Den 11 April.
6oi
§■ 7-
Föredrogs ater EkonomiUiskottets sedan d-
« dennes §. 3 på bordet hvilande Betänkande
N:r 13 i fra gan om Krono-betjeningens påskrif¬
ter å Allmogens Kungörelser, innan de frän Pre-
dikstolarne uppläsas.
Herr Hagander: Fullkomligen ense med
Motionarerne uti den tanka, a 11 stadgandet i
Kongl. Cirkuläret den 12 Augusti 1812 angåen¬
de Krono-Betjents påskrift på alla till uppläsning
å Predik-stolarne ämnade Kungörelser örn Auk¬
tioner, om Uppbörds-stämraor i anledning af
Auktioner, om sammanskott, hvilka icke i lag¬
lig väg blifvit beslutna, samt sådane Kungörel¬
ser, som kunna leda till folksamlingar, förorsa¬
kar Allmogen betydliga olägenheter genom resor
och tidsutdrägt, då Krono-betjeningen är aflägse
boende, finner jag icke sådane olägenheter kun-
na afbjelpas genom den af Ekonumi-Utskotiet
föreslagne utväg, att, i stället för nämnde på¬
skrift, Auktions- och Boupptecknings-KungÖ!el¬
ser böra till Fjerdingsmannen aflemnas sist åtta
dagar innan förrättningen hålles, samt bevis der¬
om företes innan Kungörelsen a Predik-stolen
uppläses, utan vill jag, enär äfven Fjerdings¬
man ofia bo längre bort, tillstyrka , att i de Län,
der Ordningsmän finnas , Kungörelserne måtte
få hos dem företes, så framt man icke skulle
kunna ålägga Presterskapet att tillse, det inga
Kungörelser af olaglig beskaffenhet uppläsas.
H err Norström: Utskottet, sorn insett olä-
genheterne af nu gällande författnings stadgande,
att Kungörelserne nödvändigt måste uppvisas
Deri ii April.
hos Kronofogde eller Länsman, har just derför
tillstyrkt, alt de i omnämnda fall kunde få fö¬
retes hos Fjerdingsman , hvilka merendels äro
nära boende; och det har icke ansett passande
att belasta Presterskapet med besväret af JLungö-
relsernes granskning.
Herr Lagerstrand : Jag har i denna sak ic¬
ke delat lika tankar med Utskottets pluralitet.
K ongl. Majtts Nådiga afsigt med Cirkuläret har
varit att befrämja ordning och skick. Detta än¬
damål tror jag vid ifrågavarande sammankomster
kunna vinnas genom det Förrättningsmännen an¬
mäla sig hos Krono-betjeningen om handräck¬
ning när den behöfves ; och jag förenar mig för
öfrigt med Herr Hagander.
Herr Montan : Så vidt jag kunnat fatta är
Utskottets förslag till ändring i det nu gällande
stadgande alldeles ändamålslöst; och, på de för¬
ut af Hrr Hagander och Lagerstrand anförda
skäl, anhåller jag om återremiss.
Herr Lenning : Den författning, som blif¬
vit öfverklagad, har haft till syfte, att Krono-
betjeningen skulle vid Auktioner och andra folk¬
samlingar kunna komma tillstädes och tillse ord¬
ningens vidmakthållande. Derför har ock Ut¬
skottet trott författningen i det hufvudsakligaste
böra fortfara; men Allmänhetens olägenheter har
Utskottet sökt lätta genom förslaget, att Fjer¬
dingsman, såsom alltid närmare tillgänglige , skul¬
le, i stället för Kronofogde eller Länsman, få
del af Kungörelserne för att tillställa dem de
förre. Att åter uppdraga åt Presterskapet någon
befattning med granskningen, skulle ej medföra
Den il April.
den åsyftade kontrollen. Jag anhåller således
om bifall till Betänkandet.
Herr Huldberg : Deremot anhåller jag om å«
terremiss. I Utskottet har jag varit al den tan¬
ka, att hela den anstalt om Kungörelsers uppvi¬
sande, innan de på Predik-stolarne uppläsas ,
som Kongl. Cirkuläret 1812 föreskrifver, bör
upphöra; ty jag kan icke förlika mig med så vid¬
sträckta Polis-piinciper; och, deräst oordningar
förefalla vid Auktioner eller andra kungjoida
sammankomster, får Krono-betjeningen lätteli¬
gen kunskap om dem på samma sätt, som
om oordningar i allmänhet. För min del är jag
visserligen icke i tillfälle att känna huruvida
författningen medfört några olägenheter eller ej ;
inen då Bonde-Ståndets Ledamöter intygat dem,
bör man, i min tanka, dertill sätta förtroende.
Herr Hagander: Anstalten är desto mer o-
nyttig, som Allmogen i Sverige icke gjort sig
förtjent af dylika försigtighetsmått.
Herr Palm: Om icke Kungörelser angå¬
ende Auktioner meddelas Fjerdingsman så ti¬
digt, att han hir aer tillställa dem åt Länsman¬
nen och denne au infinna sig vid Auktionerne,
kan det lätteligen hända , att Egendom, sorn Läns¬
man belagt med qvarstad för någon Borgenärs
fordran, undansnillas af Gäldenären genom Auk
tion , den han låter kungöra Söndagen och hålla
dagen derefter emot kontant betalning för inro¬
pen , hvarmedelst, om ock Gäldenären får böta
för qvarstads-brottet, Borgenärens säkerhet i E
gendoinen emellertid är förbi, hvilket åter icke
hade handt, så framt Länsmannen afveiat Auk¬
tionen och dervid kommit tillstädes. Således tror
604 Den xi April.
jag Betänkandet vara välgrundad! och förtjena
bifall.
Hrr Santesson och Ekelund förenade sig med
Herr Hagander.
Herr Talmannens Proposition om återremiss
besvarades med J a , blandadt med något N e j;
dock utan att votering äska les,
§. 8.
o
A nyo foredrogs Stats* och Banko-IJtslot-
tens den 25 sistlidna Mars §. 16. på bordet lag¬
da, och i Protokoll t den 1 dennes §. 10. yt*
t digare omnämnde Utlåtande N.r 51 , i anled¬
ning af anmärkningar vid Utskottens den 25
Februari afgifna Betänkande N:r 23, rörande in-
drifningen af Götha Kanal-Bolags, Götheborgs
och Malmö f. d. Diskont-verks ännu utestående
fordringar.
Herr Santesson: Då sakens afgörande nu
kommit att betydlig! utdraga på tiden, hemstäl¬
ler jag om icke Ståndet , till undvikande af än
vidare tidsutdrägt , skulle finna för godt att in¬
stämma i de obetydliga förändringar, sora Ridd.
och Adeln samt Bonde-Ståndet gjort uti yrde och
louie punkten af Utskottens förra Betänkande,
helst i annat fall, och om Borgare Ståndet lika
med Preste-Ståndet förblefve vid sitt redan för*
ut lemnade bifall till det första Betänkandet , än¬
nu en månad rnöjligen kunde åtgå innan U skot-
ten kunna sammanjemka Riks-Standens beslut
och frågan, måhända, sedermera blefve genom
förstärkta Stats-Utskouet afgjord. Skillnaden e.
mel lan Utskottens Betänkande samt Ridd och
Ade las och Bonde-Ståndets beslut, är icke någon
Den 11 April.
605
annan > än den, att Utskotten ansett förfallotiden
för Gäldenarer, sorn besörja sina omsättningar
inom de a ne respit-månaderne, böra beräknas
tiil 6 månader efter den förra förfallodagen, men
nämnda 2:ne Ri!;s-Stånd deremot förklarat dem
böra åtnjuta fulla 6 månaders förfallotid ifrån
omsättningen, samt att dessa Stånd förbehållit,
att de beslut , Ständerne i afseende på öfverrän-
tans beräkning framdeles under Riksdagens lopp
fatta, äfven böra för Låntagare i ifilial-Diskon-
terne lända till efterrättelse.
Herr Ullberg: Vid jemförelse emellan de
olika beslut, Riks-Stånden i denna sak fattat,
finner jag för min del mest konsequent, att .Bor¬
gare-Ståndet, lika med Preste-Ståndet, förblifver
vid sitt en gång lemnade bifall till Utskottens
första Betänkande, utan att ingå i någon vidare
diskussion.
Herr Limnelius : Jag förenar mig med Hr
Santesson. Om genom antagande af Ridd. och
Adelns samt Bonde-Ståndets förändringar, in-
drifningen af Diskont-fordringarne skulle något
förlängas Utöfver den af Utskotten föreslagne tid,
är sådant i min tanka af ingen betydenhet emot
den ordning, som dervid vinnes.
Herr Falkman Ridd. och Adeln har ej
allenast i de punkter, Hr Santesson nämnt, gjort
förändringar uti Redaktionen, utan ock beslutit,
*tt 4,:de punkten skulle förfalla. Sistnämnde
punkt handlar likväl just oin tiden för sluf-li-
qvidationen af Diskonternes återstående skulder
och omsättnings - terminerne under denna tid.
Således, om Borgare-Ståndet instämde i Ridd.
och Adelus beslut, hvad 7;de och lottie punk-
6o6
Den 11 dprih
tema angår, blefve i alla fall frågan om 4:de
punkten icke slutligen afgjord utan en ytterliga¬
re sammanjemkning ; oell enär, genom ett sådant
instämmande, ändamålet följaktligen icke kan
vinnas , önskar jag , lika med Herr Ullberg, att
Ståndet må förblifva vid sitt en gång fattade
beslut.
Flere hördes begära Proposition.
Herr Noréus: Med Hr Santesson förenar
jag mig alldeles. — Andamålet har från början
varit, att befria Gäldenärerne från öfver-räntan
intill den i nästkommande Juli; men detta än¬
damål aflägsnas redan mer och mer. I Utskot¬
ten har jag yttrat den tankan , att man bort ut¬
sätta viss dag, hvarifrån öfver-räntan skulle upp¬
höra; och der öfverlades dels om d. i sisth Jan., och
dels om d i Mars; men slutligen stannade Utskot¬
tens pluralitet vid det obestämda, att beräkna tiden
ifrån det Ständernes beslut kommer att expedieras,
hvilket man då trodde skola ske åtminstone inom
Mars månads utgång. Således, och då jag inser, att
den nu ifrågavarande förändring uti inbetalnings-
sättet icke gör någon svårighet utan snarare lätt¬
nad vid utredningen, skulle jag , lika med Hr
Santesson, önska, att Borgare-Ståndet fogade sig
efter Ridd. och Adelns samt Bonde-Ståndets be¬
slut, och derigenom befordrade ett snarare an¬
nalkande till det mål , man åsyftat. Af uppe¬
hållet skördar man ingen annan vinst , än den
å öfverräntan af en mängd olyckliga Medbor¬
gare.
Herr Linström, Jahob : Det har icke varit
Ständernes^ fel, att Uåntagarne få betala öfver**
räntan, utan de sednares eget, hvilka försummat
Deri ix April.
607
inbetalningen i rätier tid; och jag kan icke fin¬
na något skäl att flänga det beslut, som en gäng
blifvit fattat!t.
Herr Noreus'. .Tåg kan icke, lika med den
varde J.edamoten Herr Linström , uppgöra sä
härda vidräkningar med lidande Medborgare, ut¬
an mäste afse den allmänna klagan, sorn förts
frän orterne, hvaräst Diskont-inrättningarne haft
något inflytande. Att Filial-Diskonternes upp¬
hörande 1818 skulle hafva en menlig verkan pä
alla deras Läntagare, var ganska naturligt; man
kan derigenom likväl blott ingifva farhåga för
dylika operationer i framtiden. Men, då jagser
Medborgare dymedelst försatta i den svaraste be¬
lägenhet och bragte att Itrona hus och hern, har
delta hos mig gjort ett djupt intryck, och skall
göra till ruin heligaste pligt att , under alla öf-
verltiggningar vid Riksdagen, derpå fästa afse¬
ende.
Herrar Prytz, Leffer, Hagander och Lager¬
strand förenade sig med Hr Noiéus.
Dä Hr Talmannen härefter hemställde om
Ståndet ville förblifva vid sitt den 6 Mars §. 4.
fattade beslut, ropades Ja och Nej samt begär¬
des votering. Och, sedan Höglofl. Ridd. och
Adelns Protokolls-Utdrag af d. 1 dennes, röran¬
de dess beslut i detta ämne, blifvit uppläst; uti
hvilket beslut Hedervärda Bonde Ståndet, enligt
Protokolls-Utdrag af den 4tde dennes, sig före¬
nat, uppsattes, justerades och anslogs följande
Voterings - Proposition:
”Den som vill, att Ståndet förblifver vid
sitt den 6 sisth Mars fattade beslut om förra
Filial-Diskonternes utredning, lägger J a ;
6o8
Deri ir April.
Den det ej vill, lägget Nej;
Vinner Nej, så instämmer Borgare-Ståndet
uti lika beslut, som Höglofl. Ridd. och Adeln
samt Hederv. Bonde-Ståndet, enligt Protokolls-
Utdrag af den i och 4 dennes, uti nämnde frå¬
ga gemensamt faitat.’"’ v
Omröstningen verkställdes enligt R. 0;s fö¬
reskrifter ; och, vid VoteringsSedlarnes öppnan¬
de, funnos de innehålla 24 Ja, men 28 Nej;
i följd hvaraf uppsattes , justerades och expedie¬
rades Protokolls-Utdrag med underrättelse om
Borgare Ståndets instämmande uti Ridd. och A-
delns samt BondeStåndets beslut, nemi:
3. Att de i Utskottens första Betänkande upp¬
tagne i:a, 2;dra, 3:dje, 5:te, 6‘,te, 8:de, g:de och
urte punkterne gillas:
2. Att 7:de punkten bifalles med den föränd¬
ring , att de 2:ne så kallade respit-månaderne
icke afdragas på Låntagares ytterligare rätt till
omsättning uppå sex månader :
3. Att 4:de punkten förfaller :
4* Att Jorde punkten gillas, med förbehåll, att
de beslut, Riksens Ständer i afseende på öfver-*
räntans beräkning framdeles vid denna Riksdag
komma att fatta, äfven böra för Låntagare i Fi-
lial-Diskonterne lända till efterrättelse.
§• 9-
Föredrogs åter Stats- och Banko-Utskottens
den 3 dennes §. 3. f>å bordet lagda och jemväl
i Protokollet deri 7 §. 5. omnämnda Utlåtande
Na' 7g. i frågan om Götha-Kanal-Direktions an->
hållan, att nu genast få i Banken lyfta återstå*
ende
Den 11 April.
Bog
ende 3oo,ooo R:dr af detta ars anslagna Bygg*
nads-biträde.
Herr Linström, Jakob, uppläste ett så ly¬
dande Anförande : ’’Om Herr Kom merse-Rådet
Sanlesson, uti sitt sisiledne Plenidag ingifne an¬
förande, uppehållit sig endast vid granskning a£
mine yttrade åsigter och reflexioner, så hade jag
visserligen lemnat detta anförande alldeles obe¬
svärad! , rnen då Herr Komrnerse-Radet gjort
inig tillvitelser, att, genom oriktiga citationer ,
hafva anfört hvad sorn icke är enligt med för¬
hållandet, finner jag mig uppmanad af min he¬
derskänsla, att inför Högtärade Ståndet rättfärdi¬
ga mig för så ohemula tillmålen.
”Jag har sagt, att Rikets Ständer vid de
nästförutgångne 2:ne Riksdagarne stadgat, såsom
ett oeftergiflig! vilkor för det beviljade pennin-
gebidraget, att Aktie betalningen (föremålet för
Utskottens Betänkande), skulle vara infordrad,
innan anslaget för innevarande år får utbetalas.
”Rigtigheten af denna min uppgift har Herr
Kommerse-Rådet sökt göra vacklande, genom ci¬
tationer ur sammansatta Stats- och Banko-Ut¬
skottens Betänkande vid 1815 års Riksdag, samt
tillagda egna räsonnernent.
J’Att Rikets Ständer så beslutat , som jag
uppgifvit, derom vittnar allrabäst Bolagets egna
anhållan om uppskof lill nästa år med Aktie-in¬
betalningen; men till öfverflöd får jag äfven an¬
föra Rikets Ständers egna beslut, hvilka finnas ut¬
tryckta uti Riksens Ständers underdåniga Skrif¬
velse vid 1815 års och sisthållne Riksdag.
’’Uti 1815 års underdåniga Skrifvelse (pag.
Borg. St. Fröt, 18*3. 77, 78.
610
Den 11 April.
4T7. 6lte delen af Bi han get till Riks Standens Proto¬
koll), lyda orden sålunda: ”detta Bidrag af Slaten
”erbålles likväl ej för nästa år, eller för något af de
”påföljande åren, innan Revisionen för det nästföre¬
gående intygat byggnadens fortsättning med full
”drift, efter den stadgade planen , och tillika, att af
”det tecknade Aktie-kapitalet blifvit infordrade,
”i den ordning Reglementet föreskrifver, nemi.
”,815, 1° PrCt, 1816, likaledes to piCt, samt
”1818 och 1820 hvarje år 10 prCt, äfvensom,
’’i händelse bidraget skulle komma att fortfara
”efter ar 1820, infordras år 1822, lo prC. och
”sista io;dedelen af Aktie-kapitalet år 1323.” Uti
1818 års underdåniga Skrifvelse heter det: ’’Se-
’’dan Riksens Ständer tagit detta vigtiga ämne
”i behörigt öfvervägande, hafva Riksens Ständer
”slädnät i följande beslut:”
’’j:o Att det vid 1815 års Riksdag till Gö-
”tha Kanalverks fortgång och befrämjande be-
”viljade Byggnads-Iåne-biträde må, jemlikt Rik-
’’sens Ständers då fattade beslut, fortfara att ifrån
”Riksens Ständers Bank utgå, med 300,000 R:dr
”årligen ifrån och med innevarande år 1818 till
”och med år 1820, eller, örn Riksdag då ej in-
”träffar, till och med det år, då nästa Riksdag
”efter år 1820 infaller.” (3e pag. 542. 10 Sami.
af Bihanget till Riks-Ståndens Protokoll)
”När nu uti 1815 års beslut, hvilket vid
sistledne Riksdag blifvit åberopadt och uttryckli¬
gen bekräftadt, det sägfs, att den sista iotdede-
len af tecknade Aktie kapitalet skulle inbetalas
år 1823, hvilket onekeligen lärer vara det sam¬
ma som innevarande år, så lärer blifva svårt att
förstå och begripa , i hvad måtto min uppgift
Den II April.
kunnat vara oriktig, och får jag tillägga, att till
dess närmare bestyrkande, jag icke kan hänvisa
till några andra lika adthentika handlingar, som
de redan citerade.
Vidare har jag bestridt, att Staten genom,
det för Götha Kanal utfärdade Privilegium ga¬
ranterat Aktie-egarne 5 prC. årlig ränta ; och har
jag förklarat anledningen hvarför en sadan ränta
af 5 prC , såsom den högsta under byggnadstiden,
kommit att bestämmas och uti privilegiet utsät¬
tas , att nemi. man icke skulle genom en större
utdelning af Diskont vinsten borttaga de för Ka¬
nal-byggnaden erforderliga tillgångar»
' denom misstag vid renskrifningen af mitt
till Höglofl. Stats- och Banko-Utskotten ingifna
Memorial hafva de orden : Byggnadstiden kom¬
mit att uteslutas och det ordet en da st att sättas på
orätt ställe, så att, i stället för att i Memoria¬
let säges: ”det yrkas väl, att Staten skall hafva
uti privilegierna garanterat Aktie-egarne 5 prC,
Under byggnads-åren, men detta påstående sak¬
nar ali grund. — Uti privilegierna säges endast
att icke mera än 5 prC. af Diskont-vinsten skul¬
le få utdelas åt Aktie-egarnehade det bort
heta : att Under byggnads-åren endast £ prC.
skulle få »tdelas, och lärer ingen annan änden,
som föresatt sig ätt kritisera , möjligen kunnat
misstaga sig om meningen af mitt yttrande. E-
mellertid har Hr Kom merse-Rådet ifrån dessa
obetydligt vid renskrifningen förelupna fel, hem-
tat anledning, att emot inig citera Privilegiet och
Diskont-Reglementet, likasom hade sjelfva orda¬
lydelsen uti Privilegiet blifvit af mig åberopad,
då jag likvisst endast ifrån stadgandet om 5 prCtts
Den i x April.
ränta dragit en slutsats, hvars* rigiighet jag nu
vill närmare ådagalägga.
”Det torde icke behöfva erinras, att då ett
Privilegium eller Reglemente icke alltid och o-
vilkorligen innefattar utvecklingen af motiverne
till de der upptagna stadganden, motiverne må¬
ste sökas uti andra handlingar.
”Nu innehåller Kongl. Majtts Nådiga Pro¬
position af den 10 November i 809 angående me¬
del att verkställa den föreslagne Götha Kanal-an¬
läggningen , ibland annat: ”Hvaremot uttryc-
”keligen stadgas borde , att, i fall en eller flere
''delegare i Kanal-verket undandrogo sig att på
’Me vilkor, som blifva bestämde, bidraga till Ka-
”r.al-arbetets fortgång , han eller de derigenom
”vöre uteslutne ifrån all delaktighet i Diskont-In-
”rättningen, såsom med Kanal-verket oskiljaktigt
”förenad, äfvensom att Diskont - vinsten icke
”kunde till annat behof än Kanal-verkets drift
’’och icke till någon utdelning åt Aktie-egarne ut*
”öfver fastställd ränta användas, förr än Kana¬
len blifvit fullbordad.”
’’Hvad Kongl. Majit sålunda i Nåder beha¬
gat proponera hafva Rikets Ständer uti deras
underdåniga Svar af den 22 Februari 1810 bi¬
fallit, der orden lyda sålunda: ”Allt detta med
”mera Eders Kongl. Mnj:ts , under den 10 No¬
vember sisllidneår, härom aflåtna Nådiga Pro¬
position innehåller, hafva Rikets Ständer tagit i
”öfvervägande och med bifall till hvad Eders
”Kongl. Majit i öfrigt Nådigst föreslagit, serskilt,
”såsom vilkor för beviljandet af Bankens biträde
”till Götha Kanal-verket, fastställt följande punk-
”ter ; .>
Den 11 April.
’’i:o Alt — — >— — — •— — sorn der¬
om vidare läsas kan.
”Genom det nu anförda, tror jag mig hafva
tillräckligt bevist, alt hvad sorn uti Privilegiet
säges örn 5 prCrls raula under Byggnings-tiden
är blott elt restriktift stadgande och hvilket sale.
des omöjligen kan innefatta någon af Slaten gif¬
ven garanti, ali under Byggnads-tiden hålla Ak-
tie-egarne tillhanda 5 prCts årlig ränta.
’\Tag har vidrört icjte Revisorernas af Stats-Ban-
ko- och Riksgälds-verkens berättelser arén 1820
och 1822; utan blott I 517 årsberättelse, och jag
har sagt, att vederbörande begagnat sig af de
uti sistnämnde berättelse förekommande uttryck,
och åt dem sökt gifva en mera utsträckt tydning
till Diskont styrelsens fördel.
”Uti Herr Kornmerse-Rådets år 1817 tryck¬
ta så kallade Upplysningar om Götha Kanal-verk
och dess Diskont läser man en så lydande t i r a -
de : ”Vidare hafva de tvenne förstnämde ert-
’’skilde Diskonter, Götheborgs och Malmö, med
”nästa års utgång till fullo begagnat deras en gång
”bestämda Oktrojtid; och, hvad den vid x 8 2 f.
”års Riksdag Malmö Diskont lernnade förläng¬
ning till och med för år 1820 beträffar, så sy»
”nes Bolagets rätt dertill visserligen förverkad ge-
”norn dess förvaltnings olagliga och brottsliga för-
”farande, hvaremot Götha Kanals och Götheborgs
”Diskonters förvaltningar , enligt Riksens Hög-
”lofl. Ständers sist församlade Herrar Revisor?>s
”vid Banko- Stats- och Riksgälds-verken lernnade
”berättelse befunnits ”hafva i allmänhet åda¬
galagt en stadgad föresats att noggrant uppfylla
de föreskrifter, sorn blifvit dem gifne, och att
614
Den 11 A pril.
äfven i allt öfrigt iakttaga hvad för upprätthål¬
landet af samma Verks kredit, oell fullgörandet
af deras förbindelser mot Allmänheten erfordrats ;
hvadan den förlägenhet, hvari dessa Verk nu
råkat, synes endast böra ti 11 skri f vas t ill fril 1 ige ,
af förbernahe Styrelser hvarken vållade eller iör-
utsedde händelser.1’
”Då Revisorernas yttrande här blifvit åbe-
Topadt, med uteslutande af de orden , sorn finnas
uti Berättelsen: ”enligt till Herrar Banko-Full¬
mäktige inkomne och Revisoreme meddelte hand¬
lingar så skall den , sorn läser de så kallade
upplysningar och icke serskilt och noga känner
förhållandet, lätteligen förvånas att tro, d«t Re¬
visorerne af Stats- Banko- och Riksgälds-verken
grundat sitt fällda omdöme på en af (lern sjelfve
verkställd granskning , men icke på andra Revi'-
sorers Berättelse.
,5Samma värde författare har äfven uti de år
1818 tryckte så kallade ytterligare upplysningar
pag. 2 , ifrån de der citerade ställen uti Götha
Kanal-Bolags Diskont-Reglemente, sorn innehål¬
la bestämmelser , i afseende på sättet och ord¬
ningen viri utbetalningar af sjelfva Arbets-kas-
san, velat draga den slutsats, att Diskont-Direk¬
tion skall vara pliktig att infria alla af Kanal-Di¬
rektionen på Diskonten afgifne invisningar , utan
afseende deipå, om Kanal-Styrelsen hade någon
egen behållning hos Diskonten innestaende, hvar¬
med dessa invisningar kunde betalas; och är det
med tillhjelp af en sådan orimlig argumentation
som Herr Kommerse-Rådet velat försvara Di¬
rektionens förfarande , att låta pergräfva uti Ka¬
nalen något ofver 080,000 R:dr utaf medel,
Den I I April.
som Allmänheten anförtrott Diskont - Direktio¬
nen, icke för att användas till Kanal-arbete, utan
för att i vanlig Diskont-väg uiiänas.
’’Hi lintilfs hade jag helt enfaldeligen trott,
att Riksens Ständer icke skulle kunna frånkännas
den rättighet att sjelfva undersöka huruvida Ka¬
nal-arbetet blifvit verkstäldt i enlighet med den,
för hvarje ar af Kongl. Maj:t i .Nåder stadfästa-
de plan, enär detta utgjorde ett bland vilkoren
för det beviljade bidraget ; och var det också i
följd af denna min öfvertygelse, sorn jag ansåg
angeläget, att man icke borde förklara, det Bo¬
laget i allo uppfyllt sina åligganden , och ibland
dessa åligganden äfven Kanal-arbetets verkstäl¬
lighet efter den stadgade planen, enär Utskotten
häraf icke företagit någon den ringaste under¬
sökning.
”Slutligen får jag tillägga, att jag icke vill
anföra något vidare uti förevarande ämne, utan
är jag sinnad att bespara det öfriga, intilldess
sjelfva hufvudfrågan om det ytterligare Byggnads-
biträdel tn. in, förekommer till öfverläggning och
afgörande,’’
H err Norström : Jag instämmer till det
mesta uti hvad Herr Dinström anfört. Om Stäu-
derne nu bifalla Utskottens förslag, frångå de sitt
förr fattade Beslut, Jag vet väl, att man i frå¬
gan om Götha Kanal nästan vid hvarje Biksdag
sedan 1809 ändrat hvad man den föregående Riks¬
dagen beslutit; men jag tycker det vara lid, att
en gång upphöra med sådane förändringar; och
jig yrkar således för min del, att Aktie-egarne
först böra verkställa den förordnade sista inbetal¬
ningen på Aktierne innan återstoden på Bygg-
6*6
Den ii April.
rads-biträdet för innevarande är frän Banken ut-
gifves.
Herr Santesson: ”Jag vill ej uppehålla med
vidlyftigt svar pä Herr Tunströms anförande ,
jorn i det hufvudsakligaste blott vitsordar rigtig-
lreten af mina citationer och uppgifter uti sena¬
ste anförande. Jag har der. hvad första punk¬
ten angår, fullständigt utredt sammanhanget, och
visat Bolagets anhållan ej vara stridande mot
Riks. Ständers beslut. — För öfrigt instämmer
jag helt med Hr Linström deruti , att de öfri¬
ge delar af dess första Memorial angå ej den nu
ifrågavarande , utan hufvudfragan. — Och i af¬
seende på hvad en annan värd Ledamot anfört
oin beständige förändringar och påökningar vid
hvarje Riksdag af beviljade anslag till G. Kanal,
så får jag påminna, att R. Ständers Beslut der¬
om vid I809 — 10 arens Riksdag förblef oför-
ändradt både vid den senare 1810 års och vid
i8iaårs: att det vid 1815 års Riksdag beviljade*
förökade anslag till Kanal-byggnaden ej vid 1817
— 18 årens Riksdag blef ytterligare ökadt; det
beräknades nemi. redan vid 1815 års, att behöf¬
va utgå i 10 år, som först med nästa år I824
tilländagå, men anslogs dock ej längre, än till
och med år 1820, eller, om då ej Riksdag in¬
föll, till och med det år, då Riksdag derefter
inträffade ; detta beslut repeterades ordagrannt uti
1817 — 18 arens beslut: Således är den ansö.
kan om förlängdt anslag af Byggnads-bidrag, som
Bolaget nu till Kongl. Maj:t ingifvit, och Kongl.
Maj:t till R, Ständer öfverlemnat, den andra i
ordningen. — Dessutom får jag än en gång fä¬
sta uppmifjjEsamheten tjeiyid > att Jiäf nu ej äj ffå-
Den 11 April.
6iy
ga om förlängdt anslag, icke heller om någon ef¬
tergift af Statens rätt eller Bolagets skyldighet;
icke ens om bifall till Bolagets anhållan om upp¬
skof med dess Aktie-inbetalning till nästa år ; äf¬
ven detta förekommer i sammanhang med huf-
vudfrågan. Hela frågan, som nu skall besvaras,
är , örn Bolagets Direktion får lyfta dess för det¬
ta år , enligt sednaste Ständers beslut , tillgodo
hafvande 200,000 R:dr, utan att förut hafva in¬
fört annons i Tidningarne om Aktie-inbetalnin¬
gen före detta års slut. Icke heller är någon sä¬
kerhet för dessa sista to prCtts inbetalning dermed
förlorad, eller åsidosatt ; ty lika så visst , som en
Kungörelse om dessa 10 piCcs ingående vid å-
rets slut ej är detsamma , sorn att inbetalning är
gjord, lika så visst är ock, att, om R. Ständer
vid deras beslut i hufvudfrlgan fästa vilkoret af
infordrande till årets slut af denna inbetalning ,
är Direktionen nödsakad derom gå i författning.
■— 2:ne af våra respektive Medstånd hafva re¬
dan bifallit Bolagets anhållan ; och jag vågar till¬
förse mig, att detta Högtärade Stånd , som bäst af
alla bör bedömma fördelarne af de igenom Ka¬
nalen öppnade kommunikationerne, som repre¬
senterar minst |-:delar , kanske gddelar Aktie-ega-
re , ej blir det sista att bevilja hvad nu sökes ,
och det just i dag, på Götha Kanal-Bolagets I4:de
Pödcd sedag.”
Herr Linström, Jakob: Jag stödjer mig en¬
dast på Ständernes beslut. Såsom Representant
är jag skyldig hålla det i helgd; och jag förblif-
ver derför vid min tanka, att Bolaget bör full¬
göra sin pligt till sista inbetalningen förr än det
åtnjuter pågot vidare ur Banken.
61S
Dun i r April.
He rr limnelius : Ulan att kunna falta hvar¬
för, då efterlefnaden af Ständernas beslut blott
bestått i utfärdande af en Kungörelse om sista
Aktie-insättningen, Bolags-Direktionen icke re¬
dan derom besörjt, anser jag mig, enär årstiden
för arbetets fortsättande nu tillstundar, oell på
de skäl Utskotten anfört, böra medgifva lyftnin¬
gen af de ifrågavarande 200,000 R;dr. — Be¬
träffande åter Bankens biträde för framtiden oell
hvad mera dervid står i sammanhang , förbehål¬
ler jag mig att derom få yttra mig när den frå¬
gan framdeles förekommer.
Herr Ullberg : Utskottens Betänkande in¬
nehåller tvänne delar , den ena om utbetalning
från Banken af återstående Byggnads-biträdet för
innevarande år ; den andra om frisägelse för Ak-
tie-eg3rne tills vidare från utgifvanda af sista
Iotdedelen å Aktie-kapitalet. *—> Hvad den förra
angår, medger jag den gerna, såsom en gärd på
Bolagets fjortonde födelsedag, till uppmuntran för
den oförtrutenhet, nit och drift, Direktionen an-
vändt till Kanal-arBetets fortsättande och full¬
bordande. Men då , hvad den sednare delen
angår, Riksens Ständer fastställt såsom ett oef-
tergifligt vilkor, att Aktie-egarnes sista insätt¬
ning skulle verkställas innan Byggnads biträdet
för detta år finge lyftas , finnér jag destomindre
skäl att samtycka till upphäfvande af detta vil¬
kor, som, enligt hvad Utskotten upplyst, det¬
samma, genom en Kungörelse i Tidningame om
insättningens fullgörande , lika lätt kunnat upp¬
fyllas, som uppskjutas; och jag vet då icke, hvarför
anomalien af en eftergift skulle ega rum. —•
Direktionen har de föregående åren fullgjort ena¬
Den II April. 6ig
handa vilkor; och det bör kunna fullgöras lika
läit nu, sorn förut. - — I grund af dessa anmärk¬
ningar, anhåller jag således om återremiss.
Herr Winberg: Då, i händelse målet åter»
remitteras , och Utskotten förblifva vid sitt nu
afgifna Betänkande, men detta hos Riks Stånden
sedermera afslås, Kanal-Direktionen 'genast, me¬
delst den ornnärnde Kungörelser! i Tidningarne,
kati bereda sig rätt att få lyfta den ifrågavaran¬
de återstoden , tror jag icke på vilkoret af Kun¬
görelsens införande ligga så mycken vigt, att
utbetalningen af de återstående 200,000 R:dr
skulle böra i och för denna brist uppehållas ge¬
nom en återremiss: och jag tillstyrker derför bi¬
fall å Betänkandet.
Herr Nilsson företräde sig med Herr Win¬
berg; q eli flere hördes yrka Proposition.
Herr Ekelund : Enär Ständerna en gång be-
slutit Byggnads biträdets fortfarande till och med
detta år, och tredjedelen af års-anslaget redan är
anticiperadt , tillstyrker jag , nu likasom i Ut¬
skotten , afbetalning af de återstående tyå tredje¬
delarna. Det yore obehagligt och skadligt om
arbetet under den nu annalkande årstiden skulle
hindras genom brist på medel. Jjg medger vis¬
serligen , att underlåtenheten af det föreskrifna
vilkorets uppfyllande kunde vara ett lagligt hin¬
der; men, om Ständerne föreskrifva , att sista
Aktie-inbetalningen ändock måste verkställas in¬
nan årets slut , har man , efter min tanka , der¬
uti ett tillräckligt korrektif,
Herr Westin: Med ali fägnad deröfver,
att man vill efterkomma föregående Ständers
Beslut, hemställer jag likväl, huruvida, när här
620 Den II April.
- . . I
blott är fråga om en Kungörelse med anmaning till
inbetalning- å Aktierne , men icke om sjelfva
inbetalningen , man nu med heder kan vägra
Kanal-Direktionens begäran att fa lyfta sina
200,000 R:dr och derigenom hindra arbetets
skyndsamma fortsät:ande. —Jag har ej varit för
den stora anstaltens början. Den beslöts på en
lid, då jag icke deltog i Statens angelägenheter;
men jag har , enligt uppdrag af Banko-Fullmäk¬
tige , för 2:ne år tillbaka besett Kanal.arbetet och
funnit det vara ett Verk, som hedrar Nationen
och Skall förvåna framtiden.
Herr Ståhle : Som det blifvit upplyst och
medgifvet, att Kanal-Bolaget icke uppfyllt det af
Ständerna föreskrifna vilkor , tror jag Utskotten
ej hafva haft skäl , att tillstyrka bifall å Direktio¬
nens anhållan. Det är ännu oafgjordt , om Ka¬
nalen skall fortfara att beskatta Nationen ; och i
denna osäkerhet synes det ej hasta med arbetets
fortsättande. — För öfrigt skulle jag önska från
Stats-Utskottet en Tablå öfver alla förest|ende
Stats-Utgifter , på det man ej må afvika fran den
orubbliga Statshushållnings-princip , att icke be¬
vilja mer än man kan betala.
Herr Prytz anförde skriftligen; ”Askilliga
gånger har jag funnit anledning till att falla i
förundran öfver möjligheten af, att män , hvars
urskiljningsförmåga jag ej äger rättighet att tvif¬
la på , likväl kunna fatta så olika begrepp om
de vigtigaste angelägenheter , äfven då de tyd¬
ligaste facta synas upplysa förhållandet ; och
som bevis derpå , torde det tillåtas mig, till de
värde Talare, hvilka yttrat sig mot Götha Kanal,
anföra , att jag för min del hyset den fasta öf.
Den 11 April.
vertygelse , att ganska få af de sedan Wasa-Ät¬
tens uppstigande på Sveriges Thron , af allmän¬
na medel använde Ioo:ta!s millioner R:dr blifvit
med större fördel till Ilandets väl utgifne , än de
så ofta och äfven nu öfverldagade cirka 5 millio¬
ner E:d,som detta stora, hedrande, och om icke af
samtiden, dock visserligen af en framtid rätteligen
bedömda företag kostar Staten, men som jag hop¬
pas endast i förskott , sorn kanhända förr, änden
djerfvaste beräkning vågar uppgöra , kommer att
bära frukter , hvars närande kraft åtminstone ef¬
terkommande skola välsignande njuta.”
Herr Huldberg.- Med godkännande af lavad
de Ledamöter sagt, som talat för bifall å Betän¬
kandet, tror jag dock förnämsta skälet böra vara
arbetets fortgång samt den deraf härflytande nytta
för största Akiie-egaren -— Staten. Och, då frå-
ca nu är blott om en underlåten formalitet , kun¬
görelsens utfärdande , ej orri följderna af denna
kungörelse, förenar jag mig i tillstyrkande af ett
sådant bifall. Om man vid detsamma föreskrif-
ver , att. Aktie-Insättningen skall verkställas före
detta års slut och kungörelsen derom genast in¬
föras, synes mig villkorets ändamål i alla fall
kunna vinnas.
Herr Santesson: I anledning af hvad Herr
Ullberg och flere anfört om villkoret af inbetal¬
ningen å Aktierne , åberopar jag mitt redan af-
gifna yttrande; Och på Herr Ståhles får jag dess¬
utom svara , att nu ej är fråga om nytt anslag,
utan om uppbärande af det redan anslagna.
Herr T Vinberg: Herr Ståhles yttrande för-
anleder mig till den erinran , att Stats-Utskottet
väl i sinom tid inkommer med framställning om
6 a a
Den 11 April.
de förestående utgifterne , men att sådant ej hö¬
rer till den närvarande frågan.
Herr Falkman: På de af flere T,edam oter
anförda skäl , bifaller jag för min del Utskottens
Betänkanden desto hellre, sorn jäg icke tror
Ständerné igenom ett sådant bifall vara hindrade,
att, vid slutliga prbfningen af frågan om Kanal-
arbetets framtida understödjande , förordna angå¬
ende den ännu bristande inbetalningen från Ak-
tie-egarne.
Herr Langenberg", Jag anser Aktie*egarné
först böta verkställa sista inbetalningen , innan
något vidare bidrag erhåll es från Banken. Götha
Kanal-Bolag har, i min tanka, njutit så stora för¬
delar på det Allmännas bekostnad framför andra
Aktie-egare , att åtminstone de redan föreskrifna
vilkoren böra uppfyllas.
Herr Noréus: Man synes irra sig , då mati
tror fråga vara om någon inbetalning från Ak-
tie-egarne. Frågan angår likväl endast en kun¬
görelse, hvarigenom sådan inbetalning infor¬
dras inom detta års slut. Man må ej heller för¬
blanda det redan af förra Ständer bestämda an¬
slag med frågan om anslaget för framtiden. _s
Tablåen öfver Stats.Verket har också icke något
sammanhang med denna sak; ty understödet för
Götha Kanal har alltid utgått från Banken. Af
de sammansätta Utskotten är saken noga gran¬
skad ; och de hafva enhälligt instämt i det af-
gifna Betänkandet, hvarå jäg , för min del, till¬
styrker bifall.
Herr £juhri För min del kan jag ej hel¬
ler annat än förena mig med dem, som tillstyrkt
utbetalningen af ifrågavarande, förut beviljade,
Den 11 April.
300,000 R:dr ur Kmken, ehuru jag från början
ogillat deri fättiga Statens deltagande i detta min¬
nesvärda storverk ; men jag tror icke utbetalnin¬
gen böra ske (önan det derför stadgade vilkor
blifvit af Kanal-Direktionen uppfyldt.
Flere ^Ledamöter hördes åter btgära Pro*
position.
Då en sådan till bifall å Betänkandet nu af
Herr Talmannen framställdes, ropades Ja, Nej,
Voler i n g ; och Herr Talmannens derefter
gjorda Proposition om återrerniss besvarades på
samma sätt: I följd häraf uppsattes, justerades
och anslogs följande Voterings-Proposition :
”Den , sorn bifaller Stats- och Banko-Ut¬
skottens Utlåtande N!r 7 g angående Götha Kanal-
Bolags Direktions anhållan , att nu genast få i
Banken lyfta återstående 200,000 R:dr af detta
års anslagna Byddnads-blfräde , lägger Ja:
Den det ej vill , lägger Nej:
Vinner Nej, så återremitteras Utlåtandet
med de dervid gjorda anmärkningar.’’
Omröstningen, verkställd enligt Riksdags-
Ordningens föreskrifter, utföll med 33 Ja emot
18 N e j.
§•
Sfats-Utskottets nedannämnda , sedan den 7
dennes §, 13. på bordet hvilande , Betänkanden
föredrogos å nyo och biföllos:
N:r 83. i anledning af väckt fråga om indrag¬
ning at Proste-Tunnan :
N:r 84. om Rote-hjelpen inom Kronobergs Uän:
N:r 85. i anledning af en Motion om belöning
till Petter Andersson i Domvalla:
62*
Den ri April.
N:r 86. om Ved fdr Lands.Kanslien och Landt-
Ränterien.
§. 11.
Stats-Utskottets Utlåtande Nlr gl , som den
17 dennes §. 1 3. Iades på hordet , om medel (ill
kostnaderne fdr H. K. H. Kron-Prinsens förestå¬
ende förmälning och verkställda Utrikes resa ,
blef nu å nyo föredraget.
Herr Bagge uppläste ett så lydande anföran¬
de: ”Enär Kongl. Maj:t cj behagat till Riksens
Höglofl. Ständer afgifva Nådig Proposition , an¬
gående anslag till så val ersättning för Hans
Kongl. Höghet Kron-Prinsens Utrikes resa , som
kostnaden vid dess förestående höga förmälning,
skulle jag varit benägen att hoppas , det Kongl.
Majit, ledd af samma Nådiga välvilja, som be¬
vistes Norrska Folket genom dess befriande 1 att
deltaga uti kostnaden för Kongl. Majrts Hofhåll¬
ning , icke ville belasta vårt fattiga Land med
de ifrågavarande utgifter ; men då Hof-Kanslers-
Embetet fått Nådigt tillstånd , att till runstycket
uppgifva för Stats-Utskottet hela' beloppet , är
val ej något tvifvel, det ju föreslagna anslaget
äskas , hvarför ej eller något annat återstår , än
att först undersöka huruvida Sverige antingen
helt och hållet eller till någon del är pligtigt,
att berörde anslag utgöra samt sedermera bestäm-
ma det sätt , på hvilket det bör ulga. — Med
billighet anser jag det väl vara förenligt, att re¬
san ersättes, och rättvist, att kostnaden vid för-
mälningen utgöres af Slaten; men att hela sum¬
man skall drabba ensamt vårt Fädernesland, kari
FS
Den il April.
jag för ingen elei medgifva. Stats-Utskottet har väl,1
med anslagets tillstyrkande , föreslagit att anhållan
skulle hos Kongl. Maj .‘t göras, det den andersom
Norrige funne sig böra utgöra, framdeles skulle
komma Stats-verket tillgodo; men då man erin¬
rar sig huru nämnde Rike deltog uti kostnader-
re för Högsalige Deras Majestäter Konungens och
Drottningens Begrafningar, tror jag, att det är
förlåtligt, örn man just icke så alldeles förlitar på
något bidrag från Norrige, ty möjligheten är tänk¬
bar, att det kan komma att uteblifva, och hvar-
äst vill då Sverige söka sin skadeslöshet ? Som
jag ej kan inse, utan är deremot fullkomligen
öfvertygad, att uppskof med den andelens utbe¬
talande till nästa Stor-thing, sorn Norrige bör ut¬
göra, icke kan för Kongl. Maj t medföra någon
serdeles olägenhet, synes mig, som man ej bor¬
de vid detta tillfälle förgäta den gamla regeln ,
”att alda sig för första utlägget, ty gjord gerning
”har ingen återvändo.” Det är i anledning här¬
af, och med fästadt afseende på Norriges rätt j
att utan några af oss lagda band , täfla i nit och
trohet, som jag finner mig föranlåten förklara , att
då liela summan är uppgifven att vara cirka 6 30,000
R:dr , jag anser, det Sverige ej deraf bör utgö¬
ra mer är 450,000 R:dr. Skulle Kongl. Majit
likväl önska , att Sverige förskjuter återstoden, har
jag väl ej deremot något att påminna om till-
gångarne sådant medgifva , så framt Kongl. Maj:t
skulle i Nåder täckas att garantera för återbetal¬
ningen till Stats-verket, sedan Stor-thing i sist¬
nämnde Rike blifvit hållet.”
’'Hvad sedermera angår sättet för ifrågavaran-'
Borg, St. Prot. 1823, 79, 80.
/
6 a 6 Deri n /Jpril
de medels utgörande, sa enär våra Kommitten-
ter ega löfte om minskning i skatterne , hvilka
synas komma att ökas genom fordrade anslag till
Minister - staten och Lejonbackens reparerande,
med flera andra tillkomna behof, som jag nu tj
så noga kan erinra mig, förmodar jag att öfver-
skottet i Saltpeter-gärden lämpligast bör till nämn¬
da behof användas , hvaremot förberörd® \ 50,000
R:dr böra uttaxeras under loppet af 2:ne år, un.
der benämning af Bröllopps-gärd ; och hvilken
Nationen utan missnöje skall utgöta, då det er-
fares att tillökningen endast varit en följd af den
lycka , sorn bebådas genom den höga förmäl-
ningen.”
”Föröfrigt åberopar jag de Ledamöters i Ut¬
skottet serskilta yttranden till de delar , sorn de
instämma med detta anförande.’
Med Herr Bagge förenade sig Herr Ehinger.
Herr Santesson åberopade sitt i Utskottet af-
gifna och vid dess Betänkande bifogade serskil¬
da yttrande samt anhöll om återremiss på grund
af hvad han deruti anfört.
Herr Ekstrand åberopade jemväl sitt serskil¬
da yttrande i Utskottet, samt Herr Bagges der¬
med nära öfverensstämmande anförande, och för¬
enade sig uti anhållan , att målet måtte återre¬
mitteras.
Herr Leffler instämde med Herr Santesson.
Herr Egge ; ^Med minoriteten i Höglofl.
Stats-Utsk. delande den tanken, att Nationens
ifrågavarande hedersskuld bör på annat sätt 1L-
qvid.eras än med tillgrepp af den under flera år
samlade Saltpeter-fonden, genom hvilkens förstö¬
rande de Medborgare möjligen kunna förlora er-
Den 11 A pril.
6 27
Sättning för använde kostnader och mödor, som.
pä Regeringens anmaning anlagt Plant-lador,
äfven som denna fond kunde i nödens stund och
i det olyckliga fall Riket med krig öfverfölles,
blifva en användbar tillgång, hvarföre ock emot
Salipeter-fondens förskingrande eller användande
till andra behof, Siänderne torde böra nu vidta¬
ga de kraftigaste mesurer; anser jag lämpligare,
att H. K- H. Kronprinsens resa, amöblement och
Bilägers-koStnader mätte ersättas genom en gärd.
Emot denna utväg, helgad af gammal plägsed,
kan något hinder så mycket mindre uppstå, sorn
den allmänna kärl-ken för H. K. Höghet skall
göra den lätt , i synnerhet om den fördelas på
2lne år, att med 225,000 R:dr årligen utgå ef¬
ter Bevillnings-grund af förmögenhet och icke så¬
som Kopp-skatt. Skulle då Konunga-riket Nor¬
rige , med oss delande kärleken för vår gemen¬
samma Kronprins och de sälla förhoppningarne
af hans önskade förening , icke vilja eller kun¬
na deltaga i kostnads-ersättningen , må under det
3telje året de återstående 150,000 R:dr på lika
sätt få afbördas.”
Herr Eckhoff: De Ledamöter, som hittills
yttrat sig, hafva alla talat emot Stais-Utskottets
Betänkande. Jag äter tror, att våra hemmava¬
rande , ändock nog betungade af Bevillning , skul¬
le finna underligt , om man för det ifrågakornna
behofvet icke använde en uppgifven disponible
fond, utan i stället förordnade en gärd , som i
sjelfva verket blefve en tillökning i Bevillnin-
gen. — Riksens Ständer hafva aldrig föreskrif¬
va huru Saltpeter-fonden skall användas; och
jag finner intet hinder emot densamrnas begag»
62.8
Den 11 April.
rande åtminstone för ett ändamål , sådant som
detta. Om Stats-Utskottet möjligen kunnat be¬
domina till huru stort belopp Norrige bör i ut¬
giften deltaga, hade det säkerligen tagit den frå¬
gan i öfvervägande; men Utskottet har trott, att
detta Brödra-rike , likasom Sverige , bör få be¬
skatta sig sjelf, och har varit öfvertygadt , det
Norrige icke skall undandraga sig att vidkännas
en proportionerlig del af utgiften.
Herr Noréus: Ordet gärd har alltid före¬
fallit mig motbjudande : och jag har med till¬
fredsställelse funnit andra utvägar till ifrågava-
lande behofs fyllande, sarnt trott Nationen sko¬
la rned glädje emottaga underrättelsen om ett så¬
dant förhållande. — Saltpeter-fondens egentliga
bestämmelse har ej undfallit Stats-Utskottets upp¬
märksamhet; men, då man tagit i beräkning att,
enligt Kongl. Majus serskilt afgifna Nådiga Pro¬
position , den årliga Saltpeter-gärden kunde kom¬
ma att nedsättas till 16000 Lis:d samt således
fyllnaden i det årliga Saltpeter-behofvet eller
4000 Lisid behöfva inköpas, och man dervid
inhemtat, det fondens betydliga tillgångar, äf¬
ven med afdrag af 300,000 B:dr till bestridan¬
de utaf halfva kostnaden för H. K. H. Kronprin¬
sens utrikes resa och förmälning , ändock lem¬
na tillräckliga öfverskott till Saltpeter-näringens
uppehållande och förkofran , har man icke kun.
nät draga i betänkande, att anvisa nämnde 300,000
]R:dr på denna fond. En lika god grund har
Utskottet haft, att föreslå den andra hälftens el¬
ler 300,000 B;drs upptagande utaf Itiksgälds-Kon-
torets medel, enär dessa, efter verkställde inbe¬
talningar af feni prCtts Lånen och det derigenom
Den il April.
proportionerlig! försvunna behof af medel till
Ränte-betalningarne, ändock lemnar tillräckliga
tillgängar för Räntorna å de obetalta Länen. —
Jag upprepar ännu en gäng , att jag anser den
utvägen att bevilja en gärd vara högst obehag¬
lig. Jag har omfattat och mäste alltid omfat¬
ta , såsom den största anledning till glädje oell
förnöjelse , den , hvaraf ifrågavarande behof upp¬
kommit. Jag vill ej, att denna känsla skulle för¬
minskas genom det man 2, 3 till 4 år finge en
ny kolumn på de årliga Debet-sedlarne ; och jag
tror tvärtom det vara en serskild orsak till gläd¬
je , att utgiften kan bestridas på annat sätt. Det
är sant , att denna gärd , om den komme att e-
ga rum, grundad på Bevillningen , ej skulle för
mig och den klass i samhället, till hvilken jag
hörer , blifva serdeles betungande ; men jag kan
i alla fall icke förlika mig med en sådan utväg;
och ännu orimligare skulle det vara , att låta den
utgå såsom Kapitations-afgift. -— Hvad Norriges
deltagande i kostnaden angar , har Utskottet verk¬
ligen i Betänkandet uttryckt sig så bestämdt och
kraftigt , som det möjligen kunnat. -—- Det har
ej tilltrott sig , att utsätta något visst belopp ,
utan ansett böra till Kongl. Maj;t i underdånig¬
het öfverlemnas, att från Brödra-riket infordra
hvad på dess del kan belöpa. — Man har på
detta sätt trott sig säkrast vinna ändamålet. Man
har ej velat ingripa i Norrska folkets rätt , att
beskatta sig sjelf , och att , likasom vi , uttrycka
sin glädje öfver den lyckliga förmälningen och
sin tillgifvenhet för ett älskadt Konunga-hus på
ett sätt, som detta Folk finner sig värdigt. — I
följd af allt detta begär jag proposition till bifall
630
Den 11 April.
& Betänkandet , och är förvissad att Ståndets öfrige
ledamöter, lika med mig , desto hellre vid det¬
ta tillfälle följa sin känsla , som den lyckligtvis
kan förenäs med kloka beräkningar.
Herrar Lagerstrand, och Winbladh förenade
sig med Herr Noréus.
Herr Haldberg; Jag instämmer äfven med
Herrar Eckhoff och Noréus , samt åberopar min
flere gånger tillförene yttrade tanka , att man ic¬
ke bör oupphörligt samla fonder ät efterkomman¬
de, under det man allt jemt lägger skatter på
den närvarande generationen.
Herr Aspelin : Da Sahpeter-fondens upp¬
komst och tillstånd icke torde vara af alla kän¬
de , tar jag mig friheten upplysa, att, enligt
Kongl. Förordningen den 2G Oktober 1801, har
Saltpeter-gärden börjat utgöras 1805 ; att den till
1809 års slut ingått bland S ats-verkets öfrige
inkomster , samt de för Saltpeter-näringen erfor-
derlige utgifter under denna tid blifvit af Stats¬
verket bestridde; men att från och med 18I0,
så väl af den kontant inflytande gärden , som af
det på Riks-Stat n uppförda anslag för Saltpeter-
tillverkningen, eller 58000 R:dr årligen , blifvit
formerad en serskild fond, hvilken, hel och hål¬
len skild från Stats-verket , bestridt alla Saltpet-
ter-utgifteme ; att fondens tillgångar , dels kon¬
tanter och dels utestående fordringar, för närva¬
rande utgöra tillsammans 683,102 Rtdr 10 sk.;
samt att den årliga saltpeter-gärden , efter fast-
stäldt lösnings-pris , uppgår till 209,000 R:dr ,
men fondens årliga behof endast till X80000 R:dr.
— Häraf lärer det finnas påtagligt, att användan¬
det af 300,000 dr utaf nämnde fond icke min¬
Den IX April.
631
skar tillgängen sa betydligt , att den icke ändock
blir fullt tillräcklig för de dermed gemenskap e-
gande behof. — I afseende ater pä Norriges del¬
tagande uti kostnaden för H. K. H. Kronprin¬
sens resa och biläger, har Stats-Urskottet ansett
det Riket i alla fall ej kunna belastas med del¬
tagande i annat än rese-kostnaden , emedan de
Kongl. Personernes möjligen blifvande vistande
derstädes torde fordra serskilde utgifter, till ett
passande Etablissement för sädant ändamål.
Herr Egge : Om, utan förnärmande af an¬
dras rätt, de ifrågavarande summorna skulle kun¬
na tagas utaf Salipeter-fonden och Riksgälds-Kon¬
torets medel, tror jig det vara lämpligast, att
dessa su mmor användas till nedsättning i Bis v i il¬
ningen , och är öfvertygad , att en gärd för det
behof, hvartill anslag nu bör göras, skall vid Sä¬
dant förhållande desto lättare utgå.
Herr Prytz förenade sig med Herr Bagge,
och yrkade återremiss.
Herr Linström, Jak. : På sätt mitt sersk.il-
ta yttrande till Utskottets Protokoll utvisar, här
jag tillstyrkt , att ena hälften af den ifrågavaran¬
de kostnaden skulle utgå genom en gärd tili 3
sk. årligen på hvarje mantals-skrifven person ,
hvarigenom summan kunde inflyta på 3 års tid.
Jag har trott en sådan utväg lämplig derför, att
glädjen öfver den lyckliga händelse, som ger an¬
ledning till denna utgift , är allmän ifrån Palat¬
set till kojan, och att således hvarje undersåte,
både hög och låg, borde beredas tillfälle att äf¬
ven på detta sätt uttrycka sin glädjebetygelse.
Hen andra hälften åter har jag ansett kunna an¬
visas på de 467,000 R:dr, hvilka, utgörande åter.
632
Den Ii April.
stoden af öfverskotta; och besparingarne till 1815
års slut , ännu finnas å 3:1!je Hufvud-titeln upp¬
förde till Kongl. Majus Nådiga disposition.
Herr Hambreus: Då flere Siats- Utskoitets
Xedamöter nu upplyst, att genom det en delaf
Saltpetter-fonden användes ti 11 ifråga varande be¬
hof, likväl icke Saltpetter-näringen betages det
understöd, som för densamma är nödigt, och
hvilket jag anser högst angeläget att bibehålla ,
finner jag för min del icke något hinder att till¬
styrka bifall till Utskottets Betänkande. Hvar
och en bland oss känner, att Rikets alla invåna¬
re dela en lika vördnad och kärlek för Hans
Kongl, Höghet Kronprinsen ; och dessa tänkesätt
hunna icke förändras genom underlåtande af en
speciel gärd till bestridande af de oftanämnde
utgifterne. Skulle likväl gärd komma att ega
rum, anser jag alldeles olämpligt, att den utgår
såsom Kapitationsafgift, och finner snarare 2:dra
Artikeln i Bevillnings-stadgan böra tagas till
grund, i händelse den bibehålies sådan den nu
är gällande.
Med Herr Hambreus förenade sig Herr
Palm.
Herr Ekelund : Stats- Utskottets Pluralitet
har varit af den tanka, att hellre använda nå*
gon del af Saltpetter-fonden och af Riksgälds-
.Kontorets medel , än tillstyrka ökade afgifter för
Kikets invånare, under hvilken benämning som
helst; och denna tanka har jag äfven delat. Vå¬
ra Kommittenter vänta sig säkerligen, om icke
nedsättning i Bevillningen, åtminstone icke nå¬
gon förökning deraf; men det sednare skulle lik¬
väl inträffa genom en serskild gärd. Hvad
Den Ii April.
633
Norrige angar, tror jag., lika med Utskottet, att
om, på sätt Betänkandet innehåller, en underdå¬
nig framställning till Kongl. Majit gores i detta
afseende, och Kongl. Maj t i Nåder täckes lerrH
na nästa Stor-Thing deraf del , Norrska Natio¬
nen icke lärer underlåta, att med den Svenska
täfla i bidrag till kostnaden, hvilket bidrag dock,
såsom Herr Aspelin rätteligen anmärkt, icke kau
sträcka sig längre än till utgifterne för Deras
Kongl. Högheters Besor.
Herr Stahle: Då ifrågavarande bidrag ut¬
trycker Svenska folkets kärlek och tillgifvenhet
för sitt Konungahus, anser jag mig , med kän¬
nedom att invånarne i min hemort dela dem
lika med alla öfriga, böra offentligen förklara,
att jag gillar Stats-Utskottets Betänkande. Jag
tror det ej vara oss värdigt, att föreslå åt Norr¬
ska folket till hvad belopp det bör deltaga uti
detta bidrag; utan må det, i min tanka, vara
dem öppet, att yttra sin kärlek och glädje hu¬
rusom helst de finna för godt.
Herr Ullberg'. Flere värde talare hafva re¬
dan tillräckligen motiverat Utskottets Betänkan¬
de. Jag vill blott tillägga, att en Bröllops-gärd
här i landet af ålder varit ansedd ej blott såsom
ett penninge-bidrag för kostnaderne, utan ock
såsom ett vedermäle af folkets glädje öfver de
händelser, som föranledt densamma. -—Att, hvad.
fördelningen af bidraget angår, assignera någon
del på ett grannfolk, hvilket vi en gång erkänt
vara lika sjelfständigt med oss, anser jag all¬
deles olämpligt. — Beträffande åter utvägen
att åstadkomma bidraget, tillstår jag, att en
gärd skulle förefalla xnig ganska motbjudan-
634
Den 11 April.
dande. Vi hade under sistledne Riksdag (vän¬
ne Kongl. Begrafningar och en Kröning , till
hvilka utgifterne bestredos aföfveiskott pä Stats-
inedlen, utan all gärd, och jag hemställer huru
yälkornne vi då hade varit hos väre Kommit-
tenter, i händelse desse kostnader blifvit uttaxe¬
rade och Bevillningen såmedelst ökad. Saltpet-
ter-fonden är Nationens tillhörighet, likasom an¬
dra allmänna Fonder; och jag inser icke hvar¬
för ej denna Fond skulle nu kunna användas
till behof, likartade med dem , hvartill man vid
förra Riksdagen begagnat öfverskotts-medlen. Vi
hänna för öfrigt, huru mycken svårighet mött
Ständernes Revisorer, att få granska förvaltnin¬
gen af nämnde Fond; men en sådan gransk-
nings-rätt är nu mera af Kongl. Majit i Nåder
medgifven; och, när således Fonden står under
Ständernes disposition, samt, utan hinder för
Saltpetter-näringens fortkomst, lemnar tillgångar
användbare för andra behof, finner jag icke nå¬
got hinder emot bifall till Stats Utskottets Be¬
tänkande, hvilket jag alltså tillstyrker.
Häruti instämde Herrar Lundgren , Cronius,
Langenberg, Danielson , Norström, Lindström, Mi¬
chael, och Beckman.
Herr Lejfler: Dä jag förenat mig med Hr
Santesson om en gärd, har det skett under förut¬
sättning, att Bevillningen istället kunde nedsättas
genom de öfverskott, Saltpetter-fonden och Riks-
gälds-Kontorets tillgånger lemna. Skulle åter en
sådan gärd utan nedsättning i Bevillningen ega
rum , då skulle jag finna den högst olämplig, e-
medan Nationen ändock får vidkännas skatter nog.
Herr Santesson: Med anledning af de flei
Den 11 April.
fi35
re om Saltpetter-fonden nu lemnade upplysnin¬
gar, får jag erinra, det mili serskilta tanka emot
denna Fonds användande till ifi aga varande be¬
hof städt sig på den grund , att nämnde Fond
dymedelst frånryckes det ändamål, hvarför den
tillkommit, eller SaItpeiter-näringens upphjelpan-
de. Ständerne hafva ännu ej besvarat Kongl.
Majus Nådiga Proposition om nedsättning i Salt-
petter-gä:den ; och det är således ännu obestämdt
om denna gärd kan nedsättas, utan att fonden
hel och hållen besparas; men i allt fall är det
ganska osäkert huruvida Saltpetter-fonden, i hän¬
delse 300 000 R:dr tagas derifrån, kan uppfylla
sitt ändamål , hvilket ä’r, icke blott att inköpa
det årliga Saltpetter-behofvet, utan ock att godt¬
göra tillverkarne för sin öfver-produktion. Dess¬
utom tror jag det vara emot princip, att på d<ri¬
ta sätt hushålla med samlade fonders öfverskott.
Jag anser dem snarare böra anvisas , att verka
till minskning i skatterne. Om en serskild afgift
eller Bröllopsgärd fastställes, vet Nationen, att
den utgifves för den gången. Deremot är Be-
villningen. som eljest icke kan minskas, mera
varaktig. X en gärd ligger äfven ett värdigare
National-uttryck , än i användandet af andra me¬
del ; och till och med sjelfva öppenheten af den
förra utvägen ökar dess värde. — Lika oriktigt,
som att tillgripa Saltpetter-fonden, är det, i min
tanka, att använda Riksgälds-Kontorets öfverskju-
tande tillgångar till främmande föremål. — Hvad
det angår, att Begrafnings- och Krönings-kostna-
derne vid sitsi. Riksdag bestredos utan gärd,
vill jag väl icke inlåta mig i granskning af skä.
len, sora dertill föranledt; men, efter min öf-
636 Den ii April.
vertygelse , hade äfven dessa kostnader bort ge¬
nom gärd utgå. — Jag vill visserligen icke sät¬
ta i fråga, att ej Norrige frivilligt lemnar sin an¬
del af Rese- och Bilägers-kostnaden ; men , då
jag erfarit Hans Majit Konungens grannlagenhet
att icke till Sveriges Ständer göra Proposition
om dessa kostnaders ersättande , tviflar jtg ock ,
att Kongl. Maj:t skulle vilja til! Norrska Riket
framställa en sådan : och , om Sveriges Ständer
anslå hela kostnaden utaf Dess Stats-Medel, har
ej Norrska Folket samma anledning att göra an¬
slag till ersättning åt Svenska Staten , som det
eljest egt att verkställa det för sin Kron-Prins.
Herr Ekstrand : Jag har hört yttras, att
Stats-Utskottet ej kunnat bestämma Norriges an¬
del i kostnads-ersättningen. Det är också min
tanka; men Sveriges Ständer borde åtminstone
hafva kunnat bestämma hvad de sjelfva velat be¬
stå; En sådan bestämmelse saknas emellertid. —
Jag har äfven hört nämnas obehaget af en gärd.
Detta förefaller mig, som ville man endast klä¬
da utgiften i en annan drägt. Om man vänjer
sig , att så förfara , och att alltid för tillfälliga
utgifter använda hvilka tillgängliga Fonder, som
helst , skall man säkerligen icke få någon brist
på Propositioner om anslag, och ej heller pl
utbetalningar ifrån dylika Fonder.
Herr Noréus'. När det är gifvet, att Salt-
petter-Fondens tillgångar, för att ej öfver höf-
van medtagas, icke skulle kunna bidraga till Be¬
vil I ningens nedsättning med mer än 300,000
R:dr , finner jag så mycket mindre skäl att väg¬
ra denna summas användande på det af Stats-
Utskottet föreslagna sätt, som just derigenom
Den 11 April.
637
förekom mes, att Bevillningen, ehuru under annan
Titel eller med namn af Bröllops-gärd , okas
med ett alldeles lika belopp; och det medförer
då mindre omgång, att direkte använda medlen
för det tillfälliga behofvet. Med Herr Santesson
delar jag visserligen öfvertygelsen om Kongl.
Majus grannlagenhet så i ett sorn annat fall; men
lika säkert hoppas jag, att, om Stats-Utskottets
Betänkande bifalles, och Ständerna i kraftiga or¬
dalag anmäla sin underdåniga önskan, Kongl.
Majit , af en lika omvårdnad för Svenska Folket,
som för det Norrska, ej lärer underlåta, att ge¬
nom Nådig Proposition till Norriges nästa Stor-'
Thing bereda från detta Kiket ett bidrag , som
svarar emot Sveriges Ständers väntan.
Herr Bjuhr ; Min hemort delar glada käns¬
lor med alla andra Rikets orter öfver den före¬
stående lyckliga förmälningen , och jag kan ej
annat än , med afseende på hvad Herr Aspelin
upplyst, tillstyrka Stats-Utskottets Förslag , ehuru,
hvad Sa ltpe t ter-Fonden angår, jag anser betänk¬
ligt, att den allt för nära tillgripes, samt sådant
skulle i betydlig mån verka till förlust för min
hemort , hvaräst denna näring drifves till vida
större höjd än i någon annan.
Herr Lenning: Jag har hufvudsakligen lika
åsigter ined Herr Santesson, När Kongl. Majit
och Riksens Ständer funnit nyttigt att grundläg¬
ga en serskild Fond till uppmuntran för Salfpet-
ter-näringen , är det ganska betänkligt , att draga
denna Fond ifrån sin primitiva bestämmelse in¬
nan näringen kommit i det skick , att den kan
vara oberoende af understöd. Af Kongl. Maj:ts
"Nådiga Proposition om nedsättning i Saltpetter*
638
Den il April.
gärden vill det för mig synas följa , att inköpet
af Sahpetter måste ökas; och det torde vara ovisst
huru Fonden dertill förslår, om 300,000 B:dr nu
frånryckas till andra föremål. En gärd deremot
finner jag icke förnärma någon Samhällets Med¬
lem , då den utgår för ett af tillfälliga händelser
uppkommet behof.
Herr Falkman: I förmodan, att den redan
hållna öfverläggningen föranleder till återremiss,
får jag gifva tillkänna , att jag , lika med Herr
Santesson , anser det ifrågavarande bidraget från
Sverige lämpligen kunna nedsättas till 450,000
R:dr , men deremot tror det böra utgå icke ge¬
nom gärd , utan af SJtpetter-Fondens disponibla
öfverskott.
Herr Ehinger: Just för det jag är öfvertyg
gad om Svenska Folkets glädje och känslor öf¬
ver den lycka , som tillskyndats Eiket , tror jag
det ej skola finnas missnöjdt , att med en gärd
bidraga till de dermed oundvikligen förenade
kostnader. Det är, i min tanka, klokast, att
antaga en sådan tillfällig beskattning , och att be¬
gagna de tillgängliga öfverskotten till nedsättning
i Bevil Iningen. Hade Ständerne år 1818 an-
vändt för detta senare ändamål de medel , som
då åtgingo till Begrafnings- och Krdnings-Kost-
nader , så hade de dymedelst sparat nu varande
Ständer mödan för samina ändamål.
Herr Hagander: Jag kan icke neka , att
ordet Gärd alltid och i många afs.eenden haft
ett obehagligt ljud äfven för mitt öra ; och jag
kan för min del icke tillstyrka en sådan. En
nedsättning i Bevillningen anser jag serdeles vig¬
tig ; och jag skall icke underlåta att under Riks»
Den 11 April.
639
Jagens lopp hafva min uppmärksamhet deråt
rigtadj men till det målet kommer man, i min
tanka , icke örn en gärd fastställes. Jag kan så¬
ledes ej annat , än , på de af Herr Ullberg an¬
förda skal , tillstyrka Infall å Betänkande!.
Flere begärde Proposition.
Herr Bagge : Skälet att rut nedsätta ansla¬
get till 450,000 R.’dr är desto stone, sorn Stän¬
derna derigenom hafva sig öppet att framdeles
bevilja nytt anslag för återstoden och efterskänka
Norriges andel , om det skulle finnas ej vilja
dtnsamma utgifva.
Herr Ekstrand : De ändamålen , Bevill-
ningens nedsättande och gärdens undvikande,
kunna ej begge vinnas genom det Saltpetter-
Fonderi til 1 i tas ; och valet emellan dem är hos
mig icke tv: delaktigt , emedan Bevillningen , en
gång nedsatt, ej så lätt kan förökas, men gärden
deremot endast varar en kort bestämd tid.
Herr Ekelund: Åberopande hvad jag förut
anfört , får jag endast , med anledning af Herr
Ehingers yttrande, hemställa huru långt man
a 818 kunnat sträcka en nedsättning i Bevillnin¬
gen , och hvad man derigenom vunnit då , i
stället , Begrafnings- och Krönings-gärderna kom¬
mit att uttaxeras på 5 års tid.
Herr Ullberg: De tvifvelsmål , jag hört
yttras om behörigheten af Saltpetter-Fondens
begagnande vid närvarande tillfälle , gifva mig
anledning till den erinran , att , enär nämnde
Fond, med det obetydliga anslaget af 58,000
R:dr p| Stat, kunnat ifrån 1801 eller på 21
års tid uppbringas till nära 700,000 Bldr , sy¬
nes det vara utan fara att deraf använda 300,000
640
Den II April.
B:dr för det stora ändamål > hvarom nu ar frå¬
ga , och de återstående 400,000 i alla fall blifva
tillräckliga för bibehållande och förkofran af en
näring , som redan stigit till så stor fullkomlig¬
het.—■ Man har äfven anmärkt, att en gärd skul¬
te uttrycka någon större Nationalitet; man har
dock glömt olägenheterna af den nya uppbörd
och redovisning , som deraf blefve en följd ,
men som lätt knnde undvikas genom antagande
af hvaf Stats-Utskottet föreslagit; och jag kan
icke finna , att en rad på Debetsedlarne i någon
mån bidroge att föröka Rikets Invånares oskrym¬
tade glädje öfver Haris Kongl. Höghet Kron-Prin-
sens Förmälning. -— Skulle, i tidens längd , gärder
komma att erfordras förandra behof, då kunde
äfven en rad på Debetsedlarne lämpligen tillsättas
för Kanaler och serdeles för Götha Kanal , som
långt för detta gjort sig deraf förtjent; men jag
hemställer hvad fröjd och uppbyggelse denna
rad skulle för de Skattdragande medföra. — Jag
anhåller emellertid om Proposition till bifall på
Betänkandet
Herr Fornander: Jag anser mig skyldig,
att yttra mina hemmavarande Kommittenters sto¬
ra och sanna glädje öfver den lycka , som för-
anledt närvarande öfverläggning. Jag anser likväl
bäst ju enklare de kunna uttryckas, äfven hvad
sjelfva kostnads-bidraget angår; och Stats-Utskottet
har, i min tanka, träffat det på en gång enkla¬
ste och lindrigaste sätt , man dertill kan upptäc¬
ka. Följaktligen är jemväl min anhållan, att Pro¬
position till bifall å Betänkandet må göras.
Öfverläggningen förklarades slutad ; och, se¬
dan
Den 11 April,
64»
dan Herr Talmannen framställt Propositioner, hvar
efter annan , fdrst på bifall samt dernäst på åter-
remiss , och desamma, livar för sig, blifvit be¬
svarade med J a och N ej samt Votering be¬
gärd, företogs en sådan öfver följande, uppsatte,
justerade och anslagna Proposition :
”Den , sorn bifaller Stats-Utskottets Utlåtan¬
de N;r gi, om medel till kostnaderna för H. K.
H. Kron-Prinsens förestående Förmälning och
verkställda Utrikes Resa, lägger Ja:
Det det ej vill, Nej:
Vinner Nej, så återremitteras Utlåtandet
med dervid gjorde anmärkningar.”
Omröstnings-sedlarne, öppnade och uppsum-
merade , innehöllo 36 Ja, 15 Nej.
Under handläggning af föregående mål
ankom Hans Exellens Hof-Kansleren m. m.
Herr Grefve af Wetterstedt, och meddelade
Kongl. Maj;ts Nådiga Skrifvelse den 27 sistl.
Februari angående Förordningen af den 1 Juni
I819 om sättet huru förfaras skall med sådane
personers anhållande och tilltalande, hvilka begå
förbrytelser i ett af de förenade Riken Sverige
och Norrige samt derefter afvika till det andra.
Hans Exellens utbeledsagades på vanligt
sätt: och den Nådiga Skrifvelsen blef nu upp¬
läst samt remitterad till I.ag-Utskotter.
Hedervärda Bonde~Ståndets nu ankomna Pro-
§• 12.
'J3org. St. Prof. 1823,
81, 82.
I
64? Den 11 April.
tokolls-Utdrag af denna dag, innehallande dess
bifall till Stats- och Banko-Utskottens Utlåtande
N:r 7g , men återremiss af Stats-Uiskottets N:l‘
go och 91, upplästes och lades till Handlin¬
ga rqe.
Herr Talmannen gaf tillkänna , att Plenum
skulle fortsättas e. m. kl. 6. Och Ståndet åtskilj¬
des emellertid nu klockan 2*
Eftermiddagen
Kl. 6.
§. 14.
Upplästes Stats* och Banko-Utskottens Utlå¬
tande af den 2g sisth Mars Ntr g4 i anledning
af Herr Santessons Memorial om tillämpningen
af Riksens Ständers stadgande i afseende på Öf-
ver-Räntan å förfallna Rån i de fdrra Filial-Di-
skonterne och yrkad rätt för Gäldenärerne att å-
terfå hvad de i öfverränta skola för mycket utbetalt.
Kades pä Bordet.
§• 15*
Föredrogos allmänna Besvärs- och Ekono¬
mi-Utskottets Betänkanden :
N:r 24. af den 24 Mars öfver vackt Motion
angående den afventyrliga hastigheten vid de su
kallade JShings-skjutsertie: '
Den 11 April.
643
Ntr 25. af (len 26 Mars i frågan om sättet till
afgörande af den till Upsala Akademi anslag¬
na saint annan Kronotiotide-Spannmål , som än¬
nu icke genom Tionde-sättningar blifvit till be-,
loppet bestämd:
Ntr ?6. af samma dag rörande Serskilte Matke-
gångats bestämmande för Öfre och Nedra Da¬
larne.
Kades på Bordet»
§. 16.
Protokollet för den 7 dennes justerades.
§• 17*
Stals-Utskottets den 7 dennes §. 13. på bor-
det lagda Betänkande N:r 87. i anledning af
väckt fråga om Allmogens ersättning för anskaf¬
fade kläder till Varierings-Manskapet, föredrogs
å nyo och bifölls.
§. 18.
A. nyo föredrogs Stats-Utskottets sedan den
y dennes §, 13. på bordet hvilande Betänkande,
N:r 88 i frågan om ökadt anslag å Stat för
Kongl. Biblioteket.
Herr Hagander. "Då jag nu tager mig fri¬
heten erinra , att det så kallade Kongl. Bibliote¬
ket är Statens och ingen annans tillhörighet, e-
huru benämningen är origtig; kan jag icke eller
dölja min förundran deröfver, att så föga upp^
märksamhet blifvit lemnad åt en inrättning, som
förvarar Nationens litterära skatter, och att ett
obetydligt anslag till deras förökande eller all¬
mängörande icke vunnit bifall. Uti alla Lätt*
6 44
Den 11 April.
der , der man satt något varde på Vetenskaper¬
nas lif och tillväxt, har man ock med ädel fri-
leostighet behandlat dylika inrättningar, emedan
de äro vigtiga medel för den allmänna bildnin¬
gens fortgång. Vid betraktande af det obetydli¬
ga belopp , sorn utgör anslaget för Böckers in¬
köp, och af den omständigheten , att intet an¬
slag lärer finnas för utgifvandet af flera vigtiga
arbeten, hvaribland exempelvis må nämnas de af
Herr Rosenblad uppgifna Landskaps-Ragarne; lä¬
rer en hvar af Högtärade Ståndets Redamöter
med rnig instämma uti den önskan, att Stats-
Utskottets utlåtande måtte återremitteras till den
närmare pröfning och till det behjertande , som
ärendets vigt kräfver.”
H äruti förenade sig Herr Bagge-
Herr -Egge : Jemte det jag .äfven instäm¬
mer med Herr Hagander, får jag tillägga, att, då
Kongl. Bibliotekets nu varande tillgångar icke med¬
gifva införskrifning af böcker, ens i Stats-Hushfill-
nings-Vetenskapen , hvaraf Nationen dock årligen
har behof, än mindre uti andra ämnen , anser
jag den hushållning , Stats-Utskottet genom sitt
nu föredragna Betänkande ådagalagt, vara drifven
allt för långt; och jag tillstyrker således åter-,
remiss.
Herr Santesson med flere instämde i anhål¬
lan om återremiss.
Herr Linström, Jakob: För min del tror
jag det vara utan allt ändamål , att saken återre¬
mitteras. Utskottet har ansett denna fråga rätte¬
ligen böra genom vederbörligt Embets-Verk, som
kan vitsorda behofvet, väckas hos Kongl, Majit
Den 11 April.
645
samt derifrån öfverlemnas till Stiimlerne: och
jag beklagar Statens tillgångar , om Ständerrie
skulle göra afseende på alla enskiita Motioner i
dylika ämnen.
Herr Harander: Jag har funnit , att i frå¬
ga om flera Hundra Tusen Riksdaler, man ej va¬
rit så nogräknad i hushålls principen ; och jag
vet icke hvarför nu , då frågan blott angår ett
eller annat Tusen Riksdaler , och det för en in¬
rättning , som länder Staten till ära och nytta,
en större hushållning skall ega rum.
Herr Noréus: Jag har visserligen deltagit i
Stats-Utskottets Utlåtande : men jag kan icke ne¬
ka , att jag måste göra afseende på de skäl , Hr
Hagander och flere ledamöter nu anfört , samt
önskar, att ändamålet, eller ett ökadt anslag för
Kongl. Biblioteket , må kunna vinnas. Jag vill
således icke bestrida , alt Målet återremitteras.
Herr Huldberg: Med den fulla öfvertygel¬
se, att de looo R:dr , sorn för Kongl. Bibliote¬
ket nu äro på Stat anviste , alldeles icke förslå,
då fråga är om införskrifning af Utländska Böc¬
ker, hvilket hvar och.,en lärer känna > som nå¬
got litet dermed befattat sig , tillstyrker jag äf¬
ven återrern iss.
Herr Ehinger: Jag anser ett National-Bi-
bliotek vara en Depot för frukten af cidehvarf-
vets upplysning. Om vårt skall kunna uppfylla
denna bestämmelse, bör det ock förses med nö¬
diga medel ; i följd häraf förenar jag mig med
dem , som begärt Målets återremitterande.
Herr Talmannens Proposition om återremiss
besvarades med J a , blandadt med något Nej;
men Votering begärdes icke.
646 D*n H April.
§• 19*
Stats-Utskoitets Utlåtande N;r 89 om en
m litär-Lärares anställande vid Upsala Akademi
föredrogs å ny o.
Herr Bagge : Lika med Stats-Utskottet in¬
ser jag val, att Jon på Rikets Stat för en sådan
Lärare ej kan anslås; men, då Upsala Kongl. A-
kademi har en betydlig fond till aflöning för
Xiärare-Staten derstädes, tror jag Riksens Stän¬
der böra hos Kongl. Majrt i underdånighet an¬
hålla om Dess nådiga åtgärd till anställande af
Militär-Lärare vid nämnde Akademi, och jag
hemställer derför om icke, med bifall till Stats-
XJtskottets Utlåtande, det må remitteras till Eko¬
nomi-Utskottet, att bereda förslag till en sådan
underdånig önskans framförande.
Herr Lenning : Jag tror icke Ekonomi-Ut¬
skottet kunna taga befattning med en så beskaf¬
fad sak , som angår tillsättande af en ny Tjenst.
Utlåtandet blef, på Herr Talmannens pro¬
position, bifallet.
§. 20.
Stats-Utskottets Utlåtande N:r 93 , i anled¬
ning af Motion om anstånd med inbetalningen
af innevarande års Bevillning, föredrogs åter och
bifölls.
§• 21.
Föredrogos å nyo och upplästes Lag-Utskot¬
tets den y.de dennes §. 14. på bordet lagda Be-
tänkanden:
3NT:r 14, i vackt fråga om Domares skiljande
Den 11 April.
617
fran befattning med värdering å Fastighet, som
pantevis lagfares:
N:r 16, i frågan om befrielse för Parter från
skyldigheten ait genom ombud ingifva och till
kommunikation uttaga sine skrifter och besvär:
N:r ig, örn Afvitirings-bevis för efterlefvande
Maka i händelse af nytt giftermål:
N:r 20, öfver en hemställan om tjenlige För¬
fattningars vidtagande emot allmänna förbrytare.
Biföllos.
§. 2 2.
A nyo föredrogos och upplästes Lag-Ut-
skottets 2:ne Memorial:
N:r 35, med återlemnande till Bonde-Ståndet
af en derifrån remitterad motion om afskaffan-
de af plikten för den, som icke vid andra Upp-
bördsmötet sig infinner och anmäler sin oförmö¬
genhet att ulskylderne erlägga:
N:r 18, med återlemnande till Preste Ståndet
af en derifrån remitterad motion om nedsättning
af terminen för Civile Embetsrnäns afsked med
j *
rätt att bibehålla lön.
Och, emedan Hedervärda Bonde - Ståndet
samt Högvördiga Preste-Ståndet, enligt ankomna
Protokolls-Utdrag af den 25 sistl. Mars, redan
remitterat nyssnämnde Motioner till andra Ut¬
skott, fann Borgare Ståndet Lag-Utskottets nyss-
berörda 2tne Memorial endast böra läggas till
Handlingarne
§• 23.
Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
den 7 dennes §. 14» på bordet lagda Betänkan-
1
648
Den 11 A pril.
'de N.'r 14, otn Lumpsamling för Pappersbru¬
ken , föredrogs nu å nyo och upplästes.
Herr Lenning uppläste ett så lydande An¬
förande: ”Vid Allmänna Besvärs- och Ekono¬
mi-Utskottets Betänkande angående Lumpsam¬
lingen inom Riket, utbeder jag mig ValloA. Stån¬
dets tillåtelse, att få göra några anmärkningar,
tjenande till denna frågas närmare utredande.
'^Utskottet har antagit, att Lumpsamlingen
genom utsände samlare orsakar allmogen flere o-
lägenheter , att de nu gällande Författningar o-
yilkorligen förbinda hvarje Hmshåll att lefverera
en viss quantité lumpor , och att denna skyldig¬
het i flera afseenden bör anses som ingrepp i
egande rätten: att I738 års taxa ännu är gäl¬
lande Lumpsäljande och Lumpsamlare emellan:
att Lumpsamlingen vida bättre uppmuntras , orri
den ordning, som för densamma är utstakad, all¬
deles upphäfves ; samt ytterst, att forslandet i-
från en Socken till en annan skall på lefverantens
besörjande ankommit, som nu mera bör förändras.
”Derefter andrager Utskottet, att Kongl.
Maj:ts Nådiga Cirkulär af den 14 Decemb. 1 8 19
icke innefattar åtgärder, som, emot de af några
få, öfverklagade olägenheter, göra tillfyllest, utan
föreslår åtskilliga uti 7 punkter sammanfogade
förbättrings medel.
*’ Jag är icke Pappers-tillverkare, men jag an¬
ser mig ovilkorligen skyldig att vid detta till¬
fälle använda de upplysningar flere betydlige
Pappersbruks-egare öfver ämnet mig tillbringat;
och jag bekänner, att om de anmälte olägenhe-
terne vore följder af brister uti författningarnes
föreskrifter, skulle jag var§ den förste, sorn med
Den 11 April.
6 49
Utskotlet instämde uti deras förändringar; men
nu, då desse antingen i sjelfva tillvarelsen äro
missbruk, eller ock ogrundade eller skefva, må¬
ste de som sådane betraktas.
’’Iagen enda Kongl. Förordning bjuder att
ett visst qvantum lumpor skall lefvereras , icke
eller att de klutar, som till andra behof äro tjen-
lige och användbare, skola afstås, och ännu min¬
dre att lefveranterne med lumpornas forslande
kunna besväras.
”Taxan uti 1738 års Kongl, Förordning har
på många år så mycket mindre varit användbar,
som Brukens utskickade i det minsta nu betala
så många skillingar för hvarje Lj£ , som Taxan
utsätter runstycken, således 12 gånger så myc¬
ket sorn 17381 och ofta betydligen derutöfver.
”Den mening, att lumptillgången för Bruken
utan anställde ordentlige samlare kan uppfylla
ändamålet, måste sakna allt bifall så länge alla
hittills använda kraftiga medel icke förmått un¬
derstödja den.
”Om det vore brukligt och tillåtet, att hos
Bikets Ständer dokumentera sig, så skulle jag
ined ej mindre de Kongl. Författningarne styr¬
ka ogrunden af klagomålen, än äfven med Ban¬
kens Pappersbruks och fleres af trycket utgång¬
na å Predikstolarne kungjorda Taxor, visa, att
ett Lft lump, som uti 1738 års Förordning är
utsatt till I Dal. 16 öre Köpptmynt, blifvit till
lefveranter betalt med till och med 5 R:dr.
”Utskottet nämner ingrepp i egande rätten.
Huru många Polis-författningar kunna icke på
samma grunder diiföras p Borde icke Lagens an¬
vändande emot lättingen och hataren af arbete
650
Den ri April.
och förtjenst, då äfven få namn af ett lika in¬
grepp emot hans fria^val ?
,:)Den asidolagda, ej mera gagnbara trasan,
har långt för detta ganska rättvisligen intagit
plats lika med all annan fri handel , att genom
fleres behofver gälla allt hvad den kan , hvil¬
ket ej inträffade om Pappersbrukens täflan genom
inskränkningar upphörde.
”Ogerna vill jag beskylla Svenska Nationen
för oaktsarnhet i hushålls-grenar, som synas gifva
liten vinst; men om de Tyska Staternes Invånare
hushållade så illa med sine utslitne kl tatar, som
man gör hos oss, så skulle deras Pappersbruk
sakna egna behofver , då nu deremot både Eng¬
land, Holland oell Sverige derifrån reqvirera och
erhålla betydliga lumppartier. Ehuru mycket
fattigt folk, i de större Sräderne i synnerhet,
genom sammanplockning på sjelfva sopbackarne
bereda sig daglig förtjenst, så befinnes likväl
i större och mindre hus en misshushållning uti
underiåtet tillvaratagande af dessa nyttiga rudi-
roaterier, vara ifrån äldre tider troget bibehål¬
len. Men hvad som än mer styrker riktighe¬
ten af denna sats, är, att Pappersbruken under
hårda missvext-år erhålla betydligt större lump-
qvantiteter genom sine utsände samlare, än i
goda år.
”Pappersbruken , som för närvarande utgöra
ett antal af några och femtio, och deribland flera
sorn med kostsamhet anlagde, med dyrbara machi-
nerier inrättade och med patriotisk drift skötte,
hafva genom Finlands förlust och der existeran¬
de förbud emot lumpors utförsel fått vidkännas en
inskränkning i sine tillverkningar af icke mindre
Den 11 April.
menlig inflytelse genom utländska papperssorters
nödigblefna förökade införskrifning, än för dem
sjelfva. Tillägger man ännu, att det föraktliga
Jurnplasset forslades fordom efter 2 sk, milen ef¬
ter en häst, och nu efter 12 ä 16 sk. Banko,
och att del ej sällan igenom landets ogenomskur¬
na områden framtågar 60 till 70 mil, lå lärer
detta förhållande icke böra sakna medborgares be¬
redvillighet att genom verksamma åtgärder un¬
derstödja , men icke förstöra deras nit, sorn se-
grat öfver den myckna ovilja , sorn oförståndet
och ett illa beräknadt högmod försvårat.
”Att jag . under framställningen af detta äm¬
ne råkat ut för en tålamodet pröfvande vidlyf¬
tighet, är väl till någon del min skuld, men äm¬
net förtjenar i sanning, sorn väl behandladt än¬
nu vidrörande af Utskottets projekt i flera dess de¬
lar, hvaraf den, att Herrar Landshöfdingar, .sorn
äro i tillfälle att icke meddela samlingspass åt
andre eller flere personer, än välfräjdade med
prestbetyg forsedde och för en oklanderlig lef¬
nad kände, helst ofärdige och till gröfre arbe¬
ten oanvändbara personer , ingår i hvarje akt-
ningsväid Bruks-egares önskningar och begär;
andre personer uppfylla lika illa sin förrättning
i denna del, sorn uti andra, och enär det redan
omnämnde vår Allernådigste Konungs Cirkulär
till samtlige Hrr Bandshöfdingar af d. 14 Dec.
181g på det fullkomligaste sätt föreskrifver hvad
iakttagas bör (ill undvikande af Allmogens be¬
tungande, så är nästan omöjligt att inse någon
ytterligare förbättring, än att Husmödrars bered¬
villighet till lumpors förvarande vore att önska.
’’Med vördsamt erkännandeaE Utskottets o¬
652
IJen 11 A pril.
uttröttliga bemödande, att under mångfalldiga
flerartade göromål lemna hvarje omständighet
den mest uppmärksamma granskning, vill jag
icke yrka äterremiss, men jag skulle anse mina
anmärkningar hafva lyckligen blifvit uppställda,
om det Högtärade Ståndet för sin del ville hos
Kongl. Majit i underdånighet tillstyrka, att de
redan af Kongl. Maj:l i detta ämne vidtagne Nå¬
diga åtgärder, endast med upphäfvande af vi¬
tesförbud och nu gällande Taxa för underlåten
Kumplefverering, som mig vetterligen dock al¬
drig blifvit utkräfdt , kunde oförändrade få visa
sine verkningar, om hvilka Pappersbruks-egarne
hysa de mest tillfredsställande förhoppningar.’’
Herr Westin : Det hörer till tidens anda att
förkasta hvad i äldre författningar af välmening
och patriotism blifvit stadgadt. — Så förhåller det
sig äfven med lumpsamlings-frågan, på sätt det nu
föredragna Betänkande utvisar. Man synes åtnöja
6ig med den föreställningen, att Pappers-Bruken
nog kunna få sitt lump-behof från Utrikes ort ,
och, hvarom icke, att vi derifrån åtminstone sko-
la erhålla det Papper, vi behöfva; jag kan för
min del icke gilla dessa tänkesätt. Jag tror det
vara af vigt, att åtgärder vidtagas , hvarigenom
lumpsamlingen uppmuntras samt Pappers-bruken
sättas i tillfälle att inom landet kunna påräkna till¬
gång på dess för tillverkningen oumbärliga ämnen;
och man känner huru likgilltigt sådana ämnen i
i våra hushåll , större och mindre , bättre och
sämre , nu behandlas. Tryck-ptässen behöfver
papper i stor mängd ; och, om vi icke vilja be¬
taga den i Grundlagen rnedgifna och erkändt
nyttiga Tryck-friheten all verkan , måste vi om*
IJen n A pril.
653
sorgsfullt vårda dess nödvändiga bihang — Pap-
pers-tiliverkningen. För Bankens skull hehöfves
en sådan vård äfven , om ej Banken skall brin.
gas i förlägenhet för sine funkiioner; och jag
skulle kunna tillägga en mängd andra Pappers-
behuf , som likväl hvar och en nogsamt känner.
Min tanka är således, att hos Kongl. Maj:t bör gö¬
ras en underdånig framställning i ärnnet , med an¬
hållan, det Kongl. Maj:t i Nåder täcktes låta öfverse
hvad för Riket må vara mest nyttigt , samt se¬
dermera i afseende på lumpsamlingen förordna
såsom Kongl. Majtt för godt finner.
Herr Hambreus: Instämmande med Herr
Westin om angelägenheten deraf, att lumpsam-
lingen ej försvåras, vet jag icke hvarför i ett
tidehvarf, då man allmänligen älskar frihet,
Pappers-Bruks-egares naturliga rättighet att för¬
skaffa sig det nödvändiga ämnet för tillverknin¬
gen skulle begränsas genom sådane föreskrifter,
sorn Ekonomi-Utskottet nu föreslagit. För min
del tror jag dem böra bibehållas vid denna rät¬
tighet , utan andra band, än att till lumpsam¬
lingen begagnas ärlige och välfräjdade perso¬
ner. Jag anhåller alltså, att målet ina återre¬
mitteras.
Herr Hagander : ’’Jag kan, för min del,
icke godkänna det sätt , hvarpå Ekonomi-Utskot¬
tet behandlat frågan. Det är visserligen rigtigt
att vites-ansvaret förfaller; men mig synes, alt
Utskottet, uti dess förslag till ny författning,
långt ifrån att göra frågan enkel , som är en
hufvudsak i all Uag-stiftning, snarare gjort den
mera invecklad än den förut befanns. Jag kan
icke eller inse nyttan af ett vidlöftigt stadgande
654
Den i x April.
uti en sak, som i sig sjelf är så enkel och som,
efter hvad jag tror , hist regleras af de enskilde
Medborgare, hvilkas interesse derunder beror.
Att stifta Lagar för sådana ekonomiska ämnen ,
hvilka ordna sig sjelfva , utan all lag-bestäm*
melse, har jag alltid ansett onyttigt och skadligt;
onyttigt, emedan det icke leder till något be*
stärndt mål , och skadligt , emedan folket , som
i dessa obetydliga stadganden icke ser något vär¬
de , kanske mången gång föraktar dem; och hvil-
ken kan ansvara , att ett slikt förakt icke flyttar
sig äfven till de Lagar, som omfatta stora, all¬
männa intressen ? För min del vågar jag
tro , att bestyret med lumpsamling kan helt en*
keit öfverlämnäs till Pappers-Bruks-egarnes en¬
skilda omsorg ; och jag yrkar återremiss.’’
Herr Ektlund : ’’Att Höglofl. Utskottet till¬
styrkt Taxans upphäfvande å lumporna så väl ,
sorn skyldigheten att sådana lefverera, var något
som jag icke allenast förmodade, utan äfven i för¬
hand vågade påräkna, såsom både billigt och öf¬
verensstämmande med de nu gängsne liberala
idéerne. Men af samma skäl hade jag ock vän¬
tat ett reciprokt förhållande i anseende till rät-
tigheterne för Pappers-Bruks-Idkarne, att hvar
som helst i Riket få genom deras lumpsamlare
inköpa lumpor, utan att vara förbundne att inom
vissa Län eller uppgifna distrikter verkställa upp¬
handlingen efter föregången skedd anmälan. —
Det skulle annars kunna möjligen hända, att här¬
igenom blefve upphandlingen i vissa Län gan*
ska stor, men i andra åter, lika sa ringa, hvari¬
genom hvarken köpare eller säljare i allmänhet
skulle blifva serdeles belåtne. __ Jag tror alltså,
I
Den I1 j4pril,
655
att lumpsamlare, som försedde med behörigt Pass,
och vid hvars utfärdande mera afseende blefve fä-
stadt å Passtagarens goda fräjd, än såsom hittills
skett å dess lyten, icke något äfventyras, ornen
vidsträcktare rese-rättighet en sådan person för¬
unnades. — Det är just den större konkurrensen
vid försäljningen af en vara, som mest bidrager
att förmå en hvar att söka göra allt användbart,
som kan få något värde, det mä ock vara af den
minsta betydenhet. Jag tror derföre, att både
säljare och köpare skola af en slik frihet finna
fördelar, och sjelfva Pappers-tillverkningen deri¬
genom blifva mera försäkrad , emedan en fri
inländsk täflan ofelbart är landet i allmänhet
gagneligt. — Jag anhåller om återremiss/’
Herr Lefler : ”För min del befarar jag,
att det icke går an att låta skyldigheten att sam¬
la lumpor helt och hållet upphöra. Jag fruktar,
att, i den händelsen , ganska få sådana blifva
samlade, och att, i följe deraf, priset å dem
blifver så högt, att Pappers-Eruken icke kunna
med någon räkning köpa dem , utan nödgas att
vånda sig Utrikes, för att erhålla en vara, hvil¬
ken vårdad, finnes tillräcklig i Landet. Följ-
derne häraf inser hvar och en lätteligen ; den
torde emedlertid blifva värst för det Allmänna,
att papperet på det sättet kommer alt betydligt
stiga i pris. Deremot tror jag, att det alldeles ic¬
ke bör få ankomma på Bruks-egame sjelf ve att
betala hvad de behaga för lumporna, utan att
denna betalning bör ske efter varans fulla värde»
och hvilket värde borde bestämmas genom en taxa,
som årligen från Landshöfdinge-Embetet utgin"
ge i Länen. Den person , som emottoge lum-r
656
Den 11 April.
porna, borde otk ovilkorligen vara förbunden
att medhafva samma taxa, och uppvisa den vid
betalningen. Hvad för öfrigt ordningen härvid
angår, så förmodar jag, att, om Riksens Stän¬
der hos Kongl. Majrt derom i underdånighet an¬
hålla , lärer K. M. i Nåder låta utfärda en så¬
dan förordning , som i möjligaste måtto lättar
hvad i denna del varit förmycket betungande
för Allmänheten, och som åstadkommer en så¬
dan ordning och skick vid lumpsamlingen, att
de nu öfverklagade olägenheterne deraf upphöra.’’
Herr Palm: Det har ej varit Ekonomi¬
utskottets afsigt att hindra lumpsamlingen; men
Utskottet har trott Pappers-Fabrikörerne böra ,
likasom andra köpare, betala hvad varan är värd
och de med Säljarne kunna öfverenskomma, En
synål och några knappnålar, som nu ofta gifvas
för en mark lumpor, synas ej svara emot vär¬
det; och det vore nog hårdt att få plikta för det
man ej lefvererar emot en så ringa betalning.
Herr Huldberg: Det hittills gällande vi¬
tet har varit ett obilligt tyranni; och det fö¬
refaller mig, som stadgandet derom i Kongl, För¬
ordningen den 31 Januari 1738 blifvit genom-
drifvet af de förste Pappers-Fabrikörerne sjelf—
ve. Jag vet icke huru man kan åläggas att mot
viss taxa lemna sin egen utslitna skjorta till Pap-
pers-Fabrikerne , med mera skäl, än att lemna
rå-ämnen af Ull och Lin till Klädes- och Lin-
ne-Fabrikerne. *— Hvad det reslementariska an-
går, så är, enligt Utskottets förslag , Pappers-till-
verkame icke betaget att låta samla lumpor i hvil¬
ket Län inom Riket, sorn helst; men det
lump-
Den 11 April.
lumpsamlarne förbudet att alla kringstrylta öfver
hela Riket : och ett sådant förbud anser jag gan*
ska gagneligt. Följden deraf för Pappers-Bruks-
egaren är ingen annan, än att han ej kan be¬
gagna samma lumpsamlare, t. ex. i Östergötland,
som i Norrland. Jag tillstyrker derför bifall å
Betänkandet.
■Herr Bagge: Med dem, som begärt Eter¬
remiss, förenar jag mig desto hellre, som Ut-i
skottet synes icke hafva tagit i betraktande,, att
llän finnas, der Pappers-Bruk icke äro inrättade.
Herr Ekelund: Jag tror täflan i lump-han¬
deln blifva desto allmännare och varan desto
bättre betald om Pappers-Bruks-egarne fa låta
lumpsamlare kringresa hvaräst som helst. — Om
jag såsom Klädes-Fabrikör ville efterskicka Ull
längst bort i Riket, är sådant mig icke förbudet.
Den frihet, som gäller i det ena fallet, bör äf¬
ven gälla i ett annat af lika beskaffenhet. Uppi
häfves skyldigheten till lumpsamling, så bör åt¬
minstone icke rättigheten till frivillig handel om
lumporna inskränkas.
Pierr Huldberg : I händelse fråga är om å-
terremiss å det hela, har jag ingenting deremot*
men vore frågan endast om viteis qvarstående, så
skulle jag bestrida all återremiss, emedan man
föreslagit vitets upphäfvande just för att förändra
till rätiighet hvad som nu är skyldighet.
Herr Montan : Af diskussionen har jag tyckt
mig finna, att anmärkningarne hufvudsakligast
angå sättet huru lumporna hädanefter skola upp¬
handlas, I min hemort har för lumpor aldrig
erhållits någon betalning af ieelt värde. Om a
Borg. St. Prot. 1883. 83» 84.
658 Den 14 April.
såsom Herr Lenning nämnt, 5 R;dr Lisidet
»kulle betalas, vore detta en ganska tillräcklig
uppmuntran för att förmå tjenstfolk till lumpors
vårdande och hopsamlande: och. ju allmännare
täflan i denna lilla handels-gren kan blifva, de¬
sto större blir säkerheten om tillgång på varan.
Herr Linström, Jakob, förenade sig med de
Ledamöter, som ansett lumphandeln böra blif¬
va fri.
På Herr Talmannens Proposition återremit¬
terades målet till Fkonomi-Utskottet, som skul¬
le af anmärkningarne erhålla del.
Plenum slutades kl. § 9 på aftonen.
In Fidem
Clas Arvedson.
Den 14 April.
Plenum kl. 6 e. m.
§. t.
Följande ankomna Protokolls-Utdrag af d. 11 den¬
nes upplästes : Från Höglofl. Ridd. och Adeln, inne¬
{Den 14 April.
fattande remisser a en motion om förskott till de
för H. K. H. Kronprinsens förmälning erforder-
lige kostnader och å ett anförande om Finans¬
planen; bifall till Stats-Utskottets Utlåtanden N:r
82 — 85, 87, 8g, 92, 93, men| återremiss ä
samma Utskotts N:r 86 , 88 och gi: Från Högv.
Preste-Sidndet, med bifall lill Stats-Utskottets Ut¬
låtanden N:r 70, 71 , 72 , 74, 75, 76 , 83, ,91,
Banko-Utsk. N:r 4, Lag-Utsk. N:r ii, 12, 13,
Ekonomi-Utsk. N:r 12; återremiss å Stats-Utsk,
N:r 77 och Ekonomi-Utsk. N:r 13; instämman¬
de i Borgare-Ståndets Beslut med anledning a£
Konstitutions-Utsk. Memorial N:r 5; och Remiss
å Kongl. Majis den 11 dennes ankomne Nådi¬
ga Skrifvelse." samt från Hederv. Bondz-Stän-
dei, med bifall till Stats-Utsk. Eetänkanden N:r
84, 86 — 8g, g2, 93; återremiss å samma Utsk.
Utlåtande N:r 83; samt remisser å Högstberörde
Nåiliga Skrifvelse och å ett anförande om friare
Fiske-rättighet.
Eades till Handlingarne.
§. 2.
Upplästes Stats-Utskottets Utlåtanden af den
10 dennes N:rg7 och 98 i anledning nf de hos
Borgare-Ståndet gjorda anmärkningar vid Utskot¬
tets Beiänkandent
1. om sökt anslag till aflöning för Kyrkoher¬
den i Strömstad:
2. om uppförande på allmän bekostnad af en
Bro öfver Färje-sundet vid Sigtuna.
Och , emedan nämnda Betänkanden blifvit
af de öfriga Riks-Stånden bifallna, lät ock Borj
gare-Slåndet dervid bero.
66o
Dtn 14 April.
§• 3-
likaledes upplästes Stats-Utskottets inkom¬
na Betänkanden och Utlåtanden i anledning af
nedannäinnde -väckte motioner :
af den 10 dennes:
!N:r 102. angående medels anslående lill befor¬
drande af Växel-undervisningen:
JNär 103. om användandet af Djekne-penningar-
ne i Hernösands Stift :
N:r 104. om inlösen vid Riksgälds-Kontoret af
tolf st. skadade Kredit-sedlar :
af den 12 dennes:
HNfr 105. om förskotts anvisning å den summa,
Riksens Ständer komma att anslå till kostnader-
nes godtgörande vid H, K. H. Kronprinsens fö¬
restående förmälning och verkställda Utrikes resa:
2ST:r 106. om inköp, för Stats-verkets räkning,
af åtskilliga Trädhus i Götheborg :
!N:r I07. i anledning af gjorda anmärkningar
vid Utskottets Betänkande angående de så kalla¬
de Talmans-TafHarne :
af den 10 dennes:
N:r 108. om anslag å Stat till inköp af Astro¬
nomiska Instrumenter åt Observatorium i Stock¬
holm,
Hessa Betänkanden och Utlåtanden lades på
Bordet, utom N;r 107, hvilket Borgare-Ståndet,
som förut godkänt förra Betänkandet i samma
ämne , fann endast bora läggas till Handlin-
garne.
§. 4-
BankoiUtskottets Betänkande den g dennes
Den 14 April. 661
i
N:r 5 i anledning af några från Bankens Fiskals-
Embete väckta frågor örn ändring och undantag
i åtskilliga Allmänna Lagar och Författningar,
för betryggande af Banko-verkets säkerhet, upp¬
lästes och Lides på Bordet.
§• 5*
Protokollet för den 11 dennes till och med
§. 22. justerades.
§. 6.
Högv. Preste-Ständet meddelade, genom nu
ankommet Protokolls-Utdrag af denna dag, sitt
Beslut att lägga till Handlingarne Stats-Utskot*
tets Utlåtande N.'r 105 , och Hedervärda Bon*
de-Ständet likaledes sitt bifall till samma Ut¬
låtande.
Upplästes och lades till Handlingarne.
§• 7 •
A nyo föredrogos nedannämnda den 7 den-<
nes §. §. 13 och 14 på Bordet lagda Betänkan-
den :
I:o Stats-Utskottets N:r 92 öfver motionen om
belöning till Herrar Fullmäktige i Riksgälds Kon¬
toret för deras möda vid utredningen af förra Fi-
lial-Diskonterne:
2:0 Ekonomi-Utskottets N:r 16 1 anledning af
gjord hemställan om Ön Tjörns befrielse från
Krono-skjutsning.
Biföllos.
§. 8.
Föredrogs å nyo och upplästes Allmänna
A
662
Den 14 A pril.
Besvärs- och Ekonomi-Utskottets sedan den 7
dennes §. 14. på bordet hvilande Betänkande
N:r 17 angående skyldighet för Postmästare att
emot ersättning hålla Postbok med Landtboer.
Herr Santesson: Jag kan icke instämma i
Utskottets förslag, att postmästare hädanefter
skulle förklaras skyldige att mot ersättning hålla
Postbok med alla inom orten boende Dandtboer,
som vilja sig deraf begagna, samt Postförare å-
läggas emottaga och å dertill vid Postvägen be¬
stämda ställen aflemna de lösväskor, sorn dem i
sådant hänseende anförtios. För min del skul¬
le jag anse obilligt ålägga Poslmästarne att hål¬
la räkning och lemna kredit åt hvem sorn helst,
enär de likväl sjelfve stå i ansvar för den för¬
lust, som dymedelst någon gång kunde inträffa.
Hvad lösväskorne angår, vet jag af erfarenhet,
att de fördröja Postföringens gång; och det skul¬
le blifva ett nytt hinder för densamma om Post¬
förare bestämdt ålades att dem medtaga.
Herr Cederborg : Med Herr Santesson för¬
enar jag mig alldeles. Postmästaren måste redo¬
visa för Postmedlen hvart fjerdedels år, och kan
ej alltid påräkna, att Postböckerne lika noggrant
liqvideras. Mig är bekant , att åtski 1 lige Post-
mästare, som kommit på balans, uti sine förkla¬
ringar till Ofver Post Direktören åberopat, såsom
orsak till balansen, bristande betalning från kor¬
respondenter, med hvilka de hållit bok, och att
en sådan bokhållning då ansetts vara deras en-
skilta sak, hvarför de ock fått skylla sig sjelfva.
Ett ovilkorligt åläggande för Postmästare att hål¬
la bok och lemna kredit, anser jag således gan-
»k.3 äfvgntyrligt; men jag är deremot ofvertygad,
Den 14. April. 663
att de gerna frivilligt åtaga sig detta besvär för
ordentlige betalare, emedan PoBtmästarne sjelfve,
enligt Instruktion d. 16 Februari 1707, för så¬
dant besvär njuta vedergällning; och någon för¬
fattning finnes icke, sorn förmenar Landtboer att
begagna sig af denna fördel.
Herr Hambreus instämde med Herrar San¬
tesson och Cederborg, samt tilläde, att i hans
hemort ingen svårighet mött ordentlige korre¬
spondenter, att få den lättnad för sin brefväx-
ling, som Utskottet nu föreslagit.
Herr Bagge : Jag finner väl äfven olämpligt
ålägga Postmästare, att hålla bok med landtboer,
men jag tror ock de sednare böra, beredas till¬
fälle att, utan allt för dryga kostnader, få sina
bref expedierade. Det stadgande skulle jag allt¬
så vilja tillstyrka, att hvarje landtbo må ega rät¬
tighet vid årets början deponera en summa
penningar hos Postmästaren såsom förskott till
postporto samt, så långt denna summa vore till.
räcklig, och sedermera genom ytterligare till¬
skott, få sina bref behörigen afskickade, äfven¬
som att lösväskor måga , emot serskild betalning,
af Postbönderne medföras, L anledning häraf
yrkar jag återremiss.
Herr Hagander: Om jag rätt fattat Utskot¬
tets Betänkande, är dess mening icke, att Pöst-
mästarne borde åläggas lemna kredit, utan en¬
dast, till säkerhet för korrespondenterne, hålla
bok öfver de bref, som mot betalning inlemnas ;
och jag tillstyrker således bifall å Betänkandet.
Herr Cederborg'. Såsom den enda Postmästare
ibland Ståndets Herrar Ledamöter är jag ensam
närmast i tillfälle att känna förhållandetmed PosH
664 Dtn 14 April.
föringen. Jag vill derför, med anledning af Hr
Pagges yttrande, upplysa, att det enligt Öfver-
Post-Direktörens stadgande af d. 23 Maj 1808,
är Postböndernes ovilkorliga skyldighet att med¬
taga hvilka viiskor sorn helst; och det har , mig
veterligen, ej heller vägrats om icke betalningen
blifvit försummad-
Herr Huldberg: Ekonomi-Utskottet har, vid
utarbetande af sitt Betänkande, trott motionärens
afsigt egentligen hafva varit att förekomma de
obilliga kostnader och det präjeri, som landtbo-
er fått vidkännas genom Postmästare och Postfö¬
rare. Meningen medförslaget är alldeles sådan,
som Herr Hagander fattat den. Här är icke frå¬
ga om Postmästares åläggande att lemna kredit,
emedan sådant naturligtvis alltid bör bero af de¬
ras fria val, utan blott om deras tillhållande atc
föra bok med korrespondenteme emot betalning,
och mot en skälig betalning, så att allt präje¬
ri afböjes.
Herr Bagge : Om, såsom Herr Cederborg
nämnt, ett stadgande finnes, hvarigenom det är
Postbönderne ålagdt att medtaga lösväskor, sa
tror jag åtminstone något strängt ansvar böra e-
ga rum för deras vägran att emot betalning full¬
göra sin skyldighet.
Herr Cederborg: I anledning af hvad Herr
Huldberg yttrat om präjeri, får jag förklara, att
jag anser det vara otillständigt att i ett Riks¬
stånd framkomma med sådana tillvitelser emot
en Tjenstemanna-klass i Samhället; om Herr
Huldberg eller någon annan har anledning till
klagan öfver präjeri, är det honom obetaget att
gnmäla sig hos Öfver-Post-Direktören, §om ej lä¬
1
Den 14 April.
665
rer underlåta att befordra rättelse. — Apoteks-
oc.h Köpmans-böcker öfver utborgningar föras med
afseende på egen vinning; men Post medier, ä-
ro en uppbörd, som Postmästaren skall indrifva
och redovisa för Statens räkning. — De förre
kunna icke tvingas att lemna kredit; oell ett så¬
dant tvång lärer då ännu mindre för de sedna¬
re böra ega rum.
Herr Santesson: Xosväskorne förorsaka 1
alla Släder tre till fyra gånger mera uppehåll,
än hela posten för öfrigt. Endast några få landt-
boer vid stora landsvägen draga nytta af dessa
väskor; men de längre in i landet boende kor¬
respondenter alldeles ingen. Jag kan således ej
annat än afstyrka, att lösväskorne inblandas ined
den allmänna postföringen.
Herr Bjuhr : Jag finner ej af lösväskorne
de olägenheter, Herr Santesson omnämnt. De
aro högst nödvändiga för landtboerne; och viss
tid är i alla fall utsatt för postens expedierande.
De landtboer, sorn bo långt ifrån stora vägen ,
hafva merendels vid densamma vissa ställen ,
der de aflemna och hemta sina bref. Jag till¬
styrker bifall å Betänkandet.
Herr Bkelund. : På min ort har jag aldrig
bort omtalas någon otillbörlig beskattning af Post¬
mästare, ej heller någon klagan ifrån landtboer^
ne öfver olägenheter i och för deras brefväx-
ling; och alt ålägga Postmästare boks och räk¬
nings hållande vore, i min tanka, lika obilligt,
som att dertill förpligta hvilken annan som helst.
Herr Huldberg : Den jemförelse, Herr Ce¬
derborg gjort emella^ Post- och Apoteks-böcker,
hallar i allt annat, än hvad det angår , att den
666 Den 14 April.
ena innehåller kredit på bref, likasom ilen andra
kredit på Apoteks-varor. Apotekaren påförer L
sin bok betalning efter taxa. Postmästaren der¬
emot har ingen taxa å arfvodet för sitt besvär ;
och det är ej annat jag vill, än just att en så¬
dan upprättas, skälig och billig, likasom Medi-
cinal-taxan. — Hvad mig angår har jag så mycket
mindre anledning till klagan öfver präjeri , som
jag ej håller någon postbok.
Herr Cederborg: Likasom Apotekaren är bun¬
den vid taxa för Medicinalier, likaså är äfven
Postmästaren för Postporto,
Då något mer ej var att anföra, framställ¬
de Herr Talmannen Proposition om återremiss,
hvilken proposition besvarades med J a.
§■ 9»
Ekonomi utskottets Memorial N:r 18, med
återlemnande till Högv, Preste.Ståndet af tvän-
ne derifrån remitterade anföranden om de förö¬
kade afgifterne till Krigsmans-kassorna, föredrogs
å nyo, upplästes och lades till handlingarne.
§. 10.
Herr Cronius anhöll om 14 dagars ledighet
från Riksdagen, i anseende till en förestående
angelägen resa, hvilken anhållan bifölls, med
vilkor af det Utskotts samtycke , hvaräst Herr
Cronius är Ledamot,
_
Plenum slutades kl, 8 på aftonem.
In Fidem
Clas Arvedson.
667
Den 17 April.
Plenum kl. 10 f, m.
§.
Från Expeditions-Utskottet hade ankommit föl¬
jande Förslag till Riksens Ständers underdåniga
Skrifvelser:
N:r 19. i anledning af Kongl. Majrts Nådiga
Proposition om inrättande af ett nytt Fögderi
uti Carlsla ds Län :
N:r 20. angående upphörande af vissa Dagsvej.
ken, hitintills af Allmogen uri åtskilliga Sock¬
nar och Härader af Malmöhus Län utgjorda till
Fl yinge och Dahlby Kungsgårdar:
Nlr 2 1. angående den af Calmare Stads Kyrko-
Råd gjorde anhållan om medel till verkställande
af en å dervarande Doin-Kyrka erforderlig re¬
paration :
Njr 22. rörande tryckning före hvarje Riksdags
början af Kongl. Majus Nådiga Proposition an¬
gående Stats-Verkets tillstånd och behof:
N;r 23- angående Riksdagens förlängande på en
månad :
N:r 24. i anledning af Kongl. Majus Nådiga
Proposition , rörande de uti Hallands Län beläg¬
na så kallade Schlegelska Köpe-Godsen :
N:r 25. i anledning af Kongl. Maj.-ts Nådiga
Remiss , angående understöd för upptnuddring af
Landskrona Hamn:
N:r 26. i anledning af Kongl. Majus Nådiga
668
Den 17 April*
Remiss uppå Provincial - Medici Doktor Kjell-
mans Besvär lifver Kammar-Collegii Utslag, i en
fråga orri Testamcnts-Bevillning t
N:r 27. i anledning af Kongl. Majtts Nådiga
Proposition rörande Röne-fo t höjning för Batal¬
jonsläkare efter 8 års tjenstgöring
N:r 28. i anledning af Kongl. Majtts Nådiga
Remiss om fortfarande till nästa Riksdag af ett
årligt Stats-ansläg för Fattigvårds-Inrättningen i
Carlskrona.
Uppläsies och godkändes,
§• 2.
Följande Protokolls-Utdrag af den 11 och
14 dennes upplästes : från Höglofl, Ridd. och
Adeln, med remisser å Kongl. Maj:ts den xj
dennes ankomne Nådiga Skrifvelse samt å 3tne
Memorial angående Närings-friheten , Finans¬
planen och utdelning af Ridd. och Adelns Pro¬
tokoll vid Riksdagen 18 I 5 samt 1817 —18 ; in¬
stämmande i Borgare-Ståndets Beslut med an¬
ledning af Konstitutions-Utskottets Memorial N:r
5; samt återremiss å Ekonomi-Utskottets Betän¬
kande N:r 15 : från Högv. Preste- Ständet med
bifall till Banko-Utskottets Betänkande N.‘r 2 ,
jemte dervid bilagda Utlåtanden Ritt, a—h, 1,
m , men återremiss af Bilagorna lutt. i. k. ; bi¬
fall till Stats-Utskottets Ntr 61, 84—87, 89,
men återremiss af samma Utskotts N:r 88 : och
från Hederv. Bonde-Ståndet med underrättelse,
att Banko-Utskottets Memorial N:r 5 blifvit re-
mitteradt till Rag-Utskottet, samt att Stats-Ut¬
skottets Utlåtanden Nlr 96 , 99 och 101 i an¬
ledning af de hos Bonde-Ståndet gjorde anmärk¬
Den 17 April*
669
ningar vid Betänkandena om Krono-Fogden As¬
sessor Hellbergs ansökning , kostnader för Fång¬
vården i Götheborg och Kaptenen Schoughs an¬
sökning , blifvit lagde till Handlingarne.
Alla dessa Protokolls-Utdrag lades till Bor¬
gare-Ståndets Handlingar.
§• 3-
Stats-Utskottets elen 7 dennes. §, 13. på bor¬
det lagda Utlåtande och Förslag N:r go i frågan
om aflöningen för Riks-Ståndens och deras Ut¬
skotts Sekreterare, Kanslier och Vaktbetjening ,
foredrogs nu åter , tillika med Hederv. Bonde-
Ståndets Protokolls-Utdrag den 11 dennes, inne¬
fattande dess återremiss af samma mål , uti hvil¬
ken återremiss Med-Stånden blifvit inbjudne att
sig föreha-
H err Ullberg: Den hushål Is-princip , Stats-
Utskottet äfven i detta mål ådagalagt , är visser¬
ligen i högsta måtto berömvärd ; iner. Betänkan¬
det upplyser icke hvarför aflöningen till Riks.
Ståndens Notarier och Kanslister skulle så betyd¬
ligen nedsättas under hvad de vid sist förflutna
Riksdag åtnjutit. Mig synes, att då Herr Uandt-
inarskalken och Herrar Talmän ofelbart ega när¬
maste kännedom om Kansli-arbetet, har ock de¬
ras förslag bort tjena Utskottet till rättesnöre. ■—
Det är bekant, att vid denna Riksdag Motioner
till ett ganska stort antal och troligen större än
vid den föregående blifvit väckta ; och jag drar
deraf den slutsats , att arbetet i Slånds-Kanslien
är betydligen ökadt. Jag vill alltså, hvad dem angar,
för min del tillstyrka åtminstone bifall till Hrr
I-andtinarskalkens och Talmännens förslag, hvil-
670
Den 17 April.
ket, i min tanka , innehåller en billig medelväg
emellan de belopp , som vid sisla Riksdagen
fastställdes , och dero , som Stats Utskottet nu
föreslagit. — I anledning af dessa anmärkningar,
begär jag återremiss , men får dervid tillägga ,
att jag, i afseende på Utskotts Kanslien , icke fin¬
ner någon anledning till ändring i Siats-Utskot-
tets Utlåtande.
H err Bagge: Jag tror det ej vara värdigt
Riksens Ständer att hushålla på några skillingar
mer eller mindre i Dagtraktamente för sina
Tjenstemän, då man kanner huru knappt desse
för sina ordinära befattningar äro lönte samt hu¬
lu de ofta få tjena 10 till 20 år innan de hin¬
na till en tarflig bergning; och jag anser denna
hushållning desto mindre lämplig, som jag för¬
märkt , att Stats-Utskottet ej varit lika nogräk-
nadt i fråga om utgifter till 5 ä 600,000 R:dr.
Jag hemställer deriör , och enär görotnålen vid
denna Riksdag säkerligen äro och blifva större
än tillförene, att en lika aflöning, som vid si st—
förflutne Riksdag , äfven nu må bestämmas för
både Stånds- och Ut6kotts Kanslien samt Vakt-
betjenmgen, och att följaktligen målet må åter¬
remitteras. Derjemte får jag erinra, att aflö-
ningen för Serskilta Utskottets Kansli, som icke
finnes i Förslaget omnämndt , torde kunna i
sammanhang med det öfriga fastställas.
Herr Ekelund: Redan i Stats-Utskottet har
jag yttrat , att jag icke funnit någon anledning
till den nedsättning i aflöningen, sorn blifvit
föreslagen. Såsom Herr Ullberg yttrat, äro
göromålen icke minskade, utan snarare betydligt
ökade i jemnförelse till sistlidng Riksdag; och
Den 17 April. 671
af den skyndsamhet, hvarmed de skötas, finner
jag, att Kanslibetjeningen är fullt sysselsatt. Då
härtill kommer, att priset hvarken på hushy¬
ror eller lifsuppehälle fallit sedan sista Riksdag,
och att besparingen genom en minskad aflöning är
för Staten mindre betydlig, än det för Tjenste-
rnännen är vigtigt att kunna påiäkna ett lika be¬
lopp som tillförene, tror jag med rättvisa och
billighet öfverensstämma , att både Stånds- och
Utskotts-Kanslien samt Vaktbetjeningen tillde¬
las aflöning efter enahanda grunder , som vid
Riksdagen 1 817 18 blifvit följde, samt förenar
mig således i anhållan om Sterremiss.
Herr Hambreus: Så mycket jag än värde¬
rar Stats-Utskottéis sparsamhet i det hela, lika
mycket tror jag ock den förevarande speciella
frågan förtjena ett grannlaga behandlingssätt.
Man bör , i min tanka , ej jemnfora Stånds- och
Utskolts-Kansliens personal med Dagsverks-kar*
lar; utan man bör taga i betänkande, att de be¬
kläda Tjenster i Staten , en del vid de högsta
Embetsverk i Riket. Deras skicklighet behöf-
ver således lika litet sättas i fråga , som man är
okunnig om deras nit och oförtrutenhet i sina
göromål , hvilken af dagliga erfarenheten och
expeditionernas skyndsamma gång vitsordas. Jag
förenar mig således med Herrar Bagge och Eke¬
lund deruti , att Ständernes Tjenstemän böra
vid denna Riksdag få åtnjuta lika aflöning som vid
den föregående; och, hvad Vaktmästarne beträf¬
far , anser jag det vara så vida under Ständer¬
nes värdighet att för dem göra någon afprutning
å hvad de tillförene undfått , som det i allmän¬
Den 17 April.
het är illa uträknadt , att , på sätt ordspråket ly¬
der: ’’sila mygg och svälja kameler.”
Herr Palm instämde med Herr Hambreus.
Herr Hagander: Jag förenar mig till alia
delar med Hrr Bagge, Ekelund och Hambreus,
samt hemställer om icke , då Bonde-Ståndet å-
terremitterat frågan med den allmänt yttrade
tanka , att aflöningen borde fastställas lika med
hvad sistförflutna Riksdag blifvit stadgadt, Borgare-
Siåndet, med anledning af Bonde S>åndets inbjud¬
ning, må i en lika beskaffad återremiss instämma.
He rr Huldberg : Med de flere ledamöter,
hvilka redan talat för fastställande af lika aflö¬
ning , som vid sisth Riksdag , delar jag tänke¬
sätt i denna fråga; och jag anser Utskottens
Kansli-betjening lika förtjente af en sådan fördel,
som Ståndens. I egenskap af Ledamot uti Eko¬
nomi-Utskottet känner jag den mängd göromål,
hvarmed Kansli-betjeningen derstädes är och blif-
ver sysselsatt, och jag kan icke godkänna Stats-
Utskottet såsom ensamt behörig Domare öfver
sin Betjenings företräde i mängd af göromål
och belopp utaf aflöning framföre de öfrige. __
Jag yrkar återremiss, med önskan, att både
Ståndens och alla Utskottens Tjenstemän och
Vaktbetjening måga tilläggas aflöning alldeles i
öfverensstämmelse med hvad vid Riksdagen
1817—18 egt rum.
Herr Eckhoff: Då redan så många Leda¬
möter yttrat sin önskan för återremiss , hemstäl¬
ler jag om icke densamma , utan vidare diskus¬
sion, må meddelas i likhet med Hedervärda
Bonde-Ståndets Beslut.
Herr
Den 77 April.
Herr Norström i Jag är visserligen böjd
för nedsättning af Statens utgifter ; men jag vil¬
ie önska, att Stats-Utskottet måtte föreslå den i.
betydligare fall , än det förevarande. Hvad det¬
ta senare angår , är jag af samma tanka med de
flere, som redan talat , att nemligen samma
grunder för aflöningens beräknande måga följas
vid denne , som vid närt föregående Riksdag ,
i synnerhet då göromålen äro nu vida flera och
trägnare.
Herr Santesson: Just det sistnämnda skälet
ville jag hafva yttrat. Jag var väl icke leda¬
mot i Borgare-Ståndet vid sista Riksdagen, men
deremot vid den nästföregående eller 1815; och
jag tror mig i alla fall hafva erfarit, att Kans-
li-görotnålen uti Stånden och deras Utskott nu ja¬
gas och fortskyndas mer än vid någon föregåen¬
de Riksdag , samt nästan mer än man kunnat
begära. Jag tillstyrker följaktligen aflöning för
Ständernes Tjenstemän och Vakibetjening allde¬
les lika med hvad de vid sista Riksdagen åt¬
njutit.
Med Herr Santesson förenade sig Herr
Lejper.
Herr Falkman: För min del kan jag icke
medgifva den beräkningsgrund för Kansli-aflönin-
gen, som Herrar Bagge, Ekelund med flere till¬
styrkt , och sådant destomindre, som Ständerne
hafva tillfälle, att vid Riksdagens slut bevilja,
den förhöjning , hvartill göromålens ökade mängd
möjligen skulle kunna föranleda. Deremot an¬
ser jag Herrar Eandtmarskalken och Talmännen,
hafva gått en billig medelväg; och understöd»
•Borg. St. grot. 18 2 3. 85» 86.
G71 Den 17 April.
jande deras förslag, anhåller jag, ur det skälet ,
om återremiss.
Herr Linström, Jakob: Stålens knappa till¬
gångar göra , på sätt jag flere gånger förut om¬
nämnt, all möjlig hushållning med utgifierna
nödvändig. Om den ifrågavarande aflöningen
skulle ökas utöfver hvad Stats-TJiskottet föresla¬
git , så kunde den möjligen i sin mån verka lill
förökning af Bevillningen. Mitt vid Utskottets
Utlåtande bifogade' serskilra yttrande utvisar, att
jag tillstyrkt en ännu större nedsättning, än
Stats-Utskottets Pluralitet ; och jag vill upplys¬
ningsvis hafva nämnt , att Statens besparing ge¬
nom en sådan ytterligare nedsättning skulle upp*
gå till icke mindre än 11 ä 1200 Rtdr i må¬
naden.
Herr Noréus ! Jäg kan icke antaga såsom
eli ständigt gällande skäl , att Statens tillgångar
äfo knappa. Man måste stundom afse , att Sta¬
ten betalar hvad den bör betala, och att den ve-
dergäller de mödor och besvär, som till dess
tjenst användas. Med sådan åsigt , och då jag,
lika med Herr Santesson , finner göromål ert vjd
innevarande Riksdag betydligen ökade emot till¬
förene , samt jag erfarit, att Kans!i*göromålen
skötas med en stadga , ordning och skyndsam¬
het } som öfverträffar hvad man kunnat vänta ,
finner jag icke något skäl till minskning i de
aflönirigs-belopp, sorn vid sistledne Riksdag fast¬
ställdes , och hvilka äfven den tiden ej voro för
högt tilltagna. Göromålen exempelvis i Borgare
köandets Kansli kunna ej med den skyndsamhet,
sorn nu sker , bestridas af den ordinära personal,
sorn derstädes är anställd } utan serskilt biträde
Den 17 April.
675
eller en öfverdrifven ansträngning; och behåll¬
ningen å aflöningen blir då ej större, än mödan
förtjenar. Desse Tjenstemän böra, i min tan¬
ia, ej jemföras med renskrifvare; ty hos de för¬
re fordras flere egenskaper , än blotta hand¬
arbetet. — Jag anhåller således äfven , att Må¬
let återremitteras.
Herr Ullberg : Hrr Landtmarskalken och
Talmännen anser jig vara de mest behörige Do¬
mare i denna sak. — Hvad Utskotts-Kanslien
angår, måtte det vara en mindre möda, att, så¬
som från somliga bland dem, t, ex, Dag-och E-
konorni-Utskotten skett, expediera Betänkanden
i tryckta Exemplar, än att, på sätt med expedi¬
tioner från Stånds Kanslien och Stats-Utskottet
tillgått, besörja om deras utskrifvande. — För
öfrigt får jag tillägga , att , då af Betänkandet
inhemtas , att Högv. Preste-Ståndet fått trakta¬
mente anslaget för 4 Vaktmästare , äfven Bor¬
gare-Ståndet , hvars Ledamöter utgöra ett större
antal än Preste-Ståndets , synes behöfva lika
många Vaktmästare , som det senare ; och , om
den uppassning , som hos Preste-Ståndet bestri-
des af 4, kunde här fullgöras af 3 , så skulle
det 4tde traktamentet kunna på de 3.*ne fördelas.
I Herr Tillbergs sistberörda tillägg förena¬
de sig Herrar Norström , Ekelund och Lundman.
Herr Bagge : Den ändring, Stats-Utskottet
tillstyrkt i Herrar Landtmarskalkens och Talman¬
nens förslag hvad tiden angar , ifrån hvilken af
löningen för Ståndens Tjenstemän bör beräknas,
är desto mindre lämplig, sorn, i händelse, på
sätt Utskottet tillstyrkt , antagningsdagen skulle
tjena till grund > det med Riddarhus Kanslister;
6 7.
Den 17 vlpriZ.
ne , hvilka lära blifvit af Riddarhus-Direktionen
antagne i början af sistlidne December månad ,
således inträffade , att de finge njuta aflöning 5
till 6 veckor före Riksdagens början.
Herrar Fornander och Westin yttrade sina
tankar alldeles i öfverensstämmelse med de flere
He rrar ledamöter , hvilka talat för bestämman¬
de af lika aflöning som vid sistlidne Riksdag;
och Herr Fornander tilläde , att , då Hedervärda
Bonde-Ståndet visat den liberalitet, att återremit¬
tera Målet med tillkännagifvande af en sådan af¬
sigt , skulle enahanda liberalitet, i Herr Fornan-
ders tanka, jemväl egna de öfriga RiksStånden.
Herr Noréus: Jag är visserligen öfverty-
gad , att Hrr Landtmarskalken och Talmannen
ega hästa kännedomen om Kansli-betjeningens
göromål och huru de uppfyllas; men jag bör lik¬
väl erinra , att ärendenas mängd ej varit full¬
komligen bekant på den tid , då Hrr Randtmar-
skalken och Talmännen uppgjort sitt förslag. —
Hvad Vaktmästarne angår, förenar jag mig i Hr
Ullbergs senaste anförande. — För öfrigt instäm¬
mande med Hr Fornander, hemställer jag, om
icke, vid återremissen , det ina förklaras för
Ståndets gemensamma tanka, att aflöningen bör
beräknas och utgå efter samma grunder , som
vid sistlidne Riksdag.
Herrar Limnelius och Prytz förenade sig
med Hr Noréus; den förstnämnde med anmärk¬
ning, att äfven i Bevillnings-Utskottet göroinå-
len vid denna Riksdag äro betydligen ökade.
Herrar Hjertström och Hegardt yrkade, med
anledning af de nu gjorde anmärkningar, åter-
remiss , och erinrade, att jemväl Lag- och Ei
Den 17 April.
677
konorni-Ulskottens Betänkande» , i följd af Stän¬
dernes Beslut , hädanefter komma att 1 skrifna
Exemplar insändas till Stånden, hvarigenom så^
ledes arbetet i dessa Utskott icke blir mindre, än
i något annat.
Herr Lenning : Jag förenar mig med Plu-
raliteten af de .Ledamöter, hvilka redan yttrat
sina tankar, och vill tillägga ett skäl, som jag
icke hört någon annan nämna , att nemligen.
Ständernes Tjenstemän alla äro anställde uti ser-
skilta Embets-Verk samt i den mån , Riksdags-;
göromålen blifva trägnare, sakna tillfälle att be-
•trida sin vanliga tjenstgöring, och matte derom
anlita andra personer, måhända emot betalning.
Bland dem, jag närmast känner , äro alla så in¬
sigtsfull och arbetsamma, att jag ej kan tillstyr¬
ka någon förknappning å hvad vid sistförflutne
Riksdag blifvit deras vederlikar tillslaget.
Häruti instämde Hrr Danielsson , Bjuhr med
flere.
På Herr Talmannens Proposition blef Må¬
let till Stats-Utskottet återremitterad» .
§• 4*
A. nyo föredrogs Stats- Banko- och Ekono¬
mi Utskottens sedan den 11 dennes §, 4. : på
bordet hvilande Betänkande i den väckta frågan
om bestämmande af allmänna grunder för ett
Statshushållnings-sy stern.
Herr Hagander: Jag: har visserligen icke
något att anmärka emot Betänkandet i det hela ,
men anser i Ständernes underdåniga Skrifvelse
uti detta ämne lämpligen kunna tilläggas den ön¬
skan , att de grunder för Statshushållnings-syste-
678
Den 17 April.
met, sorn Kongl. Maj:t vid en kommande Riks¬
dag ämnar låta inför Riksens Ständer framlägga,
måtte befordras till trycket och spridas bland All¬
mänheten så tidigt, att den hinner före Riksda¬
gens början derom stadga sina tankar, på det
Ständerne således af opinionen måga ega någon
ledning för sina åtgärder.
Häruti förenade sig Hrr Cederborg och Dm
Kinger.
Herr Lenning : Då det beror af Kongl. Maj:fs
Nådiga godtfinnande huruvida, på sätt Utskotten
nu föreslagit, Kongl. Maj:t må täckas låta meddela
Ständerne grundeme för det Stats-hushållnings-
system , Kongl. Maj:t anser böra följas , tror jag
en sådan önskan, som Herr Hagander omnämnt,
vara allt för tidig, innan man vet huruvida
Kongl. Maj:t i Nåder samtycker till nyssberör-
de förslag.
Herr HaganderJag deremot anser ingen
önskan för tidig ifrån Folket till sin Konung.
Betänkandet blef på Herr Talmannens Pro¬
position af Ståndet bifallet.
§• 5-
Föredrogos å nyo och biföllos Stats-Utskottets
d. 14 dennes §. 3. på Bordel lagda Utlåtanden:
N:r 10 2. i anledning af en motion om medels an¬
slående till befordran af Växel-undervisningen:
N:r I03. om användandet af Djekne-penningar-
ne i Hernösands Stift :
N:r 104. om sökt inlösen vid Riksgälds-Kon-
toret af \% gt. skadade Kredit-sedlar.
Den 17 April.
§•6..
Vid förnyad föredragning af Stats-Utskot-
tets den 12 dennes meddeltä Utlåtande Nit
105 om förskotts anvisning å den summa, Rik¬
sens Ständer komma att anslå till kostnadernes
godtgörande i och för H. K. H. Kronprinsens
förestående förmälnihg och verkställda Utrikes
resa, fann Borgare-Ståndet, som redan den 11
dennes §. 11. gillat Utskottets Betänkande i huf-
vudsaken, deraf följa, att något hinder emot den
föreslagna förskotts-anvisningen å Borgare-Stån¬
dets sida icke möter, samt beslöt således, att först¬
nämnda Utlåtande skulle läggas lill Handlingar.ne.
§• 7-
Föredrogs' å nyo Ståts-Utskottets Utlåtan¬
de N:r 106 öfver en väckt motion om inköp
för Stats-verkets räkning af några Trädhus i
Götheborg ■:
Herf Leffler: ’’Då jag i sjelfva hufvudsa-
ken gillar Sfäts-Utskottets Bétänkande, och lät¬
teligen inser svårigheten för Utskottet att tillstyr¬
ka något partiélt anslag för en sak, sorn direkte
tillhörer Jrdje Hufvud-titeln, skulle jäg likväl
önskat, att Utsk. hade tillstyrkt Riksens Ständer,
att genom en underdånig skrifvelse till Kans
Majit Konungen anhålla derom, att sådana an¬
stalter matte blifva vidiagné , sorn Kongl. Majit
i Nåder finnér mest tjenlige till förebyggande';)!
dén hotande skada Herr Treffenberg uti sitt M ■
inorial befarat och omtalat. Då jag noga,.kari»
ner förhållandet i denna del, och vet hvad Jpr,
högst betydlig egendom, som förStåtens räkning
m
Den l7 April.
förvaras uti de omtalta förråderna uti Götheborg,
■arnt att denna Egendom lätteligen kunde genom
en vådeld inom kort tid nog förvandlas i aska,
Ian jag icke annat, än anse saken för rätt allvar¬
sam. Jag tror likväl, att de åtgärder Herr Tref¬
fenberg föreslagit, komma uti verkställigheten att
möta många svårigheter , och att ändamålet med
vida mindre kostnad i betydlig mån kunde vin¬
nas , om man i tid vidtager nödiga försigtighets¬
mått, samt framför allt vore väl försedd med
Storm-stegar, Brand-segel och annan Brand¬
redskap."
Herr j4$[>elin: Då det icke tillhörer Staten
att besörja Brand-redskaps anskaffande för enskild
de Städers behof, tror jag ej heller Hr Defilera
anmärkningar böra föranleda till återremiss.
Herr Santesson: I Stats-Utskottet har jag
sökt ådagalägga vigten af de ifrågavarande Träd¬
husens undanrödjande, i anseende till faran för
Kronans närbelägna förråd och öfrige publike
^Byggnader; men jag har dock icke kunnat und¬
gå, att, lika med Utskottet, anse mindre lämp¬
ligt, att ifrån Riksens Ständer göra framställning
i en sak af denna beskaffenhet ; och jag är öf-
vertygad , det vederbörande Befälhafvare, åtmin¬
stone nu föranledd af motionen , icke lärer un¬
derlåta, att hos Kongl. Maja i underdånighet an¬
mäla förhållandet.
Herr Linström, Jakob: Utskottet har trott
denna fråga böra i administratif väg behandlas
och egentligen tillhöra Kongl. Krigs-Collegii åt¬
gärd.
Hers Cederborg: Betänkandet angår Inköp
!»C Trädhussn} Hl Jtf filers yttrande Jfer Brand-.
Den 17 dpril.
681
redskaps anskaffande. Detta sednare innefattar
således en serskild ny motion, som icke lärer
»
kunna upptagas.
Herr Lefler anmärkte, att han ej föreslagit,
det Stats-Utskottet skulle gå i författning om
Brand-redskaps anskaffande,
På Herr Talmannens Proposition blef Stats;
Utskottets Utlåtande bifallet,
§. 8.
Det Förslag till Reglementariska föreskrif¬
ter i afseende på Offentlighet vid Borgare-Stån¬
dets Sessioner, hvilket den 7 dennes §. Ii lades
på bordet, blef nu å nyo föredraget och upp¬
läst, så lydande :
”Borgare-Ståndet lemnar tillträde åt Svenske
Medborgare, att, till det antal, som rummet med-
gifver, öfvervara dess sammankomster och öfver-
läggningar, med vilkor af noggrant iakttagande
utaf följande föreskrifter:
1. För att erhålla inträde till Ståndets
Sessioner erfordras Polett, ställd på bestämd num-
niererad plats i Sessions-rummet, och på den per¬
sons namn, som Poletten uppvisar.
2. Med Poletternes utdelning förhålles
således, att sedan Ståndet, vid hvarje Riksdag,
för Redaktörer af Tidningar utsett vissa platser ,
hvartill Poletter för längre eller kortare tid, allt ef*
ter Ståndets bepröfvande, dem tillställas; Ståndet
förbehållet att på förekommen anledning Poletter-
ne indraga; Så disponeras alla de öfrige platserne
för hvarje Sessions-dag på det sätt, att Ståndets Tal¬
man dertill utdelar tvänne Poletter och Ståndets
Ledamöter, utaf de öfrige, turvis och efter num¬
682
Den 17 April.
mer inom Ståndet, till utdelning emottaga hvär¬
dera en eller flere till de återstående platserne,
i förhållande till dessas antal emot Ledamöternes,'
3. Vid Polett-utdelningen iakttages . att
så väl Talmannen, sotn Ledamot af Ståndet hö¬
ra på hvarje Polett utsätta den persons namn ,
till hvilken den öfverlemnas och derjemte den¬
samma egenhändigt undertéckna.
”§. 4. De blott för en Sessions-dag gällande
Inträdes-Poletter aflemnas till den vid ingången
placerade Vakt-betjening; men Poletter, gällande
för längre tid, böra endast för samma Vakt-be-
tjeriing uppvisas och af innehafvaren behållas.
’'§. 5. Tidnings-Rédaktörer, som erhållit In-
trädes-poletter, vare berättigade, att under Stån¬
dets Sessioner anteckna de ämnen, hvarom Stån¬
det öfverlägger, med allt hvad dervid yttras och
beslutes. Meddelas underrättelser derom i all¬
mänt tryck, underkasta desse Redaktörer sig, i
fall af smädliga, lögnaktiga eller vrängda fram¬
ställningar, det ansvar, som i 6:(e och I2;te
Mom. af Tryckfrihets-Förordningens 3:e §. be¬
stämmes.
6. Åhörare, som bivista Ståndets Sessio¬
ner, skola förblifva på de dem anvista platser,
icke på något sätt hvarken blanda sig uti öfver-
läggningarne, eller dem störa, icke heller genom
ord eller åthäfvor tillkännagifva bifall eller o-
gillande af hvad i Ståndet förefaller, samt i all¬
mänhet efterkomma hvad Ståndets Talman, till
ordningens bibehållande., åhörarne föreskrifver.
Inträffar någon oordning , ege Talmannen, att
efter eget bepröfvande, antingen från Sessions-
rumrnet afvisa endast den felaktige, eller ock för¬
Den 17 jflpril.
683
ordna , alt alla åhörarne för Sessions-dagen böra
lemna Ståndets sammanträde. Gröfre förbrytel¬
ser emot Ståndet eller någon dess Ledamot be¬
handlas enligt sista Momentet i Regerångs For¬
mens 110. §. ; och ankommer det i öfrigt på
Ståndets godtfinnande, att från tillträde viddess
Sessioner under påstående Riksmöte utesluta
den , som en gång blifvit utur Ståndets samman¬
komst afvisad.
’’§. 7. När Proposition till votering anslås ,
skola åhörarne, innan voterings-sedlarne utdelas,
utur Sessions-rummet afträda; och ega de ej
att sine platser der återtaga förr, än voteringen
blifvit fulländad. Dessutom skall det bero af
Ståndet, att, på Proposition af dess Talman el¬
ler efter någon Ledamots yttrade önskan, för¬
ordna, att åhörarne böra ur Sessions-rummet af¬
träda, utan att motiver för Propositionen eller
beslutet behöfva anföras.
”§. 8. Till vederbörandes efterrättelse skola
dessa Reglementariska föreskrifter tryckas och
tillräckligt antal exemplar deraf anslås på de stäl¬
len i Sessions-rummet der åhörarne placeras;
samt erinran om föreskrifternes iakttagande , a
Inträdes-Poletterne utsättas. Stockholm den 4
April 1823.
Johan Westin» Th. A. Aspelin.
M. L. Ekelund. B. H S antesson.
H. A. Falkman. Jean Noréus.
J. U. Winters."
Under den härefter företagne öfverläggning
gjordes vid förutstående Förslag följande An¬
märkningar och Anföranden, nemligen:
684
Den 17 April.
Vid Inledningen:
af Herr Nilsson: att orden Svenska Me-
borgare borde förändras till Svensk; och
Norrska Medborgare, emedan, i händelse
icke medlemmar af andra Nationer skulle lem¬
näs inträde, det åtminstone kunde ega rum för
Norrmän, enär de lyda under samma Regering,
som Svenskar, och de sednare icke vägras till¬
träde vid de Norrska Stor-thingen; hvilken an¬
märkning understöddes af Herrar Limnelius, Nor¬
ström, Winberg, Ullberg, Huldberg och Lenning'.
af Herr Falkman : att, om utrymmet så til¬
läte, det visserligen kunde vara billigt, att äf¬
ven lemna Norrska undersåter tillträde1; men att
man, i brist af utrymme, måst inskränka sig till
endast Svenske: Hvaruti äfven instämde Her¬
rar Noréus och Santesson:
Herr Westin : Att till Herr Talmannens dis¬
position kunde lemnäs ännu en Polett utöfver
de alne af Deputerade föreslagne , med rättighet
för Herr Talmannen, att, när han så för godt
finner, låta Norrmän och främmande af andra
Nationer sig deraf begagna:
Vid 2:dra §:n :
Herr Lenning: att uttrycket hva rj e Riks¬
dag vore olämpligt, enär det syntes innefatta, att
Reglementet skulle nu antagas äfven för framti¬
den, ehuru, efter Herr Ijennings tanka, här blott
yore fråga om den nuvarande Riksdagen:
Herr Vilberg\ att ett visst och lämpligt an¬
tal af de Tidnings-Redaktörer, som enligt denna
§. skulle kunna undfå platser för längre eller
kortare tid, borde bestämmas; t. ex, 4, på det
alla sådana Redaktörer, hvilka inom Stockholm
Den 17 A priJ.
685
troligen utgöra ett antal af Icke mindre än 20,
måtte kunna hafva anspråk på platser och utträn¬
ga andra åhörare:
Herr Noréus: att det, enligt förslaget, be¬
ror af Ståndet, att vid hvarje Riksdag för Re¬
daktörer titse vissa platser, och således dervid
äfven bestämma antalet :
Vid 5:te $:n:
Herr Nilsson: att tillåtelsen för Tidnings-
Redaktörer till anteckningar under Sessionerne
synes destornera öfverflödig, som hvar och en ,
hvilken fått inträde , säkerligen sjelf täger sig
denna rättighet; och att äfven den öfriga delen
af §.'n kunde uteslutas, enär ingen lärer tvifla
om sin ansvars-skyldighet efter. Tryckfrihets-för-
ordningen för hvad han befordrar till trycket,
samt ett Reglemente i alla fall icke kan tjena
till Lagstiftning :
Vid 6:te ,§:n:
Herr Leffler: att förbud saknas emot all
gemenskap inom Ståndet emellan Ledamöter och
åhörare under öfverläggningarne, hvilket likväl,
till förekommande af hvarjehanda oskick , skul¬
le vara nödvändigt : — Hvaruti förenade sig
Herrar Eckhoff, Santesson, Bjuhr och Lenning :
Herr Balkman: att, då förslaget innehåller,
det åhörarne skola förblifva på sina platser, icke
blanda sig uti öfverläggningarne, och icke ge¬
nom ord eller åthäfvor tillkännagifva bifall el¬
ler ogillande af hvad i Ståndet förefaller rn. m.,
syntes häruti redan ligga det stadgande, Herr
Leffler önskat;
Herr Leffler: att, deräst icke ett tillägg uti
nämnda stadgande gjordes och såmedelst alla sam¬
686
Den 17 April.
tal emellan Ledamöter och åhörare förekommas,
skulle, utom andra olägenheter, det äfven blifva
svart att utröna, huruvida det nu i §:n befintli¬
ga stadgande eflerlefdes :
Herr Nilsson: att skyldigheten till stillati¬
gande vore den enda föreskrift, som i »lenna
§. syntes nödvändig , och kunde korteligen uttryc¬
kas dermed, att hvarje åhörare, sorn icke iakt¬
tager tystnad, skall af Ståndet utvisas; men att,
dåde gröfre förbrytelserne emot Ståndet eller dess
Ledamöter måste bedömmas icke efter Regle¬
mentet, utan efter Grundlagen, denna sednares
föreskrifter blefve hvarken iner eller mindre
kraftiga , genom det desamma i Reglementet upp¬
repades ;
Vid y:de ,$“.72.*
Herr Bagge: att åhörarnes afträdande vid
alla voteringar, serdeles uti många obetydliga el¬
ler mindre vigtiga frågor, ej syntes af nöden, u-
tan vöre det tillräckligt att, sedan Proposition
blifvit framställd , det till Ståndets pröfning öf-
verlemnades, huruvida voteringen borde ske in¬
om lyckta dörrar , och att , orri någon Ledamot
sådant äskade, åhörarne då finge afträda; hvilken
anmärkning understöddes af Herr Pryiz:
Herr Eckhoff: att i England åhörarne vid
Parlamentets sammankomster alltid utvisas un¬
der voteringar, men, efter deras slut, åter få till¬
träde, och att förhållandet bör blifva enahanda
härstädes :
Herr Noréus: Att Deputerade i sitt för¬
slag uti denna del just följt Englands efterdöme
och trott det ifrågavarande stadgandet äfven fö-.
Den 17 April.
.•6*7
rekomma all beröring emellan Ledamöter och
Åhörare:
Herr Hjertström: att, da votering sker i van*
lig ordning med slutne sedlar, någon anledning
icke vore till åhörarnes utvisande under vote¬
ringen ; och att ändamålet med offentligheten vid
Sessioneme förfelades, om ej Ähörarne finge ve¬
ta det vigtigaste, eller sjelfva resultatet af vote¬
ringen, hvartill likväl deras rättighet syntes ic«
ke nog tydligen uttryckt;
Herr Noréus; att, da förslaget endast inne*
håller, det åhörarne böra afträda vid votering och
cj cga återtaga sina platser förr än den blifvit
fulländad, deraf ingalunda följer, att de icke ge¬
nast efter voteringen skola fa del af Beslutet :
Herr Unström, Jakob: att, örn hos Ståndet
någonsin förekom rne mål, som behöfde hållas
hemliga, kunde åhörarnes utvisande vid voterin.
gar hafva något skäl med sig; men att, enär så¬
dant icke någonsin inträffar, samt åhörarne, om
de placerades på Läktare, ej kunde få minsta
beröring med Ståndets Ledamöter , någon fara ic¬
ke syntes för handen, med mindre de förre kun¬
de tillåtas öfvervara äfven voteringarne: Här«
uti instämde Herr Ehinger:
Herrar Limnelius, Norström , Westin och
Niisson : lika med Herr Hjertstiöm:
Herrar Falkman, Bjuhr, Winberg och Eke¬
lund : lika med Herr Noréus.
Utom hvad sålunda anmärktes och anfördes
i afseende på åtskillige §. §. i förslaget till g-
lementariske föreskrifter, yttrade sig för öfrigt ne*
dannämnde Herrar Ledamöter :
688
Den 17 April.
Herr Lejfi er : ,;,Då frågan först väcktes in¬
om detta Högtärade Stånd om publicitet vid
Pess öfverläggningar, yttrade jag min öfverty¬
gelse vara, att densamma vore af Konstitutionel
beskaffenhet, emedan den föreslagna publicitén
gör en rubbning och förändring uti 58. §. Riks-
dags-Ordningens föreskrift, der Dagstiftaren icke
otydligen åsyftar att förekomma allt hvad sorn
kunde inverka på den fria yttrande rätten , samt
ett förhastadt omdöme öfver diskussionerne och
enskiltes yttranden innan de blifvit justerade, —
Samma öfvertygelse har jag ännu, och tror att
frågan hade bordt för alla Stånden på en gång
väckas uti, och behandlas utaf Konstitutions-Ut-
skottet. Men då Högtärade Ståndets pluralitet
annorlunda ansett saken; och i följe deraf, ett
förslag till Reglemente, öfver hvad vid publici¬
tén iakttagas bör, utaf vissa Herrar Deputerade
blifvit uppgjordt och framlemnadt, hemställer jag
till Högtärade Ståndets eget upplysta bedömmande,
om icke detta förslag , i fall det antages, bör, för
att kunna vinna kraft till verkställighet, öfverlem-
nas till Kongl. Maj:t, för att erhålla Dess Nådi¬
ga stadfästelse derå. För min del, anser jag sa¬
ken så, emedan förslaget innefattar föreskrifter,
som skola gälla för andra, än Ståndets egna Le¬
damöter, och således på sitt sätt kan anses som
en lag, emedan förslaget åberopar och tilläm¬
par redan stadgad Dag; och emedan förslaget
icke allenast skall gälla för denna, utan äfven
för kommande Riksdagar. 87. §. Regerings-for-
men synes ock härtill gifva anledning, enär Rik¬
sens Ständer icke kunna stifts lag, utan gemen¬
samt
Den 17 April.
689
samt med Konungen, och uti åberopade §. intet
undantag är gjordt för ordningen inom Stånden.
Jag tror således, att ehuru saken icke för Öfrigt
blifvit behandlad enligt 87. §. föreskrift, bör man
dock derå söka Konungens Nådiga stadfästelse.”
Herr Nilsson : Jag förenar mig med Herr
leffler deruti, att Kongl. Maj:ts Nådiga Stadfä*
stelse på Reglementet bör sökas.
Herr Eckhoff: Erkännande med tacksam¬
het Herrar Deputerades inöda till Förslagets upp¬
rättande, instämmer jag likväl med Herr leffler
deruti, att detsamma innefattar lag, hvarå Kongl.
Maj is Nådiga Sanktion erfordras, samt tror Stån¬
det icke hafva rättighet att stifta lagar enskilt.
—- För öfrigt hade det varit önskligt, att få ve¬
ta Deputerades tankar hvaräst Ahörarne skola pla¬
ceras, emedan det är angeläget, att deras plat¬
ser inrättas sktljde från Ståndets ledamöters.
Herr Noréus : Jag har deltagit i Depute¬
rades arbete, och alla Förslagets punkter instäm¬
ma med min öfvertygelse. Ingen ny lagstift¬
ning är af Deputerade föreslagen. Det är öf-
verlemnadt till Talmannen, att vaka öfver ord¬
ningen när åhörarne fått tillträde; och sådanc
tillhörer honom förut i allmänhet, enligt 45.
§. Riksdags-Ordningen. Tryckfrihets-lagen har
endast blifvit åberopad till vederbörandes efter¬
rättelse. Deputerade hafva följaktligen ansett det
ankomma på Ståndet enskilt, att upprätta så be¬
skaffade Föreskrifter, som detta Förslag innehåller;
och för den tankan eger man stöd af 12. §. Riks¬
dags Ordningen,hvilken förmår, endast att Stånds-
ordningarne böra vara i öfverensstämmelse med
-Borg. St. Prof. 1823, 87, 88.
6go
Den 17 sfpril.
Grundlagarne författade. 58:de §:n R. O. är
tillkommen för det ansvar skull, som en Riks¬
dagsman subjektivt mäste ikläda sig för sina yt¬
tranden. Ehvad mening en Tidnings-Redaktör
eller annan Åhörare än må draga af dessa yttran¬
den, är det likväl icke dennes uppgifter, utan
endast Ståndets justerade Protokoll, som bestäm¬
mer Riksdagsmannens ansvarighet inför Lagen.
Häruti förenade sig Herrar Hagander, He¬
gardt, Hjertström och Limm lus.
Herr Ekelund: Hos Deputerade har jag re¬
dan yttrat min tanka, att Reglementet, om det
af Ståndet antages, bör underställas Kongl. Majtts
Nådiga pröfning; och jag anser sådant desto me¬
ra nödvändigt, sorn saken, hvarom det handlar,
är något alideies nytt och ännu oförsökt bär i Lan¬
det. — Jag tror den allmänna och enskilda säkerhe¬
ten inom Ståndet fordra , att Reglementet af Kongl.
Maj:t i Nåder sanktioneras ; och jag instämmer
derom med Herr Leffler. — Hvad det angår ,
att Deputerade bort yttra sig huru Åhörare sko¬
la placeras , får jag erinra, att något uppdrag i
äfen delen icke varit Deputerade gifvet.
Herr Falkman : Jag förenar mig med Hr
Noréus., och tror icke de Föreskrifter , Ståndet i
denna fråga besluter, behöfva underställas Kongl.
Majtt. Då icke Allmänheten utan undantag, men
endast de personer, sorn af Ståndet undfå Po¬
letter, erhålla inträde , kan jag icke betrakta de
Reglementariska, Föreskrifterne annorlunda, än
såsom ett Kontrakt emellan Ståndet och dem , för
hvilka inträde beviljas, samt följaktligen såsom
angående en Ståndets enskilda Ekonomiska an¬
gelägenhet.
Den 17 A pri/.
691
Herr Hambreus: Då jag i början af Riks¬
dagen , när frågan om offentlighet vid Ståndets
sammanträden förehades, icke yttrat mina tankar,
får jag nu förklara, det äfven jag anser frågan
vara af så ekonomisk beskaffenhet, att Ståndet
bör kunna deruti sjelft förordna lika fritt , som
angående tryckningen af sina Protokoll, Lik¬
väl skulle det, i min tanka, ej vara ur vägen,
att underställa Reglementet Kongl. Maj:t , och
begära Dess Nådiga Sanktion; dock icke så, att den¬
na Sanktion vore nödvändig för det närvarande,
utan endast för framtiden, och att underställningen
i alla fall ej borde hindra verkställigheten.
Herr Arvidson : Med Herr Noréus förenar
jag ntig till alla delar, och tror Reglementets
öfverlemnande till Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning
ej böra än ytterligare aflägsna verkställigheten af
ett Beslut, som alltid skall hedra Ståndet, och,
efter hvad jag hoppas, medföra goda följder.
Herr Fornander: Jag hyser ännu samma
tanka, som förut, att nemi. publicitet af Ståndets
öfverläggningar redan är tillräckligen åstadkom¬
men genom tryckningen af dess Protokoll, samt
att det för Allmänheten är föga vigtigt om den
får kunskap om öfverläggningarne någon dag förr
eller sednare; Och Vare Kornmittenter hafva i
alla fall ej tillfälle att bevista Sammankomsterne
och njuta nöjet deraf, ty annat än nöje är det
icke. Man bör således, i min tanka, ej under¬
kasta sig olägenheterne af Åhörares inträde för
den ovissa äran, som Ståndet derigenom möjligen
skulle kunna skörda; och, då de irenne öfriga
Riks-St3nden icke antagit en så beskaffad publi¬
citet, synes ej heller opinionen för saken vara
693
Sen 17 April.
mogen, •— Emellertid, och ehuru jag ej lika
med Herr Heffler anser de Reglementariske Före-
sktiflerne kunna hänföras under rubriken af
Grundlag eller allman Lag, utan i den frägan
delar Herr Noréi tänkesätt, tror jag del likväl
vara vackert och anständigt att underställa dem-
samma Kongl. Majit, som pä Sin höga punkt är
1 tillfälle att se saken från sidor, dem vi, må¬
hända , ej kunna bedömma.
Med Herr Fornander förenade sig Herr
Möller.
Herr Noréus: Enär hufvudsaken , eller att
'Åhörare skola lemnäs tillträde, redan förut är
afgjord } och nu endast återstår att bestämma de
Reglementariska Föreskrifter och de vilkor, hvar¬
under inträdet beviljas, anser jag öfverflödigt att
inlåta mig i någon vidare utveckling af äran ,
vigten och nyttan utaf denna publicitet , hvar¬
om jag redan tillförene yttrat mina tankar, Jag
inskränker mig således endast till det Reglemen-
tariska: Jag åberopar än en gång 12 §. R. O.,
och får, jemte det jag förenar mig i hvad Herr
Falkman yttrat, tillägga, att 1809 års Riddar-
hus-Ordning öfverlemnades till Kongl. Majtt icke
till fastställelse, utan blott för att allmängöras:
att förfarandet väl varit annorlunda med 1818
års Riddarhus-Ordning, hvilken finnes, på Rid-
derskapets och Adelns underdåniga begäran , af
Kongl. Majtt i Nåder fastställd, men att, ehuru
denna sednare således icke kan ändras utan Kongl.
Majtts Nådiga bifall, detta likväl icke är en följd
af Grundlagens bud, eller hindrar de öfriga Stån¬
den att sjelfva antaga sina Stånds-Ordningar.
Det skulle ock eljest möjligen medföra flera o*
Den 17 A pril.
693
lägenheter om Ständet nödgades å livarje obe¬
tydlig förändring söka Kongl. Maj;ts Nådiga Sank¬
tion.
Herr Linström , Jakob : Jag åberopar äfven
Ståndets en gång fattade beslut, och förenar mig
för öfrigt med Herr Noréus,
Häruti instämde Herr Ehinger.
Herr Norström: Herr Noréus har förekom¬
mit mig, utom i hvad angår stadfästelse!! ä
Regie mentet; hvarom jag hyser den tankan, att,
då Kongl. Majit i Nåder fastställt Riddarhus-Ord-
ningen , bör ock vår Stånds-Ordning öfverlemnas
till Kongl. Majtts Nådiga Sanktion.
Herr Leffler: ’’l afseende på sjelfva huf-
vudfrågan , har jag i förbigående yttrat min öf¬
vertygelse. Hvad angår det Reglemente, sorn
nu är föremålet för öfverläggningarne, så har
jag haft äran uppgifva de skäl, hvilka ligga till
grund för min förmodan , alt detsamma är af
den beskaffenhet, att Konungens Nådiga stadfä¬
stelse derå erfordras innan det kan sättas i verk¬
ställighet. Den anförda 12 §. af Riksdags-Ord-
ningen kan jag icke anse såsom talande emot be-
hofvet af en sådan Konungens Nådiga Stadfästel¬
se; enär uti samma §. endast omnämnas sådane
Stånds-Ordningar , som röra Stånden, och icke
gälla för främmande Personer.’’
Herr Hagander: Herrar Falkman, Arvid¬
son och Noréus hafva redan yttrat hvad jag äm¬
nat säga; och för mig är det således tillräckligt
att förena mig med dem.
Herr Bjuhr: Icke heller jag anser Kongl.
Maj:ts Nådiga Sanktion af nöden; men skulle
jag i dtnna tanka misstaga mig, så vore det åt¬
694 Den 17 April.
minstone af vigt. att Ståndet icke genom Sank¬
tion blifver så bundet vid Reglementet, att ic¬
ke ändringar deruti när som helst kunde ega
rum, emedan detta är ett nytt försök, som be-
hofver någon tids erfarenhet med sig innan man
kan bedömma dess verkan.
Herr Westin : Efter hvad tvänne värde
Ledamöter, Herrar Noréus och Falkman, så grund¬
ligt yttrat , skulle det synas öfverflödigt och kan¬
ske obehörigt af mig att något tillägga; men,e-
huru jag, lika med dem, anser det vara Stån¬
dets ensak om det vill lemna åhörare tillträde,
kan jag likväl icke underlåta att hemställa om
vi ej, af vördnad och tillgifvenhet för Kongl.
Majt, böra öfverlemna Reglementet till Dess
Nådiga Stadfästelse, hvilket Kongl. Majt säker¬
ligen skulle med mycken nåd anse; och vi ha¬
de då, i fall händelser inträffade, som föranled¬
de till behof af någon handräckning, Högsta
Maktens Beslut att åberopa.
Herr feinberg". Ehuru jag från början haft
betänkligheter ernot den ifrågavarande offentlig¬
heten, kan jag dock icke instämma med Herr
Fornander eller medgifva, att hufvudsaken , se¬
dan den en gång blifvit afgjord, åter upprifves.
I Grundlagarne finnes ingen §., som stadgar,
att öfverläggningar hos Riks-Stånden skola hållas
inom lyckta dörrar; och jag instämmer till alla
delar med de Ledamöter, som ansett de Regle-
mentariska föreskrifterne utgöra en Stånds-ord-
ning och angå en Ståndets enskilta ekonomiska
angelägenhet, samt alltså icke tarfva nådig stad¬
fästelse. Om, vid tillämpningen af dessa Före¬
skrifter, Ståndet då och då funné en eller annan
Den 17 April. 695
mer eller mindre betydlig ändring nödvändig ,
skulle det hafva deremot lagt större band på sig
genom en sökt och vunnen Sanktion. — Hvad
ater placeringen angår, förenar jag mig med Hr
Ekelund.
Herr Ekelund: En värd Ledamot har yt¬
trat den fruktan , att en underdånig ansökning
om Sanktion å Reglementet skulle fördröja verk¬
ställigheten. Jag kan icke dela en sådan fruktan.
Tvärtom tror jag dröjsmålet blifva ganska obe¬
tydligt; ty, om Kongl. Majit finner denna pu-*
Iblicitet nytt ig och Gruntllags-enlig , lärer Kongl.
Maj:t i Nåder icke underl ta att genast bevilja
Sanktionen, I alla fall tror jag det vara Ståndet
värdigt att åtminstone i underdånighet anmäla
saken hos Kongl. Majit. — För öfrigt får jag
förklara, att jag föreställer mig Reglementet va¬
ra uppgjordt endast för denna Riksdag, emedan,
i min tanka, Ståndets nu varande Ledamöter ej
kunna i den delen besluta för de tillkommande;
Åtminstone icke utan att Sanktion sökes äfven för
framtiden.
Herr Arvidson: I anledning af Herrar Leff-
lers, Fornanders och Ekelunds yttranden utber
jag mig få erinra, att Ståndet redan genom sitt
första beslut om Offentlighet vid dess sammanträ¬
den afgjort, det frågan är ett enskilt Ordnings mål,
att det synes lika litet angeläget att söka Nådig
Sanktion på det nu granskade Reglementet, som
det vore olämpligt, att besvära Kongl. Majit med
många andra Ordnings mål, hvilka inom Ståndet-
kunde förekomma, t. ex. om Talmans bordets
placering, Bänkarnes byggande, Klädhängares
uppsättande med mera dylikt, samt att det Reg¬
6g*S Ven 17 April.
lemente, som nu antagés , naturligtvis bör gälla
lills det upphäfves.
Herr Huldberg: 1/tka med Herrar Noréus
och Falkman anser jag Reglementet vara ett kon¬
trakt emellan Ståndet och Ahörarne, samt icke
behöfva underställas Kongl. Maj:t. Om det sked¬
de, skulle man binda händerne på sig sjelf, och
nödgas begära Sanktion på hvarje obetydlig and»
ling, som vid hvar och en Session kunde fin¬
nas af nöden. Det må vara kommande Borga¬
re-Stånd obetaget att ändra eller upphäfva Reg¬
lementet efter behag; men det är angeläget, att
nu skynda med verkställigheten , då , sedan be¬
slutet om offentligheten fattades, redan 2^- må¬
nader förlidit, och det eljest skulle kunna tillvi¬
tas Ståndet, att hafva indirekt nekat hvad det
direkt beviljat. För min del motser jag med
längtan åhörarnes tillträde, och med nyfikenhet
den plats, de skola intaga.
Herr Lundman förenade sig med Herrar
Xeffier och Ekelund.
Herr Santesson : Då saken första gången
förehades var jag af lika tanka med Herr Win¬
berg; men , sedan Ståndet fattat sitt beslut och
lemnat mig jemte öfrige Deputerade förtroendet
att upprätta förslag till Reglementariska Föreskrif¬
ter, har jag i förening med dem sökt fullgöra
detta förtroende. Jag instämmer nu hufvudsak¬
ligen med Herrar Noréus och Falkman. Jag
tror icke en Stånds-Ordning böra gälla blott för
en enda Riksdag, utan det är, i min tanka, nog,
att den vid en påföljande kan häfvas, om Stån¬
det så finner för godt. I annat fall skulle an-
; »taltes åhörajes tiUt{ad§ hindras vid början af
Den 17 April.
697
hvarje Riksdag genom de Öfverläggningar i den
frågan, hvilka då, likasom nu, komma att ega rum.
Herr Ullberg : Afven jig instämmer tilt
punkt och pricka med Herrar Noréus och Falk¬
man, samt åberopar, till undvikande af en o-
dräglig vidlyftighet i protokollet, alla de skäl,
som nämnde värde Ledamöter anfört. *— Det
kunde aldrig nog beklagas om , genom sidoblic¬
kar åt Konstitutionen , hinder emot verkställighet
af den beslutne offentlighets-anstalten skulle läg¬
gas vid denna Riksdag , dä Ståndet är organise-
radt med en sådan Talman och med sådana Le¬
damöter, som det nu eger; Och en så ofördelak¬
tig sakens utgång vore, i min tanka, ett gäcke¬
ri ined opinionen.
Herr Lenning: Då så lång tid af Riksda¬
gen nu förflutit och det blir Ståndets skyldighet
att respektera och verkställa sitt en gång fattade
beslut, tillstyrker jag, att Förslaget må återlem-
nas till Deputerade och dem uppdragas att yttra
sig äfven om möjligheten af verkställighet i an¬
seende till utrymme, ändring uti Sessions-rum-
mets inredning, kostnaden dertill m. m. , hvar¬
igenom frågan sedermera i sin helhet finge be¬
handlas.
Herr Arvidson: Jag bestrider all återre-
miss just derför, att, då Reglementet nu en
gång hunnit uppgöras, alla publicitetens vänner
önska verkställighet. J3g hade eljest visserligen
haft flere anmärkningar att göra emot förslaget
till Reglemente, hvilket j3g funnit vida mindre
liberalt, än jag trott mig ega anledning att vän¬
ta; men jag har innehållit ned dessa anmärknin¬
gar för att å min sida ej längre fördröja yerkr
6g8 Den 17 April.
ställighet; Och jag anhåller således om proposi¬
tion till bifall å Förslaget.
Herr Noréus: Enär många anmärkningar
vid förslaget blifvit gjorda, hemställer jag om ic¬
ke, det må återförvisas, på det Deputerade måga
tillse om en eller annan ändring kan ega rum.
Herr flagge: Då frågan är af ekonomisk
beskaffenhet, och icke behöfver behandlas lika
med allmänna Riksdagsmål, tror jag icke någon
återremiss vara af nöden, utan föreslår, att Reg¬
lementet §. för §. må nu framställas till bifall.
Häruti förenade sig Herrar Ullberg och Ha¬
gander.
Herr Ekelund: Jag tror, lika med Herr
Arvidson, en återremiss icke leda till målet, ut¬
an snarare befordra längre tidsutdrägt, än en un¬
derdånig ansökning om Sanktion.
Herr Huldberg: Åberopande hvad jag för¬
ut erinrat , med tillägg , att egentligen endast
tvänne veckor återstå af den i Grundlagen stad¬
gade Riksdagstiden , är jag desto hellre ense med
Herr Ragge , som det felaktigaste Reglemente ,
satt i verkställighet, nu mera vöre vida bättre,
än det al|raförträffligaste , sorn ej blir verkstäldt.
Herr Noréus '. Af aktning för de Ledamö¬
ter , som gjort anmärkningar vid Förslaget, har
jag tillstyrkt återremiss. Det är med tillfrids-
ställelse , som jag i frågan om återremissen fin¬
ner mig motsagd; och jag frånträder den gerna.
Herr Ullberg'. En sådan rikedom af skö¬
na tankar i ämnet är redan uttryckt, att man
deraf har full ledning för sitt omdöme , och
att således någon återremiss icke behöfves.
Herr Linström, Jakob: I händelse öfver-
Den 17 April.
699
läggningen bade angått något Utskotts Betänkande,
skulle jag visserligen, med anledning af de gjorda
antnärkn.ingarne, hafva tillstyrkt, att Målet återre¬
mitterades; men nu, då frågan är Ståndets enskil¬
da och endast varit behandlad af någre dess egne
Deputerade, finner ej heller jig någon återre-
miss behöflig, — Beträffande Ahörarnes place¬
ring , så kari den , i min tanka , lämpligast ske
genom uppbyggande af en Lektare för 20 till
30 personer , utan gemenskap med Ståndets Le¬
damöter och utan betydlig kostnad.
Herr Santesson : Målet kan visserligen rut
företagas till afgörande ; med jag tror, att tiden
dertill skulle mindre upptagas, om Deputerade fin¬
ge granska anmärkningarne och till nästa Plenum
inkomma med förnyadt Utlåtande.
Hä ruti instämde Herrar jSju/ir, Leffler,
med flere.
Herr Lenning : Afsigten med min begä¬
ran om återremiss har icke varit att fördröja
verkställigheten , utan endast att tillika få sattet
dertill föreslaget, hvilket troligen skulle fordra
en ganska kort tid.
Herr Arvidson'. Att sluta af den långa tid,
Deputerade behöft till upprättande af det nu
granskade Förslag, befarar jag, det omarbetnin¬
gen äfven skulle utdraga nog långt på tiden;
och jag förnyar derför min anhållan om Propo¬
sition till bifall å Reglementet.
Herr Talmannen förklarade sig vilja, till
sammanjemkning af de nu yttrade olika menin¬
gar , framställa den proposition, att Deputerade
kunde anmodas ofördröjligen taga de vid Regle¬
mentet gjorda, anmärkningar i, öfvervägande samt
7oo
Den 17 April.
med sitt yttrande deröfver till nästa Plenum in-
lomma, pä det Reglementet dä må slutligen
pröfvas ; och tilläde Herr Talmannen , att, ehu¬
ru flera Mai hvilade på bordet, i och för hvil¬
ka Ståndet kunde behöfva samlas äfven nu på ef
termiddagen, Herr Talmannen likväl ville, för
att befordra skyndsamhet med den ytterligare
handläggningen af förevarande ärende, föreslå att,
i stället , Herrar Deputerade behagade för nyss-
berörda ändamål då sammanträda.
Efter någon öfverläggning biföll Ståndet allt
hvad Herr Talmannen salunda föreslagit ; och
He rrar Deputerade öfverenskommo att samlas i
Ståndets Sessionsrum kl. 7 eftermiddagen.
§■ 9-
Upplästes följande Betänkanden:
Stats-Ulskottets af ,d. 12 dennes:
N:r 109. i anledning af Kassörernes uti Kre¬
dit-Sedel-Verkets Små-Sedels-Kassor gjorde ansök¬
ning om förhöjning å missräknings penningar:
N:r Ilo. öfver väckt motion ang. liqviden af Mi¬
nistern Eagersvärds fordran härrörande från an¬
delar uti Riksgälds Kontoreis fordna lån i Genuat
Allm. Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
i anledning af nedannämnde motionerJ
den 26 Mars:
N.'r 27. ang. vissa iakttagelser vid verkställig¬
het af förändringar i Ekonomiske Författningar :
N:r 28. om anläggande af en Köping i Fryks¬
ände Socken:
N:r 29. om regleringen af den till Eunds A*
kademi-Stat anslagne .Lönings-spannmål:
/
Den 17 'April,
N.'r 30. angående förbud för Borgmästare att
utfärda Ekonomiska Författningar:
N:r 31. om underlåtenhet af Bergsmans-hem-
mans åboers åligganden:
d. 2 dennes:
N:r 32. om indragning af Embeten och Tjen-
sier till besparing i Riks-Sfaten :
N:r 33. om lindring i Kronobrefbärings-skyl-
digheten;
N:r 34. om åtgärders vidtagande till förekom¬
mande af Stegring i Tjenstehjons-löner:
N:r 35. om en Stads anläggande i Kronobergs
Ijän, och om rättighet till årliga Frimarknaders
hållande i Wrigestad, Rydaholm och ä Stranda
platsen Sternange:
N:r 36. om skyldighet för Pastorer, att årligen
till vederbörande Eands-Kontor och Dom-Kapi¬
tel insända Förteckningar å döde och födde:
N.'r 37. örn tillstånd för Kyrko-hemmans åbo¬
ers i Skåne efterlernnade Enkor och barn, att fö-
n 0
reträdesvis till sådana hemman erhålla Åborätt:
den 12 dennes:
N:r 51. om närmare bestämmande af Fjerdings¬
mans skyldigheter:
N:r 52. ronde skyldigheten att in natura lef¬
verera Hö och Halm till Kongl. Hof-Stallet i
Slockholm:
den 14 dennes:
N:r 53. ang:de en förbättrad reglering af Post¬
gången :
N:r 54. om ständige Tionde-sättningar för Ränte¬
gifvare och Räntetagare, emellan hvilka någon
öfverenskommelse i detta hänseende ej kunnat
träffas,
Lades pS Bordet.
702
Den 17 April.
§. 10.
Herr Santesson hegärde ordet och anförde ;
^Igenom det beslut, Vällofl. Borgare-Ståndet re¬
dan vid början af, Riksdagen fattat, att lemna
tillträde år Allmänheten för bivistande af dess
öfverläggningar, om verkställigheten af hvilket
beslut ock i dag ytterligare varit öfverläggning,
har Högtärade Ståndet gifvit ett nytt bevis af
dess öppna handlingssätt, och lemnat sina Kom-
nrittenter , samt Allmänheten ytterligare allt möj¬
ligt tillfälle till granskande och bedömmande af
huru Medborgares förtroende af detta Stånd för¬
valtas ; men, vid ett sådant förhållande å ena si¬
dan, kan Borgare-Ståndet deremot, å den andra,
ej anse likgiltigt, då det finner på ett eller an¬
nat obehörigt sätt hinder läggas för dess Ueda-
möters fria yttrande rätt, och om än sådana till¬
ställningar riktas enskilt emot någon dess Re-
damot, för hafda yttranden uti Ståndet, måtte
det vara Ståndets sak, att det sentera och beif¬
ra, — Uti ett i desse dagar utkommet nummer
af Tidningen Granskaren, har en motion, gjord
af Carlstads Fullmäktig, Herr Chr. Beckman,
och hvarå Högtärade Ståndet beviljat Remiss,
blifvit benämnd ohemul och skandalös; mig
förekommer sådant vara en uppenbar kränkning
af den Riksdagsmanna-fred Grundlagarne tillför¬
vissa, och jag hemställer, hvad trygghet något
livar af oss kan tro sig ega hädanefter, att ej se
sig äfven antastad, om sådant får aflöpa utan all
påföljd.—Vederbörligt Utskott och Riksens Stän¬
der komma att bedömma hvarje motion, och dess
Auktor äfven att, på sätt Grundlagen stadgar, der-
Den 17 April.
7°3
för ansvara, men, att emellertid och på förhand,
lika med hvad vår nämnde Ledamot nu vederfa¬
rits, blifva skymfad för dess yttrande eller an¬
förande, matte, som sagdt, ej vara förenligt med
I^ag och ordning ; Om Högtärade Siandet täcks
dela mina tänkesätt , lärer Högtärade Ståndet ock
finna nödigt, att fatta beslut, på hvar! sätt anmä¬
lan och beifrande af nämnde ofog skall “göras.”
Herrar Bagge, Huldberg, Noréus och flere
instämde häruti.
Herr Arvidson åter ansåg det vara Herr
Beckmans ensak att, om han finner sig förnär¬
mad af de i Tidningen Granskaren influtne
anmärkningar, demsamma till laglig beifran an¬
mäla.
Motionen lades på Bordet,
§. 11.
Protokollet för d. 11 dennes 2 3telje §. och
slutet samt för d. 14 dennes justerades.
§. 12.
Högv. Pr este-Ståndets nu ankomna Protokolls-
Utdrag af denne dag, innefattande återremiss af
Stats-Utskottets Utlåtande N;r go, upplästes och
lades till handlingarne.
Plenum slutades kl, a e. m.
In Fidem
Clas Arvedson.
7°4r
Den 22 April.
Plenum kK § 10 f, m.
§• i-
Upplästes och godkändes Expeditions-Ufskottef»
förslag till Riksens Ständers underdåniga skrif-
velser:
N:r 29. om beviljadt förskott å den summa, som
till godtgörande af kostnaderne vid H. K. H.
Kronprinsens Utrikes resa m. m. framdeles kom¬
mer att bestämmas:
N:r 30. angående medel till trycknings-kostna-
den för Kommitterades förslag till förändrad or¬
ganisation af Styrelse-Verken m. rn,
§. 2.
I/ikaledes upplästes följande Protokolls-Ut¬
drag af den 14 och 17 dennes: från Höglofl.
Ridderskapet och Adeln, med bifall till Stats- och
Banko-Utskottens Utlåtande Ntr 94, Stats- Ban¬
ko- och Ekonomi-Utskottens N:r 95, Stats-Ut-
skottets N:r 100, loa — 106, Lag-Utskottets
N:r 14, 15, 16, 18, Ig, 20, Ekonomi-Utskot¬
tets N.‘r 14, 16 — 26 och samma Utskotts Me¬
morial den 8 dennes i anledning af gjord mo¬
tion om indragning utaf åtskillige Minister- plat¬
ser vid främmande Hof; läggande till Handlin-
garne af Stats-Utskottets N:r I07; återremiss af
samma Utskotts N:r 10S ; Remiss till Lag-Ut¬
skottet
Ben 22 April.
7°*’
skottet af Banko-Utskottets Memorial N:r 5, inW
stämmande i det Beslut, sorn Borgare-Ståndet
den ii dennes §, 2. fattat; samt remisser å någ¬
ra Memorial orri ett Industri-Reglemente, om Ma-
gazins-Direktionen och om Finanserne, äfven¬
som å ett anförande med anmärkningar emot Stats¬
utskottets Memorial N:r 76: Från Högv. Pre-
ste'Siandet , innefattande bifall till Siats-Utskottets
Utlåtanden N:r 92, 93, 102 , 103, 104,106, Bag-
Utskottets Ntr 14, 16, 19, Ekonomi-Utskottets N:r
14,17,19,20, 24,25; samt Remiss till Lag-Ut¬
skottet af Banko-Utskottets N:r 5 : och från Hederv.
Hände-Ståndet, med bifall till Stats- och Banko-Ut¬
skottens Betänkanden N:r 94 , Stats- Banko- och E-
konorni-Utskottens N:r g5, Stats-Utskottets N.T103,
304, 106, 108, Lag-Utskottets N:r 14,16, 18, 19,
20, Ekonomi-Utskottets N-r 15, 16, 17, 19, 21,
22, 26; återrerniss af Stats-Utskottets N:r 85, E-
konomi-Utskottets N;r 14, 20, 24, 25; under¬
rättelse, att Bonde-Ståndet låtit bero vid de öf¬
riga Riks-Ståndens beslut i anledning af Konsti-
tutions-Uiskottets Memorial N:r 5 ; samt Remiss
å en motion örn öfverflyttning af Doktor Osbecks
pension på Riksdagsmannen Per Andersson i
Domvalla.
Lades till Flandlingarne.
§• 3*
A nyo föredrogs Ståndets Besvärs-Utskotts
den 3 dennes §. 3 på Bordet lagda Protokolls-
Utdrag med återlemnande af Herr Lennings Me¬
morial om förhör i Rikets Grundlagar med dem,
som ärna ingå i Borgerliga yrken; och blef
Bors- St. Brot. 1823.. 89» .90*.
706
Den 2 2 A piil.
nämnda Memorial nu till .Lag- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskotten retniueradt.
§• 4-
Föredrogs a nyo och remitterades till Lag-
Utskottet Banko-Utskottets den 34 dennes §. 4.
pä bordet lagda Memorial Nlr 5, i anledning
af några frän Bankens Fisjcals-Emhete väckta
frågor om ändring och undantag uti åtskilliga
allmänna Lagar och Författningar, för betryg¬
gande af Banko-Verkets säkerhet.
§• 5-
Vid förnyad föredragning bi föl 1 os:
Ntr 10g. Stats-Utskottets den 17 dennes §. g
på Bordat lagda Utlåtanden i anledning af Kas-
sörernes uti Kredit-Sedel-Verkets Småsedel-Kassor
gjorda ansökning om förhöjning i missräknings-
penningar:
lsT:r 21. Ekonomi-Utskottets sedan den 7 den¬
nes §. 14 på Bordet hvilande Betänkande i an¬
ledning af vackt fråga om en Fri-Marknad uti
Svanesund.
§• 6.
Ekonomi - Utskottets Betänkande "M:r 22 i
frågan om utvidgad rättighet till begagnande af
Strandväg, hvilket den 7 dennes §, 14 lades på
Bordel', blef nu å nyo föredraget.
Herr Lagerstrand: Jag anhåller, att detta
M l återremitteras. — Den, som har urgammal
häfd på Strandväg, synes mig böra dervid bibe¬
hållas; och jag hade trott, att en sådan rättig¬
het bort af Utskottet uttryckligen bestämmas.
Den 2 3 Åpriii
loi
Herr Talmannens Proposition om bifall tili
Betänkandet, besvarades med Ja; men Herr
Lagerstrand, anmälte deremot sin reservation*
Till slutligt afgörande föredrogos de vid
Piksdagen 1817 — 1818 lagligen beredda, och
Såsom Riksens Ständers Utlåtanden hvilande Föri
slag till ändringar och tillägg i Rikets Grundla¬
gar, öfver hvilka förslag det, jemlikt 56. §. Re¬
gerings-Formen , samt på sätt 4 3:dje §. Riksdags.
Beslutet utvisar, blifvit öfverlemnadt till näst¬
kommande Ständer att besluta.
Vid föredragningen upplästes, i dén ord¬
ning en genom Konstitutions-Utskottets försorg
till trycket befordrad och hos Riks-Stånden utde¬
lad Uppgift anviste, Konstitutions^Utskotiets Un¬
der sistlidne Riksdag rörande de föreslagne än-
dringarne aflemnade Betänkanden, hvilka finnas
tryckta uti Bihanget till samtliga Riks-Ståndens
Protokoll vid nämnde Riksdag 3:tlje Samlingen på
de ställen härnedanföre till hvarje mål antecknas*
Regerings-Formen 4;de §-'n (sid. 36),
Alternativa Förslag, att orden: ^Svenske
Frälse eller Ofrälse Man,’’ måtte förändras an¬
tingen till ”Svenske Frälse oc h Ofrälse Män,” eller
ock till endast ^'Svenske Män.”
Då ingert förmärktes hafva något att anföra,
framställde Idert Talmannen Proposition på bifall
till första Alternativet.
Ropades J a och Nej.
Herr Falkman : Om första Alternativet art-
tages, blir Konungen nödsakad, att till Ledamot
708
Dm 32 April.
i sitt Stats-Råd välja åtminstone en frälse eller
en ofrälse man; men, om det andra alternati¬
vet godkännes, blir förhållandet alldeles lika
med hvad det nu är, eller att Konungen har
fritt val , utan afseende på Stånd, Detta sedna-
•e är ock, i min öfvertygelse, rättast: Jag tror
Ständerne icke böra på något sätt binda Konun¬
gen i sitt val ; och jag tror således, att den Re-
daktions-förändring, sorn andra alternativet in¬
nehåller, förtjenar att antagas.
Häruti förenade sig Herrar Huldberg, Bag-
ge, Hagander och Bangenberg.
Herr Hspelin: Deremot tillstyrker j3g , att
första alternativet godkännes. Det måtte väl i ett
Samhälle sådant som vårt , alltid finnas åtminsto¬
ne en ofrälse man, åt hvilken ett Statsråds-Em-
bete kan anförtrtos; och andemeningen af den
nu gällande Grundlagen har utan tvifvel från
början varit , att Stats-Eådet skulle bestå af bå¬
de Frälse och Ofrälse män.
Med Herr Aspelin instämde Herr Lund-
gren och flere.
Pierr Bjuhr: Jag förenar mig med Herr
Aspelin desto hellre, sorn Pluraliteten af Rikets
Invånare utgöres utaf ofrälse, och naturen såle¬
des troligen äfven åt en och annan bland dem
delat förmåga att kunna förvalta ifrågavarande
höga Embete,
Herr Huldberg: Just derför, att jag anser
Sverige ega så rnånge ksrnnige, erfarne, redlige
och allmänt aktade ofrälse män, anser jag det
sednare alternativet mest antagligt. Det beror
då af Kongl. Maj:t, att utse dem, sorn företrä¬
desvis besitta sådane egenskaperj och ined or«
Den 22 April.
709
den Svenske män är, i min (anka, så vä! ut¬
tryckt allt hvad i Grundlagen bör härom sägas,
alt något värdigare uttryck säkerligen icke skul¬
le kunna föreslås.
Herr Linström, Jakob: Närvarande Tide-
livarfs upplysning förtjenar den hyllning, att
icke Ofrälse-Ståndet uteslutes från rättigheten,
att åtminstone med en Ledamot deltaga i Stats-
Rådet; Och jag tillstyrker derför bifall å första
alternativet.
Herrar Winbladh, Huldt och Lagerstrand för¬
enade sig med Herr Linström.
H rr Santesson: Jag anser det sednare al¬
ternativet uttrycka allt hvad man bör önska ut¬
tryckt; och Grundlagen bör, i mitt omdöme,
så litet sorn möjligt vidröra någon skillnad e-
mellan Stånd.
Herr Noréus: Med Herr Huldberg före¬
nar jag mig alldeles. Orden Svenske Män i
denna §. innefatta på en gång ett rättvist förtro¬
ende för Regeringen , och ett lika rättvist afse¬
ende på Ofrälse-Ståndets förtjenster. Det vore
icke någon stor tillfredsställelse för detta Stårn
om detsamma, genom tillägget af ett och i §:n,
kunde tillvinna sig en plats i Stats-Rådet. Jag
tillstyrker alltså bifall å andra alternativet.
Herr Westin instämde ined Herrar Huld-
berg, Santesson och Noreårs.
Herr Winberg: Jag förenar mig äfven med
dem och med Herr Falkman, Icke börden ei
ler födseln, utan endast skickligheten, den n
finnas hos frälse eller ofrälse man , bör kunna
bereda någon det dyrbara förtroende , att blifva
Konungens Rådgifvare.
7 IQ
Den 22 April.
Herr Limnelius; Allt ifrån den tiel, danu
gällande Grundlag stiftades, hafva orden : ?,Fial¬
se eller Ofrälse Män,’* i 4. §. B. F. varit före¬
mal för Ständernes öfverläggningar. Genom god¬
kännande af första alternativet i det nu diskute¬
rade Förslag kan stridigheten häfvas. Genom
antagande af det andra alternativet åter, blir in¬
gen skillnad ifrån det stadgande, §:n nu inne¬
håller. Jag begär derför Votering öfver första
alternativet.
Herr .Egge; Fika med flere andre Feda.
möter förklarar äfven jag mig för bifall till an¬
dra alternativet, Derigenom kan man se bör¬
dens och födselns anspråk en gång försvunna ,
samt lemna Konungen ett öppet bevis af det
förtroende, Ständerne böra hysa för hans val.
Herr Talmannen! å nyo framställde Propo¬
sition på bifall till Första Alternativet besvara¬
des, likasom förut, med Ja och Hej; Och Vo¬
tering begärdes.
Sedan Herr T almannen härefter tillfrågat
Ståndet om det ville bibehålla 4=de §:n B. F,
oförändrad, men dertill ropats Nej; så upp.
sattes, justerades och anslogs en så lydande Vo¬
terings Proposition;
"Den, som bifaller Första Alternativet af
Förslaget till ändring i 4-de §:n B. F. , eller att,
istället för ”Svenske Frälse eller Ofrälse Män,”
införes ''Svenske Frälse och Ofrälse Män,” lag¬
ger Jal Den det ej vill, lägger Nej: Vin¬
ner Nejj så antages sednare Alternativet, el¬
ler att endast orden Svenske M ä n bibehållas,’*
Omröstningen, verkställd enligt Biksdags-
Ordningen* föreskrifter, utföll med 36 Ja mot
Den 2 2 dpril.
711
17 N e j : I följe hvaraf Förslå alternativet vat
antaget, och det Andra förfallet.
* *
Reg. Form. ^tcle §:n (sid. 32).
Herr Talmannens Proposition tijl antagande
af det i denria §. föreslagna tillägg för närmare
bestämmande af hvad med Kommando-mål för¬
stås, besvarades med .Ta och något Nej.
Herrar Bagge och Ehinger anmälte sin re¬
servation.
Pierr Huldberg förklarade, att han väl för
sin del gillade förändringen , men nödgades an¬
mäla sin reservation emot Redaktionen deraf,
hvilken han ansåg icke vara Svensk.
Reg. Form. egde §:n sista punkten (sid.
25 och 122). »
Den ti Hägde citationen af io7:de§:n Rege-
rings-Forrnen blef, på Herr Talmannens Proposi¬
tion, antagen.
Reg. Form. 6i:sta §:n (sid. 47).
Förslaget till uteslutande af sednare punk¬
ten i denna §. antogs.
Reg. Form. ioardra §:n (sid. 113 och 137).
Förslag till en mera bestämd föreskrift om
Riks-Rättens sammansättning samt förekomman¬
de af en möjligen inträffande brist i dess Le¬
damöters domföra antal, m, m.
Herr Egge: Dä Serskilda Utskottet nu har
under pröfning den ifrägakornna nya regleringen
af Rikets Embeten och Tjenster, samt deribland
äfven frågan om indragning af åtskilliga bland de
?
A
Dara 22 April.
Rikets Kollegier, hvilka na finnas uppräknade i
de föreslagna tilläggen uti nyssnämnde §. , hem¬
ställer jag om icke antingen pröfningen af detta
förslag må uppskjutas tills närmare .Riksdagens
slut eller ock förslaget nu förkastas ; emedan ,
om det antages, och sedermera någotdera af Kol-
legierne skulle indragas, en ny förändring i §:n
följaktligen benöfdes.
Herr Ullberg tillstyrkte , på de af Herr Eg¬
ge anförda skäl, att förslaget matte ogillas.
Herr Hjertström: Jag instämmer med Herr
Egge, samt iår tillägga den upplysning, att Korn-
mitterade} sorn utarbetat förslag till reglering af
Styrelse-verken, tillstyrkt, det Bergs- och Kom-\
merse-KolIegierne skulle indragas och sederme¬
ra ställas såsom serskilda Kontor under Kammar-
Collegium, men utan bibehållande af Presi¬
denter.
Herrar Bagge och Linström, Jakob , förenade
sig med Herrar Egge och Hjertström.
Herr Huldberg : Något skäl hvarför frågans
afgörande skulle uppskjutas , inser jag icke. Då
Eörslaget till Grundlags - ändringen omnämner
bland Ledamöterne uti Riks-Rätten Presidenter-
ne och Råden i Rikets Krigs- Kammar- Bergs-
och Kommerse-Kol leg ier samt Kammar-Rätt,
förstås dermed, i min (anka, naturligtvis alltid
de Kollegier, sorn existera; det vill såga, att 9
om ock Tvänne af de nu existerande Kollegier-
ne indroges, skulle §:n, enligt det nya förslaget,
ändock gälla i hänseende till de öfriga så länga
mer än ett qvarstode.
Herr Falkman ; För min del tillstyrker jag
afslag, ej blott på de grunder, Herr figge ae-
Den 32 April.
713
fört, utan ock derför, att förslaget innehaller fle¬
ra tillägg , dem jag anser alldeles öfverflödiga.
Herr Ekelund med flere begärde Proposition;
Och den framställdes af Herr Talmannen sålun¬
da : Antager Ståndet det upplästa Förslaget till
ändringar i 102. §ln E. F. ? Hvarpå svarades
Nej, blandadt med något Ja: Och, då Herr
'Talmannen derefter hemställde om Ståndet alltså
fann berörde §. böra förblifva oförändrad , ropa¬
des Ja, blandadt med något Nej: I följd hvar¬
af Förslaget ansågs förkastadt.
Reg. Form. ioyide §:n 1 Mom. (sid. 25).
Förslag lill ett tillägg i afseende på Före¬
dragandes af Kommando-mål ansvarighet efter
denne §.
H err Hagander: Jag har för min del fun¬
nit några betänkligheter emot antagande af den
föreslagne Grundlags - förändringen. — Jag har
nemligen trott, att, då lo6:te §:n redan utsta¬
kat ansvarighets-formerne för Föredragande i Kom¬
mando-mål, sådane de för denne Embetsman kun-
na ega rum, ett återupprepande deraf i 107 §:n
icke vore lämpligt.
Herr balkman. -—« Deremot anser jag til¬
lägget alldeles nödvändigt. Både 106 och 107 §;ti
omnämner Stats-Sekreterare, och den förra äf¬
ven Rådgifvare i Kommando-målJ men i den
sednare nämnes han icke, och han kan således
icke ställas till ansvar efter den sednare §Jn.
Det har blott varit i följd af den tydliga ana¬
logien emellan Civile och Militäre Föredragan¬
des Embets-åligganden, som Konungens Rådgif¬
vare i Kommando-mål vid sisliidne Riksdag tuna
714
Den 2 2 April.
nät behandlas enligt 107 §:n ; och när analogien
finnes så tydlig, är det bättre, att Lagen blir
bestämd , än att analogien ännu än en gång skul¬
le behöfva användas.
Herr Hagander: Af hvad Herr Falkman
anfört äro mina betänkligheter icke häfne. Jag
tror ej någon analogie ega rum emellan Stats¬
sekreterare och Föredragande i Kommando-mål.
De förre kunna vägra Kontrasignation ; den sed¬
nare icke.
Herr Hjertström: Med Herr Falkman för.
enar jag mig så mycket hellre, som , ehuru det
är Stats-Sekreterares ovillkorliga pligt att vägra
kontrasignation och nedlägga sitt Embete, om han
finner Konungens Beslut stridande mot Bege-
rings-Forrnen, men sådant icke åligger Bådgif-
varen i Kommando-mål, denne sednare likväl
alltid är ansvarig för sina råd.
Herr Ullberg: Föredragande i Komman¬
do-mål står, efter min tanka, i lika kategori
med Stats-Sekreterare. Den förre eger väl icke
att vägra kontrasignation , ty det skulle strida
mot den Militäriska Espriten; men han är lik¬
väl icke destomindre pligtig , att iakttaga Bikets
sannskyldiga nytta genom de råd och upplysnin¬
gar, han meddelar, och att reservera sig till Pro-
tokollet om han dertill finner anledning. Un¬
derlåter han någondera af dessa pligter, så bör
han ställas till ansvar. —- Jag tillstyrker således
bifall å förslaget.
Herr Huldberg: Jag förenar mig med Her¬
rar Falkman, Hjertström och Ullberg. Jag tror
i loytde §:n vara fråga om den negativa skadan
genom underlåtenhet af något godt, som kunnat
Den 2 2 A priL
715
åstadkommas: — i den io6:te åter örn den posi¬
tiva eller verkliga tjenste-fel. När Föredragan¬
den i Kommando-mil bryter emot loytde §:n, är
lian således i lika kategori med Stats-Sekreterare.
Herr Sanlesson: Afven jag tillstyrker de¬
sto hellre tillägget, sorn Bådgifvaren i Korn-
mando-mål , enligt 15. §.-n B. F. , bestämdt och
vid ansvar åligger, att yttra sin mening öfver
de företag 5 Konungen besluter, samt att föra
sina betänkligheter och råd till Protokollet.
Herr Hagander förnyade hvad han förut an¬
fört, samt åberopade, såsom ytterligare stöd för
gin mening, innehållet af 15, och 105. §§:ne
Begerings-Formen.
Flere hördes begära Proposition till bifall å
det föreslagna tillägget; Och, då en sådan Pro¬
position nu af Herr Talmannen framställdes, be¬
svarades den med Ja och något Nej, men Vo¬
tering äskades icke , utan förslaget förklarades an¬
laget,
Reg. Form, levide §:n 2 Morn, (sid. 63).
Förslag till en redaktions-förändring af in¬
nehåll , att , sedan Konstitutions-Utskottet blif¬
vit öfver de i detta Moment nämnda frågor bordt,
”afgöre B- S. dessa frågor i de fall, der Utskot-
’’tet dem lill B. Sttrs i denna §. omförmäldta
”pröfning och behandling öfverlemna!.”
Herr Hagander• ”Ehuru behandlingen af
anmärknings-frågor hittills lärer varit sådan, sorn
den föreslagna Grundlags-förändringen anvisar ,
och densamma således kan sägas de facto existe¬
rande ; kan jag likväl icke rösta för dess anta¬
gande , emedan de af Konstitutions-Utskottet
V
716
Den 22 jfpril.
uppgifne motiver förekommit mig högst betänk-
lige. Utskottet förklarar nemi. att det anser sig
utgöra en förberedande intermediär autoritet, i af¬
seende pä förekommande anmärknings-mål; och
denna förklaring kan jag, för min del, icke god¬
känna. Man kan väl säga, att motiver icke ut¬
göra någon Lag; men det är icke ovanligt, att
motiver för lagar åberopas vid dessas tydande el¬
ler förklarande, och jag kan icke dölja den far¬
håga jag hyser, att Utskottets motiver kunna för¬
anleda betänklige följder.’’
Häruti instämde Herrar Bagge , Lundgren ,
Danielson, Bjuhr, Huldberg och Linström, Jakob.
Herr Egge: Då jag icke inser huru Stan-
derne skulle kunna afgöra sådana frågor utan till¬
gång till de handlingar, hvarpå de grunda sig,
men af hvilka likväl endast Konstitutions-Utskot-
tet undfår del, tillstyrker jag antagandet af den
nya redaktionen. Man skulle, i min tanka , der-
äst Ständerne företoge sig att pröfva dylika frå¬
gor efter godtycke, derigenom försätta sig tillba¬
ka till den fordna frihets-tiden; och följdeme vo.
re oberäkneliga.
Flere hördes begära Proposition.
Den framställdes utaf Herr Talmannen till
antagande af förslaget, men besvarades med Nej;
Och , då Herr Talmannen derefter hemställde
om Ståndet alltså ansåg loyrde §;n 2 Mom, R.
F. böra bibehållas oförändradt, ropades Ja.
Herr Egge begärde att få sin reservation
antecknad.
Riksdags-Ordningen i4.‘de <§:n, 3 och 4
JDen 2 2 April.
717
Mom. eller 6, 7, 8, 9 och 10 Punkterne
(sid. 48).
Förslag åsyftande , dels att Stadernes Bor¬
gerskap maga kunna vinna ändringar i de hittills
nytijade Val-ordningar, dels en förklaring i af¬
seende på röst-beräkningen vid Riksdagsmanna¬
val genom Elektorer, dels ock uteslutande af
namnen på första och andra Klassernes Städer
till undvikande af Side Punktens förnyade redak¬
tion så ofta någon bland dem kunde blifva ned¬
flyttad till tredje eller någon annan af de lägre
Klasserne.
Herr Talmannens Proposition till antagande
af detta förslag, besvarades med J a.
Riksdags - Ordn. acgde §:u I. Punkten
(sid. 56).
Förslag till ett tillägg af innehåll, att, när
Konstitutions-Utskottet föreslår ändringar, förbätt¬
ringar och förklaringar af Grund-Lagarne, ”flera
”Moment, hvilka med hvarandra ej ega den nöd-
”vändiga gemenskap, att de samfält måste anta-
”gas eller förkastas, icke må tillsamwianställas
,Jförr än vid den slutliga redaktion, som, sedan
”de blifvit serskildt antagna, kan finnas af nö«
”den , m. in.’’
Herr Falkman: Jag anser tillägget alldeles
öfverflödigt. Man bör icke föreställa sig hos
Konstiiutions-Utskottet den brist på urskiljning,
att det icke af sig sjelft skall veta att undvika
all sammanblandning af Moment, som med hvar¬
andra ej eea nödvändig gemenskap. Jag till"
styrker således, att förslaget- förkastas*
7i8
Ben 22 'April.
Herr Hjertström: Tvärtom (ror jag tillaga
get vara ganska nödvändig!. Vi hafva i dag
derpå ett exempel i frågan om Förslaget vid 102
§. Reg. Formen, hvilket i hvad det angår före¬
kommande af bristande domfört antal Ledamöter
uii Riks-Rätten hade kunnat antagas, men nu
måst afslås i Sammanhang med det öfriga, sorn
icke varit antagligt.
Herr Bagge : jag instämmer med Herr
Hjertström och får bifoga ännu ett exempel, eller
Förslaget till ändringar och tillägg i Ijrde § u
Riksdags-Ordningen, der Universitetens och Ve-
tenskaps-Akadem iens Representations-rätt skulle
kunna antagas utan att godkänna ändringen i af¬
seende på Biskopparnesmen hvarom man nu
torde stanna i ovisshet.
Herr Noréus: Med Herr Hjertström före»
nar jag mig äfven» Förslaget vid 29 §. X punk¬
ten R. O. innefattar föröfrigt jemväl ett förtyd¬
ligande af Ståndens Ledamöters rätt att öfver
Konstitutions-Utskottets Förslag in pleno yttra
sina tankar. 1— Jag anhåller alltså om Proposi*
tion till bifall.
H errar Cederborg , Lenning och JÉgge före¬
nade sig med Herrar Hjertström och Bagge samt
Noréus; Och flere hördes begära Proposition.
Da Herr Talmannen härefter framställde?
Proposition till antagande af förslaget, svara¬
des J a»
Riksd. Ordn. 2p:de §:n-6. punkten (sid. 25),
Förslag till ett Tillägg i afseende på Före¬
dragandes af 3£ommando-mål ansvarighet ; i öf-
Den 11 April.
719
verensstnmmelse med det har ofvanföre omnämn»
da Förslaget vid 107. §. j Morn. E. F.
Antogs.
Riksd. Ordn. 3g:de §:n 7 punkten (sid. 63).
Förslag till en redaktioris-förändring, i öf¬
verensstämmelse med det bär ofvan omnämnda
Förslaget vid I07 §. 2 Moni. E. F.
Förkastades.
Rikscl. Ottin. 38:de §:n: Uppsköts. (Se
Prot. e. rn. §. 10.)
Riksd. Ordn. 44:c^e §:n 3;dje punkten (sid. 46).
Förslag till den ändring, att Utskott, som
vill återlemna något dit reniitteradt Mål, hör af¬
gifva sitt Utlåande till samtliga Eiks-Stån.
d e n.
Herr Eckhoff: Denna ändring skulle föran¬
leda till uppehåll med många obetydliga Mål
genom det Eiks-Siånden möjligen, i frågan till
hvilket Utskott Målet borde höra , kunde stanna
Två Stånd emot Två, och saken således behöf-
de af Konstitutions-Utskotlet pröfvas. Således
tillstyrker jag, att nämnde punkt bibehålles o-
förändrad.
Herr Falkman .' Då en motion nu återlem-
nas från något Utskott , böra samtlige Stånden ,
äfven efter punktens nuvarande lydelse, yttra
sig om Eernissen, Ändamålet med den nya re¬
daktionen är just att förekomma det uppehåll ,
som inträffar genom det Utskottens' Utlåtanden i
dylika fall nu endast behöfva meddelas det el¬
ler de Stånd, som remitterat, och sedermera
Den 3 2 April.
skola ifrån elem kommuniceras de öfriga Riks-
Stånden.
Herr Huldberg: Jag delar lika tankar med
Herr Eckhoff; Men, då den nuvarande lydelsen
är än mer orimlig , så kan jag , i sådant sakens
skick, icke annat än tillstyrka den nya Redak¬
tionen.
Herr Talmannens Proposition till antagan¬
de af Förslaget besvarades med J a.
Riksd. Ordn. 5^:de §:n (sid. 26).
Förslag till det tillägg, att’’uti sådane an-
”märknings frågor, sorn enligt 29. §. kunna af
”Utskott väckas, må Eedamots serskilda tanka åt-
’’följa Remissen till Konstitutions-Utskottfet, ut-
”an att i Stånden uppläsas.’’
På Hr Talmannens Proposition till anta¬
gande af Förslaget svarades J a.
Rörande Föreskriften om en Voterings-
Sedels afläggande: R. F. 97:de §:n,R. O. 6i:sta,
62:dra §. 63:dje §:n i 3:dje Punkten och
65:te §:n i 2:dra Punkten (sid. 57).
Förslag till redaktions-ändringar 1 anseen¬
de dertill, att föreskriften uti 6g, §. E, F. och
53. §. R O. om en Voterings sedels afläggande
till undvikande af paria vota vid omröstningar
ined Ja och Nej, jemväl finnes åberopad i of-
vanberörde fyra §. §., som handla om val till
Konung eller Thronföljare, till Förmyndare för
omyndig Konung, till R:s St;rs Justitie Ombuds¬
man samt till Deras Kommitterade för Tryck¬
frihetens vård , men att detta frånskiljande af en
y0«
Den »a April,
Voterings-Sedel ansetts vara i allmänhet olämp¬
ligt och utan ändamål vid de tillfällen, der fle¬
re personer komma under omröstning, samt först
blifva nödigt och användbart, då votering öfver
en enskild person anställes.
Herr Talmannens Proposition till antagande
af dessa ändringar besvarades med J a.
Angående åtskillige Riksdags-Ordningens
§§:ersfördelande i numrerade Moment (sid. 52).
Förslaget till fördelning nemi. af litte §:n
i två Moment, i4:de i fem, i7:deutitvå, 23:dje
i tre, 24:de i två, «7:de i två, 2g:de i tre,
3°:de i tre, 3i:sta i två, 33:^je i två, 34:de i två,
36:te i fyra, 37'de i två, 44tde i tre, 4g:de i tre,
57.*de i två, 63;<!je i fyra och 7o;de i två Mo¬
ment, blef, på Herr Talmannens Proposition ,
antaget.
Frågan om en förbättrad National-Re-
presentalion för de trenne Ofrälse Stånden:
(sid. 67, 130 och 133).
Riksd ags-Ord n ingen.
urte och i3:de §§:ne: Uppskötos (se Prot.
den 30 April §. 4).
l/pde §:n.
Föreslagna Tillägg vid slutet: ’’6:o Bergs-
Bruken, hvarunder innebegripas alla Inrättnin¬
gar till de första förädlingarna af Mineral-Rikets
Produkter, ege ock, jemte de af Bergs-Collegi-
um privilegierade Jern- och Koppar Manufaktu¬
rer, att inom sig till Borgare-Ståndet utse Full-
mäktige, som ej till annat Riks-Stånd höra, och
Borg. St. Prot. 1823. 91, 93.
722
Den 22 April.
hvarvid ingen må välja , om han ej valbar är. Va¬
len skola ske inför Bergs collegium å den dag , som
allmänneligen kungöres, samt rösterna , personli¬
gen eller genom Ombud, roen alltid med förseglade
eller slutna Sedlar afgifna, sålunda beräknas, att pri¬
vilegierad gående tillverkning af Etthundrade
Skeppund Stångjern eller ett deremot svarande vär¬
de i produktion af annan Bergsbruks-rörelse, lem-
nar Egaren En Val-röst, och att sedermera Två¬
hundrade Tretio röster utgöra en Fullmäktig; Bö-
randes härvid i öfrigt iakttagas, att rösterne af-
gifvas på så inånga personer, som, efter före¬
nämnde grunder, af Bergs-Collegium i Kungö¬
relsen blifvit utsatte, samt att, der Bruk eller
annan Bergsbruks-Inrättning eges af Bolag , hvar¬
je förut icke representerad Bolagsman röstar ef¬
ter sin andel, hvilken, före Riksdagskallelsen,
skall inför Collegium vara uppgifven och styrkt.”
’’7:o Andre Ofrälse Manufakturister och
Fabriks-idkare på Landet vare berättigade att
förena sig med närmaste Stad, för att der, i mån
af erläggande Stads-afgifter, deltaga i Riksdags-
manna-valen , och jemväl sjelfve kunna till Full¬
mäktige för Staden väljas,”
Herr Cederborg,: ’’Om ock det omdömet, att
vårt närvarande Representations, sätt föreställer
Samhället såsom varande i ett slags kiigs-till-
stånd, är alltför öfverdrifvet, så hvarken kan el¬
ler bör jag dölja min öfvertygelse, att detta re-
presentations-sätt ofta försvagar det stora Med¬
borgerliga intresset, som utgör själen af Konsti¬
tutionella Stats-författningen, Men då vid ett
oväldigt bedömande deraf icke bör förbises det
värde, sorn denna representation eger derigenom,
Den 22 April.
att den är nära förenad med var Historia, gillar
jag för min del den grundsats, som Högloft.
Konstitutions Utskottet antagit , att med minsta
möjliga rubbning L det hela söka tillvägabringa
de förbättringar, hvilka påkallas af rättvisan och.
allmänna omdömet, och föreslår derför, att det
nu upplästa tillägg till 14, §. af Riksdags-Ord-
nirigen, som tillåter Bruks egare, Manufakturister
och Fabriksidkare på landet säte och stämma i
detta Högtärade Stånd, rnå tili alla delar bifallas,
i synnerhet som jag anser en nyttig modifika¬
tion af Stånds-intresset derigenom vinnas.’’
Herr Winberg". Ehuru jag måste erkänna
Bergsbruks-egares rätt, att deltaga i Representa¬
tionen och skulle anse för en heder att Borga-
xe-Ståndet blefve tillökt med så månge upplyste
män , som det ifrån nämnde Närings klass kun¬
de erhålla , har jag likväl en betänklighet emot
förslaget i den délen. Min betänklighet är icke
den, att det ökta antalet möjligen tomine att
bestå utaf Embets- och Tjenstmän, utan den, att,
då, enligt hvad en värd Ledamot utaf Serskilta
Utskottet i en annan fråga upplyst, Bergs- och
Kommerse Kollegierne blifvit föreslagne till in¬
dragning, antagandet af ett sådant Förslag hvad
Bergs-Gollegium angår kunde hindras genom god¬
kännande af Tillägget om Bergsbruks egares Re-
presentations-rätt, hvaruti bland annat förekommer,
att valen skola ske inför Bergs-Co!legiurri. —
Beträffande åter Ofrälse Manufakturisters och Fa-
briks-idkares på Landet Representations-rätt, så
skulle jag vilja antaga Tillägget i den delen, så
framt ordet Andre kunde derutur utgå.
Herr Santeson: "Till de skäl sistl, Riks¬
724
Dm 22 April.
dags Konstitutions-Ulskotf, uti nu upplästa Ee
tänkande, så öfvertygande framlagt för det För¬
slags antagande, hvarom nu fråga är, framstäl¬
ler sig för mig ännu någre : dossé äro nemligen:
först , behofvet för Borgare-Ståndet att blifva nå¬
got talrikare, enär vi erfarit, att Personalen ej
förslår till Utskottens bestridande, med mindre
än att flere få svara uti 2 it 3 Utskott, sorn å-
ter är öfver möjligheten att väl bestrida; och,
för det andra, den öfvertygelsen jag hyser, att
Ståndet genom Försbigets antagande skall med
sig förena 7 ä 8 Ledamöter med ej blott kun¬
skaper och insigter i deras egna yrke, utan ock
af erkänd upplysning och nit för allmänt Väl,
helst jag icke kan föreställa mig annat, än att ,
då en så talrik Klass Medborgare, sorn de väl¬
jande ofrelse Bruks-egare utgöra, kornmer att ut¬
se bland sig ett så inskränkt antal Representan¬
ter, detta val måste bli mest möjligen tillfreds*
ställande. — Den ökade vigt, Borgare-Ståndet
skall få af förening med en för Sverige så vig¬
tig Närings-Klass, måste ock ej vara utan ett
ganska 6tort interesse, och jag kan ej undertryc¬
ka den innerliga önskan jag hyser, att detta
Stånd till den utmärkning det vid denna Riks¬
dag fått af att ensamt bland alla Riks-Stånden
hafva beslutat öppna sina Dörrar åt Allmänhe¬
ten till Öfverläggningarnes bevistande, måtte
vinna äfven den, att lika snart som, eller förr,
något af våra Med-Stånd ådagalägga sin be¬
redvillighet, att till Stånds - kamrater emottaga
Medborgare af erkändt stort interesse uti det
Allmänna, och hvilka så länge och rättvist be¬
gärt att ock få vara representerade.’’
Den 3 2 April. 725
Herr Ekelund: Jag gillar fullkomligen Til¬
lägget af 6:te Momentet, om Bruks-egares Re¬
presentations rätt. D*et vore lika omöjligt, som
öfverflödigt, att för ett sådant gillande åberopa
flera skal, ari dem Herr Kansli Presidenten Fri¬
herre Ehrenheim uti sitt vid Konstitutions-Ut¬
skottets sistlidne Riksdag afgifna Betänkande bi¬
fogade och nu upplästa serskilda yttrande med
så mycken upplysning , värma och kraft anfört.
H var och en , sorn vill forska i djupet af detta
ämne , skall utan tvifvel finna sig öfvertygad af
ett så grundligt Anförande. Alla fria Konsti¬
tutioners föremål är, på sätt Friherre Ehrenheim
så sannt uttryckt sig; '""'att ur serskilta klasser af
”Samhällets Ledamöter samla de mest oberoen¬
de, och de mest upplyste män, för att fö i esta I-
’ la hela Nationen.’' Bygger man på denria huf-
vudgrund, och betraktar man vidare, att den be¬
tydliga Närings-greneri, Bruks-rörelsen, syssel¬
sätter och försörjer omkring 70,000 menniskor ,
att afkastningen af hela rörelsen uppstigit till
mer än Atta Millioner R:dr årligen, att bland
Bruks egare finnas en mängd upplyste, erfarne
och oberoende män, hvilkas infördifvande med
Borgare Ståndet skulle göra Ståndet lika mycken,
heder som nytta , samt att Ståndet äfven behöf-
ver denna förstärkning af sitt antal Ledamöter,
hvilket möjligen eljest kommer att än ytterliga¬
re förminskas genom flere Städers tilltagande o-
förinögenhet att underhålla Fullmäktige vid
Riksdagarne; så vet jag sannerligen icke huru
man ett ögonblick skulle kunna tveka att antaga
Förslaget, — Om ock Bergs-Collegium indra¬
ges, hvaremot jag för min del icke tror god-
Dm 2 2 A pril.
lcännandet af ifrågavarande Förslag lägga hinder
i vägen, så måste väl i alia fall detta Collegii gö¬
romål förläggas under något annat Embets-Verk,
och derigenom beredas ett annat ställe, der va¬
len af Bruks-representanter måga förrättas —
y:de Momentet eller frågan om andre Ofrälse
Manufakturisters och Fabriks-idkares på Eandet
representations-rätt, tror jag kunna serskilt be¬
handlas; och jag tillstyrker bifall å Förslaget äf¬
ven i den delen.
Herr Eckhoff: På de af Herr Winberg
anförda skäl tror äfven jag Förslaget om Bruks-
egares Representations-rätt ej nu kunna antagas.
Med all aktning för de Bruks-egare, som derige¬
nom niåste se sig uteslutne från Representatio¬
nen , åtminstone intill nästa Riksdag , beklagar
jag tillika, att, i min tanka, Ståndet emeller¬
tid nödgas vara beröfvadt de fördelar , som det
af deras deltagande i Representationen kunnat
förvänta.
Herr Prytz : ’’JDå jag atog mig mitt Riks-
dagsmarina-Kall för min älskade Fädernes-stad
Götheborg, väntade jag visserligen, inom detta
Högt. Stånd finna många utmärkt redbare män
— och jag glädes nu hjertligen öfver , att un¬
der loppet af innevarande 'Riksmöte se min vän¬
tan med så mycken eclat realiserad, och hy¬
ser äfven denglada öfvertygelse, att Vallöf!. Bor¬
gare-Ståndet, bland hvars medlemmar jag har
den äran räkna mig, gemensamt med de öfrige
Rikets Ständer, äro stadde på den rätta vägen
af dess syftemål, redlighet i åsigter af allmänt
val, äfven med någon eftergift af enskilte inbil¬
lade fördelar •*-. och matte detta alltid förblifva
Den 2 2 April.
727
Sv. Rik. Ständ, allvarliga föresats; de skola då med
den Högstes hjelp uträtta mycket godt till vår
gemensamma fördel. Högtidligen förklarar jag
mig nu, för inin del, för antagandet af den fö-
reslagne förändring i 14 §. af vår Konstitution,
icke inseende den fara, som en och annan af
detta Högt. Stånds värda Ledamöter skildrat, mot
denna i min tanka vigtiga sak, offentligt erkän¬
nande det jag ej gillar dessa skäl, ehuru reela de
synas framställda, anseende dem för Fantomer,
hvilka i närvarande tidehvarf så totalt förlorat
sin kraft, att icke ens Barnet bör mera tro derpå.’’
Herr Lagerstrand : Jag kan icke underlåta
det förklarande, att, med ali aktning för upply¬
ste och kunnige Bruks-egare, delar jag likväl
icke samma öfvertygelse, som den värde Leda-i
mot, hvilken sist talat i ämnet. Det är min tan¬
ka , att Bergs-bruks-rörelsen hörer närmare till
Jordbruket, än till de Borgerliga Näringarne ,
och alt Bruks-egarne snarare skulle finna sin ut¬
räkning vid att fa säte och stämma titi Bonde-
Ståndet. Således tror jag icke, att man nu bör
antaga 6:te Momentet af det ifrågavarande för¬
slaget. — Hvad åter det 7-de angår, så måtte
Ganska få Manufakturister och Fabriks-idkare fin-
e>
nas på Landet; och jag anser ej heller nöd¬
vändigt att antaga detta förslag.
Herr Nilsson: ”Då billigheten synes vara
ostridig, att en så stor del Närings-idkare, sora.
de Bruks egare utgöra, hvilka för närvarande
sakna Represéntations-rätt, dertill må blifva be¬
rättigade, förenar jag mig med allt skäl med de
Herrar sorn tillstyrkt antagande af det i tillag-
728 Den 22 April.
get gjorda förslag om Eruks-egires rätt till Re¬
presentation inom detta Hogtärade Stånd.
Herr Lindström, Michael: På de klara och
ovedersägliga skäl, Konstitutions-Utskottet anfört,
hemställer jag om icke Tilläggen måga godkän¬
nas. Genom de nu orepresenterade Sarnhälls- •
Klassers berättigande till del u i Representatio¬
nen skulle jag anse ett stort steg vara taget till
förbättring af Stats-Författningen och till dödan*
de af Stånds-hatet. Det är, i tnin tanka, ingen
skillnad, om, såsom nu är föreslaget, det Em-
bets-verk , hvaräst valen till Bruks-Represeritan-
ter skola förrättas, kallas B e r g s-C o 1 leg i u ni ,
eller om det benämndes Be r g s-S t y r e 1 se n ;
Och, emedan, deräst Bergs-Collegi um upphäf-
ves , ett Verk ändock mäste finnas, som har
Bergs-Styrelsen om händer, lärer det i alla fall
följa af 6ig sjelf, att det då blir infördetta Verk,
som valen komma att ske.
Herr Bagge: ''Jemte det jag instämmer
med Herr Eckhoff, finner jag äfven betänkligt
att tillåta Bruks-egare inträde uti detta Stånd ur
det skäl, att jag anser det sätt, hvarpå de skul¬
le väljis, hvarken vara förenligt med Bruks-e-
gares interesse eller leda till det ändamål, som
med Representationen jemväl åsyftas , att Deda-
möterne deri skola vara hämtade från Rikets al¬
la Bergslag, emedan pligten för hvarje röstande,
att votera på så många personer, som skola re¬
presentera, skulle förorsaka, att sällan någon korn
från Eandsorterne, h 1st jag föreställer mig, att
alla Bruks-egare, i och för sin handtering, ha
relationer till visse i och omkring Hufvud-Sta-
den boende Bruks-egare} hvarigenom troligen
Den 9 2 April.
729
den händelsen inträffade, att, då det ena Bergs¬
lagets Ledamöter ej kunna kanna dem , som bo
i ett vida derifrån aflägset, röstningen sa korn-
nio att tillgå, det hvarje Bergslags Ledamöter
voterade på en och annan inom sig samt allmänt
gålvo öfrige röster till ofvannämnde här boen¬
de Bruks-egare, till hvilka de förre stå i förbin¬
delse genom tilläfventyrs undfångna tjenser i
och för befattningar i Bergs-Collegiurn och Jern-
Kontoret, hvilket skulle gifva dem en bestämd
öfvervigt. Skulle denna händelse likväl ej in¬
träffa, komma de troligen att i allmänhet vara
limbets- och Tjenstemän i Staten, emedan jag ej
kan inse, huru man skulle kunna betrakta den
Bruks-egare för annat, än Bonde, sorn hvarken
har varit eller är Embetsman, eller hör till något
af de andra Uiks-Stånden ; Och då jag aldrig kan
finna <1 et blifva nyttigt för vårt Stånd, att Sta¬
tens Tjenstemän deri beviljas inträde, serdeles
om de ega Förtroende-Eoster eller blott tjena ef¬
ter Konstitutorial; ser jag mig , med anledning
af dessa skäl, nödtvungen förklara, att jag ej
kan bifalla Konstiiutions-Utskottets förslag , så
beskaffadt, sorn det nu är, i hvad det afser Bruks¬
egare. Hvad åter angår Manufakturister och Fa-
briks-idkare på Landet, så har jag, mot bifall
till deras inträde , ej något att påminna.”
Häruti förenade sig Herr Möller.
Herr Noréus ; 5’Jag har alltid ansett, och
skall anse vår i Stats-författningen grundade re-
presentations-inrättning , vara vördnadsbjudande
genom sin tillvarelse och sin uråldrighet , men
då erfarenheten upptäcker brister deruti, vill jag
äfven följa dess ledning, för att söka bereda bo*
Den 22 A pril.
temedlen, utan att rifva löst på grunden. Jag
känner de lyckliga verkningame af denna inrätt,
ning, de hafva bibehållit den medborgerliga sä¬
kerheten, och jag vill icke, innan man dertill
visat mig tillförlitliga och sjelfständiga grunder,
förbyta min nuvarande ställning , som medbor¬
gare, uti ett alldeles förändradt skick;, sorn, örn
ock bygdt på goda Theoretiska grunder, alltid
skulle innefatta ett nytt försök orri dessas till¬
lämplighet och nytta. Ett tillfälle erbjuder sig
nu för Borgare-Siandet, att uti National-repre'
sentationen inom sig emottaga tvänne Klasser af
medborgare, hvilka under utöfning af de v i g t i -
gaste Närings-grenar i Riket med Borgare-Stån¬
det redan ega det närmaste samband, och hvil¬
ka inom sig ega män af vidsträckta kunskaper,
af stort medborgerligt nit och af varm Foster-
landsrkänsla, egenskaper så dyrbara för hvarje
väl organiseradt samhälle. Betydliga äro äfven
dessa Medborgare - klassers bidrag till Staten,
och hvad Bruks - handteringen angår, måste
den alltid vara alt anse, såsom med handeln när¬
mast förenad, och utgörande hufvudsakliga före¬
målet för dess verksamhet. Bruks-egarne äro
således igenom sin ställning i Samhället redan
slutne till denna krets, och derigenom bestämde
att gifva en ny styrka åt den del af Represen-
tations-Inrättningen , sorn tillhörer detta Stånd,
och som under alla skiften med lugn och en
sann medborgerlig styrka uppfyllt sitt högre än¬
damål. Man har yttrat den farhåga , att man
ibland Bruks-egare skulle finna många Etnbets-
män, hvilka man, jag vet ej af hvad skäl, icke
skulle vilja lemna inträde uti Bepreseptationen.
Den 22 April,
731
Jag skulle fela i högaktning emot många af det¬
ta Stånds mest upplyste medlemmar , om jag
delade denna fruktan, och jag har icke funnit att
den Civila Embetsrnanna Korpsen i Sverige ef-
tergifvit andre medborgare i kärlek för Fäder¬
neslandet , i vördnad för Lagarne och uti en al¬
drig svigtande tillgifvenhet för sin Konung.
Dessa egenskaper, alltid så dyrbara för Samhäl¬
lets bestånd, böra åtminstone icke fruktas, utan
snarare anses stärka de medborgerliga förenings-
banden. Jag finner mig icke behöfva tillägga,
att jag för min del icke tror det vara förenligt
med detta Stånds vanliga handlings-sätt och dess
allmänna medborgerlighet, att vägra en så bil¬
lig utvidgning af Kepresentations-Inrättningen,
som den ifrågavarande, och att Borgare-Ståndet,
långt ifrån att dess medborgerliga rättighet för¬
svagas , skulle vinna en ny styrka i en fram¬
tid , otvifvelaktigt af mera vigt än man nu vill
den tillägga. Borgare-Ståndet har äfven fordom
ådagalagt den öfvertygelse, som borde grundläg¬
ga detta beslut. Stora Kopparbergs Bergslag,
hvars Representant jag är, var för någon tid
skiljd från Representation, — den kallades åter
att deltaga deruti vid 1778 års Riksdag och
den Bergs-rörelse som tillhör detta Bolag, har
alltid varit ansedd såsom en mäktig bestånds del
af Rikets styrka, och har genom sina bidrag till
Staten bevisat sin kraft och sin vigt. Jag skul¬
le mycket hafva misstagit mig, om jag betvifla-
de, att samma upplysta tänkesätt vid 1823 års
Riksdag skulle vara rådande inom detta Stånd;
och jag kan icke ens ana det, då Ståndet, ge¬
nom dess nyligen fattade beslut om Allmänhet
732
Den 2 2 April.
tens tillträde till sina öfverläggningar , leinnat
ett Ståndet oell tidehvarfvet värdigt bevis af sin
upplysning och sina upphöjda tänkesätt. Man
har äfven såsom ett hinder emot verkställighe¬
ten af Bruks-egares inträde i Ståndet , uppgifvit
att , enligt den föreslagne tilhggningen uti
Grundlagen, valen af Bruks-Societetens Repre¬
sentanter borde anställas inför Kongl. Bergs-Gol-
iegium, hvilket Collegium , vid den föreslagne
nya Organisationen af Sveriges Stats- Författning,
torde blifva i fråga att indragas. Delta kan
icke jag antaga såsom något gällande hinder. *—>
Upphörer Bergs-Collegium att verka under det¬
ta namn, skola dock både den Doms; ols-befatt-
ning och de Administrativa åtgärder, hvilka till¬
hört detta Em bets-verk, indelas uppå något an¬
nat, och da skulle det väl blifva en ostridig
följd, att äfven ifrågavarande ärende, lika med
alla öfriga, uppå dertill anvista ställen öfver-
flyttades. 47. §. Regerings-Formen lemnar ett
tillfredsställande stadgande derom, då den inne¬
håller att Rikets Kollegier, utan att utmärka nå¬
got af dem, ”skola förvalta de dem åliggande
”sysslor och värf, enligt de Instruktioner, Reg¬
lementen och löreskrifier, som redan gifne äro
”eller framdeles kunna gifvas.”— Jag förklarar än¬
nu en gång, att jag hyser all vördnad för detta
Stånd och för dess nu varande Representation; men
jag kan, det oaktadt, ej dölja min öfvertygelse om
rättvisan och nyttan af det ifrågavarande Förslaget
samt samt om den ökade styrka , Representationen
skulle deraf hemta, och min derpå grundade ön*
skan, att man ej nu, genom ogillande af detta
Förslag, må undandraga sig uppfyllande af for¬
Den 22 April.
733
dringar, som man i en framtid på annat sätt
tande nödgas godkänna.”
Herr Fornander: ”Jag hvarken vill eller
tan upplaga och bestrida hvad 1818 års Kon-
stitutions-Uiskolts ^Ledamöter så, ypperligt an¬
fort som skäl till förändring af 14. §, .Riksdags¬
ordningen, i afseende pä nödvändigheten att ö-
ta Borgare-Ståndets Eedamöter med 8 ä 9 Bruks¬
patroner , men jag anser för pligt emot mina
Komrnitienter, alt i detta angelägna ärende yttra
mina tankar. — Engelska Konstitutionen anses
förträfflig af hela verlden, ehuru alla komma öf¬
verens om dess bristfäl ligheter, och Engelsmän¬
nen sjelfve eikänna, att den innehåller så många
ruttna §tr, sorn ruttna Borgar frotten boroughs);
likväl bibehålies den oförändrad i sin helgd i-
genorn National-andan, och man vördar Hel¬
gedomen i Ålderdomen. — Svenska Nationen
tyckes ej vilja vinna denna helgd i sin Konsti¬
tution , som bevisas af de mångå förändringar,
som vi i dag se föreslagne. I afseende på i-
fiågavarande ämne, så finner jag ej betänkligt
att tillstyrka antagandet af Brukspatroner till J^e-
damöter, då de äro Borgare. Deras olika inte*
ressen amalgameras då i deras Personer, ehuru
de eljest hafva dem så stiljda, som vanligen en
Säljares och Köpares äro. ■—1 Jag ser dessutom
ej behofvet deraf för Herrar Brukspatroner; e*
medan de dels äro Representerade på Riddarhu¬
set, dels ock i detta Högtärade Stånd, och på in¬
tetdera stället blifva deras fördelar negligerade.
— I öfrigt ser Aristokratien i dag mindre sin
grund i Börden än Förmögenheten; att öka detta
734
Den 2 2 April.
element, bör efter min tanka förra tiders erfa¬
renhet afskräcka oss.”
Herr Eckhoff'. I anledning af hvad Her¬
rar Lindström och Noréus anfört, finner jag mig
föranlåten förklara, att jag anser hvarje ord i
Grundlagen vara af stor vigt och böra hållas i
helgd, att sådant äfven öfverensstärnmer med 83- §*
R. F., sorn förmår, det Grundlagarne skola i hvar¬
je serskilt fall tillämpas efter deras ordalydelse,
samt att jag således icke, lika med nämnde Her¬
rar Ledamöter , anser något annat Emhets-Verk
kunna efter godtycke antagas \ vara satt i Bergs-
Collegii ställe i och för Val förrättningarne till
Bruks - Representanter , deräst detta Collegium
skulle indragas.
Herr Falkman : Allt sedan deri nya Grund»
iLagen antogs har klagan varit förd öfver flere
Medborgare-Klassers uteslutande från National-
Representationen. Konstitutions-Utskottet har i
denna fråga följt den allmänna rösten; och jag
hoppas deruti hos Borgare-Ståndet en lika libe¬
ralitet vid nuvarande Riksdag, som vid den sist-
förflutne, då Förslaget antogs att hvila, såsom
ett Ständernes Utlåtande. I egenskap af Leda¬
mot i Konstitutions-Utskottet har jag deltagit uti
detta Förslag: Jag har sedermera icke ändrat
mina tänkesätt i saken: Tvärtom har jag fått ö-
kad öfvertygelse om rättvisan och nyttan af
Bruks-egares och Landt-Manufakturisters införlif-
vande med Borgare-Ståndet. Med Herr Noréus
förenar jag mig till alla delar. Jag kan icke fin¬
na något skäl att afslå en nyttig ändring i Grund-
Lagen för det ordet B e r g s - C ol 1 eg iu m blifvit
nämndt i Förslaget och för det detta Collegium
Den 22 April.
735
möjligen kan komma att indragas. Skulle detta
sednare ske, sa blir naturligtvis ett annat Em-
bets-Verk satt i stället: Och mati får då tillfäl¬
le att föreslå den ändring i afseende på valen
till Bruks-Representanter, som derigenom kan
behöfvas. — Hvad angår Herr Fornanders be¬
traktelse om benägenheten för ändringar i Grund-
Hagarne, får jag erinra, att fel i dem, likasom
i mycket annat, äro menskliga , och att jag ic¬
ke kan inse, det man borde, när sådana fel upp¬
täckas, för dernsamma tillsluta ögonen.
Herr Bjuhr yttrade sig i öfverensstämmelse
m ed Herrar Eckhoff oell Bagge.
Herr Montan'. Något hvar lärer erkänna
Ofrälse Stånds-personers Representations-rättig-
het för den fasta egendom , de innehafva. Den¬
na rättighet har ock Konstitutions-Utskottet på
ett öfvertygande sätt sökt utveckla;-Men jag tror
det vara orättvist om en del bland dem skulle
komma i åtnjutande af en sådan rättighet, och
en annan del icke. Jag hemställer således om
ej ined pröfningen af förevarande fråga ina anstå
intilldess man inhämtat, huruvida Bonde-Stån-i
det hos sig beviljar inträde för hemmans-egare ,
på sätt vid i 5:de §:n R. O. är föreslaget. Dess¬
utom får jag anmärka, att någon likstämmighet
icke råder emellan Representations-förslagen till
I4:de och till i5:de §.'n R. O. I den sed¬
nare nemligen, äro både Tjenstemän och Inne¬
hafvare af privilegierad Fastighet uteslutne från
Representations-rätt i Bonde-Ståndet: I den för¬
ra åter är icke för dem gjordt något undantag
från Representations-rätten uti Borgare-Ståndet.
Till denna skiilnad finner jag Icke skäl; och jag
73&
Den 22 April.
vet ej, hvarför t. e. innehafvare af Frälse-smide
skulle ega större rätt till Representation, än e-
gare af Säterier och Frälse-hemman.
Herr Limnelius : Då hvar och en redan
lärer hafva stadgat sin tanka i denna sak, an¬
håller jag om Proposition.
Pierr Huldberg: Med förklarande af min
öfvertygelsej att Sverige har ett af de minst
goda Representations-sätt bland alla Europas Kon¬
stitutionella Hationer, och min önskan, att det¬
samma må kunna med det snaraste helt och hål¬
let omskapas, får jag likväl säga, att jag icke
tror bristfälligheterne afhjelpas genom det nu i-
frågavarande Förslaget, Om detta Förslag inne¬
hållit förbud för Bruks-egare att invälja Embets.
och Tjenstmän till Riksdags-Eullmäktige, så ha¬
de jag möjligtvis bifallit det ; Men då ett sådant
förbud saknas, kunde Förslaget föranleda derhän ,
att Borgare-Ståndet förstärktes endast med Tjen-
sternän ifrån minst Bergs Collegium och Jern-
Kontoret; Och, om de nu orepresenterade fin¬
ge på detta sätt inträde bland Representationen,
skulle säkerligen deras längtan att bereda ett
bättre Representat iöns-sätt upphöra. — Fänge
har jag med ledsnad och förargelse sett en Re¬
presentation, som utesluter det Femte Ståndet;
och med längtan och glädje skulle jag motse
den stund, då all serskild Stånds-Representation
försvunne och vi alla blefve ett gemensamt Folk
under en Far,
Herr -Bagge : Jag förenar mig med Herr
Huldberg och (illägger, att jag om de Tjenstemän,
som äro Ledamöter i detta Stånd, delar Herr
Noréi
Den 22 April.
737
Noré! tanka, men att dessa äro sådana, hvilka
ej kunna afsättas utan Ransakning och Dom,
samt dessutom böra betraktas såsom Borgare, och
att deremot de, som i följd af det nya Forsla»
get finge inträde, kunde blifva personer med för-
Iroende-tjenster.
Herr Noréust 5’Jag är skyldig mig sjelf
den förklaring, att min öfvertygelse icke har en
så svag grund, sorn den, att jag, såsom den en¬
de representant inom detta Stånd för en Bruks-
Societet, skulle önska utvidgning af denna rät^
tighet. Mina asigter missförstås alltför mycket,
i fall jag anses skyldig till denna förebråelse.
Det är som Medborgare jag för min del betrak¬
tat ifrågavarande ämne, och i denna egenskap
har jag ansett Bruks- och Fabriks-egares delta¬
gande i Representationen, såsom en slutföljd af
mina grundsatser för bestämmande af medbor¬
gerliga rättigheter, »nen jag har tillika, såsom Re¬
presentant inom detta Stånd, ansett er sådan ut¬
vidgning af Representations-rätten gifva Stån¬
det en ny styrka och bereda en kraftig utveck¬
ling af dess Medborgerliga värdighet och anseen¬
de. Man åberopar Englands exempel och den
vördnad, som der råder för Grund-Lagarnes o-
rubbeliga helgd, oansedt alla deras brjster, och
oansedt Representations-rättigheten högst orätt¬
vist och utan alla för Medborgerliga förhållan¬
den stadgade grunder är fördelad. Jag högaktar
äfven den Engelska Nationen för dess aldrig
svigtande öfvertygelse om Grund-Lagarnes helgd,
men jag tror att denria helgd icke rubbas, om
missförhållanden, hvilka aldrig kunna bereda styr-
JLrg. St. Prof. 18*3. 93, 94.
73^
Dm 22 April.
ka åt en Konstitution, men alltid försvaga den,
blifva rättade. De vördnadsbjudande grund-li-
nierne kunna dock alltid blifva fastståndande ,
och det är deruti, som jag alltid Önskar finna
.en Nation stark och vördnadsvärd, och som jag
äfven vill anse den Engelska såsom ett vär¬
digt efterdöme, men icke uti en ensidig föresats,
pi: bibehålla äldre Konstitutionella stadganden
blott för deras ålder skull, om cck allmänna rätt¬
visan kräfver deras upphafvande.’’
Häruti förenade sig Hérr PryiZ.
Herr Winberg: Den betänklighet, jag ytt¬
rat. har ej varit emot sjelfva hufvudsaken, utan
•blott i afseende på svårigheten att antaga För¬
slaget innan man afgjort huruvida Bergs-Coliegi-
urn kommer att indragas eller ej. När denna be¬
tänklighet undanrödjes, eller om Ståndet anser
Scrgs-Collegii omnämnande i Förslaget cj läg¬
ga hinder i vägen mot dess antagande, då gil¬
ia r jag det fullkomligen ; men eljest anser j g ett
uppskof med Eruks-egares inträde i Eepresepta-
ionen mindre vigtigt, än att Grund-Lagen hål¬
les i helgd.
Herr Ek strand". Jag instämmer med Her¬
rar Eckhoff och Bagge samt anser, lika med Herr
Huldberg, det föreslagna tillägget endast vara
en lappning , sorn aflägsnar den önskliga förän¬
dringen af det stora hela i Representationen.
Herr Euge'. Det lärer icke kunna bestridas ,
11 Borgare-Ståndets antal är alltför ringa, dä fie-
dess Ledamöter måste sysselsättas i två till
; e iXJtskott. Emot en sådan brist skulle kunna'
finnas tvänne korrektiv, det eria, att inskränka
en del Städers rätt att med andra förena sig om
Deti a 8 April.
m
en Fullmäktig, menen sadan inskränkning blef-
ve tryckande för desse Städers medellösa Borger¬
skap; det andra åter att, såsom nu är föreslaget,
införlifva med Borgare-Ståndet en ny Klass af
Medborgare- Jag bifaller för min del detta sed¬
nare förslag. Bruks-egare hafva, lika med oss,
Slöjders och Näringars förkofran till föremål för
sin verksamhet. Deras bildning och erfarenhet
skulle vara oss nyttig, och impulsen af desse
Ledamöter, hvilka komme att utgöra blott 8
till lo personer, aldrig vådlig, så vida man ej
fruktar alt bero af förståndets och kunskapernes
ledning. Jag kunde, till bevis på detta, åbero¬
pa exempel af en Gahn, som här varit Full¬
mäktig för Fahlu Bergslag, och, fastän jag kan¬
ske ej borde nämna honom då han nu är närva¬
rande, äfven af en Noreus. — Jag kan icke
dela den tanka, som jag hört yttras, att den fö¬
restående indragningeu af Bergs-Collcgium skul¬
le lägga hinder emot Förslagets antagande. Om
ock Serskilta Utskottet skulle tillstyrka en sådan
indragning, kan: den, såsom medförande en för¬
ändring i Grund-X.agen , icke verkställas förr än
nästa Riksdag. Detta Coliegiurn, såsom tillva¬
rande före och vid den Riksdagens början , kan
således förrätta valet; och Bruks-egame finge i
alla fall uti Grund-Ragen qvarstå såsom Repre¬
sentanter tills ett annat valsätt hunne antagas,
på lika sätt, som under 1812 års Riksdag andra
klassens Städers Riksdagsmän bibehöllos vid sin
rätt att emottaga Fullmakter från andra Städers
Borgerskap, oaktadt denna rättighet var föresla¬
gen till upphäfvande och jemväl under Riksda¬
gens lopp upphäfdes.
74<> Den 2S April >
Herr Lundman: Utan att hysa den tan-
lan, att Bruks-egare och Manufakturister på Lan¬
det böra misstänkas för några ensidiga åsigter ,
tror jag likväl rättast, att man bör vara Borga¬
re i Stad och deltaga i Borgerliga utskylder för
att,Jenligt hufvud-grunderne för vår nu gällan¬
de Representation , kunna anses behörig till Le¬
damot i Borgare-Ståndet. Jag ser icke något skäl
till Bruks-egares Representations-rätt i detta Stånd
ligga deruti, att de behöfva större förlag och
lunna åstadkomma tillverkningar i värde af mil¬
lioner; Utan tror tvärtom ett skäl emot sådan
rätt vara det, att de ega relationer till hundra¬
tals personer på Lander, >—• Om jag är så smit¬
tad , att jag kläder mig Engelskt och ater efter
utländsk smak, bör jag ändock tänka Svenskt.
■«—i För min del afstyrker jag bifall till Förslaget.
Herr Hjernström; ”Jag medgifver att vår
nu varand Representation i flere afseenden är
felaktig och jag erkänner att ett stort antal Med¬
borgare med vigtig inflytelse på Statens intresse
både genom deras kunskaper och förmögenhet ,
orättvist sakna Lagstiftnings-rätt; men jag tror
deremot icke, att man bör söka afhjelpa eller min¬
ska detta felaktiga genom nu föreslagne Grund*
lags-förändring för Borgare-Ståndet. — Vår nu va¬
rande Representation hvilar på fyra serskilda krafter,
väl ämnade att gemensamt verka till Fädernes¬
landets bästa, men också, att sins emellan bibe*
hålla jemnvigt så länge grunderne för deras till¬
varelse, olika rättigheter och skyldigheter, ännu
till någon del qvarstå. -— Att försvaga ensamt
den ena kraften genom större eller mindre för¬
ändring af dess verkliga element, vöre således
Den 32 April.
74*
i närvarande förhållande mindre rättvist och för¬
sigtigt. —- Den upplyste och sakkunnige leda¬
mot i Höglofl. Konstitutions-sUtskottet vid förra
Riksdagen, hvars serskilt afgifna Utlåtande nu
blifvit uppläst, har framställt såsom tvistig den
frågan huruvida Bruks egare borde hänföras till
Jordbruks- eller Närings-Klassen. — Jag anser
hvarken stället eller tillfället medgifva en full¬
ständigare vederläggning af de skäl , hvilka för
sednare tanken blifvit anförde , men jag tror mig
böra vara af motsatt öfvertygelse, och att, då åtmin¬
stone möjligheten af den, händelse Hr Bagge antydt
icke torde kunna motsägas, man således, genom an¬
tagande af ifrågavarande Grundlags-förändring ,
skulle inom Borgare-Ståndektillskapa ett serskilt
Stånd, ina hända af stridiga åsigter och intres¬
sen. —- Efter mitt; hegrepp utgöra Jordbruk och
Näringar samt Vetenskaper och Upplysning i en
Konstitutionel Stat de sanna grunderne för en
fullständig Representation, utgående från ett fritt
och inför Lagen jemlikt folk, oberoende af ali
annan inflytelse än förtroende och den fria vil¬
jan. — Jag döljer icke för mig, att ett sådant
till hög fullkomlighet utbildadt Represeniations-
systern inom vårt Fädernesland kan för närvaran¬
de anses mera, att önska än hoppas; men jag
vill åtminstone icke, att möjligheten antingen
försvåras eller aflägsnas, eller ock att intresset för.
bibehållande af det felaktiga tilläfventyrs ytt$tr-
l gare rotfäsies. ■— Jag röstar emot antagande af
det .föreslagna tillägget i 14. §. Riksdags-Ord-
ningen.’’ .
Herr Beckman förenade sig med dem, sorn
talat för de föreslagna Tilläggens antagande.
£42 Dtn 22 April.
Herr Vilberg: ”.Konstitutions Utskottets För¬
slag till ökad Representation inom Borgare Stån¬
det, hvarom nu diskuteras, är af flere värda
Tala re så väl motiveradt lill bifall , att jag, för
att uttrycka rnin mening öfver detta vigtiga äm¬
ne, endast åberopar dessas yttranden, jemte Ut¬
skottets Betänkande.”
"”Man skall icke med fullt skäl kunna på¬
stå, att några för Fäderneslandet vigtiga inter-
essen ej redan äro Representerade, — De äro
det, i afseende på förevarande Hufvudfråga om
Bergverks-Näringen och dess produktion, uti al¬
la fyra Riks-Standen , störst hos Ridderskapet och
Adeln, till en icke obetydlig del bos Borgare-,
Och tilläfventyrs minst ännu hos de tvenne öf¬
riga Stånden. — Det är således icke egentligen
för att bota denna förmenta brist, sorn Konsti-
tutions-Utskottet, hvars Ledamot jag haft äran
vara, uppgifvit sitt Förslag, utan det har varit
föranledt af motioner om Representations-förän-
dring, gjorde redan vid 1809 års Riksdag, till
förmån för en stor mängd bildade, hittills ute¬
slutne Medborgare (så vida det ändå lyckligt¬
vis ännu anses vara en förmån att få deltaga u-
ti Öfverläggning om Fäderneslandets angelägen¬
heter), hvilka Medborgares anspråk, genom flera
Representanters förenade önskan, tid efter annan
blifvit stegrade och hvilkas önskningar, då de
vid noggrann pröfning funnits vara grundade på
goda skäl, man ansett sig böra gå till möte. —-
Och huru skulle så kallade real-interessen här¬
vid kunna komma i fråga, då hvarje Riksdags¬
man, så vida han klanderfritt för sitt eget sam¬
vete färdigt vill uppfylla sitt kall, mäste, med
Dm 2?’ April.
743
åsidosättande af små partiella fördelar, hafva det
helas Väl lil! syftemål, hvilket förhållande, så
vidt jag erfarit vid fern föregångne Riksdagår,
också, med få' undantag,' alltid egt runa.’’
”Såsom uppskofs-skäl mot hufvudsaklig!- be¬
dömandet af Utskottets Förslag är anfördt , åtti
man bbrde införvänta Bonde Ståndets bes!ut öf¬
ver den för samma Stånd föreslagna Represen-
tions-förändring , och att hinder skulle läggas
mot Serskilt! Utskottets förarbetning, rörande
Embets- och Tjenste-Verkens reorganisation, örn
Bergs-Collegii konstitutionella tillvarelse nu blef-
ve genom antagande af det nya Representation .
sättet inom Borgare-Ståndet fastställd. — Hvad
det förra angar, så hvarken kan eller bör Boo -
de-Siåndets Beslut öfver den del af frågan, söm
samma Stånd rörer , tjpna till ledning för värt
Stånds öfverläggningar i detta ämne, för hvats
oberoende behandlings-sätt, Ståndsvis, man li¬
ka liberalt öfverenskomma, som man väntar li-
beralité i hufvudsaken; och beträffande sednare
invändningen, så synes det mindre konseqvent,
att på framdeles timade händelser grunda omdömet
»ifver en åtgärd, som, enligt Grundlagen, nu må¬
ste bestämdt vidtagas, och sorn derför endast
bör afse nu gällande institutioner och förhållan¬
den. — Om också det redan vore gifvet, att
Bergs-Collegium, inför hvilket valen till nya
[Ledamöter enligt Förslaget skola ske , blir ge¬
nom Riks-Siåndens enstämmiga Beslut och Ko¬
nungens Sanktion derå upplöst, måste väl, så¬
som redan är anmärkt, en serskild Byrå tili
Bergs-väsendets administration substitueras, —-
och om man icke i detta fall , mer än i andra
\
744
Ven 23 April.
vigtigare, fäster sig vid ord och benämningar,
tyckes ingen verklig Grundlags-öfverträdelse upp¬
komma deraf, att ifrågavarande Val jjlefvo in¬
för det nya Embeis-institutet verkställda.”
”1 förbigående, bland rakt utlagda hinder
mot antagandet af Utskottets Förslag -— vådan
af en i Ståndet inrotande penning-aristokrati, af
täta Grundlags-ändringar , och af Sockholmiserade
Ernbets- och Tjensternäns ifrån Bergs-Collegium
eller Jern-Kontoret inträde i Borgare Ståndet,
är också anmärkt odugligheten af vår gamla Stats-
Eörfatttnng, och det hinder för dess totala re¬
form, som skulle uppstå af nu omtvistade ensta¬
ka tillägg. — Det hörer icke bit att granska den¬
na författnings beskaffenhet, hvarken jemförelse¬
vis med andra Staters, eller uti dess positiva
skick ; rnen efter allt hvad i sednare tider blif¬
vit taladt och skrifvet uti Konstitutionella ämnen,
bekänner jag det vara min fasta öfvertygelse,
att vår Konstitution i dess Grund-drag är den
bästa för vått land, och jag önskar uppriktigt,
att den dag aldrig för oss och sent för våra efter¬
kommande må uppgå, då man skulle vilja för¬
vrida eller utplåna dessa grundlinier af vårt
lyckliga Stats-fördrag.”
•”Någon anledning synes icke vara för hand,
att från Bruks-idkares sida mer än ifrån andre
Medborgare-klassers, befara penningslyrkans o-
behöriga inverkan på Kiksdags-ärenders behand¬
ling, och då man för helgden af en skröplig
Konstitution vill hämta exempel af den Engel¬
ska, vore det önskligt att man äfven ville och
kunde tillegna sig detta Lands sköna national-
anda, dess religiositet, dess aktning för Lagen
Den 22 April.
745
och dess Organer. __ Med sådana egenskaper
kan ett Folk val jemna de brister, sorn dess Kon¬
stitution, liksom all annan mensklig inrättning,
mäste lida af den tärande tiden; men då dessa
brister äro uppenbara , hvilket kan skönjas af i
sjelfva England skeende täta P.eklamaiioner på
reform, är det just icke dem jag tror man först
bör vilja imitera. Vår Konstitutions tydliga
företräde består, bland annat, deruti, att dea
medgifver sin egen förbättring efter gifna Lag¬
lige förmer, deruti består dess lif och dess med
tidens skiften fortlefvande kraft , den vi bö¬
ra sorgfälligt värda ecb understödja. — Slut¬
ligen om också valen till Ståndets föreslagne
nya Ledamöter endast skulle träffa Bruks-egan-
de Embetsman inom Bergs-Collegium eller Jem-
Kontoret, hvilket likväl vöre föga sannolikt,
finner jag lika litet skäl , att misstro deras nit
och välvilja för det gemensamma Fäderneslan¬
dets sak, sorn jag deremot tror det vara vinst
för Ståndet, att med deras emottagande kunna
tillegna sig deras kunskaper och erfarenhet, hvil¬
ka egenskaper ej måga anses förkastliga ehvar
de finnas, —- Utan alt vidare upprepa de flera
skäl , hvilka redan blifvit bättre framställda, vo¬
terar jag för antagandet af Utskottets Förslag.”
Herr Noréus instämde med Herr Ullberg.
Herr Norström: I förevarande fråga är re¬
dan taladt tillräckligen , både för och emot förslå-
get; men jag skulle anse det vara en otillbörlig
förbehållsamhet, att icke yttra mina tankar, och
jag förklarar derför, att jag, på de af flere Le¬
damöter anförda skäl, icke kan godkänna de fö¬
reslagna ändringarne i partiella omständigheter
Den 2 2 A pril.
innan en förändring i det stora hela kan tillvä-
gabringas Härvid må jag likväl tillägga, att
jag icke anser frågan om Bergs-Collegii indrag¬
ning hindra antagandet af förevarande förslag.
Heir Arvidson: Jag finner af vigt att yt¬
tra mig i denna sak , och får gifva tillkänna ,
att jag i allo förenar mig med Herr Hjertström.
Annu flere betänkligheter emot Förslaget-skulle
visserligen kunna framställas; men jag anser det
öfverflödigt då redan så många yttrat sitt ogil¬
lande deraf.
Herr Lenning: ”1 en fråga af så stor vigt,
sorn den nu förevarande, tror jag min pligt for¬
dra, öppet tillkännagifva mitt tänkesätt, ehuru
ämnet utur ömsesidiga synpunkter är så tillräck¬
ligen motiveradt, att jag väl i hufvudsaken in¬
genting har att tillägga. Upplysning och Med.
borgerlighet vore att hoppas hos Brukspatroner-
ne, hvilkas införlifvande med Borgare-Ståndet
X representativt hänseende nu är i fråga; och
som vän af desse egenskaper , hvar de finnas 5
skulle jag villigt understödja det föreslagna til¬
lägget., likväl under förbehåll, det §:n äfven fin¬
ge innehålla ungefär följande: Att de Bruks-
Patroner, sorn sålunda komma att deltaga i Bor¬
gare-Ståndets Representation, borde ej inne¬
hafva någon Beställning i Rikets tjenst; Men
som ingen Redaktions förändring i det föreslag¬
na Tillägget lärer med Grundlagen öfverens¬
stämma, finner jag mig föranlåten med de Her¬
rar deltaga, hvilka ogilla det föreslagna Tilläg¬
get. Om antagandet af hvad jag nu afstyrkt,
verkligen afhjelpte någon betydlig del uti vår
bristfälliga Representation, skulle jag äfven efter-
Ven 52 A prlL
747
gifva <3ét förbehåll , jag anser nödigt; men , så
länge vi måste bibehålla andra ej godkända for¬
mer i denna Representation, hvaraf jag endast
vill anföra ett exempel, för att ej trötta med
vidlyftighet, det nemligen, att Caput för hvarje
familj inom Höglofl Ridderskapet och Adeln
födes med Representations rätt och deremot mån¬
gen gång är i saknad af något att representera ,
och andre förtjenstfulle och förmögne Män in¬
om samma familj ej annorlunda än genom köp
kunna tillvinna sig rättighet att i Riksdags-ären-
derna deltaga, tror jag den föreslagne förändrin¬
gen utan stor olägenhet kunna uppskjutas tills
en hufvudsakligare reform profvas nyttig, eller
det förslagna vilkoret blir dervid fästadt,’’
Herr Hemberg: Jag kan för min del icke
godkänna de föreslagne förändririgarne, och hy¬
ser ingen fruktan för den hotelse, Herr Noré¬
us yttrat, att den dag torde komma, då vi nöd¬
gas antaga dem. Mina skäl emot antagandet ä-
ro hvad Redaktören af Handbok för Riksdags¬
män yttrat, så lydande: ”Grundlagen bör anses
’’helig-, och dess värdighet ej förringas genom
”idkeliga förändringar. Hart sjelf är en Repre¬
sentant af visheten och rätts begreppet ; och bör
”'derföre ej genom föränderlighet visa sig vack¬
lande i sina principer, eller tvehågse i sättet
”att utföra dem. Hvarje Grundlags-förändring;
’’som ej utgör en serdeles nödvändig förbättring,
”är förderflig: och ändringar äro lättare att å-
”stadkornma, än förbättringar.'’’
Herr Linström, Jakub: Det hade, i min
tanka, varit lyckligt örn 1809 års Ständer begärt
Adelskap för alla Rikets Invånare. AU Stånds-
748
Den 5 3 April,
skillnad hade då upphört; och ingen skulle då
hafva varit utesluten från deltagande i Repre¬
sentationen. Nu, sedan sådant icke skett, och
när man måste betrakta saken i sitt närvarande
skick, måste man åtnöja sig med de mindre för¬
ändringar, som äro nyttiga; Och, om Ståndet i
allmänhet skulle finna det föreslagna Tillägget
om Bruks.egares och Landtmanufakturisters Re-
presentaiions-rätt gagneligt , har har jag ej hel¬
ler för min del något att påminna emot detsam-
mas antagande.
Herr Noreus: Jag har sagt, att jag hyser
vördnad och aktning för den nu gällande Re¬
presentationen och för Ståndets nuvarande Leda-
möter: Jag har också sagt, att, danu, under lugn
pröfning, en i min. tanka nyttig ändring kunde
beredas , jag deraf velat hemta ny styrka för den¬
na Representation. Men jag har icke uttryckt
någon sådan hotelse , sorn Herr Hemberg velat
-finna i mina yttranden. — Jag förmärker , det
farhågan för de liarbetsmans inträde i Ståndet £
hvilka tillika kunna vara Bruksegare, egentli¬
gen har sin grund deruti , att Kongl. Bergs Col-
legii Ledamöter och Jern Kontorets Fullmäktige,
i anseende till sitt jemna vistande i Hufvud”
staden, skulle förmodas nästan alltid blifva val¬
de till Representanter. Jag fruktar hvarken det
ena eller andra förhållandet i denna del; och
jag är försäkrad, att det antal af 7 till 8 Re¬
presentanter, som komme att tillhöra delta Stånd,
snart blefve för Ståndet dyrbart, samt att Ståndet
aldrig skulle ångra att hafva emottaga dem till
delaktighet i sina öfverläggningar för ett gemen»
samt ändamål, Fäderneslandets lycksalighet. När¬
Den 22 April.
749
mare eller fjärmare boende, är det upplysning
och sann medborglighet, som utgöra en Folk-
Representants högsta värde; och jag skulle myc¬
ket fela i den högaktning, jag hyser för Stock¬
holms Stads Representanter, om jig någonsin
betviflade, att de, lika med den aflägse boende
Medborgaren, lifvades af samma nit och sam¬
ma känsla för det gemensamma Fäderneslandet.
Ofverläggningen förklarades slutad; Och
Herr Talmannen framställde följande Proposition :
Antager Siandet det föreslagna Tillägget af 6.te
och 7;de Momenten i i4;de §:n Riksdags-Ord-
ningen ?
Ropades Nej, Ja, Votering.
I följd häraf uppsattes , justerades och an¬
slogs en så lydande Voterings-Proposition: ”Den,
sorn antager det föreslagna Tillägget af 6:te och
7:de Momenten i i4!de §:n Riksdags-Ordningen,
lägger Ja: ‘— Den det ej vill, lägger Nej:
Vinner Nej, så blifver nyssberörda Tillägg
förkastadt.”
Omröstningen verkställdes enligt Riksdags¬
ordningens föreskrifter och lemnade det utslag ,
att 13 röstat Ja, men 40 Nej; Och var alltså
Tillägget förkastadt.
i5:de, i^ide , legde och 22:dra §. §:ne :
Uppskötos. (Se Prot. den 30 April §, 4).
§. 8.
H err Ekelund anhöll om 14 dagars ledig¬
het från Riksdagen för en angelägen resa åt hem¬
orten , samt gaf tillkänna, att Stats-Utskottet,
hvaräst han är Ledamot och anmält denna sin
önskan , icke haft något deremot att påminna.
750
Den 22 April.
Ståndet biföll Herr Ekelunds begäran ; och
skulle ledighets-tiden räknas ifrån afresan.
Herr Talmannen och Ståndet åtskildes kl.
2, men sammanträdde, efter dervid träffad öfver¬
enskommelse, åter
Eftermiddagen
Kl. 6.
§• 9-
Protokollet för den 17 dennc-s, med undan¬
tag af 8:de §:n, justerades.
§■ 10.
Företogs till slutligt afgörande det från för¬
middagen §. 7. uppskjutna, sedan sistl. Riksdag
hvilande, Förslag till införande af ’’omröstning
per capita i Riksens Ständers Utskott” samt, för
sådant ändamål, enny Redaktion af 38. §. R. O.
(Bihanget 1817 1818 sid. 38 och 120).
Då, sedan Konstitutions-Utskottets Betän-
kanden i denna fråga blifvit upplästa, ingen för¬
märktes hafva något att anföra, framställde Herr
Talmannen Proposition till antagande af Första
Alternativet uti det hvilande Förslaget.
Ropades Ja, blandadt med Nej.
Herr Ullberg: *’Jag anhåller att innan Vo-
teringen börjas få till Protokollet öppet afgifva
min tanka uti detta vigtiga ämne, hvartill jag
förut saknat anledning, då oaktadt de nu hörda
Den 2 2 April.
751
liera Nej, ingen Ledamot yttrat betänklighet mot
Utskottets förslag. — Jag bör först erinra, att
samma förslag redan år 18:15 varit underställdt
Ståndets pröfning oell då blifvit af oss, äfven
sorn af Ridd. och Adeln saint Bonde-Ståndet,
antaget, men af Preste-Ståndet ogilladt. — Sedan
sistnämnda S>ånd nu också antagit första alterna¬
tivet, bör det icke förmodas, att vi derföre nu
skola vara mindre liberala, än vi fordom varit.
•—Jag kallar det liberalitet, att låta, genom Vo¬
tering per capita i Utskott, skiljda tankar sam¬
mansmälta (ill en enda, hvarigenom icke alle¬
nast tid sparas uti det öfver all höfva tillväx¬
ande skrifveriet, medelst alternativa meningens
framställning i de mål, der två Stånd stadna e-
mot två , utan ock småningom afnötes den kan¬
tighet , som genom Stånds- voteringen i Utskott
icke sällan märkligt framlyser. — Jag räknar allt
det för vinst , som bidrar till sinnenas förening,
utan att derföre yrka eller ens gilla den sats,
att alla borde tänka efier ett formulär, ty ideer-
nas friktion är tilläfventyrs den bästa yttring af
Statens lif, — Man har invändt mot det nya
Votei ings-sättet, att det vöre vådligt för Stån¬
dets ömmaste interessen, dess privilegier och rät¬
tigheter, hvilka på sådant sätt kunde i Utskot¬
ten bort voteras; Men drssa Utskott ega ju in¬
gen afgörande rätt, utan endast rådgifvande, och
eger icke hvarje Stånd i dylika frågor sitt libe-
rucn veto, hvarvid, enligt Grundlagen, det må¬
ste förblifva? Deremot är per-capita-voteringen
i vissa fall alldeles oumbärlig, för att vinna ett
resultat, isynnerhet i Konstitutions Utskottet, dit
frågor remitteras till afgörande med Riks. Stan-
752
Den 22 April.
ders rätt, hvarpå jag såsom exempel vill anfö-
ra, om ett Stånds Talman vägrar Proposition
emot Ståndets yrkande, eller ett just under den«
na Riksdag inträffadt fall, om tillsättande af Ser¬
skilt Utskott till allmänna nödens begrundan¬
de, deruti två Stånd stannat mot två; dylika och
flera frågor äro af den natur, alt de måste af-
göras; men om inom Konstitutions-Utskoitet ock¬
så två Stånd stanna mot två, blir man, för att
kunna verkställa Riksens Ständers befallning,
bragt till den obehagliga nödvändighet, att an¬
tingen direkte begå en olaglighet, eller ock att
hos Ständerne begära tillstånd att för tillfäl¬
let antaga ett Grundlags-vidrigt Voterings-sätt.
Då nu den föreslagna Voterings-metoden redan
är sanktionerad , och med fördel använd uti Ri¬
kets Ständers stora Nämnder och Utskotts-för-
stärkningar, synes också samma metod hos stam¬
men alltid böra ega rum , och jag tillstyrker på
dessa skäl dess antagande/’
Med Herr Ullberg förenade sig Herrar
Rydberg, Nardus, Egge, Winberg, Lenning och
Hegardt.
Herr Cederborg i Afven jag instämmer med
Herr Ullberg i sjelfva saken, men hemställer
likväl, huruvida någon diskussion kan ega rum
sedan Proposition en gång blifvit gjord.
Herr Ullberg' Jag beröm förlåtelse för det
jag tagit mig friheten att i detta vigtiga ämne
öppet yttra mina tankar efter Propositionen, e-
när förut icke försports någon anmärkning emot
Förslaget , och Proposition således måst göras ,
Samt någon anledning till diskussion å min sida
icke
Den 2 2 A pril.
75$
icke egt rum förrän jag hört Propositionen be¬
svaras med både Ja och Nej.
Herr Norström : Utan att alldeles gilla de
nu anfonia motiver, ar jag likväl för min del
nöjd med Första Alternativet al Utskottets För¬
slag.
Herr Hagander : ’’Herr Ullberg har, i af¬
seende på förevarande ämne, yttrat tänksätt, uti
hvilka jag till alla delar instämmer; och jag bor¬
de således ulan vidare tillägg förena mig med.
honom. Men tillgifvenhet för den sak, som är
i fråga, är hos mig mera innerlig än att jag skul¬
le kunna tillbakahå 1 la ett yttrande, ehuru kort
och ofullständigt det än må blifva. — Herr Uag-
rnannen Ullberg har nämnt, att delta Högtärade
Stånd, vid 1815 års Riksdag, gillade ett då fö*
rehafdt förslag om votering per capita i Utskott,
Jag tillägger, att samma fråga förevar vid 1818
års Riksdag och medförde då enahanda resultat.
Öfvertygad , att Högtärade Ståndet inom sig för¬
varar samma tänkesätt nu, som då, och samma
tillgifvenhet för utvecklingen af våra Konstitu¬
tionella förhållanden , får jag slutligen utbedja
mig Högtärade Ståndets uppmärksamhet på föl¬
jande omständigheter: Att det är en uppenbar
tavtologi att låta ärenderna Ståndsvis beredas och
Ståndsvis afgöras: Att det hittills brukliga vo-
terings-sätt beröfvat Utskotten deras vigtigaste
verkan, nemi. den att redan i målens beredning
lätta tänkesättens öfverensstämmelse ; och slutli¬
gen : att detta voterings-sätt medfört långsamhet
uti ärendernas behandling och mångfaldige an¬
dre olägenheter, dem Herr Lagmannen Ullberg
Borg, &t. ,Prot. 1823, 95, 96.
754
Den 22 April.
redan anfort. Af innerlig öfvertygelse röstar jag
således för antagandet af den föreslagna Grund-
lags-förändringen ”
Heriar Falkman, Santesson, Hammar och
flere förenade sig jemväl med Herr Ullberg.
På Herr Talmannens förnyade Proposition
svarades åter Ja och Nej; Hvarefter skreds till
omröstning öfver en uppsatt, justerad och ansla¬
gen så lydande Voterings-Proposition : ’"Den,
som antager Första Alternativet af Förslaget till
ändring i 38:de §:n Riksdags-Ordningen. lägger
Ja t Den det ej vill, lägger Mej: Vinner
Nej, så förkastas nämnda Alternatif.’’
Omröstningen, verkställd efter R. 0:s fö¬
reskrifter, utföll med 28 J 3 emot 24 Nej; I
följd hvaraf Första Alternativet var antaget,
och det Andra förfaller.
Hvad de, på sätt Förmiddagens Protokoll
§. 7. utvisar, uppskjutna Förslagen till förbät¬
trad National-Representation angar, beslöt Stån¬
det att låta med pröfningen deraf anstå intill
dess Högv. Preste-Ståndet och Hederv. Bonde-
Ståndet sig öfver dernsamma utlåtit.
Protokolls-Utdrag, angående alla Borgare-
Ståndets denne dag i Grundjags-frågorna fattade
Beslut, blef härefter uppsatt, justeradt och expe¬
dierad t.
§. 11.
Föredrogs ett, i följd af hvad Protokollet
den i7;de dennes §, 8 innehåller, inkommet så
lydande Memorial:
’I anledning af Vällofl, Borgareds landets
Den 2 a April,
755
förlidne gårdag meddelte Aterremiss af Dess De¬
puterades Förslag till Reglementarisk» föreskrif¬
ter i afseende på Offentlighet vid Ståndets Ses¬
sioner, anhålla Deputerade, att öfver de vid
samina Förslag gjorde anmärkningar få afgifva
Utlåtande efter ordningen af de §. sorn för
anmärknin garne utgjort föremål.
”Emot inledningen till de Reglementarisk»
föreskrifterne, hvilken börjas sålunda: ”Borga-
”re-Siåndet lemnar tillträde åt Svenske Medbor¬
gare'” är anmärkt, att Ståndets Offentlige Ses¬
sioner borde äfven af Medborgare från Konun¬
gariket Norrige få bevistas. Med godkännande
af flere värda Ledamöters sålunda yttrade ön¬
skan, föreslå Deputerade, att orden ”Svenske
Medborgare” på ofvannämnda ställe förän¬
dras till: Svenske och Norrske Medbor¬
gare.
’’‘2. §tn , der det heter bland annat: med
,,Poletternes utdelning förhålles sålunda, att se-
”dan Ståndet vid hvarje Riksdag, för Redaktö-
’’rer af Tidningar utsett vissa platser, hvartill
”Poletter för längre eller kortare tid, allt efter
”Ståndets bepröfvande, dem tillställas” har blif¬
vit underkastad atne anmärkningar:
”ito att uttrycket h v a r j e R i k s d a g vore o-
lämpligt, såsom utmärkande gällande kraft .hos
de Reglementariske föreskrifterne, icke blott vid
denna utan äfven för kommande Riksdagar; men
med den öfvertygelse Deputerade fattat, att Reg¬
lementet bör upprättas utan inskränkning till nå¬
gon viss lid och således äfven för framtiden e«
ga fortfarande bestånd, så vida ej ändring eller
upphäfvande, efter vederbörligt beslut, mellan»
i
756
Den 2 2 April.
kommer , hafva Deputerade af ofvanberorde an¬
märkning icke hämtat skäl, att i denna de! från¬
träda förslaget.
’’a:o Att ett visst och lämpligt antal af de
Tidnings-Eedaktörer, som enligt denna §. skul¬
le kunna undfå platser för längre eller kortare
tid, borde bestämmas, på dt-1 ordalagen i Reg¬
lementet ej mitte föranleda till gemensamt an¬
språk för alla Tidnings-Eedaktörer och sålunda
i tillämpningen utsträckas längre än afsigten va¬
rit och utrymmet medgifver.
■”Deputerades förslag härutinnan är lika litet
ovillkorligt för alla Tidnings-Eedaktörer, sorn
inskränkt till några vissa bland dem. Derför
och då förslaget bestämdt förbehåller åt Ståndet ,
att för Redaktörer utse vissa platser, anse De¬
puterade lydelsen af §:n i denna del vara så¬
dan, att så väl antalet, sorn valet af de Redak¬
törer, åt hvilka Poletter för längre eller korta¬
re tid beviljas, endast af Ståndets godtfinnande
och beslut vid hvarje Riksdag beror.
■”Herr Nilsson har ansett såsom öfverflödiga
stadgänden hvad 5. §. innehåller, dels om rättig¬
het att under Sessionerne anteckna de ämnen ,
hvarom Ståndet öfverlägger, och dels angående
Tidnings-Redaktörers ansvarighet i händelse un¬
derrättelse derom i allmänt tryck meddelas, un¬
der smädeliga, lögnaktiga eller vrängda framställ¬
ningar.
”Hvad det förra angår, så anse Deputerade,
att just ifrån antecknings-rätten, då den blifvit til¬
låten , härledes den ansvarighet Redaktörerne
deremot'häfva att iakttaga, dåde i allmänt tryck
• : . tv v: , d. id- ’
Dsn 12 April.
757
meddela , hvad under öfverläggningar.ne före¬
fallit.
”Hvad ater Herr Nilsson anfört i sednare
anmärkningen emot 5. §:n och likaså i dess vid
6. §:n gjorda inkast emot åberopandet af Ifege-
rings-Formens 110. §. i afseende på gröfre för¬
brytelser, sorn emot Ståndet elier någon dess
Ledamot skulle kunna begås, anse Deputerade
ej fordra annat utlåtande, än att, Förslaget icke,
såsom Herr Nilsson förmenat, på någotdera stäl¬
let innebär ny Lagstiftning , utan blott en an¬
visning till stadgandet i de Grund-Lagar, under
hvilkas skydd Deputerade genom förslaget velat
ställa den af Ståndet beviljade Offentlighet.
”TilJ uppfyllande af den utaf flere värde Le¬
damöter yttrade åstundan , att i 6> §:n matte in¬
föras någon närmare föreskrift, hvarigenom, un¬
der Ståndets Sessioner, all gemenskap emellan
Ledamöter oell Åhörare kunde förekommas, fö¬
reslå Deputerade, att nämnde §., vid början el*
ler i den del, sorn härom handlar, kunde få föl¬
jande lydelse: ”Åhörare, spm bevista Ståndets
’’Sessioner, skola förblifva på de dem anviste
’’platser, ickp genom samtal eller på annat sätt
”blanda sig i öfverläggningarne eller dem störa,
”icke eller genom örd SCc.’’
”Uti 7. ’§;n hafva Deputerade föréslagit , att
Ahörarne borde från Sessions-rummet afträda un¬
der voteringar. Skiljaktige anmärkningar hafva
häremot blifvit gjorde, i så måtto, att en tiel
Ledamöter ansett det icke böra åhörarne beta¬
gas, att voteringarne öfvervara, och andre der¬
emot förmenat föreskriften derom , såsom icke i
alla mai lika maktpåliggande } ej böra blifva all¬
15»
Den 32 A pril.
män, utan inskränkas derhän, att Åhörarne sko¬
la under votering afträda, när Ståndet så för godt
finner, eller någon bland dess Ledamöter det
önskar.
Deputerade hafva, för deras del , icke kun¬
nat skilja sig ifrån öfvertygelsen otn den vigt ,
som ligger derpå, att främmande Personers när¬
varo hos Ståndet upphör under alla voteringar , det
vare sig i hvad mål sorn helst; Och med det öka¬
de skäl för denna föreskrift, som kan hämtas af ex¬
emplet ifrån de fleste andreSiater med representati¬
va Författningar, hvaräst på lika sätt tillgår , få De¬
puterade alltså ånyo tillstyrka hvad 7. §. i den¬
na del innehåller; dock torde, i anledning af
en värd Ledamots yttrande om någon otydlighet
i de ordalag, hvaruti föreskriften innefattas, de¬
samma lämpligen kunna förändras sålunda : ’’När
''Proposition till votering anslås, skola Ahörar-
”ne, innan Voterings-sedlarne utdelas , utur Ses-
”sions-rum met afträda; men efter fulländad vo-
■”tering och då Ståndets Beslut tillkännagitves ,
’’ega de att åter vara tillstädes.’* Stockholm den
18 April 1823.
J ohan Westin. Th. A. Aspelin.
JU. L. Ekelund. Ji. H. Santesson,
JV. A- Falkman. Jean Norens.
J. U. Winberg
Då Herr Talmannen nu hemställde, att För¬
slaget till de i ofvanstående Memorial omnämn¬
de Reglementariska Föreskrifter måtte punktvis
företagas till pröfning, begärde Herr Fckhoff,
att Memorialet kunde till en annan dag få hvi¬
la på Bordet; Men, sedan Herr Talmannen er¬
Den 4 2 April.
759
inrat, att vid det sista Plenidagen fattade Beslut
blifvit fästadt det vilkor, att Reglementet irnder
nästföljande Plenum skulle till slutlig pröfning
förekomma, blefvo det i förberörde Protokoll in¬
förda Fö: slag, och det nu föredragna Memorial
§, för §. upplästa samt de yttranden afgifna och
de Beslut fattade, hvilka här nedan omförmälas.
Inledningen till Reglementet , med den
deruti af Deputerade föreslagne ändring , gillades#
Esla §:n godkändes äfven.
a:dra §:u.
Herr Norström: Jag ser icke hvarför Tid¬
nings-Redaktörer skola hafva företräde till Pol¬
letters erhällande, framföre andra åhörare, och
kan icke godkänna annat företräde, än att' den ,
sorn först anmäler sig, ina först undfå Pollett.
Herr Huldberg: Publiciteten befordras, i
min tanka, bäst genom det Tidnings-Redaktö-
rer lemnäs tillträde. E n sådan persons närva¬
ro verkar för ändamålet mer än H u n d r a,andras.
Häruti instämde Herr Ekelund. , ...
Herr Falkman: Med Herr Huldberg förenar
jag mig äfven ; ingen har tillfälle att tidigare ,
än nämnde Redaktörer, låta komma till Allmän¬
hetens kunskap hvad som yttras och bejlutes;
och, för att vinna den ifrågavarande OJjteqJlig-
hetens ändamål, har man ansett dem framföre
andre berättigade till Polletter på. längre tid. ?
Herr Norström\ D.å ingen annan,t.ensMld
erhåller Pollett för längre tid, tror jag-ock Tid-
nings-Redak.törernes 'rätt höra vara lika inskränkt,
eller endast till Pollett för dagen.
Herr Huldberg-, Desse Redaktörer äro att
Den s 2 April.
anse icke alldeles sorn enskilde personer , utan
såsom Ombud för Publiken; och för de missbruk,
som deras ständigare närvaro kunde föranleda ,
har man tillräckliga korrektif uti Reglementets
Föreskrifter om rättigheten till Polletternes in¬
dragande.
Herr Lagerstrand förenade sig med Pierr
Huldberg.
Herr Wainberg : Deputerade hafva in¬
skränkt sitt Utlåtande till de anmärkningar, sorn
sista Plenidagen blifvit vid Förslaget gjorda ;
och bland dem förekommer icke någon af lika
beskaffenhet med den , Herr Norström nu fram»
fört. Mig synes, att äfven diskussionen nu bor¬
de inskränkas till de förut gjorde anmärkningar;
Herr Ullberg: På de skäl, Herrar Depu¬
terade i sitt Memorial åberopat, frånträder jag
hvad jag sista Plenidagen vid aldra §:n erinrat,
och anhåller om Proposition till bifall å sam¬
ma. §.
En sådan Proposition framställdes af Herr
(Talmannen och besvarades med J a.
3:dje §:n godkändes.
4:de §:n likaledes.
5:te §:n.
Herr Hambreus", i denna §, saknas bestämdt
stadgande huruvida det må vara Tidnings-Redak-
törér tillåtet att befordra lill trycket hvad som uti
Ståndet ^yttras, innan Protokollet deröfver blifvit
justerådt, eller icke. För min del tror jag , alt
en sådan frihet ej skulle stå tillsamman med den
i Grundlagen hvarje Riksdagsman lemnade rätt
att vid justeringen jemka sina yttranden , och
gtt dea stundom Jmnde leda. tji), svåra missbruk.
Den 2 2 April.
761
Huru liitt man kan vara blottställd för en Tid-
nings-Redaktörs kittslighet, bevises f. ex. nf hvad
nyligen handt en värd Ledamot Herr Beckman
genom Tidningen Granskaren; och det är,
i min tanka , bättre, att nu i tid förekomma en
ytterligare utsträckning af dylika missbruk, än
alt sedermera behöfva libellera med Redaktö-
rerne.
Herr Huldberg: Då man går ut från den
principen, att en Tidriings-Redaktör föreställer
flere Hundra personer, som ej kunna hos Stån¬
det rymmas, bör han ock få genast uti sitt Blad
meddela dem, han representerar, hvad han hört;
ty, om han dermed behöfde dröja intill dess
Allmänheten kunde af detsamma få del på annat
sätt , så vöre hans närvaro öfverflödig. Proto¬
kollet, men icke Tidningsbladet, är 1 alla fall
det rättesnöre , hvarefter Riksdagsmannen be¬
dömmes.
Häruti instämde Herr Hagander med flere.
Herr Norström ■ Redaktören bör , i min
tanka , före justeringen väl fa omtala , men icke
låta trycka , hvad som i Ståndet förefallit.
H err Huldberg : Just genom sitt Tidnings¬
blad omtalar Redaktören hvad han förnummit.
Hans rätt att göra reflexioner deröfver , är lämp¬
ligen inskränkt genom Tryckfrihets-Förordningeri,
som jemväl 111 i fv i t uti de Reglementariska före-
skriftetne åberopad.
Herrar Lundman och Wallström förenade
sig med Herrar Hambreus och Norström,
Herr Falkman". Herr Hambrei ifrågavarande
anmärkning gjordes icke då Deputerades Förslag
förra gången granskades ; och Deputerade hafva
Den 22 April.
således ej kunnat deröfver yttra sig. Dessutom
vet jag icke hvaruti den med Ahurarnes tillträ¬
de åsyftade Publicitet skulle bestå, om ej Öfver-
läggningar och Beslut finge meddelas Allmänhe¬
ten genom trycket äfven före Protokolls-justerin¬
gen. Hvad Herr Beekman beträffar, så. är an¬
ledning till anfallet emot honom hermad från de
tryckta Protokollen; och man finner således der¬
af, att dylika missbruk, äfven utan offentlighet
vid Sessionerne, ej kunna förekornmas. Jag an¬
håller om Proposition till bifall å §:n.
Herr Hambreus : Andamålet med Publici¬
teten är att låta Ahörarne inhemta hvad under
öfverläggningarne förefaller för att sedermera
kunna berättj det för andra. Det är vida skiljdt
ifrån mig att vilja inskränka denna rättighet; meri
att tillåta öfverlägga,ingarnps utspridande genom
trycket , tror jag vara olämpligt, då hvar och.en
har rättighet att vid justeringen ändra och jem¬
ka hvad han kan hafva med mindre grannlagenhet
yttrat.
Herr Sanlesson: Den allmänhet, för hvars
skuld Publiciteten blifvit medgifven , är icke in¬
skränkt inom Stockholms murar, utan sträcker sig
äfven till Dandsorterne. Det har , efter min
tanka , ingått i hufvudsaklig beräkning vid Pu-
blicitets-Beslutets fattande, att äfven deras Invå¬
nare skulle skyndsamt kunna få del af öfverlägg¬
ningarne ; och hela nyttan af detta Beslut vöre
förfelad, om icke Tidnings-Redaktorerne finge ge¬
nast befordra till trycket hvad de hört.
Herr Talmannens Proposition på bifall till
5:te §:n besvarades med Ja och något Nej,
dock utan aU votering äskades.
Den 2 a April.
763
6:te § :n godkändes, med den förändring ,
Memorialet innehåller.
^rde §:n likaledes.
8:de §:n godkändes äfven.
Härefter yttrade sig:
Herr Cederborg : Sedan jag tillförene sagt
mina tankar i hufvudsaken , får jag nu förklara j
alt jag förenar mig med de Ledamöter , som
önskat Kongl. Majtts Nådiga Sanktion å Regle¬
mentet. Enär Riddarhus-Ordningen , hvilken äf¬
ven är att betrakta såsom ett enskilt Reglemen*
te, blifvit af Kongl. Maj:t i Nåder stadfästad,
synes det mig lika lämpligt, att det nu antagna
Reglementet underställes Kongl. Maj:t.
Herr Ekelund: Ifrån första början har jag
förklarat mig för offentligheten vid Ståndets
Sammanträden; och jag har förut yttrat, att jag
ansett Reglementet böra hos Kongl. Maj:t i un¬
derdånighet anmälas. Jag får således blott til¬
lägga , att jag önskar verkställighet af saken ju
förr dess hellre , på dét de Svenske Närings-Id-
kare, hvilka nu i dag blifvit vägrade inträde så¬
som Representanter , åtminstone måga vinna
det i egenskap af Åhörare.
Herr Hagander : ’’Jag har alltid ansett så
väl sjelfva Publiciteten, som det föreslagna Reg¬
lementet , för en ordningsfråga , hvars behand¬
lande och afgörande vöre Ståndets ensak , och
denna min åsigt har jag grundat på 12 §• Riks-
dags-Ordningen. Reglementet är i sig sjelft
ganska inskränkande ; det medgifver endast till¬
träde för sådana personer, för hvilkas uppföran¬
de Ståndets egna Ledamöter hafva ett slags an-
764
Den a 2 April.
svårighet; oell det innefattar ingen ny Lagbe¬
stämmelse , eller förändring af nu gällande .La¬
gar , utan blott citationer af dessa sednare ; och
således kan jag för min del icke inse nödvändig*
heten af den ifrågavarande sanktionen. — Detta
Reglemente , sådant det nu ar , kan när som
helst af Ståndet rättas , andras eller upphäfvas , i
händelse förekommande omständigheter sådant på¬
kalla. En gång sanktioneradt , får det egenskap
af I ,ag; och då inträffar ock ett motsatt förhål¬
lande. Ståndet eger, nemligen , då icke fria hän¬
der i afseende på rättelse eller förändringar uti
Reglementet , dem Ståndet kunde finna nödiga ;
och detta förhållande har jag , för min dc-l > an¬
sett ganska betänkligt,”
He rrar Bjuhr , Arvidson , Noreus , Huld¬
berg , Linström, Jakob , och Falkman dels förnya¬
de och dels åberopade hvad de sista Plenidagen
anfröt till stöd för sina då yttrade tankar, hvar¬
vid de ock nu förklarade sig förblifva , att
Kongl. Majtts Nådiga stadfästelse å Reglementet
icke erfordrades : och med dem förenade sig
Herrar Rydberg och Ehinger.
Herr Norström: Jag anmäler min reserva¬
tion emot Reglementets inträdande i kraft och
verkan utan Nådig Sanktion , hvilken jag anser
nödvändig ehvad jag må betrakta det såsom en
Stånds-Ordning eller såsom en Polis-Författning.
Herr Wallström: Jag tror äfven Regle¬
mentet böra underställas Kongl. Maj:t.
Herr Leffler Z Ehuru jag ännu hyser sam¬
ma tänkesätt , som förut , vill jag dock frånträda
mitt yrkande om sanktion, i händelse Ståndets
Pluralitet är af annan mening.
Den 2 a ApHl.
765
Herr Lundman : Äfven jag liar yrkat sank¬
tion åt Reglementet. Det gör jig jemväl nu ;
och jag finner destomindre , att Ståndet derige¬
nom skulle underkasta sig något obehörigt band,
sorn deräst ändringar i Reglementet framdeles be-
höfvas, desamma kunna i lika ordning stadfästas,
Herr Förnander 1 åberopade hvad han sista-
Plenidngén vttrat.
Flere hördes begära Proposition ; och den
framställdes af Herr Talmannen sålunda: Bifal¬
ler Ståndet, ätt det nu antagna Reglementet un¬
derställes Kongl. Maj;t , med anhållan om Nå»
dig sanktion ?
Ropades Nej, blandadt med J a.
Votering begärdes och företogs härefter, på
det sätt R. O. stadgar , öfver en uppsatt , juste¬
rad och anslagen Proposition, så lydande: ’’Den,
sorn vill , att å de af Borgare-Ståndet nu antag¬
na Réglementariska Föreskrifter , i afseende på
offentlighet vid Ståndets Sessioner , sökes Kongl.
Maj:ts Nådiga Stadfästelse , lägger J a : Den
det ej vill , lägger Nej : Vinner Nej, så be-
gäres icke Kongl. Majrts Nådiga Stadfästelse , u-
tan de Beglementariska Föreskrifterna inträda ge¬
nast’ i sin kraft.’’
Omröstnings-Sedlarne , öppnade och uppsum-
merade , funnos innehålla 24 Ja , a 8 Nej.
Herr Eckhoff anmälte sin reservation dere¬
mot , ätt Deputerades Memorial ej fått hvila på
bordet till en annan dag , och att såmedelst tid
till eii närmare granskning blifvit honom för¬
vägrad.
Ståndet uppdrog åt Herrar Westin och Lin¬
ström att besörja om upprättande af förslag och
766
Den 22 jlpriL
ritning till inredningen för Ähörarnes placeran¬
det, samt dermed ofördröjligen till Ståndet inkom¬
ma j hvilket ock nämnde Herrar Ledamöter lof-
vade fullgöra.
§• 12.
Upplästes Stats-Utskottets nu inkomna Yt¬
trande N:r 116 öfver den hos Borgare-Ståndet
■gjorda anmärkning vid Utskottets Betänkande i
frågan om aflöning för Uppbördsskrifvare eller
Löntillökning för Länsmän i Norra Orterne: och,
emedan det först afgifna Betänkandet redan blif¬
vit af de frenne öfriga Riks-Standen bifallet, lät
ock Borgare-Ståndet dervid bero.
§• t 3*
Vidare upplästes följande ankomna Betän-
kanden :
N:r 116. Stats- samt Allm. Besvärs- och Eko¬
nom i-Utskottens , i anledning af väckte Motioner
om förhöjning i betalningen af det underhåll ,
som lemnäs tågande Trupper, om Städernes be-
.frielse från Inqvarterings-skyldigheten rn. in.
N:r 112. Stats-Utskottets angående beräkningen
af Statsverkets Inkomster till nästa Riksdag:
N:r 113. Stats- och Banko-Utskottens i afseende
på de föreskrifter , hvilka för verkställigheten af
B, S:s Beslut, i fråga om tiden och sättet för in-
drifningen af Götha Kanal-Bolags, Götheborgs och
Malmö f. d. Diskont-Verks utestående fordrin¬
gar , skola Herrar Fullmäktige i Riksgälds Kon¬
to ret meddelas
N:r lif»; Stats- Banko- och Lag-Utskottens, i
anledning af väckt fråga om Ständernes medver-
Den 3 å April.
767
hn till inställelse af Publika fordringsegares
Ijagsöknings-åtgärder intill dess Finans-Reglerin¬
gen hunnit uppgöras :
N:r 11g. Stats Utskottets i anledning af vackt
fråga om lösen till Skatte af tvenne i och vid
Gefle varande Krono-Laxfisken :
N:r 120, Stäts-Utskottets i vackt fråga om un¬
derstöd för Sillfisket uti Bohuslä liska Skärgården:
N:r 19 1. Samma Utskotts, i anledning af Kongl.
M.ijtts Nådiga Skrifvelse , afgående verkställd
undersökning om Kronans förpantade Hemman
och Lägenheter :
N:r 122. Samma Utskotts , ! anledning af väckt
fråga om ersättning till Uddevalla St..cl för Ter¬
tial och Sextal af Accis- och Bakugns penningar :
N;r 123. Samina Utskotts, i anledning af
gjord Motion om utdelning jaf Ridde,rs,kapel obh
Adelns Protokoll vid 1815, samt 18I7 —1818
årens Riksdagar :
N:r 124. Samma Utskotts , i anledning af in-
gifvet Memorial om upplysningars infordrande,
hvilka och huru många Byggnader Kronan eger:
N:r 125. Samma Utskotts > i anledning af den
Berättelse , som Risens Sirs för deltagande i Öf-
ver-Revisionen af Krigs-Räkenskaperna utsedde
Deputerade afgifvit om deras befattning med
Krigs redogörelse- och Revisions Verket :
N;r 27. Uag-Utskottets , i anledning af väckt
fråga, dels om antagande af Lag-Kom m iténs
Förslag till Rättegångs-Balk , dels om offentlig¬
het vid Domstolar och Polis-Kamrar i Städerne:
N:r 28. Lag-Utskottets , i anledning af gjordt
förslag till en förbättrad Rättegångs-Ordning :
N;r 29. Lag-Utskottets , i anledning af väckt
768
Den 23 ApriU
fråga , angående dels ändring , dels förklaring af
a 2 Kap. 2 §. Rättegångs.Balken :
N:r 60. Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Ut-
skottets , i frågan om nödvändigheten af krönta
Kolskrindor och angående Kolmätare.
Lades på Bordet.
§• 14-
Dilberg uppläste ett Memorial om
lindring i Bevillningen för Staden
. i ' " £ ii l i I • . . :
(Bilag. N:r 2 84-)
Jöades på Bordet.
Plenum slutades kl, f till 10 på aftonen.
In Fidem
1 . 5 'v. V t , r ,
Clas Arvedson.
Dea
Herr
fortfarande
Östersund.
1H
Den 25 April.
Plenum kl. \ 10 f. m.
§. t-
Upplästes följande ankomna Betänkande!! och
Uilåtanden :
Stats- och Banko-Utskottens :
Nt 6. om ytterligare allmänna anstalter för Se¬
del-växling i Bandsorterne jemte dem, som re¬
dan finnas vidtagne:
Bag-Utskottets:
i anledning af nedannämnde -väckte Motioner:
N:r 21. om stadgande af lika ansvar för ut-
prängling utaf falska Sedlar, ställde antingen på
Banken eller Biksgälds-Kontoret:
N:r 22. om upphäfvande af de författningar,
som afse att förekomma öfverflöd och kostnader
vid begrafningar:
N:r 23. angående bestämdare AnsvarsLag för
slagsmål med doldt tillhygge af nycklar, knifvar,
dosor m, rn.
N:r 24. om rättighet för Under-Domare, att*
enär någon Bag eller förordning anses tarfva
förbättring, sådant hos Justitie-Ombudsmannen
anmäla till nödig förklarings erhållande:
N:r 30. angående Husesyner å Öfver-Officers-
Boställent
N:r 31. om rättighet för Syskonebarn, samt
med hvarannan på sidan i Svågerlag varandet
Borg. St. Brot. 1823, 57, 98.
770
Dm 25 April.
Personer att inga äktenskap, ulan att behöfva
söka Konungens tillstånd:
N:r 32,. om förbud för Ledamöter i Hof - Rätt
att sig emellan byta lottade mål:
U:r 33. angående påskyndande af Lag Kommi-
téens arbete och granskning deraf:
N:r 34. angående förrymd makas rättighet att
ingå nytt gifte:
N:r 35. om förklaring af g. §. uti Kongl. För¬
ordningen den 5lte Juni 173g, angående Prest¬
val :
All manna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
i nedannämnda frågor:
N:r 38. om upphäfvande af Kongl. Knmrorrse-
Collegii Kungörelse, angående stämpling af hus-
väfnader, som till salu utbjudas :
N:r 3g. angående föreslagen ändring i den för
Stockholms Stad gällande Hamn ordning af den
23 April 1822.
N:r 40. angående större noggranhet vid de å
Lazarett och Kurhus för Venerisk sjukdom in¬
tagne personers afpollettering:
N:r 41. rörande yrkadt förbud för Länsmän,
att taga befattning med andra Auktioner , än de
dem å tjenstens vagnar åliggande:
N:r 42. om Krigs Artiklarnes ornatbetande och
förbättring:
N:r 43. om tillökte Frimarknader för Skennin¬
ge och Grenna Städer:
N:r 44. rörande yrkad skyldighet för Krono-
Betjeningen att, utan ersättning, förskaffa behö¬
rig verkställighet å Sockenstämmo-Beslut:
iN:r 45, angående beräknings-grunden för del¬
Den 25 A fril.
771
tagandet i Allmänna Byggnaders å Landet upp.'
förande och underhåll:
N:r 46. örn bestämmandet af rättigheten till
upphemtning å sjöstränderna af Hafstång:
N:r 47. om fastställandet afen viss Byggnads¬
ordning för Städerne:
N:r 63. om yrkad inskränkning uti rättigheten
för Torpare att antaga Tjenstehjon:
N:r 64. om yrkad befrielse eller ersättning för
transporter af Undsättnings Spannmål:
Ntr 65. rörande yrkad skyldighet för privi¬
legierade Hemman och lägenheter att i All¬
männa Byggnaders uppförande och underhåll
deltaga :
Ntr 66. rörande dels väckt fråga om rättighet
att för de till Extra Rotering indelte Soldat-
Nummer anställa värfning inom Bevärings ål¬
dern, dels yrkad tillåtelse för. Rotehållare att
sjelfve besörja anskaffningen af beklädnad åt sina
Soldater:
N:r 67. om yrkad befrielse för Gottlands Hem¬
mansegare, att in natura aflemna Skatte-Tjära,
rn. in.
Lades på Bordet.
§. 3.
Föredrogs å nyo Allm. Besvärs- och EkoJ
nomi Utskottets den 7;de dennes §. 14. på Bor¬
det lagda Betänkande N:r 15 , anledning af väckt
fråga om sättet att reglera Marknads-tiderne.
Herr Möller: Jag hade väntat hos Utskot¬
tet en större uppmärksamhet på olägenheterne
deraf, att Marknader vid flera olika ställen,in¬
om samma Landskap , utsättas på en och samma
Den 25 April.
dag; och jag hade trott, attén underdånig fram¬
ställning äfven i den delen vore lämplig. Följ¬
aktligen anhåller jag om återremiss och hoppas
att den desto hellre bifalles, sorn redan Hdglofl.
Bidderskapet och Adeln återremitterat målet.
H äruti instämde Herr Hagander.
Herr Lindqvist: Alla i de väckte rnotio.
nerne öfverklagade olägenheter an er jag Ibre-
iomne genom Utskottets förslag orri framförande
af den underdåniga önskan, att en ny reglering
af Marknads-terminerne måtte företagas.
Herr Huldberg: Då jag deltagit i Utskot¬
tets Utlåtande, tror jag mig äfven böra redovi¬
sa för Dess åsigter. Utskottet har visserligen in¬
sett , att olägenheter någon gång kunna inträffa
af flere Marknaders utsättande på nära samma
tid, äfven inom ett och samma Landskap; men
det har trott en omstöpning i allmänhet ej möj¬
lig eller ens nyttig , emedan det för de Alark-
nads-sökande merendels är beqvämt att kunna
resa ifrån den ena Marknaden till den andra.
Den åtgärd, Utskottet föreslagit, skulle, i Dess
tanka, förekomma all den oreda vid Marknader*
nes utsättande, sorn möjligen kan förekom mas.
Herr Balkman: Enär Bidde'skåpet och A-
deln återförvist målet, hemställer jag om icke äf¬
ven Borgare-Ståndet må tillåta, att den af Hr
Möller gjorda anmärkning meddelas Utskottet till
nät mare öfvervägande-
Häruti förenade sig Hrr Langenberg och
Santesson.
På Hr Talmannens Proposition blef målet
till Ekonomi-Utskottet återremitterade.
Dm 25 April,
773
§• 3-
Ekonomi-Utskottets Betänkande:
N.-r 19. i väckt fråga örn Frälse-Hemmans å-
läggande att deltaga i Krono-, Håll- och lieserv-
Skjuts, föredrogs nu å nyo.
Herr Lenning: Ehuru Ledamot i Utskot¬
tet, liar jag likväl ingen del i detta Betänkande.
Principen, sorn deruti blifvit följd, och enligt
hvilken motionen icke vunnit afseende, är vis¬
serligen rigtig; men uttrycket, att Frälse-Hem-
inan äro ifrån ifrågavarande onus befriade, kan
jag icke gilla, enär Frälse-Skatte-Hemman ut¬
göra skjuts; Och jag hade således ansett en be¬
stämd skillnad böra uttryckas emellan sistnämn¬
da slags Hemman, å ena, samt Säterier och an¬
dra F'rälse-Heminan, å andra sidan.
Herr Winberg: Afven emellan andra FräI-4
se-Hemman är skillnad. Insockne Frälse-Hem-
man, t. ex. , hafva frihet från skjutsnings-besvä-
ret; men Utsockne deltaga deruti.
Herr Talmannens Proposition på bifall till.
Betänkandet, besvarades med Ja.
§• 4-
Vid förnyad föredragning bifölls Ekonomi-
Utskottets betänkande:
N:r 20 angående förändringar uti nu gällande
författningar om Krono-skjuts,
§. 5-
Föredrogs ånyo Allmänna Besvärs- och E-
Iconomi-Utskottets den 7 i denne Månad p°i bor¬
det lagda Betänkande N:r 23. i anledning af
774 &erl *5 April.
Kongl. M3j:ts Nådiga Proposition om behofvet
af en Fond till understöd för Jordbrukare, som
genom frost eller hagelskada förlora v.-ixande
gröda.
Herr Noreus'. Hvad Utskottet föreslagit,
är, i min tanka, ganska otillräckligt för ifrågava¬
rande ändamål och svarar icke mot det afseende,
Kongl, Majtts Nådiga framställning verkligen for¬
senar. Antingen inrättningar genom frivilliga
bidrag beredas till Jordbrukares ersättning för
skada och förlust på växande gröda, eller Kongl.
Majit, i händelse af dylika mera vidsträckta o-
lyckor, i Nåder tillåter Allmänna Kollekter och
Stam-böcker, kommer hjelpen, i begge fallen,
att bero af enskilt medlidande och godtycke.
Jag medger, atr denna utväg ofia lindrat och bo¬
lat enskilda olyckor; men den blir alltid att be¬
trakta såsom en oviss tillgång i nöd ns stund ;
och insamlingen genom Kollekter och Stamböcker
plägar dessutom vara af liten betydenhet, desto
mindre båtande, som den vanligen icke utan
tidsutdrägt erhålles. Jag tror derför , att för
Kongl. Majit borde beredas någon viss lämplig
tillgång, hvilken vid förefallande behof kunde
påräknas och användas till afbjelpande af Jord¬
brukares så beskaffade förluster, som här äro^ i
fråga; och under denna åsigt anhåller jag om A-
terremiss af målet, för att hos Utskottet tagas i
närmare öfvervägande.
Herr Santesson'. Med Hr Noréus får jag
förena mig. Jag känner åtskillige olyckshändel.
ser inom Skaraborgs Län, som verkligen vittnat
om behofvet af en Fond till lidande Jordbruka¬
rns undgrstötj; och utaq tvifvel äro dylike hän-
Den 25- April.
775
cleiser, i fc>l jd af klimatet, ännu flere och känn¬
barare i Rikets Norra Or'er.
Herr Bjuhr: Jemte det jag förenar mig
med Herr Noréus och anser denna fråga i syn¬
nerhet vara af vigt för Norra Länen, hvaräst
frostskador å grödan ofta simt ej sällan för he*
la sträckor af landet inträffa , haller jag före, att
ärendet har nära sammanhang med de åtgärder,
sorn vid derute Riksdag torde blifva vidtagne i
afseende pä Allmänna Magazins-Inrättriingen,
JV1 ig synes derför lämpligt, att Stats-Utskottet fin¬
ge i behandlingen af detta mål deltaga, helst
den åsyftade anstalten till Jordbrukares hjelp ic¬
ke torde kunna tillvägabringas utan Statens med*
verkan, hvartill nämnda Utskott då komme i till¬
fälle att utse och föreslå medel. V
Herr Cederborg: Jag kan icke nekaa,*:
ock jag anser ändamålet ofullkomligt uppfyllas
på de sätt, Utskottet föreslagit; men Kongl.
Majus till Sländerne aflåtne Nådiga Proposition,
i detta ämne gifver ingen anledning, att för
Jordbrukare bereda något understöd frän Staten
i de fall, hvarom Propositionen handlar, tatan
har Kongl. Maj:t uttryckligen fästat Ständernes
uppmärksamhet på behofvet och nyttan af den
utväg, sorn genom frivilliga bidrag skulle kunna
åstadkommas; Och således finner jag Utskottets
Betänkande vara rätteligen lämpadt efter beskaf¬
fenheten af ämnet, sådant Kongl. Majtt i Nåder
detsamma framställt.
Herr Hagander instämde uti hvad Herrar
Noréus och Santesson anfört.
Herr Langenberg: För min del åberopar jag
hvad Herr Noréus yttrat, och tror, att , oin
77 6 Den 25 April.
Saltpeter-gärden finge utgå hädanefter, som hit¬
tills, och Saltpeter-fonden blefve oförminskad ,
skulle någon del deraf kunna utgöra tillgång för
det nu ifrågastä 1 Ida behof. Denna utväg synes
vara så inycket lämpligare, som Fonden, samlad
af Jordbrukarne, företrädesvis bör komma dem
till godo, och ändamålet såmedelst kunde vin¬
nas utan någon ny afgift , hvilken vanligen hal¬
mera obehag med sig, än en skatt, vid hvilken
man blifvit van.
Herr Eckhoff: Ehuru jag mycket ömmar
för dem, som utan eget förvållande lida, och jag
derför anser ändamålet af Kongl. Majäs Nådiga
Proposition böra befordras, tror jag dock icke,
att Staten bör eller kan godtgöra alla de enskil¬
da olyckor, som naturhändelser kunna tillskynda
Jordbrukare. I sådant fall skulle hvarje Med¬
borgare i Riket skäligen anse sig berättigad till
lika förmån, och följaktligen behofven snart blif¬
va större , än tillgångarne. Andamålet beredes
deremot lämpligast, såsom Utskottet föreslagit,
genom öfverenskommelser och frivilliga samman¬
skott inom hvarje Provins. Åtminstone torde
detta göra tillfyllest att hjelpa’partiella olycksfall
för Jordbrukare; och, om olyckor af mera vid¬
sträckt omfattning påkalla ett kraftigare under¬
stöd, lärer Kongl. Maj:t dertill finna tillgång på
Nionde Hufvud-titeln eller Extra Utgifts-fonden.
Herr Hambreus: Med de Herrar Ledamö.
ter, som i detta ämne talat för Aterremiss, för.
enar jag mig ; ty jag anser ärendet förtjena , att
med mera allvar behandlas. Sådane stora olyc¬
kor, som ofta, och i sednare tider, åren 181 i
ifikj hemskt Jordbruket och förstört Såh
Deri 25 April.
777
des-skörden uti Jemtland och Wester-Norrland,
gifva en beklaglig erfarenhet om behofvet af sä¬
ker och kraftig hjelp vid dylika tillfallen.
Herr Noréus: Den åsigt en värd Ledamot
yttrat , att ämnet eger sammanhang med frågan
om Allmänna Magazinsrlnrättn ingen och bör
äfven af Stats-Utskottet behandlas, delar jag all¬
deles, likasom jag ock instämmer uti hvad en
annan Ledamot yttrat om Saltpeter-Fondens an¬
vändbarhet vid detta tillfälle. På det desse och
de flere nu gjorde anmärkningar matte komma
i närmare betraktande, lärer Högtärade Ståndet
täckas bevilja Aterremiss af målet till Ekonomi¬
utskottet, sorn då blir i tillfälle att behandla det
gemensamt med Stats-Utskottet, i hvilket fall
jag är öfvertygad , att detta ärende, med alla der¬
vid förekommande omständigheter, noga och full¬
ständigt utvecklas och frarnställes.
Herr Bagge'. Herr Eckhoff har förekom¬
mit mig i livad jag ämnade säga. Ibland Med¬
borgare äro många, sorn med Jordbrukaren haf¬
va lika rätt till hjelp i olyckan, Det är , t. x.,
för en invånare uti Bohus-Läns Skärgård en stor
olycka att förlora sin Båt, med hvilken hanför*
värfvar sig bärgning , och för Berg-verken och
Bruken, att, såsom i sednare åren inträffat, icke
kunna på Vinter-före framskaffa sina effekter.
För dessa och dylika olyckor , hvilka , hvar i
sitt slag, icke äro mindre känbara, än frost och
hagel för Jordbrukaren, finnes ej heller någon
Undsättnings-fond ; och jag fruktar, att, om ska¬
destånd i alla sådana fall skulle lemnäs af Sta-
\ ten, finge vi vidkännas alltför dryg Bevillning,
778 Den 27 April.
Min tanka är således, att Ekonomi-Utskottets
Betänkande bör bifallas.
Herr Hegerdt: Såsom Ledamot af Ekono¬
mi-Utskottet , har jag der deltagit i de tta måls
behandling och varit af lika tanka med Utskot¬
tets fleste Ledamöter i hvad sorn angår befräm¬
jandet af frivilliga öfverenskommelser, till hjelp
för enskilda olyckor : Men deremot h i r jag , i frå¬
ga örn sådana olycksfall, som äro allrnänriare och
fordra en mera betydlig ersättning , ansett den j
af Utskottet tillstyrkte utväg medelst Kollekter i
och Stam-böcker ej göra tillfyllest , eller vara
tjenlig, då den lilla hjelp deraf inflyter, såsom
Hr Noreus anfört , vanligen kommer för sent.
Med denna anmärkning förenar jag mig i an¬
hållan om Aterremiss.
Herr Santesson : Då jag nyss yttrade mig
hysa i delta ämne lika öfvertygelse med Herr
Noréus, underlät jag att uppgifva någon utväg,
huru en sådan fond, som här är i fråga, skulle
kunna åstadkommas. Enär anmärkningarne emot
Betänkandet nu blifvit sträckta äfven till den de¬
len af målet, börjag förklara, att jag derutinnan
delar Herr Langenbergs tanka i afseende på Salt-
péter-medlens användande, hvilken alldeles in*
stämmer med hvad jag ej längesedan haft till¬
fälle yttra emot förslaget, att denna af Jordbru¬
kare samlade fond skulle ål i tas i ett för den¬
samma främmande och för hela Landet gemen¬
samt ändamål. Skulle likväl Saltpeter-fonden ej
finnas användbar till nu ifrågavarande behof, så
åberopar jag min i målet om Treskillings-afgif.
ten anförde mening, att de derå blifvande öf- r
yerskott borde få af hvarje Läns invånare dis¬
Den 25 April.
779
poneras , i hvilket fall derigenom kunde upp¬
komma en utväg till fond för understöd vid en¬
skilde Jordbrukares olyckor. Örn åter olycka
öfvergår Jordbruket i hela eller flere Provinser ,
sä att sammanskott till hjelp ej kunna förslå ,
hvilket egentligen i Norra Orterne later vara att
befara; då anser jag billigt och lämpligt, att Sta¬
ten bispringer de olycklige med sådane Spun-
måls-undsättningar för lindrigt pris, som hittills
genom Allmänna Magazins-Inrättningen fått på-
räknas.
Herr Huldberg '. Jemte det jag instämmer
med Herrar Eckhoff och Bagge, får jag såsom
Ledamot af Ekonomi-Utskottet, uti hvars Be.
tänkande öfver delta ämne jag deltagit, upplysa,
att Utskottet å ena sidan icke förbisett behofvet
och nyttan af en serskild fond till olycklige Jord¬
brukares hjelp, men ock å den andra funnit o.
inöjligt att dertill från Staten påräkna medel, då
vi alla under Riksdagen fått den erfarenhet, att
Stats-Utskottet har knappt om tillgångar. Vid
sådant förhållande har Ekonomi-Utskottet trott
sig gå Kongl. Maj:ts Nådiga Önskningar till mö¬
te och uppfylla hvad på Utskottet kunnat ankom¬
ma, då det föreslagit utvägen att samla under¬
stöd genom frivilliga bidrag ; — en utväg, sorn
Utskottet föreställt sig ej kunna misslyckas då
Kongl. Majas Befallningshafvande i Länen med
nit omfatta saken och uppmuntra till deltagande
i en anstalt, af så allmän och väsendtlig nytta,
3?ör mera allmänna olyckor har Utskottet an¬
sett Kollekter och Stam-böcker, om än otillräck¬
liga , likväl innebära det enda hjelp-medel, att
Den 25 April.
uppgifva. Jag tillstyrker, att Utskottets, på såda-
ne grunder afgifna , Betänkande bifalles.
Herr Bjuhr'. Af Hr Santesson är jag före¬
kommen i den anmärkning) att skillnad bör gö¬
ras mellan fond för ersättning af enskilda för¬
luster, och hjelp för allmänna olyckor i hela or¬
ter. — Säsotn redan blifvit nämndt, äro desse
sednare mindre sällsynta i Norra Otterne af Ri¬
ket, än annorstädes. Då årsväxten der härjas
<
och förstöres af natur-händelser , ökas eländet
genom det den långt framskridna årstiden gör o-
möjligt , att få snar tillförsel af Spannmål (ill
hjelp och undsättning; och ej sällan gå följder-
ne häraf så långt, att man ser Landets innevå¬
nare tillgripa bark, halm och andra onaturliga
födoämnen till sitt uppehälle. — Jag tror, att,
om Staten skall hysa medlidande och &n Ma-
gazins-Inrättning vara välgörande, böra sådane
olycklige lindras och hjelpas. Min mening är
dock icke, att det skall ske på Statens bekostnad ;
jag vill blott ådagalägga verkliga behofvet af nå¬
gon allmän, tillförlitlig anstalt, till beredande
af hjelp när olyckan det påkallar,
Herr Bagge: Herr Santesson har trott of-
verskotten å treskillings-afgiften kunna användas
för det ändamål, hvarom nu är fråga. Hvad det¬
ta angår, så finner jag ej, att nämnde afgift bör
ensamt af Jordbrukare få begagnas; ty de hafva
ej ensamme tillskjutit den. Önska Jordbrukarne
en sig förbehållen fond , till ersättning för sina
förluster, böra de ock sjelfve samla den, genom
sammanskott utaf hvarje hemman , på hvilka
grunder och sätt, som i verkställigheten pröfva?
lämpligast.
Den 2 5 April.
781
Herr Ehinger: Her är visst en pligt, att
understödja olycklige Medborgare; men, lika
med Hrr Eckhoff och .Bagge, anser jag alla,
sorn af olyckan träffas, böra i detta afseen¬
de ega lika rätt. De, som lidit skador och för¬
luster på väx inde gröda, äro då icke de enda,
som förtjena omvårdnad; och tviflar jag, att Sta¬
tens förmåga skulle för en så vidsträckt och all¬
män hjelp blifva tillräcklig. Herr Langenbergs
förslag, alt härtill använda Saltpeter-Eonden, har,
må hända, mest skäl för sig; meri, då jag icke
heller tror densamma böra ryckas ifrån sin e-
gentliga och första bestämmelse, kan jag ej med
honom instämma; utan förenar j3g mig med de
Herrar Ledamöter, som å Utskottets Betänkan¬
de tillstyrkt bifall.
H err Winberg: Jag anser Utskottets Betän¬
kande vara svarande mot den Kongl. Propositionens
syftemål och väl grundadt. Enskilda och frivil¬
liga bidrag äro rätta medlet alt vinna det än-
dainål , sorn här sökes; och hjelpen lärer af in¬
gert kunna bättre och jemnare tillämpas än af
Grannar och Med-invånare i Länet, hvilka örn
olyckan och skadan hafva säker kännedom. Skulle
deremot Staten sträcka sin hjelp till de olyckor af i-
frågavarande beskaffenhet, hvarmed Jordbrukeren
stundom träffas, så föreställer jag mig huru,
snart sigdt, hvar hagelskur och hvarje häftigt
regn blefve för Jordbiukare en anledning att an-
lita Staten. Man kan dessutom i Sverige ej kla¬
ga på allmänna välgörenheten; dess mellankomst
och gagn äro vid så många olyckliga tillfällen
ådagalagde, att vi ej böra misströsta om uttryci
7§2
Den 8 5 April.
ken och följderne deraf, då den från Reneringens
sida uppmuntras, såsom Utskottet föreslagit.
Herr Langenberg'. Såsom Herr Bagge an¬
märkt, kan det val sägas, att Jordbrukares an¬
språk på skade-ersattning vid olycks - tillfällen
ej bör vara större än andras; men härvid rnåste
dock ihågknmmas, att Sjöfarande, som af Herr
Bagge blifvit tagne till exempel, hafva tillfälle
att assekurera sin Egendom , och såmedelst för¬
vara sig ersättning. Det vöre billigt , att ett li¬
ka tillfälle funnes för Jordbrukares växande g ö-
da; och dertill borde Jordegare kjelfve egentligen
bid raga.
Herr Fornander: Det är ock min tanka ,
att, likasom Sjöfarande försäkra fartyg och gods,
likaså borde Hem mans-egare, hvar i sin ort, in¬
rätta Försakrings-anstalter för Jordbruket. Jag
anser för öfrigt mest lämpligt, att , i händelse
af återremiss, Ölskottet må dröja med handlägg¬
ningen af detta ärende till dess frågan om All¬
männa Magazins-Inrättningen blifvit afgjord;
kanske erbjuder sig då den utväg, att med den
nu föreslagne anstalt till Jordbrukares undsätt¬
ning förena större eller mindre delaf Magazins*
Verkets Spannmåls-Kapital.
Herr Noréus: Jag har ej trott här vara
fråga om allmänna missväxter, såsom några yt¬
tranden synas utmärka, men blott om enskilda
Jordbrukares tillfälliga olyckor i afseende på grö¬
da och skörd. Det är i den delen jag funnit
ämnet förtjena afseende; dock icke så, att Sta¬
ten skulle biträda med ett obegränsadt anslag,
hvilket jag visserligen inser vara olämpligt att
begära, och ogörligt att bevilja; utan har min
.1 ■ „o
v' ■
Den 2 5 April,
783
t,inka varit , alt Stalén bör i någon man bidraga
lill utväg att lindra och afhjelpa sådane förlu¬
ster, då de äro partiella, vållade af naturhändel¬
ser, sorn icke kunnat föreses och afvärjas. Hvad
åter allmänna missväxter angår, så hafva de or¬
ter, som deraf lidit, alltid njuiit Sialens un¬
derstöd; och förevarande mål ger ingen anled¬
ning, att framdeles ej skulle på lika sätt tillgå.
Herr Lenning: I ömhet och del ägande för
olycklige likar vill jag gå så långt, sorn någon
annan. Jag tror ock, att Ekonomi-Utskottet ej
kan sägas hafva genom sitt Betänkande åsidosatt
dessa känslor. Likväl är det icke rnin mening,
att bestrida äterrerniss, så vida annan utväg till
ändamålets vinnande skulle kunna uppgifvas, än
Uiskottet insett och föreslagit; Utskottet torde
då få yttra sig deröfver och tillika taga i be¬
traktande, om icke, lika så väl sorn frost och
hagelskador, äfven andre olyckshändelser, t. ex.
vattuflöden, åskeld, rn. rn. förtjena åtanka.
Herr Cederborg: Uti sjelfva saken har jag
redan yttrat mig. Det åters'år, att jag, i anled¬
ning af hvad sedermera är an förd t, säger min
tanke om formaliteter vid målets behandling. I
detta afseende tror jag, att, då målet blifvit re-
mitteradt till Ekonomi-Utskottet, och detta Ut¬
skott afgifvit sitt Betänkande , utan att hafva fun¬
nit behof af gemensam öfverläggning med Stats-
Utskottet, skulle det nu vara stridande mot ord¬
ning och laglig form, alt besluta Remiss till
Ekonomi- och Stats Utskotten gemensamt. Jag
anser, att, i det skick målet nu är, bör Propo¬
sition göras på bifall eller afslag af Ekonomi-
Utskottets Betänkande; och, jemte det jag omen
784
Den 35 April.
sådan Proposition anhåller, erinrar jag, att Herr
Pennings yttrande om behofvet af hjelp för fle¬
ra slags olyckor innefattar en ny Motion, som
nu mera ej kan få någon åtgärd.
Herr Lenning: Mitt yttrande i den delen
har haft för afsigt, att framställa ett skäl, hvar¬
för något annat och vidsträcktare understöd, än
efter Utskottets nfgifna Betänkande, ej lämpli¬
gen skulle för Jordbrukare kunna ega rum.
Herr Westin'. Med allt deltagande för nöd¬
lidande, anser jag likväl omöjligt, att i föreva¬
rande fall påräkna bidrag från Staten. Mitt för¬
slag är, att alla, som saken angar, borde före¬
na sig i frivilliga sammanskott, efterråd och lä¬
genhet, för att samla en Fond, till godtgörande
af mindre och enskilda olyckor. Allmännare
och större olyckor deremot kunna endast med
allmänna tillskott ersättas. För öfrigt vore det
i framtiden visserligen ganska nyttigt, om man
här i Landet för Jordbrukets understöd kom me
till väga med någon Assurans-Inrättning, jem¬
förlig med de så kallade klubbar i England, till
hvilka sjöfarande förena sig under förbindelse ,
att godtgöra förlusterne genom alla olyckshändel¬
ser , sorn tima inom hvarje klubbs ansvarighets-
krets.
o
Herr Prytz anhöll om Proposition på A*
terremiss.
Herr Hambreus : Vid hvad jag redan an¬
fört får jag tillägga, att bjelpen för frost och ha-
gelskada å växande gröda icke behöfde eller skam¬
ligen borde vara allmän för en hvar, som af
sådan olycka blifvit träffad; ty det vöre val bil-s
ligt»
Den 2 5 'April,
78 $
ligt, att skillnad gjordes emellan den rike, som
kan uthärda skadan, och uslingen, sorn derige-
noin saknar brod.
Herr Langenberg; Ibland olyckor, som godt-
göras, har Herr Lenning nämnt Ask-eldar. Der*
om tror jag likväl, att här ej kan bli fråga; ty
af Ask-eld kunna Åkrarne icke serdeles lida ;
och i öfrigt äro Brandstod-föreningar ämnade
att lindra eld-skador.
Herr Stahle: Jag tillstyrker bifall å Ut¬
skottets Betänkande desto hellre , som en utväg,
lik den Utskottet föreslagit, redan i Skåne fun¬
nits användbar och nyttig. Det bör visst med*
gifvas, att Norra Länen mera, än andre Orter,
hafva klimatet emot sig ; men deremot är Jord¬
månen ofördelaktig i många delar af Skåne. Min
tanka är, att hvarje Landsort säkrast skyddas för
olyckor, om dess industri rigtas lill det, hvar¬
för den af Naturen bäst passar.
Herr Hjertström instämde med Hr Ståhle.
Herr Heckman: Wermland är ibland de
Orter, som ofta genom frost lida skada a grödan;
och jag önskar derför , att understöd för sådane
olyckshändelser kunde tillvägabringas.
Herr Limnelius : Invånarne i alla de Lands¬
orter , som i anseende till klimatet vanligast hem^
sökas af olyckor, sådana som de ifrågavarande f
hade bort fästa omtanka på inrättande af egne
Magazirier, hvarigenom de kunnat undgå att å-
lita Allmänna Magazins-Inrättningen. Jag tror ,
att med tiden blir denna omtanka inom hvarje
Landsort lika oumbäilig, som en husfaders om¬
sorg för framtiden är nödvändig inom hans familj»
Borg. St. Prot. 1823. 99, 100.
*—\V*
786
Dm 25 April.
Herr Leffler-, Med Herrar Santesson och
Noréus förenar jag, mig. Kollekfer och Siam-
böcker uppfylla ej det hufvudsakliga ändamålet ,
att hjelpen matte Jkorpma snart ; oell dessutom
pläga‘‘Starn-böcker ej omfattas medden välvilja}
att någon synnerlig hjelp kan deraf inflyta.
Öfv.erlBggnjugen förklarades slutad'.
'Herr Talmannen framställde Proposition
till bifall å Betänkandet, hvilken Proposition be¬
svarades, roed både J,a och . Nej ; Och , på Herr
Talmannens derefter 'gjorde Proposition oro Ater*
remiss, ropades äfven J ä och Nej.
D’i Votering skulle företagas, anmäbe Hr
Cederborg deremot sin reservation, under fö:kla¬
rande, att han ansåg Äten emiss ej kunna vägras.
Votering anställdes härefter öfver en juste¬
rad och anslagen så lydande Proposition! !’Den.,
som bifaller Ekonomi-Utskottets Betänkande'N:r
23 i afledning af Nåd. Piopösitionen om Fond
för Jordbrukare, sorn blifva lidande, [genom frost
och hagélskada, lägger Ja: Den det ej villjNej:
Vinner Nej, så återremitteras Betänkandet med
de dervid gjorde anmärkningar.”
Vid Voterings-sedlarnes Öppnande och upp-
summerande funnosde innehålla 36 Ja, 16 Nej.
§- 6.
Följande, Allmänna Besvärs-och Ekonomi-
Utskottets, den I l:te dennes §, 15 och den i7tde
§, 9 på bordet lagda Betänkanden , föredrogos å
hyo och biföllos :
N:r 24. öfver en väckt motion om den äfven-
tyrliga hastigheten vid de så kallade Kungs-
skjutserne ;
Dm 55 April.
787
Herr Sagge anmälte likväl sin reservation
samt förklarade sig instämma i det af Prosten
Hallström afgifna och vid Betänkandet bifogade
serski 1 tå yttrande:
N:r 25.0m sättet till utgörande af åtskillig Kro*
n o-tionde-spanmål:
N:r 26. om markegangars bestämmande för Öf¬
re och Nedre Dalarne:
N:r 27. om iakttagelser vid förändringar i E«
knnomiska Författningar, af inflytande på Nä-
ringarne.
§• 7-
Ekonomi-Utskottets den I7:de dennes §. g
på bordet lagda Betänkande N;r 28 otn anläggan¬
de af en Köping i Fryksände Socken af Werm¬
lands Fän, föredrogs nu åter.
Herr Möller'. Ernof den ifrågavarande Kö.
pingens anläggande har jag val icke något att
påminna , men jag anser densamma dock ej bö¬
ra meddelas så vidsträckta rättigheter, som Ut¬
skottet tillstyrkt ; och jag förenar mig till alla
delar med hvad Herr Lundman uti sitt bifogade
serskilta yttrande anfört.
Herr Beckman: Då jag å ena sidan med¬
ger, att den ifrågavarande anläggningen väl kan
blifva för Orten nyttig, tror jag dock tiden der¬
till ej vara inne förr än en förening emellan
Sjön Fryken och Clara-elf hunnit beredas.
Herr Bagge: Då Utskottets Betänkande
är byggdt på den grund , att Köpingens nytta huf¬
vudsakligen skulle befrämj a genom en Kanal-
anläggniug, tror jag det icke vara råd ligt, att
bifalla Köpingens anläggande, emedan den raöj-
788
Den 95 April.
ligen skulle medföra en ny utgift för Staten,
och vi redan hafva Kanaler nog på dess bekost¬
nad samt för öfrigt så mångå små Städer, hvil¬
ka likna Byar, att antalet, i min tanka, ej bör
ökas. Jag begär således återremiss.
Häruti förenade sig Herrar Linström , Jahob,
och Langenberg.
Herr Nilsson anhöll, att målet måtte ytter¬
ligare få hvila på bordet; hvilket, enär flere der¬
uti förenade sig, bifölls.
§. 8.
A nyo föredrogos Ekonomi-Utskottets ne-
dannämnda BetänkandenJ:
N:r 29. om regleringen af den till Lunds A-
kademi-Stat anslagne Spanmål:
N;r 30. om yrkadt förbud för Bergmästare att
utfärda Ekonomiska Författningar:
N:r 31. om Bergsmans-Hemmans innehafvares
skyldigheter:
N:r 32. angående Doktor Stenhammars motion
om indragning af Embeten och Tjenstert
N;r 33. om Kronobrefbäringsskyldighelen:
N:r 34. i väckt fråga om åtgärder att förekom¬
ma stegring af tjenstehjons-löner.
Hvad Memorialet N:r 39. beträffar, genom
hvilket Utskottet till Högv. Preste-Ståndet åter-
lemnat den deruti nämnde motion, fann Borgare-
Ståndet, enär, enligt ankommet ProtokollsUl-
drag, Preste Ståndet redan d 4:de dennes förvist
målet till Serskilia Utskottet, Memorialet endast
höra läggas till Handlingarne; Men de öfriga
Betänkandena biföllos.
Den 25 April.
§• 9.
Föredrogs åter Ekonomi-Utskottets Betän¬
kande N.r 35. i frågan om en ny Stads anläg¬
gande uti Kronobergs Rän, och om rättighet till
årliga Frimarknader på några ställen.
Herr Winberg: Jag kan icke dela Utskot¬
tets tanka om flere Städers anläggande. Riket
liar redan, på sätt jag förut i ett annat mål
nämnt, en mängd små Städer, sorn knappast kun¬
na bära sig; och det vore att både öka de nu
tillvarandes förfall och tillskapa nya för att låta
dem gå samma väg, om man lyssnade till mo¬
tioner i den delen.
Herr Danielson: Med Hr Winberg instäm¬
mer jag alldeles. Såsom invånare i Carlskrona
känner jag tillräckligen allt det förfång, som till¬
skyndas den Staden genom Runneby Köpings
tillvaro; och jag hemtar så väl deraf, som af
min erfarenhet i allmänhet, stöd för min öf¬
vertygelse, att ett ökadt antal Städer och Köpin¬
gar blott är antingen ett nytt hinder för de äl¬
dres uppkomst eller ock ett nytt medel att på¬
skynda deras undergång.
Herr Lenning: Om jag betraktar saken i
allmänhet, så gillar jag visserligen Hr Daniel-
sons tankar; men jag ville taga mig friheten att
fästa Ståndets uppmärksamhet derpå, att Utskot¬
tet endast tillstyrkt framförande af en underdå¬
nig önskan om befordrandet af sådana anstalter,
hvarigenom en större och 1 ifligare kommuni¬
kation till den inhemska produktionens förkofran
och afsättning, och med detsamma konstflitens
tillväxt)nå kunna vinnas, samt, i sammanhang
79°
Ven 25 April.
dermed, underdånigt öfverlemnande till Kongl.
Majit af pröfningen om och huruvida det med
motionen om en ny Stads anläggande i Krono¬
bergs Län åsyftade ändamål lämpligen må kun¬
na uppnås.
Herr Talmannens Proposition till, bifall å
Betänkandet besvarades med Ja och något Nej,
dock utan att votering äskades,
§• 10.
Ekonomi Utskottets. Betänkande N:r g6. om
yrkad skyldighet för Pastorer att årligen till ve¬
derbörande Lands Kontor och Dom-Kapiiel in¬
sända Utdrag ur Kyrkoböckerna öfver födde och
döde personer inom Pastoraten, blef. nu åter fö¬
redraget.
Herr Bagge: Som man har;erfavenhet der¬
af, att Kyrkoböcker förkommit genom eldsvådor,
och att mången dymedelst blifvit satt ur tillfäl¬
le att styrka sin slägtskap , samt derigenom, gått
miste orri arf, och jag äfven under den tid, jag
jag utöfvyt Domare befattning , inhemta! , det
somlige Pastorer alldeles icke föra Kyrkoböc-
ke?,., så. anser .jag det stadgande nödvändigt; , att
Pasiprer ovilkorligen böra hålla sådana Bocker,
och att Utdrag derutur öfver födde och döde
skola årligen insändas till Dom-Kapitlen på lika
sätt, sorn Domböcker insändas till Hof Bält. Det¬
ta arbete kan ej, för . Presterskapets. vara serdeles
vidlyftigt eller besvärligt, emedan Kyrkobpcker-
ne i flera Pastorat icke lära. Uppgå till mer än
i, 2 och 3 ark; och jag anser detsamma ej bin-,
dra deras uppmärksamhet på själavården. . Jag
anhåller således, att målet återremitteras.
Den i 5 April. 7gi
Herr Lenning : De ssa aBigfer delar jag ic.
ké. Om Kyrkoböcker 'éj finnksy lärer val,én så¬
dan försumlighet anmärkas vid Visitäfioherne.
Finnas ej Kyrkoböcker, så liynna ännu mindre,
några Utdrag derutur insändas; oell sådant vöre,
i alla fall, en ny skyldighet, hvilken’, om än.
någon gång nyttig, dock svnes i allmänhet öf¬
verflödig.
Herr Fernander'. ; {/ika med Hr Eagge, be¬
gär jag .återrg.miss. Jag har samma erfarenhet ,
sorn" lian', ait Pastorer fu maits * sorn ‘.forsum rnaf
föra Kyrkoböcker,, och att man derigenom 'Blifvit
urståndsåfFatt visa sig, va,ra 'Christen medborga¬
re och styrk,a'.'sin ålder, nä r“ mani i affsfiågdr el¬
ler flyn fall deraf haft behof.
'Herr Ehinger’. Utan att .yttra, rnig af np.-
gon, .egen erfarenhet, tror jag Jock , tifh"forekoip-
iinande i af olägenheter genom ICyrköböckers för¬
störing, det varj lämpligt, att motionen närmaré
öfverväges', och Instämmer'sålédés i an hal Jan om
o • ••.,w^.c. >;.jO
aterremiss. M v v
Herr Cederborg förenäoe sig med Herr E«
liinger. ,T- -
Herr Talmannens framställde Propositio¬
ner forst på bifall och. sedermera på atetrémiss
af JJétänkåh-let, 'hésvärades/ hvar för sig, méif
J a och Nej.
Herr Bjuhr 'förklar^déj,' .att, då i deri vig/f-
ga frågan örn Fond forde .Jordbrukare, 'sprti il¬
da genom fiost 'och hagelstads , återrémisis ; bjff.
vit vägrad , syntes ännu mera skäl födnancfen äit
bestrida det nu förey^aiTJe målets återremitte¬
rande, oqh att, ljkagom i det förra, äfven i d et¬
ita anställa votering: : v ’ : *
*7 g i Den 35 April.
Härefter uppsattes, justerades och anslogs
en Voterings-Proposition , så lydande : ’'Den ,
som bifaller Ekonomi-Utskottets Betänkande N:r
36 om insändande af Utdrag ur Ky rkoböckerne,
lägger Ja: Den det ej vill, lägger Nej; Vin¬
ner Nej, så återremitteras Målet.’’ Och ut¬
föll den deröfver anställde omröstning med 16
J a, 35 N ej.
§. 11.
Nedannämnda Betänkanden från Ekonomi¬
utskottet föredrogos å nyo:
N:r 37. om åborätt för Kyrko-Hemmans åbo¬
ers i Skåne efterlernnade Enkor och Barn :
N:r 51. om Fjerdingsmans skyldigheter m. m.
N:r 52. om lefvereringen af Hö och Halm
till Kongl. Hof-Stallet i Stockholm:
N:r 53. om en förbättrad reglering af Post¬
gången:
N:r 54. om tiondesättningar för Räntegifvare
och Räntetagare.
Biföllos,
jt tt*
Stats- och Banko Utskottens ifrån den Urte
dennes §. i4, på bordet hvifande Utlåtande N«r
94 i anledning af Motion om förment oriktig
tillämpning af Ständerfies Reglemente för utred¬
ning af förra Fiiial-Diskonterne i afseende på
tifverräntan å förfallna lån, föredrogs å ny o
och bifölls»
§• 2*3*'
pyo föredrogs gtats-Utkoue» den’ t$:d|
Den 25 April,
793
dennes §. 3. på bordet lagda Utlåtande N:r 108 i
den väckta frågan om anslag å Stat till inköp af
Astronomiska Instrumenter åt Observatorium i
Stockholm.
Herr Hagander: Det serskilta yttrande, Hr
aF Uhr hos Utskottet afgifvit och vid Betänkan¬
det bifogat , innehåller så talande skäl för bifall
å Motionen , att åberopandet af dem synes mig
böra föranleda en återremiss. Jag gillar visserli¬
gen Stats-Utskottets vid så många tillfällen under
innevarande Riksmöte ådagalagda omtanka för be¬
sparing af Statens knappa tillgångar; men jag må¬
ste vid detta tillfälle än en gång förnya min ön¬
skan , att en sådan besparings-princip icke mätte
afhålla Utskottet från obetydliga anslag till nöd¬
vändiga och för den vetenskapliga bildningens
fortsätta förökande allmänt nyttiga utgifter. Till
sådana utgifter räknar jag de nu ifrågavarande.
Det är bekant, att vi uti Stockholm ega ett yp¬
perligt Observatorium och en skicklig Observa¬
tor, Professor Cronstrand: Det lärer ej heller
vara obekant * att Kongl. Vetenskaps-Akademien
saknar medel att använda till inköp af de vigti¬
ga och dyra Instrumenter , hvaraf Observatorium
ännu har behof ; och det vore således, i min
tanka, Staten värdigt att göra en uppoffring för
ett så stort ändamål.
Häruti förenade sig Herrar Bagge och He¬
gardt.
Herr Ehinger: Med Herr Hagander in¬
stämmer jag äfven. Hvad Staten använder för
utbildande af Vetenskaperne, använder den all¬
tid med fördel,
794
Den 25 Aprils
Herr Ullberg: Ehuru jag hade. önskat, att
de Vetenskaps-Inrattningar , som. Behöfva under¬
stöd af Staten för ätt kunna uppfylla sina ända¬
mål , hos. Kongl, Maj:t.,i underdånighet anmält
sina behof , i hvilken händelse jag, är viss ,. att
Kongl. Majit,, .sorn med" så mycken uppmärk¬
samhet omfattar sitt Lands upplysning , å deras
önskningar fastat afseende, vill jag, likväl icke
bestrida, utan är tvärtom , öfvertyga! om , verk¬
ligheten . af det nu ifrågavarande, behof; och jag
instämmer derför' ined Hr Hagander i anhållan
om återremiss.. ,,
ilen -Eckhoff: ' Utskottet har, på. sätt Be¬
tänkandet visar, ansett frågan hafva bort komma
till Ständernes kännedom i den .ordning, Herr
"Ullberg, narnnt ; och, enär sudant icke skett, till,
styrker jag bifall å Betänkandet.
Herr Noréus:, JShuYu. ledamot n,f Stats—
TTtskottet , tror jag ..mig likväl icke skyldig, att
helt .och hållet försvara alfa dfS£ åtgärder,, Jag
finner ,de nu gjorda, anmärkningar böra verka tili
aterremissa Jag vill och skall alltid anse för
en ri I Ifr i dsst aliel se att begagna, den ledning och
de upplysningar , jag.' genom disKussionerna 'i
Stånden kan förvärfva: Och, pra jag äf derr^
får én annan öfvertygelse i; saken,.an den j.ag
förp t hyst , så skall jag anse för en pligt att rät¬
ta mig derefter.
Herr Winberg, instämde .med. Uer..r.. Karéus';'
och Herrar Huldberg.v Z)anielspn samt* Westin
med Herrar, Hagander..och WmeM, i' U. i ..
Herr Egge : 'Delande lika , åsigter med
Herr Ullberg , önskar äfven jag återremiss"’, och
hoppas, att, då Stats-Utskottet derigenom får
Den 25 April.
795
anledning att taga närmare kännedom om beliof-
vet , Utskottet Ock, efter 'Vetenskaps-Äkademi-
ens hörande lärer kunna utse medel till det'-’
sammas- afhjelpande.
Herr Ekeland: Jag har visserligen, deltagit
i det afgifna Betänkandet; men, då jag sederme¬
ra vurtnit säker upplysning örn nödvändigheten
af anslag för det ifråga varande 'ändamålet , före¬
nar jag mig nu i anhållan, att Målet återremit¬
teras.
Herr Aspelin : Den Beredning' i Ståfs-Ut¬
skottet , af hvilken detta' M4I behandlades-, 'till¬
styrkte enhälligt något anslag ; men , då'Utskot¬
tet sedermera erhöll deri underrättelse, ätfKongl,
V éieriskåps.Akäclem ins inkomster dr o tillräckliga
för bestridande, af kostnade'n till inköp 'utaf ,dé’
Instrumenter 3 Observatorium än ytterligare be¬
hof ver , stan hade Utskottet"! "3ét BefänkändepSbm
det afgifvit. Emellertid, bestrider jag likväl icke
återremiss. . .
Herr .florström Det bestrider jag ' ej hel¬
ler; ehuru öfyertygad ,, att 'Vetenskaps-Åkademi-
en eger tillräckliga medel för hehofyets upp*
fyllande. ...
Herr Prytz begärde afven återremiss.
Herr Bjuhr: .Om. Målet återremitteras, ani
ser jag. .Stats-.Ulskottet böra från Vetenskaps-Aka¬
demien infordra uppgift på dess tillgångar, och
upplysning om. behofyet af de if rågako tane In¬
strum enterne.
Då Herr- Talmannen- härefter framställde
Proposition på återremis^ , ropades J a , bland^dt
ined något Nej, dcck utan att votering .yrkades.
Den 25 April.
§. !4-
Föredrogos å nyo och biföllos följande se¬
dan den i7:de dennes §. g. och den 2 2ldra, §.
13 på bordet hvilande Betänkanden .*
N:r 100. Stats-Utskottets oin liqviden af Sven¬
ske Ministern Lagersvärds fordran:
N:r 113* Stats- och Banko-Utskottens i afseen¬
de på verkställigheten af Ständernes Beslut om
tiden och sättet för indrifningen af förra Filial*
Diskonternes utestående fordringar :
Herr Cederborg åberopade sin den 6:te Mars
§. 4* gj°rde reservation :
N:r 114. Stats- Banko- och Lag-Utskottens i
anledning af väckt fråga om Ständernes medver¬
kan till inställelse af publika Fordrings-egares
Lagsöknings-åtgärder:
N:r 119. Stats-Utskottets , om lösen till Skatte
af Sine Krono-Laxfisken i och vid Gefle.
§• 15-
Då nu åter föredrogs Herr Santessons den
I7lde dennes §. 10 på bordet lagda Motion om
åtal för de i Tidningen Granskaren emot
Herr Beckman influtna yttranden , anförde
Herr Beckman: ”Jag delar fullkomligt de
tänkesätt som Herr Komm. R, antesson med fle¬
re värde Ledamöter yttrat, rörande den i Tidnin¬
gen Granskaren införda Artikel, angående en af mig
väckt Motion; och förenar mig således i hufvud-
saken, eller att denna fråga bör anses tillhöra Högt-
ärade Ståndets uppmärksamhet för dess följder och
det obehöriga deruti. Men hvad min enskifta del i
denna sak angår, så har jag som Riksdagsman an-
mig upphöjd iifyer slika personers småaktiga
Den 25 A pril.
797
och otillbörliga utfall ; dock hemställer jag om
ej denna Tidnings-Bedaktör, genom förenämde
Tidnings.Artikels obehöriga och straffbara inne¬
håll > gjort sig för ali tid ovärdig att få tillgodo,
njuta den förmån att bevista detta H. Ä. Stånds
sammanträden.”
Herr Cederborg ansåg detta Herr Beckmans
anförande innefatta en ny Motion, samt begärde
derför saken än vidare på bordet , hvilket ock
bifölls.
§. 16.
Upplästes ankomna Protokolls-Utdrag af den
J7:de, 32,'dra och 25:te Jdennes : från samtlige
Med Stånden , ined deras Beslut i de sedan sist.
lidne Riksdag hviiande Grundlagsfrågor : från
Höglofl. Ridderskapet och Adeln , innefattande bi¬
fall till Stats-Utskottfcis Utlåtande N:r 9 , men
återremiss af samma Utskotts N:r go och 110
samt af Ekonomi-Utskottets N:r 28 ; äfvensom
remiss å några anmärkningar i den förut återför-
vista frågan om ökadt anslag för Kongl. Biblio-
iheket: från Högv. Preste-Ståndet , med under,
rättelse , att Ståndet bifallit Stats- och Binko-Ut-
skottens Utlåtande N:r g4; återremitterat Stats-
Banko- och Ekonomi-Utskottens N:r g5 , Stats-
Utskottets N:r 108, Bag-Utskottets N:r 28, E-
konomi-Utskottets N:r 23 och 36; samt låtit
bero vid Stats-Utskottets Memorial N:r 73,
Bevillnings-Ut6kottets N:r 4 och Ekonomi-Ut¬
skottets N:r 18, genom hvilka 3tne Memorial
dessa Utskott återremitterat Prosten Sundii dit
remitterade Motion om afgifterne till Krigsmans-!
kassorna: och från Hederv. Bonde-Ståndet, med
798 E)en 35 April.
tillkännagifvande , att Siandet lagt till Handlin-
garne Stats-Utskottets förnyade Utlåtanden N:r
1 1 5 örn Allmogens arbets-skyldigheter vid Kungs¬
gårdar och Boställen samt N:r 118 om Prost-
Vunnorna,
Kades till Handlingärne.
§• 17-
Herr Ekstrand anhöll om åtta dagars ledig¬
het från Riksdagen, i anseende till en angelä¬
gen resa åt hemorten; Och, sedan det blifvit
upplyst, att Siats-Utskottet , hvaräst Hr Ekstrand
är Ledamot, härtill lemnat samtycke, biföll jem¬
väl Ståndet nämnde begäran; ledigheten räknad
ifrån afresan.
Herr Talmannen och Ståndet åtskildes kl,
■j 3., efter, det Hr Talmannen dervid gifvit till¬
känna , att Plenum skulle fortsättas kl. 6 e. m.
Eftermiddagen
XI. 6.
§• 1 8*
Stats- och Ekonomi-Utskottens den 2 2:dra
dennes §. 13. på bordet lagda Utlåtande K:r 111
öm betalningen af underhåll för tågande trup¬
per och om inqvartering i Städerne m. m. blef
itu åter föredraget.
Den 2 5 April.
799
Herr Bagge; I den nya Inqvarterings-
förordning , sorn, på sätt Utskotten tillstyrkt,
kan komma att utfärdasskulle ' jag vilja föreslå
det stadgande, att hvarje "Befälhafvare för'en tå¬
gande Trupp bor vara .skyldig att utaf Städér-
nes Styrelser fordra bevis .huru truppen Uppfort
sig uti (kvarteren. Jag saknar icke erfarenhet ,
att uppförandet stundom ej varit så alid eles ö-
klanderligt; oell att Stödernes TjenstmäVi fått der¬
af vidkännas många olägenheter. •— Hvad an¬
går Städernas' skyldighet att underhålla Truppen
under marchen, så är det utom ali ftaga. att' in-
qvarterings gifvarne icke kunna förmå någon att
åtaga sig densamma emot betalning efter Mar-
Icegångs-pris, utan alltid mäste besörja underhållet
med dryg kostnad derutöfver: och jag hemställer
således om icke, då tiligång^på matvaror gifves
på inqvarterings orten , triippén 'kunde'förses -med
kontante penningar att sjelf förskaffa sig under¬
hållet i stället för att hos .Stä jernes in våhäfe åt¬
njuta det in natura emot en så obetydlig er¬
sättning.
Häruti förenade sig Herr Lagerstrand.
Herr Lenning-. Ett .sådant stadgande,' som
Herr Bagge i första delen af sitt anförande före¬
slagit, lärer redan finnas vidtaget.
Herr Eckhoff: Det tror jag äfven. Jag har
sjelf varit inqvarterings-gifvare och alltid fått
meddela bevis huru manskapet uppfört sig i
Qvarteret; men jag har aldrig egt skäl till kla¬
gomål öfver uppförandet.
Herr Montan-. Nog är praxis den, att be¬
vis tagea både huru Truppen uppfört sig och om
inqvarterings-gifvaren fått sin betalning; men jag
8oo
Den 35 April.
tror detta grunda sig Icke på någon allmän För;
fattning, utan endast på General-Ordres.
Med Herr Montan förenade sig Herrar
Langenberg och Norström.
Herr Bagge: Under de tre år, jag före¬
stått Borgtnästare-Embetet i Strömsiad , har åt¬
minstone icke någon begärt ett dylikt bevis när
Trupper varit derstädes förlagde. Finnes någon
Författning i den delen, så önskar jag, att den
ock måtte utfärdas ; och i alla fall förblir jag vid
min sednare anmärkning.
Herr Talmannens Proposition på bifall till
Betänkandet besvarades med Ja, men Herr Bag.
ge anmälte sin reservation.
§• *9'
Vid förnyad föredragning biföllos Stats-Ut-
skottets nedannämnda , den 22:dra dennes på bor.
det lagda Utlåtanden :
N;r 112. om beräkningen af Stats-verkets In¬
komster till nästa Riksdag :
N:r 120. om yrkadt understöd för Sill-fisket
i Bohus-Länska Skärgården :
N:r I23. om utdelning af Ridderskapets och
Adelns Protokoll vid 1815 samt 1817 —1818
årens Riksdagar.
§. 20.
Dag-Utskottets Betänkande Ntr j8, om för¬
slag till en förbättrad Rättegångs-ordning, före-i
drogs å nyo.
Herr Langenberg’ Den genom förevaran¬
de Betänkande besvarade motion om utarbetning
hos
Dan 25 'April.
801
hos Lag-Utskottet af ett förslag till afhjelpande
utaf långsamheten i Rättegångar synes vara af
så mycken vigt för Nationen, att den, i min tan¬
ka , fortjenar afseende: och jag anhåller således
oin återremiss.
Herr Ullberg: Något skäl till en sådan an¬
hållan finner jag icke anfördt. Orsaken till lång¬
samheten med Rättegångar ligger för öfrigt uti
Lagskipningen, men icke i Lagstiftningen. Jag
tillstyrker bifall till Betänkandet.
Hä ruti förenade sig Herr Cederborg.
På Herr Talmannens Proposition om bifall
till Betänkandet, svarades Ja, blandadt med nå¬
got Nej; men votering begärdes icke.
§. 21.
Högv. Preste-Ståndets ankomna Protokolls-
Utdrag af denne dag med bifall till Stats-Uiskottets
Memorial N.'r lia och till Ekonomi-Utskottets
Betänkanden N;r 27 — 34 upplästes och lades
till Handlingarne.
Plenum slutades kl, f till 9 på aftoneni
In Fidem
Clas Arvedson.
Borg. St. Prot. 1S23.
/
foii i* t;
8o?
Den 30 April.
Plenum kl. f 10 f. in.
§• 1.
Följande ankomna Prolokolls-Uidrag af den 23
och 25 dennes upplästes: från Högloft. Ridder-
skapet oell Adeln, med remiss å anföranden om
Industri-Reglemente, om private Lån- Banker
och om tidigare tillgång till tryckt Uppgift på
hvilande Grundlags-ändrings-Förslag vid kom¬
mande Riksdagar ; bifall till Stats-och Ekonomi
Utskottens Betänkande N;r III, Stats-Utskot-
tets N:r 112, Stats- och Banko-Utskottens Nlr
113, Stats- Banko-och Lag-Utskottens N;r 114,
Stats-Utskottets N:r II9 -— 125 , Lag-Utskottets
JLr 27 s 285 Ekonomi-Utskottets N:r 27, 2g.—
37, 51 — 54 och 60; samt underrättelse , att
Ståndet, i anledning af Stats-Utskottets förnya¬
de Utlåtande N:r I17 om Ved för Lands-Kan-
slien och Landt-Ränterien, låtit bero vid det
första Betänkandet i samma ämne: från Högv.
JPreste-Ståndet, innefattande bifall till Stäts-Ut-
skottets Utlåtande N:r I09, Ekonomi-Utskottets
N:r 35, 36, 37, 51, 53, 54; återremiss af Stats-
Utskottets N:r 78 , och Ekonorni-Utskottets N:r
52, samt beslut uti åtskillige af de sedan sisth
Riksdag hvilande Grundlags-frågor: och från
Hedervärda Bonde-Ståndet, med bifall till Stats-
Utskottets N:r 109, 110, lig — 125, Stats-
och Banko-Uiskotiens N:r 113 , Stats- Banko- och
Lag-Utskottens N:r I14, Lag-Utskottets N:r 87,
I
Den 30 April.
803
q8, 59, Ekonomi-Utskottets N:r 57 — 31, 33,
34) 35» 53? återrerniss af Stats-Utskottets N:r
X02, Stats- och Ekonomi-Utskottens N:r lii*
Ekonomi-Utskottets N:r 23, 36, 51, 53, 54;
remisser å några Memorial om förvaltningen a£
Banko - Diskonten , om Egendoms - värden till
grund för Bevillningen, oell om jemkning uti
Inqvarterings-skyIdigheten ; samt underrättelse *
att Ståndet låtit bero vid Ekonomi-Utskottets
anmälan i Memorialet N:r 40, att det icke kun¬
nat till handläggning upptaga en dit remitterad
motion örn Sjuk-skotseln å Dans-Lazaretten.
Dades till Handlingarne.
§. 2.
Upplästes ankomna Belänkanden :
fran Stats-Utskottet:
N:r 126. i anledning af vackt motion om in¬
köp af Kansli-Rådet Schoerbing* afhandling om
det rätta Skogshushållnings-sättet:
N:r 127. om inköp af Kronans andel i uppbör¬
den vid Södra S äket:
N:r 128. oin användande af Kronans Tionde¬
koppar och- Jern för Flottornes behof;
N:r I29. angående några vid Förslaget om In-
komsternes beräkning förekomna frågor;
från Banko-Uiskottet :
N:r 7, angående någon förändring i betalnings-
grunderne för det Banko-Lån, som till istånd-
sättande af Uddevalla Stads afbrände Publike
Byggnader blifvit vid 18I2 års Riksdag beviljadt:
N:r g. om förlängning uti tiden för återlösen
af i Banken pantsatt Silfver:
N:r 10. i anledning af inkorane anmärkningar
8o4
Den 30 April.
från 3*ne Biks-Stånd vid Utskottets Betänkande
3ST:r 3 rörande publicitet af Bankens angelägen¬
heter :
från Lag-Utskottet r
N:r 37. 1 anledning af väckt fråga otn närmare
bestämmande i hvad fall Provincial-Medic.i-Bs-
sigtningar äro nödvändige vid uppkommande tvi¬
stemål huruvida död person vådligen ornkommit
eller icke:
N:r 38. 1 anledning af väckte motioner om för-
ändradt sätt för Författningars uppläsande i Kyr¬
kor ne :
N;r 39. i anledning af väckt fråga om ändring
Uti 17 Kap. 2. §. Rättegångs-Balken och 2. §.
uti Kongl. Förordningen den 28 Juni X79S 2
N:r 40. angående bestämmande af viss grund
för Fastighets-vä-rde vid Bouppteckningar, hvar¬
efter itdels'Fattig-procenten må beräknas:
från Ekonomi-Utsk.ottet:
N:r 68. i anledning af väckt fråga om deltagan¬
de i Soldat-Boteringen efter Hemmans uppskatt-
nings-värde :
IN-.r 6g. örn förklaring öfver 1819 års Kongl.
Förordning , angående Indelta Infanteri-Rrgi-
ITiöntenas beklädnad:
N:r 70. i anledning af väckt motion, att en¬
dast torkad Säd matte till Kronans Magaziner
lefvereras:
N;r 71* i anledning af väckt fråga om en järn¬
näve fördelning Hemmanen emellan vid utgö¬
randet af den så kallade Kapellans-Skeppan:
Lades på Bordet.
Den 30 April.
805
§• 3*
Herr Radmannen Fredin, som uii Ståndets
Kansli-Direktion haft JCassa-Förvaltningen om
händer, inlemnade nu de deröfver förde Böcker
och Räkenskaper, hvilka skulle tillställas Kan¬
sli-Utskottet.
§• 4.
Föredrogos till slutlig handläggning de se¬
dan sistlidne Riksdag hvilande Förslag i frågan
om en förbättrad Nationul-Representation, med
hvilkas afgörande Ståndet den 22 dennes, på
sätt Protokollet §. §. 7 och 10 utvisa, låtit anstå.
Riksdags-Ord ningen.
i3:de §:n.
Första Afdelningen af Förslaget, åsyf¬
tande den ändring, att Biskopparr.e och Pastor
Prirnarius i Stockholm , hvilka , enligt §:ns nu
varande lydelse, af Konungen till Riksdagen
kallas, måga jemte Gymnasii-Uektorer, antingen
desse innehafva Prsebenden eller ej , och äro
Prestvigde eller Lekmän, kunna till Riksdags¬
män väljas, på det sätt, att de inbegripas under
det bestämda antalet Kyrkoherdar frän Stiften ,
hvilket antal blifvit föreslaget likasom förut med.
undantag af det för Stockholms Stad, som blif¬
vit ökadt ifrån två till tre.
Herr Talmannens Proposition till bifall å
denna Afdelning af Förslaget besvarades med
Nej, blandad! ined Ja; men votering äskades
icke, utan Förslaget ansågs förkastadt.
Andra Afdelningen af Förslaget, in¬
Den 30 April.
nehållande det Tillägg, ”att Universiteten i Up¬
sala och Uund skulle ega till Riksdagsmän i Pre-
ste-Ståndet utse hvardera tvänne Piofessorer fran
de Verldsliga Fakulteterne, samt att af Vetenskaps-
Akademien ina likaledes väljas tvänne Ofrälse
Civile Ledamöter till Fullmäktige i nämnde
Stånd, dock utan rätt till Riksdogsmanna un¬
derhåll.
På Herr Talmannens Proposition om anta¬
gande af detta Tillägg, svarades Ja.
1 i:te §:n.
Förslag till Tillägg, att Akademierne för
deras Deputerade samt Bergs-Collegium för Bruks¬
egare och Bergs-Manufakturister skola föranstalta
om Riksdagsmanna-valen.
Herr Bagge', Då Borgare-Ståndet antagit
Aka demiernes Representations-rätt, men afslagit
Bruks-egares och Bergs-Manufakturisters, hem¬
ställer jag om icke det nu förevarande Förslaget
må delas i tvänne delar, samt först orden ”A-
kademierne att för deras Deputerade"” framstäl¬
las till antagande eller förkastande , och dernäst
orden ''Bergs-Collegium att för Bruks-egare och
Bergs-Manufakturister” på lika sätt.
H err Falkman: Jag anser Förslaget, emot
Grundlagens tydliga stadgande, ej kunna delas;
och jag finnér det ej heller, i sitt närvarande
skick, antagligt, enär der omnämnes val för
Bruks-egare och Bergs-Manufakturister, men
Borgare-Ståndet icke godkänt deras Representa¬
tions-rätt. Deremot tror jag icke, om Förslaget
förkastas, Preste-Ståndet vara liindradt, att genom
en Stånds-ordning stadga angående jValförrätt-
ningarne.
Hen 3 o April.
807
Herrar Stahle, Cederborg och Sanlesson före¬
nade sig med Herr Bagge ; men Herr Lundman
med H rr Falkman.
Herr Noréus: Jag är ock af den tanka,
att Förslaget icke kan åtskiljas i flere delar; men
jag anser icke de nu mera onyttiga orden angå¬
ende Bergs-Collegii omsorg till Val-förrättnin¬
gar böra hindra Förslagets antagande, emedan
de, i alla fall, endast skulle qvarstå såsom dö¬
da bokstäfver, då deremot de om Akademiernes
Val-förrättningar blefve lefvande.
Herr Bagge'. Herr Noréi åsigt, att orden
om Bergs-Gollegitim ej böra hindra Förslagets
antagande i det hela, godkänner jag ingalunda;
ty möj igen skulle sådant äfven lägga hinder i
vägen emot indragning af nämnde Collegium.
Jag åberopar för öfrigt hvad jag förut anfort.
Herr Hjertström : Jag instämmer med Herr
Noréus, samt anser verkan af de i inte §:n fö.
reslagne föreskrifter , hvilka endast angå det reg-
lementariska, ändock vidtaga eller förfalla allt
efter som Förslagen i X3:de och j qale §. §. an¬
tagas eller förkastas.
Herr Bjuhr: Att Förslaget kan delas tror'
jag för min del icke; men att antaga detsamma,
skulle strida emot hvad man förut beslutit, och
hindra Bergs-Collegii indragande.
Herr Huldberg: Jag instämmer med Herr
Bagge, mindre derför, att Bergs-Collegii indra¬
gande skulle hindras genom det man antoge För¬
slaget, än derför, att det vore en underlighet
att, sedan man afgjort frågan om nekande , man
nu skulle afgöra frågan huru jakande, eller med
8o8
Den 30 April.
andra ord, att man fastställde Reglemente för
hvad man afslagit.
H 1 rr Nordus: Inkaså underligt skulle jag
finna, att en sak, som man besllitit, ej kunde
få verkställighet, eller att, då frågan om Akade-
miernes Representationsrätt är besvarad med J a,
Förslaget huru Val-förrättningarne böra besör¬
jas, skulle ogillas.
Herr Wallstöm begärde Proposition på
Förslaget, sådant det nu befinnes.
Herrar Winbladh, Lagerstrand, Ehinger och
Palm förenade sig med Herrar Bagge och Huld¬
berg ; roen Herr Beckman med Herr Noreus.
Herr Talmannen förklarade sig, emot ut¬
tryckliga Föreskriften i 56. §. Regerings-formen,
ej kunna framställa Propositionen annorlunda,
än å Förslaget odeladt, sådant det samma sedan
sistlidne Riksdag hvilat till afgörande.
Herr Bagge förmente der, i slikt fall, va¬
ra Ståndets rättighet, att få frågan om Proposi¬
tionens inrättande förvist till Konstilutions-Ut-
skottet; och med honom förenade sig Herrar
Ehinger och lagerstrand.
Herr Falkman deremot ansåg det vara Herr
Talmannens rättighet att framställa Proposition
på det sätt, han nu förklarat, och fann det ic¬
ke öfverenstämmande med Grundlagen, att en
sådan fråga underställdes Konstitutions Utskottet.
Häruti hördes Herran Nordus3 A/spelin och
mänga instämma.
Herr Hagander: Alla Grundlags-frågor,
som sedan förra Riksdagen hvilat, böra nu hos
Stånden afgöras; och jag kan derför icke förena
mig med Herr Bagge.
Den 30 April.
809
Herr Ullberg anhöll, att Herr Talmannen
måtte framställa Proprositionen.
Herr Egge: Utgången af förevarande frå¬
ga liar ej den vigt, sorn man synes dervid fä¬
sta. Örn Akademiernes Representations-rätt vin¬
ner alla Ståndens bifall och Konungens Sanktion,
så kan ett nytt Förslag till Redaktions-förändring
i urte §:n R. O. vid denna Riksdag uppgöras,
och i början af den nästkommande antagas, samt
valen strax derefter gå för sig. Deruti, att det
nu förevarande Förslaget ej kan delas , förenar
jag mig emellertid äfven.
> Herr Bagge: Grundlagen föreskrifver icke,
att man nödvändigt måste votera om hela den
§. , som blifvit föreslagen att ändras. Således tror
jag Ståndet eea obestridlig ratt att dela frågorna.
Herr Talmannen framställde härefter följan¬
de Proposition: Antager Ståndet Förslaget till
ändring i litte §, R. O.P Hvartill ropades
J a och Nej.
Votering begärdes och anställdes öfver en
uppsatt, justerad och anslagen Proposition, så ly¬
dande: ”Deri, som antager det hvil,inde För¬
slaget till ändring i litte §. Riksdags-Ordningen ,
lägger Ja: Den det ej vill, Nej: Vinner Nej,
så blifver nämnda Förslag förkastadt.”
Vid Voterings-Sedlarnes öppnande och upp-
summerande funnos de innehålla 16 Ja, 11161133
N ej.
i5:de §:n.
Förslag till den ändring, att ’’samtlige inom
hvarje Härad boende, besuttne egare af Krono»
Krono, Skatte, och Fiälse-Skatte-Hemman välja, in*
Den 30 April.
om sig, efter Hemmantalet, en Riksdagsman
för Bonde-Ståndet, hvilken ej till något annat
Stånd hörer, eller någon beställning i Rikets
tjenst innehafver,” och att ''ingen må i valet del¬
taga, sorn sjelf ej väljas kan.’’
Herr Talinanneus Proposition på antagande
af detta Förslag, besvarades med Ja; trien Herr
Stahle anmälte sin reservation.
1 n:åe §:n. Sista Punkten,
iglde §:n. Sista Punkten.
22:dra §:n. Förra och Sednare Punkterne.
Förslag till åtskilliga Förändringar i afseen¬
de på uppbörden af Riksdagsmanna underhåll för
Brukens och Bergs-Manufakturernes Fullmäktige,
klagomål öfver val till sådane Fullmäktige och till
de för Universiteten och Vetenskaps - Akademi¬
en , samt Fulhnakternes lydelse och underskrifter.
Herr Talmannens framställde serskilte Pro¬
positioner till antagande af dessa Förslag besva¬
rades alla med Nej; I följd hvaraf Förslagen
voro förkastade-
Sedan Borgare-Ståndet sålunda fulländat
pröfningen af alla hvilande Grundlags - frågor ;
så beslöt Ståndet, i öfverensstämmelse med Hög-
vördiga Preste-Ståndets, enligt nu uppläst Proto¬
kolls-Utdrag, denna dag fattade beslut , att Kon-
stitutions-Utskottet skulle anmodas till Riks Stån¬
den ofördröjligen inkomma med Redaktion af de
Grundl.igs-ändi ingar, som samtliga Stånden vid
denne Riksdag antagit; Och blef, om hvad Bor¬
gare-Ståndet i dag uti dessa frågor beslutit, Pro¬
tokolls -Utdrag uppsatt, justeradt och expedieradt.
De/i 30 April.
811
§• 5-
A nyo föredrogos följande Sfafs-Utskottets
den 22:dra dennes §, 13, pä bordet lagda Betan¬
ka oden:
N:r 121. i anledning af Nådiga Skrifvelsen an*
gående verkställd undersökning om Kronans för¬
pantade Hemman och Lägenheter :
Bifölls:
N:r 122. om yrkad ersättning till Uddevalla
Stad för Tertial och Sextal af Accis- och Bak-
ugnspenningar :
Herr Bagge: Såsom Riksdagsman för Ud¬
devalla Stad har jag måst väcka motionen, och
hemställer jag orri, då den ifrågavarande Tertia-
len och Sextalen äro från början anslagne till
inkomst för Staden, desamma rättvisligen kunna
Staden beröfvas;
Betänkandet bifölls:
N:r 124. öfver en väckt motion om upplysnin¬
gars infordrande, hvilka och huru många Bygg¬
nader Kronan eger:
N;r 125. i anledning af Berättelsen från Stän-
dernes Deputerade i Öfver-Revisionen af Krigs-
Räkenskapeme.
De tvänne sistnämnda Betänkanden biföl*
los äfven.
§. 6.
Stats- och Banko-Utskottens Utlåtande N:r
6.0m Sedelväxling i Landsorterne, hvilket den
2 5:te dennes §. 1. lades på bordet, föredrogs nu
å nyo, men blef, på Herr Lejflers och fl eres be¬
gäran, ytterligare hvilande.
Den 30 April.
§• 7-
Lag-Utskottets"Betänkande N:r 21, som d.
8 5 dennes § 1. l3«les pä bordet, i frågan om
ansvar för utprångling af falska Sedlar, ställde
på Banken eller Riksgälds-Kontoret, föredrogs
å nyo och bifölls.
§. 8.
Föredrogs åter Lag-Utskottets sedan den 22
dennes §. 13. på Bordet hvilande Betänkande
iN:r 27, i anledning af väckt fråga dels om an.
tagande af Lag-Kommitténs Förslag lill Rätte¬
gångs Balk, dtls ock om Offentlighet vid Dom¬
stolar och Poiis-kamrar i Städerne.
Herr Bagge-, Jag delar visserligen Lag-
Uiskottets åsigter i hufvudfragan; men, då fle¬
ra mål finnas, hvilka nödvändigt och äfven ef¬
ter nu gällande Författningar måste behandlas
inom lyckta dörrar, såsom till exempel angåen¬
de Tidelag, tror jag undantag för sådana fall
böra ega rum och uttryckligen finnas föreskrifna.
I det afseendet anhåller jag således örn återremiss.
Herr Hjertström: Lag utskottet har ansett
sig ej behöfva i det nya Lag-Förslaget införa
undantag, om hvilka redan finnas tydliga För¬
fattningar, gällande äfven vid de Domstolar, der
Offentlighet vid målens handläggning hittills egt
rum , och i hvilka Författningar någon ändring ge¬
nom det nya Lag-Förslaget ej jvarit åsyftad.
Med Herr Hjertström förenade sig Herr
Hagander,
Herr Bagge : Genom det nya stadgandet
anser jag alla Författningar, sora hittills hindrat
Den 30 April. 8 1 3
offentligheten vid Rättegångar och påbudit Ran-
sakningar inom lykta dörrar, vara upphäfne 5
och just derför finner jag angelaget , att undan*
tagen bestämdt utsattas.
Herr Ståhle : J,g har mot Betänkandet in¬
gen annan anmärkning än den , att vårt stränga
Klimat vissa årstider skulle göra det för Dom-
stolarne högst vådligt att , på sätt Utskottet före¬
slagit, hålla sitta Sessioner fi r öppna d ö r rar;
och ville jag alltså hemställa orri icke stadgandet
kunde blifva endast sådant, !’att Åhörare måga
hafva fritt tillträde.’’
Herr Leffler förenade 5ig med Herr Bagge.
Herr Hagander: Meningen har icke varit
någon annan , än att fritt tillträde må lemnäs A-
hörare; och sådant hade jag ej trott kunna miss-
förstås.
Herr Ståhle: Man måste, i min tanka ,
följa ordalydelsen uti Lagen. När Lagen bjuder,
att Rättegång skall hållas för öppna dörrar , kan
man såsom Domare ej låta dörrarne vara till¬
slutna.
Herr Talmannen hemställde , om Ståndet
ansåg de nu gjorda anmärkningar föranleda åter-
rerniss af målet ; och dertill svarades J a.
§• 9.
Vid förnyad föredragning biföllos Lag-Ut¬
skottets Betänkaoden:
N;r 2g. om förklaring öfver 12 Kap. 2. §.
Bättegångs-Balken :
N;r 30. om Huse*syner å Öfver Officers Bo¬
ställen :
814
Den 30 April.
N:r 31. om äktenskap emellan Syskonbarn och
med hvarannan på sidan i Svågerlag varande
personer.
Herr Leffler anmälte likväl emot bifall till
det sistnämnda Betänkandet sin reservation.
§• 10.
I.ag-Utskottets ifrån den 2 5:te dennes §. 1.
på Bordet hvilande Betänkande N:r 32. om yr-
kadt förbud för Ledamöter i Hof-Bätt att sig e-
mellan byta lottade mål, föredrogs nu å nyo.
Herr Nilssom ’’Uti ingressen till betän¬
kandet finner jag, att Motionären åsyftat en före¬
skrift till bibehållande af lottningens verkan , när
en gång lottadt är, och referent af en eller an¬
nan orsak afgår, utan att jäf uppstår, hvarige¬
nom hela hans Botel blifver ledig på en gång.
Att ej en annan person , i egenskap af adjunge¬
rad Ledamot , bör, i ett sådant fall, kunna utan
lottning taga befattning med alla de lediga må¬
len. synes fullkomligt enligt med Lagens mening.
Att detta varit fötemålet för Motionen, är lika
tydligt, som att Höglofl. Utskottet ej derom
nämnt det ringaste annat, än uti rubriken. Utan
att ingå i någon vidare pröfning af den äskade
åtgärden , anhåller jag vördsamt om återremiss ,
på det Utskottets verkliga tanka må kunna inhem-
tas öfver sjelfva den händelse , som är satt i
fråga , nemi. huruvida ett lottadt mål kan utan
lottning på annan öfverlåtas , som nu varande
Lag icke synes förbjuda.”
Herr Santesson: Jag tror ej heller Lag-Ut¬
skottet hafva nöjaktigt utlåtit sig öfver Motionen;
och jag förenar mig med Herr Nilsson.
Den 30 A prlL
8X5
Herr Bagge: Då Dagen icle bestämdt
stadgar förbud emot utbyte af lottade mål , tror
jag ett sådant stadgande vara nödvändigt ; och
jag instämmer derför i anhållan om återremiss.
Herr Hagander : Så vidt jag kan fatta, bär
Utskottet nöjaktigt besvarat Motionen, då det
upplyst, att nn gällande Dag icke i någon hän¬
delse nll .ter utbyte af lottade mål emellan Hof-
Eätts Dedainöter; och för min enskilta del anser
jag Dagens stadgande derom så 'bestämdt , att
någon närmare föl klaring icke behöfves.
Herr Norström förenade sig med Herr
Nilsson ; trien Herr Hjertström med Herr Ha¬
gander.
Herr Huldberg'. Jag begär äfven återremiss.
Utskottet sync-s egentligen blott omnämna hän¬
delsen af j if för någon Dedamot ; men man hö¬
rer ofta klagomål öfver byte ulan föranledande
af jäf. Det är i alla fall , efter mitt omdöme,
cj tillräckligt , att Dagen icke bestämdt tillåter
utbyte; utan den bör bestämdt förbjuda det¬
samma.
Herr Arvidson: Det kan aldrig inträffa, att
ett lottadt mål öfverflyttas ifrån den ena Deda-
motens till den andras Dote! utan Hof-Rättens
vetskap.
Herr Huldberg : Om det ock sker med
Hof Rättens bifall, förändrar sådant likväl icke
saken. Jag tviflar ej , att Hof-Rätten bifaller
utbyte ; men skadan kan ändock vara lika stor
för Partén. Hade det varit bestämdt förbudet f
så skulle det väl icke undgått beifran genom Ju¬
stitie.Ombudsmannen och Hof-Ratternes Advokat-,
Fiskaler,
816
Den 30 April.
Herr Cederborg: Till hvad Herr Arvid¬
son anfort får jag lagga , att , om annorlunda
sker, än han uppgifvit, är sådant ett missbruk,
sorn det icke beror af Lagstiftaren att förekomma,
enär , såsom i förevarande fall, tydlig Lag der¬
emot finnes.
På Herr Talmannens Proposition blef målet
till I .ag-Utskottet återremitteradt ; och skulle Ut¬
skottet af anmärkninearne undfå del.
§. 11.
Föredrogos å ny o och biföl los Lag Utskot¬
tets Betänkanden :
N:r 33. om påskyndande af Lag-Kommiténs ar¬
bete och granskning deraf;
N:r 34 om förrymd makas rättighet att ingi
nytt gifte :
Ntr 35. om yrkad Förklaring öfver Kongl.
Föiordningen angående Prestval.
§. ie-
Föredrogs åter Ekonomi-Utskottets den 17
dennes på bordet lagda och i Protokollet den
2 2 § 7. sednast omnämnda Betänkande:
N:r 28. om Köping i Fryksände Socken af
Wermlands Län.
H err Beckman anförde skriftligen : ”.Då
erfarenheten nogsamt bestyrker de menliga följ¬
der , som uppkomma derigenom , att man vid
nya Städers och Köpingars anläggande ej väljer
sådan lokal, som är tjenligast för ändamålet, el¬
ler har tillräckligt afseende på mer eller mindre
befolkning af stället , der de förnödenheter
kun-
Den 30 April.
Jeunna erhållas som utgöra ändamålet för en Kö¬
ping ; kan jag ej instämma uti Utskottets bi¬
fall till den af Riksdagsmännen Gråberg och
Nordqvist föreslagna Köpings anläggande i Fryks¬
ände Socken i Kihls Härad och Carlstads Uän.
Jag får derför föreslå att, innan förenämde
Köping anlägges, en noga undersökning af Plats,
sorn blir förenlig med ändamålet, bör föregå,
och af Konungens Befallningshafvande uppgifvas,
äfvensom att undersökning bör ske , och verk¬
ställas af den föreslagna Kanalen , som skulle
förena den 8 mil längre Sjön Fryken med Clara
Elf, emedan jag anser den i så många hänseen¬
den hafva gemenskap med Köpingens bestånd i
en framtid , af det skäl , att urom föreningen af
dessa vattendrag , transporten för de förnödenhe¬
ter , som från nämnde Köping af de kringboen¬
de skola hämtas, blir lika dryg och kostsam som
från de Städer , sorn nu finnas. Om den förut-
nämde föreningen emellan nämnde vattendrag
verkställes , beredes derigenom tillfälle för den
projekterade Köpingen att sjöledes från Göthe¬
borg och andra Städer utan synnerlig kostnad
kunna hämta sina behofver , med samma Fartyg
eller Båtar, sorn nedföra Stångjern , Trädvaror ,
och öfriga Länets Produkter. Jag får i anled¬
ning af hvad jag nu anfört anhålla om återre-
miss, och att detta Memorial densamma mätte
få åtfölja.’’
Herr Huldberg: Den åsigt , hvarifrån Ut¬
skottet herntat anledning till sitt yttrande i fö¬
revarande mål , är , att industri.grenarna böra i
möjligaste måtto uppmuntras och understödjas*
Borg. St. Prot. 1823. 103, 104.
818
Den 30 April.
Utskottet [bär likväl sngt , att en undersökning
bdr föregå innan Köpingen anlägges. Det har
derigenom redan tillstyrkt hvad Herr Beckman
nu önskat ; och hans yttrande anser jag således
icke böra verka till återremiss.
Herr Nilsson uppläste ett så lydande skrift¬
ligt anförande: ”Om ej ett blindt afseende på
Landtmannens fördelar skulle få göra undantag ,
kunde jag icke undgå att , med instämmande uti
Herr Lundmans i serskilt mening framlagda be¬
tänkligheter , afstyrka förslaget om en Köpings
anläggande i Frycksände Socken ; men jng linner
mig icke härtill befogad. Likväl anser jag det vara
rnin skyldighet att vördsamt föreslå återremiss af
Betänkandet till Höglofl. Ekonomi-Utskottet, med
den anmärkning , att i stället för det Utskottet
nu bestämt Norra ändan af Fryken för Köpin¬
gens anläggande (på 2:ne Riksdagsmäns förslag),
det torde vara lämpligare låta ankomma på den
undersökning , som Kongl. Majtt lärer i Nåder
förordna , hvad stället eller platsen för Köpin¬
gens anläggande beträffar. För öfrigt , sorn
Handlingarne föranleda , det ändamålet med Kö¬
pingens anläggande är beroende af en Kanals
öppnande emellan Fryken och Clara Elf, så ha-
de Höglofl. Utskottet efter min tanka bort un¬
dersöka och yttra sig , huruvida Köpingen bör
tillstyrkas till anläggning förrän Kanalen är
byggd. De 2tne Köpingar , som i Wermland äro
privilegierade i senare tid, hafva icke gifvit ti 11-
fridsställ&nde exempel. Den ena, Arvika, som
redan för omkring lo år sedan anlades , synes
ännu ej gifva anledning , att den för det All¬
männa skall kunna medföra det åsyftade ändamå¬
Den 30 Åprih
81g
let; och den andra har ingen gång blifvit pla¬
nerad. Jag bör kanske ej förbigå , att privile¬
gier för dylika Köpingar kunna , som mig synes,
åstadkomma verkliga olägenheter så vida Privi-
legierne förr inträda, än Köpingen hunnit få en
fullständig organisation.”
Herr Beckman erinrade , att målet blifvit
från Höglofl, Piddeiskapet och Adeln återremit¬
terad;.
Herr Falkman: Jag har visserligen icke
något att anmärka mot Köpingens anläggande j
men jag kan icke gilla , att densamma skulle få
större rättigheter , än Städerne ega , såsom att
Judar finge i nämnde Köping bosätta sig, och.
att invån rne befriades från allt band af Burskap
och vanliga Borgerliga skyldigheter , på sätt
som genom den i Betänkandet åberopade Nådiga
Skrifvelsen d, 27 Februari 1811 blifvit Arvika
Köping beviljadt, Jag anser Köpingen i Fryks¬
ände böra tillåtas med samma villkor, som gäl¬
la för Köpingarne inom Calmare Hän , hvaräst
Invånarne äro förbundnej att vara Borgare i de
närmaste Städerne. För öfrigt bestrider jag , att
Staten belastas med någon kostnad i och för an¬
läggande af den Kanal , hvarom Betänkandet
förmäler. I grund af desse anmärkningar anhål¬
ler jag om återremiss.
Häruti förenade sig Herrar Limnelius, Lund-
g ren , Danielson , Nilsson , Möllejr , Cederborg ,
Norström , Lagerstrand , Langenberg tned flere.
H err Lundman instämde jemväl med Herr
Falkman samt åberopade sitt vid Utskottets Bet
tänkande bifogade serskilta yttrande.
820 Den Jo April.
Målet 1 »1 ef, på Herr Talmannens Proposi¬
tion , till Ekonomi-Utskottet återremitteradt.
Ekonomi-Utskottets den 22 dennes §. 13.
på bordet lagda Betänkande Ntr 60 , i frågan
om krönta Kolskrindor och om Kolmätare , före¬
drogs åter.
Herr Norström : Då jag har mig bekant ,
att Kolmätare gjort beslag på Ryssar , hvaruti
Kol för eget behof, men icke till afsalu, blifvit
transporterade , tror jag det böra tydligare be¬
stämmas, att-kröningen på K elskrindorna endast
angår de händelser , då Kolen försäljas ; och jag
anhåller således om återremiss.
Häruti instämde Herrar Langenberg och
Hagande-r.
H err Lenning : Om det af Utskottet före¬
slagna stadgande skulle rubba Allmogens rättighet
att begagna okrönta Skrindor i de af Herr Nor¬
ström uppgifna fall, vill jag äfven förena mig i
anhållan om återremiss, på det* Eörslaget må
tunna förtydligas.
Herr Nilsson förenade sig jemväl med Herr
Norström.
På Herr Talmannens proposition , återre¬
mitterades målet till Ekonomi-Utskottet.
§. 14.
t o
A nyo föredrogos Ekonomi-Utskottets den
2 5:te dennes på bordet lagda Betänkanden :
N:r 63, om Torpares lätt att antaga Tjen¬
stehjon :
Dm 30 April.
N:r 64. om transporter af Undsättnings-Spann-,
0 1
mai:
N:r 65. om deltagande i allmänna Byggnaders
uppförande och underhållande ;
Biled los.
§. 15*
Föredrogs ?t nyo Ekonomi-Utskottets Betän¬
kande N:r 6 6. , örn värfning till Extra Rote-
ringen och om Beklädnaden St Manskapet.
Herr Santesson: I första delen af Betän¬
kandet , eller hvad angår ogillandet af Motionen
om rättighet för Extra Roteringsskyldige , , att ,
lika med Ordinarie Roteringen , begagna sig af
Beväringsmanskap till fyllande af sina Soldat-
Hummer , kan jag icke instämma. Utskottet
har utgått från den grund , att Kongl. Kungörel-
sen den 27 Oktober I812 om utskrifningssättet
och inrättningen af Allmänna Beväringsmanska¬
pet endast tillåtit den stående Arméen
att anställa värfning inom Beväringsåldern , inen
att Extra Roteringen icke skall kunna derunder
inbegripas. Deremot tror jag Extra Roterings-
Manskapet äfven böra räknas till den' stående Ar¬
méen , eftersom detsamma i krig utkommende¬
ras lika såväl som de Indelta Regimenlena.
Jag inser således icke något skäl hvarför ej Ex¬
tra Rotehållare skulle få åtnjuta enahanda förmå¬
ner , som i nämnda afseende tillkomma den
Ordinarie Roteringen ; och jag anhåller , i följd
häraf, att målet återremitteras.
Med Herr Santesson förenade sig Her¬
rar Bjuhr, Langenberg, Winberg, Ullberg och
Lagerstrand.
8*3
Den jo April.
Herr Norström: Jag instämmer äfven med
Herr Santesson, och begär återremiss desto hell¬
re, som troligen Extra Rotehållarne ej ännu
uppsatt sina Nummer , och sådant följaktligen
blir för dem så mycket svårare när det en gang
skall ske.
Herr Talmannens Proposition till återremiss
besvarades med J a.
§. 16.
Ekonomi-Utskottets Utlåtande N.'r 67 om
yrkad befrielse för Gottlands Hemmanseegare att
in Natura aflemna Skatte-tjära m. m. föredrogs
nu åter.
Herr Lenning: Då Markegångs-Taxor äro
upprättade till grund för liqviden emellan Rän¬
tegifvare och Räntetagare, inser jag icke hvarför
ej Allmogen på Gottland må befrias från Skatte-
Tjärås lefvererande in natura, när Allmogen
vill lösa den till ett lämpligt pris. Ett sådant
tvång instämmer icke med omtankan för Skogar,
nes vård; utan tvärtom innebär skyldigheten till
Tjä rbränning på en ort, der tillräcklig skog sak¬
nas, en rak motsägelse mot all förnuftig hus¬
hållning med skogarne. Jag tillstyrker alltså, att
målet återremitteras.
Herr Ehinger: Med Herr Lenning instäm¬
mer jag. Utskottet har för öfrigt endast fästat
uppmärksamhet på den från Gottland utgående
Skatte-Tjära, som varit anslagen till Orlogsflot-
tans behof; men Motionären har tydligen åsyf¬
tat allt slags Skatte-Tjära, såsom t. ex. den på
lön anslagna, hvaribland Biskopen njuter någon
del» den han icke använder till eget behof» ut«
Den 30 April,
823
an säljer. Något hinder åtminstone för sådan
Skatte-Tjäras lösande med penningar, lärer icke
böra mota; och det måtte i alla täll hafva varit
Uisko tc-ts skyldighet , att bestämdt utlåta sig öf¬
ver Motionen äfven i den delen.
Herr Bjuhr: Till Gottlands Hemrnsns-e-
gares befriande från den ifrågavarande skyldig¬
heten finner jag desto större skäl, sorn Riket ic¬
ke har någon brist på Tjära, utan den tillver¬
kas i stor mängd uti Norra Orterne.
Målet blef, på Herr Talmannens Proposi¬
tion, återremitteradt.
§• 17.
Hans Exellens Hof-Kansleren m. m. Herr
Grefve af Wetterstedt ankom och aflemnade Kongl.
M.ij.-ts Nådiga Skrifvelser af den 2.3 dennes:
1, angående Riksdagens förlängande till den 2
nästkommande Junit
2. i anledning af Ständernes underdåniga Svar
den n:te dennes med Deras Beslut angående
H. K. H. Kronprinsen Joseph Frans Oscars
utnämnande att i vissa fall föra Ordet uti Re¬
geringen.
Sedan Hr ns Exellens blifvit på vanligt sätt
utbeledsagad , upplästes Högstbt rörde Nådiga Skrif¬
velser: Den förre lades till Handlingarne :
Den sednere skulle meddelas Expeditions-Ut-
skottet, med anmodan att låta nyssnämnda Be¬
slut intagas i RiksdagsBeslu tet,
§. 18.
I ett sammanhang justerades Protokollen för
den i7:de dennes §. 8. och_ för den 2 2:de §,
824 Ben 30 April.
ii. angående de då hos Ståndet haline öfver,
läggningar och fattade Beslut i frågan om Offent¬
lighet vid Ståndets Sessioner: Och inlemnade
Herr Linström, Jakob, Ritning och Kos nads-för-
slag till inredningen för åhörares placerande.
Herr Talmannen anförde : att, då Ståndet ha¬
de sig bekant, det Hans Majit Konungen, till
hvars kunskap kommit Ståndets Beslut att å de
Regi ememariske Föreskrifterne icke söka Nådig
Sanktion, derpå fastat uppmärksamhet, samt i an¬
ledning deraf, personligen i Nåder meddelat Herr
Talmannen och åtskillige Ståndets ^Ledamöter
Sina tänkesätt och låtit förstå, hurusom Hans
Maj:t med det fullkomliga förtroende och den
tillgifvenhet Han för Borgare-Ståndet hyser, äf¬
ven vid detta tillfälle väntat Sig ett lika förtro¬
ende af Borgare-Ståndet tillbaka, ville Herr Tal¬
mannen hemställa, om ej Ståndet, af underdå¬
nig vördnad och tillgifvenhet för Kongl. Maj:t,
skulle finna 1 ämpligt, att genom en underdånig
Skrifvelse anmäla sitt Beslut och de grunder ,
hvarpå det stödjer sig, samt dervid jemväl bi¬
foga en afskrift af de fastställde Reglementariske
Föreskrifterne.
H artill hördes flere yttra sitt bifall.
Herr Ehinger: För min del gillar jag äf¬
ven Herr Talmannens Förslag, med vilkor, att
verkställigheten af Ståndets Beslut derigenom e-
naellertid icke hindras.
H err Hagge: Då Ståndet ej vidtagit något
Beslut, som strider emot Grundlagen, kan j3g
icke samtycka till hvad Herr Talmannen föresla¬
git. — Ståndet är , enligt R. O. , berättigadt
att tillsätta endast tvänne Kanslister, Af detta*
Den 30 Åprili
825
och enär det endast för Utskotten finnes stad¬
gadt, att de med Riks-Slåndens bifall kunna föri
ordna flere än det i Riksdags-Ordningen med-
eifna antal, skulle således följa, att Borgare-
Ståndet ej egt rättighet hos sig antaga flere än
de tvänne. Icke desto mindre har Siandet lern*
nät 2,0 Extra Ordinarie Kanslister tillträde, hvil¬
ka troligen ej komma att njuta aflöning och allt¬
så ej lära sysselsätta sig med Kansli-görorri; len.
När sådant kunnat ske utan anmälan hos Kongl.
Majrt, tror jag det ej heller vara i sin ordning
att i underdånighet anmäla det Beslut, Ståndet
uti Offentlighets-Frågan fattat.
Herr Aspelin’. Den af Herr Bagge gjorda
jemförelse linner jag icke vara antaglig ; och ,
med afseende på hvad Kongl. Majit vid Herr
Talmannens och en del Ståndets Eedamöters fö-
reträde i Nåder yttrat, tillstyrker jag den åtgärd,
Herr Talmannen nu föreslagit.
H äruti instämde Herrar Lundgren, Cronius,
Palm och Huldt.
Herr Cederborg'. I hufvudsaken har jag för¬
ut yttrat mig ; och jag har äfven tillkännagifva
min öfvertygelse, atr jag ansett en underdånig an¬
hållan om Sanktion, om icke nödig, åtminstone
påkallas af den underdåniga vördnaden för Kongl.
Majit. Då Kongl. Maj:ts tänkesätt nu kommit
till Ståndets kännedom, tror jag Herr Talman¬
nens Proposition böra antagas , enär Ståndets me¬
delst Votering fattade Beslut derigenom icke kom¬
prometteras.
Herr Huldberg: Eika med Herr Bagge an.
ser jag det visserligen icke för Ståndets skyldighet,
att anmäla Beslutet; men, då man känner Hans
826
Den 3° April.
Majit Konungens önskan, vöre det stridande e-
mot den undersåtliga vördnaden att icke gå den¬
na önskan till möte. Jag gör likväl härvid den
reservation, alt hvarken en sådan an ma lan , eller
afvaktan af det Nådiga Svar, som derpå kan föl¬
ja, må hindra verkställigheten af Ståndets en
gång fattade Beslut , hvilket icke bör kunna
upprifvas.
Herr Santesson'. Afven jag har haft och
har ännu den öfvertygelse, att Nådig Sanktion
å Beslutet icke erfordras; men jag anser detta
Beslut på intet sätt förnärmas genom antagande
af Herr Talmannens Proposition.
Herr Bagge’. När Ståudet fattat sitt Beslut,
tillhörer det, i min tanka, Talmannen att tillse
verkställighet deraf. Finner han sig böra i un¬
derdånighet anmäla detsamma hos Kongl. Majit,
må sådant vara hans ensak. Jag begär emeller¬
tid verkställighet å Beslutet.
Herr Westin 1 Beklagligtvis har jag varit
första orsaken till all den oro, som den af Bor¬
gare-Ståndet beslutne Offentlighets-anstalten för¬
orsakat. .Långt ifrån likväl att bestrida, har jng
tvertom öppet yrkat, det Nådig Sanktion å de
Keglementariske Föreskrifterne skulle sökas. Jag
har äfven varit bland de Ståndets Tjedamöter,
som, vid en underdånig uppvaktning hos Kongl.
Majit, afhört Hans Majlis Nådiga yttranden i
afseende på denna sak. Hans Maj:t uttryckte ic¬
ke något missnöje emot sjelfva saken , utan en¬
dast deröfver, att Ståndet icke haft förtroende
till Hans Majit och underställt Reglementet Dess
Nådiga pröfning; Och Hans Majit omnämnde
såsom ett bevis af sin tillgifvenhet och Nådiga
Den 30 April.
827
ynnest för Borgare-Ståndet , att Hans Maj:t ic¬
ke, enligt Sin Konungsliga rätt, afgjort frågan
om Nät ings-friheten , utan öfverlemnat den till
Ständernes pröfning. — Jag ber, mine Herrar,
att vi fästa uppmärksamhet på allt detta, samt
att vi erinra oss de många välgerningar, Kongl.
Maj:t bevisat Borgare-Ståndet; Och, såsom är¬
lig och redlig Medborgare, tillstyrker jag , att vi,
af kärlek och vördnad för Kongl. Maj:t, bifalla
Herr Talmannens Förslag, samt i underdånig¬
het anhålla om Nådig stadfästelse å Reglementet.
Herr Norström förklarade sig för bifall till
Propositionen och ansåg Ståndets Beslut i alla
fall kunna verkställas.
Med honom förenade sig Herrar Lagerstrand
Och Lindström, Michael.
Herr .Ehinger: Jag åberopar hvad jag för-
ut anfört. Då Ståndet en gång genom votering
afgjort, det Nådig Stadfästelse å Reglementet
icke skulle begäras, kan ej heller, såsom Herr
Westin förment, någon fråga uppstå om ändring
i detta Beslut, Hvad Herr Westin för öfrigt
yttrat derom, att Kongl. Maj:t i Nåder skall lem-
nat Borgare - Ståndet företrädesvis något prof af
Sin ynnest, anser jag sådana uttryck alldeles o-
lämpliga; ty Kongl, Maj:t ger ingen Undersåte
företäde, utan utdelar rättvisa åt alla . och an¬
nat, än rättvisa, har ej heller Borgare-Ståndet
någonsin begärt.
Herr Winberg: Hvar och en både enskild
och offentlig person ar skyldig att göra redo för
sina åsigter. Jag kan således, med afseende på
hvad Herr Talmannen anfört, icke ett ögonblick;
tveka att bifalla hans Proposition.
8 2 8
1leri 30 April.
Herr Falkman: Utan att vilja samtycka nå¬
gon åtgärd, som kunde leda till ändring i Stan-
dets den 22 dennes fattade Beslut, hvaruti äf¬
ven jag med min röst deltagit, finner jag dere¬
mot vara Ståndets pligt, att i officiel väg un¬
derrätta Kongl. Majit om Beslutet , i synnerhet
då man känner , att Kongl. Majit i Nåder betrak¬
tat saken annorlunda, och ansett det tillkomma
Sig, att sanktionera Reglementet. Jag anhåller
alltså om förnyad framställning af den Proposi¬
tion, Herr Talmannen gjort.
Herr Linström, Jakob, begärde upplysning
huruvida de nu upplästa Protokollen, såsom vid
justeringen lemnade utan anmärkning, äro att
anse för godkända.
Härpå ropades Ja.
Herr Linström, Jakob: Hå är frågan af¬
gjord; och Ståndets Beslut måste hållas i helgd.
Het är under de förra öfverläggningarne utredt,
att Ståndet har rättighet antaga sin Stånds-Ord-
ning; och i frågan om straff-bestämmelser för
de förbrytelser , som af Offentligheten vid
Ståndets Sammanträden kunde blifva en följd,
har man, bland annat, äfven tillämpliga stadgan*
den uti 60 Kap. 4 och 5 §. §. Missg, Bal¬
ken. Emellertid, och med afseende på de tän¬
kesätt, Kongl. Majtt i Nåder yttrat, tillstyrker
jag, att Herr Talmannen må till Kongl. Majit
i underdånighet öfverlemna en afskrift af det
fastställda Reglementet.
Herrar Lundman, Langenberg och Bjuhr ytt¬
rade sitt bifall till Herr Talmannens Proposition;
Och deruti hördes åter flere instämma.
Herr Noréus: Som en underdånig anmälan
Den 30 April.
829
om Beslutet och redovisning för motiven ic¬
ke rubbar detsamma, anser jag både lämpligt
och Ståndet värdigt att dertill samtycka. Jag
tror i atla fall, att nu efter justeringen någon
Ledamot skulle opåmint hafva gjort framställning
om en anmälan hos Kongl. Majtt, i händelse
ej Herr Talmannen förekommit med sin Pro¬
position. — Mina tankar emot en underdå¬
nig ansökning om Sanktion har jag förut yt
traf. Jag förblir vid dem ; och jag finnér ej
heller Herr Talmannens framställning hafva å«
syftat någon sådan ansökning.
Herr Bagge: Jag bestrider icke Ståndets
skyldighet att redovisa skälen för sina åtgärder,
otn Kongl. Maj:t i Nåder så önskar; men nu
har Kongl. Maj:t icke i officiel väg fordrat en
sadan redovisning; och jag anser derför olämp*
ligt att i förhand likasom urskulda sig för ett
Beslut, om hvars laglighet jag är fullkomligen
öfvertyga!.
Herr Hagander 1 ’ Jag mäktar väl icke ut¬
trycka mig lika varmt som Herr Westin; men
hvad jag yttrar skall icke destomindre blifva upp¬
riktigt. Jag ser intet skäl , hvarför med före¬
varande ämne skall sammanblandas frågan om
Näringsfriheten, i afseende på hvilken Konun»
gens rättvisa och .Med Ståndens upplysta tänke¬
sätt ingifva åtminstone mig tillräckligt lugn.
I afseende åter på Högt. Ståndets redan fattade
Beslut om Reglementet för Sessionernes offent¬
lighet, och de tänksätt jag i den delen hyst,
anser jag mig icke skyldig redovisning åt nå¬
gon annan, än mitt samvete och Hagarne; men
deremot finner jag, för min del, öfverensstäm-
83°
Den 30 April.'
mande både med lojala tänksätt, samt med den
tillgifvenhet och vördnad, man är Konungen
skyldig, att bifalla den föreslagna anmälan; och
derutinnan instämmer jag med de flere, sorn
derom redan sig yttrat.
Herr Lenning: Hela Ståndet delar säker¬
ligen lika känslor af underdånig vördnad och kär¬
lek för Hans Maj.t Konungen; och jag vet ej
hvarför vi då skulle tveka alt gå Kongl. Majus
Nådiga önskan till möte, enär Kongl. Maj:t hit¬
tills icke annorlunda, än genom ett Tidningsblad,
fått kännedom om Ståndets Beslut. För mia
del godkänner jtg således Herr Talmannens Pro¬
position.
Flere hördes begära förnyelse deraf.
Herr Lefler åberopade hvad han tillförene
i saken anfört och förenade sig i nämnde begäran.
Herr Hjertström yttrade sig lika med Herr
Noréus.
Herr Vilberg : På Herr Talmannens fram¬
ställda fråga svarar jag ett bestämdt J a. Jag
åberopar de skäl, Herrar Santesson och Falkman
anfört ; och j3g anhåller om förnyad Proposition.
Häruti instämde Herr Hegardt och mänga
Ståndets Ledamöter,
Herr Talmannen framställde å nyo sin i bör»
jan af denna §. intagne Proposition, hvilken be¬
svarades med Ja, utom af Herrar Lagge och
Linström, Jakob, som anmälte sin reservation.
Herr Linström hemställde, om man icke ge¬
nast borde gå i författning att verkställa Ståndets
den 2ä:dre dennes vidtagna Beslut, sedan Rit¬
ning och kostnads-förslag nu mera inkommit.
Ståndet beslöt, alt den underdåniga Skrif-
Den 30 April.
831
velsen skulle (lil nästa Plenum uppsättas, samt
att Ritningen och kostnads-förslagetj emellertid
borde hvila på Bordet,
§. 19.
Det återstående af Protokollet för d. 2 2:dre
dennes justerades.
§. 20.
Herr Beckman anhöll om ledighet från Riks¬
dagen på åtta till högst fjorton dagar för att re¬
sa till hemorten; Och, sedan det blifvit upplyst,
att Bevillnings-Utskottet, hvaräst Herr Beckman
är Ledamot, ej haft emot hans begäran att på¬
minna, fann ock Ståndet för godt ali dertill lem¬
na bifall J Ledigheten räknad ifrån afresan.
Plenum slutades kl. till 3 e. m.
in Fidem
Clas Arvedson.
Slut på Första Bandet.
Bättelser
R ä tt elser:
Sid.
|
Rad.
|
Står:
|
Läs;
|
24.
|
9-
|
begårte
|
begärde
|
43-
|
1 2,
|
en
|
ene
|
97.
|
29.
|
tall
|
fall
|
>5 3-
|
1 2.
|
Direktionerne
|
Direktionen
|
182.
|
2 3*
|
bfrf Egge och Ekelund
|
Hr Ekelund förenade
|
226.
|
|
förenade sig
|
sig
|
26.
|
Segelduk
|
Siktduk
|
228.
|
19.
|
Segelduk
|
Siktduk
|
23?.
|
io.
|
sökte
|
sökt
|
2JJ.
|
2.
|
Sadén
|
Staden
|
2;8-
|
|
förhöll
|
förhölle
|
239.
|
3-
|
last,
|
last ;
|
—
|
»3*
|
dem
|
den
|
265. Emellan”Råd. 16 och 17. bör stå J (Bilag. N:r 146.)
267. 17. 18: Riksens Ständers Riks.Ståndens
269. 15.
|
Landshöfding
|
Landshöfding ,
|
271. 30.
|
inkommo:
|
inkomma.
|
273- J9.
|
ä
|
i
|
273. 10.
|
kostnaden
|
itostnader
|
277. 9-
|
Stars-kassan
|
Stads-kassan
|
279. 16.
|
Invånarne
|
Invånare
|
280. 21.
|
medlet
|
penningemedel
|
291. 13.
|
villor
|
vilkor
|
3 »9- 2j.
|
beraktas ^
|
betraktas
|
322. 15.
|
Herrars
|
Herrar
|
323. 90.
|
Domstolar
|
Domstol i
|
329. 27.
|
framdeles
|
femtedels
|
3 3 *• 22.
|
Utskotten
|
Utskottet
|
350. 6-
|
fredade.
|
fredad.
|
363. 11.
|
ensedi ga
|
ensidiga
|
368. 10.
|
granska ;
|
granska,
|
384. 9-
|
antyder ;
|
antyder,
|
411. 11.
|
lön förhöjningen
|
lonförhöjningen
|
422. 26.
|
rätten
|
Rätten
|
432. 12, 13. samt såsom sådan af
|
samt bort såsom sådan af
|
442. 26.
|
innehaller
|
omförmäler
|
447. 14.
|
Innehafvarens
|
Innehafvaren
|
449. 32.
|
anslaget;
|
anslaget ,
|
439* 20.
|
Nist efter hör stå
|
Lades på Bordet.
|
483. s.
|
med något
|
och något
|
12.
|
nya
|
nyo
|
494. 20.
|
Kämnerar
|
Kärn närer
|
22.
|
Rättens
|
Rätters
|
502. 1.
|
A rt ■
|
An
|
306. 3, 6.
|
tanka åtminstone.
|
tanka , åtminstone
|
Sid.
|
Rad;
|
Står:
|
Läs:
|
509.
|
19.
|
för Staden och
|
Staden och
|
511.
|
24.
|
erinaan ,
|
erinran ;
|
51 y-
|
3-
|
för väg
|
förväg
|
520.
|
1.
|
voro
|
vore
|
525.
|
14.
|
om
|
och
|
J2 6.
|
*9-
|
efterfrågar
|
efterfrågat
|
5 34-
|
22.
|
Öfver-rätt
|
Ofver-Rätt
|
J3 5-
|
S-
|
denna
|
denne
|
_
|
32*
|
ensamt
|
ensam
|
536.
|
2.
|
ensamt
|
ensam
|
J3S-
|
2 7-
|
ovirshet
|
ovisshet
|
y4°.
|
28.
|
förmaliteter
|
formaliteter
|
550.
|
26.
|
egande rätten
|
eganderätten
|
y 5 *•
|
3-
|
egande rätten
|
eganderätten
|
. - .
|
9-
|
egande rätten
|
eganderätten
|
__
|
26.
|
egande rättsfråga
|
eganderättsfråga
|
J52-
|
21.
|
sedare
|
sednare
|
J58.
|
2 9-
|
vidtogos
|
vidtoges
|
566,
|
1.
|
rättelser
|
rättelse
|
567.
|
4.
|
funnet
|
funnit’
|
J69.
|
11.
|
rummet .-
|
rummet
|
J70.
|
2.
|
ensam
|
ensamt
|
|
21.
|
med Ullberg
|
med Herr Ullberg
|
576.
|
30.
|
rätt ; att
|
rätt att
|
577.
|
26.
|
anhålla
|
anhållan
|
604.
|
24.
|
punkten
|
punkterne
|
|
29.
|
kunna
|
hunne
|
éoS*
|
30.
|
7
|
7:de
|
6i8‘
|
10.
|
dervid
|
dermed
|
619.
|
22.
|
afbetalning
|
utbetalning
|
620.
|
25-
|
Askilliga
|
Åtskilliga
|
629.
|
2.
|
lemnar
|
lemna
|
645.
|
30.
|
medel; j
|
medel. I
|
ÉJ2.
|
23.
|
behöfva; jag
|
behöfva ; Men jag
|
<577.
|
2 3-
|
måtte
|
måste
|
<S8i.
|
25.
|
således
|
sålunda
|
<597.
|
2.
|
komma
|
komme
|
699.
|
13.
|
med
|
men
|
701.
|
2.
|
Borgmästare
|
Bergmästare
|
70 6.
|
14-
|
Utlåtanden
|
Utlåtande
|
707.
|
24-
|
Man
|
Mån
|
750.
|
17, sid. 38 och 120. 3;dje Samlingen sid, 38 och 120.
|
761.
|
23.
|
skuld
|
skull
|
785.
|
4. 5.
|
som godtgöras
|
som borde godtgöra!
|
Soj-
|
12.
|
utvisa,
|
utvisar ,
|
809.
|
33-
|
välja
|
våije
|
Bokstafsfel och felaktigt använda eller felande Skiljetac-
ken behagade Läsaren sjelf anmärka.