Den 27 Maj.
^33
Herr Lenning : Nar frågan om Offentlighet
vid Ståndets Öfveiläggningar förevar i början af
Riksdagen, ansåg jag densamma tillhöra Konsti-
tutions-UtskottetS handläggning. Kongl. Maj:,t har
nu icke godkänt Borgare-Ståndets Beslut, men
gjort framställning om Offentlighet hos samtliga
Iiiks-Stånden ; Och den öfvertygelse , jag förut
yttrat orri behandlingssättet , bibehåller jag nu så
mycket mer , som både den åtgärd , Kongl.
Majit vidtagit, och de i Nådiga Skrifveisen fö¬
rekommande uttryck om verkställighet först vid
nästa Riksdag , gifva mig dertill ökad anledning.
Herr Eckhoff: Ett ämne, sorn tillförene i
hufvudsaken blifvit hos Ståndet upptaget med
så mycken uppmärksamhet och Värma , synes ej
nu böra föranleda till en vidlyftig diskussion
endast orri Remissen. Skulle det tillhöra Kon-
stitutions-XJtskottet, så hade ej Motion kunnat
väckas i Ståndets Plenum. Om det remitteras
till Lag- och Ekonomi-Utskotten,, ettdera eller
begge, synes mig vara likgilltigt; ty det är än¬
dock det Utskott , dit Remissen sker, öppet, att
sammanträda med det andra , om så finnes nö¬
digt. För min. del tror jag likväl Remissen bö¬
ra ställas till Lag-Utskottet ensamt.
Herr 1Vinberg: Jag förenar mig med Hrr*
Hagander och Noréus. Frågan är blott , att ,
sedan Ståndet en gång afgjort hufvudsaken , men
Kongl. Maj:t icke ansett Ståndets egna Regle¬
mentarisk© föreskrifter tillfyllestgörande , nu få
en ny allmän Lag till efterrättelse; och den frå¬
gan bör , såsom mig synes , ifrån Borgare-Stån¬
det remitteras till Lag-Utskottet, utan afseende
på Remissen från de öfriga Stånden, med hvil-
Ii34
Den 37 Maj.
ka Borgare-Ståndet befinner sig i belt olika be¬
lägenhet.
Herr Santesson : Ehuru denna fråga förut
varit ansedd såsom af en för Ståndet enskilt e-
konomisk beskaffenhet, bör den dock icke sam-
manblandas med allmänna hushållnings-mål, så¬
dana som tillhöra Ekonomi-Utskottet. Då jag
tillstyrkte Remiss (ill Eag-Utskottet och tillika
till Konstituiions-Utskottet, var min mening in-
galunda, att dessa Utskott tillsammans, utan att
hvart och ett för sig skulle behandla de till dem
hvartdera hörande delar af målet. För att fören¬
kla saken, och på det flere stridiga tankar måga
undvikas, vill jag nu förena mig med de Leda¬
möter, som tillstyrkt Remiss endast till Konstl-
tutions-Utskottet, i synnerhet sedan Hr Ullberg
erinrat huru tillförene tillgått med Itskillige lik'
artade mål. — Vid granskning af GrUnd-lageri
och af den Nådiga Skrifvelsen finner jag saken
påtagligen höra till detta Utskott j och den sed¬
nare lemnar i sista Punkten så mycket stöd för
min tanke, att jag mäste anhålla om densammaS
återuppläsande. 1
En sådan uppläsning verkställdes.
Herr Huldberg : I Ståndets Protokoll för¬
varas min tanka uti frågan om Offentlighet vid
Ståndets Sammanträden. ■—- Jag ansåg denna frå¬
ga icke vara af GrUnd-lags egenskap; och jag
skulle önska att få behålla samma öfvertygelse
ännu ; Men Kongl, Maj;ts Nådiga Skrifvelse be¬
tar mig allt hopp dertill; och, om denna öfver¬
tygelse än skulle vara min enskilda, kan jag lik¬
väl icke nu publikt yttra denne. — Dfen Nådi¬
ga Skrifvelsen innehåller, alt, om Riksens Stärn*
Den 27 Maj.
H35
eler gemensamt skulle önska Offentlighet vid si¬
na Sammanträden, Kongl. Maj:t icke hade något
att deremot invända; och båda Nådiga Skrifvel-
serne upptaga jemväl vidlyftiga framställningar
om Grund-lagarne , om tolkning af deras anda
rn. m. När nu således det ena Ståndet icke kan
afgöra något för det andra; när Kongl. Majit sy.
nes hafva funnit frågan vara af Grundlags ria-s
tur; och när .Lag-Utskottet icke skulle kunna upp¬
göra annat än en Ansvars-Lag, som åter vore
utan ändamål örn sjelfva saken icke af alla fyra
Stånden bifölles, tror jag för min del den Nå¬
diga Skrifvelsen böra till Konslitutions-Utskot-
tet remitteras,
Herr Ullberg: "'"Med innerlig öfvertygelse
derom, att Publiciteten för sin tillvarelse inom
detta Stånd , ehvad den snart eller sent kommer
till utöfning, nu mera icke behöfver eller ens
medgifver beredning af något Utskott, skulle jag
gerna biträda de värda Ledamöters tanka , som
ansett frågan böra endast till Lag-Utskottet re¬
mitteras. — Kongl. Majlis serskilta Nåd. Skrif¬
velse till Borgare-Ståndet uttrycker intet misshag
Öfver sjelfva Offentligheten af Ståndets Öfver-
läggningar, men emot formerna för dess verk¬
ställighet äro betänkligheter anförda, och det är
för deras undanrödjande, för att bringa det Re-
glementariska till ett organiskt helt, som Lag-
Utskottet tjenligast bör kunna gifva betänkande
och förslag. — Men man bör besinna, att frå¬
gan nu mera rörer, icke blott Borgare-Ståndet,
utan ock de öfriga Biks-Stånden, hvilka ännu
icke antagit Publiciteten, och om dess uppkal¬
lande till varelse och lif hos dem, anser jag Lag-
Den 27 Maj.
Utskottet ej ega någon rådgifvande rätt i och der¬
före *—> endast för den allmänna egenskap*
hvarunder Publici tets-frågan både i sak och form
nu framträdt, tror jag den af Ekonomiutskottet
tillika böra behandlas. *— Detta Utskott bör örn
Publicitetens nytta och antaglighet kunna med¬
dela ett, icke för oss, menför vära Resp. Med-
Ständer vägledande utlåtande, och jag vet san¬
nerligen icke hvarföre man skulle mycket njug.
ga meden Remiss, då man dymedelst utan min¬
sta egen olägenhet kan foga sig efter tvenne Riks*
Stånds redan yttrade tanka, — Icke heller in¬
ser jag sådant missförhållande inträffa, som afen
värd Eedamot velat antydas mellan frågans be¬
skaffenhet och de uti den åberopade 34 §. af
Riksdags-Qrdningen för Ekonomi-Utskottets verk-
nings-krets bestämda ämnen , utan har jag af sam¬
ma §. fastmera hämtat stöd för min mening }
varande det icke tänkbart, att Åhörare endast af,
tom nyfikenhet och således ändamålslöst skulle
besöka Ståndets öppnade Sessions-rum , utan är det
ofelbart mängdens önskan ,att utan besvär och trött¬
sam läsning af snart omätliga Riksdags-Skrifter *
genast kunna taga kännedom af Fäderneslandets
vigtigaste interessen, och sättet, hvarpå de be¬
handlas. — Derigenom kan Publiciteten blifva
en bildningsanstalt, hvarigenom åt yngre Med¬
borgare bibringas idéer, fruktbärande genom he¬
la lifvet för hvar och en , i den män hans yrke
föranleder till deras utveckling. — Jag har trott*
att sådana skatter för menskligt och Medborger¬
ligt vetande, utgörande ädlare beståndsdelar af
National - Ekonomien, än det blott Materiella
och
7)en 27 Maj.
och handgripliga, för hvars anskaffning och för-
valining h vardagslifvets flesta omsorger upptagas,
och ofta mödosamt användas, både kunna och
böra bringas under Ekonomi-U skofteis område;
Och skulle lill styrka för denna sats fordras er-
faienheis-bevis, får jag åberopa behandlingssät¬
tet med Skol-Ordningen och de dervid gjorda
anmärkningar, hvilka, ehuru alldeles icke kropp¬
sliga ämnen, lill samma Utskott af alla Riks-
Ständen redan blifvit remitterade.—Den af en värd
Eedamot serskilt gjorde Motion om Publicitetens
allmänna antagande, anser jag, ehuru den ej
kan röra delta Siånds redan fastställde åtgärd ,
destohellre kunna fogas till ifrågavarande Remiss,
sorn den är en följd af och eger oskiljaktigt sam¬
manhang med det ämne, hvarom den Kongl.
Skrifvelsen handlar. — Slutligen vill jag till
Protokollet hafva antecknad min högtidliga pro¬
test mot det repeierade påståendet om frågans
Remiss till Konstitutions-Utskuttet. — Derige¬
nom skulle Högtärade Siandet gifva sig till spil¬
lo för den förebråelsen, att med upplagande, öf.
veriäggning och beslut öfver motionerne örn Pu-
bliciiet hafva begå't inkonsequent® och Grund-
lags-vidriga handlingar och att obetänksamt haf¬
va öfverskrida den gräns, sorn för Riksdags-ä-
renders allmänna och enskifta behandling är fö«
reskrifven. — Jag kan ingalunda vidkännas ett
sådant förb Ilande, emedan jig förfar att hysa
den öfvertygelse, det Riks Stånden hvar för sig
Borg. St. Prot. 1823- 11. H3> 144.
Rättelse:
Sid. 103a, Rad. 9, St|r; Stade» Lä»; Stam
l
1138
Den 27 Maj.
ega lika rätt att afslå, som att antaga Publicite¬
ten, och att Konstitutions-Utskottet hvarken e-
ger rättighet eller förpligtelse, att rne<l frågor af
dylik art taga befattning,”
Med Herr Ullberg förenade sig Herr Lind¬
ström , Michael.
Herr Ehinger: Så länge frågan ansågs för
Borgare-Ståndets enskilda sak , hade der. ock ut¬
seende att vara af ekonomisk beskaffenhet; och
Reglementet uppgjordes då af Ståndets enskilde
Deputerade. Nu åter är den förvandlad till all¬
män och gör en ändring eller tillägg i den för
Ständerne gemensamt fastställde Riksdags-Ordning
nödvändig. Någon annan Lag behöfver icke än¬
dras , och icke någon ekonomisk författning stif¬
tas. Jag förenar mig således med Hrr Santesson
och Huldberg.
Herr Fornander: Jag anser någon ny mo¬
tion i detta ämne hos Ståndet hvarken möjlig el¬
ler behöflig; icke möjlig derför, att Motions-ti-
den vid denna Riksdag lyckligtvis redan är till-
ändalupen; icke behöflig derför, att den Nådiga
Skrifvelsen, huru som helst hvar och en efter
sitt omdöme må förstå den, dock onekligen är
att anse för ettslags Proposition. Hvad Remis¬
sen å samma Nådiga Skrifvelse angår, tror jtg
det tillhöra Lag-Utskottet att upprätta Förslag
till en J^ag för Ahorares öfverträdelser, och E-
konowai-Utskoltet att föreslå det Reglementariska,
hvilket dock, i anseende till Ståndens olika lo¬
kala omständigheter, icke kan blifva lika för al¬
la Stånden: Men till Konstitutions-Uiskottet kan
frågan, i min tanka, icke lämpligen remitteras,
Den 2 7 Maj.
*139
då hvarken Ståndet eller Kongl. Majtt ansett den*
Samma vara af Grundlags-egenskap.
H err Cederborg'. Hr Noréus har upprepat
34 §. Riksd. Ordn. för att bevisa, det frågan
icke tillhörer Ekonomi-Utskottet, Nu torde mig
tillåtas, att uppläsa 33 , som handlar om de
Arender med hvilka Eag-Utskottet bör taga be¬
fattning. *r— (Upplästes) — Af denna §, lärer
det finnas, att förevarande fråga icke kan hän¬
föras till något bland de ämnen , som deruti
uppräknas. I anledning af Hr Förnanders ytt.
rande, att Motions-tiden är tilländalupén , får jag
erinra, att, enligt 56 §. Riksd. Ordn., kunna
frågor efter Motions- tidens forlopp väckas, när
de omedelbar ligen föranledas af redan fattade
Beslut eller redan upptagna ärenden.
Herr Hambreus'. Frågan är förut behand¬
lad såsom Ekonomi-mål ; och den har icke ge-1
nom Kongl. Maj;ts Nådiga Skrifvelse förändrat
sin natur. Jag ansef följaktligen den Nådiga
Skrifvelsen , som ej heller på något sätt angår änd¬
ring Uti Grundlagen , böra hänvisas till Bag- och
Ekonomi-Utskotten för att Upprätta Ansvars-lag
och Reglemente.
Herr Noréus: *’Den uppläste delen af Kongl.
Maj:ts Skrifvelse gifver ny styrka åt rnin öfver¬
tygelse, att frågari icke är att anse af konsthu*
lionell beskaffenhet. Kongl. Majit har derige¬
nom i Nåder för klara t ^ att en förändring i Rid*
darhus-Ordningen vore nödvändig för att lem¬
na Allmänheten tillträde vid Riddt-rskapef och
Adelns Sammanträden, Riddarhus-O dningen ,
långt ifrån att vara af GrUndlags-egenskap, är ic¬
ke att anse annorlunda, än såsom en Slånds-ord-
ning, den Kongl. Majit i Kader gillat och fait-
1140
Den 27 Maj.
ställt, och uti hvilken nägra förändringar och
tilläggningar hädanefter icke kunna uran sadan
Hadig stadfästelse vidtagas. Att Ansvarighets¬
lagen för Konungens Rådgifvare och för Stän-
dernes Fullmäktige i Banken och Riksgälds-Kon-
toret samt Instruktionen för Justitie-Ombudsman-
nen blifvit handlagde af Konsiitutions-Utskottet,
leder icke till deri slutföljd , att denna fråga på lika
sätt bör behandlas. De^sa stadganden innefatta
resultater af en Grundlag, och tillhöra icke den
allmänna Lag-stifrningen , utan utbildningen och
organisationen af en på Grundlagen stödd Stats¬
makt, skiljd ifrån den vanliga gången och vc rk-
ningarne af en allmän Eag-stiftning, och inne¬
hålla föreskrifter, tillhörande Grundlagens verk¬
ställighet och derifrån omedelbart bäifiytande.
*—- Den utsträckning till ämnen för Själs-bild-
ning och af endast intellektuellt ändamål , Herr
Ullberg velat gifva åt Besvärs- och Ekonomi¬
utskottets verknings-krets , kan dock icke öfver¬
tyga mig, att detta ämne bör af samma Utskott
behandlas. Jag skulle medgifva det, om ämnet
endast innefattade upprättandet af Reglementari-
ska föreskrifter uti något sådant allmänt ärende,
som icke egde ett omedelbart sammanhang med
den allmänna Civil- och Criminal-Eagstiftnin-
gen , och om Borgare-Ståndet icke fann densam¬
ma kunna och böra hänföras till något annat Rik¬
sens Ständers Utskott, hvilken brist ofta gjort
till en nödvändighet att till-Ekonomi-Utskottet
remittera ämnen, hvilka varit långt afskiljde i-
från dem, hvilka enligt Riksdags-Ordningen e-
gentligen tillhöra dess befattning; men då den¬
na brist icke nu röjes, och då frågan icke kan
Den 27 Maj.
1141
vara annan än den, hvilka stadganden behöfvas
uti allmänt gällande Lag för att gifva kraft, sä-
kerhetj lugn och ordning åt det, att jag så må
säga, nya Samhälls-skick, som genom Publicitet
ten vid Ständernes Sammanträden utbildar sig,
och alla de händelser, som efter ämnets betrak¬
tande i hela dess vidd och alla dess följder, kun¬
na anses uppkomma, ser jag icke något skäl, att
förflytta denna fråga till egenskap af ekonomisk,
utan upprepar min redan gjorde underställan, att
Kongl. M ij:ts Nådiga Skrifvelse måtte remitteras
till Lag-TJtskottet, samt att det Förslag till Re¬
glemente Borgare-Ståndet uppgjort, men Kongl.
Majrt icke funnit för ändamålet tillräckligt, måt¬
te dervid bifogas, för att i sin mån förekomma
den brist på Lag-förslag, Herr Gederborg an¬
märkt.”
Herr Bjuhr’. Så mångå lyckliga Talare haf¬
va redan yttrat sig, att jag rätteligen borde in¬
nehålla med allt tillägg. Likväl kan jag icke
undgå alt förklara, att, ehuru jag, då frågan be¬
handlades af Ståndet enskilt, ansåg densamma va¬
xa af ekonomLk beskaffenhet, jag likväl nu, se¬
dan Kongl. Majrt i Nåder ogillat formen för må¬
lets behandling, förenar mig med dem, som be¬
gärt Remiss till Konstituiions-Utskottet ; och en¬
dast derigenom tror jag den Lucka i Grundlagen
kunna fyllas, som Hr Ehinger omnämnt.
Herr Norström: Det förundrar mig, att fle¬
re Ledamöter ännu velat fästa sig vid Eorgare-
Ståndets Beslut, hvilket i följd af Kongl. Majrts
Nådiga Svar, till all kraft och verkan förfallit.
Den fråga, som nu skall remitteras, är, i min
tanka, ny; och jag kan för öfrigt af båda de Nå¬
Den 57 Maj.
diga Skrifvelserne icke annat finna, än att Kongl,
Majit ansett frågan vara af Gruntllags-natur ,
hvilket ock med min öfvertygelse instäm mer.
Herr Huldberg'. X anledning af Herr Ull¬
bergs yttrande om inkonsequenser får jag förkla¬
ra , att, ehvad helst Ståndet nu må i frågan åt¬
göra, blir det ändock en inkonsr-quens emot Stån¬
dets först fattade Beslut, hvarigenom det ansett
bero af sig sjelft att besluta Offentlighet för si¬
na egna Sam rnanträden och upprätta de derti 11 be-
höfliga Reglementariska Föreskrifter. Remiss till
Konstitutions-XTiskoitet å Kongl. Majus Nådiga
Skrifvelse tror jag i alla fall vara den enda lärnp-
liga åtgärd,
Herr Noréus l ”Jag bör upplysa Herr Nor¬
ström , sorn ännu icke var ankommen t.II Riks¬
dagen då Borgare-Ståndet fattade sitt beslut, an¬
gående Abmänhetens tillträde till/dess Sessio¬
ner, att Borgare-Ståndet behandlade detta ämne
utan föregången Remiss till något Utskott, och
ansåg sig be rä t tigad t, att detsamma omedelbart
afgöra. Protokolleme utvisa, huru Ståndet med
varmt bifall omfattade de af Herr v. Talman¬
nen Westin och Hr Hinström väckte motioner }
och Ståndets Beslut skall alltid blifva ett osvik¬
ligt prof på dess upplysning, på dess oaflnutna
bemödande för allmänt bästa, och uppå Med¬
borgerligheten af dess handlingssätt. Någon
rubbning uti detta, kan lika litet sättas i fråga,
som i hvarje annat beslut; och j g föreställer
jnig icke, att någon af Borgaie-Ståndets leda¬
möter skulle kunna önska ett motsatt förhållan¬
de — De Reglementariske föreski ifterne till¬
kom mo äfven på den grund, att Borgare-Ståndet
Den 27 Maj.
1143
ansåg dem, likmätigt 12. §. i Regerings-formen,
kunna behandlas såsom en Stånds-Ordning, hvil¬
ken i öfverensstämmelse med Grundlagarne af
Stånden upprättas. Förslaget uppgjordes af någre
ibland Ståndets Ledamöter valde serskilte De¬
puterade, och vann, efter några deruti gjorde
förändringar, Ståndets bifall ; men då Kongl.
Majit icke ansett de deruti innefattade stadgan-
den tillförlitligen uppfylla det sökta ändamålet,
upphörer verkställigheten och Borgare- Ståndet
har att i underdånighet afbida en fullkomligare
Lag, för att finna följderne af sitt fattade beslut
fullkomligare uppfyllda.”
Herr Hjertström förenade sig med Hr Ull¬
berg.
Herr Cederberg: I anledning af Herr No-
réi sednaste yttrande , vill jag anmärka, att, ehu¬
ru Borgare-Ståndet redan har ett Reglemente
upprättadl , likväl deh preliminära åtgärden än¬
nu saknas hos de öfriga Stånden och bör före¬
gå frågans slutliga afgörande.
Flere hördes begära Proposition; somlige tilL
Lag- och Ekonomi-Utskotten; andre åter till
Konst i t ut iöns-Utskottet.
Herr Talmannen hemställde om Ståndet vil¬
le remittera Kongl. Majus Nådiga Skrifvelse till
Lag- och Ekonomi-Utskotten ; hvartill ropades
Ja, blandadt med Nej; Och, när Hr Talman¬
nen derefter gjorde Proposition på Remiss till
Konstitutions-Utskottet, ropades Nej, blandadt
med J a.
Då saken således icke kunde afgöras utan
Votering, blef, efter någon öfverläggning huru
[Voterings-Propositionen borde inrättas, densam¬
*144
Ben *y Maj,
ma slutligen uppsatt , justerad och anslagen , sä
lydande :
■"Den , som bifaller , att Kongl. Majlis Nå¬
diga Skrifvelse angående Offenil igliet vid Stan.
dens Öfver läggningar Öfverlämnäs till Lag- och
Ekonomi-Utskottens behandling , lägger J a :
Deri det ej vill , lagger Nej: Vinner Nej,
så remitteras frågan till Konstitutions-Utskottet ,
Sedan Borgare-Ståndet funnit af Kongl. Maj:ts
Nådiga Skrifvelse, att densamma nu angår Samt¬
liga Riks-Stånden/’
Omröstningen , verkställd enligt Riksdags-
Ordningens föreskrifter, utföll med 30 Ja emot
si Nej.
För öfrigt fann Ståndet , att Bag- och Eko¬
nomi-Utskotten borde vid Remissen underrattas,
det Borgare-Ståndet redan förut beslutit Offent¬
lighet vid sina Sammanträden, samt remitterade
tillika till dessa Utskott Herr Haganders om
Offentlighet vid Ståndens Öfverläggningar nu
väckte Motion; Och skulle, i Sammanhang här¬
med, till Utskotten äfven öfverlemnas en Afskrift af
de BeglernentariAa föreskrifter , sorn Ståndet i
afseende på Offentlighet vid sina Sammanträden
den 2 5 sistl. April fastställt.
Herr Cederborg anmälte sin reservation e-
mot Remisserne till Lag- och Ekonomi-Utskot-
ten , under förklarande , att han , sorn jemväl
hos Lag Utskottet reserverat sig emot uppta¬
gande af den från Höglofl. Ridderskapet och
Adeln den 3tdje sistlidne April dit remitterade
fråga angående Lag i afseende på förbry leiser
begångna af Åhörare inom Riks-Ståndens Plena
eller Riksens S änders Plena Plenorum , om
I
Den 2 7 Maj. *145
hvilken fråga Utskottets ännu hos Borgare-Stån¬
det på Bordet hvdande Utlåtande Ntr 42 hand¬
lar , ej heller nu kunde frångå sin håde hos
BagUlskottet och nu hos Borgare-Ståndet yttrade
öfvertygelse , att dessa frågor höra till Konstitu¬
tions Utskottets handläggning.
§• 5-
A nyo föredrogs Bag-Utskottets den 7 den»
nes §. 16. på Bordet lagda Betänkande N:r 42.
i anledning af väckt Motion orri en Bag i afse¬
ende å förbrytelser begångna af Åhörare inom
Itiks Ståndens Plena eller Biksens Ständers Plena
Plenorurn.
Herr Hagander', Sedan Kongl. Maj:t nu
mera till Ständerna aflat it Nådig Skrifvelse om
Offentlighet vid deras Öfverläggningar , samt
den fråga , hvaröfver Bag-Utskottet i förevaran- 1
de Betänkande yttrat sig. genom högstberörde
Nådiga Skrifvelse och den derå beslutne Kemiss
kommit i förändradt skick, hemställer jag om
icke Betänkandet må återremitteras, på det Bag-
Utskottet, som, när detta afgafs, icke haft någon
anledning att tillstyrka Motionärens förslag, må
af detsamma nu få en ytterligare ledning vid
upprättande af den Ansvarighets-Bag , hvilken
Utskottet , i följd af Remissen å den Nådiga
Skrifvelsen , kommer att föreslå.
Häruti hördes flere instämma.
Herr Cederborg åberopade sin uli det vid
Betänkandet bifogade Protokolls-Utdrag intagna
reservation.
Mtilet bl ef , på Herr Talmannens Proposi¬
tion , till Lag-Utskottet återremitteradi.
1146
Den 57 Maj.
§• 6.
Stats-Utskottets den 20 dennes på Bordet
lagda Utlåtande N:r 164 angående Löjtnanten
Berghmaiks underdåniga ansökning om Prolon¬
gation å Arrendet af Klabböhle Laxfiske före"
drogs å nyo.
Herr Bjuhr uppläste ett så lydande Anfö¬
rande : ”Att uti förevarande ämne, såsom röran¬
de en enskild persons väl , den jag personligen
känner , och hvars välgång skall vara inig
ett nöje, se mig nödsakad att begära Tit. upp¬
märksamhet lill vinnande af återremiss af Ut¬
skottets Betänkande, är för mig rätt obehagligt;
meri jag är dertill uppmanad så väl igenom spe¬
cielle uppdrag derom trän hemorten, och af rätts¬
känsla , helst jag i detta Stånd är den enda Re¬
presentant från den ort hvaräst det begärdta
Laxfisket ar beläget. — Mig tillkommer ej att
bedöm ina H err Löjtnanten Berghtnarks förtjen-
ster i anseende till Strömrensningen i Wester¬
botten ; då den emellertid vitsordas af de högre
Auktoriteterne, är det för mig en glädje att der¬
uti få instämma; men den som eger i anseende
till Ström rerisningarne uti Windel och Umeå
Alfvarne en så mycket utmärkt och för ortens
väl så högst berömvärd förtjenst är Herr Lands¬
höfdingen och Riddaren L. G. af Schmidt, hvil¬
ken för detta nyttiga ändamåls vinnande icke
allenast såsom Länets Styresman, utan såsom Chef
på Orten för detta nyttiga foretag, icke allenast
personligen öfvervarit och förordnat om verk"
ställandet af hvarje, nytt arbete, utan ock under
arbetet med egen närvaro eftersett som oftast
Dsn 27 Maj.
1147
huru allt tillgått , sjelf arrangerat om beting
in. rri. af det erforderliga, så väl deras arfvoden,
som biträdt honom, som rudimaterier rn. m. allt
utan Statens bekostnad, icke en gång derföre for¬
drat Resekostnader eller Skjutspenningar för des¬
sa ofta nära 20 mils långa resor. Och har för
honom ej varit den minsta olägenheten , att en
större del af Ortens Innevånare, smittad af gam¬
la fördomar och ej inseende Örtens verkli*
ga fördel, ofta igenom sine Omdömen lågt hin¬
der i vägen, dem han vetat öfvervinna. Att Hr
Landshöfdingen nu till Löjtnant Berghmark upp¬
låtit så mycket af sin egen välförtjenta ära med
detta företag gör honom så mycket älskvärdare ;
jag för min del har ej kunnat neka sanningen
denna gärd —— Rörande Löjtnant Berghmarks
fattigdom, är den ej känd på Orten, tvärtom
hvad som företer sig i allmänna sammanlefnaden
visar en större välmåga, mycket större än nå¬
gon af dess vederlikar vid Kongl. Westerbottens
Regemente, hvaräst brn ännu är tjenstgörande;
och hvad dess erhållna skada beträffar , vid hvil¬
ket tillfälle jag sjelf var närvarande, så anser jag
lämpligast att lemna den saken oberörd. Rö¬
rande sjelfva Laxfisket är jag af Klabböhle Bya¬
män, vid hvars strand detta Fiske är beläget,
anmodad att bjuda i Taxa flera tunnors högre ar¬
rende, om de utan Auktion kunde få detsamma
arrendera , men de inskränka sin begäran derhän
att få detsamma Laglikmatigt på liv Arrende-
Auktion, då så väl de sorn Löjtnant Berghmark
få täfla med andra om högsta anbudet, då jag
tror att årliga Taxan kommer betydligen att för¬
ökas, — Med glädje skall jag se Löjtnant Bergh-
1148
Den 27 Maj.
mark efter förtjenst för sin drift och nit blifva
af Kongl. Maj:t belönt ; men jag tror, det så
mångå andra medel finnas till sarnrh as vinnande,
utan att detta behöfver tillgripas , och kan jag
ej underlåta att yttra min enskilta öfvertygelse,
det allmänheten på hemorten skulle med smärta
finna det ytterligare prolongation pg arrendet af
detta det betydligaste Laxfisket , i Umeå Alf
kunnat utan deras hörande och det på så lång
tid hafva blifvit till samma man förlänadt. —
Af anförda skäl yrkar jag således, det Utskottets
Betänkande måtte afslås , eller ock till Höglofl.
Stats-Utskottet gterremitteras.”
Herr Hagander: Ehuru jag ej känner Löjt¬
nanten Berghmark eller det förhållande , hvar¬
om Herr Bjuhrs nu upplästa anförande förmä¬
ler , kan jag likväl , då det är min pligt såsom
menniska att bidraga till Medborgares välgång
och räcka dem hjelpsam hand om de träffas utaf
missöden , ej heller såsom Representant annat
än understödja ett Betänkande , hvilket åsyftar
ett sådant ändamål och är grundadt på så goda
skäl , som det nu förevarande. Jag tillstyrker
derför, att Betänkandet bifalles.
Herr Eckhoff: På de af Herr Bjuhr nu gif-
ne anledningar , om hvilka Siats-Utskottet vid
handläggning af målet icke egt kännedom , in¬
stämmer jag i anhållan om återremiss, emedan
siken synes fordra en närmare granskning och
j ig i allmänhet ej heller anser lämpligt att Sta¬
tens Egendom upplåtes såsom Pension åt en¬
skilde Personer.
Med Herr Eckhoff förenade sig Herr Ce¬
derborg.
Den 37 Maj.
1149
Herr, Talmannens Proposition på återremiss
besvarades med J a och något Nej , dock utan
att votering äskades.
§• 7 •
Följande Betänkanden föredrogos å nyo och
bi föllos :
Stats-Utskoitets
N:r 163. i anledning af en Motion om Ham¬
marskaftens utgörande :
N:r if>5- om utgörande af Degne-Penningarne:
N:r 166. örn föreslagen försäljning till Skatte
af Kongsgårdar och Offret rs Boställen :
Stats- o: h Bevilinings-Utskottens
N:r 168. om yrkadt anslag till Taxeringskost-
naders bestridande inom Norrbottens I/än :
Lag- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-
Utskottens
N;r 50. om yrkadt åläggande för Häradshöf-
dingarne att visa redo för Häradets andel af Sak-
öresmedel
N:r 51. i väckt fråga , att Körtel. Lag-Kom-
miitéen måtte höras öfver alla Lag Förslag samt
deraf föreslå Redaktionen :
N:r 52- om föreslagen jemnkning i Stiingsel-
skyldigheten Byamän emellan, då Storskifte el¬
ler Enskifte för sig gått:
N:r 53. angående Stängsel omkring Skog och
Skogsmark:
Ntr 5 4- om Snöskottning orh Snöplogning:
N:r 56. om Jagt och Djurfång.
§. 8.
Lag- och Ekonomi-Utskottens Betänkande
1150
Den 27 flfaj.
Ntr 55. i frågan om skyldighet för Ledamöter
af Ridderskapet och Adeln , samt Presl-Ståndet,
att för deras Jord, Hus och Tomter i Städerne
deltaga uti Allmänna åligganden , föredrogs å
nyo , men lades ytterligare på Bordet, under af¬
bidan af hvad dessa Tvenne Liks-Stånd i äm¬
net besluta.
§• g.
Allmänna Besvärs- och Ekonom i-Utskot-
tets den 3 1 dennes på Bordet lägde Betänkande
N:r go , i anledning af vackt fråga , att Norr¬
ska Skepp måtte i Svenska Hamnar behandlas li¬
ka med Svenska Skepp, föredrogs åter.
Herr Winberg : '"Ehuru jag af det upplä¬
sta Betänkandet finner , det H.mdels-Societeten
i Carlshamn äfven tillstyrkt enahanda lindring i
afgifter för Norrska Fartyg i Svenska Hamnar,
sorn våra egna Fartyg åtnjuta , kan jag for min
del ej dela öfvertygelsen, att Reciprociteten här
är billig. Uti en tid då Svenska Flaggan genom
så stora och betydliga uppoffringar , och hvaruti
Norrmännen till en obetydligare del för deras
Flagga endast deltaga, val är respekterad och sökt,
men Fartygens antal i jemförelse till våra Expor¬
ter och Importer äro så många , att de ej lemna
Skepps-Rederierna någon tillräcklig sysselsättning,
mindre någon vinst dessa sednare åren, då dess¬
utom genom ett sådant Utskottets bifall, Norrmän¬
nen, hvilka ega flera mindre Fartyg, skulle; huf¬
vudsakligen gota det stark.iste intrång uti den
Frakthandel med mindre Fartyg , som idkas e-
mellan Svenska Platser , kan jag ej undgå att
häruti förese Skepps-Bederiernas ganska stora
Den % 7 Maj.
1151
förlust , om ej undergång. Ett ytterligare skäl
härtill hämtar jag från den kännedom , jag e-
ger om Norrmännens rättighet att emot en min.
dre afgift låta naturalisera främmande Skepp,
hvarigenom Svenska Flaggan , vid en möjligen
inträffande lyckligare konjunktur för Sjöfarten ,
skulle alltför vidsträckt kunna missbrukas till vä¬
ra Fartygs förfång. Fördelen är här alltför gif¬
ven på vårt Brödrafolks sida , likasom förlusten
å vår, då någon Frakthandel emellan Norrska
Hamnar med Svenska Fartyg ej är att påräkna.
Jag skulle gerna se den dag uppgå, då Svenska
Folket med det Norrska kunde helt och hållet före¬
nas , och slyras af samma Engar och Tull-For
fattningar; meia så länge desse äro alldeles skilj¬
aktiga och för Landens närmare sammansmältning
ännu mycket fordras, samt då i alla fall en lindring
i TulUfgifterne å båda Rikens Produkter i hvaran¬
dras Hamnar eger rum, linner jag i sakens närva¬
rande skick tiden ej vara inne för en så betyd¬
lig uppoffring , utan anhåller att Utskottets Ut¬
låtande måtte i det hela afslås/’
Häruti förenade sig Herr Huldt.
Herr Ekelund'. Min hjertliga önskan är,
att emellan Sverige och Norrige icke måtte fin¬
nas någon gräns, icke heller någon skillnad e-
mellan dessa Rikens Handel och Sjöfart ; men ,
så länge som detta är annorlunda , eller så
länge som Stats-Ekonoiniska och Tull-Lagar¬
na dessa Länder emellan äro så långt skiljda i-
från hvarandra , så länge kan jag icke heller in
stämma uti Ekonomi- och Allmänna Besvärs-
Utskottets Betänkande om en lika frihet och
rättighet för de Norrska Skeppen i Svenska
H5*
Den 2 7 Maj.
Hamnar , som för de Svenska , afven då de
förra hit anlända med Fraktgods från främ¬
mande Fändén. Jag biträder alltså det Betän¬
kande, son? Högiofl, Kongl. Kom mers-Col le¬
gitim så grundeligen afgifvit , sorn äfven de in¬
komna utlåtanden från Grosshandels Societeterne
i Stockholm , Götheborg och Norrköping i detta
ämne, hvarjemte jag torde få anmärka: att då man
erinrar sig, det Norrige, med en icke obetydlig
Handtls-Flotta , tillika har en betydlig afsätt¬
ning på Medelhafvet och Italienska Handelsplats
seme med sina ymniga Fiskforråd , skulle det
tilläfventyrs icke sällan inträffa , att Norrska
Skeppen i retour borllogo de frakter , äfven på
Sverige, likasom Salt-laddningar, hvilka annars
nästan äro de enda , som ockupera de Svenska
Skeppen; icke heller förgätande es det intrång,
sorn dt) smärre Norrska Fartygen genom en
lika förunnad rättighet i befraktningsväg inom
vårt eget Land skulle komma att tillskynda
Svenska Sjöfarten , och hvarigenom de Svenska
så val större som mindre Fartygen slutligen
skulle blifva försatta uti en ännu större i na kt i—
vite och förruttna i våra egna Hamnar. Nå¬
got reciprok! förhållande i Norrige till Svenska
Skepps-fartt ns fordel är mig icke heller kunnigt.
— Obemärkt torde det icke heller böra vara C att
Norrska Statens deltagande så väl till Minister-
fréerne sorn i afseende till Konvoj-afgiften ,
på långt när äfven i proportion icke motsvarar
Svenska Statens dryga bidrag i detta hänseende.
— På dessa grunder kan jag icke annat än yr¬
ka , det Utskottets Betänkande måtte helt och
bål.
Den 2 7 Maj.
1153
\
hållet blifva afslaget; och, om Högtärade Stån¬
det uti en underdånig Skrifvelse till Hans Maj:t
Konungen tolkar sin tanka i ämnet , vågar jag
hoppas , att Kongl. Majit fästar Nådigt afseende
på Borgaré-Ståndets underdåniga önskan , helst
den ifrågavarande förändringen närmast rörer
detta Stånd.”
Herr Fornander: ”Ehuru lifligen jag ön¬
skade att upplefva den tid , då Sverige och Nor¬
rige verkligen blefvo förenade, har jag likväl,
ännu ingen grundad anledning till ett slikt hopp.
Emellertid anser jag försigtigheten fordra , att
hellre än att lemna alla fördelar ur våra händer,
dem vi kunde ega att erbjuda , behålla några
qvar , såsom retelser och bevekelsegrunder för
Norrmännen att ingå en förening med Svenskar.
— X hufvudsaken gillar jag i allo Kongl. Komr
iners-Collegii Betänkande, Kongl. Collegiura
har deruti så grundligen bevisat, att Höglofl.
Utskottets Betänkande bör ogillas, att ingen ting
kan vara öfrigt för min önskan. Jag ber likväl
få anmäla en omständighet, som jag saknar i
Kongl. Collegii Betänkande. Jag känner blott 3
sätt att göra ett Skepp Svenskt: — Att nemligen
bygga det i Sverige , att köpa det på en Pris-
Auktion ; och att köpa ett Utländskt Skepp på
Svensk Strand , då det kostar så myckel att åter
sätta det i stånd som inköpssumman var. Norrska
Nationen har dessutom ett 4:de sätt sig öppet ;
nemi. att betala 8 Species i Tull för hvarje läst.
Igenom denna operation kunna Preussiska, Meklen-
burgska , ja hela verldens Skepp komma att
segla under Svenska och Norrska Unions-FIag-
Borg. St. Fröt. 1823. 11. B. 145, 146.
1154
Den 37 Maj.
gan ; och jag hemställer till hvar och en , som
bär minsta känsla för Svenska Skepps-Iterlerier
och Skeppsvarf, om 1724 års Produkt-Plakat
nied sådané villkor bör upphäfvas för Norrige
samt hvad respekt en så abuserad Flagga som
vår med slika omständigheter kan h fva att vän*
ta sig af krigförande Makter vid en möjligen
inträffande FTakt-konjunktur. Jag nödgas der feit
begära Proposition till afslag å detta Högloft,
Ekonomi- och Besvärs.Utskottets Betänkande.”
Häruti instämde Herr Danielson.
Herr Egge Med åberopande af Kongl.
Kommers-Collegii grundliga Utlåtande, och hvad
flere Ledamöter nu anfört , anhåller äfven jag
otn afslag å Betänkandet. Svenska Fartyg hafva
i Norrige icke något företräde framför andra Län¬
ders ; och vi äro ej heller ännu i afseende på
Lagar och Författningar så amalgamerade med
Norrige , att vi kunna alldeles åsidosätta vårt e-
get Lands enskilde fördelar.
Herr Rydberg : Idka med de Ledamöter ,
som redan talat i ämnet , och på de af både
dem och Kornm ers-Coll eg i Um anförda skäl, anhål-
ler jag om afslag. Hvar och en lärer finna, att
så länge icke begge Rikena hafva samma Navi¬
gations.Akter och Samma Tull-Lagar , skulle de
fördelar, Utskottet tillstyrkt för Norrska Skepp,
lända Sveriges redan mycket försämrade Sjöfart
och Frakt-handel till allt för betydlig skada; och
Utskottet hade, i min ranka , bort i första rum¬
met fästa afseende å Produkt Plakatet- och de rät¬
tigheter , som derigenom blifvit Svenska Sjöfar¬
ten förbehållne.
Herr Leffer: Med ali aktning för hvarje
Den s 7 Maj.
1155
Förslag , som kan bidraga till Brödra-Rikenas
närmare förenande, kan jag likväl , med afseen¬
de på de af Kommers kollegium * Götheborgs
Handels-Societet och flere Ståndets Ledamöter
anförda skäl , icke annat än instämma uti den
tanka, att Betänkandet bör afslås J Oell jag är
öfvertygad , att, om verkan af Prödiikt-Flakätfet
emellan Sverige och Norrige upphäfves , blir
det Norrige ensamt , som deraf drager fördelen,
sämt ätt Rikenas härrriahde till hvarandra i
inånga andia afseetiden bör föregå innan SverigtS
med skäl kati göra så störa uppoffringar.
Häruti förenade sig Herr Lundgiren-.
Herr Hegardt : 1 Utskottets Afdelning har
jag yttrat betänkligheter emot det Förslag Ut¬
skottet framställt ; men såsom icke Handlande *
har jag ej haft tillräckliga skäl att i Utskottet ah¬
mala min reservation. Sedan jag nu afhört dö
af flere Ledamöter gjorde anmärkningar * hvilka
jag anser gänska Upplysände j tillstyrker jag } att
målet återremitteras.
Herr Lehning : Inom Utskottet har jag
deitngit i öfverläggningert. Jag delar de af Aerö
värde Ledamöter nU tillkähnagifna åsigtér Örn
Förslagets menliga inflytande på Svenska Sjö¬
farten och Frakt-handelm Så kärt det äh vöre j
att de vackra liberalitets-idéerna kimde äfven i
närvarande fali realiseras * fiuktär jag likväl, att
följden skulle blifva Svenska Redefiernes Under¬
gång; Jag är således äfveri af den tanka , att
Betänkandet bör afslåS.
Herr Eckhoff i Jag inStämrner med delin j
Söm ta ia t för afslag å Betänkandet j och hem¬
ställer j öm icke i deräst detsamma Skulle Vinnå
1156 Ben 37 Maj.
Med-Ståndens bifall , Borgare-Ståndet bör uti en
underdånig Skrifvelse till Kongl. Majit utveckla
skälen emot Utskottets Förslag.
Herr Santesson : Jag skulle visserligen för
enskild del önska , att kunna bifalla Betänkandetj
Men med den ledning jag eger af Götheborgs
Handels-Societets yttrande och af hvad flere vär¬
de ledamöter nu anfört , kan jag på den Plats ,
jag här innehafver , icke annat än förena ir.ig
i anhållan om afslag.
Herr Huldberg: Uppriktigt får jag erkänna,
att jag hos Utskottet deltagit i Betänkandet , och
sådant af rätts-princip, emedan man sagt mig,
att Svenska Skepp i Norrige njuta dylika förde¬
lat' , som man velat tillägga de Norrska härstädes ;
en j då jag nu af diskussionen är öfvertygad om
motsatsen, vill jag icke försvara Betänkandet, u-
tan förenar mig deruti , att detsamma må afslås.
Med Herr Huldberg instämde Herrar Nor¬
ström och Lagers rand.
Herr Bagge och flere med honom anhöllo
om Proposition till Betänkandets förkastande ;
Och , då en sådan nu af Herr Talmannen fram¬
ställdes , besvarades den med J a.
§. 10.
Då nu föredrogs Banko-Utskittets Memo-
r:al N;r 15. med åtföljande Tabiåer öfver Ban¬
ko-Verkets hela ställning, upprättade enligt dess
Räkenskaper från och med år 1776 till och
med år I 8 8 8 , beslöt Borgare-Ståndet, att nämnde
Tablåer ra genom Banko-Utskottets försorg o-
fördröjligen befordras till trycket för att utdelas
till samtlige Ledamöter bland Riks-Stånden.
Ditt 57 Maj.
1157
§. 11.
H err F.cklwff begärde ordet och anförde :
’’T ill förekommande deraf, att Kongl.. Majit och.
Kronan ej må sakna den Inkomst som vederbör,
och Taxeringsmännén en fullkomlig ledning vid
Bevillnings-Taxerande; anhåller jag få fästa upp¬
märksamheten på den L Kongl. Förordningarne af
den 9 Oktober 1812 och 6 September 1815 pl-
budne serskilta afgift för utminutering af Bränn¬
vin , och hemställer, om ej dessa afgifter i ^len
blifvande Bevillnings-Förordningen kunde intly*
ta , så vida de ej anses inbegripne uti den för
Värdshus, Dr i c k s fö r s ä lj hi n g samt dylika rörelser
redan stadgade Bevillning. För Taxeringsman ,
utom hvilkas krets kunskapen om gällande För¬
fattningar ligger , är det ofta obehagligt , att ef¬
ter flera års förlopp vara blottställde för an.
märkningar j och till förekommande hvaraf , jag
skulle önska , att alla de Taxeringsmännen ålig¬
gande skyldigheter innefattades i den Eevill-
nings-Förordning, sorn kommer att till utfärdan¬
de anmälas. Skulle det Högtärade Ståndet dela
min åsigt af saken, torde en remiss af detta an¬
förande till Bevillnings-Utskottet benäget be¬
viljas.’’
Detta Anförande, hvaruti Ståndet hördes all¬
mänt instämma , remitterades till Bevillnings-
Utskottet.
Sedan Herr Talmannen underrättat, att Ple¬
num skulle fortsättas eftermiddagen kl, 6 , så åt¬
skiljdes Ståndet nu kl. ^ till 3.
Den 27 Maj.
Eftermiddagen
kl- 6,
§. 12.
Då nn åter föredrogs Ståndets Besvärs-Ut-=
skotts Memorial i frågan rörande förändrad Klas¬
sifikation af Rikets Städer , hvarom sednast Pror
tokollet den 23 dennes §. 16 förmäler , 11 ppIä
stes Anföranden af nedaontjmnde Herrar Heolas
möte'-:
Herr Stahle enrot den af ResvärsrUtskpttet
yid sistlidne Riksdag föreslagne uppflvttnrng af
Helsingborg från Fjerde till Tredje Klassen:
2- H err Winberg emot Carlshamns uppflyttning
från Tredje till Andra Klassen :
3. Herr Danielson, om Carlsk ronäs förflyttning
från Första till Andra Klassen:
4. Hetr Hambreus emot Hernösands uppflytta
ning samt om Klassifikatio.nen i allmänhet :
5. Herr Arvidson emot Lidköpings uppflyttning
från Femte till Fjerde Klassen samt om Klass,i,
fikationen i allmänhet :
6. Herr Hegardt emot Strömstads uppflyttning
från Femte till Fjerde Klassep> samt otti Kong¬
elfs och Marstrands nedflyttning till Fernte
Klassen:
7. Herr Hagander om Skargs nedflyttning till
Fem te Klassen:
&. Herr Bagge om ffddeyaUas nedflyttning till
Tredje Klassen !
9. Hery Qetf.erborg om Söderköpings^ Skenninge
Den 17 Maj.
H59
oell Wimmerbys nedflyttning till Femte Klassen,
samt om klassifikalionen i allmänhet:
lo. Herr Ekstrand med tillägg till dess Anfö¬
rande sista Plenidagen om klassifikationen för
Strengnäs.
X anledning af de så val sista Plenidagen
sorn nu i dag gjorda anmärkningar vid Besvärs-
XJtskottets Förslag , beslöt Ståndet , att Målet
skulle återremitteras med bifogande af alla till
Ståndet ingifna Anföranden och Handlingar, samt
Utskottet anmodas med Utlåtande öfver An¬
ni ärkningarne ofördröjligen inkomma.
§• iS*
Herr Ekstrand anhöll om åtta dagars ledig¬
het från Biksdagsgöromålen efter d. 31 dennes,
för en angelägen resa åt hemorten ; Och denna
anhållan bifölls , med villkor , att Stats*Utskottet
icke har något deremot att påminna,
§. 14,
Upplästes ankomna Betänkanden i
från Stats-Utskottet
N:r 169. i anledning af Kongl. Maj;ts Nådiga
Bemiss, angående sökt befrielse från Tiondes
utgörande på xo års tid för Alun-tillverkningen
vid Boverts Bruk 5
N:r 17O. i. anledning af Kongl. Majus Nådiga
Bemiss uppå Härads Skrifvaren Bydings under¬
dåniga ansökning, om utbekommande af inne¬
hållen M intalsskt ifnings-provision ;
N;r 172. i väckt fråga om losen till Skatte af
Jerkö Holme i Blekinge Län;
il6o
Den 27 Maj.
från Stafs- och Ekonomi-Utskotten
Njr 173* i väckt fråga om inrättande af en
Skola uti Ofver-Torneå Socken 1
N.'r 174* likaledes om anläggande af en Fyr¬
båk på Holmöns Norra Udde vid inloppet till
Qvarken :
N:r 175. ofver gjorda framställningar om Pro.
vincial-Läkares tillsättande i åtskilliga Fän :
från Banko-Utskottet
N:r 14. i anledning af Motioner om förändrin¬
gar i Bankens inre Administration , dess Sedlars
utgifvande och beskaffenhet m. m.
N:r 16. angående den af Bankens Tjenstemän
på Ex!ra stunder besörjde Småsedelsskrifning ,
samt Kommissariernes Extra befattning alt slut¬
ligen granska och öfverkorssa förslitne smärre
Sedlar , som i Bankens Kassor blifva inlöste t
från Eag-Utskottet
N:r 4g. i anledning af Kongl. Majrts Nådiga
Skrifvelse till Riksens Ständer angående Kongl.
Förordningen den 1 Juni 1819 om sättet huru
förfaras skall med sådana personers; anhållande
och tilltalande, hvilka begå förbrytelser i ett af
de förenade Rikena Sverige och Norrige samt
derefter afvika till det andra :
från Lag- och Ekonomi*Utskotten
i nedannämnde väckte frågor
Nlr 57. angående underdånig anhållan hos Kongl.
Majit, att de Förslag, som Kongl. Majlis Befall¬
ningshafvande förmodades hafva afgifvit rörande
Hemnrans-klyfningar, matte Riksens Siänder fö-
reläggas:
N:r 58. rörande Nämndemäns Arfvode för biträde
vid Afvittrings- och Skattläggnings-förrättningar:
Den 27 Maj.
i 161'
N:r 5g. angående ändring uti 26 Kap. 1. §.
Byggn inga .Balken:
N:r 60. om befrielse för Nämndemän från skyl¬
digheten att biträda Krono-Betjeningen vid All¬
männa Syner och Besigtningar :
från Ekonomi-Utskottet
N:r gl. rijrande vackt fråga om vissa föreskrif¬
ter i afseende på tillverkningen af Papper t
N:r 92. om beståndet af sådane Städjo-Bref å
de Lunds Akademi anslagne Prebende-Hemman,
hvarigenom lifstids • besittning blifvit Aboerne
försäkrad :
N:r 93. om utgörandet af bidraget till Soldatens
beklädnad vid Westerbottens Regimente:
N:r 94. om Nationalitetens återupplifvande och
afskaffande af Guld, Silfver och Broderier på U-
niformer :
N:r 95. angående yrkadt upphörande af de Sjö-
och Stapel-Städerne beviljade afgifter för Far¬
tyg, som besöka Köpingar och Landthamnar samt
der intaga Laster:
Ntr 96. om yrkad Modifikation i Författningar-
ne , angående meddelandet af Pass åt Utländske
Män, som hit i Riket söka inkomma;
N:r g7- i anledning af Anmärkningar vid Ut¬
skottets Betänkande angående tidens förlängning
för de Allmänna Utskvldernes erläggande :
N:r 98. om användandet af den till Städerne
donerade Jord.
Kades på Bordet.
Plenum slutades kl. ^ till 9 på aftonen^
In Fidem
Clas Arvedson
j 16?
Den 30 Maj.
Plenum kl. 9 f. in.
§. 1.
Upplästes ankomna Protokolls-Utdrag af den 21,
23 och 27 dennes: frän Hdglofl. Ridd, och A-
deln angående Remiss å Kongl. Majus Nådiga
Skrifvelse om Offentlighet vid Ståndens Öfvers
läggningar och å ett Anförande i frågan om upp¬
lösning af Krigs-Akademien ; läggande till Hand-
lingarne af Stats-Uiskottets Utlåtande N:r 156;
bifall till samma Utskotts Utlåtanden N:r 157
— 162, Lag-Utskottets N:r 48, Ekonomi-Ut¬
skottets N:r 6?, 89 och qo; samt afslag å Eko¬
nomi-Utskottets N:r 72: från Högv. Preste-Stän-
dtt, innehållande Remiss å Kongl. Majus Högst¬
berörde Nådiga Skrifvelse, bifall till Stats-Ut-
skolfets Betänkanden N:r 160, 163'!—x66 ; men
återremiss å samma Utskotts N:r 140, 142, 154,,
162 samt Lag- och Ekonomi-Utskottens N;r 88;
och från Hederv. Jinnde-Stdndet angående Re¬
miss å ett Memorial om de till Andrarums A-
lunbruk anslagne Skogar; bifall till Stats-Utskot-
tets Betänkanden N;r 158, 162, 163, 163, i68a
Lag-Utskottets N:r 48, Lag- och Ekonomi-Ut¬
skottens N:c 50 — 54, 56; återremiss af Stats-
Utskottets N:r 154, 160, 164, och Ekonomi-
Utskottets N:r 59; äfvensom med underrättelse,
att Bonde-Ståndet låtit baro vid Stats-Uiskottets,
Utlå anden N;r 166 och 171 samt vid Ekonomi-
Utskottets Ntr 8g.
Lades till Handlingarna
Pen 3 o Maj.
1163
§• 2-
Pä Herr "Talmannens hemställan beslöt Bor¬
gare-Ståndet. a't Riksens Stander böra, i likhet
med hvad tillförene varit vanligt, genom ensior
B putation, anförd af Herrar Landimarskalken
och Talmannen, uppvakia Hennes Kongl, Hög¬
het Kron prinsessan dagen efter Dess ankomst till
Kongl. Pust-Slottet Haga, uli hvilken Deputa¬
tion Ståndet ville med 24 Ledamöter deltaga;
Och skulle Expediiions-Utskotic-t anmodas uppsät¬
ta en underdånig Adress att vid detta tillfälle
till Hennes Kongl. Höghet framföras.
Emellertid anmodade Herr Talmannen Siån-
dets Herrar Ledamöter att sinsemellan utse dem,
som skola deltaga i Deputationen ; Och ankorrt
härefter ett Höglofl, Ridd. och Adelns Protokolls»
HJtdrag af den 27 dennes, med underrättelse om
dess då fattade enahanda beslut, hvilket Proto¬
kolls-Utdrag upplästes, och lades till Handlin-
garne.
§• 3-
Serskilda Utskottets Memorial den 26 den¬
nes om försäljning af Kornrnitterades till Regle¬
ring utaf Rikets Styrelse-Verk tryckta underdå¬
niga Betänkande med tillhörande Handlingar,
upplästes och bifölls,.
§• 4-
Herr Hagander begärde ordet och anfördes
^Jag har, å Sköfde Stads vägnar, hos Kongl. Majit
i underdånighet sökt Nådig tillåtelse för berörde
glad att begagna eu rnarknad, sorn från uråidri-
o ' ' ■
1164 / Den 30 Ma).
ga tider derstädes, uti Januari månad hvarje år,
hillifs , men som blifvit, vid en för några är
sedan anställd Marknadsreglering, Staden från-
känd. — Att Marknader äro för Städerna fördel¬
aktige och att de sprida lif och rörelse uti alla
Näringar, behöfver jag, inför det upplysta Högt-
ärade Ståndet, ingalunda vidlyftigt utveckla. —
Jag anhåller nu ödmjukast, att Högt. Siandet be¬
hagade roed sitt gynnande förord understödja min
förberörda underdåniga anhållan.”
Remitterades till Ståndets Besvärs-Utskott.
§• 5-
. o
Ånyo föredrogos nedannämnda Betänkanden:
Ståts-Utskottets
Nir 167. i frågan om Statens Ordinäre Räntors
utgörande i Skåne och Blekinge samt Bohus Rän :
Lades , enligt Herr Ståhles begäran, ytterli¬
gare på Bordet:
N:r 170. rörande Häradsskrifvaren Rydings
underdåniga ansökning om Mantalsskrifnings-pro-
vision:
Bifölls:
Stats- ocli Ekonomi-Utskottens
N:r 173. i anledning af Motionen om inrättan¬
de af en Skola i Öfver-Torneå Socken:
N:r 175. i frågan om Provineial-Räkares till¬
sättande uti åtskilliga Eän:
Biföllos:
Banko-Utskottets
N.'r 14. i den väckta frågan om förändringar
uti Bankens inre Administration, dess Sedlars
urgifvande och beskaffenhet rn. m,:
Den 3 o Maj.
Fades , enligt Herr Linströms, Jakob, begä¬
ran , ytterligare pä Bordet:
N.'r 16. ont Extra Småsedel-skrifnirigen i Ban¬
ken samt Kommissariernes extra befattning med
forslitne smärre sedlar;
Bifölls.
§. 6.
Föredrogs 3 nyo Stats-Utskottets Utlåtande
N:r 169. om Tionden för Alun - tillverkningen
vid Loverts Bruk.
Herr Lenning : För att till större eller min¬
dre del vinna den sökte befrielsen från Tiondes
utgörande på tio års tid, hade, i min tanka,
Hisponenterne af Alunbruket bort styrka de om¬
ständigheter, hvarpå de uppgifvit sig grunda sin
anhållan; och jag anser icke lämpligt, att Kongl.
Maj:t besväras med omsorgen att låta anställa
undersökning i ett så enskilt Mål.
H err Winberg'. Så vidt jag kunnat finna,
hafva Disponenterne verkligen styrkt sine upp¬
gifter; men Stats-Utskottet har ansett det i alla
fall vara i sin ordning att icke bevilja eftergift
af Tionden innan genom vederbörande Embets-
inäns åtgärd en oväldig undersökning föregått.
Herr Lenning : Jag åberopar Utskottets eget
yttrande i Betänkandet, att de omnämnde bevi¬
sen ej funnits tillräckligen upplysande.(
Herr Santesson : Stats-Utskotiet hade ansett
det destohellre vara sin skyldighet att tillstyrka
fullkomligt bifall till ansökningen om den funnits
beledsagad med tillförlitliga bevis, som detta
Bruk bland alla sådana i Riket betydligast bi¬
drager till inkomst för Staten, emedan det lem-r
Den 30 Maj.
nar Staten hvar tionde tunna, då deremot andrä
endast gifva hvar tretionde. Genom den när¬
mare undersökning, Betänkandet åsyftar, kan sa¬
ken emellertid så utredas, att hvarken Staten el¬
ler egaren blifva lidande.
Herr Fornander : ”Såsom nära boende intill
Lovers Alunbruk, har jag mig noga bekant att
detta gamla och drygt beskattade Verk lidit dö
sednare åren af uppgrundningar vid dess lasta¬
geplats Degeshamn, äfven att det der bredevid
belägna nya Brukets till Sjön utförda Kallfyraf
betydligen dertill bidragit; meri huruvida kost¬
naden att återsätta denna hamn i sitt förra skick,
möjligen kumle uppgå till ett värde af 10 års
tionde eller cirka tioo t:r Alun, lemnar jag der¬
hän ; men som Högh Utskottets Betänkande huf¬
vudsakligen afser en af Kongh Majit begärd un¬
dersökning i detta ämne, blir frågan efter mitt
begrepp på så sätt säkrast utredd; hvarföre jag
proponerar bifall tili Högh Utskottets Betänkande.”
Herr Talmannens Proposition på bifall tili
Betänkandet besvarades med J a;
§• 7-
Stats-Utskottets Utlåtande N:r i^2, om yr¬
kad lösen till Skatte af Jerkö Holme i Blekin¬
ge Län , föredrogs hu åter.
Herr Danielson uppläste ett så lydande An¬
förande: ”Då med Uppmärksamhet granskas Rik¬
sens Högloft. Ständers Stats-Utskotts den 22 i
denna månad afgifné Utlåtande i frågan om Skat¬
teköp å Kronoholmen Jerkö i Blekinge .Län ,•
lärer det icke blifva svårt att finna, det Högbe-
mälte Utskott misstagit sig i hufvudsakem Ut*
Den 30 Maj.
Skottet säger i Premisserne, att som Jerkö bolme
från längre tider tillbaka varit ansedd af den na¬
tur, att Kongl. Kammar-Coliegium kunnat der¬
om efter omständigheterna förordna, så vore in¬
tet tvifvelsmål, att då denna Holme borde hän¬
föras till de tit i 7 7. §. af Begerings-Formen om-
förmälte Kronolägenlieter. Enär nu Utskottet
förklarat, att Kongl. Kammar-Coliegium kun¬
nat förordna om Jerkö Holme och Utskottet
tillika upplyst, att berörde Holme är serskilt
Skattlagd, följer ock, att Jerkö icke kan hän¬
föras till sådane lägenheter, såsom till exempel:
Kungsgårdar oell Krono-Allrnänningaf m. m.,
hvilka icke få till Skatte försäljas, utan tvärtom,
att oftanämnde Holme är att anse lika med
sådane Serskilt Ska t tia g de Kronolägenheter,
såsom till ex, Krono-Hemman, hvilka få till
Skatte köpas. — Jag anhåller derför att Utskot¬
tets Utlåtande må, med desse Anmärkningar,
varda åierremitteradt.”
Herr Eckhoff: Hvad Herr Danielson nu
anfört, är endast en förklaring öfver hvad Ut¬
skottet förklarat; och jag karl icke annat finna,
än att Utskottet , som stedt sig på Kammar-
Collegii yttrande, haft bättre grunder alt följa,
än dem Herr Danielson åberopat.
Herr Bägge : Jag instämmer destohellre i
anhållan om återremiss, sorn, deräst frågan kun¬
nat hänföras under 77. §. B. F., densamma ha¬
de bort inom åtta dagar efter remissens emotta¬
gande från Stats Utskottet återlemnas.
Herr Eckhoff; För min del måste jag bekän¬
na , att jag icke förstår meningen af Herr Bag¬
ges yttrande; ty de frågor, sorn i 77, §. R. F«
n68
Den 30 Maj.
omnämnas, tillhöra just Stats-Utskottets hand-.
läggning,
Målet blef, på Herr Talmannens Proposi¬
tion , till Stats.Utskottet återremitteradr,
§. 8.
Då nu å nyo föredrogs Stats* och Ekono»
mi-Utskottens Utlåtande N:r 174. om Fyrbåk»
anläggande på Holmöns Norra Udde vid inlop¬
pet till Qvarken, yttrade sig
Herr Ullberg : Ehuru jag hade önskat, att
Utskotten fästat mera uppmärksamhet på min i
denna fråga väckta Motion, enär det finnes upp¬
lyst och erkändt, att den ifrågavarande Baken är
oumbärlig, vill jag likväl icke begära återre-
miss', utan önskar endast så mycken förkortning,
som möjligt, af tiden, inom hvilken Kongl.
Maj;t i Nåder må finna utväg att hugna äfven
sine trogne Undersåter i Norra Orterne med en
Inrättning, som de för sin Sjöfart så väl behöfva.
Häruti förenade sig Herr .Bjuhr.
Utlåtandet bifölls.
§. 9-
Följande Betänkanden föredrogos å nyo och
biföllos :
Dag-Utskottets
Ntr 49. ang:de Kongl. Förordningen den x Ju¬
ni 1819 om sättet huru förfaras skall med så^
dana personers anhållande och tilltalande, som
begå förbrytelser i ett af de förenade Riken
Sverige och Norrige samt derefter afvika till
det andra;
Lig- .
\ '
.\
Den 30 Maj.
X/ag- och Ekonorni-Utsköttens
Ntr 57. i en väckt fråga om förmodade För¬
slag rörande Hemmans-klyfningar :
N:r 58- om Nämndemäns Arfvode för biträde
vid Afvittrings- och Skattläggnings-förrättningar:
Ntr 59. om yrkad ändring i '26. Kap. I. §, Bygg-
nin ;a-Balken :
N:r 60. om yrkad befrielse för Nämndemän
från skyldigheten att biträda Krono Betjeningen
vid allmänna Syner och Besigtpingar:
Ekonomi-Utskottets
N:r gr. om Pappers-tillverkningen :
Ntr 92. om beståndet af Infstids Städjobref å de
launds Akademi anslagna Praebende Hemman t
N:r 93. om bidraget lill Soldat-beklädnad vid
Westerbottens Begimente:
N:r 95. 0111 de Sjö- och Stapel-Städerne bevil¬
jade afgifter för Fartyg, som besöka Köpingar
och Landlhamnar :
Ntr g6. om Pass åt Utländske Besande.
§. 10.
Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
Betänkande N:r 94, öfver Motioner om Natio¬
nalitetens återupplifvande samt om afskaffande af
Guld, Silfver och Broderier på Uniformer, före¬
drogs å nyo.
Herr Cederborg t Jag förenar mig uti Herr
Grefve Posses hos Utskottet gjorde reservation,
hvarom det bifogade serskilta Protokolls-Utdra¬
get förmäler; och jag anser alldeles olämpligt att
2 nyo besvära Kongl. Majtt med enahanda un¬
derdåniga framställning, om inskränkning i bru»
Borg. St, Prot, 1823. IL B• 247» »4**
JT7»
Den 30 Maj.
ket af Guld, Silfver och Broderier på Uniformer,
som redan vid sisilidne Riksdag blifvit gjord.
Herr Lenning : I anseende till mängden
af de önskningar, Riksens Ständer vid sisilidne
Riksdag i underdånighet framfört, är det icke
underligt om verkställighet å alla ej kunnat föl¬
ja; och, när sädant imraffar med den nu ifråga¬
varande, hvilken är så öfverensstämmande med
Nationens behof af tarflighet och af lättnad i
Beklädnaden för den Indelta Arméen , finner
jag Utskottets förslag om samma underdåniga ön¬
skans förnyande förtjena bifall.
Herr Huldberg'. Det är, i min tanka, al¬
drig olämpligt, att Undersåtares önskningar fram¬
föras till Konungen, afven om de förut blifvit
tillkännagifne. Utskottet har varit öfvertygadi ,
att Kongl. Maj:t, sorn alltid går dem till möte
när han finner dem rättvisa och billiga, skulle,
långt ifrån att anse sig förolämpad af den ifråga¬
varande önskans förnyande, tvärtom deruti finna
en ny anledning att fortfara i Sin Nådiga om¬
vårdnad för Sine trogne Undersåter. Jag till¬
styrker derför bifall å Betänkandet,
På Herr Talmannens Proposition blef Be¬
tänkandet bifallet.
§. XI.
Föredrogs å nyo Ekonomi-Utskottets Utlå¬
tande N:r 97. i anledning af Anmärkningar vid
Betänkandet N:r 6. om tidens förlängande för
de allmänna Utskyldernes erläggande.
Herr Ståhle : Jag kan icke frångå den öf-
vertygelsen , jag till Protokollet den 4 April §.
13. yttrat j att förevarande mål icke tillhört Eko¬
Dtn 3 o Maj.
1171
nomi-Utskottets åtgärd , men får tillika förklara,atf,
enär detta blifvit behandladt såsom önskningsmål,
jag icke finner Stats- och Bevillnings-Utskotten
deraf hindrade att afgifva de Förslag , som på
dem kunna ankornna.
Herr Limnelius : Jag förenar mig med Hr
Stahle, och skulle i allmänhet önska, att det ena
Unkottet ej matte befatta sig med Mål, som
tillhöra ett annat Utskotts handläggning, hvilket
ofta förorsakar mycken tidsutdrägt och omgång.
Herr Norström : Ekonomi-Utskottet har, i
min tanka, rätteligen befattat sig med detta Mål.
Bevillnings Förordningen utsätter endast en viss
tid, inom hvilken Uppbörden skall redovisas;
men bestämmer icke tiden till Uppbörds-stäm-
morne närmare, än att de skola hållas under
loppet af November och December månader,
samt i början af det påföljande året; ännu min¬
dre huru långt derefter de obetalda Utskylderne
skola utmätas; Och Ekonomi Utskottet har der¬
för ansett sig böra både upptaga Målet och före¬
slå, det ingen utmätning för Utskylder må ega
rum före den 1 Mars, och ingen försäljning af
det utmätta innan Kungörelse derom blifvit
gjord minst åtta dagar förut.
Herr Huldberg : Med fullkomlig öfverty¬
gelse har jag deltagit i Betänkandet. Jag instäm¬
mer nu med Herr Norström , och anhåller om
Proposition tilt bifall.
Herr Limnelius’. Om Ekonomi-Utskottet i
denna sak handlat rätt, borde ock Utskottet be¬
stämma grunderne och fördelningen af Bevill-
ningen sedan Stats- och Bevillnings-Utskotten
uppgifvit Summan.
H7*
Dtn g# Maj.
Herr Norström: Betänkandet talar för sig
sjelft och jag anser mig icke behöfva uppehålla
med något tillägg.
På Herr Talmannens Proposition blef förra
Betänkandet N:r 6 bifallet,
§. 12.
Föredrogs å nyo Ekonomi-Utskottets Betän¬
kande N:r g8 om användandet af den till Stä-
derne donerade Jord.
Herr Lenning : Betänkandet är i hufvud-
saken visserligen icke menligt förStäderne; men
det tillägg, att Hampa, Lin eller dylika Väx¬
ter borde planteras å den Jord, som till sådant
ändamål blifvit donerad, tror jag innefatta en o-
billig inskränkning i Städernes fria dispositions¬
rätt öfver ali donerad Jord; och jag anser derför
nämnda tillägg böra uteslutas.
Herr Talmannens Proposition på bifall till
Betänkandet besvarades med Ja.
§. 13-
Ekonomi-Utskottets den 23 dennes på Bor¬
det lagda Betänkande N:r 721 frågan ont upp-
häfvande af denlnvånarne uti en viss trakt af
Elfsborgs Län förunnade rättighet att idka Gård-
fari-handel, föredrogs ater.
Herr Lindqvist uppläste ett så lydande an¬
förande: ’De af Borås Stads Innevånare, som
■varit olycklige nog att välja den gren af Bor¬
gerliga rörelsen till sitt Närings-fång, hvilka be¬
nämnas för Kese-handlande, och hvilkas rättig¬
het dertil ljblifvit ifrågaställd , samt genom Hög¬
loft. Besyärs-Utskottets Betänkande dem frånskild,
Dm jo Maj.
H73
är i dubbelt afseende att beklaga mot öfrige in¬
om detta Samhälle varande Medborgare, ehuru
samfällt beklagansvärda, sedan de genom den dem
ofvergängna allmänna förödelsen beröfvats egen¬
dom , och utöfningen för en längre tid af deras
Borgerliga yrken , hvarigenorri en del redan äro
brante till behofvet af andras bidrag, eller med
fortskyndande steg närma sig detta mål. Men ut¬
an att vidare ingå uti beskrifning om deras o-
lyckliga belägenhet och deras iråkade vanmakt,
den jag ej väntat att det skulle vara denna tid
förbehållet att ytterligare störta, närmar jag mig
försvaret för den Rese-rättighet, som blifvit Bo¬
rås Stads Handlande gifven. —- Deras primiti¬
va Handels-rättigheter grunda sig uti Kongl. Rå¬
dets Bref af den 24 Juni 1620, samt uti de Sta¬
den i Nåder förundta Privilegier af den 25 Maj
1622, som bestyrka, att Staden Borås endast an-
lades i ändamål att Gårdfari-handeln derifrån skul»
le drifvas, samt att de, hvilka densamma ville
idka, skulle dit inflytta och der Burskap söka;
Stadens fundation skedde således för afsigt att
den producerande Landtmannen skulle ega till¬
fälle till en lika hastig, sorn säker afsättning af
dess tillverkningar hos Handlande i Borås, samt
att derigenom undgå att sjelf kringvandra i Han-
dels-afsigter, för att såmedelst undanrödja det hin¬
derliga deruti för Landtbruket; Sedermera utkom
Kongl. Brefvet d. 2 December 1643, deruti.Borås
Borgerskap Nådigst förunnades att föra sina varor
till alla Städer och Marknader i Riket, och dem
der, uti öppna Bodar och Stånd, uti och mellan
Marknaderne försälja; genom Kongl. Resolut, på
Rikets samtliga Allmoges besvär den 3 Januari
>174
Den 30 Bia'].
1683* förklarades Boråsboarne berättigade att der¬
efter, sorn fö:ui skeit, resa kring om I.andet, sin
vanliga handel att utöfva, u an att Allmogen
derutinnan någon ändring hade alt frukta; samt
genom Kongl. Resolutionen af den ro Novemi).
1686 dels på Borås Riksdagsmans underdåniga
Besvär, oell dels på Wisby Stads Ombuds un¬
derdåniga klagan samt Konung Adolph Fredriks
Nådiga Stadfästelse a Broås Stads Privilegier } för¬
säkrades Staden uti sina förra rättigheter. Jag har
na redovist grunden för Ress-rättigheten, sorn
likväl sedermera i väsendtlig mån blifvit inskränkt
genom Kongl. Kungörelsen af den 5 Juni för-
lidet år, hvaruti grunderne ytterligare blifvit
stadgade för Borås och Ulricehamns Städers han¬
del , samt äfven Reglementaiiska Föreskrifter
meddeldte för utöfvandet af denna handel; sam¬
ma Kongl. Stadgande föreskrifver, att Borgare uti
dessa sine Städer, hvilka åstunda att sjelfve eller
genom deras Handels-drängar idka Gårdfari-han-
del med varor förfärdigade i dessa Städer eller
af Allmogen i Orten, ej må vid varors afsän-
dande till Marknader, eller andra Städer under
vägen föryttra eller föryttra låta något deraf, vid
påföljd af de medförde varornes och Handels¬
rättighetens förlust; att den skillnad i Borgare¬
tält uti Städerne Borås och Ulricehamn skulle
ega rum, att hvar och en, som önskar derstädes
vinna Burskap, bör uppgifva antingen han arnar
idka vanlig handel i Staden och å Marknader
med tillåtna utländska och inhemska Köpmanna¬
varor , eller ock utöfva Gårdfari - handel med
desse Städers samt Allmogens i Orten alster och
tillverkningar, hvarjemte desse Städers Handlan¬
Den 30 Maj.
1175
de Borgare försäkras om tillgodonjutande af elen
nied Btuskapet åtföljande frihet att under dessa
och flera uti Högstberörde Kongl. ICungörelse
föreskrifne villkor utöfva en fri och obehindrad
handel med lofgifna varor å alla Marknader t
Riket , i alla Siäder så väl vid, som utom Mark¬
nader hafva öppen Bod för egen läkning, till
försäljning af varor och tillverkningar af uppgif-
ne beskaffenhet eller sådane, sorn i Borås och
Ulricehamn, eller af Allmogen i Orten derom¬
kring äro bevisligen förfärdigade j för att få des¬
sa på Privilegier och Konunga-försäkringar grund-
lagde rättigheter häfna , har Höglofl. Utskottet
begagnat sådana skäl, att de måste anses af den
art och betraktas vara af samma egenskap, som
en åklagare begagnar mot en antastad Brottsling,
hvarpå en bestraffnings-grad följer , hvilken har
icke mindre till påföljd än ett helt Bandskaps
upplösning och dess totala undergång ; föremålet
för Utskottets granskning hade väl varit att be¬
döm ma och tillse, huruvida med afseende på den
så hardt amastade Rese-rättigheten, de härföre
g fne Nådiga Privilegier och Försäkringar kun¬
de i förhållande till andra Orter och deras verk¬
ningskrets rubbas, ändras eller jemkas, huruvi¬
da de tillverkningar och slöjde-produkter, sorn
dessa ifrågaställda Orters Innevånare är tillåtet
kringföra, kunna i andra Orter produceras och
föranleda till mehn och intrång elh-r äro ver¬
kande på andie l.kaså lofgifna, som dessa Nä-
rings-grenar, samt huruvida, med afseende på
dem sjelfva och deras tillvarelse, de äro i till¬
fälle att sig på annat sätt uti deras vanlottade
Ort försöija och utgöra till Staten hos dem på¬
Den 30 Maj.
räknade* alllid utgående, icke obetydliga bidrag;
då man å Bikels Ständers vägnar afhamiLr och
afgör om ett Folks bestånd , Medborgares tillva¬
relse och deras Närings-fi ihet, tror jag ej att all¬
männa skriket bör stadga omdommet; annan syft¬
ning för samma omdömme skall väl ej komma
i fråga, än det sorn öfverensstäm mer med sakens
rätta beskaffenhet, ej sakens missbruk. Höglofl.
Utskottet har utgått endast frän den synpunkt
ntom gifna fakta, att desse Rese-handlande sprida
Omkring Lux , Sede förderf och Lurendrägeri; att
deras innehafvande rättigheter äro Landsfördei fli-
ga , oansedt de af Konungar äro gifna och af Ko¬
nungar försäkrade 5 och till råga härpå debiteras
dessa Resenärer att införa alla laster o h brott
under Bondens tak och uti dess boning öfver he¬
la Riket, och genom dessa på Medborgares be¬
kostnad obevista tillmålen stannar ändteligen Ut¬
skottet uti det resultat, att den Städerne Botås
och Ulricehamn med Landet deromkring förunna¬
de rättighet att utöfva Gårdfari-handel bör helt och
hållet upphäfvas; de skyldigheter sorn med Bese*
handeln äro förenade äro stadgade och föreskrif-
ne uti derom utkoinne Författningar; de miss¬
bruk dermed, hvilka Utskottet uppgifvit och äf¬
ven grundat på egen erfarenhet såsom samman¬
länkade med den Gårdfariga handeln, äro uti För-
fattningarne förbjudna vid de strängaste påföljder
och Bese-rättighe ens förlust ; om i verkställig-»
heten af dessa Författningars föreskrifter under¬
slef sker, bör det tillräknas dem , hvilka det till¬
hör och äro auktoriserade att vaka öfver deras
efterlefnad samt straffa den brottslige och öfver-
trädaren, men ej bor oskyldiga Medborgares väl¬
Den 30 Maj.
1177
färd lemnäs åt odet för några skyldiges öfverträ-
delser; Inhemska tillverkningar är Städerne Bo¬
rås och Ulricehamns, likasom Bandets deromkring,
rättighet att kringföra ; dern är icke tillåtet ut¬
sprida öfverflöda-varor eller utprångla otillåtna
varor; detta är ett Bag-brott, sorn bör bi-ifras
mot dem som dermed beträdas. Utskottet har
derjemte åberopat dess långliga erfarenhet om
dt t skadeliga uti Gårdfari-handeln ; hade Utskot¬
tet behagat taga kännedom till ledning uti de¬
ras beslut af det stadgande , och om de Föreskrif¬
ter, hvilka uti Kongl. Kungörelsen den 5 Juni
fö r 1 i cl e t år angående den beviljade Handels-fri-
heten äro i Nätter glfna, så hade Utskottet kom¬
mit till den erfarenhet, att detta stadgande är
så nytt , att detsamma till sin effekt ännu icke
kunnat stadga omdömmet antingen af det nytti¬
ga eller om det skadeliga uti den Gårdfariga han¬
deln; om erfarenheten skall blifva en grund i
förevarande fråga, hvarföre icke då af ida den
tid, som erfordras för att låta utröna nyttan el¬
ler skadan deraf och verkan af Författningens
föreskrifter? Författningen ännu icke år gammal,
lemnäs deremot utom allt afseende. — Hvarje
Stad med hvarje Bandiort eger sina fri- och rät¬
tigheter , grundade uti gifna Privilegier och Ko-
nunga-försäkringar, och med lika helgd som des¬
sa bibehållas, af lika helgd måste väl dessa nu
ifrågaställda anses och förklaras, och om af in¬
gen annan anledning, hoppas jag att detta Högt-
ärade Ständ., sorn nu ftån alla sidor af våra Med-
Ständer inbjudas att lemna våra få återstående
Privilegier, derigenom Slädernes upplösning skul¬
le blifva en gifven följd, omfattar tillfället att
1178 X>ert 30 Maj.
helt oell hållet opi! 13 det beslut 5 afseende på
Gårdfariga hanel' In, sotn Höglofl. Uisko te der¬
om fattat; örn detta icke bifalles utan fmegån--
gen Aterremiss, torde mig tillåtas få öfverlem-
na de Handlingar, detri jag til! befästande af Ho.
rås Stads Itese-i ätigbet åberopat, på det dg måt¬
te komma till U skottets kännedom, och Utskot*
tet med hänsigt till dem, och ett något närma¬
re påseende af den åberopade, rörande Handels-
friheten, af den 5 sistl dne Juni gifna Författ¬
ning, blifva i tillfälle att närmare och mognare
granska och bedörr.ma de Privilegier, som för
Samhällens tillvarelse och bestånd äro gifna och
anordnade ”
, o t
Herr Hagander : 'Åtskilige Ledamöter af
Höglofl. Ekonomi-Utskottet hafva anfört de mest
talande skäl, till forsvar för den å1 Allmogen i
vissa trakter af Elfsborgs Län lerrmade Handels
rättighet 5 och H i Borgmästaren lundq vist har
redan, inför H< gt. Ståndet, fullständigt u veck
lat de grunder, hvarpå denna rättighet sig stö
der. .Det kunde val således med skäl synas öf¬
verflödigt å min sida , a11 derom något vidare
yttra; men jag blottställer tnig hellre för dea,
förebråelsen, att hafva ornsagt, hvad andra förut
sagt, än att med ett likanöjdt stillatigande lem¬
na derhän en sak af vigt i allmänt och enskilt
afseende. Om någon gång , under min lefnad ,
jag förmått med värma försvara någon enskild
Medborgares rätt; huru mycket mera skulle jag
icke nu vilja ega denna förmåga, då det gäller
a’t försvara 70 000 Medborgares rättigheter, hvil¬
ka man meri några få penndrag så knapphändigt
vill tillintetgöra; och om någonsin jag bort ön¬
Den 30 Maj.
iJ79
ska ogillandet af ett Utskotts betänkande, ,så bör
det ske nu, då flere tusende Familjers välfärd
är ställd i våda. Uti den mörka målning öfver
Gårdfari-handeln, sorn Utskottet framställt, sak
nar jag intet annat, än det underlåtna förslaget, att
låta deportera de gift-säljande och Uux-spridande
Gårdfari handlande, etter det i allt fall torde
blifva en gifven följd af beslutet , om det går i
fullbordan-, att de mäste lemna Fädernesland,
hus och hem. Annorlunda har dock Utskottet
behandlat frågan om Judarnrs rättigheter, och
Utskottet har dervid icke tvekat att följa Med¬
borgerliga åsigter. Jig är skyldig Utskottet min
högaktning för detta ädla förfarande; men jag
hade trott att samma åsigter borde fått gälla vid
behandlingen af Svenska Medborgares rättighe¬
ter, emedan rättvisan då säkrast uppenbarat sig.
—— För en hvar, med äfven den ringaste insigt
uti Stäts-bushål lningen, faller det lätt i ögonen,
att den husliga Närings-idogheten är en Nations
vigtig3Ste kraftyttring, och dess produkter , till¬
komna genom en eljest obegagnad arbets-kraft ,
äro för Samhället en ren vinst. Också är hus¬
liden, eller den privata industrien, i större el¬
ler mindre grad, verksam uti hvarje Uand, och
den bör icke undgå att ega opinionen för sig ,
emedan nyttan deraf är så uppenbar. Det är
denna hus-flit , som utmärker de Häraders Inne¬
vånare, hvarom fråga nu är, och som för hvar¬
je Svensk man måste ega ett obestridligt värde.
— Då det ock är obestridligt, att den husliga
Industriens inflytelse på folkmängd, sedlighet och
National-välinåga är så .vigtig, att Staten aldrig
bör underlåta dess uppmuntrande och att gifva
t
ll8o Dtn 30 Maj.
densamma er. tillbörlig riktning; och då produk-
terna af denna industri, inom de sju Härader¬
nas krets, går upp till omkring en Million Rrdrs
Värde; •— så frågar jag med skäl; är det gagnan¬
de för Fäderneslandet och är det öfverensstämman¬
de med grunderna för en ordnad Stats-hushall-
ning, att uppoffra en under århundraden utbil¬
dad Industri- och Aibets-kraft åt en ögonblick¬
lig ingifvelse, ät en origtig opinion? Låt va¬
ra , att eri och annan af dessa handlande Bön¬
der sålt gift och att lian rrredfört någon luren¬
dräga! vara. Hvad sammanhang har väl detta
med den naturliga rättigheten att använda en
gagnande Arbets-förmåga , eller med den i for-
fattningarne gifna rättighet att afyttra produkter¬
na deraf? Mot missbruk och förbrytelser äio ju
Lagar gifna, och må de tillämpas i all sin
stränghet; rhen icke roa man lata några få rnen-
niskors förbrytelser gälia såsom skäl för upphäf-
vandet af Medborgares lagliga rättigheter och för
undergräfvandet af flere tusende Farniljeis väl¬
färd. För öfrigt bör man icke glömma beskaf¬
fenheten af den Ört, som den Gå 1 dfari-handlan-
de Allmogen bebor. Den har få Städer; den är
utmärkt för sterililé och ofruktbarhet, och Ar-
bets-fliten måste ersätta hvad Naturen icke kan
gifva. Uti detta allmänt kända förhållande lig¬
ger ock ursprunget till den åt Allmogen förun¬
nade Handels-rättighet. M n kan väl tillintet¬
göra denna rättighet; men gifna natur-förhållan¬
den stå icke att förändra , och tvifvelsutan bar
delta, jemte en värdig omtanka för National-in-
dustriens uppbjelpande, utgjort det bufvudsakli-
ga piotivet för det hägn, som Sveriges IConua-
Den 30 Maj.
Xi8 X
gar åt berörde rättighet lemnat. —• Ett ar har
ännu icke föiflutit sedan Kongl. Majis förnyade
Nådiga Förordning om Gårdfari-handeln utkora.
Den anvisar en tillräcklig Kontroll å utöfningen
deraf; oell inträffa missbtuk, sä tillhör det Em«
betsmännen att dem beifra. — På nu anförda
skäl röstar jag för ogillandet af Höglofl. Utskot¬
tets Betänkande.’’
Piter Hiessleiter anförde skriftligen : ”Då
jag varit en af deni , ‘hvilka bestämdt yrkat och
föreslagit Wesigöiha Allmogens Gårdfari-handels
upphörande, pä de skäl jag så val inför Högt-
äiade Stander, sorn uti Allmänna Ekonomi- och
Bes vars-PJtskottet haft äran anföra; anhåller jag
vördsa rn I igen att i all korthet få yttra några ord
i ämnet, innan nu frågan till hufvudsaklig! af*
görande företages. — Af de Plandlingar och Ut¬
låtanden Högtärad? Ståndet hört sig föreläsaS; in-
hemtar man, att Ekonomi-Utskottets Majoritet
tillstyrkt Gårdfari-handelns afskaffande, men att
emot detta beslut åtskillige Utskottets Eedamöter
dels muntligen, dels skriftligen sig reserverat.
Ibland dem, som dervid i synnerhet utmärkt sig
för ett nit som andas mer än vanlig värma, ä-
ro Herr Prosten Grevillius samt Riksdagsmän¬
nen af Bonde Ståndet Olof Håkansson och An¬
ders Andersson. Den blomstrande vältalighet
och den bittra tadelsjuka af andras meningar,
som i dessa personers skriftliga yttranden öfver¬
allt framlysa, ingifva redan den opartiske läsa¬
ren en : taik miss änke, att den sals de förfakta
icke i sig sjelf eger nog styika o h redbar-
h l, ulan att den med allahanda biomständighe¬
ter och lanta grannlåter behöfver dels bortblan.
i i8i
Den 30 Maj.
das, dels utsmyckas. Alt nu inga i en formlig
vederläggning deraf, vöre således tämligen än-
damålslösf, enär Memorialen innehålla så litet
sak och sa mycket ord. Jag anhåller blott att
få noga fästa Högtärade Ståndets uppmärksamhet
deipå, att förenära r.de talan, äfvensom i allmän¬
het alla de hvilka försvarat Gårdfari-handeln , 1
brist på gilliiga skäl , sökt förblanda frågan och
.gifva henne ett hell annat utseende än det verk-
liga. Man har nemligen, under det vanli¬
ga starka åberopandet af tidsandans fordringar,
de lib rala tänkesätten och ett deraf högt påkal¬
lad obegränsad När i ngs-frihet, velat framställa
Utskottets Betänkande sfsom en anläggning att
mörda W stgötha Allmogens välmåga och för¬
qväfva dess industri. Man har låtsat , som man
ansåg Utskottets Betänkande riktadt emot slöjde-
fli en , då det likväl endast är det emot ulprång-
lings-sättet af dess produkter. Aldrig har min
mening varit att vilja inskränka Wfstgötharnes
arbetshåg och industri; det är blott deras kring-
strvkaride jag Ogillat, och alltid skull ogilla, öf-
vertygad, att deras tillverkningar, likaväl sorn
Nordländrtingarnes , kunna föryttras genom Stä¬
dernas Handlande och i större partier, utan ett
oupphörligt vandrande med säcken på ryggen ,
från by till by. Sådan är också bestämdt deri
mening, Utskottets Majoritet följt och som grund¬
lag! de s afgifna Betänkande Till Gårdfari-
hai delns och <h ss idkares förmån har jemväl Hr
Vice Landshöfdingen Ehrenborg skriftligen yt¬
trat sig, 'med förklarande, att han, sorn lågt
hand vid styrelsen af det till Gärdfari-handelns
hemort gränsande Skaraborgs Län , icke fann nå¬
Den 30 Maj. H8 3
gon olägenhet af nämnde handels fortfarande, ut¬
an tvärrom ansåg den förmånlig både för Elfs¬
borgs och Skaraborgs Län. Den förundran, jag
dervid rönt, lärer bast förklaras af den Kungö¬
relse Landshöfd i nge Em betet i sistnämnde Län
under den 11 Mars 1815 låtit utgå, angående
Ciå-rclfai t handeln. Denna kungörelse, som Herr
Vice Landshöfdingen Ehrenborg i egenskap af
Lanns-Sekieiei are kontrasignera! o h deruti han
således jemväl deltagit, afrnålar de Gärdfarande
Westgötharnes transaktioner på den mest ohygg¬
liga s da. Jag anhåller vördsam ligen , att få
uppläsa Kungörelsen, hvilken är af följande in¬
nehåll
Härefter uppläste Herr Hiessleiter den nyss¬
nämnde Kungörelsen samt anhöll om Proposi¬
tion till bifall å Betänkandet.
Herr Palm föienade sig roed Herr Lind¬
qvist och uppläste derjemte följande Anförande:
”Med åberopande af hvad jag så val skriftligen,
som muntligen haft äran , att till Hägtärade Stån¬
dets Protokoll anföra, i frågan örn Gårdfari-
handelns upphörande, som ock den reservation,
hvilken af mig inom Höglofl. Ekonomi- och Be*
svärs-Utskottet blifvit gjord , emot dps‘s beslut rö¬
rande denna sak, och hvilken reservation finnes
simma Betänkande bilagd, samt nu blifvit uppläst,
tager jag tnig friheten att härmedelst dertill gö¬
ra följande tillägg •— Utaf framfarne Konungar
o h Rikets Ständer har Staden Uricthamn, hvil¬
ken är en bland de äldsta i R ket, erli Ilil Pri¬
vilegier ; bland dessa rrtå nämnas de af den 5
Augus i 1743, som berättiga Staden att drifva
xReshandel. Denna rättighet blef, pä Stadens
1184
Det i 30 Maj.
Riksdagsmans klagan, att Staden icke kunde i
anseende till dess läge och ringa hemrnahandel,
samt fattiga tillstånd, bestå utom en sadan för¬
män, af Kongl. Maj:! i Nåder genom Dess Nå¬
diga Förordning af den 15 Februari 1803 för.
nyad , och Staden Ulricehamn tillagd samma
rättighet, som Staden Borås , att genom Resehan-
del så i Städer sorn på Randet vid och utom
Marknader försalja, den mängd af varor, som i
Staden o h i Orten deromkring tillveikas, så
väl som utländska och till införsel uti Riket
lofgifna varor, både genom de Handlande sjelf¬
va och genom deras antagne betjenler. D ana
Handels-rättighet är ock af vår nu varande AI-
lernådigste Konung, genom Dess Nådiga För¬
ordning af rien 5 auni föll ide t år, med åtskilli¬
ga förändringar i Nåder ytterligare stadfästad. —
[lenita Nådiga Förordning inträdde i kraft och
verkan med den 1 September sistlidne; och så¬
ledes voro blott några månader förflutna då man
vid detta Riksmöte väckt Motioner orri dess upp-
liäfvande, och det innan man ännu hunnit röna
följden och veikan deraf och utan att bevisa, att
denna nya förordning under dess kona tillvarel¬
se blifvit öfverträdd eller förfelat sitt ändamål.
Efter min öfvertygelse, är oftanämnde Förordning
ganska god, och en säker borgen för allt missbruk,
sorn af Städernas Handlande kunde begås; uti
denna handel antages ingen till Borgare, som ic¬
ke derpå lärt minst 6 år , och kan förete hed¬
rande bevis öfver sin förda vandel. — Desse
Handlande förpliktigas genom sin Borgare- saint
Tio- och Huldhets Ed} att noggrannt efterlefva
denna
Den 30 Maj- 1185
denna ornnärnnda, samt öfriga författningar; Man
liar ock sällan hört omtalas, att något Eurendrä-
geri-brott blifvit af dessa Städers Handlande el¬
ler dess betjenter begåclt, hvilket ej heller fin¬
nes anfördt uti de viJ denna Riksdag inot Gård-
fari-handeln väckta motioner. Genom de Förut
omtalade Privilegierna har Staden Ulricehamn
haft och ännu har sin tillvarelse uti den steri¬
la oda magra ort, der den är belägen, skiljd
frän allmänna stora .Lands vagt n. Höglofliga
Ekonomi-Utskottet har härpå icke fästat afseen¬
de, utan på en gäng i sitt Betänkande tillstyrkt
Gårdfari handelns upphäfvande, så för båda Stä¬
dene sorn för Jordbrukaren på landet, hvilket
jag anser Motionären ej påstått , och detta tyckes
således vara hårdt och medförer mycken skada,
så för den ene sorn andre; men sorn Represen¬
tant för ofvannämnde Stad , får jag, serdeles hvad
denna angår förklara, att jag anser, det vara ett
alltför hårdt öde för mine hemmavarande Med¬
borgare, om de på detta sättet skulle skiljas från
de dem i Nåder förundte Privilegier och rättig¬
heter; Denna dyrkan blefve för dem så mycket
kännbarare, som de icke hafva någon jord, hvars
afkastning de kunna lefva af. Staden Ulrice¬
hamn har i flera år utgjort i Skatter till Kro¬
nan och Staden cirka 7000 R:dr Banko, af hvil¬
ken summa de Handlande årligen utgjort -|:delar.
Skulle nu Stadens rätt till Gårdfari-handelns be¬
drifvande försvinna, kommer både Staten och Sta¬
den att derpå kännbart förlora, och de Hand¬
lande, som valt den Gårdfarige handeln till sitt
yrke, sakna för sig och de sina all utkomst för
ÅVg. St. Prot. 1823. 11. B. 149, 15°*
H86
Deri 3 o Maj.
lifvets bergning. — Jag vagar derför af Högtä*
rade Ståndet ödmjukligen begära, att Höglofl.
Ekonomi • Utskottets åberopade Betänkande om
Gåi dfari-handelns upphäfvande måtte helt och
hållet afslås, i likhet med hvad som redan skett
hos Högl. Ridderskapel och Adeln, och det så
mycket hellre, som Betänkandet endast synes
vara grundadt på resonnemanger utan gifna fak¬
ta, utan bevis af att Kongl. Majtts Nådiga för¬
ordning af den 5 Juni I822 blifvit öfverträdd
eller missbrukad. Skulle Högtärade Ståndet ic¬
ke vilja bifalla min ödmjuka begäran om afslag
af Betänkandet, anhåller jag lika ödmjukt om
återremiss deraf med de deremot gjorde anmärk¬
ningar.’’
Herr Bagge : Sedan redan så mycket blif¬
vit anfördt både för och emot Gårdfari-handelns
bibehållande; så hemställer jag, att återremiss
må beviljas. Herr Hagander har väl uppre¬
pat många slags varor, som de Gårdfari-hand-
lande tillverka och kringsprida, men ändock för¬
gätit åtskilliga, såsom t. ex. Nattmössor, Band
och Mungigor. — Jag yrkar emellertid, att, om
deras vidsträcktare handels-rättighet icke upphäf-
ves, åtminstone urbota ansvar må stadgas för
hvar och en bland dem, sorn medförer och för¬
säljer Gift eller Arsenik. I min hemort är för
icke långt tillbaka en Husbonde förgifven af
sin underhafvande; Och sådant hade säkerligen
icke inträffat om ej denne genom de så kallade
Skål-Westgötharne blifvit med Giftet försedd. De
nu stadgade 100 R;drs böter svara ej emot det
onda, som försäljningen af nämnde vara kan medfö¬
ra ; och jag ville i stället föreslå minst 40 pär spö.
Den 30 Maj.
1187
Herr Huldberg'. 'Jag har deltagit i Betän¬
kandet och finner det vara alldeles vät grun-
dadt. Med anledning af Hr Haganders yttran¬
de får jag förklara, att jag om Judarna haft helt
annan tanka än Utskottet; men, öfverröstad af
pluralitén i Utskottet, och fullt misströstande pä
någon annan utgång, förfäktade jag ej min tan¬
ka i Ståndet. Man åberopar såsom skäl för bi¬
behållande af Gårdfari-handeln; 1:0 Gamla Kon¬
unga Författningar: Huru mångå tusen föränd¬
ringar i gamla mindre goda Konunga-författnin-
gar äro ej på 100 år gjorde? Detta Utgör ja
Ekonomi-Utskottets föremål och enda ändamål?
Att upphäfva gamla odugliga Författningar och
införa nya i stället, är ju Konungs och Ständers
beständiga föremål? 2:0 Den sterila jord, sorn
dessa sju Härader ega. Jag tror visst, att den
är dålig; men många af Sveriges provinser hafva
den lika dålig. Norrland, Wermland, Dalarne,
Jemtland, Ångermanland ega samma pretention;
och jag föreställer mig det vidunderliga skåde¬
spelet af en fjerdedel af Sveriges Allmoge van¬
drande omkring bland de öfrige 3 fjerdedelar med
lurendrägeri och mungigor. — 3:0 Anser man
detta förbud strida emot den så kallade näringsfri¬
heten. dag kallar Gårdfarihandeln HärirtgSWangt
emedan den utesluter det öfriga Sverige ifrån
denna handel. Sju Härader böra ej ha en rät¬
tighet, som de öfriga flera hundrade sakna. E*
tableras allmän näringsfrihet, sorn man så be¬
gärligt motser , så faller af sig sjelft, att äfvert
Vestgöthatne få den. 4:0 Vill man nödvändigt af¬
vakta resultaterne af den nyligen utkomna Kongl*
Förordningen. Afven af denna Författning hern*
n88
Den 3 o Maj.
tar jag ett nytt skal att yrka afskaffa »detlaf Gård-
faiihandeln. Detina Författning är så sträng,
att det synes, sorn äfven .Regeringen vore öf-
vertygad om olärnpligheten af Gårdfarihandeln.
Jag tror således , att denna handel ju förr desto
hellre bör upphöra. Slutligen får jag upplysa ,
att den öfverlif,gade försäljningen af Arsenik ge¬
nom desse Resenärer är af högst betänklig be¬
skaffenhet ; blott i den trakt af Östergöthland
der jag bor, upplystes vid Domstolarna, att af
5 förgiftningar under loppet af föi lidet år, 3:ne
blifvit verkställde genom Arsenik , försåld af
Gårdfarihandlare. Jag förertar mig derför med
Herr Bagge i att yrka , det urbota straff måtte
Gårdfarihandlare ålägg s för försäljning af förgift
i den obehagliga händelse att denna handtering
icke kommer att nedläggas,”
Herr Noreus: ”Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottet har ansett Gårdfarihandeln
skadlig, egentligen flir de missbruk och de öf-
verträde!ser af Förf.ttningarne , som derunder
skola uppkomma. Jag vill betrakta den , in¬
skränkt inom siria rätta giänsor, grundad på i-
doghet och färdighet i handa.slöjder, och ut¬
gången ifrån Invånarnes behof att derigenom
bereda sig ett annars saknadt tillfälle till nöd¬
torftig bergning. Enligt hvad Riksdags Full-
mägtigen från Boras nu upplyst , har denna
handel grundlagt Privilegier ne både för Bor ås
och Ulricehamns Städer. Jag anser dessa lika
högtidligen fastställde, som de , hvilka andra Stä¬
der hafva att sig åberopa ; och jag kan icke un¬
derlåta förklara min tillfridsställelse deröfver, att
ingen [af dessa Stader synes vilja förbyta denna
Den 30 Maj.
1189
till en högre grad af frihet utsträckta handel e-
mot ett monopoliurn , att ensamme få tillhandla
sig Allmogens tillverkningar och med dessa be¬
drifva en uteslutande handel. Behofvet af Bi¬
näringar tilltager för serskilta Landskap i sam¬
ma man som klimatet är hardt , eller Jordbru¬
ket mindre lönande. Om dem af Allmogen i
Westergöthland , som idka Gårdfarihandel , vet
man , att de bebo en mindre fruktbar bygd; att
Folkmängden i jemförelse med ortens Sädes-prö-
duktion är öfverdrifven ; att Innevånarné äro i-
doge och i handaslöjder färdige ; att de nästan
allmänt ega nödtorftig bergning ; att rnånge i-
bland dem egä förmögenhet ; att de Krono-Ut-
skylder de erlägga, äfvensom deras öfrige Stats¬
bidrag och allmänna tyngder, äro betydlige; att
de nästan utan afkortningar och med styrka bära
dem ; att deras idoghet de senare åren sträckt
sig till en synnerlig färdighet i Bomullsväfria-
der; och att de årligen tillföra nästgränsande Stä¬
der stora penninge-summor och lifva deras rö¬
relse. Jag frågar: om denna kraft till Binärings*
idoghet saknades , huru skulle en folkmängd af
öfver 20 personer på hvarje Hemman kunna
födas; och, om man äfven skulle kunna ned¬
sätta denna Folkmängd så , att efter uppgjorde
beräkningar , den mindre fruktbara jorden skulle
kunna anses föda dem — hvaräst skulle de finna
förlag till dess skötsel , eller till Skatterne der¬
före ; och , huiu skulle man åstadkomma en så¬
dan omskapning af en Landsorts åt vissa gifna
föremål länge rigtade arbetsdrift och omtanka?
Man säger vidare mot denna handel , att jord¬
bruket försummas: att Allmogen söker en onyt¬
Ilga
Den 30 Maj.
tig sysselsättning genom stna resor , att de ge¬
nom utspridande af lurendrägade varor sprida
en skadlig lux öfver Ilandet, och att de i sed¬
nare tider, genom försäljning af Arsenik , -be.
redt medel för utöfvandet af fasansvärda brott
och missgerningar. Hvad den förra omständig¬
heten angår , bör jag anmärka , att Gårdfarihan¬
del n , då den hålles inom sina rätta gränsar, är
grundad på ortens varor och tillverkningar, och
att, i fall en myckenhet af dem linnes, frihet
i handel dermed bör förenas , för att åstadkom¬
ma största nyttan och den deraf följande upp¬
muntran^ till näringsflit och stigande skicklighet;
att der Åkerbruket är nog gifvande , för att föda
Ilandets Innevånare, utvandringar icke ske; att
uti samma del af Westergöthland finnas Häradet-
med flere Socknar , till och med serskilda Sock¬
nar inom Härader, ifrån hvilka ingen Gårdfari¬
handel idkas, och att knappt hvar 2o:de man kan
beräknas , att vara kringfarande, af hvilka äfven
största delen under jordbrukstiden hegifver sig
till sin hemort, Den hemmavarande stora folk¬
mängden mäste i alla fall vara mer än tillräck¬
lig för jordens skötsel ; och, om denna handels¬
rörelse är lönande, och inskränker sig inom
lofliga företag, bör man icke anse den onyttigt
förspilla sin tid , som sig dermed sysselsätter.
Ytterst nödvändigt är det dock , att ali stränghet
i bevakning användes emot Gårdfarihandlande ,
för att hindra dem ifrån försäljning och kring¬
spridande af Lurendrägade lux-artikla;- , äfvensom
ett strängare straff i allmänhet borde ega rum
för oloflig försäljning af Arsenik ; men icke kan
jag lemna det afseende åt dessa missbruk, att
Den 30 Maj.
1 jgi
jag skulle medgifva , att hela den nyttiga verkan
af denna si naturliga och för en L&ndsorts he¬
stand si vigtiga näringsgren skulle utrotas eller
hardt inskränkas; utan jag ville åtminstone först
afbida verkan utaf den Nådiga författning , ige¬
nom hvilken Kongl. Maj:t velat återföra denna
handel inom sina rätta gränsor ; och jag är nä¬
stan försäkrad derom , att , i fall denna författ¬
ning med tillbörlig kraft verkställes , missbruken
till största delen kunna förekornmas , eller åt¬
minstone icke anses betydliga , i jemförelse emot
nyttan. Jag har också föreställt mig , att den
Gårdfarihandlande, som under sina resor nästan
hvarje dag har att frukta nya åklagare och nya
beslagare, med vida större svårighet och äfventyr,
skulle drifva handel med otillåtna varor, än den,
som alltid egande sitt upplag på ett ställe , blott
eger en, inom ett visst territorium vakande be-
vaknings anstalt, att befara. Att förbjuda handel
och annan nyttig näring, i och för de missbruk
som derigenom kunna uppkomma , leder icke till
förkofran, och skulle kunna blifva af menliga följ¬
der äfven för andra än Gårdfarihandlande. Da¬
larnes torftige inbyggare , äfvensom Allmogen
uti .Rikets öfrige Nordliga Landskap, idka i
sjelfva verket en fri handel med deras afvel och
handaslöjder ; och jag tror den vara förenlig
med 1789 års Konunga-Försäkran uppå Allmo¬
gens fri- och rättigheter. Erfarenheten säger
mig åtminstone , att någon Dalkarl icke finner
sig hindrad , att uti hvarje gård utbjuda de af
honom tillverkade Laggkärl , Slipstenar , Snicka¬
re-arbeten, Liar jemte annat Svart.smide, Spinn*
rackar , Väggur m. m. ; äfvensom Allmogen
Den 3 o Maj.
ifrån Helsingland lika fritt behnndlar afvttringen
af deras väfnader oell viktu,die-varor. Under ett
annar förhållande skulle Dalkarlen finna sig högst
olycklig, ty han liehöfver hela sin kraft, hela
sitt alfvar, hela sin försigtighet och siri rådig¬
het, för att under sina färder bereda sig den
högsta vinst af handa-slöjder , sorn icke innefat¬
ta något stort penni nge-vä rd-„ och dem h.in
merendels i Spannmål förbyter , utan att den¬
na handel skulle kunna tillåta , att någon per¬
son verkade emellan honom och forbrukaren.
Jag anhåller att Besvärs- o h Ekonomi-Utsl ot-
tets Utlåtande måtte återremitteres, egentligen
för att granska och pröfva de nya skal och
de grundade anmärkningar Herr llindqvist an¬
fört.”
Herr Hagander: Jag instämmer med Herr
Noréus ; Och hvad Herr Bagges Förslag om ur¬
bota straff angar, får jag förklara , del jag i all¬
mänhet älskar , att icke se grymma straff inför¬
da i Uagstif,ningen.
Herr Ehinger: Det förundrar mig, att fle¬
re .Ledamöter, som ta lät emot Betänkandet ,
trott Utskottet vilja beröfva den Gårdfarihandl n-
de Westgöthe-Allmogen ali utväg att försörja
sig. För min del finner jag dock frågan icke
angå annat , än upphäfvande af det obehöriga
kringstrykandet och förekommande af dess skad¬
liga inflytande på så väl deras egen som andras
sedlighet. Man talar om deras arbeten och om
den förändring , dessa undergått. Jag medger ,
att så är; men åtminstone hvad Väfnaderne an¬
går, hafva de försämrats genom ett felaktigt blek-
ningssätt , hvarpå hvar och en , som handlar
Den 3 o Maj.
1193
Utaf dessa vaior, kan blifva bedragen. — Med
Dd karlen bör Skålknallen ingalunda jemföräs.
Den forre kan arbeta och arbetar; den sednare
hvarken kan eller vill. Jag tillstyrker bifall å
Betänka rider.
Herr -Egge : Om man önskar , att afseende
skall göras pä sina egna rättigheter, bör man äf¬
ven hafva aktning för andras. De ifrågavarande
Städer och Härader inom Elfsborgs I.än hafva
af framfarna Konungar undfått sin Bese-handels¬
rättighet. Vill man icke kalla den Privilegium ,
så är åtminstone det, som nu, efter de genom
sednagte Förordningen gjorde inskränkningar , af
densamma finnes qvar, rnycket äldre och orubb-
li.gare afl Privilegier; ty det är endast den i
naturens lag giundade rättigheten att föda sig ,
att disponera produkter af eget arbete , och att
sälja den till fördelaktigaste belopp. Med åbe¬
ropande af hvad Herr llindqvist anfört, tillstyr¬
ker jag återrerniss.
Herr Bugge- Att det af mig föreslagna
straff skulle vara olämpligt , kan jag icke, lika
med Herr Hagander , finna. Författningarne
stadga för Apothekare ganska högt ansvar för ut-
lemnande .af Gift eller Arsenik utan Eäkares
föreskrift ; och jag vet icke hvarför ej en Gård¬
farihandlande med lika skäl bör för enahanda för¬
brytelse högt straffas. — Jag vill medgifva Herr
Noréus , att Orten kan vara oländig; men icke
tror jag , att Invånarne utvandra blott för det
de sakna utkomst. __ Det är allmänt kändt, att
Spannmals-handeln utgjort Uddevallas hufvudsak-
liga Näringsgren före Sillfisket , och att Orten
deromkring förut funnits föga odlad. När Fisket
försvann samt i och med det samma den utom¬
ordentliga lätthet till betydlig förtjenst , som
detsamma tillskyndat Orten , väckte behofvet
omtankan på uppodling af jorden; Och på sådant
sätt hafva Medborgare, som genom Sillfiskets
upphörande eljest varit bragte till undergång, nu
kommit i välmåga. .Likaså förhåller det sig
med en Trakt emellan Uddevalla och Wenners¬
borg, der Invånarne förut födt sig med varu-
foror för andra orter , inen , när Sjöfarten ge¬
nom Trollhätte-Ivanalen öppnades, förlorat denna
utväg till sin bergning. Enahanda fc-Ijder skulle,
efter min öfvertygelse , uppkomma för Jordbru¬
ket uti Elfsborgs Län om Gårdfarihandeln för¬
svunne ; Och jorden derstädes torde icke vara
så alldeles otacksam , blott den skötes med all¬
var och kraft.
Herr Bjuhr: I anledning af Elerr Noréi
yttrande måste jag förklara , att jag icke har mig
bekant , det någon serskild Gårdfarihandels-frihet
finnes de Norra Otterne förunnad. Hvarken på
min hemort under 30 års tid eller under mån¬
ga resor der i Landet har jag erfarit någon han¬
del , som kan jemföras med den ifrågavarande
Gårdfarihandeln 5 utan tvärtom måste andra plikta
om de beträdas med dylika företag. _ Hvad
jordmånen beträffar , känner jag ganska många
stora , vidlyftiga , oländiga marker och sandhe¬
dar, der Äboerne ändock få draga sig fram ; och,
må hända, hlefve de ifrågavarande Häradernes
välmåga större om de nuclsakades odla sin jord
och derutur söka en del af sin bergning. Såle¬
des hemställer jag, att Betänkandet må bifallas.
Herr Palm ; Het är aldrig kändt, att nå-
Den 30 JUaj.
»195
gon Borgare från Borås eller Ulricehamn med¬
fört och utspridt Arsenik på sina resor; Och vi
hafva haft och egt ännu i desse Städer så upp¬
märksamme Borgmästare, att, om något sådant
missbruk blifvit dem bekant, säkerligen icke den
personen sedermera erhållit något Pass till Gård-
fari-handel. Emellertid instämmer jag fullkom¬
ligen med Hr Bagge deruti, att ett strängt ur¬
bota straff bör för så beskaffad förbrytelse stadgas.
Herr Noréus: Hr Ehinger har misstagit
sig då han tror, att jag jemfört Dalkarlens oell
Westgöthens arbets-förmåga. Jag har endast nämnt,
att begge äro lika i behof af förtjenst och af fri¬
het att förtjena. Om Wesfgöthe-Alimogens arbe¬
ten har jag en annan erfarenhet, än Hr Ehin¬
ger. Den har i sednare tider börjat med fina
Bomulls-väfnader, hvilka intagit Sitsernes ställe
sedan Bomullsgarn af vissa Nummer fått införas.
-— Hvad det angar, som Hr Bjuhr nämnt örn
Handels-friheten För andre Orter, så begagnas
elen åtminstone af Dalkarlen med sina Träd-till¬
verkningar och Slipstenar samt af Norrlänningen
med sina I.ärfter; och jag skulle ej draga i be¬
tänkande eller anse mig förbudet att handla med
en sådan, der han stadnar med sitt lass. — Med
Herr Bagge vill jag förena mig om behofvet af
något urbota straff, fast icke alldeles så högt ,
som han föreslagit , för de Gårdfari-handlandes
utprångling af Gift; tv de nu anförda Exempel sy¬
nas fordra ett allvarsamt afseende.
Herr Beckman", Instämmande med de fle¬
re,'^som yrkat bifall till Betänkandet, och åbero¬
pande hvad jag vid Remissen å Hr Hiessleiters
i detta ämne väckta Motion yttrat, får jag tillag-.
Den 30 Maj.
ga, att de Gårdfari-handlande äfven stundom af
Smeder oFofligen köpa Jern, hvilket de sederme¬
ra frakta till Norrige för att derifrån återhemta
förbudna varor; Oell jag anhåller således om Pro¬
position til! bifall.
flere hördes begära Proposition.
Sedan Herr Talmannens hemställan om återre-
rr iss blifvit besvarad med Nej och Ja, gjorde Herr
Talmannen Proposition- på bifall till Betänkandet,
hvilken Proposition besvarades på samma sätt.
Herr Ullberg förklarade, att han, med an¬
ledning af de flere upplysande anmärkningar, sorn
nu blifvit emot B tänkandet gjorda, ansåg åter-
remiss icke böra vägras ; Och med honom före¬
nade sig Herrar Leffler, Falkman och Cederborg.
Deremot äskade Herrar Bjuhr och Stahle
med flere votering ; I följd hvaraf upps.ttes, ju¬
sterades och anslogs följande Voterings-Proposi-
tion : ”Den, sorn bifaller Ekonomi-Utskottets
Betänkande Nlr 72 orri Gårdfari-handeln , lägger
Ja; Den det ej vill, Nej; Vinner Nej, så å-
terrernitteras målet,”
Omröstningen, verkställd enligt Riksdags¬
ordningens föreskrifter, utföll med 2g Ja emot
2i Nej.
Herinr Ekelund, Lindqvist, Palm, Santesson,
Egge och Hagander anmälte sin reservation.
§. 14.
Föredrogs å nyo Lag- och Ekonomi-Utskot¬
tens den 21 :sta dennes pft Bordet lagda och i Pro¬
tokollet den 2 3Fdje äfven omnämnda Betänkande
N:r 88 i frågan om en ny Författning angående
Mått, Mål och Vigt.
Den oo Maj.
1197
Herr Nilsson uppläste ett så lydande Anfö-
rande :
”De hufvudsakliga förändringar uti Mål och
Vigt, sorn Högloft. Ekonomi-Utskottet föresla¬
git, anser jag af så stor fördel , att jag med läng¬
tan motser desamrnas införande; Men vid genom¬
gående af Utskottets Betänkande tycker jag mig
finna några tvetydiga bestämmanden , som jag tror
kunde vara nödigt få närmare utredda, och hvar¬
för jag ansett mig böra upptaga hvad efter min
fattning finnes förtjena någon anmärkning:
”F ö r Längdernåttet.
’’Vid närmare påseende finner man ingen
annan förändring härvid föreslagen, än att indel¬
ningen i Verktum skulle försvinna; detta kan va¬
ra nära likgiltigt, emedan Handtverksman, sorn
nu gagna denna indelning, lätt vänja sigvid deci»
maitum. Foten är förut allmänt antagen och äf¬
ven indelad i D cimaltum och Luniér.
* ■ #
”F ör By m d e m å 11 e t.
■”Ökningen af Tunnans Kub. till 63 kannors
rymd, för att undvika den tillkonstlade Bågan ,
har blifvit främst af aine alternativer föreslaget,
och jag kan icke finna annat , än att detta har
fullkomliga skäl med sig. — Det andra alterna¬
tivet, sorn är antagande af Foting, skulle åstad¬
komma en rubbning i alla Statens räkenskaper för
Spatinemåls-räntor m. in, , samt ganska besvärli¬
ga förändringar för Handeln, hvarvid äfven mö¬
ter att Foting icke har någon multipel, som går
nära tunnans innehåll. — Då nu tunnan antages
för Torrvavu-målet, finner jäg intet behof för pri¬
vat Spannemåls mätning eller Bok-föring påkalla,
ajj inrätta andra under.afdelningar än de som
Den 3 o Maj,
nu äro, nemi. ^t:na , ^t:na, -f-tma samt hel oell
half kappe; likväl kan mått lätt fattas om de fin*
nas nödiga för att lätta Käkenskaps-föririgen för
Kronans Spannemåls-räntor m. m. Deremot trot
jag, att för flytande varor de Underdelni riga r af
Kannan, sorn i 4:de punkten blifvit föreslagne,
äro passande och kunna utan betänklighet antagas.
''Angående Vig ten.
”Förvandlingen af alla Vigter för större qvan-
titeters vägning till samma vigtslag, nemi. Vik*
tualie-vigten, medförer ostridigt mycken lättnad och
torde således äfven blifva enhälligt önskad; Men
hvad afskaffandet af Skepp, beträffar, så hyser jag
för min del betänklighet dervid, dels för Eok-fö-
ringen, sorn derigenom i ZifFer-ställningen blef-
ve vidlöftigare, och dels för Export-skeppningen,
som gått och går efter Skeppund Stapel-stads vigt,
Onekeligen är det ganska lätt att både i -allmän¬
na Handeln och Bok-föringen tänka sig och re-1
ducera till Skeppund af Centner, såsom Jtdel der¬
af; likväl hvad Utrikes Skeppningen angår, tor*
de vid utklareringen möta besvärligheter. •— Der¬
emot, som jag icke kan finna, att Skeppundets bi¬
behållande medförer någon olägenhet och Utskot¬
tet ej heller framlagt några hinder deremot, hem¬
ställer jag om icke begagnandet af Skeppunds be*
räkningen bör tillstyrkas, då Bok-föringen klef¬
ve Skeppund, Centner och Marker för Jern-effek-
ter m. m., som innehålla större qvantiteter.
Skulle hinder härför möta, hvilket jag nu icke
kan inse, anser jag för Bok-föringen nödigt, att
någon annan multipel af Centnern antages och
betecknas med serskilt namn. I allt öfrigt tror
Den 3 o Maj.
1199
jag att de föreslagne förändringarné kunna anta¬
gas utan någon betänklighet.
"Med anledning af anförde omständigheter,
får jag ödmjukast hemställa, det Förslaget måtte till
Utskottet återremitteras, för att granska de an¬
märkningar, som nu göras, och yttrande deröfver
meddela.’’
Herr Egge : Herr Prosten Hallström har
uti sitt vid Betänkandet bifogade serskilta yttran¬
de, likasom Kongl. Vettenskaps-Akademien i
sitt tryckta underdåniga Utlåtande sid. 51, 52,
53, så fullständigt ut vecklat föi dalarne af Tunn¬
målets förvandlande uti Kubikfot med antagan¬
de af namnet Foting för torrvaru-målets Enhet,
att jag, under åberopande deraf, icke annat kan,
än tillstyrka återremiss; på det Utskottet, som
för närvarande icke vågat föreslå en sådan för¬
enkling, måtte taga den frågan i närmare öfver¬
vägande och deråt lemna den större uppmärksam¬
het, som densamma utan tvifvel förtjenar. — Ett
annat skäl till återiemiss synes mig ock vara
Herr Lennings serskilt yttrade tanka, om Mål¬
kärlens förändrade form ifrån fyrkantiga till run¬
da, i anseende till de förras större föränderlighet
genom svällning eller intorrkning.
Herr Lagerstrand: Utskottets tankar delar
jag fullkomligen; och jag måste, i anledning af
Herr Lennings serskilta yttrande, erinra, att en
rund Tunna, sammansatt af rätt uppstående träd,
är underkastad oändligen större förgänglighet, än
en fyrkantig, hvartill träd på tvären begagnas.
Herr Eckhoff: ’’Jag erkänner mig icke ega
kunskap nog, för att bedömma det Vettenskap¬
liga af ifrågavarande ämne, men jag har trott
1 200
Den 30 JWaj.
mig finna anledning, betvifla nyttan af en för¬
ändring, då jag påminner mig, att den för inån¬
ga år tillbaka i Frankrike införda förändring i
Mått, Mål oell Vigt ej ännu hunnit dc-n stad¬
ga, att den kan sägas vara allmänt antagen.
Men, om Riksens Höglofl. Ständer skulle, L
enlighet med Betänkandet, besluta, att hos Kongl.
Majit i underdånighet anhålla om en förändring,
som efter hvad jag kunnat fatta , egentligen å-
syftar Vigternes återförande till enhet, hemstäl¬
ler jag om det ej vore rådligt, att eh viss mera
aflägsen tidpunkt bestämdes, då de förändringar,
som beslutas , må på en gång öfver hela Riket
införas; och jag föreslår i detta afseende 7 år.
Ständerne hade under tiden haft ett ytterligare
Sammanträde, och Nationen ett tillfälle, att när¬
mare begrunda Saken och dess inflytande. —
Örn förändringen genast verkställdes, skulle Re¬
duktionen af de serskilte nu existerande Vigter,
ne , säkert vid Kronans uppbörd af Tull, Tion-
de-Jern och Koppar med mera , serdeles för den
mindre kunnige Skattskyldige, förorsaka många
bekymraerfulla beräkningar, och troligen föran¬
leda till många tvister, så länge som den gam¬
la vigten, under någon förevändning, finge, eller
kunde begagnas. Dessutom tror jag, att i Eergs-
lags-Orterne, der nu vissa Skft malm och Tack¬
jernsvigt utgöra ett Lass, det möjligen genom
en Förordning borde bestämmas, huru många
Centner, sorn, i förhållande dertill, borde föras
efter hästen. Må hända vöre det icke utan
nytta, om, då den nya vigten antages, alla
gamla vigter förstördes, eller genom Justeringens
fiän-
Den 30 -Maj.
1301
frånskiljande, gjordes obrukbara; och att den nya
•vigten genom ett eget Krönings-sätt utmärktes.
— Att Tunnerrsålet för alla torra varor blir li¬
ka, anser jag icke medföra någon betänklig för¬
ändring , tvärtom är det i min tanka en stor
fördel, att Tunne-Måttet och de mindre afdel-
ningarne deraf innehålla det kappmål, som nu
serskilt skall mätas och aflemnas. — Med alnen
eller längdemåttet är förhållandet än mindre märk¬
bart, då de fleste tumstockar redan innehålla
decimal-tummen, och det sålunda är mindre
främmande, att foten beräknas till tio turn. —
Tit. Hallströms förslag kan jag för min del ic¬
ke gilla; utan tror, att fördelningen i Halfva,
Fjerdedels- och Attonde-dels Tunnor, som nu
brukligt är, så i anseende till liqvider Köpare
och Säljare emellan, som liqvider af Hemmans-
Skatter, medför den minsta rubbning af förhål¬
landet Medborgare emellan , och anser derför
de nya benämningar alldeles öfverflödiga. ■—
Kröningen af de nya målkärlen borde äfven 1
min tanka blifva utmärkt och genom ett serskilt
Brännmärke skiljas från nuvarande Krönings-sätt.”
Herr Ekelund: ”Utskottets Betänkande in¬
nefattar nästan till alla dess delar Kongl. Vetten-
skaps-Akademiens i ämnet afgifna Förslagjoch som
detta sednare obestridligen är bygdt på de mest
Vettenskapliga grunder , så är också lika säkert
dess teoretiska fullkomlighet gifven; det återstår
alltså endast det praktiska användandet; och det är
detta som ännu är oförsökt. — Men, ehuru jag
icke bör betvifla, att äfven detta sednare genom,
tidens längd skall vinnas; kan jag likväl icke
Borg. St. Prot. 1823. 11. B. 151, 152.
ISOS
Den 30 Mej.
stillatigande lemna obemärkt den betänklighet,
jag hyser, att tillstyrka det nya Systemets anta¬
gande genast. —• Öfvergången ifrån ett gammalt
infördt System i mått, mål och vigt, hvarvid Na¬
tionen snart ett helt Seculum varit vand, till ett
alldeles nytt och främmande, torde för ganska
inånga blifva svår och någon gång åtminstone
till en början äfventyrlig i utöfningen; jag tror
alltså , att det nya Systemet bör småningom och
varsamt införas, och föreslår derför, att en del i
sender deraf i tillämpningen må blifva antaget ,
såsom till exempel: att föista året infördes för¬
ändringen i Tunnemålet , andra året i Eängde-
måttet, och slutligen i Vigt - beräkningen ; jag
fruktar annars, att, om hela Systemet på en gång
sättes i verkställighet, skulle det åtminstone hos
den enfaldigare folkklassen föranleda ofta till kon¬
fusion och må hända någon gång äfven till miss-
bruk. — Vi hafva, sorn Hr -Eckhoff rättligen
anmärkt, ett talande bevis på huru lång tid det
erfordras innan Nationerne afvänja sig ifrån ett
gammalt bruk , emedan man än i denna stund
begagnar åtminstone alternatift i Frankrike den
gamla mått- och vigt-beräkningen, och icke säl¬
lan händer, att deras redan för cirka £0 år sedan
antagne Kilogram numera hvarken i pris-ku-
ranter, eller faktiiror ens namnes; så är äfven
förhållandet i Holland , der också en förändring
i mått, mål och vigt, för omkring 2:ne år se¬
dan, blef antagen, men ännu icke generelt, utan
nästan alltid alternatift med den gamla begagnas.
— Som jag förmodar, att Betänkandet blifver
återremitterad!, så förenar jag mig äfven med
Den 30 Maj.
1303
hvad Hr Eckhoff anfört i afseende på Bergs-ef-
fekierne.’’
Pierr Fornander : ”Utan att misskänna Vetten¬
skaps. Akadern iens projekterade förändring af mått,
mål och vigt, i seien t i fikt afseende , samt den del
deraf, sorn Högh Utsk. antagit, anser jag mig
pligtig att vid detta tillfälle betrakta ämnet efter
den nytta, mitt förnuft kan fatta i afseende på til¬
lämpningen.—Jag kan då icke begripa, att ett mått,
mål och vigt, som af hvarje Medborgare är kändt,
och sorn i Sekler uppfyllt allt vårt behof, kan
larfva någon förändring eller tillföra oss den rin¬
gaste fördel. -— Ett ombyte kan deremot göra
bråk, så val för Svenska Medborgare, som Ut-
ländningen. — En vigt, sorn innehåller större
qvantitet, mäste nödvändigt hafva ett högre pris
i följe med sigt En Pris-Kurant till Ulländnin.-
gen kunde i afseende på den Artikeln Jern för¬
må honom tro, att denna vara blifvit obilligen
höjd, och föranleda honom att söka sitt behof
på andra orter till vår skada. Nu begriper han.
enligt erfarenhet och Tabeller hvad ett Sk& jern
är, och känner lika så litet behof af nyhet, sorn
vi sjelfve. — Då jag således är öfvertygad , att
intet behof påkallar någon förändring, skulle jag
snarare önska ett afslag å Betänkandet, än åter-
remiss.’’
Herr Santesson’. Det af Kongl. Vettenskaps-
Akademien utarbetade Förslag är föranledt af
Ständernes vid flere Riksdagar framställde un¬
derdåniga önskningar i och dessa åter hafva va¬
rit en följd af långlig klagan öfver de olägenhe¬
ter, som de många nu gällande Mått, Mål och
Vigt medfört. Således Unner jag icke något skäl,
a 304
Den 30 Maj.
att samtycka till de gamlas bibehållande. Kongl.
Vetlenskaps- Akademien har grundligen bevist
nyttan af det alternativa Forslaget alf , i stället
för Tunnans bibehållande vid mätning af torra
varor med en ny under-afdelning, kallad Mått,
antaga såsom enhet för detta Mål en så kallad
Foting, innehållande 10 kannor; Och, när
man företager sig så vigtiga förändringar, som de
ifrågavarande, samt , såsom sig bör , gör sådant
småningom, med grannlagenhet och med All¬
mänheten lemnadt tillfälle att före verkställighe¬
ten inhemta alla dertill nödige upplysningar, bör
man, i min tanka, icke besluta förändringarne
blott till hälften, om man är öfvertygad, att de
i det hela äro goda. Med förlitande på Kongl.
Vettenskaps-Akademiens omdöme instämmer följ¬
aktligen afven jag uti Herr Prosten Hallströms
yttrande, och anhåller om äterremiss
Herr Falkman : Emot Betänkandet, hvilket
jag hufvudsakligen godkänner, har jag endast
tvenne anmärkningart den etta, att, i öfverens¬
stämmelse med Prosten Hallströms serski 1 ta tan¬
ka, Foting bör införas såsom Enhet för torr¬
varumått; samt den andra , att för Vigten fin¬
nes ingen under afdelning emellan Centner och
Mark, och jag ville dertill föreslå en Decimal
Multipel af i o Marker, hvilken man , på lika
sätt som hittills, kunde kalla Halfpund, -— För
öfrigt får jag emot en värd Ledamots yrkande
om Skeppunds-Vigteris bibehållande erinra, att
fördelen af decimal- räkningen skulle derigenom
försvinna. — Med anledning af desse och flere
värde Ledamöters anmärkningar anhåller jag e-
mellertid, att Saken återremitteras.
Den 30 Maj.
IS05
Herr Aspelin : För min clei medger jag
gerna, att det nu brukliga mätnings- och väg-
nings.sältet kunde mycket förbättras genom det
nya ; ineo , dä det sednare, begagnadt i stort, möj¬
ligen blefve svårare vid tillämpningen, tror jag
förändringen böra med mycken varsamhet ske;
Åtminstone synes mig nödvändigt, att verkstäl¬
ligheten icke vidiager förr än efter eu bestämd
tillräcklig tid, och att det nya Systemet förut
allmängöres, antingen årligen i Almanackorna,
eller ock på något annat sätt, hvarigenom Rikets
Invånare kunna med lätthet och utan kostnad
deraf få kännedom. Det mest felaktiga i det nu
gällande Systemet är, efter min tanka , Parm-
ningen af Hö, åtminstone här i Stockholm; och
deruti synes mig en ändring vara högst oum¬
bärlig.
Herr Norström: Utskottet har ansett bäst,
att den nya Författningen nu utfärdas, och att
Allmänheten vänjes vid förändringen genom det
begge Systemerne tills vidare begagnas i All¬
männa Räkenskaper; man må sedermera draga
försorg oin det nyas införande uti Almanackor¬
na. Då ändringen så länge är önskad , bör man,
i min tanka, icke underlåta att nu besluta den¬
samma.
Herr Huldberg : Jag har deltagit i Betän¬
kandet och linner det princip-enligt; Men , lika
med Herrar Eckhoff och Aspelin, önskar jag,
att verkställigheten må beredas långsamt , på det
fullkomlig kännedom om det nya Systemet må
hos Allmänheten inplantas; Och, med fullkom¬
lig öfvertygelse om nyttan af den Enhet, som
genom ifrågavarande Förslag befordras, skulle
i ao6
Den 3 o Maj.
jag ändock vilja förena mig i anhållan om åter-
rerniss, på det en viss tid för verkställigheten
må varda bestämd.
Herr Nilsson : ”Sådant, som Förslaget är
uppgjordt, skulle dess antagande när sorn helst
kunna ske, utan att jag kan inse huru de svå¬
righeter, som af flere värda Ledamöter blifvit
yttrade, skulle kunna möta. Hvad Tunnemålet
angar, så blifver dess innehåll alldeles lika med
livad det nu är, i fall förslaget till nya Tunnan
antages, och den gamla Tunnan kan nyttjas, så
länge man behagar , och vill hafva besväret
att mäta Rågan. Den deremot, som låter göra
ny Tunna, blifver otvifvelaktigt bäst belåten , att
få den inrättad så, att Rågan innehålles uti sjelf¬
va Tunnan när den strykes, som förslaget in¬
nehåller. Något hvar lärer inse fördelame ut¬
af att i allt slags torrvaru-mätning, slippa det
så kallade Kappmålet. Hvad angår Förslaget till
antagande af Foting, som nu blifvit yrkadt; så
hemställer jag huru detta skulle falla sig i verk¬
ställigheten. Den lomme att innehålla 10 Kan¬
nor eller omkring §:dels Tunna. Icke kunde
således Fotingen vara tillräcklig stor enhet för
Spanmåls-mätning, utan skulle nödvändigt haf¬
va några Multipler; följden vore att alla mål¬
kärl blefve odugliga och alla Uppbörds-Räken-
skaper mäste undergå Reduktion. Hvad Vipt-
förändringen beträffar, så kan jag icke förstå an¬
nat, än om den efter förslaget genast skulle sät¬
tas i verkställighet, kunde hvarken anskaffande
af nya vigter eller oreda möta ; uti Bergslagen
och vid Bruk kunna samma vigter begagnas som
förut, och pä Vågarna äfvenså. Då det är Vik-
Den 30 Maj.
1J87
tualie- vlglen, sorn skall införas, och på denna är
vida mera r i llgång än på andra vigter, så bl if¬
ver ej svårt a't när det åstundas få sådana; Men
äfven der de skulle kunna saknas och nya vig¬
ten ändå behöfva införas, fordras ej mera än en
Redukiions-Tabell, sorn äfven för närvarande stän¬
digt nyttjas vid vägning af Manufaktur-Smiden.
Det förefaller underligt, att nu vilja behålla mål
och vigt såsom förut, sedan, som anfördt är, Ri¬
kets Höglofl. Ständer vid flere Riksdagar fram¬
fört deras önskan hos Kongl. Maj:t om ändring
och förbättring i mått, mål och vigt; sedan en
Kommission blifvit förordnad att granska alla dit
hörande förhållanden, sedan Kommerse-Collegi-
um j Berge-Collegium och Eandtmäieri-Kontoret
blifvit hörda, sedan Kongl. Vettenskaps-Akademi-
en slutligen fått uppdrag att granska och meddela
Utlåtande i samma ämne, och Kongl. Akademi¬
en utreda det, samt gifvit Förslag lillen Regle¬
ring, hvars fördel jag föreställer mig attingen
med fakta kan bestrida, och slutligen sedan
Kongl. Majtt genom Nådig Proposition för Rik¬
sens Högh Ständer framlagt försl aget. Jag må¬
ste förklara , att den kännedom jag förmått in¬
hemta ora värdet af de förändringar, som äro
föreslagna, hos mig hade stadgat den förmodan,
att förslaget skulle med begärlighet mottagas.
Med åberopande häraf kan jag icke undgå , att
för min del bestrida det uppskof med antagande
af förändringen i mål och vigt, som Herrar Eck¬
hoff och Ekelund föreslagit.”
Herr Hambreus', Hvad Herr Santesson an¬
fört instämmer alldeles med mina äsigter, så väl
som det serskjlta yttrande af Prosten Hallström,
iao8
Den 30 Maj.
hvilket Herr Santesson åberopat. Nu vid 60 ars
ålder kanner jag icke och har icke hopp att kunna
lära känna alla våra nu bruklige Mål- och Vigl-
sorter; men jag har blott en enda gång läst Vet-
tenskaps-Akademiens underdåniga Utlåtande, och
funnit detsamma så omständligt, grundligt och
fattligt, att jag skattar Iiiket lyckligt, att ändtli-
gen hafva erhållit det deiuti föreslagna System
till efterföljd.
Herr Montan: ’’Då efter den erfarenhet
jag eger, allt slags mätning af Spamnal, uti han¬
del föranleder till chikan och olia förlust för en¬
dera köparen eller säljaren, hade j3g för min
del önskat, att all Särles-mätning i handel blef-
ve afskaffad, oell att i stället vigten å Säden an-
tages såsom bestämmande dess enda rätta värde;
hvilket försäljnings-sätt äfven vid många tillfäl¬
len begynt begagnas, och nästan allmänt är kändt.
Jag afstyrker derför förändringen å Sädes-
måtten, såsom efter »nin tanka svår att fatta och
medförande en total förändring af Kronans Rä¬
kenskaper; deremot om den vanliga Tunnan bi-
behålles, med endast en bestämd vigt å hvad
en T:a Afradssäd af hvarje Sädesslag bör väga,
tror jag att sådant skulle afhjelpa de olägenheter,
hvilka vid Spanmåls-mätningen sig nu förete ,
och hvarigenom vigten snart allmänt skall be¬
stämma Sädens värde, efter dess verkliga god¬
het; vid hvilket förhållande och till lättnad för
större qvantiteters lefverering, den nu varande
Tunnan bredvid vigten utan olägenhet kan be¬
gagnas. — Skulle åter ettdera af de, af Höglofl.
.Utskottet föieslagne Alternativer för måttet af
pn ny Sädestunna böra antagas, så instämmer
Den 3 o Maj.
1209
jag för min del uti Hr Prosten Hallströms der¬
om yttrade serskilta mening, men tror att i så¬
dan händelse de gamla målen genast böra af-
skaffas, då de nya inf iras till begagnande, eme¬
dan bibehållande af det gamla bredevid det nya
mera latt kan förvilla Allmänheten. Som i
öfrigt Allmänheten redan förut känner alnens
indelning i fot och decirnal-tum-, samt Viktualie-
vigten förut öfverallt är antagen i vanlig handel,
så ser jag intet hinder möta, att de härom före-
slagne förändringar gefiast kunna införas , helst
hvad vigten angår de nu gångbara olika vig:-fi r«i
hållanden af ganska många sorn dem begagna ,
ieke äro riktigt kände, och missbruk derigenom
lätt kunna ske. — I sammanhang härmed anser
jag äfven nödigt, och för Allmänheten af högsta
vigt, att de vid försäljningen af Hö och Halm
ännu bibehållne Parmmälningar och beräkning af
kärfvar och tjoghalm, måtte genast förbjudas och
afskafFas, samt i stället dessa varor endast efter
vigt få försäljas.’’
Herr Lenning: Frågan är af så stor vigt och
de r.u gjorde anmärkningar af så stort värde ,
att jag anser en återretniss ganska nyttig. I an¬
ledning af den erinran, som blifvit gjord , att
Utskottet för torrvaru-målet bibehållit Tunnan,
och antagit ett så kalladt Mått, får jag upplysa, att
sådant skett på det den stora del af Allmänhe¬
ten, som behöfver tillämpa detta Mål, ej skulle
behöfva förse sig med nya kärl, utan kunna be¬
gagna desamma, som den redan eger.
Herr Langenberg : En ny Vigt är för he¬
la Riket högst nödvändig; men emot införande
af nytt Mått och Mål synas mig många svårig¬
i a i o
Den 3 o Maj.
heter mota; Och, om det gamla ej kan bibehål¬
las, bör åtminstone det nyas införande endast
småningom (i II vägabr i ngas.
Betänkandet blef, på Herr Talmannens Pro¬
position , till Lag- och Ekonomi-Utskotten åter*
remitteradt.
§• 15-
Upplästes följande Betänkanden:
från Stats- och Ekonomi-Utskotten
N:r 176, i anledning af väckt Motion om anslag
af medel till en Myrs uttappning:
Ntr 177. i väckt fråga om anslag af AHrnanna
medel till fullbordande af en Väganläggning
emellan Ofver- och Neder-Kalix Socknar inom
Norrbottens Län :
från Sfats-Utskottet
Ntr 178, i väckt fråga örn Nummer-Lotteriets
Och General-Assistans-Kontorets indragning:
från Lag- och Ekonomi-Utskotten
i anledning af väckte frrgor
Ntr 61. örn afskaffande af all Expeditions.lö¬
sen samt om nedså ilning, dels i allmänhet, dels
i serskilte delar, af nu gällande Taxa å Expe¬
ditions lösen :
Ntr 62. i afseende på ny Lagstiftning, angå¬
ende Stängsel skyldigheten.
Lades på Bordet.
Plenum slutades kl. a e. m.
In Fidem
Clas Arvedson.
1 3 IX
Den 3 Juni.
Plenum kl. 6 e. rn.
§. i-
Följande Protokolls-Utdrag af den 2 7'de och t>o:de
sistl. Maj voro ankomne : från Höglofl. Ridder-
skapet och Adeln _ med underrättelse, att Ridder-
skapet och Atleln bifallit Stats-Utskottets Utlåtan¬
den N:r 1645 I 6 5, 166, 169, 170, 172, Stats- och
Bevillnings-Utskottens N:r 168, Stats- och E-
konomi-Utskottens N:r 173, 175, Banko-Utskot¬
tets N:r 16, Lag-Utskottets N:r 4g, Lag- och
Ekonomi-Utskottens N:r 50 54, 56, 57 —i
60, Ekonomi-Uiskottets N:r 91, g2, 94; återre¬
mitterat Stats-och Lag-Utskottens N:r 150, Stats¬
utskottets N:r 163 , Lag- och Ekonomi-Utskot¬
tens N:r 88, Ekonomi-Utskottets N:r g5; samt
lågt till Handlingarna Banko-Utskottets Memori¬
al N:r 15 och Ekonomi-Utskottets Utlåtande N.‘r
93 , hvarjemte Ridderskapet och Adeln beslutit
tryckning af de i det förra omnämnde Tablå,
er: från Högv. Preste-Siändet. med enahanda Be¬
slut i anledning af Banko-Utskottets Memorial
N;r 15; likaledes Beslut om Deputation från
Riksens Ständer till uppvaktning hos H. K. H.
Kronprinsessan; och bifall till Stats- och Bevill-
nings-Utskottens Utlåtande N:r 168, Stats-Ut-
skottets N:r 169, 170, I72, Stats- och Ekono¬
mi-Utskottens N.r 173, 174, 175, Banko-Utskot¬
tets N:r 14 och 16, Lag-IJtskottets N:r 49, Lag-
och Ekonomi-Utskottens N:r 50 <— 60, Ekono-
13 12
Den 3 Juni.
ml-Utskottets N.‘r 72, gi — 96 och g8: samt
från Hederv. Bonde-Ståndet, angående Beslut om
underdånig Deputation till H. K. H. Kronprin¬
sessan; bifall till Stats-Ufskottets Betänkanden
N:r 169, 170, Stats- och Ekonomi-Utskottens
!N:r 173, i?4> !75? Banko-Utskottets N:r 14
och 16, Dag-Uts! ottets N:r 49, Dag- och Eko¬
nomi-Utskottens N:r 57 — 60 , EkonOmi-Utskot-
tets N:r 72, gi — g4, 96, och Serskilda Ut¬
skottets Memorial om försäljning af Kommilte-
rades till reglering utaf Rikets Styrelse-verk tryck¬
ta Betänkande ; återremiss af Stats-Utskottets Ut¬
låtande N:r 172 och Ekonomi-Utskottets N:rg5;
läggande till Handlingarne af Ekonomi-Utskot¬
tets N:r g 7 ; och Beslut om tryckning af devid
Banko-Utskottets Utlåtande N:r 15 bifogade Ta¬
blåer.
Upplästes och lades till Handlingarne.
§• 2-
Stats-Utskottets den 2 3:tije sisth Maj på Bor¬
det lagda och sedan den 3o:de Maj ytterligare
livilande Yttrande N;r 167 öfver Kongl. Majtts
Nådiga Remiss i frågan om Statens Ordinäre Rän¬
tors utgörande i Skåne och Blekinge samt Bo¬
hus Dan, blef nu åter föredraget.
Herr Bugge: Utskottet har val föreslagit,
att vederbörande Hemrnans-Innehafvare uti Skå¬
ne, Blekinge och Bohus Dan skulle höras öfver
den ifrågaställde förändringen tued Räntornes ut¬
görande, in natura eller med ett ökadt pennin-
ge-värde utöfver det, sorn nu erlägges; men, då
det nu gällande sättet till desse utskylders afbör-
dande grundar sig pä slutne Freds-iraktater,
Den 3 'Juni.
1213
framfarne Konungars försäkringar , eller med
Bänte-gifvarne träffade öfverenskommelser, som
Biksens Ständer icke ega makt att bryta , och
hvilka icke kunna utan i laga ordning häfvas ,
samt de upplysningar, man hade att vänta genom
Bänte-gifvarnes hörande, lika fullständigt stå att
erhålla från de Allmänna Verk, Kongl. Krigs-
och Karninar-Kollegierne, som redan i målet sig
utlåtit, anhåller jag för min del, att målc-t åter-
remitteras, på det, sedan sådana upplysningar
blifvit från dessa Verk infordrade, Utskottet och
Biksens Ständer måga komma i tillfälle att först
pröfva, huruvida anledning sig företer att ens
sätta i fråga någon förändring uti Räntornes ut¬
görande.
Herr Eckhoff'. Betänkandet utvisar, att
Stats - Utskottet tagit i noga öfvervägande alla
uti målet förekomne omständigheter. Konungens
vedc-rbörande Befallningshafvande och de Kongl.
Kollegierne hafva afgifvit ganska skiljaktiga Utlå¬
tanden; och Utskottet har deraf liemtat anled¬
ning lill sitt tillstyrkande, att Bänte-gifvarne måt¬
te höras och Ärendet derefter fullständigt bere¬
das, för att vid nästa Biksdag kunna förekomma
till närmare pröfning.
Herr Hegardt: Denna fråga synes mig va¬
ra likartad med en annan angående all Jords li.
ka beskattning , hvarom Stats-Utskottet redan för¬
ut yttrat sig med Tillstyrkande af förberedande
åtgärder till nästa Biksdag; Och, då Ståndet bi¬
fallit Utskottets Betänkande i den sistnämnda frå¬
gan, synes det mig äfven lämpligt att bifalla
hvad Utskottet i den nu förevarande föreslagit.
12 14
Den 3 Juni,
Flere hördes begära Proposition till bifall
I Betänkandet.
Herr Bagge: För min del tror jag, att så-
dane handlingar finnas, sorn skola upplysa, det
någon förändring i sättet till Statens Räntors ut¬
görande inom förberörde Landskap icke rimligen
kan sättas i fråga. Det vöre desto mera vådligt
att nu bifalla Betänkandet, som det då kunde
hända , att saken vid nästa Riksdag icke blefve
ansedd för hvad den verkligen är, eller en rätts¬
fråga emellan Staten och Räntegifvarne. Jag vet
för öfrigt icke, att desse sistnämnde äro skyldi*
ge att yttra sig, utanefter föregången stämning.
— Med den förut vid denne Riksdag behandla¬
de frågan om Skattläggning å Jorden i allmän¬
het , har denna ej heller någon likhet , emedan
den förra angår rättigheter, sorn skulle köpas
från Innehafvarne af så kallad Privilegierad Jord,
men i den sednare åter åsyftas, att utan ersätt¬
ning öka Hemmans-räntorne, hvilket likväl lag¬
ligen icke kan ske utan Hemmans-egames be¬
gifvande. — Jag förnyar derför min anhållan orri
Aterremiss; Och, om den ej annorlunda bifalles,
begär jig votering.
Herr Danielson: Den förevarande frågan
hade troligen långt före detta blifvit väckt , om
man icke ansett Räntegifvarnes erhållne Privi¬
legier deremot lägga hinder i vägen.
Herr Hemberg: I anhållan om återremiss
förenar jag mig. — Att öka de ifrågakomne Rän-
torne, vore ett ingrepp uti egande-rätten och ett
egenmäktigt upphäfvande af de förmåner, hvar¬
med Innehafvarne man ifrån man besutit dessa
Hemman,
Den 3 Juni.
13 i 5
Herr Eckhoff : Frågan är blott om en un¬
dersökning (iil närmare utredande af förhållan¬
det; Och skillnaden emellan de Räntor, som de
nu omnämnda Hemman till Staten utgöra, och.
dem, som Hemman i andra Landskap få vidkän¬
nas, är verkligen så stor, att de förre kunna tå¬
la någon förhöjning.
Herr Bugge: Just med beräkning af den
låga Räntan hafva Hemmanen gått i köp ifrån
man till man. Denna Ränta har egt rum ifrån
långliga tider tillbaka; och Ränte-gifvarne kun¬
na åtminstone för densamma åberopa gammal
häfd.
Flere hördes å nyo begära Proposition ; Och,
sedan en sådan blifvit af Herr Talmannen fram¬
ställd, först på återremiss oell derefter till bifall
å Betänkandet, men bägge gångerne besvarad
med både Ja och Nej, samt Hrr Bagge och
Flemberg begärt Votering, så uppsattes, justera¬
des och anslogs en så lydande Voterings-Pro-
position :
”Den, som bifaller Stats-Ufskottets Yttran¬
de N:r 167 i frågan om Statens Ordinarie Rän¬
tors utgörande i Skåne och Blekinge samt Bo¬
hus Län, lägger J a: Den det ej vill, Nej:
Vinner Nej, så återremitteras målet.’’
Omröstningen utföll med 22 Ja mot 31
Nej; Och var alltså Betänkandet bifallet.
§• 3-
Vid förnyad föredragning b i föl 1 os Stats- och
Ekonomi-Utskottens Utlåtanden:
N;r 176. om yrkadt anslag af medel till en
Myrs aftappning:
1216
Den 3 Juni,
N:r 177. om hegardt anslag lill fullbordande af
en Väg-anläggning emellan Öfver- och Neder-*
ICalix Socknar.
§■ 4*
Föredrogs å nyo Banko-Utskottets den 27:de
sistl. Maj på Bordet lagda och sedan den r>o:de
i samina månad ytterligare hvilande Betänkan,
de, i anledning af Motioner om förändringar i
Bankens inre Administration, dess Sedlars lif¬
gifvande och beskaffenhet, m. m.
Herr Linström, Jakob, uppläste ett så ly
dande Anförande:
”Då Höglofl. Banko-Utskottets under den
20:de sistl. Maj afgifne Betänkande, i ättledning
af mine vid Riksdagens början gjorde motioner}
rörande förändringar i Bankens inre administra¬
tion, sättet till dess Sedlars utgifvande m. m.
icke förmått förändra min Öfvertygelse både om
nyttan samt verkställbarheten af de förbättringar
jag föreslagit , så väl i afseende på de Assigna-
tioner, hvilka af Banken inlösas, sorn utgifnin-
gen af så kallade större Banko-Sedlar, finner jag
mig föranlåten, att emot nämnde Betänkande
framställa följande erinringar.
”Jag hade föreslagit, att hvarje Assignants
utfärdade och af Banken inlöste Assignationer
måtte till Verifikation för dess konto serskilt för¬
varas, och häröfver yttrar sig Höglofl. Banko-
Utskottet sålunda :
”Banko-Utskottet får i anledning häraf med-
”dela den upplysning, att privata personers in¬
löste Assignationer visserligen blifva såsom Ver
rifi-
V
Dm 3 Juni,
IS 17
"rifikationer för hvarje räkning förvarade, mert
’’pä det sätt, att så val Transport-Sedlar, som
"Assignationer, hvilka nästan i hvarenda ser¬
skild Expedition finnas blandade, förblifva så
"qvarliggande och åtföljas af Insättarens bifoga-
”de egenhändiga förteckning samt i denna ord*
/'ning för hvarje dag folieras. Då nu hvarje
'Dokuments Eolii-nummer i Boken antecknas,
3
'är det icke svårt att återfinna Verifikationen till
hvarje post, och, enligt Utskottets öfvertygelse,
medförer denna method ej större svårigheter för
"en fullständig och noggran revision, än den, i
dess stalie, af Herr Dinström föreslagna klassi.
”fisering efter Dokumentens olika art och beskaf*
"fenhet; men å den andra sidan är härigenom
”vunnet, a(t expeditionerne befinnas orubbade i
9,det skick, de blifvit till Banken inlemnade J
''hvilket innefattar en säkerhet och kontroll vid
Omöjligen uppkommande frågor om missräkning
5’gar, föifalskningar och dylikt, sorn efter den an»
'dra methoden ej står att erhålla, så framt icke
‘'Allmänheten skulle bet.agas rättigheten att i ert
''och samma Insättning sammanblanda serskilta
"Verks eller serskilta personers Assignationer
"jemte Bankens Transport-Sedlar; och ett sådant
"tvång synes, åtminstone efter Utskottets tanka,
"icke vara af någon nödvändighet påkalladn
”Jag har aldrig satt i fråga, att ju alla af
Binken inlöste Assignationer förvaras såsom Ve¬
rifikationer, utan har jag endast yrkat, att gransk*
ningen af Depositions-Räkningarne skall i betyd,
ligaste måtto försvåras derigenom, att serskilta
{Verks och serskilta personers Assignationer ärö
Sorg. St. Prot. 1823. IL J3. 153, 154.
istia
Den 3 Juni.
sammanblandade med Banko-Sedlar uii en så kalä
lad Expedilions-nummer; och detta tycker jag att
Högloft. Utskottet bort kunna medgifva såsom
en dagsklar sanning. Man föreställe sig, alt B.
håller räkning med Växel-Bankt-n, och alt, un¬
der årets lopp, inkomma af dess Assignationer
joo St* en hvarje dag och det alltid ut i en In¬
sättnings - expedition , sorn utgöres af serskilte
Verks och serskilte personers Assignationer samt
Banko-Transport-Sedlar. -—- Om man nu skall
granska B:s konto, så måsteman ju ovillkorli¬
gen först framtaga alla de Expeditioner, hvar¬
uti någon af B:s Assignationer finnes , och se¬
dan genombläddra hvarje Expedition , för att
få reda på den Assignation, som uti räkningen
skall afprickaS, deremot och i fall, efter mitt för¬
slag , alla Assignationer, hörande till ett visst
konto, insättas serskilt och sedermera serskilt
hopläggas, måste det vara ovedersägligt, att räk¬
ningen med vida mindre besvär och omgång kan
granskas, och i samma mån afprickningen lättas,
tröttnar mart icke heller att dervid tillika fästa
uppmärksamheten på förhållandet med avansert
de tider, under hvilka Assignationerne äro ut-
gifne.
”Jag kan Icke heller finna, 1 hvad måtto
mera säkerhet vinnes derigenom, att uti insätt¬
ningar sammanblandas dokument af Serskilt art
och beskaffenhet, enär den säkerhet, som nam¬
net Under förteckningen skall medföra , i hän¬
delse något misstag eller oriktighet med de in¬
satte Dokumenten efteråt skulle upptäckas, all¬
tid måste blifva enahanda , antingen insättningen
utgöres af ett eller flere Dokument. — Om jag
Deri 3 junii
ej eger mer än én Assignation, så lärer det val
icke kunna vägras mig att få insalta den , och då
Skall ju InSättöings-expediiionen få sitt eget num-
tner?
”Höglofl, Banko-Utskottet haf medgifvit, ätt
de så kallade s örre Bankö-Sedlarne kunna Utgif-
Vas äf vissa valörer och på jemna tiotal * hvilka
1 anseende lill Text och Tryck skulle Värå äihs«i
érnellan olika; men emot afskaffandet af den så
kallade Transport-räkningen , har Uöglofl. Ut¬
skottet framställt Allmänhetens rättighet att re¬
qvirera Transport-Sedlar på hvad valof * soth å-
StUndas, samt tillagt* att Utgifningen af dylika
Sedlar icke skall för Bänken medföra någon olä¬
genhet,
j,i afseende på frågan om afskaffandet af
den så kallade Transport-räkningen, så anser jag
mig endast böra åberopa Ur Borgmästaren Mon-
täns sers k i Ita yttrande, sorn medföljt Betänkan¬
det! och hvaruti är tydligen ådagalagdt, att utgif-
Vändet af Transport-Sedlar i allmänhet medföf
Större olägenhet, än gagn*
’’Jäg har yrkat, att, orrt förmuläreh till Ban¬
kens Sedlar blifva till Text och Tryck Sins e-
hiellan olika; allt efter ValörerHe* någon’förfalsk-
bing, hvarmed jag förstår förhöjning af Valören,
icke skulle kunna ega rUm; röen för ätt ådaga*
läggä, att detta mitt fötslag är öfverflödigt, behagar
Höglöfl Utskottét endast yttra, såsom orden ly¬
da : *’Den skillnad emellan Bankens Tranäpört-
’’Sedlars förmulärer, allt efter olikheten i valör,
*’som redan finnes iakttagen* torde väl ej hafva
”undgått Motionärens uppmärksamhet. Sedan den^
’na skillnad infördes * har något förfalsknings-
1220
Den 3 Juni.
”försök, åsyftande att förhöja valören § ett sbgs
”Sedlar till ett annat slag, veterligen ej blifvit
”gjordt, och kunde sannolikt c-j heller roed någon
”framgång göras.’’
”Det har visserligen icke varit mig obekant,
att formaten äro olika för Sedlar, hvilkas valör
uttryckes med 2, 3 eller 4. Ziffror, meri detta
anser jag vara blott en half roésure. — En Se¬
del pä 50 B;dr kan ju förhöjas till 90 R:dr och
en Sedel .på 100 _R;dr till goo K:dr. — Dess¬
utom mäste det förutsätta ett mycket vandt och
öfvadt öga , om man utaf blotta skillnaden uti
papperets storlek skall kunna urskilja till hvil»
ken klass en Sedel hörer. För att vara alldeles
säker, att ej bedragas af ögonmåltet då man, vid
emottagandet af en Transport-Sede!, icke eger
tillgång på Sedlar af de andra formaten med
hvilka jemförelse kan göras, skulle försigtigheten
fordra , att sedan man först med all noggranhet
afmätt och serskilt upptecknat dimensionen af
hvarje slag, man alltid hade til! hands en tum¬
stock eller annat märke för att kontrollera riktig¬
heten. Om några förfalsknings-försök icke blif¬
vit gjorde, så är detta ganska lyckligt, roen be¬
visar alldeles icke emot möjligheten, den Hög-
lofl. Utskottet uti svaret på 5;te frågan medgif¬
va och äfven, att valörens förhöjning skulle lika
lätt och, såsom orden lyda; kanhända lättare
kunna åstadkommas på Sedlar med skrifven än
roed tryckt valör.
''Beträffande den af mig framställda fråga ,
huruvida det skulle vara mera betänkligt, att på
en gång anförtro Bankens Kommissarier så kal¬
lade Små-Sedlar till en summa af 3 ä 400,000
Den 3 Juni.
128 1
R:dr, än alt på en gång anförtro åt deras vård en
summa af 3 å 4 Millioner lill utgifning färdiga
Sedlar på Tre Rfdr oell derunder, så har Hög¬
led. Utskottet härpå lemnat det svar, att antin»
gen något riskeras eller ej , så är det icke gör¬
ligt att för dagen hinna förfärdiga alla erforder¬
liga samt annullera älla inkommande Småsedlar.
Hvad de stora Sedlarne beträffar, kan sådant der¬
emot ske och verkställas oafbrutet, till en bety¬
dande säkerhet emot möjliga missbruk. Men jag
frågar, hvaruti bestå väl de möjliga missbruk,
hvilka förekommas derigenom , att hvarje större
Sedel skall förfärdigas efter serskild beställning?
— Jag skulle tvärtom tro, att när utgående stör¬
re Sedlar, vid hvilka så många personer skola
lägga hand, ovillkorligen måste utfärdas under
Expeditions-fimmarne , oordningar lätteligen kun¬
na intrhfFa ; och hvarpå exempel icke torde saknas.
”Högloft. Utskottet har uppgifvit, att om¬
kring 400,000 R:dr större Sedlar utgå hvarje
Expeditions-dag; men efter de upplysningar jag
varit i tillfälle serskilt förskaffa mig, torde van¬
ligen en så stor summa icke reqvireras.
’’Antagom emellertid, att 400,000 R:dr dag¬
ligen erfordras, så torde med en summa af
800,000 eller högst en Million R:dr ett erfor»
derligt stående sortament af alla tillåtne valörer
kunna formeras, det vill säga omkring en fjer¬
dedel af ständiga förrådet af smärre Sedlar.
”Högloft. Utskottet tyckes stillatigande med¬
gifva, att det icke kan vara mera äfventyrligt,
att på en gång anförtro åt Bankens JCommissa-
rier en Million i större Sedlar, än att på en
gang anförtro dein imellan 3 ä 4 Millioner i
12 aa
Den 3 Juni.
smärre Sedlar, o h det är således endast svårig.
heten att inventera ett förråd af större Sedlar ,
som Höglofl. Utskottet tyckes anse nästan oöf¬
vervinnelig. Jag äter tror mig kunna ådaga¬
lägga, att om allt riktigt tillställes, Inventerin-
garne skulle kunna med lätthet verkställas. Vid
aflefvereringen till General-kassan, kunna ju Sed¬
lar al en viss valör laggas i bundtar, sorn inne»
hålla t, ex. ipo st, hvardera och förseglas med
Vederhörandes Sigiller, helst deras som skola
förrätta Jnventeringarne ; hvarje bundt kan
då icke behöfva att serskilt uppräknas.
J’Jag lcänner val icke, nar eller bpru ofta
General-kassans förråd af smärre Sedlar invente’
ras; men om förrådet af större Sedlar skulle be¬
höfva aft inventeras hvarje dag, så anser jag äf¬
ven en sådan piventering, sorn alltid förrättas
af flere personer, kunna snart för sig gå, i fall
man härtill Väljer en lämplig tid och hondtarne
aro förseglade.
''.på Expeditionerne utgifvas från Växeln
Banken jtl. ett, så mäste nödvändigt alla Sedlar
Vara lefvererade från General-kassan sednast kl.
12 på dagen , och om nu inventeringen verkstäl¬
les, emellan kl, 12 och 2, innan de nya Sedlar,
som för påföljande dagen skola förfärdigas till er¬
sättning fpr de utgångne, till General-kassan in-
kotnrnit, så p,lir det blott återstoden, som kar\
komma i fråga , att undergå inventering. —- Örn
nu ständiga förrådet i General-kassan skolat ut¬
göra 800,Qoq R:dr; men 400,000 R:dr- blifvit af-
lemnade till Växel-Bankem mot Kommissarier-
ries derstädes, bokförda och behörigen annoteradg
Den 5 Juni,
«2*J
qvitto, så är summan sorn skall inventeras en'
dast 400,000 R:dr,
’’När nu Höglofl. Banko-Utskottet medgif-
vit, att större Banko-Sedlar kunna utgifvas med
tryckta valörer, och att dessa medföra- större
trygghet emot förfalskning, än Sedlar med skrif¬
ven valör; och när det icke kan vara vådligt,
att på en gång anförtro åt Bankens Kommissari-
er en inskränktare summa i större Sedlar , än
som nu anförtros dem på en gång uti Sedlar af
mindre valörer; och när förrådet af större Sed¬
lar kan på det sätt jag föreslagit utan svårighet
verkställas, så synes den så kallade Transport-
räkningens bibehållande utgöra enda betänklig¬
heten emot mitt förslag \ afseende på utgifnin-
gen af större Banko-Sedlar. Och då, genom an¬
tagandet af detta mitt förslag, Banken skulle till¬
skyndas en högst betydlig besparing i dess ut¬
gifter till aflöning, och Allmänhetens beqvämlig¬
het äfven kunna befordras genom en skyndsam¬
mare Växlings-expedition, så nödgas jag anhålla,
att Höglofl. Banko-Utskottets Betänkande måtte
med dessa mina anmärkningar varda återremitte-
radt, då jag gör mig förvissad att Höglofl. Ut¬
skottet, vid närmare granskning af förhållandet,
skall finna mitt förslag förtjena en större upp¬
märksamhet än, efter hvad synas vill, det förut
kunnat tillvinna sig-”
Herr Ullberg; ”Det måste vara af vigt för
Styrelsen af ett så angeläget penningverk , som
Riksens Ständers Bank, att ega fritt val bland
Verkets Betjening vid tillsättande af sådana tjen-
ster, på hvilkas rikliga handhafvande Verkets
ordning och bestånd hufvudsakligen bero. — Den¬
12 24
Den 3 Juni.
na oumbärliga frihet finner jag likväl klarligen
vara Banko Styrelsen betagen genom den ännu ,
allt ifrån Bankens stiftelse fortfarande osed , atf
af deri lägre betjeningen alltid en tredjedel af
Frälse-Ståndet, så vida de blott existera, skola
vara sjelfskrifna till befordran till högre mera
maktpåliggande tjenster inom Banko-Verket, e-
hvad de äro skicklige, eller genom flit och nog¬
grannhet i tjenstepligtens utöfning, framför andre
gjort sig dertill förtjente eller ej. — Höglofl.
Banko-Utskottet har behagat underrätta oss der¬
om, att detta ämne vid sisth Riksdag blifvit be-
handladt såsom Pri vilegie-fråga, — Jag har af
1723 års Privilegier för Ridd. och Adeln ej
fnnnit någon grund dertill, och af en utmärkt
^Ledamots i Banko-Utskottet vid sista Riksdag gif-
ne yttrande inhemta®, att han, ehuru sjelf Rid¬
dersman , äfven ansett ifrågavarande band uti vis¬
sa befordrings-frågor inom Banko-Verket , både
olämpligt och skadligt. En vidare framställ¬
ning deraf synes mig hafva tillhört Höglofl. Ut¬
skottet, då frågan utan i behörig ordning blifvit
vackt och , utan afseende på Riks-Ståndens förut
fattade beslut i detta Ordnings-mål, förmodligen
oafbrutet kommer vid hvarje Riksdag att å nyo
väckas, till dess opinionen mognar för dess till¬
börliga afgörande. — Jag bör tillägga, att om
Banken skulle fortfarande underhålla Stånds-skill-
iraden i dess befordrings-lagar, räknemåttet i föl¬
je deraf nu mera är förändradt ifrån 3 till 4 ,
sedan alla Riks-Stånden, efter år 1800, deltaga
uti Bankens styrelse och garanti. —— I afseende
på det begärda fullständiga, ifrån alla äldre stad-
ganden sammanförda Reglementet, har Häglof!,
Den 3 Juni.
i a s 5
Utskottet tillkännagifvit, att den korta tiden, upp¬
tagen af andra vigiigaie göromål, ej medgifvit
författandet af ett så vidsträckt opus. Okun*
nig, som jag är om föremålen för dessa mera
vigtiga sysslanden , bjuder mig äfven vördnaden
att hvila vid Utskottets uppgift. — Nummer¬
ordningen 14 på det Betänkande, hvaröfver nu
talas, jemnförd med antalet af andra Utskotts, t.
ex. Stats-Utskottet, hvarifrån vi hafva ett på bor¬
det med N:r 176, ger likväl anledning till den
reflexion, att om Utskotten varit lika lottade
ined arbetskraft, har likväl både mängden och
vigten af ärender mycket olika lottat deras mö¬
dor, hvarvid tillika icke torde böra obernäldt
lemnäs, att Revision af Bankens, likasom af de
öfriga Penning-förvaltande Verkens, Räkenska¬
per af Riksens Ständers sist församlade Hrr Re¬
visorer blifvit, sorn jag förmodar, till största
delen undangjord, så att efterseendet i denna
väg betydligen bort vara lättadt. — Hvad åter
angår det ornförmälta Reglementet, så förmodar
jag det ej hafva varit Motionärens mening , att
deruti borde intagas resumé af allmänna, till
Domares och andre Medborgares efterrättelse,
kungjorde Författningar om Bankens yttre för¬
hållanden , såsom om methoden för värderingar
å till belåning uppgifven fast egendom , inteck-
nings-rätt, gamla Uppbud, m. m.; Utan har
jag föreställt mig , att detta Reglemente, eller om
det må kallas Instruktion, borde omfatta endast
Bankens inre styrelse och för vältning samt de der¬
med förknippade skyldigheter, i hela deras omfång,
-— Öfver allt detta har Banko-Utskottets för Ban»
ko-Slyrelsen utfärdade Instruktioner alltid varit
n«6
Den 3 Juni,
lika hemliga och för Allmänheten okända, sorn
föremålet hvarom de handlat. — Sedan detia fö-
remål na är aftäckt och till pris gifvet åt del of¬
fentliga kunskaps-begäret, och Banken således
kan visa sig uti den glans , som den , bland lie¬
ra Europas Banker, ofelbart innehar, synes mig
den önskan icke eller oförvägen, att åt Medborger¬
liga bedömandet öfverlemnas sättet och grun¬
derna för Bankens Administration. — Resultaten
deraf hafva hedrat dess innehafvare, och gör jag
mig försäkrad , att då Banko-Utskottet snart går,
att för Riksens Ständer framlägga förslag till be¬
stämmande af framtida, med nya ordnade förhål¬
landen enliga förvaltnings-åtgärder, både af fö->
reskriften och dess verkställighet lika följder sko¬
la uppkomma. — Slutligen bör jag icke heller
dölja min förundran öfver Höglofl. Utskottets yt-
trade obenägenhet för den af Herr Linström fö¬
reslagna ändring, i afseende på Sedel-utgifnin->
gen. Visserligen är det ratt, att qvarhålla det
gamla, till dess man blir öfvertygad om företrä¬
det af något nytt; men icke längre. —- Förfä-
drens förfogande i denna del var goth, så länge
Sedel-utgifningen var inskränkt till ett par mil¬
lioner, eller derunder; Men det mäste alltid va¬
ra olämpligt till 25 å 30 millioner sedlar. —>
Det är sagdt, och det mäste upprepas tills det
vinner uppmärksamhet, att Sedlars utgifning på
brutna tal gagnar endast ett litet antal af Stock¬
holm Stads invånare, men skadar och besvärar
hela det öfriga landet; Eller kan man icke be¬
gripa, att en sedel på 16 R;dr 35 sk. 7 rst. skall
i penning-transaktioner emellan Medborgare i
Eandsarteme merendels alltid vara otjenlig? För
Den 3 juni.
**37
summors jemnande miste man vara försedd med
smärre sedlar och skiljemynt, och huru, utan o*
nödig kostriadj remittera dessa med posten? —
Siola da för femtio eller hundrade Stockholms¬
boers beqvämlighet och porto hesparing hundra¬
detusen andra remittenter förorättas, och egnar
det Lagstiftningen att deråt gifva gehör? — Li¬
ka förhållande eger rum vid det ideliga bokfö¬
randet och annullerandet af till Banken inkom¬
mande brukbara större sedlar. En man in¬
sätter i dag en sedel på 1000 R.'dr, begär och
får derför 100 sedlar på 10 K:rs valör. Hän¬
delsen föranleder, qtt samina nian inom kort tid
återkommer till Banken med samma nya tio R:drs-
sedlar och 3 te i växlar dero mot andra färre och
större valörer. Genast skola de nya Tiorne
afföras och göras obrukbara, och genast en ny
sedel fabriceras. Hvar man begriper skadan
deraf på papper, och den onyttigaste tidspiila för
Bankens Tjenstemän vid en ofantlig bokföring ,
samt uppehåll och dröjsmål för allmänheten, att
i Banken utbekomma expeditioner. Jag dere^
mot begriper ingen annan nytta af hela denna
manöver, än att ett stort antal ända till 130
personer kunna och miste på Statens bekostnad
i Banken försörjas, såsom Ordinarie Tjenstinän,
till bedrifvande af detta arbete, sorn i sin natur
måste vara det för själs-egenskaper minst utbil¬
dande, som kan upptänkas. — Om några sådana
exempel pa utväxlings-Iystnad af sedlar, som
dem Herr Linström i sin Motion, och jag nyss
anfort, ännu icke i Banken tilldragit sig, torde
de likväl, såsom iofgifvet gäckeri, någon gång
kunna inträffa, och sådant att förekomma, anser
13 ss 8
Deri 3 Juni,
jag vara Lagstiftningens ovilkorliga pligt. —
Tänkvärdt är dessutom förhållandet med Sedel-
utgifningen , då man ställer det vid sidan af vil¬
koret, att ega Frälsebörd för en del Tjenster i
Banken, och af det icke länge sedan gifna bifall
åt Utskottets Betänkande om förhöjning åt Ban-
ko-Betjeningen uti arfvodet för Sedel-skrifning ,
numrering och makulering. Några betraktelser
häröfver skulle nu icke vara på sitt ställe, och
jag vill hoppas de hädanefter skola blifva öf-
verflödiga; Emellertid anhåller jag, att Betän¬
kandet återremitteras.’’
Herr Leifler: ”J,g får den äran upplysa
derom , att Banko-Utsk. hav innan den af Herr
Linström väckta och till Utsk. remitterade mo¬
tion , rörande Banko-Verket , företogs till afgö¬
rande, infordrat Herrar Fullmäktiges Utlåtande
deröfver. Detta Utlåtande, som fullständigt och
grundligt besvarade de uti motionen framställda
frågor, .ansåg Utsk. vara af den beskaffenhet, och
grundadt på den sakkännedom och erfarenhet ,
att Utsk. ingenting egentligen kunde hafva att
dertill lägga, utan lät derför samma Utlåtan¬
de nästan helt intagas uti det afgifna Betänkan¬
det. Hvad angår de nu omtalte Sedlar a brut¬
na tal, så har äfven jag inom Utsk. varit af
den tankan, att de böra upphöra. Utsk. har ic¬
ke heller helt och hållet afslagit denna önskan,
utan, som det af dess Betänkande synes, förbe¬
hållit sig, att icke framdeles vara hindradt, ge¬
nom detta sitt Utlåtande, från att föreslå de
förändringar, som i vissa delar kunna inom
Banken finnas nödiga och gagneliga. Hvad å-
ter angar frågan om upphörandet af den inom
Den 3 Juni.
132g
Banko-Verket hittills brukliga sed, att §:del af
dess Kommissarier bör vara Frälsemän; så frn-i
rias uti Kanko-Utsk. Utlåtande öfver samma frå¬
ga vid 1817 och 18 årens Riksdag, upptagne de
skäl, sorn kunna anföras både för och deremot.
Det är kändt, att Utsk. då föreslog, att den om-
taldta plägseden skulle upphöra, men att Bidder-
skapet och Adeln ansåg frågan vara af Privile-
gie beskaffenhet, och således afslog den; Preste-
Ståndet lät dervid hero, och endast Borgare- och
Bonde-Stånden biföl lo förslaget; hvarigenom det
ock förföll , enär två Stånd stannade emot två.
Utskottet har derför nu trott, att något annat re- -
sultat icke stod att förvänta; och då Utsk. icke
ansåg frågan vara af desto större vigt, ej heller
hade någon anledning, af Herrar Fullmäktiges
Utlåtande , att sluta till någon af den hittills
brukliga ordningen uppkommen olägenhet, trod¬
de Utsk. det vara utan ändamål, att nu åter fö¬
reslå dess upphörande. Herr Finström har be¬
gärt, att Utsk. skulle, under innevarande Riks¬
dag, låta uti ett Sammandrag alla Bankens För¬
fattningar komma till Allmänhetens kännedom.
Om meningen härmed endast varit de Begle-
rnentariska Föreskrifterne, som röra Bankens Era-
bets. och Tjenstmän samt betjening, hade så¬
dant väl kunnat ske; men då Utsk. fattat saken
efter orden, torde det finnas, att ett sådant verk
fordrar längre tid, än den föreslagna. Utgif-
vandet deraf, så fort Herr Finström begärt, skul¬
le dessutom förfela sitt ändamål } enär troligen
flera betydliga förändringar deruti komma att
under Riksdagens loppantagas. Slutligen får jag,
med anledning af hvad som är näinndt om Ean-
Den 3 Juni.
ko-Utsk:s göromål och deras jemförelse med
Stats-Utskottets, äran upplysa, att den betydligä
skillnaden i nummem emellan bada Utsk:s Be-
tänkanden icke bevisar Banko-U:sk:s ringa göro¬
mål. Det är onekligt, att Stats Utsk. tinder deri*
na Riksdag varit öfverhöpadt af sådane, samt med
Ovanlig skyndsamhet expedierat d> rn ifrån sig.
Men dessa blifva dock alla för Ständerrie till si¬
re resultater synbare. Deremot äro Banko-Utskis
göromål till stor del af deri bé-kaffenhet, att de
icke komma till Ständernes kännedom. De bå*
da Utskotten arbeta ock ofta tillsamman, och hat
en afdelning af Banko Utsk. nu i fleta måna¬
der nästan helt varit upptagen uti den samman¬
satta Finans-beredriingeri.”
Herr Cederborg förenade sig med Herr Ull¬
berg.
Herr Falkman : Med Herr Ullberg instäm¬
mer jag; och jag får tillägga { att Sedlar på en¬
dast jemna tal skulle äfven för Banken medföra
en större säkerhet emot nu, då formuläret för
större Sedlar endast är olika i mari af Ziffrörnes
antal, och således t. efc, alla Sedlar (rå loeoRdr
Och derutöfver till 10,000 R:dr eller minst tjoöo
St. Sedlar på olika valörer, förfärdigas efter ett och
samma Formulär, jag har sett Sedlar förändrade
från 10 till 50 R.‘dr; men sådant kunde svårli¬
gen med någon framgång ske, om de Utgåfvos
från Banken på vissa bestämda jemna tal, med
olika formulärer för hvarfderä; och, i miri tän¬
ka, vöre det alldeles tillräckligt att Utfärda de
större Sedlarne på 10, 20, 50, 100, 200, 500
och 1000 R;dr. Skulle man ändock anse nöd¬
vändigt att bibehålla TransporUräkningen, så bdtv
Den 3 Juni.
1S3I
de äfven för densamma endast vissa Sedel-valö¬
rer ega rum* hvilka då kunde både tryckas och
skrifvas.
Herr Aspelin: Hvad befordtings-grunderne
inom Banko-Verket angår, förenar jag mig med
Herr tillberg; men i afseende åter på Sedel ut-
gifningen, skulle det medföra mycken olägenhet
för Allmänheten, att icke kunna erhålla Trans¬
port-sedlar, och dessa på hvilka Summor som
helst. Uti Transport Sedlarne har man den stör¬
te säkerhet, än i andra, att de förre kunna utan
fara förvaras hos Insättaren så länge de ej äro
transporterade; och den högsta inskränkning, som
med något skäl kunde ega rum, vore, att de en¬
dast utgåfves på jemna tiotal.
Herr Langenberg i Med kännedom örn de
många besvärligheter och olägenheter, som Lands*
orternes Invånare äro underkastade genom det
Transport-Sedlar på R:dr, sk. och rst. få utgifvas,
kan jag icke annat än förena mig med Hrr Ull¬
berg och Falkman.
Herr Santesson i Jag instämmer jern väl med
Hr Ullberg om afskaffande af den gamla vanart
Ätt alltid en tredjedel af Bankens Kommissarier
utgöres af Frälsemän, hvilken synes mig lika
litet lämplig, sorn det vore, att de öfriga Riks-
Stånden fordrade rättighet att derstädes ega ett
visst antal Kommissarier af Preste- Borgare- och
Bonde-Söner. — Likaledes gillar jag den af fle¬
re Ledamöter yltrade tanka, att utgifvandet af
Sedlar på brutna tal bör upphöra; emedan det
ej ar billigt, att Bikets Invånare 1 allmänhet få
deraf vidkännas olägenheter blott för en enda
Stads Invånares beqvämlighet skull. — Att af-
1232
Den 3 Juni.
skaffa Transport-Räkningen åter skulle, i min
tanka , icke vara nyttigt ; utan ville jag deri en¬
dast tillstyrka den inskränkning, som Hr Falk*
man sist omnämnt.
På Hr Talmannens Proposition blef Målet
till Banko-Utskottet återremitteradt.
§• 5-
Expeditions - Utskottets Förslag till R. S:s
underdåniga Adress till H. K. H. Kronprinses¬
san med lyckönskning öfver H, K, H:s ankomst
till Sverige, upplästes och godkändes.
§. 6.
Protokollen för den 27:de och 3o:de sistl,
Maj justerades.
§• 7*
Upplästes följande ankomna Memorial och
Betänkanden:
Siats-Utskottets
N:r 17g. med Förslag till sarrimartjemkande af
Riks-Ståndens Beslut i frågan om medel till kost-
nadernes utgörande för H. K. H. Kronprin¬
sens föreslående förmälning och verkställda utri*
kes resa
Bevillnings-Utskottets
N:r 8- om antagande af en Vaktmästare :
N:r g. i anledning af väckt Motion om ett
förbättradt Uppbörds- och Kontroll-sätt å Statens
inkomster från Post-Verket:
N:r 10. ang. föreslagen ny Method till Bevill*
ningens utgörande och fördelning samt Fastig¬
heters värdering; Nsr
Den 3 Juni.
**33
N:r in öfvér väckt motion om Afkortnings-*
Längdernes öfver Krono-tJtskylderne ingifvande
till Härads-Rätterne ;
Banko-Utskottets
N:r 17. med upplysningar ang. de i Bankett
emöt deposition äf Banko-Sedlar lyftade Piastrart
Lag>Utskottets
i anledning af nedannämnde väckte motioner
N:r 63. angående Hemmans-klyfnings- och be*
sutenhets frågors fullföljande från .Lagmans-Rätt
lika med ahdra tvistemål i vanlig besvärsväg:
N:r 64. om Expeditions-Sättet af Kongl. Maj:tS
Nådiga Resolutioner i Besvärs-målt
N:r 65. om ändring tili 12. §, af Kottgl. För¬
ordningen d. 13 Juli I8i8>> äng. Inteckning i
Fast Egendom!
N:r 66. dels om ändring uti 13. §. af Högstbe¬
rörde Kongl. Förordning, dels ock om tillägg
till densamma!
N:r 67. om ändring tili 23. §. af sammi För¬
ordning:
N-.r 68- om ändring i 24 §. af samma Förords
ning:
N.‘r 6g. örn upphäfvande af 25. §. i samma
Förordning:
N:r 70. om ändringen uti Författningen om In¬
teckning i Jord och Fast Egendom å Landet:
Lag- och Ekonomi-UtskötteOS
N:r 71. ang. yrkad förändring uti skyldigheten
till Vägarnes Underhållande:
N:r 72. öfver väckt motion angående By-vä*
gars anläggning och underhållande:
Borg. St. Brot. 1823 11. B. 155* 1561
i *34
Den 3 Juni.
N:r 73. ang. rättigheten till grustägt å andras
egor, för underhållande af Allmänna Vägarne,
samt sättet och ordningen till samma rättighets
bestämmande och begagnande:
N:r 74. i väckt fråga om jemkning uti Segla-
tions-Ordningen, till förmän för'Rikets mindre
Sjö-Städer :
Ekonomi-Utskottets
N:r gg. om inrättande af Direktioner för det
Indelta Kavalleriets Beklädnad m. m.:
N:r 10O. öfver gjorda Förslag till upphäfvande
eller ändring af vissa Stadganden i Kongl. Majus
förnyade Nådiga Skol-Ordning af den 16 Dec.
1820 samt till Kongl. Uppfostrings-Kommiléns
upplösning:
Serskilda Utskottets
i väckte frågor , dels örn löne-anslag för vissa
Embeten och Tjenster, och dels om indragning
af Bergs-Tings Rätterne och af Biskops- eller
Domprosts-E mbetena.
Eades på Bordet.
§. 8.
Undertecknad anmälte, att enskild person be¬
gärt del af Ståndets i dag justerade Protokoll för
d. 3o;de Maj uti frågan om Gårdfari-handeln,
för att befordra detsamma till trycket, och hem¬
ställde huruvida Ståndet behagade dertill lemna
bifall.
Ståndet förklarade sig icke hafva något att
emot nämnde begäran påminna , samt beslöt
jemväl , på Herr Bogge* Motion, att, hvad Pro¬
tokollet i allmänhet angår, det må vara Sekre-
Den 6 Juoi.
1235
teraren obetaget att» sedan detsamma blifvit ju*
steradt , lemna hvilken, som åslundar» deraf del»
Plenum slutades kl, | lo på aftöttetl.
In Fidem
Clas Arvedson*.
Den 6 Juni.
Plenum kl. i ro f. tn,
§. N
Upplästes följande ankomna Protokolls-Utdrag af
den 3 dennes: från Högloft Riddersktipet Och A-
deln rned underrättelse, afl Ridderskapet och A*
deln återremitterat Stats-Utskottets Utlåtande N:t
167, Ekonomi - Utskottets N:t 96 och 98» bifal¬
lit Stats- och Ekonomi Utskottens N:ri74, *76»
177, och Serskilda Utskottets om försäljning af
Kommitterades till leglering Utaf Rikets Styrel¬
se-Verk tryckta Betänkande; lagt till Handlingar*
ne Ekonomi-Utskottets N:r 97; låtit bero vid
Expeditiöns-Uiskottets förtlt Sterreminerade För¬
slag lill underdåniga Skrifvelsen N:r 43; och
remitterat till Banko Utskottet en Motion om upp¬
lysningars meddelande i anledning af de deri¬
från inkomne Tabeller rörande Banko - VmketS
Den 6 Juni.
tillstånd: från Högvördiga Preste-Ståndet, med
bifall till Ståts-Utskottets Betänkande N:r 167 ;
Stats- och Ekonomi-Utskottens Ntr 176 och 177,
Bevillnings-Utskottets Memorial N;r 8 ; Uag-
och Ekonomi-Utskottens N:r 62, Serskilda Ut¬
skottets , dels angående väekte frågor om Eöne-
anslag för vissa Embeten och Tjenster, dels ock
om försäljning af ofvannämnde Kommitterade3
Betänkande; återremiss å Stats-Utskotiets Utlåtan¬
de N:r 178; och instämmande i Högloft. Rid-
derskapets och Adelns Beslut i afseende på
tryckning af de Banko-Utskottets Memorial N:r
15. åtföljande Tablåer: samt från Hedervärda
Bonde-Ståndet, med bifall till Bevillnings-Utskot¬
tets Memorial N:r 8, men återremiss å Stats-Ut-
skottefs Betänkande N:r 167, Stats- och Ekono¬
mi-Utskottens N:r i76> Lag- och Ekonomi-Ut¬
skottens N:r 88 och Ekonomi-Utskottets N:r 98.
Uades till Handlingarne.
§• 2*
Följande från Stats-Utskottet ankomna Be-
tänkanden föredrogos:
N:r 180. i anledning af Riksens Ständers Re¬
visorers åren 1820 och 1822 afgifne Berättelser,
rörande granskningen af Allmänna Magazins-In-
rättningens Räkenskaper och Förvaltning för de
sednare åren; vid hvilket^ Betänkande voro bi¬
fogade nedannämnde tillhörande Utlåtanden:
N:r 181. Eitt. A. öfver åtta bland de af sam¬
me Revisorer framställde anmärknings,punkter ,
rörande Allmänna Magazins-Inrättningens för¬
valtning:
Dtn 6 Juni.
1 * 37
N:r 182. Litt. B., angående den till Italien år
1821 verkställde export af Korn och Hafra:
N:r 183. Litt. C. rörande oredoviste Spanmåls-
Upphandlings-medel i Wermlands Län:
N:r 184. Litt. D. angående Allmänna Maga-i
eins-Intättningens utestående fordringar i Finn¬
land :
N:r 185- Litt. E. om foreslagne Ändringar uti
den af Allmänna Magazins-Direktionen hittills
följde Bokförings- och Redogörelse-Method, samt
Krono-Fogdarnes åläggande att årligen göra redo
för utestående Spanmåls-Undsättnings-medel;
N:r 186. Litt. F. rörande 500 Tunnor Hafra,
sorn år 1818 blifvit afsände till Norrige:
N:r 287. Litt. G. rörande 11,000 R:dr Banko
förskjutne Medel till Lyckeby Qvarnars repara¬
tion ;
N:r l88* Litt. H, rörande utlemnad Koppar
till taktäckning å Kongl. Slottet och Hennes
Kongl. Höghet Prinsessans Palais i Hufvud-
staden:
N:r 189. Litt. I. rörande det för Bagare-Em-
betet i Hufvudstaden anslagna parti Båg:
N:r 190. Litt. K. rörande förhöjning i Span-
målsupphaudlir.gs-prisen för Skaraborgs Län:
N;r 191. Litt. L. rörande Spanroåls-upphand-
ling i de orter, der klen skörd inträffat:
Nlr 192. Litt. M. i anledning af anmärkning
vid ett Öfversten Konrad Åkerhjelm beviljadt
Spanmåls-Lari i Umeå Magasin:
N:r 193. I.itt. N. om oliqviderade Förskotter,
uppburne af Majoren Coyet, samt Hof-Marskal-
ken Löwensköld:
Den 6 Juni,
N:r 194. I/itr. O. rörande upphandlad Riad Råg
vid Norrköpings Krono-Magazin:
N:r Ig5. Litt. P. rörande verkställde Span-
inåls-transporter landvågen från Wadstena till Q-
rebro:
N:r ig6. Litt. Q. rörande ett till Bohus Läns
Regimente af landshöfdingen m. tn. Grefve von
Rosen utlernnadt Lån af Allmänna Magazins-
Inrättningens Medel:
N:r 1 g7. Litt. R. rörande uppburne Förskotts-
Medel af Landshöfdingen ni m. Arnell:
N:r 1 gS- Litt. S. om den, lill hjelp för Huf¬
vudstadens nödlidande, vid Krono-Bageriet verk-*
ställde Bröd-förbakning;
N|r Igg. Litt. T. om försummad indrifning af
en fordran hos Skeppare-Aldermannnen J. P,
Ståhl i Thorshälla:
N:r 200. Litt. U. rörande betalningssättet vid
skeende försäljningar af Persedlar och Effekter
för Allmänna Magasins Inrättningens räkning:
N:r 20I. Litt. V. i anledning af anmärkning
vid inköpet af Eldqvarnen i Stockholm:
N:r 202. Litt. X. om resultatet af den till Eng¬
land år 1820 verkställde Spanmåls-utskeppning:
N:r 303. Litt. y, om räntas erläggande å För¬
skotter:
N:r 204. Litt. Z. rörande Undsättnings-Span-
måls återlefvererande till samma Krono.Maga-
zin, der densamma uttagits:
N:r 205. Li tt. Aa. rörande en Extra Ordinär
afskrifning, sorn blifvit beviljad fslotts-iProviant-
mästaren, Kongl. Räntmästaien J Ouchterlony :
N:r 206. Litt. Bb. röiande en afskrifning uti
Den 6 Juni.
H39
U mea Magazins-Räkenskaper å de sä . kallade
Skånska Gåfvo-Spanmål > medlen :
N:r 207. Litt» Cc. om en år 1822 yppad be-
tydlig proprie Balans hos Magazins-Förvaltaren
Benner i Lidköping:
N:r 208. Del. öfver fern serskilde af Beviso-
rei ne framställde anmärknings-punkter , rörande
Allmänna Magazins-Inrältningens förvaltning:
N:r 20g. i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition om afskrifning för ett qvantum Båg,
användt ti 11 brödbakning åt Hufvudstadens fattige:
N:r 210. i arilt dning af Kongl. Majus Nådiga
Proposition, angåeende sökt fri dispositions-rätt
af den Lägenhet, hvarå Börstrands Porcellains-
Bruk är anlagdt:
N:r 2 y j. i anledning af Kongl. Majts Nådiga
Proposition om reglering af Bemiss - laget för
Kongl. Bäntmästame och Landt-Bäntmästarne:
Nr 212. öfver gjorde anmärkningar vid Ut¬
skottets Yttrande i frågan om anslag af medel till
inköp af Astronomiska Instrumenter åt Observa¬
torium i Stockholm!
N:r 213. i anledning af Kongl. Majus Nådiga
Bemiss uppå Chefens för 3 dje Kavalleri-Briga¬
den underdi niga Memorial om utbekommande
af Adjutants- Arfvode :
N:r 214. i anledning af gjorde anmärkningar
vid Utskottets Yttrande i fråga om Löne-för-
bättring för Krono-Betjeningc-n på Gottland och
1 Bohus Län, samt angående trycknings-kostna.
den af Landshöfdingarnes Ernbets Kungörelser:
N:r 213. i frågan orri Botehållarne i Fellings¬
bro Härad af ålder anslagen Spantnåls-undsätt-
nings ti II godon ju tan de.
Sii,
>MV:— ■ , ■v K'- '"' ■ i
3340 Den 6 Juni.
likaledes föredrogs Expeditions-Utskottets
Memorial af den 2 dennes, med Utlåtande öf»
ver en Remiss af Förslag till kontroll derå ,
att Riksens Ständers Beslut måga vid hvarje
Riksdag blifva till Kongl, Maj t expedierade.
Alla dessa Handlingar lades på Bordet.
§■ V
Rorgare-Siåndets Besvärs Utskott hade aflena-
nat nedanstående Protokolls-Utdrag:
I, ”Utdrag af Protokollet hos Vällofl. Borgare»
Ståndets Besvärs-Utskott d. 1 5;de Maj 1823,
VS. D. Uti Memorial, sorn till Utskottet
blifvit remitteradt , hade Riksdags-Fullmäktigen
ifrån Carlskrona Herr Handelsman Danielson „
framställt , huruledes Invånarns uti Ronneby
Köping nu för tiden skola på In- och Utrikes
Orter idka en vidsträckt handel, oförenlig både
med Pri vilegierne för Carlskrona, till hvars tjenst
och fördel Köpingen vore inrättad, och äfven
med det Reglemente, hvilket för Köpingen blif¬
vit utfärdadt; i anseende hvartill Herr Daniel¬
son, jemte det han sökt visa de olägenheter här¬
af uppkomma, så väl för Staden enskilt, hvars
läge icke skall medgifva en lika fördelaktig han¬
del derstädes, som ock för det allmänna, bland
annat derigenom, att Utskeppningen af Träd-va¬
ror från Ronneby allt mer och mer tilltager samt
den unga Skogen till läckten och sparr, såsom
liufvudsakligaste Export-artikeln, utödes, hos Väl,
loll. Ståndet anhållit om dess medverkan till Carls¬
krona Stads skyddande vid de undfångne Privi¬
legier och dermed gemenskap egande stadgande'uv_
Den 6 Juni.
1541
och Reglementen , i hvad de jå Ronneby haf¬
va afseende.
”Memorialet upplästes; hvarjemte Utskottet
tog kännedom utaf åtskilliga af Hr Danielson,
till upplysning i ämnet, meddeldte handlingar
och deribland, dels Transsumt utaf Kongl. Pri*
vilegierne för Carlskrona den lo Aug. 1680,
sora uti I3 och 24 §. §. lyda salunda;
I3. Emedan Wi, i anseende till de stora
”fördelar, denna Staden framför andra Städer i Bie»
”king af naturen bäfwer, wele, att then alle-
"na skall wara Stapelstad i Bleking, ty tillägges
”densamma all Ut- och Inrikes handel, sä
”att inga andra Städer , Carlshamn undantagandes ,
”sorn nu äro eller framdeles byggas kunna, sko¬
fla hafwa magt att bruka Utrikes Seglation och
”handel och Borgerlig Näring mer än den-
»» 11 V
na allena.
24. Derjemte frikallar Kongl, Maj:t Nå«
'bligst Jern-wiken , R o n n e b y, Christianopel och
”de andre små Wikarne för Carlskrona och
”dess B o r g er s k a , således att the och inga an-
”dra Städer därsammastades theras handtering och
”handel maga idka och drifwa,” dels ock Reg¬
lementet för Ronneby den 16 September 1776
innehållande uti 3telje och 4:de punkterne;
•”Alla waror, af hvad namn de wara må-
*’ga, som i handel lofgifne äro och för Eandt-
”mannen och Allmogens behof tarfwas kunna ,
”skola hemtas från Carlskrona och iejke annorstä¬
des, wid confiskation af waran, pa det Staden
'”ensam må kunna bibehållas wiil ostörd nyttje-i
”rättighet af denria dess enskildta Köping.”
”Ue Effekter och wallrot, såsom! Pottaska,
1242
Den 6 Juni.
'■Bräder, Timmer, Wed, Säd och Vidualfer ,
'"Tjära, Beck, Salt, Sill och Torsk, m. m., sorn
’’iill Bonneby af Uandtmannen införas och eler
''uppköpas, skola directe sändas till Carlskrona
’’för Stadens Innevänares och de Handlandes för¬
nödenhet; så att all utskeppning deraf från Kö¬
pingen till andre In- och Utrikes Orter skall
”alldeles wara förbuden, ivid förlust af sjelfwa
”wahran och Tio Daler Silfwermynts bot.”
*’Att handeln i Bonneby blifvit utsträckt
utöfver hvad Reglementet i nu anförda delar
tillåter, upplystes ock af handlingarne i så måt¬
to, sorn deraf befanns, att sedan de i Ronneby
bosatte Handlande och Borgare i Carlskrona
hos Kongl. Maj:t i underdånighet sökt tillstånd,
att i afbidan af Kongl, Majlts Nådiga Beslut öf¬
ver Köpingens Invånares samt flere Socknars All¬
moges anhållan orri utvidgad Handels- och Seg-
lations-frihet för Köpingen, få under 1821 års
Seglation begagna den i flere år af Köpingen
utöfvade handel /ned Träd-virke och andra till
utbyte inom Landet lofgifna varor, äfvensom i
Köpingens Hamn. under vissa villkor, lossa och
lasta från och till andra Inrikes Orter ankom¬
mande och afgående Fartyg; så har Kbi gl,
Maj.t , medelst Nådig Resolution den 23 Maj
1821, Sig utlåtit, att ehuru det för Köpingar-
re i Blekinge ilen 16 Septernb. 177b utfärdade
Reglemente i 3:<1 j© och 4:de pnnkterne inne-
hölle, att alix waror, sorn vid Köpingen försäl-
j.1 s, skola hämtas från C rlskrona wul ; hven yr af
t.odsets k01.fi,kation. och att alla sådana waror,
som af Bandt tira n nen ti I Köpingen inforas och
iler uppköpas , skola med lika påföljd och Tia
Den 6 Juni.
1843
Daler Silfwermynrs Briter, direkte sändas till nämn¬
de Stad, så att all Sjöfart och Handels-gemen-
skap med andra Inrikes Orter än Carlskrona wo.
re Köpingen förbjuden, hade likväl sådant, än¬
skönt ej upphäfvet , icke varit efterföljd t, hvar¬
emot den Handels- och Seglatioris-frihet, hvar¬
om Sokandtrne anhöllo, redan längre tid skall
varit begagnad, utan att Carlskrona Stads Han-
dels-Societet deremot lagt hinder eller sådan fri¬
het öfverklaga!; i anseende hvar ill och då de i
Köpingen bosatte Handlande styrkt sig redan haf¬
va, i förlitande på en dylik förmån, uppköpt
och i Ronneby upplagt Träd-varor, hvilkas vär¬
de till stor del skulle, genom biistande afsätt¬
ning för egarne, gå förloradt , om direkt Han-
dels-gemenskap emellan Köpingen och andre In¬
rikes Orter än endast Carlskrona, genast kornme
att upphöra , Kongl. Maj;t funne skäligt tillåta ,
att Ronneby Köpings Handlande hnge äfven år
X 8 -2 i , utan hinder af 1776 års Reglemente, men
med iakttagande af sådan kontroll i afseende på
bevakning och förpassning, som ditintills egt rum,
bibehålla den frihet till idkande af Handel och
Sjöfart till och från andra Inrikes O ter, hvaraf
de Handlande förut en längre tid lätt sig be¬
gagna.
°I öfrigt hade Utskottet tillfälle granska de
förklaringar och utlåtanden, som öt ver ansöknin¬
gen örn en ständig utvidgad Handels-frihet för
Roirneby Köping blifvit till Kongl, Majit i un¬
derdånighet afgifna, af Carlskrona S ads Handels¬
societet, Borgerskapets Äldste, Kongl. Majlts Be¬
fallningshafvande i Blekinge, Kongl. General-
Tull-Direktionen och Kongl. Kouimerse-Collegi-
1544
Den 6 Juni.
um, bland hvilka Kongl. Majtts Befallningshaf¬
vande afstyrkt den underdåniga ansökningen,
men Kongl. Tull-Direktionen och Kongl. Koin-
merse-Gollegium understödt densamma i afseen¬
de på Reglementets 3:dje punkr och blott ansett
'"betänkligt att, emot 4:de punkten, tillstyrka Ut¬
rikes Handels-frihet för Köpingen. Varande slut¬
liga afgörandet af denna fråga tills vidare upp¬
skjuten genom Kongl. Resolutionen den 27 Fe¬
bruari 1822 med förklarande, att Ronneby Kö¬
pings Handlande under tiden , utan hinder af
gtdje och 4 §. §. i 1776 års Reglemente, skola
ega, att, med iakttagande af den kontroll Gene-
ral-Tull-Direktionen finner nödig, bibehålla e-
nahanda frihet till idkande af Handel och Sjö¬
fart till och ifrån Inrikes Orter, som bemalla
Handlande ditintills utöfvar.
’’Utskoitet tog det remitterade ärendet i öf¬
vervägande och förenade sig derom, att Herr
Danielson för Motionen haft god3 skäl. Af hand-
lingarne var ostridigt, att Ronneby, fordom Stad,
blifvit förvandlad i Köping i det ändamål , att
Carlskrona skulle underbjelpas och dess Handel
lättas och lifvas, då genom Köpingen, dels Randt-
mannens produkter biefvo upphandlade och Sta¬
den tillförde, Och dels Staden sattes i tillfälle
att forse Landtmannen och Allmogen med de
varor , hvilka för deras behof voro oumbärliga
orh inköptes. Detta ändamål har fordrat , att i
Köpingen ej idkades annan handel, än hvaraf
Carlskrona hade fördelen, och nyttan, och uit
Reglementet för Ronneby är derföre uttryckligen
bestämdt, att Staden ensam borde bibehållas vid
ostörd nyttjo-rätt af denna dess enskilda Köping,
Den 6 Juni.
1345
samt att ali utskeppning af Landtmanna-produk-
ter fran Köpingen till andra In- och Utrikes
Orter skulle vara alldeles förbuden. Hvad så¬
lunda blifvit stadgadt, trodde Utskottet ej kunna
anses annorlunda än såsom ett från Carlskrona
Stads Privilegier oskiljaktigt förtydligande af den
i dem gifna försäkran, att Ronneby frikallades
för Carlskrona och dess Borgerskap. Utan att
rubba dessa Privilegier, på hvilka Carlskrona
vunnit sin uppkomst , kunde 9 enligt Utskottets
tanka, någon enskild och beständig af Carlskrona
oberoende Handels-frihet icke för framtiden Ron¬
neby tillstädjas; och om en slik för Köpingar
ovanlig rättighet vidtoge, skulle Carlskrona efter
all anledning deraf dubbelt lida, då den icke
allenast beröfvade Staden den lättnad och hjelp9
sorn af Köpingen bör få påräknas, utan ock på
Stadens bekostnad tillegnade åt Köpingen förde»
larne och vinsten af just densamma rörelse Kö¬
pingen från början blifvit ämnad att befordra och
underhålla för Carlskrona. Ronneby har ett lä¬
ge, som i flere delar vida mera än Carlskronas
är fördelaktigt för den Handel der drifves. Der¬
af följer naturligtvis, att Köpingen, befriad från
Reglementets band och gynnad med tillstånd att
för egen räkning, under stridigt interesse emot
Staden, handel idka, skulle drifva handeln med
en öfverlägsenhet, som icke letnnade rum för nå¬
gon täflan hos Carlskrona, allraminst så länge
Köpingen åtnjöte fortfarande befrielse från de
mångahanda, till endel ganska kännbara Borger¬
liga utlagor och onera, hvaraf Carlskrona Bor¬
gerskap besväras, och således äfven i den delen
kunde påräkua^ett företräde, som för rörelsen vo¬
Den 6 Juni.
re af stor vigt och nödvändigt måste till dess
uppkomst betydligt bidraga. Med öfvertygelse här¬
om ansåg Uskonef icke tvifvelaktigt, att lika visst
Köpingen blifvit Carlskrona underlagd såsom ett
medel till Stadens förkofran , vidmakthållande och
trefnad, lika säkert skulle en alldeles motsatt ver¬
kan eller Stadens obestånd snart grundläggas och
beredas, om denna och Köpingen ställdes i stri¬
digt förhållande till hvarandra genom ändring
och upphäfvande af de föreskrifter, Stadens Pri¬
vilegier och Köpingens Reglemente innehålla an¬
gående Sambandet emellan dem begge. Huru
vigtige för Carlskrona och oeftergiflige för Kö¬
pingen dessa stadganden och villkor tillförene
varit ansedde, derpå hade Utskoitet flere bevis
i den bekräftelse 1776 års Reglemente underti¬
dens lopp vid flere tillfällen erhållit och sednast
år 1820, då vid fråga om nya Rrglementen för
Köpingarne i allmänhet, Kongl. Maj:t i Nåder
förklarade Sig icke finna skäl till ändring af det
för Ronneby utfärdade Reglemente. En lika om¬
tanka och uppmuntran trodde Utskottet Carlskro¬
na ännu förtjena, för att ej nedsättas ur välstånd,
helst det visserligen icke för det Allmänna kun¬
de vara likgilltigt om denna Stad, sedan Rikets
Örlogs-flotta blifvit der stationerad och många
betydliga anläggningar i sammanhang dermed bå¬
de af Kronan och Staden bekostade , nu betoges
möjligheten att vidmakthålla sin tillväxt.
”Uppå dessa skäl och i förmodan att Väl-
lofi. Ståndet ej ville förbigå detta tillfälle att i
hvad på dess åtgärd ankommer, söka afvärja det
inträng och de olägenheter, hvaröfver Hr Da¬
nielson klagat; beslöt Utskottet vördsamligen hem-
Den 6 Juni.
1247
sialia lill Vällofl. Siandet, om icke, enär frågan
angående vidsträcktare Handels frihet för Ron¬
neby Koping för närvarande af Kongl. Majis
Nådiga pröfning beror , Ståndet rnä hos Kongl,
Maj:t i underdånighet igenom framställning af de
här ofvan anförde skäl, understödja Carlskrona
Slads underdåniga anhållan att få trygga sig vid
det Reglemente af år 17 7 6 , hvarmedelst Ron¬
neby Köpings rättigheter och skyldigheter 1 af¬
seende på nämnde Stad äro utstakade; dock skul¬
le vid denna hemställan tilläggas den erinran ,
att enligt från Hederv. Bonde-Ståndet till Väl¬
lofl. Borgare-Ståndet ankommet Protokolls-Utdrag
af den 6 sisth Mars, hade Motion om Stads-
privilegier tor Ronneby Köping blifvit väckt och
till Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottet
remitterad ; hvadan Utskottet höll före, att pröfnin-
gen af Hr Danielsons Memorial torde böra upp¬
skjutas till dess Ekonomi-Utskottet sig utlåtit och
begge frågorne , såsom beroende den ene af deri
andra , kunna i ett sammanhang betraktas.
’’Detta Utlåtande skulle, genom Utdrag af
Protokollet , till Vällofl. Ståndet expedieras.
3. “Utdrag af Protokollet hos Vällofl. Borgare-
Ståndets Besvärs-Utskott den 15 Maj 1823.
”S. D. Företogs till slutligt afgörande det
hos Utskottet, enligt Protokollet för d. 10 sisth
April , förehafde, men då uppskjutne mål, an¬
gående Herr Uangenbergs ifrån Vällofl. Ståndet
remitterade Memorial, med hemställan , att Väl-
"Ex Protocollo
J, S. Rolén."
1S48
Den 6 Juni.
lofl. Ståndet, i afseende på skyldigheten för in¬
nehafvare af Löningsjord vid Stiiderne, att uti
Städernes väghållnings-besvär deltaga , samt i an^
ledning af det olika förhållande i denna del, som
skulle ega rum uti olika Städer, och bland riem
Staden Westerås, hvaräst den så kallade Embets-
jorden blifvit från berörde onus fri förklarad
genom Kongl Maj:ts den 7:de April I818, till
Dess Befallningshafvande i Länet aflåtne och uti
afskrift Memorialet bilägde Nådiga Skrifvelse,
måtte hos Kongl. Majit i underdånighet utverka
en allmän Författning} rörande förpligtelse för
innehafvare af all slags Embetsjord vid Siäder-
ne, att lika ined egare af annan Stadsjord vid*
kännas väghållnings besvär i man af jordens vidd.
”Ehuru härvid af Utskottets Ledamöter
vitsordades, hvad ock inom Vällofl. Ståndet blif¬
vit upplyst, att Städernes väghållning icke på
alla orter utgöres efter lika grunder: Att väg-
hållningen i några Städer är fördelad på alla Sta-,
dens Tomter, hvarigenom någon fråga om Stads-
och Löningsjordens deltagande icke der uppstår;
men att uti andra åter, detta onus bestrides af jor-
den, dels med, dels utan undantag för den jord,
som under Lönings-räit innehafves; I anseende
till hvilket skiljaktiga förfarande Utskottet höll
före , att likasom förhållandet med väghållnin¬
gen icke allestädes vöre sådant Herr Langen¬
berg för Westerås anmält; Likaså skulle icke hel¬
ler någon Allmän Författning derom vara lämp¬
lig eller kunna ega rum utan rubbning i Stä¬
dernes redan tillvägabragte och fastställde ord¬
ningar för väghållningen; Likväl och som Stä¬
der'
Den 6 Juni.
1349
derne, enligt Allmänna Lagen och flere För-
fattningar skola hålla väg för sine Egor, och,
utom Presterskapets Privilegier , hvilka i 7, §.
från väghållning befria Biskops- Preste- Läse-
Mäsrare- och Klockare-Gårdar , någon annan ,
Utskottet veterlig Författning icke gifves , hvar¬
igenom Löningsjord vid Städerne är härifrån
undantagen ; Alltså och på det saknaden af ett
uttryckligt åläggande i denna del för Lönings*
jorden icke må för innehafvarne af Städernes öf¬
riga jord medföra ökadt väghållnings-besvär ut¬
öfver hvad dera rätteligen åligga bör ; fann Ut¬
skottet , likväl utan hänseende till någon viss
Stad , sig böra hos Vällofl. Ståndet vördsamt un¬
derstödja Herr Langenbergs i Memorialet gjor¬
de begäran och således föreslå , att Vällofl. Stån¬
det hos Kongl. Majst i underdånighet anhåller ,
det Kongl. Majrt täckes angående Väghållnings-
skyldigheten för Stadsjord utfärda den förklaring,
att i de Städer, der väghållnings-besväret blifvit
på jorden fördeladt , der bör ock hvarje innehaf¬
vare af Löningsjord , i mån af samma jord ,
uti detta Besvär deltaga ; deras rätt dock förbe¬
hållen , som under den i 7, §. af Presterskapets
Privilegier stadgade befrielse skyddade äro.
''Hvarom Utdrag af Protokollet skulle till
Vällofl. Ståndet expedieras.
^Ex Protocollo
J. S. Rolén.”
3. ''Utdrag af Protokollet hos Vällofl. Borgare*Stån«
dets Besvärs-Utskott den 17 Maj 1823.
"S. D. Den hos Vällofl. Ståndet s genom
Borg. St. Fröt. 1823. 11. Ji. 157, 158.
125°
Den 6 Juni.
Memorial af Herr Borgmästaren llindqvist och
Herr Grosshandlaren Bagge, väckta fråga om be¬
stämmande af vissa grunder för Marknads-Stånd-
penningar i Städerne och på Landet , blef, se¬
dan Utskottets Sekreterare, i följd af Beslutet
den 10- sisth April , §. X. hos Utskottet anmält
de i detta ämne uti Kongl. Kommers Collegio
erhållne undi-rrättelser , nu å nyo företagen till
öfverläggning.”
”Enligt de upplysningar som kommit Ut¬
skottet till handa , har Kongl. Kotnmers-Colle-
giusn i på gifven anledning af Kongl. Majus Be¬
fallningshafvande i Linköping, under den 23
Mars 1802 anmodat samtlige Låndshöfdirigar-
ne, att hvar i sitt Län föranstalta om utfärdan¬
de af Taxor öfver Ståndpenningame vid Mark¬
nader , hvilka Taxor skulle till Collegiurn insän¬
das , för att i förekommande frågor tjena till ef¬
terrättelse ; Men sedan någre Landshöfdingar i
följd häraf inkommit med hvarjehanda uppgifter
angående Ståndplats-penningarne, så har ^irendet
dermed afstadna! och någon tillgång på Taxor öf¬
ver denna afgift ej blifvit Collegiurn beredd.
Emellertid fann Utskottet, att Kongl. Kommers-
Collegii nu nämnde förordnande hvarken åsyftat
en allmän Taxa för Stånd-penningarne , eller fö¬
reskrifva , huru och af hvem Taxorne inom
hvarje Län borde utfärdas. Enligt hvad Utskot¬
tet hade sig bekant, blifva Ståndplats-penningarne
vid Marknader i Städerne vanligen bestämde
af hvarje Stads Magistrat ; Och alldenstund rät¬
tigheten härtill stödjer sig på Kongl. Resolutio¬
nen öfver Städernes Besvär den 16 Oktober
1723, hvaräst uti xSide punkten stadgas, att
Den 6 Juni.
1351
Handlande, som besöka Städernes Fri Marknader,
skola erlägga Ståndpenningar efter af Magistraten
och Borgerskapets Äldste inrättad Taxa , på det
Städerne må erhålla denna igenom Privilegier
dem anslagne rätt och inkomst ; Fördenskull och
sorn, efter Utskottets tanke, några vissa vid
Mirknader i allmänhet lika lämpliga och an¬
vändbara grunder icke kunna uppgöras för ut¬
taxeringen af en afgift , den der bcir utgå i för¬
hållande til! Marknadens iner eller mindre be¬
tydlighet, Städerrtes olika utrymme, Marknads¬
platsens bättre elier sämre läge och beqvämlig¬
het , beskaffenheten af deras handel, som Mark¬
naden besöka , samt manga flere skiljaktiga och
allestädes föränderlige omständigheter , hvilkas
inflytande på afgiftens högre eller lägre belopp
nyss åberopade Författning ock tagit i betraktan¬
de , då den innehåller , att Stånd-penningarne
böra efter hvar och en orts beskaffenhet betalas ;
Alltså fann Utskottet sig icke kunna å ifråga¬
varande Motioner tillstyrka bifall; Hvilket dock
till Vällofl. Ståndets bepröfvande vördsamt of-
q verlemnas.
”Ex Protocollo
J. S. R ol tn.”
4ÄUtdrag af Protokollet hos Vällofl. Borgare-Stån¬
dets Besvärs-Utskott den 17 Maj 1823-
’’S. 33. Företogs ånyo det hos Utskottet
den 10 sistlidne April , §. 5. förehafde, men
på Herr Bruks-Patron Bjuhrs begäran uppskjut¬
na mål , angående Herr Bruks-Patronens till
Vällofl. Ståndet ingifne Memorial om befrielse
is 58
Den 6 Juni.
för Städerne Umeå och Luleå från sl;yldigheten
att årligen införskrifva Salt ; Uti hvilket amne
Herr Bjuhr nu till närmare upplysning aflem-
nade åtskilige Handlingar , sorn , jemte det re¬
mitterade Memorialet och den i anledning deraf
hos Vällofl. Ståndet förefallne diskussion , hvar¬
öfver Protokoll remissen åtföljt , korn hos Ut¬
skottet under öfvervägande.
”Af desse Handlingar inhemtades, dels, att
Kongl» Brefvet till Kommers-Collegium den 10
November 1773 förmår, det Handlanderne i
hvarje Stapelstad borde vid något ansenligt vite
årligen införskaffa så mycket Salt , som , efter
Tio års medium af de förre årens införskrifning,
lunde ej allenast uppfylla Stadens och kringlig¬
gande Landsoits vanliga behof, utan ock derut¬
öfver åstadkomma tillgång , att för Stadens eller
det handlande Borgerskapets gemensamma räk¬
ning upplägga hvar loide tunna , till dess deraf
blifvit formeradt ett ständigt Lager , svarande
mot gidel eller minst ytdel af det vanliga inför-
skrifnings-qvantum ; Dels, att Kongl, Kommers-
Collegium , i afseende på verkställigheten af
hvad sålunda blifvit befaldt, genom Cirkular-
Bref till Landshöfdingarne den 3 December 1773
bland annat stadgat för den , som sitt fulla qvan¬
tum^ salt icke inom utsatt tid på året införskaf¬
fat, en plikt af 3 Daler S.‘mynt för hvarje bri¬
stande tunna; hvilket vite är uti Kongl. Brefvet
den 18 Maj 1774 stadfästadt; Dels, att sedan år¬
liga salt-behofvet så väl för Westerbotten som
serskilt för hvarje der belägen Stad och kring¬
liggande distrikt blifvit närmare utrönt, har
Kongl. Kommers-Collegtum uti Skrifvelse till
Den 6 Juni.
*253
Iiandshofdingen i Uänet den 36 Juni 1775 be¬
stämt årliga Salt-importen fdr Umeå till goo tun-i
nor och för Uuleå till g 10 tunnor; hvarjemte
det skulle åligga dessa Städer anskaffa och under¬
hålla ett ständigt Uager till en femtedel' af im¬
port-summan , på sätt och vid det vite , sorn.
nyssberörde 1774 års Kongl. Bref föreskrifver ;
och dels, att Sundsvalls Stads Handlande, genom
Kongl. Brefvet till Kommers-Collegium den 16
Augusti 1775, äro förunnade befrielse både från
att införa och att upplägga Salt.”
”.Då , enligt dessa stadganden , som endast
för några vissa Städer undergått serskilte ändrin¬
gar , Salt-behofvet för Westerbotten , likasom i
allmänhet , är beräknadt att fyllas icke blott ge¬
nom årlig tillförsel , utan ock genom ett visst
beständigt Uager , hvilken sednare anstalt icke
nu blifvit satt i fråga eller öfverklagad : Då Ut¬
skottet höll före , att berörde Salt-upplag , allt¬
jemt bibehållet, skulle, i förening med dea årliga
Salt-handel, hvarvid de Handlande i dessa Städer
kunde finna sin fördel , tillräckligen trygga or¬
ten mot brist på Salt, helst Utskottet föreställ¬
de sig, alt denna handel, om den af de Hand¬
landes fria val finge bero och utan inskränkning
till visst qvantum och viss tid hvarje år, kunde
utöfvas, torde snarare mer än mindre, emot
hvad hittills skett, blifva idkad: Då således de
nu gällande tvångshand på Salt.Importen till U-
meå och Uuleå syntes, utan skadlig verkan för
det ändamål, i hvilket de tillkommit , kunna
tåla det undantag, som blifvit sökt, så vida dertill
eljest finnes skäl; och då Utskottet jemväl ansåg
sådane skäl billigtvis kunna för Umeå och Uuleå
1354
Den 6 Juni.
Släder härledas ifrån de af Herr Bjuhr anförde
omständigheter , att dessa Släder hafva en för
Utrikes Sjöfarr aflägsen belägenhet och på Utri¬
kes Orter drifva blott en obetydlig handel; Allt¬
så och med hemtadt stöd äfven af den befrielse
Sundsvalls Stad tillgodonjuter , beslöt Utskottet ,
att genom anmälan af dessa dess tankar , hos
Vällofl. Ståndet vördsamt understödja Herr Bjuhrs
begäran, med hemställan, huruvida Vällofl. Stån¬
det, i detta ämne, hvilket Herr Bjuhr önskat
ia Rikets Ständers gemensamma pröfning under»
kastnät, täckes hos Kongl. Majit göra enskild un¬
derdånig, framställning
”'Och skulle Protokolls-Utdrag härom till
Vällofl. Ståndet afgå.
■”Ex Protocollo
J. S. Röle n."
Dessa Protokolls-Utdrag föredrogos och lä¬
des på Bordet.
§. 4.
Pa derom af Herr Falkman väckt Motion ,
beslöt Borgare-Ståndet , att af de Tablåer öfvec
Banko-Verkets stal ning , upprättade enligt Rä-
kenskaperne från och med år 1776 , om hvilkas
tryckning Banko-Uiskottet, enligt samtliga Riks-
Ståndens förordnande , besörjer , bör uppläggas
ett så tillräckligt antal Exemplar , att de kunna
icke allenast utdelas bland Ståndens ^Ledamöter ,
utan ock serskilt emot betalning hållas Allmän¬
heten tillhanda , samt dessutom användas vid
Bihanget till Ståndens Protokoll , på det någon
Den 6 Juni.
1*55'
förnyad tryckning af desse Tablåer i och för
Bihanget icke må behöfvas; Och skulle de öf¬
riga Riks-Ståndert inbjudas att uti detta Beslut
sig med Borgare-Siandet förena.
§• 5-
Till afgörande föredrogs Ståts-Utskottets dpn
30 sistl. Maj på Bordet lagda Utlåtande Ntr 17 8- i
anledning af väckt fråga om Nurnmer-Uotteriets
och General-Assistans-Kontorets indragning; Öf¬
ver hvilken sednare fråga Utskottet likväl anmält
sig vilja meddela sitt yttrande i sammanhang
med öfriga ärenden rörande Riksgälds-Verket,
Herr Ullberg : Enär Stats-Utskottet medgif- •
vit Lotteri-Inrättningens skadlighet i moraliskt
hänseende , och det lärer vära lika erkändt, att
Staten hör uppmuntra Folket till flit och arbet¬
samhet, men icke till fikande efter vinst på äf-
ventyrliga åtgärder, hade af desse, i min tanka
riktiga och sanna, grundsatser bort kunna väntas
ett annat resultat , än hvari Utskottet stannat,
då det tillstyrkt Nummer-Lotteriets fortfarande.
Utskottet har hemtat ett motskäl från Statens be¬
hof af den Inkomst, Lotteriet tillskyndar den¬
samma. Jemte det jag anmärker , huru beklag¬
ligt det vore för mitt Fädernesland , om ett an¬
slag af 60,000 R:dr årligen skulle hindra något
steg till Moralitetens befrämjande , tror jag , att
Stats-Utskottet, med fästad uppmärksamhet på de
finansiella ämnen, som tillhöra dess kännedom
och granskning , ej bort undgå upptäcka , att,
när de Summor afskrifvas , som Riksgälds-Kon-
toret uppburit af sitt Kreditif på Banken , och
räntan derå såmedelst besparas, samt ‘det af
Den C Ju ni.
Riksgälds-Konloret upptagna Femprocentslån blif¬
vit stäklt under förminskning, hvarigenom Be-
villnings-behofvet jemväl för räntan å detta Rån
småningom försvinner , beredes på sådant sätt
utväg att ersätta fdrlusten af Lotteri-Inkomsten;
Och äfven i finansielt afseende är således icke
något hinder emot Lotteriets indragning. Men
skulle denna Inrättning än vidare komma att
fortfara, så finner j ig för m infjdel ,“att till Riks-
gälds-Kontoret då bora dfverleinnas , icke alle¬
nast sjelfva Lotteri-Fonden, såsom Utskottet till¬
styrkt , utan äfven den så kallade Brudgåfve-
iFonden , samt alla andra af Lotteriet inflytande
medel, emedan Lotteri-Direktionen icke skall va¬
xa ett penninge-fiirvaltande Verk, utan bio t sty¬
rande liazardspelet; och kunde Direktionen se¬
dermera ifrån Riksgälds Kontoret reqvirera Ver¬
kets aflöning qvartaliter samt öfriga Medel efter
behof.
Herr Cederborg: Vid r8l8 års Riksdag yt¬
trade jag rnig angående Nummer-Lotteriets in¬
dragning sålunda : ”Den öfvertygelsen lärer
”vara allmän, att Lotteriet är skadligt; men
”tankarne synas vara delade , om icke det 1 ik-
”väl såsom ett nödvändigt ondt bör bibehållas
”för den inkomst , som det leinnar Staten. —
”Då Lagarne med så mycket skäl förbjuda Ha¬
sardspel, anser jag oriktigt, att en del af Statens
”Inkomster skall härledas från en så orättvis
”grund. Otn än någon förlust skulle uppkomma,
”sorn på annat sätt bör fyllas , anser jag denna
”omständighet icke böra afskräcka , då frågan är
”om en, vinst för sedligheten och en seger för
■”det rätta.” —- Som min öfvertygelse icke se¬
Den 6 Juni.
1 ? 57
dermera förändrat sig; så får jag nu blott åbe¬
ropa detta yttrande.
Herr Santesson : Vid Riksdagar tillförene
röstade också jag för JjOtteriets afskaffande ; och
ännu vid början af öfverläggningarne derom un¬
der denne Riksdag var jag af samma tanka; Men
jag får tillstå, att, efter ett noga öfvervägande
af de skäl , som förete sig med och mot in¬
dragningen, har jag L Utskottet delat Pluvalite-
tens mening , icke egentligen i anseende till
Statens behof af den från ISfummer-Lotteriet på¬
räknade inkomst , utan hufvudsakligen af öfver¬
tygelse, att , om den utväg upphörde, sorn gri¬
llom Lotteriet ar den ringare och mindre be»
medlade Folk Klassen lernnad, att offra något
på lyckans altare och för sina förhoppningar ,
så skulle utan tvifvel andra spel af förderfligare
art , och tidsfördrif af skadligare följder för sed¬
ligheten , derigenom befordras. Man känner det
förtroende , Utländska Lotterier tillvunnit sig
här i Landet , nu mera än förr ; Troligen skul¬
le också desse , efter Svenska JjOtteriets indrag¬
ning , ännu tner tillitas; Och, jemte det än¬
damålet sålunda förfelades , vore den verkan o*
felbar , att Staten äfven saknade den inkomst ,
som af Lotteri-Inrättningen härstädes inflyter.
För öfrigt får jag , i anledning af Herr lillbergs
yttrande, tillägga, att Stats-Utskottet ansett Riks¬
gälds* Kontoret ej böra besväras med Brudgåfve-
Fonden , då densamma icke utgör en stående
Fond, utåt! endast satnlade outtagna medel , sorn
på reqvisition böra utbetalas efter hand , så fort
någon af de Allmogens döttrar , för hvilka med¬
len blifvit såsom Rrudgåfye-Vinster afsalte, styr¬
1258
Den 6 Juni.
ker sig hafva trädt~ i äktenskap, Ån mindre har
Utskottet kunnat finna lämpligt, att Lotteri-
Verkels hela räkning skulle thil Eiksgälds-Kontoret
öfverflyttas , då årliga Lotteri-afkastningen utgör
Stats-Medel , hvilka böra i Stats-Kassan inflyta.
Herr Winberg: Jag har äfven deltagit i
Utskottets Betänkande: Mina åsigter af saken
hafva varit, att det visserligrn vöre bättre och
nyttigare för dem , som i Uotteriet deltaga,, öm
de, i stället, uti Spir-Bank insatte sina pennin¬
gar , men att Allmänheten icke heller bör beröf-
vas det nöje., den finner af Uotterispeiet , samt
att den sannolikt skulle, i brist deraf, egna sin
tid och sina tillgång,!!- åt förströelser af större
osedlighet : och det vöre t. ex. ingen god ver¬
kan af Lotteriets indragning, om fylleriet derige¬
nom ökades. Dessutom tror jag ej , att Lotierispe-
let är af sämre beskaffenhet , än tillåtna kortspel
ibland de bildade Folkklasserna. Då Herr Ull¬
berg , såsom tillgång till Lotteri-Inkomstens er¬
sättande, omnämnt Räntebesparingen å Riksgalds-
Kontorets Femprocen:s Obligationer , får jag erin¬
ra , att desse väl inlösas efter hand, men att nå¬
got serskilt anslag för räntan icke varit gjordt och
således ej heller besparas.
Herr Egge : Af Herrar Santesson och
Winberg är jag förekommen i hvad jag ämnat
yttra. Vöre jag öfvertygad, att Lotteriets upp¬
hörande blefve en anledning till större sedlighet
ibland Folket, och att penningarne derefter klo¬
kare och bättre användes , så skulle jag icke un¬
derlåta att tillstyrka indragningen ; Men jag före¬
ställer mig en motsatt verkan och förenar mig
derför i anhållan om bifall till Betänkandet,
Den 6 Juni.
*259
Hvad det angår, att man anser Lotteriet såsom,
en vanära för Staten, så hemställer jag, om Be-
villnings-afgiften på kortspel är mindre vanhe¬
derlig.
Herr Hagander : Herr Ullbergs fullständigt
utvecklade tankar om Lotteri-Inrättningen instäm¬
ma så alldeles med mina egna, att jag blott be-,
hofver åberopa hans yttrande, jemte Herr Dok¬
tor Almqvists i Utskottet anförd i serskilda me¬
ning, soro innefattas i det vid Betänkandet bi¬
fogade Protokolls-Utdrag. I anledning af den
sednare behagade Högtärade Ståndet fästa upp¬
märksamhet på det goda ändamålet af de i sed¬
nare tider inrättade Spar-Banker och huru gagne-
ligt det vore , att, i stället för Nummer.Lotteriets
bibehådlande , anvisa Allmänheten till sådana
tillfallen , att spara sina medel. —. Med Herr
Santesson kan jag ej dela den tanka , att All¬
mänheten bör lemnäs tillfälle offra något på
Lyckans altare. Lyckan liknas vanligen vid en
nyckfull qvirina , Sorn ej mycket vedergäller
hvad man på henne slösar. Det kan ej vara
godt , att den obemedlades små tillgångar så an¬
vändas. Ej heller tror jag , att Folket finner 1
Lotterispelet något nöje ; ty jag har åtminstone
i min hemort alltid hort Nummer-Lotteriet an¬
ses såsom err för sedligheten skadlig Inrättning.
Herrar Limnelius, Lundgren och Palm före¬
nade sig med Herr Hagander.
Herr Hambreus• Jag tror erfarenheten haf¬
va visat , att det mesta spel på Lotteriet sker
af dem , sorn äro minst bemedlade och kanske
ej för morgondagen veta hvaraf de skola lefva.
Häri ligger den skadligaste verkan af Inrättnin¬
I2Ö0
Den 6 Juni.
gen, hvars afskaffa.nde jag, uppå de af Her¬
rar Ullberg och Hagander rut anförda ytterliga,
re skäl , tillstyrker , under förmodan, det Staten
icke saknar utväg att fylla bristan af de 60,000
B:dr, Lotteri-Verket påräknas gifva i behållning.
HPir Aspelin'. Med den kännedom , jag
eger af Nurariier-Lotteriet, sorn här i Stockholm
drages , kan jag ej anse detsamma serdeles farligt.
Jag tror icke, att Plural heten af de deri delta¬
gande personer äro tiggare; tvärtom ansvarar
jag, att I.otter derstädes köpas af mången, sorn
äfven spelar sin Vira. Allmänheten hemtar af
Lotteriet verkligen ett nöje , hvilket , oin det
upphörer, troligen skall efterträdas af någon an¬
nan njutning ; och det vore ingen vinst om den
söktes i en ökad konsumtion af Kaffé och Bränn¬
vin. Den Inkomst, Lotteriet tillskyndar Staten,
är ej heller att förakta ; Åtminstone har Sfats-
Utskottef, ej kunnat så anse den vid en tid , då
nästan alla Utskottets afstyrkanden af nya eller
ökade anslag grunda sig på brist i Statens till¬
gångar.
Herr Lenning: Jag förmodar , att de i
Stats förslaget beräknade bo,000 fhdr af Num¬
mer-Lotteriet måtte kunna på något sätt godtgö*
ras , om Lotteriet upphörer. I allt fall anta¬
ger jag för regel , att ingen Inrättning bör bi¬
behållas , sorn är moraliskt oriktig. Insatsen på
Lotteriet har i sednare åren af tagit och Verkets
vinst likväl blifvit större. Då sådant lärer här¬
röra derutaf, att Spelsättet är mera borner,adt,
än förr , och Lo.tt-tagarnes tillfälle till vinst för-
minskadt , i ojemt förhållande till Statens, anser
jag denna omständighet öka de af Hrr Ullberg
Den 6 Junit
1361
och Hagander anförda välgrundade stal, dem
jag för öfrigt åberopar under anhållan om åter-
remiss till Siats-Utskottet.
Herr Ekelund: Uii Stats Utskottet har jag
varit af skiljaktig mening; och jag åberopar min
till Protokollet anmälda reservation, jerrne hvad
Kr Doktor Almqvist i Utskottet yttrat. Jag fin¬
ner väl å ena sidan , att Staten skulle genom
Nummer-Kotteriets indragning göra en årlig för¬
lust; men å den andra ser jag ock, att vinsten
nu är förenad med ett Moraliskt förderf. Uti
min hemort har icke lärjgeseden handt , a 11 2;ne
talrika hushall af den lägre folkklassen, hvilka
förut haft sin bergning, blifvit, genom Kollek*
töremes tilliagsenhet att utborga Lottsedlar, inom
ett år skuldsatte för flera Tusen Biksdaler samt
dymedelst tvungne att lemna hus och hem.
Flere förstöra sig på samma väg ; och bland ar¬
betsfolk är ganska vanligt, att de pantsätta sina
kläder for att skaffa sig Lottsedlar, till dess de
orri Lördagen kunna återlösa dem med den ut¬
fallande aflöningen. De , sorn på sådant sätt för¬
derfva sig genom Lotteriet, skulle, om inrättnin¬
gen upphörde, vända sin uppmärksamhet till
Sparbankerne och hafva något öfverskott att der
insätta. Att andra spel gifvas och äro t il lå t ne
bör ej blifva nigot försvar för Nummer-Lotteri¬
et. Med de förra förhåller sig helt olika, eme¬
dan de egentligen brukas af personer med både
mera lägenhet och råd att något förlora , och äfven
mera urskiljning och förstånd att hushålla klokt ef¬
ter sina tillgångar. Att Kojlektörer genom utborg
ningar komma på balans och nödgas göraCession ,
sarai deras Löftesmän mäste betala balanserne , be¬
1262
Den 6 Juni.
visar ej heller något till fördel för Lotteriets till¬
varelse, då äfven på sådant sä't Medborgare blif¬
va olycklige. På alla dessa skäl anhåller jag om
återremiss.
Herr Falkman'., Om jag af Nummer-Lot¬
teriets indragning kunde förese sådana goda följ¬
der, som de Herrar Ledamöter, hvilka nu talat
emot Betänkandet, påräkna, så skulle jag icke
dröja, att med dem förena mig utan all beräk¬
ning af Statens förlust: Men jag tror, lika med Ui-
skot et, att ändamålet med indragningen icke vun¬
nes, och att tvärtom de, sorn nu spela på Lot¬
teriet, skulle, när detta tillfälle dem betoges ,
uppsöka andra, i flera afseenden mera förderfli-
ga, utvägar till sin förströelse. Min tanka är
derför, att Nummer-Lotteriet bör, på sätt Ut¬
skottet föreslagit, bibehållas såsom ett ondt att
förekomma ett ännu värre.
Häruti instätnde Herrar Langenberg och
Leffler.
Herr Linström, Jakob: Min öfvertygelse i
denna fråga är oförändrad, sådan jag lillkännagif-
vit den uti min Motion om Nummer-Lotteriets upp¬
hörande. Stats-Utskottet har tagit i betraktande
Statens många behof; men ibland dem finnas
visserligen flera af mindre vigt. Deremot är det
för Staten hvarken värdigt, att stifta inrättnin¬
gar, hvilka förstöra folket, såsom det genom Lot¬
teriet redan handt mången behållen man, eller
båtande att vinna på en Medborgares ruin ; och
det skulle istället vara gagnelig! och väl, om
Polket uppmuntrades att i Sparbankeme insätta
sina penningar , hellre än att bortslösa dem på
Den 6 Juni.
ett spel sorn leder till fattigdom , elände och
någon gång ledsnad vid Sifvet.
Hers Lagerstrand: Jag har blifvit förekom¬
men af de Ledamöter, hvilka nu så grundligt
talat för Lotteriets afskaffande; och jag förenar
mig i hvad Hrr Ullberg , Hagander , Ekelun-d
och Linström yttrat.
Herr Ehinger: Med sörsta förundran er¬
far jag i dag, hvad jag aldrig kunnat föreställa
mig, det Stockholms Publik fått för spel en sä
stark passion, att man anser vådligt ett afbrott
deri genom Nummer-Kotteriets upphafvande. Äf¬
ven jag har förut hyst deri tanka, att Lotteriet
borde bibehållas, icke af nämnde orsak, ty jag
skulle beklaga Nationen örn ett lika förhållande
allestädes egde rum; men derför, att jag ansett
Staten vara af Lotteri-inkomsten i behof, Då
jag nu hört flere Ledamot er yttra , att denna in¬
komst kan uknbäras , så antager jag en annan
mening och tror det vara hög lid, att Nummer-
Lotteriet indrages, såsom ett skadligt medel till
spelsjukans befrämjande.
Herr Lundman: Med dem, som talat e-
mot Lotteriet, instämmer jag. Nummer-Lotteri¬
et är, i min tanka , sämre , än alla andra hazard-
spel, då det står i Direktionens makt, att för¬
bjuda Numror, hvilka redan blifvit sålde, och
såmedelst betaga den spelande en vinst , som
han haft rättighet att påräkna. Den, sorn del¬
tager i andra spel, kan svårligen dölja i hvad mån
han derpå äfventyrar och förlorar; men med Num¬
mer Lotteriet är det icke på samma sätt; tyder kan
man hålla ett cacheradt spel och såmedelst för¬
störa både sig sjelf och sine Borgenärer, innan
1264
Den 6 Jani.
någon är i tillfälle att om sådant få kännedom;
och detta gör, att vådan af de förra ej är jem¬
förlig med vådan af Lotteri-spelet.
Herr Arvidson : Då det lärer vara allmänt
erkändt, att grunden för Nummer-Lotterier är
omoralisk, så synes detta skäl tillräckligt för In-
rättnirigens upphäfvande. Men dessutom finner
jag i frågan om Hazardspel, hvartill Numrner-
ifiotteriet ostridigt hörer, å Statens eller Styrel¬
sens sida en dubbelhet , som är alltför stötande.
D enna dubbelhet består deri, att Staten, å'ena
sidan, förbjudit sina individer att idka Hazard¬
spel, vid betydlig penningebot, och, å den an¬
dra, sjelf drifver Nummer-Lotteriet, det största
Hazardspel, ulan annan orsak, än att blott en
vinst derigenom skall tillskyndas Stats-Verket,
en vinst, som väl later lockande, men hvilken
dock betydligen förminskas genom utgifterne till
aflöning och andre omkostnader för Verkets Sty¬
relse. Jag förenar mig för öfrigt med Hrr Ull¬
berg och Hagander samt anhåller , att målet å-
terremitteras.
Herr Noréus: Jag har deltagit i Utskottets
Betänkande, hufvudsakligen på de skäl, Hr Falk¬
man nyss yttrat. Lika med honom och flere
värde Ledamöter, är jag af den tanka , att Num¬
mer-Lotteriet borde upphöra , om dermed vun¬
nes något för Folkets moraliska förbättring; men,
då jag ej kunnat öfvertyga mig om denna på¬
följd, anser jag Lotteriet böra bibehållas. I en
tid, då snart sagdt hvart enda Tidningsblad in¬
nehåller anbud till utländska Lotterier och des¬
se hafva i Riket manga Kommissionärer , hvil¬
kas
Den 6 Juni.
I265'
kas antal ökas, men ej minskas, tror jag icke, att
man genom Svenska Lotteriets indragning un*
danrödjer tillfället till spel eiler utrotar hågen
derför. Den , som ej sjelf värderar och vårdar
sitt bästa, finner alltid så manga sätt att förstöra
sig, att något Förmynderskap frän Statens sida
visst icke hjelper. Man säger det vara omora¬
liskt, att Staten underhåller en Spel anstalt: Är
det väl mera Moraliskt, att Staten tager afgift
för Brän vins-förtäring ? Man tror sedligheten
fordra, att Nummer-Lotteriet indrages: Vore
det icke också Moraliskt nyttigt, om hvar enda
krog tillstängdes? I min tanka är det likväl
icke på så Materiella sätt, som sedligheten be¬
fordras; utan bör detta ändamål sökas genom om¬
sorg för uppfostran , undervisning och bildning.
Icke heller förstår jag, huru Stats-Verket kan
anses ej vara i verkligt behof af Lotteri-Inkom¬
sten. För mig är det klart, att, så länge Sta¬
tens utgifter måste fyllas genom Bevillning, är
ingen inkomst öfverflödig, med mindre Bevill-
ningen i samma mån ökas. Om Lotteriet in¬
drages , så består Statens förlust derpå, icke blott
i afkastningen, som upphörer, utan ock i den
fortfarande aflöning, som till Verkets nuvarande
Tjenstemanna-Korps måste utgå. Jemte dessa
skäl bör väl ej eller lemnäs utan allt afseende,
att Lotteri.spelet är för Allmänheten ett nöje;
eller månne det vore nyttigare , sedligare och
mindre vådligt, att enskilda Spelhus i alla Stä-
Borg. St. Prot. 1823. 11. B. 159, 160.
Rättelse:
Sid. 1124’ R«d. a», Står: utan fcäs; äter
i a 6 6
Den 6 Juni.
der intogo Lotteri-Kontorens ställe och för All¬
mänheten öppnade tillfälle att förstöra både pen¬
ningar och tid ?
Herrar Eckhoff, Rydberg och Hegardt in¬
stämde med Hr Noréus.
Herr Huldberg : I denna fråga delar jag
Hr Ullbe rgs (ankar, och tror, hvad jag under
Riksdagen llere gånger yttrat , att Staten ej bör
bereda sig inkomst huru som helst, eller söka
en vinst på Moralitetens bekostnad. Emot Num<
mer-Lotteriet har jag dessutom flera skäl. Det¬
ta Lotteri är ej 'hederligt, just derför, att en in¬
komst deraf beräknas för Staten. Då man del¬
tar i andra Lotterier vet man förut, huru myc¬
ket inrättningen skall vinna; Men har sökes för
Verket den högsta möjliga vinst; hvilket icke
kan kallas egalt. Således är det icke heller o-
möjligt, att Siaten förlorar på Lotteriet 60,000
R:dr, i stället att vinna detri. Att Lotteri-spe¬
let för Stockholms Publik går hand i band med
Assistans-Inrättningen är min fulla öfvertygelse*
Man lånar i den sednare penningar till det för¬
ra. Lotteriet kan liknas vid en Gli-not, den
man drager efter småfisken, som man ej kan fån¬
ga i den större Noten.
Herr Santesson : Jag kan ej frångå min öf¬
vertygelse, att Siats-Utskottet sett saken på riklig
sida. O m här vore fråga att inrätta ett nytt Verk,
sådant som Lotteriet , eller att inleda Allmän¬
heten i något nytt spel, så skulle jag afstyrka
det; äfvenså örn jr g trodde Lotteriets indragning
verka till ökad sedlighet hos Allmänheten; ty
onekligen bör Moralitetens fordran i första rum¬
met öfverväga*; Men jag kan ej undgå befara,
Den 6 Juni.
att Lotteilets afskaffande skulle i detta afseende
mera skada än gagna. Det vöre blott spelet
p;i Svenska Lotteriet, sorn upphörde* och, i dess
ställe, skulle spel pade Utländska tilltaga, hvil¬
ka, i samma mån insatserne och fördelarne der
äro större, långt snarare, än Svenska Lotteriet,
bidroge till sådarie händelser, Hr Ekelund om¬
nämnt. Nummer-Lotteriet har väl stundom va¬
rit orsak till deras olyéka , som missbrukat det;
Men så liar det ock flere gånger varit ett me*
del i Försynens Hand , att låta Familjer kom¬
ma sig före ur fattigdom och behof. — Hvad
angår Statens inkomst af Nummer-Loiteriet, så
är den icke blott 60,000 Hulr, eller den i Stat
antagna summan, utan snarare dubbelt så myc¬
ket, om man beräknar Verkets aflöning af egna
medel , samt de Bevillnings- och Postporto-afgif-
ter, hvilka från Lotteriet till Stats-Kassan infly¬
ta. Hr Ullberg har väl anvisat tillfälle att er¬
sätta alltsamman; men jag fruktar , att Stats-Reg-
leringen , när den nu från Stats-Utskottet in¬
kommer, skall, långt ifrån att utmärka minska¬
de behof, visa nödvändigheten af många ö-
kade anslag.
Herr Leffler' Vid förra Riksdagen vote¬
rade jag för Nummer-Lotteriets indragning; och
jag anser ännu, att det varit bättre om denna
inrättning aldrig funnits. Sedermera har jag fått
den erfarenhet, alt personer, som med passion delta¬
git i Lotteri-spelet 5 merendels, då de dermed upp¬
hört, välja andra vådligare spel eller falla i nya dår¬
skaper , hvarigenom de skada sin hetsa , öda både
penningar och arbetstid, samt för sig sjelfva och an¬
dre blifvit mera onyttige, än förut; och jag har så¬
iq6S
Den 6 Juni.
ledes irigen anledning att af Lotteriets afskaffande
vänta någon Moralisk förbättring. Då detta hufvud-
ändamål ej kan vinnas, och då derjemte Staten
påräknar af Lotteriet en årlig inkomst, uppgåen¬
de till öfver 100 ooo B dr, hvilka svårligen nu
lära kunna genom andra medel ersätias, enär
Allmänna Bosten påyrkar minskning i Bevillnin-
gen, tillstyrker jag, med afseende på allt detta,
att Lotteriet må fortfara.
Herr Vilberg : I händelse målet återremit¬
teras, borde Sfats Utskottet ifrån Lotteri-Direk¬
tionen infordra specificerad uppgift å Lott-för-
säljnings-summan de sednare åren samt upplys¬
ning hvarifrån den influtit, på det man måtte
kunna se hvilka orter äro af Spelsjukan mest
hemsökte. För öfrigt åberopar jag hvad jag re¬
dan yttrat, och får blott tillägga, att, då fråga
blir emellan Moralitet och Stats-inkomst, börden
förra hafva första rummet. Det är Statens pligt
att befordra goda seder och, så vidt, som möj¬
ligt, undanrödja sådana nöjen, som hos Folket
skämma sedeskänslan.
Herr Noréus: Det skäl, Hr Leffler nyss
andragit, är verkligen vigtigt. Om man jemfö-
rer verkningarne af Lotteri-spelet och af andra
spel, finner man lätt, hvilketdera varit mest
förstörande. När personer af lägre klasserne fä¬
sta sig vid de sednare eller råka i andra laster,
då just vika de ifrån vanlig arbetsorifning och
stjäla tiden från sina göromål. Jag frågar hvar
och en med någon erfarenhet angående Tjenste¬
folk, om ej de tjenstehjon gått längst i förderf,
som fått smak för kort- eller tärning spel och
kroglefnad, och om dermed kan förliknas, att
Den 6 Juni.
hvar tredje vecka göra en insats på IiOtteriet.
Allt detta är orsaken , a;t jag, lika med Hr Falk¬
man, anser Lotteriet såsom ett nödvändigt ondt,
för att undvika ett värre. Oaktadt jag således
finner Siats-Utskottets Betänkande väl grundadt,
hemställer jag likväl, om ej de många deremot
gjorde anmärkningar böra föranleda till återre-
miss. Den af Hr Ullberg äskade närmare upp¬
gift om spelet synes väl icke kunna blifva af
någon nytta för sakens bedörnmaride, men ej
heller skadar det, att den af Utskottet infordras
såsom en tabellarisk upplysning öfver Verket.
Herr Aspelin instämde med Hr Noréus
deri, alt målet borde, i anledning af anmärk-
ningarne, återremitteras.
Herr Fornander: Jag anhåller om bifall å
Betänkandet, såsom så välgrundadt , att det, i
min tanka, ej kunnat blifva bättre.
Sedan Diskussionen förklarats slutad och Hr
Talmannens Propositioner, först på Bifall och
dernäst på Aterrerniss af Betänkandet, blifvit,
hvar för sig, besvarade med både Ja och Nej,
så anställdes, enligt Hrr Fornanders, Bagges och
Bangenbergs med fleres begäran, votering öfver
en uppsatt, justerad och anslagen, så lydande
Proposition:
”Den, som bifaller Stats-Utskottets Utlåtan¬
de N:r 178. i frågan om Nummer-Lotteriets inr
dragning, lägger Ja: Den det ej vill, Nej:
Vinner Nej, så återremitteras målet.”
En voterings sedel aflades; Och de öfrige,
öppnade, innehöllo 28 Ja, emot 32 Nej; I
följd hvaraf Utlåtandet var bifallet.
1*7®
Den 6 Juni.
§. 6.
A nyo föredrogs Stats-Utskottets Utlåtande
N:r 17g med Förslag till samrnanjemkande af
Riks-Ståndens Beslut i frågan om medel till kost*
naderne för H. K. H. Kronprinsens förestående
Förmälning och verkställda Utrikes Resa.
Detta Utlåtande bifölls.
He.r Cederborg bpgärde atc få antecknadt,
det han , som , efter erhällen permission , varit
bortrest, då hufvud-frågan hos Ståndet afpjordes ,
deruti haft den tanka, att Saltpetter-fonden icke
bort för nyssberörda behof tillgripas.
§• 7 •
Nedannämnda Betänkanden föredrogos å nyo:
Banko-Utskottets
Nlr 17. med upplysningar angående de i Ban¬
ken , emot deposition af Banko-Sedlar, lyftade
Piastrar;
Uades till Handlingarne :
Bevillnings-Utskottets
N:r 8. om antagande af en Vaktmästare:
N:r g. i anledning af motion om ett fötändradt
Uppbörds-och Kontroll-sätt å de Staten från Post-
verket tillflytande inkomster:
Nlr 10. om en föreslagen ny method tili Be-
villningens utgörande och fördelning samt Fa¬
stigheters värdering:
N:r n. i anledning af en motion om Afkort-
nings-Längdernes öfver Krono-Utskylderne in*
gifvande till Härads-Rätterne:
Biföl los:
Den 6 Juni.
1*71
Lag- och EkonomrUtskottens
Nh 61. i väckte frågor om afskafFande af Ex-
peditions-läsen och om ändring i Taxan å så¬
dan löseri:
Lades, enligt Herr Bagges begäran, ytterli¬
gare på Bordet,
§. 8.
Föredrogs å nyo Lag- och Ekonomi-Utskot¬
tens Betänkande N:r 62 öfver väckte motioner
i afseende på ny Lag-stiftning angående Stäng¬
sel-skyldigheten.
Herr Santesson: 5’Efter min öfvertygelse
äro få saker i Landt-hushållningen af den vigt,
som frågan om en förbättrad och förenklad Stäng¬
sel-ordning, Da jag väckte motionen härom ,
böd jag till att utreda skälen, som, i min tanka,
för en sådan sak påtagligen voro talande; myc¬
ket bättre äro desse dock utredde af den , utaf
Kongl. Maj;t tillförordnade, Lag - Kommittéen ,
hvars Betänkande i detta ämne eger den full¬
ständighet och öfvertygande bevisning, att jag
ej föreställt mig möjligheten , att antagandet af
de principer, der etablerats, och från hvilka jag
uti min motion äfven utgått, skulle af Ekono¬
mi- och Lag-Utskotten afstyrkas. — Den enda
olägenhet af del föreslagna förenklande dyme¬
delst , att Granne mot Granne skulle stänga alltid
hälben hvardera, ehvad Rymd eller Hemman¬
tal den ene kunde hafva olika emot den andra,
inträffar för oformliga figurer , i den mån , sorn
de afvika mer eller mindre från runda eller
qvadrat-forrnen ; men, i samma mån, som Jord¬
bruket tilltager, söka äfven Jordegare formera
157*
Den 6 Juni.
liksidigé figurer, för dem af en serdeles vigt i
ganska många hänseenden , såsom alla körslor till
och från Egorna, minskadt antal Diken, lättare
öfversigt, minskad Stängsel o. s. v. Vid alla
Enskiften har behofvet häraf i synnerhet visat
sig, och detta ändamål af de Förrättningsrnän ,
sorn gifvit uppmärksamhet deråt , blifvit befor-
dradt; Man föreställe sig blott 2:ne Hemmans¬
delar intill hvarandra, båda liksidiga , det ena
t, ex, af i helt, det andra af i- mantal —— och
man skall finna, att de efter denna princip, eller
att hvardera skall stänga till hälften , komma att
i ett vida billigare förhållande deltaga, än efter nu
gällande Eagar; och då endast den oformliga Agu¬
rén härvid kan lida något, så skall äfven den¬
na förändrade stadga leda till det allmänt och
enskilt nyttiga ändamåls befrämjande, att egare
af sådan oformlig figur söker genom egobyte och
rättningen af sin rågång få en formligare skap-
irad å dess egor; så att efterhand allt färre och
färre sådana vanforiner skola finnas. Att för de¬
ras, i alla fall, lilla antal skull vilja fortfaran¬
de tynga i obilligt förhållande de formeliga fi¬
gurer, förefaller rnig, som om man uti ett Reg¬
lemente för Soldater endast gjorde afseende på
de puckelryggige.—En af de allrastörsta förde¬
lar, som afses med den föreslagna ändringen, är
upphörandet af alla de rättegångar och beständi¬
ga tvister om Stängsel, som nu existera, och, så¬
som aldrig vinnande laga kraft, aldrig skota upp¬
höra, emedan minsta förändring, enskifte eller
utbrytning hos Grannen, gör en ny Stängseldelning
nödvändig; i stället för, att med den föreslagne
förändringen, alltid Grannar kunde, utan att be-
Den 6 Juni.
1373
svära hvarken Landtmätare eller Domare, eller
åtminstone lätteligen kontrollerande den förres åt¬
gärder , bestrida denna Hushålls - detalj, och
dervid säkert tillvägabringa ömsesidigt förmån¬
liga jemkningar, hvilka, en gång gjorde och
Stängseln delad i 2 delar, aldrig komme i frå¬
ga att rubbas. På dessa skäl anhåller jag om
återrerniss af Betänkandet.”
Med Herr Santesson förenade sig Herr E.
kelund.
Herr Ståhle: Jag kan visserligen icke be¬
strida, att det vöre mest enkelt, om Stängsel¬
skyldigheten emellan sammanstötande egor dela¬
des till hälften på hvardera Grannen; mc-n jag
kan likväl deruti icke finna någon billighet, e«>
medan , exempelvis, uti Skåne flera små Hem¬
man skulle derigenom få skyldigheter, vida ut¬
öfver sin förmåga att fullgöra, och jemväl deri¬
från hindrades genom brist på Stängsel-virke.
Jag tillstyrker alltså bifall å Betänkandet.
Häruti instämde Hr Hemberg.
Herr Hjertström: I Utskotten har jag icke
varit af Pluralitetens tanka, utan förenat mig
med Herr Danckvardt, hvars serskilda yttrande
finnes Betänkandet bifogadt. Lika med honom
och med Hr Santesson anser jag Lag-Kornrnit-
tens Förslag till en ny X.ag i detta ämne vara
så grundadt, och motiverne dertill så väl utveck¬
lade, att jag endast behöfver åberopa dem såsom
stöd för min anhållan om återrerniss. Förr el¬
ler sednare inträffar säkerligen Enskifte i hvarje
Byalag ; och med nu gällande Författning måste
dervid nya Stängsel-delningar hvarje gång upp¬
göras.
1274
Den 6 Juni.
Herr Norström: Nu likasom i Utskotien är
jag af den (anka , att Enskifte ej kan förändra
Stängsel-delningen Byar emellan, och att, med
antagande af J.ag-Koinmittéus Förslag, den. som
har mindre egor, nödvändigt skulle blifva lidan¬
de. Således tillstyrker jag, att Betänkandet bi-
falles.
Herr Lenning’. Derui förenar jag mig.
Hen åsyftade ändringen i nu gällande Stängsel-
Förordning och antagande af Lag-Kommitténs
Förslag vore, i min tanka, icke lämpligt, förr
än Förslaget till ny Lag i det hela pröfvas och
alla vederbörande hunnit detsamma i behörig
ordning granska.
Herr Cederborg förenade sig med Hr Len-
ning.
Herr Santesson: Att den nu ifrag varan¬
de förändring har oskiljaktigt sammanhang med
nya Lag-Förslaget i det hela, kan jag för min
del icke finna; och jag vet icke något skäl att
uppskjuta en nyttig ändring uti denne del der¬
för, alt icke alltsamman är färdigt till afgöran¬
de, i sy nnerhet, som flere ändringar redan i andra
delar blifvit gjorde. Den nu gällande f örfattnin¬
gen hvilar på en osäker och ovaraktig grund. I
min Hemort har man haft det exempel, att åtta
Byar blifvit för i dels Hemman skull tvingade
att stänga 6300 alnar omkring en måsse, då der¬
emot nämnda Hemman endast stängt 100 alnar,
ehuru måssen tillhört det sednare och Stängseln
varit af ingen nytta för de förra , saint densam¬
ma för öfrigt endast skett för något dåligt bete,
sorn varit på Måssen art hemta; och fl ra sådana
exempel gifvas dagligen.
Den 6 Juni.
1275
Herr Noréus: Så vigtiga skäl äro af Herr
Santesson anförda , att jag anser mig böra till¬
styrka återremiss. Jag tror icke, att en serskild
Jjag för ifi aga varande fall skalle förrycka Lag-
Förslaget i sitt öfriga sammanhang, då vi förut
hafva en serskild Stängsel-Förordning utöfver
allmänna Lagens stadganden, men hvilken För¬
ordning, efter den erfarenhet jag eger, föranledt
många tvister och förorsakat mycken skada.
Herr Ullberg: ’’Den Författning , hvarom
ifrågavarande Betänkande handlar, är väl, liksom
flere dess likar i Ekonomiskt afseende, af den be¬
skaffenhet, att på de ofantliga sträckor af mark,
sorn mellan Falsterbo och Muonioniska med åt¬
skilliga slag af Stängsel hägnas, fullkomlig bil¬
lighet och rättvisa emellan Jord-egare derigenom
icke alltid beredas; men med antagande af de
grunder för Stängsel-skyldigheten, som Motionä-
rerne föreslagit och af Utskottet blifvit förkasta¬
de, skall ofelbart lika om icke större olägenhet
uppkomma, så vida lokala förhållanden meren¬
dels medföra olikheter, deni man sälian med nog-
granhet kan jemna, — De hittills rådande grun¬
der , att den eger vitsord, som stänga vill, och
att den stänger mer, som för mera ligger eller
innehar större egolott, synas emellertid för än
damålet vara de minst olämpliga, och till deras
ogillande för enstaka händelser eller serskilda
Provinsers behof finner jag destomindre skäl, som
man , utan a Urnänt trängande behof, ej bör, ef¬
ter min tanka, utplocka stadganden utur den till¬
förväntande nya Lagen eller söndersplittra den
gamla, hvarigenom den förras granskning i system
kunde i märkelig mån försvåras. — Då dessut¬
1576
JDtn 6 Juni.
om den Lagliga Riksdags-tiden , och en Månad
derutöfver, redan äro ållryggalagde, utan att de
vigtigaste ärenderne för detta Riksmöte annu af
Ständerne hunnit afgöras, anser jag den återstå¬
ende tid, som kan vara beskärd åt våra öfverlägga
ningar, kunna och bora egnas åt mera makt¬
påliggande ämnen, än gamla Gärdesgårds-fiågor,
af hvilkas diskussion ingen hugnad hämtas och
genom hvilkas afgörande, på ett eller annat sätt,
ingen medborgerlig välfärd betydligen äfventyras.
.— Jag begär derför Proposition till bifall på
Betänkandet.”
Hen Winberg: Om jag ock, hvad princi¬
pen i allmänhet angår, ville instämma med Hr
Santesson, kan jag likväl icke underlåta att, i
händelse af återreiniss, hemställa huruvida det
vore billigt, att, när far-väg går fram öfver
ett och samma Hemmans egor, stängsel skulle
verkställas på bägge sidor om vägen af Egaren
till detta Hemman.
Herr Huldberg: PE de goda grunder och
med ledning af de upplysande exempel , Hr San¬
tesson anfört, förenar jag mig med honom, samt ön¬
skar att Målet återremitteras ; och jag finner icke nå¬
got skäl att afbida Lag-Kommitténs hela arbete för
att kunna vidtaga en nyttig ekonomisk Författning.
Herr Santesson: I anledning af hvad Hr
Winberg yttrat, får jag erinra, att här icke är
fråga om stängsel vid farväg ; och det är natur¬
ligt , att hvar och en måste stänga ensam , då
någon Grannes egor icke möta. — På Hr Ull¬
bergs anförande får jag svara, att, om det är af
vigt, att Landtmannen icke oroas flere gånger
pm året med nya Stängsel-delningar, och alt d©
Den 6 Juni.
1277
deraf uppkommande Rättegångar minskas, är det
äfven af vigt, att verkställa de förändringar i
Stängsel-författningen , som jag tagit mig frihe¬
ten föreslå ; och jag hem tar dertill ett nytt skäl
af den upplysning , jag nu erhållit , att , utom
Hrr Danckwardt och Grefve Wachtmeister, äf¬
ven tvänne andre Utskoitens ledamöter, Herrar
Hjertström och Huldberg, äro af andra tankar, än
Utskottens pluralitet.
Herr Hjertström: X frågan om stängsel å
ömse sidor af far-väg, i fall denne utgör Råskill¬
nad Grannar emellan, kan jag icke dela Herr
Santessons tanka, utan anser Grannar örn Stäng,
sel-skyldigheteu i dylikt fall böra jemka sig e-
mellan, med afseende på deras tillstötande olika
Egor af Aker, Skog och Utmark, samt det der*
af för dem hvardera uppkommande olika behof
af Stängsel. — Hvad vidtagandet af ändringar
i Stängsel-författningen beträffar, mäste jag, enrot
Herr Ullbergs yttrande, anmäika, att i Södra Or-
terne pågå Enskiften med mycken ifver och nä¬
stan i hvarannan By , och att deraf också upp.
komma ständige förändringar i Stängsel-skyldig¬
heten, hvilka gifva anledning till mångfaldige
och invecklade tvistigheter vid tillämpning af
nu gällande Författning, men hvilka alla olägen¬
heter och dermed åtföljande kostnader kunde und¬
vikas genom antagande af den T.iag, som af Jjag.
Kommittéen på så goda och rättvisa grunder är
föreslagen.
Herr Stuhle: Idka med Hr Ullberg tror
jag enahanda Stadgande om Stängsel-skyldighe¬
ten icke vara lämpligt öfver hela Riket. I hän¬
delse af återremiss bör man åtminstone taga |
Den 6 Junii
serskilt betraktande Skånes belägenhet, hvaräst
en mängd Hemman redan äro enskiftade och de¬
ras Egor kringgärdade efter nu gällande Förord-
ning, och hvaräst, genom en förändring deruti,
Allmogen, i brist af gärdselvirke, skulle blifva
hardt lidande.
Herr Santesson: Jag har icke något att på¬
minna deremot, om Utskottet föreslår olika stad-
ganden för olika Orter, men tror att, örn någon
ny ordning för en Ort antages, skola de öfrige
äfven snart önska sig den samma till efterlefnad,
ty stängsel- och skogs-besparing skulle derigenom
i betydlig mån vinnas.
Öfverläggnirtgen förklarades slutad; Och, se¬
dan de af Herr 7almannen framställde serskilde
Propositioner, dels på återremiss, dels på bifall
till Betänkandet , blifvit, hvar för sig, besvara¬
de med både Ja och Nej, anställdes Omröst¬
ning öfver en uppsatt , justerad och anslagen så
lydande Proposition:
”Den, som bifaller Lag- och Ekonomi-Ut¬
skottens Betänkande N:r 62 i frågan om ny lag¬
stiftning angående Stängsel-skyldigheten, lagger
Ja: Den det ej vill, Nej.‘ Vinner Nej, så å-
terremitteras målet. ’
Voterings-sedlarne, öppnade och uppsum¬
merade, befunnos innehålla 30 Ja, 12 Nej.
§■ 9-
Lag-Utskottets Betänkanden
N:r 63. om fullföljande från Lagmans • Bält af
frågor angående Hemrnans-klyfningar och besu¬
tenhet, samt
L)en 6 Juni.
1279
N:r 64. om Expedifions-sättet af Kongl. Majna
Nådiga Resolutioner i Brsvärs-rrtål ,
föredrogds å nyo och biföllos.
§■ 10.
Föredrogs å nyo Lag-Utskottets Betänkande
N:r 65 om ändring uti 12 §. af Kongl. Förord¬
ningen af den 13 Juli Ig 18 angående inteck¬
ning i Fast Egendom.
Herr Leffler: Utskottet har väl tillstyrkt en
Sadan Förklaring öfver nämnde §. , ”att det i irsla
Mom. meddelta förbud emot inteckning i Hus,
annan Byggnad eller Vatten-verk , hvarmed stän¬
dig rätt till grunden ej är förenad, icke må läm¬
pas på sådana å ofri grund i Städerne belägne
Hus och Byggnader, hvats Innehafvare för be¬
sittningen af Tomten erlägga ert viss årlig Tornt-
öre-afgift och, på grund deraf, icke kunna deri¬
från skiljas med mindre än lösen för Husen till
dem betalas;” men jag saknar i Betänkandet nå¬
got Förslag till den förändrade redaktion , sorn
§:n, 1 följd af en sådan Förklaring, bör erhålla;
Och jag btgär derför återremiss , på det ett dy¬
likt Förslag må af Utskottet upprättas.
Herr Hagander: Lag - Utskottets mening
har varit , att en serskild Förklaring af nyssbe-
rörde lydelse borde utfärdas; och verkan af en
sådan blir lika kraftig, som af en omarbetad §.
1 den förra Förordningen»
Herr Leffler: ”Jag har visserligen funnit
af Höglo!!. Utskottets Betänkande meningen va¬
ra, att utgifva en förklaring öfver det ifrågasati
iaSo
Den 6 Juni.
(a Lagrum. Men som jag har den erfarenheten,
att man stundom rättar sig efter ordalydelsen i
sjefva Lagen mer , än efter förklaringen deröf¬
ver , hvilket åtminstone inträffat med den för¬
klaring, sorn Lag-Utskottet vid 18 t8 års Riksdag
(ifver denna fråga afgifvit , hvilken icke kunnat
förekomma tillämpningen af Paragrafens bokstaf-
liga lydelse ; hade jag trott det vara bättre och
säkrare, om denna blifvit ändrad och förtydligad,
och således ej sedan behöft någon vidare för¬
klaring.”
Herrar Bagge och Limnelius förenade sig
med Herr Leffler.
Herr Cederborg: Het förundrar mig verk¬
ligen , att de värde Ledamöter , som väckt Mo«
tion uti förevarande sak, nu önska återremiss för
det Utskottet fästat afseende på Motionen. Ha¬
de fråga varit om ny Lag , så skulle Utskottet
säkerligen icke hafva underlåtit att föreslå redak¬
tionen ; men frågan angår endast Förklaring öf¬
ver en redan gifven Lag , som , ehuru menin¬
gen med densamma från första början icke va¬
rit någon annan , än den tillstyrkte Förklaringen
innehåller , likväl, efter hvad erfarenheten vi¬
sat , blifvit af olika Domstolar olika tillämpad,
och till förekommande hvaraf för framtiden en.
däst en Förklaring finnes behöflig.
H err Falkman'. Då den Förklaring, Ut¬
skottet föreslagit, är af bestämd lydelse, finner
jag, på de af Herr Cederborg anförda skäl, nå¬
gon återremiss icke af nöden.
Herr Ståhle: Hvad Skånska Släderne angar,
tar jag mig friheten upplysa, att för ofria Tom¬
ter
Den 6 Jarn.
n8i
ter derstädes betalas Tomtören, utan att Staden, e~
mot Innebafvarnes vilja, är berättigad till Tom»
ternes återlösande.
Herr Hjeriström : Med åberopande af mitt,
vid Betänkandet bifogade, serskilda Yttrande, får
jag förklara, att jag anser en Tag ofullständig, då
den innebär anledning till förlust för den, som
rättar sig derefter, och att den nu ifrågavarande
Förklaringen, i min tanka, är af sådan beskaffen¬
het. En person t. ex. i Carlskiona, som med¬
delar lån mot inteckning uti en Egendom här i
Stockholm , kan icke känna förhållandet härstädes,
och lii ttligen förlora den påräknade säkerheten
derigenom, att Tåntagaren försummar inbetala
sina Tomtören och Tomten såmedelst återfaller
till Staden. Jag har också inherntat, att här i
Stockholm handt, clet Innehafvare af S:adens Tom¬
ter måst derifrån bortföra sina Hus utan ali er¬
sättning.
Herr Limnelius : Jag deremot vågar för¬
säkra , att sådant har i Staden aldrig inträffat ,
då ordentligt köp och uppbud föregått , så framt
icke Upplåtelse varit gifven endast på vissa år;
Och, efter de närmare upplysningar, jag nu er¬
hållit , afstår jag från återremiss.
H err fPestin: Om man skulle neka In-
teckningsrätt i ofria Tomter, vore Städerne i
en ganska svår belägenhet. AU Jord både 1
Stockholm , Grenna och andra Städer har tillför¬
ene varit ofri , men blifvit upplåten till besitt¬
ning emot vissa obetydliga Tomtören. Uångif-
varen kan , då han icke bor på stället, der den
intecknade Egendomen är belägen , ändock göra
Borg* St. Prot. 1823. 11. B. 161, »62.
n8a
Den 6 Juni
sig underrättad om förhållandet derstädes och
sjelf förskjuta Tomtdre penningarne för att före¬
komma ali förlust genom försummad inbetalning
deraf.
Herr Lefler ’ '"'Jag misskänner visserligen
icke Höglofl. Utskottets yttrade välvilja i den
•åtgärd, Höglofl. Utskottet föreslagit. Jag h.ir en¬
dast åsyftat att förekomma framtida olägenhe¬
ter deraf, att det omtaldta Eagrum förblefve uti
oförändrad lydelse ; och olägenheten af det ifrå¬
gavarande stadgand t hade, såsom jag tror , kun¬
nat afhjelpas genom tillägg at orden å Landet;
Men, då jag nu af flere Lagkuunige män hörer ,
att den af Utskottet föreslagna förklaringen kan ut¬
rätta det samma, afstår jag gerna från yrkandet
af återrerniss. Jag får endast , med anledning
af hvad, som är nämdt örn beskaffenheten af Stä-
dernes ofria Tomter, äran upplysa, att det i Gö¬
theborg tillgår så , när någon försummar att er¬
lägga de atagne Anende-medel , att den å Tom¬
ten varande Egendomen blifver genom Utmät¬
nings-Auktion försåld , då Staden kan köpa sam.
ma Egendom , men icke till mindre pris än
hvad någon annan deiför vill gifva.”
Herr Langenberg: De omständigheter Herr
Hjertström anmärkt, synas mig göra nödvändigt,
att en Inteckningshafva re eger full säkerhet uti
Inteckningen , äfven då densamma är meddelad
i Egendom på en ort , der hart sjelf ej känner
det serskilda förhållandet med Tomterne och de¬
ras Innehafyares olika rättigheter i och för sina
Besittningar.
H err Hjertström : Jag tror icke , lika med
Herr Westin , att alla Tomter i Städerne varit
Dtn 6 Juni.
ofria. De ofria hafva , efter min tanka , till.
kommit derigenom, att serskilda Stiftelsers, äfven-
som åtskillige Städernes allmänna platser, hvilka
ej mera varit för dem behöfliga, blifvit till be¬
byggande upplåtne åt enskilte personer emot vis¬
sa afgifter. Jag hemställer antm en gång , hu¬
ruvida Åbyggnader på sådan jord kunna, då Be¬
sittnings rätten af Jorden är fot enad med förbin¬
delsen att betala Tomtören, utgöra en sådan sä¬
kerhet , som man bör förutsätta uti den Egen¬
dom , hvilken kan blifva föremål för Inteckning.
Hvad de händelser angår , dem j.ig uppgifvit
hafva i Stockholm inträffat med ofria Tomter,
sa ansvarar jag för min uppgift, och åtager mig
att leda den i bevis om så skulle erfordras.
H err Hagander : Inteckningshafvares säker¬
het uti Egendom på ofri grund , anser jag be¬
tryggad derigenom , att Låntagaren måste hos
Domaren visa sin åtkomst till Egendomen , och
att Domaren skall deraf ui skilja, huruvida In¬
teckning må meddelas eller icke; och för öfrigt
beror det å Långifvaren sjelf att tillse sin rätt.
Flere hördes begära Proposition; Och, när
en sudan af Herr Talmannen framställdes till bi¬
fall å Betänkandet, ropades Ja.
§. il.
Lag-Utskottets Betänkande N:r 66 öfver Mo¬
tioner, angående dels ändring i 13 §. af Kongl.
Förordningen den 13 Juni 18IS om Inteckning
i Fast Egendom , dels ock Tillägg till samma
Författning , blef nu åter föredraget.
Herr Ullberg: "'"'Det är icke ett ringa pri-
▼at-inferesse, som föranledt ifrågavarande Mo¬
3 5 84
Den 6 Juni.
tioner. Det galler om säkerhet fur Medborgares
Egendom af oberäkneligt belopp och det är frå¬
ga om att fylla en lucka i Lagen , hvarigenom
så kallade Lagliga bedrägerier skola
sanktioneras eller Idssläppas. —• Denna fråga sy¬
nes mig hafva desto mera förtjent Höglofl, Ut¬
skottets uppmärksamhet och allvarliga behand¬
ling, som händelser i Lagskipningen , härmed
gemenskap egande , hvilka väckt allmänt uppse¬
ende , ej kunnat vara Utskottets samtlige Leda¬
möter okände , då de , emanerade från Högsta
Domare-Makten , genom tryck varit offentlig
granskning underkastade; men dessa händelser
böra icke här nämnas. _ Man föreställe sig
penning-försträckningar, på god tro gjorde mot
säkerhet af inteckning i fast Egendom , med i-
akttagande af försigtighetsmått genom Gravations¬
bevis och andia Handlingar, som hittills varit
brukliga — och man skall med förvåning finna,
att oaktadt Egendoms-värdet mångdubbelt öfver-
går skuldens belopp, Borgenären ändå bringas i
förlust af hela sin fordran. — Fidei-Kommiss-
Sliftelser på spridda Lägenheter vinna faststäl¬
lelse och besittas ostördt man efter man. —— O in
minnet af Stiftelsen är fästadt vid Stamgodset ,
kan det snart utplånas om Ströhemmans natur. _
Mindre varaktiga förfoganden om Fastigheters
delning^, besittningsrätt, fördels njutande deraf el¬
ler andra afhartdl i ngar , hvarigenom Egendoms¬
värdet skingras eller förminskas, kunna uppgöras
af aflägse från Pantegodset boende personer, och
tillvarelsen af sådana dervid fästade villkor är
för Domaren i orten antingen alldeles okändt ,
eller ock genom intagande i Domboken lösligen
Dtn 6 Juni.
angifven. Gravations-beviset, som är hemtadt
ifrån Intecknings-Protokollet, nämner ej något
orri dylika villkor — och uli dermed behäftad E-
gendom intecknade Ijån förloras. Då pant i
Fastighet alltid hittills varit ansedd såsom det
mest fördelaktiga skyddsmedel mot förlust i pen*
nirrge-transaktioner , kan jag icke föreställa mig
något för det allmänna förtroendet mera vigtigt
och af behofvet mera påkalladt tillägg uti vår
Intecknings-I.ag , än att, utom enkla Åtkomst»
Handl! ngar , alla afhandlingar om fast Egendom,
af hvad beskaffenhet det vära må , böra i den
ort, der Egendomen är belägen , för Domaren
uppvisas och uti Intecknings-Protokollet intagas ,
samt hvart tionde år förnyas , så vida de laglig
verkan skola medföra.”
Herr Limnelius förenade sig med Herr Ull¬
berg och anhöll om Qterremiss.
Herr Noréus: Lika. med Herr Ullberg är
jag öfvertygad om behofvet af ett sådant Stad¬
gande , som Motionärerne i den af honom om¬
nämnde del åsyftat, serdeles då nyttjanderätten
till Egendomen utsträckes till så lång tid , att
man anser densamma förvandlad till eganderätt
efter den tidens förlopp. Exempel lära ock, på
sätt Herr Ullberg uppgifvit , finnas, hvilka åda¬
galägga detta behof. Jag vet icke i hvad mån
ett sådant Stadgande bör , såsom Utskottet för¬
ment , anses öfverflödigt ; Och jag kan icke in¬
stämma med Utskottet i den grundsats , att Lån*
gifvaren må skylla sig sjelf, som sig ej bättre
föreser; ty Lagen bör noggrannt bevara hvarje
Medborgares rätt; Och, när t. ex. Arrende-
Kontrakter, som äro Afhandlingar om en mera
1*86
Den 6 Juni.
inskränkt dispositions-rätt , än den Fidei-Koni¬
ni iss* Författningar innebära, måste intecknas för
att emot tredje man vara gällande , inser jag
icke, hvarför ej med Afhandlingar om en vid¬
sträcktare dispositionsrätt må , till alla vederbö-
randes säkerhet , förfaras på enahanda sätt.
H err Bogge: Jag förenar mig äfven med
Herr Ullberg, och der så mycket hellre, sorn ,
enär genom Kongl. Förklaringen den 14 Maj
1805 blifvit stadgadt, att den, som i 20 års tid
oklandradt innehaft en fast Egendom , sederme¬
ra är från allt klander fri , det kan inträffa , att,
efter denna tids föllopp, inteckning sökes i E-
gertdomen , Atkornst-Handlingarne uppgifvas va¬
ra förkomna, och besittningen ändock anses sä¬
ker, men icke desto mindre ett Fidei-Kommiss-
Bref, hvilket längre fram upptäckes , kan göra
den meddelta Inteckningen utan all verkan.
Herr Cederborg: Utskottet har fästat upp¬
märksamhet på alla dylika omständigheter, men
trott Motionerne icke gifva anledning till än¬
dring i Författningarne om Fidei-Kommisser ,
utan endast i Intecknings-Lagen , enligt hvilken
Domaren' skall tillse, att Inteckningsgifvaren är
verklig Egare till deri Fastighet , hvaruti Inteck¬
ningen meddelas.
Herr Bagge: Då i Motionerne fråga blif¬
vit väckt om Fidei-Kommiss-Förfatmingars och
andra Afhandli ngars intecknande och om sådane
Inteckningars förnyande, lika med andra, hvart
tionde år , synes mig Utskottet hafva haft till¬
räcklig anledning att taga Saken i närmare öf¬
vervägande.
Herr Noreus'. Jag föreställer mig äfven
»
Den 6 Juni.
den möjliga händelse , alt Sedan en person
innehaft en Fidei-Kom miss-Egendom i ao års
tid, densamma delas vid Arfskifte, utan att At-
komst-Handlingarne efterfrågas , samt att Do¬
maren sedermera på detta Arfskifte grundar
flere andra åtgärder , sorn kunna vara i strid
med Fidei-Kom rn iss-Författningen ; och detta be¬
visar således äfven, att det ifrågakotnna Stadgan¬
det är i mångfaldiga afseenden nödvändigt.
Herr Hambreus: ”Då erfarenheten visat
olägenheten deraf, att Afhandlingar om Egen-
dornar, som äro belägne icke allenast der Ega¬
ren bor, utan äfven inom andra domstolars om¬
råden, endast anmälas vid Domstolen i Egarens
boningsort ; Så inser jag, på de af Herrar Ull¬
berg och Noréus grundligen anförda skäl, nöd¬
vändigheten af ett blifvande Stadgande, att en så
beskaffad Afhandling bör, till medförande af Da¬
ga verkan, ordentligen kungöras och intecknas
vid alla Domstolar, under hvilka de Afhandlin-
gen rörande serskilda Egendomar äro liggande ;
och på hvilken grund äfven jag anhåller cm
återrerniss af ifrågavarande Betänkande.’’’
På Herr Talmannens Proposition återremit-
terades målet till Eag-UtskotteC.
§• 12.
Vid förnyad föredragning biföllos:
1. Eag-Utskottets Betänkande Ntr 67. om yr¬
kad ändring i 2 3 §. af. Kongl. Förordningen den
l3;de Juli 1818 om Inteckning i Fast Egen¬
dom :
2. Serskilda Utskottets Utlåtande af den 29
Maj, angående åtskilliga inom Riks-Stånden väck¬
ia 8 8
Den 6 Juni.
ta Frågor , dels om Eöne-anslag för vissa Em¬
beten och Tjenster , dels ock om Indragning af
Bergs-Tings-Ratterne och af Biskops- eller Dorn-
Prost-Ern betena.
Herr Talmannen och Ståndet åtskildes kl.
a. Och sammanträdde , efter dervid träffad öfver¬
enskommelse , åter
Eftermiddagen
kl. 6.
§• 13-
Protokollet för den 3tdje dennes justerades,
i 14-
. o ,
A nyo föredrogs Eag-Utskottets-Betänkan¬
de N:r 70 angående föreslagen ändring uti För¬
fattningen om Inteckning i Jord å Eander.
Herr Ekelund: Jag kan icke dela Utskot¬
tets tanka, utan förenar mig i Herr Ribbings
vid Betänkandet bifogade serskilda Yttrande. Ei¬
ka med honom anser jag nödvändigt , att , vid
beviljande af Inteckning för en och samma for¬
dran i flere ^åtskilde Eägenheter , Jhvarje med
serskild Jordboks-Nummer upptagen Fastighet
till bestämdt belopp påföres?den del af helaJSum-
man , hvarför den skall häfta. Derigenom skul¬
le sannolikt förekommas de mångå olägenheter
vid Köp, Arfskiften och andra Afhandlingar ,
lopi inträffa under det nu brukliga och icke för-
lien 6 Juni.
budna sött att inteckna alla sådane Lägenheter i
en massa för hela skuldbeloppet.
Herr Bagge: När Jntecknings-ansökningen
grundar sig på en sådan Skuldsedel , hvaruti
Gäldenären utfäst säkerheten och uppgifvit den
eller de Fastigheter, i hvilka han tillåter In¬
teckning, är visserligen , på sätt Utskottet yttrat
sig, den nu gällande ^Lagen tillräcklig; men
deremot anser jag icke lämpligt, att en Borge¬
när, för hvars fordran någon Intecknings-rätt ic¬
ke blifvit af Gäldenären i Förbindelsen medgif-
ven, men som sedermera söker en sådan säker¬
het, skall kunna få densamma beviljad i huru
många Fastigheter, som helst, utan afseende på
Fordrings-Summans storlek och på de serskilde
Fastigheternes större eller mindre värden.
Herr Hjertström : Den skillnad , Hr Bag.
ge önskat emellan de förhållanden, då Inteck¬
ning är i skuldsedeln medgifven, och då den, thy
förutan, sökes, kan jag för min del icke god-
känna. Det skulle, i min tanka, vara en alltför
stor inkräktning för den allmänna Krediten, om
Borgenären ic ke finge hos Gäldenären söka all möj¬
lig säkerhet för sin fordran , och om Domstolen
skulle kunna ålägga den förre att åtnöjas med
inteckning uti endast någon del af den sednares
Fastigheter, allt efter Domstolens bepröfvande.
Herr Noréus : Med Herr Hjertström in¬
stämmer jag desto hellre, som vissa Egendomar,
endast sammanlagda hafva något värde, och der¬
ibland exempelvisJBruk med underliggande Hem¬
man och Lägenheter, genom hvilkas frånskiljan¬
de Hufvud-Egendomens värde kunde smånin¬
gom minskas och Borgenären tillskyndas förlust,
I -2 gO
Den 6 Juni.
i händelse han egde Inteckning endast uti sjelf¬
va Bruket;! Och att uppskatta sa beskaffade E-
gendomar annorlunda än koilektift vore äfven
omöjligt.
Herr Eckhoff'. Jemte det jag förenar mig
med Herr Noréus, får jag fasta uppmärksamhet
derpå, att en Fordrings-egare, om han, i följd
af serskild Intecknings-rätt uti de under Bruk
lydande Hemman, påskyndade försäljning af dem,
kunde dy medelst alldeles förstöra Bruket, samt se¬
dermera åtkomma det för en ringa penning; Och
jag tillstyrker alltså bifall å Betänkandet.
Hörr Ekelund: Här måtte ej kunna kom¬
ma i fråga, att den Lag, sorn nu blefve stiftad,
skulle verka retroaktivt; och min mening har
icke varit, alt det nya Stadgandet borde angå
endast smärre, med hvarandra sammansatte, E-
gendomar, utan äfven andre, som, ehuru icke
hörande till hvarandra, likväl hafva en och
samma Egare, helst det är i synnerhet med des.
se sednare, sorn de olägenheter inträffa, hvilka
jag med mitt yttrande åsyftat.
Herr Cederborg: Utskottet har, såsom Be¬
tänkandet utvisar, tillstyrkt icke någon ny Lag,
utan bibehållandet af en redan stiftad. Det måt¬
te vara naturligt, att det bör bero på öfverens¬
kommelse emellan långifvaren och låntagaren,
huruvida inteckning skall meddelas i en eller
flera Egendomar, och att, om den sednare ej
erhåller Lånet med annat vilkor, än af inteck¬
ning i flere, Domstolen ej skall ega att deruti
inblanda sig eller emot sådane Afhandlingar läg¬
ga hinder i vägen.
Herr Ekelund: Då jag synes ej hafva gjort
Den 6 Juni.
I2gi
mig begriplig, får jag ytterligare förklara, att
jag alldeles icke åsyftat någon inskränkning i rät¬
tigheten att för ett och samma lån pantsätta hu¬
ru manga Egendomar sorn helst, utan endast ön¬
skat, att Intecknings Surnrnan da måtte fördelas
på hvardera Egendomen i man af dess värde;
och hvad mig angår, bekänner jag, att jag hell¬
re skulle meddela lån emot inteckning i flere
Fastigheter, om ett bestämdt belopp af Låne-sum-
man intecknades i hvardera delen, och om för¬
hållandet vore enahanda med de möjligen före¬
gående inteekningarne, än om samma Egendo¬
mar blifvit i en klump intecknade.
Herr Bogge: Jag åberopar hvad jag redan
yttrat, och anser Borgenären pligtig, att i sin
Intecknings-ansökning uppgifva för huru stort
belopp han i hvarje del af Egendomen önskar
inteckning.
Herr Cederborg: Eag-Utskottet har tagit
ärendet och alla nu anförde omständigheter i
noga öfvervägande, men trott sig icke böra gif¬
va allmänna Krediten en sådan stöt, sorn ett
tvångsband i detta fall skulle medföra. Jag hem.
ställer hvad följden skulle blifva vid tillämpnin¬
gen af ett så beskaffad! stadgande, som Herr
Bagge föreslagit, om icke den, att Långifvaren
uppsade Lånet och Låntagaren måste genast be¬
tala det åter.
Herr Hjertström : Herr Bagges Förslag mö¬
ter för öfrigt äfven det hinder, att Egendomens
värde i det hela eller till dess serskilde delar
icke möjligen kan bestämmas förr än vid en för¬
säljning; ty, om den uppgifves värd ett be¬
laga
Den 6 Juni.
lopp, kan elen likväl komma att försäljas till ett
annat.
Herr Huldberg : Med Herr Bagge förenar
jag mig. I)å en Län-affär uppgöres, beror det
af Långifvaren att bestämma, hvilken och hu¬
ru stor Intecknings.säkerhet, som helst han ön¬
skar; Men att han, då någon sådan säkerhet ic¬
ke är utfäst, skall kunna tvinga Gäldenären att
lemna den t. ex. femdubbel, finner jag ingalun¬
da rättvist.
Herr Falkman: Instämmande med dem,
som talat för bifall till Betänkandet , hvilket jag
anser ganska välgrundadt, anhåller jag om Pro¬
position derå.
Herr Talmannens Proposition på bifall till
Betänkandet besvarades med Ja, och något Nej;
Men votering begärdes icke.
§. 15-
Då nu å nyo föredrogs Lag- och Ekonomi-
Utskottens Betänkande N:r7 2. i fråga om Byvä¬
gars anläggning och underhållande , blef detsam¬
ma bifallet.
§. 16. *
Föredrogs å nyo Lag- och Ekonomi Ut¬
skottens Betänkande N:r 73. angående rättighe¬
ten till Grustägt å andras Egor för underhållan¬
de af AllmännaiVägarne, samt sättet och ord¬
ningen till samma rättighets bestämmande och
begagnande.
Herr Ståhle: Jemte det jag instämmer i
de flere Ledamöters serskilda tanka, hvarom
det yid Betänkandet bifogade Protokolls-Utdrag
Den 6 Junit
*293 :
förmaler, att nemi. Utskottens Förslag, angående
reglering af Grustägts-rättigheten emellan Väg-
hållnings-skyldige och Jord-egare, dels icke bör
tillämpas inom andre Härader eller Orter, än
der en sådan reglering af menigheter eller en¬
skilde hos vederbörande påkallas, dels ock, att
denna reglering icke ovilkorligen rnå behöfva
ske hvart femte år , får jag äfven fästa uppmärk*
samhet på den omständighet, att Sandtägts graf¬
var finnas, så väl för Landet å Städernes Jord,
som ock tvärtom för Städerne på Landets Jord,
och att det icke är föreskrifvet huru med såda-
ne bör förhållas.
Herr Hjertström: På sätt det serskilda Pro¬
tokolls-Utdraget ut-visar, har jag varit af skiljak.
tig tanka med Utskottens Pluralitet. Jag har
nemi. ansett den föreslagne undersökningen och
regleringen om Grustägts-rättigheten böra ega
rum endast då, när den påkallas af en Menighet
eller af tvistande Parter, helst det eljest lättli*
gen kunde hända , att en kittslig Krono-betjent,
ehuru de Väghållnings skyldige och Egarne till
Marken, der Gruset bernias, sins emellan äro
ense om Grustägten , toge sig anledning att för¬
orsaka dem flere olägenheter genom klander å
Grusets beskaffenhet m. m,, så framt det blefve
en ovilkorlig förskrift, att regleringen skall hvar¬
je femte år verkställas, eller förordnandet der¬
om ensamt bero på Konungen» Befallningshaf-
vandes godtfinnande ; Och, emedan jag ännu hyser
samma tanka, anhåller jag, på dessa och flere af
Lag-Utskottets Ledamot Herr Danckvardt anför¬
da samt i Protokolls-Utdraget upptagna skäl, uti
I594
Den € Juni,
hvilka jag äfven instämt, att målet må återre¬
mitteras.
Häruti förenade sig flere. Ledamöter; Och
Herr Talmannens derefter framställde Proposi¬
tion på återremiss besvarades nied Ja.
§• 17*
Följande Betänkanden föredrogos å nyo, hvart
efter annat:
N:r 74. Lag- och Ekonomi-Utskottens i väckt
fråga om jemkning uti S<-glations Ordningen :
Herr Cronius anhöll , att detta måtte få livi-
la på Bordet intill dess Utskotten inkommit med
Utlåtande om de föreslagne ändringarne uti Tull.
Författningarne i allmänhet; Och med honom
förenade sig Herrar Bagge, Ekelund och Ceder¬
borgh Hvarefter Betänkandet lades ytterligare på
Bordet:
N:r gg. Ekonomi-Utskottets , om inrättande af
Direktioner för det Indelta Kavalleriets Bekläd¬
nad, m. m.:
Detta Betänkande blef, på Herrar Santes-
sons, Stähles och Hembergs begäran, äfven ytter¬
ligare hvilande.
Plenum slutades kl. ^ till 8 på aftonen.
In Fidem
Clas Arvedson.
Den II Juni,
Plenum kl. g f. in,
§. *•
Följande ankomna Protokolls-Utdrag af den 15
sist!. Maj och 6 dennes upplästes: från Högloft.
Huld. och Addri med öfverlemnande till Expe-
ditmns-Uiskottet af Konstitutions-Utskottets Me*
rnorial Ntr 14. jemte bifogad uppgift på godkän¬
da Grundlags-ändrings - förslag, bifall till Be-
villnings-Utskottets Memorial N;r 8. och Ulla-
tande N:r 11, Lag-Utskottets N.'r 63, 64, Lag-
och Påkonorni-Utskottens N:r62 och 71, i hvil*
ket sednare det upptagne första alternativet blif¬
vit godkändtj och Serskilda Utskottets äng. väck¬
ta frågor om Löne-anslag m. rri. ; Aterremiss af
Stats-Uiskottets N:r 178, Bevillnings-Utsk:s N:r
10, Lag-Utsk:s N:r 42, Lag- och Ekonomi-
Utskttis N:r 73, Ekonomi.Ulskts' N:r gg , 100;
läggande till Handlingarne af Banko-Utskottets
Betänkande N;r 17; samt remiss till Stats-Ut*
skottet å anmärkningar vid Stats och Lag-Ut¬
skottens återremitterade Utlåtande i den väckta
frågan om Hof-Rättens öfver Skåne och Blekin¬
ge ställande på Indragnings Stat, rn. m.: från
Högv. Preste-Ståndet, med underrättelse, att
Preste-Ståndet bifallit Stats-Ufsk:s Utlåtande Ntr
179, Bevillnings-Utsk:s N:r g, 10 och 11, Lag-
Utsk:s Ntr 63, 65, 66, 67, 69, 70, Lag- och
Ekonomi-Utskms N:r 61. 73, 73, 74, Ekonomi¬
utskottets Ntr 99; återremitterat Lag-Utsk:s Ntr
1296
Den 11 Juni,
64 och 68 ; samt lagt till Handlingarne Banko-
Utskrs N:r 17: och fran Hederv. Bonde-Siandet,
innefattande Beslut i anledning af Stats-Utsk:s
Utlåtande N:r 17g, bifall till Stats- och Ekono-
mi-Utsk:ns N:r 177, Bevillnings-Utsk:s N:r g,
10, Lag-Utsk:s N:r 63, 64, Lag- och Ekonomi-
Utsk:ns N:r 71, med antagande af andra alter¬
nativet, samt 72 och 73; äfvensom till Exped.
Utsk:s Memorial örn Kontroll å expedierande af
alla Biksens Ständers beslut; läggande till Hand-
lingarne af Stats-Utsk:s Memorial i fråga orri ö-
kadt arfvode för Bonde-Ståndets Sekreterare och
Banko-Utsk;s N:r 17; återremiss å Lag- och E-
konorni-Utsktns Utlåtande N:r 61, 74, och Be-
villnings-Utskls N:r Ii ; samt instämmande i
Borgare-Ståndets den 6 dennes fattade beslut i
afseende på tryckningen af Tablåerne öfver Ban¬
ko-Verket.
Lades till Handlingarne.
§• 2.
Sedan Hr Talmunnen underrättat .Ståndet,
att Hennes Kongl. Majit Drottningen i dessa da¬
gar förväntas till Hufvudstaden, beslöt Siandet,
på Hr Talmannens framställning , och i likhet
med Höglofl. Ridd. och Adelns denna dag fat¬
tade samt genom nu ankommet Prot. Utdrag
tillkännagifna, Beslut, att Riksens Ständer böra
genom en stor Deputation i underd. uppvakta
Hennes Maj;t,och dervid framföra en underd.
Adress, hvilken Expeditions-Utskottet anmodas
uppsätta.
Högv. Preste-Ståndet och^Hedervärda Soni
de-
Jben i i Juni.
1397
de-Siändet meddelade sedermera genom serskilt
Prof. Utdrag underrättelse derom , att de jem¬
väl uti HÖglofl. Riddi och Adelns Beslut in*
Stämt.
§• 3-
Bevillrlings-Utskottets Betänkande N:r 12 *
angående de genom stora Sjö-tullen inflytande
Bevillnings-medel, upplästes och lades > jemtö
dervid bifogade handlingar, pl BordeU
4»
Föredrogs å nyo Stais-Utskottels Utlåtande
jST:r 210, angående sökt fri dispositions-rätt a£
den Lägenhet, hvarå Rörstrands Postlins-Bruk
är anlagdt.
Herr Ullberg: Jag dräger mycket x betän¬
kande att godkänna Utskottets behandling af den¬
na sak och att medgifva, det ifrågavarande Lä¬
genhet, på sätt Utskottet föreslagit, afhändes KongL
Maj:t och Kronan. Jemte de flera välgrundade
skäl, dem Herr af Uhrs vid Betänkandet bifo¬
gade serskilda yttrande innehåller, förekommer
äfven den omständighet, att den vid Rörstrand
anlagdé Postlins-Fabrik medtager i och för deri
dertill begagnade Äng-machin en betydlig mängd
af den Ved, som föres till Hufvudstaden, och
att, ehuru Staten å ena sidan gör stora uppoff¬
ringar af Premier för hitförseln utaf denna i
vårt klimat högst oumbärliga vara, likväl å den
andra en sådan Inrättning, som Rörstrands Pöst*
lins-Fabrik, skall, jemte den äfven inom Sta¬
dens område belägna Eld-q värnen, i tidens längd
Borg. St. Prot. 1823, 11. 1 i. 163, 164.
1298
Den 11 Juni.
blottställa Hufvudstadens Invånare för brist på
nyssnämnda vara. Men skulle icke destomin-
dre en upplåtelse af den Lägenhet, hvarå Post-
lins-Fabriken är anlagd, till fri disposition för
Innehafvarne finnas lämplig, så bör den åtmin¬
stone, såsom Herr Eckhoff i sitt serskilda ytt¬
rande föreslagit, ske med lika villkor, som vid
andra Krono- Lägenheters upplåtande egä rum,
eller att en årlig afgift till Staten erlägges i mån
af Egendomens värde, hvilket det må af Kongl.
Majit i Nåder bero, att låta genom vederböran¬
de utröna och Riksens Ständer vid nästa Riks¬
dag meddela, på det Afgiften då må kunna be¬
stämmas.
Hi iruti förenade sig Hrr Bagge, Cederborg,
Rydberg, Langenberg och Huldberg.
Herr Eckhoff: Med Hr Ullberg instämmer
jag desto hellre, som det villkor, han för upp¬
låtelsen föreslagit, varit just detsamma, jag inom
Utskottet tillstyrkt.
Herr Weslin: Om fråga vore att nu invid
Hufvudstaden anlägga en så Vedödande Inrätt¬
ning, som deri på Rörstrand befintlige, skulle
jag visserligen med min röst afstyrka densamma •,
men, då det är bekant, att Rörstrands Postlins-
Fabrik , anlagd för längre tid tillbaka, blifvit i
sednare tider genom nu varande Egares Fader
med otrolig kostnad uppdrifven till en för Ri¬
ket hedrande höjd, och Innehafvarne, för att
kunna än ytterligare allt iner och mer förkofra
den , behöfva fri dispositions-räit öfver Lägen¬
heten, kan jag icke annat än fullkomligen gilla
Betänkandet.
Herr Norström : På de flera af Hr Ullberg
Den ii Juni. 129g
anförda skal, anhåller jag om Proposition till å-
terremiss.
Herr Lundgren:, jemte det jag förenar mig
Ined Herr Ullberg, förbehåller jag Stockholms
Stad, ait i händelse den sökte upplåtelsen på ett
eller annat Sätt beviljas, få allt framgent tillgo¬
donjuta den hittills ifrån Rörstrand uppburne af¬
gift 19 R:dr 21 sk. 4. rst. årligen* förhöjd i mårt.
af myntets förändrade värde, sedan den tid eU
ler år I73I, då densamma först bestämdes.
Herr Linström, Jakob: I Utskottet har jag
yttrat den tanka, att Stockholms Stads rätt icke
borde genom upplåtelsen förnärmas; men då
Utskottet nu fästat det villkor vid upplåtelsen*
att Innehafvarne af Rörstrand skola förut med
Staden öfverenskomma om nyttjande-rätten , och.
Staden således har Sin talan öppen* finner jag
ingert anledning till anmärkning emot Betän¬
kandet.
Herr Lagerstrand instämde med Hr Westin^
På Herr Talmannens Proposition blef må¬
let till Stats-Utskottet äterremitteradt.
§• 5-
Ståts-Utskottets nedatinämndä Utlåtandert föi
redrogos å nyo :
N:r 212. i anledning af anmärkningar vid Be¬
tänkandet i frågan ora medel till inköp af Astro-
hotniska Instrumenter åt Observatorium i Stock,
holm :
Bades, enligt Hr Cederborgs begäran, ytter¬
ligare på Bordet:
H:r 213. angående Chefens för Tredje Kaval¬
13°°
Den 11 Juni.
leri Brigaden underd. Memorial om utbekom¬
mande af Adjutants-arfvode :
Bifölls:
N:r 214. i anledning af anmärkningar vid Be¬
tänkandet i fråga om Lön-förbättring för Krono-
Berjeningen på Gottland och i Bobus Län m. m:
Enär del förra Betänkandet blifvit den 3
sistl. April af Borgare-Siåndet bifallet, lades det¬
ta Utlåtande till Handlingarne :
N:r 215. i fråga om den Rotehållarne i Fel¬
lingsbro Härad af ålder anslagne Spannmåls-
undsättning,
Bifölls.
§. 6.
Å nyo föredrogs Lag-Utskottets Betänkan¬
de N:r 68 om föreslagen ändring i 24 §. af K.
Förordningen den 13 Juli I818 angående In¬
teckning i Fast Egendom.
Herr Nilsson anförde skriftligen: ’’Då det
tillägg till 24 §. af 1818 års Intecknings-För-
ordning, som Höglofl. Lag-Uiskottet har före¬
slagit, har den olägenhet med sig , att en Egen¬
dom , som säljes i Konkurs eller på Utm. Auk¬
tion , icke kan göras gravations-fri på en längre
tid , ehuru alla Inteckningame äro med Köpe¬
skillingen liqviderade, ty der Ting endast hål¬
las 2:ne gånger om året och ansökning skall ske
vid föregående samt dödandet det påföljande Tin¬
get, kan denna åtgärd, i fall Auktions-förrättnin-
gen sker så nära inpå eller under ett Ting, att
den ej vunnit laga kraft innan samma Ting slu¬
tas, uidraga I år; så finnér jag allt skäl, att för
min del tillstyrka det förslag, som Herr Härads»
Den 11 Juni.
höfding Ribbing uti serskilt anförande framlagt,
samt på grund häraf vördsamt hemställa, det frå¬
gan må till Lag-Utskottet återremitteras.”
På Herr Bagges begäran blqf Betänkandet
ytterligare hvilande på Bordet,
§• 7 •
Lag-Utskottets Betänkande N:r 6g om yr^
kadt upphäfvande af 25 §. uti Kongl. Förord¬
ningen den 13 Juli 1818, angående Inteckning
i fast Egendom , föredrogs å nyo.
Herr Limnelius uppläste följande Anförande:
”Sedan till Rikets Ständers Lag-Utskott blif¬
vit öfverlernnad en af mig gjord Motion , att,
för uppgifne orsaker, 25 §. uti Kongl. Förord¬
ningen om Inteckning i fast Egendom af den 13
Juli 1818 måtte från denna Förordning utgå och.
försvinna, har Utskottet, uti afgifvet Betänkan¬
de af den g nästlidne Maj, förklarat, det Ut¬
skottet ansett denna §:s stadgande egentligen haf¬
va afseende på de fall, då, enligt 3:dje och y;de
§. §. Rätten antingen utan Gäldenärens höran¬
de, eger bevilja inteckning, eller ock fastställer
sådan säkerhet, då Gäldenär uleblifvit med svar
E utsatt tid, och Borgenär styrkt att Rättens be¬
slut honom rätteligen kungjordt varit, och såle¬
des icke kunna lämpas till de händelser , då Gäl¬
denär inför Rätten erkänt gilltigheten af en for¬
dran , hvilket erkännande sedermera icke kan
ryggas, eller då han emot fordringen anmält jäf,
som redan hlifvit pröfvadt och således icke kan
vidare pröfning underkastas; och, som frågan
om en fordrans gil 1 tighet i bägge förstnämnde
fall är alldeles oberoende af Intecknings-rätten ,
Den 11 Juni.
och målet måste lagligen profvas , utan afseende
på ilen sednare, hvars fortfarande verkan deremot
af en sådan fordran beror, samt, ehuru Gälde-
nären eger besvära sig öfver inteckning för en
ogflitig fordran, försummelsen deraf destomindre
t>ör medföra förlust af rättigheten, att få jr,f e-
mot fordringen lagligen profvade, som , om de
finnas lagligen grundade, inteckpi ngs-rätten för¬
faller, icke för någon olaglighet vid dess faststäl¬
lelse, utan för sjelfva fordringens ogiltighet;
Alltså har Utskottet förmält sig icke finna skäl ,
att tillstyrka till Motionen, utan ansett stadgan¬
det i 25 §, af ofvannärnnde Kongl. Förordning,
såsom bygdt på rätts-grupd, böra bibehållas.
”Den säkerhet , som Domaren genom In¬
tecknings meddelande lemnar Borgenär, bör va¬
la orubblig och fri från all annan pröfning. I-
akttages icke detta, så upphör ali säkerhet af och
förtroende för Inteckningar, hvilket medför en
högst ofördelaktig verkan å allmänna krediten;
och det är från denna synpunkt jig utgår, då
jag utbeder mig att än vidare få yttra mina tan¬
kar rörande ofvan omförmälda fråga, — Den ifra-
gaställda 2 5 §. uti ofvannärnnde Kongl, Förord¬
ning Iyiler sålunda : !utan hinder af skedd In¬
teckning, må de jäf, Gäldenären sedan gör e-
'’inol den Intecknade fordran, profvas , der ej In¬
teckningen är grundad å hans eget erkännande
tnför Rätta, eller jäfvert förut profvade varit.’’'
^Vid närmare granskning af denna §, före¬
ter sig genast en verklig ofullständighet uti de
yid sättet deraf upptagne arne undantag från rät¬
tighet för Gäldenär, att framställa j;if emot skedd
inteckning.
Den 11 Juni.
1 30 3
”Det ena undantaget består deri , alt Inteck¬
ningen är grundad på Gäldenärerts erkännande in¬
för B ä i ten, och det andra, alt jäfven förut pröf-
vade varit.
’’Det borde då derifrån klart följa, att en¬
dast dessa tvänne tali betrygga en meddeld In¬
teckning från jäf eller anmärkning tili framtida
och ytterligare pröfning af Inteckningars bestånd;
men nu utmärker Förordningen ont Inteckning
uti 3 dje §,,, att, då sadan säkerhet, hvilken för
beståndet, enligt 4 §. , eljest fordrar Gäldenärs
skriftliga svar, eller dess hörande inför Rätta,
om han tillstädes är, ”Rätten må, utan Gälde-
,5närs hörande, bevilja Inteckning , om Gälde¬
när uti Skulde-bref eller annan handling sam.
”tyckt att inteckning ske må , och om Skulde-
”brefvet eller handlingen är af vittnen bestyrkt.’’
”D å en af Gäldenär utgifven handling , som
innehaller hans samtycke till inteckningär en¬
ligt 3 §. af vittnen styrkt, måtte väl sådant va¬
ra lika säkert, sorn hade Gäldenär inför Rätta
erkänt sin utgifne handling och sitt samtycke
till inteckning samt således en på förstnämnde
grund meddelad Inteckning vara fri från all fram¬
tida invändning eller jäf af Gäldenär, i synner¬
het om, såsom hos Stockhol ms Rådhus-Rätt sker,
vittnena , örn de äro enskilde män, och icke Ed¬
svurne Notam Pubiici eller Stadens Aktuarie, fö¬
re Inteckningens meddelande, alltid varda inför
Rätten hörde; men likvisst saknas detta ibland de
undantag , sorn 25 §. omnämner, — att nu å-
terkomrna till Eag-Utskotteis Betänkande, som
anser stadgandet uti 25 §. , såsom bygdt på rätts¬
grunder, böra bibehållas, så hvilar detta Betan¬
13n4
Den ii Juni.
kande pi den grund, att det egentligen skall haP-.
va afseende på de fall, sorn uti 3 och 7 §. §,
upptagas. — Då jig redan liärofvan sökt visa, att
25 §. icke bör kunna lämpas till 3 §, , skall jag
au söka ådagalägga, att 25 §. icke eller är nci*
dig eller bör qvarsta, fpr tillämpning till 7 §.
”-Enär, såsom i 4 §. sägs, Borgenärs ansökr
ning om inteckning blifvit med Gäldenär kom¬
municerad , samt han af kommunikationen del
undfått, åligger det Gäldenär att vid den föreskrifne
tiden svara. Han är dertill förbunden af akt¬
ning för Lagen och af omsorg för sig sjelf, i
synnerhet om han eger anledning att neka Skul-
de-brefvet eller annan handling, derå Inteckning
sökes, eller emot sökandens fordran göra jäf ; och
då han icke inom föresatt tid svarar eller förfall
anmäler, bör det kunna anses för gifvet, att han
emot Borgenärs ansökning icke har något att på¬
minna ; och härå hvihr, efter mitt omdöme, grun¬
den för 7 som bjuder, att när Gäldenär ej å
utsatt tid med svar inkommer, Inteckning ändå
må fastställas, der Borgenär styrker, att Bättens
beslut Gäldenären rätteligen kungjordt är.
’’I fall den tillämpning af 25 §. till den
7 §., som Utskottet framställt, skall antagas, så
lomme en sådan att råka i stridighet med den
Författning, som bjuder, att den, som för skuld
efter räkning kräfves, eger, om han det vill, in¬
om sex månader räkningen efter stämning klan¬
dra , hvarefter om sådant uturaktlåtes, skall det der¬
emot ej ega rum. Detta ligger för uppfattnin¬
gen klart, emedan den, som erhåller del af sin
Borgenärs ansökning om Inteckning , i och med
detsamma ethåller uppgift om beskaffenheten 3?
Den i{ Juni.
1305
den skuld för hvilken Inteckning sökes, den
rnå grunda sig på Skulde-bref, räkning eller an¬
nan handling, och orri nuen Gäldenär, som un¬
derlåter, att vid föresatt tid inkomma med svar
på kommunicerad ansökning om Inteckning, och
Inteckning derför varder beviljad, skulle längre
tid och flere år derefter ega rättighet att göra
jäf emot Inteckningen eller emot den fordran,
hvarå Inteckningen sig grundar, så erhölle han
ju derigenom en utsträckning utöfver den, som
igenom gällande Författning är bestämd för rät¬
tigheten att klandra en hos Gäldenären anmäld
fordran, och en sådan stridighet i Lag-stiftarn-j
gen bör sorgfälligt undvikas.
’’Den undvikes ock i detta fall derigenom,
att Gäldenären, om han vill neka den skuld ,
för hvilken Inteckning sökes, eller göra jäf e-
mot sökandens fordran, svarar å Intecknings-an-
söknirigen inom föresatt tid, och derigenom kom¬
mer D omaren, till hvilken Intecknings-frågan hör,
i tillfälle att pröfva , hvad emot ansökningen
blifvit af Gäldenär invändt, samt att , såsom i
g §. sägs, om Rätten finner den fordran förty
tvistig vara, sökanden bör genom laga Rätte¬
gång sin talan utföra, gifva sökanden anvisning
att inom der utsatt tid stämma. Om 25 §., så¬
som onödig för saken och endast ledande till
tveksamhet om säkerhet uti erhållen Inteckning,
på ofvananförde grunder alldeles uttages ifrån
18x8 års Kongl. Förordning angående Inteck¬
ning i Fast Egendom, så vinnes, i min öfver¬
tygelse , enhet och ett tillbörligt sammanhang
uti denna Kongl. Förordning till alla dess delar,
pgh för Borgenärer den trygghet och säkerhet
Den 11 Juni.
om beståndet och orubbligheten af erhållen In*
teckning, sorn för förtroendet till Dornare-åtgär»
der och den allmänna krediten man och man e-
mellan uti ett välbestäldt Samhälle är af så
mycken vigt.
’’Jag fortfar således uti min förut yttrade öf¬
vertygelse om nyttan och nödvändigheten deraf,
att s 5 §. i ofvannämnde Kongl. Förordning ma
derifrån uttagas och försvinna, hvarför jag vörd.
samt anhåller om återremiss.”
Herr Cederborg: I Utskottet har jag an.
malt min reservation emot Betänkandet, ehuru
jag icke begärt densaminas bifogande till Stån¬
den. — Jag har utgått från den grundsats, att,
när Författningen rnedgifver inteckning för er¬
kända Skuldebref och icke tillåter pröfning af de jäf,
Gäldenären , sedan inteckning blifvit fastställd, an*
mäler emot en sådan fordran, som han inför Rät¬
ta erkänt, bör ock hans tysta erkännande, då
han förfallolöst uteblifver med en bevisligen in*
fordrad förklaring öfver i ntecknings-ansökningen ,
vara lika kraftegande i de jafs-frågor, hvilka se¬
dermera kunna uppstå. Jag anser alltså Motio¬
nen förtjena bifall, och tillstyrker, lika med Hc
Limnelius, återremiss af Betänkandet.
Herr Arvidson', Till besvarande af Herr
Limnelii vidlyftiga anmärkningar, behöfver man
endast göra sig reda för en enda fråga , eller
hvad Inteckning i sjelfva verket är. Imeck-
ning innebär ingen bekräftelse å en fordrans,
ständighet, utan endast ea säkerhet för fordrin¬
gen- Ständigheten och säkerheten aro tvänne
helt olika saker. Vöre for tran oriktig, så blef-
den icke riklig genom säkerhetens beviijan-
Den 11 Juni.
1307
de. Sländigheten äler utrönes icke annorlunda,
än genom Gäldenärens öppna erkännande inför
Bälta eller genom en bevisning i den ordning,
Hagen i allmänhet föreskrifver, 1818 års In¬
tecknings-För fan ning är alltså byggd på rätts¬
grund, då den medgifver pröfning af jäf emot
intecknad fordran , som Gäldenär förut icke er¬
känt inför Domstol, eller när jäfven förut ej
varit pröfvadc. —i Be visningen »otn fordrans rik¬
tighet är ej säker, blott genom ett på Skuldsedeln
befintligt viltnes-intyg; (y vittnenas namn kunna
vara antingen diktade eller skrifna af någon an¬
nan, än elern sjelfve. Jemförelsen emellan frå¬
gor om inteckning, och otn klander å räkning
håller ej heller stånd, emedan inteckningen af-
ser säkerheten, men icke ständigheten, och räk¬
ningens til Istäl lande åter , samt Gäldenärens skyl¬
dighet till klander å densamma inom viss tid,
gfser ständigheten, men icke säkerheten. I följd
häraf tror jag för min del Betänkandet förtjena
bifall.
Herr Bagge : Jag instämmer till alla de¬
lar med Hr Arvidson, Omständigheter kunna
inträffa, då Gäldenären, ehuru han, utan an¬
mäldt förfall, underlåtit att bemöta intecknings-
ansökningen, likväl sedermera kan hafva grun¬
dade jäf emot sjelfva fordran. Jag anhåller om
Proposition till bifall å Betänkandet,
Herr Limnelius : Hvad de olägenheter be¬
träffa, som Hr Arvidson befarat deraf, att vitt¬
nes—i nlyg å Skuldsedlar skulle anses tillfyllest¬
görande för att, sedan inteckning blifvit bevil¬
jad, betaga Gäidenären rättighet till jäf emot
fordringen, får jag erinra> det jag uttryckligen
Den 11 Juni.
antydt, att, om vittnena äro enskilde män, bo¬
ra de, såsom äfven alltid vid Stockholms Råd-
stufvu-Rhtt sker, höras, innan Inteckningen fast—
ställes, meri att, när Notarius Publicus eller
Stadens Aktuarie bevittnat Skuldsedeln, bör, i
detta likasom i andra fall, lill desse Edsvurne
Pjenstemäns intyg sättas full tro.
Herr Arvidson: Lagen godkänner i all¬
mänhet såsom laga bevis icke något annat, än
Partens eget medgifvande inför Rälta eller ede¬
ligen afhö de vittnens berättelser; och någon an¬
nan Rättegångs ordning kan ej heller uti de nu
ifrågakomna fall rimligen eea rum.
Herr Ullberg: Hr Arvidson har tillräckligt
och öfverflödigt utvecklat grunderne för Inteck-
nings-läran. Om i Slockholm och andre Städer
gifves tillfälle att få Skuldsedlar bevittnade af
Notarii Publici eller andre Edsvurne Tjenste¬
män, så är likväl förhållandet helt olika på Lan¬
det; och der finnes ej alltid en sådan utväg att
tillgå. — Inteckning sökes ej heller endast på
Skuldsedlar, utan äfven på Räkningar och flera
slags Fordrings-handlingar; Alla sådana ansök¬
ningar kommuniceras Gäldenären, men hinder-
kunna möta, hvarigenom denne, utan möjlig¬
het att anmäla förfall, sättes ur ständ, att öfver
ansökningen afgifva förklaring inom förelagd tid ;
Och det vore bårdt om, sedan Inteckningen ic¬
ke destotnindre blifvit fastställd , han ej seder¬
mera skulle ega rättighet lill klander emot sjelf¬
va fordran eller till jäf emot densarnmas genom
inteckningen ingalunda bekräftade ständighet, när
han framdeles blefve lagsökt. Med åberopande
af Hr Arvidsons yttrande och hvad jag nu tillagt,
Den 11 Juni.
13°9
anhåller jag om Proposition till bifall å Betän¬
kandet.
Herr Talmannen hemställde, örn Ståndet vil¬
le bifalla Utskottets ifrågavarande Betänkande;
Och dertill ropades Ja, utom af Hr Limnelius,
som svarade Nej, och anhöll att få sin reser¬
vation antecknad.
§. 8.
Föredrogs åter Lag- och Ekonomi-Utskot¬
tens Betänkande N:r 7I, ang. yrkad förändring
uti skyldigheten till vägarnes underhållande.
Herr Falkman'. Bland de af Utskotten fram¬
ställda 2:ne Alternatif i frågan om Bruks och
Qvarnars, samt andre dylike Inrättningars delta¬
gande uti Väghållnings-skyldigheten, anser jag
det första, eller att de böra ifrån en sådan skyl¬
dighet befrias , vara rättvist. För mången Qvarn¬
egare, sorn icke i och för Q värnens behof har
eller behöfver hafva Hästar, skulle deltagande i
väghållnings-skyldigheten blifva högst kännbart.
Om till Bruken höra serskilda Hemman och lä¬
genheter, så få Bruks-egarne i och för dessa vid¬
kännas Väghållnings.besväret; men, så vidt Bru¬
ket serskilt angar, vore detta besvär för dem
lika betungande, som för Qvarn-egare. Vid så¬
dant förhållande, och på de flera till stöd för
i:sta Alternatifvet i Betänkandet anförda vigtiga
skäl, tillstyrker jag , att detta alternatif antages,
jemte hvad Utskottet i målet för öfrigt sig utlåtit.
Häruti instämde Hr Winberg.
Herr Lenning : Fika med Hr Falkman gil¬
lar jag i:sta Alternatifvet. Kostnaderne till ny
fördelning af Väghållnings-skyldigheten, och
i3io
Den 11 Juni.
densammas beständiga ombytlighet, ; händelse
Bruk och Qvarnar skulle deruti deltaga, äro äf¬
ven skäl, som böra komma i betraktande. Hvad
som genom en sadan förändring vunnes , vore
så obetydligt, att det icke rnotvägde de dermed
förenade mångå och betydliga svårigheter; Och
de Qvarnar, hvilka, i och för tillhörande jord;
hafva Hemmantal sig åsatt , deltaga , likasom
Bruken för sina Hem inar) och Lägenheter , re¬
dan uti Väghållningsskyldighétem
Herrar Huldberg, Ekelund och Palm före¬
nade sig med Herrar Falkman och Fenning;
H err Norström'. Jag instämmer äfven med
nämnde välde Ledamöter och får tillägga, att
Qvarnar dessutom äro vid Skattläggningen högre
beskattade, äfven med afseende på friheten från
Väghållning;
Elerz hördes begära Proposition; Och Herr
Talmannen framställde densamma till bifall å det
i Betänkandet upptagna första Alternativ eller att
Bruk och Qvarnar Saint andra dylika Inrättnin¬
gar icke böra uti Väghållnings-skyldigheten del¬
taga, och å hvad Utskotten för öfrigt i Betänkan*
det sig utlåtit ; hvilken Proposition besvarades
ined J a.
§• §•
Expeditions-Utskottets Memorial äf den q
dennes om Kontroll derå , att Biksens Ständers
B eslut måga vid hvarje Riksdag blifva till Kongl*
Maj:t expedierade ; föredrogs å nyo och bifölls*
§. 10.
Expeditions-Utskottets Förslag till Rikseirs
Den 11 Juni.
13H’
Ständers nedannämnde underd. Skrifvelser upp.
lästes och godkändes:
N:r 55. angående godkända förslag till ändrin¬
gar i Rikets Grundlagar;
N:r 56. i anledning af Kongl, Majsts Nådiga
Remiss. Uppå General-Löjtnanten L> A. von Ro-
Senheims underd. ansökning om utbekomman¬
de af innesfående Lön:
N:r 57, angående Magistrats-Personer och Bor¬
gerskap tillagd rättighet att , vid publike förrätt¬
ningar utom Städernes område , njuta Skjuts och
Traktamente efter Rese-Reglementet :
Nir 58, i anledning af Kongl. Maj:ts Nåd. Re¬
miss af Krono-Eogden , Assessorén Hellbergs
underd. anmärkning örn ersättning för liden för¬
lust å en kontraherad lefverans af Artilleri-
Hästar :
N:r 59. i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
Remiss å Kaptenen SchoUghs urrderd. ansökning
om eftergift af Kronan tilldömd immissionsrätt i.
hans Extra Lön ;
N:r 60. om stadgande af lika ansvar för ut-
prångling af falska Sedlar , antingen de äro ställ¬
de på Banken eller Riksgälds Kontoret:
N:r 61. om upphäfvande af de Författningar *
som afse att förekomma kostsamma begrafningar:
N:r 62, angående förklaring af I2 Kap. 2 §.
Rättegångs-Balken :
N:r 6 3.. angående, öfverklagade olägenheter viel
Krono-Skjutsningar •
N:r 64. angåéhde tillökte Frimarknader 1 Sken¬
ninge och Grenna Städet-:
Ntr 65. rörande väckt fråga om närmare be¬
stämmande af Fjerdingsmans skyldigheter:
i 31 a
Den ii Juni.
N:r 66. angående transporter af Undsättnings-
Spannmål*
§. ii*
Ståndets Besvärs-Utskotts den 6 dennes §. 3;
på Bordet lagda Protokolls-Utdrag af den 15 sistl.
Maj med Utlåtande ofver Herr Danielsons Me¬
morial om Runneby Köpings intrång i Carlskro¬
na Stads handel , föredrogs å nyo : Och beslöt
Ståndet, att , på sätt Utskottet hemställt 5 prof-
ningen af frågan om en underd* Skrifvelse till
Kongl* Majrt i detta ämne skulle anstå, intill
dess Riksens Ständers Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskott inkommit med utlåtande öfver
en ifrån Hederv* Bonde-Ståndet dit remitterad
Motion angående Stads-Privilegier för nämnde
Köping; i följd hvaraf Protokolls-Utdraget för*
blef ytterligare hvilande på Bordet.
§. 12<
Å nyo föredrogs Ståndets BesvärS-Utskotts'
Protokolls-Utdrag af den 15 sistl. Majy hvilket
den 6 dennes §. 3 lades på Bordet, med Utlå¬
tande öfver Herr Uangenbergs Memorial om
skyldigheten för innehafvare af Löningsjord vid
Städerne att uti Väghåilnings-besväret deltaga.
Herr Cederborg: Då Kongl. Majit i Nåder
afgjort frågan om Väghållningsskyldighet för Uö-
nings-jorden vid Westerås Stad, och klagomål
från andre Städer icke blifvit försporda , anser
jag den af Utskottet föreslågne underd. anhållan
hos Kongl. Majit om förklaring i afseende på
nämnde skyldighet icke vara af nöden, och de£
de-
Den 11 Juni.
1313
desto hellre, som jag kan Icke gilla Utskottets ran¬
ka , att Presterskapet för sin Uöningsjord är o-
villkorligen fri från deltagande i Väghållning.
Häruti instämde Herr Lindström, Michael.
Herr Talmannens Proposition på bifall till
hvad Utskottet föreslagit, besvarades med J a och
något Nej, dock utan att votering äskades,
§• 13-
Föredrogs å nyo Ståndets Besvärs-tTtskottS
sedan den 6 dennes §, 3, på Bordet hvilande
Protokolls-Utdrag af den 17 sisth Maj, angåen--
de Herrar lundqvists och Bagges Motioner om
bestämmande af vissa grunder för Marknads*
stånd-penningar i Städerne och på Ilandet.
Herr Lenning: Då Kongl. Kommers-Col-
legii Cirkulär till samtlige Dandshöfdingarne år
1802 , angående utfärdande af Taxor öfver stånd¬
penningar vid Marknader, icke kommit tili verk¬
ställighet, föreslår jag, att en Underdånig Skrif¬
velse må från Borgare-Ståndet till Kongl. Majrt
afgå med anhållan om en sådan verkställighet9
på det ifrågavarande afgift , hvilken tillämpas
icke blott för dem, sora hafva öppna Bodar och
platser, utan äfven för andra trafikerande, må hä¬
danefter under granskning af någon Allmän
Myndighet bestämmas.
Herr Cederborg: Det Vöre stridande emot
Städernes Privilegier att tvinga dem Under nå¬
gon viss , mer eller mindre allmän Taxa för
ifrågavarande Stånd-penningar, dem det berör
af deras egen Styrelse att serskilt för hvarje
Stad reglera ; Det vore jemväl omöjligt att här1!
Borg. St. Prot. a823. 11. B. 165, 1661
131*
Den 11 Juni.
mirman vinna någon enhet genom en allmän
T..xi för Städerne , emedan lokala omständighe¬
ter samt den ena eller andra marknadens större
eller mindre fördelaktighet måste förorsaka oli¬
ka afgiher i olika Städer ; Och dessutom står
det hvar och en , som anser sig för högt taxe¬
rad , öppet att deruti söka ändring å vederbör¬
lig ort. Jag tror således Besvärs-Utskottet hafva
rätteligen forfarit , då det icke ansett sig kunna
tillstyrka bifall å Motionerne.
Häruti instämde Herrar Lundman, Leffler*
Eckhoff , Beckman och Montan.
Herr Nilsson yttrade sig jemväl lika med
Herr Cederborg.
Herr Bagge : Med Ft i marknad förstår jag
hvarje Borgares rätt, at,t med sina varor besöka
andra Städer utan något tvångsband ; men , om
Taxa å ståndpenningarne ej upprättaS , skulle
dessa , hvilka nu merendels lära beräknas till 5
i 10 R:dr för hvarje Flåts, möjligen kunna
fordras till ett belopp af 15, 20, ja val loo, 200,
500 R:d.r samt derutöfver , och såmedelst den
åsyftade Handels-friheteti indirekt hindras. Skul¬
le , på sätt Herr Cederborg nämnt, Städernes
Privilegier berättiga dem att sjelfve bestämma
sina stånd-penningar, så kunde än mindre nå¬
gon klagan öfver deras belopp vinna afseende.
Jag förenar mig derför med Herr Lenning och
tillstyrker en underdånig Skrifvelse i ämnet.
Herr Lenning: Det har ej kunnat falla
mig in att väcka fråga om någon åtgärd , som
skulle gifva anledning till förnärmande af någons
rätt; Och detta sker icke, om Taxor, med hän¬
seende till serskilda omständigheter på olika orter,
Den 11 Juni.
*3*5
upprättas i ett jemförligt förhållande till hvaran¬
dra och af Kommers-Collegium pröfvas. Såsom,
bevis på ojemn heter! af dessa afgifter, vill jag näm-
ha, att de t; ex; i Christad ärö 3Ö0 BroCent högre
än i Westerås* Och jäg ahsgr bäst, det Lagarna äro
så bestämde, att någon klagan icke béhöfves.
Herr Linström, Jakob: Jag betraktar säkert
Såsom körande egande rätten * och jag tror det
böra ankomma på hvarje Stad att bestämma hyran
För de platser, deri upplåtet, likasom det beror af
hvarje annat] Hus- eller Toiht-Egarej att htsättä
huru stör hyra soto helst för de lägenheter , lian
iithyrer. Följaktligen finner jag icke någon un¬
derh; framställning till Kongl; Maj:t lämplig j u*
tah gillar hvad Utskottet sig utlåtit.
Herr Cederborg i Så vidt jag känner, ar
afgiften för ståndplätserne vanligen ganikä bil¬
lig och på de flesta ställen högst ä R:dr för
hvarje plats. Jag kan icke heller finnå , ätt j
ehuru rättigheten till dessa afgiftérS bestämman¬
de och Uppbärande grundar sig på Städernes pri¬
vilegier > det kari Vara någon obetaget ätt söka
ändring i Städernes Borgets kaps eller Magiäträ-
terheS åtgärder , uti detta som i andri fall , om
iian finner sig förnärmad. Att Kommers Gölleb
giiim skulle granska och pröfva T,isome , vöre
destomindre lämpligt , söm detta Kongl. Colle-
gitim icke kan hafvä den lokal-kännedom , hvil¬
ken eges af Magistraterne och Konungens Befall*
ningshafvande i orten.
Herr Lagerstrand förenade Sig med Herr
Lenning.
Herr Lundman i Med Herr Cederborg in*
Stämmer jag så mycket hellre j Som jag känner j
Den 11 Juni.
att den Taxa , hvilken i Linköping upprättas å
stånd-penningar, alltid underställes Konungens
Befatlningshafvandes pröfning oell , sedan den
blifvit af honom fastställd , är för hvarje Marlc-
nads-sökande att' tillgå, saint, hvad olikheter i
afgiften på olika ställen beträffar, densamma na¬
turligtvis måste lärnpas , bland annat , äfven ef¬
ter ilen längre eller kortare Marknadstiden.
Herr Leffler : I Götheborgs Stads Privile¬
gier är bestämdt utsatt, att Staden eger rättighet
till stånd-penningars uppbärande. Sistlidet år
deltog jag , såsom Ledamot i den Stadens Drät¬
sel-Kommission , uti upprättande af en ny Taxa,
hvilken sedermera af Konungens Befallningshaf¬
vande fastställdes. Jag har vid nämnda tillfälle
funnit Allmänhetens och de Marknads-trafikeran-
des fördelar efter billighet iakttagne ; Och jag
befarar icke af denna Städernes enskilda rättig¬
het någon menlig följd för Allmänheten.
Herr Limnelius.’ Jag tror det ej vara för¬
sigtigt att vi sjelfve borttaga Städernes rättighe¬
ter , emedan nog andre finnas, sorn deråt vän¬
da sin håg. Den , som. ej vill besöka Markna¬
der för Slånd-penningarnes skull , kan afhålla
sig derifrån. Jag tillstyrker alltså bifall till Ut¬
låtandet.
Herr Talmannens Proposition på bifall till
hvad Utskottet sig yttrat , besvarades med J a
och något Nej; men votering begärdes icke.
§• 14.
Det Protokolls-Utdrag af den 17 sisth Maj,
hvaruti Ståndets Besvärs-Utskott meddelat Utlå¬
tande öfver Herr Bjuhrs dit remitterade Me-
Den ii Juni.
1317
moria! om befrielse för Städerne Umeå och Luleå
från Skyldigheten att årligen införskrifva Sälj,
och hvilket Protokolls-Utdrag den 6 dennes §,
3. lades på Bordet, blef nu å nyo föredraget.
Herr Ullberg I händelse Utskottets hem¬
ställan, att Ståndet ina genom en underd. Skrif¬
velse understödja Hr Bjuhrs anhållan, vinner bi¬
fall , utbeder jag mig, att äfven Piteå Stad, för
hvilken jag är Representant, måtte, i samman¬
hang dermed, beredas enahanda fördel, helst det
vore besynnerligt, örn nämnde Stad, hvilken lig¬
ger emelian Umeå och Luleå , samt har ett vi¬
da besvärligare inlopp genom sundet, skulle sak¬
na en fördel, som beviljades de 2:ne sednare Stä¬
derne.
Pierr Cederborg: De fleste Städer skulle
troligen önska befrielse från skyldigheten att in¬
förskrifva Salt ; men en sådan befrielse, både
för den ena och andra Staden, vore, i ruin tan¬
ka, alldeles olämplig ; och jag tillstyrker derför
afslag å Utlåtandet.
Herr Eckhoff: Jag hemställer om icke, e-
när de Norr- och Wester-bottniska Städerne önska
sig ifrågavarande befrielse, det kunde vara an¬
dra Städer öppet att på sig öfvertaga Skyldighe¬
ten till Salt-upplags hållande i de förra.
Herr Bagge: Den förevarande frågan an¬
ser j^g röra Umeå och Luleå Städer enskilt och
icke utgöra något föremål för handläggning af
Ståndet; utan bör det bero af Städerne sjelfve
eller deras Representant att hos Kongl. Majtt i
underdånighet anmäla sin önskan, på lika sätt,
som jag redan gjort för Uddevalla Stad; eme¬
dan Siandet icke är i tillfälle , att bedömma de
Den 11 Juni.
serskilda omständigheter , på hvilka den sokte
befrielsen ankotnmer, samt, i alla fall, Konun,
gens Befallningshafvande och Kongl. Kommer-
sg-Cpllegium mäste höfas innan frågan kan af
Kongl. Majit i Nåder pröfvas. Lika med Herr
Cederborg hemställer jag, att Utlåtandet må afslås.
Herr Hegardt; Jag delar Hr Bagges tän¬
ka; men, om Utlåtandet skulle bifallas, begär
jag enahanda fördel för Städeme Strömstad och
Marstrand.
Herr Bjuhr: Jag har icke något att anmär¬
ka deremot, att både Piteå och andra Städer be¬
frias från skvldigheten att införskrifva Salt, enär
Piket sannolikt ändock icke skulle komma ati sa ki¬
pa tillgång på denna vara. Visserligen mäste
jag för Umeå och Luleå Städer äfven ingifva
en enskild underdånig ansökning till Kongl.
Maj:» » detta ämne; men jag har i alla fallej trott,
att Borgare-Ståndet, som tillförene i manga en¬
skilda frågor lemnat sitt underd. förord, skulle
yägra detsamma i närvarande fall, enär derige¬
nom ingen annans rätt förnärmades; och ett vits¬
ord derom från Ståndet kunde i sin man med¬
verka till Nådigt bifall å ansökningen.
Herrar Eckhoff, Hörström och Lenning för¬
enade sig med Hr Bagge; och Hr Lenning til-
Jade, att han, om Utlåtandet vunne afseende,
skulle med lika skäl, som Herr Bjuhr önskat
befrielse från ifrågavarande skyldighet för Umeå
Och Luleå, begära Ståndets medverkan till ena¬
handa fördel för Nyköping.
Herr Ehinger I Om svårigheten af Salt-in-
fÖrsel till de Nordligaste Orterne vore så stor,
forn Hr Bjuhr uppgifvit, skulle det, i min tan*
Den 11 Juni.
1319
ka, vara högst farligt att befria de der belägne
Städer från skyldigheten till sådan införsel, eme¬
llan dymedelst kunde hända, att många andra
Städer äfven undandroge sig denna skyldighet,
och att Orterne komme i saknad af sitt Sak-be-
bof, Dessutom skulle det göra ett obehagligt
intryck hos de öfriga Riks-Stånden, om Borgare-
Ståndet sökte medverka till Städernes frikännan¬
de från sine skyldigheter.
Herr Santesson: Jag känner ingen Författ¬
ning, hvarigenom Salt-handeln blifvit förklarad
fri. I likhet med Hr Ehinger önskar äfven jag,
att Ståndet icke med så enskilda saker må besvä¬
ra Kongl. Majt, samt derigenom gifva anledning
mer än annars till oblida omdömen; och jag till¬
styrker alltså afslag å Utlåtandet.
Herr Bjuhr: Så vidt jag känner, är både
import och handel med Salt fri; och hvarenda
Bond-dräng kan deraf göra upplag och försälj¬
ning. Så har det åtminstone tillgått i 20 till 30
års tid ; och klagomål deröfver hafva varit frukt¬
lösa. A ena sidan äro således de Handlande
icke tryggade emot intrång i denna del af rö¬
relsen ; men, å den andra, synes ali brist å va¬
ran dymedelst förekommen; och att afböja en
sådan brist, finnes, i alla fall, Salt-upplag både
i Umeå och Jjuleå, så väl som i andra Städer.
Herr Weslin; Ogerna blandar jag mig i
hvad, som lörer den ene Medborgarens rätt fram»
för en annan, men jag mäste i denna sak säga
mina tankar. Under f.eds-tid, och så länge vl
hafva hvad man med ett nymodigt ord kan kalla
Öfver-produktion af Salt, skulle väl den ifråga
varar.de befrielsen utan fara kunna medgifvas
13* P
Den il Juni,
men vi njuta ej fred längre, än grannen vill 5
och om den brytes, kunde Ofver-produktionen
snart upphöra. Det vöre i alla fall ej patriotiskt
och värdigt Eorgare-Ståndet, att söka undandra¬
ga Städerne sine skyldigheter; Och jag för min
del afstyrker alldeles hvad Utskottet föreslagit.
Med Hr Westin instämde Herr Lagerstrand,
Herr Talmannens Proposition till bifall ä
Utlåtandet blef med Nej besvarad; Och var allt»
si detta Utlåtande förkastadt.
§• 15-
Protokollet för den 6;te dennes justerades.
§• 16,
Herr Norström anhöll att, för en angelägen
resa till hemorten, undfå fjorton dagars ledighet
från Riksdagen, hvilket bifölls med villkor af
Ekonomi-Utskottets samtycke; Och skulle ledig»
heten räknas ifrån afresan.
Följande inkomna Betänkanden och Utlå¬
tanden föredrogos :
Stats-Utskottets
N:r 217. i återremitterade frågan om Statsan¬
slag till Hamn-byggnaden vid Jönköping :
Stats- och Ekonomi-Utskottens i anledning
I af väckte motioner
N:r 218. om bidrag af Allmänna medel till
Ein-förädlingens befrämjande i Hallands med
flera Eän :
N:r 21g. om de reducerade Kavalleri-Regimen*
temas dteruppsättande, samt om serskilda Lönes
Den 11 Juni.
1321
anslag för Befälet vid Smålands Infanteri-Ba¬
taljon :
N:r 220. rörande Institutet för Blinda och Döf.
stumma :
N.-r 2 2 1. om anslag till Väg-anläggning emel¬
lan Hemmanen Astrand och Sölje i Wermland:
N.‘r 2 2 2. om en Fyrbåks anläggande på Björn-
klippan :
Stats- och Banko-Utskottens
ISTtr 224. i anledning af Rikets Ständers Revi¬
sorers Berättelser, angående densi väl år 1820,
som sednast år 1822 förrättade granskning af Gö¬
tha Kanal-Bolags, Götheborgs samt Malmö f. d.
Diskont-Inrättningar; med nedannämnde åtföljan-f
de Bilagor:
N:r 225. Litt. A. ang:de vidtagne åtgärder för
verkställigheten af Riksens Ständers Beslut om
f. d. Filial-Diskonternes Öfvertagande af Riks-
gälds-Kontoret:
N:r 226. Ditt. B. ang:de tillåtne omsättningar
af Lag-sökta och till Lag-sökning förfallna Lån;
Nlr 227. Litt. C. om Decharge för Direktio¬
nen Öfver Götha Kanal • Bolags f, d. Diskont-
Kontor i Götheborg;
N:r 228- Litt, D, om Decharge för Direktio¬
nen öfver samma Bolags f. d. Diskont-Kontor i
Stockholm:
N:r 229. Litt. E. angrde förre Kammereraren
vid nämnde Bolags f. d. Diskont Kontor i Gö¬
theborg G. A. Iggeströms ansökan om afskrif¬
ning af dess iråkade balans:
N:r 230. Litt. F. om Decharge för Direktio¬
nen öfver Götheborgs f. d. Diskont-verk:
N.'r 231, Litt. G. angrde inlöste Dupletter och
1312
Den il Juniq
Tripletter af Malmö f. d. Diskont-verk6 på Ban¬
ken dragne Assignationer:
N:r 232. Litt. H. om Decharge för Interims»
Direktionen öfver Malmö f. d. Disknnt-verki
N:r 233. Litt. I. angtde Öfverste-Löjtnanten
A. F. Toiperhjelms förde klagan öfver förment
lidande vid liqviden af dess skuld till Alalmö
f, d. Diskont-verk :
N;r 234. Litt. K, rörande föreslaget arfvode för
Öfver-Kommissarien Ek för dess biträde vid Dis»
kont-görom leri:
N:r 235. Litt. I-, äng. beviljad befrielse för
åtskilliga f. d. Filial-Diskonternes Gäldenarer:
N=r 236. Litt, M. om förre Handlanderne J,
B. Kock och Jonas S ahle beviljad befrielse från
Bysättning för Skulder till Malmö f. d. Diskont;
Banko Utskottets
NJr 18- äng. bestämdt stadgande huru, i såda¬
na fall då en å Bankens Auktion försåld Fastig¬
het inropas af förre Egaren, vid liqviden bör
förhållas
N :r 19 rörande vilkoren för återbetalningen af
Göthebo gs Stads vid sista Riksdag från Banken
erhållna Lan-biträde stort 200000 R;dr:
Lag - Utskottets
N:r 75 i anledning af ett Memorial äng, för¬
ändring i straffet för Hållkarl , som foidrar dricks¬
penningar eller med otidighet bemöter Resande:
N:r 76. öfver väckt Motion, angtde föreslagna
Stadganden i afseende på Testamentens bevitt¬
nande och bevakning:
N:r 77, i anledning af Kongl Majus Nådiga
Proposition, äng. föreslagen ändring af 1, Kap.
1. och 10. §. §. Rättegångs-Balken, i hagan om
Den 11 Juni.
I?25
val af Nämndemän samt Extra Nämndemäns till¬
kallande:
N:r 78. i väckt fråga om utmätte Fastigheters
försäljande endast i Uppslag:
N:r 79. om yrkad rättighet för fordrings-egare
att sjelfve välja Utmätningsman:
N:r 80. öfver en Motion om skyldighet för
Konungens Befallningshafvande att genom Pro-
motorialer befordra enskildes Lagsöknings-ären-
der, då Gäldenären vistas i andra I,än:
N:r 81. i anledning af väckte motioner , ang.
minskadt antal Nämnd vid så väl Lagtima sorn
Urtima Ting:
N:r 82. öfver ett Memorial om Lag-förklaring
rörande Löftesmäns rättighet att uppsäga Borgen:
Lag- och Ekonomi-Utskottens
Jf:r 83. oin yrkade utvägar att förekomma lösa
men arbetsföra personers kringstrykande och betl-
lande, i skydd af de Passi som i ett eller annat
lagligt hänseende, samt i sföd af gällande Författa
pingar, kunnat för dem blifva utfärdade:
Ekono rn i-Utskottets
If:r jox. öfver föreslagne ändringar uti För-
fattningarne rörande Husbehofs Bränvins-Brän-^
pingen och dermed gemenskap egande ämnen.
Lades på Bordet.
Plenum slutades kl. a e. m,
ln Fidem
Clas Arvedson.
1334
Deli 12 Juni.
Plenum kl. 7 e. m.
§. * ■
Expedit i ons-U f s!: o f t e f s Förslag till Riksens Stän¬
ders underd. Adress till Hennes Kongl. Maj:t
Drottningen, roed lyckönskning Öfver Hennes
Maj:ts återkomst tili Sverige, upplästes och god¬
kändes.
• §• 2.
Upplästes Högvörd. Preste-Ständeis Proto¬
kolls-Utdrag af gårdagen, innehållande bifall till
Stats-Utskottets Betänkanden N:r 210, 211, och
till Expeditions-Utskottets Memorial örn Kontroll
å expedierande af Riksens Ständers Beslut; samt
ogillande af Stats-Utskoitets Utlåtande N:r 212,
med beslut, att 5000 R:dr böra af Stats Medlen
utgå till inköp utaf Astronomiska Xnstrurnenter
för Observatorium i Stockholm.
Uades tili Handlingarne.
Plenum slutades kl. f 8 e. m.
In Fidem
Clas Arvedson.
1325
Den 14 Juni.
Plenum kl. q f. m.
§. x.
Genom ankomna Protokolls-Utdrag af den 6 ;(e
och li:te dennes underrättade Högv. Preste-,Sian¬
det , alt det. instämt uti Borgare-Ståndets den
6:te fattade Beslut i afseende på tryckningen af
Tablåerne ofver Banko- Verket; gillat andra al-
ternatifvet i Ivag- och Ekonomi-Utskottens Utlå¬
tande Ntr 71. samt hvad Utlåtandet för öfrigt
innehåller; och bifallit Siats-Utskottets Betänkan-
den N:r 213 samt 215.
Upplästes och lades till Handlingarne.
§• 2-
Protokollen för den litte och i?:(e dennes
justerades.
Föredrogs å nyo Eag- och Ekonomi-Utskot¬
tens den 30 sistlidne Maj §. 15. på Bordet lag¬
da och sedan d. 6 dennes §. 7. ytterligare hvi-
lande Betänkande Ntr 61. öfver väckte Motio¬
ner, dels om afskaffande af all Expeditions-lö-
sen, dels ock om nedsättning af Taxan derå.
Herr Bagge uppläste ett så lydande Anfö¬
rande! ’ Enär fråga om förhöjning i Eösen för
Kämners-Rätternes Expeditioner blifvit vid a 8 1 5
års Riksdag behandlad endast af Eag-Utskottet
Den 14 Juni.
såsom en Lagfråga, och Kongl. Maj:t 1 Nåder
behagar, att lemna sin Stadfästelse till R. H.
S. då fatiade beslut; så kan jag ej finna, det nå'
gon förändring nu bör ega rum vid beredandet af
frågor, som äro af förenämnde egenskap och vid
denna Riksdag blifvit väckta. Jemte det jag så¬
ledes miste förklara^ att jag för min del ej kart
gilla > att Ekonomi- och Besvärs Utskottet fått
taga befattning med min i Betänkandet omrördei
Motion, som blott blifvit till Lag-Utskottet re¬
mitterad, får jag, under åberopande af de skäl
Memorialet upptager, sorn hvarken blifvit i
någon mån vederlagde eller vunnit den åtgärd *
sorn hvarje Utskott åligger, att Vidtaga vid ä-
renden, som till dess behandling öfverlemrtaSj
anhålla om återremiss till sistnämnde Utskott
med anmodan, att inkomma med Förslag till ert
ny Expeditions'Taxa, för alt derefter af R. H.
S. pröfvas och till Kongl. Majits Nådiga faststäl¬
lelse öfverlemnas på sätt och i den ordning 87. §.
R. F. och 33. §. R. O. stadga, örn jag än kunde!
förmå mig att tro, det Expeditions Taxor vid
Domstolar äro af Ekonomisk beskaffenhet * hvar¬
till ingen anledning är att förmoda , då icke blott
Lagen uti 30. Kap. 3. §, R. B. bestämmer Lö¬
sen för Höf Rättens Protokoll, utan Utskötteri
jemväl förklarat Expeditions-Lösen innefatta ert
Löne-inkomst, hvars föreslående endast lärer
tillhöra Stats-Utskottet; så måste det likväl Vara.
R. H. S:s rätt, att hos Kongl. Maj t bestämdt upp¬
gifva de förändringar, som R. S. önska skola
ega rum uti en gällande Ekonomisk Författ¬
ning , eller att uti ifrågavarande fall underställa
Kongl. Majds Nådiga fastställelse en Expeditions*
Deri i 4 Juni.
i327
Taxa, som Ii. S. finna vara af rättvisan påkal¬
lad. Då min Motion egentligen rörer Siädernes
Domstolar och Embets-Verk, samt man derför,
utan tillstyrkan af Utskottet, icke gerna kan hop¬
pas att Resp. Med-Stånden deri taga den när¬
mare del, som erfordras , hemställes vördsammast
i sammanhang härmed, om icke Högtärade Stån¬
det skulle finna lämpligt, att instämma uti des¬
sa anmärkningar, helst Städernes Embetsmän i
allmänhet äro svagt lönte. Att Eösen for gra-
Vations bevis i Städerne är alltför obillig, be-
vises deraf, att öm en Eabriks-Inrättnirig är fun¬
derad på Aktier, hvilken är belägen på 10 Tom¬
ter, och hvarje Aktie är värd 100 R:dr, måste
egaren till en dylik Aktie, då den utrnätes, förlo¬
ra 33 R dr 16 sk. B:o, sorn åtgår till Edsén för?
ett dylikt bevis. —1 Det gifvas hirs i Städer, som
bortsälja på Utmätnings-Auktioner för 8 a 10
R:dr, och huru mycket återstår af Köpesumman,
då A uktions-omkostnader samt 3 R:dr 16 sk.
B:o för Gravations-beviset afgå. Då minsta lö¬
sen på Landet är 1 R:dr 32 sk., och den hög¬
sta 12 R:dr , inser jag icke, hvarför Siädernes
Embetsmän skola hafva större fördel, än Lan¬
dets. Hvad angår yrkad befrielse för Parter ,
att erlägga lösen för Handlingar, som blifvit till
en Domstol ingifne, så enär det måste vara e-
garens rätt, om han hellre sjelf vill förvara dem,
att desamma återtaga, kati jag ej inse, au afse¬
ende på Embetsmäns inkomst dervid bör kun¬
na komma i fråga, helst någon ej lär kunna be¬
rättigas till ersättning, då man ej har något be¬
svär. B'träffande slutligen min framställning,
au den , som var befriad från Revisions-skil-
132»
Den 14 Juni.
Ungs erläggande, äfven borde befrias från Lö¬
sens utgifvande; så afsåg jag sådane Parter, som
väl icke vore utfattiga, men likväl ej egde 166
B:dr 3? sk. Bro; Och då exempel gifvas, att be¬
rörde Lösen uppgått till en vida större Summa,
än en dylik Part egt, förmodar jag, att försla¬
get härutinnan väl torde förtjena något afseende.”
Derjemte åberopade Herr Bag ge och uppläste
Lag-Utskottets den 25 Maj 1815 afgifna och i
Bihanget till Ståndens Protokoll vid nämnde
Biksdag 4lde Delen sid. 377 tryckta Betänkan¬
de uti fråga om förhöjd lösen för Kärn ners Bä t-
ternes Expeditioner.
Herr Vilberg: Jemte det jag instämmer i
hvad Hr Bagge anfört, anser jag det hafva va¬
rit Lag-Utskottets ovillkorliga pligt, att inkom¬
ma med ett utförligt Förslag tili Taxa å all Ex-
peditions-lösen, hvartill Utskottet äfven haft an¬
ledning af min motion om Taxa å Lösen för de
från Kongl. Majtts Kansli-Expeditioner utgående
handlingar, hvilken Motion Utskotten för öfrigt
godkänt. Jag önskar således, att Målet må åter-
remitteras, med uppdrag åt Lag-Utskottet att ett
sådant Förslag afgifva. —- Dessutom kan jag ej
heller gilla Utskottens omdörne3 att en köpare,
som erhållit första uppbudet å någon Fastighet,
skall, oaktadt han derefter åter försäljer densarn.
ma , ändock fortsätta J^agfarten för sin räkning.
Det är, i min tanka , orimligt att lagfara med
hvad man icke eger; och denna inkonsequens
tror jag äfven böra undanrödjas.
Herr Hagander : Med så beskaffade anmärk¬
ningar, som nu blifvit gjorda, bestrider jag icke
åter-
Den 14 Juni.
1329
åferremiss; mon jag får emellertid förklara, att,
enligt min öfvertygelse, har Målet tillhört Dag-
och Ekonomi-Utskottens gemensamma behand¬
ling , och att , hvad Kämnärs-Rätterne angår , •
jag rned afseende på Städernes Invånares redan
nog dryga Utskylder , ansett mig pligtig att icke
tillstyrka någon förhöjning i Ebsen för nämnde
Domstolars Expeditioner ; äfvensom jag för öf¬
rigt funnit mig dertill jäfvig.
Herr Cederborg : Det har icke varit Ut¬
skotten obekant, att Dig-Utskottet vid 1815 års
Riksdag ensamt tagit befattning med frågan om
Expeditions-Dösen , och att å Utskottets då gjor¬
da Förslag följt Kongl. Majtts Nådiga sanktion.
Sedermera är likväl genom Kongl. Maj:(s Nådi¬
ga åtgärd i adrninistratif väg en ny Expeditions»
Taxa utkommen ; och Dag-Utskottet har derför
ansett sig nu icke kunna ensam lägga hand vid
de ifrågavarande Motionerne, Hvad åter angår
Dagfart å en Egendom , den Köparen å nyo
sålt, kan jag, lika rned Utskottens Pluralitet,
icke annat finna , än att Dagfartens fortsättande
för den förre Köparens räkning är alldeles nöd¬
vändig , emedan han derigenom miste styrka sin
åtkomst för alt blifva behörig till en ny för¬
säljning.
Herr Santesson: Då Utskotten, till före¬
kommande af Dosens obehöriga stegrande genom
dragen stil, funnit ett visst antal stafvelser på
hvarje rad böra bestämmas , tror jag stilen i Ut¬
skottens eget nu förevarande Betänkande, hvil¬
ken icke synes alltför tät , men ändock innehål¬
ler ifrån, 10 till 17 stafvelser på raden , lämp-
JBorg. St. Prof. 1823. 11. B. 167, 168.
i 33»
Den 14 Juni.
ligen kunna tagas till rättesnöre , samt således ,
i stallet för de af Utskotten föreslagne 7 stafvelser,
åtminstone 16 eller 17 fastställas. — I frågan
åter om upphörande af all Expeditions-Lösen 1
hvilket Utskotten, i brist af utväg till ersättning
for den förlust , Ernbets- och Tjenste-Män deri¬
genom skulle tillskyndas, ansett sig hindrade att
tillstyrka, påminner jag mig, att vid någön af
de föregående Riksdagarne och, om jag ej be¬
drager mig, år 180g enahanda fråga blifvit
väckt , hvarvid man föreslagit , att en viss obe¬
tydlig Spadnmåls-afgift skulle päläggas hvarje
Hemman eller Matlag till Löne-inkomst åt Do¬
mare på Landet i stället för Expeditions-Lösen ,
och att, såsom korrektif emöt en möjligen be¬
farad tillökning af Rättegångar i händelse Pär»*
terne befriades från Lösen, Stämpel-afgiften å Ex*
peditionerne kunde ansenligen förhöjas > hvari¬
genom äfven Kronan finge en ökad inkomst till
bidrag för justitie-Sfatens aflöning. jag tror ,
att detta förslag , hvilket varit fullständigt ut-
veckladt, förtjenst- att tagas i närmare öfver¬
vägande: Jag vill minnas, att Motionären be-
vist , det Tjenste-männen skulle genom en
sådan Imne-inkomst blifva fullt belåtne : Och
det ar utom all fråga , att denna förändring i
betydlig mån bidroge till Rättegångars och Ex¬
peditioners förkortande; Om ock utgiften till en
stor del drabbade dem , som icke besvära Dom-
stolarne , borde man med nöje åtaga sig densam¬
ma , enär man dymedelst äfven gjorde till Do¬
marens egen fördel , hvad som dessutom är hans
plikt , att söka afböja Rättegångar och bereda För*
likningar Parter emellan.
Den 14 Juni.
»33*
Herr Arvidson : ”Jemte åberopande af min
i Utskotten afgifna Reservation , tror jag mig
ytterligare böra fasta Hög t ärade Ståndets upp¬
märksamhet på den stötande motsägelse , som
ligger just deri , att man lagfarer med en Fa¬
stighet , som icke är erts egen, utah en annans
tillhörighet. Det är , ef ér min tanka, fett nöd¬
vändigt vilkor för Ragfaris erhållande, att man
eger fastighet , hvarå man söket en Sadan
Dömstols-åtgärd, helst Rågen ovilkorligen bju¬
der , att mani innan man eger rättighet till för¬
sta Uppbudets erhållandej inåste styrka sin åt*
kömst , äfvensom att den är behörig och följakt¬
ligen innefattar, hvad Rågen kallar Raga fangi
Således , på sätt jag redan yttrat > inåste en up¬
penbar motsägelse ligga deri , att söka Uppbud
å en Fastighet sedan den ej mera är Sökandens
Egendom , emedan man skulle då betraktas så¬
som Köpare och Säljare på en gång, hvilket dock
icke ens i begreppet låter förena sig» Med un¬
dantag af Bördemän kart ingen genom Fasta hin¬
dras att få köpet hafvet , som eger bättre rätt
till Fastigheten* helst, så väl 11 Kap. Jorda-Bal-
ken, som nu under sednare åren utkommen För¬
klaring deröfver, visa, att Domaren eger upptaga
Och pröfva sådan talan, Oansedt Egaren undfått
Fasta å den klandrade Egendomen; samt att* ef¬
ter 1805 års Förordning, minsta tiden, inom
hvilken man kan lagligen klandra en Fastighets
åtkomst, är So år. Det tvång, sorn Motionehten
öfverklaga», anser jag alltså för olagligt; Och, då
jag tillförene hört talas om sådant förfarande af
Domstolar , har jag ofta misstänkt* ätt någon e-
gennytta å Domares sida deri haft del j emedail
133*
Dera 14 Juni.
deras Lösen ukas i samma man, som Lagfarter-
ne blifva flera.”
Herr jBagge : Då här icke är siället att
fälla något omrlbme angående den nya Expedi-
tions-Taxans utfärdande i administratif väg , in-
skränker jag mig till anförande af min enskilta
öfvertygelse, att frågan örn Expeditions Lösen
är en Lag-fråga och bort , vid denne , likasom
vid föregående .Riksdagar, af Lag-Utskottet en¬
samt behandlas, hvarifrån Utskottet, om det de¬
lat denna öfvertygelse , ej heller varit hindradt
deraf, att den nya Taxan i annan väg tillkom¬
mit. Hvad Stafvelse-antalet på hvarje råd i
Expeditionerne beträffar, tror jag detsamma lämp¬
ligen kunna utsättas till lo eller 12.
Herr Norström: Afskaffandet af Expedi-
tions-Lösen låter , i min tanka , icke verkställa
sig utan många förberedande åtgärder till stad¬
gande af något lämpligt Vederlag. —- Hvad
Lagfart angår, synes det vara tillräckligt, orri
man later ankomma på Köparen sjelf att lag¬
fara med Egendomen eller ej , allt sorn han fin¬
ner behöfligt för de åtgärder, lian ämnar med
densamma vidtaga. — Med anledning af de an¬
märkningar , flere värde Ledamöter gjort emot
Betänkandet, anhåller jag emellertid om Propo¬
sition på återremiss.
Herr Cederborg: Jag känner visserligen , att
en Köpare af Fastighet först efter 20 års förlopp
är säker för klander; men Lagfart å köpet är i
alla fall stadgad uti Författningarne ; och deras
föreskrifter skall jag alltid följa, om än Herr Ar¬
vidson har en deremot stridande öfvertygelse.
Här vore anledning att anföra flera skäl och om¬
Den 14 Juni.
*333
ständigheter j men, som Målet troligen åter¬
remitteras , får jag tillfälle att vidare yttra mig
i Lag-Utskottet.
Herr Egge : Herr Hagander har angående
lösen för Slads-Domstolarnes Expeditioner yttrat
sig, med afseende på Städeines Invånares råtr,
så lojalt och oegennyttigt , att jag till alla delar
förenar mig med honom.
Herr Hambreus: Hvad Expeditionslösen
beträffar , finner jag mig nästan jäfvig att säga
mina tankar; mert i afseende på Lagfarten får
jag förklara, att, när tvänne serskilda köp om en
och samma Egendom följa uppå hvarandra, och
hvarje säljare har sina serskilde tordeman , må¬
ste , efter min öfvertygelse , det förra köpet
vinna laga kraft, innan det sednare kan lagfaras,
och följaktligen hvardera köpet genom Uppbud
och Faste-Bref bekräftas.
Herr Ekstrand. : Lika med Herrar Bagge
och Ullberg kan jag icke fritaga Lag.Utskottet
från skyldigheten att upprätta Förslag till' ny
Expeditions-Taxa , med rättvist och billigt för¬
hållande emellan Lösen vid högre och lägre
Domstolar. _ Om en köpare vill i sitt eget
namn åter försälja den inköpta Fastigheten, an¬
ser jag första Uppbudet å det förra köpet vara
ovillkorligen nödvändigt, men deremot de 2tne
öfriga Uppbuden alldeles umbärliga, endast man
tillser, att Bördemans rätt icke genom lagastånds*
tidens förkortande inskränkes, utan denna tid t
räknad från första uppbudet , i allt fall bl ifver
lika lång / som den hittills varit, eller exem¬
pelvis i Stad 2 a veckor ifrån första Uppbudet.
1334. Den 14 Juni.
Herr Mantan Jag förenar mig äfven med
Herrar Bagge och Ullberg samt finner , att , då
latinsk stil nu allmänligen brukas i Expeditiu-
nerne ) 9 till |0 stafvelser på raden lämpligen
kunna bestämmas. Hvad Lagfarten och de
dertill erforderliga Handlingar beti alfar , har jag
ej ansett mig kunna taga deri i sednaste Taxan
utsatte lösen 3 R:dr 16 sk. för Gravations-bevis
å en Tomt af obetydligt värde, likasom ej hel¬
ler serskild lösen för Gravations bevis å hvarje
Torn t-hfum mer , när denna Lösen för flera små
Tomter stundom skulle hafva uppgått ända till
30 och 40 R:dr-
Herr Arvidson : *’Af Herrar Cederborgs,
qch Ekstrands Anföranden har jag trott mig fin¬
na , att de anse uppbud innefatta någon sort åt-<
komst eller ock bekräftelse. Jag får i anledning
deraf åter upprepa , att åtkomstens behöriga be-
Styrkande måste föregå till och med första Upp¬
budet ; att Uppbuden egentligen icke äro annat
ån ett offentliggörande af Köpet, på det Börde-
man må få veta deraf ouh således blifva i till-!
fälle alt göra sin rätt gällande ; Äfvensom jag
härvid får tillägga , att sjelfva Faste-Brefvet
icke heller är annat än ett bevis öfver en o^
klandrad Lagfart , eller derom att något börds-
anspråk icke gjorts gällande. * Beträffande Herr
Ha mbrei yttrande, att han anser en person icke
ega sälja en Egendom , innan hän förut dermed
sjelf lagfarit , samt en sådan försäljning vara
olaglig, så vill jag upplysa, att den lagliga åt-»
kornsten icke ligger i Lagfarten, utan i sjelfva
köpet; ty är det olagligt, så blir äfven Lagfar¬
ten utan Yerkan, Uti 1 Kap. I §, Jorda-Balken,
Den 14 Juni.
1 3 J 5
hvaräst laga fäng af Fast Egendom äro uppräk¬
nade, heter det: '"'Tredje laga fäng är köp, orri lag¬
liga köpt är” och ytterst ”lagligt siände , olag¬
ligt återgånge.” —• Dessutom ses af 1800 års
Förordning, hvari Köparen alägges, att inom
deri föreskrifven tid lagfara med Egendomen, att
Lag-stiftaren med denna skyldighets utsättande
egentligen åsyftat befrämjande af Kongl. Maj:ts
och Kronans inkomst för Karta-Sigillati till kö¬
pet, helst påföljden för försummande af en slik
skyldighet är der bestämd till böter af så stort
belopp, hvartill samma Karta i värde bordt upp¬
gå. — Och Lagens stadgande i 5. Kap. I §. J.
att så ofta nytt Köp sker, skall å nyo lag¬
faras, har egentligen för ändamål att förtydliga,
det allenast Bördeman får tillgodonjuta de i för¬
re Egarens hand tillkomne uppbud å Fastighet.’'
Herr Stahle: Ehuru jag, lika med. Herr
Santesson, önskar afskaffantle af Expeditions-lö-
seia såsom inkomst för vederbörande Tjenstemän,
kan jag dock icke gilla det förslag till vederlag,
som han framställt, utan anser mera lämpligt,
att Expeditionerne, med åtecknad Lösen, öfver-
lemnäs till Kronans Uppbördsmän för att af dem
uppbäras och i Bäkenskaperne redovisas, samt
att Tjenstemännen i stället tillägges ständig till¬
räcklig lön; men, om Expeditions-lösen för des¬
se sistnämnde bibehålies, kan jag icke medgif¬
va någon nedsättning af det nu stadgade belopp.
Herr Hjertström : Det är min fullkomliga
öfvertygelse, att Faste-bref å en lagligen åtkom¬
men Fastighet tryggar egaode-rätten. Tjugo års
Praeskriptions-tid är föreskrifven egentligen en¬
dast för de fall, då Innehafvaren icke kan för»
1336
Den 14 Juni.
ut med gilltiga handlingar bevisa sin åtkomst j
och, vid närmare genomläsning af 1805 års För¬
fattning, skall man finna, att icke ens 2 o års
tid då är tillräcklig.
Herr Cederborg: Man synes hafva afvikic
långt ifrån ämnet, då man företager sig att gran¬
ska, huruvida den Domare handlar lätt , sorn
icke följer Hr Arvidsons tanka. Jag för min
del inlåter mig icke i en sådan granskning; Jag
har endast velat antyda min öfvertygelse och
mitt handlingssätt.
På Herr Talmannens Proposition blef Må¬
let till Lag- och Ekonomi-Utskotten återremit-
teradt,
§. 4*
Jjag-Utskotteis den 3:cije dennes §. 7. på
Bordet lagda och i Protokollet den nite §. 6. yt¬
terligare omnämnda Betänkande N:r 68. angåen¬
de föreslagen ändring uti 24. §• af Kongl. För¬
ordningen den 13 Juli 1 818 om Inteckning i
Fast Egendom, föredrogs nu åter.
Herr Dugge: Jag instämmer i Herr Bib-
bings vid Betänkandet bifogade serskilta yttran¬
de, och anser, att, när Egendbm säljes ifrån
JConkurs-massa eller utmätningsvis, ett Qvittens
öfver inbetald köpskilling hör vara tillräckligt
för att få alla Inteckningarne dödade, emedan
det eljest kunde hända, att Intecknings-hafvare
af kitslighet lade hinder emot dödandet , til! stor
olägenhet för Köparen. Skulle, på sätt Eag-Utskottet
tillstyrkt, någon åtgärd till Intecknings-hafvarnes
instämmande böra ega rum, innan Inteckningar-
ne kunna dödas, så vore det likväl mera lamp-
Den 14 Juni.
*337
ligt, att Köparen finge direkte vända sig till Doma¬
ren och begära kallelse å Intecknings-bafvarne till
nästa Ting eller tili viss Rådstufvu-dag , än att de
omvägar erfordrades, hvilka Utskottet föreslagit,
och hvarigenom Köparen alltför mycket uppehölles
i sin lagliga rätt, serdeles pä de ställen, der endast
tvä eller ett Ting ärligen hällas. Sjelf har jag såsom
Syssloman haft örn händer utredningen af flere
Konkurs-Massor och derunder erfarit de många
olägenheter, nu gällande Stadganden för Köpare
af sådane Fastigheter medföra. Jag anhåller, i
grund häraf, att Målet återremitteras.
Herr Nilsson åberopade hvad han till Pro¬
tokollet den 11 dennes anfört och förnyade sin
begäran om återremiss.
Herr ArvidsonMan bör, i min tanka,
vid dylika tillfällen , som de nu ifrågavarande,
fästa afseende icke blott på köpares, utan äfven
på Intecknings-hafvares rätt. Hittills har någon
Tag om förfarandet i dessa fall icke funnits;
men praxis har varit den , att Säljaren mäst dra¬
ga försorg om Inteckningarnes dödand?, och att
Köparen emellertid icke ansett dem vara sig till
förfång, sedan han inbetalt sin köpe skilling. Så¬
ledes är här icke fråga om sjelfva saken , utan
endast om formen. Om, såsom Herrar Rib¬
bing och Ragge föreslagit,, alla Inteckningar skul¬
le förklaras dödade igenom Fastighetens för¬
säljning från Konkurs-massa eller på Utmätnings-
Auktion, så gåfve sådant anledning t: 11 många
bedrägerier; och jag finner icke någon dermed
jemförlig olägenhet för Köparen uti det stadgan¬
de, Lag-Utskottet föreslagit, att han må, sedan.
Auktions förrättningen vunnit laga kraft eller blif-
*33*
Den 14 Juni.
vit fastställd och Köpesumman inbetald , anma»
la sig, med bevis derom och med Gravations-
betyg, hos vederbörande Domstol, för att, ge*-,
nom anslag å Rättens dörr och Kungörelse 3:ne
gänger uti Allmänna Tidningarne , få Inteck-
nings-hafvarne kallade, alt, i Stad inom en Må¬
nad O! h å Landet vid nästa Ting efter Kungö¬
relsens införande sista gången, hos Domstolen
tillkännagifva, huruvida emot Intrckningarnes dö¬
dande kan vara något att påminna. Man bör
äfven i en sådan sak göra afseende på de flestes
rätt och bestämma formen efter förhållandet i de
fleste Orter inom Riket, men icke i en eller
annan serskild Ort, der endast litt Ting ari igen
hålles.
Herr Norström', Att ändring i de nu gäl¬
lande Stadganden sker, finner jag högst nödvän*
digt; ty jag har mig bekant , att personer, sorn
blifvit stämde för att låta döda Inteckningarne ,
genom invändningar uppehållit köpares rätt t
inånga års tid. 1 afseende på de flera serskilt*
Förslag, som för detta ändamål nu blifvit gjor¬
da, tror jag det vara bäst, att, när Egendomen
är såld och Köpe-skillingen betald, Intecknin-
garne dödas och Kungörelse derom i Tidningar¬
ne införes; och jag tviflar icke, att en aflägse
boende Intecknings-hafvare i alla fall eger Om¬
bud på stället och genom dess försorg beredes
tillfälle att bevaka sin rätt.
Herr Falkman: Lika med Hr Ragge fin¬
ner jag nödvändigt, att en på Konkurs eller Ut-
naätnings-Auktion inköpt Fastighet genast blir
befriad från de Inteckningar, hvarmed den är
behäftad; men, till förekommande af missbruk,
Den 14 Juni. *339
tror jag äfven, alt, efter Inteckningarnes dödan¬
de, Domaien bör på Köparens bekostnad derom
införa Kungörelse i Tidningarne.
Herr Muntan: ”För mindel instämmer jag
uti den af Lag-Utskottet föreslagne ändring uti
Jntecknings-Lagen, men har ansett mig böra gä¬
ra den anmärkning vid Bedaktionen af det nya
Stadgandet, att, då detsamma föreskrifver, att t
S'aden Jntecknings-hafvare böra vid Rådstufvu-
Rätten sig anmäla inom en Månad efter den dag
Annonsen varit 3:je gången uti Tidningarne
införd, det för Landet blott stadgas, att Inteck-
nings-hafvaren bör å nästa Ting derefter sådant
fullgöra; och, då det möjligen kunde hända, att
Annonsen icke blefve införd förr än * ä 2 da¬
gar före Tinget, derigenom en Fordrings-egare
å Landet, boende på afstånd , blefve betagen till¬
fället, att sin rätt bevaka; så yrkar jag ett så¬
dant tillägg uti det föresbgna Lag-stadgandet för
Landet , att Inteckningshafvaren hör sig anmä¬
la sist å det Ting, sorn en Månad efter Annon¬
sens införande infaller ; och torde äfven böra be.
stämmas, att Köparen åligger, att om införandet
af Domstolens kallelse i Tidningarne sjelf be¬
sörja.’’
Herr Bagge: Det af Lag-TJtskottet gjorda
Förslag finner jag desto mindre hehöfligt , sorn,
Uti Konkurs-massor, de af Borgenärerne valde
Sysslomännen äro deras Representanter och ett
Qvittens af de sednare å inbetald Köp-skilling
för Fastigheten bör ega lika kraft, som ett af
Borgenärerne sjelfve, samt vid Utmätnings-Auk-
tioner åter, Köp-skillingen skall inbetalas hos
Kongl. Majtts Befallningshafvande, insättas i Räa-
1340
Den 14 Juni.
teriet och fördelas efter af Konungens fiefall-
ningshafvande fastställd liqvid, grundad på Gra¬
vationsbevis och andra handlingar. För öfrigt
är den af Lag-Utsk. utarbetade Redaktion ganska
otydlig i hvad den angår Egendom å Landet.
Herr Hegardt: Delande Hr Bagges tanka,
tror jag de af Hr Arvidson anförda betänklighe¬
ter icke förtjena afseende, emedan jag icke tvif¬
lan, att hvarje Intecknings-hafvare opåkallad till.
ser sin rätt.
Herr Winberg yttrade sig lika med hvad
Hr Bagge sednast anfört.
Herr Santesson: Jag skulle gerna instäm¬
ma med dem, sorn önska, att Köpares rätt måt¬
te befordras snarare, än genom det af Lag-Ut¬
skottet föreslagna Stadgande kan ske, om icke jag
hade erfarenhet deraf, att Intecknings-hafvare da
kunde förnärmas. Alla Borgenärer välja väl
Sysslomän; men pluraiiteten bestämmer valet;
och ett Qvittens af Sysslomannen är ej tillräck¬
ligt, enär Borgenäreme sjelfve hafva Intecknings-;
handlingarne i sina händer. I alla fall syr.es
det nödvändigt, att Auktions-förrättningen vin¬
ner laga kraft innan fråga uppstår om Inteck-
ningarnes dödande.
Herr Huldberg: Min i förevarande fråga
väckta Motion har åsyftat förkortning af tiden
för Köparen, att komma i åtnjutande af sin rätt.
Den tid, Utskottet föreslagit, är ändock alltför
lårtg, åtminstone hvad Fastigheter på Landet an¬
gar, och tillika nog obestämd. Jag förenar mig
med Herr Bagge och anhåller om återremiss.
Herr Bagge: Hvad Hr Santesson yttrat
hörer ej till den närvarande frågan, utan skulle
Den 14 Junit
1341
medföra en ändring i Konkurs-Lagen, Ingen
annan, än Sysslomännnen, är berättigad att upp¬
bära penningar för en Konkuts-massas Egendom.
De göra redo för Borgenärerne ; och redovisnin¬
gen vinner icke laga kraft förr än alla Borgenä¬
rer deraf hafs del. Syssloman tillsättas för att
vara samtlige Borgenärernes Ombud t Hvad jag
betalar till de förre emot Qvittens, kan jag icke
åläggas att utgifva för andra gången.
Herr Ståhle: Sedan en Köpare erlagt sin
Köp-skilling bör han hafva rättighet att komma
i åtnjutande af Egendomen ograverad. Bäst vo¬
re det, i mintanka, vid försäljning af Egendo¬
mar genom Utmätnings-Auktioner eller för Kon¬
kurs-massors räkning, att penningarne alltid in¬
sattes uti Landt-Rämeriet, och att Köparen, e-
mot företeende af Ränteriets Qvittens, erhölle
Gravations-bevis. Intecknings-bafvarne egde då
sine penningar i säkert förvar och finge sins e-
mellan derom i behörig ordning liqvidera, utan
att Köparens rätt blefve uppehållen.
Häruti förenade sig Hr Langenberg.
Herr Cederborg: Jag har, på sätt det ser-
skilta Protokolls-Utdraget utvisar, till större de¬
len instämt uti Hr Ribbings tankar. Saken är
för öfrigt icke så vigtig, som den , vid första
påseende, synes vara. När hastigheten är såld
och Köp-skillingen utbetald, kan ej något ansvar
vidare drabba Köparen för Inteckningarne. De
äro de facto dödade genom Klubb-slaget, och slå
endast de jure qvar i Gravations-beviset.
Herr Hagander: Jag förenar mig med Hr
Santesson och förblifver vid min öfvertygelse ,
att Utskottets Betänkande är välgrundad!. Hr
131*
Den 14 Juni.
Bagges tanka om Sysslomans rättigheter kan jag
icke dela. Om jag vore Intecknings-hafvare, så
holle jag mig icke till Sysslomannen; ty nair»
rätt att sjelf direkte uppbära hvad för panten in¬
flyter är vårdad i Hagarne; Och det har varit ért
vanlig prakis, att JBorgenärerne skiljt sig vid Syss¬
lomannen, när de åstundat,
Herr Huldbergi Min motion hat egentli¬
gen icke åsyftat, att freda Köpare fran något an¬
svar för de qvarstående Inteckningarne, emedan
jag anser något sådant icke kunna drabba honom,
sedan han Utbetalt sin Köpe-skilling; utan me¬
ningen har varit* att, genom ett nytt Stadgan¬
de, så skyndsamr, som möjligt, försätta honom
i ograverad besittning af Egendomen, på det hart
må kunna derå upptaga Hån eller deruti lemna
säkerhet åt sine egne Borgenärer, hvilka möjli¬
gen försträckt honom större eller mindre del af
Köp-skillingert.
Herr Santesson: jag kan icke annat finna,
än att min anmärkning hörer till saken; och jag
skulle icke heller anse ett tillägg i Konkurs-La¬
gen för ifrågavarande fall olämpligt; I synnerhet
blir det nödvändigt om den ändring vidtages,
som Hr Bagge tillstyrkt. Det är ej nog, att E-
gendomen är såld, utan den bör äfven vara lag¬
ligen såld; och det Vöre hardt Om, genom In-
teckningarnes dödande utan Innehafvarnes höran¬
de, desse i förhand betoges en säkerhet, som ds
möjligen kunde bevisa sig böra ega qvar.
Herr Arvidson: Det nära sammanhang, fö.
revarande fråga -har med Konkurs-Lagen, bevi¬
sas deraf, att i denna Lag omtalas serskild kal¬
lelse å Intecknings-hafvande Borgenärer, Om
1
Den 14 Juni.
1345
någon bland dem ej btefve kallad och således för*
Sumrnade att bevaka sin rätt i Konkursen, eller
hade öfverlätit sin fordran på någon annan, hvad
Säkerhet egde då den , sorn pl god tro emottagit
transporten , utan kännedom om Egendomens för¬
säljning och om Inteckningens dödande?
Herr Talmannens Proposition på återremlss
besvarades med Ja och något Neji dock Utan
att Votering äskades»
§• 5.
A*nyo föredrogs Allmänna Besvärs* och E.
konomi Utskottets Betänkande N:r gg. om in¬
rättande af Direktioner för det Indelta Kavalle¬
riets Beklädnad m. m», hvilket Betänkande den
3;dje dennes §. 7, lades på Bordet och i Pro¬
tokollet den 6:te §. 17. jemväl omförmäles.
Herr Falkman: Utskottets Börslag i gide
punkten, att alla Expeditioner, Anvisningar el¬
ler Kontrakter från Beklädnads-Direktionen skola
Undertecknas af Ordföranden och alla Eedamö-
terne, samt att, om ej detta sker, Vare beslutet
ogildt, synes mig alldeles olämpligt. Deraf skul¬
le naturligtvis följa, att, om någon bland Deda-
möterne varit af serskild tanka och vägrade sin
underskrift, kunde Beslutet ej befordras till verk¬
ställigheti men jag tror, för mindel, att sådant,
i delta likasom i andra fall, bör bero af plurali-
ieten. Dessutom får jag , i anledning af de uti
Iiite punkten förekommande uttryck, anmärka,
att slitnings-tiden för Persedlar vid Indelta
Kavalleriet icke är jemförlig med den vid det
Värfvade, utan kan vid det förra vara betydligt
Den 34 Juni.
längre, än vid det sednare. Jag tillstyrker allt-*
eå, att Målet återremitteras.
Herr Hemberg : Jag förenar mig i anhål-
lan om äterrerniss. Herr General-Löjtnariten Fri¬
herre björnstjerna har uppgjort ett Förslag till
Beklädnads-Reglemente för Indelta Kavalleriet ,
hvaruti han upptagit slitnings-tiden dubbelt sa
lång, som för det Värfvade, och Hederv. Bon¬
de-Ståndet har återremitterat Målet med bifogan¬
de af detta Förslag.
Herr Santesson: Instämmande med Herr
Falkman , tror jag denna sak fordra en grannla¬
ga behandling och anser, hvad slitnings-tiden
beträffar, densamma böra utsättas olika för olika
persedlar, samt icke blifva jemförd med slitnings-
tiden vid Infanteriet eller vid det Värfvade
Kavalleriet. — Jag har äfven fästat min upp¬
märksamhet på Utskottets Förslag i a;dra punk¬
ten, att Landshöfdingen i det Län, inom hvil¬
ket större delen af Regimentet är förlagdt, skall
vara Ordförande i Direktionen. Således skulle
t. ex. hvad Lif-Regimentets Husarer angår, hvil¬
ka finnas förlagdt inom både Westmanlands,
Nerikes och Skaraborgs Län, endast Landshöf¬
dingen i ettdera Länet hafva Säte och Stämma
i Beklädnads-Direktionen. Jag deremot tror det
vara lämpligast, att en Direktion organiseras in¬
om hvarje Län, och att vederbörande uti Lands-
orterne få hos Kongl. Majit i underdånighet fö¬
reslå de Reglementariska föreskrifter , som för
verkställigheten finnas af nöden. — Bland grun-
derne för Beklädnaden saknar jag i Betänkandet
alldeles de ifrån äldre tider med Rustbållarne
in-
Den 14 Juni.
r 54 5
ingångna Kontrakt, hvilka likväl böra sättas i för¬
sta rummet och utgöra hufvudgrunderne fram¬
för andra Instruktioner, Reglementen och För¬
ordnanden , som tillkommit utan de Skattdragan¬
des hörande.
Herr Eckhoff: Om flere Beklädnads-Di-
rektioner för ett och samma Regimente skulle
linnas, kunna de möjligen fatta olika beslut och
den ena delen af Regimentet derigenom således
tillskyndas större fördelar, än en annan. — Der¬
emot vill jag för min del fästa uppmärksamhet
på Utskottets tillstyrkande, att vid Remonterings-
möten en edsvuren Häst läkare bör tillkallas från
närmaste Veterinär-Inrättning för att granska de
mindre kunnige Hofslagares yttranden i frågor
om Hästars tjenstbarhet, hvilken föreskrift, enär
i hela Riket blott finnas tvänne Veterinär-In¬
rättningar , och det skulle medföra alltför myc¬
ken kostnad och omgång samt ofta blifva omöj¬
ligt att derifrån erhålla någon Häst-Läkare för
tillfället, jag anser böra förändras sålunda, att
en ifrån nämnde Inrättning utgången Elev må
vid dylika tillfällen tillkallas.
Herr Ståhle: Med Herrar Santesson och
Falkman kan icke jag instämma deruti, att inom
Beklädnads Direktionerne de fleste LedamÖternes
tankar skola gälla såsom beslut, emedan Rusthål-
larne frivilligt ingått i Passevolansen och derför
ej heller kunna tvingas till åtgärder, som Be-
klädnads-Direktionerne kunna finna för godt att
förordna. Åtminstone vill jag, i alla fall, haf¬
va till Protokollet anmält min reservation för
Skånske Rusthållarnes rätt.
Bore. St. Fröt. 1823, 11. 1J. 169, 170.
Den 14 Juni,
Herr Bagge: Jag delar alldeles Herr Ståh-
les tankar , emedan Rustnings-skyldigheten är en
Grund-ränta , till förändring hvaruti Rusthållar-
ne hvarken af Konung eller Ständer kunna tvingas.
Herr Lenning : De betänkligheter, sorn fle¬
re värde Ledamöter yttrat emot en och annan
del af Utskottets Förslag, synas mig böra för¬
anleda till återremiss. — Att flere Beklädnads-
Direktioner för ett och samma Regimente skul¬
le finnas, tror jag likväl icke vara lämpligt, emedan
Direktionens ändamål är att bereda likhet 1 Be¬
klädnaden inom Regimentet, men serskilde Direk¬
tioner kunde li fva stridige åsigter. — Hvad angår
den af Utskottet föreslagne und.anhållan hos Kongl.
Maj.t,att vid så väl Kavalleriets sorn Infanteriets
beklädnad helst Walmar eller sådant kläde, sorn
inom Provinsen blifvit tillverkade, må få användas,
tror jag, att en så beskaffad föreskrift, ehuru i
afseende på Walmaret ganska lämplig, likväl, om
kläde skulle anskaffis, vore för Rusthållarne be¬
tungande, emedan Landskap finnas, der icke nå¬
got kläde tillverkas.
Herr Santesson : Inrättandet af flere Be-
klädnads-Direktioner för ett och samma Regi¬
mente hindrade dem likväl icke, att sinsemellan
hafva ett närmare samband till bibehållande af
likstämmighet i sina beslut; men, skulle icke
en Beklädnads Direktion inom hvarje Län för¬
ordnas , så böra åtminstone Landshöfdingarne
från alla de Län , hvarest Regimentet är förlagdt,
vara Ledamöter i Direktionen, för att med den
närmare lokalkännedom, de ega, kunna meddela
Direktionen nödvändiga upplysningar. Gerna
ville jag biträda Herr Ståhle* tanka, om här vo¬
Den 14 Juni.
I347
re fråga att upprätta nya kontrakt och stadga nya
åtaganden; men saken angår nu endast förvaltnin¬
gen och hushållningen med det man redan för¬
bundit sig att utgifva; och jag vet icke, huru man
skulle komma till verkställighet med Beklädna¬
den, om ej Direktionens pluralitets Beslut finge
gälla, utan det kunde bero på en enda stridig
person att förekomma all verkan af hvad de öfri¬
ge beslutit.
Herr Huldberg". Utan att vilja hindra återre-
miss, får jag likväl nämna, att Utskottet trott
sig göra Busthållarne en tjenst , med hvad det
föreslagit, men att jag, lika med Herr Santes¬
son, anser pluralitetens Beslut 1 hvarje Bekläd¬
nads-Direktion böra gälla.
Herr Stahle: Min mening har icke varit,
att pluralitetens Beslut i Direkiionerne skulle be¬
tagas full kraft, i hvad som angår förvaltningen
af de Medel, Direktionerne fått om händer; men
i fråga om nya förbindelsers åläggande, tror jag
Rustbållarne sjelfve bäst sköta sin angelägenhet
och icke behöfva bero af Beklädnads-Direktioner-
nes förmynderskap.
Herr T almannens Proposition på återremiss
besvarades med J a.
§. 6,
Ekonomi-Utskottets den 3 dennes §. 7. på
Bordet lagda Betänkande N:r 100, öfver gjorda
Förslag till upphäfvande eller ändring af vissa
Stadganden i Kongl. Skol-Ordningen af år I8k<>
m. m., föredrogs nu åter.
Herr Hagander: ’’Hvad uti den nya Skol-
Ordningen stadgats, angående villkoren för fatti¬
1348 Den 14 Juni.
ga barns tillräde till Undervisnings-verken, bär
alltid förefallit mig orättvist. Det måste höra
till sjelfva väsendet af bildnings-anstalter, att
de äro tillgängliga för alla, utan afseende på ri¬
kedom eller fattigdom ; det mäste gälla såsom
grundsats, alt alla Lora få komma till delaktig-*
het af de fördelar, hvilka en bildande uppfostran
erbjuder; och af det, som i samhället möjligen
kan blifva gemensamt, är ofelbart upplysningen
en gifven integrerande del. Det ligger någon
ting oädelt i förrberörde stadgande: Man har lik¬
som velat bestämma genom allmän Lag, att den
Fattige icke skall kunna förbättra den ställning,
hvaruti ett oblidt öde honom försatt, — Höglofl.
Utskottet har väl behagat inse detta och föreslå
ett förändradt stadgande; men jag befarar, att
det nya föreslagna, fastän uti förbytt form, kan
leda till enahanda resultat: den fattige undervis¬
ning-sökandes arbiträra och orättvisa behandling.
Mig förekom mer såsom rättast, att hela den om¬
nämnda föreskriften rent af utplånats. Såsom Po¬
lis-lag mot tiggeri vid Skolor är den alldeles
öfverflödig, emedan tiggande blifvit uti andra
Författningar förbjudet. — I följd af det anför¬
da , yrkar jag återremiss.”
Herr Huldberg: Herr Hagander har huf¬
vudsakligen förekommit mig. Den ena af mina
hos Utskottet gjorde och uti det .Betänkandet bi¬
fogade serskilta Protokolls-Utdraget upptagne re¬
servationer angår just samma punkt, som Herr
Hagander vidrört. Denna punkt, äfven med
den af Utskottet föreslagna förändrade lydelse ,
innefattar ändock ett slags förbud för medellösa
barn att inträda i Skolan; och uti det nya För¬
Den 14 Juni.
*349
slaget iir icke otydligt utpekadt, att, endast om
rum finnes i Klassen, måga de medellöse inta»
gas. Jag har väl försökt, att hos Utskottet ut¬
veckla mina skaij men, dådetta varit fruktlöst,
instämmer jag nu med Hr Hagander i anhållan
om återremiss. Den andra delen, hvaruti jag
reserverat mig, eller hvad angår bibehållande af
Skol-Ordningens stadgande, att en Yngling öf¬
ver 15 år gammal, som anmäler sig att intagas
i Uärdoms-skola, skall kunna afvisas, är väl ic¬
ke af lika vigt; men denna föreskrift lägger än¬
dock ett, i min tanka otillbörligt, hand, desto-
mindre lämpligt, sera flere bland vire störste
Vetenskaps-män börjat sina Studier först vid en
ålder af 20 år eller derutöfver.
Herrar Cederborg, Hjertström, Lefler och
Hambreus förenade sig med Hrr Hagander och
Huldberg.
Herr Fornander: ”Jag är helst böjd , att
tillstyrka Höglofl. Utskottets Betänkande, eme¬
dan jag väl känner, hvad inflytande fattigdom har,
så väl på en studerande yngling, sorn den Ort
der Läro-verk finnes. — Ehuru jag medger, att
ensamt fattigdom bör utesluta ingen från kunska¬
pers åtkommande, då jag vet att äfven af desse
har blifvit märkvärdige Män i Staten, är jag
likväl öfvertygad, att detta, med allt hvad till
Eäro-verk hörer, beror hufvudsakligast af Epho-
ri omdöme. Jag har sett Skole-verk under
förra Skol-ordningens tid, hvilken bör anses säm¬
re än den nya, med en skicklig Ephorus, da¬
na de utmärktaste Män, som gjort sig kände i
hela Verlden då med samma Skol-ordning, i en
mindre duglig Ephori hand, Skol-ungdomen blif-
135»
Den 14 Juni.
vit vanvårdad. — Jag har sett nitiske Biskopar
befordra blott skicklige lärare, då en försumlig
låtit slika vigtiga platser tillsättas, utan afseende
på duglighet eller fallenhet. —- Med ett ord, hand-
hafvandet af hvad Skol-ordning , sorn helsi, må¬
ste lemnäs i Ephori hand och det beror af ho¬
nom att deraf göra bruk. För en skicklig E-
phorus är den sämsta Skol-ordning tjenlig för
ändamålet och tvertom den basta, utan all nyt¬
ta i en oskickligs. — Det beror således hufvud¬
sakligen af det Högvördiga Preste-Ståndet, att
till Kongl. Maj:ts val presentera sådana perso¬
ner, som hafva förnuft och god vilja att uppfylla
sina heliga pligter; Om Skol-ordningen blir se-
dermera all fråga af ringa vigt.”
Herr Falkman’. Jag erkänner visserligen ,
att Skol-uridervisningen bör vara tillgänglig för
alla; men det är lika angeläget att tillse , det
icke fattiga barn från andra orter , utan egna me¬
del eller understöd af anhörige, måga intagas
i Trivial-Skolorne och falla Städerne till last.
Det har derför varit visligt af Utskottet, att fö¬
reslå en föregående undersökning af Skolans Fö¬
reståndare saint deras biträde att skaffa medel¬
lösa Skol-barn uppehälle; och det är naturligt,
att, om barnet bar goria anlag, Eäraren gör sitt
bästa för att hjelpa det fram ; men, om åter så¬
dana anlag saknas, är det bättre, att det förbi if¬
ver vid Jordbruk eller Näringar, då det saknar
egna medel till sin bergning under Skol-tiden.
Hvad Utskottet tillstyrkt i fråga om deras inta¬
gande uti Skolan, som hunnit öfver 15 års ål¬
der, finner jag äfven välgrundadf, emedan, om
vid den examen, som då anstalles, de utrönas
Deri 14 Juni.
1351
icke ega någon fallenhet för Studier, det synes
ändamåis-löst, att de i skolan inlagas. •— Jag
tillstyrker alltså bifall å Betänkandet i hela dess
vidd.
Herr Huldberg ; I anledning af Herr For¬
nandee yttrande får jag förklara, atr just för
det man icke allestädes kan vänta sig lika go¬
da Ephori, har man ansett nödvändigt att upp¬
rätta ett allmänt Reglemente för både de goda
och de onda; ty, om man kunde föreställa sig
hvarje Ephorus såsom en i högsta måtto förstån¬
dig, skicklig och oväldig Man, så behöfdes icke
ens någon Skol-Ordning. Den medellösa skick»
ligheten bör, i min tanka, gälla framför den be¬
medlade oskickligheten ; men hinder skulle ge¬
nom det nu föreslagna stadgandet läggas emot
den förras framgång, enär det vore i Ephori
makt att neka Ynglingen inträde i Skolan J Och
jag ville önska, att detta stadgande förorsakade
så ringa olägenhet, som man erfarit deraf, att
det icke funnits till. Hvad den andra punkten
i Utskottets Betänkande angår, ernot hvilken jag
rigtat min anmärkning, så är den frågan, så¬
som jag redan sagt, visserligen mindre vigtig;
men det strider emot den grundsats, jag anser
böra följas, att lägga något band på utvecklin¬
gen af det uppväxande Snillet; Och dertill tror
jag ej heller Staten ega någon rättighet. Snara¬
re vore det önskligt, att man med liden komme
derhän, att hvarje Köpman, Handtverkare och
Bonde hade tillbragt någon tid i Skolan, på
Gymnasium, ja till och med vid Akademien,
om så kunde åtbära; och troligen skulle både
de och Staten deraf skörda mycken frukt vid
J352
lien 14 Juni,
deras utöfning af Medborgliga uppdrag, som de
framdeles kunde erhålla.
Herr Hambreus i Jemte det jag förenar mig
med Hrr Hagander och Huldberg, får jag til¬
lägga, att jag af erfarenhet i min*hemorl känner,
huru som fattige Ynglingar bragt sig fram uti Sko.
lan, utan att ligga Staden till last. Församlingarne,
hvarifrån desse Ynglingar härstammat, hafva an¬
sett för en glädje att bispringa dem ; och Rekto-
xerne hafva funnit sig synnerligen besvärade af
det band, som den nya Skol-Ordningen i detta
afseende stadgat.
Herr Norström: Jag har bos Utskottet in¬
stämt i Herr Huldbergs reservation och förenar
mig äfven nu med honom.
Herr Arvidson: För att icke öka Protokollet,
instämmer jag med Hrr Hagander och Huldberg.
Herr Ullberg förenade sig med Hr Falkman.
Herr Talmannens Proposition på bifall till
Betänkandet besvarades med Nej, blandadt med
J a ; Och , när Herr Talmannen derefter gjorde
Proposition på ålerremiss, ropades Ja, blandadt
med Nej; men Votering begärdes icke, utan
Målet ansågs återremitteradt.
§• 7*
Följande Betänkanden föredrogos å nyo och
biföllos :
Stats-Utskottets
N:r ali. om Remiss-laget för Kongl. Räntma-
starne och Landt-Räntmästarne:
Stats- och Ekonomi-Utskottens
N:r 218. om yrkadt bidrag af allmänna Medel
Den 14 Juni.
i35b
till Lin-fÖrädlingens befrämjande inom Hallands
med flera Ijän :
JST:r 2I9. i anledning af Motion om de reduce¬
rade Kavalleri-Regimentenas återuppsättande samt
om serskilda Löne-änslag för Befälet vid Smålands
Infanteri-Bataljon:
N:r 220. i vackt fråga rörande Institutet för Blin¬
da och Döfstumma :
N:r 22X. om yrkadt anslag till Väg-anläggning e-
mellan Hemmanen Astrand och Sölje i Wermland.
§. 8.
Sedan Herr Talmanven erhållit underrätiel*
se, att Hennes Kongl. Maj;t Drottningen och
Hennes Kongl. Höghet Kronprinsessan , hvilka,
efter lyckligen fulländad Besa, i går afton land¬
stigit vid Manilla Holme på Kongl. Djurgården
samt begifvit sig till Kongl. Lust-Slottet Haga ,
hvarifrån Hennes Majt sedermera anländt till
Hufvudstaden, i Nåder lära täckas i dag ernotta-
ga Riksens Ständers Deputationer , Hennes Majrt
på Kongl. Slottet härstädes kl. ^ 2 , och Hennes
Kongl. Höghet på Haga Lust-Slott kl. 6 e. rn.;
så afgick Herr Talmannen med Ståndets till upp¬
vaktning hos H. M. Drottningen utsedde Hrr
Ledamöter nu kl. 1 till Riddarhuset för att der¬
ifrån begifva sig i Deputationen till Kongl. Slot.
tet; Och skulle, enligt Herr Landtmarskalkens
anmodan , Hr Talmannen och de Ledamöter ,
hvilka komma att deltaga uti Deputationen till
H. K. H. Kronprinsessan , samlas å Riddarhuset
kl. ~ 5 eftermiddagen för alt afresa till Haga.
In Fidem
Clas Arvedson,
1 354
Den 16 Juni.
Plenum kl. 9 f. m.
§■ I.
Genom ankomna Protokolls-Utdrag af den 11
och 14 dennes, underrättade Hederv. Bonde-Stän-
det , att Ståndet bifallit Stats-Utskottets Betänkan-
den N:r 178, 2 1.0, 211, 213, 215, Stats- och -
Ekonomi-Utskottens N:r 218 , 219, 221, 222,
Banko-Utskottets N:r 19, Eag- och Ekonomi-
Utskottens !N;r 62) Eag-Utskottets N.'r 75—.80,
81 sista alternatifvet, och 82 ; lågt tili Handlin*
garne Stats-Utskottets Utlåtanden N:r 212, 214,
217; remitterat, till Eag- och Ekonomi-Utskot-
ten ett Memorial rörande deras återförvista Be¬
tänkande N:r 61, och till Uag-Utskottet Banko-
Utskottets Memorial N:r 18; samt återremitterat
i,ag-Utskottets Betänkanden N:r 65—70, äfven¬
som Ekonomi-Utskottets N:r gg och 100.
Upplästes och lades till Handlingarne.
§■ 2.
Föredrogs å nyo Stats-Uiskottets Utlåtan¬
de N;r 212 öfver anmärkningar vid Betänkan¬
det N:r 108 i frågan om medel till inköp af
Astronomiska lEnstiumenter åt Observatorium i
Stockholm.
Herr Hagander : Jag har förut till Stån¬
dets Protokoll den 25 sistlidne April §. 13 yt¬
trat mina åsigter i denna sak ; och jag åbero.
Den 16 Juni. 135 5
par hvad jag då anfort, men utber mig att få
tillägga några ytterligare skäl. — Jag medger
visserligen , att den Forin, hvaruti frågan blifvit
väckt , icke varit så alldeles riktig ; men , om
saken är god, synes mig Formen utan betydel¬
se. Vetenskaps-Akademiens Fonder hafva till¬
kommit icke genom uppoffringar å Statens sida ,
utan genom enskildes frikostighet ; och det är ,
snart sagdt , nu första gången , som något un¬
derstöd begäres af Statens tillgångar för behof,
hvilka ega sammanhang med denna Akademies
ändamål. För öfrigt vill jag anmärka , att Sta¬
tens framgåm står i bredd med Vetenskapernes,
och att Astronomien har med Handel och Sjö¬
fart ett samband , som bör göra för delta Stånd
serskilt af vigt att beforda denna Vetenskaps yt¬
terligare framsteg inom Fäderneslandet. I)å af
ankommet Protokolls-Utdrag är bekant, att Högv.
Prest-Ståndet , med ogillande af Utskottets Ut¬
låtande, besiutit, det borde den föreslagna Sum¬
man 5000 R:dr Banko utgå af Stats-Medlen i
5:ne år på det sätt , att en tredjedel deraf årli¬
gen erlägges, samt jag äfven eger kännedom,
derom , att Höglofl. Ridderskapet och Adeln fat¬
tat enahande Beslut , hemställer jag, oin icke
Borgare.Ståndet skulle täckas deruti instämma.
Herr Egge- I det särskilta yttrande, Herr
Hägerhjelm^ hos Stats-Utskottet afgifvit, och hvil¬
ket finnes vid Betänkandet bifogadt, så väl som
ock i hvad Herr Hagander nu anfört, instäm¬
mer jag till alla delar , och tror det vara Stån¬
det värdigt, att begagna detta tillfälle för med¬
verkan till Vetenskapernes förmån.
1356
Den 16 Juni.
Hen- ATorslrom : Det liar blifvit vanligt
att anlita Staten om medel, uhr de eljest saknats;
Men jag tror det vara nödvändigt, att deremot
sättes en gräns. Den ifrågavarande utgiften kunde
visserligen medföra nytta ; men , då Vetenskaps-
Akademien har betydlig inkomst af, Almanackor*
ne oall af flere andra tillgångar , finner jag Kongl.
Akademien kunna derutaf bättre , än vi af Sta¬
tens tillgångar , bestrida nämnde utgift ; och jag
anhåller derför om Proposition på bifall till Be¬
tänkandet.
H err Huldberg : Enär Ståndet nästan en¬
hälligt återremitterat Målet , då detsamma förra
gångeti förehades , hemställer jag om icke Stån¬
det nu må , med afslag å Betänkandet, bevilja
de ifrågakornne 5000 R:dr.
Herr Linström, Jakob: I Stats-Utskottets
Betänkande har jag , såsom I. eda mot derstädes ,
deltagit; Och, enär Vetenskaps-Akademien eger
inkomster vida utöfver sina utgifter, men med
Staten förhåller sig tvärtom , kan jag icke annat,
än tillstyrka bifall å Betänkandet.
Herr Cederborg: Såsom vän af Vetenska-
perne förenar j,ig mig med Herr Hagander.
Herr Aspelin: Om icke Stats-Utskottet af
Vetenskaps-Akademiens räkenskaper tydligen in¬
sett , att Akademien ej saknar tillgångar till af-
hjelpande af ifrågavarande behof, så hade Ut¬
skottet säkerligen icke afslag it Motionen ; Men ,
när det nu finnes ut rönd t , att den summa, som
till Instrumenternes inköpande erfordras , sanno¬
likt kan utaf Akademiens tillgångar sammanspa-
ras på de Fem år, före hvilkas förlopp Instru-
tnenterne ej lära stå att erhålla , och således Ob»
Den i6 Juni.
*357
servatonum icke kommer i saknad af desamma,
äfven om icke Stalén dertill anslår medel, har
ej Utskottet rimligen kunnat tillstyrka något
Stats-anslag för detta behof.
Herr Hjertström : Jag förenar mig med
Herr Hagander. Afven efter min öfvertygelse
är Astronomien en af de Praktiska Vetenska¬
per , som hafva betydligt inflytande på Handel
och Sjöfart; Och af de närmare upplysningar,
jag haft tillfälle erhålla om Vetenskaps-Akademi¬
ens tillgångar, känner jag med säkerhet, att de
årlipa Inkomsterna uppgå till 16,000 E:dr och
utgifterne till ungefärligen samma belopp , samt
att Akademien omöjligen kan umbära någon del
af sine inkomster för att fylla det ifrågavarande
behofvet
Herr Ekstrand : Jag hatar ej heller Veten-
skaperne , men måste ändock instämma med
Herr Linström och kan icke finna lämpligt att
för ifrågakomna ändamål bortkasta Statens pennin¬
gar, då icke den myndighet, af hvilket det be¬
rott att anmäla behofvet af understöd , derom
gjort någon begäran.
Herr Falkman : Som jag af Utskottets Be¬
tänkande inhemta! , att Instrumenterne behöfva,
anskaffas på 5 års tid, samt att Vetenskaps-Aka-
demien utaf sina Inkomster kan spara 1000
R:dr årligen för detta behof och således på Fem
års tid samla de dertill erforderliga 5000 Ihdr ,
ser jag , ehuru vän af Vetenskape:ne , mig icke
hindrad att tillstyrka bifall å Betänkandet.
Herr Bagge: Efter den kännedom äfven
jag tagit af de Handlingar, Herr Hjertström
Den 16 Junit
omnämnt , instämmer jag med honom och med
Herr Hagander.
H err Talmannens Proposition på bifall till
Utskottets först afgifna Betänkande, besvarades
med både Nej och J a ; Hvarefter Votering
begärdes och anställdes öfver en uppsatt, justerad
och anslagen så lydande Proposition : '"DenjSom
bifaller Sfats-Utskottets den to sistlidne April
afgifna Betänkande i frågan om medel till in¬
köp af Astronomiska Instrumenter för Observa¬
torium i Stockholm , lägger Ja: Den det ei
vill, lägger N ej : Vinner Nej, så besluter
Ståndet , med ogillande af Utskottets Betänkan
den , att den föreslagna Summan Fern Tusen
Riksdaler Banko bör utgå af Stats-Medlen i
3=ne år på det sätt , att en tredjedel deraf årli¬
gen erlägges.”
Omröstningen utföll med 30 J a emot 16
Nej; Men Herrar Egge och Ehinger anmälte
sin Reservation.
§• 3-
Herr Talmannen anmodade Ståndet , att nu
företaga val till de 2 1 Ledamöter , hvilka , på
sätt 6g §, Regerings-Formen och 30 §. Riks-
dags-Ordningen föreskrifva, böra förstärka Stats-
Utskottet, i och för afgörande af sådana frågor ,
hvaruti detta Utskott , sålunda förstärkt , kan
komma att med Riksens Ständers rätt besluta ;
Och hemställde Herr Talmannen tillika , om
icke, på sätt tillförene varit öfligt, de 6 Leda¬
möter, som näst dessa 21, erhålla fleste Röster-
ne , kunde anses såsom Suppleanter i den ord¬
Den 16 Juni.
13 5 9
ning, Rösterne för hvar och en af dem utfalla;
Hvilket af Siandet bifölls.
Herr Bagge hegärde ordet och hemställde,
huruvida Fullmäktige i Banken och Riksgälds-
Kontoret få väljas till Ledamöter i Förstärkta
Stats-Utskottet, enär frågor derstädes möjligen
kunna förekomma, uti hvilka nämnde Fullmäk¬
tige, enligt den i 41. §. R. O, i allmänhet lagde
grund , äro jäfvige att deltaga.
Herr Talmannen upplyste, att vid föregå¬
ende Riksdagar handt, det Fullmäktige både i
Banken och Riksgälds-Kontoret erhållit ifråga*
varande förtroende, utan att någon anmärkning
deremot blifvit gjord.
Herr Fornander; Om Fullmäktige vinna
Ståndets förtroende till befattningen såsom Le¬
damöter i Förstärkta Stats-Utskottet, ser jag icke
något hinder emot deras inväljande derstädes,
emedan denna befattning är en Förtroende-Post,
likasom Fullmäktigskapet.
Herr Ekelund : Jag förenar mig med Herr
Fornander och får tillägga, att jag icke vet nå¬
gon fråga kunna i Förstärkta Stats-Utskottet före¬
komma, hvaruti Fullmäktige skulle blifva jäfvige
att deltaga.
Herr Norström yttrade sig lika med Herrar
Fornander och Ekelund; Med hvilka äfven in¬
stämde Herr Hambreus, under förklarande af siri
öfvertygelse, att Fullmäktige säkerligen sjelfve
skulle undandraga sig deltagande i de mål, der
möjligen något jäf emot dem fdrefunnes.
Herr Bagge: Utan att tvifla derpå, att Full¬
mäktige sjelfve , om de valdes till Ledamöter
i Förstärkta Stats-Utskottet, skulle, 'enligt sin
Den 16 Juni.
pligt, afhålla sigf från pröfning af mål, hvar*
uti de vore jäfvrge, tror jag likväl Grundlagens
uttryckliga föreskrift, att icke någon, af hvilken
Riksens Ständer kunna fordra redo och ansvar,
må inväljas i Utskott, der redovisning för hans
egna göromål och åtgärder kan förekomma, böra
följas lika strängt vid val till Ledamöter i det
Förstärkta Utskottet, som den alltid följes, när
Utskotten i allmänhet tillsättas.
Herr Eckhoff: Emellan det vanliga Stats—
Utskottets och det Förstärkta Stats-Utskottets gö¬
romål , är den stora skillnad, att,, då i det förra
hållas öfverläggmngar och afgifvas Betänkanden
uti förekommande Mål, inskränker sig deremot
det sednares befattning endast till votering med
Ja och Nej öfver bestämda Punkter; och jag
tror för min del , att det bör förblifva vid den
praxis, som hittills varit följd.
Herrar Falkman och Lundgren förenade sig
med Herr Eckhoff.
Herr Bagge: Det beror af Ståndet att
pröfva hvad afseende min hemställan må förtjena.
Jag har emellertid trott mig skyldig, att fram¬
föra densamma.
Herr Talmannen gjorde följande Proposition
Anser Ståndet, lika med Herr Bagge, att Full¬
mäktige i Banken och Riksgälds-Kontoret icke kun-
na till Ledamöter i Förstäikta Stats-Utskottet in¬
väljas? Hvilken Proposition besvarades med Nej.
Härefter företogs Valet, hvilket, sedan Vo-
terings-Stdlarna blifvit insamlade och öppnade
samt deribland Trenne Kasserade, såsom inne¬
hållande, den ena ett och samma namn 2:ne
gån¬
Dera 16 Juni.
1361'
gånger och de öfrige röster pi Personer, sorn.
förut äro Ledamöter i StatsUtskottet, fanns, vid
röstemes uppsummerande, hafva utfallit sålun¬
da, att följande blifvit Ledamöter, nemligen:
Herr
|
Limnelius
|
med
|
28
|
Röster.
|
—
|
Rydberg
|
v—
|
37
|
—
|
,—
|
Hiessl elter
|
—
|
31
|
—
|
.—
|
Falkman
|
—
|
32
|
—
|
-—•
|
Cronius
|
—
|
42
|
—
|
*—
|
Lenning
|
—
|
29
|
|
—
|
-Egge
|
—
|
32
|
—
|
—
|
Göransson
|
—
|
37
|
.
|
—
|
Lindström, M. —
|
2 7
|
—
|
.—
|
Hegardt
|
•—
|
32
|
—
|
—-
|
Montan
|
—
|
37
|
—-
|
—
|
Lindqvist
|
—
|
39
|
—
|
—
|
Hagander
|
—
|
32
|
—
|
—
|
Cederborg
|
—
|
39
|
—
|
—
|
Norström
|
—
|
28
|
—
|
>—
|
Nilsson
|
—
|
26
|
—
|
—
|
Vilberg
|
—
|
28
|
—■
|
—
|
Bjuhr
|
—
|
32
|
—
|
—
|
Hjertström
|
—
|
35
|
—
|
Emellan Herrar Hammar, Hemberg, Ar¬
vidson och Hambreus, hvilka hvardera erhållit
8 5 röster, anställdes lottning, hvarvid Herrar
Hemberg och Hambreus blefvo Ordinarie Le¬
damöter samt Herrar Hammar och Arvidson
Suppleanter; Och näst de sistnämnde voro till
Suppleanter valde:
Herr Prytz med 24 Röster.
— Ragge — 24 —
— Fornander -—22
■— Palm — 21 —
Bors• Sti Prot, 1823. 11, B. 17I, 172*.
136a
Den 16 Juni.
Herr Bagge gaf tillkänna, det han, såsom
förut Ledamot i både Bevillnings- och Serskilda
Utskotten, icke kunde åtaga sig det förtroende,
Ståndet nu behagat lemna honom, enär dermed
ändock vore förenad skyldigheten att vid alla
det Förstärkta Stats-Utskottets Sammanträden kom¬
ma tillstädes, för att afbida huruvida, genom
flere Ordinarie Ledamöters frånvaro, hans del¬
tagande i görornålen behöfdes.
Herr Talmannen erinrade, att, enär Ståndet
före Valet beslutit, det de 6, som näst efter
Ordinarie Ledamöterne erhållit fleste Rösterne,
skulle blifva Suppleanter, syntes det ej heller
lämpligt att deruti göra någon ändring.
Herr Prytz gaf tillkänna, att han, i hän¬
delse Herr Bagges begäran bifölles , äfven ville
afsäga sig befattningen såsom Suppleant.
Ståndet hördes allmänt instämma i det om¬
döme, Herr Talmannen yttrat; Och, på Herr
Talmannens föreställning, återkallade slutligen
både Herr Bagge och Herr Prytz sin afsägelse.
§• 4-
Stats-Utskottets Utlåtande Nr 217, i anled¬
ning af gjorde anmärkningar vid Betänkandet
N.‘r 6g. angående begärdt anslag till kostnaderne
för Hamnbyggnaden vid Jönköping, föredrogs
nu åter.
Herr Lindqvist uppläste ett så lydande An¬
förande: ’’Uti det Betänkande, som Höglofl.
Stats-Utskottet nu ytterligare afgifvit öfver min
framställning, om understöd till den Hamnbygg¬
nad, som invid Jönköpings Stad är anordnad
att uppföras, är samma Resultat som Utskottet
Dm 16 Juni.
1363
förut i frågan lemnat. Oansedt Kongl. Majtt i Nå¬
der anlx-fallt denna Hamnbyggnad, oansedt vi-
sadi och styrkt är ej mindre behofvet af denna an¬
läggning, än äfven det gagn och den nytta den
medför för omkr ingliggande orter, har likväl icke
ens det afseende deråt lemnats, att Höglofl Ut¬
skottet, likasom i andra frågor af lika beskaffen¬
het, understöd! och föreslagit en hemställan till
Kongl. Maj:t, att af Disponibla medel anslå nå¬
gon Summa till detta ändamål; Högh Utskottet
har väl fäst sin uppmärksamhet dervid, att jag,
uti min framställning, endast 1 egart bidrag till
Hamnbyggnaden, men icke till uppmuddring af
sjelfva Hamnen, i hvilket sednare fall Utskot¬
tet lemnat åt amira orter medel ; men då det e-
na tillgörandet härutinnan är en följd af det
andra, då uppmuddring af en Hamn, der Hamn¬
byggnad skall anläggas, är en förberedande åt¬
gärd för hela Hamn-anläggningen, hade jag ej
väntat att dessa serskilta omständigheter varit af
nöden att omnämna, serdeles sorn i det förslag ,
hvilket Höglofl. Utskottet haft till granskning,
äfven uppmudilrings-kostnaden är upptagen, och
således ingår uti hela kostnaden. Den enskilta
industriens deltagande är visst i många fall att
påräkna, men i detta fall betviflar jag allt del¬
tagande; inom Samhället äro ganska få, de der
anse Hamn anläggningen för sig gagnande; två
tredjedelar utgöras af Embefs- och Tjenstemän,
hvilka under utöfningen af deras kall icke ser¬
deles efterfråga väder eller vind, sjögång eller
sjönöd; af Borgerskapet äro största delen Handt¬
verkare, dessa begagna ej heller Hamn för de¬
ras tillverkningar; men Samhället skall detta o-
1364
Den 16 Juni.
aktadt icke underlåta’, att i sin mån bidragafför
ändamålets vinnande; orngifvande landsort der¬
emot , för dem är Hamn-anläggningen af den
största vigt , och deras önskan att se den verk¬
ställd inser jag, men jag är äfven öfvertvgad
om deras vägran, i fall Proposition derom skul¬
le göras, att uti kostnaden dertill deltaga , så att
dessa skäl för afslaget icke äro antagliga; det är e-
mellertid tillfredsställande för mig, att flere vär¬
de ledamöter så väl inom detta Högtärade Stånd,
som äfven inom Högh Utskottet underslödt och
gifvit bifall till min framställning, så att den ej
saknat all billighet; och då jag nu måste låta
bero vid Höglofl. Utskottets bemödande vid det
gifna Beslutet, tilltror jag mig lik visst, under åbe¬
ropande af Högtärade Ståndets förut fattade be¬
slut i frågan om Biträdet för Eidköpings Hamn,
anhålla om Högtärade Ståndets förord hos Kongl.
Majtt, att efter Dess Egna Nådiga godtfinnande
äfven ihågkomma Jönköpings Hamn-anläggning
och till den sammas beredande anslå medel.’’
Herr Sanlesson : På de skäl, jag i mitt vid
Betänkandet bifogade serskilta yttrande och Herr
lundqvist nu anfört, hemställer jag om icke Sa¬
ken må hos Kongl. Majit i underdånighet anmä¬
las på det sätt, till det afseende, och med de
förbehåll, jag i nämde yttrande föreslagit. Ehu¬
ru boende långt ifrån Jönköping, vågar jag för¬
säkra , att knappast några medel från Staten skul¬
le kunna med mera nytta användas, än dem Sta¬
ten uppoffrade för ifrågavarande ändamål.
Herr Limnelius', Då jag, såsom född och
uppfödd nära Jönköping, eger serskild känne¬
dom om Ortens behof af en Hamnbyggnad vid
Den 16 Juni.
1365
nämnde Stad, bör jag icke dölja rein öfvertygel¬
se om nyttan af det äskade understödet; hvadan
jag förenar mig med Hrr lundqvist och Santes¬
son, samt tror det vara Ståndet värdigt, att äfven
vid detta tillfälle iakttaga Städernes fördelar.
Herrar Hagander, Weslin och Hjertström å*
b:jropade hvad de till Protokollet den 3:*:Jje sistl.
April §. 8 i denna fråga anfört , samt instämde
jemväl med Hrr lundqvist och Santesson.
Herr Aspelin: Enär Hamn-byggnaden vid
Jönköping synes vara af lika beskaffenhet med
den vid Lidköping, och förtjena lika uppmun¬
tran, kan jag, med afseende på deri åtgärd, Stån¬
det i den sednare frågan vidtagit, icke annat än
biträda Hr Santessons mening i så måtto, alt en
underdånig framställning bör göras om under¬
stöd för Jönköpings Hamnbyggnad af ufverskot-
ten på Strömrensnings-medlen, när Kongl- Maj:t
dertill finner utväg.
Herr Ehinger: Utan någon närmare bänne’
dom af Orten omkring Jönköping, tror jag lik¬
väl Hamnbyggnaden derstädes, likasom många
andra dylika företag, vara af den beskaffenhet, att
Stats-medel till dessas understödjande böra genom
Biksens Ständer afsättas; och jag är öfvertygad ,
att understöd för sådana ändamål skulle verka
mera godt, än de så kallade Odlings-Iånen, hvil¬
ka ofta icke hafva några ökade uppodlingar till
följd. Jag förenar mig derför i Hr Santessons
förslag.
Herr Eckhoff: Jag skulle visserligen ön¬
ska, att alla Städer kunde hjelpas af Statens till¬
gångar; men, då dessa icke sådant medgifva, och
det icke heller synes lämpligt, att i och för i¬
Den 16 Juni.
frågavarande ändamål lemna anvisning på medel,
sorn Sländerne till Kongl. Majit? disposition för
bestämda behof anslagit, kan jag icke godkänna
Herr Santessons Förslag, utan tillstyrker bifall
å Utskottets yttrande.
Herr Egge r- Då af Strömrensnings-medlen
understöd blifvit lernnadt åt Li nförädlings-Insti-
tutet vid Gårdsby, tior jag, att man med ännu
större skäl kan af Konungens Nåd hoppas bidrag
utaf samma medel för Hamn-byggnaden vid Jön¬
köping; och jag förenar mig således äfven med
Hrr lundqvist och Santesson.
Herr Santesson: Ständernes Beslut vid 1818
års Riksdag angående dispositionen af de till
Strömrensningar rn. m. anslagna medel, har va¬
rit så vidsträckt, att äfven Institutet vid Gårds¬
by kunnat deraf understödjas; men Stats-Utskot-
tet har nu funnit nödvändigt, att nämnda anslag
användes mera inom de c-gentliga gränsorne; och
H amn-byggnaden vid Jönköping utgör icke nå¬
got för detsamma främmande ändamål. Denna
Byggnad skall för öfrigt säkerligen icke komma
att sakna understöd äfven af enskilde Personer,
så vida man får hoppas bidrag ifrån Staten; och
ett slikt bidrag skulle i alla fall ej behöfva ut¬
gå på en gång, utan lämpligen kunna fördelas
på flera år, så att derigenom icke borttoges till¬
gångar för de flera andra nyttiga företag, hvar¬
till Strömrensnings-medlen äro bestämda.
Herr I.enning: Jag delar den tanka, attén
underdånig anhållan bör göras om understöd för
Jönköpings Hamn-byggnad; men jag kan icke
finna, att Strömrensnings-medlen äro dertill an¬
vändbara, ehuru jag medger, att, efter hvad jag
Den 16 Juni.
1367
i sammansatta Stats- och Ekonomi-Utskotten haft
tillfälle inhämta, bestämda grunder för disposi¬
tionen af dessa medel icke finnas föreskrifne.
Herr Ekelund yttrade sig lika med Hr Eg¬
ge > och tilläde, att andra medel, än Strömrens-
nings-anslaget, veterligen icke finnas, af hvilka
understödet från Staten skulle kunna utgå, samt
att i den underdåniga Skrifvelsen borde föreslås
en viss lämplig summa årligen i män af tillgån-
garne.
Flere hördes begära Proposition; Och en så¬
dan framställdes af Herr Talmannen till bifall å
Utskottets Betänkande, men besvarades med Nej,
blandadt med Ja; Hvarefter Hr Talmannen , med
anledning af hvad vid Öfverläggningen förekom¬
mit, i öfverensstämmelse med Hr Santessons hos
Utskottet afgifna serskiita Yttrande, gjorde föl¬
jande Proposition :
”Besluter Ståndet, att Riksens Ständer bö¬
ra hos Kongl. Majrt i underdånighet anmäla Mo¬
tionen till det afseende, att, efter inhemtande
genom vederbörande hvad bidrag de erbjuda för
ifrågavarande Byggnad , Kongl. Maj:t i Nåder
må täckas af sådana medel, som Riksens Stän¬
der till Näringarnes förkofran och lättade Kom¬
munikationer anslagit, i man dels af det utred*
da behofs-beloppet, dels ock af Örtens Invånares
deltagande deruti, undersiödja nämnde Byggnad,
på sätt, som Kongl. Maj:t för det allmänna bä¬
stas befrämjande nyttigt och, i jemförelse med
andra föremål för anslag af samma Fonder, rätt¬
vist och billigt finnér?”
Härtill ropades J a.
1368 Den 16 Juni,
§• 5-
. o
A nyo föredrogos :
1. Stats- och Ekonomi-Utskottens Utlåtande
Nir 232, i frågan om en Eythåks anläggande på
den så kallade Björn-klippan:
Bifölls:
2. Banko-Utskoiteis Memorial N:r 18 angå¬
ende bestämdt Stadgande huru, i sådana fall då
en å Bankens Auktion försåld Fastighet inropas
af förre Egaren, vid Iiqviden hör förhållas:
Remitterades till Lag-Utskottet.
i 6.
Banko-Utskottets Betänkande N.'r 19 om
.villkoren för återbetalning af Götheborgs Stads
vid sista Riksdag från Banken erhållna Låne-bi-
träde, stort 200,000 R:dr, blef nu å nyo före*
draget.
Herr Santesson: ’’JDet är verkligen mindre
behagligt, att nödgas göra anmärkning och be¬
gära rättelse i Utskotts-Betänkanden, sorn röra
angelägenheter för den Stad, för hvilken man
är Representant, emot, när det gäller att tala för
andra Orter och Städer; men det är en skyldig¬
het; och, då det öfverensstämmer med ens öf¬
vertygelse om rättvisa och billighet, kan man
ej befara något misskännande deröfver inom det¬
ta Högtärade Stånd. Under lyckligare tider
afhördes aldrig hos Rikets Ständer några besvär
eller ansökningar om serskilte konsiderationer från
Götheborg ; äfven under olyckligare sådane haf¬
va den Stadens Invånare sökt inom sig afhjelpa
behofven och förlägenheten; man må dervid få
• V •’ -i
Den 16 Juni.
1369
nämna inom mindre än 30 år Staden och För¬
städer öfvergångna 7 ganska stora och betydliga
Eldsvådor, och det inom sednaste j>o år helt upp.
hörda Sill-fiske och deraf beroende betydliga rörel¬
se.— Under denna tid har Götheborg ej allenast
sökt hjelpa sig sjelf så godt möjligt, utan ock
vid alla tillfällen, der fråga varit, att biträda det
Allmänna och Medborgare, ej undandragit sig.
Det är ännu visserligen i minne, med hvad be¬
redvillighet Götheborgs Invånare vid det tillfäl¬
le Staten behöfde Lån till kostnaders bestridan¬
de, som angingo hela Landets försvar, inom I
ä 2 dagar sammanskjöt ett Lån, af om jag ej
rnissminner mig, några och Sjuttiotusen R:dr
B:ko, mot löfte om blott 4 prC;ts Ränta, och å-
terbetalning vid lägligt. Jag må desto hellre få
åberopa detta, som jag var en af dem, hvilka fått
sig uppdraget, att insamla detta Lån , och jag på¬
minner mig mycket val, huru gerna alla, sorn
egde tillfälle, lemnade sina bidrag, och de, som
ej hade Kontanter, sade sig gerna vilja upp.
låna mot 6 prCt, och förlora de 2 prCt. blott
för att tjena Staten i dess morrientela behof. Jag
kan ej nu styrka hvad Ränta verkeligen godt-
gjordes oss sedan, men mera än 4 prC. voro al*
drig lofvade, och erhölls derför troligen ej hel¬
ler mera. De af Högtärade Ståndets Ledamö¬
ter, som bevistade 1809 års Riksdag, torde be¬
näget erinra sig, då frågan härom förevar, att
Götheborgs Stad, lika tåligt sorn andra, afbida-
de liqvid omsider derför. —Vid sednaste Riks¬
dag först var det, som Götheborgs Stad anlitade
Riksens Ständer om och erhöll det Låne-biträ-
de, sorn nu är i fråga, att få villkoren derföre
*37°
Ven 16 Juni.
bestämda i likhet med vanliga Banko-Lån, den
enskilte och andra Städer fått emottaga. Några
förmonligare villkor, än alla andra Medborgare i
lika hänseende njutit, begär ej Götheborg; min*
dre förmonlige måtte ej detta Högtärade Stånd
finna rättvist och billigt pålägga densamma. Ut¬
an den förlägenhet , sorn af bekanta orsaker vål¬
lats Stadens Kassa, hade aldrig denna hjelp blif¬
vit begärd , ock i den rnon denna Stad möjligen
kan återhämta sig, skall den med deltagande, li¬
ka som fordom betydligt, och i alla fall fullt ut
efter dess förmåga, i de allmänna bördorna,
rättvisa det afseende, som Högtärade Ståndet lem-
nar denna dess angelägenhet.’’
Häruti förenade sig Herrar Prytz och Beck-
man.
o
Herr Hegardt : A ena sidan kan väl Gö¬
theborgs Stad icke undandraga sig, att, på sätt
Utskottet tillstyrkt , gifva Banken för det erhåll¬
na Lånet en Förbindelse, som medförer större
säkerhet, än den redan utfärdade; men å den
andra åter synes det mig billigt att Staden, emot
det den lemnar en sådan kraftigare förbindelse,
icke får vidkännas strängare betalnings- och rän-
te-vilkor, än för Låne-understöd från Banken
till åtskilliga andra Städer och Orter ega ruta,
eller Fyra procents årlig Ränta, samt Två pro¬
cents årlig Afbetalning på Kapitalet; Och, enär
Utskottet likväl föreslagit, att räntan skulle för¬
blifva, såsom hittills, Fem procent, så att. till¬
samman med Kapital-afbetalningen , årligen bor¬
de erläggas Sju procent af primitiva Kapitalet,
tillstyrker jag således , att målet återremitteras.
Den 16 Juni.
1371
Med Herr Hegardt instämde Herr Lan¬
genberg.
Herr Ekelund: Dl Utskottet medgifvit, att
Dånet varit för Götheborgs Stad nödvändigt, sy¬
nes Utskottet äfven hafva kunnat låta bero vid
de betalningsvilkor , som andra Städer för sina
Lån åtnjutit , emedan den ena proCenten är af
nästan ingen betydenhet för Banken , men kan
falla Staden' tungt till last.
Herr Lenning: ”Om jag trodde det tillstän¬
dig! , att endast följa min egen böjelse, skulle
jag visst understödja, att vilkoren för ränta och
återbetalning af Götheborgs Stads Lån 200,000
B:dr måtte nedsättas till hvad, som önskas af Sta»
dens Fullmäktige ; men jag tror det ej pligt-
enligt, att lemna utan afseende hvad Riksens
Ständer beslöto vid sista Riksdag , då detta Lån
beviljades ; äfvensom jag befarar att ett ledsamt
prejudikat deraf kunde uppkomma att medgifva
den önskade betydande förändringen i betalnings¬
vilkor emot hvad som vid lånets meddelande
blifvit betingade , samt att Staten på detta sätt
skulle giira en förlust : Och , då hvarken vid
tillfälle af Lånets meddelande och lyckligtvis se¬
dermera, ej heller några serdeles olyckor inträf¬
fat i Götheborg, skola säkert flera Rikets Städer
befinnas i ett mot Götheborgs svarande behof
af understöd , men måste dock blifva i saknad
deraf , hvarför jag ingalunda tror det tillstän-
digt , att i eftergift för Götheborg gå längre än
Banko-Utskottet nu i dess Betänkande föresla-
g1'-”
Herr Lindström, Michael: Räntan å Lånet
bestämdes redan sistlidne Riksdag; och det är
1372
Den i b Juni.
nu egentligen fråga endast om betalningstiden ,
hvilken de förra Ständerna icke ann orlunda ut¬
satt , än att inbetalningen ej skulle öfverstiga
xVdel årligen. Utskottet har sökt mildra dessa
vilkor, så mycket möjligt varit, då Utskottet idta
tillstyrkt dern strängare , än som för Fastighets¬
lån från Banken i allmänhet äro föreskrifne.
Herr Palm : Med kännedom o:n de många
och betydliga Brandskador , Götheborgs Stad li¬
dit, och vid liv il ka den icke begärt något un¬
derstöd af Staten eller Allmänheten , linner jag
icke skäl att belasta Staden med högre Ränta
och årlig afbetalning , än sorn för lån till andra
Städer och Orter ega rum ; och med Herr San¬
tesson instämmer jag derför äfven.
Herr Hagander : Om man skall meddela
hjelp , bör hjelpen , i min tanka , göra skäl för
namnet. Hvad Herrar Santesson och Hegardt
infört, instämmer alldeles med min öfvertygelse
uti saken.
Herr Montan: "”Herr lindström har förut
upplyst , att Götheborgs Stads lån grundar sig
på Riksens Ständers Beslut , och att dervid af
Götheborgs Stad blifvit antagen och utfäst, saint
af Ständerne bestämd 5 proCents Ränta, hvarfö¬
re Banko-Utskottet icke ansett sig böra tillstyrka
någon nedsättning af denna Ränta , såsom stri¬
dande emot Ständernes Beslut och förminskande
Bankens rätt. I afseende ,på säkerheten och den
nu föreslagna Kapital-aföetalningen , har Utskot¬
tet måst rätta sig efter omständigheterne, i thy,
att, sedan penningarne af Göthehorgs Stad blifvit
uttagna} emot en säkerhet, som Utskottet ansett
för högst vådelig , enär de intecknade fastighe-
Den 16 Juni.
*373
terne icke iiro vordne af flera ansedde varde me¬
ra än -^:del af .Länet och allenast Brandförsäkra-
de för omkring 78,000 R:dr , Utskottet nu måst
föreslå en längre betalningstid, under vilkor af
en till Bankens säkerhet föreskrifven ny skuld¬
förbindelse, för att under detta vilkor bereda Ban¬
ken åtminstone den i närvarande förhållande
möjliga säkerhet. — Flere Städer skulle önska,
att, om Götheborgs Stad icke ville underkasta
sig de nu föreskrifna Banté- och Kapital-afbetal-
nings-skyldigheter, få dessa 200,000 B:dr till
Bån på samma villkor emottaga. — Då det å-
beropas den stora Bevillning , Götheborgs Stad
drager , anser jag sådant bevisa Slädens förmö¬
genhet, och att denna Stad inom sig har de till¬
fällen till hjelp ) hvilka Små Städerne sakna,
samt , om jag så må uttrycka inig , således icke
kan behöfva anlita det Allmänna om barmhertig¬
het eller att ega preferens till Bån framför de
mindre Städerne på billigare vilkor, än dessa
skulle vilja erbjuda.’’
Herr Leffler • ^Jemte det jag förenar mig
med hvad Herr Kommers-Rådet Santesson redan
anfört, får jag äfven ödmjukligen åberopa de
serskilta yttranden, dem jag låtit åtfölja Höglofl.
Banko-Utskottets nu upplästa, och den qo Mars
afgifna Betänkanden , öfver frågan om det Bån,
som Götheborgs Stad af Banken innehafver. Jag
har uti dem sökt att ådagalägga rätta beskaffen¬
heten af den säkerhet Staden för Bånet afgifvit,
så väl hvad angår de intecknade Fastigheterne ,
som ock Borgens-förbindelsen. Höglofl. Ut¬
skottet har fästat sig dervid , att de förra skola
vara publika, och ur denna synpunkt ansett dem
i 374
• •
Den i6 Juni.
innebära så godt som ingen säkerhet. Jag har
visat, att en betydlig del a? dem icke äro af
sådan beskaffenhet , utan gifva, årlig Reveny.
Högloft. Utskottet har ansett den tecknade Bor¬
gen , såsom otillräcklig. Jag har vågat yttra en
motsatt tanka, enär Magistraten och Stadens Äld¬
ste , som å Borgerskapets vägnar tecknat den ,
ega , enligt Stadens Privilegier , att af Borger-
skåpet uttaxera , hvad sorn är högst nödvändigt,
det rnå då vara mer eller mindre, hvilket ock
årligen inträffar för Borgerskapets egna behof.
Må hända det icke anstår mig att yttra det, då
jag är en medlem af detta Borgerskap; men jag
kan icke fördölja den öfvertvgelsen , att det all¬
tid skall blifva ett vigtigt åliggande för detsam¬
ma, att på allt sätt söka uppfylla de förbindel¬
ser , som dessa båda Auktoriteter, gemensamt
å dess vägnar , uti behofvels och nödens stund
ingått. Ehuru 1818 års Ständer icke satt
Assekuransen å de intecknade Fastigheterna i fråga,
har Utskottet med skäl tagit afven denna sak i
beräkning. Jag har haft tillfälle att visa, att Sta¬
den häruti , äfven för sin egen säkerhet, gjort
mer, än hvad densamma hittills såsom skyldighet
ålegat. Utskottet har, allt detta oaktadt, vidblifvit
sitt fattade beslut, att säkerheten i vissa delar borde
blifva bättre. Jag har då i eke ansett detta beslut,
sådant som det nu uti upplästa Betänkandet finnes
afgifvet, innebära någon omöjlighet att åstad¬
komma; men då Utskottets Pluralitet icke ve¬
lat medgifva , att Götheborgs (Stad finge be*
hålla Ijånet , mot erläggande blott af 4 proCents
Ränta , och 2 proCents Kapital-afbetalning , har
jag ej dermed kunnat mig förena. Jag vågar
Den 16 Juni.
1 375
försäkra , att denna Stad ä'r i lika stort behof af
dessa lindrigare vilkor, som någon af de Städer,
hvilka erhållit Lån från Banken, mot desamma.
Man har sagt, att Götheborg icke fått vidkän¬
nas sådana olyckor , som kunna jemföras ined
dem , som öfvergått andra Städer. Men , då
man närmare betraktar förhållandet, lärer det
finnas , att denna Stad genomgått en mängd
missöden , fast den derför ej sökt , eller erhål¬
lit allmänt understöd. Under min korta lefnad,
minnes jag sjelfva Staden till Adelar förvand¬
lad i aska, utom de eldsvådor, som varit uti
Förstäderne. Den han under Samma tid mistat
sin betydliga Sill-rörelse och deri Ostindiska
Handeln. En flygtig gynnsam period uppkom,
sora efterlemnade fördubbladt antal Idkare uti
alla Näringar , hvilka ined en derefter alldeles
afstadnad rörelse , icke kunde berga sig , utan
till större delen hafva gått till undergång. Fle¬
ra hundrade Konkurser hafva derför, sedan sista
Riksdagen, i denna Stad egt rum , och jag
vågar tryggt försäkra, att de bland Stadens Inne¬
vånare, som ännu icke delat detta olyckliga öde,
äro få , mot den öfriga hopen , som under des¬
sa åren förtjent, hvad som erfordras till en äf¬
ven tarflig bergning, och ännu färre de, som
kunnat lagga sig något till godo. Under ett så¬
dant tillstånd , har Stads-Kassan haft nog att gö¬
ra , för att i rattan tid erlägga 10,000 R:dr årli¬
gen såsom Ränta till Banken. Jag känner det så
mycket bättre , som jag under de gine sednaste
åren varit Ledamot af Stadens Drätsel-Kommis¬
sion. Efter Högloft. Utskottets förslag, skulle
likväl denna afgift hädanefter blifva ökt till
1376 Bm 16 Juni.
14,000 Rtdr. Det är visserligen osäkeft, hvad
utvägar en ltommande tid kan öppna för den
beträngda Staden ; men det vet jag , att, under
närvarande förhållanden , får man nog göra att
åstadkomma 12,000 R:dr om året; hvarföre jag
ännu en gång vågar föreslå , det måtte sam¬
manlagda Ränte- och Kapital-afbetalningen hä¬
danefter få förblifva 6 proCent efter vanlig Fa¬
stighets Lån-method; Och anhåller jag derför
ödmjukligen om återremiss å Betänkandet till
Höglofl. Banko-TJtskoltet ined' de emot samma
gjorda anmärkningar.’’
Herr Falkman : Då Banken nu i allmän¬
het ger Lån-understöd emot Fyra proCents årlig
Ränta , tror jag det vara stort skäl att bevilja en
sådan fördel åt en Stad , hvars upprätthållande
är för Riket af vigt, oph hvilken blifvit af elds¬
vådor svårt hemsökt. Jag instämmer således
med Herr Hegardt.
Med Herrar Hegardt och Falkman förenade
sig jemväl Herrar Bagge, Limnelius , fredin och
yVinbladh.
Herr Santesson: ’’Herrar Rindström och
Montan hafva redan utredt förhållandet med och
vilkoren för Lånets beviljande vid sednaste Riks¬
dag , och dermed besvaras Herr Lennings yt¬
trande, att sednaste Ständers Beslut äfven skulle
hafva innefattat -jLadels afbetalning årligen , i
stället för att det öfverlemnade bestämmande
häraf åt närvarande Riksens Ständer; deremot
znedgifver jag , att Räntan då blef bestämd till
5proC.;af sådan grund misskänner jag ej heller
Höglofl. Banko-Utskottets betänklighet vid att nu
till-
«
Den 16 Juni. 3 377
tillstyrka en nedsättning , men kan ej heller tro
deraf vara något hinder för Riksens Ständer sjelf—
ve, att yttra deras benägenhet , att ej vilja taga
mera af Götheborgs Invånare, än af andra Med¬
borgare, likasom sednaste Ständers Beslut om det¬
ta Låns Ränte-vilkor och Lånets mottagande ej
kunnat betaga Götheborg att söka den förändring,
sorn bringar det i likhet med andra. Herr
Lenning har nämnt, att detta Lån-behof ej är
att jemnföra med deras , hvilka sökt sådane ef¬
ter olyckor : jag åberopar hvad jag förut i den¬
na del yttrat , och tror få Orter kunna äfven å-
beropa sådana af den betydlighet och inom så
kort tid, som de, hvilka Götheborg öfvergå».
Ej må det ligga Götheborg till last, att de Upp¬
byggde sin Stad af egna medel, och, må det
tillåtas mig nämna , efter de 4 första eldsvå¬
dor utan all ersättning från Städernes Allmänna
Brandförsäkrings-fond , emedan Götheborg sam¬
lat en egen fond , men hvilken vid den sista
af dessa 4 eldsvådor blott gaf 42g:del proC. er¬
sättning åt de dervid brandskadade husens egare.
Let nu ifrågavarande behof för Götheborgs Stad
af de 200,000 Lhdrs Lån , sona vid sednaste
Riksdag söktes och vanns , var emellertid vis¬
serligen en följd af dessa olyckor, förutan hvil¬
ka det ej skolat vara svårt inom Staden finna
tillgång deiför. Dessutom var den skuld Stads-
Kassan iråkat, och hvartill dessa 200,000 R.’dr
Banko behöfdes, tillkommen till ej mindre del
än 140,000 R;dr af deri Staden ålagda skyl¬
dighet att anskaffa ett publikt Nederlagshus
och en Tull- och Bevaknings-Lägenhet vid
Rivieret; dessa, nemligen halfva Ostindiska
Borg. St. Prol. 1823. 11. B. 173, 174.
Den 16 Juni.
Huset, och Sjöhamnen Klippan betaltes till sista
Ostind. Komp. med denna summa. Vill man
nu tillägga, att Staden sedan 1809 års Riksdag
haft grundad anledning , att få sig godtgjord af
Stats-Kassan kostnader för dess Kassemby ggnad,
som uppgår vida öfver 100,000 R:dr , så må'
det vara tydligt, att detta Låns sökande rned
lika facila vilkor, som andra Städer och Med¬
borgare , ej innefattar någon obillig begäran.
Hvad angår säkerheten , sa må jag visserligen
yttra, att jag ej anser den så mycket bestå uti
sjelfva de intecknade Husen , som fastmera uti
Götheborgs Borgerskaps förbindelse att Lånet
ansvara , som väl måtte innefatta säkerhet för
denna Summa , om annars Götheborg ej skall
upphöra vara en Sveriges Stad , hvars belägen¬
het och {rörelse aldrig lära blifva likgilltiga om¬
ständigheter för hela Riket till den grad , att
Borgerskapet ej skulle kunna ansvara den skul¬
den. Men det oaktadt , har jag dock ej velat
bestrida formuläret , sora Banko-Utskottet ansett
sig böra föreslå , för en ny förbindelses gifvan¬
de ; utan blott hållit mig vid Räntan. __ Man
har nämnt, att Götheborg har större tillgångar;
jag hoppas man finner , att sådana ej äro utan
motsvangt behof. Herr Leffler har uppgifvit
flera sådana ; Man kunde tillägga dew kostbara
Vallraseringen , den igenom eldsvådorna och fle¬
ra omständigheter , samt efter sednaste större rö¬
relses upphörande , så drygt ökade Fattigvår¬
dens bekostande; jag tror, att en jemförelse i
dessa delar med hvad annan Stad som helst skall
gifva resultat , som ej kan motverka det bifall,
Högt. Ståndet visserligen lärer lemna Götheborgs
Den 16 Juni.
*379
Riksdagsmäns billiga begäran och söm föf när¬
varande bloit ahgåf återrerniss af Betänkandet»
som ett af Med-Stårrden redan beviljat.”
Herr Weslin : Gerna ville jag bortglömma
älla olyckor, sorn Götheborgs Stad lidit j men
jag kän icke glömma de stora förbindelser , vi
hafva till denne Stad. När Riket var i våda,
sammansköto Götheborgs Invånare, likasom Stock»
holms, betydliga lönebidrag åt Staten emot lin¬
driga vilkor ; Och jag tviflar icke, ätt äfven dé
öfriga Städerne , om de ej utdöm mas , skulle i
sin mån visa enahanda välvilja, derest Riket
ännu en gårig blefve deraf i behof. —— Jag kail
icke jemföra det Lånebiträde , Götheborgs Stad
nr Banken erhållit , med Vanliga Fastighets-Lån»
hvilka meddelas utan sådarte ömmande omstän¬
digheter , sorn föranledt det förstnämnda t och »
så länge Götha Eif icke Stannat, tviflar jag icke»
de c Banken har full säkerhet för Länet» — eh
säkerhet» som dessutom årligen tillväxer, i den
mån afbetalrtingar ske. Den ena pröCeni, hvar*
orri här är fråga , betyder icke mycket för Ban¬
ken , som i dessa Veckor förlorat vida mer, än
förlusten af denna proCent , på alla åren sam¬
manräknade , kan komma att utgöra. Staden
vidkännes dryga Utskylder Och förtjenar hjelp.
Herrar Santesson och Falkman hafva för öfrigt
i så rörande ordalag visat billigheten af Stadens
Fullmäktiges begäran , au jag icke annat kan, än,’
förenande mig med dessa värde Ledamöter» till¬
styrka återrerniss.
Herr Harhbreus: Hos Utskottqt har Herr
Leffler på ett nitiskt och värdigt sätt bevakat
Götheborgs Stads bästa; Utskottet har gått honom
138° Den 16 Juni,
till möte s° mycket möjligt varit; men längre5
än Utskottet tillstyrkt , tror jag för min del tf.
tergiften icke kunna sträckas ; och jag hemställer,
att Betänkandet må bifallas.
Herr Linström, Jakob-, Så länge icke Ban¬
ken hunnit till den lyqkliga ställning att kunna
uppfylla sina förbindelser och med full Valuta
inlösa sina utelöpande Sedlar, tror jag icke red¬
ligt att nedsätta den ifrågavarande Bäntan och
tillskynda Banken ökade förluster. Stockholm
har äfven undergått många olyckor och , i följd
deraf, haft åtskilliga behof, men ändock måst
åtnöja sig att gifva Sex proCent för de Lån ,
Staden upptagit, samt vid dylika tillfällen icke
legat Banken till last. Jag tillstyrker bifall å
Betänkandet:
Herr Cederborg: Afven jag anser Betän¬
kandet förtjena bifall , såsom giundadt på Bik-
sens Siänders sednaste Btksdag fattade Beslut ,
hvilket bör hållas i helgd. Jag har icke tv i fia t
och tviflar icke på Götheborgs Stads värde för
Biket; men skulle jag vara dertill benägen , så
egde jig en anledning just åf den ifver , hvar¬
med man nu söker afpruta den ena proCenten
utaf Bäntan å Stadens erhållna JLån.
Hetr Norström". Saken må för Banken
vara vigtig eller ej , så finner jag i alla fall
nödvändigt, att man icke den ena Biksdagen
upprifver hvad man den föregående beslutit ;
men detta skulle ske , om man nu förändrade
vilkoren för J/ån et till Götheborgs Stad; och ur
sådant skäl tillstyrker jag , att Betänkandet bi-
falles.
Herr Lenning: ”Det är mig okärt, att
Den l 6 Juni.
,1381
mitt yttrande tyckes blifvit så f 11' a cl t , som om
jag ej intresserade, mig för Götheborgs väl ;
tvärtom, är jag lifvad derför och tror ej min¬
dre denna Stad än Sveriges Städer l allmänhet ,
böra utgöra föremålet för detta Högtärade Stånds
gemensamma omsorg och välvilja , hvaraf deras
bestånd och trefnad måhända aldrig egde större
behof än nu , då så mångå förslag om Stads*
manna Näringarnes så mångfalldiga fördelande ä-
ro å bane; men detta deltagande tror jag dock
ej böra sträcka sig längre för Götheborg, än
H öglofl. B.inko-Utskottel föreslagit, så mycket
mindre som Staden lyckligtvis ej haft någon
känd betydande olycka , sedan den tid Lånet er¬
hölls, och många andra Städer deremot äro och
kunna blifva i behof af understöd i mån af till.
gångar, hvarom Norrköping och Borås oss be¬
dröfligen erinra, — Man har yttrat, att det är
icke Staten, utan Binken, som skulle förlora på
de fördelaktigare betalningsvilkor , hvilka kunna
beviljas för Götheborgs Stads Lån; och, ehuru
ostridigt detta förhållande är , då Banken IemnaC
Låneförsträckningen , anser jag likväl Statens
fordel oskiljaktigt'förenad med Bankens intresse,
hvars förlust i samma mån ostiidigt har infly¬
tande på Statsverket.”
Flere begärde Proposition ; Men när den af
Herr Talmannen framställdes till återremiss å Be¬
tänkandet, ropades både Ja och Nej.
Herr Linström , Jakob , och flere med ho¬
nom yrkade Votering.
Herr Santesson : J’Jag anhåller blott få tilläg¬
ga , att det omnämnda Finans-Beredningens För¬
slag, att hädanefter Räntan å Fastighets-Lån skut.
Den 16 Juni,
le blifva 5 i stallet för 4 proCent , endast är
2tne Stånds Ledamöters inom Beredningen , och
i alla fall ej angår annat än de nya Lån , sorn
skalle komma att utgifvas af inbetalningarne å de
gamla. Man kan dock ej gerna föreställa sig, att
Riksens Ständer vid denna ^Riksdag, då hela Lan¬
dets Invånare vänta lindring och hjelp i deras
bekymmer, i stället höja räntorna, som ork sto-
de mindre väl tillsammans med den af Finans-
Beredrtingen föreslagna nedsättning af Diskont-
Räntan.’’
Omröstning företogs härefier öfver en upp¬
natt , justerad och anslagen , så lydande Proposi¬
tion t ”Den , som bifaller Banko-Utskottets Be¬
tänkande N.’r ig. i frågan om vilkoret! för åter¬
betalning af Götheborgs Stads Lån från Banken,
lägger Ja; Den det ej vill, Nej; Vinner Nej,
så återremitteras målet:'” Och, vid Voterings-Sed-
larnes uppsummerande , fannos de innehålla 22
Ja, *8, Nej,
§•- 7,
Följande från Allmänna Besvärs- och Eko¬
nomi-Utskottet ankomna Betänkanden förediogos;
N:r 102, i anledning af väckt fråga om Skogs-
egares befriande från kostnaderné till Klarnpare-
Laget uti Götheborg :
N:r 103. i frågan om rnedcd till befordrande af
Svenska Jern-iillverkningars och Manufaktur-Ar*
betens afsättning på Norra Amerika;
Ntr 104. om yrkadt upphäfvande af det så kalla*
de Hemförare-Båtgillet i Götheborg :
N;r 105, i anledning af gjorde anmärkningar
yid Betänkandet om Krono-Be<jeningens påskrift
Den 17 Juni. 1383
§ Allmogens Kungörelser innan de från Predik¬
stolen uppläsas.
Lades på Bordet.
Plenum slutades kl, 2 e. m.
In Fidem
Clas Arvedson.
Den 17 Juni.
Plenum kl. 12 f. m.
ilerr Talmannen och Ståndet samlades samt a£-
gingo kl. \ 1 till Kongl. Slottet, hvaräst, en¬
ligt förut meddelad underrättelse, Hennes Kongl,
Majrt Drottningen täcktes i Nåder emottaga Bik-
sens Ständer till uppvaktning och Presentation.
In Fidem
Clas Arvedson.
1381
Den 18 Juni.
Plenum kl. 9 f. m.
§. i-
Protokollet för den I4:de dennes justerades.
§• 2.
Hvart efter annat föredrogos I nyo och
upplästes Stats Utskottets den 6 dennes §. 2. på
Bordet lagda Betänkande N:r 180, i anledning
af Riksens Ständers Revisorers åren 1820 och
1822 afgifna Berättelse rörande granskningen af
Allmänna Magaz ns-Inrättningens Räkenskaper
och Förvaltning för de sednare åren, tillika med
bilagda Utlåtanden Nlr 181 — 208 eller Litt,
A. — Dd.
Betänkandet N:r r&olades till Handlingar-
ne; Och de öfriga förehades på sätt här nedan
omförmäles.
N:r 181. Litt A.
o 0
angående Ätta serskilta Anrnäiknings Punkter ,
hvilka Utskottet funnit så beskaffade, att det,
med åheropande af 30. §. R„ O., ansett »ig bö~
ra hemställa, det Riksens Ständer måga hos
Kongl. Majit i underdånighet anmäla de anled¬
ningar, som sålunda förekommit alt emot veder¬
börande 1 laglig ordning ansvar yrka.
Herr Bagge ; Af Utlåtandet inhemtas väl,
att Utskottet funnit vederbörande hafva gjort sig
förtjente till anspråk om ersättning och ansvar;
Den 18 Juni.
1385
men grunderne för de påståenden, som böra väc¬
kas , saknas alldeles i Ullätandet, ehuru, såsom
mig synes, desamma Hade bort vara deruti upp¬
gifna. Man vet t. ex. icke hvad ersättnings-och
ansvars-skyldighet, Uiskottet anser böra drabba Ma-
gazins Direktionen för inköpet af f. d. Sintessonska
Sockerbruket i Göiheborg. Förmodligen skall det¬
samma säljas samt skillnaden emellan hvad Di¬
rektionen derför utgifvit och hvad nu erhålles,
Kongl, Maj:t och Kronan godtgöras, — För öf¬
rigt . förundrar det mig, hvarför Stats-Utskottet
tillstyrkt Sfänderne, att hos Kongl. Maj-.t begära
åklagare, enär de hafva sin egen Justitie-Om-
budsman , hvilken det tillhörer att föra sådan
talan. — På dessa skäl anhåller jag, att Målet
återremitteras.
Herr Aspelin : Stats-Utskottet har behand¬
lat saken på det strängaste sätt; men något annat
förslag, än det Utlåtandet innehåller, har Ut¬
skottet, enligt Grundlagen, icke kunnat framstäl¬
la; Och det eger icke makt, att förvisa ett så¬
dant Mål till Justitie-Ombudamannen, eller rät¬
tighet att tillstyrka Riksens Ständer någon dylik
åtgärd.
Herr Ekelund'. ’’Jag är till det mesta fö¬
rekommen af Herr Aspelin ,■ och får afven näm¬
na, det Siats-Utskottet haft allt bemödande o-
spardt, att undersöka och taga kännedom af alla
de anmärkningar, som 1820 och 1822 års Hrr
Revisorer gjort vid Kongl. Direktionens För¬
valtning; och hade jag icke förmodat, att några
Strängare åtgärder skulle kunna vidtagas, helst
man bör erinra sig, att Spantnäls- Magazins-In-
rättningen står under Konungens Höga Disposi¬
1386
Den 18 Juni.
tion , och att Direktionen icke häfver annan In¬
struktion, än Konunga-Brefvet af Juni månad
år I811) till sin underdåniga efterrättelse röran¬
de Verkets administration; det är också i be¬
traktande deraf, som Stats-Utskottet icke kunnat
föreslå någon annan åtgärd i anledning af Ee-
visorernes anmärkningar, än hvad Betänkandet
innehåller. —- Omöjligt har det också varit för
Utskottet att, såsom Hr Bagge yrkar, uppgifva
hvad förlust, som skulle komma att drabba In¬
rättningen i händelse den inköpte Santessonska
Egendomen å nyo skulle försäljas; den kunde
blifva någon och den kunde blifva ingen. Dess¬
utom torde jag få nämna, att det är ännu icke
afgjordt, huruvida Spanmals-Magazins-Inrättnin-
gen kommer att ega bestånd på den fot, den nu
är, förändras eller alldeles upphöra; i hvilket-
dera fallet lärer väl Kronan på stället behöfva
byggnader för sine Span måls-intrader, och i så¬
dant fall, torde vara bättre att bibehålla denna,
som med nödvändig förändring kan blifva för
ändamålet tjenlig, än att nu tillbyta sig halfva
Ostindiska Huset, hvarom fråga uppstått, hvilket
byte också Stats-Utskottet afstyrkt.”
Herr Bagge : Om Ståndet finner en Åkla¬
gare kunna utföra målet efter de upplysningar ,
StatsUtskottet nu meddelat, har jag icke något
att deremot påminna; men, då Magazins-Inrätt-
ningen är ett Ständernes Verk, tror jag det ock
vara Ständernes rättighet, att befordra vederbö¬
rande Förvaltare till ansvar, samt anser det så¬
ledes icke lämpligt, att Stäuderne hos Kongl.
Majit anmäla endast såsom en underdånig ön¬
skan sitt derom fattade Beslut och låta det bero
'Den 18 Juni.
1387
af Kongl. Majtts Nådiga godtfinnande att ställa
vederbörande under tilltal elier icke. Följaktli¬
gen yrkar jag Remiss till Justitie-Ombudsmannen.
Herr Leffler: ”Utan att egentligen yttra
mig öfver det förslag , som Herr -Bagge uppgif¬
vit, hvilket jag anser olämpligt, får jag endast
anmärka, att den nuvarande Justitie-Ombuds-
mannc-n icke kan såsom Aktor föra talan uti i-
fragavarande sak, emedan han är jäfvig, helsten
af de anmärkta omständigheterne rörer honom
sjelf. Hvad angår Magazins-lnrättningens hus¬
handel uti Götheborg, så anser jag den på föl¬
jande satt. Den omnämnda så kallade Almfeldt-
ska Tomten har på visst sätt ett godt läge ;
men är dock icke passande för ett så stort Span-
måls-Magazin , dels emedan grunden är osäker,
och behöfver tid att sätta sig, dels ock derför,
att stället är för mycket blottstäldt för stormar och
öfversvämning. Ofver inköpet utaf f. d. San-
tessonska Sockerbruket vill jag icke yttra mig.
Jag anser Direktionens afgifna förklaring, öfver
denna handel > vara tillfredsställande. Hvad
ändtligen angar utbytet af samma hus mot half¬
va för detta gamla Ostindiska Kompis hus, kan
jag icke annat, än att högeligen tillstyrka ett så¬
dant byte. Det är kändt, att Kronan omöjligen
kan undvara, att hafva ett Spanmåls-Magazin uti
götheborg, helst den derstädes eger betydliga
Spanmåls*förråder, som inkomma från omgifvan-
de provinser. Anda till branden 1804 egde
Kronan äfven ett sådant Magazin derstädes, men
hvilket då förstördes. Sedermera hafva för detta
behof blifvit begagnade enskiltas lägenheter, de
der ofta, såsom belägne uti Masthugget bland
1388
Den 18 Juni.
Trähusen, medfört mycken vada. Utgiften för
h.yror har ock varit betydlig , och jag tror sä¬
kert , att Inrättningen med lika stor fördel kun¬
nat anskaffa och begagna ett eget hus. Da såle¬
des ett sädant förr eller sednare mäste anskaf¬
fas , kan visserligen ingen bättre lägenhet dertill
erhällas, än Ostindiska Komp. fordna hus. Det
ligger pä ett berg, är inredt med stora och rym¬
liga Magaziner; Det har Statlens sotsta Hamn
och bredaste gata framför sig. Fartyg kunna
lägga till kajen , för att lossa och lasta. Det e-
ger ett rymligt gärdsryrnme, hvilket äfven lem-
nar tillfälle för uppbyggandet af ett Krono Ba¬
geri , som i alla fall blifver nödvändigt dä det
gamla är bristfälligt. — Jag kan således, pä an¬
förda skäl, icke annat än sorn sagdt är tillstyrka
detta byte, hvilket icke torde stå till buds en
annan gång.”
Herr Eckhoff: Sä mycket jag än' beklagar,
att Stats-Utskottets yttrande icke vunnit Hr Bag¬
ges bifall, måste jag likväl tillstå, att jag tror
detsamma vara fullkomligen Grundlags-enligt ,
och att jag anser det böra af Åklagaren bero ,
att uppgöra grunderne för sin ansvars- och er-
sättnings-ialan, — en åtgärd , hvarmed Utskottet
icke egt ali gå honom i förväg.
Herr Winberg: Då 30 §. R. O. tydligen
bestämmer, det Riksens Ständer måga hos Ko¬
nungen kunna anmäla de anledningar, som före¬
kommit att emot någon bland de för Stats-utgif-
terne redovisande Tjenstemän i laglig ordning
ansvar yrka, och Utlåtandet innehåller de så be¬
skaffade anledningar, som uti ifrågavarande fall
förekommit, men det icke tillhörer Stats-Utskot-
Den 18 Juni.
I3S9
let eller Riksens Ständer, att vara Domare eller
Åklagare, eller att uppgifva något visst ersätt-
nings-belopp , tror .jag Utskottet hafva med detta
Mål rätteligen förfarit och Utlåtandet förtjena
bifall.
Herr Santesson : ”Jag instämmer med Hr
Winberg i afseende på sättet för behandlingen
af dessa frågor; då Siats-Utskottet sålunda ej an¬
sett sig skyldigt mera än att uppgifva anlednin¬
garna, så finner jag deruti skäl, att ej under¬
stödja Hr Bagges anmärkning. — Beträffande
handeln af Santessonska Sockerbruks-Egendomen
i Götheborg till Magazin, så tillgick dermed mest
möjligen rigoröst. Sedan uti Eldsvådan år
1804 Kronans egna Magazin blifvit afbrändt,
hyrdes år från år för Kronans Säd enskiltas lä¬
genheter uti Götheborg , och Magazi ns-i nrättnin-
gen vid sednare Eldsvåda förlorade ej obetydligt;
Kongl. Maj:t anbefallte anskaffande af Hus, hvar¬
till föreslogs och inköptes den så kallade Alm-
feltska Tomten; en handel, hvarpå Magazins-
Direktionen både i hänseende till det dyra pri¬
set och Tomtens mindie tjenlighet, att begagnas
för Magazins uppförande, kom till korta, dock
ej värre än de flere Götheborgs-boer , sorn hand¬
lat lika beskaffade Tomter i samma läge, alla
tillhörige Prins Oscars Skol-inrättnirrg. forsla^
get till Byggande derå syntes emellertid veder¬
börande för dyrt, och Kongl. Majt anbefallde,
att hellre tjenligt hus borde köpas, hvartill Ma¬
gazins-Direktionen infordrade uppgift pa sådana,
som voro till salu. Flere uppgåfvqs , på sätt
Direktionen uti dess utdelade tryckta förklaring
fullständigt uppgifvit. Af de ifrågavarande kun¬
Den 18 Jlitti.
na de, som känna Egendomarne, bäst vitsördä ,
hvilkendera Eägenhet borde handlas, och att det
Santessonska Socker-biuket var vida framför de
andra att preferera. Detta intygades ock af Ko¬
nungens Befallningshafvande och Direktionens
till besigtning å stället nedsända Ombud. Icke
destomindre fördröjdes handeln ett helt år ytterliga¬
re i afseende på priset, tills efter ny fö-rlust för Ma-
gczins-Inrättningen vid Branden i Masthugget Di¬
rektionen blef angelägnare att få köpa, och säljande
Interessenterne, i anseende till inträffade dödsfall
inom dem, äfven mera hugade att sälja till ett pris,
hvars billighet jag för min del tror snarare skola
medföra vinst än förlust, om fråga kunde blifva,
att Magazins-Direktionen för denna handel skulle
ställas till ansvar ; företrädes-värdet af denna E*
gendom är dessutom bäst vitsordadt af Utskot¬
tets eget afstyrkande, att ej den bör bortbytas mot
K- B- Björnbergs hälft i Ostind. Huset, hvarföre
Staden sjelf -gifvit 100,000 R:dr B:ko, och sorn
är lika preferabelt till det ändamål hvartill Ma-
gazins-inrättningen det skulle använda, som Soc¬
ker-bruket oemotsägeligt är det för en enskild E-
gare, i afseende på dess isolerade vackra Eäge,
och sorn Bonings-plats betraktadt, oberäknad! att
K. B. Björnberg , i anseende till nyligen vidtagen
Sockerbruks-rörelse, den han nu drifver uti ett
verk långt utom Staden mot 3000 R.-dr årlig hy¬
ra , för detta serskilta behof nu var interesserad
att få uppgöra bytet: Af sådana skäl har jag ock
uti min vid Utskottets Betänkande fogade ser.
skilta tanka reserverat mig, såsom ej kunnande
dela Utskottets afstyrkande af nämnde byte, då
Magazins-inrättningens behof mera är idel Ma-
Den 18 Juni.
1391
gaziner, än til! en del Magaziner och till en del
stora, vackra Våningar.”
Herr Bagge: Hvad Hr Santesson yttrat
rörer egentligen sjelfva hufvudsaken. — Herr
Etfflers omdöme åter, att Justitie-Ornbudsman-
nen skulle vara jäfvig , att å sitt Embetes väg¬
nar vid Målet lägga hand, emedan en del af
anmärkningarne angår Spannmål, den han sjelf
från Inrättningen sig tillhandlat, eger destornin-
dre grund, som valet till Justitie-Ombudsman
ännu förestår och, om äfven den nu varande
skulle åter inväljas, i alla fall finnes en Supple-
ant, hvilken tillträder Embetet när den förre
genom jäf hindras frän utöfningen deraf. — Jag
kan således icke frångå min anmärkning, att
Ilandlingarne böra till Juslitie-Ombudsmannen
öfverlemnas.
Herr Ekstrand : Instämmande med Herrar
Eckhoff och Winberg, får jag erinra, det Herr
Bagges yttrande, att Magazins-inrättningen skall
vara ett Biksens Ständers Verk , är alldeles miss-,
tag; ty denna Inrättning lyder hel och hållen
under Kongl. Majit, fastän Ständeme hafva rät¬
tighet att granska Förvaltningen och tillse huru
de anslagna medlen användas till sina bestämda
ändamål. — I hufvudsaken och hvad Santesson-
ska Socker-bruket angår, är jag af den tanka , att
denna handel hvarken varit god eller tillgått ri¬
goröst. Jag bestrider icke, att uppbyggandet af
ett nytt Hus kunnat medföra en större kostnad ;
men följden hade också blifvit, att det nya kun¬
nat begagnas till det erforderliga behofvet, hvil¬
ket åter icke varit händelsen med det inköpta
Huset. Att nu bortbyta det sistnämnda, skulle
1392
Dm 18 Juni.
åter tillskynda Staten en ny förlust, likasom alla
Magazins-Direkiionens afhandlingar vanligen gjort.
Herr Noréus: ”Med Hr Ekstrand delar
jag den öfvertygelsen, att Allmänna Magazins-
Direktior.ens Administration beror af Kongl.
Majds Nådiga Befallningar oell Förordnanden ,
samt att Riksens Ständer, dels sjelfve, dels ge¬
nom sine Revisorer, ega att öfverse och gran¬
ska Förvaltningen, för att deremot göra anmärk¬
ningar och åt dem gifva den kraft, sorn med
Grundlagarne är förenlig. Det är ock denna
väg, som Stats-Utskottet sökt följa, då Utskottet
tillämpat den del af 30. §. Riksdags-Ordningen ,
som innefattar, att de anledningar till anmärknin¬
gar, hvilka emot de för Stats-utgifterne redovisan¬
de Tjenstemän förekomma’, böra hos Konungen
anmalas, under yrkan af ansvar. Med detta stad¬
gande är det icke förenligt, att Ständerne skul¬
le kunna till Justitie-Ombudsmannen omedel¬
barligen remittera sådana anmärkningar, för att
desamma i laga ordning utföra. Våra Grund¬
lagar hafva visligen hindrat, att Riksens Stän¬
der inblanda sig i den Lagskipande Makten ,
och det är af högsta vigt, för bibehållande af
Medborgerlig frihet och säkerhet , att detta stad-
gande hålles heligt och att icke något afsteg der¬
ifrån tillätes. Af Kongl. M a j:t beror det så¬
ledes. att remittera ifrågavarande anmärk¬
ningar till laga utförande , genom Dess Högste
Ombudsman , och Riksens Ständer kunna således
vara försäkrade, att det ansvar, som lagligen
bör följa , icke uteblifver. — I allmänhet, kan
jag icke skilja mig vid den tanken, att sjelfva
orga-
Den 18 Juni.
1393
organisationen af Magazins-Direktionen härfly-
tande från de hufvud-ändamål, nian gifvit åt
dess verksamhet, att till Jordbrukets förkofran
uppehålla Spanmåls-priset och att till den nöd¬
ställdes undsättning nedsätta det, innefattar så
motsatta handlingssätt, alt de aldrig kunna före¬
näs med förväntan, att en sådan Handels anstalt
skulle kunna fortgå utan förlust, samt att an¬
ledningar till anmärkningar skola kunna före-
kommas, om man under en sträng granskning
lemnar dessa stridiga hufvud principer utur sig¬
te, — Hvad sorn i Stals-Utskottet blifvit anmärkt
emot inköpet af Santessonska Sockerbruket, inne¬
fattar icke något klander emot sjelfva Köpe-af-
liandlingen eller värdet af denna fastighet, ut¬
an egentligen deremot, att alla de åtgärder,
sorn böra föregå köp af Fastigheter för Statens
räkning, icke blifvit i föreskrifven ordning full¬
följde, och det har icke för Stats-Utskottet varit
möjligt att bestämma, huruvida någon förlust
genom denna handel skulle drabba Stats-Ver-
ket, eller om icke snarare, vid en skeende för¬
säljning, vinst kunde uppkomma. Då Magazins-
Direktionen hade sig ålagdt att förskaffa ett Ma»
gazin i Götheborg, var ock Direktionen berättigad
att ingå i köp derom , och, om Direktionen, efter
Författningarnes föreskrift, beredt sig kännedom,
om värdet och derefter fortgått i afhandling om
Köp skillingen, skulle icke någon skälig anmärk¬
ning ega rum. — Jag anhåller om Proposition
till bifall å Utskottets Betänkande.”
Herr Cederborg: ’’för min del bifaller jag
Stats-Uiskottets Betänkande till alla delar, såsom
Borg. St, Brot. 1823, 11, B, 175, 176.
1394 Den Juni.
grundadt på 30 §. i Riksdags-Ordningen ; men
då Utskottet jemväl förer Magazins - Direktio¬
nen till last, att något afseende icke blifvit fä-
stadt vid den reservation, som vid värderingen
af Santessonska Sockerbruks-egendomen skett af
2:ne vid förrättningen närvarande Herrar, och
Hr Santesson deremot i sitt serskilta yttrande,
sorn åtföljer Betänkandet, anfört, att desse per¬
soners reservation icke hållit stånd för en när¬
mare granskning, så torde denna skiljaktighet bö¬
ra närmare upplysas ’’
Herr Vilberg: Jag begagnar detta tillfälle
att betyga min tillfredsställelse och hembära min
erkänsla för den möda, Utskottet nedlagt på den
vidlyftiga granskningen af Magazins-inrättnin¬
gens Förvaltning. Att något försvars-tal för han¬
deln om Santessonska Socker-bruket här skulle
komma att hållas, hade jag väntat mig; men min
grannlagenhet förbjuder mig, att derom något
vidare orda; Och, sedan Hr Bagges anmärknin¬
gar blifvit af flere värde Talare vederlagda, in- '
skränker jag mig nu till anhållan om Proposi¬
tion på bifall till Utlåtandet.
Herr Huldberg begärde äfven Proposition.
Herr Ekstrand : I anledning af hvad Hr
Noréus anfört, föranlåtes jag förklara, att jag
grundat mitt omdöme om Statens förlust genom
inköpet af Santessonska Socker-bruket på den mig
lemnade uppgift, att årliga räntan å Köp-skillin-
gen utgjort dubbelt så stort belopp, som Maga-
zins-inrättningen hellöff årligen utgifva i hyra
för en Uägenhet, användbar till det behof, hvar¬
för Socker-bruket inköptes.
Herr Noréus; Om Herr Ekstrand fått ser-
Den 18 Juni.
*395
skilda uppgifter, hvarpå han kunnat grunda sitt
Omdöme, så har åtminstone icke jag delat den
lydkan. Jag har derför tnåst"rätta mig endast ef¬
ter de offentliga upplysningar , sorn stått att vin*
na och blifvit meddelade;
Herr Sanlesson : ’’Jag bör upplysa i an*
ledning af Hr Cederborgs yttrande, att, då jag
Uti min reservation vid Utskottets Betänkande
nämnt, det 2:ne af Besigtningsmännens å Egen¬
domen i Götheborg efteråt obehörigt ingifua Re*
servation ej höll stånd för en närmare gransk¬
ning, så menade jag ej den granskning, Stats-
Utskottet gjort , utan den som jag vederbörligen
hos Magisfrätén på stället provocerade, hvarmed
nemh så tillgick, att, sedan nämnde s:ne Leda¬
möter af den vederbörligen.,!illförordnade talrika
Besigtnings*personal instämt med alla de öfri¬
ga, att förklara, det Egendomen, med undantag
af några söndriga rutor och några obetydlige fläc¬
kar, affallen putsning på yttre murärne, samt en
brygga Ofver Kanalen åt ena sidan, hvilken bor¬
de omläggas af Säljaren , befanns i fullkomligt
lika godt skick; som den af Säljaren och Direk¬
tionens Ombud året förut var biskrifven, och
att de andre smärre bris er voro fullt ersatte af
i andra delar befunna bättre förhållandet! ärt
Uppgifvet var, så hade efter Justeringen inför
Magistraten af Besigtnings^- Instrumentet, och
utan dervid gjordt förbehåll, 2tne Ledamöter,
Rådmannen Nordqvist och Högfelt, vid expe¬
ditionen till Landshöfdinge-Embetet låtit åtfölja
en serskild Reservation till förklenande af Egen¬
domens värde , som Magazin betraktad , egentli¬
gen i afseende på dess läge, söm ej skulle tillåta
•>
1395
Den 18 Juni.
större fartyg med master flyta intill, och pä er¬
forderliga kostnaden för Golf-omläggning i Soc¬
kerbruket, nu m. ; dä fann jag mig Föranläten
att inför Magistraten ådagalägga, så väl obehö¬
righeten af denna procedur, som origtigheten af
deras framställning, och det var då, sorn denna
ej höll stånd för närmare granskning, efter, en¬
ligt det Protokoll derom , som Stats-Utskottet
bland öfrige handlingar haft att tillgå, de arne
Rådmännen förklarade sig ej hafva något att sva¬
ra på min vederläggning. Jag hade sannerligen
trott, att både Revisorer och Utskott skolat fin¬
na anledningen för hela den tvisten vara af den
mindre halt, att den ej förtjent fylla Protokol-
lerne, hvarken på ena eller andra stället, och ,
då de ifrågavarande s:ne Herrar ej äro tillstädes,
hade jag äfven önskat att ej blifvit påkallad till
denna repetition af förhållandet. — Emellertid
har blifvit ådagalagdt , att en ordentlig Besigt¬
ning föregått Husbindelns stadfästande, och e-
när vid det förut skedde köpet, på grund af för¬
ra årets beskrifning , samt Direktionens Ombuds
intygande innan någon Köpeskilling fick lyftas,
uttryckeligen var vilkoradt, att Af- och Tillträ-
des-besigtningen skulle vitsorda Egendomens fullt
lika goda skick, på sätt den nu ock gjorde, så
måste Anmärkningen emot Direktionen i denna
del äfven förfalla; helst det står fast i allas öf¬
vertygelse, som känna Egendomen, att denna
handel är bland de bästa, om ej den bästa, som
Kronan gjort, och kunde göra.”
Flere hördes begära Proposition.
Herr Ekstrand: Så lycklig jag varit att er¬
hålla upplysningar, lika lycklig kan hvilken som
Den 18 Juni.
1397
helst blifva; och jag erbjuder mig att, om sä
åstundas, anskaffa dessa upplysningar ifrån Ut¬
skottet.
Ofverläggningen förklarades slutad; Och
Herr Talmannens Proposition på Bifall till Ut¬
låtandet besvarades med Ja, blandadt med nå¬
got Nej, dock utan att Votering begärdes.
Herr Hagge anmälde sin Reservation emot
Beslutet i och för den möjliga händelse) att
Kongl. Maj:t i Nåder icke skulle täckas göra af¬
seende på Ständernes underdåniga anhållan.
Herrar Santesson och Leffler gåfvo äfven
tillkänna sina Reservationer,
N.y 182. Litt. B.
angående deri till Italien år 1821 verkställde ex¬
port af Korn och Hafra.
Herr Landenberg åberopade det Anförande ,
han till Stats-Utskotteis Protokoll den 10 sisth
Maj i denna fråga afgifvit, och hvilket han nu
uppläste, så lydande:
’’Hos Högloft. Stats-Utskottet får jag vörd¬
samt hemställa, om det icke vore af högsta vigt,
att ett skyndsamt beslut tages i afseende på dis¬
positionen af de 14,000 Tunnor Korn, hvilka
efter sist inkomne rapporter ännu skola finnas
oförsålda uti Italien, qvarliggande utaf den Span-
mål, som redan år 1821 af Kongl. Allmänna
Magazins-Direktionen ditskeppades. Omkostna-
derne för sädens Magazinering torde snart medta¬
ga hela beloppet, hvartill densamma på stället kan
försäljas, och för min del tror jag det vara nöd¬
vändigt, att antingen genast uti Italien försälja
Kornet till hvad pris, som kan erhållas, eller ock
Den 18 Juni.
att så fort som möjligt låta hit till Sverige meri
Svenska Fartyg, sorn för närvarande finnas i
Medelhafvet, återföra ofvannämnde Span måls.
parti, så vida det ännu finnes oskadad!, hvarå
frakten ej bör kunna uppgå till mer än 2§-, högst
3 R:dr Banko Tunnan , och fö modar jag att för¬
lusten å en slik återtransport skall blifva mindre
betydlig än om varan uti Italien till underpris
föryttras, då brist på Korn här i Eandet redan
ansenligen s'egrat prisen och gör afsättningen
säker. — Denna min enskiita tanka underställe®
Höglofl. Ståts-Utskottets närmare eftersinnande.”
Herr Folkman ". Af Utlåtandet finner jag,
att, då Magazins Direktionen , i följd af Kongl,
Mäjus uti Skrifvelse d. 28 Februari 1821 roed-
deldte Nådiga Befallning, att låta efterhöra och
till Kongl. Majit i underdånighet inberätta huru¬
vida anledningar visade sig till Spanmåls för¬
säljning å främmande Platser, genom underdå¬
nig Skrifvelse den 15 påföljde Maj hemställt örn
utskeppning af Spanmål till Italien, Direktionen,
som grundat denna hemställan endast på Han-
dels-Expediten Fleischers uppgifter , dervid un¬
derlåtit fästa Kongl. Majus Nådiga uppmärksam,
het på beloppet af de dryga Frakt- och Assu-
rans-kostnaderne, med flere utgifter; samt på vå¬
dan af Sädens förskämning och osäkerheten att
uti Italien vinna någon afsättning på Korn; Och,
emedan Direktionen, genom denna underlåten¬
het och genom det densamma framställt saken
hos Kongl. Maj:t endast på den fördelaktiga si¬
dan samt dymedelst utverkat Kongl. Majus Nå¬
diga Bifall till Exporten, förorsakat Staten i och
för denna Expedition en betydlig förlust, i U(.
Den 18 Juni,
1 399
låtandet upptagen till icke mindre än 200,000
R:dr Banko , tillstyrker jag för min del bifall
till det i Utlåtandet framstälda sednare Alterna¬
tiv , eller alt ansvar för ett sådant förfarande
bör emot Kongl. Allmänna Magazins-Direktio-
nen yrkas.
Herr Cederborg: Jag ogillar i allmänhet Sta¬
tens inblandande uti Handels-spekulationer; och
jag har dertill en förnyad anledning af den sto¬
ra förlust, Magazins-inrättningen lidit på Expe¬
ditionen till Italien. Idka med Hr Falkman till¬
styrker jag, att Direktionen ställes till ansvar
för hvad densamma i afseende på nämnde Ex¬
pedition underlåtit.
Herr Eckhoff: Då jag nu instämmer med
Hrr Falkman och Cederborg uti antagande af det
strängare alternatifvet, vill jag tillika fästa upp¬
märksamhet på olämpligheten deraf, att ett Verk
med sådan sammansättning, sorn. Allmänna Ma¬
gasins- Direktionens, ingår i dylika företag, som
det ifrågavarande. Det innefattar en alldeles o-
förlåtlig okunnighet i Handels-affärer, att, på sätt
Direktionen gjort, afsätta ett Kreditif af 12,000
L. Sterling åt det utsända Ombudet; och det är
lika oförsvarligt, att förebära okunnighet, huruvi¬
da de hittills å Utländsk Ort bestridde utgifter
och Ombudets Rese-kostnad blifvit af dessa el¬
ler andra medel godtgjorda, enär Direktionen
haft tillfälle, att från detta Ombud med Posten
ärne gånger i veckan infordra ocb erhålla alla
nödiga upplysningar.
Herrar Ehinger , Lpgerstrand, Danielson och
Bjuhr förenade sig med Hrr Falkman, Cederborg
och Eckhoff.
1400
Den 18 Juni,
Herr Ekstrand: Ulan att upprepa skälen
för det sednare Aliernatifvet får jag nämna, alt
jag varit och ar af samma tanka , som detta in¬
nehåller, samt att jag trott, det man bort vänta
sig en bättre beräkning af Magazins-Direktionen ,
hvilken längre tid behandlat dylika affärer.
Herr Cederborg : Hvad Herr Eangenbergs
Anförande beträffar, vill jag erinra, alt det in¬
nefattar en serskild Motion, som bör erhålla ser¬
skilt remiss till- Sta ts—Ut skot t et.
Herr Ekelund: Jag instämmer till alla de¬
lar med Herr Falkman och utber mig , i an¬
ledning af Hr Fangenbergs anförande, få näm¬
na , att, enligt vunne upplysningar, har netto
behållningen af den till Italien exporterade och
försålda Spannmål utgjort t R:dr 7 sk. B:ko Tun¬
nan , eller tillsamman 18,000 Rpfr B:ko, och
att Direktionens Ombud, Protokolls-Sekreteraren
Askelöf, som för öfrigt snart hemförväntas, lä--
rer hafva i ett för ätta dagar tillbaka ankommet
Bref underrättat, det de inträffade Krigs-händel-
serne lemna utsigt till en någorlunda förmånlig
afsättning af de ännu oförsålda 14,000 Tunnor
Korn, samt att, i alla fall, det, efter min tan¬
ka, icke vore rådligt, att låta denna Säd hit å-i
terföras. Således tror jag hvarken något Beslut
nu kunna fattas öfver Hr Hangenbergs framställ¬
ning eller någon Remiss derå behöfva meddelas.
Herr Westin: Tron icke, mine Gunstigt
Herrar , att jag uppträder för att taga Magazins^
Direktionen i försvar. Den skickade först Hafra
åt England; och detta lyckades tämligen. Der¬
af förleddes den, att för Kongl, Majit i under--
fånighet afmåla fördelarne af en Spannmåls-Ex*
Den 18 Juni.
»401
pedition till Italien , utan annan ledning för sitt
omdöme, än den en resande Handels-Expedit
lösligen hade leinnat. Ursäkten Direktionen, mi¬
ne Herrar, men ursäkten icke oss sjelfve, som til*
låtit en sådan Inrättning att befatta sig med Han-
dels-företag. Uåtorn oss förfara med ömhet och
ädelmod! Om den enskilde Handlande misslyc¬
kas i sina spekulationer, skrattar ju Allmänhe¬
ten deråt. Hvad Direktionen gjort, har den än*
dock gjort i god afsigt; och jag hoppas, att Sta¬
tens förlust på dessa Handels-afEärer må vara en
tillräcklig lärpenning.
Herr Langenberg: I min tanka är det bätt¬
re att hemföra den osålda Spanmålen, så framt
den ännu är god , än att blottställa sig för en
ännu ytterligare förlust genom försäljning på Ut¬
rikes Ort, — Hvad Direktionens ansvarighet an¬
går, förenar jag mig med Hr Falkman.
Herr Ehinger : Hr Westins yttrande ger
mig anledning till de anmärkningar, att det ic¬
ke är Ständerne, som förordnat Magazins-Direk-
tionen till en Handlande Direktion, men att just
det felaktiga ligger deruti , alt den utsträckt sin
befattning äfven till Handels-spekulationer, —.
Herr Westin har äfven sagt, att Publiken skrat¬
tar åt enskilde Handlandes misslyckade företag.
Sådant sker troligen derför , att Publiken icke
får vidkännas deras förluster; Men åt Magazins-
inrättmngens förlust skrattar man icke, emedan
man sjelf får betala Fiolerne.
På Herr Talmannens, med ledning af Öf-
verläggningen , framställde Proposition , biföll
Ståndet sednare Alternatifvet i Utlåtandet, eller
"att Riksens Ständer böra emot Kongl, Allmän*
14°2 Deri" 18 Juni.
na Magazins-Dlrektionen yrka ansvar, enligt 30
§. af B. O. för det Kongl. Direktionen, då dess
underdåniga Utlåtande till Kongl. Majtt expedi¬
erades, icke fullständigt uppgifvit och utredt al¬
la de omständigheter af omkostnader, möjlig för¬
skämning m. m., hvilka då bort tagas i öfver¬
vägande för att derefter kunna bedömma den tro¬
liga utgången.”
*
N:r i83 Litt. C.
rörande oredovista Spanmåls-Upphandlings-me-
del i Wermlands Län.
Detta Utlåtande blef, enligt Hr Bagges be¬
gäran , ytterligare hvilande på Bordet.
N:r 184, Litt. D,
anglde Magazins-inrättningens utestående fordrin-,
par i Finland.
O
Ilades tili Handlingarne.
N:r i85. Lift. E.
om föreslagne ändringar i Bokförings- och Re-
dogörelse-Methoden m. m. :
N:r 186. Litt. F.
om 500 Tunnor Hafra, som år 1818 blifvit af-
sände till Norrige;
Biföllos,
N:r 187. Litt. G,
om 11,000 R:dr B ko, förskjutna medel till Lyc¬
keby pvarnars reparation.
Herr Cederborg'. Det har varit felaktigt,
att utaf Magazins-inrättningens medel lemna för¬
skott till så främmande ändamål; Och, ehuru sum*
Den 18 Juni.
1403
man nu mera blifvit, jemte Ränta, ersatt,
kari jag likväl icke undgå , att lägga detta förfa¬
rande vederbörande till last.
Utskottets Utlåtande blef af Ståndet bifallet.
N:r 188. Litt. II,
om utlemnad Koppar till Taktäckning å Kongl.
Slottet och H. K. H. Prinsessans Palats.
Herr Cederborg åberopade hvad lian nyss
fö t Vit anfort,
Utlåtandet bifölls,
N:r 189. Litt. I,
om det för Bagare-ÖEmbetet i Hufvudstaden år
S S 1 8 anslagna Parti Råg.
Bifölls,
N;r 190. Litt. K.
om förhöjning i Spannmåls-upphandlings-prisen
för Skaraborgs Län,
Herr Bagge'. Att bestämma sådana Upp-
handlings-Pris har tillhört Magasiris-Direktionen
gemensamt; Och Herr Presidenten R1 rön Focks
åtgärd att ensam bevilja den ifrågavarande för¬
höjningen år' 1819 för Skaraborgs Län, har va¬
rit alldeles obehörig,. Jag förer alltså detta ho¬
nom till last , och yrkar , att lian derför må
ställas till ansvar,
Häruti instämde Herr Cederborg.
Herr Ullberg: Med åberopande af Herr
Vice Talmannens i tlag hållna vackra Försvars-
Tal ftir Magasins-Direktionen , hvilket synes till
det. nu ifrågavarande personliga fall mest lamp.
|igt , hemställer jag otn icke Ståndet täcktes visa
1404
Den 18 Juni.
Friherre Fock det ädelmod att försköna honom
ifrån ansvar och följaktligen bifalla Utlåtandet.
Herr Ehinger : Deruti kan jag icke förena
mig, utan , lika med Herr Bagge, tror jag an¬
svar böra yrkas.
Herr Talmannens Proposition till bifall å 1
Utlåtandet, besvarades med både Ja och Neji
Och , när Herr Talmannen derefter gjorde Pro¬
position om återrerniss , ropades J a , blandadt
med något Ne j ; men , sotn Votering icke be*
gärdes , ansågs målet återremitteradt.
N:r 191. Litt. L.
om Spannrnåls-upphandling i de Orter , der klen
skörd inträffat;
N:r 192. Litt. M.
om ett Öfversten Konrad Åkerhjelm beviljad t
Spanmåls-Uån,
Biföllos.
N:r 193. Litt. N.
om o! i qvide rade förskott, uppburna af Majoren
Coijet samt Hof-Marskalken Löwensköld.
Herr Bagge : Jag anhåller , att pröfningen
af denna fråga må uppskjutas intilldess Hof-
Marskalken Löwenskcilds ene Löftesmäns, Prosten
Plantins Konkurs-mål hunnit utredas och sig vi,
sat om och huru stor förlust Magasins-Inrättnin»
gert i och för sin fordran hos Hof-Marskalken
får vidkännas.
Herr Cederborg : Något uppskof med frå¬
gans afgörande tror jag icke kunna ega rum s
mea jag tillstyrker, att Magazin s-Direkt i orien
Den 18 Juni. 14°5
må ersätta hvad som uti nyssnämnde fordran
kan komma att brista.
Herr Talmannens Proposition på bifall till
Utlåtandet besvarades med J a.
N:r 194- Litt. O.
om upphandlad viad Råg vid Norrköpings Kro¬
no. Magazin:
N:r 195. Litt. P.
om verkstälde Spannmåls-transporter landvägen
från Wadstena till Örebro:
N:r 196. Litt. Q.
om ett till Bohus Läns Kongl. Regimente uN
lemnadt Rån:
N:r 197. Litt. R.
om uppburna förskotts medel af Herr Landshöf¬
dingen Arnell.
Biföllos.
N:r 198. Litt. S,
om den , till hjelp för Hufvudstadens nödlidan-
de vid Krono-Bageriet verkställde Brödförbaki
ning.
Lades till Handlingarne.
N:r 199. Litt. T.
om försummad indrifning af en fordran hos
Skeppare-Åldermannen Ståhl :
N:r 200. Litt. U.
om betalnings*sättet vid försäljningar af Persed¬
el
1406
Den 18 Juni.
lar och Effekter för Magazins-Inrättningens räka
ning:
Biföllos.
#
N:r 201. Litt. W.
örn inköpet af Eldqvarnen i Stockholm.
Herr Bagge l Då Stats-Utskotiet föreslagit
och Ståndet i dag bifallit, att Magasins-Direktio-
nen må i underdånighet anmälas till ansvar fur
inköpet af Santessonska Sockerbruket i Götheborg,
hvilken handel jag anser jemförelsevis vara min¬
dre lastbar, ari den om Eldqvarnen * tillstyrker
jag för min del , att enahanda åtgärd må äfven
i den sednare frågan ega rum.
Häruti förenade sig Herrär Cederborg och
Linström , Jakob.
H err Norström : Jag instämmer desto hell¬
re med Herr Bagge , som det varit bekant , att
Eldqvarnen icke förut gifvit en för Egarne till¬
räckligen båtande afkastning , och man således
ännu mindre kunnat fötlfnoda, att besittningen
skulle blifva fördelaktig i Statens hand;
Herr Ekelund: Utan att bestrida , dét an¬
ledning till ansvars-påstående i närvarande fall
kan finnas, vill jag likväl, hvad inköps-sum-
man 40,000 Rtdr för Eldqvarnen angår , hvilken
torde synas nog hög t erinra , att Staten derige¬
nom också blifvit befriad från frami. Presidenten,
Friherre Edelcrantz^ Arfvingars anspråk på be¬
löning för den af honom uppfunne och i Eld¬
qvarnen anbragte Tork-Inrättning , samt att Stats-
Utskottet af den upplysning, Direktionen lern-
nat om nyttan utaf denna Inrättning , haft an¬
ledning att icke hänföra Eldqvarns handeln till
Den 18 Juni.
1407
så beskaffade åtgärder, som kunna kräfva strän¬
gare beifran.
Herr Norström : Enär eftergiften af den
äskade belöningen äfven varit i beräkning vid
handeln , bevisar detta ännu iner , att Eldqvar¬
nen i och för sig sj< lf icke egt värde , svarande
emot Köpeskillingen.
Herr Huldberg : Jemte det jag förenar mig
med Herr Bagge, vill jag anmäla min förun¬
dran deröfver , att Magazins-Direktionen idkeli¬
gen bemödat sig att inköpa Egendomar och ut¬
vidga sitt område , uti synbar afsigt att befästa
sig till en evighets-anstalt , hvilken man icke
så lätt skulle kunna öfverändakasta.
Herr Danielson instämde med Herr Bag¬
ge ; och iHerr Lagerstrand med Herrar Bagge
och Huldberg.
Herr Talmannens Proposition på återremiss
besvarades med J a.
Njr 2o3. Litt. X.
om Spannmåls-utskeppningen till England år 18stoJ
N:r 2o3. Litt. Y.
örn Räntas erläggande å förskotter:
Nlr 204. Litt. Z.
rörande TJndsättnings-Spanmåls aterlefvererande
till samma Krono-Magasin , der den uttages:
' N:r ao5. Litt. A a.
om en Extra-Ordinarie afskrifning för Kongl*
Räntmästaren Ouchterlony :
i4°8
Den 18 Juni.
N:r 206. Litt. B h.
om afskrifning å de så kallade Skånska Gåfvo-*
Spanmåls-Medlen :
N:r 207. Litt. G c.
om en yppad Balans hos Magasins-Förvaltaren
Benner.
Biföllos.
N:r 208. Litt. D d.
ofver Fem serskilde af Bevisorerne framställde
anmärknings-punkter rörande Inrättningens för*
vältning.
Lades till Handlingarne.
§• 3-
Stats-FTtskottets den 6 dennes §. 2. på Bor*
det lagda Betänkande N:r 209 i anledning af
Nådiga Propositionen om afskrifning för ett
qvantum Båg , användt till Brödbakning åt Huf¬
vudstadens Fattige , föredrogs å nyo och bifölls*
§• 4-
Tvänne Kongl. Majtts Öfverste-Kammar-
lunkare anmältes , företrädde och framförde
Kongl. Majtts Nådiga bjudning till Herr Tal¬
mannen och Ståndet, att i morgon Torsdag kl.
5 e. m. uti Storkyrkan bevista Deras Kongl.
Högheters Kron-Prinsens och Kron-Prinsessans
Förmälning, hvarjemte Kongl. Majrt täcktes i
Nåder bjuda 30 bland Ståndets Ledamöter att
derefter på Kongl. Slottet intaga Bröllopps-Måltid.
Herr
Den 18 Juni.
1409
Herr Talmannen betygade Ståndets underd.
vördnad och försäkrade, att Kongl, Majtts Nådiga
vilja skulle af Siandet efterkotinnas; och blefvo
Hrr Öfverste-Kammarjunkare på vanligt sätt utbe-
ledsagade.
§• 5-
Föredrogs å nyo Lag Utskottets sedan d, ii
dennes §. 17, på Bordet hvilande Betänkande
N:r 75, angående yrkad förändring i straffet för
Hållkarl, som fordrar drickspenningar eller med
otidighet bemöter Resande.
Herr Bagge : Jag gillar Betänkandet i huf-
vudsaken; Men hvad angar Konungens Befall-
ninghafvaodes bibehållande vid Domsrätt uti mål
af ifrågavarande beskaffenhet, anser jag det stridan¬
de emot Medborgerliga säkerheten, att sådana
mål , hvilka egentligen tillhöra Domaren, upp¬
tagas af en exekutiv eller administrativ Myndig¬
het; och denna tanka instämmer äfven med Ser¬
skilda Utskottets omdöme, i afseende på Rätts»
frågors skiljande från Adrninistratifva Verken.
Herr Wes'in 1 Lika med hvad Hr Grefva
Wachtmeister, enligt det Betänkandet bifogade
Protokolls-Utdrag, hos Utskottet yttrat sig, till¬
styrker jag, att spöstraffet, för Hållkarl, som be¬
möter Resande med otidighet , äfven må upphö'
ra och enahanda straff för denna förbrytelse
stadgas, som Utskottet föreslagit för Hållkarl, sorn
fordrar drickspenningar.
Herr Talmannens Proposition till bifall å
Betänkandet besvarades med Ja och något Nej,
dork utan att votering äskades.
Borg. St. Brot. 1833. II. B. 177, 178.
1410
Den 18 Juni.
§. 6.
A nyo föredrogs Lag-Utskottets Betänkande
N:r 76, ang. föreslagna staclganden i afseende på
Testamentens bevittnande och bevakande.
H err Santesson: Lagens stadgande , att Te¬
stamenten skola bevittnas af t vänne Gode Män,
har haft en vigtigare grund och åsyftning, än att
det bort kunna tolkas på det sätt, Lag-Uiskottet
sig tillåtit, eller såsom medgifvande bade Qvin-
nas och Omyndigs vittnes-gildhet i dylika fall.
Lag Stiftaren har nemi. funnit en serdeles grann¬
lagenhet vid så vigtiga afhandlingars upprättande
nödvändig. Vittnena måste intyga, att Testa¬
mentet blifvit upprätta it med sundt och fullt
förstånd samt af fri vilja. För att bedömma
detta, fordrasen urskilning, en verldskännedom
och stundom en erfaienhet om skriftliga afhand-
lingar, som icke alltid kan förutsättas hos Qvin¬
nor och Omyndige. Oftast äro också Mäns hand¬
teckningar tämligen allmänt kände, hvilket åter
sällan inträffar med Qvinnors och Omyndiges.
Jag tillstyrker således, att målet återremitteras ,
och att bestämdt föreskrifves, det endast Gode
Män få bevittna Testamenten.
Herr Ullberg: Det har i alla tider varit
en i Lagstiftningen godkänd grundsats, att Qvin¬
na och Omyndig, efter uppnådd 15 års ålder,
är lika vittnesgill}, som Man; och denna grund¬
sats finnes äfven i följd af vår nu gällande Lag*
Utskottet har derför, i min tanka, ganska riktigt
bedömt frågan. Det vore destomindre lämpligt,
att i Testaments-mål betaga Qvinnors och O-
myndiges intyganden kraft, som de, enligt 17.
Den 18 Juni.
1411
Kap. Rättegångs- Balken, äro vittnesgilde uti alla
andra mål, och deribland afven dem, som gå å
lif och ära, då deremot Testamenten endast rö¬
ra egendom, samt i de förra erfordras lika myc¬
ken omdötnes-förmåga och urskiljning, som i de
sednare. Att antaga Hr Santessorls mening,
vöre i hagsta måtto betänkligt , äfven ur det
skäl, att många tillfällen gifvas, då Testator ic¬
ke eger att tillgå myndige Manspersoner för Te¬
stamentets bevittnande. Jag tillstyrker alltså bi¬
fall å Betänkandet.
Herr Norström". Förekommen af Hr Ull¬
berg förenar jag mig med honom.
På Hr Talmannens Proposition hief Betän¬
kandet bifaller,
§• 7-
Tag-Utskottets Betänkande N:r 77, i anled¬
ning af Nådiga Propositionen ang. ändring uti
I. Kap. 1. och 10. §. §. Rättegångs-Balken i frå¬
gan om val af Nämndemän samt Extra Nämn¬
demäns tillkallande, blef nu å nyo föredraget.
H err Cederborg: Hr Ribbings i det Ser¬
skilda Protokolls-Utdraget omnämnde tanka, att
Socknen bör till hvarje ledig Nämndemans be-
ställning föreslå y.ne Pe:soner samt Räften af
dem utse en, är öfverensstämmande med hvad
Högste Domstolens och Stats-Rådets Ledamöter
i frågan sig yttrat ; Men J3g tillstyrker för min
del bifall å Lag-Utskottets Förslag, eller att
Nämnd, män i allmänhet måga uti Socken-Stäm¬
mor af Böndevne sjelfve utses.
Pierr Santesson : Jag ville helst antaga Hr
Ribbings nyssnämnde tankaj och jag hemställer
3412
Den 18 Juni.
för öfrigt, om ickei enär sannolikt från början
med Bönder förstätts alla inom Häradet boende
Landtbrukare, det äfven vore lämpligt, att alla
sådane , till hvad Stånd de än höra, ftnge både
deltaga i valet och jemväl sjelfve väljas till
Nämndemän , enär alla desse, lika så väl sorn de
egentlige Bönderne, dörrfas af de Domstolar, uti.
hvilka Nämnden representerar Folket.
Herr Westin : Med Hr Santesson instäm¬
mer jag alldeles; och jag åberopar äfven vid
detta tillfälle det af framlidne Friherre Adel¬
svärd på 1790-talet uppgjorda Förslag till För-
liknings-Domstolars inrättande, hvilket ännu sä¬
kerligen förvaras i Riddarhus-Archi vet, och hvil¬
ket Förslag bland annat äfven innefattar, att Hus-
hålls-Närnnder l orde finnas i Socknarne och des¬
sa Nämnder välja Nämnd för Härads-Rätterne.
Herr Cederborg : Deremot tror jag en så¬
dan förändring, som Hr Santesson tillstyrkt i
afseende på Härads-Rätternes organisation, vara
alldeles olämplig, emedan densamma, tvärtemot
Lagstiftarens mening och emot det urgamla be¬
greppet om Härads-Rätt, sammansatt af Domare
och NämndJ skulle förvandla denna Domstol till
ett Collegium.
Herr Talmannen gjorde Proposition till bi¬
fall å Betänkandet; Och dertill ropades Ja,
§. 8.
Föredrogs å nyo Lag-Utskottets Betänkande
N:r 78. uti väckt fråga om utmätte Fastigheters
försäljande endast i Uppslag.
Herr Norström: Som jag anser den hit¬
tills ofta inträffade förvillelsen vid Upp. och
I
Den 18 Juni.
1413
Afslags Auktioner kunna förekommas derigenom,
att, på sätt Utskottet hemställt , Upp* och Af-
slags-Summorne vid hvarje Köp sammanläggas;
sä tillstyrker jag bifall å Betänkandet.
Herr Westin '■ Jag deremot afstyrker alla
förändringar i det nu stadgade Auktions-sättet, hvil¬
ket, till stor nytta, varit följdt allt ifrån Kon¬
ung Cari, den XIX:s tid. Säger man , att den
enfaldige kan genom detta Auktionssält blifva
bedragen, så frågar jag: hvad har den enfaldige
vid Auktionen att göra?
Flere begärde Proposition; Och den fram*;
ställdes af Hr Talmannen till bifall å Betänkan,
det samt besvarades med Ja, utom af Hr We¬
stin, sorn ropade Nej och anmälte sin reser¬
vation.
§■ 9*
Lag-Utskottets Betänkande N:r 7g, om yr¬
kad rättighet för Fordrings-egare att sjelfve väl¬
ja Utmätningsman , föredrogs å nyo och bifölls.
§. 10.
Föredrogs å öyo I,ag-Utskottets Betänkande
N:r 80, om yrkad skyldighet för Konungens Be-
fallningshafvande, att genom Promotorial befor¬
dra Enskildes Lagsöknings-Ärenden , då Gälde-
närerne vistas i andra Län.
Herr Santesson: Ifrågavarande skyldighet har
hittills väl icke funnits uttryckligen föreskrifven,
men ändock blifvit hos de flesta Landshöfdingen
Embeten iakttagen. Det vöre, i min tanka, ic¬
ke lämpligt att, genom bifall till Lag-U'skottets
Betänkande, hindra begagnandet hädanefter af
1414
Den 18 Juni,
en s?sd,in utväg för enskilde Parter; oell det
skulle ej heller instämma med Lag Kommitténs
Förslag till ny Utsökriings-Balk , hvaräst uti 2.
Kap. 7. § fötekotmner det stadgande, af sam¬
ma beskaffenhet, som det Motionären nu ön-
ékat, och hvaräst tillägges, att den Konungens
Befallningshafvande , till hvilken Lagsöknings-
Flandlingarne sändas, skall förordna en skicklig
och säker man att mälet å Borgenärs vägnar för
skäligt arfvode bevaka och utföra.
Herr Falkman ; Lika med Hr Santesson
anser jag ett bestämdt stadgande om skyldighet
att meddela Promotorial vara nyttigt; och jag
kan icke gilla de skäl, Lag-Utskottet deremot
anfört. Bland dessa förekommer , att Konungens
Befallningshafvande såmedelst blefve den ena
Partens Ombud och följaktligen jäfvig att i e-
genskap af Exekutor vid målet lägga hand. Ett
sådant jäf inträffar dock, i min tanka, lika litet
för Konungens Befällnings-hrfvande i detta fall,
som för Ordförande i Kämnärs-Rätt, då han uti
Bansaknings-mål infordrar upplysningar om den
tilltalades fräjd och fordna vandel eller andra om¬
ständigheter. Jag tillstyrker således, att Målet
återremitteras.
Herr Flegardt förenade sig med Hrr San¬
tesson och Falkman.
Herr Bagge: Med dem instämmer jag äf¬
ven, desto hellre, sorn Konungens Befallnings-
hafvandes befattning med Utsöknings-mål är en¬
dast af Handräcknings- men icke Domare-egen¬
skap, utan detta Embets-verk alltid måste förvi¬
sa tvistiga Mål till Domaren. Att meningen
hos Lag-*tiftaren varit, det Promotorial i enskil¬
Din 18 Juni.
1415
da Mål skulle ega rum, bevises deraf, att lösen
för Promotorialen alltid funnits och ännu finnes
i Expeditions-Taxan stadgad.
Herr Nuréus: Jag kan icke instämma med
de värde Ledamöter, som hittills talat i ämnet.
Det är en gifven och äfven af Kongl. Maj t fast¬
ställd princip, att samma jäf, sorn gäller emot
D omaren, gäller äfven emot Konungens Befall¬
ningshafvande, Det vöre ett besynnerligt förhål¬
lande, om den enskilde Parten skulle f| hvälf¬
va hela sin enskilda angelägenhet på en Embets*
man, med dennes ansvarighet för dess befordran¬
de. Honom skulle då tillhöra , att emottaga an¬
sökningen , besörja dess tillställande åt vederpar-
ten, tillse att Handlingarne blefve fullständige,
utfärda Utslag, lemna Svaranden deraf del, an¬
befalla utmätning och tillse verkställigheten der¬
af, vara tillstädes vid Auktionen å det utmätta
samt indrifva de derför belöpande medel; Och,
om I.ands-Sekreteraren, sort? ej är Uppbördsman
eller står i Uppbördsmanna-ansvar eller ställer
Borgen för hvad han får om händer, förskingra¬
de medlen , skulle Borgenären vara blottställd
för förlust. Ett sådant förfarande har aldrig va¬
rit Lagstiftarens mening. En så vidsträckt be¬
fattning vore både stridande emot Konungens
Befallningshafvandes värdighet och kanske i läng¬
den omöjlig, att medhinna. Jag vet icke, hvar¬
för man ej snarare föreslagit, att Parten i dylika
Mål finge vända sig till Magistrater och Krono*
Fogdar.j — Att lägga hela Ombudsmanskapet
på Konungens Befallningshafvande, som förut
har pröfnings-skyldigheten, skulle alldeles rubba
<?
1416
Den 18 Juni.
det sammanhang, som en viii ordnad Embetsman-
na-kraft bör ega och bibehålla.
Herr Norström: Utan att godkänna det skal,
Dag-Utskottet anfört, eller att Konungens Befall¬
ningshafvande skulle genom ifrågavarande slags
Handräcknings-åtgärd blifva jäfvig, att såsom E-
xekutor vid Målet lägga hand, anser jag likväl,
på de flera andra af Hr Noréus andragna skäl,
det vara omöjligt att ålägga Konungens Befall¬
ningshafvande en sä vidsträckt befattning. Det
skulle t, ex. i Stockholm ej låta sig göra för Öf-
ver-Ståthållaren att hafva ordning på alla de Pro¬
motorial, som från Orterne kunde till honom an¬
komma. Den hittills i detta fall följde praxis
har för öfrigt icke sträckt sig längre , än till an¬
sökningar nes kommunicerande,
Herr Lundman : Samina åsigter, som Hrr
Santesson och Falkman nu yttrat, hafva just gif-
vit mig anledning till Motionen. Somliga Eands-
höfdinge-Embeten hafva hittills undandragit sig,
att meddela Promotorial, mea andre åter icke.
Det vore derför önskligtatt få ett bestämdt stad¬
gande; Och jag tror ej, att ett sådant, hvarige¬
nom Konungens Befallningshafvande ålades ifra-
gakomne skyldighet, skulle vara så lagslridigt och
overkställbar!, som Hr Noréus det afmålat.
Herr JEekhoff: Jag förenar mig med dem ,
som önska, att Konungens Befallningshafvande
matte åtaga sig Promotorial-skyldigheten. Utan
att bestrida, det densamma skulle för dem blif¬
va besvärlig, tror jag likväl, att nyttan dermed
bör afses. I Kopparbergs-Län , der behofvet of¬
ta varit stort att få varor emot borgen , har mån¬
gen derifrån hindrats genom det Fordrings-ega-
Den 18 Juni.
1417
ren , vid påkommande behof af Lag-sökning, simi-
le £3kna tillgång på Fullmäktig och ej heller kun¬
na genom Promotorial få sin fordran indrifven.
Herr Cederborg : Hr Noréus har så grund¬
ligt och omständligt redovisat de åsigter, hvilka
äfven jag anser här vara de rätta, att jag allde¬
les förenar mig med honom. Så beqvämligt
det än vore för den enskilde Parten, att få sin
rätt bevakad genom Konungens Befallningshaf¬
vande, tror jag likväl ordningen fordra, att hvar
och en sjelf eller genom behörigt enskilt Om¬
bud utsöker sin rätt, och att Landshöfdingen en¬
dast såsom Exekutor tillämpar Lagen. Ett an¬
nat förfarande skulle undergräfva Konungens Be-
fallningshafvandes värdighet och göra den enskil¬
de Partens rätt beroende af en vårdslös Lands¬
sekreterare.
Herr Bagge: Det besvär och den ansvarig¬
het, Hr Noréus ansett drabba Konungens Bef:de
genom skyldigheten att meddela och emottaga
Promotorial, har denna Embets-myndighet än¬
dock thy förutan, emedan, när Utslaget är gif¬
vet och lemnadt åt vederbörande för att verk¬
ställas, det i alla fall tillhörer Konungens Bef;de
att tillse verkställigheten, och det således egent¬
ligen endast är kommunikationen , som skulle
öka hans besvär. — Vid Riksdagens början har
jg väckt Motion, att Kongl. Maj:t och Kronan
bör hälla enskilde personer skadeslöse för de me¬
del, som af Kronans Tjenstemän försnillas; och
jag hade önskat, att denna Motion blifvit behand¬
lad i sammanhang med förevarande fråga. — E-
mellertid yrkar jag återremiss.
Herr Lenning: Jag förenar mig med Hr
1418
Den 18 Juni.
Noréus. Knappast något Embets-verk är så öf-
verhopadt af göromål , sorn Konungens Befall¬
ningshafvande; och de skulle med bästa vilja
svårligen medhinna ifrågavarande nya åligganden.
Innan ökad Betjening för dem föreslås, vore det¬
samma äfven alltför mycket betungande, enär nå.
gon ökad inkomst ej heller derigenom beredes
Tjenstemännen.
Herr Santesson ; Af hvad flere värde le¬
damöter nu yttrat till försvar för Betänkandet ,
har jag likväl icke blifvit öfvertygad om olämp¬
ligheten af Motionärens förslag. Den föreslagna
åtgärden är nödvändig, icke blott för Fordrings-
egares beqvämlighet, utan äfven stundom för
möjligheten att, i brist af tillgång på enskilt
Ombud, få en fordran utsökt. Jag har sjelf
erfarenhet af ett mål i Nerike, hvilket, efter
mycken bref-växling och handlingarnes återsän¬
dande från flere enskilt anlitade personer, slut¬
ligen måst anmälas genom Promotorial, som då
medfört den verkan , att penningar utfallit. Jag
tror det vara af vigt förden allmänna Krediten,
att Konungens Beflde äfven i dyiika mål räcka
hvarandra handen ; men , till ersättning för ve¬
derbörande I.ands-Srkreterares ökade besvär , skul¬
le jag icke hafva något att påminna emot tillök¬
ning • deras Expeditions-lösen.
Herr Huldberg: Med Motionären samt med
Hrr Sanlesson och Falkman delar jag lika åsig-
ter. Det vore hårdt, om, under det Embets-
manna-corpsen på 120 års tid växt till ett dub¬
belt antal, men Folk-mängden minskats till en
tredjedel, man ändock skulle behöfva hålla sig
Ombud för att få fordringar indrifna vid Exe¬
Dm J 8 Juni.
1419
kutions-Verk i Orter utom sitt hemvist. Jag
kan icke finna , att den handläggning , Motionä¬
ren föreslagit vid dylika Mål, vore mera un¬
der Konungens Befallningshafvandes värdighet,
än dess befattning med mångå andra. — De här¬
igenom ökade görornålen blifva endast mekani¬
ska , samt bestående till det mesta i renskrif-
ning ; Och det är allmänt kändt, att-vid Lands
K anshen finnes talrik betjening , som ganska väl
kan medhinna dem. Olägenheteme deraf kunna
ej svara emot förmSnerne för det Allmänna ;
Och jag tillstyrker således, att Mälet återremit¬
teras.
Herr Ullberg: På de skäl , Herrar Santes¬
son , Falkman och Huldberg anfört , och då La¬
get! bjuder , att den ene Konungens Befallnings¬
hafvande skall räcka deri andre handen , samt
det är för allmänna Krediten af högsta vigt, att
Exekutions-Verket behandlas med nit och drift,
tillstyrker jag afslag å Betänkandet och bibehåi’
lande af den gamla seden, som förvandlat sig
till Dag, ätt Promotorial i enskilda Skuldfor-
drings-rnå! böra af Konungens Befallningshafvan¬
de. meddelas.
Herr Noréus : Hr Huldbergs anbud af ö-
kade Mekaniska göromål för Konungens Befall¬
ningshafvande är visserligen ganska ii 11 frid sstäl¬
lande ; men jag tror deras tid vara af mycken
mindre Mekanisk sysselsättning tillräckligen upp¬
tagen. Tjenstemanna-Personalen vid Lands-Kans-
lien är icke ökad. Den består egentligen af
Lands Sekreteraren Och en Kanslist. Om den
förre genom det nu föreslagna åliggande skulle
förvandlas till Uppbördsman, blir det honom
1420
Den 18 Juni.
svårt att tillita andre om Inträde, då han 1 i 1cval
ensam måste slå i ansvar fur Uppbörden. Ej
heller ar det stadgadt , hurudan hans ansvarig¬
het bör blifva och om , i händelse medel fur-
skingras, Fordringsegaren har rättighet att äfven
hos Landshöfdingen få ersättning. Sådana Lag-
stadganden böra föregå Promotorial-fragans af¬
görande. I min tanka vöre det en enklare ut¬
väg , att Konungens Befallningshafvande utsåge
en eller annan Person till enskilt Ombud för
Sökande , sorn önskade sig deraf begagna och öf¬
ver en sådan endast egde något öfverinseende ;
Men aldrig har jag hört ett så orimligt förslag ,
som det , att vilja hvälfva Sakförare-befattnin¬
gen på deri, som skall döma i Målet.
Herr Huldberg erinrade , att vid alla arbet¬
sammare Lands-Kanslier Tjenstemanna-Personaien
blifvit ökad med en Läns-Notarie.
Herr Cederborg : Jag har icke lika tanka
med Herr Ullborg om allmänna bruket af Pro¬
motorial; och så måtte det troligen äfven för¬
hålla sig med Motionären, ty eljest hade Mo¬
tionen icke behöft väckas. Om Proinotorials
meddelande vore en vedertagen sed, så lägger
Utskottets Betänkande deremot ej heller något
hinder i vägen , men Lagens stadgande Om den
ena Befallningshafvandens skyldighet , att räcka
den andra handen , anser jag icke kunna på en¬
skildes angelägenheter tillämpas.
Herr Bagge : Jag har erfarenhet deraf, att
Konungens Befallningshafvande uti Promotorial-
Väg både indrifvit och öfverskickat enskildes
medel ; men , om icke Motionen bifölles , kun¬
de Konungens Befallningshafvande möjligen un¬
Den 18 Juni. 1421
dandraga sig att besörja indrifning af bade Dis¬
konters och andra dylika Kassors fordringar.
Jemte det jag förnyar nain anhållan om,återre¬
miss , tror jag Utskottet af Herr Noret erinran
i afseende på ansvarigheten ega en ny anled¬
ning , att , i sammanhang med detta Mål , pröf¬
va min förut omnämnda serskilta Motion.
Herr Talmannens Proposition på återremiss
till Uag-Utskottet besvarades med J a.
Sedan Herr Talmannen underrättat, att Ple¬
num skulle fortsättas eftermiddagen kl. 6 , åt¬
skiljdes Ståndet emellertid nu kl. 2.
Eftermiddagen
Kl. 6.
§. ii.
Från Högvördiga Preste-Siåndet hade ankom¬
mit Protokolls-Utdrag af den 14:de dennes , in¬
nefattande Beslut i anledning af Siats-Utskottets
Utlåtande N:r 217 ; bifall till Stats- och Ekono¬
mi-Utskottens N:r 218 — 222 , Banko-Utskottets
N:r 19 och Dag-Utskottets N:r 76; Remiss till
I*ag«Utskottet å Banko-Utskottets Memorial N:r
18 ; samt återremiss å ' Uag-Utskottets Betänkan¬
de N:r 75.
Upplästes och lades till Hanclliogarne.
1422
Den 18 Juni.
likaledes upplästes Hedervärda Bonde-Stdnm
dels Protokolls-Utdrag af den 11 dennes, med
underrättelse , att Bonde-Ståndet låtit bero vid
Serskilda Utskottets Betänkande af den 29 sisth
Maj angående åtskilligt; hos RiksStånden väckte
frågor dels otn Röne-arislag för. vissa Embeten
och Tjenster , dels ock om indragning af Bergs-
Tings-Rätterne och af Biskops- c-1 ler Dom-Prost-
Embetena saint remitterat de i sednare frågorna
hos Bonde-Ståndet väckte Motioner dels till Dag-
Utskottet och dels till Stats Utskottet.
Dades på Bordet.
§. 12.
Följande ankomna Betänkanden föredrogos:
Stais- och Banko-Utskottens
N:r 237. i- anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
Pioposition, angående bidrag till utförande af
Hjelmare Kanal- och Sluss-verks ombyggnad, så
vidt den serskilt beträffar det innevarande år
till bf rörde ändamål nödiga anslag af allmänna
medel :
Dag-Utskottets
Nsr 84. i väckt fråga , angående Dagmans-Rät-
ternes upphörande
N:r 85. öfver en Motion orri förändrad orga¬
nisation af Härads Rätterne ;
N:r 86. i anledning af Memorial om befri¬
else for Sökande Parter uti Skuldfordringsmfil hos
Konungens Befallningshafvande , 'att med Förkla»
randen kommunicera de i dessa mål meddelande
Utslag:
N;r 87. i anledning al återremiss å Betänkan¬
Den 18 Juni.
1423
det N:r 4. angående Hembud, då Frälse-Skatte-
Hemman utom börd försäljas:
N:r 88. likaledes å Betänkandet Nu- 6. angåen¬
de ändring uti 25 Kap. 5 §. Rättegångs.Balken:
N:r 89. likaledes å Betänkandet Ntr aoj-röran-
de tjenlige Författningar emot allmänna förbry¬
tare :
N:r 90. i väckte frågor om Förliknings Dom¬
stolars inrättande :
Ekonom i-Utskottets
N:r 106. i anledning af föreslagen förändring
uti Examina för inträde i de Civila Embets-
Verken:
,N:r 107. i väckte frågor om ett förbättradt
Skolväsende uti Eands-Försarnlingarne till Barns
fullständigare och tidigare undervisande uti lä«
sa , skrifva och räkna.
Eades på Bordet.
§• LL
Upplästes Ekonomi Utskottets Utlåtande N:r
JU i anledning af de hos Borgare-Ståndet gjor¬
de anmärkningar vid Betänkandet N:r 10 i frå¬
gan om upphäfvande af stadgandet att } då
Norrskt Lakegods utur andra hand Styckevis för-
säljes , vigten deraf bör i kärlet inbrännas ;
Och , emedan sistnämnda Betänkande blifvit af
de öfriga Riks.Stånden bifallet , farm ock Bor¬
gareds t ån de t' för godt att låta dervid bero.
§. 14.
o
A nvo föredrogos Lag-Utskottets riedan-
namnda Bttänkanden :
1424
Den 18 Juni.
N:r 81. i väckt fråga oin minska dt antal
Nämnd vid så' väl Lagtima som Uttima Ting:
Det sednare Alternaiifvet, innefattande deri
ändring i 23 Kap. 1 §. Bältegängs*Balken , "”att
”i Härads- och Lagmans-Rätt hädanefter må dö-
”mas ther Fem i Nämnden arty” , blef,. enligt
Hr Falkmans ocli flere Ledamöters tillstyrkande,
efter framställd Proposition antaget :
Heriar Hagander och Hegardt anmälte lik¬
väl sin reservation , och förklarade sig godkän¬
na det förra Alternatifvet, eller att någon minsk¬
ning uti det nu stadgade Domföra antal af Sju
Nämndemän icke bör ega rum , hvilken tanka
Hr Hagander förmälte sig äfven hafva uti Ut-
kottet yttrat.
N:r 82- om yrkad Lagförklaring rörande Löf¬
tesmäns rättighet att uppsäga Borgen.
Bifölls.
§• 1 5*
Föredrogos å nyo och upplästes hvart efter
annat, Stats- och Banko Utskottens sedan den 11
dennes §. 17. på Bordet hvilande Betänkande
N:r 224. i anledning af Riksens Ständers Revi¬
sorers Berättelser angående den åren 1820 och
J822 förrättade granskning af Götha Kanal-Bo¬
lags, Götheborgs och Malmö förra Diskont-In¬
rättningar, samt de vid Betänkandet tillagda Ut¬
låtanden N:r 225 — 236 eller Litt. A. — M.
Betänkandet N:r 224. lades till Handlin-
garne; Och de öfriga förehades , på sätt som
följer.
N:r
Den 18 Juni.
H?5
N:r 2a5. Litt. Ä.
ang:de Sländernes Hrr Fullmäktiges i Riksgälds^
Kontoret åtgärder för verkställigheten af Stän-
dernes Beslut om Diskonternes öfvertagande a£
Riksgälds-Kontoret:
N;r 226. Litt, B.
irörande tillåtne omsättningar af lagsökta och till
Lagsökning förfallna Lån.
Biföllos.
N:r 227. Litt. C.
1 frågan om Decharge för Direktionen öfver GtfJ
tha Kanal-Bolags förra Diskont-Kontor i Gö¬
theborg.
Lades, enligt Hr Sanfessons begäran, ytter¬
ligare på Bordet.
Ntr 228. Litt. D.
i frågan om Decharge för Direktionen öfver sam*
ma Bolags förra Diskont-Kontor i Stockholm.
Bifölls.
N'-r 229. Litt. E»
äng:de förre Kamreraren vid Götha Kanal-Boi
lags f. d. Diskont-Kontor i Götheborg C. A. Xg»
geströms ansökning om afskrifning och eftergift
af dess iråkade Balans.
Herr Cederborg: För min del kan jag icke
medgifva, att Kamreraren Iggeström4 som häf¬
tar i icke mindre Balans, än 40,788 R;dr 35
sk., hvarå likväl en afskrifning) af 6,750 R:dr
för missförde Treprocents-Sedlar nu blifvit till¬
styrkt, skall, på sätt Utskotten jern väl föreslagit^
dessutom få beräkna sig till godo en årlig af*
Borg, St, Proh .1823. II. B. 179, 180.
Den 18 Juni.
skrifning af 1000 R:dr Banko för de sju år, hart
haft Uppbörden vid Diskont-Kontoret i Göthe'»
borg om händer. Det är sannf, att hans göro¬
mål varit besvärliga och öfverhopande; men Ba»
lansen utvisar huru han uppfyllt sin pligt; och
jag finnér icke lämpligt , att en försumlig Tjen»
siemäti hugnas med någon serskild belöning.
Herr Santesson'. Då för Balansen är fult
tillgång hos Iggeströrns Ijöftesmän , blir belönin¬
gen icke annat, ärt erl ersättning för hans för¬
luster, hvilka man lätteligen kan finna hafva
Uppgått fullt till det belopp 7000 R.'dr, sota
han nu skulle erhålla , emedan under de sjti
år , Iggeström haft uppbörden vid Diskont»
Kontoret, icke mindre än gg Millioher R:dr el¬
ler således nära 14 Millioner årligen gått ige¬
nom hans händer. Jag vill visserligen icke ur¬
säkta dea försumliga Tjenstemannen; men mati
torde böra erinra sig, att Iggeströrns tjenst for¬
drat Sträng Sysselsättning dagligen fiån morgon
till afton, att beskaffenheten af denna tjenst, un¬
der en beständig emottagning och utgifning af
Småsedlar , dagligen och stundligen blottställt
honörn för missräkningar Och förluster, samt att
han ensam varit den hos Direktionen ånsvarigä
personen, utan möjlighet att alltid kontroller*
dem, hvilka hart enskilt nödgats hafva till sitt
biträde. Jag tror således den föreslägne afskrif¬
ningen hvarken vara obillig eller upptagen tilt
för högt belopp.
Herr Winberg; Den Afskrifnirtgs-procent*
Utskotten tillstyrkt, har, på sätt Betänkandet Ut¬
reder, blifvit Iggeström beviljad af dess rätta
Principal Kanal-Bolaget vid Bolags-Stämman d
Den 18 Juni. 1427
I Juni i818, och således flere månader före
Diskontens falk Det har följaktligen berott på
Iggeström sjelf att då genast afföra beloppet i
Sin räkning med Dskonten, för att icke ens be¬
höfva Underkasta frågan någon Pröfning af Rik-
feens Ständer; och, vid detta förhållande, finnSr
jäg fullt skäl att tillstyrka; det Betähkåndet bi-
falles.
Herr Sagge: ÉhurU öfvertygad, det Sta*
ten icke kommer att njuta någon ersättning af
Iggeströms Löftesmän för hans Balans, vill jag
likväl icke bestrida dö fördelär, Utskotten för
honom tillstyrkt.
Herr Santesson'. I ättledning af Hr fiägges
yttrande; bör jag Upplyfea* att Statens säkerhet
för Iggeström!! Balans består dels uti ene Löf-
tesriiahnens Kornmerse-Rådet Malms Konkursmas*
Säfe tillgångar, ur hvilka de oprioriteräde Borge-
riäretne lära undfå 50 till 60 prCtts utdelning,
hvaijetnté balansen är intecknad i Malms Fa¬
stighet på Landet, dets ock Utt andre KaUtlöni-
Stens General-Majoren von Utfalls jemväl inteck¬
nade Lasta Lgendotn , feörn anses värd 50,000
R:dr ; saint att Riksgäldfe-Köntotet i flera Ers tid
uppburit full ranta för balansens belopp { Och,
i min öfvertygelse, kommer Staten lika säkert
att Undvika all förlust på Iggéströms skuld, så
framt Icke Större eller mindre del deraf efter-
fekärtkes, som Utärt tvifvel hela beloppet redan va¬
rit inbetaldt, om ej Hrr Fullmäktige i Riksgälds-
Kontoret , af billig konsideration för Löftestnärt*
hen, låtit dermed anstår
Herr Sagge : Med dén kännedom jag eger
örn Löftes-skriftens lydelse och oin säkerheteme
1428
Den 18 Juni.
anser jag Staten icke kunna hos Kautionisterne
utbekomma mer än l,5°o R:dr. Således, om här
vöre fråga att efterskänka Loftesmännens ansva¬
righet, skulle jag hellre tillstyrka sådant, än att
Staten blottställdes för ytterligare fruktlösa om¬
kostnader till Penningarnes utkräfvande. Detta
hörer väl egentligen ej nu till saken; men jag
begär ändock detsamma för min räkning i Pro¬
tokollet.
Herr Santesson: Jag skulle önska upplys¬
ning, hvarpå Hr Bagge stöder sitt omdöme; ty
jag påminner mig med säkerhet, att Löftes-skrif-
ten innefattar ovillkorlig förbindelse för Löftes-
rnännen att ansvara för allt hvad Iggeström i >
och för sin befattning såsom Diskont-Kontorets
Kamrerare kunde anförtros; och jag vet äfven,
att både han och Löftesmännen godkänt Balan¬
sens belopp, samt att de sednare derför beviljat
inteckning och säkerhet, under förbindelse alt
betala densamma lill sista skarfven.
Häruti instämde Herr Aspelin,
Herr Talmannens Proposition på bifall till
Utskottens Utlåtande besvarades med J a.
N:r 23o. Litt. F.
i frågan om Decharge för Direktionen Öfver Gör
theborgs förra Diskont-verk :
N:r 231. Litt. G.
om inlöste Dupletter och Tripletter af Malmö
förra Diskont-verks på Banken dragne Assigna-
tioner;
N:r 23a. Litt. H.
i frågan om Decharge för Interims-Direktionen
öfver sistnämnda Diskont-verk:
Den 18 Juni.
1429
N:r 233. Litt. I.
om Öfverste-Löjtnanten Tomerhjelms klagan rö¬
rande liqviden af dess Skuld (ill samma Diskont¬
verk :
N:r 234. Litt. K.
om arfvode åt Ofver-Kommissarien Ek för dess
biträde vid Diskönt-göromålen;
N:r 235. Litt. L,
om beviljad befrielse från bysättning för åtskils
lige de förre Filial-Diskonternes Gäldenärer.
IB i föl los.
N:r 236. Litt. M.
angående förre Handlanderne J. B. Kock och Jo¬
nas Ståhle beviljad befrielse från bysättning för
Skulder till Malmö förra Diskont.
Herr Aspelin’. Ehuru jag icke ian undgå
att medgifva, det Kock och Ståhle varit i hög
grad brottslige, och jag således äfven instämt i
Utskottens Betänkande, hvarigenom nämnde per¬
soners fortfarande befrielse från bysättning icke
blifvit tillstyrkt, utan hemställan gjord om icke
Herrar Fullmäktige i Riksgälds-Kontoret måga
anmodas, att med dem efter omständigheterne
förfara; får jag likväl, enär den sednares nu här
1 Staden vistande Broder, sedan Betänkandet af-
gafs, gjort ett för Staten förmånligare anbud till
årlig afbetalning, emot Ståhles befriande från by-
sätining, hemställa, om icke återremiss må be-
viljaa, på det Utskotten, efter öfvervägande af
det sednaste anbudet, må komma i tillfälle att
P öfva aaken å ny o.
Herr Hegardt förenade sig uti Friherre
J43Q
Den 18 Juni.
Hjertås vid Utlåtandet bifogade serskilta yttran¬
de, hvaruti lian tillstyrkt, att Kock och Ståhle ,
emot inbetalning, den forre af 133 R;dr 16 sk,
pch d?n sednare af 500 R:dr B:ko, samt Borgen
föy deras Personer, måga Vara frie från bysätta
ning under sex Månader., men att, efter hvarje
sex Månaders förlopp, det borde ankomma på
serskilt pröfning af Hrr Fullmäktige i Riksgälds»
Kontoret,j om och huruvida samt mot hvad vil¬
kor Kock och Ståhle finge vidare vistas på fri fot.
Hä rqtj hardes jemväl Herr Lundman och
fiere Ståndets Ledamöter instämma,
Herr Ekelund'. I Stats-fJtskottets Afdelning
har jag yttrat lika tankar ined Friherre Hjertås;
men i Utskottens Plenum har jag händelsevis
icke varit tillstädes pär tnålet afgjordes. Jag neT
kar visserligen icke, att Kocks och Ståhles ö,f-
VCrdrifna skuld-belopp till Malmö Diskont, den
förres icke mindre än utöfver 300 000 R:dr och
den sednares nära 500,000 R:dr , förtjena upp¬
märksamhet; men jag förpndrar mig mindre öf-
yer desse, sorn hegagnat tillfället, när det statt
dem öppet, än öfver Diskont- JJirektionen , som
fätit dem erhålla så stora Lån. Då det är Ut-i
pm ali fråga , att de aldrig kunna afhörda sig
piq skuld, tror jag det vara bättre för Staten, att
ändock undfå något, än intet; och sådant äf möj¬
ligt åtminstone hvad Ståhle angår, för hvilken ,
enligt hvad Hr Aspelin nämng, dess Broder nu
mera gjort anbud örn afbetalning årligen och jem¬
väl erbpdit säkerhet genom inteckning i Fastig¬
het. — Så oförsvarligt desse Gäldenärer än hand¬
lat , vinner Staten likväl ingenting genom deras
hys,ättande; men desse skulle dymedelst få vid'
Den 18 Juni. *431
A
kännås en bestraffning* svärare än den, 50m Mai*
tnö Diskonts förre Direktörer sjelfve undergått.
Herr Ståhle: Boende i samma Ort, soini-
frågavarande Gäldenärer, kan jag vitsorda , att
deras belägenhet är Fattigdomens, och att, ge¬
nom deras bysättande, Staten skulle tillskyndas
kostnader nian hopp om någon vinst, men till
känbart lidande för deras talrika Familjer. Jag
instämmer derför äfven med Friherre Hjerta. För
öfrigt får jag upplysa, att, ehuru jag har lika
namn med den ene Gäldenären, är jag likväl
hvarken slägt eller ens bekant med honom eller
den andre.
Herr Santesson: Utskotten hafva ansett det
vara Staten mindre värdigt att antaga något ac¬
kord, än att hälla Gäldenärerne i Bysättnings¬
häkte, Jag deremot tror fastmera värdigt, att,
när de en gång äro dömde och straffade för sitt
brott, Ständerne ej derutöfver vidtaga någon åt¬
gärd, sorn ändock, åtminstone i Allmänhetens ö»
gon, får utseende af hämnd. Utan att vilja ur¬
säkta Kock och Ståhle för deras förfarande, bör
jag, hvad de uppgifna Skuld-summorne angår,
nämna, att uti dem ligga till en ganska stor del
Räntor och Öfverräntor på Öfverräntor; hvilka,
efter hvad man sagt mig, skola uppgå till icke
mindre än 150 ä 300 011Q Ri'lr; och jag har i
alla fall icke kunnat qväfva Mensklighetens och
billighetens röst.
Herr Noreus: Hufvudsakligen förekommen
af Herr Santesson, skulle jag, snarare än att in¬
gå i U skottens grundsatser, tro det vara Ständer¬
ne värdigt, att åt en Fat för Nio Barn efterskänka
äfven den obetydliga Summan af 30Q till 500
14 3 a
Den 18 Juni.
R-.dr, sorn kunde komma i fråga att ärligen afbe»
talas. Det vöre, i mitt omdöme , bättre att lemna
Gäldenärerne på fri fot, med rättighet att, när som
helst, åter inmana deni, än att genom deras bysät¬
tande öka deras redan utstandna lagliga straff; Och,
då bysättningen ej kunde framtvinga tillgångar, der
Inga finnas, åtminstone inga i förhållande till skul¬
den, böra ej Ständerne vidtaga åtgärder, hvari-t
genom Gäldenärerne skulle för sina Familjer blif¬
va en plåga, i stället för att vara deras stöd,
Herrar Hambreus och Bagge förenade sig
mer Hrr Santesson och Noréus,
Herr Linström, Jakob: Ständerne hafva re¬
dan tillåtit flere Afskrifningar. Man bör erinra
sig , att hvad sålunda efterskänkts och förloras ,
måste fyllas på annat sätt; och det händer såme¬
delst möjligen , att af den fattige fages ersättning
för hvad den rike förslöst. Jag tror emellertid
Utskottens Betänkande vara välgrundadt och till¬
styrker bifall derå.
Heir Eckhoff: Sa gerna jag önskade att
Itunna instämma med de värde .Ledamöter , sam
Calat för Hrr Kocks och Ståhles befrielse från
bysättning , kan jag det likväl icke , emedan jag
anser principen oriktig. Emellertid torde det
.vara förgäfves, att häruti söka något åtgöra. Vi
gå snart att etablera nya Diskonter ; och md
hända, Vore det obehagligt, att då hafva sådana
minnen qvar af de gamla.
Herr Cederborg: Man har sagt , att Kock
och Ståhle utstått sitt straff; men förmodligen är
äfven bysättning dem ådömd. Mig synes emel¬
lertid bättre, att Staten får något, än intet; Och
jag {inner det icke Riksens Ständer ovärdigt att