Den 6 Junii. 3065
stöd nödgas äfven för måttliga skulder lemna en
vida mera vard egendom oell se dea skötlad,
utan art ens liquidera deni ? Dea arberssamme
och hushållsaktige Medborgaren beliöfver egentli¬
gen i sådan tid som denna hjelp, och utom den
är afven han förlorad. Jag får derföre ånyo
upprepa mjn ödmjuka anhållan om, att det Högt-
iirade Ståndet ville behjerta detta stöta behof a£
hjelp, och j följe deraf bevilja densamma.5’
Herr Eckhoff: Det är ganska smärtande
att hora beskrifningen på den bedtöfliga ställning
Disconternas uppbo ande skulle medföra, sedan
man så nyligen erfarit de olyckliga vetknin-
garne af deras tillvarelse, och jag fruktar, att
hvarje Riksdagsman, som skulle hemkomma med
underrättelser om n>'a Discoqters inrättande, torde
vara foga välkommen hos sina Committenter, Det
är ingen förmenadt att söka lån i BancoDiscon-
ten , och dessutom har man gepom Utrednings-
Contoiren i Malmö och Götheborg gått dessa ör¬
tets önskningar till mötes så långt man kunnat,
titan au öppna ett nytt lånsystem, i hvilken hän¬
delse hvarje *f Rikets provinser sk vilie kunna be¬
gära att äga en Discont för sin egen räkning.
Herr Björkman', Lättheten att upptaga
Discontl.it) har för mången varjt ruinerande, och
följderna sf credilsystemet hafva föranledt Riksdags-
kallelsen. Så länge FilialDisconterne under en elier
annan fo.tm fortfara, och utvägarne stt på flere
staden upptaga lån bibehållas , finnes ingen säker¬
het emot sådane missbruk, sorn .åstadkomma för¬
luster 3 och någon controil torde ej kunna palin-
go 66
Den 6 Junii.
nas. Till nya Discontlnrättningar kan jag således
icke lemna mirc bifall hvarken i Malmö eiler i
Götheborg, och anser, att Styrelsen af BancoDis-
conten ej underlåter att iakttaga den oväld, som
berättigar invånare från alla Rikets provincer, att,
efter hvad tillgångarne medgifva, begagna lin.
Herr Ullberg'. Jag är af samma tanke
som Herrar Eckhoff och Björkman, och kan
ej dölja min förundran deröfver, att, sedan man
i en längre tid yttrat förtrytelse öfver allt det
onda, sorn FilialDisconterne tillfogat lander, hvil¬
kas fall varit förnämsta orsaken till detta långa
och kostsamma Riksmöte; sedan man sett en Di»
rection tilltalt för så grofva förseelser, att på¬
stående om årans fot lust enior den kunnat afgif-
vas, och sedan både i Utskott och RiksStånd be¬
kymmersamma öfverläggningar ågt rum, huruvi¬
da tilltal emot en annan DiscontDirection skulle
anställas; sådane framställningar, som åsyfta Fi-
lialDisconternas bibehållande, ändå möjligen kunna
göras och understödjas. Man har långe hört Gö¬
theborgs Discontställning såsom solid berömmas;
men sednare underrättelser innehålla helt annar.
Resultatet lärer vara, att äfven denna Discont be¬
finner sig Banqueroute, om den ej blifvit af Rik¬
sens Ständer gripen under armarna. Då Banco-
Discontens lånefond härstädes är gemensam både
för provincerne och hufvudstaden , samt tillgäng¬
lig för alla orters invånare i mån af dess tillgån¬
gar; så kan jag icke finna några nya Discontln¬
rättningar vara af nöden, ej heller någon delning
flf Creditivet böra komma i fråga, i och för Gö¬
theborg och Malmö, och jag kan icke heller inse
Dea 6 Junii.
fur dem någon rättighet att påfordra en beqväm¬
lighet, som andra otter måste sakna. För öfrigt
förblifver jag äfven vid den ranken , att öppnan¬
det af mångå låneutvägar ingalunda bidrager till
den allmänna fördel ruan synes deraf förutsätta.
Herrar Linström, Schwan A. L., Zet¬
terberg, Schram och Forssell förenade sig
med Herr Ullberg.
Herr Cronius anförde: ”Jag skulle ön¬
ska, att alla Disconter i Sverige kunde upphöra;
ty då kunde vi säga oss åter äga gamla goda
tider. Den nu varande BancoDiscontens Styrelse
och Förvaltning med alla sina 6* millioner anser
jag väl kunna ske hår i Stockholm ; men i den
händelse någon utgrening deraf till orterne skulle
komma att ske , hemställer jag, om ej staden
Christianstad, som ligger inne i landet, vore en
lämpligare ort för ett DiscontUtrednings-Contoir i
Skåne, än Malmö, som ligger vid Gränsen, och
kan hafva nog att skota med utredningen och li-
qvidationen för den förr varande Disconten.”
Herr Ebel anförde skriftligen: ”Till svar
å Herr Arfvidsson* vickta hemställan om nöd¬
vändigheten att vid de i Götheborg framdeles in¬
rättade LiquidationsContoir undfå 1,000,000 R:dr,
utt i Discont väg understödja lånbeböfvande, så
nödgas jag det till alla delar bestrida. De fleste
Ledamöter som tillstyrkt, dels att det skulle ta¬
gas från BancoDiscontens fond, dels af de medel,
som kunna ingå genom FilialDisconterncs inbetal¬
ningar, finner jag olämplig. Ty BancoDiscoiiten
3o58
Den 6 Junii.
är tillgänglig för alla Rikets inbyggare, som vil¬
ja låna, då dc förse sig med den säkerhet, som
Reglementet och Fonden medgifva , faller således
af sig sjelf, att den ej är ensamt danad för Stock¬
holm, hvarom de utgående lånbiträden gifva ojäf-
aktiga bevis,
Det är smältande för mitt sinne, att ?f nårn*
de värda Ledamot na få höra den yttrade farhå¬
ga , att de Gåldskyldige i Götheborgs Discont äro.
knappt i stånd att fullgöra sina halfva förbindel¬
ser, helst då den underrättelsen kommer mot slu¬
tet af en Riksdag , då Staten redan öfverragit
Disconternes skulder, följdeme behöfver jag ej an¬
märka, de anmärka sig sjelfva.
I anseende till Malmö Liquidations- och för»
vandlande i DiscontContoir gäller samma anmärk¬
ning. För öfrigt öfverensstärnmer jag till alla de¬
lar med den varda talaren Herr Ullberg.
Herr Norens: I fall nya lane arrengemen-
ter för Malmö och Götheborg skulle komma att
förminska KancoDiscontens Creditiy , fruktar jag ,
att mycken förlägenhet derigenom skulle uppkom¬
ma i anseende till EancoDitcontens låntagare. Om-
sättningarne hafva redan blifvit med så mycken
svårighet bestridde, att, ehuru tiden för desam¬
mas verkställande varit förlängd) en mlngd lag-
sökningar inträffat. Med inskränkning af 2 mil¬
lioner i lånecreditivet för BancoDisconten vora
det en ofelbar följd, att nöden ännu vidare skul-
le utsträckas. Men då man å andra sidan icke
heller kan undgå att erkänna den förlägenhet^
Den 6 Juni!.
som Götheborg och Malmo samt en stor del af
Riket genom nuvarande ställning uppkommit; så
bör man afven söka den tillfredsställelsen , att i
mån af möjliga tillgångar och utan andras Forlörde-
lande densamma afhjelpa. Jag sk tille i sådant än¬
damål föreslå, att Banken åkade Discontcreditivet
till eller 7 rriillioner. Och att detta ökade
Creditiv egentligen skulle verka för de orter,
som hitintills ålitat FilialDisdonterne, och om
hvilkas skadlighet, nian må hysa hvilken tanke
sorn helst, man dock icke må låta den bittra
känslan af den oreda , soot igenom dem uppkom-
iiiit, hänförs sig derhän, att icke lemna det af¬
seende åt deruti icke inblartdade inedborgares be¬
klagansvärda belägenhet, som de hafva liflighet
ätt fordra af Svenska folkets Representanter. Jag
tror mig äfven i financielt afseende hafva en led¬
ning till ert sidan förökning af Creditivet, enär jag
besinnar, att Sedelstocken skulle således icke er¬
hålla någon' öfverhopelig fothöjning, om en till
ji million anslogs till \ förökning af BancoDis-
CöntCreditivet , i synnerhet som MagazinsDi-
rectionéns anslag icke torde böra anses an¬
norlunda än eveiltuelt. Jag skulle dock önska,
att denna ökade utlåning genom BancoDisconten
verksflldes, utan någon ny inrättning af subor-
dineranda eller FilialDisconter. Men jag kan icke
skilja mig från den farhåga,art, i fall man lemnar i
fråga varande orter utan detta biträde, den dag
snart kan komma, då srarkare uppoffringar for¬
dras, för att lådda deras olyckliga innevånare i-
ftån nöd och elände, emedan jag icke kan anse
det närvarande tryckande behofvet afhjelpt genom
den aflägsna tillgäng, som uppkommer genom
3070
Den 6 junii»
utlåning af hvad på Bankens Creditiver till Filial-
Disconterne inflyter. Förlägenheten är för dagen,
och den kan icke fortfara länge , uran att rädd¬
ningsmedel åter påkallas, alltid kinnbara i samma
mån som de uppskjutas, och den lidandes nöd
tilltager.
Herr Arfvidsson'. Jag har icke haft den
lyckan att blifva förstådd. Min mening har in¬
galunda varit att begära något nytt Creditiv; jag
skulle til! och med önskat, att aldrig något sådant
blifvit lemnadt. De olycklige följderna af Dis-
continråttningar, sorn medföra ett tor högt upp-
drifvit lånesystem, liro lika kännbara för hvilken
ort sorn hels' , hvaresr sådana Dscontinrättningar
funnits eller finnas; och ett bevis derpå blifver
den ort , der 7 millioner pn en gång skola ryc¬
kas från rörelsen. Denna olyckliga ort har lik¬
väl varit alldeles oskyldig till Discontens felakti¬
ga organisation. En skarp linie kunde uppdragas
emellan gränsorna lör BancoDiscontens och Filial-
Disconternes utlåningsdistricter, på det alla miss-,
bruk måtte förekommas, och hvad den förra med¬
delar åt de sednare , enligt gifna föreskrifter an-;
vändas. Detta bör så mycket lättare kunna verk¬
ställas , som FilialDisconterne skulle stå under
BancoDiscontens styrelse , hvilken för så mycken
varsamhet oell omtanka hittills varit berömd. Man
bör märka, att Disconren blifvit orten påförd ,
och att man således äger en förbindelse mer att
förekomma dess ruin genom verkningarne af en
inrättning , hvilken af orten icke blifvit begårtL
Jag talar för dem, som der äro engagerade, och
hvilkas öde jag ofverlemnar åt Ståndets behjer«
Den 6 Junii.
3071
tande , äfvensom jag anförtror denna min åtgärd
åt Ståndets benägna omdöme.
Herr Cederborg: Lika bedröflig som sann
ar den målning Herr Arfvid i son framställt.
Om våra förvirrade penningafFairer kunde hjelpas
genom Disconters inrättande, då borde man an¬
lägga sådana i hvar stad, och i alla fall gäller
Herr Ullbergs anmärkning, att den ena orten
icke är mera berättigad än den andra att åtnjuta
de fördelar, som dermed till, äfventyra vore före¬
nade. För min fattningsförmåga är det nog
svårt att inse huru de genom Disconterna åstad-
komne olägenheter skola kunna botas genom nya
Disconters anläggning 3 detta synes mig hafva
någon likhet med den Gäldenär, som lofvar att
betala sin skuld, om man vill låna honom dubbelt
så mycket. Vådan af lånerörelsens concentrering
i hufvudstaden, som i början befarades, försvinner
vid närmare eftersinnande, och då BancoDisconten
är tillgänglig för alla orters invånare, äro Disconter
annorstädes öfveiflödige.
Herr Norström yttrade sig skrifteligen:
”Med erkännande, att jag annu icke inser egentli¬
ga syftet för Herr Ar f vids rons motion, som
blott utgår på hjelp och biträde för Götheborgs
Stads och ortens derikring iråkade bekymmer¬
samma penninge- och låneföriagenhet, utan att
jjag hört nämnas Discont- elier urlåningsrärtigheC
för det till åfventyrs blifvande UrredningsCon-
toir — hvilket sednare i det nogaste innefattar
det förra får jag dock i öfverensstämmelse med
hvad de flere Hetsar Ledamöter anfort, sä myc?
3°72
Den 6 Juni.
ket mer bestrida ali sidan, under hvad helst be¬
nämning Filial eller UtgreningsDisconr, som erfa¬
renheten gifver misstänka på icke goda verknin¬
gar deraf, och vill för egen del blott tillägga, atr,
då Götheborgs Diiconts Ocrrov snart skulle gå
till ända, sraden och orten icke bordt den för
längre tid påräkna i deras penningeaffairer, hvar¬
af jag vill sluta, att den bedtöfliga teckning som blifvit
uppgjord om verkan af Götheborgs Disconts in¬
dragning, icke bör thy fil skrifvas, u'an sättas på
eget mindre föreseende, hvilket allt att hjelpa
icke Ir möjligt, hvarförutan älven det förekom¬
mer mig, artj om någon slags Discont skulle til¬
låtas i Götheborg , mi varande Ständer kunde få
den beskyllning * som jag hört anföras, att den
blifvit staden och orten påförd, såsom bidragan^
de skäl tili hvad nu år hegardt.”
Herr Falkman'. Det är redan sf Utskotten
projecteradt, att i Götheborg och Malmö Con¬
toir för utredningen af Discontaffairerne skulle in¬
råttas, och jag upprepar min vid ett annat till¬
fälle inom detta Stind ymade mening och ön¬
skan , atr dessa Contoir jemväl måtte få sig upp¬
dragit, att under BaucoDisconrens Styrelse och
uppsigt fa udån3 de summor, sorn för hvartdera
af dem kunna anslås; samt att, derest man icke
ville anförtro UtredningsContoiren denna befatt¬
ning, man åtminstone kunde vidtaga den författ¬
ning, art Lånsökande finge inlemna sine lå-
nehandlingar till nämnde Contoir, hvilka, efter fö¬
regången granskning deraf, borde uppsända dem
tillBaucoDiscontStyrelsren,med till eller afstyrkanå
de
Den 6 Junii.
3073
de sökta lånen, hvarefter, i händelse de bevilja¬
des, lånesummorna skulle nedskiekas tillUtrednlngs-
Contoiret för att der emottaga* a£ sökandemc,
som på sådant sitt undveko kostnaden att hålla,
Commissionairer i hufvudstaden.
Hvad nyss föreslagit blifvit om en särskild
Discontinrättning i Christianstad, är alldeles stri¬
dande emot de för allmänna Discontrorelsens in¬
dragande nu antagne piinciper. Det skulle med¬
föra en betydlig kostnad att arrangera och un¬
derhålla ett nytt DiscontContoir, och behofvet af
Discontbiträden miste dessutom vara mindre känn¬
bart i norra delen af Skäne, än i den södra,
hvars invånare vida mera ålitat Malmo Discont,
och der de fleste skulder således åro att utreda.
Jag bestrider således all föiflyttning af Malmö
Discouirorelse till Christianstad.
Herr Lundgren', Då saken förevar i Ut¬
skottet , var jag af den tankan , att blott ett en¬
da DiscontContoir borde existera, hoc est: Bau-
coDisconten. Jag repeterar nu detsamma, och
anser, att de lånsokande hafva lika rätt, antingen
de bo närmare eller Ijermare, endast de :äro får-
sc-dde med antaglige docutnenter. Hvad deras in¬
sändande beträffar, si skulle väl sådant från Ut-
redningsContoiren kunna besörjas, i de orter, der
slika inrättningar finnas , och i fall de lånscMtan-
de skulle anse någon beqvämlighet derigenom för
, sig uppkomma.
Herr Mitander åberopade sitt yttrande i
Borg, St. Fröt. N:o 335, 3^6.
3°74
Den 6 Junii.
Utskottet, och protesterade emot ali förminskning
af BancoDiscont-creditiver.
Herr Schotte: Vanan ,, säger man, är an¬
dra naturen, och det låter nästan si , sorn äfven
detta vore tillämpligt i anseende till länesystemets
begagnande. Men det är nyttigt att satta gräns
för vanor, som äro skadliga, och till dessa torde
vil sådana kunna räknas , hvilka man nu ankla¬
gar såsom vållande till penningeoredan. Att natio¬
nen skulle bifalla inrättandet af nya Disconter,
är icke tänkbart. L:q idationsContoir äro äfven
inrättningar, som i anseende till Tjenstemäns af¬
löning m. m. medföra kostnader; men de åstad¬
komma ofelbart den åsyftade nyttan, och kunna
i alla lall om några fa år indragas.
Herr Noréus; Om Götheborgs och Mal¬
mo Disconter skulle af BancoDiscontens creditiv
kunna erhålla en utbrytning af 2 millioner R.dr ,
så blefve deras belägenhet förmånligare än den¬
na ortens. Indragningen vid dessa verk är stäld
på 5 år; men incasseringen här, skulle väl, då
hela Creditivet redan är begagnadt, ske genast
härstädes, för att så skyndsamt som behofvet for¬
drade ofveiflyttas. Att förlägenhet derigenom skulle
uppkomma, anser jag ostridig!, då några andre
medel för nye Lånsokande , redan nu ej äro att
tillgå, är sådana, som genom afbetalningar vid
skeende omsättningar inflyta. Det är derföre jag
åberopar hvad jag förut haft äran omnämna, om
utvägar att hjelpa Götheborgs och Malmö lånta¬
gare, utan att betunga BancoDiscontens gåldenä-
ier. Genom 3 procentssedlarnes antagande i full
Den 6 Junii,
3Q7S
liqvid för Discontskulderne oell liqvidens utsträck¬
ning till fem år hatva val Disconternes Gälda-
närer erfarit en rättvis och billig behandling , men
forlägenheten kan dock vara tryckande för nya
Lånesökande med utsträckta närings- och odlings
företag , och jag kan åtminstone icke utan delta¬
gande höra berättelserne om tilhtåndei i dessa or* .
ter. Gerna medges, att en utvidgad låneanstalt
icke återförer den medborgerliga styrka och den
stadga i näringarnes gån|, som bör vara föremå¬
let för våra önskningar, fnen uppstigen som den
är till en så hög grad, måste den sagtas och
småningom undandragas, att icke brådstörtande
steg rågås ifrån den ena ytterligheten till den
andra.
Herr Thunell anförde skriftligen; ^Discus-
sionerne äro redan så långt drifna i detta ämne,
att jag trott mig böra undvika dermed upptaga
tiden. Jag kan lik vist ej undgå göra den anmärk¬
ning: För några timmar sedan,.då man ventilera¬
de om och huruvida de af xglS års Ständer till
förmån för vis*a enskildta medborgare på Statens
bekostnad så liberalt beviljade Fastighetslån att ut¬
gå till år 1820, skulle till Capital- och ranreaf-
betalningar oförändrade få fortfara, påyrkade man
det af de kraftiga skål, att forre Ständers beslut
alltid böra af de kommande respeqteras och oryg-
geligen hållas i helgd, jag påminner mig, att
samma Ständer äfven forordnat huru med de nu
i fråga varande Disconter borde föifaras. Detta
beslut hade äfven i min tanka bordt leda till rät¬
telse så val för Directeurerne som Lånragaren. Jag
frågar huru oryggeiigen dessa beslut blifvit hällne
3076 Den 6 Junii.
eller kunna uppfyllas, oell huru man nu anset’
och respecterar dem, då man sä ifrigt påyrkar
en ytterligare fortsättning af desse för ockrare
och speculanter öppna vinglerisystem? Jag finnér
åtminstone ingen annan anledning än denna, som
hufvudsakligen beredt det elände, sorn vissa Le¬
damöter inom detta Stånd så ofta med rysliga
fårgor framstält. Hvad jag med säkerhet vet,
är, att nämnde Disconter varit en snara för lätt¬
sinniga och obetänksamme speculanter till vådliga
företag, hvaruti månge aktningsvärde medborgare
blifvit inmängde och utplundrade. Närvarande
omständigheter hafva nu till en betydlig del med¬
tagit nationens tillhörtgheter i Banken , hvilka nu¬
varande Ständer sett sig föranlåtne uppoffra för
att understödja de annars olycklige Låntagare och
gifva Innebafvarne säkerhet för ett utan värde
utspoladt pappersmynt. Önskar man någon gång
vinna stadga i foretag och återställa fortroende
hos medborgare till myntets upprätthållande, må¬
ste man val efter så många föregångna ögonsken-
liga olyckor nu böra upphöra med sådane anstal¬
ter, som rakt motverka hvad hvarje tänkande
redlig medborgare önskar , i synnerhet som Ban¬
er Disconten nu fått sig anslagit en tillökad sum¬
ma att dermed kunna undsatta den behöfvande,
afven som alla andra näringar fått ökade anslag,
och ehuru Landsorterne vid sådane tillfällen få
vidkännas en ökid procent för Commfsionsarfvo-
de &c., bör sådant i min tanka ej verka till nå¬
gon förändring i hvad TJtskorten föreslagit, då
säkerheten i vården af denna anstalt påkallar, att
den bör odelad förblifva i hufvudstaden. Dock
Önskar jag, att det reglementarisk» måtte bgstäm-
Den 6 Junii.
ina någon viss summa till lånebitrade för hvarje
Län att årligen få tilldelas i nian af deras locaia
behof och öfrige omständigheter, äfvensom jag i
annor händelse forenar mig med hvad Herr Eck¬
hoff anfört, emedan jag har anledning befara,
art åfven denna tillgång, ehuru för den behöfvan¬
de vida kostsammare än de redan uppslukade Fa*
stighetsLån åfven kunde endast komma vissa orter
tillgodo.”
Herr Arfvidsson: Jag har icke påstått
hvarken nya Disconter eller nya Octroyer; jag
har endast sökt bereda en rättvis fördelning af
BancoDiscontens loud. Man anför, att densam¬
ma, sådan inrättningen nu ar, ändå är tillräcklig
för hela riker. Andre deremot försäkra , atr ut-
sigterne till lån åro ganska precaire; man säger,
att stundom, då lånsökande begära 200,000 lvdr,
knappast 40 000 finnas att tillgå. Huru är det
val då möjligt, att en jemn fördelning emellan
lånbehöfvande möjligen kan iakttagas, enar som¬
lige pl 50 å 60 miis afstånd hvarken kunna be¬
vaka sin rätt eller vara så kände , att icke de
närmare boende blifva dem prefererade? Hvad
jag anfört, har icke ensamt skett med åsigt pä
Götheborgsorten. Verksamheten »f dess Discont
har omfattat nära halfva Sverige, hvarom räkcn-
skaperne lemna den tillförlitligaste upplysning.
Elfsborgs, Skaraborgs, Wermlands, Hallands,
Christianstads, Linköpings, Wexiö Liner m. fl.
hafva åtnjutit betydlige capiraler, och utom de
norra orterna torde knappast någon vara undan¬
tagen ifrån att hafva åtnjutit understöd i detta
Discontverk. Handel, fabriker, bergverk, med
Den 6 Junii.
ett ord alla slags nåtingar hafva funnit biträden
derstädes. Det är också dessa , som i u skola rå¬
ka i, förlägenhet, och det är derföre jag anser
lör nain pligt art genom itererade framstälhungar
om sakens varde söka verka för det enda beslut ,
som i detta mål kan för oss medföra någon sann
tillfredsställelse.
Herr S ett er w ali-. Då ventilationen börja¬
de , kunde man ej föreställa sig att få höra nå¬
gon slags motion om nya Disconrinrättoingar. I
detta ämne har förut blifvit så mycket raisoune-
radt, att man ej borde hafva något att tillägga 5
ej heller möjligen föreställa sig , att frågan der¬
om skulle kunna lyckas, I det fallet skulle man
för hvarje stad i riket kunna gora anspråk på en
Discontinråttning, Jag afhåller mig från att vi¬
dare orda i detta ämne, och inskränker mig att
begära proposition på Betänkandet.
Herr Mitander; Min mening har varit,
ätt UtredningsContoiren af Götheborgs, och Mak
må Discontaffairer skulle stå under BancoStyrek
sen- Får enskild del har jag ingen fördel hvar¬
ken att begära elfer vänta genom denna utgrening
af BancoDiseonten; det skulle ock ingenting gö¬
ra till sakenå men jag tror det vara onyttigt får
orten, och det är i anseende dertill jag ej kan
understödja detta.
Herr Lundgren förklarade, att han t alla
fal! ieke kunde tillstyrka större bidrag i Discont-
vlig, än Utskotten redan föreslagit.
Den 6 Junii.
3°79
Herr Falkman anförde, atf meningen icke
heller vöre, art oka Discontfonderne, och hem¬
ställde, om ej till Banco- och StatrUtskofen bor¬
de åfverlemnas, atr projecrera fordelningen emel¬
lan Malmö och Götheborg utaf den andel frän
BancoDiscont creditivet ; hvilken nu skulle kunna
tillerkännas UtredningsContoiren derstädes, och att
man för närvarande skulle inskränka sig till det
beslut, att UtredningsContoiren, jemte liquidatio-
neme, skulle få besörja utlåningen af mindre
summor.
Herr Leffler instämde med Herr Falk¬
man.
Hrrr Cederborg anmärkte, att det vore be¬
synnerligt, det vbseLedamöter rycktes mera fasta sig
vid atr bevaka vissa provinsers fordelar, än Fä¬
derneslandets, som dock vore ofverläggningens
stora och egentliga ändamål.
Herr Schwan H. N.'. I en sak, der tan¬
karne äro så delade, lärer ingen annan utväg fin¬
nas till afgörande än Vorering , och jag hemstäl¬
ler, huruvida icke H.*rr Talmannen skulle täckas
göra proposition på bi fal i till Betänkandet, och
att contraproposition kunde blifva , att anslagen
till Götheborg och Malmö borde tagas af Binco-
Dncontfonden. I ett ämne, så fullständigt utredt,
som det ifrågavarande, vill jag icke besvära Pro-
tocoller med något vidare anförande, utan in¬
skränker mig att åberopa hvad Utskottens Betän¬
kande innehåller.
3080
Den 6 Juni!.
Herr Mitander reserverade sig emot den
föreslagne ContraPropositionen äfvensom Herr No¬
reus.
Herr /Vestin anförde, att det vore ett
ganska oriktigt begrepp om saken , att tro det
BancoDisconten i någor måtto mer gynnade Stock¬
holms Stad än provinserne i allmänhet. Sistlidne
utlåningsdag bade derå lemnat ett exempel , då
15jCOO R:dr urgingo till Länsökande inom Huf-
vudstaden och 50,000 Ridr till dem från Lands¬
orten^, och att erfarenheten dessutom redan
en längre tid styrkt, att ingen slags omöjlighet
morverkar Lånens uttagande i BancoDiscomen, i
den mån tillgångarne sådane medgifva.
Herr Sch otte anmälte, att Contraproposition
vore för tidig, innan det ännu vore afgjordt, om
Betänkandet bifalles eller icke.
Herr Talmans proposition om bifall till Be¬
tänkandet, bl ef med Ja och Nej besvarad.
Herr Wideberg anholl, att proposition skul¬
le bli i öfverensstämmelse med hvad Herr Schwan
föreslagit; hvaremot Herr Mitander ånyo pro¬
testerade , derusi åtskilige af Ståndets öfrige Le¬
damöter äfven hordes förena sig, hvarjemte Vo¬
tering yrkades.
Härefter framställde Herr Talmannen cn sä
lydande Proposition:
”Den som bifaller Utskottens Betänkande
Den 6 Junii.
3081
skrifver Ja. Den det ej vill, skrifver Neji Vin¬
ner Nej, kommer den förändring deruti att aga
rum , att de af Utskotten foreslagne Utrednings-
Contoir i Götheborg och Malmö äfven skola upp¬
dragas utlåning med fonder af BancoDiscontansla-
gen, om hvilka fonders belopp och fördelning vi¬
dare skall discuteras.
Herr Noréus anmälte sin reservation till
anteckning i Protocollet.
Omröstningen härefter företagen, och i öf¬
verensstämmelse med RiksdagsOrdningeus före»
skrifter verkställd, utföll med
35 Ja emot
II Nej.
Herr Talmannen och Ståndets Ledamöter åu
skiljdes kl. 10 e. m.
In fidem
Carl Magn. Robsahm.
1
3088
Den 8 Junii.
Plenum klockan g formidd.
Forrsattes den öfverläggning, hvilken sista
Plenum föievar, angående FinanceRegleringen, och
blef, h vad MagazinsDirutionms Creditiv angar,
detsamma bibehållit vid de af 1815 års Ständer
beslutne 3 millioner R:dr, och enligt de grunder,
som vid denne Riksdag komma att stadgas.
I afseende på Cannlbyggnader, Strömrensning
gar och andre åtgärder för Communicationers
öppnande, till befordran af den inrikes rörelsen,
bifölls att
Ar liga By agnad sbitr ådet till Gotha Canal:
till Hjelmare Slussverk, och till
Södertelge Caval skulle utgå enligt Ståndets
förut vid denne Riksdag lattade beslut.
Enär ofverlåggningen skulle företagas om me¬
dels anslående till Strömrensningar och lättare trans¬
porters öppnande, med hvad mera, som kan leda
lill befrämjande och uppmuntran af en ökad pro-
duetion och afsättning af sådana Landtmannapro*
duerer, som nu} till Landets kännbara förlust,
Den 8 Junii.
3°83
måste hämtas från Finland och andra främmande
länder, åberopade Herr Wideberg sin i Utskot¬
tet anmälte reservation , hvilken äfven nu upp¬
lästes.
Herr Ornberg yttrade: Der Hr icke okändt
hvilka betydliga summor Staten offrade i och för
Finska Strömrensningen , och hvilka fördelaktiga
resultatet deraf blefvo en följd Att göra Norr¬
ländska skogarne tillgänglige för Hufvudstaden
och Fäderneslandet är ert föremål af vigr, och
det vore att tänka all■ för litet patriotiskt, om
man skulle vilja afslå ett bidrag, hvilket såsom bi.
fallit ofelbart skall urgöt a en heder för vårt Riks¬
dagsbeslutet. Jag anhåller otn Herr Talmannen!
proposition till bifall af hvad Utskottens Betän¬
kande i denna del innehåller.
Härmed instämde Herrar Noréus och Mi¬
tander,
Herr Falkman’, Vid bifallandet af försla¬
get skulle jag önska, att det afseende på Hamn-
byggnaden i Malmö äfven lemnades, att det an¬
slag af 3000 Rfdr, hvilket Kongl, Maj:t på 9:de
Hufvudtiteln dertill beviljar, men hvarå för det
närvarande ingen tillgäng lärer finnas, måtte af
Stromrensningsmedlen utgöras, helst Hamnbygg¬
nader utan tvifvel bora inbegripas ibland de fö¬
retag, hvarigenom lättare communicationer beredas.
Herr Schwan B. N.: De betänkligheter
rnan tilläfventyrs skulle kunna äga, enär ett tor¬
shag af denna beskaffenhet kommer å baus, bora
3°84
Den g Juni.
likväl försvinna, dä man eftersinnar det stora fö¬
remålet, som innefattas uti en närmare communi-
catioti med de inre delarne af Norrland. Sedan
man gjort så stora uppoffringar i och för com-
municationerna i sodra orterna, synes en billig
vaman rättvist fordra, att man äfven tänker på
de norra. Af sådan grund tillstyrker jag äfven
bifall af Betänkandet, samt art medlen till Kongl,
Maj:ts Nådigste Disposi ion öfverlemnas på de af
Utskotten föreslagne vilkor.
Herrar Hellström och L in dber g förenade
sig med Herr Schwan; Herr Holm äfvenledes
med tillägg, att medlen borde äfven för inneva¬
rande år kunna anticipationsvis begagnas, Här¬
uti instämde Herrar Ombergs Ekelund och
Limnelius.
Herr Setterwall: Jag skulle hafva ön¬
skat, att de föregående RiKsens Ständer af dg
rundeliga summor, sorn beviljades, äfven då för¬
ordnat, att i det ändamål, som nu är i fråga,
en så modique summa skulle anvandas, hvilken
jag för min del tillstyrker till utgifvande.
Herr Ullberg: Undersökningen om Ström-
rensningarne, sorn börjades förledet år, fortsattes
äfven i år. 9:de HufvudtiteJn består väl kostna-
derne, men i fall tillgångar der »kulle brista, och
något större arbete redan i år kunde företagas el¬
ler beredas, skulle jag lika med Herr Holm an¬
se, att medlen af Strömrensningsfonden kunde
förskjutas.
Den 8 Junii. 308^
Herr Noreus: Jagar förekommen af Herr
Ullberg, och tror dessutom, att vissa preparati-
va anstalter i år kunna erfordras i o#h för näst»
kommande års arbeten. Dertill skulle ock Kun¬
na höra vissa instrumenters inköp, och jag till¬
styrker det tillägg Herr Holm föreslagit.
Herr Norström ansåg alla tillägg ledande
till uppehåll i sakens afgörande, och begärde pro¬
position till bifall, sådant som Betänkandet nu är.
Herr L i m nelius instämde med Herr Holm,
och ansåg anticipariomratiigheten så mycket nöd¬
vändigare som kostnaden för en enda Mudderma-
chin, i fall en sådan behofves, skulle visst gå till
10,000 R:dr.
Herr Litlström förenade sig med Herr
Setterwall, och ansåg, att om de svårigheter,
hvilka nu i anseende till transporterne äga rum,
blifva undanröjde, Sverige aldrig behöfver påräk¬
na andra Skogstillgångar än dem , som finnas i
dess norra provinser.
Härefter blef uppå Herr Talmannens pro*
position af Ståndet bifallit, att till Kongl. Majit
årligen skulle öfverlemnas en summa af 100,000
R;dr, från och med 1819 till och tned det ir,
då nästa Riksdag infaller; hvilket särskilda anslag,
efter de _ för Statsmedlens förvaltning lagde grun¬
der, oförryckt till afsedde ändamål användas bör
deröfver Riksens Ständers Revisorer vid de vanli¬
ge Revisionerna äfven granskning anställa, och
StatsUtskoitst vid hvarje Riksdag sin berättelse
3086
Den 8 Junii.
tili Rikets Ständer afgifver. Borgart Ståndet ansåg
derjemte, att af anslaget för år >8*9 någon dt 1
skulle innevarande är kunna förskottvis di pone-
ras, om Kongl, Majrt sådant nödigt pröfvar.
Vid öfverläggning huru vida det öfverskott,
utgörande för 5 år 254,000 R;dr, som för Ban¬
ken återstår, efter afdrag af de för Bevillnin-
gen förut anordnade 250-000 R;dr om åter, skul¬
le an vinda s till förstärkning af Bankens nela fond,
begärde Herr Ornberg order, ochanföide: ”Att
en minskning elier indragning af det representa¬
tiva mynt, sorn hirrilIs varit i omlopp, blifvcr en
gifven följd af Högloft. Srats- och BancoUtskot-
tens häiutinnan vid agne bestämmelser , kan icke
undfalla någon , sorn vill opartiskt bedomina saken.
Jag vill derföre icke säga, att denna rörelse-
capitalets förminskning skall blifva si stor, sotn
någre, under namn af Fäderneslandets vånner, ige¬
nom tryckta Calculer, hvilka utdelats till Riksens
Höglofl. Ständer, sökt bevisa, eller uppgå till
4,350,000 R:dr.
Då det emedlertid ej kan nekas, att rörelse-
capitalet under de ar, som fiamflyta intill nästa
Riksdag, undergår en verklig förminskning af
åtminstone 2,oco,coo R:dr, och sådant otvifvel-
aktigt skulle medföra förlägenhet och de menli¬
ga-te följder för jordbruket, handeln och näringar-
ne, hvilka , under det lyckliga fredslugn vårt kä¬
ra Fädernesland njuter, och efter all mensklig be¬
räkning, bör i en iångd af år få osröidr njura, må¬
ste med stora steg och i en stark progression
Den 8 Junii.
förkofras oell utvidgas , samt följaktligen tarf.a ett
emot den okade productionen ökadt rörelse capital;
får jag, sedan den summa af Bankens intrader
1,400,000 R;dr, sorn Högloft. Stats- och Banco-
UtskottCn föreslagit till inköp af silfver för att
förstärka Bankens reela fond , ru mera blifvit i
det närmaste medtagen och disponerad till fyll¬
nad af Statsveikets behof, för att undvika förök¬
ning i Allmänna Bevillningen , vötdsamt fö' esla,
att en årlig summa af x,coo 000 R:dr i Banco-
Sedlar i 4 års tid måtte å nyo creeras och anslås
till inköp af silfver, i mån af gynnaude tillfällen
för sådana upphandlingar. Jag fäster härvid det
uttryckeliga förbehåll, att den Sedclmassa, som
sålunda skulle årligen creeras, intet finge hvarken
till större eller mindre belopp indragas i publika
Lånrörclsen, utan skulle så ovilkorligen användas
endast och allenast till sitt beståmda ändamål, in¬
köp af silfver tillförstärkning af Bankens Silfver-
fond, att om något gynnande tillfälle (or Silfver»
inköp yppades, samma år icke heller något af an¬
slaget finge röras, utan skulle, ehvad tiden blefve
längre eller kortare, ligga hvilande intilldess Silf-
verupphandling kunde ske.
Då härigenom å ena sidan den för Jordbru¬
ket, Handeln och Näringarne befarade penninge-
brist blefve naturligast och bast afhjelpr, samt
Bankens soliditet å andra sidan icke allenast bibe¬
hållen utan ock synbart ö:<ad , vågar jag hoppas,
att detta mitt af ny^s förehafde punkt Höglofl.
sammansatte Utskonens Betänkande föranledde och
dermed det näutiaste sammanhang ågande förslag,
skall vinna Väilofl. BorgareStåndets upplyste bi¬
Den § Junii.
fall, och anhåller derföre vördsamt om Herr Lag¬
mannens och Talmannens proposition till antagan»
de deraf.’’
I sammanhang härmed uppläste Herr Set¬
terwall följande: ”1 anseende till öfverlåggnin-
garne rörande Financeprojecter, får jag till upp¬
tagande och flög tätade BorgareStåndets decision
härmed åran anmäla den af mig gjorde motion
om tjenlige utvägars vidtagande till förstärkande
af hankens Silfversand, utan att Herrar Fullmåg-
tige i Banken behöfva befatta sig med något silf-
veruppköp, men blott tillse, att liquiden i behö¬
rig otdning genom BancoCommissarierne årligen
besörjes på det sätt, som af Riksens Högloll. Stän¬
der kan blifva, förs^lyufvir..
Denna fråga har blifvit föranledd af forsta
Financeprojectet, hvari det alternativet uppgifves,
att till Sillverfondens förökande 3 procent i silf¬
ver kunde så väl till Capitai-albetalning som rån¬
te ersättning erläggas å Fastighetslån. Emot detta
förslag har man framställt Rikets Högiofl. Stän¬
ders beslut af år 1815, som bestämmer, att Fa-
stighetslånen skola till år 1820 utgå af den fast¬
ställde utlåningssumman, och på der ingen rubb¬
ning häri inåtte ske, har jag villigt förenat mig
med de värde Ledamöter, som yrkat detta besluts
beståndande, hvadan de för åren 1819 och 1820
utfallande lånen borde i enlighet med föregående
arens iånbiträden till vederbörande på vanlige vil¬
kor af Banken utlemnäs. Efter nämde tid eller
1820 års utgång är dst, mig veterligen, Rikets
nu
Den 8 Junii.
3089
nu församlade Sränder, uran hinder af förut tag¬
ne beslut, icke betagit, atr med dispositionen af
inkomsterne å Fasnghetslånen vidtaga sadaue an¬
stalter, som kunna befordra det åsyfade åndan-å-
let, och da jag under loppet af denna Riksdag
med verkelig ledsnad funnit, huru svart der år
att kunna förena sig om de tjenligaste och mest
gagneliga utvågarne till myntvärdets upprätthål¬
lande, sedan den genom årlig bevillning anslagne
Aniorrissementsfonden blifvit på andra håll an¬
vänd; så vågar jag föreslå, att efter ig20 ars ut¬
gång af Riksens Högloft. Ständer någGn ,jå mät¬
te bestämmas, efter hvilken innehafvarne af Fa¬
stighetslån blifva ålagde att tiil Banken uti silfver
inbetala bedoppet af förskrifne räntan 4 procent,
Och Cipital-afbctalningcn 2 procent efter gällande
cours och si!fverpris, som för hvarje månad kun¬
de efter nödige underrättelsers inhämtande af Her¬
rar BancoFullmägtige utsättas. Härigenom skulle
Banken på lättaste sätt kunna årligen oka sin
Silfverfond med provenuet af 360,000 R:dr Spe¬
cie, och då Fastigbetslånens innehafvare icke heller
på minsta vis derigenom förnärmades, emedan de
endast hafva att årligen lemna silfver förö procent
i Bancosedlar, så måste de också idre kunna anse
för betungande denna föreskrift, som på ingens
bekostnad (0111 icke på Bankens} har en väsentlig
nytta till föremål. Det besvär, som förorsakas
genom Silfrets anskaffande, uppvåges tilhåckligetl
af den förmån, att Capitalet efter en viss längd
af år kan anses såsom en skänk af Banken.”
Herr Limnelius: Att inköpa silfver, ehtt-
Borg. Sc. Prat. N-.o 387. 388*
309O Den 8 Junii.
ru sedelmassan derigenom förminskas, t ror jag
icke van skadligt; men att utgifva nya sedlar,
för art med dem förrätta silfveruppköp och ofrukt¬
bart inlägga i Bankens hvalf, tror jag icke vara
nyttigt, och en så felaktig operation anser jag
mig böra afstyrka.
Herr Thunell: Förslaget, att de vexlar,
hvilka för Tullmedlen inflyta, användas till Silfver¬
in!: öp, skulle ofeibart mycket verka på den öfri¬
ge fonden, och endast med förtroende tiil en
viå 5vic°Styrelse skulle man då kunna undgå att
frukta, det ett säkaiisdf strypsystem skulle kom¬
ma å bane. Man bör finna betänkligt att för
mycket upphjelpa våra Bancosedlar ; ty vi draga
då äfven med oss hela massan af sedlar, som fin*
nas utom landet. I anseende till hvad Betänkan¬
det om 96 sk. cours innehåller, anser jag detsam¬
ma kunna i allo bifallas. Det vore en orättvisa
emot de skuldsatte, att bringa verkan af Fmance-
regleringen derhän, att det skulle komma att be¬
tala i ett bättre mynt än det, hvari de gjort upp-'
låningarne.
Herr Ekelund anförde: ”Med åberopande af
hvad jag förut sagt i detta ämne, kan jag icke frångå
den tankan, att, dl så allmänt öfverklagas pen-
ningebrist, och man har för afsigt att afhjelpa
den med nya sedlars utgifvande, en sådan åtgärd
likväl efter min tanka icke bör ske på andra vil¬
kor, an endast och allenast till Silfveruppköp, och
icke till andra föremål få begagnas.”
Herr Holm; I Utskottet har jag alltid yr?
Den 8 Junii.
3091
kat, att ingenting af Statsmedlen må anvandas i
och för Coursens styrande. Om nu en million
anslås till inköpande af silfver, kan jag just icke
se, att det hvarken gagnar eller skadar. I alla
fall, om en sådan conjunctur inträffar, att man
i Landsorterne behöfde sålja silfver, vore det val,
om BancoFullmägrige hade ett fixeradt pris att
köpa efter, och torde RancoUrskottet i den blif¬
vande instructionen kunna utsätta en maximi-sum-
nia, som i detta afseende skulle blifva gäliande.
Herr Ekelund: ”Ansåg att lämpligast vo*
rc, det priset för ppphandlingen borde vara oli.
miteradt; för öfrigt ansåg Herr Ekelund, art he¬
la denna fråga först borde remitteras tili Banco-
Utskotter, och dess utlåtande deröfver inhämtas.”
Herr IVestin'. Jag kan icke inse någon vinst
hvarken för Banken eller Nationen deraf, att silf¬
ver emot nya sedlar inköpes. Man vet i alla
fall, att silfver ligger i Bankens hvalf, och någoC
mer eller mindre gör för opinionen i denna del
just ingenting till saken. RiksgäldsContoiret foll
en gång på den ideen att inköpa qvamiteter af
Caffe, för att dermed öka våidet af sina sedlar;
men det slog saur, att man spelade bort 112,000
R:dr på denna manoeuvre, och sedlarne blefvo
icke bättre ån förut Jag kan således icke till¬
styrka nu ifrågavarande vådliga operation. Kun¬
de det påfinnas en utväg att skaffa in silfver i
landet, utan ökande af sedelmassan, endast di
kunde verkan vara nyttig, annars icke.
Herr Nörström ansåg, att om realisation
309a
Den 8 Junii.
någon gång skall påtänkas, bör äfven någon gång
begynnas med de dertill ledande åtgärder. Silf-
rec är ansedt som en handelsvara, och dess inkö¬
pande skall naturligtvis stålka den tecla londén.
t ,
Herr Ornberg: Derigenom art en million
R:dr i sedlar lemnäs til! inköpande af silfver, be¬
frias BancoFullmägiige att i detta afseende använ¬
da Tullvexlarne, utan kunde i det stället genom
deras utlemnande biträda handeln.
Herr Ebet anförde skriftligen: ”Flere Re-
epective Ledamöter hafva yrkat nyttan af att mot
fabricerande af 1,000,000 i nya sedlar om året
upphandla silfver, för att nerläggas i Banken till
nyttjande vid en förestående realisation. Det nod¬
gas jag på det kraftigaste bestrida, ty för hvarje
1.000,000, som utgår i sedlar, höjer sig varupri¬
sen, coursen, aibetsloner, med ett ord, innan de
föreslagne 4 åren skola alla lifvets förnödenheter
af hvad namn och slag som helst uppgå till 20 procent
högre i numeraire än det nu innehafver, u om att
i följd deraf Rikets Ständeis Bevillning blir allde¬
les otillräcklig till Statens behof, hvilken Bevillning
således kommer att ökas med en femtedel. Så-
dane följder påskynda täta Riksmöten, som äro
för Jandet alltid betungande.”
Herr Winberg'. Det är klart att inse, att
allt hvad som utgår af Bankens räntor och vinst,
måste tjena att styrka Bankens credit. Skulle Ban¬
ken liksom affichera, att han icke kan gora någon
realisation till bättre pris än det, hvartill han sjelf
inköper silfver, så skulle det ofelbart hafva ept
Den 8 Junii.
3093
alldeles motsatt verkan till det ändamål man söker.
Jag anser Betånkandets 3 dje punkt vara det lät¬
ta, och aila årgärder som snida deremot, fel-
aktige.
Herr Wideberg'. I hufvudsaken har jag
samina öfvertygel.e med Herr Winberg, men
finnér derjemte frågan om en million R.dr till
silfver uppköp vara en ny motion, sorn hör af ve¬
derbörligt Utskott beredas, innan den till Rik¬
sens Ståndets afgörande förekommer.
H err Forssell ansåg, att frågan icke vor©
om silfvers inköpande nu genast, u/an att verk¬
ställigheten borde bero af Kongl. Maj;ts Vishet ,
och då han finner, att sådant skulle med någon
fördel kunna verkställas, såsom en föregående an¬
stalt i och för den blifvande realisation.
Herr Limneliust Man klagar vid denna
Riksdag öfver penningebrist, och man synes än¬
då hugad vidtaga sådana anstalter, att man vid nä¬
sta Riksdag1 skulle behöfva klaga öfver en ånna
större. Skulle den stöta massa af Bancosedlar, som
finnes i Finland, komma i större värde, så skulle
Finnarne nog ändå veta att för sin3 varor taga så
mycket mer för sig af våra nya sedlar, och der¬
igenom göra realisationen desto svårare. Om ge¬
nom silfverinköp så mycket mer sedlar i propor¬
tion utkomma, så försvinner vimten för allt¬
sammans.
Herr A rf v i dson ' Jag ville gerna före¬
na mig med Herr Örnberg» men anser mig
'v ■' . .
3094 Den 8 Junii.
skyldig atf säga orsaken , hvarföre jag ej kan der.
Om t. e. våra sedlar utgjorde 30 millioner, mot
hvilka Banken har 5 millioner i silfver, så skul¬
le en fördelning på dessa 30 millioner göra , att
8 sk. i silfver utgjorde en R;dr i sedlar. Oin
nu silfver fonden ökades med 2 millioner, beräk¬
nade ä 120 sk. cours, och som således svarade
mot 5 millioner i sedlarj så hade man då 35
millioner sedlar mot 7 millioner silfver, hvilket
forändrade sedelvärdet i så måtto, att det blefve 10
sk. silfver, i stället för 8 sk. på Riksdalcrn i sedlar.
Detta skulle således synas vara en myntförbättring,
men då man besinnar, att de utgifne 5 millioner
seldar i samma ögonblick sonko i värde från
120 sk. till 240 sk. cours , så blifver myntlor-
bättringen endast en chimére.
Herr Ullberg: Då genom de beslut, hvil¬
ka i sisra Plenum vidrogos, de foreslagne moyener*
ne för en ny sedelfond icke kunde anses resulte¬
ra al Utskottens ifrågavarande Betänkande, man
såsom alldeles nya dermed gemenskap ägande
motioner, hvilka böra till vederbörande Utskotis
handläggning remitteras^ så hemställer jag, ätt in¬
till dess sådant föregått, alla vidare öfverläggnin-
gar måtte ajourneras.
Herr Lins t rom: ”Ja£ kan ej anse Ban¬
ken på annat sätt, än jag skulle anse en privat,
som ville förbättra sin financiel la ställning derige-
genom, att han satte sig 1 skuld i och för inkö¬
pande af silfver. Den ena kan lika litet som den
andra vinna ändamålet. Det torde derföre vara
bäst att uppskjuta med en sådan operation till dess
1
Den g Juni!.
3095
Bankens behållning varder bespord för ett så s'ört
och Riksgagntligt fötetag, och sädant förutsätter
att Bankens öfverskottsmedel icke må utgå till
enskilta Bolagsskulders betalande.’’
Herr Sefne a» H. Ar.: En märklig skillnad
företer sig dock deruti, atc den enskilte personen
måste betala räntan, hvilket dock icke i anseende
till Bankens sedlar äger rum. För öfrigt är jag
af den tanken, att Herr Örnbergs motion bör,
likasom Heir Setter walls, förvisas till Banko-
Urskottets utredning. Emedlertid anser jag mig
dock skyldig att öppet förklara, det jag aldrig
kan föreställa mig, att vi nalkas en realisation pl
billiga och skåliga grunder, eller att vi förbättra
Bankens ställning genom inköp af silfver emot
nya Bancosedlar, som hafva ingen motsvarande
produetion till grund. Hushållning, goda år och
lycklig handel, men inga konstlade systemer, be-
fotdra myntförbättningen.
Herrar Sjostedt, Wideberg, Westin
och Ze tterberg förenade sig med Herr Schwan.
♦
Herr Nore'us förklarade sig vara förekom¬
men i begäran om remiss till Utskott af det nya
ventilationsämnet, ehuru han icke kunde dölja sin
önskan, att Bankens nu till bevillningens nedsätt¬
ning anslagne öfverskortsmcdel dertill hade blifvit
använde, han endast deruti tyckte sig inse en reel
grund till förökning af Bankens soliditet.
Herr Setterwall kunde ej tillstyrka nya
sedlar, såsom rakt motarbetande alla slags realisa-
Dcu 8 Junii.
tionsprojecter, och försämrande myntet i stallet att
förbättra det.
Herr Eckhoff'. ”Äfven så öfvertygad som
jag ‘ar om nyttan deraf, att Rankens reela fond för-
ökes genom de Banken tillkommande arliae vinster
på räntor m. m. lika så öfvertygad ar jag om skad¬
ligheten af att mot lifgifvande af nya Rancosedlar
inköpa silfver. Jag ogillar så mycket mer det af
Hen Ornberg väckte förslag i detta afseende,
som jag fruktar, der skulle hafva samma menliga
inflytande på Bankens credit, som det skulle haf¬
va på hvarje enskilt mans, som för att erhålla
Metalliskt mynt, nödgades utgifva sina förbindel¬
ser på dubbla summor, och derutöfver. Emed¬
lertid ville jag för min del ej vägra remiss på
Herr Omber gr Memorial till Högloft. Bmco-
Urskottet, som säkerligen vid författande af Be¬
tänkandet taga Bankens credit i åtanka.
Herr Lund afstyrkte nya sedlars tillskapan¬
de i och för silfverinköp.
Herr Cederborg instämde med hvad Herr
Westin yttrat i afseende på hufvudsaken.
Herr Fogelmark förenade sig nied Herr
Schwan.
Herr Falkman ansåg, att Herr Ombergs
motioiv borde remitteras till Stats- och BancoUt-
skotten, men att den af Herr Sett erwall vick-
*e frågan redan vore afgjord genom det fattade
Beslutet, att ingen ränta borde i silfver utgöras.
Den g Junii.
3097
Herr Kjellander instämde med Herr Falk¬
man, och erinrade om Ståndets redan fattade be¬
slut i den nu omnämnde frågan, hvilken gjorde
all remiss öfverilödig.
Herr Wideberg yrkade, att remissen redan
vore medgitven.
Herr Noréus'. Jag vill ingalunda bestrida,
att remissen må bifallas, ehuru det missödet handt
mi2, att Ståndet ej velat bevilja remiss pä en med
rättighet af lliksdagsOrdningens föreskrifter gjoid
motion. Men hos mig är icke frågan om någon
ovilja, utan om saken. Olyckligtvis torde min
motion Gotha Ganals Acrieägare , och jag bör icke
då förundra mig ofver der motstånd, hvaraf jag
mötes, och att det utstråcktes ända derhän, att re¬
miss förnekades, hvilken rättighet jag dock för
min del i hvad ämne som helst skall söka för¬
vara.
Herr Thunell förklarade sig icke vilja be-
strida remisserna , men hemställde huruvida det
kunde vara tänkbart att vilja införskrifva silfver
för Bancosedlar, till hvilken operation en reelare
fond ofelbart behöfdes.
Herr Schotte ansåg, att remissen icke bor¬
de ställas till Stats- och Banco-, utan blott till
BankoUtskotcet.
Herrar! Kjellander, iK inberg, Holm
och Falkman reserverade sig, i anseende till det
beslut, sorn den 6 Junii blifvit vidtagit uti arn»
3098
Den 8 Junii,
neri, hvilka genom de skedde motionerna nu a
nyo kommit i fråga.
Härefter blefvo i:o Herr Ombergs anfö¬
rande derom, art en årlig summa af i million
R:dr i Bancosedlar under 4 åts tid måtte af Ban¬
ken urgifvas, i åndamål att derföre inköpa silfver
för att tilläggas Bankens fond, och 2:0 Herr Set¬
terwalls motion derom, att af Riksens Ständer
någon tid efter 1820 års utgång måtte bestäm¬
mas, då innehafvarne af fastighetslån åläggas till
Banken i silfver inbetala beloppet af iörsktifne
räntan 4 procent och capital aibetalningen 2 pro.
cent efter gällande cours och siifverpris, remitte¬
rade till Banco Utskottet.
I afseende på den påräknade tillgången af
hardt mynt, derigenom att Banken skulle i iiqui-
darion med Statsverket emottaga vexlar, som in-
flöro af Tullintraderna, fann val BorgareSråndef,
atr en sådan liqvidation, efter hvad Utskotten be¬
räknat, icke nu mera kan uppkomma, sedan Ban¬
kens öfverskottssumma genom bidrag till Bevil!-
ningen tills vidare blifvit hufvudsakligen medtagen;
men uti frågan om Tull intradernas utgörande i
Hamburger Banko eller Silfver, åberopade Herr
Arfvidsson sitr anförande till Utskottets P10-
tocoll den j6 sisth Maji, och hvilket äfven nu
upplästes, och hemställdes, att tullen i Bancosed¬
lar skulle få utgöras elter qvartaliter fixeradt vår-
de af silfret.
Herr Fogelmark åberopade sin genast vid
Riksdagens början väckte motion, och förenade
Den 8 Junii.
3099
sig med Herr Arfvidsson; äfvensom Herrar
Wideberg, Leffler och Falkman med ho»
nom instämde.
Herr Schwan H. N.: I afseende på inbe¬
talningen af tullen i vexlar anser jag de nu gäl¬
lande foifattningar hufvudsakligen bora bibeh ilias r
och således hvad Slockholm, Götheborg och Gefle
angår, ovilkorligen 1 vexlar erläggas lör exporten,
men för ötrigt uti andie Städer i Riket, äfvenså
väl sorn all importtull-, heolas 1 sedlar, efter en
viss medeic urs fot det lösgående qvartalet, för
att i detta sednare afseende undgå den kostnad
och det odiägliga besvär, som postdagliga circulai-
rer om Tulicoursen förorsaka. Att alldeles afskaf¬
fa Tull-liqvidationer med vexlar, kan jag ej med¬
gifva, då 90,000 R;dr Banco erfordras till mini-
steriel-staterna, och 60,000 R;dr i samma mynt
äro lemnade till Kongl. Majus egen höga dispo¬
sition. Det skulle medföra mycket bryderi, om
StatsContoiret ej vore 1 tillfälle att aflemna vex¬
lar, enär sådana påfordrades, och jag tror det va¬
ra fullkomligt skål att ej frånkänna oss en vexel-
tillgång, som vi på annat sätt skulle fä svårt att
ersätta Utomdess har praxis redan varit sådan i
18 år, och ehuru den för mig, sorn är Handlan¬
de i Stockholm, har sina olägenheter, mäste jag
dock lemna företräde åt Rikets gifna behof.
Herr A rf vids s on: Olägenheten med vex¬
lar ökas genom andra svårigheter, hvilka uppkom¬
ma af Tullkamrarnes olika handläggningssått, och
i hvilket dessutom mycken personlighet kan in¬
smyga sig. Man kan ej disponera öfver folks
3ico
Den 8 Junii.
förtroende, oell deraf händer i der förekomman¬
de vexrlfrågor, atr mycken partiskhet kan inträf¬
fa , i anseende till vexlars godkännande. Man
fordrar till och med tredje mans endossement i
vexlar, och flere, för att undvika denna för en-
skildta crediten menliga utväg, preferera atr jem¬
te vexein äfven deponera dess värde i Bancosed-
Jar, men mäste derigenom använda dubbla Capi-
taler. Denna olägenhet ar så stor, att de öftige
dermed föga kunna jemföras, och utom hvilken
Staten måste stå i 70 dagars risque för en emot-
rågen vexel. 1 alla fall behöfver ej Staten förskaf¬
fa sig ert större antal vexlar, än som verkligen
et lordras, och de Tulibetalande åtminstone ej be¬
lastas med anskaffande öfverskott.
Herr Eckhoff: Jag medgifver gerna, att mån¬
ga svårigheter uppkomma genom det nu brukiige
sättet att ciarera tull; men jag finner det afven svårt
att belasta Statsverket med en vexelupphandling,
som det kan undvika. Jag ar således af samma tanka
som Herr Schwan, endast med undantag af
summor ej stigande till 100 R:dr , hvilka borde
fa betalas antingen i vexlar eller BancoSedlar, ef¬
ter en cours, bestämd elter det föregående qvar-
talets medelcours.
Herr Schwan: Om åliggandet för Stock¬
holm, Götheborg och Gefle att dat era vissa tulf-
omgälder med vexlar vore någon nyhet, så skul¬
le anmärkningar deremot med mera skäl åga rum;
men författningen är 18 år gammal. Vi känna
dess olägenheter och hafva uthärdat dem. Men
vi känna ej vidden af de svårigheter, i hvilka en
Den 8 Junii.
3101
förändring skulle kunna föra oss, ej heller huru
den olägenhet skuile kunna afhjelpas , hvilken
genom StatsVerkets brist pä vtxlar kunde upp¬
komma. Med Herr Eckhoff vill jag dock in-
etämma i anseende till de smärre summorne, och
att Tullcoursen bestämmes efier det föregående
qvartalets sammanräknade medeicourser på Stock¬
holms och Götheborgs Beurser,
Herr Kjellan der anmärkte, att Staten skul¬
le förlora genom antagandet af en medelcours,
hvilket åtminstone i anseende till de täta förän-
dringarne med coursens stigande och fallande vo¬
re att befara.
Herr Ullberg ansåg, att hvad det ena
qvartalet kunde förloras, skulle ett annat kunna
återvinnas, och att förhållandet på det hela vore
detsamma; men att en tätare sättning af Tull¬
coursen än qvartalsvis, voreTåde för Embetsman
och trafikerande högst otjenlig.
Herr Ekelund förklarade, att han i denna
reflexion vore förekommen af Herr Ullberg.
Åtskilige af Ståndets Ledamöter yrkade, att
saken måtte genom votering afgöras, och Herr
Arfvidsson begärde, atti contrapropositionen
skulle införas, det liqviden i Bancosedlar skulle
efter fixerad cours få verkställas.
Herr Talmannens proposition till bifall af
hvad Utskottet föreslagit blef med Nej besvarad,
3102
Den 8 Junii.
hvarefter framställdes en så lydande voteringspro¬
position :
”Den som bifaller, att Sjötullen för export¬
varor hädanefter som hitrills, af Ståderne Stock*
holm , Götheborg och Gefle ovilkorligen erlägges
i vexlar, endast med undantag af summor ej sti¬
gande tili ico R:dr, men att exporttullen i ri¬
kets öfrige Städer., så väl som all importtull i
hela riket får, efter den trafikerandes val, af ho¬
nom betalas antingen i vexlar eller i BancoSed-
lar, efter en cours, bestämd efter det föregående
qvartalets sammanräknade medelcours ä Stockholms
och Götheborgs Beiirser, skriiver fjfa. Den det
ej vill, skrifver Nej.
Vinner Nej, kommer ali Tull, så af utgåen¬
de som inkommande varor att erlåggas i Svenska
BancoTransport- eller RiksgäldsSedlar , efter fast-
srälld Realtsationsgrund, enligt för hvarje qvar¬
tal fixerad cours, som uppgöres i öfverensstäm¬
melse med förra qvartalets medel cours i Stock¬
holm och Götheborg, tagen elter der slutade sum¬
mors proportion.”
Voteringen härefter, enligt Riksdagsordnin¬
gens föreskrift verkställd, utföll med
39 >
och 7 Nej.
Herr Schwan hemställde vidare, att ofver*
shott af vexlar , som hos Kongl Star Contoirec
kunde uppkomma, sedan detsamma bestridt såda*
Den 8 Junii.
3103
na utgifter, hvartill vexlar erfordras, må hembju-
das Ranken efter den medelcours, sorn för Import-
tuliintraderna blifver gällande, då BancoFullmakti-
ge åga att yttra sig, om detta Vexelöfverskott e-
mottages eller icke.
Uppå Herr Talmannens proposition blef det¬
ta såsom ett tillägg af Ståndet gilladt och an¬
taget.
5:0 Hvad Ufsko'ien sig derom yttrat, att inga
dispositioner skulle göras, som föröka Ban¬
kens Capit al skuld , bifölls, och att räntevin-
srerna skulle fortfara att efter Rikets Stän¬
ders profning ad ptiblicos usus användas,
fann Ståndet, i betraktande af hvad redan
beslutadt blifvit, icke tarfva något särskildt
utlåtande.
6:0 På enahanda sätt ansåg sig Ståndet redan haf¬
va pröfvat och antagit de grunder för Ban¬
kens Låneoperationer , som uti denna puukt
af Utskotten blifvit föreslagne,
7:0 Likaledes gillade Ståndet Utskottens utlåtan¬
de, angående Discontrårelsens återbringande
till ändamålsenligt skick, så snart de af Ut¬
skotten upptagne omständigheter kunna an¬
ses inträffa.
8;o Utskotten hade i denna punkt föreslagit, ”att
den inskiänkning uti de allmänna Låneope-
rationerne, som anses blifva en följd af Fi-
liajDjtcomernas successiva utredning, skulle
3104
Den 8 junii.
godtgöras och jernnäs, dels genom den af
myntvärdets stadga befrämjade skuldernas of¬
ve! flyttning till enskilde, dels genom förstärk¬
ning af de särskilda Näringarnes Lånefonder,
dels derigenom, att i Discontväg forblifver cir-
culerande Bankens andel uti FilialDisconter-
ne , bestående ej mindre utaf hvad sorn blir
behållet af dess redan ägande fordran för
creditiverne , än af hvad som tili Assignationer-
nes inlåsande vidare skulle contant utgå;
och slutligen i synnerhet genom den tillgång
på Lån, enskilde emellan, sorn anses blifva
en följd deraf, art medlen icke vidare kun¬
na, mot ränta, i Disconterne insättas.”
”Grunderne för de i Götheborg och Mal¬
mö forblifvande DiscontUtredtringsConroirens verk¬
samhet komma atr, i sammanhang med öfrige
Regiementariske Stadgande», Rikets Liögloflige
Ständers afgörande underställas.”
Herr Wideberg upplåste ytterligare utur
samma ffetånkande pag. 22 hvad detta ämne
rörde, såsom vidare upplysning derutinnan.
Herr Noréus åberopade hvad han funnit
i ämnet anfördt, och ansåg , att en undsättning i
Discontväg för den nödställda delen af riket vore
ett föremal, som förtjente den största uppmärk¬
samhet, och att förlägenheten borde genom en
föiökning af BancoDiscomCreditivet, åtminstone
med en million R:dr underlättas, helst af Banco-
ereditiven en summa af nara 2 millioner kunde
påräk-
Den 8 Junii.
3105
påräknas att åter efter hand ingå, och fylla plåt.
sen för den skyndesamma hjelp Banken nu bor¬
de meddela.
Herr Kj eli ander erinrade, atr inga regie-
mentariska foieskrifter kunde bestämma någon viss
summa af livad som verkligen ska l inflyta 5 äf¬
vensom att det af voteringen sista Plermiag vöre
en följd , att ingen ökning 1 DiscontCrediti-
ven agde rum.
Hatmed instämde Herrar /Jlin, Farssell ^
Helis tr öm, Schram, Lundgren och V//-
b e r g.
Herr IF estin: Jag fö enar mig med Herr
Noréus, och tror, att undsättningen bödo kaa
och bör ske 5 dock ej annorlunda än arr Styrel¬
sen lemnäs åt den stora CenrraiDhcontcn.
Herr Arfvidsson'. Redan i det förra Ple-
num anförde jag mina skäl, och kan ej underlåta
å nyo upprepa min fruktan för obehagliga följ¬
der af dea uppmärksamhet man undandrager nöd¬
ställde medborgare. Den allmänna ställningen i
Gothe borgsorten har emellertid vackt Regeringens
afseende, och Kongl. Maj:t har af den anledning
tillåtit en undeisökning, hvars resultat har blifvit
en till R ksens S ändtr meddelad proposition. Jag
föreställer mig, att af de 1,400,000 .R:dr, soni
på BancoCreditivet skola indragas, en del torde
försvinna genom förluster, och jag ville önska,
att någon mer tröstande aspect skulle kunna mil-
Åorg. St, Fröt. N-,o 389. 390.
3io 6
Den 8 Junii.
dra den rllmänna utsigten , och hvilken nu ej
merlgifver art kunna hoppas på den bästa pant
erhålla lån. Under två års tid har man icke kun¬
nat råkna på någon egentlig utlåning, utan fast¬
mera har en indragning af nära " i ‘ million blif¬
vit vetkstjld. Då nu 5 års anstånd erhälles ,
skulle den mindre lyckliga ställningen i orten
likväl kunna hjelpas med ett väl anbragt lånesy-
stem. Man creeiar icke rikt folk i och med det¬
samma man säger, att ingen får låna. Hvad Herr
Kjel land t r s anmärkning angår, bestrider jag på
det hogsta, att Betånkandet kan anses vata afgjordt
förleden Plenidag, och refererar mig i dien delen
på Protocollets innehåll, samt tillstycker, att Be¬
tänkandet nu måtte bifallas.
Herr Bjorkman'. I afseende på hvad Herr
No reus anfört, anmärkes, att frågan redan sisth
Plenidag blef afgjord, och att det således är o.
förenligt med Riksdagsordningen densamma å nyo
upptaga.
Herr Noréus; Protocollet ma gerna förva¬
ra min öfvertygelse derom , att räkningen icke
borde göras så hård, när den rörer lidande med¬
borgare och deras räddning, och att jag tror det
vore nyttigt, om Banken genast meddelte ett un¬
derstöd af I million R;dr, som den ofelbart åter¬
får af sina Creditiver. Bankens solidite ökas icke,
om näringnrne lida och deras idkare uppoffras, men
den alimänna vålfården år såkraste grundvalen för
dess styrka , och jag anser det endast vara i mån
af dess stigande , uppkommit genom varsamt ut¬
vidgade och klokt betåknade näringsförctag , som
Den 8 J unii.
penningevärdet skall få den stadga, som år före»
målet för hvarje redelig medborgares önskan *
men att under sträfvandet till detta mål man ic¬
ke genast matro sig på elen punct, dir man blott
med sagra och ofta återhållna steg kommer.
Herr Leffler förenade sig med Herr No¬
réus,
Herr Wideberg ansåg så mycket mindre
denna fiåga vara afgjord förledne Flenidag, soni
Utskottets mening hade afseende på hvad sorti
borde utgå i Malmö och Götheborg, men icke
på fördelningen, hvilken helt och hållet tillhör
det reglementariska.
Herr Mitander åberopade sitt yttrande i
Utskottet, och förenade sig för öfrigt med Herr
No r éu st
Herr Sjöstedt instämde Sfven med Herr
Noréus.
Herr Lundgren åberopade hvad han i Ut»
skottet anfört.
Herr Talmannens proposition till bifall a£
Betänkandets gide punkt , på sitt den här fram»
manföre upptagen finnes, blef af Ståndet bifallen^
hvarvid likväl Herr Noréus anmälte sin reser»
vation till anteckning i Protocollet.
Herr Arfvidsson begirde ordet, och ytt»
rade, att han skulle önska, det Herr Ullberg
Dan 8 Junii.
täcktes förklara iner,ingen af hvad, han förut om¬
nämnt , rörande nye anledningar att befara af Gö¬
theborgs Disconts obestånd.
Herr Ullberg: Ehuru jag protesterar emot
ali slags skyldighet att aflemna förklaring öfver mine
yttranden i Ståndet, vidaie än att de öfverens¬
stämma med mia kännedom af sakerna och min
öfveitygelse om desamma, vill jag dock möta
Herr Arfvids tons önskan med den underrättel¬
sen , att då frågan ventilerades om Disconternes
öfvertagande af Staten , var, jag ibland de få , som
pastpdo , att Staten ej skulle taga befattning med
Götheborgs Discont, utan att densamma såsom
solvent borde kunna reda sig sjelf,' och att jag
då afsrod ifrån votering i denna fråga endast der¬
före , att samma Disconts aftaiter uppgåfvos vara
delabr.erade. Att nu så verkligen torde vara f be¬
styrkes ån ytterligare genom sedermera utkomna
tryckta undeträttelser , oell af hvad Herr Banco-
Commissarien Evalius derom upplyst, att de
uppgifne stora behållningarne mycket förminskas
genom de iot luster , hvilka i Götheborg nyligen
inträffade concourser medföra - - - -
Herr Arfvidsson förklarade sig redan va¬
ra fullkomligt tillfredsställd genom hvad Herr
Uilberg nu upplyst.
cj:o Ståndet ansåg denna punkt redan vara afgjord
uti dess yttrande, angående de fonder, sorn
varit påråknade och än vidare kunna upp¬
komma vid anskaffande af metalliskt mynt,
för att stärka den reella fonden.
Den g Junii.
3109
10:0 I afseende på hvad Utskotten hemställt om
utinyntning af skiljemynt i Silfver, af 4 och
2 skiilingsstycken, till ett sådant inrrinsect
värde, som Banken högst be'alar för det
Silfver som den efter fastställde grunder kan
komma att upphandla.
Herr Noréus hemställde, om denne punkts
afgörande borde hvila intill dess Utskottets lie-
tänkande inkommit, i anledning af Herr Om¬
bergs motion om Silfverinköp.
c
Herr Ornberg hemställde, att saken genast
borde afslås, och detta myntets utgifvande öfver¬
lennäs åt nästkommande Ständers besittande rätt;
helst detsamma i alla fall nu icke torde undgå att
stanna i Judiska händer.
Herr Malmber g\ Jag kan icke inse, att
hvarken skada eller förargelse kan uppkomma der¬
af, att man utgifver skiljemynt, som i anseen¬
de till inre värdet passar att gå, helst dåinan på
ett så stojaDtJe sätt fortfar med utvexlingen af ett
småmynt, som aldrig borde tillhöra rörelsen i
Bancogråuden, eller omtänksamme samlares skrin¬
läggning. Om tili exempel ett koppaiblandadt
skiljemynt, beräknadt efter 120 skilling per Riks-
dalern, till lättnad vid mindre utgifter blifvit an.
tagit, så skulle jag tro att förlust för Banken deri¬
genom ej borde befaras.
Herr Eckhoff yrkade, att Betänkandet i
detta fall mätte afslås, deruti Bete af Ståndets
Ledamöter afven instämde; och sedan Herr Tal¬
gno
Den 8 Junii.
mannen; proposition till bifall af detsamma blifvit
tued Nej besvarad bief Betänkandet afslagit, hvar¬
vid likväl Herr Malmberg och Herr Norene
reserverade sig.
jI:o Bifölls, att Kopparskiljemynt präglas och ut-
gifves till ett sådant intrinsecr värde , att ett
Skeppund Koppa'r efter utmyntningen svarar
emot 166 R:dr 3 a sk. i BancoSedlar.
12:0 Hvad Utskotten sig utlåtit, angående Banco-
Styrelsens skyldighet att använda sina bemö¬
danden att motverka scdelmyntete vidare för»
sämring , och sålunda hafva sig öppet lern-
nadt, att, när Silfver icke kan inköpas, utgif.
va den Vexelfond, som Banken, enligt hvad
ofvan stadgadt är, kan innehafva.
Bifölls.
13:0 Denna af Utskotten stadgade princip, att
StatsVerkets Finoncevdsende icke i någor måt¬
to med Bankens vidare skall sammanblandas ,
gillades af BorgareStåndet, äfvensom, med
de undantag den redan vidtagne disposition
af Bankens öfverskottsmedel vetkar, bifölls,
att liqviderne till Statreliuldeus albördande O-
rubbligen böra iortgå.
Herr Eckhoff förnyade sin redan gjorda
reservation, äfvensom Herr Ebel reserverade sig.
34:0 Hvad Utskotten angående Rikegdlds Contoir de
Credit på Banken sig yttrat, gillades, äfven-
Den 8 Junii.
3x11
som förbehållet, att Riksgäldssedlarne , utöf¬
ver det vid sednaste Riksdag fasställde maxi¬
mibelopp icke må ökas.
Slutligen och då med anledning af Utskottens
första Betänkande fråga förekom om det der om-
förmrilte Inrikeslånet i Silfver af 3 millioner, ytt¬
rade Herr Noréus, att han icke ansåg det vara
nyttigt att göra försök med ett sådant iåns upp¬
tagande , helst om Banken någon gång skall verk¬
ställa en realisation, den naturligtvis måsre byg¬
gas på någon ytterligare fond; den får ock aldrig
någon fast grund , om den icke åtföljes af natio-
rialvälstartd och ett orubbeligt förtroende för Stän¬
ders löften och gsrantie. Bagge dessa delar skul¬
le jag anse bevisade, om nationen insatte sitt Silf¬
ver i Banken, och då anbudet icke kungjordes,
förrän en vbs tid från en Riksdag, och icke el¬
ler antogs af någon annan ån Riksens Ständer, sy¬
nes det mig sorn bemödandet för en Realisation
skulle det igenom mycket underlättas.
Herr Westin: Häruti kan jag ingalunda
instämma, utan anser det vara boitkastade pennin¬
gar att betaia ränta för Sil ver, som inneslutes
i Bankens hvalf; åtminstone tyckes ingen åtgäid
kunna 'riga rum, innan den tid inträffar, att om
realisationens verkställande beslutcs.
Herr Ekelund ansåg, att om Rikssens Hög-
lollige Stander komma alt antaga hvad som nu
till Silfveruppköp blifvit föreslagit, skulle sådant le¬
da till samma ändamål som det Herr Noréus
s^3
Den 8 Junii.
åsyftar, och utan att någon ränta i sistnämnde fall
behöfde betalas.
Herr Falkman erinrade, att då Betänkan¬
dets 3;dje puukt afgjordes, älven denna sale be¬
stämdes.
Herr Schwan H. N. ansåg, att grunderne
för finance regleringen redan punkt för punkt vo¬
re afgjorda, och något vidare icke återstod, än
det utlåtande, hvilket kunde komma att äga rum,
i anledning af Herr Ombergs till StatsUtskot-
tet remitterade motion.
Härmed instämde Ståndets Ledamöter, och
skulle, i anledning af hvad föregående protocoil
upptager , en Expedition förfartas, innehållande
Borgare Ståndets Beslut i anledning af Stats- och
BancoUiskottcns betäpkanden, och hvilken vid na¬
sta Plenum .kommet att justeras, fot att derefter
genas; till Rupective Medståndtn samt Stats- och
BancoUtskotten meddelas.
Vid förnytd föredragning lades till handlin-
gatne följande, i anledning af gjorde anmärknin¬
gar vid Utskottens förra Bctlnkanden, inkomne
utlåtanden, nemligen:
N:o agg, Stats Utskottets angående Gottlandska
Na t iona t B r väring ess s aflöning.
2M:o 289, ’ frågan om medels anslående till jEle-,
mentarScholan i Askersund.
Den g Junii.
3113
N:o 200, angående Läroverkens förbättring, och
N:o 291? oni Acadmie- med flere hemmans för¬
säljning till skatte.
Följande Betånkanden biföllos:
N:o , Stats Ut slottets angående Tullvi ds-upp¬
bar dm i Halmstad och
N:0 2R7, — ofver vackt motion, att Statens
alla Intrader skulle uppbäras och redovisas
af RiksgäldsContoiret; i hvilken sistnämn¬
de fråga; Herr Linström reserverade sig
i anseende till Utskottets utlåtande.
Antogs såsom hvilanda förslag, att på satt
55 §. RegeringsFormen innehåller , vid nästa Riks¬
dag förekomma
ConstitrJions Utskottets
Memorialer af den 28 Majt och 5 Junii, nemi.:
N:o 45, angående ändring i redactionen af 102 §.
RegeringsFormen.
N:o 47, angående 38 §. Riksdagsordningen, och
N:o 48, i afseende på förändrad redaction af 9
§. Regering ,Fot men.
3114 Den 8 Junii.
Justerades Protocoller för den 27 Maji e. m.
Justerades från Expeditions Utskottet ankom¬
ne förslag till underdåniga skrivelser, nemligen;
N.‘o l6j, om 7o:årige, med indclte Löner af¬
skedstagande, Civile Embets- och Tjenste-
mäns uppförande på IndragningsSraten.
N:o 174, om beloppet för enskilte personers in-
visningar till Innehafvaren samt viss man
eller Ordres.
Upplästes och tades på. Bordet följande från
Utskotten ankomne Betänkanden, nemligen;
Allmänna Besvärs- och Economie Utskottets
N:0 137 , i anledning af RiksStåndens Beslut öf.
ver Utskottets jemkningsforslag rörande hus-
behofsbränvinsbränningen.
Stats Utskottets
N:o 292 , i anledning af Riksens Ständers Revi¬
sorers Berättelse om RiksgäldsVerket i den
del, som angår det under ‘sistnämd? Verk
lydande General AssistanceContoir, såsom
ock öfver de hos RiksStånden väckte motio¬
ner i samma ämne.
N:o 293 j i anledning af Kongl. Maj:ts Remiss
Den 8 Junii.
3TI5
af f. d. Commissarien i RiksgäldsContoiret
C. £jf. Lan eils ansökning om återställande
af försuten tid samt understöd af Riksgälds-
Contoirets medel.
Plenum skulle på eftermiddagen klockan \ 6
fortsättas; och åtskilldes Herr Talman och Stån¬
dets Ledamöter nu klockan 2.
In fidem
Carl Magn. Robsahm.
Plenum kl. \ 6 e. m.
Upplästes ankomne ProtocollsUtdrag:
Från Hågvårdiga PresteStåndet: förden 30
Maji samt 2 och 3 uti denna månad, innehållan¬
de, att Ståndet hanskjutit frågan om förhöjning
uti Posttaxan, till förstärkta StatsUtskottet, gillat
Allminna Besvärs- och EconomieUtskottets Beran-
kande, angående förbud emot yppighetsvarors
nyttjande och förbrukning, låtit bero vid nyss¬
nämnde Utikotts Memorial, angående inskränkning
i Exclusiva Privilegiers meddelande, lagt sistbe-
rorde Utskotts förnyade Utlåtande om inrättande
af en Besparingsbank för fattige arbetare till hand.
Den 8 Juni.
lingarne, ogillat LagUtskottets yttrande uti frågan
om förändring uti sättet att verkställa uppenbar
Kyrkoplikt; fattat beslut, rörande Bancoverkets
styrelse och förvaltning sedan sista Riksdag; in¬
stämt uti Högloft. Ridd. och Adelns beslut om an¬
modan till BancoUtskottet att besörja utdelning
bland RiksStåndens Ledamöter af Revisorernes
yttrande om Revisionen öfver Götha CanalVerk,
men icke funnit anledning att förena sig med Hög¬
lofl. Ridd. och Adelns beslut om skyndsam uppgift
af Bancosedelstockens belopp.
Frän Hedervärda BondeStåndet för d. y uti
denna månad, innehållande: att Ståndet bifallit
StatsUtskottets Utlåtanden, angående FrösädsMa-
gazinsinrättande i Gefleborgs Län, SpannmålsMa-
gazins anläggande i Fahlköping och Borås, Riks¬
Ståndens Protocollcr samt Bihanget dertill, förva¬
ringsrum för ofvcrblifvande Exemplar af samma
Protocolf, RiksgaldsContoirets Etnbets- och Tjen¬
stemän beviljad lönetillökning, de till Salpetertill¬
verkningens upphjelpande anslagne medel , redo¬
görelsen för CbartaSigillatre-medlenj, Riksens Stän¬
ders Revisorers berättelse öfver StarsVerkets för¬
valtning, åren tgl2 till oell med 1815, nämnde
Revisorers anmälan om Hospitals- och Lazaretts-
inrättningarnes fonder, anmärkte omständigheter
vid Redovisningen af Tullverkets medel, Posr-
vetkets intrader, anslag till underhållande af Bygg¬
naderna vid Rosersbergs Kungsgård, Krjgsfonden
och särskilfe Committerades -förvaltning af allmän¬
na medel, hvilket sistberorde Utlåtande derjemte
remitterades till BancoUtskottet., BevillningsUt-
skottctSj rörande grunderne för de blifvande Tull-
Den S Junii.
3TI7
afgifterna, Allmänna Besvärs- och EconomieUt-
skottet om förslaget att erhålla ett för vissa Ir fast¬
ställd t sädespris, och medel till öfverflödets häm¬
mande; att Ståndet lagt till Handiingarnc : Ban-
coUtskottets Memorial med Herr Gustaf af
Uhrs yttrande till Herrar Fullmägtige i Riksens
Stånders Bank, angående återstående arbetet vid
Götha Canal , och att Ståndet återremitterat Stats-
Urskostets berättelse om granskningen af Allmän¬
na Magaziuslnrättningens räkenskaper och för¬
valtning.
Hvilka alla ProtocolUUtdrag, efter uppläsan¬
det lades till handlingarne.
Vidare upplåstes ett från Högloft. Ridd. och
Adeln meddeldt ProtocolUUtdrag, för den 2 i
denna månad, innehållande dess be lut, uti frågan
om utredningen af Götha CanaiBolags-, Malmö-
och GotheborgsDisconter, och beslöt BorgareStån-
det, att, i anseende till de olika meningar, sorn
bos Riksens Ständer uppstått vid nämnde frågas
afgörande, till Stats- och BancoUtskotten olver-
lemna, att de skiljaktige meningawie sammanjemnka.
BancoUtskoftets den 3:dje uti denna månad
afgifne, och sedan den 5 på Bordet hvilande Me¬
morial, N;o 58» angående fulländad Revision af
Banco- och RiksDisconc-Verkens förvaltning och
3H8
Den 8 Junii.
räkenskaper för år 1817, bief vid nu skedd för¬
nyad föredragning af BorgaieStåndct bifallit.
Ytterligare föredrogs BaneoUtskottets förnya¬
de Betänkande N:o 45, af den 22 sistlidne Maji,
som sedan den 23 i samma månad hvilar på bor¬
det, i fråga om allmänt kungörande af Bancose¬
del-stockens belopp för hvarje år; i sammanhang
hvarmed jemväl upplästes ett från Höglofl. Ridd.
och Adeln ankommit ProtocolIsUtdrag för den, 29
sistlidne Maji, hvaruti, jemte tillkännagifvande att
Höglofl. Ridd. och Adeln gillat nämnde Betän¬
kande, med anmodan till BancoUtskottet, att, i
afseende på den för handen varande Financeregle-
ring skyndsammeligen till RiksStånden uppgifva
Bancosedel-stockens belopp från den 1 Januarii
1800, till den 31 December 1817, samt med
förbehåll , att vid Financeregleringens] afgörande
äga öppet, att, der så nödigt skulle synas, ånyo
företaga frågan om Bankens årliga publicitet till
pröfning, de öfrige Stånden blefvo inbjudne att
sig med Höglofl. Ridd. och Adeln förena.
Men då BorgareSråndet redan fattat sitt be¬
slut, i afseende på allmänna Financerna, ansåg
BorgareStåndet sig nu mera icke hafva någon spe¬
cifik uppgift om Bancosedel-stockens belopp af
nöden.
Vid förnyad föredragning af Banco, och Lag-
Den 8 Junii.
3Il9
Utskottens den i i denne månad afgifne, och d.
6 på bordet iagde Betänkande N:o 112, ofver
väckte förslag om ändring uti Författningarnes
stadgande, rörande belopper af de belöningar, som
böra erläggas till dem, hvilka upptäcka efterapare
elier förfalskare 2f Bankens och RiksgildsContoi-
tets sedlar samt ufprånglare af så beskaffade sed¬
lar, blef samma Betänkande af BorgareSråndet
bifallir.
Till afgörande föredrogs BevillningsUtskot-
tets den 30 sisilidne Maji på bordet legde Utlå¬
tande N;o 14, af den 28 April, i anledning af
inom BorgareSråndet gjorde anmärkningar vid
samma Utskotts Betänkanden, rörande så val an¬
slag af Revillningsmedlen, till understöd för Kro-
noUppbördmrket i Stockholm, som frågan otn
Uppbördsbetjeningens aflönande i Götheborg och
öfrige Städerna utom Stockholm.
Herr Lundgren anförde: DS Utskottet
i sednare Utlåtandet yttrat den förmodan, att upp¬
giften derom, att den i BevillningsFörordningens
4 Art. 5 §. 11 Mom. omförmälte procent ej
skall kommit Stockholms Siad till godo, saknar
behörig grund, anhåller jag att till styrko för den¬
na uppgift, få förete ett från Stockholms Stads
KamererareContoir i berörde afseende utgifvit be¬
tyg, och att detsamma måtte uti Ståndets Proto-
coll intagas.
Nämnde betyg, som Herr Lundgrtn nu
uppviste, lydde sålunda:
3120
Den 8 Junii.
Att Stockholms Stad sedan ar iSI icke åt¬
njutit eller för närvarande åtnjuter n s.ot slags
Vederlag för de högst betydliga utgifter, som fiån
dess Cassa utgår till Kronouppbörd*- vefket, det
varder härmed intygadr. — Och livad åter beträf¬
far de 3;dels procent, sorn u i t8 i 5 års Hsvill-
ningsFörordnings 4 Art 5 § n Morn., tili kost¬
nad em es bestridande vid de 1 aline Taxeringar äro
anslagnc, så ingår den till R ksgaldsContoiret oell
användes af Taxerings- och Pföfi iugsComniitteer-
ne i öfverensstämmelse med föreskriften af sam¬
ma Moment, uran att någonsin hafva lemnat nå¬
got öfverskott till Staden Gassa. Stockholms Stads
KamererareContoir den 4 Junii 18 r 8.
jjohan H. Reinholdson.
Efter upplåsande hvaraf Heir Lundgren
yrkade, att, med nfsbig å hvad-Urskotter uti ifrå¬
gavarande amne sig utlåtit, Stockholms Stad kun¬
de tilläggas ersättning för de utgifter Staden i och
för Kronouppbörd*, verket derstädes, för åren i$ 16
och 1817 fått vidkännas, och Uppbördsberjenin-
gen så väl der, som i Rikets öfdga Ståder för
framtiden på Statens bekostnad underhållas.
Herr Kjellander'. Jag inser så väl som nå¬
gon annan obilligheten deruti, att Städerne, oftast
med små tillgångar, åläggas sjelfve aflöna den der
nödige Uppbördsbetjeningen, hvars vdkor, då ar¬
betet genom nya föifattningar mångdubblas, äfven
böra förbätttas, och skulle således gerna instäm¬
ma med Herr Lundgren, om icke de öfrige
3:ue
Den 8 juni!*
g*ne Stånden redan bifallit Utskoirets Betänkande,
och jag vore öfvertygad, att ftågan uti det Fur-
stärkta StadsUtskottet ej skulle utfalla till Städer»
nes fördel. En protest vid detta tillfälle gagnar
efter min tanka till intet, utan tillstyrker jag vid
sådant förhållande, att Högtärade Ståndet mätte
vid Utskottets Betänkande låta bero.
Herr Ekelund: När Ståndet antog Stats-,
Utskottets Utlåtande, angående den summa, som
erfordras att genom allmän Bevillning utgå, sked¬
de det med förbehåll, att, i öfverensstämmelse,
med redan afgången remiss till Bevillningsutskot¬
tet, samma Utskott skulle bestämma en lämplig
procent af Bevillningen till aflöning för Krono»
Uppbördsmännen i Sniderne. Jag Anner ingen
anledning att nu frångå detta förbehåll, och före¬
nar mig derföre med Herr Lundgren.
Herr Fogelmark instämde äfven uti Herr
Lundgrens tanka.
Herr Arfvidsson: Det vid beslutet otn
en ökad Bevilloings antagande af BorgareStåndet
gjorde förbehåll var uttryckligt, och bör, då Be-
villningsUrskottet derå ej fästat afseende, göras
gällande genom frågans öfverlemnande till För¬
stärkta StatsUtskotfet, derifrån jag ieke tycker atE
man bör afhållas, genom den förmodan, att saken
afven der kan förloras , helst jag hoppas, att de
Respective MedStånden, med erkännande af rätt¬
visan i den satsen, att de sorn dela lika bördor 1
bora njuta lika förmoner, ändtligen skola hebjer-
Borg. St. Fröt. Fl:o 391. 392.
^I2B Den 8 Joni¬
ta det lidande, som Stadcrne tillskyndas genom
KronoUppbörds-betjeningens aflöning.
Herr lAmn elius upplyste att, vid ärendets
förehafvande i BeviliningsUtskottet, BorgareStån-
dcts Ledamöter derstädes sokr, att, genom ådaga¬
läggande af billigheten uti BorgareStåndets yrkan¬
de, verka till detsammas bifallande , men utan all
framgång.
Hetr Hl almberg: För att icke vara vid-
lyftig, skall jag inskränka mig till att instämma
med Herr Kjellander, allenast med det tillägg,
att, d;t j»g nu längtar eber Riksdagens snara slut,
hvartill jag tror ttr eftergifvande af BorgareStån-
det i denna fråga bidraga, oaskar jag ock upprik¬
tigt, att våra efterkommande måtte blifva varse etti
förokad rättvisa af BeviiiningsUtskottet för så bil¬
liga yrkanden, som de nu ifrågavarande.
Med Herr Malmberg förenade sig Herr
K b el.
Herr Bjorkman: Lika med Herr Kjel-
lander öfvertygad om obilligbeien af Städt-tnes
åläggande, att sjellve aflöna Uppbordsbetjeningen
derstädes, anser jag m g icke böra alsta ifrån på¬
ståendet om samma betjening* aflöning utaf all¬
männa medel, utan lörenar mig med Herr Lund-
g ren.
Herr Schwan H. N.: Om Betänkandet af-
slås och votering skall anställas uti Förstärkta
StatsUtskotter, är nödigt att postulatet utsattes,
i
antingen uti vissa procent af Uppbördssurnmati
eller något visst Riksdalcrtal. Jag kan i alla fall,
ehuru Stockholmsbo, ej förena med Herr Lund
gren daruti art fordra ersättning åt Stockholm
för dess under de sednare åren hafde utgifter £
och för Uppbördsverket, till hvilkas godrgoranda
det vore svårt art på annat sätt utfinna medel, ån
genom en tlllbakagående taxering. Frågan måste,
efrer mitt omdöme, blott sträcka sig till det till-*
kommande, och i sådant fall anser jag de öfrige
Staderne lika berättigade till befrielse från Upp«i
bördsbetjeningens aflönande af Stldernes medel,
som Stockholm, samt föreslår, att, i händelse
Högtårade Ståndet ej för denna gång skulle vilja
låta bero vid Utskottets yttrande, utan hänskjuteC
ärendet till Förstärkta StatsUtskottets afgörande,
g procent af Bevillningssumman uti hvarje Stad
måtte bestämmas såsom den vedergällning, hvil*
ken för Srädernes Uppbördsbetjening fordras.
Herr Cederborg: Det 'är all anledning
att tro, att ingen ting vinnes genom frågans öf¬
verlemnande till Förstärkta StatsUtkottet, och Riks¬
dagen skulle derigenom blotr förlängas. Jag
tillstyrker alltså, att Ståndet måtte vid Utskottets
Betänkande låta bero.
Häruti instämde Herr Eckhoff.
Herr Lefflen I anledning af hvad Herr
Schiu an anfött, får jag tillkännagifva, att den
omständighet, att intet visst var bcgärdr, bidragit
till Utskottets afslag. Nödigt blifver det således
3124
Den 8 junii.
att nu bestämma något, och dertill anser äfven
jag vissa procent vara lämpligast.
Herr Ekelund: Då jag uti detta Högtä-
rade Stånd väckte denna motion, som sedermera
äfven af Herr Borgmästaren Norström blefs bi¬
trädd , och hvilka motioner föranledt till det nu
af Höglofl. BevillningsUtskottet meddelade Be¬
tänkande, så yrkade åtminstone jag, art en viss
procent af Bevillningssumman skulle till Städernes
Uppbördsman i allmänhet upplåtas, men Höglofl.
Utskottet hat icke behagat det oakradt fasta nå¬
got afseende dervid. Jag förmodar likväl att den¬
na sak icke för alltid måtte vara förlorad , och
hoppas att vare Resp. MedStänder vid nästkom¬
mande Riksdag finna mera välvilja för vår billi¬
ga begäran, men jag tror, att det icke nu heller
derföre ar skäl uti att afstå derifrån, då ännu in¬
ga så grundade bevis äro framställda, som kunda
betaga Sräderne denna deras förmente rätt. Der¬
emot finner jag alldeles ingen anledning att be¬
gära någon restitution för der framfarnaj jag ön¬
skar blott ändrings vinnande för det tillkom¬
mande.
Herr Thunell: Såsom Ledamot uti Be»
villningsUrskotret bor jag upplysa, att underrät¬
telse der blifvit de öfrige Ståndens Ledamöter
lemnad om nödvändigheten för Städerne, i an¬
seende till deras knappa inkomster, att erhålla det
jiu sökte anslag; och då detta icke verkat till nå¬
gon valvilja samt de öfrige gine Stånden redan
bifallit Betänkandet, nödgas jag hemställa, att Bor3
gareStåndet äfven måtte dervid låta bero.
Den S Junii. 3125
Herr Malmberg: I likhet med hvad itg
förut anfört, får jag hemställa, om icke Högt Sia¬
de Ståndet, skulle täckas, såsom Herr Schwan
yttrat, låta för denna gång vid Betänkandet bero.
Uppi begärd och af Herr Talmannen fram»
ställd proposition, beslöt BorgareStåndet, seni fann
yrkandet om Uppbördsbetjeningens i Städerne af-
lönande utaf allmänna medel vara med billigheten
öfverensstämmande, och således icke kunde god¬
känna grunderna för Utskottets Betånkanden, att,
ehuru denna fråga, såsom af Bevillningsegenskap,
borde hänskjutas till Förstarkta SianUtskottets af¬
görande, enär BorgareStåndet härutinnan ej in¬
stämmer med de ;:ne öfrige Resp, RiksS^ånden,
ville likväl BorgareStåndet, till vinnande af snart
slut på Riksdagen, af denna rättighet sig icke be¬
gagna, utan lat vid Utskottets Betänkanden för
denna gång bero.
Emot detta beslut reserverade sig Herra*
Lundgr en , Ekelund och Björkman.
Till justering upplästes den delen af Protos
eollet för den 29 sistlidne Maji, som innehåller
de anmärkningar vid ConstitutionsUukotrets. Me¬
morial, i fråga örn en lörbäurad NarionalRepre-
sentation, hvarom BorgareStåndet sig förenat, och
hvilka genom återremiss skulle ConstitutionsUt*
skottet meddelas.
Herr Uilberg hemställde om det icke vo;
Den 8 Junii.
re betänklig!, att uti den föreslagne redactionen
till tililggningen vid RiksdagsOrdningens 14 §.
jnfor3, att RiksdagsmannaValen skulle ske inför
Kongl. Bergscollegium, enär något Collegium för¬
ut icke blifvit uti Riksdagsordningen nämndt;
hvaremot Herr Schwan H. N. anmärkte, att
uti den , der det stadgas huru RiksRäiten
skall organiseras, Collegiernes Presidenter äfven
Sro såsom Ledamöter uti nämnde Rätt upptagne.
Herr Alin: DI ConstirutionsUrkorrers Me¬
morial var under öfverläggning, förbehöll jag Sa¬
la Bergslag rättigheten att äfven få representeras,
och när samma Bergslag uti den föreslagne redac¬
tionen icke är uttryckligen nämnd, anser jag mig
nödsakad att än ytterligare reservera Bergslagets
rätt.
Hen TJlitanderi Jag kan ej förena mig
deruti, att de ifrågavarande Valen skola ske uti
EergsCollegio. Efter min tanka vore det bättre,
att de verkställdes inför Bergmästaren, särskildt
för hvarje Bergslag, och att, i förhållande till
Bergslagarnas storlek, de ägde utse Riksdagsman ,
så att de storsta Bergslagerna fingo sända 2 Riks¬
dagsmän, de något mindre 1, och de minsta för¬
ena sig om Representant3 i sådan händelse kunde
ock besvären öfver valet i vanlig ordning ingif*
*vas hos Landshöfdingen.
Herr Ekelundt ”Vid den nu föreslagne
redactionen fistcr jag mig vid den omsråndighe-
ten, att då Valet skall föregå i Kongl. Bergscol¬
legium pä det sätt, att rösterne der skola afgifvas,
D;n 8 Junii.
3127
så skulle der kunna binds, art nästan alltid valen
utfalla pi säd a ne personer, sorn hs ui de trakter,
dtr de fleste Jern bruken äro, och innehafvas af
sådana personer, som ära Valberättigad?} jag grun-
dtr denna min förmodan derpå, atr uti Rikets
Vestra Provinser blir det ganska lått för en per¬
son att erhålla det erfardeibge röstetalet,. da de
fleste Bruken der äro belägne, och deras ägare
terne ligen nara af hvarandra äro. kände, men der¬
emot uti de sodra otterne, der bruken liro
ifrån hvarandra meta »flJgsne, och Bruksägarne
således till äfventyr* mindre af hvarandra kände,
skulle det sällan kunna handa, att så många rö¬
ster på en person af dessa sammanträffade,, art de
utgjorde det antalet, som erfordras för att blifva
representenc, då deremot de förra hafva ganska
lått att åstadkomma så manga roster, art nästan al¬
la representanter skalle komma ihan en och sam¬
ina ort, eliet åtminstone ifrån intill, hvarandra be*
lägna Bergslager. Om man gör afseende på lo¬
ella och Statistiska upplysningar, sorn äfven någon
gång under en Riksdag kunna i och för sithva
Jern hand teringen komma i fråga,, så, vore det bå¬
de nödigt, likasom, det är billigt, att ifrån alla
trakter uti Riket äga. Representanter, likasom att
det annars länder tili en mindie rättvis, fördelning
inom Re presea tanterne sjelfva. Min tanka är alit¬
sa den, att vissa, sammanslagne provins,er inför
Kongl. Bergscollegium., hvar inom sig, utvälja eo
eller flere Rep.iesenta.nter, i proportion efter deras.
Sm i der att eller olrige inom Mineralriket a gand®
tillverkningar, på satt Högloft. Consti:utiaa»Ut''
såottet föreslagit.’1
Den 8 Jtinii.
Herr Noréus'. Huru olämpligt det skulle
vara, om vissa Bergslager tillars att utse Riksdags¬
man , inse* lätteligen deraf art t, ex. uti Danne¬
mora Bergslag ej finnes mera 'an en Bruksägare,
*om icke förut tillhör något RiksStånd, och såle¬
des, i händelse hvarje Bergslag skulle särskildt för
sig välja, vore sjelfskrifven Riksdagsman, samt
att Bruksägarjie uti Taberg icke tillsammans haf¬
va 93,000 skeppund Smide.
Efter af Herr Talmannen framställd proposi¬
tion blef dea föreslagne Redaetionen godkänd.
.Ånyo föredrogs och bifölls Lag Ut skott et t
den 26 Maji afgifne och den 5 j denna Bulnad
på bordet lagde Betänkande N:o in, i atiledniug
af Kongl. Majtt Nådiga Broposition om en Lag,
angående vidtagande anstalter, för att anhålla och
tilltala sådane personer , hvilka begå förbrytelser
i ett af de iörenade Riken Sverige och Norrige 3
samt derefter afvika till det andia.
Likaledes bifölls, vid nu å nyo skedd'före¬
dragning ConstitutionsUtskottets sedan den 5;tc
Junii pä bordet lagde Memorial N*.o 46, af den
I i denna månad, i anledning af Kongl. Maj;rs Nå.
diga Proposition otti ett additament till RiksAc-
ten emelian Sverige och Norrige.
Emot hvilket beslut Herr Cederborg rs»
Den 8 Junii.
3129
serverade sig, under yttrande, att tian ansåg Me¬
morialet, såsom innehållande ett förslag till änd¬
ring i Grundlagarne, bora hvila till nästa Riksdag.
BevillningsUtskottets den 23 Maji afgifna
och sedan den 5 i denna månad på bordet hvi¬
lande Utlåtande N:o 16. i anledning af de mot
projectet till en förnyad ChartaeSigiliatae Förord¬
ning gjorde anmärkningar.
Herr Falkman yttrade; Jag saknar uti
Utlåtandet svar pä min anmärkning, rörande på¬
följden för underlåten eller oriktig chartering af
6adane handlingar, hvilka icke behöfva med stiimp-
ladt papper förses, förr, ån de riil Domstolen in-
lemnas. Ett uttryckligt stadgande härom år så
mycket mer af nöden, som det icke silian handt,
att Domare ansett sig genom Forordningens fö¬
reskrift befogade att pliktfälla den Fart, som in-
lemnat dylike oriktigt charterade handlingar, äfven
när Parten erbudit sig att tillräcklig Charta an¬
skaffa.
Herr C eder bor g: Om Domaren ålågges
att emottaga en handling, som ej är behörigen
charterad, emot det att parten förbinder sig att
sedermera inlemna fyllnads-charta , skulle kunna
inträffa, att, i händelse parten icke sin skyldighet
härutinnan fullgör, Domaren vöre föranlåten att
derom med honom brefvexla.
FJerr Leffler: Under ofver läggningen i
3x30
Den 8 Junii.
Urskottet har Herr Falkman! anmärkning äf¬
ven kommit i betraktande, men Utskottet har
ansett sig icke böra deri göra något atseende.
Herr K j eli ander: Om Utskottets förslag
uti 17 punkten af Utlåtandet antnges, skulle der¬
af möjligen blifva en följd, att en Domare, sorn
vid slutet af ett Ting saknar cbartor af en viss
Valeur, och för att deraf icke hindras att expedi¬
tionen utlemna, begagnar en högre charta, men
derföre af partén ej begär eller uppbär betalning,
gjort sig till plikt förfallen, äfvensom, att Under-
Domare, hvilka till Hot Katten insända Concours-
handlingar, då målet genom vad kommit under
dess pröfning, vore underkastade ansvar, om nå¬
gon af dessa handlingar, hvilka alla bltfvir af Par-
terne till UnderDomaren inlemnade, och af dem
påskrifne, funnes för högt cbarterad. Åtminstone
kunde mångfaldige händelser inträffa , att Domaren
oskyldigt blottställdes för Rättegångar och tilltal.
Jag tillstyrker således, att vid hvad 1 g 1 5 års Char-
taeSigillatae Förordning stadgar uti de ämnen, hvar¬
om ofvanberörde 17 punkt handlar, ofötlndradt
ml föi blifva.
Herr Cederborg; Något corrcctiv bor
finnas lör den förseelse, som 17 punkten om-
förmäler.
Herrar Falkman och /Irf vlds son instäm¬
de med Herr Kjellander.
Sedan åtskillige Ledamöter yrkat pa Propo¬
Den 8 Junii.
3131
sition, blef densamma af Herr Talmannen sålun¬
da framställd:
Bifaller BorgareStåndet BevillningsUtskottets
project till en förnyad ChartteSigillata; förordning
med de uti sednare Utlåtandet upptagne föränd-
ringar och tillägg uti allt öfrigt, utom hvad an¬
går 17 punkten at Utlåtandet, hvarvid Såndet
anser stadgandet uti 18 > 5 års ChariaeSigillatae-for-
-ordning böta oförändradt bibehållas, helst ansva¬
ret för den Embers- eller Tjensteman,, som en
handling med för hög charta forser, i många fall
skulle blifva obilligt, och efter hvad erfarenheten
visat, icke eller kan vara behöfligr.
Denna Proposition besvarades med Ja; dock
anholt Herr Leffler att få sin reservation uti
Protocollet antecknadt.
Genom ankommit och nu uppläst Prorocolls-
Utdrag , af den 29 sistlidne Maji letnnade Hög-
vördiga PresteStåndet underrättelse, art samma Stånd
beslutat, det Särskilta Utskottets Betänkande an¬
gående en allmän reglering af Statens Embeten
och Tjenster borde i underdånighet ölverlemnas
till Kongl. Maj:t med underdånig anhållan, det
behagade Kongl. Maj.-t St den Comité, som Kongl.
M*j:t för detta ändamål Nådigst tackres utse och
tillförordna, i Nåder uppdraga, att, utan hinder
af Rikets Grundlagar samt öfrige nu gåilande La¬
gar och Författningar, till den efter 4 års förlopp
först inträffande Riksdag utarbeta och da till Rik-
3i32
Den 8 Jaaii.
sens Ständers granskning inlemna alternativa för*
slag till allmän reglering af Statens Embeten och
Tjenster, upprättade så väl efter nu varande col-
Jegiaia former, som efter Utskottets nu föreslagne
grunder af ärendernas fördelning uti Departemen¬
ter, styrda af Ministrar, hvarigenom F-iksens Stän¬
der kunde komma i tillfälle att vålja emellan des¬
sa uppgifna grunder.
BorgareStåndet fann att, då genom dess uti
amnet fattade beslut den i förrberörde ändamål
Nådigst tillförordnande Comité icke är hindrad
att med alternativa framställningar- inkomma, nå¬
got tillägg till samma beslut ej vore af noden.
Herr Talmannen och Ståndets Ledamöter åt¬
skiljdes kl. § till g.
In fidem
313 3
Den 9 Junii.
Plenum kl. i 10 f. m.
Upplästes ankomne P rota coth Utdrag:
Frän Hedervärda BondeStåndet af den g och
6 innevarande månad, innehållande bifall till Con-
stitutionsUtskortets Utlåtande i anledning af Kongl»
Majlis proposition om ett Additament till Riks-
Acten emellan Sverige och Norrige: StatsUtskot-
tcts Utlåtande angående Controlhtampel - afgifteu
för Guld och Silfver samt Tenn: angående me¬
dels uppförande å Stat till bestridande af Inqvar-
teringspenningar för Götheborgs Escader; rörande
föreslagen corstroll å HushållningsSällskapens dis¬
position af de i Nionde HufvudTitteln af Riks-
Staten erhållande medel, angående redovisning af
förvaltningen utaf de under KrigsCollegii Disposi¬
tion ställde Cassör: till BancoUtskottets Memorial
angående fulländad revision af Banco- och Riks-
DiscontVerken för år 1817; r,d LagUtskot-
teis Betänkande angående Kongl. Mjj;rs Proposi¬
tion om en Lag för att anhålla och tilltala såda-
ne personer, hvilka begå förbrytelser i Sverige el¬
ler Norrige saint derefter till det andra Riket af¬
vika; återremirt af StatsUtskottets Utlåtande
angående RiksHufvudboken; godkdnnandt en-
56 §• Regeringsformen af ConsritutiousUr-
skottets Meraotialer Nio 45, 47 och 48, om
3134
Den 9 Junii.
förändrad redaction af 102 §. Regeringsformen;
rörande ändring af 38 § Riksdagsordningen och
förslag vid 9 §. Regeringsformen; underrät¬
telse, ait StatsUtskottets Utlåtanden i anledning af
anmärkningar vid Dess Betänkanden angående Lä-
roVerkens förbättring; Academise m. fl. hemmans
försäljande till Skane: fråga om medels anslående
till ElementarScholan i Asketsund; Gottländska
NarionalBeväringens aflöning: EconomieUtskotiets
Memorial i anledning af anmärkningar vid Betlin-
kanderne, rörande förändring i församlingarnes
skyldighet att vårda fattiga: beståndande af Con-
tracrer mellan Kyrkoherdar och Församlingarnc
om Presträttigheter': att alla dessa Utlåtanden
blifvit lagde till Handlingarne I tillkännagifvande
om BondcSråndets Beslut, rörande Stats- och Ban-
coUrskottets förnyade Utlåtande, angående allmän¬
na penningerorelsen och myntets upprätthållande.
Lades till Handlingarne.
Vidare upplåstes och lädes på Bordet Latt»
Utskottats samt Allmänna Besvärs• och hconomie-
Utskott.«/,
N:o 116, i anledning af årerremissen, rörande en
mera allmän oth utvidgad näringsfrihet, samt
örn gränsors bestämmande emellan Stads-
och Landtmannahandteringar.
N:o 113, angående Husbehof®-, Mjöl- och Såg-
qvarnars anläggning.
Den 9 Jurtii. 3135
N:Q 114, angående fri Seglation för allmogen c-
mellan Skane och Blekinge.
N:o 117, upphäfvande af förbudet emot Lands¬
köp.
N:o 115. i frågan om forändringar uti de rörande
Enskiftesdelningar utfärdade författningar.
Föredrogs till afgörande LagUtskottets, se¬
dan innevarande månad på bordet hvilande
Utlåtande N:o ilo, i anledning af gjorde an¬
märkningar vid det af Utskottet till antagande
tillstyrkte förslag till ny ConcourslMg.
Herr Malmberg: Då Höglofiige Utskottet
uti ingressen till sitt utlåtande yttrar, att 0111 de
vid förra Betänkandet gjorda anmärkningar blifvit
framställda genast vid det Kongl. Majus Nådiga
förslag till ConcoursLag till Rikets Ständer öfver-
lemnades, och således lått åtfölja remissen deraf,
Utskottet da för sig funnit anledning till öfvei-
vägande af de särskilta nu förekomna omständig-
Beter, hvilka under den mera inskiänkta tid för
Utskottet varit öppne till skärskådande af Lagför¬
slaget, möjligen kunnat undfalla att hos Utskot¬
tet komma i betraktande, skulle deraf kunna slu¬
tas , sorn vore det i fråga varande ‘ämnet ej sä
grundligt uratbetadt som vederborde. Sä beklag¬
ligt sådant i allmänhet år, är det ännu mer, dä
frågan, som här, år om en så vigtig Lag; och
det torde, vid ett sådant förhållande, vara bättre
3136 Den 9 Junii.
bibehålla-de Lagar som äro, än antaga nya innan
desamma ännu ernart sin mognad.
Häri instämde Herr Ekelund.
Herr Palmborg erinrade, att Utskottets
Utlåtande icke var något forbastadt arbete , hvil¬
ket sjelfva Utlåtandet nogsamt utvisat.
Herr Kjellander ansåg åtskilligt vara att
anmärka vid den föreslagna ConcursLagen, men
att det nu mera vore utan något egentligt ända*
mål, sedan densamma redan blifvit antagen af de
öfrige RiksStånden. I några omständigheter ville
Herr Kjellander dock erinra om rättelse vid
de ställen, der det eriordrades.
Herr Cederborg fötbehoil sig, att, sedan
Utlåtandet blifvit uppläst , få yttra sina tankar i
'ämnet.
Härefter ■ upplästes LagUtskottets Utlåtande^
hvarvid anmärktes:
1 Cop.
!§■
Innehåller bland annat, att Bolag, hvari frii!»
seman ar delägare, skall ingifva sin Cessionsan-
sökning till HofRatten.
Herr Winberg: Likasom det år stadgadt}
att
Den 9 Junii,
sj l37
att frälsemans forum år HofRiff, Jikasa är det
£oreskiifvir art ofrälse skall ingifva sin cess io risan*
sökning till Rådstufvu- eller HiiradsRätt j och jag
kan således ej för min del finna Utskottet nöjakJ
tigt hafva förklarat den anmärkning jag gjort ort*
förändring i stadgandet om Bolagsskyldighet, att
för det frälseman der är delegare, lyda i Concur-
ser under HofRätten.
Herr Fo gelmar k åberopade hvad han i den¬
na omständighet anfört vid Utskottets .förra- Be¬
tänkande.
3 §•
Angående Gäldenärs skyldighet atr vid afträ-
desansökningen foga uppteckning af sin egendom.
Herr Ma Imberg anmärkte, att Gäldenär Val
blifvit ålagd uppteckna sin egendom, men icke
art upptaga dess värde, hvilket likväl vöre nödigt,
på det Borgenarerne deraf kunna finna Boets ställning
samt hämta grund för beräkning af sin möjliga för¬
lust, och fatta omdöme om Gåldenäiens förhållande.
Om en Borgenär härutinnan äskade underrät¬
telse, mötte annars dervid åtskilliga svårigheten
Han vore nödsakad föranstalta om värdering 4
som alltid medfor tidsutdrägt och derjemte för en
aflägset boende Borgenär kostnad , då han antin¬
gen sjelf miste j i sådant ändamål, företaga resa
till Gäldenarens hemvist eller ock vända sig till
Commissionairer. Herr Malmberg önskade deS"
Sorg. St. Fröt. N-.o 393. 394-
3138
Den g Junii.
före, att det måtte stadgas att Gäldenär, vid upp¬
giften af egendomen, derå mitte, såsom hittills
vanligt varit, uppgifva den med utsatt värde,
hämtat dels ifrån dess inköpspris, dels ifrån hvad
den i orten bor vid försäljningen kunna rendera,
2 Cap.
16 §.
Innehåller i första moni., att vid val till Go¬
de Mån eller Syssloman samt uti alla andra , för¬
valtningen af Gäldenärens Bo, rörande mål, det
beslut skall gi i verkställighet, hvarom, bland
närvarande Borgenärer, de sig förena, hvilkas for¬
dringar sammanräknade utgöra största beloppet.
Herr Winberg', Det ar en af erfarenheten
bevittnad sanning , att vid röstberäkningen af Bor¬
genärers fordringar, samma summa blifvit dubbelt
eller flere gånger upptagen. Om t, ex. Cessio-
nanten är läntagare i Disconten och dess reversal
Sr försedt med 2:ne CaUtiönister , händer, att så
val Discontens Ombud som Sfven de caverande
rösta hvar för hela summan. Den förklaring Ut¬
skottet afgifvit i sitt raisonnement till §, att nem¬
ligen Cautionister icke får rösta på en gång med
fordringsinnehafvaren, ar väl ganska tillfredsstäl¬
lande, men då den , såsom sådan , blott är en å-
sigt af saken, önskade jag, atr den insererades uti
, hvarigenom föreskrifter vid skeende votering
blef bestämd och de missbruk , hvarom jag nannu,
framdeles kunde undvikas.
Den 9 Junii. 3*39
Häri instämde Hertar Arfvidsson och
Urnberg jemte flere af Ståndets Herrar Leda.
möter.
18 §•
Innehåller, att egendom ej ina annorledes än
genom offentligt utrop säljas, der ej alla vid sam-
mankomster närvarande Borgenärar så ock Gålde*
när dertill bifalla.
Herr Arfvidsson ansåg det såsom med
Borgenärers och Gäldeoärs rätt mest förenligt och
till beredande af den högsta fördel, böra Stadgas,
att all egendom ovilkorligen skulle såljas genom
auction och någor afsalu derutom icke vara tillå¬
tit. Ehuru väl i denna sednare omständigheten,
den föreslagna §. innehöll, att till ett sådant salu
erfordrades alla vid sammankomsten närvatande
Borgenärers samt Galdenårers bifall, vöre det dock
icke tillräckligt att förekomma missbruk deraf,
helst omständigheter gifves, hvarigenom ett sådant
medgifvande kunde, i anseende till enskilta för*
hållanden samt genom persvasioner erhållas och
Borgenärer, ehuru ogerna , dock dertill btfollo Då
fråga vore om afsalu af Boets väsendtiigaste egen¬
dom , borde Lagen söka förekomma möjliga miss¬
bruk deraf, och, under det den skyddar alla*
rätt Ilka från andras inflytande, bidraga till bere¬
dande af den största fö'delen för Boet, hvilket
bäst skedde genom ett offentligt afsalu, der flere
köpare infunno sig. Herr Arfvidsson föreslog
derföre, att §. i detta hänseende matte rättas och
erhålla följande lydelse: "Ej må egendomen annor-
3J4°
Den 9 Junii*
leder ån penom offentligt utrop säljas; ej eller rnä
emot £f e.”
Herr Falkman erinrade, att ett sådant stad*
gande skulle innebära en inskränkning i Borgenå-
rernes rätt att disponera om hvad Boet tillhörde.
Dessutom såldes egendomen ofta under hand
med mera fordel, än vid auction , och omstän¬
digheter gjorde,att köpare hellre handlade dessutom.
Herr Ekelund ansåg den foreslagnc §. bö¬
ra bibehållas.
21 och 22
Herr Palmborg åberopade vid dessa §$.
den af honom i Utskottet yttrade särskildta tanka.
3 Cap.
I afseende på den förändring i förra Con-
cursförfattningar, som enligt Lagförslaget, skulle
äga rum för dc Gäldenärer, hvilkas obestånd , utan
deras vållande tidkommitaf verkliga olyckor, deru¬
ti] att desse Gäldenärer derföre endast finge njuta
personlig fiihet, yttrade Herr Ornberg sig icke
finna, art behofvet påkallade upphäfvande af dea
Lagprincip, sorn i detta fall un 84 år varit be¬
ståndande och följd, utan att hafva förorsakat någon
egentlig skada. Om en Gäldenär haft juridice er*
känd olycka, borde han äfven få njuta den till
godo och erhålla befrielse från motsvarande gäld#
Redan nedtryckt af olyckan , borde han icke ge¬
nom Lagen betagas förhoppning och håg at£
Den g Junit.
3141
genom flit och omtanka åter kunna arbeta sig
upp och förvärfva nya mede! för sin utkomst.
För öfrigt åberopade Herr Ornberg sina vid
Urskotrets förra Betänkande gjorde anmärkningar,
och ansåg sig icke af Utskottets föiklaring vara
öfvertygad om motsatsen.
Herrar Kjellander och Leffler yttrade
sig dela lika tänkesätt med Herr Ornberg, äf¬
vensom Herr Eckhoff, hvilken tillika anmärk¬
te, att stadgandet i sista mom. af r §., att om Gäl¬
denär, sedan olycka timot, fortsatte sin rörelse el¬
ler åsamkade sig ny gäld, olyckan då ej finge räk¬
nas honom till godo, vore i så måtto vådligt, att
det hindrade personer från att bispringa Gäldenä-
ren, och beröfvade honom utvägar att åter kun¬
na upphjelpa sina afFairer.
Herr Kj el la n der yttrade : Vid detta Capif.
torde bora anmärkas, att Lagförslaget endust upp¬
tager 3me Classer af Gåldenårer, nemligen nti
1 §. dem, som lidit verkliga olyckor, och uti 4
och 5 §§. sådane, hvilka visat ett vårdslöst eller
oredligt och bedrägligt förhållande, men icke in¬
nehåller något bestämdt stadgande angående dem,
hvilka utan att hafva lidit de i 1 §. omförmlilte
olyckor eller ådagalagt vårdslöshet och bedrägeri,
dock, genom händelser, som icke möjligen kun¬
nat föreses eller afvärjas, samt genom förluster
i och för tillåtna yrken cch företag, kunna, utan
egentligen egit vållande, råka i obestånd. Ett så¬
dant fall finnes noga framståldt uti 2 mom. 14 §.
af 1798 års ConcursStadga, som föreskrifver en
sådan GäldenSrs skyldighet att, med hvad han
314a
Dea 9 Junii.
framdeles ärfver eller förvärfver, ansvara till gäl-
den. Hogloflige Utskottet har väl ansett sådant
tillräckligen vata betecknadt derigenom, att försla¬
get icke innehåller befrielse för en Cessionant i-
från det i allmänhet åliggande betalningsansvar,
samt för öfrigt urvisar huru skall förfaras i de
fall olyckor timat eller vårdslöshet och bediågeri
blifvit ådagalagde; men då det tillhör en Lag att
vara tydlig och att hos Domaren förekomma vill¬
rådighet om dess tillämpning, som härutinnan
möjligen kan uppstå , torde ett bestämt stadgande
angående en sådan Class Gäldenärer afven böra
upptagas i den föreslagna Lagen j och jag hem¬
städer derföre att, efter 2 §., matte uti en ny §.
inforas ett så lydande stadgande: Kunna rådane 0-
lyckor, sorn i I § /rfgr, icke af Gäldenär er bevis¬
lig* gåras, men deremot anledningar emot honom
icke förekommit om vårdslöst, oredligt eller bedräg¬
ligt förhållande, hvarom 4 och 5 §§ handla; då
skall tn sådan Gäldenär med sin gerson och hvad
han framdeles ärfva eller förvärfva kan , svara till
bristen i de ttppgifne tillgångar.
Hvarjenve Herr Kjellander anholl, att de
öfrige MedStånden kunde varda inbjudne att sig
härutinnan förena.
Herr Leffler ; Jag fårenar mig så mycket
hellre med Herr Kjellander om det föreslagna
tillägget af än en Class Gäldenärer, som jag tror
det vara lättare att skydda sig för olyckor genotn
eld- och sjöskada, än att i denna tiden kunna
undgå föilusrer pa de menniskor, med hvilka man
har att göra, och af hvilka förluster, man lika
Den 9 Junit.
3M3
latt kan rika i obestånd, som af de förstnämnde
olycksfall.
Herrar Winberg och örnberg samt Stån¬
dets öfrige Ledamöter instämde med Herr Kjel-
lander.
3 §■
Innehåller, att om Gäldenär eger förläning,
bör den, såsom alla hans öfriga tillgångar, gå
till gäldens betalning 3 men att pensioner eller
benådningar, som på annan grund inrättade och
med serskilte privilegier eller förbehåll försedde
eller gifne äro, icke få af Borgenärer tillgripas.
Herr Kjellander åberopade de anmärknin*
gar han vid förra Betänkandet gjort om ett när¬
mare bestämmande af hvad som menas med för¬
läning , samt om skillnaden deremellan och pen¬
sion och benådning; hvilket vore destomera nö¬
digt, som det ägde ett så väsendtligt inflytande
på ConcursMassans tillgångar, i det att förläning
finge användas till gälder „ men icke pension
eller benådning,
Herr Alin anmärkte, att en närmare defini¬
tion på förläning icke kunde gifvas, utan ankom-
me på hvarje casus. Dessutom handlade allmän¬
na Lagen 0111 förläning.
4 §•
Innehåller bland annat ansvar, der Gäldenär*
SM4
Den 9 Junii,
oförmögenhet finnes hafva tillkommit' af uppenbar
vanvård, elier der han under fördöljande a£ sitt
obenånd genom vingleri, i vexelrörelse, eller dy¬
medelst art han begagnat andras skuldebref, dem
han för motförbindelser sig förskaffat, underhål¬
lit förtroende till sin vederhäftighet.
Herr Wt n ber gx Jag nodgas här iterera min
vid förra Betänkandet gjorde anmärkning, otii kan
ej finna , att den penningecredit, som en person,
synnerligen en Handlande, kan förskaffa sig af en
utländsk man, och som genom dess afgifne vexel
lättast åstadkommes, kan vara större ansvar under-
hastad än då man genom sin skuldsedels utgifvan-
de betingar sig lån af inländsk man. Likaså an¬
ser jag äfven ej olofligt den omsättning, som nå¬
gon gang kan vara nödig och med acceptantens
tillåtelse verkställas, för att undvika den förlust i
cours, som vårt hittills vacklande mynt beredt mån¬
ga cessionanier. För öfrigt k3n jag ej såsom Hög-
lotl. Utskottet finna ordet vexelvinglert, hvarmed
jag förstår hvad i nästa §. namnes, vara ett be¬
stämdt uttryck, och underställer hvar och en, om
ej uti en Dag, som bör vara tydlig, detta ord,
hvars tillämpning skall beröfva Gäldenåren sin fri¬
het, borde vara närmare urveckladt.
S §•
Stadgar ansvar för Gäldenär, som brukat svek
eller list, såsom att han dragit vexel på diktadt
namn eller narrat till sig penningar eller annat
värde för vexel, sorn han utgifvit med kännedom,
att den ej betalas skulle-
Den 9 Janii.
3145
Herr Winberg: Min anmärkning, att ut¬
trycket vexel urgifves med kännedom, att den ej
skulle betalas, vore obestämdt, finner jag af Hög-
lofl. Utskottets förklaring, att sådant inträffar i
det vexlar blifvit ställde på personer, hvilka med
utgifvaren icke ägt minsta förbindelse eller ens af
honom känd vara nöjaktigt förklarad 5 men
då jag delar dess åsigter, önskade jag att hvarje
Domare måtte gora det samma, hvarföre jag an¬
håller, atr redactionen af denna del af §. måtte
genom inserering af Utskottets förklaring för¬
tydligas.
Herr Malmberg yttrade: Vid Högh Utskot¬
tets förra Betänkande hemställde jag, om icke i den
nya Concourslagen afven borde införas hvad 1798
års ConcoursStadga formår, angående Gåldenärer,
som under Rättegången njutit säkerhet i sitt hus
och den ej förverkar, att nemligen aga frihet be¬
gifva sig utur Riket, der han domen ej undergå
ville. Men då Högloft. Utskottet ansett sig icke
kunna tillstyrka sådant, såsom ledande till inskränk¬
ning i de rättigheter Borgenärerne emot Gälde-
nären äga, får jag nu endast beklaga, att nämnde
förslag icke kunnat tillvinna sig Utskottets bifall,
och att Gäldenär äfven blifvit betagit denna utväg
till sin framtida föisörjning.
5. Cay.
* §•
Innehåller, att till det förhör Rätten, sedan
Gäidenårs ansökning är upptagen, med hpnom
3146
Den 9 Junii,
och Borgenärerne utsättas, allmin! åklagare äfven
skall kallas för att dervid nirvara och i saken
talan fora, der han finner anledning till vårdslöst
eller bedrägligt förhållande emot Gäldenåren före*
komma.
Herr Kjellanderl Jag får härvid förnya
min vid Utskottets förra Betänkande gjorde an¬
märkning, att allmän åkiagares kallande måtte få
ankomma på Domarens pröfning j och kan icke,
såsom Högloft. Utskottet, finna, att hiraf någon
förtidig pröfning eller våda mera kan uppkom,
ma, än i de fall då Rätten vidtager beslut om
personers häktande. Jag kan ej eller inse nödvän¬
digheten af, att Actor genast inblandas i mäler,
utan tror, att sådant i anseende till den hos Läns-
män och Stadsfiscaler i de mindre Städerne rådan¬
de mindre skicklighet, ofta skulle föranleda till
oredor och ökade besvär för Domstolarne. Nå¬
gon fruktan för en Gätdenäis fcr lindrige bestraff¬
ning eller att han skulle undgå tilltal och laga be-
straffning, bör ej eller uppkommai då der tillhör
Domaien, art om anledning är, kalla åklagaren.
Jag föreslår derföre att stadgandet i denna det
allmän åklagare äfven skall kallas till det förhör
Rätten, sedan Gäldenärens ansökning blifvit upp¬
tagen, med honom och Borgenårerne utsatt, måtte
på det sitt förändras: att sådan åklagare ej förr
bär kallas dn Rätten pröfvar det nödigt Hvar¬
jemte jag anhåller att de Resp. MedStånden måt¬
te inbjudas att härutinnan sig förena.
Uti hvad Herr Kjellander sålunda yttrat,
instimde Herrar Arfvidsson och Malmberg
Der> 9 Junii.
jemte Ståndets öfrige Herrar Ledamöter, förutan
Herr Ce der bor g, sorn sig deremot reserverade.
Efter slutad granskning af Utskotrets Utlå¬
tande yttrade sig, med anledning af sitt här of¬
van gjorde förbehåll, Htrr Cederborg: ”Ehu¬
ru flere anmärkningar emot Högloft. LagUtskof.
tets första Betänkande, angående den föreslagne
nya ConcoursLagen , icke blifvit besvarade och än¬
nu flete icke nöjaktigt vederlagdc, så gör jag likväl
rättvisa åt Utskottets bemödande att söka inreda
ett ämne af den vigt och omfattning, som det
nu förevarande, och anser de brister, hvilka till¬
äfventyrs ännu vidlåda detta Lagförslag, och en¬
dast småningom kunna utredas, icke böta föranle¬
da till ett uppskof med afgörande) i synnerhet
som proj< etet synes innefatta tillräcklig correctiv
emot vårdslöse och bedräglige Gäldenårer, som är
päk.dladt af nödvändighet till bevarande af säker¬
het och förtroende Medborgare emellan. Under
åberopande af mitt förra anförande, får jag nu re¬
servationsvis anmärka följande;
i;o Att jag icke kan instämma uti hvad Ur¬
skottet i 3 Cap, yttrat, att Lagstiftaren gjort nog
för den Gäldenär, som genom verklige olyckor
kommit på obestånd, då honom förunnes person¬
lig frihet, och han således sittes i tillfälle art ge¬
nom fri utöfning af sina krafter söka förvärfva
sig utkomsr. Dessa naturliga och medborgerliga
rättigheter kunna icke beröfvas honom , för det
att han är olycklig, och genom deras åtnjutande
lemnäs icke något afseende på hans, utan eget
förvållande iråkade svåra belågenher.
Den 9 Juni.
2:0 Derigenom att 5 §§. i 2 och 3 Cap.
blifvit utan tillägg eller ändring bibehåline, aro ock
tvenne utvägar GäldenSren förbehållne, art saklöst
kunna gynna några Borgenärer pä de öfrigas be¬
kostnad, hvilket likväl är af storsta vigt, att ge¬
rom tydlig lag söka att förekomma.
3:0 Stadgandet 1 2 Cap. 18 att egendom
ej må säljas utan Gäldenär* bifall, skall säkert för¬
anleda till oskäligt uppehåll dermed , ty han har
alltid intresse af tidsutdrägt, om icke för annat,
för att desto längre fa bo hyresfritt. Sedan Hög-
lofl. Utskottet i anledning af 32 §. lemnat den
upplysning, att det der pabudne kungörande om
vårdslöse och bedräglige GSldenårer icke skall
ske genom Domarens försorg, så lärer denna vig¬
tiga omständighet sillan blifva iakttagen.
Föreskriften i 6 Cap. 1 §. är äfven bibehål¬
len oförändrad, men för mitt begrepp fortfar den
att vara lika obillig som jag förut anmärkt.
Att genast efter kungörandet sätta den nya
Concourslagen i verkställighet, anser jag vara be¬
tänkligt, och hemställer derföre, om det icke må
i underdånighet ofverlemnas till Kongl. Majit att
i Nåder bestämma tiden härtill.
Herr Falkman hemställde att den föreslag-
ne ConcoursLagen måtte hvila till nästa Riksdag,
för att då till afgörande förekomma.
Herr Holm: ’’£huru jag har fullt förtro¬
ende för de Herrar och Män, som så väl i Lag-
Den 9 Junii. 3149
Committéen sorn’ i Lagutskottet utarbetat och
granskat den nu föreslagne ConcoursLagen ; sii
vill jag dock förena mig med Herr Falkman
uti dess hemställan, att detta Lagförslag måtte
hvila till nästa Riksdag, för att då, efter en me¬
ra fullständig och mogen pröfning, kunna antagas
elier forändras.
Jag vill härtill lägga ett annu vigtigare skäl,
nemligen att tiden icke nu är inne att infora en
strängare ConcoursLag. Icke derföre, art öfver-
beviste bedragare må alfvarligen straffas, oclt verk¬
ligen olycklige må njuta sin oskuld till godo.
Sådant är äfven följd af de hittills gällande För¬
fattningar, hvilka för ändamålet äro tillräckligt
verksamma, så vida de af Lagskipande magten
förstås och tillämpas. Men här finnes en långt
större mellanklass af Medborgare, som hvarken
kunna räknas till bedragare elier sålunda olyckli¬
ge, som den nya Lagen beskrifver. Denna mel¬
lanklass torde genom den nya Lagen befinna sig
i en vidrigare ställning.
Det är nu mera icke någon hemlighet, att,
om jag så må uttrycka mig, den StatsEconomiska
och Financiela Lagstifningen i sednare tider varit
ytterst misslyckad och felaktig i sin grtind. Den
har ovilkorligen skapat en mängd olycklige offer,
som redan fallit, och ännu vidare måste falla.
Just i samma ögonblick, då verkningarne deraf
skola allmännare utvecklas, vill man skapa en
strängare Lag för dessa. — Kan man inbilla sig ,
att den skall förbättra någon inda Medborgares
3*5°
Den 9 junii.
förfallne affairer? Eller tror man sig genom dy¬
lika åtgärder kunna återhålla olyckornas utbrott?
Jag tror, att den projecterade Lagen i den*
na tidpunkt skulle skapa åt Staten en mangd o-
lycklige , utan hopp om framtida uppkomst.
Det är Lagstiftarens pligt, att, vid Lagars om-
skapning, lämpa dem efter tidens fordran. Då
Lagstiftningen icke kan i ordning ställa Statens
allmänna Financer, utan i stiller, genom ett förstö¬
rande publikt Lånesystem, och ett vacklande mynt¬
värde , allt jemt föröker den( allmänna och enskil-
fa oredan och olyckan ‘ så anser jag det högst
olämpligt, att under samma tid införa en Lag,
som skulle sttängare behandla alla dem , hvilka
just genom Lagstiftningens egna misslyckade hus¬
hålls- och fiuancesysrem skola falla.
Herrar Ornberg, Kjellander och Malm¬
berg ansågo lika med Herr Holm tiden till La¬
gens antagande icke nu vara lämplig j samt hem¬
ställde att hos Kongl. Majit måtte i underdånighet
anhållas att icke skynda med dess utfärdande.
Herr Leffler yrtrade: Gerna medgifver
jag, att den hittills gällande ConcourtLagen kan
tarfva förbättringar, men skulle dock önskat, att
dessa ägt rum redan för 5 å ö år sedan, då sä¬
kert flere Concourser hade varit förekomne. Att
nu förändra denna Lag, dertill fordras säkerligen
den största varsamhet, om icke, genom dess skar¬
pande, olyckan, som uppstått genom oredan i pen-
ningarne, skall fördubblas. Nu mera har många
Den 9 Junii.
olycklige kommit uti ganska bekymmersam belä¬
genhet, i saknad afgförtjenst och hjelp. Det måt¬
te derföre blifva af högsta vigt , att härpå fästa
afseende, på det dessa icke komma i lika belägen¬
het som de skyldige, i fall de nödgas göra Ces¬
sion. Jag förenar mig för öfrigt med hvad Herr
Holm anfört i denna sak.
Herr Bjorkman: Jag kan icke förena mig
med de vårda Ledamöter, sorn yikar, att den fö¬
reslagna nya ConcoursLagen må hvila intill nästa
Riksdag. Under en lång föijd af ir liar erfa¬
renheten visat huru olika beslut, som från sär¬
skildte Domstolar emanerat i Aftrådes- och Bo-
skillnadsfrågor. Denna olikhet har tillkommit ge¬
nom obestämdhet i nu gällande Concoursförfatt¬
ning. Man synes således icke böra dröja att an.
taga en lag, som är tydlig och bestämd, och
som, efter min öfvertygelse, ehuru mera strång
än den gamla, likväl år till sin grund rättvis. Sä¬
kert skall tillämpningen deraf förekomma många
vinglerier och småningom verka till återställande
af det förtroende, som i financielt afseende nu
med skäl saknas. Man har anmärkt, att i närva¬
rande ställning, di vårt Financeverk år i oreda,
tiden icke är inne att skårpa lagen för den , som
•nodgas afträda sin egendom. Jag kan ej god¬
känna denna anmärkning. Den olycklige Gllde-
nären njuter äfven efter den föreslagna nya La¬
gen all den förskoning han bör kunna begära.
Den vårdslöse och bedrägelige deremot har ingen
rätt att vänta mildhet. Dessutom är jag fullkom¬
ligen öfvertygad derom , att Kongl. Majit i sin
vishet bestämmer någon rymligare tid, innan den
3*53
Den 9 Junii.
nya Lagen kommer att tjena till efterlefnad.
Tillfälle gifves då för den eller de, som finna
sig vara på obestånd, att dessförinnan uppgifva
sina tillgångar, och att domas i öfverensstämmel¬
se med nu gällande Författning.— Det är på an¬
förde skal, som jag tillstyrker bifall och antagan*
de af LagCommitteens project med de tillägg och
förindringar Lagutskottet föreslagit, och i händel¬
se Ståndet härom icke skulle kunna förena sig, an¬
håller jag om Votering, på det derigenom plura-
litetens mening må utrönas.
Sedan discusionen var slutad, proponerade
Herr Lagmannen och Talmannen forst till bifall
Lagförslaget på sätt Utskottet det tillstyrkt, hvar- '
till svarades ja och Nej; hvadan Herr Talman-
nen, efter discusionernes föranledande, framställde
en förändrad så lydande Proposition: Bifaller Val¬
löf!. BorgareStåndet den föreslagne Concour Lagen,'
sådan den af Utskottet till antagande blifvit till¬
styrkt, jemte de af Herr Kj e Ilander deri nu
föreslagna rättelser, i afseende på sådane Gälde*
nårer, hvilka icke lidit verkliga olyckor eller vi¬
sat Vårdslöshet eller bedrägeri, samt att sradgandet
i I §. af <; Cap., angående allmän åklagares kal¬
lande, sålunda förändra', art sadan åklagare ej *örr
bor kallas än Räften pröfvar def nödigt; äfvensom
att de Resp McdStånden inbjudas att sig härut¬
innan förena.
Bifölls.
Herr
Den 9 Junii.
3153
Herr Noréu t yttrade: Jag kan icke af¬
hålla mig att ännu en gång, ehuru endast reser¬
vationsvis, yttra den öfvertygelse, att antagandet
af ConcoursLagen bordt uppskjutas och densam¬
ma, i sammanhang med den öfrige civila Lagstift¬
ningen, för någon tid underkastas den allmänna
granskningen. Jag finner ock , att denna tide-
punkt icke ovilkorligen synes påkalla en stränga¬
re ConcoursLag. Den förlägenhet uti allmänna
rörelsen, som uti flere orter råder, skall otvifvel¬
aktig! bereda mångå olyckliga Gäldenärers obe¬
stånd, och jag kan icke ntan smärta se dem un¬
derkastade en strängare behandling, i synnerhet
som omständigheter, som icke kunnat foreses el¬
ler förekommas, beredt mångas olycka och den
icke genom Handelsföretag alltid underkastade
äfventyr, uran genom utvidgad Näringsflit, som
om den störtat dess idkare, dock varit af den all¬
männa nytta, att de snarare förtjena medlidande,
än en hårdare medfart.
Herrar ^Arfvidsson, Kjelland er, Haak,
Norström m. fl. af Ståndets Herrar Ledamöter
förenade sig med Herr Noréus.
Härefter uppsattes och justerades ett så ly¬
dande ProtocollsUtdrag;
S. D. Då nu till afgörande föredrogs Lag-
Utskortets, sedan den 2 af innevarande månad på
bordet hvilande förnyade Utlåtande N:o Iio, rö¬
rande det af Kongl. Maj:r i Nåder framställde
förslag till en ny ConcoursLag, pröfvade Borga.
Borg. St. Prat. N:o 395. 396.
3 T 54
Den 8 Junii.
reStåndet skäligt att berörde förslag, sådant det
af Utskottet till antagande blifvit tillstyrkt, god¬
känna med följande af Ståndet dervid nu gjorde
rättelser:
I.*o att då förslaget icke innehåller något be¬
stämt stadgande, angående sådane Gäidenärer, hvil.
ka icke lidit de uti i §. af 3 Cap. omnämnde
olyckor eller visat ett vårdslöst, oredligt eller be¬
drägligt förhållande, men hvilka genom förluster i
och för tillåtne företag, uran egentligen eget vål¬
lande råkat i obestånd, det borde till efterrättelse
uti dylika fall, efter 2 §. af nämnde Cap. uden
ny §. införas ett så lydande stadgande: 'Kunna
sådane olyckor sorn i 1 § sågs icke af Gäldenär
bevislige göras, men deremot anledningar emot ho¬
nom icke förekommit om vårdslöst, orediiot eller be¬
drägligt förhållande, hvarom 4 och 5 §§. handla,
då skall en sådan Gäldenär med sin person och
hvad han framdeles ärfva eller förvår/va kan, sva¬
ra till bristen i de uppgifne tillgångar.
2:0 att stadgandet i 1 §. 5 Cap., att allmän
åklagare äfven skulie kallas till det föthör Rät.
ten, sedan G.ildenars ansökning blifvit upptagen,
med Gäidenärer och Borgenärer utsatt, skulle
pl det sätt förändras: att sådan åklagare ej förr
borde kallas, än Rätten projvar det nödigt.
Uti hvilka beslutne ändringar de Respective
MedStånden skull® vördsamt och vänligen inbju¬
das att instämma.
Ut supra.
Den 9 Junii. 3155
Herr Plati k inlemnade etr så lydande
Vurdsamr Memorial:
”Om man ser 9 är tillbaks på Sveriges då
varande olyckliga ställning, och jemnforer den
med Rikets nu ägande sjelfständighet , uppkom-
mer deraf den glada öfvertygelse, att Throniölja-
reValct vid Orebro Riksdag den 2t Aug Iglo
grundläde vårt kära Fäderneslands närvarande säll¬
het och kommande lyckliga oden, samt att en
högre makt vid det tillfället styrde Konungens
och Rikets Ständers vigtiga Rådslag.
Svenska Throncn behöfde ett stöd; det gafs
af Försynen. Vår nu Regerande Aiiernådigste Kon¬
ung uikorades enhälligt till Sveriges KronPrins,
lian åtog sig detta bekymmerfulla och vigtiga
värf, stadgade Rikets anseende, ära och säkerhet,
blottställde sig för de största faror, vetkade att
tillbakahålla och omstörta Europas allmanna och
måkriga fiendes blodiga vapen, och bidrog till
denna Verldsdels lyckliga fred, ej mindre med sin
starka arm, sitt hjeltemod och Regementes för¬
troende, ån dess ypperliga snille och goda hjerta.
Märkvärdig var nämnde tidepunkt för Sveriges
häfder, märkvärdig den, da denna Hjelte full¬
bordade begge Nordiska Folkslagens förening till
ett brödraskap, och märkvärdig denna, då 21ne
folkslag af kärlek och tacksamhet räckt sin store
Konung arne Kronor tiil belöning för den säll¬
het han dem forvätfvar, och det hopp han gifvit
Nationerne, att den adle Furste Sveriges och
Norrige» KronPtins, sorn vunnit folkens ömma
3156
Den 9 Juni;.
och uppricktiga kärlek, skal! i tillkommande ti¬
der, bära omsorgen för deras väl och sällhet.
Sveriges afundsvärda lycka firas högtidligen
i alla Svenskars bröst, och har anledning deraf
hos mig väckt den önskan, art en Minnesvärd
måtte uppresas, som åt våra efterkommande för¬
vara hugkomsten af der lvckliga beslur, som med
allmänt bifall till Sveriges KronPtins utkorade vår
nu Regerande Ailernndigste Konung, särdeles som
detta val haft de lyckligaste följder för Riket, och
aldrig kunnat af någon Europas Furste fullkomli¬
gare rättfärdigas.
Ehuru nära Riksdagens slut denne motion
framställes, gifver ämnets vigt, 56 §. Riksdags¬
ordningen, och de händelser under detta Riks¬
möte inträffat, mig hopp, att den kommer un¬
der Vällofl, BorgareStåndets bepröfvande, tillika
med det project jag vördsamt får uppgifva till
bekostnaden af berörde Minnesvård.
Någon af de vid Högtsalig Konung CARL
den XIII;s dödeliga frånfälle till Staten återfallne
Kungsgårdar, sorn finnas odisponerade, och nu
skulle bortarrenderas, samt Slottsjorden vid Svart¬
sjö, kunde uran Statens känbara betungande till
föreslagne ändamål användas, och i sammanhang
dermed, Donation af ett lika beskaffadt Hemman
på längre eller kortare tid anslås till den Med¬
borgare, som Kongl. Majit Nådigst lärer pröfva
sig dertill gjordt förtjent genom den först gifne
anledning, och förslag till det lyckliga Thronföi-
jareValet, helst Sveriges Monarker och Rikets
Den 9 Junii. 3157
Stander alltid belönt dem , som på något satt
gjordt Fäderneslandet betydliga tjenster; anhållan¬
de» jag vördsammast, att detta Memorial med de
andre Respecrive RiksStånden Communiceras, och
om det bifatles, förslaget varder genom en De¬
putation af Rikets Höglofl. Ständer, till Kongl.
Majjts Höga sanction i underdånighet öfverlcmnat.
Svante Pia n ck."
Hr Schwan H. N. erinrade, att en dylik mo¬
tion blifvit väckt vid Ig! 5 åts Riksdag samt att
han , i anledning af Ståndets honom såsom Tal¬
man lemnade uppdrag, di uppvaktat nu varande
Hans Maj:t Konungen med anmälan af Ståndets
underdåniga önskan om en ärestods uppresande
till ett minne af Fäderneslandets förbindelse af
Haus Kongl. Maj;ts ärefulla bemödanden för Sveri¬
ges lycka och sjelfständighet ; men att Mans
Maj:t, som i de Nådigaste ordalag besvarat denna
framställning, dervid icke allenast yttrat, att Äre-
stoders uppresande alltid råttast öfverlemnas till
efterverldens afgörande, utan ock bestämt förkla¬
rar sig icke kunna emottaga detta vedermäle af
Nationens tacksamhet och hugkomst.
Herr Schwan begärde Memorialet tills vi¬
dare på botdet, hvilket bilöils.
Herr Lagmannen och Talmannen samt Stån¬
dets Herrar Ledamöter åtskildes kl. * till 3 e. m.
In fidem
R J. Rothoff-
3’5 3
Den ii Junii.
Plenum kl. i 9 f, m,
Efter uppläsandet lades på Bordet följande
fran Utskotten ankomne Utlåtanden i
Banco Utskottett
N;o 59, angående prägling af en medaille till å-
nnnnelse al vigtiga händelser under narva,
rande Riksmöte,
Stats och Economie Ut skott ens
N;o 295, i anledning af anmärkningar vid Ut¬
skottets Betänkande rötande Tullverket.
N;o 296, 0111 inrättande af allmänna Arbets-och
Correctionslius i Borgholm och Wadstena.
N;o 294, angående anstalters vidtagande till före-
kommande af stegring i Brödptiser,
Economie Utskott et 1
m-
N:o 138 » öfver föredagne ändringar uti Författ-
ningarne rotande Skögarne i Riket.
N;o 139, angående TabellVerker,
Den ii Junii. 3159
N:o 140, om skyldigheten att afskala Barken 3
ursynte Ekar.
Lag' samt Ecunomie Utskottets
N:o 118* om öfverseende och granskning af
stadganden i afseende på Skogshushållningen
och åverkan.
Upplästes och godkändes följande från Expe¬
ditions Utskottet ankomne Förslag till Riksens Stän¬
ders underdånige Skrifvelser, nemligen :
N:o 164, rörande sökt införsel i Wisingsborgs-
eber Rådmansö Kongsgårdar.
N;0 18a , om kostnaden för Deputerade till
Nott ige.
N:o 183 5 om Skogshushållningen.
N:o 185» om en förbättrad hushållning med Ek'
skogarne.
N:o i87i 0111 anslag till underhållande af Bygg-
naderne vid Rosersberg.
N:o 190, om de till Salpetertillverkningens upp-
hjelpande anslagne medel.
N:o 192 , rötande Postverkets utestående tillgån¬
gar.
316o Den ii Junii.
N:o 193, om redogörelsen för stämplade Pap-
persmedlen.
N.'o 194 , om controllstämpelafgiften för Guld,
Silfver och Tenn.
N:o 195, om medel på Stat till inqvartering för
Arméens Flottas Götheborgs Escadre.
N:o 196, om försäljning af Kongsgårdac och Of-
ficersBostllien.
N:o 198. om förslitne smärta BancoSedlars in-
vexling från Landsorterne.
N:0 205, om adresse för Deputerade till Norrige.
Justerades Protocollerne för den 25 och 29
sist!. Maji, äfvensom ProtocollsUtdrag till Med-
Stånden, rörande Ståndets den g dennes vidtagne
beslut i afseende på FinanceRegleringen och För¬
slaget till ny ConcursLag.
Sedan BorgareStåndet genom ProtocollsUtdrag
under den 8 innevarande månad meddelat dess
beslut i anledning af Kongl. Maj;ts Nådiga Pro¬
position den 10 December 1817, angående All¬
männa Penningerörclsen och Myntvärdets upprätt-
hållande, samt Högloflige Stats- och EancoUtskot-
tens i detta amne atfitne Betänkanden, och Stån¬
det i afseende pl de 750,000 R:dr, sorn StatsVer
Den II Janii.
ket åtligen till Banken skulle inbetala, funnit ej
mera än $00)000 R:dr böra infordras om året
ilrån och med 1819 till och med det år, då nästa
Riksdag intråffar, utan skillnaden emellan dessa
Summor eller 2$0,000 R:dr om året användas
till föickommande af Bivillningens ökande, och
att de projecteiade 6fuerjlödsafi>iftert]e dymedelst
må komma att försvinnaJ sa fann BorgareStåndct
nu anledning att särskilt härmed beledsaga det
förklarande, att dc 166,000 R:dr, som vid 1815
års Bevillnings utgörande befunnits vara en brisr,
skola genom en tillökning i fyllnadsafgifteu er¬
sattas. Och skulie de Respective MedStånden in¬
bjudas att sig med BorgareStåndet härutinnan före¬
na, i hvilket afseende Utdrag af Protocollcr, till
deni genast expedierades.
Vid förnyad föredragning biföllos följande
Betänkandcn, nemligeu;
Stats Utskottets
N:o 292, angående General AssistanceContoiret.
N:o 293, i anledning af f. d. .Commissarien La¬
nell* ansökning om understöd.
Stats- samt Economie Utskottens
Nto 259, i anledning af Förslaget om Neder¬
lagsfrihet för Stockholm.
BorgareStändet, som förblef vid sitt i foljan-
3162 Den 11 Junii.
de ämnen förut fattade beslut, lät derjemte bero
vid
Stats Utskottets
Betänkande N;o 285 uti frågan om Skånska Ro¬
ter ingen.
Lag- samt Economie Utskottets
N:o 117, angående den väckte motionen om
upphafvande af Landsköpj äfvensom i anse-
ende till
N;o TI5, rörande de om Enskiftesdelningar ut¬
färdade Forfattningar, dock med antagande
af den förändring detta Betänkande innehåller.
Till Handlingarne Iades:
Lag- och Economie Utskottens Memorial:
N:o 113 , i anledning af återremissen om Hus*
behofs , Mjöl- och Sågqvarnars anläggning.
N:o 114, om fri Seglation för Allmogen mellan
Skåne oell Blekinge! innehållande anmälan
derom , att i desse ämnen tre af RiksStån-
den redan bifallit de först afgifne Betänkan,
den.
Vid förnyad föredragning gf Stats samt E-
Den ii Junii.
conomieUtskottens Betänkande, N:o 2 J.Q, i an¬
ledning af gjorde förslag om vidtagande lindel
till Finska Handelns inskränkning, fann Borgare-
Ståndet för sin dei , att då Riksens Ständer nu
mera beslutat, det en Summa af 100,000 R:dr
B:co skulle ärligen ställas til! Hans Majit Ko¬
nungens disposition, för att användas till Ström-
rensningar, lättade transporter och mera dyiikr,
som befordrar inrikes produc ionen a! sådane va¬
ror , hvilka nu ifrån Finland och andra orter oss
påföras; så vore det öfverflödigt, att i detta afse¬
ende gifva några andra förslag, utan kunde, hvad
Utskotten tillstyrkt, förfalla, helst Konungen ej
låret underlåta, att i sin vishet pröfva och antaga
hvad nyttigast finnes.
Upplästes EconomieUtskottens Memorial, N;o
I37, med underrättelse om de af RiksStånden fat¬
tade beslut, i anledning af Utskottens jemnknings-
förslag i frågan om husbehofsbränvinsbrånningen
och deimcd gemenskap ägande ämnen , hvaraf
inhämtades, att samtlige RiksStånden s-adnat uti
enahanda Beslut, utom hvad angår rättigheten att
under vissa vilkor få begagna någon panntrymd
utöfver 50 kannor sammanräknad' belopp, men
då uti denna omständighet två Stånd stadnat e-
rnot två, anser Uiskottet frågan böra förfalla,
och saken äfven i detta afseende förblifva vid
hvad hittills stadgadt varit.
BorgareStåndet, som fann härvid intet att er¬
inra , beslöt att i Iråga varande Memorial endast
»kulle läggas till Handlingarne.
3164
Den ii Juna.
Ankom och npplästes ett ProtocollsUtdrag
från Högvördige PresteStåndct af denna dag , in-
nehallande att, med enhälligt yttrad önskan, att
detta långvariga Riksmöte snart måtte nå sitt slut,
samt i stod af gi §. Riksdagsordningen Högv.
Ståndet uppdragit åt dess Talman, att med Herr
LandtMarskalken och de öfrige Herrar Talman¬
nen samråda om lämpligaste sättet, att, så snart
ske kan, vinna detta ändamål 3 och fann Borgare-
Ståndet godt att efter Högv, PresteSråndets in¬
bjudning för sin del uti enahanda uppdrag åt Bor-
gareStåndets Talman instämma.
Vid förnyad föredragning af Lag- och Eco-
nomieUtskottens den 9 uti innevarande månad af-
gifne, samt den 9 på Bordet lagda Utlåtande, N:o
116, i anledning af gjorde anmärkningar vid
Utskottens ademnade Betänkande, rörande det om
en mera allmän och utvidgad näringsfrihet väckte
förslag samt öfver den uti Välloflige BorgareSrån-
det fnmstälde motion om gränsors bestämmande
emellan Stads och LaudtmannaHandteringar, fann
Ståndet godt förblifva vid sitt , den 21 April fat¬
tade , och Respective MedStånden genom Proto¬
collsUtdrag da meddelade Beslut.
Föredrogs Eeuilhiin%iUtskottets Betänkande,
N:o 21 , angående grunderne för de blifvande
Tullintrad er r.e.
Den ii Junii. 3165
Begärdes af Herrar Arfvids!om, Setter¬
wall och Ekelund å nyo på Bordet.
Bitalis.
Anmältes till föredragning Herr Pia nc ks uti
sista Plenum den 9 dennes ingifne, och då på
Bordet lagde Memorial, angående uppresandet 3f
en Minn>svård i anledning af det beslut, hvarige¬
nom till Sveriges Kronprins Vår nu regerande
Allernådigste Konung blef utkorad , samt angåen¬
de någon donation till den Medborgare, som först
gifvit anledning till det lyckliga Thronföljare*
valet.
Herr Schwan H. N. anförde: Jag har ge¬
nomläst det af Herr Planck förra Rlenidager»
ingifne och då på Bordet lagde Memorial, sorn
lärer innehålla 2:ne nya motioner, den ena , att
en Minnesvård skulle uppresas öfver det Lyckliga
Val Riksens Siänder gjorde , enär vår nu Rege¬
rande Allernådigste Konung utkorades till Thron¬
följare och den andra, att donation af ett
Hemman skulle lemnäs till den person, som forst
gaf anledning till sagde lyckliga val. Om des¬
se motioner varit gjorda inom den tid Regerings¬
form och Riksdagsordning föreskrifva , hade de
utan tvifvel blifvit med all den känsla omfattade,
som ämnet fortjenar. Men nu , vid Riksdagens
slut och åtminstone 5 månader för sent, kan jag
ej medgifva deras upptagande eller remiss deraf
till något Utskott5 ty framför allt bura vi respek¬
3166 Den ii Junii.
tera GrundLagens ronner, hvadan jag yrkar, att
Memorialet matte Herr Planck återställas och
motionerne all sä fotfall,i. Om sjelfva åmner är väl
således egentligen nu ej något art säga ; mert för
min del ville jag dock tillägga, att vår nu varan¬
de Konung har uri alla dess undersåtares tacksam¬
ma bröst en ärestod, som för framtiden är dy.ba*
iare än kalia ntonumenter; och för det tillkom¬
mande , skall Historien orri hans bedrifter blifva
långt varaktigare än de minnesmärken , sorn tiden
ändå slutligen grusar. Hvar Herr Planck fått
underrättelse, att någre Kungsgårdar blifvit ledige
genom Konung CARL 13;s döds liga frånfälle,
kan jag , ehuru Ledamot af StatsCtskottct, ej ut¬
grunda.
Ståndets samtlige Ledamöter förklarade sig
vara af den tanka, att någon Remiss å Herr
Plan eks i fråga vatande Memorial icke kunde
beviljas.
Efter skedd anmålan emöttogs HofCanzler ett,
En af Rikets H<-rtar, Riddaren och Commendeu-
ren af Kongl. Majlis Orden, Friherre G af {Het¬
ter stalt, som öfveritmnsde Kongl Majus Nå¬
diga Skrifvelse af den 3 Junii, innehållande en
förnyad framställning till Rikets Ständer, om bi
drag fiåu Allmänna Magazmslnrättningen , till fö¬
rekommande af Brödprisets stegring i Hufvud»
staden.
Herr HofCanzleren blef på vanligt sätt ut-
Den 11 Junii.
beledsagad, hvarefter så viii den Nådiga Proposi.
tionen , som det inför Hans Majit Konungen i
StatsRådet hållna Protocoll, upplåstes.
Herr Holm anförde: Då detta mål nu ånyo
kommer att remitteras, skulle jag tro, att den ön¬
skan derjemte å Ståndets sida kunde aga ruin,
att om Högloflige StatsUtskottet finnér anledning
frångå sine förut i denna fråga ynrade principer,
hviika af Riksens Stander blifvit gillade, det i så¬
dan händelse äfven borde tagas t beti aktande be-
hofvet af ett ailmånuare biträde än för Stockholm
aliena, helst i en tidepunkt sådan sorn denna, då
en allmän missvext hotar landet, otntankan för
nödlidandes undsättning med skäl synes böra ut¬
sträckas lika till alla orter.
Häruti instämde äfven Herrar Ce dt r b or g,
Wideberg, Eckhoff, Lindqvist , Lindberg,
Fogelmark , Zetterberg, Faurell och
Krull, m. fl.
Herr Ullberg t Såsom representant för Stä¬
der i R.kets norra orter, kan jag icke dolja det
bekymmer jag hyser i anseende till den derstä¬
des nödige Spanmålsundsättningen, helst årets grö¬
da i flere våra bördigaste provincer nu meia, ef¬
ter en så ling och svår torka, föga lärer vara att
påräkna. Jag hemställer derföre, att Högloiiige
StatsUtskottet borde anmodas öfverväga pä hvad
sätt en allmän hungersnöd i landet mätte kunna
forekommas.
Herr Bjorkman förenade sig med Herr
Den ii Junii.
Ullberg oell tilläde, att utsigten med årsvexten,
åtminstone i en del af Södra orterne , icke vöre
fördelaktigare än hvad som i anseende till dc nor¬
ra nu förmäles.
Herr Leffler åberopade hvad han förut
anfört om behotvet af Spanmåls understöd i Gö¬
theborg.
Herr Norström-. Bergslagsorten blifver i
ett ganska väsentligt behof af Spanmål, både i an¬
seende till egen misslyckad skörd och brist från
alla de ställen, hvarifrån inrikes tillförseln plägar
komma. Bcrgshandteringen skall genom en sådan
olyckshändelse snart nog sakna arbetare , och fulj-
derne både på nåringarne och expoiten låta kän¬
na sig. Hvad som således i denna del kan före-
kommas eller hjelpas , bör påtänkas man dröjs¬
mål. För aibetsclasserne inom Hufvudstaden tyc¬
kes noden vara mindre att befara , såsom dels på
betydligaste lossningsorten för utlänsk Spanmål,
dels i åtnjutande af mångfaldiga tillfallen på för-
tjenstcr mer än som i allmänhet å andra ställen
erbjudas.
Herr Mitander förenade sig med Herr
N or st råm.
Herr Sett er woll \ Då samma fråga som
nu förra gången ventilerades, yttrade jag mig ,
att Stockholm ej vore det enda stället, som bör¬
tie undsättas, i fall undsättning skulle äga rum.
De skäl jag då anförde, äro ännu gallande för
min
Den il Juni*.
3169
min öfvertygelse, och jag kan så mycket mindre
frångå dem , sorn jag anser den behöfvande böra
biträdas så vidt möjligt är, utan afseende på dess
vistande inom eller utom Hufvudsraden.
Herr Ekstrand erinrade, att det icke endast
vore Städerne, utan och landet, som borde und¬
sättas.
Herr Holm ansåg den Financereglering,
hvars föremål är att frälsa landet från hungers»,
nöd, vara värdigaste fösemålet för Riksens Stän^
ders uppmärksamhet och åtgärder.
Herr Ebel instämde med Herr Holm.
Herr Talmannens proposition om Remiss till
Stats Utskottet af i fråga varande Kongl. Maj:ts
Nådiga Skrifvelse, besvarades med Ja} med til¬
läggning, att hvad Ståndets Ledamöter pa förbe-
mälte sätt i ämnet yttrat , äfven borde genom
Utdrag af Protocollet samma Utskott meddelas.
Justerades Protocollet för den 25 Maji
samt den 29 Maji f. m. och den 5 Junii.
Herr Talmannen och Ståndets Ledamöter It»
skilldes kl. 2.
In fidem.
Carl Magn, Robsahm.
Borg. St, Fröt, Nto 397- 398»
3170
Den 13 Junii.
Plenum klockan § 9 formidd.
Justerades Protocollet för den 3 Junti.
Herr Kjellander begärde ordet och yttra¬
de: Hvad i det nu uppläste Protocollet förekom¬
mer, angående en Tacksägelseadress till Herrar Re¬
visorer, ger mig anledning till den erinran, att
jag icke var närvarande vid slutet af det Plenum,
då motionen derom ventilerades, och ehuru myc¬
ket jag än gillar hvarje känsla af tacksamhet för
de medborgsmän, som redligt uppfyllt sina plis¬
ter, bo: jag dock icke förtiga min fruktan för ett
pracjudicat, sorn en annan gång kunde leda till
missbruk. Men kanske har jag orätt i denna
farhåga, och om så är, torde Högtärade Ståndet
tillåta mig väcka en motion, om icke, di Herrar
Revisorer i sine Berättelser i synnerhet utmärkt
Herrar Fnllmägtige i RiksgäldsContoiret , för en
nitisk och berömlig förvaltning, Ståndets tacksain-
het äfven borde utsträ'ckas till de Representanter,
hvilka sedan sista Riksdag vårdat allmänna angelä¬
genheterna i Riksens Ständers RiksgäldsContoir,
och att en adresse 'äfven i det afseende! kunde
få utfärdas.
Herr Holm ansåg denna motion så mycket
mindre vara på alfvar gjord , som den inskränkt
sig till RiksgåldsContoirets och ej äfven upptagit
Hankens Fullmäktige.
Herr Cederborg: Ehuru jag erkänner sa
väl Herrar Revisorers sorn Herrar RiksgäldsFull-
mägtiges förtjenster, anser jag likväl de iöreslagne
adresserne olämplige, i synnerhet som tillfreds¬
ställelsen ofver uppfvlda pligter är för redlige
Medborgare den basta belöning.
Herr Ec k h off hemstälde, att alltsanynans
måtte få stanna vid de till Ståndets Protocoll gjor¬
de anföranden.
Herr Malmberg förenade sig med Herr
Eckhoff.
Herr Shwan H. N, begårde Herr Kjel¬
lander s motion på Bordet.
Bifölls.
Vid Justeringen af Remissen förden II Junii,
i anledning af Kongl. Majus Skrifvelse, angående
förekommande af Brödprisets stegring i Hufvud-
staden, anförde Herr Thunell skriftligen föl¬
jande, med begäran, att sådant genom särskilt
PiotocollsUtdrag skulle StatsUtskottet meddelas,
och hvilket bifölls:
”Med djupaste undersåtliga vördnad igenkan»
3*73
Den 13 Junii.
ner jag äfven i denna nådigst affemnade Proposi¬
tion Kongl. Majlis-omma omtanka att mildra och
underlätta behofvet för de fattigare Classerna i
samhåller. Flere värde Ledamöter inom detta
Stånd hafva till följe deraf påyrkat en sådan und¬
sättning, som denna är i fråga för Hufvudstadens
behöfvande, afven matte kunna utsträckas till Ri¬
kets öfrige ståder och landsorter, hvars fattiga in¬
nevånare oftt sakna arbetsförtjenst, då de här
befintliga åtnjuta den mera jcmnt och lönande ,
hvilket jag afven, under den förflutna tiden, med
tillfredsställelse erfarir. När jag i sådant afseen¬
de påminner mig den sysslolösa hopen, sorn för
närvarande finnes inom Carlskrona, kan jag väl
cj underlåta att framställa samma önskan äfven
för dem ; men jag inser ej möjligheten att af
Statens tillgångar directe kunna uppfylla allas be¬
hof. Genom Regeringens visa omsorg och rätt¬
skaffens medborgares uppoffringar af tid och till¬
gångar, hafva vi nu hunnit så långt med all¬
männa Försöi jningsanstjdterne, att de åldrige,
skröplige och orkiöse der vårdas och underhållas,
och den värnlösa ungdomen uppfostras till nyttige
medlemmar i samhället. Hospitaler, Kurhus och
dylike Imättningar emottaga och vårda vanlottade
krymplingar och med sjukdom behäftade personer.
Correctionslnrättningar emottaga försvarslösa lat-
tingar , som der skola återföras tili arbere och en
billig omtanka för eget väl, hvilket sednare dock
ej på alla ställen inträffat, enligt hvad jag tillför¬
ne i detta ämne anfört.
Till förekommande af spanmålsbrist och'
fördelning al Landets egna produetioner till ett
Den 13 Junit.
5173
någorlunda jemnf pris a alla orter, hafva vt en
allmän Magazinsinrättning , som är försedd med
tillräcklig fond. Banken meddelar välgörande od¬
lingslån åt Jordbrukaren , som, om de räte an-
vändas, lemna den idoge och omtänksamme tillfäl¬
le att öka productionen med de fåttigates arbets¬
förmåga, som dervid äfven förtjena sitt bröd. Ban¬
ken och Staren understödja dessutom snart sagt
alla produetions- och näringsgrenar både med väl¬
görande lånebiträden och totala uppoffringar, hvil¬
ka näringsgrenar erbjuda förtjenst åt den idoge
arbetaren , och som i min tanka ej bor komma i
saknad deraf, så snait den återvänder till nyttiga
yrken * men det är ej obekant, att en ovanlig
mångd personer under röreiseåren inllytta till Stå-
derne, för att der finna lättare arbete och ökade
förtjänster, och sedan denna petiod nu undergått
en så betydlig förändring, hvarigenom den bor¬
gerliga iörelsen afstadnat, synes beholvet för det
närvarande påkalla någon annan sysslosättoing
vid publikc anläggningar och allmänt nyttiga fö«
retag, till Stådernes förskönande och inncvånarnes
nytta och beqvämlighet. Detta kan likvisc ej
ske på de fleste ställen, utan genom någon lån.
undsättning, sorn lättar utförandet, och jag kan ej
lemna den tankan, att sådant vore mera förenligt
med allmänt bästa, än att årligen af Statens till¬
gångar uppoffra betydliga summor till nedsättning
af brödpriset, som under sysslolösheten fö: tåras,
och troligen begagnas af obehöriga personer både
inom och utom Hufvudstaden. Man har tillförne
i detta ämne anfört, att nämnde uppoffring huf¬
vudsakligen göres för dea här förlagda garnisonen*.
3174 ^en T3 Juni'-
Om så ar, torde dessas behof genom; andra årgarder
kunna fyllas.
Frågan är således nu om den fria arbetsföra
hopen, hvilken bör i min tanka sjelf förtjena sitt
bröd5 men för denna bör man ock, så vidt möj¬
ligt, bereda ar betstillgångar inom Staderne, isynner¬
het vid sådane tillfäilen som nu, och intilldess
hvars och ens omtanka hunnit bereda andra ut¬
vägar. Det var med denna åsigt som jag hos
Högloft. Banco- och SrarsUtskotten sökte erhålla
amorrissement-lån för Carlskrona Stad. Mätte e-
medlertid desse mine välmenande framställningar
ej blifva ogunstigt ansedde.”
Fördrogs till afgörande Bevillning!Utskott tts
Betänkande (N:o 21) angående grunderne lör
de blifvande Tullafgif terne.
Herr Eckhoff anförde skriftligen: ^Ehu¬
ru Utskottet iöreslår, att en ny TuiiComité skul¬
le sättas, som utarbetade, efter uppgilne grunder,
er. för höjd afgift på inkommande, och deremot
en förminskad, på utgående varor. De Herrars
och Måns arbete, som 1812 voio af Konungen
kallade till denna förrättning, hafva sålunda ej lyc¬
kats, att, oaktadt sitt långa och mödosamma arbe¬
te, vinna Utskottets bifall, hvilket jag så mycket
mer beklagar, som det torde blifva svårt få så
kunnige och upplyste Ledamöter att åtaga sig
ett si mödosamt arbete.
Den 13 Junii.
3*7*
I min tanka blir Exporten föga uppmuntrad
derigenom , att Tullen pl våra Export varor ned.
sättes under hvad som i 1816 års Tulltaxa år
beståmdr. Jernet, vår förnämsta Exportartikel,
betalar nu e] mer än hvad Utskottet föreslagit,
eller circa 5 procent; och som det metta Jern, som
från Riket skeppas, ordineras af utlänningen, är
det ej Svenska Medborgare, som njuta fördelen
af denna nedsättning. Aldrig kan jag dessutom fö¬
reställa mig, att en förminskning Sfven af hel»
utgående Tullen, eller 12 sk. Hamb. Banco pr
Skeppund Jern, i det ringaste skulle föröka af¬
sättning af denna vara. Och med öfrige varor
anser jag förhållandet vara det samma.
Jag kan ej heller förena mig med Utskottet
i tillstyrkan af Export af alla Varor, som fram•
bringas i Riket, såsom stridande mot gällande E-
conomiska Författningar, sorn visligen förbjuda
utförseln af rå Koppar, Tackjern med mera; och
skulle förmoda, att det ej varit Utskottets mening
att det tillstyrka.
Om Skeppsbyggerierne uppmuntras, och för¬
säljningen af Skepp till utlänningen derigenom be¬
fordras, ehuru af mig betvifladt, tror jag att till
Kongl. Maj:t borde i underdånighet ofverlcmnas,
att på försök tillåta, att de Skepp, sorn byggas pi
Svensk Stapel, och som af utlänningar inköpas ,
måge I å 2. år njuta samma fördelar i våra ham¬
nar som våra egna, men anser det högst nödigt,
till förekommande af missbruk, chimerique för¬
säljningar, med mera, att de under ingen rubrik
berättigas att begagna Svenska Docmnenter.
Den 13 Junii.
De föreslagne årliga förändringarne, som
skulle uppkomma derigenom, att på föreslagit vis,
prisen från Srapelstäderne skulle’ årligen af vissa
autoriteter uppgifvas, oell tullen derefter rangeras,
anser jag blott försvåra Uppbörden och Revisio¬
nen vid SjåtullsVeiket, utom det att det skulle
försvåra alla caleuler för de trafkjuerande.
Persedel-sammandragens ökande med nya co-
lumner, som upptaga Tullvärdet oell inkomster-
ne af in- och utgående tull, torde i anseende till
resritutioner, afskrifninpar och dylikt, som skulle
afdragas Tullinkomsten , medföra mera arbete än
nytta. Jag har dessutom den öfvertygelse, att Ri¬
kets Haudelsbalance, som jag förmodar skulle va¬
ra hufvudändamålet med dessa sammandrag, lät¬
tast vinnes genom de af Ständer redan i detta
afseende beslutne åtgärder.
Jag kan ej återhålla min förundran ofver de
grunder, som föreslås för vare Handelsförhållan¬
den. Under det vi minska exporttullen, förhöjes
den af vare grannar. Under det att vi söka be¬
fordra främmande Nationers sjöfart, försvåra de vår,
och det oaktadt skulle utlänningar ej i något fall,
betala i tull för varor i frlmmaude Skepp, mer
än dubbelt mot hvad som i helfria erlägges, ehu¬
ru Svenska Skepp i utländske hamnar få betala vi¬
da större skillnad. Vore våra exportvaror allde¬
les oundgänglige för utlänningen, vore vår öfver¬
vigt i Handeln så stor, att vi ej behöfde uppsö¬
ka alle möjliga tillgångar för att fylla Vexelbe-
hofven 3 dl skulle jäg ej förundra mig öfver de
fördelar, sorn vi öfverallt åto fätdige tillbjuda mr
Den 13 Junii.
3177
ränningen, ehuru vår sjöfart och frakthandeln,
derigenom skenbarligen ruineras.
Herr Arfvidsson yttrade: Knappt äro 2
Sr forflutne sedan man säg en ny Tuliraxa ut¬
komma. Den var frukten af en flerårig moda ,
den var resultatet af kloka och erfarne mäns be¬
mödande för den sak, om hvars närmare utred¬
ning man redan nu är färdig art ånyo öfverlägga.
— Någonting fullkomligt gifves ej, men inga¬
lunda tror jag, att de brister, som man nu
bedommer, afhjelpas genom de medel Utskottet
föreslagit. Handeln och dess Conjuncturer
måste betraktas från en alldeles egen syn¬
punkt, och dess rätta sammanhang med Näringar¬
na är af väsentlig nytta för landet. Men felak¬
tig blir visserligen alltid den principen, att mot
ingen eller obetydlig Tuli tillåta utförseln af in¬
hemska rudimaterier — sådant skadar arbetsfliten
och minskar intraderne. Icke kan man såga, att
vare inhemska producter åro i tull för högt beskat¬
tade, då de erlägga i procent, och hvad Jernet an¬
går, så bor viii den afgiften af 12 skilling Ham¬
burger Banko bära sig, helst vår Jernsillverkning
är eller borde vara, i anseende till inre godhet
och sin i följd deraf varande oumbärlighet för an¬
dra Nationer, oberoende af sådane hinder, som
kunna uppkomma genom en så beskaffad tillök¬
ning i tullumgälder. Svenska Jerntillverkaren tyc¬
kes alltid ha i sin förmåga, att genom en för¬
bättrad product eller dess förädling godrgöra sig
för en sådan utskyld genom det högre pris, som
af sjelfva varans högre värde blifver en följd, och
att ständigt aga afsättning beror ej af försäljnings¬
3178
Den 13 Juni.
priser, uran af Handelsförhållanden, vida utom Tull¬
taxans föremål och förmåga att reglera. För öf¬
rigt, hvad Tullafgifters ökande på importvaror an¬
går, så mäste man considerera icke allenast vårt
lands locala belägenhet, utan ock många af dess
innevånares fallenhet för Inrendrägerier. Det kun¬
de hufvudsakligen vara att befara, att denna hö¬
gre tull endast| liksom ett premium skulle upp¬
muntra Lurendrägaren till alla möjliga ansträng¬
ningar. Man kan i detta fall taga ett varnande
exempel at Engelska Minisrérens misslyckade för¬
sök att föröka tullen på Theer, hvilka oaktadt all
stränghet i bevakning och all »beveklighet i be¬
straffning, likväl insmygdes i sjelfva England till
den myckenhet, att intet annat än en nedsättning,
kanske rill r*s af hvad förut betalt blifvit, kun¬
de återföra ordning och skick i denne Handelsgren
derstädes.
Förslljningsvårdens antagande i och för tulls
bestämmande är också en oviss samt många olä¬
genheter underkastad måttstock värdet bor va¬
ra fixeradt på varan, endast då den ej kan mätas
eller vägas, om ordning och controll skall kunna
vinnas.
Trenne års frihet för sådane Svenske skepp,
som till utlänningen blifvit saldy, är ganska be¬
tänklig, såsom ofelbart föranledande många miss¬
bruk. Må man hellre, för att uppmuntra denna
handel, bevilja någon provenu per läst vid uttull-
ningen. Efter nu varande pris på skepp, beråk-
nadt mot fesor, som inom 3 år med tull Egde va¬
ror kunna göras, skulle skeppet i det närmaste
Den 13 Juni i.
3x79
anses skänkt åt utlänningen, utom det att Svenska
Skepp i proportion sältas i overksamhet.
I anseende till Betänkandets 31 punkt åbe¬
ropar jag hvad jag förut nämr om import-(ullen,
hvilken snarare borde minskas än ökasj äfvensom
i anledning af 4:de punkten hvad jag yttrat, angåen¬
de omöjligheten af Utskottets förslag om bestäm¬
mandet af varuvärdet , åtminstone skulle det ej
leda till ändamålet. Rörande <^:re punkten och
det mynt, som för tullens erläggande fordras, är
redan under 4:de Mom. af Ståndets beslut uti
Financeregk-riugen ett fullständigt yttrande med-
delndt Sjette punkten finner jag för min del an¬
taglig i anseende till umgälder för främmande
Skepp. Den är icke allenast byggd på sjelfstän¬
dighet , utan den innefattar äfven en uppmuntran
för den Svenska Sjöfarten, hvilken gifvet så val
Staten som enskilta Medborgares fordelar, sorn
ingalunda böra lemnäs utur sigte. Af skäl som
redan omnämde äro, inser jag ej behofvet af den
nya Tulltaxa, som i Betänkandets 7:de punkt fö¬
reslås, och hvad i 8;de punkten förekommer orri
Revision m. m., är redan af Ståndet gillad t och
antagit. Med undantag af de ämnen som således
förekomma , och hvilka i annan väg förur äro
bifallne, eller nu särskilt gillas, anser jag således,
att Betänkandet bör alslås.
Herran Wideberg, Schwan A. L, och
Ebel instämde med Herr Arfvidsson.
Herr Winberg anförde: ”Utan att inlåta
mig uti de särskilte Punkterne af det nu upplä¬
3i8o
Den 13 Junii.
ste Betänkandet, hvaraf jag måste gilla en och
annan, såsom dels förut antagen, dels i min tan-
ha rigtig, anhåller jag att blott få framställa en
generel anmärkning. Da den nu gällande Tull¬
taxan, i flere år utarbetad af de mest skicklige
och i StatsEconomien ganska kunnige män, endast
under loppet af 2 år varit i kraft, kan jag ej in¬
se, att under denna korta ridrymd sådane olika
7 J
förhållanden inträffar, som påkalla en så hufvud¬
saklig föiändring i densamma. Vid anställd jemn-
förelsc emellan den nu gillande Tulltaxan oclrden
förut antagne, är det lätt att finna, att den när¬
varande, då den med högre Tull belagt i all¬
mänhet importvaror , äfven lemnat en betydlig
lindring i Tullafgifterne för Rikets exporter, i
synnerhet oberedda ämnen. Au än ytterligare
med högre rull belägga importartiklar, skulle, utan
att tillskynda Riket större fördel , hufvudsakligen
befordra Lurendrågerier, och att vidare nedsatta en
förut lag tull på exportvaror, skulle efter min
tanka alldeles icke b*fordra en lifligare afsättning,
utan blott minska Tullinrraderna, och då desse
äro, bland Rikets tillfälliga inkomster, de största
och af den högsta betydenhet, vågar jag alldeles
icke tillstyrka en sådan förändring i de nu gäl¬
lande och med så mycken omsorg författade Tull*
författning , som skullé leda någon minskning i*
denna påräknade inkomst, och detta så mycket,
mindre i en tid, då Rikets Bank måste årligen
anlitas att bidraga till lättnad och minskning uti
en för Nationen förut nog tryckande Bevillning,
Jag skulle således, och så vida det ej vore stridan¬
de mot Riksdagsordningen, helst önska afslag up¬
på Betänkandet, men yrkar nu återremiss af dst--
Den 13 Junii.
samma, såsom ett arbete, hvilket ej varit påkal-
ladt af omständigheterne eller föranledt af någon
särskilt motion.
Herr Wlit and t r uppläste: ”1 Höglofl. Ut¬
skottets Betänkande kan jag för nain del icke in¬
stämma. Det är en ganska riktig sanning, att va¬
ruexportens uppmuntran okar Näringfliten, hvilket
ock Högloll. Utskottet antager; men det är lika
så sant och ostridigr, att det gifves ingen regel
utan undantag, hvilket jag tior inträffa uti före¬
varande fråga. Det vore önskligt, att vår förmåga
tilläte öka Skogvexten; ty förutan frugtar jag,
utom i de Norrländska otterne, icke finnes större
Skogstillgång i vårt land ån för behofvet, så vi¬
da man vill göra något afseende på vårt elimar,
tilltagande odling, som fordrar byggnadsvirke och
stängsel, samt efterkommande en föranledd af-
brukning, som på många ställen torde rätteligen
böra kallas åverkan, fruktar jag blir följden, om
någon ändring skulle göras i nu varande Tuil-
stadga. Jernhandteringen torde häraf i många or¬
ter få sin dödsknäck, under det speculanten kan
hända, och kan hända icke, gjort någon vinst.
Wermland torde hända har någon gång stående
större och mindre skogstrakter här och der, men
deremot år på manga ställen om ej brist, knapp
tillgång, och detta jemm under en tilltagande
eulrur, tror jag netto svarar ej mer än emot be¬
hofvet och vanlig afbrukning. Stångjeinstillveika¬
ren har band på sin Smidesrätt, och enligt min
öfvertygelse äro de likaså nödige för Sågarn som
Bjelkhuggarn,, Om framtida bestånd icke skall
Den 13 Junii.
förfelas, Skeppsredaren lida och Skogarne försto¬
ras. Jag vågar derlåre ödmjukast hemställa, att
Betänkandet, i de delar det flenviker förra för¬
fattningar, må afslås, och Tullstadgan förblifva
som den är, anhållande Herr Lagman och Tal¬
man härom ina göra proposition.”
Herr Cramér anförde : ”Jag kan för min
del icke finna annat, än att lindring i utgående
Tullafgifterne i allmänhet skall verka fördelaktigt
på productionen inom landet. Detta är åtmin¬
stone ett system, sorn flere upplyste Stater anta¬
git, och det de vidgat ända derhän, att fastställa
betydlige ptemier för utgående varor. Har fin¬
nes dessutom inhemska producter af ringare vär¬
de, som skola sakna all afsättning, om de bela¬
stas med dryga afgifter, och derigenom blifva
dyrare. Till detta slag råknarj jag isynnerhet
kalk. Denna afsåttes utom liket endast i Holl¬
stein och Norra Tyskland. Inom desse länder
kan jemväl kalk tillverkas. Det är blott dec
nedsatta priset, som bereder afsättning på den
Svenska. Af sådane skål, samt i betraktande af
det äfventyr , som med denna varas utförande är
förknippadr, hvaraf så många olyckor hvarje år
inträffa, anhåller och yrkar jag, att kalk må an.
ses med ingen eller den minsta möjliga' Tull-
afgift.
Att Skeppsbyggeriet är en af de Näringsgre¬
nar här inom landet , som förtjena särdeles upp¬
muntran, tror jag ingen iärer sätta i fråga. Jag
tillstyrker derföre bifall till hvad Hoglofl* Ut¬
skottet i denne del föreslagit. Skulle det likväl
Den 13 Junii.
arnes betänkligt, att förunna utländske köpare af
Svenska fartyg den projecterade Tullfriheten,
torde i dess ställe åt säljaren böra tilldelas ett ef¬
ter forhållandet och det sålda fat tygets varde
lämpadt premium.
Någon förhöjning i tullen på inkommande
varor, tior jag alldeles icke vaia nyttig eller
ledande till det ändamål, Höglofl. Utskottet åsyf¬
tat. I alla tider har man med skäl ansett dryg
importtull endast uppmuntra Tullförsnillningar
och bidraga till vinst tor Lurendrägare och besla¬
gare. Det är dessutom sannolikt, att i samma
mån vi förhöja tullen å inkommande utländska va¬
ror, i samma mån skall importen af våra pro-
ducter hos utlänningen försvåras genom drygare
Tullumgälder. Om i öfrigt någon minskning t
Tullintraderne uppkommer genom nedsättning af
utgående rullen , tror jag den kunna ersättas, åt¬
minstone till större delen, genom förminskning i
kustbevaknings och andie omkostnader, som nu
belasta Tullverket.,’
Herr Fogelmark'. Vid Höglofl. Utskot¬
tets Betänkande finnes den särskilda tanke genom
ProtocolhUtdrag bilagd, hvilken jag derstädes i
detta amne yttrat. Jag åberopar densamma, äf¬
vensom mina särskilda anföranden den 23 Februari
och d. 6 Mars i Urskottets Beredning , och an¬
håller för öfrigt, att Betänkandet måtte afslås.
Herr Schivan H. N.: I det hufvudsakli-
gaste af hvad jag i detta ämne, skulle kunna an¬
föra, är jag redan förekommen af Herr Arfvid $t
3184
Den 13 Junii.
son. Jag har haft den åran vara Ledamot af
den Committee, hvilken på Riksens Ständers be¬
gäran blifvit tillförordnad, för ait reglera sista
Tulltaxan och öfrige dithörande Författningar.
Jag kan intyga, att densamma arbetat i flera år;
att den, nied undantag af mig , varit sammansatt
af personer, hvilka samlat 20 a 30 års erfaren¬
het i alla der' förekommande ämnen; att de i fi-
nancielle och Economiske ärenden mest upplyste
Embetsman samt kunnige och nitiske Handlanda
och Fabrikörer densamma bitriidr 5 att äfven den
omtanka och försigtighet varit iakttagne, att innan
någon generel grund för de speciela åtgärderna
blifvit godkänd, man alltid förut underställt den¬
samma Kongl. Majus Nådigstc omprofvande. Det¬
ta allt och mycket mera, som till upplysning i
saken tjenar, hade det Höglofl. Utskottet kunnat
inhämta af Handlingarna, hörande till de öfver-
läggningar, hvilka föregått Tulltaxans reglering,
om desamma blifvit genom HofCanzlers Embetet
requirerade. E11 sådan åtgärd tyckes åtminstone
böra hafva fortgått bedommandet af Tulltaxans
ofullkomligheter. Till detta bedömmanöe hörer
ofelbart att känna de svårigheter man haft att
öfvervinna, och de olägenheter man bordt und¬
vika; äfvensom man deraf kunnat bättre inse,
huruvida af en ny Committee ändamålet fullstän¬
digare skulle kunna ernås. Det tyckes vara att
missförstå ett lands sanna intresse, att oupphörli¬
gen vilja åstadkomma ändringar i dess Economi-
ska författningar, men begäret dertill har blifvit
kanske icke utan skäl anmärkt , såsom ett vår
tid tillhörande nyhetskrämeri. Då inga egentliga
miss-
Den 13 Junii.
3*85
misstag kunna anmärkas i förra TullCommitteent
regleringar , synes det vara albfo' tidiof art för-
dömma livad man endast i etr par år annu hun¬
nit försöka. Af dessa skäl förefaller det mig gan¬
ska betänkligt att vidröra en sak, hvilken ännu
icke hunnit stadga sig hvarken till opinion eller
effect.
Beträffande sjelfva saken, så är jag för min del
af samma tanke som Herr Arjvidsion. Att
erlägga ia sk. Hamb. B:co i tull ior Jernet,
bör sa mycket mer nu kunna verkställas, som den
förut länge varit 24 sk. i silfver. Vore det Ut¬
skottets mening med dess nog generella förslag
om fri utförsel af all slags produktion , att befräm¬
ja tackjerns och råkoppars export, så skulle det¬
ta återsteg pl industriens bana, utom den skada
det tillfogade oss, äfven strida mot seclers erfa¬
renhet.
Vidkommande Tull på trävaror, så kan
jag icke annat än anse den vara någorlunda an¬
passad elter ändamålet, sådan den nu ärj men
skulle några andra rudimaterier, såsom t. e. ut¬
förseln af kalk, vara formycket betungad, bör
ingen tvifvel uppstå om rättelse derutinnan, enär
detta ecoriomiska mål till Kongl, Maj:ts eget Nå¬
diga skärskådande ofverlemnas. Att et t försålde
inhemskt fartyg skulle tillerkännas rättigheten att
under viss tid tullfritt härstädes aflasta tillåtet gods,
skulle hafva en skadlig verkan på vår inhemska
handel, 'äfvensom öppna en utväg för utlandnin-
gen, att liksom åtkomma våra fartyg för imer,
Borg. St, Fröt. <fV;o 399, 400.
3186
Den 13 Junii.
genom den vinst det medförde att äga och bru¬
ka deni. Hvad nu gällande författningar i detta
afseende stadga, är enligt med Rikets sanna intresse.
Tullens okande på inkommande varor år vis¬
serligen otjenligt, och man må ej inbilla sig art
intraden derigenom åkes, men må man afven be¬
ämna, att TullCommiteen varit bunden vid vårt
nät varande hushållssystenl, och att mindre afse
Conmmenter än att fril ja den antagne principen
till uppmuntran af inhemska näringar.
Matning eller vägning åro åtgärder, hvilka»
så ofta de kunna tillämpas, medför säkerhet och
Controll, och denna princip bor äfven, så vidt
ske kan , läggas till grund for tullafgiftei nas utgö¬
rande. Deremor är allt vårde osäkert och ledan*
de till underslef, hvarvid Staten förlorar.
Slutligen ville jag bifoga en enda anmärk¬
ning, men af hufvudsakMgt innehåll, nemligen
den, att exporttullen melian Riksdagarne ej må
kunna ökas, hvilket jag tror vara alldeles öfver¬
ensstämmande med det allmännas sanna intresse j
och jag foranlåres till denna reflexion genom den
författning, hvilken om Jerntullen sedan sistled-
ne Riksdag utkommit, För öfrigt anhåller jag,
att Betänkandet måtte återremitteras,
Herr Cramér yrkade äfven pi aterremiss.
Herr Thunell anförde skriftligen; ”Med
åberopande af hvad jag i detta ämne redan anfört,
och med ali Högaktning för de Herrar och nilo
Den 13 junii.
inom Huglofl. Utskottet, sorn i deras Betänkan*
de föreslagit den nuvarande reform , kan jag lik»
vist ej neka, att den förekommer mig sa, som
(skulle den möjligen kunna hänföra Sverige till ett
sådant handelsförhållande med andra nationer, sorn
det var i början af Gostaf den I;s tid, dl Ly-
beckarne disponerade så väl Import- solli Export¬
handeln i Riket, och jag tror efter hvad nu blif¬
vit föreslagit, skulle säkerligen flera af våra Öster»
sjögrannar finna räkning dervid, att Uppköpa en
del svenske trädlastdragare för att dermed få bort*
fåra de närmast dtkomlige ännu befintlige skogs¬
tillgångar, så att vi inöm få år fingo se bergen
kala långs sjökusterne. Men sorn Riksens Stän¬
der nu funnit nödigt anslå betyliga penningetill-
gängar för strölin ånsningar och lättare transpor¬
ter inom landet, hvilket i framtiden torde kunna
bereda en lånare åtkomst af de ännu otillgånglige
skogarne, och dymedelst det allmänt önskade än¬
damålet vinnas, anser jag, att den bestämmande
tullen för trädvarorne bör helt och hållet öfver-
lemnas till Kongl. Majjts visa och Nådiga be-
pröfvande, att dermed efter sig företeende om»
ständighetef förfara intill nasta Riksdag.
Jernet har i närvarande tulltaxa fått en så
betydlig nedsättning, att den utgående tullen ej
hindrar Exporten deraf. Den ringare afsättningert
härleder sig från utlänningens inskränktare behof.
Europas långvariga sjuklig, sorn hindrat den ena
Nationen att åtkomma den andras öfverfiodiga till¬
gångar, hrr föianledt de flästa att innom egna om*
råden uppsöka och framalstra denna metall, och
till följe deraf äfven att belägga inkommande sven*
3188
Den 13 Juni.
ska jernet med drygare afgifter, och hvilket i sym.
nerhet inträffat i Frankrike, Italien och Amerika,
hvarest Sverige förut haft hufvudsakliga afsätt-
ningen. Om Sveriges sjökuster kunde på alla
puncter så bevakas, att lurendrägerier kunde helt
och hållet förekommas, ville jag ej bestrida en o-
had afgift vid importen af så kallade öfverllods-
varor, hvilken afgift då otelbart skulle falla den
consnmerande till last; men då tära upptäckter be¬
vittna, att sådant cj låter sig göra, icke en gång
på de mest bevakade orter, så måste ofelbart en
förhöjning öka vågspeculanternes antal, och Staren
således ej komma i armande af dess tillbörliga
rätt, men val rättskaffens foretag derigenom me¬
ra qväfvas.”
Herr Örnberg: Att bevilja frenne års tull¬
frihet för sådana inhemska fat tyg, som till utlän¬
ningen blifvit försålde , skulle ofeibart vara att
gynna honom på vår egen bekostnad. Jag instäm¬
mer med hvad Herr Arfvids son yttrat, un¬
dantagande i den omständigheten, som rorer Tul¬
len på exporterade trävaror. Obekant med de
Södra Iandsorterne, kan jag icke så egentligen
veta huru vida någon jemförelse mellan dem och
de norra äger rum; men det vet jag , att man i
Norrland, åtminstone i de Ståder, för hvilka jag
är representant, allmänt klagar öfver den dryga
exporttullen för ttåvaior, och jag skulle derföre
ömka och hemstilla, att den måtte utsattas så
lindrigt som möjligt.
Herr Ekelund'. ”Jemte det jag förena? mig
ined Herr Eckhoff, får jag älven bestrida den
Den 13 Junii.
3189
projecterade tullfriheten i 3;ne år för försålda
svenska skepp till utlänningar och anser jag likt
med Herr Arfv i d s so7iy att vissa premier matte
snarare pr. läst säljarne meddelas. Hvad Inport-
tullen vidkommer, kan jag ingalunda finna, att
den nu åter bör förhöjas, då den så nyligen un¬
dergått en sådan, som af si sakkunnige Herrar
och män blifvit beredd och uppgjord.”
Herr Noréus: Hvad Herr Örnberg nyss
anfördt, ger mig en ökad anledning att önska,
dvt någon skilnad gjordes i exporttullen för träd-
varor ifrån de noira orterna. Den fattige invå¬
naren derstädes, omgifven af ymniga skogar,
ser dem måhända nedfalla och förmultna, utan
att förmå vinna en afsättning, som motarbetas af
Tullforfattningar. Hvad som är menligt i de sö¬
dra orterna, kan åga ett helt annat förhållande i
de norra. Localen är der annorlunda, transpor¬
ten till sjökusten vanligtvis längre, sjöfarten på
hafvet , i anseende till climatet och 5tsrider
kortare, äfvensom afståndet från afsärtningsorterna
i främmande länder stolte, än från alla andra
Svenska hamnar.
För öfrigt hyser jag samma farhåga för täta
ändringar i de economiska författningarne, som
den flere vårda Ledamöter redan yttrat, och jag
förenar dermed den fullkomligaste högaktning för
dem, sorn utarbetat förra Tulltaxan; men tror,
att en sådan ändring, sotn den nu föreslagne, icke
skulle rubba principen af det hela, uran fastmer
bidraga till vinnande af det goda ändamålet,
Den 13 Jun».
Jag Sr förekommen af Herr Schwan iden
önskan , alt tull pä exportabla varor icke mellan
Riksdagarna må kunna okas , och föranledes här¬
till af den utkomne författningen om Jerntullen,
hvilken dessutom står i sammanhang med cour-
sens föränderliga förhållande.
I denna sistnåmde omständighet instämde
Herr Ekelund,
Herr Limnelius, som förenade sig med
hvad Herr Schwan och Herr Arfvidsson yt¬
trat, anförde, att BorgareStåndets Ledamöter i
Utskottet varit af alldeles enahanda tanke, samt
att han för sin del funnit betänkligt tillstyrka än¬
dring af en så nyss utkommen författning , dock
att Tulltaxan borde till Kongl. Maj.'ts bedömman»
de i underdånighet öfverlcmnas,
Herr Westin) Med all aktning för Utskot¬
tets vårda Ledamöter, fruktår jag dock, att hvar¬
ken tid eller tillräckliga kunskaper medgifvit dem
?tt utreda det ämne de vidrört, och jag vill hem*
ställa till deras eget eftersinnande, huruvida ef-
fecten af hvad som blifvit föreslaget, icke kunde
vara att sätta qss tillbaka , i stället för att kom¬
ma fram, Hvad våra inhemska skogsproducter
beträffar, så har man nu några år tält om dem,
liksom man ernade sig på en marknad, och att
landet genom sina skogars sköfling kunde genast
komma ur alla svårigheter, Calculerna låta för
örat, men hafva intet värde för förståndet, hvil¬
ket, då det lemna* oförvilladt af främmande hän¬
förelser, och om det tillika förblifver otillgäng.
Den 13 Junii. 3191
ligt för partiandan, lätt inser, att calculens fackla
ingalunda medför det sanna Ijmet, utan endast
sprider ett falskt sken. Ett gammalt ordspråk sä¬
ger, att den var narraktig, sorn inbillade sig, att
Juhl skulle räcka till Påsk, och sorn glömde, att
iikärihorsdagen skulle komma emellan. Lamm oss
vara förståndigare. Guntinentalsystemets tid är
foibij under densamma var det som England,
ståugdt ifrån Rysslands och Preussens skogar, sök¬
te sig fram till våra, och visade oss prägeln pl
skartpenningen. Perioden var öfverraskande j man
var icke beredd på densamma. Somlige vunno.,
andre förargade sig , och alltsammans efterlemna-
de ett slags yrsla, hvilken äskar ingen ting min¬
dre an skogarnes förstoring. Sådant kan verkstäl¬
las j men i fallet draga de sina ågare med sig j ty
conjuncturen är förändrad, och dea handlande,
likasom den öfriga vetlden, år sig fullkomligt o-
lik. Hvad aro våra skogsprodueters värde emot
Rysslands, Preussens och Finlands? och huru obe¬
tydliga blifva icke priserna, så snart jemförelse
och fritt val åga rum? Huru ringa år det qvan¬
tum helrena bräder, som Sveriges utskeppning
kan åstadkomma! Att Utskotten inom landet kun¬
na användas, beviser, att Statens egna byggnads¬
behof 5ro i, tilltagande. Sitta vi hemma och vän¬
ta på urländningen att lian nu mera skall kom¬
ma till oss, så lär han också förstå att råtta be¬
talningen efter sitt eget godtfinnande. Vi hafva
ett samtidigt exempel i- Englands och Portugals
handelsförhållanden. England , som ofvergår alla
andra nationer i makt och handelsindustii, och
som förstår, känner och vet att brmg3 i utöf¬
ning sitt bandelsiuteresse uti alla de stater, som
Den 13 junti.
Itsfva öronen öppna för deras förespråkare, har
'ändtligen bragt Portugal derhän , att Engelska
skeppen njuta 9 procents lindrigare Tuilumgäl-
der, än alia andra nationers , oell betala till och
med 2 procent mindre än Portugals egna. Hutu
denne nyare verldens första och störs!e Sjoman
samt handlande Nation funnit sig vid deras Lär¬
lingars handelsförhållande, torde af nu varande
jeinnförelse desse stater emellan kunna bäst be*
dommas.
Hvad Utskottets Betänkande för öfrigt angar,
behöfver jag endast åberopa livad Herr Schwan
och Arfvidsson före mig anfört. Jag anser
också den föreslagne tie ars friheten för våra eg¬
na skepp vara skadlig och olämplig. De äro o-
tjenlige tiil annat än lastdragare, och som sådana
skulle de i Engelsmännens händer p< Portugals
hamnar betala 9 pCt mindre än våra återstående
egna. Skulle vår handel ruineras, skall då äfven
salcfourneringeu falla i utländningens händer?
Att öka importtullen , verkar ingalunda till
ändamålet. Man kan genom ett exempel upply¬
sa sådant, i anseende till vårt gamla Ostindiska
Compagnie , 'hvilket florerade så länge England
bibehöll sin höga importtull och vårt hemförda
Ostindiska Thé kunde pä smygvägar dit inpracticeras.
Men Ministern Pitt var en riktig Statsman;
han förstod att nedsätta Engelska importtullen, och
följden var , att Svenska Ostindiska Compagniet
biel ruineradt, men Etiglands deremot uti ett för¬
vånande tilltagande. Skulle vi för Caffe tänka pä
«n högre importtull, s| borde yi äfven tänka pa
Dea i3 Junii.
3193
huruledes vårt Caffe skulle genom en enda port
kunna inforas i lander, ty annars hade vi icke
gagnat någon annan än utländningen, som på så
manga vägar ifrån alla väderstrek kan påföra oss
varan, ej allenast till detta Rikets tullinkomsters
forringande, utan ock alla Contrabandister till
uppmuntran och de redlige handlandes bekostnad.
Ett annat förhållande kan det vara med vissa ex¬
portvaror, sådane som till ex. osläckt kalk, hvars
förande är så farligt, att flere fartyg under trans¬
port deraf årligen forloras, och som borde, då de
fora den till utländningen, om icke tullfritt, åtmin¬
stone med högst ringa afgift besväras, såsom sys¬
selsättande en mängd fartyg, hvilka från Gott¬
lands berg hemföra penningar eller dess värde.
Herr Wideberg uppropades, men afstod
att tala i ett ämne, som han redan ansåg vara
nog utredt.
Herr Leffler åberopade sin i Utskottet, i
anseende till r, 2 och 3 punkterne af Betänkan¬
det, anmälte reservation, och anholl att vid Fro-
tocollsjusteringen närmare få utveckla sina tankar
skriftligen.
Herr Lund inståmde i Herr Lefflen re¬
servation.
Herr Malmberg anförde: ”Hurudan Riks¬
dagsman håfven J valt Eder? är han bevandrad
i de ärender honom tillhora? äger han god vilja
eller godt förstånd? är han lika varm för foster¬
landets som för sitt eget bästa? yct han, att det
3*94
Den 13 Junii.
förra påkallar någon kännedom om Grundlagar,
nas art, om Statens förval ning oell behof, om
Bevillningarnes rättvisa och jenina fördelning ___
om financenus lämpande efter folkmängden, e-
gendomligheterne, och i förhållande till näringar.
ne, handeln och slöjderne om Civila och Brott-
inålslagarnes höga värde om allmänna hushålls-
måls noggranna behandling? Dessa äro de frågor,
som vanligast götas. Jag tror de äro lika förbin¬
dande sorn billiga. Mindre allmänt yrkas, *tt
Riksdagsmannen bör kunna yttra sig, om icke uti
långa undervisande och historiska tal , likväl så
mycket, att man vet, att han är närvarande och,
gör några små forsok att tänka. Man åtnojer
sig, om han befinnes foglig och dermed forenar
någon klokhet. Men nu uppstår fråga om hans
sätt att begripa det tvetydiga; till exempel huru
bir man bära sig åt med Svenska skog<effecter-
na? En yrkar, att Sverige har nästan omäiliga
skogar; skogar så märkbara, att England, som
äger dem ännu större innom sitt område, alltför»
val kan få öfver 500 gånger mera, In hirths år¬
ligen dit blifvit skeppadr. En annan påstår, att
våra skogar ruttna i brist på användbarhet
en annan ifrar för deras vårdande, anseende dem
för alla tider som päron för törsten; denne tros,
att till skeppsbyggnad, till sågverken, till Bruken
och näringarne, till flottornes underhåll och kan¬
ske nya skepp St Staten, till städernes bibehållan-
de, mycket behöfves och att ingen exporta¬
tion annorlunda än i förådlingsfortner bör befo¬
dras , och kan vara för Riket båtande, ännu
vågar en och annan påstå, att vi få mycket ve4
ifrån Finnland, och att detina tillgång är både nyt-.
Den t 3 Junti.
3195
tig och nödig, då vissa provincer, i synnerhet de
sodra , redan erfara verklig vedbrist, andre tro,
art genom premier skola Vesterbottens skogar blif¬
va flyttbara och någre , men ganska få, att
skog vexer så skyndesanu den liugges. Huru skall
efter dessa ännu icke förenade , 'än mindre utveck¬
lade meningar, en Riksdagsman komma i tillfälle
att rigngt bednmma , åt hvilkendera sidan han bor
vilja? Rösterne äro för tvenne. Jag skall för den¬
na gång tmktånka mig till den tillstyrkan, att
urgående trävaror brira ofötändrade bibehålla den
tullafgift dem hittills varit åsatt äfvensom jag
tillförne bekant mig tillböra dem i meningar,
hvilka icke tillstyrkt en friare skogsvaru-utskepp¬
ning.
Herr Lundgren: Flere af Ståndets Leda¬
möter, och i synnerhet Herr A rf vids s on och
Herr Schwan, hafva så vål utvecklat detta am¬
ne, att jag för min del nu mera icke finnér nå¬
got att tillägga , utan anhåller om Betänkandets
återremitterande, i anledning af de nu skedde an¬
märkningar.
Herr Talmannens Proposition om Betänkan¬
dets bifallande besvarades med Nej y hvarefter å-
terremissen blef af Ståndet bifallen.
Föredrogs till afgörande Alllmänna Besvärs-
och Ecanomie Utskottets (N;o 140) Förslag till
jemnkning emellan Respective RiksStånden i deras
fattade Beslut, rörande frågan om skyldigheten att
afskala l/arken å utsynta Ekar,
3i $6
Den 13 Junii.
Herr Westin-. Högloflige Ridderskapet och
Adela hafva under den 4 sisth Maji funnit för
godt bifalla Uiskottets i dess forska Betänkande
gjorda hemställan oin utförsel af Ekbark, emot
en rull , sorn Kongl. Maj:t i Mäder kan profva
skäligt derföre bestämma, jemte fri disposition vid
försäljningen deraf hädanefter må blifva tillåten.
PresteStåndet liar under sistnämnde dag bifallit
Ut .kottets sednare Betänkande, hvaremot Borga-
reStåndet under d. g Maji alslagit detsamma, med
förklarande att Sråndet ansåg, det nu gällande
Författningar böra bibehållas; och har Hedervärda
BondeStåndet under den 30 April förklarat sig
förblifva vid dess redan förut till Utskottets för¬
sta Betänkande iemnade Bifall. Uti Jemnknings-
förslaget föreslår Utskottet, att barken borde till
närmast boende Garfvare hembjudas. Det synes
mig af detta obestämda uttryck vara mycken an¬
ledning att befara missbruk, emedan närmaste
Garfvares behof skulle kunna vara inskränkt till
några tunnor, och innehafvare af fållda ekar deri¬
genom anse sig befriade från skyldigheten att till¬
varataga den för Garfveri-nåringen så angelägna
barken. Dessutom förekommer ett annat obe¬
stämdt uttryck, nemligen skälig betalning, samt
art ägaren i annat fall skulle vara berätrigad att
försälja balken till hvilken som helst ino.n riket ,
eller att disponera den till hvad bruk för öfrigt
godt synes. Af denna tournure i orden synas
hvarjehanda slutsatser kunna dragas, och jag hop¬
pas , att det Högtärade Ståndet häraf finner en
förnyad anledning att förblifva vid sitt i åmner
redan fattade Beslut.
Den 13 Joni!.' 3*97
Häruti instämde Herr Falkman.
Herr rfrjvidsson ansåg, att man borde
förena sig med PresteStåndet, och Herr Sch wan
H. N., att Betänkandet kunde bifallas.
Herr Noréus förklarade, a’t, då det inga¬
lunda kunde anses såsom någon hemman eller dess
innehafvare åtföljande skatt, att afskala barken å
uisynte och få lide ekar, man norde åtnöja sig med
rättigheten af barkens hembjudande på sått Ut¬
skottet föreslagit. Garfveri näringen vore i annat
fall icke den enda , som kunde påfordra allmän¬
hetens biträden. Man skulle t. e. i anseende till
Glasbruken kunna med samma skål begära, att
aska dit lefvererades m, m. Likväl synes sådant
strida mot den naturliga 1 ät tigheten för Landt-
manneu atr afsätta s na produeter. Hvad sorn är
tiliåmpligt i det ena fallet, bör äfven galla i det
andra , och af sådan anledning hemställer jag, att
det nu upplåste Betänkandet matte bifallas.
Herr Ebel anmärkte, att BondeSråndet i
synnerhet gjort mycket afseende på den plikt,
som med underlåtenheten att afskala ekbarken va«
rit förenad.
Herr Kjellander yrkade, att Ståndet vid
sitt förra beslut borde förblifva.
Häruti instämde Herr IVestin, och erin¬
rade , att frågan ingalunda vore att stifta någon
ny författning, utan bibehålla en, hvilken redan
under ett halft Sekel för Garfveri-näringen visat
3198
Den 13 Junii.
sin välgörande Verkan och tilläde , det han genom
sin framställning i ämnet fullgjort sin pligt både
såsom medborgsman oell fabriksidkare , och hvila-
de trygg vid den förhoppning , atr Kongl. Majit
ej 1 ärer tillåta sådana forändringar, hvilka skulle
medföra en skadlig verkan för en nyttig handte*
ring inom fäderneslandet.
Herr Talmannenr proposition till bifall af
Betänkandet blef med Ja och Nej besvarad 3
hvarjemte votering yrkades; i anledning hvaraf
en så lydande proposition framställdes.
Den som anser , att Ståndet utan vidare til¬
läggning bör foi blifva vid dess under den g Maji
fattade beslut, han skrifver Jaj den det ej vill,
skrifver Nej. Vinner Nej, bifalles, att den jord¬
ägare eller hemmansinnehafvare, som bevisligen
erbjudit närmast boende Garfvare barken å msyn¬
te ekar, men ej derföre kunnat erhålla skälig be¬
talning, så att hans arbete och moda kan blifva
ersatt , bör helt och hållet från afskalningsskyl»
digheten befrias, elier, om Garfvaren ej astundar
barkandet, då må vara ägaren flitt att försälja
den till hvilken sorn helst inom riket, elier att
disponera den till hvad bruk honom för öfrigt
godt synes.
Voteringen, enligt RiksdagsOidningens fö*
reskrifter verkställd, utfoll med 20 jja
och 21 Nej.
Den 13 Junii. 3*99
Upplästes och godkändes följande Expedi-
tiomUtskottets förslag till underdåniga skrifvelse^
181. Om Statsregleringen under RiksStatens åt¬
tonde HufvudTitel.
180. Om StatsRegleringen under RiksStatens
2:dra HufvudTitel.
184. örn KronoSkogarnes användande.
186. Om förandradt beklidnadssitt för indelta
Arme'en.
188. I anledning af RevisorerneS Berättelse öfver
StatsVerkets förvaltning och räkenskaper för
åren igI2 till och med 1815*
£02. Om föreskrifter, då värfvade Krigsmän per-
mitteras.
304. Om förberedande åtgärder till befordran
af BesparingsBanker för Arbets- och Tjen¬
stefolk.
2oi. Om Parm-, Bro-, Torg* och Renhållnings-
afgiften i Stockholm , samt våg- och mäta¬
repenningar i vissa andra Städer.
Upplåstes och lades till Handlingarne Hög-
vördige PresteStåndets den <5 Junii, och Höglofli-
3200
Den 13 Juni.
gc Ridderskapet och Adelns den 9 Junii med-
delte ProrocollsUtdtag, om de i anseende till Fi-
nanceregleringen i desse Stånd vidtagne beslut.
Vid förnyad föredragning blefvo följande
Betänkanden bifallne, nemligen:
Stats- samt Allmänna Besvärs- och Economie Ut¬
stött ens
N:o 295, i anledning af gjorde anmärkningar
vid Utskottens Betänkande rörande Tullver¬
ket , på det sätt, art Ståndet forblifver vid
sitt förra beslut, med antagande af den til¬
läggning och det förtydligande , som detta
Betänkande innehåller j äfvensom
N:0 296, i anledning af gjorde anmärkningar vid
Betänkandet om inrärtandet af Allmänna Ar¬
bets- och Correctionshus på Borgholm och i
Wadstena, forsta Betänkandet med de för¬
ändringar och tillägg detta sednare innehåller.
Banco Utskottets
N;o 59, angående prägling af en Mfdaille till 5-
minnelse af vigtiga händelser under närv«-
rande Riksmöte.
Lag-
Den 13 Junii. 9201
Lag- samt Allmänna Besvärs• och Econotnit-
Utskottets
N;o 118, angående öfverseende och granskning
af hvad Allmänna Lagen och SkogsOrdnin-
gen innehålla, i afseende på skogshushåll¬
ning och åverkan.
'Allmänna Besvärs- och EconomieUtskottets
N:o 139, angående Tabellernas framtida inrätt*
ning, till vinnande af mera fullständighet
och tillförlitlighet uti de äskade uppgifterne.
Borg8reStåndet lät derjemte bero vid
Stats- samt Allmdnna Besvärs- och Economie»
Utskottens Utlåtande:
N.o 294» • anledning af återremis® i frågan om
särskilte anstalters vidtagande till förekom¬
mande af stegring i priset å det grofva Brö¬
det i Hufvudstaden.
N;o 138, ‘ anledning af föreslagne ändringar
uti Författningarna rörande Skogarne i Riket.
Upplästes och lades på Bordet följande an*
Komne Beiänhanden, nemligen:
Borg, St. Brot. N-.o 401. 4ÖS.
3202
Den 1.3 junii*
Från Statt- och Banco Utskotten
af den 10 Junii, angående yrkad undersökning
om Gotha CanalDiscont Directions förhållan¬
de, i afseende på den till Canalarbetets fort¬
sättande gjorde försträckning af i, 100,000
R:dr.
Stats Utskottets
N:o 398 j angående utvexling i Landsorterne af
nya smärre Banco* och RiksgåldsSedlar.
297, angående Statsregleringen i allmänhet
samt med förslag till RiksStat för I8l9 0ch
följande åren intill nasta Riksdag.
__ 296-, i anledning af gjorde anmärkningar*
vid Utskottets Betänkande, angående Riks-
Hufvudbokslutet.
•— 295! Dito Dito, angående ersättningen åt De*
puterade af Rik?Srånden, som komina att
afresa till Norrige, för att bevista Hans
Majit Konungen? Kröning.
Stats- och BevillningsUtskottets
N:0 294* , hemställan om slutlig åtgärd af det
Förstärkta StatsUtskottet vid frågan, rörande
en stadgad afgift till Veneriska smittans häm¬
mande.
Den 15 Junii. 3203
Herr Talmannen och Ståndets Ledamöter åt¬
skiljdes kl. -2 till 3.
In fidem
Carl Magn. Robsahm.
i . . ' /
' a
Den 15 Junii.
Plenum kl. 8 £ m.
Justerades Protocollet för den 13 Junit.
Föredrogs Ståndets Enskilda BesvdrslTtskottS
Utlåtande i frågan om Städernas Classifuation.
Herr Alin hegärde ordet, och uppläste ett
så lydande
Anförande:
3,Då frågan om Städernas C!ass’ficition till¬
hör RotgareSiändet så enskildt, att det efter min
tanka beror på Ståndet, att nu företaga den till
3204 Den 15 Juni!.
afgörande eller uppskjuta dermed till en annan
lid; så tager jag mig friheten, att till det Högt-
ärade Ståndets ompiöfvande hemställa, om icke
denna sednare åtgärd må vidtagas.
De skal, som föranledt enskildte medlemmar
af Ståndet, att vid både 1800 och 1809 årens
Riksdagar väcka frågan derom, föreställer jag
mig endast haft afseende pi en och annan Stads
nedflyttning till lägre klass. Om dermed äfven¬
som med Ståndets till Kongl. Majit gjorde un.
derdåniga hemställan om en ny Classification emel¬
lan Rikets Städer varit förenad fråga, om någon
Stads uppflyttning, så äro skälen dertill nu ej
mer desamma, som å dessa särskildta tider kan¬
ske förtjente afseende. I närvarande tid, då Han¬
del, Handtverkerier och Näringar iro i aftynan-
de, då ett försämradt penningevärde uppjagar pti«
seme både på arbetslöner och lifsmedel; då all¬
män förlägenhet i afseende på Capitaltillgångar
vålla antingen brist på förlag eller ock en skuld¬
sättning för Näringsidkaren, hvilken i ränta med¬
tager den productvinst, som i Näringen utarbetas.
I en tid, då vi se Rikets Handels- och Fabriks-
Städer, ännu för några år sedan florerande, med
stöta steg nalkas, snart sagdt, sin undergångj di
Rikets Handel och Sjöfart ej mer med den för¬
mån som tillförene kan concurrera i utländska
hamnar; dä en nästan allmänt yrkad och i många
fall redan tillkommen Näringsfrihet undergråf-
ver Städernes nät ingar, minskar deras Borgerskap*
bade antal och välmåga; är väl då den tidpunkt
inne, som man skall välja, att till högre klass
uppflytta en och annan stad, hvilken tilläfventyrs
Den 15 Junii.
3205
ännu kan bibehålla utseendet af ett lyckligare till¬
stånd, ännu visar en svag lemning af en lyckliga¬
re period, då en okad folknummer, och i afse¬
ende på en i förhållande dertill, större consum-
tion, medförde större Tull-intrader och Bevill¬
ning, hvilka omständigheter kommit i beräkning
vid Utskottets förslag, att till högre klass upp¬
flytta desse städtr. Nien om än en och annan
stad således i ena eller andra afseendet kan der¬
efter bedömas att vara i tillväxt , hvarföre då straxt
genom uppflytming till högre klass, hvarmed föl¬
jer högre utskyldcr till Staten, och i alla afseen-
den dtygare tunga för dess Borgerskap, qväfva
den späda plantan af välstånd, som ej afen frukt¬
barare jordmån, men af en mera vårdad skötsel,
flit och idoghet blifvit framlockad, hvarföre, ge¬
nom beröfvande af dess näringssaft, hindra dess
stadga? Vara Städers tillstånd, om det någon
gång förbättrar sig, år så precairt, att derå för
framtiden aldrig kan göras någon säker beräkning.
Man erinre sig hvad Götheborgs Stad var för
några år sedan, och hvad den nu är. Kanhän¬
da blifver man om några år nödsakad att åter
nedsätta de till uppflyttning föreslagne Ståder,
om Utskottets Betänkande i den delen nu skulle
vinna bifall. Mig synes som vore det bäst att
lemna denna fråga till en tid af gladare utsigter
förde näringar, sorn egentligen tillhöra Städerne.
Förändrade principer i allmänna hushållnin¬
gen, hvilka tillhörer sednare tiders erfarenhet och
framskridande upplysning, och exemplet af en och
annan främmande Star, der en ökad inhemsk pro-
duetion och deraf följande större lif i dea inte
3206
Den 15 Junii.
rörelsen framtvingat större och utvidgad frihet i
handeln och näringarne, visa hos oss symptomer
af en föreslående brytning i den gamla, antagna
och hittills gällande otdningen för Städernas na-
ringsrättigheter. Denna brytning skall upplösa
det problem, som framsrälles i afseende på nyttan
för Staten af denna yrkade och sä lifligt omfatta¬
de frågan om en allmän näringsftihet, och erfa¬
renheten , som dervid vinnes, skall stadga dess
varde, då den lika ofelbart kommer att afgöra
hvilka Stader kunna bestå i dessa nya förhållan¬
den, hvilka komma att försvinna, och hvilka kom¬
ma att uppstiga på de fallnas rumer.
För närvarande kan ingen af P.ikets Städer
anses rätt florerande. De iida hvar i sin man-
af dm allmänna fötlägenheten. Det blifver såle¬
des . efter nini tanka aldrig skäl att Vid sådant
förhållande uppflytta någon till en högre klass
än hvartill den nu ir raknad. Om någon jemk¬
ning dem emelian anses böra ske, så håller jag
före, att den bör inskränkas till den åtgärden, att
flytta vissa Städer ner till en lågte klass, och att
nedsatta några Städer under all klassb'räkning,
såsom ej jemförliga m d mångå större Bondbyar.
Jag anser, att det ej Iean särdeles intressera de öf¬
riga Städcrne, om en och annan Stari till högre
klass uppflyttas, lika så litet som någon Stad blif¬
ver lidande derigenom , art en annan nedflyttas.
I lorta fallet njures ingen lindring, i det sedna- *
re, tillskyndas ingen förhöjning i de allmänna
bordorne för dem, som i sine klasser blifva qvar¬
stående. Städerne draga en så dryg del af den
åihga bevilinmgen till Statsbehofven, att man
Den 15 Junii. 3207
tycks böra vara mån om, att den i Städernes när-
varande skick icke höjes. Man blifver förvånad
öfver den disproportion, som finnes deri, emellan
dem och landet. Ehuru deras folkmängd ej ar
mer än ~:del af Rikets, utgöra de dock en tre-
djedel af hela Bevillningen.
På dessa skäl får jag hos Herr Talmannen
vördsammeligen anhålla om proposition, att frå¬
gans afgörande om ny Classification emellan Stä-
derne, må till en annan tid uppskjutas, och att,
om den ej vinner det Högtärade Ståndets bifall,
frågan då må inskränkas endast till de Städers
nedilyrtning till en lägre klass, som Utskottet för
reslagir.
Herrar Kjeli ander, Lindqvist, Fau¬
ret l, Ekstrand, Hellström och Schwan»
A. L. forente sig med Herr Alin.
Herr Fogelmark; ”Då en mängd af Ri¬
kets Städer, redan för många år tillbaka sökt rät¬
telse och jemkning i Stiidernes Classification, och
detta ärende vid flere Riksdagar förevarit, samt
Kongl. Maj;r vid 18iy års Riksdag, till Vallöf!.
BorgareStåndet genom Nådig remiss öfverlemna!
detta ärende, med befallning att deröfver med Ut¬
låtande inkomma, och Vällofl. Ståndet, vid denna
Riksdags början, målet till dess BesvärsUtskott#
handläggning öfverlemnat, med föreskrift, att med
Betänkande deröfver till Ståndet inkomma, samt
detta vidlyftiga arbete nu år färdig, och endast
erfordrar Vållofl. Ståndets yttersta åtgärd5 så får
jag bestrida allt ytterligare uppskof, utan anhål¬
3208 Den 15 Junit.
ler, att målet måtte till slutligt afgörande före¬
tagas,”
Herr Falk mati: Min tanke är äfven, att
Städernes Classification bor tili afgörande före¬
komma, Om Ståndets mening varit att uppskju»
ta detta Stende, så hade Ståndet utan tvifvel redan
långt före detta befriat sitt EnskiltB BesvärsUt-
skott ifrån det vidlyftiga arbete, hvilket i och för
ämnets utredande varit nödigt. Det ir ofelbart,
att Städerne äro i sämre belägenhet nu ån förr,
men detta hindrar icke, att ju en stor olikhet dem
emellan kan förefinnas, och att en jcmnkning uti
vissa Ståders Classification kan vara nödig. Att
detta fall verkligen inträffar med många Ståder ,
derom kan man lätteligen öfvertyga sig genom
hlotta låsningen af Utskottets förslag och de der¬
vid fogade handlingar. Dessutom synes det mig
ingalunda bero af Ståndets godtfinnande att ned¬
lägga denna fråga. Afgdres den icke nu, så kan
möjligen vid en påföljande Riksdag, genom en
Kongl. Maj;ts Nådiga Proposition, ärendet förvänd,
las från ett Ståndets enskilda åliggande ril! ett Rik¬
sens Ständers allmänna öfvetlaggningsämne, i hvil¬
ket fall resultatet ofelbart skuile blifva helt annor¬
lunda, än det Ståndet nu sjelf kan uppgöra.
Herrar Fredin och Cederborg instämde
med Herr Falkman, äfvensom Herr Norjtröm,
hvilken derjemte ansåg det vara en orättvisa emot
dem, som sökt nedsättning, att uppskjuta med
sfgörandet af deras angelägenhet, helst densamma
vid flere Riksdagar varit å bane, och nu ändili-
geu vore förberedd.
Den 15 Junit.
3209
Hztt Ebel förenade sig med Herr Nor¬
ström.
Herr Palmborg anförde; ”DS jemnförel-
se göres mellan Städerne Uddevalla och Cai Ishamn,
befinnes, att igiöirs Bevillning utgjorde för den
förre 7,730 R:dr 33 sk. 8 r-> och för den sed¬
nare 8 234 R;dr 47 sk. 3 r. : att folkmängden
år 1815 var i Uddevalla 3)350 personer, då den
i Carlshamn deremot var 3849: att medium af
Tullmtraderne, mellan 18*2 och 1 g 16 voroarligen
i fötutnämde Stad 25,094 R:dr 36 sk. 5 r., och
deremot i Carlshamn 66,094 R;dr 41 sk. 3 r. ,
samt att sistnämnde Stad i allt öfrigt föregår Ud¬
devalla; men likväl år Carlshamn i 3:dje klassen,
då Uddevalla finnes i den 2.dra. Ser jag vidare
till förhållandet med månge andre Rikets Stader,
så är verkligen i anseende till deras Classification
Uddevalla för högt. Ingen klagande har mig
vetterligen begärt eller önskat upphöjande af nå¬
gon Stad i classificationer. Icke heller gör jag
det; utan anser det Uddevalla vid dylikt förevettan-
dc bör från 2:dra till 3:dje klassen nedflyttas.”
Herr KjeIlander anförde sig icke kunna
dela Herr Falkmans farhåga, att ämnet skulle
dragas under någon Riksens Ständers allmänna
pröfning, enär detsamma endast och allenast an-
ginge Städernes classification, och derjemte vore
inom BorgareStåndet vackt; utan instämde med
Herr Alius yttrande derom, att tidepunkten ej
nu vore den rätta för sakens afgörande, samt be¬
gärde proposition, att målet skulle hvila.
3210
Den 15 Jun».
Herr Zetterberg förmente, att saken kun-
de afgöras, utan att någon stad behöfde uppflyttas.
Herr Linde anmärkte , att Kongl. Majus
Nådiga Remiss innehåller orden Lagtima Riksdag,
och således äfven deraf kunde hämtas en förnyad
anledning till målets uppskjutande.
Herr Eckhoff ansåg , att ett uppskof med
målets afgörande innefattade en sidvördnad för
Kongl. Majus Remiss, äfvensom han såsom Le¬
damot af Ståndets Enskilda BesvärsUsskott vitsor¬
dade, att detsamma i hela sin vidd vore för»
bered t.
Herr Nors tr 0 m fann, att, då detta som ett
ansökningsmål hos Kongl. Maj:t vore att anse,
det aldrig kunde komma att tillhöra någon Rik¬
sens Ständers pröfning.
Herr Falkman erinrade, att Classificationcn
hade ett gifvet inflytande på Beviliningen, och
att således behandlingssättet skulle vid kommande
Riksdag kunna blifva annorlunda än nu, i fall
Ståndet uppskjuter målets afgörande, hvartill han
äfven dessutom ej ansåg Ståndét berättigadt.
Herr Kjel lander \ Frågan grundar sig på
ansökning, och sökanderne låra icke kunna för¬
menas begära, att densamma måtte få hvila.
Herr Ekelund: Jag instämmer med Herr
Alin, att rätta tiden till förändring med Städer-
nes classification icke är inne. Grunden torde
Den 15 Junii.
3211
icke kunna anses vara rätt säker, innan allmänna
ställningen hinner att bättre stadga sig. Colonial-
systemet medförde för Städerne mycket olika för¬
delar, som dock icke voro af någon varaktighet.
Flere smärre Städer torde ock kunna komma un¬
der landets jurisdicuon, Att målet således lemnäs
hvilande tills vidare, anser jag vara det rätta,
äfvensom att sådant icke innefattar någon sidvörd¬
nad emot Kongl. Maj;ts Nådiga Remiss,
Herr Ekstrand: Herr Falkmans yttran¬
de föranleder mig till den erinran, att, om man
vid Riksdagars början haft samma orsak att yrka
pä ändring i Classificationen , som nu, så harman
alltid vid Riksdagars slut fått ökade anledningar
att önska nedsättningen, om dermed äfven lin¬
drigare Bevillning kunnat vara en följd. Man
trot, att jenn het och billighet vinnes genom upp-
och neeli) oning Städerne emellan; men månne
ej Classificationen af Städerne lika litet borde äga
rum sorn i anseende till Hårader och Socknar pl
Landet, hvilka äro olika fruktbärande, utan att
derföre vara olika classificerade.
Herr IVinberg instämde med Herr Alin
och Herr Ekstrand, samt hemställde, att frå¬
gan genom voiering skulle afgöras.
Herr Eckhoff instämde med Herr Falk¬
man om dröjsmåler, samt begärde proposition
om afgörande, och, i fall det uppskjutes, att be¬
hörig anmälan matte anföras om förfallet.
Herr Fogelmark anförde: ”Jemte åbero¬
3212
Den 15 Junii.
pande af hvad jag redan anfört, får jag till alla
delar förena mig med Herr AdvocatFiscalen
Falkmans och Herr Eckhoffs forsta yttran.
de; med det tillägg, i anledning af hvad en värd
Ledamor yttrat, att jag icke tror det bero af
Sråndeis godtfinnande , att uppskjuta eller helt
och hal it nedlägga denna fråga , då Kongl. Maj;t
genom N .dig Remiss deröfver infordrat Ståndets
Utlåtande.”
Herr Lindberg ansåg, att målet i anseen¬
de till de nu anförde omständigheter borde hvila
intill nästa Riksdag, ehuiu Borås Stad vore biand
dem, som tarivade nedsättning.
Herr Planck äskade målets företagande,
helst, i anseende till Skara Stad, ansökningen om
dess nedflyttning redan år 1812 blifvit anhängig.
Herr Linde: Då under 18 år upplysnin¬
gar i och för detta måls afgörande blifvit samla,
de, hafva under samma tid sji märkliga förändrin¬
gar intiäffar, att äfven sådant bör komma i be¬
räkning i afseende på ytterligare underrättelsers
erhållande.
Herr Palmborg erinrade, att det vore
Kongl. Majit , som äskat utlåtande i ämnet.
Herr Thunell: BevillningsUtskotret har an-
jnlrkt den olikhet, som nu finnes i Städernes
classification , och det är visserligen nödvändigt
att påtänka en närmare reglering, på det att Be-
villningen ej måtte blifva grunden för densamma.
Den 15 Junii.
3213
Jag anser classification Städer emellan nödvändig,
äfvensom nödigt, att, dä densamma minskas för
eu Stad, den proportionaliter måtte ökas för en
annan.
Härmed förenad» sig Herr Lindberg.
Herr Fogelmark anförde: ”Herr Eckhoff
härtill en del förekommit mig; till dess nu lem-
nade upplysning får jag bifoga den , att Lofliga
BesvärsUtskottet icke ensamt tagit Bevillningssum-
man till grund , och hvilken icke år någon för
flere ir tillbaka, utan den för 1816, samt att,
jemte Bevillningen, äfven Tullinkomst, Folk¬
mängd, Handel och Sjöfart , antal Handlande och
Handtverkare, Locala omständigheter m. m. blif¬
vit tagit lika som i en gemensam synpunkt, och
derefrer dess förslag fattats, det vill såga: Utskot¬
tet har tagit allt, som kunnat tagas, tili gtund för
sitt beslut.”
Herr Ekstrand: Jemte det jag anser upp¬
skof nödvändigt i detta inål, äfvensom att Ut¬
skottet misstagit sig att lägga Bevillningen till
grund för Srådernes classificerande, styrkes jag
just af Herr Thun eils anförande i den tanken,
att ali annan classification , än att ett Minimum
stadgas, är öfverflödig.
Sedan Ståndet pi Herr Talmannens tillfrågan
förklarat, att discuisionen vöre slutad, och sedan
3214
Den i; Junii.
Votering ytterligare blifvit begärd, framställdes
en så lydande
Proposition:
Den som bifaller, att frågan om Städernes
classification foretages, han voterar Ja. Den som
det ej vill, voterar Nej. Vinner Nej, så remit¬
teras målet till Ståndets enskilda Ecrvdrs Utskott,
att med förslag inkomma till den underdåniga
skrifvelse, hvarigenom hos Kongl. Maj:t bor sn-
målas , att BorgareStåndet icke finner sig för det
närvarande i tillstånd att med utlåtande inkomma
i frågan om Städernas classification, jemte under¬
dånig anhållan om anstånd dermed till en annan
Riksdag.
Voteringen , efter Riksdagsordningen* före¬
skrift verkstäld, utföll med 12 Ja
och 2 7 Nej.
Atskillige af Ståndets Ledamöter föibebollo
sig att få afgifva sina tankar skriftligen uti det i
fråga varande ämnet, för att classificationshandliu»
garne biläggas.
Herr Falkman begärde ordet och yttrade:
Den fullständiga utatbetmngen af frågan om Se¬
dernas classification har fordrat omkring sex vec¬
kors flitig sysselsättning, och det är ofelbart, att
detta arbete kommer att tjena till ledning vid må¬
lets afgörande en annan Riksdag. Jag hems åller
således, att något vedermäle af erkänsla mätte
visas Ståndets Notarius, Herr Kongl. S.creteraren
Den 15 Junii.
Rosbeck, som utan att njuta samma aflöning
som vid sistl. Riksdag för Ståndets Notarius be¬
stods, haft befattningen med detta mödosamma
ärende, och föreslår, att en summa af 200 R:dr
E;co måtte honom af Ståndets medel tilldelas,
och 0111 deras utbetalning CanzlieDirectionen ge¬
nom utdrag af Protocollet anmodas.
Bifölls.
Herr Cederborg, som till alla delar in¬
stämde med Ståndets öfrige Ledamöter uti om¬
dömet om Herr Kongl. Secreteraren Ros beck s
förtjenster, ansåg dock uppmärksamheten på Cas-
sans små tillgångar fordra, att summan inskränk¬
tes till 100 R:dr.
Anmältes till företagande Stats- och Banco-
Utskottens Utlåtande, angående yrkad undersökning
om Götha Canal DiscontDirections förhållande.
Begärdes af Herrar Arfvidsson, Wide»
berg och Ceder b or g på Bordet.
Bifölls.
Vid förnyad föredragning bifölls;
Stats- och BevillningsUtskottets hemställan
(N:o 2945) om slutelig åtgärd af det Förstärkta
3216 Den 15 Junit*
StatsUtskottet, vid frågan , rörande en stadgad
afgift till Veneriska srnittans hämmandej äfven¬
som i anseende till
Sfats Ut skott etr
Utlåtande (N:o 296*) ofver gjorde 8timårk-
ningar vid Utskottets Betänkande, angående Riks-
bufvudboken. Ståndet forblef vid sitt fattade be¬
slut, med antagande af tillagg, sorn detta utlåtan¬
de innehåller.
Till Handlingsrne iades;
Stats Utskottsts
Utlåtande (N:o 29 5 D > anledning af Heder®
värda BondeStåndets äterremiss af Utskottets Be¬
tänkande , angående ersättningen år Deputerade a£
RiksStånden, sorn komma att afresa till Norrige,
för att bivista Hans Kongl. Maj;'s Kröning der¬
städes, och uti hvilken fråga 3 af RiksStånden
redan bifallit hvad föreslagit blifvir.
Föredrogs till afgörande StatsUtskottets Ut¬
låtande (N:o 298) i anledning af den, om ut¬
vexling i Landsorterna af nya smärre Banco• och
Riksgälds Sedlar t väckta motion.
Herr
Den 15 Janif.
3217
Herr Arfvidsson anförde: Högloflige Ut¬
skottet har afstyrkt fortfarandet af den anstalt
Riksens Ständer vid 1815 års Riksdag beslutit,
om forslitne småsedlars invexling mot nya , hvil¬
ka , till ett belopp af 5000 R:dr, skulle fyra gån¬
ger om året för hvarje Län, få af personer, son»
Konungens Befallningshafvande accrediterar , i så¬
dant ändamål uttagas. Endast 6 Län hafva
sig häraf begagnar, och det endast till err samman-r
räknadt belopp af 34,000 R;dr. Åtskilliga miss¬
bruk med desse medel hafva utaf Commissionairerne
blifvit öfvade, hvarom Högloflige Utskottets Be¬
tänkande äfven vitsordar. Jag medger gerna, att
inom Götheborgs Län förtroendet af den der ut-t
6edde personen blifvit mycket missbrukadt och än¬
damålet så mycket mer förfelats, som man kän¬
ner det han ej haft försyn begära till och med 6~
pCt för vexlingen af den, som beböfr småsedlar..
Men jag hoppas, att medel skulle kunna utfinnas
till hindrande af ett sådant förfarande, och jag
förmodar, att saken förfjenar eftersinnande, så att
nya utvägar i denna del måtte vidtagas; ty det
är ofelbart af mycket varde för allmänheten , i
synnerhet på vissa tider af året, att ej sakna en
möjlig tillgång pä småsedlar; Arbetsclasserne skul¬
le annars råka uti en betydlig förlägenhet, och
om jag endast considererar den ort, från hvilken jag
ar, så kan jag med skäl säga, att någon anstalt i
denne del ir alldeles nödvändig, såsom fran Hufvud-
staden långt aflägsen, och hvarföre den fattige såle¬
des ej är i tillfälle att få utvexla trasige småsed¬
lar, äfvensom jag tror, att tjeniige controller skult
Borg, St. Prof. N-.o 403. 404*
3218
Den 15 Junii.
le Kunna inrättas, i hvilket afseende jag anhäller
om målets återremitterande till StatsUtskotret,
Herr Malmberg ansåg, att målet af de skal
Herr Arfvidsson anfört, borde återremitteras,
äfvensom, att tillgången å småsedlar i landsorter-
rie vore genom den förändring privata asigne-
ringsrättigheten undergått, så mycket mer nöd¬
vändig.
Herr Holm tillstyrkte bifall af Betänkandet,
helst StatsUtskottet uti detsamma upplyst, huru
litet de vidtagne årgirderne uppfyldt sitt ‘ända¬
mål, åfvensom att missbruk inträffat, oaktadt alla
de af RiksgSldsContoirets Fullmäktige vidtagne
försigtighetsmått, hvarförutan det icke lärer kun¬
na sågas, att allmänheten vid de årliga KronoUpp-
bördsstämmorne saknar tillfälle att Vexla små¬
sedlar.
Herr Wideberg erinrade om den utväg,
som i anseende till smärre Bancosedlars utvexling
genom Räntmästatne blifvit föreslagen, och an¬
såg, att enahanda åtgärd afven i anseende till de
små Riksgäldssedlarne kunde och borde äga rum,
helst allmänheten ingalunda borde Iida för de hit¬
tills med saken öfvade missbruk, och slarfviga
sedlar dessutom icke uti KronoUppbörden emot*
tagas.
Herr Westin instämde med hvad som
blifvit anfördt oro olägenheten, i synnerhet i Gö*
theborgsorten, att sakna småsedlar, äfvensom att
rättigheten att för densamma i KiksgäldsContoirer
Dea ij junii. 32
urtaga sädane, liitrills blifvit äf den utsedde Oom-
missionaireu missbrukad, men trodde någon,ny
anstalt vara så mycket nödvändigare, sorn den fat¬
tige , hvilken kanske i Skärgården endast får tra¬
sigt mynt 4 annars Skulle vara nödsakad med ra¬
batt liksom slumpi borr detsamma. Sluteligen
hemstålde Herr (Vettin, att Städernas Borgerskap
borde åtaga isig atr ansvara för beloppet af dell
summa småsedlar* soiia i detta ändamål kunde kom¬
ma att fttdsätidas.
Herf Arfvidsson, Som Vitsordade hvad
Herr (Videberg derom yttrat, att man icke i
KronoUppborden i Götheborg kunde använda för*
slitna småsedlar, tilläde äfven, att samma förhål¬
lande vore med dfgifterne i Tullkammaren, Och
tillstyrkte, ätt någon publik Embetsman borde med
utvexlingen taga befattning.
Herr T him eili t mirt ört får ingen licjvi»
dation, hvarken hos Kronouppbördsman eller i T ull-
kammaren, verkställas annorlunda än i hela sedlar^
och deraf uppkommer stundom rriycken svarig*
het, hvadan jag anser mig hafva fullkomlig an¬
ledning till den önskan, aft man på Ränteriérflé
borde äga rättighet Utbyta de söndriga.
Herr Norström: Räntmästare sk lille då fö«
ga hintta annat an vekla. På mia ort har jag
aldrig hört klagas öfver någon vägran hos Upp-
bördsmånnen att emottaga en Sedel * sorn 1 och
för redovisningen vore användbar.
Herr Holm\ Dea duglige sedeln emottaga
3320
Den 15 Junii.
men den cassable blifver lika litet af UppbÖrds-
mannen som af någon slags Cominissionair god¬
känd. Detta ligger i sjelfva sakens natur.
Herr Westin ansåg det vara ett missbruk,
om Uppbördsman neka emottaga gamla sedlar,
då de blifva klistrade, och förnyade sin hemstäl¬
lan, att, om småsedelsvexling anförtros åt någon
enskilt man, en solid borgen derföre mitte ställas,
sådan som t. e. innefattas uti Magistratens och
Borgerskapets gemensamma ansvarighet, om frågan
vore angående Götheborg.
Herr Wideberg anförde, att detta förslag
ingalunda kunde virma framgång på sätt Herr
Westin förment, äfvensom art det icke vore af
nöden att ingå i sådane nya anstalter, enär det ej
borde kunna vara omöjligare för LandtRäimnästa-
re att besörja om utvexlingen 8f Riksgälds- än
BancoSediar, helst en dag i veckan eiler ett par
dagar i månaden dertill af Räntemästaren kati an-
våndas , hvadan han afven hoppades, att StatsUt-
skorret vid skeende årerremiss af malet, skulle in¬
gå uti ett tillstyrkande som ötverenssrämmer med
iden åtgärd BancoUtskottet redan vidtagit.
Herr Limnelius: Det förefaller mig orim«
ligt, att Banken och RiksyälösContoirer skall ge -J
pCt för att få u?vexla sådane sedlar, som det är
hvar och ens förmån atr sjelf vöka åtkomma, då
man deraf ir 1 behof, och hvartill man ej lär sak¬
na utvägar , mera nu än tillförene. Vexlingsan-
sfalter hatva endast existerat några få år, och
man har i de flesta Län bergat sig dem förutan.
Den 15 Junii.
32SI
På de fa ställen man velat begagna sldane, har
man. rone missbi uk, och StarsUtskotters berättelse
0111 det ena och andra är alldeles icke uppmun¬
trande att ingå i vidare åtgärder, ty erfarenheten
har visat, att allestädes der Rikets Ständer de
fyra nåstförlidne Riksdagar vidtagit författningar
för att bereda lätt tillgång på penningar , så väl
genom Disconters inrättande som smäsedlars ut¬
vexling, sådant alldeles misslyckats; hvadan jag
äfven anser, att det nu i Iråga varande Betånkan.
de bör bifallas.
Häruti instämde Herr For stell.
Herr Cederborg ansåg, att de Uppbörd**
mån, som vägra emottaga slitna sedlar, da de för
öfrigt äro klistrade och ej cassable, handla emot
sin Instruction , men att om endast utvexlingen
skulle ske genom Herrar Räntmästare, alla de
Städer, som saknade Ränterier, äfven saknade vex-
lingsformånen , hvilket dock kunde undvikas, om
bestyret anförtroddes åt Städernes Magistrater.
Herr Thunell: Man kan icke i anseende
till Kronans Uppbörd tiilförbindas någon skyldig¬
het att utgifva annat mynt än sådant, som går
man och man emellan, och hvaraf äfven följer
att RiksgSldisedlarne, sadane de äro gångse, böra
invexlas, åtminstone af deri, som ej sjelf kan in¬
finna sig i RiksgäldsContoiret med dem. Att
annorledes förordna, vore oförenligt både med all¬
män billighet och Riksens Ständers värdighet.
Herr Talman framstålde härefter en Propo-
Pen j? Juni».
kition ril) bifall af Betänkandet, hvilket» blef med
V* oell Nej besvarad.
Herr Limnelius anmärkte ytterligare, att
man val »eke med anstalter, sorn likna utprång-
fjng genom Vestgothar och gårdfarihandel, borde
gå i författning om nya Småsedlars kringspridam
cl?, men det tyckes som hvar och en söker be*
tjvämlighef, och ej vill bafve någon moda att
Skaffa sig dem.
Hetr Arfvidsson erinrade, att en sådan
slutsätt? ingalunda bende dräs af den nu forde dis-
cusiionen , äfvensom att han talat icke endast för
Städernas, utan ock för landets allmänna fördel ,
hvilken borde vara af värde för hvarje omtänksam
medborgare,samt önskade således, att den siste värde
Talaren, fast närboende utvexlingsstället , ej så
liknöjdt måtte anse landsorternes like rättvisa
kraf.
Herr Falkman instämde med Herr s4rf.
Vid* son,
Atskillige Ståndets Ledamöter yrkade vote-
tering , hvareiter framstäldqs en så lydande propo¬
sition :
”Dm som bifaller Betänkande», voterar ffa,
Pen det ej vill, voterar N*j-
Vinner Nej blifver detsamma i anledning
l! nu gjorde anmarkningar återremitterat,
Den 15 Junii. 3223
Voteringen, efter Riksdagsordningens före¬
skrift verkställd, utföll med
15 Ja
och 19 Nej.
Efter skedd anmälan företrädde HofCanzle*
ren, En af Rikets Herrar, Riddaren och Corn-
mendcuren af Kongl. Majtts Orden, Friherre G.
of Wetterstedt, öfverlemnande KongL Maj:ts
Nådiga Proposition af den 12 Junii, om behof-
vet af särskildte tillgångar till upphandling af Span*
mål.
Herr HofCanjleren utbeledsagades på vanligt
sätt, hvarefter förbemålte Nådiga Proposition med
det dertill hörande Protocoll upplästes, och frå¬
gan remitterades till Högloflige Stats• och JJonrn-
Ut 1 kotten.
Justerades och godkändes från Expeditions'
Utskottet ankomne förslag till följande Riksens
Stinders underdåniga skrifvelse? , nemligen:
N:o 191, i anledning af Revisorernes anmarknin*
gar vid RedQvisningep af Tullverkets medel,
__ 199, om förfarandet med Bergsmanshemman
vid bristande Tackjernsblåsning, och om in*
rättande af en Bergslag i Norrbottens Län,
. 203 ) om medel till ofverflödets hlmmande,
3224 Den 15 Junii.
Upplästes och lades pl Bordet följande ftin
Utskotten ankomne Betänkanden , nemligen:
Allmänna Besvär t- och EeonomieUtskottets
N:o 141 , i anledning af anmärkningar vid dess
afgifne Betänkande , rörande väckte motioner
om en friare handel med Svenska Skogspro»
ducter.
N:o 142 , Dito Dito angående Bergslagsinrättning
uti Norrbottens Län.
Constitutions Utskottets
i anledning af Iterremisser uti frågan om repre¬
sentationen.
Stats- samt Allmänna Besvärs- och Economis•
Utskottens
N:0 303 , i anledning af gjorde anmärkningar e-
mot Utskottens Betänkande, angående Hö¬
gands Stenkolsverks återtagande.
N:o 302, Dito Dito angående vidtagande af me¬
del till välmågans återförande.
N:o 301 , i anledning af gjorde anmärkningar e-
mot Utskottens Betänkande, angående våckt
fråga om inrättandet af en BergsverksSkola
i Fahlun.
*
Den 15 Junii. 3225
N:o 300, Dito Dito rörande Afrada- och Krono-
TiondeSpannemålens utgörande.
N:o 299, Dito Dito om förändring i Indelte In»
fanteriRegementernas beklädnassått.
Stats Utshettets
N:o 304 f utlåtande öfver gjorde anmärkningar
vid Utskottets Betänkande angående Recog-
nitionsSkogarne.
N:o 305, utlåtande öfver gjorde anmärkningar
vid Utskottets Betänkande, angående Krono-
Skogarnes användande.
N:0 306, utlåtande öfver gjorde anmärkningar i
frågan om en förbättrad hushållning med
Ékskogarne.
Kongl. Maj:t hade låtit kalla Riksens Stän¬
der att i dag vara honom till mötes på RiksSa.
len , och afgick Herr Talmannen nu dit, åtföljd
af Ståndets Ledamöter.
In fidem.
Carl Magn, Robsahm.
r
522$
Den 16 Junii,
Plenum klockan 9 formiddagen.
Justerades och godkändes från Expeditions.
Utskottet ankommit förslag till underdånig skrif*
velse.
N:o 189, om Styrelsen ofver Hospitaler och La-
zaretter i Riket samt förvaltningen af de der*
till ansjagne medel.
Upplästes Kongl. Majus Tal förleden går*
dag till Rikets Stånder på RiksSalen, rörande San-
ctionen å åtskilige Lagfrågor och Grundlags¬
frågor.
Lades till RiksdagsHandlingarne,
Föredrogs till afgörande:
Stats• och JBonco Utskottens fosledne gårdag
uppskjutne samt sedan d. 13 Junii på bordet hvi-
lande Utlåtande, angående yrkad undersökning
om Götha Canal Discont Din ellons förhållande i
Den 16 Junit,
afseende på den till Canalarberets fortsättande gjor-
de försträckning af i, 100,000 R:dr, tn. m.
Herr A rf vi ds ion åberopade sin vid Ut¬
skottets Betänkande fogade reservation, samt an¬
såg , att den handläggning detta ärende bor fa,
detsamma redan erhållit genom BancoUtskottets
lemuade Betänkande, hvarvid Ståndens pluralité
låtit bero} med anledning hvaraf således det an¬
dra alternativet, som Utskottet föreslagit, eller
att någon laglig undersökning icke bör siga rum,
ar det enda antagliga.
Herr Wideberg åberopade äfven sin t
BancoUtskotfer afgifne reservation, och ansåg,
vid betraktande af hv3d redan i detta mål förelupit»
det vara obehörigt att a nyo upptaga detsamma.
Herr Kjellander inståmde med Herr IVi-
deberg, och ansåg det för rakt stridande emot
Regeringsformens yo;de §., art med detta mål
taga annan befattning, än godkänna andra alter,
nativet af Utskottets Betänkande.
Herr Cederborg ansåg det strida emot 90
§ Regeringsformen, att Riksens Ständer med den¬
na sak sig befatta, och åberopade i ölngt sitt
anförande, då frågan om Götha Canal ventile¬
rades.
Herr Setterwall anhöll om proposition,
och att saken måtte genom votering afgöras,
samt ansåg 90 § af Regeringsformen icke vara
lämpligen åberopad, eiler att dea Corporation kuö»
3 2 28 Den 16 Juna,
de såsom enskild anses, hvilken redan af Banken
fått lyfta en million R:dr.
Herr Kjellander-. Om en undersökning
skulle aga rum, kan jag alldeles icke inse, att
något sådant resultat kunde uppkomma, som der,
hvilket hår synes vara onskadt; ty redan vid 18x5
års Riksdag var den nu lill i,loo.000 R:dr öka¬
de skulden 800,000 R:dr. Då skedde ingen an¬
märkning, utan en ny arbetsplan foreskrefs, och
ytterligare medel beviljades. Men just denna ar¬
betsplan var det, som gaf anledning till skuldens
förökande. Då nu härtill kommer, att årliga Re¬
visioner blifvit förrättade och ordentliga decharger
erhåline, kan jag icke finna, att, i hvad händelse
sorn helst, något ansvar lagligen skulle kunna iga
rum.
Herr Ekstrand: Jag deremot anser det
innefatta en obillighet, om en undersökning, som
Directionen sjelf önskat, skulle densamma vagras,
och således ert tillfälle Directionen derigenom be¬
tagas att justifiera sig från alla slags misstankar
för underlåtenhet i sin pligt. Någon §. i Rege¬
ringsformen kan icke heller lägga hinder i vägen
för en så beskaffad åtgärd.
Herr Linttröm: Då Riksens Ständer åta¬
git sig utredningen af FilialDisconterna, måste det
vara deras ostridiga rättighet att erhålla upplys¬
ning angående alla omständigheter de nödige prof-
va; och med anledning af hvad Betänkandet in¬
nehåller, och vid öfvervägande af de i Memoria¬
len uppgifna omständigheter, anser jag mig böra
Den 16 Junii.
3229
tillstyrka det föreslsgne första alternativet, nemi.:
att Gotha Canal DiscontDirections förhållande öf-
verlemnas till laglig undersökning.
Herr Omhtrgt Regeringsformens goide
§. kan ingalunda lagga hinder i vägen för Götha
Canal DiscontDirectionen, att i laglig ordning få
aflemna en redovisning, sorn den sjelf önskat.
Densamma bör gifva oss en tillfredsställelse å bå¬
da sidor} låtom oss tro det, och icke neka oss
den förnöjelsen att njuta den. Men hafva vi icke
ännu i friskt minne hvad som år 1815 i anseen¬
de till Malmö passerade. Endast 2 af RiksStån-
den hade då den beslutsamheten att säg3, det sa¬
ken skulle undersökas (icke dömmas)? Utgången
har sedermera visat, hvilka vigtiga upptäckter va¬
rit genom en undersökning i Malmö att göra.
Allmänna rösten har redan längesedan bedömt
vigten af de åtgärder Riksens Ständer dä under¬
läto. Frågan är icke densamma hår, men det är
likväl upplyst, att 1,100,000 R:dr blifvit af Ban¬
kens anslag orätt i byggnadsväg använde. Man
säger vil till sitt försvar, att Byggnadsplanen for¬
drat detta, och att Reglementet innehåller, att Dis-
contlonden skulle förskjuta arbetscassan. Måhän¬
da detta är rätt; men följden har emedlertid va¬
rit, att Riksens Ständer sett sig nödsakade afskrif¬
va 1,100.000 R:dr. Hvad skola nu hemmava¬
rande Committenter dömma öfver slika åtgärder?
Och skulle de ej kunna tro, 3tt det vore liksom
vissa partier ville öfverskyla begångna felaktig¬
heter?
Å en annan sida mäste det ock vara tungt
3*30
Deri 16 junii.
för deli, sorn vet sig med t,it och drift hafva ar¬
betar för allmänt väl, och som med full öfverry-
geise om sin oskuld, begärt art få rättfärdiga sig
emot alla oblida omdömen — att blifva nekad ea
sådan rättvisa. Jag kan aldrig tillåta mig att vä¬
gra den, utan tillstyrker, att betänkandet mätte
bifallas.
Herrar Faur eli och Schram instämde med
Herr Ornberg.
Herr Cederborg: Om jag än för min
del Skulle anse Canal DiscontDirectionens förhål¬
lande mindre klandervårdt, så anser jag likväl att
decision härom icke annorlunda , än genom legat
undersökning kan erhållas, och tror art Riksens
Ständer hvarken böra afslå eller anbefalla under¬
sökning, hvilket må bero på vederbörande, att
föranstalta, sedan denna fråga, så vidt den angår
Banken, redan af Riksens Ständer blifvit afgjord ,
och deras ärgärd dervid bör inskränkas.
Herr Settervall: Sedan Herr Ornberg
sa fullständigt och grundligt utvecklat ämnet, har
jag just ingenting särdeles att tillägga. Det före¬
faller mig likväl besynnerligt, att det, tvertemot
hvad man af samtal och skrifter nu hela långa ti¬
den haft tillfåile a't inhämta, hk>om rbeta s på,
att en laglig undersökning måtte kunna undvikas.
Afven om den ej umyckhgcn vore begärd, skul¬
le jag önska Götha Canal Di conrDirecteurer och
deras Ordförande den tillfredsställelsen , att inför
Domaren blifva inkallade, och dcc kan således
Den 16 Junii.
icke vara skål att neka till anställande af en legal
Undersökning.
Herr Ebet yttrade sig skriftligen: ”Som
Götha Canals DiscontDirecteurer, uran Actieägar-
nes vettskap och emot det Reglemente, som för
arbetet år fastställt, upptagit i Discont väg i, 100,000
K:dr Banco till arbetets bedrifvande , efter den
Schala, som funnits nödig efter sägen vara den
förmånligaste. Och genom nåmnde lån så stor
summa utgått, som blifvit insatt af personer emot
3 proccnrs ranta, som derigenom blifvit lidande,
och sorn andtligen nu genom RiksStånds godhec
Undfår försäkran om utbekommande af sine in¬
satte penningar, saknande all fördel för sine in¬
satte Capitaler; alltså anser jag nödigt, att under¬
sökning derom bör ske i laga ordning, för att
rättfärdiga Directeurerne om de ej dertill varit
vållande, och i motsatt förhållande blifver det en
varning för andra, att med eftertanka skota insatte
pengar.’’
Herr Kjellander* Saken är kand af all¬
mänheten, och dess bedömmande kan icke i nå¬
got afseende vara menligt för Directeurerne. Så¬
dana förseelser 9 som fordra ansvar, tillhöra Em.
fcetsmåns åkärande, utan att Riksens Ständer be¬
höfva inblanda sig inom Lagskipande maktens om¬
råde. Af sådan anledning förnyar jag min begå-
»an om proposition på andra alternativet.
Herr frideberg: Jemte det jag till alla
delar instämmer med Herr Kjellander, finner
jag det innefatta ea motsägelse, att anstllla un-
3232 Den 16 Junii.
dersokning och tala om ansvar för en summa,
som redan år afskrifven.
Herr Örnberg', Frågan är egentligen icke
0111 ansvar, utan örn undersökning , tillkommen
enligt deras begäran, som önska att justifiera sig.
Herrar Alin, Ebel och Hellström för-
' t
ente sig med Herr Ornberg.
Herr Talmannens förfrågan om discussionen
vore slutad, besvarades med Jlfa.
Då härefter propositionen skulls framställas,
anmälte Herr Arfvidsson reservation, och ansåg
det mor grundlagen stridande, att under Riksens
Ständers pröfning må dragas frågor om enskilde
Medborgares och corporationers förhållande eller
verkställigheten af någon lag, författning eller in1
rättning.
Herr Malmberg: Jag forenar mig sS
mycket hellre med Herr A r fvid s son, som un¬
der de flere Aolagsstämmor Canallnteressenterne
hår nyligen hållit, icke mer än en enda klandran¬
de rost varit hörd. uran alla öfrige låtit förmärka
en ögonskenlig tillfredsställelse.
Herr IVi d eber g förenade sig med Herr
Arfvidsson, såsom Sfven öfverensstämmande med
dess i Utskottet redan anförde reservation.
Herr Krull reserverade sig.
Herr
Den 16 Junii.
3233
Herr C (d erber g deltog i reservationen, i
j synnerhet som frågan ej nu vore om Bankens
säkerhet, hvilken redan är afgjord.
Herr Kjellander: Jemte det jag förenar
mig med Herr Arfvid i son, yrkar jag, atc
Herr Talmannen, med den rättighet RiksdagsOrd-
ningens 55 §. honom tillägger, vägrar den begärda
propositionen.
Herr Shwnn H. N,: Under erkännande
deraf, att jag i Utskottet voterat lika med dem ,
som önskat Directionens befrielse från all vidare
undersökning, och tillkannagifvande, atr jag en¬
ligt min öfvertygelse nu äfven skall votera pl
samma sätt, kan jag dock icke godkänna en si
beskaffad tydning af Regeringsformens 90:de §. ,
sorn skulle corporationer, hvilka förvaltat Bankens
penningar , icke kunna ställas till ansvar. Bland
reservationer måste den af Riksens Ständers rätt
stå främst, och det ar en sådan jag nu har den
äran att anmäla.
Herr Cramér ansåg för en heder att få
förena sig med Herr Schwan.
Herrar Lundgren, Eckhoff och Haak
m. fl. förenade sig med Herr Schwan.
Herr Mitander yttrade: ”Jag förenar mig
med Herr Schwan, och tror der vara Riksens
Ständers rätt, förordna om undersökning, men
tror nu, likasom jag yttrat i Högloll. Utskottst det
Borg. St. Brot. N:o 40 f. 406.
3«34
Den 16 Junii.
vara utan ändamål, dock om den "skulle ske, bor¬
de den anstållas mot Canalbyggnads och icke Dis-
contDirection.”
Herr Talmannen yttrade: ”Då Götha Canalar-
betetspåbörjande och fortgång ,sä väl sorn CanalDis-
cont-rörelsen blifvit understödd med betydliga
summor, hvilka, efter Riksens Ständers tid efter
annan vidtagne beslut, ifrån Riksens Ständers Bank
utgått, hvaraf icke mindre belopp an 1,100,000
R:dr nu blifvit äfsktifoe, och förvaltningen af
desse medel både vid denna och föregående Riks¬
dagar utgjort föremål för Riksens Ständers olver,
läggningar, så kan jag ej finna anledning af 90
§. Regeringsformen att vägra proposition uti ett
ämne, som Stats- och BancnUtskotten i foljd här¬
af och efter ifrån RiksStånd erhållen remiss upp.
tagit samt nu lill RiksSnindens slutliga omptöf-
vande öfverlemnat.
Herr Kj e l lander anmälte ytterligare sin
reservation till anteckning i Protocollet.
Herr Talmannens propositioner till bifall
först af Betänkandets första och sedan af dess an¬
dra alternativ blefvo med Ja och Nej besvarade.
Votering yrkades, och propositionen blef föl¬
jande : J,Den som bifaller, att Götha Canal Dis-
conrDirections för hållande öl vet Umnäs till laglig
undersökning, han skrifver Ja. Den det ej vill,
skrifver Nej. Vinner Nej, anses någon sådan
undersökning icke bora äga rum.”
Den 16 Juna. 323$
Voteringen , enligt RiksdagsOrdningenS fö¬
reskrift verkställd, utföll tued
28 fa
emot 13 Nej.
Herr Kjellander: Såsom tillägg vid min
änmålte reservation v^fll jag ytterligare meddela
den anmärkning, atr CanalDisconten ej kan anses
för något Statens penningverk och icke heller nå¬
gon sådan egenskap uppkomma af Herrar Barn
CoFullmäktiges öfverinseende*
Herr O filberg erinrade, att rättigheten att
deliberera och reservera voie vida skild från rät*
tigheten att advocera*
Herr Kjellander-, Om detta skulle vara
en reprimande åt mig, så finner jag den lika o-
lämplig sorn oväntad, och den biifver då till ringa
heder för anmirkaren.
Vid förnyad föredragning biföll BorgareStin*
det följande Betänkanden, nemligen:
Stats Vtskstiets
N:o 297, angående Statsregjeringen i allmänhet
samt med förslag till KiksStat för 1819 och
följande iren intill nästa Riksdag*
N:o 304, öfver gjorde anmärkningar vid Utskot¬
tets Betånkande, angående Rtcognirionssko-
garne. 1 anseende till hvilket sistnämnde
3236 Den 16 Junit.
Herr Wideberg sin förut anmälte reser¬
vation förnyade.
Vidare bifölls:
Allmänna Besvärs- och Economie Utskottets Utlå¬
tande N:o 301, i anledning af årerremissen
i frågan om inrättandet af en Bergverks Skola.
Herr Mitander reserverade sig.
Bifölls:
I
Allmänna Besvärs- och Economie Utskottets
Utlåtande N:0 I42, i anledning af de inom He¬
dervärda BondeStåndet gjorde anmärkningar vid
Utskortets föira Betänkande, rörande en ny Bergs-
lagsinrdttning uti en del af Norrbottens Län oell
Lapppmarken, äfvensom de på andra orter försut-
ne BergslagsPrivilegier.
Ståndet ansåg, att Utskottet på ett så grund¬
ligt sätt framställt det vigtiga ämne, som varit fö¬
remåler lör dess forsta Betankande, och på ett så
iräffande sätt besvarat alla de deremor gjorde an¬
märkningar, att Ståndet bestöt på sin egen be¬
kostnad dessa Utskotrets Utlåtanden särskildt till
Trycket befordra, och hvarom Secreterare!» genast
skulle gå i författning.
Den 16 Junit, 3^37
Till handliogarne lades följande Utlåtanden;
Stati* samt Allmänna Besvärs- och Economic JJU
skottens
N*.o 299, rörande förändring i Indelte Regemen¬
tens beklädningssätt.
N:o 30a , i anledning af Herr Munk af B o-
senskölds anförande om vidtagande af me*
del till välmågans införande.
N:0 303, angående anbud af Höganäs Stenkols¬
verks öfvertagande af Staten.
N:o 300, rörande Afrads- och KronoSpanmålens
utgörande.
StatsUtskottets
N:o 305^ Angående KronoSkogarnes användande;
N:o 306. Angående en förbättrad hushållning
med Ekeskogarne.
BorgareStåndet, som förblef vid sitt förr fat¬
tade beslut 3 lät äfven bero vid
Allmänna Besvärs- och Economic Utskottets förny-
I
3238 Den 16 Junii.
ade Utlåtande (141), i frågan om en friare
bandel med Svenska Skogsprodukter.
Constitutions Utskottets förslag till ändring
oell tillagg i 14 och 19 §§ af RiksdagsOrdnin-
gen, angående Representationsfrågan, antogs så-
som ert Riksens Ständets Utlåtande, att vid nästa
Riksdag till afgörande förekomma.
I anledning af Högvördige PresteStänders uti
ProtocollsUrdiag för den g i denna månad, inne¬
hållande de*,s beslut, angående en ny ChanaeSigil-
lataeforordning, gjorde inbjudning, fann Borgare,
Ståndet godt antaga den af Hogvordige PresteStån-
det fotedagne redaction tiil det till införande uti
15 punkten af Utskottets project nödigt ansedde
Moment, sa lydande: ”Arrendatorer af Kungs¬
gårdar, Boställen eller Landtegendomar, hvilka ej
hafva tjenst eller ciracter, hälften mot hvad de,
såsom ägare af lägenheten skulle betala.’’ I öf¬
rigt förblcf BorgareStåndet vid sitt berörde dag
Uti ämnet meddelte yttrande.
Föredrogs ett från Hogvordige PresfeStlndef
meddeldt ProtocolisUtdrag för den 5 dennes, der¬
uti der Hogvordige Ståndet, jemte tillkännagif-
vande om dess i öfrigt lemnade bifall till Lag-
Utskottets Utlåtande N;o no, rörande den före*
Den 16 Junii.
3239
slagna ConcoursLagen , inbjudit sina MedStänder
till deltagande uti de rättelser, som bemälte Stånd
beslutit böra aga rum vid 3 Cap. 4 §., och 4
Cap 10 §• af berörde LagFörslag; men som Bor-
gjreStändet redan den g innevarande månad bi¬
fallit samma Lagförslag sådant det af Utskottet
blifvit tillstyrkt, med 2;ne af Vallöf!. Ståndet då
i andra omständigheter såsom nödige ansedde rät-
feiser, fann BorgareStåndet sig vid samma beslut
böra förblifva.
Herr Kjr Ilander anmälte sin resvervation
i anseende till den uti 3 Cap. 4 §. föreslagne
rättelsen.
BorgareStandet , som redan den 11 Junii, i
anledning af SfatsUtskotiets mcddelte Utlåtande
(Njo 285) öfver giorde anmärkningar vid Betän¬
kandet, angående Skånska Roteringen, förklarat
sig förblifva vid dess i ämnet förut fattade be-
slutj fann nu ingen ting vidare vara att i denna
fråga tillgöra, i anledning af Hedervärda Bonde-
Ståndets den 8 Junii meddelte och nu uppläste
ProtocollsUtdrag.
Upplästes och lades på Bordet följande fran
Utskotten ankomne Betånkanden, nemi.
Banco Utskottett
N:o 61, till jemnkning af RiksStåndens beslut i
3240 Den i5 Junii.
fråga om regleringen rörande de från Ban»
ken utgående odlingslån.
N:o 62- angående Fond i Banken till inlösande
af de så kallade Schlegel:ka godsen i Hal¬
lands Län.
N:o 63, i anledning af Kongl. Majjfs Nådiga Pro¬
position om beviljande af ett Länebiträde från
Banken till Götheborgs Stad.
N:o 64, rörande förskott från Banken till inlösen
af KrigsComiiéns Invisuingar.
Stats-, Banko- och LagUtskottds
N:o I2ij i anledning af väckt förslag om utfär¬
dande af ett allmänt så kalladt Moratorium
eller Jernbref.
Lag* samt Allmänna Besvärs• och EconomieUt-
skottets
Klo 120, angående obehindrad rättighet för Sved¬
jande å SkattehemmansSkog, och om Jägeri»
berjeningens tillsyn derå.
Lag Utskottets
N:o 123, angående upprättandet och kungöran¬
det af ett allmänt Formulair huru Skuldsed¬
lar skola skrifvas m. tn.
Den 16 Junii. 334*
fj>, \ , /
Stats Usskottets
N;o 307, i anledning af återremiss i frågan om
Ofveistelndelmngens vid f. d. Östgötha Ca-
valleriRegemente upplätande tili Kongl. Majrts
Nådiga disposition.
N:o 308> Dito dito angående medel till Thea-
terns underhållande.
Justerades Protocollet för den ? Junii3 hvar¬
efter anmiiltes, att Herr Kongl. Secreteraren i?o.r-
beck vore sinnad upphora med sin befattning ^så*
som Ståndets Notarius och Vice Secreterare, i
anseende till ett af Kongl. Svea HofRätt honom
meddelt förordnande, att hålla LngmansTing på
Gottland j hvarefter och sedan Herr. Talmannen
betygat honom den tillfredsställelse en städse åda-
galagd llit och skicklighet vid dess tjenstbefan-
ning tillskyndat hvarje af Ståndets Ledamöter,
samt han å sin sida deremot tolkat de känslor af
vördnad och tacksamhet, hvarmed han alltid skul¬
le erinra sig Herr Talmannens och Ståndets ho¬
nom visade bevågenhet. Herr Secretcraren Ros¬
beck aftrådde.
Canzlisten uti JustititeFordelningen af Kon¬
ungens Canzlie, samt under denna Riksdag Nota-
rien uti Allmänna Besvärs- och EconomieUtskot-
tet och tjenstförrättande Secreteraren på dess fös-
324a
Den 16 Juni.
sta Afdelning, Heir L■ A. Ekmarck hade in-
gifvit ansökning att blifva antagen efter Hetr
Rosbeck, till Ord. Notarie samt vice Secretera¬
re, och hvilket, enar Ståndets Ord. Secreterare, så*
sorn Ledamot af den tillförordnade RiksRätten,
stundom vore från göromålen härstädes hindrad,
samt Aete af Ståndets uti Allmänna Besvärs- och
EconomulJtskortet deltagande Medlemmar, nu
vitsordade den utmålkta skicklighet, hvarmed Herr
Ekmarck uti bemåite Utskott gjort sig kånd,
bifölls; derom lian, lörekallad, afven nu underrätt
tades.
Herr Talmannen och Ståndets Ledamöter It*
skilldes kl. 2.
In fidem Protocolli
Carl Magn. Robsahm.
Den 18 Junii.
Plenum kl. 9 f; m.
Till afgörande foredrogs SratsUtskottets för.
nyade Utlåtande N:o 3081 angående medel till
Theaterns underhållande.
Den 18 Junii. 3243
Herr Schwan H. N. anförde: Jag instäm-
jner helt och hållet i det förslag StatsUtskottet i
dess Utlåtande uppgifvit , att en serskild afgift
inom hufvudstaden bestämdes för dem, som egent.
ligen begagna Spectaclerne , dels emedan jag an¬
ser en sådan afgift vara med billigheten öfverens¬
stämmande, dels emedan jag förmodar, att genom
denna inkomst, Spectaclerne i hufvudstaden skulle
kunna i framtiden underhållas. Men då resulta,
tet af denna sålunda föreslagne afgift ej kan förr
än frampå nästkommande år beräknas, är emed¬
lertid nödvändigt, att en säkerhet finnes får en
möjligen uppkommande brist till och med 1819
års slur, hvilken dock bor blifva så obetydlig,
art den ersättning, sorn Staten i sådant fall kun¬
de, på sått StatsUtskottet föreslagit , få vidkännas,
ej bur kunna verka såsom ett grundadt skäl emot
försökets anställande.
Herr Hotm ansåg Theatern vara en anstalt,
sorn alldeles icke borde betunga StatsCassan, hvil¬
ken så ofta behölde tillitas för mångfaldiga vida
vigtigare ändamål, och som vore otillräcklig till
dessa behofvels fyllande; med anledning hvaraf
Herr Holm yrkade bifall tili StatsUtskotrets för¬
ra i ämnet afgifne Betänkande,
Härmed förenade sig Herr Setterwall, så
mycket hellre, som den föreslagne algiften för
de af hufvudstadens innevånare, hvilka ville bevi¬
sta Spectaclerne, ej genom en behörig jemn för¬
delning kunde utgå , enar den, som någon gång
siler högst sällan bi vistade Spectaclerne skulle se
3244
Den 18 Junii.'
sig nödsakad att erlägga lika stor afgift, som den,
hvilka ganska ofta begagnade detta nöje.
Herrar Mithander och Lindberg förena¬
de sig med Herr Setterwall.
Herr Falkman begärde proposition till bi»;
fall å Utskottets utlåtande.
Herr Ekelund instämde uti Herr Setvans
yttrande, med tillägg, att, då det berodde af
hvar och ens fria vilja, att anteckna sig till Spec-
taclernes bevistande , så kunde en sådan afgiit ej
utur någon synpunkt betraktas såt-om en Statens
förlust eller såsom en ökad Statsbörda.
Herr Arfvidsson'. Ehuru jag redan, då
detta ärende förra gången lorevar, yttrat mina
tankar i ämnet, anser jag mig likväl nu, nied
anledning af de lorslag StatsUtskortets förnyade
Utlåtande upptager, bora fästa uppmärkvamhcen
på nödvändigheten deraf, att den föreslagne afgif-
ten redan nu fixerades , på det de derigenom upp¬
kommande ressourser någorlunda måtte kunna be-
beraknas. I händelse 2 a 3 R:dr t. e. bestämdes
för hvarje person, som on^kar Ireqventera Specra-
clet, efter piatsernes bättre eller sämre beskaffen¬
het, skulle sannolikt den härigenom uppkomman¬
de summa vara tillräcklig att fylla TheaterCas-
sans behof, men om deremot samma afgift ned-
sattes till 12 å 24 sk., skulle den blifvande be¬
hållningen otvifviJigtigt vara alldeles otillräcklig»
och Staten i sådant fall nodgas af sine medel
få tillskjuta hvad sorn kunde komma att bri*.
Den 18 Junii.
3245
sta, och som då möjligen kunde blifva ansenligt
nog. Det ar pl sådan grund, sorn jag nu får
föreslå, att Betänkandet måtte antagas med det til¬
lägg , att en summa af Tre R:dr för de förnäm¬
sta platserne och Två R dr för de sämre utsättes,
sa9om en bestämd årlig afgift för hvarje person,
som vill begagna Spectaelerne, och hyser jag den
öfvertygelse, att, om det jemte nödig hushållning
iakttages, skall den härigenom uppkommande in¬
komst blifva i det närmaste tillräcklig till bestri¬
dande af de för Spectaelerne nödige utgifter.
Herr Noréus: I hufvudsakeu instämmer äf¬
ven jag i StatsUtskotrefs Utlåtande; men jag vil¬
le dervid föreslå det tillägg, att en frivillig afgift
till Spectaclernes underhåll jemväl borde sträcka
sig till Landsorterne, hvarigenom ej mindre Thea-
terCassans fond skulle betydligen okas, än äfven
hvar och en äga både tillfälle och uppmaning att
egna en gärd åt de skona konsterna. Detta sy¬
nes äfven vara så mycket billigare, som en mängd
personer vistas en tid på landet och en annan i
HufvudStaden, och i sistnämnde fall ofta mec
än Stadsboen, begagnar de nöjen Theatern erbju-
der. Här är för öfrigt ej fråga om den Dramati¬
ska Theatern, sorn nästan alltid bär sig, utan att
behöfva anlita främmande understöd , och hvarpå
Theatern å Kongl Djurgården torde tjena till
exempel , utan endast om Operan, sorn i anseen¬
de till HofCapellets aflöning och de flere dervid
förekommande dyrbara arrengementer, svårligen
pl något ställe torde kunna äga bestånd genom
egna ressourcer. Då Operan dessutom måste jan¬
ses såsom en Kongl. Theater, oell i sådan egen»
3346 Den 18 Junii.
skap står i sammanhang med Hofvets represen*
ration , till hvars ökade pragt den på ert värdigt
sätt bor bidraga, så synes, afven ur denna syn¬
punkt betraktad , en viss förbindelse böra hos
Nationen uppstå, att med huldhet omfatta en
anstalt, som både tjenar att höja glansen af dess
egen Nationalära och sprida en förädlande eultUr
till dess särskilta Samhållsclasser.
Herr Holmi Jag kan ej frångå den tanka
jag förut yttrat, om obehorigheten, att Nationen,
liksom genom en bevillning, bidrager till The3*
terns underhållande, helst detta bidrag till en
stor del åtgår till pensioner för Theaterns Sujet-
ter, af hvilka ganska mänga äro i sina verksam*
mäste Ir. Om för öfrigt HofCapellets aflöning äf
så mycket betungande för TheaterCassan , kart
Cassan befrias ifrån denna aflöning, och densam.
tira, sedan den blifvit behörigen reducerad, af Stats*
medlen bestridas. Jag får dessutom förnya mitt
hemställan om proposition till bifall å StatsUt-
skottets förra Betänkande.
Herr Cider borg: Jemte det jag i hufvud-
Saken får åberopa hvad jag förut yttrat, da Stats-
Utskottets Betänkande till pröfning förevar, anser
jag mig böra fästa uppmärksamheten derpå, a»t
Hufvudstadens Theater ej kan betraktas såsom
NationalTheater, utan endast såsom Kongl. Thea¬
ter, i hvilket hänseende der ej torde tillkomma
Riksens Ständer att ingå i pröfning om billet¬
ternas försäljningspris eller andra specialitetdr,
hvarom endast tillhör SpecracelDirectionen att ef¬
ter omständigheterna förordna.
Den 18 Junii.
3247
Herr Ekeluv d förklarade, att han för sin
de! ej kunde instämma i det af Herr Noréus
uppgifne förslag, att Landet äfven borde deltaga
i afgiften till Spectaclernes underhåll, ehuru detta
som en frivillig gärd ej kunde någon betagas,
men likväl aldrig borde såsom vilkor föreskrifvas,
och förmenade , att en erforderlig förökning i
Theaterns inkomster lempligast kunde åstadkom¬
mas genom en afpassad föihöjning i Spectacelbil-
letternas försäljningspris, hvilket af TlieaterDi*
reciionen bäst torde kunna bestämmas.
Herr Arfv i d s s ont Der torde vara nödigt
erinra sig, att den föreslagne afgiften, för
att uppfylla ändamålet, ej får grunda sig på god-
tycko, utan att den såsom en vilkor bör stadgas
för livar och en, som vill begagna Spectacelnöjet,
och äfven snäcka sig till resande och Landtboer,
hvilka önska deltaga deruti, och som i sådan af¬
sigt böra sig dertill anmäla. Ehuru för öfrigt Huf¬
vudstadens Theater ej kan anses såsom en Natio-
nalTheater, torde det likväl ej böra vara Riksens
Ständer betaget att ingå i öfverläggningar om
dess angelägenheter och dervid förekommande
reglementariska föreskrifter, helst då fråga är, att
Ständerne skola af Statens inkomster tillskjuta me¬
del till dess underhåll.
Herr Schwan: För min del anser jag in
tet annat tillskott för Landsorterne böra 'äga rum,
än att hvar och en Landtbo, sorn, ankommen
till hufvudstaden, amar bevista Spectaclerne, bör i
behörig ordning derrill anmäla sig och dervid
erlägga en proportionerad afgift, sorn med om¬
3248 Den *8 Junii.
ständigheterna kan anses öfverensstämmande. För¬
öfrigt instämmer jag helt och hållet i Herr Arf»
vid no» i tanka, att den föreslagne afgiften bör
bestämmas till ett visst belopp, som kanske tor¬
de kunna lämpligast utstakas till högst 5 Rjdr för
de bätrre platserne samt minst 2 R:dr för de
simre, och delar jag äfven med Herr Arfvids¬
son den förmodan, att StatsCassan, genom ett så¬
lunda fixeradt lämpligt bidrag, ej skall betydligen
behöfva anlitas. Jag hemställer derföre, att pro¬
position till bifall häraf måtte framställas.
Herr Holm förklarade, att han ej kunde
skilja-»sig ifrån den rankan , att det vore Riksens
Ständer ovärdigt att ingå i pröfning om der,
som rörde det reglementariska af närvarande fråga.
Häruti instämde Herr Linström.
Herr Talmannen framsrälde en proposition
'till bifall å Stat Utskottets sednare Utlåtande med
det tillägg*hvar och en, som önskade bevista
Spectaclerne,''borde i sådan afsigt erlägga en afgift
ifrån 2 till 5 Riksdaler,
Då denna proposition besvarades med jfa
och Nej} begärde Herr Holm votering.
Herr Arjvidsson hemstälde, om ej den i
fråga varande afgiften lämpligast kunde utstakas
ifrån 1 till 5 R:dr , hvilket Herr Arfvidsson
ansåg vara den rätta propositionen.
Häruti
Den 18 junii.
3349
Häruti förenade sig Herr Schwan och Aerö
af Ståndets Ledamöter*
Härefter framstäldes af Herr Talmannen och
justerades följande
Votering! Proposition I
Den Sorti anser, att Valloflige BorgareStåndet
förblifver vid sitt, i frågan om Theaterns under¬
hållande , förut fattade beslut, voterar fja Detl
det ej vill , voterar Nej. Vinner Nej, antager
Ståndet StatsUrskottets sednare Utlåtande, med
det tillägg, att en afgift, ifrån En till Fern Riks¬
daler , kommer att bestämmas för hvar och en,
som önskar äga rättighet att bevista Spectaklerne
i hufvudstaden.
Voteringen företogs enligt RiksdagsÖidnin*
gens föreskrift9 och utlöll med
a t Ja
och 18 Nej»
Upplästes änkomne ProtocollsUtdrag',
Från Högloft. Ridd. och Adeln: af den 30
Maji, den a;dra, 3:dje, 5:1c, 8-'de, 9:de, litte och
I5:de Junii, innehailande remiss tili BancoUtsi-oc-
tet af Grefve Spens': C. G. motion om tryck¬
ning på Bankens bekostnad af BancuCommissari-
cn Silf ver stolp et historia om Bankens öde$ å«
Borg. St. Prot. N:o 407. 408*
Den 18 Juni.
terremiss af Bevillningsutskottets förslag till en
blifvande Bevillnings-förordning; öfverlemnande
af Bevillningsutskottets Memorial, angående före¬
slagen förhöjning af de utaf Postinrättningen in¬
flytande inkomster, till det förstärkta Utskottets
åtgärd j bifall till CevillningsUtskottets Utlåtande,
i anledning af anmärkningar vid dess 2:ne Be-
tänkanden, rörande anslag af BevillningsmedJen till
understöd för KronouppbördsVerket i Stockholm
m. m.; Ståndets instämmande i] de öfrige Riks-
Ståndens beslut, rörande utdelning utan betalning
af Hedervärda BondeStåndets Pro'ocoll för 181S
till sistnämnde Stånds Ledamöter j bifall till StatsUt-
skottets Betänkanden, j;o angående förvaringsrum
för öfverblifvande Exemplar af Bihanget till Riks?
Ståndens Protocoll ; 2:0 den år 1815 beviljade
löneförhöjning; bifall till LagUtskottets Betänkan¬
de, angående förslag till en ny ConcoursLag;
bifall tili Allmänna Besvärs- och EconomieUtskot-
tets Betänkande, rötaude förslag till ett visst fast-
ställdt Sädespris j bifall till samma Utskotts Me¬
morial, rörande yrkade förändringar i förvaltnin¬
gen af de till Hospitaler, Lazaretter och Barnhus
anslagne medel; _ bifall till LagUtskottets Utlå¬
tande öfver återremiss af Betänkandet om förän¬
dring i uppenbar Kyrkoplikts verksställande; •—
med anmälan, att Ståndet låtit bero vid Allmänna
Besvärs- och EconomieUtskottets Betänkande, om
frihet för Landimannen att emot låg eller ingen
tull få exportera sina producrer; bifall till
StatsUtskottets Utlåtande, angående Ståndens Pro*
tocoller; — återremiss af samma Utskotts hemstäl¬
lan, angående Revisionen af förvaltningen utaf
de under KrigsCollcgii disposition ställde Cassör}
Den ig Juna.
__ Ståndets beslut, sä val att till BancoUtskottet
remittera StatsUsskottets hemställan , om försköte
af Banken af medel till inlösen al KrigsComiténa
Invisningar, som ock bifall till StatsUtskotrets Ut¬
låtande i allt öfrigt, angående Krigsfonden m.
m. > — återremiss af StatsUtskottets Utlåtande ,
i anledning af Revisorernes Berättelse om Stats-,
Verkets förvaltning m. m.} bifall till StatsUt-
skottets Utlåtanden: i.-o i anledning af Riksens
Stånders Revisorer anmälan, angående Hospi¬
tals- och Laz3rettsfondernej 2:0 angående medel
till Salpetertillverkningens upphjelpande 5 3:0 an¬
gående Postverkets intrader; 4:0 rörande de a£
Riksens Ständers Revisorer anmärkte omständig¬
heter vid redovisningen af Tullverkets medel;
5:0 angående ChartteSigillatje-medels redogörelsen;
6:0 angående RiksHufvudbok-slutet; remiss
till Lagutskottet af Herr Cederschålds Mo¬
tion om upprättande af ett Formulair huru Skuld¬
sedlar skola skrifvas; Ståndets beslut att an¬
moda BevillningsUtskottet, att föreslå de Bevill-
ningsartiklar , å hvilka, i följd af fråga om
minskning i Bevillningen, nedsättning kunde äga
ruin; Ståndets instämmande i de öfriga Riks-
Ståndens beslut, rörande ConstiturionsUtskotreta
fem serskildta Memorialer,' i anledning af gjorde
anmärkningar vid Utskottets meddeldte förslag till
förändrade Redactioner: 1:0 af 7 §. Regerings¬
formen ; 2:0 af i Mom. i 107 § Regeringsfor¬
men , och 20 §• i RiksdagOrdningen , 3:0 af 2
Morn. 107 § Regeringstormen; 4:0' af 14 §. i
Riksdagsordningen.* 5:0 af 4 §. i Regeringsfor¬
men; bifall till SratsUrskorters i anledning af
återremisser afgifne 3;ne Utiatanden om anslag
3253 Den 18 Jun».
till lönernas förbättrande vid Läroverken , angåen¬
de åtskilige hemmans försäljande till Skatte, och
om understöd till Elementarskolan i Askersund;
återremiss af ConstitutionsUtkoftets Memorial,
innefattande förslag till förändrad redaction af 102
§. Regeringsformen; _ bifall till BevillningsUt-
fckottets Utlärande, i anledning af anmärkningar
vid dess förslag till en förnyad ChartKSigillara;-
Forordning; remiss till Srats- och EancoUt-
skotien af Grefve Spens''s C. G Memorial, om
utgifvande af StaisObligaiioner, jemte flere Leda¬
möters yttranden i ämnet j ■— Ståndets beslut att
vid StatsUiskottets Utlåtande öfver årerremissen
af Betänkandet, angående Gottländska Beväringens
aflöning, låta bero; _ bifall till ConstiturionsUt-
skottets i Memorial framställde förslag till förän¬
drad redaction af 9 §. i Regeringsformen; an¬
mälan att Ståndet låtit bero vid Allmänna Besvärs-
Utskottets Utlåtande, olver årerremissen af dess
Betänkande, om församlingarnes skyldighet att
vårda de fattige; —- bifall till BancoUtskottets
Betänkande, angående medel till Jernhandterin-
gens understöd; bifall till Allmänna Besvärs-
. och EconomieUtskottets Utlåtande, öfver anmärk¬
ningar vid dess Betänkande , om beståndet af så-
dane Contracier , som emellan Pastorer och För¬
samlingar uppi ättas; bifall till Lag samt All¬
männa Besvärs- och EconomieUtskottets Utlåtan¬
de, i anledning af anmärkningar vid Betänkandet,
om en mera allmän Näringsfrihet; bifall till Ban¬
coUtskottets Betänkande, angående fulländad Revi.
sion af Banco- och RiksDiscontVerkens förvaltning
och räkenskaper för år 1^17; bifall till StaisUt-
skottets Betånkanden, ilmo om Controllstämpd-af*
t
Den 18 Junii.
32*3
giften , 2:o om Controll 3 Hushållningssällskapet-
nes disposition af de utaf g:de Hufvudtitelns fond
erhållne medel; 3:0 i anledning af Kongl Maj:ts
Nådiga remiss, angående Ir.qvarteringspenningar
för Götheborgs Ecaderj bifall till Be v i li¬
ming; Utskottets Uttårande, angående grunderne för
de blifvande Tullafgifterne j godkännande ej
mindre af ConstitutionsUtskottets i dess foista
Memorial, angående förslag tili förändrad redac-
tion af 38 § i> Riksdagsordningen, framställde
första alternativ , än äfven af det sednare alternativet
i dess förnyade förslag och Utlåtande, i anledning
af gjorde anmärkningar; _ remiss till BancoUt-
skottei af Grefve von Plåtens motion, oro 13-
neiättighet i BancoDisconten pä Hypothek af Gö¬
tha CanalBolags Actier; återremiss af Constitu-
tionsU;skottets Utlåtande, i anledning af Kongl.
M'j:'s Nådiga Proposition om ett arlditament till
RiksActm emellan Sverige och Norige} __ re¬
miss till StatsUtskottet, af Kongl. Maj ts Nådiga
Proposition, om bidrag af Magazinslnrättningen,
till förekommande af Btöd pri sets stegring i Huf-
vudstaden, . anmälan, air Ståndet ansett det bo¬
ra förblifva vid det förstärkta StatsUrskottets fatta¬
de beslut, att en öfverflödsafgift skulle utgå genom
taxering af vissa öfverflödsartiklar, och derest den
erforderlig» summanj ej kunde på annat sätt er¬
hållas , en fyllnadsafgift utgöras för Landtulls er¬
sittningen ; . remisss till StatsUtskottet af Kongl.
Majus Nådiga Proposition, rörande behofvet af
set skilde penningetillgångar till upphandling af
spannemål.
Från Högvårdige Preste Ståndet: af den 5,
3354
Den 18 Juni.
6:te, 8:Je, utte, I3:de, i5tde och i6:de Junii,
angående Ståndets beslut , att StatsUtkotters hem-
ställan om underdånig anhållan hos Kongl. Majtt,
det KrigsCollegium må undfå Nådig befallning,
att för Revisorerne jemväl uppvisa redogörelsen
för Krigsmanshus*, Koställs- och MötcsPassevolance
Cassornas tillgångar, bor förfalla; återremiss
af StatsUfskottcts Utlåtande, angående Rikshufvud-
boksiutet; bifall till StatsUiskottets Betänkanden :
,j;o rörande de af Riksens Ständers år lgi7 till¬
förordnade Revisorer anmärkte omständigheter,
vid redovisningen för Tullverkets medel; 2:00m
Postverkets intrader, 5:0 om ChartzSigillatae-me-
dels redogörelsen; det Ståndet utan anmärk¬
ning uppskjutit till afgörande vid nästa Riksdag
ConstiturionsUtskottets förslag till ändringar i 14
§ Riksdagsordningen; Ståndets förblifvande
vid sitt beslut om olämpligheten af den föreslagne
förhöjningen i Posttaxnn m. m.j bifall till
BancoUrskottets Betänkande,»om förändrad Revi¬
sion af Banco- och RiksDiscont-Verkens förvalt¬
ning och räkenskaper år 1817» StatsUtskottets
Betänkanden; 1:0 om Controll å HushållsSällska¬
per nas disposition af de utaf g:de Hufvudtitelns
fond eihaline medel; 2:0 om ControllSrämpel-af-
giften för Guld , Silfver och Tenn, 3:0 medels
anslående på Stat till bestridsnde af Inqvarterings-
penningar för Götheborgs Stad; LagUtskottets
Betänkande örn en lag, angående vidtagande an¬
stalter, för au anhålla personer, som begått för¬
brytelser i ert af de förenade Riken Sverige och
Norrige , och derefter afvika till det andra ;
ogillande af Allmänna Besvärs- och EconomieUt-
skottets förnyade Utlåtande, rörande beståndet af
Den 18 Junii.
3255
sådane Contracfer om Prest - rättigheter, hvilka
emellan Pastorer och Forsamlingame upprättas j
uppskjutande till nästa Riksdag af Constitu*
tionsUtskottets förslag till ändring uti Regerings¬
formens 9 §.; atem miss af ConstitutionsUt-
skottets förslag, 1:0 i anledning af Kongl. Maj;ts
Nädiga Proposition om ett additament till Riks-
Acten emellan Sverige och Norrige; 2:0 till än¬
dring af RiksdagsOrdningens 38 bifall till t
j;o Stats- samt Allmänna Besvärs och Economie-
Utskottens Betånkanden, omfFinska Handelns in¬
skränkning, 2:0 StatsUtskottets Betänkande, a) om
Statens intraders uppbärande af RiksgäldsContoiret;
__ b) Tullvedens uppbärande i Halmstad;
godkännande af l;o Banco- och LagUtskottens
Betänkande N:o 112, om beloppet af de belö¬
ningar, som böra erläggas till dem, som upptäcka
efterapare af Bankens och RiksgaldsContoirets Sed¬
lar; 2:0 till StatsUtskottets N:o 292, om General-
AssistanceContoirct, samt 293, i anledning af f.
d. Commissarien Lanellt ansökning om försuten
tids återställande m. m.; _ bifall till StatsUt¬
skottets Betänkande t om Skånska Roteringen,
jemte Utskottets i ett sednare Utlåtande afgifne
förklaring: — remiss till Stats- och Economie-
Utskotten af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse, om
bidrag till förekommande af brödprisets stegring
i Hufvudstaden; förklaring att Ståndet ogillat
Lag- och EconomieUtskotters Betänkande, om
en mera utvidgad Näringsfrihet, på den grund
att Ståndet ansett Utskottens åtgärd öfverdådig; _
Stcåndets beslut, att uppskjuta afgörandet utaf frå¬
gan om Malmö, Götha Canal och Götheborgs
Disconters utredning, till dess Suts; och Banco*
3356 Den 18 Junit,
Utskotten inkommit med jemnkningsförslag i
ämnet; bifall till Ststs- och Bevillningsutskot¬
tens inmsrällan, att till forstårkta SratsUtskottet
öfverlemna frågan, om afgift till Veneriska smit¬
tans hämmande; _ godkännande af Econonrie-
Utskottets jemnkningsförslag i frågan om skyl¬
digheten att afskala balken å utsyne Ekar; ,
Ståndets förblifvande vid dess bifall till Econo-
jnieUtskottets Betänkande, om uppgifvande af
förbudet emot Landsköp; bifall till 1:0 Ban-
CoUtskorters Utlåtande N:o 59, om präglande
af en sMedaille, till åminnelse af märkvärdige
händelser under nuvarande RiK.smö'C; 3:0 Stats-
och EconomieUtskortets a) i anledning af anmärk¬
ningar vid Betänkandet om TuliVcrket, b) Dito
vid Utskottens yttrande , om inrättande af Cor-
rectionshus på Borgholm och Wadstena; 3:0Lag-
och EconomieUtskottens först afgifne Betänkande,
i frågan om Enskiftesdelningar, med de i sednare
Utlåtandet tillstyrkte ändringar; 4:0 Economie-
Vtskotrets, angående sammandrag af TabeliVer-
ket m, m.; antagande af sednare alternativet i
Stats» och BancoUtskottens Betänkande, angående
yrkad undersökning om Gotha CanalDirecriotls
förhållande; tillkännagifvande, art Ståndet ej kun¬
de frångå sitt redan fattade beslut, i frågan om
en nv ConcoursLag 5 bifall till StatsUtskottcts Be-
tänkauden , angående urno Statsregleringen i all¬
mänhet ro, m-j arn Rikshufvudbokslutet, med de
af Utskottet ytterligare föreslagne tillägg; 310 ut¬
vexling af nyq smärre Banco- och RiksgäldsSed-
Jari samt L»g- och EconomieUtskottens Betänkan¬
de om granskning af Lagens föreskrifter, i frågan
oro Skogsåverkan och skogshushållning; instäm¬
Den 18 Junii.
3257
mande med BorgareStåndet deruti, att bevillnings-
bristen bur genom fyllnadsafgifjen etsättas; remiss
till SratsUtskottet af Kongl. Maj;ts Nådiga Pro¬
position , om serskildta penningerillgångar till
upphandling af Spannemål: instämmande uti
Ridderskapet oell Ädtlns beslut, rörande ett tillägg
till StatsU'skotrers Betankanden om Skånska Ro-
teringen; bifall till Bevillningsutskottets Be¬
tänkande, om grunderne för den blifvande Be-
villningen; jemnkning i Ståndets förut fatra¬
de beslut om sättet för Bevillningsbrtstens ersät¬
tande m. m.
Ifrån Hedervärda BondeStåndet af den 8,
II, 13, 15 och 16 Junii, af innehåll, att Stån¬
det ansett sig ej kunna antaga PresteStånders in¬
bjudning, att förena sig uti dess beslut, i afseen¬
de på 1 agUtskottets Utlåtande, med förslag till
en ny ConcoursL<g} bifallit l:mo StatsUtskot-
tets Utlåtande öfver vackt fråga, att Statens alla
Intrader skulle uppbäras af RiksgäldsContoiret; 2*,o
Banco och LagUtskottcns Betänkande, om före¬
slagen ändring i fot fattningarne rörande beloppet
af de belöningar, som böra erläggas till dem, som
upptäcka efterapare af Sedlar ; — 3:0 Bevillnings¬
utskottets Utlåtande öfver gjorde anmärkningar
vid förslaget till en ny Chartte Sigillatte Förord¬
ning ; bifallit StatsUtskorrers Utlåtande, rörån.
de Tullvedsuppbörden i Halmstad; lågt till hand-
lingarne Stats- och EconomieUtskottens Utlåtande,
öfver anmärkningar vid Betänkandet , angående
anstalters vidtagande till förekommande af steg¬
ringen i priset å det grofva brödet; bifallit
EconomieUtskottets Utlåtande i anledning af an¬
3258 Den 18 Junii.
märkningar vid Betlnkandet om en allmin deli
mera utvidgad näringsfrihet m. m.; _ godkänt
BancoUtskottets Memorial , om prägling af en
Medaille till åminnelse af vigtiga händelser un¬
der närvarande Riksmöte; bifallit StatsUtskot-
rets Utlåtande, i anledning af Riksens Stånders
Revisorers berättelse om General AssistanceCon-
toiretj gillat i;mo StatsUtskottets Utlåtande,
i anledning af Commissarien La ne lif ansökning
om forsuren tids återställande m. m.j a:o Eco-
nomieUtskottets Betänkande, rörande ett samman¬
drag af Tullverketj beslutat, i anledning af
Ridderskapet och Adelns inbjudning till lörenmg,
att uppskjuta allt yttrande i frågan om Disconter-
ternas utredning , till dess Stats- och BancoUt-
skottens Betänkande i ämnet hunnit inkomma ; _
Remirterat till Stats- och EconomieUtskotten
Kongl. Majits Nådiga skrifvelse, om anstalter till
förekommande af stegringen i priset å det grofva
brödet; låtit bero vid EconoinieUtskotteis Me¬
morial, angående Skogarne i Riket * . remitte-
radt till StatsUtskottet ett anförande, rörande till¬
ökning i arfvode för Cantzliernas och Vakrbetje-
ningens aflöning; Jåtit bero vid StatsUtskottets
Utlåtande i anledning af gjorde anmärkningar vid
dess Betänkande, om ersättning för Deputerade,
aom komma att afresa till Norrige; fattat
serskildt beslut i anledning af Lag- och Econo*
mieUtskottens Betänkande i frågan om förändrip-
gar uti EnskifresFöifattningarne’ förbhfvit vid
sitt Iemnade bifall till EconomieUtikottets Betän¬
kande , om inrättande af allmänna Correctionbus
på Borgholms Slott och i Wadstena; bifallit
Stats- och EconomieUtskottens Utlåtande öfver an¬
Den 18 Junii.
3259
märkningar emot Betänkandet om TullVerkets
Styrelse och förvaltning m. m.; — antagit Bevill-
ningsUtskottets förslag, att till Förstärkta Siats-
Utskottet öfverlemna frågan, om medel till Ve¬
neriska smittans förekommande samt gillat Vote-
ringsPropositionen; förblifvit vid sitt lemnade
bitall till BevillningsUtskottets Förslag till en för¬
nyad Chartae Sigillaiae Förordning; ogillat
Lag- och EconomieUrskörtens Utlåtanden angåen¬
de upphäfvande af Landsköp, samt fattat serskildt
beslut; förblifvit vid sitt lemnade bifall till
LagUtskortets Utlåtande , rörande en ny Cuncours-
Lag; — antagit forsta alternativet i Stats- och
IianeoUtskottens Utlåtande, ofver yrkad under¬
sökning af Götha CanalDiscontDirections förhål¬
lande; lagt till handlingarne SiarsUtsUottets
Utlåtande öfver återremiss af Betänkandet, om
KronoSkogarnes inrättande; låtit bero vid
StatsUtskottets Utlåtande öfver anmärkningar vid
Betänkandet, om en förbSttrad hushållning med
Eheskogarne; — lågt till handlingarne Stats- och
EconomieUtskotrens Utlåtanden angående i:mo
Indelta Regementernas beklädnadssätt; 2:00111 me¬
del till välmågans återförande; — 3:0 om Höga¬
nas Stenkolsverk? öfvertagande af Staten; lå¬
tit bero vid EconomieUrskotrets Utlåtande , öfver
gjorde anmärkningar vid dess Betänkande, om
inrättande af en ny Bergslag i Norrbottens
Län; — antagit ConstitutionsUtskottets Förslag
till förbättring i Nationalrepresentationen , att be¬
handlas på sätt 56 §. Reg. Formen föreskrifter;
— låtit bero vid Stats och EconomieUtskottens
Utlåtande öfver anmärkningar vid Betänkandet,
om Afrada- och KronoTionde Spannemålens ut-
ga6o
'Den 18 Junii.
görande; ogillat StatsUtskottets Utlåtande i
anledning af anmärkningar vid Betänkandet om
RikshufvudBokslutet $ — instämt med det af Rid¬
el rskapet och Adeln föreslagne tillägg vid Stats-
Utskottets Betänkande angående Skånska Roterin-
gen; bifall till timo StatsUtskottets Urlåtan-
den angående a) utvexling af nya smärre Banco-
och RiksgaldsSedlar, b) Statsreglering^ i allmän¬
het m. m ; 2:0 Lag- och EconoinieUfskottens Betän¬
kande, om granskning qf hvad Allmänna Lagen och
Skogsordningen stadga i afseende på Skogshushållning
och åverkan 5 remitterat till Stats- och Ban*
coUtskotten Kongl. Maj;ts Nådiga Proposition om
serskildte penningetillgångar till upphandling af
spannemålj — instämt uti Ridderskapet och A-
delns beslut , angående behörig undersökning,
om Rotehallarnes vid Södermanlands Regemente
hafde utgifter i och för Solda»bekladnaden j samt
ansett en dylik undersökning böra sträcka sig öf¬
ver hela Riket* antagit Friherre Edelcrantz’r
förslag i frågan otti en friare handel med Svenska
Skogsproducter; — bifall till Stats- och Econo-
mieUrskottets Utlåtande, af innehåll att Utskot¬
ten ansett deras förut meddelte Betänkande om
inrättande af en BergVerksSkola böra förfalla ; —
frånrrädt beslutet i frågan om Bevillnintjsbristens
ersättande , och ansett den genom öfveiflödsafgift
bera godrgöras,
Lades till Handlingarne.
Upplåstes ett Prorocol!sLTtdrag ifrån Höglofl,
Ridderskapet och Adeln för den ii i denna må-
Den 18 Junii.
nåd , innehållande cn inbjudning till de öfrige
RiksStåndtn , att deltaga i Ridderskapets och A-
delns beslut, i anledning af en inom Ståndet väckt
motion, angående undersökning om den ersätt¬
ning, sorn rätteligen kunde komma att tillfalla
Rotehållarne vid Kongl. Södermanlands Rege*
mente.
Herr Sch wan H. N. yttrade: Jag kan ej
underlåta, att anmärka det besynnerliga förhål¬
lande , som härvid företer sig, att en Motion
blifvit hos Riddtrskapet oell Adeln ej mindre
väckt långt efter den i Riksdagsordningen stad¬
gade Motionstid , än äfven till profning och af¬
görande upptagen , utan att Målet blifvit till nå¬
got Utskott remitteradf, samt att Ridderskapet
och Adrin sedermera inbjudit de öfriga MedStån-
den till instämmande i dess sålunda fattade be¬
slut. Det torde vara öfverflödigt att lägga i da¬
gen de vådliga följderna utaf ett sådant behand¬
lingssätt af Riksdagsäienderne , ehuru obetydligt
ämnet än må vara, hvilket helt och hållet stri¬
der emot RiksdagsOidningens föreski ilt, och som
förnärmande Grundlagarnes helgd, snart skulle
kunna bereda deras upplösning. Det är äfven på
sådan grund , sorn jag anser Ståndet böra upp¬
skjuta afgorandet af detta mål •> till dess det hun¬
nit inhemta närmare upplysning, om ej den i
fråga varande Motionen möjligen kan stå i sam¬
manhang med någon förut i behörig ordning
meddelad remis'!, eller hvad som gilvit anledning
till denna ovanliga åtgärd.
Häruti instämde Herrar Ekslund, Wide-
326a Den 18 Junii.
bers,, Lund ooh C e der bor g-, och blef om-
förmäldte ProtocollsUtdrag derefter lagdt pä
Bordet.
Följande Utlåtanden upplästes och lades på
Bordet:
Ifrån Bevtllnings Utskottet:
N:o 24, ofver de emot det författade projectet
till en blifvande Bevillningsförordning gjor-i
da anmärkningar.
N:o 25, angående åtskillige anmärkningar, för¬
anledde af Utskottets Betänkande under den
23 Maji, i afseende på flere till Utskottet
remitterade och Allmänna Bevillningen rö¬
rande Memorial.
N:o 23, rörande öfverflöd®- och fyllnadsafgif-
gifterne.
Från Stats- och Banco Utskotten:
N.*0 C5 , innehållande förslag till sammanjemnk-
ning af någre skiljagtigheter uti RiksStån-
dens Beslut, angående allmänna penningerö*-
reisen och myntvärdets upprätthållande.
N:o 31O1 rörande skyndsam inlösning af Filial-
Disconternas Assignationer.
Den ig Junii. 3263
N:o 30g, angående förslag till jemnkningar i
vissa delar af RiksStåndens skiljaktiga beslut,
rörande utredningen af Götha CanalBolags-,
Malmö- och Götheborgs Disconter.
Föredrogs till afgörande följande Utlåtanden,
nemligen:
BancoUtskottets
N:0 <52, i anledning af frågan oin fond i Ban¬
ken till inlösen af de så kallade Schlegel-
ska godsen i Hallands län.
N:o 64, i anledning af StatsUtskotters förslag rö¬
rande förskott från Banken till inlösen »£
KrigsCommiténs invisnir.gar.
Lag- samt Allmänna Besvärs• och Economie.
Utskottens
N:o 120, i anledning af frågan om obehindrad
rättighet för Skattehemmansägare till svedjan¬
de å deras skog m. m.
Lag Utskottets
N*.o i£2, öfver vackt Motion angående upprät¬
tande och allmänt kungörande af ett forma-
Jair, huru skuldsedlar böra skrifvas.
Stats-, Banco- och LagUtskottens
N:0 121, öfver väckt förslag om utfärdande af
3264 Den 18 Junii.
ett allmänt så kalladt Moratorium eller Tern»
bref.
Och blefvo alla dessa Utlåtanden af Borga-
reStåndet bifallne.
Till afgörande föredrogs ä nyo StatsUtskot»
tets pä Bordet hvilande Utlåtande;
N:o 307, öfver anmärkningar vid dess yttrande
angående Öfverstelnddningens vid f. d. Öst¬
göta Cavajlerie - Regemente upplåtande till
Kongl. Maj:ts Nådiga disposition; och fann
BorgareStåndet för godt att vid sitt förut
i ämnet fattade beslut förblifva.
Upplästes Högloflige Ridderskapet och Adelns
ProtocollsUrdrag af den ir i denna månad, rö¬
rande Ståndets inbjudning till de öfriga RiksStån-
den, att förena sig i dess beslut, att till StatsUt-
skottets, så väl den 24 sistlidne April afgifne Be¬
tänkande , i anledning af väckte Motioner röran¬
de Skånska Roteringen, som ock den 4 dennes
meddeldre utlåtande öfver de vid nämnde Betän¬
kande gjorde anmärkningar, lemna bifall, med
det tillägg , att de Roteringsskyidige, hvilka vid
förra Roieringen varit frånvarande, må till den
nya undersökningen varda behörigen kallade, samt
dervid äga rätt afgifva det utlåtande, hvartill de
kunna
Den ig Junii.
3265
kunna anse sif» befogadej och fann Ståndet för
godt att förblifva vid sitt förut i ämnet fattade
beslut.
Föredrogs å nyo BancoUtskottets Utlåtande:
N:o 63, ofver den i följd af Kongl Majus Nå¬
diga Proposition till förnyad handläggning
remitterade fråga, om beviljande af ett lane-
biträde från Banken till Götheborgs Stad.
Herr Arfvidson anmälte, att han för
närvarande ej vore beredd att ingå i någon huf¬
vudsaklig pröfning af sistberörde Utlåtande, och
anhåll, på sådan grund, att Betänkandet måtte
till nästa sammankomst få hvila på Bordet.
Häruti instämde Herrar C eder bor g och
Ekelund, med tillägg af den sistnämnde, att
denna begäran efter dess tanka icke kunde vågras.
Protocollerne för den 23 och 30 nasti. Maji
justerades.
Herr Talmannen och BorgareStåndets Leda¬
möter åtskiljdes kl. | till 2 e. m.
In fidem
L, A. Ekmarck,
Borg, St, Prof, N:o 409, 410,
3266
Den 20 Junii.
Plenum kl. 10 f. m.
Herr Talmannen tillkännagaf , att han pä
morgonstunden erhållit ifrån Hennes Maj:t Enke-
Drottningens Kammarherre den beklagliga un¬
derrättelse, att Hennes Maj:t kl. 3 på morgonen
hastigt och svårt insjuknat, så att Dess vederfåen¬
de svårligen vore att hoppasj hvarefter Herr Tal-
nu sednare inhämtat en tillförlitlig, ehuru
ej officiel, kännedom örn Hennes Majits högst
sorgliga frånfälle.
Secreteraren anmälte, att Herr Holm jnsterat
sitt yttrande till Ståndets Prorocoll den 6 Junii,
i frågan om Financeregleringen, och begärt det¬
samma extraderadt, hvilket beviljades, ehuru den
öfriga delen af samma dags Protocoll ännu ej
hunnit justeras.
Föredrogs och bifölls Stats- och BancoUt-
skottens Memorial N:o 310, rörande skyndsam
utredning af FilialDisconternas Assignationer, jemte
Den 20 Junit. 32é>7
samma Utskotts förslag N:o 65, till såmrnati*
jemnkning af någre skiljaktigheter i RiksStånderts
beslut, angående allmänna Penningerörelsens och
Myntvärdets upprätthållande.
Till afgörande företogs: Stats- och BanCö-
Utskottens förslag N'o 309, till jetnnkningar i
vissa delar af RiksStåndens skiljaktiga beslut, rö¬
rande utredningen af Götha CanalBolags, Maima
och Götheborgs Disconter.
3:dje Punkten Upplästes, Och fann Ståndet
för godt, att dervid fot blifva vid sitt förut fatta¬
de beslut.
Efter 4;de Punktens jäsning yttrade Herr
Örnberg: Ehuru jag för urin del helt och
hållet giliar Utskottens i deras Botänkande uppgif-
ne förslag, att Götha Canals samt Malmö Discon-
ters öfrige Capitalskulder, jemte derå till deri 1
October i8*7 uppliipne räntor , skulle iiqvideras
till fulla beloppet med RiksgåldsContoirets Obli¬
gationer, ställde på 5 armed i;dels proCents årlig
afbetalning, dock utan ränta, hvilket förslag blif¬
vit af BolgareStåndet beviljadt; anser jag mig lik¬
väl nU, då fråga är att sammanjemnka mcningar-
ne i afsigt au ernå ett helt resultat, mig ej böra
lägga hinder i vägen tor antagandet af Utskottens
uppläste förslag, helst skillnaden emellan detta
och det förut meddelta ar ganska obetydlig och
föga maktpåliggande. Jag hemställer derföre otti
ej Stånden kunde harvid möta ^varanpira på half*
Den 20 Junii.
va vägen, och bifalla jemnkningsforslaget. Likväl
anser jag detta bifall böra lemnäs af BorgareStån-
det med det uttryckliga förbehåll, att de öfrige
RiksStånden instämma i samma beslut; i annat
fall bör, enligt min tanka, BorgareStåndet fork la¬
ra , att det forblifver vid sitt föiut yttrade bifall
till Utskottens förra Utlåtande i denna del.
Herr Holm: Jag åberopar min serskildta
mening till Utskottens Proiocoll, hvilken åtföljer
Betänkandet, DI 2:ne Stånd beslutat, att Götha
Catials- och Malmö Disconters 3 procents sedlar
och afskrifningsiäkningar skola inlösas om 5 år,
med J;dels årlig afbetalning , hvarmed början
skulle göras nästa årj men deremot de 2:ne öfri¬
ga instämt i det beslut, att hälften skulle inlösas
genast, och den andra hälften om 2-J år; och
enär således , i afseende på forsta hälften, 2:ne
Stånds beslut äro emot 2 Stånds, kan, enligt min
tanka, ingen jemnkning äga rum; hvarföre jag
hemställer att Ståndet forblifver vid sitt en gång
fattade beslut.
Herr Wideberg-, Ehuru jag äfven är af
den tanka, att BorgareStåndet ej bör frångå sitt
bifall till Utskottens förra Betänkande i denna del,
c '
instämmer jag likväl med Herr Ornberg, att
då bär är fråga om att sammanjemnka RiksStån-
dens meningar och erhålla ett bestämdt resulrat,
bör den obetydliga skillnaden, som äger rum
emellan Betänkandet och jemnkningsforslaget, ej
ligga hinder i vägen för Ståndets bifall till det
sistnämnde, dock med uttryckligt vilkor, att de
öfriga Stånden deruti äfvenledes instämma.
l
Den 20 Junii.
Herr Kjell anaer', För min del ser jag
ej heller någon svårighet vid att b'falla jemnk-
ningslörslaget, dl det så föga skiljer sig ifrån
Ståndets förut fattade beslut.
Herr Thunell', Jag instämmer så mycket
hellre deruti, att Ståndet måtte bifalla jeinnknings-
forslaget, med det af Herr Ornberg uppgifna
förbehåll, som, i händelse frågan skulle återremit¬
teras eller öfverlemnas till förstärkta Stats- och
BancoUtskottcns åtgärd , detta skulle förorsaka en
stor omväg, uran att troligen frambringa några
vigtiga resultater.
Herr Norström begärde proposition till
bifall å nyss upplåste 4:de punkt af Jemnknings-
Betänkandet.
Herrar Nore'ut oell Mitander förenade
sig med Herr Wideberg.
Herr Sch wan H. N.', Sedan frågan nu
synes blifvit tillräckligen discurerad, anhåller jag
om Proposition , huruvida Ståndet förbi ifver vid
sitt förra beslut eljer antager jemnkningsförslaget
med det af Herr Örnberg framställde vilkor.
Härmed förenade sig Herr Setterwall.
Uppå Herr Talmannens derefter framställde
Proposition, biföll BorgareStånder Utskottens i 4
punkten uppgifne jemnkningsförslag, med det
förbehåll, att detsamma jemväl af de öftiga 3:ne
RiksStånden blefve bifallet; i annat fall skulle lior»
3270 ^en 2° Juaii.
gareSråndet förblifva vid sitt förut i ämnet fatta¬
de bfcsjut.
Herr holm reserverade sig under Aberopan-
de af sjtf ofva?) upptagne yttrande,
7:de och jo:de punkterne af jemnkningsför*
slaget upplästes oell bifållos enhälligt,
jitte pcb l?;te punkterne upplästes.
Herr /Arfvidsson-. Jag hemställer, om
ej, enär den föreslagne jemnkningen äfven här
är ganska obetydlig, Ståndet kunde bifalla Ii;te
och ia;te punkterne, sorn stå i nära sammanhang
med hvarandra. Likvål skulle jag önska, att till
Ståndet få hemställa, 0111 ej någon jemnkning
kunde åga rpm vid Utskottens förbehåll, det nu
varande Directeurer öfver Götheborgs Discont af¬
lemna deras förbindelse, att en för alla och alla för
en ansvara RiksgäldsContoiret för all den förlust, sorn
detta Verk vid utredningens slut möjligen skulle
kunna komma att vidkännas på sitt förskott till
räntebetalningen ; ehuru jag ej härigenom vill
lägga hagot hinder i vågen för förslagets anta¬
gande.
Herr Schwan H. N: Då forhållandet med
dessa punkter och 4iden punkten är nästan allde¬
les lika, får jag föreslå, att de afven på samma
sätt behandlas, och att Ståndet bifaller nite och
lätte punkterne med det vilkor, att de öfrige
MedStåtiden stanna i samma beslut, men i annat
fall lorbiifver vid sin förra tanka. Hvad lör öf-
Den 20 Junii.
3271
rigt angar Directionens ansvarsskyldighet för den
brist, som möjligen kunde uppkomma vid ränte¬
betalningen, så tror jag, att Directionen redan
åtagit sig ett sådant uti Allmänna Tidningarne, och
jag vet dessutom, att densamma i flera Penninge-
verk, och ibland annat uti ConvoyCommnsa-
riatet , ansvarar både för Capital och Rånta sorn
för egen skuld.
Herr Setterwall: Enligt min tanka ar
hvad Utskotten tillstyrkt, angående Götheborgs
DiscomDirections ansvarsskyldighet för den förlust
RiksgäldsContoiret kan komma att vidkännas på
förskottet till räntebetalningarne, helt och hållet
Öfverensstämmande med Directionens åtagne och
i Alimänna Tidningarne kungjorde förbindelser.
Herr Talmannen framställde härefter följande
Proposition: bifaller Högtärade Ståndet, iijte och
ia;te punkterne i jemnkningsförslager, med vilkor
att de öfrige 3;ne McdStånden instämma i samma
beslut.
Denna Proposition besvarades med Ja,
Herr Borgmästaren Holm reserverade sig,
och åberopade samma skål, som gifvit anledning
till dess reset vation vid 4:de punkten,
a4;de punkten upplästes.
Herr Schwan H. N. anmärkte, att den här
för Actieagarne i Götheborgs Discontj tillstyrkte
f> procents ränta borde bifallas, och ansåg denna
3272
Den 2o Junii.
jemnkning ganska obetydlig, helst Banken gjort
så stora uppoffringar för de öfriga Disconterne,
och af ingen haft så reel vinst som af Götheborgs.
I4:de punkten blef härefter bifallen.
l6;de och sista punkten upplästes och bi¬
fölls.
Och blef med anledning häraf ett så lydan¬
de ProtocolhUtdrag uppsatt och till de Respective
MedStånden expedieradt;
S. D. Vid föredragning af Stats- och Ban-
coUtskottens Utlåtande N:o 309 tann Boigare-
Ståndet sig böra antaga alla de utaf förenade Ut¬
skotten föreslagne jemnkningar, rättelser och
tillägg uti upptagne delar af RiksS'åndeus skiljak-
tige beslut, rörande utredningen af Götha Canal.
Bolags-, Malmö- och Götheborgs Disconrer; dock
med det förbehåll hvad 4:de, titte och iaite
punkterne, rörande liquidationssättet af Disconter-
nes Capitalskulder, jemte derå till den 1 Octob.
I817 upplupne räntor stadgar, att, så framt Riks-
Ståndens Pluralitet icke förenar sig uti Utskottens
förslag till sammanjemnkning, BorgareStåndet då
förblifver vid sitt förut i denna del af ämnet
fattade beslut.
Till slutligt afgörande upplästes Bevillnings¬
utskottets Memorial Nto 23, rörande öfverflöds-
och fyllnadsafgifterne.
Den ao Junii.
Herr Wide b er g: Efter förstärkta StatsUt-
skotters beslu'. att öfverflöds ifgiheiskulle äga rum,
liar Hö g t år,ide S', inder afgjort, att 250,000 R:dr
årligen skulle till Bevillnmgen lemnäs af Ranken
med vilkor, att öfveiflödrafgifterne skulle lörsvin*
na; och sedermera har Ståndet älven beslutat,
att den ytterligare bus en skulle utgöras genom
fyllnadsafgifr Jag finner således icke något skäl
att nu frångå detta beslut, utan tillstyrka att Stån¬
det må dervid för blifva , om der ock skulle
föranleda till en ny Votering i förstärkta Stacs-
Utskottet.
Herr Norström ; Jag hemställer äfven, att,
enär nu mera blifvit upplyst, att Bevillningssum-
man blifvit minskad med 250,000 R:dr, och en
afgift på öfverflodsartiklar ostridigt skulle med¬
föra många olägenheter, BorgateStändet ej måtte
frångå sitiför ut i åmner fattade beslut, helst Bor»
gareStåndet fästat dervid det uttryckliga vilkor,
att all öfverflödsafgift skulle försvinna.
e
Herr 0 r 11berHärmed förenar jag mig
till alla delar, och får endast riliagga, att ehuru
StatsUtskottets förslag ej inkommit, var likväl all¬
mänt kändt, att, utom den yppade bristen i 1815
års Bevillning, ett nytt Bevillningsanslag af 250,000
R dr, till fyllande af Statsbehofven, skulle äskås;
och att således ett saminantäknadt behof af
450,000 R:dr var får handen, eller 416,000 R:dr,
sedan igenom Postuxans förhöjning 40,000 R:dr
derifrån afgått, hvilket betydliga belopp afskräck-
te förstärkta StatsUtskottets Ledamöter ifrån att
lägga hela summan på dea aå kallade fyllnadsar-
32?4
Den 20 Junii.
likeln; och härifrån härledde sig dess beslut, att
den skulle läggas på öfverflöda; men då nu se¬
dermera Riksens Ständer beslutit , att StatsVerkets
afbetalning till Banken skulle minskas med 250,000
R:dr årligen, hvarigenom hela befarade tillöknin¬
gen i Bevillningen försvann, och bristen i 1815
Irs Bevillningscalcul 166,oco R:dr endast återstår j
ar jag af den tanka, att under sådane fårindrade
omständigheter, Riksens Ständer, utan hinder af
förstärkta StatsUtskottets åtgärd och Riksdags¬
ordningens föreskrift, kan förblifva vid sitt en
gång fattade beslut. Då frågan förevar i Bevill-
nmgsUtskottet, yttrade flere af BorgareStånders
Ledamöter, att de ej kunde frångå den af Ståndet
yttrade mening, hvarigenom äfven Votering för¬
anleddes. Det är i sakens närvarande skick mia
öfvertygelse, att örn äfven BorgareStåndet ensamt
skulle förblifva vid sitt förut i frågan fattade be¬
slut , så borde frågan öfverlemna* till ytterligare
profning af en ny Nämnd, äfvensom att det för¬
stärkta StatsUtskottets beslut kan af'ett nytt så¬
dant Utskott upphåfvas.
Häruti instämde Herr Faure It,
Herr Ekelund anförde: ”Jag är helt och
hållet förekommen af Herr Wide ber g, och
anser lika med honom, att sedan Hogtärade Stån¬
det vid Financebetänkatlders afgörande bestämt,
att den statsbrist , som genom bevillning skulle
utgå, kommer nu att af Bankens tillgångar med
J 50,000 R:dr att utgöras, och att då Högtärade
S»åndet biföll detta, så skedde det med det ut¬
tryckliga vilkor, att återstoden af hvad i Be vill-
Den 20 Junii. 3275
ning måste utgöras, deremot skulle genom Fyll¬
nad safgifr påloras, men ingalunda genom Bevill-
nings erläggande å så kallade öfverflodsartikiar.
För min del kan jag icke finna, att Högtårade
Ståndet nu kan förandra detta beslut, och deri¬
genom åtaga sig bevillningens fyllande genom 6f-
veiflödets taxerande, annorlunda, än att med det
samma åfven upprifva beslutet om de 250,000
R:dr, hvarmed Banken skulle anlitas, då detta be¬
slut var fästadt med ett vilkor, och som jag an¬
ser att ett vilkor bör vara lika så heligt som ett
beslut , så önskade jag att Högtårade Ståndet ville
helt och hållet förblifva vid sitt förra beslut och
sitt dervid fästade vilkor.
Då voteringen till statsbristens fyllande dess¬
utom förevar uti Förstårkta StatsUtskotttt, var,
om jag ej minnes orätt, ännu icke bekant, huru
stort defficit det var på förra Bevillningen, åtmin¬
stone var icke summan precis bestämd, huruvida
denna brist, som tillkommit genom den Bevill-
ningsStadga, som år igij blef faststäld, och som
grundar sig på Fyllnadsafgift, nu skulle ersåitas
genom afgift på öfverflodsartikiar, kan jag icke
finna vara mera lämpligt, i synnerhet som den
skulle verka retroactift, än den man nu vill för¬
klara vara stridande emot RegeringsForm och
Riksdagsordning5 och sedan man funnit utväg,
på sätt som jag förut nämt, till fyllande af Stats-
bristen 350,00c R:dr, som egentligen var hvad sorn
i förstärkta SratsUtskottet skulle genom votering
utrönas, nemligen om den skulle antingen ge¬
nom fyllnadsafgift eljer genom taxering på öfver-
flödsartiklar utgå, nu är afhulpen, så är dst ock*
Den 20 Junii.
så enligt min tanka så mycket mera gifvit, att
Ståndet förblifver vid sitt en gang fattade beslut»
hvarå jag får äran anhålla om proposition/’
Häruti instämde Herr Fredin.
Herrar Fogelmark , H eli strom och Fors¬
sell förenade sig med Herr Wideberg.
Herr Limnelius anförde: DI Ståndet redan
fattat det beslut, att bristen i Beviliningen bör ge¬
nom fyllnadsafgift ersättas, och att ali ofverflöds*
afgift bör försvinna, kan Ståndet, enligt min tan¬
ka, ej frångå detta en gång fattade beslut, men
om detta skulle anses stridande emot Riksdags¬
ordningen, och någon fråga om förändring i be¬
slutet uppstå, anser jag , lika med hvad jag förut
en gång yttrat, öfverflödsafgifren bora läggas
på Bränvin och Tobak, emedan jag anser denna
afgift både mindre tryckande och mera rättvis än
en på liera ofverflödsartiklar fotdelad bevillning.
Herr Lund: Jag får åberopa hvad jag för¬
ut i detta ämne anfort, och tillägga det jag än¬
nu ar af samina tanka, att , om det bristande i
Beviliningen skall fyllas genom öfverflödsafgift,
denna benämning mera misshagar folket än den
af fyllnad^afgiit; emedan den förra säkert medför
många obehagliga följder, och den sednare dere¬
mot synes lör mig blifva en jemnare fördelning
af folkets böidor.
Skulle Riksens Ständer enligt billigheten
vilja införa en rättvisare fördelning, så hemställer
Den 20 Junii.
3277
jag vördsamt, om icke I800 ars JtevillningsFör-
ordning, i det som angar öfverflöd , borde följas,
emedan ofverflödsartiklarne der äro utförda efter
personernas mindre inkomst , mer eller mindre
lömngsviikor, högre eller lägre tjenster. I annat
fall träffar öfverilodsafgifien den håga och låga,
dea rika och fattiga Ståndpersonen lika, hvilket
jag anser vara mindre rättvist ; ty den som har
mera råd, bör betala till Sraten mera, än den
som är mindre förmögen och fattig, emedan den
förre nju er mera af öfver flödet än den sednare.
Herr Westin: Jag skulle gerna bifalla, att
all öfverflödsafgift forsvunne, helst ordet öfver¬
flödsafgift väl är en vacker tanka , men som säl¬
lan eller aldrig tråffar det verkliga öfverflödet;
och jag måste medgifva , att jag med ledsnad
hörde resultatet af Förstärkta StatbUtskottets åt¬
gärder; men då ett beslut redan är fattadt , hvil¬
ket enligt min tanka ej kan ryggas utan att for¬
nanna Grundlagens helgd, och då således hvad
som år gjordt ej kan ändras, samt för öfrigt hår
är frågan att, sammanjemnka meningar; så får
j3g hemställa, att man går halfva vägen hvar, och
att åtminstone någon afgift , ehuru obetydlig den¬
na ån må vara, lägges på ofverflodet. Jag får
sluteligen anmärka , att Hedervärda BondeStåndef,
som alltid med beredvillighet går de öfriga Stån¬
den till mötes för att hjelpa dem draga Statens
bördor, har äfven nu visat samma hedrande tän¬
kesätt , då BondeSilndet användt all möjlig om¬
sorg, för att på det sinet bestämma öfveiflödsaf-
giften, att den med säkerhet måtte drabba aliade
öfriga Stånden, deras eget undantaget. Samma
3378 Den 20 Junii.
handlingssätt utmärkre äfven RondeStåndet vid
1800 års Riksdag , dä det i flera veckor tvistade
om en skillings afgift, som dl var fråga skulle
liggas på smärre sidentygspersedlar.
Herr Littke instämde i hufvudsaken nied
Herr fVestin.
Herr Cederborg anförde! Ingen kan hell¬
re än jag önska, att den föreslagne öfverflödsaf-
giften må , såsom i flera afseenden medförande
olägenheter, förbytas i en fyllnadsafgift, men jag
kan icke för min del tillstyrka det, såsom stri¬
dande mot ordalydelsen af Förstärkta StatsUrskot-
tets beslut, som med Riksens Ständers rätt fast¬
ställt , att fyllnadsafgiften icke skall bibehållas,
utan så vida hela den erforderliga summan icke
kan utgå af öfverflodsartiklar, och till ett sådant för¬
klarande anser jag detta Hogtärade Ståndet vara
berättigad! , i synnerhet som så många anmärk¬
ningar här blifvit afgifne emot BevillningsUrskot-
tets Betänkande om öfverflödets beskattande. Följ¬
den häraf blir då den , att 166,000 R:dr skola
läggas å öfverflödsartiklar, men resten utgå ge¬
nom fyllnadsafgift; ty att alldeles undvika öfver-
flödsskatten anser jag icke kunna förenas med den
helgd , som Grundlagen tillägger Förstärkta Stats-
Utskottets åtgärder. En hvar, som med uppmärk¬
samhet genomläser den i Förstärkta StatslJtskottet
förehafdc Voteringsproposition, skall tydligen fin¬
na , att den som önskar ofverflödsafgiftens ute¬
slutande, blifvit försatt i den obehagliga nödvän-
digheien , att härutinnan icke kunna löija sin
öfvertygelse, utan #tt fela emot Grundlagen, och
Den 20 Junii. 3279
ett afvikande derifrån anser jag alltid vådligt för
allmänna säkerheten. Sluteligen anser jag mig bö¬
ra anmärka , att BevillmngsUtskottet uti sitt för¬
slag om öfverflodsafgiftens fördelning antagit , att
derigenom skulle kunna påräknas en summa af
416,000 R:dr , och skulle det således varit orim¬
ligt, om Utskottet nu tillkännagifva, att det nu i
fråga varande mindre beloppet, 166,000 R:dr ic¬
ke kunnat af öfverflödsartiklar intaxeras.
Härmed förenade sig Herr Thunell, och
tilläde , att han aldrig skulle godkänna , att Bon-
deStåndet föreskref lagar, hvarefter de öfriga
Stånden skulle taxeras.
Wext Arfvidsson: Enligt min öfvertygelse
är den princip, som 18*5 års Ständer antogo
för utgörandet af den då befintlige brist i Bevill-
ningen, den enda rätta, och jag hemställer der¬
före , att den äfven nu mårte antagas. Sedan
Riksens Ständer långt sednare, ån förstärkta Stars-
Utskottet fattar sitt beslut om Statsanslaget, för¬
klarat , att inbetalningar af StarsVerkets Skuld
skulle nedsättas ifrån 750,000 R:dr till 500,000
R;dr , och skillnaden, eller 250,000 R:dr använ¬
das till förekommande af Bevillningens ökande ,
så upphörde på samma gång hela föremålet för
Förstärkta StatsUtskottets votering, enar den när¬
varande förhöjningen i Bevillningen derigenom
blef förekommen , och några vidare utvägar i
detta afseende ej nu mera äro af nöden. Den
afgift som nu egentligen kommer i fråga , bör
alldeles icke anses såsom en ny Bevillning, utan
en betäckning af den 1815 års Bevillning yppade
Den 20 Junii.
Statsbrist J och i denna fråga har aldrig Forsrårk-
ta StarsUrskottet fattat något beslut. Af hvad jag
nu anfört, torde vara ädagalagut, att hvarken
den åtgärd nämnde Utskott vidtagit eller Riks-
dagsOrdningens föreskrifter i denna del, kunna
lägga någor band på Riksens Ständer att med
full frihet härom besluta.
Häruti instämde Herrar Lund, C ron i ut
och Linström.
Herr Kj eli ander: Jag är förekommen af
Herr Arfvidsson, i hvars tanka jag helt och
hållet instämmer. Det kan , enligt min öfverty¬
gelse, i sakens närvarande skick , ej vara stridan¬
de emot Riksdagsordningen , att Ståndet fartar
ett beslut, som icke är stridande emot Förstärk¬
ta StaisUtskottets åtgärder; helst BorgareSråndet
uti sitt redan meddeire Ulåtande i financefrågan
fästat det uttryckliga vilkor vid Bevillningens ned¬
sättning med 250,010 R:dr, att öfverflödsafgif-
ten bör försvinna, och att de 166,000 R:ds, sorn
vid utgörande af jgr 5 års Bevillning befunnits
vara en brist , skola genom en tillökning i fyll-
nadsafgiften ersättas. Man måste besinna , att, dl
grunden för voteringen i Förstärkta Sia sUtskottec
blifvit rubbad, all påföljd deraf bor upphöra;
hvilket Preste- och BondeStånden jemväl antagit,
då de sedermera uteslutit ofverflödsartiklen, fastän
de äfven ett sådant beslut nu återkallat. För öf¬
rigt får jag upprepa den tanka jag redan föiut en
gång yttrat, as t jag anser en öfverflödsafgift vara
det mest obestämda af alla beskattningssätt, sorn
drab-
Den 20 Junii.
3281
drabbar den fattiga lika med den rika , och ger
anledningar till missnöje, och de obehagligasts
fiscalisationer.
Herr Ekstrand-, Om jag närmare ville ut¬
veckla denna fråga vare derra att upprepa hvad
förut i ämnet blifvit yttradt Jag vill derföre endast
tillägga, att Förstärkta SfatsUrskorets beslut sä
mycket mindre nu kan ligga i vägen . som jag
anser der redan genom Ståndets förra beslut vara
helt och hållet upphäfvet.
Herr Falkman: Jag beklagar, att jag ej
kati dela de ränkecät', tom nu sednast blifvit yttra¬
de. Om man betrakftr den i Förstärkta Stats-
Utskottet den 9 s;srl. April föregångne votering,
finner man det uttryckliga resultatet deraf vara,
att en öfverflödsafgift skall utgå genom Taxering
af vissa öfverflodsarriklar , och att derest den er¬
forderliga summan icke kan på annat sått erhållas,
en fvllnadsafgifr då bor utgöras för LandttulIser¬
sättningen. Lika med Herr Ceder b or g anser
jag Förstärkta StatsUtskonet hafva genom detta
beslut, mad Riksens Ständers rätt, sfadgat. att en
öfverflödsafgift ovilkorligen skall åga rum, och
jag håller före , att detta beslut ej utan förnär¬
mande af Gmndlagaroes helgd kan åndt-as, på
annat satt an att samtlige Riksstånden derom sig
förena; nien då Högloflig? Ridderskap?*- redan
förklarat sig icke kunna afvika ifiån Förstärkta
StatsUnkottets årgärd, upphör äfven denna sista
möjlighet till beslutets ryggande.
Borg. St. Prot. N-.o 411. 41a.
Den ao Juni.
Herr Mithander: Jäg (ror lika med Herr
Arfvidsson, att Riksdagsordningen ej lägget
några hinder i vägen för Ståndet att i närvarande
fall andra Förstärkta SiatsUtskottets beslut, och
jag anser äfven ingen öfverflödsafgift böra äga
rum , utan att den i fråga varande bristen i Be*
villningen må genom (yllnadsafgift ersättas.
Herr Limnelius begärde Proposition.
Herr Lindberg: Jag förenar mig med
Herr Falkman, och kan ej se saken utur annan
synpunkt, än att Förstärkta StatsUtskottets beslut
ar helt och hållet sanctioneradt genom Riksdags*
Oidningens föreskrifter. Då dessutom Bevillnings¬
utskottet redan förklarat, att den erfoiderliga sum-
nian kan genom öfverflöd afgifien utgöras, anser
jag ingen fyllnadsafgifr kunna komma i fråga.
För öfrigt tillkommer det BevillningsUtskouet ait
föreslå de artiklar, på hvilka öfverflodsalgift kom¬
mer att låggas.
Herr Kj ellander’. Jag har med uppmärk¬
samhet följt de skal Herr Arfvids son i ämnet
afgifvit, och jag finner dem innefatta en så tyd¬
lig bevisning, att jag helt och hållit deruti in¬
stämmer.
Herr Ebel yttrade: Då frågan förra gången
hos Hogtärade Ståndet förevar, angående medels
anskaffande till ett belopp af 416,000 R:dt j så
varnun tanka, att denna bevillning skulle utgå
genom taxering å öfverflödsartiklar, vid hvilken
tanka jag öfveå nu förblitverj dock yttrar jag
Dell öo Junii.
detta endast får art min mening fnå såsom en ré*
Servatina i Protoeollet Upptagas.
Herr t/llbergi Di närvarande fråga ford-
Var i löistårkta StatsUlskortet var bristeh i Sevill—
ningen uppgifven till 416,000 R:dr, och dettå
betydliga belopp ansågs di ej ensamt genom fylU
mdsafgift utan i förening med öfverflödsafgift
kunna Utgöras; hiert genom Riksens Ständers se¬
derin ra fattade besllir, art StaisVerkets skuld till
Ranken skulle med i 50.000 Rtdr årligen nedsät¬
tas, antogo sakerna ett förändradt skick, och helt!
den då Uppkommande bristen bléf endast i66,0oö
R;dr, Genom denna förminskning upphäfdes he¬
la grunden får förstärkt! StatsUtskotrets beslut,
Och enligt mina åsigter af Grundlagens princip,
äro Stånderne , vid ett sådant förändradt förhål¬
lande, pä intet sått hindrade a*t ingå i ett beslut *
Oberoende af Förstärkta StatsUtskortétS åtgärder.
1 allt fall, och hvad resul atet af ofverlaggningar-
he ätt må blifva , får jag förklara * att jag anser
fen öfverflödsafgift såsom den storsta olycka för
vårt land, emedan den ojemnt och orättvist drab¬
bar medborgare, på samma gång söm den i sitt
Verkställighet ger anledning till tusende förhatligå
uppträden j och får jag härigenom på förhand an¬
föra min resetVation till Protofeöllet, 1 händelse
Ståndet skulle ändra Sitt förra beslut * Och bifalla
öfverflodsafgiftens återinförande.
I denna reservation imtimde Herrar Éke»
tand, Hellti rom i Sc hram, Malmberga J?o*
gtlmark och Haak,
3284
Den 20 Junii.
Herr Falkman förklarade, att iian för sin
del gerna skulle önska, att en öfverflödsafgift
kunde undvikas, men då beslutet härom, med
iakttagande af Grundlagens helgd, ej kunde rub¬
bas, måste lian förblifva vid sin redan yttrade
tanka.
Herr JV estin: Ingen skulle af uppriktigare
bjerta än jag se att en öfverflödsafgift kunde
undvikas J men då här är frågan om att samman,
jemnka meningarne och att erhålla ett enstäm¬
migt beslut, så anser jag Ståndet i någon mån
böra lämpa sig efter de öfriga MedStåndens be¬
slut, och ej vidtaga en åtgärd, sorn skulle upp¬
skjuta Riksdagens slut, utan att leda till någon
väsendtligt båtnad för det allmänna.
Sedan Ståndets Ledamöter, uppå Herr Tal¬
mannens förfrågan , förklarat discussionerne vara
slutade, framstälde Herr Talmannen följande Pro¬
position :
Förbiifver Ståndet vid sitt förut fattade be.
slut , att all öfverflödsafgift måtte försvinna, och
att brisren i Beviliningen skall genom en tillök¬
ning i fyllnadsafgiften ersättas.
Denna Proposition blef af Ståndet bifallen.
Herrar Falkman, Noréus, Ceder borg
och Cramér reserverade sig, med tillägg, att de
ansågo Ståndets nu fattade beslut vara stridande
emot de i Grundlagen för Riksens Ständers åt¬
gärder stadgade former. Oeh expedierades med
Den 20 Junii.
3285
anledning af hvad sålunda blifvit beslutadt, följan¬
de ProtocollsUtdrag till Rcspective MedStånden f
nemligen:
S. D. BorgareStåndet har vid förnyad före¬
dragning af BevillningsUtskottets Memorial N:o
23, rörande Ofverflöds- och Fyllnadsafgifterne ,
Junnit 250000 R;dr hafva vaiit den egenteliga
Statsbrist , får hvars fyllande votering uti det
Förstarkta StarsUtskottet blifvit anstäld, hvarvid
återinförande af ofverflödsartikiar uti den blifvande
Bevillningen beslurits* men som RiksStånden en¬
stämmigt antagit, att denna brist borde fyllas af
de till Banken anslagne medel; alltså, och då
BorgareSiåndet till berörde bidrag af Banken bi¬
fallit, endast under det uttryckliga vilkor, att öf-
verllåds- och consumtionsafgifterne ifrån Bevill¬
ningen skulle uteslutas, anser Ståndet det resul¬
tat redan vara upphäfvet, som genom Förstärkta
StatsUtskottets votering uppkommit , och hvars
grund RiksStånden sjelfve ändrat; hvadan ock
Ståndet nu forblifver vid dess förut fattade be¬
slut, i följd hvaraf den uppgifne bi isten i Bevill¬
ningen bör genom den så kallade fyllnadsafgif-
ten utgöras.
Upplästes och godkändes följande från Ex-
peditionsUtskottet ankomne förslag till underdå¬
niga Skrifvclser, nemligen:
N:o 200, om husbehofsbränvinsbrånningeo.
Pen äo Juniu
Herr Lin dberg P-ton yttrade: Den läng,
yariga torkan, som framtcr en bedröflig utsigt
gf ett missvextår, föranleder mig till den fram»
Ställning, att detta Hqgrärade Srand täcktes host
Kongl- Majit i underdånighet hönfalla, det han $
nåder behagade lara inställa ali Brsmvinsbränning
under sommarmånaderna., af hvilka en år snart
till auda Jupén, men ännu gjne öfriga, nemi igert.
Juli, Augus i och September; under hvilken tid
gande,i mycken spmnemål kan förödas, som till
brödföda är högst nödig att besparas. Min tanka,
är dessutom och har varit, att hränvinsbräunin»
gen fqr alltid hord? inställas de fyra sommarmå-
nadeine , da den utan verkligt behof af dranken
för kreaturen med mindre fördel bedrifves.
N:0 aoö, om TabellVerket under senaste qvin¬
qvennium , samt foreslagne förbättringar vid
Tabellernas inrättande,
N:o 207, om Skånska Roteringen,
Nio 209, om ny organisation af Tull Verket,
Till afgörande företogs BancoUtskoftets på
bordet hvilande Utlåtande öfver den i följd af
Kongl. Majus Nådiga Proposition till förnyad
handläggning remitterade fråga, om beviljande af
ett Lånbiträde, från Banken lör Götheborgs, Stad,
Herr Arfvidsson: Det är en sorglig plikt
jag går att uppfylla, då jag, i anledning af nyss
Den 20 Junii. 3287
uppläste Urlåtande, nodgas för Högtårade Ståndet
vitsorda, att teckningen af den olyckliga belägen¬
het , hvaruti Götheborgs Srad för närvarande sig
befinner , och soto gifvit anledning till Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition, år fullkomligt med
verkligheten öfverensstämmande och ej pn min¬
sta sätt öfverdrifven. Jag anser mig äfven böra
fä'ta Ståndets uppmärksamhet derpå, att det begär¬
da Lånebiträder, under närvarande omständigheter,
är för Götheborgs samhälle så högeligen magtpå-
liggande, art detta samhälle dessförutan hotas
med en fruktansvärd upplösning. Götheborgs
Stads Representanter skulle önskar, att BancoUt-,
skottet i lindrigare termer velat bestämma vilko-
ren för ett Lånebirräde , hvilket under nu stad¬
gade förbehåll skulle förfela det välgörande ända¬
mål , som derigenom åsyftas. Den ränta af 5
procent, som Utskottet föreslagit, synes mig något
för högt tilltagen , och svår att i Stadens närva¬
rande tryckande belägenhet utgöras, hvarföre jag
hemställer om den ej skulle till 4 pCt kunna
nedsättas. Detsamma galler äfven i afseende på
de föreskrifne vilkoren för Bankens säkerhet, då
Utskottet ej mindi e förbehållit inteckning i Sta¬
dens ägande alla fastigheter och lägenheter, än
äfven Magistratens och Borgerskapets ansvarsskyl¬
dighet, en för alla och alla för en, att försträck¬
ningen återgälda. Genom ett sådant förbehåll
skulle en enda bland Borgerskapet, af motiver,
sorn ej kunna förutses , förmå lägga hinder i vä¬
gen för lånets ernående , då likväl inteckningsrät-
tigbeten i förening med borgen af Stadens äldste,
å Borgerskapets vägnar synes, under hvad händel¬
ser sorn ån kunna inträffa , bereda en fullkomlig
3288
Den 20 Junii.
säkerhet för Ranken till Arerfående af det äskade
Linet. Hvad jag nu yttrat, har jag framstalt så¬
som Fullmägtig för en stad , i hvars beklagliga
öde jag varmt deltager. Jag ofveriemnar för öf¬
rigt At Ståndets väl ilja , att besluta både om lå¬
nets beviljande och vilkoren derföre.
Herr Sehram: Då jag nu hört, att ? pCts
ränta vore för högt tilltagen , skulle jag anhålla,
om det för Götheborg föreslagne Lin kunde trans¬
porteras pl Upsala , och vigar jag försäkra, att
detta rämebelopp skulle med tacksamhet erläggas,
äfvensom , att de förcslagne vilkoren för Bankens
säkerhet skola noggrant uppfyllas.
Herr Thunell anförde: ”Då Riksens Hög-
loflige Ständer tid efter annan förvandlat Ban¬
ken till ert Lane- och AssistanceContoir , der alla
anläggningar, inrättningar, näringar och produedo-
ner undeisrödjas, ja äfven p ivate fastighetsägare
undlå lån emot 4 pCts ränta och 2 pCts Capiral
afbetalning, så kan jag ej inse det vara öfverens¬
stämmande med billighet och rättvisa att finna
dylik undsättning uti slika Ståder, som efter olyck¬
liga eldsvådor kommit i förlägenhet att uppföra
publika byggnader och andre nyttiga anläggningar
för p ivate penningelån, som med en löpands
ränta af 6 pCt årligen medtaga innevånarnes för¬
mögenhet, utan någon minskning i Capitalskul-
den , hvilket i närvarande förrjenstlösa period ar
i förening med Städernas allmänna onera för
hirdt tryckande; och då Bankens ej obetydliga
intrader af räntor och bevillning icke användas
till upprätthållandet af dess myntvärds , utan be¬
Den 20 Junii.
stämmes till sådane föremål, som dermed varit och
äro oförenliga5 så tror jag, art man ej bör neka
denna föreslagne undsättning för Götheborgs Stad
på särt Herr Arfvidsson anfort, emot 5 pCts
årlig ränta och TV:dels årlig afbetalning efter vis¬
sa fasrstälda år. Vore summan ej' så stor, borde
den lemnäs på lika vilkor som de foreniimde fa¬
stighetslån, emedan jag tror, att sådane åtgärder,
som i framtiden kunna befria innevånarne från
Stadsskuld , skulle medföra heisosamma verknin¬
gar i samhället, än de olycklige FilialDisconterna
någonsin gjort; och oaktadt dessa system förderf-
vat både Städer och land, hafva de ann ifriga till¬
bedjare of behöfvande. Våra företrädare hafva till¬
skapat dessa lånesystemer 3 att nu kunna hjelpa
Nationen ur den iråkade förlägenheten måste o-
tvifvehktigt blifva välgörande.”
Herr Nor st råm: Då jag är ifrån en lands¬
ort , der noden och betrycket är ganska stort, och
hvars olyckliga belägenhet ej mycket torde efter¬
gifva Götheborgs, anser jag mig ej med skäl
kunna bifalla det för Götheborg sökta Lnnebi-
träde , och minst att detta lemnäs med ett ränte-
belopp, som skulle tillskynda Götheborg en skänk
af lo å 12000 R;dr årligen och lika stor för¬
lust för staten. Jag hermar ännu ett ytterligare
skäl till denna tanka ifrån den omständighet, att
den äskade Bevillningen kråfver ett nytt tillskott
af Nationen, hvilket man ansett ej böra utgå af
Bankens medel, och jag hemställer, om ej det sök¬
ta biträdets beviljande under sådane omständighe¬
ter ej skulle innefatta en motsägelse i Riksens Stän¬
ders handlingssätt. Den Stad, åt hvilken länet
3290
Dan 20 Junii.
skulle lemnäs, är för öfrigt den andra i ordningen
af Rikets stader, samt gynnäs af många företrä-
den 004 utsigter för indusr:ien, hvilka andra sak¬
na. Jag hyser ali möjlig vördnad för Kongl.
Majus Nådiga Proposition , oell betviflar på intet
sätt verkligheten af der lemnade uppgifter om
Götheborgs stillning, men jig tror likväl, att
man böt fästa afseende dervid, att om handels-
conjuncturen nu Ir missgynnande, kan den likväl
snart åter antaga err fördelaktigare skick, och,
på sitt erfarenheten mångfaldiga gånger intygat,
derigenom hastigt rädda stadssamhället ur sin när¬
varande ttyckande belägenhet.
Häruti instämde Herr Faure IL
Herr Cederborg anförde; Jag instämmer
Uti Hågloflige BancoUtskotrets Betänkande, sorn
aldar det beviljade janet, och kan icke fästa afse-,
ende på de af Utskottet sedermera framstllde re-
commendationer ; men derest de skulle af plnra-
Jiteten antagas, förbehåller jag lör min del, att
lånet icke må beviljas med andre vilkor än dem
som i sådant fall blifvit af Högloflige Utskottet
föreslagne.
Herr IVestin'.. Då jag nu står upp att
tala t ett ämne, som äfven i hög grad väckt
Kongl, Maj;ts Nådiga uppmärksamhet, och föran-
fedt till dess Nådiga Pioposition, kan jag ej annar
än kasta en blick pi menskliga sakernas vansklig¬
het. Det var en rid, och denna är ej långt bor¬
ta, då Götheborg gynnades af ett välstånd och af
handelsconjunciuier, som till och med skulle kun¬
Den 20 Junii.
na ansetts afundsvärda. Men denna tid Sr nu
förbij alla dessa känslor böra nu försvinna, oah
vi endast se den af olyckor nedtryckta Staden,
sorn påkallar vårt bistånd. Såsom exempel af den
olyckliga belägenhet, hvaruti Götheborg sig befin¬
ner, vill jag endast nämna, att då en Handtverka¬
re derstädes, sorn. under den sista Eldsvådan i
Götheborg förlorade sin egendom, och derefter
nödgades göra Cession, hvatefrer ett af hans hus,
värdt 25,000 R;dr, inropades af en hans Borgenär
för 5000 R:dr Banco, bief af köparen, som öm¬
made hans belägenhet, honom erbjudit, att inom
2me månader lösa tillbaka sitt hus för 500Q R:dr,
men han har likväl ej på något sitt kunnat an¬
skaffa den erforderliga summan. Då Kongl. Majit,
såsom en fader för nödställda undersåtare, behjer¬
ta! våta medbtöders olyckor, bora vi ej motverka
Kongl. Maj.ns Nådiga afsigter, utan söka att be¬
främja deras välgörande syftemål, helst en summa
af 200,000 R;dr ej synes kunna allt lör mycket
gravera Bankens tillgångar. Vi understodje der¬
med en stad, hvars undergång, i anseende till
dess förhållanden och influence på Rikets öfrige
Stader och serskilta Landsorter , skulle bereda de
känbaraste förluster och olägenheter. Jag påmin¬
ner mig ännu de obehagliga händelser, som jag
ej oskyldigt ådrog mig såsom FullmSgtig i Riks-
galdsContoiret; och jag har äfven pliktat derföre-
Götheborg erhöll då ett lånebiträde af 203,000
R.dr, men deraf år redan hvarje styfver betald.
Hvad vilkorsn för det föreslagne lånebiträdet
angar, så får jag dervid anmärka, att vanligen ej
mer ån 4 procent itllggas för fastighetslån* och
3393
Den 20 Junii.
jag inser ej hvarföre Götheborg skulle vidkännas
hårdare vilkor. Om samtlige Borgerskapet dess¬
utom miste ingå i den ål agde ansvarsskyldighet,
beror det derigenom på hvarje enfaldig Handtver¬
kare, att genom vägrande till detta förbehålls upp¬
fyllande, hindra lånets ernående. Nar inteckning
lemnäs i Stadens alla hus och lägenheter, och då
dessutom Magistfaten och Stadens äldsta, en för
alla och alla för en, ansvara får lånets återgäldan¬
de, synes ingen skälig anledning vara att frukta
någon får Banken blifvande förlust. Sluteligen
får jag endast tillägga de orden: att den som står,
bör se till att han ej faller.
Herr Kj ellander'. Enligt min åsigt af
Kongl. Maj:t Nådiga Proposnion innefattar den
alldeles icke en ovilkorlig uppmaning till Ständer¬
na att bifalla det såkta Ilnet, utan endast i så¬
dant fall, att Banken'.' tillgångar det medgifva, och
ej mera maktpåliggande utgifter erfordra dess bi¬
stånd. Jag kan ej annat än finna det besynner¬
ligt, att Utskottet i fårra delen af sitt Utlåtande
förklarar Sedeicapitalet, genom redan gjorda dis¬
positioner, vara nog tilliradt, och, enär rörelseca-
pitalets belopp redan vore fastställdt, anser någon
ny fårsträckning af Bankens till ifrågavarande än¬
damål ej kunna komma att äga rum; men dere¬
mot i senare delen hemställer, att, i händelse af
lånets beviljande af ännu icke disponerade tillgån-
ger, desamma då må såsom en exrraordinaire får¬
sträckning meddelas. Di Kongl. M»j:t dessutom
nu fordrat en ganska betydlig summa rill Span-
målsuppkåp, och då en allmän missvixr ryckes
hota landet, synes Bankens ännu återstående tili-
Den 20 Junii. 3293
gångar med storsta skäl böra sparas, till sådane
oundgänglige och vigtiga behofver. Om för öf¬
rigt en undersökning skulle hållas, fruktar jag, att
olyckor och betryck skulle träffas på ganska mån¬
gå ställen, ehuru ej någon vågat lägga dessa om¬
ständigheter i dagen, i afsigt att betunga Staten
med biträden. Götheborg har i flera år nyligen
varit gynnad af de lyckligaste conjuncturer, och
skulle under dessa år, med omtänksamhet och
sparsamhet, hafva till en stor del kunnat betryg¬
ga sig emot framtida missoden j men detta leder
mig till allt för många reflexioner- Jag inskrän¬
ker mig nu till att yrka proposition i bifall till
förra delen af Utskottets Betänkande, hvarigenom
Banken förklaras ur stånd att lemna det begärda
biträdet.
Herr Schwan H. N,: Vi påminna oss,
att en tid var Götheborg i den mest blomstran¬
de belägenhet, och gjorde de fördelaktigaste Han-
delsaffairer. Långt ifrån att deröfver afundas, såg
jog med nöje detta samhälles trefnad och fram¬
gång , men beklagar nu deremot hjerteligen, att
detsamma så hastigt fallit, och påkallar nu vårt
biträde, sedan alla öfriga utvägar till hjelp synas
tillstängda. Det år med tillförlitlig noggranhet
utrönt, att dess närvarande belägenhet fordrar un¬
derstöd, och att kanske det begårta lånet är det
enda medlet till de,s räddning. Den summa, sorn
begäres, kan ej blifva synnerligen graverande för
Banken. Riksens Ständer hafva funnit uppköpet
af Silfver ej för närvarande kunna uppfylla det
åsyfrade ändamålet, och uti den dertill ärnade
fond finnes ännu en tillgång af 150,000 R:drf
Den äo Junii.
hvilka, öm dertill ladés 50,000 Rldr äf öfverskott
tet å de medel, som till Discont AsSignärionerneS
inlösen blifvit anslagne, skulle den nödige sum¬
man Utan nytt anslag kunna på detta sätt Utgå,
Lik viii anser jag räntan dérå ej böra ned Sr tas till
lägre belopp In § procent, hvilka staden man 0-
lägenhef bör kunna erlägga; och instämmer jag
i BancoUtsköttels tillstyrkande s att åt nästkom¬
mande Riksens Ständer öfverlemna afgörander, når
länet bör återgäldas, samt atr ej öfver TVdel af
Capitalet hvarje år härvid bör komma i fråga»
Får öfrigt anser jag Magistratens och Stadens äld¬
stes ansvarsskyldighet i förening med Intecknin¬
gen tillskynda Banken all nödig säkerhet.
Häruti Instämde Herrar Örnberg, Falk¬
man, Höök och BaaL
Herr Fiel yttrade: Jig anser Götheborgs
Stad vara i behof af de begärde 200,oco R:dr,
och gillar BancoUtskottets hemställan tili bifall af
denne summa mot 5 procents råma, då sådan sä-
kerhet presteras, hvarigenom Banken kan finna sig
tryggad mot ali'förlust,
Hert Setterwall: Ehuru jag redan i Fi«
ttanceberedningen vttiat mina tankar i detta äm¬
ne, och då ansett mgnt linnebiträde ej kunna Gö¬
theborgs Stad lemnäs, har jag likväl nu mera, se¬
dan något uppköp af Silfver ej kommer att ägä
rum, och en tillgång derigenom yppas, funnit
inig böra tillstyrka, att 200,000 R.‘dr må emot
5 procents ränta beviljas å en de! af Silfverfotv*
åen, och återstoden al det prsesuracrade öfversko^
Den 20 Junii.
tet p5 DiscontAssignafions fonden* med de vilkor,
som BancoUtskortet föreslagit till Bankens säker¬
het. Om Götheborgs Representanter ej tro sig
kunna ingå på dessa vilkor', Står det dem öppet
att afstå ifrån luncbitrSdet.
Herr Linström: jag skulle visst ej be¬
strida beviljandet af det sökta lånet , om Banken
verkeligen ägde några öfverskotrstillgångar j men
i närvarande fall kan jag ej annat än linna Herr
Kjellander s yttrande i ämnet vara val grun¬
dad!, hvarföre jag äfven med honom instämmer.
Hvad får öfrigt det exempel angar, som Herr
Westin anfört om en Handtverkare i Göthe¬
borg, så torde manga dylika kunna med lätthet
äfven på andra orter uppletas»
Herr Eckhoff ansåg först bora afgoras, om
Götheborgs Fullmägtige vilja, å Stadens vägnar»
ingå i de af BancoUtskottet föreskrifne vilkor för
lånets ernående, Och att ej förr någon pröfning i
hufvudsaken borde äga rum i så mycket hellre
sorn det föreslagne penninga understödet syntes
fordra Ståndets synnerliga uppmärksamhet, då, ef¬
ter hvad han sig påminner, Siifverfonden ej förr
än efter 1820 års slut kan påräknas. Herr .Eri-
hoff förenade sig för öfrigt uti hvad Herr Kjel»
lander i ämnet amdragit.
Herr Malmbtrg: Da sS mångå Ledamöter
redan utförligt yttrat sig detta ämne, och tiden
redan är långt liden, får jag för denna gång upp¬
skjuta att meddela milia tankar om hvad jag an*
3296 Den 20 Junii.
ser vara ritt och godt, och, forenar mig till alla
delar med Herr Schwan.
Herr Wideberg: Sedan Kong!. Maj:t vits¬
ordat Götheborgs Stads förlägenhet och behof af
ifrågavarande lån, skulle jag tro uppgiftens rigtig-
het icke af någon kunna sättas i fråga, och jag
hoppas, att Vållofl. BorgareStåndet ej måtte vara
etet enda af de Respective RiksStånden, som icke
behjertar Götheborgs bedröfliga belägenhet. Här
Sr ej fråga att Banken skall utgifva nya sedlar rill
bestridande af det äskade lånet, utan endast aft
öfverskotten af de redan gifna riilgångarne af Silf¬
ver och DisconrAssignations-fonderne skola dertill
begagnas. Jag föreser, att, i händelse hela Stadens
Borgerskap, en för alla och atla för en, skulle å-
läggas ansvarsskyldighet, måste derigenom sådane
svårigheter möta, att ilnet icke kan begagnasj
hvarföre jag lika med Herr Schwan hemställer,
att Magistratens och Stadens äldstes ansvarsförbin¬
delser må jemte inteckningen anses för fullkom¬
lig säkerhet. I öfrigt åberopar jag, i afseende på
vilkoren, mitt 1 Utskottet afgifne och Betänkandet
åtföljande särskildta anförande.
Herr Settervall förklarade, att han åfven
ansåg Magistratens och Borgerskapets äldstes bor¬
gen medföra tillräcklig säkerhet för Banken.
Herr Mitander; Då verkligen så mångå
ömmande omständigheter iörete sig, som rala för
Götheborgs undsättning, anser jag mig ej kunna
annat in instämma med de Ledamöter, som un¬
der-
Den 20 Junii.
3297
derstödt det uppgifna låneförslaget; helst Göthe*
borg , i anseende till dess nära förhållande till de
liesta orter i Riket, skulle, i händelse al dess un¬
dergång, äfven får de senare medföra de menli¬
gaste följder. Jag förenar mig derföre uti hvad
Herr Westin i hufvudsaken tillstyr k r, och anser
lika med honom Magistratens och Stadens äldstes
ansvarsskyldighet får lånets återgäldande vara till¬
räcklig.
Herr Westin: Det är ined största fägnad,
som jag erfar Ståndets bevågenhet och deltagande
för Götheborg i dess närvarande belägenhet; och
jag emottager detta bevis af Ståndets tänkesätt
med samina tacksamhet, som om det vore ett
välgörande emot mig sjelf.
Herr Norström anförde, att han för sin
del ej kunde instämma i den ömhetskänsla, som
af flere Ledamöter blifvit yttrad för Götheborg.
Det vöre en följd af sakernas vanliga gång , att
det ena året tillskyndade fördelar, det andra för¬
luster; men detta kunde ej anses såsom ett giltigt
skäl att hegare främmande understöd. Det låne-
förslag BancoUtskottet uppgifvit, kunde ej annat
5n betraktas såsom ett induect biträde af Stats¬
medlen. Om Kongl. Maj.t framställt närvarande
fråga till Ständernas behjertande, lärer Kongl,
Maj;t likväl ej onådigt upptaga , i händelse Rik¬
sens Ständer, på grundade anledningar af en allman
förlägenhet, och en hotande missväxt, anmäla nöd¬
vändigheten af tillgångarnes användande till annu
angelägnare behofver. Den bristande Bevillnings-
Borg. St. Prot. N:o 413, 414.
3298
Den 20 Junii.
summan kunde härvid med skäl komma i beräk¬
ning.- Liksom Rikets belägenhet ofra förändras
ifrån välstånd till betryck, så måste älven samma
förhållande inträffa med Götheborg, och bättre
tider äfven för denna stad kunna förväntas.
Herr Leffler yttrade: ”Sorn jag trott mig
finna det helt olika begrepp äger rum inom
detta Högtärade Stånd, angående behofver, hvartill
det nu för Götheborgs Stad äskade lånet skulle
användas , får jag i ödmjukhet påminna om, att
det är StadsCassan , som behofver detsamma , för
att dermed liquidera länge sedan förfallne skulder
hos privata personer, de der sjelfve till en del
Iro i förlägenhet och stort behof af sine peennin-
gar. Skulle Riksens Högloft. Ständer, hvilket jag
dock ej har skäl att förmoda, neka Staden detta
lån, så klefve deraf en gifven följd, att den ifra-
gavarande summa måste genom taxering å Bor-
gerskapet uttagas. Huru känbart, och snart sagdt
omöjligt detta blefve , lärer man finna, om man
besinnar att efter den gynnande handlens upphö¬
rande, hafva större delen af de förmögna utländ¬
ska husen flytt med sine Capitaler; emellan 3 å
400 af Stadens innevånare inlemna! sin stat; och
att af dem sorn ännu stå qvar, kämpa många hardt
nog, för att ej äfven gå under. Det såkra är, att
om en sådan taxering skulle äga rum, utgörande
på en gång 436 gänger Bevillningens belopp,
skall det fördubbla de olyckor, hvaraf denna Sta.
den redan är så utmärkt. Jag vågar derföre äf¬
ven för min del ödmjukligen anhålla om det
Högtarade Ståndets ömmaste behjertande, af Stadens
Den 20 Juni!.
3299
Stora behof af denna hjelp, och att detta lån ml
lemnäs mot så lindriga vilkor som år möjligt.’*
Herr Ekelund', Sedan Kongl. Maj: t ge«
nom redlige och val kände mån låtit undersökt
ställningen i Götheborg, och i Nåder funnit tor godt,
att derefter till Riksens Ständer öfverlemna denna
fiåga, vid hvilken Kongl. Majit fästat en synner¬
lig Nådig uppmärksamhet, samt BancoUtskottet
sedermera hemställt om lånets beviljande, så torde
BorgareSfåndet ej böra lägga hinder i vägen för
det åsyftade ändamålet •, likväl kan jag icke med-
gilva råntans nedsättande under 5 procent, och
anhåller om proposition till bifall å Betänkandet
i enlighet med det förslag Herr Directeur Schwan
under discussionen härom uppgifvit.
Herr Thunell: Då frågan nu Sr att und¬
sätta en Stad, som oaktadt dess fordelaktiga local
och handelsrelationer, likvist genom öfverflödi-
ga lånesystemer, och misslyckade speculationer
råkad t i förlägenhet, hade jag önskat, att en del
af de öfrige Stadernas hår varande Representan¬
ter hade med mera välvilja behandlat ett ämne,
som egentligen rörer Städerna i allmänhet, helst
jag tror, art ehuru närvarande Stander behagat af-
slå den af mig sökta låneundsåttning för Carlskro¬
na, skola säkerligen de kommande Startderna be¬
vilja denna såsom både rättvis och billig, önskat
man landets förkofran i produetioner och näringar,
måste man äfven upprätt hålla Städerna, emedan
de sednares förlägenhet och fall bereda det för¬
ras undergång, Jag delar visserligen den tankan,
att om Kongl. Majit låtit undersöka tillståndet på
Den 20 Junii.
andra orfer, skulle å dc flesta upptäckas samma
förhållande, som den nådigsr aflemnade Proposi¬
tionen innefattar, rörande Götheborg och orten
der omkring, Menjag önskar, att man må efter-
sinnar, att någon uppoffring af Statens medel nu
ej år i fråga. Den låneundsättning frän Banken,
sorn Höglofl. Utskottet föreslagit, är foga för-
menligare än hvad Staden under ett annat Finance-
förhållande kunnat undfå af privat man. Jag
kan således ej annat än i förening med hvad jag
redan anfört påyrka återremiss.
Herr Ullberg: Jag instämmer till alla de¬
lar uti hvad Herr Kj e ll and er yttrat i närva¬
rande fråga, och jag vill endast tillägga, art jag
visserligen beklagar Götheborgs Stads olyckliga
tillstånd, men ännu mer beklagar jag de medbor¬
gare, som skola såttas i nödvändighet att under¬
stödja enskildta samfund, då de sjelfva tryckas af
behof och horas af missväxt, och derigenom nöd¬
gas undandraga sig sjelfva ett stöd, sorn de till
lånande af egna bördor rättvist bordt kunna på¬
räkna.
Herr Norström förklarade, att han ej kun¬
de dela Herr Thunells Isigter, att BorgareSrän-
det borde anse sig mera förpligtade att bifalla un¬
derstödet, derföre ajtt frågan angick dess med¬
broder j helst enligt Herr Norströms tanka det
allmänna bästa borde vara alias gemensamma fö¬
remål.
Herr Kjellan der yrkade, aft enir flere
anmåtkningar nu blifvit emot Betänkandet fram¬
Den 20 Junii.
33oi
ställde, detsamma enligt Riksdagsordningen matte
till BancoUikottet jemte anmätkningarne återre¬
mitteras.
Herr Mitander ville endast göra det tillägg
till hvad han fötut yttrat, att, om det sökta li¬
net beviljades Götheborg, önskade han dervid det
förbehåll, att i händelse Chris‘inehamn och Phi¬
lipstad skulle behöfva göra ansökning om ett dy¬
likt understöd, detsamma då måtte nämnde Sta¬
der beviljas.
Uppå härefter af Herr T almannen framställd
proposition, blcf Betänkandet till BancoUtskottet
åttrremitteradt.
\
Upplåstes och lades på Bordet;
1:0 Serskildta Utskottets Utlåtande, i anledning af
gjorde anmärkningar vid de af Utskottet
uppgifna allmänna giunder för en ny regle¬
ring af Rikets Embeten och Tjenster.
2 0 Serskildta Utskottets Memorial, med anhållan
oin arfvode för en E. O. Canzlist.
3:0 BevillningsUtskottets Betänkande N;o27, an¬
gående BränvinsBrånnings - algifternas utgö¬
rande.
4:0 StatsUtskottets Utlåtande N:o 31X, rörande
återremissen af Betänkandet, öfver Riksens
3302
Den 2o Junii,
Ständers Revisorers anmirknlngar vid Stats.
Verkets räkenskaper och förvaltning åren
18*2 - if*
J:o StatsUtsfcottets Utlåtande, i anledning afgjnr.
de anmärkningar vid Utskottets hemställan
om Revision af de under Kongl, Krig -Col-
legii disposition stående Cassors förvaltning
och räkenskaper.
6:o StatsUtskottets Utlåtande, rörande Deputerades
af RiksStåndens Berättelse om Revisionen af
Krigs räkenskaparne år xgio och följande
åren.
710 ConsiitutionsUtskottets Memorial, angående
åtskillige med Representations förslaget ge«
manskap ägande grundlagsförändringar.
Herr Talmannen och Ståndets Ledamöter åt*
skilldes kl. 2. e. m.
In fidem,
L. A. Ekmarck*
3303
Den 22 Junii.
Plenum kl. io f. m.
Efter äskadt ljud yttrade Herr Talmanneni
Med sorgliga känslor af den1 djupaste saknad,
förnyade genom Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse,
angående Hcigtsalig Hennes Majit EnkeDrottnin-
gens dodiliga frånfälle, få vi i dag öppna sam¬
mankomsten med uppläsningen af omformäldte
Nådiga Skrifvelse, så lydande:
”Vi CARL JOHAN, med Guds Nåde, Sveri¬
ges, Nornges, Gothes och Vendes Konung,
Tillbjude Eder samtlige Rikets nu församlade
Ständer Vår vänliga helsning, med hvad mera godt
och kart Vi kunna förmå med Gud Ailsmägtig
tillförene. Det är med de smärtfullaste känslor
Vi gifva Eder tillkänna det nya slag, som träffat
Vårt Sonliga hjerta, genom den oiörmodade för¬
lusten af Vår Kärälskeliga Fru Moder, Hennes
Maj-.t EnkeDrottningen. Endast några lindiiga
anstotar af Hennes Maj:ts vanliga giktkrämpor,
men sorn likväl icke väckte någon farhåga och ej
förhindrade Hennes Maj;t att, ännu i går, fata
W, föregingo det anfall af kramp i bröstet och
deraf följande qväfning', som* om en timma, se¬
33°4
Den 2a Juni.
dan dess forsta början, ändade Hennes Majits da.
gar, klockan 4 denna morgon.
Vi gore Oss förvissade, att, deltagande i
Vår riumäriga sorg, J, genom den hugsvalelse}
Oss derigenom beredcn, egnen en rättvis gärd
af saknad åt den, som med ömhet vårdade Eder
aflidne Konung , som , med godhet och välvilja
mot livar man, aldrig egde sitt hjerta stångdt för
välgötandets pligrer, eller sin hand tillsluten för
nödens och armodets barn , och som, under hela
sin leinad, man minne för Henne tillfogade oför¬
rätter , egde det så mycket Jifligare för bevisia
ijenster och pröfvad vänskap. Vi lörblifve Eder,
med all Kongl. Nåd och Ynnest, städse välbeväg-
re, befallandes Eder, i det öfriga, Gud Allsmäk¬
tig synnerligen nådeligen. Stockholms Slott den
20 Junii 18IS¬
CA RL JOHAN.”
G. af W etter stedt.
Härefter upplåstes och lades på Bordet, All¬
männa Besvärs och EconomieUtskottets Betän¬
kande N;o 143, angående väckt fråga, om enny
allmän vägdelning, saint utvidgad rättighet till
grushemtnmg.
Den 22 Junii.
3305
Till förnyad föredragning företogos;
1:6 Bevitlnings Utskottets Utlåtande N:0 27, an.
gående Bränvinsbrännings-afgifternes utgö-
rande; samt
2:0 Stais Utskottets Utlåtande N:o 313, i anled¬
ning af gjorde anmai kningar vid Utskotters
hemställan om Revision af de under Kongl.
KrigsColiegii disposition stående Cassors för¬
valtning och räkenskaper.
Hvilka 2:ne Utlåtanden biföllos.
3:0 StatsUtskottets Utlåtande N:o 311, i anled¬
ning af återremissen af Betänkandet, of¬
ver Riksens Ständers Revisorers anmärknin¬
gar vid StatsVerkets räkenskaper oell för¬
valtning ifrån år ig 12 tili och med 1 g 15.
Och dl Ståndet redan den 5 i denna månad,
bifallit Utskottets förra Betänkande i ämnet
fann Ståndet att förberörde Utlåtande endast
borde låggas till Handlingarne.
4:0 ConstitutionsUtskottets Memorial N:o 5;, an¬
gående åtskiliige med Representationsfrågan
gemenskap ägande Grundlagsändringar^ och
antog BorgareStåndet det af ConsriturionsUt-
skottet uti detta Memorial afgifne förslag,
att, på sått 56 §, Regeringsformen innehål¬
ler, hvila till nästa Riksdag , för att då till
afgörande förekomma.
Den aa Junii.
Upplåstes Hoglofl. Ridd. och Adelns Profo-
collsUtdrag för denne dag, deruti de öfrige Riks.
Stånden inbjudas till deltagande i Höglofl. Ridd.
och Adelns beslut, rörande remiss till StatsUtskot-
tet af väckt motion, att till Kongl. Majas Nådiga
disposition för dess lifstid matte i underdånighet
öfvcrlemnas , så val Rosersbergs Kongsgård som
den till unde'hållet af de derstädes befintlige bygg¬
nader redan anslagne årliga summa af 2000 Rtdr
Banco, förenade sig RorgarsStåndet härutinnan till
alia delar med Högloll. Ridd. och Adelen.
Föredrogs å nyo IlevillningsUrskotfets Ut!å«
tande N.o 24, öfver de, emot der föi fattade Pro.
jectet till en blifvande BeviilningsFÖrordning gjoc*
de anmärkningar,
2:dra Art. I §• t Mom. upplästes utan att
något dervid anmärktes.
2 §. 3 Mom. af samma Artikel upplästes.
Herr Limnelius anförde: Jag hade ej trott
att BeviliningsUiskottet skulle ansett det mödan
vårdt, att fasta sig vid sådane småsaker, som den
i detta Moment föreslagne högre Classification af
Bryggare, Handtverkare och Borgersman , och då
enligt min öfvertygelse densamma icke medför
den minsta redbara nytta , utan deremot endast
tjenar att ännu mera inveckla Taxeringssättet, så
hemställer jag , att denna förändring må belt och
hälla försvinna ; och att den förra Bevillnings*
Den 22 Junii.
5307
Förordningens’ föreskrift må i detta fall (»förän*
dradt bibehålla*.
Herr Leffler'. Lika med Herr Limnell.
lis anser jag den föreslagna förändringen i Clas-
sificarion för Handiverkarne uti Städerne, Stock¬
holm undantagit, vara utan ändamål, helst man
under de senaste åren icke kunnat tillämpa de hit¬
tills varande högsta klasser. En annu bögre klas*
lärer således vara olämplig.
Herr Ebe,l förnyade den anmärkning han, då
Bevillningsfiågan förra gången förevar, framställt,
att han ansåg Städernas beskattning i allmänhet
vara allt för högt tilltagen.
Herr Linde instämde med de Ledamöter,
50tn ansett 1815 års Bevillningsförordning i frå¬
gan om Classificauonen å Handtverkare och andre
Borgersman böra förblifva oförändrad.
Herr Thunell: Jag anser mig härvid bö«
va anmärka , att den i förslaget tillkomne klass,
alldeles icke innefattar en förhöjning i Städernas
Kevillningsafgift, uran endast en tillökning i Clas-
sificationen, som afser dennas fullkomligare an¬
vändbarhet, allt efter Handtverkares och Borgers-
vnäns olika förmögenhet; och då der, ehuru den¬
na klass finnes utstakad , alldeles icke derföre är
gifvit att någon deruti uppföres, synes, enligt
min öfvertygelse icke något hinder böra möta
för Momentets antagande.
Häruti instämde Herr Cederborg
33°S
Den 22 Junii,
Hére Schwan H. N.z Jag vill ej ingå i
någon profning om den föreslagne högre Ciassi-
ficationens nytta eller skada; men jag är i allt
fall af den öfvertygelse , att denna omständighet
'är ganska litet maktpåliggande, och hemställer till
Ståndets egen pröfning, om en förändring deruti
skulle förtjena den tidsutdrägt, som deraf mäste
blifva en oundviklig följd , enär frågan tilläfven¬
tyrs skulle af StarsNämnden afgoras.
Herr Talmannen framstalde härefter följande
Proposition: Hi)aller Ståndet att igxjnV/ Htvill-
ni ngsforordning, i frågan om Classificotianen å
-Bryggare ( Handtverkare och andra Bot ger mån ,
skall ofördndradt bibehållas ?
Denna Proposition besvarades med jfa och
Nej.
Herr Kj el lander ansåg, lika med Herr
Schwan, det vara alltför obehagligt, om de de»
lade tänkesätten i en fiåga af si liten vigt som
den närvarande skulle föranleda till StatsNämnd,
och förorsaka det uppehåll i Riksdagsärendernas
gång , som dervid vore oundvikligt.
i
Herr Limnelius'. Jag skulle ej fortfara att
beifra den tanka jag i detta ämne yttrat , om jag
ej vore fullkomligt öfverrygad, att principen för
den föreslagne tillökningen i Classificationen vore
alldeles oriktig, enär de redan stadgade Classerne
åro fullkomligt svarande emot ändamålet, och
kunna lämpas till alla de olika grader af förmo*
Den 22 Junii.
genhet, som ibland de här förekommande Cfasser
af Borgersman kunna finnas.
Häruti instämde Herrar Schram, Littke
och Lund.
Herr Thunell'. Ibland de förnämsta syfte¬
målen för BevillningsUtskottets öfverlåygningar
har vaiit, att med minsta möjliga Be vilin ingsaf-
gift betunga den iatdgare Classen och deni deri¬
bland, sorn drefvo en mindre rörelse. Utskottet
har äfven alldeles icke igenom sitt förslag velat
åstadkomma en höyre beskattning, utan endast
en stotre lätthet för Taxeringsmännen , att ige¬
nom ett forökadt antal af Classer bestämma Be-
villningsalgifterna ther de manga olika graderna
af förmögenhet, och att, såsom en följd häraf,
bereda den största möjliga jemnhet i skatternas
fördelning.
Härmed förenade sig Herr Lindström.
Herr Ekstrand'. Enligt min tanka är i frå¬
ga varande förändring i Classificationen ej så föga
maktpåliggande, som man synes vilja förmoda j
helst derigenom lätt kunde inträffa, att Pröfnings-
Comtténs Ledamöter, vid granskningen af Taxe-
ringsCumiréns åtgärder, lätteligen skulle kunna ,
af Olsåker, som ej så snart förutses, hänföra en
handtverkare till den foreslagne högre Classen,
oaktadt han rätteligen ej borde råknas dit; och
kan i sådant fall blotta Classificationens benämning
gora, att afgtften för honom höjes.
33r°
Den 22 Junii.
Herr Schwan H. N.: Då meningarne i
denna sak äro så delade, anhåller jag om propo¬
sition till bifall eller afslag å i Iråga varande
moment i Utskottets Betänkande.
Herr Leffler: Jag skulle visst icke bestri¬
da BeviilningsUtskottets förslag, om jag insåg, att
något nyttigt ändamål derigenom kunde vinnas.
Jag har trott, att då Högloflige Utskottet, pi
föreställning af både mig och flere af Borgare-
Ståndet, fann skäligt andra sitt förslag till högre
minimiafgift får Grosshandlare, Handlande och
Fabriköter, samt låt den förblifva vid hvad den
hittills vaiit, skulle lika talande skäl fått gälla för
HandtverkareClasserne; likväl anser jag icke saken
vara af den vigt, att Ståndet bör låta den gå
till StatsNåmndens pröfning, uran hellre bifaller
jag Utskottets i frågan gjorde hemställan.
Häruti instämde Herrar feinberg och E-
kel und.
Herr Z etter b er g upplåste följande
Anförande :
!,f en tid, då landets Financer äro fallne,
då producrive Näringar aftyna under tyngden af
dryga och ojemnt fördelade skatter, dä desse nä¬
ringar äro de medel, hvarigenom de fallne finan-
cerne skola upprättas , medelst en ökad produc-
tion; då synes vara af hogsta vigt att undersöka
nåriugarnes tillstånd , lätta bördorna , samt undan¬
rödja allt hvad som hindrar dess trefnad, tillvext
Den 22 Junii,
3311
och förkofran. Högloflige BevillningsUtskotret
har icke nöjagtigt besvarat de anmärkningar, sorn
blifvit gjorde mot en förökad afgift på Försäljer-
skor eller så kallade Brödjungfrur med flere, samt
Gesäller} icke heller beraknadt huru of oi deläg rigt
det verkar på landets väl, att med hoga urskylder
belasta näringar elier personer, hvarmed desse skola
bedrifvas — vid de förstnämde får jag blott er¬
inra , att då en Handtverkare eller Näringsidkare
erligger Bevillning för dess rörelse, synes det
vara bans ovilkotliga rätt att på hvad satt sorn
helst afyttra sin vara, utan vidare afgifr, och
personen, som förrättar utsäljningen, bör i sådant
fall så mycket mindre högre taxeras derföre.
Hvad de sednare eller Gesäller vidkommer , har
Högloflige Utskottet liksom velat anse sorn öfver¬
flöd att antaga och sysselsätta flere än 2 högst
3, då man för den 4 skall erlägga förokad Bevill¬
ning. Efter min tanka borde förhållandet vara
tvertom , hellre minska än att med högre afgift
liksom förbjuda att antaga så inånga. Man har
nedan sett bedrofliga verkningar af den höga Be¬
skattning, som ölvergått de produetiva Näringarna,
samt de personer hvarmed desse bedrifvas. För
att vinna minskning i Beskattningen inskränkes
vanligen behofvet af Gesäller, åtminstone inom
det antal der en högre Bevillning vidtager — då
nu förokad afgift är föreslagen, der 4 finnas på
verkstad , så synes denne mesure rakt motverka
hvad man söker att vinna, nemligen , en förökad
produetion. Deremot skall i följe haraf den o-
lägenhet ökas, hvaröfver man vid nu varande
Riksmöte så högeligen klagat, nemligen sysslolösa
Gesällers kringvandrande, hvilka söka arbete, och
33Ii Den 22 Junii.
då landet nekar desse olycklige sysselsättning, hvar¬
af de kunna njura en tarflig utkomsr, må man
icke förtycka om, till Fäderneslandets stora lör-
lust, desse talrikt utvandra till andra länder, för
att der söka sin utkomst.
1 stöd af hvad jag nu anfört, äfven som hvad
jag tillförene yrkat, då detta ämne förevar —. skulle
jag önska, att Gesäller hellre måtte befrias från
Bevillning efter 2 Art., an att öka den, hvilket
efter min tanka vore för landet af mera båtande
följder.
Jag anhåller om proposition till afslag på Be«
tänkandet i desse puncter.
Hans Excellence Herr Baron och Ho/Cant-
zlerns ankomst anmåltes, hvarefter Hans Excel¬
lence inträdde och till Ståndet öfverlemnade Kongl.
Maj;ts Nådiga Skrifvelse, angående öfverlemnan¬
de till Kongl. Maj:c, att uti den af Ständerne fö-
reslagne Lag i afseende på vidtagande anstaher,
för att anhålla och tilltala sådant personer, hvilka
begå förbrytelser i ett af de förenade Riken Sve¬
rige och Norrige, samt derefter afvika till det
andra , vidtaga sådane förändringar, hvartill Norr¬
ska StorTingets i detta ämne vidtagande Beslut
kunde föranleda, och hvilket beslut komme att
vid nästkommande Riksdag till Ståndernes pröf¬
ning öfverlemnas.
Sedan.
Den 22 Juna.
Sedan Hans Exceilence på vanligt sätt blifvit
utbeledsagad , upplästes Kongl.-Majus omförmältc
Nådiga Skrif velse.
Herr Cramer: Enär denna Nådiga Skrif¬
velse har till föremål, att tili Konungen öfver¬
lemna rättigheten att stifta en provisorisk lag ,
hemställer jag, om ej densamma bor till Constitu-
tionsUtskottet remitteras.
Herr Noréus\ Enligt min tanka angår den
Nådiga Skrifveisen alldeles icke någon förändring
i Grundlagen, uran endast en föiklaring eller etc
additament till den Proposition, som förut blifvit
i ämnet till Riksens Ständer öfverlemnad; för öf¬
rigt får jag anmärka, att om frågan nu skulle till
ConstitutionsUtskottet remitteras , hindrades deri¬
genom dess afgörande vid denna Riksdag; hvar¬
före jag skulle önska, att högstberörde Skrifvelse
kunde utan föregången remiss till afgörande fö¬
retagas.
Herr Cederborg: Då hufvudfrågan redan
blifvit till Lagutskottet remitterad , anser jag för
min del , att i fråga varande Nådiga Skrifvelse,
sorn endast innefattar ett förtydligande deraf, bör
till samma Utskott remitteras; som icke lärer un¬
derlåta att tillkännagifva om det finner sig af
Grundlagen hindrade att frågan till pröfning upp¬
taga.
Herr IVestin : J3g väntar af Ståndets van¬
liga godhet, att det öfverser med mig 3 i håna
Borg. St, Prat, N:o 41 j. 416.
3314
Den 22 Junii.
delse jag skulle misstaga mig i ett ämne , som
jag föga känner. Enligt min tanka har Kongl.
Majit rättighet att stifta provisoriska lagar, och
jag k3n för min del ej inse någon våda deraf, att
en sådan i artighet till Kongl. Maj;t öfverlämnäs.
Om för öfrigt Propositionen verkeligen skulle an¬
gå några Consrbutionelia förhållanden emellan
Sverige och Norrige, så får jag erinra Högtärade
Ståndet, att frågor af denna beskaffenhet redan
Heta gånger blifvit under samma Riksmöte a£-
gjorda, som de blifvit väckta af Ständerna.
Herr Cr amér: Jag anser nästan öfverflödigt
atr nämna , det alldeles icke någon fruktan tor
våda att till Kongl. Majit öfverlemna rättigheten
att stifta provisoriska lagar, föranledr min hem¬
ställan om remiss till ConstitutionsUtskottet, helst
någon fråga om en sådan våda bär alldeles icke
kan uppstå } min hemställan härleder sig endast
ifrån öfvertygelsen, att frågan, enligt RiksdagsOrd-
ningens föreskrift bör, på sått jag föreslagit, be¬
handlas.
Herr N or stråm-. Närvarande fråga bör, en-
ligt min tanka, ej egentligen betraktas såsom en
Proposition, utan såsom ett öfverlemnande af en
förklaring, rörande en förur afgifven hufvudfråga,
och då denna nyligen blifvit till Lagutskottet
remitterad, anser jag tydligen följa, att äfven nu
uppläste Nådiga Skrifvelse bör gå samma sätt be¬
handlas.
Herr Kjellander-, Grundlagen föreskrifver,
att i frågor, som angå Civil- eller Criminal Lag
Den 32 Junii. 3315
lör Konungen med Riksens Ständer besluta; äf¬
vensom samma Grundlag stadgar, att, om Konun¬
gen till Riksens Ständer öfvcrlemnar en Proposi¬
tion, rörande Grundlagar, uppdrage Ständerne ge¬
nast, utan att förut derom öfverlägga, åt Consti-
tutionsUtskottet att dess Utlåtande afgifva; d|
nian nu erinrar sig att sjelfva Lagfrågan redan af
Ständerne år afgjord och till Kongl. Maj:ts Nådi¬
ga Sanction öfverlemnad, och att den Nådiga
Propositionen innefattar, att till Kongl. Maj:t al¬
lena uppdraga den rättighet , att efter StorTin-
gets hörande göra de tillägg och förändringar,
Kongl. Majjt kunde anse nödige måste man
väl medgifva , i betragtande af 87 och 88 §§•
Regeringsformen , att ConstiturionsLT»skoitets ut¬
låtande öfver samma Nådiga Proposition ovilkor¬
ligen bör infordras , hvarigenom intet hinder upp¬
står för afgörandet denna Riksdag , i likhet med
andra frågor i följd af föreningen emellan Sve¬
rige och Norrige , och Grundlagarnes föreskrifter
icke öiverträdas.
Herr Shwan H. N.: Jag anser mig böra
fästa Ståndets uppmärksamhet på såtret huru frå¬
gan blifvit inför Kongl. Magt behandlad. Der
har den blifvit af en RevisiomSecreterare föredra¬
gen , men ej af en StatsSecreterare, och anser jag
haraf tvdeligen följa , att saken är betraktad som
en Lagfråga , helst den i annat fall bordt af en
StatsSecreterare föredragas; och torde äfven tydli¬
gen följa, att Propositionen nu bör till Lagut¬
skottet remitteras.
Herr Falkman; Lika med Herr Cramfc
33i<5 * Den 2a Juni!.
anser jag förevarande Nådiga Proposition böra
behandlas af ConstiturionsUtskottet, helst Utlåtan¬
det deröfver hufvudsakligsst beror på besvarandet
af den fråga: huruvida Rikets Ständer, utan att
fela mot Grundlagens föreskrifter, kunna åt Kongl,
Majit öfverlemna rättigheten att provisoriskt in¬
till nästa Riksdag vidtaga vissa , af omständighe¬
terna påkallade förändringar uti en af Konung
och Ständer gemensamt stifrad Lag eller författ¬
ning ?
Herr Ullberg'. I fråga varande Nådiga
Skrifvelse innehåller, enligt min tanka, ej någon
förklaring af Grundlagen , utan endast reglemen-
tariska föreskrifter, rörande en författning om vis¬
sa förhållanden emellan Sverige och Norrige, och
jag anser den derföre lämpligast böra till Lagut¬
skottet remitteras ; hvarom jag anhåller om Pro¬
position.
Ståndet stadnade härefter i det beslut, att
Kongl. Majjts Nådiga Skrifvelse skulle till Lag¬
utskottet remitteras.
Herr Cramér: Det år visserligen likgiltigt
till hvilket Utskott Konungens Nådiga Proposition
öfverlemnas, ty jag anser bifall dertill ovilkorli¬
gen böra följa; men i grund af min förut yttra¬
de tanka får jag mot det nu fattade beslutet mig
reservera.
Öfvedäggningarne rörande a Art. a §. 3
Den 22 Junii.
33*7
Mom. uti BevillningsUtskotfets Utlåtande ofver
de emot dess författade project till Öfverflöds¬
förordning gjorde anmärkningar, blefvo härefter
fortsatte.
Herr Noreus ansåg den foreslagne ökade Classi-
ficationen å Handtverkare och öfrige Eorgersmän-
ner aldeles icke kunna medföra någon olägenhet,
men deremot genom de (lere Mod ficationer, som
deraf uppkomma , bereda mycken lätrnad för Taxe-
ringsminnen, och begärde derföre Proposition till
bifall å BeviliningsUtskottets förslag
Herr Cramer yttrade, att han ej kunde
frångå sin förut yttrade tanka, enär något ända»
mål med den tillkomne Classen svårligen kunde
uppletas, .nen deremot för någon Taxerings- el¬
ler Pröfning>€orniié tillfälle möjligen beredas, att
af ensidiga åsigrer påföra den skattskyldige en
större Bevijlningsafgirt, «n honom med råtta till¬
kom. En sådan farhåga synes jämväl Högloflig^
Utskottet i annat afseende hafva delat, enär det
föi vägrar införandet of en lägre Class utur det
skäl, att den för ofta kunde komma att tillämpas.
Herr 'fahtannirt framstiilde härefter Propo»
sition till bifall å Utskottets härom gjorda för¬
slag, hvilken af Ståndet bifölls.
Herrar Limnelius, Cramer, Lindbergt
Faur eli och Lefjltr reserverade sig.
3 och 4 Momenterne af 2 § och a Art»
upplästes och godkändes.
33i8
Den 22 Junii.
7 Momentet 2 §. af samma Artikel upplästes.
Forsta punkten bifölls.
Vid a punkten anförde Herr Limnelius:
Jag kan ej annat än anse den här föreslagne Be¬
villning för Försa Ijerskor vara alltför högt upp¬
ford , och alldeles icke svarande emot deras van¬
ligen torftiga belägenhet. Den af Utskottet lem-
nade uppgift, art Försåljerskotna ej sjelfva skola
betala Bevillningsafgiften, utan art densamma af
deras förläggare godtgöres, anser jag alldeles icke
generelt äga rum; och då jag aldrig kan gilla att
någon soker lindring på den andras bekostnad, så
kan jag ej bifalla denna punkt, utan begär pro¬
position till bifall eller afslag å Utskottets härom
meddelre förslag.
Häruti instämde Herrar Westin och Fau¬
re ll.
Herr Eckhoff; Hvad angår den i samma
punkt föreslagne Bevillning för Fiskare, ehvad de
äro Borgare eller icke, sa får jag härvid förnya
hvad jag förut en gång i ämnet yttrat, att i min
hemort ganska många gamla och orklose Fiskare
finnas, som ej iro Borgare, och hvilka endast
idka fiske (ill lifsnäring. Jag kan för min del ej
inse billigheten deraf, att dessa skola få vidkännas
cn högre Bevillning, och hemställer derföre, att
lgr5 års BevillningsFörordning måtte i detta fall
bibehållas oförändrad.
Häruti instämde Herr Zetterberg,
Den 23 Junii. 33x9
Herr Talman framstälde Proposition till bi¬
fall å 2 punkten , hvilken nied Ja och Nej be¬
svarades.
Herr Limnell ut: begärde votering, men
förklarade sedermera, uppå Herr Talrmant hem¬
ställan , att Propositionen med endast några fl
Nej besvarades, sig vilja ifrån sin begäran afstå ;
hvarefter punkten af Ståndet gillades.
Herrar Limnelius, Eckhoff och Zet¬
terberg reserverade sig-
3telje punkten af sistberörde moment upp**
Jästes.
Herr Limnelius'. Jag kan ej anse de skäl
vara val grundade, sorn Utskottet antagit tiil den for¬
ändrade redactionen af dess Förslag , attVeikGe-
siiI eller den förste pa en Verkstad, der 4 Gesäl¬
ler åto , bora betala mer än en dylik VerUGesäll
på en Verkstad, der endast 3 finnas; och jag yr¬
kar derföre, att stadgandet härom i 1815 års he-
viJlningsFörordning måtte oförändradt bibehållas.
Herr Norström anförde: Daen Gesäll är
skyldig sjelf godtgöra de Kronoutskylder, Mästa¬
ren är pliktig förskjuta, finner jag, elter mitt
begrepp, det vara en oriktig princip, att ålägga
en Gesäll högre beskattning derföre, att han ai be¬
tar på en Verkstad der 3 , 4 eller Aete Gesäller
finnas, ån der ingen eller blott en å 3 Gesäller
äro; ty jemte det, att Gesällers förtjenst icke nöd¬
vändigt skall i förra fallet vara större, uppkom¬
3320
Deri 22 Junii.
mer ju en tvekan , hvilken af desse 3, 4 eiler
flere skal! då taxeras högst. Uppå sådan grund
anser jag ingen annan skillnad böra vara för Ge¬
säller, jin lika sorn förr för så kallad VerkGesäll,
hvilken jag vill i visst afseende jern niora med så
kallad husbondedräng eller rättare vid en Ladu¬
gård.
Uppå derefter framstäld proposition blef den¬
na punkt bifallen.
Herrar Limnelius, Zetterberg och
Fanre/l reserverade sig.
3 §. 5 Mom., 4 §. 1 & 2 Momenterne
samt 6 §. 1 Momentet upplästes och bilöllos.
6 §. 2 Momentet upplästes.
Herr Thunell ansåg den Bevillningsersättning ,
som Utskottet föreslagit för alla Cassör, hvilka
taga 6 pCt, äfven bora sträcka sig till Krigs-
mansCassan och Arméens PensionsCassa, emedan
denna Bevillningsersättning i annat fall mäste träf¬
fa Låntagaren, och han derigenom blifva dubbelt
beskattad.
Herr Falkman yttrade; Enligt den redaction
Utskottet i detta-Moment föreslagit, skulle äfven
Capitaler, sorn blifvit anslagne till Fattigvård, kom¬
ma att beläggas med Bevillning, hvilket j3g , i
anseende till det goda och välgörande ändamålet
med dessa stiftelser, ej anser böra äga rum; och
tror jag derföre redactionen böra på det sätt för-
\
Den 22 Junii.
3321
andras, att alla Cassör, som äro anslagne till fat¬
tigas underhåll, bora ifrån Bevillningsersättning
befrias.
Herr Eckhoff'. Jag har redan förut anmärkt,
att jag ansett det v3ra orättvist, att kassor, sorn
erhåller full laglig ranta, bora ifrån Bevillnings-
ersätrning befrias , då en dubbel beskattning häri¬
genom träffar Låntagare, och jag anser mig ej
kunna frångå den tanka jag tillförene yttrat i
detta amne, då det återremitterades.
Herr Limnelius: Lika med Herr Eck¬
hoff anser jag den princip , som blifvit tagen
till grund för Utskottets förslag, att alla Cassör
som uppbära 6 pCts Ranta , böra erlägga Bevill-
ningsersätrning, vara så rättvis och väl grundad ,
att jag anser inga undantag dervid böra äga rum;
helst en ojemn oell oriktig fördelning af utskyl-
derna måste blifva följden af all befrielse från Be-
villnings ersättning för sådana Cassör. Jag önskar
si mycket som någon , att Cassör, som cili väl¬
görande ändamål blifva anslagne, måtte förkofra
sig; men jag anser detta ej böra ske på Låntaga¬
rens bekostnad , som genom den stora säkerhet
och de många omvägar, hvilka erfordras till er¬
nående af sådane lån, redan derigenom mäst vid¬
kännas stora uppoffringar.
Herr Ekstrand: Jag förenar mig med Hr
Limnelius , då jag lika med honom anser den
i fråga varande befrielsen vara en orättvisa emot
Låntagare , och hemställer att det härom gjorde
förbehåll måtte ur redactionen utgå,
Den 22 Junii.
Häruti instämde Herr Kj eli an der, i syn¬
nerhet hvad KrigsmansCassan och Armeens Pen-
sionsCassa angar, hvilkas fonder ej genom fromma
stiftelser uppkommit.
Herr Ekelund: Jag kan ej förena mig med
hvad Herr Limnelius i detta hänseende yttrar,
helst det helt och hållet ankommen på Låntaga¬
rens egen fria vilja, om han vill låna i de i fråga
varande Cassör, och då dessutom en förändring
häruti skulle förringa dessa Cassors fonder, och
dymedelst icke svara emot det ändamål, hvarföre
de blifvit inrättade.
Herr Lund, förklarade sig så mycket hellre
häruti instämma , som befrielsen ifrån bevillnings-
afgift för dessa Cassör grundade sig på sadane
rättigheter, som uti Konungabref oell handlingar
voro försäkrade.
Herr Ebel anförde: Jag får upplysa, att
Armeens PensionsCassa och Amiralitets Krigsmans-
Cas-an , som utlåna stora stående Lån , af hvilkas
ränta fattiga Embetsman och deras Enkor undfå
sina gratialer, derigenom, att Låntagaren njuter
Beviilningen till godo , skulle få vidkännas en
förminskning i sina fonder, och sättas ur stånd
att i närvarande svära rider gifva ökade gratialer
åt de närvarande eller öka deras antal.
Herr Talmannen framstålde Proposition till
bifall å BevillningsUtskottets förra förslag i denna
del, hvilken Proposition af Ståndet bifölls.
Den 22 Junii.
3333
Herrar Ekelund^ Cederborg och Eck¬
hoff reserverade sig. Herr Cederborg med
åberopande a( hvad han förur i åmnet anfört,
och Herr Eckhoff med tillägg, att han ej kunde
gilla, att somlige medborgare ålades afgifter ,
hvarifrån andra voro frikallade.
2:dra Momentet af 6 §. upplästes och bi¬
fölls uppå derom gjord Proposition.
Herr Leffter•. Då Utskottets förslag nu i
det hela är lemnadt utan anmärkningar, får jag etr
dast ödmjukligen åberopa dem jag förut gjort,
nen på hvilka Högloflige Utskottet ej gjort af¬
gående. Dessutom anhåller jag om min reser¬
vation i afseende på det obestämda uti Högloflige
Utskottets nu bifallna förslag om bevillning af in¬
komst af actier, som skulle af det som icke öfverstiger
6 pCt, erlägga 5 pCt, hvaraf äfven kunde slutas,
att det som understiger 6 pCt äfven borde erläg¬
ga samma Bevillning, hvilket, om tillämpning der¬
af skulle kunna ske på Götha Canal Actieägare ,
vöre både hardt och obilligt.
Herr Thunell: Då jag som Handlande
mäste erlägga Bevillnmgsafgift för all min egen¬
dom och den deraf uppkommande sammanlagda
afkastning , kan jag ej inse hvarföre Actieägare
böra vara frikallade ifrån ett dylikt åliggande.
Herr Cederborg anförde: ’’Under åbero¬
pande af mine anmärkningar emot Högloflige Be-
villningsUtskoitets forsta Betänkande får jag, i af-
3324
Den 22 Junii.
seende pl det derå meddelade nu under öfverlågg-
ning varande Utlåtandet, anföra följande:
Till vederläggning af min anmärkning emot
2 Art. 2 §. 7 Morn. att i afseende pa Advoca-
ters beskattande skillnad bör göras melian dem ,
som endast egna sin tid till utförande af Rätte¬
gångar eller iiufvudsakligast dermed sysselsättas,
och den som tillfälligtvis någon gång sig dermed
befattar, yttrar Utskottet, att all förtjenst, af hvem
den också uppbäres, bör vidkännas skattskyldig¬
het till Staten. Som jag , enligt hvad jag äfven
i RevillningsUtskottet anmärkt , icke finner detta
svar vara lämpadt efter anmärkningen , så anser
jag densamma icke vara derigenom vederlagd.
Ibland dem , som i detta Moment finnas till
Bevillning uppförde, anser jag Fiskare, som icke
äro Borgare och rättast kunna jemföras med ar¬
betskarlar , vara nog drygt beskattade. Förhöj¬
ning af Bevillningen för Gesäller och Försåljer-
skor finner jag vara olämplig.
Ehuru Utskottet icke Vill medgifva olämp»
lighetcn af det i 6 §. I Mom. bestämde beskatt-
ningSvSätr, så tror jag likväl, att hvad jag härom
anmärkt, är bestyrkt af erfarenheten, och genom
det af Utskottet gjorde tillägg befarar jag en
smygväg vara beredd för treskande Gäldenärer att
till vinnande af tidsuidtägt försätta hvarje lagsök¬
ning i (vistigt förhållande.
Någon minskning i det ränfebelopp, sorn för
utlåntc capitaler af vissa inrättningar påräknas och
Den 22 Junii.
3325
anvåndas ad pios usus, anser jag icke vara fören¬
ligt med billighet, och får således reservera mig
i detta afseende.
DI af Stadgandet i 6 Art. 1 §. 3 Mom.
den slutsats kan dragas , att endast en Magistrats¬
person får vid uppbörden vara närvarande , så för¬
nyas den af mig häremot gjorde anmärkning , e-
medan det bör bero af Magistraten, som ansvarar
för uppbörden, att dervid hafva en eller flere af
sine Ledamöter närvarande.
Min emot 1 §. 4 Mom. förut afgifne an¬
märkning fornyas, såsom icke nöjaktigt veder-
lagd.
Och blef hvad Utskottets Utlåtande i öfrigt
innehåller till alia delar af Siandet gilladr 3 med
anledning af hvilket allt uppsattes och till de Re-
spective MedStånden expedierades ett Protocolls-
Utdrag , så lydande:
S. D. Föredrogs å nyo Bevillningsutskot¬
tets Utlåtande N:o 24 , öfver de emot det för¬
fattade projectet till en blifvande Bevillningsför¬
ordning gjorde anmärkningar , hvilket Utlåtande
med Utskottet förut afgifne Förslag i amner huf¬
vudsakligen öfverensstämmer; och fann Borgare-
Ståndet för godt, att samma Utlåtande tili alla
delar bilalla.
Till förnyad öfverläggning företogs StatsUt¬
Den 22 Junii.
skottets på Bordet bvilande Betänkande N:o 313,
i anledning af Deputetades af RiksStånden Berät¬
telse rörande Revisionen af KrigsRäkenskaperna
för ig 10 oell följande Iren.
Herr Eckhoff uppläste folljande
Anförande:
’’LTtan atr vilja ingå uti bedommande af de
orsaker, soin focanledt StatsUtskottet att bevilja
Herr Presidenten och Commendeuren Billberg
de nu föreslagna 10,000 R:dr som en erkånsla
för den honom af Kongl. Maj:t uppdiagne Li¬
qvid med främmande Makter, ofver de till Ar¬
meen under 1814 och 15 årens Fälttåg Jemna-
de förnödenlierer. Utan att ens no mig rätt
kunna bedömma Herr Presidentens större eller
mindre förtjenst i detta fall, anser jag mig dock
plicktig att fästa det Högtätade Ståndets upp¬
mät ksamhet på det prejudicar, sorn derigenom gif-
ves. I min tanka har Herr Presidenten, i en¬
lighet med de handlingar, som varit Kongl. Stats-
Contoiret förelagde, sorn en nitisk Embetsman
till alla delar uppfylt det fortroende, sorn Kongl.
Majit hyst för honom, och på ena sidan yrkat
och erhållit en minskning, som lika ifrigt på
den andra sidan blifvit bestridd. Men om
Rikets Ständer skola belåna alla de Embets- och
Tjenstemän , som lika med Herr Presidenten full¬
gjort sina pligter och svarat till Konungens höga
förtroende, så Irågar jag, hvar medel dertill sko¬
la tagas?
Den 22 Junii.
33^7
På dessa grunder, och i enlighet med hvad
jag i Utskottet haft tillfälle yttra, tror jag mig
böra föreslå: att Ståndet, för att ej begå en orätt¬
visa , och med afsecnJe pa Statens närvarande
små tillgångar, afslå det uppläste Betänkandet,
så vidt det rörer en belöning i penningar till Hr
Presidenten och Commendeuren Billberg, och
inskränka sig till, att högtidligen betyga Herr
Presidenten deras synnerliga tillfredsställelse öf¬
ver den genom dess nitfulla omsorg beredde li¬
qvid af utländske pretentioner j och recommende-
ra honom till Kongl. Majus Nådiga hugkomst.”
Herr Linström yttrade: Då den fortsätt¬
ning StatsUtskottet föreslagit af Revisionen olver
KrigsRäkenskaperna sannolikt skulle tillskynda
Staten föga båtnad, men deremot medföra betyd¬
liga kostnader och blifva ganska klnnbar för dess
små tillgångar, anser jag densamma med slutet af
innevarande år bora upphöra 5 äfvensom jag ,, i
afseende på det för Herr vice Presidenten Bill¬
berg fortslagne arfvode , helt och hållet forenar
mig med Herr Eckhoff på de af honom an¬
förde grunder.
Herr Norström \ Med all aktning för Herr
vice Presidenten Billbergs fortjenster kan jag
likväl icke finna någon giltig anledning att till¬
styrka den Gratification, StatsUtskottet för honom
föreslagir.
Kongl, Maj:t har åt Herr vice Presidenten
lemnat det Nådiga uppdrag han med si myc¬
ken nit och moda uppfylt, och jag är ölvertygad,
3328
Den 22 Junii.
att Kongl. Maj:t äfven äger fyrfaldiga utvägar
att belöna hans forrjensrer, utan att StatsCassans
knappa tillgängar härvid behöfva anlitas. Jag
kan ej heller skilja mig ifrån den tankan , att den
föreslagna discretionen skulle vara ett förnärman¬
de emot öfrige Embetsman , som äfvenledes haft
ingen möda ospard att uppfylla sina pligter.
Herr Ce de rborg förenade sig med Herrar
Eckhojf och Norström.
Herr Ebel anförde: Jag instämmer till alla
delar uti Herr Eckhoffs yttrande , att Presidenten
Billberg ej bör undfå den föreslagne Gratifica-
tionen af 10,000 R:dr; ty efter min tanka har
Herr vice Presidenten endast som en rättskaffens
Embetsman uppfyllt sin pligt; och har han vid
nämnde utredning troligen var it betydligen under¬
stödd af medhjelpare. För öfrigt bifaller jag Ut¬
skottets Betänkande.
Herr Holm: Det fägnar mig mycket, att
StatsUtskottet funnit så rika anledningar, att för¬
klara sin tillfredsställelse öfver Pierr vice Presi¬
denten Bill bergs åtgärder, att Utskottet äfven
ansett nödigt belöna dem, för att gifva ett exem¬
pel, att Riksens Stander omfatta alla Patriotisk»
Handlingar med rättvis uppmärksamhet. Jag er¬
inrar mig, ari förr i verlden belönte man utmärk¬
ta förstjensterj nu är man glad öfver anlednin¬
gar att få belöna uppfylda pligter. Jag påmin¬
ner mig äfven framlidne vice Presidenten Fa tfn*
hjelm, hvars befattning under 1788 äts Krig ha¬
de
Den 22 junii. 332j}
de kurtnst gifva honom millioner. Han lefde 1
aktning hos alla redliga Medborgare* och vid sin
dod, lerhnade hart ej annat efter sig, än Noid-
stjernäti obefläckad* Hvilken Corttrast mor dem*
som först hafva mod ätt skaff* sig hastig rikedorhj
oell derefter hedersbelöningar! Der finnes flera
slags belöningar. Den första, som ölverväger alla
andra, är det inre medvetandet af att hafva gag¬
nat, och att ät elterverlden hafva ofverUmnat min¬
net af ett akradr namn. Den sämsta af alla be¬
löningar matte den vafa, nar en yttre di tirtcrioii
skall upprätthålla hvad det egna medvetandet oell
det allmänna vittnesbördet ogilhf. jag fär tilläg¬
ga, att jag på intet sätt velat lägga hinder i vä¬
gen för antagandet af StatsUiskottets förslag, hviU
ker jag proponerär till bifall.
Herr Kjellander: I händelse Ståndet ej
skulle finna för godt att bifalla StatsUtskotterö
Utlåtande i hvad som angår den föreslagne Gra-
tificationett, hvilket jag likväl för min del får till¬
styrka, får jag dervid endast anmärka, att Utlå¬
tandet bor, enligt RiksdagsÖrdningens förskrift,
med dervid gjorde anmärkningar äret remitteras;
och att detsamma nu ej kan till bifall eller afslag
framställas.
Herr Ekstrand ansåg deremot nigort åter-
remiss ej vara af nöden , och trodde, att Riks¬
dagsordningen på intet särr lade hinder i vägen
för Stindet att fatta ett definitivt beslut i saken.
Härmed förenade sig Herr IVideberg.
Borg♦ St, Prot. N:o 417. 41g.
Den 22 Junit.
Herr Ullberg: Jag anser mig härvid hö¬
ra anmärka, att StatsUtskottets Utlåtande innefat¬
tar tvenne serskileira frågor. Den förra angår
hufvudsaken eller Revisionen af Krigsräkenska-
perna, den sednare deremot endast en bisak, eller
den töreslagne Graiificationen. Jag anhåller der¬
före, att tvänne serskildta propositioner måtte med
anledning häraf framställas.
Uppi härefter framstå]d proposition biföll
Ståndet StatsUtskottets Utlåtande uti hufvudsaken,
eller i allt hvad sorn angick Revisionen af Krigs-
räkenskaperna för 1810 och påföljande åren.
Herr Linström reserverade sig med åbe¬
ropande af ofvan upptagne yttrande.
Herr Cramér: ' Innan någon Proposition
framställes i bifall till sednare punkten af Stats-
Utskottets Utlåtande, anser jag mig böra under¬
stödja Herr Kjellanders yrkande, att Proposi¬
tionen må rigtas på åferremiss af Betänkandet ,
och ej på bifall eller afl,lag, emedan jag anser
sistnämnde åtgärd vara helt och hållet vridande
emot RiksdagsOrdningens föreskrifter. Hvad för
öfrigt argar den föreslagna Gratificationen, så
torde man härvid böra fästa ett råttvist af¬
seende på de stora fördelar, sorn Herr vice
Presidenten lii Hbergs skicklighet och nit till¬
skyndat Staten , och att ovanliga förtjenster böra
på ett ovanligt sätt belönas.
Herr Arfvidsson; Jag instämmer helt
och hållit häruti, och får tillägga, att ehuru små
Den 22 Junii.
3331
Statens tillgångar än må vara, kunna de ej syn-
nerltgen graveras genom cn summa af 10,000
R;dr, helst ingen lärer kunna neka, att de ej på
ovärdigt sätt användas, då de egnas såsom en för¬
tjent gärd åt en Embetsman , hos hvilken
tvären står i förbindelse. Detta måste för öfrigt
alltid leda till uppmuntran för andre Embetsmin,
att på s.nnma sätt gora sig fortjente af allmanna
förtroendet.
Sedan dhcussionerne nu voro slutade fram¬
ställde Herr Talmannen Proposition å bifall till
sednare punk'en af Utskottets Heiänkandc, hvilken
besvarades med Nej och ja, under yrkande på
Votering.
Herr Kjella nder reserverade sig i afseende
på Propositionen, oell ansåg StatsUrskottets Utlå¬
tande bora jemte dervid gjorde anmärkningar åter¬
remitteras.
Härefter framställdes följande justerade
Voteringsproposition:
”Den som bifaller den uti Betänkandet före»
6lagne discietion för vice Presidenten Billberg,
sktifver Ja.
Den det ej vill, skrifver Alej. Vinner Nejt
kommer den föresiagne distrenonen icke att äga
jum.”
Voteringen anställdes med slutna sedlar, en"
333 i ®en 22 Junii.
ligt RiksdagsOrdningens föreskrift, och utföll
med
8 3fa emot
28 Nej.
Upplästes och godkändes ExpeditionsUtskot-
tets förslag till underdåniga Skrivelser;
N:o 308» om förre Commissarien i Riksgälds-
Contoiret La ne lis underdåniga ansökning.
N:o 216, om belöningar för dem, sorn upptäcka
efterapare eller förfalskare af Bankens eller
RiksgäldsContoirets Sedlar.
Herr Talmannen och Ståndets Ledamöter It.
ckildes kl. £ 3 eftermiddagen.
In fidem
L, A. Ekmarck.
3333
Den 25 Junii.
Plenum kl. 10 f. m.
Justerades Expeditionerne för sistledne Ple¬
num.
Vid förnyad föredragning bifåll BorgareStan-
det följande betankanden, nemi.:
Bevillnings Utskott et t
N:o 25, angående åtskillige anmärkningar vid
Urskottets Betänkande i afseende pä flere All¬
männa Bcvillningen rörande Memorial.
N:o 39, med förslag till propositioner uti För¬
stärkta StatsUtskottet, angående den före-
slagne nya ChartaeSigillatae-Förordningens 22
§.13 Morn. och 35 §• 12 Mom.
Allmänna Besvärs- och Economie Utskottets
N:o 143» i anledning a£ väckt fråga om en ny
allmän Udgdelning, samt utvidgad rättighet
till grushåmtning.
3334 Den 35 Jann.
Serskilda Utskottets
hemställan, om aflöning för en extra Carlist,
hvilken Utskottet den 7 sisth April antagit.
Vid förnyad föredragning af Särskilda Ut¬
skottets Utlåtande, i anledning af de inom Håg¬
löf! Ridd. och Adeln gjorde anmärkningar, vid
Utskottets förra, under dtn 6 Maj aflåtne Betän¬
kande. angående grunderna får en allmän reglering
aj Statens Embeten o$h Tjenster , fann Borgare-
Ständet. sorn lar bero vid sitt den 30 sisth Maji
fattade beslut , att det nu uppläste ytterligare Ut¬
låtandet, borde uran något Ståndets bedötnmande
äfven öfverlemna till den Comité, om hvars
tillförordnande Riksens Stander vid 1S15 års
Riksdag hos Kongl. Majit i underdånighet an¬
hållit.
Justerades och godkändes från Expeditions-,
Utskottet ankomne förslag till underdåniga skrif»
velser:
N:o 197, angående en förbättrad reglering, rö¬
rande Odbngslån.
N;0 211, om Rikshufvudboksluts-arbetcr.
N;o 3i2, om en ny Concoorslag,
Den 25 Junii. 3336
N:o 215, om lag för sådane personers anhållande
och tilltalande, som begå förbrytelser i ett af
de förenade Riken Sverige och Norrige,
samt derefter afvika till det andr*.
N.o 2x9, angående ifrågavarande medel till en fö¬
reslagen BergverksSkola.
N:o 220, angående Krigsfonden samt särskilda
Commrtterades förvaltning af allmänna me¬
del.
N:o 213 , angående förändr ing af 8 Gap. I §•
GiftermålsBalken, om Äktenskapsförord.
Nio 210, angående foreslagne Arbets-och Correc-
tionshus på Borgholms St.ott och Wadstena,
N:o 2T4, angående ändringar i 7 Cap. R. B. rö¬
rande Inteckning i fast Egendom.
Som Herrar Schwan A. L., Lindqvist
och Björkman, hvilka den 4 sisth April blifvit
utsedde såsom Ledamöter uti Förstdrktn Stats-Ut¬
skottet, nu från Riksdagsorten afrest; så fann Bor-
gareStåndtt för godt, att i deras stille bland Le¬
damöternas antal uppflytta af de äfven 4 April
valde Suppleanter, Herrar Sjöstedt, Westin
och Limnelius; hvarjemte och till undanrödjan-
de af alla hinder för Riksdagsgöromåleus obehin-
drsde fortgång, utom de förut antagna, nemligen ,
Den 25 Juni,
Herrar Thunell, Lundgr en och Zetter*
berg, också nu <nva’dts följande Ledamöter , nem¬
ligen. Ilerfar Setterwall, Falkman, Fogel*
mark. Cederborg, Ebel och Wideberg; och
livan.pi StatsUtskotter genom ProiocollsUtdrag ge¬
nast underrättades.
Herr Talmannen och Ständers Ledamöter åt*
skildes kl, 2 e. m,
In fidem
Carl Magn. Robsahm.
Pen 27 Junii.
Plenum klockan 9 förmiddagen-
Upplästes och lades på Bordet.
i:q RevillningsUtkottets. Utlåtande N:o 30, i anled.
ning af de emot 3 Art. i BevillningsStadgan,
angående afgift för förbrukningen af vissa öf»
vcrllodsaitiklar, framställde anmärkningar.
Den 27 Junii.
3337
2:0 Sfats. och BancoUtskottens Utlåtande N:o 6g,
i anledning af Kongl Majits Nådiga Piopo-
sirion om medels anslående till inköpande,
i närvarande omständigheter af utländsk Span-
mål.
3:0 StatsUtskortets Utlåtande N:o 31g, i anled¬
ning af Kongl. Maj;s Nådiga Skrifvelse, an¬
gående Colonien St Barthelemy.
4:0 LagUtskottets Betänkande N:o 124, angående
vidtagande anstalter, för att anhålla och till¬
tala sådane personer, hvilka begå förbrytel¬
ser i ett af de förenade Riken Sverige och
Norrige, samt derefter afvika till det andra.
Till slutligt afgörande företogs StatsUtskot-
tets Utlåtande N:o 316, i anledning af de an¬
märkningar, som i RiksStänden blifvit gjorde vid
Utskottets Berättelse, angående verkställd gransk¬
ning af Allmänna Magazinslnrättningens räken¬
skaper och förvaltning, jemte förslag till grunder
för denna Inrättnings Organisation.
Herr Eckhoff yttrade sin förundran der¬
öfver, att i det nu upplåste Utlåtande tillkännagif-
ves, att CommerceRådet Björnbergs skuld till
MagazinsDirectionen löper med 6 procents ränta ,
då likväl Utskottet i sitt förra Betänkande anmält,
det MagazinsDireciionen uppdragit till Kongl.
Maj;ts Befallningshafvande, att, i händelse Corn. *
merceRådets berörde skuld ej inom den 12 näst»
3338 Den 27 Junii.
lidne April blifvit inbetald, densamma i laga
ordning utmäta.
Herr Ekstrand upplyste härvid, att i Stats-
Utskortets afdelning för granskning af Allmänna
MagazinsDirectionen, anmälan blifvit gjord, det
Kongl. Mdj:t i Nåder beviljat CommerceRådet
Björnberg uppskof med endel at skuldens in¬
betalande , emot CommerceRådets derföre ställde
och godkände säkerhet.
Herr Arfvidsson'. Jag anhåller , att, i an¬
ledning af nu upplåste Utlåtande fä meddela de
anmärkningar, hvilka af åtskilliga der uppgifne
förslag blifvit föranledde. Hv3d först angår Ut¬
skottets tillstyrkande i Irågan om inrättande af
torkhus på MagazinsDirectionens bekostnad, si
har jag, redan förra gången detta mål förevar,
derom yttrat mina tankar, hvilka jag ej heller nu
finner anledning, att frångå, Sådane vidlyftiga
anstalter måste oundvikligen medföra de största
kostnader, dels i anseende till Byggnadernes upp¬
förande, dels äfven forde stora Vedförråder, som
dertill erfordras, och hvilka måste blifva så myc-
ket mera kostsamma, som de största Magaziner-
ne alltid äro anlagde i de sådesrikaste orterna,
hvilka i allmänhet aga de minsta skogstillgån-
garne. Deremot hyser jag den öfvertygelse, att
Allmänheten bör på allt sätt uppmuntras att sjelf
torka sin säd, hvilket jag lämpligast anser kunna
verkstäilas derigenom, att en afpssad förhöjning i
priset för riad Spanmål bestämdes, så at; både mö¬
dan och den genom torkningen uppkomne för¬
minskning i (jvantitetsn kunde skäligen blifva er¬
Den 27 Junii.
3339
satt. Om Sfaten genom clc-tra högre inköpspris
skulle i början fä vidkännas uppoffringar, sä är jag
likväl öfvertygad, atr dessa skulle i längden rikeligen
ersättas, och mer än uppvägas af de förluster,
som Staten nu genom den 1 åa Sparmålens för»
skämning måste vidkännas. Art ej något hinder
härvid skulle möra genom Allmänhetens okunnig¬
het i torkniug!mcthoden är så mycket sannolika¬
re, som den säd, hvilken förmales till eget be¬
hof, alltid förut torkas, innan den bortföres. På
dessa grunder anhåller jag, att 4;de punkten i Ut-
skottets Betänkande måtte ogillas. Beträffande
MagazinsDiecdonens befattning med Bränvinsbran-
ningen i Hufvudsraden, så anser |3g denna ej bo¬
ra äga rum, i anseende till de ofordeiaktige re-
sultater , sorn synas hafva deraf föfjr. Om Brän-
vinsbränning finnes af nöden, bör den genom
Auction utbjudas till den ntestbjudmde. Atr Stä-
derne skola uteslutas ifrån allt Spantnålsundersiöd
af Magazin.Directionen, anser jag vara ganska o-
råttvisr, då de, genom deltagande till £:de! i Be-
villningen, äfven i samma proportion deltaga i
fårlusten i Magazinsintnttningen, och derföre äf¬
ven synas ej böra utestängas från dess fårdelar,
helst Städet ne äfven si val som landet måste vid¬
kännas de olyckliga följderna af missväxt och
Spanmålsbrisr. Hvad för öfrigt det fåreslagne
Correctivet angår, si fårenar jag mig helt och hål¬
let uti hvad Herr Ekstrand i sitt, Betänkande!
åtföljande, set skildra anförande derom yttrat.
Herrar Eckhoff, Lindberg och Fogel¬
mark förenade sig med Herr Arf vidys on, ut¬
om i frågan om den Revisorerna lemnade rättig
334-0 Den 27 Junii.
het att inhibera Creditivet, hvilken de ansågo
icke böra äga rum.
Herr Hellström instämde i Herr Ek¬
strands skriftliga yttrande.
Herr Leffler anförde; Jag får endast 2.
beropa hvad jag förut anfört till Högtärade Stån¬
dets Protocoll, om nödvändigheten af, och rätt¬
visan uti, art Städerne äfven blifva af Magazinsin-
råttningen understödde , samt förenar mig med
Herr Arfvidsson uti hvad han anfört såsom
talande skål härföre.
Herr Ekelund: Jag instämmer fullkomli¬
gen i hvad Herr Arfvidsson yttrat, om Stä¬
dernas rättighet att erhålla Spanmålsunderstöd ifrån
Allmänna Magazinslnrättningen; men deremot kan
jag ej förena mig med Herr Ek st rand, i frågan
om Revisorernas rätt att inställa Creditivet. Ibland
andra olägenheter, som härigenom skulle uppkom¬
ma , vill jag endast nämna den, att SpanmåisDi-
rectionen, vid inriåffande missväxt eller Spanmåls-
brist, möjligen skulle genom ett sådant inhiberan.
de af Creditivet, och deraf uppkommande bristan¬
de medel, beröfvas förmågan att lemua nödig Span-
målsund-.ärrning, och derigenom förfela hela sitt
ändamål. Då StatsUtskouet ansett af Revisorerne
kunna besluta Creditivets indragning, har Utskot¬
tet tillagt dem större rätr än den Riksens Ständer
sjelfve äga, enär | .‘delars pluralitet erfordias för
att göra deras beslut gäl tande ; och jag kan ej
för min del inse anledningen, hvarföre Revisorcr-
ne skola tilläggas större rättigheter an dem Rik-
Den 27 Junii.
334»
sens Ständer tillkomma. På dessa grunder till¬
styrker jag afslag å Utskottets härom meddelte
förslag.
Herr Ekst randi Med anledning af hvad
som blifvit anfördt om Städernas rättighet att und¬
få Spanmålsunderstod af Allmänna Magazinsln-
rätrningen, så får jag dervid erinra, att SratsUt-
skottet anlett en alltför långt utsttåckf rätt till
Spanmålsunderstöd sätta Magåzinslnrärrningen ur
stånd att kraftigt understödja dem, hvilkas hufvud-
sakliga näring år Spanmåbproduction ; och som
denna vid inträffande missväxt slår felt , skulle
utan ett sådant understöd både förlora möjligheten
att subsistera och att fortsätta sin näring. Jag
vill likväl härigenom på intet sätt beröfva Städer¬
na den förmån, som dem i detta afseende kan till¬
erkännas. Hvad rättigheten tiil Creditivets indräg¬
tig angår, så kan jag ej frångå min hitom
skriftligen yttrade serskildta mening. Jag anser
det vara likgiltigt, om 4;delar eHer jsdclar af Re¬
visorerna besluta härom, emedan |:dclar af dem
bora enligt min tanka, äga så mycken uiskiljning,
*0111 erfordras för att bedömma både qvantifeten
af den Spannemäl, som bör upphandlas, och tiden
då indragningen af halfva Creditivet skulle ske.
Herr Ekelund: För att gifva ännu mera
vigt St mina tankar i detta amne, får jag fästa
uppmåiksamheten på den möjliga händelsen, att
Revisorerne funnit nödigt inhibera creditivet, men
att straxt derefter en spannemålsbrist, härledd i*
från missvext eller andra omständigheter, inträffa*
de. Följden deraf måste blifva, att Kongl. Majit
3342
Den 27 Juni!»
nödsakades för denna enda orsak sammankalla
Ständerna, för art lossa de band, hvarigenom
MagazinsDirectionen blifvit hindrad atr uppfylla
de valgörande afsigterna med dess inrättning. Det
torde vara öfverflödigt att framställa den allmän¬
na, fruktansvärda nöd, som, innan Ständerne hun¬
nit fatta sitt beslut, kunde allt mer och mer okas,
och den våda samhället härigenom kunde iråka.
Herr Schwan H N.: Lika med Herr E-
kelnnd kan j.ig aldrig giila det förslag, att åt
StatsVerkets Revisorer uppdraga en rättighet, sorn
ensamt tillkommer Riksens Ständer. Jag yrkar
derföre, att dei för Magazinslnrättningeu anslagne
Creditiv ma respecteras, till dess Riksens Ständer
åter sammanträda. Revisorer åro ej mera än an¬
dre smärre corporationer eller afdelningar frie från
väld och passioner. Jag skulle ej hafva svårt att
sådant af föregående tiders exempel bevisa. Dessu¬
tom år det den försummelige eller felaktige Em-
bersmannen , som handlat emot reglementets före¬
skrift, eller den af Konungens rådgifvare , hvil¬
ken tillstyrkt hvad han vet orätt vara, sorn bör
straffas, och Lagarne dicrera på hvad sätt det ena
och andra bör ske. Men landet i det hela bör
ej lida i påräknad undsättning derföre, att ett re¬
glementarisk! fel vore begånget. Espriten af La¬
gen måste vara helt annorlunda. Att Städerne
under en allmän nöd skulle utedmas från all
hjelp af MagazmDirektionen kan jag ej heller fin¬
na billigt,, då de i sin mån ock deltaga i alla Sta¬
tens bördor Jag tillstyrker derföre atr Utskot¬
tets förra Betänkande måtte bifallav med det för¬
behåll, att Revisureuie fr ankan tias ail magt att iu«
Den 27 Junii. 3343
Libera der för Magnzimlnrättningen anslagne Cre-
ditiv , samr att Städerne afven sa väl sorn landet
må njuta understöd af Allmänna Magazindnnitt-
ningen.
Herr Lundgren förenade sig med Herr
Schwan.
Herr Ekstrand: Jag kan ej dela med
Herr Schwan den farhågan , att åt 16 Reviso¬
rer öfverlemna rättigheten till det i fråga varande
Creditilvets inhibeiande; och jag kan ej inse hvar¬
före Riksens Ständer skulle hysa mindre förtroen¬
de för sina Revisorer au för sina Fullmägtige.
Jag kan för öfrigt ej lemna turn för den tanka,
att personer, som så mycket bora äga allmänna
förtroendet, som Riksens Ständers Revisorer, skul¬
le så illa svara emot detta förtroende, att dege¬
nom Creditivets indragning ville blottställa Fäder¬
neslandet för olyckor och sig sjelfva för ovilja och
ansvar. Om jag skulie äfven kunna misstänka,
att Magazinslnråtrningens Fonder blefvo förslöste
och derigenom i behofvets S'und ingen undsätt¬
ning vore att tillgå, blefve ju följderna häraf
ännu olyckligare, än om blott halfva Creditivct in¬
drogs och nyttan af Correctivet skulle då först
erkännas.
Herr Noréus: Då Utskottets förra Betän¬
kande var under öfverläggning i Ståndet yttrade
jag redan min mening om det föreslagne Correc¬
tivet å Allmänna MagazinsDirectionens åtgärder.
Jag kan ej heller nu frångå den tanken> att diet
skulle medföra yttersta våda för Riket a om ett
3344 Den 27 Junii*
Verk af sa mycken vigt för det allmånna, skuU
le genom f eller ^tdelar af Revisorernes beslut
sättas helt och hillet ur stånd att uppfylla det väl¬
görande ändamålet för dess inrättning. Hvad skul¬
le val följden blifva, oin de under ett sådant år,
SOin nu tyckes hota lander, skulle begagna sin
myndighet och inställa D:rectionens Ctediriv på
Ranken? Den allmänna nöden skulle allt fruktans¬
värdare vexa med hvarje dag, men ingen hjelp
kunna lemnäs, innan Stäoderne, kanske endast
för denna omständighet, blifvit sammankallade.
Den jemnförelse, som nyss blifvit gjord emellan
Riksens Ständers Revisorer och Fullmägtige, anser
jag vara alldeles oriktig. De förre skulle med
nu föreslagne magt äga en myndighet, som en¬
dast borde tillkomma Riksens Ständer sjelfver de
sednare hafva ingen rätt att vidtaga några sjelf-
myndiga åtgärder. De miste sjtlfve handla ef¬
ter den Instiuction Riksens Stander dem lemnat,
och deras befattning är endast att tillse huru Rik¬
sens Ständers penntngeverk lundhafvas , och för*
hållandet derom anmäla. Beträffande Städer¬
nas ratt att ethalia spannemålsunderstöd , så får
jag dervid anmärka, att det var en tid, då Stä-
derne agde sä stora spannemälslager, att de kun¬
de förse kringliggande landsorrer med spannemål.
I sådana fall finner hvar och en . att de ej äro i
behof af Allmänna Magazinslnrättningens biträde.
StatsUtskonets Ledamöter hafva ansett denna an.
stalt egentligen böra afve landets behofver, enir, i
hjkideise af miss exr, der detigenom är berof-
vadt hufvud-akliga medlet för dess bergning.
Förhållandet ar helt olika med Ståderna j de de¬
la ,
Den 27 Junii.' 3345
Ja, åtminstone pi långt nar ej så kännbart de
svåra följderna af en felslagen skörd; emedan
handel, fabiiker och öfrige näringar bereda dem
utvägar att subsistera. Om för öfrigt i någon
Stad spannemåhbrist skuile uppkomma, lärer
Kongl. Maj;ts Befallningshafvande ej underlåta att,
då anmälan derom i behörig ordning sker, hä¬
danefter som hittills, foga anstalt om nödig span-
nemålsundsittning.
Herr Schwan H. JV.: Jag är förekommen
af Herr Noréus, i livad jag arnat svara i an¬
ledning af jemnfordsen emellan Riksens Ständers
Fullmägtige och Revisorer. Jag vill endast tillag,
ga, att de fötre ej kunna göra ett steg utom grän¬
sen af deras instruction; och endast verkställa,
men ej upphäfva Riksens Ständers beslut. Så
förhåller det sig ock med Revisorerne relativt tili
Fullmägtige. De sednare kunna emot de förra
anmärka begångne fel och ställa dem under till¬
tal , men dervid stannar ock deras magt rättvisli¬
gen.
Herr Kjetlande r: Jag instämmer helt och
hållet med Herr Schwan, att det föreslagna
Correctivet är högst skadligt, och olämpligt så¬
som endast drabbande den oskyldige allmänheten ,
icke den administration som felat; hvarförutan
der synes mig uppenbarligen stridande emot Grund-
lagarne och af vådelige påföljder, att upprätta en
8Utorité, som emellan Riksdagarne agde magt att
hindra och motverka högsia magtens beslut. Hvad
Herr Noréus får öfrigt yttrat såsom grund får
Borg. St, Prot. N:o 41g. 420.
3346 Den 27 Junii.
Städernas uteslutande ifrån spannemåls undsättning,
Kan jag ej gilla, i synnerhet hvad sådane Srader
angår, som äga större jordbruk , och till största
delen deraf hemta sitt undethåll , hvilka i sådant
fall synas äga lika stor rått till biträde sorn lan¬
det.
Herr Ekstrand: SI vida Herrar Schwan
och Noréus fattat min mening, såsom skulle
jag tro Fullmiigtige förbundne att taga befallnin¬
gar af Revisorerne, bör jag deröfver förklara,
att sådant ej varit nain tanka. Jag har sagt, att
Revisorerne, hvilka lika med Fullmägtigs hafva
att fullgöra sina åligganden enligt Riksens Stan-
ders föreskrifter, böra kunna åstadkomma det så
val som Fullmågtige, hvilka utgöra blott hälften
mindre antal ån Revisorerne.-—! hufvudsaken får
jag förklara, att jag af Herr St hwans anföran¬
de icke blifvit ofvertygad, det jag orätt yrkat
Correctivets bibehållande, och jag måste upprik¬
tigt bekänna, att jag derom aldrig kan öfverty-
gas, utan anhåller jag om Proposition och vo¬
tering.
Herr Leffler; '*Då MagazinsTnrättningen
både redan gjort och troligen framdeles kommer
att tillskynda Staten betydlig förlust, och Städer-
res innevånare , i mån af deras icke obetydliga
Bevillning, deruti komma att deltaga, måtte det
ock vara högst billigt, att Städerne uti nödens
stund , blifva understödde af santina inrättning.
Hvad det föreslagna Correcrivet angår, så tror
jag likt Herr Direktören Schwan, det kunna blif¬
va vådligt uti sia tillämpning, då frågan endast
t)én 27 Jilniii 334?
är öm de 2:ne millioner, sorn Utgöra Magazins»
Inrättningens egentliga Creditiv,’’
Herr UllbérQ'. jag förehar mig helt och
hållet thed Herr Arfvids t oA, i hvad sorti rö¬
ret Städernas rätt, till spanncmåls understöd vid
infallande niis Vexrär; tnen deremot kan jag ej
dela flere Herrar Ledainöters yttrade farhåga i af¬
seende p.1 förmenta skadliga följder af Uevborer-
nas magt arr inhibera MagazinsDirectionens Cre¬
ditiv, som af Utskottet blifvit föreslagit. Orri
detta creditiv fatt stå vid dess förra belopp äf
två millioner* skulle jag lika litet dervid* sorn vid
det förr omlalra Creditivet för MinUfaeuirDiscon-
ten > funnit någon inskränkning böra aga tum £
trien då det nu torde k' mrha a<t okas rtiéd S£
millioner nya Sedlar, och dertill ärt vidare lagge*
den förmodligen beviljande Lånerättfgheteh af %
millioner 1 Silfver _ en oerhörd summa i värt
fattiga land j och hvars användande helt och hål¬
let till Spannertiålsbandel för Statens räkning, i
livilken conjunctur, som hel t skulle i så måtto
vara skadligt, som derigenom säkert utrotades all
enskild speCulation och Omtanka till spännemåls
anskaffande — anser jag förekommande medel
emot missbruk af ert sa stor Suttunå desiomirtdrö
öfverflödiga, som hälften af hela rtya Creditivet
i alla fall är nog stort att skuldsatta landet föc
det nödvändigaste födoämne* och erfarenheten
dessutom också lärer* att lidna skador sällan bo¬
tas genom blott anmärkning'*!ärr. Jag tillstyr*»
ker derföre Cotrectivers bibehållande, si vida dec
afser hela Creditivet och ickfi blott den gamlo
delen deraf.
3348
Den 27 Junii.
Herr Malmberg: Ehuru mycket redan blif¬
vit talade i detta amne, får jag likväl tillägga en
omständighet. Jag anser det icke nyttigast för
saken, att Högloflige SpannemålsDirectionen helt
omfattar införskaffandet af utländsk spannemål.
Det är klart, att om också, som merendels hän¬
der, Directionen verkställer detta verk igenom nå¬
gre eller flere Köpmän, blir ändå alltid inflytel¬
sen deraf menligare för denne handel då, än e-
nir under en fullkomlig frihet t å 500 Köpmän
och Skeppsredare hvar för sig, eldade af begär
till vinst, omhugsa sig att införskaffa spannemål.
Saken talar för sig sjelf. Jag tror mig ej behöf¬
va andraga, att mångas enskilda införskrifningsan-
stalter göra mindre prisförhöjning å de ställen, der
spannemål finnes , än någre få personers anstal¬
ter, hvilkas åtgärder, förut kände och beräknade,
tillskynda utländningen en betydligen ökad vinst.
Herr Norström ansåg, lika med hvad fle¬
re ledamöter derom yttrat, Städerne äfven böra
vara berättigade till spannemåls understöd, enär
afven der funnos många behöfvande, och då Stä¬
derna dessutom lika si väl som landet deltogo i
allmänna Bevillningen och följagteligen äfven i de
för Magazinslnrättningen åtgående kostnader.
Häruti instämde Herr Hellström.
Herrar Sjöstedt och Ceder borg förenade
»ig i hufvudsaken med Herr Schwan.
Herr Falkman instämde med Herr Ullberg
i frigart om Correctiver, samt med Herr A rf-
Den 47 Junii.
3349
tlid fion, i hvad som angeck Städernas rätt till
spannemåls biträde.
Herr Schwan H. N. hemstålde', om icke,
enär Ståndets ledamöter egenreiigen endast uti 2tne
punkter syntes vara af olika tankar, disscussionen
kunde genom a:ne serkildta propositioner bringas
till slut; hvarvid Revisorernas magt att inställa
Creditivet först borde afgöras, och sedermera Stä¬
dernas rätt till spannemåls undsättning af Allmän¬
na Magazinslnrättningen.
Uppå härefter framstäld proposition, om
den för Riksens Ständers Revisorer föreslagne
rätt att inhibera en del af Magazin Directionens
å Banken stålde Crediriv borde äga rum, svarades
både Nej och hvarvid flere roster begärde
votering.
Herr Talmannen framstälde härefter följande
af Ståndet godkände
Voteringsproposition:
Bifaller Ståndet, att -*:de!ar af Riksens Stan-
ders tillförordnade Revisorer må äga att inställa
det för MagazinsDirectionen beviljade Creditiv 5
Banken, på satt Utskottets forsta Betänkande i
ämnet innehåller? Den det vill, skrifver ^fa. Den
det icke vill, skrifver Nej.
Vinner Nej , kommer all fråga om Credi-
tivers inställande, på sätt Utskottets sednara utlå¬
tande innehåller, att förfalla.
Den 22 Juni».
Sedan Votering efter RiksdagsOrdoingena
föreskrift blifvit verkställd, befanns voteringen
hafva utiallit med
2i Ja
emot 19 AVj.
Herrar Noréus , K fellander r Ekelund,
JWa Imber q och FoqeImar k anmälte deras
reservation till Prorocollet,
Herr Arfvidsson'. liman Ståndet i öfrigt
fattar sitt bcslu', skulle jag önska , att det marte
afgöras, huruvida Ståndet giila.de den af mig gjor¬
de hemställan, att Spannenjå.sDirecrionen borde
ålaggas att ensamt förse sig med ritorr råg, men
ej sjelf besörja torkningen.
Herr C eder b or q instämde så mycket me-
fa häruti, som han ansåg Herr Arf vidssons
härom framstaldc förslag i ffeie afseeoden förtje¬
na uppmärksamhet,
Härmed förenade sig Herr heffler.
Herr Westin trodde, att i händelse Ma*
gszimDirectionen sjelf b sörjde torkningen , dett*
skulle lörorsaka ganska kostsamma anläggningar,
och instämde med Herr Arfvids son deruti, att
enskildte borde till dylika företag uppmuntras,
genom en föi höjning i priset, motsvarande ej
mindre de dervid hafde kostnader ån den deri¬
genom uppkommande förminskning i spannömåls-
qvantiuten.
\
Den 27 Junii.
3351
Herr Kje 11 anden Jag förutser, att detta
fotslag skulle möta stora hinder på den skoglösa
slättbyggden, och dervid förorsaka så dryga kost¬
nader , att de svårligen af MagazinsDirectionen
kunde ersättas. Det enda, som harvid torde kun¬
na göras, vore, enligt min tanka, att småningom
uppmuntra torkningen och sedermera efter 4 å 5
års förlopp försöka huru det af Herr ArJvids¬
ton uppgifne förslag ville lyckas,
Herr Schwan H. N.: Det är äfven min
tanka, att man småningom bör uppmuntra af-
sättningen å riad råg; men några positiva före¬
skrifter anser jag så mycket mindre bör3 äga
rum , som Allmänna Magaztnslnrättoingens behof
omöjligen, med detta förbehåll, skulle kunna fyl¬
las , utan att en betydlig qvantitet utländsk span-
nemål måste införskrifvas. Skåne, som äger de
storsta spannemålsförråderne, och på de tvenne
sednare åren haft ett öfverskott af 200,000 Tun¬
nor, skulle ej mindre än öfriga skoglösa orter
härigenom sakna afsättning på sin säd , och deras
åkerbruk, i brist af uppmuntran, råka i läger¬
vall; hvarföre jag tror, att man ej bör vidtaga
en författning, som väl kan gagna Magszinsln-
rättningen , men som i betydlig mån lägger band
på sädesproductionen.
Herr Falkman : Jag år förekommen af
Herr Schwan , och instämmer så mycket hellre
uti dess yttrande i detta ämne, som spannemåls-
productionen i Rikets södra provincer genom in¬
förandet af Enskiften ganska betydligen tilltagit *
335®
Den Juni.
men skogsbristen deremot är densamma sorn
förr.
Herr Ekelund'. Jag har redan förut en gång
härom yttrat mina tankar, och får nu endast til¬
lägga , art det föreslagne vilkoret ej allenast skul¬
le förorsaka hinder för MagazinsDirectionen vid
uppköpet , uran äfven för säljaren vid afsättnin-
gen. SSdane orter, som ej äga skog till stängsel,
kunna svårligen anlågga rior, och det återstår för
dem ej annat mede! än soltorkning, men hvilket
lärer blifva nog otillräckligt och nästan overk¬
ställbar, då man erinrar sig, att Landtmanneti
ofta nog straxr efter skördens afbärgande och af-
tröskande samma höst nodgas försälja den span-
nemål han erhållit} den enda utväg, som således
härvid kan vidtagas, ir, att! torkningen smånin¬
gom och genom afpassad förhöjning i priset upp¬
muntras, såsom till exempel ii ä i R:dr 32 sk.
per tunna mera än för criad säd.
Herr Arfvidsson: Jag känner att Maga¬
zinsDirectionen fastställ en viss förhöjning i priset
för riad tåg , men denna är si obetydlig, att den
på intet satt motsvarar det åsyftade ändamåler.
En högre proportion bör derföre dervid iakttagas,
om någon uppmuntran för allmänheten skall kun¬
na Sga rum. SpannemålsDirectionens syftemål bör
ej endast vara att gynna säljaren, utan hufvud-
sakeligen att förse sig med god vara, som ej
skämmes. Kronan är för öfrigt ej den enda som
koper, utan många andre, för hvilka det är lik¬
giltigt om rågen är riad eller icke. Till dessa
kan den rå säden afsåttas. __ Jag kari ej heller
Den 27 Junii.
3353
finna annat , ån att om 20,000 Tunnor uppköp,
tes till torkning i Malmö , skulle detta i hög grad
uppdrifva ortens vedpriser, da deremot, om en
sådan torkning verkstäldes af hvarje säljare, den¬
na olägenhet ej vore att befara.
Herr Thunell: Jag inser alltför väl förde¬
len af riad säd, och jag tror äfven, att det skulle
tillskynda både Magazinslnrättningen och det all¬
männa mycken nytta , om man kunde införa va¬
nan att sålja ren och torr spannemål; men jag
anser detta ej kunna verkställas på annat sätt, In
att sädesproducteuren genom ett lämpligt pris
uppmuntras att hålla koparen så beskaffad säd
tillhanda.
Herr Noréus: Det är ingen obekant, att
Allmänna Magazinslnrättningen äger ett dubbelt
ändamål: 1:1110 att upprätthålla spannemålspriserna
vid ett skäligt medelvärde, och 2:0 atr af in¬
hemska sädestillgångar bereda tillräckliga undsätt,
ningslager för kommande missvextår j men, for¬
an detta ändamål må kunna uppfyllas , är der nö¬
digt att ej sådanc vilkor föreskrifvas, som hindra
säljaren ifrån att kunna afsätta sin säd. Hvar
och en vet, att på flere orter och äfven i Öster¬
göthland males sädén rå, af bristande torknings-
medel. Om nu MagazinsDirectionen endast fick
uppköpa riad säd, skulle den, antingen genom
bristande tillgångar bereda sin egen upplösning,
eller ock nödgas införskrifva ett ganska betydligt
qvantum utländsk spannemål. MagazinsDirectio¬
nen har för öfrigt försökt, att genom 1 Rjdr å
i: g sk. förhöjning i priset på riad råg, uppman*
3354
Dan 27 Junii.
»ra torkningen j men ej på långt når kunnat få
sitt spannemåisbehof uppfyldt. — Sådane anstalter
kunna ej på en tid af 4 a 5 år bringas i bane ,
emedan vanor och fördomar ej så litt häfvas. I
allt fall skulle, i händelse det föreslagne upphand.
lingsvi'koret blefve antaget , några vissa Herreman
draga fördelarne deraf, till stor skada för Allmo¬
gen i de mest seminanta orter af Riker, hvilken
antingen skulle sakna afsättning eller nödgas sålja
sin säd för vanpris. På de skål jag nu anfort ,
an»tr jag bise vara, atr, i likhet med hvad Ut¬
skottet föreslagit, allmänheten småningom genom
lämpliga ptiser uppmuntras att torka sin säd.
Häruti instämde Herr Kjellander.
Herr Arfvidsson; Jag har redan förut ägt
kännedom om den upplysning Herr Noréus nu
meddelat, att MagazinsDirectionen betalt högre pri-
ser för riad råg än för rå, men jag anser orsa¬
ken, hvaiföre detta ej medfört åsyftad verkan,
ligga deruti, att priser varit för lågt, och ej på
något sätt motsvarat de vid torkningen hafde kost¬
nader, samt den derigenom uppkomne förminsk¬
ning i tjvantiteten.
Herr Schwan H. N.\ Jag anser 1 Rtdr
B:co fullkomligt svara emot den skdInad,som bor
Jga rum emellan riad och oriad råg, helst den
förre här i Slockholm ofta blifvit såld med 1
R:dr å 24 sk. Riksgäld förhöjning i priset. Det
föreslagne vilkoret för MagazinsDirecdonens åt¬
gärder tror jag dessutom icke vara verksiallbart,
emedan uti de flesta och sädesrikare piQ vincet ne
Den 27 Juni!,
335S
den erfordrade torkningen ej kan äga rum, af
brist på bränsle dertill. I si productiva länder
som Preussen, Mecklenburg och Pommern tor¬
kas icke sädén » utan utskeppas rå ända till Me¬
delhafvet; samma hinder som der möta, gälla äf¬
ven för oss. Jag anhåller derföre om Proposition
till bifall å denna puukt »f U:skottets Betänkande,
Herr Ullberg förenade sig med Herrar
Schwan och Noreus.
Uppå af Herr Talmannen framställd Propo¬
sition blcf 4:de punkten uti Betänkandet bifallen.
Herr Arfvids son reserverade sig.
Herr Talmannen framställde härefter följande
Proposition: Bifaller Ståndet, att Städerne böra
lika med landet njuta understöd af Allmänna Ma-
gazinslnrittningen? hvilken Proposition med Ja
besvarades.
Och blef hvad Utskottets Bctinkanden i öf¬
rigt innehålla a i Ståndet bifallit.
Upplästes Hans Excellence HofCantzlerens
skrifvelse, angående de åtgärder Kongl. Maj;t i
Nåder täckts anbefalla, i anledning af Riksens
Ständers underdåniga skrifvelaer: j:o angående
Majoren Florus Tolls ansökning, om utbe¬
kommande af innestående accordersåttning;
3356 Den 27 Junii.
rörande Lieutenanten G. R otis t enu's ansökning
om utbekommande af Expectancearfvode.
Lades till Handlingsrne.
Å nyo föredrogs BevillningsUtskottets på
bordet lagde Utlåtande N:o 28 > i anledning af
gjorde anmärkningar emot Utskottets Betänkande,
angående grunderna för de blifvande Tullafgif-
terna.
Herr Leffler upplåste följande
Anförande:
”Såsom Ledamot uti den afdelning af Hög-
lofl. BevillningsLJtskottet, hvilken det tillkommit,
att pröfva och granska Tulltaxan, har jag ansett
detta ärende af den betydenhet och vigt, att till
dess ratta bedommande fordrades mera kännedom
och erfarenhet, an som kunnat fordras af Afdel¬
ningen, kanske Sfven af Utskottet. De erforder¬
liga upplysningarne för en sådan pröfning hafva
ock länge saknats, och då de bekommits, befun¬
nits ofullsrändige. Jag har påmint om den åt¬
gärd , som för så kort tid sedan blifvit lemnad
af en Comité, sammansatt af de mest kumnoge
och Patriotiske män, de der säkerligen haft gil¬
lande skal för hvad de gjort, och fästat afseende
på allt hvad som förtjenat det. Alt nu bestäm,
srta nya grunder för, och till följe deraf föränd¬
ringar uti Tulltaxan, som nyss blifvit utarbetad,
Den 37 Junii.
3357
och ännu knappt hunnit visa sin nytta, har jag
ansett för vådligt.
Di pluraliteten si inom Afdelningen som
Högloft. Utskottet påstått och afgjort behofvet
af eri sådan förändring för den inre productions
förkofran, har jag dervid icke kunnat förena mig
uti de principer, som blifvit uppgifne för sättet
att vinna detta ändamål. Jag kan icke neka, att
jag tror det Rikets så olika locala förhållanden
kunna fordra olika författningar. Men just der¬
före tror jag ock , att en så betydlig nedsättning
i utgående Tullen, till exempel för träd varor, of¬
ver hela landet, skall, då det gagnar några Pro.
vincer, i lika grad skada flera andra. Att derfö¬
re fatta ett allmänt beslut i denna del, måtte för¬
utsätta en allmän kännedom och pröfning om
nyttan deraf för det hela, hvartill både tid och
de dertill erforderliga upplysningar varit alltför
ringa. Menligbeten för vår egen handel och sjö¬
fart af den betydliga nedsättningen af utgående
tullen för utlänningar har man knappt velat ta¬
ga i någon beräkning, och alldeles icke velat
medgifva. Productionens förkofran har man upp¬
gifvit såsom det enda man afsert, och alla andra
åsigter har man ansett och förklarat såsom miss¬
ledda och ensidiga. Att igentaga den inkomst
Staten förlorar genom den nämnda nedsättningen
af utgående tullen, på den inkommande, har jag
ansett för illa beräknadt, di denna tull redan Sr
nog hög, och fruktar, att man häruti skall förfela
ändamålet. Det är endast en billig tull, som kan
försäkra om säker inkomst. Deremot miste för
hög belordu Tullförsnillning. Detta kan i vårt
3358
Dan 47 Junii.
Iand ej fdrekommas , så snart något betydligt
derigenom kan vinnas. Den redlige Medborgaren
skall pl sådant sätt se sig Undergifven, och
Samhället ur denna källa alltjemt se upprinna för¬
derf och undergång. Jag har tilistyrkt» att hela
denna vigtiga sak måtte öfverlemna*' till Kongl.
Majrt, med Underdånig anhållan om det täcktes
Kongl. Majtt, om så nödigt finnes, Nådigst vidta¬
ga de förändringar uti närvarande Tulltaxa, sorn
kunna lända till den inre Productions föi kofran
samt Handelns och Sjöfartens lior och vidmakt¬
hållande. Jag tror, att detta är det rättaste sorn
kan göras, hvilket jag detfore ödmjukligen till¬
styrker.”
Herr Fo(felmark: Jag får vid detta till¬
fälle anmäla, att jag, såsom Ledamot i Bevillnings¬
utskottets Beredning, så mycket jag förmått, sökt
att bestrida det Resultat af ärendets behandling,
som Utskottet i detta ämne meddelat, samt att
jag anser nu gällande Tulltaxa, i en och annan
omständighet jemkad, vara mycket bättre och nyt¬
tigare för Svenska handela, åu dtt förslag Bevill*
ningsUtskottet uppgifvit.
Herr Schwan N yttrade‘ Lika med
Utskoret anser j g vis^a Axiomer gifvas i Allmän¬
na hushållningen, som tj råja undantag • men
ibland dessa räknar jag äfven, a't, enär den acti¬
va Sjöfarten och Handeln nu mera blifvit bragrc
till den fullkomlighet och höjd , som i vårt folk¬
fattiga land kan förväntas, man ej då genom o.
lampliga författningar bor lagga band på deras för¬
kofran, och nedtvinga dem till deras första van-
Den 27 Junii.
3359
magt» Jag tror får öfrigt f att der är en stor
skillnad emellan monopolier och reciprocitet, och
att bemödandet att bibehålla jemnvigten emellan
ömsesidiga handelsförhållanden ej fortjenar namn
af uteslutande rättigheters meddelande. Huru af¬
undsvärd nuvarande fraktconjunctur är, kan man
dessutom lätt sima deraf, att ett fartyg, sorti går
på Medelhafvet, ej fortjenar mycket större frakt,
ån ett som går till Örebro , och att en stor del
af våra skepp overksamma ligga och ruttna i
hamnarne.
Herr Lund: Jemte det jag förenar mig
med Herr Schwan, får jag äfven anmäla, att jag
redan i BeviliningsUrskortet reserverat mig, då
frågan der förevar , hvilken reservation jag nu
förnyar.
Herrar Eckhoff, Ekelund, Fogelmarh
och Wideberg förenade sig med Hetr Schwa n.
BevillningsUrskottets förut i ämnet afgifne
ffetänkande foretogs härefter till sluteligt afgö¬
rande.
irsta punkten upplästes.
Herr Schwan H, N : Jag tror, att det
vore mest öfverensstämmande med det allmänna
bästa, om Riksens Ständer till Kongl. Maj;t i un¬
derdånighet åfverbmnade, att intill nästkomman¬
de Riksdag vidtaga de förändringar i Exporttullen,
sorn Kongl. Majit kunde anse vara af nöden. Lik¬
Dea 37 Junii.
val anser jag hfrvid det förbehåll hörå fåstas, att
berörde tull ej mitte kunna förhöjas utöfver hvad
nu gällande Tulltaxa föreskrifver; äfvensom att
skäligt afseende gjordes till nedsättning i tullen å
vissa råämnen, isynneihet om reciprociteten emot
utländska Regeringars Tullförfattningar fordrade
en sådan åtgärd.
Herr Cramer-. Enär denna fråga förra
gången var under öfverläggning inom Högtärade
Ståndet, yttrade jag redan då min tanka, att ibland
de varor, hvarvid nedsättning i tullen vore nöd¬
vändig, borde osläckt kalk besynnerligen komma
i fråga. Då tullen å denna vara nu är 3 sk.
Hamb. Banco per Tunna, men denna åter sälje*
för mindre än 40 sk. Riksgälds, utgör denna
tuli omkring 30 procent af varans värde. Olämp-
ligheten af en så bog tullafgift på en vara af
så ringa värde, skall hvar och en litt inse. Om
man derjemte erinrar sig, att endast nedsatt pris
derå bereder dess afsättning utom Riket, om man
tager i betraktande den våda, som med denna
varas transporterande är förknippad , och hvaraf
olyckor årligen inträffa, och 0111 man sluteligen
efterstnnar fördelen för Riket af att indraga pen¬
ningar i landet för en vata, hvartill råämne al¬
drig skall tryta, och hvats tillverkande icke på
jordbrukets och andre näringars bekostnad fordrar
något understöd i penningar och folk , ville jag
tro, att ingen skall förneka billigheten, rättvisan
och nödvändigheten af utgående Tullafgifternes
borttagande fran eller åtminstone betydliga ned¬
sättning pä osläckt kalk och anhåller för dea
skull,
Den 27 junit*
skull, att, örn ämnet i öfrigt till Kongl. Majtfi
bestämmande öfverlämnäs, den underdånige önsKaii
dervid matte göras, art exporttullen på kalk, såi
som för mycket ttyckände öcli hög , må varda
alldeles borttagen eller betydligen nedsatt
Hetr Wettin: L ka med Herr Schwan»
anser jag till Kongl. Mij:r böra i Underdånignec
öfverlemna» att bestämma de förändringar i ex«
porrtulieu» sorn Kongl Majit i sin vishet kan åm
se med omständigheterna öfverensstämmande» Och
är det äfven min öfvertygelse, ait en ned ättniug
i (Ullön å Skogsefftcier ar af nöden; helst Svenski
handeln med dessa ptoductär ej på någor sätt käti
mäta sig med Rysslands» Finlands, öch flere Skog-
rika länders, i anseende till dessäs störte förråd pä
skögseffectér af Vida båttre beskaffenhet;
Herr Arfviåtton: Äfvetl jag instårrimét
helt och hållet deruti, art till Kongl. Majjt ml
öfverlemnas att efter särskildta politiska föihåtlart*
den bestämma exporttullen. Hvad för öfrigt blif¬
vit yttiadt om nedsättning i tullen å kalk, anser
jag vara ganska billigt. Jag Vid härvid endast
anmärka, dt t kalk ej bör befraktas såsom ett rå¬
ämne, Utan såsom en Väta» hvilken redart Vunflif
ali möjlig förädling , och att ingen förhöjning i
ptiset eiler bristande tillgång» genom en rådark
nedsättning, Sarirtolikt kai) ägä rutil, då kalkbröt*
ten inom Riket ärö ganska talrika» öch htåhgi
tillfällen till dylika hya anltggfllngär finnas.
Borg. Si. Proi. N-.o 42i. 422.
Den 27 Junii.
Herr Ullberg: Med Herr Sehwan anser
jag frågan örn exporttullens förändring böra tili
nästa Riksdag, öfverlennes till Kongl. Majrt. Jag
vill härvid endast anmärka, att exporttullen är
olika tryckande efter serskildta localer och öfrige
förhållanden. Ibland de råämnen, som fötnåmli»
gast torde böra ihågkommas vid tullens nedsätt¬
ning, räknar jag Skogsproducter. Då dessa skrym¬
ma mera än de flesta andra varor, och deras trans¬
port derigenom mycket försvåras, tåla de äfven
mindre än andra varor, att med stora afgifter be¬
lastas. Utom detta allmänna skal för Tuilafgif-
ternas nedsättning å trådvaror, anser jag de iocala
förhållanden, sorn, 1 afseende på de Norra otter¬
ne äga rum, böra tagas i betraktande Hvar och
en finner huru olika ristjue och omkostnader fö¬
rekomma vid utskeppningen af trådvaror, till ex¬
empel, ifrån Hernösand till England, och vid en
dylik utskeppning ifiån Götheborg. Urin först¬
nämnde ort kan ej mer än en resa om året verk¬
ställas till England, då detemot ifrån den sednare
Staden åtminstone tvenne sådane transporter kunna
ske. Med anledning hätaf hemställer jag, att
Ståndet ville hos Kongl Majit i underdånighet an¬
hålla, att nedsättning i tulien å Skogseffecter må
skäligen afses, och att de Norra otterne härvid
förnämligast må komma i Nådig åtanka.
Häruti instämde Herr Omberg till alla
delar, med tillägg, att hvad Herr Ullberg nu
yttrat om Hernösand, ännu mera gålde för U*
sneå och ändå nordligare orter.
Herr Thunell: Jag instämmer belt och
Den 27 Junii. 3363
hållet i den Proposition Herr Shwan uppgifvit,
att till Kongl. Maj:t öfverlemna bestämmande! af
Exporttullen, med förbehåll att densamma ej in¬
nan nästkommande Riksdag må kunna förhöjas.
Hvad nedsåttningen i tullen å kalk angår, vill jag
dervid endast anmärka , att behörigt afseende må
götas, att exporten deraf e] matte så befordras»
att Riket lider brist eller alltför dyrt må komma
att betala denna oumbärliga vara.
Herr Noréus: Jag ir till största delen
förekommen af Herr Ullberg i hvad jag rö¬
rande denna fråga eruade anföra. Jag instämmer
helt och hållet deruti , att locala omsiändigheter
köra föranleda till olika afgifier, och tior det va¬
ra oriktigt, ait ctr fartyg, som uddper ifrån de
norra hamnarne skill betala lika s:or Exporttull,
som ett ifrån södra orterna. Följden häraf biir
äfven den, art Norrländska skogarne ruttna ned,
utan att ägaren deraf draga någon fördel, Hvad
tullen å kalk angår, så anser jag den vara allt
för högt tilltagen, enär den utgör omkring J:del
af varans varde. I följd häraf instämmer jag der¬
uti, art exporttullen å kalk och å skogseffecter,
bör nedsättas, och att ali Exporttull i öfrigt ej
bör kunna forhöjas, innan Riksens Ständer å nyo
sammanträda och derom besluta.
Herr Cramér: Jag får i anledning af
Herr Thunells yttrande, endast tillägga, att,
utom den höga tullen å kalk, år afsartningen deri
inom Sverige så trög, att de, som innehafva såda-
n.e laster, ofta nödgas resa ifrån den ena staden
till den andra, utan att kunna afsätta sitt vara.
$3&4 ^ 27?Junii-
Äfven Iiär i Stockholm ligga för närvarande 5 a
6 Goirlandsfartyg, som e] tå sålja mer än 4 å 5
Tunnor om dagen.
Herr Palmborg instämde så mycket mer
uti hvad sorn blifvit yrkadt 0111 tullens nedsättning
å fräd varor, som detta vore ett nödvändigt vil¬
kor för Svenska Exporteuren , att på nå i? or sätt
kunna täfla med Norrmännerne och öfrige Na¬
tioner, som idkade handel med dylika produkter.
Herr Ebel: Jag kan för min del ej med¬
gifva någon nedsättning i tullen å Skogsprodukt
ter; ty derigenom uppkommer en brist i Tullin-
traderne, som genom Bevillning eller pä annat
sätt måste ersa tas, och hvilket kommer att drab¬
ba alla Rikets innebyggare. 1
Herf Schwan H. N.: Jag skulle önska,
att Ståndet ville lorena sig i ett generelt beslut.
Enligt hvad jag rycker allmänna tankan vara,
toide basis dedore kunna blifva, att tiil Kongl.
Maj:t öfverlemnades att besiåmma exporttullen,
med vilkor att densamma ej innan nästa Riksdag
kunde förhöjas; samt att rullen å råämnen, såsom
kalk och trädvaror blefve nedsatt; hvarvid såväl
locala förhållanden som reciprocitet emot utländ¬
ska Regeringars författningar torde tagas i be¬
traktande.
Herr Leffler anhöll, att om några vissa
orter, vid frågan om tullens nedsättning skulle
nämna», äfven Wermland i afseende på Skogs-
tffecterne blefve deruti inbegripet.