund, att Utskottet sjelft kommer att
ombesörja tryckning af Dess Belänkanden,
torde med frågan böra anstå, tilldess afgöres,
om Utskotten sjelfva skola derom låta föran¬
stalta, eller om detta blifver till Expeditions-
Utskoltet uppdraget. I det sednare fallet är
Expeditions-Utskoltet föranlåtet begära till¬
ökning i dess Canzlie-betjening. Jag anhål¬
ler således, alt Stats-Utskottets Betänkande
måtte få hvila lill nästa Plenum, hvarförin-
nan Expeditions-Utskottets Betänkande, an¬
gående omförmälde tryckning, efter hvad jag
förmodar, till Ståndet inkommer.
Herr Santesson: Jag bestrider ej, att Be¬
tänkandet må hvila, men jag hemställer, om
Den ig December.
sådant fordras, då, efter hvad en värd Leda¬
mot i Stats-Utskottet redan upplyst, menin¬
gen ej är att antaga alla fyra Canzlisterna
på en gång, utan tillsättningen deraf skulle
ske endast i mån af behofvet. Alt Stals-Ut-
skottets anhållan egentligen afser behofvet af
Betjening i Finance-Beredningen, derom kan
jag försäkra, och dessutom inträffar ej detta,
förr än frågan om tryckning af ULskotlens
Betänkande blifver afgjord.
Herr Cronius: Jag hemställer, om ej Ban-
co-Utskottet bör höras i ämnet, innan det
afgöres.
Lades på bordet.
§• 3.
Föredrogos och biföllos Stats-Utskottets
Betänkanden (N:is 5 och 6), som den 17
dennes bordlädes.
§. 4-
Föredrogos följande den 17 dennes bord-
lagde Memorial, nämligen:
1:0 Af Herr Kleman, angående inskränk¬
ning i Skeppares skyldighet alt anlita Lotsars
biträde, och rättighet till ersättning för genom
deras försummelse orsakad förlust (Bil. N:o
122.), och af Herr Lamberg, om antagande af
däckade båtar för Lotsarne, deras uppmun¬
tran, om de äro tillförlitlige, och straff, i hän¬
delse af försummelse. (Bil. N:o 171.)
346
Den 1Q December.
Herr Santesson uppläste ett Memorial i
ämnet.
(Bil. N:o 247.)
Häruti förenade sig Herrar Valley, Hem¬
berg, Peterson, Donner och Cronius.
Remitterades tili Stats-Utskottet.
2:0 Af Herr Donner, angående föresla¬
gen förändring af 4 §• uti Underrättelserna
till Tulltaxan af den 16 Mars 1826, i afseen¬
de på fribref å fartyg. (Bil. N:o 2o5.)
Remitterades till Bevillnings- samt All¬
männa Besvärs- och Economie-Utskotten.
3:o Af Herr Bergelin, angående ned¬
sättning uti Tuliafgifterna på inkommande va¬
ror. (Bil. N:o 23o.)
Herr Santesson uppläste ett Memorial i
ämnet.
(Bil. N:o 248.)
Häruti förenade sig Herrar Hiessleiter, Streh¬
lenert, Helsingius, Winbladh, Leffler, Arose¬
nius, med flera.
Remitterades lill Bevillnings- samt All¬
männa Besvärs- och Economie-Utskotten.
4:o Af Herr Bergelin, angående åtgär¬
der till bibehållande af ordning inom de bor¬
gerliga näringarne. (Bil. N;o 23! 3)
Remitterades till Ståndets Enskildta Be-
svärs-Utskott.
5:o Af Herr Hiessleiter, angående före-
slagne förändringar uti Kongl. Förordningen
den 23 Junii 1825 emot oloflig in- eller ut¬
försel af varor. (Bil. N:o 222.)
Den ig December. 347
Herr Donner uppläste ett Memorial i
ämnet.
(Bil. N:o 249.)
Herr Helsingius: ”Vid det af Herr Don¬
ner nyss upplästa anförande kan jag ej und¬
gå att fästa uppmärksamhet. Han har åbero¬
pat Grund-Lagens föreskrifter, såsom stridan¬
de mot husvisitationer. Om vi skulle antaga
den princip, det en tjuf, som stulit och in¬
burit det stulna i sitt hus, skulle derigenom
vara fredad från undersökningen efter det
stulna, hvad blefve då följden? Jag anser lu-
rendrägaren och tullförsnillare!!, som i sitt
hus förvarar lurendrägadt eller tu l ll försni liad t
gods, vara i samma calhegori och tror Grund-
Lagen i intetdera afseendet lägga hinder i
vägen för husvisitation, ty i annat fall skul¬
le följden äfven kunna leda derhän, att visi¬
tation ej kunde ske i en öppen bod, om den
vore belägen i försäljarens eget hus.”
Herr Arosenius: Grund-Lagen lägger vis¬
serligen icke binder för husvisitation, till
upptäckande, vare sig af tjufven, eller afluren-
drägaren och tullförsnillare!!. Lika så litet
tror jag, att Kongl. Förordningen af den 23
Junii 1825 emot oloflig in- eller utförsel af
varor kan fortfara, med bibehållande af Sven¬
ska slöjderna. Der förekommer det vidun¬
derliga stadgandet (jag säger med flit vidun¬
derliga), att beslagsman må uti bodar och
boningsrum efterspana förbjudne varor, blott
så vidt han kan visa, att de inom tim¬
mar före beslagsförrättningen lill stället an«
348 Den ig December.
lomniit, Della stadgande bör ändras. Herr
Donner bar Irott, att husvisitation ej bör ske,
till störande af den redliga medborgarens hus¬
frid; men för denne är all farhåga öfverflö¬
dig; äfvensom Herr Hiessleiter fästat upp¬
märksamheten på de starka straffbestämmel¬
serna för beslagaren, då deremot den brotts¬
lige förnämligast bör på ett ändamålsenligt
sätt straffas. I öfrigt förenar jag mig med
Herr HelsingiuSj i afseende på hvad han om
husvisitationer yttrat.
Uti hvad Herrar Helsingius och brose¬
nius anfört, förenade sig Herrar Winbladh_,
Zethelius och Lundman.
Remitterades till Lag- samt Allmänna
Besvärs- och Economie-Utskotten.
6:o Af Herr Löfveniusangående hem¬
ställan, att Expeditions-Utskottet måtte an¬
modas upprätta förteckning öfver de sedan
Riksdagens början öfverlemnade Kongl. Pro¬
positioner och inom RiksStånden väckta Mo¬
tioner, med uppgift, till hvilka Utskott Re¬
misserna skett, och att denna förteckning må
till trycket befordras. (Bil. N:o 232.)
Herr Alund: Jemte det Herr Löfvenius
anmodat mig anmäla sitt fortfarande sjuk¬
domsförfall, får jag tillkännagifva hans me¬
ning med Motionen endast vara, att, sedan
Expeditions-Utskottet bekommer Utdrag af
Ståndens Diarier, upptagande rubrikerne på
målen och de Utskott, hvartill de remitterats,
skulle Expeditions-Utskottet deraf göra ett
sammandrag, på det att genast, då ett mål
Den kj December. 349
förekomme, inbemtas måtte, till hvilket Ut¬
skott remiss skett.
Herr Santesson: Enär jag hegart Herr
Löfvenii Memorial pA bordet, torde jag ock
få yttra mina tankar derom, oell hemställer,
om ej afseende bör lästas derå, att den af
Herr Löf venius föreslagne åtgärd med förer
ett alldeles onödigt besvär för Expeditions-
Utskottet, som förut är tillräckligt sysselsatt,
och hvars ledamöter, hvad Borgare-Ståndet
beträffar, äro Ledamöter äfven i andra Ut¬
skott. Denna åtgärd är dessutom icke af e-
gentligt behof påkallad, helst knappt vid nå¬
gon föregående Riksdag skett så hastiga med¬
delanden, som vid denna, af hvad uti Stån¬
den tilldrager sig, genom det tillfälle, som
kr lemnadt publicister. I synnerhet hafva
rubriker af Mål genom dem blifvit förteck¬
nade, så att någon ytterligare förteckning
derå ej är af nöden. I öfrigt förbehåller jag
mig att serskildt väcka en Motion, till bere¬
dande af Riksdagsmannagöromålens skynd¬
samma gång, af mera vigt och utan besvär
verkställbar.
Herr Arosenius: Jag tror ej, all den före¬
slagna åtgärden skall medföra stort besvär
för Expeditions-Utskottet, då endast fråga
vore om en förteckning öfver målen, hvil¬
ken grundade sig på ifrån Ståndens Canzlier
meddelade förteckningar och kunde genom
en Canzlist afskrifvas. Ehuru rubrikerna af
målen redan äro till en stor del uti Allmänna
Tidningarne förtecknade, torde det dock va¬
35o Den ig December.
ra mera i sin ordning, att Rikets Ständer er¬
hålla en sådan förteckning, genom Dess Ex-
pedilions-UlskoLt uppgjord.
Häruti förenade sig Herrar Helsingius
och Winbladh.
Remitterades till Expeditions-Utskottet.
yro Af Herr MattsoUj angående upphäf-
vande af Magistraternes rättighet lill boupp-
teckningsarfvode, efter tillgångssumman i sterb¬
hus. (Bil. N:o 234.)
Herr Langenberg anförde: ”1 anledning
af Herr Mattsons väckta och på min begäran
bordlagda Motion, angående förändring uti
den Magistratens uteslutande rättighet att för¬
rätta Bouppteckningar i alla Sterbhus efter
Borgare och i Städerne boende ofrälse Per¬
soner, utom Presterskapet, och att derför i
arfvode uppbära En Procent af Summa In-
ventarii, då de andra Stånden till Boupp¬
teckningars förrättande anlita dem, till hvil¬
ka de hafva förtroende, och som dertill be¬
finnas skicklige, förenar jag mig med Herr
Mattson så vida, alt jag anser nyssnämnde
arfvode alldeles för drygt, i synnerhet för det
Sterbhus, uti hvars Bouppteckning Summa
Inventarii uppgår till någon större Summa,
men der skulderne nästan motsvara samma
belopp. Den lilla behållning i ett sådant
Sterbhus, som arfvingarne eljest finge behål¬
la, äro de nu skyldige, att antingen helt och
hållet, eller ock till större eller mindre del,
utgifva till Magistraten för Bouppteckningens
förrättande, då de kanske eljest kunde af nå¬
Den ig December.
gon annan person hafva fått Boupptecknin¬
gen förrättad för vida mindre kostnad. På
desse med de flere grunder, Herr Mattson i
Motionen uppgifvit, får jag derföre vördsamt
föreslå, alt Slädernes Magistrater så val hä¬
danefter, som hit ti n tills, må bibehållas vid
den dem i Kongl. Förordningen af den io
December 17b 6 tillkommande rättighet att
förrätta Bouppteckning i omnämnde Sterb¬
hus, likväl med den förändring, att det för
Magistraten deri bestämda boupplecknings-
arfvode, en Procent af Summa Inventarii, an*
tingen bör nedsättas lill mindre procent, el¬
ler också oförändrad utgå endast af den i
Sterbhuset behållna summa; Dock anser jag
denria förändring ej böra tillämpas, förr an
Magistraten i hvarje Stad blifver tillagd nå¬
gon annan motsvarande inkomst, på billiga¬
re grunder fotad, emedan det vore obilligt
beröfva Embets- eller Tjensteman nen en in¬
komst, på hvilken han må hända vid tjen¬
stelös sökande fästat ej obetydligt afseende.”
Herr Ekerman: I den delen af Herr Matt¬
sons Memorial, som afser boupptecknings arf-
vodets beräkning efter behållningen i ett Sterb¬
hus, och ej totala summan af tillgången, in¬
stämmer äfven jag; men jag tror derjemte,
att Magistrat och Borgerskap i en Stad böra
vara förenade, ty ett Borgerskap går ej väl,
om det icke är med Magistraten förenadt, och
Magistraten är ej i anseende, om den icke
står i förening med Borgerskapet. Således
finnér jag det vara en skyldighet för Borga-
35a
Ben ig December.
ro i en Stad att äfven hädanefter låta boupp¬
teckningar efter till deras Class hörande af¬
lidna hållas af Magistrat.
Häruti instämde Herr Brovallius.
Herr brosenius: Jag har icke förstått me¬
ningen med Herr Mattsons Memorial vara
den, att Magistraterne skulle frånryckas en
gifven rättighet att hålla bouppteckningar efter
aflidne Borgare och de till dem hörande, el¬
ler att en inkomst skulle betagas en inne¬
hafvare af en tjenst. Men, som det är o-
stridigt, att boupptecknings arfvoden, såsom
de nu beräknas, äro en beskattning, som fal¬
ler mycket ojemnt och tungt på någre, för¬
enar jag mig med Herr Mattson om förän¬
dring häraf, ej så, att Borgare skulle få an¬
moda hvilken som helst till boupptecknings¬
man, ej eller på det sätt, att Magistraterne
skulle' sakna en derigenom påräknad större
inkomst, hvilken i vissa Städer uppgår till ej
ringa belopp, utan att en jemnare fördelning
af Magistraternes löneförmåner, grundad på
medeltal af 20 års inkomster, skulle beredas.
Flera Riksdagar förut, hvaribland må näm¬
nas den år 1S12 hällne, förevar frågan; men
någon minskning uti boupptecknings arfvo¬
den fann Lag-Utskottet sig ej kunna tillstyr¬
ka, då ingen ersättning derför var föreslagen.
Ingen inskränkning uti Magistraternes Löne¬
inkomster, utan endast jemnare fördelning
deraf, är, efter min tanka, genom Herr Matt~
sens Memorial åsyftad.
Den ig December. 353
Häruti förenade sig Herrar Winbladh
och Cron; och
Herrar Winberg, Cronius samt Levton
instämde med Herr Ekerman.
Herr Santesson: ”Jag instämmer äfven
med Herr Ekerman i hufvudsaken, med lika
anmärkning, dock på det sätt Herr Aroseni¬
us sig yttrat, att jag ej fattat Herr Mattsons
Motion afse, att upphäfva stadgandet, att Råd-
stufvu-Rälts ledamöter böra verkställa Boupp¬
teckningar i Stad; men jag kan, vid godkän¬
nande fullkomligen af den princip, att Boupp-
teckniugs-arfvodet bör utgå af Behållningen,
och ej af Summa Inventarii, samt af nöd¬
vändigheten, att författningarne i denna del
derhän blifva jemkade, ej förena mig med
Herr Arosenius att tillstyrka det sätt att ut¬
göra ersättning för den minskning uti bitin-
tifls erkände lagliga inkomster, häraf skulle
vållas för Rådslufvu-Rätternes Medlemmar, som
skulle föranleda en särskild beskattning af
Borgerskapet i hvarje Stad; utan jag tager
mig i stället frihet föreslå, att, då den nu
förevarande Motionen remitteras till Lag-Ut¬
skottet, detta Utskott uppdrages inkomma
med ett förslag till ny stadga härom, utgå¬
ende från den grund, att ej Summa Inven¬
tarii, utan Summa af behållning, sedan skuld
afdragits, blifver beräkningsgrunden. Procen¬
ten bör deremot ökas progressivt, för boen
af större förmögenhet. För dem betyder
det litet, emot då ett fattigt bo drabbas med
Borg. Stånd. Brot. vid Biksd. 1828—29. I. a3.
354 Den ig December.
en dryg betalning genom tillämpning af In-
ventarii värdet, såsom grund för afgiften.”
Herr Lundman: Jag förenar mig med
Herr Arosenius om Magistrats behörighet att
förrätta bouppteckningar efter Borgare; och
derom, att, i händelse förminskning af de
derigenom inflytande sportler pröfvas böra
ega rum, skälig ersättning bör fastställas, hvil¬
ket i synnerhet är af högsta vigt för de li-
terata Rådmännen, som hafva obetydliga Lö¬
ner, och i sportlar taga enkel lott, emot hvad
Borgmästare tillkommer.
Herr Peterson anförde: ”Emot Herr
Mattsons Motion får jag vördsamt yttra mina
tankar, rörande Rådstufvu-Rättens skiljande
från rättigheten att hålla Bouppteckningar ef¬
ter Borgare och särskildte Stånds-Personer i
Städerne, såsom, efter Motionairens tanka, le¬
dande till förfång af medborgares fria urval,
att sjelfva härtill få antaga hvem som helst,
för verkställande af dylika förrättningar.
”Till skäl för påståendet framställes det
förmenande, att afgiften, en procent af Sum¬
ma Inventarii, är allt för dryg; och föreslås
derföre nedsättning deruti alternativt: antin¬
gen till utgående efler Summa behållning i
Sterbhuset!, eller ock dagarfvode, såsom min¬
dre tryckande för efterlefvande maka och
barn, som äro stadde i en fattig belägenhet.
Om Motionairen endast åsyftade fattiga och
ringa bo, hade jag gerna med stillatigande
afhört honom, och det bör ej misstänkas
mig, att det efter mina åsigter förhåller sig
Den ig December. 355
helt annorlunda, ty de fattigas belägenhet
förvärras icke af den stadgade Bouppteck-
ningsprocenten. — Snarare blir det för de
fattige ett stöd i deras bekymmer, att en så¬
dan förrättning af Borgmästare och Båd verk¬
ställes med oväld och noggrannhet i utöf-
ningen.”
”För rätta anledningen till en sådan Mo¬
tion befinner jag mig således utan all väg¬
ledning. Är Pierr Motionairen sjelf verklig
Ledamot i Rådstufvu-Rätt, så innefattar fram¬
ställningen än mer besynnerlighet, som det
för honom, i sådan egenskap, icke bör vara
okändt, hvad en laglig Bouppteckning kräf-
ver, och den vårdnad, som Rådstufvu-Rätt
åligger för omyndigas rätt och bästa. I mot¬
satt fall vill jag gerna dölja min enskilda öf¬
vertygelse.”
”Med förtigande af alla de olägenheter,
som skulle uppkomma genom Borgmästares
och Råds skiljande från förrättande af Bo¬
uppteckningar i Städerna, vill jag blott upp¬
ställa mina betänkligheter dervid.”
”Desse angå först den åsyftade ändrin¬
gen i 9 Gap. i §. ÄrfdaBalken och de med
detta Lagrum lika kraftegande Kongl. För¬
fattningar, deraf uppenbart finnes, att det
är ej allenast den förrättande ledamoten i
Rådstufvu-Rätt, som, med förlust af Boupp-
teckningsrättigheten, får vidkännas minsk¬
ning i sin inkomst, utan samtlige Borgmä¬
stare och Råd, som derigenom blifva lidande.”
”1 en tid, som nu, då allmän klagan hö¬
356 Den ig December.
res öfver för ringa löne-inkomster, och, i
följd deraf, förbättringar påyrkas, är det min¬
dre tänkbart och högst olämpligt, att Stä¬
dernas Embetsmän skulle ens blottställas
för försök lill inskränkning i deras förut lag¬
ligen tillagde rättigheter, såsom ändå nog
knappa efter tiden.”
”Dernäst kan jag icke uraktlåta meddela
min förundran öfver förslaget, att Borgmä¬
stares och Råds Bouppteckningsprocent bor¬
de utgå af Sterbhus efter summa behållning.
Efter en sådan beräknings-grund, skulle en
eller flere Rådstufvu-Rätts ledamöter kunna
öfverlastas med arbete i flera dagar, utan
minsta inkomst för besväret, emedan del of¬
ta händer, att gälden öfverstiger Summa In-
ventarii. Dagarfvodet, efter samma project
taget, skulle, i enlighet dermed, må hända blif¬
va undersalt dagakarlens: sannerligen högst
uppmuntrande för Borgmästare och Råd, för
den möda och det ansvar, som vidlåda de¬
ras embeten, derföre de böra vara oberoen¬
de af omständigheterna.”
”Sällan, åtminstone i den Stad, hvarifrån
jag har äran vara representant, förekomma
sådana Bouppteckningar, som, i anseende till
procenten derför, verka kännbart lidande
för efterlemnade maka och barn; men ofta
och allmänligast inträffa sådane förrätt¬
ningar, vid hvilka afgifterne icke motsvara
arbetet, och den vård Domaren i g Cap.
Ärfda Balken är ålagd för omyndige och
frånvarande arfvingar.”
Den ig December.
”Att frånskilja Borgmästare oell Råd de¬
ras i Lag bestämda rätt och skyldighet, samt
i förening dermed Bouppteknings procent,
stadgad genom Kongl. Förordningarne den
i Mars 1749 och den 10 December 1756,
jemförde med Kongl. Brefvet den 10 Augusti
J789, vore således i min tanka, att sätta dem
i ett tillstånd af beroende och tillskapa,
hvad synnerligast bör förekommas väld och
egennytta.”
”Jag anhåller derföre, att Borgmästare
och Råd må varda bibehåilne vid deras hit¬
tills hafde rättigheter, och att detta mitt
yttrande får åtfölja Herr Mattsons Motion
till Högloft. Lag-Ulskottet.”
Häruti förenade sig Herr Westman.
Herr Lundman: Det torde ock böra an¬
märkas, att tillgångar i Bouppteckningar van¬
ligen upptagas aldrig till högsta värdet, eller
till det, hvartill de vid auction, i synnerhet
i de större Sterhhusen, uppgå.
Herr Helsingius: Då jag af erfarenheten
vet, att vid Bouppteckningar i Stockholm
arfvodet till Förrättningsmännen ej utgår ef¬
ter viss procent af tillgångssumman, men jag
tillika icke känner, efter hvilken Författning
Boupptecknings arfvodet härstädes beräknas,
anhåller jag, att de nu närvarande ledamö¬
terna af Stockholms Magistrat må sådant
upplysa.
Herr Montan: ”För min del instämmer
jag äfven med Herr AroseninSj att Boupp-
tcckningsprocenten i Städerna, såsom dea
358 Den ig December.
nu beräknas, kan, likasom mänga andra af-
gifter, vara obillig i vissa fall: och att, som
denna afgift är anslagen, såsom löne-inkomst
för Städernas embetsman, och på många
ställen utgör desse embetsmäns förnämsta
lön, Städerna, efter medium af hvad desse
procenter för flere år utgjort, borde på an¬
nat sätt ersätta embetsmännen denna deras
inkomst, i fall den skulle borttagas; men enär
förhållanderne i många Städer äro olika, ta¬
ger jag mig frihet föreslå, att det må för¬
klaras bero på särskild öfverenskommelse in¬
om hvarje Stad, huruvida Städernas invå¬
nare, för att undgå Bouppteckningskostnader-
ne, i stället vilja göra motsvarande anslag
till sine Embetsmäns Löner.”
"I afseende på den upplysning, Herr
Helsingius begärt, får jag äran tillkännagifva,
alt för Rikets Städer i allmänhet, utom Stock¬
holm, är det genom Författningar stadgadt,
alt Magistralerne skola hålla alla Bouppteck¬
ningar i Städerna, utom i adelige och pre-
stehus, och derföre uppbära en procents arf¬
vode, beräknad af summa tillgång; hvilket
arfvode är bestämdt såsom en löne-inkomst
för Magistratens Ledamöter, dock till olika
fördelning dem emellan, efter hvad för hvar¬
je Stad särskildt, i afseende å andre löne-
vilkor, är förordnadt.”
Herr Gezelius förenade sig med Herr
Montan.
Herr Sandblad: I anledning af Herr
Helsingii uppmaning får jag tillkännagifva,
Den ig December.
att, då icke Stockholms Magistrat in Pleno,
utan endast Justitice-Collegium, som är eu
afdelning af Magistraten, har hefattning med
Bouppteckningars hållande här i Staden, och
då jag icke är Ledamot af Justitias-Collegium,
är jag icke i tillfälle att lemna den äskade
upplysningen om grunden för Bouppteck-
nings-arfvodets beräkning uti de under Ju-
stitiae-Collegium lydande Sterbhus.
Häruti instämde Herr Lundgren.
Herr Helsingius: Sedan den af mig be¬
gärda upplysning icke kunnat meddelas af
de närvarande ledamöterne utaf Stockholms
Magistrat, och då en lycklig händelse fogat,
att Förste Notarien uti Justitiae Collegium,
hvilken är Ståndets Secreterare, nu är tillstä¬
des, hemställer jag, om ej Secreteraren, som
jag är öfvertygad kunna lemna tillfredställande
underrättelse, angående den ifrågasatte om¬
ständigheten, må dertill uppmanas.
Herr Ekerman: Jag torde ej kunna lem¬
na Ståndet bestämd upplysning om Boupp-
teckningsafgifterne i Stockholm; dock kän¬
ner jag, att desamma ej utgöra en sportel
för JusLitiasCollegii Deputerade, som dem för¬
rätta, utan ingå dels till Allmänna Barnhuset,
dels till löne-inkomst för Juslitias-Collegii
tjenstemän i allmänhet.
Herr Leffler: ”Sorn det vid hvarje bo¬
uppteckning förefaller besvär för den, som
samma förrättar, anser jag, att arfvode der¬
för äfven bör erhållas, antingen bouppteck¬
ningen lemnar behållning eller icke.”
36o Den ig December.
”Men det är billigt, att detta arfvode bör
vara mindre, der tillgångarne äro mindre.
Jag föreslår derföre, att en ringare procent,
än hittills, måtte bestämmas, såsom er¬
sättning för Bouppteckningsmännens besvär
uti sådane Sterbhus, de der lemna liten el¬
ler ingen behållning; men att afgiften der¬
emot ökas, i den mån Sterbhusets tillgångar
det medgifva, så att vederbörande, som haf¬
va detta besvär och ansvaret dervid, icke
få vidkännas alltför mycken minskning uti
deras påräknade inkomster.”
Häruti förenade sig Herrar Ekerman,
Strehlenert och Helsingius.
Herr Santesson: ”Jag vill ock förena mig
med Herr Leffler_, dock på det sätt, att ej
någon procent beräknas af inventarii-belop-
pet, men väl, att det stadgas, det den af nu
föreslagna beräkningssättet å summan af bo¬
ets behållning uppkommande arivodes-sum-
ma, ej någonsin, i hvad ställning än boet må
vara, får understiga ett belopp, som besked¬
ligen förskyller förrättningsmännens möda,
i mån af den tid dervid behöfver, användas,
och hvilken betalning alltså i alla händelser
ovilkorligen utgår. Härigenom blifva, efter
min tanka, rättvisa och billighet i allo be¬
varade.”
Häruti förenade sig Herrar Helsingius
och Winbladh.
Herr Brovallius: Besväret är lika, mån- /
gen gång i ett Sterbhus, der behållningen är
obetydlig, som i det, der densamma är stor.
Den iq December. 361
Således borde någon viss summa stadgas,
hvarunder arfvodet, äfven i de ringare Sterb¬
huset), ej finge nedsättas, äfvensom någon er¬
sättning för genom den föreslagna beräk¬
ningsgrunden uppkommande minskning uti
Magistratens sportler borde påtänkas.
Herr Mqttson: ”Jag trodde icke, att nå¬
gon af Ståndets Ilerrar Ledamöter skulle vil¬
ja motverka Motionen. Borgerskapet bör, li¬
ka med de öfrigö Stånden, ega en fri dispo¬
sition öfver sin egendom, och rättighet att,
vid endera Makans frånfälle, låta tvänne kun¬
niga män, till hvilka de hafva förtroende,
förrätta uppteckning af boet emot billig betal¬
ning å ■§• eller i procent af behållningen. Till
embetsmännens förmån, i afseende på sport¬
ler, har jag icke anmält Motionen, utan af-
sigten dermed är, att befrämja fattiga enkors
och faderlösa barns förmån, hvilket jag för
min del tror vara hvars och ens skyldighet,
så vida en Stad eller dess Fattigvård ej skall
öfver förmågan betungas.”
Herr Helsingius: Af de discussioner, som
i frågan förevarit, har jag ej kunnat fatta an¬
nat, än att alla varit af samma tanka, i af¬
seende på principen, sådan Herr Mattson den¬
samma sednast utvecklat.
Discussionen ansågs slutad, hvarefter Herr
Talmannen gaf tillkänna, det Herr Talman¬
nen ej anser lämpligt, att Ståndets Secrete¬
rare affordras den af Herr Ilclsingius begär¬
da upplysning, då densamma icke rörer nå¬
302
Den ig December.
gon till Secreterarens tjenstebefattning hos
Ståndet hörande omständighet.
Remitterades, jemte hvad, i anledning
af Motionen, anfördt blifvit, till Lag-Ut¬
skottet.
§. 5.
Efter förnyad föredragning af Herr Ri-
cherts Memorial (Bil. N:o 67.) om offentlig¬
het vid Ståndets öfverläggningar, och uppå
af Herr Talmannen gjord framställning, be¬
slöts, att med handläggning af Motionen må
anstå, till dess Herr Richert j sorn erhållit
ledighet från Riksdagsmannagöromålen och
rest till hemorten, till Staden återkommer.
§. 6.
Herr Santesson anförde: ”Enligt mitt ny¬
ligen gjorda förbehåll, i anledning af Herr
Löfvenii till Expeditions-Utskottet remittera¬
de Motion, tager jag mig nu friheten till
Ståndet hemställa det förslag, att af de vid
tryckningen utaf Ståndets Protocoll under
namn af Bilagor särskildt tryckande alla in¬
om Ståndet förekomne Motioner, några exem¬
plar måtte aflemnas till hvarje Utskott, till
sådant antal nämligen, att Utskottet till be¬
gagnande i dess plenisammankomster får ettj
och för hvarje dess Afdelning eller Bered¬
ning ett exemplar. Om den nytta, jag med
denna Motion afser, att bereda Utskotten, u¬
Den ig December. 363
tan ökande Canzlie-biträde, tillgång till flere
och tryckta exemplar af hvarje till deras be¬
handling förekommande Motion, afven af Stån¬
det anses förtjena den åtgärd, jag föreslagit,
som icke vållar någon egentligen ny kostnad
för Staten, och min Motion sålunda bifalles,
tager jag mig friheten föreslå, att Ståndet be¬
hagade inbjuda de Respective MedStånden,
att häruti äfven för deras del instämma,
och dermed tillvägabringa en lika lättnad för
Utskottens tagande kännedom af de inom
hvardera af de öfrige RiksStånden ingifna
Motioner.”
Vid derefter af Herr Talmannen gjord
proposition om Motionens remitterande till
Stats-Utskottet, yttrade
Herr Santesson: ”Då det antal exemplar
af Bilagorna lill Ståndets Protocoll, som jag
tagit mig frihet proponera, att lemnäs till ut¬
delning uti Utskotten, ej kan öfverstiga 20
å 3o exemplar, hvilka väl kunna fråntagas,
hvad till Boklådan aflemnas, deUganska litet
i alla fall säljes, har jag trott detta ej åstad¬
komma någon ökad tryckning eller kostnad,
äfvensom jag för min del tror Ståndet i en
så beskaffad detail-fråga, angående dess egna
Protocoll, kunna, utan föregående remiss till
Utskott, fatta beslut. Jag vill dock ej be¬
strida Remissen, örn densamma af Ståndet
pröfvas nödig.”
Herr Leffler: Jag deremot tror det vara
nödvändigt, att frågan remitteras till Stals-
Utskottet; ty, i händelse de öfrige Stånden
364 Zten ig December.
vidtaga enahanda åtgärd med tryckning och
utdelning af Bilagorna till deras Protocoll,
fordras för Ståndens ledamöter i Utskotten
öfver ioo exemplar af Bilagorna, och dessa
torde böra särskildt tryckas, för att ej göra
Samlingen i öfrigt incomplett.
Piemilterades lill Stats-Utskottet.
§• 7 •
Herr Santesson anförde: ”Sedan Ståndet
behagat remittera min nyss gjorda Motion
till Stats-Utskottet, tager jag mig friheten fä¬
sta Ståndets uppmärksamhet på angelägenhe¬
ten deraf, att tryckning af Ståndets Protocoll
påskyndas. Till denna dag äro blott i4 ark
tillsammans erhållne af Protocoll och Bilagor.
Den antagne Boktryckarens löfte lärer hafva
varit, att expediera 8 ark i veckan. Under
den första månaden erhöll han väl ej myc¬
ket alt trycka, men sedermera har derpå ic¬
ke varit brist. Jag tager mig således frihe¬
ten hemställa, om icke Ståndet genom dess
Secreterare behagade hos Boktryckaren göra
erinran om dess löfte, och i synnerhet för¬
ordna skyndsammaste tryckning af Bilagorna,
under den förhoppning äfven, att den nyss
af mig gjorda Motion vinner stöd af Stats-
Utskottet och bifall af Piikets Ständer.
Häruti förenade sig Herr Helsingius.
Herr Talmannen gaf tillkänna, att, i an¬
ledning af gjord anmälan om uppehåll vid
Prolocollens och Bilagornas tryckning, Herr
Den ig December. 365
Talmannen derom påmint Secreteraren, men
fatt den underrättelse, att tryckning fortgått,
i den mån manuscript kunnat Boktryckaren
tillställas; oell att för skyndsam tryckning af
Bilagorna hinder uppkommit derigenom, att
flere bland Slåndels Herrar Ledamöter icke
aflemnat det i Piiksdags-Ordningen föreskrif-
ne antal exemplar af Memorial, och att följ¬
aktligen de bristande exemplaren måst af
Ståndets Canzlister afskrifvas; dock vore fle¬
ra Extra-Ordinarie Canzlister dermed sys¬
selsatte, så att större skyndsamhet vid tryck¬
ningen må kunna beredas.
Herr Falkman: I sammanhang med hvad
Herr Santesson anfört, hemställer jag, om ej
Ståndet, i afbidan på Stats-Utskottets utlå¬
tande i ämnet, skulle finna för godt att be¬
sluta, det af hädanefter utkommande ark af
Bilagorna till Ståndets Protocoll må genast
tryckas 5o exemplar utöfver den redan be¬
stämda upplagan. Detta blifvcr ej med nå¬
gon betydlig kostnad förenadt, och åtgärden,
att i Utskotten utdela tryckta exemplar af
Bilagorna till Protocollet, är i allt fall af nyt¬
ta, äfven om de öfrige RiksStånden ej skulle
i en dylik ingå. Samlingen, i afséende på
de redan tryckta arken af Bilagorna, för den
sålunda tillökade upplagan blifver väl incom-
plett; men Utskotten måste finna sig uti olä¬
genheten att sakna de Bilagor, som i berörde
ark innefattas.
Häruti instämde Herrar EelsingiuSj Win¬
bladh och Santesson.
366 Den ig December.
Ståndet biföll, hvad Herr Falkman i fö¬
renämnde afseende föreslagit och hemställt.
Plenum slutades klockan Tolf.
In fidem
E. G. Runeberg.
Den 22 December.
Plenum klockan 11 f. m.
§. i.
Protocollen för den 17 och 1 g dennes
justerades.
§. 2.
Efter af Herr Talmannen meddelad un¬
derrättelse, att Plena böra, enligt hvad Herr
Landtmarskalken gifvit tillkänna, i morgon
eftermiddag hållas uti RiksStånden för ett
angeläget ärende, beslöts, uppå Herr Tal¬
mannens Proposition, att Ståndet till Plenum
sammanträder i morgon eftermiddag kl. 6.
§• 3.
Herr Talmannen gaf tillkänna, alt Hans
Excellence Justitiae StatsMinistern till Herr
Den 22 December.
Talmannan öfverlemnat Landsböfdinge-Em-
betets i Götheborgs- och Bohus-Läns Skrif¬
velse till Hans Excellence, af den 17 dennes,
hvaraf inhemtades, att Borgerskapet i Ström¬
stad till Riksdagsfullmägtig för nämnde Stad
valt Glasmästaren S. Mejer.
§• 4-
Herrar Brovallius och Bergelin erhöllo,
efter nu derom gjord begäran, ledighet från
Piiksdagsmannagöromålen, den förre 14 da¬
gar, räknade från morgondagen, och den sed¬
nare 12 dagar, räknade från denna dag, med
förutsättning, att tillstånd dertill lemnäs äf¬
ven af de Utskott, der Herrar Brovallius och
Bergelin äro Ledamöter,
§•5.
Herr Arosenius begärde ordet och an¬
förde; Jag nödgas anmäla ett förhållande,
som i hög grad påkallar Ståndets uppmärk¬
samhet. Uti Tidningen Anmärkaren N:is 101
och X02 är aftryckt något, som Piedacteuren
kallar berättelse om discussionen i frågan
om Herr Santessons Piiksdagsmannabehörig-
het, enligt Ståndets Protocoll, och hvilken
berättelse är i Protocollsform meddelad, in¬
nefattande först hvad Herr Santesson anfört
och de af honom ingifne bevis, och seder¬
mera andre Ståndets Ledamöters yttranden.
Jag har blifvit synnerligen förvånad att fin¬
368 Den 22 December.
na Herrar Noreij Lefflers och mina den 8
dennes till Protocollet afgifne yttranden all¬
deles vanställde. Det är ej nog, att delar
deraf äro tagne ur den enes yttrande och
laggde lill den andres, utan Redacteuren har
äfven tillåtit sig att, för att fylla meningen,
inflika ord, som icke finnas anförda af någon
i hela Ståndet. Ståndets Secreterare har, på
min tillfrågan, enskildt för mig yttrat, att
han icke till Redacteuren af Tidningen An-
märkaren lemnat något Utdrag af ifrågava¬
rande Protocoll. Jag anhåller nu, att Secre-
teraren må sådant inför Ståndet uppgifva.
Då Redacteuren, utan vederbörligt tillstånd,
aftryckt Ståndets Protocoll, äfven om sådant
skett utan fel, är detta, efter 2 §. 4 Morn.
Tryckfi ihetsLagen, tillräckligt skäl för hans
fällande till ansvar och för Ståndets beif-
rande af saken. Nu är skälet ökadt, då Pro-
locollet blifvit vansläldt, och Ledamöters yt¬
tranden äro med hvarandra så sammanblan¬
dade och derigenom osammanhängande, att
de gifva våra hemmavarande Gommittenter
grundad anledning till förundran, huru deras
ombud kunnat på ett sådant sätt framställa
sina tankar. Vid detta förhållande, och då
det justerade Protocollet, farn blifvit van-
stäldt, icke är de enskilda Ledamöternas,
utan Ståndets egendom, hemställer jag, hvad
åtgärd, i anledning häraf, må af Ståndet tagas.
Herr Winberg: Jag instämmer fullkom¬
ligen med Herr Arosenius deruti, att det är
obehagligt finna sina yttranden i tryck med¬
Den 22 December.
delade, stympade och vanställde, och att det
är högst ovärdigt förfaret af en Tidnings-
skrifvare, som ens företager tryckning af ett
RiksStånds Protocoll, utan att begagna sig
af den i Lag föreskrifne ordning för erhållan¬
de af tillstånd dertill. Jag har till och med
funnit omständigheter uti Tidningar införde,
som vid Protocoils-justering uLur Protocollet
helt och hållet utgått. För min del tror jag
dock någon åtgärd, i afseende härå, icke bö¬
ra af Ståndet vidtagas. Det vore ett Riks¬
stånd mindre värdigt att ingå i strid med
en Tidningsskrifvare. Deremot hemställer
jag, om icke Secreterare!!, som egentligen en¬
sam är comprometterad, enär man skulle kun¬
na tro, att Protocollet af honom blifvit ex-
pedieradt i det skick, Tidningen det uppta¬
ger, niå uti en annan Tidning införa en un¬
derrättelse derom, att, som detsamma blifvit,
på sätt ofvan namnes, vansläldt, eger hvar
och en, som af rätta sammanhanget vill ta¬
ga kännedom, alt för sådant ändamål anmä¬
la sig i Ståndets Canzli, der Concept-Proto-
collet skall vara att tillgå. En af Ståndet
nu vidtagande laglig åtgärd till sakens beif-
rande skulle kunna föranleda en under hela
Riksdagen med repliquer och contrarepliquer
fortsatt strid med TidningsRedacteuren.
Herr Leffler: Då jag är en af dem, hvil¬
kas till Protocollet afgifne yttranden äro i
Tidningen vanställde och ryckte utur sam-
JJorg. Ständ. Vrot. vid Rik sd. 1828—29. I. 24.
3^o Den 22 December.
manhang, önskar jag att få utredt, huru Tid-
ningsRedacteuren åtkommit Protocollet. För
min enskilda del är jag belåten, om Reda-
cteuren i en annan Tidnings-Nummer rättar
felet.
Herr Arosenius: Min mening har ieke
varit, att Ståndet skall omedelbarligen inlåta
sig i strid med TidningsRedacteuren, utan
att Ståndet må göra anmälan om förhållan¬
det hos Herr HofCanzleren, som har högsta
uppsigten öfver TidningsRedacteurer, till den
laga åtgärd, bemälde Embetsman kan finna
nödvändig.
Herr Helsingius: Jag instämmer så myc¬
ket heldre uti Herrar Arosenii och Lefflers
klagan Öfver deras i Tidningen Anmärkaren
vanställde yttranden, som jag sjelf under det¬
ta Riksmöte varit utsatt för Tidningsskrifva-
res kittslighet; men jag måste bekänna, att
jag ej förstår, huru rättelse härutinnan i lag¬
lig väg bör sökas. För min del skulle jag
tro det af Herr Winberg gjorde förslag vara
den lämpligaste utvägen i detta afseende, och
jag förenar mig således med honom.
Herr Ekerman: Då Protocollet är juste-
radt, är Ledamöternas säkerhet, i afseende
på hvad de yttrat, derigenom bäst bevarad.
Det har äfven handt mig, att ett af mig gif¬
vet yttrande uli Riksdags-Tidningen origtigt
upptogs; men Redactenren har, derom under¬
rättad, sjelf sedermera rättat den origtiga
framställningen. Jag afstyrker på det högsta
Den 22 December.
den af Herr Arosenius fÖreslagne Skrifvelse
ifrån Ståndet till Herr HofCanzleren.
Secreteraren uppgaf, att han hvarken till
Redacteuren af Tidningen Anmärkaren eller
af någon annan tidning expedierat något Ut¬
drag af Ståndets Protocoll, hvarjemte Secre¬
teraren, på särskild af Herr Arosenius väckt
fråga, tilläde, att någon TidningsRedacleur
icke ens sådant af Secreteraren begärt.
Herr Falkman: Jag anser lämpligt, att
ej för mycken fråga härom väckes, utan att
endast rättelse tillvägabringes; ty jag är öf-
vertygad, att Redacteuren ej af vilja, utan
af misstag vanställt de ifrågavarande yttran¬
dena. Jag hemställer således, om ej Stån¬
dets Secreterare må tala med Redacteuren
och antyda honom, att i följande Nummer af
Tidningen rätta, hvad i en föregående orig¬
tigt blifvit infördt.
Herr Leffler: Förekommen af Herr Falk¬
man, instämmer jag med honom och anser
väl, då Ståndet gör frågan till sin sak, eme¬
dan, om de enskilde Ledamöterna vidtaga
någon åtgärd deri, har sådant icke samma
påföljd; Och det är af vigt, att sådana miss¬
tag ej vidare ega rum.
Herr Arosenius: Jag upprepar, livad jag
jag förut anfört, att mitt yttrande i det ju¬
sterade Protocollet nu mera icke är min,
utan Ståndets egendom. Det är således ic¬
ke jag, utan Ståndet, som genom Protocol-
lets vanställning är föroläropadt; Och om
i
372 Ben 22 December.
Ståndet sådant fördrager, nog kan jag fördra¬
ga det.
Uppå Ilerr Talmannens proposition, upp¬
drog Ståndet till Dess Secreterare att för
Redacteuren af Tidningen Anmärkaren till¬
kännagifva den skedde vanställningen af Pro-
tocollet och tillsäga honom att uti nästföl¬
jande TidningsNummer det origtiga rätta,
Ståndet förbehållet, att, om denna utväg ic¬
ke medförer åsyftadt ändamål, då vidare i
ämnet fatta Dess heslut.
§. 6.
Upplästes ankomne Protocolls-Utdrag:
från Höglofl. Piidderskapet och Adeln för den
8, 13 och 17 i denna månad, innefattande:
Piidderskapets och Adelns beslut, i anledning
af Expeditions-Utskottets Memorial, angåen¬
de en summarisk sammanfattning af inne¬
hållet vid slutet af hvarje utaf Utskottens
Betänkanden; återremiss å Banco-Utskottets
Betänkande N:o underrättelse om valet
till Ledamöter af nämnde Stånd i det Hem¬
liga Utskottet; bifall till Stats-Utskottets be¬
tänkande N:o 3; samt Remisser, till Stats-
Utskottet: af Kongl. Majrts Nådiga Propositio¬
ner den 26 sistlidne November, angående an¬
slag af nödige medel till fullbordande af de
i Hufvudstaden anlagde Corrections-Inrätt-
ningar, och om låne-understöd lill återupp¬
byggande af Staden Borås; af Memorial, an¬
gående upphörande af de så kallade Djekne-
Den 22 December.
penningarne, inrättandet af en ångbåts corn-
municalion emellan Stockholm och de Norr¬
ländske Städerna, förhöjning af lönerne för
Justitiae StatsMinistern och JustitiasRåden; till
Stats- samt Allmänna Besvärs- och Economie-
XJtskotten: af Memorial, angående en inrätt¬
ning, som i goda år borde uppköpa Landels
öfverlopps-Spannmål, för att i svåra år af¬
yttra densamma, och om Sveriges Försvars¬
anstalter; till Bevillnings-Utskottet: af Kongl.
Maj:ts Nådiga Skrifvelse den 26 sistlidne
November, angående de, enligt Rikets Stän¬
ders vid 1823 års Riksdag gjorde underdå¬
niga anhållan, upprättade förslag till förnya¬
de Posttaxor för inrikes gående bref; samt
af Memorial, angående Stämpel-afgift och rät¬
tighet att utan betalning sända på posten
tryckta skrifter, nytt sätt för Bränvins-brän-
nings rättighetens utöfvande, samt förslag till
Bevillning derå; till Banco-Utskottet: af Me*
morial, i den förut väckta fråga, att sistnämn¬
de Utskott måtte anmodas till Rikets Stän¬
der afgifva Utlåtande öfver ett af Herr Gu¬
staf Hjerta framstäldt förslag, hvarigenom
Rikets Ständers LåneBank skulle, från och
nied början af nästkommande år, öppnas för
upplåning; — till Lag-Utskottet: af Memori¬
al, angående ändring af 3 §. 21 Cap. Rätte-
gångsBalken, upphörande af all slags klämt-
ning utom vid eldsvåda, att endast ringning
till Gudstjenst må ega rum, ändringar uti
7 Cap. UtsökningsBalken och 20 Cap. Ilan-
delsBalken, i afseende på bysättning och sä¬
Den 22 December.
kerhet 3 Gäldénärs person m. m.; till All¬
männa Besvärs- och Economie-Utskoltet: af
Memorial, angående förslag, alt en allmän
författning måtte utfärdas derom, att skog
skall sex alnar på båda sidor om allmän
Lands- och Härads-väg, ifrån det trädens
telningar upskjutit till 2 alnars höjd, af de
väghållande underqvistas, och om förbud att
vintertiden lill vägstakning nyttja unga träd
af gran och tall; samt lill Expeditions-Ut-
skottet, af Memorial derom, att RiksStåndens
Protocolls Utdrag icke mätte till deras full¬
ständiga innehåll tryckas uti RiksStåndens
Protocoll; — och från Hedervärda Bonde-
Ståndet af den 12 och 17 dennes, innefattan¬
de, att Ståndet remitterat, till Conslitulions-Ut-
skottet: gjord anmälan om anledning till an¬
märkning emot Konungens Föredragande i
Krigs Ärender; lill Stats-Utskottet: Memori¬
al, att Kongl. Seraphimer Ordens Gillet må
till förvaltning af Malmöhus Läns Hushålls-
Sällskap aflemna den fond, som tillhör Mal¬
mö Barnhus-Inrättning, verkställighet af be¬
viljade Indelnings-jemkningen af Båtsmans-
liållet inom Blekinge Län, förbättring af Läns¬
mäns lönevilkor, anslag till Lazaretterne vid
lielsobrunnar, rättighet för de hemmansegare
inom Sandby och Staby socknar af Vestra
Göinge Härad och Christianstads Län, hvilka
äro skyldige att utgöra arbete lill Sandby
Kongsgård, att få erlägga betalning för arbe¬
tet efter Markegångspris, och förhöjning i
kronoskjutslegan; till Stats- och Bevilluings-
Den 22 December.
Utskotten: Memorial, angående nedsättning
i afgiften för nya Tull-Väderqvarnar, och
uppkörande af den lill Veneriska Smittans
hämmande hitintills utgångne afgift; till Stats-
samt Allmänna Besvärs- och Economie-Ut-
skotten: Memorial, angående lindring i bref-
bäringsskyldigheten, att de hemman, som ut¬
göra kronobrefbäringen, måtte åtnjuta dere¬
mot svarande förmåner, anslag till Dal-Elf-
vens upprensande, inrättande af Spanmåls
Magazin i Thorshälla, allmänt understöd till
vattnets afledande från de i Börstels m. fl.
Socknar belägne mossar, understöd till upp¬
rensande af en igengrundad segel-led imel¬
lan Närtuna och Biskopstuna: till Bevill-
nings- samt Allmänna Besvärs- och Eccnomie-
Utskotten: Memorial, om Bevillning af dem,
som idka jagt och djurfång, och lindring i
poslföringsskyldigheten eller förökning i skjuts-
legan; till Banco-Ulskottet: Memorial angåen¬
de granskning af Banco Författningarne; till
Lag-Utskotter: Memorial, om åliggande för
Utmätningsman alt vid utmätningar till biträ¬
de antaga närmast boende Nämndeman eller
en redlig och besuten Bonde, och skyldighet
för Testamentstagare att deltaga, i mån af
testamenterade egendomens värde, uti Bo¬
upptecknings-kostnaden med flere utgifter;
samt till Allmänna Besvärs- och Economie-
Utskottet: Memorial, angående förbud af hin¬
der emot vägars begagnande öfver andras e-
gor, om reducerande af Smålands. Husar-Ba-
taillon till Iufanteri m. ra., ny reglering af
Ben 22 December.
Ordinarie Båtsmans Rotarne på Öland; att
Stam-Rotarne i Skaraborgs Län må af Slrö-
Rotarne erhålla ersättning för den jord, som
å hvarje Soldat-torpställe finnes öfverskjuta
hvad i Knekte-Contracten är bestämdt, ut¬
färdande af en Taxa öfver afgifterne till Pre-
sterskapet, slitpenningar m. m. för Soldater,
som till arbete commenderas, och i Alma-
nachorne må införas extract af Posttaxan, i
afseende på lösen för recommenderade bref.
Lades till handlingarne.
§• 7-
Upplästes och gillades, samt, vederbör¬
ligen påtecknade, afsändes lill Hedervärda
Bonde-Ståndet följande tvänne af Expeditions*
Utskottet uppsaLte, ifrån Högvördige Preste-
Ståndet hit ankomne förslag till Rikets Stän¬
ders underdåniga Skrifvelse!’ till Kongl. Majrt,
nemligen: 1:0 Angående utbetalning och re¬
dovisning af Riksdagskostnadsmedlen, och
2:0 med Uppgift å utsedde Ledamöter i Hem¬
liga Utskottet.
§• 8.
Upplästes och lades på hordet Banco-
Utskottets Betänkande £N:o 5) af den 18
dennes, med tillstyrkan, att 600 Exemplar
af Herr Grefve F. B. von Schwerins Arbete:
Författningar om Banco Verket, i samman¬
drag och med anmärkningarj må, efter det
Den 22 December.
af Förfaltare!! nedsatte pris, inlösas till ut¬
delning bland RiksStåndens Ledamöter.
§• 9-
Upplästes och godkändes Expedilions-
Utskottets Memorial af den 18 dennes (N:o
7) med förslag till Rikets Ständers Skrifvel¬
se, hvarigenom samtlige de öfrige Utskotten
må till kännedom och iakttagande undfå del
af Rikets Ständers beslut, angående en sum¬
marisk Sammanfattning utaf innehållet vid
slutet af Utskottens Betänkanden.
§• i».
Upplästes Expeditions-Utskottets Memo¬
rial af den ig dennes (N:o 8), uti återre¬
mitterade frågan, angående tryckning och ut¬
delning bland RiksStåndens Ledamöter af
Bihanget till RiksStåndens Protocoll.
Lades på hordet.
Plenum slutades kl. •£ 2 e. m.'
In fidem
E. G. Runeberg.
Den ä3 December.
Den ‘25 December.
Plenum klockan 6 e. m.
§. r.
Protocollet för elen 23 dennes justerades.
Upplästes och lades på bordet Consli-
tutions-Ulskottets Memorial af den 18 den¬
nes (N:o s), med utlåtande öfver Kongl.
Maj:ts Nådiga Förslag till förändrad reda-
ction af en period i 24 §. Riksdags-Ordningen.
§. 3.
Upplästes och lades på bordet Banco-
Utskottets utlåtande af denna dag (^N:o 6),
i anledning af Irenne RiksSlånds återremiss
å Utskottets betänkande N:o 4> angående
rättighet för Banco Fullmägtige att fortfa¬
rande, efter nästa års ingång, vidtaga anstal¬
ter om Silfverköp.
§• 4-
Föredrogs å nyo och bifölls Stats-Ut-
skottets på bordet hvilande Memorial (N:o
7), om antagande af ytterligare Canzlie-Be-
Ijening.
Den 2.3 December.
§. 5.
Vid å nyo skedd föredragning, bifölls
Expeditions-Utskottets hordlagde Memorial
(N:o 8), i återremitterade frågan om tryck¬
ning oell utdelning af Hillänget till RiksStån-
dens Protocoll.
§. 6.
Banco-Utskotlels Memorial (N:o 5), med
tillstyrkan, alt 6oo Exemplar af Herr Gref¬
ve F. B. von Schwerins Arbete: Författnin¬
gar, rörande Banco Verket, må inlösas till
utdelning ibland RiksStåndens Ledamöter,
hvilket förliden gårdag lades på bordet, före¬
drogs nu åter och bifölls,
§• 7 •
Upplästes ett ankommet Utdrag af He¬
dervärda Bonde-Ståndets Protocoll den 22
dennes, innefattande BondeStåndets gillande
af Expeditions-Utskottets Memorial (^N:o 7),
jemlc förslag till skrifvelse, angående Rikets
Ständers Beslut om en summarisk Samman¬
fattning af innehållet vid slutet af Utskottens
Betänkanden.
§• 8.
Upplästes Stats-Utskottets utlåtande af
18 dennes (N:o 8), i anledning af Kongl.
38o Den 23 December.
Maj:ts Nådiga skrifvelse, angående inköp för
Statens räkning af Landsorts och Korsö Fyr-
håkar.
Lades på bordet.
§• 9-
Upplästes Stats-Utskottets utlåtande af
den 18 dennes (N:o 9), i anledning af
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, om fort¬
farande af det vid sednaste Riksdag bevilja¬
de anslag till anläggande af en Vattenled¬
ning till Carlskrona.
Lades på bordet.
Plenum slutades klockan J 8 e. m.
lii fidem
E. G. Runeberg.
Den 29 December.
Plenum klockan 11 f. m.
§. 1.
Protocollet för den 23 dennes justerades.
§. a.
Upplästes och lades till handlingarne
följande ankomne Protocolls-Utdrag, nemli¬
gen: från Höglofl. Ridderskapet och Adeln
Den 2g December. 381
för den och 19 dennes, innefattande bi¬
fall till Stats-TJtskottets Utlåtanden N:ris 3
och 4, Bevillnings-Utskottets Memorial N:ris i
och 2, samt Allmänna Besvärs- och Economie-
Utskottets Memorial N:ris 1 och 2, och Remis-
ser, till Stats-Utskottet: af Motioner, angående
förökadt anslag för Yeterinaire-Inrättningen,
behofvet af de fyra Slottsknektar, Kongl. Maj:t
i Dess Kådiga Proposition, angående Stats-
Yerkets tillstånd och behof, föreslagit, alt
uppföras å RiksStatens Första Hufvud-Titel,
förändring af stadgandet i 2 §. af Kongl. Pla-
catet den 27 Augusti 1723 om a fg i (ter lill
Kronan af Bruks- och Bergshandtering, an¬
märkningar vid Kongl. Maj:ts Nådiga Propo¬
sition, angående StatsVerkets tillstånd och
behof, anslag för renovation och underhåll
af de Kongl. Museum tillhörande taflor, äf¬
vensom för anläggande af en ny Musei-
Byggnad, Djurläkares anställande på Riks¬
stat till lika antal med Provincial-Läkare i
hvarje län, en föreslagen tidpunet af den 5
Februarii 1818, hvarefter Svenske Medbor¬
gare borde befrias från de urgamla Bytes-
bristernes ersättning, rättighet för Höganäs
Stenkols-Verks-Bolag till StatsVerkets fordran
i framlidne Hans Excellence, Herr Grefve
E. Ruuths Sterbhus, lindring i Roterings-
skyldigheten för de R.otar, som höra till Kro¬
nobergs och Jönköpings Regementen, indrag¬
ning af all mathållning vid den så kallade
Jjandt-Marskalks Klubben, upprensning af
Stångån, understöd till Fabrikören Godlund
38a Den qq December.
i oell för dess Electricitets-curer, förhöjde
löner för Oflicerarne vid Kongl. Jemtlands
Fältjägare Regemente, samt angående hästaf-
veln och Stuterierna i Riket; till Stats- och
Bevillnings-Utskotten: af Memorial, angåen¬
de anslag lill årlig lön för en ProvincialLä-
kare i Östbo och Westbo Härader af Jön¬
köpings Län m. m.; till Stats-Banco- och Be-
villnings-Utskotten: af Memorial derom, alt
Manufactur-Disconten mätte erhålla ett nytt
creditiv af Två millioner Rd. B:co; till Stats-
och Banco-Utskotten: af Motion derom, att
hvarje sedel bör infrias af det Rikets Stän¬
ders Verk, som den utgifvit, lill den valeur,
som med visshet kan utrönas; till Stats- Banco-
och Lag-Utskotten: af Memorial om fri Rän»
teberäkning, och om ett förslag lill Stadga
om Invisningar, som emellan enskilde per¬
soner eller Bolag inom Riket utställas; lill
Stats- samt Allmänna Besvärs- och Econo-
mie-Utskotten: af Memorial, angående Såg-
och Mjölqvarnars skattläggning, anläggande af
en bro vid Qvicksunds färjplats, föreslaget
sätt, huru alla för hemman, verk och lägen¬
heter in natura beräknade grundräntor eller
tionden från och med år i83o böra utgöras,
och att Rikets Ständer måtte hos Kongl. Maj:t
i underdånighet anhålla, att, i fråga om Stats-
Verkets fördel eller förlust af étt framkastadt
förslag, Loeal-Autoriteternes ansvarige utlå¬
tande deröfver må infordras; till Bevillnings¬
utskottet: af Memorial, angående nytt sätt
för Bränvinsbrännings-rättighetens utöfvande,
Den 2g December. 383
samt förslag till Bevillning clerä, att Bered¬
nings' och TaxeringsComite'er på Landet ic¬
ke må hållas årligen, utan endast första gån¬
gen, då ny eller vid Riksdag förändrad Be-
villnings-Förordning skulle tillämpas, förän¬
dring i Bevillnings-Förordningen, i afseende
på fast Egendoms taxering, åtskillige anmärk¬
ningar vid nyssnämnde förordning, Motion,
i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Ski i frel¬
se om upprättade förslag till förnyade Post-
Taxor för inrikes gående bref, afskaffande af
den nuvarande Stämpelafgiften å Tidningar,
och bestämmande af Bevillning för fastighet
å Landel; till Bevillnings- samt Allmänna
Besvärs- och Economie-Utskotten: af Motion,
angående Porlo-Franco Inrättning pä Gott¬
land; till Banco-IJtskottel: af Memorial der¬
om, att hälften eller y delar af alla Publiaua
Verks behållningar i Banken mätte i Discont-
väg utlånas; till Lag-Utskottet: af Memorial,
angående ändringar i Kongl. Stadgan om
Skiftes-Verket i Riket af den 4 Maji 1827,
föreslagen ändring i 17 Cap. Handels Bal¬
ken och 20 Cap. Ärfda Balken, rörande
förmånsrätt och förmynderskap, framställ¬
ning orri Rådmäns och Kämnärers befri¬
else från deltagande i ansvaret för försum¬
melse att lill Öfverdomare insända renove¬
rade Domböcker och Protocoll, föreslagen
ändring i ConcoursLagen af den 18 Julii
1818, upphäfvande af Kongl. Förordningen
den 7 December 1787, rörande lifsstraff för
obehöriga omdömen öfver de af Kongl. Maj:t
384 De?1 2g December.
vidtagne Författningar, lottning af mai emel¬
lan Ledamöter i ÖfverRätt, samt förbud för
bemälte Ledamöter att sig emellan byta re¬
dan lottade mål, upphäfvande af stadgandet
i 24 Cap. Byggninga Balken, rörande brand¬
stod å Landet, föreslagen förändring af x
Cap. 12 §. Rättegångs Balken, Prestval med
slutna sedlar, bysättning å tjenstehjon, för¬
ändring af den Ed, som Borgenärer i Con-
cours skola aflägga, förklaring af Kongl. För¬
ordningen den 18 December 1823, i afseen¬
de å böter för åverkan af Allmänning eller
andras enskildta egor, och ändringar i By-
sättnings-Författningarne; till Lag- samt All¬
männa Besvärs- och Economie-Utskotten: af
Memorial, angående upphäfvande af Kongl.
Förordningen den 19 December 1827, rö¬
rande vilkoren för hemmans klyfning och af¬
söndring af jord, ändringar af Kongl. Stad¬
gan om Skiftes-Verket af den 4 Maji 1827,
och allmän Närings-frihet; till Allmänna Be¬
svärs- och Economie-Utskottet: af Memorial,
angående föreslagne åtgärder till befrämjan¬
de af Skogarnes vård, åligganden för Post¬
mästare och Postförare alt, emot lämpligt
arfvode, biträda de con esponderande på Lan¬
det med Brefväskors förskaffande och Brefs
expedierande till och ifrån PostContoreu,
obegränsad (ordklyfning, att Gottlands Na-
tional-Beväring måtte förändras till conscri-
ption, tillåtelse att inrätta enskilde Theatrar
i Stockholm och Rikets öfriga Städer, in¬
skränkning af Bränviusbränaings-rättigheten,
Den 29 December.
385
samt förbud emot alla Fabriks* eller Konst-
brännerier, inrättande af en Landtbruks¬
skola, afskaffande eller förflyttning af vissa
högtidsdagar, förändring i Kongl. Förordnin¬
gen den 5 December 1782, rörande fattiges
försörjning, samt skyldighet för husbönder
att förse sine arbetare med husrum, mat och
nödige arbetskläder m. m.; — Från Idögvör-
dige Preste-Ståndet för den 19, 1 g och 22
dennes, innefattande bifall till Stats-Utskot-
tets Betänkanden Nrris 2, 3, 4> 5 och 6,
samma Utskotts Memorial Nro 9, Banco-Ut-
skottets Memorial N:o 3, och Expeditions-
Utskottets Memorial N:o 9, samt godkännan¬
de af sistnämnde Utskotts under Nös t\ och
5 afgifne förslag till Rikets Ständers under¬
dåniga Skrifvelse!- till Kongl. Maj:t; samt Re¬
misser till Constitulions-Utskottet: af Memo¬
rial, rörande allmän tids bestämmelse för
Riksdagsmanna-Val; till Stats-Utskotlet: af
Kongl. Majrts Nådiga Skrifvelse, rörande Lå¬
neunderstöd för Staden Norrköping, gifven
den 10 dennes, samt Kongl. Majrts Nådiga
Proposition den i3 i denna månad om bi¬
drag af Stats-Verket till Armeens Pensions-
Cassa och Amiralitets Krigstnans-Cassa; och
af Motioner, om ökadt Löneanslag för Befä¬
let vid National-Beväringen på Gottland,
Lunds Kongl. Academie år 1918 frånkänd
Krono-Tionde, Löneförhöjning för Krono-
fogdarne i Rikets Norra Län, återfående af
ett Lunds Kongl. Universitet frånkändt an¬
borg. Stånd. Fröt. vid Rihsd. 1828—2g. I. a5.
386 Den 2g December.
slag; till Stats- och Banco-Utskotten: af Kongl.
Majrts Nådiga Propositioner, gifne den 10
innevarande månad, 1:0 om ytterligare an¬
slag af allmänna medel till Götha Canalbygg-
nads fullbordande, 2:0 om låne-understöd af
Allmänna medel till Trollhätte Canal och
Slussverks Bolag för fullbordandet af en ca-
nalanläggning vid Ströms Säteri i Bohus Län;
samt af Motion, rörande myntrealisationen m.
m.; till Stats- samt Allmänna Besvärs- och
Economie-Ulskolten: af Kongl. Maj:ts Nådi¬
ge Skrifvelse, angående Dykeri-Verket, gifven
den i3 i denna månad, och af Memorial,
rörande inrättande af ny Postgång på olika
orter; till Bevillnings-Utskottet: af Memorial,
angående förbättrad redaction af 2 §. 3 mom.
4:de Art. Bevillnings-Förordningen om Af-
kortningar, rättighet för Socknestämmor att
Befria medellösa personer från Krono-Ut-
skylder, indragning af Statskostnader till
Chartering af Äktenskapslysningar samt Af-
gifternas deponerande i Ränterierne, och Per¬
sonella Bevillningen för personer öfver 60
år; till Banco-Utskottet: af Memorial, angå¬
ende låneunderstöd af Banken till Calmar
Domkyrka, Banco-lån för Lunds Stifts Pre¬
sterskap till liqviderande vid tillträden af öf¬
verbyggnad, penningeförlägenhetens afhjel-
pande genom inskränkt öfverflöd, utvidgad
Discont-rörelse, m. m., Lån af Banken till
Landskrona Stads kyrka, granskning af Ban-
co-Författningarne; till Lag-Utskottet: af Me¬
morial, angående controll på säkerheten, att
Den 20 December.
RiksStånd ens underdåniga önskningsmål må
blifva inför Kongl. Maj:t föredragne, vite för
Domare elier Kronofogdar, hvilka försumma
att, enligt Kongl. Kungörelsen den 27 April
1823, till Presterskapet aflemna förtecknin¬
gar å personer, som för brott blifvit dömde
eller under framtiden ställde, ny redaction
af Kongl. Förordningen den 3 April 1810,
om böter till Kyrkorne för lägersmål, tillägg
i Instructionen för Rikets Ständers Juslitiae-
Ombudsman, Arfvodels upphörande för Lag-
Comiteens Ledamöter och bestämmande af
viss tid för slutet af deras arbeten, straffla-
garnes skärpande för föröfvade rån och in-
brottsstölder, lägrad qvinnas åliggande, då
Fattig-försörjnings-anstalter tillitas, skyldig¬
het för Husmän och Krigsfolk att utgöra dags¬
verken vid Kyrkobyggnad m. m., DomCa-
pitels förmånsrätt vid Concours efter Con-
sistoriiNotarier, berustade Säteriers deltagan¬
de i Prestegårds-byggnad; till Lag- samt All¬
männa Besvärs- och Economie-Utskotten: af
Memorial, angående vissa Lagbestämmelser,
rörande fattigvården, vidtagande anstalter emot
brist på tjenstehjon och deras öfverdrifna
löne-anspråk; och till Allmänna Besvärs- och
Economie-Utskottet: af Kongl. Maj:ts Nådiga
Skrifvelse af den 10 innevarande månad, an¬
gående Rikets Mått, Mål och Vigt, och af
Memorial om fri och skyndsam tryckning af
bönerne i det nya EvangeliiBoks-Förslaget,
inskränkning i Gårdsfarihandeln, närmare be¬
stämmelser i Kongl. Kungörelsen den 17
388 Den 29 December.
Mars 1824 om Eeonomiska Besigtningar ä
Ecclesiasticjue-Boställen, understöd för Bo-
husländska Fiskerierne, förvaltning af Spann-
måls-Magaziner, behof af Läkarevård i Öst¬
bo och Vestbo Härader af Jönköpings Llän,
upphjelpande af Boskaps-skötseln, Registratur
af Riksdagshandlingarne från och med 1809
års Riksdag, behofvet af en särskild Provin-
cial-Läkare för en del af Vestra Helsingland,
otillräckligheten af ScholCollegernes Löner,
granskning af grundernes soliditet för Lan¬
dets Allmänna Brandförsäkrings-fond och
Verkets Economie, lindring i Skånska Rote-
ringen under fredstid, Scholmästares aflöning
vid Vexelundervisnings-Scholor å Landet,
och inköp af en Naturalhistorisk samling till
Riks-Museum; samt från Hedervärda Bonde-
Slåndet för den 15, 17, 22, 23 och 24 den¬
nes, innefattande underrättelse om Ståndets
beslut, att det i Constitutions-Utskottets Me¬
morial, N:o 2, afgifna Förslag till antagande
af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition den i3
sistlidne November om förändrad redaction
af en period i 24 §. af Riksdags-Ordningen
skulle till vidare grundlagsenlig behandling
hvila till nästa Riksdag, samt att Bonde-Stån¬
det bifallit Stats-Utskottets Memorial och Be-
tänkanden N:ris 5, 6, 7, 8 och 9, Banco-
Utskottets Memorial och Utlåtande, N:ris 5
och 6, samt ExpediLions-Utskottets Memorial
N:o 8, i sammanhang med hvilket är vor¬
det af Ståndet meddeldt det förklarande, att
tryckningen och utdelningen af Bihanget till
Den 2g December.
Ståndens Protocoll borde endast under Ex-
peditions-Utskottets uppsigt och genom dess
iorsorg ombesörjas; oell om Remisser, lill
Stats-Utskotlet: af Kongl. Majrts Nådiga Skrif¬
velse den io i denna Manad, angående lå¬
neunderstöd för Staden Norrköping, samt af
Memorial, rörande befrielse för Mölndals
Qvarnegare i Askims Härad af Götheborgs
och Röhus Län från skyldigheten att emot
nedsatt tull förmala den spannmål, som åt¬
går till Ganizonernes och Fångarnes under¬
håll i Götheborgs och på Ny Elfsborgs Fäst¬
ning, anstånd med betalningen för erhållen
undsättnings-spannmål i åtskiilige orter, be¬
sparing åt Kronan af de tvänne så kallade
öfvermålskapparne på hvarje tunna af den
till Kyrkorne, Presterskapet och Läro-Stater-
ne i Riket anslagne Krono-Tionde spannmål,
Allmogens åtagande att lill förbättring i Lands-
Secreterares och Lands-Kamrerares lönevil-
kor för af dem utfärdande Expeditioner erläg¬
ga lika lösen med Ståndspersoner, ersättning
för liden förlust på lön, samt förbättrade lö-
nevilkor för LandtRäntmästaren i Götheborg,
afskaffande af Assistance-Contoret, anmärk¬
ningar, i afseende på förfarandet med de
till Garnizonssjukhus-byggnader och Carolin¬
ska Institutet härstädes anslagne Statsmedel,
bortarrenderande af Under-Oflicerares och
Musicanters boställen vid Indeldta Regimen-
terne, till förekommande af desse bostäl¬
lens vanhäfd, löneförbättring för Länsmän¬
nen inom Wermlands Län, inrättande al’ ett
3f)0 Den 2g December.
Post-Contor på Grästorps Gästgifvaregård el¬
ler Säteriet Ulfstorp, boställe åt Domaren i
Göstrings ooh Aska Härader af Östergöth¬
lands Län, rättighet för invånarne i de or¬
ter, der spannmål är enda näringstillgången,
att med denna vara, lefvererad i Kronans
Magaziner och Förrådshus, få utgöra sina
Krono-Utskylder, Allmänna Barnhus-Directio-
nens åliggande att lill Stats-Verket återbära
för tio år uppburna, vid Kongl. Police-Kam-
maren ådömde böter, undersökning af upp¬
rinnelsen om den så kallade Presttaxan, för¬
höjd ersättning af Statsmedlen åt Aflandahults
hemman för den jord, Ädelfors Guldverk af
hemmanets egor upptager, jemte hägnads un¬
derhållande omkring grufve-öppningarne, för¬
höjning i Kronoskjutslegan, Fri-Socknarne Ox¬
bergs, Hofstås och Kihls tjenstbarbeter vid
Dylta Svafvelbruk, boställen åt Länsmän, lå¬
neunderstöd till en brobyggnad öfver Tra¬
narps å, frihet för Åkerbo Härad från dags¬
verksskyldighet till Kungsörs Kongsgård, an¬
slag till Deras Kongl. Högheters, Hertigarnes
af Skåne och Uppland Hofhållning, befrielse
från dagsverken till Nyqvarns bro, boställe
till Häradshöfdingen i Kållands, Barne, Åse
och Yiste Härader, upphörande af Skjutser-
sätlningar till Mönster-Herrar, förbud för
fremmande personer att idka fiske uti Ån-
germanlands-Elfven, löneförhöjning för Scho-
laslärare, förbättrade lönevilkor för Krono-
Betjeningen i Östra och Vestra Härader af
Jönköpings Län, och rättighet till skatteköp
Den 2g December. 3g i
utaf Presterskapets i Skåne innehafvande hem¬
man; till Stats- och Banco-UlskoLten: af Me¬
morial, om antagande i Krono-uppbörden af
Norrska Specie-Daler, efter ett visst cours-
förhållande uti de närmast Norrska gränsen
belägna Provincer eller inrättande i dessa
Landskap af ett Yexel-Contor för sådant
mynt, och om grunder för cassalion af Ban¬
kens och Riksgälds-Contorets utslitna eller
förderfvade sedlar; till Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Economie-Utskotten: af Memo¬
rial, angående sättet för lefverering af lönings-
spannmålen till Lunds Academie-Stat och Ci¬
vile Embetsmän i Orten, undersökning, i af¬
seende på Skånska Roteringsverket, jemnk-
ning i Roteringen vid Vesterbottens Rege¬
mente och återställande af den i Stats-Cas-
san influtne Rotefrihetsafgiften, anslag af all¬
männa medel för uppmuddrande af Motala
Ström nedanföre sjön Roxen, indragning af
General-TullStyrelsen och förflyttning af de
dit hörande ärender på Kongl. Gommerce-
Collegium, Herjeådalens återförening med Gef¬
leborgs Län, anslag af allmänna medel för
brobyggnad inom Östra och Vestra Göinge
Härader af Christianstads Län, Sjön Wenerns
sänkning, bidrag af Statsmedlen för under¬
hållandet af stora Landsvägen öfver de så kal¬
lade Flomader i Skaraborgs Län, understöd
af allmänna medel för öppnandet af en båt¬
led emellan Philipstad och Sjöändans lasta¬
geplats, bidrag af allmänna medel för en väg-
förändring, till undvikande af åtskillige svåra
3g 2 Ben 2g December.
Lackar i Bolms Län, rättighet för Allmogen
att få till Kronan inbetala sina rentor lill
indelta Armeen, befordringar inom Postver¬
ket, inrättande af Allmänna Magaziner för
upplag af spannmål, rättighet för Tiondegif¬
vare tiil Barnhus-, Akademie-Stater- Bibel¬
trycks- och Kyrko-Inspector att få lösa sin
Tionde-spannmål efter markegångspris med
bestämd forlön för hvarje tunna, rättighet
för Åboer på Domkyrkohemman att antingen
in natura få aflemna sin Tionde-spannmål i
närmaste stad eller lösa densamma efter mar¬
kegångspris med vanlig forsel-förhöjning,
spannmåls uppköp af Staten i goda år, anslag
till en Provincial-Läkare i Hammarkinds, Öst¬
kinds och Björkekinds Härader samt Stege¬
borgs Skärgård inom Östergöthlands Län, in¬
dragning af Regements-Pastorer och Batail-
lons-Predikanler, låneunderstöd af allmänna
medel tiil uppbyggande af Halmstads bro, rät¬
tighet alt få lösa Krono-Tionde efter marke¬
gångspris m. m., upprensande af farleden ge¬
nom Lillström på Statens bekostnad, anslag
af allmänna medel till en bro i Sundbo Hä¬
rad af Örebro Län, jemnkning i det Tuna Soc¬
ken ålagde knektehåll, befr ielse för Allmogen
i Wadsbo Härad att utgöra dagsverken lill
Marieholms och Cathrinebergs Kongsgårdar,
spannmåls upphandling för Statens räkning,
reduction af Regimentet inom Jemtlands län,
lindring i Rustningsskyldigheten för Rusthål-
larne vid Jemtlands Hästjägare-Esquadron,
ogillande af ett Rustnings-Contract, ingånget
Den 2g December. 3j)3
emellan Kongl. Maj:t och Kronan, å ena, och
Rusthållarne vid Jemtlands Fältjägare-Batail-
lon, å den andra sidan, inköp lör allmänna
medel af ett exemplar af Ekenmarks Hand¬
bok i Väfnadskonsten för hvarje socken i Ri¬
ket, och pension af Manufactur-Discontmed-
len till Fru Ekenmark; lill Bevillnings-Ut-
skottel: af Memorial, angående ändring uti i
Art. af sista Bevillnings-förordningen till öf¬
verensstämmelse med 178g års Bevillnings-
författning i denna del, och befrielse från
Bevillning efter 2 Art. Bevillnings-förordnin¬
gen för krono- kronoskatte- och frälseskatte-
hemmansegare i Småland; till Bevillnings-
samt Allmänna Besvärs- och Econornie-Utskol-
ten: af Memorial, angående högre tull på
Finska producter, och om en afgift af 6
rst. på hvarje mantalsskrifven person till
dem, som besväras af Inqvartering; lill
Banco-Utskoltet: af Memorial, angående
föreslagne ändringar i åtskiliige omstän¬
digheter vid Banco-Disconten, lillökt an¬
slag till fastighetslån, lånerält på tackjern,
åtskiliige ändringar vid Lane Conloret i Mal¬
mö, förökning af så val Odlings- och Fastig¬
hets- sorn Discont-lunefonderna; lill Lag-Ut¬
skottet: af Memorial om skyldighet för extra
roterade Utjordar att deltaga i väghållning
samt byggnad och underhåll af Kyrka, Sock¬
ne- och Fattighus, införande af Jury i brolt-
målslagskipningen, strängare föreskrifter, i af¬
seende på löst och kringstrykande folk, be¬
straffning af tjufnadsbrott, införande af åt¬
394
Den 2g December.
skilliga af LagComiteen föreslagne Lagförän¬
dringar, m. m., åläggande för Autoriteter och
i synnerhet Allmänna Domstolarne att i sine
Beslut noga utföra de domskäl och lagstad-
ganden, hvarpå desamma sig stödja, nya Lag-
Verket, omröstning lill Beslut vid Domsto¬
larne, förändrad Rättegångstimma vid Dorn-
stolarne på Landet, kungörelse en gång hvar¬
je år, rörande personers omyndighets-till-
stånd, skärpning i straffet för stöld utur po-
taloesgropar, att ingen må förordnas att fö*
restå Domare-befattning, som ej fyllt 25 år,
och under a:ne Tingstourer arbetat bos Or¬
dinarie Domare, rättighet för frälsebönder
att välja Prest och Klockare, då frälsemannen
sjelf icke kommer tillstädes vid valet, uti
ConcoursLagen den i3 Julii 1818 föreslagne
tillägg, framställning, att vid Prestval förmed¬
lad skatt bör tagas i beräkning, alt förmed¬
lade hemman må njuta sin förmedling till
godo vid Extra Ordinarie afgifter till Tings-
och Fångbyggnader m. m.; till Lag- samt
Allmänna Besvärs- ocb Economie-Utskotten:
af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse, angående
Rikets Mått, Mål och Vigt, upphäfvande eller
förändring af nu gällande Skiftes-Stadga i
afseende på Norra Orterne af Riket, förän¬
dring i 1827 års Kongl. Förordning om
Hemmansklyfning, att alla hemman, som be¬
gagna en och samma byaväg, äfven böra
kännås skyldige att, i mån af hemmantalet,
densamma i brukbart stånd underhålla, att
nya Skiftes-Stadgan icke må tillämpas till
Den 2g December.
3Ö5
Gottland, skyldighet för egare till bruk, qvar¬
nar m. m. att underhålla broar och vägar,
stadgande, som förbjuder föreslående af ut¬
gifter vid sockenstämmor, rättighet att välja
ordförande till Sockenstämma, och anmärk¬
ningar vid SkiftesStadgan och Stängselförord¬
ningen; samt till Allmänna Besvärs- och E-
conomie-Utskotlet: af Memorial, angående be¬
stämd lösen för vederhäftighetsbevis, förän¬
dring af flyttningsliden för tjenstehjon, skyl¬
digheten alt med kronoskjuts transportera
Ekvirke, fångars transporterande till fots, vis¬
sa rättigheter för Allmogen i Ofvansjö och
Thorsåkers Bergslager, i afseende på tack-
jernsblåsning samt stångjerns smidande och
afyttring, inrättning af Sockne-Scholor, om¬
flyttning af Utrotar närmare till Stamrotar-
ne, anläggande af en köping vid Fjellbacka i
Qville Härad af Götheborgs och Bobus Län,
högre vite för dem, hvilka hos sig låta man¬
talsskrifva personer, utan alt af deras tjenst sig
begagna, vissa föreskrifter, i afseende på cas-
sation af remoriter- och monderingspersed-
lar vid Cavallen Regimenterne, vissa före¬
skrifter, i afseende på nya MjölQvarnars och
Stampverks anläggande, förekommande af o-
betänksamma giftermål bland tjenstehjon på
Landet, upphörande af Gottlands National-
Beväring, eller åtminstone förändring af den¬
samma, befrielse för Nämndemän i Stockholms
Län alt utgöra Hållskjuts, rättighet för Söder¬
manlands Allmoge att till Stockholm få infö¬
ra och der försälja torrt bröd, Fattigförsörj¬
3g6 Den 2g December.
ningar, rättighet alt shicka fullmägtige till
mönstringar, upphäfvande af åtskillige före¬
skrifter vid Tackjernsblåsning, oinskränkt rät¬
tighet till kolförsäljning, tjärubränning, att
betalningen för långved vid Markegångssätt-
ningen lämpas efter varans beskaffenhet och
tillgång på skog, vite för dem, som hos sig
skattskrifva barn och tjenstefolk, utan att e-
ga tillräckliga medel att föda dem och upp¬
hörande af Bevärings Exercice.
Lades till handlingarne.
§■ 3.
Å nyo föredrogs Banco-Utskottets den
a3:dje dennes bordlagde utlåtande (jN:o 6),
i anledning af Trenne RiksSlånds återremiss af
Betänkandet N:o 4> angående Silfveruppköp;
hvarvid tvänne Utskottets Ledamöters, Her¬
rar C. B. Hegar dt s och N. Sandblads afgifne
särskildta yttranden, som efter sista Plenum
hit öfverlemnats, blefvo uppläste.
Herr Talmannen hemställde, huruvida,
då Ståndet bifallit Banco-Utskottets i ämnet
förut afgifne, men af de öfrige RiksStånden
återremitterade Betänkande, någon annan åt¬
gärd med det sednare Utlåtandet kunde af
Ståndet tagas, än alt lägga detsamma till hand-
lingarne.
Herr Santesson anförde: Jag hemställer,
om ej, enär åtgärden med Banco-Utskottets
sednare Betänkande icke skulle nu kunna
blifva annan, än den af Herr Talmannen fö-
Den 2g December. 3gj
reslagne, detsamma dock matte få hvila, till
dess de öfrige Ståndens beslut i ämnet in-
hemtas; ty, om de bifalla Betänkandet, är
frågan afgjord, hvaremot Ståndets nu skeen¬
de afförande deraf, på sätt Herr Talmannen
föreslagit, i händelse Utskottets Betänkande
ej af de öfrige Stånden bifalles, utan jemnk-
ningar anses böra ega rum, skall lägga hin¬
der i väg för Ståndet att deruti sig förena.
Häruti instämde Herr Falkman.
Lades ytterligare på bordet,
§• 4-
Föredrogs å nyo Stats-Utskottets den 23
dennes bordlagde Utlåtande (^N:o 8), i an¬
ledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse,
angående inköp för Statens räkning af Lands¬
orts och Korsö Fyrbåkar.
Herr Lamberg anförde ”Utan att kunna
reda, af hvilken anledning de nu i fråga
varande Fyrbåkar kommit alt egas och
underhållas af enskilde personer, kan jag
ej underlåta finna origtigt och högst o-
lämpligt, att de sjöfarande, som till Staten
erlägga höga och grofva Lots- och Båkafgif-
ter, skola i detta afseende bero på privata
personers mer eller mindre påpasslighet el¬
ler kanhända liknöjdhet, att, som sig bör,
underhålla Fyrbåkar, hvaremot jag anser
mera formligt, om ej af högsta nödvändighe¬
ten påkalladt, alt Staten, som pålagt och er¬
håller Fyrbåksafgiften, äfvenledes sättes i
ZgS Den 2g December.
tillfälle, att sjelf kunna ansvara för alla Fyr-
båkars vederbörliga underhållande, hvilken
skyldighets uppfyllande, å Statens sida, tyc¬
kes vara oförenlig med enskilde personers
beblandning dermed. Jag är icke i tillfälle
att kunna bedomina dessa tvänne Fyrhåkars e-
gentliga värde, men, efter de underrättelser
jag erhållit, skall åtminstone Landsorts Fyr¬
båk, på de Sjöfarandes bekostnad, gifva eji
ganska ansenlig inkomst eller mer än dub¬
bel ränta å det för densamma utsatta försälj¬
ningspris, hvars inköp således tyckes för Sta¬
ten bereda en väsendtlig fördel. Denna frå¬
ga har, om jag ej misstager mig, redan vid
flere Riksdagar varit föremål för Ständernes
öfverlaggningar, och jag kan icke gilla, att
Stals-Ulskottet, som likväl måste inse billig¬
heten uti, att Staten inköper dessa Fyrbåkar,
på sätt som nu skett, lemnar öppet tillfälle
för frågans åter upplagande en annan Riks¬
dag, och anhåller jag derföre om ålerremiss
af Betänkandet, och skulle jag tro, att Ut¬
skottet bör till Rikets Ständer uppgifva icke
allenast de ifrågavarande Fyrbåkars årliga af¬
kastning, utan äfven yttra sig om den köpe¬
skilling Utskottet anser Staten böra erlägga,
hvarefter Rikets Ständer komma i tillfälle
att, med anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition, bestämdare yttra sig i ämnet.”
Herr Aspelin: Om det förhölle sig, så¬
som den värde Talaren yttrat, att de ifråga¬
varande Fyrbåkarnes egande af Staten löna¬
de sig, så hade visserligen Rikets Ständer
Den 2g December. 3gg
redan vid förlidne Riksdag bifallit inköpet
deraf; men då icke så är, samt dertill kom¬
mer, att, om olycka inträffar genom bristan¬
de skyldighet å deras sida, som böra Fyr-
båkarne underhålla, det är lättare att af de
enskilde egarne undfå ersättning, än i fall
Kronan egde dem, i hvilket sednare fall upp¬
rättelsen möjligen ej blefve annan, än den,
att en å stället stationerad Underofficerare
finge med vissa dagars arrest umgälla för¬
summelsen, har jag, som är Ledamot af den
Stats-Utskotlets Afdelning, der frågan blifvit
beredd, i beslutet deltagit, med afseende på
de förmånliga contracter, som Kronan nu
eger med Fyrbåkarnes innehafvare, och på
de för skyldigheternes fullgörande såmedelst
stadgade controller.
Herr Lamberg: Efter hvad för mig är
vordet uppgifvet, skall Landsorts Fyrbåk af¬
kasta årligen omkring /\Ooo Rd. Banco, hvil¬
ken summa fullkomligen motsvarar 12 pre.
ränta å den till 3o,ooo Rd. samma mynt af
Fyrbåkens egare uppgifna köpeskilling.
Herr Ekerman: Om jag ej minnes orätt,
så är väl köpeskillingen för Landsorts Fyr¬
båk nedsatt till 3i,5oo Rd., men deremot
det för inventarierne fordrade belopp ökadt
till 35oo Rd., hvarigenom hela Summan, som
skulle för Fyrbåk och inventarier utgå, blefve
enahanda, som den, hvilken egaren vid förra
Riksdagen begärde, eller sammanlagde 35,000
Rd. Banco, äfvensom nedsättning icke skett
af köpeskillingen för Korsö Fyrbåk; och enär
4 oo Den a g December.
man förlidne Riksdag ansåg köpeskillingarne
för höga, synes ej eller nu skäl förevara, att,
vid lika förhållande, antaga inköpet.
Herr Aspelin: Jag instämmer ined Herr
Ekerman deruti, att köpeskillingarne i det
hela nu äro desamma, som vid förliden Riks¬
dag begärdes, ehuru beloppet är, hvad Lands¬
orts Fyrbåk beträffar, olika emot då, på Fyr¬
båk och inventarier fördeladt.
Herr Langenberg: Häruti förenar jag mig,
med tillägg, att Betänkandet upplyser, att
det föreslagne inköpet blifvit tillstyrkt, om
egarne nedsatt deras köpeskillings-anspråk.
Herr Leffler: Om. det förhåller sig så,
som Herr Lamberg uppgifvit, att Landsorts
Fyrbåk afkastar 4°00 Rd. Banco årligen, sy¬
nes inköpet deraf för Statens räkning för
den begärda köpeskillingen af 35,ooo Rd.,
in ventarierne inberäknade, vara förmånligt,
då nämnda summa motsvarar ränta på 66,666
Rd. 32 sk. Banco. Dessutom instämmer jag
i den åsigt, att Båk-Iurättningarne, som af
Statens inkomster bekostas, ock böra Staten
tillhöra och ej vara under enskild förvaltning.
Herr Santesson: Jag delar Herrar Lam¬
bergs och Lefflers tanka i sistnämnde af¬
seende; men jag har dock ansett mig böra
deltaga i St i ts-Utskottets mening på den
grund, att prisen för de ifrågavarande tvän-
ne fyrbåkarne nu voro lika stora, som vid
förlidne Riksdag, då Rikets Ständer icke an¬
sett sig kunna annorledes, än med vilkor af
köpeskiilingarnes nedsättning, den föreslagne
Den 29 December. 401
inlösen tillstyrka; hvarföre, och da någon ned¬
sättning uti köpeskillingarne icke skett, St3ts-
Utskottet icke eller nu haft skäl att afgifva
annat utlåtande, än det vid förra Riksdagen
lemnade. Jag bestrider likväl icke den be¬
gärda återremissen, utan tror, att en sådan
skall föranleda Stals-Utskottet att ingå i frå¬
gans pröfning, utan hinder af Rikets Stän¬
ders vid sisllidne Riksdag fattade beslut.
Ilerr Helsingius: Jag förenar mig med
Herr Aspelin, emedan jag anser det vara lät¬
tare att conlrollera ocb utbekomma ersätt¬
ning af enskilda egare af fyrbåkarne, än af
Staten, i händelse olycka genom försumlig¬
het af dem, sorn fyrbåkarne förvalta, upp¬
kommer.
Herr Zethelius: Om det förhåller sig,
på sätt Herr Aspelin uppgifvit, att control-
lerandet och ersättningen äro, i fall af olyc¬
ka genom försummelse vid fyrbåkarnes un¬
derhållande, medelst de med egarne upp¬
rättade contracter, ändamålsenligt afsedda,
tror jag det vara bäst, alt dessa inrättningar
förblifva i enskildas ego.
Discussionen ansågs slutad, och, på Herr
Talmannens proposition af bifall till Betän¬
kandet, svarades Ja, blandadt med något Nej;
dock, som votering ej äskades, ansågs Betän¬
kandet bifallet, hvarvid Herr Lamberg likväl
anhöll, att hans reservation emot beslutet
snåtte uti Protocollet antecknas.
Borg. Stånd. Fröt. vid Riksd. 1828—29. I. 26.
402 Den 29 December.
§• 5.
Å nvo föredrogs Stats-Utskottets den a3
dennes bordlagde Utlåtande, N:o g, i an-
ledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
om fortfarande af det vid sednasle Riksdag
beviljade anslag till anläggande af en vatten¬
ledning till Carlskrona.
Herr Landegren anförde: ”Emot bifall
till Stats-Utskottets ifrågavarande Utlåtande
bar jag väl i bufvudsaken ej något att in¬
vända, enär det projecterade anslaget bere¬
der verkställighet af en förmånlig inrättning
för en betydlig del af Rikets försvars-verk,
hvarigenom, i framtiden, hittills erforderliga
årliga kostnader besparas, samt Rikets Stän¬
der redan vid sista Riksdag bifallit den då
gjorda framställningen i enahanda afseende;
men, då detta är det första betydliga anslag
af allmänna medel, som, vid innevarande
Riksdag, Rikets Ständers pröfning och afgö¬
rande nnderstälies, bar jag af min Piiksdags-
mannapligt ansett mig uppmanad, att vörd¬
samt utbedja mig detta Stånds uppmärksam¬
het på åtskilliga betänkligheter, som, vid tan¬
kan på allmänna anslags- och lånebiträdens
beviljande, hos mig uppstått.
Mångfalldiga äro de propositioner och
motioner om både anslag och lån, som, vid
denna Riksdag, blifvit till Rikets Ständer af-
lemnade; och flere af dem äro, i min öfver¬
tygelse, så beskaffade och afse så onyttiga
och likgiltiga företag, att jag torde få betvif-
Den 52g December. 4° 3
la, det Motionairerna sjelfva göra sig något
hopp, att till elern erhålla bifall. Äfven bland
de ansökningar om penninge-biträden, som
afse för landet gagneliga och nödvändiga åt"
gärder, måste, enär Statsverket ej torde ega
förmåga att uppfylla allas Önskningar, en gra¬
dation uppgöras, i det förhållande förelageii
åsjdta för landet i allmänhet, eller för vissa
landsorter i synnerhet, gagneliga inrättningar,
i det förhållande företagen anvisa en säker
och snart inträffande förmån och n}'tta för
det allmänna, eller grundas på sannolika och
problematiska utsigter om framtida förde¬
lar, i det förhållande förekommande omstän¬
digheter göra det nödvändigt, att åtgärderna
genast vidtagas, eller dermed kan, Utan
desto större olägenheter, till framtiden upp¬
skjutas, Samt slutligen i det förhållande fö¬
retagen fordra penninge-hidrag, som, utan
samhälls-medlemmarnes utarmande, kunna ut-
kräfvas, eller så betydliga skatter, att Natio¬
nen ej mägtar dem draga. Om nu, i den
ordning Höglofl. Stats-Utskottet binner ut¬
arbeta Betänkanden öfver alla dessa Propo¬
sitioner och Motioner, desamma skulle af Ri¬
kets Ständer pröfvas och afgöras, kunde det
onekligen inträffa, att Rikets Ständer, genom
bifall lill först förekommande mindre nyttiga
inrättningar, betoge sig möjligheten, att an¬
visa medel till sedermera deras profning un¬
derställda företag af den allmänna nytta och
nödvändighet, att något uppskof dermed ej
borde ega rum. Dessa möjliga olägenheter
4o4 Den sg December.
skulle säkrast förekommas, om alla Stats-Ut-
skotlets Betänkanden och Utlåtanden, angå¬
ende allmänna anslag och lånebiträden, på
en gång Rakets Ständers pröfning underställ¬
des, åtföljde af en fullständig tableau eller
Öfversigt af hvad som blifvit hegardt och af
Utskottet till- eller afstyrkt; men, då häri¬
genom Riksdagsärenderna, i detta afseende, i
deras vanliga behandling skulle blifva uppe¬
hållna, får jag i stället vördsamt hemställa,
om ej Stats-Utskottet kunde anmodas, att lå¬
ta författa en förteckning öfver alla dylika
postulater, med provisionel! yttrande, hvilka
anslag och lån Utskottet ansåg sig framdeles
kunna komma att till- eller afstyrka, samt att
besörja om samma förtecknings skyndsamma
tryckande och utdelande till RiksStåndens
Ledamöter; och skulle jag för min del anse
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition om Stats¬
verkets tillstånd och behof, såsom innefat¬
tande endast för Staten i allmänhet nödiga
företag och utgifter, böra blifva första äm¬
net för Rikets Ständers pröfning och beslut.
Stats-Utskottet har väl förbehållit sig,
att framdeles meddela utlåtande, hvarifrån
medel för det tillstyrkta anslaget skulle hem-
tas; men, då möjligheten att verkställa ett fö¬
retag hufvudsakligen grundar sig på möjlig¬
heten att anskaffa den penningsumma, före¬
taget fordrar, får jag för min del protestera
mot bestämmande af ett anslag, inan det på
samma gång kan afgöras, hvarifrån medlen
till anslaget skola hemtas.
Den 2g December* J[o5
Kostnaden för nu ifrågavarrnde företag
är beräknad i Bancosedlar; men, då framställ¬
ning är gjord, att genom realisation, mynt-
bestämning eller på annat sätt tillvägabringa
ordning och stadga i Rikets penningeverk,
och det, af de åtgärder, som i följe häraf
lära ega rum, kommer att bestämmas, huru
stort silfvervärde Bancosedeln eger, kan der¬
af möjligen inträffa, att det tillstyrkta ansla¬
get blifver antingen för stort eller otillräck¬
ligt. Jag anser derföre, med viss summas
bestämmande, så i detta, som andra lika be¬
skaffade fall, böra anstå, intilldess myntre¬
gleringen, om någon sådan kommer att ske,
föregått.
Hvad jag anfört, öfverlemnar jag vörd¬
samt till den åtgärd, Ståndet anser detsamma
förtjena, och hemställer, om, i följe deraf,
Betänkandet må återremitteras, eller pröfuin-
gen deraf tills vidare uppskjutas.”
Herr Santesson: På samma gång, som
detta mål förevar hos Stats-Utskottet, väck*
tes en dylik Motion, som den, hvilken Herr
Landegren nu fullständigt utvecklat, nemligen:
huruvida Utskottet må ingå till RiksStånden
med hemställningar af särskildta anslag, eller
om först en öfversigt af alla dylika frågor
må uppgöras och afgifvas. Utskottet har be¬
slutat, det nämnde fråga skulle hvila fjorton
dagar, hvilken tid ej ännu lupit till ända.
Jag föreslår, att Herr Landegrens Motion
måtte remitteras till Stats-Utskottet, för att
förekomma, i sammanhang med den hos Ut*
4o6 Den 2g December,
skottet hvilande frågan, som egentligen väck¬
tes, i anledning af skedd föredragning deraf,
huruvida ett anslag af 3ooo Rd. Banco till
fattigvården i Carlskrona må fortgå. Det nu
ifrågavarande anslaget till en vattenledning i
Carlskrona har Utskottet åter ansett egentli¬
gen innefatta verkställighet af föregående
Ständers beslut. Jag anser dock anledning
vara dertill, att Betänkandet må hvila, intill¬
dess Herr Landesrens i dag afgifna Motion
afgöres, om remiss hvarå jag emedlertid an¬
håller.
Herr Winberg: Jag instämmer i de upp¬
lysande omständigheter, som Herr Santesson
meddelat, mea jag förenar mig ej deruti, att
Betänkandet må hvila. Sådant är visserligen
likgiltigt; men frågan är egentligen ej annat,
än om fortsättning och verkställighet af hvad
Bikets Ständer vid förra Riksdagen beslutade,
och jag ser ej, att detsamma nu skall kunna
afslås. Jag skulle gerna vilja medgifva återre-
miss af Betänkandet, i sammanhang med Herr
Landegrens motion, för närmare upplysnin¬
gars vinnande; men håde detta sednare och
målets hvilande anser jag för min del allde¬
les öfverflödiga.
Häruti förenade sig Herrar Lundgren
och Kleman.
Herr Aspelin: Det torde böra öfvervägas,
att frågan icke angår något nytt anslag, utan
endast ett redan vid förra Riksdagen bevil-
jadt, som likväl icke blifvit begagnadt. Jag
Den 2g December.
anhåller om Proposition till Bifall af Betän¬
kandet.
Denna Proposition framställdes af Herr
Talmannen och besvarades med Ja^ blandad t
med något Nej; men, som votering icke äska¬
des, ansågs Betänkandet gilladt.
Emot detta beslut reserverade sig Herr
Landegrenoch deruti deltog Herr Westman;
hvarjemte Herr Langenberg förenade sig med
Herr Santesson.
Uppå Herr Talmannens derefter gjorda
proposition beslöts, att Stats-Utskottet skall
genom Utdrag af Prolocollet undfå del af
Herr Landegrens Motion om anmodan till Stats-
Utskoltet att låta författa förteckning öfver alla
till dess handläggning från RiksStånden remit¬
terade utgifts- och anslagsfrågor, med provisio-
nelt yttrande, hvilka anslag och lån Utskot¬
tet ansåg sig framdeles kunna komma att til 1-
eller afstyrka; och skulle Motionen åtföljas af
hvad, i anledning deraf, vidare yttradt blifvit
§• 6.
Tid å nyo skedd föredragning af Con-
stitutions-Utskottets på bordet lagde Memorial
N:o a, hvarigenom Utskottet tillstyrkt anta¬
gande, i grundlagsenlig ordning, vid nästin¬
stundande Riksdag, af en utaf Kongl. Maj:t,
genom Nådig Skrifvelse af den i3 sistlidne
November, föreslagen förändring uti redaclio-
nen af en period i 24 §• Biksdags-Ordningen,
Lief samma Memorial bifallet.
4oS Ben 2g December.
§• 7-
Anmäldes, att Banco-Utskottet, genom lill
Ståndets Canzli meddeladt Utdrag af Proto-
collet den 20 dennes, gifvit tillkänna, att Ban¬
ken har att, efter ett pris af 4 Bd. B:co för
hvarje Ris, aflåta papper, som skulle kunna,
vid tryckning af RiksStåndens Prolocoll och
Handlingar, samt Utskottens Betänkande!), an¬
vändas; men, som contract om tryckning af
Ståndets Protocoll redan är med Ifoktrycka-
ren uppgjordt, hvarvid visst pris för tryck¬
ning och papper är beräknadt, alltså ansåg
Ståndet sig ej kunna på nämnda underrättel¬
se fästa afseende: kommande Protocolls-Ut-
draget att läggas till handlingarne.
Plenum slutades kl. f- r e. nr.
In fidem
E. G. Rulleberg*
Ar 18129.
Den 9 Januari.
Plenum klockan 11 f. m.
§. 1.
Prolocollet för den 21) December förli-
det år justerades.
Den g Januari.
§. a.
Elter anmälan företrädde Herr Hof-Canz-
leren och Commendeuren D. von Schulzen¬
heim, hvilken aflemnade följande tvänne Kongl,
Maj:ts Nådiga Propositioner, nemligen: 1:0 af
den 3i sistlidne December, angående en ny
Stängsel-Förordning, och 2:0 af den i3 i
samma månad, angående strafflag emot Ne¬
gerhandel Och delaktighet deruti. Derefter
bl ef Herr Hof-Canzleren på vanligt sätt ut-
beledsagad.
§. 3.
Herr Borgmästaren Carl Adolph Modin
företrädde, efter anmälan, uppviste af Hans
Excellence, Justitias StatsMinistern till honom,
såsom Riksdagsfullmägtig för Städerna Piteå
och Luleå, meddelad Pollet och fick intaga
sin plats ibland Ståndets Herrar Ledamöter.
§• 4-
Herr Talmannen anmälde, att Herr Bro¬
vallius, som, med Ståndets tillstånd, korrt
före sistlidne Julhelg begifvit sig till hemor¬
ten, enligt iuskickadt, nu uppläst Läkarebe¬
tyg, befinner sig för närvarande sjuk ocb san¬
nolikt icke under en lid af 3:ne veckor lä¬
rer kunna blifva till helsan återställd; Och
anmodades Herr Rydström att detta Herr
Den g Januari.
Brovalla förfall anmäla hos Bevillnings-Ut-
skottet, der de bägge äro Ledamöter.
I sammanhang härmed yttrade Herr Cron:
Jag anhåller alt !å fästa Ståndets uppmärk¬
samhet derpå, alt Riksdagsfullmägligen för
Säther och Hedermora Herr JVigelstedt3 som
vid Riksdagens början uppgifvits vara sjuk,
icke ännu infunnit sig; Och, då detta förfall,
mig veterligen, icke är styrkt, torde Ståndet
åtminstone böra om verkligheten deraf sig
förvissa och, om det fortfar, vidtaga lämp¬
lig åtgärd, på det annan Riksdag sfullmäg-
tig i stället må af nämnda Städer utses och
liitsändas.
Herr Noreus: Jag har mig bekant, att
Herr Wigelstedts sjukdomsförfall ännu fort¬
far, men tillika, att Staden Hedemora, ge¬
nom nytt val, till dess Riksdagsfullmäktig ut¬
sett Herr Winberg, ehuru fullmagt icke än¬
nu hunnit komma honom tillhanda.
§. 5.
Upplästes följande till Ståndet meddelade
”Utdrag af Protocollet, hållet inför Hans Ex-
ceilence Herr Grefven och Justitiae SLats-
Ministern den 7 Januari 1829.
S. D. Efter det Vällofl. Borgare-Ståndet
j sisllidne November månad, i anseende till
förekomna omständigheter, ansett den för stä¬
derna Wadstena, Askersund och Sigtuna ut¬
sedda Riksdagsman, Apothekaren Per Ulric
Ven g Januari, 411
Huldberg, icke kunna såsom Riksdagsfullmäk¬
tig för dessa Städer antagas, och till följd
deraf nytt Riksdagsmannaval blifvit derstä¬
des anstäldt, har Apothekaren Huldberg den
5 i denna månad hos Hans Excellence Herr
Grefven och Justitiae StatsMinistern anmält,
alt, vid dessa val, bemälte 3:ne Städers Bor¬
gerskap ytterligare lemnat honom deras Riks-
dagsmanna förtroende, hvarjemte Huldberg,
i ändamål att erhålla vanlig inträdes-pollet,
till Ha ns Excellence aflemnat de för Huld¬
berg utfärdade nya fullmagter.
För att vid fullmagternas granskning
vara närvarande, till upplysningars afgifvau-
de, hade Ilans Excellence derefter låtit till¬
kalla BorgareStåndets Fullmägtige i Banken
och Riksgälds Contoret, att i dag kl, g f. m.
bos Hans Excellence sammanträda; och, se¬
dan af Banco Fullmägtige, Herr Rådmannen
och Riddaren Lundgren och Herr Grosshand¬
laren Smerling, äfvensom, af Fullmägtige i
Riksgälds Contoret, Ståndets Talman, Herr
Justitiafe Borgmästaren Ullberg, samt Herr Stads-
Majoren och Rådmannen Limnelius sig nu
infunnit, blefvo förrberörde Fullmagter upp¬
lästa, hvarvid, i afseende på deras innehåll,
något annat icke fanns att anmärka, än alt
Fullmagten för Sigtuna, ehuru daterad den
i5 sistlidne December, börjades med en så
lydande mening: Till den Lagtima Riksdag,
som i Slockholm skall hållas och tager sin
början den fjerde nästinstundande November,
befullmägiigas härmed etc.
413 Den g Januari.
Herr JustitiaeBorgmästaren Ullberg yt¬
trade sig härefter: alt, då Borgare-Ståndet
den 17 November sistlidet år, uppå då före¬
komna skäl, ansett Herr Huldberg vara in-
competent att väljas till Riksdagsman för Sta¬
den Wadstena, der lian såsom borgare blif¬
vit uppgifven, hvaraf följde, aLt hans egen¬
skap af Riksdagsman för Städerna Askersund
och Sigtuna icke eller kunde vid denna Riks¬
dag godkännas, samt Ståndet på sudan grund
hos Kongl. Maj:t i underdånighet begärt, att
nytt Riksdagsmannaval i förenämnda 3:ne
Städer måtte anställas, hvarom ock Kongl.
Maj:t genom Bref till Dess vederbörande Be¬
fallningshafvande aflåtit Nådig föreskrift; an¬
såg Herr Justitia? Borgmästaren något afse¬
ende icke böra hafvas å de sedermera för
samma person utfärdade fullmagter, såsom
tillkomna, i följd af åtgärder, hvilka icke vo¬
re förenliga med den helgd ett RiksStånds
fattade Beslut och Kongl. Maj:ts derpå grun¬
dade Nådiga befallning tillkomme. Herr Ju-
slitiaeBorgmästaren fann således Herr Huld¬
berg icke vara till inträde i Borgare-Ståndet
berättigad, och trodde Herr JustitiaeBorg-
mästaren, att ofvannämnde Irenne Städers
Borgerskaps anmärkta förfarande komrne att
blifva föremål för Borgare-Ståndets särskilda
uppmärksamhet; men, då dessa trenne Stä¬
ders Magistrater, genom de nya Fullmagter-
nas meddelande, sanctionerat och gifvit kraft
åt valförrättningar, hvilka Herr JustitiaeBorg¬
mästaren, uppå ofvan anförda grunder, måste
Den g Januari.
4i3
såsom lagstridiga anse, tvekade Herr JustitiaS-
Borgmästaren icke att till Hans Exce llence
Herr Grefven och Juslitias StatsMinislern,
såsom, näst Kongl. Maj:t, elen högsta vårda¬
ren af rättvisa och allmän ordning, öfver¬
lemna, om icke Magistraternas ifrågavarande
handlingssätt borde till någon laglig påföljd
föranleda.
Häruti instämde Herr Rådmannen Lund¬
gren.
Herr StadsMajoren Limnelius yttrade:
att, då vid den i början af Riksdagen inför
Hans Excellence, Herr Grefven och Justi tiss
Stats-Ministern verkställda granskning af den
från Wadstena för Herr Huldberg först ut¬
färdade Fullmagt, någon annan anmärkning
icke framställdes, än att Fullmagten icke in¬
nehöll, att Huldberg var borgare i Wadstena,
men deremot den sednare fullmagten sådant
bestämdt utmärkte, Herr StadsMajoren ansåg
denna sednare fullmagt nu böra godkännas,
men att Vällofl. Rorgare-Ståndet, enligt 21
§. Riksdags-Ordningen, tillkomme att afgöra,
huruvida, med tillämpning af Ståndets förra
Beslut, Herr Huldberg kunde såsom Riksdags¬
man antagas eller icke.
Herr Grosshandlaren Smerling anförde,
det han, uppå de af Herr JustitiseBorgmä-
staren Ullberg andragna skäl, fann de ifrå¬
gavarande Städernas nya Riksdagsmanna-val
icke kunna godkännas, samt att de samma,
i följd deraf, borde anses såsom icke existe¬
rande, hvarföre Herr Grosshandlaren förmo-
414
Den g Januari.
dadé, alt den åtgärd, hvilken i iö§. afRiks-
dags-Ordningen foreskrifves i afseende å Stad,
hvilken underlåter att för sig ställa Riksdags¬
fullmäktig, borde af förrbemälda Städers an¬
märkta förfarande föranledas.
Hans Excellence Herr Grefven och Ju¬
stilia; SlatsMinistern förklarade, att då, en¬
ligt 21 §. af Riksdags-Ordningen, föremålet
för den granskning, som 1111 egde rum, en¬
dast vore att undersöka, huruvida fullmagter-
11a blifvit utfärdade i den form 22 §. löre-
skrefve, samt, enligt livad förstnämnde §.
vidare innehåller, pröfningsrätten, ej allenast
i afseende på sådana medlemmar, hvilkas
fullmagter ej blifvit godkända, utan ock rö¬
rande dem, emot hvilka, till följd af i4 och
18 §§., någon anmärkning eger rum, finnes
vara hvarje RiksSlånd förbehållen, med för¬
klarande, att då, i saknad af nödiga upplys¬
ningar, frågan till laglig åtgärd förvises, den
under ytterligare pröfning ställde Ledamoten
emedlertid bör bibehålla sin Riksdagsmanna¬
rätt, fann Hans Excellence å ena sidan, det
intrades-pollet nu icke borde af honom A-
polhekaren Huldberg förvägras, emot det
att lian till Hans Excellence återställer den
pollet han förut erhållit, men, efter hvad
Herr Justitia; Borgmästaren Ullberg upplyste,
icke af Ståndet blifvit Huldberg affordrad;
men att deremot, å den andra, hvad nu e-
niot Huldbergs Riksdagsmanna behörighet
blifvit anfördt, borde komma till Yällofl.
Borgare-Ståndets kännedom; Och ansåg Hans
Den g Januari.
Excellence, hvad Herr Just i lias Borgmästa¬
ren Ullberg framställt, angående förment o-
rigtigt förfarande af Städernas Magistrater,
vara ett ämne, som icke kunde komma un¬
der öfvervägande, förrän sig visat, hvad
åtgärd Ståndet finner för godt vidtaga, i an¬
ledning af det, som sig tilldragit.
Öfver hvad sålunda förelupit, skulle Pro-
tocolls-Uldrag utskrifvas och till Borgare-
Ståndets Talman öfverlemnas. Stockholm
ut supra.
Ex Protocollo
A. Thuring
ö
Sedan detta Protocolls-Utdrag blifvit
uppläst, gaf Herr Talmannen tillkänna, alt
Herr Huldberg nu vore i förmaket tillstädes
och anbölle om företräde hos Ståndet, i an¬
ledning hvaraf Herr Talmannen hemställde,
om sådant må honom tillåtas.
Herr Ekerman: Då Ståndet redan fattat
sitt beslut, i fråga om Herr Iluldbergs Riks-
dagsmannabehörighet, som blifvit förklarad
icke kunna vid denna Riksdag godkännas, och
enär några förändrade omständigheter nu ic¬
ke förefinnas, anser jag det förra beslu¬
tet icke kunna upprifvas, och någon annan
åtgärd, i anledning af det upplästa Proto-
colls-Utdraget, icke ega rum, än att detsam¬
ma lägges till handlingarne.
Herr Sandblad: Jag förenar mig med
Herr Ekerman och åberopar för Öfrigt, hvad
Herr Talmannen, såsom Fulimägtig uti Riks¬
41G Den g Januari.
gälds-Contoret, vid sammanträdet hos Hans
Excelleuce Justilia? StatsMinistern, i ämnet an¬
fört, såsom allt, hvilket är i detta ämne be-
höfligt.
Herr Hemberg: ”Sedan detta Högtärade
Stånd, på grundlagsenligt sätt, afgjort, att
Apothekaren här i Staden, Herr Huldberg,
ej kunde antagas till Riksdagsfullmäktig för
Städerna Wadstena, Askersund och Sigtuna,
och Kongl. Maj:t, uppå Ståndets underdåniga
anmälan härom, genom Nådig Skrifvelse, hvar¬
till undertecknad haft tillfälle läsa conceptet,
anbefallt vederbörande Landshöfdingar, att
förständiga Magistraterna i berörde Städer
om Borgerskapets sammankallande till annan
fullmägtigs väljande, förtjenar det utan tvif¬
vel en särskild uppmärksamhet, att desse Stä¬
der, vid det anställda nja valet, utsett sam¬
ma person, Herr Apothekaren Huldberg, till
Ombud vid denna Riksdag, tvärtemot Ståndets
omnämnda beslut och Konungens Nådiga be¬
fallning, att han i denna egenskap ej vore
antaglig. Något nytt lagligt skäl för Huld¬
bergs återväljande till fullmägtig förefinnes
egentligen icke, ty den omständighet, att i
förra fullmagten ej varit utsatt, det han i
Wadstena vore borgare, angick endast for¬
men af fullmagten, som icke ingått i Stån¬
dets beslut om hans ogillande; och att Stån¬
det, med den rätt 21 §. i Riksdags-Ordnin-
gen lemnar, ej för någon bristande formali-
titet i fullmagten underkänt Herr Huldbergs
Ombudsmanskap, inhemtas tydeligen af Kongl.
Den g Januari.
4*7
Majus högslberörde Nådiga bref om annan
fullmägtigs väljande i hans ställe. Ilar kun¬
de således, vid elt nytt val, icke eller blifva
fråga om Herr Huldbergs competence för en
eller annan tillkommen upplysning, helst
den grund, hvarpå Ståndet hans obehörighet
fastställt, är oföränderlig och icke från dy¬
lik synpunkt uppstådd. Enär nu förhållandet
är så beskaffadt, kan Borgerskapets uti ifrå¬
gavarande Släder förfarande alt återvälja A-
pothekaren Huldberg, efter min tanka, icke
anses för annat än tredska mot Ståndets till¬
görande i ämnet och Konungens aflåtna Nå¬
diga Skrifvelse, som de bort bokstafligen stäl¬
la sig till efterrättelse; men, då de deremot
handlat, kunna de ej undgå att härför kän¬
nas förfallne till det i Riksdags-Ordningens
16 §. utsatta vile för underlåtenhet att stäl¬
la behörig fullmäglig vid detta Riksmöte,
hvilket ansvar jag tror mig hafva allt fog å
dem yrka och härmed ödmjukast hemställer
lill Ståndets pröfning, under uppmaning, att
Ståndet icke lemnar onäpst berörde tredskan-
de förhållande, så kärt det vill, att dess en¬
ligt Grundlag fattade beslut icke skola blif¬
va föremål för gäckeri och chicanens för¬
tydning.”
Herr Landegren: ”Det är ej utan en o-
behaglig känsla, jag går att yttra mig i ett
ämne, som, vid innevarande Riksmöte, i hög
grad fästat Allmänhetens uppmärksamhet, och.
hvilket varit föremål för olika och stridiga
Horg. Stånd. Prot. vid Riksd. 1828—29. I. 27.
Deri g Januari.
omdömen både inom och utom detta Riks¬
stånd; men, då af den åtgärd, som nu eger
rum, kommer alt bestämmas, om det beslut
ett RiksSlånd, med i GrundLagarne tiller¬
känd gällande kraft, fattat, och hvilket af
Hans Majit Konungen blifvit till vederbörandes
efterrättelse och åtlydnad meddeladt,skall kun¬
na upphäfvas och till intet göras just af de
samhällsmedlemmar, till hvilkas efterföljd
det blifvit utfärdadt, eller om ej hvarje, i
behörig form sålunda tillkommet beslut, för
bevarande af Samhällets trygghet och be¬
stånd, fordrar en ovilkorlig lydnad och straff
å dem, som sig denna lydnad undandraga,
så anser jag mig förpligtad, att härutinnan
framställa äfven min öfvertygelse, den jag
måste hemta endast af sakens nu varande
beskaffenhet, och hvilken det ej är mig tillå¬
tet att motivera, hvarken af den medborga¬
res obehagliga ställning, som, efter att hafva
vid Rikets Ständers sista sammanträde vär¬
digt uppfyllt det honom då lemnade reprac-
sentant-kall, nu för andra gången är vald
att, vid denna Riksdag, i Borgare-Ståudets öf-
verläggningar deltaga, eller efter utgången af
en ej lämplig och sannolikt ej något resultat
lemnande undersökning, huruvida, hvad nu
inträffat, härledt sig från de väljande med-
borgarnes högaktning och förtroende för den
person, de kallat, samt en missledd öfvertygel¬
se om vidden och beskaffenheten af deras
rättigheter, eller ock från en straffvärd för¬
mätenhet, att sätta deras enskilda vilja i strid
Den g Januari. 4 1 <)
emot Stan Jets af Konungen sanctionerade
beslut, och tillerkänna denna deras vil¬
ja kraft och förmåga, att häfva och tillin¬
tetgöra, hvad i detta fall Högsta Magten för¬
ordna!;. Jag får ej eller, för bestämmandet
af min öfvertygelse, tillåta mig någon gransk¬
ning, huruvida detta Stånds oftanämnde be¬
slut står i strid eller öfverensstämmelse med
Grundlagarnes bud, ty, då formen för be¬
slutets fattande är grundlagsenlig, är äfven
beslutets bestånd försäkradt; och denna
granskning skulle endast tjena lill ett nu
mera onyttigt ådagaläggande, huru jag en¬
skildt, vid beslutets fattande, ansett den af-
gjorda frågan.
”Delta RiksStånd har, i den ordning och
med den gällande kraft, Riksdags-Ordningens
21 §. stadgar, genom fattadt beslut, förkla¬
rat, alt Apothekaren här i Staden P. II. Huld¬
berg ej kunde, vid innevarande Riksdag, så¬
som Riksdagsman för Städerna Wadstena,
Sigtuna och Askersund antagas, samt detta
sitt beslut, i afseende på nytt Riksdagsmanna¬
val för dessa Städer, hos Kongl. Maj:t i un¬
derdånighet anmält. Kongl. Maj:t har, i föl¬
je häraf, i Nåder anbefallt vederbörande au-
toriteter, att, i laga ordning, föranstalta om
liya Riksdagsmannaval anställande, i ofvan¬
nämnda Släder, för annat Riksdags-Ombuds
utseende. RiksStåndens beslut, i sådana äm¬
nen, som det ifrågavarande, kunna, i min,
på Grundlagarnes ordalydelse grundade, öf¬
vertygelse, ej af Stånden sjelfva, ännu min¬
420 Den g Januari,
dre af någon annan Autoritet eller Corpo»1
ration upphäfvas eiler förändras, samt såle¬
des ej eller det så beskaffade ärende, som
en gång blifvit afgjordt, åter hos RiksStån-
den till öfverläggning och afgörande fram¬
ställas, äfven om det skulle kunna ådagaläg¬
gas, att det fattade beslutet ej med Grundla-
garnes bud öfverensslämde, allenast det till¬
kommit under iakttagande af de former,
samma Lagar föreskrifva. Det beslut, Stån¬
det, i afseende på Herr Iluldbergs Riksdags¬
mans behörighet, redan fattat, har äfven,
genom den sanction, Kongl. Majit deråt lem»
nät, vunnit den bestämda egenskap af Hög¬
sta Magtens gällande befallning, att alla de
medborgare och tjenstemän, som det i ett
eller annat afseende kunde röra, bort ställa
sig detsamma lill ovilkorlig efterrättelse, ef¬
ter den deruti befintliga ordalydelse.”
”Då det är i uppenbar strid emot hvad
Ståndet sålunda, i grundlagsenlig form, be¬
slutat, samt Kongl. Majit i Nåder befallt, som
Städerna Wadstena, Sigtuna och Askersund
nu åter kallat Apothekaren Huldberg till de¬
ras Riksdagsfullmägtig, och som Herr Huld-
berg nu åter vill deltaga i detta Stånds öf-
verläggningar och beslut, får, med åberopan¬
de af hvad jag anfört, jag förklara, att jag
för min del finnér någon öfverläggning eller
heslut, angående inträdes lemnande åt Herr
Huldberg, ej kunna ega rum, utan all propo¬
sition derom, såsom, i min tanka, ej med
Grundlagarne enlig, på dej högsta bestrider;
Den g Januari.
anseende jag någon annan åtgärd hvarken
lämplig eller med Ståndets värdighet fören¬
lig, än att Ståndet, med åberopande af dess
förra beslut, förklarar sig ej kunna Herr
Huldberg såsom Riksdagsfullmägtig, vid det¬
ta Riksmöte, emottaga.”
”En annan fråga är, huru de tjenstemän
och de borgerskap böra anses, hvilka, genom
deras ifrågavarande förfarande, vägrat åtlyd¬
nad för Ståndets beslut och Konungens be¬
fallning. Hvad de förra angår, lärer Rege¬
ringen ej underlåta att öfverlemna deras för¬
hållande till den lagliga behandling, det för-
tjenar, och, hvad de ifrågavarande Städernas
Borgerskap beträffar, anser jag, för min del,
Ståndet ej böra vidtaga annan åtgärd, än lå¬
ta förständiga dem, att, derest de ej, inom
föreläggande tid, för sig ställa sådant Riks-
dags-Ombud, som Ståndet, enligt Riksdags¬
ordningen, kan emottaga, Ståndet med dera
förfar enligt samma Grundlags 16 §.”
Herr Peterson förenade sig med Herrar
Hemberg och Landegren„ äfvensom Herrar
Löfveniusj Cron_, Mattson och Lundman in¬
stämde, den första med Herr Jjandegreiij och
de trenne sednare med Herr Hemberg.
Herr Talmannen förnyade den gjorda
hemställan, om Herr Huldberg må hos Stån¬
det företräda.
Herr Landegren: Då Herr Huldberg är
försedd med Hans Excellence, Justitiae Stats-
Ministerns Pollet, anser jag honom icke bö¬
422
Den g Januari.
ra förvägras företräde, för att erfara Stån¬
dets beslut.
Herr Aspelin: Jag tror skyldig upp¬
märksamhet fordra, alt Herr Huldberg, såsom
försedd med Hans Excellences, Justilia; Stals-
Miuisterns Pollet, ej bör förnekas att bos
Ståndet företräda, då han derom sig anmält.
Ståndet fann företräde icke kunna Herr
Huldberg förvägras; och, sedan lian företrädt,
aOemnade han den af Hans Excellence, Ju¬
stitia:? StatsMinistern till honom, såsom Riks-
dagsfullrnägtig för Städerna Wadstena, Asker-
sund och Sigtuna, meddelade inträdespollet,
hvarefter Herr Talmannen tillfrågade Herr
Huldberg, om han har något vidare att an¬
föra, i anledning af sin anmälan att vinna
inträde ibland Ståndets Ledamöter.
Herr Huldberg yttrade: att, om discus-
sion, angående hans Riksdagsmannabehörig-
het, nu skall ega ruin, han då önskar, att
uti densamma deltaga, men att han i öfrigt
ej har för närvarande något att andraga.
Herr Huldberg trädde, på tillsägelse, af,
och Herr Talmannen anförde, att, sedan frå¬
gan blifvit hos Hans Excellence, Justitire
StatsMinistern anmäld, och då Ståndet genom
föregående beslut förklarat sig icke kunna
godkänna Herr Huldbergs behörighet att va¬
ja Riksdagsfullmägtig för Städerna Wadstena,
Askersund och Sigtuna vid denna Riksdag,
ansåg Herr Talmannen sig nu icke kunna till
Ståndet framställa annan proposition, än deri,
att Ståndets förut i detta ämne fattade be¬
Den g Januari.
4^3
slut bör tjena Herr Huldberg till efterrättel¬
se, och att den aflemnede Polletten kommer
att ibland Ståndets handlingar förvaras.
Herr Noreus: Jag kan icke neka mig
att begära den särskilda tanka i Prolocollet
antecknad, att jag anser den af Hans Excel-
lence, Justitiae StatsMinistern till Herr Huld¬
berg meddelade Pollet berättiga honom till
inträde i Ståndet, äfvensom jag, enär Herr
Huldberg erhållit Pollet, finner mig obehin¬
drad att åberopa och anse de skäl gällande
för hans repraeseutationsrätt, dem jag, då frå¬
gan förra gången förevar, anförde.
Herr Löfvenius: Äfven dem, som, då
fråga om Herr Huldbergs Riksdagsmannabe-
hörighet första gången förevar, voro af an¬
nan tanka, än pluralitetens, tror jag böra re-
spectera Ståndets fattade beslut, som jag följ¬
aktligen anser böra tjena till efterrättelse.
Häruti förenade sig Herrar WeserStreh¬
lenert och Helsingius.
Ståndet biföll Herr Talmannens, i af¬
seende på Herr Huldbergs Riksdagsmannabe-
hörighet, på sätt ofvan nämnes, gjorda pro¬
position, hvarvid Herrar Santesson^ Lamberg
och Leffler anhötlo, det i Protocollet mätte
antecknas, att de icke deltagit uti Ståndets,
den 17 sistlidne November, angående Herr
Huldbergs uteslutande, fattade beslut.
Förekallad, underrättades Herr Huldberg
om beslutet, hvarefter han dels anmärkte,
att lian således blifvit ohördan dömd, dels
Den g Januari.
framställde den fråga, om det vore liono'm
tillåteL att yttra något till Protocollet.
Herr Huldberg trädde åter af, och Herr
Talmannen hemställde, huruvida det kan
H err Huldberg tillåtas att anföra något till
Ståndets Protocoll, sedan Ståndet icke anta¬
git honom till dess Ledamot.
Herr Landegren: Denna rättighet an¬
ser jag så mycket mindre kunna Herr Huld¬
berg medgifvas, som han icke är Riks¬
dagsman.
Herr florens: Jag tror det hafva varit
Herr Huldbergs rättighet att öfvervara dis—
cussionen; men, sedan Ståndet, utan att så¬
dant skett, redan meddelat sitt beslut, och
hans Riksdagsmannabehörighet, i följd deraf,
är ogillad, anser jag honom numera icke kun¬
na tillåtas, att något lill Ståndets Protocoll
anföra, men beder, att min reservation, i bäg¬
ge dessa afseenden, må i Protocollet antecknas.
Ståndet beslöt, att, då Herr Huldbergs
Riksdagsmanna-egenskap icke blifvit erkänd,
Iean honom icke eller tillåtas, att något yt¬
trande till Ståndets Protocoll afgifva, om hvil¬
ket beslut Herr Huldberg, förekallad, under¬
rättades, och derefter trädde han af.
§. 6.
Herr Cronius uppläste ett skriftligt an¬
förande, af denna lydelse: ”Uti Stockholms
Dagblad för förlidne gårdag finnes införd en
så lydande artikel:
Den q Januari.
4a5
”Helsingborg. Viel särskilda Kämnärs-
Rätten härstädes, förordnad att ransaka i det
bekanta målet om härvarande FatligCassas
administration, skall en märkvärdig upptäckt
blifvit gjord, nemligen, att tvänne af Stadens
Embetsmän, Borgmästaren, Lagmannen och
Riddaren Ståhle och Rådmannen, Häradshöf¬
dingen Öhrn, på papper, som har Bruksstäm-
peln af år 1823, skri f vi t Bevis den 2 Febru¬
arii 1820, att denna Stads FattigCassas Rä¬
kenskaper af år 1819, hvilka äfven äro skrifna på
papper, som har Bruksstämpeln afår 1823,redan
varit till KyrkoRådet och Magistraten inlemnade
och af dessa Myndigheter granskade den 2 Fe¬
bruarii 1820 (^urSträngnäsTidningSamlaren).”
”Med oro och bekymmer har jag genom¬
läst denna artikel, innebärande icke mindre
än en direct angifvelse om begånget falsari¬
um af en Embetsman, som, Ledamot af ett
aktningsvärdt RiksStånd, på detta rum med
oss delar omsorgerna för Fäderneslandets bä¬
sta. Jag anser mig visserligen icke, uppå i-
frågavarande artikel allena, böra stöda mitt
omdöme i en så grannlaga omständighet; men,
sjelf Riksdagsman från samma Province och
lika ömtålig för kamraters, som min egen
heder, känner jag mig skyldig, att offentligen
uppmana Herr Ståhle_, att icke blott inför
Ståndet nu genast meddela tillfredsställande
upplysningar lill undanrödjande af det förkle¬
nande omdöme, merberörde Tidningsartikel
mot bonom synes åsyfta, utan ock att skynd¬
samt och i laglig Väg begära utål uppå Tid¬
Den g Januari.
ningsbladets Redaction, helst ett passivt för¬
hållande å Herr Stähles sida otvifvelaktigt
skulle bidraga att hos Allmänheten stadga
den ogynsamma opinion, som, genom artikelns
vunna publicitet, beklagligtvis redan allt för
mycket torde vara kringspridd.”
”Det kan icke undfalla Herr Ståhle, att
hvarje skymf, som inför Allmänheten tillfo¬
gas en Medlem af Borgare-Ståndet, måste af
detta Stånd lifligt senteras och icke lemnäs
obeifrad, så vida Ståndet vill bevara ett ak-
ladt rum inom Svenska folkets Representa¬
tion och frejda sin under alla tidskiften å-
digalagda nitälskan för ära och rätt. Endast
härifrån utgår motivet för den framställning,
hvartill jag af en obehaglig, men bjudande,
nödvändighet sett mig föranlåten. Min me¬
ning är icke den, att Borgare-Ståndet skulle,
med ingrepp i den lagskipande magtens rät¬
tigheter, förvandla sig till domstol och ingå
i pröfning af Herr Stähles försvar mot den
äreröriga angifvelsen, som vid Helsingborgs
Stads särskilda KämnärsRätt blifvit mot ho¬
nom framställd; men jag uppmanar Herr Ståh¬
le, och är viss, att i denna uppmaning un¬
derstödjas af Ståndets samtliga Medlemmar,
att, så framt Herr Ståhle ej förmår att här
på stället nöjaktigt lugna sina Med-Reprassen-
tanters oro öfver ifrågavarande obehagliga
händelse, då sjelfvilligt ålägga sig den ädla
och hedrande resignation, att icke deltaga i
våra öfverläggningar förr, än Herr Ståhle in¬
för Lagen och dess skipare ådagalagt sin o¬
Den g Januari.
427
skuld och derigenom beredt sig nya och ö-
kade anspråk, att såsom Svenska Borgare-
Slåndets Representant här åter uppträda och
i vår församling med aktning och förtroende
se sig omfattad.
Herr Ståhle: Ehuru jag icke läst den i-
frågavarande Tidningsartikeln, ehuru jag ej
är tilltalad i den fråga, hvarom den handlar,
ehuru jag, i stöd af 21 §. Riksdagsordnin¬
gen, anser mig skyddad emot dylika anfall,
som det jag nu af Herr Cronius erfarit, tror
jag mig dock böra inför Ståndet högtidligen
förklara, att uppgiften är vanställd och fram¬
kastad af flender, som afundas det mig lem-
liade förtroende, såsom Riksdagfullmäglig. Det
tillhör ej Herr Cronius_, att göra en dylik
framställning. Frågan tillhör icke Ståndets
öfverläggningar, jag anser sådant olagligt och
bestrider all discussion i ämnet. Om någon
af Ståndets Herrar Ledamöter enskildt begär
upplysning om förbållandet härutinnan, skall
den ej honom förvägras, och får jag för
öfrigt försäkra, att det anhang, som tillställt
detta, ej skall blifva oantastadt å tid och ort,
som vederbör.
Herr Cronius: Jag tror, att Herr Ståhles
egen heder fordrar närmare förklaring, än
den han lemnat.
Herr Ståhle: Jag anhåller, att Ståndet
må, efter 21 §. Riksdagsordningen, afgöra,
huruvida Ståndet kan med Herr Cronii an¬
mälan taga någon befattning.
Herr Löfvenius: I Herr Ståhles ställe,
4 28 Den g Januari.
skulle jag vara angelägen att ådagalägga, det
uppgiften vore ogrundad, och jag anser Stån¬
det böra Herr Ståhle dertill uppmana.
Begärdes och lades på bordet.
§• 7-
Upplästes tvänne Stats-Ulskoltets Me¬
morial, N:o io af den 27 sisllidne Decem¬
ber, och N:o 11 af den 23 samma månad,
innehållande, att anledningar vore till an¬
märkning emot Föredraganderna för Krigs-
samt Handels och Finance-ärenderna, hvarom
remiss begärdes lill Constitutions-Ulskotlet,
der anmärkningarne skulle uppgifvas.
Remitterades till Constilulions-Utskottet,
och Protocolls-utdraget deröfver uppsattes ge¬
nast, justerades och expedierades.
§• 8-
Föredrogs å nyo Banco-Utskottets bord-
lagde utlåtande (N:o 6), i anledning af fren¬
ne RiksStånds återremiss å Utskottets Betän¬
kande (N:o 4), angående rättighet för Ban-
cofullmägtige att, fortfarande efter detta års
ingång, vidtaga anstalter om silfverkÖp.
Herr Noréus: Jag hemställer, om ej, då
de öfrige trenne Stånden bifallit Banco-Ut-
skottets sednare Betärikaude, Ståndet, för att
få ett slut på saken, må accedera till hvad
de andra Stånden beslutat.
Herr Talmannen framställde den propo¬
Den g Januari,
429
sition, huruvida Ståndet vill frångå sitt för¬
sta beslut oell accedera till hvad de öfrige
Stånden beslutat; hvarpå svarades Ja och Nej.
Herr Aspelin: Någon discussion i ämnet
är nu mera icke behöflig, utan det sednare Be¬
tänkandet bör endast läggas lill handlin-
garne.
Herr Leffler: Då Betänkandet angår en
fråga, som rätteligen ej kan afgöras endast
af trenne Stånd, tror jag bäst och ändamåls¬
enligast vara, att Ståndet accederar till hvad
de andre Stånden deruti beslutat.
Herr Santesson: Jag hemställer, örn ej
lämpligast vöre, alt Ståndet förklarar, alt, se¬
dan de öfrige 3:ne RiksStånden i ämnet fat¬
tat sammanstämmande beslut, Ståndet låter
dervid bero. Derigenom säges icke, att Stån¬
det frånträder dess förra beslut.
Herr Sandblad: Jag åberopar min i äm¬
net yttrade reservation, bilagd Banco-Utskot-
tets sednare Betänkande. Denna reservation
ådagalägger tillräckligt min öfvertygelse, från
hvilken jag icke går.
Ilerr Noreus: Då den af Banco-Utskottet
tillstyrkta åtgärd icke kan verkställas på grund
blott af trenne RiksStånds beslut, tror jag
lämpligaste och genaste vägen, att Ståndet
dertill accederar. Sålunda har vid föregåen¬
de Riksdagar tillgått, då det fjerde Ståndet,
af aktning för MedStånden, och för att med¬
verka lill en åsyftad verkställighet, till Med-
Ståndens beslut accederat.
Herr Talmannen framställde den propo¬
43o Den g Januari.
sition, om Ståndet förblifver vid sitt förra
beslut, men, sedan de öfrige RiksStånden ä-
rendet annorlunda afgjort, låter dervid bero;
hvilken proposition med Ja besvarades.
§• 9-
Föredrogos och upplästes följande från
Lag-Utskottet inkomne Memorial och Betän-
kanden, af den 2 dennes, nemligen:
1:0 Med hemställan, om det icke må Ut¬
skottet tillåtas, att ytterligare antaga en Canz-
list med arfvode ifrån berörde dag.
Bifölls.
2:0 N:o 8, i anledning af DomProsten
II. O. Holmströms, Prosten Dedekinds och
Herr Klemans Motioner, dels om öfverseen¬
de af den för Riksens Ständers Justitite-Om-
budsman utfärdade Instruction, dels om til¬
lägg deruti.
Lades på bordet.
3:o N:o g, i anledning af Herr Santes-
sons Motion, dels om ändring af Kongl. Com-
merceCollegii Kungörelse af den 29 Julii
i8o3, angående lästafgift af fartyg, som med
Turkiska pass förses, dels om förslag till all¬
mänt stadgande om vitens bestämmande.
Lades på bordet.
§. 10.
Föredrogs och upplästes Stats-Utskot-
tets Memorial (N:o 12}, af den 3i sistlid-
Den g Januari.
ne December, i anledning af erhållen remiss
i fråga om sältet för utfärdandet af ändrin¬
gar eller tillägg i gällande författningar.
Lades på bordet.
§. ii.
Herr Talmannen hemställde, hvad åtgärd
må af Ståndet vidtagas, i anledning af Stä¬
derna "Wadstenas, Askersunds och Sigtunas
uraktlåtenhet att ej sända behöriga Riksdags-
fullmägtige.
Uppsköts.
§. 12.
Upplästes tvänne ifrån Hedervärda Bon-
deStåndet ankomna ProtocollsUtdrag för den¬
na dag, innefattande Ståndets beslut, i an¬
ledning af 1:0 Stats-Utskottets Utlåtande N:o
12, angående från Bonde-Ståndet erhållen re¬
miss i frågan om sältet för utfärdande af än¬
dringar eller tillägg i gällande författningar,
och 2:0 i anledning af Allmänna Besvärs- och
Economie-Utskottets Memorial N:o 3, med
anmälan om det af Bonde-Ståndet gjorda val
af suppleanter till ledamöter i Utskottet.
Lades till handlingarne.
§. 13.
Upplästes och på hordet lades följande
ifrån Allmänna Besvärs- och Economie-Utskot-
433
Ben g Januari.
tet ankomne Memorial och Utlåtanden, nem«
ligen:
j:o Af den 16 sistlidne December, an¬
gående af BondeStåndet utsedda Suppleanter
till ledamöter i Utskottet.
2:0 N:o 4, af den 2 dennes, rörande yr¬
kad inskränkning af dagar för marknaders
hållande, och att auctioner ej må förrättas
å dagar, som omedelbart föregå eller efter¬
följa en predikodag.
3:o N:o 5, af den 2 dennes, rörande
väckt fråga om förändradt sätt att insamla
stamboks- och collectmedel.
4:0 N:o 8, af den 2 dennes, i fråga om
Åsele Lappmarks församlingars skyldighet att
deltaga i allmänna Beväringen.
§. 14.
Föredrogs och upplästes de tvänne, en¬
ligt 2 §. af detta Protocoll, denna dag lill
Ståndet öfverlemnade Kongl. Maj:ts Nådiga
Propositioner, nemligen:
1:0 Angående en ny Stängsel-Förordning.
Herr Ståhle: För behandlingen af den¬
na fråga uti Lag-Utskottet, dit jag förmodar
den blifva remitterad, torde det tillåtas mig
att fästa uppmärksamheten derpå, att hem¬
manen i Skånska Provincen, från hvilken jag
är, redan äro enskiftade, och att om deras
stängsel-skyldighet redan är stadgadt. Om
nu någon rubbning deruti skulle ske, upp-
komme derigenom många oordningar, och
Den g Janhari.
433
en s5 vidsträckt stängsel-skyldighet, sorn nu
blifvit föreslagen, samt det derigenom för de
mindre hemmanen uppkommande dryga o-
nus skulle för flera smärre hemmansegare
blifva högst förstörande, om ej alldeles rui¬
nerande.
Remitterades, jemte hvad Herr Ståhle i
ämnet anfört, till Lag- samt Allmänna Be¬
svärs- och Economie-Utskotten.
2:0 Angående StraffLag emot Negerhan¬
deln och delaktighet deruti.
Remitterades till Lag-Utskottet.
§• *5.
Herr Santesson begärde ordet och upp¬
läste:
1:0 ett Memorial, i anledning af Herr
p,Vestmans Memorial (Bil. N:o Sp), angående
förändring och tillägg uti 3 Cap. 1 §. Han-
delsBalken.
(Bil. N:o a5o.)
Begärdes och lades på bordet.
2:0 ett Anförande af denna lydelse: ”Då
det af en värd ledamot, Herr Richert, den 8
sistlidne December ingifna bevis från Man-
talsCommissarien i Götheborg, innefattande,
emot sanna för hållandets att jag endast upp¬
gifvit mig såsom egare till huset N:o 3p i
Stadens 5:te Rote, blifvit ordagrannt intaget
uti Ståndets Protocoll för nämnde dag, hop¬
pas jag, alt Herr Talmannen och Ståndet be-
Borg. Stånd. Brot. vid Rikid. 1828—29. I. 28.
^34 Den g Januari.
näget icke vägra inig a 1.1, till likaledes orda¬
grannt intagande uti Ståndets Protocoll för
denna dag, få aflemna afskrifter af mina skatt-
skrifnings uppgifter i Götheborg de tvänne
sistlidne åren 1827 och 1828, hvilka till öf-
verensstämmelsen med sina originaler äro be¬
styrkte af densamma Götheborgs Stads Man-
tulsCommissarie P. Wengberg, som utfärdat
det ofvannämnda, Herr ingifvaren, enligt dess
anmälan, på okändt sätt tillhandakomna be¬
vis; Och hvilka bestyrkte afskrifter ådagaläg¬
ga, att jag icke endast uppgifvit mig i Gö¬
theborg ega huset N:o 39 i 5:te, utan ock
huset N:o 104 i 4'.de Roten, äfvensom att
jag uttryckligen anmält till beskattning der
min borgerliga rörelse såsom Grosshandlare.
Afsigten härmed är ingen annan än den, att
skyldigast undanrödja den dementiew som först¬
nämnde Docurnent påtagligen synes hafva
ämnat så väl Magistratens i Götheborg, som
mina egna uppgifter af sanna förhållandet.”
Derjemte aflemnade Herr Santesson föl¬
jande handlingar, nemligen:
1:0 ”Afskrift. 5:te Roten, Hus. N:o 39.
Uppgift till Mantals- och Skattskrifnin-
gen i Staden Götheborg för år 1828.
Namn, embete, Näring eller Rörelse.
Undertecknad, Grosshandlare, 5i år.
Skattskrifven med famille uti Vadsbo Hä¬
rad af Skaraborgs Län.
Eger huset N:o 39 & 104 vid Södra
Stora Hamngatan och Holländaregatan, as>
Den g Januari.
433
sureradt uti närvarande Brandstodsförening
för 4°>000 Rd. Banco.
Hos mig äro nu för tiden inga flere el¬
ler andra personer boende, än'de, sorn bär
efteråt finnas antecknade, nemligen:
Herr L. Jacobsson.
— L, II. Mattsens Enkefru.
— Magister Ullman.'
— JDilliam Brodie.
Mamselle Ulr. Pilj 63 år. _ Snjuter understöd
Jungfru Maria Flodberg, 85 år. ^ ° attl8ine e •
Götheborg^den 1 November 1827.
B. II. Santesson,
g. Sv, Grundberg.
Att förestående afskrift är lika lydande
med den här vid Contoret förvarade Origi-
nal uppgift, bestyrker, Götheborgs Stads Man-
talsCommissarieContor, den 27 December
1828,
P. Wengberg.
CL. so
Likheten med Originalbeviset bestyrker
E. G. Runeberg.”
och 2:0 ,J,Afskrift. 5:te Roten, Hus. N:o 3g.
Uppgift till Mantals- eller Skaltskrifnin-
gen i Staden Götheborg för år 182g.
Namn, Embete, Näring eller Rörelse.
Undertecknad, Grosshandlarej 53 år.
436
Den g Januari.
Skattskrifven med famille i Wadsbod Hä»
råd och Skaraborgs Län.
Egare af Huset under N:o iof i 4:^e
vid Holländaregatan och 39 i 5:te Roten på
Södra Stora Hamnegatan.
Hos mig äro nu för tiden inga flere el¬
ler andra personer boende, än de, som här
efteråt finnas antecknade, nemligen:
Herr Levin Jacobson
Enkefru J. L. Mattsen.
Herr Fr. Wessberg.
— A. B. Lorent.
—• Magister Ullman.
Gamla Jungfrun Maria Flodberg
dito Ulr. Pihl
Götheborg den 17 November 1828.
B. II. Santesson.
g. Sv. Grundberg.
Att förestående afskrift är lika lydande
med den här vid Contoret förvarade Origi¬
naluppgift, bestyrker, Götheborgs Stads Man-
talsCommissarieContor, den 27 December
1828,
P. Wengberg.
cL. so
Likheten med Originalbeviset bestyrker
E. Q. Runeberg.”
Ståndet beslöt, det må Herr Santessons
båda njuta un¬
derstöd af Fat¬
tigförsörjningen.
Den g Januari.
437
anförande och dervid bifogade handlingar uli
Protocollet intagas.
§• 16.
Upplästes Allmänna Besvärs- och Econo-
mie-Utskottets Memorial N:o 9, af den 2
dennes, angående yrkad rättighet för Barn-
morske-lärlingar på Gottland, att undervisas
och examineras af någon läkare derstädes.
Lades på bordet.
§• I7*
Upplästes följande Expeditions-Utskot-
tets Memorial, nemligen: N:o 9, af den 3
dennes, med hemställan, det ytterligare tvän-
ne Canzlister måtte få af Utskottet antagas,
med åtnjutande af sådana arfvoden eller
tractamenten, som för Canzlister vid Rikets
Ständers Utskott kunde varda bestämda.
Bifölls.
2:0 N:o 10 af den 5 dennes, angående
de öfriga Utskottens förständigande om iakt¬
tagelser, i afseende på tryckningen af Bihan-
get till RiksStåndens Protocoll.
Lades på bordet.
§. 18.
Upplästes följande ifrån Constilutions-
Utskottet ankomne Memorial af den 3 dennes:
1:0 N:o 3, hvaruti anraäles, att Utskot-
438
Den g Januari.
tel, i följd af Rikets Ständers föreskrift, fo¬
gat anstalt om tryckning af uppgift på alla,
jemlikt 5o §. i 1823 års Riksdags Beslut,
till vidare constitutionel behandling hänskjut-
11a Grundlagsändrings-törslag, och jemte hvil¬
ket Memorial go Exemplar af samma upp¬
gift öfverlemnals, för att bland Ståndets Le¬
damöter utdelas.
Det upplystes, att denna utdelning re¬
dan skett, och Memorialet lades till hand-
lingarne.
2:0 N:o 4» ora återlemnande af en från
Högvordige Preste-Ståndet remitterad Motion
om tidsbestämmelse för Riksdagsmannaval,
jemte Herr P, G. Cederschjölds yttrade, uti
särskildt Protocolls Utdrag meddelade, tanka.
Lades på bordet.
§• I9'
Upplästes och lades på bordet följande
tvänne ifrån Bevillnings-Utskottet ankomne
Memorial af den 3i sistlidne December,
nemligen:
1:0 N:o 3, om återlemnande af Herr
Grefve Jacob Hamiltons hos llöglofl. Ridder-
skapet och Adeln ingifne Memorial om an¬
slag lill årlig lön för en Provincial-Läkare i
Östbo och Vestbo Härader; och
2:0 N:o 4, angående återlemnande af
en från Hedervärda Bonde-Ståndet remitte¬
rad Motion af Riksdagsmannen Anders Nils¬
Den g Januari.
43 9
son från Malmöhus Län, om jemnkning i rän¬
tor för Tull-Väderqvarnar.
§. 20.
Upplästes och lades på bordet Lag-Ut¬
skottets Betänkande N:o 1, af den 20 sist-
lidne December, öfver Herr Fredric Leonard
Rosenc/vists förslag till ändring af 9 Gap.
11 §. HandelsBalken.
§ 21.
Herr Cronius uppläste ett Memorial, i
anledning af sin förut (Bil. N:o ,116.) väck¬
ta och till Stats-Utskottet remitterade Motion,
om anslag af Stats-medlen lill uppförande
af en hamnbyggnad vid Cimbritshamn.
(Bil, N:o 25r.}
Remitteradas till Stats-Utskottet.
§. 22.
Sedan Herr Leffler väckt fråga derom,
att, då styrkt vore, att Herr Brovallius är
sjuk, och att detta förfall för hans närvaro
kommer att fortfara någon tid, påtänkas bor¬
de, att den derigenom ibland Ståndets Her¬
rar Ledamöter uti Bevillnings-Utskottet yp¬
pade ledighet borde fyllas, samt Herr Leffler
hemställt, om icke Herr Modin, som i dag
uti Ståndet inträdt, lämpligen må uppdragas
nämnde befattning, beslöts, efter Herr Tal¬
44o
Den g Januari.
mannens Proposition, att Ståndets Ilerrar
Electorer anmodas sammanträda till val af
ny Ledamot uti Bevillnings-Utskottet under
den lid, Herr Brovalla sjukdomsförfall fortfar.
Ifrån detta beslut reserverade sig Herr
Santesson_, i så måtto, att det, efter hans om¬
döme, innebär en collision med de, så väl
här, som uti Stats-Utskottet, på bordet hvi-
lande frågor, angående Bonde-Ståndets be¬
slut att välja Suppleanter till Ledamöter i
Utskotten!} uti hvilken reservation Herrar
Leffler och Cron sig förenade.
Plenum slutades klockan £ 3 e. m.
In lidera
E. G. Runeberg
Den 12 Januari.
Plenum klockan 10 f. rn.
§• *•
Protocollet för den q dennes justerades,
Herr Helsingius anförde: Vid förra Ple¬
num upplästes till justering ett Protocolls-
Utdrag, som angick Ståndets samma dag, i
anledning af Bauco-Utskotlets Betänkande N;o
Den 12 Januari.
6, om silfveruppköp, fattade beslut, och hvil¬
ket skulle till Utskottet expedieras. Dervid
hade jag ett anförande, sorn jag saknar i
i Protocollet; men, som i detsamma icke om-
förmäles nämnda justering, hvilken ock upp¬
sköts, gör jag ej eller påstående, att mitt an¬
förande må intagas, utan förbehåller mig en¬
dast, att, då Protocolls-Utdraget justeras, upp¬
repa, hvad jag vid den föregående uppläs¬
ningen yttrade.
§. a.
På Herr Löfvenii nu gjorda anhållan,
biföll Ståndet, att han, för en angelägen re¬
sa till hemorten, må undfå åtta dagars le¬
dighet från Riksdagsmannagöromålen, räknad
ifrån nästkommande Måndag, den 19 den¬
nes, dock med vilkor, att de Utskott, hvar¬
est Herr Löfvenius är Ledamot, äfven der¬
till samtycka.
§. 3.
Herr Talmannen gaf tillkänna, att ifrån
Hans Excellence, Justitiae StatsMinistern med¬
delats underrättelse, att, öfver det till utse¬
ende af Riksdagsfullmägtig för Staden Ström¬
stad hällne val, besvär blifvit anförde hos
Konungens Befallningshafvande öfver Göthe¬
borgs- och Bohus Län, och att samma besvär
voro ogillade, hvarföre Riksdagsfullmägtigens
snara ankomst nu var att förvänta.
Den 12 Januari.
§• 4-
Öppnades och upplästes följande Val-
Prolocoll: Ӂr 1829 deri 12 Januari, kl.
10 förmiddagen sammanträdde Borgare-Stån¬
dets Herrar Electorer till val af Ledamot i
Bevillnings-Utskottet, under Herr Brovalla
lios Ståndet anmälda och genom behörigt lä¬
karebetyg styrkta sjuklighet; oell utsågs här¬
till Riksdagsfullmägtigen för Piteå och Luleå,
Herr Borgmästaren Modin. Stockholm Ut Supra.
lii fidem Protocolli
J. A. Afzelius."
Och skulle underrättelse härom till Be-
villnings-Utskottet genom Protocolls-Utdrag
meddelas.
Upplästes följande ankomna Protocolls-
Utdrag, nämligen: från Högvärdige Preste-
Ståndet af deri q dennes, innefattande, att
Ståndet, till grundlagsenlig behandling vid
nästa Riksdag, bifallit Constitutions-Utskot-
tets Memorial N:o 2, gillat Stats-Utskottets
Utlåtande N:o 12, i anledning af erhållen
remiss i fråga om sättet för utfärdandet af
ändringar eller tillägg i gällande författ¬
ningar, och remitterat målet till Lag-Utskot¬
tet, bifallit Bevillnings-Utskottets Memorial
K:o 3, om återlemnande af Herr Grefve Ja¬
cob Hamiltons hos Höglofl. Ridderskapet och
Adelö ingifna Memorial om anslag till årlig
Den 12 Januari.
443
lön för en Provincial-Läkare i Östbo och
Vestbo Härader, och N:o 4> angående- åter-
lemnandet af en från Hedervärda Bonde-
Slåndet remitterad Motion af Riksdagsman¬
nen Anders Nilsson från Issie, Malmöhus
Län, om jemnkning i räntorna för Tullvä-
derqvarnar, samt beslutit, alt den förra frå¬
gan skulle till Allmänna Besvärs- och Eco-
nomie-Utskottet, och den sednare till Stats-
Utskottet remitteras, bifallit Lag-Utskottets Me¬
morial, rörande ökad Canzlibetjening, och Ex¬
pedit ion s-Utskoltets Memorial N:is() & 10; samt
remitterat tillConstitutions-Utskoltel: Stats-Ut-
skottets, uti Memorial N:ris 10 & 11, anmälda
anledningar till anmärkningar emotFöredragan-
derne för Krigs- samt Handels- och Finance Å-
renderna; och, till Lag-Utskottet, Kongl. Maj:ts
Nådiga Propositioner, 1:0 af den 10 sistlid-
ne December, angående strafflag emot Neger¬
handel och delaktighet deruti, och 2tdo af
den 3i i samma månad om en ny Stängsel-
Förordning; och från Hedervärda Bonde-
Ståndet, af den 19, 22 och 23 sistlidne De¬
cember, med underrättelse, att Ståndet re-
remitterat Stats-Utskottets Betänkande, N:o
3, och Bevillnings-Utskottets Memorial, N:o
2, samt beslutat remisser, till Stats-Utskot-
tet: af Kongl. Maj:ts Nådiga Propositioner 1:0
om låneunderstöd till Trollhätte Canal- och
Slussverks-Bolag, och 2:0 rörande bidrag af
Statsverket till Armeens Pensions-Cassa och
Amiralitets Krigsmans-Cassan; af Memorial,
communicerade från Högvördiga Preste-Stån-
444 Den 12 Januari.
det och Höglofl. Ridderskapet och Adeln, an¬
gående anskaffande af tjeniiga sessionsrum vid
Riksdagarne för de trenne ofrälse Stånden m.
m.; och att Stats-Utskottet måtte anmodas af¬
gifva specifique uppgift å det belopp 5,000,000
Pvd., som, enligt Kongl. Maj:ts Nådiga Be¬
rättelse om hvad i Riksstyrelsen sig till¬
dragit, skall finnas Statsverket bespardl; och
af gjorda Motioner, angående vedergällning
af Statsverket till deri, som griper för¬
rymda brottslingar, anslag till fullbordande
af Veterinaire-Inrättningen i Hufvudstaden,
förökadt anslag lill Institutet för Blinda och
Döfstumma, skyndsam verkställighet af skatt-
läggningarne på de af Bruken emot Recogni-
tionsafgift innehafvande Kronoskogar, att ti¬
den, då Kronofogdar skola afgifva summari¬
ska redogörelser, må förflyttas till den 24
Maj, förökade Löner eller Boställen åt Hä-
radshöfdingar m. m., inrättande af Ångbåt-
eller Trampfartyg mellan Stockholm och de
norrut belägna Städerna för transport af Båts¬
män m. m., ersättning till Assessoren Hell¬
berg för liden skada på inropad leverance af
ett större antal Artillerie-hästar år 1808, be¬
frielse från skatt för Allmänningsmarken på
Öland, utbrytning till bestämdt innehåll å
Skog och Inegor samt skattläggning af de på
Recognitionsskogarne i särskilda egares hand
befintliga Stubbe- och Röjselrättshemman och
lägenheter, samt om rättighet till dessa hem¬
mans och lägenheters inlösen till Skatte m.
m., rättighet för Tackjerns-Ttoudegifyare i
Den 12 Januari.
44 5
Bergslagen alt inom viss tiel få med pennin¬
gar betala Kronans Tiondetackjern, årligt an¬
slag af 6o Bd. Banco af Statsmedel till be¬
stridande af reparationer å Lysings Härads
Fängelse samt anskaffande af sängkläder och
ved för de fångar, som derstädes under trans¬
porten mellan länshäktena i Linköping och
Jönköping öfver nätterna förvaras, befrielse
från Rotering och Kronotiondeafgift för Gäst-
gifverihemman, belägna utmed norra Lands¬
vägen i Uppland, lön på Stat för en Läns¬
man i Films och Dannemora Tingslager, alt
vid Fångtransporter, då icke mera än en fån¬
ge föres, Gewaldigern måtte färdas med sär¬
skild bäst m. m.; — till Stats-, Bevillnings-
samt Allmänna Besvärs- och Economie-Ut-
skottet: af Motion, rörande lindring i Postfö-
ringsskyldigheten; till Stats- och Banco-Ut-
skotten: af Kongl. Majrts Nådiga Proposition
om ytterligare anslag till fullbordande af Gö¬
tha Canal, med dervid skriftligen och munt¬
ligen gjorda anföranden, samt af Memorial
om forhöjdt arfvode för Fullmägtige i Ban¬
den och Riksgälds-Contoret, äfvensom Låne-
Contoren i Malmö och Götheborg, jemte löne-
neförhöjning för sistnämnde Contors tjenste¬
män, och om afskrifning till Capital och Rän¬
ta af Stats-Verkets skuld till Banken; till
Stats- samt Allmänna Besvärs- och F.cono-
mie-Utskolten: af Memorial, angående lösen
af Tiondespanmålen, förändring i Kongl. För¬
ordningen om Afrads- och Kronotiondespan-
målens forslande eller lösen, forsellönen för
446 Den 12 Januari.
Kronotiondespanmålen, anslag till ombyggnad
af Läggeslads Bro, särskild Provincial-Läkare
för Nora m. fl. Församlingar af Hernösands
Stift, Soldathållet inom Länet, inrättande af
Correctionshus i de Län, der sådana icke fin¬
nas, rättighet för Skattefrälse-räntegifvare att
välja betalningssätt för räntans utgörande, att
verkställighet af beviljad Ordinarie och Extra
Rotering på förut oroterad Kronoskattejord
må inställas, tilldess de besvär, som blifvit
anförda öfver Roterings-Commissionernas åt¬
gärder, blifvit pröfvade, rättighet att lösa
Krono- eller Academiespanmål i Skåne efter
markegång, anslag till underhållande afBrOarne
i Skaraborgs Län, att Häradshöfding och Läns¬
man i Östra Härad af Jönköpings Län må
tilldelas Boställen af de under Edelfors Guld¬
grufva och Pauliströms Bruk hörande egen¬
domar, de öfrige af samma Egendomar säljas
på Auction till Skatte, och ortens natur af
Bergslag upphöra, bidrag af Strömrensnings-
medlen lill förekommande af vatten-öfver-
svämningar i Helsingland, lika bidrag för No¬
ra Socken i Vestmanland, rättighet for Vester-
Bergslagen af Stora Kopparbergs Län att med
Kronoskjuts få bernfordt från Klosters Krutbruk
det för Bergslagen nödiga krutförråd m. m., be¬
frielse för Snäfringe Härads hemmansegare
från utgörande af så kallade hjelpedagsverken
till Strömsholms Kungsgård och Stuteri, lätt¬
nad eller ändring i Kronobrefbäringsskyldig-
liet inom Södermanlands Län, upphörande af
de så kallade Bytesbristernas betalande fram¬
Deri /2 Januari.
44?
deles och återgäldande deraf för de ro sist-
förflutna åren åt dem, som sådana redan er¬
lagt, införande af Lancaster-uhdervisningen
på Landet och anslag för lön till Lärare der¬
vid, anslag af Allmänna Medel för Väganlägg-
liingar och Canal-Arbeten inom Stora Kop¬
parbergs Län, anslag af Allmänna Medel till
anställande och underhållande af en Läkare
inom Fryksdals och Elfdals Härader i Werm¬
land, och indragning eller upplåtande på en-
treprenade af Strömsholms Sluteri m. m.; till
Bevillnings-Utskotlet: af Motioner, angående
bestämdt förklarande af 7 §. i 1824 års Glar¬
ise S i g i 11 a t se Förordning, huruvida der för¬
ordnad Charteringsfrihet äfven sträcker sig
lill underhafvande Bönder, Formulairer för
uppgift till mantalsskrifning och taxering samt
Debetsedlar med bestämda Rubriker på all
bevillning och afgift till Kongl. Majit och
Kronan, bevillning på utlånta Capitaler och
befrielse från bevillning för den fattigare de¬
len af Allmogen i vissa Härader af Skaraborgs
och Elfborgs Län; till Bevillnings- Lag- samt
Allmänna Besvärs- och Eoonomie-Utskotten:
af Motioner, rörande bränvinsbränning och
minutering samt ansvar för fylleri; till Ban-
co-Utskottel: af Motioner, angående förläng¬
ning af omsättningstider för lån uti Rikets
Ständers Banco-Discont-Verk, rättighet för
Wermlands Läns invånare alt om erhållande
af Discontlån få vända sig till LåneContoret
i Götheborg, rättighet att i Banken erhålla
lån mot pant af tackjern, och inrättande af
448 Den ia Januari.
ett Contor i Banken för invexling af Silfver-
mynt och Postvagnar för transporterandet af
sådant mynt till Banken; — till Lag-Utskot¬
tet: af Memorial om rättighet att få till fullmäg-
tige i Rättegångar begagna andra än examinera¬
de Jurister, LagmansRätternas indragning, för¬
höjning af ansvar för den, som stänger Kongs¬
ådra, upphörande af Landshöfdingarnes doms¬
rätt i PoliceMål, lagföljden eller iutecknandet
af öfverenskommelser om undantag m. m., att
löpande förskrifningar böra ställas till viss man
eller ordres, samt bevittnas af tvänne tro¬
värdiga personer, inrättande af Förmyndare-
Kamrar på Landet, förslag till ändring i
Kongl. Förordningen den g Februari 1802,
angående slängsel-skyldigheten, inrättning af
förliknings Domstolar; till Lag- samt Allmän¬
na Besvärs- och Econocuie-Utskotten: af Me.
morial derom, alt egare af bruk och qvarnar
m. fl. må åläggas deltaga i väghållnings-
skyldigheten m. m., angående rättigheten
att hemta sjögräs och tång från hafssträn-
derna, erläggandet af fattigprocenten utaf
sterbhus, ändringar i Skiftes-Stadgan, skyl¬
dighet för hvarje Härad att underhålla de
inom dess område befintliga vägar, skyldighet
för fabriquer, manufacturverk och dylika in¬
rättningar att deltaga i lands-, härads- och
socknevägars samt broars anläggande och
underhållande, och rättighet för Konungens
Befallningshafvande i hvarje län att, i öfver¬
ensstämmelse med de i den blifvande Skogs-
Ordningen stadgade grunder, och i ändamål
Deri iq Januari.
449
alt befordra skogshushållningen, få tillämpa
de gifna föreskrifterna efter hvarje orts sär¬
skildta bruk och behof; och till Allmänna
Besvärs- och Economie-Utskottet, af Memo¬
rial, angående upphäfvande af Konungens
Befallmngshafvandes i Upsala Län utfärdade
By-Ordning, rättighet för bruksegare till fritt
uppköp af Tackjern, skyldighet för Ordinarie
Domare att vid erhållen tjenstledighet godt¬
göra sin Vicarius de högre skjuts- och tra-
ctamentskostnader, som uppkomma genom det,
att den sednare bor längre från förrättnings-
slällel, än Ordinarie Domaren, utvidgad smi-
desrättighet, närmare skärskådande af Jude-
Beglementet, till förekommande af vissa miss¬
bruk, befrielse från skyldigheten att lösa Ut¬
drag af Lagfarts- och Intecknings-Protocoll,
tiden för Reguliera Trouppernas årliga vapen-
öfningar, förändring af grunden för utgöran¬
de af onera och utskylder på landet, att Re-
cognitionsafgift icke må erläggas till Danviks
Hospital vid försäljning af hemman, som med
Skattemannarätt innehafvas, och deraf Hospi¬
talet endast åtnjuter räntan, rättighet alt antin¬
gen leverera elier med penningar betala rån*
tellö och halm till Kongl. Hofstallet i Stock¬
holm och StallStaten i Upsala, ändring i Kongl.
Brefvet den io September 1828, angående
betalning till Krono-Betjer.te för forlställan-
de af Concourskallelser, inrättandet af Lan-
caster-Scholor på landet, ändring i Författ-
ningarne, rörande skjutsningsskyldigheten samt
Borg. Ständ. Fröt. vid Riksd. 1828—23. J 29.
pen 12 Januari.
om förhöjning i skjutslegan, ändringar i Ta¬
xan för Landtmäteriförrättningar, inrättande
af en särskild lånefond för Bergsmän, lin¬
dring vid utgörandet af Beväringsskyldighe-
leu, förbud emot införsel af Danska hästar
m. m., att de hemman i Upsala Län åliggan¬
de prajstationer af Kyrko- och Prestegårds-
hyggnader ni. m. måga inom by utgöras ef¬
ter egolott eller öretal, åtgärders vidtagande
till förekommande af tiggeri m. m., upplif¬
va nde af förbudet mot hälften-sågning, upp-
lifvande af årligt kungörande af Kongl. För¬
ordningen, angående Presterskapets i Skåne
uppbörd, af den 16 October 1723, upphäf-
vande eller förändring af Kongl. Stadgan om
Inrikes Tullförpassningen och Bevakningen,
inrättande af en Policemagt på landet, för¬
ändrad grund för Väg- och Brohållningsskyl-
dighetens fördelning, Dykeri-Verket, under¬
sökning om Presterskapets löningsvilkor, Kro¬
nans munderingspersedlars förvarande i tross-
bodarne, förändring af tiden för tjenstehjons
flyttning, och Smålands Husar-Regementes
förvandlande lill Infanteri.
Lades till handlingarne.
§. 6.
Efter anmälan företrädde Handlanden i
Sundsvall, Herr Adrian Dalenius, hvilken upp¬
viste af Hans Excellence Justitiae StatsMini-
stern till honom, såsom Riksdagsfullmägtig
för nyssnämnda Stad, meddelad Pollet, och
Den 12 Januari.
intog sin plats bland Ståndets Herrar Leda»
möter.
§• 7 •
Fortsattes uppläsning af de från Med-
Stånden ankomna Protoeolls-Utdrag, nemligen
från Ilöglofl. Ridderskapet och Adeln af dea
22 och 23 nästlidne December, innefattande
Remisser till Stats-Utskoltet: af Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition, af den i o i samina månad,
angående Låneunderstöd af Allmänna Medel,
till Trollhätte Canal- och Slussverks Bolag
för fullbordandet af en Canalaniäggning vid
Ströms Säteri i Bohus Län, Kongl. Maj:ts
Skrifvelse, nyssnämnde dag, angående Låne¬
understöd för Staden Norrköping, och Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition, den i3 i berör¬
de månad, angående bidrag af Stats-Veiket
till Arméens PensionsCassa och Amiralitets
KrigsmansCassan, samt af Motioner, angående
hemställan, att i Armeen qvarstående Office¬
rare till och med Majorsgraden måtte på Sta¬
tens bekostnad göra de årliga Befälsmötena
vid de inom Provincen förlagde indeldte Re¬
gementen, samt under Beväringsmöten i för¬
sta rummet placeras till tjenstgöring, Ökadt
anslag till Pensionsfonden för MilitairEmbets-
och Tjenstemäns Enkor, inrättandet af en
Paketpost, anslag af löner, dels för en Läns¬
man i Films och Dannemora Tingslag, dels
för 2:ne Cancellie-poster i Upsala Län, att
egare af Tvål- och Såpsjuderi-Fabriquer må
'45 a
Ben 12 Januari
undfå lån af Manufactur-Disconten, enär dé
anskaffa den säkerhet, Författningarne bjuda,
att Capitations-Bevillningen måtte hädanefter,
såsom hittills, ingå till Riksgälds-Contoret,
anmärkningar vid Kongl. Maj:ts Nådiga Pro¬
position ora StatsVerkets tillstånd och be¬
hof; till Stats- Bevillnings- Banco- Lag- samt
Allmänna Besvärs- och Economie-Utskotten:
af Memorial, angående grunderna för ett blif¬
vande Statshushållnings-System; till Stats- Be¬
villnings- Lag- samt Allmänna Besvärs- och
Economie-Utskotten: af Motion, angående
granskning af de i afseende på Tullbevillnin-
gen utfärdade Författningar m. m.; till Stats-
och Banco-Utskotten: af Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition, den i o sisth December, angående
ytterligare anslag af allmänna medel till Gö¬
tha canalbyggnads fullbordande; till Stats- samt
Allmänna Besvärs- och Economie-Utskotten:
af Kongl. Majlis Nådiga Skrifvelse, den i3
December, angående Dykeri-Verket, samt af
Motioner, angående Dykeri- och Bergnings-
Compagniet, årligt anslag till vidtagande af an¬
stalter, hvarigenom den skada, som utaf sjön
Wenerns ojemna vattenhöjd och öfvers värn *
ningar förorsakas, må kunna förekommas, och
ali jords lika beskattning; till Bevillnings-Ut-
skottet: af Motioner, angående förslag att ge¬
nom å ut- och införsel af spanmål fast¬
ställda tull-afgifter åstadkomma jemna span-
målspriser, grunderna för tullbevillningen, ut¬
färdande af en författning, hvarigenom allt
bruk och nyttjande af utländska fabriksvaror
Den 12 Januari.
453
skulle helt och hållet förbjudas vid så svårt
och oföränderligt straff, att blotta tanken der¬
på afskräckte hvarje om sin heder, ära och
medborgerliga existimation ömtålig Svensk
Medborgare, att alla fabricater och slöjdeai-
ster, som af svarsgild godhet och till erfor¬
derlig mängd kunna här i landet tillverkas,
måtte vara och förblifva lill införsel i Riket
förbjudna, — att införsel af utländska tvål¬
sorter må antingen alldeles förbjudas eller
ock beläggas med en tullafgift af 8 sk. Ban¬
co per skålpund, — tullafgift af utländsk ull
och utländsk ost; till Bevillnings- samt All¬
männa Besvärs- och Economie-Utskotten: af
Motion, att en bevillningsafgift måtte erläggas
af dem, hvilka idka jagt; samt till Allmänna
Besvärs- och EconomieUtskottet: af Kongl.
Maj:ts Nådiga Skrifvelse den io nästlidne De¬
cember, angående Fiikels mått, mål och vigt,
samt af Motioner, angående en ny reglering
af presterskapets och kyrkobetjeningens aflö¬
ning, att de högsta praemier måtte utsattas
för den eller dem, som utskeppa bränvin, för¬
ändring af nu varande gästgifveri- krono- och
kongsskjutsen, förändrad tid för vägars grus-
ning och påfyllning, att LagComile'ens för¬
slag till Civil-Lag måtte vid Universiteterna
föreläsas och critiskt afhandlas, och reglering
af Rikets styrelse-verk; — från Högvördiga
Preste-Ståndet för den a3 och 29 sistlidne
December, innefattande underrättelse, att Stån¬
det bifallit Stats-Utskottets utlåtande N:is 8
och 9, Banco-Utskottets Memorial N;o 5, och
Den 12 Januari.
Utlåtande N:o 6, samt gillat Expeditions-Ut-
skottels Memorial ]N:o 8; samt från Heder¬
värda Bonde-Ståndet af den 18 sistlidne De¬
cember och den 5 dennes, med underrättel¬
se om lemnadt bifall till Lag-UtskoLtels Me¬
morial N:o ' och Expeditions-Utskottets Me-
morial JN:o 9; samt beslutna remisser, till
Constilutions-Utskottct: af 2:ne från Stats-
Utskottet ankomha Memorial, N:is 10 och 11,
med anmälan, att anledning vore till anmärk¬
ning emot Föredraganderne för Krigs- samt
Handels- och Finance-ärenderna; till Stats-Ut-
skoltel: af Memorial derom, att, sedan inne-
hafvaren af Hallnäs afsagt sig den roterings-
frihet, honom blifvit beviljad för underhållan¬
det af Hallnäs Bro, Vestra Härad af Jönkö¬
pings Län måtte för underhållet af nämnda
bro få tillgodonjuta den afgift för rotering,
som Hallnäs innehafvare nu erlägger till Kongl.
Maj:t och Kronan, — samt angående kost¬
naden i och för de i Wermland anlagda nya
vägars indelning, upphörande af vissa afdrag
på Embetsmäns löner, löntillökning för be¬
fälet vid Gottlands NationalBeväring, anslag
af allmänna medel lill underhållande af ham¬
nar vid Wettern, uppförande på Statens be¬
kostnad af ett magazin vid Mörbylånga kö¬
ping, 2000 lids. underhåll af allmänna medel
för Arvika Stad, förändring i afseende på be¬
talningssättet af kronotionden, ersättning till
gästgifvare för nattquarler åt fångar; — till
Kronan indragna oflicersboställens inlösande
till skatte; till Stats- och Banco-Utskotten; af
Ben 12 Januari.
455
Motioner om cassationer af Bankens och Riks¬
gäl d sCo n tore ts utslitna sedlar; till Stats- Lag-
samt Allmänna Besvärs- och Economie-Ul-
skotten; af Motion, rörande disposilTons-rätten
till de så kallade kyrkohemman i Hallands Län;
till Stats- samt Allmänna Besvärs- och Econo-
mie-Utskotten, af Motioner, om de olägenheter,
som äro förenade med forslandet af krono¬
tionde spanmålen, befrielse från båtsmans-
indelning för de hemman, som äro till Lots¬
hemman anslagne, olägenheterna, som åtföl¬
ja levereringssättet af löningstiomle-spanmå-
len, rättighet till skogsfång och mulbete på
Ombergs Krono Allmänning; till Bevillnings¬
utskottet: af Memorial om Capitationsafgif-
tens upphörande och beskattning på öfver¬
flöd samt titlar utöfver verklig tjenstbefatt-
liing, rättighet att vid lysningars uttagande
få erlägga penningar, i stället för att förse
sig med stämpladt papper; till Bevillnings-
samt Allmänna Besvärs- och Economie-Utskot-
ten: af Motioner, angående skärpning i straffet
för införsel af förbjudna varor och om förbud
mot vissa varors nyttjande, annan grund för
utgörande af böter för försummade Uppbörds-
stämmor; till Banco-Utskotlet: af Memorial
om ytterligare anslag till fond för fastighets¬
lån och räntans betalande derför med sed¬
lar, indragning af fonden för odlingslån samt
tillökning af Discontfonden, att en viss sum¬
ma af Discontforiden må afsättas till lån åt landt-
mannen mot fyra. procents ränta, och nedsätt¬
ning uti afbetalningen för discont till
455 Den 12 Januari.
af primitiva Capitalet hvart halfår; till Lag-
Utskottet: af Motioner, om exsecutiva auctio-
ners hållande vid allmänna marknaderna,
förklaring af 11 Cap. 2 §. RättegångsBalken,
ändring i i5 Cap. 5 §. ÄrfdaBalken, tjenste-
hjons och nnderhafvandes skyldighet att före
deras afflyttning godtgöra deras skulder till
husbönder; till Lag- samt Allmänna Besvärs-
och Economie-Utskotten: af Motioner om
förklaring af Kongl. Förordningen den 1 g
December 1827, angående grunderna och
vilkoren för hemmansklyfning, skyldighet för
Grufve- Hytte- och Jernbruksegare att deltaga i
vägars byggande och underhållande, qvarn-
egares och egares till bebyggda utjordar
skyldighet att deltaga i vägars underhållande,
inskränkning i rättigheten att hemta myr¬
malm, vidsträcktare rättighet till svedjande
å skattehemman, och i anledning af åtskilli¬
ga till samma Utskott förut remitterade Mo¬
tioner om Kongl. Maj:ts Nådiga Stadga för
Skiftes-Verket i Riket; samt till Allmänna
Besvärs- och Economie-Utskottet: af Motio¬
ner, angående anställande af Fiscaler vid
Consistorierna, rättighet för Listers Härads-
boer att få leverera '[kronotiondespanmålen
vid närmaste kronomagazin i Carlshamn,
uppbådandet till skallgång och användandet
af jagtcassan i Östergöthlands Län, örn skyl¬
dighet för soldaten att under fredstid sjelf
reparera mindre brislfälligheter på dess torp,
syners hållande å soldat-torp endast hvart
6:te år, förändring i tullafgiften för sågar.
Den 12 Januari.
grunden för regeringens utgörande samt om
jemnkning deri, förändring vid utkröningar
af skogseffecter på allmänningar, ökadt an¬
svar för dem, som i deras tjenst skattskrif¬
va flera personer, än de verkligen behöfva,
sådant utbyte af andelar i rotar, att'lde, som
underhålla samma soldat, blifva i samma trakt
förlagde, och förändradt sätt för Presterska¬
pets aflöning.
Lades till handlingarne.
§. 8.
Upplästes och lades på bordet följande
från [Allmänna Besvärs- och Economie-Ut-
skottet ankomna Utlåtanden, nemligen:
1:0 N:o 6 af den 2 dennes, rörande
föreslagna åtgärder till skogs besparande dels
genom trädens qvistning vid allmänna vägar,
dels genom grenars eller qvistars begagnan¬
de vid uppstakning af vintervägar.
2:0 N:o 10 af den 3 dennes, angående
yrkad rättighet för Krono-hemmans och Ny-
bygges Åboer i Norrbottens Län alt, utan
utsyning m. m., få till tjärbränning använ¬
da stubbar, vindfällen och förtorkade träd
å deras område.
3:o N:o 11 af den 3 dennes, rörande
föreslagen ändring i nu gällande stadganden
om vintervägars underhållande genom så kal¬
lade ploglag.
4:o N:o 12 af den 3 dennes, rörande
yäekt fråga om hemmansdelars sammanslå¬
453,
Den 12 Januari.
ende under en rök, utan afseende på deras
olika nummer.
5:o N:o r4 af den 3 dennes, rörande
föreslagen förändring vid uppbådandet af
skallgång till rofdjurs dödande.
6:o N:o i5 af den 3 dennes, angående
väckt Motion, det Beväringsynglingarne icke
måtte samlas till vapenöfning, förr än de
uppfordras till Rikets försvar.
In fidem
E. G. Runeberg.
§• 9-
Upplästes och lades på bordet följande
Allmänna Besvärs- och Economie-Utskottets
Betänkanden, nemligen:
i:o N:o 16 af den 3 dennes, rörande
yrkad jemnkning i Beklädnadsbidragets ut¬
görande af Soldatrotarne inom Piteå Socken.
2:0 N:o 17 af samma dag, angående
väckt Motion örn marknaders aflägsnande
från kyrkors grannskap.
3:o N:o 18 af samma dag, i anledning
af väckt fråga om förbud mot utgräfning af
Myror och KärrÄngar på Gottland, då tvist
dero m emellan delegare uppstår, intill dess
att Egodelningsrätten pröfvat och afgjort
både om behofvet och tjenligheten af dy¬
lika utgräfningar och jemväl om den fram¬
tida fördel, som deraf kan vara att påräkna.
Den 12 Januari.
§• I0-
Föredrogs å nyo Herr Sanlessons på
bordet lagde Memorial (Bil. N:o 35o^), i an¬
ledning af Herr Westmans Motion orri än¬
dring i 3 Cap. i §. HandelsBalken.
Begärdes och lades ytterligare på bordet.
§• ll-
Föredrogs å nyo Constitutions-Utskot-
tets Betänkande (N:o 4) af den 3 dennes,
angående återlemnande af en ifrån Ilögvör-
dige Preste-Ståndet remitterad Motion om
tidsbestämmelse för Riksdagsmannaval.
Begärdes och lades ytterligare på bordel.
§. ,a.
Föredrogs å nyo Lag-Utskottets på bor¬
det lagde Utlåtande (N:o gi), i anledning af
Herr Santessons Motion, dels om ändring af
Kongl. Commerce-Collegii Kungörelse d. 29
Julii i8o3, angående Läste-afgift för fartyg,
som med Turkiska pass förses, och dels om
förslag till allmänt stadgande om vitens be¬
stämmande. (Bil. N:o i85.)
Herr Santesson anförde: ”Vid närmare
genomläsande af de utaf Lag-Utskottet i dess
nu föredragna Betänkande åberopade Rege¬
ringsformens 53 och Riksdags-Ordningens
33 §. finner jag Lag-Utskottet hafva rätteli¬
gen återsändt min ifrågavarande Motion, och
4Go Den 12 Januari.
att den så väl i förra delen, angående för¬
ändring eller uppbäfvande af en redan gäl¬
lande Lag eller Författning, som Rikets all¬
männa hushållning rörer, jemlikt Riksdags-
Ordningens 34 §., tillhör Allmänna Besvärs-
ocli Eeonomie-Utskottets handläggning, sorm
ock att, hvad sednare delen beträffar, detta
Utskott desto mindre lärer vägra upptagande
af den allmännare hemställan, jag uti min
Motion gjort om böters lämpande efter brot¬
tens eller förseelsernas art, som, jemlikt or¬
dalydelsen i sistnämnda Grundlagsrum, så
väl som i 53 §. Regeringsformen, Allmänna
Besvärs- och Economie-Utskottet tillkommer
en vidare utsträckt rätt, än den Lag-Utskot¬
tet bar, i thy alt Allmänna Besvärs- och E-
conomie-Utskottet eger, ”att, i anledning af
”uti Stånden väckta frågor, anmärka brister
”i de allmänna hushållningsanstalter och för¬
ändringar deruti föreslå.”
Jag anhåller alltså, att Ståndet behaga¬
de bevilja remiss af nämnda min Motion till
Allmänna Besvärs- och Economie-Utskottet.”
Herr Santessons öraförmäldte Memorial,
jemte hvad han ytterligare i ämnet anfört,
remitterades till Allmänna Besvärs- och Eco¬
nomie-Utskottet.
§. i3.
Föredrogs och upplästes Allmänna Be¬
svärs* och Eeonomie-Utskottets på bordet lag-
de Memorial, N:o 3, angående af Iledervär»
Den 12 Januari. iJ6i
ela Bonde-Ståndet utsedda suppleanter till
Ledamöter i Utskottet; hvarvid Riksdagsfull-
mägtigen från Malmöhus Län Nils Månssons
särskilda, uti bifogadt Prolocolls-Utdrag med¬
delade, tanka äfven upplästes:
Herr Talmannen yttrade, att någon Pro¬
position lill bifall eller afslag å detta Memo¬
rial ej kan framställas, då detsamma inne¬
fattar en förklaring af Grundlagen; hvadan
Herr Talmannen föreslog, att Memorialet en¬
dast må läggas till Handlingarne.
Herr Leffler anförde: Jag hemställer,
om ej Allmänna Besvärs- och Economie-Ut-
tet må meddelas, att det bör ställa sig 79
§. Piiksdags-Ordningen till efterföljd.
Herr Talmannen fästade uppmärksam¬
het derpå, att ett sådant meddelande ej var
lämpligt.
Herr Falkman: Den af Herr Talman-,
nen gjorda framställning om Memorialets läg¬
gande till Handlingarne, i följd hvaraf frå¬
gan förfaller, leder till samma ändamål, som
Herr Leffler åsyftat; och anser jag för min
del Herr Talmannens framställning derom
böra bifallas.
Lades till Handlingarne.
§. 14.
Föredrogs å nyo Lag-Utskottets på'bor¬
det lagde Betänkande (N:o i.) öfvergHerr
Fredric Leonard jRosenyuists förslag till
402
Den 12 Januari.
ändring af p:de Capitiet, n §. Handels-
Balken.
Bifölls.
§• l5-
Föredrogs å nyo Allmänna Besvärs-och
Econornie-Utskottets Betänkande (I\:o 4) om
yrkad inskränkning af dagar för marknaders
hällande, och att Auctioner ej mä förrättas
å dagar, som omedelbart föregå eller efter¬
följa en Predikodag.
Begärdes och lades än ytterligare på
bordet.
§. 16.
Föredrogs å nyo och bifölls Allmänna
Besvärs- och Econornie-Utskottets bordlagde
Betänkande (N:o 5.), rörande väckt fråga
om förändradt sätt att insamla Stamboks-och
Collectmedel.
§• I7-
Föredrogs åter Bevillnings-Utskottets Me¬
morial (N:o 40» angående återlemnande af
en från Hedervärda Bonde-Ståndet remitte¬
rad Motion af Riksdagsmannen Anders Nils¬
son från Malmöhus Län, om jemkning i rän¬
torna för Tullväderqvarnar.
Utskottets Memorial lades till Handlin-
garne, och Motionen remitterades till Stats-
Den /2 Januari.
samt Allmänna Besvärs och Economie-Ut-
skotten.
§. 18.
Föredrogs å r.yo Lag-Utskottets pä bor¬
det lagde Utlåtande (N:o 8.), i anledning af
Domprosten II. O. Holmströms, Prosten De¬
de kinch samt Herr Klemans Motioner, dels
om öfverseende af den för Justitieombuds¬
mannen utfärdade Instruction, dels om til¬
lägg deri.
Herr Falkman: Med anledning af Lag»
O O
Utskottets yttrande, hemställer jag, om ej
dessa Motioner må remitteras ensamt till
Conslitulions-Utskottet, sorn författat Instru-
ctionen för Justitieombudsmannen och i
öfrigt med dylika frågor haft befattning.
Herr Kleman uppläste ett Memorial i äm¬
net. (Bil. N:o 2Ö2.)
Ståndet, sorn förut remitterat Herr Kle¬
mans Motion tili Constitulions-Utskottet, re¬
mitterade nu, med bifall till Lag-Utskottets
yttrande, de inom PresteStåndet väckta Mo¬
tioner i ämnet, jemte Herr Klemans i dag
ingifna Memorial, till Conslilutions-Utskottet.
§. 19.
Å nyo föredrogs Stals-Utskoltets på bor¬
det lagde Utlåtande (N:o 12.), i anledning
af erhållen Remiss i fråga örn sättet för ut¬
464 Den 12 Januari,
färdande af ändringar eller tillägg i gällande
Författningar.
Motionen remitterades till Lag- samt
Allmänna Besvärs- och Economie-Utskotten.
§. 20.
Föredrogos å nyo och hiföllos följande
Allmänna Besvärs- och Economie-Utskottets
bordlagde Betänkanden: i:o, N:o 8, i fråga
om Åsele Lappmarks Församlingars skyldig¬
het alt deltaga uti Allmänna Beväringen, och
2:0, N:o g, angående yrkad rättighet för Barn-
morske-Lärlingar på Gottland att undervisas
och examineras af någon Läkare derstädes.
§■ 2I-
Vid förnyad föredragning af Bevillnings¬
utskottets Memorial, N:o 3, om återlemnande
af Herr Grefve Jacob Hamiltons hos Höglofl.
Ridderskapet och Adeln gjorda Motion om
anslag till årlig Lön för en Provincial-Läkare
i Östbo och Vestbo Härader, beslöts, att Mo¬
tionen remitteras till Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Economie-Utskotten.
§. 22.
Föredrogs å nyo och bifölls Expeditions-
Utskottets Memorial N:o 10, angående de öf¬
riga Utskottens förständigande om iakttagel¬
Den 12 Januari. 465
ser, i afseende på (ryckningen af Bihanget
lill Riks-Ståndens Protocoll, i följd hvaraf
1:0 Tili de öfriga Utskollen skall, ge¬
nom Protocolls-Utdrag, meddelas, alt af de¬
ras Betänkanden, Protocolls-Utdrag eller för¬
klaringar, 2:ne exemplar, efter skedd juste¬
ring, genast böra utskrifvas, och, jemte till¬
hörande Bilagor, till Expeditions-Utskottet
uti hvarje sådan Act åsatt Nummerföljd aflem-
nas, det ena utan afvaktan af underskrifter,
för att med möjligaste skyndsamhet vid tryck¬
ningen användas, och det andra med under¬
skrifter försedt, för att såsom original begag¬
nas vid det tryckta rättelse-arkets genomläs¬
ning, och derefter bland Expeditions-Utskot-
tets handlingar förvaras; och
2:0 Genom Protocolls-Utdrag till Stals-
Utskottet skall Riksgälds-Contoret meddelas
till kännedom och iakttagande, att Rikets
Ständer bifallit, det de, efter utdelning till
PiiksStåndens Ledamöter af det till tryckning
fastställda antal, öfverblifvande exemplar af
Bihanget till PiiksStåndens Protocoll genast
skola ohäftade till Riksgälds-Contoret öfver-
lemnas, för att derifrån, i mån af behof, ut¬
delas, och att vidare prenumeration till sam¬
ma pris, som hittills, eller 1 sk. B:co per
ark, får tecknas uti Riksgälds-Contoret på
hela Bihanget, men ej endast på serskilda
Samlingar deraf, äfvensom alt, hvad af Bi¬
hanget vid Riksdagens slut kunde finnas o-
tryckt, eller icke till RiksStåndens Ledamöter
Borg. Ständ. Brot. vid Riksd. 1828—2Q. I. 3o.
466
Den 12 Januari.
utdeladt, må från Riksgälds-Conloret, genom
vederbörande Kongl. Maj:ts Befallningshaf¬
vande och, emot erhållande quitto, RiksStån-
dens i Landsorterna bosatta och dit åter af-
resta Ledamöter, i ett exemplar för hvarde¬
ra, efter från hvarje Stånd till Riksgälds-
Contorel afgifvande förteckning, tillställas.
§. 23.
Vid återföretagande af Herr Crona .vid
förra Plenum på bordet lagda skrift, inne¬
fattande uppmaning till Herr Ståhle att åda¬
galägga det ogrundade af hvad uti en af Herr
Cronius åberopad Tidningsartikel emot Herr
Ståhle förekommer, yttrade Herr Cronius:
”Då jag i Plenum, den g dennes, för beva¬
rande af Ståndets och min egen heder, såg
mig föranlåten att uppmana Herr Stählej att,
genom en värdig förklaring, lugna sina Med-
Repraesentanters billiga oro öfver den emot
honom genom allmänt tryck framställda be¬
skyllning att hafva, i egenskap af Embets¬
man, å en publik handling meddelat ett
falskt prassentatum, föreställde jag mig icke,
att Herr Ståhle skulle sig sådant undandra¬
ga, hvilket förhållande på honom kastar en
ökad skugga. Den ifrågavarande för Herr
Ståhles medborgerliga anseende så Icederan-
de Artikeln har, redan den 16 December
sistlidet år, varit införd i Bihanget till Hel¬
singborgs Posten och sedermera funnits in¬
tagen i Christianstads, Norrköpings och Sträng¬
Den 12 Januari.
467
näs Tidningar samt pä sådant sätt inom en
stor del af Riket ailmängjord, utan alt något
steg lill vinnande af laglig upprättelse, mig
velerligt, blifvit af Herr Ståhle vidtaget. Då
Herr RevisionsSecreteraren, Baron Boye^ un¬
der 1815 års Riksmöte, i allmänt tryck blif¬
vit inför Allmänheten smädad, uppsteg hail
på Riddarhuset och tillkännagaf inför det ak¬
tade RiksStånd, hvartill lian ännu räknar sig,
att han hos JustiliacCanlzlers Embetet be¬
gärt Publique Actors förordnande, samt att
dess ansvars-påstående emot pasquillanten
genast skulle blifva lill domstol ingifvet.
Hvarföre har ej Herr Ståhle följt detta före¬
döme och emot det Stånd, hvars Medlem han
är, iakttagit ett lika grannlaga uppförande?
Han bade derigenom besparat sig sjelf de
tvetydiga omdömen, hvaraf han nu finner sig
omgifven, och mig det obehag att, efter en
fruktlös väntan på hans eget tillgörande i
denna del, nödgas göra honom uppmärksam
på Svenska Medborgarens första pligt, ömtå¬
ligheten för sin heders bevarande.”
”Det obenägna svar, hvarmed Herr Ståh¬
le mott min erinran i detta fall, sätter mig
i nödvändighet att ingå i en närmare utveck¬
ling af hithörande förhållanden, helst jag ic¬
ke kan vara likgiltig derför, om Herr Ståli-
le, genom ett fermt, men obestyrkt påståen¬
de: att uppgiften är falsk och uppdiktad af
ett anhang, som afundas honom det medbor¬
gerliga förtroende, han åtnjuter, skulle lyckas
att öfvertyga, det jag, utan skäl och bevis,
468
Den 12 Januari.
honom till en förklaring uppmanat. Jag får
således, med bifogande af särskilda Käm-
närsRåttens i Helsingborg tryckta Protocoll
för den i5 och 17 November sistlidet år,
den åran upplysa, alt, då Herr Stuhles och
Rådmannens, Häradshöfdingen Öhrns den 2
Februari 1820 daterade betyg deröfver, att
SladsCasseuren Meisners 1819 års redogö¬
relse för fattigmedlen blifvit samma dag
till KyrkoRådet och Magistraten inlemnad
och af dessa Myndigheter granskad, är vor¬
den till rigtigheten bestridd, på den grund,
att papperet, derå så väl samma räkenskap
som beviset äro skrifne, finnes försedt med
tillverknings-stämpel för år 1828, hvarken
Rådmannen Öhrn eller StadsCasseuren Meis¬
ner; ehuru båda inför Rätten närvarande,
och den sednare derjemte iklädd egenskap
af Herr Ståhles laga ombud, förmått att öf¬
ver denna anmärkning meddela den ringaste
förklaring eller vederläggning, som troligtvis
dock icke uteblifvit, derest räkenskapens och
bevisets omskrifning eller förnyande efter å-
ret 1820, af en eller annan orsak, egt rum,
och hvilket i alla fall tvetydiga och ingalun¬
da lagenliga förfarande icke rimligen kunnat
vara bemälda personer obekant. Herr Öhrns
förklarande inför Domstolen, det hanför gan¬
ska säkert antager, att Protocoll icke hållits
— samt Herr Prosten Hallbecks tillkänna¬
givande, det han ganska bestämdt vet, att
KjrkoRåul icke blifvit den 2 Februarii 1820
Den 12 Januari.
hållet, tyckas deremot icke sprida något för¬
delaktigt ljus öfver denna obehagliga suk.”
”För Herr Stähles egen heder och fram¬
tida val önskar jag emedlertid upprigtigt, att
oftaberörde anmärkning må af honom inför
Domstolen kunna nöjaktigt förklaras. Målet
hvilar för närvarande under afvaktan å Herr
Stähles personliga inställelse i Helsingborg,
och det har således under nära tvänne må¬
naders tid af honom allena berott, att låta
antingen Lagen eller det afundsamma an¬
hang, hvars tillvarelse han tror sig känna,
sysselsätta sig med granskningen af hans med¬
borgerliga existimation.”
”Herr Stähles tillkännagifvande, att hvar
och en, som önskar se handlingarne i ofta-
nämnde mål, skall dertill hemma hos honom
ega tillfälle, tyckes mig icke vara dicteradt
af den aktning, han är Ståndet skyldig. E-
ger Herr Ståhle några handlingar, hvarmed
han förmår att sin oskuld bestyrka, må han
framlägga dem inför Ståndets aktade Talman,
hvars yttrande deröfver säkert skall, utan ali
vidare forskning, blifva tillfyllestgörande att
bestämma Ståndets opinion, intilldess Doma¬
rens Utslag faller.”
”Sorn 78 §. af Riksdags-Ordningen icke
bestämdt föreskrifver, huru i ett fall, som det¬
ta, förfaras bör, inser jag visserligen, att, så
framt Herr Ståhle ej af egen grannlagenhet
och af aktning för det Stånd, han tillhör,
känner sig uppmanad att undersökning och
dom i frågan om den emot honom väckta ä-
Ven ;2 Januari.
reröriga beskyllning först påyrka, innan lian
med utöfningen af sitt Riksdagsmanna-kall
fortfar, svårigheter möta att honom dertill
förmå; och jag öfverlenmar, i sådan händel¬
se, till Herr Talmannens och Ståndets egen
upplysta pröfning att bestämma, hvad i ett
så grannlaga fall bör till göra s. För enskild
del är jag tillfredsställd, att uti Ståndets Pro-
tocoll hafva nedlagt det yttrande, hederskän¬
slan mig affordrat. — Och om jag i detta
yttrande varit tolk af enahanda känsla hos
mina Slånds-Kamrater är jag mer än till¬
räckligen ersatt för del obehag att vara den
första, sorn brutit tystnaden/’
Derjemte aflemnade Herr Cronius det
omförmäldta Bihanget till Nyare Helsingborgs
Posten N:o 101, för den 16 December 1828,
hvaruti var infördt Utdrag af Protocollet,
hållet vid särskild KämnärsRätt uti Helsing¬
borg den 15 nästförutgångne November i
ofvannämnde mål.
Herr Ståhle: För ledningen af mitt för¬
farande, förnyar jag den anhållan, jag vid fer¬
la plenum gjorde, att Ståndet må Grundlags-
enligt afgöra, om frågans upptagande Ståndet
tillhörer; och vill jag, sedan Ståndets beslut
blifver meddeladt, vidare yttra mig i ämnet.
Herr Peterson: Jag instämmer i så måt¬
to med Herr Cronius_, att jag tror Herr Ståh-
les heder fordra, det han lem nar upplysning
om förhållandet.
Herr Talmannen framställde den fråga:
”Anser Ståndet sig tillkomma, att till hand-
Den 12 Januari.
4 7r
luggning upptaga den af Herr Cronius emot
Herr Ståhle gjorda anmälan?” hvilken fråga
med enhälligt Nej besvarades; hvarefter, up¬
på Herr Talmannens Proposition, beslöts, alt
Herr Cronii i ämnet ingifna skrifter skulle
läggas till handlingarne.
Herr Ståhle: Sedan Högtärade Ståndet
Grundlagsenligl, högtidligen och enhälligt af-
vist CommerceRådet Cronii emot mig gjorda
anfall, samt förklarings afgifvande således ic¬
ke är mig ålagdt, anser jag dock såsom en
frivillig gärd af aktning för Ståndet, att ut¬
veckla begynnelsen och fortgången af det i-
frågakomna ämnet, som föranledi den af Herr
Cronius emot mig gjorda anmälan och i Tid-
ningarne fått namn af bekant Rättegång och
märkvärdig upptäckt.
Hvad den första eller så kallade bekanta
Rättegången angår, så är förhållandet dermed
sådant: att, då år 1824 Fattigföreståndaren i
Helsingborg Meisners Fatligcassasräkenskaper
till granskning inför Magistraten ocb Kyrko-
Rådet förekommo, förklarade Stadens nya Pa¬
stor, det han ansåg denna granskning böra
verkställas af Landshöfdinge- och Biskops-
Embetena, och, då denna tanka, emot urmin¬
nes bruk och Stadens Privilegier, icke dela¬
des af Magistraten, blef, på anmälan af be-
mälde Pastor, hos Landshöfdinge- och Bi-
skops-Embetena, Fattigvårdsstyrelsen af dessa
Åutoriteter ålagd, att till dem, vid vite af 16
Bd. 3a sk., genast insända förenämnda räken¬
skaper, hvilka derefter af dem blefvo utstälU
4?1
Den 11 Januari.
d i till revision af Kronofogden, Fl iradsski i Tvä¬
ren och Häradsprosten i orten, hvilka, i anled¬
ning deraf, gjort anmärkningar, hvaröfver Meis-
ners förklaring hlef infordrad. Han undandrog
sig förklaringsskyldigheten på den grund, att
lian ansåg de personer, hvilka afgifvit an-
märkningarne, icke hafva varit behörige att
granska räkenskaperna; hvarefter Landshöf-
clinge- och Biskops-Embetena, utan att någon
invånare i Staden eller någon fattig derstädes
klagat, förviste saken, såsom tvistig, till utfö¬
rande vid vederbörlig Domstol. I anledning
deraf har målet vid särskild RådhusRält och
särskild KämnärsRätt förevarit och hvilar på
sednare stället oafgjordt.
Uti Tidningen Nyare Helsingborgs-Po-
sten var, kort efter det jag blifvit vald till
Riksdagsman och redan före min afresa från
liemorten, införd en mig i förenämnda afse¬
ende missfirmande artikel. Då jag ej har
lynne för hämndlystnad, ansåg jag mig till¬
fredsställd derigenom, att Redacteuren erkän¬
de, att nämnde Artikel i hans frånvaro och
utan hans vetskap i Tidningen influtit, och
att lian till vederläggning deraf uti N:o 80 af
samma Tidning för den 3 October 1828 in¬
fört en artikel, så lydande:
”Sedan Redacteuren af denna Tidning,
som ensam, enligt T^ckfrihets-Förordningen,
är ansvarig för hvad deruti inflyter, tillkän-
nagifvit för Herr Lagmannen och Riddaren
A. P. Ståhlej att den uti denna Tidning N:o
78 införda smädliga och sanningslösa Artikel
Den 12 Januari. 4/3
blifvit under Redacteurens frånvaro införd,
har Herr Lagmannen och Riddaren, för alt
icke väcka åtal emot orätt man, förklarat sig
icke vilja yrka det ansvarspåstående, hvar¬
till Herr Lagmannen och Riddaren annars
ansett sig befogad.”
”Redacteuren förklarar ock härmed, att
smädeskriften aldrig fått inflyta, med Reda¬
cteurens vetskap, samt att Redacteuren, som
alltså sett sig föranlåten att taga kännedom
af förhållandet med fattigförsörjningsanstalten
här i Staden, vitsordar de af Herr StadsCas-
seuren Meisner härom lemnade uppgifter, hvil¬
ka i allo grunda sig på authentika Documenter.”
”1 anledning af den smädeskrift, som
fått inflyta i N:o 78 af Tidningen Nya Hel-
singborgs-Posten, och hvilken innehåller en
hop vrängda och osanna framställningar till
allmänhetens förvillande, så väl i afseende
på den besynnerliga Rättegång om denna Sta¬
dens Fattigmedel, som det här sist hållna
Riksdagsmannaval, får underteknad, efter upp¬
maning dertill af Redacteuren för Helsing-
borgs-Posten, och på det icke af någon, hvars
omdöme bör värderas, tystnad må anses så¬
som ett bestyrkande af de osanna uppgifter¬
na, lemna följande upplysningar:
”Från urminnes tider har här i Staden
varit ansatt och aflönt en så kallad Fattig¬
vårdsföreståndare eller Hospitals-syssloman,
hvilken uppburit och förvaltat alla fattigmed¬
len samt för denna förvaltning visat redo
inför Magistraten och Kyrkorådet. Dessa au-
Den 12 Januari.
lorileler hafva alltså aldrig uppburit eller om
händer haft större eller mindre del af fa t—
tigmedlen och stå således icke eller i någon
redovisningsskyldighet derför. Enligt Kongl.
Brefvet den 2a:dra Augusti 1808, böra endast
räkenskaperna för hospitalets fonder och in¬
komster, men ej de för Stadens enskilda fat¬
tigmedel, insändas lill Landshöfdinge- och Bi-
skops-Embetet; men efter sista kyfhoherde-
ombytet här i Staden hlefvo alla räkenska¬
perna för de sednare åren, i anledning af
Herr Prosten Hallbecks anmälan, infordrade
till Landshöfdinge- och Biskops-Embetet samt
derefter utställda till revision af HäradsPro-
sten, Kronofogden och Häradsskrifvare!! här
i orten, hvilka dervid gjorde åtskilliga an¬
märkningar, hvaröfver jag uti infordrad för¬
klaring yttrade hufvudsakligen: att jag ansåg
dessa revisorer obehöriga att granska räken¬
skaper, öfver hvilka endast Stadens Autorite-
ter, enligt Städernas privilegier, hafva gransk-
ningsrätt; Och blef, i anledning häraf, målet
ifrån Landshöfding*- och BiskopsEmbetet, så¬
som tvistigt, hänvist till Domstol, der fråga
endast väcktes om förklaring öfver anmärk-
ningarne. Att denna procedure icke af sva-
randerna antogs för den lagligen rätta, bör
väl ej anses underligt. Att svara inför o-
hehörigt forum eller afgifva redovisning in¬
för dem, som ej hafva rätt att en sådan af¬
fordra, blir alltid en olaglighet, som slutligen
måste ogillas. Målet hvilar nu, men icke af
den grund, smädeskriften uppgifver, utan der-
Den 12 Januari.
före, att viel KämnärsRälten påstående blif¬
vit gjordt, men alslagits om inkallande af de
personer, hvilka varit ledamöter i KyrkoRå-
det under den tid, hvilken anmärkningarne
galla, och öfver hvilket afslag besvär anförts
i Kongl. HofRätten. — Sådant är detta ma —
lets gång; hvarjemte jag får anmärka; att, en¬
ligt prolocollet den 2a:dra December 1824,
liar jag inför Magistraten och KyrkoRådet
velat aflemna alla contunta fattigmedlen, hvil¬
ka mig återställdes genast med det utlåtande,
att de hos mig säkrast vårdades; att vid sam¬
ma tillfälle Herr Lagmannen och Riddaren
Ståhle yrkade, det härvarande gamla och för¬
lälina Hospitalskyrkan, som länge stätt utan
all nytta, borde för dessa medel iståndsättas
till fattigas härbergerande; men detta bestrid-
des af Herr Prosten Hallbeck och blef der¬
för icke af; samt slutligen, att, hvad angar an-
märkningarnes belopp, 1400 Rd. Banco, för¬
hållandet dermed är sådant i hufvudsaken,
att anmärknings-författarne påstått, det jag
borde ersätta ränta för hvarje års i räken¬
skaperna upptagna contanta behållning, af
hvilken anmärkning jag föranlåtits, att den
i8:de Februarii 1827 instämma till Kämnärs-
Rätten i gemenskap med hufvudmålet de
personer, hvilka, i anledning af underlåtna
räntebetalningar till fattigvården, innehafva
de såsom contant behållning i räkenskaper¬
na upptagna medel, och hvilka personer så¬
ledes, men icke jag, böra erlägga de anmärk¬
ta räntorna, om sådana kunna ifrågakomma.
Den 12 Januari.
lovati jag nu uppgifvit, är grundadt på lag¬
liga handlingar, oell den det kan, vederlägge
det på annat sätt, än under en anonym smä¬
dares masque.”
”Hvad åter angår reflexionen öfver Riks¬
dagsmannaval, så får jag upplysa, att, af de
liär i Staden varande 442 Hålltal, tillhöra 33^-
enkor och sterbhus, som ej få rösta, och i6-|
sådana personer, som af andra lagliga orsa¬
ker sakna rösträttighet, samt att således åter¬
stå 3^2 röstberättigade Hålltal, hvaraf inne-
liafvarne till 217 voro Vid sista Riksdagsman¬
naval tillstädes, och af dessa, efter hvad
vid voteringssedlarnes öppnande befanns, rö¬
stade 42 personer på Herr Lagmannen och
Riddaren Stähtej 17 för förening med annan
Stad, 8 för förening med Christianstad, en
på Herr Häradshöfding ÖhrHj och en på
Handelsmannen d’Aubigné. Jag skulle allt
för mycket misskänna denna Stadens redliga
och upplysta invånares tänkesätt och omdö¬
me, om jag ansåge förestående upplysningar
för dem nödiga; men, då smädeskriften vun¬
nit en större publicitet derigenom, att den
införts i en tidning, som läses af många ut¬
om Staden, har jag trott mig skyldig antaga
Redacteurens uppmaning att för dessa upp¬
täcka sanna förhållandet. Helsingborg, den
2 October 1828,
J. D. Meisner
Fattigvårds-Föreståndare, Stads-
Casseur och Handlande här i Staden,”
Den 12 Januari.
477
Efter uppläsning häraf forlfor Herr
Ståhle: Sådan är beskaffenheten af den Rät¬
tegång, sorn man behagat stämpla med nam¬
net bekant, och hvilken egentligen ej rörer
mig. Hvad vidare beträffar den så kallade
märkvärdiga upptäckten, eller den omständig¬
heten, att den ifrågavarande påskriften af år
1820 är skrifven på ett papper med pappers-
bruksstämpeln för år 1828, är förhållandet
följande: Den vid Domstolen företedda räk¬
ning är endast renovation af en äldre oell
har af sådan anledning tillkommit, att år
1824, då Biskops-visitation vid Helsingborgs
Stads Församling, i anledning af ny pastors
installerande, skulle företagas, och fattigcassan
räkenskaperna af fattigvårds-redogöraren före¬
tes, anmodade denne, sorn nedflädkat räken¬
skaperna, efter hvad jag vill minnas, för år
1819, med den derå af mig och Häradshöf¬
dingen Öhrn år 1820 gjorda anteckning, att
samma räkning då blifvit af oss granskad,
mig att, på ett omskrifvet exemplar af räk¬
ningen, som jag jemförde med det nedfläcka¬
de och fann dermed till ziffra och innehåll
Öfverensstämmande, förnya den förut meddela¬
de gransknings påskriften, hvilket skedde, u-
tan att jag ansåg mig tillhöra att fästa upp¬
märksamhet på årsstämpeln å det papper,
hvarpå räkningen var omskrifven. — Omskrif¬
ning eller renovation af äldre handlingar, på
nyare papper, inträffar i hvarje Embetsverk.
I öfrigt får jag tillägga, att, under den tid
af tjugu år, jag varit Borgmästare i Helsing-
478
Den 12 Januari.
bors;, har jag hvarken haft uppbörd, redo¬
visningsskyldighet eller annan befattning med
fattigvården, än att som Stadens Styresman
granska förvaltande åtgärder. Af hvad Herr
Cronius i dag anfört, inhemtas, att målet om
fattigvårdsföreståndarens skyldighet att för¬
klara sig öfver förenämnda anmärkningar,
nära en månad efter min afresa från hem¬
orten och under mitt vistande här vid Riks¬
dagen, utan att jag lill Domstolen varit kal¬
lad, företagits med den syftning, sorn det
vill tyckas, att Prosten Carl Hallbeck, utan
att vara part i målet, fått tillfälle att inför
Domstolen anmärka ifrågavarande omständig¬
het, att i8k) års räkning med 1820 års
granskningspåskrift blifvit renoverad på i8a3
års papper. Om ett sådant handlingssätt är
ädelt, att, efter fyra års förlopp, under min
frånvaro framställa, trycka, utsprida och på
Piiks-Ståndens klubbar uti ProtocolisUtdrag
insmyga förenämnda anmälan; örn ett sådant
bruk af den dyrbara tryckfriheten är ädelt,
att på detta sätt och i Tidningarne, utan att
den person, tillvitelsen rörer, blifvit hörd och
fått sig utlåta, framkasta, till allmänhetens
fö rvillande, dylika förnärmande insinuationer,
öfverlemnar jag lugn till allmänhetens be¬
dömande, den enda Domstol, jag ämnar un¬
derkasta det mot mig, så i ena som andra
afseendet, uppstådda obehöriga förfarande.
Slutligen anhåller jag, att Utdrag af Ståndets
Protocoll öfver detta mitt anförande måtte
Den 12 Januari.
479
mig meddelas till införande i Hufvudstadens
Tidningar.
Denna anhållan blef af Ståndet bifallen.
Herr Cronius: Sedan Ståndet afgjort, att
det med denna sak ej viii taga någon be¬
fattning, hvarvid det belt och hållet kom¬
mer alt förblifva, vill jag tro, att tiel skett
på grund af po:de §. R. F., som viii säger
att fråga om enskilda personers och corpo-
rationers förhållanden icke må under Rikets
Ständers öfverläggningar och pröfning kom¬
ma; men jag bade föreställt mig, att med
enskilda personer icke kunna förstås Riks-
Ståndens Ledamöter, och att en fråga, så¬
dan sorn den närvarande, hvilken rörer en
repraesentants heder, hade kunnat blifva fö¬
remål för Ståndets behandling. — Den för¬
klaring, Herr Ståhle afgifvit, innefattar till
stor del beskrifning om fattigvårds admini¬
strationen. Denna affaire har jag alldeles ic¬
ke vidrört, ej eller blandat eller ämnar blan¬
da mig uti. Jag har aldrig uppträdt som
anklagare emot Herr Slåhlej jag har blott ve¬
lat fästa Ståndets och hans egen uppmärk¬
samhet vid en genom allmänna Tidningarna
mot honom publicerad beskyllning. Hvad
lian till sitt försvar nämnt uti ifrågavarande
ämne, anser jag för min del för tvetydigt,
och, ehuru Ståndet ej velat uppfordra honom
till hvad jag anmält, har jag åtminstone full¬
gjort den pligt, jag ansett mig enskildt åligga.
Herr Ståhle: Hvad Herr Cronius anfört,
innefattar blott ett klander af Ståndets Re-
48o
Deli 12 Januari.
slut och förtjenar således ej vederläggning,
Herr Cronius liar glömt den aktning, han är
Ståndets beslut skyldig. För öfrigt har hail
missförstått mig, ty jag har ej trott mig skyl¬
dig alt ingå i någon förklaring, utan endast
velat upplysa förhållandet för mina Stånds-
Karnrater. Om dessa upplysningar äro för
Herr Cronius tvetydiga eller icke, är för mig
fullkomligen likgiltigt.”
Herr Santesson: ”Sedan den Motion, Herr
Cronius uti sistförlidet plenum emot Herr
Ståhle gjort och i dag fullföljt, blifvit af
Ståndet så godt som enhälligt förklarad ej
vara af den art, att den af Ståndet kan upp¬
tagas, och Herr Ståhle ändock sedermera lem-
nat de upplysningar, som synas uppfylla allt,
hvad Herr Cronius af honom begärt att här
prasstera, så hade jag, och tvifvelsutan flere
af Ståndets Medlemmar, väntat, att all discus-
sion härom varit förbi och slutad; men, då
Herr Cronius ändå nu vidare velat framstäl¬
la anmärkningar vid Herr Ståhles yttrande
och underställa dem Ståndets ytterligare
pröfning, så finnér jag mig enskildt föranlåten,
att, med brytande af den tystnad, Ståndet
uti denna sak i allmänhet, med undantag afdess
ofvannämnda liufvudsakliga förklarande, iakt¬
tagit, yttra, det jag ingalunda delar, eller tror
någon inom Ståndet dela den tillfredsställelse,
Herr Cronius yttrat sig känna, att denna Mo¬
tion blifvit af honom gjord; vida mera till¬
fredsställande är och måste det vara, att ett
RiksStånds öfverläggningar helt fritagas från
Den 12 Januari.
Motioner och discussioner af elen art, som
innefatta blott pä misstankar och utkastade
smädeskrifter grundade personliga tillmålen
och sårande insinuationer, hvilka ock, emot
GrundLagens uttryckliga föreskrift, aldrig kun¬
na blifva ämne för öfverläggning inom nå¬
got RiksStånd.
Jag anhåller om Herr Talmannens pro¬
position, att discussionen om detta ämne må
vara slutad.”
Herr Cronius: Jag har blifvit missför¬
stådd och får förklara, att min mening aldrig
varit alt sätta mig emot Ståndets beslut.
Derefter beslöts, uppå Herr Talmannens
framställning, alt ingen vidare discussiou i
ämnet kommer att ega rum.
§• M-
Upplästes och lades på bordet följande
Allmänna Besvärs- och Economie-Utskottets
Betänkanden, nämligen:
1:0 N:o 7, af den 3 dennes, i anledning
af väckt fråga om rättighet för Nämndemän
till Skjuts- och Tractamente för alla förrätt- -
ningar i tjensten.
2:0 N:o i3 af den 3 dennes, i anled¬
ning af väckt Motion om olägenheterna för
Linköpings Stad deraf, att Lif Grenadier Re-
gementernas Musik-Corpser bo i Staden och
ej på Rotarne, och
3:o N:o 19, af den 7 dennes, rörande Motion
Borg. Ständ. Brot. vid Riksd. 1828—2g. I. 3i.
432
Deri 12 Januari.
om upphäfvande eller nedsättning af vitet för
försummad anskaffning af karl tilirecruteringar.
§. 25.
Herr Leffler begärde ordet och anförde:
”Sorn det förhållande inom Höglofliga Eco-
nomie-Ulskottet eger rum, att utaf Ståndets
Ledamöter endast äro 4> som icke derjemte
biträda uti andra Utskott, hvilket åter mer
än en gång förorsakat, att på Afdelningar-
ne blott i, och uti Utskottets Plenum blott
5 a 6 Ledamöter varit tillstädes; och då
detta förhållande till någon del kan afhjelpas,
sedan Ståndet i dag åter fått emottaga en ny
Ledamot, tager jag mig friheten föreslå, det
måtte Ståndets Herrar Electorer anmodas, att
inom Sig afgöra, antingen, om någon af de
inom nämnda Utskott dupplicerande Ledamö¬
ter bör från detsamma afgå, för att endast
qvarblifva uti det andra Utskottet han tillhör,
då ny Ledamot uti dess ställe torde omväl¬
jas till Economie-Utskottet; eller ock, om
alla de uti detta Utskott nu varande Leda¬
möter böra der qvarstadna, då en af dem,
som dupplicera, bör derifrån befrias, och ny
Ledamot inväljas, uti det Utskott, som deri¬
genom får ett ledigt rum. — Jag erkänner,
att denna åtgärd är för Herrar Electorer ny
och ovanlig, och att Grundlagarne dertill ic¬
ke föranleda; men, som anledningen för den¬
na åtgärd är lika ovanlig och icke förutsedd,
af Lagstiftarne, förmodar jag, att Ståndet sjelft
Den 12 Januari.
483
l<an besluta, huru med förändringen i detta
fall bör tillgå, helst saken ensamt rörer
Ståndet.”
Denna fråga lades på bordet, och an¬
modades Ståndets Herrar Ledamöter af All¬
männa Besvärs- och Economie-Utskottet, hvil¬
ka tillika äro Ledamöter i annat Utskott, att
sammanträda och sig emellan öfverenskom¬
ma, hvilken af dem må ifrån förstnämnda
Utskott utgå.
§. 26. 4
Herr Helsingius anförde: ”Med anled¬
ning af hvad jag, vid i dag förevarande Pro-
tocolls justering, hade äran anföra, och då
Expedilionen, eller Protocolls-Utdraget till
Banco-Utskottet, angående silfverköpet, ej nu
blifvit justeradt, så förmodar jag, alt det¬
samma ej eller till justering förekommer, ti¬
tan på vanligt sätt expedieras, i enlighet
med det justerade Protocollet; och jag anser
mig således skyldig att nu närmare förklara
de anmärkningar, jag gjorde, då samma Pro-
tocolls-Utdrag till justering förevar.”
”Jag är nu visserligen öfvertygad, att den
då gjorda Propositionen, hvarefter Proto¬
colls-Utdraget expedieras, var så framställd,
som den nu blifvit justerad; men, då jag haft
den ledsamheten att ej fatta den på sådant
sätt, och jag för min del anser densamma,
sådan den nu blifvit justerad, möjligen kun¬
na tydas sorn en contradiction, så anhåller
484 12 Januari.
jag ödmjukast, att deremot få till Protocol-
let aflemna min reservation; jag anser lik¬
väl ej nödigt, att densamma åtföljer Proto-
colls-Utdraget till Banco-Utskottet, ty jag
bar der tillfälle att yttra mig, i händelse
Utskottet skulle finna Ståndets beslut min¬
dre tydligt framstäldt.”
Herr Santesson: Af hvad Herr Helsin-
gius anfört, föranledd, hemställer jag, att
Herr HelsingiuSj som nu yttrat ifrån beslu¬
tet skiljaktig tanka, bör uppgifva, huruledes
han fattat den till grund för beslutet fram¬
ställda Propositionen.
Herr Helsingius: Jag anser mig icke al¬
lenast böra, utan äfven vara skyldig lemna
denna uppgift, men har ej trott mig dertill
berättigad, förr an jag af någon ibland Stån¬
dets Herrar Ledamöter dertill uppmanades.
Den nu varande mellanmeningen stod, såsom
jag uppfattade Propositionen, vid'början der¬
af, hvaremot den, på det ställe, der den nu
står, gifver helt annat innehåll åt beslutet.”
Herr Talmannen uppläste, utur det i dag
justerade Protocollet för den q dennes, Pro¬
positionen, angående Banco-Utskottets Betän¬
kande N:o 6, i fråga om silfverköp, hvaref¬
ter Herr Helsingius anförde, att han fattat
Propositionen sålunda: ”Sedan de öfrige 3:ne
RiksStånden tagit sitt beslut, förblifver Stån- ■
det vid hvad det beslutatoch later dervid
bero”
Herr Ekerman: Jag anhåller att blifva
underrättad af någon ibland Banco-Utskot-
Den i5 Januari.
485
tets Herrar Ledamöter, om och huruvida Ex¬
pedition ifrån Utskottet meddelats till Ban-
co-Styrelsen i fråga om silfverköp.
Herr Helsingius: Jag begär, att den nu
framställda frågan måtte hvila på bordet lill
nästa Plenum, då den fordrade upplysningen
skall lemnäs.
Plenum slutades kl. f- 2 e. m.
In fidem
CL. so
J. A. Afzelius.
Den 15 Januari.
Plenum klockan 11 f. m.
§• l-
Protocollet för den 12 dennes justerades.
§• 2-
Ifrån Hedervärda BondeStåndet ankom
en Deputation, anförd af Riksdagsfullmägtigen
från Elfborgs Län Anders Danielssonj hvil¬
ken uppläste och öfverlemnade följande tvän-
ne Utdrag af Bonde-Ståndets den 9 dennes
hållna Protocoll, nemligen:
486
Den i5 Januari.
1:0 Med anmodan lill de öfriga Sia li¬
tlen alt med Bonde-Ståndet sig törena uli
dess, med åberopande af 3 Mom. 36 §.
Riksdags-Ordningen, faltade beslut, aLt ett
särskildt Utskoll, bestående af trenne Leda¬
möter från hvarje Slåud, skulle sältas, till
upptagande af Motioner, vackla i:o inom
Bonde-Ståndet, angående jemnkning i Stånds-
Privilegierna, 2:0 inom Högloft. Ridderska-
pel oell Adeln om jemnkning af jordnaturen
och om undanrödjande af nuvarande olikhet
i jordens beskattning, genom införande af
en enda allmän beskältningsmethod, lämpad
efter inkomsten, och 3:o inom Ridderska-
pet och Adeln samt Bonde-Ståndet, om
jemnkning i Rusthålls- och Roterings-skyl-
digheterna; och
2:0 Med öfverlemnande af Anders Da¬
nielssons från Elfsborgs Län Memorial, hvar¬
uti han, med stöd af 44 §• Riksdags-Ordnin¬
gen, yrkade: r:o att, i afseende på Statsreg-
leringen, som ansågs i första rummet fordra
underhållet till Statsbestyrets vanliga gång,
Stats-Utskottet måtte anmodas att, sist inom 14
dagar, till RiksStånden inkomma med ett sådant
förslag till Statsreglering, som blott upplager
de anslagssummor, hvilka, vid sista Riksdag,
under de särskilda Titlarne beviljades, med
undantag af hvad som på öfverskotten för
3:dje och io:de HufvudTitlarnes förstärkan¬
de anvisades, och med iakttagande endast af
den tillökning, sorn under 8:de HufvudTiteln
be gäres i och för fångars skjuts och under-
Den i5 Januari.
liåll, hvilket förslag, i följd deraf, borde in¬
nefatta suraman af den Statsbrist, som, vid
ett sådant förhållande, komme att genom all¬
män Bevillning fyllas: alt derefter, i den mån
tiden medgifver, inkomma med de öfriga
med Statsregleringen gemenskap egande Be¬
tänkandet), och att, då Statsinkomsternas be¬
räkning troligen långt före delta vore af
Utskottet verkställd, ofördröjligen lemna Riks-
Stånden del af ett Inkomst-Betänkande, som
tillika upptager de å hvarje inkomst-titel för
hvarje år sedan sista Riksdag uppkomna öf¬
verskott, på det inkomst-beräkningarne må
kunna ventileras, under afvaktan af förslag
till Statsregleringen, samt 2:0 att Bevillnings¬
utskottet, i sammanhang härmed, må anmo¬
das att sist inora trenne veckors tid uppgif¬
va grunderna för Allmänna Beviilningens för¬
delning, samt för Tull och öfriga Bevillnin-
gars utgörande; Och voro de öfriga Riks-
Stånden iubjudne alt med Bonde-Ståndet sig
förena uti Remiss lill Stats- och Bevillnings¬
utskotten, med anmodan, att inom de af
Anders Danielsson föreslagna tider, till Stän¬
derna inkomma med utlåtanden i de ämnen,
Anders Danielssons Memorial innehåller; hvil¬
ket Memorial var vid Prolocolls-Utdraget bi-
fogadt.
Deputationen utbeledsagades.
§. 3.
Herr Santesson anmälde, att Herr Lam-
488
Den i5 Januari.
berg var af sjuklighet hindrad alt i dag lii!—
städeskomma, äfvensom Herr Talmannen gaf
tillkänna, att Herr Lindquistenligt hos Herr
Talmannen förlidne gårdag gjord anmälan,
fått underrättelse otn sin moders inträffade
död och af denna orsak måst företaga en
resa till hemorten, i hvilket ändamål Herr
Lindquist begärt fjorton dagars ledighet
från Riksdagsgöromålen; hvarvid Ståndet ej
hade något alt påminna, och anmodades Herr
Falkman att nämnde Herr Lindquists förfall
hos Constitulions-Utskoltet, der de bägge ä-
ro Ledamöter, anmäla.
§• 4-
Herr Hiessleiter anmälde, alt, vid det
sammanträde, som, i följd af Ståndets för¬
lidne Plenidag fattade beslut, egt rum emel¬
lan de Ståndets Ledamöter af Allmänna Be¬
svärs- och Economie-Utskollet, hvilka tillika
äro Ledamöter af annat Utskott, hade Herr
Memsen, uppgifvit giltiga skäl för sitt entle¬
digande ifrån förstnämnda Utskott, i sam¬
manhang med hvilken anmälan Herr Iliess-
leiter anhöll, att Ståndets Herrar Electorer
måtte anmodas att sammanträda, för att ny
Ledamot i Allmänna Besvärs- och Econo-
mie-Utskottct, i ledigheten efter Herr Mem¬
sen ^ utse.
Herr Langenberg hemställde, om icke
Herrar Electorer må anmodas sammanträda
efter i dag slutadt Plenum till nämnde vals
Den i5 Januari.
företagande; äfvensom Herr Falkman före¬
slog, alt Herrar Eleclorer må nu genast i
detta afseende sammanträda, och att, efter
tilikännagifvande af valet hos Ståndet, Pro-
locolls-Utdraget derom må under pågående
Plenum justeras och expedieras.
Herr Memsen, som tillika är Ledamot i
Bevillnings-Utskottet, beviljades ledighet i-
från sin befattning, såsom Ledamot af All¬
männa Besvärs- och Economie-Utskottet, hvar¬
efter Herrar Electorer, uppå anmodan, i sär¬
skildt rum sammanträdde till utseende af ny
Ledamot i sistnämnde Utskott; Och efter nå¬
gon stund aflemnades och upplästes följande
Val-Prolocoll: Ӂr 1829 den i5 Januarii,
sammanträdde Borgare-Ståndets Herrar Ele¬
ctorer och valde till Ledamot i Allmänna
Besvärs- och Economie-Utskottet Riksdags-
Fullmägtigen från Sundsvall, Herr Handels¬
mannen Dalenius. Stockholm Ut Supra.
In fidem
J. A. Afzelius.”
Det Protocolls-Utdrag, hvarigenom All¬
männa Besvärs- och Economie-Utskottet skul¬
le härom underrättas, uppsattes, justerades
och expedierades.
§. 5.
Upplästes och lades till handlingarne föl¬
jande ankomne Protocolls-Utdrag, nämligen:
från Höglofl. Ridderskapet oell Adeln för den 29
Den i5 Januari.
och 3o sistlidne December samt den 5 och g,
dennes, innefattande underrättelse om lemnadt
bifall till Stats-UtskoLlels Memorial och Utlå¬
tande N:is 5, 6, 7 och g. återremiss af samma
Utskotts Utlåtande N:o 8, bifall till Banco-Ut-
skottets Memorial och Utlåtanden JNT:ris 3, 5
och 6, och till Expeditions-Utskottets Memorial
I\’:o 8, samt angående Ridderskapets och A-
delns Beslut, i anledning af Expeditions-Ut¬
skottets Memorial N:ris 7 och 10, äfvensom
derom, att nämnde Stånd instämt uti Högvör-
diga Preste-Ståndets beslut den 8 December,
rörande åtgärder till befordrande af skynd¬
samhet vid målens bearbetande i Utskotten;
och Remisser, till Constitutions-Utskottet: af
Stats-Utskottets uti arne Memorial gjorda an¬
mälan om anledningar till anmärkningar e-
mot Föredraganderne af Krigs- samt Handels-
och Finance-Ärenderna; till Stats-Utskottet:
af Memorial, angående Skånska Extra-Rote-
ringen, ersättning till Herr Gustaf Grönha¬
gen för hans indragna Pagelön, upplysning
om den hushållning, som, vid användandet
af de årliga anslagen för Armeens tross-ut¬
redning och beklädnad samt Artilleri-förrå-
derna, varit iakttagen, förslag till Låne-Reg-
lemente för Riksgälds-Contoret, indragning af
Presidents-Embetena uti Kammar- Bergs- och
Commerce-Collegierna, belöning af 10,000 Rd.
Banco åt Assessoren Juringius för dess tramp¬
inrättning, anslag af Stats-Medlen till förfat¬
tande af en fullständig historia om Konung
Carl XI:s regering och den så kallade fri-
Den i5 Januari.
betstiden, anmärkningar vid Kongl. Majrts
Nådiga Proposition, angående StatsVerkets till¬
stånd och behof, att StatsYerket måtte garan¬
tera boställs-innehafväre deras möjliga förluster
vid bortarrenderandet af deras boställen, att
Rohl-Räntor inom Stockholms Län måtte an¬
tingen tillfalla Räntetagarne in natura eller
efter utsatt Markegångspris godtgöras, inrät¬
tande af ett Rikets Ständers Archi v, Stuteri¬
erna i Riket m. m.; ersättning för lidna för¬
luster, årligt anslag till hvarje Län för böc¬
kers uppköpande åt de fattigare folkclasserna,
åtskilliga upplysningars infordrande från SLuts-
Utskottet, rörande f. d. Allmänna Magazius-
Inrättningens utredande m. m., att Stats-Ut-
skoltet måtte vidtaga sådan åtgärd, som för
framtiden undanrödjer all möjlighet till miss¬
förstånd i anseende till Grundlagens bokstaf-
liga mening i 43 §• Riksdags-Ordningen, ut¬
färdandet af en ny Instruction för Rikets
Ständers Revisorer, att Stats-Secreteraretjen-
slerna må till lönevilkoren ställas i bredd
med StatsRåden, Revision af Stats-Verkets
Räkenskaper för år 1S27, och anslag till in¬
köp af trenne taflor för ett blifvande Natio-
nal-Musei räkning; till Stals-Bevillnings-Lag-
samt Allmänna Besvärs- och Economie-Ut-
skotten: af Motioner, angående Tull-Verkets
organisation; till Stats- och Banco-Utskotten:
af anförande, i anledning af Kongl. Majrts
Nådiga Proposition, angående ytterligare an¬
slag af allmänna medel till Götha Canalbygg-
nads fullbordande, och anförande, i anled-
Den t5 Januari.
liing af förut remitterad Motion, att det nu¬
varande årliga arfvodet för Rikets Ständers
Fullmäglige i Banken och Riksgälds-Contoret
malte fördubblas; till Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Economie-Utskotten: af Motion,
att Krigs-Collegii befattning med Indeldta Ar¬
meens Boställen måtte upphöra, och af anfö¬
rande, i anledning af förut remitterad Motion,
angående Dykeri- och Bergnings-Compagniet;
till Bevillnings- samt Allmänna Besvärs- och
Economie-Utskotten: af Motioner, angående
medel till Fårafvelns upphjelpande, och Tull
för inhemska jordproducter, samt att så hö¬
ga tullafgifter på införseln af varor, hvilka
kunna i Riket tillverkas, och sådana beslags-
författningar emot deras införande och för¬
säljning vidtagas, att den inhemska slöjdeid-
karen må vara tillräckligt skyddad och upp¬
muntrad att tillverka dem och att utvidga
sin rörelse; till Banco-Utskottet: af Motioner,
angående Bankens skyndsamma utredning, och
åtskilliga omständigheter, som vid den blif¬
vande Finance-planens uppgörande borde i-
akttagas; till Banco- och Lag-Utskotten: af
Motion, angående inställelse af Banco-Auctio-
ner i de fall, der efterlefnad af 18 och 19
§§. af Kongl. Förordningen den i3 Julii
1818, rörande Inteckning i Fast Egendom,
kunde för egaren bereda möjligt lidande; till
Lag-Utskottet: af Motioner, angående gransk¬
ningen af nya Civil-Lagen, rättigheten att ut¬
gifva Assignationer, inrättande af Förmynda¬
re-Kammare i Landsorterna, att Rikets Stan-
Den i5 Januari,
eler måtte bestämma grunderna för det För¬
slag till Rättegångs-Ordning i Brottmål, hvil¬
ket kommer att af Lag-Comiteen utarbetas,
att ingen tjenare må kunna för skuld bos
Husbonden hindras alt efter vederbörlig upp¬
sägning aflytta, vissa allmänna principer för
den blifvande nya Brottmåls-Lagen, förklaring
öfver iS och i g §§. i Förordningen den i3
Julii 1818, rörande Inteckning uti fast e-
gendom, hemställan att Lag-Utskottet målte
utur Lag-Comite'ens förslag till ny Civil-Lag
framställa grunder, i afseende på giftorätt,
arfsrätt, personers myndighet att råda öfver
sig och egendom, testamente, credit- och ut»
söknings-förhållande, arfvejord och börd samt
Domstols-Inrättningen, frihet till inrättande
af Stamgods för Svenska introducerade Gref-
liga, Friherrliga och Adliga Ätter, att Lag-
Utskottet måtte granska alla de lagförändrin¬
gar, sora blifvit gjorda utan Rikets Ständers
vetskap och samtycke, i synnerhet emellan
åren 1786 och 1809; till Lag- samt Allmän¬
na Besvärs- och Economie-Ulskotten: af Mo¬
tion, att Rikets Ständer mätte hos Kongl,
Maj:t i underdånighet begära del af de Krigs¬
lagar, som nu lära vara under utarbetning;
tili Allmänna Besvärs- och Economie-Utskot-
tet: af Motion, att Canal-Directionerna må
anses skyldiga ersätta de vid dem arbetande
Soldaters arbetskläders slitning m. m.; alt de
till och från Öfningsläger marcherande troup-
per måtte tåga, såsom i fält, med tross, och
hvarje afton uppslå deras tält m. m., åtskil¬
Den i5 Januari.
liga föreskrifter, hvilka vid utfärdande af Pass
böra iakttagas, inrättande af Municipal-Sty-
relsen i Länen, upphäfvande af Invalid-
Inrättningen på Ulriksdal,' anförande, i an¬
ledning af förut remitterad Motion, att
Stångjernsverksegare, hvilkas tillverkning är
grundad på eget tackjern, må befrias från
den tvungna tillverkningsskyldigheten deraf,
att Post-Ångfartygen emellan Sverige och
Pommern måtte hädanefter gå emellan Ystad
och Stralsund, Judarne, inre näringsfrihet,
inskränkningar i utrikes handeln, samt för¬
bättrade Tullbevaknings-anstalter; och från
Högvördiga Preste-Ståndet af den 12 inne¬
varande månad, meddelande, alt Ståndet bi¬
fallit Lag-Utskottets Betänkande N:o r, åter¬
remitterat samma Utskotts Utlåtande N:o 8,
beslutat, att Allmänna Besvärs- och Econo-
mie-Utskottets Memorial N:o 3 skulle läggas
till handlingarne, återremitterat detta Utskotts
Betänkanden, Nrris l\, 10 och 12, och bifallit
samma Utskotts Betänkanden, N:ris 5, 6, 8,
9, ii, 14, i5, 16, 17 och 18.
§• 6.
Uppå en af Apothekaren P. V. Huld-
berg nästvikne gårdag ingifven, nu föredra¬
gen och uppläst ansökning, biföll Ståndet, att
han må utbekomma det Protocoll, som hölls
hos Ståndet den 9 dennes, vid det tillfälle,
då han sig inställde såsom Riksdagsfullmäg-
Den i5 Januari.
4y5
lig för Städerna Wadstena, Askersund och
Sigtuna.
§■ 7-
Föredrogs å nyo Allmänna Besvärs-och
Economie-Utskottels bordlagde utlåtande N:o
17, angående väckt Motion om marknaders
aflägsnande från kyrkors grannskap.
Begärdes och lades ytterligare på hordet.
§• 8-
Upplästes följande Expeditions-Utskot-
tets Utlåtanden af den 9 dennes, nemligen:
1:0 N:o 12, i anledning af väckt Mo¬
tion, att Riks-Ståndens Protocolls-Utdrag le¬
ire måtte till deras fullständiga innehåll uti
Protocollen tryckas, — och
2:0 N:o 13, i anledning af vackt Mo¬
tion om upprättande och tryckning af för¬
teckning öfver Kongl. Propositioner, Motio¬
ner och Remisser.
Lades på bordet; Och Lief på begäran
af Herr Löfveniusj som gjort sistnämnda Mo¬
tion, antecknadt, det han anhöll, hvartill Stån¬
det ock samtyckte, att Betänkandet N:o i3
icke må hos Ståndet till afgörande förekom¬
ma, förr än han, som, för att en resa till
hemorten företaga, fått åtta dagars ledighet
från Riksdagsgöromålen, beräknad ifrån dea
19 dennes, sig åter infinner.
496
Den i5 Januari.
§■ 9*
Föredrogs å nyo och bifölls Allmänna
Besvärs- och Economie-Utskottets bordlagde
Utlåtande (\N:o 7), i anledning af väckt frå¬
ga om rättighet för Nämndemän till skjuts
och tractamente för alla förrättningar itjensten.
§. io.
Föredrogs ånyo Allmänna Besvärs- och
Economie-Utskottets Betänkande (N:o 6), rö¬
rande föreslagne åtgärder till Skogs bespa¬
rande dels genom trädens qvistning vid all¬
männa vägar, dels genom grenars eller qvi*
stars begagnande vid uppställning af vinter¬
vägar.
Herr Westman: I de norra orterna blif-
ver det svårt att utstaka vintervägar blott
med qvistar och grenar. Dessa vägar gå der
på många ställen öfver Myror, Sjöar och ge¬
nom vild mark. Härtill kommer ock, att det
uti nämnda orter, der skogen är tät, ej är
skadligt, att de sämsta träden borthuggas, för
att till ändamålet användas.
Herr Wallström: Häruti instämmer jag,
med tillägg, att stor olägenhet inträffar, om
i de norra orterna vintervägarne, som på
flera ställen gå öfver långa sjöar, endast med
qvistar eller grenar skulle utstakas, ty vägen
kunde, i sådant fall, då ingen snö fallit, snart
förloras. Det är dessutom icke äfventyrligt
att i dessa orter dertill använda en del träd.
Den i5 Januari.
4.97
Jag anhåller således, att de norra orter¬
na må bibehållas vid rättigheten att få be¬
gagna de märken, som de i detta afseende
finna passande?.
Betänkandet blef, jemte de dervid gjor¬
da anmärkningar, till Allmänna Besvärs- och
Economie-Utskoltet återremitteradt.
§• ii*
Föredrogs å nyo Allmänna Besvärs- ooh
Economie-Utskottets på bordet lagda Betän¬
kande (N:o 40> rörande yrkad inskränkning
af dagar för marknaders hållande, och att
Auctioner ej må förrättas å dagar, som o-
medelbart föregå eller efterfölja en Predi-
kodag.
Herr Modin: ”Vid närmare granskning
utaf Allmänna Besvärs-och Economie-Lltskot-
tets afgifna Betänkande, i anledning af Herr
ContractsProsten Wahlströms Motion om för¬
bud emot auctioners hållande å dagar, som
omedelbart föregå eller efterfölja predikoda-
gar, har hos mig den öfvertygelse om olämp¬
ligheten för Vesterbottens och Norrbottens
Län af det utaf Utskottet tillstyrkta förbud
emot auctioners begynnande å dagar näst för
en predikodag stadgats, som vid Betänkan¬
dets försfa föredragning för Ståndet hos mig
väcktes och föranledde min vid Ståndets si¬
sta sammankomst gjorda anhållan om Betän¬
kandets ytterligare hvilande på bordet.”
Borg. Sldnd. Prot. vid Riksd. 1828—29. I. 3?.
493
Den i5 Januari.
”Denna min öfvertygelse stödjer sig p&
det förhållande, som eger runi uti de upp¬
gifna Länens Socknar, der Allmogen, som är
försedd med egna boningshus vid kyrkorna,
uti de så kallade kyrkosläderna, vanligen an¬
länder dit tidigt om Lördagarne eller andra
dagar, som näst föregå Helgedagarne, för att
då uträtta sina enskilda angelägenheter och
påföljande dag bivista Gudstjensten. Utskot¬
tet har uti sitt Betänkande rättligen yttrat,
att uppmärksamhet bör lemnäs dels åt vig¬
ten deraf, att auetioner, särdeles utmätnings-
auetioner, må varda talrikt besökta, dels åt
svårigheterna och kostnaderna för en vidt
kringspridd allmoge, att för olika samman¬
komster verkställa flera särskilda resor, i fall
ändamålen kunna, utan hvarandras rubbning,
på samma gång och med mindre tidsspillan
vinnas. Med sådana åsigter anser jag icke
ett förbud vara förenligt, som betager till¬
fället att begagna allmogens alltid med säker¬
het påräknade sammankomst på en Sabbathen
föregående dag. Det skall deremot så myc¬
ket säkrare komma att medföra ett högst men¬
ligt inflytande på deras fördel, hvilka antin¬
gen frivilligt upplåta eller i kraft af lagenli¬
ga åtgärder äro tvungna att afstå sin egendom
till försäljning genom offentligt utrop, som
det icke lärer kunna antagas, att en allmo¬
ge, hvilken vanligen har för plägsed, att ge¬
nast efter slutad Gudstjenst återvända till si¬
na ända till 6 ä 8 mil aflägsna hemvist från
kyrkan, skall qvardröja, för att bivista en till
Den i5 Januari.
499
påföljande dag utlyst auction, eller för ett
sådant tillfälle då återkomma. Följden b!iF-
ver, att auctionerna skola sakna speculanter, och
verkan deraf skall erfaras icke allenast på
landet, hvarest auctionerna i allmänhet och
utmätnings-auctioner i synnerhet hållas uti
de vid kyrkorna belägna Sockne-stufvorna; den
skall äfven sträcka sig till Städerna, der jag
haft tillfälle fx nna, att auctioner, utsatta på
Lördagarne, ofta varit talrikare besökta af
allmoge, som då varit stadd på sin kyrkore-
sa, än af invånare i Staden.
Jag vill icke tala för någon handling, sora
jag anser möjligen kunna stå i strid med
Sabbathens tillbörliga helgd; men, då jag icke
eller kan finna, att begynnandet af en Au¬
ction mindre väl låter sig förenas med Sab¬
bathens helgande, än fortsättningen af en re¬
dan påbörjad, och utmätningsauctioner, hvil¬
ka i vår tid, tyvärr! höra till ärenderna för
dagen, i allt fall äro nog tryckande för gäl—
denärer, utan att försvåras genom nya band
uppå verkställigheten deraf, anser jag det va¬
ra min pligt att inför Ståndet tillstyrka ogil¬
lande af Utskottets förslag om förbud emot
auctioners begynnande å dagar, som näst fö¬
regå en predikodag.”
Häruti förenade sig Herrar Helsingius
och Langenberg.
Betänkandet blef, med de dervid gjorda
anmärkningar, till Allmänna Besvärs- och E-
conomie-Utskottet återremitteradt.
5 oo
Den i5 Januari.
§• I2*
Upplästes å nyo Allmänna Besvärs- och
Economie-Utskottets på bordet lagda Betän¬
kande (N:o 13.) om olägenheter för Linkö¬
pings Stad deraf, att LilGrenadierRegimen-
ternas Musik-Corpser bo i Staden, och ej på
Rotarne.
Begärdes och lades ytterligare på bordet.
§. .3.
(
Å nyo föredrogs Herr Santessons den g
dennes ingifna och den 12 derpå följande
sednast bordlagda Memorial (Bil. N:o 25o),
i anledning af Herr Westmans Motion (Bil.
JNf:o 59.), angående föreslagen förändrad re-
daction af 3 Gap. 1 §. HandelsBalken.
Herr Westman: ”Vid den Motion om en
tydligare bestämmelse uti 3 Cap. 1 §, Han¬
delsBalken, jag, i början af detta Riksmöte,
och på uppgifna anledningar, väckt, hade jag
väl ej väntat inom detta Stånd någon så be¬
skaffad anmärkning, som den af en värd le¬
damot nu gjorda, och aldraminst då min af¬
sigt var, att, genom en sammanfattning af
gällande lagars innehåll och mening med
rätter Borgare, söka i framtiden förekomma
uppgifna missbruk och en egenmägtig, af god¬
tycket för egen beqvämlighet alstrad, tolkning
af en hittills må bända ej nog tydlig före¬
skrift; men, då hvarje sund och ren åsigt är
aktningsvärd och, i förening med fleras, bi¬
Den i5 Januari.
5or
drager till utredande af det rätta och sanna,
torde äfven min, som jag vågar tro, vara
gillad af de flesta Ståndets värda ledamöter,
då den är grundad uti äldre gällande för¬
fattningar, ej eller böra alldeles förkastas, för
att lemna rum åt ett ännu ej pröfvadt, än¬
nu mindre godkändt, försök till Lagtolkning.”
”Kongl. Resolutionen på Städernas besvär
af den ig Jan. 1757, §. 2, ålägger Konungens
Befallningshafvandej att vid ansvar tillhålla
alla på landet och utom Stadens star/uette ho-
ende borgare> attj vid förlust af all vidare
borgare-rätt, till städerna ofördröjligen inflyt¬
ta. Denna, sednare än 3 Gap. Handels-Bal-
ken, tillkomna lag synes efter min tanka stå
i det närmaste samband med den; och om
den sednare ditintills saknat nog tydlighet
om rätter borgares skyldigheter, är den ge¬
nom den förra så mycket säkrare vunnen,
och gifver äfven 5 Mom. af 14 §• Riksdags¬
ordningen den mest bestämda.”
”Den föreslagna förändringen och tydlig¬
heten uti 3 Cap. 1 §. HandelsBalken står äf¬
ven uti det närmaste samband med författ¬
ningen om mantals- och skattskrifningen i ri¬
ket, der det heter: Hvar och en skall sig i
mantal anteckna, der han största delen af å-
ret vistasj eller sitt bo och hemvist häfver;
Och genom iakttagande af båda dessa lag¬
rum kan aldrig tvekan uppkomma, hvarest
rätter borgare skall sig mantalsskrifva låta, ty
han är i Staden bosatt och häfver der, såsom
sådan, sitt hemvist.”
5o2 Den i5 Januari.
”Den slår äfven i den närmaste förening
med gällande Bevillnings-Stadga, ly ingen an¬
nan, än TaxeringsComiteen i staden, kan med
säkerhet bedöma en borgares rörelse, af-
komsten och afgiften deraf, och, örn lian in¬
nehafver egendomar på landet, så taxeras de,
der de äro belägna, efter egarens uppgift, och
utan att han behöfver dem bebo, eller å dem
bosatt vara.”
”Slutligen, och om borgare vill på landet
ifrån staden flytta, är det honom ej eller ge¬
nom den föreslagna förändringen och tyd¬
ligheten förment; men han förändrar då e-
genskapen ifrån rätter till contingentborgare,
och kan såsom sådan, efter föregången an¬
mälan, äfven drifva den handel, hvartill Kongl.
Besol. på Städernas besvär den 28 Augusti
1727 §. 31, af år 1748 §. 16, samt den 7
Julii 1702 §. 24. jemförda med åberopade
Kongl. Resol. af den 19 Jan. ir]5r], lemna
honom rättighet; Och en sådan på landet bo¬
ende contingentborgare skulle då ej behöfva
sammanblandas med en på landet flyttad
stads-borgare, ty den sednare vore det då
ej mera inför lagen och således ej eller be¬
rättigad till rätter borgares förmåner.
Att denna min erinran finge åtfölja den
gjorda anmärkningen, anhålles vördsamt.”
Herr Santesson: ”Då Herr Westmans för¬
sta Motion afsåg förtydligande af lagens stad¬
gande i .3 Cap. 1 §. HandelsBalken, kunde
jag ej invända något deremot; men, då jag,
vid nogare genomläsande af Ståndets tryck¬
Den i5 Januari.
ta Protocoll för den 8 December sistlidit år,
fann, att Herr Westman, med anledning äfen
anmärkning af Herr Helsingius, då nämnda
Motion remitterades, yttrat sig med den fö¬
reslagna ordförändringen: "skall i staden bo¬
satt 'vara,’' afser åläggande skyldighet för
borgare att i staden bo, trodde jag mig böra,
på sätt mitt nu ifrågavarande Memorial inne¬
håller, fästa uppmärksamhet vid angelägen¬
beten, att meningen med orden bosatt eller
ock boende i staden bestämdt uttryckes, på
det att dylika olika tydningar af lagens me¬
ning, som man vid denna Riksdag gjort, ej
vidare måtte föranledas. Att för en sådan
lagförändring, som Herr Westman nu ytter¬
ligare förklarat sig afse, detta förtydligande
erfordras, lärer ej bestridas; och att dermed
verkligen i strid stående, af mig uppgifna
tvänne stadganden uti Bevillnings-förordnin¬
gen i sådant fall äfven behöfva upphäfvas
eller förändras, har en värd ledamot, Herr
Helsingius, till protocollet den 8 December
förlidet år, vid förutnämnda tillfälle, Herr
Westmans Motions remitterande, redan anmärkt.
Huru jag för min enskilda del ansett, att af
dessa förslag till lagförändring, om de skulle
blifva antagna, snarare bör befaras skada, än
förväntas fördel för Städerna, har jag, utan
att förnärma någon annans kan hända bättre
bedömande deraf, i mitt skriftliga anföran¬
de uttryckt, och vill derföre nu, med anled¬
ning1 af Herr Westmans åberopande af i §. i
Kongl. Resolutionen på Städernas Besvär af
Den i5 Januari.
den iq Januarii 1757, endast tillägga, alt
jag har mig den bekant, men äfven alt,
sedan, uti en enskild burskaps-tvist, frå¬
ga emellan en å landet boende borgare
1 Fahlun och Magistraten i nämnda Stad,
Kongl. CommerceCollegium fastsställt Ma¬
gistratens Resolution, som stödde sig på
nämnda Författning, oell ålagt denna borgar
re att, vid förlust af sin borgarerätt, till Sta¬
den inflytta, så bar Kongl. Maj:t, genom Nå¬
digt Utslag år 1823, förklarat så väl nämnda
2 §. i 1757 års Kongl. Resolution, sorn de
i samma Resolution omförmälda äldre För¬
fattningar endast åsyfta att förekomma olof¬
lig Landthandels ulöfvande af Borgare, och
derföre upphäft så Magistratens i Fahlun
som Kongl. CommerceCollegii Utslag.”
Herr Montan: ”Jag förenar mig i allo med
Herr J-Vestmanj med tillägg, att, hvad angår
Herr Santessons förmenande, att Bevillnings-
Författningen skall vara i strid emot All¬
männa Lagen, och således innebära ett bin¬
der för den af Herr TVestman föreslagna Lag¬
förändring, min tanka är den, att, om Ri¬
kets Ständer antaga förslaget, Bevillnings¬
utskottet lärer icke underlåta att, vid Bevill-
ningsStadgans uppgörande, ställa sig sådant
till efterrättelse, så att den blifver i öfver¬
ensstämmelse med Allmänna Taagens före¬
skrifter. I öfrigt bör det anmärkas, att an¬
dra borgerliga onera äro lika nödvändiga, som
penningeafgifters erläggande, och alt per¬
sonella skyldigheter icke kunna fullgöras af
Den i5 Januari.
5o5
borgare, som icke i Staden bo. Kongl. För¬
ordningen af d. 3o Januari 17471 hvilken ej
är upphäfven, och der det stadgas, att bruks¬
idkare, som vill tackjerns- och förlagshandel
idka, skall i Staden lill hus och hemvist sig
nedsätta och der förblifva, gifver äfven stöd
åt den af Herr Westman för den föreslagna
Lagförändringen antagna grund.
Herr Helsingius: Jag har förut instämt
med Herr Westman i bans Motion, och, se¬
dan han ännu mera genom det i dag gjorda
tillägg densamma utvecklat, instämmer jag
med ökad öfvertygelse deruti, helst det är
af obestridlig nytta, att Bevillnings-Stadgans
föreskrifter så förtydligas, att de ej ens kun¬
na åberopas såsom en ursäkt för afvikelse
från allmänna Lagen, och jag anser Herr
Santessons nu gjorda framställning icke haf¬
va vederlagt, hvad Herr Westman anfört.
Jag förenar mig äfven med Herr Montan,
och tilläggger, att, hvad angar Kongl. Com-
merceCollegii yttranden, känna vi alla den
anda, som der i sednare tider egt rum, då
borgerliga rättigheter blifvit bedömda. På
dessa yttranden kan jag ej fästa annat afse¬
ende, än det, som Lagarne ålägga; men an¬
dan deraf är för Kongl. CommerceCollegii
egen räkning; och jag är derigenom icke
öfvertygad, att Kongl. CommerceCollegium
bandlat rätt efter gällande föreskrifter, utan
jag tror snarare, att det förfarit med nog li¬
ten uppmärksamhet på Lagar och Författ¬
ningar.”
Den i5 Januari.
Herr Prestman: Herr Santesson har åbe¬
ropat Kongl. Resolutionen på Stadernas Be¬
svär af den i g Januari 1757, såsom genom
sednare Författning ändrad. Det af mig å-
beropade åliggande för Konungens Befall¬
ningshafvande att tillhålla på Landet boende
borgare att till Städerna infatta står dock
der qvar oförändradt, ehuru i öfrigt uti För¬
fattningen förekommer det ämne, hvarom Herr
Santesson förmält. Andra §. i nämnde Kongl.
Resolution är just det Lagrum, som stadgar
rätter borgares skyldighet och bestämmer,
hvad dermed förstås.
Herr Lundman förenade sig med Herrar
PVestman och Montan.
Herr Santesson: ”Jag får, med anled¬
ning af Herr Helsingii yttrande, i fall jag
förut emot min vilja genom otydlighet vållat
det, nu blott åter upprepa, att det ej var
Kongl. Coramerce-Collegium, som hafde Ma¬
gistratens i Fahlun Utslag, utan Kongl. Maj:t,
som hafde både Magistratens och Commerce-
Collegii sammanstämmande Utslag, hvarige¬
nom 1757 års Kongl. Resolution tolkats allde¬
les så, som Herrar PVestman och Helsingius
nu gjort, men hvilken tolkning Kongl. Maj:t
uti nämnda Dess Nådiga Utslag förklarat o-
rigtig. För öfrigt anhåller jag, att, vid juste¬
ring af denna dags Protocoll, få afgifva vi¬
dimerad afskrift af det utaf mig åberopade
Kongl. Maj:ts Utslag af år 1823.”
Herr PVallström förenade sig med Her¬
rar PVestman och Montan.
Den i5 Januari.
507
Herr Cron: Jag liar fästat min upp¬
märksamhet dervid, alt jag hort under dis-
cussionen åberopas Kongl. Maj:ts Utslag i
ett särskildt mål. Sådant förmodar jag vara
utom dessa öfverläggningar och ej verka på
frågan. I öfrigt förenar jag mig med Herrar
Westman och Montan.
Häruti instämde Herr Bergelin.
Herr Helsingius: Då Herr Santesson när¬
mare förklarat uppgiften om Kongl. Com-
merceCollegii yttrande i det särskildta må¬
let och lofvet att ingifva det åberopade Kongl.
Utslaget, (förbehåller jag mig att derefter
närmare utveckla mitt svar.
Herr Santesson: ”Jag har ock, med min
begäran att i nästa Plenum få afgifva bestyrkt
afskrift af sistnämnda Kongl. Utslag, ej af-
sett att nu uppehålla denna discussion, eller
hindra dess afgörande och, som jag motser,
Ståndets remiss af mitt Memorial, jemte de
dervid nu gjorda anmärkningar samt lemna-
de upplysningar till vederbörliga Utskott,
utan endast förbehållit mig att då med ett
ojäfaktigt documents biläggande få styrka
min uppgifts rigtighet.
Herr Helsingius: Med det anförande jag
förbehållit mig att afgifva, vill ej eller jag
uppehålla Memorialets remitterande. Blott i
anseende till hvad jag yttrat om Kongl.
Commerce-Collegii förfarande, tror jag mig
böra nämna, att jag erhållit tillräcklig för¬
klaring, sedan Herr Santesson upprepat, att
det ej var Kongl. Commerce-Collegium, ulan
5o8
Den i5 Januari.
Kongl. Maj:t, som tolkat 1757 ars Kongl.
Resolution på det af Herr Santesson upp¬
gifna sätt. Då det Kongl. Utslaget aflemnas,
torde jag få tillfälle att närmare förklara,
hvad j3g anfört, men jag begär ej, alt sådant
må remissen till Utskotten åtfölja, utan att
det endast må i Ståndets Protocoll antecknas.
Discussionen ansågs slutad, och uppå Herr
Talmannens Proposition blef Herr Santessons
ofvanomförmalda Memorial (Bil. N:o 25o),
jemte de dervid gjorda tillägg och anmärk¬
ningar, remitteradt till Bevillnings- och Lag-
Utskotten, dit Herr Westmans Motion i äm¬
net förut är remitterad.
§• >4-
Upplästes oell lades på bordet Be vill¬
ia ings-ULskoltets Memorial (N:o 5), af den
5 dennes, om återlemnande af Riksdagsfull-
mägligen från Hallands Län Petter Anders¬
sons väckta Motion, angående förbud emot
införsel af utländska yppighetsvaror, m. m.
§. i5.
De, enligt 1 §. af detta Protocoll, ge¬
nom Deputation från Hedervärda Bonde-Stån¬
det öfverlemnade tvänne Protocolls-Utdrag
föredrogos och lades på bordet.
§. 16.
Herr Ekerman: Vid slutet af förra Pia-
Den i5 Januari.
5 09
num begärde jag af någon bland Banco-Ut-
skottets närvarande Herrar Ledamöter upp¬
lysning, om och huruvida föreskrift, angåen¬
de fortfarande anstalter om silfverköp, blif¬
vit från Banco-Utskottet till BancoStyrelseu
meddelad. Denna fråga blef då bordlagd,
ehuru sådant icke torde hafva varit behöfligt,
men hvarvid jag icke ville yttra någon er¬
inran, at" aktning för Ståndet, och då tiden
var redan långt framliden. Nu förnyar jag
min anhållan om upplysningens meddelande.
Herr Helsingens: På Herr Ekermans upp¬
maning gifver jag tillkänna, att, sedan de öf¬
riga trenne RiksStåndens beslut i ämnet de
sista dagarne af förlidet år kommit Banco-
Utskottet tillhanda, har Utskottets pluralitet,
då året var nära tilländalupet, och för att
förekomma, att personer, som möjligen kun¬
de om silfvervexling sig anmäla, ej skulle af-
visas, funnit Protocolls-Utdrag, angående verk¬
ställigheten, böra genast till BancoFullmäg-
tige expedieras, hvilket ock skett; Men jag
har nu mera genom Secreteraren fått dea
underrättelse, att Fullmägtige icke ännu kun¬
gjort detta till allmänhetens kännedom; dock
lärer dermed icke fördröjas, sedan Borgare-
Ståndets beslut äfven meddelas.
Herr Ekerman: Efter denna upplysning,
kan jag icke undgå anmärka, att Banco-Ut¬
skottet meddelat ett beslut, som ej synes
mig öfverensstämma med 72 §. Regerings¬
formen och 75 §. Riksdagsordningen.
Herr Helsingius: Jag bar upplyst, alt
Den i5 Januari.
sådant skett genom Pluralitetens beslut, och
tillägger nu, att Utskottets Ledamöter af
Borgare-Ståndet hörde till Minoriteten. Bor¬
gare-Ståndets Ledamöter hafva icke iakttagit
reservation emot beslutet om Protocolls-Ut-
dragets expedierande till Banco-Styrelsen;
Men, då vi tillkännagifvit vår tanka, att Ban-
co-Fullmägtige ej skulle tillåtas att ingå i di*
rect vexelköp, i hvilket afseende jag åbero¬
par Herr Sandblads vid Banco-Utskottets sed¬
nare Betänkande i ämnet bifogade reserva¬
tion, och då vi uti Utskottet lingö den upp¬
lysning, att dylika mål vid föregående Riks-
dagar afgjorts genom trenne Stånds plurali¬
tet, hade vi ej anledning att emot Expedi¬
tionen afgifva formlig reservation.
Herr Sandblad: Sedan Herr Helsingius
lemnat deri begärda upplysningen, får jag
endast tillägga, att, då jag i hufvudsaken mig
reserverat, trodde jag äfven sådant gälla i
fortsättningen, utan att reservationens full¬
följande, i afseende på Expeditionen, var af
nöden, helst Ståndets Ledamöter uti Utskot¬
tet hörde till Minoriteten.
Herr Ekerman: Jag tror, att discussio**
nen härom nu bör vara slutad; dock vill jag
endast tillägga, att, om en origtig praxis blif¬
vit följd, densamma bör till hvad rätt är å-
terföras.
Herr Montan: Jag var ej tillstädes i Ut¬
skottet, då ärendet der afgjordes; men jag
instämmer uti Herr Ekermans anmärkning
och anser, att, då olika tolkning af Grund-
Den i5 Januari.
Lagarne försports, framställning bör af Stån¬
den göras till Banco-Utskottet oni noggrann
efterföljd af 72 §. Regerings Formen och
§. Riksdagsordningen.
Herr Helsingius: Sedan Herr Montan
förklarat, hvad Herr Ekerman må handa äm¬
nat anföra, öfverlemna!’ jag till Herr Tal¬
mannen att framställa Proposition, hvad af¬
seende skall hafvas på det i ämnet yttrade,
och om Banco-Utskoltets utlåtande deröfver
skall infordras.
Herr Ekerman: Jag återtager mina ord,
att jag ej tänkt något vidare i saken anföra.
Likväl nödgas jag, sedan Herr Helsingius
satt i fråga, hvad jag ämnat yttra, men icke
sagt, upprepa, att jag blott önskat upplys¬
ning om förhållandet och, efter emottagan-
det deraf, endast trott mig böra anmärka be¬
slutets afvikelse från Grundlagarne.
Herr Helsingius: Sedan Herr Ekerman i
det sista anförandet återtagit sina ord, för¬
klarar jag, såsom ett förhastande, hvad jag
yttrat om jemförelsen emellan Herrar Eker¬
mans och Montans meningar. Hvarken här
eller i Banco-Utskottet undandrager jag mig
att förklara, hvad Banco-Utskottet gjort. Jag
vill endast föreslå, att Herr Talmannen måtte
inhemta Ståndets tanka i ämnet. Hvad sjelf¬
va frågan beträffar, tror jag, att, genom Stån¬
dets fattade beslut, emot hvars tydlighet jag
likväl mig reserverat, det är tydligt, att
Ståndet låter vid saken bero.
Herr Ekerman: Jag har ej annorledes å¬
Den i5 Januari.
tertagit mina ord, än så vida de angingo
den förmodan, att discussionen var slutad;
och detta återtagande skedde, i anledning af
Herr Helsingii afgifna yttrande.
Herr Helsingius: Jag finnér nu, att jag
missförstått yttrandet; ty jag trodde endast,
att Herr Montan närmare förklarat Herr E-
kermans anförande.
Herr Montan: Min framställning afser e-
gentligen principen vid målens behandling i
Banco-Utskottet, och om det är emot Grund-
lagarne stridande, att Irenne Stånd, utan
förening med det fjerde, skola afgöra frågor,
som röra Bankens förvaltning. Angeläget är,
att detta för framtiden afgöres, utan allt
sammanhang med Ståndets beslut i närva¬
rande fråga; och jag har velat väcka upp¬
märksamheten härpå, innan betydligare frå¬
gor, under Riksdagens lopp, till öfverlägg¬
ning förekomma.
Herr Winberg: Så upplysande alla frå¬
gor och svar, samt de repartier, som derå
följt, i ämnet äro, hemställer jag dock, om
ej lämpligast vore, att Herr Talmannen må
göra Proposition, att Ståndet låter bero vid
den nu i frågan inom Ståndet förefallna dis-
cussion.
Herr Helsingius: Vidare framställning af
ämnet synes ej olämplig, då frågan angår
principen för målens behandling, och ej blott
hvad i dag förelupit.
Herr Santesson: ”Då jag instämmer full¬
komligt med Herr Winberg uti den önskan,
Den i5 Januari.
5 r 3
att denna discussion må vara slutad, och an¬
håller om Herr Talmannens proposition derå,
vill jag ock ej underlåta yttra, alt jag är och
förmodar oss alla vara fullt öfvertygade, det
ingen af aletta Stånds, ej eller någon af Med-
Ståndens uti Banco-Utskottet deltagande Le¬
damöter haft för afsigt att stöta Grundlagens
föreskrift. Den här anmärkta förtidiga Re¬
missen af trenne Stånds beslut, såsom Rikets
Ständers, till BancoFullmägtiges iakttagande,
är hvarken mer eller mindre, än ett lutt be¬
gånget och alltså äfven lätt öfversedt miss¬
tag, så mycket mera, om prasjudicat finnes,
att vid förra Riksdagar, i frågor om Banken,
så förhållits. Yi kunna ock vara fililp öfver¬
tygade, att Ståndets ledamöter i Banco-Ut¬
skottet ej lära underlåta, att, i anledning af
hvad nu varit anmärkt, en annan gång noga
iakttaga, hvad Grundlagen bestämmer erfor¬
derligt i mål, angående Banken, för att an¬
ses såsom Rikets Ständers Beslut; men der¬
vid bör ock nu få bero, och någon vidare
correspondance härom med Banco-Utskottet
afstyrker jag alldeles.”
Häruti förenade sig Herr Cron.
Herr Helsingius: Det är orätt, att vidare
förlänga discussionen; men, då dervid har blif¬
vit yttradt ett hedrande förtroende för Leda¬
möterna af Ståndet uti Banco-Utskottet, vo¬
re det origtigt, att ej med lika förtroen¬
de svara deremot. Jag bör då upplysa,
att Utskottets pluralitet ansåg sådana mål,
Borg. Ständ. Prot. vid Riksd. 1828—29. T. 33.
5 T 4
Den i5 Januari.
som delta, vara af den beskaffenhet, att det
kunde af 3:ne Stånd afgöras; Och denna in¬
om Banco-Utskottet yttrade opinion har jag
här trott mig böra tillkännagifva. Jag öf-
verlemnar nu till Ståndet att afgöra, hvad åt¬
gärd, i anledning af hvad sorn förelupit, må
vidtagas.
ProtocollsUtdrag, uppsatt på grund af
Ståndets uti Prolocoltet den 9 dennes, §. 8.
intagna beslut, i anledning af Banco Ulskot-
tets Betänkande N:o 6 i fråga om silfverköp,
upplästes af Herr Talmannen och gillades,
hvarefter Ståndet, uppå Herr Talmannens
proposition, dels fann icke hinder för Pro-
tocolls-Utdragets expedierande, dels beslöt,
att vid den i ämnet i dag inom Ståndet
skedda discussion må bero.
Plenum slutades klockan 1 e. m.
In fidem
E. G. Runeberg.
Den 21 Januari.
Plenum klockan 10 f. m.
§. 1.
Justerades Protocollet förden i5 dennes.
Den 2i Januari.
5.5
§• 2-
Herr T^effler begärde ordet oell anförde,
i anledning af Herr Prestmans Motion, (Bil.
N:o 5g^), angående förändrad redaction af 3
Cap. i §. HandelsBalken, oell Herr Santessons
dervid gjorda tillägg, (Bil. N:o a5o): ”Med
anledning, så väl af Herr PVestmans väckta
Motion om ett närmare bestämmande uti 3
Cap. i §. HandelsBalken, rörande Borgares
skyldighet att uti den Stad, der lian Bur¬
skap eger, bo och vistas, samt Herr Santes¬
sons till följe deraf nödiga ansedda förändring
af Bevillningsförordningen, lika som de dis-
cussioner, hvilka häröfver inom Ståndet egt
rum, tager jag mig friheten att härmedelst
till protocollet afgifva min enskilda tanka uti
denna för Städerna visserligen icke likgiltiga
sak. Jag anser äfven för min del för be¬
tänkligt, och måhända ledande till hvarje¬
handa oordningar, att tillåta någon blifva
Borgare uti Stad, som icke ämnar att derstä¬
des bo och vistas; men jag kan deremot icke
finna anledning dertill, att förneka en Bor¬
gare, hvilken längre tid, t. ex. minst io år,
varit bosatt uti en Stad och måhända uti
betydlig mån deltagit uti densammas så väl
penninge som personella onera, samt hunnit
förvärfva sig antingen en landtegendom el¬
ler ett bruk och vill med sin famille dit¬
flytta, men önskar likväl att, ännu några år,
fortfara roed sin rörelse uti Staden, hvilken
han rätt väl kan under sin mellankommande
Den 2/ Januari.
tillsyn sköta, genom antingen en för sig kom¬
men son eller en bepröfvad tjenare, alt, sä¬
ger jag, förneka honom denna rättighet, hvil¬
ken han synes hafva med fullt skäl förvärf-
vat sig, och hvaraf Staden, efter min tanka,
alls intet förlorar, men deremot drager en
bestämd och säker vinst, enär af en äldre och
för sig kommen borgare kan påräknas utgö¬
randet af större onera, än utaf en nybegyn¬
nare. Jag skulle således önska, att Höglofl.
Lag-Utskottet ville fästa afseende vid ett så¬
dant förhållande, som jag nu uppgifvit, i hän¬
delse Höglofl. Utskottet finner skäl att föreslå
den af Herr Westman tillstyrkta förändrin¬
gen af nämnde Lagens rum, och jag anhåller
lill den ändan, att Ståndet läcktes låta detta
mitt anförande få följa remissen af den, för¬
ra Plenidagen, i samma ämne hållna Discus-
sion till bemäldte Utskott.”
Häruti förenade sig Herr Lamberg.
Begärdes och lades på bordet.
§. 3.
Herr Landegren uppläste ett Memorial,
(Bil. N:o 253.) i anledning af en utaf Herr
Lindqvist gjord och till Lag-Utskottet remit¬
terad Motion, angående förändring af 2 och
3 §§. i4 Cap. Missgernings-Balken (Bil.
N:o 137.).
Remitterades till Lag-Utskottet.
Deri 2/ Januari.
§• 4-
Herr Santesson anförde: I följd af det
förbehåll, jag vid sista Plenum gjorde, att,
vid justering af det då hållna Protocoll, fö¬
rete Kongl. Maj:ts Utslag af år 1823 uti ett
särskildt mål, hvilken handling jag åberopa¬
de, för alt visa, huruledes Kongl. Maj:t tol¬
kat den af Herr Westman uti sitt, af mitt til¬
lägg vid hans motion om ändring af 3 Cap.
1 §. Handels-Balken föranledda, upplästa an¬
förande omförmälda Kongl. Resolution af den
19 Januarii uppå Städernas Besvär, får
jag nu ofvannämnde Köngl. Maj:ls Utslag af¬
lemna.
Derefter uppläste och till Protocollet af-
lemnade Herr Santesson en handling, så ly¬
dande: ”CARL JOHAN etc. Vår ynnest etc.
Hos Oss har Bokbindaren C. G. Brunström
i underdånighet besvärat sig deröfver, att J,
med fastställande af Magistratens i Fahlun re¬
solution af den 22 Mars 1824. under åbero¬
pande af 2 §. i Kongl. Resolutionen på Stä¬
dernas besvär af den 19 Januarii 1757, me¬
delst Utslag af den 7 Julii förlidet år, ålagt
klaganden, som vore boende på landet, att in¬
om 3:ne veckor till Fahlun inflytta, vid den
påföljd, att i annor händelse förklaras sin
borgare-rätt förlustig; deruti klaganden, på
anförda skäl, i underdånighet sökt ändring.
Detta Besvärsmål, deröfver J, sedan ve¬
derbörande hörde blifvit, med underdånigt
utlåtande inkommit, bafve Vi i Nådigt öfver-
518
Den 2/ Januari.
vägande tagit; och, då så väl ofvanberörde 2
§. af Kongl. Resolutionen den ig Januarii
som de i samma Kongl. Resolution
omförmälde äldre Författningar endast åsyfta
att förekomma, det borgare ej må å landet
olofligeu idka handel och handtverk; alltså,
och då emot Brunström, som i Fahlu Stad
innehar Burskap å Bokbindare-handtverket
och derstädes, enligt hvad upplyst blifvit, er¬
lagt Krono- och Stads-Utskylder för nämnda
Borgerliga rörelse, ej blifvit anmärkt, att han
på landet utöfver Bokbindarehandtverket, och,
vid ett sådant förhållande, det ej bordt ho¬
nom förmenas, att uppehålla sig på en ho¬
nom tillhörig, i-J mil utom Staden belägen,
egendom och åt annan person upplåta till¬
synen af sin verkstad, bafve Yl, med än¬
dring af Magistratens och Edert samman¬
stämmande, nu öfverklagade Utslag, funnit
skäligt förklara Brunström ej kunna för sin
person åläggas, att från landet till Fahlun
inflytta. Med tillkännagifvande hvaraf, till
svar samt veder hörandes förständigande och
underdåniga efterrättelse, Yl befalle etc.
Stockholms Slott den if\ Maji i8a3.
CARL JOHAN.
C. D. Skogman.
Till Commerce Collegium, angående Bok¬
bindaren Brunströms underdåniga besvär, rö¬
rande hans förpligtande att från landet till
Fahlun inflytta.
Deri 2/ Januari.
Likheten med höga Originalet intygar.
M. G. aron Schantz'.'
Herr Helsingius: Sedan jag, då fiågan
förra gången förevar, erkänt mitt misstag,
att Herr Santesson, till stöd för sitt anfö¬
rande, åberopat Kongl. CommerceColiegii
Utslag, och jag antagit Herr Santessons för¬
klaring derom, men jag då suspenderade allt
mitt omdöme, angående verkan af det Kongl.
Utslaget i detta fall, får jag nu, efter det sam¬
ma Kongl. Utslag blifvit uppläst, tillägga, att
det helt och hållet rörer en enskild sak och
har icke, efter min tanka, någon verkan till
fördel för Herr Santessons anmärkning vid
Herr Westmans Motion. Jag anser det såle¬
des icke lämpligt, att mitt yttrande om Kongl.
CommerceCollegiurn må åtfölja remissen; men
det må stå qvar i Protocollet, såsom enligt
med min öfvertygelse om Kongl. Commerce-
Collegii förfarande i sednare tider. Jag be¬
gär blott, att få förnya mitt anförande, att
jag icke anser Herr Santesson hafva veder¬
lagt, hvad Herr Westman föreslagit, och att
jag fortfarande instämmer med Herr West¬
man, med det tillägg, att BevillningsFörord-
ningen bör undergå förändring efter samma
princip, som Herr Westman, i afseende på
3 Cap. i §. HandelsBalken, framställt.
Hvad sålunda anfördt blifvit, kommer att
åtfölja Remissen af Herr Santessons Memorial
(Bil, N:o 25o.^ till Bevillnings- och Lag¬
utskottet!.
520 Den 2/ Januari.
§• 5.
RiksdagsFullmägtigen för Carlshamn,
Herr JVinberg, anmälde, att till honom med¬
delad fullmagt, att vid denna Riksdag vara
Fullmäktig äfven för Staden Hedemora, blif¬
vit af Hans Excelience, Justitia? StatsMini-
stern godkänd, och uppviste Herr ^Vinberg
sin förut erhållna pollet, som med anteck¬
ning om nämnda hans egenskap blifvit försedd.
§. 6.
Herr Talmannen anförde: ”Borgare-Stån¬
det har sig bekant Hennes Kongl. Höghet
KronPrinsessans lyckliga nedkomst i dag på
morgonstunden med en ArfPrins; Och, då
Ståndet ofelbart lifligt delar Hans Majestät Ko¬
nungens och den Kongl. Famillens glädje öf¬
ver denna hugnerika händelse, hemställer jag,
att Ståndet må genom Deputerade göra sig
underrättadt om Hennes Kongl. Höghet Kron¬
Prinsessans och den unga ArfPrinsens helso¬
tillstånd.”
Denna framställning bifölls, i följd hvar¬
af fyra Deputerade till Kongl. Slottet genast
afgingo, hvilka, efter någon stund, återkom-
mo och anmälde, att underrättelse blifvit
dem lemnad, att Hennes Kongl. Höghet Kron¬
Prinsessans helsotillstånd är så godt, som
omständigheterna kunna medgifva, och att
den unge ArfPrinsen befinner sig fullkom¬
ligt väl.
Den 21 Januari.
§• 7*
Upplästes följande ankomna Protocolls-
Utdrag, nämligen: från Höglofl. Ridderska-
pet och Ådeln för den 29 och 3o sistlidne
December samt den 9, 12 och i5 dennes,
innefattande underrättelse om återremiss af
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12, bifall till
Bevillnings-Ulskottets Memorial N:ris 3 och
4, till Lag-Utskottets Betänkande!! och Me¬
morial N:ris 1, 7 och 9, fattadt beslut, i an¬
ledning af Allmänna Besvärs- oell Econo-
mie-Utskottets Memorial N:o 3, gillande af
sistnämnda Utskotts Betänkanden N:ris 4, 5
och 9, återremiss af samma Utskotts Betän¬
kanden N:ris 6 och 10, och afslag å Dess
Betänkande N:o 8, samt bifall till Expedi-
tions-Utskottets Memorial N:o 9; och Remis¬
ser, tili Stats-Utskottet: af Motioner, i anled¬
ning af förut remitterad fråga om förslag till
LåneReglemente för RiksgäldsContoret, att
Stats-Utskottet måtte anmodas upplysa, hu¬
ruvida Rikets Ständers Beslut, angående vår¬
den och förvaltningen af Kyrkornas fastig¬
heter och medel samt granskning af redo¬
görelsen derför, blifvit i verket stäldt m. m.,
upplysning, huruvida Rikets Ständers vid si¬
sta Riksdag beslutade underdåniga skrifvelse
till Kongl. Maj:t, angående ändring af Kongl.
Förordningen den 22 Julii i8o3, om tionde-
och räntegifvares samt räntetagares ömsesi¬
diga rättigheter och skyldigheter, föranledt
någon Regeringens Kungörelse, framställning.
522
Den 2t Januari.
att Ståts-Utskottet måtte undersöka, huru¬
vida indragningen af det så kallade Afräk-
nings-Contoret kunnat föranleda till mindre
fullständighet i Controllen å Räntekammaren,
samt i sådant fall vidtaga nödiga åtgärder
till en dylik controlls återinförande, uppställ¬
ning af de så kallade inkomst- och utgifts-
Betänkanderna, granskning af de så kallade
Lappmarks Ecclesiastique medlens förvaltning,
Controll å Stats-Contorets Assignering på
Banken och Riksgälds-Contoret, att Rikets
Ständers Stats-Utskott och Revisorer måtte
hädanefter inventera Rikets Regalier och ef¬
terse, huru de af vederbörande vårdas, pu¬
blikt understöd för författaren till Svenska
Folkets Historia, under Konungarne af Vasa-
ÄLten, löner för Docenterna vid Rikets Uni-
versiteter, att löner och pensioner vid alla
förvaltande Inrättningar, såsom Tull- och
Post-Verken m. fl., må anordnas efter Stat
från Stats-Contoret, löneförhöjning för Stall¬
mästaren E/irengranatj anslag af 5o,ooo Rd.
Banco till en båtleds öppnande från Philips-
stad lill Sjöändans lastageplats, Lagmans- och
Häradshöfdiuge räntans utgörande i Verm¬
land samt framställda anmärkningar emot
förslaget, att den del af berörde ränta, som
under namn af Tings-gästningspenningar erläg¬
ges, skulle till Statsverket ingå, reparation
af General Landtmäteri-Contorets hus, att
lön på Stat, till ett belopp af a5o Rd. Banco,
måtte anslås för en LandsFiscal i hvarje
Län, anskaffande af tjenliga och tillräckliga
Den 21 Januari. 5 a 3
rinn för Riks-Archivet, att från Stats-Utskot-
let mätte infordras ju förr desto heldre för¬
slag till förnyad Instruction för Rikets Stän¬
ders Revisorer, att Rikets Ständer måtte be¬
vilja fortfarandet från den 6 nästkommande
Julii af det årliga anslag, Kongl. Maj:t hitin¬
tills af extra medel i Nåder beviljat den så
kallade nya Elementar- eller Profscholan ef¬
ter Ämnes-läsnings- och Yexelundervisnings-
method, som blifvit i Hufvudstaden upp¬
rättad, hemställan, att det under Ädelfors
guldverk lydande Paulströms bruk med un¬
derliggande hemman måtte användas lill liqvi-
derande af bytesfordringar hos Kongl. Maj:toch
Kronan, att en Ståthållare, en Hof-Intendent,
en Hof-Architect, en Secreterare och en Con-
dueteur må varda uppförda å samma stat,
som nu upptager Slottsfogden och öfriga
Slottsstaten, samt att löner må varda dem
derå anslagna, svarande emot deras grad och
vederlikars å andra stater, ersättning åt fram¬
lidne Friherre S. G. Hermelins arfvingar för
den förlust, Friherren tillskyndats i och för
honom fråntagna materialier till den af fien¬
den uti sista kriget med Ryssland uppförda
brobyggnad öfver Luleå Elf, inlösning af en
del FiiialDisconternas assignationer, hvilka
icke inom prEescriptionstiden 1819 blifvit
presenterade, UllDiscontFondens förökning
för utlåning åt landtman, som anlägga fina
Electoral Schäferier, i anledning af förut re¬
mitterad Motion om anslag af Statsmedlen
till författande af en fullständig historia om
534
Den 21 Januari.
Konung Carl XI:s regering och den så kallade
frihetstiden, fordran, som Ministern Lagersvärd
förmenar sig ega hos Svenska Regeringen, nöd¬
vändigheten af vissa controller vid leverancer
lill Kongl. Majit och Kronan, ersättning till Öf-
verste-Lieutenanten Carl de Mottoni för hans
indragna Majorslön, anslag till Orthopediska
Institutet samt gralification till Professor Ä-
kermaiij de till Skånska Dragon-Regementets Be¬
fäls aflöning anslagna Fördels- och Hästhem¬
mans räntor, afskaffande af Nummer-Lotteriet
och Assistance-Contoret, i anledning af Kongl.
Majits förut remitterade Proposition, angåen¬
de hästars posterande, i stället för man¬
skap, af Extra Roteringsskyldige, anslående
af flera löner för befälet vid Smålands Gre-
nadier-Bataillon m. ra., att Exspectance-fonden
för lönlösa Officerare måtte erhålla en årlig
tillökning af 5ooo Rd., förhöjning i Ståts-Rå¬
dens löner till 8000 Rd. B:co för hvardera,
så länge de äro i activ tjenst, försäljning för
Statens räkning af de till Ädelfors nedlagda
Guldverk hörande hemman och lägenheter,
till Stats- och Bevillnings-Utskotten: af Mo¬
tioner, angående åtskilliga åtgärder till befor¬
drande af en Bergslags inrättande i Norr¬
bottens Län, och olämpligheten deraf, att
Embets- och Tjenstemän erlägga contribu-
tioner å deras löner; till Stats- och Banco-
Utskotten: af Motioner, innefattande vissa
hufvudgrunder, i afseende på en blifvande
Finance-Reglering, inrättande af en tillräck¬
lig Lånefond för landtman, Lag för Rikets
Ben 21 Januari.
5 2 5
skuldväsende, Lag för Rikets Myntväsende,
och alt det nuvarande årliga arfvodet för Ri¬
kets Ständers Fullmägtige i Banken och Riks-
gälds-Contoret måtte fördubblas; lill Stats-
Banco- samt Allmänna Besvärs- och Econo-
mie-Utskotten: af Motion, angående Låns med¬
delande å spannmål; till Stats- samt Allmän¬
na Besvärs- och Economie-Utskotten: af Me¬
morial, angående Skogshushållningen i Riket,
Sädes-Torkinrättningar, att en påbörjad elier
verkställd indelning af jord till ständig el¬
ler Ordinarie Rotering, derigenom Ordinarie
Knektehållet skulle ökas utöfver det i Knekte-
Contractet bestämda antal, måtte genast varda
inställd, indragning af de nuvarande Com-
missariaterna, Militaira Boställens befriande
från allt deltagande i nya kyrkors byggande
och nya vägars anläggande, att det så kalla¬
de Baggens Stök malte på allmän bekostnad
göras segelbart för fartyg från fem till tolf
fots djupgående, och ändring i 20 §. af 1770 års
Förklaring öfver 1702 års Boställs-Ordning;
till Stats- och Expeditions-Utskotten: af Me¬
morial derom, att Rikets Ständers vid sista
Riksdag fattade beslut, i afseende å Kongl.
Canzli-Styrelsens bandcassa, måtte varda till
Kongl. Majrt samt Rikets Ständers Fullmägti-
ge i Riksgälds-Contoret behörigen expedie-
radt; till Bevillnings-Utskottet: af Motioner,
angående åtskilliga föreslagna ändringar i nu¬
varande Bevillnings-Förordning, eftergift af
åtskilliga utaf KammarRätten ådömda an-
märkningsmedel, Krono-Lotsars befrielse från
Den 2/ Januari.
Bevillning, åtskilliga föreskrifter, i afseende
på Debetsedlar, åtskilliga ändringar i Reda-
ctionen af Bevillniugs-Förordningen, infor¬
drande af uppgift på Kongl. KammarRättens
anmärkningar emot sednare årens Bevillnirigs-
Comileers åtgärder, förslag till Allmänna Be-
viilningen, anmärkningar vid förut remitte¬
rad Motion om föreslagna ändringar i nu¬
varande Bevillnings-Förordningen, inre Nä¬
ringsfrihet och inskränkningar i Utrikes han¬
del, samt förbättrade Tullbevaknings anstal¬
ter, hvarom förut skett remiss till Allmänna
Besvärs- och Economie-Utskotten; till Ban-
co-Utskottet: af Memorial, angående belå-
ningsrätt i Banken för kobolt, åtgärder till
förekommande af de missbruk, hvartill den
nuvarande enskilda assigneringsrättigheten på
Banken genom öfverassignering kan föranle¬
da, att Banco-Utskottet måtte inkomma med
förslag om lämpligaste sättet och medlen att
för alla möjliga händelser ställa Bankens fond i
största säkerhet, ersättning åt ÖfversteLieute-
nanten G. U. Adlerstam för dess genom en rät¬
tegång med Rikets Ständers Bank orsakadelidan-
de, inköp och utdelning bland RiksStåndens Le¬
damöter af den genom BancoStyrelsens föran¬
staltande från trycket utgifna skrift, kallad:
”Handlingar och upplysningar, rörande Ban¬
ker i andra Länder”, Assurance på Lif i
Rikets Ständers Bank, m. m.; Lag för Rikets
Ständers Bank, inrättande af privata Banker
m. m. och inrättande af Socken-Bibliotheker;
till Banco- och Lag-Utskotten: af Motion om
Den 2/ Januari.
revision af Banco-Författningarne; till Lag-
Utskottet: af Kongl. Maj:s Nådiga Proposition,
den i3 sistlidne December, angående straff¬
lag emot Negerhandel och delaktighet deru¬
ti, samt af Motioner, att den, som första gån¬
gen begår stöld samt inom 2:ne dygn der¬
efter sjelf anmäler stölden och återlemnar
det stulna godset, må befrias från uppenbar
kyrkopligt, offentlighet vid Underdomstolar
och Policekamrar i Städerna, FörlikningsDom-
stolars inrättande, Lag-förslag, som afhjelper
de genom tidsutdrägten med alla lagfarts- och
inteckningsmål i vissa landsorter, hvarest
blott ett Ting årligen hålles, inträffande olä¬
genheter, vissa ändringar uti den i Allmän¬
na Lagen stadgade Rättegångs Ordning i ci¬
vila mål, att i alla de mål, der Charta3 Sigil-
lata; afgift icke fordras, Utslagslösen icke el¬
ler må ega rum, rättighet för hvar och en,
att emellan Riksdagarne få inkomma med för¬
slag till ändring i Författningar, sökt före¬
träde för Jordegare till säkerhet i hemmans-
brukares lösa egendom, ansvar å den, hvil¬
ken, efter att hafva uppnått myndiga år, men
sedermera ställd under förmyndare, un¬
der omyndighets tillståndet sig skuldsätter,
de Lagars öfverseende ooh förbättring, som
angå förbrytelser emot Postförfattningarne,
mildring uti de i nu gällande Författning e-
mot fylleri och dryckenskap utsatta straff¬
bestämmelser, sättet för förmyndares redo¬
visningsskyldighet för innehafvande Barnarf,
ändring i Kongl. Kungörelsen den 18 De¬
5 28
Don 21 Januari.
cember 1823, huru förbSllas bör, då emot
redan dömda personer yppas brott, hvarom
ransakning tillförene icke varit anställd, före¬
slaget tillägg uti nyssnämnda Kongl. Kungö¬
relse, ändring i Instructionen för Rikets Stän¬
ders Justitiaeömbudsman, att Lagmansting
må hållas 2:ne gånger hvarje år, obehindrad
fart i sjöar och floder, vittnes underskrifter
under ansökningar om Förmynderskap, med
flera vigtiga handlingar, som röra 3:dje mans
rätt, vissa ändringar i Författningarne om
utmätning, förtydligande af 3 §. i 3 Gap.
ConcoursLagen af den i3 Julii 1818, att o-
lofligt tillgrepp af vexande skog måtte anses
och bestraffas såsom tjufnad, utgifvande på
Statens bekostnad af en fortsättning af de
så kallade Lagsamlingar, inrättande af en Ju¬
ry för bedömandet af bysättningsfrågor,
egande rätten till de så kallade Danviks Ho¬
spitalshemman, och mildring uti de i nu
gällande Författningar emot fylleri och dryc¬
kenskap stadgade straffbestämmelser; till Lag-
samt Allmänna Besvärs- och Economie-Ut-
skotten: af Kongl. JVIaj:ts Nådiga Proposition
under den 3i sistlidne December, angående
ny Stängselförordning, samt af Motioner, an¬
gående KammarRättens rättighet att i vissa
fall fullfölja gjorda anmärkningar, Tjenste-
hjonsStadgans tillämpning på Fabriksnäringar-
nes och Handtverkeriernas arbetsfolk och
granskning af Författningarne, rörande lax¬
fisket i Riket; samt till Allmänna Besvärs-
och Economie-Utskottet: af Motioner, an-
Deli <21 Januari.
gående nnderdåning anhållan hos Kongl.
Maj:t, att Econoraiska Författningar, som
blifva utfärdade, först efter en viss tid måt¬
te sättas i verkställighet, rättighet för extra
roterinsskyldige att för sina nummer anstäl¬
la legning inom beväringsåldern, att alla de
författningar, hvilka angå seglation, så väl
å Rikets större Insjöar, som längst kusterna,
måtte undersökas m. m., förändring i Pre¬
sterskapets aflöningssätt, de förhållanden e-
mellan Lappar och Nybyggare i Luleå Lapp¬
mark, som föranleda till afvittringars skynd¬
samma verkställande m. rn. derstädes, skyl¬
dighet att vid Prest- och Philosophiae Can¬
didat Examen hädanefter jemväl aflägga prof
af insigter i Vexel-Undervisningsmelhoden,
närmare bestämmande af de ärender, hvilka
utgöra föremål för Socknestämmors och Kyr-
koRåds behandling, att Kongl. Maj:ts Befall¬
ningshafvande måtte anses piigtige att till
JustitiffiCanzleren och JustitiaeOmbudsman-
nen insända ett exemplar af de Kungörelser,
som af dem utfärdas m. m., förekommande
af skogarnes utödande genom unga träds och
näfvers användande till taktäckning, behof
för landtmannen att idka vissa binäringar,
forvagnars inrättande, så kallade snöploglag,
ny organisation af HushållsSällskaperna, att
tjenstemän, som hos Kongl. Mäj:t i under¬
dånighet besvära sig öfver förment lidande
■vid befordringar, alltid måtte undfå fullstän¬
diga Resolutioner, och om besvärsmåls i all-
Borg. Stand. Prot. vid Riksd. 182S-.—29. 1. 34.
53o
Den 21 Januari.
mänhet skyndsammare afgörande, samt gransk¬
ning af befordringslagarne, alt stångjerns-
verksegare, hvilkas tillverkning är grundad
på eget tackjern, må befrias från den tvung¬
na jerntillverkningsskyldigheten deraf, den
å Vanäs fästning förlagda Pionniercorpsen,
fattig coloniers anläggande, tillvägabringande
af ett för Nationerna gemensamt mynt, hvar¬
uti de contanta liquiderna kunna förrättas,
inskränkning uti det så kallade Jus Patrona-
tus, att afgiften för bränvinsdestillerings rät¬
tigheten inom hufvudstaden må hädanefter
tillfalla Statsverket, att Comministrarne uti
en del Landsförsamlingar må erhålla förhöj¬
ning i deras löneinkomster, att Rikets Stän¬
ders TjensteBelänkanden af den 20 och 21
October i^56 måtte hos Kongl. Majit i un¬
derdånighet anmälas, för att blifva ordagrannt
gällande och efterlefvade i alla befordrings¬
mål, att Rikets Ständers vid 1810 års Riks¬
dag fattade, af Konungen gillade beslut, an¬
gående Tofta hemman, mätte sattas i verkstäl¬
lighet, förändrad arbetstid för Rikets Hof-
Rätter, Collegier och alla andra embetsverk,
att ingen embets- eller tjensteman, som på
Kronans stat åtnjuter årlig lön eller arfvode
till 1200 Rd. belopp, må tillåtas bekläda
mer än en enda tjenst, uppbyggande af tork¬
hus och sockentnagaziner, anslag till upp¬
handling af spannmål i goda år, rättighet till
fiske uti de större fjärdarne och yttre skä¬
ren på Kronans vatten, att de i Skärgården
Roende hemmansegare, som icke hafva lands¬
Den 21 Januari.
vägs communication nied fasta landet, mätte
befrias från Kronoskjuts och i stället åläg¬
gas något annat motsvarande onus till Kro¬
nan, anläggande af Gästgifvaregårdar å Vermd¬
ön, nogare bestämmande för Presträttighe-
ternas utgörande af hemman i skärgården,
och att tågande troupper måtte genom veder¬
börande commissarialers försorg, äfven un¬
der marcher till och från öfningsplatserna,
förplägas; — och från Hedervärda Bonde-
Ståndet för den g dennes, innefattande, att
Ståndet bifallit Banco-Utskottets, uti Memo¬
rialet N:o 3, gjorda hemställan om tryckning
och utdelning af Banco-Fullmägtiges Berättel¬
se, samt remitterat deri väckta frågan örn tryck¬
ningskostnadens bestridande till Siats-Utskot¬
tet, bifallit Allmänna Besvärs- och Economie-
Utskottets Betänkanden N:o 4> 5 och 8, samt
underrättelse om Bonde-Ståndets Beslut i an¬
ledning af Expeditions-Utskottets Memorial
N:o io; äfvensom meddelande, att Ståndet
remitterat, till Stats- samt Allmänna Besvärs-
och Economie-Utskotten, Anföranden, i an¬
ledning af förut väckt Motion om Försvars¬
verket, och till Lag-Utskottet: Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition af den i3 sistlidne De¬
cember, angående StraffLag emot Negerhan¬
del och delaktighet deruti.
Lades till handlingarne.
§. 8.
Upplästes meddeladt Utdrag af Höglofl.
Den 21 Januari.
Riddersknpels och Adelns Protocoll den 12
dennes, innefattande beslut om återremiss till
Lag-Utskottet af väckta Motioner, dels om
öfverseende af Instructionen för Rikets Stän¬
ders Justitieombudsman, dels om tillägg
deruti, hvilka Motioner Lag-Utskottet, enligt
Memorial N:o 8, ansett sig icke tillböra, att
behandla, och voro de öfriga RiksStånden
inbjudna att uti detta Ridderskapets och A-
delns beslut sig förena.
Begärdes och lades på bordet.
§• 9-
Upplästes och lades på bordet följande
Irenne Stats-Utskottets Utlåtanden af den 19
dennes, nemligen:
1:0 N:o 89, rörande verkställighet af
den beslutade tryckningen af Landshöfdin-
garnes sednast inkomna så kallade Femårs-
Berättelser.
2:0 N:o 41» i anledning af ett utaf Herr
LandtMarskalken och Herrar Talmännen upp-
rättadt och lill Stats-Utskottet ingifvet för¬
slag till så väl Herr Landtmarskalkens och
Herrar Talmännens repraesentalionskostnad,
som till utgifter för RiksStåndens Canzlier
och klubbar, och —
3:o N:o 42> rörande indragning af ali
mathållning på Statens bekostnad vid Landt-
marskalks klubben, samt om förminskning i
Statens utgifter för klubbinrättningarne.
Den 2/ Januari.
533
§• 10.
Upplästes meddeladt Utdrag af Höglofl.
Ridderskapets och Adelös denna dag hållna
Protocoll, hvaraf inheratades, att, uppå af
Hans Excellence Herr Grefve Jacob De la
Gardie gjord framställning, hade Ridderska-
pet och Adeln beslutat, det borde, i anled¬
ning af Hennes Kongl. Höghet KronPrin-
sessans inträffade lyckliga förlossning med
en Prins, Rikets Ständer genom en stor De¬
putation inför Hans Majrt Konungen och det
Kongl. Huset frambära deras underdåniga
vördnad och lyckönskningar uti en Adress,
den Expeditions-Utskottet borde anmodas
skyndsamligen uppsätta, uti hvilket Beslut.de
öfriga RiksStånden inbjödos att sig med Rid-
derskapet och Adeln förena.
Uti detta beslut instämde Ståndet, och
Protocolls-Utdraget deröfver uppsattes ge¬
nast, justerades och expedierades.
§. ii.
Föredrogs å nyo Allmänna Besvärs- och
Economie-Utskottets på bordet lagda Betän¬
kande £N:o io), angående yrkad rättighet
för Kronohemmans- och Nybygges-Åboer i
Norrbottens Län, att, utan utsyning m. m.,
få till tjärubränning använda stubbar, vind¬
fällen och förtorkade träd å deras område.
Herr Modin anförde: ”Lars Nilssons
534
Den 21 Januari,
från Norrbottens Län hos Hedervärda Bon¬
de-Ståndet väckta Motion om utvidgad rät¬
tighet för Kronohemmans- och Nybygges-Å-
boer derstädes tili hemtande af tjärubrän-
ningsämnen, finner jag Allmänna Besvärs- och
Economie-Utskottet så vida hafva understöda
att, genom underdånig hemställan derom hos
Kongl. Majit, rättighet må beredas för nämnda
åboer, att, utan föregången ansökning och an¬
ställande syn, samt ulan all slags afgift, få
till tjärubränning använda de på berörda hem¬
mans och nybyggens områden befintliga stub¬
bar, rötter och vindfällen.”
”Jag utbeder mig alt härvid få fästa
Ståndets uppmärksamhet på en omständig¬
het, som, må hända af Motionairen ej upp¬
gifven, icke elier synes vara af Utskottet
insedd. Uti Norrbottens Län sakna ännu
Krono-Nybyggena och en betydlig del af
öfriga hemmanen, i brist af föregången af¬
vittring, bestämda gränsor för deras områ¬
den. Den af Utskottet tillstyrkta rättighe¬
ten, i de ordalag, som uti dess Betänkande
blifvit nyttjade, eller med bestämmande
deraf, att tjäruvirkets hemtande, utan före¬
gången ansökning och syn, endast finge e-
ga rum på kronohemmanens och uybyg-
genas områden, anser jag derföre skulle
medföra en så ringa båtnad för landets in¬
vånare, att det af Lars Nilsson utan tvif¬
vel åsyftade gagnliga ändamålet nästan helt
och hållet skulle förfelas, enär i sådant fall
eudast de få åboer kunde af den medgifna
Den 21 Januari,
535
rättigheten sig begagna, hvilkas ego-områden
blifvit genom afvittring ifrån Krono-Allmän-
ningarne med bestämda gränslineer afskiljda.
Då deremot de Krono-åboer, hvilkas hem¬
man och nybyggen ännu ej undergått en så¬
dan afvittring-, för närvarande åtnjuta oin¬
skränkt rättighet till nödigt skogshygge, utan
föregången utsyning, å de Kronoskogar, som
gränsa till deras hemmans inegor, kan jag
så mycket mindre finna någon betänklighet
för medgifvandet af en lika oinskränkt rät¬
tighet till hemtande af tjärubrännings-äm-
nen, som ett sådant medgifvande, genom
markens rensning, ovedersägerligen äfven
skall medföra en hufvudsaklig fördel, i afse¬
ende på befordrandet af skogens i rikets nor¬
ra orter så långsamma återvext.”
”Jag tror mig derföre ega fullt skäl till¬
styrka rättighet för innehafvare af Krono¬
hemman och nybyggen, att uppå de derintill
angränsande Krono-Allmänningar, med frihet
från all slags afgifts erläggande, samt utan
ansökning och syn, till tjäruförbränning af¬
hemta stubbar, rötter och vindfällen, och
anhåller således, att Utskottets betänkande
måtte blifva återremitteradt, i ändamål af
granskning utaf den anmärkning dervid, som
jag nu tagit mig friheten framställa.”
Herr Ståhle: Jag instämmer så mycket
heldre med Herr Modins sora jag af Stats-
Verkets räkenskaper inhemtat, att Statens
vinst af ifrågavarande näringstvång ej något
år öfverst igit 16 Rd. B:co.
536
Den 21 Januari.
Herr Westman: I anledning af den för¬
ening med Motionairen, Lars Nilssonj sora,
enligt hvad Belänkandet upplyser, Riksdags-
fullmägtigen frän Vester-Norrlands Län Nils
Strinnlund yttrat, får äfven jag deruti in¬
stämma, med anhållan, alt enahanda rättighe¬
ter, sorn beviljas Norrbottens Län, i afseen¬
de på tjärbränning, ock må VeslerNorr-
lands Län tilläggas. Jag förenar mig jem¬
väl uti hvad Herr Modin i ämnet anfört.
Herr Wallström förenade sig med Herr
Modin.
Betänkandet, N:o 10, blef, jemte dervid
gjorda anmärkningar, lill Allmänna Besvärs-
och EconomieUtskottet återremitteradt.
§. 12.
Upplästes och gillades af Expeditions-
Utskottet, under N:o ir, uppsatt förslag till
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse till
Kongl. Maj:t., angående tryckning och utdel¬
ning af Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes
FemårsBerättelser.
Detta förslag, som blifvit ifrån Högvör-
diga Preste-Ståndet hit öfverlemnadt, afsän-
des, påtecknadt, lill Hedervärda BondeStåndet.
§. i3.
Upplästes och biföllos följande Allmän¬
na Besvärs- och Economie-Utskoltets bord-
lagde utlåtanden, nemligen:
Den 2/ Januari.
537
1:0 N:o 11, rörande föreslagen ändring
i nu gällande stadgande om vintervägars un¬
derhållande genom så kallade plog-lag,
2:0 Nio 12, rörande väckt fråga om
hemmansdelars sammanslående under en Rök,
utan afseende på deras olika nummer,
3:o N:o i4. rörande föreslagen förän¬
dring vid uppbudande af skallgång till rof-
djurs dödande,
4:o N:o i5, angående väckt Motion, det
Bevärings-Ynglingarne icke måtte samlas till
vapenöfning, förr än de uppfordras till Ri¬
kets försvar,
5:o N:o 16, rörande yrkad jemkning i
beklädnadsbidragets utgörande af SoldatRo-
tarne inom Piteå Socken,
6:0 N:o 17, angående väckt Motion om
marknaders aflägsnande från kyrkors grannskap,
7:0 N:o 18, i anledning af väckt fråga
om förbud emot utgräfning af Myror och
Kärrängar på Gottland, då tvist derom emel¬
lan delegare uppstår, intill dess att Egodel-
ningsrätten pröfvat och afgjort både om be-
liofvet och tjenligheten af dylika utgräfnin-
gar, och jemväl om den framtida fördel, som
deraf kan vara att påräkna, och
8:0 N:o ig, om upphäfvande eller ned¬
sättning af vitet för försummad anskaffning
af karl till recruteringar.
§• I4-
Föredrogs och upplästes ånyo Allmänna
538
Den 2/ Januari.
Besvärs- och Economie-Utskottets bordlagde
Betänkande (N:o 13), i anledning af väckt
Motion om olägenheten för Linköpings Stad,
deraf, att LifGrenadier Regementernas Mu-
sikCorpser bo i Staden, och ej på Rolarne;
hvarjemte DomProsten Lidmans särskildta
yttrande, hvaruti Motionairen, Herr Lund¬
man, sig förenat, upplästes.
Herr Lundman anförde: ”Då Höglofl.
Allmänna Besvärs- och Economie-Utskottet,
vid de tillfällen, der klagan förts öfver olika
eller origtig fördelning af bördor eller tryc¬
kande onera medborgare emellan, alltid der¬
till lemnat sin uppmärksamhet, och såmedelst
beredt den lidande den rättelse, som i före¬
ning med billighet och rättvisa kunnat erhål¬
las, så förefaller det mig och måhända mån¬
ga andra högst besynnerligt och oväntadt, att
Höglofl. Utskottet, icke påkallande något sär¬
deles afseende på den oordning och det lagstri¬
diga förfarande, jag, å Linköpings Stads för¬
samlings och Stadens Borgerskaps vägnar, till
afhjelj aande för det närvarande och rättelse
i framliden, hos Höglofl, RiksStånden anmält,
beslående deri, att vederbörande Militair-Che-
fer, utan Stadens eller församlingens hörande
eller medgifvande, godtyckligt till Staden in-
commendera, der låta bosätta och mantals¬
skrifva LifGrenadier-Regementernas Musik-
Corpser med deras hustrur och barn, och
hvarigenom Staden blifvit öfverhopad af olä¬
genheter, besvär och pretenderade skyldighe¬
ter, hvilka, tillhörande de Landsförsamlingar,
Den 21 Januari.
inom hvilka desses rotar äro belägna, Stadens
invånare alldeles icke äro pligtige att vidkännas.”
De skäl, Ilöglofl. Economie-Utskottet ve¬
lat begagna för berörde sitt utlåtande, äro
förnämligast 1:0 Att dessa personers förläg¬
gande till sina rotar icke skulle vara möjlig
för Regimenternas mesta spel, hvilket åtnju¬
ter contant lön ur MusikCassan, till hvilken
åtskilliga Rotar erlägga vacance-afgift, hvilket
i och med detsamma skulle berättiga Roten,
alt, om SoldatTorp derunder finnes, detsam¬
ma sjelf disponera.”
”Häremot anmärkes, alt, om Rotarne här¬
af påräkna någon fördel, följer deraf inga¬
lunda, att en sådan fördel skall åtnjutas på
andras bekostnad, och, om det nu synes o-
möjligt för Regementernas mesta spel, att,
sorn penningelöntagare, vistas vid och inom
sina Rotar, så bör likväl denna återflyttning
antingen göras möjlig, eller ock annan utväg
till Stadens befrielse för deras intrång vid¬
tagas, och torde mig tillåtas att å alter¬
nativet få fästa Vällofl. Ståndets uppmärk¬
samhet, att öfningssammankomster för Mu-
sikCorpserna blifva lika möjliga på Cam-
pements-platsen Malmen, som i Staden.
Nämnda plats är belägen inom ■§ mil från
Staden. Der, hvarest LifGrenadier-Regimen-
terna hålla sina Befäls- och Regimentsmöten,
finnes, utom en stor Salon, som endast gag¬
nas för Regimenlernas Befäl alt spisa uti un¬
der mötena, äfven ett stort sjukhus, som e-
mellau Regimenternas Exercitiemölen litet ei-
Den 21 Januari.
ler intet gagnas. I dessa lägenheter synes Mu-
siköfningen lämpligast kunna verkställas, då ock
musikanterna sjelfva vore ställda utom frestelsen
att distraheras i sina öfningar af närbelägna
näringsställen, och om dessa hus och byggna¬
der icke skulle vara tillräckliga för deras in¬
rymmande, så torde, genom vederbörandes
försorg, tillåtelse kunna erhållas, att få på
nämnda plats uppföra flera ändamålsenliga
byggnader af den skog, som omgifver plat¬
sen, och af hvilken det förut befintliga sjuk¬
huset är uppfördt. De kostnader, som i öf¬
rigt kunna uppkomma af en sådan byggnads
uppförande, kunde småningom ersättas gen¬
om ett litet afdrag på Musikanternas månadt*
liga contanta aflöning, som till äfventyrs torde
mindre gravera Musikanternas lön, än den
hushyra, som af eller för dem i Staden be¬
talas; härigenom torde MusikCorpserna blifva,
om icke bättre, åtminstone lika väl och lyck¬
ligt placerade som i Staden, och, om veder¬
börande skulle pröfva hela sommaren till¬
räcklig lill öfuingssammankomster, så kunde
ju Musikanterna commenderas till Malmen om
sommaren och bo på sina Torp den öfriga
delen af året; skulle åter hela året anses nö¬
digt till öfning, så kunde ju allesammans bo
på Malmen för alltid.”
”Detta förslag upplöser också det skäl,
Högloft. Utskottet velat hemta från nödvän¬
digheten af deras sammanboende, synnerli¬
gen som genom förslagets antagande Spele-
männen komma till hvarandra i närmare be¬
Den 21 Januari.
röring, än sorn kan ega rum under vistan¬
det i Staden, och 2to förmenas, såsom skäl
för Musikens behållande inom Staden, att
Staden skulle åtnjuta fördelar genom de dit
inflyttande personer, som der nedlägga sina
contanta löner; men, om några fördelar upp¬
komma genom de contanta lönernas kringspri¬
dande, så tillskyndas de icke Staden, utan
ortens invånare, som hafva hushålls- och
lifsförnödenheter att sälja, och torde lönevil-
koren icke vara så öfverflödiga, att icke de i
det nogaste åtgå till dessa behof. Den för¬
mån, Staden häraf njuter, förtjenar visst ieke
att nämnas, ännu mindre att betraktas som
skäl, utan tvärtom, emedan hushållningssät-
tet kanske hos en del gör lönevilkoren otill¬
räckliga för behofvet, hvaraf följer, att cre-
ditsystemet någon gång måste användas, och
trög betalning varit att vänta, hvarigenom
den obetydliga förtjenst, som varit att på¬
räkna, gått förlorad; och hvad beträffar de
inflytande hyresmedlen, kunna de gerna um¬
bäras, enär det är uppenbart, att, då Stadens
invånare icke ega öfverflödsrum att uthyra,
de härigenom uppstegrade hyror dels stänga
mången Borgersman från nödiga utrymmen
för utöfningen af sin handtering, dels ock
hafva ett i högsta måtto menligt inflytande
på Scholae- och Gymnasii-ungdomens econo-
mie, som nu nödgas täfla med Musikanterna i
höga pris, för att kunna erhålla nödiga bo¬
ningsrum under läseterminerna.”
"Häraf hoppas jag det vara tillräckligt
Den 21 Januari.
upplyst, alt de skäl, IIögloQ. Economie*Ut¬
skottet begagnat, för att undgå synnerlig upp¬
märksamhet på ämnet, vid anställd gransk¬
ning, sakna all egenskap af skäl, för att öf¬
verväga Motionen; hvarföre ock jag, sorn tror,
att Städernas invånare, ty hvad som handt i
Linköping, kan lika lätt inträffa annorstädes,
ännu icke kommit under Militair-Befälets god¬
tyckliga behandling, och som icke finner den
framställda frågan af Ilöglofl. Utskottet så ut¬
redd, som vederhordt, yrkar, att densamma
mätte till ytterligare handläggning dit varda
återremitterad; hvarefter, om äfven detta mitt
anförande icke eger lyckan af ett förtjenan¬
de afseende, då förenar jag mig ytterligare
till alla delar med hvad en Ledamot af Hög-
vördiga Preste-Ståndet, Herr Domprosten Lid-
maiij härom yttrat, under lika förbehåll, att
dessa inflyttningars efterlemnade familjer, ic¬
ke, under hvad pretext som helst, måga fal¬
la Domkyrko-Församlingens fattigvård till
last.”
Herr Noréus: ”Jag kan icke annat, än lem¬
na uppmärksamhet åt det förhållande med
MusikCorpsens af irsta LifGrenadierRegimen-
tet inflyttning, eller snarare bosättning uti
Linköping, sorn Herr Domprosten Lidmans
reservation upplyser. Mig synes, alt alla de
af denna Corps, hvilka hafva indelda Rotar
på lön sig anslagna, tillhöra den ort, der In¬
delningen finnes, och, om icke Soldattorp der
äro inrättade, böra de dock snarare der bo¬
sätta sig, än uti en Stad, med hvars näring
Den 21 Januari.
och rörelse de icke, uti någon del, kunna e-
ga samband, men hvilken, i fall de ständigt
der bosältas, måste låta deni ingå i åtnju¬
tandet utaf flera af de förmåner, som de öf¬
riga af Stadens invånare tillhöra, och hvilka
blifvit dessa beredda, dels genom äldre in¬
stitutioner, dels genom den enskilda välgö¬
renheten och fortgående uppoffringar. Jag
medgifver gerna, att MusikCorpsen för nå¬
gon del af året må samlas inom Staden till
öfning; men deraf följer icke, att de der bö¬
ra taga ständig bostad, och jag är lill och
med färdig att draga i tvifvelsmål, om såda¬
na af MusikCorpsen, åtminstone de med in-
delda Rotar till aflöning, hvilka icke ega fa¬
stighet i Staden, med en sträng tillämpning
af Författningarne, äro berättigade att låta sig
der mantalsskrifvas, och om de icke, äfven i
denna del, tillhöra deu Socken, uti hvilken
Rotarne äro belägna. MusikCorpsen vid Kongl.
DalRegimentet samlas hvarje år i Fahlun
till sina vanliga öfningar; dessa öfningar upp¬
taga en tid af tre till fyra månader, under
hvilken de uti ett af Regiments-Cassan in-
köpt hus caserneras; och derefter afgå de å-
ter från Staden till der3S bostäder på landet,
för alt sysselsätta sig dels med liandlverke-
rier, dels med landtmannayrken. Ett hinder
för LifGrenadier Regimentets MusikCorps bo¬
sättning på landet uppkommer visserligen
derigenom, alt deras aflöning består af vissa
Rotars Vacance-afgifl; men, om för dessa nå¬
gon annan bostad icke skulle vara att Anna eller
5 44
Ben 21 Januari.
af vederbörande Befäl bunna utses, än Lin¬
köpings Stad, torde dock billigheten fordra,
att af Regimentets medel den afgift till Sta¬
dens fattigvård erlades, sorn, efter inom Sta¬
den stadgade grunder, uppå dem borde be¬
löpa; ty otvifvelaktigt är ju, att, om de Ro¬
tar, hvilka antingen äro anslagna till Musi¬
kens aflöning, eller hvilka erlägga Vacance-
afgift, för att dertill användas, innehades af
tjenstgörande Soldater, skulle icke någon tyngd
kunna drabba Staden genom försörjandet i-
bland Stadens fattiga, antingen af dem sjelf¬
va under en orklös ålderdom, eller deras ef-
terlemnade hustrur och barn, till hvilka sed¬
nare vården om deras uppfostran äfven må¬
ste sträcka sig, och hvilken blifver för Sta¬
den betungande och ändock med mindre hopp
om en lycklig inverkan på deras framtid, än
om de uppfostrades på landsbygden. Jag
förenar mig med Herr Lundman uti begäran
om åtterremiss af Allmänna Besvärs- och E-
conomie-Utskottets Betänkande.”
Herr Mattson: Jag instämmer med Herr
Noreus, i afseende på Mariestad, der äfven
en MusikCorps blifvit förlagd, hvilket kan
föranleda derhän, att dertill hörande perso¬
ner, med hustrur och barn, framdeles falla
Stadens Fattigvård till last. Jag anhåller,
att Staden Mariestad antingen måtte ifrån
sådana Corpsers förläggande derstädes be¬
frias, eller ock få åtnjuta enahanda förmå*
ner för underhållandet deraf, som andra Stä¬
der tillkomma.
Den 21 Januari.
Herr Cron: Jag instämmer med Herr
JSfore'us och tillägger, alt ett sädant förläggan¬
de af en MusikCorps i Stad, hvilket utgjort
föremål för Herr Lundnians Motion, innebär
ett starkt ingrepp i hvarje församlings rät¬
tighet att pröfva, hvilka de vilja uti deras
inrättningar intaga; i sammanhang hvarmed
jag anser 1788 års Författning, angående För-
samlingarnes skyldighet att underhålla deras
fattiga, böra tillämpas.
Betänkandet N:o i3 blef, jemte de der¬
vid gjorda anmärkningar, till Allmänna Be¬
svärs- och Economie-Ulskottet återremitterudt.
§• l5-
Vid förnyad föredragning af Bevillnings¬
utskottets Memorial N:o 5, om återlemnande
af Riksdagsfullmägtigen Peter Anderssons i rån
Hallands Län inom Hedervärda Bonde-Stån¬
det väckta, samt till Stats- och Bevillnings¬
utskotten remitterade Motion, angående för¬
bud emot utländska yppighetsvaror m. m.,
biföll Ståndet Bevillnings-Ulskottets Memorial
och remitterade Motionen lill Allmänna Be¬
svärs- och Economie-Utskottet.
§. 16.
Yid förnyad föredragning, bifölls Expe-
ditions-Utskottets bordlagda Utlåtande, N:o
12, i anledning af väckt Motion, att Riks-
jBorg. Ständ. Prat. vid Riksd. 1828—2g. T. 35.
546
Den ai Januari.
Ståndens Protocolls-Utdr3g icke måtte till de¬
ras fullständiga innehåll i Protocollen tryckas.
§• *7-
Upplästes och lades på bordet följan¬
de Lag-Ulskoltets Memorial och Betänkan¬
de!), nämligen:
i:o N:o l\, af den 3i December sistlidet
år, öfver Riksdagsfullmägtigen från Stockholms
Län Nils Insulins Motion om stiftande af en
Lag, hvarigenom må förekommas, att Gälde¬
när medelst diktade köpeafhandlingar undan¬
håller sina Borgenärer de tillgångar, han kan
ega till betalning af sin skuld;
2:0 N:o 5, af den 3i December sistlidet
år, öfver Riksdagsfullmägtigen från Östergöth¬
lands Län Botvid Jonssons Förslag lill än¬
dring i 26 Cap. 1 §. ByggningaBalken, och
3:o N:o 10, af den i3 dennes, i anled¬
ning af Herr Johan Jacob Löwenströms Me¬
morial om öfverseende och förbättringar af
Författningarne, rörande Postverket.
§. 18.
Upplästes ett från Hedervärda Bonde-
Ståndet nu ankommet Utdrag af dess denna
dag hållna Protocoll, innefattande de öfriga
RiksStåndens inbjudning i BondeStåndets be¬
slut, att Rikets Ständer, i anledning af Hen¬
nes Kongl. Höghet KronPrinsessans inträffa¬
de lyckliga förlossning med en Prins, borde
Den 21 lamutri.
genom en stor Deputation inför Hans Maj:t
Konungen och det Kongl. Huset frambära
deras underdåniga vördnad och lyckönsknin¬
gar uti en Adress, den Expedilions-Utskoltet
skulle anmodas alt skyndsamt uppsätta.
Sedan Ståndet, på sätt 10 §. af detta
Protocoll utvisar, redan instämt i HÖglofl,
Ridderskapets och Adelns enahanda beslut,
fann Ståndet, i anledning af Bonde-Ståndets
upplästa Protocolls-Utdrag i ämnet, nu mera
någon annan åtgärd icke ega rum, än att läg¬
ga detsamma till handlingarne.
§• '9-
Föredrogs och upplästes Lag-Utskottets
Utlåtande N:o 27, i anledning af Herr Gustaf
Grönhagens Motion om ändring uti Instru-
ctionen för Rikets Ständers JustitiaeOmbuds-
inan, hvilken Motion Utskottet icke ansett
tillhöra dess upptagande, utan återlemnat.
Ståndet gillade Lag-Utskottets Utlåtan¬
de och remitterade Motionen till Constitu-
tiöns-Ulskottet.
§. 20.
Herr Talmannen framställde till Stån¬
dets öfverläggning den från den <7 dennes på
bordet hvilande fråga, hvilken åtgärd må vid¬
tagas af Ståndet, i anledning af Städerna
"Wadstenas, Askersunds och Sigtunas under¬
låtenhet alt, oaktadt Ståndets den 17 Novem¬
548
Den 2/ Januari.
ber förlidet år fattade beslut och Kongl.
Maj:ts Nådiga befallning, sända sådant Om¬
bud, som kunnat af Ståndet godkännas.
Herr Landegren åberopade sitt till Pro- v
tocollet den 9 dennes, då frågan om Herr
Huldbergs behörighet att vara nämnda Stä¬
ders Riksdagsfullmäktig sednast förevar, af-
gifna skriftliga Anförande, hvilket, på Herr
Landegrens begäran, nu upplästes, hvarefter
Herr Talmannen framställde den Proposition,
att Ståndet må besluta, att bos Kongl. Maj:t
uti skrifvelse i underdånighet anhålla, det
täckes Kongl. Maj:t anbefalla vederbörande
att föranstalta derom, att, sedan Ståndet, i
följd af dess förut fattade beslut, icke kun¬
nat godkänna Herr Huldbergs behörighet att
vara Fullmäglig för Wadstena, Askersund och
Sigtuna vid denna Riksdag, dessa Städers
Borgerskap måtte anställa nya val, till ut¬
seende af sådana Ombud, som kunna af Stån¬
det, enligt Riksdags-Ordningen, antagas.
Herr Montan: Jag hemställer, atti den
underdåniga Skrifvelsen må uttryckligen näm¬
nas, att i Herr Huldbergs ställe, annan Riks¬
dagsman för ifrågavarande Städer bör utses;
ty i annat fall kan bemälde Huldberg möj¬
ligen väljas tredje gången till dessa Städers
Ombud.
Herr Falkman: Häruti instämmer jag,
med tillägg, att någon viss tid bör för va¬
len utsättas, i hvilket afseende jag föreslår,
att deras förrättande må begäras skola ske så
tidigt, att Ombuden kunna sig vid Riksda¬
Den 2t Januari.
549
gen infinna inora nästinstundande Februarii
månads slut.
Uti detta yttrande förenade sig Herr
Helsingius.
Herr Hemberg: Jag vill blott anmärka,
att i den Nådiga Skrifvelse, som förra gån¬
gen i ämnet afgick från Kongl. Maj:t, voro
vederbörande äfven anbefallde föranstalta örn
val till utseende af annan Riksdagsman för
Städerna Wadstena, Askersund och Sigtuna,
sedan Herr Huldberg i sådan egenskap ej
blifvit af Ståndet godkänd.
Ståndet beslöt, att uti underdånig Skrif¬
velse hos Kongl. Maj:t anhålla, det täcktes
Kongl. Maj:t anbefalla vederbörande föran¬
stalta derom, att, sedan Ståndet, i följd af
sitt förut fattade beslut, icke kunnat godkän¬
na Herr Huldberg_, såsom Riksdagsfuiimägtig
för Städerna Wadstena, Askersund och Sig¬
tuna vid denna Riksdag, dessa Städers Bor¬
gerskap må, till utseende af andra och af
Ståndet, enligt Riksdags-Ordningen, antagliga
Riksdagsfullmägtige, å nyo anställa val så ti¬
digt, att Ombuden kunna här sig infinna in¬
om nästinstundande Februarii månads slut.
§. 21.
Upplästes meddeladt Utdrag af Heder¬
värda Bonde-Ståndets denna dag hållna Pro-
tocoll, innefattande dess beslut att anmoda
Rikets Ständers samtliga Utskott, med un¬
dantag af Stats-Utskottet, som redan iaktta-
55o
Den 21 Januari.
t» i t en sådan åtgärd, att, vid insändande till
Stånden af de tryckta exemplaren af Ut¬
skottens Memorial och Betänkanden, låta
deni åtföljas af skrifna Missiver, underteck¬
nade af hvarje Stånds främste Ledamot, äf¬
vensom att dessa handlingar meddelas Stån¬
den genom Utskottens betjening och icke
genom de boktryckare, som ombesörja tryck¬
ningen; uti hvilket beslut de öfriga Riks-
Stånden voro inbjudne att deltaga.
Herr Cron: Beslutet om tryckning af
Utskottens Betänkanden utesluter icke, efter
ruin öfvertygelse, skyldighet för Utskotten att
låta utskrifva ett exemplar af deras Memo¬
rial och Utlåtanden till hvarje RiksStånd,
helst ordningen onekligt fordrar, att Origi¬
nal-exemplar böra derstädes vara att tillgå,
äfvensom jag får tillägga, att annan åtgärd
skulle rubba föreskriften i Riksdags Ordnin¬
gens 44 §• 1 room>
Herr Falkman: Meningen måste vara
den, att, då Betänkanderna blifva tryckta, in¬
nan de till Stånden inkomma, måste särskild
afskrifning icke vara nödvändig, om dessa
Utskottens tryckta Betänkanden, vid aflem-
nandet, beledsagas af Missiv från vederbörli¬
ga Utskott. Det är föreslaget, att hvarje Ut¬
skott skall till Expeditions-Utskotlet aflem¬
na tvänne Exemplar i Original och afskrift af
alla Betänkanden. Delta förslag är af Rikets
Ständer bifallet. Vid sådant förhållande,
tordeUtskottens Canzlier böra dispeuseras från
Den 21 Januari.
skyldigheten att exemplar af Betänkanderna
till Slåtiden särskildt utskrifva.
Herr Noreus: Ännu eger jag ingen sam¬
lad erfarenhet af verkan utaf den nu före¬
tagna 'ryckning af Utskoltens Betänkanden.
Detta är ett nytt försök, och jag har ej det
förtroende derför, att det må föranleda tili
förändring af Utskottens skyldighet att af
deras Memorial och Betänkanden till Stån¬
den meddela skrifna exemplar. Med tryck¬
ningen af dessa handlingar är egentliga än¬
damålet att förskaffa RiksdagsFuilmägtige en
närmare kännedom af ämnena derigenom,
att de emottaga sjelfva Betänkanderna; men
jag anser detta hvarken böra eller kunna
rubba den hitintills vidtagna och med Grund-
Lagen enliga Ordning, att till Stånden ex¬
pediera skrifna exemplar af Utskottens Me¬
morial och Betänkanden, undertecknade af
främsta Ledamoten af hvarje Stånd i det Ut¬
skott, hvars Memorial eller Betänkande af-
lemnas. Jag lagger ock härtill, att man
ej bör låta ärendernas skyndsamma gång
bero af boktryckarens större eller mindre
drift att fullfölja tryckningen, och jag tror,
att man snart skall erfara, att denna tryck¬
ning ej kan fortgå i den mån, Utskottens Be¬
tänkanden hinna meddelas.
Häruti förenade sig Herrar Ekerman och
Lefflerj af hvilka den förre anhöll om Pro¬
position till bifall af Herr Nore'i yttrande.
Uppå Herr Talmannens derefter skedda
Proposition, förenade Ståndet sig uti Heder¬
552
Den 11 Januari.
värda Bonde-Ståndets i ofvannämnda Pro-
tocolls-Utdrag innefattade Beslut, nied tillägg,
att, då Utskotten aro försedda med lika tal¬
rik Canzlibetjening nu, som. vid föregående
Riksdagar, frikallelse för dem från skyldig¬
het att till RiksStåuden afgifva skrifna och,
på sätt Riksdags-Ordningen stadgar, under¬
tecknade exemplar af Memorial och Betän-
kanden, icke bör ega rum, ulan alt enahan¬
da meddelande till Riks-Stånden af Utskot¬
tens Memorial och Betankanden bör hädan¬
efter, såsom hittills vid föregångna Riksdagar,
verkställas; Och skulle de öfriga RiksStånden
inbjudas att i detta beslut sig förena.
§. 22.
Föredrogs å nyo från Hedervärda Bon¬
de-Ståndet genom Deputation den iö dennes
meddeladt och samma dag bordlagdfc Utdrag
af dess den g nästförutgångne hållna Proto-
coll, innefattande inbjudning till de öfriga
RiksStånden, att sig förena uti Bonde-Stån¬
dets Beslut om sättande af ett särskildt Ut¬
skott, bestående af Irenne Ledamöter utaf
hvarje Stånd, till upptagande af väckta Mo¬
tioner: r:o inom Bonde-Ståndet om jemnk-
ning i Stånds Privilegierna, 2:0 inom Höglofl.
Ridderskapet och Adeln om jemnkning af
jordnaluren och om undanrödjande af nu¬
varande olikhet i jordens beskattning genom
införande af en enda allmän beskattnings-
method, lämpad efter inkomsten, och 3:a in¬
Den 21 Januari.
553
om Ridderskapet och Adeln samt Bonde-
Ståndet, om jemnkning i Rusthålls- och Ro-
teringsskyldigheterna.
Herr Noreus yttrade: Om, efter min
öfvertygelse, det ändamål, Bonde-Ståndet sokt,
kunde genom ett särskildt Utskott vinnas,
vore jag den förste, som skulle medgifva
dess sällande; men, då ämnet är af så vid¬
lyftigt omfång, då flerfalldiga statistiska upp¬
lysningar och undersökningar af locala för¬
hållanden, m. m. erfordras, tror jag ej än¬
damålet vinnas genom ett sådant Utskott.
Jag medgifver alltför väl vigten af hvad Bon-
deStåndet begärt; men med någon kännedom
af de olika förhållanden, som ega rum i sär¬
skildta Landskap af Sverige, der olikheterna
ofta äro lika stora, som emellan Länder i
Europa, måste det vara med mycken svårig¬
het förknippadt att jemna Skatteförhållanderna.
Huru m&ngfalldiga omständigheter ingå icke
deruti? På det ena stället är t. ex. grund¬
skatten betydlig, och rotering, med andra o-
nera, af mindre tryckande beskaffenhet; uti en
annan ort är förhållandet motsatt. En annan
trakt kan anses vara för litet skattande i mån af
dess areal, men ändock vara för mycket taxerad,
vid betraktande af dess bördighet. Allt detta
bör först noga undersökas. Jag tror ej, att det
särskildta Utskottet nu kan sådant uträtta, utan
tillstyrker, att Rikets Ständer må hos Kongl.
Maj:t i underdånighat göra anhållan, att alla
upplysningar, som kunna angå allmänna be-
skattningsgrunder och förbereda en jemnare
554
Den 2/ Januari.
fördelning af skatterna, infordras och hop¬
samlas, så att de må, vid början af nästa
Riksdag, kunna i ett helt Rikets Ständer före¬
läggas.
Herr Richert: Lika med Herr Noreus^
inser jag svårigheten vid behandlingen af
de ämnen, hvarom fråga nu är väckt; men,
då Bonde-Ståndet, som drager de sLörsta bör¬
dorna, yrkat ett särskildt Utskotts sättande
för handläggning af dessa ämnen, samt Grund¬
lagen gifver anledning dertill, att ett sådant
Utskott får ega rum, hemställer jag, om ej
Borgare-Ståndet bör häruti gå Bonde-Stån¬
dets önskningar till mötes. Det skall åt¬
minstone utrönas, om något dermed nu kan
vinnas eller icke.
Herr Santesson: ”Hufvudsakligen instäm¬
mer jag med Herr Noreus; men, då ett Riks¬
stånd ej kan fatta beslut, utan föregående
remiss lill och beredning af något Utskott,
och då Ståndet ej eller hvarken lärer kun¬
na eller vilja vägra bifall till remiss af den
Motion, som blifvit gjord inom Bonde-Stån-
det, tager jag mig frihet hemställa, att Stån¬
det för dess del förklarar de ifrågavarande
Motionerna böra upptagas af Allmänna Be¬
svärs- och Economie-Utskottet, dit de, jem¬
likt Grundlagen, ock rätteligen höra. Jag
anser Ståndet ock desto mindre böra biträda
förslaget att endast för detta ändamål välja
ett särskildt Utskott, som, i anseende till
Ståndets ringa personal, flere Ledamöter
redan äro anställda uti t vänne Utskott.”
Den 21 Januari.
555
Herr LeJJler: Jag instämmer med Herr
Nore'us och tror, att ifrågavarande ämnen äro
af så vidlyftig beskaffenhet, att en emellan
tvänne Riksdagar framgående tid fordras,
för att samma ämnen bereda och komma
till målet. Friherre Cederströms Motion om.
undanrödjande af nuvarande olikhet i jor¬
dens beskattning genom införande af en en¬
da allmän beskattningsmethod, lämpad efter
inkomsten, är remitterad till Allmänna Be¬
svärs- och Economie-Utskottet. Der har
fråga varit om bildande af en fjerde Afdel¬
ning, som skulle utgöras af Ledamöter, tag¬
na ifrån de Irenne redan i verksamhet satta
Afdelningarne. Jag har bestridt denna åt¬
gärd och fått frågan bordlagd, hvarjemte jag
tror Ständerna böra förenas derom, att dessa
ämnen icke blifva vid denna Riksdag före¬
mål för pröfning. Den nu förevarande Mo¬
tionen önskar jag icke må till Allmänna Be¬
svärs- och Economie-Utskottet remitteras,
helst detta skulle föranleda en fjerde Afdel¬
ning af nämnde Utskott. Jag önskar såle¬
des, att frågorna måtte uppskjutas till nästa
Riksdag. Otn yttranden i dessa vidlyftiga
ämnen nu skulle afgifvas, befarar jag, att de
ej skola stödja sig på tillräcklig sakkänne¬
dom. Dessutom torde, hvad detta Stånd
särskildt beträffar, dess fåtalighet, äfven efter
förstärkningen i den sednare tiden, komma i
beräkning, såsom medförande svårighet för
det särskildta Utskottets sättande eller bil¬
dande af en fjerde Afdelning af Allmänna
556
Den 21 Januari.
Besvärs- och Economie-Utskottet, der Leda¬
möterna af Ståndet, hvilka ej tillika äro Le¬
damöter af andra Utskott, endast utgöra 6,
och hvilket har den följden, att de vid Ut¬
skottets Plenisammankomster icke öfvergå 5 el¬
ler 6, och på Afdelningarne vanligen ej flere,
än tvänne.
Med Herr Leffler förenade sig Herr
Mattson.
Herr Norelis: Jag finnér en brist i mitt
förut gjorda förslag, i så måtto, alt jag ej,
såsom Herr Santessonhemställt remiss af
Anders Danielssons Motion till Allmänna Be¬
svärs- och Economie-Utskottet. Jag har trott
uppmärksamheten egentligen böra fästas på
vigten af frågornas definitiva afgörande vid
annan Riksdag, och nödvändigheten af ma-
terialiers och upplysningars samlande dertill
både i statistisk väg och i afseende på locala
förhållanden; och jag instämmer så mycket
heldre deruti, att målet må till Allmänna Be¬
svärs- och Economie-Utskottet remitteras,
som detta synes mig vara den enda utvägen
alt bereda en framställning till Kongl. Maj:t
från Rikets Ständer om det vigtiga ändamå¬
let, omfattande ej blott Allmogens rätt, utan
snarare alla jordegares i Sverige skatter och
onera, och en jemnare fördelning deraf. Jor¬
den här i landet är af mångfalldig natur.
Med mycken svårighet är det förknippadt,
att förändra hvad under seclers lopp tillkom¬
mit, och detta måste ej ses eller behandlas
partielt, utan i ett helt.
Den 21 Januari.
Herr Ståhle: Jag delar Herr JYorei åsigt
om svårigheten af de nu ifrågavarande ären-
dernas behandling af särskildt Utskott vid den¬
na Riksdag; men, då Bonde-Ståndet sådant
begärt, tror jag, att ledamöterne af Borgare-
Ståndet äfven böra deruti deltaga. Ett be¬
stridande deraf å Borgare-Ståndets sida skul¬
le ådagalägga, en mindre god vilja att gå Bon¬
de-Ståndets önskan tili mötes.
Herr Santesson: ”Jag vill gerna instäm¬
ma med Herr Leffler och öfverväga All¬
männa Besvärs- och Economie-Utskottets för¬
ut egande många och dryga uppdrag vid den¬
na Riksdag; men, då jag betraktar, att ifrå¬
gavarande Motioners egenskap och ändamål
egna dem att af detta Utskott behandlas, då
jag besinnar svårigheten att inom Borgare-
Ståndet, der alla ledamöter redan äro i Ut¬
skott anställda, och ganska många äro leda¬
möter i tvänne Utskott, utvälja ytterligare
några ledamöter till ett nytt särskildt Ut¬
skott, så inser jag dock ej, huru remiss lämp¬
ligen kan ega rum till annat än förstnämn¬
da redan existerande Utskott.”
”Bonde-Ståndet kan ej eller hafva skälig
anledning att deraf sluta lill någon mindre
välvilja å Borgare-Ståndets sida; och hvad
Allmänna Besvärs- och Economie-Utskottets
öfver höfvan belastande med dessa nya frå¬
gor beträffar, så byser jag den öfvertygelse,
att detta Utskott skall, på de af Herr Nore¬
us nyligen uppgifna skäl, ganska snart be¬
finna det omöjligt att vid denna Riksdag gif-
558
Den 21 Januari.
va dessa frågor någon hufvudsaldig eller an¬
nan handläggning än den, att till Rikets
Ständer hemställa alt i underdånighet upp¬
draga åt Kongl. Maj:t att låta tili en annan
Riksdag närmare förbereda ämnet och utre¬
da alla de förhållanden, som kunna gifva en
säker ledning för bedömandet: om och huru
ett sådant allmännare skatternas jemnande
låter sig göra. Yid detta förutseende befa¬
rar jag ej eller, att Allmänna Besvärs- och
Economie-Utskottet skall länge blifva häraf
förhindradt.”
Herr Helsingius: Jag har med mycken
uppmärksamhet afhört Herr Noréi yttrande
och instämmer i de åsigter, han i sjelfva sa¬
ken framställt; men för mitt begrepp leda
de till ett motsatt resultat. Om det är nöd¬
vändigt, att, rörande dessa frågor, undersök¬
ningar böra ega rum, så är det också nöd¬
vändigt, att ett särskildt Utskott tillsättes. Jag
instämmer med Herr Richert så mycket mer,
som, efter hvad Herr Leffler nu upplyst,
Allmänna Besvärs- och Economie-Utskottet
är så sysselsatt, att det ej gerna med så vid¬
lyftiga mål kan taga befattning. För min
del känner jag blott målet efter rubriquen,
men tror dock vara högst nödvändigt att gå
Bonde-Ståndets önskan till mötes och anser,
då vi vilja hemta underrättelse i en sak, oss
ej hafva rätt att på förhand döma derom,
innan den förut varit till Utskott remitterad
och blifvit der beredd.
Herr Leffler: Med mitt anförande bar
Den 21 Januari.
jag egentligen afselt att framställa, det saken
ej måtte remitteras till Allmänna Besvärs-
och Economie-Utskottet, helst arbetet der
hufvudsakligen tillökes och försvåras genom
en sådan remiss, i synnerhet hvad angår
Borgare-Ståndets Ledamöter, som äro, enligt
hvad förut är nämndt, fåtalige. Om dock
meningen är, att frågorna skola vid denna
Riksdag behandlas, ser jag icke, hvarföre ej
Ledamöter till särskildt Utskott kunna väljas.
Min öfvertygelse är i alla fall den, att man
vid denna Riksdag ej kommer längre, än till
förberedande åtgärder. Herr Friherre Ceder-
ströms Motion är remitterad lill fyra Utskott,
jemte Allmänna Besvärs- och Economie-Ut¬
skottet. Jag hemställer således, om ej Ele-
ctorerna må anmodas välja ^Ledamöter till
det särskildta Utskottet af dem, som äro Le¬
damöter i det Utskott, dit Motionen blifvit
remitterad, och derigenom tror jag de för sa¬
kens bedömande mest tjenliga Ledamöter kun¬
na utses, äfvensom jag slutligen anmärker, alt
det ändamål, som Borgare-Ståndet åsyftat, att
saken ej hufvudsakligen pröfvas, lika lätt kan
vinnas genom handläggning vid särskildt Ut¬
skott, som af Allmänna Besvärs- och Econo¬
mie-Utskottet.
Herr Ekerman: I)å Bonde-Ståndet be¬
gärt det särskildta Utskottets sättande, an¬
ser jag aktning för delta Stånd fordra, att
Borgare-Ståndet i beslutet instämmer.
Häruti förenade sig Herr Landegren.
Discussionen ansågs slutad, och, då me-
56o
Den 21 Januari.
ningarne voro delade, föreslog Herr Talman¬
nen Proposition: ”Om Ståndet anser saken
af den beskaffenhet, att, så vida preliminaire
behandling deraf vid denna Riksdag eger ram,
densamma bör till Allmänna Besvärs- och
Economie-Utskottet remitteras?”
Herr Falkman ansåg Propositionen böra
blifva till bifall å Bonde-Ståndets begäran
oin särskildt Utskott, samt att Conlra-Propo-
sitionen borde angå remiss till Allmänna Be¬
svärs- och Economie-Utskottet.
Herr Santesson tilläde, att Propositionen
borde innefatta äfven den omständighet, att,
hvad i ämnet här yttradt blifvit, måtte Re¬
missen åtfölja.
Herr Noreus: I fall jag får tillägga några
ord, vill jag blott hafva anmärkt, att jag icke
från Bonde-Ståndets begäran om särskildt
Utskotts tillsättande kan hemta min öfverty¬
gelse om nödvändigheten deraf. Jag vill
sjelf vara öfvertygad, hvarthän det leder; och,
då jag ej ser ändamålet kunna derigenom
vinnas, kan jag ej finna nödvändigheten.
Med den yttersta vördnad för medborgares
rättigheter, med all aktning för Bonde-Stån¬
det, bör jag dock ej derifrån bemta grunden
för mitt omdöme i detta fall; i synnerhet
som, derest Utskottet skulle uppfylla något
ändamål, dess arbete ofelbart komme att för¬
länga Riksdagen, hvilket dock endast åbe¬
ropas såsom ett materielt skäl. För att upp¬
göra nya uppskattningsgrunder, fordras en
handläggning, som det särskildta Utskottet
Den 2/ Januari.
561
skulle kunna medhinna hvarken delta eller
nästkommande år. Jag delar fullkomligen de
varda Talarnes framställning om nödvändig¬
heten och viglen af en förändring i beskatt¬
ningen, och jag instämmer med dem i akt¬
ning och afseende för Medborgares rättighe¬
ter samt åhåga att medverka till lättnad för
BondeStåndet i dess skatter, likasom i mån¬
ga andras. Allt detta öfverensstämmer med
mitt medborgerliga sinne; men jag måste all¬
tid hafva för mig något ändamål, och med
afseende derå måste jag handla i mitt kall,
såsom Riksdagsman.
Herr Talmannen framställde, med anled¬
ning af discussionen, följande Voterings pro¬
position:
"Om Ståndet, med bifall till Hedervär¬
da Bonde-Ståndets inbjudning i Prolocoll
den 9 af innevarande Januari månad, vill
till särskildt Utskott, bestående af Irenne
Ledamöter af hvarje RiksStånd, remittera de
inom Bonde-Ståndet väckta Motioner om
jemnkning i Stånds Privilegierna, samt Rust¬
hålls- och Roteringsskyldigheterna och hos
Höglofl. Ridderskapet och Adeln väckt fråga
om jemnkning i jordnaturen, samt undan-
rödjande af nu varande olikhet i jordens be¬
skattning genom införande af en allmän
beskaltningsmelhod, lämpad efter inkomsten?
JDen det vill, lägger: Ja.
Den det icke viii, lägger: Nej.
Vinner Nej, komma ofvannämnda frå-
Borg. Ständ. Brot. vid Riksd. 1828—29. I. 36.
563 Den 2/ Januari.
por att remitteras lill Allmänna Besvärs- och
Economie-Utskoltet, oell, i båda fallen, med
de inom Borgare-Ståndet gjorda tillägg ocb
erinringar.”
Denna Proposition justerades och an¬
slogs, hvarefter tryckta Voteringssedlar ut¬
delades till Ståndets Herrar Ledamöter, från
hvilka de insamlades efter upprop, hvarvid
nedannämnde voro frånvarande, nemligen:
Herrar Brovallius, Löfvenius, Levton, Lind¬
qvist, Bergelin, Westman ocb Gezelius.
En sedel aflades förseglad, och de öfri¬
ga befunnos, vid öppnandet och uppräknan¬
det, innehålla 10 Ja, och Nej. Den för¬
seglade sedeln förstördes.
I följd häraf var Borgare-Ståndets be¬
slut, att de dels inom Höglofl. Ridderskapet
och Adeln, dels inom Hedervärda Bonde-
Ståndet väckta och i sistnämnda Stånds Pro-
tocoll den 9 dennes omförmälda Motioner,
som angå jemkning i Stånds Privilegierna,
Rusthålls- och Roteringsskyldigheterna, samt
jordnaturen, och undanrödjande af nu va¬
rande olikhet i jordens beskattning genom
införande af en enda allmän beskattnings-
method, lämpad efter inkomsten, skola, jem¬
te de inom Borgare-Ståndet gjorda tillägg
och erinringar, remitteras till Allmänna Be¬
svärs- och Economie-Utskottet.
Ifrån detta beslut reserverade sig Her¬
rar Ståhle, Landegren, Helsingius, Strehle¬
nert, Cron, Winbladh, Richert, Zethelius och
Westerstrand.
Den 21 Januari.
563
§ 23.
Föredrogos och upplästes:
i:o Det genom Depntation af Heder¬
värda Bonde-Ståndet den 15 dennes till Stån¬
det meddelade och då på bordet lagda Ut¬
drag af Bonde-Ståndets Protocoll den g näsl-
förutgångne, rörande inbjudning till de öf¬
riga RiksStånden att med Bonde-Ståndet sig
förena uti Remiss till Stats- och Bevillnings¬
utskotten, med anmodan att inom de af Riks-
dagsfullmägtigen från Elfsborgs Län Anders
Danielsson föreslagna lider till Ständerna in¬
komma med Utlåtanden i de ämnen, Anders
Danielssons uti Protocolls-Utdraget till inne¬
hållet upptagne Memorial omfattar;
2‘o Stats-Utskottets Memorial af den 16
dennes (N:o 26), innefattande anmälan, att,
enligt hvad Stats-Utskottets Afdelningar gii’-
vit tillkänna, vid företagandet till pröfning
af Kongl. M;ij:ts Nådiga Proposition om Stats¬
verkets tillstånd och behof, jemte hvad lill
Stats-Regleringen i öfriga delar hörde, hin¬
der för Afdelningarnes arbete mött derige¬
nom, att några i RiksStånden gjorda Motio¬
ner och afgifna Anföranden ännu icke till
Utskottet ankommit; och 3:o Meddeladt Ut¬
drag af Bonde-Ståndets denna dag hållna
Protocoll, enligt hvilket Bonde-Ståndet be¬
slutat, att tiden för Stats- och Bevillnings¬
utskotten att, efter Bonde-Ståndets anmo¬
dan, inkomma med utlåtanden i de ämnen,
hvarom Anders Danielssons ofvanåberopade
564
Den 21 Januari.
Memorial förmäler, kommer alt beräknas i-
lrån och med innevarande dag.
Herr Ekerman yttrade: Bonde-Ståndets
genom Deputation meddelade beslut innefat¬
tar tvänne delar. Motionairen har först yr¬
kat, att Stals-Utskottet borde uppgifva det
gamla Stats-anslaget, den tillökning, sorn nu
äskas, och de af enskilda begärda anslag.
Han bar för det andra föreslagit, att Stats-
och Bevillnings-Utskotten skulle inom viss
förelagd tid inkomma med deras Utlåtanden.
Den förra delen anser jag medföra mycken
nytta, till upplysning och ledning, samt bi¬
draga lill redighet och lätthet vid beslutens
fattande af Stånden. Jag medgifver dock,
att svårigheter härvid möta för göromålens
jemna gång i Stats-Utskottet, der de äro
mångfalldiga; men jag tror mig likväl höra
hemställa, alt Motionen, hvad angår dess för¬
sta del, må öfverlemnas till Stats-Utskottet,
till det afseende, som sakens vigt förtjenar.
Hvad åter beträffar den sednare delen af
Motionen, eller lids föreläggande för Stats-
och Bevillnings-Utskotten, att med deras Ut¬
låtanden inkomma, kan Ståndens rättighet
att förelägga Utskotten tid icke bestridas;
men, såsom Ledamot af Stats-Utskottet, an¬
ser jag mig höra förklara, att sådant i detta
fall ej är lämpligt, då ännu ej alla Motioner
och Anföranden, enligt hvad upplyst blifvit,
till Utskottet inkommit. Vid slutet af för-
lidne vecka lemnades ett betydligt antal af
handlingar, och i denna vecka hafva äfven
Den 21 Januari.
565
troligen några till Utskottet öfverlemnats.
Då Stats-Utskottet oafbrutet fortgått med sin
verksamhet, och jag är öfvertygad om ena¬
handa förhållande, i afseeude på Bevillnings¬
utskottet, anser jag således all tids föreläg¬
gande olämpligt. Det högsta, som kunde e-
ga rum, vore en önskan om skyndsamhet;
men äfven denna önskan anser jag, då ingen
underlåtenhet försports, öfverflödig.
Pierr Lamberg: ”Ehuru ingen mer än
jag delar med Motionairen, Anders Danielsson,
den önskan, att Rikets Ständer mätte vidtaga
alla lämpliga medel, för att bereda åt detta
Riksmöte ett lika snart som välgörande slut,
kan jag likväl icke lemna min röst åt den
föreslagna adressen lill Stats-Utskottet, så¬
som i min tanka öfverflödig och oformlig.
Jag skulle snarare hafva biträdt en Motion
vid Riksdagens början, sorn framställt en er¬
inran till Rikets Ständer om iog §. af Re¬
geringsformen, och en önskan, att Ständer¬
na derefter ville lämpa antalet af sina Mo¬
tioner, hvarigenom det nu åsyftade ändamå¬
let möjligen torde kunna hafva vunnits, då
nu deremot Motionerna nästan blifvit otali¬
ga, och hvaraf flera utgå på ej mindre, än,
uti det närmaste, att helt och hållet omska¬
pa vårt afundsvärdt lyckliga gamla Sverige,
hvilket på några månader icke lärer vara så
lätt att verkställa. Jag kan icke finna, att
Höglofl. Stats-Utskottet för närvarande lem-
nat Rikets Ständer någon anledning till på¬
minnelse om flit och arbetsamhet, helst Mo-
566
Den 21 Januari.
tionen blifvit väckt, innan alla Memorialer
ens hunnit från Stånden till Utskottet in¬
komma. Motionairen har dessutom klan¬
drat gången för ärendernas behandling hos
sednare Utskottet, utan att reda, om ic¬
ke Ständerna sjelfva, eller andra gällande
orsaker varit härtill vållande, oell jag skulle
derföre tro, att en påminnelse, af den ten-
dence Motionen framställer, först är lämplig el¬
ler på sitt ställe, om Rikets Ständer komma i
tillfälle att erfara hos Utskottet tröghet el¬
ler liknöjdhet vid de, vid ärendernas be-
' handling, förekorhmande mångfalldiga och
magtpåliggande arbeten. — Jag föreställer
mig derjemte, att ingen af Utskottets Leda¬
möter är okunnig om betydelsen af den å-
heropade §. uti Regeringsformen, hvarföre
påminnelsen derom ock är utan behof, och
enär Riksdags-Ordningens 3o §. fullkomligen
upptager de göromål, Utskottet, men ej Stän¬
derna, har sig af Grundlagen uppdragna, an¬
ser jag öfverflödigt och obehörigt att deruti för
närvarande lemna ytterligare föreskrifter, eller
att förse Utskottet med formliga Instructioner.
I följd af dessa mina åsigter, och öfvertygad,
att Siats-Utskottet icke destomindre kom¬
mer att gå Rikets Ständers önskningar till
mötes, afstyrker jag bifall till Motionen, hvar¬
igenom åtgärden med Bevillnings-Ulskottet
likaledes förfaller.”
Herr Santesson: ”Jag förenar mig med
Herrar Lamberg och Ekerman och tillägger,
alt det visserligen ej kan, emot Riksdags-
Den 21 Januari.
5 67
Ordningens 44 §•> betagas Rikets Ständer
att förelägga Utskotten tid till deras Belän-
kandens afgifvande, men dock icke, utan att
så nödigt pröfvas_, hvilka ord förutsätta, att
någon anledning skall gifvas, det ett sådant
föreläggande är nödigt. Ledamot i Stats-Ut-
skottet, tror jag mig kunna tryggt yttra, att
detta Utskott ej gifvit anledning att af Riks-
Stånden hafva ådragit sig anmärkning för
försummelse eller fördröjande med de det¬
samma åliggande göromål; Och, då härtill vi¬
dare kommer, hvad Stats-Ulskottet uti nyss
uppläst Utlåtande meddelat, att nemligen en
hufvudsaklig handläggning af Statsregleringen
varit verkligen hindrad af felande remisser från
HÖglofl. Ridderskapet och Adeln samt He¬
dervärda Bonde-Ståndet, ända till dess i de
samma dagar, som Motion i de båda Ståu-
den blef väckt om tids föreskrifvande åt
Utskottet, att hafva dessa vigtiga ämnen fär¬
diga beredda, samt i hopp, att Ståndet hy¬
ser det förtroende till Stats-Utskottet, att
det opåmindt åtgör allt, hvad på detsamma
ankommer, till ärendernas ej blott skynd¬
samma, utan framför allt noggranna behand¬
ling, tager jag mig friheten hemställa, att
Ståndet behagade förklara sig för närvaran¬
de ej hafva någon anledning lemna, eller
pröfvar nödig någon föreskrift i afseende på
tiden åt Stats-Utskottet, att med dess Utlå¬
tanden om Statsregleringen inkomma. Hvad
åter beträffar föreskrift, i afseende på det
sätt, som Stats-Utskottet bör iakttaga vid ut¬
56S
Den 2/ Januari.
arbetandet af sitt Stats-regleringsförslag, så,
med erkännande af Utskottets s k 3^ 1 ri i g h e L ätt
gerna emottaga och till ledning lör sig följa
de råd oell anvisningar, som något Riks-Stånd
eller enskilde Riksdagsmän behaga tillställa
det, så tror jag dock någon annan föreskrift,
i afseende på sättet för behandlingen af de
ärender, Utskottet tillhört, lämpligen ej kun¬
na lemnäs Utskottet, än den dels Grundla¬
gen redan innefattar, dels ärendernas be¬
finnande olika art och vigt, vid deras så ge-
nerela, som speciela granskning, för Utskottet
föranleda, hvarföre sannerligen ej eller hvar¬
ken RiksStånden eller enskilde Riksdagsmän
hafva lätt, vid saknande denna öfversigt oell
kännedom, att för sig uppgöra några säkra
grunder lör lemnande speciela föreskrifter
åt ett Utskott i så vigliga frågor. Jag an¬
ser följaktligen, äfven i denna del, den ifrå¬
gavarande af Hedervärda Bonde-Ståndet med¬
delade Motion om föreskrift till Stats-Ut-
skoltet, angående sättet för Statsregleringens
uppgörande, olämplig, och hemställer, att
Ståndet behagade förklara sig ej eller kunna
biträda BondeStåndets inbjudande, att i det¬
ta afseende med detsamma instämma.”
”På alldeles enahanda skäl anser jag ock
någon remiss om föreskrift till Bevillnings¬
utskottet, i afseende på tid och sätt, ej vara
påkallad eller lämplig.”
Herr Donner: Jemte .anmälan, att icke
ännu alla lill Bevillnings-Utskottels uppta¬
Den 21 Januari.
gande hörande Motioner dit ankommit, för¬
enar jag mig med Herr Santesson.
Herr Helsingius: Jag förenar mig med
Herr Ekerman_, äfvensom uti det af Herr
Santesson vid Herr Ekermans anförande gjor¬
da tillägg.
Häruti instämde Herr Zethelius.
Herr Rydström'. Då Bevillnings-Utskot-
tet, hvaraf jag har den äran att vara leda¬
mot, redan är i författning och oförtöfvadt kan
vara i tillfälle alt till Rikets Ständer inkom¬
ma med förslag till grunderna för den blif¬
vande Bevillningen, tror jag, att någon tids
föreläggande för detta Utskott icke är af be-
hofvet påkalladt.
Herr Leffler: Det är ej ett Stånd ensamt,
utan pluraliteten af Stånden, som eger rätt
alt förelägga Utskott tid för dess utlåtanden.
Då Stånden vilja begagna rättigheten att fö¬
relägga Utskotten tid, skall sådant innefat¬
ta rimlighet, hvilken i BondeStåndets beslut,
i afseende på Stats-Utskottet, för närvarande
ej eger rum. Hvad åter Bevillnings-Utskot-
tet beträffar, så ur tids förläggande för det¬
samma lika olämpligt, då ingen försummelse
lärer kunna detta Utskott tillräknas, i syn¬
nerhet som det redan på förhand gått i för¬
fattning om grundernas uppgörande för Be¬
villningen, fastän beslutet icke kan fattas,
förrän erforderliga uppgifter hinna alt från
Stats-Utskottet meddelas.
Herr Noréus: ”Fyratio fjerde §. af Riks¬
dagsordningen tillägger visserligen Rikets Stan-
57o
Den 21 Januari.
der rättighet att genom Ståndens pluralitet, när
så nödigt pröfvas, förelägga Utskotten tid till
deras Betänkandens afgifvande. Såsom leda¬
mot af Stats-Utskottet, är jag både smärtad
och förundrad deröfver, att Bonde-Ståndet
funnit Stats-Utskottet först af alla Utskott
böra blifva föremål för tillämpningen af det¬
ta stadgande. Jag vädjar till dem af Stån¬
det, som jemte mig äro ledamöter i detta
Utskott, om vi icke med medborgerligt nit
och värma omfattat de ämnen, hvilka tillhö¬
ra Utskottets åtgärd, och om vi icke med
ledsnad funnit, hvarom äfven Utskottet hos
Riksens Ständer gjort anmälan, att uteblifna
Expeditioner af inom RiksStånden gjorda
Motioner hindrat fortgången äfven uti den
vigtigaste delen af våra göromål, eller Stats-
Regleringen. Jag underställer i stöd härafStån-
dets pröfning, huruvida en erinran till Stats-
Utskottet om en skyndsammare ärendernas
behandling för det närvarande är att anse
, såsom nödvändig eller behörig, och detsam¬
ma lärer äfven gälla, om den tid, man velat
föreskrifva Bevillnings-Utskottet för dess gö¬
romål.”
”Hvad åter angår Bonde-Ståndets inbjud¬
ning till meddelande af vissa föreskrifter för
Stats-Utskottet i fråga om Stats-Regleringen,
finner jag densamma stridande emot 3o §.
Riksdags-Ordniugen, som stadgar, att Konun¬
gen skall till Stats-Utskottets öfverläggning
framställa, hvad Staten utöfver de vanliga
inkomsterna tarfva kan, och hvilka behof ge¬
Den 21 Januari.
nom Bevillningen böra fyllas, samt att detta
Utskott, lill hvilket, enligt 27 §. uti Riks-
dags-Ordningen, Konungen, örn honom så
godt synes, eger att omedelbart öfverlemna
Propositionen, angående SlatsVerkets tillstånd
och behof, bör granska, utreda och till Rik¬
sens Ständer uppgifva Stats- och Riksgälds-
Yerkens förvaltning och behof. Med tillämp¬
ning af dessa Grundlagsstadganden, mäste al¬
la föreskrifter, som begränsa och inskränka
Utskottets rätt, att sig uti det hela af Stats-
Regleringen utlåta, icke kunna anses behöri¬
ga eller kunna framställas såsom en fråga
till Ständernas afgörande.”
”Jag underställer således, om Bonde-Stån¬
dets inbjudning att fatta ett beslut om ovil-
korliga föreskrifter för StatsRegleringen må
förtjena något afseende.”
Herr Richert förenade sig med Herr
Ekerman.
Herr Montan: Jag förenar mig hufvud¬
sakligen med Herr Ekerman, och anser, att
den inom Bonde-Ståndet väckta Motionen
bör remitteras till Siats-Utskottet med ön¬
skan, att Stats-Utskottet måtte först under¬
söka SlatsVerkets inkomster och de hufvud-
sakligasle anslagen och, så skyndsamt som
möjligt, afgifva ej mindre Inkomstbetänkan¬
det, än äfven yttrandet om StatsVerkets be¬
hof; Men viss tids föreläggande finnér jag
olämpligt, öfvertygad, att målen behandlas
med all möjlig skyndsamhet.
Herr Arosenius: De tvänne omständig¬
07?
Den 21 Januari.
heter, sorn i Anders Danielssons Memorial in¬
nefattas, äro, efter min tanka, lika olämpliga.
Hvad först angår föreläggande af tid för Stats-
Utskottet, anser jag sådant för obehörigt, e-
medan det är otjenligt, och otjenligt är det,
då fullgörandet finnes omöjligt. Beträffande
åter arbetsordningen, bör man icke tro, att de
gamla förut upptagna uppgifterna äro ofelbart li¬
lsa nödvändiga, som de nya, eller tvärtom. Pröf-
ningenaf det väsendtliga för Statsbehofvet, och
deraf, hvilka utgifter äro förStaten nyttiga, bör,
efter min tanka, lemnäs till Stats-Utskottet,
utan classification deraf på förhand. Sedan
Utskottets yttrande inkommit till Ständerna,
tillhör det först dem, att frågorna afgöra.
Då åtskilliga af Ståndets Herrar Ledamöter
vilja bifalla remiss af den ena delen af Mo¬
tionen, men ej af den andra, skulle jag för
min del tro lämpligast, att hela saken afböjes.
Discussionen ansågs slutad, och uppå
Herr Talmannens Proposition beslöts, att
Ståndet remitterar Anders Danielssons Motion
till Stats- och Beviilnings-Utskotten, till det
afseende, dessa Utskott finna densamma för¬
tjena, med tillägg, att Ståndet ej finnér an¬
ledning att för närvarande förelägga tid för
Utskotten, att med Utlåtande deröfver till
RiksStånden inkomma.
§. 24.
Upplästes och lades till handlingarne
från Hedervärda Bonde-Ståndet i dag ankom¬
Den 2/ Januari.
ne Protocolls-Utdrag för den i5 dennes, af
innehåll, att Ståndet bifallit Lag-Utskottels
Betänkande N:o i, återremitterat Allmänna
Besvärs- och Economie-Utskottets Betänkan-
den Nilis g, 10 och 12, samt bifallit sist¬
nämnda Utskotts Betänkanden Nrris 11, 14
och 17.
§. 25.
Föredrogos och lades på bordet följande
från Stats-Utskotlet inkomna Utlåtanden, näm¬
ligen:
1:0 N:o i3, angående ett Jordbruks-
Contors inrättande.
2:0 N:o 14, angående af Marstrands Stad
sökt ersättning för utgjord Inquartering.
3:o N:o i5, angående af Capellmästaren
Heeffner sökt ersättning för innehafd lön.
4:o N:o 16, angående af Kamererare!! A.
P. Evers Sterbhusdelegare hos Kongl. Ma:jt
gjord underdånig ansökning om befrielse från
ådömd ersättning för icke innehållen Bevill-
ning.
5:o N:o 17, angående raserande af en
gammal kyrkogård vid Landskrona Stad, samt
dess ordnande till allmän promenadeplats.
6:0 N:o 18, angående de i Armeen qvar¬
stående Officerares tjenstgöringsskyldighet.
7:0 N:o ip, angående Stipendiers inrät¬
tande för Arméens Officerare till bivistande
af Krig utrikes.
8:0 N:o 20, angående sökt befrielse för
Den 21 Jarn oar i.
Färjemanslaget i Helsingborg från stämpladt
papper å deras båtpass.
g:o N:o 21, angående förnyelse af tvän-
ne-Trollhätte Slussverks Lottsedlar.
10:0 N:o 22, angående J. Dumraths an¬
sökning, rörande uti hans egendom beviljad
inteckning för en förkommen RiksgäldsCon-
torets å VexelBanken utgifven assignation.
O O
11:0 N:o 23, angående tryckning af Riks-
Ståndens Protocoll vid innevarande Riksdag,
försäljningspriset, m. m.
12:0 N:o 24, angående nedsättning i pri¬
set för de exemplar af Hedervärda Bonde-
Ståndets tryckta Protocoll, å hvilka Ståndets
Ledamöter prenumererat.
i3:o N:o 25, angående tryckningen af
Bonde-Ståndets Protocoll, samt aflefverering
deraf till RiksgäldsContoret.
14:0 N:o 27, angående anslag af medel
till fullbordande af en valtenafloppstrumma i
Landskrona.
i5:o N:o 28, angående ett Lunds Aca¬
demi frånkändt tionde anslag.
16:0 N.'o 29, angående af Herr Öfver¬
sten Carl Silfversköld
ning för accord.
17:0 N:o 3:o, angående uppförande af
ett Kongl. Slott vid Helsingborg.
18:0 N:o 31, angående utdelning till
Höglofl. Ridderskapets och Adelns Medlem¬
mar af Ståndets tryckta Protocoll vid 1817
och 1818 årens samt »823 års Riksdagar,
m. m.
ytterligare sökt ersätt-
Den 21 Januari.
5y5
ig:o N:o 3a, angående anordning af af¬
löning för Banco-Utskottes Secreterare, No¬
tarier och Canzlister, jemte Yaktbetjening, af
de för Riksdagskostnaderna anslagna allmän¬
na medel, och
20:0 N:o 33, angående utdelning till hvar¬
je Utskott af några tryckta exemplar af de
till dess handläggning remitterade Motioner.
Plenum slutades kl. i 3 e. ra.
In fidem
E. G. Runeberg.
Den 26 Januari.
Plenum klockan 10 f. m.
§• i-
I följd af Ståndets, uppå Herr Talman¬
nens hemställan, nu fattade beslut, afgingo
Deputerade till Kongl. Slottet, för att, å Stån¬
dets vägnar, inhemta Hennes Kongl. Höghet
Kronprinsessans och Hans Kongl. Höghets
Hertigens af Östergöthland helsotillstånd; och
efter någon stund återkommo Deputerade,
samt anmälde, att underrättelse blifvit dem
meddelad, att Hennes Kongl, Höghet Kron¬
prinsessan haft en god sömn förlidne natt
[jr G Den 26 Januari.
och befinner sig, äfvensom det Kongl. Bar¬
net, väl.
§. 2.
Upplästes Protocollet för den 21 den¬
nes, hvars justering, efter några afbrott af
de anledningar, som uti 3, 4 och 5 §§•
detta Protocoll omförmälas, fullbordades; äf¬
vensom af Ståndet sista Plenidag beslutad
underdånig Skrifvelse till Kongl. Majrt, an¬
gående Städerna Wadstenas, Askersunds och
Sigtunas skyldighet att sända behöriga Riks-
dagsfulhnägtige, justerades.
§. 3.
Efter anmälan, företrädde Riksdagsfull-
mägtigen för Städerna Marstrand, Kongelf
och Strömstad, Herr Samuel Mejiers hvilken
uppviste den af lians Excellerice, Justitiae
StatsMinistern, som godkänt de företedda
fullmagterna, till honom meddelade Pollet och
intog sin plats ibland Ståndets Herrar Le¬
damöter.
§• 4-
Kongl. Maj:ts tvänne Öfverste Kammar¬
junkare företrädde, i vanlig ordning emot-
tagne, öfverlemnade Kongl. Majrts Nådiga
Skrifvelse af den 24 dennes, hvarigenom
Kongl. Maj:t i Nåder bjuder och kallar Ri-
Den 26 Januari.
kels Sländer lill faddrar vid Hans Kongl.
Höghet, Hertigens af Östergöthland dop, som
elen 28 dennes kommer att ega rum, oell
meddelade Kongl. Maj:ts Nådiga vilja, att, e-
lniru Kongl. Maj:t, nied afseende å bristande
utrymme uti den till döpelse-acten å Kongl.
Slottet bestämda sal, förordnat, att Rikets
Ständer dervid genom i5 deputerade före¬
ställas, Riks-Ståndens öfrige ledamöter dock
må vid denna ceremonie vara tillstädes uti
ett bredvid det, der acten sker, varande rum,
som anses utgöra en del af det förra.
Å Ståndets vägnar, förklarade Herr Tal¬
mannen, att Ståndet, som i Kongl. Maj:ts
Nådiga bjudning och kallelse till Rikets Stän¬
der, att vara faddrar vid Hans Kongl. Hög¬
het Hertigens af Östergöthland döpelse-act,
erkänner ett nytt dyrbart vedermäle af Kongl.
Majrts Nåd och kärlek lill sitt folk, skall stäl¬
la sig Kongl. Majrts Nådiga vilja till efter¬
rättelse, och anhöll Herr Talmannen, att
Kongl. Majrts Öfverste Kammarjunkare täc*
Ires till Kongl. Majrt frambära Ståndets djupa
undersåtliga vördnad.
Herrar Öfverste Kammarjunkare utbe-
ledsagades, hvarefter Kongl. Majrts ofvan-
liämnde Nådiga Skrifvelse upplästes, så ly¬
dande:
”Vi CARL JOHAN, med Guds Nåde,
Sveriges, Norriges, Götbes och Wendes Ko¬
nung, tillbjude Eder, Oss älskelige, Våra trog¬
ne undersåtare, Grefvar, Friherrar, Bisko-
JJorg. Stand. Fröt. viii liiksd. 1S2S—2.Q. 1. 38.
Den 26 Januari.
par, Ridderskap och Adel, Presterskap, Bor¬
gerskap och Menige Allmoge, som nu i Iduf-
vudstaden till Lagtima Riksdag församlade
arén, Vår synnerliga ynnest och nådiga be¬
nägenhet med Gud Allsmägtig! Sedan, ge¬
nom den Högstes Nåd och Välsignelse, Vår
Högtälskelige Herr Son, Hans Kongl. Höghet
KronPrinsens kära Gemål, Hennes Kongl.
Höghet Kronprinsessan, till Vår och hela Ri¬
kets glädje, åter blifvit med en Prins lyck¬
ligen förlöst, hvilken kommer att genom det
Heliga Dopet i de Cliristnas Samfund uppta¬
gas; finne P^i Oss med fägnad kunna vid det¬
ta tillfälle tillfredsställa Vår faderliga och Ko¬
nungsliga böjelse alt med ett ytterligare af
religionen helgadt band fästa denna Vår ny¬
födda afkomling vid det trogna folk, hvars
öden Han för kommande tider skall dela, då
i härmed i Nåder bjude och kalle Eder,
Sveriges Rikes Ständer, till Faddrar vid det¬
ta Hans Kongl. Höghets förestående Dop,
hvilket nästkommande Onsdag, den 28:de i
denna månad, kommer att ega rum. Och
som, i anseende till bristande utrymme vid
nämnde döpelse-act, J håfven att vissa de¬
puterade från hvarje Stånd bland Eder utse;
så kommen J att på följande sätt föreställas,
nemligen: Ridderskapet och Adeln af Herr
LandtMarskalken, 3:ne Grefvar, 3:ne Friher¬
rar och 8 Ridders- och Adelsmän; Preste-
Ståndet, af ErkeBiskopen och vice Talman¬
nen, 3:ne Biskopar och io Ledamöter af
Ståndet; samt Borgare- och Bonde-Stånden,
Den 26 Januari.
579
deras Talmän och vice Talmän inberäkna¬
de, af i5 Ledamöter hvardera, hvilka ega att
sig pä den i särskildt Ceremoniel utsatta tid
och ort infinna. Vi förblifve Eder alla i ge¬
men, och hvar en i synnerhet, med all Kongl.
Nåd och Ynnest städse välbevågen, befallan¬
de eder i öfrigt Gud Allsmägtig synnerligen
Nådeligen. Stockholms Slolt den 24 Janua¬
ri 1829.
CARL JOHAN.
A. C. af Kullberg.”
§. 5.
Ankom Herr HofCanzleren och Commen-
deuren D. von Schulzenheim, hvilken öfver-
leinnade följande trenne Kongl. Maj:ts Nå¬
diga Propositioner och Skrifvelser, nemligen:
1:0 Af den 16 dennes, angående den
till undsättning i missvextår anslagna Credi-
tiv-fonden samt f. d. Allmänna Magazinsin-
rättningens slutliga utredning, med flera der¬
med sammanhang egande ämnen;
2:0 Af den 16 dennes, angående ytter¬
ligare åtgärder till fårskötselns och ullpro-
ductionens befrämjande i Riket, och
3:o Af den 22 dennes, med dervid bi-
fogadt förslag till förnyad Instruction för Ri¬
kets Ständers Revisorer, i afseende på deras
befattning med StatsVerkets granskning.
Herr HofCanzleren utbeledsagades.
Ven 26 Januari,
§. 6.
Upplästes ankommet Utdrag af Heder¬
värda Bonde-Ståndets denna dag hållna Pro-
locoll, hvaraf inhemtades, att, uppå af Nils
Månsson från Malmöhus Län väckt Motion,
och då med mängden af de till Rikets Stän¬
ders handläggning hänskjutna mål icke var
förenligt, att Riksdagen kan afslutas inom
den i 109 §. af Regeringsformen och 80 §.
af Riksdagsordningen föreskrifna tid af 3:ne
månader, ifrån det Kongl. Maj:ts Nådiga Pro¬
position om StatsVerkets tillstånd och behof
den i5 November förlidet år till Rikets Stän¬
der öfverlemnades, hade BondeSlåndet, med
anledning af förutnämnda Grundlags-stadgan-
den, funnit för godt att inbjuda sina Med-
Sländer alt, jemte Bonde-Ståndet, hos Kongl.
Maj:t underdånigst anhålla om Riksdagens
förlängande på en månad, ifrån det nyssbe-
rörda tid förflutit, och ville Bonde-Ståndet
uppdraga till Expeditions-Utskottet, att den
underdåniga ansökningen uppsätta.
Borgare-Ståndet instämde uti detta be¬
slut, och Protocolls-Utdraget derom uppsat¬
tes, justerades och expedierades.
§•'7-
Föredrogs ånyo Herr Lejfflers, enligt 2 §.
af Protocollet den 21 dennes, bordlagde an¬
förande, i anledning af Herr Westmans Mo¬
tion (Bil. N:o 89}, om förändrad reduction
Den 26 Januari.
581
af 3 Cap, 1 §. HandelsBalken, oell Herr
Santessons dervid gjorda tillägg. (Bil. N:o
25o.)
Herr Helsingius: Jag hegärde detta an¬
förande förra Plenidagen på bordet; men, se¬
dan jag nu mer genomläst det, har jag ingen¬
ting annat att dervid yttra, än att jag upp¬
repar mitt instämmande uti Herr Westmans
Motion, och tror, hvad Herr Leffler föresla¬
git, ej förringa eller vederlägga densamma,
angelägen, att allt, som möjligen kan föran¬
leda elusioner af författningarne och oordnin¬
gar, må på det högsta förekommas.
Derefter uppstod fråga, huruvida Herr
Lejfflers anförande skulle remitteras, antingen
till Bevillnings- och Lag-Utskotten, eiler en¬
dast till Lag-Utskottet; men, sedan anföran¬
det nu blifvit uppläst, remitterades detsam¬
ma till Bevillnings- och Lag-Utskotten, dit
Herr Westmans Motion och Herr Santessons
tillägg förut remitterats,
§. 8.
Föredrogs Herr Richerts på bordet lag¬
da Memorial (Bil. N:o 67.), angående offent¬
lighet vid Ståndets öfverläggningar; hvilket
Memorial upplästes, tillika med
1:0 Det i ämnet den 12 December för-
lidet år hos Ståndet hållna Protocoll;
2:0 Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse af
den 16 Maji 1823 till Rikets Ständer, i an-
ledning af Borgare-Ståndets, vid berörde ur
58a
Den 26 Januari.
hällne Riksdag, angående offentlighet, fatta¬
de Beslut;
3:o Lag- samt Allmänna Besvärs- och
Economie-Utskottens Betänkande i ämnet af
den 19 Augusti 1823, och
4:o Samma Utskotts, den 21 No v. s. å.,
efter målets återremitterande, afgifna Utlåtan¬
de, hvilket Borgare-Ståndet, den 25 sistnämn¬
de månad och år, med afseende på Riks¬
dagens då snart annalkande sint, lagt till
handlingarne.
Herr Richert hegärde ordet och upp¬
läste utur Ståndets Protocoll för den 27 Maj
1823 följande mening: ”Borgare-Ståndet,
tillfredsstäldt att hafva genom sitt ifrågava¬
rande Beslut vidtagit första hufvudsakliga åt¬
gärden till offentlighets införande vid Riks-
Ståndens öfverläggningar, fann, i det skick sa¬
ten nu mera kommit, någon annan åtgärd 1111
icke ega rum, än att låta Kongl. Maj:ts Nådiga
svar ordagrannt inflyta i Protocollet, samt,
med underdånig vördnad för Kongl. Maj:ts
Nådiga vilja, tills vidare uppskjuta verkstäl¬
ligheten af Ståndets Beslut;” Och yttrade Herr
Richert vidare, det han, med anledning här¬
af, tagit sig frihet begära, att Ståndets om
Offentligheten redan fattade beslut måtte till
verkställighet befordras.
Herr Falkman: Jag är äfven af den tan¬
ka, att frågan vid förra Riksdagen väl ut¬
fördes, och alt således särdeles öfverläggnin¬
gar deri nu ej äro af nöden. Jag är ock
ölvertygad, att Ståndet nu delar samma täll-
Den 26 Januari. 583
ItesäLt, som då. Frågan är egentligen den,
huru ämnet nu skall behandlas. Kongl. Maj:t
har i Nåder förklarat sig vilja bifalla offent¬
ligheten, så vida samtlige RiksStånden en
sådan besluta, dock under vilkor, att en Lag
stadgades, angående ordnings iakttagande der¬
vid. Ehuru Ståndet förlid ne Riksdag fattade
sitt beslut i sjelfva saken, anser jag dock
lämpligast vara, att den nu öfverlemnas till
Ståndets Enskildta Besvärs-Utskott, med upp¬
drag att inom förelagd korrt tid, t. ex. af 8
dagar efter remissen, inkomma med yttrande
i olfentlighetsfrågan, hvarvid det torde taga
i betraktande de vid förra Riksdagen i äm¬
net åberopade skäl; Och, sedan detta yttran¬
de afgifvits, och offentlighet fastställes skola
ega rum, blifver tid att påtänka remiss till
något Rikets Ständers Utskott att utarbeta
och föreslå den förutsatta Allmänna Lagen
för ordningen hos hvarje Stånd vid offent¬
lighetens bringande till verkställighet, och
att inbjuda de öfriga RiksStånden alt uli
Borgare-Ståndets beslut sig förena.
Herr Landegren: Jag kan icke förena
mig om remiss af Herr Richerts Motion till
Ståndets Enskildta Besvärs-Utskott, då sjelf¬
va frågan förut är tillräckligt utredd och i
sjelfva verket afgjord.
Herr Noréus: Jag är af samma öfverty¬
gelse, som Herr Falkman yttrat, att Herr
Richerts Motion må till Ståndets Enskildta
Besvärs-Utskott öfverlemnas. Vid förra Riks¬
dagen ansågs sjelfva frågan angå en Stånds-
584 Den z6 Januari.
ordning, da Ståndet förutsattes vara ovilkor¬
ligen berättigadt att medgifva offentlighet åE
sina öfverläggningar; Men, enär beslutet då
icke blifvit bragdt till verkställighet, utan Mo¬
tion derom åter väckes vid denna Riksdag,
tror jag ordningen fordra, att frågan remit¬
teras till Ståndets Enskildta Resvärs-Utskott,
med anmodan att afgifva yttrande deröfver
inom utsatt korrt lid, helst angeläget är, att
målet med skyndsamhet behandlas, på det
att verkställigheten ej må vid denna Riks¬
dag alldeles uteblifva.
Herr Wallström förenade sig med Herr
Falkman.
Herr Zethelius: Det torde tillåtas mig
fästa uppmärksamheten derpå, om ej detta
mål skulle genast och skyndsammast afgöras
genom inbjudning tili de andra Stånden, att
uti Borgare-Ståndets beslut om offentlighe¬
ten sig förena. Remiss till Ståndets Enskild¬
ta Besvärs Utskott tror jag ej vara af nöden,
lielst detsamma ej kan yttra sig nu annor¬
lunda, än förut.
Herr Montan: Då Borgare-Ståndet ännu
saknar StåndsOrdning, och Grundlagen stad¬
gar, att en sådan bör ega rum, tillstyrker jag, att
det må till Ståndets Can/die-Utskott remitteras
att en Stånds-Ordning uppgöra, och att, om
dervid befinnes nödvändigt ett Lagstadgande
för det fall, som nu är i fråga, deröfver sig
utlåta. Sedermera kan det lämpligen öfver-
lemnas till ett Rikets Ständers Utskott att
utarbeta dea Allmänna Lagen för ordningen
Den 26 Januari.
585
vid offentlighet under RiksStåndens öfver-
läggningar. Jag hemställer således, att det
må till Ståndets Cauzlie-Utskolt förvisas, att,
i sammanhang med Stånds-Ordning, föreslå
det ifrågavarande Lagstadgandet.
Herr Leffler: Jag tror mig böra upp¬
lysa, att icke Ståndets Enskildta Utskott,, u-
tan vissa utsedda Deputerade förra Riksda¬
gen behandlade Publicitetsfrågan. Enskild¬
ta Utskottets tid är dessutom nu tillräckli¬
gen upptagen genom en dit remitterad, högst
vigtig, fråga om näringarnes närvarande till¬
stånd. Jag hemställer alltså, om ej Deputerade
äfven denna gång må utses, som få sig upp¬
draget att öfverse den vid ärendets behand¬
ling förra gången upprättade ordning, uti
hvilken litet, må hända intet, är att förändra,
och att sedermera yttrande i saken afgifva.
Herr Landegren: Jag instämmer icke
med Herr Montan derom, att ärendet må, i
sammanhang med Stånds-Ordningen, behand¬
las, hvarigenom det skulle uppehållas, utan
fastmera anser jag frågan så utredd, att någon
ytterligare beredning deraf icke är af nöden.
Herr TVeser: Jag förenar mig med Herr
Leffler deruti, att frågan må öfverlemnas ej
lill Ståndets Enskildta Utskott, utan till ut¬
seende Deputerade, och jag förmodar, att de
i första rummet fästa uppmärksamheten der¬
på, huruvida utrymmet i Ståndets nuvarande
Jocal medgifver tillträde för åhörare af all¬
mänheten.
Herr Santesson: Jag instämmer med
586
Den 26 Januari.
Herr Leffler deruti, alt vid förra Riksdagen
särskilda Deputerade behandlade frågan. De
voro till antalet sju. Jag anhåller ock nu,
att Deputerade må utses, sorn åt delta ä-
rende egna sin särskilda uppmärksamhet.
Herr Lundgren: Vid förra Riksdagen
tillgick så, som Herr Leffler uppgifvit; Och
jag tillstyrker, att frågan må på enahanda
sätt äfven nu behandlas.
Herr Noreus: Jag förenade mig uti Herr
Falkmans tanka orri remiss af Motionen till
Ståndets Enskildta Utskott, äfven af det skäl,
att dylik inom Höglofl. Ridderskapet och A-
deln väckt fråga blifvit af Riddarhus Utskot¬
tet behandlad; men jag erkänner mitt miss¬
tag, att jag trodde, det frågan här af Slån-
dets Enskildta Utskott förra Riksdagen be¬
handlades, då jag nu mer bestämdt ihog-
kommer, att ance stio an afgjordes först i Stån¬
det, och att det derefter uppdrogs lill vissa
Deputerade att utarbeta de reglementariska
stadganden, som ausågos nödvändiga.
Herr Ståhle: Frågan är af de vid förra
Riksdagen utsedda Deputerade tillräckligt ut¬
redd. Nu återstår ej annat än att afgöra,
huruvida Ståndet förblifver vid sitt, förra
Riksdagen, angående offentlighet vid Stån¬
dets öfverläggningar, fattade beslut. Om
Ståndet dervid förblifver, såsom jag förmo¬
dar, böra sedermera de Reglementariska Fö¬
reskrifterna och Stånds-Ordningen uppgöras,
i hvilket afseende Remiss då blifver nöd¬
vändig lill Ståndets Enskildta Utskott.
Den 26 Januari. 5 87
Häruti förenade sig Herrar Richert och
Cron.
Herr Smitesson anmärkte slutligen, att
lian anser saken, såsom af Kongl. Maj:t vid
förra Riksdagen förklarad af allmän beskaf¬
fenhet, icke böra utan remiss företagas lill
pröfning.
Discussionen ansågs slutad; och, då tan¬
karne förspordes delade, huruvida Herr Ri-
cherts Motion må utan remiss förekomma,
eller först remitteras till Utskott, eller ut¬
seende Deputerade, blef följande Voteiings-
Proposition af Herr Talmannen framställd:
”Tillåter Borgare-Ståndet Publicitet un¬
der dess öfverläggningar, vid innevarande
Riksdag, utan Remiss?
Den det vill, lägger: Ja.
Den det icke vill, lägger: Nej.
Yinrier Nejj skall Remiss å Herr Ri¬
chert.? Motion meddelas.
Herr Stahle: Jag anser det tillägg böra
vara i Propositionen, att, om Ja vinner, re¬
miss å Motionen ändock bör ega rum.
Herr Santesson reserverade sig emot
den nu framställda Ja-Propositionen, som
lian ansåg strida emot 4.9 §• Riksdags-Ord-
liingen, då han trodde frågan vara allmän.
Herr Landegren reserverade sig äfven der-
mot, i afseende på inskränkning af Publicitet
vid denna Riksdag, då Propositionen borde om¬
fatta Publicitet äfven för kommande Riksdagar.
Härmed förenade sig Herrar Ståhle och
Richert.
588
Den 26 Januari.
Ofvannämnde Proposition och Contra*»
Proposition justerades och anslogos, tryckta
voteringssedlar utdelades och blefvo derefter,
enligt upprop, samlade från Ståndets- Herrar
Ledamöter, hvaribland Herrar LöfveniusBro*
'vallius och llindqvist äro frånvarande, en
sedel aflades förseglad, och de öfriga befun*
nos, vid öppnandet och uppräknandet, inne¬
hålla 16 Ja och 26 JVejj i följd hvaraf Re¬
miss å Herr Richerts Motion om Publicitet
vid Ståndets öfverläggningar kommer att e-
ga rum.
Den förseglade sedeln förstördes.
Sedan sålunda blifvit afgjordt, att Re¬
miss å Herr Richerts Motion om offentlighet
vid Ståndets öfverläggningar skall ega rum,
yttrade, i afseende på verkställigheten af be¬
slutet, Herr Noreus_, att han ansåg frågan
böra till vissa Deputerade öfverlemnas, hvar¬
emot Herr Wallström ansåg Motionen böra
af Ståndets Enskildta Besvärs-Utskott behand¬
las, hvilket sednare förslag Herr Leffler be«
stridde, under åberopande af hvad han för¬
ut anfört derom, alt den till Enskildta Ut¬
skottet redan remitterade högst vigtiga fråga
om näringarnes tillstånd, för närvarande, full¬
komligen upptager Utskottets tid.
Herr Helsingius förenade sig med Herr
Noreus.
Uppå Herr Talmannens Proposition, be¬
slöt Ståndet, att Herr Richerts Motion om
publiciteten skall remitteras till sju genom
val utseende Deputerade, hvilka anmodas,
Den 2.6 Januari.
58 9
alt, inom fjorton dagar, efter af Remissen er¬
hållen del, med deras yttrande inkomma,
% 9*
Beslöts, att Ståndet sammanträder till
Plenum kl. G i dag e. m., då, efter hvad
Ståndets Herrar Ledamöter nu öfverenskom-
sno, val företages ej mindre till dé, enligt
Kongl. Maj:ts Kådiga Skrifvelse, som är uti
4 §• af detta Protocoll intagen, utseende i.3
Ledamöter af Ståndet, hvilka, jemte Herr Tal¬
mannen och Vice Talmannen, skola, i egen¬
skap af Ståndets Deputerade, tillslädesvara
vid Hans Kongl- Höghets, Hertigens af Öster¬
göthland, Döpelse-act, än äfven till de 7 De¬
puterade, som böra öfver Herr Richerts Mo¬
tion om Publiciteten sig utlåta.
§. 10.
Af de uti 5 §. af detta Protocoll omfö'r-
snälda Kongl. Propositioner och Skrifvelser,
upplästes den förstnämnda, som angår den
till undsättning i missvextår anslagna Credi-
liv-Fonden, samt f. d. Allmänna Magazins,-
Inrättningens slutliga utredning, med flera
dermed sammanhängande ämnen, livijken
Kongl. Proposition remitterades .till Stats-,
Banco- samt Allmänna Besvärs- och Econo-
mie-Utskotten.
Ståndets Herrar Ledamöter åtskiljdes der¬
efter kl. £ 3 e. ra, och sammanträdde uter
Den 26 Januari.
Eftermiddagen
Klockan 6.
Upplästes:
1:0 Kongl. Majlis Nådiga Skrifvelse, an¬
gående ytterligare åtgärder till FårskÖtselns
och Ullproductionens befrämjande i Riket.
Piemitterades till Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Economie-Utskotten, och
2:0 Kongl. Majrts Nådiga Skrifvelse med
förslag till förnyad Instruction för Rikets
Ständers Revisorer, i afseende på deras be¬
fattning med Statsverkets granskning.
Remitterades till Stats-Utskottet.
§.12.
UpplästesBanco-UtskottetsMemorial (N:o
11.), af den 22 dennes, till Borgare-Ståndet,
af innehåll, att hos Banco-Utskottet hade blif¬
vit anmäldt, dels att till de Revisions-förrätt-
niiigar öfver Götheborgs och Malmö Låne-
Contors Förvaltning och Räkenskaper för år
182S, som, enligt 24 §• af de för LåneCon-
toren vid sista Riksdag fastställda reglemen-
tariska föreskrifter, bör taga sin början den 1
instundande Martii, Revisorer och Supplean¬
ter för Borgare-Ståndet ej vid förra Riksdagen
blifvit valde, dels att Directionen vid först-
bemäldta Contor ansett nödigt, det en Sup¬
pleant, i stället för Herr Leffler, hvilken, i
Den 2(1 Januari.
egenskap af Riksdagsfullmägtig, vistas bär i
Staden, kunde varda utsedd, till deltagande i
Contorets Styrelse, om och enär förfall för
Ståndets Ordinarie Ledamot i Directionen
skulle kunna uppstå, hvilket allt Utskottet
tillkännagaf, med anhållan: 1:0 att anstalt
varder fogad, det en Revisor och en Supple¬
ant för LåneContoret i Götheborg, samt en
Revisor och en Suppleant för Låne-Contoret
i Malmö, till deltagande i Revisions-förrätt-
ningarne den i nästinstundande Marlii, ut¬
ses, och derom erhålla tidiga underrättelser,
2:0 att, derest Ståndet så lämpligt pröfvar,
en Suppleant i Götheborgs LåneContors Di-
rection, i Herr Lejfflers ställe, under nu på¬
stående Riksdag, må tillförordnas, och 3:o
att Banco-Utskottet kunde af Ståndets Beslut
och åtgärder i dessa hänseenden erhålla kän¬
nedom, för att genom Bancofullmägtige låta
Directionen deraf undfå dei, helst Ståndet år
1823 beslutat, att dess Revisorer böra af Di¬
rectionen å hvartdera stället till förrättning
garne särskildt inkallas.
Herr brosenius: Uti Banco-Utskottets
Memorial förekommer fråga om val af Supple¬
ant i Directionen öfver LåneContoret i Gö¬
theborg. Dervid tillägges dock den uttryck¬
ta mening: ”endast så vida Ståndet linner ett
sådant val nödvändigt.” Jag tror ej detsam¬
ma vara behöfligt. Det för Herr Leffler å-
beropade förfall skulle kunna hafva träffat
hvilken Suppleant som helst; och den nya
Suppleanten skulle möjligen anse sig böra
Den 26 Januari.
blifva ihogkommen vid framdeles blifvande
val till Ledamot i i Directionen. Jag anhål¬
ler, att frågan må uppskjutas.
Häruti instämde Herr Falkmanmed
önskan, att med de uti Banco-Utskottets Me¬
morial begärda val må anstå till nästa Plenum.
Lades på bordet.
§. i3.
Upplästes: t:o Lag-Utskottets Utlåtande
N:o 2, i anledning af Herr Landegrens Mo¬
tion om anstalt till beredande al noggrann
efterlefnad af Kongl. Förklaringen den i4
Maji 180O, samt öfriga Lagbud, rörande Lag¬
fart å fast egendom, och 2:0 tvänne Leda¬
möters, Herr Professoren Bexells och Herr
Landegrensuti bifogadt Protocolls-Utdrag,
upptagna särskilda yttranden.
Lades på bordet.
§• *4*
Upplästes och godkändes af Expeditions-
Utskottet uppsatta förslag till Rikets Stän¬
ders underdåniga Lyckönskuings-Adresser, i
anledning af Hans Kongl. Höghets, Her¬
tigens af Östergöthland, födelse, nämli¬
gen: uuder N:o 18 till Hans Maj:t Konungen,
N:o ij) till Hennes Maj:t Drottningen,
N:o 20 till H. K. Id. Kronprinsen, och
N;o 21 till II. K. II. Prinsessan
Sophia Albertina,
Den 26 Januari.
Dessa förslag, sora ifrån Högvördiga Pre-
sle-Ståndet hit öfverlemnats, afsändes, på¬
tecknade, till Hedervärda BondeStåndet.'
§• *5.
Upplästes och lades på bordet Expe-
ditions-Utskottets Memorial N:o 14, angåen¬
de falsningen och häftningen af de Exem¬
plar utaf Bihanget till RiksStåndens Protocoll,
som i Stånden successive utdelas.
§. 16.
Upplästes Banco-Utskottels Betänkande
N:o .7, i anledning af en af Herr Ekerman
väckt Motion, att inslruction för Utskottet
borde vid Riksdagens början meddelas.
Herr Ekerman yttrade: De skäl, som
Utskottet åberopat, stödja sig egentligen på
praxis; men för ett sådant fall, som detta,
bör ej en häfd, utan bokstafven af Grund¬
lagen gälla. Jag respecterar 1818 års Stän¬
ders åsigt; men jag vet ej, att 1828 års
Ständer äro förpligtade att följa densamma.
I sjelfva verket synes Inslruction för Ut¬
skottet nu mera vara mindre behöflig, sedan
Bankens Publicitet är vunnen; men i allt
fall måste Grundlagen, så länge den är o-
förändrad, åtlydas.
Lades på bordet.
Borg. Ständ. Prot. vid Riksd. 1828—2g. I. 38.
594
Den 26 Januari.
§• *7*
Upplästes och lades på bordet Expe»
ditions-Utskottets Memorial (N:o 17.), an¬
gående väckt Motion om expediering af Ri¬
kets Ständers Beslut, i afseende på Kongl.
Canzlie-Styrelsens HandCassa.
§. 18.
fll
Med slutna sedlar anställdes val, till ut¬
seende af de tretton Ledamöter af Ståndet,
hvilka, jemte Herr Talmannen och ^ice Tal¬
mannen, böra, i följd af Kongl. Maj:ts Nådi¬
ga Skrifvelse af den dennes, (se 4 §•
detta Protocoll) i egenskap af Ståndets De¬
puterade, tillslädesvara vid Hans Kongl. Hög¬
hets Hertigens af Östergöthland Dop, och,
vid voterings sedlarnes öppnande och upplä¬
sande, befunnos nedannämnde Ståndets Her¬
rar Ledamöter hafva erhållit de flesta röster¬
na och således vara till Deputerade utsed¬
da, nemi.
Herr JVeser med — — 22 röster.
Herr Arosenius — — — 19 —
Herr Rydström — — -— 22 —
Herr Cronius — — — 24 —
Herr Alund — — — 19 —
Herr Lundman — — — 2 3 —
Herr Cron — — — 16 —
Herr Memsen — — — 16 —
Herr Montan — — — 25 —
Herr Mattson — — — 23 —
Den 26 Januari.
Herr Hergelin — — — 16 röster.
Herr Richert — — — i<) —*
och Herr Landegren — — — 23 —■
§• l9-
Vid nu med slutna sedlar anstäldt val
till 7 Deputerade, för alt afgifva utlåtande,
i anledning af Herr Richerts Motion om Pu¬
blicitet vid Ståndets öfverläggningar, erliöllo
följande Ståndets Herrar Ledamöter de jflesta
rösterna sålunda, nemligen:
Herr Noreus •— — — ig röster.
Herr Weser — — — 1 \ —
Herr Leffler — — — 11 —
Herr Falkman — — — 21 —
Herr Winberg — — — 11 —
Herr Alund — — — 11 ,—
Herr Ståhle — — — 12 —
Herr Montan — — — 28 —
Herr Richert — — — 25 —
och Herr Landegren — — — 21 —
Emellan Herrar Weser, Leffler,, Win¬
berg och Ålund, som erhållit hvardera 1 r
röster, anställdes lottning, hvarvid lotten föll
på Her Leffler, som blef Deputerad, jemte
Herrar Noréus, Falkman, Ståhle, Montan,
Richert och Landegren.
§. 20.
Herr Talmannen fästade Ståndets upp¬
märksamhet derpå, att, sedan i dag en ny
Den q6 Januari.
Ledamot, RiksdagsFullmägtigen för Städerna’
Marstrand, Kongelf och Strömstad Herr Mei¬
jer, uti Ståndet inlrädt, vore tillfälle för en
af de i tvänne Utskott anställda Ledamöter
alt ifrån ettdera endtledigas.
Herr Leffler framställde den anhållan,
att, då han förut är Ledamot af trenne Ut¬
skott, nemligen: Bevillnings- samt Allmänna
Besvärs- och Economie-Utskolten, jemte Stån¬
dets Enskildla Besvärs-Utskott, samt nu jem¬
väl blifvit utsedd till en af Ståndets Depu¬
terade, för handläggning af det mål, hvarom
i 8 och 19 §§. af detta Protocoll förmäles,
Ståndet måtte endllediga honom frän befatt¬
ningen i ett af de Utskott, der han är
Ledamot, helst tiden icke medgifver Herr
Leffler, att, såsom sig borde, i aila dessa
uppdrag fullgöra sina åligganden; Och vore
härtill nu ökadt skäl, då Ståndet i dag e-
moltagit en ny Ledamot, RiksdagsFullmägti¬
gen för Marstrand, Kongelf och Strömstad,
Herr Meijer, hvilken torde kunna Herr Leffler
efterträda i det Utskott, hvarifrån Ståndet
funne för godt alt Herr Ljeffler endllediga; i
hvilket afseende Herr Leffler föreslog Bevill-
nings-Utskottet.
Herr Hiessleiter önskade, att Herr Leffler
måtte qvarstadna såsom Ledamot i både
Bevillnings- samt Allmänna Besvärs- och E-
conomie-Utskotten, och Herr Modin yttrade
den tanka, att, då Bevillnings-Utskottets gö¬
romål utgöra fortsättning af förut der hand-
laggda ämnen, men i Allmänna Besvärs- och
Den 26 Januari.
Economie-Utskottet åter dageligen förekom¬
ma flera nya frågor, som ej göra kännedom
af Utskottets föregående öfverläggningar nöd¬
vändig, synes ny Ledamots väljande i det
sednare Utskottet vara mera lämpligt, än i
det förra.
Ståndet biföll, att Herr Leffler må endt-
ledigas ifrån sin befatttning såsom Ledamot
i Bevillnings-Utskoltet, hvarefter Herrar E-
lectorer, uppå anmodan, till utseende af an¬
nan Ledamot i nämnde Utskott, uti särskildt
rum sammanträdde; Och, sedan någon stund
framflutit, aflemnades och upplästes följande
YalProtocoll;
”Den 26 Januari 1829 sammanträdde
Vällofl. Borgare-Ståndets Herrar Electorer,
för att anslälla val till Ledamot i Bevillnings¬
utskottet efter Herr Leffler; Och befunnos,
vid Valsedlarnes öppnande, de flesta röster¬
na hafva fallit å RiksdagsFullmägtigen för
Städerna Marstrand, Kongelf och Strömstad,
Glasmästaren Herr Samuel Meijer. Ut supra.
In fidem
l. jy.
C. F. Lauren.”
Det Protocolls-Utdrag, hvarigenom Be-
vilinings-Utskottet skulle härom underrättas,
upplästes genast, justerades och expedierades.
§• 21.
Upplästes och lades pä bordel Stals-Ut-
5r)8 Dm 26 Januari.
skottets Betänkande N:o 48, angående Herr
LandtMarskalkeus och Herrar Talmannens
förslag till Rikets Ständers och deras Ut¬
skotts Secreterares, Cauzliers och Vaktbetje-
nings aflöning.
§. 22.
Upplästes och lades på bordet följande
tvänne Expeditions-Utskottets Betänkanden,
nemligen:
1:0 N:o 22, angående anslag för anskaffan¬
de af erforderligt biträde i och för skyndsam
tryckning af Bihanget till Rikets Ständers Pro-
tocoll denna Riksdag, och 2:0 JN:o 23, angående
sättet för meddelande af samtliga Utskottens i
tryckta exemplar till Rikets Ständer afgifvan-
de Utlåtanden, vid hvilket sednare Betän¬
kande var bifogadt ett af Herr Kongl. Öf¬
ver HofPredikanten, m. m. Doctor Hedren
lemnadt särskildt yttrande, som ock upplästes.
§ 23.
Upplästes och lades på bordet:
Lag-Utskottets Betänkande (N:o 6), i
anledning af Herr Fredric Leonard Rosen¬
qvists Motion om tillägg i 27 Gap. 9. §.
RättegångsBalken.
§• *4-
Följande ankomne Protocolls-Utdrag upp¬
Den 26 Januari. 599
lästes och lades till handlingarne, nemligen:
från Höglofl. Ridderskapet och Adeln för
den g, i5 och pti i denna månad, hvaraf
inhemtades, att nämnde Stånd förklarat åt¬
skilliga, vid Constilutious-Utskottels Memorial
]NT:o 2, inom Ridderskapet och Adeln gjorda
anmärkningar utgöra dess gemensamma tan¬
kar, och således höra, jemlikt 56 §. Rege¬
ringsformen, till Constitulions-Utskottet hän¬
visas; bifallit Bevillnings-Utskoltets Memorial
N:o 5, Allmänna Besvärs- och Economie-Ut-
skottets Betänkanden N:ris 7, ir, 12, i3,i4»
i5, 16, 17, 18 och K), och Expedilions-Ut-
skottets Utlåtanden N:ris 12 och 13; samt
remitterat till Stats-Utskottet: Anföranden, i
anledning af förut remitteradt Memorial, in¬
nefattande anmärkningar vid Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition, angående Statsverkets
tillstånd och behof, och i anledning af förut
remitterad Motion, att Statsverket måtte ga¬
rantera boställsinnehafvare deras möjliga för¬
luster vid bortarrenderandet af deras bostäl¬
len; samt till Allmänna Besvärs- och Eco-
nomie-Utskottet: Anförande, i anledning af
förut remitterad Motion, angående förändrad
flyttningstid för tjensthjon, och Memorial,
angående nödvändigheten af den njra Evan¬
gelia och Bönebokens granskning och anta¬
gande; Och från Högvördiga Preste-Ståndet,
för den 21 dennes, innefattande, att Ståndet
instämt uti Ridderskapets och Adelns com-
municerade Beslut, angående underdånig lyck-
önskningsadress till Hans Maj:l Konungen
6oo
Dan 26 Januari.
och det Kongl. Huset, i anledning af Hen¬
nes Kongl. Höghet KronPrinsessans förloss¬
ning med en Prins, äfvensom uti den af
Ridderskapet och Adeln yttrade åsigt, vid
återremiss af Lag-Utskottets Utlåtande N:o
8; bifallit Siats-Utskottets Memorial N:o 3g;
remitterat till Allmänna Besvärs- och Eco-
nomie-Utskottet: det af Lag-Utskottet genom
Utlåtandet N:o 10 återlemnade Memorial om
öfverseende och förbättring af författningar-
xie, rörande Postverket, samt bifallit Expe-
ditions-Utskottets förslag N:o 11 till under¬
dånig Skrifvelse från Rikets Ständer, angå¬
ende tryckning och utdelning af Kongl. Ma j:ts
Befallningshafvande? FemårsBerättelser; Och
från Hedervärda Bonde-Ståndet för den 15
och 21 uti innevarande månad, meddelande
Ståndets beslut, i anledning af Stats-Utskot¬
tets Memorial N:o 26; att Ståndet, med gil¬
lande af Bevillnings-UtskoUets Memorial N:o
3, remitterat den, enligt nämnda Memorial,
återlemnade Motionen om löneanslag för en
ProvincialLäkare i Östbo och Vestbo Hära¬
der, till Stats- samt Allmänna Besvärs och
Economie-Utskotten, och att Ståndet låtit
bero vid Lag-Utskottets Utlåtande N:o 8,
samt, med godkännande af Lag-Utskottets
Memorial N:o g, beslutat, att den derhos å«
terlemnade Motion, om ändring af Kongl.
Commerce-Collegii Kungörelse den 2g Julii
i8o3, angående lästafgift för fartyg, som
med Turkiska Pass förses, och förslag till
allmänt stadgande om viletis bestämmande,,