Dan i December. '301'
dylika Inrättningar, flere gånger försökte ochi
upplifvade, snart blifvit lemnade åt glömskan.
Förhållandet måste ock alltid blifva enahanda;
ty huiu skulle man vilja önska , ait den Allmo¬
ge , som uii en jemn och oafbruten arbetsamhet
vid sitt yrke , så kraftigt medverkar till Samhäl¬
lets bestånd , och derigenom utgör dess säkraste
stöd , skulle deltaga uti Bildnings-anstalter för
det offentliga lifvet ; och , utan att veta huru
och hvarför, finna sig hänförd till öfverläggnin-
gar i ämnen och i kunskaps-grenar , af hvilka
den tillegnar sig hvad den praktiskt behöfver,
utan att finna nödvändigheten af en djupare kun¬
skap P Svenska Odal-Al 1 mogens allvar i seder
och uppförande är meta vig'ig att bibehålla, än
att den bör utställas för några påtrugade försök.
Uppkomma de, såsom följder af Allmogens e-
gen öfvertygelse om nyttan och nödvändighe-
ten , då först kunna de eg.i bes'ånd , och då kun¬
na de anses af en väsendtlig nytta ; men att på¬
bjuda Inrättningen , utan att den , sorn deruti
bör deltaga , kan utfinna béhofvet och ändamålet
deraf , det måste jag anse innebära sin egen
upplösning. Jag kan icke heller föreställa mig,
huru sådana Sällskaper skulle kunna organiseras ,
i synnerhet uti de Socknar , der endast Allmoge
finnes , och der man förmodligen anser största
behofvet af en stigande upplysning i Statistiska
ämnen vara för händen. Jag fruktar, antingen,
att icke något Sällskap skulle kunna formeras,
och att , om det upprättades , skulle det snart upp¬
höra , utan att Ledamötcrne skulle finna sitt kun-
skaps-förråd betydligen ökadt. Hvarje idog Bon¬
de har icke mycken tid öfrig, att lemna till främ¬
302 Den i December,
mande föremål ; och hvarje afsteg ifrån ilen jem¬
ra sysselsättningen i sitt yrke är honom skadligt.
I kreisen af sin hustru och sina harn eger han
den hasla Sä Ilska ps—i nrättningen ; och föreningen
af deras gemensamma arbets-k rafter utgör hans
styrka och hans sällhet. Man finner ock nästan
alltid, att den Bonde, likasom hvar och en an¬
nan, sorn tror sig ega högre kunskaper, andem
han anser behöflige för sin ställning i Samhället,
eller sorn finner sig högre än den plats han in¬
nehar, alltid är olycklig för sig sjelf och onyt-
tig for andra. Annorlunda är förhållandet, då
hvar och en, nöjd med sin lott, använder sina
krafter att lyckliggöra sig sjelf och andra inom
den verknings-k: ets , som blifvit honom an visad ,
och icke utskräcker sina bemödanden längre, än
krafterna medgifva. För min del önskar jag så¬
ledes , att Forslaget örn inrättning af Sockne-
sällskaper matte ogillas. Jag vill icke, att man
skall oka de misslyckade försök man redan gjort;
och jag är förvissad derom , att dessa Iniättnin»
gar kraftigast befordras, om de ulan föreskrifter,
och utan ali några förvånande följder och några
vidsträckta fordringar och några stora forhopp¬
ningar uppgöras, af sig sjelfve uppkomma. In¬
träffar icke detta, blifver deras värde tvifvelak¬
tigt, och man skall icke behöfva förebrå sig,
att hafva hindrat upplysningens framgång, då
man vägrat, att åt dem lemna sitt bifall.”
Herr Huldberg : ’JDet 1 i fl i ga beröm , Hr
Noréus tilldelt Utskotten , och hvaraf äfven en
fyrtiåttondel tillkommer mig, uppfyller mig med
tacksamhet och erkänsla; och jag anhåller der.
för om Proposition lill bifall å Betänkandet, sorn
Den i December.
blifvit så vackert och förmånligt recenseradt. Då
jag alldeles delar Nr Noréi åsigter , och blott i
resultatet deraf är af olika tankar med honom,
så anhåller jag att få anmärka , det denna olik¬
het troligen kommer deraf, att Hr Noréus för¬
bisett Utskottens hufvud-åsigt , att nemi. ’JFem-
”års-Berättelserne måtte komma alt utgifvas med
’’mera tillförlitlighet.” De ekonomiska underrät¬
telserna samlas nu vanligen på det sätt, att
Landshöfdingen fiågar Kronofogden, denne Läns¬
mannen , sorn i sin ordning tillspörjer Fjerdings-
rnannert. Denne är det således, på hvars ur¬
skilning och kännedom dessa vigtiga uppgifter
prirnitift bero ; och Utskotten hafva trott sig upp¬
ge en säkrare och pålitligare källa i Sockne-säll-
skaperna. Jag tror, att Utskottens Betänkande
förtjenar Riksens Ständers bifall och Konungens
Nådiga uppmärksamhet , och anhåller om bifall
derå.’’
Herr Noreus : ”Jag får nu inhämta , att man
anser de ifrån Krono-betjeningen infordrade upp*
lysningar utgöra grunden och värdet af de Be¬
rättelser örn Länens tillstånd, som Konungens
Befallningshafvande lill Kongl. Majit afgifva, och
att man af Sockne-sällskaper förväntar, att des¬
sa upplysningar skola blifva ännu mera vidgade
och tillförlitliga. Hvarken uti de förra eller de
senare vill jag söka den enda grunden för des¬
sa vigtiga afhandl i ngar ; och jag föreställer mig ,
att Konungens Befallningshafvande vanligen har
en vidsträcktare kännedom om Länens tillstånd
uti större Stats-ekonomiska hänseenden , än att
den begränsas af de Berättelser , som ifrån Kro¬
no-betjeningen kunna infordras , och att den vi¬
3 oi
Den i December.
dare behöfver stödjas af de Sockne-sällskaper, man
önskar att inrätta. Kunde man föreställa sig , att
uti hvarje Socken finna en medlem , som kunde
densamma med Statistisk noggranhet beskrifva ,
behöfde man endast af dessa hämta hela sin kun¬
skap örn Landet; men jag fruktar, att åsigterne
blifva så olika , de Statistiska beräkningarne så
ojernna , och hela utseendet så olikartadt och
mångfärgadt , att man snarare skulle finna sig
förvillad än upplyst. Man bedömmer annorlun¬
da och måste se uti helt olika förhållanden ett
enstaka Hemman , en By, en Socken , ett Fögde¬
ri , ett Län , ett Rike ; och man kommer i Stats¬
ekonom iskt afseende till helt olika ResultaterA
Herr Vilberg : ”Jag instämmer uti de åsig-
ter, Hr Lagman Noréus yttrat öfver ämnet. —
Sedan Kongl. Landtbruks-Akademien egnar en
speciel uppmärksamhet åt Fäderneslandets Stati¬
stik . hvartill goda ingredientier hemtas af Hrr
Laudshöfdingars Fern-ärs-bei ättelser, synes man ,
utan någon ny politisk inrättning under namn af
Statistisk Byrå , saklöst kunna åt en successif ut¬
veckling öfverlemna denna vetenskaps-art , som
ändå i sig sjelf är ingenting annat , än en stå¬
ende och krystalliserad kunskap om Staten i ett
visst lidsmoment , alltid förändringar underkastad
efter den temperatur, som inre och yttre förhål¬
landen åstadkomma. — De af Utskottet föreslag¬
na Socken-Sällskaper skulle också blif¬
va en ny municipal-inrättning, hvars olämplig-
lighet den värde Talaren redan visat. Jag fruk¬
tar, att man nied dylika Inrättningar, uti väl¬
ment öfverdrift , också jagar den i sig sjelf goda
idéen
Den i December i 3051
idéen öfver allt hof och skick , sa att det goda
Svenska Folket , trakasseradt af små Stats-bestyr
och små täta sammankomster, hvilka uti ett glest
bebodt Land aldrig aflöpa utan besvär och kost»
nåd, blefve uppledsnadt äfven vid det dugliga,
sorn, utan Regeringens medverkan , kunde åstad¬
kommas. — Man bör väl , säger Utskottet , söka
”bilda Medborgaren till medvetande af sin ställ¬
ning /’ hvarigenom han kan komma i m y n-
dighetsti Usland, men sådant kunde det¬
ta tillstånd af sjelfmyndighet blifva, att mas¬
san af folket sannolikt förlorade på bytet och
sådan må ställningen äfven vara, att en klar
insigt derom endast förorsakade hypokondri. —
Jag anhåller om Proposition till afslag på Be¬
tänkandet/’
Herr Talmannens Proposition på bifall till
Betänkandet I esvarades nied Nej, blandadt med
något J a ; Och , då Hr Talmannen sedermera
gjorde Proposition till dess förkastande, ropades
J a , utom af Hr Huldberg , som svarade Nej
och begärde Votering; hvilken följaktligen an-
ställdes öfver en så lydande Proposition :
”Den , som bifaller Stats- och Ekonomi-Ut¬
skottens phlåtande Ntr 588. angående inrättande
af en Statistisk Byrå , lägge J a : Den det ej vill,
Nej: Vinner Nej, så förkastas Bdtänkandet/'’
Denna omröstning utföll med 7 Ja, 33
Nej.
§.. 10.
Expeditions-tJtskotteis nedannämnda Förslag
till underdåniga Skrivelser upplästes och god¬
kändes :
Borg, St. Prot. 1823. VIL B, 39, 40.
go6 Den I December,
N:r 365. i anledning af Kongl. Majtts Nådiga
Bref rörande inrättningen af ett Handels-Låne-
Konior i Götheborg m. m, :
N:r 366. om anläggande af en Vattenledning
till Carlskrona
N:r 367. i anledning af Kongl. Majus Nådiga
Bref angående ett Höganäs Stenkols-Verk bevil-
jadt understöd af Stals-medlen :
N:r 368- i anhdning af Kongl. Majrls Nådiga
Proposition i afseende på fortfarandet af det Kon»
voj-Kommissariatet beviljade Kreditif.
§. II.
Protokollet för den 27tde sisth November
§. 1 6, rörande Konstitutions-ötskot ets Utlåtande
öfver Serskilda Utskottets Förslag till Grundlags»
frågor, justerades.
Likaledes upplästes till justering Protokolls*
Utdrag öfver Ståndets den 29 November §. 3.
fattade Beslut i målet om ersättning för Med¬
borgares förluster genom uppbringningar.
Herr Sanlesson hemställde om icke , såsom
redovisning för skälen lill hvad Ståndet i åtskil»
liea Punkter besluiit , borde i Protokolls-Utdra-
vs»
get tilläggas det förklarande •
1:0 att, då Ståndet i hufvudsaken beredt
sjelfve itedarne och Godsegarne en skälig er¬
sättning för deras lidande, Ståndet vid 23:dje,
24lde och 2 5te Punkterne ej ansett deras Skepp
och Besättningar , med troligen mindre förmåga
att tåla denna förlust, böra uteslutas , 'eller fun¬
nit ersättning böra vägras för reklamations-kost-
naderne , hviha , enär desamma på stadgadt sätt
styrkas , bestå i kontant utlagda penningar, som
Den I December.
3°7
nu Ökat Reklamenternes förlast men, om rekla-
mationerne lyckais , skalle hafva befriat både
elern och nu mera Staten från känning deraf t
2to att, sedan de af forre Kom mitterade t
antagna grunder nu icke blifvit till alla delar
godkände , utan nya grunder fastställde, Borga¬
re-Ståndet icke ansett med dessa sednare fören¬
ligt att, på sätt sorn Ridderskapet och Adeln
vid slutet af 3o:de Punkten sig utlåtit, inskränka
ersättningssumrnorne, så väl för hvarje rekla-
rnent serskilt , som för alla tillsamman , inom
det af förre Kornmitterade föreslagna belopp: och
3:0 att , enär endast bristande utredning
hindrat verkställigheten å den af 1812 års Stan-,
der de lidande lofvade ersättning , Borgare-Stån¬
det icke funnit med billighet och rättvisa öf¬
verensstämmande , att deras redan i 11 till 13
års tid vidkända saknad af sin förlorade Egen¬
dom , hvarå således lika många års räntor hit¬
tills dem frångått , skuile än vidare ökas med
5 till 6 års räme-förlust , samt derför uti 3l:sta
Punkten pröfvat skäligt att tillägga dem åtmin¬
stone den lägsta ränta , Staten i andra fall för
lån beviljat.
Ståndet biföll Hr Santessons Förslag i de
2:ne sednare Momenferna , såsom angående de
vigtigaste ersättnings-grunderne , men fann der¬
emot icke för godt , att antaga i:sta Momentet ;
Och blef det sålunda beslutna tillägg genast in-
skrifvet i Protokolls Utdraget , hvilket för öfrigt
godkändes.
Emot detta tillägg reserverade sig likväl
Hrr Rydberg och Eckhoff, som ansågo olämpligt
att i detta mål iner, än i andra, meddela de öf«
308 Den i December.
riga Riks-Stånden någon utveckling af skälen till
Borgare-Ståndets Beslut.
För öfrigt fann Ståndet , på Hr Talman-
vens hemställan , att Proiokolls-Utdraget skulle
* tillställas Med-Stånden , icke, såsom Hr Santes-
son förra IBeni-dagen föreslagit, genom Depu¬
tation , utan på eljest vanligt sätt.
§• 12.
Eades på Bordet följande ankomna Betan-
kanden ;
Stats- och Bevillnings-Utskottens
ISItr 631. öfver anmärkningar vid Förslaget om
Tidningars förseende med Karte-Sigillate-Stämpel :
N:r 634. rörande afgörande genom votering af
frågan om en bestämd afgift till Veneriska
Smittans hämmande :
Ståts-Utskottets
N:r 63a. med Förslag om ändring i tiden för
afslutande afSummariske Räkningarne öfver Upp¬
börden af Riksgälds-Kontorets. medel m. m.:
Stats- Banko- och Ekonomi-Utskottens
N:r 633, öfver gjorde anmärkningar vid Be¬
tänkandet Ntr 575 rörande anslaget för Ström-
rensningar samt åtskillige dermed gemenskap e-
gande Motioner :
Banko-Utskottets
N:r 87. angående förändringar och tillägg uti
deri Instruktion, som under den 10 Juni 18I2
blifvit utfärdad för R. S. Revisorer öfver Ban¬
ko* och Riksgälds-Verken:
Ekonom i-Utskotte(s
N:r 220. i anledning af anmärkningar vid Be¬
tänkandet N:r 171 rörande Glas- och Postlins*
Den x December. 30 g'
förares, samt Smides-handlares obehöriga kring¬
strykande m, m. *
§. 13.
Från Med-Stånden hade ankommit åtskilli¬
ga Protokolls-Utdrag af den 2g:de sissi. Novemi
ber och denne dag, nemligen: från Högvördiga
Preste-Ståndet med godkännande af Stats-Utskot-
tets Memorial N:r 623, Bevillnings- och Lag-
Utsk ottens N:r 60 , Bevillnings-Utskottets N:r
61 ; samt afslag å Stats- och Banko Utskot¬
tens N:r 6s 2 : och från Hedervärda lionde-
Ståndet, med bifall till Stats- och Bariko-
Utskoitens N:r 621, 622, Stats-Utskottets N:r
623, 626, Bevillnings- och Lag-Utskottens N:c
60 ; samt Beslut att meddela Bevillnings-Utskot-
tet Förstärkta Siats-Uiskottets Memorial N:r 625.
Upplästes och lades till Handlingarne.
§. 14.
Herr Lundman anhöll om ledighet från
Eiksdagen på Tre veckors tid ifrån den ii:te
dennes, hvilken anhållan bifölls.
Plenum slutades kl. nära 2 på dagen.
In Fidem
Clas drvedsön.
3iO
Den 3 December.
#
Plenum kl. J i o f. m.
§. x.
Upplästes följande ankomna Protokolls-Utdrag af
den 25;te, 27tde och 2g:de sisth November samt
ltsta i denna månad : från Högloft. Ridderskapet
oell Adeln, iried bifall till Stats- Be vi 11 n i ngs-
och Ekonomi-Utskottens Utlåtanden N:r 59g och
57, Stats-Uiskotteis N^r 604, och Expeditions-
Utskottets af flen 25 November om renskri fnings-
kostnad ; återremiss å Ranko-U skotteis Ntr 8x;
och öfverlemnande till Ekonomi-Utskottet af För¬
stärkta Ekonomi-Utskottets Memorial Ntr 218:
samt från Högvördiga Preste-Siändet , med under¬
rättelse , att Preste - Ståndet fattat Beslut öfver
Stats - Utskottets Utlåtande Ntr 610 ; godkänt
Konstiiutions-Uiskottets Ntr 77 att hvila till nä¬
sta Riksdag ; bifallit Stats-Utskotiets Ntr 624, 626,
62g, Stats- och Bevillnings-Utskottens N:r 627,
Banko Utskottets N:r 83, 84, 85, Lag-Utskottets
241, 242, 243; låtit Stats- och Serskilda Utskot¬
tens N:r 628 hvila till nästa Riksdag; lagt till
handHngarne Stats- och Banko - Utskottens Ntr
621, Förstärkta Siats-Utskottets N;r 625 , Stats-
och Bevillnings-Utskottens Ntr 631, Banko-Ut¬
skottets N:r 86, Lag-Utskottets Ntr 244 j och
fattat Beslut i anledning af Ridderskapets och
Adelns inbjudning rörande tryckning af Vote¬
rings- Proposiiiontr.
Lades till Handlingarne.
Den 3 December.
§• 2.
t§'
Föredrogos följande Memorial och Utlåtan»
den :
Konstitutions-Utskottets
N;r 78. i anledning af Ridderskapets och Adelns
återremiss på Uiskotiets Förslag till ett tillägg i
28 §:n Riksdags-Ordningen :
Banko-U tskottets
Ntr 88- i återremitterade målet om några Gö¬
tha Kanal-Verks angelägenheter;
N;r 89- i anledning af skiljaktighet i Riks-Stån-
dens Beslut öfver Betänkandena N.r 63 och 80.
i frågor om Banko-Diskont-Styrelsens samman¬
sättning och det reglementariska för samma Dis.
kont-Verks förvaltning:
Nr 90. om en Kommissarie-tjensfs uppförande
på Bankens Stat till fyllnad i det fastställda anta¬
let af Bankens Kommissarier.
Kades på Bordet.
§• 3-
Till Banko-Utskottets förstärkande för pröf¬
ning af de tvistiga frågor, öfver hvilka Riksens
Ständer uppdragit åt detta Förstärkta Utskott att
med deras rätt besluta, anställdes nu, på Herr
Talmannens anmodan, val; Och, sedan tre Vo-
terings-sedlar blifvit kasserade, såsom innehål¬
lande röster dels på nuvarande Ledamöter i
Banko-Utskottet, dels ock på Banko-Fullmäktige,
funnos för öfrigt de fleste rösterne hafva tillfallit
Herrar Limnelius, Rydberg,
— Hiessleiter, Duldt ,
Ekelund, Danielson,
"312
Den 3 December.
Herrar Lenning, Dage ,
— Eckhoff, Ehinger ,
— Hammar, Hemberg,
— Langenberg, Broms ,
—— Lundman, Ekstrand,
— Cederborg , Wallström,
_ Norström, Bagge
och Palm.
Hvarjemte till Suppleanter antogos de, sorn
dernäst erhållit fleste rösterne, nemligen :
i i:sta rummet Herr Aspelin ,
i g:dra — Herr Linström,
i 3'dje ■— Herr Prytz ,
i 4;de — Herr Fornander,
x 5:te — Herr Noréus ,
i 6:te — Herr Nauclér.
Stats* och Bevillnings-Utskcttens Utlåtande
Hr 631. öfver anmärkningar hos Bonde-Ståndet
vid Betänkandet N;r 364. orri Postfrihet för Tid¬
ningar och deras förseende med Stämpel , före¬
drogs å nyo och lades till lrandlingarne,
§• 5-
'A nyo föredrogs Siats-Utskottets Memorial
N:r 632- om tiden för afslutande af surnmariske
Räkningarne öfver uppbörden af Riksgälds-Kon-
torets Medel m. m. :
Herr Nilsson : ”Det förefaller mig oförvän-
tadt att Höglofl. Stats-Utskottet föreslagit Regle-
mentariska föreskrifter för redogörelse af Riks-
gälds-Kontorets medel. Jag tror, att dessa äro
bättre och ändsmåls-enligare sådane de nu be¬
Den 3 December.
finnas, än efter den förändring förslaget innefata
tar. I öfrigt kan jag icke finna lämpligt att skil¬
ja redogörelse-sättet för Riksgälds-Kontorets me¬
del från det som är antaget och lärer bibehållas
för Stats-medlen ; man är fullkomligt öfvertygad
att Kongl. Kammar-Collegium och Stats-Konto-
ret, så hädanefter som hittills, förordna om de
rättelser och förändringar vid Uppbörds-Verket i
det hela, som förändrade förhål landen kunna på¬
kalla. Jag kan sfi mycket mindre frångå denna
öfvertygelse, som de uppgifna olikheterna emel¬
lan Sum mariska Räkningen och Special-räkningen,
efter den kännedom jag eger om dessa räkenska¬
pers beskaffenhet, icke åstadkomma den ringaste
Oreda eller sammanblandning eller osäkerhet vid
hvarken Uppbörd , Redovisning eller J.ands-Bo-
kens uppgörande , samt följaktligen icke heller
möjligen kan medföra någon olägenhet för Bok¬
föringen i Riksgälds-Kontoret. Summariska räk-
ningeös egentliga ändamål, som är att kontrolle¬
ra Uppbörden , till förekommande af obehörige
balanser, skulle alldeles förfelas, om terminen
för afgifvandet förlängdes till den i September;
och de rapporter, sorn Utskottet ansett böra ut¬
göra nämnde kontroll , kunna så mycket mindre
ersätta Special-räkningen , sorn nied dem ej kan
följa någon verifikation/’
Häruti instämde Herrar Cederborg och .Nor¬
ström.
Herr Eckhoff: Efter hvad jag kan finna,
hafva de värde Ledamöter, som nu yttrat sig ,
ej rätt fattat meningen af Stats-Utskottets För¬
slag. Frågan är nemligen icke orri någon förän¬
dring i Redogörelse-sättet , utan blott i tiden för
314 Den 3 Decembert
de Summariska Räkningarnes afslutande, så ait
det må ske på en gång för Riksgälds-Konlorets
och Stats-Kontorets medel. Planen är uppgjord i
sjelfva Stats-Kontoret ; och den skulle , i min
tanka , leda till mycken ordning och redighet.
Herr Westin". Vid alla Riksdagar har jag
ansett af vigt, att det ena årets Uppbörd redovi¬
ses innan Uppbörden för det nästföljande året
pågår, så att all sammanblandning må undvikas
samt en möjligen inträffad balans icke kunna
betäckas med ett kommande års uppbörd ; Och
för så vidt Stats-Utskottets nu gjorda Förslag
skulle motverka detta ändamål, bestrider jag derå
allt afseende.
Herr Nilsson: "”Om det Förslag, som Hr
Eckhoff anser böra antagas , skulle sättas i verk¬
ställighet , lärer det likväl icke kunna undvikas,
att, då alla andra Kronans medel redovisas, äf¬
ven Riksgälds-Kontorets uti samma räkenskap må¬
ste upplagas, och således skulle mycket onödigt
arbete för Redogörare äfven blifva en följd af
de förändringar , Höglofl, Stats-Utskottet föresla¬
git ; likväl vill jag icke föranleda någon vidare
diskussion i denna fråga, emedan jig tror, att
de öfriga Resp. Riks-Stånden, utan alt fästa upp¬
märksamhet på sjelfva verkställigheien, torde lem¬
na bifall till Förslaget ; men hvaremot jag har
den säkra öfvertygelse , att Kongl. Maj:t i Nå¬
der infordrar vederbörande Administrations-Verks
utlåtande härom , och efter den närmare utred¬
ning , som härigenom sker, detsamma afslår.”
Flere hördes begära Proposition j Och , då
en sådan af Herr Talmannen framställdes på bi¬
fall till Utskottets Memorial, ropades Ja, blan-
Den 3 December.
dadt med ett eller annat Nej; Men, som Vo¬
tering icke begärdes, ansågs Memorialet bifallet.
§. 6.
Föredrogs å nyo Siats- Banko- och Ekono¬
mi-Utskottens Utlåtande N:r 633 , öfver anmärk¬
ningar vid Betänkandet N.'r 575, om anslaget
för Strömrensningar.
Herr Lenning ; ”Vid förnyad behandling
af frågan om anslag för Strömrensningar , hafva
de sammansatta Utskotten ej bi t råd t den anmärk¬
ning jag gjort, i afseende på inskränkning i fö¬
remål för Fondens användande , hvarför jag nu
åberopar ruin, af sådan anlfdning afgifne och
Betänkandet följa k t i ge , reservation. Då de emot
förra Betänkandet nu föreslagne förändringar kom¬
ma ander pröfning, önskade jag en lika åtgärd,
i afseende på mitt yrkande : Att denna Fond ej
måtte få användas till enskilde pri vi legierade Fi¬
ske- och Vattenverks-Egares ersättande , till be¬
redande af flott- och farleders öppnande. —- Af
de i detta ämne tillgängliga Handlingar har jag
ej kunnat inhämta , att en så vidsträckt disposi¬
tion af Fonden, som i denne del föreslås, va¬
rit af behofvet påkallad, eller att denne, hittills
saknade , utsträckning af Fondens föremål för¬
hindrat de nödige arbetenas fullkomnande. Der¬
emot, att nu medgifva Fondens användande äf¬
ven till enskildes ersäuande, för att bereda nya
kommunikationers öppnande , synes mig utöfver
bdrofvet, åtminstone för närvarande, utsträcka
Strömrensnings-Kommitténs befattning och möj¬
ligen kunna föranleda missbruk, hvarigenom Pin¬
den drages ifrån dess bestämda ändamål. Af så¬
3l6
Den 3 December.
dan anledning , tar jag mig friheten hemställa ,
om Vällofl. Ståndet nu , vid frågans slutliga af¬
görande , icke behagade instämma i den af mig
föreslagna inskränkning i föremål för användan¬
de af Strömrensnings-Fonden.”
Herr Beckman åberopade hvad han anfört
då målet återremitterades , och anhöll nu , att
Utlåtandet matie ytterligare, få hvila på Bordet;
i hvilken anhållan förenade sig Herr Ståhle.
Herr Norström : Sedan Siåndet redan förut
bifallit det förra Betänkandet , synes mig nu in¬
tet annat återslå, än att Ståndet yttrar sig öfver
de ändringar, det sednare innehåller, å hvilka,
såsom i min tanka ganska riktiga , jag alltså till¬
styrker bifall.
I följd af hvad Herrar Heckman och Ståhle
begärt, blef Utlåtandet hvilande på Bordet till
en annan dag.
§• 7.
Följande Memorial och Utlåtanden föredro¬
gos å nyot
Stats- Och Bevillnings-Uiskottens
N;r 634. rörande afgörande genom Votering af
frågan om en bestämd afgift till Veneriska smit¬
tans hämmande :
Denna fråga öfverlemnades till Förstärkta
Stats-Utskottets pröfning, med godkännande af
den föreslagna Voterings-propositionen :
Bevilinings- och Ekonomi-Utskottens
N;r 59. roed Förslag till reglementariske Före¬
skrifter vid Tullbevillnings-Tariffen
Uades , enligt Herrar Eckhoffs och Rydbergs
begäran, ytterligare på Bordet;
Uen 3 December.
317
Bevillnings- och Lag-Utskottens
N:r 60. orri Brännvins - pannors mätning och
stämpling :
Herr Nilsson'. ”Ehuru Bevillnings-Utskot-
tets Förslag i afseende på Brännvins-pannors mät¬
ning och beskrifning till dimensioner , efter min
tanka , icke medförer något ändamål , samt det
stadgande, sorn Betänkandet innehåller, att Pan*
ne-egare skola vara befriade från skyldighet att
ansvara, det den Panna, som de nyttja , icke är
större , än hvartill den blifvit uppgifven , enär
den är behörigen stämplad, hvarken synes af be-
hofvet pä kalladt, då ingen svårighet för Panne*
egare möter att kontrollera rymden , så ofta be*
hofvet fordrar , eller lämpligt, såsom ledande tili
missbruk, inskränker jag mig likväl till begäran,
att denna min tanka måtte, som reservation,
blifva i Protokollet antecknad/'
Utlåtandet bifolIs :
Banko-Utskottets
N;r 85. om Instruktion för Banko-Utskottet vid
nästa Riksdag:
N:r 87. om ändringar och tillägg uti Instruk¬
tionen för B. S. Revisorer:
Bifölls:
Lag-Utskottets
N:r 243. ytterligare i frågan om ändring uti
24lde §:n af Intecknings-Förordningen
Bifölls :
Ekonomi-U tskottets
N:r 220. öfver anmärkningar emot Betänkandet
N:r I7I, om Glas- och Postiins-förares samt
Smides-handlares obehöriga kringstrykande m. rn.;
Enär det förra Betänkandet blifvit af Pre-
g 18 Den 3 December.
ste- och Borgare-Stånden förkastadt , samt frågan
således, enligt 75 §n Riksdags-Ordningen , för¬
fallit , fann Borgare-Siåndet detta sednare Utlå¬
tande endast böra läggas till Handlingarne,
§. 8.
Bevillnings-Utskottets nu ankomna Memo¬
rial N:r 62. i anledning af yppade skiljaktighe¬
ter i afseende på Stadganden i den föreslagna
Be villnings-Förordningen upplästes ; Och bl ef
den strid ga frågan öfverlemnad till Förstärkta
Stats-Utsi-ottets pröfning, med godkännande af
den föreslagna Voterings-Proposiiionen.
§■ 9-
Expediiions-Utskottet hade insändt följande
Förslag till underdåniga Skrifvelser, hvilka upp¬
lästes :
Nu 369. i anledning af Nådiga Propositionen
angående ny Författning om Mått , Mål och
Vigt :
Nu 370. i anledning af Nådig Remiss angåen¬
de begärd ersättning af Allmänna Medel för
kostnaderne vid tryckning af Landshöfdingarnes
Embets-Kungörelser
N:r 371. likaledes å framlidne Landshöfdingen
af Wibelis Enkas ansökning att få bibehålla hälf¬
ten af den Pension , hennes man å Allmänna In-
dragnings-Staten innehaft:
Nu 372. om förändring uti gällande föreskrift
om Allmänna Indragnings-Statens utgifvande af
trycket
N:r 373. i anledning af väckt fråga om utbyte
af Hjelp-Rotar:
Den 3 December. 31g
N.'r 374. om Gratifikation till Stats-Kommissa-
rien Ciri Tunelius.
N;r 369. begärdes af Hr Lenning pl Bordet ;
De öfriga godkändes.
§. 10.
Borgare - Ståndets Besvärs-Utskotts nedan¬
stående Förslag till underdåniga Skrifvelser upp¬
lästes :
Ito Om Båismansha 1 let i "Siäderne , enligt
Utskottets förut afgifna och i Protokollet den lgtde
siall. November intagna Utlåtande.
2:0 Om Husbehofs-Bränvinsbränningen; så
lydande :
*'S. A. K.
”Uti den vid innevarande Riksdag behand¬
lade frågan om Husbehofs-Bränvinsbränningen ,
hvarom Rikets Ständer nyligen till Eder Kongl.
Majt a flå t i t underdånig Skrifvelse, har Borgare-
Ståndet stannat i skiljaktigt beslut , dels angåen¬
de grunden för Städernes brännings-rättighet och
dels i afseende på friheten att utöfva denna rät¬
tighet i sammansatta Verk. Borgare-Ståndet kän¬
ner närmast huru väsendtligt ärendet i dessa de¬
lar verkar på Städernes rätt och förman. Då den
hotas med följderne af Resp. Med-Sfåndens Be¬
slut, har Ståndet icke kunnat underlåta, att till
Eders Kongl. Majtts visa pröfning, vid hvilken
det fäster sin tillförsigt och sitt hopp, underdå¬
nigst framställa de åsigter och skäl , som hos
Ståndet varit gällande.
”Eders Kongl. Majtts Nådiga Kungörelse
om Husbehofs-Bränvinsbränningen och de der¬
före bestämda afgifter, af den 6 September 1&15
g 2 0’ Den 3 December i
stadgar, att bränvins-tillverknings-raltighefefi i
Städerne skall grunda sig på Folk-Numern så¬
lunda, att 80 Mantalsskrifne personer af Man¬
oah Qv.inkön sammanräknade få begagna en pan¬
na af 50 kannors storlek ; 120 personer 60 kan¬
nor; 18*0 peisoner 70 kannor; 240 personer 80
kannor och 300 personer 90 kannor ; hvarutöf¬
ver ej någon Panna i Stad må kunna nyttjas ,
äfvensom ingen under .50 kannor; samtal! brän-
vins-bränningen i'Stad må verkställas med ser¬
skilda Pannor af förenämnde storlek , hvar för
sig, eller ock i sammansätta Verk , ett eller fle¬
re, allt efter sorn Stadens fleste röstegande inne¬
vånare derom öfverenskomma.
”Nu deremot hafva Kesp. Med-Stånden ,
under antagande af den grund , att Bränvins-
brähning är en för Jordbruket oundgänglig hand¬
tering , sorn blott i förening med Jordbruk kan
bereda förmån åt det Allmänna , anhållit , det
rättighet, att (illverka bränvin, endast matte till
erkännas de Städers innevånare , som tillika haf¬
va Jord , efter den för Landet stadgade grund ,
eller det vid taxeringen Jorden åsätta värde ;
hvarvid Städerne likväl , enär deras Jord vanli¬
gen är sönderdelad i så små lotter, att i allmän¬
het ingen annan än minsta Panneryrnden skul¬
le få begagnas, så vida brän vins-bränningen skul¬
le serskilt af hvarje Jordegare i Stad utöfvas ,
borrie hafva frihet , att gemensamt utöfva en så¬
dan tillverkning för sammanräknade värdet af
flere s egor, dock med vilkor, att ej flere än två
90-kannors Pannor må finnas i ett Bränneri och
att
Den 3 December.
3*i
att för (len större Panneryroden erlägges dea
progressifva afgift, sorn i allmänhet blifvit stadgad.
”Borgare-Ståndet , i hvars tanka täta omby¬
ten af Ekonomiska Författningar äro i allmänhet
mera skadlige än nyttige, om de ske utan. verk¬
ligt behof, har ej kunnat inse någon sådan an¬
ledning att nu fastställa en förändrad grund för
Bränvins-brännings-rättigheten i Städerne. Tvert-
otn , då Rikets Hushålls-Författningar icke i all¬
mänhet antaga den grundsats, att rättigheten till
förädling af Naturens alster bör uteslutande till¬
höra de Rtkeis Invånare, af hvilka de frambrin-
ga9 : Då, hvad jordalstren serskilt angår, någon
uteslutande rätt till Brödbakning och Brygd ej
heller eger rum : Då bränvins-brännings-rättig-
hetens fästande ensamt vid jorden skulle leda
till ett ojemnt och orättvist förhållande emellan
de Städer, som ega, och de, som icke ega jord ,
oaktadt desse sednare och ibland dem de större
Städerne , i mån af deras folkmängd, hafva behof
af ifrågavarande nedvändighets-vara , lika med
de öfrige och med landet ; samt du en rubbning
uti Städerries tillverknings - rättighet skulle för
mångå göra deras nu brukliga och efter sista För¬
fattningen inrättade kostsamma Brännings-redskap
obrukbar j Så har Siandet för sin del ansett, den
Brärtvins-tillverkning-i-rätt böra fortfara , som ,
grundad på Folk-Nummern , blifvit, i öfverens¬
stämmelse med Riksens Ständers vid 1815 års
Riksdag beslutne och aflåtne underdåniga Skrif¬
velse , genom ofvanhögstberörde, samma år ut¬
färdade Nådiga Kungörelse, Städerne tillerkänd,
''Hvad sammansatta Bränneri-Verk beträf-
JBorg. St. Prot. .1823. VII. B, 41, 42.
322 Den 3 December,
far, sä är ostridig!, ej allenast, att Säd, Ved och
Arbete dermed besparas, utan ock, att de afböja
den eldsfara , för hvilken Städerne så eftertänk¬
lig! blottställas genom en på flera och ofta på o-
tjenliga ställen spridd utöfning af Bränvins-brän-
ningen. Sammanslagna Brännerier, till hvilkas
inrättande Städerne genom Konungens Nådiga
Skrifvelse redan år 1801 blifvit uppmanade, in¬
nebära således en industriös och nyttig anstalt,
värd att befordra, men icke motaibeta. Det sed¬
nare sker på dubbelt sattp om sammansättningen
inskränkes till högst alne go-kannors Pannor och
Kronans rätt till afgift för hela Panneryrnden
anses annorlunda och större, än då ett lika kan-
netal , fördeladt i flera Pannor , begagnas på o-
lika håll i Staden ; ty det förra vilkoret skulle of¬
ta leda derhän , att Stadens hela till verknings-
rättigbet icke kunde, om än invånarne derom
åsämjas , utöfvas i ett enda Verk , utan fordrade
flera Brännerier, hvarigenom redskapen måste
förändras; och af det sednare följ?r oundvikligen,
att Bränvins-brannings-afgiften , beräknad med
en dryg progression, blifver vida kännbarare, än
Verken med bestånd kunna draga , serdeles som
averkningen i dem icke blifver större, men sna.
xare mindre, än om Bränningen sker på serskil-
ta ställen med så manga Pannor af minsta stor¬
leken , som efter Personalen i hvarje Stad belö¬
per. Dessa förenade skäl, ytterligare stärkte af
den kännedom Ståndet eger , att Städer gifvas ,
som i sammansatta Verk utöfva sin hela till-
verknings-rätlighet till förmån för fromma Stif¬
telser, som med inkomsten deraf underhållas s
hvilket värdiga bruk , befordradt och fortsatt i
Den 3 December* 333
stöd af hittills gällande Författning, det synes
vara hårdt och icke väl betänkt, att inskränka el¬
ler upphäfva, hafva hos Borgare-Ståndet kommit
i öfvervägande då Ståndet ansett Städerne böra
ega frihet, att utöfva hvar sin Bränvins-bränqings-
räst i ett eller flera sammansatta Verk, samt så¬
ledes begagna den Pannerymd, som svarar emot
hela antalet af Stadens Mantalsskrifne Folkmängd J
dock icke med någon mindre Panna än af 50
kannors rymd.
’’Borgare-Ståndet framhärdar/’
Det förstnämda Förslaget godkändes ; men
det sednare lades , enligt Herr Hjertströms begä¬
ran, på Bordet.
§. 11.
Herr Talmannen gaf tillkänna , att, enligt
nu från Herr Landt-Marskalken ankommen un¬
derrättelse, Kongl. Maj:t utsatt kl. f- 2 i morgon
eftermiddag till emottagande af Riksens Ständers
stora Deputation med den underdåniga Skrifve!*
sen angående Hennes Majit Drottningens Kro¬
ning; Och förklarade Ståndets Hrr Ledamöter
sig vilja mangrannt i Deputationen deltaga.
Plenum slutades kl. J- 2 på dagen.
In Fidem
Clas Arvedson.
354
Den 4 December*
Plenum kl. io f, n.
§• X.
Upplästes ankomna Protokolls-Utdrag af den 27;de
och 2g:de sisth November samt den i:sta och
3;dje innevarande Månad : från Höglofl. Ridd.
och Adila, med bifall till Stats-Uiskoitets Utlå¬
tanden N;r 119, 616,623, 634, 636, 629, Stats-
och Banko-Utskottens N:r 621, 622 , Siats- och
Bevillnings-Utskottens N:r 61?, 627, Stais- och
Ekonomi-Utskoiiens N;r 61I, Bevillnings- och
_i,ag"Utskottens N:r 60, Bevillnings- och Ekono¬
mi-Utskottens N:r 59 , Ekonomi-Utskottets N:r
217v 237» 239; öfverlemnande till Bevillnings-
Uisltottet af Förstärkta Stats-Utskottets Ntr 625
och till Förstärkta Stats-Utskottet af Bevillnings¬
utskottets Ntr 61 ; läggande till Handlingarne
af Banko-Utskottets N=r 82 ; remiss lill Lag-Ut¬
skottet af en motion angående ändring i g Kap.
2 §. Handels-Balken ; åt.erremiss af Stats-Utskot-
tets Nu- 618: från Högv. Preste-Ständet , med
underrättelse , att Preste-Ståndet bifallit Bevill-
nings-Utskotteis N-t 62, Ekonomi-Utskottets N:r
212 : och från Hederv. Bonde-Siandet, af inne¬
håll , att Bonde-Ståndet godkänt till Grundlags¬
enlig behandling Koastitutions-Utskottets Memo¬
rial Nlr 77 ; bifallit Stats-Utskottets Utlåtande
N;r 6qg. Stats- och Bevillnings-Utskottens Ntr
627, Banko-Utskottets N:r 83, 84, 85, Lag-Ut¬
skottets N.r 242, 243 ; förkastat Banko-Utskottets
Den 4 December.
3J5
N:r 70; låtit bero vid Lag-Utskottets Nrr 241;
lagt till Handlingarne Lag-Utskottets N:r 235 ;
samt instämt uti Preste-Ståndets inbjudning i af¬
seende pä Bevillnings-Utskottets Utlåtande N:r 58.
Lades lill Handlingarne.
§- 2-
På Bordet lades följande ankomna Memo¬
rial och Betänkanden :
N:r 635. de till Nämnd sammansatta Stats-Ban¬
ko- och Ekonomi-Ut kottens om Låne-understöd
af Säd till anläggande af Distrikt- eller Socken-
Magasiner i Landet :
N;r 63. Bevillnings- och Ekonomi-Utskottens i
väckt fråga om nederlags-rätt för Carlskrona, ni. rn.:
N:r 91. Banko-Uiskottets angående Reglemen-
tariska Föreskrifter , rörande Metall effekters be¬
läning vid det i Götheborg blifvande Låne-Kontor.
§• 3-
Expeditions-Utskottets gårdagen §. g. på
Bordet lagda Förslag till underdånig Skrifvelse
N:r 369. angående ny Författning om Mått, Mål,
och Vigt föredrogs å nyo och godkändes , såsom,
vid efterseende, öfverensstämmande med de Be¬
tänkanden , hvarpå det sig grundar.
§• 4-
Då nu å" nyo före rogs Konsiitutions-Ut-
skottets Memorial N:r 78. i anledning af Rid-
derskapets och Adelns återremiss på Utskottets
Förslag lill ett tillägg i a8:de §:n Riksdags-Ord-
ningen , antog Borgare-Ståndet det Förslag , som
3 ; 6 Den 4 December
nämnda Memorial innehåller» alt hvila sabora
Riksens Ständers Utlåtande till näsia Riksdag.
§* 5.
Bevillqings- och Ekonomi-Utskottens Me¬
morial Nlr 59 , sorn lades på Bordet den 25:10
sisth November och ytterligare hvilat sedan går¬
dagens Plenum , med Förslag lill Reglementari-
ske Föreskrifter vid Tullbevillnings-Tariffen, blef
nu å nyo föredraget,
Nedanriämnde Hrr Ledamöter gjorde vid
detia Förslag åtskilliga anmäikningar, på sätt
sorn följer.
Vid 2;dra §;u.
Herrar Eckhoff och Rydberga att den, i un*
derrättelserne vid nu gällande Tull-Taxan, gjor¬
da skillnad emellan Fartyg , byggda på Kravel ,
och Hel- eller Half-klink-fartyg, borde äfven hä¬
danefter bibehållas, samt endast de förra njuta
Helfrihet, dels för den verkliga skillnaden i vär¬
de emellan dessa olika slags fartyg , och det af¬
seende , som i allmänhet fästes vid deras olika
byggnad , hvarpå äfven finnes det exempel , att
Kongl. Maj:t i Nader frikänt Assuradörer från
ersättning för ett förloradt klink-fartyg , hvars
byggnad Försäkrings-tagaren icke förut uppgifvit,
dels också i synnerhet för bevarande af det för¬
troende , som Svenska Fartyg tillvunnit sig på
Utländsk Ort, hvilket utan tvifvel skulle min¬
skas om den Utrikes Sjöfarten med klink-fartyg
på nu föreslaget sätt underlättades ; Och häruti
förenade sig Hrr Egge, Cronius, Lundgren, Pryts
och Ekelund.
1Den 4 December,
327
Vid 3-rcljc §:ll.
Herr Ekelund , alt , hvad Norrska Fartyg
beli Varor angar , de nu gällande Författningar
syntes lämpligen bura äfven hädanefter tjena till
efterrättelse.
Vid /\'Ae §:n.
Herr Ehinger, att, sedan, tvertemot Borga¬
re-Ståndets Beslut, blifvit afgjordt, det alla Tull-
Afgifter skola beräknas och utgå i Svenskt Mynt,
borrie, till enhets bibehållande, äfven Fästpen-
ninf»ame regleras i sådant mynt, men icke, så¬
som Utskotten föreslagit , betalas i Silfver Spe¬
cie, eller efter derå gällande Kurs, hvilket skul¬
le vålla ett ofantligt arbete med Kurs-beräknin¬
gen utan allt gagn ; Och denna anmärkning god¬
kändes såsom Ståndets allmänna tanka.
Vid 6:te §:ii i. Mom.
irsta Punkten.
Herr Ekelund, att, till undvikande af allt¬
för mycken onödig omgång , det syntes böra be¬
stämt uttryckas, alt de omnämnde Pris-Kuranter-
ne endast behöfva infordras från Konsulerne i
de Orter, hvaräst sådana Varor, som i Punkten
omnämnas, i allmänhet afskeppas till Sverige;
Hvilket jemväl antogs såsom Ståndets allmänna
anmärkning.
3:dje Punkten.
Herrar Eckhoff och Rydberg, att den här
föreskrifne skyldighet äfven för Resande, att af¬
lemna Märk-Rulla och Manifest på sina Varor,
vöre alldeles orimlig och obehöflig; samt att
dessutom sådane handlingar, när de måste finnas,
alltid skola aflemnas till Tull-Kammaren, men
333
Den 4 December.
icke, såsom Utskotten uppgifvit, till Tullbevak-
ningen. s
Herr Ekelund, att, då denne Punkt omnäm¬
ner Varor med Resande till högst 500 R:dr B:o,
och den nästföljande Punkten utöfver 500 R;dr
3J:ko, finnes likväl icke något bestämdt stadgan¬
de, huru det bör förfaras, i händelse de under¬
stiga detta belopp , hvarom således ett förtydli¬
gande vöre nödvändigt.
4:de och 5:te Punkterne.
Herrar Eckhoff och Ekelund, att, utom det
med skäl kan sättas i fråga med hvad rättighet
enskilde medborgare kunna åläggas att vara Vär¬
deringsman vid de tillfällen, desse Punkter om-
förmäla, vore i alla fall, för den Resandes skull,
nödvändigt, att någon plikt stadgas för Värde¬
ringsman, som icke genast sig infinner, helsiden
Resande eljest skulle blottställas att blifva uppe¬
hållen flere dagars tid, samt i allmänhet för Gods-
egares skull , och i händelse dem kan åläggas att
godtgöra Värderings-männens Dag-Traktamente,
lika nödvändigt, att detsamma till något visst be¬
lopp bestämmes.
6:te Punkten,
Herr Egge, att, då alla Reglementariska åt¬
gärder , och deribland äfven frågan om pröfning
af Varu-värderingar, hvarmed Parterne ej åtnö-
jas, obestridligen bero af Kongl. Maj:t ensam,
gjorde han sig förvissad, det Kongl. Maj:t skul¬
le förskona handeln från de förskräckliga band ,
som Utskottens Förslag i dessa delar kunde med¬
föra ; Och åberopade Siåndet för öfrigt sitt till¬
förene fattade Beslut om öfverlemnande af desse
åtgärder (ill Kongl. Majas Nådiga omsorg.
Den 4 December. 329
7:de Punkten.
Herr Eckhoff, att det för en Resande vore
nog hlrdt, alt först tvingas till försäljning af sin
Vara och sedermera nödgas vänta på betalningen
hela fjorton dagar efter Auktionen; samt att, till
undvikande deraf, Tull-Kammaren borde åläg¬
gas förskjuta betalningen genast efter Auktionens
förlopp.
Vid 6:le §;tt 2. Mom.
Herr Lenning, att det vore tillräckligt, om.
de häruti nämnde Pris-Kuranter uppgåfves, lika¬
som hittills, 2:ne gånger om året, vid början och
slutet af Skeppnings-tiderne ; Hvilken anma rk-
ning Ståndet antog såsom dess allmänna tanka.
Vid io:de §:n.
Herr Egge , att med främmande Ministrars
Tullfrihet borde förhållas såsom Kongl. Maj:t
i Nåder förordnat eller kommer att förordna ,
samt med Utländska Varor, hvilka för Kongl,
Maj:ts egen höga räkning införskrifvas , jemväl
förfaras, på sätt Kongl. Majtt vid hvarje serskilt
tillfälle i Nåder täckes stadga.
Vid i6:de §:n. irsta Mom.
H err Haldberg, att de på 2tne ställen före*
kommande uttryck, det hvarje Skeppare bestås
Kaffé och Risgryn till visst utsatt belopp , bor-
de, efter hvad meningen syntes vara , förtydli¬
gas sålunda, att hvarje Skeppare tillätes med*
föra det utsatta qvantum af nämnda varor.
Vid ig:de §:n.
Herrar Eckhoff och Rydberg , att det 1 den*
na §. stadgade undantag från Skepps-umgälder för
vaior, som under seglingen genom Öresund lös*
sas och afföras till Helsingborg , så vida ej Va*
330
Den 4 December.
ru-beloppet stiger öfver eller till en fjerdedel af
Skeppslasten , vore för Helsingborg en fördel ,
hvilken andra Städer sakna , och hvilken lika
litet hädanefter, sorn hittills , borde nämnde Stad
medgifvas, i sy nnerhet sorn en rättighet till lossning
pä Sjön och transport i öppna 'Båtar kunde gifva
anledning till Lurendrägeri och Tullförsnillning.
Vid 2o:de §:n.
Herrar Huldt, Rydberg och Eckhoff, att den
häruti tillstyrkte skyldighet för Skeppare , att
förse sig ined dubbla Manifester, vöre utan ali
nytta samt skulle endast öka Konsulernes be¬
svär och Redeuernes kostnader; att, sedan ve¬
derbörande Konsul attesrerat Manifestet, detsam¬
ma i alla fall icke kan af Skepparen ändras ;
att, sä vidt underlättandet af Tull be vaknings-
Kryssares uppsigt varit härmed afsedd, ett så¬
dant ändamål likaväl kunde vinnas, om Skeppa¬
re ålades för dem uppvisa Manifestet och der¬
om taga deras påskrift; samt att, hvad Märk"
rullan beträffar, det så mycket mindre kan å-
läggas Skeppare , att dermed vara försedd innan
afresan från Lastnings-Orten, som han, enligt
Författningarne, eger rättighet att intaga Last
under Resan, hvadan det är tillräckligt, om den
blott upprättas innan ankomsten till Inlopps-
eller Lossnings-Orten, på sätt också hittills va¬
rit stadgadt och iakttaget.
Vid 24:de §-.n.
Herr Rydberg, att denna §. borde, efter
hvad sannolikt också Utskotten menat , förtyd¬
ligas sålunda , att Konvoj-afgiften ej skall höjas
eller sänkas , utan bibehållas oförändrad sådan t
sorn dcu hittills varit bestämd och utgått.
Den 4 December.
Vid alicie §:n.
Herrar Rydberg och Eckhoff, att häruti
borde nämnas Tullen å Varor, icke blott från.
Brasilien 5 ulan ock från Sodra Amerika och
Westindien , sådan den under namn af ”West-
jndisk baldring,’’ enligt Kongl. Majlis ser*
skilda Nådiga Förordnanden, utgått.
De sålunda gjorda anmärkningar besvarades
i de fleste delar af Hrr Ehinger , Fornander,
Ståhle och Hernberg, hvilka dock förklarade sig
icke anse af nöden , att deras svar upptoges i
Protokollet , enär de i alla fall , såsom betia*
möter at Eevilinings-Utskotlet, blefve i tillfäl¬
le att derstädes dessa anmärkningar vederlägga ,
i händelse målet återremitterades.
Herr Rydberg hemställde , om icke , enär
en sådan mängd anmärkningar funnits nödvän*
diga och Riksdagen nu nalkades sitt slut , det
lämpligast skulle kunna i underdånighet öfver*
lemnäs åt Kongl. Majit, att låta utarbeta de
underrättelser, som borde åtfölja den blifvan¬
de Tull-Taxan, i synnerhet som i alla fall
de fleste delar vore af deh Ekonomiska beskaf¬
fenhet , att de ytterst berodde af Kongl. Majits
egen Nådiga pröfning.
Herrar Ekelund och Eckhoff delade Hr Ryd¬
bergs tanka , men tillstyrkte likväl , att målet
först måtte till Utskotten återremitteras; Och
Hrr Ehinger samt Santesson ansågo jemväl en
åieriemiss nödvändig, på det Utskotten måtta
komma i tillfälle att laga anmärkningarne i öf¬
vervägande samt tillse de jemkningar eller för*
ändringar , sota deraf kunde föranledas»
33*
Den 4 December.
Härefter framställde Hr Talmannen Propo¬
sition på återremiss; och dertill ropades Ja.
Herr Ståhle anförde, att, sedan målet nu.
blifvit åierremitteradt , ville han * enär Siandet
antagit åtskilliga anmärkningar såsom dess ge¬
mensamma tanka , förklara , det han icke kunde
deruti instämma , så vidt en de! bland anmärk-
ningarne vore stridande emot Ständernes under
Riksdagens lopp genom Förstärkta Stats - Ut¬
skottet redan fattade Beslut ; Och i denna Re¬
servation förenade sig Hrr Danielson , Hemberg,
Tornander och Noréus.
§. 6.
Upplästes Expeditions-Utskottets nedannämn*
da Förslag till underdåniga Skrifvelser :
N:r 375» om jemkning af Roteringen vid We¬
sterbottens Regimente :
Ntr 376. angående en jemnare fördelning af
Posiförings-skvldigheten :
N:r 377. med Förslag till stadgande om skydd
för Taxeringsman,
Godkändes.
§• 7-
Sedan klockan nu lidit till 1 , så afgick
Hr Talmannen med Ståndet till Riddarhuset,
för att deltaga i den Stora Deputation, hvarom
Gårdags-Protokollet §. 11 förmäler; Och Plenum
slutades.
In Fidem
Clas Arvedson.
333
Den 6 December,
Plenum kl. I 10 f. m.
§■ i.
Föij ande ankomna Protokolls-Utdrag af den 3ldje
och 4:de dennes upplästes : från Höglofl, Ridder-
siapet och Adeln, med bifall till Banko-Utskot¬
tets Utlåtanden N:r 87, 88 ; och Beslut i an¬
ledning af Serskilda Utskottets Betänkande röran¬
de Reglering af Rikets Styrelse-Verk : från Högv.
Preste-Siåndet, utvisande, att Preste-Siåndet god.
känt till Grundlags-enlig behandling vid nästa
Riksdag Konsiiiutions-Utskottets Memorial N:r
78 ; samt bifallit Stats-Utskottets Utlåtande N:c
632, Stats- Banko- och Ekonomi-Utskottens N:r
633, 635, Stats- och Bevillnings-Utskottens N:r
634, Banko-Utskottets Njr 87, 89, 90, Ekono¬
mi-Utskottets N:r 220: från Hederv. Bonde-Stån¬
det, innehållande godkännande till Grundlags-en¬
lig behandling vid nästa Riksdag af Konstitutions¬
utskottets Memorial N:r 78 j bifall lill Stats-Ut-i
skottets Utlåtande N;r 632, Stuts— Banko- och E-
konomi-Utskottens N:r 633, Stats- och Bevill-
nings-Utskottens N:r 631, med något tillägg,
N:r 634, Banko-Utskoiiets N;r 87, 8,8, 89 go ,
Bevillnings-Utskottets N:r 62, Bevillnings- och
Ekonomi-Utskottens N:r 63, Ekonomi-Utskottets
N:r 220; läggande till Handlingarne af Stats-
Utskottets N:r 610, Stats- Banko- och Ekonomi-
Utskottens N:r 635, Ekonomi-Utskottets N:r 219»
samt Beslut i anledning af Ridderskapets och A-
delns inbjudning om tryckning af sådane Propo*
334 ®en ^ December.
sitioner , hvaröfver i Förstärkta Utskott skall rd»
stas , äfvensom Borgare-Ståndets i följd af dess
Beslut, rörande Serskilda Utskottets Betänkande
angående reglering af Rikets Styrelse-Verk.
Lades till Handlingarne.
§• 2-
Följande Memorial och Utlåtanden föredra»
gos :
Stats- X>ag- och Ekonomi-Utskottens
N:r O36. i återremitterade frågan om ändring
af nu gällande grunder för Militic-Boställens och
annan Krono-jords utarrendering :
N:r Ö37, öfver anmärkningar vid Betänkandet,
angående Husbehofs-qvarnars befrielse från Skatt»
läggning in. m.:
Stats- och Ekonomi-Utskottens
!N:r 638. i vackt fråga, rörande dels nedsätt¬
ning , dels upphörande af den inomskärs Skeppa¬
re ålagde Fots- och BSk-afgift :
N:r 64a. likaledes angående Ruslnings-skyldig»
helens utgörande under Krigstid :
N:r 643. i återremitterade frågan om ett årligt
understöd för Dykeri-Kornmissarien Westbeck :
Stats- och Banko-Utskottens
N:r 640. ined Förslag till Voterings-Proposi»
tion i fråga örn inlösningen af f. d. Filial-Dis-
konternes ännu utelöpande Skuld-förbindelser:
Stats- Bevillnings- Eag- Ekonomi-och Ser¬
skilda Utskottens
N:r 641, angående en ny organisation af Tull*
[Verket :
Stats-Utskottets
N:r 644, med Förslag till jemkning af Riks-*
Den 6 December.
33 5’
Ståndens skiljaktiga Beslut i fråga om ersättning
för Svenske Meborgares litine förluster genom
uppbringningar :
Bag-Utskottets
N;r 245. angående af Banko-Utskottet föresla¬
gen nödig åtgärd till betryggande af Bankens
och enskildes säkerhet i afseende på de Assig-
naiior.er, som komma att utfärdas från Westra
och Södra Båne-Kontoren.
Bades på Bordet.
§• 3-
' 0
A nyo föredrogs Stats- Banko- och Ekono¬
mi-Utskottens den ,lista dennes på Bordet lagda
och ifrån den 3=dje , på sätt §. 6. utvisar, ytter¬
ligare hvilande Utlåtande N:r 633. öfver an¬
märkningar vid Betänkandet Nlr 575. om An¬
slaget för Slrömrensningarne.
Herr Lenning förnyade hvad han till Pro¬
tokollet sistnämnde dag yttrat , och förklarade sig
icke kunna frångå , att den inskränkning af före¬
målen för Strömrensnings-fonden , som han fö¬
reslagit , förtjent uppmärksamhet ; men , i hän¬
delse Ståndet icke delade denna tanka, ville Hr
I.enning åtminstone hafva i Protokollet förvarad
sin reservation emot Beslutet.
Herr Beckman åberopade hvad jian förut
anfört, och ansåg saken icke behandlad af Ut¬
skotten med all den noggranhet , som dess vigt
fordrat.
Herr Ekelund yttrade sig jemväl vara af Hr
Bennings tanka, men trodde Betänkandena inne¬
hålla tillräckliga korrektif emot Medlens använ¬
dande till främmande föremål.
Den 6 December.
Herr Bagge och flere med honom begärde
Proposition till bifall å Utlåtandet ; Och en sa¬
dan Proposition , af Hc Talmannen framställd ,
besvarades med J a.
§• 4-
De till Nämnd sammansatta Stats- Banko,
och Ekonomi-Utskottens Memorial N:r 635. om
Eåne-understöd af Säd till anläggning af Distrikt-
eller Socken-Magasiner i Eandet , föredrogs å
nyo, upplästes och lades till Handlingarne.
y 5.
Bevillnings- och Ekonomi Utskottens Ut¬
låtande N:r 63. i vackt fråga om Nedi-rlags-fri-
het för Carlskrona m. m. , föiedrogs å nyo och
bifölls.
§. 6.
Banko-Utskottets fc nyade Utlåtande Ntr
88. öfver anmärkningar vid Betänkandet Ntr 68.
i frågan om åtskillige Götha Kanal-Verks ange-
lägenheter, blef nu åter föredraget.
Herr Montan : Åberopande min hos Utskot»
tet afgifne skriftliga reservation , hvilken finnes
det förnyade Utlåtandet bifogad, hemställer jag,
huruvida Borgare-Ståndet, sorn bifallit Utskottets
förra Betankande , nu kan upp aga till pröfning
det, med anledning endast af 2tne F.iks-Stånds
Äterremisser, hufvudsakligen förändrade Utlå¬
tandet , och om icke Ståndet bör förblifva vid
sitt en gång fattade Beslut. Hvad serskilt be"
träffar den nya fråga om ändring i 1815 års Stan*
ders
' Den 6 December. 337
ders at Banko-Fullmäktige gifne föreskrift röran¬
de uppsigten öfver hushållningen med de till
Götha-Kanal-arbetet anslagna medel , kan jag ,
såsom jag ock hos Utskottet anfört, icke annat
finna , an att denna fråga , enär den hvarken
genom. Revisorernes elier Banko-Fullmäktiges
framställningar eller genom något Riks-Stånds
remiss kommit till Utskottets handläggning, icke
bort af Utskottet upptagas ; och jag bestrider på
det hogsta de , med ändring i nämnde föreskrif¬
ter, tillstyrkta stadganden , hvarigenom Riksens
Ständers rättighet till granskning öfver hushåll¬
ningen med deras för Kanal-Verket bestämda
medel skulle i betydlig man inskränkas.
Häruti förenade sig Hr Linström , Jakob.
Herr UlJberg'. Med Hr Montan instämmer
äfven jag , och sådant desto hellre , som Ståndet
genom Votering afgjort målet , då det förra gån¬
gen förehades , samt det vore högst inkonseqvent
att uti detta Beslut göra rubbning i följd af det
sednare Utlåtandet, hvilket för öfrigt lemnar rik
anledning till betraktelser.
Herr Hambreus förenade sig med Hr Ullberg.
Herr Santesson '• De ändringar, Utskottet
nu föreslagit , äro , efter all min öfvertygelse ,
ledande fullkomligen lika mycket till Statens, som
till Kanal-Bolagets fördel. Visserligen får Bo¬
laget härigenom använda de hemfallne Aktierne
och influtne Straff-räntorne till den ifrågavaran¬
de Pensions-Inrättningen ; men dessa tillgångar
blifva ock såmedelst begagnade på ett sätt; sorn.
besparar Statens utgifter till Kanal-arbetet. Til¬
läggen åter till förtydligande af 1815 års Beslut
Borg. St. Prof. 1823. Vll, B, 43, 44..
Den f) Detemher.
syfta endast till en ökad kontroll på Bolagets Di¬
rektion, Jag anhåller om Proposition till bifall
å det förnyade Utlåtandet, och förmodar desto
hellre , att detsamma af Borgare-Ståndet gillas ,
som äfven det Riks-Siand , hvilket förra gängen
varit af lika tanka roed Borgare-Ståndet, nume¬
ra jernkat sig efter Utskottets sednare Förslag,
Häruti ins ämde Hr Cederborg.
Herr Lefler'. Jag har deltagit i det sedna¬
re Utlåtandet , grundadt på den bättre upplys¬
ning , Utskottet erhållit , och hvilken föranledt
hilliga och rättvisa ändringar, som ej bort åsido¬
sättas. Det är nemligen utredi , att de förfallne
Aktierne , likasom Straff-räntorne för försummad
inbetalning , verkligen äro Bolagets Egendom ,
samt att Bolaget icke med andra medel grund¬
lagt Pen sion s-inrätt ningen vid Kanal - Verket ;
och Utskottet har uttryckligen förbehållit, att äf¬
ven hädanefter inga till Kanal-arbetet anslagna
medel maga för Pensions-InraNtningen användas,
I följd häraf tillstyrker jag bifall å Utlåtandet,
Herr Ullberg: J^g hade icke trott, att nå¬
gon vidare öfverläggning skulle vara behöflig 1
de 2:ne ämnen , hvarom det förnyade Utlåtan¬
det egentligen handdar, nemligen Pensions-anstal-
ten , som nu sammanröres med Bankens angelä¬
genheter, och presk.iptions-uden för Banko-Eull-
mäktige till anmärkningar mot de förfoganden ,
Kanal-Bolaget eiler dess Direktion behagar vid¬
taga i förvaltningen af Kanal-Verket. I förra
delen åberopar jag Ståndets Protokoll , då frågan
afgjordés ; Och. i den sednare, nu först väckt af
Kanal-Bolagets Hufvudman , då målet från Hög¬
loft Rvdderskapet och Adeln återremitterades, har
Den 6 December.
, Hr Montan fullständigt utredt, att den grund¬
lags stridigt blifvit af Utskottet upptagen. Det äc
emellertid beklagligt, att Riksens Ständer, soai
under 11 månaders tid varit sysselsatte med o n-
sorger för anslag till Götha Kanal , roen i syn¬
nerhet Borgare-Ståndet, skola äfven nu vid Riks¬
dagens slut vara utsatte för förföljelse af dermed
gemenskap egande ämnen j och jag hade hoppats,
att åtminstone under de nu återstående sista 10
till 12 dagarne sinnena skulle vara lugnade i
dessa frågor. Att bifalla den preskriptionstid för
Banko-Fullmäktiges anmärkningar, som Utskottet
föreslagit, anser jag ganska vådligt, då man nyss
haft exempel, huru litet den vid förra Riksda¬
gen utsatte preskriptions-tid för inlösen af Filial-
Diskonternes Förbindelser blifvit följd; och den
af Herr Montan åberopade litte §. i 1815 ars
Reglemente för Banko-Fullmäktige är så klar,
att man ej utan tvingande nöd bör söka förtyd¬
liga den, åtminstone icke på ettsätt, hvarigenom
den skulle göras otydlig. Hos Hr Talmannen
anhåller jag om Proposition lill förkastande af
Utlåtandet och förblifvande vid Ståndets en gång
fattade beslut.
Herr SantessonHär är så mycket mindre
i fråga att hopröra Götha Kanal-Bolags Pensions-
Inrättning med Bankens Affärer, sorn Utskottet
just förbehållit, att icke andra, än de nu dertill
namngifna , medel , och alldeles icke Statens an¬
slag , skola för behofvet användas. Hvad åter
angar presknptionsfrågan och förföljelsen , så är
det- med anledning, icke af någon motion från
Bolaget eller från någon Riksdagsman , utan af
Protokollens och Handlingarnes genomseende och
Dm 6 December.
granskning, som det första Betänkandet blifvit
afgifvet ; Och att någon Ledamot tillåtit sig der¬
vid göra anmärkningar, torde vara fullkomligen
rättvisadt af det nya Betänkandet , som redan tre
Uiks-Stånd antagit.
Flere begärde Proposition ; Men , då den
af Hr Talmannen framställdes till bifall å Utlå¬
tandet, ropades Nej, blandadt med Ja; Och
Hr Talmannens derefter gjorda Proposition till
afslag , besvarades äfven med J a och Nej,
under anhållan om Votering.
Herr Lillberg bestred Votering , med hem¬
ställan , om en sådan nu åter kunde i detta mål
ega rum , sedan detsamma en gång förut blifvit
genom Votering afgjordt.
Herr Talmannen förklarade, att han ansåg
sig, enligt Grundlagen, icke kunna vägra Vote¬
ring ; Och uppsattes derefter, samt justerades och
anslogs , följande Voterings-Proposition : '”Den ,
som bifaller Banko-Utskottets förnyade Utlåtan¬
de N;r 88. i frågan om utskillige Götha Kanal-
Verks angelägenheter, lagge J a ; Den det ej vill,
Nej; Vinner Nej, så förkastas detta Utlåtan¬
de •/’ Hvaröfver Omröstning anställdes , som ut¬
föll med 15 Ja, ai Nej.
/
§. 7.
Det Betänkande, Banko-Utskottet under Ntr
89 afgifvit, om öfverlemnande till Förstärkt Ut¬
skotts pröfning af ftågan rörande Omsäitnings-be-
loppet för Diskont-lån , föredrogs å nyo.
Herr Ullberg 1 Såsom deltagande i Hr Dok¬
tor Hedréns hos Utskottet anmälda och fullstän-
digt utvecklade reservation, åberopar jag dea-<
Den . G December.
samma till liela sitt innehåll , och anser det rakt
Grundlags-stridigt, att lill Förstärkt Utskott hän¬
skjuta en fråga af sådan beskaffenhet, sorn den¬
na , hvilket skulle blifva ett prejudikat, att al¬
la frågor om Banko-Verket , uti hvilka , såsom
här inträffat, Två Stånd stannat emot Två, kun¬
de få ankomma på Förstärkt Utskotts pröfning ,
ehuru 75 §. Riksdags-Ordningen stadgar , att de
höra förfalla. Jag anhåller således, att Ståndet,
förblifvande vid sitt i hufvudsaken fattade Be-
slut , må afslå det förevarande Betänkaudet och
förklara , det någon vidare åtgärd med denna frå¬
ga icke eger rurn.
Häruti instämde Herr Montan.
Herr Fornander: Borgare-Ståndet har väl
förut, med bifall till Utskottets yttrande, afsla-
git all förändring af det nu stadgade Omsättnings-j
beloppet för Diskont-lån ; och, i händelse Stån¬
det skulle föiblifva vid denna tanka, finnes in¬
gen annan utväg att få frågan sliten, än den Ut¬
skottet nu tillstyrkt, eller en pröfning hos För¬
stärkt Utskott ; Men vi skulle icke kunna hem-
korp ma från F.iksdagen med någon gladare tid¬
ning för de gäld-skyldige, som sucka efter hjelp,
än den , att Omsäitnings-beloppet för Diskont¬
lån blifvit nedsatt ifrån -ftdel till -r^del ^a-
pitalet ; och jag hemställer således , om icke Bor¬
gare-Ståndet skulle behaga, att jemka sig till de
Tvenne Riks-Stånds Beslut, som varit af denna
tanka , saint såmedelst äfven förekomma allt be¬
hof af målets förvisande till Förstärkt Utskotts
pröfning.
Herr Lundgren-. Möd Hr Ullberg förenar
jag mig desto hellre, som jag erinrar mig, att
Den 6 December.
ett likartadt mai med det ifrågavarande blifvit
vid sistförflutne Riksdag behandladt på det sätt ,
Hr Ullberg med detta tillstyrkt, samt följaktli¬
gen föregående Ständer icke funnit 75t!e §. R.
O, kunna få en sådan tydning , som man nu vill
deråt lemna.
Herr Egge yrkade jemväl afslag å Betänkan-
det, samt instämde med Hrr Ullberg och Lund¬
gren.
Herr Leffler: Jag har hos Utskottet delat
Piuralitetens tanka , så väl af det skäl , att Grund¬
lagen i förevarande fall icke är nog tydlig och
bestämd , som ock derför , att alla Ständernes Reg¬
lementen endast gälla ifrån den ena Riksdagen
till den andra, samt att således frågan, rörande
Omsättnings-beloppet , är en ny sak, hvilken,
enär Två Stånd stannat emot Två , icke kan för¬
falla och icke heller kan slitas utan Förstärkt
Utskotts åtgärd. På dessa skäl anhåller jag om
Proposition till Betänkandets godkännande.
Herr Palm instämde med Hr Leffler.
Herr Huldberg ; Alven jag delar Hr Leff-
Jers tankar. Det har berott af Siänderne , att upp¬
häfva hela Diskont-Inrättningen ; men nu haf¬
va de förordnat, att den skall fortfara; och, ef¬
ter ett sådant Beslut, är frågan nu om en ny
Reglementarisk Föreskrift, i afseende på hvil¬
ken Riks-Stånden varit af olika tankar , som ic¬
ke kunna samir.anbringas till ett helt , utan att
antingen något Riks-Stånd frånträder sitt Beslut ,
eller ock saken afgöres hos Förstärkt Utskott.
Herr Hjertström : Hr Lefflers tanka är äf¬
ven min. Jag hyser den öfvertygelse , att , en¬
ligt Grundlagen , kunna inga frågor, som röra
Den 6 December. 343
Banko- Verket , förfalla, när Två Stånd stanna ea
mot Två , utan måste förvisas till Förstärkt Ut»
skott. Omsättnings-beloppet för Diskont-lån är
en nödvändig föreskrift i Diskont-Reglementet;
och frågan derom kan lika litet förfalla, som hvar¬
je annan fråga om utlåningen af Diskont-fonden,
samt om sättet och ordningen för inbetalningen
af Diskont-lånen. I hufvudsaken anser jag det
verkligen bättre, att förlänga betalnings-tiden, el¬
ler, hvilket är detsamma, förminska Qmeätt-
nings-beloppet , än att bibehålla samma föreskrift,
som finnes i det nu gällande Reglementet, eme¬
dan Låne-tillgångarne redan äro medtagne och
Direktionen varit ganska nogräknad i afseende
på personerne, som erhållit dem, samt det alf»
tid blir för Eanko-Verket förmånligast, att de
finnas på goda händer.
Herr Lagerstrand: Lika med Hr Hjertström
betraktar jag denna fråga ; och jag finner ett nytt
Diskont-Reglemente desto mera nödvändigt, sorn
hela Diskont-väsendet är förändradt genom de
vidtagna Besluten , att nedsätta både Räntor och
Straff-räntor.
Herr Eckhoff; Jag instämmer med Hr Ull»
berg; Och hvad hufvudsaken beträffar, vore det,
i min tanka , blott att öka oredan af det vidt ut¬
sträckta I.åne-systemet , om betalnings-tiden blef-
ve förlängd, medelst Omsättnings-beloppets för¬
minskande. ifrån en i;del till T'3:del.
Häruti instämde Herr Winbladh.
Herr Ullberg : I anseende till den af en
värd Ledamot omnämnde välkomsien till våra
hemorter med ett Beslut om Diskont-afbetalnin-
garnes förlängande, t villar jag visserligen icke ,
344 Den 6 December,
C
att äfven de Medborgare finnas, sorn gerna skul¬
le se desamma utsträckte ända till io år elier
dessa Diskont-Lån ställde på lika permanent fot,
som Fastighets-Lånen ifrån Banken ; Alen så¬
dant vore icke väl öfverensstämmande med än¬
damålet af en Diskont-Inrättning, hvilket är, att
Rikets alla Invånare skola skyndsamt kunna fa
biträde till momentela behof, och att en flitig
omsättning skall ega rum. I händelse omsätt¬
ningstiden utsträcktes till fem år, är det, sedan
Räntan blifvit nedsatt till fem procent , natur¬
ligt, att hvar och en hellre skulle söka Lån hos
Banko-Diskonten emot denna lindrigare ränta ,
än hos enskilde emot en högre ; och detta för¬
hållande skulle således både lägga ett skadligt
binder i vägen för den enskilda rörelsen i Lan¬
det, och äfven verka derhän, attén mängd Med"
borgare komrne i saknad af sina temporära be¬
hof. Allt detta hörer likväl icke egentligen till
den närvarande frågan, som blott angår en grund¬
lagsenlig behandling af saken samt huruvida
den antingen ina förvisas till Förstärkt Utskott,
eller förfalla , och i sednare händelsen således
de nu gällande stadgariden äfven hädanefter tje¬
na till rättelse. 1 denna fråga är Grundlagen
ilar , att Motionen, då två Stånd stannat emot
två, skall förfalla. Här finnes ett förut gifvet
stadgande, vid hvilket Ständerne kunna fasthålla
sig , att Diskont-Lånen få omsättas med -Udel
hvarje halft år samt således inbetalas på s-i års
lid; Och helt olika vore förhållandet, om något
alldeles nytt skulle skapas. Orden i 75:te §:n
Riksdags-Ordningen , ’’förblifve vid det som till¬
förene stadgadt varit,” böra icke kunna tydas pål.
Den 6 Decemberi
34 51
mer än ett sätt; och jag vet icke, hvarför ej t
mål, som rora Banko-Verket, enahanda tydning
skal! få ega rum, som alltid iakttages till exem¬
pel i Lag-frågor , der Motion om ändring eller
upphäfvande af en förut gällande Författning all¬
tid förfaller , när två Stånd stanna emot två ,
hvaraf följden blifver, att den förut gällande För-;
fattningen bibehålles i sin kraft.
H errar Landgren , Lundman , Winbladh ocK
flere förenade sig med Hr Ullberg.
Herr Santessen : Om här vöre fråga oni
sjelfva hufvudsaken, så ville jag alldeles instäm¬
ma med Hr Ullberg, ty jag anser, lika med ho¬
nom, rättast att bibehålla det nu varande Omsätt-
nings-belopp ; Men , då frågan är blott om be¬
handlingssättet, måste jag förklara, att jag i den
delen har samma öfvertygelse, sorn Hr Leffler,
och tror , det hvarje Reglemente , som vid den
ena Riksdagen uppgöres för ett Ständernes Verk,
bör betraktas för sig sjelft såsom något nytt, obe¬
roende af det vid en föregående Riksdag fast¬
ställda Reglementet ; Och , när , vid en sådan
nppgörning , två Stånd stanna emot två, men
Reglemente nödvändigt måste finnas , kan såle¬
des icke frågan förfalla.
Herr Lornander : Jag har icke sagt, att jag
önskar lo års betalningstid för Diskont-Lånen
eller hvarken längre eller lika tid , än för Fa¬
stighetslån, En sådan tydning af mitt yttrande
är alldeles oriktig ; och jag anser Hr Ullberg ic¬
ke’hafva varit dertill berättigad. Jag har endast
önskat , att Eorgare-Ståndet , till lättnad för de
gäldskyldige och till sakens förkortande , ville
instämma med de två Riks-Ständ, sorn redan
346 jDen 6 December.
minskat omsättnings-beloppet, men alt, I annat
fall, frågan matte få afgÖras af Förstärkt Utskott*
Diskont-Inrättningens natur och ändamål känner
jag likaså väl , sorn någon annan ; men vår Di¬
skont är nu mera snarare en undsättnings-anstalt;
och jag kan icke frångå , att det är Ständernes
första pligt att hjelpa dem ur förlägenhet, sorn ,
i besittning af betydliga Egendomar, likväl lida
brist på penningar.
Herr Ehinger : För att blott hålla mig vid
ämnet, vill jag förklara, att, deräst fråga hade
varit om hela Diskont-Reglementets bibehållande
eller förkastande, skulle jag hafva delat Hr Ull¬
bergs tanka, men att nu, då det är gifvet, att
roan icke kan förblifva vid det gamla, utan må¬
ste upprätta ett nytt , samt meningarne om de
nya stadgandena äro delade, finner jag icke nå¬
gon annan utväg till sakens afgörande, än genom
densammas öfverlemnande åt Förstärkta Banko-
Utskottet.
Herr Ståhle : Utan att ingå i vidlyftiga be¬
traktelser om nyttan eller skadan af förlängd om¬
sättningstid för Eån i Banko-Diskonten, ber jag
endast att få yttra min tanka , huru jag anser
denna fråga i sitt närvarande skick böra behand¬
las. Jag finuer den vara till sitt föremål likar¬
tad med frågan om Irånerätt i Banken för All¬
männa Bi andförsäkrings-Verket; Och, då denna
sednare fråga, hvaruti äfven två Stånd stannat
emot två, blifvit af Borgare-Ståndet öfverlemnad
till Förstärkt Utskotts pröfning, subordinerar min
tanka under ett sådant Ståndets Beslut, och tror
jag, i följd deraf, ett lika förfarande böra iaktta¬
Den 6 December. 347
gas med den sak , som nu är ämnet för öfver-
läggn!ng-
H err Hambreus uppläste etl så lydande an¬
förande : J’I anledning af min anmälta reserva¬
tion emot Höglofl. Banko-Utskottets afgifna Ut-
låtande, i afseende på Riks-Ståndens skiljaktiga
meningar, i det tvänne af dem ansett Banko*
Diskont-Lånen böra , efter förra vanligheten , in¬
betalas för hvarje halft år med en Femtedel, men
de tvänne andra Stånden bifallit föreslagen in¬
betalning af blott Tionde-delen utaf Låne-sum-
man ; får jag äran i ödmjukhet närmare utveck¬
la min tanka i hvad målets ytterligare behand¬
ling vidkommer. — Riksdags-Ordningens 75 §.
stadgar huru med ärenden , uti hvilka Rikets
Höglofl. Ständer egä beslutande rätt , bör förfa¬
sas ; hvarigenom påbjudes, att till Grund-Ijags
stiftande , upphäfvande m. m., fordras alla Riks-
Siåndens sammanstämmande beslut och Konun¬
gens sanktion ; Och för beslut i öfriga ärenden
gäller, jemte Konungens samtycke , Tre Stånds
mening ; Men om Två Stånd stadna mot Två ,
bör frågan förfalla , då det förblifver vid det
som tillförene stadgadt varit. Samma §. gör ock
undantag af sådana mål, hvarom i Regerings-
Formens 66, 69, 70, 71 och 72 §§. serskildt för¬
ordnad! är. — Enär nu ifrågavarande ämne är
att betrakta ibland dessa undantag ; så fordras
undersökning om de serskilta Förordnanden
härutinnan. — Uti mål, som i 66 och 69 §§.
omnämnas , och af Stats-Utskottet behandlas, fö-
reskrifver väl sednare §:n , att saken skall afgö-
rns efter Tre Stånds beslut; och då tva Stånd
stadna mot Två, skall Stats-Utskottet förstärkas
548
Dera 6 Decemler.
för att med slutna sedlar rösta till ovilkorligt
antagande eller förkastande af hvad Utskottet i
de frågor, hvarom Riks-Stånden varit af skiljak¬
tiga tankar, tillstyrkt. Uti de Bevillnings-Ut-
skottet åter tillhörande samt i 70. och 71. §§;ne
omnämnda mål ar, efter denna 71 §., blott ett
Riks-Siånds skiljaktighet från Bevillnings-Utskot-
tet och de öfriga Stånden tillräckligt till påkal¬
lande af förstärkta Stats-Utskottet att genom om¬
röstning afgöra beslutet. Men deremot är uti
72 §., som handlar om Riksens Ständers Bank ,
— icke något serskilt Förordnande stadgadt ; ej
heller kan af samma §. någon annan slutföljd,
som utmärker skiljaktigheten från ofvanåberopa-
de 75. §. i Riksdags-Ordningen , dragas, än den
beslutande rätt, Rikets Ständer utom Konungens
samtycke är förbehållen. Således synes häraf
vara klart, att ifrågavarande mål bör för öfrigt
efter denna 75 §:s föreskrift behandlas. Och då
sjelfva frågan , som angar inbetalningens af Dis¬
kont-lånen förminskning från Femte- till Tion¬
de-delen , icke är af den beskaffenhet, att den ej
kan förfalla ; så behöfves icke heller den åtgärd ,
tom i 73 §. af Riksdags-Ordningen är stadgad.
— Så maktpåliggande det synes för Banken va¬
ra , att den till Diskonteringen bestämda summa
må äfven hädanefter komma att stå på samma
rörliga fot, som den hitintills varit; lika så
nödvändigt är ock det , att Rikets Grund-Uagar
bibehållas vid sin helgd ; Hvarföre jag af dessa
dubbla skäl föranlåtes anhålla, att Högloft. Ut¬
skottets på blott en rösts öfvervigt grundade och
ifrån förra Betänkandet alldeles skiljaktiga Utlå¬
tande må förkastas-’’
Den 6 December.
Muntligen tilläde Hr Hambreus: Såsom nyss
uppkommen i Ståndet känner jag icke de förut
haline diskussioner ; men , då jag just nu hört
anmärkas, att Ståndet förut hänskjutit till Nämnd
ett annat Banken rörande mål, hvaraf man velat
draga den följd, att Ståndet, för likstämmigheten
skull i sina Beslut, borde förfara på samma sätt
med det förevarande, kan jag icke återhålla den
erinran, att prejudikater äro inga Lagar, och att
sådana efterdörnen, hvarigenom Grundlagen för-
närmas, kunna, om ej för Rikets nu församlade
Ständer, hvilka snart åtskiljas, dock för tillkom¬
mande Ständer blifva så mycket skadligare, som
det ena prejudikatet efter det andra slutligen kun¬
de bringa alla Bankoärenden under lika behand¬
ling med Stats-Verkets.
Herr Eckhoff’ Jag har begärt ordet, men
afstår derifrån och anhåller endast om Proposi¬
tion, ehuru lärorikt det vore att fortsätta en öf.
verläggning , hvarigenom man vill söka öfverty¬
ga , att Diskonterne böra förvandlas eller anses
förvandlade ifrån Låne-Inrättningar till Undsätt-
nings-anstalter.
Häruti instämde Hr Rydberg.
Herr Talmannen framställde Proposition till
bifall å Betänkandet; Men som dertill ropades
Ja, Nej, Votering, så uppsattes, juste¬
rades och anslogs en så lydande Voterings-Pro-
position :
vDen, som bifaller Banko-Utskottets Betän¬
kande Njr 89 om öfverlemnande till Förstärkt
Utskotts pröfning af frågan rörande omsättnings-
beloppet för Diskontlån , lägge J a : Den det ej
yill, N e j: Vinner Nej, så anser Ståndet den*
T
358
Den G December.
efter Hr Falkman , sorn , medStå/ides samtyck?,
»frest till hemorten.
Härtill lemnade Ståndet sitt bifall ; och an¬
modades Herrar Elektorer att innan nästa Ple¬
num förrätta detta Val.
§. 16.
Fiån Expeditions-Utskotiet hade ankommit
följande Förslag till underdåniga Skrifvelser:
N:r 378. med svar a Kongl. Majlis Nådiga Pro¬
position , angående förändring i 1 Kap. , I och
Io §§. Rättegångs-Balken :
H;r 379. om ändring i Kongl. Förordningarne
den 24 Aug. 1813 och den 20 December 1815,
så vidt de tillägga Kongl. Majus Befallnings¬
hafvande Domsrätt uti mål angående Fylleri och
Dryckenskap samt oloflig Branvins-Försäljning å
Handet ro. in. :
N:r 380. likaledes i 12 och 13 §§♦ af Kongl.
Förordningen den 13 Julii8l8om Inteckning i
Fast Egendom samt i 17 Kap. 12 §. Handels-
Balken :
N:r 381. likaledes i 17 Kap. Handels-Balken
och so Kap. Arfda-Balken :
N;r 382. angående Rådmäns och Kämnäters
befrielse från deltagande i ansvaret för försum¬
melse att till Öfver-Dornaren insända Renove¬
rade Domböcker ocb Protokoll m. m. ;
N:r 383. om föreslagne ändringar i Konkurs-
Eagen af den 18 Juli 1 8 1 8 :
Nlr 384. likaledes i 24. §, af Kongl. Förord,
ningen den 13.Tuli 1818 om Inteckning i Fast
Egendom,
Upplästes och godkändes.
Den 6 December. 34 g
Muntligen tilläde Hr Hambreus' Såsom nyss
uppkommen i Ståndet känner jag icke de förut
haline diskussioner ; men , då jag just nu hört
anmärkas, att Ståndet förut hänskjutit till Nämnd
ett annat Banken rörande mål, hvaraf man velat
draga den följd, att Ståndet, för likstämmigheten
skull i sina Beslut, borde förfara på samma sätt
med det förevarande , kan jig icke återhålla den
erinran, att prejudikater äro inga Lagar, och att
sådana efterdömen, hvarigenom Grundlagen för¬
närmas, kunna, om ej för .Rikets nu församlade
Ständer, hvilka snart åtskiljas, dock för tillkom¬
mande Ständer blifva så mycket skadligare, som
det ena prejudikatet efter det andra slutligen kun¬
de bringa alla Bankoärenden under lika behand¬
ling med Stats-Verkets.
Herr Eckhoff: Jag har begärt order, men
afstår derifrån och anhåller endast om Proposi¬
tion, ehuru lärorikt det vore att fortsätta en öf.
verläggning , hvarigenom man vill söka öfverty¬
ga , att Diskonterne böra förvandlas eller anses
förvandlade ifrån Låne-Inrättningar till Undsätt-
nings-anstalter.
Häruti instämde Hr Rydberg.
Herr Talmannen framställde Proposition till
bifall å Betänkandet; Men som dertill ropades
Ja, Nej, Votering, så uppsattes, juste¬
rades och anslogs en så lydande Voterings-Pro-
position :
"Den, som bifaller Banko-Utskottets Betän¬
kande Njr 89 om öfverlemnande till Förstärkt
Utskotts pröfning af frågan rörande omsättnings-
beloppet för Diskontlån , lagge J a : Den det ej
yill, N e j: Vinner Nej, så anser Ståndet den;
350
Den 6 December.
na fråga vara af den beskaffenhet, att densamma,
enär två Stånd stannat emot Iva, bör, enligt 75
§. R. O., förfalla.”
Den häröfver anställde omröstning utföll
med 18 Ja, ig Nej.
Herr Huldberg anmälte sin reservation un¬
der förnyande af hvad han förut anfört och til¬
lägg, att man här velat hårdraga Grundlagen,
för att åt en ny Inrättning med våld bibehålla
gamla former och träda Riksens Ständers rätt
för nära.
Herrar Ellinger och Lagerstrand reserverade
sig äfven.
Herr Stahle gaf tillkänna sin reservation på
den grund, att Ståndets nu fattade Beslut vore i
Uppenbar strid emot hvad Ståndet i afseende på
frågan om Lånerätt för Brandförsäkrings-Verket
beslutit ; Och med Hr Ståhle förenade sig Hrr
Cederborg, Hjertström, Beckman samt Hemberg.
Vid förnyad föredragning bifölls Banko-Ut¬
skottets Memorial N:r 00 om en Kommissarie-
tjensts uppförande på Bankens Stat.
§• 9*
Föredrogs å nyo Banko-Utskottets Memorial
Nlr gx , om Reglementariske Föreskrifter röran¬
de Metall-effekters beläning vid det i Götheborg
blifvande Låne-Kontor.
Herr Santesson anmärkte , att de föreslagne
Föreskrifrerne voro, både i rubriken och till in¬
nehållet, afvikande från de Betänkanden N:r 49
och 65, hvaraf de blifvit föranledda, och hvils
Den 6 Detemler.
351
ka i lgtde §:n innehålla, att Låne-Kontorets i
Götheborg befattning med utlåning å Effekter
skall sträcka sig till alla ”i Banken lånbare ex-^
portable Effekter /’ då deremot Memorialet N:r
gi inskränker belåningen till ’’Jern- och Me¬
tall-effekter ;’J Och ansåg Hr Santesson följaktli¬
gen de Reglementariske Föreskrifterne böra, i öf¬
verensstämmelse med förstnämnda Betänkanden ,
förtydligas.
Herr Rydberg trodde tillräckligt , att den för
Håne-Kontoret tillstyrkta slående kontanta tillgång
i och för ifrågavarande beläning , bestämdes till
2000 R:dr , i stället för de 5000 Rtdr , som Ut¬
skottet föreslagit , emedan Direktionen fått rät¬
tighet , att assignera alla sina behof på jem¬
na tiotal.
Målet blef, på Herr Talmannens Proposi¬
tion , till Banko-Utskottet återremitterad!,
§. ro.
Genom ankommet Protokolls-Utdrag af den¬
ne dag , underrättade Högv. Preste-Ständet , att
det , enär Riksdagen borde kunna afslutas den
I5:de dennes, uppdragit åt sin Herr Talman,
att gemensamt med Hr Landt-Marskalken samt
de öfrige Hrr Talmän hos Kongl, Maj:t i un¬
derdånighet anhålla , det Honom i Nåder måtte
täakas utsätta dag till Riksdagens aflysande och
Ständernes hemförlofvande ; Hvarjemte Prestew
Ståndet inbjudit Med-Stånden att hvar för sig
vidtaga enahanda åtgärd.
Upplästes och lades på Bordet.
§. il.
Uppläste» till justering Protokollet för den'
Den 6 December i
ijrde dennes §. 5. i återremitterade målet angå¬
ende Reglementariska Föreskrifter vid Tull-he¬
vi 11 trin gs-Ta riffe n , hvilket Protokoll godkändes.
Herr Eckhoff begärde, att vid 27;de §:n i
Förslaget få tillägga den anmärkning, att, på
lika skal, som den så kallade Vestindiska lin¬
dringen eger rum , äfven , i öfverensstämmelse
med förra Tull-Taxor, borde stadgas ofri tull
för flera Varor, t. ex. Viner, Russin tn. m. ,
sorn icke hemtas ur första hand, hvilket stad¬
gande i Utskottens Förslag saknades, men vöre
desto mera nödvändigt , som ett annat förfaran¬
de skulle uppmuntra den äfven fordom begagna¬
de utväg alt hemta sina varor i första hand från
Helsingör.
Herr Stahle anförde häremot , att till ett så¬
dant stadgande , i hans tanka , icke finnes något
skäl , emedan , långt ifrån att varor fås för bä¬
sta pris i Produktions-Oi ten , mångfaldiga exem¬
pel gifvas , att de blifvit sålda för vida bättre
pris , sedan de gått igenom första och andra
handen.
För öfrigt gjorde Pir Ståhle den anmärk¬
ning , att den Skeppare i i6:de §:n tillätne tull¬
fria dispositionen af Skepps-Provision borde , till
förekommande af missbruk , endast ega rum för
en gång hvarje år; Och häruti instämde flere
Ståndets Ledamöter.
De sålunda gjorda tillägg skulle medfölja
Återremissen till Utskotten.
§. 12.
Hans Exellens Hof-Kansleren in. m. Hr
Grefve
Den 6 December.
Grefve af Wetterstedt ankom och aflemnade Kongl,
Maj:ts den 4:de demies gifna Nådiga Svar till
Rikets Stander på deras underdåniga Skrifvelser
af den i8:de September, io:de och i7:de Novem¬
ber om granskningen af Allmänna Kassor , In¬
struktionen för R. S. Revisorer af Stats-Verket,
Tullmedlens öfverlåtande till Riksgälds-Kontoret
och de, enligt 63 §. Regerings-formen , afsalte
Summor.
Sedan Hans Exellens blifvit på vanligt
sätt utbeledsagad, upplästes Högstberörda Nådiga
Svar och lades på Bordet.
§• 13*
Borgare-Ståndets Besvärs-Utskotts den 3ldje
dennes §. lo på Bordet lagda Förslag till un¬
derdånig Skrifvelse om Husbehofs-bränvins-brän-
ningen i Städerne föredrogs å nyo.
Herr Norström : Jag kan icke frångå, att jag
deltagit i Beslutet om bibehållande af den Bränn
vins-brännings-rättighet , S äderne hittills egt,
grundad på Personalen ; men , enär Ståndet för
sin del stadgat, att Bränn vins-bränningen i Stä¬
derne icke skulle få utöfvas med mindre än 30
kannors panna , samt denna Ståndets tanka jem¬
väl i Förslaget till den underdåniga Skrifvelsen
finnes uttryckt , kan jag för de 3 Städer , hvilka
jag representerat , icke biträda denria Skrifvelse
eller medgifva , att den afgår. På den tid , då
större och mindre Brännvins-Pannor lingö be¬
gagnas, har likväl icke deraf försports någon stör¬
re eldsfara, än sedan Panuerymden blifvit strän-
Borg. St. Prat. 1823- Bil. B. 45, 46.
:r354
jDen 6 December.
gare begränsad ; och jag kan för min del Icke
anse något skål till en sådan begränsning.
Herr Lenning: Sedan bufvudfrågan en gång
blifvit afgjord hos S-fåndet, vill jjg icke nu inga
i betraktelser ofver nyttan af en sådan Bränvins-
brännings-rättigbet, som Ståndet önskat ; och jig
finner det icke ens Ståndet värdigt , att låta den
egna fördelen komma i beräkning, utan anser rätt¬
visan böra vara erida grunden. Emellertid in¬
skränker jag mig nu till den önskan, att Skrifvel-
sen måtte vinna all fullkomlighet i Redaktionen.
Herr Montan : Då , enligt Ständernes Be¬
slut, det är Städerne tillåtet, att utöfva biänvins-
bränning 1 sammansatta Verk , har nu det rnotif
upphört, som verkat till Ståndets förra Beslut i
ämnet ; Och vid detta förändrade förhållande an¬
ser jag den nu föreslagne Skrifvelsen vara obe¬
höflig samt icke bora expedieras. -—Vid fiågnns
öfverlemnande till Ståndets Besvärs-Utskott, gjor¬
des af Hr Egge den anmärkning, att Ståndet bor¬
de begära» det Städerne sjelfVe måtte få yttra sig,
antingen de ville bränna i grund af sin Jord el¬
ler ef er Personalen; men, om sådant ej kan lå¬
ta sig göra , utan Pluraliteten af Ståndets Leda¬
möter nu önskar Brännings-rättighet för Perso¬
nalen, anhåller jag örn den ändring, att det åt¬
minstone icke må anses för ett Ståndets Beslut ,
emedan det vore underligt om ett sådant skulle
hos .Kongl. Majtt anmälas och sedermera deremot
allde 5«S stridiga underdåniga Ansökningar från ,
Itantke de fleste, Städerne inkomma. Eör de Stä¬
der åtminstone, hvilkas Fullmäktig jag är, kan
j:.g id«e undgå , att bos Kongl. Majit söka brän-
vvins-brannings-räitighet, grundad på värdet af
Den 6 December.
deras jord. I öfrigt instämmer jag i Ståndets
Beslut om minst 50 Kannors Bränn-Panna.
Herr Huldberg : Bran vins-bränningen borde
vara alldeles fri ; reen , då man ej kommit till
detta lesuitat, finner jag ingen annan grund, än
jorden, vara riktig; Och det är, i min tanka,
för brännings-rättlgher efter personalen ett svagt
skäi } att i Städerne Ennas manga , som förtära
af denna vara. Ståndets Pluralitet har väl af*
gjort ftagan efter sådan grund; men jag är en
bland dem , sorn deremot reserverat sig. Jag
tror, att de fleste Städer önska Brännings-rättig-
het för sin jord ; och jag förenar mig i hvad
Hr Montan nu an fört.
Herr Stahle : Sedan denna fråga fått förän-
dradt skick genom det BeviUnings-Utskottet an¬
tagit såsom Bevillningsgrund , att Eränvins-brän-
nings-rättighet skall ega rum endast för jord , så
kan jag icke instämma i någon serskild under¬
dånig Skrifvelse från Borgare-Ståndet , utan tror
saken böra genom Förstärkta Siats-Utskottet afgö-
ras , dc räst icke Borgare-Ståndet fogar sig efter
de öfriga Riks-Ståndens Beslut. Finner likväl
Ståndet nu, att Skrifvelsen bör afgå, så reser¬
verar jag mig deremot , under önskan 9 att jor¬
den blir enda grunden för Bränvins-bränningen.
Herrar Norström , Nilsson , Rydberg , Beck¬
man , Langenberg , Ekstrand och Palm dels yttra¬
de sig lika och dels instämde med Herrar Mon¬
tan och Huldberg; Hr Ekstrand under anhållan,
att saken måtte afgöras genom Votering , och
att , om sådant icke medgåfves, få sin reserva¬
tion antecknad , samt denna och alla öfriga re*
356 Den 6 December.
servationer bifogade den underd. Skrifvelsen (ill
Kongl. Maj:t.
Herrar Ekdund , Leffler, Santesson , Lund¬
man , Egge, Lagerstrand, Bjuhr, Ehinger och
Eckhoff deremot ansågo , sedan Siandet en gäng
fattat Beslut , så väl att Bränvins-brhnningen 1
Siäderne bör, på satt hittills skett , äfven hädan¬
efter få utöfvas med grund af deras Folkmängd,
sorn ock att en underdånig Skrifvelse i öfverens¬
stämmelse med delta Beslut skall från Ståndet
till Kongl. Majit afgå , föremålet för öfverläggning
gen nu endast vara en justering af det uppsatta
Föislager till Skrifvelse, samt frågans förvisan¬
de till Förstärkta Stats-Utskottet destomindre kun¬
na ega ruin, som den anginge icke Bevillnings-
afipflen för Btänvins-bränningen, hvilken det
beror af Bevillnings-Utskottet att föreslå och af
Ständeme ensamme att fastställa, utan sjelfva
rättigheten till Bran vins-bränning , hvilken åter
det beror af Konungen att bestämma ; Hvarjem¬
te desse Herrar Ledamöter funno lämpligast, att
de Städer, hvilka önska Bran vins-bränning för
sin jord, hvar för sig hos Kongl. Maj:t anmäla
sin åstundan, samt trodde några set skilda Reser-
vationer emot den af Ståndet beslutna Skrifvelse
icke kunna få densamma åtfölja; Och tilläde Hr
Ehinger, att Förslaget till Skrifvelse borde god¬
kännas eller återremitteras.
Herr Talmannen framställde Proposition till
godkännande af den föreslagne Skrifvelsen , hvil¬
ken Proposition besvarades med både J a och
Nej; Hvarefter Hr Talmannen gjorde Proposi¬
tion på Ä-terremiss ; men dertill ropades Nej ;
Och, då Hr 1 ulman nen slutligen hemställde orri
Den 6 December.
Ståndet ville hesluta , att Skrifvelsen ej skulle
afgå, svarades Ja, blandade med Nej.
Votering begärdes ; Och för sådant ändamål
uppsaiies, efter sammanj mkning af de serskilde
meningarne , en så lydande Proposition 1 ”Den,
sorn , i följd af Ståndets redan (agna Beslut ,
gillar den föreslagne Skrifvelsen från Borgare.
Ståndet till Kongl- Majit angående Husbebofs-
Bran vins-bränningen i Städerne , lagge Ja; Den
det ej vill, Nej; Vinner Nej, så besluter
Ståndet, att någon Skrifvelse i detta ämne icke
skall från Ståndet afgå.”
H errar Ekelund , Egge , Lundman och Len-
ning reserverade sig emot en Votering, som lern-
nade öppet tillfälle, att kullstörta ett af Ståndet
redan fa 11 ad r Beslut.
Sedan Voterings - Propositionen blifvit af
Ståndets öfrige Ledamöter godkänd samt ansla¬
gen , så företogs omröstning deröfver, hvilken
utföll med 15 Ja, 18 Nej.
Herrar Lagerstrand, Leffler, Ekelund , Lund¬
man , Eckhoff och Huldt anmälte sin reservation
emot utgången af Voteringen , emedan derige¬
nom blifvit upphäfvet ett Beslut , som varit öf-
verlemnadt åt Ståndets Besvärs-Utskott endast till
expedition.
§• 14*
Justerades ofvanstående §§:ne g och xi af
Protokollet för denne dag.
§• 15-
Herr Santesson hemställde , om icke i Kon-
atitutious-Utskottec borde inväljas en Ledamot
358
Den 6 December.
efter Hr Falkman , som , med Slåendes samtycke,
afrest till hemorten.
Härtill lemnade Ståndet sitt bifall ; och an¬
modades Herrar Elektorer att innan nästa Ple¬
num förrätta detta Val.
§• 16.
Fiån Expeditions-Utskottet hade ankommit
följande Förslag till underdåniga Skrifvelser:
N:r 378. med svar å Kongl. Majhs Nådiga Pro¬
position , angående förändring i 1 Kap. , I och
lo §§. Rättegångs-Bal ken :
Ntr 379. om ändring i Kongl. Förordningarna
den 24 Äng. 1813 och den 20 December 1815,
så vidt de tillägga Kongl. Majus Befallnings¬
hafvande Domsrätt uti mål angående Fylleri och
Dryckenskap samt oloflig Bränvins-Försäljning å
Dan det m. rn. :
Ntr 380. likaledes i 12 och 13 §§. af Kongl.
Förordningen den 13 Juli a 8 IS om Inteckning i
Fast Egendom samt i 17 Kap. 12 §. Handels¬
kal ken :
Ntr 381. likaledes i 17 Kap. Handels-Balken
och so Kap. Arlda-Balken :
N;r 382. angående Rådmäns och Kämniirers
befrielse från deltagande i ansvaret för försum¬
melse att till Öfver- Do maren insända Renove¬
rade Domböcker och Protokoll m. m. :
N:c 383. om föreslagne ändringar i Konkurs-
Dagen af den 18 Juli 1818 :
Ntr 384. likaledes i 24 §. af Kongl. Förord¬
ningen den 13 Juli 1818 om Inteckning i Fast
Egendom.
Upplästes och godkändes.
Den 8 December.
559
§• 17-
Förstärkta Banko - Utskottets nu ankomna
Memorial N':r 92. om verkställd Votering öfver
åtskilliga frågor rörande Reglementsriska Staög ri¬
den för de i Sräderne (götheborg och Malmö blif¬
vande Diskont-Kontor, upplästes och lades till
Handlingarne.
Plenum slutades kl. ~ 3 e. m.
In Fidem
Clas Jrvedson.
Den 8 December*
Plenum kl. I xo f. m.
§• U
Ankomna Protokolls-Utdrag af den 4:de och C,‘ta
dennes upplästes: från Köglofl. Ridderskapet och
Adeln , med bifall tili Stais- och Ekonomi-Ut¬
skottens Utlåtande lSf:r 620: från Högv. Preste-
Ståndet , med underrättelse , att Preste-Standet bi¬
fallit Stats- Eag- och Ekonomi-Utskottens Betän¬
kande N;r 636, Stats- och Ekonomi-Utskottens
N:r 638, Stats- och Banko-Utskottens N:r 640,
Bevillnings- och Ekonomi - Utskottens N:r 63,
Banko-Utskottets N:r 88 j återremitterat Banko-
360 Den 8 December,
Utskottets Nir gi ; och dit remitterat Förstärkta
Banko-Utskottets Memorial N.’r 92 : samt frän
Hederv. Bonde-Ståndet , med återremiss å Siais-
Utskottets N:r 624 , och Banko-Utskottets N;r
gi ; men bifall till Stats- och Serskilda Utskot¬
tens N:r 628 , och de här förut omnämnda Be-
tänkanden N:r 636, 638, 640; äfvensom Be¬
slut, att meddela Stats-Utskottet Kongl. Majus
den 6:te dennes ankomna Nådiga Skrifvelse,
Bades till Handlingame.
§• 2.
Upplästes Elektorernes Protokoll för denne
dag, hvaraf inhemtades , att de till Bedamot i
Konstitutions-Utskottet efter Hr Falkman invalt
Herr Hjertström; Och skulle Protokolls-Utdrag
häröfver utfärdas.
§• 3-
Expediiions-Utskottets den 28 sistl. Oktober
afgifna och den 29 i samma månad på Bordet
lagda Memorial , otn dag till nästa Riksdags
början, föredrogs å nyo; Hvarvid Borgare-Stån¬
det för sin del beslöt , att dertill bestämma den
Fjerde (4) November år 1828.
Herr Ståhle reserverade sig emot detta Be¬
slut , emedan han ansåg olämpligt att utsätta
Biksdagens början sfi nära Jul-tiden , då göromå-
len sannolikt komme att under helgen afbryta*,
till känbar kostnad för de Kommittenter, som i
alla fall måste vidkännas underhållet för sine
Biksdagsmän, äfven under den tiden.
§• 4-
Föredrogs å nyo Stats- Bag- och Ekonomi-
Den 6 December. 361
Utskntfens Utlåtande N:r 636, öfver anmärknin¬
gar vid Belänkandet N:r 559, i fråga om än¬
dring af nu gällande grunder för TM i 1 i t i ©-Bostäl¬
len s och annan Krono-jords ularrendering.
Herr Noréus : Enligt hvad Uiskottens bi¬
fogade Protokolls-Utdrag visar, har jag reserve»
rat mig emot Belänkandet ; och jag delar full¬
komligen den serskilda tanka , Friherre af Nor¬
din hos Utskotten yitrat , hvilken ock öfverens-
siämmer med hvad jag och flere värde Leda¬
möter hos Borgare-Ståndet anfört den 3:tlje sist-
lidne November §. 5 , då målet återremitterades.
Mig förefaller det påtagligt , att en rubbning i
1805 års Författning om Militie-Boställens och
Krono-jords ularrendering skulle vara högst skad¬
lig och, genom täta ombyten af Brukare, leda
till Jördens vanhäfd , så väl som till Roställs-
hafvarnes förlust. På-sätt Friherre af Nordin an-
rnäikt , är underdånig anhållan hos Kongl. Maj;t
gjord om en ny Reglering med Militärens Lo¬
ner, hvilken också är af behofvet högt påkallad,
emedan exempel finnas på Subaltern-Officerare,
sorn hafva större J.öne-för maner , än Regi menis-
Officerare, och på Officerare i de Norra Orter-
ne , som hafva hälften mindre Löne-förmåner ,
än deras Vederlikar i de Södra. Till denria Reg¬
lering hörer äfven frågan om Boställenas utar-
rendering ; och ett bifall till Uiskottens nu af-
gifna Betänkanden skulle således lagga hinder
i vägen för densatntnas verkställande i hela sin
vidd. J.ig anhåller derför om Proposition till
äfslag å Betänkandena och bibehållande af 1805
års Författning i sin fulla kraft.
Herrar Bugge , Hjertström, Cederborg, Aspe-
362 Den 8 December.
lin , Stahle , Vilberg , Santesson och mänga lieie
Standes Ledamöter förenade sig med Hr Noréus.
Herr Ekstrand: Om jag ock här vöre ensam
att försvara Betänkandena , kan jag likväl för min
del icke fränrå hvad Utskotten deruti tillstyrkt. Det
vöre öfverflödigt , att tillägga flera skäl, andem,
Utskotten fullständigt utvecklat. Annat är en
Lön-reglering; annat åter ett stadgande om grun-
derne för utarrendering af Boställen , hvilka i
alla fall skola tillkomma den ene eller andre
bland dess förmåner. Om icke de åtgärder vid¬
tagas , som Utskotten föreslagit, skulle man, i
min tanka 3 träda Boställs-hafvarnes rätt för nä¬
ra ; och, om Staten öfvertoge utarrenderingen ,
skulle den blottställas för nya anslag till ersätt¬
ning för låga Arrenden.
Herr Huldberg'. Af fullkomlig öfvertygelse
har jag deltagit i Betänkandet. Staten har öfver
visse Ernbets- och Tjenstemän till vallat sig ett
Eörrrtynderskap , hvilket den ej kunnat taga sig
öfver andra. Boställena äro anslagna på Lön ;
och Betänkandet utreder, att hvarken Staten el¬
ler Militären bör kunna förlora på de åtgärder,
Utskotten föreslagit, men att den sednare tvärt¬
om skall derigenom tillskyndas vinst , då han
försättes i lika ställning med andre Tjenstemän.
Dessa åtgärder stå ingalunda i strid med den
omnämnda nya Lön-regleringen , hvartill i alla
fall ännu ej något Förslag inkommit ; och jag
anhåller således om Proposition till bifall å Be¬
tänkandet.
Herrar Langenberg och Egge begärde äfven
Bifalls-proposition.
Herr Bagge i Det skulle vara Subaltern-
Den 8 December. 363
Officerare till stor olägenhet, om Betänkandet
vanne bifall. Blefve de derom tillfrågade, så
är jag viss , att de icke önska ändring i nu gäl¬
lande Författningar.
Herr Sanlesson : Staten är både berättigad
och skyldig, att tänka, icke blott på närvarande,
utan äfven på kommande Boställs-innehafvare ;
och j.ig finner , Ilka med Hr Noréus , att de för
utarrenderingen nu stadgade grunder icke lända
till någon god hushållning med Bosfälls-jorden.
Het är ock derför , sorn jag förnyar min anhål¬
lan otn afslag å Betänkandet.
Herr Huldberg: Ehuru jag icke, såsom Hr
Bagge, haft tillfälle att inhemta tankarne hos
Pluraliteten bland Officerare, känner jig likväl
ganska mångå , soto önska den ändring , Utskot¬
ten tillstyrkt. Nu hafva de ofta gått miste om
en betydlig del af sin inkomst , då både Arren¬
datorer och Löftesman gjort bankrutt , samt Sta¬
ten , som afslutit Arrendena utan Boställs-haf-
varnes hörande 5 likväl icke gifvit dem någon
ersättning för bristen. Sådant kallar jag våld och.
orättvisa; Men, om Officerarne sjelfve få utar¬
rendera sina Boställen , så må de ock skylla sig
sjelfve , om de blifva lidande. I anledning af
Hr Santessons yttrande ville jag väl fråga , hvar¬
för , om en utarrendering af Boställen genom Sta¬
tens försorg vore för deras skötsel och för In-
nehafvarne fördelaktig , Staten icke äfven visat
en lika omsorg med andra, än Militie-Boställen ,
såsom tillexempel med Ecklesiastik-Statens, hvil¬
kas Innehafvare ej heller befinna sig på perma¬
nent fot.
Herr Ekstrand: Om det är Statens skyl-
364 Den 8 December.
dighet, alt sörja för de vanlottade Militäre EmJ
bets- och Tj enstemän , är den också skyldig ,'att
skaffa dem inkomster, hvaraf de kunna lefva;
Och, då det förhållande icke kan bestridas ega
rum , att deras I/öner blifva otillräckliga , må¬
ste förvaltningen af deras Boställen regleras på
det sätt, hvarigenom Innehafvarne blifva bäst
belåtne. Något hvar känner bristerne i 1805
års Författning samt de olägenheter, som vid
tillämpningen uppkomma; Och flere finnas, sorn
dymedelst i många år saknat all inkomst af sina
Boställen. Ingen bör då kunna yrka denna För»
fattnings bibehållande. Friherre af Nordins För¬
slag , att Staten, efter föregången Värdering,
skulle utarrendera Boställena och utöfver Arren¬
de-beloppet betinga sig en viss Städje-penning ,
kunde visserligen i flera fall vara nyttigt j mea
den tillagda städjan skulle, i min tanka , ned¬
tvinga Arrende-beloppen så lågt , at Boställshaf-
varne omöjligen kunde deraf hafva sin bergning;
Och jag h emställer om Staten har tillgångar att
för dem ersätta bristen , när det i alla fall är
Statens pligt och fördel , att desses inkomst sva¬
rar emot deras oundgängligaste behof.
Herr Noréus: Hr Ekstrand har sagt, att fö¬
revarande fråga ej har sammanhang med Lön-
Regleringen för Militär-Staten. Jag tror likväl
tvertom ; ty vid denna Reglering måste man be¬
trakta Armén i helt ; och då inträffar den olä¬
genheten, att de, som eljest kunnat erhålla bätt¬
re Löne-förrnåner , komma i mistning deraf, i
händelse en förändring med utarrenderingen af
deras Boställen redan förut blifvit vidtagen.
Förhållandet med Preste- och Militie-Boställen
Den 8 December',
365
å'r alldeles olika, emedan dels Prest-Iägenheterne
alltid åtföljas af tionde-inkomst, dels Församlin-
garne der underhålla husen , dels ock alltid Pa*
storaterne äro båttre, än Subaltem-Officerare-be-
stallningarne ; och vare det fjerran ifrån mig, att
med Prest-Bostäl len önska någon förändring.
Herr Ekstrand. : Jag har ej sagt, att icke ut-
arrenderingen af Boställena kan få sammanhang
med Ijön-regleringen , utan endast, att den icke
deraf ovilkorligen beror.
Ofverläggni ngen förklarades slutad ; Och,
sedan Hr Talmannens serskilt framställde Pro¬
positioner, dels på bifall och dels på förkastande
af Betänkandet, blifvit, hvar för sig, besvarade
med både Ja och Nej; så anställdes, på begä¬
ran, Votering öfver en så lydande Proposition:
”Den, som bifaller Stats- Lag- och Ekono¬
mi-Utskottens Utlåtande N:r 636 om gruriderne
för M ilitie—Boställens och Kronojords utariende-
ring, lagge Ja: Den det ej vill, Nej; Vinner
Nej, så förkastas Utlåtandet och kommer att vid
de härom nu gällande Författningar förblifva/’’
Voterings-Sedlarne , öppnade och uppsum¬
merade , innehöllo lo Ja, ao Nej.
§• 5.
A nyo föredrogs Stats- Lag- och. Ekonomi»
Utskottens Utlåtande N:r 637 öfver Anmärk¬
ningar vid Betänkandet N:r 444 angående Hus»
behofs-Ovarnars befrielse från Skattläggning m.
m. Och, emedan det förra Betänkandet blifvit
af de öfriga Biks-Stånden gilladt , lät ock Botc-
gare-Ståndet dervid bero.
Herr Lenning anmälte sin reservation.
366
Den 8 December.
§. 6.
o t
A nyo föredrogs Siats- och Ekonomi-Ut»
skottens Betänkande N:r 038 i väckt fråga röran¬
de dels nedsättning, dels upphörande af den in¬
omskärs seglande Skeppare ålagde Lots- och Båk¬
afgift.
Herr Lenning: Jag åberopar min hos Ut¬
skotten afgifna skriftliga reservaiion , sorn finnes
bifogad Betänkandet, Uiskotten hafva å Motio¬
nen icke gjort vidare afseende , än att de till¬
styrkt , det .Lots- och liåk-afgifien för Fartyg,
som segla på Mälaren, ma upphöra intill dess Fy¬
rar derstädes inrättas. Motions-Memorialet och
[Reservationen utreda likväl fullkomligen , huru
rättvist och billigt det är, att ifiågavarande afgift
må, om icke hel och hållen upphöra , åtminsto¬
ne till hälften nedsättas för inomskärs seglande
Skeppare , hvilka icke begagna JjOts. Såsom jag
lyckt mig finna, har ock billigheten af min Mo¬
tion blifvit insedd hos Utskotten ; men man har
antagit den redan verkställde Stats-regleringen ,
hvarvid I.ots- och Båk-afgifterne äro beräknade
sådane de hittills utgått, såsom ett hinder emot
bifall till denna Motion. För rnin del tror jag
detta hinder böra stå tillbaka för den goda saken,
som åsyftas; Och jag är öfvertygad , att Lots-
och Båk-Afgiften i alia fall , äfven med den af
mig föreslagna ändring , kommer att uppgå nä¬
ra till det i Staten påräknade belopp.
Häruti instämde Herrar Santesson och Ehin¬
ger, under anhållan om återremiss.
Herr Bjuhr: Jag förenar mig äfven med
Hr Lenning och begär återremiss. Grunden t
Den 8 December. 367
hvarför Lois- och Båk-Afgiften blifvit höjd, har
varit , att den förut icke svarat emot bebofvet ;
Men , då man nu känner, att denna inkomst vi¬
da öfversiiger utgifterne till Lois- och Båk-Ln-
rättningens underhållande, ar en nedsättning nu
lika rättvis, sorn löiut förhöjningen.
Herr Eckhoff : Då jag under Riksdagen yr¬
kat Lots- och Bak-Afgifternes återförande till
eli emot behofvet svarande belopp, delar jag äf¬
ven nu Hr Lennings tanka och får tillägga, hu¬
ru underligt det förefaller mig, att Skeppare,
som icke begagnar Lots , måste betala Lots- och
Båk-Afgiften dubbelt högre, än de ^ af hvilka
Lots begagnas , och således vidkännas en ökad
kostnad, just för dc-t han gjort sig bekant med
Farleden och icke är i behof af Lotsens biträde.
Herr Lagerstrand : Hos Utskotten har jag
varit af lika tanka med Hr Lenning ; Och jag
instämmer nu med så väl honom , som Hr
Eckhoff.
Herr Egge förenande sig jemväl med Hrr
Lenning och Eckhoff samt tillstyrkte årerremiss.
På Hr Talmannens Proposition , blef målet
lill Slats- och Ekonomi-Utskotten återremitleradt.
§• 7-
Den af Stals- och Banko-Utskotten i Me¬
morialet Nlr 640. föreslagna Voterings-Propo-
sition uii fråga om inlösningen af förre Filial-
Diskonternes Skuldförbindelser, blef, vid förnyad
föredragning, godkänd; Och gillade Ståndet äf¬
ven hvad Utskotten i samma Memorial för öfrigt
sig utlåtit.
Herr Lenning ansag likväl i Contra-Propo»
368 Den 8 December.
sitlonen hafva bort tilläggas en föreskrift för
Fullmäktige i Riksgälds- Kontoret , att tillse, det
icke Duplett- eller Triplett-Assignationer måga
inlösas.
§• 8.
Herr Talmannen gaf tillkänna , att i ordnin¬
gen nu följde till föredragning Stais- Beviilnings-
Eag- Ekonomi- och Serskilda Utskottens Betän¬
kande N:r 641. angående en ny Organisation af
Tull-Verket, men att, då uti detta Betänkan¬
de förekomme åtskilliga tadlande omdömen emot
den närvarande Tul 1-S yreisen , hvaraf Hr Tal¬
mannen vöre Eedarnot, ansåg Hr Tal mannen för
sig icke lämpligt, att i detta mål föra ordet, utan
ville derom anmoda Hr Vice Talmannen,
Here Hrr Eedamötc-r begärde, att Betänkan¬
det mätte ytterligare få hvila på Bordet ; hvilket
ock bifölls.
§• 9-
Stats- och Ekonomi-Utskottens Utlåtande
N:r 642 i fråga orri Rustnings-tj nslens utgöran¬
de under Krigstid , bltf å nyo föredraget och
bifallet.
§. 1 o.
Föredrogs å nyo Stats- och Ekonomi-Ut¬
skottens Utlåtande N:r 643 öfver anmärkningar
vid B tänkandet N:r 550 i frågan om understöd
för Dykeri-Kommissarien Westbeck m. m.
Herr Huldberg’. Jag mås e först anmärka den
besynnerliga behandling af Målet, att Ekonami-
Utskot-
Den 8 December.
3e9
Utskottet, sorn, första gången då det förehades
till st v r kt bifall å Motionen , nu genom Votering
f;angått denna tanka och instämt med Stats-Ut-
skouets Pluralitet, ehuru de mot Betänkandet
gjorda Anmärkningar bort tvärtom gifva ännu
mera styrka åt Ekonomi - Utskottets förra tan¬
ka Dernäst vill jag i hufvudsaken åberopa de
skal , som sistnämnda Utskotts nu bifogade Pro¬
tokolls-Utdrag för den 3 g:de ställ. Augusti inne¬
håller ; och på dessa skäl samt de flera , hvilka
blifvit anförda vid Aterremissen från Borgare-
Ståndet den 31 sistl. Oktober §. 8, tillstyrker jag^
att, med afslag å Betänkandet, Kommissarien
Westbeck må tilläggas 500 R:drs årlig Pension.
Herrar Ehinger , Santesson , Noréus , Beck¬
man , Lagerstrand och Bagge dels förnyade och
dels åberopade hvad till Protokollet den 31 Ok¬
tober blifvit yltradt för bifall å Motionen, samt
instämde i Hr lduldbergs tanka om 500 Rtdrs
årlig pension åt Kommissarien Westbeck.
Herr Ullberg : Icke allenast pa grund af de
posilifva skäl, som flere värde Ledamöter an¬
fört , utan ock de komparatifva, att andre perso¬
ner blifvit under innevarande Riksdag hugnade
med Pensioner, tillstyrker äfven jag afslag på
Betänkandet och beviljandet af den föreslagna
Pensionen. Det är väl sannt, att Kommissarien
Westbeck icke intager ett så lysande rum i Sam¬
hället, sorn åtskillige bland dem, hvilka förut
äro på detta sätt ihågkomne; men han har med
sina upptäckter och sitt medborgliga nit gjort så
mycken nytta , samt är i de behof och vid den
Barg. St. Prot. 1823. Vll, B~ 47, 48.
37o
Vm 8 December.
alder, att jag anser hans understödjande för ert
samvetspligt.
Herr Eckhoff' Jag beklagar, att jag icke,
lika med andre Ledamöter, kan inse någon ser¬
deles fördel för Slaten af Kommissarien West-
becks Instrumenter. Såsom Tjensteman under
en enskild Inrättning har han för öfrigt bort af
den belönas, hvilket också , på sätt Handlingar-
ne utvisa, redan skett; och fullständigare Betyg
öfver hans Bergningskonst, än som nu blifvit
företedda , hade åtminstone varit behöfliga om
något understöd från Staten skolat kunna tillstyr*
kas. Jag yrkar således bifall å Betänkandet.
Häruti instämde Hrr Linström Jakob, Ek»
strand och Lundman.
Herr Ehinger : Det är besynnerligt, att Stats-
Utskottet icke känner hvad sorn eljest är allmänt
bekant, angående Ryska Skeppet Nadescha, hvil¬
ket, af Dykeri-Kompaniel bortsåldt såsom Vrak,
blifvit genom Westbecks försorg söndersågadt på
djupet och Lasten upptagen. Jag vet icke hvil¬
ka andra bevis man kan fordra om hans Berg*
ningskonst; och det måste alltid bero af händel¬
sen , hvilka Personer kunna vara tillstädes och
med egna ögon göra sig förvissade om hans
skicklighet och förmåga vid inträffande strand,
uingar.
Herr Weslin ■ Westbecks uppfinningar gagns
icke blott enskilde Korporationer, utan hela Fä¬
derneslandet. Hvad han gjort, är bestyrkt ge¬
nom goda vittnesbörd. Han har gjort det i för*
tröstan till Nationens ädelmod ; och det vore ic¬
ke värdigt att neka honom belöning. Att hän¬
visa Westbeck till Dykeri-Kompaniet vore det»
Deri 8 Detember'.
Samma , sorn att > om någon kunde uppfinna för-1
bättrade Eldsläcknings-Anstalter, neka honora upp¬
muntran af Staten för det ett Brand-Försäkrings-
Kontor finnes.
Flere hördes begära Proposition ; Men j då
den al Hr Talmannen framställdes till bifall å Be.
tänkandet, ropades bade Jä och frej; Hvaref¬
ter Hr Talmannen hemställde Örn Ståndet ville
förkasta detsamma och tillägga Kommissarien
Westbeck 500 R:drs årlig pension; hvilken Pro-
position äfven besvarades med Ja och Nej.
Votering begärdes Och anställdes öfver en
Uppsatt i justerad och anslagen så lydande Pro¬
position J
”Den, som bifaller Stats- och Ekonömi-Tjt*
Skottens Utlåtande Ntr 643 i frågan om fett årligt
Understöd för Dykeri-Kommissarien Westbeck m.
m., lagge Ja: Den det ej vill, Neji Vinner
Nej, så antages Utskottens först afgifna Betan,
bande N:r 550, med den förändring , att West¬
beck tillägges utaf Statens medel en årlig pen¬
sion till 500 B;drs belopp för sin återstående lifs¬
tid , emot de af honom sjelf hos Förvaltningen
af Sjö-ärenderne erbudna vilkor , att i den utaf
honom Uppfunne nya Bergflings-metoden under¬
visa och inöfva för egen kostnad t och så ofta
inom hans Dyksri-Distrikt tillfälle dertill gifves,
tre eller fyra personer, Som dertill af Vederbö¬
rande utses.”
Denna omröstning utföll med 17 Ja, $4
Nej.
§. ix.
. 0 1
A ny o föredrogs Stats-Utskottets Memorial
37* Den 8 December.
N:r 644 Förslag till jemkning af Riks-Stån.
dens skiljaktiga Eeslut i fråga om ersättning ,for
Svenske Medborgares litine förluster genom Upp.
bringningar; Hvarvid Borgare-Sftåndet gillade de
förändrade Redsktionerne af 5:(e , s i:sta , 2 2ulra
och 26:te Punkterne; men förblef vid sitt i i6:de,
23:djci, 24:de, 25:te och 3i:s;a Punkterne fattade
Beslut saint öfverlemnade de deiuti uppkomna
stridiga frågor till Förstärkta Stats-Utskoitets prof¬
ning » med godkännande af de föreslagne Vote-
rings-Pn positiönerne; Åberopande Ståndet för
öfrigt sin 1 Protokolls-Utdraget den 29.de sisth
November gjorde inbjudning till de öfriga Riks-
Stånden och de i sammanhang dermed anförda
skäl för hvad Ståndet uti 3o:de och 3i;s:a Punk»
terne jbeslutit.
Från detta Beslut vero Hrr Ehinger och
Tornander af skiljaktig tanka i så måtto, att de
an stigo Borgare-Ståndet hafva bort jemka sig till
Preste* Ståndets Beslut i i6:de Punkten och be¬
stämma ersättningen för Ecfartyg lill 100 R:dr
och för lurufartyg till 66 R:dr 32 sk. B;ko per
Xäst,
§. 12.
Vid förnyad föredragning bifölls Lag-Ut"
skottets Utlåtande N:r 245 angående åtgärd att
betrygga Bankens och Enskildes säkerhet i afse¬
ende pä de Assignationer, sorn komma atr utfär¬
das från Vestra och Södra Hlne.Kontoren.
§• *3-
Kongl. Majtts den 6:te dernes ankomna och
på Bordet lagda Nådiga Svar på Riksens Stan-
Dm g December.
<lers underdåniga Skrivelser orri granskningen af
Allmänna Kassor, Instruktionen för Riksens Stän«
ders Revisorer af Siats-Verket, Tullmedlens öf¬
ver låtande til! Riksgaids-Kontoret och de enligt
63 §. Regeringsformen afsatte Summor, bief nu
åter föredraget.
Herr Noréus; Jag tror icke någon annan
åtgärd med detta Nådiga Svar kunna vidtagas ,
än att lägga detsamma till Handlingarne , utom
hvad Tullmedlen anaår, i hvilken del det bör
meddelas Stats-Utskottet för att underrätta Full¬
mäktige 1 Biksgälds-Konforet, det Ständernes Be¬
slut om Kontorets befattning med dessa medel
icke går i verkställighet.
Herr Santesson: För min del hemställer jag
om icke, i afseende på Kongl. Majus Nådiga
förklarande rörande mindre Kreditifvet*= är lika
nödvändigt, sorn i afseende på Tulltnedlsn , att
lemna Stats-Utskoitet af den Nådiga Skrifvelsen
del, och om icke derför lämpligast vore, att öf¬
verlemna densamma till Stats-Ufsko-tet med an¬
modan att inkomma med Förslag till ändringar
i de drlar af Reglementet för Fullmäktige i Riks-
gälds-Kontoret , hvartill den föranleder , emedan
sådane ändringar ej kunna mer i detta, än i an¬
dra mål , af Utskottet vidtagas utan Ständernes
hörande deröfver.
Herr Bagge: D5 Grundlagen icke bestämt
någon Myndighet, att slita en stridig fråga e-
mellan Konung och Ständer , finner jag ingen
, annan utväg nied det Nådiga Svaret kunna vid¬
tagas , än att lägga det till Handlingarne ; Och
för öfrigt ma af kommande Ständer bero att i
Grundlags*enlig ordning sig häröfver utlåta.
374 Den 8 December.
Herr Bjuhr t Med Hr Sanlesson forenar jag
?nig desto hellre, sorn Stats-Utskottet behof ver
del af Skrifvelsen , äfven hvad Instruktionen för
Revisorerna angar.
Her Ekelund: Jag tror också, ait det Nådi*
ga Svaret bör läggas till Handlingarne, roen der*
jemte upplysningsvis meddelas Siats-Utskottet.
Häruti instämde Hr Lundgren.
Kerr Eckhoff: Kongl. Majus Nådiga Skrift
velse innehar blott ett förtydligande af Grund'?
Hagen, sådan Kongl. Maj;t förklarat den. Dea
hör derför, i min tanka, endast läggas till Hand*
Jingarne ; Och jag är cfyertygad , att, i framde¬
les uppkommande frågor emellan Konung och
Ständer, lärer man icke underlåta ? att hänvisa
till danna Skrifyeises innehåll.
Herr ,Santesson ; Jag hemställer hvaräst det
hela skulle stanna, om , sedan Ständerne vid
lilla Kreditifvet fästat vilkor, som Konungen ej
gillat , Instruktionen för Ständernes Fullmäktige
icke skulle ändras ; och jag förnyar således tiiirj
anhållan om Remiss å det hela.
Herr Rydberg förenade sig med Hr Satt?,
■ esser..
Herr Bagge : .Tåg anser så mycket mera be^
tänkligi , att remittera den Nådiga Skrifvelsen
lili Stats-Utskottet , som alla Expeditioner derå
skulle förutsätta ett gillande af densamma , hvil¬
ket hindrade ett blifvande Konstitutions-Utskott
i utofningen af sin rätt till åtal emot Konun,
gens Rådgifvare i och för denna Skrifvelse. Bi¬
faller Ståndet Remiss , så väcker jag ny Motion
om det mindre Kreditifvets nedsättande från
1,500,000 Ridr till endast 500,000 R:dr,
Dm S December.
375'
Herr Noréus: Herr Santessons skäl hafva
icke öfvertygat mig. Kommunikation till Biks-
gafds-Fullmäktige kan ske genom Stats-Utskottet,
utan att nya Förslag behöfva upprättas , emedan
det följer af sig sjelf s att Instruktionen är för¬
fallen i de delar, Kongl. Majtt ej gillat den.
Herr Leffler : Instämmande med Hr Santes¬
son , tror jag den Nådiga Skrifvelsen böra lem¬
näs till Stats-Utskottet, det må för öfrigt ske
under namn af Kommunikation eller Remiss;
Och Utskottet kan icke på annat sätt af denna
Skrifvelse få del. I min tanka har Kongl. Maj:t
haft fullt skäl till hvad Han i Nåder yttrat om
Instruktionen för Revisorerne, Tull-medlens öf¬
verlemnande till Riksgälds-Kontoret och vilko-
ren för det mindre Kreditifvet. Hvad den af
Hr Bagge väckta fråga om detta sistnämndas ned¬
sättande beträffar, så bestämdes det vid sistför-
flutne Riksdag till enahanda belopp 1,500,000
R:dr utan sådana vilkor, som nu blifvit dervid
fästade. En förminskning af beloppet skulle
möjligen föranleda, innan kort, en ny Riks¬
dag, och bör dessutom icke kunna ega rum enset
Ständernes derom en gång fattade Beslut.
Herr Bjuhr förenade sig med Hr Leffler.
Herr Bgge : För Borgare-Ståndet linner jag
någon annan åtgärd i anseende till Kongl. Maj;ts
Nåt.iga Skrifvelse icke vara öfrig , än att med*
dela densamma åt Stats-Utskottet med erinran ,
att ur Instruktionerne för Riksgälds-Kontorets
Fullmäktige och Ständernes Revisorer utesluta
de Förordnanden , sorn stå i strid mot Kongl.
Ma :ts Nådiga Vilja och Beslut. Hvad åter vid¬
kommer Kreditifvets nedsättning efter Hr ILg-
376 Den 8 December,
ges Förslag, sä, ehuru Summan blifvit fastställd
med vilkor, som Kongl. Majit nu icke gillat ,
finner jag likväl icke Ständerne värdigt, att deri
förändra.
Herr Stahle: En Remiss af den Nådiga
Skrifvelsen till Stats-Utskottrt är desto lämpli¬
gare, som Grundlagen uttryckligen stadgar, att
allt a nnat förordnande för Ständernrs Fullmäkti¬
ge , än af Ständerne sjelfve , skall vara kraftlöst,
och det således är nödvändigt , att ändringarna
i In8truktionerne sfa fl fastas af Biksens Ständer.
Herr Ehinger-. Vid de olika åsigter, so:n
Konungen och Ständerne finnas hafva i de frå¬
gor, hvarom den Nådiga Skrifvelsen handlar,
tror jag det vara försigtigast och klokast , att en.
dast lägga den till Handlingarne. Någon Dom¬
stol finnes icke , sorn kan dömma emellan dessa
bagge Statsmakter; Konungens Myndighet gör
emellertid Hans vilja till Lag t Men jag vill
icke, att kommande Ständer skola betagas rättig¬
heten till Anmärkningar , om de finna sig befo¬
gade ; Och en Remiss lill förändring af Instruk-
tionerne skulle innebära ett medgifvande af S‘än-
derne , att de gjort orätt och funnit sig förtjente
af de förebråelser , Kongl. Maj:t i Nåder täckts
dem gifva.,
Herr Santesson : Antingen det kallas Kom¬
munikation eller Remiss, bör dock ändamålet
vinnas , att Stats-Utskottet får del af den Nå¬
diga Skrifvelsen för att uppgöra Förslag till än*
dringar i Instruktionerne och öfverlemna det¬
samma till pröfning hos Riks-Stånden , hvilka
icke böra eller kunna afsäga sig den rättighet,
de , på sätt ock Hr Ståhle erinrat, enligt Grund*
Den 8 December. 377
lagen ega. Hr Bagges Motion åter är helt ny
och stridande emot Ständernr-s redan fattade Be¬
slut , samt bör således ej kunna upptagas.
Herr Noréus", Jag matte icke hafva kun¬
nat göra rnig b< griplig. Här har man redan den
Skrifvelse, som utesluter vissa meningar ur de
af Ständerne förut fastställde Instrukfionerne. Än¬
damålet vinnes lika väl och lika rätt, om Skrif-
velsen endast meddelas Stats-Utskoitet. Nåeot
o
Utlåtande behöfvbs icke och kan icke gifvas ofa
Stadganden , sorn , i följd af hvad Kongl. Majtt
i Nåder förklarat , icke mera ega kraft. Här å-
terstår blott en verkställighets-åtgäid , för hvars
befordrande den Nådiga SkriFvc-lsen ensam må¬
ste vara nog. Hvarför skulle man ingå i pröf¬
ning af en rättighet , som man ej ännu vill af¬
säga sig; och har man väl då annat att göra, än
blott foga sig efter Kongl. Majus Nådiga vilja ,
för att undvika en ny erinran mot hvad man
gjort P
Herr Bagge: Det är sannt , att mindre
Kreditifvet redan blifvit beslutet till 1,500,000
R:drs belopp ; men lika sannt är del ock , att
sådant skett under vissa bestämda vilkor. Des¬
sa vilkor har Konungen ogillat. D3 Konungen
det gjort, vet jag ej hvarför icke Ständerne, af
sådan anledning , skulle kunna minska summan.
Emellertid , på sätt jag förut nämnt , yrkar jag
icke Remiss på denna motion, om Ståndet stan¬
nar i det Beslut, att lägga Kongl. Majtts Nådi¬
ga Skrifvelse till Handlingarne ; och en slik åt¬
gärd hindrar icke, att ej Stats-Utskottet i alla
fall kunde fä en afskrift utaf Skrifvelsen.
Herr Santesson: Jag har icke föreslagit, att
3 *7 8 Den 8 Deeemler.
någon ny öfverläggning om Konungens Svar skul¬
le ega rum , utan blott ansett det höra till For-
merne, att de Förändringar i Ständernas Instruk¬
tioner, hvartill samma Skrifvelse föranleder, hos
Ständerne justeras, likasom exempelvis förfares
med en besluten Bevillnings-Förordning.
Herr Lefler ; En likartad händelse med
den förevarande påminner jag mig ifrån sistför-
flutne Riksdag , då Ständerne beviljade Kreditif-
ven till Manufaktur-Diskonten och Magasins-In-
rättningen under vissa vilkor, som Kongl, Majrt
sedermera icke täcktes gilla. Kongl, Maj.'ts der¬
om aflåtne Nådiga Skrifvelse föranledde till en
liflig öfverläggning; men saken stannade slutli¬
gen vid bibehållande af Kreditifven till förut
faststäldt belopp , utan de af Kongl, Maj:t ogil¬
lade vilkoren. På enahanda sätt tror jag äfven
den närvarande frågan böra behandlas.
Herr Lenning: Jag biträder Hr Santessons
tanka. Om också Skrifvelsen här endast befor¬
dras till verkställighet , så uppkommer icke der¬
af någon öfverläggning i sjelfva hufvudsaken;
men ordställningen i ändringarne af hvad Stän¬
derne beslutit, böra få pröfvas af dem sjelfve ;
på det de måga tillse deras öfverensstämmelse
med den Nådiga Skrifvelsen.
Herr Noréus : Då Riksens Ständer icke di¬
rekte , utan genom Stats-Utskottet, meddela fö¬
reskrifter åt sine Fullmäktige , vore derför ett
sådant meddelande af den Nådiga Skrifvelsen
nu det rätta behandlings-sättet. För alla Auto-
riteter måste högsta Maktens bud tjena till efter¬
rättelse ; men, lika med Hr Bagge, tror jag det
Den 8 December* 37 g
vara nog , om en afskrift af Skrifvelsen tillstäl¬
les Siats-Utskottet.
Herr Ehinger: Mitt förra yttrande, att Skrif,
velsen bör läggas till Handiingarne, vill jag i
sä måtto frångå , att Originalet må ditläggas och
en Afskrift meddelas Stats-Utskottet. För öfrigt,
då det mindre Kreditifvet blifvit beviljadt med
vissa dervid fästade vilkor , men Kongl. Maj.t ej
godkänt vilkoren , tror j.ig , lika med Hr Bagge,
Ständerne ännu ega full rättighet att öfverlägga
och besluta om Kreditif-beloppet, samt den af
Hr Bagge väckta fråga således böra erhålla remiss.
Herr Stahle; Jag åberopar hvad jag förut
anfort , men önskar , att i Remissen å den Nå¬
diga Skrifvelsen må uttryckas , att den meddelas
endast i och för de ändringar uti Instruktioner-
ne , hvartill den kan föranleda.
Herr Montan : Då Kongl. Majtt genom Sin
Nådiga Skrifvelse förklarat, att 1812 års Instruk¬
tion för Ständernes Revisorer skall blifva gallan-
de, inser jag icke något ändamål med en Remiss
angående jemkningar i den fcresiagne nya In¬
struktionen. Jag tillstyrker derför, att Nådiga
Skrifvelsen lägges till Handiingarne och meddela*
Fullmäktige till efterrättelse,
Flere begärde Proposition ; Och, sedan Stån¬
det förklarat öfverläggningen slutad , hemställde
Herr Talmannen, om Borgare-Ståndet, lika med
hvad Bonde-Ståndet , enligt i dag ankommet och
nu å nyo uppläst Protokolls-Utdrag , den 6:te
dennes beslutit , ansåg Kongl, Majus Nådiga Svar
böra meddelas Stats-Utskottet för den åtgärd,
hvartill samma Svar kan föranleda i Hvilken Pro¬
380 Den 8 December.
position besvarades med Ja, blandadt med nå¬
got Nej, dock utan att Votering begärdes.
Härefter anhbll Herr Bagge om Remiss å
sin här ofvan väckta motion ; Men denna be¬
gärdes af Herr Sanlesson på Bordet, dit den ock
sedermera från Hr Bagge aflemnades skriftlig, så
lydande:
”■Sedan Kongl. Majit uti Dess till Rikets
Ständer aflåtne Nådiga Skrifvelse af den 4 den¬
nes behagat förklara sig ej kunna antaga de vil.
kor , som Rikets Ständer fästat vid bestämman¬
det af mindre Kreditifvet till 1,500,000 R:dr;
så får jag anhålla , att detsamma måtte minskas
till 500,000 R:dr. Med anledning af 56 §. R.
F. anhåller jag vördsammast om Remiss häraf
till Stats-Utskottet.’’’
Denna motion lades på Bordet till en an¬
nan dag.
§. 14-
Expeditions-Utskottets , i anseende till de af
Riks-Slånden gjorde ändringar och tillägg uti de¬
ras fiirst fattade Beslut om ytterligare understöd
för Nybyggare i de Norra Provinserne , uppsat¬
ta förnyade Förslag N:r 385 till underd. Skrif-
velse i detta ämne, upplästes och godkändes; Och
blef Utskottets härom jemväl ankomna Memorial
af den 29 sisth November lagdt till Handlin-
garne.
§• -15.
Följande ankomna Memorial och Betänkan"
den föredrogos :
Stats- Bevillnings- och Ekonomi-Utskottens
N:c 646, i återiemiterade målet angående yr-
Den S December. 381
kadt uppgifvande af Gränse - Tullbevakningen
mot Norrige :
Stats- och Ekonomi-Utskottens
N:r 647. likaledes i vackt fråga, om kraftiga
åtgärders vidtagande till Svenska Klädes-Fabri-
kernes upphjrlpande :
Stats- och Bevillnings-Uiskottens
N:r 6)8. i anledning af Riks-Ståndens olika Be»
slut angående Tidningars förseende med Karte-
Sigillate-stämpel :
Stats-Utskottets
Ntr i 64g. anledning af ytterligare väckt fråga,
om utdelning af Ilidderskapets och Adelns Pro¬
tokoll vid 1817 och 1818 årens Riksdag:
Bevillnings-Utskottets
N:r ^4. i anledning af anmärkningar emot Ut¬
skottets) Förslag till en förnyad Författning an¬
gående Brännvins-Bränningen och de derför be-
stämda afgifter :
N:r 67. om Arfvode för Öfver-Kommissarien
D. Ek, som biträdt Utskottet vid Bevillning*»
Författningens uppgörande :
Banko-Utskottets
N:r 93. öfver anmärkningar från Ridd. och A’,
deln samt Bonde-Ståndet vid Memorialet N:r 76,
angående de föreskrifter , som måga lemnäs för
Bankens utlåning på Fast Egendom intill nästa
Riksdag
N;r 94. dels i anledning af inom Bonde-Stån¬
det gjorde anmärkningar mot det vid Memoria¬
let N:r 77 bifogade Förslag till Reglementariska
Stadganden rörande Odlings-lån , dels i anled¬
ning af yppad skiljaktighet emellan de öfrig*
Riks-Ståndens härom tagna Beslut:
38? Deri Jo Deiemheré
Lag- och Ekonomi-Utskottens
N:r 249. med jemknings-förslag i anledning af
Riks-S tåndens skiljaktiga Beslut i frågan orri ert
allmän Stadga för Fattigvården i Riket;
Lades på Bordet.
Elemina slutades kl. \ 2 e. m.
In Fidem
Clas jérVedsoli,
Den 10 December*
Blenurn kl. f i o f. m.
§. i.
Upplästes ankomna Brotokolls-Utdrag af den 8 dé
dennes: från Högvördiga Preste-Ständet, med bi¬
fall till Stats- Bevillnings- Lag- Ekonomi- och
Serskilda Utskottens Betänkande N:r 641 , Stats-
och Ekonomi-Utskottens Nlr 642 , Sfats-Utskot-
tets N:r 644i Bevillnings-Utskottets N:r 67, Lag-
Utskottets N:r 245 j remiss till Siats-Utskottet å
Kongl. Majlis den 6:te dennes ankomna Nådiga
Skrifvelse; och Beslut om fortfarande Tre pro¬
cents afgift till Krigsmanshus-Kassan : samt från
Den io December. 38g
Hedervärda Bonde-Ståndet, med underrättelse*
ait Bonde-Ståndet bifallit Stats- och Ekonomi¬
utskottens Utlåtanden N:r 620, 642» Stats- Be-
villnings- Lag- Ekonomi- och Serskilda Utskott
tens N.r 641, med något undantag, och Lag-
Utskottets N:r 245 ; lågt till Handlingarne Stats-
och Ekonomi-Utskottens N:r 643 ; och instämt
i Prest-Ståndets Beslut om dag till Riksdagens af^
lysande.
Lades till Handlingarne.
§. 2.
Höglofl. RidderskapetS och Adelns Proto¬
kolls-Utdrag af den 8:de dennes med återremiss
å Konstitutions-Utskottets Memorial N:r 72 rö-«
rande de i Serskilda Utskottets Förslag till ny reg¬
lering af Styrelse-Verken förekommande Grund-
lags-frågor upplästes ; Och fann Borgare-Ståndet,
med anledning af Ridderskapets och Adelns in¬
bjudning , för godt att, lika med Ridderskapet
och Adeln , anmoda Konstitutions-Utskottet att
inom åtta dagar från förutnämnde dag med Utlå¬
tande öfver Aterremisserne inkomma,
§• 3'.
Nedannämnda Memorial och„Betänkanden
föredrogos och lades på Bordet:
Konstitutions-Utskottets
N:r 79. angående Hr A. von Hartmansdorff»
Motion om förändring af 2 5ite och ?6:te §§Ine
i Justitie-Ornbudsmans-Instruktionen :
N:r 80. med Förslag till ändring i 43 och 44
§§cne Riksdags-Ordningen :
384 Den 10 December.
Stats- och Banko-Utskottens
Ntr 645, i anledning af väckte Motioner, rö¬
rande användandet af de medel , hvilka vid ut¬
redningen af Allmänna Magasins-Inrättningens
tillgångar och skulder till Banken inflyta:
Stats-Uiskottets
N:r ^53. angående slutliga bestämmandet af
Arfvoden för någre biträdande, äfvensom e 1 sätt¬
ra i n g för Renski ifnings-koslnader :
Stats- och Ekonomi-Utskottens
N:r 654* öfver gjorde anmärkningar vid Betän»
kandet N:r 51: i anledning af Kongl. Majus Nå¬
diga Proposition rörande Ktono-skogarne samt
åtskillige dermed gemenskap egande Motioner:
Bevillnings- Lag- och Ekonomi-Utskottens
N:r 65. rörande'en riy Författning emot Lu¬
rendrägeri och Tullförsnillning:
N:r 66. i anledning af yrkade ändringar i den
nu gällande Seglations-Ordningen :
Banko-Utskottets
Ulr 95. i anledning af 2 :ne Riks-Sånds anmärk*
ningar vid Betänkandet N:r 8l angående förän¬
dring uti nu gällande beläningssätt och belånings*
värde å Guld och Silfver i Banken :
N:r 96, i anledning af Riks-Ståndens olika Be¬
slut öfver Bftänkat.det N:r 89. otn öfverlemna»-
de till Förstärkt Banko-Utskotts pröfning af frå¬
gan rörande Omsättnings-beloppet för Diskont-
Lin :
N:r 97. med Förslag till Reglementariske Fö¬
reskrifter för Banko-Siyrelsen i fråga om dispo*
sitioner på Bankens Silfverfond samt beslutne
anstalter till reela Fondens förstärkning :
Lag-
Den lo December
385
Lag-Utskottets
N‘.r 546. i väckt fråga, angående ändring i g:de
Kap. 2. §• Handels-Balken :
I.ag- och Ekonomi-Utskottens
N:r 247. öfver anmärkningar vid Betänkandet
N:r 211 om ändring i nu gällande Föreskrifter
angående förvaltningen af Kyrkornes Fastigheter
m. m. :
N.'r 248. Öfver anmärkningar vid Utskottens
Betänkande N:r 193, angående Fast Egendoms
försäljning genom Lotteri :
Serskilda Utskottets
N:r 5. med Förslag till sammanjemkning af
Riks-Ståndens skiljaktiga meningar i frågan om
reglering af Rikets Styrelse-Verk.
§• 4-
Borgare - Ståndets Kansli-Utskott hade in-
sändt följande Handlingar :
1:0 Memorial om redogörelsen för Ståndets
Kassa :
2:0 Memorial om försäljning af 1809*^-10
åiens Protokolls-Register :
3:0 Ett så lydande
’’Utdrag af Protokollet hos Vällofl. Borgare-
Ståndets Kansli-Utskott den % December
1823.
”S. D. Föredrogs, ej mindre ett ifrån
Vällofl. Eorgare-Ståndet till Utskottet remitteradt
Memorial af Hr Kommerse-Rådet Santesson, an¬
gående ordningen vid val af Borgare-Ståndets
Ledamöter uti Riksens Ständers Revisioner öfver
Stats- Banko- och Riksgälds-Verken, än ock
Borg. St. Fröt, I823. Vll. B. 49, 50.
Den io December♦
Ståndet* till Utskottet ankomna Protokolls-Ut¬
drag af den 7 sistl. April , enligt hvilket Ban¬
ko-Utskottets Betänkande Nlr 2 blifvit bifallet,
med förbehåll för Ståndet , att , i hvad samma
Betänkande rörer ordningen och sättet för val
till Revisorer af Borgare-Ståndet , samt det me¬
ra, som dermed står i sammanhang, få framde¬
les taga sitt beslut; i hvilket afseende Kansli-
Utskottet erhållit remiss , att deröfver , i före¬
ning med Hr Santessons ofvanberörde Memo¬
rial, afgifva yttrande.
’’Handlingarne lästes, och innehöll Hr San¬
tessons Motion Förslag : att till hvarje Revision
hädanefter skulle inväljas blott 2:ne Ledamöter
och således vid denna Riksdag 2 för blott en
gång, 2 för 2 gånger och 2 för 3 gånger, samt 2 ,
sora vid andra Revisionen borde efterträda de
först afgångne : att den tur Städerne sins emel¬
lan nu iakttaga vid Revisorers inställande bor¬
de, om lämpligt funnes, bestämmas efter någon
annan för dem mindre betungande grund , än
den hittills följda , enligt hvilken hvar Stad skall
i sin ordning sända en Revisor, och åtminstone
för 4:de och 5:te Klassens Städer ett visst antal
Borgare inom en eller fleie Städer få förena sig
om en Revisor: att det Beslut i desse delar,
sorn vid innevarande Riksdag kunde blifva fat-
tadt, måtte så val hos Kongl. Majtt i underdånig¬
het anmalas, i ändamål att blifva till allmän kän¬
nedom och efterrättelse kungjordt , som ock ge¬
nom Borgare-Ståndets Kansli-Direktion medde¬
las de för hvarje Revision valskyldige Städer ,
jemte underrättelse, det Revisoierne njuta Rese¬
ersättning och Dagtraktamenten af Staten.
Den to December. 387
”Ull Banko-Utskottets Betänkande Sier, 1
de delar deisamma blifvit till Kansli-Utskottet
remiueradt, hade Utskottet dels, med herptad an¬
ledning af Revisorernes anmälan, det Revisor ät
l8«2 från Marstrand uteblifvit , framställt ange*
lägenheten, att genom tjenliga anstalter för fram¬
tiden förekomma dylika händelser och det uppe¬
håll i Revisionernes ordentliga gång, som af o*
förutsedda hinder för valde eller väljande skul*
le kunna uppstå , i hvilket afseende Utskottet
tillstyrkt , att behöfligt antal Suppleanter alltid
borde Utses med skyldighet , att , vid inträffande
förfall för någon af Revisorerne , genast intaga
dess plats; dels hemställt, om icke, i likstäm¬
mighet med hvad för Riksdagsmän är stadgadt,
Rikets Ständer skulle finna för godt besluta , att
böter hädanefter skola åläggas Prosteri., Stad eller
Härad, sorn, efter emottagen erinran från Kongl.
Maj:t, underlåter, att, i sin ordning, RevisorS-val
förrätta, och likaledes den Revisor eller Supple¬
ant, som, behörigen vald, utan laga förfall ute-
blifver, anses skyldig , att i böter till sitt Stånds
Kassa utgifva beloppet af Dagtraktamentet för den
tid han försummat ; dels ock föreslagit såsom
nödigt , till bestyrkande af de för Borgare-Siån-
det utsedde Revisorers valbarhet enligt 14 och
70 §§. Riksdags-Ordningen , att hvar och en af
dein bör vid Revisorernes första sammanträde
förete, jemte Fullmakten, serskilt bevis, det han
under föreskrifvet antal år varit Magistrats-Per-
son eller Borgare i den Stad , för hvilken han
är befullmäktigad.
,J,Detta ämne och hvad deruti blifvit an-
fördt och tillstyrkt tog Kansli-Utskottet nu i öf*
'Dén i o December.
vervagande i ett sammanhang ; Och som fråga
om aflig Revision af Stats- Banko- och Riks’.
pMlds-Verken blifvit vid denna Riksdag väckt ,
hvilken, såsom Förslag till Grundlags-förändririg,
hvilar till nasta Riksdag, samt Hr Kommerse-
Rådet Santesson, med afseende härå, inom Ut¬
skottet förklarat sig icke vilja fullfölja sitt i irsta
Punkten af Motionen framställda Förslag om in¬
väljande af blott arne nya Ledamöter för hvarje
Revision; så ansåg Utskottet sig ega anledning,
aif, med anmälan häraf, lemna Motionen i denna
del utan närmare och hufvudsakligt Utlåtande.
"”Hvad ärendet i öfrigt angick , så erinrade
Utskottet sig , huruledes Vällofl. Ståndet den 24
Mars 1810 beslutat och fastställt en viss ordning,
efter hvilken Städerne, Klassvis fördelade, borde
från och med den tiden i Revisionerne deltaga.
(Se Borgare-Ståndets Protokoll vid 1810 års Riks¬
dag, 8'.de Bandet pag. 690.)
’'Hvad sålunda redan blifvit regleiadt ansåg
Utskotiet lämpligt och värdt att i det hufvudsak-
liga än vidare till iakttagande bibehålla, hvarvid
Utskottet likväl, med afseende på Vällofl. Stån¬
dets i frågan om Städernes Klassifikation hos
Kongl. Majit i underdånighet gjorda Förslag tili
Carlskrona Stads nedflyttning uti 2:dra Klassen ,
hvarigenom 4:de rummet ibland Itsta Klassens
Revisorer skulle blifva ledigt , ej kunde undgå
vördsamt hemställa, att detta rum, i afseende på
ordningen till Revisors-val , matte fyllas genom
Falu Bergslags uppflyt ning ifrån 3:dje Klassen,
Samt irsta Klassen följaktligen bestå af I:o Gö¬
theborg, sto Gefle, 3:0 Norrköping och 4:0 Fa¬
lu Bergslag ; hvilken förändring, icke gör någon
Den io December.
389
rubbning i valturen för nästa Revision» enligt
den ar 1810 antagne ordning, emedan, då Carls-
krona deltagit i sista Revisionen, valet för nästa
Revision tillhör Götheborg.
’’U(skottet, som hvarken af Motionen heni¬
tade anledning , eller för egen del latin skäl ,
att för Städerne i lista, 3',dra och 3:dje Klasser-
ne tillstyrka något undantag från skyldigheten, alt
vid infallande tur sända Revisor hvar för sig,
kunde ej heller i afseende på 4:de och y.te Klas-
sernes Städer understödja det i Motionen gjorda
Förslag , att , till lindring i Revisions-skyldig-
lieten, ett visst antal Borgare inom en eller fle¬
re Städer måtte få förena sig örn en Revisor.
Men då Rikets mindre Städer utan tvifvel stun¬
dom torde sakna tillfälle, att inom sig finna en
till detta maktpåliggande göromål skicklig , hu¬
gad och oförhindrad person , så ansåg Utskottet
angeläget och äfven ledande till det ändamål,
Motionen i nyssberörde del åsyftar, att Städerne
uti de ?:ne sista Klasserne bibehållas vid den
frihet, som är dem förunnad genom 4:de Punk¬
ten uti 1810 års ännu gällande Ordning, så ly¬
dande: "Den Stad, som ieke sjelf vill sända Re¬
visor , eger frihet , att i Stockholm eller annan
Stad dertill utse och förordna någon af sådan e-
genskap , som 70 §. i Riksdags-Ordningen före-
skrifver/'’ Utskottet fästade härvid noga upp¬
märksamhet ej mindre på innehållet af berörde
70 §. , hvaräst stadgas , att till Revisor för ett
Stånd ej andre skola väljas, än sådane af Ståndets
[Ledamöter, hvilka kunna i detsamma vara Riks¬
dagsmän, än ock på Riksdags-Ordningens 14 §.,
enligt hvilken Riksdagsmän för Stockholm och
3go Den jo December,
Götheborg samt Städerne af usta och 2:dra Klas*
serne ej äro berättigade att taga Fullmakt fråu
annan Siad. Och sora 70 §tn inskränker sig till
2:ne vilkor för valbarheten till Revisor, det ena,
att Revisorn skall vara Ledamot af det Stand ,
för hvilket han väljer , och det andra , att han
skall kunna i samma Stånd vara Riksdagsman ;
hvilka stadganden , efter Utskottets oförgripliga
tanka, ingalunda innefatta eller ens på något
sätt föranleda till fordran, att Revisorn skall vara
valbar Riksdagsman för densamma Stad, af hvil¬
ken han blifver vald till Revisor ; saint 14 §.
i dess ofvan omförmälte del , icke kan i afseen¬
de på Revisorerne förstås annorlunda , än att in¬
gen Revisor för Stockholm, Götheborg eller issta
och 2tdra IClassernes Städer må vid samma Re¬
vision tillika vara Revisor för annan Stad; så
fann FJtskottet skäligt tillstyrka , att den genom
l8lo års Beslut i anförde måtto medgifne frihet
må för Städerne i 4:de och 5:>e Klasserne blif¬
va framgent gällande , till lättnad i fullgörandet
af deras pligt , då turen att sända Revisor för
den ena och andra bland dem infaller*
’’Att, på sätt Banko-Utskottet föreslagit, väl¬
ja Suppleanter för Revisorerne, ansåg Kansli-
Utskottet , åtminstone i afseende på Ledamöterne
af Borgare-Ståndet , ej vara , för det af Banko-
Utskottet åsyftade ändamål, behöfligt, om Vällofl.
Ståndet täckes låta förblifva vid den uti 5:te
Punkten af 18x0 års ofvanåberopade Beslut in¬
nefattade föreskrift, lydande sålunda: JTnträffar
ledighet af Revisor, bör en annan väljas af den
Stad , hvars Fullmäktig afgått; Men skulle Sta¬
dens aflägsenhet eller fortgången af Revisions¬
Den i o December. 3131
arbetet ej medgifva en sådan på tid ankommande
anstalt, må val dertill af Stockholms Magistrat
och Borgerskapets 50 Äldste förrättas.”
''Deremot fann Utskottet, med fästad upp¬
märksamhet på angelägenheten, att förekomma de
hinder i Bevisions-förrättningarnes gång, som ge¬
nom Revisorers uteblifvande kunna uppkomma ,
skäligt biträda Banko-Utskottets hemställan , dels
att den Stad , hvilken efter erhållen erinran om
Rev isors-val detsamma underlåter , eller sedna¬
re än vederbör verkställer, bör till Borgare-Stån-
dets Kassa böta så mycket som en Revisors Dag.
traktamente under Revisionstiden , och dels , att
detta ansvar, i händelse Staden fullgjort valskyl¬
digheten , men den valde , utan laga förfall, ic¬
ke i rätter tid sig inställer, må af denne sedna¬
re utkräfvas; Börande Falu Bergslag under lika
Stadgande hänföras,
”Utskottet, som under enahanda syftemål
fann grundad anledning till Banko - Utskottets
Förslag, angående skyldighet för Städernes Re¬
visorer , att styrka deras valbarhet , i afseende
på tiden , under hvilken de varit Magistrats-per-
soner eller Borgare , beslöt derföre att äfven uti
detta Förslag instämma j dock så , att stadgandet
härom, hvilket likaledes blifver gällande för Fa¬
lu Bergslags Revisor, som bör hafva i tre år va¬
rit brukande Bergsman, må lämpas efter Utskot¬
tets här ofvan yttrade tanka, att Magistrats-Per-
son eller Borgare, från hvilken Stad som helst ,
kan och bör få vara Revisor för 4tde och stte
Klassernes Städer, allenast han är till Riksdags¬
man för någon Stad valbar, och icke tillika är
Revisor för annan Stad.
39* Deri lo Becember.
”Slutligen och hvad angick Hr Santessons
Motion om åtgärders vidtagande , i ändamål att
befordra allmän kännedom af hvad som hlifver
Stadgadt till efterrättelse, såväl rörande Städemes
ordning sins emellan till deltagande i Revisio-
nerne, som ock i afseende på sättet, huru val¬
skyldigheten skall fullgöras , påföljden , om Re¬
visor uteblifver, och de vilkor Staten under för¬
rättningen består; så ansåg Utskottet sig desto
hellre böra tillstyrka bifall i denna del, som Ut¬
skottet föreställde sig , att bristande kännedom
om Vällofl, Ståndets år l8lo tagna Beslut, åt¬
minstone till en del, föranledt de olika förfaran¬
den å Städemes sida , hvilka nu varit föremål
för Banko-Utskottets i anledning af Riksens Stän¬
ders Herrar Revisorers Berättelser afgifna Utlå¬
tande och hemställanden. Och lärer, örn Vällofl»
Ståndet gillar Förslaget i denna del, underdånig
Skrifvelse ifrån Ståndet till Kongl. Majit i följd
deraf komma att afgå , samt Protokolls-Utdrag
Öfver Beslutet Kansli-Direktionen till efterrättel¬
se meddelas.
Ex Pfotocollo
J. S. af Ro l é n
4:0 Ett så lydande
■”Utdrag af Protokollet hos Vällofl. Borga re-
Ståndeis Kansli-Utskott den 8 December
1823.
S. D. Föredrogs Vällofl. Ståndets Protokolls-
Utdrag för den 10 sisth November , hvarigenom
Utskottet erhållit uppdrag, att inkomma med För¬
slag till sättet och ordningen för val af de Re¬
visorer och deras Suppleanter, hvilka, enligt 25
§, i Reglementet för Uyne-Köntoren uti Rikets
Den 10 December.
393
Westra och Södra Landskap , böra af Borgare-Stån¬
det utsc-s , till deltagande i Revisionen öfver
dessa Låne-Kontors Räkenskaper och förvaltning;
Och ansåg Utskottet, efter öfverläggning härom,
för sin del mest lämpligt, att Vällofl. Ståndet
nu under Riksdagen väljer, till deltagande uti
de före nästa Lagtima Riksdag infallande fyra
Revisioner af Låne-Kontorens Räkenskaper och
Förvaltning , fyra serskilde personer för hvart-
deta Kontoret, sa^mt lika manga Suppleanter, el¬
ler tillsammans Atta Revisorer och Atta Sup¬
pleanter , med iakttagande , dels , att de äro lill
Riksdagsmän för Stad valbare , och dels af Rik¬
sens Ständers Beslut , att de alla skola vara bo¬
ende inom Distriktet för det Låne-Kontor , hvars
Räkenskaper de skola revidera; kunnandes, ef¬
ter sålunda förrättadt val , genom lottning inför
Ståndet afgöras , hvilken af de valde Revisorer
och Suppleanter, serskilt för Westra och serskilt
för Sodra Låne-Kontoret, skall för hvartdera Re-
visions-året vara Revisor och Suppleant. I öf¬
rigt fann Utskottet, att underrättelse om rågån¬
gen af valet borde meddelas Vällofl. Ståndets
Herrar Fullmäktige i Banken , på det att veder¬
börande Revisorer måtte af Låne-Kontorens Di¬
rektioner i behörig ordning inkallas, samt att,
vid hvarje Riksdag, borde med val till Reviso¬
rer och Suppleanter för nästföljande åren så till¬
gå, som Vällofl. Ståndet nu, i anledning af Ut¬
skottets Förslag, kan finna godt besluta , i afse¬
ende på Revisionerne intill och med år 1828.
”Ex 1’rotocollo.
J. S. af Rolén.1’
Dessa Handlingar lades på Bordet.
Den i o December.
§■ 5. .
Justerades §. 6 af Protokollet för den 8:de
dennes i återremitterade målet om Lots- och Båk»
afgifter för inomskärs seglande Fartyg.
§• 6.
I följd af hvad den nu mera genom För¬
stärkt Utskott fastställda 3tdje §:n i Reglementet
fiir de vid innevarande Riksdag beslutna Låne-
Kontor i Götheborg och Malmö innehåller , fö¬
retogs val till en Ledamot i Direktionen för hvar¬
dera Lane-Kontoret, samt likaledes en Supple¬
ant för dem hvardera; Och, efter Val-förrätt¬
ningens slut, hvarunder, vid valet till Ledamot
i Götheborg , en dubbel Voterings-sedel kassera*
des , funnos utsedde
I;o till Ledamot vid Låne-Kontoret i Gö¬
theborg
Grosshandlaren derstädes , Hr Kommerse-Rådet
Samuel Arvidson , med 22 röster
«:o till Suppleant vid samma Kontor
Segelsömmaren H.t Erik M. Leffler — 22 _
3:0 till Ledamot vid Låne-Kontoret i Malmö
Rådmannen derstädes , Hr Borgmästaren
Jöns Daniel Kjellander , — 35 —
4:0 till Suppleant vid sistnämnda Kontor
Rådmannen i Ystad, Hr Kommerse-Rådet
Jeans P. Hemberg, — 33 —
Häröfver skulle Protokolls-Utdrag utfärdas
och tillställas så väl Herrar Fullmäktige i Rik¬
sens Ständers Bank , som ock de valde Ledamö.
terne och Suppleanterne.
Den J o December•
395
§• 7-
Pä Herr Bagges erinran om behofvet af än¬
nu flere Suppleanter i Förstärkta Stats-Utskottet,
än de Tolf, sorn den i6:de sistl. Juni §. 5 och
den 5;te September §. 12 , blifvit valde, beslöt
Ståndet , att till Suppleanter i nämnda Utskott
näst efter desse utse de Sex , hvilka vid valet
den t6:de Juni näst dem undfått fleste rösteme ,
och hvilka borde inträda i följande ordning I
irsta Hr Danielson , 2:dra Hr Ehinger,
3:rlje Hr Wallström , 4,‘de Hr Huldberg,
5-.te Hr Westin, 6:te Hr Lagerstrand.
Hvaröfver Protokolls-Utdrag skulle utfärdas.
§• 8.
HÖgv. Preste-Ståndets den 6:te dennes §.
30 på Bordet lagda Protokolls-Utdrag rörande
underdånig anhållan hos Kongl. Majrt om utsät¬
tande af dag till Riksdagens afiysande, föredrogs
å nyo; Och, i sammanhang dermed, upplästes å«
ter Hederv. Bonde-Ståndets i dag ankomna Pro¬
tokolls-Utdrag med instämmande i Preste-Stån¬
dets Beslut.
Herrar Ekstrand, Ekelund, Montan och Eck¬
hoff tillstyrkte, att Borgare-Ståndet, lika med
Preste- och Bonde-Stånden , måtte anmoda sin
Talman om framförande af underd, anhållan,
det dag till Ständernas hemförlofvande kunde
blifva utsatt, på det, enär de vigtigasle målen u-
tan tvifvel kunna afgöras inom medlet af nästa
vecka , Borgare-Ståndet åtminstone icke må ådra¬
ga sig någon misstänka att vilja uppehålla Riks¬
dagens slut.
Den i o December.
Herrar Santesson och Bagge deremot förkla¬
rade, att , som , vid det sist 1. Söndag hållna Sam-
mantiäde emellan Herrar Talmän och TJtskotts-
Ordförande , blifvit beslutet ett nytt Sammanträ¬
de nästkommande Söndag, för att vinna närma¬
re upplysningar hvilka göromål då återstå, samt
det vore af vigt, att Bevillnings-Förordningarne
hunne underskrifvas och expedieras innan Stän-
derne åtskiljas , ansågo desse Herran Xiedaraöter
lämpligast , att uppskjuta pröfningen af den när¬
varande frågan intill dess sistnämnda Samman¬
träde gått för sig ; Och med desse Herrar förena¬
de sig Hrr Ehinger, Lundgren, Huldberg, Hani.
Ireus, Noréus, Limnelius och Bjuhr, alla med
betygande af sin önskan om Riksdagens slut, men
tillika under den åsigt , att en veckas längre up¬
pehåll , för att fullkomligen och Ordentligen af¬
göra och expediera Riksdags-Ärendena , vore ut¬
an betydenhet sedan Riksens Ständer redan förut
nära Ett års tid sammanvarit.
Herr Egge begärde endast , att honom måt¬
te till tas den 2o:de dennes afresa till hemorten,
under förbindelse att återkomma, i händelse,
mot all förmodan , Riksdagen skulle fortfara mer
än tre veckor efter afresan.
Herr Talmannen hemställde, om Ståndet
ville instämma i Preste- och Bonde-Ståndens Be¬
slut ; Men denna Proposition besvarades med
Nej, blandadt med J a ; Och , när Herr Tal¬
mannen , vitsordande den af Hrr Santesson och
Bagge lemnade upplysning, sedermera gjorde Pro-
posiiion på uppskof med pröfningen af frågan till
första Plenum i nästa vecka, ropades äfven bå¬
de J a och Nej; I följd hvaraf Votering begär¬
Den l o Decemberi
397
des och anställdes, öfver en så lydande Propo¬
sition :
’-’Den , som , lika med Preste- och Bonde-
Ständen , anser Landtmarskalken och Talmännen
böra hos Kongl.1 Majit i underdånighet anhålla ,
det Kongl. Majtt täcktes utsätta dag till Riksda¬
gens aflysande och Riksens Ständers hernförlof-
vande , lagge Ja: Den det ej vill, Nej; Vin¬
ner Ne j , så uppskjutes pröfningen af denna fla¬
ga till det första Plenum , sorn i nästa vecka in-
träffar.’"
Vid Voterings - Sedlarnes öppnande funnos
de innehålla ig Ja, 25 Nej.
§• 9-
Herr Nauclér anhöll om tillstånd att afresa
till hemorten den i7tde dennes, Herr Hammar,
den i8:de, Herrar Dage, Ekstrand och Eckhoff
den 2o:de , Herrar Noréus, Cederborg Och Ellin-
ger den 2i:s(a dennes, samt Herrar Ståhle, Beck¬
man , Hambreus , Langenberg , Montan och Leff¬
ler omkring samma tid»
Detta skulle antecknas i Protokollet och fö*
rekomma till pröfning en annan dag.
§.10.
o #
A nyo föredrogos följande Utlåtanden och
Memorial :
Stats- Bevillnings- och Ekonomi-Utskottens
Ntr 646 öfver anmärkningar hos Bonde-Stån¬
det vid Betänkandet i frågan om Gränse-Tull-
bevakningen emot Norrige :
Lade* till Handlingarne ;
3g8 Den lo December.
Stats- och Eevillnings-Utskottens
N:r 648. 1 anledning af Rifes-Ståndens olika Be»
slut angående Tidningars förseende med Karte»
Sigillate-stämpel :
Borgare-Ståndet, förblifvande vid sitt Beslut,
fann för godt öfverlemna den stridiga frågan till
Förstärkta Stats-Utskpttets pröfning , med godkän¬
nande af den föreslagne Voterings-Propositionen:
Stats-Uiskottets
N:r 64g. 1 väckt fråga om utdelning af Rid-
derskapets och Adelns Protokoll vid 1817 och
1818 irena Riksdag :
Kades , enligt Herrar Noréi och Eckhoffs be.
gäran , ytterligare på Bordet :
Bevillnings-Utskottets
N.‘r 67.0m Arfvode för Öfver-Kommissarien Ek;
Bifölls.
§• 11.
Banko-Utskottets Utlåtande N:r 93 , Öfver
anmärkningar vid Memorialet N:r 76 , om före¬
skrifter för Bankens utlåning på fast Egendom ,
blef nu åter föredraget.
Herr Santesson ansåg det , i frågan rörande
H us , som hädanefter intill nästa Riksdag upp-
byggas , förekommande uttryck , om beläning ef*
ter det ”sednast"” åsätta Taxerings-värdet , böra
förtydligas till det ’’näst föregående årets Taxe-
rings-värde.”
Herr Talmannens Proposition på bifall till
Utlåtandet, besvarades med J a , blandadt med
något Nej.
Herrar Santesson och Lefler anmälte sin re¬
servation , den sednare i afseende på Maximi»
Den io December.
399
beloppet för hvarje Låntagare, hvilket han trod¬
de hafva bort förhöjas.
§• 12.
Då nu a nyo föredrogs Banko-Utskottets Be¬
tänkande N:r 94 , dels öfver anmärkningar hos
Bonde-Ståndet mot det vid Memorialet N:r 77
bifogade Förslag till Reglementariska Stadgan-
den rörande Odlings-lån , dels ock i anledning
af yppad skiljaktighet emellan de öfriga Riks-
S'åndens härom tagna Beslut , förblef Borgare-
Ståndet vid det Beslut , Ståndet förut i målet fat¬
tat, öfverlemnade den stridiga frågan till För¬
stärkt Utskotts pröfning , och godkände den före-
slagne Voterings-Propositionen.
• §• 13-
Liag- och Ekonomi-Utskottens Memorial N:r
24g , med anledning af Riks-Ståndens skiljaktiga
Beslut , angående Förslaget till en allmän Stad¬
ga för Fattigvården i Riket och Tiggeriers häm¬
mande , föredrogs å nyo.
Herr Huldberg : Detta Memorial är fruk¬
ten af en hel dags öfverläggning hos de förena¬
de Utskotten ; och jag beklagar på det högsta en
så förspilld tid. Ridderskapet och Adeln har af-
slagit Utskottens Betänkande i hufvudsaken, Pre-
sie-Ståndet gillat det med några förändringar,
Borgare-Ståndet uppskjutit pröfningen till nästa
Riksdag och Bynde-Ståndet i allo bifallit Betän¬
kandet. Huru Utskotten af ett sådant förhållan¬
de kunnat hemta anledning till sin hemställan ,
att Borgare-Ståndet ina yttra sig i Hufvudsaken
och således frångå sitt förut vidtagna beslut, är
- > , r
■■ i •
40 oi ‘-Den 10 December.
för mig icke fattiigt. Det hade, i min tanka,
ålegat Utskotten att uppgöra eit Jemknings-förslag
emellan de olika meningarne ; och endast deri¬
genom kunde man hafva fått ett resultat. För
min del tror jag , i alla fall, Borgare-Ståndets
Beslut vara rättast ; och jag anhåller om Propo¬
sition till förblifvande dervid och uppdrag åt Ut*
skonen , att med ett ordentligt Jemknings-förslag
inkomma.
Herr Santesson: Jag önskade visserligen helst,
att Borgare-Ståndet kunde förblifva vid sitt Be¬
slut; Men, då troligen derigenom ej skul!e be¬
redas någon ändring hos de öfriga RiksStånden,
hvilka hufvuds kIigen pröfvat målet, hafva Ut.
skotten, i rein tanka, rätteligen förfarit, och bör
äfven Borgare-Ståndet i en sådan pröfning ingå ,
hvarvid jag likväl icke anser för Ståndet lämpligt
att förena sig med Ridderskapet och Adeln i af-
slag å Betänkandet, emedan detta Beslut vöre
stridande emot förra Ständers önskningar och
Ståndets egen vidtagne åtgärd att återremittera
mllet.
Herr Lenning'. Huru Utskotten behandlat
målet har Herr Huldberg tillräckligen upplyst.
För min del önskar jag, att Borgare-Ståndet må
instämma med Högh Ridd. och Adeln, som i
alla fall endast för närvarande ej gillat Betänkan¬
det , hvilket Beslut leder till samma mål, som
Boi gare-Siindets , eller att Saken kan vid en an¬
nan Riksdag åter upptagas. I händelse Borgare-
Ståndet härtill samtycker och såmedelst två Stind
stanna emot två, måste saken nu förfalla och sva-
iet på Konungens Proposition blifva, att Försla¬
gs
Den lo December. 401
get till Fattigvårds-Stadga ej kunnat för närva¬
rande bifallas.
Herr Huldberg: Jag kan hvarken förena mig
med Hr Santesson elier Hr Lenning. Man har
lagt alltför liten hand vid målet för att bifalla
Betänkandet; men deremot för mycken för att
förkasta det. Borgare*S'åndets Beslut, att upp¬
skjuta pröfnlngen , är således en billig medelväg
och den enda rätta. Dessutom önskar jag först
den Preliminär-frågan afgjord , om Borgare-Stån¬
det anser sig pligtigt att ingå i hufvudsaklig
pröfning af målet och om icke Ståndet eger rät¬
tighet att förblifva vid sitt en gång fattade Be¬
slut. X allt fall är det säkert , att frågan kom¬
mer mera beredd tili Ständernes pröfning vid
nästa Riksdag om den nu uppskjutes , med iakt¬
tagande af de åtgärder Borgare-Ståndet för sin
del beslutit , än om Betänkandet rakt afslås efter
så mycket derpå nedlagdt arbete, hvilket i och
med detsamma blefve att anse som hade det al¬
drig varit gjordt.
Herr Ekelund : Med Herr Huldberg instäm¬
mer jag. Ofta under Riksdagens lopp hafva frå¬
gor förevarit , i hvilka de serskilda Riks-^Stån-
den haft olika meningar; men merendels alltid
har Borgare-Ståndet förhlifvit vid sitt Beslut ;
och jag vet icke hvarför ej nu , i en så vigtig
fråga s som den förevarande , hvilken fordrar den
noggrannaste beredning och mognaste pröfning ,
ett lika beskaffad! förfarande skulle ega rum.
Flere begärde Proposition.
Herr Ståhle : I frågans nu varande skick ,
och sedan tre Riks Stånd beslutit att hufvudsak-
Bortj. St, Prot. 1823. VII, B. 51, 5?.
403 Den io Decemberé
ligen afgöra den, anser jag Borgare-Ståndet skyl»
digt att foga sig derefter och företaga den till
hufvudsaklig pröfning; ty Ståndets röst blir an¬
nars utan ali verkan. Om Borgare-Ståndet in¬
stämmer med Ridd. och Adeln, närmar man sig
till det resultat , att bibehålla i sin kraft de nu
gällande Lagar, hvilka helt enkelt stadga , att
hvarje Socken skall underhålla sina egne Fatti.
ge; Och allt det reglementariska bör naturligt¬
vis få ankomma på Församlingarnes eget godt¬
finnande.
Herrar Bagge och Hambreus instämde med
Herr Ståhle.
Herrar Ehinger och Leffler begärde målet
ytterligare på Bordel ; hvilket bifölls.
§. M.
Expeditions-Utskottets Förslag N:r 387. till
underd. Skrifvelse om Allmänna Magasins-In-
rättningen och dess upplösning blef uppläst och
godkändt.
§• 15*
Hen af Hr Bagge , på sätt Protokollet för
den 8:de dennes §. 13 utvisar, väckta Motion
om minskning af det mindre Kreditifvet ifrån
3,500,000 till 500,000 R:dr föredrogs nu å nyo.
Herr Santesson'. '■'Mindre för öfverensstäm-
melsen med Högtärade Ståndets nu straxt ådaga-
lagde alfvarliga önskan , att snart vinna slut på
Riksdags-öfverläggningen , hvilket äfven Herr
Bagge uti ett nyss förevaret serskilt mål uttryckt
sig afse, än för sjelfva innehållet af den nu ifrå¬
gavarande Hr Bagges Motion , förklarar jag mig
Den 10 December. 403
anse densamma mindre passande samt olämplig ,
och önskar derför, att Hr Bagge ville återtaga
densamma , hvarmed all diskussion orri Remiss
deraf kornrne att förfalla; och hemställer jag till
Högtärade Ståndet , om icke Ståndet behagade
förena sig om denna begäran till Hr Bagge.”
Herr Huldberg ' Med Hr Sanlesson instäm¬
mer jag desto hellre , som jag derigenom får
tillfälle uttrycka, att, då jag förut i dag ansett
underdånig anhållan om Riksdagens afslutande ej
böia göras förr än de hos Ständerne ahhängiga
mål blifvit bragta till slut, min mening inga¬
lunda varit , att Riksdagen borde få förlängas
genom nya motioner ; Och ingen annan följd ,
än en förlängning af Riksdagen , kunde Hr Bag¬
ges Motion medföra , enär Kreditifvet en gång
är faststäldt och ej kan förändras genom det
Kongl, Maj:t i Nåder icke gillat alla dervid fä¬
stade vilkor, de der ej heller finnas gifna såsom
sådana, hvarförutan samma Kreditif icke skulle
ega rum.
Herr Noreus : Jag är nästan förekommen
af Hr Huldberg och ser saken ur samma syn*
pukt , sorn han. Med honom och Hr Santesson
förenar jag mig i hemställan lill Hr Bagge om
han icke skulle vilja återtaga Motionen, Man
må säga hvad man vill , så hafva dock Riksens
Ständer, som, jemlikt 63 §. R, F., bort anslå en
tillräcklig Summa till det så kallade mindre Kre¬
ditifvet , redan en gång tillkännagifva samt be¬
stämt hvilken Summa de anse tillräcklig; Och
hvad de sålunda en gång derom beslutit, bör
ej kunna rubbas för det Kongl, Majtt icke funnit
'4o4 Den 10 December.
sig tillstandigt att godkänna andra vilkor, ari
Han pröfvat vara enliga med Grundlagen.
Herr Ekelund skrifiligen : ”Då Riksens
Ständer vid denna Riksdag en gäng beslutit, att
det lilla Kreditifvet skulle förblifva vid samma
belopp, nemi. 1,500,000 R:dr , som det varit
sedan förra Riksdagen , och detta beslut i under¬
dånighet hos Kongl. Maj:t blifvit anmält, samt
af Högstdensamme i afseende på den stipulerade
Summan i Nåder gilladt ; finner jag icke, att
någ on nedsättning deraf , eller rättare ett återta¬
gande af hvad en gång beslutadt och anmält blif¬
vit , kan komma i fråga , hvilket Hr Bagges
nu väckta motion likväl åsyftar. För min del
anser jag en sådan handling hvarken vara lämp¬
lig eller Riksens Ständer värdig , och , jag vågar
tillägga , icke heller grundlagsenlig. — Hr Bag¬
ge har i sin Motion anfört såsom skäl till Kre-
ditifvets nedsättande, att Kongl. Majit i Nåder
behagat förkasta det vilkor, söm vid Kreditif-
Surnrnan var fästadt. Jag kan icke antaga detta
såsom skäl, då 63 §. Regerings-Formen icke för¬
anleder till något sådant förbehåll. Orden lyda
i denna §. som följer : J’.Dessptoin böra för oför¬
utsedda händelser tvänne serskilda tillräckliga
s’Surntnor afsättas och anslås , den ena att vara
”tillgänglig da Konungen till Rikets försvar eller
”andra högst vigtiga och angelägna ändamål , se*
”dan hela Stats-Rådets tankar deröfver blifvit
”inhämtade, finner den vara oundvikligen no¬
rlig/' — Då sålunda ingen enda bokstaf i §!n ,
i hvad den angår denna Summa eller det så kal¬
lade lilla Kreditifvet, föranleder till något annat
förbehåll vid Summans afsättande , kan jag icke
Den i o December.
heller finna , att, sedan Kongl, Majtt i Nåder
begagnat den i Grundlagen Konungen förvarade
höga rätt att förkasta det i underdånighet fästa¬
de vilkoret , samma förkastande derföre berätti-
gar Riksens Ständer att upphäfva eller förändra
den en gång beslutade Kreditif-Summan. Dess¬
utom tror j.ig det ingalunda vara till Ilandets
fördel , om genom ett för ringa afsatt Kreditif
för oförutsedda och högst angelägna och vigtiga
ändamål, Konungen skulle se sig föranlåten att
till de inträffande behofvens fyllande utfärda
kallelse till en urtima Riksdag. — Vi hafva er¬
farenhet genom den nu varande Riksdagens längd
huru betungande och kostsam den blir så väl
för Staten som för enskilde. Jag tror också ic¬
ke, att massan af Nationen önskar sig så täta Riks¬
möten , helst något hvar ibland oss vet Na¬
tionens trägna önskningar om Riksdagens snara
slut ; Men om Motioner på detta sätt skola fort¬
fara ända inpå sista dagarne af Riksdagens till¬
varelse , då tycks det, som Folkets önskningar i
denna del ej mycket hördes, — Så vida Herr
Bagge behagar återtaga Motionen, som Hr San¬
tesson med flere värde Eedamöter föreslagit, för¬
klarar jag mig äfven dermed nöjd ; i annat fall
får jag hos Hr Talmannen anhålla om Proposi¬
tion till ogillande och förkastande deraf.’’
Herr Lundgren förenade sig med Hrr San¬
tesson och Noréus, men isynnerhet 1 Hr Eke¬
lunds fullständigt utvecklade anförande.
Herr Eggel Uti mitt anförande sista Ple-
nidagen med anledning af Kongl, Maj:ts Nådiga
Svar, yttrade jag mig jemväl öfver Hr Bagges
Motion , att jag icke ansåg en förminskning a£
406 Den 10 December.
Kreditif-Summan vara Ständerne värdig. Jag
åberopar detta och tillägger, a 11 jag äfven skulle
anse den vådlig , då den kunde förorsaka åter
innan kort en långvarig, tryckande och obe¬
haglig Biksdag. Jag förenar mig således i ön¬
skan , att Hr Bagge måtte återtaga sin motion,
I annat fall tror jag Remiss derå icke kunna
vägras , men tillstyrker, att den åtföljes af Stån*
det* missbilligande.
Häruti instämde Hrr Hiessleiter och Montan.
Herrar Cederborg och Hjertström förenade sig
med Hr Ekelund.
Herr Bagge ; ”Högtärade Ståndet torde er-
inra sig , att förevarande Motion väcktes vill¬
korligt , och att det endast är det fattade Be¬
slutet , att den Nådiga Skrifvelsen skulle re¬
mitteras till Stats-Utskottet för den åtgärd, hvil¬
ken nämnda Utskott, i anledning deraf, kunde
anse sig böra vidtaga, som föranledt, att den nu
kommit under ventilation, helst jag anser denna
remiss innefatta icke mindre, än en föreskrift
för Utskottet, att föreslå sådane förändringar uti
fattade Beslut och Instruktioner, att desse sena¬
re stå i öfverensstämmelse med nämnde Nådi¬
ga Skrifvelse ; men en dylik procedur kan jag
för ingen del gilla, ty, ehuru Kongl. Majit eger
den makt , att anse sig sorn Grundlagens högste
Väktare, är det likväl Rikets Ständer förbehållet,
att vara högste väktare deröfver, att anslagna me¬
del ej användas till för dem högst främmande
ändamål. Då mindre Kreditifvet, sam vid Re-
giments- förändringen endast utgjorde 500,000
B;dr , vid denna Riksdag bestämdes till en tre¬
dubbel summa, skedde det med vilkor, att an¬
Den lo December. 407
vändandet deraf skulle undergå granskning och
vara underkastadt de kontroller, sorn blifvit ut¬
stakade uti Instruktionerne för Riksgälds-Konto*
rets Fullmäktige och Rikets Ständers Revisorer j
roen enär Kongl. Maj:t icke velat antaga dessa
vilkor , på hvilka det förhöjda anslaget egentli-
gen hvilat , och en af Riksens Ständer bifallt-n
förändring u'i förberörde Instruktioner liksom
skulle förutsätta ett gillande af Kongl. Maj:ls åt¬
gärd , hvarigenom nästa Sränder och dess Kon-
stitutions-Utskott sattes ur tillfälle, att ställa Kon¬
ungens Rådgifvare till ansvar icke blott för det
de tillstyrkt den Nådiga Skrifvelsens utfärdande,
utan äfven för det , att medel tilläfventyrs blif¬
vit utan verkeiigt behof använda , så anser jag
mig pligtig, att påyrka mindre Kreditifvets ned¬
sättning till dess primitifva belopp, på det, om
obehörigt användande deraf skulle komma att e-
ga rum , skadan icke må bli så känbar för Sta¬
ten. Flere Ledamö er ha väl sökt, att förmå
mig återkalla denna Motion ,.och en del äfven
påstått densamma vara Grundlagsstridig samt der¬
före vägrat remiss; roen i afseende på det förra,
får jag förklara , att, ehuru jag högeligen önskar,
att kunna villfara hvarje af dem gjord begäran ,
är jag likväl nu dertill icke i tillfälle, emedan
jag då skulle handla mot min öfvertygelse; och
i afseende på det senare, torde de värde Talarna
erinra sig, att det ej tillhör dem, att bedömrna
min Motions laglighet, utan denna rättighet är
Talmannen förbehållen, hvilken Grundlagen satt
att vårda allas rättigheter i öfverensstämmelse
dermed. Att Motionen ej kan vara Grundlags¬
stridig, förmodar jag så mycket hellre, som Tal¬
4°8
Den io December.
mannen i motsatt fall ej egt rätt, att lata den¬
samma komma under Högtärade Ståndets öfver¬
läggning. Emellertid, och oni icke någon af
Högtärade Ståndets Ledamöter skulle finna , att
afseende bör göras å en fråga, som står 1 ettså
nära samband med vår Konstitutionella frihet,
skall jag ändock finna mig tillfredsställd uti med¬
vetandet, att jag så väl uti denna som öfriga frå¬
gor icke underlåtit något, sorn min öfvertygelse
sagt mig vara min pligt. Så tänkte Uddevallas
Representanter vid 1789 och 1800 årens Riks¬
dagar, hvilka äfven hade missödet, att inom det-
ta Högtärade Stånd ensamme höja sina röster,
den ene mot Säkerhets-Akten och den andre mot
Bevillningens fortfarande på obestämd tid.”
Herr Leffler : ''"Som Hr Bagge hämtat an¬
ledning till sin motion, om det mindre Kreditif-
vets nedsättande, af Konungens JSådiga Skrifvel¬
se , deruti Hans Maj:t afslagit de extra vilkor ,
Ständerne fästat vid lyftandet af samma Kredi-
tif , kan jag icke annat än för min del ogilla den¬
na Hr Bagges motion. 63 §. Regerings-Formen
innehåller bestämdt de enda vilkor , som böra iakt¬
tagas innan en sådan lyftning får ske. Nya så¬
dana kunna derför icke utan uti konstitutionel
väg tillkomma; det vill säga, blifva af Konung
och Ständer gemensamt gillade och antagne. Jag
anser derföre för min del, att Kongl. Maj;t haft
fullkomlig anledning till ett sådant .förkastande*
Deremot anser jag Ständernes Beslut, om det
mindre Kreditifvets anslående, vara alldeles i en¬
lighet med den åberopade §. af Grundlagen ; och
då så är , lärer nu ingen fråga kunna eller bö¬
la blifva, om upphafvandgt deraf, emedan för¬
Den 10 December.
4° 9
lastandet af olagliga vilkor, fästade vid ett lag¬
ligen fa tf ad t Beslut , på intet säte gör det sedna¬
re kraftlöst. — Det är visserligen var gemensam¬
ma pligt , att på allt sätt söka hushålla med Sta.
tens medel , och att tillse , det de blifva för si¬
na rätta ändamål använda. Men denna pligt e-
ga vi endast att, i öfverensstämmelse med Grund-
lagarne, iakttaga. Finnas dessa ofullkomligt le¬
da dertill, känna vi den enda vägen för deras än¬
dring, Emellertid har Lagstiftarn äfven i den¬
na del varit omtänkt. Det tillhör Stats- och Kon.
stitutions-Utskotten, att beifra hvad sorn anses va¬
ra orätt och felaktigt handladt, och Ständerne att
deröfver besluta. Jag vågar derjemte understäl¬
la det Högt. S andels pröfning , om det vore ti¬
den nu, uti Europas närvarande ställning, att
tala om det ifrågavarande Kreditifvets nedsättan¬
de till itdel af hvad 1818 års Ständer anslogo
det till? _ Det är ju med denna tillgång, som
de extra och oförmodade behofven skola fyllas,
för att undgå sammankalla Ständerne. Huru snart
kunna icke rustningar finnas nödige , och huru
långt förslå då 500,000 R:dr P Jag föreslår der¬
för , att, om Hr Bagges motion icke kan vägras
remiss, Ståndet dock beledsagar densamma med
sitt allmänna och gemensamma ogillande.
Herr Hambreus : '"'Af Hr Santesson är jag
förekommen i den verkliga önskan äfven jag haft,
om återkallelsen af Hr Bagges motion, och hvar¬
igenom de öfver densamma hällne diskussioner
försvunnit; hvilket dock, efter hvad Hr Bagge
sig nu yttrat , icke låter sig göra. •— Med Hr
Bagge vore jag färdig dela det af honom tillkän-
nagifna nitet för våra hemmavarandes väl ; mea
Den 10 December.
jag måste beklaga , att det då miste ske utur o-
lika synpunkter , så vida jag , med ej mindre
kännedom af mina Kommittenters tänkesätt , än
öfvertygelse örn deras sanna fördel , alldeles ic¬
ke kan instämma med Hr Bagge i dess motion ,
hvilken , enär den går ut på icke mindre , än
upprifvande af hvad Ständerne redan beslutit örn
ifrågasatta K red it i f , jag, på de af Hrr Noréus
och Ekelund omständligen utvecklade skäl, anser
ej förtjena annan åtgärd , än det fullkomliga o-
gillande , hvaruti jag hoppas Högt. Ståndet med
bemälte Herrar och öfrige Talare sig mangrant
förena.’’
Herr Noréns: Jag vill föra Hr Bagge till
minnes, att Ståndet blott beslutit ett meddelan¬
de af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse till S'ats-
Utskotiet för sådan åtgäid , hvartill den kunde
föranleda , men alldeles icke något gillande eller
ens den minsta pröfning af hvad i Skrifvelsen
förekommer. För öfrigt, och då Hr Bagge, li¬
ka med Ståndets andre Ledamöter, deltagit i Be¬
slutet om anslag af det mindre Kreditifvet, har
han förmodligen i Grundlagen funnit den säker¬
het, hanför sin medborgliga tillfredsställelse sö¬
ker; Och, närman vid anslaget förbehållit med¬
lens användande enligt Grundlagen, har man i-
akttagit all den rätt , man såsom Representant e-
ger. Orden ”tillräcklige Summor” i Grundlagen,
hafva gjort, att man beviljat i f1 Million R:dr
till det mindre Kreditifvet. Jag hyser ingen fruk¬
tan , att medlen oriktigt användas ; men , om så
skulle ske, har man i Gtundlagen sig förvarade
det korrektif, som Ständernes fria gransknings-*
och anmärknings-rält medförer. Följaktligen kan
Den i o December. 411
jag alldeles leise deltaga i Hr Bagges motion ,
den jag anser stridande emot Ständernes Beslut,
sorn icke får åtföljas af andra vilkor , än åbero¬
pade Lag stadgar; och jag hemställer, om icke,
med anledning af 53 §. R. O,, Remiss må väg¬
ras å en motion , hvilken åsyftar upprifvande af
ett sådant Beslut.
Herr Santesson : ’’Då jag instämmer uti de
flere värde Ledamöters nu yttrade fullkomliga o-
gillande af Hr Bagges motion , anhåller jag, i frå¬
ga om remiss deraf, få underställa Hr Direktö¬
ren och Talmannen samt Högt. Ståndet , hu¬
ruvida det i 56:te §. Riksdags-Ordningen lemna*
de medgifvande af nya motioner , som föranle¬
das utaf redan fattade Beslut, ock rimligen kan
sträckas ända derhän , att motion om sådant Be¬
sluts fullkomliga upphäfvande och hufvudsakliga
förändrande äfven kan få Remiss. Sådant åsyf¬
tar likvisst Hr Bagges motion , helst Ständernes
först aflåtna Beslut , om lilla Kreditifvets belopp
till 1,500,000 R:dr, ehuru då åtföljdt af flera
vilkor , dem Kongl. Maj;t förklarat oförenliga
med Grundlagen , nu blifvit igenom alla Stån¬
dens vidtagna åtgärd , i anledning af Kongl. Majlis
Skrifvelse , ytterligare ovilkorligen stadfästadt och
hänvisadt till verkställande, hvadan jag äfven
trott , det Hr Bagge skulle finna , huru ända-
måls-lös och olämplig , äfven i detta hänseende,
ali remiss af dess motion är och måste komma
att anses. Men då Hr Bagge förklarat sig anse
för pligt, att göra denna motion , och yrkat som
pligt af Hr Talmannen , att göra Proposition till
Ståndet om Remiss deraf; så, i fall Högt. Stån¬
det äfven skulle anse sig plig'igt bevilja Remiss,
41 i Den I o December♦
så anhåller jag få yttra mig räkna för pligt, att
helt instämma uti det ogillande af motionen ,
hvarmed den redan är af så många Ledamöter
beledsaga'!.’
Häruti förenade sig Herr Lagerstrand.
Herr Beckman Önskade jemväl , att Hr Bag¬
ge måtte återtaga sin motion , men trodde i alla
fall , att ett fattadt Beslut ej kunde upphäfvas.
Herr Bagge: Det synes vara nog tidigt ,
att ogilla motionen innan något Utskott yttrat
sig deröfver; och detta vore äfven Grundlags¬
stridig!. Jag anhåller om Proposition till Re¬
miss , och återtager icke denna motion med an¬
nat vilkor , än att Ståndet ändrar sitt förra Ple-
ni-dagen fattade Beslut och endast lägger den
Nådiga Skrifvelsen till Handlingarne. För öf¬
rigt anser jag en erinran till Hr Talmannen
Om Grundlagens föreskrifter öfverflödig , emedan
han icke lärer opåmind underlåta att ställa den
sig till efterrättelse.
Herr Eckhoff: Förekommen af Hr Noréus,
inser jag icke, att Kongl. Maj^ts Nådiga Skrif¬
velse kan leda till ändring af Beslutet om ett
anslag , som Ständerne funnit behdfligt för Ri¬
kets väl ; och jag instämmer i bestridande af
Remiss.
Herr Cederborg : ’’Jemte åberopande af hvad
Hr Ekelund redan anfört och hvarmed jag mig
förenar, får jag förklara , att jag för min del ic¬
ke kan bevilja remiss af Hr Bagges Motion an¬
gående minskning af det mindre Krediiivet , e-
medan den åsyftar en rubbning af hvad Riksens
Ständer redan beslutit. 56 §. i Riksdags-Ordnin-
gen tillåter väl, att nya ämnen må väckas äfven
Den io December
efter den bestämda Motionstiden) så vida de äro
föranledda af redan fattade Beslut eller redan
upptagna ärenden, eller af under Riksdagen inträf¬
fande händelser omedelbarligen föranledas; Men
att åt detta stadgande lemna den tydning , som
skulle det innefatta tillåtelse att väcka frågor örn
redan afgjorda Riksdagsärenders upphäfvande, vo¬
re högst vådligt och skulle betydligen förlänga
de redan alltför långvariga Riksdagarne. — Det
vilkor, som Hr B gge fästat vid att enligt Stan-
dets yttrade önskan återtaga sin motion , nemi.
att Ståndet skulle upphäfva sitt beslut om remiss
till Stats-Utskotiet af den Kongl, Skrifvelsen rö¬
rande revision af allmänna Kassor rn. in. , anser
jag icke vara antagligt , ty detta Beslut , som i
behörig ordning blifvit fattadt, är väl grundadtj
och deräst åtgärden dermed blifvit , som hos Hög-
lofl, Ridderskapet och Adeln, inskränkt vid att
endast lägga den Nådiga Skrifvelsen till Hand-
lingarne , så hade Expeditions - Utskottet icke
kunnat i enlighet dermed redigera Riksdags-Be-
slutet utan måst ställa sig de af Riksens Ständer
fattade Beslut till efterrättelse , ehuru de af Kongl,
Maj:t i afseende på Revision m. m. blifvit ogil¬
lade, hvarigenom ali verkställighet af meranämn-
de Nådiga Skrifvelse skulle uteblifva, och sålun¬
da en högst obehaglig söndring derigenom åstad¬
kom mas.’’
Herr Cronius ogillade motionen och bestred
Remiss dera.
Herr Fornander'. Sedan redan så många vär¬
de Ledamöter talat i ämnet , har jag inga nya
skäl att tillägga, om icke det, att ett påstående
om ändring i ett ordenligen fattadt Beslut icke
414 Den December.
ens bör kunna kallas Motion. Helst skulle jag
önska , alt cielia påslående återtoges och hela öf—
verläggnicgen finge uigå ur Protokollet ; men,
i annat fhil , förenar jag mig med dem , sorn
yitrat sitt ogillande af ifrågavarande Motion.
Herr Lenning Som allt hvad jag ämnat
säga emot Motionen , redan är af andre Ledamö.
ter yttradt, så afstår jag ifrån vidare tillägg.
Herr Palm förenade sig med Hr Fornan¬
der; Hr Bjuhr med Hr Cederborgh Hr Lund¬
man med Hrr Santesson, Noréus och Ekelund.
Herr Weslin: Del är kinkigt och obehagligt
att , i Europas nuvarande ställning , så beskaffa¬
de Motioner, som den , hvarom nu är fråga ,
väckas. Det fägnar mig emellertid att höra hu¬
rusom den af Siandet näsian allmänt ogillas och
missbilligas ; Och jag förenar mig med de flere
värde Ledamöter, som redan emot densamma
uttryckt sin ovilja.
Herr Ullberg'. ”Da fråga uppstår, om remiss
till Utskott å Väckte Motioner bör ega rum el¬
ler ej, hämtas anledning lill diskussion öfver så¬
dan fråga antingen från Motionens egenskap af
Grundlagsenlighet, eller af dess form. Uii
intetdera afseende! kan jag biträda de Ledamö¬
ters yrkanden, sorn besiridi den begärda remis¬
sen. 1— Herr Bigges Motion , föranledd af Kongl.
Majus Nådiga Skrifvelse , är, efter min tanka,
hvarken lill form eller innehåll Grundlagsvidrig,
Den åsyftar endast det mindre Kreditifvets åter.
förande ifrån det nu föreslagna af 1§ till det
primitifva beloppet af ■§• million R:dr Bio, för
hvars användande 63 §. Eegerings-Formen stad¬
Den Io December. 415
gat det lcollektifva vilkoret af ”Rikets försvar
”eller andra högst vigtiga ändamål.’’ Då till
följe af ”Kongl. Majlis Nådiga Proposition den
1 2 Juli 1815, angående betalningen af Krigs-
■”skulderne >” m. rn. (se Bihang. 5 Band. 3 Af-
del. pag. 1675) nämnde Kreditif ökades till !■—
million, föreslog Konungen sjelf , '”att utaf den¬
ina summa den ena tredjedelen skulle vara, så-
”som dittills, att tillgå för hvarjehanda utomor-
”dentliga tillfällen och behof, men att de öfrige
‘^Idelarne icke , utan i fall af oundgänglige för»
”svars-anstalier, måtte få lyftas Och , då Rik¬
sens Ständer vid 1817 års Riksdag bibehöllo
detta Kreditif vid lika belopp, läto de uti 1 1 §.
af Riksdags-Beslutet den sr Juli 1818 med pre»
cist samma ord , som Kongl. Maj ts härofvan in*
tagne, bestämma föreskriften och vilkoren för ifra*
gavarande Krt-ditifs serskilta användande. X följd
af dessa faktiska förhållanden kunde det väl löna
mödan , då mindre Krediiifvets nu varande be¬
lopp synes vilja blifva en stående extra Siats-
titel , att låta genom vederbörande Utskott utre¬
da , huruvida den tillökta hela millionen må fö¬
ras under samma Kategori , som Grundlagen för
den halfva millionen utstakat, och huruvida re¬
dovisningen för dessa medel må öfver hufvud ,
eller i afseende på deras olika användningsgrun-
der, alltid vara lika specifik , samt om Bevill-
nings- eller Bankens medel för betäckande deraf
böra anslås. _ Rättigheten att få remiss och be¬
hörigheten att den meddela å förevarande Motion
synes mig således otvifvelaktig ; men jag må be¬
känna , att jag derföre icke, lika med Motionä¬
ren , önskar den. ■— Riksdagen är i alla afseen»
416 Den I o December.
den till det mesta framliden. Dess sista
lifskrafter böra samlas , icke att sprida tankarna ,
utan alt koncentrera de redan yttrade,till resul¬
tater i samhällig sak och form ; men ifrågava¬
rande ämne är af ömtålig beskaffenhet. Grund¬
lagens stadgande i detta fall , „ Konunga-för«
säkran den 12 Juli 1815, — Rikets behof att
nagelfara med sina utgifter och deras redovis¬
ning samt Kongl. Skrifvelsen den 4:de dennes
kunna gifva anledning till diskussioner) både i
Utskott och Stånd , ej allenast tidödande , utan
ock saknande allt behagligt intérét, enkannerligen
för deras ändamålslöshet ; ty för den, som gjort
någon bekantskap med Europas närvarande po¬
litiska ställning, är det uppenbart , att samma or¬
saker, som fordrat mindre Kreditifvets tillökning,
såsom ännu existerande också fordra dess fort¬
varande till lika belopp. — Det enda önskans-
värda härvid är, att det ej hädanefter till någon
betydlig, del må under någondera rubriken be*
höfva tillgripas. — Di det derföre icke är att
förmoda , att summan nu kan nedsättas , eller att
tillstyrkande dertill af Utskott kan erhållas, lika
litet , som att redogörelse för hvad deraf använ¬
des , i Daglig ordning äskad, må kunna vägras,
finner j:g ingen annan åtgärd vid Hr Bagges pe¬
tition ega rum , än att den , såsom ett vedermä*
le af hans varma patriotiska nit, i Ståndets Pro¬
tokoll förvaras.”
Med Hr Ullberg instämde Hrr Stahle, Wall¬
ström , Langenberg , Rydberg, Hemberg och Aspelin.
Herr Talmannen förklarade , att han ansåg
sig icke enligt Grundlagen kunna vägra Propo¬
sition
Den i o December.
4i7
sition till Remiss och , i händelse af olika (an¬
kar, Votering ; Hvarefter Hr Talmannen hem¬
ställde om Ståndet ville till Siats-Utskottet re¬
mittera Hr Bagges Motion med de dervid nu
gjorde anmärkningar ; Men denna Proposition be¬
svarades med Nej, blandadt med ett eller an¬
nat Ja; Och, då Hr Talmannen sedermera hem¬
ställde om Ståndet ville afslå Remiss, ropades
Ja, blandadt med ett eller annat Nej.
Votering begärdes; Och dertill uppsattes
en så lydande Proposition : ”Deri , som bifaller
Remiss till Stats-Utskottet å Hr Bagges Motion
orri nedsättning af det mindre Kreditifvet , med
de dervid nu gjorde anmärkningar, lagge Ja?
Den det ej vill , N e j : Vinner Nej, så bevil¬
jar Ståndet icke Remiss å denna Motion.1''
Vid justering häraf protesterade Hr Bagge
mot Contra-Propositionens lydelse , emedan han
fann det Grundlagsvidrigt och vådligt , om Re¬
miss å en motion, som icke ansetts stridande mot
Grundlagen , skulle kunna genom Votering afslås.
Sedan Voterings - Propositionen blifvit af
Ståndet godkänd, företogs Voteringen, hvilken
utföll 9 Ja, 30 Nej.
Herr Talmannen underrättade , att Plenum
skulle fortsättas eftermiddagen kl, 6 ; Och Stån¬
det åtskiljdes emellertid nu kl. till 3.
Borg. St, Prot, I823. Vll. B. 53, 54.
Den l o December.
Eftermiddagen
Kl. 6.
§. 16*
Upplästes och godkändes Expeditions-Ut-
skottets Förslag till underd. Skrifvelser :
N:r 388. i anledning af Kongl. Majlis Nådiga
Proposition om antagande af en Författning an¬
gående Vatten-Verk :
N:r 38g. angående frågan om Närings-friheten
lamt dermed gemenskap egande ämnen :
Ntr 390. i anledning af Kongl. Majus Nådiga
Bref angående betalning af f. d. Kongl. Famil*
jens i Riket befintliga förmögenhet.
§• 17*
Högv. Preste-Ståndets Protokolls-Utdrag af
denna dag med Beslut i anledning af Serskilda
Uislotiets hos Borgare-Ståndet förmiddagen §. 3.
pi Bordet lagda Betänkande JSbr 5. upplästes
och blef, i Sammanhang med Betänkandet, hvi-
lande på Bordet.
Hederv. .Sondtf-StancfetsProtokolis-Utdrag af
denna dag med Beslut öfver Stats-Utskottets Me¬
morial N:r 644, upplästes och lades till Hand*
lingarne.
§• 18.
Föredrogos nedannamnda ankomna Memorial
och Betänkanden :
lag- och Ekonomi-Utskottens
N:r 250. i afseende på jemkning i frågan om
Den i o December. 41 g
upphörande af Landshöfdingarnes Domsrätt i
Enskiftes-mål s
Nir 251. öfver anmärkningar vid Beiänkandet
N:r 210. angående yrkad förändring i nu gäl¬
lande Brandsiods-Föreningar å Ilandet
Ekonomi-Utskot(et9
N:r 221. i anledning af föreslagne förändringar
uti Kongl! Förordningen den 26. Februari 18I7
om Socken-Stämmor och Kyrko-Råd i
N.*r 2 2 2. öfver anmärkningar vid Betänkandet N:r
212. i anledning af Kongl Majits Nådiga Skrif¬
velse om den nya Evangelii-Bokens antagande.
Eades på Bordet.
i 19-
Stats- och Ekonomi - Utskottens Utlåtande
N:r 647. öfver en Motion om åtgärder till Sven¬
ska Klädes-Fabrikernes upphjelpande , föredrogs
å nyo.
Pierr Hiessleiter Uppläste ett så lydande an¬
förande : ‘'"Då den af mig väckta Motion till för¬
mån för Svenska Klädes-Fabrikerna uti Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottet förevar, hade
jag, såsom nämnde Uiskotts Ledamot, den äran
att skriftligen reservera mig emot flere delar af
Pluralite’ens i detta ämne vidtagna Beslut. __
X sammanhang härmed , och då nu, till följd af
Högtärade Ståndets redan för detta fattade Be¬
slut , en serskilt underdånig Skrifvelse kommer
att till Kongl. Majit ifrån Ståndet ingi , i anled¬
ning af Bev Ilnings-Utskottets af de trenne öfri¬
ga Stånden bifallna projekt om en vidsträcktare
handeU-fähct och en mera obtgränsad import;
får jag voidsamligcn hemställa , örn icke Högtä-
Ben 10 December.
rade Ståndet skulle behaga i en sådan Skrifvelse
låta inflyta en underdånig anhållan : att Kongl,
Majit i Nåder täcktes anbefalla Krigs-Collegium
och Förvaltningen af Sjö-ärenderne att uppgifva
huru mycket kläde m. m. ärligen kan anses be-
höfligt, för alt bekläda de värfvade Tropparne
till Lands och Sjöss r äfvensom för att förstärka
Kronans förråder med kläde och klädes-persedlar;
hvarefter och i händelse Kongl. Majit täcktes i
Nader försäkra Svenska Fabi iks-Societeterna att
få till Kronan ensamme lefverera de sålunda er¬
forderliga klädes-qvantiteter , jag är öfvertygad ,
att både all möjlig verksamhet å Fabrikanternas
sid,i skall användas och prisen med billighet
jemkas, så att aldrig någon införsktifning af Kom»
miskläde utifrån för värfvade Arméens räkning
skall behöfva påtänkas.”
Herr Lenning: ”Då vid denna Riksdag in¬
tet förökadt intresse för de inhemske Fabrikerne
lärer vara att förvänta inom de öfriga Bespekii-
ve jRiks-Siånden och de jemte ett möjligen snart
slut på Riksdags-görotnålen påkallar deras för¬
kortande, anser jag mig ej böra anhålla om åter-
remiss af detta Betänkande, ehuru litet jag med
detsamma finner mig belåten, sorn jemväl af min
åtföljande reservation inhemtas. — Jag kan vid
det,a tillfälle likväl ej återhålla min förundran
deiöfver , att de vid denne Riksdag til! Kongl.
Maj:t framburne önskningar om import-räitighet
af alla sorter Fabriksvaror och den derefter s'ad-
q<id - nyt Tull-Tariffen ändock förklaras afse
Svenska Fabrikernas skydd , för hvars bestridan¬
de jag äfven hämtar skal af den till 15 prC:t
stadgade Tull å all annan än grof ulf. Vid ett
Deri i o December.
421
sådant förhållande åter, föranlåtes man billigt fä¬
sta uppmärksamheten på den fina fa rafvel ns till¬
stånd inom Liket ; och då nodgas jag, med led¬
ning af den erfarenhet jag eger, påstå, att ehu¬
ru de sednare åren ej obetydligt med fina får i
Liket inkommit, befinna sig Schäferierne nu i
allmänhet i vida sämre skick än för tjugo år se
dan, hvarföre ullen fallit i pris under hvadden,
väl vårdad, borde och säkert skulle betalas. Af
den nu inom Hi ket producerade ull kan , med
få undantag, ej några sådana fina kläden tillver¬
kas , som motsvara lidens fordringar ; och ehuru
väl vårt nordliga klimat är ett hufvudsakligt
hinder för den fina fårafvelns oförändrade bibe¬
hållande här , sådan den ifrån de Södra Länder¬
na hitkommer, anser jag mig likväl böra påstå,
att en aftagen uppmärksamhet och omsorg för
vården af de inhemske Schäferierne ganska be¬
tydligen bidragit till deras förfall. Detta för¬
hållande* åter, är för mycket maktpåliggande, att
jag icke hoppas Hans Maj;t Konungen deråt vär¬
des lemna sin uppmärksamhet och med kraftiga
åtgärder söka afböja denna stora olägenhet, ehuru
Höglofl. Besvärs- och Ekonomi-Utskottet ej ak¬
tat nödigt, att ens en underdånig önskan derom
till Kongl. Majtt tillstyrka. — Med Hr Hiess-
leiter instämmer jag i hvad han yttrat om Ar¬
méens beklädnad med Svenskt kläde.”
Häruti instämde Herrar hagerstrand. och
Huldt.
Herr Noréus: Med Hr Lenning instämmer
jag i den tanka, att inhemska Fårafveln bör upp-
hjelpas. Dertill har ock Manufaktur-Fonden till-'
gång på Medel; och det hörer till denna Fonds
422 Den 10 December.
bestämmelse, ajt den för ett sådant ändamål an¬
vändes. De Fabriks-Idkare , som med skäl sö¬
ka detta ändamål, böra också deruti finna ett vär¬
digt tillfälle till egen omtanka och uppoffi ingar.
Herr Cederborg förenade sig rned Hr Noréus.
Herr Westin: Det kraftigaste medel till Nä.
ringarnes fortkomst är att bereda dem liflig af¬
sättning ; Men huru vill man vänta sådant , då
Svenska Arméen förses nied Utländska kläden p
Betraktar man Svenska Soldatens behof af tjockt
kläde i vårt harda klimat och huru ojemförligt
uslare det Engelska klädet är emot det Svenska,
så skall man lätteligen finna, att en ändring är
påkallad af behofvet samt skulle tillskynda både
Arméen, Klädes-Fabrikerne och den mängd fat¬
tigt folk, som vid dem sysselsattes, en icke rin¬
ga båtnad. Af Handlingar hos Ekonomi-Utskottet
har jag inhemta! , att' Kontrakter om betydliga
Eefveranser af Utländska kläden blifvit upprätta¬
de, men att varan inkommit till en vid*a större
mängd , än hvarom Eefverantörerne kontraheral.
Jag beklagar derför, att Utskottet fästat så liten
uppmärksamhet på detta vigtiga ämne. Man sä¬
ger väl , att Svenska Fabrikerne skyddas genom
hög Tull ; men vill man med allvar och kraft
hjelpa dem, så ligger hufvudmedlet, på sätt jag
förut nämnt, i beredande af en bättre afsättning.
Herr Lundgren biträdde Hrr Hiessleiters
och Hennings tankar.
Herr Talmannen gjorde Proposition pä bi¬
fall till Utlåtandet, hvilken besvarades med Ja.
Härefter anhöll Herr Hiessleiier, att hans
Anförande måtte öfverlemnas till Ståndets Be-
svärs-Utskott för den åtgärd , han deruti begärt ;
Den io Dectmler.
Men , enligt Herrar Bagges och Noréi Önskan ,
blef Anförandet lagdt på Bordet.
* §• 20.
Herr Talmannen bortgick och öfverlemnade
Klubban åt Hr Vice Talmannen, med anmo¬
dan, att föra ordet under det återstående af da*
gens Plenum ; I följd hvaraf Herr Vice Talman-
nen intog Talinans-Stolen.
§. 2 1.
*
A nyo föredrogs Stats- Bevillning»- .Lag-
Ekonomi- och Serskilda Utskottens den 6:te den¬
nes på Boidet lagda, och sedan den 8:de §. 8 yt¬
terligare hvilande , Betänkande N:r 641, om en
ny organisation af Tull-Verket.
Herr Egge: ”Uti Serskilda Utskottet har
jag varit af olika tanka i anseende til! organisa¬
tion af Tull-styrelsen , hvilkens reglerande jag
ansett tillhöra Kongl. Maj:t så mycket hellre ,
som densamma på en gång skall bereda ökade
intrader för Staten i förening med skydd för Nä-
ringarne. Ännu mindre kan jag gilla de sam¬
mansätta Utskottens nu föredragna Betänkande,
der förolämpande iosimulationer framställas emot
nu varande Tull-Direktion , hvars åtgärder efter
min öfvertygelse förtjenat och vunnit både Ko¬
nungens och Nationens förtroende. Jag tillstyrker
således afslag å Betänkandet , som , utbrutet fran
Serskilda Utskottets öfriga , till Konungens Nå¬
diga pröfning öfverlemnade Förslag , icke torde
böra komma under serskild granskning.”
Hirr Santesson : ’’Jag ogillar äfven detta
Betänkande, och finnér igenom de af samti. Riks-
Den I o December.
Stånden , ehuru ej likstämmiga , fatlade Beslut
i anledning af Serskilda Utskottets Hufvud-be-
tänkande, det nu ifrågavarande , minst sagdt, all¬
deles obehöflig!. Ty , om ‘vid .slutliga jemknin.
gen af Ståndens meningar derom, Borgire- och
Bonde-Ståndens Beslut blir det rådande , så är ,
Kied godkännande af grunderna i nämnda Huf¬
vud - betänkande och deras öfverlemnande till
Kongl. Maj:t att verkställa i de delar, Han fin¬
ner lämpligt och ny ttigt, redan gjordt tillfyllest ;
Skulle åter Ridd. och Adelns samt Preste-Stån-
dets Beslut, om hela frågans hvilande till nä¬
sta Riksdag, blifva antaget, vöre det alldeles o-
riktigt , att nu , med godkännande af denna fian-
skiljda del deraf, hafva gjort en rubbning i det
helas sammanhang. Jag anhåller, på dessa skäl,
om Hr v. Talmannens Proposition till detta Be¬
tänkandes ogillande och förkastande.’’
Häruti instämde Herrar Ekstrand , Ullberg ,
Lenning , Lundgren och mänga andra Ståndets
ledamöter.
Herr Bagge: Såsom T.edamot af Serskilda
Utskottet har jag deltagit i Betänkandet, och fun¬
nit, bland alla Stats-förvaltningens grenar, i syn¬
nerhet Tull-Styrelsen fordra förbättring. Betän.
kandet är, efter min öfvertygelse, stödt på go¬
da grunder; och jag tillstyrker bifall derå.
Herr Noréus: I min, Betänkandet bifoga¬
de , Reservation har jag uttryckt den tanka , att,
då samma sak, hvarom detta handlar, blifvit för¬
ut handlagd uti Serskilda Utskottets redan hos
Riks-Stånden pröfvade Förslag till ny Reglering
af Styrelse-Verken i allmänhet , frågan icke bort
nu för andra gången blifva föremål för Utskot¬
Deri 10 December.
tens åtgärd , eller E nyo afgöras 1 Riks-Stånden.
Jag forenar mig nied Hr Santesson oell anhåller
Orri Propo ilion till afslag å Betänkandet.
Herr Cechrborg: ’^Den nservaiion , som åt-
folji r B länkandet ang, ende en ny organisation
af Tull-Siyrelsen , innefattar mitt ogillande af
den åtgärd, som blifvit af feni sammansatta Ut¬
skott vidtagen i afseende på förenärnnda ämne ,
hvilket förut blifvit af Serskilda Utskottet behand-
• ladt och lill Riksens Ständers pröfning öfverlern-
nadt , för att deref er underställas Kongl. Maj;ts
Nådiga godtfinnande. Jag åberopar nu denna re¬
servation , och får dervid tillägga , att jag för min
del icke kan instämma i det klander, som rig-
tas mot nu varande Tull-Sryreisen , samt hem¬
ställa , om icke det nu föredragna Betänkande må
förkastas, under åberopande af Ståndets Beslut
i afseende på Serskilda Utskottets Betänkande otn
reglering af Styrelse-Verken i allmänhet.”
Herrar Huldt , Lundman och Bjuhr förena¬
de sig med Hrr Santesson och Noréus.
Flere, begärde Proposition.
Herr Muntan : ’’För min del kån jag icke
tillstyrka afslag å Betänkandet. Då mm vid den¬
ne Riksdag antagit en alldeles ny princip för
Tull-uppbörden, och öfveigått ifrån det piohibi-
(ifva till det liberala systemet, måste deraf äfven
blifva en följd, att uti sjelfva Tull-Styrelsen fle¬
re förändringar blifvit nödige och oundviklige,
för att bringa till verkställighet hvad Rikets Stän¬
der nu beslutat — Uti det nu ifrågavarande
Betänkandet hafva Utskotten ; under förklarande
af sine åsigter öfver organisationen af Tull-S y
reisen i allmänhet, öfvetlemnat hela Reglerin¬
426
Den I o December.
gen till Kongl. Majlts Nådiga bepröfvande. —
Alt afslå hela Betänkandet derför , att en del af
desse åsigter , hvilka jag icke heller gillar , icke
allmänt godkännes , skulle föranleda derhän, att
ingen förändring uti Tull-Styrelsen af Rikets
Ständer skulle anses erfordras. —— Då detta Högt.
Stånd i afseende på Beränkandet örn Styrelse-
Verkens förändring , utan att godkänna alla der*
uti föreslagna förändringar, öfverlemnat hela Reg¬
leringen till Kongl. Majus Nådiga godtfinnan¬
de , tager jig mig frihet föreslå , atc det Högt.
Siandet efter samma grunder ville besluta öfver
det nu ifrågavarande Betänkandet , på ett sådant
sätt , att , ehuru Borgare-Ståndet icke kunde god¬
känna i alfi delar de af Utskotten tillstyrkte för-
andri ng'ar , så f nn dock Ståndet för sin del skäl,
Betänkandet i sä måtto bifalla , att till Kongl.
Majus Nådiga pröfning öfverlemnades att, i an¬
ledning af den af Rikets Ständer nu antagna för¬
ändrade princip för Uppbörden, göra uti Tull¬
styrelsen de förändringar j hvilka kunna finnas
nödige ocl}, lända till ändaniåléts vinnande, att
all pi räknad Tull afgift till Staten ingår.’'’
Herr Vo reus: Saken är, i min tanka, ic¬
ke ati betrakta såsom Hr Montan den ansett. Om
icke fö evarande Betänkande antages, så är dock
frågan om Tull-Styrelsen behandlad i Serskilda
Utskottets allmänna Betänkande, och kommer att
öfverlemnas till Kongl. Majit i sammanhang med
de öfriga frågorne örn Styrelse-Verkens reglering.
Hvad åter Afgifterne beträffar, så behöfves i den
dehn ingen and ing; ty de kunna ingå hädan¬
efter såsom hittills ; och derom har icke i detta mål
Varit fråga , utan endast om sjelfva Styrelse-Ver-
Den lo December.
437
ket. Jag kan ej heller förlika mig med uppställ¬
ningen af Betankandet och de deruri förekom¬
mande besynnerliga anmärkningar mot nu varan¬
de Tull-.Styrelsen , hvilken likväl så full g jon t sin
pligi , alt inga dylika anmärkningar hort ega iuid,
Herr Bange: Då öfverläggning%n synes le¬
da till ogillande af Betänkandet , hemsiäller jag,
orri icke bättre vore , att lägga det till Handlin-
garne , såsom angående ett förut afgjordt mål.
Herr Santesson 1 Att lagga till Handlingar-
ne är icke någon lämplig åtgärd , då målet ej
varit återremitteradt; utan förnyar jag min an¬
hållan om afslag.
Sedm Herr Vice Talmannen framställt ser-
skilde Propositioner, dels på bifall och dels på
afslag af Betänkandet; samt desse blifvit, hvar
för sig, besvarade med bale J a och Nej, och
Hr Montan begärt Votering ; så företogs en så¬
dan öfver följande uppsatte , justerade och an-
slagne P.oposition ;
’’Den, som bifaller Stats- Bevill nings- Lag*
Ekonomi- och Setskilda Utskottens Betänkande
Nlr 641 , om en ny organisation af Tull-Ver¬
ket, lagge Ja; Den det ej vill, Nej: Vinner
N e j, så blifver samma Betänkande föikastadt
sedan Borgare-Ståndet redan i denna fråga sig
utlåtit genom sitt Beslut öfver Serskilda Utskot¬
tets Betänkande rörande Beglering af Styrelse-
Verken i allmänhet.”
Voterings-Sedlarne , Öppnade och uppsum¬
merade, funnos innehålla 8 Ja men 15 Nej.
§• 22.
Borgafre-Standets Kansli-Utskotts nu ingifna
428
Den i o December.
Memorial af den 8:de dennes om kostnadens be¬
stridande till den Mmnes-penning, Stlndet be-
slutit au Inia prägla öfver sin nuvarande Til¬
man Hr Di ektören , Kornmendören och Riddaren
Schwan uppläst s och bifölls j Hvarjemte Sian¬
det uppdrog" åt sine Fullmäktige i Riksens S än¬
ders Rank och Riksg ilds-Komor samt åt Leda-
möterne i sin Kansli-Di lektion att besörja verk-
siälligheten samt uidelningen af de bestämd»
Exemplaren.
§• 2 3-
De förut ojusterade delar af Protokollen för
den 2o:de, 2 2:dra, 2'ide, 27:06 och 2g:de sisth
November justerades.
§.,-24-
Herr Ekstrand anhöll att emot det här of¬
van under §. 15 filtade Beslut om vägrad Re¬
miss å Hr Bagges Motion få sin reservation an¬
te, kori i Protokollet emedan han, lika med de
fl ste andre Ståndets T/edarnörer, ansäg sig pligtig
att öppet förklara sin tanka i ämnet, ehuru den
instämde med minoritetens; Och tilläde Hr Ek¬
strand , att han icke kunnat eller kunde finna
mins a skal af Grundlagen att vägra Remiss å
Mo ionen, fastän densamma i allt fall nu mera
skulle blifva utan framgång.
Plenum slutades kl. n på aftonen.
In Fidem
Clas Arvedson.
45 9
Den 12 December»
Plenum kl. i 10 f. m.
§• L
Ankomna Protokolls-Utdrag af den 4:de
8:<le och io.de dennes upplästes: från Hdglofl
Jiidihrsbapet och Adeln, med underrättelse, att
Ridderskapet och Adeln godkänt' Konsiitutions-
Ut -kottets Memorial N.'r 62 , 63 , 73 , 77 , 78 ,
till den behandling 56 §. Regerings-Formen fö-
reskrifver ; bifallit Stats - Utskottets Utlåt, inden
N:r 141 , 185 1 615 , 632 , 644 , Stats- Kai;ko¬
och Ekonomi-Utskottens N.‘r 575 , 635 , Stats-
och Banko-Utskottens N:r 640, 645 , Stats- och
Bevillni ngs-Utskottens N:r 634, 648, Stats- Be¬
villning»- och Ekonomi - Utskottens N.'r 646,
Stats- och Ekonomi-Utskottens N-r 642. B.inko-
Utskottets N:r 66, 90, 94, Bevill ni ng.*-Uiskot-
tets Nr 62 , 67, Bevillmngs- och Ekonomi-Ut¬
skottens N:r 63, Eag-Utskottets N:r 241 , 242 ,
243» ^45 > 246, Lag- och Ekonomi-Utskottens
Nr 74, 161, 247; förkastat S ats- Lag- och E-
konomi-Uiskottens N;r 636, Banko-Utskottets N:r
8g; låtit beto vid Siats-Utskottets Ntrö^g, 65 if
öfverlemna! till B nko-Utskottel Förstärkta Ban-
ko-Utskoiieis Memorial N:r ga ; lågt till Hand-
lingarne Kongl. Majlis Nådiga Proposition med
Svar på Riksens Ständers underdåniga Skrifvelser
af den tg September samt den 10 och 17 No¬
vember, S its-Uiskotteis Utlåtande N:r 652, Stats-
och BeYiBnings-Utskottens N:r 63I , Banko-Ut-
43» 'Den 12 December.
skottets N:r 86 , Lag-Utskottets N.'r 244 , Eko¬
nomi-Utskottets N:r 2 2 9 ; återrem itterat Konsti-
tutions-Utskottets Memorial N:r 71 , Banko-Ut¬
skottets Utlåtande N;r 91 , Stats- och Ekonomi-
Utskottens N:r 638 j samt bestämt dagen för näst¬
kommande Lagtima Riksdags början: fiån Högv.
Preste- Ståndet, innehållande, att Preste-Ståndet
bifallit Stats-Utskottets Utlåtande N;r 653, Stats-
och Banko-Utskottens N:r 645, Sats- och Eko¬
nomi-Utskottens N:r 647, Stats-och Bewilnings*
Uiskottens N:r 648 , Banko-Utskottets N:r 93 ,
94, Lag-Utskottets N:r 246, Ekonomi-Utskottets
N:r 221 ; låtit bero vid Stats-Utskotteis Ntr 650;
lagt till Handlingarne Stats- Bevillnings- och
Ekonomi-Utskottens N:r 646, Lag- och Ekono¬
mi-Utskottens N:r 247, 251 j remitterat till Kon-
stitutions-Utskotret Banko - Utskottets Memorial
N:r 89, 96; fattar B<slut i anledning af Bevill¬
nings-Utskottets Utlåtande Njr 64, Bevillnings-
Lag- och Ekonomi-Utskottens N:r 66, Iva g-och
Ekonomi-Utskottens N;r 250; samt utsatt dag
för Riksens Ständers nasta sammankomst: och
från Hederv. Bonde-Ståndet, med godkännande
af Konstitutions-Utskottets Memorial N:r 80 till
Grundlagsenlig behandling nästa Riksdag; bifall
(ill Stats-Utskottets N:r 649, 654, Stats- och E-
konomi-Utskottens N:r 647, Stats- och Bevill*
nings-Utskottens Ntr 648, BevilInings-Utskottet8
N r 64, 67, Lag-Utskottets N:r 246, Ekonomi-
Utskottets N;r 221 , Serskilda Utskottets N:r 5
läggande till Handlingarne af Köns itutions-Ut-
skottets Memorial Nlr 79, Ekonom i-Uskotrefg
Betänkande N:r 211 ; öfvet lern nando till Kori-
aiiiutions-Utskottet af Banko-Utskottets Memorial
Dm 12 December.
43i
N:r 89 ; Beslut i anledning af Stats- Bevillnings»
oeh Ekonorni-Utskottens N;r 646, Banko-Utskot¬
tets N:r 94 ; samt underrättelse, att Bonde-Stån¬
det utsatt dag för Riksens Ständers nästa sam¬
manträde.
Eades till Handlinga rne.
§. 2.
Upplästes Expeditions-Utskottets Memorial
den 4:de. dennes med svar på återrerniss af För
slaget lill underd. Skrifvelse N:r 345 om Ar-
bets-planer för Allmänna Kyggnader ; Och , se¬
dan nämnda Förslag nu mera blifvit af de ofri
ga Riks-Stånden gilladt , fann Borgare-Ståndet
ingen annan åtgärd ega rum , än att låta dervid
bero och lägga Memorialet till Handlingarme.
§• 3-
Expedilions-Utskottet hade insändt Förslag
till underd, Skrifvelser :
N:r 391- om verkställd granskning af de i Stats-
Rådet förda Protokoll ;
N:r 3g2. i anledning af Nådig Remiss å Kre-
ditorernes i aflidne Öfver-Direktören Kihlström»
Gäldbundna Bo underd. ansökning med Föriik-
nings-Förslag i Rättegången om Arrendet af Ä-
delfors Guld-Verk.
Dessa Förslag upplästes och godkändes.
§• 4-
Konstitutions-Utskottets nedannämnda Me¬
morial föredrogos å nyo :
Nlr 79. angt Hr von Hartmandorffs Motion om
Den 12 December*
förändring af 25lte och 26:te §§:ne i Justilie-Öm-
budsmans-Instruktionen :
Bifölls :
N.'r 80. med Förslag lill ändring i 43 och 44
§§:ne Riksdags-Ordningen :
Detta Förslag antogs att hvila såsom Rik¬
sens Ständers Utlåtande till nästa Riksdag.
§• 5-
Stats- och Banko-Utskottens Betänkande N:r
645. i väckt fråga om användande af de vid
utredningen utaf Allmänna Magasins-Inrättnin-
gens tillgångar och Skulder lil! Banken inflytan¬
de medel , föredrogs å nyo och bifölls,
§. 6.
Föredrogs å nyo Stats-Uiskottets den 8;de
dennes på Bordet lagda och sedan den loide
ytterligare hvilande Utlåtande N‘.r 649. i väckt
fråga om Utdelning af Ridd, och Adelns Pro¬
tokoll vid 1817 1818 arens Urtima Riksdag;
I sammanhang hvarmed jemväl upplästes så väl
Högloft. Ridd. och Adelns Protokolls-Utdrag för
den totde dennes, hvilket utviste , att Målet
blifvit från Ridd. och Adeln återremitteradt på
grund af Hrr Rosenblads och v. Hohenhausens
anmärkningar, sorn ock den förres i ämnet in-
gifna Memorial.
Herrar Cederborg, Ullberg och Bagge, un¬
der åberopande af d i Hr Rosenblads nyssnämn¬
da Memorial gjorde anmärkningar, hemställde,
om icke , enär Högloft. Ridd. och Adeln , hvil¬
ket Riks-Stånd detta mål närmast röret) detsam¬
ma
Den 12 December.
433
ma till Utskottet återremitterat, enahanda åtgärd
äfven må af Borgare-Ståndet beviljis.
Herrar Aspelin och Ekelund förklarade sig
icke vilja bestrida återrerniss , på det Utskottet
måtte komma i tillfälle att taga i närmare öfver¬
vägande de flere omständigheter, hvilka Hr Ro¬
senblads Memorial innefattar, samt deröfver af¬
gifva Utlåtande.
Herr Ekstrand bestred all återrerniss , an¬
såg Ridd. och Adelns Beslut icke böra inverka
på Borgare-Ständet3 algard med målet , samt
trodde detsamma icke röra Preste- Eorpare- och
O
Bonde-Stånden vidare , än så vidt redovisningen
för Statens till tryckningen af ifrågavarande Pro¬
tokoll använda medel beträffar, hvarom Stats-
Utskottet i det nu föredragna Betänkandet full*
ständigt utlåtit sig ; Och med Hr Ekstrand före¬
nade sig Hr Linström , Jakob.
Herr Bjuhr instämde med Hrr Cederborg,
Ullberg och Bagge, samt tillstyrkte Målets åter¬
remitterande , serdeles af det skäl , att vederbö¬
rande Boktryckare skulle blifva i mistning af sin
tillständiga rätt , om icke ämnet af Stats-Utskot-
tet på det nogaste utredes.
På Hr Talmannens Proposition blef detta
Mål till Siats-Utskottet återremitteradt.
§• 7-
Då nu å nyo föredrogs Stats.Utskottets Me¬
morial N;r 653.0m slutliga bestämmandet af några
Arfvoden samt ersättning fö» Renskrifnings-kost-
nader, yttrade sig
Herr Linström , Jakob, att han ansåg Arf-
Borg. St. Prot. 1823. V11. B. 55, 56.
Den 12 December.
vojen för Hemliga Utskottets Sekreterare, Kans¬
list och Vaktmästare icke böra bestridas af Riks-
dagskostnads-medlen , utan snarare af Första Huf*
vud-Titelns tillgångar.
Herr J almannens Proposition på bifall till
Memorialet besvarades med J a , blandad! med
något Nej, dock utan att votering begärdes.
Bevillnings-Utskottets Utlåtande N:r 64.
öfver anmärkningar vid Betänkandet N:r 52. med
Förslag till förnyad Författning om Bränvins-
bränningen och de derför bestämda Afgifter, blef
nu å nyo föredraget; X sammanhang hvarmed
upplästes Höglofl. Ridd. och Adelns Protokolls-
Utdrag för den io;de dennes, af innehåll, att
Ridd, och Adeln , som icke funnit skäl att med
serskild Afgift belägga de Bränvins-Pannor, hvil.
ka vid de Privilegierade Ättike-Fabriker be¬
gagnas , likväl ansett Riksens Ständer böra ge¬
nom underd. Skrifvelse anhålla , det Kongl. Maj:t
täcktes fästa Nådig uppmärksamhet på nödvän¬
digheten af någon åtgärd till förekommande af
missbruk utaf Privilegierne medelst Bränvins-
för6äljning , men gillat Utlåtandet i allt öfrigt
samt inbjudit Med-Stånden att förena sig i detta
Beslut.
Herr Noréus' Det är visst, att jag behöf-
ver hemta mig för att reda mitt enkla begrepp,
sedan jag nu hört bland Reservationerne hos
Utskottet uppläsas först en Chemisk Undersök¬
ning om Ättike-iillrc-dningen oih sedermera ett
Anförande utaf en Ledamot } sorn icke ens va¬
rit nog tillfredsställd af Utskottets bifall till hans
Den is December.
eget Förslag, utan äfven gatt sa långt i sitt nit
för saken, att han inlåtit sig i en vetenskaplig
strid om nämnde tillverkning. Utaf denna strid
finner man hurusom den ene kallar Rå-ämnet
för Ättikan Alcohol, den andre Efterlank;
den ene beskrifver tillredningen på ett sätt, den
andre på ett annat Då man likväl Iemnar allt
detta å sido och eftertänker hvad sorn i denna
del af målet är i fråga , inhemtar man , att frå¬
gan helt enkelt angår Bevillnings-Afgiften för
sådana Bran vins-Pannor, som, enligt serskilt
Nådigt tillstånd , vid Ättike-Fabriker begagnas
till större rymd, än de i allmänhet tillåtna; och
det är således härom jig egentligen vill yttra
mina tankar ; ty derom att Ättikan tillredes af
Bränvin , är man å begge sidor ense. __ I min
tanka bör icke någon annan , än en fullfärdig ,
Vara kunna blifva föremål för Bevillning. Så¬
dan är också grunden för all beskattning. Så
beskattas t. ex. Bruksegaren , icke först för Mal¬
men , som brytes, icke heller sedermera för
Tackjernet , som deraf blåses , utan endast slutli¬
gen för det utsmidda Slångjernet, hvilket der
utgör den fullfärdiga varan. Stannar man åter
vid Malmbrytningen och icke förädlar sin Malm,
då blir den föremål för beskattning. Upphörer
man med vidare förädling af denna Malm sedan
man deraf erhållit Tackjernet, så beskattas detta
Jern. Likaså taxeras icke heller Glasbruks-ega-
ren serskilt för Glasets hvarje beståndsdel. Men
jag vill icke har gå längre i exempel för att ej
sjelf falla in i undersökningar, som icke tillhöra
ämnet. Jag medger , att tvänne 6oo-Kannors
Bränvins - Pannor äro förskräckliga Machiner ;
436
Den 12 December.
Men möjliga missbruk få ej verka på beskattnin¬
gen , ty sådana kunna inträffa i allt ; utan man
mäste dervid åse endast det rätta bruket , eller
Näringen i siri Natur. Fabrikerne miga draga
all den beskattning > de tåla ; men den bör icke
blifva tvåfaldig , icke drabba både Rå-ämnet och
den förädlade Varan; således, hvad Attike-Fa-
brikerne angår, icke Biänvinet , hvaraf Ättikan
tillredes , då beskattning i alla fall är lagd på
sjelfva Ättikan. Jag hemställer följaktligen om
icke Borgare-Ståndet må förena sig i Högh Rid-
derskapets och Adelns Beslut, hvarigenom till¬
börlig uppmärksamhet äfven blifvit fästad på
möjliga missbruks förekommande.
Herr Beckman förklarade , det han , för att
ej vara lika vidlyftig som hos Utskottet, vill, i
anledning af Hr Noréi anförande , endast erin¬
ra , att Bergsmannen betalar Tionde-Skatt äfven
för det Tackjern , han sjelf begagnar, samt yttra¬
de sig för öfrigt skriftligen : ”1 min Reservation
har jag tydligf-n och ovedersägligen upplyst, att
Äuike-tillverkningen är måhända den mest lö¬
nande inrättning i Sverige. Och då jag lika
rättvist anser inga Privilegia Exclusiva mera
förfördela hvar och en i allmänhet och isynner¬
het I.andtmannen, ände, för Brännvins-brännin-
gen utan skatt; tror jag billighet och rättvisa
fördra, att ingen från billig beskattning undanta¬
ges. Då man vidare insett nödvändigheten af
att Uj phäfva Krono-Brännerierne , synes det mig
inkcn se-qvent befiämja enskiltes uteslutande pre-
ti i lione , att få till ve i ka Brännvin utan afgift
till Slaten , under det att Eandtmannen och Slä¬
tterne fur sina smärre Brännvins-Pannor betala
Den i a December.
högsta Skatten. — Då del för öfrigt ej kan be-
stridas , att dessa Pannor ej behöfvas för annat
än Brännvins-tiliverkning och den för Attike-
tillverkningen kari förrättas med sådana snm äro
tillåtna, förefaller det tnig oväntadt att man if-
rar så mycket för bibehållande af rättigheter,
som endast tjena att väcka misstankar, det möj¬
ligen missbruk kunde åstadkommas ; för min
del skulle jjg hellre vilja afstå från den fördel
dessa stora Brännvins-Pannor medföra , än utsät¬
ta rnig för sjelfva tankan , att de kunna miss¬
bi ukas till försnillande af Statens inkomster el¬
ler öfrige Medborgares förfördelande.”
Herr Landenberg : Då jag genom Hr Beck¬
mans Beservation inhemtat , att ett Attike-Bryg-
geri med 70 till 80 000 Kannors tillverkning
icke behöfver mer än 10,000 Kannor Bränvin,
inser jag icke nödvändigheten för en sådan Fa¬
brik att begagna 6oo-Kannors Bränn-Panna, eme-i
dan tillverkning af detta qvantum Ian åstadkom*
mas med 260 Kannors Pannerymd ; Och jag
finner således , aK Bevillning bör erläggas för
Biänn-Pannor vid Ättike-Fabriker utöfver den¬
na rymd.
Herr Fornander : Jag har reserverat mig ur
den åsigt, att Bevillnings-Utskottet ej bort till¬
välla sig rättigheten till beskattning af Bränn-
P.nnor för Fabriker, hvilka Kongl, Majit funnit
af en så öfvervägande nytta , att de erhållit ser¬
skilt tills änd till större Pannors begagnande ,
än de i allmänhet tillåtna. Bevillriings-Förord-
ningen förutsätter ingen högre Pannerymd, än
go Kannors ; och vid denna rymd bör alltså be¬
skattningen stanna. Qni Kongl. Majit gifvit vid*
4 3®
Den 12 December.
stracktare rättigheter åt visse Närings-Idkare, ega
ej Riksens-Ständer att deruti göra ändring. Nu
tror jag emellertid Betänkandet kunna bifallas så¬
dant det befinnes , emedan, om, i följd deraf,
den högre Afgiften påföres personer, som , enligt
serskilda Nådiga Resolutioner, borde vara deri¬
från befriade, Konungens Befallningshafvande
icke lära underlåta att, vid Resolutionernes upp¬
visande , lemna Innehafvarne i åtnjutande af
sin tillständiga rätt.
Herr Noréus t Tionde-Tackjernet , hvarom
Hr Beckman nämnt, är icke någon Bevillning,
utan en gammal Grundskatt. Likaså förhåller
det sig äfven med Hammarskatts-Jernet. Bäg¬
ge dessa slags skatter ingå bland Statens Ordi¬
narie Intrader och höra ej till de Extra Ordi.
narie eller Bevillnings-medel , hvarom här är
fråga. Herr Beckman anser Attike-Fabrikerne
för de mest lönande: Jag åter kan försäkra, att
jag känner en sådan , som gifvit stor förlust J
men härom bör icke nu tvistas. Det är i alla fall
den stora Inkomsten, som skall beskattas, eller
sjelfva Attike-till verknings-Näringen , men icke
Rå-ämnet för tillverkningen.
Herr Nilsson'. ”1 den fråga, som varit dis¬
kuterad, får jag för min del på de grunder Betän¬
kandet innehåller detsamma bifalla ; Men
jag ville taga mig frihet fästa uppmärksamhet
derpå , att ehuru , då förra Betänkandet i denna
fråga återremitterades, anmärkningar dervid gjor¬
des, att Bränvins-Minuteiings-afgifterna i Städer¬
na vore till för högt Minimi-belopp , nemi. io
R:dr, utstakade, Utskottet likväl förblifvit vid
samma Förslag. Jag kan likväl icke annat fin»
Den 12 December.
na, än att denna afgift är för hög, hvarpå Kro¬
nan mera förlorar än vinner, emedan i Små-Stä-
derna ofta händer, att Krögare icke förmå betala
sina utskylder, då de gå till afkortning, hvilket
förhållande ej sällan i samma mån okas, sorn af.
gifterna äro höga,’’
Herr Beckman anmärkte > att Attike-Fabri¬
ker finnas, hvilkas tillverkning grundar sig på
köpt Bränvin.
Herr Ekelund : Uti Höglofl. Ridd. och A-
delns Beslut instämmer jag. Jag anser Grips¬
holms Ättike-Fabrik nästan som en Central- el¬
ler Normal-Fabrik till föresyn för andra dylika
Inrättningar j Och de inhemska Näringarnes upp«
komst bör » i min tanka , på allt sätt befordras.
Herrar Aspelin , Hjertström och Rydberg fö¬
renade sig med Hr Ekelund ; Herr Rydberg un¬
der tillägg, att, om Attike-Fabrikanterne åläggas
Bevillning för den till deras Näring erforderli¬
ga Bränvinsbranning, böra de äfven åtnjuta en li-
ka försäljningsrätt med andre Bran vins-tillverkare.
Herr Lagerstrand : Jag delar Hr Nilssons
tanka om Minuterungs-Afgiften , hvilken jag an¬
ser i synnerhet obillig för dem , som hålia spis¬
ning och undergå dubbel taxering , eller serskilt
för Traktörs-Näringen och serskilt för Bran vins-
Minuteringen. Med samma skäl borde Hofsla¬
garen äfven skatta serskilt för det han skor Hä¬
star och serskilt för det han skor Vagnar.
Herr Fornander ; Med åberopande af hvad
jag förut yttrat, anhåller jag om Proposition till
bifall å Betänkandet , under vilkor , att de Nä¬
rings-Idkare , som undfått serskilde Privilegier
till begagnande af större Bränvirtg-pannor xnetj
440 Den ta December.
frihet från Bevillning , dervid bibehållas , men
att den föreslagne skatien ater må utgå för dem ,
som icke undfått en sådan Bevillnings-frihet.
Herr Cederborg : Jemte det jag , lika med
hvad Hr Agardh i sin Reservation yttrat, anser
frågan om Bevillnings-Afgift för Ätiike-Fabri-
kers Bränvins-bränning icke hafva i behörig ord¬
ning kommit under handläggning hos Utskottet,
förenar jag mig nu i hufvudsaken med Hr För.
nander. Hvad åter beträffar Bevillnin gs-Afgif-
ten för Bränvins-Minutering , får jag erinra», att
den icke angar Burskapsegande Personer , utan
endast Krögare, som ej äro Borgare, samt att i
Bevillnings - Förordningen är förekommet, det
Närings-Ic-lkare kunna åläggas dubbel Bevillning
eller serskilt för sin rörelse i allmänhet och
serskilt för Brän vins - Minuteringen ; men jag
medger i alla fall, att lo Ihdr äro en nog dryg
Minimi-Afgift för Krögare och Närings-Idkare
Utan Burskap.
Herr Hambreus Äfven jag anser nämnde
Minimi-Afgift , som förut varit 6 R:dr 32 sk. ,
nu högst orimligt ökad till 10 R:dr , och tror
densamma endast bidraga till Lönn-Krögeri.
Härefter framställde Herr Talmannen följan*
de Propositioner :
i;o Bifaller Ståndet , att slutet af lista §.‘n
3 fvlom. i Utskottets Förslag må erhålla den ly¬
delse , som i sednare Betänkandet tillstyrkes , i
afseende på undantag för Ättike-Fabnker från
det allmänna förbudet emot mer än 2:ne go-
Kannors Pannors begagnande i ett Verk eller
på samma Bolstad ?
Svarades J a.
Den 12 December. 441
2:0 Bifaller Siandet den i sednare Betän¬
kandet tillstyrkta ändring af 2 §. 2 Mom. i af¬
seende på Bevillnings-Afgiften for Brännvins-
Pannor vid Attike-Fabriker?
Svarades Nej, blandadt med J a; Och an¬
ställdes , på Herr Beckmans begäran , Votering
öfver en så lydande Proposition : ”Den , sorn
bifaller den af Bevillnings-Utskottet i Utlåtan¬
det N:r 64 föreslagne förändring af 2 §. 2 Mom.
i den nya Författningen om Bränn vins-brännin¬
gen och Afgiften derför, lagge Ja; Den det ej
vill, Nej; Vinner Nej, så instämmer Bor¬
gare-Ståndet uti Eidderskapets och Adelns den
lo dennes i nämnde del fattade Beslut:” Hvil.
ken Votering u'föll med 23 Ja, r5 Nej.
3:0 Gillar Ståndet Utskottets Förslag i 2 §.
6 Mom., rörande Minimi-afgiften för Krögare
och Närings-idkare , sorn icke äro Borgare?
Svarades Ja; Men Herr Lagerstrand anmäl¬
te sin reservation.
4:0 Godkänner Ståndet hvad Utskottet i allt
öfrigt uti Betänkandena sig utlåtit?
Svarades J a.
§• 9-
Banko-Utskottets Utlåtande N.'r g 5 i återre¬
mitterade målet, om belänings-sättet och belä-
nit gs-värdet å Guld och Silfver i Banken , blef,
vid nu förnyad föredragning , bifallet.
§. 10. 1
O St
A nyo föredrogs Banko-Utskot^ts Memo¬
rial Nir 96, i anledning af Riks-Siandt-ns olika
Beslut öfver Betänkandet N:r 8g 5 om öfverleav-
'442 Den 12 December.
nande till Förstärkt Banko-Utskotts pröfning af
frågan rörande Omsättnings-beloppet för Diskont-
Hån.
Herrar Ulberg, Linström, Lundgren , Mon¬
tan, Egge och Hambreus föiklarade, att, sedan
Bidd. och Adeln samt Borgare-Ståndet funnit frå¬
gan rörande Omsättnings-beloppet för Diskont-
Lån böra förfalla , samt då Grundlagen icke till¬
erkänt Konstiiutions-Utskottet någon pröfnings-
rätt öfver 2:ne Riks-Stånds så beskaffade Beslut,
hvilka ej heller borde kunna upprifvas , ansågo
desse Herrar Ledamöter någon sådan åtgärd, som
B,i nko-Uiskotiet föreslagit, eller öfverlemnande
åt Konstituiions-Utskottet , att med Riksens Stän¬
ders rätt om behandlings-säitet besluta , icke bö¬
ra eller kunna ega rum ; åberopande för öfrigt
hvad de anfört till Ståndets Protokoll den 6tte
dennes §. 7 , då Banko-Utskottets Memorial N:r
89 förehades.
Herrar Hjertström, Santesson , Huldberg , Ce¬
derborg , Bjuhr , Noréus . Lagerstrand , Fornander,
och Leffler deremot , jemväl under åberopande
af deras anföranden till Protokollet nyssnämnde
das , gillade hvad Banko-Utskottet nu hemställt,
dels emedan någon annan utväg icke funnes, att
få frågan om behandlings-sättet slhen, sedan äfven
deruti Två Stånd stannat emot Två, utan att
någondera sidans mening kunde tillerkännas en öf¬
vervägande makt, dels ock emedan Ståndet i andra
dylika frågor, såsom exempelvis den örn Lå-
ne-rätt hos Banken för Allmänna Brandförsäk-
rings-Verket , förfarit på enahanda sätt, hvarige¬
nom ej heller Ståndets Beslut , att anse målet för¬
fallet, blefve upprifvet , utan endast den högsta
Den 12 December. '443
Myndighet, som Grundlagen erkänner till tolk-
ning af dess mening , öppet lemnadt att häröf¬
ver dumma.
Herr Talmanneng Proposition till bifall å
Banko-Utskottets Förslag , besvarades med blan¬
dade Ja och Nej; Hvarefter, pl begäran, an¬
ställdes Votering öfver en så lydande Proposi¬
tion :
’’Den , sorn, med gillande af Banko-Utskot¬
tets Memorial N:r g6 i anledning af Riks-Siån-
dens olika Beslut öfver Betänkandet N:r 89 > om
öfverlemnande till Förstärkt Utskotts pröfning af
frågan rörande Omsättnings-beloppet för Diskont
Tån, vill, att Konstitutions-Utskottet må med
Riksens Ständers rätt rörande behandlings-sättet
af detta mål besluta , lägge J a : Den det ej
vill, Nej: Vinner Nej, så förkastas Memori¬
alet , och anser Borgare-Ståndet en sådan åtgärd
med denna förfallna fråga ej böra vidtagas.’'’
Voterings-Sedlarne öppnades och innehölto
18 Ja, 22 Nejj Men emot detta Beslut reser¬
vtrade sig H errar Nilsson, Noréus, Lagerstrand ,
Fornander, Beckman, Hjertström och Huldberg med
åberopande af de bär ofvan upptagna skäl till försvar
för Banko-Utskottets hemställan , och förklaran¬
de , att de ansågo Beslutet uppenbart stridande
emot Grundlagen.
§• 11.
Banko-Utskottets Memorial N:r 97 , med
Förslag till Reglementariske Föreskrifter för Ban¬
ko-Styrelsen i afseende på dispositionen af Ban¬
kens Silfver-fond samt reela Fondens förstärk¬
ning, föredrogs å nyo och bifölls.
444 Den 12 December.
§• 13*
Föredrogos å nyo :
N:r 246. Lag-Utskottets Betänkande i väckt frå¬
ga om ändring uti g Kap. 2 §. Handels-Balken :
Bifölls:
Ntr 247 Lag- och Ekonomi-Utskottens Utlå¬
tande öfver anmärkningar vid Betänkandet N:r
211, om ändring 1 nu gällande föreskrifter an¬
gående förvaltningen af Kyrkornes Fastigheter
och Medel m. m. :
Lades till Handlingarne.
§• 3 3-
Flans Exellens Hof-Kansleren m, rn. Herr
Grefve af Wetterstedt ankom och afleinnade Kongl,
Majts Nådiga Skrifvelse af den litte dennes,
angående den för Riksdagens afsluiande bestäm¬
de ilag , hvilken Skrifvelse, sedan Hans Exellens
blifvit på vanligt sätt utbeledsagad , upplästes o h
lades till Handlingarne. Och, sorn Kongl. Maj:t
derigenom g.fvit Riksens Ständer tillkänna , att
Kongl Maj:t ämnar Måndagen den 2 'tdr.i De¬
cember kalla Ständerne på Riks-Salen för att dem
förafskeda och Riksdagen afsluta , så fann Bor.
gare-Siändet , att den af Hfigv. Pi este-Ståndet uti
Protokolls-Utdrag för den Otte dennes, hvarom
Borgare-Ståndets Protokoll förden rotde §. 8 vi¬
dare förmäler , väckta frågan otn underd. anhål¬
lan hos Kongl. Majtt angående dag till Riksda¬
gens aflysande , nu mera förfaller.
# §• 14*
Med anledning af Högloft. Ridd. och A-
Den 12 December. 445
ilelns inbjudning uli Protokolls-Utdrag den 8:de
dennes med dess Beslut ofver Siats- och Ekono-
mi-Utskoitens Utlåtande N:r 643 i frågan om
Pension för Dykeri-Kommissarien Westbeck , och
sedan Högv. Preste-S åndet > enligt nu ankommet
Protokolls-Utdrag af den I0:de dennes, uti sam¬
ma Beslut sig förenat, hemsiällde Herr Talman-
nen, efter uppläsandet af dessa Protokolls-Utdrag,
om Borgare-Ståndet, sorn, på säll Protokollet den
8:de §. 10 utvisar, tillagt Westbeck en årlig
Pension af 500 R:dr för sin återstående lifstid,
ansåg någon vidare åtgärd i denna fråga nu böra
ega rum.
Herr Rydberg och flere med honom tillstyrk»
te p att Borgare-Ståndet måtte till alla delar in¬
stämma‘i Ridd. och Adelns Beslut samt öka
Pensionen till 600 R:dr under de ytterligare
vilkor, som Ridd. och Adeln tillagt, hvarige¬
nom också målets öfverlemnande till Förstärkt
Utskotts pröfning kunde undvikas.
Herr Ekstrand deremot bestred ali ändring
i Borgare-Ståndets en gång fattade Beslut, ansåg
Westbeck redan hafva fått alltför mycket i de
honom tillagde 500 R:dr , och trodde lämpligast
vara, att frågan finge hos Förstärkta Stats-Utskot-
tet afgöras ; Hvaruti jemväl förenade sig Herrar
Linström, Jakob, och Lenning.
Herr Talmannen framställde härefter följan¬
de Proposition: ”Bifaller Ståndrt i sitt föiut fat¬
tade Beslut det tillägg, att, lika med hvad Ridd.
och Adeln samt Preste-Ståndet beslutit, Pensio¬
nen för Kommissarien Wes beck ökas till 600
R:dr årligen, hvilka skola utgå på Allmänna In-
dragnings-Stalens blifvande behållningar, mot för»
'446 D«n ia December.
i
bindelse, a Westbecks sida, att icke allenast år¬
ligen undervisa och tilldana fyra Elefver uti
dess konst alt upptaga Fartyg, utan ock till tryc¬
ket aflemna och befordra en fullständig Beskrif¬
ning , så väl på berörde konst, som på alla till
densamma hörande Ritningar, med rättighet att
för trycknings-kostnaden undfå ersättning af All¬
männa medel P
Denna Proposition besvarades med Ja,
blandadt med några Nej, dock utan att Vote¬
ring begärdes.
Herrar Ekstrand, Wallström, Langenberg och
Lenning anmälte sin reservation.
§• 15-
På derom af Herr Bagge vackt Motion ,
beslöt Ståndet att förnya sin genom Protokolls-
Utdrag den 20 sisth November {§. 20) meddelta
vördsamma och vänliga anmodan till Hoglofl.
Ridderskapet oell Adeln om pröfning af Lag-
och Ekonomi-Utskottens Betänkande N:r 61 rö¬
rande ändringar i Expeditions-Taxan samt Lag.
Utskottets N:r I30 angående Laga Domstol för
åtal emot Rikets Hof-Rätter, Collegier och flera
Embetsverk, på det dessa , långt före detta från
Borgare-Ståndet återremitterade, mål måga hinna
slutligen afgöras innan Riksens Ständer nu snart
skola åtskiljas; Och ville Borgare-Ståndet emel¬
lertid anmoda Lag- och Ekonomi-Utskotten att
inora medlet af nästa vecka med Utlåtande öf¬
ver de redan erhållne återremisserne inkomma,
äfven om icke Hoglofl. Ridderskapet och Adeln
dessförinnan i Målen fattat sina Beslut.
Härifrån var likväl Herr Cederborg af skilj¬
Den 12 Decemberi
447
aktig tanka i så måtto, att han ansåg Utskotten
icke kunna åläggas inkomma med förnyade Ut¬
låtanden innan Samtliga Riks-Stånden öfver de
afgifna Betänkandena beslutit.
Likaledes , och på Hr Cederborgs hemstäl¬
lan , samt då Borgare-Ståndet ännu saknade Hög-
lofl. Ridd. och Adelns samt. Högvördga Preste-
Ståndets , med anledning af Lag- och Ekonomi*
Utskottens Betänkande N;r 55. och Borgare-Stån¬
dets Protokolls-Utdrag för den I4.:de si st 1. Juli
(§. 8 ) förväntade, hufvudsakliga Utlåtanden an¬
gående yrkad förklaring öfver Kongl. Kungörel¬
sen den 6 April 18x0, om skyldighet för Le¬
damöter af Ridd. och Adeln samt Preste-Stån-
det alt för deras Jord , Hus och Tomter i Srä-
derne deltaga i Allmänna åligganden , beslöt
Ståndet att, med åberopande af nämnda Proto¬
kolls - Utdrag , förnya sin anmodan till dessa
Rtspektifve Med-Stånd om hufvuds kliga Utlå¬
tanden häröfver, på det målet må blifva afgjordt
innan Riksdagens nära förestående slut.
§. 16,
Kansli-Utskottets den io:de dennes på Bor¬
det lagda Memorial om Redogörelsen for Ståndets
Kassa och decharge för Kansli-Direktionen, före¬
drogs å nyo och bifölls.
I sammanhang härmed erinrade Hr Talman-
nen om val till Ledamöter i Kansli-Direktionen,
hvartill Ståndet enhälligt å nyo utsåg de nu va¬
rande Ledamöterne:
Herr Direktören, Kommendören
och R;ddaren • Schwan ,
Herr Rådmannen - - Irtdin 3
448
Den 15 December?
Herr Radmannen och Riddaren Lundgren,
H err Handelsmannen - - Linström.
§• 1 7*
Då nu å nyo föredrogs Slandets Kansli-Ut¬
skotts Memorial af den Side dennes om försälj -i
ning af 1809 — lo årens Protokolls-Register, he¬
slöf Ståndet , ait af detta Register skall ett Ex¬
emplar utdelas till hvar och en bland Ståndets
Ledamöter, några Exemplar förvaras i Ståndets
Archiv samt de öfriga försäljas genom Kansli-
Direktionens försorg till det högsta pris, som
kan erhållas,
§■ 18.
Det från Kansli-Utskottet inkomna Proto¬
kolls-Utdrag med Utlåtande om sättet och ord¬
ningen för val af Ståndets Revisorer öfver Stats*
Panko- och Riksgälds-Verken , föredrogs å nyo;
men blef, på Hrr Lennings, Cederborgs och Ek¬
strands begäran, ytterligare hvilande på Bordet,
§• *9*
Föredrogs å nyo Kans!i-UtskottetS Proto-
kolls-Utdrag med Förslag till sättet och ordnin¬
gen till val af Borgare-Ståndets Revisorer och
deras Suppleanter för Låne-Kontoren i Göthe¬
borg och Malmö.
Herr Jllontan ansåg lämpligast, att Städer-
ne inom hvarje Eåne-Distrikt för hvarje år få
välja Revisorer och Suppleanter, emedan de vo¬
re bäst i tillfälle att känna hvilka personer kun¬
na och böra komma i fråga till ett sådant för-
troen-
Den 12 December. ' 44g
troende, samt dessutom manga bland Ståndets
Ledamöter från Distrikten , hvilka kunnat der¬
om lemna upplysning , nu redan till hemorter,
ne afrest.
Herr Santesson förklarade , att Kansli-Ut¬
skottet äfven haft ett sådant förslag i öfvervä¬
gande , men derifrån måst afstå , så val för svå¬
righeten skull att klassificera Städerne inom hvar.
je Distrikt, som ock af den förut vunne erfa¬
renhet , att flere bland de mindre Städerne ofta
varit i förlägenhet att kunna sända Ledamöter
till deltagande i Revisionen öfver Stats- Banko-
och Riksgälds-Verken.
Herrar Ekelund och Eckhoff trodde lottning
icke böra ske emellan Suppleanterne , utan desse
väljas för alla Revisionerne intill nästa Riksdag,
att inträda vid påkommande behof efter den ord¬
ning , de erhållit röster.
Herr Lundgren önskade den ändring i För¬
slaget , att hvarje Revisor och Suppleant måtte ,
utan lottning , utses bestämdt för något visst år.
Herrar Aspelin, Rydberg, Beckman , Langen
berg och Bagge förenade sig med Hr Santesson
och tillstyrkte bifall å Utskottets Förslag.
Då Hr Talmannen nu gjorde Proposition
på bifall till hvad Kansli -U(skottet i förevaran¬
de fråga sig utlåtit , svarades dertill J a.
§. 20.
Nedannämnda Betänkanden och Memorial
föredrogos '.
Stats- och Ekonomi-Utskottens
N:r 655. i återremitterade frågan örn en Stati¬
stisk Byrås och Socken-Sällskapers inrättande:
Borg. St. Prof. 1823. VII. B. 57, 58.
45<> Den 12 December,
Banko-Utskottets
N:r gS. i återremitterade frågan om Reglemen-
tariske Föreskrifter för Effekters beläning vid
det i Götheborg blifvande Lane-Kontor :
N.‘r xoo. ang. rättighet att i Banko-Diskont-
Verket såsom hypothek flir Larf använda de
Statens Skuldförbindelser, hvilka , enligt Rikets
Ständers fattade Beslut, komma att utfärdas till
ersättning för enskildes lidne förluster genom
Uppbringuingar af Svenska Fartyg :
iN:r joi. rörande Redaktionen af den föreskrift,
som kommer att meddelas Banko-Diskont-Ver¬
kets Direktion , ang. räntans och öfverräntans
nedsättning ;
N-r loj. angående de föreskrifter, sorn måga
meddelas Banko-Styrelsen i fråga om kontrolle¬
rande åtgärder m. m. för anordnandet af de till
Götha Kanal-Byggnad anslagna Allmänna medel:
Banko- och Lag-Utskottens
Nlr gg. med Förslag till Ansvarighets-Lag för
Direktörerne vid Diskont-Kontoren i Götheborg
och Malmö.
Lades på Bordet.
§. 21.
Upplästes Bevillnings- och Ekonomi-Ut*
skottens Utlåtande N:r 68. öfver anmärkningar
vid Betänkandet i fråga om införande af Draw-
back ; Och fann Borgare-Ståndet , enär det förra
Betänkandet blifvit af de öfriga Riks-Stånden bi¬
fallet, äfven för sin del godt att låta dervid bero.
Den 13 December.
451
Sedan Hr Talmannen underrättat, att Ple¬
num skulle fortsättas eftermiddagen kl. k 6 , så
åtskildes Ståndet emellertid nu kl. 3.
Eftermiddag-en
Kl. | 6.
§. 32.
Åtskilliga fran Högv. Preste-Standtl ankom¬
na Protokolls-Utdrag för denne dag upplästes ,
af innehåll , att Preste-Ståndet återremitterat Stats-
Utskottets Utlåtande Nlr 649; fattat Beslut öf¬
ver Stats- och Ekonomi-Utskottens N:r 654_; lagt
till Handlingarne Bevillnings- och Ekonomi-Ut¬
skottens N:r 68 ; samt förordnat om val af Re¬
visorer och Suppleanter vid I.åne-Kontoren i härr
delse de nu utsedde skulle innan nasta Riksdag
aflida.
Lades till Handlingarne.
§• 2 3-
Protokollet för denna dag §. 6. justerades,
§. 24.
Stats- och Ekonomi-Utskottens förnyade Ut¬
låtande N:r 654. om Krono-Skogarne , föredrogs
å nyo; men blef, enligt Hrr Eckhojfs och Eg-
ges begäran , ytterligare hvilande,
§• 25-
A nyo föredrogs Bevillnings- Lag* och E¬
'45 i Den 12 December.
konomi-Utskottens Betänkande N:r 65. om en
ny Föifattning emot Lurendrägeri och Tullför¬
snillning.
Herr Santesson Jag förenar mig med Hr
Ståhle och de flere Utskottens Ledamöter, som,
på sätt det bifogade Protokolls-Utdraget utvisar,
reserverat sig emot Betänkandet och ansett det
vara Ständernes skyldighet, att i hufvudsaken
yttra sig öfver Kongl. Maj is Nådiga Proposition,
samt, i följd deraf, Utskottens att upptaga må¬
let till hufvudsaklig behandling.
Herr Rydberg : Herr Santessons tanka delar-
jag fullkomligen ; men , då dag till Riksdagens
afslutande nu är utsatt , och på den återstående
veckan för Ständernes sammanvaro icke något
skulle kunna vinnas med en återremiss , finner
jag , emot hvad jag eljest skulle hafva önskat,
ingen annan åtgärd nu lämplig , än att låta vid
Betänkandet bero.
Herr Langenberg begärde målet ytterligare
på Bordet.
Herr Ullberg instämde med Hr Rydberg.
H err Bagge ; Om Riksdagen ej vore så nä¬
ra sitt slut , skulle detta mål visserligen vara
ett bland dem, som borde hos Borgare-Ståndet
vinna en större uppmärksamhet, än genom det
nu föredragna Betänkandet blifvit deråt lemnad ;
men på den nu återstående korta Riksdagstiden,
och med de många olika åsigter, som i dylika
mål råda inom Ståndet, finner jag icke något
ändamål af en återremiss , utan tillstyrker, att
Betänkandet bifailes.
Häruti förenade sig Hr Ekelund.
Den 12 December.
Herr Linström biträdde Hr liangenbergs be;?
gäran , hvilken ock af Ståndet bifölls.
§• 26.
Bevillnings- Lag- och Ekonomi-Utskottens
Utlåtande N:r 66, i anledning af yrkade andrin*
gar uti Seglations-Ordningen , föredrogs å nyo 3
men blef, efter Hr Bagges begäran , än ytterliga¬
re på Bordet hvilande,
§• 27.
Lag- och Ekonomi-Utskottens Utlåtande N:r
248- öfver anmärkningar vid Betänkandet N:r
193. om Fast Egendoms försäljning genom Lot¬
teri, blef nu å nyo föredraget ; Och, i samman¬
hang dermed , upplästes Högv. Preste-Sfåndets
och Hederv. Bonde-Ståndets i dag ankomna Pro¬
tokolls-Utdrag af den lotde dennes med deras i
målet fattade serskilta Beslut.
Herr Ullberg". Jag instämmer i Preste-Stån¬
dets Beslut, att bifalla Betänkandet med tillägg
af det yttrande , att försäljning af utländska Lott¬
sedlar är icke mindre skadlig , än af de å in¬
ländsk Egendom,
Herr Stahle : Jag deremot biträder Bonde-
Ståndets , att, som Kongl. Maj;t i Dess Nådiga
Proposition förklarat sig kunna i ekonomisk väg
förändra eller upphäfva de Författningar, hvil¬
ka för närvarande förbjuda Fastighets-försäljning
genom Lotteri , och en tillåt' lse i nämnda af¬
seende icke kan medföra skadliga följder , bör ä
xendet, så vidt det är att betrakta såsom Ekono¬
mi-mål , öfverlemnas till Kongl. Majds Nådiga
454 -Dera 12 December.
pröfning , men Utskottens Förslag till Lag-förän*
dringar emellertid gillas.
Herr Huldt instämde med Hr Stahle.
Herr Cederborg: Hos Utskotten har jag de¬
lat Hr Ribbings serskilda tanka ; och jag åbero¬
par för öfrigt hvad jag anfört till Ståndets Pro¬
tokoll , då målet återremitterades. Hvad Preste-
Siåndets tillägg angår, innefattar detsamma en
ny motion , som icke bort kunna hos Utskotten
omedelbarligen upptagas.
Herr Palm gaf tillkänna , att han hos Ut¬
skotten varit af Preste-Siåndets tanka , samt in«
stämde nu i hvad Preste-Ståndet beslutit.
Herr Hjertström förenade sig med Hr Ceder¬
borg angående Preste-Siåndets tillagg.
Herr Lenning ; Så länge Tryckfrihets-För-
ordningen tillåter alla slags annonser i Tidnin-
garne , hafva ej heller Utskotten kunnat tillstyr¬
ka ett tillägg om skadligheten af utländske Lott¬
sedlars försäljning , enär detsamma , vid sådant
förhållande , skulle vara utan verkan. I allt öf¬
rigt förenar jag mig med Preste-Ståndet , och
tillstyrker således bifall å Betänkandet.
Herr Leffler instämde med Hr Cederborg
och åberopade hvad han sjelf anfört , då målet
förra gången hos Ståndet förehades.
Herr Talmannens Proposition på bifall till
Betänkandet besvarades med både J a och Nej;
Och , när Herr Talmannen derefter gjorde Pro¬
position till instämmande i Bonde-Ståndets Be«
slut, ropades Nej, blandadt med Ja; I följd
hvaraf Votering begärdes och anställdes öfver
en så lydande Proposition :
”Den , som bifaller Lag- och Ekonomi-UP
Den 12 December. 455
sköttens Utlåtanden Ntr 193 och 248, i frågan
om fast Egendoms försäljning genom Lotteri ,
lagge J a : Den det ej vill , Nej; Vinner N e j!,
så instämmer Borgare-Ståndet i det Beslut , sorn
Hederv. Bonde-Ståndet , enligt dess Protokolls-
Utdrag för den io:de dennes, uti målet fattat.’’
D enna Votering utföll med 18 Ja, 9 Nej.
§. 28.
Föredrogs åter Lag- och Ekonomi-Utskot¬
tens den 8:de dennes på Bordet lagda och , på
sätt Protokollet den loide §, 13 utvisar, ytterli¬
gare hvilande Memorial N:r 24g, angående Biks*
Ståndens skiljaktiga Beslut i frågan om Förslaget
till en allmän Stadga för Fattigvålden i Biket
och Tiggeriers hämmande.
Herr Lenning, under åberopande af hvad
han sistnämnde dag anfört , anhöll om Proposi¬
tion till instämmande i Höglofl. Bidd. och A-
delns Beslut ; hvilken anhållan understöddes af
Herrar Vilberg och Bagge.
Herr Talmannen hemställde , om Ståndet
ville förena sig uti del Beslut, Höglofl. Ridder»
skåpet och Adeln i detta mål fattat , att nemi.
afstå Utskottens Förslag med tillägg , det Bik-
sens Ständer böra hos Kongl. Maj;t i underdå¬
nighet tillkännagifva, att, sedan Kongl. Maj;t,
genom öfverlemnande vid denna Biksdag af Korn-
minerades Betänkande och Förslag till en för¬
bättrad Fattigvård, i Nåder uppfyllt Biksens Stän¬
ders underd. begäran härutinnan , och Bike's Stän
der af Kommitterades undersökning inhemlat, att
Fattigvården inom Biket , allt efter olika sedva¬
nor, lokal och tillgångar, på mångfaldigt olika
456
Den 12 December.
sätt besörjes , vid hvilket förhållande Riksens
Ständer funnit , att en Allmän Fattigvårds-Sradga
för hela Riket ovilkorligen skulle åstadkomma
rubbning i den nu rådande ordning , och till nå¬
gon del ingripa i den rätt och pligt , Allmän¬
heten hitintills haft , att sjelf vårda och besör¬
ja sine fattiges underhåll , Riksens Ständer allt¬
så , på grund häraf och med underd. erkänsla för
Kongl. Majtts Nådiga omsorg, att genom den
föregångna undersökningen sätta Riksens Ständer
i tillfälle , att med sakkännedom bedomina ett
ärende, der misstag äro af så vådliga följder, an¬
sett några andra Författningar angående den All¬
männa Fattigvården, än de nu gällande, för när¬
varande icke böra utfärdas.
Denna Proposition besvarades med J a.
Herrar Cederborg, Hjertström, Leffler och Lan¬
genberg anmälte sin reservation , under åberopan¬
de af hvad de förut till Ståndets Protokoll anförr.
§• 2 g.
Nedannämnda Utlåtanden föredrogos å nyo:
Dag- och Ekonomi-Utskottens
Ntr 250. i afseende på jemkning uti frågan om
upphörande af Dandshöfdingarnes Domsrätt i En-
skiftes-mål :
Ståndet fann för godt öfverlemna den stri¬
diga delen af målet till Förstärkt Lag- och E-
konomi-Utskotts pröfning , samt godkände den fö-
reslagne Voterings-Propositionen :
N;r 251. öfver anmärkningar hos Ridderskapet
och Adeln vid Betänkandet Ntr 210 , om yrkatl
ändring i nu gällande Brandstods - föreningar å
Landet:
Lades till Handlingarne :
Den 12 December.
457
Ekonomi-Utskottets
Ntr 221. angående sammanjemkning af Be¬
sluten i målet om Sockne-stämmor oell Kyrko¬
råd ;
På sätt Utskottet hemställt , fann Ståndet för
godt biträda Höglofl. Eidderskapets och Adelns
samt Hederv. Bonde-Ståndets i målet fattade Be¬
slut och det dermed öfverensstämmande tillägg
i Utskottets Utlåtande N:r 138 '■
Ntr 222. öfver anmärkningar vid Betänkandet
Ntr 212, om den nya Evangelii-Boken
Förblifvande vid sitt förut fattade Beslut ,
fann Ståndet, att det förnyade Utlåtandet endast
borde läggas till Handlingarne.
§• 3°*
Föredrogs å nyo Serskilda Utskottets Betän¬
kande Ntr 5 , till sammanjemkning af Riks-Stån-
dens skiljaktiga meningar i frågan örn reglering
af Rikets Styrelse-Verk ; öfver hvilket Betänkan¬
de Preste-Ståndet, enligt dess den lotde dennes
arikomna Protokolls-Utdrag , som , på sätt Borga¬
re-Ståndets Protokoll sammi dag §. 17 utvisar ,
i sammanhang med Betänkandet legat på Bordel ,
fattat det Beslut , att instämma i Ridderskapets
och Adelns mening , det Utskottets Betänkande
af den 25:16 Augusti bör hvila intill nasta Riks¬
dag , och att frågan således , om Borgare- och
Bonde-Stånden skulle vidhålla sin mening , icke
kunde vid närvarande Riksmöte till afgörande
upptagas , samt , med afslag å Voterings-Propo-
sitioneme , inbjudit Med-Stånden alt härutinnan
med Preste-Ståndet sig förena.
Borgare-Ståndet fann för godt, alt förblifva
458 Deri I2 December.
viii sitt i målet fattade Beslut, öfverlemna de
stridiga frågorne till Förstärkf Utskotts pröfning
och godkänna de föreslagne Voterings-Proposi-
tionerne.
§• 31-
Expeditions - Utskottets nedannämnda För¬
slag till underdåniga Skrifvelser upplästes och god*
kändes :
N:r 396. angående StrafF-Iag för efterapning,
förfalskning och utprångling af Westra och Sö¬
dra Låne-Kontorens Assignaiioner på Banken :
N:r 397. angående belöning för upptäckt af Ef¬
terapare och Förfalskare m. m. af Låne-Konto¬
rens Assignationer:
N:r 398.0m åtskillige anstalters vidtagande till
öppnande af en kommunikation med Gellivare
Jernmalms-berg m. m. 1
N.’r 399. angående Post-inrättningen och deraf
till Stats-Verket inflytande Inkomster.
Likaledes upplästes till justering samma Ut¬
skotts Förslag till åtskilliga §§Ir i Eiksdjgs-Beslu*
tet, nemligen angående :
i;o omröstningen öfver Högsta Domstolens Le¬
damöter :
2:0 kallelse till nästa Riksdag :
3:0 verkställd granskning af de i Stats-Rådet
förda Protokoll :
4:0 Preste-Siåndets åtagande att erlägga 3-Pro^
cents-afgiften af Bevillningen :
5:0 Låne-anslag till Götha Kanal m. m. :
6to Byggnads-anslag för fullbordandet af Söder?
telje Kanal och Sluss-verk :
Den 15 December.
45 9
7:0 Bidrag.för Dy lmare Kanal- och Sluss-verks
fullbordande.
Dessa Förslag godkändes med den hos Bid-
derskapet och Adeln jemväl gjorda Bedaktions-
förändring , angående Byggnads-anslaget för Sö¬
dertelje Kanal, att andra Perioden borde'erhålla
följande lydelse: ''Ehuru Vi nu ansett någon
inlösen och fortsatt förvaltning för Allmän räk¬
ning af Södertelje Kana! ej kunna komma i frå¬
ga , håfve Vi dock SCc.”
Plenum slutades kl. § 9 på aftonen.
In Fidem
Clas Arvedson.
Den 15 December*
Plenum kl. i 10 f. in.
1 anseende till Hr Talmannens opasslighet in}
togs Talmansstolen af Hr Vice Talmannen.
§• 1.
Från Med-Stånden hade ankommit åtskilliga
Protokolls-Utdrag af den i2:te och »<|:de den¬
nes , nemligen : från Höglofl. Ridderskapet och
Adeln , med bifall till Kon st i t ut iöns-Utskottets
Memorial N:r 79, Stats- och Ekonomi-Utskottens
460 Den 15 December.
Utlåtande N:r 647 , Banko-Utskottats N:r 93 ,
95, g 6, Lag- och Ekonomi-Utskottens N.‘r 251 ;
Beslut öfver Stats- och Ekonomi - Utskottens N:r
654 samt Serskilda Utskottets Ntr 5 ; och läggan¬
de till Handlings rrte af Ekonomi-Utskottets N :r
2Q4t från Högvördiga Preste-Ståndet , af inne¬
håll, att det lagt till Handlingarne Konstitutions¬
utskottets Memorial N:r 7g, Banko-Utskottets
N:r 95 > Ekonomi-Utskottets N.r 222; antagit att
hvila till Grundlagsenlig behandling Konstitu-
tions-Utskottets N:r 80 ; och bifallit BeviUnings-
Lag- och Ekonomi-Utskottens N.'r 65, äfvensom
Banko-Utskottets N:r 97 : samt från Hedervär¬
da Bonde-Ståndet, med underrättelse, att Bonde-
Ståndet återremitterat Stats- och Banko-Utskottens
Utlåtande N:r 645; bifallit Stats- och Ekonomi-
Utskottens N:r 654, Bevillnings- Lag- och E-
konomi-Utskottens N:r 66, Banko-Utskottets N:r
95, 97; ogillat Ekonomi-Utskottets N:r 222 ;
låtit bero vid Expe litions-Utskottets Memorial
i anledning \ återremiss å Förslaget till under¬
dånig Skrifvelse Nlr 303; lagt till Handlingar¬
ne Ridderskapets och Adelns P otokolls-Utdrag
om återremissen å Grundlags-frågor ne i Serskil¬
da Utskottets Förslag ; samt icke antagit Ridder-
skapets och Adelns inbjudningar i afseende på
Besluten öfver Stats- och Ekonomi-Utskottens
Utlåtanden N:r 643 och Bevillnings-Utskottets
N.’r 64 , ej heller Preste-Ståndets inbjudning i
afseende på dess Beslut öfver Lag- och Ekono¬
mi-Utskottens Utlåtande N.‘r 248,'
Dessa Protokolls-Utdrag upplästes och lades
till Handlingarne.
Den 15 December. '461’
§• 2-
Upplästes Hedervärda Bonde-Ståndefg Pro-
tokolls-Uidrag af den 12:ie dennes angående Ban-
ko-Uiskottets Uilåtande N.'r 93 i frågan om För
xeskrifterne för Bankens utlåning på Fast Egen¬
dom , enligt hvilket Protokolls-Utdrag Bonde-
Ståndet beslutit , att Maximum för Fastighetslån
å Landet bör upphöjas till 4000 R:dr för hvarje
Låntagare, samt inbjudit Med-Stånden att deruti
instämma. Men Borgare-S åntlet, som förut gil¬
lat Utskottets i detta ämne afgifna Betänkanden,
fann sig icke kunna inbjudningen antaga,
§• 3-
Följande ankomna Memorial och Betänkan¬
den föredrogos:
Konstitutions-Utskottets
N:r 81. öfver återremiss på Utskottets Förslag
i anledning af de i Serskilta Utskottets Betän¬
kande om Styrt-lse-Verkens Reglering förekom¬
mande Grundlagsfrågor :
N.'r 82. rörande sättet för slutliga behandlin¬
gen af frågan om Allmänna Brandförsäkrings-
Veikets Lånerält i Banken:
N:r 83- i anledning af Ridderskapets oell Adelns
återrerniss på Förslaget (ill ett tillägg i 56 §. Re¬
geringsformen
Stats- och Ekonomi-Utskottens
N;r 657. i anledning af gjorda anmärkningar
vid Betänkandet N:r 572 öfver Motion örn un¬
dersökning af de Civila Läroverkens närvarande
beskaffenhet :
N:r 666. likaledes vid Betänkandet N:r 638 ,
462 JDett 15 December.
rörande dels nedsättning, eleis upphörande af den
för inomskärs seglande Fartyg bestämde I,ots-
och Båkafgift:
Stats-Uiskottets
N:r 65S- i anledning af Remiss på Kongl. Maj;ts
Nådiga Skrifvelse angående ändring uti Instruk¬
tionen för Riksens Ständers Revisorer rn. m. :
N:r 661. med Förslag till Voterings-Proposi-
tioner rörande ersättning för Svenske Medborga¬
res lidne förluster genom uppbringningar :
N:r 662. i anledning af Kongl. Maj:is Nådiga
Remiss uppå Öfverste-Löjtnanten Gustaf Hjertås
underdåniga ansökning om återvinning af försu-
ten tid för inlösen af åtskillige Diskont-Assig-
nationer:
N:r 663. likaledes uppå Lnndt-Räntmästaren i
Bleki nge Län P. J. Rönströms underd. ansök¬
ning om återfående af forsuten tid för inlösen
af alne st, utaf Malmö f. d. Diskont-Verk utgif-
ne Obligationer :
Bevil Inings-Utskottets
N:r 71. med öfversigt af den Allmänna Be-
■villningen ;
Banko-Utskottets
N:r 103» angående Föreskrifter uti Banko-Reg¬
lementet , i sammanhang med Riksens Ständers
Beslut om Allmänna Magasins-Inrältningens upp¬
lösning.
Lades på Bordet.
§• 4.
"Upplästes Förstärkta Stats-Utskottets Memo¬
rial :
N:r 659. dels angående skiljiktigheter i afseen-
Den 15 December. 463
de pa stadganden uti den föreslagne nya Bevill-
nings-Förordningen, dels rörande Fullmakters och
X» y s n i ngs-Sedlars förseende med stärnpladt papper
samt Tidningars stämpling :
N:r 660. angående en bestämd Afgift till Ve¬
neriska smittans hämmande :
N.r 664. i frågan om pensions anslående åt Ri¬
kets Ständers förre Justitie-Ombudsman Hr Fri¬
herre Ij. A. Mannerheim :
N:r 665. om inlösen af f, d. Filial-Diskonter-
nes ännu utelöpande Skuldförbindelser.
Eades till Handlingarne.
§• 5-
Expeditions-Utskottets nedannämnda Förslag
till underdåniga Skrivelser upplästes osh god¬
kändes.
N:r 400. i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition rörande Rekognitions-Skogarne, m. m.:
Nlr 401. angående förändringar och tillägg uti
den Instruktion, som under den 10 Juni 1812
finnes utfärdad för Riksens Ständers Revisorer
öfver Banko- och Riksgälds-Verken :
N:r 402. angående anordning uppå Banken af
det Kreditif, Riksens Ständer beviljat till Spann»
målsuppköp vid inträffande svårare missvext :
N:r 403. angående yrkad frihet till svedjande å
Skattehemmans egor:
N:r 404. angående Gesällers ställande under
Tienstehjons-S:adgan :
N:r 405. angående Privilegia Exclusiva förnya
i Riket förut okände Slöjde-Inrättningar m. rn.
N:r 406. om upphäfvande af Eandshöfdingarnes
Domsrätt i Enskiftesmål :
464 Den 15 December.
N:r 407. i anledning af Kongl. Majis Nådiga
Proposition , om ändring i nu gällande Föreskrif¬
ter för Arrende - Spannmålens utgörande vid
Kungsgårdar och derunder lydande Lägenheter.
Likaledes upplästes och godkändes Expedi-
tions-Utskotiets Förslag till §. i Riksdags-Beslu-
tet om val af Riksens Ständers Justitie-Ombuds-
tnan, m. m.
§. 6.
Föredrogs u nyo Stats- och Ekonomi-Utskot¬
tens dtn lotde dennes på Bordet lagda och se¬
dan den I 2:te ytterligare hvilande Utlåtande N:r
654 öfver anmärkningar vid Betänkandet N:r
511 om dispositionen af Krono-Skogarne.
Herr Lenning : ”Förevarande Betänkande är
af lika syftning med 1818 års Ständers Beslut i
frågan om disposition af Krono-Skogarne; men
föreskrifver ännu bestämdare, att Skogsparker för
Kongl. Majrts och Kronans behof skola afsättas,
samt enskildes rätt till Skogsutsyning och mul¬
bete behörigen bevakas och iakttagas, förr än nå¬
gra Skogslotter '”Jrsäljas; och i så måtto uppfyller
det den härö n afgifne Kongl. Propositionens
föreskrift, att förtydliga sista Ständers i detta äm¬
ne fattade Beslut. Af sådan anledning finner
jag Betänkandet väl grundad! och anser mig böra
tillstyrka bifall dertill, till stöd hvarföre mig äf¬
ven må tillåtas anföra: att detsamma är i öfver¬
ensstämmelse med hvad Riksens Ständer nu be¬
slutat i afseende på användandet af Rekognitidns-
och E! e-Skogarne. Hr Bergs-Rådet af Robson
tillstyrker, i dess bifogade Reservation , att Kro¬
no¬
Den 15 December. 465'
no-Skogarne skola bibehållas under Statens vård;
roen då det just är öfver det ändamålslösa i den¬
ne vård, sorn lika länge sorn allmänt klagats, fin¬
ner jag ett sådant förslag ingalunda leda till
målet. — Att åter för Skogarnes undersökning
nedsätta en Kommitté , kan jag lika litet biträda,
helst erfarenheten visat, att den mängd Kommit¬
téer, som i andra afseenden varit tillförordnade,
ingalunda motsvarat deras bestämmelse, och tro¬
ligen skulle af den föreslagne intet annat resul¬
tat vinnas, än en säker depens; deremot äro des-
safSkogar dels redan Länsvis undersökta , eller ,
der sådant ej redan skett, lära dylika förrättnin¬
gar i sådan ordning böra fullbordas. Det vack¬
ra förslaget, att här tillvägabringa det Tyska
Forstväsendet , beklagar jag i tillämpningen lä¬
rer möta alltför hufvudsakliga hinder. Att i
ett bergigt Land kunna virma en lika Skogsvård
som i ett flackt Land , lärer ej vara att förvän*
ta , hvarförutan ett olika Klimat och Kultur ej
lärer medgifva lika förhållanden här som i Tysk¬
land. Ytterst kan jag af Reservationens innehåll
ej underlåta att anföra det tillstyrkande : Att hvad
som möjligen kunde komma att inflyta för försål¬
de Skogslotter af 200 Tunneland , borde användas
till Skogs-betjen ingens uppmuntran; men lika
främmande som detta dispositions-sätt af Statens
medel förekommer mig, lika svår anser jag alt
en rättvis fördelning af dessa medel skulle blif¬
va , och det så mycket mer som erfarenheten
nödgar mig tro , att den bästa hushållning med
Krono-Skogarne är en minskad Skogs-betjening.”
Borg. St. Proté 18*3. VII. B. 59, 6o.
4 fi 6
Den 15 December.
Flere Ledamöter begärde Proposition till bi¬
fall å Betänkandet.
H< rr Cederborg: Jag gill.jr visserligen den
idé. som ligger till grund för Eetänkandet, men
anser så många lokala förhållanden och deraf föl¬
jande behof utaf modifikationer i denna sak fin¬
nas, att jag icke kan bifalla detsamma , utan må¬
ste instämma i de deremot hos Utskotten afgif-
nn Reservationer.
Herr Beckman uppläste ett så lydande anfö¬
rande :
”Dep vid det nu upplästa Betänkandet foga¬
de reservation har påkallat inin uppmärksamhet ,
emedan den framställer ämnet utur en helt an¬
nan synpunkt än Stats- och Ekonomi-Utskottens
förra Betänkande , orh äfven annorlunda än Ut¬
skotten nu å nyo föredraga den Riksvårdande
angelägenhet , sorn rörer Skogarnes konservation
eller upplösningen af hvad man hittills vårdat
och begagnat under namn af Krono-Parker samt
Krono- och Härads-AU männingår. Man hör
visst sägas t ingen ting kan vara bättre än hvad
Utskotten i denne del nu föreslagit — men )å-
tom oss ändå något närmare granska den saken,
ty den torde tåla att tänka på , helst 2 af Riks-
Stånden redan antagit hvad Hr af Robson reser¬
vationsvis hemställt , och hvilket jag förmodar
äfven skulle vunnit Hedervärda Bonde-Ståndets
instämmande , om ej detta Stånd funne sig hin-
dradt genom dess redan aflemnade bifall till det
förra Betänkandet. •— Alla våra Skogs-Ordnin-
gar ända fiån 1647 , ådagalägga omsorgen otn
Krono- och Alltnännings-Skogarnes konservation,
och våra Förfäder hafva isynnerhet ansett detta
Den 15 December. 467
för en angelägen sak , hvilket äfven skönjes af
de ord utur ofvannämnde författning , som in.
flutit uti Kongl. Propositionen , der det nu he¬
ter : ”Landsens Allmänningar, såsom de till Land-
”sens Inbyggares tarf och godo äro af fordno af-
”vittrade och förordnade, alltså stånde de till
■”Landsens Innebyggare att nyttja , men icke att
”för sig och efterkommande förderfva och utöda.’’
”Detta är en grundtext, som redan funnits
gällande i iner än 170 år. Om den icke varit
lagd eller respekterad , så hade troligen ingen
öfverläggning nu återstått om Skogar, sorn för-
modeligen redan längesedan försvunnit; ty aU
drig så liten gnista som blåser upp för den en-
skilta spekulationen , så falla Skogarne ett offer
för den , sådant hafva flere af Rikets Provinser
fått erfara , och mången Possessionat eller Spe¬
kulant sitter kanske ännu och betänker den skörd
han skulle gera , om den eller den Krono-Sko-
gen eller Allmänningen kunde åtkoinrnas. Må*
hända man skyler sig i det längsta under den
allmänna Rubriken af Stats-Verkets Inkomster ;
så hette det också år i8oq och många år efteråt
angående Rekognitions-Skogarne ; och likväl in¬
nehåller 1822 års Revisorers Berättelse öfver
Siats-Verket följande :
’’Skatte köps-skilling för Rekogn i tions-
Skoga r.
”Enligt Riksens Ständers Beslut vid 1817
”och 1818 årens Riksdag, skola inflytande Skatte-
J,köpskillingar för Rekognitions- samt Kronans
”öfrige disponible Skogar lefvereras till Riksgälds-
■”Kontoret och hållas Kongl. Majrt tillhanda, de för-
”ra för Försvars-verket och Arméen* materiela be-
Den I 5 Deeemher.
•“’hof, och de sednare för Flottornas behof; och äro ut.
”af dylika medel endast influtne R:dr 14 1 sk. 6 rst.”
”Så obetydligt har resultatet hittills varit
af den stora rubrik man uppgjorde sig , un.
der Titel Rekognitions - skogar — och likaså
obetydligt för Staten kunde måhända, efter to
förflutna år , resultatet blifva af Krono-skogarnes
upplösning ty då roan nu fiirst vill afräkna
enskildes , på Skattläggningar , Kongl, Resolutio¬
ner och urminnes häfd grundade, pretentioner ,
och surrogera samt fylla dem roed ersättningar
in natura fran de ifrågavarande Skogar , så tor*
de föga återstå att sälja , utom pä sådane Orter ,
som Skaraborgs Län , der visse Skogars vidd äro
så rnycket stora , att Spekulanter alltid kunna fin¬
na sig tryggade att ansenligt bör öfverblifva åt
dem, och hvariist man uppgifver, att t. ex. Kro-
no-parken Edsmären skall vara omkring 10,000
Tunnland , Sjelke-skogen 20,600 och Billingen
cirka 22,000 Tunnland. — I ert del Län vet
man ännu alldeles icke , hvad sorn är Krono-
sltog , ty det beror af hemmans-afvittringen ; och
än mindre är det urskildt, Nybyggares och Odla*
res rättigheter , på en del aflägsna trakter , som
af dem roed Yxan och Lian blifvit ockuperade.
Det tyckes väl vara en nödvändig förbere¬
dande åtgärd , att veta hvad Kronan och Staten
i Skog eger , innan man öfverlägger huruledes
den skall föryttras eller Staten afhändas, så vi.
da ej att fiågan inskränker sig , att på en gång
taga hvad som finns, det må vara mer eller min¬
dre. __ Utskotten tala om, att afsätta vissa trak¬
ter för Kronans behof ; roen jag tror ej, att man
ännu kan uppgifva någon enda, som är obehäF-
Den 15 December.
469
(ad af enskildes anspråk lill Mulbeten , Skogs-
fång &c., och ett beslut i sakens sä outredda skick
skulle visst ej leda till ändamålet.
”Derför synes mig, att hvad som föreslås uti
Tit. Robsons reservation, är mera förenligt med
det allmänna hästa , dels i afseende på de der
anförda skälen , hvilka jag härmed alla åberopar,
för Skogens konservation , dels i afseende på de
förberedande åtgärder , som der föreslås, och
hvilka redan , såsom nyttige och nödvändige,
blifvit af Ridderskapet och Adeln samt Preste-
Ståndet gillade och antagne.
•”Den efterlängtade försäljningen är ju icke
heller uti reservationen alldeles afstyrkt — tvärt¬
om , den tillstyrkes ju , af alla Krono-skogar un¬
der 200 Tunnland , äfvensom delning af All¬
männingar ej öfverstigande denna rymd der¬
för nemi. , att så små trakter ej skulle löna Be-
vaknings-kostnaden , och förmodligen ock derför,
att den så kallade enskilda orntankan skall få nå¬
got att hugna sig med. — Men än mera , uti re¬
servationen afses en årlig inkomst för Staten, ge¬
nom vissa åt liga hyggen , hvartill Skogen inde¬
las. Detta fordrar, jag medger det, en ny hus-
hållnings-metod ; men hvarför skulle den vara o-
möjligare för oss än andra Länder ? — och den
lönar visst mödan så väl för oss, som dem; ty¬
en klokt upps'älld och indelad Skogs-afyttri ng
skall gifva oss medel i händerna lill all aflöning
och kostnad som erfordras , och medel derutöfver
till Statc-ns fromma ; äfvensom Skogar qvarståen¬
de för Statens behof ,'aldrig skola saknas.
”Detta finnes tydligen utveckladt i reserva¬
tionen , hvaräst det alltid förutsattes , att på de
470
Den 15 December<
Skogar, till hvilka Kronan har både egande- och
nyttjande-rätten, försäljes det bestämda hyg¬
get årligen , ilå deremot det utan betalning skul¬
le utdelas åt Delegarne af de Skogar, hvilka
endast stå under Kronans Öfver-styrelse.
”Det skulle vara någon ting verkligen besyn¬
nerligt, ont Riksens Ständer , att jag så må uttrycka
mig, här på stående fot , skola tilltro sig att fullstän¬
digare bedömma denna fråga , än alla de Auto-
riteter , som i densamma sig tillförene yttrat.—
Hedan vid 180g års Riksdag afgick en underd.
hemställan orri Skogarne i Riket och en förbätt.
råd J.igt-ordning ; och i anledning af densamma
hafva Rikets 24 Landshöfdingar sina yttranden af-
gifvit , äfvensom Kongl. Krigs-Collegium , Kongl.
Sjö-Förvaltningen , Kongl. Kammar- Bergs- och
Komrnerse-Gollegierne deras Utlåtanden medde¬
lat. Af dessa Handlingar finner man , så vidt
jag kunnat utröna , att frågan ej angår något min¬
dre , än omkring 70 Krono-parker och öfver 170
AUmännings-skogar. — Man finner, att endast
uti Gefleborgs, Kronobergs, Skara¬
borgs och W e s t e r å s Dan , försäljning och
delning tillstyrkes , och sådant endast af uppgif-
ne lokala omständigheter, såsom opassande Joid-
mån för Skogs-växt , eller ock otillräckliga me¬
del till bevakningen. Mer, alla andra Dandshöf-
dingar, sorn ega odisponerade Krono-skogar inom
sina Län , hafva , iner och mindre fullständigt ,
alldeles afstyrkt försäljnings- och delnings-idéerne.
■”Alla de omnämnda Riks-Collegierne haf¬
va ock , ehuru icke alla på enahanda skäl , af¬
styrkt försäljningen; och Collegiernas gemensam¬
ma Betänkande af den 30 Juni 1830 slutas med
Den 15 December' 471
dessa Kommerse-Collegii märkliga ord, nemi: ”Att
”Skogarne i de mindre skogrika Orierne blifvit
”betydligt medtagne , torde bevisa efterlåtenhet
”i handhafvandet i Skogs-författningarne , men ej,
”att deri Staten upplåtne disposition af Skogar-
"”ne varit oriktig. Skulle Krono-parker och AIl-
■”männingar försäljas , skulle de inom korrt kom»
’’ma att dela lika öde med det , som öfvergått
”Skogar, tillhörige enskilda , hvilka i allmänhet ,
''då frågan är om Skogens användande , mera be¬
räkna den vinst de för dagen kunna hämta af
■”Skogens nedfällande, än visa någon omtanka,
”att för efterkommande spara eller öka denna,
"under ett kallt luftstreck serdeles dyrbara E-
"gendom,’’
”Af dessa och de flera skäl , som tala för
denna vigtiga sak , och hvilka alla , så vidt jag
förstår att bedömma , upprepas uti reservationen,
antager jag för min del den sats, hvilken der
framställes, nemi. 1 ’’att Jorden må vara hvilkens
tillhörighet som helst , omsorgen af dess afkast¬
ning tillhör Staten, men sjelfva afkastningen I n»
byggarne, om Skogen är Allmänning,
och Kronan, om den är Krono-par k.”
’’På denna grund yrkar jag äfven nu , att
Vällofl. Ståndet täckes instämma uti Ridd. och
Adelns samt Preste-Ståndets redan fattade Beslut,
i så måtto, att det nu ifrågavarande Stats- samt
Allm. Besvärs- och Ekonomi-Utskottens Betän-
kande afslås, samt i det stället antages Hr af Bob»
sons vid Betänkandet fogade reservation , med gil¬
lande af de Sju punkter, hvilka innefatta resul¬
tatet af sjelfva reservationen , och utgöra dess
föremål.”
<172 Den 15 December.
Herr Ekelund : '”För ruin del gillar jag det
nu Ifrågavarande Belänkandet. — Jag anser, att
tiden ändtligen nu matie vara inne, då R ksens
Ständer kunna med fullt alfvare hos Kongl. Majit
i underdånighet anhålla om en annan Reglering
och hushållning med Rikets Krono-Skogar. För¬
nämligast fäster jag min uppmärksamhet vid de
så benämnda Krono- eller Härads-Allmännin-
garne ; Och jag godkänner desto hellre hvad Ut¬
skotten tillstyrkt, som Betänkandet, i min tanka,
innefattar ett fullkomligt undantag till fördel för al¬
ia de rättsanspråk, som möjligen kunna blifva gäl¬
lande 1 afseende på dessa skogar. — Jag vädjar
dessutom till en hvar , sorn haft tillfälle att se
dessa Allmänningar för 15 ä 20 år sedan, och
nu kan erinra sig deras dåvarande florerande till¬
stånd , jemfördt med deras nuvarande belägenhet,
oru man med godt samvete kan tillstyrka , att
de än vidare på samma sätt vårdas. — Under¬
ligt vore det väl äfven, om man icke nu, efter
cirka 13 års tid då denna fråga först väcktes,
nemi. år 180g, skulle hafva inhemtat upplysnin¬
gar nog för att afgifva ett bestämdt yttrande,
huru man önskar att med dessa Skogar hädanef¬
ter bör förhållas. Det är tillräckligt bekant, att
flera undersökningar rörande samma Skogar redan
varit hållne , likasom att en mängd af Nationen
med otålighet önskar att snart se hvad Resultat
som i detta vigtiga ämne blifver fattadt. För
min del måste jag förklara , det jag tror, att de
allmänna Skogarne, synnerligast, som jag förut
nämnt, Härads-Allmänningarne, blifva både bätt¬
re vårdide och mera ändamålsenliga, om de, på
sätt Betänkandet förmäler , öfverlemnas och af-
Den 15 December.
yltras åt enskilta , än om de qvarblifva under
den allmänna vården. Jag vill val medgifva, att
ett och annat undantag kan ega rum äfven ibland
de enskilte egarne ; men det är icke att jemnfö-
ra emot det förra förhållandet ; och man kan med
skäl kalla den misshushållning , som en och an¬
nan enskilt skulle å sin egen Skog utöfva , vara,
snart sagdt, skedd emot bättre vetande. — Att
en Kommitté förordnas och nya undersökningar
verkställas, annorlunda än som Betänkandet före¬
slår, för att än ytterligare skärskåda förhållandet
med de ifrågavarande Skogarne , kan jag således
icke tillstyrka , helst som det kunde hända , att
man vid nästkommande Riksdag vore försatt i
lika tvifvelaktig belägenhet, som nu, att fatta ett
bestämdt Beslut. Denna fråga synes mig ändock
nog länge ifrån Riksdag till Riksdag , icke till
förd el för Staten , hafva blifvit uppskjuten, lika¬
som jag icke vet några medel, hvarken till Kora-
mittéens aflöning eller undersöknings-kostnadens
ersättande vara anslagne. — Frågan är ju dess¬
utom för närvarande icke att fatta något Beslut
rörande de verkligen stora Krono-Skogarnes afytt-
rande , sorn egentligen finnas belägne på Norra
sidan af Dal-Elfven. —- Slutligen tvekar jag ic¬
ke, att åtminstone till någon del hysa samma tän¬
kesätt , sorn Hr Lenning, så vida, att jag tror,
att det icke alltid är ett utvidgadt antal af Skogs¬
betjening som mest befrämjar Skogs-besparingar-
ne ; Tiden och erfarenheten torde, måhända, bäst
vittna härom.”
Herr Hambreus: ”Ehuru främmande före¬
varande ämne synes förinig, såsom aflägsen ftån
de Orter , som äro satte i ftåga och om hvilka
'474 Ben 15 December,
jag eger ringa lokal och dermed förenlig sakkän¬
nedom ; kan jag dock ej afhålla mig från y 11 ra ri¬
dt e i de delar jag af Höglofl. Utskottens nu upp¬
lästa Betänkande och ätskilIige värde Talares der.
på grundade diskussioner finner mot min öfver¬
tygelse stridande. Med inseende af nyttan ut¬
af fördelningen af sådane Härads- Ali männirtgar,
som b!ifvit upplåtne till allmänt begagnande,
kan jag deremot ej gilla, att såsom skäl till för.
säljning af Krono-Skogar åberopas derigenom å-
syftad indragning af öfverflödig Jägeri-betjening
och de missbruk, densamma med under dess till¬
syn varande Skogar föröfva. Jag tror det allt¬
för väl kan låta sig göra att indraga Jern af Jä-
geri-be je ningen, som ej äro behöfliga , äfvensom
a t söka förekomma skadliga missbruk med Sko-
garnes handhafvande ; oell sådant utan att med
sjelfva Skngarne vidtaga en åtgärd, hvilken skul¬
le med tiden kunna likaså litet återkallas, sorn
den nu i hast kan beslutas. Jag vill medgifva,
att å" skil liga af dessa Skogar kunna ej så utan
skäl anses nu vara för Kronan umbärlige och
således med fördel kunde föryttras till inbringan¬
de af någon inkomst för Staten. Men, utom de
flygtiga uivägar dessa intrader skulle blifva un¬
derkasta *e emot bibehållandet af Skogarne, som,
med någorlunda hushållning, ej så lätt förstöras,
kunde genom krig eller andra oföiutseende hän¬
delser, saknaden snart npg inträffa, då, sedan fle¬
re af ptivale köparne låtit till erhållande af ha¬
stig vinst uthugga sina andelar och andre åter
förs ode att använda sina Laga Fång på ett med
egen båtnad närmast instämmande sätt, Kronan
och det Allmänna skulle till Flottans utrustande
Den 15 December. 475
och andra oundgängliga behofver nödgas se sig i
fö lägenhet och räkna för säker vinst atf mot
mångdubbel betalning kunna återköpa sina för¬
sålda Skogar, otti återgång deraf vöre att påtänka,
- Af sådane orsiker anser äfven jag all grann¬
lagenhet och sorgfällig omtanka i afseende på i-
frågavarande försäljning erfordras, och, med den
uppmärksamhet jag fästat vid de skäl, Hr Bergs¬
ledet af Robson uti sin Reservation omständli¬
gen anfört, tror jag mig desto hellre böra deruti
instämma, sorn tvenne af Höglofl. Riks-Stånden
samma Reservation redan godkänt.’’
Herr Huldberg : ’’Jag har med fullkomlig
öfvertygelse deltagit i Utskottens Betänkande och
tillstyrker bifall derå. Jag anser Hr af Robsons
Reservation , otn den antages , leda till verkelig
Skogsförstörelse och kan ej förstå hvarifrån Hr
Beckman hemtat de mörka färgor, hvarmed han
målat. Opinionen , som länge trott att enskilt
man bättre vårdar sin egendom än Staten, har,
under loppet af denna Riksdag, i denna del vun¬
nit styrka ; och , då jag å ena sidan gerna med¬
ger , ätt mången enskilt väl skulle använda sin
vundna Skog till erhållande af ögonblickets för¬
delar, tror j'g å den andra, att delta i allmänhet
ej skulle inträffa, och att denna händelse bör an¬
ses som ett missbruk, hvilka, sorn hvar man vt-t,
alltid inträffa Till och med under loppet af
detta Riksmöte har man sett flere mils Skogs¬
sträckor ödelagd® af brand, och man torde ej allt¬
för mycket misstaga sigom man vågar förmoda,
att delta skeit för betets skull. Den för All¬
mogen så förhatliga Jägeri-betjeningen kan ej
vårda Skogarna. Med min röst skall jag al¬
476
Den 15 December.
drig tillstyrka bildandet af Sveriges ifiirsla Korn*
miné. Ej heller hemtar jag något skäl för afslag
å den Kongl. Proposiiionen derifrån , att Coile-
gierne afs yrkt den. Jag b kanner ärligt och öp¬
pet , att jag anser Konungen ensam vida bättre,
än alla Col legiér ihop, förstå Rikets Ekonomi
och tror säledi-s , att, om Konungen ansett Col-
legiernes i detta mål afgifna Utlåtanden förtjena
afseende , hade den Kongl. Propositionen icke
blifvit sadan deri nu är.”
Herr Lagerstrand Hos Utskotten har jag
varit af .-.erskiid tanka och instämt i Hr af Rob¬
sons reservation. Sj>-1 f har jag vunnit öfverty¬
gelse om det förhållande , att Skogen vårdas bät¬
tre af Staten , än af enskilde , — till bevis hvarpå,
För exempel , må nämnas, att , då från Alhults
Bruk i Kalmar .Län Frälse-räntan såldes åt en¬
skilde personer, blef följden , att den förut väl
vårdade Skogen alldeles nedhöggs och forstör¬
des ; Och , enär det icke måtte vara omöjligt att
Stadga tillräckliga kontroller och straffbestämmel¬
ser för åverkan, den må föröfvas af Skogsbetje-
ningen eller Enskilde , finner jag ej heller der¬
uti något skäl emot bibehållande af Skogarne un¬
der S arens vård. Jag begär således Proposition
på bifall till Hr af Robsons mening.
Herr Beckman’. Oin mina idéer synas mör¬
ka , är det troligen i och för den mörka framtid,
jag befa'ar genom Krono-Skog irnes försäljning ;
ty priset skulle säkerligen af köparne beräknas
på möjligheten att strax nedhugga och afyttra
Skogen. — Visserligen finnas mänga enskilde,
af hvilka man kunde vänta sig en bättre Skogs¬
vård ; tnen största säkerhet n ligger ändock deri,
Dm 15 December.
477
alt Skogarne finnas qvar i Statens ego. Är Jä-
geri-Beijeningens afskaffande något hufvudsläl
till Skogarnes bortsäljande , så bestrider jag icke,
au denna Betjening må upphöra ; och jag är öf-
vertygad , att en klok hushållning, den förutan,
med Skogarne blir möjlig.
Herr Pahn '■ Utom den kännedom , jag för¬
ut egt om nödvändigheten att upplåta KronO-Sko-
garne åt enskilde personer, har jag derom blif¬
vit ännu mera öfverlygad under öfverläggningar
ne hos Uiskotten; och jag förenar mig nu till
alla delar med Hr Lenning.
Herr Vice Talmannens Proposition på bifall
till Betänkandet besvarades med både Ja och
Nej; Och Votering begärdes.
Herr Santesson anhöll , att före Voteringen
få tillkännagifva, det hans 20-åiiga erfarenhet
om hushållningen med Skogarne i Skaraborgs
Län fullkomligen insrämde med de Ledamöters,
hvilka yttrat sig för bifall till Betänkandet.
Härefter uppsattes, justerades och anslogs en
så lydande Proposition : ”Den, som bifaller Stats—
och Ekonomi-Uiskot-ens Betänkande N:r 51I.
om dispositionen af Krono-Skogarne , med de än¬
dringar och tillägg , Utlåtandet N:r 654. inne¬
håller, lagge J a : Den det ej vill, Nej: Vinner
Nej, så förkastas Bctänkandena samt godkännes
Bergs-Rådet af Robsons vid det sistnämnda Ut¬
låtandet bifogade serskilda tanka i målet.” Och,
vid den anställda omröstningen, biff Ja-Propo¬
sitionen bifallen med 30 röster mot 7.
§■ 7- ,
Stats- och Ekonomi-Utskottens förnyade Ut¬
låtande N:r 635. i frågan om en Statistisk Byrås
478 Den i 5 December.
och Socken-Sällskapers inrättande , hvilket mål
blifvit från P.idderskapet och Adeln återiemitte-
radt 5 föredrogs å nyo och lades till handlingarne.
§. 8.
Bevillnings- Bag- och Ekonomi-Utskottens
den loMe dennes- på Bordet lagda, och sedan
den istte, på sätt Protokollet §. 25. utvisar, yt¬
terligare hvilande Betänkande N;r 65, om en ny
Författning emot Lurendrägeri och Tullförsnill¬
ning, fort-drogs nu åter.
Herr Langenberg : Då Riksdagen nu är så
nära sitt slut, finner jag, lika med de flere Le¬
damöter, sorn förra Pleni-dagen yttrat sig , att
målet bör öfverlemnas till Kongl. Maj:t ; men
jag vill för min del hemställa , om icke Borga*
re-Ståndet , i anseende till den nu begärda vid¬
sträcktare Inrikes - Eörpassningen , borde gifva
sin önskan tillkänna , att noga må bestämmas
huru stor mängd af hvarje slags varor får sän¬
das oförpassad. Sedan man i flera års tid varit
van att endast förpassa Kaffé , Såcker, Årrak och
Tobaks-Blad , kommer den tillstyrkta förändrin¬
gen säkerligen att medföra många chikaner för
dem , sorn förut vant sig att inom Landet sända
varor utan en sådan omväg.
Häruti instämde Hr Montan.
Herr Rydberg åberopade hvad han förra da¬
gen yttrat.
Herr Ståhle I anseende till den återståen¬
de korta Riksdagstiden, tillstyrker äfven jag bi¬
fall å Betänkandet i så måtto , att saken må öf¬
verlemnas till Kongl. Maj:t, men att ur den
blifvande underdåniga Skrifvelsen bör uteslutas
Den 15 Decemlerl
479
ilen i Belänkandet gifna hänvisning om Lag-
Komminéns hörande, emedan Kongl. Majit, thy
foruan , icke lärer underlåta att vidtaga de åt¬
gärder, Han i sin vishet för godt finner.
Herr Fornander • Jag deremot tror anvisnin¬
gen på Lag-Kommittén vara ganska god. Denna
Komrnidé känner häst , huru målet bör behand¬
las ; Oell, när dessutom, på sätt Utskotten till¬
styrkt , afven andra Kornmitterade , hvilka i des¬
sa ämnen ega iheoretisk och praktisk sakkänne¬
dom , börtie dehaga i utarbetandet af den nya
Föi fattningen , finner jag icke något hinder emot
bifall till Betänkandet , hvilket jag också hos Ut¬
skotten biträdt. Utskotten halva, vid målets be¬
handlande , icke afsett siri beqvämlighet , utan
snarare sin oförmåga ; och jag hemställer om icke
det är bättre att öfverlemna utarbetningen åt nå¬
gre opariiske män utom Ständerne, än åt ett af
ii2 Personer sammansatt Utskott, hvars Le¬
damöter, när fråga är om husfred , egande-rätt
och personlig säkerhet , hafva en mängd stridiga
intressen och åsigter.
Herr Linström , Jakob : Med förundran fin¬
ner jag , att Utskotten behandlat tlenna sak nog
egenmäktigt. Då mål från Stånden remitteras,
böra Remisserne , enligt Riksdags - Ordningen ,
af Uiskotten skyndsamt besvaras och Stånden ic¬
ke , genom en fördröjd handläggning hos Utskot¬
ten , betag :S tid alt återremittera målen. Nu har
likväl förevarande sak hvilat hos Utskotten i åtta
till nio månaders tid utan åtgärd ; och , när Be¬
tänkandet en g rig inkommit , finnes all åtgärd
i hufvudsaken brista. Bland annat hade, efter
min tanka , i synnerhet frågan om Medborgares
48 o Den 15 December.
frihet i sina hus och om husvisitationers full¬
komliga afskaffande förtjent uppmärksamhet. Men
emellertid lärer nu mera ingen annan åtgärd va¬
ra att vidtaga , än öfverlemna hela saken till
Kongl. Majtts mera uppmärksamma och rättvisa
behandling.
Herr Ehinger: Jag har ej delat lika tanka
med Utskottens pluralitet och finner det nu vid¬
tagna behandlingssättet alldeles oformligt. Rät¬
tast hade, i min tanka, varit, att Utskotten upp¬
gjort ett Förslag till ny Författning emot Luren¬
drägeri och Tullförsnillning , hvilket Förslag i
alla fall sedermera kunnat öfverlemnas till Kongl.
Maj:t. Så är äfven förfaret af Serskilda Utskot¬
tet med målet angående Reglering af Styrelse-
Verken. Ors ken hvarför de förenade Utskotten
dröjt med sitt Betänkande, har varit den, att he¬
la målet och de deruti väckta mångfaldiga motio¬
ner blifvit hos Utskottens Beredning på det sorg-
fälligiste granskade, och ett Föislag till Författ¬
ning utarbetadt , hvilket medtagit mycken tid.
Destomera oväntadt bardet likväl förefallit mig,
att Utskotten i sitt Plenum rakt förkastat hela
Förslaget och i stället gjort ungefär intet uti sa¬
ken. Derför ser det också ut, som Utskotten
varit försumliga ; men sådant är dock icke för¬
hållandet.
Flere hegärde Proposition; Och, sedan Stån¬
det förklarat öfverläggningen slutad , hemställde
Herr Vice Talmannen , om Ståndet ville bifalla
Betänkandet J men dertill ropades Ja, blandadt
med Nej,
Herr Ståhle förklarade , att, som han icke
kun-
Den 15 December.
kunde lemna oinskränkt bifall till Betänkandet,
nödgades han yrka Votering, med Contra-Propo¬
sitionen ställd pä återremiss ; Och deruti instäm¬
de-Herrar Eckhoff, Santesson och Huldt,
Herr Vice Talmannen tillfrågade Ståndet,
om det ville återremittera målet ; men dertill ro¬
pades äfven J a och Nej.
Herr Lenning ansåg den återstående korta
Riksdags-tiden icke medgifva någon återremiss.
Herr Fornander begärde Votering örn bifall
eller afslag å Betänkandet.
Herr Montan föreslog den Contra-Proposi¬
tion , alt Ståndet , utan gillande af Utskottens
framställning i afseende på den nya Lurendrä-
geri-Förordningens syftning och dess utarbetan¬
de genom Lag-Kommittéen , öfverlemnar hela ha¬
gan till Kongl. Majtts Nådiga pröfning och godt¬
finnande ; hvarigenom , enär ett sådant Beslut in¬
stämde med resultatet af Betänkandet, återremiss
kunde undvikas.
Herr Lenning deremot bestred en så beskaf¬
fad Contra-Proposition , såsom icke förenlig med
56:te § R. F., hvilken uttryckligen förmår, att ett
Utskotts första Betänkande i något mål skall antin¬
gen antagas eller förkastas, utan förändringar el¬
ler tillsatser , eller ock återremitteras.
Herr Montan erinrade , att den af honom
föreslagne Contra-Proposition vore lika litet siri-
dande emot Grundlagen , sorn det Beslut Stån¬
det fattat öfver Serskilda Utskottets Betänkande
om Styrelse-Verken , genom hvilket Beslut Stån¬
det, enär det icke kunnat godkänna allt hvad Ut¬
skottet tillstyrkt , bifallit Betänkandet i så måtto,
JBorg. St. Erot. 18^3* VD. B. 6i, 62.
482 Den 15 Detember.
att hvad som rörde Styrelse-Verkens förändring
skulle öfverlemna» till Kongl. Maj:ts Nådiga pröf¬
ning ; Och fortfor derför Hr Montan, att yrka
den Contra-Proposition , han nyss förut före¬
slagit.
Herr Huldberg trodde , att man icke ens på
Riksmötets sista dag kunde åberopa detsammas
slut, för att summariskt och emot Grundlagen
behandla ett mål, och att således Contra-Propo.
sitionen borde ställas endast på återrerniss , samt
att det vore en helt annan sak och finge bero af
omständigheterne , om Utskotten hinna besvara
den eller icke; Hvaruti jemväl förenade sig Herr
Lagerstrand.
Herr Fornander hemställde hvilket som vo¬
re bättre , antingen att nu bifalla Betänkandet ,
eller att återremittera det utan att ändock kunna
få hufvudsaken behandlad.
Slutligen uppsattes , godkändes och anslogs
en så lydande Voterings-Proposition : ”Den ,
som bifaller Bevillnirigs- Lag- och Ekonomi-Ut¬
skottens Betänkande N;r 65 , om en ny Författ¬
ning mot Lurendrägeri och Tull-försnillning ,
lägge J a : Den det ej vill, N e j: Vinner Nej,
så återremitteras målet.’’ Och den häröfver an¬
ställde Votering utföll med 16 Ja, 14 Nej.
Herr Ståhle: Då denna fråga har så stort
inflytande på mine Hufvudmäns rätt, reserverar
jag mig högtidligen emot det nu fattade Beslut,
hvarigenom Konungens Nådiga afsigt, att bere¬
da ändring i den nu gällande Författningen, blif¬
vit alldeles motverkad.
Uti denna reservation instämde Herr Lin¬
ström, ; förklarande , att han ansåg det uppehåll
Den i 5 December. 483
'■ ■' ■■ n ■ t K ■ ■ < '•
med målet , som Utskotten tillåtit sig , vara ett
vådligt prejudikat , samt önskade en skyndsam¬
mare behandling , då detsamma , i följd af hvad
Betänkandet innehåller, vid nästa Riksdag å nyo
hos Siänderne förekommer.
Herr Huldberg förenade sig jemväl i Herr
Ståhles reservation , med tillägg , att han fann
ett sådant Betänkande , som det nu bifallna ,
icke vara Ständerne värdigt , emedan det , genom
hänvisningen till Lag-Kommittén , innebure ett
indirekt erkännande , att hvarken Konung eller
Ständer äro vuxne en utåt betning af den ifråga-
komne Lagen.
Herrar Santesson, Bechman, Bjuhr, Eckhoff,
Nauclér, Hambreus , Egge, Montan, Wallström
och Huldt anmälte likaledes sin reservation.
§• 9.
o
A nyo föredrogs Bevillning?- Lag- och
Ekonomi-Utskottens Utlåtande N!r 66, som lä¬
des på Bordet den io:de och ytterligare hvilai
sedan den I2tte dennes, i anledning af yrkade
ändringar uti den nu gällande Seglations-Ord-
ningen.
Herr Cronius anmärkte, att hans serskilda
Motion om Seglajions-frihet på utrikes ort för
Fartyg under Femton lästers drägtighet icke blif¬
vit af Utskotten i detta Betänkande vidrörd.
Herr Huldt svarade härpå , att denna fråga
icke tillhört Bevillnings-Utskottets åtgärd, utan
blifvit »serskilt behandlad af Lag- och Ekonomi-
Utskotten.
Herr Vice Talmannens Proposition på bifall
484 15 December.
till Betänkandet besvarades med J a 5 Men Ht
Cronius anmälte sin reservation.
§. 10.
Dag- och Ekonomi-Utskottens den 3;dje sist*
lidne Juni på Bordet lagda och , på sätt Pro1
lokollet den 6:te Juni §. 17. utvisar, ytterligare
hvilande Betänkande Ntr 74. i väckt fråga om
jemkning uti Seglations-Ordningen till förmån
för Rikets mindre Sjö-Städer, blef nu å nyo fö¬
redraget.
Herr Cronius Jag är visserligen nöjd med
Utskottens yttrande, att vidtagandet af de än¬
dringar och rättelser, i reglementarisk väg, hvar*
till förändrade Handelsförhållanden kunna för¬
anleda , må till Kongl. Maj;t Öfverlemnas ; men
jag hemställer, om icke Borgare-Ståndet skulle
täckas genom en serskild underdånig Skrifvelse
fästa Kongl. Majus Nådiga uppmärksamhet på
ifrågavarande för de mindre Sjö-Städerne vigtiga
ämne ; i hvilket fall j-ig är öfvertygad , att Kongl.
Majit i Nåder icke Iemnar en sådan Ståndets
framställning utan det afseende , den rättvisli¬
gen förtjena!.
Herr Rydberg Den önskade tillåtelsen att
idka handel på Utrikes orter och derifrån bil in¬
föra varor i öppna Båtar eller mindre däckade
Fartyg under Femton Fästers drägtighet , anser
jag i det hela icke gagnelig; men , om något
undantag ifrån det nu derom gällande Förbud
skulle kunna och böra ega rum , är sådant nå¬
got , som i alla fall bör bero på serskild under¬
dånig ansökning från de Städer, hvilka det istun»
Den 15 December. 485
da, sarnt kan alldeles icke blifva en gemensam
sak för hela Borgare-Ståndet.
Herr Vice Talmannen gjorde Proposition till
bifall å Betänkandet , hvilken Proposition besva¬
rades med J a.
Derefter hemställde Hr Vice Talmannen om
Ståndet ville bifalla Hr Cronii begäran och följ¬
aktligen öfverlemna åt Sitt Besvärs-Utskott att
i ämnet uppsätta en underdånig Skrifvelse ifrån
Borgare-Ståndet till Kongl. Majrt; Men dertill
ropades Nej,
Herr Cronius yrkade Votering, men afstod
slutligen derifrån och anhöll endast att få sin
reservation antecknad,
§. U.
Banko-Utskottets Utlåtande N:r 98. i åter¬
remitterade frågan om Reglementai iska Föreskrif¬
ter för Effekters beläning vid det i Götheborg
blifvande Lår.e-Kontor, föredrogs å nyo.
Herr Santesson ansåg i irsta §:n böra tilläg¬
gas , att Lånen skola meddelas ”efter vanlig Ban-
''ko-method emedan ett sådant uttryck vöre
intaget i jgtde §;n af Reglementet för Låne-Kon-
toren , på hvilken §. de nu ifrågavarande Re«
glementariske Föreskrifterne sig hufvudsakligen
grunda. Men Herrar Eckhoff, Rydberg och Ull•
Otrg ansågo ett sådant förtydligande icke behöfligt.
På Herr Vice Talmannens Proposition blef
Utlåtandet bifallet.
§. 12.
Vid förnyad föredragning bifölls Banko-fich
486 Den 15 December.
Lag-Utskottens Memorial N:r 99. med Förslag
till Ansvarighets-Lag för Direktörerne vid Dis¬
kont-Kontoren i Götheborg och Malmö.
§• 13-
Banko-Utskottets nedaonämnda Memorial fö*
re drogos å nyo och b i foll os :
N=r 100. om rättighet , att i Banko-Diskonten
såsom hypothek för Lån använda de Statens
Skuldförbindelser, hvilka komma att utfärdas till
ersättning för enskildes förluster genom Upp-
bri ngn ingar ;
Nlr 101. om redaktionen af den Föreskrift,
som kommer att meddelas Banko-Diskont-Verkets
Direktion angående räntans och öfverräntans ned¬
sättning :
Nlr io2. angående Föreskrifter för Banko-Sty¬
relsen i frågan örn kontrollerande åtgärder m. m.
för anordnande af de till Götha Kanal-byggnad
anslagna medel.
Emot det till sistberörda Memorial lemna-
de bifall reserverade sig dels Hr Linström , un¬
der åberopande af Hr af Uhrs dervid bifogade
serskilda yttrande ; dels ock Hr Santesson , anfö*
rande skriftligen :
’’E när .Riksdagens slutande om några da¬
gar icke medgifver någon vidare återremiss,
vill jag endast som Reservation hafva till Pro¬
tokollet anfört: Att det uti de sista slutpunk¬
terna under N.'r 1. meddelade förklarande, att
Kanal - Verkets Fastigheter utgöra Hypotheker
för Bolagets skuld till Banken, icke af mig
kan godkännas. ___ 1:0 Derföre , att detta för*
klarande mig vetterligen aldrig varit gifvet af
Den 15 December. '487
Rikets Ständer. Uti Banko-Uiskottets Betänkande
N:r 88. har visserligen Utskottet itererat sin
enskilda öfvertygelse härom , men hvarken har
Utskottet hemställt elen till Rikets Ständers Stad¬
fästande , ej heller hafva Rikets Ständer stadfä.
stat sådant. — 2:0 Finns ingenstäds uti föregå¬
ende eller nuvarande Rikets Ständers beslut,
att Banken eger någon Hypotheks-rätt uti Ver¬
ket eller dess Fastigheter. 3:0 Aro desse Fa¬
stigheter upptagne bland de behållningar, som
uti Förslagerna påräknas att åtminstone till en
del användas för Kanalens fullbordande.”
§• 14*
Efter uppläsning af Bevillnings-Utskottets
nu ankomna Memorial N:r 70. angående Riks-
Ståndens skiljaktiga meningar om Brännvinsbrän-
nings-Afgifts utgörande af de vid Fabriker nytt¬
jade Pannor utöfver 90 Kannors rymd , fann
Ståndet för godt öfverlemna de stridiga frågorna
till Förstärkt Stats-Utskotts pröfning och godkän¬
de de föreslagna Voterings-Propositionerne.
§• 15-
Herr Vice Talmannen gaf tillkänna, att
Plenum skulle fortsättas Eftermiddagen kl. £ 6 s
då val komme att förrättas till Revisorer och De¬
ras Suppleanter för Råne-Kontoren i Götheborg
och Malmö ; Hvaremellertid Ståndet åtskiljdes
nu kl, i 3.
435 Deri 15 December.
Eftermiddagen
Kl. | 6.
§. 16.
Herr Hiessleiters , sedan elen io:de dennes
§. 19. på Bordet hvilande , Motion om underdå-
nig Skrifvelse från Borgare-Ståndet till Kongl.
Maj:t angående åtgärder till förmån för Svenska
Klädes-Fabrikerne , föredrogs åter.
Herr Hiessleiter förklarade, att , som han
vid öfverläggningen nämnde dag tyckt sig finna
Ståndet mindre benäget att upplaga denna fråga
i den förut beslutna underdåniga Skrifvelsen an¬
gående den af de öfriga Riks-Stånden yrkade
vidsträcktare Handels- och Införsc-l-frihet , ville
han nu hemställa , om icke en serskild Skrifvel¬
se i anledning af hans Motion kunde få afgå.
Herrar Ekelund , Huldberg , Lagerstrand, Ull¬
berg , Huldt och Palm understödde Hr Hiesslei*
ters begäran. Och , på Hr Vice Talmannens der¬
efter framställda Proposition , öfverlernnade Stån¬
det åt sitt Besvärs-Utskott att med Förslag till
en serskild underdånig Skrifvelse i det ämne
hvarom Hr Hiessleiters uti Protokollet för den
loide dennes §. 19. införda Memorial handlar,
ofördröjligen till Ståndet inkomma.
§• 17-
I följd af hvad Förmiddags-Protokollet §.
15. innehåller, saint på sätt och i den ordning
Ståndets Kansli-Utskott, genom sitt i Protokol¬
let den xotde dennes §. 4. intagna och af Stan-
Den 15 December. 489
det den 12:fe §. 19. bifallna, nu å nyo upplä¬
sta Utlåtande föreslagit , anställdes val till de Re¬
visorer och de Suppleanter i händelse af Revi-
sorernes bortgång eller förfall , hvilka , enligt 25
§:n i det af Ständerne vid denna Riksdag fast¬
ställda Reglemente för Låne-Kontoren uti Göthe¬
borg och Malmö, borde af Rorgare-Slåudet utses
till deltagande i Revisionen öfver nämnda Låne-
Kontors Räkenskaper och Förvaltning intill nä¬
sta Lagtima Riksdag. Och , sedan under dessa
val (vänne felaktige Voterings-Sedlar blifvit kas¬
serade , funnos genom fleste rösterne utsedde
1:0 Till Revisorer vid Låne-Kontoret i Gö¬
theborg :
Rådmannen i Halmstad C. J. Hammar
med 20 röster.
Grosshandl, i Götheborg G. R. Prytz— 15 —
Grosshandl, i Uddevalla M■ Bagge <—•• n
Grosshandl, i Götheborg J. M. Lund-
2to Till Revisors-Suppleanter vid samina
Kontor
Rådmannen i Mariestad C. Bergman med 18 röster.
Grosshandl, i Götheborg P. Malm _ 15 ——
Borgmästaren i Lidköping C. G.
Arvidson - - - - •— 15 —.
Grosshandl, i Götheborg, Kommer-
se-Rådet B. H. Santesson 13 —-
3:0 Till Revisorer vid Låne-Kontoret i
Malmö :
Handlanden i Christianstad, Kommer-
se-Rådet och Riddaren J. Cronius med 27 _
Handlanden i Carlskrona Z. Daniel-
so n « - • - « — 36
49°
Den 15 December.
Grosshandl, i Carlshamn J. U. Win¬
berg - nied 26 röster.
Borgmästaren i Helsingborg, Lagman¬
nen och Riddaren A. P. Ståhle — 21 *—
4:0 Till Revisors-Suppleanter vid samma
Kontor :
Handlanden i Landskrona L. L. E-
delberg - med 25 röster.
Handlanden i Malmö L. J. Bager 21 __
Borgmästaren i Malmö, Lagmannen
H. A. Ialkman - - 18 —
Handlanden i Ystad G. Hagerman 15 —
Härefter anställdes Lottning till utrönande
för hvilket Ar hvar och en bland de sålunda
utsedde Personer borde blifva Revisor och Sup.
jileant , hvilken lottning utföll på sätt som föijer :
Revisorer :
Ar 1825 Herrar Bagge och Winberg,
_ 1826 Herrar Prytz och Danielson ,
__ 1827 Herrar Hammar och Cronius,
— 1828 Herrar Lundberg och Ståhle.
Suppleanter :
År i82 5 Herrar Santesson oah Bager,
— 1826 Herrar Bergman och Falkman }
— 1827 Herrar Malm och Edelberg,
—■ 1828 Herrar Arvidson och Hagerman,
Öfver utgången af detta Val skulle Proto¬
kolls-Utdrag utfärdas och Herrar Fullmäktige i
Riksens Ständers Bank tillställas.
§• 18.
De förut ojusterade delar af Protokollen för
den I:ste , 3'.dje , 4:de , 6:te , 8:de och loide
dennes upplästes till justering och godkändes.
Den 16 December. 49!
§■ 19-
Högvördiga Presre-Stdndets ankomna Proto*
I<oIls-Ut<lrag för denne dag upplästes, af innehåll,
att Preste-Ståndet lågt till Handlingarne Konsti-
tutions-IJtskottets Memorial N:r 82, Stats- och
Ekonomi-Utskottens 655; gillat Vpteri ng-:-Pro-
positionerne i Siats-Utskottets Memoria! N:r 661;
samt bifallit Banko-Utskottets Utlåtanden N:c
98, 100, 101, 102, äfvensom Banko- och Uag-
Utskottens Nir gg.
Lade§ till Handlingarne.
Plenum slutades kl. ^ till g på aftonen.
Jn Fidem
Clas Jrveclson.
Den 16 December,
Plenum kl. 6 e. m.
§• 1.
Ankomna Protokolls-Utdrag af den Usta, i4:de
och 15:de dennes upplästes; fran Högloft. Rid-
derskapet och Adeln, med bifall till Stats- Bevill-
nings- Lag- Ekonomi- och Serskilda Utskottens
Betänkande N:r 641 , Banko-Utskottets N:r 83,
4g? Den 16 December.
84» 85; och äterremiss å Expeditions-Utskottets
Förslag Ndr 366 : samt från Hedervärda Bonde-
Ståndet , med underrättelse, att Bonde-Ståndet lagt
till Handlingarne Konsthutions-Uiskottets Me¬
morial N:r 82 , Stats- och Ekonomi-Utskottens
N:r 655, Förstärkta Stats-Utskottets N:r 65g,
660, 664, '665, Lag- och Ekonomi-Utskottens
N:r 251; godkänt till Grundlagsenlig behandling
Konstitutions-Utskottets N.'r 83; bifallit Stats-
Utskottets N:r 658, 662, Bevillnings- Lag- och
Ekonomi-Utskottens N:r 65, Bevillnings- och
Ekonomi-Utskottens N:r 68 , Banko-Utskottets
Ntr 91 , «oo , 101 , 102 , Banko- och Lag-Ut¬
skottens N:r gy ; låtit bero vid Stats- Bevillnings»
och Ekonomi-Utskottens N:r G56, Siats-Utskottets
N:r 657, La g- och Ekonomi-Utskottens N:r25o;
godkänt Voterings-Propositionerne i Stats-Utskot¬
tets N:r 661 ; återremitterat samma Utskotts N;c
663; och fattat Beslut i anledning af Ridder-
skapets och Adelns samt Preste-Ståndets serskilda
inbjudningar i frågan om Reglering af Styrelse’
Verken.
Jjades till Handlingarne,
§. Q.
Konstitutions-Utskottets under N:r 8l af-
gifna Memorial öfver återremisset å Utskottets i
Memorialet N;r 7a framställda Förslag i anled¬
ning af de uti Serskilda Utskottets Betänkande
om Styrelse - Verkens reglering förekommande
Grundlagsfrågor, blef nu åter punktvis föredraget.
Herr Hjertström förklarade, att han ej varit
af lika tanka med Utskottets pluralitet i frågan
om Borgare-Ståndets anmärkning, att Serskilda
Ven 16 December. 493
Utskottets Förslag äfven i de delar, som det ic¬
ke af Konsiiiutions-Utskotiei gillades, borde kun¬
na hvila till afgörande vid nästa Riksdag, utan,
lika med Borgare-Ståndet, ansett Konungens fran
Riks-Stånden remitterade Nådiga Skrifvelse, hvar»
uti dessutom bestämdt tillstyrkes Rikets Allmän¬
na Ärenders Berednings upphörande, böra, jem¬
te de dit hörande eller deraf föranledda Grund-
lags-Andrings-Förslag , behandlas såsom vanliga
Propositioner i Grundlags-frågor,
På Herr Talmannens framställde Propositio¬
ner, fann Ståndet för godt antaga Konstitutions¬
utskottets i Memorialet N:r 72 uppgifna Grund¬
lags- Andrings-Förslag , med de ändringar och
tillägg. Utskottet i Memorialet N;r 81 tillstyrkt,
att hvila såsom Riksens Ständers Utlåtanden till
nästa Riksdag , samt öfverlemnade frågao om
Krigs-Ministern till Förstärkt Konstitutions-Ut-
skotts pröfning , med godkännande af den före¬
slagna Voterings-Propositionen.
§• 3-
o
A nyo föredrogos Konstitutions-Utskottets
Memorial:
N:r 82. om sättet för slutliga behandlingen af
frågan rörande Allmänna Brandförsäkrings-Ver¬
kets Lånerätt i Banken :
Uad es till Handlingarne :
N:r 83. i anledning af Ridderskapets och A-
delns återremiss på Förslaget i Memorialet N:r
71 till ett tillägg i 56;te §:n Regerings-Formen:
Den tillstyrkta omredigeringen af nyssnämn*
>da Förslag gillades,
494
Den 16 December.
4.
Stafs- och Ekonomi-Utskottens Utlåtande N:r
657 ofver anmärkningar hos Ridderskapet och
Adeln samt Bonde-Ständet vid Betänkandet Ntr
572 i frågan om undersökning af de Civila Uä-
ro-Verkens närvarande beskaffenhet föredrogs å
nyo och lades till Handlingarne.
§• 5-
Stats-Utskottets Memorial N:r 658 i anled¬
ning af Remiss på Kongl. Majtts Nådiga Skrif¬
velse om ändring uti Instruktionen för Riksens
Ständers Revisorer, rn. rn. , blef, vid nu för¬
nyad föredragning, bifallet.
Herr Leffler anmälte sin reservation under
åberopande af det serskilda Anförande , som Hr
Santesson vid Memorialet bifogat.
§. 6.
Då nu å nyo föredrogs Stats-Utskottets Me¬
morial Ntr 661 med Förslag till Voterings-Pro-
positioner i Målet om ersättning för Svenske
Medborgares lidne förluster genom uppbringnin-
gar, antog Borgare-Ståndet äfven för sin del det
förbehåll, Högvördiga Preste-Ståndet tillagt, hvar¬
igenom således den i itsta Punkten föreslagna
Voterings-Proposition förfaller; Men den i 2.‘dra
Punkten omnämnda stridiga fråga öfverlemnades
till Förstärkt Stais-Utskotts pröfning, med god¬
kännande af Vo terings-Propositionen.
§• 7-
Nedannämnda Utlåtanden föredrogos å nyo
och biföllos :
Den 16 December; 495
Siats-Utskottets
N:r 662. angående Öfverste-Löjtnanlen Hjertås
underdåniga ansökning om åiervinning af försu»
ten lid för inlösen af åtskillige Diskont-Assig-
nationer :
N:r 6G3. angående Landt-Räntmästnren Rön¬
ströms likaledes för inlösen af 2tne f. d. Malmö
Diskont-Verks Obligationer :
Stals- och Ekonomi-Utskottens
N:r 666. öfver anmärkningar vid Eeiänkandet
Nir 638 om Lois- och Båk-Afgiften för inomskärs
seglande Fartyg.
§• 8.
Upplästes Stats- och Ekonomi - Utskottens
Memorial N:r 667 med Förslag till Voterings¬
proposition i fråga om dispositionen af ICrono-
Skogarne ; Och blef denna fråga öfverlemnad tifl
Förstärkt Ståts-Utskotts pröfning samt den före¬
slagna Propositionen godkänd.
§• 9*
Bevillnings-Utskottets Memorial N:r 71 med
öfversigt af den Allmänna Bevillningen före¬
drogs å nyo och bifölls,
§. 10.
Vid förnyad föredragning af Banko-Utskot¬
tets Memorial N:r 103 angående Föreskrifter uti
Banko-Reglementet i sammanhang med Stän-
dernes Beslut om Allmänna Magasins-Inrättnin-
gens upplösning, blef jemväl uppläst Utskottets
nu ankomna Memorial Nlr 104 om ett tillägg för
närmare förtydligande af utstå Punkten i nämn¬
496 Deri 16 December,
de Föreskrifter; Och lemnade Borgare-Ståndet
till dessa bagge Memorial sitt bifall.
§. 11.
På Bordet lades följande ankomna Memo¬
rial och Betänkanden :
Konstiiutions-Utskottets
Ntr 84. med yttrande om sättet till slutliga be¬
handlingen af frågan rörande Omsättnings-belop-
pet för Diskontlån :
N:r 85- med Förslag till ett tillägg i agtde §.
Riksdags-Ordningen :
Stats-Utskottets
N:r 668. öfver gjorde anmärkningar vid Ut.
»kottets yttrande i frågan om utdelning af Ridd.
och Adelns Protokoll vid 1817 och 1818 årens
Riksdag :
Bevillnings- och Ekonomi-Utskottens
N:r 69. öfver de vid Förslaget till Reglemen-
tariska Föreskrifter vid den gillade Tariffen för
Tull-Bevillningens beräkning å inkommande och
utgående varor gjorde anmärkningar :
.Lag-Utskottets
Nlr 252. öfver anmärkningar vid Betänkandet
N:r 130 angående behörig Domstol för uppta¬
gande af åtal emot Hof-Rätter och Collegier med
flera Embetsverk :
Ekonom i-Utskottet9
Ntr 223. rörande yrkadt upphäfvande af de nu
stadgade Böter för förfallolöst uteblifvande från
Krono-Uppbörds-stämmor och de af Regiments-
Skrifvare utsatta Uppbörds-möten.
§. I 2'.
Den 16 December,
§. t 2.
Borgare-Ståndets Kansli-Utskotts den loide
dennes på Bordet lagda och i den dagens Pro¬
tokoll §. 4 intagna, men sedan den I2:te ytter¬
ligare hvilande , Protokolls-Utdrag med Utlåtan¬
de om sättet och ordningen vid val af Borgare-
Ståndets Ledamöter i Riksens Ständers Revisio¬
ner öfver Stats- . Banko- och Riksgälds-Verken ,
föredrogs nu å nyo
I:o I frågan om Fahlu Bergslags uppflytt-
r.ing , till deltagande i Revisionerne , ifrån 3:dje
till usta Klassen , för att Fylla det i sistnämnde
Klass lediga rum efter Carlskrona , som blifvit
till 2:dra Klassen nedflyttad , yttrade sig
Herrar Lenning, Bagge, Ekelund, Ullberg och
Westin, att de ansago mera lämpligt, det nyssnämn¬
da sålunda lediga rum , om icke de tre i usta Klas¬
sen qvarvarande Städer Götheborg , Norrköping
och Gefle kunde sig emellan fördela detsamma,
må fyllas af Götheborg ensam, som såmedelst
skulle komma att deltaga i hvarannan Revision,
då deremot Norrköping och Gefle hvar för sig
deltoge i hvar fjerde :
Herrar Fornander och Lagerstrand , att , om
det i lista Klassen lediga rum bthöfde vid Re¬
visionerne fyllas , syntes Carlskrona sjelf vara
dertill närmast t
Herr Leffer, att Götheborgs deltagande i
Revisionerne till hälften emot Stockholm skulle
falla Götheborg nog tungt till last, då den lik¬
väl i folkmängd , handel och rörelse förhölle
sig till Stockholm endast såsom t till 3 ; att han
Borg, St. Prot. 1823. VII, B. 63, 64,
49*
Uen 16 Dtumber.
visserligen icke destomindre för sin del ej hade
något att påminna emot det sålunda gjorda För-
slaget 3 men att , enär han ej egt tillfälle derom
inhemta sina Kommittenters tankar , kunde han
för närvarande Icke deruii ingå.
Som Ståndets fleste Hrr ledamöter förmärk¬
tes dela Hrr Lennings, Bagges, Ekelunds, Ull.
bergs och Westins tankaså hemställde Herr
Talmannen : om Ståndet, med ogillande af Kan¬
sli-Utskottets Förslag i denna del , ville förord¬
na , att Götheborg hädanefter skall, bland irsta
Klassens Städer, innehafva (vänne rum vid Re-
visionernes utgörande, och således deltaga i
hvarannan Revision , då deremot Norrköping och
Gefle hvar för sig komma att utgöra hvar fjerde,
samt att Fahlu Bergslag bibehålies i afseende på
Revisionerne vid det rum, Bergslaget förut i
3’.dje Klassen näst efter Fahlu Stad innehaft P
Hvilken Proposition besvarades med J a.
a:o Om den till fortfarande föreslagna rät¬
tigheten för 4!de och 5:te Klassernes Städer, att,
så framt de icke sjelfve vilja sända Revisorer,
dertill utse och förordna någon person i Stockholm
eller annan Stad , yttrade sig
Herrar Lenning, Lagerstrand, Vilberg, Ce¬
derborg , Hambreus , Bagge , Bjuhr, Hjertström ,
Limnelius , Palm och Wallström , att, då Samhäl¬
let ej vöre så illa ordnadt, att icke äfven inom
dessa Städer funnes tillgång på skicklige perso¬
ner till Revisorer, samt det vigtiga ändamålet
af en allmännare kännedoms kringspridande bland
Rikets invånare om Statens angelägenheter och
ett derigenom väckt allmännare och lifligare del¬
tagande i desamma jemväl härvid borde afses ,
Den 16 December. 49g
hvartill komme, att den ifrågavarande, isynner-
liet för 4tde och 5:te Klassernes Städer mera
sällan inträffande, Revisions-skyldigheten i alla
fall ej borde för dem kunna blifva betungande,
då Revisorerne erhålla af Statens medel ersätt¬
ning för sin rese-kostnad och 3 Rtdrs .Dag-trakta¬
mente hvardera , ansågo nämnde Herrar Leda-
möter 4?de och 51 te Klassernes Städer böra , lika
roed alla öfrige, vara ovilkorligen skyldige att
i sin tur sända Revisor, hvar och en utaf sine
egne medlemmar t
Herrar Egge och Santesson , att, då Utskot¬
tets Förslag vöre alldeles öfverensstämmande
roed hvad Ståndet vid i8oq 1810 årens Riks¬
dag i denna del beslutit, samt på intet sätt be-
toge Släderne rättigheten att utse Revisorer, hvar
och en bland sine egne invånare, men en eller
annan Stad stundom kunde finnas i förlägenhet
om någon till denna vigtiga befattning fullt skick¬
lig , hugad och oförhindrad person , skulle det
leda till god ordning , om de bibehölles vid
samma frihet, som de hittills åtnjutit, och sorn
de vid val till Riksdagsmän, enligt Grundlagen,
ega , att lemna sitt förtroende äfven åt en med¬
borgare i annan Städ , af hvilken frihet man i
alla fall borde kunna förvänta att ingen Stad utan
trängande behof skulle sig begagna.
Ståndets fleste Herrar Ledamöter biträdde
den först yttrade meningen ; Och , på Herr Tal¬
mannens Proposition , ogillade Ståndet Utskottets
Förslag äfven i denna del samt fastställde , att
hvarje Stad bör hädanefter ovilkorligen till Re¬
visor välja någon bland sine egne Invånare. *
3I0 och 4Jo I frigorn© om Suppleanter för
500 Den 16 December.
Revisorerne och om Ansvar för RevisorerneS
uteblifvande frän Revisionen gillade Siandet
hvad Utskottet sig utlåtit.
5:0 Utskottets hemställan om skyldighet för
Revisorerne att styrka deras valbarhet i afseende
pä tiden , under hvilken de varit Magistrats-pei -
sorier eller Borgare , gillades äfven , med iaktta¬
gande af den förändring, som borde följa af Stån¬
dets här ofvan i 2;dra Punkten fattade Beslut.
6:0 Likaledes bifölls Utskottets Förslag till
åtgärder att befordra allmän kännedom så väl
af hvad Ståndet om Sättet och ordningen för Re¬
visorsvalen samt påföljden för uteblifvande he¬
slum, som ock af de vilkor, Staten under Revi-
sionstiden består.
För öfrigt , och på Hr Santessons hemstäl¬
lan , forordnade Ståndet , att den vid innevaran¬
de Riksdag af Ståndet föteslagna nya Klassifika¬
tion och Nummer-Ordning af Rikets Städer skall
hädanefter tjena till rättelse för ordningn till
Revisionsskyldighetens fullgörande, samt Ledamö-
terne till nästa Revision u ses af de främsta Stä¬
der ne i hvarje Klass , och till de påföljande Re*
visionerne sedermera af Städeme i ordning efter
deras rum inom de serskilda Klasserne. Och
skulle till en annan dag uppsättas Protokolls-
Utdrag med de Stadganden , hvilka, i öfverens¬
stämmelse med St.indets vid 1809 och 1810 årenS
Riksdag om sättet och ordningen för Revisors-
valen fattade Beslut samt de deruti nu gjorda
ändringar ofch tillägg, bö>a till efterrättelse ut¬
färdas , samt underd. Skrifvelse till Kongl. Majit
härom afgå , och Protokolls-Utdiaget tillställas ej
mindre Stats- och Banko-Ulskotten , än ock Stock1
Den 16 December.
holms Magistrat samt Ståndets Kansli-Direktion,
nieil anmodan till Direkiionen att detsamma de
öfrige Städerne meddela,
§• 13-
Herr Ullberg hegärde ordet och hemställde ,
om icke, sedan Ständerne vid innevarande Riks¬
dag bes luti t , att Revisorer för Banko-Diskontens
Afdelningar i Rikets Vestra och Södra Land-
skap skola utses endast bland Invånarne inom
hvardera Distriktet) enahanda stadgande äfven
hädanefter borde ega rurn i afseende på Revi'-
sionerne af Banko-Diskonten i Stockholm , hvar¬
till hittills Ledamöter blifvit utsedde från alla
Rikets Städer, i ordning efter Klasserne.
Häruti förenade sig Herrar Hjertström, Bjuhr
och Hambreus.
Herr Santesson deremot ansåg denna , icke
förut under Riksdagens lopp väckta , fråga ej
kunna pröfvas af Borgare-Ståndc-t ensamt , utan
tillhöra Samtliga Riks-Ståndens gemensamma åt¬
gärd , samt trodde för öfrigt den af Hr Ullberg
sålunda föreslagna förändring nu mera vid den¬
na Riksdag icke kunna ega rum.
Motionen bpgärdes och lades på Bordet till
en annan dag,
§. M-
Expeditions-Utskottets nedannämnda Förslag
till underdåniga Skrifvelser upplästes till juste¬
ring ;
N:r 408. angående utvidgad Handels-frihet t
N;r 40g, angående Arbets- och Kortektions-
Inrättningen i Wadstena 1
502 Dm 16 Dectmbtri
Nir 410. i anledning af Kongl. {Maj.ts Nådiga
Bref rörande jemkning af Extra Roteringen i
Riket:
N:r 41I. rörande Konsistoriernes skyldighet,
att, vid inträffande ledighet till Konsistoriella Pa¬
storat, söka upprätta föreningar om Prest-rättig-
heterne :
Ntr 413. angående Arfvoden till de inom vissa
Utskott antagna Extra Kanslister:
N:r 414. angående fortfarande anslag för Ström¬
rensningar m. m. :
N:r 415. angående Rustnings-skyldighetens ut¬
görande i krigstid :
N:r 416. i anledning af väckt fråga om förrän¬
tande af den till Kongl. Majus Nådiga disposi¬
tion öfverlemnade Saltpeter-Fonden :
N:r 417, om en Dykeri-Kommissarien West»
beck tillagd Pension m. m.:
N:r 418. angående utbetalande af ett för Öfver-
Kommissarien D. Ek till 500 R:dr faststäldt
Arfvode :
N:r 419. angående Eandt-Tullsbevakningen och
Gränse-Tullarne mot Norrige.
Dessa Förslag godkändes , dock med iaktta¬
gande uti Nlr 414. att orden "sorn derigenom
utomskärs öppnas’’ borde förändras till ”sorn
”derigenom inomskärs öppnas.
Plenum slutades kl. g på aftonen.
In Fidem
Clas Arvedson.
S®3
Den 17 December*
Plenum kl. 6 e. m.
§. 1.
Upplästes ankomna Protokolls-Utdrag från Hög*
vördiga Preste-Ständet af denne dag » med Beslut
ofver Konstitutions-Utskottets Memorial N:r 81»
83, Stats- och Ekonomi-Utskottens N:r 637 och
Ekonomi-Utskottets N:r 223; bifall till Konsti¬
tutions-Utskottets N:r 84, Stats-Utskotfets N:r
658, 662, 663, Bevillnings-Utskottets N:r 71 ,
Banko-Utskottets N:r 103, 104, Lag-Ul6kottets
N:r 252 ; afslag å Stats- och Ekonomi-Utskottens
N:r 666 ; samt godkännande af Voterings -Pro¬
positionerna i Stats- och Ekonomi-Utskottens N:r
667 , äfvensom i Bevillnings-Utskottets Njr 70.
Lades till Handlingarne.
§. 2.
Konstitutions-Utskottets Memorial N:jr 84 ,
med yttrande om sättet tillj slutliga behandlin¬
gen af frågan rörande Omsättningsbeloppet för
Diskont-Lån , föredrog* å nyo och) lade* till
Handlingarne.
§. 3-
Föredrogs å nyo Konstitutions-Utskottets Me¬
morial N:r 85, med Förslag till ett tillägg i *g:de
§:n Riksdags-Ordningen.
Herr Eckhoff: Ehuru ick# nog kunnig.
504 Den 17 December.
för att jemföra mig med dem , som uppgjort det
ifrågavarande Förslaget , åsyftande ett uttryck¬
ligt uppdra? åt Konstitutions-Utskottet , att, då
bos Riks-Stånden olika meningar uppstå, huru¬
vida frågor slutligen skola till Förstärkt Utskott
hänskjutas , och Stånden ej genom bestämd Plu¬
ralitet kunna skiljakiigheterne afgöra, med Rik¬
sens Ständers rätt och i deras ställe derom beslu¬
ta , tror jag mig likväl inse , att ett Konstitu-
tions-Utskott icke behöfves för att underrätta Slån-
den, det mål, hvari Två stannat emot Två, bö¬
ra förfalla , och tror det vara tillräckligt , att , så¬
som nu är förhållandet, ett stadgande om sådan
Sikernes utgång finnes i Grundlagen.
Herr Rydberg I Hos Konstitutions-Utskot-
tet har jag i förevarande Grundlags-fråga haft
olika tanka med Plutaliteten , samt ansett det fö.
reslagna nya stadgandet lägga alltför stor makt i
Konstitutions-Utskottets händer och endast gifva
anledning till missbruk. Jag förenar mig derför
nu med Hr Eckhoff.
Herr Egge i Afven jag har reserverat mig
mot Utskottets Beslut och funnit det föreslagna
tillägget onödigt. 75:te §. Riksdags-Ordningen
är för mitt begrepp tydlig och klar. Hen stad¬
gar såsom allmän grundsats , att mål, hvaruti
Två Stånd stannat emot Två, skola förfalla J och
den innehåller äfven bestämdt undantagen.
Häruti instämde Herrar Linström och Harn*
breus.
Herr Hjertström'. Jag skulle förena mig
med de värde Talarne, om alla frågor vöre så¬
dana, att de kunde förfalla, då Två Stånd stan¬
nat emot Två ; Men nu inträffar likväl en dylik
Den 17 December. 505
skiljaktighet äfven i fråga huruvida hufvudsaker-
ne skola förfalla eller icke; och, enär delta an¬
kommer på olika tolkning af Grundlagen , synes
det nödvändigt , att ega en myndighet , af hvil¬
ken sk i Ijaktigheterne slitas.
Mtd Hr Hjertström instämde Herr Lager¬
strand.
Herr Noréus Till alla delar förenar jag
mig uti Hr Hjertströms tanka. Jag kan icke til¬
låta mig någon annan tydning af Grundlagen ,
än som är enlig med dess ordalydelse. Blott i
frågor, der Två Stånd stanna emot Två och Be¬
slut således ej kan följa , bör man ega en Öfver¬
makt , ' som afgör , antingen målet skall lemnäs
till Förstärkt Utskott eller icke. Ej heller ser
jag något skäl , att frukta för ett måls öfverlem¬
nande till Förstärkt Utskott, hvars rätt, enär der
röstas per capita, jag snarare ville utsträcka, än
inskrän ka.
Herr Eckhoff erinrade, att någon tolkning
icke behöfves af hvad som är tydligt i Grund
lagen ; Och Herr Bagge förenade sig med dem ,
som ogillat Förslaget , samt ansåg Konstitutions¬
utskottets makt , måhända , redan alltför stor ;
Men Herr Ehinger instämde med Hr Noréus.
Herr Ullberg: Banko-Utskottets göromål haf¬
va hindrat mig , att hos Konstitutions-UtskotteC
deltaga i förevarande sak ; och jag begagnar så¬
ledes nu tillfället, att deri yttra min tanka. Jag
anser vådligt , att lemna den tillstyrkte makten
åt Konstitutions-Utskottet. Grundlagen är Stän-
dernes enda Öfvermakt. Den har, om man vill
rätt förstå den , tydligen bestämt , hvilka frågor
skola förfalla och hvilka öfverlemnas till Förstärkt
5q6 Den 17 December.
Utskott; Och raan råkar icke vilse , om dess bok-
Stafliga innehåll följes. Denna anmärkning ml
få ett rum i Protokollet, men Förslaget för öf¬
rigt hvila , såsom beredt till afgörande vid nä¬
sta Riksdag.
Herrar Lundgren , Winbladh och Lenning
förenade sig med Hr Ullberg.
Herr Talmannens hemställan , om Ståndet
ville antaga Förslaget , att hvila såsom ett Rik¬
sens Ständers Utlåtande till nästa Riksdag, be¬
svarades med J a.
§• 4-
• •
A nyo föredrogs Bevillnings- Dag- och Eko¬
nomi-Utskottens Utlåtande N:r 69 öfver anmärk¬
ningar mot Förslaget till Reglementariske Före¬
skrifter vid den gillade Tariffen för Tull-bevill-
ningens beräkning å inkommande och utgående
varor.
Herr Ehinger l Om i något mål Borgare-
Ståndet har anledning , att till Kongl. Maj:t in¬
gå med serskild underdånig Skrifvelse , är det
visserligen uti det nu förevarande, enär Rorga-
re-Ståndet deruti är mer, än något annat Stånd,
i tillfälle att känna alla de flerfaldiga förhållan¬
den, hvarpå de Reglementariske Föreskrifterne
vid Tull-tariffen ega inflytande; och jag tviflar
icke, att Borgare-Ståndet skulle på en sådan Skrif¬
velse vinna Nådigt afseende. För min del åbe¬
ropar jag det skriftliga anförande, jag låtit bifoga
Betänkandet. Hvad jag i synnerhet funnit anmärk¬
ningsvärd!, är föreskriften om skyldighet för Resan¬
de , alt vara försedd med manifest på sina varor;
i&eu både denna och flera andra i Utskottens Fött-
Den .17 December. 507
slag upptagna omständigheter hafva redan varit fö¬
remål för Förstärkt Stats-Utskotts pröfning; och
det återstår således endast för Borgare-Ståndet ,
att, såsom jag redan nämnt, genom underdånig
Skrifvelse söka bereda den jemkning i alla de
Keglementariska Stadganden , hvartill omständig*
heterne kunna föranleda.
Herrar Sanlesson och Bjuhr förenade sig så
väl med Hr Ehinger, sorn ock i Hr Lennings
jemväl hos Utskotten yttrade, samt i dess Pro¬
tokolls-Utdrag intagna , serskilda tanka.
Herr Bagge : För min del anser jag en
underdånig Skrifvelse från Borgare-Ståndet öfver¬
flödig. Så vidt Betänkandet är af Bevillnings-
natur , har det redan blifvit afgjordt och Borgare-
Ståndet öfverrösiadt hos Förstärkta Stats-Utskot-
tet. I det Reglementariska åter, lärer Kongl.
Maj:t säkerligen låta alla omständigheter komma
i noga öfvervägande 3 och jag tror , att Ståndet
kan fullkomligen trygga sig vid de åtgärder ,
Kongl. Majrt i Nåder vidtager.
Herr Ehinger : Borgare - Ståndet behöfver
visserligen lika litet i detta , som i andra , mål
frukta för utgången i hvad som beror på Kongl.
Majtts Nådiga pröfning ; men det synes också li-
ka lämpligt i detta , som i flera andra , under¬
ställda mål , att Ståndet i underdånighet uttryc¬
ker sina tänkesätt.
Herr Talmannens Proposition på bifall till
Betänkandet besvarades med Nej. Derefter hem¬
ställde Herr Talmannen , om Ståndet ville för¬
kasta Utskottens Förslag i alla de Eeglernenta-
riska delar, som med Tull-tariff#n hafva sam¬
manhang , och om Ståndet ansåg , att hvad i des¬
5o8 Den 17 December,
se delar behöfver förordnas beror af Kongl. Majsls
egen Nådiga pröfning, sami bör till Kongl. Majlis
godtfinnande i underdånighet öfverlemna*; Hvil¬
ken Proposition besvarades med J a,
§• 5.
Lag-Utskottets nu å nyo föredragna Utlå¬
tande N:r 252, öfver anmärkningar vid Betän¬
kandet N:r 130, om behörig Domstol för uppta¬
gande af åtal emot Hof-Rätter och Collegier med
flera Embets verk, blef af Borgare-Ståndet bifallet.
§• 6.
Då nu å nyo föredrogs Ekonomi-Utskottets
Memorial N:r 223, i anledning af Riks-Stån»
•lens olika Beslut uti målet örn Böterne för för»
fallolöst uteblifvande från Krono-Uppbörds-stäm-
mor och Regiinent-Skrifvares Uppbörds-möten ,
beslöt Borgare-Ståndet , att biträda Höglofl. Ridd,
och Adelns samt Hederv, Bonde-Ståndets me¬
ning om de sednare Böternes bibehållande , rnen
nedsattande till Tolf skillingar, hvarigenom allt¬
så den föreslagne Voterings - Propositionen för-»
faller.
§• 7.
I anledning af Höglofl. Ridd. och Adelns
inbjudning uti ProtokolIs-lJtdrag för den I^ide
dennes med dess Beslut öfver Serskilda Utskot¬
tet* under N;r 5 afgifna Förslag till sammanjemk-
ning af Riks-Ståndens skiljaktiga meningar i frå¬
gan om Reglering af Rikets Styrelse-Verf, hem¬
ställde Herr Talmannen om , sedan Hederv, Bon¬
de-Ståndet, enligt jemväl ankommet Protokolls-
Den 17 December. 509
Utdrag af den 15 dennes, förklarat sig icke haf¬
va något att erinra vid den af Ridderskapet och
Adeln beslutne underd. anhållan, Borgare-Stån¬
det, som förut förblifva vid sitt öfver det första
Betänkandet fattade Beslut och godkänt den i det
sednare föreslagne Voterings-Propositionen , nu
ansåg någon vidare åtgärd i detta mål å sin si¬
da ega rum.
Herr Hjertström tillstyrkte, att Ståndet måt¬
te meddela ett lika förklarande, sorn Bonde-Stån¬
det afgifvit.
Herr Noréus yttrade, att, då Riksdagens an¬
nalkande upplösning satte en gräns emot all fort¬
satt strid för olika meningar och gjorde till ett
nödtvång för Riks-Stånden att i sina Beslut jem¬
ka sig efter hvarandra för att deraf bereda ett
sammansiämmigt helt, vore det endast ur sådant
skäl , som Hr Noréus , ehuru bibehållande den
lankan , att Borgare-Ståndet uti förevarande mål
fattat det rättaste Beslut» likväl tillstyrkte att Stån¬
det , med uppoffring af siri bättre öfvertygelse ,
nu ville foga sig till det slut , hvari Ridd. och
Adeln stannat *, Och med Hr Noreus förenade
sig Herr Ullberg.
På Herr Talmannens Proposition fann Stån¬
det för godt att, till vinnande af sådan samman-
stämmelse emellan Riks-Ståndens i frågan om
Regleringen af Rikets Styrelse-Verk fattade Be¬
slut, hvarigenom Expedi tion ,må kunna derå föl¬
ja , nu förena sig i det Beslut,,, Höglofl. Ridd.
och Adelö den I4:de dennes fattat, lika med hvad
Borgare-Ståndet förut i den delen beslutit , att
nemi gen Riksens Ständer böra, med åberopande
af de utaf Serskilda Utskottet anförde hufvudgrun*
5 io Den 17 December.
der j hos Kongl. Majit i uoderd. anhålla, det
Kongl. Majit i Nåder täcktes till verkställighet
befordra de delar af Utskottets Förslag , Kongl.
Maj:t finner leda till Styrelsens förenkling och
till inskränkning i Embetsmännens antal.
§• B.
Förstärkta Banko-Utskottets Memorial N:r
305 med anmälan om verkställd omröstning i an¬
ledning af Riks-Ståndens skiljaktiga Beslut , rö¬
rande de föreslagne Reglementariske Föreskrif-
terne om Odlings-Lån , upplästes och lades till
Handlingarne.
§• 9*
Följande ankomna Utlåtanden föredrogos I
Bevillnings- Eag- och Ekonomi-Utskottens
N:r 72. öfver återremiss å Betänkandet om en
ny Författning emot Lurendrägeri och Tullför¬
snillning :
Lag- och Ekonomi-Utskottens
Nir 253. i anledning af återremiss å Betänkan¬
det Nlr 161 om Fabriks-Gesällers och Arbetares
ställande under Tjenstehjons-Stadgan :
N:r 255. likaledes å Betänkandet Nlr 61 om
Expeditionslösen.
Lades på Bordet.
§. 10.
Expeditions-Utskottet hade insändt Förslag
till underd. Skrifvelser I
N:r 412. om öfverseende och förbättringar i
Rikets Politi-Författningar m. m. :
N:r 420. om en årligen intill nästa Riksdag ut-
gående Afgift till Veneriska smittans hämmande:
Den 17 December.
Njr 4^i« om ändring och tillägg uti Kongl.
Förordningen den 26 Februari 1817 rörande Socj
kenstämmor och Kyrko-Råd.
Dessa Förslag upplästes: Det förstnämnda
lade* på Bordet: De Öfriga godkändes.
§• 11.
Borgare-Ståndets Besvärs-Utskotts, i följd af
Ståndets Beslut, uppsatta Förslag till dess underd.
Skrifvelse i frågan örn Närings-friheten och der¬
med gemenskap egande ämnen , upplästes och
godkändes till följande lydelse :
’’S. A. K.
’ De underdåniga framställningar, Represen*
tanterne af Rikets Boigare-Stånd nu gå att en¬
skilt underkasta E. K. M: s Visa och Nådiga
pröfning, röra ett ämne, sorn E. K. M. Sjelf i
Nåder behagtat anse för ett ibland de vigtigare
uti Rikets Allmänna Hushållning. Såsom sådan
har frågan om vidsträcktare frihet i utöfning af
Handel och Handtverk, genom E. K. M:ts Nådi"
ga Skrifvelse den 19 sisth Februari blifvit öfver-
lemnad till Riksens Ständers pröfning och afgö¬
rande gemensamt med E. K. M., i den ordning
Regerings-Formens 89 §. förmår ; och det är i
anledning af Resp. Med-Ståndens deröfver fatta¬
de Beslut, som Borgare-Ståndet, ledt af annan
öfvertygelse, sorgfälligt om vilkoren för Städer-
nes bestånd och uppmärksamt på helgden af alla
Medborgares rättigheter, finner sig af dessa än¬
damål uppmanadt, att inför E. K. M. öppet och
förtröstansfullt yttra de åsigter och förbehåll,
under hvilka Ståndet anser Rikets Ständers nu
Den 17 December.
till E. K. M. framförda Förslag i afseende på.
den så kallade Näringsfriheten vara i många de¬
lar stridande mot Borgare-Ståndets Privilegier,
Utsträckt utöfver lidens och erfarenhetens fordrin¬
gar , samt menligt för både allmänt och enskilt
bästa, lika visst, som det, inskränkt inom rättvi¬
sa och billiga gränsor, skulle hafva uppfyllt sitt
ursprungliga och enda rätta ändamål , att gagna
Landet genom Näringarnes och konstflitens upp¬
muntran. Borgare-Siåndet anhåller underdånigst,
att E. K. M. åt en närmare utveckling häraf vär¬
des lemna Dess Nådiga uppmärksamhet.
''Frågan om en allmännare Näringsfrihet in-
nefattar hufvudsakligen tvänne , till art och be¬
skaffenhet vidt åtskiljda Punkter : Den ena hu¬
ruvida idkandet af Borgerlig Näring må i vid¬
sträcktare mån än hittills tillstädjas Landsbygdens
Innevånare samt andre, som icke med Städernes
Borgerskap sig förena ; och detta står i oskiljak¬
tigt sammanhang med Borgare-Ståndets Privile¬
gier : Den andra , om ändring och eftergift må
ske uti nu gallande stadgar och författningar, an¬
gående hvad vid inträde uti Borgerliga yrken
och dera» utöfning bör fullgöras af dem som ä-
ro dertill berättigade ; och detta rörer egentligen
det reglementai iska , ehuru det i flera fall hör
hemta sine grunder från Ståndets Privilegier.
Endast genom ett noga iakttagande af skillnaden
emellan dessa olika frågor kan, efter Ståndets tan¬
ka , en rätt åsigt fattas af målet i det hela , och
utom den blir följden , att det nyttiga i saken
motverkas och lider genom sammanblandningen
med det sorn alltid måste anses förkastligt,
Den 17 December. 515
J,At alla fyra Riks-Står.den äro Privilegiet
gifne , som bestämma hvarje Stånds utmärkande
och uteslutande rättigheter. Adeln har sina ,
Presterskapet sina , Bonde-Ståndet sina 1 Borga¬
re-Ståndets består, enligt hufvudsumman af alla
derom utkomne Författningar, uii uteslutande rät¬
tighet att i Städerne utöfva handel och handt¬
verk. Alla äro de ställde under det skydd Ri¬
kets Regei ings-Form dem lemnar uti 114 §,
Utan Konungens och alla Fyra Riks-Ståndens
sammanstämmande Beslut kunna Borgare-Ståndets
Privilegier i följd häraf icke rubbas; och, utan
att rubba dem , kan friheten att idka Handel
och Handtverk icke få den nya utsträckning, som
nu åsyftas, lill förmon för Medborgare utom
Borgare-Ståndet ; ty hvilken distinktif och ute¬
slutande rätt skulle väl då för Borgare-Ståndet
återstå , sorn kunde kallas dess Privilegier, ellet
huru hade Riks. Ständer då vårdat Deras egett
af Konungen godkända Beslut år 1731, att inga
Frimästare i Städerne skulle få antagas, men al¬
la Embeten sina privilegier och rättigheter oför¬
kränkt tillgodonjuta, och huru finge Ståndet då
trygga sig vid helgden af Konungens den 23
Febr. 178g gifna Nådiga Försäkran: ”att ingen
■”må tillåtas Borgerlig handel och rörelse drifva,
”sorn derå ej Burskap vunnit samt afgiften till
”Kronan och Staden derföre betalar ; Ridderska-
*’pet och Adeln , samt Ståndspersoner likväl ali
”tillständig rätt förbehållen.’> Så bestämda Pri*
vilegier, så klara och ostridiga rättigheter, erkän¬
da äfven af de Utskott, hvilka vid Riksdagen
beredi detta mål, hade icke bordt komma i behof
Borg. St. Prat. 1823. VII. B. 65, 66.
Den 17 December.
af försvar. Endast genom Ståndets eget samtyc¬
ke kunna de inskränkas; och desse inskränkningar
utgöra då undantag, i de delar de angå, men all¬
deles icke bevis på någon minskad kraft af Pri*
vilegierne i allt öfrigt. Rättigheten , att idka
Borgerliga Näringar, har Borgare-Ståndet aldrig
frånträdt. Väl har man åt Ståndets vid 180g års
Riksdag gjorda Koncession , "att idkande af ali
'Borgerlig Näring , emot åtagande af deremot
”svarande Borgerlig lunga, skulle blifva en rät¬
tighet för alla Medborgare-Klasser velat gif¬
va en tydning, som, om den vore grundad, skul¬
le innebära , att Ståndet uppoffrat sin egen till¬
varelse genom samtycke till en allmän och oin¬
skränkt Näringsfrihet, oberoende af Stadsmanna-
löreise, af Borgerliga förbindelser och af sjelfva
den ordning, sorn, nyttig i allt, uti Näringarne
synes förhatlig under namnet af Skrå ; men att
denna tolkning är origtig, att koncessionen, för-
a ledd mindre af behof, än af en länge förd kla¬
gan öfver tvång i Näringarne och hinder i de¬
ras utveckling, endast angår Borgerlig Närings-
rätt i Städerne, samt att Författningarnes före¬
skrift om satter och ordningen för dess vinnande
ingalunda blifvit derigenom upphäfven , det har
Ståndet redan haft tillfälle inför E. K. M. nog¬
samt ådagalägga genom de serskilta underdåniga
Skrifvelser vid Riksdagame åren r8i2och 1815,
hvarigenom Ståndet anhållit, att Kongl. Majit i
Nåder ville utfärda en dermed instämmande för*
klat ing öfver Kongl. Kungörelsen i ami,et den 6
April t8lo.
"De skäl, som föranlåta Borgare-Ståndet att
med allvar och värma bestrida hvarje ingrepp uti
Den 17 December',
515
deras i Privilegierne och Grundlagen kraftigt för¬
varade uteslutande rätt till Handel och Handt¬
verks bedrifvande, ligga uti öppen dag för ali
oväldig granskning. Likasom det är Landtman*
nens hufvudyrke att odla jorden och frambringa
dess alster , si är det Siädernes bestämmelse att
vara de förädlande Näringarnes hemvist och, så¬
som föreningspunkter för ett större antal Med¬
borgare , bereda Landtmannen afsättning på sine
produkter. Sa vida detta ändamål , utan tvifvel
oberoende af tidens anda , ännu fordrar en fort¬
farande omtanka för Städernes bestånd , styrka och
trefnad, måste det vara af vigt, att Stadsmanna-
rörelsen uppi ätthålles. Deremot har det blifvit
Städernes lott i Samhället, att draga en dryg del
af de allmänna bördorne både genom skatter och
andra prestationer. Förmågan att utgöra dem
måste af Borgaren förvärfvas genom flit och ar¬
bete , utom hvilka han af sine Privilegier icke
skördar någon fördel ; men huru kan detta ske
oin föremålen för hans verksamhet undanryckas
honom för att öfverlåtas åt Landtmannen eller
andra, hvilkas Näring han sällan är i lika till¬
fälle att dela , och med hvilka han , tryckt af
mångfaldiga Borgerliga skyldigheter, dem Närings,
idkaren på Landet undgår, icke heller kan täfla i
lindrigt pris, som är ett hufvudvilkor för lätt af¬
sättning och jemn förtjenst. Följden måste blif.
va, att Städernes Skattdragande Borgare, under ut-
öfningen af de yrken , åt hvilka de i skydd af
gällande Författningar ägnat deras hela tid och
omtanka, småningom skola se sin timliga välfärd
undergräfvas genom minskning i alla förmåner
under oförändradt bibehållande af alla förbindel¬
516
Den 17 Decemltr.
ser. Det är detta missförhållande, E. K. M. Nå¬
digt velat afböja, då E. K. M. fästat Rikets Slän¬
ders uppmärksamhet pä nödvändigheten att vid
fördelning af borgerliga skyldigheter göra skäligt
afseende på den inskränkning i lagligen tillkom¬
ma förmåner, som en utvidgad täflan kan för
medlemmarne af vissa Korporationer förorsaka.
”Likväl skulle Borgare-Ståndet, alltid bered¬
villigt till uppoffringar för Fäderneslandets väl ,
å ena sidan tåligt motse äfven dessa bekymmer¬
samma följder af en svår försakelse, i fall Stån¬
det å andra sidan förmådde inse något verkligt
behof, eller någon sann fördel för det Allmänna
af ett så beskaffadt steg. Men , då Spanmålshan-
deln i Riket är, hvad den bör vara, fullkomligt
fri och Viktualie-handeln lika oinskränkt utöf-
vas f då Landet har rättighet, att hålla behöfli-
ge Sockne- Bruks- och Säteri-handtverkare : Då
Landtmannen eger ej allenast att för eget behof
fabricera allt hvad honom godt synes, utan ock
att i Städerne fritt införa och afyttra sina produk-
ter: Då Fabiiker utan hinder kunna på Landet
anläggas : Då hvarje Svensk man eger frihet att
reda i skepp samt Ridderskapet och Adeln ser¬
skilt att exportera sina egna effekter: Då rättig¬
heten att lill Kontingent-Borgare på Grosshandel
antagas , är vidsträckt; och då änchligen Landt-
manna-Näringarne i detta Land icke hafva så
stort öfverflöd af arbetare, att någon individu lä¬
rer kunna nämnas, som blifvit Näringslös derfö¬
re , att han sf.sorn obehörig till inmängande i
Borgerliga yrken blifvit derifrån tillbakavist; så
torde det vara svårt att upptäcka hvilka stora och
Riksgagneliga fördelar kunna uppkomma af den
Den j 7 December.
517
utsträckta Näringsfrihet, man pä bekostnad af Bor¬
gerskapets Pri vilegier vill tillvägabringa. Under
sädana förhållanden skulle åtminstone Borgare-
Siåndet, som känner huruledes dessa Privilegier
äro af Städemes Borgerskap dyrt förvärfvade ge¬
nom svåra gärder och kännbara bidrag vid mån¬
ga tillfällen då Fäderneslandets väl fordrat stora
ansträngningar, anse sig illa vaka öfver sine Korn»
mittenters rätt och samka öfver sig förebråelsen
att hafva bidragit till Medbröders ofärd, om Stån¬
det frivilligt lemnade vigtiga, bestämda och gag-
neliga rättigheter till pris åt ett onyttigt begär
att omskapa allt , och jemna emellan Medborga¬
ren äfven sådana förhållanden, som sjelfva Sam-
hälls-vilkoren fordra skola vara åtskiljda.
’’Så välgrundadt det är, att söka undanröd¬
ja allt tvång på Näringarne , lika vigtigt är det,
att en viss ordning iakttages uti dem , icke min¬
dre än 1 de mångfaldiga andra företag, hvilka*
framgång deraf beror, Detta ändamål , ämne för
de Reglementarisk^ Föreskrifterne, hvilka af E.
K. Mits Nådiga godtfinnande bero, har, un¬
der loppet af omkring etthundrade år, genom
den under namn af Skrå-Författning kända Kongl.
Ordning för Handtverkare i Riket, af den 27
Juni 1720 , samt genom 1734 års allmänna Han-
dels-ordning varit befordradt på ett sätt, som
upphjelpt Näringar och Slöjder utur deras , un¬
der några års Frimästerskap iråkade förfall , och
beredt deras idkare framgen bergning och tref¬
nad. Mera bevis torde ej behdfvas för värdet
af dessa så länge beståndande Författningar och
klokheten i deras institutioner. Om , under tiden*
längd , någre förändringar deri blifvit behöflig®,
518 Den 17 December.
hvilket, långt ifrån att af Borgare-Ståndet bestri¬
das , är hvad detta Stånd redan år 1812 hos K.
Majtt underdånigst framställt , med anhållan , att
alla då gällande Författningar och Reglementen
rörande Handel och Näringar mätte öfverses ,
samt så jemkas och förändras, sorn behofvet kun¬
de fordra och en vunnen erfarenhet föranleda ;
så synas likväl de flesta grunddragen ännu va¬
ra antagliga och värde att bibehålla. En detal¬
jerad granskning utaf de af Resp. Med-Stånden
godkände och i underd. tillstyrkte Reglementa-
riska Föreskrifter, innefattade uti Förslag till r:o
Förordning angående Handtverkerierne i Riket ,
2:0 Förordning om de Handtverk , sorn utom
burskap få på Landet idkas , och om den Landt-
mannen förunnade Handels- och Slöjde-frihet,
samt 3:0 Ny Handels-ordning , skall lemna Bor¬
gare-Ståndet tillfälle , att utmärka hvart och ett
af de stadganden , hvilka detta Stånd antingen
med tillämpning af de här ofvan i underdånig¬
het yttrade åsigter af Pri vilegiernes innehåll och
helgd , eller ock af andra från sakens beskaffen¬
het och erfarenhetens läror hämtade skäl , icke
kunnat , lika med Resp. Med-Stånden , antaga ;
Och det är i en sådan granskning , sorn Ståndet
nu i underdånighet utbedjer sig att få ingå.
,JHandtverks-Ordningen.’’
,JI:sta ArtikelnJ’
’’i §. Hellre än att antaga denna §., in¬
nehållande Förslag , att i stället för Skrå-Ernbe-
*) Den här iakttagne numrering af §§;ne är rättad efter
numreringan i de Riksens Ständers underd. Skrifvelse bi-
lagda Förslag till Förordningar,
Den 17 December. 5rg
ten inrätta Handt verks-Societeter i hvarje Stad ,
har Borgai e-Ståndet ansett 1720 års förnyade
Handtverks-ordning i denna del böra få tjena tilL
framgen efterrättelse , och således Handtverks-
embeten fortfara. Under denna inrättning 1 sora
är flera too:de år gammal, hafva Handtverkeri-
erne i Fäderneslandet uppnatt den stora färdig¬
het de nu för tiden ega. Skäl till Embetenas
upphäfvande må icke härledas från några med
dem förenade missbruk ; ty sådana kunna insmy¬
ga sig i allt, och äfven i de föreslagne Societe-
teme. Kätt tillämpad, och handhafd med allvar,
samhet , är den så kallade Skrå-ordningen sträng
mot allt oskick ; och Borgare-Ståndet , sorn kan.
af erfarenhet yttra sig härom , drager icke i be¬
tänkande, att anse denna Författning serdeles nyt¬
tig för Handtverkerierne , genom den ordning s
arbetsamhet och färdighet i yrket , som äro dess
säkra följder , då Embeten och Ålderman , i öf¬
verensstämmelse dermed , uppfylla sina åliggan¬
den med redligt nit, utan otillbörlig myndighet.
Att förändra anstalter , hvilkas godhet uthärdat
tidens och erfarenhetens pröfning , är ingen föri
tjenst, äfven om de emot jemngoda ordningar kun¬
na utbytas ; ty man känner hvad man eger, men
icke hvad man får. — Det kan vara möjligt, alt
inrättningen af Handtverks-Societeter , i verkstäl¬
lighet satt, skulle hafva hvarjehanda fördelar med
sig ; men icke kan Ståndet antaga öfvertygelsen
om dess förmenta företräde framför de hittills
varande Embeten; icke kan ett arbete, det va¬
re sig Gesäll- eller Mästare-prof, af någon pröf-
vas bättre än af den , till hvars yrke sch egen
handläggning dylikt arbete hörer; icke är det tro¬
520 Den 17 December.
ligt , att de manga skyldigheter Skrå-embeten och
Ålderman hafva sig ålagde , kunna af Societeter-
ne , utan en större tidsspillan» medhinnas, såsom
Kronans , Stadc-rnes och Handtverkeriernes tjenst
vid serskilda tillfällen fordrar: icke heller kan
man vänta , att desse nya Inrättningar skola e-
ga ibland Handt verks-folket den aktning och in¬
flytelse , sorn nu egnas Skrå-embetena , stadgad
genom ioo:åiig häfd, och som oftast, bättre än
all annan myndighet, befordrar en nödvändig ord¬
ning. Borgare - Siandet anhåller alltså underdå-
»igst , att E. K. M. i Nåder täckes uti fortfa¬
rande kraft bibehålla hvad 1720 års Ordning, an¬
gående Handlverks-einbetens tillvarelse, förmår.
’’a ,3,4 och följande §§:ne i denna Ar*
tikel , såsom innefattande Reglementariska Före*
skrifter i sammanhang med I §., måste, om den*
na ogillas , i följd deraf förfalla ; likasom alla de
stallen i de följande Artiklar, hvaräst ^Handt-
verks-Societeter’'’ och deras ^Ordförande’’ omnäm¬
nas , lära i sådant fall böra förändras till ”Handt-
35 ° >1
verks-embeten” och deras 'Ålderman.”
”III. Artikeln”
”3 §. Uti Resp. Med-Ståndens bifall till
denna §. har Borgare-Ståndet icke kunnat instäm¬
ma , utan har Ståndet förkastat §tn och ansett nu
gällande Handtverks-ordning angående Gesällers
antagande, afflyttning, förbindelser emot Mästa¬
re , m. ro. , hvarom denna §. handlar , böra äf¬
ven hädanefter i sin kraft bibehållas. Om det
icke kan betviflas , att Gesällerne skulle anse hän¬
förandet under Tjenstehjons - stadgan såsom en
åtgärd , hvarigenom deras fria arbets-utöfning in¬
skränktes , och deras rum ibland Samhällets Med¬
Den 17 December.
521
borgare nedsattes, så lärer det icke heller kan¬
na bestridas , att följderne deraf skulle blifva men-
lige för den arbetshog och det sträfvande till större
skicklighet , som hos denna klass i synnerhet bör
underhållas och uppmuntras, så vida det är angeläg.
nare, att fästa dem vid Landets Näringar, än alt
genom nya tvlngsband väcka hog till utvandringar
i främmande Land. Andra vigtiga skäl komma
dessutom härtill. Hvarje Mästare behöfver Ge¬
säller i den mån han har tillräckligt arbete att
sysselsätta dem , och dermed förhåller sig vanli¬
gen mycket olika vid olika tider. Vid stadslan¬
det af Gesäller i sin tjenst skulle Mästaren så¬
ledes alltid , antingen blottställa sig för brist på
arbetare, vid tillfälligen ökadt behof, en olägen¬
het , som äfven vid flyttnings-tiderne blefve ound¬
viklig, eller ock nödgas, att utöfver sitt vanliga
behof antaga i kost och lön arbetare , som han
ej alltid kunde använda, och hvilka, i den titon
de sålunda förtärde hans förtjenst , blefve en bi¬
dragande orsak till arbets-lönernes stegring på
Allmänhetens bekostnad. Det torde ock förtje¬
na uppmärksamhet , att bland Gesälleme ett stort
antal lefva gifte , för hvilka det icke vill blifva
lämpligt, eller med deras bästa instämmande,
att såsom Tjenstehjon taga sin föda hos Mästaren,
under det de i allt fall skola för Hustru och
Barn underhålla eget hushåll. Det är sannt , att
Förslaget lemnar tillfälle till undantag genom rät¬
tigheten j att genom serskilda Kontrakter emel¬
lan Mästare och Gesäller annorlunda betinga ; men
föga kan det förmodas , att dylike afhandlingar
skulle ega rum vid de många och täta ombyten,
hvilka, på ofvanberörde skäl, äio liksom oskilj-
522
Den i 7 December.
aktige från beskaffenheten af arbetet å de fleste
Verkstäder.
”IV. Artikeln.
”10 §. De skadliga följderne af Förslaget
i denna §. hafva icke kunnat undfalla Borgare-
Siandet , sorn i allmänhet ogillar sammanbland¬
ning af olika Näringar. Förslaget leder derhän,
att den förmögnare Handtverkaren skulle alltför
mycket gynnas på deri mindre bemedlades be¬
kostnad, enär det ankomme endast på förlag, att
i stort omfång förena utöfning' af flera Handt¬
verk Den förmögne skulle tillskansa sig me¬
sta fönj risten, och deri fattiga betagas utväg att
arbeta sig utur sin fattigdom , helst han af den
förre äfven beröfvades arbetare för sin Verk¬
stad. Säkert blefve ock Allmänheten lidande af
så beskaffade Fabriks-anläggningar för Handt¬
verk; ty så vida Mästaren icke egde skicklighet
och erfarenhet i annat Handtverk än det hvarpå
han la 11 , komme arbetet i de öfrige delar, att
bero ensamt af de antagne Gesäller , utan för¬
måga för Mästaren till den tillsyn och pröfning,
som på Verkstaden icke borde å hans sida sak¬
nas Af sådana skäl har Borgare-Ståndet förka¬
stat denna §.; och det är med serdeles förtröstan,
som Ståndet till E. K. Mits visa granskning i
underd. anmäler detta skiljaktiga Beslut.
’’ll §. Uti denna §., hvilken Borgare-Stån¬
det ock förkastat , är gränsen emellan Stads- och
X.at)dtmanna-Näringarne öfverträdd, och det till
bägges skada ; ty ju bestämdare den gräns är,
som skiljer dessa Näringar från hvarandra, desto
säkrare trifvas de hvar för sig ; men ju mer de
ingripa i hvarandra , desto mindre finna de öm-
Deri 17 December.
sesidig afsättning. Om det blir en rättighet för
Borgare i Städerne ait pä Ilandet itu ät a sina
Verkstäder, så befarar Siandet, attSäderne, sorn
borde vara Handlverkeriernes hemvist , smånin¬
gom blifva tomma på idkare. Det är ej nog ,
att en sådan på Handel bosatt Stadsborgare, då
lian icke möjligen kan deltaga uti Borgerskapets
personliga skyldigheter, i stället erlägger en viss
Afgift. Den kommer endast Stadens Kassa till
godo; men berörde skyldigheter ömsom i Kronans
och ömsom i Stadens ärender drabba Borgarne i
Staden så mycket rner ofta och kännbart, hvari¬
genom tiden borttages från det arbete, som skall
gifva dem bergning. Sällan lärer brist på ut¬
rymme eller på passande lokal inom Stadens ge¬
bit göra detta föreslagna stadgande mera nödvän¬
digt nu än förr; och då det således icke kan an¬
ses vara af något behof påkalladt, vågar Borgare-
Ståndet underdånigst anhålla, att E. K. M. , i
Nådigt betraktande af nu anförda sanna skäl, täc¬
kes detsamma från Handt verks-Ordningen allde¬
les utesluta, med bibehållande deremot af det i
Städernes Privilegier bestämda vilkor, att Bor¬
garne skola bo inom Stadens område och deltaga
ej mindre uti alla Penninge-Utskylder , än ock
uti de personliga besvär , Borgerskapet har att
vidkännas.
■”13 §. Afven denna §. innefattar Förslag,
som träda Borgare-Ståndets rättigheter för nära,
derigenom att tillåtelsen för Enkor och ogifta
personer af Qvinnkönet att ingå i utöfning af
Handtverk är gifven under andra vilkor än för
Manspersoner. Om §:n i förra afseendet god¬
kännes , så anser Borgare-Ståndet i underd,, att
I
5 84
Den 17 December.
profningen af qvinnors profstycken i det yrke de
välja , bör bero endast af Ernbetet på lika sätt
sorn manspersoners, sarnt att de ock, lika med
dem , böra vara med Eiribetet förenade och i och
för sitt handtverk stå under dess uppsigt. Isyn¬
nerhet är det förslag skadligt, att Qvinna, som
ogift erhållit tillstånd till någon handterings id¬
kande för egen räkning , skulle få densamma
fortsätta , sedan hon ingått gifte med en person,
hvilken ej idkar samma handtverk. En sådan
rättighet, större än den 12 §, lernnar Hand ver-
kares egna efterlem nade Enkor, ehuru dessa van¬
ligen hafva tillfälle att förvärfva insigt och fär.
dighet uti mannens handtverk, synes lätteligen
kunna leda derhän , att personer, utan egen skick¬
lighet, arbetsamhet och flit, och utan de Medbor¬
gerliga egenskaper, genom hvilka Ståndets anseen¬
de och värdighet upprätthålles , intränga sig i
delakiighet af dess förmoner. Att förekomma så
beskaffade missbruk har varit Ståndets afsigt , då
det föikastat §=n , och är det äfven nu , då Stån¬
det i unde. d. hos E. K. M. anhåller om den
Nådiga uppmärksamhet härvid , som tryggar
Ståndet i hoppet , att dess rättigheter skola på
ett värdigt sätt hållas i helgd.
”14. §. I följd af H01 gare-S'åndets Beslut
öfver II §. i denna Artikel, har Ståndet ansett
14 §;n böra förfalla , i hvad den angår lof för
Idkare , som , efter vunnet Burskap i Stad , drif¬
ver handtverk på Eandet , att sina egna till verk»
ningar äfven på stället försälja.
§. Borgare-Ståndet har antagit denna
§., likväl med den ändring, att Architekter och
Mechanici , som hos sig mantalsskrifva och i
Den J 7 December.
525
arbete begagna Gesäller eller Lärlingar , böra i
sådant fall ovilkorligen antaga Burskap, E. K.
M. täckes i Nåder finna en sådan föreskrift
vara väl grundad , enär Städernes Borgerskap ,
som draga skatt till Stat och Stad , eljest skulle
förorättas af personer, som icke med dem sig
förena eller i deras bördor taga del. Föreskrif¬
ten är icke heller ny, utan instämmer med hvad
hitintills gällt ; Och skulle en ändring deruti ,
efter Ståndets underd. tanka , göra ingrepp i
Städernes privilegierade rättigheter, för hvilka
Ståndet i underd. hoppas E. K. M:ts fortfarande
Nådiga hägn och beskydd.
’’i7 §. Utan förnärmande af Ståndets rät»
tigheter lärer ej heller denna §. kunna bifallas.
Näst en utvidgad frihet till Handtverks idkande
utan Burskap, vore tillåtelsen , att blifva Borga¬
re utan läro-år och utan prof af kunskap i sitt
yrke, det svåraste steg till Borgare-Ståndets upp.
lösning. I hvarje Näring är kännedom och er¬
farenhet deraf första vilkoret för ett förståndigt
bedrifvande , till egen båtnad och så att Allmän¬
heten blifver belåten. — Näringarne gå under,
om de falla i händerne på folk , som icke kun¬
na uppfylla dessa fordringar, och som, hänförde >
mindre af bepröfvad hog för yrket, än af en
tillfällig rigtning at begäret efter vinst , icke äro
fästade vid Borgerskapet med det nit för dess be¬
stånd , den aktning för dess rättigheter och den
öfvertygelse om värdet af dess stadgar, som van¬
ligen finnes hos dem , hvilka genomgått grader*
ne af lärotid , sträfvat efter en ökad färdighet ,
och lärt sig att bedömma arbetarnes skyldigheter
och rättigheter, ej mindre än sina egna. SI
Den 17 December'.
hafva de inträdt i Näringarne » hvilka nu utöfva
dem. Deras väl eller ve i de yrken , åt hvilka
de användt ungdom och manna-år, omtanka och
krafter, beror nu af Valet mellan en bilehållen
ordning , eller ett skadligt sjelfsvåld. Med til¬
lämpning af desse åsigter till förslaget angående
Bryggeri- Slagteri- och Bakeri-Näringarne har
Borgare-Ståndet ej kunnat undgå att afslå §:n med
beslut , att Läro- och Gesäll-år samt Mästare-
prof å nämnde Näringar, brira hädanefter bibe¬
hållas lika med hvad nu gällande P’örfattningar
föreskrifva. Till E K. M. öfverleinnar Stån¬
det nu pröfningen deraf, förvissadt, det E. K.
M. , je inte Nådigt afseende å de Privilegier,
vid hvilka Ståndet tryggar, sig, icke heller Iem-
nar utan uppmärksamhet vigten och angelä¬
genheten att, serdeles i Hufvudstaden och de stör¬
re Städetne , Allmänheten må vara tryggad ej
mindre mot brist , än ock mot vårdslöshet eller
missbruk i tillhandahållandet af dess för uppe¬
hället mest oumbärliga behof.
’’V. Artikeln.
”2. §. Med underd. åberopande af hvad vid
IV. Art. II. §ln är anfördt, har Ståndet ansett
och får till E. K. M- underdånigst hemstäl¬
la , att hvad uti denna 2. §. stadgas om skyl¬
dighet för Mästare å Landet, måtte alldeles utgå.
”3. §. Borgare-Ståndet har ansett, att All¬
in anna Lagens och nu gällande Handtverks-Ord-
nings stadganden örn ansvar lör felaktigt , odug¬
ligt eller bedrägligt arbete, samt förskingring
af hvad åt Handtverkare anförtros , äfven hädan¬
efter bör tjena till efterrättelse, i stället för hvad
denna §. föreslår. I hvad måtto det sednare kan
T)en 17 December.
ega företräde framför det förra , förmår Ståndet
ej inse ; men icke kan det undfalla en oväldig
granskning, att det stadgande är obilligt och orätt¬
vist, som, då det å ena sidan fastställer skyldig¬
heter, å andra sidan utesluter motsvarande rättig¬
heter, Detta fel vidlåder §:n dels deri, att ders
ej innehåller något stadgande örn den rätt och
säkerhet , Handt verkaren bör njuta att en be-
tingad vara afhärntas och betalas vid öfverens-
komrnen tid , och dels deri , att handtverkaren
under en månads tid efter aflefvereringr-n till
köparen skulle för varan stå i ansvar , änskönt
en hvar är i tillfälle, att vid arbetets emottagan¬
de pröfva huruvida han dermed är nöjd , eller
eljest med tillverkaren om lämplig tid dertill be¬
tinga , och oaktadt varans bättre eller sämre skick ,
dess mer eller mindre duglighet under hela den¬
na tid beror af medfarten i köparens vård , och
de flesta handlverks-arbeten äro sådane , att de
äfven på kortare tid , än en månad , i synnerhet
genom ovarsamt begagnande, kunna fördérfvas.
Dika strängt, men meia rättvist , hafva nu gäl
lande lagar i detta ämne delat skyldigheter och
rättigheter emellan handtverkare o. h dem, af
hvilka de ålitas ; och det är om oförändradt bi¬
behållande af desse stadgar, som Borgare-Ståndet
på nu anförda skäl i underd. vagar anhålla.
”5 §. Denna §. är af Borgare-Ståndet förka¬
stad , icke i mening att undandraga Städernes
Borgerskap en i alla tider uppfylld skyldighet
att arbeta för E, K Mt ts och Kronans räkning ,
men af öfvei tygelse, att sradgandet uti Handt-
verks-Ordningens io:de Artikel 2H punkten, jem¬
förd roed 33 punkten angående hvad Handt ver-
528
Den 17 December.
löre må i betalning taga , passar för detta ända¬
mål bättre , än ett åläggande att arbeta emot de
i Orten gångbara pris. Det obestämda i detta
vilkor kan leda till förlust ömsom för Kronan
och ömsom för Handtverkaren: För Kronan, om
något arbete nyss förut af tillfälliga orsaker blif¬
vit dyrt betalt : För Handtverkaren, om gångba¬
ra priset bedömmes efter den arbetslön, hvarmed
Kronans Manskap och andre, som icke draga Bor¬
gares skatter och besvär, kunna rara belåtne.
Allenast skyldigheten står qvar, att efter tillsä¬
gelse arbeta för Kronans räkning, så är allt vi¬
dare stadgande derom öfverflödigt , emedan de
ansvarslagar, som för Handtveikaren gälla i afse¬
ende på enskilt arbete, äfven böra gälla i fråga
om Kronans, och, hvad betalningen angar, det
är nog att den beror af Magistratens pröfning, i
händelse Handtverkaren mera begär än arbetet
värdt är eller godvilligt åsämjande om priset ic¬
ke kan träffas, Om så tillgår, kan något lidande
på ingendera sida uppstå , och utan tvifvel bör
detta vilkor sökas» lika visst, som det skulle
vara rättsstridigt, att af Borgerskapet fordra an¬
nan arbetsskyldighet än det förmår draga , eller
att genom knappare betalning, än skäligt är, låta
Borgerskapet ensamt vidkännas tyngden af ett ar¬
bete , som är hela Statens behof.
,JVI. Artikeln”
”3 §. Den ändring, Borgare-Ståndet för sin
del beslutat uti denna §., går endast derpå ut ,
att andra hälften af Böterne bör tillfalla Handt-
verks-embetet, för att genom dess försorg använ.
das till sådana behof, som §:n omförmäler. Ett
godt
Den 17 December.
529
godt ändamål är härmed åsyftadt, utom hvilket
fattiga Handtveiks-enkor samt gamle af sig kom¬
ne Mästare och Gesäller skulle komma att sak¬
na den hjelp, de hittills varit vane , att hvar in¬
om sitt Embete få påräkna. Under förmodan,
att någon serdeles inkomst genom Böter för olof¬
ligt idkande af Handtverk icke kan inflyta , e-
när beslag å sådant arbete , efter de i den nya
Författningen stadgade föreskrifter föga torde blif¬
va möjligt , och under hopp , att de bidrag sko¬
la blifva fä , sorn genom Böter för Handtverka-
res fel kunna ega rum , vågar Ståndet emeller¬
tid underdånigst anhålla om E, K, Majus Nå¬
diga afseende å Ståndets i denna del fattade skilja
aktiga Beslut.
*’2:o Förordningen om de Handtverk, som ut¬
om Burskap få på Eandet idkas ; samt
om den Landtmannen förundte Handels-
och Slöjde-frihet.’’
”1 §. Enligt hvad här stadgas , skulle det
blifva Eandtmän medgifvet, att. Socknevis , eller
gemensamt för flere Socknar , till Handtverkare
eller Gerningsmän antaga Skräddare, Skomakare,
Smeder, Glasmästare, Murare, Trädgårdsmästa¬
re , Sadelmakare , Garfvare , Snickare , Hjulma¬
kare, Tunnbindare, Timmer-mästare samt Kruk-
och Kakelugnsmakare; Men, vid pröfning af den¬
na §., som i sin vidsträckta omfattning innebär,
att Handtverkerieme af alla slag må från Städer*
ne utflyttas till Landsbygden , har Borgare-Stån¬
det , utan anmärkning hvad Trädgårdsmästare an¬
går , i öfrigt ansett någon utsträcktare frihet, att
Borg. St. Prot. I823. Vll. B. 67, 68.
53°
Den 17 Dectmber.
a Landet antaga Sockne-Handtverkare eller Ger¬
ningsmän , än nu gällande Författningar tillåta ,
icke böia ega rum, i följd hvaraf §:n borde, till
öfverensstämmelse med dem , förändras. Desse
Författningar äro: Rikets Ständers af Kongl, Majtt
godkände underd. Skrifvelse den 20 Juni 1731:
Landshöfdinge-Instruktionen af år 1734: Kongl.
Resolutionen på Städernes Besvär den 12 April
373g ; Kongl. Brefvet den 14 Maj »783: Kongl.
Resolutionen den 20 November 1786: Kongl,
Majlis för Rikets Borgerskap och Städerne i all¬
mänhet utfärdade Nådiga Försäkran den 23 Febr.
1789: Kongl. Majus Nådiga Resolution uppå Bor-
gare-Siåndets underd. Besvär den 28 April 1789’
och ändtligen Kongl. Majus Nådiga Stadfästelse
å Allmogens fri- och rättigheter den 4 April
samma år, som i 6:te §:n innehåller hvilka Sock¬
ne-Handtverkare Allmogen må till sin betjening
bibehålla och nyttja , nemligen Skräddare , Sko¬
makare och Smeder, varande denna rättighet se¬
dermera af Kongl. Majtt, genom Nådigt Bref
till Kommerse-Collegium den 23 Juni 1802, ut¬
sträckt till antagande af Glasmästare och Mura¬
re. Om det icke kan bestridas , att idkandet af
Handel och Handtverk tillhör Borgare-Ståndet,
enligt dess Privilegier, så hade det ej heller bort
kunna förbises, att desse Privilegier rakt kull¬
kastas, då handtverkerier af nästan alla slag up-
låtas åt de så kallade Socknehandtverkare eller
Gerningsmän , hvilka det enligt 2 §. skulle vara
obetaget, att försvara större och mindre antal
Tjenstehjon till biträde i Handtverket , samt så¬
ledes anlägga Verkstäder lika med Stads-Borga-
re, och detta allt emot den ringa afgift, som ,
Den 17 December. 5 31
under namii af Gernings-ören, utgår. Det är
ej allenast en klar följd , att Siads-Borgarens för¬
tjenst af arbete och afsättning upphör , i samma
man Handtverks-verkstäder inrättas å Ilandet ,
hvilkas tillverkningar i Staden föryttras , utan det
är ock alldeles ostridigt, såsom Borgare-Ståndet
redan i underd. anfört , att någon täflan emellan
Handtverksman i Städerne och på Landet, i fall
detta vöre det ändamål, sorn sökes, omöjligen
kan vinnas , enär Sockne-handtverkare och Ger¬
ningsmän, genom frihet f:ån alla de dryga skat¬
ter och prestationer till Stat och Stad , som Stä-
dernes Borgerskap mäste vidkännas, samt genom
lindrigare hyror och lefnads-omkostnader , åtnju¬
ta en öfverlägsenhet i förmåner , sorn ovilkorli¬
gen sätter dem i tillfälle, att arbeta för mindre
betalning , än hvarmed en Handtverkare i Stad
kan vara belåten. Af alla Förslag till ingrepp i
Borgare-Ståndets Privilegier går detta längst. Det
framställer Borgerskapets näringslöshet och un¬
dergång , såsom följder af den sfrid , hvars före¬
mål fått namn af Närings-frihet ; och det visar
för detta Stånd , liksom för alla , att man i an¬
dras aktning för sina rättigheter bör söka ett skydd,
starkare än helgden af Privilegier. Mycket mer
kunde tilläggas till bevis om det orättvisa , det
Grundlags-stridiga och förderfliga uti Förslaget ,
att till Landet öfverflytta Stadsmanna-Näringarne.
Det skulle ock lätt kunna visas, att detta i sjelf¬
va verket beredt Landtmannens egen skada , att
en klok och omtänksam Landtbrukare finner , i
omsorgerne vid denna Näring, nog att sköta, och
att han oielbart skulle råka i svår förlägenhet,
om han ensam hade allt att sälja , då utblottade
532
Den 17 December,
Stader Jelte kunde gifva afsättning ; men med å-
beropande af hvad Borgare-Ståndet redan haft
Nåden anföra och under oaflåtlig anhållan, att
få njuta sina Privilegier till godo , är det för
Ståndets tillfredsställelse nog , att i underd. öf¬
verlemna sin sak till E. K. M. , som, skyddan.
de allas rättigheter lika, hvarken lärer tillåta,
att ett Stånds Privilegier , emot dess bestridan¬
de , upphäfves till utvidgning och styrka för de
öfriges , eller kan missledas af de irriga åsigter,
under hvilka man sökt Samhällets gagn genom
sammanblandning af Näringar , sorn, enligt alla
tiders erfarenhet, böra vara åtskiljda , och just då
trifvas, när de, beroende af hvarandra, under¬
stödjas genom ömsesidig afsättning.
”7. §. Allmogens rättighet , att i Städerne
afyttra de produkter och tillverkningar den af e-
gen Jord och Ladugård samt af egna Båämnen
kan åstadkomma , bestrides icke af Borgare-Stån¬
det , ty denna rätt är grundad i Allmogens Pri¬
vilegier, och Ståndet vet, att desse böra hållas i
helgd. Men som Borgare-Ståndet i underd. be-
stridt anläggningen af Handtverks-Verkstäder å
Landet; Ståndet ock inser vådan för Städerne,
om Gerningsmän och Sockne-Handtverkare skul¬
le arbeta till afsalu derstädes, hvilket vore oför¬
enligt såväl med deras bestämmelse att endast bi-
träda Landtmannen i dess behof, som med de För¬
fattningar, hvaruti stadgas, att Gerningsmän icke
få arbeta för någon annan än den Socken , till
hvars tjenst de äro antagne ; Så har Ståndet trott
nödigt vara. att uti §:n tillägges, det Landtman
ej må i Stad afyttra andra Slöjdevaror , än han
be visligen sjelf förfärdigat, och ej till sådant ar¬
Den 17 December.
533
bete antaga Handtverks-Gesäller i sin tjenst;
samt att arbete , som af Gerningsmän å Landet
blifvit förfärdigadt, icke må i Stad försäljas. Äf¬
ven vid desse anmärkningar anhåller Ståndet så¬
ledes att E. K. M. täckes fästa Nådigt afseende.
v8. §. Då serskilt Författning finnes om
handel med Spannemål och Viktualier samt Stån¬
det, på skäl som vid 4 Art. II §. Handtverks-
Ordningen äro i underdånighet utvecklade, för¬
kastat Förslaget till Handtverkeri-Näringars id¬
kande å Lindet under vilkor af burskap i Stä-
derne, så har Ståndet i följd häraf ansett denna
8 §. böra såsom öfverflödig och olämplig utgå ;
Hvilket till E. K. M. underdånigst hemställes.
”3:0 Handels-Ordningen.
”1. Artikeln
"2. §:n. Ehuru .Borgare-Ståndet ansett Fö'-
reskrifterne i denna §. vara hufvudsakligen val
grundade , har det likväl icke kunnat undgå til¬
lägga det vilkor, att ingen må erhålla Burskap ä
Grosshandel, som icke deruti tjent minst Tre år ,
och ingen på Minuthandel, som icke ijent deruti
minst Sex år. Härmed har Ståndet åsyftat , att
en hvar, som väljer handel till sitt yrke, må
hafva förut egt tillfälle, att genom egen handlägg
ring inhemta den erfarenhet och praktiska un¬
derbyggnad, utom hvilken de teoretiska kunska-
perne ej kunna rätt användas till egen fördel och
deras båtnad, hvilka meden handlande ingå för¬
bindelser. Den Burskaps-sökandes eget bästa är
således på det närmaste härmed förenadt ; och
han kan, enligt Ståndets tanka, icke bättre använ¬
da sin lid före den ålder, vid hvilken han eger
534 Den 17 December.
handla på egen hand. Det är af dessa skäl Stån¬
det i underd. anhåller , att E. K. M. täckes å
dess från Med-Slånden skiljaktiga Beslut i den¬
na del göra Nådigt afseende.
■”3. §. Hvad häri stadgas har blifvit fur-
kastadt af Borgare-Ståndet, och skälen dertill, dem
Ståndet anhåller att få underställa E. K. M:ts
Nådiga pröfning, hafva varit, dels, att Handeln
i allmänhet, för att skötas rätt, med omtanka och
under vidsträckta relationer till andre Medbor¬
gare , synes innefatta fordringar, hvilka förbehål¬
la detta yrke åt Mannen , snarare än åt Qvin-
nan , för hvars arbetsförmåga och lofliga berg¬
ning mera lämpliga utvägar icke saknas ; dels
ock desamma, sorn vid 13 §:n i 4 Art. af Handt-
verks-Ordningen blifvit i underd. anförde i af¬
seende på det förnärmande Ståndet skulle lida
genom Qvinnas frihet aft för egen räkning id¬
ka handtering sedan lion i gifte trädt,
’’io. §, Afven denna §. har Borgare-Stån¬
det ogillat, icke för att uteslutata någon från
Burskap å Handel, helst rättigheten att sådant på
vanlig väg erhålla i allt fall genom de allmän¬
na föreskrifterne derom är nära obegränsad ; men
emedan Ståndet ansett olämpligt och saknande ali
gilltig grund , att blotta förlagsgifvandet till han¬
del skulle utesluta de få och lindriga fordrin¬
gar, hvarje annan Burskapssökande bör uppfylla.
Hvad sorn i detta afseende gäller för en , bör
gälla för alla. Ett annat förhållande, sådant som
Besp. Med-Stånden i denna §. föreslagit, skulle
enligt Borgare-Ståndets tanka lemna rum för mång¬
faldiga missbruk, och äfven vid en rätt tillämp¬
ning leda till den besynnerliga följd , att perso¬
Den 17 December. 535
ner, af hvilka de allmänna Burskaps-vilkoren ej
lunde uppfyllas, förenades med Borgare-Ståndet,
endast i grund af tillfälliga Kontrakter, genom
Burskap, gällande för behaglig tid , upphörande
med de Kontrakter, af hvilka de bereddes , och
förnyade så ofia en ny afhandling af lika slag
funnes förmånlig. Öfvertygadt ej mindre om
vigten , att i hvarje Näring befordra ordning och
skick, än om behofvet, att i val af Borgare-
Ståndets Medlemmar bibehålla den granlagenhet,
utom hvilken Ståndets anseende och värdighet
äfventyrar , vågar Borgare-Ståndet underd. till
E. K. M:ts Nådiga pröfning hemställa , hvilken
stor förgätenhet af dessa vilkor 3idje §:n synes
utmärka.
•”IL Artikeln.
*’i. §. Borgare-Ståndets rätt lider visserli¬
gen icke om E. K. M. i Nåder finner för godt
att till förslaget i denna §. lemna bifall ; tvärt¬
om har Frälsemans rättighet att idka handel, och
den åt vissa Embete- och Tjenstemän uti Kongl.
Kungörelsen den 12 Aug, 1793 förunnade Han¬
delsrättighet såsom Kontingent-Borgare , blifvit i
någon mån inskränkt, genom hänförandet under
den i I, 2 och 3 §§. af 1. Artikeln stadgade
rättighet att drifva handel efter burskap. Likväl
då Borgare-Ståndet icke funnit skäl anförda till
afvikelse från de i desse se eski 1 te delar, såväl
som angående rättigheten att reda i skepp , hit¬
tills gällande Författningar; så har Ståndet ej hel
ler kunnat underlåta uttrycket af sin öfverty el¬
se, att desamma äfven hädanefter hora bibehål¬
las; och detta vågar Ståndet till E. K. Mus Nå¬
diga bifall underdånigst anmäla.
536 Den 17 December,
"III. Artikeln.
’’Öfver denna Artikel , som uti dess fyra
serskilte §§. handlar om Handels-Societeter, har
Borgare-Ståndet förenat sig i det Beslut, att Han.
dels-Societeterne böra bibehållas till sina rättig¬
heter och skyldigheter , lika med hvad nu gäl¬
lande Författningar fört skrifva. Då Ståndet i un-
derd. till E. K- M. framför denna dess enskilta
tanka, sker det med lika underd. förklarande, att
Ståndet, vid jemförelse emellan berörde Författ¬
ningar och det nu uppgjorda Förslag , hvarken
insett något behof al det sednare eller kunnat
utröna dess företräde framför de förra. Till en
del ar ock förslaget sådant, att det af Ståndet bordt
anses förfallet i följd af Ståndets beslut om Handt*
verks-Societeternes förkastande.
”V. Artikeln.
’’6, §. Denna §. innefattar i afseende på
Handels-Ordningen enahanda stadgande , som uti
6. Artikeln 3. §. af Handtverks-Ordningen inne-
hålles i afseende på Handtvei kerierne. Hvad
Borgare-Ståndet vid sistnämnde §. anfört anhål¬
ler Ståndet alltså underdånigst att få åberopa, då
det äfven vid denna 6. §. vagar föreslå Nådig
ändring i Föreskriften om användandet af andra
hälften uti de enligt Handels-Ordningen fallande
Bötesmedel,
' Sålunda har Borgare-Ståndet, jemte dess all¬
männa åsigter af detta vigtiga mål , i underd,
hos E, K. M. anmält sine tankar öfver de före-
slagne nya Författningars serskilta delar , så vidt
de varit från Resp. Med-Ståndens Beslut skiljak?
tige ; Men,
Den 17 December. 537
'■■Sformäkiigsie Allernådigste Konung,
’’icle annorlunda än med oväldigt iaktta¬
gande af de Privilegier, vid hvilka Borgare-Stån¬
det har ostridig rättighet att sig trygga, och un¬
der öppet yltradt förbehåll att i enskild underd.
framställning hos E. K. M. söka ett värn mot
deras förnärmande, har detta Stånd i förevaran¬
de vigtiga mål ingått uti granskning af de För¬
slag, sorn vunnit Resp. Med-Ståndens godkännan¬
de. Det är således först och framför allt Stån¬
dets underd. anhållan, att E. K. M. värdes deri
urskilja och förkasta hvarje stadgande, som uti
Borgare-Ståndets Privilegier gör sådana ingrepp,
till hvilka Ståndet icke knnnat sig begifva. Der¬
med innesluter Ståndet underdånigst - uti E, K.
M: s Nådiga pröfning hufvudvilkoren för Borger¬
skapets väl och Städernes bestånd, förvissadt, att
de skola finna deras skydd i Grundlagens af E.
K. M. vårdade helgd , i den rättvisa , hvarmed
E. K, M. hägnar hvarje Medborgares rätt, och i
den visa omsorg E. K. M. oafbrutet lemnar åt
alla Näringars trefnad under vilkoret af ingens
förtryck. Örn det för Borgare-Ståndet varit srnär-
tande att nödgas till försvar af sina mest oum¬
bärliga rättigheter, så är det ock tillfredsställan¬
de att inför E. K. M. framträda med en ren
och rättvis sak ; och sådan är Borgare-Ståndets :
den innefattar inga otillbörliga anspråk, ingen
kränkning af andras rättigheter; den är oförställd
och fri från alla andra afsigter, än dem ett sannt
och skyldigt nit uttalat.
”Borgare-Ståndet framhärdar etc.’'1
538 Den 18 December<
Plenum slutades kl. 9 på aftonen.
In Fidem
Clas Arvedson.
Den 18 December,
Plenum kl. J 10 f. m.
§• 1.
Ankomna Protokolls-Utdrag af den I7:de den¬
nes upplästes: från Högvördiga Preste- Ståndet,
med godkännande af Konstituiions-Utskottets För¬
slag i Memorialet N:r 85 J öfverlemnande till
Banko-Utskottet af Förstärkta B inko - Utskottets
Memorial N:r 105 ; samt Beslut öfver Bevill-
nings- och Ekonomi-Utskottens Utlåtande N;r
6g: från Hedervärda B onde-St amiet, med under¬
rättelse , att Bonde-Ståndet godkänt lill Grund¬
lagsenlig behandling Konstitutions - Utskottets
Förslag i Memorialen N:r 81, 85» lagt till Hand-
lingarne samma Utskotts N:r 84 och Förstärkta
Banko-Utskottets N:r 105 ; bifallit Stats- och E-
konomi-Uskottens N:r 666 , Eevillnings- och E-
konomi-Utskottens N:r 69 , Bevillnings-Utskot-
tets N:r 71, Banko-Utskottets N:r X03, 104;
samt godkänt Votei ings-Propositionerne i Siats-
och Ekonomi-Utskottens Memorial N;r 667, Be-
villnings-Utskottets N:r 70 och Ekonomi-Utskot¬
tets N:r 883.
Lades till Handlingarne.
Den 18 December. 53g
§• 2. ,
Anställdes Val, enligt 56:te §:n Regerings»
Formen , till Konstitutions-Utskottets förstärkan¬
de med Fjorton Ledamöter, för att afgöra skilj-
aktigheterne emellan Riks-Siånden i de genom
Serskilda Utskottets Betänkande om Reglering
af Styrelse - Verken framställda Grundlags-än-
drings-fragor ; Och blefvo härtill genom fleste
röiterne , samt efter lottning emellan Hrr For¬
nander och Lenning , som erhållit ett lika an¬
tal , följande Ledamöter utsedde :
Herrar
|
Limnelius ,
|
Lundgren ,
|
—
|
Aspelin ,
|
Ekelund ,
|
_
|
Sanlesson ,
|
Leffler,
|
—
|
Fornander ,
|
Noréus ,
|
1 -
|
Hammar ,
|
Hemberg ,
|
—
|
Montan ,
|
Ekstrand ,
|
—
|
Cederborg och
|
Wallström.
|
Till Suppleanter antogos :
i usta Rummet Hr Lenning,
och följande , som dernäst erhållit fleste röster-
ne , nemligen ;
i 2‘,dra Rummet Hr Ståhle ,
i 3ldje — Hr Bjuhr,
i 4:de __ Hr Hiessleiter.
§• 3-
Då nu å nyo föredrogs Hr Ullbergs den
l6:de dennes §. 13 väckta och på Bordet lagda
motion , om sättet och ordningen för val till Re¬
visorer af Banko-Diskonten , förklarade Hr UIU
berg, att han , i anseende till Riksdagens nära
54°
Den 18 December.
förestående slut, ville återkalla motionen ; Och
fann Ståndet alltså densamma komma att förfalla.
§. 4.
Bevillnings- Lag- och Ekonomi-Utskottens
förnyade Utlåtande N:r 72 , i det hos Borgare-
Siåndet förut afgjorda målet om en ny Författ¬
ning emot Lurendrägeri och Tullförsnillning,
föredrogs åter och lades till Handlingarne.
§• 5.
Vid förnyad föredragning af Lag- och Eko»
nomi-Utskottens Memorial Nlr 253 , i anledning
af Borgare-Ståndets återremiss å Betänkandet N:r
161, om Fabriks-Gesallers och -Arbetares stal»
lande under Tjenstehjons-Stadgan , fann Borga-
re-Siåndet , enär nämnda Betänkande blifvit af
de öfriga Riks-Stånden bifallet, äfven för sin
del godt, att låta dervid bero.
§. 6.
Föredrogs å nyo Lag- och Ekonomi-Utskot-
fens Utlåtande N;r 255 , öfver anmärkningar vid
Betänkandet N:r 61 om Expeditions-Lösen.
Herr Bagge: Utskotten hafva väl tillstyrkt
en underd. Skrifvelse till Kongl. Majit om den
nu gällande Expeditions-taxans öfverseende, men
likväl icke uppgjort några grunder till ledning
för de ändringar, hvilka kunna anses deruti be-
höflige , utom hvad Gravations-bevis i Siäderne
angår. Jag hemställer derför , om icke Borgare-
Ståndet, enär Städernas Embets- och Tjenstemän
äro, i afseende på Expeditions-lösen, serdeles
vanlottade , skulle finna lämpligt, att, genom en
Den 18 December.
54i
serskild underd. Skrifvelse, hos Kongl. Majit
anhålla om sadan ändring i nu gällande Expe-
dilions-taxa för Städernes Verk, som jag i mitt
Memorial N:r gg (tryckt bland Bilagorne till
Ståndets Protokoll sidan 250.) begärt, att nemi.
Ebsen vid Kämnärs-Eätterne och för Fastebref
må blifva lika med den vid Härads-Eäiterrie ,
samt för Burbref , Certifikater till Fribref och
Algieriska Sjö-pass , äfvensom Folk-pass och Ve¬
rifikationer å Mätare-bref, till det belopp, Me¬
morialet upptager. Den kännedom Ståndet eger,
huru svagt Städernes Embets- och Tjenstemän
äro lönade, bör, i min tanka, göra det till en
pligt för Siandet, att söka bereda dem ifrågava¬
rande fördelar ; och jag är öfvertygad , att , om
en sådan underd. framställning från Ståndet in¬
kommer , Kongl. Majtt icke lärer underlåta , att
derpå fästa Nådigt afseende.
Herr Hjertström: Eikiigheten af flere bland
de anmärkningar, Hr Bagge gjort vid Expedi-
tions-taxan , hafva Utskotten erkänt ; och Betän¬
kandet • lemnar, efter min öfvertygelse , Kongl.
Majit tillräcklig anledning till uppmärksamhet på
missförhållandet emellan Eösen i Städerne och på
Landet. Skulle Utskotten gått längre i saken ,
så hade de måst uppgöra ett nytt Förslag till
Expeditions-Taxa ; Men , då den nu gällande
tillkommit i Administratif väg, synes sådant haf¬
va varit utan ändamål. Följaktligen tror jag för
min del Betänkandet böra bifallas.
Herr Talmannens Proposition på bifall till
Utlåtandet, besvarades med J a; Men Herr Heg¬
ge anmälte sin reservation.
542
Den 18 December.
§• 7-
Upplästes och godkändes Expeditions-Ul-
skottets Förslag till underdåniga Skrifvelser:
Ntr 422. med en förnyad Förordning om Stämp¬
lade- Pappers-Afgiften :
N:r 423. om Bevillningarne i allmänhet samt
med Förordning om Allmänna Bevillningen för
år 1824 och de påföljande åren intill nästa
Riksdag :
Och var vid sistnämnde Skrifvelse jemväl
bifogadt Förslaget till Bevillnings-Förordning ,
hvilket likaledes godkändes.
Dessutom hade Expeditions-Utskottet, sedan
frågan om Uånerätt i Banken för Allmänna Brand-
försäkrings-Verket nu mera blifvit slutligen af¬
gjord, å nyo aflemnat till justei ing sitt förut från
Borgare-Ståndet återremitterade Förslag N:r 279
till underd. Skrifvelse i detta ämne ; Och blef
samma Förslag, efter uppläsning, godkändt.
§. 8.
På Herr Talmannens hemställan fann Bor¬
gare-Ståndet, lika med hvad Högvördiga Preste-
Ståndet , enligt ankommet Protokolls-Utdrag a£
den I2:te denne3, för sin del besluiit, godt för¬
ordna , att , om någon bland dem , som vid in¬
nevarande Riksdag blifvit af Bot gare-Ståndet ut¬
sedde till Direktörer och deras Suppleanter vid
Dåne-Kontoren i Götheborg och Malmö , skulle
före nästa .Riksdags början med döden afgå, eller
genom laga förfall sältas ur stånd att detta upp¬
drag bestrida, bör ifrån det Dane-Kontor , hvar¬
est sådan brist uppkommit, anmälan derom göras
Den 18 December. 543
lios Hrr Banko-Fullmäktige , samt Ståndets Le¬
damöter i Banko-Styrelsen inberätta förhållandet
till Ståndets Kansli-Direktion, och denna Direk¬
tion då genast gå i författning om nytt val i den
afgångne Suppleantens ställe; Hvilket Beslut skul.
le genom Protokolls-Utdrag meddelas så vä! Ban¬
ko-Styrelsen , som Borgare-Ståndets Kansli-Di-
rc-ktion.
§• 9-
Sedan Herr -Egge anmält, att han ämnade
i morgon afresa från Riksdagen ; så afträdde, på
Ståndets anmodan , Hrr Elektorer för att efter
honom välja en Ledamot i Expedi tions-Utskot-
tet ; Och af deras sedermera inlemnade Protokoll
inhemtades , att de dertill utsett Herr Ullberg ",
Hvaröfver Protokolls-Utdrag skulle utfärdas.
§. 10.
Protokollen för den 1 a:te, i5.’de och i6:de
dennes justerades, med undantag af den förut ju-
sterade 6:te §:n i förstnämnda Proiokoll.
Herr Ehinger anmälte, att han icke öfver-
varit det i §. ro för den I2:te dennes omnämn¬
da mål, om behandlingen af frågan rörande Om-
sättnings-beloppet för Diskont-lån.
Herr Winbladh begärde att få i Protokollet
antecknadt, det han, af sjuklighet hindrad, icke
varit hos Ståndet tills'ädes ifrån den 7:de till
den i6;de dennes, och således icke i de under
denna mellantid fattade Beslut deltagit.
§. 11.
Som Kongl. Maj;t i Nåder kallat Riksens
544 Den Ig December.
Ständer att i dag kl. I. infinna sig på Riks-Sa-
]en , så afgick Hr Talmannen och Ståndet nu
dit ; hvaräst Kongl. Majtt täcktes meddela Rik¬
sens Ständer Nådiga Svar på åtskilliga deras i
JLagftågor aflåtne underd. Skrifvelser.
In Fidem
Clas Arvedson.
Den 19 December»
Plenum kl. 7 e. m.
§. 1.
Upplästes ankomna Protokolls - Utdrag af den
15:de , i6ide , I7.de och i8;de dennes: från
Högloft. Ridd. och Adeln , utvisande , att Ridder-
skåpet och Adeln godkänt Konstitutions-Utskot-
tets Memoria! N;r 80, 83, 85» till den behandling,
56. §. Riksdags-Ordningen föreskrifver ; bifallit
Siats-Utskottets Utlåtanden N:r 653, 658, 66a,
663, Stats- och Ekonomi-Utskottens N;r 655 ,
666, 667, Stats- och Serskilda Utskottens Nir
628, Bevillnings-Utskottets Nir 70, Bevillnings-
Lag- och Ekonomi-Utskottens N:r 66 , B.mko*
Utskottets N;r 97, 98, too—■ I04 , Banko- och
Lag-Utskottens N;r 99, Lag-Utskottets N:r 224,
Lag-
Den i g December. 545
Lag- och Ekonomi-Utskoitens N:r 215, Expe-
ditions-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse
N:r 303; förkastat Lag- och Ekonomi-Utskottens
N:r 248; fattat Beslut i anledning af Konstitu-
tions-Utskottets N;r 8i> Stats-Utskottets Ntr 66l,
Bonde-Ståndets inbjudning rörande Banko-Ut-
skottets N:t 93. och Stats-Utskottets N;r 481 »
öfverlemnat Konstitutions - Utskottets Memorial
N;r 82. till Stats- och Banko-Utskotten , Konsti-
tutions-Utskottets N;r 84. till Banko-Utskottet,
Förstärkta Stats-Utskottets N'.r 65g, 660. lill Be-
villnings-Uiskottet , N:r 664, fa65 till Stats- och
Banko-Utskotten; låtit bero vid Expeditions-Ut-
skottets Förslag N:r 366; lågt till Handlingarne
Bevillnings-Utskotteis N.'r 71, Bevillnings- och
Ekonomi-Utskottens N:r 68» Lag-Utskottets N:r
156, Lag- och Ekonomi-Utskottens N;r 238»
Ekonomi-Utskottets N:r 185, 221; samt återre¬
mitterat Bevillnings- Lag- och Ekonomi-Utskot¬
tens N;r 65, Lag- och Ekonomi-Utskottens N:r
61, Expeditions-Utsko'fes afgifna förslag till
und. Skrifvelse N;r 412: från Högv. Preste-Stän-
det , innefattande bifall till Lag- och Ekonomi-
Utskottens Utlåtande N:r 255; samt läggande till
Handlingarne af Bevillnings- Lag- och Ekono¬
mi-Utskottens N:r 72 : från Hederv. Bande-Slån-
det , med underrättelse , att Bonde-Ståndet bifal¬
lit Lag- och Ekonomi-Utskottens Utlåtande N.'r
225; låtit bero vid nämnda Utskotts N:r 2543
lagt till Handlingarne Bevillnings- Lag- och
Ekonomi-Utskottens N:r 72 , Lag-Utskottets N;r
130; fattat Beslut i anledning af Stats och Eko¬
nomi-Utskottens N:r 657; samt remitterat till
Borg. St. Prot. 1823- Vll. B. 6g, 70.
546
Titti Ig December.
Stats- Banko- och Eag-Utskotten en Motion i
fråga om enskilde personers rättighet att utfärda
Invisningar.
Eades till Handlingarne.
§. 2.
Upplästes Hdglofl. Kidderskapets och Adelns
Protokolls-Utdrag af den i8:de dennes med bi¬
fall till Stats- och Ekonomi-Utskottens Utlåtan¬
de N:r 657. öfver anmärkningar vid Betänkan¬
det Nlr 572. i fråga om undersökning af de Ci¬
vila Pärn-Verkens närvarande beskaffenhet , i
hvilket Beslut de öfriga Biks-Stånden blifvit in¬
bjudna att sig förena.
Herr Vilberg: Utskottens sednare Betänkan¬
de , hvarigenom de frångått sin först yttrade tan¬
ka , grundar sig icke på skäl , utan på allmänt
skrik och konjunkturer. Så beskaffade grunder,
allrahelst i en sådan sak som denna, kan jag, för
min del } icke godkänna ; och , då för öfrigt Bor¬
gare-Siandet förut genom Votering bifallit det
först afgifna Betänkandet , samt , förblifvande vid
detta Beslut, lagt det sednare lill Handlingarne,
tillstyrker jag, för min del, att inbjudningen
afslås.
Häruti instämde Herr Limnelius.
Herr Lenning: "”Hindrad att öfvervara fö¬
redragningen af Stats- och Ekonomi-Utskottens
förnyade utlåtande om revision af Skol-Verken ,
vill jag vid detta tillfälle hafva anmält , att jag
delar den tanke, som slutet af samma Betänkan¬
de innehåller, eller att Akademierne jemväl i
underdånighet borde anmälas som föremål för
revision; och det är af sådan ttnledning , jag vörd¬
Den Ig December.
547
samt anhåller, att Högtärade Siandet ville biträ*
da Höglofl. Ridd. och Adelns förevarande in¬
bjudning. — Dä Skol-Ordningen föreskrifver Ele-
mentar-Undervisnings - Verkens revision hvart
tredje är, finner jag det högs! partiskt ej med¬
gifva utsträckning af denna revision , äfven till
Akademierne. Aro de öfverklagade brisierne
vid dessa Läro-Verk ej verklige , så skall en re*
vision sådant bäst ådagalägga ; äro rättelser i de¬
ras Institutioner åter behöflige , så är ju en re¬
vision af nödvändigheten påkallad. __ Heder¬
värda Bonde Ståndet har redan bit rädt föreva¬
rande inbjudning ; och jag skulle anse det vär-
digt Högt. Ståndet understödja denna ett Med-
Stånds önskan, helst dermed i intet fall någon
olägenhet, mindre våda, kunde vara förenad.”
Herr Nilsson t Till alla delar förenar jag mig
med Hr Lenning , finner det icke skadligt , att
framställa den underdåniga önskan, Utskotten till¬
styrkt, sntnt anhåller likaledes om Proposition
till bifall å inbjudningen, och yrkar, i händel¬
se af olika tankar , votering.
H err Pahn instämde med Hr Nilsson.
Herr Noréus: Lika med Hr Ullberg, tror
jag , att icke blotta konjunkturen bör verka på
Besluten i så vigtiga ämnen, som det närvaran¬
de. Innan man begär en Revision öfver Lä¬
roverken, hade man väl först bort visa, att de
ega brister och hvari dessa bestå, samt upp¬
gifva grunden till en bättre organisation. In¬
tetdera finner jag likväl i Utskottens Betänkande;
och jag kan ej skilja från mig den förtröstans¬
fulla förhoppning , att Läro-Verken uppfylla de
ford ringar, som man i medborgerligt afseende på
548
Den I g December.
dem gör sig, samt att i allt fall Kongl. Maj:t
lemnar dem al! den Nådiga uppmärksamhet, som
deras vigtiga inflytande på Samhällets skick kräf-
ver. Det är i följd häraf, jag destomindre an¬
ser Borgare-Ståndet böra ändra sitt en gång fat¬
tade Beslut, som på de tre veckor , hvilka förli¬
dit sedan det vidtogs, någon dertill föranledande
konjunktur alldeles icke visat sig, och ett sådant
Beslut ej utan trängande nöd bör kunna från-
trädas.
Herr Eckhoff: I liufvudsaken delar jag
Hr Noréi tankar. Målet är hos Borgare-Stån-
det afgjordt, Protokolls Utdrag derom expedieradt
till Med-Stånden och vederbörande Utskott, samt
icke något nytt skäl förekommet , att upphäfva
Ståndets Beslut , hvilket bör ega större helgd ,
än alt det skulle ändras blott för det (vänne Riks.
Stånd afgjort saken på annat sätt. Skulle ett ge¬
nom votering fattadt Beslut ej hållas i bättre
helgd , än a t det kunde när sorn helst upprif-
vas; då vore man nu tre dagar före Riksdagens
upplösning i den belägenhet , att man kunde å-
ler börja med det forsta mål, som under dess
lopp blifvit pröfvadi , och sedermera fortsätta
med alfi de öfriga , till upphäfvande af de der¬
uti fattade Beslut; Och jag hemställer, hvart¬
hän ett sådant förfarande i längden skulle leda.
Herr Ullberg: Då bristerne i Läro-Ver¬
kens nuvarande organisation icke äro uppgifna,
ville jag, utom hvad redan blifvit anfordt, fästa
uppmärksamhet på den grannlagenhet , man ber
hafva för det första Läro-Verkets, Upsila Aka-
dernies , Styresman, H. K. H. Kron-Prinsen ,
alt icke utan bestämda skäl framkomma roed de
Den Ig December. 54g
underdåniga önskningar, Utskotten tillstyrkt; Och
jag är i alla fall öfvertygad , att Kongl. Majtt,
under hvars öfverinseende dessa Läro-Verk äro
ställda, icke underlåter att tillse och afhjelpa de
brister, sorn möjligen kunna vidlåda dem. Om
Ståndet nu skulle upprifva sitt Beslut , klef¬
ve följden, att en underdånig Skrifvelse i äm¬
net borde från Ständeme afgå ; Men Expeditions-
Utskottet är förut så öfverhopadt af göromål, att
det näppeligen medhinner till den för Riksda¬
gens afslutande bestämde dag da Expeditioner,
som, i följd af de hittills fattade Beslut, böra
uppsättas. Alla dessa omständigheter, men i syn¬
nerhet Ståndets egen värdighet, böra utgöra till¬
räckliga skäl att afslå inbjudningen , ett förfaran¬
de , som Ridderskapet och Adelrt sjelf med mån¬
ga inbjudningar, äfven från Borgare-Ståndet, vid-
tagit.
Herr Bolin förenade sig till alla delar med
Hr Ullberg.
Herr Talmannens Proposition på bifall till
Höglofl. Ridderskapets och Adelns inbjudninp,
besvarades med Nej, blandadt med ett eller an¬
nat J a.
Herr Nilsson yrkade Votering , och under¬
stöddes deruti af Hr Lenning.
Herr Cederborg , under åberopande af hvad
Herrar Ullberg och Noréus anfört , protesterade
emot all votering till upphäfvande af ett ordent¬
ligen fattadt Beslut.
Uti en sådan protest instämde Hrr Ull¬
berg och Eckhoff.
Herr Nilsson förklarade , att han ansåg un¬
derligt , det man vägrade Votering till be¬
55o Dm Ig December.
svarande af ett Med-Stånds inbjudning , men viU
le, da Ståndets allmännaste tanka syntes vara,
att afstå inbjudningen , nu frånträda sitt yrkan»
de ; Och, som jemväl Hr Lenning afstod från
.Votering , ansågs inbjudningen icke antagen.
§• 3-
Kongl. Majtts nästlidne dag på JRiks-Salen
upplästa Nådiga Tal med svar i åtskilliga från
Ständerne inkomna Tag-frågor, hvilket Tal Slån-
dets Ledamöter, efter slutadt Plenum Plenorum,
låtit sig serskilt föreläsas , blef nu lagdt till
Handlingarne.
§• 4.
Till Ståndet hade ankommit Kongl. Majtis
Nådiga Resolution af den 4_:de dennes på Stån¬
dets vid innevarande Riksdag gjorda underd. an¬
sökning om en ny reglering af Städernes Klas¬
sifikation och , i sammanhang dermed , en för¬
ändrad Nummer-Ordning för Städerne; Hvilken
Nådiga Resolution upplästes och skulle till Stån¬
dets Kansli-Direktion öfverlemnas.
§• 5-
Herr Santesson hegärde ordet och hemställ¬
de Om icke , i likhet ined hvad vid föregående
Riksdagar varit vanligt , Ståndet äfven nu skulle
linna lämpligt , att med något vedermäle af sin
erkänsla ihogkomma sin Notarie , Advokat-Fiska-
len af Rolén i och för det serskilda besvär och
trägna arbete , han , såsom Sekreterare hos Stån¬
dets Besvärs- och Kansli-Utskott, fått vidkän¬
nas med en mängd Ståndets enskilda angelägen¬
Den 19 December.
5 5*
heter, samt om icke , i sådant ändamål , ett ser¬
skilt Arfvode af Ståndets Medel måtte honom
tilläggas, hvilket Hr Santesson föreslog till 133
R:dr 16 sk, Bm.
Hr iruti instämde Hrr Ekelund, Eckhoff, We¬
stin , Ullberg och flere Ståndets Herrar Ledamö¬
ter ; Hvarefter, på Hr Talmannens Proposition,
Hr Santessons hemställan af Ståndet bifölls; Och
skulle Kansli-Direktionen härom underrättas,
med anmodan att den anslagna Summan Etthun¬
dra Tretio-Tre Riksdaler 16 sk. B:o , lill Ad-
vokat-Fiskalen af Rolén utbetala.
§• 6.
Följande ankomna Memorial upplästes:
Förstärkta Konstitutions-Utskottets
N:r 86. rörande förloppet af den anställde om¬
röstningen angående Grundlagsändrings-Förslaget
i afseende på föredragningen af Land- och Sjö-
Försvarets Ärenden uti Stats-Rådet , föranledt
af Serskilda Utskottets Betänkande om Styrelse-
Vet ken :
Konstitutions-Utskottets
N:r 87- med Redaktions-Förslag till Grundlags¬
ändringar och tillägg, egande gemenskap med
ny Reglering af Styrelse-Verken •
Förstärkta Stats-Utskottets
N=r 66g. i frågan om Brännvins-brännings-Be-
villnings utgörande för de vid Fabriker nyttja-
de Pannor öfver 90 Kannors rymd :
N:r 670. i frågan om dispositionen af Krono-
Skogarne.
Lades till Haridlingarne.
55?
Den 19 December.
Nedannämnda Memorial upplästes :
i:o Serskilda IJiskotiets N:r 6. om aflernnan-
de af de genom dess försorg tryckta Skrifter :
2:0 Expeditions-Utskotiets af denna dag med
hemställan om öfverlemnande till Kongl. Maj-us
kännedom af de föreskrifter, Ständerne meddelat
Fullmäktige i Riksgälds-Kon toret genom g:de
Art. i den för dem utfärdade Instruktion,
.Bi föl lös,
§. B.
Expeditions Utskottet hade insändt Förslag
till underdåniga Skrifvelser :
N-T 424. i anledning af Kådig Proposition om
inrättande af ett Korrektionshus i Hufvud-Staden
i stället för det i Wadstena , m, m. :
K:r 425. om Krono-Fogdarnes skyldighet att
afgifva Redogörelse för utestående Undsättnings-
Spannmåls-Medel :
K:r 426. om upphäfvande af Böter och Vitén
för dem, som förfallolöst uteblifva från Upp¬
börds Stämmor och Aflönings-möten;
samt
Af Riksdags-Beslutet §:n om Allmänna Maga-
sins-Inrättn in gerts upplö ning.
Upplästes och godkändes.
§• 9-
Stats-Utskottets Utlåtande Nlr 668. öfver
anmärkningar vid Betänkandet K:r 649. i frå¬
gan om utdelning af Ridderskapets och Adelns
Protokoll vid 18x7 och x8r8 arens Riksdag, fu«
Den I g December. 553
redrogs I nyo ; Och , i sammanhang dermed, upp¬
lästes Höglofl. Bidd. och Adel ns nu ankomna
Protokolls-Utdrag af den i7:de dennes med dess
i ämnet fattade Beslut , hvaruti Med-Stånden
blifvit inbjudna att sig förena.
Herr Linström tillstyrkte bifall å Betänkan»
der och ansåg det blifva ett farligt piejudikat ,
om , pä sätt Bidderskapet och Adeln beslutit ,
Staten skulle få vidkännas enskilda personers ba-
lanser.
Herr Eckhoff deremot trodde inbjudningen
kunna antagas , enär den af samma Biks-Siånd
beslutna utgiften endast skedde förskottsvis och
skulle komma att ersättas af den , som vid en
blifvande undersökning dertill förklarades skyldig.
Herr Santesson tillstyrkte bifall å Utlåtandet;
Och Hr Talmannens derom gjorda Proposition
besvarades med J a.
§. 10.
Upplästes ett så lydande
”Utdrag af Protokollet hos Vallöf]. Borgare-
Ståndets Besvärs-Utskott den 14 Decem¬
ber 1823.
”S. D. Sedan Biksens Ständers Stats-Ut-
skotf, efter erhållen remiss och återremiss uti den
af Hr Borgmästaren Arvidson vid innevarande
Biksdag väckta fråga om understöd af Staten med
3000 B;dr Banko till hamnbyggnad vid Lidkö¬
ping, genom serskilta Betänkanden ett sådant un¬
derstöd afstyrkt ; så hade Vällofl. Ståndet , enligt
Protokolls-Utdrag den iq sisth Maj, med bifall
till Stats-Utskottets Utlåtande , meddelat Bemiss
till dess Besvärs-Utskott att inkomma med yt¬
554
Deri 19 December.
trande öfver Hr Arvidsons under öfverlaggnin*
gen gjorde hemställan, det Ståndet måtte , genom
underdånig Skrifvelse till Kongl. Majtt, lemna
sitt förord för Hamnbyggnadens undersiodjinde
medelst bidrag från g:de Hufvud-Titeln.
’’Vid föredragning af detta mål ansåg Ut-
slcottet , att , enär Rikets Ständer redan funnit
något allmänt anslag för ifrågavarande ändamål
icke kunna ega 'rum , hvilket Beslut Vällofl.
Borgare-Ståndet biträdt , samt den af Hr Arvid¬
son väckta fråga om hamnbyggnadens understöd¬
jande genom bidrag från gtde Hufvud-Titeln ,
enligt Utskottets tanka , innefattade en angelä¬
genheti den Staden borde genom enskild under¬
dånig ansökning iakttaga och anmäla , i händelse
dertill finnes fog ; så kunde Utskottet för sin del
desto mindre tillstyrka Vällofl. Ståndet att med
någon underdånig Skrifvelse i detta ämne till
Kongl. Majtt ingå , som Utskottet ej egde den
kännedom , hvarpå det med skäl skulle kunna
grunda omdöme öfver det uppgifna behofvet ,
eller öfver sättet och kostnaden till dess afhjel-
pande , eller öfver Stadens och angränsande Lands¬
orts beredvillighet och förmåga , att med enskil-
ta medel i mer eller mindre mån arbetet be¬
fordra ; Hvilket Utlåtande skulle genom Utdrag
af Protokollet expedieras.
Ex Protocollo
J. S. af Rolén?’
Hvad Besvars-Utskottet sålunda sig utlåtit,
blef af Borgare-Ståndet gilladt.
§. il.
Ståndets Besvärs-Utskott hade aflemnat ett
Den 19 December.
Förslag till underdånig Skrifvelse om Dykeri-
Verket, så lydande:
”S. A. K.
”Sedan serskilde vid innevarande Riksdag
väckta Motioner, angående dels Dykeri- och
Bergnings-Kompaniets upphörande och dels för¬
ändringar uti det för samma Kompani gällande
Reglemente , påkallat Riksens Ständers pröfning
i detta ämne ; Så hafva Riksens Ständer genom
underd. Skrifvelse hos E. K. M. anmält dera»
deröfver fattade Beslut , som går derpå ut , att
Dykeri-Inrättningen , såsom både nyttig och nöd¬
vändig , bör, efter nu varande Oktrojs slut år
1828, än vidare bibehållas och till enskild As¬
sociation å nyo upplåtas, men att, i afseende på
de uti Reglementet stadgade vilkor, åtskillige
ändringar och förbättringar erfordrades , dera Rik¬
sens Ständer, under framställning af några all¬
männa hufvudgrunder, i underd. anhållit , att
E. K. M. täcktes låta genom Reglementets öf¬
verseende tillvägabringa,
’’I sammanhang härmed , och i följd af det
inflytande Borgare-Ståndet funnit Dykeri-Kom¬
paniets tillvarelse hafva på hvarje Svensk Med¬
borgares uti Grund-Eagen heligt förvarade egan-
de-rätt , har Ståndet icke kunnat underlåta den
enskilta anhållan hos E. K. M. , att , deräst E.
K. M- i Nåder skulle > enligt Riksens Ständers
ofvanberörde beslut , bevilja en förnyad Oktroj
för Dykeri-Kompaniet , efter 1828 års slut, den¬
na Inrättnings fortgång likväl icke då må ega
rum undep annat vilkor, än med bestämd rättig¬
het för hvarje Svensk Medborgare , sorn i Sjö¬
nöd råkat , att med eget folk , efler legdt biträ¬
556
Den 19 December.
de , bäst han för godt finner, söka berga sitt
Fartyg och Gods, utan skyldighet till Dykeriets
anlitande , eller till brgagnande af dess hjelp
emot dermed förenade afgifter, om han den icke
frivilligt sökt ; alldeles på sätt , som för Malmö
Stads Fartyg samt på inrikes orter seglande Far¬
tyg från de Norrländska Städerne är serskilt
stadgadt , och hvarvid desse Städer underdånigst
förbehålla sig , att i Nåder blifva bibehållne.
Endast under sådan inskränkning kan Dykeri-In-
rättningen , efter Ståndets underd. tanka , siå till¬
sammans med helgden af den rätt en hvar bör
njuta öfver sin Egendom ; och endast på sådant
sätt uppfyller Dy keri-Verket dess enda sanna
och rätta bestämmelse , att vara en af Staten be¬
fordrad anstalt till Sjöfarandes bistånd i nödens
stund , då förtroendet till egen hjelp upphört.
’’Till E. K. M:ts Nådiga profning öfver-
lemnar Borgare-Ståndet underdånigst denna dess
från Med-Stånden skiljaktiga tanka, och fram¬
härdar med djupaste vördnad etc.’’
Herrar Rydberg , Lenning och Aspelin, under
åberopande af sina tillförene i frågan om Dyke-
ri-Inrättningen yttrade tankar, och då en sådan
Inrättning omöjligen kunde bära sig utan skyl¬
dighet för hvar och en Sjö-nödlidande , att anli¬
ta densamma om hjelp efter en viss tids förlopp,
afstyrkte den underdåniga Skrifvelsen, åtminsto¬
ne så utsträckt , sorn den nu blifvit föreslagen ,
samt trodde Ståndets underd. anhållan endast bö¬
ra inskränkas till en förlängd lid för sådane med¬
borgare att sjelfve söka bärga Skepp och Gods.
H errar Wullström och Fornander yrkade ,
att Skrifvelsen matte afgå, sådan den nu fanns
Den i g December.
557
uppgjord , enär den grundade sig på Ståndets
redan fattade Beslut.
Herr Lenning erinrade , att Ståndet ej fat¬
tat något bestämdt Beslut huru Skrifvelsen bor¬
de inrättas; Och, på Herrar Furnanders och Län-
genbergs begäran , lades Förslaget ytterligare på
Bordel.
§. 12.
Likaledes upplästes ett från Ståndets Besvärs-
Utskott inkommet Förslag till underdånig Skrif¬
velse om Svenskt Klädes användande till Ar¬
méens behof, af följande lydelse:
’ S. A. K.
'Borgare-Ståndet, sorn med värma omfattar
hvarje tillfälle att bereda de inhemska Närin-
garnes förkofran och med underd. erkänsla ihog-
kommer den Nådiga omvårdnad desse under E.
K. M:ts visa Regering städse åtnjutit, har både
af öfvertygelse och pligt lemnat bifall till en
vid denna Riksdag inom Ståndet väckt Motion ,
att Ståndet ville hos E. K. M. i underd. anhålla,
det årliga behofven af kläde för Svenska Armé¬
ens Värfvade Trupper till Lands och Sjöss, så
väl som för Kronans Utrednings-förråd , måtte
endast med Svensk tillverkning uppfyllas. —
Det kan ej annat än vara af stor vigt för Inländ¬
ska Klädes-Fabrikerne, och för fortgången af de*
ras tillväxt, att denna förtjenst blifver åt dem
förbehållen ; och i samma mån grofulliga Får-
afveln upphinner det förbättrade tillstånd, som
redan länge varit föremål för E, K. Mits Nådiga
omsorg , skall det äfven på Landlrnanna-Närin-
gen få ett stort och nyttigt inflytande, alt Fa-
558
Den 19 December •
brikernes behof af grof ull forökas. E. K. M.
är det val bekant, att Klädes-Fabrikeme i Sve¬
rige under de sednare åren gjort betydliga fram¬
steg , understödde af många förträffliga uppfin¬
ningar. Det goda skick, de såmedelst redan upp¬
hunnit , torde utesluta allt tvifvelsmål, att jude¬
ras tillverkningar för Arméens behof ega den
godhet, som påkallas af ändamålet och ett rättmä¬
tigt anspråk. Om de i myckenhet ej för när¬
varande skulle svara mot behofvet , så är det
just vissheten om afsättning, som kan afhjelpa
denna brist ; Men i detta afseende beror Fabri-
kernes förmåga hufvudsakligen af sättet och vil-
koren , under hvilka den ålitas. Icke bör det
räknas Fabrikerne till last , om de hittills , i
brist af större afsättning å den grofva tillverk¬
ningen , ej varit nog utvidgade , för att i hast
åstadkomma lefveranser af betydliga behof; ty
ett klokt bedrifvande har fordrat och fordrar all¬
tid 3 att In rättningarne, Förlagen och Arbetar-
ne stå i ett afpassadt förhållande till den efter¬
frågan , som vanligen är för tillverkningen att
påräkna. Deremot , om Klädes-Fabrikernes id¬
kare blifva förvissade , att tillverkningen för Ar¬
méens behof upplåtes endast åt en inhemsk täf¬
lan , den de under hvilken utsträckning som
helst icke lära vilja undandraga sig , och om
detta behof derjemte , enligt hvad Siandet vigar
tro, kan till något ungefärligt årligt qvantum,
fördeladt på bestämda Iefvererings-terminer, be¬
räknas ; så ligger uti idkarrses egen fördel den
säkraste och mest tillförlitliga borgen , att de hvar
i sin mån skola försätta Fabrikerne uti den ut¬
vidgade verknings-förmåga , som , svarande mot
Den ig December
559
behofvet, ej mindre i myckenhet än i godhet,
gör all införskrifning af Utländskt Kläde öfver¬
flödig. Det Allmännas fördel och eit rättvist af¬
seende å Fabriks-idkarnes billiga fordran , synas
då förena sig till stöd för den öfvertygelse , att
Landets förnödenhet helst bör af Landets egen
Näring uppfyllas; och det är i sådan öfvertygel*
se , sorn Borgare-Ståndet härmed vågar underdå¬
nigst anhålla , att E. K. M., sedan vederbörande
Förvaltande Verk inför E, K. M. frarnlagt be¬
räkningar öfver det behof af Kläde, som för Värf-
vade Armén, Flottome och Utrednings - För¬
råden ungefärligen erfordras , täckes i Nåder
förordna, det upphandlingen deraf skall ske in¬
om landet af inhemska Klädes-Fabrikernes till¬
verkningar, emot det pris, som under inbördes
täflan genom Allmän Auktion kan lägst be¬
tingas , och så tidigt före lefvererings-termi-
»en , att hvarken Idkarne blifva bundne vid
en otillräcklig tillverknings-tid , eller Kronan
derigenom belastad med högt pris , hvilket är
följden , 3å sådana vilkor utsättas , som inskränr
ka täflan till ett mindre antal idkare.
’’Med underd. förtröstan till det beslut E<
K. M. i Nåder täckes uti detta ämne vidtaga ,
framhärdar Ståndet med djupaste etc.’’
Detta Förslag godkändes.
Plenum slutades kl. g på aftonen.
In Fidem
Clas Jeve dson.
560
Den 20 December*
Plenum kl. 12 f. m.
§• 1.
Justerades Protokolls-Utdrag öfver Ståndets den
i6:de dennes §. 12. fattade Kesia! om sältet och
ordningen för val till dess Revisorer af Stuts-
Ba nko- och Riksgälds-Verken , hvilket Proto¬
kolls-Utdrag godkändes , så lydande :
”S. D. Efter pröfning af de vid inneva¬
rande Riksdag förekomna frågor om så väl sättet
och ordningen för val af de Sex Revisorer, hvil¬
ka å Borgare-Ståndets vägnar skola deltaga i öf¬
verseende! och granskningen af Stats-Verkets ,
Bankens och Riksgälds-Kontoiets tillstånd , sty¬
relse och förvaltning, som ock hvad mera der¬
med eger gemenskap, fastställde Borgare-Stån¬
det följande Siadganden, att hädanefter* tjena till
rättelse.
1:0 Till Revisorer utses för hvarje tillfälle
alltid En af Stockholms Siad , En af Götheborg
och Första Klassens Städer Norrköping och Gefle
skiftevis, på det sätt, ait Götheborg väljer Leda¬
mot i hvarannan, men Norrköping och Gefle
livar för sig i hvar fjerde Revision , samt en
från hvardera af Städernes öfiige Fyra serskilde
Klasser och Fahlu Bergslag inberäknad, med i-
akttagande af den nya Klassifikation och Num¬
mer-Ordning, som Kongl. Maj:t, på Borgare-Siån-
dets
Den So December. 561
dets vid innevarande Riksdag uppgjorda Förslag,
i Nåder fastställt , börande Ledamöterne till nä¬
sta Revision utses af de främste Städerne i hvar¬
je Klass , samt till de påföljinde Revisionerne
sedermera* af Städerne och Fahlu Bergslag, efter
deras rum inom de serskilda Klasserne, hvarvid
Bergslaget bibehåller sitt rum i Tredje Klassen
näst efter Fahlu Stad; Och komma således att,
jemte Stockholm, deltaga:
i i:sta Revisionen Götheborg, Carlskrona, We«
stervik , Warberg , Marstrand :
i 2tdra — Norrköping , Upsala , Uddevalla ,
Arboga , Skara
i ^:dje — Götheborg, Malmö, Landskrona,
Christinehamn , Skenninge
i 4-.de Gefle, Calmar, Nyköping, Halm¬
stad , Nora :
i 5:te — Götheborg, Wisby, Fahlun, Helsing¬
borg, Askersund:
i 6:te — Norrköping , Westerås , Falu Bergs»
lag , Köping , Philipstad ;
i 7:de — Götheborg, Carlskrona, Christianstad,
Wexiö, Wimmerby:
i 8:de — Gefle, Upsala, Carlshamn, Söder¬
köping, Kongelf:
i §:de — Götheborg, Malmö, Ystad, Hudiks¬
vall , Engelholm :
i io:de —■ Norrköping, Calmar, Örebro, Ma¬
riestad , Strengnäs :
och si vidare,
arn. Hvarje Stad bör hädanefter ovilkorli¬
gen till Revisor välja någon bland sine egne
Borg. St. Prat. 1823. Vllt B. 7:, 72,
Den se December.
Invånare ; Och skal) den , som till Revisor ut¬
ses, vid Revisionens början styrka sin valbarhet
i afseende på tiden , under hvilken han varit Ma*
gistratSrperson eller Borgare,
3:0, Inträffar ledighet af Revisor, så bör
en annan väljas af den Stad , hvars Fullmäktig
afgått; Men skulle Stadens aflägsenhet eller fort¬
gången af Revisions-arbetet icke medgifva en så¬
dan med tidsutdrägt förenad anstalt, må val der¬
till af Stockholms Magistrat och dess Borgerskap»
Femtio Äldste förrättas. •
4:0. Borgare-Ståndets Kansli-Direktion ålig-
ge att, i god tid förr än Revisorsval bör anstäl¬
las , genom Skrifvelse derom erinra Magistrater-
ne i de Städer,, hvilka äro i ordningen att Re¬
visorer utse.
5:0, Revisorerne åtnjuta af Allmänna Medel
Dag-Traktamente och ersättning för Resekostnad
från och till den Ort, hvaräst de äro boende,
på sätt Riksens Ständer derom serskilt förordnat.
6:0. Den Stad, hvilken, efter erhållen erin¬
ran om Revisorsval, detsamma underlåter, eller
sednare) än vederbör, verkställer, skall till Bor¬
gare-Ståndets Kassa böta så mycket, som en Re¬
visors Dag-Traktamente under Revisions-tiden ;
Och, i händelse Staden fullgjort valskyldigheten,
men den valde, utan laga förfall, icke i rätter
tid sig inställer , måga Böterne hos honom ut-
kräfvas ; Börande detta Stadgande äfven på Falu
Bergslag tillämpas.
Om hvad Borgare-Ståndet sålunda beslutit,
skulle underdånig Skrifvelse till Kongl. Maj.-t
afgå, samt Protokolls-Utdrag utfärdas och fillsta],
las, ej mindre Stata- och Banko-Utskotten, än esk
Din 2 o December.
563
Stockholms Magistrat samt Standell Kansli-Direk*
tion» med anmodan till Direktionen, att detsam¬
ma de öfrige Städerne meddela.”
Likaledes upplästes och godkändes Förslag
till den Skrifvelse , hvarigenom detta Beslut kom¬
mer att hos Kongl. Maj:t i underdånighet an¬
mälas.
§. 2.
Protokollen för den lyrde och i8:de dennes
justerades.
i 3-
Upplästes ankomna Protokolls-Utdrag af den
Ig:de dennes: från Högvördiga Preste-Ständet ,
med underrättelse , att det lagt till Handlingame
Förstärkta Konstitutions-Utskottets Memorial N=r
86, och Förstärkta Stats-Utskottets N:r 66g, 670;
godkänt till Grundlagsenlig behandling KonstituJ
tions-Utskottets Bedaktions-Förslag i Memorialet
N;r 87 j bifallit Stats-Utskottets Utlåtande N:r
668 och Serskilda Utskottets om de genom dess
försorg tryckta Skrifter; samt afslagit Bonde-
Ståndets inbjudning i afseende på dess Beslut öf¬
ver Banko-Utskottets Betänkande Ntr 93 : och
från Hedervärda Bonde-Siändet, med öfverlem¬
nande till Expeditions-Utskottet af Konstitutions-
Utskottets Memorial N;r 86, till Bevillnings-och
Stats-Utskotten af Förstärkta Stats-Utskottets Me¬
morial N:r 669, 670; godkännande af Konstitu-
tions-Utskottets Bedaktions-Förslag i Memorialet
N:r 87 ; instämmande i Bidderskapets och A-
delns Beslut öfver Stats-Utskottets Betänkande
564
Den 3 0 December.
Ntr 668 ; samt Beslut att låta bero vid -sistnämn»
da Utskotts Utlåfenden N:r 281 , 301 0t'h 481 ,
359' 3^41 48a , äfwensom vid Stats- och Ekono¬
mi-Utskottens N:r 358, 483, 630.
Uades lill Handlingarne.
§* 4*
Expeditions-Ulskottets den lyhle dennes §.
10. pä Bordet lagda Förslag till underdånig Skrif¬
velse N:r 412 om öfverseende och förbättringar
i Rikets Politi-Författningar m. rn. föredrogs å
nyo och godkändes med den ändring, att slutme¬
ningen i den del af Skrifvelsert , sorn angår Talaie-
SälIskap, borde , till öfverensstämmelse med I.ag-
och Ekonomi-Utskottens Betänkande N:r 92 ,
hvarpå den s‘g grundar, ethålla följande lydelse :
”På desse grunder få hos E. K. M. Riksens
Ständer i underd. hemställa , att högstberorda
Förbud, så vida detsamma skulle kunna anses
innefatta hinder emot bildandet af ifrågavarande
TalaterSällskap, mätte i Nåder upphäfvas.”
§. 5-
Evpeditions-Ulskottet hade insändt följande
Förslag till underd. Skrifvelser :
Njr 427. angående Brännvins-Pannors mätning
och stämpling samt ansvar för origtighet dervid ;
N:r 428. angående åtskillige förändringar i Seg«i
lations-Ordnjngen :
N:r 429. i anledning af Kongl. M jtts Nådiga
Proposition , angående ett underdånigt Förslag
till Allmän Stadga för Fattigvården i Riket och
Tiggerie*s hämmande:
Den 20 December. 565
N:r 430. angående Bergs-Tings-Rätternes afskaf-
fande :
N;r 431. angående ändring uli 2 5:te Kap. 8
. §. och 27 Kap. g §. Byggninga-Balken samt 10
Kap. 16 §. Rättegångs-Balken :
N:r 432. angående vården och förvaltningen
af Kyrkornes Fastigheter och Medel samt gransk¬
ningen af Redogörelsen derför:
N:r 433. i anledning af Kongl. Majtts Nådiga
Proposition med Förslag till Författning om Fast
Egendoms försäljning å Lotteri :
N:r 434 angående Laga Domstol för åtal emot
Leddmötej- i Rikets Hof-Rätter, Collegier, All¬
männa Beredningen och Allmänna Magasins-
Direktionen :
N:r 435. rörande frågan om Herjeådalen® åter-
läggande under Gefleborgs Läns-Styrelse :
Ntr 436. om Schäferiers anläggning:
N:r 437. angående en upprättad Ansvarighets-
Lag för de blifvande Direktionerne vid Vestra
och Södra Låne-Kontoren :
N:r 43$. om utgifvande af en Författnings-
Tidning :
N:r 43g. i anledning af Nådiga Propositionen
om den nya Evangelii-Bokens antagande:
N.r 440. angående den af stora Sjö-Tullen ut¬
gående Bevillning samt andra dermed gemenskap
egande ärenden.
Dessa Förslag upplästes och godkändes.
§• 6.
Föredrogs och upplästes ett så lydande:
566
Den so December.
"Utdrag af Protokollet hos Vällofl. Bor¬
gare-Ståndets Besvärs-Ulskott den 14
December 1823.
”S. D. Enligt ankommet Protokolls-Utdrag
för den 19 sisth November , hade Vallofl Stån¬
det , som låtit bero vid Lag- och Ekonomi-Ut¬
skottens Betänkande N:r 230. angående Hr Huldts
Motion om Sjölagens öfverseende m. m., medde¬
lat detta Utskott Remiss, att inkomma med Ut¬
låtande öfver Hr Huldts under 'öfverläggningen
gjorda hemställan, om icke från Ståndet enskilt
en underdånig Skrifvelse till Kongl. Maj:t borde
afgå, för att, på sätt Hr Huldt föreslagit, vin¬
na närmare åtgärder till förekommande af miss¬
bruk med Svenska Sjn-Dokumenter.
■"Detta kom nu hos. Utskottet i öfvervägan¬
de ; Och som det är af obestridlig vigt , att i
möjligaste måtto förhindra de ofta försporda och
öfverklagade missbruk med Svenska Flaggan och
Svenska Skepps-Dokumenter , hvilket omdöme
Vällofl. Borgare-Ståndet å sin sida uttryckt genom
flere vid serskilta Riksmöten till Kongl. Majit
aflåtne underdåniga framställningar i ämnet, samt
Utskottet ansåg detta ändamål kunna på ett tjen¬
lig! och nyttigt sätt ytterligare befordras genom
den af Hr Huldt i sådant afseende föreslagna
utväg , att årliga Förteckningar å de Svenska och
Norrska Skeppare och Skepp samt deras hemvist,
för hvilka Sjö-Dokumenter blifvit utgifne , bor¬
de genom Kongl. Kommerse-Collegii försorg uti
allmänt tryck utgifvas och vederbörande Agen¬
ter och Konsuler på Utrikes Orter meddelas ;
Alltså fann Utskottet sig böra samma Förslag
understödja, med hemställan , att underdånig
Dm so December. 567
Skrifvelse derom må ifrån Vallöf!. Ståndet till
Kongl. Maj:t afgå ; Hvilket skulle till Vällofl.
Siåndets pröfning vördsamt öfverlemnas- Ut
Supra.
Ex Protocollo
J. S. af Role n.’’
Delta Besvärs-Utskottets Utlåtande blef af
Ståndet gillad t.
§• 7-
Ståndets Besvärs-Utskotts nästlidne dag §. li
förehafda 1 men på Bordet lagda, Förslag till un¬
derdånig Skrifvelse om Dykeri-Verket föredrogs
å nyo.
Herrar Lenning och Rydberg åberopade hvad
de gårdagen anfört och yrkade afslag å Skrifvel-
sen , öfvertygade , att Kongl. Maj:t i Sin vishet
icke lärer underlåta den ändring och rättelse i
Dykeri-Inrättningens närvarande skick , hvartill
Han finner omktändigheterne föranleda , utan att
någon framställning derom från Ståndet behöfves.
Herr Ståhle ansåg Förslaget till Skrifvelse
öfverensstämmande med hvarje Medborgares i
Grundlagen förvarade heliga rätt, att, så länge
lian kan , sjelf vårda och försvara sin Egendom,
samt tillstyrkte derför bifall å Förslaget ; Och
med Hr Ståhle förenade sig Hrr Sedman, JJu/d»
berg , Fornander och Wallström.
Herr Talmannens Proposition på bifall till
Förslaget , besvarades med J a , blandadt med
Nej; Och , när Hr Talmannen derefter hemställ¬
de om Ståndet ansåg någon Skrifvelse i detta äm¬
ne icke böra ifrån Ståndet afgå , ropades Nej,
blandadt med i a.
568
Den 20 December.
Votering begärdes och anställdes sedermera
ofver en så lydande Proposition : ^’Den , sorn
gillar Besvärs - Utskottets Fö*rs!ag till underd.
.Skrifvelse örn Dykeri-VeTiet , lagge J a ; Den
det ej vill , Nej; Vinner Nej, sä besluter Stån¬
det, att någon Skrifvelse i detta ämne icke skall
från Borgare-Ståndet till Kongl. Maj:t afgå
Hvilken Votering utföll med ig Ja, 6 Nej.
H errar Aspelin , Rydberg, Lenning och Lund¬
gren anmälte sin reservation, under förklarande,
att de ansågo sådane åtgärder, som i nämnde
Skrifvelse blifvit föteslagne , vara af vådliga följ.
der för Handel och Sjöfart.
Herr Talmannen och Ståndet åtskiljdes kl,
2 , men sammanträdde åter
Eftermiddagen
#
Kl. 7.
§. 8.
Upplästes Expeditions Utskottets Förslag till
underdåniga Skrifvelser :
N;r 441. med öfverlemnande af g:de Art. uti
Instruktionen för Fullmäktige i Biksgälds-Kon-
toret :
N:r 444. angående Krono-Skogarne och Allmän-
ningarne i Riket:
Njr 445. angående beviljade Arfvoden för 2:ne
vid Stats-Utskottet serskilt antagne Sekreterare ,
Hemliga Utskottets Sekreterare och Kanslist m, ra,;
Den 20 December. 569
N:r 446. angående Lois- och Båk-Afgifterne
för inomskärs s glande Fartyg!
N:r 4)7. i anledning af väckt fråga orri ned¬
sättning af Lo s- och Båk-afgifterne för Äng-far¬
tyg 1 allmänhet sam indra inrikes orter emellan
seglande , under sex fots djup gående Fartyg ;
iNtr 148. i f ilga oin ersätt ni ng för Svenske Med¬
borgares lidne förluster genom Uppbringni ngar:
N'r 449. om en förnyad Författning rörande
Bran vi ns-Bränningen och de derför bestämde Af-
gifter ;
N:r 450. angående en Författning mot Luren¬
drägeri och Tullförsnillning :
Ntr 451. om öfverseende af 1821 års Taxa å
Expeditions-lösen m. m. :
N;r 452. om Bankens utlåning på Guld- och
Silfver-Panter :
N:r 453. rörande förändring i Allmänna Skjuts-
Ijirigs-Inrätlningen rn. m. :
N:r 454. om grunderne för de från Biksens
Ständers Bank utgående Odlings-Lån.
Godkändes.
§■ 9-
Genom nu ankommet Protokolls-Utdrag af
den igtde dennes, underrättade Höglofl. Rid-
derskapet och Adeln om sitt då fattade Beslut,
att de Utskottens Sekreterare och Kanslister till¬
kommande slutliga Arfvoden och Traktamenten
icke måga till dem utbetalas, förr än genom
Biddarhus-Sekreterarens qvitto intygas , att Ut¬
skottens Protokoll och Handlingar, ordentligen
inbundne, blifvit till Riddarhus-Archivet aflem-
nade ; gällande sådant likväl icke i afseende på
57<> Otti 20 December.
Stats- och Banko-Utskotten , hvilkas handlingar
icke i Riddarhus-Archi vet förvaras ; uti hvilket
Beslut de öfriga Riks-Stånden blifvit inbjudna
att sig förena.
På Herr Talmannens Proposition fann Bor¬
gare-Ståndet för godt, att i detta Beslut instämma.
§. 10.
Ankomna Protokolls-Utdrag af den i7;de
och igtde dennes samt närvarande dag upplä¬
stes : från Höglofl. Ridderskapet och Adeln , inne¬
hållande , att Ridderskapet och Adeln lågt till.
Harxllingarne Lag-Utskottets Utlåtande N:r 25?
och Ekonomi-Utskottets N;r 2 2 3 ; bifallit Bevill*
nirigs- och Ekonomi-Utskottens N;r 6g , Lag-
och Ekonomi-Utskottens N:r 255; låtit bero vid
Bevillnings- Lag- och Ekonomi-Utskottens N:c
72 ; och öfverlemnat till Banko-Utskottet För¬
stärkta Banko-Utskottets Nlr 105 : samt från He¬
dervärda Bonde-Ståndet , med bifall till Serskilda
Utskottets Betänkande N:r 6 och instämmande i
Ridderskapets och Adelns här förut i gide §:n
omnämnda Beslut.
Lades till Handlingarne.
§. 11.
På Bordet lades Stats- Banko- och Lag-Ut¬
skottens nu ankomna Betänkande Nlr 673. i an¬
ledning af en från Bonde-Ståndet remitterad Mo¬
tion om förnyad underd. framställning till Kongl.
Majit i afseende på frågan om ensi ilde Personers
och Bolags rätt att sins emellan inom Riket ut¬
ställa Invisningar,
Härvid upplästes Hedervärda Bonde-Ståndets
Dm 21 December.
57*
Protokolls-Utdrag af denna dag , enligt hvilket
Bonde-Ståndet , som i anseende till Riksdagens
förestående slut nödgades afstå från annan hand¬
läggning af detta ämne , funnit sig likväl böra
uti serskild underdånig Skrifvelse eller Adresé
öfverlemna åt Kongl. Maj.'t att i Sin vishet vid¬
taga sådana Modifikationer uti nu gällande före*
skrifter om private personers Invisningar , som
till befordrande af dessas användbarhet i allmän¬
na rörelsen kunna nödiga finnas , för att intill
r.ästi Riksdag blifva gällande ; uti hvilket Beslut
Bonde-Ståndet inbjudit de öfriga Riks-Stånden
att instämma. Men Borgare-Ståndet fann, på
Hr Talmannens hemställan, sig icke kunna den¬
na inbjudning antaga.
§. 12.
Protokollet förden lg:de dennes justerades.
Plenum slutades kl. * g på aftonen.
In Fidem
Clas Arvedson.
Den 21 December»
Plenum kl. Ii f. m. ,
§• 1.
Protokolls-Utdrag för sistlidne dag upplästest
från Högv, Preste-Stäridet , med instämmande i
Den 2 I December.
Ridd. och Adelns Beslut, om vilkor för betal¬
ning af Utskottens Sekreterares och Kanslisters
slutliga Arfvoden och Traktamenten; bifall till
Expeditions- Utskottets Memorial oin öfverlem¬
nande til! Kongl. Maj:t af q:de Art. i Instruk¬
tionen för Riksgälds-Fullmäktige ; och Beslut i
anledning af Borgare-Ståndets Protokolls-Utdrag,
angående Bag- och Ekonomi-Utskottens Betän¬
kande N:r 55: sarpt från Hederv. lionde-Ständet,
med underrättelse, 'att Bonde-Ståndet låtit bero
vid Stats-Uiskoitets Utlåtanden N.'r 671 , 672 ;
bifallit Expeditions-U skottets ofvannämnda *Me-
morial ; och, till svar på Bidderskapets och A-
delns inbjudning i frågan om Civila Läro-Ver-
ken, åberopat sitt förut fattade, dermed öfver¬
ensstämmande, Beslut.
Lades till Handlingarne.
§. 2.
Upplästes Expeditions-Utskoftets Memorial
af den 20:de dennes , med Utlåtande öfver Hrr
Hammarskölds och Rosenblads motioner angåen¬
de förändrade åtgärder vid tryckningen af Bihan*
get till Riks Ståndens Protokoll.
Herr Cronius ansåg , lika med Utskottet, all
skyndsamhet med tryckningen af Bihariget i all.
mänhet böra iakttagas ; men hemställde, örn ic¬
ke i synnerhet den Samling, sorn innehåller
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelser, borde,
i afseende på skyndsamheten , ikågkomrnas fram¬
före någon af de öfrige.
Herr Stahle begärde , att Memorialet måtte
få hvila på Bordet; hvilket ock bifölls.
Den ?i December. 573
§• 3*
•
Föredrogs å nyo Stais- Banko- och Lag-Ut¬
skottens nåsilidne dag på Bordet lagda Betänkan¬
de N:r 673 , i anledning af motion örn förnyad
underdånig framställning till Kongl. Maj:t i af¬
seende på frågan om enskilde personers och Bo¬
lags rätt , att utställa Invisningar.
Herr Noréus: I-Jos Utskotten bar jag va¬
rit af skiljaktig tanka från Plnraliieten. Jag har
alltid insett nödvändigheten af en friare Assigne»
rings-rätt, då man icke kan vara försäkrad , att
en bestämd Sedel-stock utgör ett tillräckligt Rö¬
relse-kapital ; Och med tillfredsställelse har jag
funnit, att. Kongl. Majt! på detta ämne fästat Nå¬
dig uppmärksamhet, men lötklua Sig icle kun¬
na antaga Ständernes Försl, g till Invisnings-Stad-
ga , enär 12 ptC.'ts ränta i förening med Bysätt-
nings-tvång blifvit stadgad för utgifvare eller gorf-
Icännare af Invisning, som å förfallo-tiden ej in¬
löses. Då jag å ena sidan ansett 12 prCjts rän¬
ta böra erläggas af den , sorn assignerar utan
Fond, och jag i och med detsamma antydt min
åsigt , att en sålunda förhöjd ränta utgör ett verk¬
ligt straff, har jag likväl å den andra aldrig fö¬
reställt mig, att man borde straffas för det man
ej på dagen kari betala sin skuld- Dessa tankar
äro ock sf mig uttryckta undtr öfverläggningar-
ne , när frågan om Invisnings-rättlgheien förra
gången vid innevarande Riksdag förehades. Då
jag .nu troligen för sista gången talar inom detta
Stånd, kan jag icke året häl 1 a min tillfredsställel¬
se deröfver , att Kongl. M ij:t icke ogillat sjelf¬
va den verkliga grunden för den enskilda Kre-
574
Den 21 December,
dilén ; Och man bör icke kunna lemna utan upp.
märksamhet densammas sfora inflyiande pä våra
Nä rings-för hål land en. Man känner huru denna
Kredit verkat i andra Kander : Englands exem¬
pel borde vara nog : Och man erinre sig Assige
naternes vanvärde i Frankrike , då man vill lå¬
ta Stats-myntet ensamt verka , och icke tillåta
den enskilda Krediten , att fri och obehindrad
fortgå uti en naturlig utveckling , samt såmedelst
bidraga till Närings-förkofran och välstånd. Jag
hemställer, huru förenligt det är med den soli¬
ditet, man genom Sedel-indragning ofta önskar
gifva Banken , att hela dess Sedel-stock på en
gång blefve utelöpande , och om det icke vore
förmånligt att , i stället för hela Diskont-kredi-
tifvet Atta Millioner Rjdr , endast 5-J Millio¬
ner behöfde användas och återstoden represente¬
rades af den enskilda Krediten. Ganska väl vet
jag , att dessa tänkesätt ej vid nuvarande Riks¬
dag kunna blifva gällande; men jag vill emel¬
lertid hafva i Protokollet antecknad min fortfa¬
rande öfvertygelse, att, om Kongl. Majt i Nå¬
der antagit Ständemes Förslag , Kongl. Maj:t sä¬
kerligen skulle fått tillfredsställelsen , att finna ett
sådant Beslut hafva varit ett bland dem , som
mest bidragit till Landets sanna fördel. — Sedan
jag sålunda yttrat mina tankar , begagnar jag min
Riksdagsmanna-rätt att anhålla , det målet må yt¬
terligare blifva hvilande på Bordet.
Med Hr Noréus förenade sig Herrar San¬
tesson. , Hemberg , Stahle och Beckman.
Herr Ullberg’. Jag bestrider, att målet läg-
ges än vidare på Bordet, samt anhåller om Pro»
position till bifall å Betänkandet; ty man må ej
Den 31 December. 57J
kunna utsträcka sin Riksdagsmanna-rätt ända till
missbruk; och man känner, att Riksdagen inom en
kort stund aflyses. För öfrigt skulle visserligen
mycket vara ait anmärka vid Hr Noré; tal för det
utsträckta Asaignations-vingleriet , man sökt ge»
nomdrifva; men, som den återstående korta Riks*
dags-tiden behöfves till belt andra göromål , nöd¬
gas jag från alla anmärkningar nu afstå.
Häruti instämde Herrar Palm och Cronius,
den sednare under åberopande af det serskilda
yttrande, han låtit bifoga Betänkandet.
Herr Hambreus: Om jag också i hufvud-
saken lemnar derhän hvad som är med Rikets
väl förenligt , anser jag dock behandlings-sättet
högst olämpligt. Man känner hurusom frågan
förut blifvit handlagd i Stats- Banko- och Lag-
Utskotten, hurusom Ständerne fattat sitt Beslut
och öfverlemna! det till Kongl. Maj:t , samt
hvad Kongl. Maj:t i Nåder sedermera svarat. Att
derefter en ny motion väckes och remitteras , Un¬
ner jag alldeles stridande mot Grundlagen och
förgripligt emot Kongl. Majit, vid hvars en gång
gifria afslag på den af Ständerne beslutne Lag¬
förändring de, i min tanka, måste låta bero,
och sådant destohellre, som Kongl. Majrt för öf¬
rigt förklarat Sig icke kunna nu antaga de Lag¬
förslag , hvilka Riksens Ständer än vidare ingifva.
Herr Noréus: Jag vill hvarken vingla i
tal eller mynt. Jag vill endast bevara min
Biksdagsmanna-räit, När Ståndet har Plenum,
kan det icke betagas mig att begära ett för an¬
dra gången föredraget Betänkande ytterligare på
Bordel; och, enär flere Ledamöter i denna be¬
gära» sig förenat, lärer Hr Talmannen lika li-?
576 Den 21 December
tet vägra ett sådant förfarande med detta mål,
som det nyss förut blifvit vägradt roed ett Expe-
di tions-Uiskotts Memorial.
Herr Ullberg anmärkte, att han, då Expe-
ditions-Utskottets Memorial lade* på Bordet, ic¬
ke varit tillstädes.
Herr Talmannen förklarade att, sedan flere
Eedamöter förenat sig i begäran om målets yt¬
terligare hviiande, ansåg Hr Talmannen det va¬
ra stridande emot. Grundlagen att vägra en så¬
dan åtgärd. *
Herr Ullberg yrkade, att den måtte åtmin¬
stone ega rum roel förbehåll, det målet i nästa
Plenum skall ovillkorligen förekomma till afgö¬
rande; men Hr Noréus ansåg något förbehåll ej
vara öfverenssiärn man de med Grundlagen.
Betänkandet lades härefter ytterligare på
Bordet.
§• 4-
Ståndets Besvärs-Utskotts Förslag till und.
Skrifvelse angående ytterligare medel att före¬
komma missbruk med Svenska Skepps-Dokumen-
ter, upplästes och godkändes. 4
§• 5*
Från Sråndets Besvärs-Utskott bade inkom¬
mit följande Förslag till underdånig Skrifvelse
i frågan om utvidgad Handels-frihet, hvilket
upplästes:
J’S. A. K.
”Efter pröfning af serskilta under inneva¬
rande Riksdag väckta frågor, syftande till utvid»
gad
Den 21 December. 577
gad frihet i handeln emellan Sverige och främ¬
mande Nationer , hafva Riksens Ständer , enligt
Tre Stånds Beslut, uti underd. Skrifvelse till E.
K. M. framburit den önskan , ’’att nu gällande
"^Allmänna Förbud af införsel, mot Tull, af rnång-
’’fa!diga Utländska varor måtte antingen upphäf-
'"Vas med afseende å af Utländska Makter med-
”gifven reciprocitet, eller ock inskränkas till minst
■”möjliga antal af Artiklar vid sådana tillfällen,
’’då E. K. M. finner detta förbud af allmänt väl
’’nödvändigt påkallas. Hvarjemte Riksens Stän¬
der i underd. anhållit , ''att E. K. M, i Nåder
”täcktes låta undersöka, huruvida Produkt-Plaka-
”tet och öfrige Författningar angående mer eller
"mindre fri seglation, Hel- och Half-frihet,
■”Skepps-umgälder, med hvad mera dertill hörer,
"må till Landels sanna väl undergå förändring i
"jemförelse med de mera gynnande Författnin-
”gar, sorn främmande Makter torde medgifva.
"Det gör för Borgare-Ståndets egen tillfreds¬
ställelse tillfyllest, att icke hafva deltagit i den¬
na önskan. För Ståndets hopp, att ett Förslag,
ledande till Fäderneslandets stora skada genom
de fleste inhemska Näringars förtryck och enskif¬
ta Medborgares fall , icke skall vinna framgång ,
är det nog, att i detta Hushållsmål den afgöran-
de pröfningen är E. K. M:ts vishet förbehållen ;
och till denna pröfning anhåller Ståndet underd.
att få framställa sina enskilta åsigter af ämnet.
•"Betraktad efter de mest ofelbara grunder
för all Stats-Ekonomi är förevarande fråga , enligt
Borgare-Ståndets tanka, lika enkel som vigtig,
då den endast beror derpå , om det är nyttigt för
Borg. St. Prot. I823. Vll. B. 73, 7^,
8 Den ti December.
landet, 4(t den inhemska produktionen och för»
ädlingen förkofras, Rikets handel drifves af Ri¬
kes Medborgare och behofvi t . f Utländska va¬
ror inskränkes, De Författningar, hvilkas förän¬
dring nu blifvit föremål för Resp. Med-Ståndens
underd. önskningar , utgå från denna grundsats }
och, med all aktning för andras öfvertygelse, kan
Borgare-Ståndet för egen del icke skilja sig från
den fasta tro, att ett motsatt Hushållssystem , så¬
dant som Resp. Med-Stånden önskat se infördt,
långt ifrån att medföra de deraf förmodade för¬
delar , tvertom skulle öfversvämma Riket med
främmande Nationers tillverkningar, till en bör¬
jan mot nedsatta pris bringa Landets Handel ,
Fabriker och Handtverk i overksamhet : genom
bristande afsättning störta i undergång de idkare,
som , uppmuntrade af Konung och Ständer, an¬
vänd! förmögenhet , omtanka och krafter till Fa-
brikernes och Siöjdernes förbättring : borttaga ar¬
betet och födan från manga tusende arbetare , som
i dessa Näringar finna sin bergning och endast
i dem kunna vara nyttige för det Allmänna och
sig kjelfve: åsamka Rikets penningeväsende alla
de svåra följderne af en ökad underbalans i han¬
deln : uppoffra åt främmande Nationer Rikets sjö.
fart, så nödvändig äfven till danande af skickligt
sjöfolk föi den flotta, Rikets vidsträckta kuster er¬
fordra, samt omsider, sedan under sådana förhål¬
landen, Sjöfart, Handel och Näringar gått under,
Fabrikerne blifvit ödelagde och färdigheten i
deras yrken försvunnit, försätta Riket i ett ound-
gängligt beiOende af Utländsk import för de mest
nödvändiga behof, utan förmåga, att genom e-
gen produktion inverka på Utlänningens pris.
Den 51 December. 5791
”De följder, Borga re-S(andet befarar af en
vidsträckt Import- och Handels-frihet i Sverige
för främmande Nationer, äro således motsatsen
af de goda verkningar, Med-Stånden beräknat;
och detta lärer komma deraf, att, då de sedna¬
re blifvit härledda egentligen från leoretiske grun¬
der , enligt hvilka man anser, att frihet är Han¬
delns sanna lif , att Nationernes förhållanden till
hvarandra böra formera sig sjelfva , obehindrade
af alla band , och att allt borde vara till in- och
utförsel tillåtet ; så hafva deremot de sednare upp¬
kommit vid granskning af dessa satsers använd¬
barhet och nytta i tillämpningen på Sverige,
hvarvid det icke kunnat undfalla , att Handel
och Näringar i detta Land verka roed svagare
krafter, än i många andra Länder; att det såle¬
des icke i denna del besitter den jemlikheri för¬
måga, utom hvilken ingen täflan kan ega rum,
utan den underlägsnas säkra förlust ; att reci-
prociteten i de' förmåner Nationerne medgifva
hvarandra , har sitt värde endast genom utvägar-
ne till deras ömsesidiga begagnande; samt att
följaktligen Sverige, med en ringare Produktion
och en mindre mäktig Sjöfart , icke bör göra upp>
effi ingar , för hvilka det ej förmår att hämta
skadestånd af lika rättigheter hos andre Nationer,
der exporten af egna Produkter med egna Skepp
är vida betydligare , och , i följd deraf, behof-
vet större , att för sig finna främmande Hamnar
öppnade, från hvilka ett motsvarande intrång ej
kan befaras.
”Borgare-Ståndet föreställer sig icke, att,
under det Fabrikers och Slöjders högsta möjliga
framsteg äro föremål för oafbruten omtanka ho*
'58o
Den 2 x December,
de Nationer, der dessa yrken ega varde j Sveri¬
ge skulle ensamt vilji undertrycka sina Närin-
gar, derigenom att dr leii nas till pris å< en fri
irr port af ilen mera för sig komne utländska konsf-
flitens produkter. Länge nog hafva Fabriker och
Slöjder i detta Land lidit af utländsk inflytelse:
ofta nog har deras utveckling blifvit hämmad ge¬
nom ombytta systemer och täta förändringar i
Landets ekonomiska Författningar. Nu , dä de
mer än någonsin trifvas , under det skydd Rik¬
sens Ständer vid föiflutne Riksdagar så ifrigt
önskat för inhemska pro 'uktionen och förädlin¬
gen , samt E. K. M. med så Nådig omvårdnad
dem beredt , nu, då de befinna sig i ett skick,
som kostat idoge Medborgare stora uppoffringar ,
i hopp om blifvande fiukter: då deras tillverk¬
ningar i alla delar sträfva till en hög grad af god¬
het ; och redan i många delar upphunnit den : då
äfven den inre husfliten på ett beromvärdt sätt för¬
ser Landets behof af väfnader ; och då fortgången
af alla dessa bemödanden till err större fullkom¬
lighet, synes ensamt bero på fortsättningen af
det hagn, under hvilket tle uppkommit; då måt¬
te det minst vara tid , att qväfva dem genom ett
försök , hvars väsendtliga fördel är Utlänningens.
”Det är sannt, och Borgare-Ståndet har ic¬
ke heller förbisett , att detta Förslag är fram-
stäldt under vilkor af hög Import-tull, hvarmed
man trott Rikets Fabriks-naringar och Konstflit
vinna detsamma skydd , Resp. Med-Stånden vid
Tull-Tariffens bestämmande icke underlåtit att
åt Landtmanna-rörelsen bereda genom hög Tull
å införseln af alla Landtmanna-produkler. Men,
*:n än ett sådant korrektif vöre tillräckligt att
Den i i December. 581
motväga Utlänningens fördelar vid en fri import
af Fabriks- och Slöjde-varor , hvilket Borgare-
Ståndet för sin del ej kan medgifva , 6a innefat¬
tar det i allt fall det stora fel , att vara den star¬
kaste retelse till Tullförsnillning för dessa sednare
varor, hvilka alltid lättare, än de förra , kunna in-
praktiseras. Under sådan åsigt har Borgare-Stån¬
det haft svårt att förena tillstyrkandet af hög
Tull med den öfvertygelse, Resp. Med-Stånden
sjelfve i underd. yttrat , om stränga tvångsbands
skadliga inflytande, dels på Statens inkomster,
och dels på Nationens sedlighet , som lider ge¬
nom det lagförakt ett lättsinnigt betraktande af
Lurendrägeri-författningarne skall medföra. Står
allt detta fast , när Tullen är lag och införseln
förbiuden, så mäste det gälla ännu mer, när
Tullen är hög och införseln lofgifven; ty i sed¬
nare fallet är Tullförsnillarens vinst ej allenast
större , u an den är ock mindre äfventyrlig , än
Xjurendrägaiens, som löper fara, hvar i Riket
han än med den förbudna varan träffas.
”1 öfverensstämmelse med dessa tänkesätt och
med del nit , som inom Borgare-Ståndet aldrig
bör saknas för hvatje medel att upprätthålla och
befordra Rikets Handel, Näringar och Slöjder,
har detta Stånd , för sin del , förkastat det För¬
slag , Resp. Med-Stånden antagit , samt ansett ,
att Riksens Ständer borde hos E. K. M. i un¬
derd. aniiålla , det alla sådana varor, sorn här
i Landet till erforderlig mängd och försvarlig god¬
het produceras eller tillverkas, få förblifva till
införsel förbudna ; men att deremot sådana va¬
ror , som vanart iller modet gjort oumbärliga,
och som alldeles icke eller ock ej ännu till er=
583 Den 21 December.
forderlig mängd och försvarlig godhet här i Lan¬
det tillverkas, må, emot Tull, till införsel med-
gifvas.
■”En sådan anhållan vågar Ståndet, då Resp.
Med-Siånden icke deruti instämt , härmed en¬
skilt hos E. K. M. i underd. anmäla. E. K.
M. inser visare och bättre, än Ståndet varit i
tillfälle utveckla dem, alla de sanna , vigtiga och
öfvervägande skal , som emot Resp. Med-Ståndens
framställningar sig förete. Dt nna visshet och
det hägn E. K, M. åt Landets Borget liga Nä¬
ringar och yrken städse bevisat , en följd af det
Nådiga förtroende E. K. M, hyser för deras in¬
flytelse på Nationens bildning och Samhällets
kraft , äro de omisskänneliga stöd , som hos Bor¬
gare-Ståndet aflägsna all misströstan, då det un¬
derdånigst utbeder sig , att uti E. K. M:'s Nå¬
diga omsorg få innesluta ett bland de Förslag
vid denna Riksdag, hvilka, omfattande vilkoren
för Näringarnes tillväxt och trefnad , samt Bor¬
gare-Ståndets bestånd , tyckts hafva åt bäggedera
förnekat det afseende allmänt väl och enskilt
rätt ofelbart påkalla.
’’Borgare-Ståndet framhärdar Scc.’’
Herr Hemberg : Då jag , såsom Ledamot i
Bevillnings-Utskotiet, deltagit uti dess ifrågava¬
rande Betänkanden och Ständernes derpå grunda¬
de Beslut , kan jag för min del icke biträda den
nu föreslagna underd. Skrifvelsen , utan anmäler
deremot min reservation.
Herr Ståhle : Icke heller jag har under Riks¬
dagens lopp delat de tänkesätt 3 hvilka det nu
upplästa Förslaget uttrycker , emedan erfarenheten
visat, att närvarande Handels- och Tull-Författ¬
Den *i Deeemler, 583
ningar äro felaklige , och ingen kan neka , att
Landet öfversvämmas af fcirbudna Varor, hvaraf
Staten saknar inkomst och Vinsten tillfaller Lag.
brytaren ensam. Att hög Tull kan skydda föl¬
en skadlig täflan , ådagalägges dermed , att våc
modernäring Jordbruket alltid njutit skydd på
sådant sätt, rrien aldrig genom förbud. Följakt»
ligen är ej heller frågan om utsträckt Införsel¬
frihet Borgare-Ståndets ensak , utan rörer hvarje
Svensk inan, som, i och med detsamma han till.
handlar sig varan af Tillverkaren eller Köpman¬
nen , erlägger Afgiften till Staten , hvilken Af¬
gift således endast förskjutes af Borgare-Ståndets
Kommittenter, men, jemte deras vinst, ytterst
drabbar Konsumenterne. Derför är det ock, som
jag alltid trott och ännu tror, att man i föreva¬
rande fråga bör fästa mera afseende på de sed-
nares, än på de förres önskningar.
Herrar Cronius och Lagerstrand förklarade sig
gilla det upplästa Förslaget; Och jlere begärde
Proposition.
Herr Fornander l ”Jag måste så mycket hell¬
re reservera mig emot allt deltagande i den för
det Högtärade Ståndet projekterade underd. Skrif-
velsen , som den afser bibehållandet af ett pro-
hibitif-system , om hvars upphörande jag vid
början af detta Riksmöte gjorde Motion. Jag
behöfver nu ej upprepa de grunder, sorn då
framställdes; Min afsigt var blott att se Kyrkan
ställd midt i Byn emellan Producenten och Kon¬
sumenten. Trenne Riks-Slånd hafva högt yttra t
sina åsigter i detta ämne; och Kongl. Maj:t vill
utan tvifvel betrakta Borgare-Ståndets underdå¬
niga Skrifvelse på ett sätt, som kan atå tillsatn-
5S4 Ben 21 December,
mans med Svenska Folkets naturliga rättighe-
ter.
Herr Beckman förenade sig med Hrr Hem¬
berg och Ståhle.
Herr Bjuhr: Till alla delar gillar jag de 1
det upplästa Förslaget yttrade tänkesätt, hvilka
ock öfverensstämma med hvad jag flere gånger
under Riksdagens lopp anfört, A Hr Ståhles
nu gjorda reservation vill jag endast svara , att
man bör finna , det Jordbrukets Alster icke lät¬
teligen kunna tullförsnillas , och att de måste
kunna gifva en synlig vinst innan man med för¬
del karr införa dem. Jag begär emellertid Pro¬
position till bifall å Förslaget.
Herr Eckhoff-. Nu, likasom flere gånger till¬
förene , finnér jag , att Norra och Södra Orter-
nes fleste Representanter i denna sak hysa stri¬
diga tänkesätt. Jag önskar, att Bevillni ngs-Ut¬
skottets Förslag måtte bidraga till ökade Tull¬
inkomster från Södra Städerne ; Men för Fabri-
lernes skull , som , i min tanka , äro af vida
större betydenhet , önskar jag , att den nu före-
slagne Skrifvelsen må afgå.
Flere hördes häruti instämma.
Herr Hammar : Som äfven jag är en af Re-
presentanterne från Södra Orterne , vill jag fästa
uppmärksamhet derpå , att jag varit af skiljaktig
tanka med Bevillnings-Utskottets Pluralitet och
fullkomligen delat Hr EckhofFs tänkesätt, eme¬
dan jag trott det vara rättvist, att fästa afseende
icke på enskilte Medborgare-Klassers , utan på
det Allmännas fördelar.
Herr Talmannen hemställde om Ståndet gil¬
lade Besvärs-Utskottets nu upplästa Förslag; Och
Den 21 Decemberi
5*5'
dertill ropades J a , blandadt med ett och an¬
nat Nej, dock utan att Votering begärdes; i
följd hvaraf Förslaget ansågs godkändt.
Herr Ekelund förklarade , att han , som mån¬
ga gånger tillförene yttrat sig i sjelfva saken, der¬
för nu icke velat i densamma belasta Protokol¬
let med något tillägg } men att , enär den under¬
dåniga Skrifvelsen nu blifvit godkänd och kom¬
mer att afgå , han icke kunde återhålla uttrycken
af sin tacksamhet för Ståndets Pluralitets såme¬
delst ådagalagda välsinnade tänkesätt för Svenska
Fabrikerne samt Besvärs-Utskottets och dess Se¬
kreterares använda myckna möda på utarbetnin¬
gen af denna likasom flere föregående utmärkt
väl sammanfattade Skrifvelser ; Och med Hr Eke¬
lund förenade sig Hrr Weslin , Palm , Hiesslei-
ter och Lundgren.
§. 6.
Tvänne Kongl. Maj ts Öfverste Kammar¬
junkare anmältes , emottogos och framförde Kongl.
Majps Nådiga bjudning till Ståndet att i morgon
kl. ^ till il infinna sig i Stor-Kyrkan för att
afhöra RiksdagsPredikan , sedermera begifva sig
på Riks-Salen , för att , efter Riksdags-Beslu ets
uppläsande, af Kongl. Majtt hem förlofvas, samt
slutligen 25 af Ståndets Ledamöter, Sekreteraren
inberäknad , intaga middag på Kongl. Slottet,
Herr Talmannen försäkrade , att Kongl,
Majus Nådiga vilja skulle af Ståndet efterkom¬
mas ; Och Hrr Öfverste Kammar-Junkare utbe-
ledsagades.
§• 7-
Protokollet för den 2o:de dennes justerades.
586 Den 21 December,
§. 8.
Herr Prytz begärde ordet och uppläste ett
skrifdigt Anförande , hvaruti han sökte redovisa
motifverne för sitt handlingssätt under Riksda¬
gens lopp ; Hvilket Anförande , med Hr Prytz’s
begifvande, endast lades till Handlingarne.
§• 9-
Expeditions-Utskottets nedannämnda För¬
slag till underd. Skrifvelser upplästes och god¬
kändes :
N:r 456. ang. grunderne för de från Riksens
Ständers Bank utgående Lån mot Inteckning 1 fast
Egendom :
N:r 457. ang. inrättandet af Beklädnads-Direk-
tioner för det indelta Kavalleriet m. m. :
N:r 458- ang. reglering af Rikets Styrelse-
Verk :
N:r 45g. äng. ny organisation af Tull-Verkett
N:r 460. äng. den tid, inom hvilken betalnings¬
skyldigheten af anmärkta Bevillnings-Medel upp¬
hörer.
Plenum slutades kl. 2 på dagen.
In Fidem
Clas Arvedson.
58?»
Den 22 December*
Plenum kl, 10 f. m.
§. i.
Upplästes ankomna Protokolls-Utdrag af den aolde
och 2i:sta dennes: från Höglofl. Ridderskapet och
Adeln , med underrättelse , att Ridd. och Adeln
lagt till Handlingame Konstitutions-Utskottets
Memorial Nir 86 ; godkänt samma Utskotts Re-
daktions-Förslag vid Memorialet N:r 87 ; öfver-
lemriat Förstärkta Siats-Utskottets Memorial N:r
66g och 670 till vederbörliga Utskott ; låtit bero
vid Expeditions-U iskottets Förslag till Skrifvelse
N:r 299; bifallit Serskilda Utskottets Betänkande
N:r 6 och Expeditions-Utskottets om öfverlem¬
nande till Kongl. Majit af gide Art. i Instruk¬
tionen för Riksgälds-Fullmäktige; och instämt i
Borgare-Ståndets den I September fattade Beslut
om uppsigt öfver Grundlagames och Riksdags-
Beslutets tryckning samt i Preste-Ståndets Beslut
den 2 5'.te November angående 4. Art. 4. §. af
Bevillnings-Förordningen 1 från Högv. Preste-
Ständet , med bifall till Stats- Banko- och Gag-
Utskottens Betänkande N:r 673 samt Expeditions-
Utskottets om Redaktionen af Bihanget: och från
Hederv. Bonde-Ständet likaledes med bifall till
sistnämnda Memorial.
Gades till Handlingarne.
§. 2.
Höglofl. Ridd. och Adelns nedanstående
588
Den 2 a December.
Protokolls-Utdrag upplästes oell ansågs böra 1
Protokollet ordagrannt intagas:
”Utdrag af Profokolli-t hillet hos Hög.
lofl. Ridderskapet och Atleln vid Lag¬
tima Riksdagen i Stockholm e. in. den
qo December 1823.
>’S. D. Vid förnyad föredragning af ej min¬
dre Lag- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi¬
utskottens den 14 sistl. Maj under N:r 55 af-
gifna samt den 23 i berörde manad e. m. på
Bordet lag'a Betänkande, angående yrkad för¬
klaring af Kongl. Kungörelsen den 6 April 1810
angående skyldigheten för Ledamöter af Ridder-
skåpet och Adeln samt Preste Ståndet att för de¬
ras jord, hus och tomter i Städerne deltaga i all¬
männa åligganden; än ock Vällofl. Borgare-Stån¬
dets d n 14 sistl Juli och den 12 dennes rö¬
rande detta ämne aflåtna Protokolls-Utdrag , fann
Ridd. och Allein, sedan, med gillande af Ut¬
skottens Betänkande, alla Riks-Stånden ansett
hufvudfrågan ensamt tillhöra Ridd. och Adelns
samt Preste-Ståndets pröfning och beslut, nu för
god;, att i aLet-nde på hufvudsaken förklara, att
Ridd. och Adeln, för dess del, anser de af Sian¬
det, emot Borgate-S åndets eftergift af lösnings-
iat en till Fastigheier 1 Stad eller till Stad hö¬
rande hus och jord, vid l8og och 1810 åren»
Riksdag , åtagne motsvarande förbindelser, att
för sina hus och tomter i Städerne deltaga i
skjutsningsbesvär, inqvartering, Båtsmanshåll och
öfrigt- Egendomen ålagde afgifter, hafva haft af¬
seende på alla Rikets Städer utan undantag, samt
att , i följd deraf , dessa förbindelser borde vara
för Ridd. och Adeln gällande äfven i de Städer,
Den 2 2 December. 589
hvilka icke med enskilt Privilegium kunna styr¬
ka sig hafva egt ifrågavarande lösningsrätt ; Och
ansåg Ridd. och Adeln föiklaring af ofvannämn-
de Kongl. Kungörelse böra i öfverensstämmelse
härmed till allmän efterrättelse utfärdas. Ut Supra.
Ex Protocollo
O. J. Lagerheim/’
I sammanhang härmed fann Ståndet jemväl,
att Högv, Preste-Siåndets nästlidne dag upplasta
Protokolls-Utdrag i detta ämne nu borde få ett
rutn i Bo t gare-Ståndets Protokoll ; och var sam¬
ma PiOtokolls-Utdrag af följande lydelse:
’’Utdrag af Protokollet, hållet hos Hög-
vörd. Preste-Ståndet den 20 Dec.
1823
”S. D. Föredrogs å nyo VällofI, Borgare*
Ståndets Protokolls-Utdrag den 14 Juli och den
12 innevarande månad, i anledning af Lag-samt
Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskotteis Be¬
tänkande N:r 55, angående yrkad förklaring af
Kongl. Kungörelsen den 6 Aptil 1810 i hvad
densamma rörer skyldigheten för Ledamöter af
Eidderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet, att
för deras Jord , Hus och Tomter i Städerne del¬
taga uti allmänna åligganden , i hvilket ämne
VällofI Borgare-Ståndet begärt nämnda a:ne Stånds
hufvudsakliga Utlåtande, i hvilken anmodan det
Hederv. Bonde-Ståndet , enligt Protokolls-Utdrag
af den 22 sisth Juli , jemväl instämt.
''Preste-Ståndet , som den 30 nasti. Maj lern-
nät sitt b fall till Lag- och Ekonomi-Utskottens
ofvanomformälde Betänkande , fann vid förnyad
föredragning af detta ämne, att Kongl. Kungö-
5go Den 22 December.
reisen af den 6 April 1810 tydligen uttrycker
Ståndets häruiinnan gjorda koncession , hvadan
Ståndet ansåg , att någon ytterligare förklaring
eller utsträckning derutaf icke kunde eller borde
ega rum. Ut Supra.
Ex Protocollo
J. Janzon.”
§• 3-
Expeditions-Utskotteis nedannämnda Förslag
upplästes o< h godkändes :
Nlr 462. till undtrd. Skrifvelse i anledning af
Kongl. Majts Nådiga Remiss å Landt-Räntmä-
staren L. J. Rönströms underd. ansökning om
återfående af förfluten tid till betalning för 2;ne
f. d. Malmö Diskont-Verks Obligationer :
N:r 463. likaledes i anledning af Nådig Remiss
å Öfverste-Eöjtnanten G. Hjertås underd. ansök¬
ning om återfående af försuten tid till betalning
för åtskillige Götha Kanal-Bolags samt Göthe¬
borgs f. d. Diskont-Verks Assignationer '■
N:r 464. lill Förordnande för de till Tryckfri¬
hetens vård utsedde Kom minerade i afseende på
Grurtd-lagarnes och Riksdags - Beslutets felfria
tryckning :
Nlr 465. till underd. Skrifvelse, med anhållan
om undersökning i en fråga om ersättning för
uppburna trycknings-medel :
N:r 466. likaledes om Traktamente för »ine
Vaktmästare i Konstitutions- och Bevillnings¬
utskotten.
Jemväl godkändes Evpeditions-TJtskotfets nu
aflemnade Förslag till §§:r af Riksdags-Beslutet i
nedannämnda ämnen ;
Den 2 3 December. 591
j, om Kungsgårdarne m. rn.
2. äng. filgor, sorn röra Rikeis allmänna hus¬
hållning :
3. om de enligt 63. §. i Regerings-Formen
afsalia Summor :
4. om Val af Fullmäktige 5 Banken och Riks-
gälds-Konioret , ett Allmänt Reglemente för det¬
ta sednare Verk samt Instruktion för R. S. Re¬
visorer m. m. :
5. om de till nästa Riksdag hvilande Grunda
lags-frågor :
6. om Tull-Medlens ingående till Riksgälds-
Kontoret :
7. om de Innehafvaren af Löfås Silfver-Verk
förunnade förläningar och förmåner:
8. om Rustnings-skyldighetens utgörande un¬
der Krigstid :
9. om ny Organisation af Tull-Verket :
10. om Kongl. Förordningen den 1 Junii8lg:
11. om ersättning för förluster genom uppbringa
ningar :
12. om Reglering af Rikets Styrelse-Verk :
13. örn General-Assistans-Kontorets fortfarande
till nästa Riksdag :
14. om de af Kongl. Majit sedan sista Riksdag
vidtagna och af Riksens Ständer såsom gällande
I.ag fastställda Stadganden och Lagförklaringar:
15. angående Riksens Ständers allmänna Be¬
slut om Penninge-väsendet :
16. om den innevarande Riksdag åtagne Bevill¬
ning :
1 7. om Ansvarighets-Lag för Fullmäktige i Riks-
gälds-Kontoret , i afseende å utbetalningen af det
mindre Kreditifvet :
Dm 2 2 December1
x8. om betalning af f. d. Kongl. Familjens i
Riket befintliga förmögenhet:
19. om öfverlåtandet af Wadstena Klosterkyrka
åt Stads- oell Lands-församlingarne derstädes :
20. om Hennes Maj:t Drottningens Kröning:
21. om ansvar för utprångling af Riksgälds-Kon-
torets eftergjorde eller förfalskade Sedlar :
22. om Beklädnads-Direktioner :
23. om Liqviden för å Banko-Auktion försåld
Fastiglv t *.
24. angående Förklaring af I Mom. 11 §:n af
Kongl. Förordningen den 13 Juli 1818, om In¬
teckning i Fast Egendom:
25. om Pensions - Kassa-inrättning för Civile
Embete- och Tjenstemän :
26. om Roteringarne:
27. angående Förslaget till en Författning om
Vatten-verks förändring eller utrifning;
28. äng. ansvar för efterapning, förfalskning
och u'p:ångling af Vestra och Södra Lån-Kon¬
torens Assignationer på Banken , så ock om be¬
löning för upptäckt af slika förbrytelser:
2g. om godkände förändringar, tillägg eller för¬
klaringar af Allmänna Lagens stadganden :
30. om Allmänna Författningar 1
31. om Närings-friheten :
32. om Låne-understöd för de Brandskadade
Invånarne i Norrköping och Borås :
33. om Rekognitions- Krono- och Eke-Skogar-
ne i Riket :
34. om Låne-anslag till Biblioteks-Byggnad för
Upsala Universitet.
§• 4.
Den 22 December. 593
§• 4-
Stats- Banko- och Lag-Utskottens den 2o:de
dennes på Bordet lagda och den 2i:sta §. 3 före-
hafda , men ytterligare hvilande, Betänkande N;r
673 i frågan om förnyad underd. framställning
till Kongl. Maj:t angående enskilde Personers
och Bolagsrätt att utställa In visningar, föredrogs
å nyo.
Herr Nordus ; Då Riksdagen nästlidne dag
blifvit offentligen aflyst och Ständerne kallade att
nu i dag afhöra Riksdags-Predikan och Riksdags*
Beslutet samt af Kongl. Maj:t hemförlofvas, tror
jag för min del något Riksdagsärende, som for¬
drar Beslut, nu mera icke kunna företagas; Och,
emedan härtill jemväl kommer, att, ehvad Beslut
än öfver det nu föredragna Betänkandet fattas,
det är en fysisk omöjlighet att få detsamma ex-
pedieradt, hemställer jag om icke nämnda Betan,
kande , vid ett sådant sakens förhållande , måste
hvila på Bordet utan ali åtgärd. För öfrigt,
och då jag nu fått underrättelse , att Ståndet fö-
rehaft lill pröfning Bonde-Ståndets inbjudning i
detta mål , innan ännu Utskottens Betänkande
varit uppläst och under det samma Betänkande
första gången blifvit lagdt på Bordet, vill jag
hafva i Protokollet antecknadt, att jag vid det¬
ta tillfälle icke varit hos Ståndet tillstädes och i
ett sådant förfarande deltagit.
Herr Talmannen förklarade, att, emedan
Riksens Ständer, så väl genom Riks-Härolden ,
som genom serskilda anslag, blifvit till i dag upp*
kallade på Riks-Salen, hvaräst Kongl. Maj;t, en-
Borg. St. Prot. 1823. VII. B. 75.
594 Den 22 December.
ligt föreskriften i 81. §- Riksdags-Ordningen ,
kommer att afsluta Riksdagen och Ständeine hem¬
förlofva , ansåg Hr Talmannen Grundlagen ej
lägga något hinder i vägen emot slutlig handlägg¬
ning vid Målet , då det nu för tredje gången
blifvit föredraget , samt kunde således icke vägra
Proposition till Beslut öfver Betänkandet.
Herr Noréus: Jag anhåller, att Hr Talman¬
nen behagade tillfråga Ståndet om det vill huf¬
vudsakligen pröfva Betänkandet, samt förbehåller
mig att , i sådant fall , vidare fa yttra mig i huf-
vudsaken..
Herr Vilberg : Mig förefaller det underligt,
att i afskedets stund, då alla stridiga meningar
borde upplösas i en gemensam känsla , finna stri¬
den fortsättas om den sak , som nu är i fråga.
Jag lyckönskar Hr Noréus , sorn eger nog styrka
att icke deltaga i denna gemensamma känsla ;
men för min del finner jag , lika med hvad Hr
Talmannen redan yttrat , tiden ännu vara inne,
då saken kan afgöras; och jag tillstyrker desto
hellre bifall å Betänkandet , hvarigenom all vi¬
dare åtgärd förfaller, sorn Expeditions-Utskottet
redan är upplöst , och således , i hvilket fall sorn
helst , ingen Expedition å Ständernes Beslut kun¬
de följa.
Herr Noréus: Jag skall icke underlåta att
gifva afskedets stund den gärd , jag förmår; Och
jag gör det bäst , då jag äfven i denna sista
stund icke frångår min öfvertygelse. Om må¬
let afgjordes och behof af Expedition till Kongl,
Majn derigenom uppkomme, så skulle det be¬
synnerliga förhållande inträffa , att ett Beslut vo¬
re fattadt, som, sedan Expeditions-Utskottet nu
Den 2 2 December. 595
blifvit upplöst , aldrig kunde till Kongl. Maj:t
inkomma och fa någon å'gärd. Derför hade jag
trott , att i detta ämne ingen vidare öfverlägg¬
ning borde ega rum ; Och de Ståndets Ledamö¬
ter, hvilka icke gillat den utsträckta Assignerings-
rättigheten , hafva i alla fall den tillfredsställel¬
sen sig förbehållen , att intill nästa Riksdag det
stadgande icke finnes, som de ansett vara för
Riket af så skadligt inflytande.
Herr Huldberg : Med Hr Ullberg instämmer
j.ig fullkomligen. Jag kan ej tillbakahålla min
förundran , att Hr Noréus , som i går begärt
Betänkandet på Bordet , nu yili använda såsom,
skäl mot dess pröfning , att Riksdagen är så nä¬
ra sitt slut ; Och detta synes utmärka , att han
redan gårdagen med sin då gjorda begäran ve¬
lat bereda , att Betänkandet icke skulle få någon
åtgärd.
Herr Ståhle; Jag delar med Hr Noréus li¬
ka tänkesätt om formen. Närvarande dag är, i
min tanka , endast ämnad åt högtidligheterna för
Riksdagens afslutande. Alla Beslut böra fattas i
den form , att de kunna lemnäs åt Expeditions*
Utskottet till Expedition , och så tidigt , att de
kunna inflyta i Riksdags-Beslutel, hvilket i dag
kommer att på Riks-Salen uppläsas. Jag prote¬
sterar derför emot något enda måls afgörande
denna dag.
Herr Beckman förenade sig med Hr Ståhle;
Men Hr fronius med Hr Ullberg.
Ihre begärde Proposition.
Herr Talmannen , under åberopande af hvad
han förut anfört , förklarade sig icke kunna und¬
gå att framställa Proposition; hvilken Hr TaU
596 Den 2 2 December.
mannen ock derefter framställde till bifall å Be¬
tänkandet ; men denna Proposition besvarades
med Ja, blandade med Nej.
Herr Ståhle äskade Votering « I anledning
hvaraf Hr Talmannen föreslog, att Voterings-
Propositionen skulle ställas på bifall eller förka¬
stande af Betänkandet.
Herr Ståhle begärde Contra-Propositionen i
öfverensstämmelse med Bonde-Ståndets Beslut
om en underdånig Adress i ämnet ; Och Hr
Noréus yrkade en Contra-Proposition i enlighet
med hans yttrade tanka , att saken icke borde af-
göras.
Herr Talmannen utlät sig , att han , enär
Bonde-Ståndets inbjudning redan blifvit afsla-
gen , icke kunde framställa en sådan Contra-Pro-
position, som Hr Ståhle önskat, samt, emot Grund¬
lagen , icke heller en sådan j som Hr Noréus
begärt. Och uppsattes derefter samt justerades
och anslogs en så lydande Voterings-Proposition t
'■'Den , som bifaller Stats- Banko- och Lag¬
utskott ens Betänkande N:r 673. i anledning af
väckt Motion om förnyad framställning till Kongl.
Majit i frågan om enskilde Personers eller Bo¬
lags rättighet att utställa Invisningar, lagge J a :
Den det ej vill , Nej: Vinner Nej, så för¬
kastas Betänkandet.’’
Den häröfver anställde omröstning utföll
med 18 Ja , 5 N e j.
Herrar Ståhle , Noréus och Beckman anmäl¬
te sin reservation.
§• 5.
Å nyo föredrogs Expeditions - Utskottets
Den 2 2 December.
597
nastlidne dag på Bordet lagda Utlåtande i fragari
om förändrade åtgärder vid tryckningen af Bi-
hangel lill Riks-Slåndens Protokoll; Och, eme¬
dan Borgare-Siandet ansåg cl et tillhöra Riksens
Stander att vid hvarje Riksdag förordna om ifrå¬
gavarande tryckning , samt Expeditions-Utskot-
tets Memorial , bland annat , innefattade sådana
Förslag , som angingo ändringar i Grundlagen ,
fann Ståndet sig icke kunna med nämnda Me¬
morial vidtaga någon annan åtgärd, än att lägga
detsamma till Handlingarne.
§. 6.
Expeditions-Utskottets nu ankomna Memo¬
rial af den 2i dennes med svar å återremissen
af Utskottets Förslag till underdånig Skrifvelse
N:r 412. angående förändring i Rikets Pol i t i—
Författningar , upplästes ; Och antog Borgare-
Ståndet , under åberopande af den rättelse , Stån¬
det förut i Skrifvelsen gjort, jemväl den utaf
Högvördiga Presie-Siåndet önskade ändring af
perioden angående Konungens Eagstiftnings-makt.
§• 7 •
I följd af hvad Gårdngs-Protokollet §. 6.
innehåller, och sedan Hr Talmannen underrättat,
att Plenum skulle fortsättas eftermiddagen kl. \
8 , afgick Hr Talmannen med Ståndet nu kl ^
till n åt Stor-Kyrkan , hvaräst Riksdags-Predi-
kan afhördes , samt derifrån till Riks-Salen ,
hvaräst, sedan Herrar Landt-Marskalken och
Talmännen inför Konungen nedlagt Ståndens
tacksamhet och välönskningar, samt Riksdags-Be-
5<)8 D en z z December.
slutet blifvit uppläst, Kongl. Maj:t täcktes afslu-
ta Riksdagen och hemförlofva Ständerne.
Derefter uppvaktade Hr Talmannen och
Ståndet H. M. Konungen, H. M. Drottningen,
H. K, H. Kron-Prinsen, H. K. H. Kron-Prin-
sessan och H. K. H. Prinsessan Sophia Al¬
bertina.
Eftermiddagen
kl. I 8.
§. 8.
Protokollet för gårdagen och närvarande dag
justerades.
§• 9-
Upplästes ankomna Protokolls-Utdrag för
gårdagen och denne dag: från Högloft, Ridd.
oell Adeln med underrättelse, att Ridd. och A-
deln lågt till handlingarne Stats- Banko- och
Dag-Utskottens Utlåtande N:r 673; bifallit Ex¬
peditions - Utskottets Memorial om tryckningen
af Bihanget till Riks-Ståndens Protokoll; och
instämt i de öfriga Ståndens tillägg och anmärk¬
ningar vid Förslaget till underdånig Skrifvel¬
se N:r 412 : samt från Högv. Preste-Stnnder och
Hederv. Bonde-Stdndet rned Beslut i anledning
af Expeditions-Utsköttets Memorial rörande sist¬
nämnda Förslag.
Lades till Handlingarne.
§. 10.
På Herr Talmannens anmodan afgick Herr
Lundgren med en Deputation af Tolf Eedamöter