Den 29 Maji.
värda BondeSråndets Utlåtande i denna fråga hun¬
nit ankomma och föredragas.
Denna proposition bifölls, utom af Herrar
Noréus och Kjellander, som anförde, det
de trodde BondeSråndet böta ensamt och utan de
öfrige Ståndens biträde bevaka sin ifrågavarande
rättighet, och önskade således, att Utskottets Me.
morial, i hvad denna punkt anginge, måtte af-
slås; hvarmed Herrar Ar/vidt ion och JV i lie¬
ber g jemväl förenade sig.
3:0 ConstitutionsUiskottets Memorial, af den
IO sistiidne April, hvilket den 15 i samma må¬
nad blifvit lagdt på Bordet, med anledning af
Höglofl. Ridd. och Adelns Remiss uppå den af
Herr H ert zenhi elm, Carl, i föreskrit veu form,
gjorde anmärkning emot StarsRåder samt Före¬
draganden af Handels- och FinanceArenden, i af¬
seende på desse Embetsmäns tillstyr kan af Konun-
gens den 37 Sept. 1817, i Nåder vidtagne och korrt
derefter återkallade Beslut, rörande Malmö Dis-
contVerk, och förnämligast inlösningen af Dis-
contpapperen, genom ett i sådant ändamål inråt-
tadt Contoir. Och har ConstitutionsUtskottet
häröfver meddelt det yttrande, att, då Utskottet
öfver de Malmö Discont Vet k beträffmde omstän¬
digheter, hvaraf Herr Her tze n hielm s anmärk¬
ning vöre föranledd, fattat sitt Beslut, i samman¬
hang med de ämnen, som under granskningen af
StatsRådets Protocoll förekommit, hvarom Ut¬
skottet ägde tillfälle att uti dess allmänna Bedin-
2Ö53
Den 29 Maji.
kande närmare och i ett helt sig utlära, hade Ut-
skottet sålunda ansett sig ej kunna den nu fram¬
ställde anmärkningen särskildt till pröfning upp-
taga.
Memorialet skulle läggas till Handlingarne.
4:0 ConstitutionsUtskorrets Memorial, N:o
35, af den 12 uti innevarande månad, med för¬
slag i frågan om en förbittrad representation.
Efter uppläsande af berörde Memorial, jem¬
te de därvid bifogade skriftliga Anföranden och
ProtocollsUtdrag , förenade sig BorgareScändet uti
följande anmärkningar:
ConstitutionsUtskottets förslag, angående til¬
lägg uti RiksdagsOrdningens 14 §. syntes utmär¬
ka, att JernManufacturister och de, hvilke föräd¬
la Koppar, antingen genom smide eller till mäs¬
sing , icke komma att dela den Representations-
rättighet, som tillägges dem, hvilke hafva Inrätt¬
ningar till de första förädlingarne af MineralRi-
ke's Producter. BorgareStandet anmärkte härvid,
att, desse Näringsidkare, äfvensom alle andre,
hvilke åstadkomma Producter, som ingå uppå Me-
tallVågarne och expotteras, borde åtnjuta en e-
mot produetionens värde svarande Representations¬
rätt. BorgareStåndet ansåg derföre, ast ifrågava¬
rande nya Rfpresentationsrärtighet något närmare
borde bestämmas och skillnaden uppgöras emel¬
lan de Inrättningar, sorn anses höra tili de första
Den 29 Maji.]
förädlingarna af MineralRikets Producter och Fa¬
briker jemte Manufucturer å Landet, hvilka sed-
mre af ConstitutionsUtskotrer blifvit ansedde be-
tättigade att förena sig med närmaste Stad, för
att der, i man af erläggande Stadsafgifter, del¬
taga i RiksdagsmannaValen. För desse sednare
torde jemväl vara nödigt stadga, att de likasom
andte Borgare kunna valjas till Riksdagsman.
Sättet att välja Riksdagsman, för Bergsbruken
torde ock närmare böra utvecklas. BorgareStån-
det ansåg flere stridigheter och olägcnherer upp¬
komma, t fall detta val skulle förrättas inför Berg¬
mästaren, enär Represcntationsrättigheten grundar
sig pä tillverkningens qvantitet , och icke visse
RrksdagsFullmägtige utses för hvarje Bergslag:
BorgareStåndet trodde sig finna, att, dä en röst¬
rättighet af 23,000 Skeppunds tillverkning utgör
grunden för valet af hvarje RiksdagsFulImägtig,
en del BergmästareDistrict skulle innefatta en hö¬
gre tillverkningsqvantiter och en annan del en min¬
dre, sä att ett jemnt antal RiksdagsFullmägtige
inom hvarje District icke kunde uppkomma, och
då ombyte af Bruks ägare jemväl kan verka till
den förändring, att en Bruksegendom en tid till¬
hörer en man utan , och en annan tid en med
Representationsrätt, syntes ett Valrätt böra påtän¬
kas, som icke vidkännes de^sa olägenheter. Bor¬
gareStåndet ansåg de före, att sådane Bruksägare,
hvilke, vid en inträffande Riksdag, finnas valbare,
antingen personligen, uppå någon viss af Kongl.
BergsCollegit kungjord dag, skulle inställa sig uti
nimnde Kongl. CoJlegio, för att uti valet deltaga,
(iller ock sine skriftliga vota derförinnan till Kongl.
2654 ^en 29 Maji.
Collegium insända. På enahanda satt skulle äf¬
ven kunna förhållas med öfrige Inrättningar, som
höra till de första förädlingarne af MineralRikets
Producter, äfvensom Jern- och KopparManufactu-
rer, hvilka alla höra under bemålte Kongl. Col»
legio, och till största delen uppå Metallvågarne
levereras, och syntes der BorgareStåndet, att Rc-
presenfationsrättigheten icke borde sig sträcka ut¬
öfver de genom BergsCollegii Privilegier upp¬
kommande tillverkningar. Rösträttigheten skulle
dä vara relativ tiil dessa tillverkningars värde,
och Kongl. Collegium ägde en gifven grund för
bedömandet deraf, uti priset på den Tionde, som
af de fleste deraf till Kongl. Majit och Kronan
utgår, och för JernManufacturer af föregående 5-
rets medelpris uppå Stockholms Metallvåg. Be¬
svär öfver valen torde hos Kongl. Majtt böra
anföras.
Desse anmärkningar, jemte hvad under 6f-
verläggningen i öfrigt förekom, ansågos föranleda
till följande Red.ictionsförslag uti tilläggningen
vid RiksdagsOrdningens 14 §.
"Bergsbruken , hvarunder inbegripas alla In¬
rättningar till de försra förädlingarne af Mineral-
Rikets Producter, äga cck, jemte af Kongl. Bergs-
Collegio Privilegierade Manufacturlmåttningar, af
Jern och Koppar, art in m sig till BorgareStån¬
det utse Fullmägtige, som ei till annat RiksStånd
höra, och hvarvid ingen må välja, om han ej
valbar är. Valen skola ske inför Bergscollegium,
ä den dag, som allmänligen kungöres, och afgif-
vas röiterne personligen, eller genom Ombud, all¬
Den 29 Maji.
tid med förseglade eller slutna Sedlar, hvarvid
rosterna sålunda beräknas, arr Privilegierad gåen¬
de tillverkning af Etthundrade Skeppund Stång¬
jern eller ett deremot svarande värde af produe-
tionen utaf annan Bergsbruks-rorelse lemnar äga¬
ren en valröst, och att sedermera 230 röster ut¬
göra en Fullmäktig. Efter dessa giunder skall
Bergscollegium utröna och uri Kungörelsen upp¬
gifva antalet af alla dessa Representanter, och
båta rösterne afgifvas uppå så månge personer,
som at Collegio utsättas. Åges Bruk eller annan
BergsbruksTnrnttning af Bolag , roste hvarje för¬
ut icke representerad Bolagsman, elter sin andel,
och hvilken löre Riksdagskallelsen bör u'i Bergs-
Collegto vara uppgifven och styrkt. Besvär öf¬
ver dessa Riksdagsmannaval anföras hos Kongl.
Maj-.r, inom samma tid, sorn för dylika besvär i
allmänhet stadgad är.’’
’5Ofrälse Manufacturister och Fabrikldkare
på landet vare berättigade, att förena sig med
närmaste Stad, för att der, i mon af erläggande
Stadsafgifter, deltaga i RiksdagsmannaValen. De
kunna jemväl väljas till Riksdagsmän för den
Stad, der de uti Borgerskapets valrätt deltaga.”
Och skulle så val ConsfutionsUtskotfet* för¬
berörde Memorial, som de här ofvan intagne an¬
märkningar, dessa si.-(nämnde såsom BorgareStån*
dets gemensamma tankar, likmätigt 56 §. Rege¬
ringsformen, till ConstitutionsUtskottet återremit¬
teras.
Herr Eckhoff reserverade likväl, för siu
2656 Den 29 Maji.
del, serskildt till Protocollet, att han ar.såg den
liu ifrågavarande förstärkningen för Borgat eStån-
det af personer, hvilke tillförene icke ägt repre-
sentationsiärt, ej bora inedgifvas i annu fall, än
så vida Ridd. och Adeln, Preste- och RondeSrån-
den jemväl samtycka att inom sig upptaga de
nya Ledamöter, hvilke, till följd afConstirurions-
Utskortets Project, bo de erhåiia rättighet till in¬
träde inom nyssbemälte KiksStånd.
Häruti instämde Herr Wideberg.
Herr Alin: Då fråga är om Representa¬
tionsrätt för de Medborgareklasser, som derifrån
äro, efter nu gällande Grundlag, uteslutne, före¬
ställer jag mig väl, att delägare uti Sala Silfver-
bergslag ej kunna frånkänna*' denne lått, i händel¬
se en sådan ny ordning kommer »tt införas. Men
då denne Medborgareklass, änskönt i enahanda
predicament med Fjerdepart ägarne och brukande
Bergsmannen uti Fahlu eller Stöta Kopparbergs
Bergslag agde, för hvilka Rvpresentationsrätjighe-
ten blifvit confirmerad sednast vid 1809 års Riks¬
dag, icke hvarken då eller sedermera kunnat erhål¬
la dylik Medborgeilig förmån, ehuru de i grund
af de för Sala Stad och Bergslag gällande författ¬
ningar både välja och betala RiksdagsFuilmägti-
ge, som dack mäste inom Borgerskaper elter Ma¬
gistraten väljas; så förbehåller jag Sala Bergslag
sin rätt, att i likhet med Fahlu Bergslag få äga
del i NationalRepresentationen.
Herr Mitander ansåg, att icke blott igarne
till
Den 29 Maji.
lill Stångjerns- och ManufacturVerk samt öfrige
Inrättningar till fötadlande af MineralRikets Pro-
ducter borde aga Representationsrätt, utan höll fö.
re, att jemväl ägare tili Sågverk, Tackjernshyt-
ror, som innehade jord, och ej hörde till något
Stånd, med flere, borde undfå samma rättighet ,
emedan, om häruti skulle ske någon ändring, den
borde på en gång göras för alla.
Herr Cramér yttrade: Såsom addbament
till Herr Mitander1 förslag, anhåller jag att få
göra det yrkande, atr jemväl Kalkbruk .'Innehafvare
mitte få deltaga uri StåndiRepresenrationen.
Något vidare var ej att anföra , utan skulle
de af Ståndets anmärkningar, hvilka utgjorde Dess
gemensamma tanka, till ConstitutionsUiskottet öf¬
verlemna*
Från Högvördiga PresteStåndet hade genom
Löpare ankommit Förslag till följande Riksens
Ständers underdåniga Skrifvelser, hvilka nu upp¬
låstes till justering, nemligen:
N:o 155, om Reglering af Postverkets Aflönings-
Stat.
N:o 1 $6, om förandradr straff för dem, som ut*
färda tryckta eller graverade Invisningar.
\
Borg. St. Prot. N:o 333. 334.
2678 Den 29 Maji.
N:o 157, om Legostadgans årliga kungörande och
kringspridande.
N:o 158» om loga Domstol för mål, angående
Afhandlingar emellan allmänna EmbetsVerk
och enskilda personer.
N:0 om Comministrarnes befrielse från
Skjutsningsskyldighet för sina Boställen 5 samt
N:o 160 , om tryckning af några Protocoll olver
Commandom.il.
Uti si tnämnde Expedition hade Höglofl,
Ridd. och Adeln ansett den ändring bora göras,
atr, i stället för de uti slurer förekommande or¬
den : ”anhålla, att E. K. JU. i Nåder må, skulle
införas: ”hemställa, om icke E. K. M. i Nåder
skulle;" hvilken ändring Högvordiga PresteStåndet
jemväl antagit; och fann BorgareSråndet godt, art
om samma ändring sig med Ridd. och Adeln
samt PresteStåndet förena.
I öfrigt godkändes de foreslagne underdåni¬
ga Skrifvelserne, hvilket antecknades å Löparne,
sorn fortsändes till Hedervärda BondeStåndst.
Härefter upplästes en från Hans Excellence,
Herr HofCancelleren m. m. Friherre af Wet¬
terstedt till Ståndets Talman aflåten Skrifvelse,
af den 27 dennes, innehållande underrättelse, att
Kongl. Majit, i anledning af nedannämnde utaf
Den 29 Maji.
Handels- och FinanceExpeditionen i underdånig¬
het fond ragne Riksens Ständers underdåniga skri¬
velser, räckts vidtaga följande Beslut:
1:0 Angående ytterligare underdånig anhållan om
RiksHulvudbokens afslutande.
Efrer inhämtade underdåniga uppgifter hade
Kongl. Makt funnit någon annan åtgaid i afse¬
ende håra ej för det närvarande kunna åga tum,
än att Kongl. Maj:r åt Dess JustitiseCinzler i Nå¬
der uppdragit, att följa detta ärende med dess
EmberS uppmärksamhet , och tillse , det Kongl.
Magrs härutinnan redan vidtague Nådiga Beslut
blifva till verkställighet befotdrade.
2:o Om Magistrarspcrsoners förordnande till upp¬
mätning och stämpling al Btänvinsiedskap.
Hvad RiksensStånder härvid hemställt, hade
Kongl. Majp i Nåder bifallit; hvadan Kongl.
Map.ts Befallningshafvande blifvit, till underdånig
efterrättelse, hårom försrändigade,
3:0 Angående medel ti 1 kostnaden för Högstsalig
Hans Majit Konung CARL XHI:s Begraf-
ning.
Riksens Ständers, i afseende härpå, fattade
Beslut hade blifvit SratsConroirer, tili kännedom
och efterrättelse, i Nåder meddeldr.
4:0 Om en årlig Pension, för BergsRåd» m. m.
Friherre Hermelin.
2G60 Den 29 Maji.
Kongl. Majit, som med Nådigt välbehag e-
niottagit Riksens Ständers underdåniga anmälan,
om deras i detta ämne fattade Beslut, hade i Nå¬
der forordnaf, att ifrågavarande Pension, om ti¬
den för hvars beräknande Riksens Ständer något
yttrande icke meddelt, skulle ifrån och med sist-
lidnej April månads början Frihet re Hermelin
till godo komma, samt utgå af nu varande In-
dragningsStats besparingar, intilldess erforderligt
anslag dertill kunde på den blifvande Staten an¬
visas; och hade StatsContoiret blifvit härom, till
behörig efteriättelse, forständigadr.
Förberörde Skrifvelse skulle ad acta läggas.
Den afbrutne föredragningen till afgörande
fortsattes med följande på Bordet hvilande Hand¬
lingar.
5:0 StatsUtskottets Utlåtande N:o 21$, af d. 20
Maji, i anledning af Kongl. Majlis Nådi¬
ga remiss , angående tillökt Vaktbetjening
vid Götheborgs Läns fängelse.
Detta Utlåtande bifölls.
6:0 Allmänna Besvårs- och EconomieUtskottets
Memorial N;o 119, af den rj Maji, inne¬
fattande Svar å de af Herr Grefve jf. É.
Gyllenborg g,orde samt af Höglofl, Ridd.
Den 29 Maji.
2661
och Adeln remitterade anmärkningar vid Ut.
skottets Betänkande, rörande vickt fråga 0111
allminna Landsvägarnes rätande och förkor¬
tande; hvilket Betänkande de 3;ne öfrige
RiksStånden bifallit.
Lades till Handlingarne.
7:0 Bemilte Utskotts Memorial N:o 120, af den
Maji, med Utlåtande öfver Herr Bo
Oxhufvudj och Herr E. Wlunck af Ro sen-
schöldt anmärkningar vid Utskottets Betin-
kande, rörande jemnkning i transportskyl*
digheten af Tionde- och AfradsSpanmålen 3
hvilket Betänkande Hoglofl. Ridd. och Adeln
återremitterat, men de 3:ne öfrige RiksStån¬
den bifallit.
Lades ad acta.
g:o Samma Utskotts Memorial, N:o 121, af d.
15 Maji, i anledning af de inom Hedervär¬
da BondcStåndet gjorde anmärkningar vid
Utskottets, rörande gjord motion om befriel¬
se för flere KronoHemman i Norra Hal-
land, från skyldigheten, att till Warbergs
Fästning aflemna Bränntorf, meddeldte Be¬
tänkande, som de 3:ne öfrige RiksStånden
bifallit.
Lades till Handlingarne.
Den 29 Maji.
0:0 Bemälte Utskotts Memoria!, N;o 122, af d.
15 Maji, innefattande yttrande öfver rle an
märkningar, sorn inom Hedervärda Bonde»
Ståndet blifvit framställde emot Utskottets
Betänkande , i fråga om en närmare regle¬
ring af Fosrföringen i Riket samt Pooforin¬
gen emellan Sverige och Norrige; hvilket
Betänkande är vordet af de 3;ne öfrige Riks-
Stånden giiladr,
Lades ad acta.
10:0 StarsUtskotteis Betänkande N:o 259, i ati«
ledning af Herr E. Munck af Rosen-
t ehold t gini de mo ion om Nederlagsfri¬
het för Stockholms Stad*
Detta Betänkande skqlie pä Herrar Malm*
bergs, IVidehergs och flere Ledamöters be¬
gäran ytterligare hvila på Bordet.
Hjo SrarsUtkottets Utlåtande N;o 245, af d. 20
Maji, angående ersättning af kostnaden för
D ptrerade af RiksStlnden, som komma att
afresa till Norrige, för att bevista Kongl. Maj;ts
Höga Kröning derstädes.
Bifölls.
Den 39 Maji. 2663
Härefter upplästes ert nu ankommit Utdrag
af Hogvördiga PresteStånders Protocoll, för den
19 uti innevarande månad , hvaraf inhämtades, att
välbetnalte RiksStånd hade btslutif, lika med Håg¬
löf!. Ridd. och Adeln, anmoda ExpeditionsUtskot-
tet, att uppsätta förslag till en adress, hvilken
P.iksStåndens blifvande Deputerade vid Hans
Maj:t Konungens Höga Kroning i Norrige bora af¬
lemna.
BorgareStåndet fann godt ii)stSmma uti ena¬
handa Beslut; hvaröfver ProtocollsUtdrag genast
uppsattes, justerades och expedierades.
Till afgörande företogs vidare :
12:0 StatsUtskortets den 20 dennes afgifne och
den 25 på Bordet iagde Utlåtande N:o 254,
angående kostnadssummans anslående till en
Minnesvård öfver Högstsalig KronPrinsen
Carl August.
Gillades.
13:0 Stats- och BevillningsUrskottens den 23 i
denne månad meddelte samt den 2) på Bor¬
det lagde Utlåtande N:o 258, i anledning
af gjorde anmårkningar vid desse Utskotts
förra Betänkande, om BrånvinsBevillningens
utgörande för åren igio, 1811 och 1812,
2664 Den 29 Maji.
af personer a Lander, som ej aga elfer be-
sitta Jord.
Detta Utlåtande blef likaledes gilladt.
14:0 StatsUisköftcts den 26 Maji aflåtne och d.
27 på Bordet lagde Utlåtande, N:o 261 ,
angående tryckningskostnaden af TabtllCom-
missionens afgifne Utlåtande och Tabeller.
Äfven detta Utlåtande gillades.
35:0 Stafs- och BevillningsUtskotrens Utlåtande
N:o 250, af den 15 Maji (hvilket Utlåtan-
ne den 21 dennis blifvit lagdt på Bordet) ,
i anledning af gjorde anmärkningar vid Ut»
sköttens den 2 sisrledne April afgifne Betän¬
kande, rörande Kongl. Mij:ts Nådiga Piopo-
sirion om cn stadgad afgift af hvarje Man¬
tals. krifven person, till den Veneriska smit¬
tans hämmande m. m.
Herr Crdcrborg yttrade: Af Riksdags-
mannen Botvid Jonssons Anförande, sorn åt¬
följer Hogloli. Utskottens Betänkande, har jag in¬
hämtat den glada underrättelsen , art Veneriska
smittan sk dl vara okänd i Östergöthland. Då jag
är ihån samma ort, så kan ingen lilligare-ån jag
önska, att detta vore instämmande med förhålla n-
detj men ty värr kan jag icke, utan att såra san*
%
Den 29 Maji. 2665
ningen, förena mig uti hvad Botvid Jens¬
son härom yttrat, hvilket alldeles strider emot
de af vederbörande Embetsman derom meddeldtc
officiella underrättelser.
Uppå framställd proposition af Herr Tal¬
mannen fann BorgareSråndet godt förblifva vid
sitt förut i ämnet fattade Beslut.
16:0 BancoUtskortets d. 15 uti innevarande Maji
månad mcddeldte samt den 16 på Bordet
lagde förnyade Betänkande, angående förän¬
dring af de inom BancoVerket gällande be¬
fordringsgrunder , enligt hvilka tredjedelen
af Bankens Commissarier, vid inträffande le»
digherer , tillsättes endast af Frälsemän.
Herr Limnelius anförde: Af det nu upp¬
läste Betänkandet befinnes, att Högloffi Ridd. och
Adelns Herrar Ledamöter af BancoUtskottet för¬
nyat deras jemväl emot förra Betänkandet gjorde
reservation, att nemligen ifrågavarande sak, iastän
den icke borde anses såsom en Privilegiifråga, lik.
vål ej skulle kunna genom de trénne OfrålseStån-
dens Beslut, emot Höglofl. Ridd. och Adelns fri¬
villiga begifvande, afgöras; och jag har erhållit
tillförlitlig underrättelse, att Höglofl. Ridd. och
Adelns allmänna tanka lärer vara, att denna be-
mälte RiksStånds Ledamöters förmenta rättighet
borde för det närvarande förblifva oförändrad;
men om återkallande af Beslutet härom nu icke
kan ske} så torde dock med skäl kunna invän¬
a666
Den 29 Maji.'
das, att I den tid, nar samma Beslut vidtogs, vo.
ro allenast Jme RiksSrånd Delägare uti BancoVer-
ket och Styrelsen deröfver; i följd hvaraf man da
ansåg skäligt, att en tredjedel af Bankens Com-
missarier skulle utgöras af Frälsemän. Som dere¬
mot Banken nu mera är alla fyra RiksStåndcns
gemensamma egendom, borde väl, äfven om den
principe bibehålles , att BancoCommissarie-beståll-
ningarne skulle till ett proporrionerligt antal be¬
stå af Höglofl. Ridd. och Adelns Ledamöter, ej
meia än en fjerdedel af desse Commissariers an¬
cel utgöras af Frälsemän.
Herr Holm', För min del tillstyrker jag,
att Beränkandet måtte bifallas* men att uti det
ProtocolIsUtdrag, som expedieras till MedStånden,
BorgareStåndet måtte förklara sig hysa den me¬
ning , att ifrågavarande ärende icke utgör någon
Privilegii-sak, då någor visst antal BancoCommis-
sarier af FrälseStåndet icke finnes omnämnt, hvar¬
ken uti Ridd. och Adelns Privilegier eller uti nu
gällande Grundlagar.
Herr Schwan, H. N.: Uti närvarande
stund finnas på Stat 20 BancoCommissarie-beställ-
ningar, hvaraf fem innehafvas af Frälsemän. Bäst
torde vara att bifalla det slut, hvaruti BancoUt-
skottet stannat; ty så framt man skulle antaga
den principe, att, emedan Ridd. och Adeln till
en fjerdedel är delägare ud Banken, borde en fjer¬
dedel bland BancoCommissarierne utgöras af det¬
ta RiksStånds Medlemmar; så kunde sådant gifva
anledning åt någor annat RiksStånd, till exempel
åt BondeS^åndet, hvilket ock äger sine preteutio-
Den 29 Maji. 2667
ner, att framdeles yrka, det fjcidedelcn af Com-
missarierne uti Banken borde vara af bemälte
RiksStånd.
Efter gjord proposition af Herr Tclmnnne
gillade och antog RorgareStåndet hvad BancoUt-
skotret så väl uti Dess förra Betänkande i detta
mål, af den 10 sistledne Mars, som ock uti nu
förevarande förnyade Betänkande> föreslagit.
" ■' 1 T'"'"
17:0 Allmänna Resvirs- och EconomieUrskottet$
den 15 Maji afgifne S3tnt den 25 på Bor¬
det lagde Utlåtande N:o 123, i anledning
al de hos Hoglofl. Ridd. och Adeln samt
Högvördig* PrestcStåndet gjorde anmärknin¬
gar vid Utskottets förra Betänkande, uti frå¬
gan om åtgärders vidtagande tili den Vene¬
riska smittans utrotande.
BorgareStåndet, som den 4:de sistledne April
ogillat och afslagit EconomieUtskotters den 13
nåstderförutgångne Mars afgifne Betänkande, rö¬
rande detta maij fann äfven nu godt, att vid
samma sitt Beslut förblifva j i följd hvaraf det yt¬
terligare Utlåtandet skulle läggas till Handlingarne.
Herr Ebel reserverade likväl till Protocol-
let, att lian, på de skäl han förut, så väl här in¬
om Vällofl. BorgareStlndet som uti Höglotl. Eco-
nomieUtskottet, andragit, för sin del tillstyrkte
bifall till Betänkandet.
Den 29 Maji.
Herr Talmannen uppstod och uppläste Kongl.
Majus nu ankomna Talmannen Nådigst meddelte
HandBref, iå lydande :
''Stockholms Slott den 27 Maji 1818.
Välaktade Talman! Uti de beslut Rikets Stän¬
der fattat, och hvarom de, uti underdånig Skrif¬
velse af den 30 sistlidne April, Mig tillkännagif¬
va, så väl i afseende på underhållet samt nyttjan¬
de rätten af Ulricsdahls Kungsgård, för Hennes
Maj:t Drottningen, Min kärälskeiiga Fru Gemål,
atr, efter min död, åtnjuta , som till åiliga Pen¬
sioner åt f. d. Lärarne för Mm kärälskelige Herr
Son, Hans Kongl. Höghet KronPrinsen, har Jag,
med synnerligt välbehag, igenkänt ett nytt veder¬
mäle af Svenska Fo!kets tillgifvenhet för sitt Ko-
nungaHus. Då Jag härmed velat uppdraga åt E«
der, det Lofliga Korgareskapets Taleman, att, i
detta afseende, för Ståndet tolka Min enskilta er¬
känsla, berättigar Jag Eder äfven, att dermed
förena Hennes Maj;t Drottningens, Min Gemåls,
tacksamhet, sorn, fastän frånvarande, skall all¬
tid, lika med Mig, räkna Svenska Folkets kär¬
lek till sin dyrbaraste tillhörighet.
Jag förbiifver Eder
Välbevågne
CARL JOHAN.”
Herr Talmannen förklarade att han, genom
den nu skedde uppiåsning, trodde sig värdigast
Den 29 Maji.
hafva fullgjort Kongl. Majus honom gifne Nådig-
ite uppdrag. Och BorgareStåndets Herrar Ledamö¬
ter , hvilke, srående vid sina platser, afbön Högst-
berörde Nådiga Skrifvelse, begärde enhälligt, att
Herr Talmannen ville aflemna densamma till inta¬
gande i Protocollet, såsom ett dyrbart minne af
det Nådiga Välbehag, hvarmed Kongl. Maj:t ve¬
lat anse Riksens Ständers i omförmälte måtto vid¬
tagne Beslut,
Sedan Plenum blifvit anslaget, att å efter¬
middagen fortsattas åtskilldes Herr Talmannen
och Ståndets Ledamöter klockan 2 eftermiddagen.
In fidem
M. M. Rosbtc\.
Klockan 5 eftermiddagen fortsattes Plenum.
Upplästes ankomne ProtocoIIfUtdr.igi
Från Högloflige Ridderskapet och Adeln för
den 16, 19, 21, 23, 2? och 27 Maji, af inne¬
håll, att samma RiksStånd reininerat till Constitu-
tionsUtskonet Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
om ett additament till Riksacten emellan Sverige
och Norrige; till BancoUtskotter, Kongl. Majtts
2670 Den 29 Maji.
Proposition, angående beviljande af eft linnebiträ¬
de af 200,000 R:dr BancoSedlar till understöd för
Götheborgs Stad j och till Lagutskottet, angåen¬
de anstalter att anhålla och tilltala sådana perso¬
ner, hvilka begå förbrytelser i Sverige eller Nor¬
rige och derefter afvika till det andra Riket; att
Ridderskapet och Adeln bifallit StatsUtskottets Be-
tänkanden och Utlåtanden, om regleringen af
hushållningen vid Strömsholms Kongsgåid; endel
af HofStatens öfvertagande på Rikets Allmänna
IndragningsStat; bidrag för ElemcntarScholan i
Askersund5 reglering af Postverkets AfloningsStat;
roteringen i Jemtland; RtksgaldsVeiksts tillstånd
och förvaltning; Academi®- med (lere ad pius
,usus anslagne Hemmans samt MibtitcRostållens
lösande till Skatte; anslag till inrättande af Exer-
citireEsqvadioner vid LifRegementets CavallerieCorp-
ser; förändring uti Staten för Kongl Förvaltningen
af SjöÅrenderna , och RegementsSkrifvaren B. Mo¬
lins underdåniga ansökning om utbekommande af
Remisslage; LagUtskorrers angående förändring uti
straffet för dem, som utfärda tryckta eller graverade
Assignationer; förslag till forändringar uti nu gäl¬
lande Stadga för Husbönder och Tjenstehjon,
och frågan om Publique Arnotiteurs rättighet att
döma uti tvister 0111 uppfyllande och tolkning af
Contracter, som de å Kongl. M • j:ts och Kronans
vägnar med enskilte afslmat; samt Allmänna Be¬
svärs- och EconomielJtskottets, rörande Comtni-
nistrars befrielse från Skjutsningsskyldigheter för
sina Boställen under krigstider; förvaltningen af
de under Kongl. SeraphimcrOrdensGillets Styrelse
stående fonder m. m.; TabellFotmulaire för Lands-
höfdingarnes Berättelser om årsväxten m, m.j an»
Den 29 Maji.
2671
btfald delning af Ölands Alimänningsmarker och
förklaring i vissa delar af Kongl. Kungörelsen den
3 April 18*65 om öfverenskommelser angående
Presträttigheter , i afseende på hvilket sistnämde
ärende ExpeditionsUtskottet skulle anmodas att uti
Riksens Siänders underdåniga Skrifvelse i linnet
intaga , att den af Utskottet föreslagnc förändring
icke hade afseende på Gottland, der tvist om bi¬
behållandet af den så kallade ConventionsSradgan
uppstått och ännu vore oafgjotdj art Ridderska-
pet och Adeln vid föredragning af Constituunns-
- Utskottets Memorial, i anledning af yttrad ön¬
skan om handlingarnes tryckning uii anmärknings-
målet , rörande de genom Föredraganden af Com-
mandoArender lör Armeen utfärdade GeneralOr-
dres om vilkoren för Recruters approherande vid de
Regementen, der Rotehållare ej samfält ingått be¬
ting om Soldatbeklädnaden, beslutat att hos Kongl.
Maj:t i underdånighet hemställa, hmuvida Kongl.
Maj:t tiliät tryckning af de öfver CommandoAren-
der den 24 Maji, 26 Augusti och 30 Sept. 181 7 i
berörde fråga hällne Protocoll} att Ridderskapet och
Adeln , nied gillande af StatsUtskotrers Utlåtande otn
Högstsalig Konung CARI, Xllhs HemgiftsCapital,
anmrtdat Utskottet att gifva Fullmäktige i Riksgälds-
Contoiret tillkänna, det räntan å nämnde Capital
nu och hädanefter komme att från berörde Con¬
toir utgå med 5000 R:dr B;CO årligen, som bor¬
de Kongl. Maj:t i underdånighet tillhandahållas;
att Ridderskapet och Adeln godkänt SratsUtskor-
tets Utlåtande , så väl angående Statsregleringen
■under 8 hufvudtiteln, med instämmande uti Hög-
vordiga PresteStåndets dervid gjorde tillägg, och
om medel till Casera lör Kongl. Andra Gardes-
Den 29 Maji.'
Regementet j jemte anmodan till Utskottet att, i
anledning af Grefve Gyllenborgs, Jahan
Henning, gjorde anförande, meddela de at ho¬
nom äskade upplysningar; att Ridderskapet oell
Adeln, vid förehafvande af BancoUt kottets ytrran-
de, i anledning af anmåtkningar vid Betänkandet
om specificerade förteckn ingars insändande ofver
på Banken utfärdade Assignationer , funnit det vid
nu gäliande författningar om sådana Assignatio¬
ner, äfven hädanefter utan all föt andt ing borde
förblifva j att Ridderskapet och Adeln lätit bero
vid StatsUtskottets Utlåtande om medel till Re¬
parationer å Operahuset; samt LagUtskottets, an¬
gående bestämd förklaring om hvad som till Po-
licemål borde hänföras 3 jemnkning uti Båtsmans-
roteringen i Halland och tullafgift på Bokoycke-
ristilar; att Ridderskapet och Adeln beslut it att
lägga till Handlingarne ConsritutionsUokottets
Memorial om tryckning af Handlingarne , 1 dran¬
de en mot Herr StatsMinistern för Utrikes Åren»
derna gjord anmärkning; och S'a'sUrskotre s an¬
gående Kongl. Majus Sktifvelse, 1 drande intrader¬
na från On S:t Barthelerny och bidrag af Statens
medel till upprensning af Clara? Sjö m. ni ; samt
följande ytterligare Utlåtanden , nemligen Stats¬
Utskottets angående regleiingen af Staten för Ul-
ricsdahls Kongl. Lustslott; lonforhöjning för Com-
ministrarne i Stockholm, och lönförbittting för
Håradshöfdingarne; LagUtskottets, otti OiverSråt-
hållareEmbetets i PoliceArender ståilmde under
HofRättens granskning ; samt Allmänna Besvårs-
och EconomieUtskotrets , rörande ändring uti
Tjenstehjons flyttningstid och uti Skjutsvlsendetjj
att
Den 29 Maji,
2673
att Ridderskapcr och Adeln återförvist Constitu-
tionsUtskottets Memorial om ändringar uii 107
§ RegeringsFormen ocii 29 §. RikdagsOrdnin-
gen; StatsUtskotrets 0111 Öfverste-indelningen vid
f. d. Östgötha CavallerieRegemente 5 Svenska
Theaterns underhåll) fördelningen af arbetet e-
mellan Riksens Siånders Revisorer j Gottländ-
ska Nationaliieväringens aflöning; samt Allmänna
Besvärs- och EconomieUtskottets, om en friare
handel med Svenska skogsprodueter; och att Rid-
clerskapet och Adeln afslagit BancoUtskottets Be¬
tänkande om de inom BancoVerket gällande be¬
fordringsgrunder; samt LagLJiskortcts om skärp¬
ning i straffet för tjufnader m m., och inskrånk-
ning i beloppet, hvarunder enskilte personer icke
må utgifva löpande utvisningar.
Från Hogvordiga PresteStåndet för den 16,
19, 21 23< 25 och 27 Maji, innehållande att
Ståndet remitterat till ConstitutionsUtskottet
Kongl. Majus Proposition om ett Additament till
KiksActen emellan Sverige och Norrige ; till Lag¬
utskottet Kongl. Majus Proposition, om sådana
personers anhållande , som afvika från något af
de förenade Riken Sverige och Norrige till det
andra; och till BancoU.skottet Kongl. Majus Pro¬
position om ett lånebiträde för Götheborgs Stad,
i sammanhang hvarmed Utskottets Betänkande i
samma ämne blifvit återiemitferadt ; att Ståndet bi¬
fallit StatsLRskotrets Beränkanden . om en del af
HofStatens öfvertagande på Indragning Staten ,
Öfverstelndelningen vid f. d. Östgötha Ca vallet ie-
Regemente; reglering af Postverkets Aflöning*-,
Borg, St. Prof. N:o 335. 336.
3674 Den 29 Maji.
Stat; RiksgåldsVerkets tillstånd och förvaltning;
Roteringen i Jemtland; Academiae med flere hem¬
mans lösande till Skatte; inrättande af Excercitite
Esqvadroner vid LifRegcmenters CavallerieCorp-
ser j Staten för Förvaltningen af SjöÄrenderne;
Gottländska NationaiReväringens aflöning; hushåll¬
ningen vid Sttomshohn ; RegementsSkrilvaren
JU o lini ansökning om utbekommande af Re.
misslage; Högstsalig Konung CARL XUIts Hem.
giftsCapital; Ekskogarne; en minnesvård öfver
Högstsalig KronPrinsen Carl August; tillåkt
Vaktbetjening vid Götheborgs fängelse; ersättning
till HäradsSkrifvarne i J mtland; löningssättet lör
LandsSecreteraren och LandsKamereraren det sia¬
des; afskedstagande Civile Embets- och Tjensre-
mans uppförande på IndragningsSra!en; KronoAll-
männingen Maglehem; Sala Silfver Verk; anstalter
till förmon för Manufactuismidet i Eskilstuna;
och CancellieRådet af IVett er ste dts och As¬
sessoren Adlerbrants byns- och skatteråttfor-
dringar; Stats- samt Allmänna Besvärs- och Eco-
nomieUtskottens, om Båtsman<roterii gens införan¬
de i Färentuna Hlrad ; pensioner till Embets- och
Tjenstemän, som hafva fleia barn ; Höganäs Sten.
kohlsVerks öfvertagande af Staten; Tullverket
och nederlagsfrihet för Stockholm J Banco- och
LagUtskotten*, om Skuldebref, >om till erhållande
ef lån i Banden blifvit intvcknade; Beviilnings.
Utskottets, angående ifrån KammuCollegiura in-
komne upplysningar; LagUtskottets, tårande för¬
ändringar i LegoS-adgan; Domsrätten uti tvister
om Conrrad emedan Kongl Majt och Kronan
samt enskiltc; Allmänna Besvärs- och Economie*
Utskottets, om friare handel med Svenska Skogs*
Den ig Maji.
produCter; TabellFormulaire för Landsböfdingär-
hes berättelser om årsväxten; delning af Olauds
allmänningsmarker; inrättande af en Bergslag i
Norrbotten ni. m och åtgärder till veneriska smit»
tans urrotands; samt ExpeditionsUrskottets hem¬
ställan om tryckningen af Sex Tabeller , rörande
RiksgåldiContoirets och StatsVerkets räkenskaper;
att Ståndet förblifvit vid sitt till BanCoUtskottets
Betänkande om allmänt kungörande af Bancose-
delstockens belopp och SiatsUrskortets Betänkande
om Bevilluingssumman lemnade bifall; »tt Stan.
det antagit hvad StatsUiskottet yttrat otti Stats»
regleringen under a;dra Hufvudtitcln, med det
tillägg BorgareStåndet beslutat; att Ståndst bifallic
StatsUtskotrets förnyade Utlntar.de om Statsregle-
ringen utider gide Hufvudtiteln, med tillägg stt
hos Kongl. Majit borde anhållas om nödiga me¬
dels förskjutande till reparation å Wesrerås Slött
samt till inköpande af Landshofdingeresideuce Uti
Westerbottens Län; att Ståndet , jemte der Ali»
manna Besvärs- och EconomieUtskottets fornvade
Utlåtande om Comministrars befrielse från Skju'S-
mngsskyldigheten , beslutat, att genom underdånig
skrifvelse hos Kongl. Majit bord* anmälas sakeus
verkliga förhållande, med begäran att Författnm.
garne om Comministrarnes skjursningSskyldighet
må i laga ordning upphafvas och Comrmoistrar-
ne komma i åtnjutande af deras i Privilegier och
billigheten grundade befrielse från nämnde skyl¬
dighet för deras boställen; atr Stin Jet ansett sig
icke kunna bifalla BevilluingsUtskonets Utlåtandé
om Postinrättningen, utan föteslajk att den af
PostTaxans förhöjning påräknade inkomst för
Statsverket i stället ma sökas genom en förhöjd
2676 Den 29 Maji.
afgift för consunvionen af Bränvin och Tobak;
att Ståndet instämt uri Högloflige Ridderskapets
och Adelns tillagg vid sistnämnde Stånds lemnade
bifall till StatsUrskottets yttrande om den summa,
sorn genom allman bevillning borde utgöras; att
Ståndet låtit bero vid StatsUrskotrets Betänkande
0111 bidrag för ElementarScholan i Askeisund ;
och ytterligare Utlåtanden om reglering af Staren
vkl Ulricsdals Slott och lönförhöjning för Com-
ministrarne i Stockholm; att Ståndet lagr till hand-
lingarne Allmänna Besvärs- och EcononiicUtskor-
tets förnyade Utlåtande om löt ändring af g §.
uti SeglationsOrdningen den 15 Junti 1774; att
Ståndet återremitterat StatsUtskotrets Reränkanden
om de under Kongl. CommerceCol egii förvaltning
stående fonder oell medel; Skånska Roreringen,
och fördelningen af arbetet emellan Riksens Stän¬
ders Revisorer 111. m.; BancoUtskottets, angående
sistnämnde ämne; Lag- samt Allmänna Besvärs-
och EconomitUtskottens, om en mera utvidgad
Näringsfrihet, samt Allmänna Besvärs- och Eco-
nomieUfskortets, angående de til! Hospitalens, La¬
zarettet och Barnhus underhåll onslagne medel;
oell att Ståndet ogillat Stats- och BancoUtskotrens
Utlåtande om försäljning af Kongsgård,tr m. m.;
samt Allmänna Besvärs- och EconomieUtskottets,
rörande ofveiemkommelser om Presträttigheter,
Från Hedervärda BondeSråndet för den 19,
21) 23 och 2? Ma„ af innehåll: att Ståndet re¬
mitterat tdl C imritutionsUrskottet Kongl. Majus
Nadina Proposition om ett addifamerit till Riks-
Acten emedan Sverige och Norrige; till StatsUt-
skottet Riksdagsmannen Pehr B engi 11 un / frän
Den 29 Maji.
2677
Halland anförande om Tullveds erläggande i Halm
stad; till Stats- och BancoUrskotten, Kongl. Majus
proposition angående lån af 200,000 R:dr till un¬
derstöd för Gö heborgs Stad; oell till Lagutskot¬
tet Kongl. Majus Proposition, angående anstalter
att anhålla och tilltala personer, sqm begå förbry¬
telser i Sverige eller Norrige samt derefter afvi¬
ka till det andra Riket; att Ståndet antagit att
hvila på bordet till nasta Riksdag: Constitutions-
Utskottets Memorial om en förbåttrad National-
Representation: frågan om uppgifvande af Ii4§.
RegeringsFormen och bestämmande af en tid , inom
hvilken Grundlagsändrings förslag ej skulle kunna
afgöras; att Ståndet bifallit StntsUtskottets Utlå¬
tanden om Räntan I Högstsalig Konung CARL
Xlllts HemgiftsCapitalfördelning af arbetet emel¬
lan Riksens Ständers Revisorer; eti del af Hofsta-
tens öfvertagande på fndragningsStaten; bidrag till
ElementarScholan i Askersund •, PostVerkets aflö-
ningsStat; CanzliRSdet af IV etter stedts och
Assessoren Adlerbrants ansökning, i afseende
på bytes- och skatterättsfordringar; SratsReglerin-
gen under 8;de Hufvudtireln; Krono Allmännin¬
gen Maglehems Kongsåhra; Sala SilfverVerk ; de
under Kongl. CommerceCollegio stående fonder
och anstalter till förmån får Manufactursmidet
i Eskilstuna; Stats- och BancoUtskottens, angåen¬
de frågan om försäljning at Kongsgårdar m. m;
Stats- samt Allmänna Besvärs- och EconomieUt-
skottens, om pensioner till Embets- och Tjenstemän,
som hafva mångå barn * medel till Finska handelns
inskränkning; BåtsmansRoterings införande i Fären¬
tuna Härad och Höganäs StenkolsVerks öfverta¬
gande af Staten; LagUtskottets om forändringar
2Ö7S Pen 29 Maji.
Uti Legostadgan; Allmänna Besvärs- och Ec°no-
mieUokotrets, om TabellFormuhiier för Landshöf-
dingarnes beråttelser om årsväxten; åtgärder lill
Veneriska smittans utrotande och delning af O*
lands Allmänningsmarkcr; ExpeditionsUtskotiets. örn
Tabellernes, angående RiksgäldsContoirets, och Srats-
Verkets inkomster för 18*2, I81?, 18*4- och
IgiJ. uteslutande från Bibanget till RiksStåndens.
frotocoll; samt Särskilta Utskottets, angående grun-
derna tor en allmän reglering af Statens Embeten
och tjenster, med åberopande af hvilket sistnämn-
de Betänkande, i hvad det beståmmer deras tjen¬
stetid, som bora åtnjuta pension , Ståndet äfven
gillat St3tsUrskottets Betänkande om sådane Civi,
le Embers- och Tjenstemäns uppförande p3 allmän-
na IndragningsStaten, sorn vid afskedstagande! fylc
70 år och hafva indelta loner; att Ståndet in¬
stämt uti Ridderskapets och Adelns beslut om
tillägg till StatsUtskottets förslag om Bevilloings-
summan och anmodan till ExpeditionsUtskottet
att uppsätra adress, som RiksStåndens Deputerade
vid Kongl. Maj:ts Kröning i Norrige borde med¬
föra J samt uti det af PresteStåndet beslutna för¬
behåll, vid antagande af BancoUtskottets förnyade.
Utlåtande om specifique förteckningars insändan¬
de å privates Assignationer på Banken , deremot
Ståndet förklarat sig icke kunna ingå uti Preste-
Ståndets inbjudning uti frågan angående Comrni-
nistrarnes befrielse från skjutsningsskyldigheter för
deras Boställen; att Ståndet låtit bero vid Stats-
och BevillningsUtskottens förnyade Utlåtanden ,
angående Bränvimbevillningens utgörande af visse
personer för 1810 , 1811 och 1812; Banco-och
lagUtskottens, angående lån i Banken för in¬
Dea 29 Maji. 2679 1
tecknade skuldebref; samt Allmänna Besvärs- och
EconomicUo.kotte s om flere Hemmans i Halland
befrielse från att lemna bränntorf till Warbergs
fästning ; reglering af Postföringen i Riket, och
itidring i Skiutsväscndet ; att Ståndet lågt till
handiingarne ConstitutionsUtskotters anmätan om
behandlingen af Utskofets förslag vid 4] § Rege-
ringsFotmenj StatsUt-Kotters ytterligare Utlåtan¬
de, angående Statsiegltrmgen under 2 Hufvud-
titeln; BancoUtshottets, om kungörande af Ban-
coSedelstocken , och ändring i de inom Banco-
Verket gällande befordringsgrunder; Bevillnings¬
utskottets, angående Postinrättningen; samt Ali-
manna Besvärs, och EconomieUtskottets, tint Corn-
mtriistrarnes befrielse från SkjutsningsskyidigbetJ
ändring i tjenstihjonsflyttningstiden; rullafgift för
införskrifna trvckcristilar ; Båtstnansroteringen i
Halland; förklaring af Kongl. Kungörelsen den
3 April 1816; rättighet lör Stadernes Magistra¬
ter att hål a DykcriAuc ioner; allmänna Landsvä-
garnes rätande och förkortande, och Tionde-
samt Afradsspanncmåls transponerande; att Stån¬
det återremitterat StatsU skottets Betankanden, om
Ofversteindelningen vid Östgötha f. d. Cavallcri-
Regementc; om åtski lige ad pios usus anslagne
Hemmans- samt MilhiaeBoställens lösande till Skat¬
te; Dag’rac’amente till Deputerade al RiksStån-
den , som komma att afresa till Norrige, och
Svenska Theatern» underhåll j samt Allmänna Be¬
svärs- och EconomieUtskottets , om en friare han¬
del med Svenska Skogcproducter ; och att Stån¬
det afdagit Stats- och BevillningsUtskottens Be¬
tänkande , angående cn afgift till Veneriska smir-
tans hämmande , under förbehåll att de i hvarje
2Ö8o Den 39 Maji.
ort om Curhusanstalrerna ingångna frivilliga of*
verenskommclser bibehållas.
Och skulle alla dessa ProtocollsUtdrag låg¬
gas till Handlingarne.
Härefter företogs till afgörande:
1:0 StatsUtskonets den 20 uti innevarande må¬
nad afgifne samt den 27 på Bordet lagde
Utlåtande, N:o 260, angående vackt mo¬
tion om inlösande af de så kallade Schie»
gelska Godsen i Hallands Län.
Ilifolls; och beslöt BorgareStåndct derjemte,
at BancoUtskottet öfverlemna att utse och anslå
nödig Fond till inlösen af ofvannämnde Gods, i
händelse Kongl. Majit skulle, vid Nådig Profning
af den derom vackra fråga , finna Godsens inlö¬
sande vara för Kronan fördelagtigt.
2;o Bemälte Utskotts likaledes den 30 Maji med-
delte samt den 27 på Bordet lagde Utlåtan¬
de N;o 2(2, i fråga om indelta Infanteriets
Bekl.rdnadssäft, i anledning af gjorde an¬
märkningar vid Utskottets förra yttrande i
amnet.
BorgareStånd t fann skäligt bifalla detta se¬
nare Utlåtande i allt öfrigt , utom hvad angick,
början af den deruti förtslagne 4:de punkt, hvil¬
ken Ståndet, för sin del, ansåg böra, till mera
Den 29 Maji.
tydlighets vinnande, lyda sålunda: Vid skeende
uppbrott till krig afmönstra? Rlonderingen , i full.
komligen mönstergildt stånd, till Kronan, hvars & c.
3:0 Allmänna Besvärs- och EconomieUtskottets
jemväl ifrån den 27 dennes på Bordet hvi¬
lande Utlåtande N:o 125, i anledning af
Herr E. G. Holms ifrån BorgareStåndet
remirrerade Memorial, rörande odlingslån
och Correctionshus * med hvilket Memorial
Utskottet , af anförde orsaker, ansett sig ic¬
ke böra taga någon annan befattning , än
att , såsom lemnad upplysning , detsamma
till Handiingarne foga.
Och lät Ståndet härvid bero.
Sedermera företogs till afgörande:
4:0 BevillningsUtskottets den 22 uti innevarande
månad algifne samt dea 23 på Bordet lagde
Betänkande N:o 17, med project till en
blifvande BevillningsFörordniug.
Herr Schwan H, N. begårde ordet och
yttrade: Då jag funnit, att uti BevillningsStad-
gans 2 Artikels 4:de §, hvilken afhandiar hvad
som skall betalas för Bergshandteringen, med me¬
ra dithörande, och uti hvars ingress specificeras
alla de Verk och Fabriker, hvilka dit höra , likväl
de förnämsta af alla , eller Stångjerns Bruken,
icke omnämnas; så anser jag denna förgätenhet
2682
Den 29 Maji.
böra rättas och berörde Verk uti sin ordning dit-
foras.
Herr Fogelmark upplijste ett så lydande
skriftligt
Anförande ;
Såsom varande af skiljaktig funka med Hög-
loflige bevillningsutskottet, rörande si val före¬
målen som grunderna till Qfverflödets Taxering ,
hvilket af det Betänkandet bilagde Protocoll inhäm¬
tas, anhåller ödmjukligen här få meddela det huf-
vudsakliga af det förslag jag till Högloflige Ut¬
skottet inlemnat och i nämde Protocoll finnes
omnämt, nemligen;
1:0 Vin och andre Utländske Drycker.
Denna afgift föresläs till indelning i g Classen;
i:a Classen; De som äga 6000 R:dr inkomst och
deröfver betala 5 R:dr
2;a , derunder tillochmed 4500 R:dr 4
3:dje 3200 — 3
4=de i ... 2000 — 2
5:te 1000 _ 1 t6sk.
<5;te 6 66| 40
7:de . . . . 333t 24 —
g:de . Alla af Ståndspersoner, sr»m
äga mindre än 333^ Rldr
inkomst, jemte Husbön¬
der af Allmogen, som sig
af denna frihet vilja be¬
gagna l6
Den 29 Maji.
Anmärkningar: Ingen af Qvinnokönet taxeras
härföre.
AlU hemma varande Mantalsskrifne Söner,
Contoirs- eller annan Betjening, sorn spi¬
sa vid sina Principalers bord, jemte ve¬
derlikar , erlägga hälften mot har ellet?
Husbonde , dock icke öfver 1 Rör 24
sk., och icke under 12 sk. I följe hvaråt
de af Allmogens Söner eller Drängar med
deras vederlikar , för sådan njutning er*
lägga r2 sk,
2:0 Caffe, The, m. m.
I anseende dertill, att detta öfverflöd njutes
mera jemt, torde här vara tillräckligt med 4
Glassér;
j:a Classen I De som hafva 3000 R:dr inkomst
och deröfver, erlägga; Man och Qvinna
lika , eller hvardera 1 R;dr —-
2;a , Derunder till och med 6ö6|R:dr
Man och Qvinna lika, eller
hvardera . . . 32 sk.
jtdje , Dcrundertillochmed 3334 R:dr
Man och Qvinna lika» eller
hvardera , , , __ _ 24
4:de . Under 3 33yR:dr, samt Hus-
bondefolk af Allmogen ,
hvardera , , . 16
Anmärkning: Söner, sådan Betjening, som i förra
punkten är nämnd, tu. fl. Döttrar.
a684
Den 39 Maji.
Pupiller m. fl. erlägga hälftenj dock
ingen under 12 sk. Hvartill de af
Allmogens Barn och Tjenstehjon m.
fl, som sådan frihet vilja äga, afven
Taxeras.
3:0 Sidentygs Bruk:
Detta öfverflöd? bruk lärer ock böra classsifice-
ras) och i
i:a Classen: Alla, som äga 666f Rldr inkomst
och deröfver :
Deras Fruar och Döttrar med
vederlikar, hvar person . 24 sk.
21* « Da af Ståndspersoner, med
mindre inkomst än 666f R:dr.
Deras Hustrur, Döttrar, m. fl. ra
Allmogen och deras vederli¬
kar, lör mindre persedlar 6 —
4:to Kortspel.
Som detta är ett så beskaffadt öfverflöd, att
det bättre än något annat kan undvaras , och i
anseende till dess moraliska skadlighet samt den
myckna nyttiga tid det förstör, amer jag väl af.
giften icke bora fördelas i flere Classer än Hög-
loflige Utskottet föresljgit, men dock att afgiftcn
förminskas, så att
Den 29 Maji. 26SS
Den som äger 1000 R:dr inkomst
och deröfver, bor för sin egen
person betala ... . . , 1 R:dr .
Söner, Betjening, samt alla andre med
mindre inkomst sa väl sorn All¬
moge och deras vederlikar . 34 sk.
5:0 Tobak.
De som hafva icoo R:dr inkomst
och deröfver 16 sk.
De som hafva under 1000 R;dr,
Ståndspersoner — 12 sk.
Allmoge och deras Vederlikar . — 6 sk.
6:0 Ur.
Af Guld ........ igsk.
Af sämre Metaller, alla sorter . 12 sk.
7:0 Equipager.
Med undantag af dem, som blott nyttjas för Resor:
För hvar Heltäckt Vagn ... 5 R:dr —
Halftäckt, eller Souflett 3 . 16 sk.
Oppen Calle che . . 2 .
Cainckel, Chaise eller Rack x . 16 sk,
gro Hästar.
För alla, som hållas hufvudsakligast
för nöje och beqvämlighet, bor
criäggas ...... 4 $ R:dr —
*636
Den 29 Maji.
9:0 Hundar.
Som icke iro Gårds-, Vall-, eller Jagthun-
dar, och Följaktligen endast hållas för nöje skull,
böra uxeras till 2 R:dr.
io;mo Bränvin.
För nyttjandet häraf hade jag föreslagit g
sk. person , utan afseende på Stånd eller vilkor.
Genom antagande af dessa föremål till be*
skattning och detta sätt till fördelning, förmoda*
de jag den behöfveliga summan bäst skulle kun¬
na både uttaxeras och inflyta. — En Calcul här¬
öfver hade skolat vara mycket upplysande; men i
saknad af all annan ledning än den personal-sum-
ma, som Högloflige Utskottet i sin Calcul intagit,
har jag måst alsta från all Calculering och öfver¬
lemna det till Högloflige Utskottet. Imedlertid
skall af denna oful.komligliet nödvändigt följa
att efter min förutgående taxa skall summan blif¬
va antingen för hög eller lor låg. Men detta
hjelper genom ökande eller minskande i en eller
annan Class samt på ett eller annat ställe , utan
att rubba sjelfva giunderna eller fördelningsprin¬
cipen.
Herr Norttråtn: Nu y.de Riksdagen be¬
drad med förtroende att vara Ledamot i detta
Högtärade Ständ, kan jag icke underlåta förklara,
att jag med mer ledsnad och bekymmer möter
denne Riksdagens slut än någon tillförene, i an¬
seende till ifrågavarande större bevillning, i cn
Den 29 Maji.
2687
tid, då penningenöd och förlägenhet högt öfver-
klagas, då nåringarne synas mer af- än tilltaga,
och då på landet den närande arbetaren saknar
förtjenst, oaktadt här visar sig annorlunda ibland
arbetsclassen; men den som ifrån detta granna
odi lysande flyttar sig tillbaka ner år landsor¬
terna , öfvertygas om den motsats der visar sig.
Det är i anledning häraf jag, som, ehuru i gan¬
ska ringa del, har en närmare befattning med
KronoUppbörds- och ExccutionsVerket och folj-
akteligen känner huru ömt och ofra omöjligt det
år att indrifva nu varande Kronoskatter, änskönt
med betydlige afkormingar, fruktar, att en stor
del af den tillökande bevillningtn mer rotde fyl¬
la pappet el ån Skattkammaren, samt lemna mer
obehaglig sensation än verklighet; således tager
jag mig frihet ytterligare framföra min förr ytt¬
rade vördsamma anhållan att, för Statens uppgjor¬
de behof, söka annan tillgång och så mycket
möjligt är minska dess utgifter. Jag lerrmar till
en hvars behjertande och ettetsinnande, om icke
många beviljade utgifter, förskotter och gratifica-
tioner snarare och lättare kunnat sparas än stöt re
utlagor att ålåggas och uttagas, samt tror, att an¬
nat sätt till verkliga behofvens fyllande annu tor¬
de kunna utfinnas. Jag menar af Statens inbe¬
talningar till Hanken, eller ifrån denne efter Stän-
dernes beslut utgående flere Crediriver , bygg¬
nads- och lånebiträden af så många och olika
slag, hvilket så mycket mindre km förändra fi-
nanceplanen, som dess hufvud föremal är, att Se¬
delstocken hvarken får ökas eller minskas, och
om under 5 års tiderymd Hanken har erno» 1 å
a procent utlånt, cn eker något öfvered million
2688
Den 29 Maji»
mindre, eller har minskat sin fordran så mycket
hos Rikets Innebyggare, finner jag får min del
deruti icke minsta skada $ ty så långt kan Ban¬
ken aldrig komma med sine inrikes fot dringars
indrifvande , utom det att mycket omtvistas nyr-
tan och rätta användandet af aila biträden till
Canaler, odlingar och fastighetslån. Om derjem»
te med den Bevillningsförordning nu kommer art
fastställas och till Kongl. Majit i underdånighet öfver-
lemnas, tillika anmältes Rikets bekymmersamma
penningeställning , som thyförutan dock icke kan
undfalla Kongl. Majtts Nådiga uppmärksamhet,
sedan just i afseende derpå denna snart 8 månader lån¬
ga Riksdag blifvit påbuden, samt äfven svårigheten
ej mindre att ålägga än vida mer att kunna ut¬
taga någon tillökning i beskattningsvägen, under
underdånig anhållan det Kongl. Majit i Nåder
tåcktes i möjligaste måtto spara och hushålla med
Statens medel j så gör jig mig försäkrad, att med
Kongl. Majris kände nit för Rikets sanna val och
ömma hjerta för sine trogne undersåtares trefnad
och lefnadsutkomst, nu varande intrader torde
kunna för de egentligen nödvändige behofven
vara någorlunda tillracklige.
Ehuru jag ar ofvertygad aff, på sätt berordt
är, ali ytterligare bevillning borde kunna i nu
varande tidepunkt undvikas, kan jag dock icke
underlåta äfven något yftri mig öfver den af Ut¬
skottet föreslagne bevil ningsarrikei , hvilken i den
form den nu är, förefaller mig högst besvärlig,
i afseende på taxering och debitering , olämplig
och ojemn i afseende på lördelningen, samt chi-
cancr
Den 39 Maji.
caner oell fiscalisationer underkastad, i afseende
på verkställigheten.
Det år ju orimligt, art den som en eller
annan gång, kanske en gång i veckan eiler må¬
naden tåkar få ett glas vin, skall betala hälften
emot den som dagligen dricker , mer oell mindre
dyrbart af flere slag. Jag kan med säkerhet på¬
stå, att mi etr enda hus i de större städer fottä'-
res viner tili högre belopp än uti åtminstone en
hel stad af deni jag här representerar, om icke i
dem aila tre, och huru är det möjligt kunna i
denna väg uppfinna någon proportion annorlunda
än genom afgift på sjelfva varan, som i mintan¬
ka är det enda råtta att beskatta alif utländskt,
hvaremot fruktan för lurendrägeri icke bor gälla,
enär allvarsamma författningar deremot tagas och
lurendrejaren icke får undangömma elier fötsticka
sig på ett eller annat sätr.
Sant ar att sägas kan, det den som så säl¬
lan forSr vin, kan äfven alldeles undvara det j
men skall då den fattige och mindre bemedlade
dömns förlustig all njutning, och under medel-
losheten tillika påföras det tvång att aldrig få nå¬
gon gång begagna den mer förmögnas anbud af
någon bS:tre förtäring, elier om der hinder , att
en sådan blefve buden ibland flere betalande,
skall han genom nekandet öppet förklara ,*att hans
inskränkta inkomst och lefnad icke tillåta honom
få begagna sig af en i bättre tillstånd varande
väns eller anhörigs välmening, och hvad torde
hända skulle vara mest chicanöst, om på ett min-
Borg. St. Prat. N;o 337. 338.
2690
Den £9 Maji.
dre samqväm , bröllopp eller graföl, der ett glas
vin för rariteten och högtidligheten kunde bjudas, och
dit åklagare och sakoreskyldige snarast drista sig
infinna , en hvar affordrades skattningsbevis öfver
rättigheten att få förtåra något?
Af lika beskaffenhet är Caffe, The och To
bak, som alltsamm ns vid införandet kan påföras
hvad afgift som helst, utan att fråga elter consti-
jnenterne, hvilka det ar omöjligt att traff,x med
afgift i proportion af förtäring , uran anser jag
det blott för etc anklagnings.system och inbudan-
de af alla chicaner i confiscationsvägen, hvarpå
vi förut haft tillräckliga exempel, utan att tro det
hädanefter skulle blifva bättre ; och jag lemnar
till Hogtärade Ståndets egen uppmärksamhet, hvil¬
ken sensation det skulle göra hos alla hemmava¬
rande, att,åter finna desse sine committerade haf¬
va tillgripit en beskattningsmethod, som i afseende
på dess både högst besvär liga taxering och upp¬
bördssätt samt dess retande till angifveber och
ganska obehagliga rättegångar, vid så mångå Riks¬
dagar undvikits, och enligt ifjoy ?8iO årens
Protocollers vitsordande aldrig borde för nämnde
ordsaker åter införas; men deremot finna hvilka
öfveiflödiga tillgångar påräknas, då fråga varit
att bevilja utgifter af S atens medel , utan att först
känna efter hvad det ena och andra kunde tagas.
Den som speculerar på alla utvägar att åtkomma
penningar, skall nödvändigt slutligen sakna dem ,
helst om det icke hushållas med hvad man har, om
andre än verkligen nödige uigifter göras, och otn
icke besparingar noga iakttagas, utan djupt gripet
Den 29 Maji. 2691
ner i fickan till ett mindre nödigt behof, för att
sedermera nodgas utfundera det satt, hvarpå man
skali kunna anskaffa medel till de oumgåmglige.
Detta vare gent reit sagdr om hela oivei flodsar-
tiden , utan att vidare ingå i dt t speciela, under
förmodan atf med anledning af de flere blifvande
anmärkningar den i det hela afidås och frågan
återrem'treras, i hopp att tillfälle lemnäs utse an¬
dra utvägar till Statsbristens fyllande , hvarvid jem¬
väl bör i beräkning ingå att förut varit, nu som
alfid tillförene, förtärde öfvetskotter, hvilka bö¬
ra i sigte tagas och icke lemnäs till odisponeradt
begagnande.
-> O
Herr Mitander-, Den grund, som Riksens
Högloflige Ständer uppgjorde för Bevillningen
vid 1815 år» Riksdag, har, efter hvad mig vet-
rerligt år, vunnit de flestes godkännande, och jag
instämmer äfven deruti för min ringa del. In¬
gen öfverflödsartikel är uti denna bevillning upp¬
tagen, och jig önskar, att nu icke heller någon
sådan artikel må varda införd. Det är ganska
rättvist, att den som nyttjar och brukar öfverflöd,
så uti dryck som annar, bår deifore skäligen kun¬
na betala, men då der är så mycken skiflnad i
bruket hos den ena mer och hos den andia min¬
dre, samt nu ändock blifvi föreslagit, atr i vis¬
sa Classer borde betala I ka af alla, tror jag så¬
dant icke vara rå t. Den sorn till exempel kan¬
ske högst dricker en Butelj vin 0111 aret, skall
enligt förslaget skatra enahanda med den , som
dricker dagligen, och så vidare 1 förhållande till
åtminstone cn del af det öfriga, som i denne ar¬
2692
Den 29 Maji.
tikel finnes uppfördt. Chicaner och missräkning
anser jag derjemte blifva oundviklige. Hvai tö¬
re och derest någon möjlighet år att häruti vin¬
na ändring, jag ödmjukast hemställer vidtagande
af sidan jemkning, att denne artikel försvunne.
— 416,437 R:dr, som denne Artikel etter pro-
jeCt eller calcul skulle inbringa, miste likväl di
pä något annar säit fylla Statsbehotvet och
hirrill vågar jag föreslå .*
1:0 att de 24 sk., hvilka vid 1815 år? Riks¬
dag minskades i 2:dra Artikeln, matte återtagas,
som på 1,300,000 hvartill den ir beräknad, gor
en Summa af 325,000 —
vidare på BränvinsConsum-
tionen , som i 64,696 Stånds¬
personer, hvaraf jag berik-
nar 50,000 förtärande, å
16 sk. . . . 16,666: 32
EondeStåndet och alla andre,
som höra till den aibetande
Classen, äro beräknade till
circa 700,000 hvaraf jag
förmodar 500,000 förtäran¬
de a 8 sk. . . . 83.333: 16
R;dr 425,000
Skulle detta icke vinna antagande, så fram¬
ställer jag ödmjukligen:
2:do Att Banken, som årligen erhåller ftin
Statsverket af den ingående Bevillningen 750,000
R;dr, måtte i nodens stund förminska sitt kraf
och atnojas, i desse troligen blifvande hårda pen-
Den 29 Maji. *693
ningetider, med aft bekomma 500,000 R;dr om
årer, c!å derigenom uppkommer etf mindre be¬
hof af R:dr £50,000 — —
Sedan torde genom Fyllnadsarttkelns
förökande bristen kunna utgå,
om man å den, i stallet för
4 sk utgjorde 10 sk., hvil¬
ket på 1,300,000 gor . 162,500
R:dr 412,5.20
I båda fallen syarar detta mot den föreslag-
ne Öfvcrflödsafgifren. — Ehuru min tro är i en¬
lighet med det nu framstålte, torde jag kunna
våga hoppas vinna bifall, men önskar dock , att
detta måtte gifva anledning till något bättre lin
både detta och öfverflodsartikeln.
Grufvor 5ro taxerade till 5 procent af in¬
komst; det ena året kan på en JernmalmsGrufva
vara någon vinst, men det andra, då Taxationen
ej står att få ändrad, deremot föilust; det är
dessutom den första Rudimaterien, bestående af
sten till vår jernhandtering , och jag vågar, såsom
i min tanka billigt hemställa, att JernmalmsGruf-
vor måtte från Bevillning frikännas.
ManufacturVerk , som skola efter Utskottets
Betänkande Taxeras, emellan 4 och ^, hemställer
jag måtte nedsattas till T|; emedan innehafvare
af sådane verk åro ändock nog olycklige, helst
de i desse tider arbata med fotlust.
Slutligen anhåller jag, att Betänkandet mi å-
*094 Den 29 Maji.
-terremirteras med desse och öfrige gjorde an¬
märkningar.
Herr Falkman: Sedan Rikets Stander
redan fastställt både den blifvande Hevillningssum-
man och äfven de allmänna grunderne för dets
utgörande, och någon ändring i dessa Beslut således
icke kan äga runi , later förevarande öfvetligg¬
ning böra inskränkas till granskning och bedöm,
mande af Utskottets förslag lill BevillningsForord-
ning, hvarvid jag anhåller att fä framställa några
fä anmärkningar.
Oaktad» de flere inom de ta Stånd vackla,
och till Utskottet remitterade Motioner, om ut¬
sättande af en lägre k tass för Mimmiafgiften för
de mindre Städerues Borgerskap, har Utskottet ej
föteslagit någon ändring i detta afseende uti den
nu gällande forfattningen, hvartill Utskottet uti
sitt särskilt i detta ämne afgifne Utlåtande, anfört
det skäl, att Taxeringsmännen äga utså ta en min¬
dre Mmimiafgift för den Borgersman, som ej måg.
tade erlägga den utsatta minsta afgiften. Men
då, enligt Forfattningens stadgande, förhållandet,
vid hvarje tillfälle af nedsättning under klass, må¬
ste i Protocollet omständeligen antecknas, och
Taxeringsmånnens åtgärd härvid, genom Utdrag
af Längder, underställas PråfningsCommitteen, å-
stadkommes härigenom en omgång och vidlyftig¬
het, sorn ännu mera okas genom den af Utskot¬
tet föreslagna och, som mig synes, onödiga con-
troll på Edsvurne Taxeringsman! åtgärd, att rät¬
ta forhållandet bör genom bevis af HandelsSocie-
teten samt Bisittare och Åldermån bestyrkas. För
Den 29 Maji, 2695
art undviks denna olägenhet, föreslår jag derföre
den enkla utväg, att för samtlige Städ erne matte
utsättas en lägre klass för B orgerskapets Minimi-
afgift, under den för hvarje Stad nu bestämda si¬
sta eller lägsta Classen.
Utskottet har föreslagit den ändring i 2 Art.
6 § 3 Moni., att inga andra ad pios usus be¬
stämde Cassör skulle vara frän Bevillning undan-
tague, än sådatie Fonder, sorn för fromma Stiftel¬
ser till Fattigförsörjningar och fattiga barns under¬
visning äro a dagne. Uti denna förändring kan
jag icke med Utskottet instämma, och jag åbe¬
ropar,, '.ii 1 grund för denna min öfvertygelse, de
skaij som äro upptagne uti det af Herr Arenan-
(ler alisi ne och Utskottets Betänkande åtföljande
särsk il te utlåtande. Af ordalydelsen i Utskottets
förslag skulle man dessutom kunna draga den
slutföljd, att? äfven fonder, donerade till fattigas
underhåll, skulle kunna för sina räntor underkastas
afdrag för Bevillmngen, så snart dessa fonder icke
vo te ställde under ordentliga Fattigförsörjning*-
Inrättningar. Sådan lärer Utskottets mening säkert
icke varit* men för att undvika alla misstag’, blir *
cn förändring i redactionen visserligen nödig, så¬
vida man icke hellre ville, bibehålla det fört a stad¬
gandet, atr alla ad pios usus bestämde Cassör utan
undantag bura vara frie för Bevilinings erläggande
för deras ränteinkomster.
Vid Utskorets förslag till den nya Arti*
klen för öfverflöd, anmärker j*g, att den i detta
afseende föreslagne beskattning, för att blifva bil¬
lig, bor fastställas i man af förbrukningen eller
2696 Den 29 Maji.
consnmrionen af ÖfverfiodsArtiklar, sotn med tem¬
melig säkerhet torde kunna beräknas efter den hy-
pothesen, att den förmögne brukar mera öfver¬
flöd än den fattigare; i följd hvaraf ofvcrflöds-af-
gifterne, åtminstone de fleste deribland, borde ut¬
göras efrer en viss classification» grundad på de
skattskyldigas Bevillningsafgift, efter 2 Art., un¬
gefär efter Herr Fogelmark t nu afgifne för¬
slag, men med vissa tillägg i afseende på sådane
personer, som icke betala någon afgift efter sam¬
ma artikel.
Lika med Herr Fogelmark är jag 'äfven
af den tanka, att Bevillning för hundar bör äga
rum, och anser, att afgiften borde bestämmas till
fem procent för hvarje lösgående hund i Stä¬
derna.
Med afseende på TaxeringsLängdernas för¬
kortande föreslås slutligen, att alla Columner för
runstycken derutur må uteslutas, hvarvid borde
iakttagas, att hvad som i runstyckesral uppgick
till 6 r:st och deröfver, utfördes för fullt en skil¬
ling, och att deremot mindre runstyckssummor
alldeles utelemnades.
Herr Ce dt rb or g\ Ehuru grunderna för
Bevillningens utgörande äro bestämde att hufvud¬
sakligen lorblifva desamma som i den nu gällan¬
de BevillningsFörordningen, anser jag mig likväl,
i anseende till de i detta hänseende förmärkte
olika tankar, böra yttra min öfvertygelse härom.
Tänkesätten äro delade emellan det nn gäl¬
Den 29 Maji. 2697
lande beskatrningssait och HofStallmästaren Tor¬
nes kända förslag till beskattning af behållen in¬
komst. Der sistnämnde är onekligr mera bygdt
på rättsgiunder än det förra, men tillämpningen
synes allt lör mycket bero pä de skattskyldiges
större eller mindre Medborgerliga tänkesätt. Hvad
som dessutom oell förnämligast talar för bibehål¬
landet af det gamla, är den erfarenhet, att deri¬
genom, att ett lands invånare vant sig vid ett visst
beskatrningssätr, blir det mindre fryckände, in Sf¬
ven en lindrigare beskattning, som ålägges efter
en annan form, hvarvid man icke hunnit att vän*
ja sig.
Min förut yttrade särskilda tanka om Perso¬
nalskattens nedsättande för de mindre förmögna
får jag här åberopa.
Förnyandet af sådane ^katter, hvarifrån man
trott sig vara belriad, medför alltid olägenheter,
och de lära icke uteblifva i afseende pi den före¬
slagna öfvetflödsafgiften. Elter noga öfvervägan¬
de gillar jag nu mera de invänningar, hvilka i af.
seende på detta beskattningssatt blifvit gjorde, och
jag skulle derföre gerna förena mig dem som
önska, att öfverflödsskarten förvandlades till en
fyllnadsafgift; men denna förändring kan, efter
min öfvertygelse, icke ske, sedan förstärkta Stats-
Utskotrer. med Riksens Ständers rätt, i grund af
71 §. i Regeringsformen, genom Votering beslu¬
tat, att vitsa öfverliödsartiklar skola taxeras, och
härigenom upphäfvit hvad BeviilningsUrskottet al-
ternatift föreslagit och allmänheten nu synes ön¬
ska, att den beslutade öiverllödsafgiften må ingö-
2698
Den 29 Maji,
r3s med vissa skillinge för hvarje Riksdaler, som
efter 2 Air. för rörelse m. tn. utgår.
Jag skulle verkeligen förebrå mig, om jag
med min röst medverkat till delta resuitar; men
ser nu ingen möjlighet att kunna afvika ifrån
den sålunda beståm la grund.
Af hvad jag nu korteligen anförr, lir,somjag
hoppas, upplyst, au den så mycket klandrade öf-
verilödsskatten icke kunnat af BevillningsUrskottet
undvikas, emedan den af Nämnden blifvit fast-
stäld. Anmärkningarne böra således, så vida de
af Bevillningsutskott kunna komma under piöf-
ning, iuskrånkas vid tillämpningen af de 1 laglig
forin bestämde gi under, samt vid det reglemen-
ta riska, och det är i desse afseenden som jag an¬
håller att få anföra och utveckla min uti Hög-
lofi. BevillningsUtskotiet yttrade särskilta mening,
nemi, att sedan visse ofverflödsarriklar måste be¬
skattas , man i stället för att belägga några få med
för dryga afgifrer, borde fördela dem på liera sär¬
skildta slag, t. ex. equipager, sä kallade statshästar,
utländska speglar, strutsfjädrar, utländska gollmat-
tor &c. Bordstudsare och penduler kunna ock af
samma skäl som fickur beskattas.
JJS kan omöjligen inse något skäl, hvarföre
onyttiga hundar blifvit ifrån afgift befriade. De
bora efter min, äfven förut yttrade, öfvertygelse
med största skäl räknas till öfverflöd. Att man
härigenom kan påräkna en icke ringa inkomst
bevisas deraf, att öfver 12,000 R:dr Banco infiöto
för hundar, då de senast voro belagda med en
Den 29 Maji. 2699
ganska ring3 skaft. Om genom dryg beskattning
hundars antal kunde minskas, vore det en ganska
god sak, ty årligen ökas, i synnerhet i landsor¬
ten , den dårskapen att underhålla en mängd hun¬
dar, för att om dagarna ofreda de foi bigåonde
och om nätterna genom skällande och tjutande
stora lugnet och hvilan.
Då menniskor årligen uppoffras genom hun¬
dars bett, och dessa djurs obehagliga låten hindra
sjuklingen ifrån att vid plågornas domning för
några ögonblick njuta sömnens vedetqvickelse, vå¬
gar jag påstå, att hundförsvararne icke kunna upp¬
gifva något, som motväger dessa olägenheter, och
man bör ock besinna, att de födoämnen, som nu
uppoffras åt dessa djur, bättre kunde användas.
Titlar, som icke lyda till den tjenst man in¬
nehafver, torde vid frågan om öfverflöd icke bo¬
ra förglömmas.
Vid några af de till beskattning föreslagne
öfverflcdsartiklar nnmärkes, nemi.:
I:o Vin. Det kan icke bestridas, att detta
år ett verkligt ofveiflöd, i synnerhet som det ar
utländskt, hvarföre ock de dyrbarare Vinerna blif¬
vit förbjudna till införsel. Emot beskattning af
Vin kan derföre ingenting med skäl anfor3s, mein
den föieslagne afgiften synes vara för dryg, icke
för den , som dageligen eller ofta fortär denna
dryck, men för den som må hända aldrig ser
den oftare än vid någon allmän eller huslig hög¬
tid, då han munter och glad dricker ett enda
3700
Den 29 Maji.
glas. Att härföre skatta 2 R:dr Banco om året,
föiefaller mig obilligt och alltför tryckande för de
mindre fötmögne.
2:0 Caffe och The. Desse varor kunna vis¬
serligen med skäl hänföras till de ötverfiödige,
men convenance-nödvändigheten har beredt dem
en burskapsrätt hos oss, som det är omöjligt att
upphäfva, och genom vanan eller rättare sagt o-
vanan hafva de för mången blifvit oumbärlige. Den
föreslagne beskattningen anser jag derföre vara
för dryg.
3m Sidentapeter. Ehuru för hvart rum en
afgift af 10 R:dr är föreslagen, skall likväl högst
obetydligt härföre erhållas, ty det lärer mest va¬
ra afUgdr, att vid nya inredningar nyttja sidenta¬
peter, och art för gamla utslitna betala 10 R.dr|,
är nog rnycket,
4:0 lUeubler med sidenåjverdrag. Att för en
sådan meuble betala lika mycket som för ett helt
ameublement deraf, lärer icke instämma med bil¬
ligheten. Samma anmärkning gäller om förgyld-
ta eller Mahogenymeubler, för hvilka den, föreslag¬
ne afgilten är lika för en persedel, som för flere.
Chifonierer af utländske träslag äro förbigångne,
ehuru desse ofta äro af större värde än både san¬
gar, stolar och soffor.
Den af mig i BevillningsUtskottet yttrade öf¬
vertygelse om nödvändigheten af en Bränvinscon-
sumtionsafgift är äfven oföränderlig.
Den 29 Maji.
2701
Jag har till undvikande af för mycken vid¬
lyftighet endast anfört några betänkligheter, men
de torde vara tillräckliga tor att visa huta svårt,
om icke omöjligt, der är att bestämma hvad som
vetkeiigen åröfveiflöd. Måhända kan endast det
anses för sådant, som öfverskrider natur och con-
venance nödvändigheten* men huru är det möjligt
att häivid iakttaga behöriga gransor?
På det att personliga friheter och hemfriden
icke må äfventyras, anser jag nödvändigt, att
alla visltationer i afsigt att upptäcka ouppgifne öf-
verflödsartiklar, uttryckligen må förbjudas. In¬
genting skulle vara obehagligare ocii mera för¬
närmande, än om Pohcebeijenter finge intränga i
ett hus, för att efterse hurodana meubler der nytt¬
jades, eller göra sig underrättade hvilka i ett säll¬
skap dricka vin eller caffe.
Slutligen anser jag mig böra framställa några
af de i BevillningsUtskottet gjorde anmärkningar
i reglementariskt afseende.
1 Punkten. Det i II Art. 2 §, 4 Mom.
föreslagna tillägg; ”med bevis af HandelsSociere-
ten eller Handtverkeriemas Ålderman och Bisitta¬
re styilet,” är efter min tanke endasi användbart
i de större Städerna., men olämpligt och onödigt
i de smärre, der Societeter och äfven Skråembe-
ten oftast icke finnas, och der Taxeringstnannen
icke kunna sakna tillräcklig kännedom om hvar¬
je skattskyldigs tillstånd, Jag föreslår derföre den
ändring i omförmälte stadgande, att den skattskyl¬
dige må, till bestyrkande af sin fattigdom, deras
2703
Den 29 Maji.
den icke är allmänt händ, anskaffa ofvannämnde
bevis, för att af TaxeringsCommitten bepröfvas.
2 Punkten. Vid 7 Mom. af sistnämnde §.
anmärkes: Beskattningen för Advocater synes va¬
ra nog dryg, isynnerhet som de till större delen
bestå af fattiga Tjenstemän, hvilka till någon bi-
förtjenst, i anseende till sina otillräckliga löner,
nödgas att någon gång biträda Rättsökande. Med
Advocat bör således endast förstås den, sorn an¬
tingen saknar annar yrke eller hufvudsakligast
sysselsätter sig med Råttegångars utiörande.
3 Punkten. Uri II Art. 6 §. 3 Morn., är
det tillägg föreslagit : ”Och må Dom eller Ut¬
slag icke utfärdas förr än säker upplysning om
vcrksrälliglieten af föregående Moment blifvit in¬
hämtad.” De olägenheter , hvilka vid verk¬
ställigheten häraf ofelbart skola uppkomma och af
en livar inses, motväga , efter mitt omdöme, nyt¬
tan af den controll, som med detta tillägg åsy.f-
tas. Erfarenheten lärer dessutom redan hafva till¬
räckligen upplyst olämplighetcn af det i denna §.
upptagne beskattningssätt , som äfven i moraliskt
afseende medfött menliga följder.
4 Punkten. Uti VI Art. 1 §. 3 Morn., an¬
ser jag denna mening: ”af Uppbördsmannen i
närvaro af en Magistratsperson” böra uteslutas,
oell att uppbördssätt må förblifva sådant som
det hittills på särkildta ställen varit vanligt.
5 Punkten. Stadgandet i 4 Mom. af samma
Art. och §., angående den skattskyldiges åliggan¬
Den 29 Maji. 3703
de att vid andra uppbördsmöte! anmäla, om han
icke niagiar att sina urskylder afbörda, tjeitar, ef¬
ter mitt satt att se, riii ingenting, emedan den
skattskyldige, genom sirt uteblifvande tillräckligt
ådagalägger, att han dä icke är i tillstånd att af¬
börda sig sina utskylder och underkastar sig ur¬
mätning. Att vid Uppbördsmöte! infinna sig utan
penningar, är utan ändamål, och medför onådigt
hinder och besvär, förnämligast på landet, der
uppbördsställer ofia är aflägset ifrån de skatt*Kyl-
diges hemvist.
6 Punkten. Beskattningen för Gesäller å den
Verkstad, der flera sådana finnas, är mindre billig,
då en ökad skatt för Handelsberjenter i mån af
deras antal icke år stadgad.
7 Punkten. Att föröka den i förra förord¬
ningen fas ställde afgiit för brödlörsäljerskor i bo¬
dar synes för hardt, di de nästan alla äro fattiga
enkor, hvilka genom denna försäljning ior.älfva
sig och barn en knapp bergning.
8 Punkten. På det allmänheten icke af okun¬
nighet må blottställa sig för olägenhet , anser jag
der vara högst angeläget, att uti Kungörelsen om
Taxeringen, som flere gånger bor uppläsas i van¬
lig ordning, uppräkna de med skatt belagde ö£-
verllödsartikler, och utsätta den påföljd, som är
stadgad för försummelsen att sådana saker upp¬
gifva.”
Herr Örnberg-, ”Vid 1815 års Riksdag
voro Riksens Ständer i den lyckliga belägenhet,
3704
Den 29 Maji.
att få nedsatt» Allmänna Bevillningen med ett sam¬
manräknade belopp af icke mindre än 603,641
R:dr 29 sk. 10 r.; hvarfötutan de förut särskildt
Taxerade Bevillningsartiklar: Landt-
tullsersättningen . . 120,000 R:dr
och BränvinsConsuouions-afgiften 150,000
tillsammans 270,000 R;dr
afskaffades, ut8n annan ersättning, än den till
120,833 R:dr 16 skr beräknade, så kallade Fyll-
nadsartikeln.
Ett annat förhållande upptäcktes med bekym¬
mer redan vid början af denna Riksdag.
Det befanns nemi.: att igenom nedsatte Fa¬
stighetsvärden ocb Borgerliga rörelsens, isynnerhet
i Götheborg, under tiden inträffade förlägenhet
och förfall, uti den till 2,620,000 R:dr påräknade
Bevillningssumman, ett verkligt deficit af 170,000
R;dr uppstått.
Och ännu mera ökades detta bekymmer ige¬
nom underrättelsen, att för Statsverkets oumgäng-
liga behofver skulle erfordras ett ytterligare Be¬
villningsanslag af 250,000 R;dr om äret.
Igenom åtskilliga på billighet grundade och
mindre kännbata förhöjningar uti vissa afgilter ef¬
ter 2 Art. i Bevillningsstadgan m. m., äfvensom ige¬
nom vidtagit Correctiv emot ytterligare nedsättning
af Hemmansvärde under hvad det i medeltal bestigit
sig till åren 1813» 1814, 18*5 och 1816, har
BeviilningsUsskottec i alla fall icke kommit längre,
eller
Oen 29 Maji.
a?oj
eller funnit sig kunna påräkna mera in 2,414,345
enligt irsta och 2:dra Artiklarna, hvilket, sam¬
manräknad' med Fyilnadsafgift å 1,300,000 i 2
Ari. å 4 sk pa R:dr, 108,333 R;dr 16 sk., icke
bestiger vig rill högre summa, än 2,522,678: 16J
hvarigenom, då den påräknade Bevillningssummau
beoiger sig till 2,870,000 R;dr, och för Afskrift
ningar samt Taxeringskostnader måtte ytterligare
påräkna; 25,116 R:dr 16 sk.; följaktligen ett
Deficit af icke mindre, ån 4565437 verkligen Sv
lör handen.
Huru nu detta deficit ikall på det får Rikets
Innevånare minst känbara och för Staten säkra¬
ste smit minsta vidlyftighet, besvär och chicaner
medförande sätt, fyllas, blefföljaktligen det svå¬
ra Problem, aom Bevillningsutskottet tillkom
att lösa.
BevillningsUtkortet framsrållde först såsom re¬
sultat af sina förberedande öfver läggningar om
sjelfva grunderna, tili Riksens Ständer, alternativt:
Att berötde deficit skulle bctäckas igenom
förhöjning i Fyllnadsafgiften, uti hvilken rank*
Preste- och BorgareStåndcn sig förenade; eller
Att igenom det så kallade ofverflöders be¬
skattning inbringa den erfordetliga summan, i
hvilken tanka Ridd. och Adeln jemte BondeStån-;
det stannade.
Huru denna fråga sedermera vid store Nanut-
Borg. St. Prat. N-.o 339. 340.
Den 39 Maji.
den aflopp , eller att igenom några rosfers plura¬
litet det sednare alternativet blef antagit, lärer
ined gtåmelse länge få ihogkommas.
I en sådan belägenhet stadt, har Bevillnings¬
utskottet till den erforderliga summans fyllande
nödgats föteslå, snart sagdt både likt och olikt; så
t. e. har BevillningsUtskottet föreslagit den förut så
känbart dryga Posttaxans okande med 25 proCf,
för att såmedelst till fyllnad i ofvannämnda defi¬
cit erhålla 40,000 R:dr; och trott sig igenom
beskattning på hvarjehanda, visst ej till lifvets oun-
gängligaste nödtorft hörande, men i alla fall i
mer och mindre mån behöfliga så kallade ofver-
fl-idsartiklar, kunna fylla resten, eller 416,437
Riksdaler.
Det förra eller Posttaxans förhöjning lärer re¬
dan vara af Ständerna bifallit, och således vill jag
icke vidare uppehålla mig dervid, utan blott vid
den foreslagne öfvet flodstaxeringen. Först i an¬
seende till de hoga afgifterne , och sedan i
anseende till den deruti upns'ällde Classificanon,
s.om, utan något afseende på Contribuentens råd
och lägenhet, fätser sig endast och allenast vid
Ståndsskilnad; hvarigenom t. e. en Vaktmästare,
blott för det han har äran räknas till Ståndsper¬
soner, ar dubbelt Taxerad einor än Bonde, om
ock den förre år ytterst fattig och den sednare
ganska förmögen.
Det förra förslaget, eller Postraxans förhöj¬
ning med 25 procent, för arr ig-nom sålunda in¬
flytande 40,000 R;dr nedsätta lörberöide deficit i
Den 29 Maji.
2707
Allmänna Bcvillningen till 416,437 R;dr, lärer
redan hafva vunnit bifall af gine utaf RiksStån-
den. All vidare fråga derom , torde således, under
förutsättning, att Pluraliteten i stora Nämnden san.
ctionerar samma af g:ne Stånd leninade bifall,
vara öfverflödig. Men förslaget art igenom be¬
skattning å öfverflöds-artiklar inbringa hela den
återstående Bevillningsbristen 416,437 R:dr, för¬
tjena!' så mycket nirmare och noggrannare gtansk-
ning.
Det kan harvid icke undfalla någon’, att de
i begge alternativen af ifrågavarande förslag be¬
stämde afgifter drabba ytterst ojemnt och blifva
alltför hardt tryckande för vissa klasser i Samhål¬
let, isynnerhet för den stora massan af Tjenste¬
män och så kallade Ståndspersoner, hvilka befinna
sig i knappa omständigheter, men likväl icke kun¬
na neka sig ett och annat, som en mångårig va¬
na gjort för deni nästan lika nödvändigt som
lödan.
Att med exempel upplysa deta, torde vara
öfverflödigt. Ty dä en Underofficer, en Upp¬
bördsskrifvare, en Cinceliist, en Smås»adsliandtver-
kare, en Fiskarborgare, en Länsman, ja till och
med en Vaktmästare, räknas till Ståndspersons-
klassen, och således får lika hoga öfverflödsafgif-
ter som de förnämsta och rikaste i Samhället,
och dubbelt emot hvad en Bonde, äfven den för¬
mögnaste, för samma n|Utningar betalar, faller dis¬
proportionen solklart i ögonen.
Lägger man nu härtill den påtagliga omöjlig-
2708
Den 29 Maji.
heren, aff så beskaffade afgifter kunna utgå till
det påtäknarle beloppet, att der förhatliga, som
ligger i sjelfva deras natur, alla de cbicancr,
oredor och rättegångar, sorn dciaf blifva ovilkor-
liga följder, samt det omätliga Taxeringsbesväret,
med åtföljande pappersförodelse, hvarigenom dc
uselt lönte Tjenstemånnen vid Uppbördsverket
blifva särskildt och utan all vedergällning obarm¬
hertigt plågade och beskattade; sä finner jag för
min del ingen rimlighet uri att antaga någotdera
•f inerberörde föreslagne altcrnativer.
I betraktande hårsf måste jag tillstå, att jag
icke inser någon annan möjlighet till fyllande af
oftanämnde brist i Beviliningen, 416,497 R:dr,
än att alltsammans lägges på fyllnadsanikeln un¬
der namn af öfvetflödsafgifr, så framt icke, en-
ligt hvad jag önskar och hoppas, Banken kan um¬
bära 550,000 R:dr om året af de 750,000 R:dr
Banken årligen uppbär i afräkning å Statsverkets
skuld 5 i hvilket sednare fall Bevillnirgsbristen
blefve reducerad till 166 437 ^:c*r 5 en summa,
som igenom några få efter förmögenhet, men
icke efter Stånd i 2:ne klassar, delade öfverflöds-
afgifter utan synnerlig olägenhet bör kunna
utgå.
Herr Hillström: Såsom Ledamot i Be-
villningsUfskottet bar jag derstädes yttrat min
farhåga öfver Controilen i veikställigheren, samt
min enskildra öfvertvgelse om det oriktiga i be-
skattningsprincipen af det »liemnade Bevillning*-
projestet. Att Bevi!lningsU'skortet haft mycken
moda att sammanjemka de olika inom Utskottet
Den 29 Maji.
S709
ridande menin^arne synes bast af dess Protocol-
ler, som vitsorda, att flere voteringar ägt rum,
innan Utskottet kommit till detta resultat. Be-
viiiningsUtskotret bar föreslagit, att de 3:ne Stan*
den Ridd ocb Adeln, Prés c- och BnrgareStån-
den borde erlägga dubbel afgift får öfverflöd emot
RondeStlndet, men som inom dessa Stånd är så
betydlig skillnad i Consumtion, att det vore en
uppenbar orättvisa att beskatta alla lika, så tyckes
mig att öfverflödsafgift bor erläggas i mån ar hvar
och ens inkomst.
Uti Utskottets andra alternativ Sr Bränvins-
Consumtiomafgift upptagen, hvarigenom de före-
»lagne öfverflodsartiklatnc blifvit betydligen ned¬
satte. Ditta alternativ Sr efter min ranka det mest
antagliga, emedan härutinnan en mera jemn för¬
delning ligger till grund, och då återremiss efter
de redan gjorde anmärkningame lärer ske, torde
desse tankar äfven få medfölja till Hoglofl. Be-
villningsUtskottet.
Herr Kjellander: Fastån förstärkta Stats-
Utskottets Pluralité bestämt, att afgiften för Af¬
vel flöd skulle erläggas, tror jag likväl, att något
hvar nu mera lärer inse både obilligheten och,o-
lämpligheten af en beskattning, hvilken, medfö¬
rande tusende cbieaner, oredor ecb okade besvär
vid taxeiing och debnetir.g, dessutom lika hardt
skall drabba den fattige som den rike j och jag
kan icke tilibakahslla den önskan, att, med för¬
ändring af principen, 181S års grunder helt och
hallit finge antagas, hvarvid förstnämnde beslut,
om Riksens Ständer i detta afseende sig förena,
2710
Den 29 Maji.
icke bor blifva hinderligt. Skulle åter Bevillning
för öfverflöd liga rum, bör man ifrån de rikes
sam q am och boningar hämta den säkraste led¬
ning lör benämningen af detta mångtydiga ord
och deraf följande billiga beskattning. En Borga,
re eller Ståndsperson, som aldi ig i eget hus och
blott någon gang vid ett högtidligt tillfälle förtär
etr glas vin, skulle efter Utskottets förslag här¬
före betala lika afgift med den, hvars bord dagli¬
gen flödar med denna dryck, som för honom
blifvit vana och behof. Lika förhållande intriilfar
med flere af de öfrige föreslagne afgifrer; och
man har, af livad skäl vet jag icke, förbigått det
slag af öfverflöd, sorn, mest umbärligt, så mycket
heldre tål den största beskattning, som det egent-
ligasr gagnas af den högre och förmögnare folk¬
klassen , r. ex. Equipager , öfverflödig Betjening,
Vagnshåstar, Hundar, m. m. d. Hvad Herrar Fo¬
gelmark och Falkman till rättelse häruti an¬
märkt och föreslagit, instämmer således fullkomli¬
gen med min öfvertygelse. Öfverflöd njutes mer¬
endels i förhållande till .o örre eller mindre för¬
mögenhet, och en classificatition i grund deraf
blir ovilkorligen nödvändig.
Med Herr Falkman instämmer jag i öf¬
rigt, dels om utsättande af en mindre Minimiaf-
gifr efter 2 Art. 2 §., för Stådernes Borgare, på
de skäl jag uti derom särskilt vackt Motion an¬
fört , dels ock om alla ad pios usus anslagne
cassors befrielse från Bevillning, eller i följd af
Låntagares tillåtne afdrag, minskning å den på¬
räknade räntan. Härtill råknar jag äfven Arme-
cm PensionsCassa, hvilken grundad på Militairens
Den 29 Maji.
egne ärlige sammanskotter, afser det välgörande
K'.damål alt förskaffa åldrige Krigsmän, som upp¬
offrat sin tid oell sina krafter i Fäderneslandets
tjenst, något bidrag för deras utkomst. Utom den¬
na inrättning skulle Staten betungas med Pensio¬
ner för blesserade oell ur tjenst gående Militair*
personer, och det synes hvarken rättvist eller bil¬
ligt att emot de Instructioncr och Reglementen,
som, tid efter annan, och synnerligast atén 1757,
1779 och 1793 blifvit utfärdade, ålägga fortfa¬
randet af en Bevillning, sorn intill 1813 icke ägt
rum, och hvilken i mer och mindre mån för
Pensions'agaren skall minska ett påräknadt och fast>
stalldt understöd. Militairens årliga afgifter till
Pensionscassan af Lonerne ät o ju redan att anse
som en Bevillning. Att i detta lall oka den
för Statens behof, som möjligen kunde blifva en
följd, bor icke vara Riksens Ständers afsigt.
Herr Fogelmark*. Vid framförandet af
mina tankar, rörande nu föieslagne Bevillnings¬
förordning, är den forsta, efter min öfvertygelse
den , att det varit mycket bättre, om taxering af
Öfverflöd aldrig kommit i fråga, uran att bristen
i S atsbehofvet lått läggas dels på 2:dra och dels
på fyllnadsartikeln. Men då Riksens HögloH. Stan¬
der bwlutit, art ofvarflod skall taxeras åberopar
jag till verkställigheten det förslag til! Classifica-
tion och ökade Taxeriogsföremål, som redan blif¬
vit af mig så väl i Hoglofl. BevillningsU’skottet
sorn här i Vällofl. BorgareStåndet ingifvlrj hvar¬
förutan, sA vål vid Hoglofl, Utskottets förslag, sorn
vid de anmärkningar nu blifvit gjerda, ödmjuke¬
ligen får anmärkas:
J>7ia
Den 39 Maji.
j:o DS Riksens Högloll. Ständer beslöto öf*
verflödstaxering, var meningen visserligen icke,
att derpå skulle uttaxeras högre summa, än den
brist, som genom okade Statsanslagen skulle upp.
Itömma, nemligen 350,000 R:dr; i följe deraf,
och sorn 181? års Bevillningsgrunder i öfrigt
blifvit bibehållne, anser jag
2:o den öfriga bristen, eller omkring 170,000
R.*dr, bora fordelas på 2:dra och 3:dje Artiklarne
uti iS(5 «rs, som nu äro 2:dra och 4:de i när¬
varande förslag j och dertill föreslås
3:0 återpåförandet af de 24 sk. för 1000
R:drs värde för fastigheter i Staden och på lan¬
det, som i 1815 års BevillningsSradga boritogos,
så att, i stället för 3 R.-dr, afgifien må, enligt
1812 år* stadga, blifver 2^ R:dr för 1000 R:drs
värde,
4:0 Af anmärkningen deremot, att jag pro-
jeetera* beskattning af Equipagtr och Hästar, fin.
ner jag ingenting, som kan förmå mig afstå från
mitt påstående. Enär, Kurn, Sängar, Soffor, Sto.
lar, af en viss utmärkt beskaffenhet beskattas, så
finnér jag intet skäl att frikalla dessa från 'laxe.
ring, af hvilka lika så irycken beqvämlighet och
£01 finad njutning är att hämta, som i fina och
dyrbara turn. Att inkomsten deraf skulle bli obe¬
tydlig, förmodar jag si mycket mindre, som
äfven detta öfverflöd synes hafva i sednare åren
ansenligen tiibagir. För öfrigt är denna skatt
icke ny; den har i vår tid utgått efter både
1789 och 1800 års BevillpingsStadgar. Och då
Den 29 Maji.
2713
'dessutom den summa, som skall uttaxeras, ar så
stor, har jag trott och tror, art ju flere artiklar
den fordelas pä, ju mindre blir der p! livar, och
ju jemnare träffar den alla; emedan den, som icke
träffas genom den ena, träffas genom cn annan.
5?o Någre värde Ledamöer hafva anmärkt
emot classificationen ther förmögenhet. Dervid får
jag erinra, att min classificadon grundar sig på
inkomst, icke pä förmögenhet, och då hvars och
ens inkomst mäste för a:dra artikelns taxering i
Längden införas, så tjenar mitt förslag si myc¬
ket bättre som samma inkomstsumma, på en gäng,
bestämmer afgifterue efter både a:dra , 3:dje och
4:de Artiklarne.
6;o Uti hvad Herr AdvocatFiscalen Falk¬
man anmärkt, törande personer, hvilkas inkomst
man ej kan känna m. Il , instämmer jag i så
måtto, att det må öfverlemnas till TaxeringsCom-
mitteens pröfning, jemnförelsevis med deras ve¬
derlikar.
7 o Likaledes medgifver jag dep af flere
värda Ledamöter yrkade skillnad i UiluvinsCon
sumtionsafgiften emellan Ståndspersoner och All¬
moge, så art di de förre betala 12 sk , betalar
Allmogen och arbetande klasserne 8 *h* per¬
tonen.
8:0 Lika med flere Ledamöter yrkar äfven
jag lägre Minimrsummors utsättande för Städerne
i 2:dra, jrdje, 4’.de och 5:te klasserne. Så vida
hvar oell en mäste Taxeras efter sin rörelse och
2714
Den 29 Maji.
inkomst, sä förlorar Staten intet dervid; men
TaxeringsCommiitén slipper mycket besvär med
de berättelser om oförmögenhet, som nu måste
föras till Prorocolf, olver hvar och en sorn ej
mägtar erlägga den fastställda minsta afgiften,
hviiken, ju högre den är, ju flere skola föras till
Protokoll. Och mången redlig och beskedlig, fast
mindre förmögen man, kunne då undgå medan
han lefver, höra sin personalia i ett Taxerings-
Prötocoll, som skall vandra flere Uppsbördslnstati-
fier igenom.
q;o Då Hoglofl. Utskottet såsom Taxerings-
och Uppbördsarfvode blott anslagit i procent,
samt egentligen icke yttrat sig öfver, eller gjort
afseende å Vållofl. DorgareStåndets vid Statsbri¬
st e n s beviljande fästade förebehåll, att Uppbörds-
männen i Städerne måtte få ett sådant anslag, sorn
ersätter dem för besvårcr med Kronans uppbörd,
så får jag för min del samma förbehåll å nyo
upprepa, med yrkande att, i anseende till deras
ökade besvär medelst öfverflödets Taxerande, den
i det minsta måtte blifva fördubblad eller bestämd
till 2 procent.
Förbehållande mig slutligen, att till Höglofl.
BevillningsUtskotret, så vida jag kan, få inlemna
Calcul, giundad pl mitt förut ingifne vötdsamma
förslag.
Herr Eckhoff yttrade; Jag hade icke för¬
modat, att, då nu BevillningsUtskotrets förslag till
en ny Bevillningsförordning och Öfverflödets Taxe¬
ring utgöra ämnet för öfverläggningen, flere
Den 29 Maji.
2715
Ledamöter skalle framkasta nya projecter, som i
min tanka ej borde kunna upptagas, sedan, enligt
Grundlagens 69 § , det genom förstärkta SatsUt-
skottet är afgjordt, huru och pä hvad sätt Stats,
bristen skal! genom Bevillning utgöras, nemligen:
genom Taxering af öfverflöd. Emedlertid, då
förmodeligen Discussionerne föranleda till återre-
miss, kan jag ej underlåta att göra någre an*
märkningar vid hvad som blifvit yttradt.
Det har blifvit föreslagit, att den årliga af¬
betalning af 750,000 Rldr, som från Bevillningen
ingår, och som Riksens Ständer beviljade Banken
i afbetalning på de betydliga förskotter, som till-
grepos i nödens stund, skulle nedsättas till R:dr
500,000, och sålunda 250,000 R:dr användas
till fyllande af den sig yppande Statsbristen,
Från mitt första inträde i detta Högtärade
Stånd har jag med vördnad hört den vigt, som
fåstats vid föregående Ständers besltir, och hade
sålunda aldrig förmodar, att en rubbning deruti
skulle komma i fråga; hvilket jag anser så myc¬
ket farligare , som det minskar det allmänna för¬
troende, hvilket den Lagstiftande Magten ej alle¬
nast bör söka förvärfva, utan ock bibehålla. Hvad
skola väl vare Commbenter såga, när de erfara,
att, då vi varit samlade för att upphjelpa Finan-
cerna och reglera Penningeväsendet s vi börja med
att minska RealisationsFonderne , och förlänga
den tid, som våre Företrädare bestämt till utar¬
betning af den ii Skade förlägenheten? Utom dess
bar under detta Riksmöte flere Lånebitråden blif¬
vit betydeligcn förökade, och som sammanlagd©
Den 29 Maji.
med den föreslagne förminskningen f Bankens in»
komster, nödvändigt skola öka Sedelmassan, och
osäkerheten försämra Mynret och sälta Banken
ur stånd att lemna de för Jordbruk och Näringar
påräknade biträden.
Jag medgifver, att en okad bevillning i när*
varande allmänna förlägenhet är ganska känbar
och tryckande, men om mine åsigter af saken
äro riktiga, gör dock Nationen större uppoffring,
om genom Coursens och Lifsförnödenhetcrs steg¬
ring myntet försämras, och blifver mera otillräck¬
ligt , än hvad det nu är. Och som jag anser
detta oundvikligt, om Bankens tillgångar på ett
eller annat sätt minskas, fär jag mig deremot re¬
servera.
Vid den nya BevillningsFörordningen har en
värd Ledimot gjort nå£re anmärkningar, hvarvid
jag anhåller, det må mig tillätas, att göra någre
reflexioner.
Det har blifvit yttiadt, att sådane publika
Cassör, som hafva milda stiftelser till föremål,
skulle frän Bevillning frikallas, och ehuru jag till
alla delar deruti instämmer, anhåller jag få fästa
uppmärksamheten dervid , att derigenom ålägges
Lantagarena en dubbel Bevillning. — Minne det
ej vöre mera öfverensstämmande med Rikets vär¬
dighet, att, då desse milda stiftelser frikallasfrån
Bevillning, de icke dessmindre erlade den erlag-
de Bevillningen till Låntagare, och enligt qvitten-
cerne hade rättighet att återfå den af Uppböids-
månnen?
Den 29 Maji.
2717
Att den föreslagne ÖfverflödsAfgiften skulle
utgå i proportion af Bevillning, har ett sken af
billighet , men försvårar Taxering och Uppbörd ,
och månne det vöre rättvist i vårt gäldbuodna
Land , att Låntagare betalte efer synbar inkomst?
Likaledes anser jag många obehagligheter deri¬
genom uppkomma, att Personer med Capitaler
skulle efter Taxeringsman pröfning betala en ökad
OfverflödsAfgift. Något hvar af oss torde haf¬
va erfarit det obehagliga, som är åtlöljdt af Ta-
xeringsmannaförtroendet, och hvarvid man svårli¬
gen förskaffar sig vänner oth uppfyller sin pligt}
huru mycket mindre då , när man skall vid hvar¬
je persons Taxering på höft bestamma dess för¬
mögenhet, och de Capitaler , för hvilka ej redan
Bevillning vore erlagd.
Slutligen önskade jag få fästa Utskottets upp¬
märksamhet på den i forslaget tili BevillningsFör-
ordningens a Art. 2 §. 7 Mom. projeeterade Ta¬
xering af ”Fiskare, ehvad de dro Borgare elier
jelte”', och hemställer, om ej Fiskare, som icke
äro Borgare, oeh som i min hemoit utgöras af
äldre och orklöse personer , hvilka oftast idka fi¬
sket till lifsnäring, kunde nu som förr, och sorn
i förordningen för 1815 , jemföras med Matare,
Packare, Aibetskarlar, med flere. I min tanka,
hvarken kunna eller böra dessa jemföras med Bor¬
gare, och betala den för desse utförde afgift af
minst R:dr 2: 34 sk.
Herr Leffler: Åberopande den reservation,
<om jag, enligt det Högloflig# BevilJiungsUtiket-
27ig
Den 29 Maji.
ters Betänkande åtföljande ProtocolIsUtdrag , inom
Högloflige Utskottet gjort, får jag äfven nn den
äran förklara, det jag anser all projecterad förhöjning
enligt 2:dra Artikeln för Städernes innevånare,
vara olämplig uti en tid , då dessa hafva svårt
nog att utgöra den hittills varande bevillningen.
Om det ock för HandtverksClasscrne i Slockholm
är, som Högloflige Utskotter yttrat, nödigt, att
hafva en högre Glass än förut, så är detta inga¬
lunda fallet i de öfriga Städer. Man har hit¬
tills mycket sällan kunnat använda de nu varan¬
de högsta Classer, och troligen komma de hädan¬
efter att på lång tid icke kunna användas, Dere¬
mot har jag trott, det Högloflige Utskottet haft
ful! anledning fasta afseende vid den yrkade min¬
dre Ciass an den hittills varande minsta, för
Städernes Handtverkare. — Behofvet deraf är oemot¬
sägligt, och kan bevittnas af hvarje rättvis Leda¬
mot uti Ståder nes TaxeringsCommitteer. Det är
sant, att man enligt förordningen har rättighet
till att, då det behöfs, uti en lägre Class nedsät¬
ta, men omgångarne härvid inom Taxerings och
PröfningsComrmtreerne vid så ofta förekomman¬
de behof förorsaka endast onödig rjdsurdrigt. _
Jag yrkar derföre, att en mindre Glass än den
hittills varande minsta, må blifva inrättad, och att
Committeerne likafullt må äga rätt att än lägre
nedsätta hvar så behöfves. H vad angår den af¬
gift , som Rikets Högloflige Ständer beslutar, bo¬
ra utgå å vissa öfverflödsartiklar, så har jag från
början trott, att rättaste fördelningen deraf vore,
om den kunde åläggas i mån af Consumtion. Men
jag har härvid funnit det svåra uti tillämpningen,
och utom dess, ^att eu sådan afgift redan erläg¬
Den 29 Maji.
2719
ges uti tullen , å de för ofverflödige ansedde va*
ror. — Dernäst måtte det väl vara rättvisast,
a-t denna afgift erlägges, antingen såsom förra
Förordningar utvisa efter vissa Classer, eller kan¬
ske ännu rättare i mån af inkomst. „ Det kun¬
de val härvid skäligen invändas , att det icke är
sagdt, src man consumerar öfverflöd efter sina
inkomster. Förhållandet är ofta tvärtom. Men
dä det vid taxering af öfva flöd är svårt att an¬
vända det rattaste sättet , synes det dock vara nö¬
digt fasta afseende på förmågan att bara denna
afgiftj hvarföre utgörandet deraf efter inkomst
torde vara det som bör ant3gas. Svsrigheterne
härvid svnas val stora, men då ordentliga Tabel¬
ler, liviika dock icke upptaga för många skillna¬
der, dertill uppgöras, blefve dessa mindre och som
jag fot modar lätt öfvcrvundna. För öfrigt inne*
håller det af Högloflige Utskottet inlemnade Be¬
tänkande åtskilligt, hvaruti jag inom Högloflige
Utskotter varit af annan mening, men hvilket jag
nu icke vill upprepa för att ej spilla en dyrbar
tid. Jag får tillfälle att, i den händelse inom
RiksStånden flera varit af samma tanka, å nyo
söka ändring deruti.
Herr Zetterberg'. I afseende på det af
Högloflige BevillningsUtskottet afgifne Betänkan¬
de, rörande den blifvande Bevillningen, har jag
ansett mig böra anmärka, att, hvad angår det ef¬
ter 2:dra Artikeln föreslagne Ökandet i Bevillnin¬
gen för Gesäller, detra synes mindre billigt, enåc
desse personer, såsom nödvändige och enligt
ändamålet vigiige för landets näringar, åtmin¬
stone borde röna den uppmuntran, att icke bela*
3720 Den 29 Maji.
sms med för dryga utskylder, helst de fleste af
dem Sro gifte samt hafva barn att försörj? och
uppfostra till Statens tjenst.
Att Försäljerskor eller si kallade Brödjung¬
frur i Bagarebodar , enligt nämnde Betänkande,
skulle belastas med högre afgift än förut, är, ef¬
ter min tanka, icke heller lämpligt.
Beträffande afgift för öfverflöd, sl lärer den
till sin grund böra förblifva; likväl synes mig
Höglotiige Utskottet bland ÖfverflödsArtiklar o-
riktigt hafva upptagit Fickur, dels emedan de för
«n stor del, både befallande och lydande, äro af
största nödvändighet, dels emedan det vore opa¬
triotiskt att såmedelst motverka inhemsk industri.
Herr Lindqvist; DI öfverflödsartikeln
skall utgå af vissa öfverflödsvaior, bör, 1 mitt om¬
döme , ‘densamma så fördelas, att den, träffar
•Ila Medborgare, efter hvar och ens inkomst, och
möjliga förmåga att kunna betala; i följd hvaraf
denna afgifc bor indelas i vissa Ciasser, efter re*
venuer , löner och inkomster, sa art den, sorn in¬
nehar flera Tusende Riksdalers inkomst, bor beta¬
la högre sfgift, an den, .sorn innehar ett Tusen¬
de Riksdaler och derunder; den lindring, som häri¬
genom beredes den mindre bemedlade Medborga¬
ren för begagnandet af någre öfveiflödspersed-
lar, dem han tilläfventyrs ej kan undvara , är
billig och rättvis, hvaremot den mer bemedlade
Medborgaren, som njuter större revenuer, är
mer i tillfälle att kunna bidraga till Staten. —
Den 29 Maji. 2721
Afgiften för begagnandet af Bränvin och Tobak
Sr en säker påräknad inkomst, men den föreslag-
ne afgiften för nytrjande af Bränvin ar för ringa;
den bör bojas åtminstone till dubbelt. Hvar och
en som begagnar denna vara , betalar gerna för
njutningen deraf sin Tolfskiliings Bancosedel.
I afseende på det reglementariska har Högloflige
Utskottet i 3 §. föreslagit, att på Taxeringsman*
nen allena beror piöfningen af de Skattskyldiges
uppgifter, men afven stadgat för Sråderne, i frå¬
gan om lindring i Borgares beskattning, att med
bevis af HandelsSocieteten eller af Handtverkare»
Ålderman och Bisitrare bör styrkas Borgarens till¬
stånd m. m. Detta sednare stadgande är i vissa
Städer icke anvnndbart; HandelsSocieteter äro i
de flesta Städer, särdeles i de mindre, icke inrät¬
tade. och manga Handtverkare lyda ej under de
SkiåÅmbeten, som finnas i den Stad, der Borgaren
är bosatt och der han sin handtering idkar, utan
tillyda och aro inskrifne såsom Mästare i så be¬
skaffade Hmdrvet ksAmbften, hvilka äro anordna¬
de i andre Städer, så att desse embetens Ålder¬
man eller Besittare ej kunna hafva någon kännet
dom om den i annor Stad bosatte och Naringstd-
kande Embetsbrodrens tillstånd eller förmåga för
utgörandet af sin Skatt till Sraten. Taxeiings-
månnen i Stad väljas af alla MedborgareClasser,
som Taxering åro underkastade. Dessa åro ju i
båsta tillfälle att säkrast kunna bedömma hvar och
en Skattskyldigs förmåga och tillfälle att kunna
betala till Staten , och deras vitsord således till¬
räckligt för lindring eller minskning i den skatt-
diagande Borgarens herdor, i förening med Ma¬
jborg, St. Prat. N:o 341. 342.
Den 29 Maji.
gistratens i Sraden lmyg derom, i den händelse
detsamma skulle erfordras.
Herr Wistin', I afseende på hvaden värd
Ledamot ny^s nämnde, angående förminskning
af 250000 R:dr om äret uti Statsverket* årliga
afbetalning til! Banken å dess förskott till Krigs-
omkostnaderne, får jag anföra, att detta förslag
visset ligen tyckes låta ganska vackert ; men jag
kan likväl icke det uti instämma, ty ptajjudicaret
synes mig vara si vådligt, att deraf kunde löija,
det Banken, om Rikets benof någon annan gång
skulle erfmdra dess anlitande, ej kunde våga der¬
till samtycka , under fruktan, att ändring uti
återbetalningsvilkoren framdeles torde komma att
göras. Rubbas det förtroende Banken bör fästa
vid Nationens förbindelser, så att Lagstiftande
Magten kunde efter behag återkalla dem, sedan
de cn gång solennt blifvit afslutadej så antingen
försvagas detta vigtiua Penn inge Verkets solidité,
och hela Nationens förtroende för BancoSedlarnes
valeur skall efter band förminskas, i synnerhet
då hvad sorn en gång på sådant sått inträffar, yt¬
terligare skulle kunna hända* eller ock mäste
Banken tillbakahålla sin hjelpsamhet, då den kan-
hända af högsta nöd skulle påkallas. Beträffande
åter de projecterade öfvetflödsrfgifterne , så är e-
mof dem så mycket taladt och åberopadt, både
vid förra Riksdagar och vid det närvarande Riks¬
mötet, tat t jag anser onödigt upprepa någor ytter¬
ligare i detta ämne, utan får allenast förena mig
med de Herrar, hvilke anse detta slags afgifter,
sådane som de nu blifvit föreslagne, vara högst
obilliga och föranledande till chicaner. Deremot
Den 29 Maji.
tror jag, att sorn, näst före IS1 S års Riksdag,
vid hvilken Bevillningen , utan någon inom Riks-
Sranden gifven anledning, men i anseende till
förminskning un Sratsurgifterne, nedsattes, några
klagomål icke törspordes olver den högre afgift
af Fastighetet lies värden , som då exi terade; sä
skulle denna högre afgift, utgörande 24 sk. å
hvarje 2 Rjksdaleis BevillningsSumma, nu vid
förändrade omständigheter, kunna å nvo inforas,
på sätt Herr Mitander, uti det af honom upp-
gifne andra altematil, föreslagit.
I öfiigt får jag förklara , det jag anser den
för H ndtverksGesäller föreslagne förhöjning uti
Bevillningen vara så mycket mera obillig , sorn
det uri dessa tider är stor svårighet för Gesäller
att erhålla arbete, hvilket de ofta måste söka hos
flere Mästare, utan att ändock någonstädes kun¬
na erhålla der.
Herr Limnelius', Sedan Rikets Högloflig!!
Ständer vid denna Riksdag antagit samina grun¬
der för den blifvande Bevillningen, som blifvit
stadgade vid 181? års Riksdag, borde man val
icke förmoda att ökning skulle äga rum , så vida
det icke skedde på alla MedborgareCiasser efter
en noga beräknad rättvis grund 3 men då Höglof¬
lige BevillningsUtskotter funnit för godt att fo-
leslå högre Bevillning för så kallade VerkGssäl-
ler och Försäljerskor med flere, som, efter mirt
ringa kännedom äro i mån af deras förtjenst och
vilkor så högt beskattade som alla öfriga, oell
då jag så otta lior t de vackra orden, att man ic¬
ke bör betunga åkerbruket och nitingarxie med
2724
Den 29 Maji.
för dryga utskylder, men desse personer afven Hö¬
ra lill näringarne, så föranlårts jag art fästa Väl*
loflige Ståndets uppmärksamhet hära. Jag har i
Högloflige BevillningsUtskottet bestridt denna på¬
ökning , såsom till föga eller intet gagnande föc
Slaten; ty om nya Redactionens ordalydelse blif-
ver vid alia TaxeringsCommitteer så tillämpad ,
som jag tror den bör blifva, nemligen att endast
de , hvilke åro VerkGesåller och vid Mantalsskrif¬
ningen så uppgifvas, skola betala den projectera-
de förhöjningen, så blifva de ganska få, som
komma att betala denna förhöjning , utom Bygg-
och Murmästare, hvilke hafva arbeten på flera
ställen, hvarest en VerkGeJil måste vara, för
att efterse arbetet och undervisa arbetarena , hvari¬
bland ofta finnas sådana , som äro helt okunniga
och mera skada än gagna den byggande. Men
på Verkstäder inomhus förhåller det sig annorlun¬
da; ty der hvarest icke är mera än 2, 3 å 4 Ge¬
säller , måste väl Mästaren hinna med att efterse
dem, och således tyckes det som skulle denna
tillökning endast drabba dem , hvilka iire hos
fattiga Enkor eller sådane Mästare , som af sjuk¬
dom eller andre olyckshändelser blifvit oförmög¬
ne art sjelfve förestå sin Verkstad. Dessa mina
tankar äro grundade på egen erfarenhet. Jag har
arbetat på Verkstäder, der öfver 20 Gesäller fun-
nirs, men ingen VerkGesåll, utan hvar och en
har emottagit det arbete honom blifvit lemnadt
och sjelf ansvarat derföre, uran att någon af de
öfriga ägt ratt att dermed taga befattning.
Jag har äfven haft egne Verkstäder, si val
för Guld- och Sufverarbeten som lör Skinnbe¬
Den 29 Maji.
2725
redning och Handskmakare, nied dertill hörande
flere arbeten , men aldi ig haft någon Verk Gesall.
Det ar icke af egennytta jag bestrider denna för*
höjning; ty alltsedan början af år igif bar jag
icke idkar någon borgerlig rörelse , samt liar såle¬
des ingen ting att sälja , intet att vinna och inret
atr förlora i detta afseende; men jag tror mig nå¬
gorlunda kunna bedömma huru det förhåller sig
med Handtverkericr, och att det icke bör var*
afundsvärdt att se en HandtverksGesäll med en
hel Råde, då den har blifvit med svett och mö¬
da förtjent. Allt arbete fordrar sin tid , och mänga
sömnlösa nätter måste derpå användas. Det går icke
så lätt eller fort att tillverka ett stycke fullgodr arbe»
te, som att sälja det. Ofta händer, att en enda Bod¬
betjent, der, hvarest god handel är, kan på lika
tid förtjena mera åt sin husbonde än 20 Gesäller
•åt sin. Jag afundas dock icke detta, ej eller
tillstyrker jag någon förhöjning i Bevillningen för
Bodbetjenter ; ty hvar och en, som drifver Bor¬
get lig 1 ötelse, blifvcr ofelbart beskattad efter den
inkomst Taxeringsmännen supponera honom äga.
Vidkommande den öfverflödsafgift, som år föresla¬
gen efter jemlikhets-princip, ifrån och med Ex¬
cellensen och Millionären till och med Stadsrje-
narn och tiggarn, så finner jag samma afgift ic¬
ke elier billig; ty det är ofelbart, att de höga
och rika både förtära och föibruka mera utländskt
öfverflöd an de ringare och fattige; men så för¬
håller det sig icke med Bränvin och Tobak , utan
må hända tvertom, och den föreslague afgiften
på dessa sistnämnde artiklar äro icke så tryckan¬
de, icke eller så orättvist fördelade, som de först¬
nämnde. Således tror jag, att, sedan Högloflige
S726
Den 29 Maji*
forstär Is ta StatsUtskottets pluralité bestämt en of-
veiflödsafgift, bör den fördelas i Classer, så att hvar
och en efter stånd och vilkor deri deltager, och
hvad sedan brister , hor utgå genom fyilnadsafgift
eljer påökning för Bränvin och Tobak.
Herr Schram förenade sig med Herr Lim¬
nelius.
Herr Schwan H. N. anförde: Den discus-
sion, sorn bär nu blifvit börjad , om 250,000 R;drs
årlig minskning af den summa, som skall till
Banken af StatsVerket inbetalas, kan jag ej anse
vara vackt i rätter tid eller af BevillningsUtskot.
tet kunna upptagas och besvaras. Sagde Utskott
har blott att befatta sig med den summas uttaxe¬
rande och fördelning, som af Riksens Högloflige
Ständer redan blifvit såsom Bevillning bifallen,
men äger ingen rätt eller anledning att deraf hän*
visa något på Banken. Enär jag alltså hvarken
jnstämmer i forslaget eller finner det nu böta
Komma under öfverläggning, får jag för öfrigt
sorn kortast nämna, att jag anser det både för
hardt och i många fall alltför tryckande, att på
öfverflödet uttaxera öfver 400,000 R:dr, som det
Högloflige Utskottet föreslagit. Efter min tanka
upplyldes Riksens Ständers mening bäst, om den
Ökade BevilJningen, eller 250,000 R;dr repartera*
des på öfveiflödet, då jag som lämpligaste gra¬
dation skulle föreslå, att Husbonde och Matmo¬
der i ett hus betalte hvad nu projecterat är, men
att för barn och öfriga husfolket nedsattes afgif-
ten till hälft en. Nu kan en embetsman med
smärre inkomster, och som likväl ej j ett sällskap
Dea 29 Maji.
2727
kan neka sig och de sina att njuta Vin och Caffe,
ej utan storsta olägenhet betala en lika afgift för
alla. Den blir honom vida hårdare ån ordinära
Beviilningen. Hvad åter angar de 176000 R;dr,
sorn skola brista efter s 8 f 5 år® Taxering grund,
så synes mig skåligast, att de fyllas genom nå¬
gra a d d i t i 0 n c 11 a skiiiingar å den gamla fyllnad-.af-
giften; doek bör Utskottet noga öfverväga och cal-
eulera, om efter nu förbätrradt Taxeringssärt den¬
na fyllnad b-hofver alla åren, eiler blott ett en¬
da år, till ersättning för äldre brist. Aft öka 24
sk. på afgiften för egendomar , linner jag med
Landets närvarande ställning ej vara drägligt, och
afstytker detta förslag, An mindre kan jag gil¬
la Herr Fogelmarks föreslagne nya afgift för
Ekipagcr. Denna lumpna taxering betalar ej stort
mera än papperet för nya rullor och lärer af er¬
farenheten vara tillräckligen förkastad; ty man
bör ej taxera hästar och vagnar nyttjade för rö¬
relsen och hvar ligger då gränsen eller huru
mångå stå qvar?
Herr Norström: Det har visserligen icke
varit min mening, att BevilningsUtskottet skulle
kunna föreslå eller uppgifva de utvägar j3g an¬
mält i afseende på minskad inbetalning af Staten
till Banken, eller dennes inskränkning i dess mån¬
ga slags Creditiver, samt byggnads- och låoebiträ-
den; utan tror jag att detta borde anmälas hos Stats-
Utskortet, till iakttagande vid den upprättande
financeplanen, sorn troligen lärer hufvudsakligen
omfatta BancoStyrelsens förvaltning med sedelstoc¬
ken , sådan den nu är.
Herr Farnell: Dsn ånnu fortfarande be»
2728
Den 29 Maji.
villningen, sorn år 1789 Rikets då församlade
Ständer ingingo uti, fästade sig d,i enda t och al¬
lenast vid det ånd&mål att liqvidera Rikets skuld,
men nu synes som Bevillningsskatten blifver li¬
ka beständig med Rikets öfriga inkomster, och
i sådant fall är, efter hvad jag förmodar, gtund-
läggningen för dess inrättning förfelad, och Ri¬
kets utarmade medborgare utan hopp att blifva
lossade ftin den skatt, som borde användas till
Riksgäldens godtgötande. Men deremot finnér jag
med stöi-sta ledsnad och bekymmer, att Rikets gäld
blifvit sammanblandad med Statsbehofven; att allt
hvad som nu brister i Statens Ordinarie Inkom¬
ster samt S;öTu!len, Post medlen , CbartaeSigillatse
samt Hu behofsbränvinsbrännings-afgiften , skall
ovillkorligt utan skonsmål tagas af en skatt, som
§r stiftad till betalning af Rikets gäld, då likväl en
väl inråttad Stars-hushållning fordrade att man
ej borde hafva flera Tjensteman, än som vore
nödvändige för Staten, och att råtta utgifterna
efter de beständige och säkre inkomsterne, som
ej trycka den fattigare delen af folket.
Näringarnes aftynande i Städerna är en all¬
mänt känd sak; icke desromindre har Bevillnings¬
utskottet ansett det med billigheten öfverensstäm¬
mande 5 att Nåringarne borde högre beskattas,
hvilken tillökning skall medtaga den lilla förmö¬
genhet, som ännu kan vara öfrig hos några fä
Handtverkare. Det hade, efter min tanka, varit
mera rådligt, att i det stället upptaga i den nya
Bevillningsplanen en lägre minimiafgift. Det är
utredt vid närvarande Riksmöte, att vägarne äro
Uppfyllde af vandrande och tiggande Gesäller,
Den 29 Maji.
2729
hvilket, efter hvad jag tror, ej kan hafva någon
annan grund, ån art arbete för dem saknas, hva¬
dan de måste tillgripa tiggeri till sitt lifs uppe-
linlle* likväl har bevillningsafgiften för Gesäller
blifvit ökad. Fiskare och fot säl j erskor hafva ock¬
så blifvit påförde en högre afgift, men de tåla
visserligen ej högre beskattning än de hittils mast
vidkännas, emedan vanligtvis inga andre personer
tillgripa dessa näringar, än de, som af ålderdom
eller andre bråckligbetcr liro så besvärade , att de
heldre välja detta näringsfång än tiggande.
Beträffande åter ÖfverflödsArtikeln, som blif¬
vit genom stora Nämnden antagen, kan jag icke
underlåta att dervid anmärka, det ett nytt iält
blifvit öppnadt får Fiscaler osh Åtalare, att till
plikt lagfora allmånbeten, då obast penningarne
stanna i åtalarens händer. Förra årens ftevillnings-
författningar, som utstakat öfverfiodsartikeln, bö¬
ra ännu vara i friskt minne, och lemna erinran
huru personer lagfördes i och för fslagtige upp¬
gifter vid skattskrifningar m. m.
I öfrigt är det en sak af mycken vigt, att
fordelningen af öfverllodsafgiften lämpas efter bru¬
ker af öfverHöder. Det strider emot all förnuf¬
tig Lag, att den, som endast äger en sidenklädning
eller en annan persedel af sidentyg, skall erlägga
lika afgift med den, som är i förmögenhet att
ej båra annan klädsel ån siden, och ägare 3f myc¬
ket deraf. Consumtionen bor således vara rätta
normen, hvarefter afgiften för öfverflödets bru¬
kande bör bestämmas , och derest d«n ej kan
träffas, borde all afgift derföre försvinna. Bruket
2730
Den 29 Maji.
af utländska drycker, såsom Vin och Caffe m.
m,, är säkrast beskattade genom rullafgiften , i an¬
nat fall skulle kan hända den , sorn en eller tvä
gånger om året förtär dessa varor , fä betala en
lika afgift med den, som dagligen slösar dermed
och anser dessa drycker oumbärliga.
Jag anhåller således , att genom återremiss
matte beredas en säkrare och jemnare fördelning
för den skattdragande medborgaren.
Herr Winberg'. Vid anstäld jemnförelse
emellan den nu gällande och den nu projecterade
Bevillningstörordningen har jag ej funnit någon
hufvudsaklig olikhet; tvertom den sednare i det
närmaste ordagrant lika lydande med den förra,
utom hvad 3 Art. angar. Det är ock egentligen
emot denna Artikel jag har trott mig böra näm¬
na följande:
Sedan genom det förstärkta StatsUtskottet
Riksens Ständer afgjort, att till fyllnad i den yt¬
terligare Statsbrist, som vid Statsregleringen upp¬
kommit, och som genom en okad Bevillning må¬
ste täckas, afgifter för öfverflöd borde erläggas,
kan nu mera ingen förändring dervid vid detta
Riksmöte äga rum. Men sättet huru desse bö¬
ra urgå, kan vara mångfaldigt. Jag torde ej myc¬
ket misstaga mig i den öfvertygelse, att piuralite-
ten skall Aana det fåreslagne sattet vara så inveck-
ladt och så mödosamt vid utdebiteringen och ta¬
xeringen , och för de skattdragande förenadt med
så manga omständigheter, att detsamma måste, om
in indrägtig! för vissa personer, blifva likväl för-
Den 29 Maji.
273*
hatligf' för allmänheten , genom de mångfaldiga
chicaner, hvarföre der möjligen kail utsätta perso¬
ner af al a ständ En öfverflödsafgift är likväl beslu¬
tad att utgå, sorn nämndt år. och då den, hvilken
äger en större inkomst , är den sorn mest njuter
af ö.fvertlödsarriklar, si synes mig, att man med
bibehållande af det för 3 artikeln projecterade
namn, kunde låta denna afgift, lika med den
förra fyllnadsafgiften, utgå genom vissa skillingar
pa hvarje Riksdaler, och skulle dervid iaktragas
den progression, art t. e. en person, som efter 2
Artikeln agde en inkomst af 5000 R:dr skulle
betala flere skillingar för Riksdalern än den som
blott ägde ioqo eller 500 R:dr, så vågar jag för¬
moda , att ändamålet, Statsbrisrens fyllande, vore
på ett riktigare och lättare satt vunnit, uppbör¬
den förenklad, och den skattdragande fri frän
frestelsen af oredliga uppgifter, och från straffet
för öfverträdelse!! deraf, samt fredad frän det o-
dieusa uti det spionsysrem, som conrrollen ej kan
undvika art tillämpa, äfven mot den noggranna¬
ste uppgift. Då jag således anser det Heskatt.
ningssätt ej allenast förhatligr, utan äfven farligt,
som skulle fästa en evig conttoll på hvarje per¬
sons steg och handlingar, och som skulle insmy¬
ga sin spejareanda i hvarje huslig och sällskaps¬
krets, ville jag gerna förena mig med Herr Mi¬
tander uti det förslag, att torst afgiften af egen¬
domsvärdet i Stad och på Landet okades till hvad
den var före 1815 års Riksdag, eller med 24
skillingar för hvarje Tusende R:dr, så vida det
ej kunde anses rubba de grunder för Beviilnin-
gen, som redan äro antagna, och derefter fyllna-
27^2
Dea 29 Maji.
den utgå genom en enda öfverflödsafgift, på sätt
jag föreslagit.
Skulle likväl Högloflige Utskottet ej tro sig
böra frånträda sitt Beskattningssltt för öfverflöd ,
och från den form det blifvit projecteradt, får
jag i allmänhet dervid anmärka, att afgifterna 'äro
för höga och tryckande, och att ju lägre en så*
dan afgift kan fastställas, desto noggrannare ske,
efter min tanka, upppgifterna och desto säkrare
utgår afgiften. Jag skulle nästan kunna påstå, att
desse afgiftcr, nedsatta till hälften eller tredjede¬
len, skulle framvisa deltagare till en mångdubblad
personal än nu blifvit påräknad; ty mängden un¬
dandrager sig en tryckande och bog afgift, om
tillfålle dertill gifves, då den villigt underkastar
sig en ringare, jag kan ej heller dela Utskottets
öfvertygelse i den omständighet (utom hvad si¬
den beträffar för större eller mindre piecers nytt¬
jande), att allmogen skulle blott erlägga hälften
af den faststälda afgiften för ofverflödsartiklars
bruk, så länge jag anser nyttjandet af dessa artik¬
lar vara ett större öfverflöd hos allmogen ån
hos Stlndsperst ner. Hvad meubler af utländska
träsorter och siden på väggar och i rum angar,
finner jag afgiften alldeles icke fårbog, utan sna¬
rare lör ringa faststäld, då fråga blir om meu¬
bler, som skola förfärdigas, och siden som skall
till meublering nyttjas; ty det strider emot den
sparsamhets- och tarfligbersprincip, som nu är den
rådande. Men deremot finner jag afgiften vara
alldeles för hög, och principen ej riktig , då den
giller ett fortfarande bruk af gamla eller flere år
nyttjade meubler af uppgifven beskaffenhet. Inne-
Den 29 Maji.
2733
hafvarne af sådana, ofta årfda, Inventarier skulle
antingen se sig tvungne till en, i min tanka , orättvis
kostnad af andra nteublers och tapeters ankaf-
fande, eller ock se sig ålagde en afgifr, som ej
vaiit påtänkt vid anskaffandet deraf eller detta
vilkor fästade dervid , och detta i en tid, då, i
anseende till denna samma afgift, dylika saker ej
* kunna finna någon köpare. En billig jemnkning
tyckas dessa föi hållanden påkalla, och skall någon
afgift erläggas, hvilket jag, hvad brukade meu-
bler angår, till sin princip finner falskt, tål
den projecterade mycken nedsättning, och i si-
dane fall bora alla dylika piccer med stämpel
förses.
För öfrigt kan jag hvarken finna det nyttigt
eller nödvändigt, att flere Classer, och ej billigt,
att högre tillkommit vid taxering af Borgare och
Handtverkare, samt andra personer i Staderna och
på Landet. Tvertom må efier min tanka en och
annan Class af de högre förut stadgade gerna för¬
svinna, i synnerhet som det alltid år Taxerings-
månnen obetagit att beskatta den taxerade efter 5
procent af dess inkomst, om detta länder Staten
till större förmån.
Herr Ullberg', Då frågan om Bevillnings-
grunderne här i Ståndet först förevar, antogs en¬
hälligt det system, som vid 18tårs Riksdag
stadgades. Genom olikhet u i RiksStåndens bcsluc
i detta ämne blef frågan dragen under det för¬
stärkta StatsUtskortets pröfning, som genom nå¬
gra rösters Pluralitet så utföll, att öfverflödsartiklar
åter skulle införas, Jag vördar detta resultat af
2734
Den 29 Maji*
den atora Nämndens votering med tryckta sedlar,
men begagnar nu den rättighet Giundlagen med-
gifver, att deremot reservera mig, emedan jag
anser den nu föreslagna förändring uti upp-
bordssatret af bevillningen, utom den osäkerhet
dest medför i afseende på fyllandet af Statens
behof, vara skadligt för vira lagars bestånd och
tillämpning, för landets invånare och för vår nya *
dynasti. A t jemte ökade pålagor införa en be-
skattningsmethod, som blottställer för Fiscaliska
åtal och ympar brottslighet på medborgare för ur.
aktlåten uppgift af ctr fickur, en mtubel eller
dylik obetydlighet, kan icke bereda en för allmänt
lugn och inbördes förtroende fördelaktigt verkan,
de sinnessrållning. Då bevillningen vid sista Riks¬
dag nedsattes med 300,000 R:dr, minskades
bland annat afgifren för egendomsvärdet med 24 sk.
på hvarje tooo;de R;clr, mert då Revillningssum*
man fiu åter måste ökas med 250,000 R-dr, sy.
nes mig fastighetsafgiften kunna, på sätt Herrar
Winberg och Mitander föreslagit, upptagas
till dess förra belopp af z\ R.dr per nidle,
samt att bristen uti påtäknadt behof godtgöies ge*
nom några skillingars tillökning uri Fylin ad saf gif¬
ten. Till ersättning af de 175,000 Rfdr, sorn bli¬
sta på förra Bevillningen, b‘r landet icke berun-
gas med en permanent beskattning, utan kunna
de af Bankens gevinst på en gang förskjutas. På
derta sätt njuter Riket nytta at sin Rank med den
allmännaste rättvisa. Då beslutet om öfverflö*
dets beskattning mäste hållas i helgd, tili-rycker
jag slutligen, att sådant lågges på hundar i Stä-
derne, der dessa djur äro icke allenast öfverflödi-
ga, utan afven skadliga. Om en sådan artikels
Den 29 Maji,
2735
införande är* uti detta Stånd tillförene anmärkt,
och då våra Respecrive MedStänder icke hafva nå¬
gon särdeles tunga af sådan beskattning, som en¬
dast drabba Stadsboer, toide intet hinder möta, att
härigenom Lagens Bokstaf må kunna uppfyllas.
Herr Winberg förenade sig med Herr
Ullberg.
Herr Sjådint I anledning af det Betänkan¬
de , som ifrån Höglollige BevillningsUtskottet till
Högiarade Ständer inkommit, och nu till öfver-
låggntng är vordet framstäkir, får jag äran för
nain del anföra, att jag väl finner å ena sidan,
det icke böra kunna vara annat än en allmän
vilja oell pligt att genom åtagen Bevillning, som
i alla fall miste utgå, afhjelpa Statens behof och
kraf, men ock derjemte å den andra, att vid
jemnkningen och fördelningen deraf billighet och
rättvisa mot de Skattskyldige noggrant böra iakt¬
tagas, och således anser jag mig vid II Art. 2§.
hafva skäl att anmärka, det ej mindre Handtver¬
kare i IV Ciassens Städer, än särdeles Fiskare der¬
städes, hvilkas hela egendom ofta ej bestar i annat
än endast en bår, någon fiskeredskap, ett pär
trästolar, ett simpelt bord, en gryta och en säng
med halmbädd , och hvilka dessutom idka en
näring, som för aet allmänna är ganska nyttig,
men till utkomsten för dem sjellva mycket osä¬
ker, såsom helt och hållet beroende af*lyckan och
större eller mindre fångst, äro till ininimiafgiften
upptagne högre än denna deras synbara oförmö¬
genhet kan, med tillökning af blifvande öfvetflöds-
afgift, medgifva, hvadan ödmjukast hemställes,
273^ Den 29 Maji.
om icke de förra kunna åtminstone i minsta gra¬
den till 4 R:dr, och de sednare till 1 R:dr 24
sk. nedsattas.
I 2 Artikeln 4 §. är Bevillning för inrätt¬
ningar till varf och skeppsbyggnad fordell i 4 clas-
ser, hvaraf den minsta år ålagd att betala 33 R;dr
16 sk. Uti Hudviksvall finnas 2 ne sådana skatt*
lagde varf, på hvilka ofra ingen byggnad verk-
stålles, hvilket tyckes billigt fordra lindring och ef
tergifr, åtminstone de år, då inga tillverkningar der¬
städes föret3gas och fullbordas.
Vid Art. Öfverflöd borde någon beskattning,
sorn saknas, komma 1 fråga, nemligen för biuk af
juveier, perlor och guldnipper, men för Equipa-
ger tror iag lika med He r Directeuren och Corn*
tnendeuren Schwan, a't just icke någre berydli-
ga summor kunna inflyta , uran tillstyrker bifall
till hvad Utskottet projecteradt detutinnan , och
dessutom anser jag , att Fiskare i Städerna icke
böra komma i högre beskattning än allmogen på
Landet för nyttjande af hvad öfverflöd som helst.
Herr Wideberg: Jag förenar mig helt och
hållet med Herr Directeuren Schwan, och an¬
ser derjemte det förslag, att Banken skulle ef¬
tergifva en årlig inbetalning fran Statsverket af
250,000 Riksdaler, vara alldeles olämpligt; ty alla
intraderna ära paråknade att ur-å igen, till olika
andag , och således skulie antingen desse anslag
minskas , eller Ranken göra en årligen betydlig
förlust tili skada för dess Credit och Solidité. Se¬
dan
Den 29 Maji. 2737
dan genom Nämndens omröstning blifvit bestämdt,
att ofverflodsafgifter skola existera , så kunna
desse afgifter icke från Beviiluingert uteslutas}
och således måste man finna sig dervid, fast¬
an äfven jag, lika med pluiahteten af Ståndet,
hade onskat, att en högt c fvllnadsafgift hellre
matte blifva föreskrifven. I ofiigt lorenar jag
mig , beträffande afgiften af fastigheter, med Herr
Lagmannen Ullberg, samt vidkommande afgift
för Hundar, med så val honom som Herr Borg¬
mästaren Cederborg,
Herr Leffler: Lika med Herr Direcfetl*
ren Schwan tror jag, att Höglofl. Bevilinings-
Utskottet icke kan till besvarande upptaga de beg¬
ge nu gjorde förslagen derom, att antingen åläg¬
ga Fastigheterue en högre beskattning, i likhet
med hvad som var före år 1815, eller ock an¬
vända 250,000 R;dr af den tili Banken årligen
ingående Statens skuld, för att förekomma behof-
vet af ofverflödsafgifter. BevillningsUtskottef lä¬
rer icke kunna svara på andra, än sådauc anmärk¬
ningar, som hafva afseende på de åtgärder, dem
Utskottet, i följd af Riksens Ständers redan fattade
Beslur, lemnat. Deremot, om Hogtärade Ståndet be¬
sluter att pålägga Fastigheterne denna beskattning,
måtte ett sådant beslut böra communiceras med
de öfrige Respective RiksStånden, och sedan, otti
det bl ifver gemensamt, öfverlemna; till Höglofl.
BevillningsUtskottets handläggning,
Herr Fogelmark: Enär föreskriften om
öfverflödsafgifts erläggande, äfvensom beloppet af
den summa, som genom en sidan afgift skall afl*
liorg. St. Prof. N:o 343 , 344,
3758 Den 3 9 Maji.
skaffas, grund» sig 5 Rik-ens Sanders, vid den.
na Rusdig , i lx hvit ig otdning, kttxle beslu ;
så kan samma afgift vis t icke undvikas, mea
jag har tro r d. t af mig i dag upplä te Fötslas» till
afgiftens fördelning gora den-amm» mera jemn
och billig, än Höj fl. B villningsUtskorrets Pro.
ject i detta ämne; oc t till »var å Herr Dir cteu*
ren Schwant etinringr vid min hemställan, att
äfven Hastar och Fquip.iger borde taxeias såsom
ofva flod, får jag äran lemna, att. om ock den¬
na artikel ej kan inbringa mycket, hvilket dock
är en motsatts af mi t begtepp derom, torde dea
likväl böra ihogkomn #s med beskattning, af sam¬
mi sk.d, som Rum med Std-nrapjter och För¬
gyllning Samt Meubler och utländske träorter
eller n ed Sidenbeklådnad; ty allt sidant hörer
till luxen och är icke någon ny beskattning, utan
har förr varit bclagdt med Ik v Ilning afgifter,
såsom etter 1789 och iRoo ars Be.ilinings.
Siadgar.
Herr Mitander: Anledningen för mitt
tillstyrkande, att StatsVerkets F bttalningar till
Banken mätte förminskas med 334:dels procent
om året, ear den, att jag trodde det Banken skul¬
le kunna åtnöja sig m>d att få sin återstående
för rån godigj >rd pä 1 5 å. , i stället för på lOj
men om detta först ao skulle ogillas af Hågtåtade
BorgareS åtulet, så kun ät ju- enligt mitt andra
project, den före 3 »815 existerande högre lie-
skattning a Fastigheter 3 t vo anragns; helst jag
bär takn.it u , tt samma beskattning skall förslå
•tt fylla beuoken.
Den 29 Maji,
2739
Herr Ebel: Jag nodgas motsäga Herr Fo¬
gelmark, i anseende lill bevillning för hundar,
likasom för equipager, De förstnämnde b< traktar
jag såsom nyttiga husdjur; och bevillning för
bruk af åkdon skall vid eif noga öfverslag uppgå
till en högst obetydlig summa, och utomdess till¬
verkas deraf aila slag inom Landet.
Jag kan ej heller gilla Herr Örnberg!
förslag om förhöjning i Bevillningen å Fastig¬
heter.
Likaledes ogillar jag den af flere värde Leda¬
möter yitrade önskan att min ka med 250,000
R:dr d en af RiksgåldsContoiret till Banken anslagna
summa, för att dermed fylla Statsbrisren. Dere¬
mot föreslås af mig en förändring i Högloft. Be.
villningsUtskotters project.
Bevillning å sidenbruk och nyttjande till
kläder, meubler, förgyllta rum, och fickur bör i
enligt min tanka, utgå såsom varande hinder lör
Nåririgame, hvilka så betydligt skatta till S:aXen.
Till fyllnad för den förekommande bristen
föredås ödmjukeligen förhöjning i Bevillningen
på C ;ffe, The och Vin, såsom utländske proa ric¬
ter, hvilka äro umbärlige, och sorn mest af de
förmogne i landet consumeras.
Bevillning för HandtverksGesäller bör blifva
sådap sorn 1 s 15 års BevillningsFörordning utsät¬
ter, heht tidetne för dem ej på något vis tyckas
biiivit förmånligare.
3740
Den 29 Maji.
Utskottets projecf till Bevillningsförordning
upptager, att endast Fattig- och Fötsöi jningshus
böra njuta befrielse från afdrag för Bevillning I
räntan på deras udånte capitakr, trien då uti Ri¬
ket finnas många inrättningar, fastän med andra
benämningar, hvilka äro af enahanda natur, t ch
hafva samma ändamål att uppfylla, nemi., P1.11-
sionslnråttningar för fattige Enkor och Barn och
andre Medborgate, äfvensom för blesstrade och
vanföre Miiitaircr samt friviilige, och icke fri il-
lige, allmänna Arbetshus eller Inrättningar och
Hospiraler; sa anser jag, a't alla sådane Inrättnin¬
gar eller fromma Stiftelser , på enahanda grond
som försörjningshus, böra njuta befrielse från Be¬
villningsafdrag å deras utlånte cspitaler, hvilka
alltid få hos den förmögne och rike Låntagaien,
då han å ritt tid erlägger intresset, emot leor¬
nad säkerhet innestå, utan att han någonsin äfven-
tyrar få lånet uppsagdt, hvilken förmån tyckes
fullt ut svara mot det obetydliga på den fattige
och krymplingens bekostnad gjorde afdrag.
Herr Ornberg' Jag har väl ej gjort mig
stor förhoppning om, att Banken skulle med ifra.
gavarande 250,000 K:dr om året underlå ta Sam¬
hällets Bevillningsbördor 5 men kan likväl ej flänga
min yttrade tanka derom , hvilken jag ock, rfå
Financeplanen kommer till Ståndets granskning,
vill närmare utveckla. I förhand må jag dock
nämna, att det tyckes intet höra mycket mn ska
opinionen 0111 Bankens solidi-é , antingen Statsver¬
ket skuld till Banken, hviken NB. i alla fall
icke inflyter i annat än i pjpper, inbetala* innan
J829 eller innan I835. Och att det torde vai*
Den 39 Maji. 2741
"Ändamåls enliqare att använda en så oberydiig del
at Bankens intrader ti 1 underlättande af Allmän¬
hetens bö.dor i närvarande crisis, ån a;t, såsom
hii ilis skett, oell ty värr ! äfven hädanefter lärer
ske, använda alltsammans till Canalgräfningen och
ett förstorande Credhsystems undei hållande.
Herr Livdbtrg anförde i likhet med följan.
de sedet mera ingitne Memorial:
Då jae, vid läsningen af Höglofl. Bevillnings¬
utskottets Betänkande, i detta Högtårade S»snds
Plenum den 37 sisth Maji, saknade så väl mitt
sk rii> liga som muni liga anförande, angående öfver-
flödsbiskattning, tolde det nu tillåtas mig att fl
meddela detsamma, med begäran, art det matte få
Åtfölja nämnde Betänkande, vid dess återrtmiss
tili Utskottet,
"Då afgift för öfveiflöd utan tvifvel bör drab¬
ba me t den formogne, äfvensom consumenten
”sålunda, att icke den ena blir betungad med öf-
5,vei llödsafgift för de Artiklar, som en annan för-
’’brukar, får jag vid det af Höglofl. Utskottets af*
^'delning uppgjorde förslag följande anmärka;
Vid Mom. 2:dra
”Caffe och The äro sammanlagdt taxerade
”med 1 R:dr för hvarje person. Den fattigare
^'klassen tö»brukar det förra, men icke det sed¬
nare. Jag anser således nödigt att skilja de<se
”anie Amklar från hvarandra, och att den förra
2742 Dän 29 Maji,
. I ' * \
''beskattas med 32 sk. och den sednare eller The
”med x R:dr 16 sk. för person.”
Mom. 3:dje
”2:dra Punkten. Att Meubler med Sidenöf-
^verdrag ina, i stallet för 5, beläggas med xo
’R:drs afgift för hvarje rum,”
’’4;de Punkten. Att MahogenyMeubler mSt-
”te specificeras i tene klasser, nemi. lör Chiffo-
”nierer , Soffor och Sängar en afgift af aRidrsr,;
”Skrifpulpeter, mindre Bureauer, Bord &c x R;dr,
”Stolar per dussin 2 R:dr.”
”Bruk af Sidenband och mossor äfvensom
”Silkeshalsdukar till 6 qvaners storlek och der¬
under är, i nain tanka, icke som öfverflöd att
”anse, och bör således ej taxeras.”
Morn. 5 ;re
”År föreslagit en afgift för Ur, af hvad me¬
rrall som helst, til! 12 sk., hvilket jag anser bö-
”ra gälla för de al silfver och andre sämre metal¬
ler, men deremot bora Guldur beläggas med x
5R;drs afgift st.” ;
”För kortspel torde vara billigt, att antingen
”helt och hUlit nedsätta denna afgift, eller ock
”classifict fördela den.”
”Äfven får jag föreslå, att Statshästar måtte
”beskattas, äfvensom Equipager, samt förbrukning
Den 29 Maji. 2743
”gen af spetsir på klådningar, af Sn uts, och an.
”dra utländska fjädrar för fruntimmer 'iil Plumtr.”
"Turkiske så viii som alli aud'a utländska
”golfmitro borde äfven skattas för, äfvensom för
”onodiga Hundkteamr, hvar ii! dock ej Hand- ,
”Vall- och Jigthundar kunna räknas.”
Härvid får jag nu göra följande tillagg och
förklaringar: t
Da fråga uppstod i Högloft. Utskottets Ple¬
num om Bränvin Comnnvions-afgift, kunde jag
icke förmå nug med de flc-te u af Re prctive Le-
damöterne, som tillstyrkte beskattning derå. Li¬
ka med Herr Landshöfdingen v. Brinkman och
Harr Prosten Svedeltut samt Hedet värda Bon-
deSt .odet, ansåg j-g consumtion deraf ej böra
med afgifr beläggas, så mycket mindre som jar¬
ri'n, som frambringar de fmkfer, hvaraf Bränvi.
net tillverkas, äfvensom Pannorne, hvarmed till¬
verkningen sker, hvardera serskildt fä vidkännas
en ganska håg beskattning, samt i öftigt all af¬
gift för nyttjandet af en tillåten inhemsk nöd¬
vändighetsvara , ty såsom sådan rnsste Bränvi net
för den arbetande klassen nu meia anses, synes
mig olämplig.
Flere värde Ledamö'cr, så val i Högloft.
Utskottet sorn äfven i detta Högtära le Ständ,
hafva anfört de skadliga verkningar, sorn Bråmå-
net medförer i lieie afseenden. Men genom
C>n utntioris afgift å Brinvinet förekommer vis¬
serligen icke missbruket deraf; verkan blifversan*
3744 ^en 29 Maji.
jiolikr motsatt. Jjg roedgifver, att allt omättligt
bruk är skadligt, helst det af rugifvands drycker}
jne-n anser tillika , att Viners, Punschs och ifi-
schoffs öfverflödiga och omåttliga bruk medföra en
dubbel skada , då desse genom missbruk medföra
samma skadliga verkningar för Consumenterne
som Bränviner, samt dessutom medtaga en icke
obetydlig del af vinsten på vår redbara exportj
hvarföre ock bruket häraf borde i möjligaste niåt«
to inskränkas.
Ehuru Bränvinet är, vid ett måttligt bruk,
nödigt och vederqvickande för den arbetande klas¬
sen, tror jag likväl, att äfven detta skulle i en
framtid kunna umbäras och ersättas med Öl och
Dricka 5 och då jag lifligen önskar, att allt, som
leder till Sedeförderf, måtte afskaf??*, anser jag
det tjenligaste medlet till inskränkning i Brånvi-
nets bruk vara, om de högre och upplystare
MtdborgareClasserne, genom måttlighet och af- ”
Stående från onådigt bruk af Vin, Punsch och
flerehanda Liqueurer, lemnade de öfriga ett före-
lysande efterdöme.
Jag har föreslagit, att vid ofverflodsafgifter-
nes bestämmande Caffe mätte skiljas från The,
och det sednare högre beskattas; men då jag er¬
farit, att denna min mening ej lärer biträdas, yr¬
kar jag, att ingen nedsättning i den för Caffe
och The foreslagne afgiften med i R:dr för per¬
son matte äga rum, och det så mycket hellre,
som jag anser bruket af Caffe böra med afgift så
försvåras, att det inskrånkes för den fattige och
■mindre bemedlade, som nu ofta nyttjar denna
Den 3f) Maji.
2745
dryck , fastän han Sr i saknad af nödigt lifsuppe¬
hälle, men, till skada för sig sjelf, hellre umbär
en kraftig och födande spis, an afstär från en
förvänd smak. De af Kongl. Majit år Iglb för¬
ordnade Commirteer, till utarbetande af Project
tiil öfveiflödets hämmande, hafva fäst största upp¬
märksamhet vid förbrukningen af Offe, och der¬
före tillstyrkt förbud emot allt bruk och nyrt-
jatide af denna dryck, såsom högst betungande
för Handelsvägen ; men då allmänna opinionen stri¬
der häremot, och prohibitiva Författningar ofta
förfela deras ändamål, samt alltid medföra flere
betänkligheter vid dylika frågor som denna, så
kan jag icke biträda denna mening; bruket af
Caffe torde endast småningom kunna inskränkas.
I detta Högtärade Stånd har blifvit före¬
slagit att minska öfverfiödsafgiften dermed, att
den nedsättning uti afgiften för Hemman på lan¬
der, som med 24 sk, för Hemm arn värden af
hvarje 1000 Rjdr sisth Riksdag beviljades, nu¬
mera skulla försvinna, och afgiften således åter,
i stället för 2 R;dr, utgå med 3 R:dr 24 sk.
Detta kan jag si mycket mindre medgifva, sorn
Hemmanen å Landet ostridigt 2ro högst betun¬
gade, och Landtbruket åtminstone aldrig bör -än¬
nu hårdare beskattas, för att derigenom kunna
lindra den icke producerande, utan endast tärande
Medborgaren, sorn önskar att lefva i öfverflöd}
och dessutom har förstärkta StatsUtskottet, genom
omröstning, beslutat, att den uppgifne Srarsbri-
6ten skulle s genom beskattning & öjverflodsvarort
förbrukning betäckas och godtgöra®, hvilket ock
synes vara det i alia afseende» lämpeligaste och
2746 Den 29 Miji.
nyttigaste sätfet. Med Herrar Schwan, Leffle?
oci de flere imtämmer jag deru 1, att Rcvilltiings.
Uti'<0'tet icke ä er kunna upptaga frågan om för»
na n kring af 250,000 R:dr årligen uti StatiVe ket*
afbe alaing å Bancoskulden; ehuru gerna jag än
skulle se, 0111 den härigenom åsyftade lindt ingen
kunde vederfaras Nationen uti ders nog tryckan¬
de u: lager.
Herr Korst r Sm: Jtg kan icke dolja trun
öfvertygelse, at< ingen borde taxeras för nyttjan¬
de at ui kes varor, ty1 dera"s ConsumtionSafgift
inbegripes under tle för dem stadgade Tuiialgif-
ter, de der hellre i sådgn händelse borde okas,
såsom enda saffar att p opor rionaliter träffa con-
sumenternej tm*n jag tror deremot, att inom Ri¬
ke’ af en hvar tfter egit bhag godtfinnande till¬
verk m le öfverfiödsvaror iruraie kunde skäligen
b ..Tiggas ined n gon lind ig con;uintionsa*g f;, så¬
som det iorr handr för bränvin, nied mera,
Herr Arfvid fjod', SI snart förstärkta
StatsUtskottet genom Votering algjorf, att öfver-
flödsatojfr skulle exis’era, förutsåg jag get)äsi nied
mycket bekymmer de lcdsamheter, hvilka i verk- '
sta ’ i ig! icren och tillämpningt n häraf skulle komma
att äga runi; men sorn denna Salf stödjer 3’g på
en åtgärd, hvilken äger formen af Riksens Stän¬
ders 15 slut; så måste nämnde beslut ålly das och
öf ci i o.isar1 ikltrue beskattas. Bland desse anser
jag bränviner vara en af de betydligaste, och jag
hade fores alfr mig, st t Högloii. Bevillningsut¬
skott sku le låna -töne uppmärksamhet än det
gjort åt Tramstäiluingauie inom RksStludea, 01a
Den 29 Maji. 2747
beskattning a consumtionen af nämnde vara. Man
säger val, att tillverkningen redan drager tillräck¬
lig skatt, men man bör icke glömma, att årskil-
lige af de öfrige öfverflocisvarorna jemväl förut
äro förmedelst' ansenliga Sjötullsafgifter skattlagde,-
såsom till exempel Vin , Caffe m. m. I följd
haral tillstyrker jag vördsamt, att den af tvenne
RiksStånds Ledamöter inom Utskottet föreslsgne
BränvinsConsurptions-afgift matte af VällofL Bor-
gareStåndetueke blott antagas, utan jemväl an¬
ses böra något fothöjas för Allmogen och deras
vederlikar, samt för Ståndspersoner fastställas till
dubbelt belopp emot hvad Allmogen komrne att
erlägga. i(..
Herr, Wideberg: Förenande mig med
hvad Herr Arfvidsson nu .yttrat, beträffande
Bränvinsconsumtions-afgiften, får jag föreslå, att
i stället för hvad Lhskoitet uti andra alternativet
projecterat, måtte af hvarje Ståndsperson erläggas
16 sk., samt af hvar och en af Allmogen 8 sk.
för Bränvins nyttjande.
Herr Ekelund: Jag förenar mig til! alla
delar med Herr Falkman, i afseende på förän¬
dringen i Minimiafgiften för Handtverkare i Stä-
dertie, såsom högst svår och bekymmersam vid
Taxeringarne att rätteligen bestämma, då i an¬
seende till deras belägenhet så många casus in¬
träffa, atr man ofta icke vet hvarthän nian skal!
hänföra dem, och sjelfva BevillntngsStadgan e-
somohast icke i denna del hittills gifvit säker
och bestämd hinvisning , sitaa derföre ofta &(
*743
Den 29 Maji.
PröfningsCommbreeroe bhfv.t än pa det em och
än p<i det andra sä;fet föistadd oell tillämpad.
Deremot kin jag icke förena mig uti det
proj' cr, som härs'ades blifvit frams älldt, att nemi.:
Banken äfven nu skulle utgöra en del af BevilU
ringen tor Nitionen. Detta vore först och främst
a t törrycka Fmancebetänkandet, som efter så
mycket bekymmer och så lång fiås utdrägt nu Sp
färdigt, samt a»dtligen nära att afgöras; och somt
Bankens alla intrader aro derutinnan beräknade,
så skulle druna minskning uti dem icke kunna
Ske på annat sätt än genom creation af nya Ban¬
co edin, men derhän önskar jag, att vi icke måt¬
te komma. Kunna vi icke pi något sätt förbät¬
tra Sedelmissan vid närvarande Riksdag, så bör*
vi väl åtminstone icke arbeta på att foisämra den.
Det obetydliga belopp, sorn Financeberänkandet rill
förbättring af Bancosedlarne föreslår, skulle ge¬
nom den nu projecteradc åtgärden helt och hållit
gå förloradt.
Lika med Herr P a tktna n anser jag i öfrigt,
att efter det beslut, som genom Votering i för-
stärkta St-tsUfskotfer är fatiadt, han ingen fråga
nu mera uppstå, att icke bristen måste utgå ge¬
nom öfvet flödets Taxering. Jag har aldrig varit
af den tankan, ett detta sätt skulle vara der bä¬
sta , emedan der medfor så många obehaglighe¬
ter, så väl får den skattskyldige sorn för dem,
hv Ike skola taxera och debitera en så beskaffad
afgift; men dä ingen ändring nu mera härutinnan
lärer kunna ske, så skulle det vara önskligt, om
Riksens Högloft. Ständer vilie förena sig derom,
Den 39 Maji,
2749
att en viss tillökning på Bevillningen , beräknad
p^r BeviiiningsRiksdaler, under en Rubrik af öf¬
verflödsafgift, infördes, hvarigenom alla speciella
mångfaldiga rubriker undvekos, och deribland åf.
ven Consumtiynsafgiften lör Bränvin, med flere
artiklar.
Herr Thunell■. Det var ej uran bekymmer
jorn afven jag efter hitkomsten erfor, att den på¬
räknade BeviliningsSumman nedsänkt sig till circa
170,000 R.dr under StatsVerkers påräknade be¬
hof. Lika bekymmersamt emottogs den under¬
rättelsen från Högloflige Stat.Utskotter, att detta
behof ytterligare påkallade en tillökad Bevillning
af 250 000 R:dr, och att denna Summa skulle
enligt pluralitetens bestämmande uttaxeras af Na¬
tionen tor nyttjande och btuk af hvad man kallar
öfvtiflöd; ett Beskatfningssätt, som till namnet
låter mindre tryckande, men år det i sjelfva ver¬
ket mera ; i synnerhet för de fattigare och min¬
dre för mogne Classerna i ssmhället, hvarjemte dik
belastar så våi den skattskyldige sorn uppbörds-
verken med vid yfiga uppgifter, påförningar och
redovisning, samt chicaneusa conttoiler och un¬
derslef. BevillningsUiskortet har insett detta, och
trott sig böra fästa afgifren endast vid de mest
gångbara och sl få artiklar som varit möjligt.
Jag inser dock, att denna föreslagna afgift traffar
för hardt mindre lönte Embeis- och Tjentemän
samt den fattigare classen inom Borgerskapets den
träffar äfven onekligen dea fattiga hopen, som
nu saknar arbetsförtjenst. En måttlig njutning af
Bränvin och Tob.k kan ej anses för öfverflöd
hos sådane personer, som oftast, i synnerhet med
27JO Den 29 Maji.
det sednare stilla htingrens kraf, och likaså Uret
kan man anie en måttlig njutning och bruk af
de öfrige päföide artiklarne vara öfvetflöd förde
öfrige SamhällsClasserne. De sorn öfverflöda i
riägotdera, korrigeras säkrast genom bristande till¬
gångar lör behofvets fyllande, och hvilket nu sy.
nes inträffa. Jag ville gerna förena mig med
hvad Herr Fogelmark anfört i anseende till
Cla sification • men då förvandlas ämnet ifrån Öf¬
verflöda- till förmögenhetsafgift. Att fördela den
p.i sidia Artiklen later sig nu mera i min tanka
ej verkställas j dessutom äro fasrigheterne på Lan¬
det och i Städet ne redan nog hardt beskattade ,
'äfvensom den boigerliga törelsen, hvilken å min
ort i sednare åren så aftagit, att den ej kan sys-
»losära fjerdedelen af det antal, som under rö¬
relseåren blifvit dubbelt förökadt och funnit sin
bergning dervid, och som nu till en stor del
thed hu tm och barn mäste framsläpa ett sysslo¬
löst uselt lif. Nar man nu tager i betraktande,
att största delen af Nationen är skuldsatt i de
pnvate Dvconterne och Statens p nningevetk ,
samt de öfriges tillgångar förminskade genom en
Otålig rhångd concourser och err försämradt mynt,
jemte den åberopade och allmänt kånd3 stagnatio¬
nen i all slags röt else, handel och förtjenst, kan
jag ej inse huru allmänheten ens skall kunna ut¬
göra den bevillning, som hit tilis utgått, än min¬
dre den föreslagna tillökningen, ehvad namn man
vill gifva den. Jag vibe visserligen vara af lika
tanka sorn de Herrar och Män, hvilka yttrat, att
Nationens garantie till Banken bör hållas heligj
min med lika kraftigt skal vågir jag påstå, att
Banken bör heligt uppfylla sine förbindelser tili
Den 29 Maji.
2751
Nationer», art upprätthålla det mynt 1 värde, sorti
representerar dess tillvarelse, oen hvilket den i
min ta oka pä det närmaste bord-kun'a göra med
den årligen indragna Bevillningen och öfiige ej o-
berydiige Ränte Inkomster , hvilket allt utgår r till
andiedöremäl, oeh troligen ou för det mesta, mn
icke helt och lulli», mäste amandas för de fallne
Di conterne och Canalbyggn.den S.l des kail
man säg*, att Nationen allt sedan år 1809 erlagt
en Bevi Iuing för desse opera inner af 750 >03
R: lr «iligcu. Den äger således prcentim på er¬
sättning i nödens smr.d , då den ej kommit i åf*
njutande af den väsendtligt. Jag tror, a t ingen¬
ting vore mera välgörande för nationen i närva¬
rande tidepu ikf, än att det förökade Statsansla¬
get kunde at Bankens inkomster tili näs a Riksdag
bestridas, så framt den nu uppgjorda, så kallade
FinanctPianen och öfrige Engagementer möjligen
såifanr kan -medgifva, u an* att oka Svdelstocken.
Hvad en värd Ledamot häremot anfört: att Ban¬
kens Credit dervid skulle lida, kan jag ej inse.
Det ar Nationen gemensamt sorn gaiauurar den,
och om någon dvi af dess Intrader användes till
hvad jag hår föreslagit, eller utgå tili Canal bygg¬
naden , eller andra för Banken obehörige åtgär¬
der, anser jag det vara detsamma för dess Sedel¬
mynt» upprätthållande.
Då hvarje redlig Medborgare i vårt land
nu har dubbel anledning till glädje, vördnad- och
tacksamhet emot en Furste, sorn med egna hö¬
ga bedrifter och utomodentliga uppoff, ingar för
Fäderneslandet ru uppstigit pä Svenska'Thronen1,
att odelade styra och bereda tvenne Nationers val.
37P
Den 29 Maji.
tror jag denna tidepunkt vara så myckee mera
olämplig att oka Bevillningsbördan med en så be¬
skaffad beskattning, sorn den nu föreslagna.
Herr Örnberg: Om någon summa skall
lägoas på öfveflödsaruklar, tyckes mig den ej bo¬
ra blifva större än 250,000 R:dr, såsom utgö¬
rande Statsbrisren , ty det uppå senaste årets Be¬
villning inträffade deficit måtte visserligen skola
anskaffas genom fyllnadsafgift. I öfrigt anhåller
jag tå erinra Högtarade BorgareStåndet om nöd¬
vändigheten art bestämma hvilkerdera aliernativeC
af Be vi ll uingsU iskottets Betänkande, antingen det,
som foieslår BranvinsConsumtionsafgift, eller der,
som frikallar derifrån, af BorgareStåndet anses
böra antagas.
Herr Björkmam Någre af de varde Le^
damöter, som före mig anmält sig att tala, haf¬
va i flera omständigheter förekommit mig. Jag
anser mig dock böra, innan discussionens slut, och
hvilken förmodeligen leder till en återremiss af
Betänkandet, yttra mina tankar i ett mål af så
myeket inflytande på det allmänna, sorn det ifrå¬
gavarande.
Med skyldig aktning för deras öfvertygelse, hvil¬
ka i förstärkta StatsUiskotiet bidragit tili det beslut,
att i den blifvande BevillningsFörordningen bor¬
de tillägga! en så kallad öfverflödsartikel, kan jag
likväl icke dölja min fruktan, att detta Beslut skall
»ill sina följder blifva mindre lyckligt. Ingen så¬
ket het i Calculen af den summa , som öfverflöd®*
attik-
Den 29 Maji,
27J3
artiklarne bora gifva, ingen rättvisa i fördelningen,
ett mångdubbladt arbete för Redogörare och tusen¬
de chicaner för de Skattskyidige, se det de olågen-
heter jag förestllier mig vara alldeles oundvikli¬
ge. År det annat ån en gissning, då man till
exempel antager, att afgiften för vin och utländ¬
ska drycker skall utgöra 58,741 R;dr? År det
rättvist att den, som kanske en eller två gån-
ger om året har en Bouteille vin på sitt bord,
och hvartill han må handa är tvungen genom den
plats han i samhället innehar, skall skatta lika
med dem, sorn fortära det i öfverflöd hvarje dag?
Kan det nekas, att en Taxeringslängd , som innehål¬
ler 20 i stället för 3 å 4 Columner, medför etc
ojemförligt större arbete att afsluta? Skall icks
^längden af skattskyldige , som genom okunnig¬
het eller försummelse brista i uppgifter, jemnc
vara .föremål för åklagares åtal och ofta oskyldigt
nog plikta ? Dessa frågor med oväld besvarade,
skola säkert stadga ölvertygelsen om de mindre
fördelaktiga följder, sorn äro att vänta af i fråga
varande Beslur. Men det är tagit, och kan icke ,
utan förnärmande af grundlagarnes helgd, åter¬
kallas. Det återstår således icke annat än att till¬
se , det man,utan att för mycket trycka någon viss
Samhällsclass, kan vänta sig en .betydligare Be-
villningsSumma af den nya artifejen. För at,r vin¬
na detta ändamål tror jag, lika med hvad en
värd Ledamot nyss yttrat, det alternativ i Utskot¬
tets Betänkande böra antagas , som tillstyrker en
Consumtionsafgift på Bränvin ; men jag tillstyrker
äfven, att, då allmogen för bruket håraf betalar 6
sk., hvarje Ståndsperson bör betala dubbelt eller
jBorg. S(. Prot. N-.o 34.5. 346-
2754
Den 29 Maji.
13 sk. Denna öfverflödsvaras beskattning skall
säkert inbi inga en betydlig Summa j ty jag 'är sä¬
ker, att ganska få kunna afsäga sig den. Skatten
biir icke ellet så tryckande, att ju icke hvar och
cn Consu.nent kan bara den. Häremot torde rätt¬
visligen någon nedsättning och gradation böra äga
rum i afgiften för någre andre öfverflödsaitiklar,
såsom Vin , Caffe och The , och jag är fullt of-
vertygad, air, 0111 argiften blefvo mindre, man
skulle kunna säkrare påräkna en reel inkomst. I
annat fall frugiar jag, att författningen skall a£
mängden illuderas.
Jag har hört några värda Ledamöter tillstyr¬
ka en beskattning får hundar, och dä desse krea¬
tur till största delen äro icke allenast öfverflödige,
utan äfven onyttige, i synnerhet uti Städerne,
der de till en snart sagdt otalig mängd finnas,
förorsaka både oljud och skada , förenar jag mig
i allo derom, att ägarne af dessa djur må med en
lämplig algilt lot dem beläggas.
Slutligen kan jag icke undgå att göra en an¬
märkning vid 2 Art. 2 §■ 4 mom. af den före¬
slagna nya Bevilit.ingsFöroidnirgen, Stadgandet
att Taxeiingstnon icke åga nedsätta Handlandes
och Handtveikares j Städerne bevillning under
de benämdt ClaSser, utan att bevis om deras min¬
dre förmögtnher ion tes af HandelsSocieteten eller
Handtverkeiicrr.es Ålderman och Bisittare , år en¬
dast lämpligt till de .vorre Städerne , der sådarte
Societeter och Skrätmberen finnas. For de min¬
di e , der de saknas, måste nödvändigt ett uudan?
tag äga runi.
Den 2 g Maji.
375*
Herr Lund: Som en Statsbrist uppkommit
af nara 400,000 R:dr, och till afhjelpande häraf
den forst föreslagna fyllnadsafgiften blifvit afsla-
gen, såsom förmodligen ansedd vara härtill min¬
dre lämplig; så får jag fö. klara, att, i min tanke,
hade en fyllnadsafgift blifvit den rittvisaste fördel¬
ning, och att elen torde af Allmänna Opinionen fqr
flera giltig» orsaker skull blifvit mycket bättre
ansedd , samt med mera tillfredsställelse emottagen.
Som det nu mera icke lärer stå att hjelpa
annorlunda , än att afgift på öfverflöd nödvän¬
digt måste ske, så får, i följe häraf, jag vörd¬
samt föreslå några förändringar i den projectera-
de nya BevillningsFörordningen.
1:0
öm några skillingar af hvarje Bevillning*
Riksdaler under namn af Öfverflödsafgift erlades
i stället för Bevillning af öfverflöd, så blefve La¬
gen härigenom icke ofverträdd, urart då träffades
både rik och fattig 5 de, som hafva hög Bevill¬
ning, betalte mycket, de som hade en ringare, be.
tahe mindre, och de som hade uen lägsta, erla-
de den minsta Bevillning.
Om Bevillning af öfverflöd skall blifva antagen
och faststäld , så följer, att en Löntagare med 2
å 300 Riksdalers lön, skall betala lika med den,
sorn har några ioco;de Riksdalers; en mindre
förmögen eller fattig Adelsman, lika med ert
stor Possessionat j en Capellan , lika med sin Bi¬
skop; Handtverkaren lika med en rik Grosshand¬
2756 Den 29 Maji.
lare; samt Bonden pl J Hemman, lika med den,
som sitter pl ett helt.
Således örn Bevillning af öfverflöd fastställes,
på det af Urdiottet nu tåreslagne satt, så blifver,
i min oförår.deiliga ranka, de mindre förmögna
och den fattigaste delen af Nationen för hardt be¬
tungad , men deremot undslippa de rika och för¬
mogna för ett alltför mycket nedsatt pris.
En sådan olikhet i Statens bördor, ett så¬
dant Beskarrningssystem, kan jag icke gilla och
antaga, man anhåller vördsamt, att de föreslagna
skillingarna af hvarje Bevillnings Riksdaler mitte,
såsom en rättvis Beskattniogsgiund, blifva ansedde
och antagne.
Och jag förmodar flere vlrde Ledamöter
inom detta fiogrärade Stand torde dela med mig
samma öfvertygelse och häruti instämma.
2:0
Men om intet afseende skall göras pl hvad
jag haft åran anföra , så vågar jag vördsamt
föreslå:
a) En BränvinsComumtionsafgift på hvar Mantals¬
skrifven Mansperson , så , art hvar Stånds¬
person erliigger till exempel 12 sk., samt
allmogen och alla arbetare i Städerna, sorn
icke åro sina egna, 6 sk. Härigenom upp¬
kommer efter min tanka den rättvisaste för-»
delning medborgare emellan.
Den 29 Maji,
2757
En svärighef torde val här mota, nemligen
den, att det existerar en afgift för Riänvinspan-
nerymden, men detta inkast bor försvinna derfö¬
re , att afgiften för bruker af vin , och i synner¬
het af caffe, hvilka artiklar iörtullas innan de
njutas och således äfven blifva pa dubbelt sätt
beskattade, skall för h rdt tiäffa den mindre for¬
mogne , och den fattigare delen af Nationen,
mtn, som ofvaniöre ar sagdt, för mycket lindra
de förmögnare mcdborgaie på fattigas bekostnad;
desrohellre som vin , vid vissa högtidliga tillfäl¬
len, af en mindre förmögen eller fattig icke
alltid, om jag så får yttra mig, kan undvikas,
och caffe förtåres al både fattiga och rika.
b) För alla onyttiga hundar bör, efter min tanka,
bevillning et läggas.
Sftio
Hemställer jag vördsamt, att 250,000 Rtdr
för öfve!flöd böra uttaxeras, och den bristande
summan utgå under namn af fyllnadsafgift.
Att Classificationen för Stadernas Borgerskap
måtte okas med en mindre Minimiciass, emedan
tn större redighet och mindre anmärkningar i
TaxeringsProtocollerna häraf uppkommer.
Och slutligen, att Gesäller få erlägga samma
afgift som 1815 års Bevillningsförordning utsät¬
ter, emedan dessa, i likhet med andra medborga¬
re, träffas af öfverflödsafgift, som gör, att deras
Bevillning ökas betydligt 5 men hvarföre skola
2758
Pen 29 Maji.
dessa arbatare hägre beskattas, då näringarna aro
rner i af- än tilltagande , och i följe häraf arbets-
iuitjénstcn minskad.
Herr Littke förenade sig med Herr Lim¬
nelius.
Herr Settervall: Då Rikets Höglofl. S'h‘n-
der vid Riksdagen åren 18°9 och 18 >0 »f tvin*
gande omständigheter och i nödens stund funno
gig föranlåtne att ålägga deras dank utgiivandet
af en Sedelmassa till icke mindre belopp än om.
kring H millioner R;dr RancoSedUr, soro de
äfven visligen betånkte på att fastställa en årlig
Amortisseinentsfond af R;dr 750 C00 Specie, som
af Nationen genom bevillning skulle till Ban¬
ken ingå, och denna bevillning har alltsedan
fortfarit samt fortfar ännu. Hade denna helso-
samroa, billiga och rättvisa fölfattning fått orub¬
bad bibehålla sin helgd, så hade ock nu redan
mycket varit vunnit till myntvärdets upptätthål-
lande; men Riksens Högloflige Ständer vid Ur»
tima Riksdagen år 1815 funno ett förändradt
förhållande nödvändigt och beslöto, på det Sedel¬
stocken icke skulle förrnycket minskas, icke alle¬
nast att nämnde Rjdr 750,000 Sp. skulle ända till
år Igso, då en Lagtima Riksdag borde enligt
Constitutionens föreskrift inträffa, årligen utgå uti
pya fastighets och odlingslån, utan oek, att ö-
kade Creditiver af Banken skulle åt FilialDiscon-
terne meddelas, hvaraf följden blef, att Sedel-
massan genom nya Pappers - Representativer än¬
nu mera ökades.
Den 29 Maji.
2759
Till de virda Ledamö er af detta Högtårade
Stånd, som yrkat, att Banken skulle till den nya
bevillningen biträda med en årlig Summa af
R:dr 250,000 Sp. , finner jag; mig säkdes beto.
g3d att ■nalia den anmärkning, att Banken af me-
ranämnde R:dr 750,000 Sp. nu m ra icke h?r
något öfverskott, nela dess öfriga tillgångar aro
redan på andra håll, och långt mera åo som
bordt >ke, både ihågUomae och till åtskilliga an¬
slag öfver håfvan disponerade. Att Hanken åter
tillites om ett årligt biträde af i fråga varande
R;dr 250,000 Sp. , kan jag således icke tillstyr¬
ka , utan mäste till Bevillningens mgörande an¬
dre utvägar vidtagas, hvarvid till erhållande af en
de! jag förenar mig med dem, som yrkat en
allmän Consumtionsafgift i Bränvin, samt au nå¬
gon högre afgift ålägges fastigheter af hvad na¬
tur som helst, så framt desse icke förut åro till*
räckligcn beskattade.
Herr A. L. Schwan förenade sig med
Herr Setterwall.
Herr Noréus'. Jag anser såsom ett Riksens
Stånders Beslut, att öfvetflödsafgifter skola upp¬
fylla Bevillningsbehofven, sedan det förstärkta
StatsUtskottets Pluralitet afgjort denna fråga. Jag
inser visserligen olägenheterne af denna Beskatt-
ningsmethod, samt att den alltid skall blifva af o-
sakra resultater och kanske äfven leda å ena sidan tdl
mindre redlighet i uppgifter, och å den andra antin¬
gen till öfverseende af ofverträdelser eller ett någon
gång missbrukadt och obetänkt beifrande deraf.
Taxeringsarbeiet och debiteringen okas ock i en
2760
Den 29 Maji.
sa betydlig;' man, att dertill hårande TjenstemänJ
i fall de skola fullgöra sina skyldigheter, än vi¬
dare behöfva dela sina knappa inkomster It an¬
dre personer, och således under en fördubblad mo¬
da sakna den mest tarfliga utkomst. Dessa olä¬
genheter inses af en hvar, men den del uraf dem ,
som angår en förbättring uti vederbörande tjen-
sremäns löner, borde på ett kraftigt sätt afhjelpas,
om man vill vinna det ändamål man söker, oell
om man, utan att bereda obehagliga "Fiscal iska å#
tal , vill genom dessa tjenstemäns nitfulla bemö¬
danden medverka till en mera säker och icke till
missnöjen ledande conti oll. Jsg har likväl un¬
der närvarande mindre lyckliga ställning för Jord¬
bruk och Näringar för min del ansett såsom en
olycklig nödvändighet, att uti öfverflodets be¬
skattande söka den förhöjning i bevillning, som
Statens behof oundgängligen brafver. Jag kan
derföre icke förena mina tänkesätt med de¬
ras , som vilja söka denna tillgång uri en ökad
fyllnadsatgifr, och ännu mindre med deras, sorn
vilja förhöja afgiften å fastigheter ifrån 2 tili 2
K;dr 24 sk. för hvarje 1000 Rudt i värde, ibland
andra af der skäl, att synbar förmögenhet utgår
föremålet för beskattning och något afdrag äf
skuld således icke äger rum. Jordbruket har,
utom do afgifter, sorn till Kongl. Maj;t och Kro¬
nan dirccte inga, så måoga andra 0nera sig åiagdr,
ate nian icke bor föreslå dess ytterligare betungan¬
de, och dc öfrige r.åringarne tåla icke eiler en
tyngre beskattning.
Jag skulle likväl önska, 3tt någon uppå 3
Ättikvin ef BevdlningsStadgan grundad Ciassriica*
Den 29 Maji.
fion för öfverflodsafgifterne stadgades. Mig synes
att afgifterne för de lägre Civile och Militaire
Tjenstemän blifva alltför höga och utur forhål¬
landet med deras ringa inkomster, och jag skulle
vilja föreslå, att vid ofvanberörde Classification af¬
seende uppå dem i synnerhet fastades. Consum-
tionsafgiften för Bränvin anser jag dock böra
fördubblas för alla af mankönet i allmänhet, med
undantag af allmogen.
För min del kan )sg icke medgifva, att
250,000 Rtdr utaf de medel , som ifrån Stats¬
verket årligen bora ingå till Banken i afbetalning
uppå igog års Statsskuld, må inhiberas för att
derigenom minska Bevillningssumman, emot ut-
lofvad framtida ersättning till Banken; och ehuru
jag måste medgifva, att ett sådant ytterligare bi¬
träde af Banken innefattar den mest rättvisa Låneför-
delning, och måste vara afen vida större allmän nytta
än den disposition af desse medel till Fästighetsl.ån ,
som vid 1815 års Riksdag beslöts, anser jag ett
orubbadt bibehållande af Bankens rätt i denna del
utgöra en af de säkraste grunder för myntför¬
bättringen och en väsendtlig del af den rigtning
till detta ändamål, som de förenade Stars och
BancoUfskotten åsyftar. Skulle dock Riksens Stän.
der besluta, att desse 250,000 R:dr för hvarje
år intill nästa Riksdag forblefve obetalre , synes
det mig, atf ali beräkning af lanta emellan Stats¬
verket och Banken borde upphöra och Banken
endast räkna sig Capitalet till godo, samt tiden
och vilkoren för betalningen af den underteckna¬
de incasseriimen af Bankens fordran bestämdt stad-
O
ghs. Dsd eftergift uti Bevillningen, som härige»
2762 Den 29 Maji*
norn uppkommer, borde ock hel och hållen län¬
da tiil förminskning af öfverflödsafgifterne, och
d^n förökning uti Bevillningen, som till fyllnad
iri Statsbehofvet ändock bör äga rum , fördelas
emellan fyllnadsafgiften och en eller annan bibe¬
hållen artikel af öfverflödet, i fall man icke, ef¬
ter hvad'jag hellre skulle önska, helt och hållet
viik* borttaga denna sednare och derigenom bere¬
da sig säkerhet, att hvad som behöfver påräknas,
veikiigen kommer att utgå.
Slutligen får jag förena mig med Herr
Sch wan i den onsk 11, att Stångjerns- och Ma-
nufacturVerken måtte uti 2 Artikeln af Kevillnings-
Stadgan upptagas, och ictse såsom nu är föresla¬
git, endast igenfinnas uti de föreskri frei, somfor
sjelfva Beskattningens verkstä ligher äro gifne.
Jag tror cck, att JernManufacturVerken äro nog
hardt och utur sitt rätta förhållande med Stång-
jcrnsVerken beskattade. Vinsten på Manufactur-
tillv^rkningen är icke betydlig, och man bor lem¬
na afseende deråt, att den, såsom innefattande
en ytterligare förädling af Landers förnämsta ex¬
portvara, icke bör alltför hardt betungas.
Herr Sjostedt förenade sig med Herr
Noréus.
Herr Mitander': Den ömma känsla, sorn
någre välde Ledamöter förklarat sig hysa i afse¬
ende på Banken, och hvilken förhindrar dem att
tillstyrka en årlig förminskning af 250,000 R:dr
uti inbetalningarne till detta Verk, kan jag, för
min del, ej dela; ty jag håller före, att hela Na»
Den 29 Maji. 2763
tionens fordel skall vara fastad vid den utsträck¬
ning af betalningsterminerna, att förskottet kom¬
mer att återgäldas på ig i stället för på lo är.
Herr Setterwall: I anledning af hvad
Herr Nor eu s nyss anförde, får jag, till hvad för¬
ut af mig är uppgifvet, endast tillägga, att Han¬
ken alldeles icke kan åstadkomma nämnde årliga
Bevillningssumma af 250,000 R:dr Specie, på
annat satt, an genom nya Sedlars urgifvande,
och en sådan utväg kan jag i nu varande om¬
ständigheter på intet vis godkänna eller gilla.
Herr Arfvidsson', Jag förmodar lika med
flera värde Ledamöter, att det Riksens Srändeis
Beslut, hvarigenom stadgades, att öfverflödsafgift
borde äga rum, ej hade afseende å större belopp
än den nödige tillökningen uti Bevillningsanslaget,
uppgående tili 250,000 ll:dr, och så framt deri¬
från afräknas 40,000 R:dr, hvilka supponeras kun¬
na inbringas genom förhöjning uti Postporto, så
återstå 210,000 Rkdr, dem jag tror vara den
summa , som skall genom ölverllödsafgifter an¬
skaffas; börandes den Statsbrist, som i öfrigt dels
redan uppkommit, dels skulle kunna uppstå, er¬
sättas genom en så kallad fylinadsafgiit, på sam¬
ma sätt som nu.
Herr Ekelund: Jag tror för min del, att
den uti Nämnden afgjorda ftågan icke åsyftade
något högre belopp, än den brist, hvilken skul¬
le med Bevillning för framtiden uppfyllas, förslags-
vis uppgifven till 250,000 Riksdaler,, och hvilken
således bör utgå genom öfverflödsafgift. Hvad
2764 Pen 29 Maji.
åter beträffar deficit för de förra åren , nemligen
170,000 R;dr, och hvilket allenast behofver fyl¬
las en enda gång 5 så är det ju enligt med sakens
natur, att desse skola blifva reparrerade genomen
fyllnadsafgift, att på sådant sätt årligen utgå, e-
när de tillkommit under en tid, då den gällande
BevillningsFörordningen icke föreskref något an¬
nat alternativ än fyllnadsafgift; och detta deficit
måtte således, efter min tanka, icke, enär fråga
derom förevar uti förstärkta StatsUtskottet, haf¬
va kunnat anses och beräknas sålunda, att det
skulle eisåttas genom någon fyllnadsafgift.
Herr Palmborg insråmde med Herr Falk«
man och i adt öfrigt med Herr H. N, Schwan
utom hvad angår afgifren af Fastighetsvärden,
hvilken nu utgör 2 R:dr per mille, och den Herr
Palmborg ansåg ganska väl kunna ökas med
24 sk. å hvarje Ett tusende Riksdalers Egendoms¬
värde.
Herr Fors stil förenade sig med Herrar
Ullberg och Ornberg.
Herr Leffler; Med anledning deraf, att
flere värde Ledamöter yttrat, att Hoglofl. ISevill-
ningsUrskottet rätteligen endast bort taxera det
tillokta Statsbehofvet, eller 250,000 Riksdaler, på
öfverflödsaniklar, men deremot bordt låta Siars-
bristen utgå genom fyllnadsafgift, får jag, såsom
Ledamot af nämnde Utskott, rättvisa dess förhål¬
lande i denna del, och upplysa om, att det al¬
ternativ, som af Riksens Ständer, genom förstärk¬
ta StatsUtskottet, blifvit antaget, tydligen utsätter,
Den 2$ Maji. 2765
att i den händelse liela den tillökfe Bevillningen
icke kunde genom taxering å öfverflöd utgå, skul¬
le en fyllnadsafgift, svarande emot förra Landt-
tullsersättningen, antagas. Detta har nu Bevill-
ningsUtskottet gjort, och Utskottet har således
handlat efter de föreskrifter Riksens Ständer
lemnat.
Häruti instämde Herrar Eckhoff och Thu¬
nell.
Herr Lindberg yttrade; Det tyckes väl
sorn skulle Vallofl. Ståndets fleste Herrar Leda¬
möter vara af den mening, att bränvinet bör be¬
läggas med Consumtionsalgift, men sådant kan
jag iör min del9 ej medgifva, helst Pannorna
redan äro beskattade och bränvinet icke är nå¬
gon utländsk vara, utan utgör den fattige arbeta¬
rens nästan enda förfriskning. Deremot anser jag
sådane drycker, som tillverkas af utländske äm¬
nen , såsom Vin, Punsch, Bischoff, m. m. , hel¬
dre böra skattlåggas; och i öfrigt förnyar jag
min redan gjorde erinran emot all tillökad Be¬
villning å Fastigheter, efter deras värden.
Herr Hell t tr om: Med Herr Falkman
instämmer jag uti hvad lian yttrat, rötande Mi-
nimiafgiften af Handtverkare i Städerne; och dess¬
utom tror jag, att taxationen på hundar, såframt
en sadan bör äga rum, måste närmare bestämmasj
ty hundar äro af så mångå slag, och af hvilka
åtskillige göra nytta, såsom Vall- eller Fähundar,
Gårdshundar med flere, och det vore obilligt, att
27C6 Den 29 Maji.
desse skulle taxeras till lika hoga Bevillningsaf-
gifter som knähundar och sallskapshundar.
Deruti instämde Herr Lindberg.
Herr Falkman'. Om bran vinet är jag af
en motsatt tanka med Herr Lindbg rgi', ty jag
anser consumtionen af denna vara bora icke blott
taxeias, utan äfven beläggas med högre afgifter
än Utskottet uti ena alternativet föreslagit; och
som Utskottets förslag uti denna omständighet är
vilkorligt samt verkar på afgifterne utaf åtskillige
andre ofverflödsartiklar, så hemställer jag, att
Högtärade BorgareStåndet räcktes nu besluta, hu¬
ruvida det anser BevilJningsafgifter för bränviriS
nyttjande böra äga rum eller icke, och jag fåre»
slår, lika med Herr Wideberg, att afgifien för
BränvinsConsumtionen matte besråmmas till 16
sk. för hvarje Ståndsperson samt g sk. för hvar
och en af Allmogen och dess vederlikar.
Herr Sch wan A. L.: Jag förenar mig så
mycket hellre med Herr Falkman, som Bränvin
arén vara, hvilken allmint fortares, och således
kan inbringa en tämligen betydlig summa.
Herr N or st rom: Allt slags veikligt of.
verflöd, såsom Bränvin, Hundar, Kort med me¬
ra, bor taxeras.
Herr Linström‘ Då Rikets Högloflige
Ständer vid detta Riksmöte beslutir, det i Bevill-
ningsFörordningen skulle stadgas afgift för visse
ofverhödsartiklar, till fyllnad 1 Statsbristen 420,000
Rsdr Bancoj så liar, i anledning deraf, Hög lufi.
Den 29 Maji, 2767
BevillningsUtskottet uppgjort de grunder, hvari¬
genom nämnde brist skulle intaxeras i påföljan¬
de 5 år.
Såsom Ledamot af förbemälte Utskott har
jag, under ofverläggningarne och uppgörandet af
grunderne till öfvei flödets beskattning, bestridt dess
antagande, af det skal, att jag ansett denna åtgärds
vidtagande icke vara förenligt med nationens esprit,
utan tvertom föranledande till fleifaldige chicaner
Medborgare emellan, och dessutom för Statsbc-
hofven osäkert att påräkna.
Att den fria och sjelfständiga Svenska Na¬
tionen, genom dess Representanter, ålågger sig
skatt till Staren är i Grundlagen stadgadt, för att
användas till Staten lagliga bestämda behof; mea
att ålägge Medborgare skatter för godtgörande af
uppkommen Statsbrist , att betala enskilte Bo¬
lags eller FilialDisconters iråkade obestånd samt
till fortsättning af Götha Canals grafs uppgräfning,
dermed kan jag ej förena mig, och ej heller an¬
se det vara rättvist; hvarföre jag nu ytterligare
föranlätes bestrida, det någon tillökning å förra Be-
villningssumman tillkommer j utan yrkar, att de
300,000 R:dr Banco, som till Gotha Canals Bo¬
lag från Bankens tillgångar sökes, må användas till
godtgörande i Statsbristen, samt att FilialDiscont-
Bolagen ålägges godtgörande af allt hvad Staten
och Banken i ett eller annat hänseende skulle för
deras räkning hafva utbetalt, och då synes mig,
det någon Bevillning å ofveiflöd icke vore behöf¬
lig : utan jag tror, att i sådan händelse skall till¬
gäng så mycket lättare blifva att fylla Statsbristen,
2768 Den 29 Maji.
Herrar Falkman, Wideberg, Leffter
och Fogelmark påminte 0111 nödvändigheten
atr nu afgöra, hvilketdera alternativ uti Betän¬
kandet BorgareStåndet ville, i fråga om Consum-
tionsafgiften fcr Bränvin, antaga.
Sedan Herr Talmannens framstållde fråga,
om discussionen ansåges vara slutad-, blifvit besva¬
rad med fjfa , gjorde han en så lydande
Proposition: v
• .ej ti • . • .
”Bifaller Vällofl. BorgareStåndet, att antag»
det alternativ uti BevillningsUtskottets. Betänkan¬
de, som föreslår ursättande af en viss afgift för
Branvins nyttjande; likväl med anmodan till Ut¬
skottet att vidare uppgifva det belopp, hvartill
Utskottet anser en sådan afgift böra bestämmas?
och besluter BorgareStåndet i öfrigt, att till Bevill-
ningsUtskottet återremittera Betänkandet, med de
emot detsamma nu gjorde anmärkningar ?”
Besvarades med allmänt ,Ja, utom af Herr
Landberg, som begärde att få sin reservation, i
hvad consumtionsafgiften för bränvin ang inge,
uti Protocollet antecknad.
Herr Talmannen och Ståndets Ledamöter åt*
skilldes kl. j till 10 på aftonen.
In fidem.
M. M. Rosbeck.