PROTOCOLL,
hahne
hos Vålloflige
BORGARE- STÅNDET,
VID
UR T JM A RIKSDAGEN 1 STOCKHOLM
ÅR 1817*
STOCKHOLM,
Tryckte hos A. Gadelius, 1817.
Ar 1817*
Den 24 November.
Linder den 1 Ocrober innevarande ar, bade
Kongl. Maj:t i Nåder, genom utfärdade öppet
Bref och Påbud, s.immankallat Rikets Stander
till urtima Riksdag håt i Hufvudstaden, Thors-
dagen d. 20 i denna månad och, sedan Riksda¬
gen ytterligare blifvit, nyssnämnde dag, med
vanlig högtidlighet, genom Riks-Hårolden, of¬
fentligen kungjord, hade, på sått Riksdags¬
ordningen föreskrifver» de af Rikets Borger¬
skap ursedde Fullmägtige, efter Kongl. Maj:ts
Nådiga Befallning t gifven genom särskildt An¬
slag, inlämnat hos Hans Excellence3 Justitie-
Stats-Ministern , Riddaren och Commendeurert af
Kongl. Maj:ts Orden Hogvålborne Herr Grefve
Fredrik Gyllenborgs deras Fullmagter till
antecknande och granskning.
Efter att hafva, uti påföljd häraf, i dag
undfått behöriga Inträdes-Polletter , sammanträdde
Borgerskapets Fullmägtige, klockan tre qvart till
Ellofva förmiddagen, uti det vanliga Session!*
■Horg, St. Fröt. N:o 1.
4
Den 24 Nov.
Rummet å Stadens Beurse, hvarvid Rådmannen,
Herr Lagmannen och Riddaren af Kongl. Maj:ts
Wasa Orden Carl Fredrik Landberg, såsom
förste Fullmägtigen för Stockholms Stad, intog
Talemansstolen, med Klubban äskade Ljud och
yttrade sig:
”Tit.! Med vånskapens förtroliga häls¬
ning till en hvar af Eder, Mine Herrar , be¬
gagnar jag rättigheten att, i stöd af Riksdags¬
ordningen, öppna denna Vallöf!. Borgare-Ståndets
första sammankomst.
Af angenäma anledningar kallade, åtskiljdes
Riksens Ständer för icke lång tid tillbaka med
gladaste förhoppningar för framtiden. Det syn¬
tes då för den Svenska Medborgerligheten visa
sig ett ostördt tillfälle, att i fredliga yrken söka
varaktigheten af den grund, som blifvit lagd till
enskild och gemensam trefnad. Man kunde då
ej förutse, att mindre varsamhet i Individuers
financielle företag och obehöriga åtgärder vid för¬
valtningen af sådane Inrättningar , som haft för
ändamål att underlätta en nyttig circulation i lan¬
dets penninge-rörelse, skulle likasom samman¬
länka sig, att, genom förenad handläggning för¬
sätta Staten och dess Medlemmar i en brydsam
förlägenhet. Sådane händelser utgöra, ty värr!
de orsaker,, hvilka föranledt Konungen, att till
detta Urtima Riksmöte sammankalla Riksens
Stander.
Lika bekymmersamma, som vigtiga och
grannlaga åro de årender , hvilka således fordra
Riks-Ståndens behandling. De äga det närmaste
samband både med Statens och hvarje Medbor»
gares enskildta bestånd. Måtte enighet, inbördes
Den 24 Nav.
5
valvilja ech förtrolighet råda i våra öfverlåggnin-
gar. Vare i rådslag och beslut Allmänt Väl
vårt odelade löremål. Emortagen, Mine Herrar,
härtill min varma och lifliga lyckönskan, under
det jag tillika utbeder mig Eder vänskap och
valvilja.”
Efteranmälan af vålbemilte Herr Lagman,
att undertecknad Häradshofding och Förste Srads-
Notarie åtagit sig, uppå anmodan, Prorocollsfo-
randet hos Ståndet till dess en Secreterare blcfve
utsedd j upplästes följande Handlingar, hvilka till
Herr Lagmannen blifvit, från Hans Excellence,
Herr Grefven och Justitie-Stats-Ministern öfver-
leniuadc, nemligen:
”Förteckning uppå samtclige af Valloflige
Borgare.Ståndet, till den af Kongl Maj:t
Allernådigst påbudne Urtima Riksdagen i
Stockholm år 1817, befullmågtigade Le¬
damöter. Stockholm den 24 November
I8i7-
I. Stockholm.
Rådmannen, Lagmannen och Riddaren Carl
Fredric Landberg.
Rådmannen Anders Fredin.
Rådmannen, Stads-Majoren N. Limnelius.
Directeuren, Commendeuren och Riddaren
H. N. Sch w an.
Grosshandlaren Nils Setterval l.
Fabriqueuren Fritz Ebel.
Lärftskramhandlare!! {Jacob Linstrdm.
Garfvare-Åldermannen, Stads-Majoren cck
Riddaren Johan Westin.
6
Den 34 No v.
Glasmlstare-Åldermannen Andert Lund.
Hofslagare - Åldermannen Johan Jacob
Littke,
<2. Upsala.
Rådmannen Johan Gottlieb Schram,
3. Norrköping,
brukspatronen Magnus L;son Ekelund,
4. Götheborg.
Grosshandlaren Samuel Arfvidsson.
Grosshandlaren Zacharias Wideberg,
Segelsommaren E. M. Leffter.
5. Malmö.
Advocat-Fiscalen och Rådmannen Hans
Aron Falkman.
Handelsmannen Lorens Isac Bager.
<5. Landscrona,
Handelsmannen Lorens Leonhard E-
delberg. Se N:o J8 Engelholm och N:o 77
Skanör,
7. Calmar,
Öfver-Direeteuren , Rådmannen och Gross*
handlaren Anders Lorens Schwan,
8. Carlscrona.
Handelsmannen Martin Thunell,
Den 24 Nov. 7
9. Nyköping.
Brukspatronen och Riddaren Pehr Malm¬
berg. Se N:o 48 Sodertelje och 73 Trosa.
IO. Westervik.
Rådmannen m. m. Pehr Fogelmark.
II. Gefle.
Grosshandlaren H. W. Eckhoff.
II. Wisby.
Rådmannen, Advocat-Fiscalen C, A. Cra¬
mér.
13- Fahlun.
Borgmästaren Clas Fredric Linde. Se
N:o 50 Hedemora och N:o 7^ Säther.
13* Fahlu Bergslag.
Lagmannen, LandsSecreteraren och Ridd.
Jean Noréus.
14. Halmstad.
Bagaren Hans Henric Faurell. Se N:o
72 Laholm,
15. Christianstad.
CommerceRSdet Joran Cronius. Sa
N;o 31 Lund och N:o 80 Cimbritshamn.
1(5. Helsingborg.
Borgmästaren Pehr Lindqvist. Se N:0
25 Jonköping och $.0 ga Grenna.
3 Den 24 Nov.
17. Carlshamn.
Grosshandlaren jlohan Ulric Winberg.
18. Engelholm.
Handlanden L. L. Edel b er g. Se N:o 6
Landscrona och N:o 77 Skanör.
19. Ystad.
CommerceRådet och Riddaren Christian
Haak.
2.0. Marstrand.
Borgmästaren C. Örnberg. Se N:o
63 Piteå och 64 Luleå.
21. Warberg.
Borgmästaren Immanuel Hok. Se N:o
70 Kongelf och 79 Kongsbacka.
22* Westerås.
BruksPatronen Grave Hulphers Abra¬
hams SOIh
23. Arboga.
Rådmannen, Häradshöfdingen Carl Wil-
helm Ny b er g.
24. Örebro.
Rådmannen Johan Peter Hell ström,
Se N:o 34 Mariestad,
Den 24 Nov, 9
25. Jönköping.
Borgmästaren Pehr Lindqvist, Se
16 Helsingborg och N:o 82 Grenna.
26. Linköping.
Borgmästaren, Lagmannen G a hr. Kjel¬
lander. Se N;o 44 Wadstena.
27. Köping.
Borgmästaren J. Alin. Se N.o 41 En¬
koping och N:o 42 Sala.
28. Strengnäs.
Borgmästaren Jonas Henric Ekstrand.
Se N:o 65 Mariefred.
29. Skara.
Borgmästaren Svante Planck. Se N:o
17 Hjo.
30. Wexiö.
Borgmästaren Eric Gustaf Holm. Se
N:o 53 Eksjö och N:o 71 Solvitsborg.
31. Lund.
CommerceRådet fforan Cronius. Se N":o
15. Christianstad och N:o 80 Cimbritshamn.
32. Söderköping.
Borgmästaren S. M. T. Cederborg. SeN:o
45 Skenninge.
33. Hudiksvall.
Assessoren och Borgmästaren J. D. Sjö-
io Den 24 Nov.
div. Se N:o 61 Söderhamn och N:o 83 Öster-
sui.d,
34. Mariestad.
Rådmannen J. P. Hellström. Se N:o
24 Örebro.
35. Carlstad.
F. d. LandtRantmåstaren, Handlanden Gu-
staf Adolf Sjöstedt.
36. Hernosand,
Lagmannen och Borgmästaren Jonas Ull-
bero, Se N:o 60 Sundsvall och 62 Umeå.
r>
37- Thorshälla,
Rådmannen Pehr Schotte.
38. Eskilstuna,
Rådmannen Chri st offer Z ett erberg.
x
39. Borås.
BruksPatronen och Riddaren Johannes
Lindberg P son, Se N:o 78 Falkenberg.
40. Wenersborg.
CommerceRådet och Borgmästaren" Jonas
Krull. Se Nm 6g Alingsås och gr Strömstad.
41. Enköping.
Borgmästaren Joh. Alin. Se N:o 27 Köping
och 42 Sala.
Den 24 No v. n
4(2* Sala.
Borgmästaren J. Alin. Se N:o 27 Köping
och 41 Enkoping.
43. Sigtuna.
Handlanden A. B. Bolin.
44. Wadstena.
Lagmannen och Borgmästaren G. Hjeltan-
der. Se N:o 36 Linköping.
45. Skenninge.
Borgmästaren S. M. T. Cederborg. Se
N.'o 32. Söderkoping.
46- Lidköping.
47. Öregrund.
Handlanden Pehr Niclas Forssell. Se
N:o 49 Norrtelje och 74 Östhammar.
48. Södertelje.
BruksPatronen och Riddaren Pehr Malm¬
berg, Se N:o 9 Nyköping och 73 Trosa.
49. Norrtelje.
Handlanden Pehr Niclas Forssell. Se
N:o 47 Öregrund och 74 Östhammar,
12 Den 24 Nov.
50. Hedemora,
Borgmästaren K. F. Linde. Se N:o 13
Falun och 75 Säther.
51. Lindesberg.
Borgmästaren Carl Fr. Norström. Se
N:o 52 Nora och 55 Askersund.
52. Nora.
Borgmästaren C. F. Norström. Se N:o
51 Lindesberg och N:o 55 Askersund.
53* Eksjö.
Borgmästaren Er. G. Holm. Se N:o 30
Wexio och 71 Sölvitsborg.
54. Uddevalla.
Lagmannen och Borgmästaren jjohan Ni¬
clas P almbor g.
55. Askersund.
Borgmästaren C. F. Norström. Se N:o
$1 Lindesberg och N:o 52 Nora.
56. Ulricehamn.
Borgmästaren C. A. Björkman. Se N:o
69 Wimmerby.
57- Hjo.
Borgmästaren) Assessoren Sv. Planck. Se
N:o 29 Skara.
Den 24 No v. 13
58* Sköfde.
59- Christinaehamn.
Brukspatronen N. Mitau der. Se N:o 66
Philipstad.
60. Sundsvall.
Borgmästaren, Lagmannen Jonas Ull¬
berg. Se N:o 36 Hernosand och N:o 62 li¬
me å.
61. Söderhamn.
Borgmästaren, Assessoren J. D. Sjödin.
Se N:o 33 Hudiksvall och 83 Östersund.
62- Umeå.
Borgmästaren, Lagmannen Jonas Ull¬
berg. Se N:o 36 Hernosand och 60 Sundsvall.
63- Piteå.
Borgmästaren C. J. Ornberg. Se N:o
20 Marstrand och N:o 64 Luleå,
64. Luleå.
Borgmästaren C. J. Ornberg. Se N:©
20 Marstrand och N;o 63 Piteå.
65- Mariefred.
Borgmästaren J. H. Ekttrand. Se N;q
28 Strengnäs,
14
Den 24 No v.
66. Philipstad.
BruksPatronen Nils Milander. Se N:o
gg Christinehamn.
67. Fahlköping.
68. Alingsås.
Commerce Rådet och Borgmästaren Jona S
Kr ull. Se N:o 40 Wenersborg och 8 1 Strom-
stad.
69. Wimmerby.
Borgmästaren Carl Ad. Bjorkman. Se
N:o 56 Ulricichamn.
7o. Kongelf.
Borgmästaren Immanuel Hök. Se N:0
21 Warberg och N:o 79 Kongsbacka.
71. Sölfvesborg.
Borgmästaren Eric Gustof Holm. Se
N:0 30 Wexiö och N:o 53 Eksjö.
7*2. Laholm.
Bagaren H. H. Faur eli. Se N:o 14
Halmstad.
73- Trosa.
Handlanden och Riddaren Pehr Malmm
berg. Se N:o 9 Nyköping och 48 Södertelje.
Den 24 Nov. 15
74* Östhammar.
Handlanden P. N. Forssell. Se N:o
47 Öregrund och 49 Norrtelje.
75* Säther.
Borgmästaren K. F. Linde. Se N.o 13
Fahlun och N:o 50 Hedemora.
76- Åmål.
Borgmästaren F S. Eneroth.
77. Skanör.
Handlanden L. L. Edelberg. Se N:o 6
Landscrona och N:o 18 Engelholm.
78. Falkenberg.
BiuksPatronen och Riddaren jf. Lindberg
P :son. Se N:o 39 Borås.
79* Kongsbacka.
Borgmästaren Immanuel Hök. Se N:oai
Warberg och N:o 70 Kongelf.
80. Cimbritshamn.
CommerceRådet jfåran Cronius, Se N:o
15 Christianstad och N:o 31 Lund.
81* Strömstad.
Borgmästaren , CommerceRådet Jonas
Krull. Se N;o 40 Wenersborg och N:o 6g
Alingsås.
i6 Den 24 No v.
82. Grenna.
Borgmästaren P. Lindqvist. Se N:o 16
Helsingborg och N:o 25 Jönkoping.
83. Östersund.
Borgmästaren, Assessoren J. IJ. Sjödin.
Se N:o 33 Hudiksvall och N:o 61 Söderhamn.
''Utdrag af ProtocoIIet, hållit inför Hans
Excelience , Justitia;-Stats-Ministern, Rid¬
daren och Commendeuren af Kongl. Maj:ts
Orden, Herr Grefve Gyllenborg vid
Urtima Riksdagen i Stockholm den 21
November 1317*
Hans Excelience, Herr Grefven och Justitite-
Stats-Ministern hade utsatt denna dag till gransk¬
ning af de Fullmagter Vållofl. Borgare Ståndets
Ledamöter vid detta Riksmöte ingifvit, och, till
följe 3f 21 §■ i Riksdags - Ordningen, anmodat
nämnde Stånds Fullmagtige i Riksens Stånders
Banque och Riksgälds-Contoir, att till upplysnin¬
gars afgifvande vara närvarande.
I anledning häraf inställte sig nu Fullmlg-
tige i Riksens Ständsrs Banque , Rådmannen Fre¬
din, Directeuren, Commendeuren af Kongl. Majus
Wasa-Orden oell Riddaren af Kongl. Nordstjerne¬
orden s chwon och Stads Majoren, Riddaren af
Kongl. Majus Wasa Orden IVestin, samt Full-
mägtige från Riksgälds-Contoiret, Commerce-Rå.
det, Riddaren af Konung CARL XIlLs och K:gl.
Wasa-Orden, IV ege lin. Borgmästaren Holm
samt Borgmästaren, Lagmannen Ullberg.
Deri 24 Nov.
Dö ingifné Fullmagterné granskades och god¬
kändes.
Några klagomål öfver d>j haline valen hade,
Si vidt kändt var, icke blifvit anförde.
I öfrigt anmärktes, att Fuhrriägtigé från
Städerne Wisby, Skjöfde, Lidköping och Fahl¬
köping saknades.
Protocoller öfver hvad nu förefallit, körit-
trier att till Borgare-Ståndet Utskrifvas.
In fidem
Carl Georgii»”
I anledning af hvad detta ProtocollsUtdrag
innehåll derom , att Fulirtiågtig hade saknats för
Staden Wisby, gaf Herr Advocat-Fisalen Cra-
mér tillkänna, det inträffadt uppehåll med Post¬
jakten emellan Gottland och fasta lander hindrat
Herr Ad vocat-Fiscalen att, såsom Fullmägtig för
Wisby, infinna sig härstädes till den 21 i denna må¬
nad, då Ståndets öfrige Herrar Ledamöter aflem-
nat hos Hans Excellence, Herr Grefven och Jil-
stitite-Sfats-Ministern , deras Fullniagter till anteck¬
nande och granskning, men Hans Excellencö
hade sedermera behagat emottaga och godkänna
den Fullmagt för Wisby, som Herr Advocar Fi-
SCalen vid siri hitkömst medfört, hvarföre barl
äfven i dag undfått Inträdes - Pollett och blifvit
uppförd på den nyss upplästa Förteckningen.
£org. St. Prof. N:o 2,
i8
Den 24 Nov.
Då Ståndet fann Dess forsta omsorg, jem¬
likt Riksdags - Ordningen, bora blifva, att hos
Kongl. Maj:t medelst en Deputation i underdå¬
nighet anhålla om Nådigt utnämnande af Tal¬
man och vice Talman, begåfvo sig, uppå
anmodan, Herr Rådmannen, Stads Majoren Nils
Limnelius samt Herr Åldermannen Johan
Jacob Littke till Kongl. Slottet, för att, ge¬
nom Konungens vakthafvande Ofversre-Kammar-
Junkare, erhålla underrättelse om tiden, när Kgl.
Maj t i Nåder täcktes lemna nåmnde Deputation
företräde, hvilken komriae att anföras utaf Herr
Lagmannen och Riddaren Land ber q, samt i öf¬
rigt utgöras af följande Ståndets Herrar Leda¬
möter, nemligen :
Fabriqueuren Fritz Ebel.
Åldermannen, Stads Majoren och Riddaren
Johan Westin.
Åldermannen Anders Lund.
Åldermannen J. J. Littke.
Rådmannen Johan Gottlieb Schram.
Grosshandlaren, Brukspatronen Magnus
Lsson Ekelund.
Grosshandlaren Samuel Arfvidsson.
Grosshandlaren Zacharias Wideberg.
Segelsömmaren E. M. Leffler.
Handelsmannen Lorentz Isaac Bager.
Handelsmannen Lorentz Leonard E-
delberg.
Handelsmannen Martin Thunell.
Rådmannen Pehr Fogelmark.
Grosshandlaren H. W. Eckhoff.
Bagaren Hans Henric FaureII.
Den 24 Nov.
19
Brukspatronen Grave Hulphers Abra'
ha ms son.
Ridmannen, Häradshöfdingen Carl Wilh.
Ny b er g.
Rådmannen Joli. Petter Hellström.
Borgmästaren J. Alin.
Borgmästaren Jonas Henric Ekstrand.
Borgmästaren C. M. T. C eder bor g.
Handelsmannen, f. d. LandtRåntmästaren
Gustaf A. Sjostedt.
Rådmannen Pehr Schotte.
Rådmannen Christopher Zetterberg.
Brukspatronen och Riddaren Johannes
Lindberg P:son.
Handelsmannen A. B. Bolin.
Handelsmannen Pehr Niclas Forssell.
Borgmästaren C. A. Björkman.
samt Borgmästaren F. S. Eneroth.
Enär, vid återkomsten från Kongl. Slottet,
Herr StadsMajoren Limnelius och Herr Ålder¬
mannen Littke gåfvo tillkänna, det Kongl. Maj:t
vill i Nåder emottaga BorgareStåndets underdå¬
niga Deputation i morgon kl. 12 middagstiden}
utsattes Plenum till samma dag kl. i till 12 for¬
middagen, och Ståndet åtskilldes nu klockan nara
12 f. m.
In fidem Protocolli
Erik Wilh. Brtäberg.
ao
Den 25 November.
Uppå den nästledne gårdag bestämda tid,
sammanträdde BorgareStåndets Herrar Ledamöter,
och afgeck, under Herr Lagmannen och Ridda¬
ren Låndbergs anföiande, den Deputation, sorn
var utsedd , att hos Kongl. Majit i underdånighet
anhålla om Nådigt utnämnande af Talman och
vice Talman.
Vid Deputationens återkomst, framträdde be-
mälre Herr Lagman och Riddare till Talmans-
Stolen j åakade Ljud med Klubban och yttrade
sig:
’’Tit. Konungen har Nådigst behagat forordna
mig att under det nu förestående Riksmöte vara
Vällofl. BorgareStåndets Talman.
Lika lifligt, som jag härutinnan vördar min
Konungs Nåd, lika lifligt, Mine Herrar, kän¬
ner jag ock behofvet af Eder välvilja och för¬
troende.
Under trenne förfluMie Riksmöten hafva flere
af Eder, Mine Herrar, och framst blancl Eder,
Vållofl. Ståndets fordna Ledare, som förvärfvat
sig BorgareStåndets odelade högaktning, men i
dag , i anseende till inträffad opasslighet, härstä¬
des saknas, gifvit mig öfverrygande bevis af vän¬
skap och förtrolighet. Emottagen derföre min
uppriktiga gärd af tacksamhet, under det jag för
Den 25 Nov.
21
de nu förestående Öfverläggningar af Eder sam¬
fäldt utbeder mig en lika godhet och bevågenhet.
Jag går nu till utöfning af ett kall, som
skall bereda mitt sinne lugn, eller oro och leds¬
nad för min återseende lefnad. Jag har således
ett föiökadr behof af Edert vänskapsfull biträde.
Jag tryggar mig dervid, art J, Mine Herrar,
icke neken mig detsamma; och det är med full¬
komlig tillforlit jag innesluter mig i Eder ynnest.”
Till Herr StadsMajoren och Riddaren We-
stin, som intog den tor BorgareStånders Vice-
Talman bestämda plats vid sidan af Talmans-
Stolen, yttrade sig Herr Lagmannen och Tal¬
mannen:
”Tit. Vare föräldrar knöto i sin tid de vän¬
skapliga förhållanden, som, oaktadt skillnaden i
våra år , bibehållit förrroligheten oss emellan. Jag
påminner Eder detta i det ögonblick, då jag bör¬
jar utofningen af ett mig 'Nådigst anförtrodt
kall, hvarvid Eder fortfarande vänskap är mig så
oumbärlig. Min anhållan behöfver ej granna
ord; — min känsla talar tilt Eder okonstladt;
— och med detta hjertats öppna språk utbeder
jag mig biträde af Eder insigtsfulla erfarenhet
och mogna rådighet.”
Herr StadsMajoren och vice Talmannen
utlär sig: ”Otn Försynen täckes bönhöra mina
önskniugar för Herr Lagmannens och Talman¬
nens oafbrutna halsa och'välgång, skall säkerligen
22
Den 25 Nov.
Konungens Nådiga Val af Talman för Vållofl.
Borgare-Ståndet medföra den verkan till allmänt
gagn, som svarar emot Kortgl. Majus Nådiga af-
sigter. Skulle åter någon gång oförmodade hän¬
delser påkalla mitt biträde såsom utnämnd Vice-
Talman , tryggar jag mig vid Vallöf], Ståndets
öfverseende vinskap och valvilja , hvaraf jag
tillförene ägt 'den lyckan erfara många och gläd¬
jande prof. Svensk manna-ära och redbarhet,
kraft och beslutsamhet hafva lange utmärkt Ri¬
kets BorgareStånd, lugn och ordning varit rå¬
dande i Dess ofverläggningar. Jag år förvissad,
att dessa egenskaper ock skola röja sig under nu
förestående Riksdag, åfven om öfverlåggningarne
skulle komma att ledas af en mindre van och
skicklig hand , än hitintills; och med denna öf¬
vertygelse anhåller jag, att i Herr Lagmannens
och Talmannens S3tnt Vållofl, BorgareStåndets
ynnest oc h vänskap fa vara innesluten.”
Sedan Herr Lagmannen och Talmannen gif-
vit tillkänna, det så vål han, sorn Herr Stads-
Majoren och vice Talmannen , nyss aflagt, in¬
för Kongl. Majtt, Talmans-Eöen; fästade Herr
Lagmannen Ståndets uppmärksamhet på Dess för¬
sta nuvarande omsorg, valet af en Secreterare,
och gaf tillkänna, att till denna befattning hade
sig anmålt BruksSocietetens Secreterare i Jern-
Contöret, Herr BergsRådec och Riddaren af K:gt.
Majus Nordstjerneorden Carl Magnus Rob¬
sahm, Secrereraren hos ÖfverStåtiiållareEmbetet
för PoliceÅrender Cl a er Arvedson och Pro-
tocolisSecreteraren uti JustitieFördelningen af
Konungens Cancellie Magnus Michael
Den 25 Nov.
23
R d f b e c k , hvilken sistnämnde anhållit, att,
i händelse han ej blefve nämnd tili Sråndets
Secreterare, deremot komma i åtanka vid No¬
tarie- eller CanzlistKeställningarnes tillsättande;
och föreslog Herr Lagmannen och Talmannen,
att Herr BergsRådet Robsahm, hvilken ej al¬
lenast .under sednaste Riksdag år lgrj , pä ett
utmärkt sått, varit BorgareStåndets Secreterare ,
utan ock sedermera haft modan ospard att sätta
Ståndets Arehive uti den båsta ordning, 'äfven för
denna Riksdag till Secreterare mätte nämnas.
BorgareStåndet gaf härtill enhälligt sitt bi¬
fall , hvarföre Herr BergsRådet och Riddaren
Robsahm blef efterskickad och , då han före¬
kom, hälsad af Herr Lagmannen och Talman¬
nen såsom Ståndets Secreterare.
Efter att hafva, i anledning häraf, förklarat
sin vördnad och tacksamhet för Herr Lagman¬
nen och Talmannen samt BorgareStåndet, med
anhållan , att i deras fortfarande ynnest få vara
innesluten, tillträdde Herr BergsRådet Robsahm
Protocollcr, som af undertecknad lemuades.
In fidem
Erik Wilh. Br edber g.
Till afgörande anmälte Hr Talmannen de
om antagande vid Ståndets Canzlie inkom,
ne 68 ansökningar; hvarefter Protocolls-Se-
creteraren vid Jusutkcfårdelningen af Konun-
24 Pen 25 ^ov’
gens Canzlie M. M. Forbeck utnämndes att vara
Ståndets Notarius t äfvensom att, då Ordinarie Se*
creteraren tilläfventyrs vore hindrad, Ståndet i
egenskap af vice Secreterare bitråda,
Till Extra Ordinarie Notarier, dock utan
att löfte om arfvode nu tillika kunde dem med¬
delas, fann Herr Talmannen och Ståndet för
godt antaga , vice Notarien vid Stockholms Stads
Rådhusrätt , Philos. Mag. , Juris Cand. E. G,
Runeberg S3nat v. Häradshöfdingen, Philos,
Mag- Qch Juris Cand. S. JJ. IVlekman.
Uppå Herr Talmannens proposition, blefvq
såsom Cavzlister, i följande ordning, antagne;
Canzlisten vid Justitiaefordelningen af Konungens
Canzlie B. F. Rothoff, Notarien vid Stockholms.
Norra Forstads Östra KämnätsRätt A. J'. Asken¬
beck, Canzlisten uri Kongl. Majrts och Rikets
Svea HofRätt F. Martin, Extr. Ord. Cmzli-
sten i Kongl. Majrts Canzlie Götrik Myhr.
man, Extr. Ord. Kammarskrifvaren i Kongl*
KammarCollegium J. A. Brandel, Copisten i
Kongl. Kammar-Expeditionen af Konungens Canz¬
lie P. Åkerman, ProtocollsSecreteraren i Fi-
nanceExpeditionen af Konungens Canzlie A,
Ajzelius, samt FältKamereraren F. Spor¬
rong, dock med vilkor, att den aflöning, sorn
för Ordinarie Tjenstemän vid Ståndets Canzlia
lian varda anslagen, dem emellan kommer att
lika fördelas , om de uti tjenstgöringen lika deltaga.
Hvad de öfrige Såkander angår , så ansåg
Herr Talmannen och Ståndet ? att till Secretera*!
Den 25 Nov.
25
j-en kunde ofverlemnas , att. om vid ökade Canz.
liegoromål deras biträde såsom Extra Ordina-
rier behofvcs , dem då till tjenstgöring inkalla
och derom anmälan göra.
Att såsom Vaktmästare uppvakta Borgare-
Sråndet under innevarande Riksdag , antogs Vakt¬
mästaren hos Borgerskapets Femtio Äldste A.
Bjö rklund, och såsom Extra Ordinarier utnämn¬
des till dess biträde BeursVaktmåstaren Malm¬
strom och Vaktmästaren vid ConvoijCommissa-
riatet L. Edberg,
Genom Protocollsutdrag underrättades Lofl.
Magistraten derom , att Kongl. Majit i Nåder
Utnämnt Rådmannen , Herr Lagmannen och Rid¬
daren Landberg, art onder innevarande Riks¬
möte vara BorgareStåndets Talman ; med anled¬
ning hvaraf Magistraten äfven vanligen anmo¬
dades, att genom de utsedde Electorer besörja om
en ny Ledamots inväljande efter bemälte Herr
Lagman,
Ledamöter utsågos till den Deputation , som,
i öfverensstämmelse med Riksdagsordningens 25
§ , kommer att gemensamt med de öfrige Stånden ,
uppvakta Kongl. Maj:t , åtvensom till den De¬
putation , hvilken å BorgareStåndets vägnar
36
Den 25 Nov.
kommer att aflägga de vid hvarje Riksmötes
början vanliga hälsningar ho3 Respective Med-
Ständernej hvarefter Herr Talmannen och Bor-
gareStåndets Ledamöter nu åtskildes kl. 5 2.
In fidem
Carl Magn. Robsahm.
Den 26 November.
Plenum klockan ro fårmiddagen.
Justerades Protocollerne får den 24 och 35
November.
Hr Talmannen upplåste och aflemnade på
Ståndets begäran til! Proiocollet de Tal, hvilka i
dag vid den stora Deputntionens anförande kom¬
ma inför Hans Kongl. Maj-.t och de Kungliga
Personerna, att hållas:
”Stcrmägtigste. Allernådigste Konung!
Med lill'gaste känslor af undersåtlig vård-
nåd, uppriktig tacksamhet och allvarlig tillgif-
Den 26 No v-
27
vfinhet förenas hugkomsten af framfarna tider,
hotande, men afhulpna vådor, vigtiga behof och
ymniga välgerningar.
Vid detta högtidliga tillfälle, då Eders
Kongl. Majrt samlat dess trogna Undersåtare till
allmän rådplägning, kan BorgareStåndet icke
undgå, att i lifligt minne återföra de olyckor,
som härjade Fosterjorden, då Eders Kongl. Majtr,
öfvergifvande lugnet och hvilan , åtog Sig och
verksnilde Rikets frälsning.
Allernådigste Konung!
Om det oaktadt vissa inhemska oredor , or¬
saken till det nu Nådigst beramade Riksmöte,
ovåntadt ökat tyngden af Eders Kongl. Maj:ts
Landsfaderliga omsorger, hyser dock Borga¬
reStåndet den trost!ulla och säkra förhoppning ,
att den Allgode , som styrer Staters oden och
utsåg Eders Kongl. Maj:t att rådda ett till un¬
dergång lutande Samhälle , skall bevara och för¬
länga Eders Kongl. Maj:ts dyrbara dagar, till full¬
komnande af Svenska Folkers sällhet.
Med denna tillförlit innesluter sig uti Eders
Kongl. Majus Nåd, Ynnest och Beskydd Bor¬
gareStåndet unaerdånigst.’’.
”Stormägtigsta Allcrnådigsta Drottning !
Vid hvarje tillfälle, som BorgareStandet.be-
redes att 1 underdånighet uppvakta Eders Kongl.
s8
Den 25 Nov.
Majit, anser BorgareStåndet det öfverensstämma
ej mindre med piigten, såsom Undersåter , än
med Ståndets tillfredsställelse, att för Eders Kong!.
Majit, i djupaste underdånighet, uttrycka sin upp¬
riktiga erkånsla för Eders Kongl. Majus vårdan¬
de Menniskokärlek och hulda omtanka att lin¬
dra eländers börda hos vanlottade likar, och göra
dem, så vidt möjligt år, till nyttiga Samhälls¬
medlemmar. I lifligt minne skola vålgernin-
garne bevaras. Må Eders Kongl. Majit, som
med desse omsorger delar förljufvandet af en ål¬
drig Konungs ofta tryckande dagar, i ostördt
lugn få rona det goda hjertats värda belöning.
Med denna varma önskan anhåller Borgare-
Sråndet i djupaste underdånighet om Eders Kongl.
Majus fortfarande Nåd och Ynnest.”
”Högborne Furste , Sveriges och Norriges
Kronprins!
Nådigste Herre!
Då BorgareStåndet åter i dag har den Nå¬
den att inför. Eders Kongl. Höghet i underdå¬
nighet framträda, är det med hjertats hela vär¬
ma och uppriktighet vi å nyo få uttrycka vår
tacksamhet för förnyade vedermälen af Eders
Kongl. Höghets oafbrutna Nit och omtanka till
befrämjande af Starens sanna val. — Med inner-
lig glädje erkänna vi Försynens godhet emot
Fäderneslandet, att hafva skyddat Eders Kongl.
Högh ets dyibara dagar. — Sveriges åldrige Ko-
Den 26 Nov,
29
rung är uti Regeringsomsorgen lårrad och tryg¬
gad genom Eders Kongl. Höghets kraftfulla be¬
mödanden. I den redlige Medborgarens out¬
plånliga minne lefver Välgöraren , Landets
Hjelte och Van , omgifven af välsignelser.
Om händelser i Financielle afseenden inträf¬
fat , som Eders Kongl. Höghet med skäl funnit
stridiga emot Eders Kongl. Höghets önskningar ,
hafva sadane endast haft sin upprinnelse ifrån
enskildes på ensidiga afsigter grundade företag j
Mert äfven dessa har Eders Kongl. Höghet, då
sådant varit möjligt att förekomma, med upp¬
lyst vårdnad i sin början dampat; Och nu, dl
Rikets Stander äro samlade att vidtaga nödige an¬
stalter, i ändamål att afhjelpa den brydsamma
ställning , hvaruti Landet blifvit försatt genom
missbruk af rättigheter, lemnade till stora och nyt¬
tiga föremål:— Näringarnes trefnad och lif,
Värdes, Högborne Furste, emottaga BorgareStån-
dets nlfvarliga försäkran att, uti allt hvad på
Ståndet kan ankomma, gå Eders Kongl. Hög¬
hets önskningar till mötes, och anse med Nådigt
välbehag våra oskrymtade bemödanden att ge¬
nom en sann Fosterlandskärlek göra oss vårdige
att kallas Svenske Mån , och derigenom förtjena
den bevågenhet och ynnest, hvarmed Eders
Kongl. Höghet Nådrgst behagat omfatta Borgare¬
ståndet , och uti hvilken Eders Kongl. Höghet
Nådigst värdes tillåta, att vi ålven hädanefter få
vara inneslutne.”
30
Den 2 G No v.
”Högbornc Furste, Sveriges och Norriges
Arfprins!
NSdigste Herre!
Med högtidlig glädje lyckönskar Forgare-
Ståndet vid dagens uppvaktning Eders Kongl,
Höghet, att sedan förra Riksmötet, under en
huld Farfaders och Faders tryggande handledning,
hafva upphunnit mannaåren och den tid , då ett
närmare deltagande uti Statens värf och angelä¬
genheter år Eders Kongl. Höghets pligt. De
goda och vigtiaa grundsattser, enligt hvilka E*
ders Kongl. Höghets uppfostran fortgått , åro
en borgen för Eders Kongl. Höghets redbara
tänkesätt och handlingar. Må Eders Kongl.
Höghet uti Svenskars och Norrmäns uppriktiga
tillgifvenhet och redliga bemödanden finna upp¬
muntran och belöning för Eders Kongl. Höghets
befrämjande af fredliga yrkens förkofran.
Värdes, Nådigste Herre, hysa den öfvertygelse ,
att sådane föresattser alltid skola lifva Borgare-
Ståndet , som skattar sig lyckligt att vara om*
fattadt med Eders Kongl. Höghets Ynnest och
Välvilja.”
Herr Rådmannen Fredin afgick med den
Utsedda Deputationen , för qtt hos MedStånden
aflägga de vanliga hälsningarne.
Den 26 Nov.
3i
Anmaltes och emottogs en Deputation a£
det hedervärda BondeStåndet, hvars Ordförande,
Riksdagsmannen Jon. Olsson Longberg ,
yttrade sig:
Tit. rEfter föga mer In tvenne års skilsmäs¬
sa, kommer BondeStåndet, med delade känslor af
glädje och bekymmer, att å nyo med Vållofl.
BorgareSråndet dela omsorgen för Rikets val.
Frambärande genom Oss sin forsta hälsning, har
BondeStåndet tillika uppdragit Oss förklara , art
om det för BondeStåndet alltid år fägnande , att
i Riksvårdande vårf mötas af ett Stånd , som i
Samhället förenar den dubbla förrjensren af sann
uplysning med nyttig verksamhet, bär Bondc-
Ståndet denna gången endast att beklaga de be¬
kymmersamma händelser , som föranledt vårt
möte. Men ofvertygadr , att samrelige RiksSrån-
den dela det nit och den beredvillighet, hvarom
BondeStåndet för sin del vågar försäkra, att äf¬
ven med enskilda upoffring3r söka uprätthål-
la allmänna välfärden och återställa det inre väl¬
stånd, Ilvars förlust vi hafva att beklaga, har
BondeStåndet ej utan förhoppning blickat åt det¬
ta lyckliga mål. Ett folk, nog uplyst om sitt
väl, för att ej förfela medlen till dess ernående,
nog ädelt och uphöjdt , för att kunna upoffra
fördomen och egennyttan för det allmänna bästa,
nog undervisadt af en olycklig erfarenhet, för
att en gång förstå dess visa lärdomar, ett så¬
dant folk bör icke misströsta att äfven i bekym¬
rens mörkaste stund sjelf kunna klarna sina öden.
Med
32
Den 26 Nov.
Med denna öfvertygelse och med rättvist
fortroende till Vallöf!. BorgareStåndets liberalité
och fåderneslandskärlek , är BondeStåndet lyckligt
att få innesluta sig i Vållofi, BorgareStåndets akt4
ning, välvilja och fortroende.1’
Herr Talmannen besvarade detta Tal Så¬
lunda :
”Med uppriktigaste tankesätt af vänskap och
tillgifvenhet emottager BorgareSråndct den hals»
ning , Hedervärda BondeSråndet genom Edet
sine Deputerade nu behagat framföra.
Då det nu förestående Riksmöte , af en o-
undviklig nödvändighet påkalladt, har till före¬
mål att återställa rubbade fårhållanden Medborga»
re emellan och afvärja den våda, hvaruti all¬
männa och enskilda Crediten genom vissa Di»
scontVerks obehoriga och ensidiga åtgärder så
ovlntadc blifvit försatt hvilka ärender af
mera invecklad och granlaga beskaffenhet i af
större och märkbarare inflytelse på Samhällets
och hvarje enskild Mans bestånd , hafva vål for¬
drat RiksSråndens behandling ?
Matte för vinnandet af det stora ändamål *
som således sökes, samdrägt och enighet bereda
en snar och lycklig utgång af RiksStåndens be¬
mödanden! Måtte Förfäders allvarsamhet i
seder och sparsamhet i lefnadssätt , idoghet och
flit i nyttiga och gagneliga företag utgöra
medlen till Statens välgång och Medborgarens
Den 26 Nov. 33
trefnad; — Måtte kärleken till fosterjordens eg¬
na alster aflägsna begäret till utländskt öfverflöd,
och Svenske Män vera, att med en sann Patrio*
tisme besegra yppigheten och fåfängan!
Under dessa varma önskningar anhåller jag,
å BorgireStåndets vägnar, att J, hederlige Danne¬
man, atetforén till Edra nu förstmlade Medbroder
BorgareStåndets förtroliga återhålsning och försä¬
kran om en osviklig tillgifvenhet , hvarjemte
jag enskildt utbeder mig det Hedervärda Eon-
deStlndcts vänskap och välvilja.’’
Dcputationen, som härefter afträdde, blef på
Vanligt sätt utbeledsagad.
AnmåltC3 och emottogs en Deputation af det
Högvördiga Preste Ståndet, hvars Ordförande, Bi¬
skopen och Cornmendeuren af Kongl. Nordstjer¬
neorden, Herr Doctor C. von R0 sen st ein
yttrade sig sålunda:
Tit. ”Presteståndet skyndar att lyckönska
Herr Lagmannen, Talmannen och Riddaren samr det
Vållofliga BorgareStåndet, genom oss, sine Depu¬
terade, til! det nu började allmänna Riksmötet ,
och tillika framföra Dess vänliga aktningsfulla
hälsning till Herr Lagmannen , Talmannen och
Riddaren samt Vållofliga BorgareStåndet.
De bekymmer, som förmått en vis o?h nå¬
dig Öfverhet att åter sammankalla Rikets Stander,
Jior g. St. Prot. N:o 3.
34
Den 26 No v.
kunna icke utan en kraftfull beslutsamhet ods
allvarlig omtanka häfvas.
Rikets penningeverk ar i våda, crecliten ska¬
kad , nåringarnc hotade. Det Viillofliga Borgare-
Ståndets medlemmar åro , närmast al sila , i till¬
fälle, att känna närvarande olycka till alla dess
följder, bedomina densamma, uppleta dess orsa*
ker och framlägga botemedlen. Det Stånd, i
hvars yrken ingen varaktig framgång kan vinnas
utan arbetsamhet , ordning och den mest noggran¬
na pålitlighet vid alla förbindelser, har den kraf¬
tigaste anledning att med r.it och framgång ar¬
beta på Svenska lynnets återförande till dm red¬
barhet, flit och manliga stadga-, sorn grundlägga
och bibehålla enskildt oell allmänt välstånd. —•
Allt annat bemödande har blott en ydig verkan.,
sorn hastigt försvinner. PresteStånder , hvars
medlemmar just uti sina embetvpligter se sig kal¬
lade att arbeta på mensklighetens förädling genom
sanning, ljus och dygder, kan icke misskänna sin
medborgsmanmipligt att medverka till väckande
af medborgerliga -eder, tänkesätt och dygder. Det
kanner med glädje och hopp det fasta band , som
alfid skall förena Dess bemödande med det Vål-
lofliga BorgarcStåndets för samma ädla -mål.
Trygge vid den öfvertygelse, som ännu al¬
drig i profvers stund svikit , att Sveriges Rikes
Ständer, vid allmän våda, glömma allt , utom
det hela, uppoffra allt, utom den allmänna välfär¬
den anropa vi Enighetens och Fridsens Gud otti
välsignelse till våra rådplägningar, och vänte af
Dess nåd , hvad menniskovisdom icke (ensam for¬
mar åstadkomma.
Uti Tit. vänskap och förtroende onskar och
(Utbeder sig PresteStåndet att .alltid få .vara inne*
(Slutet:’’
Besvarades af iHerr "Talmannen sålunda:;
”Med liflig -och vördnadsfull tacksamhet e-
imotfager RorgareSrander torsta hälsningen <af Hog»
.vordige PresteStåndet vid nu förestående allmän-
>na (öfverläggningar.
Det lugn ett kårt fädernesland efter ofver,
vundne stormar lofvade sig att njuta, hara nyo
blifvit stordt genom oredor, alstrade af några
medborgares okloke och obehörige åtgärder i Län-
idets penningevåsende.
Då detta ^Riksmöte har för ändamål, att vid¬
taga utvägar till återställande af forhållanden, sorn
.i allmän och enskild måtto blifvit rubbade, och
.åstadkommit en ofver hela Riket utsträckt förlä¬
genhet, kunna ofverlåggningarne , som nu före-
stå , icke skiljas från bekymmer ; men Borgare-
Sråndet hyser harvid den -såkra öfvertygelse, att
de se bekymmer skola nu , lika som tillförene
under Rikets vådliga skiften , genom Hogvör-
■diga PresteStåndets insigtsfull och lugna biträde.,
ii betydlig mon minskas, och rådslagen , såmedelst
underlättade, leda besluten till snar och lycklig
•.utgång. Det år med denna glada tillforlit Bot-
.gareStåndet , genom (mig, vurdsarm anhåller, att
Ståndets fortroliga och vlnskapsfulla hälsning må
till Högvördiga PresteStåndet återföras.’’
Deputationen afträdde, pi vanligt sätt utbe^
ledsagad.
Härefter anmältes och emottogs en Deputa¬
tion från Högloft. Ridderskapet och Adeln. —
Ordföranden , StatsRådet, Commendeuren af Kongl.
Nordstjerneorden, Herr Grefve A. G. Mor-
ner yttrade sig :
Tit. ”Ridderskapet och Adeln , som räknar
bland sina angenämaste pligter att med vänskap
och förtroende möta sina Medständer, har åt oss
uppdragit att med dessa tankesätt besvara det
Väjloflig3 BorgareStåndets forsta hälsning. Ridder¬
skapet och Adeln, lifligen ofvertygad art känsla för
fosterland och nit för allmänt val utgöra de för¬
sta vilkoren för alla bemödanden att svara emot
det allmännas behof och hemmavarandes våntan ,
smickrar sig, att dessa tänkesätt afven skola blif¬
va allmänt rådande vid ett Riksmöte , der ett
lyckligt val af hjclpmedlen i synnerhet beror af
den vishet och oegennytta, hvarmed de komma
att granskas. Ridderskapet och Adeln, som ige¬
nom mångfaldiga förbindelser erinras om skyl¬
digheten att för det helas väl uppoffra alla en-
skildta afseenden, fågnar sig att hos det Välloflig»
EorgareStåndet finna den förening af insigter
och erfarenhet , som erfordras för att, med en
lugn öfversigt af Fäderneslandets belägenhet och
Den 26 Nov.
37
tillgångar , undanrödja Fäderneslandets närvarande
olägenheter, och i Sveriges inre pcnningeförhål-
landen infora den ordning och säkerhet, som kan
blifva i framtiden ett medel och en borgen för
näringarnes trefnad och handelsrörelsens flor. Rid-
derskapet och Adeln kanner vigren af dessa fö¬
remål och värdet deraf, att vid de stadganden, soni
röra det allmänna, ett lika beskydd äfven åt alla
egnas, och Ridderskaper och Adeln skall blifva
sin pligt trogen, att för dessa ändamåls ernående
använda all sin förmåga. Ridderskaper och Adeln,
som icke kan forgåra, att Fäderneslandet, under
en tid, då hela Europa erfarit alla krigets förödel¬
ser och de mest oväntade hvälfningar, lyckats att
med mindre uppoffringar, än de flesta samtida
Folkslag, uppnå ett tillstånd af säkerhet och sjelf¬
bestånd , som för nio år sedan man knapt skulle
vågat hoppas, finner uti dessa erinringar en ny
grund för den förmodan, att våra bemödanden
afven denna gång icke skola vara förgäfves , och
att äfven i afseende på Sveriges inre hushållsstälb»
ning vi skola kunna grundlägga en bättre sa-,
kernas ordning och lemna våra barn ett lyckliga¬
re arf.
Med dessa tänkesätt ber Ridderskapet och
Adeln det Vällofliga BorgareStåndet vara forsä-
kradt om Riddcrskapets och Adelns beständiga
vänskap och tillgifvenhet.
Elerr Talmannen besvarade detta Tal så¬
lunda :
”Tit.. BorgareStåndet emottagcr med vård-
Den 26 Nov.
fläckfull' erkänsla H;ögloflige Ridderskapets ock A-
dcliiS' forsta hälsning, vid förevarande Riksmöte.-
Ibland Sveriges omvexlande öden återstods
händelser af sådan beskaffenhet sorn de, hvilka-
påkallat nödvändigheten af denna- Riksens- Stars*
ders- sammankomst.
De gfadare' utsigter, sorn vid en.icke länge¬
sedan öfverstånden Riksdag , visade sig för Sven¬
ska Medborgeriigheten till sällhet och trefnad j,
5ro på det mest oväntade' satt storde genom o-
feehörige åtgärder vid förvaltningen af Inrättnin¬
gar, sorn haft till föremål, att underlätta en nyt¬
tig. circulation i Landets penningerörelse.
Till Rikets först» Stånd, hvars Medlemmar
j fredliga tider, genom vishet och patriotisme t
fådslagen, och under örlig främst i krigshären ,,
genom mod och' tapperhet, alltid afböjr Fäder¬
neslandet hotande faror,, och på ett lysande sätt
biträde att upprätthålla dess sjelfständighet och
ära, hyser BorgareStåndef den säkra tiilförlir, att
Sfven i Rikets nu- bekymmersamma ställning' äga
ett kraftigt stöd för öfveriäggningarnes lyckliga
Utgång; med öfvertygelse hvarom BorgareStånder,
genom mig, anhåller, att Tit. täcktes till Högloft.
Ridderskapet och Adeln återföra BorgareStåndetS
terdsamma och förtroliga hälsning.”
Deptttatsonen blef härefter utbeledsagacL
Deri' 2,6 N o v.
39
Återkommen med Deptnationen fran de bos
Respective MedStånden aflagde hälsningar , lem-
nade Herr Rådmannen Fredin till Protocollet
de vid detta tillfälle hällne Tal, nemligen:
Till Högloflig* Ridderskapet och Adeln *•
''BorgareStåndet skyndar att genom Oss, sine
Deputerade, hos Högvälborne Herr Grefven och
Landtmarskalken samt Höglo fl» Ridderskapet och.
Adeln aflägga sin forsta vördsamma hälsning. Ont,
Svea Folk för det närvarande icke har arr befara
något utom sig hotande, och inom sig sjelf icke.
eller orsak att klaga olver en forlorad bergning
af jordens groda, eller något hinder i fortgån¬
gen af våra öfriga näringsgrenar, ar det likväl
en del PenningeVerk, som fbranledt en Vis och
Mild Konung till rådplägning med Riksens Stän¬
der om medel och utvägar emot en af ofvan¬
nämnda orsak oförmodligen inträffad, kränkning
af Medborgares säkerhet. BorgareSråndet delar
med sine Respective MedStånder tyngden af des¬
sa oredor, och önskar, art de mest skyndsamma
åtgärder för återställandet af de nu rubbade fi-
nanciella förhållanden mätte vidtagas.
BorgareStåndet går dessa förestående bekym¬
mersamma och grannlaga öfverlåggningar till mö¬
tes , med säker tillförlit, att den vishet och upp¬
lysta rådighet, hvarmed Högloflige Ridderskapet
och Adeln alltid förelyst sine MedStänder, skola
leda denna vigtiga sak till en snar- och lycklig
utgång. BorgareStåndet utbeder sig emedlertid
att uti Herr Grefvens och Landtmarskalkens
samt Högloflige Ridderskapers och Adelns oaf-
brutna ynnest och välvilja lä vara inneslutet*
40
Den 26 Nov.
Till Högvördiga PresteStåndet.
”BorgareStahdet får den aran, genom Ost
sine Deputerade, hos Hogvordigste Herr Erke-
Biskopen och det Högvördiga PresteStlndet af¬
lägga sin högaktningsfulla och vanliga bakning.
Anledningen till detta Urtima Riksmöte år lika
allmänneligen känd, som ovåntad. Eti del pen-
»inge förvaltnings grenar befinner sig i oreda ,
hvarigenom den medborgerliga säkerheten blifvit
stord och rubbad. Hjelpen år påkallande.
Lifvadt af medborgerliga tänkesätt, lika med sine
Respective MedSränder , åger BorgareStåndet der¬
jemte den tröstefull förhoppning, att genom
det Högvördiga PresteStänders upp!ysia medver¬
kan finna medel och utvägar för det stora än¬
damål , som sökes. Med öfvertygelse om Hög¬
vördiga FresteStåndets deltagande omsorger för
penningeväsendets sakrare stadgande för framti¬
den, anhåller BorgareStåndet, nu och framgent
få vara uti Hogvordigste Herr ErkeBiskopens
och det Högvårdiga FresteStåndets förtroende och
välvilja inneslutet.”
Till det Hedervärda BondeStåndet.
”Genom Oss Deputerade får BorgareStåndet
den aran betyga det Hedervärda BondeStåndet
dess vänskapsfull och förtroliga hälsning, jemte
förklarande af dess glädje öfver det Hedervärda
Ståndets lyckliga ankomst till Riksdagsorten.
BorgareStåndet kanner lifligt de oredor, hvaruti
en del penningeförvaltmngar i Riket för det när¬
varande befinnas , hvilka för rörelsen i allmänhet,
och särdeles lör den minst bemedlade medborga»
ren, åro liks kånbara som oförvåntads.
Den 26 £Cov.
Konungens ömhet och omtanka för Sitt
Folks väl har velat genom Riksens Stånders
samrådande afböja de vådliga följder, förenämn¬
de oordningar vallat, återställa den rubbade sä¬
kerheten Medborgare emellan , samt förekomma
dylik oreda för de kommande tider.
Med vördnad och undergifvenhet möter
BorgareStandet cn Nådig Konungs visa afsigter,
och gör sig försäkradr, att hos sine Respective
MedSfänder finna samma beredvillighet att möj¬
ligen kunna häfva det onda, sorn nu hotar.
Redelige Danneman! Då vi nu gå dessa bekym¬
mersamma och tilläfventyrs annu andra okända
ämnen till mötes, måtte enighet och förtroende
leda våra beslut till det kära Fäderneslandets
båtnad!
BorgareSråndet anhåller att uti Vålådle Tal¬
mannens och det Hedervärda BondeStåndets
vänskap få vara inneslutet.”
De till göromålen vid Ståndets Protocoll och
Canzlie förledne gårdag antagne Personer fore-
kallades, och blefvo om vilkoren för deras anta¬
gande underrättade.
I anseende till Vallofl. BorgarcStåndets Pro.
foeoll och dess utgifvande under innevarande
Riksdag, resolverades:
1:0 att den Titulatur, hvilken kan Ståndets
Ledamöter särskildt tillhöra, skulle uteslutas, der
42 Den 26 Nov.
deras namn uti Protokollet förekomma, och i;
den delen på enahanda satt forfaras som uti
Högloft. Ridderskapets och Adelns. Protocolier
brukligt varit.
2:0 Efter uppläsandet af hvad vid: början af
Ig 15 års Riksdag, angående Prorocol lernas i ryck¬
ning och utgifvande» uti VäliofL RorgareStåndet
förevarit- att nu genast en expedition till Re-
specrive MedSrånden skulle i samma ämne afgå ,
hvilken uppsattes oall justerades, så lydande:
Sorn RorgareStåndet, i anseende tift tryck¬
ningen af Ståndets Protocoll vid innevarande
Riksdag, anmodat sin Secreterare att därom ge¬
nast gå i författning, hålst genom deras skynd¬
samma utgifvande en så vidsträckt afsättning bor
vara art påräkna, sorn emot den i detta hänse¬
ende tilläfventyrs åkade tryckningskostnaden sva¬
rar, så har RorgareStåndet, hvilket därjemte an¬
sett upplagan kunna beståmmas till 500 Exem¬
plar, orri detta sitt Beslut velat sine MedStänder
vördsamt och vanligen underrätta; äfvensom hem¬
ställa, att så vil tryckningen af samtlige Riks-
Ståndens Protocoll, som det till desamma horan,
de Bihang, måtte af de för allmänna Riksdags-
kostnaderne anslående medel bestridas.
Sedan Herr Talmannen, med den i före¬
gående dagens Protocoll omformålta stora Depu¬
tation, afgått, för att i underdånighet uppvakta
Hans Kongl. Maj:t och de Kungliga Personerne.,
Den 26 No v.
43
samt ifrån Kong!. Slotter sedermera återkommit;;
företrädde, efter derom skedd anmälan, t vän ne
Konungens Ofver ste Kammar Junkar e , meddelande
Kongl Maj:ts Nådiga befallning , att, efter afhnrd'
RiksdagsPrcd ikan uri S:t Nicolai- Kyrka, Ståndet
i morgon Torsdag bord-e vara Kongl Majit till
mötes på Rikssalen;, hvarjemte Kongl. Majit t
Nåder behagat kalla 24 af Ståndets Ledamöter,
att, åtföljde af Secreteraren , intaga middag vid
en på Kongl. Slottet anråttad Taffel.
Sedan Hr Talmannen, med underdånig vörd¬
nadsbetygelse för Kongl. Majit, försäkrat , att
Dess Nådiga vilja skulle af honom och Ståndets
ledamöter i underdånighet efterkommas, blefvo des¬
se Konungens ÖfversteKammarjunkare utbeled-
sagade.
Val af Eleetorer utsattes tilf klockan 12 Fre¬
dagen den 28 November, och åtskildes Hr Tal¬
mannen samt Ståndets Ledamöter nu kl. 3»
In fidem
Carl Magn. Robs ahrn.
Den 27 November-
pienum klockan 10 förmiddagen.
44
Den 27 Nov.
Riksdagsfullmäktige!! för Nykoping , Söderå
telge och Trosa,’Herr Brukspatronen och Riddaren
af Kongl. Wasa Orden Per Malmber g, före¬
tedde sin IntrSdes-Pollet, hälsades och intog sin
plats bland Ståndets Ledamöter.
Hr Thunell anmältes vara hindrad , äfven¬
som underrättelse därom inhämtades att Herr
Dirccteurcn H. N. Schwan t halsa annu icke
vore så förbättrad, att han i dag kunde fig in¬
finna.
Hr Talmannen uppläste det Tal , hvilket i
dag på Rikssalen inför Kongl. Majit skulle kom¬
ma att hållas, så lydande:
’’Srormäktigsre Allernådigste Konung!
Vid foten af KonungaThronen återkallar
EorgsreStåndet minnet af det hjeltemod, denvis¬
het och den Eders Kongl. Majtt egna huldhet,
hvarmed Fosterlandet, svåfvande vid sin under¬
gång, biet räddadt och återstäldfc till sitt fordna
anseende ibland Europas Folk. Få år åro fram-
flutne ifrån denna tidpunkt, och under alla skif¬
ten, som inträffat, har Eders Kongl. Majit visat
Folkets väl vara den högsta Lag och det käraste
rättesnöre för Eders Kongl. Majus Landsfaderliga
omsorger, art bota Rikets refvor, förstora och
betrygga Landets område, skilja Riket från tyng¬
den af utländsk skuld, samt sprida trefnad, säll¬
het och välmåga bland Undersåtare; och det¬
ta ålit tillhörde Eders Kongl, Majus åldrige da¬
gar.
Ett varaktigt fredslugn och ljusnande utsig.
ter syntes lätta Regeringsbördan och gilva Eders
Kongl. Maj:t belöning för Dess o.parda mödor;
men dessa gladare skiften äro störde genom o-
formodade händelser, som biide för Konung och
Undersåten alstrat nya bekymmer. Inrättnin¬
gar , hvilkas föremål varit att befordra Medbor¬
gerlighet, drift och verksamhet i nyttiga företag,
hafva ej på ett ändamålsenligt sätt blifvit vårdade
och anvåndc, samt derigenom medfört verknin¬
gar, stridiga emot de fördelar, som af desamma
bort och kunnat härflyta.
Ailernådigste Konung!
Det är smärtande att erfara, det Eders Kgl.
Maj:t, under Spirans förande, ej får ostörd nju¬
ta det lugn och den tillfredsställelse, hvartill E-
ders Kongl. Maj:ts omma hjerta och välvilja för
Sitt Folk gifva ökade rättigheter. Må likväl E-
ders Kongl. Maj:t vara derom fast ölvertygad, att
hvarje Medlem af BorgareStåndet, i nion af dess
verkningsförmåga, ej skall uturaktlåta något me¬
del till befrämjande af det stora ändamål, hvar¬
före Rikets Ständer, efter Eders Kongl. Majtts
Nådiga Kallelse, nu äro samlade. — Med inner¬
lighet och alfvar nedlägger BorgareStåndet inför
Eders Kongl. Maj:t uttrycken af undersåtlig tro¬
het, vördnad och erkånsla; under tacksägelse till
Försynen, betygar Ståndet sin glädje deröfver,
att i dag, vid det femte Riksmötet, hälsas af
vår älskade, vårdade Konungs mildhet talande
blickar, en sällhet, som Naturens ordning för¬
bjuder Rikets Ständer att hädanefter ofta beräk¬
na; men vare den dag ännu långt aflägsen ! och
■då den är kommen , skall Eders Kongl. Maj:t ii
Sina Verk lefva i ett välsignadt minne hos Sana»
tid orh Efterverld.
Uti Eders Kongl. Majus nåd och ynnest Sfi-
nesluter sig BorgareStandet underdånigst.’’
Hr Talmannen, åtföljd af Ståndets Ledamö¬
ter., afgick härefter till S:t Nicolai Kyrka för
art vidare sig på Riks salen och Kongl. Slottet
infinna, i ani d n i tig af hvad gårdagens Proto.coM
.därom innehåller.
Tn fidem
Carl Magni. Robsahrn.
Den 28 November-
Plenum kl. 10 f. m.
Sedan Herr Talmannen och Ståndets iLeda-
tmåter sammanträde, -begärde Heer L i-m n.e-U.us JV.
ordet och anförde:
Kallade inför Konungathronen, hafva vi, mi¬
ne ålskade Medbroder, med kånslor af den dju¬
paste undersåtliga vårdnad , innerligaste tillgif¬
venhet och karlek , hört .oss tilltalas af den ,ål-
Den 28 Nov.
47
skade ArfFurste , sorn utgör Sveriges och Nor*
riges tillkommande hopp.
Vi hafva sett honom vid sin Hoge Herr
Faders sida, och vi hafva kant vara bjertin hfvas
af den dubbla förtröstan detta innebär. Hvilken
tillfredsställelse för vår åldrige Konung, att häfva
sett Ihronen tryggad och befästad5 hvilken lyc¬
ka lör dess Folk , att se dessa varaktiga stöd för
framtiden! Men vi kunne ej upphöra att välsig¬
na vårt öde — ej underlåta att uttrycka vår glä¬
dje. Låtorn oss inbjuda våra MedSrånder, art
uti en stor Deputation uppvakta Konungen och
nedligga för honom vår underdåniga tacksamma
vördnad för Rikets omvårdnad} uppvakta Hans
Kongl. Höghet KronPrinsen med underdånig
tacksamhet för dess oupphörliga bemödanden art
stadga vårt myntväsende., samt uppvakta Hans
Kongl. Höghet Hertigen af Södermanland, och
beryga vår underdåniga fägnad, att han upphun¬
nit de år, hvilka, efterlängtade af Svenska Folket.,
gifva en ny styrka åt KonungaThronen.
Herr Schvan, H. N.\ Jag instämmer med
den värde Ledamoten, sorn nu vackt fråga om en
underdånig tacksägeiseadresse. AF Kongl. Majus
Riksdagskallelse finne vi, huru lyckligen allt
sammanfogade sig, för att låtta Konungens omsor¬
ger och att efterhand bereda åt dess trogna Folk
en belöning för alla uppoffringar, enär Konun¬
gen nödsakades att skyndsamt sammankalla Rikets
Ständer, för att motverka den financiefla oreda, sorn
fallet af Filial Disconterne åstadkommit, och hvarför¬
utan vår närvaro troligen kunnat längre tid um¬
48
Den 23 Nov.
bäras. ]ag anser dessutom en tacksägelse til! Sty¬
rande Makten vara något , som tillhör Constitu-
tionelia celi Representativa Regeringssätt vid öpp¬
nandet al deras Parlamenter eller Riksdagar , och
är glad att kunna tillägga, det vi nu som torr,
hafva hjertats sprak att uttrycka och ej behöfva
låna smickre!s organer. Adressens författande bör
till det blifvande ExpeditionsUt.skottct uppdragas.
Vårt beslut härom äger föröfrigt lika kraft • då
det meddelas Rcpective MedStånden genom Pro-
tocollsUtdrog , som når-dec sker genom Depu¬
tation.
Herr Holm, E. G. önskade, att det måtte
efterses , om icke vid sistIidne Riksdag , enär
afven en Tacksågeiseadress blef beslutad , Expedi-
tionsUtskottet redan da varit organiseradt , och
hvilket vore så mycket nödigare, som densam-
xnas författande tili detta Utskott borde öfver»
lemnäs.
Herr Ebel, F. ansåg nödigt, att frågan om
Tacksägelseadressen med de öfrige Stånden com-
inunicerades, öfvertygad, att de med HorgareStån-
det dela samma känsla för vår åldrige Konung
och med lika värma upptaga och omfatta den
nu föreslagne tacksågelseadressen.
Pierr Norström, C. F. yrkade, artman i
dag borde meddela dem det beslut, som Borga-
reStåndet fattar, hvaruti Herr Westin instämde,
med tillagg, att en Deputation genast borde
afgå.
Herr
Den 28 Nov*
49
Herr Ekelund, M. L. Sedan jag nu hort
frenne Ledamöter af Hufvudstadens befullmågti-
gade Ombud högtidligen yttra sig nöjde med
den väckta motionen, sa får afven jag för min
del , såsom ifrån Landsorten deputerad , aran för¬
klara : dat jag med dem delar samma känsla af
under ärlig vördnad och tacksamhet , hvarpå den
ifrågavarande tacksägelseadressen sig grundar, och
att jtg derjemte är fullkomligen öfver^ygad, att
des*a tänkesätt äro gemensamma för alla Med¬
lemmar af BorgareStindet.
Härmed instämde Ståndets samtelige Leda.
möter, och bifölls:
Uppå Herr Talmannens derom gjorda pro¬
position : att, genom en nu afgående Deputation,
Respective MedStånden skulle vördsamt och van¬
ligen inbjudas , att uti stor Deputation underdå-
nigst uppvakta flans Maj:t Konungen , Hans
Kongl. Höghet KronPrinsen och Hans Kongl.
Höghet Hertigen af Södermanland , för att be¬
tyga deras underdåniga vördnad och tacksamhet
så väl för Kongl. Majus höga och landsfaderliga
omvårdnad för Riket , och Hans Kongl. Höghet
Kronprinsens outtröttliga bemödanden att under¬
stödja Konungens Nådiga afsigrer , som ock att
ådagalägga sin underdåniga glädje deröfver, att
Hans Kongl. Höghet ArfPrinsen uppnått de år,
då äfven han blifvit ett nytt stöd lör Svenska
Thronen; och ansåg Ståndet derjemte, att Tack¬
sägelseadressens uppsättande borde till det blifvan¬
de ExpeditionsUtskotret öfverlemnas.
Borg. St, Fröt. N:o 4 8.
50
Den 28 No v.
Herr Stadsmajoren himm lius anmodades ,
att, med en Deputation af 12 Ledamöter, genast
afgå, för att detta beslut de öfrige Stånden
vördsamt och vänligen meddela.
Sedan EorgareStåndets Deputerade till Med-
Stånden afgått, foretogs uppläsning af Kongl.
Maj-.ts Nådiga Skrijveise till Rikets Ständer, gif¬
ven Stockholms Slott på RiksSalen den 27 No¬
vember 1817 5 tillika med Kongl. Maj-.ts Nådi¬
ga Berättelse, angående hvad sig i Rikets Sty¬
relse tilldragit sedan sista Riksdag; och under
det läsningen ännu påstod , återkommo Ståndets
Herrar Deputerade , hvilkas Ordförande rillkån-
nagaf, att Deputationen allenast kunnat fullgöra
sitt erhållne uppdrag hos Haglöf!. Ridderskapet
och Adeln, emedan de tvenne andre RiksStån-
den icke varit församlade ; och hade, å Ridder-
skapets och Adelns vägnar, Herr Grefven och
LandtMarskalken förklarat , att det ärende, som
utgjorde Deputationens föremål , skulle hos Rid-
derskapet och Adeln förekomma till öfveilägg¬
ning , hvarefter BorgareSråndet skulle erhålla un¬
derrättelse om Ridderskapets och Adelns Beslut.
Låsningen af Kongl. Majus hogstberörde
Berättelse fortsattes och slöts; hvarefter Borgarc-
Standet, på framstäld proposition . ansåg samma
Berättelse, tillika med den bifogade Nådiga Skrif-
vslsen, bora läggas till RiksdagsHandlingarne.
Den 28 Nov.
Si
Herr Talmannen hemsralde, om Ståndet na
ville utse några vissa bland sine Ledamöter, för
*t bivista de uti Riksdagsordningen påbudne
Talmans Conferencer.
Herr Sch wa «, Hans Ni cl a t yttrade, att,
under de g:ne Riksdagar han varit BorgareStån-
dets Talman , hade BorgareStåndet alltid behagat
åt honom uppdraga, att nämna Ledamöter till
dessa Conferencer , och tillstyrkte således, att
jemväl nu åt Talmannen mätte varda lemnad
enahanda rättighet, hvilket af BorgareStåndet an-
togsj hvadan Herr Talmannen ägde att för hvar¬
je gång till i fråga varande Conferencer utse Le¬
damöter.
Hr Mitander, Nils begärde ordet och upp¬
låste ett skriftligen författadt så lydande Memorial:
''Hemma i min ort, hvarest, i anseende till
Bruks- och Bergshandteringen, icke år obetydlig
penningerörelse , har stagnation i dessa näringar
uppkommit till den höjd, att de snart sagdt upp¬
höra, enär den ene ej kan göra den andre rätt
till deras bedrifvande uran största svårighet, och
för mången omöjligt. Detta hårflyter från tillfö¬
rene gångbara Götha-Canal- och Malmö Discont
anvisningar på Banken , hvilka, i synnerhet de
förstnämnde , hos oss varit mest gängse. Vår Al-
lernådigste Konung har behagar sammankalla Rik¬
sens Hnglofl. Ständer, för att bidraga til! afhjel-
pande af detta onda , hvilket ar tryckande öfver
hela Riket i mer och mindre nion, och sorn
jag, för min del, anser högst nödigt, att detta må
Den 2 g Nov.
skyndsammast komma under öfverläggning, så
hemställer jag till Herr Talmannen och Riddaren
samt det Högtärade Ståndet ödmjukast, om
de öfrige Respective R-ksStånden kunde inbjudas,
att, efter det Utskotten af Electorerne äro valde,
genast vid vederbörligt Utskott framfordra och
företaga Gotha Canal- och Malmö Disconters Hand¬
lingar till öfverseende, hvarefter samtelige Stån-
derne kunna snart nog komma i författning der¬
om vidare öfverligga.”
Herr Kiellander, G. uppläste likaledes
följande skrifteliga yttrande :
”Den tidsutdrägt, som erfordras, för att ut¬
reda och, om möjligt år, i ordning btinga en
del Disconters affairer, skulle i flere 'an ett
afseende blifva vådlig , om icke vissa preliminaira
åtgärder vidtagas med. kraft och skyndsamhet.
Kommen från en province , der Götha Canal l)i-
sconts Assignationer , snart sagdt, varit det enda
gångbara mynt , vet jag med säkerhet, hvad hvar
och en måste föreställa sig , att berörde Assigna-
tioners misscredit förorsakat en total stoppning i
allmänna rörelsen, opnat tillfällen för agiorering,
och för gåldskyldige banat vägen till ett bråd-
störtadt lidande och undergång, hvarifrån man äf¬
ven kan beräkna ett missnöje bland allmänhe¬
ten , som bör anses förlåtligr. Qfvervägar man
tillika det förtroende Riksens Ständer sjelfve lem-
nat CanalDisconten och dess Assignationer, och
att dessa offentligen fått emottagas i all Kronans
uppbörd efter derom gifna särskilta Nådiga fö¬
reskrifter , samt att allmänheten icke varit i
Den 28 No v.
53
tillfälle att bedomina Discont-Direcrionens förvalt¬
ning, som blifvit granskad af förordnade Reviso¬
rer utan någon kungjord anmärkning; si up-
kommer, efter nain öfvertygelse, en obestridlig
följd, att, ehvad Directionen öfvertrådt gifne
föreskrifter eller ej , och ehvad den kan pre-
stera valuta eller ej för sina Assignationer, all¬
mänheten likväl alurig å dessa bor blifva lidan¬
de , eller ens sittas i tvifvelsmål om deras
gångbarhet. Att likväl genast och med den skynd¬
samhet som erfordras, finna medel och utvägar
för Asslgnationernas inlösen , innan alla hithöran¬
de ämnen blifvit utredde, anser jag icke möjligt;
men vågar tro , att Riksens Ständer biide kunna
och böra hos Kongl. Mij:t i underdånighet arn
hålla, att en Nådig Kungörelse ofördröjligen ut¬
färdas, som förvissar allmänheten , att hittills ut-
gifna CanalDiscontAssignationer , under Riksens
Ständers garantie , inlösas utan rabatt, i ordning
och på sätt framdeles kan föreskrifvas , och att
dessutom utmätningar inhiberas , då dylika As¬
signationer erbjudas till betalning af gäldenärer.
Ledd både af egen känsla och.af hemmava¬
randes önskningar , vigar jag denna motion , un¬
der hopp om Vållofl. Ståndets uppmärksamhet
och skyndsamma åtgärd. Att Malmö Discont-
verks förvaltning, i någre provincer, orsakat ett
skadligt hinder i rörelsen — medgifver jag; men
detta verks sammansättning och förhållandet i
mångfaldiga afseenden innefattar icke enahanda
skyndsamma considerationer, särdeles då Malmö
Disconts Assignationer till emottagande i Kronans
54
Den 28 Nov.
uppbörd icke varit godkände; hvilket jäg i för¬
hand trotr mig böra nämna.
Herr Arfvidsson anförde: Jämte det jag
förenar mig med Herr K]e 11 ander, anser jag mig
ock böra omnämna förhållandet uti den ort, från
hvilken jag är hitkotnmen. Derstädes är förhål¬
landet sådant, att de privata DiscontVerkens In-
visningar på Banquen nästan utgöra det enda
gångbara rörelse-kapitalet, så att ganska få per¬
soner innehafva Bancosedlar till någorlunda be¬
lopp. En snar åtgärd till afhjelpande af dessa
Discontlnvisningars nu iråkade misscredit måste
nödvändigt tagas; ty allmänheten, men i synner¬
het Allmogen , år uti min hemort så utblottad pl
penningar, att de, som annu äga några Riksda¬
ler , innehafva dem nästan endast uti så beskaffa¬
de Assignationer.
Herr Ebel: Jag finner väl ock ganska nö¬
digt , att kraftiga mede! till den närvarande för¬
lägenhetens afhjelpande skyndsamt användas; men
innan det kan ske, så miste man först hafva till¬
gäng till fullständiga Handlingar uti denna sak,
och hvilka böra ordentligen granskas af något
Rikets Ständers Utskott.
Herr Schwan, H. N. I anledning af hvad
Herr Ebel nyss yttr. t, får jag nämna, det jag
ock finner, att saken'ficke kan hår hos Ståndet
omedelbarligen undergå beredning och gransk¬
ning. De tvenne uppläste Memorialen åro vis¬
serligen ganska grundade; men ingen underdånig
ansökning hos Kongl. Majtt tror jag kunna gö.
Dea 28 Nov.
55
ras, förr än Utskotten blifvit formerade, och sa-
ken der blifvit utarbetad. För det närvarande
lärer man cj kunna gora annat vid denna sak, än
lägga den på bordet.
Herr Schram: Jag instämmer med Herrar
Ebel oell Schwan.
Herr Kjellander: Jag inser visserligen de
goda skål , hvarpå Herr Schwans yttrande är
grundadt} och finnér sådant blifva ett desto star¬
kare motive för ett skyndsamt tillsättande af
Utskotten.
Herr Schwan , H. N. Till hvad jag nyss
yttrade, utbeder jag mig få tillägga, det jag ej
kan finna, att någon framställning hos Kongl.
Maj:t bör i underdånighet göras, förr ån Ut.
skotten blifvit satte och Riksens Stander fattat
deras Beslut; så mycket mindre, som Konungen
ju redan har förklarat, hvad Han i Nåder ansett
sig kunna åtgöra; och Rikets Stander äro ju nu
sammankallade, just för att med Kongl, Majit
angående denna sak öfverlägga och beslura.
Herr Kj el lande r: Min afsigt med den uti
Memorialet gjorda framställning var egentligen,
att söka förskaffa Credit för Götha-Canal-Bolags
Assignationer emedlertid, och intill dess, att Ri¬
kets Ständer hinna taga deras Beslut rörande sa¬
ken i hela dess vidd.
Herr Arfvidsson.- Jag hir väl haft sam¬
ma mening härom, som Herr Schwan, men då
5*
Den 2g Nov.
motion i ämnet blifvit gjord af en annan Riks¬
dagsman , ville jag icke försumma , att instäm¬
ma deru> i, och jämväl recommendera saken på
det mine Commirrenter matte få se, att jag icke
försummat fullgöra det uppdrag de famnat mig,
att väcka denna fråga.
Herr IVestinDet lärer icke finnas någon
inom detta Högtärade Stånd, som ej med de öf¬
rige delar lika tankar härom, men ordningen for¬
drar, att saken behandlas enligt Lagarnes före¬
skrift och erhåller en granskning, som är grun¬
dad på dem. Riksens Ständer kunna icke, emot
Grundlagen, nu göra annat, än remittera saken
till Utskott. Några dagars uppskof, intill dess
att Utskotten blifva satte, gör ju ingen ting; utan
man bör väl emedlertid afbida tiden.
Herr Norström: Herrar Schwan och
Westin hafva förekommit mig, u*i hvad jag
ärnade såga derom, att det ej är lämpligt göra
någon underdånig hemställan hos Konungen, in¬
nan Utskotten blifva satte , och saken remitterats
dit; men jag tror mig böra föreslå Högtärade
Ståndet, att hos sine McdStånder göra hemställan
om ett särskildt Utskotts sättande, för att be¬
handla denna sak.
Herr Westin; Ehuru gerna jag ville före¬
na mig med den värdige och erfarne Ledamot,
som sist talade, finner jag likväl otjenligt , att
ett särskildt Utskott sättes för denna fråga; ty
ett sådant Utskott skulle icke kunna göra annat,
Den 28 No v.
57
-än hvad vi recLn gjort, nemligen, låta marka
bekymren.
Herr Sch watt, H. N.t Jag förnyar ytterli¬
gare min hemställan, ntt alla motioner i detta
ämne Inora hvila på Bordet, intill dess aft Elecro-
rcr blifvit valde, och Utskottens Ledamöter blif¬
vit utsedde, då saken sedermera torde bora re¬
mitteras till Utskott och der iå en laglig be¬
handling.
Herr Westin instämde hSrutf.
Herr Ekelund'. Såsom ifrån samma lands¬
ort, som Herr Kj eiland er, kan jag så mycket
säkrare vitsorda sanna förhållandet af hvad han an¬
fört angående tillståndet derstädes; onskligt vore
visserligen, att medel snart vidrogos till någon und¬
sättning för den lidande Allmänheten; men, lika
med Herr Schwan, inser jag, att sedan irågan
nu blifvit vackt, bor den hvila , intill dess att
Utskotten blifvit organiserade, då den bör remit¬
teras. Dock skulle jag önska, att denna högst
vigriga sak blefve ett af Utskottens första ofver-
läggningsämnen.
Herr Sett ervall och Herr Ornberg be-
girde, att saken måtte få hvila på Bordet.
Herr IV i de b er g utlåt sigt Jag har blifvit
förekommen af Herr Arfvidssson genom
hans yttrande uti sjelfva saken, men i afseende
på dess behandling instämmer jag med Herr
Sch wan.
5 S
Den 2S Nov.
Herr Holm: Jag begär, att den reflexion
måtte åtfölja den blifvande Remissen till Utskott,
att Ar ig 15 blefvo Rikets Stander inviterade att
bevilja penningar till Götha Canal; att det nu re¬
dan låter höra sig, det vi 'äro stämde att betala
för Canalen , och att härnäst torde Canalen vara
så får sig kommen, att den sjelf kan contuma-
citer taxera Nationen; hvarigenom Urtima Riks¬
dagar derefter blifva ötvertlödige. Enligt denne
calculerade ordning, anser jag Rikets Ständer ej
nu kunna ålägga Nationen en preliminair garan-
tie eller betalningsskyldighet, innan Rikets Stän¬
der fått tillfälle, att hufvudsakligen granska Ca-
nalBolagets och Nationens ömsesidiga eller reci-
proka förbindelser.
Herr Palmborg: Jag anser saken af vigt,
och att den skyndsamt bör afgöras; men tror
likväl detta afgörande icke böra ske styckevis,
utan sålunda, att alla frågor i ett sammanhang
pröfvas och slut i målet till liela dess vidd på en
gång fattas; i öfrigt förenar jag mig med Herr
Schwan.
H err Cederborg-. Jag tror jämväl, att
denna fråga icke bör afgöras styckevis; och får
tillika anmärka, att i Östergöthland har förlägen¬
heten blifvit ökad genom det uppkomna missnö¬
jet deröfver, art Götha Canal Bolag, vid Lins in¬
betalande, vägrat emottaga sina egna Assigna-
tioner.
P5! Herr Cramér-, I sammanhang med hvad
som nu blifvit yttradt och anfördt, tror jag mig
Den 28 Nov.
59
böra anmärka, att en Kungörelse, af Konungen
på Rikets Ständers begäran utfärdad, som försä¬
krade Innehafvare af DiscontObligarior.er och An¬
visningar, att icke blifva lidande vid deras betal¬
ning , förutsätter ett åtagande af Nationens Re¬
presentanter ^ soot ännu icke ägt rum, och hvadan
jag förmodar, art underdånig anhållan om en så
beskaffad Kungörelse för det närvarande icke lärer
hos Konungen kunna göras.
C' O
Herr Talmannen preponc-rade, det de nu
väckta frågor i denna sak måtte få hvila på Bor¬
det, intill dess att Utskotten blifvit formerade;
hvilket af Ståndet äfven bifölls.
Som klockan nu slagit 12, så skedde, jem¬
likt Ståndets förut ragna Beslut, upprop till Ele-
ctorsvalet, som anställdes med slutna Sedlar på
vanligt sätt; och anmärktes, att bland Ståndets
lier rar Ledamöter voro denne dag frånvarande
Herr Thunell, såsom hindrad af sjukdom, samt
Herr Linde; men aile öfrige Ledamöter elei-
togo uti valförrättningen.
Vid voteringssedlarr.es öppnande befanns, att
å tvenne af dem var samma persons namn två
särskilde gånger upptecknadt; hvarföre dessa beg¬
ge sedlar casserades; men vid anteckning af rö-
tetalet, enligt de öfrige sedjarne, befanns valet hafva
sålunda utfallit, att de 16 Ledamöter, hvilke er¬
hållit storsta antalet röster och således blifvit E-
hetor er , voro:
60 Den 28 Nov.
Ståndets vice Tarian, Herr StadsMajoren och
Riddaren Westin, sorn undfått 34 röster.
Herr Rådmannen Fredin . . . 39 —
Directeuren , Commendeuren och
Riddaren Schwan ... 46
— Brukspatronen Ekelund . . . 43 —
Grosshandlaren Arfvids son . 35 —
—- Grosshandlaren Eckhoff . . 31 —
Lagmannen och Riddaren Noréus 44
— Borgmästaren Lindqvist . . 30
CommerceRådet och Ridd. Haak 34 —
— Lagmannen Kjellander . . 38 —
— Borgmästaren Holm .... 23 —
— A'sessoren Sjödin .... 40
Lagmannrn Ullberg . . . .45 —
Brukspatronen och Riddaren Lind¬
berg 22 —
— Borgmästaren Norström . . 33 och
<— Brukspatronen Mitander . . 33
Ståndet beslöt härefter, att de 3:ne Herrar
Ledamöter, hvilke, närmast intill de utsedde Ele-
ctorerne, undfått de mesta rösterne, skulle, vid in¬
träffande behof, biträda såsom Suple'anter, och
voro desse:
Herr Grosshandlaren IVinbe rg, hvilken fått
20 roster.
Handelsmannen Edelberg . . 19 samt
— CommerceRådet Krull . . . 10
Herrar Electorer öfverenskommo, att i
morgon sammanträda , för att välja Ledamöter till
Utskotten.
Dan 28 Nov.
6x
Medelst ProtocollsUtdrag af den 26 uti in¬
nevarande månad lemnade Hedervärda Bonde-
Ståndet del af sitt Beslut rörande tryckning af
RiksStåndens Protocoll.
Upplästes och Jades till Handlingarne.
På Herr Talmannens proposition , åtskildes
BorgareStåndec kl. 2 e. m.
In fidem Protocolli
JU. JU. Rosbeck.
Den 29 November.
Plenum klockan 10 f. m.
Herr Rådmannen Lundgren lemnades fö¬
reträde , såsom invald RiksdagsFullmägtig för
Stockholm efter Herr Talmannen, och sedan den
af Hans Excellence JustitieStarsMinistern honom
meddelra IntiidesPollet var uppvisad, samt han
såsom Ledamot blifvit hälsad , intog Herr Råd¬
mannen sin plats i Ståndet.
<52
Den 29 Nov.
Herr Wide b er g, Zach. begärde ordet,
och uppläste följande anförande :
”Sedan foriedne gårdag fråga blifvit väkt om
vidtagande utvägar tili Gotha CanalDisconts As-
signationers snara inlösen, men hvilken blifvit
lagd på bordet, för att framdeles remitteras till
blifvande behörigt Utskott, torde det tillåtas mig
att fasta högtärade Ståndets uppmärksamhet på en
annan omständighet, hvars afhjelpande, efter min
tanka, är af en större eller åtminstone lika stor
vigt, och tillika af den beskaffenhet, att den icke
lärer fordra något Utskotts beredning, då inga
förskott af allmänna medel komma i fråga.
Genom Herrar RancoFullmiigtiges föreskrift
har Götha Canal DiscontDirection i Götheborg
funnit sig hindrad, att i betalning för Lån emot-
taga verkets egna Assignationer och 3 pCtSedlar
annorlunda, lin såsom hypothek j en åtgärd, sorn, i
stället att med fcirä allman nytta , i betydlig moa
ökat förlägenheten och oron bland allmänheten ,
samt till och med gifvit anledning till åtskillige
Lagsökningar emot Directionen. Det skäl för den¬
na föreskrift , som Herrar BancoFullmägtige häm¬
tat af 8 § i tillägget till DiscontKeglementet, lä¬
rer ingen kunna förklara sig, och då Låntagare,
ehvad detta Discontverks öde an må blifva, emot
lagens klara stadgande omöjligen kunna förvä¬
gras att qvitta gäld emot gäld , så hemställer jag
till Högtärade Ståndets pröfning, om icke beslut
genast kunde fattas , att upphäfva denna Herrar
BancoFullmägtiges föreskrift och att inbjuda re-
spective Medstånden, att med BorgareStåndet
Den 29 Nov.
63
förena sig om en gemensam skrifvelse till Herrar
KancoFulimägtige, med förständigande, att genast
icke allenast återkalla oftanämnde föreskrift,
utan äfven tillåta oell ålägga Direcrionen ,
att, vid alla inbetalningar för lån , emottaga så väl
Verkets egna Assignationer som 3 pCtSedlar.
Derigenom skall förlägenheten betydligen min¬
skas och tillika den tördel vinnas, att lånen for¬
tare inbetalas och Discontens utelöpande Sedelbe¬
lopp efter hand minskas.”
Herr Arfvidsson, S. instämde uti hvad
Herr IVideberg anfört, och uppläste vidare
följande Memorial:
’’D3 Rikets Ständers Utskott numera äro nära
sin organisering, får jag, i följd af hvad jag i
går hade äran munteligen anföra till Protöcollet >
nu tillägga följande, sorn jag ödmjukast anhåller
måtte få afgå till det eller de Utskott , respective
Ståndet anser lämpligt, så snart sådant möjligen
låter sig göra.
Den oreda, som Disconternas förlägenhet t
allmänhet vållat, är allmänt bekant, äfvensom det
varit den orsak, som foranledt detta Riksmöte. Ge¬
nom Konungens Nådiga omsorg och Ständernes
biträde, är jag öfvertygad, att sådana mätt och
steg vidtagas, som ej allenast rätta den uppkomna
villan , utan ock lör en framtid förekomma hän¬
delser af denna art; men beredningen af de grun¬
der, som skola stödja sådana beslut, fordra tid, och
den ort och nejd, hvarifrån jag kommer, är e»
medlertid uti en förlägenhet öfver ali beskrifning,
64
Den 29 Nov.
och hvilket fordrar den mest skyndsamma hjelp,
om de skadligaste följder skola förekommas.
Uti Götheborg och trakten deromkring fin¬
nas ej andre mynrrepresentanter, iiu Disconternas
Assignationer pä Banken, och dessa , som hos
allmänheten vunnit ett bestämdt förtroende , ej
allenast genom allmänna bruket man och man mel¬
lan, uran ock genom de påbud, som emanerat
om deras antagande i Kronoutskylder, Tullgälder,
och andra publika skulders liqviderande , hafva
från orten utträngt allt Bancomynt, och pä en
gång är således allt mynt försvunnit. Vid en
årstid, då hvar och en behöfver fot se sig med årets
förnödenheter, och under hvilken den minst för-
mögne förvandlar sin sista skärf att skaffa sig oell
sm famille det högst oumbärliga , bör man haf¬
va varit åsyna vittne till den bestörtning, som be-
mäktigat sig en hvar, vid föreställningen, att dessa
med tusende bekymmer förtjenta papper skulle
på en gång förlora hela sitt värde. Mången har
redan ansett sig böra genom en hastig förvand¬
ling med en snar förlust freda sig från en to¬
tal , och mängden faller snart ett off r för agio-
teurer, om ej Höglofl. Ständerna, genom ett pre-
liminairt beslut, genast foga anstalt om Assignationer-
nas inlösning Det är om Respectiva Ståndets medgif.
vande till denna min proposition samt benägna
forord hos Respective MedSrånden , jag ödmjuke¬
ligen anhåller , äfvensom om Respective Ståndets
underdåniga supplik hos Kongl. Majit , att detta
önskade beslut måtte få åtföljas af nådig tillåtelse,
att
Den 29 Nov.
att na genast med Disconternes Assignationer få
afbörda de för i år debiterade Kronouiskylderne.
Dessa angelägna ärender recommenderas
slutligen ocb ännu en gång , till der Resp. Stån¬
dets benägna och skyndsamma handläggning.”
Härmed instämde Hr Wideberg oell Hr
Leff ler.
Herr Cederborg, S. ÅT. T. åberopade, i
anseende till forlägenheten uti al manna pennin-
gerörelsen , hvad lian till gårdagens promcoll an¬
fört j och då inga orsaker till CanalDiscontens
förhållande att icke emottaga egna Assignationer,
blifvit uppgifna , blir det ofelbart ett angeläget å-
liggande, att utan dröjsmål, men efter behörig prof¬
ning, söka åstadkomma de rättelser eller förändrin¬
gar, som i dessa hänseenden äro nödige.
Herr Ed elberg, L. L. ansåg vådligt att
ingå i några preliminaira beslut uti ett ämne, hvil¬
ket icke , på sätt Riksdagsordningen föreskrifver,
blifvit af vedetbörligt Utskott graiiskadt och till öf¬
verläggning beredt.
Herr Schwan, H. Niel,: D t kunde vara
öfverflödigt att belasta Protocoilet med något an¬
förande uti nu ifrågavarande ämne , enär detsam¬
ma, i alla fall , icke kan till något afgörande fö¬
rekomma , innan vederbörligt Ufskott , i anled¬
ning af erhållande Remiss på de gjorda motio¬
ner, med utlåtande inkommer; men då jag he*
Borg. St. Fröt. N:o 9. 10.
66
Den 29 Nov.
dras af det förtroende, atr pä Välfcfl. Borgare-
Ståndets vägnar vara bland Ledamöterne uri Rik¬
sens Ständers tillförordnade Styrelse af BancoVer-
ket, och Fullmäktige der erhållit det bekymmer¬
samma uppdrager, att i visst hänseende med Di*
sconterne taga befattning; så anser jag mig för¬
bunden upplysningsvis namna: att BancoVerkets
administration icke kunnat förhålla sig annorlun¬
da, än nu skett, på den mellantid, som uppkom¬
mit ifrån det yppade obeståndet till Riksens
Stånders Sammankomst 5 enar ett annat förhållan¬
de endast kunnat leda derhän, att någon del af
Assignationers och 3 pCtSedlars innehafvare blif¬
vit till full valeur betåckte, under det andre dere¬
mot blifvit lemnade utan liqvid för lika beskaf¬
fade Documenter. Eller hvad större rätt liar
vål innehafvare af CanalSedlar, hvilke häfta för
Skulder i Disconten, art kunna dem till sitt hela
belopp använda , än de personer hafva till en
motsvarande full liqvid , som icke äga någon så
beskaffad skuld att sig afbörda, eller kunna de
sistnämnde icke göra enahanda anspråk, att dessa
Papper bora honoreras? Genom den nu ad in¬
terim vidtagne författningen, år hvarje innehaf¬
vare af 3 pCtSedlar bibehållen vid lika rättighe¬
ter, hvilket tvifvelsutan år det billigaste, enar
ingen af dem kan frånkånnas att lika dela förlu-
sterne, örn några sådana på detta mynt skulle
inträffa. Hade det varit billigt att tillåta annan
åtgärd, än att såsom hypotek emottaga invisningar
och obligationer, da Discontinråtrningen ge¬
nom sin bristande förmåga att contanrera satt
sig i samma ställning, som vore den Banquerotte?
Den ene hade ju då kunnat gynnas på den an¬
Den 29 Nov.
67
dres bekostnad, och den till Disconten skyldige
hade liksom njutit en förmånsrätt, hvartill han
icke varit berättigad.
Utur denna synpunct anhåller jag, att Banco-
Fullmäktiges ifrågavarande åtgärder måtte betrak¬
tas.
Herr IF estin, Jag har eck den äran
att vaia Ledamot af BancoFörvaltningen, och har
deltagit i mången bekymmersam öfverläggning
derstädes. Till hvad en annan Ledamot nyss an¬
fort , vill jag blott lägga den ytterligare anmärk¬
ning, att vi icke sitta i Banken för någon viss
Ort eller Stad , utan på hela Ståndets vägnar,
och skulle äfven deraf kunna hämta en förökad
anledning att fästa uppmärksamheten vid ingen
ting annat, än den allmänna skyldigheten att en¬
dast ingå i sådana åtgärder, som bereda alla In¬
nehafvare af DiscontAssignationer eller 3 pCt-
Sedlar en lika rättighet till skadeslöshållande.
Emot en sådan princip skulle det vara stridande,
om man i Discomliqvider förhjelpte några hun¬
drade personer till full valuta, men icke seder¬
mera kunde honorera de hos andra resterande
förbindelser. Ändamålet till underlättnad för
dem, som i Disconterne äro skyldige, tycks emed¬
lertid vara vunnet, enar Assignationer och 3 pCtSed-
lar blifva såsom hypoteker emottagne , och alla lag¬
sökningar för bristande liqvider såmedelst inställas.
Herr Fredin, A. instämde uti hvad Hrr
Sch wan och IVestin nu anfort.
Den 29 Nov.
Herr Ekelund, JU. L. Uran att någon
ting nu erinra vid de försigtighetsmått Herrar
BancoFullmäktige vidtagit, för att bibehålla Inne-
hafvarne af DiscontSedlar vid lika rättigheter till
Jiqvids ernående , så att ingen numera ma i den
delen vara båttre lottad än en annan 5 föranlåics
jag dock till en förfrågan, om det verkligen
varit nödvändigt , att låta i Banken öfverkorssa
och med Cassarions-påskrifc forse de DiscontAs*
signationer, som derstädes blifvit presenterade,
då Innehafvarne såmedelst blifvit satte utur till¬
fälle, att kunna de på sådant sått medfarne Do-
cumenter till beläning använda eller i några slags
liqvider begagna? En Assignation som ej är god,
protesteras vanligen, men den öfverkorssas icke,
hvilket vore otjeniigt, då den skall nyttjas i re-
tour mot utgifvaren; åtminstone hade allmän¬
heten bordt genom tidningarne averteras om den
åtgärd, som i anseende till öfverkorssningen blif¬
vit vidtagen, på det att en och hvar kunnat und¬
gå att blottställa sig för en så beskaffad åtgärd i
Riksens Ständers Bank.
Hetr Schwan H. N. upplyste, att den
skedde ofverkorssningen vore en följd af de gam¬
la BancoFörfattningarnes bestämda föreskrifter,
och hvilka af BancoBetjeningen följas, utan att
af dem några särskilta förfrågningar göras. In¬
gen insättning, vare sig af Transportsedlar eller
Assignationer, får vid luckan emottagas, utan att
genast öfverkorssas. Deras antagande beror sedan
af andre Personers granskning. Ert anslag hade
ock sedermera, till underrättelse om Fondens o-
förmögenhsMtr infria ifrågavarande DiscontAssig*
Den 29 Nov.
69
nationer, blifvit gjordt, och hvarigenom således
insättningarne och den med dem förenade öfver-
korssningcn kunnat undvikas. För öfrigt är det
just den i Banken skedda öfverkorsning och
Cassations-påskrift, som bevisar Innehafvarens rått,
att om ersättning vända sig till Assignanten.
Herr Ekelund förklarade, att efter den så¬
lunda erhållna upplysning , han för det närvarande
ej hade något ytterligare att för egen del an¬
märka.
Herr Settervall anförde, att frågan om
ofverkotssningen äfven nyligen varit ventilerad
hos Revisorerne, men att densamma, hvilken dess¬
utom medför rättigheten att fordra ranta från den
dagen, icke sker öfver Namnskriften, utan på
Sedelns venstra sida , så att alltid de underskrifne
namnen åro bibehåll ne , och sådant innefattar en
åtgärd , som vederbörande Tjenstemän i stöd af
BancoFörfattningarne icke kunna undgå art lem¬
na , enar en sådan invisning i Banken presente¬
ras, till hvars inlösen icke motsvarande Fond
finnes.
Herr Norström yttrade, att i en tid, då
ett så gängse mynt som DiscontSedlarne , genom
sitt hastiga upphörande att vara användbart i all¬
männa rörelsen , åstadkommit en så betydlig vil¬
lervalla, hvilken ofelbart blifvit mycket ökad der¬
af , att desse Disconter ej såsom betalning af skul¬
der emottagit sine egne förut urgifne Sedlar, det
likväl synes vara en gällande anledning till mil¬
dring, och att ett Promotorial i sådant hänseende
70
Den 29 No v.
borde meddelas, på det en gäldenär, som kunde
betala med Discontverkets egna Asignationer, om
de voro duglige , icke må belastas på ett fårfal¬
let Lån med 12 procents ränra, under den tid
han behöfver, för att skaffa sig ett annat och
redbarare mynt.
Herr Schwan, H. N. Af BankoFullmagtige
lärer ej kunna i denna del begåras någon annan
föreskrift , än den som redan blifvit vidtagen ,
nemligen att emottaga DiscontSedlarne såsom ett
Depositum, och såmedelst, utan lagsökningskraf ,
lemna Gäldenären rådrum att uppgöra liqviden.
Herr IVide berg nnmårkte, att det vore be¬
tungande , vara nödsakad lemna både Revers
och sådant Hypotek till Disconten , som för pen¬
ningar borde erkånnas , utan att skulden derige¬
nom anda ansåges vara qvitrad.
Herr Baser anförde, att om det verkli¬
gen varit BancoFullmäkriges föreskrift , att såsom
Hypotek DiscontSedlar borde emottagas och tills
vidare erkånnas, så har denna föreskrift icke blif¬
vit uti Malmo efterlefvad. Val, att till en början
sådant kungjordes, men sedermera förklarades,
att inga så beskaffade sedlar vidare kunde emot¬
tagas. Visst är, att en mångd personer blifvit
med lagsökningar öfverraskade, och att det vore
högst nödigt, att nya Ordres med största skynd¬
samhet dit expedierades, så att 3 pCiSedlar kun¬
de derstädes såsom Hypoteker blifva anvåndbare,
hvarigenom mångens förlägenhet ofelbart mycket
skulle kunna lindras.
Den 29 Nov.
7i
Herr Sch w a 11, H. N. upplyste, att inga
sådana föreskrifter för Malmo voro gällande,
som kunde hindra Directionen, att, såsom Hypo¬
tek för bristande liqvid, emottaga 3 pCtSedlar
eller Verkets egna Assignationer, dock med un¬
dantag för sådana DiscontHyporeker, sorn blifvit
till Bankens enskilda säkerhet seqvestrerade.
Herr Noréus yttrade, i anledning af
hvad under Discourserne blifvit anmäldt och upp¬
lyst , angående den i Riksens Ständers Bank öf-
liga suddning af de nu för tiden gängse Discont-
Assignationer: att då Bankens åtgäid i denna del
med Reglementernas föreskrift ofverensstämmer ,
blott den önskan återstår , att allmänheten under¬
rättas om nödvändigheten och rätta betydelsen
deraf , helst de fleste Innehafvare af sådane Assig-
nationer icke äro i tillfälle att kånna innehållet
af BancoFörfatrningarne , men naturligtvis, i sak¬
nad af denna kännedom, skola draga obehagliga
och oroande slutsatser af hvad som vederfares
det mynt de på god tro och med så mycken
authoruation emottag it.
Herr Settervall ansåg, att den nu ven¬
tilerade frågan alarmerade Ståndet mer än den
verkligen förtjenar , helst Executorn ej lärer kun¬
na i laglig väg ålägga betalning af Discontlån i
annat mynt, än man det erhållit, hvadan den, som
dermed vore försedd, ingen ansträngning hade att
befara.
Herr IVideberg: Men om han icke full¬
gör Directioncus önskan att.Jemna DiscontSedlsr-
72
Den 39 Nov.
na blott såsom ett ytterligare Hypotek, och Lånet
således forblifver oomsatt , så blottställer han sig
för 12 procents-rån a.
Herr Schwan H N. Bar.coFuilmäktige
hafva endast sagt, att brafver och räntan borde
upphora, och det iir BancoUtskottet öppet att än¬
dra, hvad Fullmägtige ad interim ansett sig böra
förordna. H >de saken blifvit tagen på en annan
sida, och BancoFulImäktige låtit liqvider med
Di .'contsedlar fortsättas, så ville jag väl fråga,
hvad fölgden bliivir , enär Fonden sed.rmera fun-
r.its otillräcklig att slutligen svara emot alla sina
förbindelser? Huru skulle väl BancoFullmäktige
kunnat försvara en sådan åtgärd, då deras pligt,
såsom väktare af allmän och enskild säkerhet, icke
kunnat medgifva att tillåta ed liqvidationssätt,
hvilket icke kunde komma alle, uran endast någre
fordringsägare tillgodo? HancoFullmäktige halva
en sträng Instruction och icke kan man säga
att hvad, som i detta fall i anseende till Discont-
sedlarna inträffar, alarmerar Crediten för ett Di¬
scont Verk , som i den delen icke äger något vi¬
dare att förlora.
Herr Eckhoff yrkade, i anseende till de
väckta motioner, att tiden ej nu måtte uppptagas
med öfverläggningar, såsom varande alltför tidigt,
innan vedetbörligt Utskott meddelat dess betän¬
kande i ämnet, helst ändock ingen ting i Ståndet
kati preliminariter afgöras.
Herr Limnelius'. Jag finner denna venti¬
lationen vara alltför tidig , innan vederbörligt Ut¬
Den 29 Nov.
73
skott får bereda och pröfva den uppstådda fra«
gan , samt får del af alla sådana handlingar , hvil¬
ka upplysa ämnet. Det vöre likväl nyttigt, om
en Kungörelse kunde utkomma, som anbefaller,
att inom viss tid å olika orter alla Discontsed-
Jar, som ännu äro utelöpande , borde uppvisas och
antecknas. — Tilläfventyrs är deras antal större
an man vet och förmodar: — många torde ock
vara fal ka, och någon visshet om Fonden, i för¬
hållande till Fondens förbindelser , torde man svår¬
ligen på annat sätt kunna ernå.
Herr Kjellander: klin mening är inga¬
lunda, att under denna discussion väcka nya äm¬
nen , men jag kan ej underlåta nämna min öf¬
vertygelse , att hvad BancoFuilmäktige, emot all¬
männa Lagens stadgande i UtsökningsBalken, hvar¬
est det (iliåtes, rut gäld må emot gäld qvitras, till¬
äfventyrs förordnat, mäste blifva en åtgärd utan
verkan, såsom saknande all laglig grund.
Herr Örnberg: Jag värderar dessa discus-
sioner, såsom upplysande för min enskilda del;
men jag finner dem alldeles öfverllödiga i och för
saken, hvilken måste på ett med Riksdagsord¬
ningen öfverensstämmande sätt beredas , innan den
till allmänt afgörande kan företagas. Detta ålig¬
gande kommer att uppdragas det blifvande Banco-
Utskottet, hvilket äfven äger att tillgå Revisorer-
nes aflåtna Berättelse. Jag uppskjuter alltså, till
framdeles , att yttra mig i hufvudsaken.
Härmed förenade sig Herr Plank.
O
74
Den 29 Nov.
Herr Westin-, Då den frågan blifvit något
omrörd, angående rättigheien att gäld emot gäld
qvitta, anhåller jag att fä föra de Ståndets Le¬
damöter tili minnes , sorn sig i denna del yt¬
trat, att villkoret för all qvittning bör vara,
att ingen brist på någondera sidan skall inträffa.
Men äro nu Discontsedlarna af den beskaffenhet,
att de verkligen komma att gälla eller realiseras
för hvad de äro tecknade? — Vete vi ännu de¬
ras rätta värde och valeur? Kunne vi hiir pä stå¬
ende fot afgöra , hvad som kommer att brista ,
och bore vi då afgöra något örn qvittning? —
Jag medgifver gerna, att det för mången kan vara
obehagligt att för det närvarande icke hafva något
väsendtligare gagn af sina förvärfvade Discontsed-
lar, än att, i stallet för en påräknad Fond till be¬
talning, endast kunna gagna dem till hypotek
för bristande betalning 5 men ändå obehagligare är
det, att sådane Disconter en gång kommit i Ri¬
ket, af hvilka producten blifvit ett oanvändbart
mynt , villervalla och förluster. Emedlertid bör
ingen bedomina BancoFullmäktiges åtgärder, in¬
nan de genom BancoUfiskottet blifvit först gran¬
skade , och verkliga förhållandet blifvit på behö¬
rig väg framståidr. Jag smickrar ling, att man
slutligen skall finna, det Fullmäktige icke på an¬
nat sätt, än som nu verkställdt är, kunnat under¬
lätta bekymren, och att man, i anseende lill de
klander som nu anföras, sedermera skall blifva
af en annan tanka, hvilken emedlertid Riksens
Ständers Revisorer redan yttrat.
Herr Cederborg'. Hvad jag anfört, har icke
innefattat något klander af BancoFullmäktiges
Den 29 Nov.
75
åtgärder, dem hvarken jag, eller ännu mindre
allmänheten förut känt, utan formodat vara en
egenmäktig åtgärd af CanålDisconten; jag har en¬
dast ansett mig böra så fort sorn möjligt yppa
de olägenheter, hvilka inträffat 1 den ort, hvar¬
ifrån jag kommer, genom den af Discontsedlarna
derstädes förorsakade stagnation, och jag härmed
ganska månge delat den öfvertygelse, att en snar
förändring och dertill lämplige föreskrifter ärö
af nöden.
Herr Winberg ansåg, att då den yttrande
rätt, som 49 §. i Riksdagsordningen hvarje Stånds-
Ledamot tillägger, nu blifvit begagnad, samma
yttranden äfven borde den blifvande Remissen till
Utskottet åtfölja.
Härefter bifölls Herr Talmannens derom
gjorda proposition , att hela motionen skulle an¬
ses vara på bordet hvilande , och de i ämnet upp¬
låste Memorialer till Remiss förekomma, sedan
Utskottsvalen blifvit af alla Stånden verkställde.
Som, enligt hvad gårdagens Protocol! upply¬
ser) den då till MedStånden afsända Deputation
endast haft företräde hos Höglofl. Ridderskapet
och Adeln; så afgick nu Herr Limnelius, jemte
Deputerade, att hos Hogvördiga PresteStåndet och
Hedervärda BondeStåndet föredraga BorgareStån-
dets inbjudning, att uti den föreslagna Tacksä-
gelseAdressen deltaga.
Den 29 Nov.
Inlemnades och upplästes följande Val-Pro-
tocoll:
.”År 1817 den 29 November sammanträdde
BorgareStåndets Herrar Electorer, klockan 5
till Tio förmiddagen , och valde till Leda¬
möter
Uti Constitutions. Utskottet t
Herr vice Talmannen, StadsMajoren och Ridda¬
ren Westin.
Herr AdvocatFiscalen Falkman.
Herr Borgmästaren Lindqvist.
Herr Lagmannen Kjellander.
Herr Assessoren t?/' 6 di n.
Herr Lagmannen Ullberg.
Uti Stats-Utskottet:
Herr Directeuren, Commcndeuren och Riddaren
Schwan.
Herr Grosshandlaren och Brukspatronen Eke¬
lund.
Herr Grosshandlaren Arfvidsson.
Herr Grosshandlaren Eckhoff.
Herr Lagmannen och Riddaren Noreus.
Herr Grosshandlaren Winberg.
Herr Brukspatronen Hulphers.
Herr Borgmästaren Ekstrand.
Herr Borgmästaren No r st r 0 m.
Uti Bevillnings - Utskottet:
Herr StadsMajoren Limnelius.
Dan 28 Nov.
77
Herr Handelsmannen Linstrom.
Herr Åldermannen Lund.
Herr Segelsommaren Leffler.
Herr Handelsmannen Bager.
Herr Handelsmannen Edelberg.
H err Handelsmannen Thunell.
Herr Rådmannen Fog elmar k.
Herr Bergmästaren Ornberg.
Herr Rådmannen Hell str örn.
Herr Handelsmannen Sjostedt.
Herr Brukspatronen och Riddaren Lindberg.
Uti Banco-Utskottet.
Herr Rådmannen Lundgren.
Herr Grosshandlaren Settervall.
Herr Grosshandlaren Wideberg.
Herr ÖfverDirecteuren Schwan.
Herr CommerceRådet Cronius.
Herr CommerceRådet och Riddaren Haak.
Herr Borgmästaren Holm.
Herr CommerceRådet Krull.
Herr Brukspatronen Mit ander.
Uti Lag.Utskottet.
Herr AdvocatFiscalen Cramér.
Herr Borgmästaren Alin.
Herr Lagmannen Palmborg.
Herr Borgmästaren Björkman.
Uti Allmänna Besvärs- och Ekonomie
Utskottet.
Herr Rådmannaa Fredi71.
78
Den 29 Nov.
Herr Fabriqueuren Ebel.
Herr Åldermannen Littke.
Herr Rådmannen Schram.
Herr Brukspatronen och Riddaren Malmberg.
Herr Borgmästaren Linde.
Herr Bagaren Faur eli.
Herr Borgmästaren Hök.
Herr Assessoren Planck,
Herr Rådmannen Schotte.
Herr Radmannen Zett cr be%rg.
Herr Borgmästaren Eneroth.
Uti Expeditions-Utskottet.
Herr Häradshöfdingen Nyberg.
Herr Lagmannen Kjellander.
Herr Borgmästaren Ceder bor g.
Uti Borgare - Ståndets Canzlie Utskott
Herr StadsMajoren Limnelius.
Herr Handelsmannen Bolin.
Herr Handelsmannen Forssell.
Stockholm ut supra.
In fidem Protocolli.
M. M. Rosbeck
Den 29 Nov.
79
HerrStadsMajoren Limnelius åtetkom nied
Deputationen, och anmälte MedStändens vänliga
hälsning, samt att Högvördiga PresteStåndet ge-
nast förklarat sig med all möjlig glädje och till-
fredställelse vara beredvilligt, att i den föreslagna
TacksägelseAdressen deltaga.
Herr Talmannen och Ståndet åtskilldes kl. 12.
In fidem
Carl Magn. Robsahm.
Den 2 December.
Plenum kl. ix f. m.
Protocollerne för den 26, 27, 28 och 29
nåstlidne November justerades, och efter slutad
justering af Protocollet för sistberorde dag, hem-
stälde Herr Schwan H. N., om icke de uti
Vallofl. BorgareStåndet den 28 och 29 Novem¬
ber ingifna Memorialer, rörande inlösen af de
privata DiscontVerkens Assignationer och Obliga¬
tioner, tillika med allt hvad i sammanhang der¬
med sistnämnde tvenne dagar blifvit munteligen
yttradt, kunde remitteras till de nu organiserade
go
Den a Dec.
Stats- och BancoUtskotten, för att derstädes till vi-
dare åtgärd förekomma.
Herr Biger L jt. feck , på sin begäran,
uppläsa ett så lydande Dictamen:
”Sedan numera Ledamöter för Utskotten blif¬
vit valde och tiden lärer således vara för han¬
den , att tili vederbörande Utskott remittera Herr
Lagmannen Kjellander t och Hr Grosshandlanden
Wideberg i på bordet lagda Memorialer, angåen¬
de dels vidtagande af snara matt och steg för
att åter satta i omlopp Götha-Canal Disconts-As-
signarioner, dels ock föreslagne föreskrifter för
Directionen af samma Discont, att, vid liqviderande
af Discontens fordringar, i afbetalning emottaga
dess egna Assignationer på Banken, — anhåller
jag, att vid de förslag, som de-sa Memorialer
innefatta, få göra det tillägg, att innehafvare af
Malmo BancoDiscontsAssignationer måtte i alla af-
seenden tillgodonjuta samma förmåner, som af be-
mälte Herrar påyrkas för innehafvare af Götha-
Canal DiscontVerks lika beskaffade anvisningar.
DI båda dessa Verk blifvit grundade i iöljd af
Konungs och Ständers Beslut, hafva de ågt och
bordt åga ttt lika förtroende af Allmänheten. Hu¬
ru skulle der då kunna förenas med billighet och
rättvisa, att utesluta innebafvarne af den ena Discon¬
tens Assignationer eller Obligationer från förmå¬
ner, som tillädes dem, b vilke blifvit ågare af den
andras lika beskaffade Myntrepresentativer? En
sådan skiljaktighet i behandlingen af liKa berätti¬
gade Medborgare kunde visserligen icke rättfär¬
Den 2 Dec.
digas af den enda omständighet, att Gotha Canal
DiscöqtsAssignationer , i följd af allman Författ¬
ning, fikt i Kronouppbörden emottagas, i synner-
het da det är gifvet, att äfven Malmo Disconts
Assignationer blifvit i all publik uppbörd lika
med Rikets gångbara mynt ansedde, åtminstone
inom Malmohus Län.
Herr IF idel er (tu motion synes mig till
sina grunder så öfverensstämmande med lag och
billighet, att jag finner ali anledning, att i afse¬
ende pl Malmo DiscontVerk anhålla om en så¬
dan föreskrift för Direcrionen, som den Herr Wi¬
deberg föreslagit for Styrelsen af Gotha Canal
Discontj men om, emot förmodan', ett sådant
stadgande icke för det närvarande skulle kunna
beviljas, anhåller jag, att de, som undfått Lån i
Malmo Discont, utan undantag må äga lika rått
med Låntagare i Gotha Canal DiscontVerk, att
med Discontens egna Obligationer eller Assigna-
tioner i så måtto liqvidera sina förfallna Lån,
att desse Myntrepresentativer emottagas såsom hy-
pothek för betalningen, och att all rånteberåkning
måtte förfalla ifrån den dag sådane intcrimsli-
qvider ske, intill dess Lantagarnc, till följe a£
Riksens Hoglofl. Ständers framdeles blifvande Be¬
slut, antingen förklaras berättigade , att i utvex¬
ling emot de erhållne interimsqvittencerne deras
Reversaler återfå, eller ock anses skyldige deras
hypothek jemte Reversalerne med Rikets gångba¬
ra Mynt (Banco- eder RiksgäldsSedlar) återlösa.
Härmed förenade sig Herr Falkman,
H. A.
Borg. St. Prot. N:o ir« 12.
§2
Den 2 Dec.
Herr Ebet, Fritz uppläste följande an<*
förande:
”Sedan jag med uppmärksamhet afhört det
ena med det andra, som af det Vallofliga Stän¬
ders Herrar Ledamöter blifvit yttrade i frågan om
förvaltningen af Malmö Discont, kan jag för
min enskilda del ej underlåta att hembära de si¬
ste Herrar Revisorer den aktningsfullaste tack¬
sägelse för den ihärdiga accuratess och utmärkta
redighet, hvarmed de nagelfarit den olycksaliga,
för att ej såga straffbara , förvaltningen af detta
förstorande Verk. Om en lika uppmärksamhet
och ett lika patriotiskt nit för det allmänna bästa
hade lifvat de föregående, skulle troligen denna
oerhörda villervalla af böjts, och månges oskyl¬
diga lidande förekommits. Jag hemställer för
öfrigt till det Vallöf!. Ståndets mogna och upp¬
lysta ompröfvande, om vi åtminstone icke, genom
detta förderfliga maniement, böra hämta den häl¬
sosamma, ehuru dyrköpta lärdom, att för en
framtid noga taga oss till vära för dylika egen¬
mäktiga Bolag, och framför allt, aldrig tillåta, att
de af allmänna medel understödjas.
Vid sidan af vår Milde och Välgörande Ko¬
nung, vakar Dess kraftfulle, driftige och af Skan¬
dinaviens Folk med så fulla skål ålskade Son;
Desse vare vördade Herrar hafva gifvit oss de
största prof af de största uppoffringar, men
visligen hafva dessa uppoffringar blifvit gjor¬
da endast för det allmänna basta och till
lättande af lidande undersåtares behofver. Oss
tillkommer , att i vår lilla mon efterfölja
så lysande efterdömenj föraktad af sine med bor¬
Den 2 Dec. 83
gare vore ock hvar och en Svensk Man, som
tvekar att gifva allt hvad han förmår, då Fäder¬
neslandets sjelfbestånd, båsta och nytta det for¬
drar. Men icke böra våra uppoffringar slösas på
ovardiga föremål; och i intet afseende kan Malmö
Discont aga rätt till vår Gassa eller vårt bisprin¬
gande,
Min oförgripliga ranka är och blifver, att
Rikets Ständer med Malmo DiscontVerk icke haf¬
va något att befatta. Det år ett enskildt Bolag,
likt det gamla Ostindiska Compagniet, och jag
frågar: skulle det icke förefalla Svea Inbyggare
löjligt förvånande, om Kejsaren i China af deni
äskade betalning för hvad ett Compagnie, det de
aldrig garanterat, borgat och icke kunnat betala?
Detta Verk har dessutom , genom den beqväma
och låtta penningetillgång det erbjudit', pa ett
nästan oberäkneligt sått skadat både Seder och
Land. En oloflig vinningslystnad har åggat lätt¬
jan och öfverflödet tiil skadliga företag. Med
lanta peningar har mari köpt Jord, deti man icke
förstått sköta, mindre odla. Landet har troligen,
till den arbetande och fabrikerande Medborga¬
rens krossande förlust, genom äfven detta Verks
Låne-Speculanter, blifvit ofversvämmadt af Arack,
Rumm, Vin, Caffe, Socker och de finaste tyger,
hvaraf ofta en enda dock dragit vårdet af xo
Skepp:d Jern utur Landet 3 och detta Verks grof¬
va förluster äro så mycket obegripligare, som
det i många år till dess Actieägare utbetalt run-
deliga procent.
Må således detta Bolag med görligaste första
84
Den 2 Dec.
utfärda en allmin Proclama till 6 veckor inom,
och 3 mlnader utom Riket; ty det är at befara,
att dess Creditorer finnas i flera Länder. Men
må Staten icke blifva belastad med dess enskilda
skulder; utan må, med ett ord, detta Bolag reda
sig, bäst det gitter och kan.
Skulle, emot min förmodan och önskan, den¬
na min proposition icke vinna det Vallöf!, Stån¬
dets bifall, anhåller jag ödmjukeligen, att denna
min fasta öfvertygelse ma åtminstone för min en¬
skilda räkning ordagrannt intagas uti Protocollet,
pa det mig framdeles af mine Medborgare må
lemnäs det vittnesbörd , att jag gjort hvad jag
kunnat, för att bevara mitt Fädernesland från ska¬
da och förlust.”
Herr Edelberg, L. L. yttrade: Uti hvad
Herr Ebel nu-anfort rörande Malmö Discont,
förenar jag mig i så måtto, att jag anser nödigt,
det samtlige de private DiscontVerken måtte ut¬
färda Proclama. på det med visshet må kunna
beräknas dessa Verks circulerande belopp af mynt-
representativer; men min tanka är likväl alldeles
icke, att dessa Verk skola bringas till cession, e-
medan en så olycklig belägenhet för DiscontVer¬
ken skulle otvifvelaktig! medföra betydande för¬
luster för innchafvame af nyssnämnde representa¬
tiva mynt, hvilket naturligtvis skulle genom den
hos Innehafvarne deraf, förmedelst ett sådant
steg , uppkommande fruktan , nedtvingas till det
aldralågsta pris.
Herr Settervall, Nils önskade, att i
Den 2 Dec.
85
händelse ännu någre andre af Ståndets Herrar Le¬
damöter vilie yttra sig uti den sak, hvarom de
upplästa Memorialerne handlade, sådant nu ge¬
nast måne ske , så att allt, hvad uti detta amne
blefve andraget, kunde på cn gång varda till be¬
höriga Utskott remitterådt ; och upplystes harvid,
det något vidare nu icke vore att uti förevarande
mål anföra.
Herr Talmannen proponerade, att de angå¬
ende Götha Canal och Malmö DiscontVerks Obli¬
gationers och Assignationers emottagande och in¬
lösen, så val den 28 och 29 sistlidne November,
som denna dag ingifna Memorialer , tillika med
de af åtskilligc Ståndets Ledamöter till Protocollct
förstnämnde tvenne dagar gjorda muntliga anfö¬
randen måtte i ett sammanhang till Stats- och
BancoUtskotten remitteras; hvilket Ståndet en¬
hål ligt biföll, och hvarom ProtocollsUtdrag nu
genast uppsattes, samt efter någon stund juste¬
rades.
De till BorgareStåndet ankomna Protocolls¬
Utdrag i:o från Högvördiga PresteStåndet, af d.
26 sistlidne November, rörande tryckning af
RiksStandens Protocoll; samt af d. 29 uti samma
månad, i anledning af den utaf BorgareStåndet
foreslagne underdåniga TacksägelseAaress till Hans
Majit Konungen och Deras Kongl. Högherer Kron»
Prinsen och Hertigen af Södermanland; och 2:0
från Hedcrvårda BondeStåndet , af den 1 uti in¬
nevarande månad, angående sistberörde ämne,
blefvo nu upplåste och derefter lagde på Bordet.
86
Den 2 Dec.
Riksens Hoglofl. Ständers för deltagande i
OfverRevisionen af KrigsRakenskaperne utsedde
Herrar Deputerades Berättelse, rörande så väl
I8og och 1809 sorn Igro och sednare årens
Krigsredogorelse och RevisionsVerk, blef likaledes
uppläst och på Bordet lagd.
Den EmbetsBerätteise , som Riksens Stånders
Justitieombudsman , Commendeuren af Kongl.
Maj:ts WasaOrden med Srora Korset, Friherre
L■ A. Mannerheim afgifvit, blef nu föredra¬
gen och lagd på Bordet, på det att hvar och en af
Ståndets Herrar Ledamöter, som det åstundade ,
skulle äga tillfälle att af samma Berättelse och
de dervid bilagde Handlingar taga en närmare
kännedom. Och hade Herr Frihet ren och Justi¬
tieombudsmannen tillika till Vallöf!. Eorgare-
Ståndet insändt II särskilda Kongl. Majus Nå¬
diga Resolutioner uppå atskillige af BorgareStån-
det och Stådernes Fulimågtige gjorda uuderdåni-
ga ansökningar, nemligen 1:0 af Ståndet, genom
Dess Talman, vid IS09 och 1810 årens Riks¬
dag, om Nådig åtgärd till afhjelpande af atskilli¬
ge ofverklagade missbruk , som skola uppkommit
vid tillämpning af särskilda Forfattningar , hvar¬
igenom Allmogen blifvit i Nåder förunnad rät¬
tighet till försäljning inom Riket af egen och
grannars hemmansafvel j 2:o af RiksdagsFullmäg-
tigen för Falkenbergs Stad, vid samma Riksdag,
angående sokt seglationsråttighet för nämnde
Stad; 3:0 af Fullmägtigen för Wadstena, om
tillstånd för .staden att begagna atskillige nu
mera indragne marknaden 4:0 af Hjo Stads
RiksdagsFu!Imägtig , rörande återställande af en
indragen Landtmrrknad vid Hemmanet Rinka-
blicken ; 5:0 af BorgareStåndet, vid igia års
Riksdag, i anledning af Fahlu Bergslags anhållan,
atr genom uttryckligt stadgande varda berättigadt
till deltagande i de årliga Markegångs-sätrningar-
ne; 6:0 af Fullmågtigen för Wimmerby Stad,
om erhållande af en ny årlig Marknad vid Wir¬
serum; 7:0 af Fullmågtigen för Skenninge, rö¬
rande återupplifvande af en indragen marknad
derstädes, samt beviljande af tvenne nya Landr-
marknader i Malexanders Socken; 8:0 af Full-
mågtige för Städerne Hudiksvall, Söderhamn och
Sundsvall, vid 1810 års Urtima Riksdag, om
utvidgade rättigheter för fiskande Borgerskapet i
nämnde Stader, till strömmingsfiskets idkande;
9:0 af Fullmågtigen för Staden Gefle, å Skepps-
Rederiernes derstädes vägnar , om tillåtelse för de
fartyg från nyssnämnde stad, som ifrån första
sommar-resan hem anländt och å nyo åmnade af¬
segla , att till Stora SjöruiisRätten vid clarerin-
gen få på en gång erlägga alla tor erhållande af
Turkiska Sjöpass och SkeppsDocumenter, afven
i och för andra resan, fastställde algifter till Kgl.
Maj:t och Kronan samt ConvoyCommissariatet;
10:0 af Borga^eStåndet, vid sistlidne Riksdag, om
Stapelstadsrått för Staden Gallstad; samt 11:0 af
Riksdagsfullmågtige, vid samma Riksdag, för Stä¬
derne Nyköping, Strengnäs, Trosa och Marie¬
fred, angående återupplifvande af en indragen
marknad vid Önnersta, flyttning af terminen för
den så kallade Samrings Marknaden i Strengnäs,
samt art, m<ed minskning uti tiden för sistnämn¬
de Marknad , en indragen Marknad vid midsom¬
maren uti bemälce Stad måtte återställas.
Alla dessa Kongl. Resolutioner upplåstes och
skftlle öfverlemnas tili Ståndets CanzlieDirection,
för art genom dess försorg blifva vederbörande
tiilstlllde.
Herr Leff fler, E. M. begärde ordet och
uppläste ett så lydande Memorial:
''Ehuru Rikets Stander blifvit till detta Riks¬
möte egentligen kallade, för att i ordning bringa
penningeverket, som i vissa delar råkat uti oreda,
och denna åtgärd fordrar skyndsamhet, tid och
mogen öfverläggning, har jag dock , enligt min
öfvertygelse, ej kunnat undgå att genast vid Riks¬
mötets början föredraga en angelägenhet, som sä¬
kerligen för Landet ej är of mindre varde än den
fot utnämnda. Denna angelägenhet år nödvändig¬
heten af att genast inställa brännvinsbränningen.
Utan att egentligen kånna ri'lståndet uti de från
min hemort mest aflägsna provincer, har jag dock
anledning att tro, der beholvet af denna inställ¬
ning år uti dem lika talande, som uti och om¬
kring Götheborg. Derstädes har en Tunna Råg
nästan hela detta år gällt från 16 å 20 Riks¬
daler, allt efter dess godhet och årstiden. En
kanna bränvin, hvaraf alltid, äfven då span-
mål saknats, varit rik tillgång, har kostat
frän 1 Rdr 4 sk. till 1 R:dr gå 12 sk. De ar-
betandes dagspenning deremot har , då de haft
arbete, i förhållande till den längre eller kortare
dagen, varit /från 36 till 32 å 24 sk. allt R:gds
sedlar, och äfven derunder. Jemförelsen emellan
dessa förhållanden visar genast, huru menlig bran»
Den 2 Dec,
'89
vinsbrånningen, då den drifves utan afseende på
spannemålstifgångar och priser, år för den fattige
arbetande hopen, som derigenom frånstånges brö¬
det, meu genom brånvinets latta åtkomst lemnäs
så mycket rikare tillfålie atr dermed förderfva sig
sjelfva, och derigenom storta sina familjer uti
djupaste elände och uselhet. Den dagliga till¬
växt af nödställde, som snart sagdt öfverallt falla
Samhållen tiil last, och hvaribland äro alltför mån¬
ge försupne uslingar, bara härom det mest ta¬
lande vittnesbörd.
Art tillståndet ar lika beskaffad! på flera
ställen uti vårt land , har jag fullt skål att tro.
Jag år ock derom helt ofvertygad , att, om
brånvinsbränningen denna vinter får fortfara såsom
hittills , skall ett ganska svårt tillstånd på mångå
stallen uppkomma, och under denna förtjenstlösa
tid skola många familjer sakna brödet, detta för¬
sta af lifvets behof. Mycket mera kunde uti
denna sak sägas, men jag tror nog vara sagdt
så lange, och anhåller ödmjukligen, det täckes
Herr Lagmannen och Talmannen samt Högtäfäde
Ståndet lemna detta mitt anförande det afseende,
som ämnets vigt fordrar, och all den skyndsam¬
ma åtgärd , som år möjlig.
Herr Westin, JJoh. anförde: Jag får pi
det högsta instämma uti de patriotiska tänkesätt,
som blifvit i der nu upplästa Memorialet yttrade ,
helst en inskränkning af brånvinsbrånningen skul¬
le , efter mintanka, vara något högst önskefullt j
men sjelfva frågan bör dock till en början rc-
90
Den 2 Dec.
mineras till Allmanna Besvärs- och EconomieUt»
skottet. Det är ej nog , att en högt uppdrifven
bran vinstillverkning medför aliade af Herr Leff¬
ler uti Memorialet uppräknade olägenheter,
samr att, genom en alltför öfverflödig tillgång på
bränvin, sedligheten hos Landets Invånare för-
skåmmes; utan jag befarar ock, att genom brän-
vinsbränningens fortfarande på ett tygellöst sätt,
spannemålsbrist måste uppkomma, hvarigenom in¬
förskrifning af säd från utrikes orter blifver nöd¬
vändig , till cn särdeles skada för Riket uti
närvarande handelsstallning.
Häruti instämde Herr Lindh er %, ff. samt
Herr Krull, den sistnämnde, med hemstäl¬
lan , om icke BorgareS^åndet skulle vilja inbjuda
sine Respective MedStänder, att deltaga uti en
gemensam underdånig anhållan hos Kongl Maj:t,
att bränvinsbränningen matte tills vtidare förbju¬
das.
Herr Alin, ff. begärde, att denna fråga
måtte få hvila på bordet.
Herr Norström, Carl Fr. För min del
skulle jag gerna instämma med de värde Leda¬
möter, som yrkat förbud emot bt an vinstil I verk¬
ning e xr , om jag kunde vinna den öfvertygelse,
art sådant komme att medföra åsyftad verkan ,
men jag har ånnu aldrig sett , att bränvin varit
saknadt under förbuden tid , utan hafva Bran.
vinsförbud alltid hitintills haft den följd , att si-
despriscn stigit, men bränvin icke desromindre
funnits till öfverflöd , fastän emot högt uppdrifna
Den 2 Dec.
91
priser, ry under sådan tid plågar lönnbränning
drifvas, hvarigenom olagliga sportler tillskyndas
at KronoBetjeningen och Lagbrytaren håmtar en
obehörig vinst. Förbud emot Bränvinsbrännin-
gen åstadkomma således merendels icke annat,
ån att bränvin högre ån vanligen betalas, och att
spannemålen jemväl i sin trion blifver dyrare . hvil¬
ket man skall finna tydligen adagalagdt, om man
behagar erinra sig, huru det tillgeck efter 1812
års Riksdag. Det är visserligen icke någon fri.
ga om, att ju bränvinet förorsakar ganska myc¬
ket ondt , ty, utan att behöfva uppräkna annat,
må till exempel nåmnns, att de flesta brott van¬
ligen begås under fylleri; men jag tror, att så¬
dant icke förekommes genom Förbud emot brän¬
ningen , utan att förbrytelser snarare derigenom
uppväckas; och jag kan således ingalunda ingå
uti att nu tillstyrka ett sådant Förbud.
Herr Westin: Till hvad jag nyss yt¬
trade, anhåller jag att fl tillägga , det jag ej
vill yrka ett totalt Förbud , utan allenast inskränk¬
ning och förminskning af tillverkningen. Man
plägar vanligen såsom skäl för cn oinskränkt
bränvinstillverkning åberopa behofvet att på ett
förmånligt sätt anvånda förskåmd säd och att ge¬
nom dranken erhålla ökad tillgång till födoämnen
för Boskapen , men för det närvarande inträffa
lyckligtvis icke dessa behof, ry Gud har välsig¬
nat Riket med en god skörd och val inbergad
spannemäl samt en tillräcklig fodertillgång. Och
ehuru häraf, å en annan sida, tyckts följa, sorn
skulle spannemålstillgången vara så tillräcklig, att
den kuude medgifva en fri bränvinstillverkning,
92
Den 2 Dsc.'
anser jag dock, till följd af de skäl jag förut
åberopat , samt betraktande af det ovanligt höga
pris på spannemålen , sorn detta år visat sig redan
de första månaderne efter skörden, under det al¬
la arbetslöner och priser på öfrige varor voro,
i anseende till den inträffade förlägenheten och
svårigheten efter penningar samt deraf uppkom¬
men brist på afsättning, nedtvingade till ett o*
skäligen lågt belopp , det vara högst angeläget,
att någon inskränkning af branvinstillverkningen
måtte blifva anbefalld.
Herr Mitander, N., Herr Cederborg ,
S. M. T. och Herr Edelberg, L, L. med
flere af Ståndets Ledamöter förenade sig med
Herr bestin.
Herr Schwan, H. N. Sedan saken nu
är begärd på Bordet, lärer den böra tills vidare
hvila derstädes.
Herr Omberg, Carl J. Jag förenar mig
med Herr Norström och får tillägga, att till
följd af den erfarenhet jag åger om huru det
tillgår i min hemort, Norrland , kan jag intyga,
att under den tid brånvinstillverkningen derstädes
varit förbuden, har ganska mycket Ryskt och
Finskt Bränvin blifvit dit infördt, hvarigenom sko¬
jare blifvit riktade och Landet förstördtj men så
länge allmogens seglationsfrihet år i denna ort
uti sådant skick som nu, (och hvilket svårligen
lärer komma att förändras)3 så skall man förgåf-
ves söka att hindra en sådan införsel af utländskt
Bränvin under förbuden tid,
Den 2 Deci
93
Herr Talmannen proponerade och Ståndet
fann godt 3 a» denna sak må hvila på Bordet.
Efter gjord framställning af Herr Talman¬
nen , beslöt BorgareStåndet , att uti nästa Plenum
skulle Ledamöter i Ståndets enskildte BesvärsUt-
skott blifva utsedde.
Ståndets Herrar Ledamöter åtskildes kl. \
till 2 c. m.
In fidem Protocolli
JU. JU. Rosbeck.
Den 4 December.
Plenum klockan ii f. m.
Efter slutad justering af Protocollet för den
2 uti innevarande månad, begärde Herr Fors¬
se II, N. P. ordet och yttrade sig skriftligen sålunda:
”Flere af detta Högaktade Stånd s som sistled*
9 4
Den 4 Dec.
ne Tisdag talade och yrkade ett BranvinsFÖrbucl,
kan jag ej annat iin gilla , dock så ;
Att brånvinsbrånningen måtte upphora d. i
Januarii Jglg- Skälet dertill år öppet : I min ort
hafva, af detta års skörd, ej tio tunnor Råg på
Torgen inkommit „ och de Handlande hafva nöd¬
gats från Bufvudstaden anskaffa mot 22 å 23
l\:dr Rgs. Tunnan Ritorr Råg.
När våra spannemålspriser åro denna tiden så
högt komne, hvad skall det blifva vid nasta vår?
Någon brifnvinsbrist torde ej af ett sådant
tidigt Förbud vara att befara j de fleste af all¬
mogen äga Bränvinspannor, och större Possessio¬
naten hafva tili och med 2:ne nittiokannspannor ,
hvilket gör en förfärlig förödelse på spannemålen.
Landtmannen har merendels brånnt sitt förråd till
jul, för året; och skall visst ingen annan än den,
som , om jag så får urrycka mig , gjort det till
ett handtverk, vara missnöjd med Brånvinsbrån-
ningsinställelsen.
För min del skulle jag äfven önska, att
ingen brånvinspanna högre än 50 kannor finge
nyttjas. Man ser med rysning , att nästan all
säd, som våxer vid större delen Herregårdar, an¬
vändes till Btånvin, och oftast uppköper speculan-
ten spannemål, för att på detta sått föröda, som
naturligt skall stegra spannemålsprisen.
Jag har i min ort sett Tullqvarnar läsas för
allmogen, af det skäl, att ioo.-detals tunnor säd
Den 4 Dec.
9?
forst borde malas för ägarens Bränneri. Dä det
Utskott kommer i verksamhet , hvartill dessa an¬
märkningar höra , torde det böra finna, att, näst
Penningeverket , detta forrjenar storsta uppmärk¬
samhet och bör med skyndsam åtgärd företagas.’*
Herr Nijberg, C. W. upplåste jemväl ett
så lydande skrifteligt Dictamen :
”Då, inom detta Bögtärade Stånd , fråga red¬
dan uppstått om nödvändigheten af ett Brånvins-
bränningsforbud i anseende till nu varande höga
spannemålspriser, torde mig tillåtas att i detta
ämne få härmed yttra mina tankar.
Bland de flerfaldige Författningar, sorn uti
ett och samma ämne tid efter annan inom Riket
utkommit, tror jag , att antalet. af Bränvinsför-
bud utgör det mesta, och erfarenheten har lem-
nat otvifvelaktiga bevis, huru litet desamme ver¬
kat till ändamålets vinnande.
Lönnbninnerier hafva icke möjligen kunnat
förekommas eller betydligt hämmas , och desse
hafva motverkat spannemiilsprisernes nedsättning,
hvaraf dessutom händt, att Lagbrytaren, der han
icke blifvit anträffad , riktat sig på den laglydi¬
ges bekostnad , och der han ändteligen blifvit er-
tappad , hafva ofta nog obehagliga följder inträf¬
fat , såsom menedeii och våldsamma behandlingar,
ända till och med mord å de personer, hvilka
tillkommit bevakningen öfver efterlefnaden af i
frågavarande förbud. Sant år väl , att sådana im-
moraliska handlingar visserligen icke kunna i det
g 6
Den 4 Dec.
hela befraktas såsom skål emot Branvinsbrånnin-
gens förbjudande } men de torde dock böra kun¬
na tilläggas alla öfriga omständigheter, som gälla
såsom skäl emot ett Bränvinsbränningsförbud un¬
der en tid , då vi ej med befogenhet kunna kla¬
ga öfver missväxt.
Hvad Brånvinsbränningen uti Städerne an¬
går, år det allmänt kändt , att vid de flesta Riks*
måten , då fråga derom uppstått, Landtnvanneu
ganska mycket sokt beifra den, i min tanka ,
fördomsfulla sats , att Städernes Innevånare ic¬
ke böra betraktas såsom jordbrukare, uran endast
hafva till deras näringsfång handel och handt-
yerksslöjder, och urur hvilket skäl Bränvinsbrån-
ning merendels blifvit dem bcsttidd, som också
haft den kånbara påföljd , att Städernes rättighet
till Brlnvinsbrlnnings u öfvande afven för det när¬
varande år vida inskränkt, emot hvad densamma på
Landet nu är tillåten. För min del anser jag
jordbruksnäringen i Städerne vara i deras moa ,
om icke mera, åtminstone lika s<i mycket nyttig
och lönande som på Landet, emedan, utom flera
vida ötverl.igsnare skål , i allmänhet Städernes å-
kerbruk år sorgfalligare och med mera grundad
uträkning vårdadt och skott, och deras Ladugår¬
dars afkastning, utur enahanda skåi , merendels
mera att påräkna, än ufaf hemmansdelar på Lan¬
det af lika stora områden och egorymder Och
jag vågar då framställa den frågan : hvarföre med
Bränvinsbrånningsråttigheten i Städerne bör olika
tillgå, an på Landet, eller hvarföre Städerne bora
vidkännas inskränkning deruti, emot Landet?
Art
Den 4 Dac.
97
Att förbjuda BränvinsbränningOch tillåta Brän-
vinets bruk och nyttjande, år att vilja ändamålet
utan medel; det sednare borde vara en följd af
det förstnämnde, och ingendera anser jag vara
för det närvarande lämpligt. Men deremot är min
ödmjuka tanka, det en sådan inskränkning och
likstämmighet uti den nu tillåtne Bränvinsbrän-
ningen bör ske, att alla större eller Kronobrän-
nerier, der de finnas, böra genast, eller inom nå»
gon viss korrt tid, komma att alldeles upphöra,
såsom för Spannemålens consumtion högst förderf-
lige , och att deremot för Öfrigt Bränvinsbrän-
ningen bör öfver hela Riket vara sålunda fri och
tillåten; att Städerna erhålla samma rättighet att
bränna, som på Landet nu utöfvas med mindre
än 50 kannors pannor; men att ifrån Brännings-
rättigheten helt och hållet uteslutas aile sådane,
som icke äro brukare af egen eller andras jord,
så i Städerne som på Lander. Derigenom torde
jordbrukaren kunna påräkna en honom rätteligen
ensam tillhörande vinst genom förädling af hans
spannemål , hvilken i annat fall måste oförädlad
användas till hans Ladugård , som allestädes ut¬
gör en betydlig del af jordbrukarens egendom,”.
Herr Thunell, M. instämde häruti.
Herr Alin , anförde skriftligen till
Protocollet:
,!Då frågan om inskränkning r den nu til-
låtne husbehofsbränningen , som är föremålet för
Herr Lefflen väckta motion,är af den egen»
Borg. St, Prot. N:o 13. 14,
98
Den 4 Dec.
skap, art, i händelse af Respective Ståndens bifall
dertill, sådant i alla fall, i form af underdånig
önskan, kommer att till Kongl. Maj:rs nådiga
godtfinnande ofverlemnas; så synes det visst haf¬
va varit öfverflödigt att dermed förekomma Kongl.
Majit, som af Dess Befallningshafvande» i Länen
troligen redan ingifne berättelser om årsväxten och
skörden i hvarje landsort fått så tillförlitliga un¬
derrättelser, att behofver af den föreslagne anstal¬
ten, om det är för handen, icke lärer undfallit
Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet. Man bor¬
de så mycket mer kunnat vara uran oro, som
Kongl. Majit, uti Dess Tal till PJksens Ständer på
Rikssalen vid denne Riksdags öppnande, förkla¬
rat sig ämna föreslå Ständerne sådane anstalter ,
hvarigenom folket i de betydligaste städerne inom
Riket, och i synnerhet Stockholm, hädanefter
icke må blotrställas för den olägenhet, som åtföl¬
jer uppstegrade Sädes- och Brödpriser, egentligen
tryckande för de fattigaste classerne inom sam¬
hället.
Utan att vid detta tillfälle anse bedröfligt att
afgifva något yttrande öfver den föreslagne åt¬
gärdens lämplighet för det ändamål, som Herr
Leffler förmodar kunna derigenom vinnas,
hemställer jag endast, om det icke vore kanhända
tjenligast art afbida det förslag, som Kongl. Maj:t
uti sitt Tal nådigst lofvat, att till Ständerne af¬
lemna , innan denna fråga till någon hufvudsak¬
lig åtgärd företages , för att i sammanhang der¬
med förekomma.”
Herrar Fredin A., Limnsliu s N,, Lund¬
Den 4 Dec. 99
gren L. ,J , Hellström y., Bolin y. 2?.,
Cederborg, 5. ./If. T., Fogelmark och
Schottet P. förenade sig med Herr Alin.
Herr Malmberg, P. yttrade: jemte det jag
äfvenledes förenar mig med Herr Alin, får jag
namna , att jag önskat mig sjelf hafva författat
det af honom uppläste anförande , ty så alldeles
öfverenstämmer det med min öfvertygelse.
Herr Eckhoff, H. IF. uppläste följande
Dictamen:
* Med anledning af Herr Lefflen på hor¬
det lagda Memorial j rörande inskränkning af Bran*
vinsbränningen , anser jag img skyldig anföra ,
att 0111 den någorstädes är för det närvarande nöd¬
vändig , är det visserligen uti min hemort, der
äfven den rikaste skörd är otillräcklig för ortens
behof. Den i år sig yppade mindre tillgång på
Spannemål har ock der redan uppjagat prisen till
en tillförene oerhörd höjd , och fruktansvärdt
blir mången af den arbetande classen uturståndsatt ,
att, under en aftagande rörelse, förse sig och de
sina med det för den fatdga hufvudsakligaste nä-
rigsämnet, Bröd , då deremot öfverflöd finnes pl
Bränvin.
Ofelbart är Kongl. Majit genom Länens
Höfdingar underrättad om tillgången och behof*
vet af Spannemål för hvarje ort; och Vi kunna för¬
vänta Oss af dess Landsfaderliga omsorger, att de
mått och steg vidtagas, sorn landets väl fordrar.
Det är ock med anledning deraf, som jag trtoit
IOO
Den 4 Deo.
mig' för denna gang blott böra fasta, Högtärade
Ståndets uppmärksamhet vid det till Handelsvara
förvandlade Bränvinet.
Sjelfva Titeln på Kongl. Maj:ts Nådiga För¬
ordning af den 9 Ociober 1 y 12, angående Hus*
behofsBränvinsbränningen , synes förutsätta , att
tillverkningen till afsalu af tusendetals kannor ej
varit beräknadj och jag anhåller med anledning
deraf, att till Allmänna Besvärs- och Oeconomie-
Utskottets närmare utredning och ompröfvande
måtte öfverlemnas, örn det ej vore enligt med
Landets val och ofvannämnde höga författnings
föreskrift, att transporten af Bränvin, åtminstone
från Län till Län , blef till en början förbuden.’’
Herr Winberg, J. U. uppläste äfvenle¬
des ett Memorial af följande lydelse:
’’Då fråga uppstått om Bränvinsbränningens
inställande i Riket, (en fråga, den jag ej önskat hafva
kommit under vår öfverläggning), och då någre
Ledamöter inom Ståndet dels instämt uti Herr
Leffler s yttrande härom, dels trott sig blott
böra tillstyrka någon ytterligare inskränkning,
har jag ansett mig böra framställa olikheten af
önskningar i olika landsorter. Utan att kunna
bestrida, att ett omåttligt nyttjande af Bränvin är
i flere än ett afseende skadligt, och utan att kun¬
na afgöra 0111 ett måttligt bruk deraf är för vårt
kalla klimat af nytta eller ej , kan jag hvarken i
förra fallet medgifva , att brukandet bör afskäffas,
blott för det missbruk dervid äro möjlige , eller
i det sednare föreslå något Surrogat för denna
Den 4 Dec.
101
artikel , sorn vanan gjort till behof. Men jag är
skyldig upplysa en hvar, sorn tror, att tillverknin¬
gen af Bränvin i betydlig nion medtager Sädes-
tillgångarne inom Landet , art uti hela Blekinge
Län, en stor del af Skäne och en del af Caiina-
re Län, kan hända nti flere Landsorter inom Ri¬
ket, der Bränvinsbränningsrättighetea begagnas,
ej nyttjas någon Råg, utan blott Potäter, med
den högst obetydliga tillsatts af Korn- eller Haf-
remalt, som dervid erfordras, att hvarje hushålla¬
re , i Stad eller på Landet, aldrig kan finna med
sin fordel förenligt att bränna Bränvin af Säd , så
länge tillgång finnes på Potäter, och att denna
rotfrukt, som för den fattige redan minskat be-
hofvet af Brod och förtäres i dess ställe, utan nå¬
gon märkbar minskning af sadesrillgångarne, redan
produceras till en så stor mängd, att consuintion
deraf ej utan bränning är möjlig.
Med anledning af de betydliga framsteg vårt
åkerbruk genom uppodlingar och en bättre sköt¬
sel gjort dessa sednare io åren, med kännedom
af Poräternas odling, starka productionsförmåga
och deras nyttjande, kan afven med en tillåten
inskränkt Bran vinsbränning, vid infallande miss¬
växtår, någon hungersnöd, inom flere Provinser
af Riket, näppeligen vara att befara. Deremot
då man betraktar den lättnad Bränvinsbränningen
tillskyndar hvarje hushållare, att kunna låta vinter¬
föda kreatur till ett större antal; i orter, ofta i
andra afseenden vanlottade , torde det vara natur¬
ligare och billigare, att med undvikande af all vidare
inskränkning i Stads- och Landtmannanäringarne,
häldre inom Riket tillåta förädlandet af cn pro¬
duce, som på detta sätt förmånlig^ Han gagnas ,
102
Den 4 Dec.
an att till Utlandningen dyrt betala en förädlad
vara , sora knappt lärer kunna umbäras.
Af dessa orsaker kan jag alldeles icke instäm¬
nia med de Herrar, som önskat Bränvinsbrännin-
gens inställande, men torde fä hänvisa till läs¬
ning af Vällofliga Borgareståndets Protocoller
under Riksdagen 1809 x8‘0, der denna fråga
förevar och af en och annan Ledamot med grund¬
lighet och sakkännedom utreddes.
Herr Hank, C hr. instämde uti lika yttran¬
de med Herr Winberg.
Herr Zetterberg, Chr. anförde: Jag in¬
stämmer ock med Herr Winberg, med den
tillagde önskan , att bränvinsbränningen nu icke
rnåtre förbjudas, utan tillverkningen deraf allenast
på ett sådant sått inskränkas, att grunderne för
de nu gällande Författningar rotande Bränvinstill-
verkningen derigenom icke rubbas.
Herr Ornberg, Carl fjf. I anledning af
hvad , som under de vidloftige discourserne rö¬
rande detta mål blifvit andraget , tror jag mig
kunna yttra den öfvertygelse, att fötbud emot
bränvinstillverskningen torde för det närvarande
blifva för somliga delar af Riket nödvändigt ,
men åter för visse andre delar skadligt; och till
hvad jag i förrgår, med anledning af Hzn Leff¬
len väckta motion, om ett allmänt förbud eiler
inhibition af Bränvinsbränningen , androg , får jag
Uran lägga, att fastän jag är af en, med denne
«
Den 4 Ded.
103
värde SfåndsLedamot stridig, tanka i sä måtto ,
att jag icke tror ett sådant Förbud eiler inhibi¬
tion bora sträcka sig till Norrbottens Län, hvarest,
tili lycka för Landet , Branvinsbränningen ärtnu
aldrig blifvit idkad såsom Fabriksnäring, utan al¬
lenast för husbehof, och der ett Fölbud endast
skulle, nu lika sorn förr, föranleda till otteus
öfversvämmande med Ryskt och Fimkt Bränvin,
samt åstadkomma oberäkneliga andra lagbrott:
0 r t
anser jag mig dock nu mera, sedan jag af Her¬
rar Revisorers Berättelse inhämtat, att Arrendato-
ren af KronoBränneriet i Götheborg , Herr Cotn-
merceRådet och Commeiideuren Björnberg är,
i och för samma arrende, skyldig till Kongl. All¬
männa MägazinsDirectionen icke mindre än 66,000
Riksdaler Banco , hvilket måste föiutsätta en ofant¬
lig Ijränvinstillverkning, böra pa sådant sätt före¬
na mig med Herr Leffler, a't jag, lika med
honom, tror det vara högst nödvändigt, att den
uti Götheborg så långt uppdrifva Brätt vinsfabrik
må, vid nu ofverklagade Spanneniålsbfist och hö¬
ga pris på säden , blifva för någon tid alldeles
instäld, i synnerhet som jag befarar, att i vidrigt
fall obehagliga uppträden skulle desromera kun.
na tillställas utaf btödlöse personer , sorn dylikt,
af enahanda orsaker, till månge och detibiand o-
skyldige menniskors olycka , der på stället förut
inträffat.
Herr Kjellander, Gabr. Jag förenar mig
med Herrar Alin och Eckhoff, och tror,
att försigtigheten i fleta afseenden fordrat , att den
ledsamma bränvinsfrågan icke blifvit först vackt
inom detta Stånd5 äfvensom, derest KionoBtänne-
104
Den 4 Dec.
rieme inom Stockholm , Götheborg och Carls¬
crona komma att fortfara under eljest förbuden
tid , jag , för min del, önskar , att propositionen
om Bränvinsbränningens inställande icke hade fram¬
kommit från en af Götheborgs Fullmäktige.
Dessutom , och i anledning af förhällandet med
skörden inom min hemort , anser jag ett Förbud
emot Bräpvinstillverkningen nu icke vara hvarken
nödigt eller nyttigt j utan deremot ventilationen
härom, då ett Beslut icke genast fattas, vara de-
stomer skadlig, som ryktet lätteligen hinner till
Landsorterne, och den stridaste sädén då skall
komma att emedlertid användas till Bränvin, men
hvilken skulle, i annat fali och utan befaradt
Förbud, hafva fått besparas till födan och till
utsäde för nästa vår. I öfrigt , och beträffande
skadligheten i allmänhet af dylika Förbud , instäm¬
mer jag med Herr Norens och de flere Stån¬
dets Ledamöter, hvilke för en sådan mening vi¬
sat grundliga skäl.
Herr Arfvidsson, Sam. uppläste ett s;\
lydande skrifteligt anförande:
'”Da nu den af Herr Leffler i detta Högt-
ärade Stånd väckta motion cm underdånig ansök¬
ning, art bränvinsbränniugen, i anseende till befa¬
rad spannemåisbrisr, måtte för någon tid nådigst
blifva inställd, är till remittering företagen, an¬
håller jag, att detta mitt anförande må få rum i
dagens Protocoll, samt följa nämnda motion, dit
den hänvisas.
Med fullkomlig och säker öfvertygelse kan
Den 4 Dea,
105
jag siga, att, om bränvinstillverkningen ej genast
inhiberas, synes spannemålsbrist uti vestra delen af
Riket vara oundviklig. Vi erinre oss, att 1815, års
skörd var nästan ofver hela Riket gifvande , och
förråderne till igiö af så väl utländsk sora in¬
ländsk säd i allmänna och enskildta magazinerna
ansenliga. Den jemna våta väderleken gjorde
1816 års skörd måttlig, hvarigenom ej allenast
Kronans och Privates spannemålslager tömdes, utan
surrogater för säd måste i flera delar af Riket
sistlidne vår och sommar tillgripas, och samma
öde hade i trakten af Götheborg säkert ej kunnat
undvikas, om ej sistlidne års tidiga vår och vac¬
kra sommar tillåtit, att potatoes kunde gagnas he¬
la månaden före vanligheten, samt orten derige¬
nom räddats.
1816 års ovanligt våta höst hindrade större
delen landtman att så mer, än omkring hälften
af vanliga vintersädet, och hvad som med myc¬
ken möda kom i jorden , skadades genom fortfa¬
rande milda och regnaktiga vinter, äfvensom af
jemnt regn under bergningen. På Råg var såle¬
des i vestra delen af Riket gifven missväxt. Vår-
sädet i8t7 var deremot mera lofvande, och skul¬
le säkert hafva lemnatgod alkastning, om ej ett länge
och in i sjelfva bergningen fortfarande regnväder
äfven derå gjort en ej obetydlig skada. Årets
gröda är derföre knappast tillräcklig för nödig
brödföda än mindre att förse de talrika större
och mindre Bränneriet-, som hållas i oafbruten
gång, och bästa beviset på sanningen af det an¬
förda lärer säkrast finnas deraf, att Rågen hela
hosten ej kunnat köpas under 16 R:dr, samt kan
io6
Den 4 Dec.
redan nu knappast erhållas till 20 R:dr tunnan i
vår ort, och kanske är förhållandet det samma
på andra ställen. Hurudan skall väl ställningen
blifva nästa vår och sommar? Allmänna fårråder*
na lära ej vara betydliga ; på enskilda händer fin¬
nes nästan ingen spannemål; potatoes (detta förden
fattige och arbetaren oumbärliga och välsignade
födoämne) uppkopes mot uppjagade priser för
bränvinsbränningen3 Possessionater och Bönder, i
stället för att sälja säd, infinna sig jemnt som kö¬
pare , allt får att brinna.
Ännu är ej för sent att mota det hotande
onda; ett snart förbud att bränna, åtminstone 3
månader på försök, skall berga mångtusende
tunnor säd åt den innan kort derom nödställda
allmänheten, och skulle derigenom bränvinsbtist
uppkomma, så är denna nöd fattare att lida, än
brist på bröd.
Jag medgifver sanningen af hvad ett par af
detta Högtärade Ståndets värde Ledamöter anfört,
att lönnbränning och inpractisering af bränvin från
främmande hamnar äro att befara; men skulle
några enstaka och skogboar förledas och lyckas
att bränna, huru obetydligt är sådant ej emot
det hela, och månne ej några få, kanske ett en*
da af de större brännerier, förvandla mera sid i
bränvin, än alla de förstnämnda sammantagna ?
Den nu varande skarpa uppsigten på lurendräjare,
äfvensom avancerade årstiden, lära nog förekom¬
ma, att något betydligt partie bränvin kan oloili*
|en införas.
Den 4 Dee,
107
Ej med en estimable Ledamot delar jag den
fruktan, som skulie Svenska Nationens Represen,
tanter lemna ett ärende af denna vigt och infly¬
tande utan den uppmärksamhet det förtjenar;
tvärtom är jag öfvertygad , att sa väl Herr Lef¬
flen motion, som detta enkla och välmenta,
men på sättning grundade anförande skall mö¬
tas med deltagande, samt att förre Ständers un¬
derdåniga anhållan ”att förbud emot bränvinstili- *
”vetkning ej utan endast vid total missväxt på
”en tid, då krig hindrar införsel af utländsk span-
”nemål oell hungersnöd vore att befara, måtte
”utfärdas,” ej af nu varande Ständer förnyas; ti¬
tan deremot underdånigst anhålles, att Kongl. Majit
i Nåder behagar befalla inställning af bränvins-
~ O
bränningen på längre eller kortare lid, enär och
dä landets gagn sådant kraf ver.”
Herr Wideberg, Zach. ytrrade: Med
Herrar Leffler orh Arfvidsson, la vilke i
bufvudsaken öfverensstämma, förenar jag mig till
aila delar; men jag önskar tillika, att Högtäradc
Ståndet ville besluta en inbjudning till Respecrivc
MedStånden, att förena sig uti en underdånig an¬
sökning hos Kongl. Maj:t om ett interims in¬
ställande af bränvinsbränningexi på några måna¬
der; helst jag föieser, att uran en sådan åtgärd
skall frågan komma att vandra fram och tillbaka
emellan Utskotten och Plena, utan ait afgöras,
förr än emot sluter af Riksdagen; men derige¬
nom förfelas ändamålet, som år förekommandet
af spannemålsbrist och hungersnöd till våren; och
hvaraf följderne äro sådane, att jag anser före¬
ställningen deraf böra vara mägtig nog, att hos
io8 Den 4 Dcc.
hvarje medlem af Höglofl. RiksStånden qväfva ali
tvekan om nödvändigheten af ett interims-förbud.
Herr Westin, jfoh. Den värde Ledamot,
sorn inom detta Högtärade RiksStånd forst väckte
frågan, hade dertill ofelbart sina stora skäl; men
jag är öfvertygad, att Kongl. Majit nogsamt lärer
i Sin Vishet bast inse, hvad som i detta afseende
är gagneligast för Riket, och således om och när
ett förbud emot bränvinstillverkningen bör utfär¬
das. För min del fruktar jag väl, att en så
högt uppdrifven tillverkning, som den, hvilken
nu idkas å de stora bränncrierne, torde lätteligen
åstadkomma, det flere af Landets Invånare kunde
få svälta ihjäl; men jag hoppas, att Kongl. Majit,
af Faderlig omvårdnad för den delent af Natio¬
nen, som utgör Rikets mdrg, nemligen den ar¬
betande classen, så väl på landet som i städerna ,
lärer så laga, att denna del af Nationen får äta
brödet för skäligt pris, haldre an att de, som ut¬
göra Statens ajskum, skola för en lindrig betalning
erhålla öfverflöd af bränvin. Följaktligen anser
jag mig böra instämma uti Herr A lins yttran¬
de , och Ilka med honom erinra om det löfte
Hans Kongl. Majit behagat uti Dess Nådiga Tal
vid Riksdagens öppnande gifva, att föreslå Rik¬
sens Ständer sådaue utvägar, hvarigenom de fatti¬
gare bland Rikets inbyggare må kunna undgå den
nöd, som af oskäligen uppstegrade sädes- och
brödpriser uppkommer; men den reflexion tror
jäg mig likväl böra tillägga, att Sverige blir all¬
deles olyckligt, 0111 här icke hushållas bättre än
nu med spannemålen under vintermånaderne; ty
aljest skall man nödsakas att införskrifva stora för¬
Den 4 Dec.
109
råd deraf utifrån; hvilket vid den nu varande hö¬
ga coursen, och så länge handelstillståndet befinner
sig uti en så svår och tryckande belägenhet, skall,
enligt mitt omdöme, verka tili en större skada
för Riket, än den, som härrört af införseln utaf
öfverflödsvaror och utländska fabrikstillverkningar,
öfver hvars skadlighet 111311 likväl så högligen och
med så stort skäl klagat. Min tanka iir således
den, att sådane åtgärder oundgängligen måste
vidtagas, hvarigenom spannemålen sättes i jemn-
godt pris med arbetarens allöning och priserne på
våra inhemska til 1 vetkningar, ty i annan händelse
blir Riket tvifvelsutan i grund ruineradr.
Herr Cramer, C. A. Efter åhörande af
discussionerne i detta ämne, får jag äran förkla¬
ra , att jag till alla delar instämmer i hvad Herr
Alin aufört; med det tillägg, att, då Kongl.
Majtt, ifrån Sin höga ståndpunkt, bäst ar i till¬
fälle att inse Landets läge och behof, synes det
mig vara ett misstroende emot Hans vishet och
omtanka, att nu likasom provocera Honom till
vidtagande af de foreslagne anstalter och åtgärder.
Herr Wideberg: Härå utbeder jag mig att
få svara , det jag för min del förmodar, det Kongl.
Majit lärer med Nådigt välbehag anse, att en un¬
derdånig hemställan i detta ämne af Riksens
Stander göres.
Herr Schotte: Lika så angelägen som Herr
Wide berg anser bränvinsbränningens inställande
vara, lika så nödvändigt är det ock, enligt mili
öfvertygelse, att efterlefva Grifndlagen; och deti
110
Den 4 Dec.
bjuder, att alla allmänna frågor, som väckas uti
Riksens Ständers Piena, icke mäder upptagas till
omedelbart åtgörande, utan skola öfveriemnas till
behörigt Utskott att utredas. Således måste ju
äfven den väckta fråsan om bränvinsbränningens
inställande blifva remitterad till vederbörligt Ut¬
skott.
v #
Herr Eneroth, F. T. förenade sig med
Herr Cramer.
Herr Noréus ^f. Sedan så mycket redan
ar anfördt i detta mål , anser jag rrwg böra hem¬
ställa, om icke remiss deraf till behörigt Utskott
nu genast må beslutas; och i öfrigt får jag näm¬
na , att jag skulle vara obeskrifligen nöjd, 0111 jag
finge se, att fötbud emot bränvinsbränning åstad*
komtne bättre pris och rikare tillgång på spänne*
inål; men ännu har jag aldrig erfarit annat, än
det, att sådana förbud åstadkommit just motsatsen
häraf, tillika med förstörande af sedligheten hos
de lägre folkclasserne och en mängd af förbry¬
telser, hvaribland mänga varit ganska rysliga. För
min del hade jag således helst önskat, att denna
fråga hvarken pro tempote eller här i Borgate-
Ståndet blifvit väckt.
Herr Schram, j G. och Herr Hell*
ström instämde med Herr Noréus.
Herr Lindber g , P:son anförde: Då
flere af det Högtärade Ståndets Herrar Ledamö¬
ter redan uti sista Plenum utlåtit sig, dels för.
och dels emot Förbud af bräuvinsbränuingcn, tor-
Den 4 Dec.
lii
de det tillåtas mig att 'afven ödmjukligen yttra
mina tankar derom. Enär erfarenheten, ty värr!
visat, att sådana Förbud eller inskränkningar icke
åstadkommit den åsyfrade goda verkan , att con-
sumtionen och supandet i samma mon minskats;
anser jag; sådant Förbud allenast bereda ett öppet
fält för (tpeculanter och vinningslystne Fabrikanter
af Lonnbrännerier , att forcera Btänvinsbränningen
samt i Mäskekaret använda den bästa och strida¬
ste Sädén , och derigenom uppstegra spannemå-
len uppöfver det höga pris, hvaruti han redan
befinnes; äfvensom uppväcka lurendi ägarens hog
och omtanka, att från utrikes orter insmyga Brän¬
vin , men hvilket ej kan förekommas. Änskönt
således ti llverkningen af • bränvin komme att för¬
bjudas , tskulle vi nog ändock blifva försedde med
denna vara till öfverflöd, hvarigenom således För¬
budets ändamål förfelades, under det den idoge
Landtbrukaren deremot måste sucka ofver, att se
sina beräkningar hafva felslagit , och att ej få
tillgodo njuta den naturliga rättighet att använda
sin groda på det sätt , som han för uppkomsten
af sin Ladugård oell sitt Åkerbruk bäst och nyt¬
tigast funne. I den Landsort, hvarest jag är bo¬
ende , lorännes till det mesta afPotatoes, som aldrig
gifvit en ymnigare skord, än innevarande år; och i
öfrigt vet jag, att då hvar och en Landthushållare har
tillåtelse: art bränna vid de årstider, som han sjelf
finner nytrigast, använder han dertill allenast den
sämre ISpannemålen , såsom minst tjenlig till bröd¬
föda. Den anmärkning tror jag mig ock kunna
gora att fastän Spannemålsprherne nu ät o högt
uppjagside , är likväl sådant icke någon följd af
missvänt; och af alla dassa orsaker förenar jag
112
Den 4 Dec.
mig med hvad Herrar Norström och örn*
berg uti sista Plenum anförde, och tillstyrker,
att husbehofsbränvinsbränningen måtte få fortfara,
men att derjemte måtte stadgas någon inskränk*
ning i pannerymden under den nu högst tillåtna
af 90 kannor.
Herr Helnberg: Jag hemställer, om icke
denna sak nu kan anses vara sa tillräckligen ven¬
tilerad , att den genast må till Utskott öfver»
lemnäs.
Herr Mitander, N. För min del anser
jag något Förbud icke böra sökas i hänseende till
den , som utöfvar Bränvinstiliverkning allenast till
husbehof; men äfven på de största egendomar
tror jag icke att för utöfvande af sådan bränning
större panna, än å 50 a 60 kannor, skall vara behöf¬
lig, utan anser denna pannerymd vara tillräcklig
så väl för Bränvinsbehofvet som för Ladugården.
Går kannerymden derutöfver, så blir bränningen
en fabrik , hvars tillverkning , såsom ganska be¬
gärlig , visserligen icke blir svår att afsätta, men
som drifver denna afsättning ej mindre på de öf¬
rige näringarnes, än på Moralitetens och Physi-
kens bekostnad. Min ödmjuka hemställan blifvec
således, att ej någos Bränvinspanna måtte få fia-
nas, af större rymd, än den forenämnda, icke ens
på egendomar af 30,000 Riksdalers värde, eller
deröfver, utan deremot i proportion mindre pan¬
nor å smärre egendomar; och anser jag , att den
Bevillning, som Staten härigenom skulle komma
att förlora på de större pannorna, borde blifva in¬
de-
Rättelse i 1’rot. för d. 2 Dec.
Sidan SJ, raden 28 staa: dock, läs; Duk,
Den 4 Dec.
113
delad på de mindre. Ehuru odlingar ske uti he¬
la Riket, år likväl säden dyr öfver all höfva,
©ch mången gång uppstå stora bekymmer, huru
hungren skall stillas: hvarifrån kommer sådant?
jag kan icke inse någon annan orsak dertill, än
en alldor stor brånvinstillverkning, och jag ön¬
skar således, att denna tillverkning mätte inskrän¬
kas sa långt som möjligt år, emedan jag ser sa¬
ken ur den synpunkt, att bröd år nödvändigare
än bränvin.
Herr Eks tf and, H. ,ty. Deruti, att brod
år nödvändigare än bränvin, måste val hvar och
en instämma; men nu tror jag angelägnast vara,
att detta ärende får en rigtig och laglig bered¬
ning; sådant lår ej ske annorstädes, än uti dec
Riksens Ständers Utskott, dii målet hör, och
hvartill Riksens Ständer utsett kunnige och erfar-
ne Ledamöter. Hvar och en annan mésure skul¬
le, enligt mitt omdöme, vara skadlig. Slutligen
får jag nämna, det jag alltid funnit, att vådliga
följder uppstått af brännvinsbränningsförbud, i
anseende dertill, att lönnbränning då är så lönan¬
de; hvarigenom lagbrytaren hämtar vinst, och
plågar alltid vid sådana tillfallen, äfvensom näst
före bränningens inställande, den båsta säden, si
val af Råg som Hvete, såsom mest gifvande,
tillgripas; hvaraf ansenlig skada uppkommer.
Herr Cronius, ty. Uti nain hemort är ett
sådant förhållande, att bränvin brånnes nästan
blott af Poratoes, så att den egentliga spannemå-
len icke användes bertill; och tror jag, för min
Borg. St. Brot. N:o 15. 15.
Den 4 Dec.
del, biist vara, att detta mål ofverlemnas till
Kongl. Maj:ts Nådiga godtfinnande.
Herr Krull, J. Sådant, som Herr Ar.
vids sou uppgifvit tillståndet vara uti och om¬
kring Götheborg, sådant iir det ock uti den del
af Elfsborgs Län, hvarest jag år hemma. Der
har årsväxten detta år, i afseende på den strida
sadén, varit klen, och, efter all anledning, torde
derstädes beklagligtvis uppstå hungersnöd näst¬
kommande vår, öm brån vinsbränningen ej i tid
förbjuaes.
Herr Leffler, E. M. I anledning af hvad
en värd Ledamot för någon stund sedan yttrade,
anser jag mig böra förklara, att mitt uti sista
Plenum upplåsta Memorial hade lika mycket af¬
seende i det bränvin, som tillverkas af Arrenda-
toren utaf KronoBrånneriet i Götheborg, som på
det, hvilket från Landsorten inkommer dit till
staden och der försåljes.
Herr EnerothSåsom ägande mitt hem¬
vist på Dahlsland, kan jag vitsorda , hvad Herr
Krull nyss omnämnt rörande tillståndet uti en
annan del af Elfsborgs Län, ty på Dahlsland har
sista årsväxten , hvad Rågen angar, gifvit mindre
i spann, än utseendet lofvar\ jag instämmer såle¬
des i Herr Krulls uppgifter, men jag förenar
mig i sjelfva saken med Herrar Alin och
Cramér.
Herr Noréus foreslog in ytterligare, att
detta mål nu måtte forvisas till behörigt Utskott;
och
Den 4 Dec.
ny
Herr 'Talmannen proponerade, att så väl
Herr Lejfi ers den 2 uti innevarande månad
ingifne anförande, som ock allt, hvad ej mindre
då, ån denne dag blifvit uti målet dels skriftligen
och dels muntligen andraget, måtte remitteras
till Allmänna Besvärs- och EconomieUtskottet.
Hårtill svarade Ståndets fleste Ledamöter
, men Herr Malmberg besvarade proposi¬
tionen med Nej, och anhåll, att som detta mål
ej längre tid ån sedan vista Plenum legat på Bor¬
det, detsamma alltså annu något litet kunde få
hvila derstädes,
H err Schwan , H. N. yttrade: Det stri¬
der emot Riksdagsordningen, att icke till Ut¬
skott remittera den sak, som legat på Bordet,
och blifvit derifrån framtagen samt i Ståndet
ventilerad.
Håremot erinrade Herr Malmberg, att
Riksdagsordningen medgifver, det mål kunde få
mera än en PleniDag hvila på Bordet, äfven då
de voro af den egenskap, atr de borde till Ut¬
skott remitteras; men dertill svarade Herr IVin-
berg, att ett sådant stadgande endast gällde om
de frågor, hvilka voro så beskaffade, art mati
behofde ytterligare betänketid, för att bestämma,
till hvilket Utskotts behandling de rätteligen hör¬
de ; men ett slikt förhållande inträffade icke med
i fråga varande mål.
Uppå Herr Talmannens förnyade proposi¬
tion, beslot Stander, att både de skriftliga och
muntliga yttranderne uti denna sak skulle till
Allmänna Besvärs- och EconomieUtskottet remit¬
teras; men Herr Malmberg hegärde att få dess
anmärkning för sin rakning uti Protocollet an¬
tecknad.
Uti ProtocolisUtdrag af den 2 dennes, hvil¬
ket nu ankom och upplåstes, lemnade Hoglaft.
Ridderskapet och Adeln del af sitt beslut, att ge¬
nom en stor Deputation uppvakta Hans Maj:t
Konungen samt Deras Kongl. Högheter Kron-
Prinsen och Hertigen af Södermanland, för att
betyga Riksens Stånders underdåniga erkänsla för
åtskilliga af Regeringen vidtagna Nådiga och
Landsfaderliga åtgärder, med mera* hvarjemte
Högloft. Ridderskapet och Adeln, för sin del,
ansett några tillägg bora göras uti den underdå¬
niga tacksägelse-adress, som blifvit af de öfriga
RiksStånden föreslagen 5 allt på satt ProtocollsUt-
draget närmare utvisar.
Herr Sch ivan, H. N. anförde: Sedan nu
Högloft. Ridderskapet och Adeln inståmt med de
öfrige RiksStånden, i frågat om allt der, som
hvart och ett af dem ansett den underdåniga
tacksågelse-adressen böra innefatta; och Ridder¬
skapet och Adeln äfven sjelf föreslagit några til¬
lägg till införande uti samma underdåniga adress;
så synes mig, det någon betänklighet ej lårer
böra hos Vällofl. BorgareStåndet, som först vackt
frågan , uppstå vid att förena sig , ej mindre med
Ridderskapet och Adeln, ån med Preste- och
RondeSråuden, uti alla de omständigheter, som.
Den 4 Dec.
117
desse Respective RiksStänd ansett böra uti be¬
rörde TacksiigelseAdress intagas.
Med hvad Herr Schwan sålunda yttrat,
förenade sig Ståndets samtlige Ledamöterj hvar¬
efter Herr Talmannen proponerade, att Vallofl.
BorgareStåndet skulle behaga förklara sig instäm¬
ma uii de tillagg, som Högvördiga Preste-
Stånder, genom ProtocollsUtdrag af den 29 Nov.,
Hedervärda BondeStåndct, genom ProtocollsUt¬
drag af den 1 Dec. , samt Höglofl. Ridderskapet
och Adeln, genom ProtocollsUtdrag af d, 2 Dec*,
föreslagit uti den i fråga varande underdåniga tack-
sågelse-adressen, hvars uppsättande till Expedi-
tionsUtskottet skulle öfverlemnas.
Bifölls 5 och blef ProtocollsUtdrag härom
genast uppsatt, justeradt och expedieradt.
Herr Cederbosgf S. JW. Th. feele på be¬
gäran ordet, och uppläste följande skriftliga Me¬
morial:
”Anmodad af mine hemmavarande Medbor¬
gare, torde det tillåtas mig att för Herr Lag¬
mannen , Talmannen och Riddaren samt det
Vällofl. BorgareStåndet anmärka obilligheten af
den förmon, som Höglofl. Ridderskapet och A-
deln i grund af sina privilegier åger, att för si¬
na hus och tomter i ståderne befrias ifrån del¬
tagande i kostnaden för Kyrko-, Prest-, Skole-
och Rcctors-boställsbyggnader samt öfrige stads-
egendomarne ålagde utskylder.
-lis
Den 4 Dec.
Vid 1810 års Riksdag har val Högi. Rid-
derskapet och Adeln åtagit sig utgörandet af
dessa onera, men syftemålet är icke dermed vun¬
nit; ty detta åtagande liar endast afseende på de
ståder , der Borgerskapet åger lösningsrått till de
gärdar, hvilka af an rc ån .Borgare innehafvas ,
oell då denna rättighet i sednare tider aldrig
kommit i fråga och icke grundar sig på någon
allmän författning, utan pä Stadei nes enskildt*
Privilegier, hvilka på de flesta stallen icke åro
fulständiga, sä har ovissheten, hvilka. Städer,
som åga denna lösningsrätt, åstadkommit tvister
och oredor, ledande till Ståndsagg, missnöje
och afund.
Då Hoglofl. Ridderskapet och Adeln har
rättigheten gemensam med de ofrälse Standen , att
votera till Prest, samt begagna Scholan för sin3
barn, synes det af en enkel slutkonst följa, att
deltagandet u'i de härmed förenade skyldigheter
icke bor undvikas, och det år af denna anled¬
ning, sorn jag ödmjukast hemställer om icke
Hoglofl Ridderskapet och Adeln vördsammast
böi anmodas , art ovillkorligt och utan afseende
på Stådernes så kallade lösningsrätt åtaga sig ut¬
görandet af samma onera för stna gårdar i stä-
derne, som om de agas af ofrälse personer, och
det i betraktande af den välvilja och billighet ,
som böra ligga till grund för delningen af skyl¬
digheter och förmoner medborgare emellan, och
' då personliga fördelar, oaktadt deras afålderoch
stadgar vunna helgd, likväl kunna anses mindre
innebära nytta för deras innehafvare, ån obehag¬
liga intryck iios de classer af Nationen, hvilka
af dem äro i saknad.
Den 4 Dec.
119
Jag Sr fullkomligt öfvertygad , att Rikets for¬
sta Stand , långt ifrån att med missnöje anse
denna proposition, skall med nöje lemna ett yt¬
terligare bevis på sin oegennytta och sitt nit att
gå den allmänna välfärden till mötes med en
uppoffring, hvars billighet är så tydlig, och hvars
verkan blifver så välgörande, då ett ämne för
Stånds3gg härigenom upphäfves.’’
Herr Kj eli ander-. Jag förenar mig icke
allenast med Herr Cederborg, uti allt hvad
hans nu upplåsta Memorial innehåller, utan jag
anser ock det, som han, beträffande Högloft. Rid-
derskapets och Adelns ägande hus och tomter i
Städerne, föreslagit, böra utsträckas till Prester-
skapet och alla dem af Städernes fastighet-ägande
invånare, som uti utgörandet af i fråga varande
onera ännu njuta någon lindring , vid jemförelse
med Borgerskapet 3 hvarförutan billigheten hög¬
ligen fordrar, att afven alla andra onera , som
tillhora Städernes invånare, såsom gård och jord¬
ägare, i lika förhållande böra utgöras.
Deruti instämde Ståndets samtlige Ledamö¬
ter från Ståderne.
Herr Schwan. H. N. hemställde, att der-
ta ärende måtte få hvilä'på Bordet till ett annat
Plenum; desto heldre, som man syntes behöfva
betänka sig på till hvad Utskott de afgifne anfö-
randerne rätteligen borde remitteras. Och blef i
fråga varande mål nu, uppl Herr Talmannens
proposition, på Bordet lagd.
120
Den 4 Dee,
Hr Elilund, M. L., som anmält sig- att tala ,
uppropades och uppläste följande af honom och
Herr Kj el Iander gemensamt undertecknade
Dictamen:
"Då Collegier och andra Embetsverk, Kro¬
nofogdar med flere Uppbördsman aga fribrefs
rättigheter, lärer det uppenbarligen vara stridan¬
de emot rättvisa och billighet, att Stådernes Bor¬
gerskap, genom StadsCassorna , eller då tillgång
deri brister, genom särskildte sammanskott, nodgas
betala posrporto för de Bref, som Magistraterne i
Embetsårender afsända, äfven för Kronans medel,
som till LandrRånterierne aflemnas, för alla rä¬
kenskaper till LandsContoren, och försökte hand¬
räckningar uppbördsmän emellan; hvilken pålaga
lör flera Städer "är högst tryckande, och i sed¬
nare afseendet med skäl kan betraktas såsom
en okad Bevillning.
Rättelse häruti utbedja vi oss för Städerne
Norrköping, Linkoping och Wadstena, i hopp ,
att Resp. Ståndet torde samfällt härom sig förena;
anhållande vi derjemte, att detta amne, efter för¬
anledande af 60 §. i Regeringsformen, måtte till
BevillningsUtskottet remitteras;"
Herr Ornberg förklarade sig anse den hem¬
ställan, som uti nyssberorde Dictamen blifvit gjord,
otvifvelagtigt skola interessera samtlige Städerne i
Riket, och instämde således, för Städerne Mar¬
strand, Piteå och Luleå, hvilkas rätt Herr Orn-
berg vid Riksdagen bevakar, uti Herrar Eke¬
lunds och Kjellander s i fråga varande förslag.
Den 4 Des.
121
Städernas samtlige Fullmäktige förklarade,
det de förenade sig med Herrar Kj e llander
och Ek elund.
Herr Kjellander yttrade: Denna fråga
har val vid de förra Riksdagarne äfven förevarit,
men då blifvit behandlad annorstädes , an uti Be-
villningsUrskostet; likväl tror jag, att densamma
bor derstädes förekomma, enär 60 §. Regerings-
Formen upptager Postmedlen såsom varande en
dej af Bevillningen.
Herr Cederborg'. Jag bade sjelf arnat
väcka denna fråga, men bar blifvit förekommen
af Herrar Ekelund oeh Kj el lander , hvilke
på ett så tydligt. sätt ådagalagt den ofverklagade
olägenheten, att jag tror mig icke behöfva yttra
mera derom, än allenast med desse Herrar in¬
stämma. Saken har väl varit i fråga vid flera
Riksdagar tillförene , men då har man icke kun¬
nat vinna det önskade ändamålet. Kanske skulle
dock en jemnkning i PostTaxan något afhjelpa
den omformålda svårigheten?
Herr Ekelund: Vid det förhållande, som
nu existerar, kan man ej betrakta det dryga
Postporto för Stådernes EmbetsBref och Pennin-
geRemisser annorlunda , än såsom en för dubblad
Bevillning.
Herr N or strom : Jag utbeder mig att fl
för Högtärade Ståndet gora en berättelse , angå-
ende de åtgärder, som uti denna fråga blifvit
vid de sidnast förflutne Riksdagar vftltagne. Ar
122
Den 4 Dec.
1812 behandlades frågan såsom ett BorgareStån-
dets enskilda besvärsmål, och ingeck bland Stän¬
ders underdåniga ansökningar till Kongl. Maj:t ,
som likväl, eftfjr det ÖfverPostDirecteuren blifvit
börd och afsryrkt bifall till ansökningen , i Nåder
afslog den j år 1815 åter blef saken , efter före¬
gången beredning uti Allmänna Besvärs- och Eco*
nomieUtskottet, af alla fyra RiksStånden, såsom
ett önskningsmål , hemställd till Kongl. Mai:ts Nå*
diga Bifall, hvilket likväl annu icke följt.
Enär harvid af Herr Lagmannen Ullberg
upplystes, att Kongl. Majrt i Nåder afgjort jem¬
väl den år 1B15 väckta frågan och å nyo derå
letnnat afslagj svarade Herr Norström, att
han hitintills icke haft sig bekant, det Kongl.
Majit deröfver ännu i Nåder sig utlåtit, och
derest Herr Norström nu icke fått denna upp¬
lysning, skulle han ej hafva kunnat tro, det nytt
of slag" å Stådernes anhållan i denna sak blifvit
meddeldt, sedan alla 4 RiksStånden bifallit den,
emedan Herr Nor st ro m, med anledning af 59
och 60 §§. RegeringsFormen , hade förment, att
alla frågor rörande PostMedlen voro Bevillnings-
Årender, och således borde verkställas i enlighet
med Riksens Ständers Beslut.
Herr Bjorkm an yttrade: att Postporto
för Magistratens Embetsbref , PenningeRemisser
samt UppbötdsHandlingar uppgick till ett ansen¬
ligt belopp för Staden Ulricaehamn, der han ä'r
Borgmästare , och utgjorde en mycket dryg tun¬
ga för Staden. I anseende dertill , att gan¬
ska obetydligt af srorre Sedlar circulerade uti ro-
Den 4 Dec.
123
reisen derstädes, ägde man svårligen tillfälle, att
kunna växla till sig siriane, och nödgades följakt¬
ligen att såsom Uppbördsmedel afså'da stora
packor med Småsedlar, hvilka naturligtvis vågde
mycket och således ansenligen belastade Stadens
PostRäkning; hvadan Herr Björkman trodde
sig kunna fråga, om sådant icke utgjorde enny
Bevillning, utöfver den lagliga och egentliga?
Herr Eneroth anförde: Jtg instämmer med
Herr Norström, och anser, lika med honom,
målet vara ett BevillningsArende. Uti Staden A-
mål , hvars falan jag förer, år sådan brist på större
Sedlar , art man kunde behöfva skjuts , för att
transportera Uppbördsmedlen, hvilka icke knnna af-
sånd«s uti andra myntsorter, an Småsedlar och Kop-
parsktljemynr. En sådan olägenhet tror jag skali
vara gemensam för alla Rikets Småstäder , och
det lärer näppeligen ej vara andra Stader ån de ,
hvaruti Landshöfdingar residera , som mindre li¬
da af denna olägenhet. Äfven jag hai således
ämnat väcka denna fråga, om icke Herrar Eke¬
lund och Kj ellander deruti nu förekommit
mig.
Herr Kjellander hemstållde , om icke,
med anledning af 59 och 60 §§. RegeringsFor-
men, Remiss till BevillningsUtskottet nu genast
kunde ske; men saken begärdes oeh iades på Bor¬
det intill nästa Plenum.
Ankom och upplästes ett Utdrag af Hög-
vöadiga PresteStåudets Protocoll, för, den 9 uti
124
Den 4 Dec.
innevarande månad , rörande bemälte RiksStånds
yttrande, i anledning af det tillägg , som Heder-
värda EondeStåndet ansett bora göras uti den be¬
slutade underdåniga Tacksägelse*Adressen till Hans
Majit Konungen , Hans Kongl. Höghet KronPrin-
sen och Hans Kongl. Höghet ArfPrinsen j och
som BorgareStåndet redan , på sått denna dags
Protocoll har frammanföre utvisar , uti detta äm¬
ne fattat sitt Beslut , så ansåg Ståndet det nu
upplåsta ProtocollsUtdraget endast bora låggas
till Handltngarne.
Herr Hill pher i, Gr. A: sött erhöll ordet
och upplåste
l:o Ett så lydande Memorial :
’*Då Kongl. Maj:t af Landsfaderlig omtanka,
efter att hafva funnit det vådliga tillstånd, hvaruti
Rikets penningevåsende , i följd af Malmo Di-
scont-Directions oredliga förhållande , blifvit bragt,
genom en kraftig åtgärd meddelat kännedom der¬
af ät hela Riket, och, medeisr Riksens Stånders
sammankallande , velat bereda utväg till allmänna
forlägenhetens afhjelpande , torde, sedan numera
Utskotten hunnit organiseras , våra första rådslag
häraf böra upptagas. Om samma Fosterlandskän¬
sla lifvar oss, om alle Nationens medlemmar kun¬
na aga den öfvertygelse!! , att af den Styrande
Magten och af hvarannan vara lika unnade tref¬
nad och välstånd , om ingen annan afund gifves,
5n den en ömsesidig täflan medför, att cj i sam*
Den 4 Dec.;
125
ma grad kunna bidraga (ill vårt Fäderneslands
val , då skola hjelpemedlen snart vara fundne.
De inträffade händelserna , och, som jag tror, den
rådande tonen, torde af detta vårda Stånd fordra
en oppen förklaring. Man torde, utan att miss¬
taga sig, kunna såga, att allmanna omdomet sy¬
nes rikradt derhän , att oredan i vårt peoningeverk
och vårt mynts förlorade varde i synnerhet här¬
leda sig från Köpmanna åtgärder; ehuru detta sak¬
nar bevis, år det tillräckligt att väcka de skad¬
ligaste verkningar, och intet vore önskligare, än
ett allmångjordt meddelande af de facta , hvarpå
dessa misstankar grunda sig. Huru tillfredsställande
vore det icke då , att uppenbarligen få vederläg¬
ga fakunnighetens anfall , och huru rättvist, att
med allmänt förakt stämpla dem , som med skäl
genom sitt uppförande ditåt riktat allmänna
misstroendet. Egentligen år det vigtigt vederläg¬
ga den beskyllning , att våra Bancosedlars dåliga
värde i förhållande till det utländska haft sin
grund i vare större Köpmäns sammansättning, att
gora sina Capitaler till en handelsvara. De skam¬
ligaste rykten hafva alltså bidragit att underhålla
tron på denna beskyllning , då man sträckt den
ända derhän att förmoda, det enskildta handelshus,
sedan vår Regering af välvilja sokt af anskaffade
medel bereda coursens fall , skulle begagnat for¬
troendet af dylika operationer sig till fordel. Etc
sådant handlingssätt vore alltid, fastän med sä¬
kraste kännedom af medlens otillräcklighet, ovär¬
digt hvarje redlig man: Men om det skett, och
således visar egennyttans välde ofver hederskän¬
slan, bevisar detta dock icke, att ändamålet deri¬
genom förfelats. Knappast lärer någon tänkande
12 6
Den 4 Dec.
vara af annan mening, in art vårt mynts värde
beror af sedel:töckens förhållande till dess valuta,
att den rätta och naturliga coursell skulle inträffa
vid en allman fullkomlig kännedom häraf, och
att en någorlunda j invigt af vår import och ex¬
port år råtta och enda grunden för dess jemna
fortfarande. Särskildta användanden af Regerin¬
gens eller af Allmänna medel kunna vål verka
betydligt coursförändringar , men ej annan nytta,
än cn del enskiltas, och en allmin osäkerhet i all
rörelse är följden. Om vi genom en allmän-gjord
kännedom af vår Banks tillstånd upplystes, att vår
Sedelriksdaler endast vore värd, r. e. 16 sk. i
silfver, då blefve hvarje Medborgare i rätt kän¬
nedom af Rikets penningevåsende, och då forst
kunde rätta utvägar fattas och användas på dess
upprätthållande. Jag inser ej minsta skäl till fruk¬
tan för en sådan allmän gjord kännedom. Natio¬
nen har troligen aldrig varit mer beredd än nu ,
att emottaga hvad underrättelse som h :1st, beträf¬
fande dess financer. Man laar foreburit nesan af
en banquerotte , men månne ej den år större , att
på den kommande generationens bekostnad uter gö¬
ra utvägar för ögonblicket? Icke kan penningen
derigenom sågas försämrad, att dess rärta varde
blir kändt , och om en mängd enskifta skulle
vinna derpå, hvad vore vål förlusten deivid?
På ett eller annat sätt hopar sig förmögenhet pl
några individer, men så länge Rikedomar ej med¬
föra annan förmånsrätt, än den af alla lifvets
njutningar till öfverflöd , skall den med få till¬
gångar , men tillräckliga för sina behof, vara mest
afundsvärd.
Den 4 Dec.
127
Sedan vår Bank en gång förfelat sin första
pligt , att ej utge 1 R:dr mer i sedlar, in den
agde inlösa med silfver, och då detta nu skett tro¬
ligen i hög grad, så år det oritt att, på bekost¬
nad af nåiingarnes säkerhet , vilja söka dolja till¬
ståndet. Om det år en fordel uti, att en död
metall finnes som valuta för ett löpande mynt,
så må Banken bibehålla rättigheten att emot sina
förbindelser emottaga och gömma den, då endast
Nationen på det högtidligaste försikras för all öf¬
verträdelse ; men da erfarenheten visat, huru otill¬
räckligt det rörelsecapiral bl ifver , som för sådan
valuta kan tillskapas, så må allt sådant nu gäng¬
se mynt, som giundar sig på Ständers garantie ,
eller mot innehafvande valuta af fordringar och
egendom, sedan utredt blifvit, huruvida dess be¬
lopp år tillräckligt för Rikets behof af rörelseca*
pirål , må det hädanefter utgöra ett enda. Dec
år djerft att föreslå en sådan rubbning af saker¬
nas ordning , utan att med exempel från andra
Nationer och ådagalagd sakkännedom styrka sin
sats , men månne icke enkelhet och sanning i
allt år den rätta principen? Då inga enskilta in¬
tressen få väcka våra projecter, och inga stridiga
fordringar verka på våra rådslag , så skola de
rätta besluten fattas. Då alle Medborgare känna
och handla efter den sanna grundsats, att emellan
hvarje dass hån den Regerande, till den lägste ly¬
dande, miste ett beroende af hvarannan existera,
hvarförutan intet samhälle kan hafva bestånd; så
skola de lärt inse, huru oklokt och utan varaktig¬
het hvarje hjelpemedel blifver , sorn, med afseen¬
de på ett enda ändamål , icke innefattar det all¬
mänt gagneliga. Så skulle r, e. våldsamt bernd-
128
Den 4 Dec;
dande ate , som det nu heter, förbittra vårt mynt
genom det representativas förminskning , synas
medföra stora fordelar, och för en stor del
af Nationen, som med inskränkt och ensidig blick
betraktar ämnet , utgör det föremål för en liflig
önskan: Embetsmannen tror sig derigenom finna
tillräcklighet för sina behof, Capitalisten att få
sina skatter solida; men ville den besinna, på
hvars bekostnad det skulle ske ? Om en hastigt
minskad penningestock bringar död i alla närin¬
gar , hvad båtar det allmänna välmågan hos
dem , sorn endast kunna vara gagnelige i den
moa de kunna befordra lif och säkerhet i dessa?
Det måtte ej kunna bestridas , att om den Em-
betsmanna- och Militaira befattningen samman¬
håller en Stat, var det likvist Näringarnes upp¬
komst, som föranledde Nationens behof af desse
deras väktare, och hvad skulle väl bli’ af ett
samhälle, der antalet och välmågan bland den
tärande Classen befordrades på den nårandes be¬
kostnad. Deremot huru lått att 'ill ingenderas
skada befordra gemensam fördel , då behofvet af
hvarandras hjelp utgör det helas bestånd: då
Embetsmannacorpsen så nyligen erfarit prof af
Nationens beredvillighet att förbättra deras vill¬
kor, men dem, det oaktadt, ännu skulle vara otill¬
räcklige , hvad säkrare medel att vinna denna
förbättring, ån genom befordrande af näringarnes
orubbade gång? Likvist huru nödigt, att afven
någorlunda undersöka och bestämma dessa behof.
Om antalet af Embetsmål! skulle tilltaga i motsatt
förhållande till en Stats tillväxt, om begäret att
hastigt komma till förmögenhet och anseende jem¬
te
Den 4 Dec.
129
te taflan i vällefnad fel , som endast böra åtfölja
den mindre upplyste -— vore hos dem en rådande
böjelse: hvarest kunna då tillräckliga utvägar fin¬
nas ? I en sådan Stat, der bJifver ett system af Em-
betsmanna förbättring genom dess förminskning
säkert af verklig fördel och varaktighet. Hvad
Capitalisten åter angar, så kan ej bestridas, att
för honom vore ett mynts hastiga förbättring, va¬
re sig med bibehållande eller ej , af betydlig för¬
del 5 men månne för dennes förkofran uppoffrin¬
gar förtjena att ske? En noga undersökning oni
tillkomsten af alla dessa hopade summor på en
hand skulle med få undantag öfvertyga, att säl¬
lan något egentligt gagn tillflutit det allmänna
under eller efter insamlandet af dessa skatter,
men väl att de gemenligen alltid kunnat undan¬
hållas allmänna beskattningen, som derigenom tyng¬
re tryckt Näringarne. Latt inses äfven, att det
statt och står dem när som helst öppet, att ge¬
nom användning af sina Capiraler i rörelse, nä¬
ringar och egendomskop bibehålla deras värde,
så vida de ej hellre trott sig finna uträkning i
deras rörlighet under afvaktan på penningens för¬
bättring. Noga förtjenar också anmärkas, det för¬
luster af penningens vidare fall i värde skulle
drabba Capitalisten ensam, men dess stigande ge¬
nom förminskning drabbar ej allenast Gäldenären,
utan äfven alla dem, som bero af och tillhöra dess
näring. En jemnkning emellan långifvare och taga¬
re, med afseende på tiden, då de lånen undfått ,
bör äfven vara verkställbar. Det återtår att er¬
känna den förlust, som redan träffat och vidare
skulle träffa våra till allmänt och enskildt val sam-
Borg. St. Prof. N:o 17. ig.
Den 4 Dec.'
lade fonder, om, genom en allmängjord känne¬
dom af våra penningars verkliga vilde, de möj¬
ligen än vidare nedsattes: af. enahanda beskaffen¬
het härmed är äfven en mängd personer, som
af ett utlånt Capital ägt och äga enda resourcen
får sin bergning. Det matte dock finnas säkrare
och varaktigare medel till dessas godtgörelse, än
den, sorn genom en forcerad penningeindragning
kunde för momenten vinnas: Huru otillräcklige i
vårt land äro ej ännu de inrättningar och medel,
som användas till väre nödlidande Medborgares
bästa? Minne i en lätt organiserad Stat säker ut¬
väg bör fattas för den arbetande , att utan träldom
kunna förtjena åtminstone födan och de nödvän¬
diga lifvets behof, samt för den till arbete odug¬
lige, befrielse från nöd? Jag tviflar detta kan be¬
stridas, äfvensom vi tyvärr ännu ej kunna äga
den glädjen, att vera detta vara förhållandet i
vårt fädernesland. Vi böra således vara beredde
att, till vinnande häraf, göra ej obetydliga uppoff¬
ringar; men härtill uträttar föga det enskiidta be¬
mödandet; måtte detta derföre blifva ett hufvud-
sakligt ämne för Nationens representanters åtgär¬
der, och det första blifva att bestämma godtgö-
relser för de lidanden, som genom en möjlig
myntets förändring 1 förenämnde fall skuile upp¬
komma. Då näringarne ostörda få fortfara och
förkofras, sa äro de rätta källan, hvarifrån all hjelp
skall härflyta, och då säkert ändamål förutses,
huru färdig till uppoffringar blir icke då hvarje
deras idkare och befordrare! Tili dessa sednares
antal hörer egentligen vårt Stånd; en näringsid¬
kare, dess förläggare och afsäijare böra utgöra
ett, och hafva samma intressen. Likvist kan den
Den 4 Dec.
131
förre svårare umbära den sednare, och dennes
förtryck skall alltid tyngst drabba näringsidka¬
ren. Måtte detta rätt inses och behjertas! Må
mig tillåtas några vidare reflcctioner öfver nyli¬
gen inträffade händelser beträffande penningväsen¬
det , för att i följd deraf ledas till den proposi¬
tion jag tror tnig böra föreslå. Åtgärden hvari¬
genom Malmo Discontsedlar förlorade sin löpan¬
de kraft, och som genast försatte Gotha Canals och
Götheborgs i samma skick, hvarigenom för den
allmänna rörelsen ett Capital af flera millioner
gjordes till nulliteter , har för alla näringar haft,
och har i detta ögnablick de menligaste följder.
De redan i mängd gjorda anmälanden af det
Värda Ståndets ledamöter vitsorda detta; då emed¬
lertid dessa samma åtgärder öfvertyga oss, atc
vår vise och vördade Regering insett omöjlighe¬
ten af någon blifvande fårlust , och derföre till
en början utdelade, hvad af tillgångar funnits, sa
vore det en småagtighet att hysa afund till dem ,
som derigenom förar fått sitt ut , helst derige¬
nom ett par ioo:de Tusende R:dr mindre blifvit
ororlige, och detta , tillika med utvägen, att i
Kronans uppbörd till någon tid Götha CanalSed-
lar kunnat användas, och troligen i ej obetydlig
mon blifvit utbytte mot Bancosedlar, således bi¬
dragit till minskning af förlägenheten. Högst otill¬
räckligt har emedlertid detta verkat, och den yt¬
tersta nöd fordrar den kraftigaste åtgärd. Att
föreslå utvägar är ett ämne af största vigt. Jag
har vågat anföra de hufvudprinciper jag anser bö¬
ra följas , oell hvarpå alla våra financiella åtgärder
böra grunda sig, nemligen reducering af våra
penningeverk tili ett enda, hvars fullkomliga kän*
132
Den 4 Dec.
nedom biifver öppen för hvarje Medborgare, samt
bibehållandet af det nu till numerairen gängse rö«
relsecapital. En långsam, men orubbligt följd plan
för amortisering, som åtföljes med kloka och till
efterlefnad Sinnade öfverenskommelser och för¬
fattningar för hämmandet af utländska varors för¬
brukning , skall alltid då bibehålla vårt mynt vid
dess värde, och detta bibehållande utgör säkerhe¬
ten i alla företag. Den inhemska productionen
skall då ovillkorligen sprida allmän välmåga , lätta
tillgången på de för Rikets bestånd nödiga skat¬
ter, och snart minska vår underbalance på han¬
deln med utlänningen. Sådan är följden af en
tillräcklig, om också något öfverflödig tillgång
på penningar , som fullt måste uppväg- den der¬
vid öfverkiagade våda af vinglerier, hvilka endast
uppkommit, då, genom en oriktig princip, från
våra Disconter utlåningen ofta kunnat bero på
godtycko , och angelägenheten hos Directionerne
måste för verkets förkofran bestå i de skadliga
3 pCtsmedlens användande.
Om det värda Ståndet funnit mitt anföranda
förtjena dess uppmärksamhet, torde det med mig
finna angelägenheten af att uppmana StarsUt-
kottet att genast bereda och föreslå utvägar, hvari*
genom gångbara penningar, någorlunda svarande
emot de till intet bruk förvandlade DiscomSedlarne,
må åter komma i törelsen. Ett förslag , grundadr
på de principer jag hatt äran anföra , torde i denna
händelse få medfölja. Det vore önskligr, om ge¬
nom en fullständigare utarbetning deraf säkert
resultat kunde vinnas, söm ej behofde förutsätta
någon pröfvotid för erfarenheten af dess duglig¬
Den 4 Dec.
133
het, utan genast innefattade de rätta medlen till
ernående af Rikets närvarande och tillkommande
välmågas bestånd.
2:0 Ett Förslag till afhjelpande af den när¬
varande förlägenheten
”Ranken inlöser genast, med förekommande
af förfalskade, alia nu utelöpande Malmö-, Gö¬
tha Canal- och Götheborgs Disconters Assignation
ner till valeur af 5^0 R;dr och derunder. Li¬
kaledes
Får i BancoDisconten belånas fulla eller minst
^ af beloppet af alla 3 pCtSedlar, Depositions-
Attester samt Assignationer utöfver 50 R:drs va¬
leur , emot bifogad borgen jemte låntagaren i
förra, men ej i sednare fallet. Dessa lån
emot 4 pCts ränta på 6 månader med oinsätt-
ningsrätt utan afbetalning, med någon bestämd
minimi-summa af 500 ä 1000 R:dr, och med
förebyggande af alla extra omkostnader.
Till förekommande af den farhåga, det här¬
igenom penninge-öfverllöd blifver , torde vara nog
anmärka, det kanske af AfskrifningsFonder och
troligen lika del af Götha Canals Assignationer
tillhöra Publika Verk och Kronans uppbörd.
För realisering af DiscontAffairerne föreslås:
Iso Götheborgs DIscontDirection må tillå¬
tas, att genast inom en föreskrifven tid uppgöra
bestämda vilkor med sina manquerade Creditorer,
men kommer, om detta ej ernås, att underka¬
134
Den 4 Dec.
stas samma förfarande , som i 2 Mom. för Malmö
Disconts realisering föreslås. Kan åter ett betingan¬
de med privata Creditorer uppgöras, i hvilken hän¬
delse belåning i Banken å Götheborgs Discont*
Sedlar upphör, och omsättning af å dem gjorda
Lån då ej tillåtes, så bör slutliqvid fa uppskjutas
2:ne år, emot Directionens proprie ansvar till
Banken, och med vilkor att fördelen häraf så vi¬
da drabbar Lån-innehafvarne, att de i 4 terminer,
med ^ hvarje halft år, få betala de nuvarande
lånen. Deremot bör Banken af Disconten tillgo¬
doräkna 6 pCt å hela dess fordran från octroyens
slut, tills liqvid sker.
2:0. Malmö Disconts realisering öfverfager
en afdelning af BancoDisconten. Till följe här¬
af bör en interims Direction tillsättas, sådan Ban¬
kens säkerhet fordrar5 den bör tillkomma att ge¬
nast realisera på förmånligaste sätt de lösa panter,
som möjligen ännu finnas. För bibehållandet af
rättighet att omsätta Lånen fordras, antingen att
genast kunna lemna den vidare borgen eller ve-
derhäftighetsbetyg, sorn af Directionen äskås och
antages, eller något InfeckningsDocument, af den
beskaffenhet, som här nedan föreslås. Den ej detta
kan, bör, i händelse en antaglig ansvarsförbin¬
delse genast lemnäs för all den skada, som ge¬
nom Lagsöknings-uppehåll i 3:ne månader kan
Fonden drabba, åtnjuta detta anstånd , för att un¬
der tiden anskaffa förenämnde säkerheter, men i
annat fall genast lagsökas 5 som denna sednare åt¬
gärd således endast kan drabba verklige Banquerot-
teurer, så borde emot dem Lagens former något
få ö verskridas utan men för öfrige Creditorer,
Som säkerhet bor antagas inteckning till lane*
summans eller högre belopp i egen eiler carnia-
nists egendom, som förut 'ar Ograverad under
hälften af sista taxeringsvärdet. Sorn emedlertid
sådan inteckning ej, hvad Lindt- eller Bruks¬
egendomar beträffar, kan i laglig form anskaffas
inom de 3 Månaders tid, så borde Domarens gra-
vationsbctyg och dess embefs-intygande om sum¬
mans anmälning till inteckning gifva densamma
förmonsrätt framför all annan sedermera gjord
ansökning. Till förekommande af allt bedrägeri
eller försumlighet, åligge det då Directionen att
genast utfärda NoticeBref till hvarje Domstol,
hvars DomafeBetyg antagits sorn säkerhet. Skulle
då vid påföljande Ting ansökning uteblifva , skall
genast Lagsökning anställas emot Lånlnnehafva-
ren, och bör då Inteckningen, ehuru ej lagligen
beviljad, äga sin kraft, med förmonsrätt från den
tid anmälan hos Domaren skcdt. Till förekom¬
mande af dryga omkostnader, bor en billig taxa
sättas å alla betyg , som tillkomma Lånlnnehafva-
ren att anskaffa. Med de således tillåtna omsättnin¬
gar förfares sedermera så, att -Jtdel af nuvarande
Låne-summor hvarje halft' år afberalas. Att Dis-
contens egna sedlar ju dervid kunna användas,
måtte aldrig kunna sättas i fråga5 huru skulle an¬
nars med rättvisa, Medborgare emellan, Banken
tillåta afbetalning med nu varande BancoSediar
på skulder, gjorda, då desse hade annan valeur?
Efter med Banken fortsatt intresse beräkning å dess
nu af Disconten ägande, och genom Assignatio-
ners inlösen blifvande fordran, med afdrag för
dess inkomster, så val af DiscontLånens af betal¬
ningar och intresse, som genom intresset för be-
läriingen å Discontens sedlar, borde efter 4-'- års
förlopp slutliqvid kunna uppgöras, hvartill sorn
grund torde kunna föreslås;
1:0 Bankens dåvarande fordran och likaledes
alla 3 pCtSediar, DepositionsMedel och Assigna-
tioner med derå upplupen 3 pCt,ränta äga sam*
ma rätt till betalning.
2;o Af tillgångarne derutöfver tilläggas 3, el¬
ler om så ske kari , ända till G pCt ä alla Dis¬
contens förbindelser, sorn varit i Banken belå¬
nade, då
3:0 all tillgång vidare ensam tillhör Banken.
Skulle af detta stadgande innehafvare af Actier
finna sig lidande, bora de äga rätt att genast vid
dessa operationers början anmäla sig till delta¬
gande. Alternativet bor då blifva, att, i händelse
af Fondens blifvande tillräcklighet, kan först nå¬
gon utdelning tillkomma dem, sedan 1 och 2
Mom. är verkställdt, och deras delning med Ban¬
ken enligt 3 Mom. då bestämmas till någon
pCt, så val med afseende å Bankens primitiva
andel i Disconten , och dess nu vidare gjorda till¬
skott med tillkommande intresse, sorn å hvad
härvid anmälande ActieCapital svarar emot det
liela tecknade : ett i samma förhållande ansvar för
det deficit, sorn till 1 Mom. fordras, bör der-
emor tillkomma. Det är med billigheten enligt,
att Actie ägarnes rättigheter sist betraktas: ge¬
nom bekomne utdelningar lärer tecknade Capita-
let med intresse vara återbekommer j om Actier.
ne nu befinnas i annans ägo } som genom arf elr
Den 4 Dec.
*37
Jer köp ansett sig deruti hafva valuta eller till¬
fälle till förtjenst, så är dét för dem en felsla¬
gen speculation, hvaruti de dela lika öde» som
drabbat innehafvare af Ostindiska Compagniets
Actier m. fl.
3:0 GöthaCanalDisconts och Arbetes fortsätt¬
ning lärer väl blifva ett det vig tigaste öfvertägg-
ningsämne för Riksens Ständer. Efter en säker
plan, grundad på nu erhållen kännedom af hvad
årlig uppoffring af Staten utöfver Discont-avan-
cen fordras, måtte möjligheten af företagets fort¬
sättande till någon del eller fullbordan kunna be¬
stämmas. Actie ägarne i detta foretag kunna u-
tan Statens biträde föga uträtta. Då desse jem-
fdras med fordne Actielnnehafvare af TullArren-
det och Disconterne, finner man, hvilken olika
pretention på beskydd af Staten : då desse sednare
cmottogo och emottaga 20 till 30 pCts utdel¬
ning t all tysthet, hafva för de förre, i ett före¬
tag , som utgjorde Nationens heder, omöjligheten
af avance genast blifvit beredd. Det gagn, som
af de fordna inrättningarne tillflutit Staten , vore
svårt att finna, men utvägen, att utan eget arbete
få sitt Capital fordubbladt, var beqväm, och har
naturligen väckt den vidare önskan, att göra dess
värde föiduhbladt. Då Staten således, ehuru
indirect , gjort uppoffringar, som så betydligen
riktat enskilda, bör den väl undandraga sig att
äfven nu göra dem, då till företaget så högtidlig
uppmaning skedde af både Regering och Ständer?
Om nu gällande författningar skola och kunna
npphäfvas, så kan af Actielnnehafvarne intet bi¬
stånd väntas, utan att dem lemnäs någon säker
utsigt. Den billigaste vore, att, emot dan felande
procentens inbetalning, dem garanteras af Sta¬
ten , det arbetet fullbordas, ocii att, sä fort det
skedt, dem försäkras i 17 pä hvarandra följande
år utbekommandet af 9 pCt på inbetalte Capita-
let, med rättighet, att, så fort i en framtid ca-
nalfartens med åtföljande Disconts afkastning hun¬
nit återbetala Bankens och Rikets hela tillskott,
de inträda såsom ägare af hela Inrättningen med
åtföljande underhållsskyldighet. Ehvad beslut än
häröfver af Riksens Ständer kommer att tagas,
böra nu varande Discontens utlåningar på enahan¬
da sätt rangeras och realiseras, som 0111 Malmo
är projecteradf, likvist med annat förhållande för
afbetalningarne, som väl ej i anseende till den kända
octroyen kunna fordras högre än til! 5Vdel hvar¬
je halft år. Directionen, ehvad den kommer att
tillhöra Götha Canals Inrättning, eller utgöra en
del af BancoDisconten , med den ändring, som
kan finnas nödig och i kostnadsindragning < moj-
lig, ■— bör, då vidare utlåningar ske af det Creditif,
som bestämmes för vidsträcktheten af de Rikets
provincer, sorn deraf skola bispringas, följa prin¬
ciper, som leda till en, om också mindre, dock
säker avance, förenad med det allmänna bästa,
då de ske näringarne till gagn. Så fort ske kan ,
bör allmän kännedom af alla Disconters tillstånd
meddelas, och de årliga revisionerne alltid publi¬
ceras.
Som Basis för dessa operationer skulle föl¬
ja: att, under Riksens Ständers nu varande sam¬
manvaro, en fullkomlig kännedom lemnäs dexn
om Bankens och RiksgäidsContorets tillstånd.
Den 4 Dec.
139
hvaraf en säker calcul kunde uppgöras, till hvad
procent efter den bestämda reaiiseripgsgrunden
emellan Banco- och Riksgälds-sedlar, för aila ute¬
löpande sedlar nu finnes valuta i silfver och guld
samt i fordringar och egendom. Det bilf ver
häraf bestämdt, hvad hvarje Riksdaler i sedlar ä-
ger silfver-valuta och credit-valuta. Låt antingen
myntet i följd häraf få sitt värde relatift till för¬
hållandet, eller lår genom bestämd fördelning at¬
tester utlemnas å silfvervärde och nya sedlar för
credit-valuran, med den rätt tili nu eller framtida
utbekommande af silfver , som af Regering och
Riksens Ständer kan finnas för Riket gagneligast.
Det öfverskott af silfver-fond, sorn uppkommer
derigenom att, i den nu skeende beräkning , alia
oinlösta sedlar anses existerande, blifver en till¬
gång för credit-stocken, bidragande till dess för¬
bättring. Då man dessutom kati taga för gifvet,
att de årliga Bevillningarne, rätt fördelade, kun¬
na utgå tillräckliga tor Rikets Extraordinarie be-
hofver, äfven efter det tillägg, som en nödig
lönförhöjning annu möjligen kunde fordraJ så
skall genom dc betydliga ränte inkomsterne, så
af Bankens lån a egendom och effecter, som af
Disconternes, en betydlig summa kunna anslås,
både till amortisering och till fond att utan pen-
ningestockens ökning utöfver livad den nu blifver,
kunna af Riksens Ständer användas, helst genom
en häraf följd enkelhet i penningevä ender, for¬
dras betydliga mindre afloningar och omkostnader.
Såsom medel för penningens oföränderlighet
efter denna publicitet, torde i synnerhet få n'ätu¬
näs :
140
Den 4 Dec.
Noga undersökning af alla Bankens och an¬
dra allmänna medels existerande utlänta capitaler
samt fonder med utlåningsrättighet} dä derefter för
de förra en utan allt afseende stipulerad återbe-
talnings-metod bör bestämmas, samt för de sed¬
nare allt missbruk forekommas.
En omissbruklig princip för Disconternas för¬
valtning, med ail möjlig förbättring och nödig
utsträckning , så att jordbruk och näringar deruti
finna tillräcklig hjelp, desse, så vidt möjligen ske
kan, på längre tid och lindrig ränta, tnen han-
' deln med drygare ränta till större summor, men
utan omsättningsrätt: att åtnjurandet i samma för¬
hållande kan tilldelas hela Riket med bestämda
föreskrifter, så att hvar och en må känna sina
skyldigheter och rättigheter, med upphörande af
allt enskildt beroende, samt att all utlåning före*
kommes, som animerar till vingleri i egendoms-
köp, öfverflödig lefnad och okloka handels¬
företag. X,i
En på rigtiga grunder byggd indragning uti
vår import-handel, åtföljd med verkställbara bruk-
nings förbud af en del utländska varor, med täf¬
lan från den högste till den lägste i efterlefnad,
och synnerligen med åsigt att förekomma rådan¬
de smak för luxe hos den uppväxande genera¬
tionen.
Kraftigt fortsatta medel, hvarigenom nyttiga
uppodlingar, åkerbruk och bergshandtering befor¬
dras, med den frihet i näringar och monopo-
liers indragning, som med nu åliggande skyldig¬
heter kan hafva bestånd,
Den 4 Dec.
141
En förbättrad skuldfordrings-metod, så att ej
tillskapade uppehåll af Debitorer eller Embetsman
kunna existera, hvarigenom långifvare afskräckas
från biträde.
En oföränderlig princip, att ali bränvinstill-
vei lening stad nar vid husbehofs, och tjenliga ut¬
vägar småningom må kunnna minska consumtion
af denna artikel.
En fullkomlig organisering och administra¬
tion af Allmänna SpannemålsDirectionen , i sam¬
manhang hvarmed enskilde egentligen ^öra befor¬
dra det åsyftade gagnet. v
Må mig tillåtas den vidare önskan, att Na¬
tionen bestämdt må känna och tillhållas efterlef¬
nad af alla gällande författningar, och deras för¬
bättringar, enligt med dess Representanters önsk¬
ningar, med kraft få verkställas. Att dess Embets¬
man af alla grader sättas i cas, att med tillräcklig
bergning, hvarigenom alla egennyttiga afsigter
måste upphöra, med allvar och duglighet förvalta
sina kall, och åtnjuta allmän högaktning eller all¬
mänt förakt till vedergällning, samt slutligen att
det rådande bemödandet må kunna blifva att åter¬
taga och ej aflägsnas. från gamla goda bruk oeh
enkla seder!
Herr Holm, E. G. yttrade: Nog har uti
detta Förslag blifvit uppgifvet, hvarifrån Innehäf*
värne af Disconfernes Obligationer och Invignin¬
gar skola få deras resource , nemligen ifrån Ban¬
ken , men hvar Banken skall erhålla sin, omta-
142
Den 4 Dec.
]as der icke. Meningen tyckes vara , att den
skall tagas ifrån Tumba Pappersbruk, Enligt mitt
omdöme är det billigare, att de, hvilke inne¬
hafva Di conternes Sedlar, komma att lida något,
än att ett sådant lidande skulle tillskyndas Inne-
hafvarne af Bankens Sedlar. Jag anser ganska
nödigt , att detta Memorial och Förslag må blif¬
va lagdt på Bordet.
Herrar Schwan, H. N. och Falkman,
H. A. hegärde likaledes Handlingarne på Bordet.
Herr ^Norström, C. F. Mig synes det
vara nog bittida, att redan väcka sådana frågor,
som det nu upplästa Financeprojectet innehållpr;
enär, på sätt Riksdagskallelsen och Kongl. Majtts
Nådiga Tal vid Riksdagens öppnande utvisa,
Kongl. Majrt just för dessa ämnen i Nåder sam¬
mankallat Riksens Ständer 5 i anseende hvartill det
torde vara bäst, att afbida, hvad Kongl. Majrt
täckes föreslå , och således låta detta project tills
vidare hvila.
Lades på Bordet.
Herr Kjel lande r uppläste följande Dicta-
men :
5'Ehuru Kongl. Resolutionen på Städernes
Besvär af den 7 Julii 1752 § 39 och Kongl.
Brefvet af den 4 November 176g tydligen
stadga, att Borgare i Städerne, då de besöka in¬
Den 4 Dec.
143
rikes marknader, böra vara försedde med vederbö¬
rande Magistraters bevis, på hvad sätt de blifvit
eller äro berättigade att idka borgerlig näring
och marknader nyttja , samt Kongl. Resolutionen
af den 2 April 1770 yttermera fastställer, att dy¬
lika bevis eller respass för ett år må utfärdas och
vara gällande, har likväl af Påbudet den 14 Augusti
lgi2 om resandes skyldighet, att med Pass vara
försedde och dess 4 § , den mening velat hem-
tas , att Städernes Magistrater på de ställen , der
Landshöfdingar residera, icke äro berättigade att
utfärda dylika bevis eller Respass , hvaremot en
sådan rättighet öfrige Magistrater, efter berörde
§:s ordalydelse, tillkommer.
Om icke misstag skola begås , är det oftast
en nödvändighet för Konungens Befallningshaf¬
vande, innan pass för Borgare utfärdas, att in¬
fordra Magistratens bevis 0111 passsökandens yrke
och frägd, huruvida några utmätningar hindra
hans resa med mera dylikt 3 och derigenom till¬
skyndas honom en dubbel kostnad , utan att man
kan uppfinna några öfvervägande skäl, hvarföre
Magistrater i ResidenceStäder icke lika väl, sorn
andra Magistrater, böra och kunna utgifva respass;
men äfven om denna rättighet vore dem betagen
efter Högstberörde Påbud, lärer skillnad böra gö¬
ras emellan Pass och Marknadsbevis för Borgare,
emedan det sednare innefattar ett intyg 0111 rät¬
tighet att drifva den eller den Borgerliga närin¬
gen, i grund hvaraf han äger, efter privilegier, att
marknader bevista , då deremot det förra endast
afser någon bestämd resa, utan uppgifvet ända¬
mål.
144.
Den 4 Dec.
Till Vällofliga Ståndet hemställer jag vord*
sammeligen , om icke den ändring och förklaring
af Kongl. Påbudet den 14 Augusti xgi2 bör to¬
kas, antingen att Magistrater i allmänhet och utan
undantag må urfärda respass , elier ock , att åt¬
minstone deras uråldriga rätt att meddela Mark¬
nadsbevis för Borgare , i likhet med först åbero¬
pade Författningar , varder dem okränkt förvarad.
Herrar Lindqvist, Falkman och Lau¬
rell instämde till alla delar i ■ hvad Herr Kjel¬
lander sålunda anfört, och han tilläde nu munt¬
ligen , att vid sednaste eller 1815 års Riksdag
hade samma fråga, som detta hans Dictamen upp¬
tager, äfvenledes blifvit här uii Ståndet väckt,
men , efter föregången beredning uti Allmänna
Besvärs- och EconomieUtskotter , hade nämnde
fråga blifvit af Riksens Ständer afslagen j hemstäl¬
lande Herr Kjellander, om icke Vallofliga
BorgareStåndet skulle täckas remittera detta mål
till Ståndets BesvärsUtskott, för att , sedan det
erhållit behörig handläggning derstädes, målet
måtte, medelst underdånig ansökning hos Kongl.
Majit, kunna af BorgareStåndet såsom Dess en¬
skilda angelägenhet anmälas.
Begärdes och Iades på Bordet.
Herr Norström uppläste härefter ett så
lydande Memoria!:
”Jag anhåller få väcka Herr Talmannens och
Respective Ståndets uppmärksamhet på en eco-
no-
Rättelse; Pag. m , 20 råd. näst efter ordet ändamålet
tillägges; som derigenom verkar minskning i Statsverkets
påräknade inkomster af postmedlen.
De.n 4 Dec.
145
nomisk omständighet, som uppå Riksens Stander
vid sistförflutne Riksdag underdåniga önskan blif¬
vit af Kongl. Maj:t i Nåder bifallen, men uti
verkställigheten fått ett alldeles stridigt förhållan¬
de emot lörsta åsyftningen.
Det ar en känd sak, att Hedervärda Bonde-
Ståndet klagade öfver den högst olika tunga, sär¬
skilde orter få vidkännas af inqvarteringsskyldig-
heten i thy, att somligstädes sadant onus aldrig
påkommer, och somligstädes åter ofta flera gån¬
ger om året.
MedStånderne insågo billigheten af denna
klagan, och framstälde deras underdåniga önskan
om vidtagande af en sådan författning, hvarige¬
nom Inqvatteringsgifvare, för det underhåll de
lemna tågande troupper, måtte tilläggas full be¬
talning efter ett visst, vid de årliga Markegångs-
sättningarne bestämdt, pris , hvilket Kongl. Maj:t
i Nåder bifallit, enligt Dess Nådiga Kungörelse
den 27 Augusti 1816.
För att kunna riktigt upplysa, huru verkstäl¬
ligheten a£ denna författning medfört en alldeles
motsatt verkan, torde mig tillåtas exempelvis an¬
draga förhållandet i Nerikes Lån, ifrån hvars
3:ne Städer jag år fullmäktig.
Innan berörde författning utkom, betaltes
vanligen dagportion med 8 sk., och detta år,
oaktadt högre i synnerhet spannemålspriser , har
icke erhållits mer ån 7 sk., det är, för brödet X
Borg. St, Prot, N:o IQ. 3®.
Den 4 Dec.
sk. 9 r:st., och för maten i sk. 9 r:st. hvardera
målet, enligt den förändring Hogloflige Kongl.
KammarCollegium befallt uti det af Riksens Stän¬
ders Deputerade utsatta pris 13 sk. 4 r:sr. för
mansportion, brödet aine marker derunder, beråk-
nadt till 5 sk. 4 r:st, med äfven den minskning
i Håstration, att den borde betalas med 15 sk.
3 nsf., i stället för Deputerades derföre stadgade
.36 sk. j allt Banco.
Af hvad anledning Höglofl. Kongl. Kammar-
Collegii åtgärd tillkommit, och grunderna tor en
så betydlig nedsättning, lill dels nära, dels öfver
hälften, emot hvad Deputerade ansett ortens pris
vara, år icke det minsta upplyst, ehuru Kongl.
Kungörelsen den 27 Augusti igi6 icke föreskrift
ver något sätt till besvärs anförande, och det va¬
rit nyttigt få kånna den utspisning, att en karl,
som utan minsta mat ifrån morgonen marcherat
hela dagen med gevär och packning på ryggen ,
skall kunna om aftonen mättas med brod för 1
sk. 9 nst., och med mat för lika mycket, det vill
säga, få fullt mål för 3^ sk.
Att för en så ringa betalning föda en Mi*
litairTroupp, år ett onus, som på sina stallen of*
verstiger sjelfva Bevillningen, hvilket i synner¬
het inträffar, der Gotha Canals ArbersCommen-
deringar årligen 2:ne gånger framtåga till och i-
från arbetet, ty minst kan påråknas, att hvarje
Soldats underhåll kostar 12 sk. mer än för en
dags portion bestås, och jag vet af egen erfaren¬
het, att för en dags underhåll, det vill säga arne
Den 4 Dec.
147
mål, betalis 16 sk. utom 7 sk. aflöningen , då
1000 mans commendering minst kostar i förra
fallet hvar dag 250 R:dr, utom dervid erforder¬
lig skjutsning, besvär med nattläger samt all an¬
nan vid dylika tillfällen åtföljande olägenhet, och
då det rastas öfver en dag, kan ej påräknas min¬
dre an <; 00 R:drs utgift, inom den trakt, der in-
qvarteringen sker, blott för födan.
Enär nu denna skyldighet på k örn n1 er nå¬
gra få livar å landet och små Ståder, der de
fleste äro, om icke just fattige, åtminstone ej väl¬
mående, och hafva svårt att förtjena eget underhåll,
så år detta ett onus, vida större än någon annan
kan för eställa sig, ån den som det erfarit, och
om denna så betydliga tunga, (sorn icke annor¬
lunda kan vara lika fördelad , än att , efter hvad
Kongl. Majus Nådiga Kungörelse innehåller, full
betalning erlägges för manskapets underhåll), rå¬
kade efter belägenheten utfalla olika under olyc¬
ka och krig, så borde icke sådan uppoffring
påräknas, utan en hvar redlig och nitisk med¬
borgare tåligt draga den tyngd dylika svåra hän¬
delser påfordra, men att en så tryckande borda
skall tvunget bäras, endast der arbetscomttiende-
ringar framtåga för enskilte , dessurom på allmän
bekostnad understödde, Bolag , hvilkas företag till
nytta och möjlig verkställighet så mycket omtvi-
stas, derutinnan täcktes Herr Talmannen och Re-
spective Ståndet finna rättvist och billigt påkalla
den rättelse, att Kongl Majus Nådiga afsigt med
bestämmandet af pris på portioner och rationer
icke förfelar ändamålet, eller, sorn värre är och
148
Den 4 Dec.
nu bandt, att olikheten i inqvarteringsskyldighe-
ten blifvit ännu större.
I afseende på en Soldat eller arbetskarl Sr
visst dagportion af il mark hårde bröd,
qvarter arter, 4 mark salt kött, och mark
koksalt, om icke för litet, dock i det minsta till¬
tagit , men blir vida mindre och otillräckligare,
om den skall köpas för 7 sk.
Jag anhåller ödmjukast, att detta får de öf¬
rige Respective Stånden communiceras , med hem¬
ställan om icke RiksStånden gemensamt skulle i
underdånighet inför Thronen framföra den ön¬
skan , det täcktes Kongl. Maj:t anbefalla veder¬
börande tillse, att dess Nådiga afsigt med of-
vanåberopade Kungörelse vinnes på det sätt,
att priset i portioner och rationer för tågande
Troupper blifver utsatt till deras verkliga varde ,
såsom det enda och råtta medlet att få någorlun¬
da likhet medborgare emellan uti den ganska
betydliga tungan af inqvartering , till hvilket än¬
damåls vinnande äfven torde underdånigst kunna
föreslås, att det borde förblifva vid hvad Riks*
Ståndens Deputerade vid tillfälle af Markegången
för hvarje år utsätta, utan ändring af högre Aucto-
riteter.”
Äfven detta Memorial blef, efter uppläsan¬
det, på Eordet lagdt.
Inför Vallöf!. EorgareStåndet upplästes se¬
dermera :
Den 4 Dec.
149
1:0 Riksens Högloflig Ständers , till Stats»
Banco- och RiksgåldsVerkens öfverseende, förord¬
nade Revisorers Berättelse, om det tillstånd,
hvaruti de befunnit BancoVerket, vid deras den
15 September innevarande år påbegynte, och i
anseende till Riksens Ständers sammankomst den
20 derpåföljde November slutade Revisionsför-
rättning; och blef denna Berättelse remitterad till
BancoUtskottet, samt, med påskrift derom, af-
sand till Hedervårda BondeStåndct, för att med
bemälte RiksStånd communiceras.
2:0 Riksens Ständers Herrar Revisorers, uti
Memorial af den 20 sistlidne November, gjorda
rilikånnagifvande af det för dem uppstådda hin¬
der , att kunna granska Hospitals- och Lazaretts-
Räkenskaperne , tillika med en bifogad afskrift
af Kongl. Majtts den 10 nåstförflutne September
uti detta amne aflåtne Nådiga Skrifvelse till Se-
raphimerOrdensGillet.
Remitterades till StatsUtskotfef, och öfver»
sändes genast till Hedervärda BondeStåndet , för
att derstädes jemväl uppläsas.
Till följd af BorgareStåndets den 2 uti den¬
ne månad vidtagna beslut, utsagos ntt Ledamöter
uti Ståndets enrkildta Besvärs Utskott, och blefvo
dertill kallade:
Får Stockholms Stad: Herr Rådmannen Fredin.
— Rådmannen Lundgren.
ijo Deri 4 Dec.
Herr Åldermannen Lund,
samt
—- Åldermannen Littke.
Får Upsala Lån: — Rådmannen Schram.
Får Stockholms Lån: — Handelsmannen Fors-
sell.
Får Skaraborgs Lån: Assessoren Planck.
Får Kronobergs Lån; — Borgmästaren Holm.
Får önköpings Lån: Borgmästaren L i n d-
q u i s t.
Får Westmanlands Ldn: . Häradshöfdingen Ny¬
berg,
Får ÖsterGåthlands Lån ; _ Borgmästaren Ceder¬
borg.
Får Södermanlands Lån: Rådmannen Zetter-
b er g.
För Elfsborgs Lån: __ CommerceRådet
Krull och
, Borgmästaren Ene¬
roth.
Får Calmare Lån i *—■ Rådmannen Fogel■>
mark.
Får Stora Kopparbergs Län; Borgmästaren
Lind e.
Den 4 Dec. 151
För Örebro Lån: Herr Rådmannen Heli¬
sir ö m.
För Carlstads Län: BruksPatronen Mi¬
tander.
För Gefleborgs Lån: Grosshandlaren Eck¬
hoff.
För TVester Norrlands Län: —» Lagmannen Ulli
b e r g.
För Malmöhus Lån: — Handelsmannen B a-
ger.
För Christianstads Lån: __ CommerceRådet C ro¬
ra i u s.
För Blekinge Lån: Handelsmannen Thu¬
ne 11.
För Hallands Lån-. — Bagaren Faur eli,
Frr Götheborgs och Bohus Lån: Scgelsöm-
maren Leffler.
För Norrbottens Län: Borgmästaren Örn.
berg.
1
Herr Talmannen och Ståndets Ledamöter
skilldes klockan i till 3 e. m.
In fidem Protocolli
• M. M. Rosbeck.
153 Den 6 Dec.
Den 6 December.
Plenum kl, ij f, m.
Justerades en del af Protocollet för den 4
December.
Vid föredragningen af Hoglofl. StatsUtskot-
tets hemställan den 5 December, angående aine
Secreterares antagande derstädes under inneva¬
rande Riksdag, fann Vållofl. RorgareStåndet för
godt att densamma bifalla; äfvensom att, på sätt
Hoglofl. StatsUtskottet föreslagit , borde forfaras
i anseende till tryckningskostnaden för Kongl.
Majus Nådiga Proposition om StatsVerkets till¬
stånd och behof.
Herr Fa urell upplåste följande
Memorial:
”Under den mångd af motioner, sorn i Val-
loflige RorgareStåndet blifvit fattade och ingifne ,
rörande en fri brånvinsbränning, såsom orsak till
spannemålsprisens stegrande , har jag sökt iaktta¬
ga tystnadens sprak , för att dels i otid ej kom¬
ma fram med meningar på sanningens bekostnad,
och dels, för att af de flerfaldiga motioner hem¬
ställa några tankar, som jag hoppas skola leda
till allmänt val,
Den 6 Dec.
*53
Sedan Svenska Folket öfvergått till en utom.
ordentlig bränvins-consumering, och bränvin o-
vedersågiigen måste finnas till det qvantum, att
hvar och en får sin portion, vå år den frågan a£
synnerlig vigt, om inskränkning i tillverkningen
är båtande för Nationen, i synnerhet som längre
tiders erfarenhet har visat, att aldrig spannemåls-
prisen fallit genom en viss tillåten tid att brän¬
na , då alltid den stridare sädén blifvit nyttjad,
för att på den korta tiderymden kunna tillverka
ett större partie af denna vara, och trun likasom
förglömt, att denna säd vore ett högst dyrbart
ämne för bröd. Jag vågar nästan påstå, att ge¬
nom den nu tillåtna fria bränvinsbrånningen
finnes knappast någon tillverkare deraf, hvarken
j stort eller smått, sorn icke dertill anvånder i
det mesta potatoes, hvilken frukts planterande i
sednare åren är af den ymnighet i landet, att
om den ej blefve nyttjad till brån vinsbränning,
skulle i de orter, der denna frukt lemnar de ri¬
kaste skördar, och ingen afkastning af säd kan
våntas, jorden falla i ödesmål.
Genom inskränkning i brån vins bran 11 ingen
uppkomma äfven de följder, att Lagbrytare till¬
skapas, som i löndom endast förbränna dan go¬
da sadén , då ett nytt fält för Fiskaler och Krono-
Ifetjenter skulle visa sig att suga och lucrera på
allmänheten , oberäknade, att utländskt bränvin skul¬
le komma att införas, som ater hade den ver<
kan, att spannemålsprisen blefvo i en stigande höjd,
helst som bränvinets varde mångdubbelt skulle
uppstegras.
Den 6 Dec.
På dessa grunder ä'r jag öfvertygad, att Brän-
vins förbud aldrig nedsatta spannemålsprisen,
men till förekommande , att missbruk i den fria
u öfningen deraf ej måtte inställa sig, så får jag
ödmjukast tillägga:
l o Bor afgiften för Brånninspannor, som
öfverstiga 50 kannor , okas dubbelt för hvarje
tiotal , efter hvad sorn nu erlägges.
2:0 Borde det vara Ståderne tillåtit, att efter
deras mantal få nyttja mindre pannerymd an 50
kannor, hvarigenom flere dess Innevånare skulle
sättas i föt fattning att utöfva Brånvinsbränning,
och sämre ämnen dertill användas, och ej, som
nu sker, endast idkas af den rikare och förmögne,
forn i det mesta begagnar den strida sadén , helst
som afsättning icke skall fela, då endast några
få i en stad äro genom den större paunerymden
i tillfälle att bränna.
3:0 Ingen Brännvins tillverkare bör vara til¬
låtit vid ett ansenligt vite att uppköpa Spanne-
mål till brånvinsbränning, utom potatoes och an¬
dra tjenliga ämnen.
4:0 Visse timmar om dagen böra endast va¬
ra tillåtne till minutering och hämming al brän¬
vin , så i städer, sorn på landet, för dem som
hålla en slik näring.
5 0 Till en större ordnings hållande, skul¬
le det ej vara otjenligt, för att omfatta tillsynen
nied större kraft, att den strida sädén ej föröd»
Den 6 Dec..
des genom bränning, och till minuteringens häm¬
mande, att, utom den vanliga betjeningen, uti
hvarje församling i Riket utvaldes minst 4 per¬
soner, som voro kände tor god frägd och nit-
fullt allvar (or det allmänna bästa, hvilka ålage
att med uppmärksamt öga vaka åiver de författ¬
ningar , som i detta ämne kunna utfärdas.
Genom dessa mått och stegs vidtagande
fårmodar jag en jemnare fördelning af rättighe¬
ten att brånna skulle uppsta, och åtskillige andre
fördelar tillskyndas Samhället , och anhåller der¬
före ödmjukast , att detta Memorial till behörigt
Utskott varder remitteradt.
Begärdes på Bordet,
Herr Nyberg C. IV. uppläste följande
anförande till Protocollet:
”Uti hvad Herr Borgmästaren Norström
sistlidne Plenum yttrat om tillökning uti dag-
portionerne och husvardarnes tillkommande betal¬
ning vid inqvarteringar för tågande manskap,
forenar jag mig till alla delar; men får dertill
lagga den anhållan, att de Städer, sorn i anse¬
ende till deras lagen mest äro bsvärade af in¬
qvarteringar, hvaribland Arboga Stad, för hvil¬
ken jag år Fullmäktig, med mycket skål kan
saknas, matte uti Inqvarreringsskyldigheten er¬
hålla någon lindring genom bidrag elier under¬
156 Den 6 Dee.
stöd dertill utaf angränsande Socknar eller utaf
Länet.’’
Lades på Bordet.
Herr Hök, Immanuel upplåste följande
anförande :
’’Redan vid förra Riksdagen har Warbergs
Stads Fullmäktig gjort ansökning, att dess Ma¬
gistrat, lika nied andre Embetsman och Publike
Verk, måtte erhålla Fribrefs Postbok för Kgl. Maj:ts
och Kronans uppbörd samt räkenskaper och hand-
räckningsmal, äfven som uti alla andra publika
årenderj men detta lärer Kongl. Majtt ej i Nå¬
der täckts bifalla. Billigheten deraf synes dock
uppenbar och oemotsäglig. Postporton för såda¬
na publika angelägenheter har för detina Stad
årligen uppgått till omkring Etthundrade Riksda¬
ler Banco, hvilka af StadsCassan måst utbetalas; och
nödvändigheten att framdeles vinna befrielse der¬
ifrån ir desto större, som ingen tillgång dertill
uti StadsCassan finnes, utan måst pa Borgerska-
pet taxeras, som svårligen kunna utgöra de liera
särskildt tryckande onera.
Ett lika förhållande visar sig för Kongelf
och Kongsbacka, hvilka Ståders Fullmäktig jag
äfven vid denna Riksdag år.
Jag förenar mig således å desse Städers väg¬
nar med hvad en Ståndets Ledamot redan förra
Den 6 Dec,
157
Pleriidag i åmnet anfört, samt hoppa:, att då
detta interesserar Städerne gemensamt, en hvar
af oss (kruti deltaga, och att frågan såsom ett
Bevillningsmål måtte handteras, samt till behörigt
Utskott forvisas.
Sedan de Heste af Ståndets Ledamöter med
Herr Hök institut, yttrade Herr Ekelund:
”1 sammanhang med det Memorial jag sist-
lidne Plenidag hade äran uppläsa, rörande por¬
tofrihet m. m. för Magistraternes Bref uti
EmbetsArender, får jag i dag tillagga, det äf¬
ven af Kronans Intrader, som inflyta uti Städer-
ne, måtte en viss procent af Summans belopp,
till aflöning för de Embets- och Tjenstemän,
som dermed hafva befattning, blifva anslagen
och afsatt, likasom för transportkostnader och
resor till LänsRanterierne med de uppburne
medlen. Jag förmodar, att denna min billiga an¬
hållan så mycket mera bör vinna bifall, som al¬
le Embets. och Tjenstemän på Landet, som haf¬
va något att skaffa med Kongl. Majus och Kro¬
nans uppbörd, derföre af Kronan äfven blifva
aflönte; och tyckes, deraf att sluta, det Ståder-
nes Borgerskap i och för samma ändamål icke
bora vara mera betungade, ån Rikets öfrige invå¬
nare j åtminstone anhåller jag, att Staden Norr¬
koping, för hvilken jag vid denna Riksdag har
äran vara representant, må för denna kostnad
på ofvanberörde skål för framtiden blifva befriad.
Slutligen anhåller jag, att detta mitt anförande, så
vål som ofvatjnåmnde Memorial, blifva till Rik-
M8
Den 5 Dec.
sens Ständers Höglofl. Bevillnings Utskott remit¬
terade,
Herr Schotte upplåste följande anförande:
5 Den af Herr Ekelund gjorda proposition
om friposts erhållande för KronoUppbördsmedlen,
anser jag högst billig och af flera skål riktig;
ty utom att det är en känbar kostnad , om med.
len på en gång afsåndas, är det annu mer, då
Magisrraterne vanligen, till följe af uppbörds-för-
fattningarne, erhålla ordres, att desamma efter
hvarje uppbördsstämma till LandtRänterierna in¬
sända, hvarigenom händer, att då de skattskyl¬
dig^ ty värr! icke kunna vara lika accurata med
betalningen, utskylderna plockvis och i flere re¬
priser komma att afsändas, hvarigenom en högst
kännbar och nästan onödig utgift drabbar Staden.
Billigheten häraf tyckes annu så mycket mer vin¬
na styrka, sorn, åtminstone i Nyköpings Län,
Uppbordsmännen hvarje Maji månad inför Lands-
CanzlieProtocollet nödgas afgifva räkenskaperna,
och detsamma vidare ökar Stadens omkostnader,
helst en dylik utgift ej skäligen kan drabba den
nog ändock dåligt lönte uppbordsmännen, utan
blir ett Stadens Invånares gemensamma onus.’’
Begärdes på Bordet, i händelse flere af Stån¬
dets Ledamöter skulle anse nödigt, att skriftli¬
gen vidare yttra sig uti samma ämne.
Herr Eneroth uppläste följande
Memorial:
Den 6 Dec.
159
”Vid efterlefnaden af Kongl. Förordningen
den 20 Dec. I8L5» om hvad iakttagas bor till
behörig verkställighet af Kongl. Kungörelsen den
6:te Sept. samina år angående Bränvinsbrä-nnin*
gen , samt ansvar för öfverträdelsen deraf, har
inträffat en omständighet, som varit och är.myc¬
ket betungande för Kopparslagare i en del Stä¬
der i Riker. Uti 1 Art. 2 §. af förstnämnde
Kongl. Förordning åläggas tillverkare af Brän-
vinspannor, vid 20 R:drs vite, att besörja, det
pannorna varda uppmätta och stämplade af der¬
till forordnade Landtmätare och Justerare, hvil¬
ket äfven bör ske, då pannor-ändras eller nya
bottnar isättas; och uti 3 §. samma Artikel haf¬
va Herrar Landshöfdingar blifvit ålagclo, till en
dylik mätning och stämpling af bränvinsredskap,
förordna ett behöfligt antal Landtmätare och Ju¬
sterare i Länen och Ståderne, och tilldela dem
vissa districr, lämpade efter hvar och ens hem¬
vist. Vid en dylik fördelning inom Elfsborgs
Län har handt, art en Landtmätare, som hat
sitt hemvist 2:ne mil från Staden Amål, der in¬
gen dylik person finnes, blifvit förordnad mäta
och stämpla den bränvinsredskap, sorn förfärdigas
i berörde Stad. Olägenheten häraf och den kop¬
parslagare dymedelst tillskyndade dryga kostnad
äro uppenbara, emedan de ofta måste fora 2 å 3
bränvinspannor, om 12 eller 16 kannors rymd
hvardera, fhvilken storlek år den hos allmogen
mest brukeliga), med legd häst till Landtmåtarne,
hvarmedelst hela arbetsfortjensten åtgår. Sedan
2:ne kopparslagare af RådstufvuRätten blifvit fäll¬
de till 20 R:dr böter hvarje, för det de afyttrat
bränvinspannor, dem Landtmåtarne ej uppmätt,
Den 6 Dec.
ehuru de ej varit större, än till uppgifven rymd,
så hafva de hos Konungens Befallningshafvande
anhållit, att någon Magistratsperson måtte forord¬
nas verkställa mätningen och ståmplingen, men
hvilket afslogs, jemväl hos Kongl. KammarCol-
legium.
Uti ifrågavarande Kongl. Forordning näm¬
nas på många ställen Landtmätare eller Justera¬
re, hvaraf synes följa, att den sednare personen
ej behöfver vara examinerad Landtmätare, ty
hela konsten består deruti , att med ett krönt
målkäril ifylla en bränvinspanna och räkna anta¬
let af kannor, hvilket kan ske af hvem som
helst5 och denna , så vål som alla Förordningar,
bor, lånda till lika gagn för alla Samhällets med¬
lemmar.
I grund af hvad jag nu haft äran nämna ,
och som troligen flera Städer dela lika öde med
Åmål uti framställda ämne , så får jag vördsam¬
meligen föreslå en sådan ändring uti i Art. 3
§. uti Kongl. Förordningen den 20 Dec. 18*5 j
att uppmätning och stämpling af ny eller förän¬
drad bränvinsredskap i sådana Städer, der ingen
Landtmätare bor, matte uppdragas åt någon Ma¬
gistratsperson, helst de, som besörja controllerin-
gen af guld , silfver och tenn, på det, att en
icke obillig och emot ändamålet stridande kost¬
nad mera må tillskyndas den ena ån den andra
Stadens Kopparslagare. Och hemställer jag slut¬
ligen, om icke detta mitt Memorial måtte hän¬
visas till vederbörligt Utskott, för att derstädes
öfvervågas.’’ Med
Den 6 Dec.
161
”Med hvad Herr Eneroth sålunda anfort,
instämde Herrar Sch ram, Fogelmark, Ny¬
berg, Bolin, Faurell och Ceder borg.
Memorialet begärdes på Bordet.
Herr Cederborg uppläste följande
Memorial:
”Då Herr Lagman Kjelland er, i samman,
hang med sin proposition om rättigheten för Ma-
gistraterne i de Städer, der Landshöfdingar resi¬
dera, att utgifva Pass för Stadens Borgare till
Marknaders bivistande, älven väckt frågan om
oinskränkt rättighet lör Magistraterne, att utfär¬
da Resepass, får jag, beträffande sistnämnde om¬
ständighet, i ödmjukhet anföra:
Uti Kongl. Påbudet om Resandes skyldighet
att förse sig med Pass, af den 14 Augusti 1812
i 4 §. stadgas uttryckligen, att Magistraterne i
de Städer, hvarest Landshöfding ej residerar, äro
berättigade att utgifva Resepass, och då denna
Nådiga Stadgas syftemål icke kan vara att lägga
hinder i vägen för välkände personer, att utan
onödiga omvägar och utgifter få färdas i sina
angelägenheter, men endast att förekomma van-
fräjdade och obehörige personers resor, torde det
i vissa Län af Herrar Landshöfdingar utfärdade
förbud för Magistrater, att icke lemna pass till
andre än Stadsboer, vara en åtgärd, hvartill fö¬
renämnde författning icke gifver anledning.
Borg. St. Fröt. N:o 21. 22.
Den 6 Dec.
DI resor ofta inträffa, hvilka icke medgifva
det uppskof, sorn erfordras, för att vid det ifrån
Pass-reqvirentens hemvist aflägsna LandsCanzliet
anskaffa sig pass, hvilken omväg är förenad med
flera kostnader, än om det erhölls hos närmaste
Magistrat, der Sökanden nästan alltid är närmare
känd än vid LandsCanzliet, får jag ödmjukast
hemställa, om icke Magistraterne böra tillåtas att
utfärda Resepass till i orten väl kände personer,
antingen de bo i staden eller pålandet, emot den
stränga ansvarighet för Magistrat erne , derest de
missbruka en sådan rättighet, som icke bör kun¬
na undvikas, då förteckningarne på utfärdade Re¬
sepass hvarje månad granskas af Höglofl. Kongl.
JustitieCanziersEmbetet samt så väl af den Ko¬
nungens Befallningshafvande , under hvilken den
Magistrat, som Passet utfärdat, lyder, som den,
till hvilkens Län den resande sig begifven', dock
anser jag Magistraterne icke böra berättigas att
meddela Pass till Utlänningar, Glasförare, Lump¬
samlare och dylike personer.’’
Remitterades till Ståndets Enshildta Besvärs-
Utskott, i sammanhang med Hr Kj ellanders
den 4 December ingifne och på Bordet hvilan-
de Memorial.
Efter föredragning af Höglofl. Ridderskapets
och Adelns ProtocollsUtdrag af denne dag, rö¬
rande Instruction och Edsformulair för Le-
damöterne af BancoUtskottet, godkände Vällofl.
BorgareStåndet för sin dai, hvad vid de frenne
sistförflutne Riksdagar i detta afseende blifvit an¬
taget och gillad t.
Den 6 Dec.
163
Herr Ullberg anförde:
BancoUtskottets Ed och Instruction bora val
afven nu upprättas, i likhet med hvad vid förra
Riksdagar varit brukligt5 men vidden sednare, el¬
ler Inscructionen , önskar jag det tillägg , atr Ban-
coUishottet ej må äga vidtaga någon åtgärd eller
utfärda någon föreskrift i afseende på Bankens
eller derunder lydande Disconttrs styrelse oell
förvaltning, utan i fullkomlig öfverensstämmelse
med.de allmänna Beslut Riksens Ständer sjelfve
derom fatta, hvilka Beslut i alla fall skola tjena
BancoFullmäktige till efterrättelse. Den märk¬
värdiga händelse, som vid sista Riksdag tilldragit
sig i afseende på bestämmandet af RiksgäldsCori-
torets Disconträtrigher i Banken och som uti Her¬
rar Revisorers Berättelse utförligt finnes beskrifvén,
föranleder till denna nain hemställan, hvarmed å-
syftas sådan fasställelse af Riksens Ständers beslu¬
tande rätt, i afseende på deras pcnningveik, att
den af särskilda corporationer eller annan aueto*
litet ej må kunna tubbas eiler kraftlös göras.
Hvad Herr Ullberg sålunda anfört, skulle
Högloft. BancoUtskottet genom Utdrag af Pro-
tocollet meddelas.
Till Högloft. Las Utskottet remitterades Rik¬
sens Ständers justitie Ombudsmans EmbetsBeråt-
ielse för den sedan sisti. Riksdag förflutna tid.
Herr C: der bor g hemställde, om ej den
tryckta upplagan borde vara så tillräcklig, att ut¬
Den 6 Dec.
delning kunde ske till Domarena i Landsorternc,
emedan hvad i denna Berättelse förekommer, uti
åtskilliga delar vore för dem nyttigt att känna.
Herr Ullberg upplyste, att 500 Exem¬
plar af JustitieOmbudsmar.s Berättelse uppläggas,
och att, sedan den till HofRätterne och Vederbö¬
rande EmbetsVerk vanliga dispositionen blifvit
verkställd , de ofverskjutande Exemplaren lemnäs
pä Boklådan, men att försäljningen varit si trög,
att vid sista Riksdag utdelning af ett betydligt
antal kunnat ske.
Med anledning af den sålunda meddelta
O
upplysningen, ansåg Ståndet, att en dylik utdel¬
ning af tilläfventyrs öfverblefne Exemplar äfven
nu kunde verkställas.
Vid föredragningen af Högvördiga Preste-
Ståndets den 4 Dec. meddelte ProtocollsUtdrag,
instämde Vällofl. BorgareStåndet med hvad före¬
slaget blifvit örn tryckning af Riksens Ständers
tillförordnade Revisorers Berättelser angående Ban-
coVerket, RiksgäldsContoret, Allmänna Magazins-
Inräatningen, StatsVerkets Förvaltning och Rä¬
kenskaper , samt de under Kongl. Commerce-
Collegii förvaltning stående Fonder och Medel;
men hvarvid Vällofl. BorgareStåndet för sin dei
tilläde: att Memorialet rörande Hospitals- och
Lazaretts-Räkenskaperne äfven till trycket befor¬
dras, och att så väl deraf, som af ofvannämnde
Berättelser, ett exemplar borde till hvarje Stånds
Ledamot utdelas.
Den 6 Dec.
i6j
Upplästes Riksens Ständers tillförordnade
Revisorers aflemnade Berättelse, efter gransknin¬
gen af Allmänna Magazinslnrättningens styrelse
och förvaltning åren I8I3, 18*45 1815 och
Remitterades till Constitutions- och till Stats.
Utskotten,
Upplästes och remitterades till StatsUtskottet
Riksens Ständers tillförordnade Revisorers Berät¬
telse rörande RiksgäldsContoret och det derunder
lydande GeneralAssistanceContoret.
Beslöts, att Plenum skulle fortsättas i efter¬
middag kl. 5, och åtskildes Herr Talmannen och
Ståndet nu kl. 2.
Plenum klockan 5 eftermiddagen.
Upplästes Riksens Ständers tillförordnade Re¬
visorers Berättelse angående de under K:gl. Majit*
och Rikets CommerceCollegii förvaltning stående
Fonder och Medel.
Remitterades till StatsUtskottet.
Efter uppläsning af Riksens Ständers tillför¬
ordnade Revisorers Berättelse angående gransk-.
166
Den 6 Dec.
ningen af Stafs Verkets förvaltning och räkenska¬
per , remitterades densamma till StatsUtskottet.
Riksens Ständers till deltagande i ÖfverRe-
vision af KrigsRäkenskaperne utsedde Deputerades
Berättelse upplästes oell remitterades tili Stats-
Utskotter.
Medelst ankommet och nu uppläst Proto-
collsUtdrag af den 2 uti innevarande mänad, lem-
nade Högloil. Ridderskapet och Adeln del af
dess Beslut, arr, pä sätt hitintills varit vanligt ,
åt ExpeditionsUiskottet öfverlemna utgifvandét af
det till RiksStåndens Protocoll för innevarande
Riksdag hörande Bihang , trien anmoda Ridder-
skapets och Adelns Ledamot, Herr Expeditios-
Secrereraren Rothlieb , att tryckningen af sist-
bemälte RiksStänds Protocoll besörja; hvarjemte
Ridderskapet och Adeln ansett tryckningen af sif
väl samtlige RiksStåndens Protocoll, som Bihanget
böra af de till Riksdagskostnaderne anslående all¬
männa medel bestridas.
I sammanhang härmed föredrogos nu å nyo
de från Högvördig,) PresteStåndet samt Heder¬
värda BondeStandet meddelte ProtocollsUtdrag uti
detta ämne, begge daterade den 26 nästlidneNo¬
vember, oell af hvilka BondeStåndets den 28 i
samma månad, samt PresteStåndets den 2 dennes
blifvit lagdt på Bordet; och som BorgareStåndet
redan den 26 November fattat sitt Beslut, så väl
i hvad tryckningen af Ståndets Protocoll samt af
Bihanget angår, som ock beträffande omkostna-
Den 6 Dec.
derne dervid, och i sistnämnde afseende Remiss
till SrarsUtskottet äfven afgårt; alitsa fann Stån¬
det någon annan åtgärd i afseende pä MedStån*
dens omförmälde 3:116 ProtocollsUtdrag icke nu
erfordras, än att de borde till Handlingarne läg¬
gas-
Följande ProtocollsUtdrag upplästes:
1:0 frän Högloft. Ridderkapet och Adeln,
af den 4 Dec., angående Remiss till SratsUtskot*
tet af Riksens Ständers till deltagande i Ofver-
Revision af KrigsRäkenskaperne utsedde Depute¬
rades Berättelse , rörande KrigsRedogötelserne och
RevisionsVerket, samt till Lagutskottet af Herr
JustitieOmbudsmannens Embetsberättelse.
2:0 från Plögvördiga PresteStåndet, af den 2
och 4 Deq. .angående Remisser till vederbörande
Utskott af Riksens Ständers Revisorers Berättelser,
rörande BancoVerket, Riksgälds- och General*
AssistanceContoren samt Allmänna Magazitisln-
rärtningen; — PresteStåndets yttrande, i anled¬
ning af Ridderskapets och Adelns Beslut, rörande
en underdånig tacksägelse-adress till 1 lans Majit
Konungen samt Deras Kongl. Högheter Kron-
Prinsen och AtfPrinsen; — och beslutad Remiss
till StatsUtskotrec af Herrar Revisorernes Berät¬
telser rörande Statsverket, de under Kongl. Com-
merceCollegii förvaltning stående Fonder och
Medel, samt inställd granskning af Hospitals- och
LazarettsRäkenskapernej äfvensom af Riksens Stän¬
ders Herrar Deputerades Berättelse repande Öfver-
revisionen af KrigsRäkenskaperne.
i6S
Den 6 Dec.
3:0 fran Hedervärda BondeStåndet , af den
5 Dec. , angående instämmande med Ridder-
skapet och Adeln , beträffande den under¬
dåniga tacksägelse-adressen } BondeStåndets ytter¬
ligare Beslut , rörande Protocollens tryckning j
samt remisser, till StatsUtskotret, af Herrar De¬
puterades Berättelse,'om Öfver-revisionen af Krigs-
Räkenskaperne, och till Lagutskottet , af Riksens
Ständers JustitieOmbudsmans Berättelse till inne¬
varande Riksdag.
Lades till Handlingarne.
Herr Talmannen och Stiindets Ledamöter åt*
skilldcs kl. 7 e. m.
In fidem
Cati Magn. Robsahm.
ö
Den 8 December.
Plenum klockan 12 f. m.
Efter skedd anmälan, att RiksdagsFullmäkti-
gen för Malmö, Herr ,L. jf. Bager varit af
Den 8 Dec.
169
sjukdom hindrad, att kunna bivista Ståndets Plena
den 4 och 6 uti innevarande månad, men nu å-
ter tillfrisknat och tillstädes kommit, blef slutet
af Protccoilet för den 4 uti denne månad juste-
radt; hvarefter följande Protocolls Utdrag upplä¬
stes och till Handlingarne lades, nemligen:
1:0 Frän Höglofl. Ridderskapet och Adeln,
af den 6 dennes, angående bifall till StatsUtskot-
tets Memorialer, om tryckning af Kongl, Majus
Nådiga Proposition, rörande StatsVerkets tillstånd
och behof; samt om tvenne Secreterares anta¬
gande.
2:0 Från Högvördiga PresteStåndet, af den
6 och g December, angående bifall till StatsUt-
skottets nyssberörde tvenne Memorialer; Remiss
till Lagutskottet af Herr JustitieOmbudsmannens
Berättelse; samt godkännande af Instructionen och
EdsFormulairct för Riksens Ständers Banco.
Utskott.
g:o Från Hedervärda BondeStåndet, af den¬
ne dag, rörande bifall till StatsUtskottets emför-
roäldta tvenne Memorialer samt gillande af den
för BancoUtskottet föreslagne Instruction, jemte
EdsFormulair.
Nyssnämnda Instruction och Edsformulär
ankommo sedermera, genom löpare, från det
Högv. PresteStåndet; och efter det desse Hand¬
lingar blifvit uppläste, fann BorgareStånderj, sorm
17°
Den g Dec.
redan den 6 uti denna månad, i anledning af
Högloii. Ridderskapets oell Adelns ProtocollsUt-
drag uti detta ämne, godkänt så väl Instructio-
nen som Edsformulairet, sig nu böra lemna de
Respective MedStånden underrättelse derom, ge- \
nom Utdrag af Protocollet; oell skulle Loparen,
behörigen påtecknad, till Hedervärda BondeStån-
det af,ändas.
Herr Linde begärde ordet och uppläste följande
Memorial:
^Genom Kongl. Förordningen af den 24
Augusti xg 13 §. 7 är det förbjudit, art utborga
Bränvin åt omyndige Studerande, åt Tjenstefolk,
Gesäller och Lärogossar, samt gemenskapen af
Krigsmagten.
Då dessa personer således i denna del icke
kunna göra skuld, synes billigt, att alla utan un«
dantag uteslutas ilrån rättigheten att borga brän¬
vin, och i synnerhet Krögare betages lätt tillgång
pi en vara, som Tillverkaren gerna utborgar,
när lian ej för penningar kan afsätta sitt förråd.
Häraf skulle de större tillverkarne af Brän¬
vin möta mycket hinder för afsättningen, och så¬
dant till en del medföra den verkan, att tillverk¬
ningen af Bränvin minskas.
På sådan grund understä[les, att all utborg-
ning af Bränvin ml förbjudas.”
Den 8 Dec. 171
Med Herr Linde förenade sig Herr IV e-
■c O
stin och Herr Ornberg.
Memorialet remitterades till Lag- och Eco-
nomieUtskotten.
Herr Linde inlemnade följande
JS^roorial:
*’Då staden Fahlun, genom Kongl. Maj:ts
nådi.gste Stat för Km bets mäns aflöning af den I
Julii 1698, äro anslagne Krögare och Månglare
Penningar $ hvaribland otvifvelagtigt minutering
eller salu af Krän vin är inbegripen, får jag un¬
derställa, om ej den af Riksens Höglofl. Ständer
fastställde och uti Kongl. Majus nådigste Kun¬
görelse af d. 6 Sept. 1 y 15 uti 3 §. g mom.
påbudne afgift, dcrföte må upphöra.”
Remitterades till Ståndets enskildta Besvärs»
Utskott.
Herr Edelberg uppläste ett så lydande
Memorial:
”Det är en känd sanning, att Landscrona
Stad åger en af Rikets bästa och förnämsta Sjö-
hamnar, hvarest alla slags Krono- och Coopvaer-
l72
Den 8 Dec.
diefartyg vunnit säkert skydd emot stormars samt
isgångars härjningar. Men som berörde hamn i
senare åren, genom influten sjögång, gyttja samt
sand förlorat betydligen i sin djuplek och vidd,
saint det är att befara, det inloppsrännan med
tiden alldeles igenfylles, hvarigenom icke allenast
större krigsskepp blifva urståndsattc, anda från
Götheborg tili Carlscrona, att söka någon hamn
till skydd för stormar m. m., uran äfven Skånska
kusten till en stor del blir beröfvad det värn
under krigstider , som vi ^annars åtnjuta genom
de i vår hamn förlagde däckade samt öppna Ca-
nonslupar, jemte öfrige större Krigsskepp , så vå¬
gar jag lästa Riksens Höglofligc Ständers synner¬
liga uppmärksamhet på denna vigtiga omständig¬
het, och tillika föreslå , om ej på Kronans be¬
kostnad bör inrättas en MudderPråm, för att un¬
derhålla och förbättra hamnen , då kostnaden och
underhållet af denna inrättning kunde successive
genom Kongl. LotsContoiret eller vår Tullkam¬
mare af inkommande samt utgående fartyg åter-
uppbäras , och hvarigenom äfven en mängd på
Fästningen nuvarande Fångar kunde få syslosätt-
ning.
Jag vågar så mycket snarare smickra mig
med bifall härtill, som Staten gjort mycket be¬
tydligare bidrag till hamnbyggnadens fullbordande
vid Helsingborg, och anhåller emedlertid, att detta
mitt ödmjuka anförande måtte blifva till behörigt
Utskott remitteradt.’’
Detta Memorial remitterades till Stats.Ut¬
skottet.
Den 8 Dec..
173
Herr Holm begärde ordet och uppläste följande
Memorial:
”Uti en hos Vällofiiga BorgareStändet väckt
och till vederbörligt Utskott remitterad motion
angående Bran vinsbränningens insräliande, har så»
som skäl derföre blifvit åberopadr, att årsväxten i
vissa orter varit mindre gifvande, hvaremot å an¬
dra sidan förekommit, att Bränvinstillverkningen
på flera ställen, der skörden vatit ymnigare, kan
utan allmänhetens förfång obehindradt fortfara.
Då jag nu föreställer mig svårigheten för Hög-
loflige Utskottet, au på sådane otillräcklige upp¬
lysningar afgifva utlåtande i ett sä vigtigt ämne,
torde ingen annan utväg finnas till afhjelpande
af berörde osäkerhet , än att samtlige Herrar
Landshöfdingars till Kongl. M'.j:t i underdånig¬
het afgifne årsberättelser om årsväxten och till¬
ståndet i orterne varda genom trycket till all¬
man kännedom utgifne; och som en sådan allmän,
kännedom alltid år nyttig och nödig, äfven för
att åstadkomma upplysning om de misstag, som
uti dessa Berättelser någon gång möjligen kunna
inträffa; så får jag vördsammeligen hemställa,
om ej Vällofiiga BorgareStändet för egen del tak¬
tes besluta , och i detta Beslut inbjuda de öfrige
Respective McdStånden, att hos Kongl. Majit i
underdånighet anhålla, det Herrar Landshöfdin-
gars förrberörde EmbetsBerättelser varda nu och
allt framgent utgifne på trycket; och i händel¬
se Kongl. Maj;t härtill lernnar Nådigt bifall, tor¬
de Justitieombudsmannen få sig uppdragit , att
genast och så fort sig göra låter, föranstalta om
174
Den 8 In¬
tryckning af ef t visst antal Exemplar, och der¬
till taga kostnaden af samma anslag , som honom
för öfrigt ar anvist.”
Uti hvad salunda af Herr Holm blifvit hem*
stäldt , om skyndsam tryckning af Konungens
Befallningshafvandes ingifvande Årsberättelser an¬
gående tillståndet med årsväxren m. m. innom
deras i Nåder anförtrodde Höfdingedömen, in¬
stämde Ståndet till alla delar, oclt hvilket beslut
genom ProtocollsUtdrag de Respeccive MedStån»
den vårdsamt och vänligen samt genast meddela¬
des; äfvensom BorgareSråndet ansåg, att frågan
om tryckningskostnaden borde till StatsUiskottet
remitteras.
Herr Cramér uppläste ett så lydande
Memorial:
”Uti de fleste Småstader på kusterna omkring
Östersjön af Norra Tyskland och Hollstein, haf¬
va tid efter annan Svenske Consuler blifvit tillsatte
med rättighet att uppbära och åtnjuta consulad-
afgifter af dit ankommande Svenska fartyg. Då ,
i anseende till det föga gyrsamma handelsförhål¬
lande, sorn sedan längre tid för Riket ägt rum,
alla pålagor, som betunga exporthandeln , på det
sorgfälligaste böra undvikas , och , enär härtill
kommer , att desse således anstälde Consuler säl¬
lan eller aldrig äro i tillfälle att kunna tillskyn¬
da Svenska handeln eller handlande någon slags
Den 8 Dcc.
175
fordel , har jäg trodt mig äga fullkomlig anled-
ning att härmed fästa Vällofliga Ståndets uppmärk¬
samhet på angelägenheten , att hos Kongl. Maj:t
i underdånighet anhålla , det ifrågavarande Con-
suisbeställningar måtte varda indragne, såsom utan
ändamål betungande för Rikets handel , elier att,
i fall sådant icke kan i Nåder bifallas , skyldig¬
heten att erlägga consulad afgift matte inskränkas
endast till deni, som påkalla Consulens biträde ,
och att i alla händelser afgifterne må bestämmas
så lindrige , som möjligt.”
Herr Ekelund anförde, att han, i synner¬
het i alseende på den sistnamde omständigheten,
förenar sig med Herr Cramer, och dermed in¬
stämde äfven Herr Schwan A. L. och Herr
Eckhoff} som önskade Consulernes bibehållande,
men att några algifter ej erlades af andra, än
dem , som af deras biträden vore i behof.
Hetr Winberg yttrade, det han ej kanner
några särskilta afgifter i det nu omförmäita hän¬
seendet, utan trodde, att de endast äga rum i af¬
seende pl resande och särskilte certificater.
Herr Thunell instämde härutinnan, och yt¬
trade, att efter den erfarenhet man ägde i Carls¬
krona , endast särskilta varor med någon sådan
afgift betungades.
Herr Cramér förmodade, att verkliga
förhållandet bäst derigenom skulle kunna upply¬
sas, att visse Handlande i Wisby Stad uti Kongl-
GomtnerecCeilegium nyligen varit nödsakade be¬
Den 8 Dec;
svära sig ofver den taxation, hvarmed dess han¬
del i detta afseende blifvit besvärad.
Herr Schwan , H. N. hemstålde, att Memo¬
rialet mätte till Ståndets enskildta BesvärsUtskott
remitteras, och förmodade, att Utskottet ej lärer
underläta göra sig underrättade angående de sär¬
skilta omständigheter, hvilka föranleda till billig
klagan öfvet ifrågavarande olagliga utgifter, och
ansåg sig emedlertid böra upplysningsvis nämna ,
att, hvad Stockholm beträffar, aldrig några så be¬
skaffade Consuladsåfgifter blifvit medgifna , utan
att i de vid dylika frågor infordrade underdåni¬
ga utlåtanden, man alltid förbehållit Rederierna
deras rättighet att från sådana utskylder vara be¬
friade.
Herr Cramers Memorial remitterades här¬
efter till Ståndets enskildta BesvärsUtskott.
Herr No r ström, C. F. uppläste följande
Memoria!:
’’Tit. täcktes gunstigast ursägtaj att jag åter
väcker frågan om Lön på Kronans Stat för de
mindre Städernas Embets- och Tjenstemän , i syn¬
nerhet dem, som hafva befattning med Kronans
uppbörd , i likhet med hvad desse i Stockholms
Stad blifvit förra Riksdagen tillagde. Jag åbero-
pär i ödmjukhet samma skäl då voro gällande ,
Den S Dec.
177
oell far dervid tillägga, att mindre Städer icke
hafva några intrader eller inkomster på det all-
mannas bekostnad, men deremot ingår deras be¬
villning uti löntillökningen för alle andre Civile
Embets- och Tjenstemän utom deras egna, till
hvilkas aflöning med alla andra behof de måst
taxera sig sjelfve, utan att deras Styrelseverk förun¬
nas minsta penning af den bevillning, som äfven
utaf Städerna utgår till alla andra Stater. Santn är, att
i fråga om dessa minsta Städer Kronouppbörden
oell Räkenskapen icke böra fullt sysselsätta någon,
ätt han derföre ensamt må på'akna Lön till sin
bergning ; men enär härtill fordras så väl en
särskilt kunskap oell erfarenhet både t Bevill-
ningsStadgar och öfriga Cameralsaker , som äfven
mycket göromål vid taxeringslängders debiterin¬
gar, räkningar och förslager lika med Uppbords-
mannen i andra, änskönt större Städer, utom sjelf¬
va ziffrornas antal, så förmodar jag denna min
motion icke obillig anses, att äfven dem, som
vid Kronoupphördsverket i de mindre Staderne
hafva befattning , af allmänna medlen tillägges
någon skälig ersättning för besväret dermed och
omkostnaderne dervid. Jag hemställer ödmjukast,
om icke Tit. benäget täcktes låta genom dess
enskildta BesvarsUtskott omständligare och bättre
utlora denna sak , och den såsom Ståndets ge¬
mensamma med de öfrige Respective RiksStån-
den Communicera, i den säkra tillförsigt, det ve¬
derbörlig uppmärksamhet icke kan undfalla , att
Landets Embets- och Tjenstemän njuta sin tillök¬
ning af allmänna Bevillningsmedlen , dertill Stä¬
derna hvar i sin nion bidraga , men att Städerna
Borg. St, Prof. N:o 23. 34.
xy8 Detl 8 Dec>
derjemte och allena aflöna hela sitt Styrelse- och
KronoUppbördsverk utan minsta deltagande af
Landet och det allmänna.”
Begärdes på Bordet.
Herr Leffler hade hegart ordet oeh
upplåste ett så lydande anförande :
”Med anledning af det af Herr Fa ur eli
gjorda, i öfverensstämmelse med flere värde Lfc-
damöters yttrande varande anförande, får j3g i
ödmjukhet förklara: det min väckta motion cm
Bränvinsbränningens inställande icke åsyftat så¬
dan för alltid j äfven för den måttliga Husbe-
hofsbränningen , hvilken slutsatts jag icke tror
kan dragas af mitt inlemnade Memorial; utan
har jag dermed åsyftat inställning så länge, till
dess spannemålspriserne komma uti det förhål¬
lande, att en hvar af dem , som icke aga för¬
mögenhet, må kunna utan alltför mycket be¬
kymmer köpa det för sig och de sina erforder¬
liga behof deraf. Jag har trott mig hafva så
mycket mer skäl för en sådan önskan, som jag
år öfvertygad, att ett tillräckligt förråd för
Husbehofsbranvin redan år , och ännu mera skul¬
le blifva uti Landet , innan denna inställning
hunne verkstållas. Emedlertid, och uti hvilken
händelse som helst, antingen inställning sker nu
och fortsättning , när omståndigheterne det med¬
gifva , eller oafbruten fortsättning får äga rum ,
förenar jag mig med de värde Ledamöter, som
Dea 8 Dec.
T79
önskat, det kraftiga åtgärder matte vidtagas , så
att Brånvinsbrånningen hädanefter endast må blif¬
va för husbehof, och ej drifvas såsom fabriks*
vara.”
Detta anförande , såsom äfven innefattande
tillägg till hvad Herr Leffler den 2 Decem¬
ber förut i samma ämne anfört, remitterades
till Allmänna Besvärs- och EconomieUtskottet.
Herr Hellström, J. P. uppläste ett så
lydande
Memorial:
^Örebro Stads Borgerskap får genom mig ,
dess befullmäktigade Ombud, hos Tit. anhålla
om rättelse uti en tryckande omständighet, Bor-
gerskapet och öfrige Innevånare med tålamod
hittills burit.
Under fram- och återmarebe af sådane
Troupper, som till arbetscotnmenderingar vid Go¬
tha Canal blifvit anbefallde, har alltid Örebro
Stad, såsom liggande i sjelfva stråkvågen, varit
begagnadt till Rastestålle. Orebro Stads Borger¬
skap, som lika med de öfriga Rikets innevånare
dela med glädje känslan af undersåtlig vördnad
för en vis Regering, och i nit,att fullgöra sin
Konungs Befallningar täfla med öfrige Rikets In¬
byggare, våga i ödmjukhet hoppas, att Troupper,
som passera endast en obetydlig del af Riket, för
*80
Den 8
att bidraga till verkställigheten af detta sa allmänt
nyttiga företag, icke utan någon motsvarande
fördel skola dela tyngden af inqvarteringsskyl-
digheten. Det är af sådan anledning och under
hemställan, om icke en rättvis fördelning med¬
borgare emellan i afseende på skyldigheter och
rättigheter är af synnerlig vigt, jag i ödmjukher,
å Orebro Stads vägnar, får anhålla , att deTroup*
per, som hädanefter genom Örebro, till och ifrån
enskilde arbetscommenderingar, passera, måga un¬
der marchen vara och blifva så aflonte, att de
för erläggande betalning af minst 12 sk. B:co
person kunna i qvarteren eller marketenteribodar-
«e njuta sitt uppehälle, hvarigenom det fattigare
Borgerskaper, som säkert utgör hälften, kunde er¬
hålla en någorlunda efter tiden jemkad ersättning
för 2:ne mål om dagen de iro skyldige aflemna.’’
Herrar Nyberg, Ekelund och Hök,
instämde uti samma anhållan, i anseende till de
Ståder, för hvilka de åro Representanter.
Herr Hellströms ofvanintagna Memorial
remitterades till Allmänna Besvärs- och Econo-
mieUtskottet, jemte de af Herr Norström,
C. F. och af Herr Nyberg den 4 och 6 Decem¬
ber ingifna samt på bordet lagda MemoriaUr i
samma ämne.
Den 8 Dec.
Herr Planck , Svante uppläste ett så lydande
Memorial:
”Under föregående Riksmöten från och med
år 18^0 till och med år 18*5 , har Skara Stad,
genom dess fullmäktige, dels i underdånighet
hos Kongl. Maj:t, dels i Kongl. Comm<‘rceCol-
legio och dels hos Vällofliga BorgareStåndet, pl
anförde högst gällande skål, yrkat Stadens ned¬
sättning och flyttning från 4:de till 5=te Classen.
Kongl. Maj:t har, i anledning af Vällofliga Bor-
gareStånders underdåniga anhållan, Nådigst be¬
hagat derå fästa det afseende, att Nådig Skrifvel¬
se, härvid i afskrift bilagd, den 22 Februarii
18II till Dess och Rikets CommerceCollegium
afgått, med förnyad befallning om förslag till
Städernas Classificstion, som vid påföljande Riks¬
dag af Vällofliga BorgareStåndet kunde granskas
och till Kongl. Maj:ts Nådiga Bifall öfverlemnas,
och hade Vällofliga Ståndet i underdånighet hem¬
ställt, om icke S-åderna Skara, Wimmerby och
Kongelf, uppå förekomne bevekande skäl, emed¬
lertid och innan den allmänna Regleringen hinner
verkställas, genast må varda från 4:de till g:te
Classen nedflyttade; i underdånigaste följe hvaraf
Kongl. CommerceCoilegium, enligt härhos äfven bi-
lagdt Transumr,sig i underdånighet utlåtit, art nämn¬
de forman endast borde (orunnas StåderDe Skara och
Wimmerby, hvilkas obetydliga rörelse bevittna¬
des af den ringa tulluppbörd , som i dessa Stä¬
der Igt rum; och som, detta oaktadt, berörde
Städer till närvarande stund äro i mistning af
den sökte och bevilljade nedflyttningen, och un¬
183
Den S Dec.
der forflutne långa tid blifvit taxerade till den
högre afgift , som 4:de Classens Ståder tillkom¬
mer; får jag, på nytt uppdrag af min Stad,
ödmjukligen anhålla, det tåcktes VållofligaBorgare-
Ståndet , i likhet med dess åberopade underdånige
hemställan, och, om ån den tillämnade allmänna
Classificationen icke skulle medhinnas , nu befor¬
dra Skara Stads nedflyttning i 5:te Classen till
Kongl, Maj:ts Nådiga bifall och stadfästelse; och
anser jag Wimmerby Stad , såsom uti enahanda
förhållande med Skara, bora njuta samma för¬
mån,”
Sedan Herr Bjorkman för Wimmerby,
Herr Hök för Kongelf, och Herr Nor str öm för
Nora, yttrat, att för dessa Ståder enahanda frå¬
gor förekomma, hemställde Herr Schwan, H.
JVom ej alla de Ledamöter, hvilke i detta hän¬
seende hafva något att anföra , skulle kunna trä¬
da tillsammans i Ståndets enskildta BesvärsUtskott,
för att om desse angelägenheter gemensamt öf¬
verlägga , och derefter med ett utarbetadt för¬
slag inkomma, rotande så val frågor om ned¬
flyttning som uppflyttning af Classificationen för
alia ifrågavarande Ståder.
Uppå Herr Talmannens proposition blef här¬
efter en så beskaffad Remiss till Ståndets enskildta
BesvärsUtskott bifallen.
Då fråga uppkom angående Remiss af Herr
Hulphers den 4 Dec. uppläste och på bordet
Den 8 Dec.
183
hvilande Memorial med bifogadt förslag till af-
hjelpande af den närvarande forlagenheten i all¬
männa rörelsen , anförde Herr Ornberg:
’’Jag hade trott, att, då Kongl. Majit, uti
Dess å Rikssalen upplåste och i tryck till en
hvar af Rikets samlade Representanter emanerade
Tal, i Nåder tillkånnagifvit, att Kongl. Majus
Landsfaderliga omvårdnad sträckt sig derhän, att
låta under tiden utarbeta en ny Financeplan,
hvilken snart kommer att utgöra det vigtigaste
ämnet för Riksens Ständers öfverlåggningar och
pröfning; en hvar Riksdagsman skulle, utan atc
derigenom eftersätta något af sin fria motions¬
rätt, anse Hnindre lämpligt, att, innan berörde
i Nåder utlofvade Financeplan blifvit meddelad,
igenom egna Financeplaners motionerande vilja
förekomma densamma; men då sådant likväl in¬
träffat , och en Värd Ledamot af detta Stånd ,
LIerr Hulphers, ingifvit cn lika vidlyftig, som
ovåntad motion i detta högst vigtiga ämne; tror
jag mig hvarken förnärma motionsråttens helgd,
eller misskänna redligheten al bemälde Värde Le¬
damots ås,gter,om jag, lika med hvad en och
annan före mig yttrar, begår, att Flerr Hul¬
phers behagar, såsom sjelf Ledamot af StatsUt-
skottet, derstädes, utan remiss härifrån, directe
ingifva dess ifrågavarande motion ; men skulle
sådant vägras, är jag föranlåten anmärka , att den
afletnnade motionen innehåller ämnen af så mångfall-
diga slag, att behandlingen deraf torde tillhöra, ej
mindre Bevillning?- samt Lag* och EconomieUt-
skotten , ån Stats- och BancoUtskotten, hvadan
j3g ock, i grund af RiksdagsOrdningens 51 §.,
184
Den 8 Dec.
som bestämdt förbjuder en sådan ihopblandning,
yrkar, atr densamma måtte, såsom tili formen af
framställningen olaglig, varda förkastad 3 hvarige¬
nom ej blott RiksdagsOrdningens helgd bevaras,
utan ock Vallofltga BorgareStåndets Pro »coll be¬
frias ifrån onödig och i anseende till kostnaden
för mången känbar vidlyftighet.’’
Herr Hulphers, G. snförde: Långt ifrån
att vilja betunga det Vårda Ståndets Protocoller
och hindra upplystare anföranden , Sr det för
mig tillräckligt, då ett sådant Ståndets beslut här¬
om vitsordar tillvarelsen af mitt Memorial, Jag har
deri begagnat den ädlaste af mina Medborgerliga
rättigheter, den, att fritt och öppet udåra mig.
Jag har ej kunnat vlnta, att mina yttranden skulle
vinna Ståndets allmänna bifall; men de åro kän¬
nemärke af mina tänkesätt, och jag anser den
största förmon för fortgången af våra beslut bero
på kännedomen af hvarandras.
Att mitt Memorial innehåller flere mål af 0-
lika beskaffenhet , hvarigenom ovisshet för dess
remiss bör uppstå , kan jag ej medge. Memo¬
rialet år en premiss för den gjorda propo¬
sitionen , och denna har det enda ändamål:
närvarande föi lägenhets afhjelpande. Flera
Memorialer hade förut i samma ämne före¬
varit, och blifvit tili remiss beslutne. De inne-
höllo klagan och anropan om hjelp. Jag har
trott, att ett raisonement öfver belägenheten och
förslag till nödens afhjelpande var mera ända¬
målsenligt. Da jag till föreslående af dessa hjel-
Den 8 Dec.
pemedel hånvist på hvad hallas Nationens Helge¬
dom, vår Bank , trodde jag nödvändigheten fordra,
att utreda och visa, huru all förlust för den bor¬
de fört-byggas, och efter min tanke dess framti¬
da bestånd säkrast vinnes. Med den kännedom
jag sedan inhämtat ur Herrar Revisorers berättel¬
se om Malmo Disconts revision , huru Bancofull-
måkrige, i förening med Revisorerne, haft får af¬
sigt att förekomma Bankens förlust medelst döl¬
jande för allmänheten om den våda den förestod,
hade kanske allt förutsättande af sådan under till¬
syn af så omtänksamme våcktare varit öfverflö¬
dig, så vida ej denna erfarenhet lemnat farhågan
att andre fullmäktige kunna falla på det motsat¬
ta beslut att befordra Bankens förlust, för att från
vådan frälsa alimänheten. Den sorn emedlertid
vill söka meningen i mina anföranden , skall
finna, huru allt år beräknadt på Bankens säkerhet,
och att, under bibehållande af det nu gängse rö-
relsccapital, långsam indragning ligger till grund.
Den första undsättning allmänheten och nåringar-
nc skulle få derigenom, att der nu ogällande Dis-
contmyntet dels inlöses, dels kan belånas som
hypothek, måste nödvändigt hafva den påföljande
realiseringen af Disconternö, och efter min tan¬
ke af Bankens publicitet till följd. Jag hade kun-
nar föreslå RiksgäldsContoret dessa samma ope¬
rationer och der funnit samma hjelp för ögon¬
blicket; äfven hade kanske deraf mindre farhåga
väckts hos dem, som anse Bankens hemlighet ut¬
göra dess säkerhetj men min önskan år lika stor
för hjelp, som att den råtta och för framtiden
gagneliga må sökas.
i8S Den 8 Dec,
Herr Noréus,^, yttrade, att, enligt hvad
nu-anmärkt blifvit, det val skulle kunna anses
vara nog tidigt af Herr H ii lp h e r s att, i vissa
af de i dess Memoria! förekommande ämnen, re¬
dan hafva ingifvit ett förslag, äfvensom den ut¬
vägen varit honom öppen, att, såsom Ledamot af
ScatsUtskottet, derstädes föredraga sina tankar uti
de i fräsa varande ämnen, men att han för of-
C
rigt icke kunde instämma uti hvad Herr O r n-
berg derom anfort, att Memorialet agde så
mångfiildiga föremål, att dess remitterande svårli¬
gen kunde verkställas, enär desamma hufvudsak¬
ligen delade sig i tvenne, hvilka til! dess öfver¬
lemnande åt Banco- och StatsUtskotten kunde
blifva en gällande anledning.
Sedan Herr Hulphers, uppå Herr Tal¬
mannens härom gjorda proposition, förklarat, det
han icke nu mera yrkade någon annan Remiss å
Memorialet, ån till StatsUtskottet, hvarest han
såsom Ledamot kunde de derutinnan förekom¬
mande ämnen sjelf närmare utveckla, så bifölls
Remiss till StatsUtskottet, äfvensom Utdrag af
denne dags Protocoll skulle Remissen dit åt-
följ a.
Remitterades de under förra Plenidagar
pa Bordet lagde Memorialer, nemligen:
Till Allmanna Besvärs- och EconomieUtskottet:
i:o Herr E n e r o t h s, derom att uppmät¬
Den 8 £)ec.
ningen och ståmplingen af Bränvinsredskap, måtte
i de Ståder, hvarest ej någon Landtmätare år
boende, få förrättas af en Magistratsperson.
2:0 Herr Faur elis H. II. angående Brän-
vinsbränningen.
Till Bevillnings Utskottet:
Herrar Ekelunds och Kj ellan d er s
Memorial angående yrkad Fribrefs-råttighet för
Städernas Magistrater, tillika med Herrar Imma¬
nuel Håks och P. Schottes skriftliga an¬
föranden i samma ämne.
Herr Talmannen och Ståndets Ledamöter 5t-
'skilldes kl. 2.
In fidem
Carl Magn. Robsahm.
188 Den io Dec.
Den io December.
Plenum kl. ix f. m.
Det återstående af Protocollet för d. 6 samt
hela Protocollet för den 8 uti innevarande må-
nåd justerades ; hvarefter för BorgareStåndet upp¬
lästes följande frän Hedervärda BondeStändet an¬
komne ProiocolIsUtdrag för den g och $:de i
denna månad, nemligen rörande tryckning af
H errar Revisorernes Berättelser om Srats-, Ban¬
co- och Rik.-gäidsVerken , Allmänna Magtzinsln-
rattningen, de under Kongl. CommerceCollegii
förvaltning s'ående Fonder och Medel samt Hos¬
pitals-och I.azarettsRäkenskaperne, jemte Herr Ju¬
stitieombudsmannen* Berättelse för innevarande
år samt Remisser till Constitutions och StatsUt-
skotten af Herrar Revisorernes Berättelse angå¬
ende granskningen af Allmänna Magazinslnrltt-
ningens styrelse och förvaltning åren 1813 >
1814» 1815 och 1816; till StatsUtskottet, af
Herrar Revisorernes anmälan, beträffande gransk¬
ning af Hospitals- och LazarettsRäkenskapernej
af Anders Sandstén! Memorial rörande Adel-
forss Guldverk; samt af Herrar Revisorernes Be¬
rättelser om Statsverket, Riksgälds- och Gene-
talAssistanceContoren samt de under Kongl. Coin-
inerceCollegii förvaltning ställde Fonder; och till
BancoUtskottet af några gjoida motioner om
förlängning 1 p rescript ionstiden för omsättningen
af BancoDtscontLån, äfvensom af Herrar Reviso¬
rernes Berättelse rörande BancoVerket,
Den io Dec..
189
Riksens Hoglofl. Sränders Herr Jusririe-
Ombudsmans jemte de af samtlige RiksStånden
vid .815 års Riksdag utsedde Herrar Committé-
rades för tillsyn öfver utgifvandet af Riksdags-
Beslutet för samma Riksdag, äfvensom af de i
Kongl. Maj;ts och Riksens Ständers namn utfär¬
dade Författningar, under den 20 December sam¬
ma år afgifna Berättelse till Riksens Hogl. Stän¬
der öfver nyssnämnde förrättning , bicf härefter
upplåst och lagd till Handlingarne.
Herr Palmborg upplåste följande
Memorial:
'Jag får ödmjukast gifva tillkänna, att Ud¬
devalla Sfad befinner sig icke uti båttre, men
snarare i sämre tillstånd nu, ån då den fråga
väcktes om ny classifiotion af Städerne i all¬
mänhet, hvilken nu 1 ötestar till afgörande: och
åberopar derföre hvad redan anfordt blifvit för
Uddevalla Stads nedsättande från Andra till Tred¬
je classen.’'
Remitterades till BorgareStåndets Enskildt!
BesvärsUtskott.
Herr Palmborg upplåste ett så lydande
Memorial:
”Respective Directionen af Riksens Hoglofl.
Stånders DiscontVerk har sednare tider afslagir
190 Den 10 Dec.
alla de ansökningar om Lån, som blifvit gjorde
af Götheborgs- och BohusLäns invånare, på den
grund, att desse hade tillgång uti Götha Canals-
och Götheborgs BancoDisconter. Man borde val
håraf draga den slutsats, att de vid dessa Verk
ägt företräde framför andra Provincers; men det¬
ta har åtminstone, med undantag af sjelfva Go-
theborgsboerne, ej varit Bohuslänningars lott ,
hvilket bast lår upplysas genom uppgift på hvarje
Province’s LånSumma. Dessa hatva således sak¬
nat en förmån, hvilken varit förunnad andre med¬
borgare, och stillatigande dermed åtnöjts, äfven
då Götheborgs BancoDiscont upphört att utlåna,
samt endast indrifvit utestående fordringar, och
då Götha Canals Discont ganska sparsamt kunnat
lemna några Lån-biträden; men sedan de private
Disconternes stallning blifvit så vådlig, att den
föranledt till Ståndernas sammankallande, så kun¬
na des.te vanlottade ej längre se sig i mistning
af en rättighet, som, gemensamt med andre, till¬
hör dem. Fortfarande af detta mindre billiga
förhållande, år nu så mycket svårare, som sillen
börjat gå till uti Uddevalla skargård, hvilket fi¬
ske ej blifver så gagneligt och nyttigt, som det
bör vara, om till denna närings drift för idkare
skulle felas nödiga container. Det år således för¬
enligt med både enskildt och allmänt interesse ,
att sillsalteri idkare rikare understödjas, och arder
den rätta canalen , hvarigenom penningar kunna
spridas bland fiskare och arbetsclassen. Harvid
tillkommer äfvenledes den omständighet, art de ,
som grannar till ders ort, hvarifrån största delen
af Discontsedlarne utgått, deraf i jemförelse med
andre haft större portion i rörelsecapitalet och
Den io Dec.
följaktligen mindre Bancosedlar, hvilket okar o-
^ redan och gör den mera känbar, samt påfordrar
så mycket heldre en snarare hjelp.
Rättvisan, billigheten och allmänna nyttan
kräfva derföre nu, att ej allenast, ju förr desto
heldre, Respective Direcrionen af Riksens Hogl.
Ständers DiscontVerk afviker ifrån den fatrade
grundsatsen att ej gifva BohusLåns invånare Lån,
utan äfven någon särskild fond anslås såsom hjelp
för de sillsalterier och trankoks-idkare, hvilka, u»
tom den ålagda vanliga säkerheten, kunna visa
sig vara försedde med till denna gagneliga hand-
tering nådiga materialier.
Jag anser en sådan Lånrättighet högst an¬
gelägen, nyttig och gagnelig, och hemställer der¬
före, om icke Riksens Hoglofl. Ständer skulle
finna för godt densamma bifalla.”
Med Herr P almborg förenade sig Herr
Hök.
Remitterades till Stats» och BancoUtskotten.
Herr Edelberg upplåste följande
Memorial:
”Genom den förändring, som Landscrona
Stad måst undergå, nemligen att forflyttas på
tjenligare ställe, har Kongl. Maj:t, får längre tid
tillbaka, funnit för godt öfvertaga vårt gamla
*9* Den io Déc.
Skolhus och dess niaterialier begagna, hvarige¬
nom nödvändigheten af ett nytt Skolhus upp- f
byggande, till bildandet af nyttiga samhällsmed¬
lemmar, ansedts oundvikligt. I stället art upp¬
fora denna byggnad på Kronans bekostnad , hvil¬
ket varit ett vilkor vid gamla Stadens rasering,
har Kongl. Majit, uti Nådigt Stadgande den ix
sistlidne Martii, anslagit såsom Fond till denna
byggnad, en del af Norra Fåladsmarkens bort-
arrenderande uti indelade Farmers på 20 års tid}
men som detta anslag, om det ock vore tillräck¬
ligt för behofvet, icke utgår på en gång, och
icke eller kan utgöra någon fond, förr ån vid
åtskilliga arrende-års slut, intill hvilken tid Skol¬
byggnaden ej kan eller bör uppskjutas, emedan
Publika Trivialskolans Lärare genom ett dylikt
uppskof skulle än vidare i flerårig tid fortfara,
att på särskildta ställen vara spridde i Staden,
hvarigenom saknas tillfälle både för den ordning
och läro method , som genom Classernes och Lä-
rarnes sammanvaro på ett ställe onekligen bere-
des, så vågar jag hos Riksens Högloft. Ständer i
ali ödmjukhet anhålla om ett Lån af Banco R:dr
10,000, mot vilkor, som iro stadgade för Ban-
coLån , och den säkerhet, att Stadens Invånare
med personer och egendomar ansvara för åter¬
betalningen.
Då Malmo , Ystad samt Helsingborg af Sta¬
ten erhållit betydliga Lån-biträden till inrättnin¬
gar , som icke haft något ömmare eller vigtigare
föremål ån detta i att befrämja det uppväxande
slägtets uppfostran och bildning} samt Lånbehof-
vct
Den io Dec. 193
vet utomdess tillkommit genom verkställighet af
nybyggnader, hvarpå Kongl. Maj:t i vår Stad
tyckes gora si mycket afseende, så hoppas Lands¬
crona Stad så mycket säkrare, att härutinnan vin¬
na bifall, sorn Staden genom flyttningen fått i
så många afseenden vidkännas dryga uppoffringar.
Att denna min ödmjuka anhållan matte
blifva remitterad till behörigt Utskott, derom
anhålles.’’
Remitterades till StatsUtskottet.
Herr Edelberg uppläste ett så lydande
Memorial:
”Då Kongl. Majtt för längre tid sedan i Nå.
der förordnade om Landscrona gamla Stads rasa»
ring, och å nyo anläggande på tjenligare plan,
uppstod äfven behofvet af Kyrkobyggnad, sorn
numera blifvit fullbordad. Oaktadt detta för
Staden högst kostsamma företag blifvit utförde
med all möjlig sorgfällighet bch omtanka , samt
utgifterne derföre till en del bestridde genom en
insamling af betydliga sammanskotter hos Försam,
lingens Ledamöter, har Staden likväl i och här¬
före åsamkat sig skulder, hvilka nu måste beta¬
las, och hvartill inga andra tillgångar finnas, än
att med nya Lån betala de gamla.
Borg. St. Prot. N:o 25. 2(5.
194 ^en 10 ^ec* '
Till följe af det mig åliggande uppdrag ,
får jag derföre i största ödmjukhet anhålla , att
Riksens Håglofl. Stander täcktes bevilja Lands»
crona Stad ett Lån af StatsMedlen eller Banken,
stort Banco R:dr 12,000, emot 4 pCts ränta år¬
ligen , samt 2 pCts årlig afbetalning, till säkerhet
hvarföre Stadens Invånare gå en för alla och
alla för en i full borgen med person oph egen¬
domar, samt utbeder mig att denna min anhållan
torde blifva till behörigt Utskott remitterad.”
Remitterades till StatsUtskottet.
Herr Immanuel Hök uppläste ett så ly¬
dande
Memoiial:
s Den skyldighet, som år ålagd Warbergs
Stad, hvars Fullmäktig vid denna Riksdag jag
representerar, medelst utgörande af den årliga
Servisen till Befäl, Underbefäl och Betjening å
den nära Staden belägna Fästning, är ganska
tryckande och känbar genom det antingen in na¬
tura, sångar, sängkläder, lakan och meubler må¬
ste anskaffas till 2g personer, hvartill Stadens in¬
nevånare, utöfver egna nödiga behofver, ej hafva
tillgång, elier ock att med penningar utgöra det¬
ta onus, som ärligen uppgår till omkring Två¬
hundrade R:dr Banco.
Staden hvarken kan eller vill undandraga
sig deltagande uti denna med an gällande författ¬
ningar öfverensstämmande skyldighetj men rätt¬
Den io Dec. 195
vist synes varn, att alla publika onera bora, så
vidt möjligt är, lika fördelas, äfvensom att de
af servistagarne, som aga lius och hem i Sra¬
den, ej bora emot 1720 års InqvatteringsFör-
ordning , erhålla servis.
Att få utredt , så val om de till rustningen
hörande personer, sorn hafva egna hus i Staden,
bora erhålla servis, som ock om icke Servisen lika
med i.nqvarteringen torde , om icke på hela La¬
ner, åtminstone på Lånets Städer , enligt hvad
Kongl. Resolutionen den 24 November 1660 ,
den 1 September 1664 och den 28 Januarii
1724 föranleda till, fordelas, så vida med skyl¬
digheten anses förenligt, art servisen ån ytterli¬
gare uti fredliga tider bor utgöras, åro omstän¬
digheter, som torde mig tillåtas vördsamt få an¬
mäla till behandling och utredning af det Utskott,
hvartill frngan kunde komma att remitteras.5-’
Remitterades till Ståndets Enskildta Besvars-
Utskott.
Herr F o g e Itn a r k inlemnade följande '
Memorial:
Art Svenska Fragthandeln medelst främman¬
de Nationers, i synnerhet Pommerinkares,
missbruk af Svenska fliggan, lider mycket in¬
trång , lärer af hvarje SeppsRedare vara kåndf.
Jag hemställer derföre, om icke hos Kongl.
Majit i underdånighet ansökning må göras att
Den io Dec,
Dess och Rikets Höglofl. CommerceCoilegium å-
lägges skyndsammast författa specifik förteckning
på alla de skepp och skeppare, till namn och hem¬
vist, som de sednare 6 eller lo åren erhållit Tur¬
kiska Documenter, och af dem ännu, såsom ej
aflemnade , äro innehafvare ; samt att med anled¬
ning deraf, en sträng räfst och undersökning i
hvarje Sjö- och Stapelstad, i närvaro af alla dess
Handlande, i synnerhet) SkeppsRedare, må verk¬
ställas, till utrönande huruvida deri upptecknade
Skepp verkligen tillhora Svenska Rederier eller ej;
korandes så väl Magistraterne, sorn SjötullsKanj-
rarne, hvar för sig, vid ansvar förpliktas att alla
möjliga upplysningar härom afgifva; hvarefter
samtlige på Utrikes orter vistande Svenska Consu-
ler kunde anbefallas, att från alla de Skeppare,
hvars förande Skepp finnas icke vara Svenska un¬
dersåtare tillhörige, borttaga alla sådana Docu¬
menter,
Att Certepartier och Certificater å Svenska
Producter fotdras vid handeln på Östersjön ,
samt att ConsuladAfgift i några af dess ham¬
nar uppbäres, äro i sednare åren på denna
handel tillkomne onera.
Då utskeppningen, åtminstone i Rikets smär¬
re Stapelstäder , mest sker med egna fartyg, och
cxport-artiklarne från hvar Svensk hamn äro i
nämnde krets Utrikes på det nogaste kände ,
samt Svenska Consulerne i Östersjöhamnarne säl¬
lan elier aldrig hafva annat besvär, än i egen¬
skap af enskildta Commissionairer, hvarföre de
hvarken underlåta, eller dem vägras beräkna van¬
Den io Dec.
197
ligt arfvode: så anser jag föreskrifterne J den vå¬
gen mindre beholliga , helst icke Staten, utan en¬
dast enskildta personer deraf draga vinning.
Jag hemställer derföre ödmjukligen om icke
äfven härutinnan ändring i underdånighet må sökas.”
Herr Edelberg förenade sig med Herr
Fogelmark, äfvensom Herr Eckhoff in¬
stanide uti första afdelningen af det nu upplästa
Memorialet.
4
Remitterades till Ståndets Enskildta Besvars-
Utskort.
Herr Fogelmark inlemnade följande
Memorial:
”Bland olägenheter, som besvära Svenska Ut¬
rikes Handeln: och som tarfva rättelse, må det
tillåtas mig nämna:
Den, att Stora Sjötullen måste erläggas i
HamburgerBanco, eller efter Cours, som hvar
postdag undergår eller kan undergå förändring.
Denna intrad, hvilken bör vara så inrättad,
att Landets egna Producter samt alla utifrån kom¬
mande verkliga nödvändighetsvaror, såsom salt,
spannemål, hampa, lin, ull, jemte flera för Sven¬
ska Fabrikerna nödiga rå-ämnen, så litet sorn
möjligt är, deraf betungas, bor lika med alla an¬
dra afgifter och utskylder få betalas i Svenskt
1-98
|Den io Dec.
mynt, utan afseende pä det sednares förhållande
till hvilket utländskt mynt som hålst. Utom dea
olägenhet nuvarande förtullnings-sätt, derigenom
att man aldrig kati calculera hvad hvarken den
utgående eller inkommande varan kostar, förrän
Tullen, sorn nu 2 gånger i veckan undergår för¬
ändring r är betald, medlör; ser det ut, åtminsto¬
ne för den rrundie underrättade och utlänningen,
Sorn Hamburg skulle vara den enda i detta fall taxe¬
rande, och Sverige den skattskyldige, och att
Sverige sjelft icke hyser fullt förtroende för sitt
mynt; ett utseende som lögr^ egnar den Svenska
friheten och sjellstandigbeten , vårdad af en vis
och kraftfull Regering; och en opinion, mera
skadlig i det allmänna , än mången tror.
Jag hoppas Vällofl. Ståndet med mig inser
angelägenheten af ändring oell rättelse i denna
del, samt fördenskull bifaller Remiss häraf till be.
hörigt Utskott.”
Herr Cramér. ”Jag får äran anmäla , det
jag för den Stad, jag representerar, instämmer i
nu upplästa Memorial, och derjemte i ödmjukhet
begära, att då Remiss sker till Högloil. Be vi 11-
tiing^Utskottet, såsom alternativ, i händelse Me¬
morialet icke kan bifallas, den önskan måtte fram¬
ställas, att TullUmgälderne på utgående varor i
allmänhet varda nedsatte, och på kalk i synner¬
het , i anseende till dess svåra och föga lönande
afsättning på utrikes ort, sann äfventyret vid dess
Utskeppande.”
Herr Sch wan, H. N. anmärkte,* att det
Den io Dee.
ofelbart vore tryckande erlägga TuliUmgälder i
ett främmande mynt, men att, 0111 Statens behof
kräfver en så beskaffad inkomst, det torde blifva
bekymmersamt för BevillningsUtskottet finna
utvägar att på annat sätt fylla den brist, som ge¬
nom förändring i detta fall kunde uppkomma.
Herr Fogelmark upplyste, att hans mening
ej varit att Tullen skulle nedsättas, endast utgö¬
ras uti Svenskt mynt.
Herr Th un e 11 ansåg det icke vara ound-
vikligare för Sverige, än andra Länder, att uti
främmande mynt beräkna och urgåta sina Tull¬
Umgälder, och att någon vissare norm, om be¬
talningen ställdes i silfver, kunde härutinnan fin¬
nas , än att dependera af Cours och Hamburger-
Banco, hvarigenom skillnaden ofta nog på en
enda månad varit till och med 20 skilling , och
således förorsakat olika afgifter på den merkantila
rörelsen, och okat besväret för Embetsmännen i
anseende till uppbörden.
Herr Eckhoff önskade, att Tull*umgälder«
/lia, om de såsom hitintills i HamburgerBanco
skola betalas, hädanefter matte få utgöras enligt
en viss för hvarje månad fastställd cours.
Herr Malmberg. Jag har trott, att un¬
der de vigtiga öfverläggningar, som i Stats- Ban*
co- och BevillningsRegleringarne nu äro undvikli-
ge, i anseende till dessas påkallande behof, man
icke kunde komma förbi denna fråga , utan att
den, under verkställigheten al nyssnämnde regie.
200
Den io Dee.
ringar, skulle liksom af sig sjelf uppkomma, och
nödvändigheten äfven då fordra afgörande, i hvad
mynt dessa umgälder skola beräknas.
Herr Arfvidsson begärde att motionen
skulle läggas på Bordet, till ett annat Plenum ,
hvilket bifölls.
Herr Winberg uppläste ett så lydande
Memorial:
5’Kongl. Kungörelsen angående grunderne och
vilk oren vid BancoLåns beviljande å Landt- och
Stads-Egendomar, af den 27 Sept. 1815, stadgar
i dess 2 Mom., att ej något Lån till enskildt
person eller till Bolag uti odelad fastighet , må
öfverstiga en viss bestämd summa. Med anled¬
ning häraf, hafva Låne-ansökningargjorde af
CorporationsBolag, hvilka hafva nyttiga och he¬
drande Inrättningar till föremål , dels redan blif¬
vit afslagna, dels hafva att befara ett dylikt öde,
utan att vid de aflemnade Handlingarne eller den
pantförskrefna säkerheten annan erinran blifvit
gjord, än att en elier några få af sådana Bolags
ofta talrika medlemmar, sökt cch vunnit enskildta
BaneoLån på enskildt egendom eller fastighet
Då nu, för uppfyllandet af den förbindelse,
som grundar lån-ansökningarne, alla Interessenrer
uti ett dylikt Bolag måste gemensamt, eller en
för alla och alla för en ansvara, och då under
iakttagandet al öfriga föreskrifter, vid den pant-
Den io Dec.
201
förskrefne egendomens värde ej något tvifvelsmål
om säkerheten å Bankens sida uppstår, tyckes
det, sorn igenom de mångfalldige underskrifterne,
(och oaktadt en eller annan deraf kunna vara
täiskilt graverade), Banken skulle derigenom äga
en större säkethet ån genom underskriften af ett
enda namn , hvars soliditet blott såsom sådant ej
kommet i beräkning , tverfOtn någon gång kan
vara tvifvel underkastadt, och då dessutom orda-
försråndet at nämnde åberopade Moment efter
min tanka lika latt kan uttydas särskilt till för¬
man för enskilt Person , och särskilt för Bolag ,
som för båda gemensamt, anhåller jag ödmjukligen,
att denna min hemställan måtte till HogloHige
BancoUtskottet remitteras, tiil närmare utveckling
af ofta nämnde Moment, och hvarigenom för nyt¬
tiga och hedrande Inrättningar och Verk, hvilka
ej tiga ManufacturDiscont rättighet, det biträde
må kunna vinnas, som, föreniigt med Bankens
säkerhet, troligen älven i detta afseende med
Bancolån varit åsyftadt.”
Remitterades tiil BancoUtskottet,
Herr Sjostedt inlemnade följande
[Memorial:
’’Det lånebiträde utur Riksens Ständers Bank,
som Höglotlige Riksens Ständer nästledne Riks¬
dag beviljade för de Stiders innevånare , hvilka
agde och pantsatte ograverad Braudförsäkrad egen¬
202
Den io Dec.
dom, har, i anseende tili många lånsokande och
faststäide udåningssummans otillräcklighet, kom¬
mit ganska få innevånare till godo i Carlstad Stad,
hvarföre jag på mine medborgares vägnar, efter
mig lemnad föreskrift, hos Tit. ödmjukast an¬
håller, att ett tillräckligare Länecapital för utlå¬
ning i Banken må beviljas , på det de manga
Låhsökaude i en ort, der private Lån ej stå att
erhålla, må kunna dermed blifva betjente.”
Herr Cramér och Herr Mitander an¬
märkte att för Wisby och för Philipstad inga
Bancolån utfallit.
Memorialet remitterades till BancoUtskottet,
Herr Lindhe r g begärde ordet och anför¬
de, det Borås Stad vore i sådant aftagande , att
han yrkade dess nedsättande, i anseende till Clas-
sificationen.
Herr Thunell yrkade äfven nedsättning för
Carlskrona, äfvensom Herr Fogelmark för We¬
stervik oell Herr Schram för Upsala; med an¬
ledning^ hvaraf Herr Talmannen upprepade Stån¬
dets i edan fattade beslut, att alla dessa ärender
böra uti Ståndets enskilda Utskott anmälas och
beredas.
Herr Norström yttrade, att dessa anmä¬
landen i alla fall der böra göras skrifteligen och
Herr Malmberg anmärkte, att om alla Städer
Dan io Dec.
vinna nedsättning i Classification , så stannar nian
derigenom på samma punct , som förut.
Herr Talmannen och Ståndets Ledamöter åt¬
skiljdes kl. i.
In fidem
Carl Magn. Robsahm,'
Den 13 December.
Plenum klockan i till 11 f, m.
Riksdagsfullmägtigen för Städerne Linköping
och Wadstena, Herr G. Kjellander tillkänna»
gaf, att han erhållit Fullmagt , att tillika vara
Riksdagsman för Staden Lidköping; hvilken Full¬
magt blifvit af Hans Excellence Herr Grefven
och Justitie StatsMinistern godkänd, och anmälte
nu jemväl Riksdagsmannen för Orebro och Ma¬
riestad, Herr Hellström, sig hafva från
Sköfde Stad undfått lika beskaffad och äfvenledes
godkänd Fullmagt, hvilket i detta Protocoll an¬
tecknades, samt att Herrar Kjellanders och
204
Den 13 Dec.
Heltströmt InträdesPolletter blifvit påtecknade,
att äfven för Lidköping och Sköfde vara gällande.
Protocollet för sista Plenum, den 10 uti in¬
nevarande månad justerades; och upplästes äfven
till justering samt godkändes ExpeditionsUäskot-
tets insände Förslag till den underdåniga Tacksä-
gelseAdressen j om hvilket godkännande Respecti-
ve MedSrånden samt Utskottet underrättades ge¬
nom Utdrag af Protocollet, som genast uppsat¬
tes , justerades och afsandes.
Följande fran MedSiånden ankomne Proto-
collsUtdrag upplästes och lades tiil Handlingarne:
i-.o från Hogioflige Ridderskapet och Adeln ,
för den 10 i denne månad, angående bemälte
RiksStånds instämmande uti hvad Präste- Borga¬
re- och BondeStånden sig yttrat, rörande tryck¬
ning på StatsVerkers bekostnad , af 6 särskilde
från Riksens Högloflige Ständers Herrar Reviso¬
rer afgifne RiksdagsBefättelser, samt anmodan till
StatsUtskottet, att uppgifva tjenligaste sättet till
tryckningens verkställande; äfvensom remisser till
StatsUtskottet, af 5 bland nyssnämnde Berättelser,
till BancoUrskottet, af den sjette bland dem, el¬
ler Berättelsen, om BancoVerket, till Allmänna
Besvärs- och Ekonomiutskottet, af Hans Excel-
lence Herr Grefve L. von Engeström! Me¬
morial , rörande en fristad för visse brottslingar
Den 13 Dec.
205
samt yttranden af 7 bland Högloflige Ridderskap
pets och Adelns Ledamöter, i fråga om briinvins¬
bränningen ; och till ExpeditionsUtskotter, af
2:ne Ståndets Ledamöters utlåtanden , om en
lämpligare redaction af Bihanget till RiksStåndens
Protocoll.
2:0 från Högvördiga PrästeStåndet, af den
8 och io December, angående Remisser, till
StatsUtskottet, af ett , till Lagutskottet, af 2:ne ,
och till Allmänna Besvärs- och EconomiUtskot-
tet, af 3:ne till Ståndet utaf Dess Ledamöter in-
gifne Memorial i åtskillige ämnen ; samt Högr
vördige PrästeStåndets Beslut om skyndsamt be¬
fordrande till trycket, utaf Riksens Ständers Herr
JustilieOmbudsmans Berättelse för innevarande år.
3:0 från Hedeivarda BondeStåndet , af den
10 dennes, angående Remiss til! StatsUtskottet,
af 2:ne , till BaucoUtskottet af ett, samt till
Lagutskottet af tvenne Memorial, af Ståndets
Ledamöter , uti hvarjehanda ämnen ; äfvensom af
denne dag , rörande godkännande af Expeditions.
Utskottets Förslag till den underdåniga Tacksä-
gelseAdressen , och bifall till samma Utskotts be¬
gäran, att få antaga tvenne Canzlister.
Uti Memorial, af den 8 innevarande Decem¬
ber , hade Riksens Ständers Expeditionsutskott
hemställt , att , jemte den Betjening 24 §. af
Riksdagsordningen utsätter , få ytterligare antaga
en Canzlist, med arfvode från antagningsdagen»
20 6
Den 13 Dec.
Och blef, efter uppläsande häraf, samt på Hére
Talmannens proposition , Utskottets berörde hem¬
ställan, uraf BorgareStåndel bi failen } hvaröfver
ProtocollslJtdrag genast författades, justerades.och
expedierades»
Herr Ebel begärde ordet, och uppläste ett
sa lydande
Memorial:
^Besvärligheten af Tjenstfoikets nu varande
flyttningstid, samt de deraf för Landtbruket upp¬
kommande menliga påföljder, hafva flera gånger
i tal och skrift blifvit beifrade. I det hopp, att
denna angelägenhet vid nu varande Riksmöte
torde komma att tagas i öfvervägande, må det
tillåtas mig meddela nedanstående anmärkningar,
kan hända torde de förtjena något afseende.
På Landet sker flyttningen, eller ombyte af
Tjenstefolk, vanligen endast en gang om året ,
nemligen Michaeli , och uppsägningen vid Olofs-
mässan, den sistnämde tiden, då folket hela 14.
dagarne måste gå och höra sig efter tjenst , är i
allmänhet för Landtmanneu den dyrbarasre; äger
han ett större jordbruk, så har han ofta da än¬
nu ej hunnit att fullborda slåttern , än mindre är
sädesbergningen fullbordad, och dessutom måste
han vara betänkt på att tillreda sin jord för Hösr-
utsädet. Under en så angelägen tid skola likväl
hans tjenare lemna sitt arbete, får att gå och höra
sig efter tjenst, samt således strandsätta honom
Den 13 Dec.
207
vid en period, då han behöfde ett fördubbladt
antal armar , för att medhinna sina angelägna gö¬
romål, Tiden, då arbetet skulle förrättas, för¬
svinner under huglösheten. Omtankan, att för
ett kommande år erhålla förmånliga tjenster, blif-
ver större än noggranheten att uppfylla skyldig¬
heten vid dem som innehafvas. Husbonden åter,
sysselsatt med bergningcn och sitt Jordbi uk,
medhinner ofta ej att hora sig om efter nytt
tjenstefolk. På utmarken sysselsatt med inbergan*
det af sin groda, träffas han ej af dem som sö*
ka honom i afsigt att hos honom få tjenst och
med oförrättadt ärende nödgas de att gå borr.
Ofta dröjes det ända in i September, innan de
som skola afflytta, hunnit få några plattser, och
skall då husbonden , oaktadt den förlust han vid
sitt arbete lider, genom deras frånvaro , vara
hård nog , att neka dem att för sig sjelfva uträt¬
ta en så vigtig angelägenhet. Slutligen inträffar
Michaelidagen, och nu anse de sitt arbete hos
den gamle husbonden slutadt, och åter förlöpa 6
å 7 dagar innan tjensthjonet kunnat ankomma
på sine nya ställen, då husbonden emedlertid nöd¬
gas se sitt aibete blifva åsidosatt: tjenstfolkets
skjutsning under regn och slask, sora vid denna
tid merendels inträffar, blifver ett nytt onus; ett
svårt väglag, följd af den regniga väderleken ,
hindrar att tillbörliga Lass kunna påläggas efter
kreatuten, folkets saker blifva skadade, de korta
dagarne förorsaka att resorne draga ut inpå nätter-
ne, i mörkret köres omkull, folket skadar sig
sjelf och sina saker samt husbondens åketyg och
kreatur, efter framkomsten åtgå flera dagar innan
tjenstefolket, i anseende till dagarnes korthet, hin¬
208
Den 13 Dec.
ner att komma i ordning, blifva försedde med
säd, fått den formålen, utbekommit victualier ,
kunnat baka m. m. , tidspillande omständig,
heter, som åtminstone alltid måste inträffa med
det gifta tjenstefolket. Andtligen skola de
begynna sitt arbete, men, såsom främlingar och
ovane på stället, medhinna de ganska litet under
denna mörka årstid , nu inträffar frosten , då allt
jordarbete af sig sjelf måste afstadna. Man kan
nästan antaga, att, ifrån och med flyttningsda¬
gen , 3 veckor gå förlorade i och för liytmin-
gens skull , på hvilka föga eller nästan intet ut¬
rättas. Hvad Landtmannen härunder förloiat,
kan knappast beräknas, utan att ändock nämna
den Hållskjuts, hvarmed allmogen betungas för
sjelfva flyttningen , då husbönder ofta förse sig
med tjenstefolk från aflägsna orter, och hvilket
forsslande under denna angelägna tid således
faller Landtbruket till last.
Till upplystares bepröfvande hemställes der¬
före, om icke uppsägning och tjenstefolks efter¬
hörande borde utsättas till den 1 April och räc¬
ka till den 5 eller 6:te. Vid denna tid har Landt¬
mannen fullgjort sine skogs- och vinterkörsslor,
kälen är ännu ej ur joiden, och både Iian och
hans tjenstefolk hafva nu, innan vårbruket begyn¬
ner, en srörre ledighet än Olofsmässotiden. Flytt-
ningstiden åter synes böra utsättas till den 15
Junii samt räcka i 4 dagar eller till och med den
ig:de. Vid denna rid är vårsådden slutad, trä-
deskorningen förrättad, kreaturen utsläppta å bete
eller gå vall, nu har man en behagligare årstid
till
Den 13 Deci
209
till flyttningens förrättande * husbonden finner i
det nykomna ijenstefolket flitigare och villigate
arbetare till de brådskande Sommärgörömålens
förrättande, till slotter, skörd ni. m.; än hart
finner i deni, som ärd sinnade att nästa Höst af¬
flytta, de sorn skdla sköta kreatur hafva tillfälle
att sjelfve se Iiväd i Ladorna inlägges, och se¬
dermera, iiär kreaturen båasättas, vid stillningeii
rätta sig efter husbondens föreskrifter; iliindré
anledning Uppstår liu atf frukta , det en mängd
foder af misshushållning öcii elakhet skall af
tjenstefolket uppstillas, hvilket ofta inträffar med
dem, söm Ivliehaelitiden skola flytta, och hvari¬
genom betydlig skada tillfogas Landtmannen.
Denna omständighet synes äfven böra vara ett rig-
tigt skäl, att flyttningstiden ej dtsäftes senare pa
året eller inpå vintern. Den invändning, son!
häremot, tili försvar för nu varande flyttningstid,
kan göras, att de afflyttande ej böra få ett stor¬
fe foderförråd under sine händer ; än det söm dé
jåinnt behöfva till flyttningstiden , vederlägges full¬
komligen derigenom , att på de flesta ställen atf
det rent af omöjligt för Ländtmännen; att för fo¬
dertillgången äga andra upplagsställen, än uti La¬
dugården; men äfven öm han kunde baftfa dem,
bör man icke förgäta , att det för honörn är vidi
fördelaktigare att få genast föra fodret från än¬
gen på böskapsskUllen , ån att först lägga det i
Lada och sedan i October med fördubbiadt ar¬
bete, 1 elakt väder föra detsamma på skullen, el»
ler hem i Ladugården. Alla dessa omständighet
tér ärö visserligen icke utan vigt både för enskilt
Och allmän båtnad. I Finland är tjenstefolket?
Borg. St. Prot. N:o 27. 28.
210
Den 13 Dec.
flyttningstid redan ändrad, och hvad hindrar att
icke så äfven kan ske i Sverige? att utsätta den
till Jul eller Nyåret , för åkföret skull, är, såsom
redan blifvit ådagalagdt, af andra skäl mindre
lämpligt, och dessutom göra våra ostadiga vintrar,
att man ej alltid kan med säkerhet vid denna ti¬
den påräkna åkföre , utom det, att de korta da-
garne vid jultiden äro högst olämpliga härtill.
Till kunnigares skärskådande öfverlemnas,
huruvida flyttningstiden i Städerna bör ändras el¬
ler förblifva såsom den nu är. De senare årens
erfarenhet har visat, att en förvånande mängd
tjenstefolk under flyttningstiderna inkommer rill
Stockholm, för att här söka tjenst3 en stor del
erhåller ej den , utan nödgas resa hem, utblottade
genom fram- och återresan , och vid årerkomsten
till hemorten hafva de ofta svårt att finna en
husbonde eller matmoder. Sedan de, i hopp, att
i Hufvudttaden , sorn de förmoda, bereda sig en
efter deras sätt att se mera lysande lycka , för¬
summat tillfället att i hembygden förvärfva sig
bergning och utkomst. Blygsel ofver gjord miss¬
räkning förbjuder kan bända mången, att åter
begifva sig hem , octa fruktansvärdt är , a»t otill-
låtliga bergningsutvägar understundom blifva till¬
gripna; skulle derföre ej mänga olyckor , Jed-
samheter och brott kunna föiekommas, om flytt¬
ningstiderna för Städer och Landsbygd blifva o-
lika? och synes en sådan olika flyttningstids fast¬
ställande vara så mycket mera angelägen , som
inånga nu mera söka att inkomma till Städerna
för att begagna sig af fattiginrätmingarna; hvil¬
ken %iängd arbetare diages icke härigenom från
Den 13 Dec.
Landtbruket, hvilket så väl behofvet dem i vårt
folkfattiga land. Den i Staderna uppväxande lägre
folkklassen tyckes ensam bora vara tillräcklig att
forse Städerna med deras behof af tjenstehjon,
och da den således får lättare efter undernall,
skola laster och tiggerier förekomma:,.
Vi bafve hort, att en mångd fångar intaga
fäsmingsrummen , dir komna under namn af lös¬
dr! I Vare ; år det val Städerna eller Landsbygden,
som aflemnar denna olyckliga menniskoklass ?
Visst icke den sednare; på Landet har hvarje ar*
betsfår arin tillfälle att finna arbete . trien i Sta-
derue och i Hufvudsraden i synnerhet, dit en
nvmgd af tjenare inströmmar, förledd af bedräg¬
liga förhoppningar, der kunna ej alia blifva Sys¬
selsatta , och de öfriga falla allmänna fattig- och
arbetsinrätmingarne till last. Ganska lått skulla
sådant tillbetydlig del kunna forekomnnis, derest
olika fiyttningStider bestämdes för Städer och
Landsbygd, hvarigenom den tjenande klassen,
Unn några slags mellankommaude forhuder , lik¬
väl hindrades ifrån att lemna de ställen der de
ti o nyttiga, för att trängas med hvarandra innom
de, der de vida mindre behöfva». Art i möjli¬
gaste måtto förekomma detta onda är rent af ert
menskligheterts pligt, och det tillhör otvifvelak-
tigt Staten , att , så vidt i dess förmåga står ,
aflägsna alla de anledningar söm kunna förord-
saka menniskors moraliska och ekonomiska för¬
derf ; och då de nu föreslagna åtgärder hvarken
fordra moda eller kostnad , för att stållas i ver¬
ket , då de mot ingen endas interesse iro stri¬
dande ,• men deremot allmänt gagnande, då vid
312
Den 13 Dec.
flera Riksmöten frågan otti förändring äf flytt-
ningstiden för tjenstefolk å Landet varit frani-
ståldt så tyckes tiden en gång böra vara inne /
att den blifvef afgjord. De skål. Som i dennä öd¬
mjuka framställning blifvit åberopade, Synes mig
vara af vigt och förtjena Vålloflige Ståndets samt
respective Medständers uppmärksamhet, hvarförs'
jag anhåller, att cömmunicatiön med de öfrige
Stånden måtte tillåtas af detta Memorial/*
Herr Schram och flere af Ståndets Ledamö-'
ter yrkade , att ehvad den nu Varande flyrtnings-
tiden för Tjensthjon å Landet bibeholles elier
förändrades, ett och samma flyttningstid likvil
rhåtfe blifva utsatt för både Sfäderne och Lands¬
bygden.
Remitterades till Allmänna Besvärs- och Écd-
flömfeUt'kottet, och skulle Memorialet derjemte
med de öfrige RiksStånden cornmuniceras.
Herr Noréus upplåste och inlemnade följande
Memorial:
s’Den inflytelse , söm de flnanciela oredorne
nödvändigt skulle medföra på alla näringars gång,
biifver med hvarje dag meta känbar för Bergs-
handteringen. Spattnemålsprisens stegring, utöfver
alla aldre förhållanden, emot metallernes varde,
och deraf uppkommande förhöjde arbetslöner,
sätta Bergverksidkaren uti ett förlagsbehöf, söm
Den 13 Dec. 213
icke kan fyllas med vanliga tillgångar. Dan års¬
tid år ock redan inne, under hvilken ruduriare-
rier för denna näring bora samlas, i fall den ic-
ke hela året skall afstadna och tillskynda sina
idkare en förlust, som icke lått kan ersättas,
samt dessutom medförer en sådan återhållning i
sjelfva näringens stadgade gång, att den icke
Utan stora uppoffringar ian återvinna lif och
krafr.
För stora Kopparbergs Län , hvars invåna¬
re, af egen skord, äfven efter en god årsväxt,
icke finna tillgångar till hälften af sin foda , och
uti hvilken ort Bergshandteringen årligen sprider
en summa af minst En million Riksdaler, skall
Rruksidkares beklagansvårda ställning , i fall den
icke underlättas , bereda en nöd , mera fryckän¬
de än efter det hårdaste missväxtår. Utan öf¬
verdrift kan man beräkna, att detta Lån, med
vanlig- groda, behof ver 150,000 T;r Spannemål
ifrån andre orter, och att Bergshandteringen gif-
ver medel till åtminstone |-:delar deraf. Med
fullföljd af denna berikning, skulle äfven minst
60,000 Tunland Jord böra odlas och bringas un¬
der det mest fordelaktiga jordbrukningssärt i
Sverige, eller det så kallade circulationsbruket ,
för att fylla denna brist i egen span nema Ispro-
duction, och om snan ock kunde antaga, arq
odiingslågenheter af denna vidd finnas , skall
man dock alltid förutse, att odlingen icke kan
åstadkommas annorlunda, ån i samma nion sorn
odlaren underhålles och finner sin nödtorftiga
bergning genom den arbetsförtjenst han kan fin¬
na i sin hembygd. På denna grund ser man
*i4
Den 13 Dec.
jordens ödline; uri de Socknar, som närmast om*
gifva Stora Kopparberget , bragt kanske ti31 den
storsta höjd innom Riket, under det atr Inne¬
by ägaren a uti de mera aflagsne Socknarne, med
moda bibehålla sina flders jord, och i saknad af
naringsrilIfallen innom Landet , söka medel till
sitt uppehälle i andre provincer, hvilken för*
tjenst, ehuru oftast i penningar högre, dock
icke för mar mera, ån att gifva dem det mest
tarfliga bröd , uran att lemna anledning till hopp
om en lyckligare ställning i framtiden. Uppå
andre näringars utvidgning innom Dalarne hvi.
iar hufvudsakligen detta hopp , hvarvid ater lan¬
dets beskaffenhet och klimat egentligen erbjuder
sig för Rergshandteringen; ehuru dess Idkare ,
i anseende tili högre spmnemålspriser än i andre
orter och deraf följande uppstegrade arbets¬
löner , svaga malmfält och svåra transporter,
hvilka dock igenom Dahlelfvens ränsning till nå¬
gon del skulle kunna underhjelpas , alltid mäste
strida med flere nedtryckande svårigheter, ån Bruk «
ägare i mera lycklige Landskap , och oansedt
ali sin moda och sitt arbete , vara i äfventyr att
finna dagligt bröd. Sådant har åtminstone for¬
hållandet i högre grad för dem, än andre Jern-
bergslager och Bruksidkare, varit, under den i-
från 180Ö till 1B16 forflutne tid, och de tven¬
ne sednare åren hafva hvarken åt dem eller den¬
na näring i allmänhet, förmått återgifva förlorade
krafter och en under den långa olyckliga tiden
försvunnen styrka, enär metaiiernes -förhöjda
varde till storsta delen blifvit medtaget af en
förhöjd tillveikningskostnad, hvilken ick« förr
kan nedsattas, ån det gamla forhållandet emelian
Den 13 Dec.
215
Stångjerns. och Spanncmålspriset, eller att 2 T:r
Råg beräknas lika med 1 Skft Stångjern , åter-
vinnes.
Med desse anmärkningar, hämtade ifrån
den närmare kännedomen af Srora Kopparbergs
Län, och otvifvelagtigt gällande för alla Bergs¬
lager i Riket, har man velar leda sig till bevis¬
ning af Bergshandteringens icke afundsvårda be¬
lägenhet, och till det vigtiga ändamålet af dess
understödjande, för hvilket äfven det skål måste
anses tahnde, att ett sådant understöd sprides
nästan till nlffe nödvändiga näringsgrenar i Lan¬
det , ifrån den arbetare som bryter malmen utur
berget , intill Exponeuren , som sluteligen reali¬
serar effecten af så mange händers kraft, och så¬
medelst till hufvudsiklig del kan anses förekom¬
ma den allmänna förlägenhet som ofverklagas.
Otvifvelagtigt är ock, att lika så val som Bruks-
idkaren behofver samla sitt spannemålsförråd från
aflägsna orter, lika vål beböfvtr Jordbrukaren
begagna denna säkra väg till afsättning och detta
osvikliga stod för sin näring. Broderligen bora
derföre desse näringar förenäs, och, lika dyrbare
för Riket, åro de lika berättigade till uppmun¬
tran och skydd 3 och då en vis och huld Rege¬
ring sammankallat Riksens Ständer, för att bereda
medel till nåringarnes bestånd och utvidgning
och genom ett stadgadt myntväsende gifva dem
en för framtiden icke latt rubbad kraft , har jag,
såsom Ombud för ett Bolag , som , utom det dyr¬
bara Kopparverket, sträckt sig till flere Bergs-
hendteringens grenar , icke bordt dölja dess be¬
lägenhet , eller underlåta att påkalla den hjelp ,
som närvarande mindre lyckliga ställning kräfver.
Den 13 Dec.
Bruksidkarnes förlagsunaerstéd skulle föe-
mpdehgen lättast vinnas, dels igenom förhöjning
pri den Lånesumma på effecter, sotyi utgår ifråq
iRiksens Stånders Bank, dels derigenom, att Jern«
Contoirer utaf Banken erhöll ett låm-biträde eller
Creditiv å en viss Sutnnnt, fpr ntt på vanligt
satt, under en viss fqreskrtfven tid af året, efter
behof disponeras till Lån fpr Bruksägare 3 efter
hvars och ens Hammarskatt.
Lånerättigheren uti Banken på Jern, stadga,
des först genom Kongl. Majus Istadiga Förord¬
ning af den 18 Februarii 1735, ml |:delar af
Jernets varde , efter som det p.å Stockholms Våg
efter Måklareattesc gick och gällde den tid då
Lånet gjordes. Denna utlåning sträcktes,, gertorp
Kongl. Förordningen af den 8 kjaji 1739, '*11
Stål, Koppar, Messing och Biy, med beräkning
af Adelar af värdet , hvilken Länrättighet på lika
grund, fqrtfor till den 11 Januaria 177©, då, ge¬
nom K°ngl. Majus Nådiga Kungörelse, Lånebe¬
loppet bestämdes till 48 Daler Kp:nät för hvarje
Sk&; Stångjern, och de öfrige Effecter, efter det
varde sorn proportionaliter utsattes, och hvilket
nara svarade emot Metallernes hela värde. Denti^
utlåning inskränktes derefter , genom Kongl. Kun¬
görelsen af den 20 October 1772, till -|;delaB
af våtdet, samt ofverlemnades slutligen, enligt
Kongl. Majus Nådiga Förordnande af den 1$
Februarii 1779, till BancoFullmägtiges bestäm¬
mande för hvarje år, att utgiivas ifrån den x
November till den sista Maji året derefter , samt
att atetbetalas innan den 1 September hvar¬
je år.
Ben 13 Beg.
Stora Kopparbergs Bergslag har derefter,
enligt Transumt af Protocollet, håilet uti Riksens
Sränders Höglofl. BancoUtskott den ai pegemb.
177^5 vunnit en särskildt beläningsrårt uppå så¬
kallade Kopparsedlar, eller Betyg af Krprolnspe-
gtoren, om invågd koppar uti Fahlu KronoVåg.
För dessa Lin förklarades Stora Kopparbergs
Bergslag ansvarigt, såsom vore det dess egen
skuld, och har rill Bankens ytterligar? säkerhet
Jemnat Banken första inteckning, cj allenast uti
det Bergslaget tillhöriga Avesta Bruk, utan ock
Förlagslnteckning i alla Brukets Inventarier, Ef-
fecter och Fordringar.
Lånesumtnan å Koppar stadgades, enligt of-
vanåberopade Beslut, till 38 R:dr på Skeppunder,
yid då varande pris på Kopparn af omkring 42
R;dr ; men i händelse af Kopparprisets fall derun¬
der, förordnades, att Herrar BancoFullmäktjge i
samma proportion alltid borde minska Lånesura¬
sti an, till 4 a 5 R:dr under gångbara priset,, hvar¬
förutan denna Discontering då blifvit inskränkt
pil ett qvantum af ijoq Skeppund Koppar, men
sedermera utvidgad till 30.00 Skeppund Koppar.
Lånebeloppet ifrån elen 1 November detta
år, bar blifvit stadgadt till 8 R=dr Bancq för I
Skeppund Jern och 55 R:dr på såkallade Koppar¬
sedlar. En förhöjning i begge dessa Lånesum-
pior synes kunna äga rum, utan äfventyr för Ban¬
kens säkerhet, och med billigt afseende uppi den
und.r de tvänne sednare åren förhöjda tillverk¬
ningskostnaden. Den primitiva grunden för Lå¬
nebeloppet å Metallerne, stadgades till \ af v*
218
Den 13 Dec.
det, höjdes, i mån af Bruksldkares större eller
mindre behof, till och nedföll aldrig under ^
af det gångbara värdet, så länge denna rättighet
var en följd af Författningarnes bestårmfa före*
skrift. Dessa grunder åro icke heller upphåfna,
de kunna snarare blott anses öfverlemnade till
BancoFullmäktige, att, efter tidens kraf för hvarje
år, olika användas. I följd deraf, och då all¬
männa försäljningspriset af Stångjern å Stock¬
holms Våg under förflutne skeppningen icke bör
anses lägre an 16 R:dr 32 sk., synes ock belä-
ningssummorne, beråknade till y deraf, böra upp¬
gå till 11 R:dr , samt i mån derefter å JernMa*
nufactur- och andre till belåning antagne Metal¬
ler. Egentligen att säga , njuter väl Jernverks-
Egaren icke härigenom något förlags-understöd,
ty hela hans tillverkningskostnad år utgifven , då
Jernet å Våg ar levereradt, men han drager dock
af en derefter lämpad belånings-summa den for¬
del , att, i fall han saknar antagligt försåljnings-
anbud , kunna en längre tid bibehålla sina Bruks-
EfFecter , och äfven i mån som de under vintern
levereras å UppstadsVåg, anmäla dem till belå¬
ning. Jernprisets fall under den nu föreslagna
belänings-summan, skulle uti närvarande förhål¬
landen närma denna handtering till sin upplösning,
och dec med större fart, ån under den förflutna
olyckliga Epoken, då dess varde var nedsänkt
ända till 7 R:dr.
Hvad åter angår Stora Kopparbergs Berg¬
slags särskildta Låneråttighet, så skulle man kun¬
na anse den aga sin oförändrade grund uti Ban-
koUtskottets ofvan åberopade Protocoll, enär
Den 13 Dec.
219
Kongl. Majus Nådiga Forordning af den 15 Fe¬
bruarii 1779, sorn tillägger BancoFullmäktige
rättighet, att bestämma MirallLånen , icke innefat¬
tar något stadgande om förändring i denna rät¬
tighet, grundad på en särskildt af BancoUtskottet
vidtagen författning, och urom sjelfva panten,
hvilande på en osviklig säkerhet, uri Bergslagets
förbindelse, att för Lånen , med sina tillgångar ,
såsom Bolag ansvara. På denna grund skulle
man kunna anse Lånesumman icke böra bestäm¬
mas lägre, ån till 4 eller 5 R:dr under det gång¬
bara priset; men då i sednare tider försäljnings¬
prisen å koppar , äfven under året, så betydligen
förändrats, fordrar Bergslagets säkerhet, art för
det närvarande icke sträcka sin begäran i denna
del till en sådan böjd, utan blott att yrka den
rättighet, som af allmänna Författningame synas
följa, i För koppartillverknings-omkostnadcn gäl¬
ler i öfrigt samma anmärkning, som för Stång-
jerner, och det skulle vara lått att bevisa, att
detta urgamla Verk, efter kopparprisets fall till
105 R:dr per Skeppund, och under nu gällande
spannemålspris knappt bär sina kostnader, och
icke förmår lemna sine idkare eat tarfligt bröd.
En ny Fond för JernContoret, hvarigenom
BruksEgarues på deras Hammarskatt grundade
Lånerånighet, emot Skuldsedel och vederhäftig
borgen, utvidgades, skulle egentligen underlätta
deras förlags utgifter, och bidraga att försätta
dem uri en oberoende ställning. JernContorets
nu varande Fond, af nära En Million Riksdaler,
bar tillkommit genom BruksEgarnas egna till¬
skott och genom Verkets val öfvertånkta inrätt'
1
220
Den ig Dec.
ping, samt den klokhet, med hvilken det blifvit
förvaltade. Denna inrättning njuter för det när?
varande icke något allmänt Lånebiträde, men er?
lägger deremot en årlig betydlig Bevillning j och
det är genom det understöd, denna Inrättning
förmått gifva, som RergsMekaniken och Jern»
handteringen nått den utveckling och fullkorn?
lighet, som dessa kunskapsgrenar till Rikets nyt?
ta oeh iira innehafva.
Under Bergshandteringcns vanmakt, efter dg
i slutet af 1760-talet vidtagna, för Landets pro-
ductiva nårirgar olyckliga, financielle operatio-
nerne, erhöll JernContoret, enligt Segreta Ut?
skottets Berättelse under den 12 December 1769,
af Riksens Stånders Bank ett understöd af 3 T:r
Guld, emot säkerhet t JtrnContorets Fond , att,
efter som behpfven krafde, begagnas emot 4,
pCts ranta, i det goda ändamål, att Jernptjseu
skulle kunna bibehållas, ogh mindre betungande
förlags-tiilgångar uppkomma. Uti flera terminer
liqviderades detta Lån, och var vid November
Månads slut till Banken återbetaldt. RancoUt-
skortet vid 177g Sfs Riksdag har derefter, enligt
Fullmäktiges Skrifvelse under den ig Februari}
}779, lemnat JernContoret frihet, att en gång
om året, låna 5 T:r Guld, och dermed under?
stodja Rergslagerne vid oförmodade trångmål och
trög afsättning; detta Lånerhiträde äfven emot 4
pQs ränta och m£d åliggande att inom 6 måna¬
der återbetala Lånet. Enligt Kongl. Majus Nå¬
diga Skrifvelse, under den 30 julii 1786, hada
BancoUtskortet, vid samma års Riksdag, ansett nö-
digr, att JernContoret erhölle en tillökning af 5
Öen 13 Dec.i
221
fT:r Guld uti det understöd, til! lika summa, som
JernCöntoret redan vunnit, och emot tillförene
stadgade vilkor. Dessa taedel reqvirerades af Full¬
mäktige den 28 September 1786, och återbetal-
tes på föreskritven tid, saftit uttogos åter uti min¬
dre summor, under åren 1787 och 1788, och li-
qviderades på lika sått. En för Jern Verken lyck¬
lig epok börjades detta år , Och behofvet af detta
understöd lårer således hafva upphört, utan atf
sedermera, da det åter uppkommit, hafva blifvit
anmäldt.
Äf hvad nrt anfördt är finnes , aft Riksens
Stånder ansett sig bora understödja denna för Jern-
handferirigen vigtiga inrättning, enar Jerntill-
verkningens förlagstiilgårtgar behoft underlättas,
och tillfredsställande år det att finna^ att Jern-
Contoret icke behoft annorlunda an genöm Lån ,
hvilka redligen blifvit åferbetahe, ålita allmanna
iippoftringar, och atf, då densamma återVUnnit en'
lyckligare ställning, detta 1.ane-biträde icke vida¬
re blifvit fordradt, utan rättigheten dertill sna¬
rare öfverlemnad åt glömskan. Hoppet, aft under
riU varande förlägenhet vinriä ert éfter närvarande
varuvärden och deraf följande tillverkningspris
lämpad nedsättning, bor således icke anses för¬
mätet, oeh jag Vågar derföre föreslå, att Jerrt-
Coritofet riiåtte erhålla éft Creditiv på Riksens
Ständers Bank, af goo,Öoo till En Million R:df,
att efter behof använda till Lane-biträden åt
BruksEgare, rättade efter hvars och ens Ham¬
marskatt. JernContoref kart uti sin egen Fond
lemna säkerhet tor detta Creditiv, och ränta till
4 pCt kan derföre erläggas. De nya Lån , sorn-
232
Den 13 Dec.
härigenom för BruksEgare kunde uppkomma ,
skulle egentligen äga ruin vintertiden, dä för*
lagsbehofvet i synnerhet är tryckande, eller ifrån
den x Januari, pä högst åtta månader, och ovil¬
korligen, utan omsättning vara äterbetalte innan
den 1 September samma år, så att JernContOret
för hvarje år kunde vara i tillstånd, att uri sam¬
ma månad gora full liqvid med Riksens Ständers
Bank. På detta sätt skulle detta Lane biträde bi¬
draga till det stora ändamålet, att uppfylla Bruks-
Egarens ärliga föriags-behof, utan att såsom stå¬
ende Lån kunna behandlas och derigenom dra-
gas utur denna gagneliga rigtning. Bruksågar*
nes line-rätrighet skulle derigenom förmodligen
kunna förokas med omkring 3 R:dr per Skeppld ,
och då detta lane-bitråde , jemte de vanliga jern-
ContorsLånen, kanske uppgående till en samman¬
räknad summa af omkring 6 R:dr per Skepptd,
ändock år vida skiljdt ifrån nu varande hoga till¬
verkningskostnad, torde icke denna fordel bora
anses öfverdrifven eller förnärmande, i synner¬
het som dessa medel åro att anse såsom det enda
allmänna för BruksEgare tillgängliga förlag ,
hvilket i samma mån som det svarar emot deras
tillverknings-utgifter, höjer dem rill en oberoen-
de ställning, och på samma sått underhåller och
lifvar denna vigtiga näring, som man fui nit att
Fabrikernas uppkomst till icke obetydlig del blif¬
vit beredd, genom de Lån, ManufacturDiscont-
jFonden , i mån af Fabricaternes värde , förmått
gifva. Fruktan för Sedelmassans förökning synes
ock snart håfven, då medlen ofelbart inga och
användas uti en af Landets mest produetiva Nä¬
ringar , hvars inflytelse på de öfriga alltid skall
Den 13 Dec. 323
finnas vara af ett hufvudsakligt vårde, och åter¬
betalningen alltid för året ovillkorligen verk¬
ställas.”
Häruti instämde Harrar Linde och Mitan-
der, den sistnåmde i afseende på hvad rörande
understöd för Jerntillverkningen blifvit i detta
Memorial tillstyrkt.
Remitterades till BancoUtskottet.
Af Herr Cederborg upplästes ett så ly¬
dande Anförande:
MDå det år ibland en Domares förnämsta
åliggande , att vaka öfver vården om omyndige
och deras gods, är det af mycken vigt , att de
omständigheter undanröjas, hvilka för uppfyllan¬
det af denna granfaga skyldighet iro hinderlige.
Jag anhåller derföre ödmjukast, att få fästa Tit.
uppmärksamhet på de olägenheter, som inträffa
deraf, att Domare anförtro förmynderskap åt
personer , hvilke bo under andras Domvårjo,
derest Domaren på stallet , i okunnighet hårom,
äfven uppdrager ät de samme dylike förordnan-
der , hvilka , i anseende till berydligheten af det
redan innehafde, tilläfventyrs icke medföra er¬
forderlig säkerhet för de omyndiga, hvarigenom
de , i händelse af Förmyndarens obestånd , blott¬
ställas för en förlust, hvilken kunnat förckom-
mas genom lagarne.
Med anledning häraf torde det tillåtas migs
att i ödmjukhet föreslå , att den lag må stiftas,
£24
Den i 3 Dee.
att ické någon förmyndare må forordnas vid an¬
nan Domstol j än den* under hvars Domvärjo häri
lyder , eller om detta ieke skulle anses lämpligt j
att åtminstone rapport genast må gifvas tili Domareni
på stiller^ der den förordnade bor, på det anteck¬
ning derom må ské i FörmyndaieProioCollet der¬
städes , Samt att, derest en person förändrat
hemvist, något Förmynderskap icke må en sådan
I harie nya vistelseort anförtros, innan styrkdt
blifvit, att han å den ort, derifrån han komitier«
icke innehar sådan befattning, som kan minska
den säkerhet för omyndige y sorn så sorgfälligt
bör vårdas,-
Genom förenämnde stadgande skulle öcfc
den förmon vinnas, att de bevis, hvilka för
låns erhållande i publika Cassör erfordras , der*»
om, aft lånsökanden är fri ifrån förmynderskap ,
skola erhålla den tillförlitlighet, som de nu sak¬
na, då de endast kunna innehålla, ätt den ifrå¬
gavarande personen vid eri viss Doni^tol år fri
ifrån förmynderskap, som han likväl annorstädes
kan innehafva. Derest den som lånet söker år
Adelsman, bör, enligt stadgad föreskrift, Kongl.'
HöfRitterne meddela förenämnde bevis, men hvil¬
ket likaledes är af föga vårde; ty en Adelsman
kah af Rådstugu- eller HäradsRättertie anförtros
förmynderskap för ofrälse personer.-
I sammanhang med hvad jag nu haft den
äran ätt aniöray anser jag mig jemväl böra öd¬
mjukast hemställa, om icke Kongl. HofRåtternesr
uteslutande rättighet, att för Adelsmäns barn föra
ördnat
Den 13 Dec. 325
ordna förmyndare, medfört så mångå olägenheter*
att detta privilegium bör upphäfvas, och om icke
Domaren i orten* hvilken såsom närboende, är i
bättre tillfälle, att iakttaga sin pligt, som öfver-
förmyndare , må förunnas den rättighet, att äfven
för Adelsmäns barn tillsätta förmyndare, hvilket
aliså icke vidare bör ske af Kongl. HofRätterrie.”
På Herr Kj ellander t begäran iades detta
Anförande på Bordet.
Herr Ékeiund uppläste härefter ett så ly-t
dande
Memorial:
”Sedan jag af Riksens Högloflige Ständers
Herrar Revisorers berättelse funnit, det alie på
anförde skäl begärt indtagning af de Manufactur-
Discontfonden sednast beviljade Creditivfe på 200,000
R.:dr, får jag såsom fuiimagtig för en af de be¬
tydligaste Fabriksstäder i Riket anhålla: att i an¬
seende till de, så till sine i allmänt söm enskilde
afseende vådlige följder deraf, ffågan härom måt¬
te hvila, till dess Riksens Högloflige Ständer i
‘ämnet vid denna Riksdag medhunnit sig deröfveri
utlåta.-
I £n tidpunkt såsom deri närvarandedä
allmänna pennirigebristen är synnerligast föranleddi
af Discontsedlarnes bortgång såsom mynt uti all¬
männa rörelsen , skulle Creditivets indragande «■»'
Borgi St. Prot. N.o 29. 304?
Den 13 Dec.
felbart sätta de fleste Fabriksidkare i den bekym-
rnerfullaste ställning, och kanske föranleda till He¬
res fall, i synnerhet som Fabrikanternes förnäm¬
ligaste egendom består uti fordringar för deras
Fabrikater, och då s.å val dessa deras fordringar
som oftast nu mankeras till honorerande i rattan
tid , samt den contante försäljningen af deras till¬
verkningar är alltför ringa , så skulle troligen
en sidan åtgärd , som Creditivets indi ägande på
iäpgre eller kortare tid , blifva de nu forst i sin
tillvext varande fabrikers snara ruin.
Slutligen anhåller jag ödmjukeligen, att denna
min Motion tili Riksens Högloliige Ståndets Ban-
coUtskott måtte blifva remitterad.”
Härmed förenade sig Herr Ebel, Fr. och
remitterades Memorialet till Riksens Ständers Ban-
coUtskott.
Af Herr Fogelmark blef åfvenledes ett så
lydande Memorial uppläst och inlemnadt:
”Huruvida de för flere år sedan på Landet
inrättade frimarknader uppfyllt åsyftade ändamå¬
let: naringarnes upphjelpande, lättare afsättning
på flitens och idoghetens alster, samt tillgång föc
Landtmannens förnödenheterj till gagn för det
större allmänna, är något, jag icke vågar be¬
domina. Men att en del af denna frihet är för
en del Städers Borgerskap i hög grad menlig,
förmodar jag alla vid hafskusten liggande smärre
Den 13 Dec. 227
Sjöstäders Representanter med mig skola intyga.
Likväl skall det för få af dem vara så menligc
som för Westervik. Derigenom att Westesvik
har ett långt ute i en Skärgård afskildt läge, om-
gifvet ät landssidan mest af berg, moras oell ste¬
rila trakter, gifves föga Landtallmoge , förr än
på längre afstånd; följakteligen kunna inga mark¬
nadsplatser gifvas, förr än ännu längie bort, och
ändå af föga betydenhet. Detta gör att flere af
våra närmaste och till Westervik fordom en¬
skildt hörande mai knadsplatser ligga ännu närmare
eller lika nära andre Städer, som följakteligen
med mindre eller lika kostnad dela den lilla för¬
tjenst, som Westerviks Borgerskap fordom ensamt
åtnjöt. Skulle vi nu genom besökande af andre
Städers marknader vilja söka ersättning för det
lidna intrånget, så har Westervik till dem 2, 3
till 4 gånger så långt, som de inom orten lig.
gande Ståder; hvilket, då den låugväga komman¬
de icke kan få mer för lika vahra än den när¬
boende, medelst flerdubblade resekostnader och
tidsspillan, nödvändigt måste förorsaka kännbara
förluster. Det gifves således i närvarande skick ,
för våra marknadsbesökande Borgare ingen annan
utväg, än att albeta och utarma sig på marknads¬
resor , eller blifva hemma utan rörelse , och ——
svälta, under det främmande Städer af våra Landt-
marknader hämta den lilla fördel der kan vara
att skörda.
Min ödmjuka hemställan är derföre, om ic*
ke, med bibehållande af frimarknaderne i Städer-
ne, och alla andras frihet att besöka hvilka mark¬
nader som helst, så i Städer som på Landet 3
228
Dan 13 Dec.
lief endast kunde förbjudas Städernes Borgerskap,
att nied sine till afsalu hållande varor och efFec»
ter, besöka Landtinarknaderne utom sine fordna
district.
Härigenom skulle ändå säkerligen ingen
ting af Handels- och HandtverkeriArticlar, sorn
vanligen föras på Landtmarktiader, saknas, sorn
egentligen aro behof för allmänheten; men ma¬
llinda förekommas derigenom många tillfällen
till utspridande af Luxearticlar och öfvertlödsvaror
Bland allmogen på Landet; hvarmed kringstry¬
kande SkålWestgöthar ändå tilli äckligen förse
både bättre och sämre Landtboar/*
Herr est in begärde, att för bans rak*
ning måtte i Protocollet intagas den anmärkning,
att han för sin del icke kunde medgifva någon
inskränkning af Landtmarknader, emedan de på
ett betydligt sätt befordra afsättning och consulta¬
tion af bränvin, och det , enligt Herr JVestinf
omdöme, vore med tidens anda öfverensstämman¬
de , att denna Riksnäring må vinna befordran i
samma mon, sorn andra näringar derigenom äro
bragte i aftagande.
Memorialet blef till Allmänna Besvärs- och
EconomieUtskottet remitteradt.
Herr Edelberg uppläste följande
Memorial ; Jl
J,I de fleste Stater har rtiåci länge insett oeh
Den 13 Dec.
eikänt angelägenheten och nyttan af allmänna
Aibetsinrättningar och Correctionshus , der den
vanartige och arbetsföre lättingen tvingas, att
med arbete bidraga till sitt uppehälle, och förhin¬
dras , att genom kringstrykande , falla orten till
last, samt derunder nedsjunka uti brott och ut-
sväfningar. Detta oaktadt finnes innom Malmö¬
hus Län , som ostridigt lärer vara ett af Sveriges
folkrikaste Höfdingedöme!! , icke någon dylik in¬
rättning , utom i Malmö Stad, hvilken likväl,
såsom hufvudsakiigast tillkommen för nämnde
Stads enskilda förmon, dessutom icke kati, hvar¬
ken i anseende till Fond eller utrymme, blifva
får hela Länet tillräcklig. . Det är af sådan an¬
ledning , som mig blifvit ålagdt , att fästa Rikets
Högiollige Ständers synnerliga uppmärksamhet pä
nödvändigheten af en sådan allmän anstalts inrät¬
tande för Malmöhus Län samt att till den ändan
föreslå , örn icke något af de flere i Landscrona
Stad befintelige Kongl. Maj:t och Kronans hus ,
dertill finge användas , i synnerhet den så kalla¬
de Prippska Baraken , som nu obebodd, troligen
innom kort tid förfaller, men nödigt reparerad,
säkert skulle i varaktighet fortfara , och för en Ar¬
bets- elier Correctiqusinrättning vara ojemnförligt
passande , helst nämnde Barak innefattar en med
byggnader pä alla sidor omgifven rymlig gärd,
der convaiescenter och andre alltid hade tillfälle
njuta frisk luft, utan särdeles bevakning, och til¬
lika en i sammanhang med husen varande betyd¬
lig trädgård , hvarifrån alla frukter och grönsa¬
ker till erforderligt behof kunde kostnadsfritt
afhämta?.
230
Deli 13 Dec.
Att Rikets Högloflige Ständer , som säkert
finna denna för Malmö Läo högst nyttiga in¬
rättning äfven allmänt gagnelig, i samma moa
llere med sysslolösheten oftast leii enade brottslige fö¬
retag och utsväfningar derigenom förekommas ,
gunstbenäget täckas understödja Landscrona Stads
nu yttrade enskillda önskan , derom vågar jag
göra mig förvissad, och alltså vördsammast an¬
håller, art detta anförande måtte till vederbörligt
Utskott blifva remitteradt.”
Enär fråga härvid uppstod , huruvida detta
Memorial borde till StatsUtskottet eller till All¬
männa Besvärs- och EconomieUtskottet öfverlem-
nas, anförde Herr Kj e II ande. r , det han ansåge
hvad uti Memorialet vore hegardt icke egenteli»
gen tillhöra StatsUtskottcts utlåtande, i anseende
dertill , att de å andre stallen inrättade allmänna
Arbets- och Correctionshus, för särskilde Orter,
erhållit Fond af enskilde sammanskott, såsom e-
xempel hvarå Herr Kjellander åberopade O-
sterGöfhlands Läns Arbetsinrättning , till hvars
anläggande Länets invånare sjelfve sammanskjutit
nödige medel.
Herr Schram yttrade, att på enahanda sätt
hade uti Upsala Län tillgått, vid inrättande af
Correctionshuset derstädes.
Herr Limnelius erinrade , att nti det upp¬
läste Memorialet hade fråga ej blifvit väckt, hvart-
från kostnaderne till Arbetsinrättningens stiftande
skulle tagas , utan endast angående upplåtande
till Inrättningen af de för densamma nödige bygg¬
nader.
Den 13 Dec.
231
Herr Edelbert* anmärkte, att enär den
byggnad, Ilvars begagnande till i fråga varande
Arbetsinrättning, han uti Memorialet föreslagit,
vore Staten tillhörig, syntes det honom ock,
att StatsUtskottet borde lämna yttrande , huruvida
samma byggnad kunde till det projecterade än¬
damålet användas.
Herr Ombes g hemsfälde , om icke All¬
männa Besvärs- och EconomieUtskottet först bor¬
de yttra sig , angående nyttan för det allmänna
af den foreslagne Arbetsinrättningen, men Stats¬
Utskottet derefter , så framt denna nytta blefve
af Riksens Ständer erkänd , få sig uppdraget , att
lemna utlåtande öfver det bidrag af Statens till¬
gångar eller tillhörigheter, som kunde komma i
fråga att vid Inrättningens verkställande användas.
Herr Bager anförde: Der torde tillåtas
mig få upplysa , att den Arbetsinrättning , sorn
redan blifvit uti Malmö anlagd, är destinerad ej
blott för nämnde Stad , utan för hela Malmöhus
Län, och är det tillärnadr att densamma framde¬
les skall utvidgas, så snart Inrättningen bekom¬
mer tillräckligt understöd , för att deråt lemna
den utvidgning, som vid Inrättningens anläggan¬
de varit åsyftad j dock saknas ännu härtill erfor-
derlige medel.
Härå svarade Herr Ed elber g, att Arbets-
och Correctionshuset i Malmö vore otillräckligt
för Länets och ortens behof; hvarefter Heir Ba¬
ger begärde, att Memorialet måtte läggas på
233 Den 13 Dec.
Bordet, dep det således kommer att hvila till ett
^nnat Plenum.
Herr Mit ander, feck på begäran uppläs^
ptt så lydande Diéfamen.
’’Sedan nu till min kunskap kommit, att Her*
rarRevisorer godkändtHerrar Fullmägnges 1 Ranken
beslut, det PhiJipstads Stads invånare i Banken
icke skulle kunna erhålla Lån på hus och jord,
så får jag ödmjukast hos Tit. hemställa om än¬
dring häruti, emedan denne Stads förhållande är all¬
deles i likhet med andre Städers , utom det, att anta*
let af invånare är bestämdt till 60 husliåll, beståen¬
de af 20 Handlande , 25 Handtvärkare , och
Embets och Tjenstemän samt andre för omlig¬
gande Bergslag nvttige personer; medelst hvilkas,
ringa antal nummer, hus Qch jard, en blare ut¬
komst för inyånarne beredes, och Banken fåledes,
jcke behöfver frukta för felande köpare i händel¬
se för Undfående lån utsökning skalle ske, alira-
rrnnst af det skäl , att Justitiariat) och StadsRär-
ten Kunde vägra någon; sam anfördt är sig ned¬
sätta, hälst samma lag är vid Handlandes och
Handtverkaies antagande som 1 andrg städer, och
tued hvilka Staden i ailo för öfrigt (i sin mån)
kan jemnlöras, medelst säte och stämma på Riks¬
dag?! m. m. Dess jord är skattekopt oell således
af bättre natur än månge andre Städers. Under
förväntan af remiss häraf till BancoUtskotfet, åbero¬
par jag Stadens ansökning härom till Herrar Ejan»
Den 13 Deci* 233
coFulImägtige, som uti Bankens handlingar ha¬
nes förvarad,”
Remitterades till BancoUtskottec.
Herr Nyberg, som anmält sig att tala,
pppropades, oell yttrade sig skrifteligen , sålunda :
'”Nyligen har Kongl. Maj:t behagat nådigst
förunna Rikets de fleste Embetsman förhöjning
uti deras på Stat anslagne Lönevilkor, fastän den¬
ne förhöjning ändå på långt när icke torde kun¬
na anses tillräcklig eiler svarande emot nu varan¬
de tiders höga varupriser ; tnen ibland de flere
Embetsman , hvilke ännu icke blifvit hugnade med
denne löneförhöjning och hvilke i förhållande till
deras vidsträkta , ansvarsfulla och högst trägna
göromål , njuta en alltför knapp och otillräcklig
Jon , kan med storsta skäl räknas Underdomare
på Landet, hvilkas hela årliga lön utgör endast
sjuttiofem Riksdaler,
Uraf mången räknas den vid HäradsRätter-
ne fallande Expedltiqns-lösep såsom en betydlig
inkomst för Häradshöfdmgar, men då Expedi-
fionsTaxan foljes, upplyses alltför lätt, att för
hvarje ark , §om utöfver de tvänne första expe¬
dieras till den rättsökande , ingen behållning kap
räknas j beviset härföre ligger i öppen dager ,
ty för en Expedition på till exempel tolf ark,
uppgår lösen efter nu gällande Taxa, tillhopa
till 2 R:d. Bco, och efter B skiilingar arket.
234
Den 13 Dec.
som är det minsta hvartill Renskrifningskostna-
den öfver hufvudet kan räknas, uppgår] samma
Expedition för endast inskrifningen tili äfven li¬
ka summa 2 R:d. Banco, således ingen behåll¬
ning: öfrig, hvarken till domböckernas årliga re¬
noverande tdl Höglofl. Kongl. Hofrätten, eller till
dertill och till tjernsten i öfrigt åtgående papper
och andre skrilmaterialier, utan allt detta och al¬
la expeditioner utöfver 12 ark, jemte egen möda
med målens handläggande vid Domstolen , deras
uppsättande , BrottsmålsRansakningars hållande oell
expedierande, som, tillika med Herfalldige andre
publique göromål , medföra betydlige kostnader
och besvär för en Domhafvande , måste han med
förlust vidkännas.
t ' ■
Härförutan är väl såsom Löneinkomster Hä-
radshöfdingarne tillslaget så kallade Tingsgästnings¬
penningar och Tingshus hyremedel , dar Tings¬
hus icke finnas ; men hvilka inkomster icke till
hälften förslå att bestrida Rese* och Tings-ut-
gifterne till och under alla ordinarie och Extra
Ting , som , i anseende till medhafvande ound¬
gängligen nådig skrifvarehjelp , uppgår till betyd¬
lige Summor.
Hvarmed skall då bristen uti desse känbare
utgifter fyllas, och hvarifrån skall då utkomsten
beräknas för en Domare , som icke har till sin
Domsaga sig tillslaget något Boställe ? Märklig
och högst förvånande är dessutom skillnaden på de
under HögloH Kongl. Svea HofRätt lydande Dom¬
sagor, i afseende på deras boställen. Somliga äga
jemngoda Boställen , en del usla Bondhemman
Den 13 Dec.
23T
danill, hvilkas rotering och öfrige ålagde Kro¬
noutskylder uppgår till, och ofta oiverstiger de
Arrenden, som högst derå kunna erhållas, och de
fleste äro aldeles i saknad utaf Boställen , uran hafva
i stället såsom ersättning derföre, årligen 26R:d.
32 sk. uti så kallade Boställspenningar, som på
långt när icke eller förslår tili Kronoutlagornes
gäldande.
Desse olika förhållanden samt knappa löne-
vilkor för Underdomare på Landet , hvilka alla
hafva enahanda ansvar för deras befattning, alla
lika vigtiga och vida öfver en mans höfva, tiägna
göromål, torde förtjena Riksens Högloft. Stän¬
ders billiga uppmärksamhet till den någorlunda
jenmlika andi ing och rättelse, som kati leda till
förbättring uti de. flestes nu innehafvande knap¬
pa löneviikor.
Till sådant ändamål liar jag dristat framstäl¬
la detta ämne; men mig är ej förmågan gifven,
att kunna uppgifva antagliga förslag till afhjel-
pande af denna grundade allmänna klagan ; lik¬
visst , och som trägna nödvändiga Embetsmanna-
Befartningar hafva ett naturligt anspråk på mot¬
svarande belöning utaf Staten, åtminstone till
den billiga grad att äga nödig utkomst, och då
jag om det motsatta förhållande som härutinnan
är rådande, blifvit tillförlitligen öfvertygad , vå¬
gar jag ödmjukast hemställa, om det icke vöre
lämpligt, att all Expeditionslösen borde försvinna,
åtminstone icke uppbäras utaf Domaren, utan sna¬
rare af en eller tvänne ordinarie TingsNotarier,
som tillika tonades af Häradet och svarade för
236
Den 13 Dec,
all Expedition j da Domaren endast fick syssel¬
sätta sig med malens utredande och pröfning,
hvarföre han borde utaf Staten få en anständig
Ion, jemte hederligt Boställe, fritt från utlagor,
samt att Tingsgästningspenningarne förökades till
minst tredubbelt och utgick uti Spanmål.
Detta torde lätt kunna verkställas, om alla o*
nyttiga tjänster indragas och vissa öfverdrifvet sto •
ra löner minskades , hvarigenom genast en till'
räcklig fond till förbättring af de nödvändigas löne-
vilkor kunde erhållas.
Att detta Memorial måtte til behörigt Utskott
varda remitterad!, derom får jag ödmjukast an¬
hålla.”
Herr A I i n förklarade sig , t afseende pi
den fö resi agne lÖnetillökningen, instämma med
Herr Nyberg , och tilläde, det han ansåge
ganska billigt, att Häradshöfdingarne , i afseende
på Löneförmånerne , sattes i lika belägenhet med
Bergmästare, med hvilka de, så val i Anseende
som i Tjenstebefattning , kunde fullkomligen
jemnfpras. Men en Bergmästare ägde likväl, för det
närvarande, omkring 500 Riksd. Banco i Lön,
samt dessutom y a goo Riksd. samma mynt i
Tingsgästningspenningar3 derjemte åtskilige Berg¬
mästare tillika hade Boställe ; hvaremot Härads*
hoidingarpe voro i detta afseende vanlottade.
Herr Kjelland e r erindrade , att Härads¬
höfdingarne, i anseende till Domlösen och öfrige
deias tjenster åtföljande sportler, räknades af ali-
Den 13 Dec» 337
manna opinionen till de bast lönade bland Sta-*
tens Embetsman , åtminstone ibland dein , som
äro Häradshöfdingarnes vederlikar.
Efrer gjord proposition, blef Herr Nybergs
Memorial remitteradt till Stats- och LagUt-
skotten.
Enär nu till vidare åtgärd företogs ett af
Herr Cederborg den 4 uti denne månad in-
gifvet Memorial, hvilket då lades på bordet, an¬
gående äskadt upphörande af det Högiofliga Rid-
derskapets och Adelns Privilegium , sorn frikal»
lar Husägare af betttält e Riksstånd, att för sine
Hus och Tomter i Städerne deltaga i kostnaden
för Kyrko- Präst. Schola:- och Reölorsbostä!Is-
Byggnader samt öfrige Stadsegendomarne ålagde
msky Ider j äfvensom Herr Kje ll and er s of-
vanberörde dag väckte motion , att de onera ,
som tillhöra Gårdsägare bland Srädernes Borger¬
skap måtte utsträckas till alle Fastighetsägare uti
Städerne utan undantag; begärde Herr Ceder-
borg att fa tillägga, det lian numera erhållit
upplysning, att vid sisiledne eller 1815 års Riks¬
dag , hade af en Välloll. BorgareStåndets Leda¬
mot fråga blifvit väckt, att, utan allr annat un¬
dantag , än blott för PrasteStåndet af deras Etn-
betsgårdar , alle, sorn ägde Hus ocb Tomter i
Städerne , borde skyldige anses , att i ofvanberör-
de Byggnaders uppbyggande och underhållande
deltaga ; öfver hvilken fråga Riksens HögJoflige
Ständers allmänna Besvärs - och EkonomiUtskott,
238 Den *3 Dee*
till hvars handläggning densamma värit förvisad,
ansett sig icke kunna, emot RegeringsFormen
114 §> nSgot yttrande meddela; och hade väl
Hogloriige Ridderskapet och Adeln samt Heder¬
värda BondeStåndet först gillat hvad Utskottet
sålunda andragit, men, efter det Högvbrdiga Prä-
steStåndet beledsagat sitt till Utskottets nyssberör.
de utlåtande jämväl lämnade bifall , med ett så¬
dant tillägg , att för de Hus och Egendomar,
sorn Ecclesiastique Personer tillhörde i Ståderne ,
utan att af dem sjelfve bebos , funne PrästeStån-
det intet skäl att göra förbehåll eller undantag , i
afseende på de onera , sorn kunna hvars och ens
innehafvande jord lagligen åläggas; hade Val-
loilige BorgareStåndet den 3 Juni 1815 inbjudit
Ridderskapet och Adeln samt BondeStåndet , att
uti samma tillägg instämma, på det att sådant
måtte , under den framställning PrästeStåndets uti
ämnet aflåtne ProtocollssUtdrag innehölle , uti
skrifvelse till Kongl. Maj:t i underdånighet anmä¬
las , till ernående af en Författning i detta hän¬
seende. Och hade väl BorgareStånders berörde
inbjudning blifvit af BondeStåndet den 8 och
Ridderskapet och Adeln dan 19 Juni antagen ,
men någon RiksStåndens underdåniga Skrifvelse
härom till Kongl. Maj:t hade ej, så vidt Herr
Cederborg vetterlig! vote , blifvit expedierad,
och än mindre vöre någon Författning rörande detta
amne utkommen. Hemställandes han , om icke
hans ofvanberörde Memorial, tillika med Herr
Kjellander* motion och detta af Herr C e-
derborg nu gjorda tillägg, kunde, jemte
Communication med de öfrige RiksSrånden, få
remitteras tili allmänna Besvärs och EkonomiUt¬
Den 13 Dec.
239
skottet, med anmodan, ej mindre att utreda hu¬
ruvida Herrar Cederborgh och Kj ellander s
i fråga varande yrkanden knnde anses innefatta
allenast åsyftad verkställighet af de concessioner,
som Höglofliga Ridderskapet och Adeln samt Hög-
vördiga PrästeSiåndet' vid 1809 och 18lo årens
Riksdag i Stockholm beviljat 3 än ock, att full¬
ständigt upplysa, allt hvad rörande detta ämne
blifvit vid Urtima Riksdagarne åren 1812" och
X«I5 tillgjordt, samt derjämre sitt betänkande i
enlighet med sakens beskaffenhet till hela dess
vidd afgifva.
Uppå framställd propositon af Herr Talman•
nen biel Herr Cederborg r ofvanberörde Memo¬
rial, tillika med så val Hert KjellanderS mun-
teliga anförande till Protocollet får den 4 De¬
cember, som Herr C ed er bor gs denne dag gjor¬
de tillägg, remitteradt till Riksens Höglofl. Stän¬
ders allmänna Besvärs-och EkonomiUtskott, hvil¬
ket derjemte skulle anmodas, att åt målet lämna
det utredande, och deruti inkomma med de upp¬
lysningar , som Herr Cederborg i nyssanforde
matto äskat. Och skulle Protocolls Utdrag här¬
om uppsättas och justeras.
Härefter föredrogs och upplåstes ett nu an¬
kommet Hoglotlige StaisUtskottets Memorial, af
gårdagen, innefattande hemställan, att Riksens
Ständer matte hos Kongl. Majit i underdånighet
anhålla , om snar verkställighet af KronoUppbör»
dens infordrande för innevarande år.
2oo
Den 13 Dce.
Lades på bordet , jemte ett utdrag af
skottet Protocdli för sarinna dag, innehållande nå¬
gra Ledamöters särskilde mening*
Vid förnyad föredragning af Herr P. Fö-
gelmar kr den 10 uti innevarande riiånad på
Bordet lagde Memorial , angående yrkad ändring
uti det nu gällande sätt att clareta Stora Sjö-Tul¬
len ; begärde Herr Arv ids s on ordet j och ytt¬
rade sig sålunda i
*’l likhet med hvad ett par värde märi i
detta Stånd yttrat, ar äfven min önskan , att all
Tull samt de Kronan tillkommande Skeppsumgäl-
der må erläggas i Svenskt Banco ; men då älH
manne intraderne säkert ej tåla någön minskning*
vill jag ej föreslå att nämnde afgifter mi ingå ef¬
ter den numeraire i Banco, sorn taxan innehåller*
Utan att hvarje halft år eller minst hvarje qvartal
det varde fixeras, sorn Tulldalern skall gälla, och
hvilket värde bör bestämmas efter hvad Coursen på
Hamburger Banco Varit de sist aflupne 6 eller 3
månader. Men atf, soth nu, betala Tull i Ham¬
burger Banco, efter er. Cours sorn postdageligeö
undergår, förändringar, är så val besvärligt förTulJ-
Kauunaren som osäkert för dea trafiquerande.
Den förlust eller förtjenst , sorn häraf kari
Uppstå för Staten, ar så obetydlig, att den, ej bör
komma i beräkning mot den vighet i Uppbörden'
som deraf befotdras.
Ät£
Den 13 Dec.
241
Att detta må följa ärendet till vederbörligt
Utskott anhåller jag ödmjukligen”
Herr Bager instälmde uti Herr Arvida otis
förestående yrtrande.
Herr IVestin anförde: För min enskilda
del , kan jag icke annat än förena mig med de
Herrar och Min , hvilke yrkat , att det nu gäl¬
lande Stadgande , om Stora SjöTullens clareran-
de med Vexlar, bör upphöra. Det var vid 1800
års Riksdag , som etc sådant stadgande första
gången bi ef föreslaget, och skedde der af en då¬
varande hög Embetsman , hvars stoft nu sedan
några år med heder hvilat i grafven; hans berör¬
de förslag, hvilket gick. derpå ut, att Stora Sjö-
Tullen skulle clareras i nämnde myntslag, för g
särskilde ExportArtiklar, nemligen jarn, koppar,
mässingstråd samr beck och tjära, blefdå väckdt
uti Hemliga Utskottet, men fanns derstädes ej
antagligt ; icke destomindre fick man kort ef¬
ter Riksdagen den underrättelse, att ett sådant
Tullclareringssätr föreskrefs ej blott för nyss¬
nämnde fern artiklar, utan arven för alla Export¬
varor , och sedermera afven för skeppsumgal-
der af utgående Fartyg. Jag inser visserligen I
ena sidan , att högsta billighet fordrar , det Sta¬
tens behof skola fyllas , och att man ej kan be¬
gära , att Staten skall åtnöjas med att få sina in¬
trader uti ett forsåmradt mynt ,men jag finner ock,
å andra sidan,det vara ganska möjligt, att på Lan¬
dets eget mynt stadga ett sådant värde , att Sta¬
tens inkomster icke förminskas^ och jag är full*
Borg St. Fröt. N:o 31. 32.
24S
Den 13 Dec.
homligen öfvertygnd, att en af grundorsakerne till
coursens täta stigande under de senare åren bor
uppsökas uti den välmenta men snart sagdt olyck¬
lig) operationen, att stadga Stora SjöTullens be¬
talning för utgående varor uri en främmande
myntsort. Jag tror mig således icke säga för-
myckct , då jag benämner denna operation såsom
trappsteg för courSens uppstegring ifrån Postdag
till Postdag. Att följden måste blifva sådan , år
ju ock ganska ögonskenligt, når man besinnar ,
att ett större antal personer nödgas pa Beursen
efterfråga Vexlar till Tullens clarerande , ofta på
de obcydligaste Summor , och just för den orsa*
ken betala en skilling mera pä Riksdalern * än
coursen för större poster skulle utgöra j men e-
medlertid b.ir coursen noterad så val för detta
högre belopp , som för det lägre , hvartill Vcx-
lar å större pénningesummor kunnat erhållas.
Sannt är val, att Kongl. StatsContöiret har behof
af Vexlar, för att aflöna Ministrarne och bestrida
Statens öfriga utgifter Utrikes, men när sadant
behof inträffar, vore, i min tanka, rätta mctho*
den ät följa den , att bemäite EmbersVerk lät
upphandlingen göras i hemlighet af en enda per¬
sön , hvilken då ofelbart kunde få köpa Vexlar
för båsta priset, emedan Kongl. StatsContöiret all¬
tid är försedt med tillräckliga Fonder, att in¬
köpa sitt Vexel bebo! , t är stömsta tillgång är på
Vexlar och coursi n i följd deraf är lägst. Men nit
åter , då den så kallade Exporteuren, för att få
«t sitt fartyg , hvars Last han sjelf inköpt och
för egen räkning utskeppar , nödvas upphandla
sine TullVtxlar af de verklige Exporteurerne,
sorn uti commission, lör utlänningars räkning,
Den 13 Dec.
verkställa utskeppning , och hvilke rakna, på be-
svaret att draga för smärre poster samt särskildt
hvarje gång avisera derom, och för AvisBrefven
erlägga ett drygt postporto , får man icke undra
på att coursell allt mer och mer uppjagas. I
följd af hvad jag sålunda anfort, år d et min ön¬
skan , att Kongi. Maj;ts Svenske Undersåtare all¬
tid matte få erlägga Sjö-TuilsUmgälderne uti
Svenska penningar , efter Hamburger Riksdalerns
Silfva rvårde , hvilket eu a tvänne gånger om å-
ret skulle kunna Stipuleras , och det på sådant sätt
att Kronan deruppå snarare hade någon fordel ån
förlust. Likväl obetaget för hvar och cn , som
agde tillfälle till Tullens betalande med Vexel ,
att sålunda liquidera den. FinanceVerket uti
vart fädernesland år visserligen icke uti så god
belägenhet , sorn man skulle önska, men om det
kan landa till någon tröst, att dot uti vära Grann¬
riken år i ett vida sämre läge, så torde det til¬
låtas mig , att nämna derom, och att tillika för¬
klara , att uti ett af dessa "Riken plågar en gång
hvarje år ett visst värde utstakas på proportionen
emellan pappersmyntet och Landets effeftiva Mynt¬
slag 3 och jag håller före, att genom en sådan
anstalt skola de , som egentligen exportera, haf¬
va ett forminskadt interesse uti art söka coursens
uppstegring. Sluteligen anhåller jag ödmjukli¬
gen , att dessa mina nu yttrade tankar måtte få
till vederbörligt Utskott åtfölja Remissen på Herr
Fogelmarks Memorial.
Herr Schwan, få. få. Jag får äran nämna,
att , enligt de Författningar, som nu tjena till
efterrättelse vid Tullclareringarne , är det blott
244
Den 13 Dec.
Exporteurer i Stockholm , Götheborg och Gefle ,
som hafva den skyldighet sig ålagd , att med
Vexlar betala SjoTullen ; hvaremot si väl utgå¬
ende SjoTullen teti alla öfriga Rikets Stader, som
ock hela den SjoTullsafgifc hvilken lör inkom¬
mande varor skall erläggas , får liquideras uti
Svenskt Mynt , efter cours ; och man må val
supponera , att den , som går u'skeppning uti
förstnämnde tre Städer skall kunna för.kafta sig
tillgång till så stor fordran å Urikes ort, att
han dermed kan bestrida SjoTullsafgifren?
Herr TV e s tili: Håra får jag svara, attdet vi st
icke år någon gifven följd, att den sorn gor utskepp¬
ning, alltid kan aga ridgäng på Vexlar, tv helt an¬
nat ar förhållandet, om utsReppningen blifvit verk-
stSlld i commissiOn , uppå Ordres af något främ¬
mande Handelshus,' och om den sker för den
Svenske Köpmannens egen rakning och risque.
I förra faller kan d en nödige Vexeinllgången ej
brista, men i senare hån delsen m äste Exporteuren
vidkännas det dubbla onus, art först upphandla
varan för contant och sedan köp» sig Vexel i for¬
skort, för att kunna erlägga Tullalgiften; jag har
mig vål i öfrigt bekant , att ifrån ungefärligen
för ett år sedan , har liquid fatt åga rum uti
Svenskt mynt eber couis, får mildre summor än
IOO R:d 3 men siå lant har ej bi vit medgifvet
förr äu den förra Fö'fattnigens efterlefnad under
flere års tid åstadkommit elen af mig toiut om-
taldte stora olägenheten.
Herr Schwan: I afsende på Remiss af
detta mål, torde jag få antora, att enar, vid
Den 13 Dec,
245
sista Riksdagen, det beslut vidfogs, art i under4
dånighet åt Kongl. Majrr uppdraga, att om Tull-
Afgifterne, på det tätt som Kongl. Majit godt
syntes , förordna; så var samma uppdrag låmnadt
intill då förestående nästa Riksdag; och blef det¬
ta amne Behandladt af BevillningsUtskoner, i an¬
seende derrill, att Tullmedlen, eniigt Regerings-
Formen, äro täknade till Bevillningen; I följd
häraf lärer målet ock nu böra öfverlämnäs till Be-
villningsUtskottet, och beror det på Dess yttran¬
de , huruvida någon åtgärd af Stats Utskottet se¬
dermera må kunna häruti åga rum.
Herr Talmanven tilikännagaf, att vid 1812
års urtima Riksdag bade en dylik fråga med den
nu förevarande, varit anhängig hos Riksens Stän¬
der , samt blifvit af Stats- och BevillningsUtskot-
ten gemensamt behandlad; och ansåg Stander nu
ej mindre Herr Fogel marks Memorial, ån allt
hvad som blifvit uti denne sak så väl den 19
uti innevarande månad, som denne dag, ytrradt,
böra remitteras till BevillningsUtskottet; hvarom
proposition framställdes ocb bifölls.
Herr Talmannen och Ståndets Herrar Leda¬
möter åtskildes klockan ett e. m.
In fidem
M. M. Rosbeck.
2i\6 Den 15 Dec.
Den 15 December,
Plenum kl. 11 f, m.
Herr Edelbergs på border sedan den 13
Dec. liggande Memorial, angående användandet af
en i Landscrona befintelig Barraque till Corre*
ftionshus, foredrogs ånyo och remitterades till
StatsUtskotter,
Då Herr Cederborgs sedan den 13 Dec,
på bordet hvilande Memorial , angående visse än¬
dringar uti nu gällande Stadgar rörande Förmyn¬
dares tillförordnande, nu företogs, yttrade sig:
Herr Kjellander; Jag värderar de tänkesätt
af välvilja för omyndiges rätt och bästa, sorn
föranledt denna Herr Cederborgs motion 3
ilten tror , att, vid en närmare granskning af
Lagens stadgande i 20 Cap, Arfda Balken , man
skall finna, att deri gifne föreskrifter leda till
ändamålet, då de rätteligen iagttagas, och att Do.
maren icke kan undgå ansvar, äfven i afseende
på betalning , om han derifrån afviken
Af stadgandet i 8 § af samma Capitel
följer , att, då någon utom Domsagan föreslås till
förmyndare och han icke i Rätten är till sin
skicklighet och vederhäftighet känd, Domaren
hvarken kan eller lärer underlåta, innan han
Dan 15 Dec.
fattar sitt beslut, att om desse omständigheter
skaffa sig tillförlitlig kännedom. Sådant iaktta-
ges ock af hvarje erfaren Domare, och något mot¬
satt förhållande lärer svårligen föreställa sig; ty
ansvaret är för stort, och drabbar säkert vid
minsta upptäckt eller klagomål, Att förbjuda
Domare icke förordna nigon förmyndare utom
sin jurisdiktion , skulle äfven förutsätta en omar¬
betning af hela 20 Cap. ÅrfdaBalken, och alven
flera Lagens rum , som dermed halva samman¬
hang , och det vore efter min tanka högst obil¬
ligt, att omyndiges föraldrar eller nårmaste skyl¬
deman , ehuru bofasie och skicklige, icke kunde
antagas tili förmyndare , blott derföre, att de
voro boende utom Domsagan. De hinder i vår¬
den af omyndiges egendom , som | öfrigt af en
sådan föreskrift skulle uppkomma, aro oberäkne¬
lige } ty något hvar af oss känner hvilken svå¬
righet det ofta år , att förmå personer till anta¬
gande af förmynderskap , och ännu mer skulle
denna svårighet ökas, arn Domarens prqfnings-
rätt till den grad inskränktes. Jag inser således
hvarken nyttan eller nödvändigheten af den så¬
som alternativ föreslagne Lagförändrmgen , men
tror, i afseende pä Bankens och andre publique
Cassors säkerhet för intecknade lån, lika med
He r Cederborg, den föreskrift allena leda till
ändamålet, att BofRåtter och andre Domstolar, vid
förmyndares tillsättande utom deras jurisdiktion ,
genast genom Protocolls utdrag underrätta Hof-
Rltten eller Domaren, hvarunder förmyndaren ly¬
der, om ett sådant beslut, hvarigenom de bevis,
sorn utfärdas om förmyndares antagande, i och
248
Den 15 Dec.
får Bankens och andre publique lån, medförde
ali nödig visshet och säkerhet.
Att inskränka eller förandra HofRätternes
befattning med förmyndares tillsättande för 0-
myndige harn elier Adelige personer , är striJan»
de emoR.17.33 års Ridderskapet och Adeln for¬
undre privilegier och RegeringsFormen, så att
frågan härom torde böra förfalla , äfven af det
skäl, att ett forändradt stadgande så mycket
mindre är af nöden, sorn HufRätterne, vid sak»
nåd kännedom om den föreslagne förmyndarens
vederhäftighet och skicklighet, alltid iakttaga och
måste iakttaga , att i desse omständigheter infor¬
dra upplysningar af vederbörande UnderDomare.
Herr C ed er bor g anförde i anledning båraf:
Jag viii icke bestrida hvad Herr Lagman Kjel¬
lander ynrat, angående sin öfvertygelse om
Domar.s granlagenhet vid förmyndares tillförord¬
nande 5 jag blott önskar, att den alltid må öfver¬
ensstämma med erfarenheten , och vill i korthet
nämna anledningen till den motion jag väckt:
En man anförtroddes af en aflägse Domstol ett
betydligt förmynderskap. Okunnig härom, an¬
förtroddes samme person af Domaren i orten äf¬
ven ett dylikt förtroende , och flere Intecknings-
hafvare , hvilk? erholm Domarens bevis, att lån¬
tagarens glrcl var ograverad, och att han icke in¬
nehade flere än det sistnämnde formynderskapet,
voro öfverrygade, att de hade sin säkerhet beva¬
rad, men dä mannen sed Tinera uppgaf sin e-
gendom, till Borgenärers förnöjande, upptäcktes,
att allt hvad han ägde knappt svarade emot de
Den 15 Dec. 249
medel han innehaft för det förmynderskap, som
blifvit honom å annor ort anförtiodt, och att så¬
ledes ingenting finnes till ersaitning för hvad,
enligt sista förordnandet, af honom blifvit emottaget,
och annu mindre till betalande at de intecknade
skulderne. 1 anledning häraf, och under åberopan¬
de af hvad mitt anförande innehåller, anser jag det
vara bättre,'att genom tydlig stadgad lag före¬
komma sådane olågenheter , än att, som Herr
Lagmannen föreslår, anklaga den felaktige Doma¬
ren, och att af honom söka ersättning , hvilken
förmodligen icke kan åiåggas, då hvarken det
af Herr Lagmannen åberopade lagrum eller nå¬
got annat mig veterligen föreskrifver Domare de
försigtighetsmått, som jag föreslagit till bevaran¬
de af omyndigas säkerhet i omförmålte afseende.
Herr Cederborgs Memorial remitterades,
jemte hvad nu anförde blifvit , till Höglofliga Lag-
Utskottet.
Föredrogs ånyo Höglofliga StatsUtskottds
den 13 December på bordet lagde Memorial,
jemte detsamma åtföljande, arne Utskottets Leda¬
möters, Herr Professoren Forssells och Herr
Brukspatronen G. Hulphers V särskildte yttranden,
angående de KronoUtskylclers utgörande, hvars
betalning genom Kongl. Kungörelsen den io sisth
October varit instäld , och i hvilket afseende tven¬
ne Terminer, nemligen den första i slutet af
Januarii och den andra vid slutet af Mars, nu
blifvit af Utskottet föreslagne.
250
Den 15 Dec.
Herr Krull yttrade: ’’Då jag instämmer
till alia delar uti Höglofliga StatsUtskotrets tan¬
kar , •rörande KronoUtskyldérnas indrifvande ,
forenar jag mig äfven med Herr Hulphers, och
önskar, att uri samma underdåniga skrifvelse till
Konungen härom marte inflyta ett underdånigt
tillstyrkande, art Gotha CanaiDisconts Assignatio-
ner, tili så stor del sorn förr utgangtie förlattnin-
gar medgåfvo, måtte i betalning fä tagas. Uran
att derföre i förhand yttra mig, om dessa Assig-
nationers mer eller mindre godhet , och dess slut¬
liga ode , anser jag det af ringa betydenhet, örn
Statsverket skulle förlora något härpå, emot den
olyckliga händelse, att den mindre bemedlade
delen af nationen , hvaraf månge i vissa provin¬
ser äro innehafvare af dylika Assignationer, dem
de i följd af förra författningar på god tro emot¬
taga , skulie , genom, förtroendet till desse författ¬
ningars helgd( och bestånd , blifva lidande,”
Herr Leffler anförde: ”Med anledning
af det från Höglofliga StatsUtskotnt ankomna
förslag , om att af Kongl. Maj:t i underdånig¬
het anhålla , det matte den Författning bi i f va vid¬
tagen, att Kronoutskylderne, sorn enligt Kongl.
Brefvet af d. 17 Ocrober tills vidare fick inne¬
stå , nu uti arne terminer böra betalas, får jag i
ödmjukhet anföra, att som Kongl. Majit uti det
nanida brefvet tydligen uppgifver 01 saken till
detta medgifvande vara, den förlägenhet uti
hvilken Landet, i afseende på Penningverker, nu
är , och denna förlägenhet ännu icke pa något
sätt är afhulpen, tror jag, i likhet med hvad
Herr BruksPatron Hulphers anfört, dst vara
Den 15 Dec.
högst af nöden, i synnerhet för de Provincer, som
af denna förlägenhet aro mest besvarade, att det
villkor blilver fast vid betalningen , att den sorn
icke häfver annat mynt än DiscontAssignationer
att betala med , får deponera dem för Skatten
vri Kronans uppbörd, tills det bli fv er utred t ,
hvad värde de komma att fä; och bör, i toije
deraf , intill dess , ingen utmätning få äga rum
hos dem, som hafva dessa sedlar att aflemna,
hvarken för innevarande års Skatter , eller de
förra arens Restantier. Föröfrigt anser jag Hög-
loftiga Utskottets förslag hafva god grund, och
tror, att verkställigheten deraf skall freda Staten
från mycken förlust , samt de mindre bemedlade
i Landet från den olägenheten , som det för dem
alltid medförer, att för nära ihop betala 2:ne års
Skatter.’’
Med Herr Leffler förenade sig Herr
Arfvidsson, Herr Hellström och Herr ML
tander; äfvensom Herr B ager, med det tillägg,
att Malmö DiscontAssignationer också borde i det
omförmäldta afseendet kunna användas.
Herr Kjellander'. Jag förenar mig med
Herr Krull, så mycket häldre, som jag icke
kan inse någon möjlighet huru KronoUrskylder-
ne i den ott från hvilken jag är, skola kunna
betalas, så vida icke Götha CanalDiscontens As»
signationer få i uppbörden emottagas; men jag
måste dock anmärka , att det förefaller nog be.
synnerligt, om beslutet angående KronoUtskyl.
demas afbördande skall föregå aflemnandet af den
underdåniga tacksågclscadressen tiil Kongl. Maj;r,
252 Den 15 Dec.-
isynnerhet då uri densamma den skedde inhibitio-
nen omformiiles, och anledningarne tiil detta Ko¬
nungens visa och välgörande beslut visserligen
icke ännu undergått någon ändring, då tverremot
förlågenheten i allmänna rörelsen dagligen ökas.
Herr Westin: I en tid, då en del af vå¬
ra Provincer äro särdeles besvärade med oand-
våndbare DiscomAssignadoner, kan det visserli¬
gen å ena sidan vara ganska ömmande, att ut¬
fordra de innesrående KronoUtskylderne, uti gång¬
bart mynt, men på den andra sidan måste man
också betänka, att St3ten har sine förbindelser
att uppfylla , och att det kunde blifva ganska
vådligt, om RiksgaldsContoret förlorade sin Cre¬
dit, hvilket ofelbart skulle hända, om det, ge¬
nom Beviilningens emottagande i sådane Assigna-
tioner , sorn för det närvarande ej kunde begag¬
nas, saknade penningar att bestrida de utgifter ,
hvilka detsamma åligga.
Jag tror, att dessa omständigheter förtjena
ett noga öfvervägande , och att StatsUtskottefs
Memorial, såsom val grundadr3 bör af Ståndet an¬
tagas och gillas.
Herr Alin. I hufvudsaken är jag alldeles
af samma tanka som Herr W estin, men jag
ville afven tillägga, att om Götha Catialsadlarne
i den nu tillstundande uppbörden emottagas, så
skulle det kunna hända, att intet annat mynt in¬
flyter , helst desse äro transportable från den ene
orten till den andra, och arangementer i denne
väg lätt kunde vara möjlige att uppgöra. Man
Den 15 Dec.
255
hade dessutom, genom det nu ifrågavarande e-
morragandet, liksom redan på förhand erkänt
Discontsedlarnes valeur och den ersåtrningsrätc
hvarpå Innehafvarne göra anspråk. Men hvad
för öfrigt StatsUrskottets i detta ämne aflåtne
Betänkande angar, så förefaller det mig tvifvel-
agtigt, huruvida de föreslagne upphördsterminer-
ne kunna anses lämplige, då uppbördsåret den
i Maji är slut och medlen då böra lefverems
och redovisas, hvilket ej lärer medhinnas, enar
pantlangder förmodligen behöfva utskrifvas och
restantier indrifvas, hvartill April månad ofelbart
blifver otillräcklig 3 således anser jag , att åtmin¬
stone redovisningstiden borde förlängas tiil den
1 Junii.
Herr IVideberg: För min del tillstyrker
jag antagande af StatsUtskotfets Betänkande ,med
der af Herr Leffler omförmålda tillagg, och
tror, att då egentliga frågan år, om Assignatio-
nernas emottagande såsom 'Hypotek , någon be¬
tänklighet icke borde äga rum.
Herr Schwan, H. N. SfatsUtskottet bar
visserligen icke , utan att inse ett verkligt behof
af de ifrågavarande uppbördsmedlen , föreslagit
deras indrifvande. Utan att rubba sakernas fö-
reskrifne ordning kunna dessa intrader ej längre
umbäras , så vida Statsverket och i synnerhet
RiksgåldsContoiret skola utan nya anslag kunna
bestrida de utgifter* som desamma åligga; men
med nya anslag foijer också nödvändigheten , att
tillskapa nya Bancosedlar. Det vore för öfrigt
besynnerligt, örn Rikets Ständer, genom ett pre¬
2J4
Den 15 Dec.
liminärt Beslut, till och med innan de fått emot*
taga Konungens Proposition angående Diskont-*
Verken , skulle liksom på förhand afgöra deras
sedlars värde. Genom användande deraf i Kro-
noUppboiden vore utvägen för deras realisation
genast öppnad, och det skulle möjligtvis blifva
ett tillfälle för Uppbåt dsmännen, att i detta mynt
fullgöra alla Lefvereringar. Redan äro val 2 å
300,000 R:dr af CanalDiscöntens Assignationer
i Kronans Cassör. Återstående 4 å 500,000 Rtdr
dylika, så val som de 100,000 Rtdr Malmö Di¬
scont utgifvit , skulle snart inkomma samma våg,
och man inser lätt, att Riksens Stånders Verk
deraf ej hade minsta nytta för sina behof. För
att underlätta liqviden af KronoUtskyidernehar
StatsUtskottet emedlertid föreslagit , att densam¬
ma kunde på tvånne Terminer uppgöras, af
hvilka den förstas försummande icke medför nå¬
gon egentlig olägenhet. Allmänheten, som i etl
del ptovincer torde vara mer besvärad med Di-
scoutsedlir än i andra, lemnäs således rådrum, i
och för anskaffandet af en på den sista uppbörds-
ståmman gällande betalning, eller att efter Rik¬
sens Ständers dessförinnan förmodligen fattade
beslut, hnna utväg för användande af Disconter-
nes nu odugliga sedlar. Längre ån på detta sätt,
kan ej Staten gå den skattskyldige till mötes,
och da Statens eget bestånd uppmanar hvar och
en, att söka de utvågar , hvarigenom utskylderne
kunna liqvideras, bor man ej eller misströsta om
verkställbarheten af den ifrågavarande uppbörden,
och jag hemställer derföre , att proposition måtte
göras tili bifall på Betänkandet.
1
Den 15 Dcc. 2j5
Med Herr Schwan, II N. förenade sig
Herr Linström, Herr Lund, Herr Litke ,
Herr Lundgren, Herr Nyberg, Herr Tu*
nell, Herr Edelberg, jenne flere at Ståndets
Ledamöter.
Herr Ekelund yttrade: att StatsUtskottet
icke kunnat föreslå , der CanalAssignationerne
skulle i KronoUppbörden för närvarande antagasj
är ju ganska natutligt. Det hade ju varit att
helt och hållet godkänna dem, ehuru annu ingen
pröfning förevarit, om de kunna anses till fulla
värdet, eller endast till 6ö eller 90 procent.
Staten, som behöfver penningar, skulle troligen i
denne uppbörd för det masta bekommit sådane,
och dermed hade icke Staten varit belåten.
Lika med Herr Schwan, II. N., tror äf¬
ven jag, att Summor af Canalsedlar intim it bland
Kronans medel, som blifvit emottagne med stöd
af Kongl. Majus år 1 8 T i mcddeldte Nådiga till¬
stånd, samt innan inhibitionen deruti blef kun¬
gjord.
De på sådant satt inkomne Asdgnationer,
lärer icke Staten kunna undgå att vidkännas , e-
hvad förändring af sitt värde de ock sedermera
skulle komma att undergå.
Herr Cederborg. I anledning af Herr
Bagers tillägg, angående Malmösedlars anta¬
gande, får jag anmärka, att sådant så mycket
mindre lärer kunna tillstyrkas, som Malmö Di-
256 Den 15 Dec.
scontContors Cession redan är uppdagad och all-
mint känd.
Herr S1 Uter valt. För min del lon jag ej
instämma i det yttrade misstroendet till sådane
Assignationer sorn blifvit med denna authorisation
utgifne , och jag kan derföre icke se någon fara
tiri deras antagande i uppbörden, utan förenar
mig med hvad Herr Kr ull uti denna del anfört.
Härmed instämde äfven Herr Kjellander,
som Ibegärde proposition till återremiss af be¬
tänkandet.
Herr Westin. Med den kännedom af
StatsVerket , som hvarje Ledamot af Riksgälds-
Contoirets styrelse ofelbart måste äga , är det o-
vånradt, att-höra framställning göras, örn antagan¬
de i uppbörd, af ett för Statens utgifter för det
närvarande oandvändbart mynt 5 blotta tankan
derpå, att StatsVerket skulle sättas ur tillstånd
kunna fullgöra sina utbetalningar, leder till före¬
ställningar af sådan art och beskaffenhet, att jag
ännu en gång yrkar, att Ståndets uppmärksam¬
het måtte fästas vid nödvändigheten deraf, att
SfatsLbskottets Betänkande gillas och antages
utan tillägg.
Herr Cramér yrkade proposition till bifall
på Betänkandet.
Herr Settervall. Den befattning jag for¬
dom ägde som Fullmäktig i RiksgäldsContoret,
och
Den 15 Dec.
257
och elen befattning: jag nyligen såsom cn af Rik¬
sens Ständers tillförordnade Revisorer ägt , har
just öfvertyga! mjg derom, att uppbörden af
en half million eller 700,000 R:dr, hvilket nu
högst kan vara i fråga , icke lärer medföra si äf-
ventyrliga följder, som de hvilka nu viilja förespås,
dä intraderne utgöra ej mindre än g millioner
R:dr. För min del kan jag icke med sådant
misstroende anse de utgifne Assignationerne , att
de bora förklaras vara utan värde , hvilket skulle
vara detsamma som att förklara dem lör nullite-
ter och deras ingifvande obehörigt; jag har en¬
dast trott, att Assignationeines emottagande, (ty
om 3 pC. sedlar är ej fråga), skulle underlätta
forrgången af Kronouppborden, hvilken annars
torde svårligen kunna tiliviigabringas.
Herr Wideberg begärde proposition pl
Betänkandet, med det af Herr Leffler gjorde
tillagg.
Herr Bjorkman yrkade, att DisctmtAssig-
flatiouerne till så stor de! söm förut vanligt va¬
rit, borde få i Kronouppborden emottagas.
Herr /Ilin. I anledning af hvad Herr
Settervall nyss anfört, anser jag mig böra
tillägga, att meningen icke kan vara förhindra,
att DiscontAssignarioner framdeles må i Ifrono-
uppbörden fa antagas, i förhållande till deras då
varande verkliga värde , ut3n att frågan endast
sr om den uppbörd som nu tillstunda!-, och i
anseende till hvilken StaisVerket ej kan vara bc*
JR or g. St. Fröt. N:o 33. 34.
258
Den xj Dec.
iiitet med annat, ån reda penningar; en egenskap
sorn Assignationerne föt närvarande icke aga.
Herr Eneroth. Bland considerationer, sorn
vid detta tillfälle anföras , anhåller jag, att Stån¬
det ville förnämligast fästa sin uppmärksamhet
derpå , ätt det finnes Landsorter ^ jag kari t. eif.
nämnd Dahlsland och en del af Wärmeland ,
hvarest nästan inga andra pengar ari Duconrsed-
jar årö i omlopp —- Huru blif det då niöjllgt ^
att med deras uteslutande kunna intaga uppbör¬
den, om icke så stor del sorn förut blifvit emot-
tagen af Bevillningen , får u'i DiSconrsedlar ut¬
göras? Jag förenar mig för öfrigt i hvad Herrar
Krull och Kjellander anförti
Herr Tunell. Skulle Götha Canaisedlarné
nn i uppbörden få inea, så vore det samma sak,
koni ätt atif aga deln tiil sitt fullä värde , och mati
itndérkastadé sig sedermera deraS inlösen såsom
ett lagligt tvång. Denna olägenhet anser jag så
stor, att 0111 uppbörden icke utan ett så beskaf-
fädt medgifvande tiri kat) verkställas, så vöre dec
kanske båttre , att något uppskof kunde äga turri
i de Lån, der, efter föregifvande!, ej annat mynt
finnes, så ätt ett ytterligare rådrum till pennin»
gars anskaffande derigenom kunde efnäs.
Herr Schwan yrkade, att tjen förut begärde
proposition till bifall på Betänkandet matte göras,
samt af t, om densamma nied Nej och Ja besva¬
ras, en ytterligare proposition oni antagande el*
ler åferfemiss dä framställes.
Den 15 Dee.
359
Sedan Ståndets Ledamöter, uppå Herr Tal¬
mannens förfrågan , härefter förklarat sig icke å-
stu^da något vidare änföra, samt ilen framställe
propositionen till bifall på Betärikandet blifvit
ined 5*° o c hi Nej besvarad, blcfvo votefiflgsseä-
lar utdelade i anledning af följande.-
Propösitiori.
Den som bifaller StafsUrskottets uppläste Bi-
tankande, han skrifver ffa , deri det ej vill, häri
skrifver Nej.
Vinner Nej, återremitteras Betänkandet, til¬
lika med dervid riri gjorde anmärkningar.
Uti tvenne upprop insamlades voteringssed-
lar af dé närvarande Herfar Ledamöter, hvaref¬
ter, enligt Riksdagsordningens föreskrift, en afla-
des, för att i händelse af lika röster göra utsla¬
get; och befalis , vid uppräknandet, vpteringeri
riri hafva utfallit fried 32 jki och ig Nej.
Genom utdrag af Protocollet, blefvo de Re-
spective MedStånden härefter genast derom un¬
derrättade, att StatsUtskotters Betänkande äf deri
12 December, angående de instålde Kronoutskyl¬
der nes verkställande, blifvit af BörgareStåndec
oi fället';
Justering af Protocollet för deri 13 Decerri-
E)en 15 Dec.
ber företogs, hvarjemte Herr Malmberg och
Herr Fa urell, som också anmält sig att tala^
antecknades.
Ankom och emottogs Hr HofCanzleren , Ridda¬
ren och Commendeuren af Kongl. Maj:ts Orden,
Friherre G. af Wetterstedt som aflemnade
följande Kongl. Maj:ts Nådiga propositioner,
nemligen:
i:o af den 29 Nov., i afseende på veneriska
smittans hämmande samt utvidgande af der¬
till nödige kuranstalter.
2so af samma dag, angående vanliga friheters be¬
viljande åt nya Prestbohl.
g:o af den 3 Dec., i afseende på, vid IBM
års Riksdag, yrkad rättelse i Författningarna
om afdrag till Statens forman å civile Em-
bets- och Tjenstemäns indelte löner.
4:0 af samma dag, angående sökt befrielse från
bränvmsbevillningens utgörande för åren
Igio, ign och 1812, af personer å Lan¬
det som ej innehafva jordbruk.
5:0 af den 9 Dec., angående användande af si
kallade Jagbackar inom Södermanlands Län.
6:0 af samma dag, om uppförandet af en min¬
nesvård öfver Svea Rikes utkorade Kron¬
prins CARL AUGUST.
Den 15 Dec.; j>6r
7:0 af den 10 Dec., angående inrättande af all¬
männa Arbets- oell Correcttonshus vid Borg¬
holm och i Wadstena.
8:0 af samma dag, rörande nödige medel för
ombyggnad och vidmagthåliande af Hjelma¬
re Slussverk.
9:0 af samma dag , om Allmänna Penningerorel-
sen och Myntvärdets upprätthållande.
Sedan HrHofCanzlcren Friherre Wetterstedt
härefter blifvit på vanligt sätt utbeledsagad, före¬
togs låsning af:
Kongl. Maj:ts förbenvälte Nådiga Proposi¬
tion angående Penningerörelsen och Myntvärdets
upprätthållande.
Remitterades till Stats- och EancoUtskotten.
Herr Malmberg uppropades och uppläste
följande anförande:
”Vid 1815 års Riksdag remitterade T. Rid-
derskapet och Adeln till T. BancoUtskorret Herr
Ceder schöl ds Memorial, angående silfver-väx-
lingen i Banken.
Samma Memorial framställer växlingen af
,a sk. stycken mot BancoScdlar till både sättet
2(52
Den ij Dec.
och beloppet, sorn mera liknande en barnlek än
inseende af ett verk Sveriges Bank och Rikets
Ständer värdigt.
BancoUtskottet låddes icke yilja förstå sig
på barnleks-jemnförelsen , utan förklarade uri sirc
deröfver gifne utlåtande, att Instruflionens i och 3
§§ omfattade något annat mera manligt: att Ut*
sKonet, i följd af sin forsta plikt, som var Barr-
coVerkets möjligaste snara återförande till tull
afhvitet, fann sig förbjudet att afstyrka alf af Rik¬
sens Stander beroende åtgärd, som kunde leda till
upphafvande af Verkets skyldighet, .ur, när det
ske katt , inlåsa sine utelöpande sedlar. För öf¬
rigt lofvade Utskottet, att efter noggrann ofver,
läggning (icke p> öfning) forse Herrar BancoFuH-
rnåktige med åtidamålsenlige föreskrifter. Och
alltsedan bar en viss allmänhet haft roligt en
gång i veckan uti Banco-granden, under uppsigt
af PolieéBeijenter ofh StadsVakten, hvilka det å-
legat , att för dagspenning agra armar och lvm ,
men utdela käppslängar och besörja arresten ipgfjE
ijftcr pejdtorften.
Törj jag bekänna , att jag icke kpnnat före¬
ställa mig, det Högloft. Utskottet , sorn försäkrat
sig icke vilja underlåta att i detta financiejja äm¬
ne gifva ändamålet närmast tjenande föreskrif¬
ter, likväl gtfvit dem så långt bott ifrån bade go¬
da föremål och goda ändamål.
Nu säges , att 100 R.:dr 3 sk, stycken en
dag i hvaije vecka på nämnde säff utdelas, och
dessutom omkring 162 R;dr årligen öfversändas
Den 15 Dets.
263
ftfl hvarje Län , förmodligen till hvarje Ränt¬
mästare. Hela beloppet foljaktelig n 9 till ip.000
R:dr. Hvart taga desse 2 sk. stycken vägen ?
Hvem kan sigt» sig handfått dem i Landsormrne
och huru skola de fas där, nar Banquen ej be¬
stått en insättare uti dess Våxelverk 2 sk. till li-
quid? Hvem gör då samling af alla dem. man till¬
kämpat sig vid Bancodörren? Ar detta ett satt
till Bancpsedlarnes amortissement? Eller hvad skall
man kalla der ? Jag vill vara så artig jag föy-
står och kallar det ingenting annat än ett illä
beraknadt handlingssätt, som misskläder de myn¬
digheter, hvilka så ställa till, sqm hvarken stärker
Bankens credit, tillgodo kommer den fattigare folk*
classen, eiler på minsta vis berjenar Bankens lag-
liga Borgenärer.
Skulle Rikets Högloft, Stander vilja något
formligen besluta om dessa älskade 2 sk. styc¬
kens framtida oden, och dessas lott blefve, att ge¬
nom i Banken deponerade sedlar komm? på fr*
Ipt, hvilket jag, af skål som genast skall nätnnas,
önskade, då , synes det sorn Yå^elBanken till ep
hvar, hvilken jimd skicklig requisuon sig om ett
mindre belopp som skiljemynt anmälte, dem bor¬
de uti Bankens vanliga cassör helt lungt kunna få
utbekomma; i detta fall skulle en viss summa per
månad dåitill anslås och när den vöre intaget*
yppho.rde u/gifvandet deraf för den månaden ,
äfvensom, om LandtRånterierne för Landsorter-
pes behof i samma blefvo delaktiga 3 uttagandet
därstädes järpväl kunde co.ntrolleras genom behö¬
rige qvittencer, tjenande sorn verificationef. Man
skulle af denna anstalt vinna om icke mera, full-
264
Den 15 Dec.
Jcomlig kännedom om och huruvida nåeon bi«
handel med detta kopparblandade silfvermynt ’
vore att befrukta»
Brist på skiljemynt år i allmänna rörelsen
alltid ledande bade till öfverflöd och ohjelpsam»
lier , det sednare emot den nödställde. Om jag
förbigår den förlägenhet, som icke sällan under
nästan hvarje Söndag utlyste Colle&er , der både
halver? och dörrbåckeo bevakas af välgörande stif¬
telsers viilmente ledamöter , der ofta nog > till
och med 10 medlemmar från en enda husfa-
der 3 gånger erindi as att lemna en skärf, om
inrättningen ej skall anses likgiltig 5 håres ännu
oftare nödens rop i den känslofulles öra, och den
gifvandes vilkor torde icke alltid tillåta att med
en sedel tillfredsställa sitt hjerta, minne icke då
en så kallad fluga vöre bättre än intet? Invänder
någon , vi håfve ju slantar ! så svarar jag , att
dels erhållas de mycket sparsamt, endast 24 sk.
lämnar Hanken i sänder; dels äro vare möderne
fickor icke iåmpade för en större sian bors, och det
tacka könet äger aldeles inga 3 Slanten och run¬
stycket ager ej eller i våra dagar samma tröstan¬
de förmåga som fordom, ett större belopp for¬
dras endast till en eller annan brödkaka ; däre¬
mot kunde man hoppas att 2 sk, stycken skulle
vinna rum i fruntimrens ridiculer, till armlingens
undsättning.
Om dessa erindringar kunde gifva anledning
till någon förändring med silfver växlingen skul¬
le jag tro mig icke förgäfves andragit hvad ofel¬
bart mångå önska”,
Den 15 Dee. 265
Her Malmbergs anforanda begärdes pä
bordet.
H err Fanrell upplåste ett så lydande
Memorial:
”Att jordbrukets blomstrande tillstånd i ett
land satter des invånare i välmåga och anseende,
lärer vara en obestridlig grundsats , som helt och
hållet beror pa arbetsstyrkans mer cch mindre lif¬
lighet i uctvander af sina krafter, hvilka nå¬
gon tid på året ej bora komma uti den ringaste
förminskning, eller hyttas från en landsort till
en annan , derest jordmånen ej år af sä mag r
och svag beskaffenhet, att den ej kan förbättras,
eller gifva tillräckliga födoämnen.
Ufi Provincen Hilland, har från längre ti¬
der tillbaka , bland den tjenande Folkciassen af
mankönet ett bruk inrotat sig, att 1 Septem¬
ber månad företages utvandring till andra Lands¬
orter, för att söka arbete, emot accorderad be¬
talning, från hvilket arbete , .återkomsten ej in¬
träffar lörr än vårmånaderna , under hvilken
tid , eller hälften af året, den Halländske Hon¬
dén och jordbrukaren är i mistning af den hos
dem skattskrifne och lagstadde tjenste-dräng, hvilket
bruk ej allenast är rakt stridande emot Kongl. Majus
Nådiga Legosradga för Husbönder och Tjenste¬
hjon af den 15 Maji 1805, sorn efter min tan¬
ks bår galla till efterlefnad öfver hela Riket, u¬
a 66 Den 15 Dec.
rån äfven i märklig män bidrager till dett§
Lands mindre fruktbärande tillstånd.
Halland är ett Iand , sorn behöfver upp-
hjelpas och förbättras i anseende till åkerbruket,
och kan jemväl utvidga detsamma genom den od¬
lingsmark, som der pfver allt möter, hvilka sto-
ra ändamål nu omöjligen kunna vinnas , då
styrkan af den arbetande Classen för ett halft år
drages till andra orter och återföres till sin hem¬
bygd med förskämda seder och vana att drifva
i bygdpq samt ledsnad och ohåga att med nit
och troher fonätta sin husbondes arbete , hvilkers
från ungdomen inplantadc böjelse för kringstry¬
kande följer honom sedermera i hela dess lifs¬
tid och sätter honom i den författning, art, då
han tager sig eget jordbruk, det skotes med väm¬
jelse och mindre drift, hvarigenom fattigdomen
Och torftigheten med skyndsam fart insmyga
sig i dess koja och nästan bringa honom till
tiggarstatyen.
Utom desse s,kad!ige följder för ett förhäst-
rädt jordbruk och ett större utvidgande af odling
i Halland samt tjenstedrängars moraliska danan¬
de , som detta förunnade kringstrykeri medförer,
försvinner äfven den för Landtmannen så pum-
gängehgen nådiga och nyuiga egenskap, att kun¬
na slöjda och sjelf hålla sin redskap vid magt.
Ett väl inrätfadt jordbruk grundar sig otvifvelag-
tigt på duglig redskap , och år den ej i godt
skick , så blifver jorden illa skott, och en ringa
afkastning är lönen. Man ser nu med grämelse
kör- och åkerredskapens usla beskaffenhet hos
Den 15 Dec.
267
I-Jllländske Bonden, som omöjligen kan hjelpas och
forekommas på annar sSrt, än att dsq otntalde utvand¬
ringen aldeles förbjudcs osli tjenstedrången varder
satt i Nödvändighet, art hela året qvat blifva hos sin
husbonde , för att vända sin hog och uppmärk¬
samhet ej mindre jjf Husbondens behofver, än
Siven att skapa sig sjelf till en nyttig jordbru¬
kare , som med den nuvarande tillåtelse att
söka arbete på andra orter ej Sr förenlig, i syn¬
nerhet når dertill kommer , att han lernnar stn
förtjcnra penning qvar i den ort , der han arbe¬
tat , oftast använd till utsvälvande nöjen.
I öfrigt, och sorn denne tillåtelse ej är i nå¬
got gainmanban? med'Högstberörde Kongl. Tjen¬
stehj ons Stad » och en tjenstedräng allsing
|tan komma under annan rubrik an den i 2 Art.
I och 2 §§. omrörde mindre godkände tjenste-
hjons egenskapen, alltså anhåller jag ödmjukast,
på anfqrde skål , att detta Memorial till veder¬
börligt Utskott varder remitteradt.”
Herr Winberg yttrade det vara eq känd
sak, a'f Hallanningarne tili flere orter utvandra,
trien trodde art tätta orsaken därtill vore , att
förtjensten hemma är för deras bärgning otill¬
räcklig.
Herr Bager- instämde i den förmodan , att
endast saknad af förtjenst drifver dem ut att söka
arbeten på andra orter.
Herr Tunell yttrade, ^tt Hallänningar
både med tröskning och vid andra arbeten , lärn-
268 Dan 15 Dec.
na åtskilliga öfter nyttiga bitråden under vinter-*
m naderne , emedan deras eget Län elier ort är så
ma^er att det manskap som der om somma¬
ren erfordras 5 ej lärer kunna sysslosättas (Aa vin¬
tern och finna dess nodiga bergning.
Herr Schotte förmodade, att någon ut¬
vandring tor Lagstadde Tjenstedrängar val icke
kunde komma i fräga , uran att man i Halland
som annorstädes hade rättighet att hafva dem
hemma i och för de dår förefallande arbeten »
halst ingen Författning hindrade husbonden der¬
ifrån.
Herr F a u r e 11 s Memorial begårdes på
bordet;
Upplåstes ankomne Protocolls - Utdrag får
den 13 uti innevarande månad , nemligen från
Hoglofliga Ridderskapet och Adeln samt Hog-
vördiga Preste Ståndet , angående justering och
godkännande af Riksens Ständers underdåniga
tacksägelse.adress , ach bifall till Expeditions-
Utskottets hemställan, att få antaga en talri¬
kare CanzliBetjening, än Riksdagsordningen med-
gifver; från Höglofliga Ridderskapet och Adeln
särskildt, rörande rryckning af Herr JurtitireOm¬
budsmannens Berättelse för detta år samt remiss
till allmänna Besvärs och EkonomieUtshottet , af
ett Memorial emot yppighetcn , och från Hög-
vordiga Presreståndet, om remiss till Bevillnings¬
utskottet , af ett Memorial angående taxering af
Den 15 Dec.
Bostallsjord , samt till EkonomieUtskottet, af etc
Dito om krogars atskaffande, 111, m.
Lades till Handlingarne 5 äfvensom Högloflig»
Riddcrskapet och Adelns nu ankomne Protocolls-
Utdrag af denne dag, derom, att Stat-Utskottets
Betänkande angående Krono uppbördens verkstäl¬
lande blifvit bifallet.
Upplåstes Kongl. Majts fckbemalte Nådiga
Proposition , angående beviljandet af vanliga Prå•
stebohls friheter år några nya Prästeboställen samt
i allmänhet för de Kyrkoherde- och Capelians Bo¬
ställen, hvilka, i anseende till nya Pastorater och
Capelllnrättningar, framdeles kunna tillkomma.
Remitterades till StatsUtskottet.
Herr Talmannen och Ståndets Ladamoter åt¬
skildes kl. 3 e. m.
In fidem
Carl Magn. Robsahm.
270
Den ig Dec.
Deli ig December*
Plenum klockan till lif. ni.
Efter skedd justering af Protocoilet för deri
13 uti innevarande manad, upplästes och lades
tili Handlingarne följande ProtocollstJtdråg, nem¬
ligen j frän Höglofliga Ridderskapet och Adeln;
äf den 15, angående Remisser, till RancoUtskot-
iet, af tvenne Dictälnina , rörande en högre be-
Jäningsrätt t Banken på BmksEffecter, och till
Allmänna Besvärs- och ÉéönomieUtskofiet, af ett
Memorial , om förekommande af alltför hoga
spant* eina ispriser; m. m., säfnt ett Dito, om in¬
skränkning i brähVlhsbränningen ; från Högvördi-
ga PrästeStåndet, af samma dag; angående bifall
till StatsUrskottets Memorial, rörande K tone upp¬
bördens Verkställande, och remiss till Économie-
Ursköttef, af ett Anförande, angående nyttan af
en fri biähvinstiilvérknifig; från sistbemälte Riks¬
stånd jemte Hedervärda BondeStåhdet, af dels
nyssnämnde den ig December och dels denne
dag; angående Remisser, till Stats 6ch RäncoUt-
skotten, af Kongl; Majrts Nådiga Propositionom'
äilfhännä pehningerörelsen samt myntvärdets upp¬
rätthållande; till StatsUtskottet, af Kongl. Maj:ts
Propositioner, rörande beviljandet af Prästbohls-
friheter åt nya Prästeboställen 3 rättelse i Författ-
ningarne om afdrag till Statens förmån, å civile
Etnbets- och Tjedstemäns indelte loner; använ¬
dande af Jagbackar inom Södermanlands Län y
Den 18 Dec.
271
uppförande af en Minnesvärd öfver Svea Rikes
iltkorade KronPrins CAR.L AUGUST; inrättan¬
de af Äibets- och Corréctionshus på Borgholms
Siort och i Wadstena; samt medel och utvägar
till Hjelmare Slussverks ombyggnad och vidmagt-
hållande; till Stats- och BevillningsUtskötten, af
Kongl Majis Proposition, 0111 fen afgift till ve¬
neriska smittans håmmande, in. m., saint till Be-
villningsUtskottet^ af Kongl. Maj:ts Proposition ,
om sökd befrielse frän BrähvinsBevillhingens ut¬
görande för åren 1810, 18r 1 och Igia af per¬
soner å Landet, utan jord; oell från Hedervärda
BondeStåndet särskildt, af den 13 och 15 uti
innevarande månad , angående instämmande med
BofgafeSfåndét, uti den af Herr Bolm härstä¬
des gjorde samt af Ståndet antagne hemställan ,
att Konungens Befallningshäfvandes Årsberättelser
örn tillståndet med årsvexren, ni. m., marte till
trycket befordras, samt Remisser, till SratsUfskot-
ietj af ett Memorial, orri jernhkhing t roterings-
skyldigheten för Jemtlands Län; ett dito, röran¬
de förhållandet efnellah Kronans uppköps- och
iitlåningspris å Spannémålen i Mariestads och
Lidköpings KronoMagaziner; ett dim, 0111 lefve-
fetlng af KronoTionde Spänriemålert; ett dito,
örn indragning af NummerLotteriet och Assi-
srahceCöntoiret; samt etf dito, örn vidtagande an¬
stalter för att stadga penhingevasendét och span-
hemålsvårdet , m. m. ; till BeviiiningsUtskot-
fet , af ett Memorial, angående Bevillning
å Grufvor; tili BanCoUtskottet, af ett Me¬
morial , örn beläning i Banken å BergsÉffec-
ter; till LagUt-skoitet, af tvenne Memori¬
al, om skärpning i straffet för tjufvar, af ett
Den 18 Dec.
dito, om inskränkning i värfvare Tcotippernes
permitte-ing j ert dio, om stängselsky d ghet i
rumark; ett di o , om skattläggning å Hu bchofs»
Qvarnar; ett dito , rörande bancolåns intecknan¬
de; samt ett dito, om allmänt deltagande i
Tingshusbyggnaö; och till Allmänna Besvärs- oell
EcoiiomieUtskoitet, af etr Memorial emot in¬
skränkning i Bränvinsbränningen; ett dito, om
fri di,po.irion öfvet Ekeskogarne; ett dito, an.
gående utminutering af Bränvin 5 irenne Memo*
rial , om skjut inrättningen; samt 2:ne d'to, om
beloppet af ersättningen tili inqvarteringsgifvare t
för tågande trouppcrs underhåll.
Upplästes och derefter pa Bordet lades:
1:0 Riksens Ständers Allmänna Besvärs- och
EconomieUtskotts Memorial, af den 12 Decem¬
ber, innefattande hemställan, att, utöfver hvid
Riksdagsordningen föreskriiver, fä antaga fyra
Cancellister, med arfvode.
2.'o Riksens Stander^ BeviilningsUtskotts Me¬
morial , af den 16 Dec. , angående återremitteran¬
de till Viillofliga BotgaröStåndet , af den utaf åt¬
skilige bland detta Stånds Ledamöter väckte samt
till BevillningsUtskortet öfverlemnade fråga, om
postfrihet för Städérnes Magistrater , vid afsän¬
da n d e af KronoUppbordsmedel samt andre Sta-
derne rörande oirtntlige ärender.
Seder-
Den ig DeC.
Sedermera lät Ståndet sig forellsas nedan*
nämnde Kongl. Maj.-ts Nådiga Propositioner :
1:0 Om en stadgad afgift af hvarje mantals,
skrifven person till den veneriska smittans him.
mande, samt utvidgande af de dertill nödige Cur«
anstalter , och om fortfarande af det vid sistlidne
Riksdag till samma ändamål gjorde anslag; gif.
ven Stockholms Slott den 29 sistlidne November.
Remitterades till Riksens Ständers Stats- och
Bevillningsutskott.
2:0 I afseende pa den vid tgl5 ars Urti^.
ma Riksdag yrkade rättelse i Forfattningarne om
afdrag , till Statens forman, å Civile Embets- och
Tjenstemäns indeldte Löner; gifven den 3 De¬
cember.
3:0 angående sökd befrielse från Bräiivins*
Bevillningens utgörande för åren Igro, 1811 och
Ig£2 , af personer å Landet , sorn ej aga ellef
besitta jord ; gifven sistnämnde dag.
4:0 angående användande af de inom Sö¬
dermanlands Län befintlige så kallade jagbackarj
gifven den 9 Dec.
5:0 angående uppförande af en Minnesvård
öfver Svea Rikes utkorade Kronprins CARL
AUGLiST, på Quidinge hed i Skåne ; gifven sam¬
ma dag.
6:0 angående inrättandet af allmänna Arbets*
och CorrectionsHus på Borgholms Slott och i VadU
stena; gifven den 10 Dec.
Borg, St. Prot. N:o 35. 36*
274 ®en *8 ®ec>
7:0 angående nödige medel och 'utväga* till
Hjelmare Slussverks ombyggnad och vidmagthålläti»
de; gifven samilia dag.
Dessa Sex sist upptagne Kongl. Proposition
öer blefvö till StätsUtskottet remitterade.
Herr Cederborg begärde och erhöll ordet
samt Uppläste ett så lydande anförande:
”Jemte åberopande af hvad jag förut an¬
märkt rörande Götha Canal Bolags Djsconts väg¬
ran , att i afbetalning på Discoritlån mottaga si¬
na egna åssignationer, och sedan i anledning häraf
blifvit upplyst, att denna åtgärd grundas på Her¬
rar BancöFullmägtiges tilis vidare gifne föreskrift ,
får jäg ödmjukast föreslå, att delta stadgande må
genast Upphäfväs och att vidare hinder icke må
uppstå för dem , solli till låns inbetalande till Gå-
nalDiseönten insändt Discontens assignat! otier y ätt
återfå Sine reverser , helst det ar , åtminstone
fåre faller det mig så •, en uppenbar orättvisa och
liknande sjelfpätitning, att behålla de insände pen-
bingarne och i händelse omsättning sökes , afven
den nya skuldsedlen såsom ytterligare hypothek 3
för det 5 mot förut lemnad tillräcklig säkerhet 5
érhållne lånet.
För min del anser jag förenämnde låntaga»
res farhåga att få betala öfverränta icke ogrun¬
dad , då Discont Directionen icke , utan att fela
emot sitt instruktion } karl berörde straffränta ef-
Den i § Dec.
275
frerskänka Jag anse! det derföre angeläget, att Götha
Canal 80 tags Dretffion må berättigas öcli föfsiändi-
gis å,t icke fordra någon öfverrmita af dein, som
i räf er tid till sine läns heralning eller omsättning
iiiS.iri.it UiSeontens Assignationer eller Ubiigå-
boner.”
Remitterades till BancoUtskottet.
.jämväl uppl iste Herr Cederborg foljåndé
DHélaimh:
”Med anledning af Riksdags Ordningens
i ö § får jag i ödmjukhet hemställa , om icke
lupp,/Silin g bör infordras rörande änlednirigeri der¬
till s att Staden Fahlköping icke ställt fullmäktig
för sig vid denna Riksdag jpå det derefter i be¬
hörig ordning må bepröfva^ till hvad atbvår nähiti-
dc Stad gjort sig skyldig.
Äf förteckningen på Vällofi. BorgåréStåndetS
Ledamöter skulle väl anledning kunna nänltäs till
samma hemställan örn Städerna Lidköping och
Skofde , men då Högtärade Ståndet känner rätta
förhållandet härmed s och ätt någon försummelse
med skäl icke kan desse Städer påbördas , bör
feftér tnin Öfvertygelse någon fråga dertill! icke
Uppkomma’'t
Remitterades till Ståndets CanzlieUtskott.
27 5
Den ig Dec.
Herr Fahman inlämnade ett sä lydande
Memorial:
”Vid Riksdagen åren 1809 och igio, ha¬
de jag, såsom Ledamot af detta högtärade Stånd ,
tillfälle att väcka fråga om medel att afhjelpa In-
qvarteringsbesväret för de Städer , der Troupper
i ständig garnison äro föilagde.
Efter inhämtadt yttrande i ämnet af Allmän¬
na Besvärs - och Ekonomiutskottet , behagade
Riksens Höglofl. Ständer förena sig otti en under¬
dånig skrifvelse till Kongl. Majit , hvaruti Rik¬
sens Ständer, i betraktande deraf, att med rättvisa
och en jemn fördelning af skyldig;heter Medborga¬
re emellan vore öfverensstämmande, att inbyggare i
de Städer, hvarest Garnizoner äro förlaggde, ic¬
ke ensamme böra vidkännas kostnaden af en anstalt,
som i sin mon får Statens och alla dess Medlem¬
mars säkerhet dr vidtagen, i underdånighet för¬
klarat sig anse Inqvarterings-besvärn lämpligast
kunna afhjelpas derigenom , att i de städer , hvar¬
est ständig Garnizon är förlagd, pä Statens och
det allmännas bekostnad , så vidt och så fort dess
tillgångar medgåfvo , Cassén Byggnader , lämplige
och tillräcklige för ändamålet, blefvo anlagde och
andér hällne j hvarjemte , och pä det någon lättnad
Snärt måtte vinnas i de onera och utskylder, som
med Inqvartering af Cavallerie, framför den af
Iifanterie , äro förenade, Riksens Ständer i un¬
derdånighet anhållit, att i de Städer, der Caval=
lerie-trouppe dr i Garnizon eller Ståndqvarter
förlagd, Stall och andre till Mogäziner och för-
*
Den i3 Dec. 277
värings rum får fourage m. m_ erforderlige hus
genast mätts på Statens bekostnad blifva an¬
skaffade.
Detta underdåniga Förslag blef jemväl inta¬
get i 26 Momentet af Riksdags Beslutet den a Maji
igio ) men som någon verkställighet deraf se¬
dermera icke följde , blef frågan, så vidt den
rörde Malmö Stad, vid 18x2 års Riksdag å nyo
väckt af Stadens dåvarande Ombud, som likväl
inskränkte sig att endast begära ett lån af Stats¬
medlen , till uppbyggande af Stall och Cassern för¬
de i Malmo Stad förlagde 3:ne Esquadroner af
Cedersttömska Kongl HusarRegementet, hvilken
begäran jemväl, pä Riksens Höglod. Ständers till¬
styrkan, af Kongl. Maj:t 1 nåder bifölls, så att
ett lån af 50,000 Rdr. Banco, i förenämnde af¬
seende , Staden beviljades , emot skyldighet att
derföre erlägga 4 procents årlig ränta, och att ef¬
ter fyia års förlopp , sedan summan blifvit lyf-
tad , jemre räntan årligen afbetala 2 procent å
primitiva Capitäler.
Staden har sedermera gått i befattning, att,
efter af Kongl. Majrr i Nåder fastställde Ritnin¬
gar , låta uppföra tvänne numera fullbordade
byggnader , innefattande Stall oell nödige Maga-
ziner för de i Staden förlagde HusarEsquadroner}
hvarförutan grunden till en Cassernbyggnad för
en del af befälet samt hela gemenskapen af den¬
ne trouppe blifvit lagd. Desse byggnader, ehu¬
ru utförde efter det enklaste byggningssätt , och
med iakttagande af all möjlig sparsamhet , hafva
likväl medtagit nära 44,000 R:dr. Banco af den
278
Den 18 Dec.
erhållna lånesumman , hvarföre räntan fullt
sparar emot de hyror för Stallrum. och Magaziq
for HusarCorpsen, sorn Staden förut mast ut?,
betala.
Dä erfarenheten således visat > att någor\
verklig minskning i Inqvarteringsutgifterne för
Städerne icke kan forväntas uenmn binna Ian ■bi¬
träden till nödiga byggnaders anskaffande <or Mi-
litairens behof ; så finnér jag mig af sådan anled-
ning fötanlåten, i ödmjukhet, föreslå , att Riksens
Höglotl. Ständer måtte hos Kongl. Majit i under¬
dånighet anhålla , att Kongl. Majit , sa fot t möj¬
ligheten det medgifver, täcktes låta till verkställig¬
het befordra Riksens Ständers ofvananhirde Beslut^
om Casverners och andra får Mihtairen nödiga
byggnaders anskaffande på Statens bekostnad uti
dé säkerligen få Qarnizpns- oi ter, sorn ä'nu ic¬
ke äro försedde med tillräck lige byggnader af det»
^a slag, samt att, hvad Malmö Stad särskildt an¬
går , Staden må tillgodo njura enahanda hutade,
och i föijd deraf befrias från återbefalningssky.dig-
heten af förenämnde lån; och hemställer jag, oir\
icke emedlertid , och inrjll dess hagan om den
före slagne anstaltens verkstäjlande kan, af Kongl,
Ma,ju1 blifva pröfvad och afgjord, Staden må vara
fri kallad från räntas erläggande för länet, eller åt¬
minstone från den årliga afhetalningen derå , sora
annars med nästa år bör taga sin början.
Sedan billigheten af den grundsats , att In-
qvarteringshesväret icke enskilt bör betunga nq»
gra få Städer, redan . på sätt förut är anförd t ,
blifvit af Rikets Ständer erkänd , vore det visser-’
Den 18 Dec.
279
Jjgen qfserflödigt, att i någon bevisning derom in¬
gå ; men för att ådagalägga, huru betydligt detta
onus |r för Malmo Stad, bifogas härjemte Stadens
Qvartermastares intyg ofver beloppet af Inqvarte-
ringsittgifterne under de fern sistforflutne åren , utvi¬
sande, att desse utgifter uppgått till öijigöRdr-
§7 sk. 1 rst. Råneo , och således, per medium bq-
räknadt , öfverstigit 12,000 Rdr. Banco årligen,
ehuru en stor del af Garnisonen åren I813 och
1814 var commenderad i fält , hvarigenom In-
qvarteringskostnaden för samma ar betydligen
jninskades, Härtill komrner dessutom, att anta¬
let af Stadens fattige ansenligen oltes genom af¬
skedade medellöse krigsmän samt deras hustrur
och barn , sorn, oförmögne att försörja sig sjelf-
ve, måste underhållas af Stadens Fattigvårds • an¬
stalt 3 hvars, utgifter årligen uppgå till minst 6000
Rdr. Banpo , utan att Staden, därtill njuter något
bidrag af allmänna medel.
Efter dessa uppgifter hoppas jag , att Rikets
Ständer skola inse billigheten af mitt förslag i
allmänhet, och särdeles af den undsättning för
Malmö Stad, sam jag vågat begära , och hvaraf
Staden nu , mer än någonsin., är i behof”
Och var vid. detta Memoria! bilagd. nedan*
stående
”Anteckning öfver betalte ServiceMedel af
Malmö Stad, , fi r följande tid nemligen:
År rgt2 B:co Rdr. 16,129: 23: II.
a 813 ~ — 9>7-7: =5: *•
18X4 —■ —- 1 i,,B 1 8: 3.2: 8.
Transport 37,677: 23: g.
Pen 18 Dec,
Transport 37,675: 23: 8*
1815 — — 10,433: 47: 6.
1816 —- — 13,071: 35 11.
eller tillsammans Sextioen Tusende Ett hundtade
Åttatio Riksdaler 27 skill. 1 rst. Banco Specie 3
det varder härmedelst, pä begäran, till bevis med-
deladt. Malmö af InqvarteringsKammaren den s
Q&ober igi?»
A. Giese.
StadsQvartermästare’*.
Herr Bager yttrade: Jag förenar mig tilt
alla delar med Herr AdvocatFisealen Falkman »
uti hvad lian nu anfort, och får upplysningsvis,
nämna , att Inqvarteringsbördan i Malmö vanligen
öfverstiger Stadens Bevillning, samt att våra sam*
manlagde skatter , förhållningsvis till andre Sam¬
hällens Folknummer och Förmögenhet, äro tro¬
ligen drygare än någo-nannorstädes, och skola
trycka livar och en Medlem af vårt hemmavaran¬
de samhälle ännu mer hädanefter än tillförene,
sedan , dels genom dödsfall och dels genom en
inträffad svå cOnjunéiur, Staden förlorat flere af
dess störste skattdragande. För öfrigt anhåller
jag, att Herr Falkmans Memorial må blifva
icke blott till Höglofl. StassUfskottet remitteradt,
uran äfven communiceradt tued de andre Respe-
dive MedStånderu
Herr Haak instämde jemväl uti den af
Herr Falkman väckde motion, och tilläde, att
uti Staden Ystad är förlagd en Esquadron af Ce-
derströmske HusarRegementet, och ehuru der i
Staden tillförene varit t vän ne Escpiadroner, samt
Den 18 Dec,
281
det inqvarterade Manskapets antal således nu är
minskadr , kan likväl den af Staden utgående ser*
vis , jemte öfrige onera, som åtfölja denna in¬
qvartering , för det närvarande räknas att utgöra
ett fordubbladt belopp emot fordom , desto held*
re, som deribland för det närvarande ock inbe¬
gripas årliga räntorne å det Lån , som Staden , i
och förCassernByggnad åt nämnde Trouppe, sig å-
samkat, oall hvilket Lån Staden, vid 1815 års
Riksdag, fått Riksens Högloft. Ständers tillåtelse,
att utur RiksgäldsContoret uppbära, emot årligen
erläggande interesse , utgörande sammanräknade
LåneCapitalet 25,000 R:dr Banco, hvarå 12,000
Rdr hitintills blifvit uti RiksgäldsContoret lyftade.
I följd af detta allt finge Herr Haak , för Sta¬
nen Ystad , göra samma anhållan , som blifvit
af Herrar Falkman och Bager, å Malme
Stads vägnar, anmäld.
På, begäran af Herrar Arvidsson och
JV ideberg skulle allt hvad som uti målet
nu blifvit andraget ligga på bordet, till ett an¬
nat Plenum.
Herr Fatir eli s sedan den 15 uti denna
månad på Bordet hvilande Memorial, angående
yrkad inskränkning af friheten lör Tjenstedrän-
gar inom Hallands Län, att utvandra till arbe¬
tens förrättande i andra Landsorter , blef nu åter
föredraget j hvarvid Herr Lindberg begärde or¬
det, och yttrade sig skrifteligen sålunda:
282
Den 18 Dec.
’’£när Herr Fa ur eli nu hos det Högfärd
de BorgarcStåndet väckt fråga , om den skadliga,
verkan för Halland, som påstås uppkomma der¬
af, att innevinarne derstädes utvandra till Skåne
och andra Landsorter, för att söka arbete, torde
mig tillåtas, att i detta ämne få yttra mina tan¬
kar.
I den Landsort af Elfsborgs Län, der jag är
boende, utfärdas pass för allmogen, att få ut¬
vandra nästan till alla orter i riket , för att söka
sig arbete, hvilken i min tanka alltför vidsträckta,
tillåtelse tyckes vara alldeles olämplig och högst skad¬
lig för moderniiringen , jordbruket ; hälst det
arbetsfolk derstädes, sorn vill arbeta , visst icke
kan sakna förtjenst i sin hemort, så mycket
mindre, som gansia, mångo från Dahlarne och
Fryksdalen i Vermeland årligen i förstnämnde
Landsort användas till mossars, utdikning, rot*
huggning, vall- och stenbrytning samt stennun ars
läggning, och då detta arbetsfolk finner sin ut¬
räkning vid att på 40 mils afstånd från sina,
hemvist söka arbetsförtjenst, k'an jag icke inse
nödvändigheten för ortens egna arbetare , att ut¬
vandra till aflägsna orter, för att söka arbete, e-
när de kunna hemma äga tillfälle att upptaga
mycken odlingsbar jord; jag anser således, denna,
frihet fastmera föranleda till missbruk och vara
ett sätt att åtkomma pass, för att få utvandra i
handelsspecula tioner , ii var ti! 11 allmogen i några
Härader af Elfsborgs Län har så mycken fallen¬
het , och till hvilket yrke de ifrån barnaåren da¬
nas. Jag vet icke, om de äro ålagde att vid
hemkomsten återställa sina pass, men tioligen
Den 18 Dec.
pro de ej underkastade den controlj, atr med be*
foöpiga betyg styrka, det de verkligen under de¬
ras bono nirå föppättat arbete, och på It val stalie
samt huru lång tit det skett. Det är af denna
an|cdn<ng jag vagai tillstyrka, af. utom allmo¬
gen trän Da hjarne och Fryksdalen, sorn t°rde lia
nödigt för sin bergning och inkomst, att i an¬
dra Riket. Prpvincer söka den arbetsiöftjtmr ,
denna allmoge, saknar i sin hemort, hvar och
en annan Landsorts innevånare, så väl Saltpeter*
sju lare sona alla andra, h vilke söka arbete, ej
måne (å pass, sorn tillåter en vidsträcktare ut¬
vandring i detta afseende, än inom det Län,
hvarest de aro boende , och inom hvars område
jag åp säker om, att de icke sakna arbetsförtjenst.
Siky lie det inkast häremot göras, a t de orter, setty
Lafva bördig jot,d, och hvarest mycken säd
in ber g 88 , kunna vara i behof af arbetsfolk från
andre orter, för att be.ga och uttröska oren
pikaje skördar, så kan jag lik val för min del in¬
galunda medgifva, att de magra och af naturen
jnera vanlottade Landsorter skola nödgas föda
§irt arbet folk under den årstid, då den minsta
pyra katt dragas af deras arbete, uran att få
aga fördel af deni under den tid af året, sorn
deras arbete år mest behöfligt, emedan detra ar¬
betsfolk då utvandrar till bördigare Landsorter ,
hvarest är tillgång på spannemål och victualie^,
ipke- allenast för bfhofvet, utan jemväl till afsa¬
lu, och i anseende hvartill desse Landsorter allt-
föpyal kunna hela året öfver-lona och föda alla
de arbetare, som för jordbruket derstädes är nöd-
yändigt, hvaremot de magrare orterna genom
pfvannämnde hos arbetsfolket uppkomne oskick
284
Den 18 Dec.
skola, Om det ohåmmadt får fortfara , allt mer
och mer utarmas.”
Så väl Herr Fa ur elif Memorial, som
Herr Lindber g f berörde Anförande remittera¬
des till Allmänna Besvärs, och EconomieUt-
skottet.
Herr Zett erber g ingaf ett vid uppläsan¬
det så lydande
Memorial :
”Den okullstötliga sanning, att ett lands
fortskridande i odling alltid är beroende äfven af
de N.iringars tillstånd, hvilka, medelst tillverk¬
ning af förnödenhets- eller handelsvaror, upptaga
det öfverskott af Production, som Hufvudnäriru
garne lemna, öfver direct consumtion och ex¬
port , ådagalägger dessa Näringars värde och vig¬
ten af en samhällsordning, som medgifver möj¬
ligheten af deras fullkomnande, Det är allmänt
erkändt, att, näst jordbruket och de dermed före¬
nade slöjderne, diro de näringar, sorn, genom
inhemska Rudimateriers förädlande, antingen lem¬
na tillgångar till fyllandet af landets egne behof
eller nya ämnen för Export, de vigtigaste och de
mest verkande på den allmänna välmågan. När¬
mast dessa förtjena väl de Näringar uppmärksam¬
het, som, medelst utländska Rudimateriers föräd¬
lande, bidraga att fylla inhemska behof och i det
a^endet gagna det allmänna, att arbets- och sa¬
Den 18 Dec.
285
lu-vinsten, som, i fall de tillverkade varorna häm¬
tades från främmande länder, skulle tillfalla en¬
dast den utländske Expörteuren, derigenom stad¬
na inom landet; men att des?a sednare, på ut¬
ländska Rudimateriers förädlande grundade Närin¬
gar, ehuru i sin nion gagnelige, likväl äro för
samhället af mindre vidsträckt nyrra, än de, sorn
bereda sina Producter af inhemska Rudimaterier,
och derigenom gifva inhemska Productionen en
större afsättning, synes af sig sjelft. .Sådane pl
inhemska Rudimateriers förädlande drifne Närin¬
gar, antingen de afsätta sina tillverkningar inom
eller utom landet, verka alltid lika välgörande
på landets välmåga, emedan de i förra fallet min¬
ska Importen, och i det sednare befordra de han¬
delsförhållanden af ömsesidigt varubyte, som be¬
stämma olika länders Mynt-relationer och ofta
nog starkt imponera på deras välstånd. Sveriges
behofver kunna till en stor del icke af egna till¬
gångar fyllas, och för att kunna bibehålla ett för
Staten oskadligt handelsförhållande, gifves blott
ett medel, att uppdrifva Exporten till ett mot
Importen svarande värde. Att detta förhållande
en längre tid icke egt rum, har haft till följd en
öfvermåttan vacklande Cours, som ganska oför¬
delaktigt verkat på landets näringar. Utan att in¬
gå i någon detaille öfver den våda och förlägen¬
het i den allmänna rörelsen , som af en så be¬
skaffad Cours härrört, vågar jag fästa mig vid
det ämne för landets välstånd , som utgöres af
dess på inhemska Rudimateriers förädling grun¬
dade Näringar.
KlådesFabrikerne Intaga ostridigt häribland
äsS ' Den 18 Dec.
första rummet, i anseende till mängden af deras
tid verkningar. Näst denna lör Sveriges behof hö-
dige och till möjlig beren af export snart n<'g
toppbrågte näring stället sig tvifvelsutan stfndes.
tillvfcrknihgén. Jag Förbigår den egénbgä jeiH-
tillverkuingen > såsom 'varande mera en ftudihias
teriePioducrion inom landet och utgörande ett
med fast egendom förenadt GrbndyHe j än éri
för sig sjelf bédiifven Näring. Jern-förädlirtgen
i Sverige, till hvad man egen! igen källar Smidé^
utgör en gånska vidsträckt, öjeii föga btmsbkt
och åfsedd Näring , sorn fördelat sig i Slöjd beli
Fabrik. Den förrå-'eller Slöjden finnes j mån¬
gå orter, der den af spridda In >1 viduer Idkat j
'dels till endast locala behof^ och dels till
obetydlig åfsäijning; K entlig Fabrikstillverkning
åf Soliden idkas deremot i eri mera titvrdsäd
Scåla vid åtskilliga b: uk oell Inrättningar in cili
Sverige. Deil af dessa nästan sednast antag de ar
Eskilstuna Fristad , som på 40 års tid hunnit t il
'Sin nuvarande', i tillverknings hänseende , ej 0=
betydliga utsträckning. Sjelfva iniättningehs be¬
skaffenhet skiljer déii från egentliga Fabriker, gé-.
hbiH Ärb|täfnes frihet ätt tillverka och afsätta ,
efter eget bedömande, genom deras föi hållanden 5
soto sjelfegare, tiliVérkaré och husbönder, m. hi.5
för hvilka omständigheter Eskillina torde anSeS
mera tjenlig, ari någon än t an nllverkiiingsörrj löf
en sorterad smides-tillvérkhing;
Äf detta afseende ledes jäg, att framställa dc
förhållanden. Soiri Eskilstuna Fristad är undt 1 ka¬
stad, samt till bedömande uppgifva de Vilkofs
Den ig Dee.
287
livarmed denna inrättning skuilé vinnä ny tillväxt,
till större båtnad för Staten.
Det ligger i sakeus natur , att mängden och
erforderligheten af tillverkningar för andra an o-
umbäriiga behof, alltid beror pä tillståndet inom
afsätrningsorten. Ett bättre tillstånd i landet må.
ste nämligen befrämja , att snarare försvaga af-
sättnirigen och återverka på Näringen , sorn såle¬
des deraf beror. Hufvudsåken för underhållandet
af en jemn tillverkning, sorn är det enda vilko¬
ret för en okad och förbättrad , är således eri
jenin afsättning 3 och då afsättningen af sådane
varor, som ej äro directa nödvändighetsvaror,
till en stor del beror på tillgången och utspridan¬
det deraf , så lärer inan inse, ätt den erfordrar
”mariga spridda utvägår, att tillhandahålla dem på
de orter, der deras behof tidtals kan inträffa.
Det förlag, sorn Smidesrörelsen således erfordrar,
för att kunna existerå till allmän båtnad, måste
alltså vara mera vidsträckt, än att der af arbeta¬
ren kan utgöras med ögna medel. Åf denna an¬
ledning har val Smides-tilIverkningen erhållit ,
dels directa understöd , dels inrättningar, sorn
skulle befrämja dess oberoende af periodiska af-
sättningsförhållanden ; och dessa understöd , sorn
bevittna Styrelsens omsorg om Näringarnes för¬
kofran , äro meddelade ej mindre åt arbetare än
förläggare , medelst fcrskorter ur Manufacturfon-
den , till bestridande af de större utgifter} som
öfverstiga deras égna tillgångar, meri äro nödvän¬
diga för Näringens Vidmagthållande och fortgång;
meri de tider, då bristande tillgång stegrar prisen
å nödvändighetsvaror, då förlägenhet i allmänna
288
Den 18 Dec:
rörelsen hämmar afsättningens vanliga gång, ml*
ste naturligtvis behofvet af understöd för arbetar-
ne vara större , än under jemna förhållanden i
varupris oell afsättning. Nödvändigheten i en så
beskaffad conjunctur , att öka Crediten åt afnäma¬
re, den inträffande dyrheten på förnödenhetsva.
ror och ett ökadt belopp af tillverkningar, skulle,
för att underhålla rörelsen , förutsätta hos Förläg¬
garen ett ganska betydligt rörelse capital. Då
Smidestillverkningen i Eskilstuna Fristad på sed¬
nare tider betydligen tilltagit, då denna Näring
är för fäderneslandet en af de mest gagneliga ,
såsom grundad på Svenska Rudimateriers föräd¬
ling med inhemske arbetare , då dess vidare till¬
växt beror på möjligheten af en ökad afsättning;
då slutligen samma Näring snart torde kunna
drifvas derhän , att den lemnade nytt ämne för
Export ; så vågar jag rigta den allmänna upp¬
märksamheten pi de understöd , som erfordras
för att bevara möjligheten af berörde närings till
Rikets gagn skeende förkofran; och vill ur dessa
skäl framställa till bedömande de medel , som jag
anser skola grunda ifrågavarande närings bestånd
i dess största tillverkningsort inom Riket, till
Fullmägtig för hvilken ort medborgares förtroen-;
de kallat mig.
Arbetaren bör understödjas i mon af sin till-»
verkning och med afseende på de Inrättningar
densamma kan erfordra. På sådant sätt skulle
den Arbetare , som visar sig på egen verkstad
hafva årligen tillverkat och fortfar med lika till-
verkningsbelopp af smide för ett visst värde årli¬
gen,
Den iB Dec.
289
gen, hafva rättighet till Lån af i af samma vår-
des-summa, hvilken Lån-rättighet likväl ej skul¬
le öfverstiga hans egande tillgångar i fastighet
och skulle bero på Borgen, likasom hittills, af
intygad säkerhet, samt vara belagd med 334
procents Ranta och omsåttningsförbindelse hvar
y:de månad med ^ afbetalning af Lån - Summan.
Den arbetare, som ej eger fastighet, skulle er¬
hålla Lån till -f af tillverkningsbeloppet, emot
enahanda förpligteiser, som nyssnämndt är. Den
Förläggare, som visar sig förlägga flera verkstä-
der i Fristaden , hvilka ega en någorlunda betyd¬
lig tillverkning, tillhandahåller dem erforderliga
varor och i betalning derföre emottager smides-
tillverkningar, sorn han nfsåtrer, skulle erhålla
Lån-bitråde till A af den Forlagssumma, som han
genom årligt Bokslut kan visa sig använda för
underhållande af Forlager, och hvilken Summa
består af tillgångar i fordringar hos Arbetare och
SmidesAfnämare, Lager af Smiden, Materialier
och förnodenhetsvaror för Arbetarne , samt af
byggnader och Inrättningar för Arbetarnes eller
Rörelsens förmon. Denna Summa skulle omsät¬
tas hvar i2:te månad, med 4 pCts Ränta, och,
på sätt hittills skett, förses med antaglige Cau-
tionister eller hypothek af Accepter. Derjemte
skulle som nödige ansedde och antagne Förläg¬
gare erhålla rättighet, att emot Reverser af af¬
nämare , men med egen derjemte förenad betal¬
ningsskyldighet, få upplåna under året summor
af sammanlagdt belopp af till och med f af För-
lagsCapitaler. För de förra af dessa Lån eller
de till §■ belopp af förlaget, skulle Manufaetur-
Borg St. Brot. N:o 37. 38.
290 fren *8 Dec*
fonden erhålla Förlagslnteckning i Förläggaren^
Rörelsekapital; de sednare skulle inbetalas inom
nio månader från den dag de blifvit tagne.
För befrämjande af Export skulle Pra?*'
mier derföre meddelas, till det belopp, att före¬
taget deraf ronte uppmuntran och något af risquen
dymedelst kunde ersiittas; och torde ej olämpli¬
gen Export-jprremierne tagas till iopCt af varor¬
nas varde, men endast komma att bestå en viss
tid af X0‘ år, under hvilken man, i fall tillverk¬
ningens uppdrifvande i belopp och godhet genom
förut nämnde Lån-utvågar befrämjades, kundé
säkert utröna, om oeh hvad med förmån vore
amne lör Export.
Huruvida dessa Lån-biträden skulle utgå utur
Manufacrur-fonden eller annorledes tagas , vågär
jag icke bedomina; hvad sorn nödvändigtvis sy¬
nes skola följa af de understöd jag föreslagit »
ifrån hvad källa de än må hämtas, år Smidestill-
yerkningens tillväxt, hvarå jag ansett mig plig¬
tig att fasta Ständernas uppmärksamhet, som ej
sällan varit rigtad på andra Näringars förhållan*
den.
Uti hvad jag nu haft aran anföra, har jas|
inskränkt mig inom de förhållanden , sorn röra
Eskilstuna Fristad. Jag har icke kunnat tala oni
andra SmidesFabrikers behof, som jag icke kan*
ner. Hvad Eskilstuna beträffar, är jag lifligt of-
vertygad, att, då de bidrag, som den redan vidi
sia anläggning åtnjutit, men sedermera icke fått
ökade, numera måste anses otillräckliga att kraf¬
Dan 18 Deci
tigt understödja den betydligt utvidgade rörelsen*
skall en så beskaffad lånrättighet, som den jag
föreslagit, gifva åt Inrättningen ny styrka, och
sålunda vara ledande til! det för hvarje redlig
medborgare gemensamma syfte * samhällets väl¬
stånd ; och vågar jag derföre anhålla , att detta
Memorial må blifva remitteradt till Höglofliga
EconomieUtsköftet * till bedömande af åmnets
nytta, samt till Höglofliga StatsUtskottet, för atc
vinna det afseende , sorn Statens till allmänt nyw
tiga ändamål gjorde anslag kunna medgifva.
Herr Setterwall anmärkte * att Eskilstu¬
na Fristadslnrättning för det närvarande begag¬
nar ett icke obetydligt Lån» Biträde af dett
under Kongl, CommerceCollegii Förvaltning ställ¬
de MänufaefurDiscontFond, och att således dera
nu väckte frågan endast kunde syfta en tillök*
ning uti Lån-Råttigheten.
Herr Noreus Förklarade sig anse egentli¬
ga föremålet för Herr Z ett erber g s i fråga va¬
rande motion ahgå en önskad tillökning af det
understöd, söm Fristadslnrättnihgeii nu utaf Ma-
nufafluiDiscontFohdert åtnjuter , och Herr N o-
f elis trodde således det vara tillräckligt, att Me*
mörialet blefve allenast till SratsUtskottet rej
mitteradr.
Herr Schwan, H. N. instämde häruti»
och tilläde , att den economiska nyttan för Riket
él FnStådsInrättningén otvifvelaktig! måtte längst
får detta vära allmänt erkand, så att Econ<?tffi®«
Ben ig Dec.
Utskottet icke syntes behöfva att yttra sig uti
detta mål.
Efter Herr Talmannent Proposition blef det
omförmäldta Memorialet remitteradt till Riksens
Stånders Statsutskott.
Vidare inlåmnade Herr Z et t erber g ett
annat Memorial , hvaruti han, till följd af der¬
om ifrån Eskilstuna Stad erhållen anmodan , ytt¬
rar klagan ofver det tryckande skjutsningsbesvär
nämnde Stad miste vidkännas, och hvilket under
de sednare åren skall hafva ansenligen tilltagit ,
samt vara destomera betungande, som Staden in-
nehafver högst obetydliga Jordågor 5 i anseende
hvartill Herr Z et terberg anhållit om biträde
för Staden uti detta besvär , samt föreslagit, atc
Staden antingen kunde af den kringboende All¬
mogen få åtnjuta en billig hjelp härutinnan , el¬
ler ock, att något af de närmast belägne Gäst-
gifveriskjutslag måtte varda till Eskilstuna för.
lagdt 5 och tilläde han nu muntligen, att Sta¬
den väl hade hos Konungens Befallningshafvan¬
de i Södermanlands Lån gjort ansökning ora er¬
hållande af den’ lindring uti skjutsningsbesväret,
som berörde Memorial åsyftar, men Konungens
Befallningshafvande hade dertill icke lemnat
bifall.
BorgareStåndet fann, med anledning af 90
§. uti 1809 års RegeringsForm , att Herr Zet•
itrbtrgt berörde Memorial angick ett så be-
Den 18 Dec,
skaffadt enskilde förhållande, som icke kunde un¬
der Riksens Ständers öfverläggning och pröfning
komma , uran borde på behörig ort af vederbö¬
rande anmälas 5 hvaröfver Herr Zetterberg,
om han det åstundade , skulle genom Utdrag
af detta Protocall erhålla bevis.
Af Herr Linström upplästes och inlem*
nades följande
Anförande :
”Till befrämjande af en högre opinion om
våra BancoSedlars varde , äfvensom för att minska
arbetet i Banken , och bereda tillfälle till någon
indragning uti dervarande talrika personal af
Tjenstemän , vågar jag föreslå:
1:0 Att Banken hädanefter ej ina utgifva
Sedlar , på mindre valeur än Tio Riksdaler ~y
utan bör det åligga RiksgäldsContoiret i dess
Ställe hålla Småsedlar tillhanda för den allmänna
rörelsen , hvarigenom tillika den fördel för det¬
ta sednare Rikets Ständers Verk uppkommer, att
alltid åga några Millioner räntefritt löpande mynt
i Circulation och således mindre behöfva anlita
dess Creditiv på Banken.
2:0 Att, i afseende på omsättningar och in¬
betalningar af BancoDiscontlån, det skall ålig¬
ga Bankens Casseurer att emottaga Riksgälds-
Sedlar för Summors jämnande under 10 Rdr.,
2i94 ®äil Dec,
hvilka sedermera förväxla*, genom RiksgäldsGon»
toirets forsorg , till Banco.
g:o Att hvarken Depositioner eller Assfgna-
tioner på Banken hädanefter ina tillåtas, utan på
jämna Tiotal, och de sednare eller Assignatio.ner-
ne icke eller tillåtas på mindre Summor än 20
R:dr.
4:0 Ått Bankens egna Sedlar aldrig må ut-
gifvas på andra än jämna Riksdalers Tiotal. Re»
jfnittenrér i Hufvudstad en hafva endast fördel a£
ett motsatt förhållande , som oftast förorsakar 0-
reda i liqvider på landsbygden j men Bankoverk
ket bör vara lika välgörande för hela. Riket.
5:o Att irgen publik förändring vidtages
med den nu löpande BancoSmåsedels Stocken.
Den circulerar, så länge den kan , och uppfråte^
småningom af de alimånna behofveu t, hvaremot
Riksgälds vAleuren ej torde behöfva ökas medi
mera ån Tolfsktllingar.
Om remiss häraf till Stats - och BancoUt*
skotten samt communication med Respefliye Med*
stånden anhåller jag ödmjukast’’.
Och blef detta anförande till Stats cch Dan.
^oUtskotten t emit terad t,
Den 18 Dee. 295
Ett den 8 Uti innevarande månad på Bor¬
det lagdt Memoria] af Herr Norström, an¬
gående gjord hemställan om Lön på Kronans
Stat för de mindre Städernes Embets- och Tjen¬
stemän , i synnerhet dem, som hafva befattning
med Kronans uppbörd , blef härefter anmäldt till
ytterligare föredragning 5 då Herr Cede rhorg
förklarade sig instämma1 uti samma yrkanden,
sorn detta Memorial innefattar.
Herr Ekelund ansåg, för sin del, det
vara olämpligt , att Städernas Embets - och
Tjenstemän i allmänhet skulle komma att förses
med löner på Kronans Stat ; men trodde, att,
hvad anginge dem ibland desse Tjenstemän,
som hade befattning med Kronans Uppbörd,
skulle samtlige Städerne instämma uti den ön¬
skan , att de blefvo af Kongl. Majit och Kronan
aflönte , desto häldre , sorn Uppbörds mannen å
Landet innehafva löner å Kronans Stat; oell
hnge Herr Ekelund i öfrigt åberopa, hvad lian
förut här uti Ståndet andragit derom, att de Upp¬
bördsman, hvilka skola uti Städerne emottaga
och redovisa för Kronans Uppbördsmedel , måtte
till aflöning erhålla en viss procent af den der¬
uti inflytande Summa.
Herr Noreus trodde-,, att då Kronofogdar ii
Landet åtnjuta lön af Kronan , vare det ock gan¬
ska billigt , att de , sorn uti Städerne agde befatt¬
ning med KronoUppbörden , undfinga deras afr-
fölling på alldeles enahanda sätt.
sfjö' Den 18 Dec.
Herr Thunell formodade, atf.en hvar skul¬
le vara af lika tanka med Herr Nors t r 0 m , u-
ti hvad sorn angick de Sriidernes Tjenstemän ,
hvilke emottaga KronoUppborden •, men de öfri¬
ge Embetsmännen och Betjente därstädes syntes
böra aflönas hvar och en af sin Stad.
Herr Arfvidsson förenade sig ock med
Herr Norströrni i hvad anginge Uppbordsmän-
nen; och anförde, att uti Götheborg aflonade
Staden för der närvarande en MantalsCorhtnissa-
rie , en UppbördsCommissarie, en Skrifvare hos
den sistnämnde och åtskillige ExsecutionsBetjen-
ter, men hvilke alie personer rätteligen tycktes
böra erhålla löner å Kronans Stat.
Häruti instämde Herr IV ideb er g till al¬
la delar.
Herr Norström förklarade , det den af
honom väck e fråga egenteligen åsyftade , att
anslag till Loner på Kronans Stat mätte göras
för dem af Stådernes Tjenstemän , som äga den
allmänna uppbörden om händer; men arjhöll der¬
jemte , att malet ån ytterligare kunde få hvila
på Bordet , innan detsamma till Utskott remitte¬
rades, emedan åtskilliga hufvudsakliga omstän¬
digheter ännu voro att tillägga. Och som Her¬
rar Schwan , H. N., Lundgren och
Kjellander , med flere af Ståndets Ledamöter
instämde uti begäran om målets ytterligare
hvilande; så fann Ståndet godt, att denna sak
ännu må förblifva på bordet tills vidare.
Den ig Dec,
297
Herr Talmannen anmälte, att af en till
Ståndet nu ankommen Löpare hade befunnits, att
icke allenast Hedervärda BondeStåndet den 5 uti
denne månad föreslagit , det Riksens Ständers
Just irine Ombudsmans Berättelse får innevarande
är bor skyndesamligen till trycket befordras,
samt undeträttelse derom SratsUtskottet meddelas;
uran ock , att Hoglofl. Ridderskapet och Adeln
den 13, samt Högvördig» PresteStåndet den 10
af innevarande månad häruti med BondeStåndet
sig förenat 5 men som BorgareStåndet öfver den¬
na fråga ännu icke utlåtit sig; så framsäilde Herr
Talmannen densamma till öfverläggning. Och
instämde nu, uppå gjord Proposition , BorgareStan-
det uti' ofvanberörde af MedStånden fattade Be»
slut, hvarom så val de respective Stånden, som
Hoglofl. SratsUtskottet, skulle genom Utdrag
af Protocollet underrättas.
I sammanhang härmed yttrade sig Herr
Ullberg : Vid sisthållne Riksdag besldto Rik¬
sens Ständer, att Beneficii- och Benådnings- samt
Allmänna Indragnings-Staterne skulle till trycket
befordras vid hvarje Riksens Ständers Herrar
Revisorers sammanträde ; men vid den sednaste
hann sådant icke att verkställas , i anseende till
mellankommandet. af nu påstående Riksdag. Jag
anhåller således, att Hoglofl. SratsUtskottet måt¬
te få det uppdrag , att om nämnde tryckning
nu låta besörja, Och om en noga kännedom af
Statens gamla utgifter i någon mon kan vägle¬
da omdömet vid åtagande af nya , hvarom flera
frågor nu blifvit väckte, hemställer jag, huru¬
vida det kunde finnas nyttigt, att Rikets samt-
298
Den 18 Dec.
lige Special-Stater blifva genom trycket öfverlemna-
<le till allmänhetens kännedom. Skulle antingen de¬
ras vidlyftighet, eller ock tryckningsomkostnaden3,
eller någon annan considerarion härifrån afskräc¬
ka j så torde likväl ett fullständigt sammandrag
af desse Stater, under behöriga HufvudTitlar x
icke vara öfverflödigt; och later Häglof!. Stars-
Utskottet, efter erhållande Remiss, täckas här¬
öfver meddela Utlåtande.
Herr Eckhoff-. Ibland de sammandrag, af
fivilka Revisorerne , vid den nu sednast afsluta-
de Revisiansförråctning, låto verkställa tryckning.
Voro ock allmänna uppgifter öfver totalsummor-
ne af EmbetsVerkens årliga aflöning, tillika med
besparingarne inom hvarje Hufvud Titel j men
skulle nu alla de speciella AflöningsStater tryckas,
som finnas upptagne uti RiksStaten , så lårer det:
böra sträcka sig till den tid , sorn förflutit ifråsx
xg!5 års början,
Herr Schwan, H. N. Herr Ullberg*
nu gjorda motion innefattar tvånne särskilda frå¬
gor , hvilka man noga bör åtskilja ; den första
angår verkställighet af Riksens Ständers år 1R15
tagna Beslut om tryckning genom Revisorer-
nes försorg af Beneficii- och Benådnings- samt
allmänna IndragningsStaterne ; och jag är ganska
nojd, att cjenna fråga blifvit våckt, helst jag
nyligen , vid ett sammanträde uti Håglöf!. Stats-
Utskottets afdelning för StatsVerkets Utgifter,
der jag iir Ledamot , frågade Secreteraren , hu¬
ruvida tryckning af nyssnämnde tvänne Stater
blifvit föranstaltad, men fick till svar, att haa
Den 18 Dect
jcke ägde kunskap derom. Den andra frågan ,
aom Herr Ullberg nu gjort anhängig, innefat¬
tar åter hemställan 0111 en riy föreskrift, nemli¬
gen , att samtlige Speciaf-Staterne tor Rikets Em.
betsVerk och Corpser skulle genom trycket gå¬
ras allmänna, och jag finner nog, att sådant kun¬
de vara af en viss nytta , men jag måste derjemte
förklara , att det allt sammanlagdt skulla blifva ett
högst vidlyftigt Opus } och om således tryckning
skall ske af dessa sist omnämnde Stater, sä rör¬
de det vara tillräckligt, au de för hvart och ett
Verk tryckas blott i sammandrag,
Herr Örnberg förenade sig så mycket
häldre med Herr Ullberg, som han genom
allmänna Tidningar erhållit kunskap , att uti
Frankrike tryckning skedt af samtliga Staterne
ofver läeneficier och benådningar derstädes , ehu¬
ru desse Stater utgjorde flere volumer.
Efter gjord proposition, blef Herr Ull-
bergs ofvanberörde anförande, jemte allt hvad
j sammanhang dermed nu uti Ståndet blifvit
ytiradt , remitteradt till Riksens Ständers Stats-
Ptskott.
Enär härefter förnyad föredragning skedde af
Herr Mal m b er g s den 15 dennes ingi fne och då på
Bordet lagde Anförande angående utväxlingen
Uti Riksens Ständers Bank af det mindre skilje¬
myntet ; yttrade sig Herr Kjellander, att Iian
■yäi medgåfve åsyftningsn och ändamålet med i
300
Den 18 Dec.
fråga varande Anförande hafva varit ganska go¬
da , men så framt detsamma skulle till något
Utskott remitteras, borde det , enligt hans om¬
döme, innehålla mera valda uttryck, än der nu
funnos; och Herr Kjellander finge således
hemställa , om icke utur detta Anförande åtskil¬
ligt borde uteslutas , såsom mindre lämpligt uti
en Handling, hvilken från Ståndet emanerade
till ett Riksens Stånders Utskott.
Härå svarade Herr Malmberg, att han
högeligen beklagade , om i hans berörde Anfö¬
rande skulle finnas något uttryck, som vore stö¬
tande , eller misshagligt för någon inom det
Högtärade Ståndet, men Herr Malmberg
finge förklara, det han, enligt sitt omdöme, ic¬
ke kunde inse , att något oanständigt ord eller
uttryck uti Anförandet finnes , så att han allde¬
les icke kunde låta sig förmås att återtaga något
af dess innehåll. Herr Malmberg ville val
ej bestrida, att ju stilen deruti icke vore så
prydlig, som deras , hvilke agde mera vana ån
lian att författa allmänna Handlingar, men orsaken
dertill vore , att han ej agde tillfälle , att hålla
sig särskild Skrifvare , och derföre sjelf författa¬
de, hvad han ville liar i Ståndet ingifva; tilläg¬
gande Herr Malmberg, att han trodde in¬
gen vara berättigad , att åt hans Anförande gifva
en annan tydning, ån som låge uti sjelfva
orden.
Herr Cederborg anförde : Om lin Herr
BruksPatronen och Riddaren Malmbergs An¬
förande skulle finnas besynnerligt i anseende till
8