protocoll,
HAHNS
HOS Valloflige
BORGARE - STÅNDET,
vin
URTIMA RIKSDAGEN 1 STOCKHOLM
ÅR 1815*
An dra Delens
%:dra Häfte.
7
STOCKHOLM,
Tryckte hos A. Gadelius, 1815.
Jnhärtas emellan sidan 1320 och sidan 1321.
< v ! J G 3 C) T O H q
a xiiih
STD lil 3 0 3 1A
iV
c. viri
«T 2 £1H A T 8 - 3 ;i A D S O a
. ' a t v
in: ;;.x?,ot& i .isoJ^anii:: kimi i.j
«.: ci • g
i
JC / ’.DOTe ■
D ,A s:-. », ’ < iT
1321
Den II julii.
Plenum klockan 3 f. m,
Justerades det återstående af Protocoliet för
den 2 Julii, äfvensom Protocoliet för den 3 Julii.
Upplåstes ankomna ProtocollsUtdrag :
— fran Hög v. PrästeStåndet af den 7 Julii, in¬
nehållande inbjudning, att instämma uti det af
Hederv. BondeSråndet vid StarsUtskottets Betän¬
kande, om tillökning i de Kongl, och Furstliga
Hofvens StatsSummor, gjorde tillagg, nemi./' att
denna tillökning skulle taga sin början från den I
Januarii detta år m. ui.j
. från Hederv. BondeStåndet af den 9 dennes
med bifall till de Nio lörsta punkterne och första
delen i 16 punkten af Allmänna Besvärs-och Eko¬
nomi-Utskottets Utlåtande, i anledning af anmärk¬
ningar vid dess Betänkande om MarkegångsTaxor-
nes upprättande m. m., men afslag å xo Punkten
ined dervid gjordt förbehåll, äfvensom afslag å 11,
12 och 13 Punkterne med godkännande af vice Tal¬
mannen Hyckerts dervid yttrade tankar, och at-
slag ytterligare å 14, 15 och senare delen af 16
1322
Den ii Juli!.
Punkten’, samt återremiss af samma Utskotts Betän¬
kande om GränseTullarne mellan Sverige och Nor¬
rige, och LandtTulI-inrättningen i Riket m. m.
Lades till Handlingarne,
Till justering upplästes följande från Expedi-
tionsUtskottet ankomna förslag till underdåniga
skrifvelser, angående:
1:0 Wermelands förläggande under Svea Hof-
Rätt och domfört antal af Hof • Rätternes Leda¬
möter ,
2:o inrättandet af Allmänna Arbets- och Cor-
rectionshus,
3:0 förbud mot anläggande af så beskaffade
Vattenverk, hvarigenom, förmedelst uppdämningar,
angränsande ägors uppodling förhindras,
4:0 Arbets- och Correctionshus för Losdrifvare,
5:0 lösens tecknande å Kongl. Maj:ts Domar
och Utslag, m. 111.
6:0 inrättandet af en praktisk Bergsskola,
7:0 Skuldebrefs executiva påföljd,
8:0 BytesVerket,
Den II Julii. 1323
9:0 Stockholms Stads samt de öfrige Städer*
nes Källare-friheter,
10:0 förre Mantals-Skrifvaren Åkerttråtn t
Lön och Pension,
11:9 Vaccinationens befrämjande,
12:0 Lönförbättring för Landshöfdingen i
Christianstads Län,
13:0 fortfarande af det till Hamnbyggnaden
i Helsingborg anslagne bidrag af allmänna medel,
14:0 Sådane f. d. Konung Gustaf Adolf till¬
hörige medel) hvilka varit stälde under Presiden¬
ten m. m. Friherre Lagerheimt och StatsCom-
m issa lien Wåhl b er g t förvaltning,
15:0 Löfås Silfververk i Schedvi Socken af
Kopparbergs Län,
16:0 Bergsförfatmingarnes öfverseende,
17:0 de af Gevärsfactoriet i Soderhamn nytt¬
jade Rotcskiften,
18:0 Svanshamrars anläggande m. m.,
19:0 Assessor en Tinner ho Ims balance,
20'0 förhöjning i dagtraktamente för Läns¬
män ,
S 1:0 traktamente för Nämndemän,
1324 Den 11 Julii.
22:0 anläggning af en fyrbåk på Måsesten
vid inloppet till Öregrund,
23:0 lösen för Utslag i anmärkningsmål,
24:0 höjden af laggild gärdesgård af sten,
25:0 Mätare- och Vågpenningar,
26:0 Landsvägarnes utvidgning,
27:0 ansvar för kreaturs utsläppande å andras
ägor vintertiden,
2i:o Luderplatser och allmänna Skallgångar.
Godkändes.
Upplästes å nyo Hedervärda BondeStåndets
ProtocolisUtdrag af den 7 Julii, sorn förlidne går¬
dag lades på Bordet, angående arfvoden för Stån¬
dens Notarier och Ordinarie Canzlisrer, samt af¬
löning från antagningsdagarne för 6 Extra Kans¬
lister; och som BorgareStåndets, i samma förhål¬
lande som Hedervärda BondeStåndets, Kansli - Be¬
tjening , genom mängden af de vid innevarande
Riksdag behandlade mål, varit träget sysselsatt, be¬
slöt likaledes BorgareStåndet, att åt StatsUtskottet
öfverlemna, att jemväl för detta Stånds Ordinarie
Betjening ett sådant arfvode föreslå; äfvensom, och
då BorgareStåndet redan vid Riksdagens början
varit föranlåtit, att, till göromålens bättre drift och
Den II Julii.
en snabbare expedition fyra, Kanslister tillbestämd
tjenstgöring antaga, hvilka ock från antagnings-
dagarne varit i oafbruten verksamhet, sann dess-
titom, bland de under den 29 Mars utsedde Sex¬
ton Extra Kanslister, endast funnits en, som allt
sedermera med använd idit i Kansli-göromålen bi-
trädt, BorgareStåndet ock för sin del ville göra det
förbehåll gillande, att således, utom alloningen
för de i Riksdags-ordningen bestämde 2:ne Kanslis¬
ter, fullt Kanslist-dagtraktamente från antagningen den
29 Mars, för ytterligare 3 Kanslister anslås; hvarom
Resp. MedStånden , genom ProtocollsUtdrag, skul¬
le vördsam och vänlig underrättelse meddelas.
Till Svenska LäkareSällskapet, hvilket genom
dess Secreterare Herr Professoren och Riddaren
Trafvenfelt låtit till Ståndet öfverlemna ett an¬
tal exemplar af Årsberättelsen om Sällskapets Arbe¬
ten under det förflutna året, beslöt BorgareStåndet
att genom ProtocollsUtdrag betyga sin tillfredsstäl¬
lelse öfver det nitfulla bemödande för denna vigti¬
ga Vettenskaps fullkomnande , som Sällskapet oupp¬
hörligt ådagalägger, och sin aktning för den upp¬
märksamhet» BorgareStåndet nu af JLIkateSäliske-
pet erfarit.
Uti Memorial af den 6 Juli», som gårdagen
Jades på bordet, hade StatsUrskottet anmält om
ytterligare begagnad Skrifvarehjelp af en Extra
Den ii Julii.
Cantzlist emot det förut fastställda Dagtractamente,
hvilket Memorial nu bifölls.
Ståndet leninade likaledes sitt bifall till Expe»
ditionsUtskottets den 6 Julii afgifna och den 10
på bordet lagda Memorial om renskrifvare-hjelp
för dess Cantslie och Betalning för Register öfver
Bihanget till Riksens Ständers Protocoller vid in¬
nevarande Riksdag.
Föredrogos och biföllos följande StatsUt-
skottets den 9 och 10 Julii på bordet lagda Be.
tänkanden :
1:0 af den 30 Junii, Om föreslagit tillökt
anslag för Kongl. Bibliotheket,
2:o af samma dag, om föreslaget understöd
af allmänna medel för urgifvandet af skriften Svensk
Botanik,
3:0 af samma dag om Mantalsskrifvare Pro-
vision i Wermeland för åren 1812 och I8t3>
4:0 af den 3 Julii örn RecognitionsSkogarne,
f:o af samma dag, om medel till Kassern,
byggnad i Ystad,
6:0 af samma dag, angående Krono-Hcm»
manet Lindö, i Åkers Härad af Södermanland,
Den ii Julii. 1327
7:0 af samma dag, angående Fjerdingsmans
aflöning och deras Boställens indragning,
g:o af samma dag, om fortfarande bidrag
af Statens medel till Söder-Telje Kanal-inrätt¬
ning,
9:0 af den 4 Julii om lindring uti Båtsmans,
indelningen i Blekinge Län.
Vid förnyad föredragning, lät BorgareStåndee
bero vid StatsUtskottets, den 9 och lo dennes
på bordet lagda,
1:0 Berättelse och Utlåtande af den 4 Juli»
om General AssistanceContoiret,
2:0 Utlåtande af den 6 Julii, i anledning
af anmärkningar vid BetånkäVidet om ersättning af
allmänna Barnhus - inrättningens förlust genom
Stor-furstendömet Finlands afträdande,
Ånyo föredrogs StatsUtskottets Utlåtande af den
30 Junii, som den io Julii lades på bordet, i
anledning af anmärkningar vid dess Betänkande
om förlagsmedel till tryckning af Historiske sam¬
lingar, hvarvid Ståndet till samma utlåtande och,
i följd deraf, äfven till det förra Betänkandet lem¬
na de bifall.
Den ii Julii.
Dä nu åter föredrogs StatsUtskoftets den 4
Julii afgifna och den IQ pä bordet iaggda Utiå-
tande, i anledning af anmärkningar vid dess Be-
tänkande af den 31 Maji om ersättning för in¬
qvartering för tågande Troupper m. m., fann Bor-
gareStåndet för godt, att det först afgifna Betan¬
det, med de uti det sednare gjorde förändringar
och tillägg, bifalla.
Äfven bifölls nu, vid förnyad föredragning,
samma Utskotts den 4 Julii afgifne och den f
på bordet lagda Utlåtande, angående anmärk-
ningarne vid Betänkandet om StarsVerkets in¬
komster och deras beräkning i RiksStaten ifrån
nästkommande års början intill nästa Riksdag.
Lag- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-
Utskottens under den 4 i denna månad afgifna
och den 10 på bordet iaggda Memorial, angå¬
ende :
i-.o rättelse och tillägg i Kongl. Förordnin¬
gen 0111 Stångsel-skyldigheten ,
2:0 ändring i 3 §. af samma Förordning,
och
3:0 likaledes i Kongl. Förordningen den 2
Febr.'18*07 0111 Enskiften,
före-
Den n Julii.
Föredrogos nu å nyo och biföllos.
Och lät BorgareStåndet bero vid samma Ut¬
skotts den 16 Junii meddelta och den 28 på bor¬
det lagda Utlåtande om Allmogens rättighet, att
i Stiiderne få försälja sine varor äfven i öppna
bodar och stånd.
Bifollos LagUtskottets den io Julii på bordet
lagda och nu åter föredragna Beränkanden af den
4
i:o i anledning af årerremiss i frågan om fo¬
rum för mål som röra försummad Väglagning och
Kronoskjuts-, och
2:0 angående- tillägg i 9 Cap. 6 §. Handels-
Balken j
Äfvensom, och sedan Utskottet under den
30 Junii meddelt sitt förnyade Betänkande om
ändringarne i Concours-författningarne, hvilket ock
dea io Julii lades på bordet, Ståndet biföll det
förra Betänkandet af den 9 Maji med de förän¬
dringar och tillägg, det sednare innehåller.
Föredrogos och biföllos Allmänna Besvärs-
och EkonomieUtskottets Beränkanden: '
Borg. St. Brot. N:o 167. lög- Andra Del.
1330
Den 11 Julii.
t:o af ilen 21 Junii, hvilket den 28 lades
på bordet, angående Saltpetter-Näringens tillstånd
i Riket,
2:0 af den 4 Julii, sorn den xo lades på
bordet, rörande vissa ofverklagade olägenheter för
BåtsmansRotehåliarej
Hvarjemte Siandet
3:0 lät bero vid det den 3 sisth Maji med-
deldta Betänkande, om Markegångs-sättningarne m.
m. och de forändringar, Utskottet, i anledning af
erhållen återremiss, uti sitt den 5 Julii på bordet
laggda och nu åter föredragna förnyade Utlåtande
af den 29 Junii tillstyrkt.
ConstitutionsUtskottets :ne Memorialer un¬
der den 3 Julii, hvilka den 5:te lades på Bordet,
angående tillägg och. förändringar:
1:0 i gi §• Regeringsformen,
2:0 i 15 §. Riksdagsordningen, och
3:0 i 53 och 96 § §. Rsgeringsformen samt
29 och 63 § §. Riksdags-ordningen,
Föredrogos å nyo och godkändes att hvila
till nasta Riksdag för den åtgärd, 56 §. Rege¬
ringsformen , sådan den vid innevarande Riksdag
blifvit antagen, förcskrifver.
Den II Julii.
1331
Vid samma Utskotts den 3 Julii afgifne och
den <y på bordet laggda Memorial, angående Herr
A. SpaldencreutzV förslag till ändring i Ju*
stitiEeOmbudsmannens Instruction, hvilket nu å nyo
foredrogs, låt BorgareStåndet bero.
Föredrogos å nyo följande Memorial:
från Bevillnings Utskottet
1:0 af den 1 Julii, som den 3 lades på Bor¬
det , om frihet från Landtulls-ersattning för öpp¬
na och däckade båtar,
2:o af den 8 Joki» sorn den 10 lades pa
Bordet, i anledning af Friherre And. Ceder¬
ströms Motion om Projectet till Bevillnings-
Forordning 3
från Riksens Ständers Särskilda Utskott
1:0 af den 30 Junii, hvilket sedan den 3
Julii hviiat på Bordet, i anledning af flere Memo¬
rial om Landets Ekonomiska ställning, Akerbruks-
Disaonr , JordbruksContoir m. m.,
2:0 likaledes, i anledning af arne Memorial
«m inhainska industriens upphjelpande m. m.,
3:0 likaledes, rörande Motion om Gotha Ca¬
nal , samt
4:0 af den 4 Julii» sorn d. $ lades på Bor¬
det, i anledning af 2:ne Memorial om Fenninge-
bristens afhjelpande och förbud på 2 år emot im¬
port m. m.
Och låt Ståndet, vid hvad Utskottet uti dessa
Memorial sig utlåtit, bero.
Föredrogs Särskilda Utskottets Memorial aE
den 30 Junii, sorn sedan den 3 Julii hvilar på
Bordet, angående fötsåljningen af till införsel för-
budne och förbrutne dömde främmande varor.
Bifölls.
BankoUtskottets den 3 Julii på bordet lagda
Memorial af den l i denna månad , ofver hvad
Banken rörer uti StatsUtskottets Betänkande om
Summan till Allmänna Beviliningen föredrogs nu
åter och bifölls.
Föredrogs å nyo Riksens Ständers’ Sårskilte
Utskotts sedan sista Plenum på bordet hvilande Be¬
tänkande, i anledning af väckte frågor om under¬
dånig ansökning hos Kongl. Maj:t, att det förbud
emot bruk af öfverflödigt Silfver, som genom
Kongl. Förordningen den 2 Augusti iKoo utfär¬
dades, måtte antingen upphafvas eller förnyas.
Herr Borgmästaren Kjellander yttrade sig
Den II Julii.
*333
anse ofverflödet nied större Silfver piecers bruk
vara ganska skadligt och bora afskafFas, så myc¬
ket mer som ett dertill användt Capital ingen rän¬
ta eller afkastning kan medföra.
.
1 Herr StadsMnjoren Limnelius: Af allt öf¬
verflöd år visserligen detta det nyttigaste. Mera
kostnad lågges stundom på inköp af utländska
glas, Porcellain- oell Sidenryger, an på inköp af
Silfver. Judar utskeppa tilläfventyrs den redbara
metallen och infora varor, hvilka dels bero af mo¬
det, och dels genom sin bräcklighet med skål
frånkännas allt inre varde. Hvad räntor dragas
af granna meubler och stora rum? Deremot år
det så kallade ofverflödet med Silfver, Riksgagne-
ligt, det förvarar från förstöring och vansklighet
* de Capitaler som annars kunde läggas i yppighets-
artiklar,— och derigenom uppkommer en tillgång
i nöden, hvilken är vigtig både för den enskilte
och det Allmänna.
i Herr CommerceRådet och Riddaren TVege.
lin: Silfver upphör ej att innefatta ett reelt vär¬
de, och dess bruk föranleder dertill, att pennin¬
gar, som annars kunde på mindre nyttige öfver-
flöds-artiklar nästagförloras, dertill användas och
såmedelst förvaras. Annorlunda förhåller sig
1 med bruket af Jouveler, genom hvars nyttjande,
fruntimren liksom ågga hvarann rill öfverflöd och
luxe, och jag anser den författning, hvars verkstäl¬
lighet kanske redan till upphört, häldre
må upphäfvas än kraftlös existera. Anledningen
till det utfärdade förbudet emot större Silfver-
piccers nyttjande var Realisationens verkställande,
»334
Dea ii Julii.
men omstlndigheterne voro då annorlunda än de
nu befinnas, hvadan, sedan anledningen upphört,
det öfriga dertillhörande äfven borde försvinna.
Inrättningen af de så kallade Silfvcrsedlar och
Silfrets aflämnande till Banken förnyas ej vidare ,
men den förvandling som våra Silfver-piecer så-
medelst undergingo, äfvensom den utmärkta skick¬
lighet, hvarmed Silfver af våra Guldsmeder blif¬
vit arbetadt, torde någon gång hafva föranledt
Metallens export. Allt synes öfverensstämma der¬
uti, att det vore bättre att upphäfva förbudet än
att låta det hvila i overksamhet.
Herr CommerceRådet och Riddaren Nord¬
lindh: Att den ifrågavarande författningen bor¬
de återkallas synes mig vara en nödvändighet i en
tidepunct då man troligen ej vill blottställa någon 4
för dess åsidosättande j för det närvarande är det
hvarje åklagare obetagit, att göra sine anspråk
gillande, och utan att vara åklagare eller äga nå¬
gon slags skyldighet att vara det, ar det i alla
fall, såsom Embetsman obehagligt att se författ- i
ningars uppenbara öfverträdande. 1
Herr Borgmästaren Norström instämde här¬
med, samt tilläde, att som den overksamhet, hvil»
ken hos oss vanligen tillhör Författningar då de
blifvit gamk, äfven träffat denne, rörande större t
Silfver-piecers bruk, så vore det alldrablst att den¬
samma aldeles annihilerades. Man bör önska, att
nllmånheten så val anvånder sina pengar som att
förskaffa sig hvarjehanda Silfver, hvilket alltid ar
ett vittnesbörd om förmögenhet, och då hvar-
Den ii Julii.
13 3 5
je individu uti en Stat är förmögen, kan Sfven
Staten anses vara det.
Herr Rådmannen Hamnström: Angående
upphåfvandet ar jag äfven af samma tanka , det är
I orimligt att se huru uppenbart denna författning
öfverträdcs och öfverses, under samma tid som
man med så mycken stränghet fårfar i vissa an¬
dra fall, t. e. om en fattig InhysesGumlna betrl-
des med att nyttja en liten usel branvinspanna
under olaga tid.
Herr Borgmästaren Ullberg: Med vår öf¬
verflöda - forordning , delar förbudet mot större
Silfver-piecers nyttjande 6amma ode, att ej allmänt
efterlefvas. Öfverseendet kan antagas som ett tyst
i medgifvande af Regeringen angående forfattningens
umbärlighet. Icke destomindre anser jag, att för¬
fattningens tillvarelse medför sin nytta, emedan
den i alla fall liksom lämnar ett af opinionen gil¬
lade skydd åt den, som vill undandraga sig öfver-
flödet af stora Silfver-piecer, hvilket annars kan¬
ske ej så allmänt kunde undvikas, och hvarige¬
nom luxen ofelbart skulle åkas. Det tillhör dess¬
utom blott den Lagskipande Makten, att hålla
hand öfver författningens efterlefnad , och det tor¬
de i detta fall kunna vara nog, blott den existerar.
Herr CommerceRådet Egge: Tillståndet
för allmänheten att nyttja hurudanna Silfver-pie¬
cer som hälst, kan ej åstadkomma någon miss¬
hushållning, tvärtom, derigenom skall liksom en
nödpenning samlas, och i alla fall en redbarhet
alstras inom hvarje hus, hvilken är af något solide
Den ii Julii.
värde. Man har exempel, huruledes oordentli-
ga menniskor blifvit återförde till ordning och
skick derigenom, att för dem ingen ting vidare
återstått att förstöra än vissa Silfver piecer, för
hvilka de dock, såsdm genom arf erhållne, haft
ett sådant proctium affectionis, atr de haldre öfver-
vunnit begäret till det behof de annars velat upp¬
fylla, än förgripit sig på sådane egna eller husets
tillgångar. Jag nåmner detta äfven såsom ett mo¬
raliskt skål till ifrågavarande författnings upphäf-
vande.
Herr StadsMajoren och Riddaren Westin:
Hvad hade det blifvit af 1800 års Realisation, om
ej Silfver-tillgången i Landet, densamma under-
stödt,— ännu en gång kunde sådant behöfvas , om
samma hårda knut ånyo behöfver lösas. De skål
Herr Borgmästaren Norström anfört, synas va¬
ra ratt ofverrygande. Gemene man skall uti Silf-
ver-piecer småningom kunna samla sig en liten
förmögenhet, som i nödens stund kan komma dem
oandligt val till pass, och hvilken medför honom
liksom cn liten trygghet af sjelfbestånd. Den
förmögnare kan icke ha något Riksgagneligare öf¬
verflöd än detta, och anses sådant obehörigt, då
vöre det afven obehörigt att ha blanka Riksdalrar.
Jag hemställer derföre att förbudet borde upp-
häfvas.
Herr CommerceRådet och Riddaren Nord¬
lindh: Bruket af stora Silfver-piecer kan någon
gång kanske anses mera utmärka skryt än verk¬
ligt öfverflöd , men då man med glömskan af det
varande förbudet redan hunnit så långt, att man
Den II Julii.
1337
nästan öfverallt, uti så kallade bättre hus, finner
en eller flere större Silfver-piecer, så synes det
vara otjenligt, art en författning bibehålles, hvilken
af en mängd Medborgare aldeles åsidosattes. För
min del har jag intet Silfver att i detta fall för¬
svara , och arnar icke eller begagna mig af någon
ny tillåtelse af s-orre Silfver-piecers obehindrade
bruk, men jag finner, att, sedan de orsaker upp¬
hört som verkade forbudet, författningen derom
äfven borde upphöra.
Härmed instämde Herr Jouveleraren Holmer,
Herr Assessoren Darin, Herr Borgmästaren
Or nber g.
Med hvad Herr CommerceRådet Egge an¬
fort, instämde Herr Lagmannen Nolleroth samt
Herr Lagmannen och vice Talmannen Landberg,
hvilken tilläde: att sedan forbudet uppfyldt ändamålet
af dess tillvarelse, detsamma ej derutöfver borde ver¬
ka till minskning af Allmänhetens hug, att samla
redbarheter.
Herr Borgmästaren Ullberg: Om man li¬
der vid åsynen af otillatne Silfver-piecers nyttjan¬
de, måste sådant ändå mera inträffa, i anseende
till bruket af otillåtne kläder, hvarföre man na¬
turligtvis måste vara mycket oftare blottstälde.
Ämnet år rikt, och erfarenheten är den bästa le¬
daren. Skulle nu det så kallade Silfver-forbudet
aldeles upphäfv3s, skulle i och med detsamma ett
mode uppstå att nyttja hvarjehanda sådane Silfver-
piecer, hvilka man nu anser sig kunna umbåra.
Menniskan är underkastad modets lagar^ hvilka
1338
Den ii Julli.
stundom åro af alla de kraftigaste. Efter min
tanka skulle verkan af ifrågavarande åtgärd va¬
ra skadlig i allmänhet, och någon så beskaffad
uppmuntran för Guldsmeden^ lårer Sfven desto
mindre behöfvas, som man ingen klagan å deras
sida försport. Dessutom år det naturligt, att i
samma mohn som bruket af större Silfver-piecer
inskrånkes , i samma mohn utvidgas bruket af
Smärre.
Herr CommerceRådct Santesson: Jag är
af samma öfvertygelse som Herr Borgmästaren
Ullberg, och tror att inga nyttiga följder skul¬
le kunna genom Forbudets uppbäfvande erhållas,
och anser att i det fältet både Embetsman och en
del andra, som åro i tillfälle eller behof att repre¬
sentera, skulle vara nödsakade till omkostna¬
der hvilka ej med deras vilkor öfverensstämma,
äfvensom tillfälligheter inträffa i hus, t. e. vid
Döttrars utstyrande, då mångden annars kunde
komma i en obehaglig nödvändighet art bestrida
utgifter, som i sjelfva verket skulle öfverstiga de¬
ras förmåga, men hvilka modet och allmänna o-
pinionen likväl då torde föreskrifva. Jag tror att
saken derföre bor lämnas i sitt närvarande skick,
och att något båttre nu ej kan tillgåras.
Flere Ledamöter yrkade på återremiss, jem¬
te öfverlemnande till Utskottet af de nu gjorde
anmårkningar, och blef Herr Talmannens Pro¬
position därom, härefter af Ståndet nu bifallen.
Foredrogs Särskildta Utskottets under deni?
Ben II Julii.
*339
Junii meddelte och sedan den 20 Junii på bordet
hvilande Betänkande, angående ofverklagad förlä¬
genhet i allmänna rörelsen och förslag till inskränk¬
ning af umbåriige tyjtändske varor, m, m.
Herr Grosshandlaren La m berg begärde ordet
och anförde:
”Med afseende så vä! å den korrta tid som
ännu är öfrig för öfverläggningar vid denna Riks¬
dag, som å ämnets vidlyftighet, och den längre
tid som säkert skulle upptaga det Särskildta Utskot¬
tet, 0111 dess nu upplästa Betänkande blefve återre-
mitferadt, och dA detsamma i allt fall kommer att
underställas Hans Kongl. Majus Nådiga och visa
pröfning, underlåter jag att ingå uti vederläggning
af de delar deraf, uti hvilka jag för min del tror
misstag uti principer verkeligen kunna äga rum; —
flera anmärkningar äro vid detta Betänkande allare¬
dan gjorde utaf upplyste Ledamöter inom Högh Rid-
derskapet och Adeln, och de i min tanka orätte
bedömiuanden, hvilka utmärka Betänkandet uti ytt¬
randen om Nederlags-rörelsen , äro förut vid denna
Riksdag af Herr Grefve Roosen och inom detta
Stånd af Herr CommerceRådet San tesson den 13
April så fullkomligen vederlagde, att jag tror det
för Hogtärade Ståndet kunna göra tillfyllest, att
It Kongl. Maj:t öfverlemna Betänkandet och de
dervid gjorde anmärkningar, förvissade om att Han
i Nåder gör det afseende derå det kan förtjena;
och skall jag således inskränka mig vid, att vid de
Betänkandet åtföljde Tabeller endast göra några an¬
märkningar.
1340
Den ii Julii.
Jag känner alldeles icke efter hvad prinei-
per, Tabellen N:ö i, utvisande Rikets vinst och
förlust uti Handel, äro uppgjorde, men främ¬
mande och otroligt förefaller det mig, att de 7 se¬
nare arens handel åstadkommit en förlust af nära
Tjugutvå Millioner Riksdaler Banco. Emedlertid
torde man med skäl kunna hysa en motsatt öfver¬
tygelse, eller att förmånligare resultater verkeligen
varit följden af de årens rörelse.
Det är egentcligen vid Tabellerne N:o XIV och
XV som jag lästat min uppmärksamhet: hvadden
förra beträffar, så kan jag i fråga om Importen i
allmänhet, ej vederlägga den, utan bör förmoda
att uppgifterne äro utan fråga rigtige: hvad åter
exporten vidkommer, så torde den icke äga den
fullständighet som fordras för att i åmnet tjena
till upplysning, förnämligast får jag dervid anmär¬
ka att uppgiften icke innefattar någon skeppning
som blifvit gjord på Finland. Dessa Skeppningar
äro ganska betydelige, men såsom gående med In¬
rikes Pass, hafva de ej blifvit upptagne bland ex¬
porten , dessutom har jag trodt, att de många hun¬
drade tusende skålpund Toppsocker, CandesSoc-
ker och Sirop m. m., som årligen, Finlands con¬
sultation oberäknad, från Sverige utskeppas, vid
uppgiften bordt komma i beräkning.
Här den som, okunnig om ett annat förhål¬
lande, blott fäster sig vid Tabellen, och deraf för-
ledes att helt enkelt gora den slutsats, att då så
många millioner skålpund inkommit och förtullats,
men endast någre hundrade tusende skålpund ut¬
gått, så ar skilnaden comsumerad i Landet, har
jag trott, att denna anmärkning ej varit otjenligj
Den ii Julii.
1341
och som Götheborg särskildt blifvit utmärkt uti
Tabellen N:o XV, bor jag icke underlåta att när¬
mare upplysa rätta förhållandet.
Med förutsättande att de uppgifne 5,7 39,527
Socker verkeligen blifvit under åren 1813 och
1814 der förtullade, och deremot endast 115,838
# exporterade, slutas att Göteborg consumerat skill-
naden. Jag är i saknad af 1813 års utskeppningä-
lista, men för att visa huru man i den delen vo¬
re missledd, får jag med närlagde, för år 18*4»
upplysa, att endast det året utgått bland förtullade
varor 897>i87 skalp. ToppSocker, Sirop och Can-
desSocker, hvilka artiklar såsom tillkomne af det
ugpgifne importerade qvantum Socker, böra från
uppgiften af exporten icke vara uteslutne, hvari¬
bland är likväl icke något upptagit som gått till
Finnland. Som jag icke kan göra redo för år
1813» vill jag begagna det tillfälle jag äger, medelst
tilläggande at 1810 och 1812 års export • listor,
och upplysa att båda åren från Götheborg utskeppa¬
des af förtullade varor ej mindre än 1,409,307 &
Socker och Sirop. Häraf torde 1813 års utskepp¬
ning kunna ungefärligen slutas, och hvarigenom ex¬
porten blifver helt annorlunda än den Tabellen upp¬
gifver för 1813 och 1814-
Vid uppgiften af Bomulls • lärfter får jag an¬
märka , att den alldeles icke är pålitelig; — denna
article benämnes uti Tull - Inlagorne, ibland med
Bomulls-lärfter, och ibland med Manufactui varor.
Skulle nu så hända, att en stor del vid inkom¬
mande benämts med Bomullsvaror, men vid utgående,
med Manufacturvaror, så torde det lätt finnas, att
1343
Dea ii Julii.
S uppgifterne i detta afseende icke kan göras nå¬
gon säker calcule. Vid denna uppgift i synner¬
het, skulle resultatet, jag är derom ganska säker,
blifva helt annorlunda om uppgiften hade include-
rat, hvad som deraf blifvit försändr till Finnland.
Jag tror mig kunna försäkra, att den fortullnings-
frihet som varit lemnad , intet åt Götheborg ensamt,
utan at hvilken som hälst, genom Götheborgs Tull.
kammare för utländske Komullslärfter alldeles icke
utgjort den Consumtions - import hvartill Särskildta
Utskottet den uttyder 3 tvärtom har denna mesure
förskaffat Staten uti blott Tull - intrader en reel
inkomst af omkring 350,000 R:dr Banco, på be¬
kostnad till den största delen af Utländningarsom ,
för der gällande enskildte Författningars skuld, prefe-
rerade att få förtullade varor istället för Nederlags; en
Statsvinst, för hvilken Administration således, i stäl¬
let för klander, i min tanka förtjent erkänsla,*’ —
Herr CommerceRådet Egge yttrade:
Jag erkänner med tacksamhet Utskottets be¬
mödande att omständligt hafva sökt utreda de ifrå¬
gavarande ämnen, men jag skulle önskat att Ut¬
skottet icke sammanslagit hvad söm deraf beror
på Riksens Ständers egit beslutande med det sorn
genom underdånige hemställningar bör till Kongl.
Majit framkomma, för att nu kunna utan återre-
miss i underd. frambära dessa sednare sedan Ban»
coUtskottets Betänkande öfver det financiella i äm¬
net blifvit af Ståndet gilladt.
Då detta icke lärer låta sig göra, hemställer
ja? ödmjukast om icke Utskottet må uppdragas
Den 11 Julii.
1343
att med frånskiljande af hvad på Riksens Stlnders
åtgärd beror, i en kort framställning upptaga de
oeconomiska mål som anses bora i underd. till
Kongl. Ma:jts Nådiga godtfinnande öfverlemnas.
Herr CommerceRådet och Riddaren Wege¬
lin uppläste ett så lydande anförande:
”Höglofl. Särskildta Utskottets Betänkande om
den öfverklagade förlägenheten i allmänna rörelsen
och om medlen till dess afhjelpande innehåller
en framställning af så många olika ämnen , att
det nästan är omöjligt att gifva ett yttrande öf¬
ver dem alla, utan att författa en afhandling af
samma vidd, som det Höglofl. Utskottets. Då
likväl flere af de vigtigaste mål ännu äro hvilan-
de, och den korta tid, som återstår till deras afgöran¬
de, föreskrifver att sparsamt hushålla med densamma,
utbeder jag mig att endast få yttra mina tankar
öfver de förslag som Höglofl. Utskottet hemstält
till Riksens Ständers granskning och antagande,
jag bör likväl icke underlåta att nämna, huru i min
tanka åtskilligt vore att anmärka vid den tafla,
Höglofl. Utskottet uppställt öfver belägenheten i
landet, isynnerhet vid de dertill uppgifne orsaker
och vid de anmärkningar som Hoglofl. Utskottet
gjort vid åtskillige administrative åtgärder. Som
desse likväl kunna få ett rum vid de gjorda för¬
slagens granskning , hoppas jag att detta förbigåen¬
de gillas, då det leder till ändamålets korthet och
vinst af tid.
Utskottet föreslår först, att Tullen på Utländsk
Spannmål alltid må beräknas efter varans inhem¬
ska pris med bestämmande af dess minimum till
3 R:d. och till dess maximum af 5 R:d, i Silfver
för Råg, och i samma proportion å de öfrige
1344
©en 11 Julii.
Sädesslagen, för att derigenom efter behof vet
ömsom försvåra oell ömsom underlätta importen.
Så riktigt detta ock må vara i sin princip, fruktår
jag att verkställigheten mötes af stora betänklighe¬
ter, om den så utfördes, att den åstadkom så höga
pris å Spannmålen, att Rikets öfrige näringar och
slöjder dervid icke skulle kunna bestå, utan att
till deras understöd använda särskilte hjelpemedel,
ibland hvilka ett och annat af de föreslagne likväl
vid närmare pröfning torde finnas af den art, att de
motverka hvad de skulle befordra, såsom till ex¬
empel upphäfvandet af de föreskrifter som bestäm¬
ma gränsen för den årliga Jern-tillverkningen , och
hvarigenom denna för Riket så högst vigriga nä¬
ring, som fournerar Rikets forsta Export-vara, snart
skulle i grund förstöras.
Utskottet föreslår vidare, att införseln af Råg
skulle inskränkas till Ritorr, och införseln af vis¬
se sorter Spanmål och Spanmålsfabricater skulle
alldeles förbjudas. Jag tror för min del, att detta
förslag icke saknar skäl, men jag hade likväl ön¬
skat , att detta förbud blifvit villkorligt, oell då
först borde' äga rum , när prisen å desse articlar
vore uti ett visst bestämt förhållande, och således
införseln åter blifva tillåten så snart prisen öfver¬
stiga det faststäldte. Öfver Utskottets förslag rö¬
rande brännvins-bränningen och förbudet emot in¬
försel af utländskt brännvin, är allt yttrande af
mig öfverflödigt , sedan Högtarade Ståndet gillat
Höglofl. Allmänna Besvärs och Oeconomie-Urskot-
tets betänkande i detta ämne.
rörhål-
Den ii Julli.'
*34*
Förhållandet är detsamma rörande den af
Högloft. Särskilta Utskottet föreslagna fria Victu-
alie-handeln. Hvad Högloft. Särskilta Utskottet der¬
jemte föreslagit om Tullafgifternes reglerande på
dylika varor, anser jag för min del förtjena upp¬
märksamhet, hälst då dervid i betraktande tagcs,
att den motion, som blifvit gjord om kreaturs och
victualiers utförsel ifrån Skåne, tyckes gifva anled¬
ning till den förmodan, att betydligare tillgångar
deraf finnas än som för den ortens behof erfor¬
dras.
Sedan det Högtärade Ståndet redan antagit
Höglofi. Besvärs och Oeconomie-Utskottets betän¬
kande i frågan om der af Särskilta Utskottet fö-
rcslagne LånContoir på fastigheter, anser jag mig
icke böra ingå uti något yttrande öfver detta äm¬
ne , ehuru mycket dervid kunde anföras. I an¬
ledning af hvad Högloft. Utskottet behagat yttra
om fordna General DiscontContoirets förtjenst, i
synnerhet i afseende å de af detsamma meddelade
fastighets-lån, bör jag dock icke underlåta att näm¬
na, huru desse, etter samma Discontsverks upp¬
lösning öfverflyttade på Banqven, efter den erfa.
renhet jag sjelf ägt och sorn af nuvarande Herrar
Banco-Fullmägtige torde äfven nu besannas, icke
sällan gifvit BancoStyrelsen mycket bryderi.
Ehutu Höglofi. Utskottet icke ansett sin e-
genteliga bestämmelse vara att ingå i någon un¬
dersökning om de anstalter, som ytterligare böra
vidtagas till hämmande af Lurendrägerie och Tull-
Rorg, St. Prot. N:o 169, 170. Andra Del.
Den ii Julii.
försnillning, i synnerhet nied afseende å den af
Kongl. Maj t redan tillförordnande TullCommité,
föreslår Utskottet likväl att tillåtelsen till försälj¬
ning i Riket af i beslag tagne Lurendrägeri-varor
må upphöra; Som detta ämne likväl redan af
Riksens Ständer är särskildt behandladt, tror jag det
nu kunna och böra förbigås.
Med särdeles tillfredsställelse har jag funnit Hög¬
loft. Särskildta Utskottets medgifvande af de betyd-
lige förmåner som de författningar medfört hvilka
sedan äldre tider blifvit gifne, och utan rubbning
bibehållne, till befordran af Handel och Sjöfart.
Med Högloft. Utskottet instämma häruti alla som
icke låta vilseföra sig af deri ton som är på mo¬
det för dagen, och som med grundad kännedom
skilja tillfäilige missbruk från det helas nytta.
Vid de yttranden, hvilka Utskottet lcfvat att
gemensamt med Högloft. Allmänna Besvärs- och
OeconomieUtskottet afgifva om införseln af utländ¬
ske öfverfiöds-articlar, om Nederlagsfriheten i Gö¬
theborg och Carlshamn och om plantering af
Hampa och Lin på Städernes Jord, torde det blif¬
va tillfälle att afhandla desse ämnen, hvilka såle¬
des äfven tills dess sparas.
Innan Riksens Ständer antaga Högloft. Sär¬
skilta Utskottets Förslag till utvidgande af Stam-
Schäfferiers inrättande till befordran af en fårafvel
som lämnargrof Ull, torde en närmare kännedom
först erfordras om förhållandet med de Scbäfferier
sora redan i Jemtland skola vara inrättade, till utre¬
dande afhvad dertill erfordras och på hvilka ställen man
Den II Julli.
»34?
liar skäl att förvänta framgång dermed , hälst det
icke är okändt, att dylike försök på ett och an¬
nat ställe, oaktad all använd möda och kostnad, ic¬
ke lyckats.
Rörande förhöjning på Tullen å Utländsk
fin Ull, äfven som på karfvad Tobak, gröfré
Papper, beredt läder, Rof-och Lin-olja, torde Com-
mitterades åtgärd vid TullRegleringen vara den
enda behöfliga. Horn, Tagel och Hår åtfölja
Kreaturens hudar och skinn ifrån hushållare och
Slagtare till dem som förädla hudarne och skin¬
nen , och troligen låta dessa icke något deraf gå
förloradt, hälst tvister om Hudarnés förstnämde
medfölje ägt rum, enligt hvad tryckte handlin*
gar bevittna. Till befordran af Lumpsamlingen
äro så lockande anstalter redan Riksens Ständer to-
rcslagne, att framgången deraf icke bör sättas i
fråga. Om den borst sorn faller i vårt land, är
af den beskaffenhet att den förrjenar särskilt upp¬
muntran för insamlingen , vågar jag icke bestäm¬
ma.
Till understöd för Höganäs Stenkålsverk äl*
redan det betydeliga af Kongl. Majit beviljat, att
af alla inkommande Engelska Stenkol, sorn förut
endast eriade 6 r. p. Tunnan nu betalas Ii sk.
per Tunnan, af hvilka ii sk tillfalla Stenkols¬
verket. Att ytterligare fördubbla denna Tull an¬
ser jag för min del högst betänkligt, så länge de
Skånska Stenkolens lika egenskap med de Engel¬
ska ännu icke är allmänt erkältd. Med största
aktning för de intyg sorn äro kungjorde öfver
de med uppviste prof anställde försök, återstå lik»
1348
Den 11 Julil.
väl ännu> att det allmänna begagnandet lämnar
samma inryg. Intill dess hemställer jag, att icke
någon ytterligare tillökning i tullen å Engelska
Stenkol må äga rum. Däremot instämmer jag
till alla delar, att lämpeliga Exportpremier må an¬
slås för allt som exporteras af Gjutit Jern, oell
som är af den fullkomlighet att det på Utländske
Orter kan tälla med det Engelska. Om ingen an¬
nan tillgång till dylika premier skulle gifvas, vo¬
re det icke olämpeligt att det fil] anslå de Ränte-
medel som inflyta på de betydande Lån Stenkols¬
verket erhållit af Statens medel.
Under fortsatt läsning af Utskottets Betän¬
kande finiier man sig återförd tili ytterligare an¬
märkningar rörande Tullverket, och ehuru det
förut är nämndt, att en af Kongl. Maj:t tillförord¬
nad Commitée fått sig uppdragit, att uppgöra
förslag i allt hvad Tullverket rårer, liro de här af
Utskottet gjorde förslag af den art, att jag anser
mig pligtig att icke böra dem förbigå. Då Ut¬
skottet anser nödigt , att Styrelsen af Tullverket
organiseras på ett annat sätt, tyckes detta förslag
innebära ett icke otydligt tjllkännagifvande, att den
nu varande Styrelsen icke tillfredsställer Utskottets
fordran. Med den närmare kännedom af Tull¬
verkets Styrelse under arrende-åren som jag haft
tillfälle att samla såsom nästan ständig Revisor un¬
der samma tid , anser jag således min ovillkorliga
pligt fordra att åberopa deras intyg, med hvilka
jag haft den äran dela samma granskning öfver
Tull-Styrelsen, att den blifvit förd på ett sätt,
som icke lämnar något att önska, hos dem hvilka
vardera nit, hushållning, ordning och drift i för¬
Den ii Julii. 1349
valtningen af en allmän Inrättning. Därom vitt¬
nar ock bäst den högst betydeliga förmån så väl
Staten som Actieägare njutit, hvarvid icke bör
lämnas obemärkt, att, vid en intägt af nära 20
millioner, endast 2:ne Ballancerriål ägt rum, hvilka
medfört en brist at icke R:d. 200.
Häraf må hvar oväldig dömrna, om Tullsty¬
relsen gifvit anledning till den förmodan, att de lå¬
tit hindra sig af andre göromål att med odelad
uppmärksamhet följa ärendenias gång, tvärtom
skulle jag tro, att den icke kunnat önskas fullkom¬
liga re.
Utskottet deramot föreslår, att Tullstyrelsen
borde skötas af Embetsman med löner faststäkle till
visst belopp utan beräkning af visse procent af
uppbörden, då det tvärtom borde önskas, att ali
aflöning kunde ställas så, att fliten, omtankan och
driften alltid kunde förskaffa sig en större belöning
i samma mån den fullgjorde sin pligt. Allt talar
således för ett Styrelse- och aflönings-sätt, som re¬
dan i så många år haft så lyckliga följder. Med
förbigående af de flere lika olyckliga förslag, till
förändringar i Tullverket, som Utskottet framstält
och hvilka alla på lika sätt kunna vederläggas, om
tiden det tillät , vill jag ännu blott vidröra det, som
upptager att TullStaten borde ställas på Militairisk
fot. Om härmed menas att den bör utgöras af
militaire , hälst det föreslås att bevakningen i Skär-
gårdarne skulle besörjas af Kronans Befäl och Man¬
skap, så torde mig blott tillåtas att erinra om den sto¬
ra skillnad som torde äga rum x TullStatens tjenste-
esprit och i den militairiska, hvilken sednare na¬
135°
Den jx Juli!.
turligtvis ofra skulle ombytas, 'trell den således
hvarje Commenderad Trupp skulle agera efrer sitt
sätt att anse saken ; då skulle till och med lätt kunna
hända att dylika scener oftare inträffade som för-
ledit år föreföll, då de från Pommern hemkom¬
mande Galerer, seglade Dalarå förbi, utan att lå¬
ta visitera sig af Tullkammaren, hvaröfver Dire-
ctionens klagan, mig vetterligit, icke haft någon
påföljd. Ehuru Lotsar uri SeglationsOrdningen haf¬
va sig foreskrifvir, att vid lika ansvar som Tull-
betjente efterse och angifva missbruk , följer dock
icke deraf, att Lotsverket, hviikets hufvudsakliga
föremål ju är ett så olika med Tullverkets, borde
förenäs med det senare.
Tullmedlen insättas nu på bestämda tider i
Banken, således är det mig omöjligt att inse förde¬
len af dessas nedsättning uti Landtränterierne.
Utskottets förmodan att obehörige operationer
j Vexelrörejsen betydligen bidragit till Svenska
myntets försämrande, är i min tanka lika val grun¬
dad , som Utskottet gjort ett stort misstag i valet
af medel att den fjir framtiden förekomma; Vexel-
stadgan är ganska oskyldig till hvad sorn handt, och
huru litet med de mest raffinerade Författningar
kan i denna väg uträttas, visar bäst Dannemarks
exempel, der författningar öfvertiodade i samma
män som operatjonerne obehindradt förstörde Lan¬
dets myntvärde. Med kännedom häraf, ser dea
kunnige ock genast botemediet. Ibland alla Sty¬
relsens omsorger är denne en af de ömtåligaste och
mest granlaga : likväl saknas -äfven hos oss icke anvis¬
ningar i fordna ti Jers erfarenhet huru den kan iyc*
Den ii Julii. 1351
kas. Matte den snart sätta Kronan på de storverk
sorn skedt till vårt Fäderneslands lyckliga tillväxt
i område och ära.
Ehuru kort jag sökt vara, känner jag sjelf det
obehagliga af min mångordighet, och likväl har
jag icke vidrört något om ordsakerne till den en-
skilta förlägenheten. Om denne härrör af en nå¬
gon tid för lätt tillgång på penningar, som förledt
manga till Speculationer, som en tid lyckats, och
af det lefnadssätt som deraf blifvit en följd hos
någre och sedan ett mode som varit svårt att mot¬
arbeta , så skall den svårligen bjelpas genom öfver-
flöds-förbud. Rådförom endast erfarenheten, dess
anvisningar äro facra som bevisa, då spcculative
suppositioner så ofta slå felt. När föresyn finnes
som bjuder aktning, blifver förändringen lätt, den
förnuftige antager så gerna hvad hon finner båtan¬
de, endast dåren yfves att genom motsatsen gora
sig utmärkt. Ju flere och ju strängare förbud, dess
förr blifva de olideiige äfven för dem som skola
handhafva deras efterlefnad, och lagen mister akt¬
ning ju oftare den strafflöst öfverträdes. Ytterlig¬
heter i hvad våg som helst leda alltid till samma
slut, merendels motsatsen af det som sökes. Öf-
verlemnom då till Konungens vishet att föreskrifva
hvad efter en mogen pröfning bör vidtagas, för
att återföra måtta och sans. Till slut borde jag
ock icke underlåta att gifva min röst för eller e-
mot den föreslagne undergörande Journalen, men
sedan en skickligare penna redan deröfver yttrat
sig, är jag glad att få sluta ett anförande, lika
ofullkomligt, sorn tiden varit knapp till dess för¬
beredande.”
*3)2
Den II Julii.
Herr CommerceRådet Sant e ss on uppläste
följande anförande:
”Lika med Herr ^.Larnberg, med hvilken jag
mig uti allt fotenar, anser jag äfven ej något sär¬
deles vara att vinna med åfeiremiss af Särskilta Ut¬
skottets Betänkande, men jag kan ock lika med
honom ej undgå att yttra min kännedom och öf¬
vertygelse uti flere omständigheter, både hvad Pre¬
misser och Resultater angår, ej vara förenlige med
dem ofvannämnde Betänkande innefattar.
Då detta ämne redan från annat håll blifvit
af män med vida större insigter, erfarenhet och
skicklighet behandladt, är all vidlyftighet härvid li¬
ka onödig, som det må hända vore ett fåfängt
bemödande af mig att försöka gifva Högloft. Sär¬
skilta Utskottets åsigt af ämnet någon annan rikt¬
ning, aldrahälst då till ett förut af mig gjordt för¬
sök med framlämnande af hvad jag trott utgöra
bevis, jemte styrkta uppgifter och verkeliga facta,
jag menar uti Memorial af den 13 April i frågan
om Nederlagshandelns föranledande tili missbruk,
'äfvensom angående af densamma medragande Fon¬
der från de Inrikes Näringarne, — icke blifvit lem¬
na: något afseende.
När man till stor del på blott suppositioner,
utan afseende på talande starka motskäl, grundar
calculer och framställningar, och sedan följer den
samma ledning vid föreslående botemedel, så ar
ej underligt, att man kommer till sådane resulta¬
ter, som en del af dem Särskilta Utskottets Betän¬
kande uppgifver.
Den ii Julii.
*353
Utan att vara Penningeman, tvärtom nästan
endast Landtbrukare och Idkare af Inrikes Fabriks-
N är in gar med alldeles tillräckelige Skulder, hyser
jag verkeligen en helt motsatt erfarenhet och öf¬
vertygelse än elen Sarskilte Utskottet pag. 24 af
dess tryckta Betänkande yttrar om Fastighets ving-
leriet; —- detta har verkligen existerat, just i den
af Utskotter bestridda afsigt att åter sälja, åtmin¬
stone har oemotsägeligen förhållandet varit sådant
uti Vestergöthland och flere andre Provincer der
jag känner det, och detta har säkert alstrat mera
behofver och penningeförlägenhet, sedan Speculan-
tens Credit en gång har varit tömd, än de pag.
26 upprepade skäl, hvaribland sorn hufvudsakligt
det, att penningar skulle hafva dragits från Lan¬
det till en mera båtande gren af utländska Han¬
deln; men jag är ganska säker, att till hvarken
Nederlags eller annan Handelsrörelse hafva sådane
Räntor kunnat betalas eller blifvit betalte som der
anföras. På de ställen, der den förra nästan en¬
dast drifvits, har ÖfverRänta knappast varit hörd,
och sjelfva denna Handels natur har skapat Pennin-
ge - tillgång i stället för brist; med litet närmare
undersökning, skall det visst finnas, att de som ic¬
ke blott kunnat , utan måst betala öfverdrifna Rän¬
tor varit just desse öfverdrifne Speculanter på Egen-
domsköp och Näringslöse misshushållare i allmän¬
het, samt deras Mäklare. Om den Handelsstad jag
närmast känner, är i Sverige bland de större Han¬
delsstäder, och uti Särskilta Utskottets Betänkande
äfven menas bland dem, så bestrider jag oell för¬
klarar för alldeles ogrundadt, att hvarken 20 eller ens
7 p:Ct Ränta der under desse åren blifvit betalte;
1354
Pen ii Julii.
och för lika falskt, att under desse åren till in¬
köp af Actier i Disconten och Tullarrende Capi-
taler dragits ur den inre rörelsen. Alla dessa Verk ,
utom ett, existerade långt förut och voro närmare
sitt slut, och Tullarrende Actie - Capitalen hafva
under dem helt blifvit infriade, och således i stäl¬
let gatt ut i Rörelsen. Det enda nya Allmänna
ActieBolag, Götha Canals, har under desse åren
utsläppt och NB. till aldrastörsta delen från Han¬
delsstäderna till Landet, circa i ~ Million R:dr, och
igenom dess Discont hafva flere Millioner, som
fordom liggat aldeles döde i Handlandes Cassör,
fran dem hållits Landtbrukarne och Inrikes Närings-
idkarne till handa.
Den mängd Lagsökningar uti flere af Högh
Utskottet anförde Provincer , som desse senare å-
ren skall hafva allt mera och mera tilltagit, torde
ytterligare tjena till bevis af hvad jag sagt om
falska Specuiationer inom Landets inre Niringar,
och af just sådane Personer, hvars hufvudyrke,
Jordbruket, dermed ock allt mer och mer för¬
summats och vårdslösats. Emot den nog allmän¬
na tro. att den lättade Penninge-tillgången , som
visse Provincer haft af Disconterne, ådragit dem
hufvudsakligen eller i betydlig mon den nu va¬
rande förlägenhet och olyckor, ar jag glad att
kunna framte authentika bevis, det ifrån och med
detta års början till närvarande månad, hela mång»
den Lagsökningar för den Discont, Götha Canal,
som visserligen mest af alla iemnat biträde till
densamma närmast belägne Provincer inom Öster¬
göthlands Lån ej har varit öfver 25, att 22 af dem
redan aro afgjorde igenom i synnerhet godvillig
Den il Julii.
*355
betalning (den executiva later ock sällan pä denna
tid verkställas) endast 2 ännu under incassermg,
och blort t oalgjordt vid LandsCancelliet5 att i
Skaraborgs Län af likalcds sedan nyår till Lagsök¬
ning anmälte 36 Län, 28 åro på samma sätt för
detta, mest igenom godvillig betalning afgjorde,
endast g återstående, hvilkas hela belopp ej gör of¬
ver 6,800 R:dr, och att i Östergöthland inneva¬
rande är, men i Westergöthland, allt ifrån Gotha
CanalDisconts början år igio ej en enda Fastig-
hets-deJ på landet blifvit för dess räkning. utmätt.
Utskottet har pag. 46 sagt, det af de nuva¬
rande Disconters mer och mindre Rande operorio-
ner svårligen torde kunna utletas någon sådan rigr-
ning af deras rörelse , som egentligen befordrat
L.andets inre rörelse, och arr: ”Om deremot af-
sigren med dem varit, art lemna Penninge-ägare
tillfällen, att emot ranta insatta och återtaga sine
Capital, att lämna lån til! hvilken som hälst, utan
afseende på beskaffenheten af den rörelse han id¬
kat , och emot Hypothek , som tydligen utmärkt
sådane företag, hvilka icke bidragit till en rätt¬
skaffens rörelses befrämjande5 så år det ostridig!,
att dessa inrättningar varit i flere afseenden af
skadliga följder, i det att genom deras åtgärder
stora andelar af Rikets rörelse-capital blifvit drag-
ne från de productive Nåringarne, och deremot
betydliga låne-summor slösade till underlättande af
sådane Speculationer, sorn tydligen roja andra fö¬
remål, ån de, till hvilka våra gemensamma krafter
och bemödande böra syfta,”
Jag torde få anmärka härvid, att Disconter»
1356 Den 11 Julii.
nas operationer troligen då varit Särskilta Utskot¬
tet alldeles intet kända och ej ens undersökte. Uti
mitt till Utskottet remitterade anförande i anled¬
ning af Herrar Rot hoffs och af Uhrs Memo-
linler, har jag dock uppgifvit desse operationers
förhållande, hvad Gotha CmalDiscont beträffar,
och de hade väl åtminstone kunnat förtjena en
närmare undersökning innan Utskottet fällt cn dom
alldeles stridande deremot. Om något kan tillvi¬
tas Disconterne, hvilke aldrig varit ämnade till
stående lån för Jordbruket och inre Näringarne >
utan tili momentela biträden, af hvilka i synner¬
het Handeln kan profitera, så är det, att de till
största delen våndts åt landet, från sitt nämnda
primitiva ändamål, til! understödjande af Handeln,
hvilken jag ansett och skall anse för en lika rätt¬
skaffens rörelse som någon annan loflig handte¬
ring, ja både Jordbruk och FabriksNäring, och
vida mera rättskaffens än det af Särskilta Utskot¬
tet, om icke försvarade, dock mest möjligen ur¬
säktade, egendoms vingleri. Jag kan ej undgå
uti den någon tid och under denna Riksdag rådan¬
de ton och animocité mot Handeln finna den när¬
maste öfverensssåmmelse med Fabeln om Händer-
nes träta med magen, den de ansigo onyttig, och
derföre ej mera ville tjena, men derföre ock sjelf-
ve förlorades. Säkert gingo det ock så för Jord¬
bruket och de inre Näringarne , om Handeln, i stäl¬
let för att lemnäs tillräckligt afseende och beskydd ,
åsidosätts, och kanske förtrycks. Och hvar gifs
väl det lyckliga och oberoende land, som ej har
en florerande Fländel? Jag känner det åtminsto¬
ne intet.
Den Ii Julii.
1357
Med allt nit för Landtbrukets förkofran, med
en tämmelig extenderad egennytta dervid, kan jag
dock ej biträda forslaget om län till 3 procent
Ränta på Fastigheter efter ytdel af deras år 1814
uppskattade värde. Till 5 procent Rlnt3 skulle
desse sökas troligen blott af dem, som behöfde
densamma 5 till 3 procent skola alla söka dem,
och de minst behöfvande, sådane som inga inteck¬
ningar hafva, skola säkert, innan man vet ordet
af, hafva bemägtigat sig samtlige 2 33 millioner.
Med denna föreslagna Ränta och belåning af en
tredjedel i pantens värde, — skall ej 30 millioner
råcka, då deremot med 5 procents Ranta 2 å 3
millioner skulle blifva både drygare och komma
på de behöfvande hander.
Hvarföre icke söka upphofvet och ordsaker-
ne till förlägenheten uti de under dessa åren mest
påtagliga anledningar: flere och betydliga på hvar¬
andra följande missväxter, saknad sillfångst, sak¬
nade arbetare, men deremot beständigt och ansen¬
ligt ökade KronoUtlagor, en jernt stigande luxe
och ökadt begår till öfverflöd, äfven ock synner¬
ligen ibland Allmogen, hvars mängd gör hufvud¬
saklig» inflytandet, och detta begärs tillfredstallau¬
de ofra utan eftersinnande, om man har något el.
ler intet att sälja eller förtjena, för att bestå sig
sådant. Läggom härtill de å alla varor uppstegra¬
de priser, som gjort rörliga fonden otillräcklig s
såsom ej ökad i förhållande till priserne , oell de
förr omnämnde fastighets-vinglerier. Så är allt
lätt förklaradt, och hade visserligen varit värre 5
om ej de som så skadelige utropade 3 procents
UpplåningsMsthoder ansenligen minskat denna leni-
1358
Den il Julii.
pa, enar de hållit en stor del af håde Statens
intrader och Privatas annars onyttigt liggande Cas¬
sör, allmänheten åter till handa.
Jag påminner mig an allt för väl huru vid
Igl2 års Riksdags början man allmänt ifrade mor
bränvinsbranning, och yrkade dess inskränkning,
ja till den grad, att man knappt ville medgifva,
att enligt Riksdags ordningen Motioner derom fin¬
ge remitteras till behörigt Utskotts beredning,—
att man 4 månader derefter ej ansåg sig kunna få
Biånvinsbrännings förordningen å,ter nog fri, och
var angelägen att få bade Säd och Brånvins-infor-
sel förbuden , och att Riksdagsmannen knappast
hanno hem , innan igenom 223 nattfroster he¬
la utsigten till öfverflöd förvandlades till en be¬
dröflig, och sedan afven effectuerad, aning om
brist och hunger:-— jag påminner mig allt detta
nog lifligt, för atr kunna deltaga uti anmärknin¬
gar emot administrationen i hvad angår tillåten
införsel af Spannemål, eller biträda tillstyrkandet
af en mer eller mindre oinskränkt bränvinsbrän-
nings rättighet, vare sig till tid eller qvantum,
eller båda delar.
Jag gillar gerna all uppmuntran af inhemska
tillverkningar, blott ej ledande till minskning af
den fattiges behof; — Jag önskar ock, att ej
blott en eller annan af Särskilta Utskottet anför¬
de, utan flere Svenska tillverkningar, som, tiil-
råckeligt både mycket och godt, kunna produce¬
ras, blitva dervid ihogkomne. Med erkännande
de af det Patriotiska uti anläggningen och driften
af Höganäs Stenkolsgruva, bifaller jag ock gerna
Den ii Juli i.
*359
att den får premier, likväl tror jag än ej vara all¬
deles bevisade, att det går an för alla våra Fabri¬
ker gagna, endast och lika väl dessa Stenkol,
sorn de Engelske 3 i annat fall vore den föreslag¬
na höga afgiften, en allt för dryg Gravation för
dem, som kunde snart medföra deras totale för¬
störelse. Aro de Svenske åter fullgode, visserli¬
gen skall afsättning ej tryta dem.
Jag anser de föreslagne Tull-förhöjningar o-
felbart leda till Tull-försnillning5 man besinne
blott hvad uti rockfickan af den arriklen Caffe,
kan opåtalt inpractiseras, — för att finna 6 sk. Banko
för 1 & af de sämre sorter ej ens till inköpet
drygare, alldeles orimligt, och jag kan emot min
bade kännedom och öfvertygelse ej medgifva, att
controllen vid förrullning år lättare än vid Neder*
lags-rörelse:—- Motsatsen tror jag mig förut verke-
ligen hafva bevisat.
De Utskottets Betänkande bilagde Tabeller
behöfva en fullständigare förklaring, för att ej bi¬
bringa aldeles falska slutsatser, och må det tillåtas
mig äfven göra denna anmärkning vid den fram-
manföre dem stående förklaring att orden, huru
mycket Staden Götheborg importerat och exporterat y
bör heta huru mycket igenom Götheborg eller
dess Tullkammare blifvit importeradt och exporte-
radt, visserligen ej för blott stadens behof, till
consumtion och utminuteriog. Minskom consum-
rionen, så skall importen minska sig sjelf} —det
ar åtgången, som skapar tillförsel , och ån aldrig
liar man sett tillförseln skapa åtgång.
1360
Den 11 Julli.
Sluteligen kan jag vid den föreslagna Stats»
Ekonomiska Journalen icke lemna obemärkt, att
den i 4 punkten dervid gjorda föreskrift, det
hvarje StatsExpeditions åtgärder böra utgöra dess
föremål, — i min tanka, hälst enär sådane, ofta
torde ofullständigt om ej framställas , åtminstone
af allmänheten läsas, skulle leda till origtige om¬
domen, misskännande af Regeringens både afsigter
och anstalter, samt verka mycket ondt i stallet
för godt. 5 Glädoms åt den frihet och rättighet
vår Grundlag uti der föreskrifven ordning, gifver
oss att controllera styrelsens åtgärder, stråckom
dem ej till en otidig gransknings- och anmårk-
nings-sjuka; alla utöfver nyttig gråns sträckta pre¬
tentioner bringa i mistning afven af det billiga
och råtta.
Hvarje fri, och rättighets begagnande med
lugn och ordning kan endast försäkra om dess
varaktiga bibehållande.
Återremitteras Särskilta Utskottets Betänkande
af Högtärade Ståndet till ny handläggning, an¬
håller jag detta får åtfölja såsom innefattande mi¬
na anmärkningar i de delar, som jag ej förut kän¬
ner vara af andra fullständigt behandlade. Hvarom
icke, så vare detta uti Protocollet bevis, att jag
hvarken förnekat, förtegat eller öfverdrifvit san¬
ningen.”
Herr Grosshandlaren Åberg upplåste: ”Om
man antager att i början af år • igoH den utelö¬
pande sedel-stocken var circa 20 millioner R:drs
och
Den il Julin
1361
och att den ej allenast genom Krigs-omkostnaders
liqvid, utan afven genom utvidgade Discont-råttig-
heter blef 1809 hastigt okad med lo å 13 millio¬
ner, så förklaras härigenom orsaken till vår na
varande brydsamma ställning. Denna hasriga till¬
växt i RörelseCapitalet verkade i början öfverflöd
på penningar, och öfverflöd på penningar verkade
deras småningom fallande varde, hvilket så öfver*
skridit proportionen, att egendomar och produc-
ter stigit 100 procent. Under en sådan Conjunc-
tur förtjeuas lätt betydliga summor och blir opi-
moneu allmän, det man endast behöfver köpa föc
att ej långt derefter sälja med vinst. Grunden
hårtill ligger uti tron på representativa myntets
jemna fallande, och att man ej betånker> att den¬
na försämring skall afstanna en gång, då sedelstoc¬
ken ej fortfar att vaxa. Följden af denna miss¬
räkning blir penningebrist, i synnerhet forde som
utan egne fonder ingått uti företag, beräknade på
Nationai-banqucroutt. De höja nu sin klagoröst,
som man latt förvillar med allmänhetens, då deras
antal, ty värr, ar talrikt och de förnuftigare tigan¬
de lida genom desapointemenf af personer, med
hvilka de oförsigtigt ingått uti förbindelser.
T sammanhang med föregående tror jag mig
kunna uppgifva, som ledande till dea oreda hvar¬
uti vi befinna oss.
1:0 Då sedelstocken år lgo8 utgjorde circa
20 millioner R:dr, representerade den lika värde
med hvad nu 40 millioner skulle göra j emedan i
R:dr den tiden gällde så mycket som 2 nu.
Korg. St. Prof. N-.o iqr, 174. Andra Dtl:
1362
Den 11 Julii.
2:0 E11 tilltagande Speculations-anda på Fastig¬
heter af personer, som ej haft reele resourcer.
3:0 Luxe hos alla classer , som i senare år
spridt sig ofver hela landet.
4:0 Högre afgifter.
5:0 Misstroende till penningens valeur.
Oaktadt jag tror mig hafva uppgifvit de mar-
keliga hufvudordsakerne till det onda, vågar j'g
ej med fullkomlig visshet föreslå botmedlen, och
inser svårigheten af, att uppgöra en finance-pian,
som, utan att föranleda till Näringarnes ruine, skul¬
le bereda Bancosedlens återgående till dess rätta va¬
leur; men jag vill försöka att framställa några
Principer.
Alla hastigt verkande medel anser jag för
högst vådlige. Erfarenheten af 1809 års operation
visar, att en förökning af representativa myntet,
ar ett farligt palliatif, som ej långt efter ökar-
sjukdomen, och 1765 års Strypsysteme ger oss
ett varnande exempel på huru skadlig en forcerad
indragning är, och hvad oberäknelige olyckor den
har i följe med sig. Medelvågen torde således
vara, att RorelseCapitaht bibehållet i det närmaste
vid hvad det dr, och att ej förrän det lyckats oss,
att genom förnuftig hushållning, hämmad luxe
och förmånlig handel falla coursen till yo:s, man
må börja med alfvare amorrissements-operationen.
För att bedömma råtta tiden och såtta oss i till¬
stånd 3 att kunna begagna ett gynnande tillfälle*
Dea 11 Julii.
miste vi ISmna till dem sorn åro Nationens stindi.
ge representanter vid penninge-verken, nemligen,
Fullmågtigc i Banken och RiksgäldsCöntoiret, det
fortroende att rätta sig efter företeende omstindig.
heter j och derefter taga de mesurer som de anse
vara mest öfverensstämmande med allmänt bista.
Vi Ha så mycket mera anledning att gifva dem
detta förtroende, som de under senare år på ett
så utmärkt nitiskt och hedrande sätt vårdat Rikets
penningeverk, och genomväl afpaisadc steg bibe¬
hållit allmänna crediten.”
Herr Borgmästaren Hambreus uppläste ett
så lydande Memorial:
”På den verkliga förtjenst, Höglofl. Särskild¬
ta Utskottets om öfverklagade förlägenheten i all¬
männa rörelsen afgifne och från trycket utkomna
Betänkande, genom så väl utmärkt bemödande
med Riksgagnelige upplysningar och tillstyrkanden,
som ock framställningssättet uti en ypperlig skrif¬
art, äger, — vore det att sätta nog litet Varde,
om man skulle alldeles förbigå de åtskilliga delar,
dervid kunde vara att anmärka.
Utur denna synpunct, och ehuru med kän¬
nedom af min svaga förmåga att vidröra etr så vig-
tigt och vidtomfattande ämne, kan jag dock ej af¬
hålla mig ifrån skyldigheten att mia öfvertygelse
härutinnan ådagalägga.
Vid fråga om orsaken till den högt öfverkla-
gade allmänna penningebristen, fruktar jag Hög-
lofJL Utskottet annu icke tillrSekeligen uppfunnit
1364 Den 11 Julii.
{le källor, från hvilka den kan hänleda sig. Det
lär vara utom allt tvifvelsmål, att vid de gang ef¬
ter annan skedde tillökningar i Sedelstocken, ej
allenast prisen å Fastigheter och vatu-tillverkningar
ansenligen stigit, utan ock penningen deremot i
samma mon förlorat sitt värde. Om derföre, å
ena sidan, Icke mindre de, sorn hafva penningar
till öfverflöd, lägga dem i Fastigheter, än sådane,
som sjelfve ej åro penriingemän , men i afseende?
på lätta tillgången skaffa sig Fastigheter, på lanta
Capitaler, i hopp om inbillad förtjenst; så följer
deraf å andra sidan, att den behållne capitalisten,
med inseende af penningens försämrade skick,
skall qvarhålla sina penningar intill dess han fin¬
ner lämpliga tillfällen, att antingen för, om jag
så får säga, rampris åtkomma andras Egendomar,
eller ockra med penningen mot en förhögd pro¬
cent , hvilken någon Lag föga lärer kunna före¬
komma. Ju större penninge-tillgångar, desto stör¬
re skola ock dessa alternativa missbruk blifva.
Och när de småningom stigit till sin ofverdrifna
högd, skola de naturligtvis leda till den högst-vå-
deliga fölgd, det så kallade strypsystcmet med
sig för, då genom deras undergång, som med
t* 1 Ö O £^7
lanta penningar iörvarfvat sig Egendomar och Va-
ror, Capitalisten skall med rågadt mål igentaga
ersättningen för det lidande, han tillförene funnit
sig halva, Det är således, efter min enfaldiga
tanke, af högsta vigt, att för stort penninge-om*
lopp cj må gifva tillfällen till ofvänniimnde miss¬
bruk. Afsigten är gemenligen god; men van¬
ligen varder genom missbruk ändamålet förfe*
ladt.
Den ii Jain.
Då erfarenheten visat och Högloft. Utskottet
så omstandeligen utredt den för vårt Rike varan¬
de högst menliga underbalance å Handels.vågen
genom en öfverdrifven införsel af Utländska Va¬
ror, emot utskeppningen af de inhemska j så är
det ej litet magtpåliggande, att i inöjeligaste måtto
söka foga det ena efter det andra. Men ibland
det umbärliga har man icke bordt föreställa sig
finna nödvändighets-varor till införsel så hämmade
eller försvårade, att de Orter eller Classer, som
till införskrifning och köp af sådane äro i behof,
skola derigenom blifva försatte i känbart lidande.
Icke utan sina vigtiga skäl, har i Freds- och Han-
dels-Traktater med Ryssland Spannmåls-upphandling
varit förbehållen. Att na deremot genom förbu¬
den införsel eller öfverdrifven Tull, lemna våra
inhemska Spannmåls-Producteurer och Handlare
tillfällen att, i den mon de finna Utländska tillför¬
seln hämmad, uppstegra priserne å den inländska
säden, befarar jag medföra enahanda påföljd,
som vid inträffade missväxtår isynnerhet i Rikets
norra Provincer, bragt fattige, som ej miigtat lösa
dtn dyra säden, till ytterligheten att tillgripa
barkbröd och andra onaturliga födämnen.
Att denna min fruktan icke är så utan grund,
éynes Högloft. Utskottet sjelft ådagalägga vid ej
mindre det förslag, som i detta hänseende göres
till bibehållande af Bruksrörelsens bestånd, än å-
sigteu deraf, att arbetande Classen samt Fabrikan¬
ter och Slögdeldkare icke skulle sakna tillfallen
att uppstegra sina daglöner och varor efter det
förhögda spannmålspriset, hvilket åter för Pennin-
geLåntagaren och dem, som lefva af räntan på
sitt Capital, förmenes blifva af föga betyden¬
het. Men, med inseende äfven af de tillfallen a
Den ii Julii.
den rikt bemedlade Capitalisten skulle kunna upp¬
söka för att hålla sig skadeslös, tror jag uppste-
gring af Spannmål, med de flere, i följd deraf,
enahanda öde underkastade nödvändighets-varör >
skulle förefalla vetkeligen nog tung och tryckan¬
de ej allenast för BruksEgare, Fabrikanter och
bättre Slögdeldkare, som derigenom sättas ännu
mera utur Stånd att täfla med Utlänningen och å
sina tillverkningar få den afsättning, deras omtan¬
ke och drift fordrade, utan ock för sådane Clas.
ser och personer, som ärO försatte i den svåra be¬
lägenhet , att finna priserna uppstegrade å allt för
dejn behofliga , men sig deremot utur stånd att på
något sätt och ännu mindre i rarin af rätta för¬
hållandet, öka sina knappa tillgångar eller förtjen-
ster. Dessa, som hafva så mycket skäl att kla¬
ga öfver dyra tider, skola ju längre desto närmare
bringas till sin undergång.
Af sådana anledningar och ordsaker anser jag
hjelpmedlen för vårt i oeconomiskt hänseende
nog mycket vanlotrade Rike säkrast grundläggas
derigenom, att alla nödvändighetsvaror hållas till
sådane priser, att en och hvar af Rikets underså¬
tare sättes i tillfälle att efter sin förmåga gagna
Staten; hvarföre och då Jordbruket är egentligen
det, som skall bibringa oss våra verkliga behofver,
synnerlig till dess förbättring ledande uppmärksam¬
het erfordras, och hvilken förbättring ej litet skul¬
le kunna befrämjas, om, i samma mon som mäg-
tige patrioter af sann Fosterlandskänsla med hvar¬
annan täfla i stora, sig sjelfve och Riket gagneii-
ge företag, de mindre kunnige men idoge Jord-
brukare genom upplysande ledningar och tjenliga
Den Ii Julli. 1367
uppmuntringar foras till rätta målet, att medelst
icke blott spannmåls- utan ock andra nyttiga pro-
ducter draga all vinst af en i längden verkeligen tack¬
sam Jord.
Så nyttiga sådana uppmuntringar äro, som
dels genom hedersbelöningar utmärka verkeliga för-
tjensten, dels ock genom understöd underlätta den
svage arbetarens börda 3 så litet berättigade till dy¬
lika belöningar synas de vara, som endast på öf-
verdrifna köpeskillingar och misslyckade lösliga
speculationer hafva sig att beropa.
Då Svea Rike ännu länge nog lär blifva i
nödvändighet att tillita Utlänningen otn Spannmål
och Victualievaror5 så finner jag ej något skäl till
farhåga för bristande afsättning på dessa varor, och
hvarföre man ej skulle kunna täfla med Utlännin¬
gen om priset, helst då det är en och hvar öp¬
pet att välja de afkastningar honom förmonligast
synas. Och tror jag att ibland de oss mötande svå¬
righeter vi mindre hafva att befara olägenheten af
climaret, som icke fast mera motbjudligheten att
gå ifrån gammal vana. Jag har för ringa egen er¬
farenhet, för att derpå kunna åberopa mig$ men
vid jemnförelse emellan ena Jordbrukaren med den
andra , och den ena orten med andra Landskaper,
har jag funnit, att, med liten omtanke och utan
synnerlig tillökning af arbetare, förut odlad men
ej tillbörligen gifvande jord ansenligen skulle kun¬
na upphjelpas. Långt ifrån att den Landsort, från
hvilken jag är, har med sitt jordbruk å en svår
jordmån och under ett verkeligen hardt luftstreck
uppnått sin höjd, vågar jag likväl yttra, att den
IS68 *'
Den ii Julik
har synnerligt företräde för Sodra Landsorternes
Hemman, i allmänhet tagne, ehuru dessa icke
utan skäl bora räknas ibland sjelfva modern för
jordbruket. Vid inträffande missväxt mäste Bon¬
den derstädes se sitt goda förspillt $ deremot lian
i Norra Provincerne 'äger att taga sin tiliflygt tili
andra afkasta ingar, såsom smör och lin, jemte spa¬
nad och väfnad. Utom en god tarflig föda, har
Norrlänningen af Boskapsskötseln att påräkna an¬
senligt smör till afsalu, samt betydlig gödsel för
åkern. Genom lätt åkerredskap samt mindre kost¬
samma Trösk- och Linberednings-Verk Jisas folket
i arbetsvägen, så att vintertiden är öfrig för kör¬
slor, spånad och väfnader. Vid jemförelse af jor¬
dens godhet och vidd, tillika med arbetare å hvar¬
dera af dessa olika Landsorter, gör jag mig der¬
om säker, att resultatet af afkastningen skall blif¬
va så olika, att det mer än mycket skulle lö¬
na sig för Sörlänningen att följa Norrlänningens
i sjelfva verket talande goda exempel, utom de
förbättringar derå, som under en klok tillställning
tillika kunde göras. Derigenom skulle kunna vin¬
nas det närmare förhållande, som emellan Boskaps¬
skötseln och Åkerbruket nödvändigt erfordras. Jag
tror mig knappt behöfva nämna min tanke vara,
det skulle af de stora åkerfält, hvilka, oaktadt sin
bördiga jordmon, ändock gifva nog ringa afkast¬
ning, så betydlig del igenläggas till tjenligt foder
för kreatur, att genom gödsel af dessa icke blott
det igenlagda, efter som det i detta hänseende
successive behöfde vändas, utan ock den öppna åkern
kunde erhålla sin tillbörliga näring. På detta sätt
skulie innebafvaren af egendomen kunna fa lika
mycket om ej mera spannmål än förut, men der-
Den ii Julii. 1369
jemte betydlig tillökning å afkastningen af den
vinst kreaturen medförde, och äfven lättare tillfäl¬
len för lin- och hamp,planteringen, hvilken alltid
skail blifva förmonlig, om den på ett med Egen¬
domens vidd och växtens erforderliga jordmon en¬
ligt sätt utöfvas.
Genom sådane och andre verkeliga företag till
Jordbrukets upphjelpande, tror jag det hufvudsakli-
ga ändamålet närmast vinnas och kraftfulla upp¬
muntringar kunna förtjena. Men lika så nyttiga
dessa, jemte upplysande ledningar, äro, äfven sa
skadligt skulle det ock blifva, att genom föreskrif¬
ter af tvångsmedel fängsla den kloke jordbrukaren,
hvars omtänksamhet alltid sträcker sig till sådane
afkastningar, som, med bibehållande af Jordens be¬
stånd, finnas för honom mest lönande.
Jemte de flera anmärkningar, som jag före¬
ställer mig föranleda till återremiss, anhåller jag att
dessa mina ödmjuka tankar måtte få Vållofl. Stan»
dets ProtocollsUtdrag åtfölja.’’
Herr Grosshandlaren Träss uppläste följan¬
de anförande:
”Under åberopande af hvad jag om Högiofl.
Sårskildte Utskottets i afseende på införsel i Riket
af Utländsk Spannmål föreslagne inskränkning till
endast Ritorr Råg, haft uti mitt afgifne enskilta
yttrande äran anföra, utbeder jag mig i ödmjukhet
få vid detta tillfälle anmäla några ytterligare be¬
tänkligheter vid Utskottets Betänkande.
T 3 70
Den 11 julli.
Da Arter äro icke utan skäl att räkna ibland
Rikets nödvändighetsvaror, för både Land, Städer
och Handels-Flottans proviantering, saint man hitin¬
tills nödgats utifrån förskrifva ett årligt belopp, per
medium tagit af mer än 16 å 1700 Tunnor; sä an*
ser jag förbud emot införsel af denna vara för när¬
varande blifva så mycket vådeligare, och i hast
kunna än ytterligare uppjaga priset till 40 å 50
R:dr Banco, som i synnerhet Rikets Norra P10-
vincer, der frost vanligen inträffar, icke hafva att
råkna på några Årtskördar.
Hafra torde vara mindre att frukta för brist,
men skulle ett förbud kunna äga rum till införsel,
torde Magazinering vara nödig för utsäde, att i de
år, denna skörd affryser, ej Landet i brist af fro-
säd får låta sin jord ligga osådd, som erfarenheten
visat ägt rum.
All den förädling man inom Riket kan åstad¬
komma, är visserligen en vinst för Riket; men
då det införskrifne behofvet af malt sträckt sig till
icke mindre än 17,600 Tunnor årligen, åren 1813
till 31,080, samt 1814 till 62,837 Tunnor; så
är jag af den mening, att förbud emot införsel,
skulle, före lämnad tillräcklig tid till inrättande af
erfordeliga Mälterier, förordsaka icke endast upp-
stegring af denna nödvändighets-vara, utan ock på
flera ställen total brist.
Hvad jag således haft åran anföra, hoppas jag
vara fotadt på sådane grunder, att det skall vinna
Herr Directeurens och Talmannens samt Vällofl.
Ståndets bifall.”
Den II Juliu
Herr Handelsmannen Stabeck uppläste ett
så lydande yttrande:
”Jag har försökt att nied uppmärksamhet ge¬
nomläsa Riksens Höglod. Ständers Särskildta Ut¬
skotts Betänkande, angående den öfverklagade för¬
lägenheten i allmänna rörelsen och om medlen
till dess afhjelpande m. m., och jag har funnit att
snart sagdt allt hvad det Höglofl. Utskottet så väl
uti Reciten som dessa vigtiga ämnen anfört är så
vigtigt, upplysande och välgrundadt, att jag icke
äger nog skicklighet att derföre så lifligt som jag
önskar tolka min innerligaste högaktning; tiden
blir den som kommer att vitsorda om 1815 års
Ständer göra ett sådant afseende derå som dess vigt
fortjenar. Jag för min del instämmer således uti
allt hvad Utskottet tillstyrkt som icke skiljer sig
ifrån nedanskrifne punkter.
ilo Bör för Jordbruksägare genast lemnäs öp¬
pet tillfälle att till |:delar af egendomens uppskat¬
tade värde, erhålla följande lån, nemligen: -|:delar
mot första inteckningen, 3 procents årligt interesse
och 3 procents årlig afbetalning på Capitalet, -^de¬
lar mot andra inteckningen, 4 procents årligt in¬
teresse och 2 procents årlig afbetalning på Capita¬
let, f tdelar mot tredje inteckningen, f procents år¬
ligt interesse och 1 procents årlig afbetalning på
Capitalet, utan andra formaliteter eller för jord-
bruksägarne förknippade kostnader, än de som med
intecknings besörjandet a part äro oskiljakfige; öf¬
ver . ^delar af egend.omarnes uppskattade värde böc
å egendomen icke upptecknas eller belånas.
%
1372
Den ii Julii.
Om en så rund tillgång, som den jag rm
föreslagit, icke lemnäs öppen, skall mången omtänk¬
sam industrieus och driftig jordbrukare gå ruinerad,
och pennings- eller rättare pappersägaren deremot
blifva den, som skördar; och för dem som i enfald
elier okunnighet skrika, att en slik låne-urväg utom
flera för Samhället skadeliga följder, skulle med¬
föra den af maklige och bekymmerslösa fastighets¬
ägare, tjenar till upplysning, att climatets hårdhet
jemte dryga utskylder till Staten lägger sådane hin¬
der i vägen, att äfven med åfvanskrifna utväg in¬
ga andra än goda hushållare blifva j stånd att i
längden i egenskap af jordbruksägare sig bibehålla.
2:o Att de i 1794 års Nådiga Förordning
stadgade förbud mot bruk af åtskillige ofverllods-
artiklar så inom som utom hus den 1 nästkom¬
mande Septemb. månad tager sin början för alla
andra ån domestiker, glädjeflickor och spinhus-
hjon, hvilka det borde lämnas tillåtelse att i 3;ne
år få begagna hvad klädespersedlar som hälst,
samt 3:0, i fall icke Caffe kan rent utaf till in¬
försel förbjudas, det då, utom de af Utskottet till¬
styrkta förhöjda tull- och consumtions-afgifter, kun¬
de tilläggas den önskan att Kongl. Majit i Nåder
ville låta publicera på Predikstolarne 2:ne gånger
om året, att ehuru Kongl. Maj:t icke förbjuder
bruket af Caffe, Kongl. Majit icke destomindre
med särdeles nåd och välbehag vill omfatta hvar
och en som med behörige intyg kan styrka att i
dess hus icke Caffe consumeras.
Herr Lagmannen Noréus: Under afhöran-
de af de anmärkningar, hvilka flere af Ståndets Le-!
Den ii Julli.
*373
damoter nu anfort, har jag visst funnit anledning
till åtskilige vederläggningar, men något enskilt
vederläggande å min sida skulle ej kunna så upp¬
fylla ändamålet, som återremiss till Utskottet kan
medföra till vinnande af de upplysningar hvilka
ännu synas vara BorgareStåndet nödige.
Herr Borgmästaren Kjellander: Jag in¬
stämmer äfven i den önskan att Betånkandet bor
återremitteras,»ehuru jag ej kan godkänna alla de
anmärkningar, hvilka i sådant afseende, isynnerhet
af Herr CommerceRådet Santesson, nu blif¬
vit gjorde.
Herr StadsMajoren och Riddaren Westin:
Då så många grundade anmärkningar redan blift
vit gjorde, anser jag vål öfverflödigt att tillägga
något i och för vinnande af återremiss, men jag
kan ej underlåta att tillägga, det min öfvertygel¬
se förbjuder mig instämma med dem som anse
Jordbrukets tillväxt vara i ovillkorligt sammanhang
med pappersmyhtets förökande ; endast goda diken
och gödsel åro bidragande medel, som öfverväga
alla andra. Den sorn tror, att en oupphörligen
fortsatt önskan till vinnande af penninge-lån, af-
hjelper alla Jordbrukarens bekymmer, liknar ho¬
nom vid den vattusiktigc, som, ju mer han dricker,
blifver desto törstigare och sluteligen tillsätter lif¬
ver. Dessutom, månne till Jordbrukaren mindre
än till andra, den godkände grundsatsen kan låm-
pas: "att ju mer man lånar, ju mer man sätter sig
i skuld?’’
Herr Handelsmannen Stabeck; Penniwge-
1374
Den ii Julik
understöd som Jordbrukaren behöfver, blifva nyt»
lige för Landet, då de till sitt råtta ändamål an¬
vändas. Den handtering han drifver, har icke
ett imaginert värde, och om densamma behofver
vissa rudimaterier, fås de icke eller utan penningar.
Konung Fredrik den store tillerkände Jordbru¬
karen Lån till af Fastighets-vårder, och denna
författning hade på dess Stater det lyckligaste in¬
flytande.
Herr CommerceRådet och Riddaren Nord¬
lindh: Med erkännande deraf, att Utskottet haft
all moda ospard att till väga bringa upplysningar,
i de ämnen som varit till dess åtgärd ofvetlemna-
de, finner jag beskaffenheten af ärenderne sådan,
att de till en del antingen redan åro afgjorde el¬
ler, annu under andre Utskotts handläggning, till
afgörande förekomma, så att för hvad återstår
svårligen något annat Riksens Ständers beslut, an
underdåniga önskningars anmälande hos Kongl.
Majrt kan äga rum. Skulle med anledning af de
nu förefallne discoursioner återremiss åga rum, an¬
ser jag mig afven bora bifoga en liten anmärka
ning i anledning af hvad derom föreslagit blifvit,
att Fruntimren ej skulle få båra Sidenkläder af an¬
nan färg ån hvitt o?h svart. År skälet dertill nå¬
gon fordel för våra inhemska Fabriker, och att
desamma under denna bestämda riktning skola me¬
ra stadga och fullkomna sig,—då borde afven
samma skål gälla för KlädesFabrikerne, äfven som
deras produkter också inskränkas till 2:ne fårgor,
nemligen svart och blått, hvarigenom reciprocité
konen emellan dessutom skulle vinnas. Den gra
färgen synes dock så naturligt uppkomma genom
Den n Julli.
»375
förening af den svarta och hvita, samt är för
mankönet oumbärlig, att jag ej kan finna billigt
att den blir förbuden, utan tror att den borde,
äfven för Fruntimmers sidenkläder vara tillåten.
Herr Borgmästaren Ullberg: Hvad an¬
fort blifvit, synes ofelbart i flere an ett afseende
föranleda till målets återremitterande. Jag bifogar
endast den önskan, att Utskottet, som föreslagit
ingifvande af en Oeconomico - Statistisk Journal,
hvars verkan en värd Ledamot redan ansett blif¬
va undergörande, ej måtte af deremot skeende an»
mårkningar afskräckas från försvaret af en anstalt,
som mer ån något annat befordrar allman och en¬
skild upplysning, och derföre kraftigast bereder
allmänt val.
Herr Borgmästaren Örnberg instämde här¬
med , och yrkade jemte flere af Ståndets Ledamö¬
ter, att målet måtte till Utskottet återremitteras,
och) hvilket på Herr Talmannens Proposition äf¬
ven af Ståndet nu bifölls.
Sedan Högvördiga PrästeStåndet, lika med
BorgareSråndet , låtit dervid bero, och Hedervär¬
da BondeStåndet bifallit, att, i anledning af Hög¬
loft. Ridd. och Adelns anmärkning vid justering
af Redactionen utaf de till förändring beslutne pa-
ragrapher i Grundlagarna, ur 28 §• Regeringsfor¬
men skulle utgå allt hvad rörde förslaget till til¬
lägg deruti i afseende på utländske Språk- och Ex¬
ercitiemästare samt Idkare af de fria Konsterna v
■v? v : s
I37<5 Den u julii.
hade Utskottet uti Memorial af den 6 Julli 3 nyo
framlagt berörde 28 §■ i det skick, den efter det¬
ta beslut bor till Kongl. Maj:t öfvericmnas, hvil¬
ket Memorial nu upplästes och gillades.
Härefter föredrogs åter Hedervärda Bonde-
Ståndets ProtocollsUtdrag af den 21 Junii, som
den 22 i samma månad lades på Bordet, hvaruti
Ståndet , jemte meddelande af underrättelse om de
åtgärder, Ståndet vidtagit med Särskilda Utskottets
Betänkande angående förlägenheten i allmänna rö¬
relsen, i hvad det samma rörde Banko- Stats- och
BeviliningsUtskottet, äfven till känrnagif vit sitt yt¬
trande i åtskilliga delar af hvad Särskilda Utskot¬
tet tillstyrkt och hemstält.
Lades till Hanulingarne.
Föredrogs StatsUtskottets sedan den 9 på
Border hvilande Utlåtande, i anledning af En af
Rikets Herrar, ÖfversteMarskalken m. m. Pierr
Grefve Erik Enut hs till Utskottet inkomnc an¬
sökning om prolongation med afbetalningarne pS
de 2:ne Lån som Hans Excellence uti Riksgålds-
Contorct innehar, det ena stort 93,600 R:dr och
det andra 120,000 R:dr Banko, till säkerhet hvar¬
för, utom pantskrifne 78 Actier uti Skånska Sten¬
kols-verket, inteckningar blifvit meddclre uri Fräl-
se-Säterierne Marsvinsholm3 Charlottenlund och
Hunnesta,
Den ii Julii. 1377
Hunnesta, hvilka, med derunder lydande hemman
och lägenheter, blifvit efrer Banko-method värde¬
rade till 539,920 R:dr Banko, och hvilken Egen¬
dom, enligt Gravationsbevis af den 17 sisth ju¬
nii, endast förut håftar för ett lån af 48,000
R:dr Hamb. Banko.
Herr CommcrceRådet och Riddaren Wege¬
lin yttrade: Sedan jag af nu upplåste Betänkan¬
de funnit, huruledes Hans Excellence Herr Gref¬
ve Ruuth fullgjordt vilkoren för de ifrågavaran¬
de Lånens bibehållande, så anser jag att Utskot¬
tets Betänkande bor bifallas, om också säkerheten
i sjelfva verket ej skulle mer än netto betacka
Lånens belopp.
Herr Directeuren Flyborg jemte åtskillige
af Ståndets Ledamöter yrkade bifall till Bctånkan-
det, och blef Herr Talmannens proposition der¬
om, med Ja besvarad.
Upplästes ånyo Allmänna Besvärs- och Oeco¬
nom iéUtskottets sedan den 11- Julii på bordet hvi-
lande Betänkande, angående Gränse-tuilarne emel¬
lan Sverige och Norrige samt Landtulls inrättnin-
gen i Riket och den dervid bibehållne Tull-be¬
vakning m. m., hvarutinnan derjemte hemställes,
att underdånig anmälan hos Kongl. Maj:t måtte
göras att Commendanter uti Fästningar och Ca-
steller erhålla någon skälig ersättning för det ved¬
träd sorn i desse Städer Allmogen af hvarje in-
feo-rg. St. Prot. N:o 173. 174*. Andra Del,
I
1378 Den il Julli.
kommande vedlass hirrills erlagt , och hvilket
onus, Utskottet tillstyrker hädanefter matte upp¬
hora.
Herr Radmannen Sjöbohm anmärkte, ntt en
dylik rättighet blifvit lör Carlskrona TrivialSkole
etablerad, och förbehöll att ersättning äfven måtte
Skole-inrättningen beviljas, i fall någon förändring
uti denne dess nuvarande förmån skulle inträffa.
Uppå Herr Talmannens Proposition blef det
uppläste Betänkandet härefter af Stanuet, bifallit.
Föredrogs ånyo Bevillningsutskottets under
den 3 Jnlii afgifne, samt sedan den 5 Julii på
bordet hvilande, Project till förändringar uti 1312
Irs Charta;Sigiiicace Förordning.
Herr StadsMajoren Limnelius yttrade: Så¬
som en nog hufvudsaklig anmärkning vill jag an¬
mäla, att den af BevillningsUtskotter, till endast
2 dagar al veckan, 1 Stockholm föreslagne' extra
stämpling, blifver i anseende till be hofvet alldeles
otillräcklig, lgia års ChärtaeSigilla'ee. förordning,
sorn icke tillät någon extra stämpling, var ovcrk*
ställbar, hvarföre Efnbetsverkén i Hulvudstaden
hos Kongl. Maj;c i underdånighet anmälte de olä¬
genheter som voro en följd,af don myckna, bilägg¬
ningen, samt anhöllo, att extra stämpling måtte
tillåtas, hvilket Kongl. Maj:t i Nåder bifélf med
vilkor, att Embetsverken skulle med ClwtatSigii-
ktxContoret hålla motbok. Men; då detta har
Den xi Julii.
1379
medfört hinder för extra ståmplingen i anseende
till private personer, har många olägenheter så¬
som en följd deraf uppkommit, hvaribland ma
räknas den orimliga omgången af kanske hela du-
sinet pappersark, då för en half eller hel Riksda¬
ler Chartor skolat bilåggas , som alla bora af ve¬
derbörande Embetsman påskrifva, och hvilket,
då parter vid en annalkande fatalie-tid tillström¬
ma, så medtager tiden, att fara för fataliers för¬
lorande derigenom ofta inträffar, och torde såsom
ett exempel, hvilket flere af Ståndets Ledamöter
lära hafva sig bekant, Sjörätts målen äfven kunna
nämnas. Men skulle Riksens Ständer ej vilja med¬
gifva extra stämpling hvarje dag, så nödgas åter
Émbets-verken derom hos Kongl. Maj:t i under¬
dånighet anhålla.
Herr Borgmästaren Ha m b r eu.r: Riksgälds*
Coniorets Herrar Fullmågtige, som i detta mål va¬
rit hårde, hafva så omständligen och påtagligen
upplyst och ådagalagdt skadan af en obehindrad
extra stämpling, att BevillningsUtskortet, som ej
velat betaga Stockholm den beqvämlighet, hvilken
derigenom uppkommer, dock ej trodt sig kunna
gå längre än att på eune dagar i hvarje vecka,
stamplingen medgifva.
Herr Lagmannen och vice Talmannen La nd.
berg: Utah att minska Ständernas beslutande rätt'
i afseende på ChartatSigillatse-afgiftens bestämman¬
de, synes varsammast i att låta frågan om extra
stämplingcn, såsom hörande till Reglertientariske
föreskrifterns, ankomma på Kongl. Majus Nådig-
1380
Den ii Julii.
ste pröfning, i hvad den bör vara mer eller min¬
dre vidsträckt.
Herr Borgmästaren Kjellander yrkade Pro¬
position till bifall f dock med undantag af sista
meningen uti 21 §., som borde uteslutas.
Herr StadsMajoren Limnelius: Ändamå¬
let med extra stämpling, är dubbelt både i anse¬
ende till besparing af tid oell af papper. Få två
dagar i veckan kan den dessutom ej medhinnas,
men om den dagligen och successivt får besorjas,
kan sådant till allmänhetens nöjaktiga tjenst ske.
Herr CommerceRådet Santesson: ”För
min del kan jag icke finna något skäl till den än¬
dring BevillningsUtskottets förslag innefattar ige¬
nom medgifvande af extra stämpling i Stockholm.
Vid 1809 — IO årens Riksdag, fann då varande
Bevillningsutskott ingen controll möjlig på annat
sätt, än att alldeles förbjuda densamma, hvilket
Riksens Stander också då antogo, och som visser¬
ligen afven visat sin goda verkan , sa länge detta
förbud fick gälla; i Stockholm kunna ju antagas
sa många Chartae-försäljare som halst, och då måt¬
te mindre hår, ån hvar som hälst annorstädes, någon
särdeles olägenhet harvid uppstå. Jag anhåller,
alt Högtårade Ståndet på detta skäl afslår alldeles,
den häruti föreslagna förändring af författningen.”
Härmed instämde Herr Borgmästaren 1 ra¬
man tiel Hök.
Herr StadsMajoren Limnelius: Hvar ock
Den ii Julii.
en skulle visst önska att extra stämplingen ej vo¬
re behöflig, men då erfarenheten redan visat att
den ej kan umbåras till förekommande af volumt-
neusa handlingar, så borde den införas. Boupp¬
teckningar t. e. skola Charreras på runstycket,
och huru vill man till deras beiäggning finna pas¬
sande Charfor, — hvarifrån skall vål papper erhål¬
las för behofvet, då Tumba ej kunnat lefverera
hälften deraf. Det synes således som förslaget vo¬
re obrukbart i Stockholm, hvarest kanske Con-
sumtionen af Chartor uppgår till 5 mot allt hvad
för öfrigt erfordras.
Herr CommerceRådet Santesson anförde:
”Alla de af Herr Major Limnelius uppräknade
olägenheter kunna aldrig inträffa till den grad i
Stockholm som annorstädes, då man här dock
med någon dags, eller kanske blott stunds, omtan¬
ka för behofvcts ögonblick visserligen aldrig stadnar i
förlägenhet, att få hvad Chartse-valeur som hälst;
men om ock ej det vore, så anser jag hvarken
olägenheten af 6 eller flere gånger 6 arks vo¬
hlmer som Chartac-belåggningen skulle vålla, __ ej
heller den åberopade pappers-förödelsen uppväga
den osäkerhet hvaruti Staten stadnar för sina in¬
komster på denna artikel, hvilken aldrig med ex¬
tra stämpling kunna controlleras.”
Härmed förenade sig Herr CommerceRådet
Egge , som tilläde, att olägenheten med Bilägg-
ningsChartor visserligen vore minst kännbar uti
Stockholm, och att således om någon extra stämp¬
ling skulle tillåtas, så borde det vara för Landsor¬
tens räkning, hvarifrån postporto är ganska betun»
Den 11 julii.
gande; men ansåg Herr CommerceRådet de emot
extra ståmplingen anförde skal vara så talande, att
Betänkandet i den delen , helt och hållit borde afslås.
Häruti instämde Herr Rådmannen itjel¬
lander.
Herr CommerceRådet och Riddaren TUeg e-
lin: Ofverläggningen uti RiksgåldsContoret rö¬
rande detta amne har verkeligen varit bekymmer¬
sam, och man har trodt sig finna en medelväg,
som BevilloingsUtskottet afven antagit, och då ge¬
nom densamma alla hufvudsakliga anledningar till
klagomål och missnöjen kunna anses vara undan¬
röjda, så lärer Ståndet med skäl afven till Betän¬
kandet kunna lemna dess bifall.
Herr Lagmannen Rönqvist: Om återre-
miss kommer i fråga, så anhåller jag att få göra
den anmärkning, att, bland de nu foreslagne va-
leurer å stämpiarne, sg och 32 skillings saknas,
iner. hvilka äro högst angelägne, särdeles den sist-
nämde, hvilken oftast erfordras för Allmogens kö-
peafhandlingar m. m.; äfvensom författningen sa¬
ger, att AtrendeContracter uti Sråderne ovilkorligen
skola på den utsatte Chartan skrifvas, och hvil¬
ket således ej skulle kunna verkställas.
Härmed förenade sig Herr Borgmästaren Hå k.
Herr Borgmästaren Ullberg: Jag är öf-
vertygad att all extra stämpling möjligtvis kan bi¬
draga tili betydlig afkortning på Kronans intrader
af denne artickei, änskönt ock ali möda på cour
H
Den li Julii. 13^3
trollen skulle användas. Jag kan icke eller finna
något rätt gällande skäl för dess bibehållande och
kan så mycket mindre med Herr StadsMajoren
Limnelius i detta mål instämma, sorn jag ar a£
samma tanka med Herr CommerceRådet Sontes¬
son och Herr CommerceRådet Egge, samt till¬
styrker derföre, att all extra stämpling hädanefter
måtte förbjudas.
Härmed förenade sig Herr Handelsmannen
Ekman och Herr Sockerbagaren Lund gr en.
Herr CommerceRådet och Riddaren JVege.
lin: Jag kan ej tillåta mig nu dolja, att i de an¬
sökningar som betjeningen till RiksgäldsContorets
Fullmäktige ingifvit, ett och annat anförande ver¬
kligen nog oblygt utmärkt, att de genom in¬
skränkning af extra stamplingen förlorat i sine in¬
komster, En oinskränkt extra stamplings infö¬
rande skulle kunna föranleda iandsorterne art hvar
för sig önska detsamma. Man har i Stockholm
sedt extra stämpling till och med fordras på
Mångleri-sedlar, äfvensom på Soldaternes Permis¬
sions-sedlar m. m.
Herr StadsMajoren Limnelius: Jag hem¬
ställer om någon af Rikets öfrige Städer kan jemti-
föras med Stockholm — med alla sina Embetsverk
och Collegier, samt Magistrat, hvilken inom sig
åger 4 Collegier eller fordelningar. Erfarenheten
i det hela har ofelbart besannat, att Chartre-be-»
läggningen funnits medföra så stora olägenheter,
att Kongl. Maj:t i Nåder tillåtit extra stämpling
hvarje dag efter motbok , hvilket jag anser med¬
föra den säkraste controllen.
* 584
Den n Julii.
Herr CommerceRådet och Riddaren Nord¬
lindh: För att bifalla en afvikelse från den nu
gillande Fårfattningen, måste några skål uppgif¬
vas som visa ett verkligt behof deraf; Stockholm
är genom den, sa gynnad framför alla öfrige Ri¬
kets Städer, att någon utsträckning hvarken lärer
medgifvas eller vara af nöden, och skulle rättig¬
heten till all extra stämpling upphöra, hvilket jag
anser vara råttast, så upphör afven all fråga, om
coutrollens mer eller mindre tillräcklighet. Skulle
8ter endast afseende göras på beqvämlighet, då
kunde man intet annat invända emot den extra
ståmplingen , än att den vore likaså behöflig, om
ej mer, uti alla Stader hvarest Landshofdinge-Re-
sidencer äro, och borde i det fallet äfven på flere
Ställen In Stockholm kunna inrättas.
Herr StadsMajoren Limnelius. Då nyttan
erkännes, synes mig äfven deraf böra följa, att
extra ståmplingen borde bifallas i Stockholm, hvar¬
est ar mycket iner att göra, än på andra ställen.
Herr Lagmannen Noréus. Stockholm lär
väl i anseende till Chartas-Consumtionen icke kun¬
na upptagas till mot det öfriga Riket. Hvilken
stor fördel hafva icke Hufvudstadens Embetsman
mot andra, och i synnerhet Domare å landet, sotn
af egna medel, ofta till flere roo R:dr måste lig¬
ga i förskott för Chartor, hvilka de stundom ärO
nödsakade använda på Documenter som sedan cre-
diteras ut och någongång aldrig liqvideras. Vid
ett af de större Häradstingen falla på en enda dag
flere expeditioner än under samma tid i Stockholm,
men Domaren å Landet kan icke njuta den be-
Den n jalii.
13 85
qvämlighet och nytta sorn för Embetsmänncn i
Stockholm genom extra stämpling är att påräkna;
och da härtill kommer, att extra stämplingen ej u.
tan risquc för Kronans intrader skall kunna gag¬
näs, så finnér jag icke hvarföre Stockholm ensamt
skulle berättigas till en förmån sorn på Statens be¬
kostnad verkställes.
Herr Borgmästarens Hambreus anmärkte,
att stadgandet uti 21 §. angående Boupptecknin¬
gars Charterande ej hade bordt utsträckas till det
exemplar som Sterbhuset sjelf behåller.
Sedan åtskilliga Ledamöter yrkat på propo¬
sition i anledning af den hällne öfverläggningen,
blef densamma af Herr Talmannen sålunda fram-
stäld;
Bifaller Ståndet BevillningsUtsköttets aflåtne
Betänkande rörande förändringar uti 1812 års
Ckarta-Sigillata-Fårordning, likväl med undantag,
dels af tillåtelsen till extra stämpling i bockholm,
hvilken såsom omöjlig att controllera, icke vidare
bör äga rum, dels ock, att vid slutet af 21 §. rö¬
rande Bouppteckningar, följande ord såsom öfver,
ilödige utlämnas: "så vida icke begge exemplaren
dro d ståmpladt papper skrifnehvarförutan gö¬
res det tilläggg3 att då lieie handlingar finnas, sorn
enligt Förordningens föreskrift skola på 28 och
32 skillings stämplar skrifvas, således utom de öf¬
riga, äfven dylika stämplar hädanefter må inrättas ?
Denna Proposition blef med $a besvaiad.
1386
Den ii Juft i.
Föredrogs ån}ro Serskildta Utskottets på bor¬
det sedan den 5 Julii hviiande Utlåtande, i anled¬
ning af Herr A. F. Tor ner hjelms hemställan
angående nödvändigheten af en fri utförsel af Skå¬
nes, natur- och konst-alster utan Tull, samt att
densamma med större och mindre Fartyg må va¬
ra tillåten.
Herr StadsMajoren och Friddalen Westin.
Utskottet har hvad hegardt blifvit, mot visse vil¬
kor, i anseende tiil Tullen tillstyrkt. Det nam¬
nes val utskeppning af hvad vi ha öfver, metl
jag må väl fråga, ha vi något öfver? Skulle man
trodt att detsamma Utskott, som icke kunnat inse
nödvändigheten al Spannmåls • införsel, kunnat se
nödvändigheten af Victualiers utförsel. Den stun¬
den synes ej ännu vara inne, då Sverige kan um¬
bära något af sine Victualier. Onskligt vore att
den ene provincens öfverflöd kunde fylla den an¬
dras brist en högst nyttig varu-circulation skul¬
le derigenom uppkomma, och jag kan så mycket
mindre tillstyrka den ifrågavarande fria utförseln,
sorn flere Medborgare än Landtmannen bedröfva
lefva; då f. d. Konungen vistades i Skäne, fann
han skäl tillåta oxars utförsel derifrån — verknia-
garne blefvo ock snart synliga, hälst sedan En¬
gelska Flottan äfven kom att vistas och proviante¬
ra på kusten. Det pris som en gång kan obtine-
ras vill en säljare gerna sedermera soutenera. Man
vet att nyligen omkring 400 .StallOxar kommit
anda från Skåne, och att transporten hit upp för
dem kostat 5000 R:dr B:co penningar äro på
sådant sätt spridde, och mången landtman har så¬
ledes erhållit en liten förtjenst5 hvilken för honom
Den XI Julii.
icke kommit i fråga, om oxarne blifvit-'till Köpen¬
hamn öfverförde. Med mina Patriotiska tänkesätt
är en sådan exportationsrättigbeV oförenlig, oell
vid åtankan på framtiden, amer jag mig icke kun*
rta för närvarande bifalla Utskottets Betänkande.
Härmed instämde Herr StadsMajoren Lim-
nelius.
Herr CpfnmerceRådet Santesson, Just för
det ändamåls vinnande, som Herr Major Westin
önskar, ati vi må hafva tillräckligt för Landets be¬
hof, och äfven kunna allt mer och mer produce*
ra derutöfver, tillstyrker jag för min del, att Ut*
skottets betänkande bifalles; ty enda och rätta vä¬
gen att öka produetion och uppmuntra Lagårds»
skötseln, som framför alla andra behöfver och för-
tjenar det, är att locka dertill med en fri och utsträckt
afsättning, om ock derigenom för en tid prisea
skola något höjasj desto mera väckes industrien.
Härmed instämde Herr Lagmannen Schen¬
ström och Herr Lagmannen Noll er o t k.
Herr CommerceRådet och Riddaren Nord¬
lindh. Den rättigheten Skåne i sednare åren haff
till oxars utförande, har verkat en stor tillökning
och gjordt possessionaterne omtänksamme att ge¬
nom stallning betydligt öka sine och landets tillgån¬
gar af denne vara. Vissa tider har dock denna
försäljningsrätt uppdrifvit priserne, men i det hela
och i allmänhet, har den för Skåne varit ganska
nyttig.
1588
Den ii Julii.
H err Talmannens härefter framställe Proposi¬
tion till bifall af Betänkandet, blef med allmänt Ja
och blott ett Nej besvarad.
Då nu å nyo föredrogs Särskilta Utskottets den
5 Julii afgifne och förleden gårdag på bordet lagda
Betänkande i anledning af erhållen återremiss i frå¬
gan om nytt Reglemente för Judiska Nationens
här i Riket varande medlemmar, begärde Herr
CommerceRådet Egge ordet och yttrade: 3,Det
torde förtjena att anmärkas, att, sedan de öfrige Riks-
Stånden icke funnit för godt att bland sig uppta¬
ga Judarne, desse företrädesvis blifvit till Städerne
hänviste, att få med Rikets gamle Svenske Bor¬
gare dela både Näringar och yrken, äfven som nyt¬
tan af de Inrättningar och Stiftelser der blifvit af
ålder med samlad moda och kostnad verkstälde.
För min del, och anseende det angående Ju-
darnes inflyttande år 1782 utfärdade Reglemente
vara hinderligt att i någon den minsta nion ned¬
sätta de förmåner och vilkor, under hvilka de nu i
Riket varande Judar inkommit, hemställer jag öd¬
mjukast , om icke Särskildta Utskottets Betänkande
må afslås samt till Kongl. Maj:t må framföras Riksens
Ständers underdåniga önskan, att ingen af Judiska
Nationen må hädanefter till Riket få inkomma
och sig bosätta.”
De fleste af Ståndets Ledamöter instämde med
Herr CommerceRådet Egge, och Herr Handels¬
Den II Julii.
1389
mannen Stabeck tilläde, att de Judar, som begag-,
nade tillåtelsenatt stadna qvar i Riket, ändock bor¬
de uti Riksens Ständers Bank deponera hälften mot
hvad Utskottet i afseende på inflyttningarne före¬
slagit, men hvarvid Herr CommerceRådet S'an¬
te sson anmärkte, att om Judar äro oss nyttige
borde ingenting af dem betalas, och att i annat
fall deras penningar ej borde kunna förvärfva eller
bibehålla dem vid någon Medborgare-rättighet.
Proposition begärdes och Herr Talmannen
framstälde den sålunda:
Afslår BorgareStåndet Särskildte Utskottets nu
uppläste Betänkande, med det tillägg att hädanef¬
ter Judar, ej vidare måtte tillåtas i Riket inkom¬
ma.
Denna Proposition blef med Ja besvarad,
hvarefter genom ProtocollsUtdrag, de Resp. Med-
Stånden om beslutet, vördsamt och vänligen un¬
derrättades.
Föredrogs ånyo Lag- samt Allm. Besvärs-
och Oeconomie-Utskottens Betänkanden i frågan
om en fri Victualie-handel, uti hvilket ämne Kongl.
Maj:t under den 24 sisth Maji, dess Nådiga Pro¬
position afgifvit.
Herr CommerceRådet Egge anförde: I des¬
sa dagar har Ståndet lemnat bevis af vården orri
egne rättigheter och jag anser m<}hnercn om eg¬
139° Den ii Julii.
ne rättigheter alltid förutsätta agtning för andras,
hvarföre och du pä de fläste orter i' Riket Victu-
aliehanÖein icke är fjettrad, jag bifaller Utskottets
betänkande, förenande' likväl dervid en oförgrip¬
lig önskan att nya Gårdfarihandlande lill egit och
Jordbrukets skada härigenom icke måtte komma
upp.
Herr Handelsmannen Wigander uppläste
följande anförande. "Emot Högloft. Lag- och Oe«
conomieUtskottens tillstyrkte frie Victualiehandei i
allmino')er, har jag ingenting att påminna vidare
än så vidt den angar torr Saltsjöfisk, saltad sill
och strömming, hvilka varor, sedan Sillfisket i
Bohusl.än upphört, nu mera ej kunna sägas vara
Landets produkter. Handel med desse varor ut¬
gör vissa Stliders, isynnerhet i Bergslagerne, nästan
enda Handelsgren, och i den stund den blir upp¬
låten till Allmogen, att fritt och utan afgifter id¬
ka, måste dessa Näringsidkare, i Staderne upp¬
höra med en sådan Handelsrörelse, och följden
deraf är ganska påtaglig att Staderne skulle nalkas
sin upplösning.
Då ändamålet med samhälis-ordningen är, å
ena sidan att gifva frihet åt hvarje behörig man
att idka ett lofligt näringsfång, och å andra sidan
att "förekomma sjelfsvåld , och att ingen obehörig
må skada den förra i sin Handtering, för hvilken
han skattar till Staten och Staden : Så kan jag ej in¬
se någon billighet i förslag, hvarigenom Landt-
rnannen , utan afgift blifver berättigad att dt ifva
Handel med ofvannämde KöpmannaUaror ; Och
jag kati n\ elie».finna, ati Landtman skulle bli be-
Den ii Julii.
lat ne med en inrättning, sorn nödvändigt skulle för¬
orsaka, att denna Handel med Sill, Strömming
och torr SaltsjöFisk, skulle upphöra i Städerne,
hvarest den hittills påräknade tillgången icke me-
ra finnes. Jag hemställer således, att Högloft, Ut¬
skotten-måtte vidare betrackta detta angelägna ä-
rende och tillse, att Städerne i Bergslagerne isyn¬
nerhet måtte bevaras från undergång.”
Herr Rådmännen Sundblad uppläste följan¬
de anförande: ”1 afseende pn Högloll. Lag- och
OeconomieUtskottens tillstyrkan af en fri Victu-
aliehandel, kan jag, ehuru flere städer finnas, hvars
hufvudsakliga handel består i Spannemål oell Vic-
tualievaror, ej bestrida, enär frågan rörer ej min¬
dre än allmänt väly men hvad beträffar den fö-
reslagne handeln med saltad Sill , Ströming oelf
torr Saltsjöfisk, kan jag ej annat än på det hög¬
sta bestrida, såsom icke hörande till Jordbrukets
upphjelpande, och afsigten med den fria Victualie-
handeln. Jag anhåller derföre om aterremiss, med
förmodan, att Höglofl. Utskotten täckes göra, af¬
seende härpå, och icke alldeles bereda desse Stä¬
ders oundvikliga undergång och upplösning.
Herr Borgmästaren Hambreus uppläste ett så
lydande anförande:
Med min föresats att så skrift- som munteli-
gen icke utan synnerlig anledning öka Välloll.
Ståndets Protocoller, enär jag vanligen funnit fö-
refaline ärenden äf upplyftare Personer tiilräckeli-
gen utredde, _ är det ock nu jag tror mig ej
1395
Den ii Julii.
böra lämna ett stillatigande samtycke till det,
sorn emot min öfvertygelse strider.
Höglofl. Lag- samt Allmänna Besvärs- och
OekonomieUtskottet hafva uti samfäldt afgilne
Betänkandet, funnit sig, till Landtbrukets upp-
hjelpande, böra tillstyrka sådan utöfning af Victu¬
alie- och annan med Landtmanna-varor gemenskap
ägande Handel, att den måtte sträcka sig till ic¬
ke blott Handlande och Landtmannen, utan äfven
andra å Landsbygden boende sjelfskattskrefne In¬
byggare.
Långt ifrån att vilja klandra en med sakens
natur enlig och i kraft af gå ilande Författningar
nyttjad Frihet för Landtmannen, atr å hvad Inrikes
ort som hälst sine egna och Grannars Landman-
na - Producter föryttra; hade man likväl icke kun¬
nat föreställa sig, att sakna allt afseende på det
Borgerskap, hvilket för Handeln både tillkommit
och i så dryg nion måtte skatta samt utom den¬
samma sin existanee alldeles skulle förlora.
Då nu denna på Städernas Privilegiet-grunda¬
de Handelsrättighet genom åtskilliga KonungaKeso*
lutioner och sluteligen genom Kongl. Försäkran af
den 23 Febr. 17 89 ocb IX4 §• 1 Regeringsfor¬
men af den 6 Junii i8ot), högtidligen bekräftad
blifvit 3 så svnes den af Högloll. Utskotten till¬
styrkte utvidgning af Landthandel» och i och med
detsamma högstbetydliga inskränkning af Städernes
Handelsrättighet vara af den beskaffenhet, att så¬
dant icke bordt komma under hufvudsakelig pröf¬
ning,
Den ii Julli.
1393
ning utan såsom Privilegii-Fråga vara underkastad
det primitiva afslag, om Proposition hvartill jag i
grund af Regeringsformens stadgande får ödmju¬
kast anhålla.
Men för att äfven visa att jag icke blott på
denna rättighet utan äfven på billig rättvisa i det hela
fotat min öfvertygelse , tolde äfven tillåtas mig med
några ord fästa Herr Direct. och Talmannens samt
Högtärade Ståndets uppmärksamhet Vid sjelfva sa¬
ken. Ifrån den Landsort, der betydlig del af Ri¬
kets Victuaiier och andre Landtilianna-varor produ¬
ceras samt dels af Städernes Handlande sorn å hem¬
orten derutaf göra upphandling, dels ock af Allmo¬
gen sjelf bortföres till Hufvudstaden elier andia af¬
lägsna Orter och der föryttras; har jag aldrig hört
skälig klagan af Allmogen om trög afsättning
i hemorten , sorn icke haft samband med en vida
trögare å sluteiiga afsättningsstället; och visar er¬
farenheten ej sällan att derstädes lägre anbud blif¬
vit gjorde, an hvartill varan förut blifvit såld eller
kurmat föryttras.
Om nu en Landtmanua - vara, sorn genom
krigs - conjuncturer eller andra tillfälligheter blifvit
nog öfverdrifvet uppstegrad, varder vid ordsakens
upphörande nedsatt till sitt förra pris, så beror ett
sadant varans stigande elier fallande icke af mäng¬
den utaf afnämare till transporteringen och sluteiiga
försäljningen, utan egentligen af varu-tillgången och
verkliga behofvet i det hela betraktadf*
Men enär icke blott genom lång och be-
Borg. St. Prot. N;0 175, 176. Andra Del.
1394 ^en 11 Ju^‘-
svärlig transport, utan äfven genom mdngden af
de personer, sorn dertill användas, varan i moa
af omkostningarne dervid skall stiga, så blifver
detta en säker tillökning å varupriset, hvilken lik¬
väl kommer sluteliga afnämaren till last, dock
utan att den som producei'at varan, äger att der¬
af räkna sig något till godo. Således och då ge¬
nom ständiga tillfällen till ej mindre ordentelige
Handlandes täflan sins emellan, än Landtmannens
egen frihet att färdas med sin och grannens afvel,
ringaste monopoliskt tvång icke kan äga rum; in¬
sei jag för ingen del någon till Landtbrukets
upphjelpande bidragande nytta af den loreslagne
fria Landhandeln, fast mera lika obehagliga följder,
som bruket och missbruket afVästgötne och andra
kringfarande så kallade Handlare, hvilka alla Lands¬
orter i Riket redan i hög gtad öfversvämmat och
oaktadt alla klagomål icke så lätt kunna utrotas.
Mätte Svea Rike snart kunna uppå behojliga
Jordbrukare till producerande af Landtmanna - va¬
ror i den mon det redan i förtid vunnit sig
Handlande deraf.”
Herr Borgmästaren Ornberg yttrade, att
om Victualie-handeln hädanefter skall blifva så fri
som Utskottet tillstyrkt, så borde åtminstone de
XijOoo R:dr försvinna, hvilka nu såsom Salu-accis
af Städerne utgöras.
Herr StadsMajoren och Riddaren Westin.
Jag bar kanske ej rätt kunnat fatta meningen af
Utskottets Betänkande; Victualie-handeln har vis¬
Den 11 Julii.
1395
serligen alltid varit fri, så vida ej meningen ar, att
en hop menniskor nu skulle färdas landet omkring
för att uppköpa Victuälier. Må vi aldrig komma
till den ytterligheten att Landtman nen skall befat¬
ta sig med utminutering.
Det är sant att Sverige bör vara en handlan¬
de Stat, men alla menniskor i Sverige, böra der¬
före icke vara handlande. Städerne, som draga en
sa högst betydlig del af Statens onera, skulle deri¬
genom till landets allmänna förderf ruineras.
Måtte den nu ifrågavarande Victualie-handeln
ej förvandlas till en gårdfarihandel, och åtminsto¬
ne icke lösdrifvare utan verkliga hemmans - ägare
få sig med densamma befatta,1 till undvikande för
oss alla, att i en mängd Concourser efter Bond¬
drängar blifva inblandade. Jag upprepar ännu en
gång, har något tvång belastadt Victualie handeln,
då man ofta sedt Allmogen utminutera på gator oell
grander af desse produkter, utan att man sagt nå¬
gon ting år dem; —- än mer, jag kan citera bön¬
der sorn från Blekinge infört flere skeppslaster Fläsk.
Då nu defrna tillförsel och den deraf uppkomman¬
de tillgång likväl är högst tillfällig, men fruktan
för ett" sådan oförmodlig påfdisel alltid mäste af¬
hålla de 'Söcietétersorn med Victuälier handla , från
atr göra och hållä stora upplag, då vill jag fråga,
om’ den åsyfrajde' nyttan verkeligen på det nu ifrå-
gaväi‘ätldé sätt bäst kan vinnas.
Déf var ernfid, då man äfven ropade på fri Spann¬
målshandel, men jag hemställer om den uppfyldt
landets behof och svarat mot allas onkningar och
Den ii Julii.
förhoppning. Om nu äfven efter några år den
fria Victualie-handein skulle föranleda tili ansöknin¬
gar hos Riksens Ständer, om lane - understöd för
Ladugårds-skötseln m. m., så blifver det visst led¬
samt att till en frihet, medförande sådane följder,
hafva varit bidragande. I alla fall , gör jag nu det
uttryckliga förbehåll, att den åtminstone ej må få
föranleda dertill, att löst folk kunna i lättja till¬
bringa sin tid på landsvägarne, för att under pre-t
text af Victualie-handel, kåpa och sälja, allehanda
öfverflöds-articlar, hvarigenom den rättighet, som
man för öfrigt ej skulle missunna den verkliga
Larfdtmannen , kunde, tiil verklig prejudice för Stä-
derne och skada för landet i allmänhet, urarta.
Härmed instämde Herr Carduansmakarcn
Malmber g och Herr Åldermannen Gerle.
Herr Lagmannen Norens anförde: Jag
kan icke annat an fästa min uppmärksamhet vid
de tvifvelmål, Herr StadsMajoren West in synes
hysa om de nyttiga följderna af den fria Sp3nmåls-
handeln , som genom Konung Gustaf illtdjss vi¬
sa författning beviljades. Jag har ansett och skall
alltid anse den såsom ett af denne Konungs Stor¬
verk och såsom Grundvalen för den allt ifrån den¬
na tid, med hvarje år, till Fosterlandets varaktiga
nytta, stigne odling af dess jord och en på li¬
ka sått , fortskridande förbättring i dess skötsel
och deraf följande tillökning i dess produktion.
Det blifver ock alltid en af de mest gifna sannin¬
gar, att en sådan Näring som åkerbruket, hvilken
för sitt bestånd ej nodgas strida emot sin egen na¬
turliga beskaffenhet, för sin förkofran hufvudsak-
Den ii Julii.
1397
ligen behofver frihet och upplösning af gamla
fjättrar. Den kan icke underkastas några Regle-
nienrariske förordnanden, nödige rörhända för an¬
dra Näringar , som icke innebära Jordbrukets sjelf¬
bestånd På desse grunder, har det långe utgjort
välsinnade medborgares önskan, att Handeln af
Victualier, så nara förenad med Jordbrukarens
sanna fordel, bort njuta en lika frihet som Spann-
måls-handeln. Redan vid igoo års Riksdag väck¬
tes denna fråga, och öfverlämnades af Ständerna
till Kongl. Maj:r, som deröfver infordrade dess
Befallningshafvandes och CommerceCollegii underdå¬
niga Utlåtanden, hvilka nästan alla förenade sig
om rättvisan deraf, och om den tillväxt uti landets
odling, som derigenom otvifvelaktig! skulle upp¬
komma. För egen del är jag öfvertygad, att Span-
måls och VictualieHandcln på en och samma gång
bort lämnas fria, och att verkningarne af den
förra , ehuru högst tillfredss<äl!ande för hvarje
Svensk man , dock blifvit återhållna genom tvån¬
get för den senare. Jag tillstyrker således för
min del, att Handeln af Victualie - varor måtte
försattas i samma tillstånd, som Spännmåls-han-
deln, och att såsom en följd deraf, det icke
eller må vara någon Jordbrukare förment, att på
landet uppköpa de Victualier af alla slag som der
produceras, för att dem sedermera fritt och obe¬
hindradt i Städer och på Landet försälja. Genom
denna frihet anser jag ock den stadga och det
förhållande i priser uppkomma, som till Jord-
bruksNaringens förkofran alltid böra aga rum e-
mellan alla deraf uppkommande alster.
Herr CommerceRådet Santesson yttrade:
1398
Den ix Julii.
Af alldeles enahanda öfvertygelse med Herr Lag»
mannen Noréus, är jag om den stora nyttan,
sorn Spannmåls-handelns frigifvande har hittills gjort
landet och Victualie• handelns framdeles skall li¬
kaledes gora; och da jag erkänner Lag och All¬
männa BesvärsUtskottens ådagalagde bemödande li¬
ka mycket att förvara Stadernas enskifte rättighe¬
ter dervid 5 sorn att försvara Landmannens natur¬
liga ratt, förenar jag mig helt och hal lie med
CommerceRådet Egge, och anhåller af Herr Tal¬
mannen om Proposition till bifall af Utskottens
Betänkande, med det tillagg eller förbehåll som
CommerceRådet Egge föreslagit,
Herr Grosshandlaren Tråss och Herr Han¬
delsmannen Linström förenade sig med Herr
Borgmästaren Ornberg, äfvensom Herr Socker¬
bagaren Lundgren med Herr Rådmannen Hamn¬
ström, hvilken yrkade, att under den för Landt-
mannen tillåtne Victualie-handel icke må innefat¬
tas rättigheten till salt fisks och gråsidors m. m.
afyttrande, såsom icke varande Landtmanna pro-
dueter.
Herr Assessoren Darin anmärkte, att lik¬
som Jordbrukaren vore berättigad att föryttra sine
produeter, så vore det äfven fiskaren allena som
borde sälja sina produeter.
Herr Borgmästaren Ullberg anförde: Fri
Victualie handel uröfvas redan öfver hela Riket, och
i vissa provincer vida utöfver den gråns Utskot¬
tets Betänkande föreskrifvit. Sålunda har Jemt¬
lands Allmoge vanligen alla år besökt Norrige,
Den ii Julii.
1399
då communication med detta Rike varit öppen ,
och derifrån hämtat sill och torrfisk , sorn seder-
mera uti Rikets varma provincer blifvit i mindre
partier försåld , utan att der varande Städers Bor¬
gerskap af sådan handel någonsin funnit sig for-
fordcladt. Dessutom har hvar pch en af Allmo¬
gen redan laglig rättighet att sjelf, eller genom,
sin granne, hvar som halst, afyttra sin gårdsaf-
vel, hvilken rättighet afven i många år varit i
vidsträcktaste måtto begagnad. Om högtjirade Stån¬
det derföre nu skulle bifalla Betänkandet, sker
derigenom på ena sidan ingen uppoffring af hit¬
tills odelta rättigheter, och å den andra vinnes in¬
gen annan fordel, än den, som af praxis redan
varit stadgad. Jag tillstyrker sådant bifall såsom
både råttvist och för Städet ne sjelfve nyttigt, och
jag skulle kunna tillägga motivet af en blott klok-
hets-maxime. Man har nu liksom vid nästan alla
föregångna Riksmöten väckt frågan om en så kal¬
lad allman Nårings-lrihet, den BorgareStåndet, så¬
som ännu ensamt skatrgifvande för sådan frihet
till Statens underhåll, nödvändigt måste bestrida,
så vida en^total omskapning uti samhälls-ordnin¬
gen dermed tillika åsyftas. Uri detta bestridande
har man sett förbi dess verkliga ordsaker och trott
sig finna ett ensidigt försvar af illiberala grundsat¬
ser, hvilka likväl minst bora tillräknas Borgare-
Ståndet, då af denna Riksdags Handlingar och Be¬
slut det skall blifva uppenbart, att Ståndet icke al¬
lenast medgifvit allt hvad med dess bestånd och
tidens förhållande är förenligt, utan ock sorgfäl¬
ligt undvikit allt, som till sådan förebråelse kun¬
de föranleda.
1400
Den ii Julii.
Om salu-aecisen i Städerne anses med före»
Varande amne aga någon gemenskap, kunde, efter
några värda Ledamöters redan yttrade mening, se¬
dan Utskotrets Betänkande blifvit gilladt, frågan
derom ofverlemnas till BevillningsUtskottet att in¬
se , i hvad man samma accis*afgifr må kunna ned-
^sätras.
Herr Borgmästaren Kjellander instämde
med Herr Borgmästaren Ullberg, 'äfvensom Herr
Borgmästaren Nörström, hvilken dock. derjemte
förklarade, att han icke om samma motiver kunde
sig förena, och att, enar meningen af Kongl.
Majus Nådiga Proposition icke kan vara att be^
rätriga Landtmannen i handels-årenden fara by och
by emellan, den nu ifrågasatte rättigheten icke är
annan in öfverensstämmande med den som hittills
titan åtal och förnärmande varit utöfvad, och att
man ej lår behöfva frukta att Kongl. Maj:t utsträc¬
ker Allmogens nu sökte rättigheter på sådant sätt,
att någon ny Gårdfari-handel derigenom upp¬
kommer.
Herr Directeuren IVidell ansåg fri Victua»
lieHandel, ej vara nyttig, att domina af det för¬
hållande som i Halland uppkom under den tid
som Engelska flottan vistades i Skargården, och
hvilken då orsakade en ovanligt dyr tid på alla
■matvaror i den orten.
Herr Rådmannen Sundblad åberopade hvad
han redan anfört och yrkade Proposition till afl
slag på Betänkandet.
Den xi Julii.
1401
Herr CotnmerceRådet och Riddaren Wege-
lin: Om jag rare fattat Utskottets Betankande,
äro Städerna bibehåilne vid utminuterings-råttighe-
ten , och då finner jag icke hvarföre den omnåm-
de sa!u-accisen skulle försvinna.
*
Herr CommerceRådet och Riddaren Nord¬
lindh: Rättigheten för Landtmannen att afyttra
sina Producter synes vara grundad på en naturlig
billighet, likväl att en sådan rättighet icke tillätes
med så obestämde vilkor, att den föranleder till
missbruk, och förvandlar nyttige Jordbrukare till
kringresande skojare, hvilka mangla med hvad
biilst, som kan gifva dem någon vinning.
Herr Borgmästaren Hambréut: Om ordet
Jordbrukare nyttjas, skulle hvem sorn hålst för¬
värfva sig en liten jordlott, och under detta sken
gifva sig till Land-handlare, hvadan Borgmästaren
äfven på denna grund åberopade hvad han förut
emot Utskottens Betånkanden anfört.
Åtskilliga bordes yrka på Proposition, hvil¬
ken af Herr Talmannen med anledning af den
hällne ofverlåggningen sålunda fratnståldes:
Bifaller Ståndet, Utskottets Betänkande angå¬
ende den fria VictuaiieHandeln, dock med det för¬
behåll och tillägg, att inga andre personer än verk¬
liga Hemmans-ägare få sig med denna handel be¬
fatta, och inga kringfarande kopsvänner tillåtas gå¬
ra Gårdfari-uppkop, men Städernas Handlande,
hädanefter som hittills obetagit, att genom utsänd
1402 Den ii Julii.
Handels betjening af Landrmanncn betinga och
uppköpa Victualier.
Denna Proposition blef med Ja besvarad.
♦
Herr Borgmästaren Gezelii anhållan, om
rättighet att från Riksdagen afresa, blef i anseen¬
de till dess sjuklighet bifallen.
Herr Talmannen och Ståndet åtskildes kloc*
kan half 3. 1
Plenum klockan 5 e. m.
Föredrogs LagUtskorrcts sedan forlidne går¬
dag på bordet hvilande Utlåtande angående ansvar
för åverkan å Trådplanteringar, i anledning af
Kongl. Majus i detta ämne aflåtne Nådiga Propo¬
sition.
Herr CommerceRidet och Riddaren Nord¬
lindh. Jag vill ej tilltro, mig kunna vederlägga
de skäl som uti Betänkandet innefattas, så mycket
mindre som detsamma äfven ofverensstämmer med
hvad Högste Domstolen därutinnan yttradt; men jag
anser mig skyldig vitsorda den angelägenhet som for-
aniedt Konungens Befallningshafvande i Malmöhus
Den 11 Julii.
1403
Lån att genom kraftiga åtgärder söka förekomma de
nidingsverk sorn pä trådplanteringarne derstädes
utöfvas, och liva s vårdande alltid skall blifva ett
fruktlöst arbete, till dess någon lag stadgar ett nog
betydligt ansvar tor att afskräcka den vanartige.
Uppå Herr Talmannens härefter framstälde
Proposition blef LagUtskottets Betänkande af Stån¬
det gillat och bifallit.
Föredrogs LagUtskottets, sedan förleden går¬
dag hvilande Utlåtandei anledning af våckte
frågor, rörande skärpning i straffet för Skogså¬
verkan, och uti hvilken fråga inom Utskottet
skiljaktige meningar sig yppat, och hvarvid 2
stånd stadnat emot 2, till följe hvaraf tvånne al¬
ternativer blifvit till Riksens Ständer nu hemstål-
de, hvaraf det första innehåller förslag till straf¬
fets skärpande, och det andra att i den delen
skulle ån vidare förblifva vid hvad hittills stad¬
gadt varit.
Herr CommerceRådet Nordlindh och Herr
Lagmannen Schenström yrkade, att det första
alternativet borde antagas, hvaremot Herr Borg¬
mästaren Ullberg} Herr Borgmästaren Nor¬
ström och Herr Borgmästaren Holm ansågo det¬
samma olämpligt, och att Lagens och Skogs ord¬
ningens stadgande om Skogs-åvcrkan vore alldeles
tillräckligt, af hvilken ranka, Herr Borgmästaren
Holm ock nu yttrade sig, hafva varit i Ut¬
skottet.
1404
Den x 1 Julii.
Herr Lagmannen Nensén begSrde Proposi.
tion att andra alternativet måtte bifall3S, och som
Ståndets Ledamöter förmärktes i allmänhet vara af
olika tankar , skreds till votering, hvarvid Herr
Talmannen framstälde följande
Proposition:
Den som bifaller Utskottets första alternativ
han skrifver Ja, den det ej vill skrifver Nej.
Vinner Nej blifver Utskottets andra alternativ af
Ståndet antagit.
De utdelte Voterings.sedlarne uppsamlades
under 2:ne upprop, och en af dem aflades enligt
Riksdags-ordningens föreskrift, hvarefter vid de
öfriges Öppnande befunnos 17 Ja och Nej,
och sorn rösterne således voro lika, öppnades den
aflagde sedeln, hvilken befants innehålla ett Nej,
till följe hvaraf LagUtskottets andra alternativ,
var af Ståndet bifallit.
föredrogs Allmänna Besvärs- och Oeconomie-
samt Särskilta Utskottens under 14 Julii meddelte
samt sedanden io på bordet hvilande Betänkande
i anledning af väckt fråga om inskränkning uti
Halländska och Bohusländske AllmogensSeglations-
frihet.
Herr Assessoren Darin anförde: "Då jag
3 ena sidan vördar de Höglo!!. Utskottens sorg¬
fällighet vid upptagandet af de betänkligheter jag
Den ii Julii.
1405
haft elen äran framställa egentligen mot Bolius-
Länske Allmogens oell Skärgårds • Inbyggares år
i&ii erhållna frihet till utrikes Seglation med
egna båtar och mindre än 15 Lästers fartyg} må-,
ste jag, å den andra utbedja mig, att vid resulta¬
tet och de dertill antagna grunder få göra följan¬
de anmärkningar.
Högloft. Utskotten hafva såsom troligast an¬
tagit att nyssberörde Seglationsfrihct blifvit med-
gitven såsom ett ersättningsmedel för den förlust
allmogen tillskyndats genom Sillfiskets upphöran¬
de, i afsigt att den måtte på detta sätt hämta för¬
del af de båtar och fartyg, som egenteligen för
Sillfisket blifvit anskaffade. Men clet har då icke
varit någon af Högloft. Utskottens Herrar Leda¬
möter bekant, i hvad högst betydlig mån verkan
af denna frihet blifvit utöfver ändamålet utvidgad.
Om endast de båtar blifvit till utrikes seglation an¬
vände, hvilka annars skulle onyttiga blifvit genom
förlusten af Sillfisket, så skulle seglationen varit
verkligen obetydlig; men knappt var tillåtelsen
gifven, förrän ernsidan mängd af nybyggda båtar
tilkom, att antalet af de förra mångdubblades, och
i stället att dessa voro tiil det högsta af 200 å
300 tunnor sills drägt, voro de fleste uppbyggda
dubbelt större, ja, ända till 30 å 40 svåra Lästers
drägt; Och detta bevisar dels huru'; säkert Allma,
gen påräknat SkärgårdsBevakningens otiJIräckelig-
het, dels hvad intrång Sfadernes Rederier derige¬
nom lidit, enär desse, såsom högre skattdragande,
måst se sig utträngde från fragthandeln, som dock
är en verklig Landtmanna-näring.
1406
Den II Julii.
Högloft. Utskotten hafva väl ej tilltrott sig
att bedomina, huruvida de försigtighetsmått, som
Hoglofl. Kongl. Gom. Collegii Kungörelse af den
9 April Igll föreskrifver, kunna arnes tillräckeli-
ga till utestängande af de missbruk , sorn dock i
denna skärgård och med denna sort af fartyg,
inedgifvas kunna lättare föröfvas, och här torde
tillåtas mig att upplysa, med exempel, som min
egen erfarenhet vid handen ' gifvit, atr då, i an¬
ledning af åberopade Kungörelsens 4 punct, skep¬
pare blifvit till Sjö-TullsRätterne inkallade att gen¬
mäla om Seglationsbrott, det icke sällan genom
Cörrespondancen om dessa Skeppares inkallande
blifvit upplyst, att de vid passens urtagande orig¬
tigt uppgifvit både namn och hemorter, och således
icke kunnat med kallelserna anträffas t' Hvilket
tyckes ytterligare bevisa Seglationsfrilietens skadlig¬
het, särdeles då Allmänna rösten nu påkallar yt¬
tersta sorgfällighet om utestängandet af Luren¬
drägeri och Tullförsnillning. Jag medger
hvad Hoglofl. Utskotten sig yttrat, att de af
mig föreslagna inskränkningar icke skulle ute¬
stänga missbruken af den fria Seglationenj men
de skulle säkert verkeligen försvarat dem, samt
derjemte gifvit någon slags upprättelse åt de
förfördelade Stadsmanna - näringar, med hvilken
denne så utvidgade Seglations-rättigheten då blef-
vc förenligare.
Jag hoppas icke förgäfves framställa dessa
anmärkningar till Högtärade Ståndets upplysta upp¬
märksamhet.”
Herr Grosshandlaren Aberg anlörde: Den
Den 11 Julii. 1407
förtjenst som Skärgårdsboerne genom frakter mel.
lan Norrige och Sverige vunnit och kanske till j.
million inbringat, har för dem varit ganska betyd¬
lig, och jemte det, att de utom denna förtjenst
skulle varit försänkte i armod, är saken att betrak¬
ta såsom en National-vinst, hvadan jag tillstyrker
att Betänkandet måtte bifallas.
Dermed förenade sig Borgmästaren Ullberg.
Herr CommerceRådet Egge: Med afseende
på den förmån som ti liily ter cn ininge! af indivi¬
duel' genom denne Seglatio.nsfiihet, och den för¬
del sorn Staten i och med detsamma härigenom till¬
skyndas, finner jag, lika med Herr Grosshandlaren
Aberg betänkligt, att tillstyrka• någon ändring u-
ti hvad Utskotten nu föreslagit.
Herr Assessoren D arin yttrade, att om enskilda
fördelarne af den iria Seglationen må anses såsom
cn National-vinst, har den uran tvifvel genom det
synbara missbruket, blifvit förknippad med en o-
beräknelig National - förlust, utom den känbara
skada vissa Städer deraf lidit genom den öfver¬
hand tagande Skärgårdshandeln. Men om det
liberalare tänkesättets fordian är, att utan afseende
lämna hvad så uppenbart länder till Borgerliga
Näringens intrång och Städernas förlust , återstår
mig blott att önska dessa anmärkningar i Protocol-
let förvarade; sedan ett yrkande af åtcrremisS, i
afseende på ärendernas myckenhet och Riksdagens
Snut are slut troligen icke kunde vinna bifall.
Herr Handelsmannen Ekman instämde här¬
uti, med tillagg, att denne Allmoge, åtminstone
Den 11 Julii.
borde betala lika onera som Båtskeppare i Stä¬
derna.
Åtskilliga af Ståndets Ledamöter yrkade pro¬
position till bifall af Betänkandet och hvilken, af
Herr Talmannen framställd, med jfa besvarades.
Föredrogs Allmänna Besvärs- ocii Oeconomic-
samt Särskilta Utskottens Betänkande, hvilket sedan
den 10 Julii legat pa Bordet, angående medel
och utvägar tili hamp-plantering ens- befrämjande.
Herr B orgnvästaren No r ström anförde: Frå¬
gan om Hamp-pljntering i bt.iderne är icke nu
första gången vackt. Något generelt förordnande
liir dock aldrig med någon förmån kunna vidta¬
gas i en sak som måste rättas efter Locain och
olika Jordmohn. Kanhända att en sådan plante¬
ring skulle kunna verkställas uti de större Städer,
men i Småstäderne tvillar jag att sådant går an,
åtminstone kan i Lindes Stad ej något i denne väg
uträttas.
Herr Rådmannen Sundblad. Flere försök
hafva uti Askersund blifvit gjorde till vinnande af
ett så nyttigt ändamål som Hamp - planteringen ,
men alla hafva så olyckligt aflnpir, att man är
öfvertygad det denne växt icke trifves der, och
sorn det således vore utan ändamål att derå an¬
vända kostnad och bemödande 5 så anhåller jag att
ingen skyldighet må oss i denne del åläggas.
Herr
Den ii Julii.
I409
Herr Ridmannen Kjrilander yttrade, att
den vid Carlstad befintliga svaga sandjord ej med.
gifver någon hamp-plantering. Skulle den dugli¬
ge jorden borttagas i sådan afsigt, så skulle äf¬
ven en minskning af foder uppkomma, sorn för
Carlstad i anseende tilldess skjutsning? - skyldighet
vore högst tryckande.
Härmed instämde Sockerbagaren Lundgren.
Herr Borgmästaren Kjellander och Herr
Lagmannen Konqvist yttrade, att den donations¬
jord, hvilken finnes vid de städer för hvilka de
representera, icke, enligt skedde försök, vore för
hamp-planteringen tjenlig.
Herr Borgmästaren Zellinger förmodade,
att i alla fall den Svenska Hampan ej skulle blifva
så god, som i synnerhet för vissa ändamål erfor¬
dras. LandcbruksAIcademien borde om tjcnliga för¬
sök, gå i författning.
Herr CommerceRådet och Riddaren Nordl¬
und: Utskottens Betänkande innehåller icke något
åläggande, och lärer derföre kunna gillas. Mert
då Städerhe, åtminstone de fleste, äro i saknad af
tjenlig jord, lärer frågan i hvad den rörer dem,
komma att förfalla. Arbetslönerne äro äfven i Stä-
derne dyrast. Annorledes förhåller det sig med en
stor del Säterier, hvarest arbetslönerne ofelbart äro
minst och hvarest Hamp - planteringen med störsts
förmånen synes kunna inlöras.
Borg. St. Prof, N-.o 177. 17g. Andra Del
1410 Den it Juiii,
Härmed instämde Herr CommerceRådet CVc*
nius och Herr Lagmannen Nolleroth.
Herr StadsMajoren och Riddaren Westin.
Jag äger väl icke någon gällande kunskap uti Landt¬
bruket att åberopa, men jag skulle nästan tro att
all Svensk jord vore passande, om den för denna
särskilta växt apteras och skötes. Men om också
Sfadsjorden i sin natur vore tjenlig, skulle just
derföre denna odling bli ett åliggande för Rikets
Städer? — Jag kan nämna Bondhemman, hvarest
Hamp - stånden växt till omkring 4 alnars höjd.
Men hvad gödsel och hvad arbete fordras icke till
vinnande af denna produkten? Man bor i alla fall
hoppas , att genom en fortfarande fred, behofvet
af hampan, skall bli mindre hädanefter, äfvensom
att odlingen deraf genom medborgares fria vilja
och i förhållande till localen skall ökas.
Herr Åldermannen G erie yrkade Proposition
till bifall å Betänkandet, och densamma, af Herr
Talmannen framstäld, blef af Ståndet med Ja be¬
svarad.
Föredrogs ånyo Allmänna Besvärs- och Oeco»
nomie-Utskottets sedan den 5 Julii på bordet livi-
lande Betänkande, i anledning af yrkadt förbud
emot löpande Assignationers utgifvande af enskild¬
te personer m. m.
Herr Handelsmannen Wigander begärde or¬
det , samt tillkännagaf, att målet redan blifvit fran
Den II julii.
1411
Fråste- och Bonde-Ståndet återremitteradt, ocfi upp¬
läste derefter följande anförande: ”Med Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskottets Betänkande in¬
stämmer jag i allt öfrigt, utom den af Utskottet
tillstyrkta rättighet för Assignanter, att hädanefter
fa ställa sina skrifna Assignationer till Sedelhafva-
ren , eller ordres.
Att förekomma den olägenhet Private Assig¬
nationer åstadkomma» genom det de göras löpan¬
de» och i allmänna rörelsen circulera, anser jag
alla andra motiver, icke tillfyllest gälla, om ej
utgifvaren förbjudes art göra dem löpande och
tillåtas att endast dem till viss man ställa,
I den ort» hvarifrån jag är, har Assignerings-
industrien stigit till den högsta grad. Efter num-
mern på de i allmänna rörelsen löpande Assigna¬
tioner, är utrönt, att en enda person uppdrifvit
den samma till 500,000 R:dr årligen; När man
känner huru många särskildta Assignanter finnes i
denna ort, är lätt att inse den olägenhet denna
rättighet gjort på det allmänna, och i synnerhet
för denna ortens innevånare, der dessa Assignatio¬
ner nästan utträngt Statens mynt. Lättheten att
genom förfalskning af löpande Assignationer be¬
draga Allmänheten, är ådagalagd genom en häktad
och uti Fahlu Läns fängelse insatt person, hvilken
ibland Allmänheten utspridt sådane af honom för-
lalskade sedlar- Utom detta exempel, kunna fle¬
ra framvisas, i den händelse sådant finnes nödigt.
Jag får ödmjukast anhålla, det Betänkandet
Ellfver återremitteradt, med anmodan att Utskot.
2413 Den ii Juia.
tet mätte gara den ändring att i stället för Side!,
hafvaren elier Ordres, endast viss snan mätte ut¬
sättas.”
Herr Borgmästaren Kjellander anförde:
”Att förbjuda urgifvande af Assignation^, är
det samma sorn att föibjuda löpande skuldsedlar.
Då ingen Lag kan hindra det sednare, följer af
sig sjelft, att det förra måste vara tillåtit. Obe¬
räknelige följder tili skada för allmänna rörelsen ,
skulle eljest uppkomma; och då det beror på hvar
och ens välbehag och godtfinnande, att i betalning
godkänna och emottaga en assignation, den må
vara skrifven elier graverad, hvilket är och blig
enahanda, dä assignantens credit, men icke sjelfva
picturcn, gör den användbar och gällande , katt
jag lör min del .icke godkänna Utskottets] Betän¬
kande, utan får anhålla om proposition, att det
samma må helt och hållit afslås.
Herr StadsMajorcn och Riddaren Westin!
I en fråga sådan som denne, kan jng icke vara
stillatigande, och har hittills knappt kunnat tro,
det varå en värd Ledamqis mening att på alfvare
söka vinna ändring uti våra Assignerings-rättighe¬
ter, hvilka i det hela ej artjorlunda an såsom växel-
aflairer äro att anse. De exempel af skada och
missbruk som uppgifvas, böra, om de ock voro
grundade, ej kunna föranleda något gcnerelt för¬
ordnande, i ett ämne sorn med lätthet uti handel
har ett så väsenteligt sammanhang. Hvem inser
ej beepämligheten af att kunna assignera på pennin,
ga* som man å arman ort äger att lyfta, det skul¬
Den ii Julii.
1413
le stundom nästan vara omöjligt att disponera an¬
dra medel i en vidsträckt rörelse. Från Fahlun kan
man hit insända den validabLa varan koppar, jag
har sjelf köpt af den, och ej fått misstycka att
man derifrån genast assignerat på mig, jag hop¬
pas ock, att ingen haft rättighet dermed vara miss¬
nöjd, då jag redeligen betalt det drague beloppet.
Att af nunnor domina till qvantiteten af de Suni.
nior som på detta sätt löpa, kan vara ganska fau-
tivt; man är icke förbunden att vid sådan numere-
ring följa vanlig ordning, icke en gång förbunden
att nyttja någon nummer. Hvad angår den in¬
vändningen att Assignationerne borde vara skrifne
och icke stuckne i koppar, för att äga mera sä¬
kerhet emot förfalskning, så kunde samma an¬
märkning, om den vore grundad, gälla om alla
våra hanko- och Riksgälds-Sedlar. — Hvem kan
hindra att assignera på Riksens Ständers Hank, sedan
man der öppnat räkning? Dessa Assignationer stäl¬
las ju till Sedelhafvaren och kunna vara löpande.
Ingen form och försigtighet hindrar förfalsknin¬
gar, det försporjes så väl i anseende till vårt sorn
andra Länders Sedelmynt. De Valuter som efter
år 1761 utspriddes, äfvensom våra RiksgäldsSed-
lar, hafva båda i sin natur blott varit invisningar.
Att vidare upprepa historien af Penninge- och Växel-
affairer tjenar visst ej till något ändamål, då jag
hoppas att det Högtärade Ståndet, i alla fall är öf-
vertygadt om oskadligheten och nödvändigheten af
en obehindrad Assignations frihet. Dcc efterdömet
som England i detta fall lämnar, kan göra allde¬
les tillfyllest. Där som här och annorstädes, kan
någon gång en Handlande bli hanquerott och från
hvars obestånd andras förluster då uppkomma; __
1414
Den ii Julii,
Men skulle man för sådane händelser, hvilka ge»
nom icke någon författning kunna förekomma*,
väl vilja afhända oss en sådan fördel som fri as-
signerings- och växel-rätt medför, vi skulle i det
fallet lämna ett exempel, som jag ma säga, icke
vore ett policeradt Land värdigt och som visserli¬
gen skulle vara det första uti en handlande Stat.
Med hvad Herr Borgmästaren Kjellander
anfört förenade sig Herr CommerceRådet San¬
te sson t Herr Assessoren Ar osenius, Herr Lag»
mannen Rånqvist, Herr Handelsmannen Lund¬
berg, m, fl.
Herr Borgmästaren Hambreus yttrade, att
han ansåg missbruk med skrifne Assignatjoner lika
så väl kunna inträffa som med de graverade j
hvarföre äfven de förre borde förbjudjs.
Herr Borgmästaren Norström instämde äf¬
ven med Borgmästaren Kjellander, och tilläde
att Valeurerne af Assignationerne j allmänhet bon¬
de ökas utöfver 5 R:d., och att så mycket min¬
dre skäl till klander kunde vara, som det vöre ett
fel att emottaga hvad man icke vore nöjd med,
och in visningar, om hvars godhet man icke vore
öfvertygad.
Herr Karduansmakaren Hot mg ren. Jag in¬
stämmer till alla delar med Herr Handelsmannen
Wigander, och här, ehuru boende i Sala, blif¬
vit fullkomligen öfvertygad, samt af erfarenheten
undervist om skadligheten af de ifrågavarande As¬
signationerne, Dea invändningen > att man icke
Den n Julii.
är förbunden emottaga ett sådant mynt, är af in¬
tet värde, då man besinnar att Allmogen stundom
efter 2 å 3 dagar på Torget, anda icke i Fah¬
lun kunna erhålla något annat mynt, och hvilket
de således blifva nödsakade att emottaga. På så¬
dant sätt utsprider det sig bland Allmogen , och
de röna ofta mycken svårighet att kunna till för¬
växling detsamma använda, hvilket icke alltid utan
uppgäld kan ske. Att genom utgifvande små Assigna-
tioner skapa sig en fond, den man i sjelfva verket
icke äger, och att till egen fordel utsprida den
biand en Allmänhet, kan hvarken öfverensstämma
med författningar eller samhällsordning. Jag yrkar att
en sådan sjelftagen rättighet måtte afskaffås, och
är dertill äfven föranledd genom hugkomsten af
de Assignationer sotn Kors sberg er i Fahlun
innan sin Concours utgaf, och på hvilka nästan
hela Vestmanlands Alhttoge förlorade,
Herr Borgmästaren Ullberg förenade sig
med Herr Borgmästaren Kjellander och Herr
StadsMajoren Westin, och ansåg, det ingen lag
hvarken borde eller kunde förbjuda assignationers
utgifvande, enär sådan Lag aldrig kan handhaf-
vas, och det ofelbsrt beror på hvars och ens omdö¬
me att Assignation emottaga eller icke, samt
yrkade att Herr Talmannen måtte göra proposition J
hvarefter, och då daisamma till bifall af Betänkandet
framställdes, den Hef med Nej och besvarad.
Herr Handebmannen Wigander/ begärde
votering.
Den II Julii.
Sedan Voteringssedlar blifvit utdelte, fram-
stllde Herr Talmannen följande .
Proposition:
Den som bifaller Allm. Besvärs- och Oeco-
nomie-Utskottets nu upplästa Betänkande om vissa in¬
skränkningar uti den nu ifrågavarande assignerings.
järrigheten, han skrifver Ja. Pen det ej viii skrifver
Nej. Vinner Nej är Utskottets Betänkande afslagit.
Under tvänne upprop insamlades Voterings-
sedlarne, en aflades, enligt RiksdagsOrdningens fö¬
reskrift, och befunnos de öfrige innehålla 13 Ja
och 26 Nej, till följe hvaraf således Utskottets
Betänkande var ogilladr.
Upplästes och lades på bordet följande från
Utskotten ankomne Betänkanden, nemligen:
Från ConstitutionsUtskottet af den 10 Julii:
1:0 angående ny redaction af 37 §. uti Re¬
geringsformen ,
2:0 om förändring uti Regeringsformens 38 §•,
3:0 om förändring i 4 y Regeringsformen,
att i stället för ordet elter melan frälse och ofrälse,
ordet och måtte införas,
4:0 angående tillägg uti Regeringsformens
38 §• >
Den ii Julii. 1417
5.0 rörande första inom. uti 56 §. Rege¬
ringsformen ,
6:0 om tillägg uti 3S §- Riksdagsordningen,
7:0 om ett nytt moment i 14 §. Riksdags.
Ordningen ,
8:0 0111 tillägg uti 29 §. Riksdagsordningen,
9:0 förslag till ny redaction af 38 §. Riks.
dagsOrdningen,
lo:o angående Representations-frågan.
Från Stats Ut skottet af den 6 Julii:
1:0 i anledning af Kongl, Maj:ts Nådiga Pro¬
position om Stats-Verkets tillstånd och behof, till
afskrifning af 52^3 R:dr 3 sk. 3 r:st., som af
Stats-Verket blifvit RiksgäldsContoiret ersatte för de,
till ett lika belopp utaf Pievillnings - uppbörden i
Stockholms Stad skedde afdrag till aflöning af Man¬
tals- och Uppbörds-Commissarier,
2:0 angående vackt fråga om Stockholms Stads.
Cassas befrielse fran den Stadens Krsmo-Uppbörds-
Verk åtföljande Ordinarie aflöning, och att denna
ina varda på Kronans Stat öfverförd.
Fran Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskot¬
tet af den 6 Julii:
1:0 om befrielse för Skeppare och forbönder
att vid Tullkammare uttaga förpassningar å Län-?
1418
Den ii Julii.
dets egne varor, sorn ifrån Uppstäderne till Sta-
pelstäderne försända?,
2:0 i anledning af väckt fråga om en fri
TackjernsHandel,
3:0 om Båtsmans-fördelningens återställande»
4:0 i anledning af återremiss på Utskottets
Betänkande cm ersättning för den Soldat, som un*
der arbetet vid Götha Canal skadat sig och blifver
till krigstjenst oduglig.
Ankom och upplästes följande
”Utdrag af Protocollet, hållit hos Högv.
PrästeStåndet vid Urtima Riksdagen i
Stockholm den 11 Julii Ig 15.
S. D. Sedan PrästeStåndet uppå de grunder,
att Rikets Academier enligt deras Constitutioner
och Grundförfattningar, som århundraden igenom
bibehållits orubbade, alltid varit och ännu äro obe¬
roende af både Landshöfdinge och Magistrat, att
de i alla afseenden hafva sina egna Jurisdictioner,
eller egna Domstolar och Executor, samt att
Taxeringar af alla under den Akademiska Juris-
dictionen lydande Personer, i alla tider blifvit för¬
rättade under deras Rectorers anförande , icke kun*
nät antaga BevillningsUtskottets, uti 4 Art. 4 §.
4 inom. af BeviiltnngsStad^an uppgifna Förslag till
1
Den il Julii. 1419
förändradt Taxerings - sätt vid Akademierna, har
PrästeStåndet, som redan under 1809 och I81O
arens Riksdag, uti denna sak rönt sina upplyste
MedStänders aktning för Akademiernes Grundför¬
fattningar och Privilegier, trott sig böra särskildt
lemna de öfrige Resp. Stånden del af Ståndets till
BevillningsUtskottet remitterade önskan, att stad¬
gandet uti 1812 års BeviilningsFörordning 5 Art.
4 §. 7 mom. angående Akademiska Taxeringar,
må i stället för ofvanberörda 4 mom. införas j med
vördsam och vanlig inbjudning att uti denna an¬
märkning med PrästeStåndet instämma. Ut supra.
Ex Protocollo
U. AlmqvistP
Lades på Bordet.
Herr Talmannen och Ståndet åtskiljdes här¬
efter kl. 10 e. ju.
In Fidem
Carl Magn. Robsahm.
1430
Den 14 julii.
Plenum klockan -} 9 f. nx,
Uppiiastes ankomna ProtocollsUtdrag:
«— från Höglofl. Ridd. och Adeln samt Hog-
vordiga PrästeStåndet af den 7 Julli, angående bi¬
fall till ConsrirutionsUtskottets Betänkande, i an¬
ledning af Herr SpaldencreutzV motion om än¬
dringar i instruction för Riksens Ständers Justitie¬
ombudsman
— från Hoglofl. Ridd. och Adeln särskildt af
den 11 Julii, innehållande bifall till StatsUtskot-
tets Betan konden om prolongation med afbetalnin-
gen på de tvänne I.ån, Hans Excellence Herr
Grefve Ruuth från RiksgäldsContoiret innehar,
medel till Kassernbyggnad i Ystad, errättning för
inqvartering, fortfarande bidrag af Statens medel
till Sodertelje Kanal - inrättning, Kronohemmanet
Lindo i Södermanlands Län, Fjärdingsmans aflö¬
ning och indragning af deras Boställen, tiliökt an¬
slag för Kongl. Bibliotheket, Postfrihet för sådane
Tidningar som lända till allman upplysning, er¬
sättning af den förlust allmänna Barnhus inrättnin¬
gen, genom Storfurstendömet Finlands afträdan¬
de, fått vidkännas, Mantalsskrifvare-provision i
Wermland för åren 1812 och 1813, tillökning i
Utskottets betjening samt betalning för tillfälligt
Dsn 14 Julin
skrifbiträde, General AssistanceContoiret, anslag af
medel till tryckning af Samlingar i historien med
dervid gjordt tillägg, remiss till Utskottet af Riddar.
husUtskortets Memorial om ersättning åt Riddar-
husCassan för af densamma till RiddarhusCantsliec
för skut ne medel, men återremiss af Utskottets Be-
tänkanden om lindring uti Båtsmans-indclningcn i
Blekinge och understöd af allmänna mede! för ut-
gifvandet af skriften Svensk Botanik5 återremiss
till BevillningsUtskottet af dess Memorial om all¬
männa Bevillningen; bifall till: Lag- samt Allmän¬
na Besvärs- och EkonomiUrskottens Memorial an.
gående förändring i Kongl. Enskiftes-forordningen
den 2 Febr. i8o7> ändring i Kongl. Förordnin¬
gen om Srångselskyldigheten, rättelser och tillägg
i samma förordning, LagUtskottets Memorial om
tillägg i 9 Cap. 6 §. HandelsBanken, ändringar i
ConcoursStadgan, samt det i Betänkandet om skärp,
ning i straffet för Skogsåverkan främst framstålde
alternatif, men återremiss af Utskottets Betänkan*
de om ansvar för åverkan å Skogs-planteringar;
bifall till Allmänna Besvärs- och Ekonomi- samt
Särskilda Utskottens Betänkanden om medel och
utvägar till Hamp-plantetingens befrämjande, in¬
skränkning i Bohus- och Halländska Allmogens
Seglations-frihet; bifall till Allmänna Besvärs- och
EkonomiUtskotters Betänkanden rörande upphand¬
lingar för Kongl. Majrts och Kronans räkning»
vissa öfverklagade olägenheter för BatsmansRotehål-
lare, Gotflåndska Allmogens skyldighet att under¬
hålla Strandridare Bostadsbyggnader m. m. j inbjud,
ning till sine MedStånd att instämma uti Håglöf!.
Ridd. och Adelns beslut, det Friherre And. Cem
der st r åm f till BevillningsUtskottet afgifne Be*
1422 Den 14 Julli.
villningsförslag m. m., måtte på Riksdags-kostnads-
medlen tryckas; äfvensom Utlåtande i anledning
af vickt fråga om förhöjning i arfvoden för Stån¬
dens Cantslier;
—- från Högvördige PråsteStåndet af den 7 Ju¬
lii, innehållande: bifall till ConstitutionsUtskottets
Betänkanden att hvila till nasta Riksdag, angåen¬
de tillägg i 81 §• Regeringsformen. tillagg uti åt-
skillige § §. af Regeringsformen, hvilka blifva en
följd af Riksens Stånders beslut om granskning af
JustitiaeOmbudsmans Diarier, skyldighet för alla
inom BondeStåndet sorn bebo och äga Frälsehem¬
man att deltaga uti erläggande af Riksdagsmanna*
arfvode för BondeStåndets Fullmågtige; bifall till
samma Utskotts Memorial i anledning af gransk¬
ningen ofver JustitixOmbudsmannens Diarier; bi¬
fall till SratsUtskottets Betänkanden angående sät¬
tet att controllera dc till RiksgåldsContoiret från
Lånen inkommande Summariske redogörelser för
Allmänna Bevillningen och öfrige RiksgåldsContoi-
rets fonder, nya Lone anslag å Sundhets Collegii-
Stat, Lonförbåttring för LandsStats-betjeningen,
ersättning för Bohus, Carlstads och Elfsborgs Låns
invånares besvär och lidande under sista Fälttåget <
till BankoUtskotrets Utlåtande om Låne-bitråden af
Banken för Uddevalla och Götheborg m. fl. Stä¬
der; till Bevillningsutskottets Betänkande om grun¬
derna till Bevillningcn; till Allmänna Besvärs- och
EkonomiUtskottets Utlåtanden om Grånse-tullarne
mellan Sverige och Norrige samt Landttull-inrått-
ningen i Riket, löpande Assignationers utgifvande
af enskildte personer, MarkegångsTaxomes upp.
rättande m. m. med ett af Ståndet dervid gjordt
Den 14 Julii.
5433
undantag; till Särskilda Utskottets Utlåtanden rö¬
rande fri utförsel af Skånes Natur- och Konst-al¬
ster samt inställande af all Sjöhandel tills Våxel-
coursen hunnit till alpari;
— från Hedervärda BondeStånder af den 11 Ju¬
lii , om afslag å Särskilda Utskottets Betänkande
angående Medlemmarne af Judiska Nationen hår
i Riket, med tillägg att Judar hädanefter icke vi¬
dare må tillåtas inkomma i Riker.
Justerades följande ifrån ExpeditionsUtskot-
tet inkomne förslag till underdåniga Skrifvelser,
angående:
i:o Controllen af de till RiksgäldsContoiret
från Länen inkommande Redogörelser,
2:0 Nya Löne-anslagå SundhetsCollegii Stat a
3:0 ersättning af den förlust i årlig inkomst
Allmänna Barnhuset genom Storfurstendömet Fin¬
lands afträdande, måst vidkännas.
4:0 Skuldebrefs uppvisande vid Lagsökning,
5:0 Rättighet för invånarne i Rikets Provin-
cer, att hvar som hålst inom Riket söka sig
arbete,
6:0 Rättighet för Allmogen att i Sräderne få
försälja sina varor i öppna bodar och stånd, och
1424 Den 14 Julii.
*7:0 Vattenverk och tiden för Damluckors till¬
slutande om hösten.
Upplästes och Iades pä bordet följande an¬
komne Betänkanden:
från Corstitutions Utskottet
1:0 af den 12 Julii, om tillägg uti 46 och
56 § §. Riksdagsordningen,
2:0 likaledes, angående bestraffnings-;!»:t af
brott emot Tryekfrihets-Lagen,
3:0 af den 13 Juli i, om förslag till en ny
§. emellan 37 och 38 § §. Regeringsformen,
4:0 likaledes, om tillägg vid slutet af 6c §.
Regeringsformen,
5:0 likaledes, om förändring i Tryckfrihets¬
förordningen ,
6:0 likaledes, om deni Tryckfrihets-mål in¬
rattade jurys afslcaffande vid nästa Riksdag, i den
händelse den finnes icke uppfylla dess ändamål
eller vara svarande emot Nationens lynne,
7:0 likaledes, om decharge för StatsRådets
Ledamöter, Föredragande och Konungens Rådgif¬
vare i Commando-mål;
från
Den 14 Julii. I425
från Stats Vt skott et af den 13 Julli, an«
gående:
1:0 StatsRegleringen , med Project till Riks¬
stat för iglö och påföljande år till nästa Riksdag,
2:0 Statsverket, i hvad som rorer tredje
Hufvud-titeln,
3:0 Mantalsskrifvare - provision i Norrbot¬
tens Lån;
från Allmänna Besvärs- och Ekonomiutskottets
1:0 af den 6 Julii, angående Folks- och Ar¬
bets skolors inrättande i sammanhag med Allmän¬
na Fattigvården,
2:0 af den g Julii, i anledning afåterremiss
från Ridd. och Adeln , PrästeStåndet och Bonde-
Ståndet, uti frågan om Husbehofs Bränvinsbrån-
ningen och dermed gemenskap ägande omstän¬
digheter ,
3:0 af den 12 Julii, om förändring i sårtet
att värdera Jord och Fastighet å Landet efter den
så kallade Banco methoden;
från Särskilda Utskottet
af d. 13 Julii, om betalningens beräknande
och utgifvande till Utskottets Secreterare, Cants-
lie- och Vakt-betjening.
Borg. St. P101. N:o 175. igö* Andra Dst,
142<5 Den 14 Julii.
Föredrogos å nyo ConstitutionsUtskortets föl¬
jande den 10 Julii afgifna och sedan den 11 på
Bordet hvilanda Memorial med förslag till ändrin¬
gar i Grundlagarne, nemi.:
icoji 4 §. R
|
egerings
|
formen,
|
2:0 i 28 §•
|
d:0
|
d:o,
|
3:0 i 37 §.
|
dto
|
d:o,
|
Ö
LO
OO
|
d:o
|
dto,
|
5:0 i 56 §.
|
d:o
|
d:0 ,
|
6:0 i 14 §.
|
Riksdag
|
sOrdninge
|
7:0 i 29 §.
|
d:0
|
dto,
|
8:0 i 38 §.
|
d:0
|
d:o, och
|
g.o i samma §. "rörande omröstning inom
ConstitutionsUtskottet 5
Hvilka alla förslag anrogos att hvila på Bor¬
det till nästa Riksdag för den behandling, 56 §.
Regeringsformen föreskrifver.
Då nu 5 nyo föredrogs ConstirutiomUtskot-
tets den 11 Julli på Border lagda Memorial at
föregående dag, rörande utarbetning af förslog till
en tor bär träd Representation* biföll. Ståndet hvad
Utskottet hemstält om underdånig skrifvelse till
Kongl. Maj:t i afseende pä härtill ncdiga Statisti¬
Den 14 Julii.
1427
ska upplysningar och lac för öfrigt vid samma
Betänkande bero.
Föredrogs Allmänna Besvärs- och Ekonomi*
Utskottets Memorial af dan 6 Julii, som den ic
lades på bordet, angående en fri Tackjerns - han¬
del; och iåc BorgareStåndet vid detsamma bero.
Föredrogs ånyo Allmänna Besvärs- samt Oe-
conomieUtskottets Betänkande angående vackt frå¬
ga om befrielse för Skeppare och forbönder, att
vid Tullkamrarne uttaga förpassningar å landets
egna varor, som ifrån Uppsraderne till Stapel-stä¬
derna forså ndas.
Herr Rådmannen Hamnström anförde:
"'Höglofl. Ekonomiutskottet har ej med den gran¬
lagenhet som bordr, lemnat uppmärksamhet till mitt
Memorial , likasom den Kongl. Förordning de sjelf¬
va åberopat dat. den 30 Nov. i8lo> samt derpå
följande Nådiga förklaring af den 30 Mars 1814»
hvaruti bestämt anföres: Att de skeppare, hvari¬
från fart till Östersjön äger rum , skola taga
tullpass; straxt derpå föijer': Jern och Metal¬
ler som från Bruk föres till väg landvågen el¬
ler uti mindre insjöar, som ej med saltsjön Isar ge¬
menskap, Stddcr ock Vågar emellan, böra vara för-
sedde med dubbla fragt- eller foisedlar. Stock¬
holms Mälare*våg9 har ju alltid blifvit benämd ef¬
ter dess verkliga beskaffenhet af InsjöVåg. Des¬
*438
Den *4 Julin
se anledningar gifva mig ordsak begära målet
till återremiss, och att, jemte hvad nu anfort blif¬
vit , ytterligare granskning af mitt den 5 Maji
Jemnade Memorial samt uppgifne anmärkningar
mitte vinna billigt afseende j då en Skeppare från
Uppstads vig inlastar Bruks-effccter, nodgas han
losa tullpass ; samma Skeppare med samma fartyg
lastar några famnar från Stadens område utan Tull¬
pass } Vigpasset åtföljer alltid ert Uppstads-fartyg,
då h3n på det senare kan segla utan både Våg-
och Tullpass, beviser icke detta onådigheten här¬
af, så mycket heldre som ingen Tullbetjent ä'r
närvarande hvarken vid in- eller aflastniugen, hans
enda göromål är en afskrift af Tullpasset, nog
bör hvarje upplyst man finna, att vinningen för
passlqsen år Tullbetjentens, och utgiften derför samt
tidspillan Skepparens. Vidare flr jag anföra att
Högloft. Utskottet icke gjort något afseende på
det förderfliga utvisitations.bevisets afskaffande,
som på intet sått år gagnande för controlin. Jag
kunde anföra många inom kort tid af denna ordsak
inträffade förluster, alla lika oskyldiga den, hvil¬
ken jag härjemte bar äran framlägga. I afseende
till sin obetydenhet kan han anses som ett ringa
exempel, då man med säkerhet bör förmoda, att
inom Sverige på tio års tid, med och utan Dom-
stolarnes åtgärd minst 100,000 R:dr oskyldigt
blifvit tagne af laglydiga undersåtare, hvilka dels
af okunnighet, dels af felande skrifkånnedom fått
vidkännas betydliga förluster lör denna så ogagnan¬
de formaiité, och hvarvid Kongl. Maj:t och Kro¬
nans säkerhet ej på det aldraminsta betryggas, en¬
dast gör en högst betydlig sportel för Tullbetje-
Den 14 Julii.
1429
ningen, jag utbeder mig såledest hos Herr Direc-
teuren och Talmannen Proposition till återremiss.
Herr Borgmästaren Norströrn yttrade: Den
ifrågavarande påskriften rörande sådane varor, hvil.,
ka på våra insjöar försändas, anser jag både öfver¬
flödig och obillig, och tror att Berankandet i den¬
na del bör afslås med tillägg, att som målet år af
den beskaffenhet, att man i anseende till rättelse
derutinnan bör vånda sig till Kongl. Maj:t, man
också i underdånighet hoppas, der Kongl. Maj:t i
Nåder finner för godt uti författningen ändra
hvad i detta fall felaktigt finnes.
Herr Lagmannen Noréus: Utskottets me¬
ning synes vara att högsta möjliga controll skulle
bibehållas, men Utskottet lår icke hafva varit i
tillfälle att noggrant undersöka huruvida ändamå¬
let vinnes genom hvad föreslagit blifvit, eller om
ej saken på detta sätt förvandlar sig till ett tryc¬
kande onus, i stället för att medföra nytta och sä¬
kerhet både åt Staten och Näringsidkare. Utskot¬
tet hade likväl bordt billiga orsaken till den gjor¬
de motionen. I anseende till Metallerne synes åt¬
minstone ej controllen behöfva ökas, då jemte
Bruksboken, den nu ofta utgöres af flere Våg-räk¬
ningar, ehuruväl räkningen på StapelstadsVåg bor¬
de göra tillfyllest.
Herr CommerceRådet Santesson: Afslag
på Betänkandet har den påföljd, att någon under¬
dånig skrifvelse icke till Kongl. Maj:t nu kommer
att afgå. Jag anser således lämpligare att remiss
blifver till Ståndets enskilta Utskott, med de nu
1430
Den 14 Julii.
gjorde anmärkningar, hvilka hufvudsakligen gå
derpå ut, att i anseende (ill våra inhåmska till¬
verkningar icke sådane controller åläggas, att Nä¬
ringsidkaren besviiras onödigtvis och nästan värre
än tilläfventyrs Lurendrågaren.
Härmed instämde Herr Rådmannen Kjel-
Jander, Lagmannen Noréus, Lagmannen Schen¬
ström, Sockerbagaren Lundgren, Rådmannen
Sundblad och Borgmästaren Hellman, hvaref¬
ter Herr Talmannens Proposition oin remiss till
Ståndets enskilta BesvårsUtskott, för underdånig
ansöknings uppslitande bief med jfa besvarad.
Föredrogs Allmänna Besvärs- och Oeconomie-
Utskottets på bordet hvilande, förnyade Utlåtande
i anledning af återreinissen på samma Utskotts för¬
ut, samt under den 1 Junii, afgifne Betänkande
angående den väckte frågan om Götha Canal Bo-
lags-förpligtande, att då någon RomSoldat i och
för arbetet derstädes bl ifver oduglig till vidare
Krigstjenst, ersätta kostnaden till annan karls an¬
skaffande.
Herr CommerceRådet Sante//on yttrade:
Hvad Utskottet derom anfort, att Soldaternes hö¬
gre aflöning och bättre vård vid Götha Canal,
borde betraktas, såsom varande uran allt samman¬
hang med Soldats, rotarne,. lärer i närvarande frå¬
ga ej vara den rittaste tillämpningen af mina ord.
jag anförde sådant endast som ett skål, att emel¬
lan denna och andra arbets commenderingar så myc¬
Den 14 Julii.
1431
ket mindre någon skillnad måtte göras, och att
icke sådant inträffar, gör jag mig förvissad, dä, en¬
ligt Utskottets tillstyrkande, Riksens Ständer uti
underdånig skrifvelse skola öfverlemna saken till
Kongl. Maj:t, hvilken icke lärer underlåta att der¬
på i Nåder göra det afseende, som densamma for¬
senar.
Uppå Herr Talmannens derom gjorde Pro¬
position låt Ståndet vid Utskottets Betänkande
bero.
Upplästes ånyo Allmänna Besvärs- och Oe*
conomieUtskotrets sedan den 11 Julii på bordet
hvilande Betänkande, rörande den om Eåtsmansfor-
dubblingens återställande, våckte fråga.
Herr Borgmästaren Ullberg yttradeJ Med
Högloft. Allmänna Besvärs- och OeconomieUtskot-
tets Betänkande kan jag icke instämma, och anser
att Utskottet icke bordt upptaga en fråga sorn är så
rakt stridande emot det beslut vid 1810 års Riks¬
dag istockholm, hvilket innehåller Ständernas för¬
sta bifall till Beväringens åtagande, likväl med det
uttryckliga villkor, att vargerning, utom den ståen¬
de, och all fördubbling för alla tider skulle upp-
höra. Euår således detta blifvit såsom ett vilkor för
Conscriptionens antagande förbehållit och medgif-
vit, så skulle någon sådan förändring sorn den,
hvilken nu är ifråga, kunna leda till upplösning
af ett beslut, hvilket, om det en gång behöfver
gagnas, kan vara af de vigtigaste följder, och om
1432
Den 14 Julii.
man framdeles genom detsamma bunde hoppas den
ordinaira Krigsmagtens förminskande, skulle det
ofelbart i väsentlig måtto bidraga till Landets
uppkomst.
Herr Borgmästaren Norström: Högloft.
Utskottet synes hafva misstagit sig om egenskapen
af de åberopade contracrerne. Det med Städerne af-
slurade, löper väl snart till ända, men i alla fall
existerar det för närvarande och utgöres för Båts-
manshållet 10 R:dr. Efter Igia års stadgande om
beväringen hade val denna afgift bordt upphöra,
men har icke destomindre fortfarit. Det nu ifrå¬
gavarande Betänkandet bor efter min tanka afslås.
Herr CommerceRådet Santesson: Det sy¬
nes vara storsta skal för Städerna att undgå den
så kallade fördubblingen, enär Beväringen af dem
utgöres, och jag anser det man borde inbjuda
MedStåndcn att uti beslutet derom nu instämma.
Harr CommerceRådet och Riddaren JVege-
lin• Jag förenar mig med hvad Herr Borgmä¬
staren Ullberg och Herr CommerceRådet San¬
tesson anfört, och anser Stockholm, som under¬
håller flere corpser och har flere onera att utgöra
framför alla Rikets Städer dertill berirtigadt. Stock*
holm är ock den enda Stad som utgjort fördubb¬
lingen in natura, men har icke dermed under si¬
sta Kriget varit besvärad, hvadan Utskottets, uti
nu afgifne Betänkande angående Båtsmanshållet i
Städerne, förekommande uppgifter, så vidt tillämp¬
ningen angar Stockholms Stad, icke finnas med
rätta förhållande öfverensstämmande.
Den 14 Julii.
M33
Proposition yrkades, och hvilken härefter af
Herr Talmannen sålunda framsråltes:
Ogillar och nfslår Borg3rebråndet det nu upp*
låste Allmänna Besvärs- och OeconomieUtskottets
angående Båtsmans-fördubblingens återställande , af-
gitne Betänkande, hvilket dessutom, i afseende
på •Stockholms Stad, som år den enda hvilken
fördubblingen in natura alltid utgjort, men under
sista kriget ej dermed varit besvärad, icke finnes
med råtta förhållandet öfverensstämmande; hvar¬
jemte BorgareStåndet, lika med Hedervärda Bon-
deStåndet gor gällande sitt vid 1810 års Riksdag
gjorde förbehåll, att genom Bcvåringens utgöran¬
de skyldigheten till Båtsmans-fördubblingens upp¬
sättande upphör.
Denna Proposition besvarades med Ja, och
blefvo de Respective MedStånden om beslutet, ge¬
nast genom ProtocollsUtdrag, vördsamt och vän¬
ligen underrättade.
Föredrogs ånyo, Högvördige Präste-Ståndets
ProtocollsUtdrag af den It Julii, och instämde Bor¬
gareStåndet uti det beslut, att med bibehållande
af Rikets Akademiers hittills brukeliga taxerings-
sätt, 5 Art. 4 §. 7. mom. af igie års Bevill»
ningsFörordning, må uti den nu blifvande införas
i stället för 4 Art. 4 §. 4 inom. i dec nu antag¬
ne nya Bevillnings Får slagit.
Ilsrr Lagmannen Nensén begärde likväl här¬
1434
Den 14 Julii.
vid sin reservation i Protocollet, och anförde det
han vore öfvertygad att vigtiga skäl föranledt Be-
viiiningsUtskottet til! det förslagne nya stadgandet, och
att han sjelf kände de flere olägenheter som den för
A k ad em i erne hittills tillåtna särskilta Taxerings-Com*
mire' medfört både i afseende på ärendernas skynd¬
samma gång och enstämmighet i behandling. Herr
Lagmannen anmärkte derjemte olikheten af det be¬
slut Ståndet redan fattat i anseende till Taxerings*
Committéernas organisation och befattning i Fah¬
lun.
Härmed instämde Herr Lagmannen Noréu t.
Föredrogs ånyo StatsUtskottets sedan den jr
Julii på bordet hvilande betänkande, i afseende på
en uti Kongl. Maj:ts till StatsUtskottet allåren Nå¬
diga Proposition den 1 Mars 1815, angående Stats.
Verkets tillstånd och behof, till afskrifning i Riks *
Staten föreslagen Summa af 5,283 R=dr 3 sk. 5
r:st Banko, som af Stats-Verket blifvit Riksgälds-'
Contoiret ersatt för de till ett lika belopp utaf Be-
villningsUppbörden i Stockholms Stad skedde afdrag
till aflöning åt Mantals- och Uppbörds-Commissarier.
Herr Borgmästaren Nors t ro m yttrade: Med
bifall till detta Betänkande, borde man äfven för¬
ena den önskan, att Embetsmännen vid de öfrige
Städerues Uppbörds.Verk, äfven blifva med någon
tjenlig aflöning ihogkomne.
Herr Grosshandlaren Åberg erinrade om den
Den 14 Julil.
1435
skillnad, som i desse frågor derigenom uppkom»
iner, att uppbörden i Stockholm är vida större
ån på något annu ställe, och att Embetsmännen
der, icke genom remiss-lagen m. m. kunna hafva
någon fördel, då penningarne genast insättas, hvar
på sine räkningar.
Herr Lagmannen och vice Talmannen Lan ti¬
ller g anmärkte, att någon fråga i förenämde af¬
seende icke blifvit väckt, och att hvad Hufvudsta-
den angår förhållandet är helt olika. Stockholm
fordrar en särskildt Länstyrelse och Uppbörds-ver-
ket har ej sammanhang med municipal - styrelsen
derstädes.
Hetr CommerceRådet och Riddaren Wege»
lin. Om tiden nu vid Riksdagens slut möjligen
tillät, så borde visst den nu ifrågavarande motio¬
nen till SratsUtskottet remitteras, men då deras
göromål redan hufvudsakligen lara vara slutade, så,
skulle sådant ej leda till något ändamål. Bättre att
anmärkningen förvaras i Protocollet såsom en an¬
ledning att på nästkommande Riksdag den må i
vanlig ordning väckas och behandlas.
De fleste af Ståndets Ledamöter som alla in¬
stämde uti billigheten af Herr Borgmästaren Nor¬
ströms hemställan, förenade sig derom att Irågan
vid nästa Riksdag borde förekomma, och blef Herr
Talmannens härefter framssälde Proposition, till
bifall af det nu uppläste Betänkandet, med Ja be¬
svarad.
1436
Den 14 Julii.
Föredrogs ånyo SfatsUtskotfets sedan den 1*
Julii på bordet livilande Betänkande derom, att
Stockholms StadsCassa måtte befrias från den Sta¬
dens KronoUppbörds-verk åtföljande Ordinarie af¬
löning, och denne varda på Kronans Stat öfverfård.
Herr Borgmästaren Norstr öm förnyade dess,
redan i anledning af förra Betänkandet gjorde arin-
ran, och blef, uppå Herr Talmannens Proposition,
det nu upplästa älven bifallit.
Sedan Höglofl. Ridderskapet och Adeln, un¬
der den 2 2 Junii, uti BorgareStåndets den 12 be¬
slutade tillägg i underdåniga skrifvelsen om Cont¬
in i teåi till reglering af Statens Embeten och Tjen-
ster instämt, på det sättet, att til! Rikets Ständers
Ledamöter i denna Commife borde förordnas en
Fullmäktig i Banken och en uti RiksgäldsContoret
för hvarje RiksStånd ; så fann BorgareStåndet för
godt att nu med Högloll. Ridderskapet och Adeln
deruti sig förena, och hvarom Utdrag af Frotocol-
let genast meddeltes.
Upplästes ånyo Ståndets Enskildta Besvärs-Ut-
skotts sedan den <j;:te Julii på bordet hvilanda Ut*
låtande , i anledning af anmärkningar vid dess Be¬
tänkande rörande åtgärder emor Utländske Skeppa¬
res och SkeppsRederiers missbruk med Svenska
Flaggan och Svenska Skepps - Dokumenters begag¬
nande.
Den 14 julii.
1437
Herr CommerceRådet Santesson anförde
dervid, dels att den af Utskottet föreslagne under¬
sökning, huruvida, utom KofFerdi - Skeppare, äf¬
ven aila andra, som hafva Borgarerätt, verkligen
utöfva borgerlig näring, var utöfver gränsen af det
ämne, Utskottet egentligen fått till sig forvist och
behandlar, hvarför ock, i Herr CommerceRadets
tanka, det af Utskottet sålunda gjorda tillagg bor¬
de från saken skiljas och i dess närvarande skick
försvinna, dels ock, att i 4 och 5 punkteme bor¬
de bland Utländske Skeppare tillsättas jemväl Pom-
merske, och att Herr CommerceRådet icke kunde
frångå sin förr gjorde anmärkning, det fartyg,
för hvilka Utländske Skeppare i Sverige vinna Bur¬
skap, må åtminstone till hälften, vara annan, förut
väl känd , Svensk Borgare tillhörig.
Med gillande af hvad Herr CommerceRådet
S ant c s s on anfört, fann Ståndet nu för godt att
i allt öfrigt bifalla Utskottets den 21 April afgif-
na Betänkande och de tillägg, det sednare Utlå¬
tandet innehåller; i följd hvaraf Utskottet skulle
anmodas att på de såmedelst bestämda grunder en
underdånig skrifvelse till Kongl. Majit föreslå.
Med anledning af Herr Borgmästaren Ull-
bergs nu gjorde motion, uti hvilken flere Leda¬
möter äfven instämde, beslöt BorgareStåndet, att
till StatsUtskottet öfverlämna, att för verkställig¬
hets befordrande å Rikets Ständers Beslut, i an¬
ledning af Kongl. Majus Nådiga Proposition om
1438
Den 14 Julli.
inrättande af Allmänna Arbets- och Corrections-
hus i Riket, nödiga medel ansia.
Såsom en följd af den underdåniga ärkänsla ,
EbrgareStåndct redan under den 7 innevarande ju¬
lii, genom ProtocollsUtdrag yttrat för det sätt,
hvarpå Kongl. Maj:t i Nåder låtit använda de Bar-
thelemiske medlen, beslöt BorgareStåndet, äfven för
sin del, lika med Högloil. Ridderskapet och A-
deln, att en sadan, hos Rikets Ständer, säkerligen
gemensam erkänsla, borde uti underdånig skrifvel¬
se till Kong!. Maj:t frambäras.
Herr Borgmästaren Kjell and er hemsttälte,
att som löne-tillökning vid denna Riksdag åt Ri¬
kets samtclige Embetsman blifvit beviljad, en så¬
dan äfven måtte tilläggas Riksens Ständers Justitia;
Ombudsman och dess Expedition; hvarvid Herr
Assessoren Ar or enius och Herr Grosshandlaren
^lö«fguppiyste,att frågan derom redan förevarit uti
StatsUtskottets Riksgälds-fördelning, hvadan vidare
öfverläggning i detta ämne uppskjutes tills berörde
Utskotts Betänkande inkommer.
Herr Assessoren Arosenius, hvilken under
Borgmästaren Norströms frånvaro blifvit vald till
Suppleant i BankoUtskottet, anmodades att i sådan e-
genskap, derstädes än vidare deltaga uti göromälen,
Den 14 Julii.
1439
då någon af BorgareStåndets Ledamöter vore från¬
varande eller sjuk, och hvilket sistnämnde nu in¬
träffade med Åldermannen Lychou.
Efter skedd anmälan företrädde HofCansleren,
Riddaren och Commendeuren af Kongl. Majus Or¬
den m. m. Friherre G. af Wetter stedt, och
öfverlemnade
1:0 Kongl. Majus Nådiga Proposition af den
12 Julii, angående betalningen af de i anledning
utaf Högstsalig Hennes Maj:t EnkeDrottningens arf
uppkommande skulder.
2:0 Kongl. Majtts, derom under den 28 Ju¬
nit aflåtne Nådiga skrifvelse, att Kongl. Maj:t in¬
till nästa Riksdag ansett sig föranlåten uppskjuta
den sluteliga handläggningen, i anseende til! den
Lag, hvarom 1812 års Stånder gjort hemställan,
rörande Vatten verks ägares förpligtande, att för si¬
ne Inrättningar taga lösen , då de genom dämning
hindra landets uppodling.
Afträdde och utbcledsagades.
Förenämde Kongl. Majus Nådiga Proposition
remitterades till Stats-Utskottet, och den sistnämde
Nådiga skrifvelsen, lades till handlingarne.
Herr Talmannen och Ståndet afgick’ kl. ~ 2 tili
1440
Den 14 Julii.
RiksSalen, dit Kongl. Maj:t i Nåder låtit kalla
Riksens Ständer att sig i dag infinna , oell skulle
Plenum vidare fortsättas på eftermiddagen kl. 6#
då val till StatsUtskottets vanliga förstärkning med
31 Ledamöter, till utgörande af den Nämd hvil¬
ken kommer att besluta i händelse sådana skilj¬
aktigheter emellan RiksStånden uppstå, som enligt
Regeringsformens 69 §. fordra detta förstärkta
Utskotts handläggning, äfven skulle förrättas, och
hvilket anslogs.
Plenum k!. 6 e. m.
Upplästes och till Protocoliet aflämnades»
Kongl. Majus i dag haline Nådiga Tal på RiksSa¬
len sa lydande;
Välborne , Adle och Välbördige, Ärevördige, Vör*
dige, Vällärde, Åreborne, Förståndige, Väl-
aktade, Hedervärde och Redelige, Gode
Herrar och Svenske Män !
.Sedan J, Gode Herrar och Svenske Män, un«
der den 7 i denna månad till Min sanction i under¬
dånighet öfverlemnat de af Eder antagne, från de
trenne sista Riksdagarne hvilande, lagligen bered¬
da förslag till förändringar i Grundiagarne, har
|ag efter att hafva inhämtat Mitt StatsRåds under-
Den 14 Julii»
1441
dåniga tankar, deröfver stadnat i följande beslut;
Till den förändrade, och af Eder antagne Redac-
tionen af 4:de, 20:de, 35:te,49:de, 53;dje, 6i:ta,
6g-.de, 70;de, 93;dje, 97:de och 103 §. §. i Re¬
geringsformen , 2:dra, I4:de, I9:de, 2i:sta,
23:t!je, 3l:ste, 3cjtdje, 34:de, j6:te, 57:de,
63 och 6.}:de §. §. i Riksdagsordningen, jenne
5:tc § 1, 2,3, 4, f , 6, 7 och 8=de Mo-
menterne af TryckfrihetsFörordningen, har Jag
härmedelst velat lämna mitt Nådiga bifall.
Med antagande af det tillägg J föreslagit i
42 §. af Regeringsformen , har Jag likväl icke
kunnat undgå att anmärka en omständighet, som
undfallit Eder. Det nya stadgandet i förenämde
§., att StatsRndet, vid tillfälle af Konungahusets
utgång på manliga sidan, må styra Riket, intill
dess Riksens Ständer hinna sammankomma,
ett nytt Konungahus utkora och den valde Konun¬
gen Regeringen tilltr eidt, står i uppenbar motsä¬
gelse mot hvad den derpå följande 94 §. inne¬
håller, der uttryckeligen bestämmes, att vid den
siste Konungens död, Riksens Ständer skola ut*
kora ett nytt Konungahus och förordna huru Ri¬
kets styrelse föras må, intill dess den valde Kon¬
ungen kan densamma emottaga.
Det är således nödvändigt, att denna §. sät¬
tes i öfverensstämmelse med den nu mera förän¬
drade 42 §.; och att forslaget dertill vid denna
Riksdag beredes, för att vid den nästkommande
lagligen afgöras.
Borg. St. Prot. N;0 181. I8s« Andra Del,
J
1443 Den 14 Julii.
Deremot har jag icke funnit skäl att antaga
någon förändring i 29:de § af Regeringsformen
och 75 §. i Riksdagsordningen.
Ehuru jag med Eder, gode Herrar och Sven¬
ske Mån, delar öfvertygelsen om nyttan af tilläg¬
get vid 28 § af Regeringsformen: ”att ingen må
till Civile OrdinarieDommare Embeten förordnas,
som ej fyllt 25‘år,’’ har jag likväl, med erkän¬
nande af grundsatsen, hvilken utan något bestämt
stadgande för framtiden kan tillämpas, till de af
af Eder i bemälte §. antagne förändringar ej kun¬
nat gifva min sanction.
Likaledes har jag ej kunnat bifalla det tillägg,
som af Eder blifvit föreslaget vid 74 §. af Rege¬
ringsformen. Instämmande fullkomligen med Ri¬
kets Ständer i den, af Grundlagarne tillräckligen
bestyrkta grundsats, att äfven all slags förpläg¬
ning, gifven vid ett uppkommet krig, åt Trup¬
per, under tåg eller marche, bör de lefvererande
af Statsmedlen efter fulla värdet godtgöras, är det
ej sjelfva förbindelsen till denna ersättning, som
Jag, genom mitt förnekade bifall till det föreslag¬
na tillägget, velat förminska eller ifrågaställa. Jag
har endast fästat min uppmärksamhet vid det i
förenämde 74 §., i fråga om sammanskott af ät¬
liga varor till tågande Trupp, redan fastställde
stadgande, att denna gärd genast med penningar
skall betalas, Då lika ovillkorligen skyndsamma
betalningstermin nu tillämpas äfven på Truppens
förplägning, skulle genom ett bifall dertill, ound¬
vikliga tillfällen sig förete, då genom en tvungen
afvikelse från §:s ordalydelse, Lagens helgd blefve
Den t\ Julit,
1443
bruten och dess anseende förminskadt. Med de
knappa tillgångar, som vanligtvis finnas, vid till¬
fällen af ett hastigt inträfFadr Krig anser jag en
ytterligare utsträckning af hvad 74 §. i detta fall
stadgar, endast ledande till onödiga tvister, föran¬
ledda af en gifven rättighet, å ena sidan, och
dess ej ögonblickliga uppfyllande, å den andra.
För Eder kommer nu att uppläsas, Gode
Herrar och Svenske Män, redaction af de §. §.
i Grurtdlagarne, som enligt mitt och Edert sam¬
manstämmande Beslut böra förändras, och hvilka
efter att sålunda hafva vunnit full kraft af Lag,,
behörigen skola blifva till allman efterrättelse kun¬
gjorde.
Jag förblifvcr &c.
Enligheten med Hoga Originalet intygar
G. af Wetterstedt.
Med anledning af detta Kongl. Majtts Nådi¬
ga Svar uppå Riksens Ständers underdåniga skrif¬
velse, angående de af dem antagne förslag till för¬
ändringar i Grund laga rne, fann BorgareStåndet för
godt, att med anledning af hvad Kongl, Maj-.t
om det i Regeringsformens 42 §. beslutade til¬
läggs motsägelse, mot 94 §. i Nåder anmärkt, till
ConstitutionsUtskotfet öfverlämna beredande af ett
sådant förslag, hvarigenom dessa §. §. må till öf*
verenstämnielse bringas.
1444 *)en *4 Ju^‘
Följande ankomna Betänkanden upplästes j
Från Lag- samt Allmänna Besvärs- och E-
konomi Utskotten.
af den 4 Julii, angående en allmän handels¬
frihet samt Product-Placatets upphäfvande,
Från Allmänna Besvärs- och Ekonomiut¬
skottet, af den 12 Julii angående:
1:0 medel till Svenska Klädesfabrikernas upp-
hjelpande,
2:0 jemkning i den med de årliga och Kungs-
hästarne skedde förvandling i Sjette fögderiet i
Upsala Lahn,
3:0 förändrade bestämmelser i afseende på
lefvereringen af hö och halm, och
4:0 inrättande af Arbets* och Uppfostrings*hus
för Dahl Allmogen.
Lades på Bordet.
Upplästes och lades på Bordet följande
”Memorial.
Sedan Vällofl. BorgareStåndet till dess Kansli-
Utskott under den 2:dra i denna månad öfverlem¬
na Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse af den ax
Den 14 Juli?.
*445
förutgångne Junii, angående Förslag till en ny re¬
glering af Städernes Klassifikation jemte bifogade
genomdragne Handlingar, med uppdrag tili Ut¬
skottet att i sammanträde med KansliDirc-ktionen
och den förstärkning af Väilofl. Ståndets Ledamö¬
ter, som lämplig anses, ärendet skyndsamt före¬
taga till sådan handläggning, som Nådiga Skrif—
velsen föranleder; så har Utskottet till en början
genom anslag anmodat Ståndets samtelige Herrar
Ledamöter art till Utskottet inkomma med hvad
de i detta ämne, hvar för sin Stad, kunde hafva att
anföra. Och, då Utskottet och Direktionen,
vid i dag hållet gemensamt sammanträde , inhäm¬
tar den särdeles vidlyftighet, målet eger och Kan-
sliDirektionens samt Kongl. KommersColIegii Be-
tänkanden äfven särskildt utmärka, hvilken ock
lärer komma att ännu vidare ökas med Städernes
Herrar Fullmäktiges ytterligare anföranden, —-
samt Utskottet och Directionen, förmodligen lika
med Väilofl. Ståndet, anse ämnet för Städerne
och Rikets Borgerskap af den vigt, att en noga-
re granskning bör iakttagas än den, som korthe¬
ten af tiden för innevarande Riksdags snart före¬
stående slut medgifver, hafva Utskottet och
Direktionen, enär också i allmänhet en mogen
och fullständig pröfning till sin nytta och infly¬
telse öfverväger den skyndsammare, så framt den¬
na, såsom nu, ej med lika mognad och fullstän¬
dighet kan ske, trott sig ega fullkomlig anledning
att till Vällofi. Ståndet vördsamt hemställa, om ic¬
ke med Utskottets och Direktionens handläggning
vid detta mål må till nästa Riksdag anstå, hvare¬
mot Utskottet och Direktionen våga i underdå¬
nighet hoppas Kongl. Maj:f i Nador desto mindre
1446 Den 14 Julii.
hafva att påminna, i händelse Vällofl. Ståndet
skulle täckas härom i underdånighet anmäla, som
saken BorgareStindet och Städerne ensamt rörer,
Stockholm den 14 Julii 1815.
På KansliUtskottets vägnar
A. ff, Wigander. Pehr Zellinger.
På KansliDirektionens vägnar
And, Fredin. Gust. D. Wilcke,
Clas Arvedson,
Det utsatte valet företogs och blefvo till Le¬
damöter uti det förstärkte StatsUskottet genom
de fleste rosterne kallade, följande Ståndets Med¬
lemmar, hvilka efter Städernas ordning anteknades?
nemligen ;
Herr Rådmannen Fredin.
Herr CoinmerceRådet Wegelin.
Herr Grosshandlaren Wilcke.
Herr Fabrikören, Capitenen Fougt.
Herr StadsMajoren Westin.
Herr Jonveleraren Holmer.
Herr Handelsmannen Lundh er g.
Herr Lagmannen Rönqvist.
Herr CoinmerceRådet Egge,
Herr Lagmannen Noréus.
Den 14 Julii.
1447
Herr Handelsmannen W i g ander.
Herr CommerceRådet Moller.
Herr Assessoren Dar itu
Herr Lagmannen Schenström.
Herr Rådmannen Hamnstrå m.
Herr Carduansmakaren Malmherg.
Herr Borgmästaren Kjellan der.
Herr Borgmästaren Ullberg.
Herr Borgmästaren Norström.
Herr Sockerbagaren Lundgr en.
Herr Borgmästaren Ornberg.
Till Suppleanter.
* Herr Lagmannen Nensén.
"Herr Grosshandlaren Elf strand.
Herr Handelsmannen Linström.
Herr Rådmannen Sjöbohm.
• Herr AdvocatFiskalen Cramér.
Herr Handelsmannen Ekman.
Men som de sistnåmde 4 Ledamöterne hvar¬
dera århållit 22 röster, och Suppleanternes antal,
tillsammans icke är öfver fyra j alltså skulle lott¬
ning bland dem verkställas i händelse ej annorle¬
des öfverensk ommes.
Herr Talmannen och Ståndet åtskildes kl. 9 e. m.
In Fidem
Carl Magn. Robsahm.
X448
Den 17 Julii.
Plenum klockan 9 f. o.
Upplästes ankomna ProtocolIsUtdrag, nemi.:
*—* från Högloft. Ridd. och Adeln samt Heder*
värda BondeStåndet af den 14 Julii, innehållande:
bifall till ConstitutionsUtskortets Memorial, om
en förbittrad NationalRepresentation och, att hvi¬
la till nästa Riksdag, om förändring i 28: 37,
38 och 56 § §• Regeringsformen samt 14, 29 och
38 § §• Riksdagsordningen, till StatsUtskottets
Betänkande angående afskrifning af en föreslagen
summa 5,283 R:dr 3 sk. 5 r:st. Banko m. m.,
till Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottets Me¬
morialet om befrielse för Skeppare och forbönder
att vid Tullkamrarne uttaga forpassningar å Lan¬
dets egne varor som ifrån Uppstaderne till Stapel-
Ståderne försåndas, och en fri Tackjerns-handel:
remiss till StatsUtskottet af Kongl. Majus Nådiga
Proposition om betalningen af de i anledning ut¬
af Högstsalig Hennes Majit EnkeDrottningens arf
uppkommande skulder; bifall till Särskilda Utskot¬
tets Betänkande om upphäfvande eller förnyande
af förbudet emot bruk af öfverflödigt Silfver, och
angående aflöning* utbekommande för Utskottets
Cantslie och betjening 3 från Hogvördiga Prå-
steStånder samt Hedervärda BondeStåndet af den
ji och 14 Julii, om en Tacksågelse-adress till
Den 17 Juliu
Kongl. Maj:t för Barthelemejska medlens användan¬
de , och tillagg vid StatsUfskortets Betänkande om
medel till tryckning af Historiska Samlingar;
—- fran Högloft. Ridd. och Adela särskildt af
den 11, 14, *15, 16 och Julii, angående;
bifall till Högvördiga PräsreStånders anmärkning
och förbehåll vid 4 Art. 4 §. 4 Morn., af BevilL
ningsStadgan om Academiska Taxeringarne, in¬
stämmande i BorgareStånders beslut om Revision
af de under Kongl. SeraphimerGillets öfverstyrel¬
se ställde Hospirais- och Lazaretts-räkenskaper;
gillande af StatsUtskottets Betänkande om befrielse
för Stockholms StadsCassa från Stadens KronoUpp-
bords - verks aflöning, öfverlemnande til! Kongl.
Maj;t angående Beviilningen för Dannemora Bergs¬
lags Jern-tiliverkning; återremiss till Constitutions-
Utskottet, af dess Betänkande om förändring i 4
§. Regeringsformen, och remiss till samma Ut.
skott af en Ledamots anmälte anmärkning emot
föredragande i StatsRådet: återremiss till Allmän¬
na Besvärs- och Ekonomiutskottet af dess Betän¬
kande om Båtsmans-fördubblingens återställande j
samt vidare, att Kongl. Majus Nådiga skrifvelse
angående Riksens Ständers hemställan 1812,0m
uppdämningar genom vattenverk blifvit laggd till
Handlingarne, alt Kongl. Maj:ts Nådiga Proposi¬
tion om Arbets- och Corrections-hus samt Lag-
Utskottets Betånkanden deröfver blifvit, i hvad som
angår medels anslående, ofverlemnade till StatsUt-
skottet; hvarjemte Hoglofl. Ridd. och Adeln för¬
klarat sin aktning öfver Läkare-Sällskapets nit för
Vettenskapens framsteg och sin erkånsla för Säll¬
skapets visade vedermäle af sin uppmärksamhet.
från Högvördiga PrästeStåndet af den 2, 11
1450
Den 17 Julii.
och 14 Julii med bifall till: ConstitutionsUtskottets
Betänkande om ny rcdaction af 28 §• Regeringsfor¬
men; StatsUtskottets, om StatsVerkets inkomster
och beräkning i RiksStaten tili nästa Riksdag, me¬
del till Kassernbyggnad i Ystad, prolongation med
afbetalningarne på 2*.ne af Hans Excellence Grefve
Ruuth i RiksgåldsContoiret innehafvande Lån, lin¬
dring utiBatsmans-indelningen i Blekinge, fortfarande
bidrag af Statens medel till Södertelje Kanal, till-
ökt anslag för Kongl. Biblioteket, Löne-tillökning
för Penninge-lontagande Embets- och Tjenstemän,
Mantalsskrifvare-provision i Wermeland för igI3
och x 813 > Fjärdingsmans aflöning och indragning
af deras Boställen, ersättning för inqvartering m.
m., ersättning åt Allmänna Barnhusinrättningen,
om Recognitions-skogarne, Krono-hemmanet Lindö,
GeneralAssistanceContoiret, om aflöning för en ex¬
tra Cancellist i Utskottet samt skrifvarhjelp; af-
slag å Särskilda Utskottets Betänkande om Med-
lemmarne af Judiska Nationen, med tillagg att in¬
ga Judar vidare finge i Riket inflytta m. m.j å-
terremiss till Lagutskottet af dess Utlåtande om
förändring i Domstolarnas antal och organisation , till
BevillningsUtskottet af dess förslag till cn förny¬
ad ChartaESigillatae-förordning , till StatsUtskottet af
dess Betänkande om understöd af allmänna medel
för utgifvande af skriften Svensk Botanik; bifall
till Allmänna Besvärs- och Ekonomiutskottets Be¬
tänkande om vissa öfverklagade svårigheter för
BåtsmansRotehållare, till ExpeditionsUtskottets om
renskrifvare-hjelp och arfvode för tryckningen af
återstoden af Bihanget; anmodan till Expeditions-
Utskottet att uppsätta Constitutorial för Herr Ex-
peditionsSecreteraren Friherre L, A. Manner•
Den 17 Julii. 1451
heim att vara Justitieombudsman och för Herr
CommerceRfidet O, Zenixis att vara Suppleant}
hvarjemte Högvördiga Ståndet instämt, med Hög¬
loft. Ridd. och Adeln, att Särskilda Utskottet måt¬
te uppdragas i en korrt framställning upptaga de
Ekonomiska Mål, som till Kongl. Maj:ts Nådiga
profning och åtgärd bora öfverlemnas, men att
Ståndet icke kunde instämma uti dess inbjudning
att Tjenstehjons uppsägning borde förlängas och
flyttningstiden forändras 3 äfvensom Ståndet inståmr
uti ett förökadt arfvode m. m., för Ståndens
Cantzelier; vidare att Ståndet godkänt Allmänna
Besvärs- och EkonomiUtskottets Betänkande om
en fri Victualie-handel med det af Borgare-Stån¬
det dervid gjorde tillägg, ansett frågan om en
allmin Handels- och Näringsfrihet icke kunna,
i den ordning den blifvit väckt, upptagas, afsla»
git det af Högloft. Ridd. och Adeln vid StatsUt-
skottets Betänkande om PensionsStaten efter H. M.
EnkeDrottningen gjorde ytterligare tillagg af
4009 R:drs anslag} samt Högvördiga Ståndets Ut¬
låtande angående den jemkning och eftergift i
dess lönings-villkor, hvarpå anspråk inom Bonde-
Ståndet blifvit gjorda}
<— från Hedervärda BondeStåndet af den 7 och
14 Julii, innehållande bifall „ti!l ConstitutionsUt-
skottets Memorial , om decharge för StatsRådet
och föredragande, jemkning i Tryckfrihets-lagen ,
sedan inrättningen af Jury blifvit faststäld, tillägg i
Grundlagarne i anledning af det beslutade tillägger
i JustitiaeOmbudsmans instruetion, tillägg i 81 §,
Regeringsformen, förslag till ny redaction af 4 §.
Regeringsformen, hvilka jme senare Memorial
1452
Den 17 Julli.
skola hvila till nästa Riksdag, äfvensom på sam¬
ma satt Utskottets Memorial om beräkning af
Riksdagsmannaarvode inom BondeSråndct; bifall
till Högiofl. Ridd. och Adelns inbjudning om
tryckning af Friherre Andert Cede rstroms till
BevillningsUtskottet ingifne Eevillnings-fårslag; gil»
lade af Lag- samt Allminna Besvärs- och Ekono-
miUtskottens Utlåtande 0111 rättigheten till sandtägt
och timmers huggande till väglagning , om jemk¬
ning uti räntan af Såg- och Mjol-qvarnar samt ut¬
vidgad rättighet till Husbehofs - Mjåiqvarnars an¬
läggande med dervid gjordt förbehåll; bifall till
Allmänna Besvärs- och Ekonomiutskottets Utlåtande
angående ersättning för de RoteSoldater, som under
arbete vid Gotha Kanal varda skadade, förändring
i sättet af värdering i fastighet på landet; återre-
miss af StatsUtskottets Betänkande om Stockholms
Stads befrielse från Stadens KronoUppbords-verks
aflöning,
Lades till Handlingarne.
ExpeditionsUtskottet hade insändt förslag till
underdåniga skrifvelser till Kongl. Maj:t angående:
1:0 Saltpetter-Näringars tillstånd,
2:0 Mantalsskrifvare-provision i Wermeland
fbr åren 1812 och 1813,
3:0 KronoHemmanet Lindo,
4:0 tillägg i 9 C3p. 6 §. HandelsBalken,
Den 17 Julii. 1453
5:0 förklaring öfver 3 §. af 1798 års Kongl.
Forordning angående Lagsöknings- och Utmåt.
nings - mål,
6:0 Högsta Domstolens Ledamoters fortfa¬
rande förtroende och bibehållande vid sina Em¬
beten.
Godkändes.
Sedan Högvördiga PrasteStåndet genom Pro-
socollsUtdrag den 7 i denna månad inbjudit Hög¬
loft. Ridd. och Adeln samt BorgareStåndet att ut.
låta sig huru vida de ville instämma uti Heder-
vårda BondeStåndets i frågan rörande tillökning uti
de Kongl, och Fursteliga Hofvens Stats-summor
gjorda tillågg, samt Högloft. Ridd. och Adeln,
enligt nu upplåst ProtocollsUtdrag af den n Ju¬
lii, funnit sig icke kunna frångå sitt i laglig ord.
ning redan i detta ämne fattade Beslut, så ville
äfven BorgareStåndet gifva Resp. MedStånden till-
kånna, att det, vid sitt bifall till StatsUtskottets i
Smnet afgifna Betänkande, för sin del ansett til¬
lägget förfalla, så mycket mera som någon till¬
gång för dessa nya anslag ej i StatsRegleringen fin¬
nes, hvilket beslut Ståndet nu ej eiler fann an»
ledning au frånträda.
Å. nyo föredrogos ConstitutionsUtskottets
särskildta Memorial af den 13 Julii, hvilka den
I4J4 ^en l7 Ju^‘*
14 lades på Bordet, angående åtskilliga föreslagna
förändringar och tillägg:
1:0 i 37 och 38 § §. Regeringsformen,
2:o i 60 §• Regeringsformen,
3:0 i 46 och 56 § §. Riksdagsordningen,
4:0 i flere § §. af Tryckfrihets-förordnin¬
gen, och
5:0 om den i Tryckfrihets-mål inrättande Ju¬
rys afskaffande vid nästa Riksdag, i händelse den
finnes icke uppfylla dess ändamål eller emot Na¬
tionens lynne vara svarande;
Och antogos dessa Memorial att hvila till nä¬
sta Riksdag, för att, enligt 56 §. Regeringsfor¬
men, behandlas.
Äfven gillades och godkändes Constiturtons-
Utskottets anmälan uti ett den 14 Julii på bordet
lagdt och nu åter föredraget Memorial af den 13
dennes, rörande nödvändigheten af anmodan till
LagCommittéen om uppmärksamhet i Lag-försla-
get på bestraffningssättet af brott emot Tryckfri-
hetsLagen.
Vidare föredrogs ConstitutionsLJtskottets Me¬
morial af den 13 Julii, som den 14 lades pa
Den 17 Julii.
145 5
Bordet, angående granskningen öfver StatsRådets
Protocoll och decharge för dess Ledamöter och fö¬
redragande samt får Konungens Rådgifvare i
Commando maij och fann Ståndet får godt bifalla
icke allenast att en sådan decharge må meddelas ,
utan ock hvad Utskottet för åfrigt hemställt och
tillstyrkt.
Föredrogos och biföllos följande den 14 Ju¬
lii på bordet lagda Betänkande»:
Från StatsUtskottet af den 13 Julii, angå¬
ende
l:o Stats-Verket i hvad som rörer Tredje
IIufvudTiteln, innefattande FörsvarsVerket till Lands
och Sjöss,
2:0 StatsRegleringen i allmänhet och Project
till RiksStat för 1816 och påföljande år intill n'a«
sta Riksdag,
3:0 ersättning för Igia års Mantalsskrifnings-
Provision i Norrbottens Län.
Från Allmänna Besvärs- och Occonomie - Ut¬
skottet
1:0 af dell 6 Julii om inrättande af Folk-
och Arbets.Skolor,
2:0 af den 12 Julii, om jemkning å den med
de årliga och Kungshästarnes i Sjette Fögderiet af
Upsala Län skedde förvandling,
14^6 ^en 17 Ju^4
g:0 af samma dag, om förändrade bestäm*
Kleiser i afseende på lefvereringeu af hö och halm,
4.0 af samma dag, om inrättandet af arbets-
och corrections-hus för Dahl-alimogcnj
Äfvensom Ståndet lät bero vid samma Utskotts
Memorial af den 1 a Julii, i anledning af väckt frå¬
ga om förändring af sättet att värdera Jord och
Fastigheter å Landet.
Uti Memorial af den 13 Julii, som den 14
lades på bordet, hade Särskildta Utskottet hem»
ställt om utbetalning af Utskottets Cantzlies och
Vakt-Betjenings aflöning , hvilken, vid nu ånyo skedd
föredragning, bilölls.
Föredrogs ånyo Allmänna Besvärs- och Oeco*
nomie-Utskottets, sedan den 14 Julii på Bordet
hvilande Utlåtande, uti det från Högloil. Ridder-
skåpet och Adeln, Högvördige PrästeStåndet och
Hedervärda BondeStåndet den 15 Junii till Utskot¬
tet återremitterade mål, angående husbehofs-brän-
vins-bränningen och dermed gemenskap ägande
omständigheter.
Herr CommerceRådet och Riddaren Nord¬
lindh hcmstälte, att Betänkandet skulle läsas uti ett
sammanhang innan någon öfverläggning börjades,
hvaremot
Den 17 Julii.
*4<7
hvaremot flere andra af Ståndets Ledamöter ansågo
Betänkandet punktevis bora företagas.
Vid första punkten begärde Herr Directeur
Flyborg ordet, och uppläste ett så lydande an¬
förande :
”Hdglofl. Allmänna Besvärs- och Oeconomie-
Utskottet har uti f puncten af Utlåtandet, före¬
slagit , det 1 §. 1 mom. uti Kongl. Kungörelsen
den 9 October 1812 måtte i så måtto ändras, att,
vid bestämmandet af Bränvinstillverknings-rättigheten
i Städerne, personalen borde förhöjas och den be¬
räkningsgrund följas, att, för 120 mantalsskrifne
personer af Man- och Qvinkön måtte få begagnas
en panna till femtio kannors storlek 0. s. v.
Öfvertygad att Högtärade Ståndet icke från¬
går sitt till Betänkandet af den 26 sistlidne Maji
lemnade bifall, för att godkänna ett förslag, soni
länder till förminskande af Städernes förut nog myc¬
ket inskränkta bränvinsbrännings-rättighet, vill jag
likväl icke underlåta, att emot de skäl Högh Ut¬
skottet för ofvansagde förslag anfört, göra de an¬
märkningar, hvartill jag tror mig äga anledning.
i
Att, genom Städerne Jemnad rättighet att he¬
ja året igenom, efter nu gällande beräkningsgrund ,
tillverka bränvin, consumtionen af ved så betyd¬
ligt skulle kunna ökas, att priset derå, till dryg
känning för de fattigare invånarne, uppstegrades,
kan jag icke föreställa mig, nar hvad Höglofl. Ut-
Borg. St. Fröt. N:o. tgs. 184. Andra DtL
1458
Den 17 Julii.
sköttet i l:Sta puncten äfven medgifvit, tillverkning
af bränvin under de fyra sommarmånaderna sällan
lärer ske eljest, än när något hastigt inträffande
opåräknadt behof sådant påkallar. Uti min hem¬
ort verkställes dessutom bränvins - bränningen med
stenkol, och kan någon trädförödning således der
uti ifrågavarande fall ej äga rum.
Den farhåga , som hos Höglofl. Utskottet upp¬
stått, att, genom en Städernes större Bränvinsbrän-
ningsfrihet och deraf uppkommande öfverllödigare
tillgång på Bränvin, fylleri och utsväfningar skulle
tilltaga, anser jag ogrundad. Vissheten att se sig
befordrad till straff, skail uti Städerne till det mästa
återhålla invånarne från att med starka drycker öf¬
verlasta sig, då deremot på Landet; der Policen
icke är eller kan vara så sträng, fylleriet harme¬
ra fart och måste ansenligen ökas, om, på sätt som
sker på vissa ställen i Skåne, ingen dräng låter
städja sig utan förbehåll att få afverka flere Tun¬
nor af Löningssäden.”
Herr CommerceRådet och Riddaren Wege~
lin yttrade. Den förut foreslagne bränningstiden
synes närmare öfverensstämma med Landtmannens
så kallade husbehof, då deremot den nu tillstyrk¬
te rättigheten synes förvandla bränvins • tillverknin¬
gen till Näringsfång, och således ej mera öfverens¬
stämma med den principe som från början varit
lagd.
2, 3 och 4 puncterne upplästes.
Efter uppläsandet af 5 puncten, angående Stä¬
dernes bränningsrättigher och pannerynid, anförde
Den 17 Juliu
1459
Herr StadsMajorén Westin t Högloft. Utskottets
förnyade Utlåtande i denna fråga, är ett förnyade
vedermäle af den ogenhet, hvarmed Städernas del¬
tagande uti allmänna förmåner stundom betraktas.
Jag igenkänner dessa tänkesätt och beklagar det
välde, de ännu äga uti allmänna »renders behandling»
Otn elen saken är afgjord , att det är nyttigt att
bränna — om dranken , den ovärderliga dranken,
nödvändigt ärfordras åt kreaturen — om den bi¬
drager tili deras förökelse och tillväxt m. m., hvar¬
före skulle allt detsamma icke lika inträffa för Slä.
derne ? hafva dess invånare icke ladugårdar att un¬
derhålla och folk att föda? hafva de ej samma
medborgerliga rätt att förvandla sin spannmål som
Landtmannen? År det välmening att de ej
skola förstora den elier sig sjelfve, eller är det af¬
und? Betala icke Städerne skatter och utskylder
— och sker det icke i större proportion än nå¬
gonsin på landet — är deras tillvarelse icke en af
aila Nationer i verlden vitsordad sanning, eller är
det endast i Sverige man gjordt den stora upptak¬
ten att de böra uteslutas från att dela öfrige Med¬
borgares rättigheter. Visa mig ett Land, hvarest
man till Laudtbrukets och Boskapsskötselns upphjel¬
pa tide trodt sig bora öfverlemna Allmogen Bränvins-
bränning. Intet är det i Frankrike, intet i England ,
intet i Holland, i hvilka Länder Boskapsskötseln dock
så florerar, intet är det en gång i Ryssland , hvars kal¬
la climat gör Bränvin? nyttjande åtminstone lika
nödigt som hos oss, Att bränna i 8 månader
tyckes vara tillräckligt, och man äger äfven me¬
del att förvara dranken att under de öfrige 4 må*
naderne användas. Att Städerne ej få nyttja nå¬
gon panna under 50 kannor och att dertill for-
1460
Den 17 Julii.
clras en personal af 120 mantalsskrifne personer —■
till 60 kannors pannerymd 180 — till 70 en per¬
sonal af 270, till 8° af 360 oell till 90 kannors
panna en personal af 450 personer, innefattar ju
Städernas synbara lidande i detta fall, i jemnföreise
med landet, åt hvilket Utskottets. Betänkande dess¬
utom velat förvara en oinskränkt Bränningstid. Af
desse och flere skäl yrkar jag att Betänkandet måtte
afslås.
Herr Borgmästaren N or strom. Jag åbero¬
par hvad jag vid förra ofverläggningen i detta äm¬
ne derom hade äran anföra, att det är besynner¬
ligt att 3 Stånd skola kunna och vilja tillerkänna
sig en fördel som de förneka sine öfrige Medbor¬
gare } som dock med dem draga en tung del af
den allmänna Bevillningen. Kan någon ting vara
obilligare än att i Städerne icke skall få gagnas
enahanda bränningstid och lika små pannor som
på landet, och huru orimligt att kalla sådan brän¬
ning för husbehofs, sorn måste idkas i så stor panna,
att försäljning blir nödvändig. Jag hyser likväl
den underdåniga forströstan att Kongl. Maj:t ej bi¬
faller hvad Utskottet 0111 personalen föreslagit och
anser att denna omständighet borde genom särskilt
ansökning, hvilkgn det enskilta Besvärs-Utskottet
kunde anmodas författa, hos Kongl. Maj:t i under¬
dånighet anmälas.
Härmed förenade sig Herr Handelsmannen
Lundgren, äfvensom Herr Rådmannen Hamn¬
ström, hvilken yttrade: Städerna draga enahanda
onera som landet, i skjuts, väglagning, Båtsmans¬
håll, Inqvartering m. m. Stadsjordeu år liten men
Den 17 Julii.
efter afkastning så mycket högre beskattad. Per¬
sonalen efter Ig 12 års författning är val den knap¬
paste sorn möjligen kan antagas. Öfverträdelserne
finnas alltför få i Staden mot på landsbygden, och
det är från landet som det i Städerne ofverilödige
Biänvinet ankommer och föryttras.
Herr StadsMajoren Limnelius ansåg att än¬
damålet bäst skulle ernås om hvarje Borgare egde
rättighet att begagna liten panna, då han för sitt
husbehof funné sådant vara nödigt.
Herr Rådmannen Kj e lia nder anförde: ”Sorn
mig tyckes MedStänderna afundas dén Bränvins-
brännings-rättighet som varit Städerne tillåten,, är
jag af den tankan , att de Städer sorn hafva jord, böra
få i likhet med landet, bränna bränvin efter vär¬
det, och hvilket väl icke lärer möjligen kunna ne¬
kas , hälst Städerne för sin jord med skjuts och
och öfriga onera, om ej mer, visst icke mindre, än
Landet äro betungade.”
Herr Lagmannen Nensén yttrade: - Uti sa¬
kens närvarande skick, anser jag tjenligast att Bor-
gareStånder, som redan godkänt och bifallit Utskot¬
tets i detta mål afgifne Betänkande, forblifver vid
dess då fattade beslut, och endast nu derom sine
Respective MedStänder underrättar.
Herr AdvocatFiscalen Cramér a nforde: ”Jag
instämmer till alla delar med Herr Lagmannen iVe*?-
séu. Jag tror mig blott böra anmärka den mot¬
sägelse, sorn innefattas i Högloft. Utskottets ytt¬
rande, rörande Städernas bränvins-tillverknings-rätt.
146a Den 17 Julii.
I Betänkandets forsta punkt förklarar Högloft. Ut¬
skottet, sig vilja gii Riksens Högiofl. Ständers ön¬
skan till mötes, och föreslå , att kusbebofs-bränvins-
bränning må liela året igenom vara tillåten, under
den förmodan, att tillverkning af bränvin under
sommarmånaderna sällan lärer ske. I femte punk¬
ten af Betänkandet förekommer det resonnement,
att dä den eber hittills gällande författningar, Sta-
rieme medgifne. rättighet till bränvinsbränning ofull¬
komligt svarade emot deras husbehof, så trodde
Utskottet sig böra tillstyrka, att, vid bestämman¬
det af bränvins- tillverknings-rättigheten i Städerne
personalen borde till en tredjedej förhöjas, eme¬
dan 0111 bränvins-bränningen under hela året kom¬
ma- att tillåtas, Städerne blefvo i tillfälle att öka
bränvins-produeti-onen till en .tredjedel. Huru detta
raisonement kan stå tillsammans med den förmo¬
dan Högloli. Utskottet uti första punkten yttrat,
torde blifva lika svårt att förklara , sorn orsaken
hvarföre, dä fråga endast är om busbehofs - brän¬
ning, inskränkning i pannerymden eller något an¬
nat försvårande icke i anseende till landet blifvit
föreslaget, med hänsigt till den vidgade brännings-
tiden och derigenom supponerade
duetion.”
6:te, 7, g, 9, 10, ir, 12 och 13 puncterne
upplästes, hvarefter af Herr StadsMajoren iWestin
anmärktes obehörigheten deraf, att de orden: Krö¬
gare och Närings - Idkare blifvit satte i jemnfö-
relse med hvarannan och förblandade, äfvensom Herr
StadsMajoren Limnelius ansåg, att det nyttjade
ordet skdnkning borde försvinna oell försäljning i
dess ställe nyttjas.
tillökning i pro-
Den 17 Julii.
Herr Borgmästaren Kjellander.' Då jag i
svaret på anmärkningarne i anledning af Utskottets
förra Betänkande, saknar allt afseende på hvad,
rörande vittnens behörighet uti mål angående ö£.
verträdelser af Bränvinsbränning blifvit af Borgare-
Ståndet tillagt , och denne omständighet är hufvud¬
saklig, så vore min tanka att MedStånden nu skul¬
le inbjudas att om samma beslut sig förena.
Herr CommerceRådej; och Riddaren Nord•
lindh. Jag hade innan föredragningen börjades,
granskat det nu punctevis upplåste Betänkandet,
och som en följd deraf hade jag ock trodt att det
i ett sammanhang kunnat uppläsas, och att hela
öfverläggningen sedermera kunde inskränkas till
hvad Herr Lagmannen Ne\ise'n nu redan yttrat;
Jag anser icke eller Herr Borgmästaren Kjellan¬
der s anmärkning nu böra vidare motiveras, utan
tror tjenligast vara att Ståndet utan alla tillägg ovil-
korligt förblifver vid sitt redan i detta mål fattade
beslut.
Flere af Ståndets Ledamöter hördes häruti in¬
stämma.
Herr Carduansmakaren Holmgren anförde.
Som vid öfverläggningen uti Högtärade Ståndet den
15 Junii, i anledning af Allmänna Besvärs- och
och Oeconomie-Utskottets Betänkande rörande Stä¬
dernas Bränningsrättighet > jag väl haft äran anföra
de alldeles särskilta omständigheter som i anseende
till Sabla Stad sig förete; men Högtärade Ståndet
icke desto mindre samma Betänkande utan återre-
miss bifallit; så har jag likväl icke erhållit någon
/
1464 Den 17 Julii.
Stgärd i anledning af min motion, hvadan jag nu
vid detta tillfälle, dä Utskottets förnyade betänkan¬
de i anledning af de öfrige Ståndens återremiss fö»
redrages, förnyar min förra begäran, under förhopp-
ning'att “uti sälten, genom Ståndets enskilta Be»
svärs-Utskott måtte till Kongl. Maj:t någon under¬
dånig ansökning inlemnas, eller-mig anvisning lem¬
näs huru jag i sakens närvarande skick må kunna
erhålla en sådan rättelse som med egen och hem¬
mavarande Medbroder* önskan öfvereosstähimer.
Åtskilige af Ståndets Ledamöter yrkade på
Proposition, hvilken med anledning af den hållna
öfverläggningen af Herr Talmannen härefter sålun¬
da framstäldes;
Forblifver BorgareStåndet vid det beslut, som
Ståndet redan genom ProtocollsUtdrag af den
sisth Junii, sine Resp. MedStänder, om antagan¬
det och gillandet af Allmänna Besvärs- och Oeco-
nomie-Utskotrets under den 26 Maji i samma äm¬
ne aflåtne Betänkande, meddelat, till följe hvaraf
således de förändringar på hvilka det nu uppläste
ytterligare Utlåtanqet har afseende , blifvit af Bor¬
gareStåndet ogillade och afslagne; och finner Stån¬
det , att MedStändemes bifall till sistnämde Betän¬
kande, om sådant inträffar, föranleder BorgareStån¬
det , att hos Kongl. Maj:t ingifva underdånig an¬
sökning om den rättelse som med Städernas be¬
hof af husbehofs-bränning och en billig fördelning
af gemensamma fri- och rättigheter vore förenlig,
i hvilket afseende ärendet då till Enskilta Besvärs*
Utskottet remitteras; samt att Herr Holmgren,
Den 17 Julii.
är obetagir i och för Sahla Stad, och ined afse-
scende på den tor husbehofs - bränningen derstädes
befintlige olika grund , att med särskilt underdå¬
nig ansökning vända sig till Kongl. Maj:t.
Denna Proposition blef med Ja besvarad.
Föredrogs ånyo Lag- samt Allmänna Besvärs-
och Oeconomie - Utskottens under den 4 Julii af-
låtne, samt sedan den 10 på Bordet hvilande Be¬
tänkande, angående en allmän Handels- och Nä¬
ringsfrihet.
Herr StadsMajoren och Riddaren Westin
begärde ordet och anförde: ”Närvarande tidehvarf,
särdeles* utmärkt genom ovanliga och starka fram¬
ställningar, åsyftande snarare en förvillad tillämp¬
ning af den sanna upplysningens ändamål med der*
på beroende ordningars och rättigheters jemnvigt,
i hvad den har ett direct inflytande på Statens
ordningar, — synes likväl denna upplysning mera
böra befordra befästandet af sjelfva grundvalens be¬
stånd, nemligen: den Laglmndna Frihetens, hvarå
Medborgares inbördes skyldigheter och rättigheter
med deraf härflytande ordningar ovilkorligen bero,
Den sanskyldiga Upplysningens mera vigtiga
och kraftfulla tillämpning lämnar, vid jemforelsen
af de såkallade liberala grundsatsernas användande
emot dc illiberala, anledning äfven till följande
teflection:
1466 Den 17 Julii.
Uti de Stater, hvars Jordmin redan uppnådt
en större och gifvande fruktbarhet, hvars rikedom
på Folk och armar är öfvervägande, Irvars större
politiska inflytelse derigenom äfven på andra
Med-Stater är afgjord, där stora Armeer och
Sjömagter understödja Handeln med öfriga Oeco-
nomiska grenar, oberäknade Colonier m. fl. dessa
större Staternes resourcer, — i sådana Stater, I
där säger jag är användandet af en olimiterad
Näringsfrihet både nödvändig och nyttig; men
deremot uti en Stat, som suckar öfver arbetshän¬
ders otillräckelighet för sitt Åkerbruk, — olyck¬
lig fölgd af lidne krig och saknande alla en stör¬
re Stats förut uppräknade stora fördelar, ddr
synes en varsammare tillämpning af de libe¬
rala principerne böra inskränkas till en grundad
ordning, utan att öfvergå till en oordning; med
en grundad ordning fäster man sig visserligen icke
vid Ordet Skrå-Ordning, såsom numera endast
till sjelfva benämningen existerande, men visserli¬
gen icke i dess vilsetagna egenskap Således
bör en Stat med de i alla afseenden ännu
högst svaga resourcer med varsamhet äga liberala
Systemerne i sigte, såsom grundande en viss The¬
one, men tillämpningen deraf bör ske med yt¬
tersta varsamhet i samma mon som Statens kraf¬
ter sådant tillåta, till beredande af en efter Sta¬
tens förmåga lämpad Näringsordning, der skick¬
ligheten vinner första afseendet, utap att behöfva
hindras af de origtigt klandrade ordningarnas band;
då skall, enligt sådane Ordningars nödvändiga bi¬
behållande, industrien säkrast befordras, alla Clas-
ser, med deras redan ägande obetagne friheter,
kunna täfla och tryggas i deras industrie, och sä*
Den 17 Julli.
1467
krast derigenom kunna frambära nödvändige,
nyrfige och fullgode alster med en tillika säker
beredd utväg, att utan afvund pä Skicklighetens
framsteg kunna utgöra den Skatt, Staten bade nu
och hädanefter sä val benöfver.
I sammanhang med det föregående, uppläs-
tes nu ånyo Lag- samt Allmänna Besvärs- och
Oeconomieötskottens Betänkande angående Pro¬
dukt-Placatets upphäfvande.
Herr StadsMajoren och Riddaren Westin
yttrade:
Då efter Konung Carl den XILs omväxlande
Vapenlycka , Sverige vid denne Monarks frånfälle
befants i den mäst förtvifiade ställning, blottat pl
penningar och folk, tvang den verkliga, men ej
diktade allmänna nöden, Rikets Ständer att upp¬
tänka och vidtaga sädane medel hvarigenom Ri¬
ket småningom kunde återföras till sitt fordna
välstånd , och ibland flere patriotiska och kloka
forfattningar, som i det tidehvarfvet vidtogos, kati
väl ingen i lycklig verkan jemfdras med 1724
års Kongl. Förordning, som nu bär namn af Pro»
ductplacat, hvilken igenom 1726 års tillägg blif¬
vit ännu mera vetksam , båda äro en imitation af
Englands namnkunnige NavigationsAct af 1660 *
på hvilkens principer alla Englands industrie-grenac
nu mera äro bygde. Denne Act har upplyftat
England till större makt och anseende än något
annat folkslag ännu hunnit, som gjort dem ej al¬
lenast till Hetrar öfver Håfven, utan satt dera i
Den 17 Julin
stand att leda de mägtigaste Staters Styresman ef¬
ter sine intressen och besolda deras härar.
Detta folkslag, kloke i råd och mägtige i
gerningar, huru skulle väl den där anses sorn fin¬
ge det infall projecrera upphäfvaudet af Navigations-
acten?
Hos oss rådplägas om undervigt i vår handel,
den hade efter vare olycklige krig och dåraktige
förbrukande af andre nationers fåfangor och öfver-
llödsvaror, varit vida större än den ännu verkeli-
gen befinnes, bade detta placat ej gifvits. Riksens
Ständers särskilce Utskott har uppgifvit förskräc¬
kande Summor; med säkerhet kan tagas för gif-
vit, att de år som product-placatet såsom trängan¬
de föigd af krigen yarit suspenderat, minst en
million Riksdaler för Riket derigenom gått för¬
loradt, som blifvit en vinst för främmande, och
att på det hela , då i fredstider Rikets producter
få med egne skepp utföras, dessa detigenom erhålla
ett förökat värde minst till en fjerdedel, dels ige¬
nom de utgående frakter, dels genom skeppens
återiaster, som aldrig ägt rum om de ej med last
kunnat utkomma, att förtiga den märkeliga för¬
tjenst som med Svenska skepp på främmande Sta¬
ter göres genom frakter dem emellan, sedan de
en gång kommit ut, och har Riket vid ett enda
tillfälle härå så märkeligen vunnit, att dess för¬
störde financer efter förra Pommerska kriget, kun¬
nat derigenom helt och hållit på en gång retable-
ras, så att en på många år ovanlig syn, Rikets
handel dess inbyggare emellan med Speciemynt
af stadgat värde kunnat drifvas, hvaraf lemningar
Den 17 Julii.
1469
annu finnes i Bankens hvalf och utgör grundäm¬
net till vårt framtida hopp, att ännu en gäng få
sådant tidehvarf återstäldt.
■ Utom tnsendtais medborgare, som genom
skeppsbyggeri hafva sitt bröd, blifva rillärde och
' öfvade till denna nyttiga sysselsättning och alla
dermed gemenskap ägande vettenskaper, förädlas
Landets skogar och jernmanufactur på ett märke-
ligt sätt, Landets barn uppammas till Sjöväsendet,
för att i behofvets stund begagnas till Rikets för¬
svar både på stora och lilla orlogsflottan. Svårli¬
gen skulle våra hjelpsamma grannar, som emedler¬
tid fädt begagna vår sjöfart sig till nytta, finnas så
liberale att erbjuda sine Matroser till vårt försvar
då det behöfdes.
Under öfverlaggningarna för några dagar se¬
dan 0111 Bohuslandska Allmogens seglationsfrihet
med öppna båtar utrikes orter emellan > af samma
Höglofl. Utskott tillstyrkt, upplystes att blott ge¬
nom deni Riket ansenligen vunnit; skulle man då
nu mera ej vilja encouragera sådane utvägar till
förtjenst för hela Riket häldre än att genom o-
lyckelige fantasier afvika från bepröfvade Statsprin-
ciper, under hvilka andre Stater uppnådt sådane
fördelar, eller skulle man tro att vår nation ge¬
nom så förvända och deremot stridande principer
skulle vinna trefnad och välstånd. Konung Gu¬
staf den IILdjes Städerne och Borgerskapet 1789
gifne försäkran innehåller tydeligen, att det så
kallade productplacatet skulle alltid i sin kraft och
verkan återställas då det under krigstillstånd blif¬
vit suspenderat, så snart ordsakerne dertill upp-
1470
Den 17 Julii»
hort; detta är således ostridigt ett BorgareStåndet
gifvit Privilegium, lika heligt med de andre Stån¬
dens , men gifves väl någon paragraph i de
öfrige respective Ståndens privilegier, som är så
gemensam för alla Rikets inbyggare, då hvar och «
en äger i Lagarne grundad frihet att reda i skepp?
det borde snarare kallas ett privilegium eller skydd 1
för hela Svenska Nationen emot främmande, och
detta privilegium åstunda Svenska Medborgare få
u pphäfvit.
I anledning af hvad jag haft äran anföra är
mitt tillstyrkande att Betänkandet helt och hållit
afslås såsom stridande emot BorgareStåndets och
hvar Svensk mans privilegier.
Herr Grosshandlaren Tråss uppläste följande
anförande: ,
”Vid HögloH. Lag- samt Allmänna Besvärs-
och Oeconomie-Utskottens argifne Betänkande öfver
ingifne Memorialer af Höglofl. Ridderskapet och
Adeln samt Hedervärda BondeStåndet, om en all¬
män Näringsfrihet, samt upphäfvande af Product-
Placatet; får jag utbedja mig Högädle Herr Direc-
teuren och Talman samt Högtärade Stander om
tillåtelse att afgifva mina tankar.
Hvad Höglofl. Utskottet i sitt Betänkande uti
3, 2, 3 och 4 §. nnfördt, kan jag ej hafva något
att vidröra, men vid 5 §. rörande Products-Placa*
tets tillstyrkte hvilande, får jag äran afgifva föl¬
jande t
Den 17 Julin
Mig synes sora Höglofi. Utskottet ej betrak-
tadt Product-Piacatet med den noggranhct om nyt¬
tan, som det för Riket verkligt är 5 dä Högloft,
Utskottets Betänkande utgått från de föremål, att
befordra Näringarnes lif, har visserligen Product-
Placatets bibehållande varit ett ibland de ömma fö¬
remal Högloft. Utskottet i min tanka bordt fästa
sig vid.
De skäl Högtärade BorgareStåndets Herrar
Ledamöter afgifvit hafva således ej varit nog kraf¬
tiga källor såsom bidragande medel att afhjelpa en
tryckande underbalance, utan endast utvidgande af
inhemsk production och en fri afsättning al Lan¬
dets tillverkningar kunde skyndsamt dertill bi¬
draga.
Jag vågar fråga om ej SkeppsRederierne och
Sjöfarten bidragit till Rikets fördel, igenom frag-
ters förtjenande skall utländske penninge-behofven,
underbalance och en tryckande cours afhjelpas; dä
Svenska SkeppsRederierna får begagna all fördel af
active Handel är det stora källor till välmåga för
ett land, som vet att rätt dem begagna.
Sverige kan räkna sig bland de Nationer,som
hafva en considerabel Handelsflotta, som är tillräck¬
lig för utförande af Landets producter; huru har
den tillkommit om ej genom uppmuntringar från
Regeringarne och försäkringar, om uteslutan¬
de af främmande Nationers deltagande i utförande
af egna produkter, utan au det befaras det afsätt*
ningen hindras eiler täflan derom upphört, fast¬
mera ökat prisen så till Landtmannen, att Skepps-
1473
Den 17 Julii.
Redaren oftast beräknat som förtjenst fragt för sitt
Skepp, hvarigenom ej allenast de fragter som oftast
»tigit vida öfver Trä-lastens värde stannat ejvar i Riket,
utan ock harHandels-Flotran tilldanat sjömän, som uti
Krigstider för Riket varit att tillgå till bemannan¬
det af Orlogs- samt Skärgärds-Flottorna. Allt det¬
ta liar Product-Placatet tiliskyndat Riket, och skul*
le, denna skatt utan hjelp och skydd lemnad, ali
flit och omtanka snart försvinna, skeppsvarfven för¬
falla och mången Medborgare, som tryggat sig vid
de försäkringar som Kongl. Majit nådigst med helgd
af Privilegier den 23 Febr. 1789 lemnat' Rikets
Borgerskap se sig bragte till tiggarestafven den
stund Product-Placatet blef hvilande och utländnin-
gen afseglade med Sverges nog redan medtagna
skogar.
En mångårig erfarenhet talar bäst hvad nytta
Froduct-Piacatet bidragit till Rikets välstånd se
vi icke Engelsmannen, med hvilken styrka för¬
svara de icke sin Navigations-act, och hvarföre sko¬
la de skänka utländningen som visst ej skänker
oss något af sine Tull- och Skepps umgälder.
Flera skäl kunna anföras för nyttan af Pro¬
duct-Placatets bibehållande, och snarare ännu ytter¬
ligare inskränkningar än någon eftcrgifvenhet der¬
uti, då endast högst få enskildta personer, som
drifva commissions-handel, i vissa fall derpå skulle
förtjena om det upphäfdes, men Landet inom
ganska kort tid röna en skada, som århundraden
ej skulle kunna ersätta.
Man
Den ip Julii.
1473
Man bor således lefva trygg dervid, att vår
välgörande Regering * som utmärkt den fastaste
föiesats att befordra allt hvad till Sveriges uppkomst
kan bidraga , delar ömt dess faderliga omsorg till
alia Rikets Näringars trefnad och bestånd.
Jag anhåller hos Högädle Herr Directeuren
och Talmannen om Proposition till afslag å Hög¬
lo!!. Lag- samt Oeconomie-Utskottets Betänkande i
den Punct som rörer Product-Placatef} såsom un*
der Privilegier bevarade.’’
Uppå Herr Talmannens Proposition beslöt
Ståndet att, med anledning af de nu uppläste Betän-
kanden, särskilte Expeditioner skulle författas, för
att vid nästa Plenum justeras samt till MedStånden
afgå, innehållande eri omständlig utveckling af grun-
derne för BoigareStåndets fri- och rättigheter i af¬
seende på Handels- och Näringsfriheten samt Pror
duct-Placatet.
Herr Borgmästaren Sturnegk hcmstälde, att
som StatsUtskottet njutit ett väsenteligt biträde af
Herr StafsCommissarien och Riddaren [Videgren
Under innevarande Riksdag, honom äfven måtte
tillerkännas något arfvode, svarande emot vidden
och vigten af dess göromål, samt den tid han för
Riksens Ständer nu uppoffrat, hvilka ej lära under¬
låta att honom på ett värdigt sätt derföre belöna.
Borg. St. Prot. N:o iSS’. igfi. Andra Del»
1474
Den 17 Juiii.
Herr Lagmannen och vice Talmannen Land-
lerg erinrade att frågan härom endast lätteligen
kan väckas i StatsUtskottet, och Ståndet förklarade,
att den gjorde motionen nu borde dit remitteras.
Justerades det återstående af Protocollerne för
den 5, 7,9 och 10, äfvensom Protocollet för
den 11 Julii.
Herr Borgmästaren Sturnegk begärde och
erhöll tillstånd att lämna Riksdagen.
Sedan fortsättning af detta Plenum blifvit ut¬
satt till i dag kl. 6 e. m., för läsning af dc från
Utskotten inkomne Betänkanden, så åtskiljdes Herr
Talmannen och Ståndet nu kl. é 3-
Plenum kl. 6 e. m.
Till justering upplåstes följande ifrån Expedi-
tionsUtskottet ankomna förslag till underdåniga
skrifvelse^ angående: .
Den 17 Julii. 1475”
1:0 fortfarande bidrag af Statens medel till
befrämjande af SödcrTelje Canal-inrättning,
2:0 medel till Kassern-byggnad i Ystad,
3:0 vissa öfverklagade olägenheter för Båts*
mansRotehållare;
Hvarjemte justerades den §. af RiksdagsBe*
slutet som innefattar Grundlagsförändringarne.
Godkändes.
Upplästes StatsUrskottets den x 5 Julii afgifne
Utlåtande i anledning af Ståndets återremiss af dess
Betänkande angående Löfås Silfver*verk.
Bifölls.
Vidare upplästes LagUtskottets, uti Protocolls-
Utdrag den 6 Julli, afgifne Utlåtande i anledning
af de anmärkningar Ståndet gjort vid dess Betän¬
kande ått någon del af Boets tillgång i Sterbhus
måtte användas till uppfostrings-hjelp för minder¬
åriga barn, äfvensom angående försäljning och in¬
teckning af omyndiges fasta gods 3 och lät Stån¬
det vid detsamma bero.
Ståndets Cantzlie-Utskotts hemställan uti Me¬
morial af den 14 Julii, sorn »amma dag lades på
1475
Den 17 Julii.
bordet, om upppskof till nästa Riksdag med det
af Kongl. Maj:t i Näder infordrade Utlåtande i frå¬
gan om Städernes Klassification, blef nu, då Me¬
morialet å nyo föredrogs, af Ståndet bifallen, i
följd hvaraf underdånig skrifvelse härom till Kongl.
Maj:t skulle uppsättas.
Upplästes och lades på bordet följande Be-
tänkanden:
Från Stats• och Banco-Utskotten af den 1 5 Julii:
angående Götha Kanal-arbetets fortgång och
ytterligare befrämjande,
från StatsUtskottet af den 15 Julii:
i;o i anledning af Kongl. Majus Nådiga Pro¬
position, angående understöd för Hjelmare Sluss¬
verk ,
2:0 i anledning af Kongl. Majus Nådiga Pro¬
position om utbetalning af de efter Högstsalig Hen¬
nes Maj:t EnkeDrottningen, f. d. Kongl. Famillen
i arf tillfallne Summor,
3:0 om medels anslående för Svenska Thea¬
tern ;
från Banco Utskottet af den 13 Julii:
1:0 i anledning af väckt fråga huruvida ett för
Götha Canal - Verks fortgång oundgängligt biträde
kunde från Banken meddelas,
Den 17 Julii. *477
2:0 i den återremitterade frågan angående
Malmo DiscontVerks utlåning i 3 Procents Rever¬
ser på 3 månaders förfallotid j
från BevillmngsUtskottet
af den 16 Julii ytterligare om Allmänna Revill-
ningen med Bilagor
från Lagutskottet
af den 13 Juli ytterligare, om förändring i Dom-
stolarnes antal och organisation j
från Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Ut skot'
tet af den 18 Julii:
1:0 i anledning af väckte frågor, rörande än¬
dring i hvad författningarne om Håll- och Gäst-
gifveri-Skjutsen stadgasamt angående förhöjning, i
skj utslegan,
2:0 i anledning af gjorde anmärkningar vid
Utskottets förut afgifne Betänkande om Gårdfari-
handeln,
3:0 af den 15 Julii, om ändring i allmänna
Enskiftes-Stadgan i afseende på delning af Skogs,
mark 3
från Expeditions Utskottet
af den 15 Julii, angående bestämmande af dag till
nasta Riksdag;
2478
Den 17 Julli.
från Särskilda Utskottet af den 15 Julii
1:0 i anledning af erhållen återremiss af dess
linder den 17 Junii aHåtne Betänkande angående
de Ekonomiska ärender, hvilka, i händelse af Rik¬
sens Ständers bifall, böra till Kongl. Maj:ts Nådiga
pröfning i underdånighet ofverlemnas,
2:0 i anledning af erhållen återremiss på Be¬
tänkandet rörande den öfverklagade förlägenheten
i allmänna rörelsen och om medel till dess afhjel-
pande.
Herr Talmannen och Ståndet åtskiljdes kl.
i 10 e. m.(
In fidem Protocolli
Carl Magn. Robsahm.
Rättelser.
Sid. 1389 råd. sista Står; mohneten läs: monheten
1390 J till egit läs : egen
1479
Den 20 Julii.
Plenum klockan 8 f. m.
Upplästes ankomna ProtocollsUtdrag:
— från Höglofl. Ridd. och Adeln af den 17 Ju¬
lii, innehållande: bifall till ConstitutionsUtskottets
Memoria!, rörande anmodan till LagCommitréen
om uppmärksamhets fästande på bestraffnings-sattet
af brott emot TryckfrihctsLagen; — antagande
att hvila till nästa Riksdag af ConstitutionsUrskot-
tets förslag om tillägg uti 46 och 56 § §. Riks¬
dagsordningen , en ny §:s införande emellan 37
och 38 § §• Regeringstormen, förändringar af
Rättegångs- sattet uti Tryckfrihets - mål, i fall
den antagne Jury icke skulle befinnas lämplig,
tillägg vid slutet af 6d §. Regeringsformen, och
förändringar i TryckfrihctsLagen, — öfverlemnan¬
de till nämnde Utskott af Kongl. Maj:ts Nådi¬
ga Tal på RiksSalen den 14 i denna månad, samt
frågan om af Hans Excellence Herr Grefven och
LandtMarskalken förnekad Proposition till remiss
af det innom Höglofl. Ridd. och Adeln framstålde
yrkande, om åläggande för ConstitutionsUtskottet
att upplysa hvarföre samma Utskott vägrat en af
dess Ledamöter att bifoga särskildt yttrande i fri?
gan om decharge för StatsRådet;—remiss till
StatsUtskottet om vedergällning för StatsCommis-
sarien Widegren1,* —‘ bifall till StatsUtskottets
1480
Den 20 Julli.
Betänkandcn om Stats-regleringen i allmänhet och
project till RiksStat intill nasta Riksdag, Mantals-
skrifvare-provision för i8?2 i Norrbottens- Län,
Lön-tillokning för penninge-löntagande Civila Em-
bets- och Tjenstmän ; — bifall till Lag- samr Ali*
manna Besvärs- och EconomicUtskottets Memorial,
om en allmän Handelsfrihet m. m. j antagande
af sistnämnde Utskotts Memorial om medel till
Svenska KlIdesFabrikernes upphjelpmde , ersättning
St rotarne för Soldarerne, som vid Götha Canal
blifva till Krigstjenst oduglige, förändrade bestäm¬
melser i afseende på Hö och Halm, jemnkning
i förvandlingen af årliga, och Kungshästarne i
sjette Fögderier af Upsala Lån, inrättandet af ar¬
bets- och uppfostrings-hus för Dahl-Allmogen,
Folk- och arbets-skolors inrättande i sammanhang
med Fattigvården; — nfslag å Lag- samt Allmän¬
na Besvärs- och EconomieUtskottens Memorial och
ProtocollsUtdrag om Luderplatser och Allmänna
6kallgångarj — läggande till Handlingarne af All¬
männa Besvärs- och EconomieUtskottets, Betänkan*
de, om förändring af sättet att värdera Jord och
Fastigheter å Landet efter Banco-methoden; å-
terremiss . af sistnämnde Utskotts Betänkande om
Håll- och Gästgifveri-skjutsen; samt anmodan
till StatsUtskottet, att på RtksStaten anslå nya lö¬
ner för 2:ne Ledamöter i Götha HofRattj från
Hogvordiga PrästeStåndet af den 14, 16, 17 och
20 Julii, innefattande: underrättelse att Constitu-
tionsUtskottets förslag til! ändringar och rättelser
i Regeringsformens 4, 28, 37, 38 och 56 § §.
samt RiksdagsOrdningens 14, 29 och 38 § §•.
en ny §.-s införande emellan 37 och 38 § §•
Regeringsformen, tillägg vid slutet af 60 § Rege*
Dea 20 Julii.
ringsformen, tillägg uti RiksdagsOrdningens 46 och
^6 § §. samt att vid nästa Riksdag afskaffa Jury,
blifvit antagne att hvila på Bordet till nästa Riks¬
dag;— bifall till ConstirurionsUtskotters Memori¬
al, i afseende på forslaget om en förbättrad Re¬
presentation samt 0111 anmodan rill LagCommittéen
att fasta uppmärksamhet på bestraffning af brott
emot Tryckfriheten; —- remiss till sistnämnde
Utskott af Kongl. Majus Nådiga Proposition och
Skrifvelse, i anledning af Norriges Rikes Stor*
Things svar på den föreslagne RiksActen; öf¬
verlemnande till ConstiiutionsUtskotret art bereda
likstämmighet emellan 94 §. Regeringsformen, och
det beslutna tillägget uti Regeringsformens 42 §.;
— återremiss af samma Utskotts Memorial angå¬
ende tillstyrkte förändringar i Tryckfrihets Lagen
samt förrättad granskning af StatsRådets Protocoll
sedan sista Riksdag; bifall till SratsUtskottets
Betånkanden om f. d. Kongl. Famillens arf efter
Högstsalig Hennes Majit EnkeDrottningen, under*
stöd för Hjelmare Slussverk, Löfås Silfver verk,
Stockholms Stads KronoUppbörds-verks ordinarie
aflönings uppförande på Kronans Stat, afskrifning
i RiksStaten för 5,283 R:dr 3 sk. 5 nst., sorn
blifvit använde till aflöning åt Stockholms Stads
Mantals- och UppbördsCommissarier, ersättning
för 1812 års Mantalsskrifnings-provision i Norr¬
bottens Lån, RiksStatens 3:djc Hufvudtircl, samt
StarsRegleringen och project till RiksScat intill nä¬
sta Riksdag, med förbehåll af öppen talan i mål,
som med sistnämnde ämne äga gemenskap, —
remiss till StatsUtskottet, af Kongl. Majus Nådi¬
ga Proposition om de efter Högstsalig Hennes
Majjt EnkeDrottningen uppkommande skulder,-—
Den 20 Julii.
återremiss till samma'Utskott i frågan om medels
anslående till Svenska Theatern , — godkännande
af BevillningsUtskottets Memorial, i anledning a£
Friherre A. Cederströmr Bevillningsproject;—
bifali till LagUtskottets Betånkanden, om tillägg
vid g Gap. 6 §. HandelsBalken, forum i mål som
rörå väglagning och Kronoskjuts samt ändring i
Concours författningdrne, antagande af förra al¬
ternativet i Betänkandet om skärpning i straffet
för åverkan; —> återremiss till samma Utskott af
Betänkandet om änsVar för åverkan å Träd-plan-
teringarj — bifall till sistnämnde samt Allmänna
Besvärs, och EconomieUtskottens Utlåtanden, om
rättelse och tillägg i Kongl. Förordningen om
stängsel skyldigheten , samt om enskiften ; —- god¬
kännande af Allmänna Besvärs- och EconomieUt-
skottets Betänkande rörande en fri Tackjerns-han¬
del, befrielse för Skeppare och forbönder, att ut¬
taga förpassning å inhemska från Uppstäder till
Stapelstäder försända varor, Skånska Allmogens
Jefverering af den Stockholms Barnhus tillhöriga
tionde Spannernål, och allmänna upphandlingar för
Kronans rakning}— återremiss tiii sistnämnde Ut¬
skott af dess Betänkande om Båtsmans-fördubblin*
gens återställande 3 bifall till samma Utskotts
samt Särskildta Utskottets gemensamma Betan han¬
den, om inskränkning i Halländska och Bohus¬
länska Allmogens , Seglations-frihet, samt medel
och utvägar till Hamp-planteringens befrämjande*,
underrättelse att Högvördiga Ståndet icke ansett
sig kunna lemna bifall till Lag- samt Allmänna
Besvärs- och EconomieUtskottens Betänkande an¬
gående en allmän Handelsfrihet och product-placa-
trets ujpliåfvalldé 3 — bifall till Allmänna Besvärs-
Den 20 Julii.
och EconomieUtskottets Betänkande om Husbe-
hofs bränvins-bränningen, med undantag af j-.te
punkten, angående Stadcrnes bränvins-brånriings-
råttighet, hvarvid borde i61 jas samma proportion
som efter 1%12 års förordning; bifall till Sär¬
skildta Utskottets Memorial, omen fri Kolhandel,
förbud emot bruk af öfverflödigt silfver, försälj¬
ning af confiscerade varor, samt utbetalande af
Utskottets Cancellies och Vaktbetjenings-aflöning ;
__ återremiss till samma Utskott af Betänkandet
om förlägenheten i allmänna rörelsen; instäm¬
mande uti Höglofl. Ridd. och Adelns beslut att
anmoda BevillningsUtskottet inkomma med förslag
till grunder vid förhöjande af Tull-afgifterne, tili
förekommande af utländska öfverflöds-varors in¬
försel; samt förklarande att PrästeStändet, med
frångående af sitt beslutna tillägg > i afseende på
anslagen för de Kongl, och Furstcliga Hofven ,
förblef vid sitt bifall till StatsUtskottets derom af-
gifne Betänkande; från Hedervärda BondeStån-
det af den 17 Julli innehållande samma beslut,
som Höglofl. Ridd. och Adeln, i afseende på de
föreslagne ändringar och tillägg i Grundlagarne;
öfverlemnande till Con9titutionsUtskottet af
Kongl. Majus Nådiga Tal på RiksSalen den 14
Julii; bifall till. StatsUtskottets Betankanden,
om SratsRegleringen, ersättning för 1812 Irs
Mantalsskrifnings - provision i Norrbottens Län,'
gzdje Hufvud titeln i RiksStaten , anslag af medel
för Läns Lazaretterne, Lag- samt Allmänna Be¬
svärs- och EconomieUtskottens Utlåtanden pra en
allmän Nårings-frihet och Product placaters upp¬
gifvande, Allmänna Besvärs- och EeonomieUtskot-
tets yttranden angående Folk* och Arbets-Skolor?
*484 ^en 20 Julii.
inrättande, och medel till Svenska KladesFabriker-
nes upphjelpande;—årerremiss af sistnämnde TJt-
skorts Betänkande om Hall- och Gästgifveri skjut¬
sen, m. m.; tillkännagifvande om Ståndets be¬
slut i frågorne om Gårdfari-handeln och Husbehofs
brånvins-brånningen ; —■ underrättelse om instäm¬
mande uti Högloft. Ridd. oell Adelns samt Borga-
reStåndets tillägg uti underdåniga skrifvelsen angå¬
ende Reglering af Statens Embeten och Tjenster,
samt uti remissen till StarsUtskortet, angående verk¬
ställighet af beslutet om Arbets- och Corrections-
hus; och förklarande att Ståndet icke funnit
skål frångå sitt om flyttnings-tiden tagne beslut.
Lades till Handlingarne.
Expeditions-Utskottet hade insändt förslag till
underdåniga skrifvelser, angående:
l:o ersättning för inqvartering,
2;o Fjerdingsmans aflöning och deras Bostäl¬
lens indragning,
3:0 Bevillningen för Dannemora Bergslag,
4:0 organisation af en Comittée till reglering
af Statens Embeten- och Tjenster,
5:0 förordningen rörande enskiften,
<a:o en PensionsCassas inrättning för Civilsta¬
ten, och
Den 20 Julii.
*435
7:0 tiden och sättet för Markegångs-taxornas
upprättande samt Riksens Ständers JustitiaeOmbuds-
mans befattning med deras granskning, m. m.
Hvilka förslag godkändes.
Likaledes upplästes och godkändes Expedi-
tionsUtskottets insände förslag till Constitutorial
för ExpeditionsSecreteraren m. m. Friherre L. A.
Mannerheim att vara Riksens Ständers Justitie¬
ombudsman, och CommerceRådet O. Z enius,
att vara Justitiae-Ombudsmannens Suppleant.
Justerades:
Utdrag af Prorocollet hållit hos Vällofl.
BorgareStåndet vid Urtima Riksdagen i
Stockholm den 17 Julii x815-
S. D. BorgareStåndet har tagit i öfvervägande
hvad de sammansatta Lag- samt Allmänna Besvärs-
och OeconomieUiskotten anfört uti derasden 4:de i
denna månad afgifna Betänkande uti frågan om den
så kallade Näringsfriheten j och har BorgareStåndet
anmärkt vid formen af detta Betänkande, att, se¬
dan Hogvördige PrästeStåndec och BorgareStåndet
funnit denna fråga, såsom rörande sistnämnde
Stånds privilegier, icke kunna, emot Regerings,
formens föreskrift, till behandling uppragas i det
skick, densamma nu blifvit vackt och till Riksens
Ständer inkommit, utan borde således förfalla, och
Den 2& Julli.
nyssnämnde arne Stånds Ledamöter uti de sam¬
mansatta Utskotten i följd deraf förklarat, det de,
emot deras Stånds sålunda vidtagna Beslut, ej an¬
sett sig kunna uti någon öfverläggning i ämnet
deltaga eller yttrande deruti meddela, hafva icke
dessmindre Ledamöterne af 2:ne öfriga Stånden,
nemligen Högloft. Ridd. och Adeln samt Heder-
vårda BondeStåndet samma fråga till afgörande fö¬
retagit j men som Grundlagens esprit bjuder, att
Ledamöter af Utskott skola samfållt deltaga åt¬
minstone i öfverläggningen om årendernas be¬
redning och utarbetning, och samma Grundlag ic¬
ke medgifver rättighet för ett eller annat Stånds
Ledamöter, att, i sig gifvande egenskap af Ut¬
skott, särskildt profva och till afgörande hos Rik¬
sens Ständer framställa ämnen, hvilka rora det
3;dje eller 4:de Ståndets enskilra Fri- och Rättig¬
heter, hvilket förhållande likväl vid denna fråga
intråffatj alltså, och då på sådan grund Borgare-
Ståndet icke kunnat till hufvudsaklig pröfning
upptaga det af Högloft. Ridd. och Adelns samt
Hedervärda BondeStåndets Ledamöter, utan med¬
verkan af de 2:nc öfriga Stånden, afgifne Betän¬
kande, har icke heller BorgareStåndet funnit skäl,
att frångå dess i detta ämne den 28 Junii redan
fattade beslut.
Då likväl frågan om oinskränkt Närings-fri-
het ej allenast blifvit med värma omfattad och af
de tvånne Respective RiksStånden, som deröfver
sig yttrat, framställd med den utförlighet af theo-
retiska satser, hvilka någon gång kunna hänföra
omdömet till motsägelse af erfarenhetens bevittna¬
de sanningar, utan ock hos Allmänheten vackt
Den 20 Juiii.
1487
en, efter BorgareStåndets tanka, mindre förtjent
uppmärksamhet i anseende till samma frågas för¬
menta inflytelse pä Statens välfärd och medborga¬
res rättigheter, anser BorgareStåndet, både af akt¬
ning för MedStänder och för egen tillfridsställel-
se, sig böra öppet förklara, att då Spannmålsban-
deln ar, hvad den bör vara, fullkomligt fri, och
victualie-handeln , äfven vid denna Riksdag af-samt¬
lige RiksStånden är förklarad lika oinskränkt: då
Landet har rättighet att hålla behöfliga Socken-
Bruks- och Säteri - handtverkare} då Landtman-
nen iger ej allenast för eget behof fabricera
allt hvad honom godt synes, utan ock till Stä-
derne fritt införa och afyttra sina producter: då
Fabriker nu mera utan hinder kunna på Landet
anläggas: då hvarje Svensk man äger rättighet,
att reda i skepp, och Ridderskapet och Adeln sär¬
skildt, att exportera sina egna effecter, och dess-
utom hvarje Riddersman samt Statens Embetsman,
försedd med Konungens Fullmagt, kan och bör
till ContingentBorgarc på Grosshandel antagas,
enär han i laglig ordning derom sig anmäler: då
ändtligen vid Landtmanna-nåringarne i vårt land än¬
nu icke finnes så stort öfverflöd af arbetare, att
någon enda individu skall kunna nämnas, som
blifvit näringslös, derföre, att han, såsom obe¬
hörig till inmängande i Borgerliga yrken, derifrån
blifvit tillbakavist, utan den allmännaste klagan
deremot föres öfver bristande händer vid Jord¬
bruket; och då alla dessa förhållanden, styrkte af
både erfarenhet och bestämda lagar, icke torde
kunna bestridas; ar det för BorgareStåndet ännu
icke uppenbart, hvilka stora Riksgagneliga förde¬
lar skulle tillskyndas de arne rcspective MedStåu-
1488
Den 20 Julii.
den af den så ofra påyrkade oinskränkt Närings¬
friheten, om dermed icke åsyftas en fullkomlig
upplösning af BorgareStåndet såsom integrerande
del af Rikets nuvarande och af våra Grundlagar
fastställde Representation, samt undanrddjande af
ada de reglemenrariska föreskrifter, hvilka till bi¬
behållande af ordning i Ståderne, till att bestäm¬
ma BorgareStåndets pists i Samhållet, och den
grund, hvarefter Ståndet utgör sina betydliga
Krono- och Stads-urskylder, blifvit af Sveriges
framfarne Regenter, med de öfrige Ståndens då o»
delade bifall utfärdade , och hvilkas vishet i afse¬
ende på Sratens construction lika litet rorde bora
stållas i fråga då de lämpas på Borgare, som på
något annat Stånd.
För att blifva representerande Ledamot af
Ridderskapet och Adeln fordras antingen Bördens
rått, eller Konungens Nåd, att till Adelsman var¬
da upphöjd. — För att blifva representerande i-
bland PrästeStåndet, fordras, utom innebafvande
Embete, många prof innan man dertill kan anta¬
gas , och hos BondeStåndet fordras, utöm ägande
rätt endast till Krono-Skattejord , äfven den egen¬
skapen , att aldrig hafva haft någon offentlig tjenst-
befattning. BorgareStåndet ensamt skulle, genom
det föreslagna frihets-systemet, hädanefter blifva
satt i nödvändighet, att, utan urskillning af mera
eller mindre dugliga subjecter, ibland sig emotta¬
ga hvilken som hälst sig dertill behagade anmäla,
Sorn alltså med detta Stånd genast skulle dela alls
deras genom Hit och mödor samlade och gjorda
vackra inrättningar till understöd för sådane dess
egne
Den 20 JuIifJ
1489
egne medlemmar, som dertill aro lagligen berätti¬
gade, som skulle deltaga uti och snart ensamme
styra Sfädernes economiska angelågenheter, välja
och tillsätta deras ^.Magistratspersoner och öfrige
Tjenstemän, samt innan kort tid äfven blifva de¬
ras Riksdags - Representanter. — Och hvad är det
som till förekommande af sådane oredor Borgare-
Ståndet nu fordrar att bibehålla? Endast det
reglemenfariska, som föreskrifver sätret och läro¬
tiden, för att blifva en närande medborgare, så
att detta Samfund också hädanefter måtte komma
'att utgöras af, i sina yrken kunnige och i sin lef*
nåd välfrägdade personer; och har det väl funnits
eller finnes det ännu någon Svensk man, som ät
hindrad att härtill dana sig?
BorgareStändcts privilegier äro icke personli¬
ga. Detta Stånds Ledamöter förvärfva sin ej af-
vundsvärda rättighet med arbete och möda ifrån
deras första ungdomstid, och när denna rättighet
ar vunnen måste dock dess innehafvares hela fram¬
tida utkomst vara grundad på en stadig omtanka
och arbetsflit. För denna rättighet erlägga de bå¬
de till Stat och Stad icke obetydliga utskylder,
och tryggt i medvetandet af uppfyllda pligter,
kan BorgareSfåndet yttra, att det aldrig eftergift
vit något af sina respective Med-Sfånd i nit och
uppoffring, då i stunder af allmän våda Rikets
behof påkallat redlige medborgares hjelp Och un¬
derstöd; hedrande skall ock för detta Stand i alla
tider blifva den mängd af kostbara inrättningar ,
utom deras egna samhällen, till allmän nytta,
Korg, St, Prof, N:0 107. igg. Andra Dri,
149°
Den ao Juli!.
hvilka genom deras fädtrs sparsamma hushållning
blifvit stiftade och grundlagde och ännu af Stån¬
dets medlemmar oafbrutet stiftas.
Enär alltså ingenting finnes i BorgareStåndets
privilegier och rättigheter, som skadar Samhällets
trefnad och välstånd, och Ståndet dessutom vid
nästförflutne Riksdag hos Kongl. Maj:t underdå¬
nigst anhållit, att hvad sorn genom tidernas förän¬
drade skick kan finnas mindre nyttigt och lämp¬
ligt i det reglementariska för dess sammansättning
skulle öfverses och förbättras; Ståndet äfven har
sig bekant, art en Comité på Konungens Nådiga
befallning dermed är sysselsatt^ så förmodar Stån¬
det, att dess respective Med-Ständer ej skola an¬
se för skrå-anda, hvad som har sin grund i billig¬
het och de förhållanden, som Lagen emelian med¬
borgare utstakat. För sin del hvarken vill el¬
ler skall BorgareStåndet af sina Med-Stånd begäia
sådane eftergifter eller uppoffringar, som skulie
förnärma deras lagliga rättigheter, öfvertygadt der¬
om , att första vilkoret för sann frihet är lydnad
för Lag , aktning för andras rätt. och ordning i
allt. Ut supra.”
justerades
”Utdrag af Protocollet hållit hos Vällofl.
BorgareStåndet vid Urtima Riksdagen
uti Stockholm den 17 Julii iglj.
Jemte åberopande af hvad BorgareStåndet uti sär¬
skildt denna dag afgifvet ProtOcblls-Utdrsg anfört,
rörande det sällsamma behandlingssätt, hvaruppå
Den 20 Juli?»
frågan om sa kallad allmän Näringsfrihet blifvit u-
ti det sammansatta Lag- samt Allmänna Besvärs»
och OeconomieUtskottet profvad och af tvenne
Stånd afgjord, då PrästeSfåndet ansett denna frå¬
ga vara af privilegii-natur och BorgareStåndet i
densamma icke deltagit, finner BorgareStåndet sig
desto mindre kunna godkänna det af Höglofl.
Ridderskapets och Adelns, samt Hedervärda Ron-
deStåndets Ledamöter uti cfvanberorde Utskott af-
gifna Utlåtande af den 4 i denna månad, om
det så kallade Product-Placatets upphäfvande, sorn
de derom utkomne Författningar, enligt Kongl.
Maj:ts Nådiga Försäkran den 23 Febr. 1789 ut¬
göra en del af BorgareStåndets privilegier, hvilka
utan samtlige Riks-Ståndens öfverenskommelse och
Konungens bifall, hvarken kunna jemkas eller för¬
ändras.
Vid läsningen af meranämnde Betänkande har
der icke undfallit Ståndets uppmärksamhet, huru
ringa kännedom deruti löjes om rätta grunden till
de Författningar, hvilkas tillvarelse och efterlefnad
såsom Riksförderfliga , blifvit framställda. Kongl.
Förordningen den 10 November 1724, eller det
egentliga så kallade Product-Placatet innehåller,
att främmande ej måge, med egna eller andra
utrikes befraktade Fartyg, vid confiscation af Skepp
och Gods, hitföra andra, än deras egna Landspro-
ducter; och Kongl. Förklaringen öfver samma
Förordning den 28 Februarii 1726 innehåller, ut¬
om nyssnämde stadgande, förbud för främmande
att emellan inrikes hamnar frakta Svenska pro-
ducter, samt att Svensk man ej må med främmande
fartyg hitföra andra produeter, än sådana, som tillhö¬
ra det land, hvarifrån det fraktade Fartyget är hemma.
*49*
Den 20 Juli?.
Då dessa stadgar tillkommit af det reciproqua
förhållande, som emellan alla sjelfständiga Stater,
hvilka drifva activ handel, alltid ågt rum, och
hvartill England genom dess navigations-act långt
förut gifvit anledning, lärer det alldraminst af nå¬
gon Svensk man böra missbilligas, att dess Rege¬
ring igenom en sådan Författning velat bestämma
Nationens värdighet äfven i commercielt afseende.
Den redbara nytta, Riket medelst denna anstalt
vunnit genom ökad tillgång på öfvade Sjömän
för Flottornes behof, genom uppmuntrade inhem¬
ska Skeppsbygget ier, och genom en mera utsträckt
och lönande frakt-handel, som på ett så betyd¬
ligt sätt godtgjort de förluster, hvilka genom ex¬
porternas minskning dessa sednare åren uppkom¬
mit, erkännes dessutom af alla, som uti enskifta
medborgares förkofran kunna inse samhällets styr¬
ka och försvar.
En af Regeringen vidtagen -ytterligare och
med Product-Placatet ingen gemenskap ägande åt¬
gärd till Svenska Sjöfartens uppmuntran , är skill¬
naden emellan Tull-umgäldér för fria, halftna och
ofria Fartyg, hvilken skillnad, såsom äfven en
motsvarande följd af andra Nationers dylika Författ¬
ningar, icke eller torde för alltid böra upphäfvas,
så lange vårt Fädernesland på ett så , ärofullt sätt
som för det närvarande, intager ett rum ibland
Europas sjelfständiga Stater.
Slutligen har Borgare-Ståndet äfven :koJat an¬
märka, det rättigheten att reda i Skepp icke är i
Ståndet föibehållen, utan tillhör hvarje Svensk man,
Den 20 Julii. 1493
Skepps-Clarerare och Handelsbetjenter endast deri»
från undantagna.
Och beslå t BorgareStåndet, att dessa anmärk¬
ningar sina respectiva MedSrånd vördsamt och vän¬
ligen meddela. Ut supra.’'
Föredrogs ånyo StatsUtskottet? under den 15
'Julii afgifne, samt sedan den 17 bordet hvilan-
de Utlåtande, i frågan om madels anslående för
Svenska Theatern.
Herr CommerceRådet och Riddaren Nord¬
lindh yttrade. Under ölverlåggningarne inom
StatsUtskottet, rörande detta ämne, har jag icke
kunnat instämma med pluraliteten om det då fatta¬
de beslutet, att hänvisa Theaterns behof af under¬
stöd till något an/lag af öfverskottet på de Barte-
lemejske medel, hvilkets utan ali Ständernas åtgärd.
Kongl. Maj:t ägt att i sådant ändamål disponera,
om han i Nåder så för godt funnit. En sadan
anvisning kan jag ej finna tillkomma Riksens Stän¬
der sedan den ifrågavarande Fondens användande
redan blifvit till Kongl. Majit i underdånighet öf-
verlein nåd.
Herr Lagmannen och vice Talmannen L and¬
berg instämde häruti med tillägg, att alla Statens
ultramarinsk* medel äro genom Riksens Ständers
formeliga Beslut af år 1812 alldeles skilde trän
Svenika Stats-Verket.
1494
Den 20 Julii,
Herr CommerceRJder Santesson. Jag bar
s Utskottet varit af samma tanka sorn Herr Com-
merceRådet Nordlindh> och inser nogsamt de
flere skäl som tala för sjelfva saken. Men då
g:de KufvudTiteln är anslagen för landthushållnings-
mål samt anvisningen på de Bareelemeiske medlen
olämplig, så ser Jag ej, sedan StatsVerkets utgif¬
ter redan ho af StatsUtskottet reglerade , och in¬
gen tillgång der öfrig, och hela öfriga tillgången
blifvit öfverflyttad pa 9:dc HufvudTiteln för krigs¬
makten , att nacot kan vinnas genom Iterremiss,
om ej, att StatUfskottet, uti ett fornyadt Betän¬
kande, kunde aliddes utesluta den nu gifne anvis¬
ningen samt helt o-,h hållit öfverlemna målet tili
Kongl. Maj:t.
Häruti instämde He-f Borgmästaren Kjel¬
lander.
Herr StadsMajoren och Riddaren We s t i n.
Bade det värde en National-Theaier och des bibe¬
hållande ofelbart äger, äfvensom Theaterns för¬
bindelser att liqvidera handtverkare och de som der¬
städes äga att fordra, samt nödvändigheten att der¬
till finna utvägar, anser jag föranleda målets åter¬
remitterande till StatsUtskottet.
Herr Borgmästaren Nor str örn. Jag för min
del, kan icke finna någon årerremiss vara af nöden,
utan tror att man vid StatsUtskottets Betänkande kan
låta bero; jag kan icke eller neka min förundran öfver
den benägenhet jag hos en och annan af Ståndets Le¬
damöter tror mig märka, till befrämjande både af åter-
remiss och af sjelfva hufvudfrågans framgång, i en tid
Den 20 Julii.
»495
då Stats-verket saknar utvägar till bestridande af de
nödigaste utgifter. Manga skola naturligtvis finnas
som hafva ett directe interesse af Theaterns bibe¬
hållande, 0111 också dess varde för sjelfva Natio¬
nen vore litet eller intet; — hvilken mängd af
Embets- och Tjenstemän skola icke i afseende på
dens3inma underhållas; men atr för några få per¬
soner göra undantag från generelle principer fro¬
ner jjg alsingen anledning.
Herr Borgmästaren Ullberg yttrade:
”Offentliga nöjen äro uti en folkrik Stad, så¬
dan som Stockholm, fika nödvändiga, sorn god
tillförsel på födo-ämnen. De förra äro mera uti
Styrelsens hand, än enskiidta lustbarheter, och kun¬
na derföre mindre missbrukas; men det är icke
blott af detta skäl, som jag önskar att Statens
tillgångar medgåfvo ett rundeligt anslag till Thea¬
terns understöd. Det ar för den verkliga nytta
en god Theater alltid medför åt språk , seder och
den allmänna bildningen. Det var en tid och den
är ännu icke mycket aflägsnad, då vi begynte att
få en National - Theater, då Svenska Snillen och
Svenska Konstddkare njöto uppmuntringar ifrån
Thronell och af ädle Medborgare, hvilkas plats i
samhället gjorde deras bifall ärorikt att förvärfva.
Vidskepelsens och mörkrets period kom efter den¬
na , men som dessa villor alltid bära fröet till de¬
ras egen förstöring, så försvunno snart dessa moln
och morgonrodnaden till en gladare dag för både
konst och vetenskap har redan framträdt. Sedan
Konungen grundat Rikets heder och anseende ge¬
nom lysande krigsbedrifter och de mest ärofulla
Den 20 Julii,
tractaters afslufancle, lärer lian äfven täckas sträcka sin
hulda omvårdnad till Sveriges Sång * Gudinnor och
deras Prästerskap, på det Svenska namnet må blif¬
va lika aktadt och frejdadt genom Lärdomens yr*
ken, som genom vapnens och diplomatiens brag¬
der. I sådant afseende vågar jag tro, att en
verklig National*Theater är af största vigt, men
dertill fordras både Svenska författare och Svenska
skådespelare, och till dessas både tilldanande och
uppmuntran fordras medel, emedan Vitterhetens
tillstånd i vårt land ännu sällan tillåter dess idka¬
re att vara desinteresserade för hvad man kallar ut¬
komst. Jag begär derföre, att Höglofi. Stars-
Utskottet måtte fl sig uppdragit att nogare tillse,
om icke möjligtvis någon tillgång af Statsmedlen
kunde gifvas, att till detta efter min tanka, högst
nyttiga ändamål anordnas. — I alia fall och örn
det blott skulle komma att bero af Kongl. Majus
Nådiga frikostighet af de under Hans enskilda dis¬
position ställde medel, såsom de föreslagne Bar-
thelemeiska, anser jag olämpligt att derpå gifva di-
rect invisning, då en ändring uti det, om desse
medel, vid i8t2 års Riksdag, fattade beslut, skul¬
le derigenom kunna synas vara åsyftad. Men om
någre medel på Stat till förenämnde ändamål nu
kunna anslås, finner jag likaledes nödigt att erinra,
det redogörelse derföre, lika som för andra Stats¬
medels användande, borde Riksens Ständers Revi¬
sorer föreläggas, på det man hädanefter matte slip¬
pa det obehagliga spectaclet af långvariga och
intrasslade rättegångar örn Theater-Cassans förvalt¬
ning, fleråriga balancer, obetaldta arfvoden och
mera dylikt, hvarmed den läsande allmänheten af
tidens ströskrifter blifvit undfägnad.’!
Dan 20 Julii.
1497
Herr CommerccRådet Egg e: En någorlunda
kännedom af vår egen historia, våra vetenskapers
och vår litteraturs tillväxt, återkallar minnet af den
store Konung, som upphöjde Fäderneslandet till
det värde , hvilket endast genom forståndets och
smakens odling kan vinnas. Nyttige hafva de un¬
dervisningar varit lian oss lämnar, och Nätiorial-
Theatern har stadgat en smak och gifvit vitterhe¬
ten en riktning som redan lange förmått stt mot¬
stå de mest barbaresqve anfall. National-lynnet
har värdigt blifvit uppmanadt att bibehålla fdrfädrens
ära och dygd, och vi hafva ej stått tillbaka vid
jemnförelsen med andre Europas hyfsade Folkslag.
Skall man då nu upphöra att inse nyttan af det¬
ta stora verks fortsättning, och äger då icke mer
•vår upplysning ett värde vida utöfver beräknandet
af de utgifter söm här äro i fråga. Skola vi sak¬
na utvägar att vårda och underhålla, hvad vära Förfä¬
der haft utvägar att uppbygga och fullborda, och hafva
vi ej gjort mången uppoffring som efterverlden skall
ställa i jemnförelse med den hvilken man här till¬
äfventyrs skulle vilja vägra; __ och huru skall man
då bedomina en Nation, som på smakens och od¬
lingens fält frivilligt går tillbaka, liksom utan värn
för den sköfling en härjande, förskämd och urartad
vitterhet kanske står färdig att utbreda. Hvarje
litteraturens vän, hvarje vän af vår National-ära skall
finna vigtigt, att man fortfar uppmana och upp¬
muntra de Författare och Snillen som an finnas
bland oss. I anledning af allt detta förenar jag
luig med Herr Borgmästaren Ullberg.
Uppå Herr Talmannens härefter gjorde Pro¬
1498 Den 20 Juliu
position blef StatsUtskottets nu uppläste Betänkande
återremitterad t.
Foredrogs ånyo StatsUtskottets Betänkande af
den 15 Julii , sorn sedan den 17 hvilat på Bor-
det, i anledning af Kongl. Majus Nådiga Propo¬
sition angående understöd för Hjelmare Slussverk.
Herr Rådmannen Hamnström yttrade:
,sMed fullkomlig tillfredsställelse bifaller jag Håg¬
löf!. Utskottets Betänkande, förvissad att Kgl. Maj:t
i sin vishet ritt bedömmer, så vil förra Bolagets
förbindelser, som dess redan i underdånighet af-
lemnade oegennyttiga förvaltning, den jag önska¬
de för nistblifvande Riksens Ständer må till sitt
närmare förhållande göras kand. Med tillförsigt
inser jag, att Kongl. Maj;t derefter genom de an¬
slagna medlen gor på detta Slussverks bibehållan¬
de det afseende, detsamma förtjenar.’’
Herr CommerceRådet Sant esson anförde:
”Jag har alltid nitilskat, för nya Canalers och
Communicationers öppnande inom vårt fädernes¬
land , såsom i min öfvertygelse det mest verksam¬
ma medel , att lifva rörelsen i landet, att befor¬
dra Akerbuket och alla Niringars fortkomst och
förkofran. Så mycket mera måste jag göra det
för bibehållandet af de redan existerande gamla
Canaler och Communicationer, hvaraf Hjelmare
Slussverk år det äldsta i landet, ■— dit rörelsen sålunda
från längre tider dragit sig, och i synnerhet de se-
rure åren bevisat sig hafva alldeles oumbärligt be;
Den 20 Julii.
1499
hof af denna Canal. SratsUtskottets förmenande,
ägande hinder för tillstyrkande af anslag innan
skedd undersökning,kunde val till en del häfvits af
dan redan hållna undersökning hvarom Kongl.
Majus Proposition formåler. Men jag tror dock,
att den af Kongl. Maj:t anbefallde nya grundliga,
skall båttre och säkrare leda till målet, som ej
bor blifva blott uppehållande för en kort tid, ti¬
tan försäkrande om möjligheten för längsta fram¬
tid, af Verkets bestånd, så mycket mera nödvän¬
digt , som torde hända , fel vid anläggningens bör¬
jan är det hufvudsakligast vållande till dess nuva¬
rande förlägenhet, hvarefter kommande Riksens
Ständer visst ej lara underlåta göra allt möjligt af¬
seende på för landet så vigtig sak, och emedlertid
lärer Kongl. Maj:t äfven med anledning af det be¬
slut Riksens Ständer med bifall till StatsUtskot-
tets Betänkande nu gifva, visst icke underlåta att
lemna Verket allt nödigt biträde.”
Herr Borgmästaren Norström: Jag yr¬
kar ingen återremiss af detta ärende till Utskot¬
tet, öfvertygad att Kongl. Maj:t med landsfaderlig
ynnest och bevågenhet omfattar detsamma, men
jag gör blott den anmärkning, huru besynnerligt
det förefaller mig, att för en Canal sorn redan
gagnat , än gagnar och alltid skall gagna en af vå¬
ra största Bergslags-orter äfvensom hela landet
kring Hjelmaren, Statsverket inga directa anslag
kunnat göra, då för andra Canaler, hvilkas verk¬
ställighet och värde bero af idel förhoppningar,
man finner utvägar till Millioner.
Herr StadsMajoren och Riddaren IVi stim
X JOO
Den 20 Julii.
Den allvarsamma Konung Carl IX , samlade till
sina öfriga Storverk, såsom Götheborgs anläggan¬
de m. m. , afven den odödliga förtjensten att haf¬
va grundat Hjelmare Slussverk. Dess fullbordan¬
de Itar-varit en ära för hans minne, och det skul¬
le nu vara vanära för oss, att lämna denna nytti¬
ga anstalt till det förfall, hvarmed den i brist af
understöd hotas. Ändamålet synes likväl kunna
vinnas, på sått, StatsUtskottet föreslagit, och jag
tillstyrker derföre att dess Betänkande härom mät¬
te bifallas.
Åtskilige Ledamöter yrkade Proposition till
bifall af Betänkandet, och densamma, af Herr
Talmannen framstald, blef af Ståndet med Ja
besvarad.
Föredrogs ånyo Allmänna Besvärs- och Oe-
conomieUtskottets sedan den 14 Julii på bordet
hvilande Utlåtande , i anledning af väckt fråga otu
medel till Svenska KiädesFabrikernas upphjelpande.
Herr Assessor en A ros enius yttrade: Hög¬
loft. Utskottets nu upplåste Betänkande ådagaläg¬
ger nästan en fullkomlig obekantskap med det i-
frågavarande ämnet, hvars utredande likväl vore
af mycken vigt. All hemställan om förbud emot
utländska klädens införande, synes öfverflödig då
ett sådant förbud redan existerar, och dess upp-
häfvande ofelbart innefattar de Svenska KiädesFa¬
brikernas totala undergång. Såsom Representant
för den största Fabriks Stad i Riket; kan jag ej
Den 20 Julii.
IJOI
underlåta att taga liflig del i en angelägenhet, hvil¬
ken på en gang rörer allmänt och enskilt val ,
och jag hoppas att Högtärade Ståndet inser nöd¬
vändigheten att afslå ett betänkande, som leder
fran åndamålct af de inbemske Fabrikernas upp-
hjelpande, hvilket si länge varit ett ämne för
Riksens Ständers, äfvensom hvarje enskilt Patri¬
ots, uppmärksamhet och bemödande.
Herr SrndsMajoren och Riddaren Westin:
Om Krigshändelser någon gång gjort nödvändigt,
att för en eller annan orsak emottaga partier af
utländska kläden, år sådant en helt annan sak, men
såsom Svensk Medborgare och Näringsidkare, fa¬
sar jag om den dag kunde inträffa, di genom för¬
budets upphäfvande mot utländska kläden, det be¬
skydd som våra inhemska Fabriker hittills genom
detsamma åtnjutit, skulle upphöra. Se på Engel¬
ska Nationen, icke behöfver den frukta andras
medtäflan, men icke tillåter den hos sig några ut¬
ländska klädens införande. Kanske har England
millioner Får, mén anser ändå angelägit art till
Får-afvelns än vidare uppmuntran, med tull bela¬
sta den inkommande Spanska ulin. Någon egent¬
lig jemnföreise melian oss och England kan väl
icke äga rum, men vår uppmärksamhet bor ägnas
It de efterdömmen derifrån lämnas till nytta och
förmon för eget Fädernesland.
Herr CommerceRådet S ant t sson: Till hvad
de Ledamöter yttrat, som nyss talar, får jag läg¬
ga, att med fortfarande af ännu existerande för¬
bud å införsel af kläde, hvaraf vi hittills kunnat
tillverka blott en ringa del af bshofvet, och med
1503
Den 20 Julin
försvarande eller upphåfvande af likaledes an fal¬
lande tillåtelse, att infora ull, utom hvilken rudi-
materia någon ökning af Klädes-tillverkningen ej
heller lärer blifva möjlig, skall, under förutsätt¬
ning , att sådane förbud och forfattningar ock ver¬
kligen kunna samt skola handhafvas, ganska visst
Svenska Nationen snart försattas i lika oklädt till¬
stånd, som våra första föraldrar, hvilket likväl i
vårt klimat torde vara nog betänkligt.
Herr CommcrceRadet och Riddaren Nord¬
lindh: Ehuru jag nu mera icke representerar
för någon Stad, hvarest KladesFabriker drifvas, se¬
dan i Malmö den ena blifvit förstörd af vådeld,
och den andra genom conjuncturens verkningar
blifvit nedlagd, så kan jag dock icke tillstyrka
något som skulle leda till de öfriges förfall. Jag
anser, att årendet derföre nu Borde till Kongl.
Majit i underdånighet helt och hållet ofverlemnas,
på satt, redan vid Igi2 års Riksdag blifvit be-
slutadr.
Herr Åldermannen Gerle yrkade, att Betän¬
kandet borde afslås, hvaruti Herr Rådmannen
Fredin jemte åtskiliige af Ståndets Ledamöter
instämde, med begäran om Proposition, hvilken a£
Herr Talmannen sålunda framstäldes:
Afslår BorgareStåndet det nu uppläste All¬
männa Besvärs- och OeconomieUtskottets Betän¬
kande , med alseende på de derutinnan förekom¬
mande missledande grunder, och då ärendet redan
Den 20 Jalii. 150$
vid Igi2 års Riksdag, blifvit till Kongl. Majit i
underdånighet öfverlämnadt.
Denna Proposition blef med ffn besvarad.
Efter skedd anmålan förekom HofCanzleren,
Riddaren och Commendeuren af Kongl. Maj:ts Or¬
den, m. m. Friherre G. af Wetter stedt, och
öfverlemnade:
1:0 Kongl. Majits Nådiga skrifvelse af d«n
19 Julii, angående Norriges StorTings gifne en¬
stämmiga bifall åt forslaget om Konungens Myn-
dighets-ålder m. m.
2:0 Kongl. Majus Nådiga Proposition till Ri¬
kets Ständer i anledning af Norriges StorTings
svar på den foreslagne RiksAkten, till bestämman¬
de af de, genom föreningen emellan Sverige och
Norrige uppkomne Constiturionelle förhållanden.
Aftrådde och utbeledsagades.
Eorstbemälte Kongl. Majus Nådiga skrifvelse
lades till RiksdagqHandlingarne, och ofvannåmde
Kongl. Majits Nådiga Proposition remitterades tili
ConstitutionsUtskottet,
Föredrogs ånyo Särkilta Utskottets under den
15 Julii meddelte samt sedan den 17 på bordet
hvilande ytterligare Utlåtanden, innefattande;
1504
Den 20 Julli.
1:0 dan del af Särskildta Utskottets Under den
17 Junii afgifne Betänkande som angar de Ekono¬
miska stender, hvilka, i händelse de af Riksens
Ständer gillas, bora till Kongl. Maj.-rs Nådiga prof¬
ning i underdånighet öfverlämnäs, och
2:o en korrt öfversigt af de anmärkningar
som blifvit gjorde vid Utskottets förbemälte Be¬
tänkande af den 17 Junii, angående den ofverkia-
gade förlägenheten i allmänna rörelsen, och orri
medlen till dess afhjelpande; äfvensom i samman¬
hang härmed ånyo upplästes, BankoUtskottets den
4 Julii meddelte Utlåtande, i anledning af Sär¬
skildta Utskottets nyssbemälte Betänkande, af den
17 Junii, rörande de delar deraf som angå Lane-
bidrag från Riksens Ständers Bank.
Med antagande af hvad Särskildta Utskottet ti¬
li de ifrågavarande ämnen i öfrigt tiiistyikt, för¬
enade sig härefter Ståndet angående följande omstän¬
digheter, äfvensom att vid de till Kongl. Maj:t, i
anledning deraf, afgifvande underdåniga hemstäl¬
landen, följande borde iakttagas, nemi.:
I-.o att till dess Nådiga godtfinnande helt och
håilit öfverlämnäs, huruledes med rättigheten till
införsel af utländsk Spavw.nl samt tuli-afgifterne på
densamma, hädanefter kommer att förhållas, till
vinnande af sådane föreskrifter, hvilka leda till
ändamålet och bidraga till den inhemska Spann-
mals-productioners förökande, samt beståndet af
Rikets öfrige Näringar.
3:0 att i anseende till Brånvir.s-tillverhiivgen*
hvarom
Den 20 Julik
150$,
hvarom Ståndet redan fattat och särskilt meddelat
sitt beslut, det stadgande må äga rum, att utför¬
sel af Bränvin hädanefter, äfvensom af säd, må va¬
ra tillåten i de fall som Utskottets Betänkande upp.
tager, samt att all införsel af utländskt Bränvin
alldeles förbjudes, äfvensom införsel af utländska
ölsorter.
3:0 Att angående Victualie handeln, då den
redan genom Riksens Ständers beslut blifvit fri,
någon vidare åtgärd nu icke åger rum, än till
Kongl. Maj t i underdånighet öfverlåmna, att i an¬
seende till Tull-regleringen på inkommmande Vic-
tualier sådane föreskrifter kunde vidtagas, att den
inhemska Ladugårds • skötseln och productionen
deraf befordras.
4:0 Att Urskottet på ett berötnvärdt satt, å.
dagalagr nödvändigheten af activ handel samt ett
Verksamt handhafvande utaf nu gällande förbud,
emot införsel och förtull ning af sådane Manufac.
tur och Slögde-varor, som i Fäderneslandet kunna
åstadkommas, äfvensom att anhållne och förbrutne
dömde utländske Manufacrur-varors försäljning till
cjvarblifvande i Riket, må upphöra.
5:0 Att hvad Utskottet föreslagit i anseende
till Hampa, Lin och Ull samt flere till beklädnad
eller andra behof tjenlige Artiklar äfvensom an¬
gående insamling af horn, tagel, borst, hår och
lumpor, gillas och antages.
6:0 Att i anseende till de Svenska Sienkohlen
Borg, St. Prot. N;o 189. K90. Andra Del»
1506
Den 20 Julii.
och den å desamma föreslagne Tull-förhöjning,
Ståndet vill sitt yttrande meddela, i sammanhang
med granskningen af StatsUtskottets Betänkande
om exportations- premier och publikt Lån m. m.,
för Skånska Stenkohls-gtufvan.
7:0 Att genom låttade tull-afgifter importen af
åtskillige rudimarerier, börande till de inhemske Fa-
brikernes drift, befordras, och att deremot tull-afgif-
terne okas på utländske dels beklädnads, dels för-
tårings-artiklar.
8:0 Att Ståndet med Utskottet instämmer an¬
gående nyttan af Tttll-specialernes meddelande ge¬
nom trycket i sammandrag vid hvarje månads
slut, äfvensom att Confiscations-mål, hädanefter en¬
dast måge upptagas och afgöras vid de ordinarie
Domstolarne.
9:0 Att till Kongl. Maj:t ofverlemnas, i an¬
seende till Tullstyrelsen och bevakningen fatta de
beslut, Kongl. Maj:t i Nåder anser lämplige för
ändamålet samt till förekommande af tull-försnill¬
ning ; men att Ståndet anser betänkligt i underdå¬
nighet tillstyrka, det Tulljagterne bemannas med
Kronans manskap och befäl, äfvensom Ståndet ej
inser nyttan af Utskottets förslag om Tull-betje-
ningens försättande på, så kallad, Militärisk fot,
10:0 Att Ståndet med Utskottet instämmer,
angående nödvändigheten af ändringar och förbätt¬
ringar , i de rörande Vexel-handeln utgifne författ»
ningar, grundade på senare tiders erfarenhet.
Det) 20 Juliu
i lid Att Ståndet förklarar sin önskan, det
■sådane forfattningar vidtagas mot yppighet och 6f1*
vtrjlåd, som på ett nog kraftigt och afgörande satt
kunna bidraga till ett så stort ändamål * som det
ifrågavarande, och hvilket med Rikets styrka el¬
ler vanmagt, har ett oskiljaktigt sammanhang,
samt att till Kongl. Majit med anledning af Ut¬
skottets Betänkande, i underdånighet hemställes»
det Han i Nåder täcktes i detta afseende stadga,
hvad för Svenska Folkets behof, i afseende på
klimatets beskaffenhet kan vara lämpligt.
Med Utskottet instämmer Ståndet i öfrigt
till alla delar angående vigten och nyttan af en
State Ekonomisk Journals ntgifvande, samt att hö¬
gre och lägre , Embetsverk erhålla Kongl. Majits
Nådiga befallning att meddela de handlingar, hvil¬
ka för redactionen erfordras, och anser Ståndet
art den Person, hvilken utgifvandet af Journalen
skall anförtros, bor väljas af samma Nämnd sorn
innan Riksdagens slut utvåljer Ledamöterne i
TryckfrihetsCommitén, men att i händelse denne
Journals Utgifvare afgår innan nasta Riksdag, dess
efterträdare då af TryckfrihetsCommitén namnes.
Sluteligen och beträffande inråttandet af ett
Riksens Stånders LclneContor på Fastigheter och
om MagazinsDirectionens förseende med nödiga
medel till upphandling af Spanmål, anser Ståndet
i afseende på det Financielle i dessa omständighe¬
ter» sig nu endast böra åberopa dess under den 7
Julii meddelte yttrande, i anledning af BankoUt-
skottets fötenåmde Betänkande den 4;de i samma
månad, och det då gjorde förbehåll, att sig vida¬
Den 20 Juliu
re få utlåta, angående såttet och villkoren för så-
dane Låne-bitrådens meddelande, enär BankoUt-
skottet med yttrande om det Reglementariska för
Disconterne inkommit j äfvensom hvad consum-
tions-afgifterne angår, Ståndet i sammanhang med
BevillningsUtskottets förslag till allman Bevillning
sig deröfver yttrat.
Och skulle detta allt genom Utdrag af Pro-
tocollet de Resp. MedStånden vördsamt och vanli¬
gen meddelas.
Föredrogs ånyo BankoUtskottets den 17 Ju¬
lii på bordet lagde Memorial, af den 13 i sam¬
ma månad, i anledning af återremiss å Utskottets
Betänkande om Malmo Discont-verks utlåning i
3 procents Reverser på 3 månaders forfallo-tid.
Herr CommerceRådet och Riddaren Nord¬
lindh hegärde ordet och upplåste följande yttran¬
de: ”1 öfverensstämmelse med sanningen och det
förhållande hvar sakkunnig och opartisk man in¬
om Skåne skall vittsorda, har jag redan uppgifvit,
att Malmö DiscontDirection, för att under en all¬
män penninge-förlågenhet rådda en mängd Med¬
borgare från undergång, vidtagit, i saknad af an-
dre tillgångar, utvägen med de så ofta och myc¬
ket omtalte Obligationer, stälde att betalas efter 3
månaders förlopp med 3 procent ränta 3 jag har
förklarat att DiscomDirectionen ansett sig af Re¬
glementet berättigad rili denna årgård j jag har sagt
och kan åberopa Stockholms Börs att derom vitt¬
Den 20 Julii.
»509
na , det desse sedlar aldrig der varit underkastade
agio, utan villigt kunnat växlas mot skillnaden
mellan 3 och 6 procent i räntan, och hvaraf följt,
att lån i sådane Obligationer varit graverade med
9 å 10 procents ranta, då efter, hvad allmänt är
bekant, 12 procent och deröfver för penninge-lån
bjudits; jag har ej förnekat att desse Obligatio¬
ner, särdeles innan utvägen att använda dem i
Stockholm blef känd, varit i orten underkastade
ett skamligt ocker, som ej stått i Directionens
magt, att förekomma; jag har också förklarat, att
de större lånen tillkommit antingen under den tid
då penninge tillgången genom insättningar var så
stor, att sådane biträden kunde beviljas utan för¬
fång för Låntagare af mindre summor, eller ock
nu senare gifvits i Obligationer, egentligen till
personer som för lefverantser ägt Ivrono-fordrin-
gar. Att nu ytterligare uppehålla Högtårade Stån¬
det med ett vidlyftigare ådagaläggande af desse
förhållanden vore utan ändamål, meni anledning af
Höglofl. BancoUtskottets yttrade förmodan, att om
DiscontVerket från början sjelf emottagit sine o-
förfallne sedlar som Capital-afbetalning å deruti ut-
gifne lån, så skulle de troligen kunnat medföra en
undsättning för orten, deras misscredit förekom-
mas och ockret förebyggas; må mig tillåtas den
reflection, att om Discontens Borgenärer, vid åter¬
fordrandet af sine insatte Capitaler, velat i stallet
för penningar, i betalning åtnöjas med nya Re¬
verser för de förfallne, i detta icke tänkbara fall,
men uti intet annat, skulle en sådan operation va¬
rit möjlig; ty att Disconten ej fått in annat mynt
Un sine egne sedlar, och det samma dag de blif¬
vit utgifne, om forfallne lån dermed kunnat be¬
15*0
Pen 20 Julii,
talas , ar lätt att inse, och lika fattligt att ingifvan¬
de! deraf då varit högst öfverflödigt.
Svårt har jag att förklara mig BancoUtskot.
tets mening med den till Rikets Håglöf! Stander
gjorde framställning af Malmö DiscontDirections
Låne-operarioner, i ändamål att satta Riksens Stän¬
der i tillfälle att kunna vidtaga de åtgärder sorn
anses vara med lag förenliga 5 om, efter hvad jag
kan förstå, den lag Riksens Ständer aga tillämpa
är Regeringsformen, deraf go §• är så lydande:
(§:n upplästes) så mäste Riksens Ständers åtgärd i
detta fall vara ingen , och den BankoUtskottet vid¬
tagit ej med Grundlagen förenlig; häraf ml lik¬
väl ingen draga den slutsats, som skulle jag yrka att
de rättelser i Discont-styrelsen , hvilka kunna finnas
nödige, eller det ansvar Directionen kan hafva sig
ådragit, icke måtte stå att vinna. — BankoUtskot¬
tet har sig öppet ännu, lika sorn vid frågans bör¬
jan , att genom Herrar BancoFulmägtige hos Kgl.
Maj:t i underdånighet söka och erhålla hvad i så¬
dant afseende kan vara nödigt, och ehuru Ut»
skottet medgifvit Obligationernes fortfarande till
nasta års slut, skall jag ingalunda bestrida Ut¬
skottet hvad förklaring eller tillämpning det beha¬
gar göra, i anledning af den decharge sorn Ut¬
skottet omformält vara Directionen meddeit, jag
vill endast begära, att i Original få förevisa detta
så lydande document;
Undertecknade i Riksens Högloft. Ständers
Banko- och Private Åctie-Agares vägnar, forord-
nade Revisorer till öfverseende af Malmö Discont-,
verks förvaltning och räkenskaper för år 18*4»
Den 20 Julif.
1511
hafva härmedelst och i kraft af Bolagsstämmo-be-
slutet under denna dag, velat lemna DiscontDirec-
lionen frisägelse för nu och tillkommande tider,
för allt klander af hvad namn det vara må, i an¬
seende till förenämnde af oss granskade och god¬
kände förvaltning och räkenskaper. Malmå den
14 Junii 1815-
På Riksens Höglofl. Ständers Banks Vägnar.
G. Brakel.
På Private ActieAgares Vägnar.
G. Gyllenkrok. L. J. Bager. B. Kock.
och härvid foga den anmärkning i förbigåen¬
de, att frågan om Discont - förvaltningen var i
BankoUtskottet vackt långt förrän Bankens Revi¬
sor afflirdades, försedd med Utskottets särskildta
instruction; jag skall ock anhålla, att af den till
BankoUtskottet ingifne Revisions-berättelsen, fa
uppläsa följande: (en del af denna berättelse upp¬
lästes) , för att härmed visa att dechargen som ef¬
ter Bolagets beslut är gifven, blifvit af Revisorerne,
Bankens och ActieÅgarnes, gemensamt tillstyrkt j
men att i Protocollet intaga det loford Directionen
hår fått, skulle för starkt contrastera med de Ban-
koUtskottets Memorial åtföljande särskilte Utlåtan¬
den, hvari Herr DomProsten Doctor IVåhlin ställt
i fråga DiscontDirectionens redlighet vid Regle¬
mentets efterlefvande, fastan han mera misskund-
sam än Herr Prosten Fröberg, icke med honom
fordrat lagligt ansvar, och undersökning för att
finna i hvad mer eller mindre mon Directionen
*513
Den 20 Jalii.
kan hafva deltagit i de olycklige verkningarne af
sitt vänskapsfull biträde emot de penninge-nöd-
stälde. Både mine Religions - begrepp och natur¬
anlag gora mig oförmögen, att kunna sjelf se, ån
mera att söka förmå andra att upptäcka bedrägeri,
der de finna ett godt uppsåt såsom handlingens
ordsak, om an verkningarne anses missräknade;
minst skulle jag som Nationens ombud kunna af
min tillfälliga magt, låta mig föras till sådan glöm¬
ska af min pligt, att jag skulle bland allmänheten
utkasta tvetydiga syftningar mot Medborgares he¬
der och redlighet; allt sådant skulle jag icke kun¬
na gora, afven som jag ej kan såsom Di-
scöntDirecteur, låta agga mig till den dårskap, att
sjelf yrka undersökning för att, som det såges,
öfvertyga BankoUtskottet, hela verlden och särde¬
les provincen Skåne, att alla steg jag vidtagit i
penninge-vägen varit oskyldige, laglige och bidra¬
gande att frälsa sitsnåmnde landskap, eller med
andre ord, att jag och de öfrige Directörerne ic¬
ke deltagit i det ocker som 3 månads Obligatio.
lierne varit underkastade, hvilket ännu tydligare,
efter grundtexten öfversatt, vore att visa det vi
icke äro, hvad Svenska ordet skurkar rätteligen
utmärker: den oskyldige har efter min troslä¬
ra och lag-princip i sitt goda samvete ett öfver-
lägset skydd mot individuella anfall af illvilja el¬
ler oförstånd, och påkallar ej lagens försvar förr,
ån dess handlingars rigtighet blifva, iden ordning
lagen stadgar, i fråga satta; enar detta sker, och
en sådan åtgärd har jag aldrig motsagt, skall Di«
6conrDirectionen, uran anspråk på ofelbarhet, men
med lugn känsla af de renaste afsigter, trotsande
hvarje åklagare af dess redliga och oegennyttiga
Den 20 Julii.
1513
handlingssätt, oförfäradt gå Lagens fordringar till
mötes5 emedlertid tror jag DiscontDirectionen be¬
rättigad påstå, det hvarken BankoUtskottet eller
Provincen Skåne i fråga satt Directionens åra och
redlighet, sorn alltså icke eller mot dem tarfvar
något försvar, hvars ådagaläggande deremot inför he¬
la verlden, förutsätter sådane anspråk på ryktbarhet,
som ej tillkomma DiscontDirectionen, hvars be¬
mödanden aldrig haft denna hoga riktning, äfven¬
som enskilre fordelar af conjuncturens begagnande
ej ingått i dess beräkning.
Detta afsteg från egentliga ämnet hoppas jag
tillgifves mig, då anledningarne ej liro sökte utan
gifne. Vid saken för så vidt den, efter hvad
jag förmodar, af Högtarade Ståndet till profning
foretages, må mig tillåtas ännu yttra, att då den
framställning som blifvit gjord om Skånes behof,
att i närvarande allmänna trångmål biträdas, bekla-
geligen ej verkat till en vidsträcktare undsättning
an en tillökt Assignerings-rätt af 100 tusen R:dr,
som Högloft. BankoUtskottet tillstyrkt, år jag fullt
försäkrad , att detta Högtarade Stånd med dess bi¬
fall härtill, villigt ådagalägger sin önskan att åt¬
minstone i någon nion vela komma nodstålde
Medborgare till lättnad i dess tryckande bekymmer.5’
Herr Borgmästaren Norström. Jag vill
tro att den hjelpsamhet som omtalas, har någon
del uti Malmö Disconts långt utsträckte biträden ,
trien jag kan ej inse, att den varit berömvärd ,
enär genom densamma nästan en hel landsort., åt¬
minstone en myckenhet enskilta medborgare, kom¬
mit i lidande och förlägenhet. Jag tror ock^att
1514
Den 20 Julii.
det i alia hänseenden biifver oriktigt utgifva lopan-
de assignauoner utan att för dem aga valuta, och
att Reglementets föreskrift om utlåningar till 3
p:Ct aldrig bordt på sådant sätt förstås. Likväl
liar jag ej varit bland dem i BancoUtskottet som
yrkat ansvar på Directionen, utan fast häldre bland
dem, som med ogillande af hvad skedt är, funnit
att det gjorde misstaget borde så vidt möjligt biif¬
ver genom den nya tillgången af 100,000 R:dr,
rättas. Må dock sådant ingalunda leda derhän ,
att Directioner som emottaga förtroendet att för¬
valta allmänna och enskilta Fonder, taga sig anled¬
ning att lämna utan uppmärksamhet de föreskrifter
och Reglementer hvilka tili deras efterrättelse blif¬
vit meddelte, under lårhoppning att sådant af ve¬
derbörande ändå biifver öfversedt. Revisionen af
Malmö Discont har egenteligen granskat zifFran,
och det är ej troligt att med de anledningar sorn
i afseende på förvaltningen nu lämnas, hädanefter
något godkännande elier öfverseende gifves åt så-
dane brister hvilka nu äro i fråga. Verkan af de
hittills skedde Revisioner borde ock rätteligen be¬
dömmas endast i förhållande till den befattning de
med ärendernas granskning ansett sig tillhöra , och
således ej eller kunna lägga hinder i vägen för nu
skeende anmärkningar. En ytterligare återremiss
torde i anledning af det nu uppläste anförandet äf¬
ven kunna äga runi.
Herr Lagmannen Noreus. Etter afhöran-
det af IlancoUtskottets utlåtanden uppkomma många
anledningar att befara, det Malmö Discont-Directjon
öfverskridit Reglementerne i afseende på urgifvan*
det af ifrågavarande 3 p:Cts sedlar. Att Directio-
Den 20 Julii.
nen dertill kunnat föranledas af en svar penninge-
förlägenhet i Skåne, vill jag icke bestrida, äfvensom
att denna nöd ännu svårare skulle låta känna sig, om
Directionen skulle komma att sakna det biträde, hvar¬
igenom den, med afseende på Låntagarnes belägenhet,
blifver i tillstånd att småningom rätta sitt misstag.
Jag anser således nödigt, att de projecterade 100,000
R:dr öfverlemnas till Discont-Directionens disposi¬
tion, men jag fäster dervid det föi behåll, att desse
medel egentligen användas, för att indraga denna
ovanliga myntsort.
Herr CommerceRådet Sante x s on. ”Jag har
mig intet bekant, men tviflar, att Malmo Discont-
Reglemente, mera än något för de andre Discon-
terne, förhinder upptaga Lån mot lindrig Ränta
på viss tid eller annat än till betalning vid anfor¬
dran, och då finner jag intet heller anledning be¬
nämna Directionens förfarande i denna del för lag¬
brott; ej heller finner jag utredt förhållandet med
de omtalade större LåneSummor på enskilda hän¬
der, och å hvad slags pant degifvits, för att kun¬
na bedomina om dervid Reglementet öfverskridits
eller intet. Hvad det förra beträffar, är mitt om¬
döme, att första utgifvandet af 3 p:Cts Reverser
på längre tid, till ett betydeligt belopp, och blott
inlösbare på stallet, var oförsigtigt, såsom lätt med¬
förande agiotage; äfvensom jag ej kan dölja, det
jag anser, att, så snart agiotage verkeligen visade
sig, Direction bordt söka indraga dylika sedlar,
utan afseende på det behof Orten kunde hafva af
Lån äfven med si känbare vilkor, som Lån uti
dylika papper innefattade eller medförde. Men jag
kan derjemte ej undgå finna, att Directionen, hvars
1516
Den 20 Julii.
åtgärd också i desse delar forre åren blifvit Iem-
nad utan anmärkning af så väl Bankens som Ac-
tie-ägares Revisorer, utan i stället njutit både de¬
charge och beröm för dess hela förvaltning, der¬
utaf saknat all anledning att vidtaga förändring
härmed till minskning af så väl lämnande Lånbi¬
träde till Orten, som af vinsten till både Banken
och Actie-ägare; och enär dertill kommer, att vid
nu hållen Revision, till hvilken jag känner att Ban¬
ko-Utskottet behörigen instruerat Bankens Revisor
att undersöka och åtala förhållandet i de öfverkla-
gade hänseenden, denne funnit sig föranlåten gif¬
va Directionen en så ampel decharge som den nu
af Herr CommerceRådet Nordlindh meddelade,
thåste jag för min del anse, att han, som på stäl¬
let både varit i tillfälle och skyldig taga närmaste
kännedom om förhållandet, fått alldeles nöjaktig
och tillfredsställande förklaring deröfver. Har Ban-
coUtskottet anledning tro motsatsen, må det an¬
komma på detsamma sjelf, att deröfver fordra för¬
klaring af dess Revisor. Till Högtärade Ståndet
hemställer jag vådan af ett sådant prejudicat, som
eljest skulle härmed gifvas deruti, att en ordente-
lig samt i laglig ordning erhållen decharge ej skulle
anses giltig och fria för eftertal och adsvars påstå¬
enden, såsom här varit i fråga.
Om jag varit Ledamot af BancoUtskottet, ha¬
de jag, i stället för 100,000 R:dr ökadt Creditiv,
tillstyrkt 3 eller 400,000 R:dr, men ock deremot
yrkat, att genast alla de öfverklagade 3 p.-Ct Sedlar-
ne å längre tid indragas, som utan ett så betyd¬
ligt creditiv nu cj kan ske, men hvarvid Banken in¬
tet risquerar, och ett så stort belopp för en tid
Den 20 Julii.
I5I7
utsläppte Sedlar skulle ej heller oka Sedelstocken,
utan blott remplacera desse 3 p;Cts Reverserne, som
bora ju förr desto häldre upphöra.”
Herr CommerccRådet och Riddaren Wege¬
lin. Ofta komma stora verkningar frän små an¬
ledningar j och hvem skulle väl kunna beräkna följ-
derne deraf, örn Riksens Ständer tillåta sig från¬
känna all kraft åt verkställigheten som följt af en
vid föregående Riksdag gifven lag. Revisorerne,
som granskat Malmö Discont-förvaltning , hafva med
Riksens Ständers Rätt fullgjort detta sitt uppdrag,
och deras decharge måste således inför Riksens
Ständer göra Directionen tillfyllest.
Herr Borgmästaren Kjellander. Man har
med skäl fästat sig dervid, att lån till större be-
lopp ända till 80 ä 90,000 R:dr blifvit af Direc¬
tionen lemnade åt en person, emot hypotheque i
fast egendom; men man måste erindra sig, att så-
dane lån för längre tid tillbaka beviljades, hvarå
sedermera betydlige afbetalningar blifvit infordrade,
att penningar då voro i mera öfverflöd, oell lån-
sokandes antal vida mindre, så att Directionen häraf
kunnat äga anledning till dylika försträckningar.
I alla fall, om ån Directionens åtgärd varit klan¬
dervärd, visar sig nu det förhållande: att Directio¬
nens förvaltning och räkenskaper, enligt Reglemen¬
tet, af Revisorer årligen skola granskas, att revi¬
sionen i år likasom de föregående åren blifvit för¬
rättad af deputerade så väl för Banken sorn de pri¬
vate Actie - ägare, och att desse Revisorer , med
det största vitsord om nit och ordning vid för¬
valtningen och räkenskaperne, lämnat Directionen
Den 30 Julii.
decharge till och med för nästledit Sr 1814. Vid
ett sådant förhållande, finnes intet lagligt skäl, att
tillstyrka något åtal emot Directionen för dess åt¬
gärder, och får jag således för min del hemställa,
att BancoUtskottets Utlåtande, endast i hvad som
rörer den ytterligare Discont rätten på 100,000
R:dr, af Högtärade Ståndet gillas och antages.
Herr AdvocatFiscalen Cramér: Jag instäm¬
mer äfven i samma tanka, och anser vådligt för
Riksens Ständer, att rygga en decharge som i la¬
ga ordning blifvit å deras vägnar, Malmö Discont-
Direction gifven , men är densamma utan skälig
anledning utgifven, då borde Revisorerne derföre
ansvara.
Herr Lagmannen Noréus. Uti HerrCom-
merceRådet Santessons yttrande, att hvad sora
icke i ett Discont - Reglemente blifvit förbjudit för
Directionen bör anses tillåtit, kan jag icke instäm¬
ma , och jag anser mig icke behöfva anvisa till
några exempel, för att bevisa vådan deraf. Pröf-
ningen deraf måste dock tillhöra den tillförordna¬
de Revision , och jag finner mig således bora til-
lägga full kraft åt den derefter meddelte decharge,
ehuru ett misstag ofelbart blifvit begångit emot
Reglementets både innehåll och mening.
Herr Assessoren Ar os enius. Angående
Malmö Disconts 3 p:Cts Sedlar, har man under
Riksdagens lopp, tämligen allmänt hört både rai-
sonneras och déraisonneras. Af den som tror sig
finna misstag hos Directionen, ville jag väl upp¬
lysas hvad skilnad det rätteligen kan anses vara
Deri 20 Julii.
1519
emellan corporationers och enskilta personers rät¬
tighet att utgifva dylika sedlar. Denne sistnämde lär ej
kunna sättas ifråga, så länge någon vill taga emot
deni; och så länge icke något Reglemente speci-
elt förbjuder de förre att göra dylika operationer ,
ser jag ej hvilken annan tillvitelse kan göras Di-
rectionen för det den begagnat denna utväg, än
på sin höjd att den varit oförsigtig.
Herr Borgmästaren Holm: Denna interlouc-
tion , föranleder mig tili den reflexion, att det
skulle vara olyckligt 0111 Riksens Ständers Bank
började företaga sig utgifvande af ett Sedel mynt,
hvarför den saknade Valuta, ehuru den, efter det
nyss uppställde argumentet dertill skulle vara be¬
rättigad. Disconten kan ej högre anses, än som
en utgrening af en sådan anstalt, och bör då på
enahanda sätt betraktas. Hvad Malmo Discont an¬
går, så upphör, efter Revisorernes godkännande
af förvaltningen, all vidare fråga derom; mea he¬
la detta ämne torde böra hvila intill dess Banco-
Utskottet utlåtit sig 0111 allt det regiementariska
som vid ali Discont-rörelse hädanefter bör iaktta¬
gas, på det man ej, genom någon slags åtgärd i
desse ämnen, må binda sig i afseende på den der¬
om blifvande reglering.
Herr Borgmästaren Norström: Den tid,
Revisionen i Malmö verkstäldes, var det väl icke
möjligt, att förutse eller känna alla de olyckliga
eller obehagliga fölgder som för landet, genom
3 pr:Ct. sedlar skulle inträffa, således kan jag ic¬
ke eller finna, att något bedömmande i detta fall
tillhörc Revisorerne, eller att ansvaret i alla fall
1520
Den ao Julii.
kan drabba dem eller sträckas utöfver räkenskapera
ne. Ingalunda kan ett Bolags utgifne sedlar , uti
den nu förevarande frågan, betraktas lika med
cnskiltas rättigheter och skyldigheter. Som privat
man beror jag af mig sjelf, men då Kronan an¬
förtror mig en förvaltning, är min ovillkorliga
skyldighet att observera och efterlefva Reglemcn-
fernäs innehall.
Herr StadsMajoren och Riddaren IVett in:
Jemförelsen emellan enskiltas och Corporationers
rättigheter till sådane Reversers utgifvande, sorn nu
för Malmö Discont äro i fråga, kan jag för min
del icke godkänna, jag fäster mig ock för när¬
varande hälst vid utfinnandet af medel till den
uppkomne förlägenhetens afhjeipande och att kun¬
na skilja landet från de fatala 3 p:Ct. sedlarne.
Intet kan man säga, att de varit utan ali critik, men
den har varit lika löslig som den, hvilken äfven
angått en annan berömd Discont inom Riket.
Hvad BancoUtskottet nu föreslagit lärer ej kunna
extenderas, men jag föreslår åtminstone att dess Be¬
tänkande måtte gillas, äfvensom att den tili Direc-
tionen af fullmyndiga Revisorer utfärdade Decharge,
måtte anses gällande. Man kan så mycket min¬
dre anklaga så beskaffade Revisorer, som Riksens
Stander, hvilka sjelfva under Riksdagarne äro Revi¬
sorer antingen i massa, eller genom Deputerade,
då skulle inför en kommande Riksdag kunna stäl¬
las till rätta för nu verkställd allmänna ärendets
granskning och sine nu fattade beslut.
Herr
Den ao Julii.
1521
Herr Assessoren Arosenius: Då en värd
Ledamot nyligen upplyst, att Disconter böra an¬
ses som utgreningar af Riksens Ständers Rank,
och efter enahanda principer förvaltas, sa finner
jag mig afväpnad att vidare argumentera i detta
ämnej jag erkänner mina ringa kunskaper som ej
tillåta mig inse hvarken värdet eller lättheten af
desse principer, och tror det vara biist, att hvad
som nu talat blifvit, må förvaras till kommande
tiders bedönunande. Månne ej Disconternas Di-
rectioner äfven kunde befatta sig med utgifvandet
af småsedlar, då deras styrelseform m. m. kan
rättas efter Banko-grunder, och xnånne ej desse
sedlars formulair skulle kunna vara lämpligt elier
dertill föranleda.
Herr Lagmannen och Vice Talmannen Land¬
berg uppläste i anledning 3f Herr CommerceRådet
Nordlindhs anförande, Regeringsformens 72 §.
med förklarande, att ehuru Herr Lagmannen hö¬
geligen ogillade Malmö Discont-Directions åfvan
anmärkte förfarande , ansåg han likväl helgden af
en mellankommen decharge hindra all vidare åtgärd
i afseende på Directionens lagliga tilltalande.
Herr CommerceRådet E,gge anförde: Jag
kan för min del icke tillbakahålla det förklaran¬
de att jag anser Malmö Discont-Direction hafva
ofvertradt det densamma föreskrifna Reglemente,
håde i anseende till vidsträckta, längre tid stående ,
Utlåningar, till enskildta personer och i synner¬
het det af Banco-Utskottet åtalade utgifvandet af
Borg. St. Prot. N:o 191. 192. Andra Del.
1522
Den 20 Julii.
3 p:Ct. sedlar såsom Lån, i stället för Contanter
af Assignationer på Banquen ; Af hvilken anledning
jag i öfverensstämmelse med Höglofl. Utskottet
finner, att detta ärende bör hos K. Maj:t genom
Banko-Fullmägtige i underd. anmälas till framde¬
les rättelse och förekommande af den oreda och
skada, allmänheten genom ett sådant förfarande
kan tillskyndas, och det afseende K. Maj:t sjelf
derå kan täckas fästa.
Hvad det ökade biträdet till Disconten angar,
förenar jag mig med pluralitetens beslut.
Herr CommerceRådet och Riddaren Nord¬
lindh: Som DiscontDirecteur förklarar jag att jag
ingalunda önskar Högtärade Ståndets afseende på den
erhållne Dechargen , och som Stånds Ledamot an¬
håller jag om proposition till bifall å Utskottets
förslag af den tillökte Assignerings-rätten, med
Utkottet lemnad rättighet -att, till vinnande af den
åtgärd som i afseende på Discont-förvaltningen kan:
finnas nödig, genom BancoFullmdgtige hos Kongl,
Maj:t göra anmälan.
Sedan åtskilige Ledamöter yrkat på Proposi¬
tion , blef densamma af Herr Talmannen sålunda
framstäld:
Bifaller BorgareStåndet, en extra biträdes-sum¬
ma från Banken till Malmö Discont af 100,000
R:d. intill 18*6 års slut, äfvensom att i fölgd af
Revisorernes, åt DiscontDirectionen redan med-
delte Decharge, all fråga om ansvar för Directio-
nens förvaltning till och med 18*4 års slut samt
Den ao Julii. 1523
för de ifrågavarande Reversefnes lifgifvande bör
förfalla; BancoUtskotter dock öppet lämnadt att
om det Reglemenfariska af Discont-rörelsen i Ri.
ket, med särskilt Utlåtande inkomma.
Denna Proposition besvarades med ^a, hvar¬
vid likväl Herr Borgmästaren Norström begärde
sin reservation anteknad.
Plenum skulle vidare fortsättas i dag e. m.
kl. 5 7, hvilket anslogs, hvarefter Herr Talman¬
nen och Ståndet nu åtskildes kl. ^3.
Plenum kl. £7 e. m.
Föredrogs ånyo BevillningsUtskottets den r6
Julii afgitna och den 17 på bordet lagda Memo¬
rial, i anledning af anmärkningar emot Betänkan¬
det och förslaget till en ny Bevillnings-stadga,
hvarefter och sedan granskning, punctevis blifvit
verkställd, Ståndet fann för godt att bifalla Ut¬
skottets första förslag till Bevillnings-stadgan, med
de forändringar det sednare Memorialet innehål»
ler, undantagande i anseende till
1524
Den 20 Julii.
II. Art. 6 §.
och det där föieslagna frikännande från Bevillnings*
afdraget, å riintorne för de 6 procents Lån, Riks-
gäldsContoret uppburit, och hvilket frikännande
Ståndet icke ansåg böra äga rum, samt i anseen¬
de till hvad
IV. Art. 3 §. 18 morn.
innehåller, angående tiden för Dcbetsedlarnes ut¬
färdande i'1 Stockholm och Götheborg, hvilka
Städer Ståndet ansåg böra från det allmänna stad¬
gandet, i detta hänseende undantagas; och skulle
Respective MedStånden, genom ProtocoIlsUtdrag,
som nu genast expedierades, vördsamt och vänli¬
gen inbjudas, alt i dessa af Städerna gjorda för¬
behåll, instämma.
Herr CommerceRådet och Riddaren Wege¬
lin för Stockholm, och Herr Jouveleraren Hol¬
mer för Götheborg, jemte flere af Ståndets Leda¬
möter ansågo detta sistnämde undantag , så myc¬
ket mer nödvändigt, som endast genom Debet¬
sedlars nog tidiga utdelning de Skattskyldiga i
dessa folkrika Städer, kunna i allmänhet vinna
underrättelse om taxcrings-beloppet innan målet i
PröfningsCommiten förekommer, och således äga
tid och rådrum till besvärs anförande, i fall till
missnöje finnes skälig anledning och hvartill fata-
Jierne i annat fall så lätt kunna förloras, som er¬
farenheten hittills ofta besannar.
Herr StadsMajoren Westin begärde ordet
och yttrade. Sedan BevillningsUtskottcts arbeten
Den 20 Julii.
1525
vid denna Riksdag nu kunna anses fullbordade,
och de samma vunnit ett nästan odeladt bifall,
kan jag ej tillåta mig dölja, att vi egenteligen
hafva en värd Ledamot af det Högtärade Stindet
att derföre tacka. Herr Borgmästaren Ombergs
nit för saken, bans rådighet i besluten och hans
oupphörliga bemödande att eftergifven grund, ut¬
reda detta inveklade ämne, har fört oss säkrare
och förr till målet än, åtminstone jag, vågat
hoppas. Om Bevillnings-stadgan svarat emot Stån¬
dets väntan, så hemställer jag , det Herr Talman¬
nen på våra vägnar ville betyga honom Ståndets
tacksamhet och förbindelse.
Åtskillige hördes häruti instämma, med begä¬
ran att Ståndets erkänsla måtte förklaras Herr Borg-
r O
mästaren Ornberg och samtelige Ledamöterne af
BevillningsUtskottet.
Sedan Herr Talmannen härefter fullgjort den¬
na Ståndets anmodan, yttrade Herr Borgmästaren
Örtiberg, det han af den honom i detta fall vi¬
sade uppmärksamhet vore alldeles öfverraskad, att
han räknar densamma för en ljuf tillfredsställelse s
men att han ej kan ti 1 lärkänna sig någon större
heder af Bevillnings-stadgan, Un hvarje annan af
Utskottets Ledamöter derföre tillkommer.
Efter uppläsning af Elögloil. Ridderskapets
och Adelns ProtocollsUtdrag för den 17 i denne
månad om Grundlagarnes titulerande vid skeende
omtryckning och deras benämning i Eder och an¬
1526
Den 20 Juli?,
dra officiela handlingar, fann BorgareStåndet för
godt att till alla delar uti Höglofl. Ridderskapets
och Adelns beslut instämma.
Föredrogs Höglofl. Ridderskapets och Adelns
ProtocollsUtdrag af den 14 Julii, hvarigenom Med-
Stånden inbjudas att instämma uti Högloft. Rid¬
derskapets och Adelns beslut om flyttningstiden för
tjenstehjon; men BorgareStåndet fann för sin del
icke skäl, att denna inbjudning antaga, utan för-
blef vid sitt i ämnet redan meddelte yttrande.
På samma grund som Högv. PrästeStåndet
uti ProtocollsUtdrag af denne dag yttrat, fann äf¬
ven BorgareStåndet för sin del sig icke kunna antaga
Högloft, Ridderskapets och Adelns under den 11
i denna månad gjorde inbjudning om tryckning å
Riksdagskostnadsmedlen af Herr Baron An d. CV-
derstråm t Bevillningsförslag med tillhörande Var*
dcrings-method och öfrige handlingar.
Föredrogs ånyo StatsUtskottefs, under den 15
Julii afgifne och sedan den 17 på Bordet hvilande
Utlåtande, i anledning af Kongl. Majtts Nådiga
Proposition, angående utbetalningen alf. d. Kongl.
Famiiiens arf efter Högstsalig Hennes Maj:t En*
ke-Drottningen.
Bifölls,'
Den ao Juli).
1527
Upplästes StatsUtskottets inkomne Betänkande
af dea 18 Julii och förslag till reglering af åtski¬
lige omständigheter, hvilka äga gemenskap med
Rikets Penningeväsende m. m.; och blef detta Be¬
tänkande öfverlemnadt till BancoUtskottet, med an¬
modan, att deröfver skyndsammoligen sitt Utlåtande
afgifva.
Till afgörande föredrogs LagUtskottcts dea
13 Julii afgifna samt sedan den 17 på bordet lag¬
da Memorial, i anledning af Betänkandet om för¬
ändring i Domstolarnes antal och organisation; och
biföll BorgareStåndet dervid hvad Utskottet alterna¬
tivt föreslagit, att frågan i hela sin vidd öfver-
lemnas till LagCommitens ytterligare bearbetande i
sammanhang med de andra delarne af Lag-Verket
och Rättegångs-Ordningen, så att förslaget må kun¬
na på enahanda sätt, som de öfriga Lag-Projecten
fullbordas och till allmän granskning utgå.
Föredrogs ånyo Allmänna Besvärs- och Oeco-
nomie-Utskotters sedan den 17 Julii på Bordet hvi-
Iande Bctänkanden
l:o i anledning af anmärkningarne vid Betän¬
kandet af den 1 Junii, om yrkad inskränkning uti
Gårdf art-handeln; och hvarvid Ståndet beslöt att
bifalla det först afgifne Betänkandet med de för¬
ändringar, det sednare innehåller,
Den 30 Julii.
2:0 i anledning af väckt fråga om ändring i
allmänna Enskiftes-stadgan , i afseende på delning
af Skogsmark.
Bifölls.
Föredrogs Allmänna Besvärs- och Oeconomie-
Utskottets, under den io Julii aflåtne samt sedan
den 17 på bordet h vilande Betänkande, i anledning
af Motioner om ändring i Författningarne rörande
Håll- och Gästgifveri-skjutsen, samt omförhöjning
uti skjutslegan ni. m.
Herr Handelsmannen Stabeck uppläste föl¬
jande anförande:
”Riksdags- Ordningens 34 §. stadgar, att bri¬
ster i de allmänna hushållnings - anstalterna må an¬
märkas och fårändringar deruti föreslås. Det var
i anledning deraf som jag i detta Stånds Pleno upp¬
läste ett Memorial, som sedan det bevisat omöjlig¬
heten att för de Reservskyldige som ligga utmed
stora stråkvägarne på sätt som hittills öfligt va¬
rit utgöra skjutsnings-besväret, Inreslog en sådan
förändring häruti som skolat gjort detsamma om ic¬
ke drägeligt åtminstone möjeiigt, hvilket Memo¬
rial till Oeconomie-Utskottet remitterades i den af¬
sigt, att Höglofl. Utskottet skulle fästat ett så¬
dant afseende derpå, som vigten af dess innehåll
vid ett nogare öfvervägande torde kanske hafva
förtjent; Att Höglofl. Utskottet samma åsidosatt
inhämtas af de Betänkande» sorn öfver detra vig-
Den 20 Julii.
1529
tiga ämne blifvit affattade och härstädes uppläste,
hvilket i stället för att de, enligt min tanka, bordt
med ziffran hafva vederlagt hvad jag med ziffran
solklart bevisat, inskränkt sig till ett blott raison-
nement både för och emot, utan att sjelfva saken
derigenom blifvit huipen eller något hopp mera öf¬
rigt för dem som ligga under ofvanskrifne Reserv,
att deruti finna någon lindring. Som jag är sjelf
en ibland dessa olyckliga, i anseende dertill att jag
är ägare till 2:ne hela Hemman belägna i (Vebrö
Lån och under Fellingsbro Reserv-Lag, torde mitt
beifrande i detta ärende finnas ursäktligt; för des¬
sa Hemman drager jag dessutom alla de onera,
skatter och utskylder sorn snart låter sig tänka,
bestående deruti, att jag håller Hussar, häst, mun¬
dering och Soldat, jag betalar augument- och hem-
^.mans-räntor till flera hundrade procent, jag erläg¬
ger allmän Bevillning, jag låter årligen göra dags¬
verken till Kongsöhrs Kungsgård , jag låter laga
broar och vägar, jag tager emot täta och starka
inqvarterihgar, jag aflönar Präst, Klockare, By-
och Bro-Fogde &c. Scc., med ett ord att säga, så
finnes icke ett enda kappland jord som icke är så
onererad och betungad att jag såsom dess brukare
och ägare, med livad flit, arbete och hushållning
som hälst, dock icke är i stånd utan med yttersta
ansträngning af omtanka försörja mig och de mi¬
na; att då äfven dertill inköpa 2:tie par hästar
hvarje annat år, och desamma jemte drängars fö¬
da och underhåll för intet annat gagn och i intet
annat ändamål, än att dag och natt året igenom
transportera resande främlingar ifrån alla verldens
juftstrek, utan att knappast nog erhålla en sådan
betalning derföre , sorn motsvarar värdet af hvad
IS 30
Den 20 Julik'
som åtgår till blott skoning för hastar och dräng,
skall ofelbart leda till cn sadan utarmning, att des¬
sa hemman slufeligen komma att stå öde; och
nigot begrepp ani större brister i dc allmänna
hushållnings - anstalternc later sig väl icke gerna
tänka.
1 forntiden, då man såsom ett onus lade skjuts-
ningsbesväret på största delen af jorden, enligt hvad
Högloll. Utskottet anförer, så kanske man då trod¬
de sig hafva upptäckt ciimatet vara så mildt och
jordarterne så fruktbärande här i landet, att, derest
man icke dragit tiden och frukten af arbetsförmå¬
gan derifrån, så hade öfverskotten af lifsmedel blif¬
vit talrikare än att jorden i samma man hunnit
producera Consumafa. Men som nu erfarenheten
bestyrkt att en slik farhåga icke är att befara, utan
att snarare verkligt motsatsen inträffar, anser jag
det vara högst oriktigt att såsom ett onus lägga
skjutsnings-besväret på jorden. Jag anser -äfvenledes,
att det är mycket lycksahgare att lefva bland ett
folkslag, hos hvilket allmän välmåga, oberoende och
sjelfbestånd äger euin, än bland ett utfattigt, ener-
veradt och utarbetadt, som till inga siag af upp¬
offringar hvarken äro villiga eller mäktiga.
Med åberopande af Rikets gällande grundla¬
gar, hvars anda och natur är att lämna åt hvarje
inbyggare ett lika beskydd till person, ära och gods,
tror jag mig äga rättighet ifrån det rum och stäl¬
le, hvaruti allmänna förtroendet mig försatt och
hvarifrån jag nu leder min talan, yrka en sådan för¬
ändring i skjutsnings-besväret, att på de såkallade
Den ao Julii.
1531
skjutskyldige åtminstone en lika fördelning hädan¬
efter må komma atr 'äga rum , så vida jag skall
finna mig förbunden att låta mina hästar och dräng,
oftare möra vid något ombyte för art utgöra Reserv¬
skjuts; anhåilandes att detta mitt anförande måtte
såsom min reservation i Högtärade Ståndets Proto-
coll intagas.”
Herr Borgmästaren Hambreus yttrade sigt
att, vid jemförelse af Herr Stabecks, till styrko
för sitt yttrande, nu andragna skäl med det Riks-
dagsmanna-förtroende, han äfven åberopat, föreföll
detta Herr P>orgmästaren så mycket mera underligt,
som han,under medvetenhet deraf, att Herr Stabeck
vore Representant endast för Sigtuna Stad, tillika
af egen erfarenhet vid hitresan till Riksdagen fått
lära känna den verkeliga tyngd samma stad af
skjutshållningen syntes hafva, då Borgmästaren ic¬
ke utan svårighet kunde få sig en enda häst och
för resan med densamma efter isvågen öfver Skarf¬
ven till Rotebro, som utgör på sin höjd 2 mil,
måste betala Två R:dr Riksg. — Herr Borgmästaren
ville deraf sluta till trovärdigheten af Herr Sta*
b ecks anförande, och ansåg sig ej böra uppehålla
Ståndet med vidare vederläggning, utan anhoil om
Proposition till bifall af Allmänna Besvärs-Utskot-
tets Betänkande, derigenom den nu gällande all¬
männa skjutslega» blefve bibehållen.j
Herr Talmannens härefter framstälde Propo¬
sition till bifall af det uppläste Betänkandet blef med
jfa besvarad.
153S ^en 20
Upplästes och lades på bordet, följande ankom-
tie Betänkanden , nemligen:
från Constitutioni - Utskottet af den 19 Julii
angående
1:0 granskningen af StatsRådets Protocoll,
2:o gjord anmärkning emot föredragande i
StatsRådet,
3:0 Utskottets vägran att till Ståndet bifoga
de i Utskottet yttrade särskildta Itankar, i anled¬
ning af granskningen öfver StatsRådets Protocoll,
4:0 stridigheten emellan 42 och 94 §. §. Re¬
geringsformen ,
f:o ny redaction af 29 §. Regeringsformen,
6:0 förändring af 41 §. Regeringsformen;
ifrån Stats Utskottet, rörande
1:0 förslag till reglering af åtskilliga omstän¬
digheter, hvilka äga egenskap med Rikets Pennin-
geväsende m. m.,
2:0 Exportations-premier och publikt Lån m.
m. för Skånska StenkolsGrufvan,
3:0 restantierne å RiksgäldsContoirets medel
i Götheborgs och Bohus Län,
4to den summa, som för Stats- och Riks?
Den 20 Julii.' 1533
gälds-Verkens behof erfordras, att genom allmän
bevillning utgöras,
5:0 Rikets utländska gäld,
6:0 den utländska gäldens indragande och in¬
lösen.
Likaledes upplästes och lades pä bordet 2:ne
från Högvördiga PrästeStåndet ankomna Protocolls-
Utdrag af denna dag, angående:
1:0 inbjudning till MedStånden om instäm¬
mande i det beslut, att åt 2:ne af hvart Riksstånd
utsedde Ledamöter uppdraga, att under Justitia:*
Ombudsmannens ordförande hålla noggrann tillsyn
och ansvara derföre att Riksdags- beslutet och Be-
villnings-Förordningen blifva riktigt och i enlighet
med de af Riksens Ständer justerade Expeditioner
utfärdade, och
2:0 om bestämmande af dagen för nästa Riks*
dag.
Herr Talmannen och Ståndet åtskiljdes kh
to e. m.
In fidem
Carl Magn. Robsahm.
1534
Den 21 JuiiL
Plenum klockan 8 e. tn„
Upplästes och lades på bordet följande Betan»
kalldén, Utlåtanden och Memorial:
från Constitutions Utskottet af den 20 Julii
r i:o i anledning af Norriges StorTings svar
på den föreslagna RiksActen,
2:o i anledning af gjord anmärkning angåen¬
de förtydligande af 5 Art. 5 §. 1 moni. i Tryck-
frihets-Lagen,
3:0 angående förändring af ordet eller till ock
uti Regeringsformens 4 §. i frågan om StatsRådets
tillsättande ;
från StatsUtskottet af den 18 och 19 Julii,
angående
1:0 liqviderandet af skulderne efter sista krig,
2:0 verkställd Revision af Subsidie • räknin*
garne,
3:0 RiksStåndens Cantzliers tillökte aflöning;
Den ai Julii. x535
från Stati- samt Allmänna Besvärs- och Oe¬
conomi- Utskottm af deri 15 Julii, rörande
1:0 lindring i Båtsmanshåjfet uti Sveriges Nor»
ra Provinser,
2:0 Enskiftes - medlen för Skåne och Skara¬
borgs Län samt odlings understöd för Bohus Län,
3:0 uppmuddring af Clara och Fateburs Sjö»
arne samt Rörstrands och Carlbergs vikarne,
från BevillningsUtskottet af den 18 och 19
Julii, angående
1:0 grunderne för Kongl. Maj:ts rätt att, ef¬
ter sig företeende omständigheter, förhöja tullen på
öfverllödiga utländska varor,
2:0 gjorde anmärkningar vid den föreslagna
Chanse Sigillatse Förordningen,
3:0 den Summa 814,337,349 R;dr 14 sk. 5 r.
Banco, sorn under namn af Bevillning uppå diver¬
se Titlar efter Utskottets förslag utgå bör såsom
allmän beskattning;
från Banko Utskottet af den if Julii
i anledning af vickt fråga, huru vida Bankens in¬
teckning uti Kungsholms KronoBränneri, kunde
anses hinderlig för dess användande till Cur- och
Sjukhus;
från Lagutskottet af den 15 Julii
om straffets skärpande för åverkan å Skogsplante»
ringar 3
1536 Den al Julii.
frän Allmänna Besvärs- och Oeconomi - Ut¬
skottet
1:0 af den 12 Julii, i anledning af anmärk-
ningarne vid Betänkandet om Allmänna Skogshus¬
hållningen,
2:0 af den 15 Julii, i anledning af vickt frå¬
ga om en ny Land tina teri-Taxa,
3:0 af samma dag, angående vidtagande af
medel till fabrikernas upphjelpande,
4:0 af samma dag, rörande en ny och allmän
reglering af de uti Riket nu antagne särskilte vigt¬
sorter ,
5:0 af samma dag, angående förslagen ora
en Post- eller Forvagus inrättande å de större Lands-
vägarne,
6:0 af den 17 Julii, om jemkning uti extra
Roterings-skyldigheten,
7:0 af den 19 Julii, angående Finska han¬
deln och förbud i allmänhet mot vissa varors in¬
försel i Riket;
från Allmänna Besvärs- och Oeconomie- samt
Särskildta Utskottet af den 18 Julii,
angående frågan om dea visse Städer beviljade
oinskränkta Nederlagsfrihet.
Upp-
Den 21 Juli!.’
*537
Upplästes och lades på bordet Bevillnings-Ut»
skottets Memorial af denna dag, angående föreskrif¬
ten uti 2 Art. 6 §. I inom. om den ränta, Lån¬
tagaren förskottsvis bör erlägga af ett lånfånget ca¬
pital med rättighet att detsamma af Lång ifvar en
återfå, och angående en deraf nödvändig förändring
i BorgenärsEden uti Concourser j hvarjemte Stån¬
det beslöt remiss till Lag-Utskottet att, i anledning
af detta Memorial, med förslag till en sådan för¬
ändring inkomma.
Föredrogos arne Protocolis-Utdrag från Lagi
samt Allmänna Besvärs- och Oeconotoié-Utskdttea
al den ig Julis,
i :o i anledning af BorgafeStåndets anmärk¬
ningar vid Utskottens Betänkande angående vatten-
uppdämningar»
2:0 i anledning af BorgareStåndcts anmärk»
ningar vid Betänkandet rörande en utvidgad Han¬
dels- och Seglation» - frihet emellan i» ne vån arrie i
Elekinge och Skånej
Och lat BorgareStåndet, vid hvad Utskottets
uti dessa ProtocolisUtdrag sig utlåtit, bero.
Herr Talmannen och Ståndet åtskiljdes klock»
if till 11 på aftonen.
In Fidem
Car\l Magn. Robrahm*
Borg. St. Prot. N:o 193. 194. Andra Dit.
1538
Den 22 Julit
Plenum klockan 8 f* m.
Upplästes ankomne ProtocollsUtdrag;
— från Högloft. Ridd. och Adeln af den so
Julii, innehållande bifall till Sirskildta Utskottets
Betänkandeil om förlägenheten i allmänna rörel»
sen m, m. med åtskilliga undantag j
_ från Hogvördiga PråsteStåndet af den 20 och
21 Julii samt denna dag, angående: bifall till Gon-
stitutionsUtskottets Utlåtande, i anledning af Norri»
ges Rikes StorThings svar på den föreslagne Riks-
Acten, till StatsUtskottets Betånkanden, om ytter¬
ligare aflöning för RiksStåndens Canzlier, likaledes
i anledning af Kongl. Majus Nådiga Propositio¬
ner, angående Rikets utländska gäld och densam¬
mas indragande och inlösen , med inbjudning till
MedStånden om en stor Deputation att inför Hans
Maj:t Konungen och H. K. H. KronPrinsen yttra
Rikets Ständers underdåniga vördnads-betygelse och
tacksägelse för de i detta afseende Svenska Folket
beredde fordelar och välgcrningar; återremiss till
Stats- och BankoUtskotten, af desse Utskotts ge¬
mensamma och BankoUtskotteis särskildta Utlåtan¬
de, om Götha Canal, samt till Allmänna Besvärs,
och Ekonomiutskottet, af dess Betänkande, rö¬
jande sökt jemnkning i extra Roterings-skyldighe»
Den £2 Juiii*
ien, och instämmande Uti remiss till StatsUtsköt*
tet, om anslående af arfvode får StatsCommissa-
lien tVidegren, samt deruti, att Grundlagarne
vid omtryckningen och sedan de lagligen gjorda
förändringar uti deni blifvit intagne, må alltid be¬
hålla sirt Titel och sitt forst erhållna datum ti), m. *
remiss till StatsUtskottet om anslående af Löner
för £:ne nya Ledamöter uti Kongl. Gotha Hof-
Rätt; godkännande af BevillningsUtskottefs, i an*
ledning af återremiss, å nyo afgifne Project till
RevillningsStadga endast med den af Högvördige
Ståndet enhälligt såsom nödig ansedda ändring,
att Fonden till fromma Stiftelser må varda befriad
ifrån B ev i lini ngs- af dr a g får deras Utlänta Cop ka¬
ler , och med förbehåll, om utlåtande öfver tvän-
fte inom Ståndet gjorda, men i projectet icke
Upptagna anmärkningarj
från Hedervärda BondeStåndet, afven af deri
20, 21 och denna dag, innehållande i bifall till
Rxpeditiöns-Utskottets insände förslag till Riksens
Ständers underdåniga skrifvelse, rörande tiden Och
sättet för Markegångs-taxornes upprättande, likväl
nied reservation, i afseende på de af Ståndet Vid
ärendets förehafvande gjotde förändringar Och til¬
lagg, till StatsUtskottets Betånkandén af den 15
oell ig Julli, angående understöd för Hjelmare Sluss¬
verk verkställd Revision af råkenskapetne öfver er»
hållne Subsidier, medels anslående för Svenska Thea*
trarne, arfvoden för Ståndens Notarier och Kans¬
lister jemte tractamente för extra ordinarie Kans- '
listerne, saint i anledning af Kongl. Maj:ts Nådi¬
ga Proposition, örn utbetalningen af de efter Högst-
salig Hennes Maj:t EnkeDrottningen, före detta
1540
Den 22 Julii»
Kongl. Famillen i arf tillfallne summor; till All¬
manna Besvärs- och Ekonomiutskottets Utlåtande om
forändrade bestämmelser i afseende på lefvereringen
af Hö och Halm, och väckt fråga om jetnnkning
i den med de årliga och Kongshästarne i sjette
Fögderiet af Upsala Lån skedde förvandling; o-
gillande af samma Utskotts Betänkande, om Ar¬
bets- och Uppfostrings-hus för Dahl-Allmogen ;
bifall till BancoUtskottets Utlåtande uti hufvudsa-
ken , i anledning af anmärkningar vid Betänkan¬
det, angående den af Malmo Discont-verk skedde
utlåning i 3 procents Reverser på 3 månaders för¬
fallotid ; godkännande under vissa förbehåll, af Be¬
villningsutskottets senare förslag till ny Bevillnings*
Stadga, jemte dess den 16 Julii meddeldte Utlå¬
tande ofver de af samtlige RiksStånden vid förra
förslaget af den 1 Julii gjorde anmärkningar; un¬
derrättelse , att Hedervärda BondeStåndet förblifvit
vid sina förut fattade beslut, i anseende till Stats-
Utskottets Utlåtande öfver anmärkningar vid Be¬
tänkandet, om Löfås Silfververk, LagUtskotters
i anledning af återremisser uti frågan om Dottt-
stolarnes antal och organisation, samt BankoUt-
skottets i anledning af väckt fråga, huruvida Ban¬
kens inteckning uti Kongsholms Krono-bränneri
egendom kunde anses hinderlig för dess användan¬
de till Kur- och Sjukhus, att Hedervärda Bonde-
Ståndet ansett ingen åtgärd äga rum vid Betän-
kanden, från ConstitutionsUtkottet, angående en
hos Högloll. Ridd. och Adeln anmäld anmärk¬
ning mot föredragande i StatsRådet, äskad förkla¬
ring af ConstitutionsUtskotter, hvarföre det sam¬
ma vägrat en af sina Ledamöter, att i frågan,
rörande decharge för StatsRådet, vid Utskottets
Den 2a Juliu
1541
Memorial bifoga ett särskildt yttrande m. m., och
öfver Högvordige PrästeStåndets återremiss af Ut¬
skottets Memorial, angående förrättad granskning
af StatsRådets Protocoll sedan sista Riksdag, från
BevillningsUtskottet, rörande Herr Öfversten och
Riddaren Drujvat, om allmänna Bevillningen,
ytterligare afgifne anförande, att Hedervärda Bon-
deStåndet infordrat BankoUtskottets Utlåtande of¬
ver StatsUtskottets den 18 Julii, afgifne Betänkan¬
de och förslag till reglering af åtskillige omstän¬
digheter, hvilka äga gemenskap med Rikets pen-
ninge-väsende m. m., att Hedervärda Ståndet lå¬
tit bero vid dess förut fattade beslut, i frågan
rörande straffets skärpande för åverkan å Skogs-
planteringarne i Skåne, återremitterat Stats- och
BancoUtskottens Betänkande, angående Gotha Ca-
nal-arbetets fortgång och ytterligare befrämjande,
jemte BankoUtskottets särskildta Memorial, om
understöd för detta Canal-verk, remitterat till Con-
stitutionsUtskottet, Kongl. Maj:ts Nådiga Proposi¬
tion till Rikets Ständer, i anledning af Norriges
Rikes StorThings svar på den föreslagne RiksAc-
ten, jemte Kongl. Maj:ts samma dag aflåtne Nå¬
diga Skrifvelse, angående det af Norriges Rikes
StorThing, gifne enstämmiga bifall åt förslaget
om Konungens Myndighets-ålder m. m., instämt
med Högloft. Ridd. och Adeln angående Grund-
lagarnes titel vid omtryckningen m. m., att He¬
dervärda Ståndet i afseende på Särskildta Utskot¬
tets tvänne Betänkanden om förlägenheten i all¬
männa rörelsen, dels åberopade sine förr i som¬
liga delar fattade beslut, dels ock ville i andra de¬
lar framdeles sig utlåta, och att Ståndet bifallit
ConstitutionsUtskoitets senaste Memorial, i anled¬
*542 Den 33 Julik
ning af Norrska StorThingets svarpå RiksAkten;
äfvensom slutligen var meddeldt ett Protocolls-
Utdrag, om beslutet ofver BesvärsUtskottets Be.
tänkande om allmänna Skogs-hushållningen, samt
Lag- och BesvIrsUtskottens om svedjande.
Alla dessa ProtocollsUtdrag lades till Hand»
Jingarne,
Justerades slutet af Protocollet för den ii Ju»
lii» samt återremisseme ur de senare Protocoller?
Vidare upplästes och godkändes Expeditions»
Utskottets förslag till underdåniga Skrifvelser,
angående;
i:0 Lefverering af Hö och Halm,
2:o vedergiljning till Särskildta Utskottets
Cantslie- och VaktBetjening,
3:0 ersättning för ista års Mantalsskrifvare»
provision i Norrbottens Lån , och
4:0 underdånig rack sagelse?adress till Kongl,
Majrt, i afseende på förvaltningen a£ de Barthels®
roejska-medlen.
Den 22 Julli.
>543
Föredrogs Stats- samt BankoUtskottens under
den ijrde Julii meddelte, samt sedan den 17 på
bordet hvilande Utlåtande, angående GöthaKanal,
samt allmänna medels anslående till befrämjande
af dess fortsättning.
Herr Borgmåstaren Holm begärde ordet
och upplåste följande anförande: ”Historien om
Götha Canal underrättar oss om dess upphof och
fortgång , om dess varde samt om Statens och Bo¬
lagets ömsesidiga intressen och förbindelser.
Föremålet för närvarande undersökning ar då
således blott, huruvida Staren fullgjort sitt åta¬
gande, om den bör ikläda sig något nytt, och i
hvad mon det, med dess intresse och närvarande
belägenhet kan verkställas,
1 förra afseendct är det otvifvelaktigt, att Sta¬
ten rikligen uppfyllt sin förbindelse emot Bola¬
get j den enda omständighet som möjligen kun¬
de komma i fråga, vore, att Bolaget måst sakna
Arbets-biträde af Kronans manskap, under inträf¬
fat krig ; men utom det, att Staten ej förbundit
sig att lämna arbetsmanskap vid andra tillfällen,
än då omständigheterne sådant kunnat tillåta, och
någon ärsätruing följaktligen ej kan äga rum, an¬
norlunda , än genom ett frivilligt medgifvande;
så lärer en dylik ersättning i alla fall ej kunna
bestämmas förr, än Canalen blifver färdig och der¬
efter utrönt, hvad Canalen i årlig behållen inkomst
gifver. Denna inkomst, som Bolaget i och för
kriget får uppbära ett eller flere år senare, hade
naturligtvis så långt förut kunnat utgå, om ej krig
*544
Den 23 Julii.
inträffat. Det ar således räntan för denna behållna
inkomst för berörde tid, som Staten kunde arsät-
taj —och något vidare kan deni lagligt och rätt¬
vist afseende aldrig tiilförbindas.
Förgäfves skall man bjuda till att påbörda
Staten den skyldighet, att hålla Actie-ägare ska¬
deslösa för deras gjorde tillskotter, sedan calca-
lerne och kostnads-forslagen befunnits oriktiga.
Staten har ej uppgjort desse calcul er, och ännu
mindre gått i borgen för dem. Sjelfva benäm¬
ningen ger tydligt tillkänna, att de icke innefatta
cn mathematisk visshet , hvilken i detta fall ej
stått i mensklig förmåga att ernå, —- Staten sjelf
har betraktat dessa calculer såsom sådane, medde¬
lat allmänheten de samma, och hvar och en får
skylla sig sjelf, om han betraktat dera ur am>*n
synpunkt, — huru skulle då Staten kunna vid.
hännas en sådan ersättning, utan att återfordra
den af de Herrar och Mån, som vid 1809 ars
Riksdag inför Konung och Ständer framlade dessa
ealcaler, och i grund deraf verkade tili det Be¬
slut, som nu utgår föremålet för Nationens upp¬
märksamhet.
Koglofl. Stats- och BankoUtskotten hafva yt¬
trat, att Gotha Canal skall i framtiden direct och
indirect tillskynda Riket högst vigtiga fördelar.
Men grunderne för detta yttrande äro ej uppgif-
ne, och jag vet således ej , om Canalen kan med¬
föra någon slags fördel, relativt till hvad den kom¬
mer att kosta. Det år sant, att enligt de calcu¬
ler, sorn förmådde Riksens Stander och Konungen
Ir 1809 3 att besluta Canal-anläggningen, visade
Den 22 Julii.
*T45
sig verkliga fördelar för Riket; och det var den¬
na utsigt , som förmådde ett så stort antal Med¬
borgare, att deltaga med sina penningar uti denna
anliiggning;— Men man måste noga betänka, att
fördelarne grundade sig på då varande calcul, att
Canal-byggnaden endast skulle kosta i million
6co>000 R:dr; hvaremot den nu företedde caicu-
len upptager kostnads-förslager till 6 millioner;
— och hvem går i borgen, att icke äfven detta
förslag kan behöfva tillökning?
Ä ena sidan bör betraktas, att af Canal-in-
komsten måste afdragas: i;o Årliga löner och
arfvoden till Directionen , dess Tjensteman och be¬
tjening; 2:0 Underhållet af 57 sr. Slussar, och
det arbetsfolk som vid dessa Slussar skola betjena:
3:0 Årliga reparationer, förändringar och oförut¬
sedda utgifter, och 4:0 Fem procents ranta till
Actie-Igarne för deras insatta capital. Huru myc¬
ket ar sedan qvar till ränta för Statens medel,
eller till afbetalning å Capitalet?
Å andra sidan bör ock considercras, att Cana-
len silian kan gagnas halfva året, i brist på öppet
vatten : Att om afgiften för fartyg, som passera
Canalen, blir dryg, så upphör Canal-farrcn; blir
den åter lindrig, så förslår den ej till behofver.
Uti Höglofl. Utskottens Betankande finnas 2:ne
alternativcr i frågan, huruvida Canal-Bolagets Di-
rection, sedan miss-calculen i kostnaden blifvit
upptäckt, rätteligen förfarit, då Directionen utsiråckt
Canal-arbetet å hela linien, utan att anmäla förhål¬
landet hos Konungen. För min enskilta del hada
Den 23 Julli,
jag önskat, att Directionen, som haft en långt
vidsträcktare befattning, §n blott att requirera och
aflöna arbetare, i rättan tid anmält en så vigtig
upptäckt, och icke an vändt hela fonden till ett
arbete, sorn skulle blifva alldeles onyttigt, om ej
nya tillräckliga understöd kunde påräknas till dess
fullbordande5 — Men då detta ämne, hvartill äf¬
ven hörer den frågan: huruvida Wenerns och Wet-
terns sammanbindning bordt först ske, och om
detta kunnat verkställas med de tillgångar som re»
dan blifvit använde, torde behöfva jemte saken i
sin vidd att nogare öfvervägasj så önskade jag,
att Högloft. Utskotten måtte sättas i tillfälle, att
med grundliga skäl och uppgifter öfvertyga Rik¬
sens Ständer om de fördelar, som Götha Canal
i framtiden kan tillskynda Riket, sedan så mång¬
dubblade större kostnader erfordras till dess full¬
bordande. Tilltro sig Utskottens Ledamöter,
hvilka närmast äro i tillfälle att bedömma Statens
belägenhet och tillgångar, att i Nationens namn
tillstyrka, att dess yttersta kraft ovillkorligt bör
sträckas till Götha Canal; så tror jag för min
del att Riksens Ständer ej böra vägra dem deras
förtjenta vitsord inför Nationen, hvars rättvisa
Dom endast följer dem , som bidraga till beslutet
j detta vigtiga ämne..— Men om Utskotten, vid
närmare öfvervägande, finna vidt aflägsna utsigter
till möjlig säkerhet för Statens medel, eller att
Canalen ej kan upprätthålla sig sjelf i framtiden,
utan tjiaste njuta understöd ifrån Staten då måt¬
te ingen tvekan kunna uppstå för ett afgörande
steg, att häldre välja en mindre, upphörande,
än en större fortfarande, förlust.
Den 22 Julii.
1547
Man har j denna fråga afven åberopar det
skäl, atr Riket ej borde blottställa sig får andra
Nationers oblida omdöme öfver arbetets nedläg¬
gande. Jag tror, att detta omdöme ej bor råd¬
frågas vid våra enskildte öfverlåggningar, i Oe-
eonomiska ämnen; Men om ej så är, så kan
det ej bli af annat innehåll , än att Svenska Fol¬
ket, missledt af felaktiga och oriktiga forslager,
påbegynt en Canal-inrättning, som det vid mog¬
narn öfverläggning, funnit onyttig, öfverstigande
dess krafter, och derföre måst öfvergifva.
Detta omdöme kunde i annat fall bli af så¬
dan lydelse: Att Svenska Folket, för att fortsät¬
ta ett Canal-arbete, som, efter all möjlig beräk¬
ning, ej kan gifva någon återbetalning , mindre
någon vinst, beslutade tillskjuta millioner af Sta¬
tens medel, i samma ögonblick, — då Staten be-
hofde förbättra sitt representativa mynt, —då all¬
män klagan hördes om förlägenhet i allmänna rö¬
relsen , — då tusendetals familier, i synnerhet
bland Jordbrukare, kampade med armod och un¬
dergång,— då berörde tillskott kunnat anvåndas
till produetiva rörelsens upphjelpande, häldre ån
att dermed öppna en graf för armodet, den efter¬
kommande måste underhålla till en bedröfvelig å-
minnelse, och då man tvekade i valet emellan
en verksam och en med snäckans gång enlig Lag¬
skipning , emellan ett oafbrutit och försvårad t skydd
af Lagarne, endast för art bespara en obetydelig
kostnad, sorn erfordrades till en så naturlig och
nyttig reform,
Jag behöfver blott åberopa, att min öfverry*
1548
Den 22 Julii.
geise i sjelfva saken, ensam ligger till grund
för desse anmårkningar; Men om något ytter¬
ligare motiv skulle komma i fråga; så igenfinnes
det uri det nästan allmänna missnöje, som, någon
tid i synnerhet, yttrat sig öfver Canal-anlåggnin-
gens tillkomst. Den skonsamhet i omdöme och
uttryck man är skyldig 1809 års Stander, hvilka
med ringa uppoffring å Statens sida, med varma
omfattade ett då så lysande företag, fruktar jag
art vi ej kunna påräkna, om vi på denna inrätt¬
ning använde qvarlefvorna af Statens krafter, sedan
det lysande företaget visat sig ur annan synpuncr.
Om ett Folks allmänna rost bor respecteras; så
bör sådant främst iakttagas af dess egna organer.’’
Med Herr Borgmästaren Holm förenade sig
Herr Borgmästaren Omber g, Herr Åldermannen
Gerle, Herr Capitenen och Fabrikören Fougt
m. fl. 5
Herr CommerceRådet Santesson anförde:
”Då Herr Borgmästaren Holm förklarat dess
tvifvelsmål uti den nu förevarande frågan om
Götha Canal egenteligen härleda sig från den
mindre fullständiga utredning han funnit uti Stats-
och Banco-Utskottens Betänkande, i synnerhet öf¬
ver af Canalen väntande nytta och fördelar för
hela Landet, och jag deraf föranledes tro dess
tvifvelsmål eller betänkligheter möjeligen kunna
häfvas, utan återremiss, af de upplysningar, hvil¬
ka i denna del här kunde gifvas, anhåller jag att
få besvara det hufvudsakliga, som uti Herr Borg¬
mästarens anförande förekommit.
Dea 22 Julii.
1549
Jag icka allenast medgifvcr hvad Herr Borgmästa¬
ren nämnt om ofullständigheten uti Stats- och
Banco-Utskottens betänkande, utan åberopar ock
Herrar Ledamöters af dessa Utskotten vitsord, att
jag både uti Beredningen och Utskottens Plena
yrkat ett fullständigare utredande och besvarande
af de vigtigaste punkter, såsom om Canalens verk¬
liga nytta, om orsaken till skiljaktigheten i det
forsta och det nu uppgjorda Förslag, om skälen
för Canalens byggande på en gång i båda Provin-
cerne tn. m.3 men derå gjordes intet afseende,
utan förklarades tillräckeligt och utförligt nog,
hvad som Betänkandet nu innehåller. Likväl tor¬
de den omständighet få lända Utskotten till nå¬
gon ursäkt, att de under Riksdagen dels af Ca-
nalDirectioneti, dels af andra i tryck utgifne Skrif¬
ter, om Götha Canal, hvilka äfven blifvit uti alla
Stånden utdelade, tämmeligen fullständigt hafva
både upplyst och utredt desse m. fl. till detta äm¬
ne hörande omständigheter och hufvudfrågor.
Herr Borgmästaren anser, att Staten har upp¬
fyllt dess förbindelser till CanalBolaget. Jag bestri¬
der ej heller detta, sedan nu nyligen Kongl. Majit
också afgjort den gamla långsamma frågan om
vissa Skogstrakter för Canalens behof, hvilkas ute¬
varande allt hittills likvist, utom svårigheten att
anskaffa nödigt Virke, vallat Bolaget en kostnad
«f ej mindre än 150.000 R;d. B:co, hvarföre en
billig ersittning nu beror på Riksens Ständers af¬
görande j Likväl torde å andra sidan ock få an¬
märkas, att Bolaget äfven fullgjort sina förbindel¬
ser, som af Riksens Ständer voro bestämde till
ett bidrag af x million R:d. B:co} dem har bola- '
1550
Den 22 Julik
get ej allenast fullt tit, utan med 256,480 Rith
dätutöfver inbetalt, och dermed på driftigast möjeligä
sätt och oaktadt alla de svårigheter dervid mött nästad
alla åren fortsatt CanalArbetet, hvilket derigenom ock
hunnit både bevisa sig möjeligt i utförningeii och
till en icke obetydlig del äfven redan utförda
Beträffande vidare det förra kostnads-förslagef
så, oin å ena sidan det kart sägas hvad Herr
Borgmästaren Holm ock anfort, att detsamma ic*
ke var uppgjordt af Staten, så är å den andra
dock lika visst att det intet Var uppgjordt af Bo»
laget, som då icke ens existerade, — Förhållandet
var, korteligen sagt, detta: igöQ års Riksens
Ständer anhöllo, efter gifven anledning igenom
väckte Motioner, inom detta Stånd af Borgmästa¬
re Ge zelius, och inom Högloft. PrästeStåndet
af Biskop V. Rosenstein, underdånigst hos Kongl,
Maj:t om denna vid flere äldre Riksdagar redan
beslutade Götha Canals utförande, såsom ett för
hela Landet högst vigtigt och nyttigt företag, Och
att detta af Kongl. Maj.‘t måtte uppdragas åt en¬
skilde personer, hvilke till deras förmögenhets an»
vändande häruti skulle animeras igenom alla mö*
jelige och skälige fördelar. Kongl. Majit befallde
vid erhållande af Riksens Ständers underdåniga
skrifvelse härom, dat. io October 1809, oför¬
töfvadt upprättande af ett kostnads-förslag , sådant
det då kunde erhållas; för detta ändamål var in*
gen annan Person att tillgå än i de samma dagar
från Norrige återkomne Majoren Sam* Sägget
sorn, förut ej kännare af localen, reste till stäl¬
let, och efter de mätningar samt provisionelle ut-
stakningar , sorn af Englands Canalbvggare Thoris
Den 22 Julii.
Telford äret förut blifvit gjorde, författade det»
samma på grund af den tidens Arbets- samt Varu¬
priser och med afseende på den uti Riksens Stän¬
ders skrifvelse till Canalcns utförande föreslagna
upplåtelse af Arbetsmanskap emot skälig Sold. .
Detta förslag, uppgående till inalles circa 1,600,000
R:d, Åberopade sedan Kongl, Majrt uti dess nådi¬
ga svar till Riksens Ständer af IO Nov. det sam¬
ina år> under framställning, att af endast Canalen
kunde de blifvande Entrepreneurer eller private
Deltagare troligen intet vänta sig någon afkastning
motsvarig ett så stoit Capital, utan miste något
annat mera vinstgifvande dermed förenas, för att
kunna lemna förhoppning om en sådan skälig af¬
kastning, till hvilken ända Kongl. Maj:t ock fö¬
reslog Riksens Ständer att dermed förena en Di-
scont-inrättning, hvars vinst enligt provjsionelt upp¬
gjorde Calculer borde försäkra blifvande Actieägare
om en billig Ränta under Byggnadsåren, och otn
en skälig vinst efter den tiden. Detta insågo ock
Riksens Ständer, instämde med Kongl. Majtt der¬
uti till alla delar, och lemnade ett sådant under¬
stöd , sorn. enligt deras godkännande af nämde be¬
räkning ej allenast gjorde ett större tillskott af
Private deltagare än circa En million R:d. obehöf-
ligt, utan ock föranlät den förmodan, att vin¬
sten i framtiden möjeligen kunde uppgå till 9
Procent och deröfver, i hvilket sednare fall Rik¬
sens Ständer anslogo frdelar af ett sådant öfver¬
skott till allmänt behof.
Då det var på dessse Beräkningar och Calcu¬
ler , hvilke efter anbefald uppgörning framlades
IJ52
Den 22 JuIiiJ
för Allmänheten, som en mängd Private grunda¬
de sin Speculation, och antecknade sig som delta¬
gare, tror jag visserligen det med mera skäl kan
sägas, att desse blifvit inlockade uti företaget af
Staten, än, hvad mången nu tror, att de brustit
uti sitt fullgörande emot Staten, hvilken enligt
hvad förut hr sagt, aldrig kan utsträcka sin rätt
till påstående om Canalens utförande af Bolaget
längre än hvad den En Million R:d. räckte, hvar¬
till Contractet dem förbundit: En annan sak är,
hvartill Actieägare sins emellan kunna tvinga
hvarandra i och lör den gjorda tekningen. Men
äfven detta tvång kan aldrig blifva farligare för Ac¬
tieägare, an att de uppoffra det redan inbetalta,
och dermed upphör ock allt anspråk, enär alla
Actieägare heta Innehafvar en. Detta förhållande
upplyser nogsamt hvarföre, utom Statens kraf¬
tiga och tiilräckeliga Biträde, hvarken fullbordan
eller ens fortsättning af Canalbyggnaden kan ske,
när den återstående kostnaden vida öfverstiger bå¬
de hvad Actieägare teknat sig, huru man än vill
anse förbindelsen af denna tekning, och hvad mö-
jeligen af dem kan åstadkommas. Resultatet här¬
af blir emedlertid onekeligen, att, om Staten vill
hafva Canalen gjord, är det å ena sidan lika an¬
geläget för Staten att både sjelf bidraga dertill,
och animera Bolaget att fortfara dermed, som å
den andra nödigt för Actieägare, om de skola
kunna göra någon räkning pä hvad de redan till¬
släppt, att de, afven vidare fortfara med inbetal¬
ning och verkstäilning af hvad de sig en gäng
på sådant vilkor förbundit.
Nu
Den 22 Juli?»
*553'
Nä till den af Tit. Holm ifrågasatta , eller
'åtminstone till närmare utredande framstälde di-
recte och indirecte Nyttan af Götha Canal.
Lika med af alla andra Gansia- är första oell
Hufvudsakliga nyttan och ändamålet med denne*
Lättad Transport. Man betänks blott skillnaden
i besvärlighet och kostnad af Land- emot Sjö-trans¬
port, hvilken skillnad allmänt anses minst förhål¬
la sig som 20 till i. — Man erin re sig omöje»
Mgheten, att forsla betydligt lång Landsväg -grof¬
va Och stort utrymme fordrande varor; dem sak¬
nad, man blott för detina orsak måste öfverallt,
der Sjö - Communicaiioner fela, erfara af många
Anie lar, som voro både behöflige och nyttige,
och den svårighet, att blifva af med andra, sorni
ligga till last; så skall visst hela vigten af en lät¬
tad transport» genast inses. Sådan transport-lättnad
angar ej blott redan i desamme orter kände och
vanligtvis öfver Land transporterande varor, utan
ock alla sådane hvilka för sin aflägsenhet, grofhet
och foga primitiva värde, ej landväg kunna forslas;
och hvem vet hvad articlar, allt hittills okände,
blott härigenom skola framkomma? Hvad förmå¬
ner bör man alltså ej hoppas och påräkna af Gö¬
tha Canalerts öppnande communication emellan ej
blott de Provincer den passerar, nemi. Öster- och
Vester-Cröthlånd, ej heller med tillägg blott af dem,
hvars stränder sköljas af de insjöar Canalcn sam¬
manbinder, såsom Småland, Nerike, Wermeland
och Dal, utan ock emellan alla öfrige från dem
sjöleds fiilgätigelige Provincer, och igenom Werme-
lands Älfver ganska nära intill Norrska gränsen.
Borg. St. Fröt, Nm 105. *96* Anira Det?
* SS4
Den 22 Juiri.
Gottlänningen får således en gen och lätt väg an¬
da dit med sin säd, och Småländningen kan för
sin Ladugårds afkastning i smör och ost snart finna
Utväg till afsättning i Stockholm, som ännu i den¬
na stund måste taga sine Heste behof från Finland.
— Huru mycket oell vidsträckt skall då icke det¬
ta befordra afsättning af Landets Producter. Nu
onyttige skogar och uti dem till förruttnelse lig¬
gande looO:detals Träd, af hvilka ofta ett enda
på sitt ställe skulle vara värdt 100 R:dr, kunna
igenom öppnande Segelleder änteligen framskaffas
och begagnas till Landets egna behof eller till Ex¬
port, vår Säd och andra Landtmanna - Producter,
hvilke ofta hittills ej kunnat utköras till afsättnings¬
ort för nära fulla värdet, blifva genom tillfället
för Sjö-transport nu först af värde för deras odla¬
re, och så vidare med allt annat j men den häraf
animerade Odling och Åkerbruks-förbättring, vin¬
ner ock i annat hänseende af de tillfällen igenom
Canalen blifva för uttappning af Mossar och sanka
ängar (i Westergöthland ensamt utmed Canal-Lini-
en till flere iooO:de Tunnelands vidd) som der-
forutan kanske aldrig, men åtminstone icke utan
en öfverdrifven kostnad låtit sig göra; och denna
odling skulle dock blifva svår, långsam och icke
lånande, om ej igenom Canalen letnnades tillfälle
att hämta kalk för gödning frän antingen Wenerns
eller Wetterns Stränder. För Angsförbdttringen
bereder Canalen det aldraypperligaste medel igenom
ängsvattnings-tillfällen åt sidorne, en sak sorn hit*
tills varit hos oss föga både känd och använd.
Livad vinst för Åkerbruket och Roskaps-skötseln lig¬
ger icke vidare uti de besparade Milliontals Häste-
dagsverk, som hittills åtgått till de nu mera öfver*
Den 22 Juliu
*55*
flödige blifvande Landfororne; i desse för Landt¬
bruket mindre nyttige kreaturens ställe födas oxar,
kor och tår, till en vida mer directe nytta förva¬
ra behof. Men 'afven flere Näringar än Landtbru¬
ket vinna; hvad nya Tillverkningar och Fabriker
uppstå icke igenom blotta tillfället att transportera
än Rudimaterier, än Tillverkningar sjöleds och sä¬
kert i afseende på varans vård och conservation?
Allt detta är redan bevisadt igenom verkningarne
af de Slussar och Canaler vi i Sverige äga; de Fa¬
briker och förädlingar, sorn deraf blifvit en följd,
verka redan synbart till fördel på vår Handelsvåg,
och med hvarje år skall detta förbättras och ökas.
Hvad nu blifvit uppräknadt, är dock blott
oeconomiskt och financielt; i sammanhang der¬
med men uti än vigtigare hänsigt, är Götha
Canalen nyttig, nödig och oumbärlig i militairiskt
afseeende och för vårt försvar. Vi behöfva ej min¬
nas mångå år tillbaka, för att inse nödvändigheten
af en amian communication emellan Sveriges Östra
och Vestra kuster, än den rundt omkring Skåne,
igenom Sundet. Kunna vi, ifall ett sådant någon¬
sin mera inträffar, (och bör man någonsin under
Fredens lugn förgäta möjeligheten af nya krigs-
stormar?) val blunda för angelägenheren af den för¬
ening utaf Sveriges och Norriges sjöstyika, hvil¬
ken endast igenom Götha Cänal skall blifva möje-
lig? Faran må hota oss från hvilken sida som hälst,
så blir denna förenings-linie alltid af ett oskattbart
varde för vårt försvar, för vår cxistence! Måtte
den dock aldrig behöfva?, åtminstone icke innan
Canalen blir färdig •, beviset af dess behöflighet kun¬
de då blifva oss nog dyrt; men äfven utom den¬
Dea 22 Julii,
na förnämligaste nyttan af Canalen i krigstid hafva
vi erfarenhet, och den icke eller urminnes, hvad
värde en sådan genväg i dylika tillfällen har för
Landet och dess innevånare. Den lindriga Sluss¬
afgift af några få skilling per Tunna eller Skep¬
pund , som Kronan efter Trollhätte Canals- och
Slussverks-Taxa skulle hafva hetalt för dess Trans¬
porter under senare åren, om ej Kongl, Maj:t uti
Trollhätte Bolags Privilegium fritagit Kronan der¬
ifrån , likasom uti Götha Canal Bolags Privilegium
också är förbehållet, har under desse åren efter
deröfver likafullt hållen noga berikning uppgått till
ej mindre än 14,000 R:dr. Hvad vida större Summa
utgör då icke Kronans besparing af forlön ? Kan*
ske är ej för mycket tilltagit, att säga io-dubbelt
nämn debelopp. Men den tunga Landet annars skulle
haft af densamma Kronoskjuts, uppgår dock till
många gånger beloppet af Kronans för densamma
gifvande ersättning , och det torde med visshet kun¬
na sägas, att Landets vinst af Trollhättan endast
å desse Kronans transporter derigenom uppgår nä¬
ra, om ej öfver, cn Million R:dr. Dömmom här¬
af till det gagn Götha Canal i sådan hänsigt skall
göra! Monne ock ej Sverige och enskilte Sven¬
ske Medborgare skulle, i fall Götha Canal då va¬
rit färdig , haft besparad största delen af den kan¬
ske mångom ej till beloppet tänkbara eiler troliga
Summa , sorn passagen eller rättare Gatuloppet ige.
norn Sundet under de nyss förflutne åren kostat
dem i värdet af deras borttagna Skepp och Egen¬
dom? och vill jag_ dertill ännu lägga de orimligt
hoga Ässurance - Premier, som vi kunnat bespara,
och de betydliga afgifter, som med glädje skulle
till Sverige blifvit betalte af främmande Goop vase-
Den 22 Julii.
die-Flottor, så vore det visserligen ej öfverdrifva
att påstå , det Canaien af desse i sådant fall bespa¬
rade förluster och vundne inkomster redan hade
varit till stor del af hela sin kostnad ersatt.
Af allt det nu anförda, hoppas jag så väl alla
tvifvelsmål om Canalens nytta, som fruktan att den
en gång färdig ej skall blifva underhållen och be¬
gagnad , böra vara håfne. För det senare kunna vi
dock äfven rådfråga andra Länders erfarenhet. Eng¬
lands förste Canal byggdes år 1759. Sedan har
antalet af större och mindre Canaler, som genom¬
skära dess land , vuxit till det antal och den mängd,
att ett blott ögnakast på Englands och Skottlands
Canal-Charta ingifver förundran, huru alla desse,
nara lika tätt med Landsvägarne på många ställen
i vårt Fädernesland, kunnat på den korta tid af
56 år utföras j och ändå arbetas der jemt och samt
på flere nya, och ännu har man ej hört en enda
af dem öfvergifven eller förfalla. Men äfven in¬
om Sverige hafva vi erfarenhet, huru Rörelsen
dragit sig till och efter de öppnade Canaler och
Segelleder. Huru illa klagas ej, då hvart eller
hvartannat år Trollhätte Canaien för blott g a 10
dagars tid stänges, till nödig tjärning och ansning
af slussportarne, m. m. Högtärade Ståndet har
för få dagar sedan förehaft frågan om Hjelmare
Slussverks behöfliga understödjande; jag hoppas och
ar öfvertygad, att det icke lemnäs att förfalla,
men om så skedde, visserligen skulle det blifva den
mest öfvertygande, fastän obehagliga, erfarenhet
som kunde gifvas för nyttan och angelägenheten
af sådane Canaler och communicationer, ej blott
för närmaste Stad och ort, som ofta blifvit an=
I55S Den 23 Julii.
fört, utan för Landet i gemen. Och sedan den af
Götha Canal redan färdiga förening emellan Sjö-
arne Wettern och Wiken har första året 1814
gifvit en inkomst, elter Taxa af blott 4 sk. per
Tunna eller Skepp., utaf gco R:dr, och jag kän¬
ner specielt art redan till dato detta år flere iooOtde
Tunnor eller Skeppund gods af alla slag passerat
Forsviks Sluss. Om ett par år skall man ändå sc
något helt annat, när blott 1 ~ Mil emellan Hays-
torp och Sjötorp återstå ogjorde af Wästgötha Ca*
nal-Linien.
Derföre är dock icke sagt, icke eller ens tro¬
ligt, att sjelfva Sluss-afgiften för Canalens framtida
passerande skall motsvara räntan af det nedlagda
capital; i fall af ett lierårigt krig, som nyss
omnämdes, skulle dock visst Resultatet äfven här¬
af blifva öfver väntan. Men i alla fall när
har man hört af landsvägars anläggande och un¬
derhålls - kostnad påräknas och erhållas någon di-
recte afkomst och vinst, och äro de ej likafullt
nyttige, nödige och deras kostnad ersatt hundra-
defallt af den deraf uppkomna nytta för Näringar-
ne? Jemförom värdet och afkastuingen å de Hem.
man som äro närbelägne, med dem som äro af-
lägsne från vägar och communicationer, och mon-
ne icke allt detta i an större och synbarare förhål¬
lande skall kunna sägas om Canaler och segelle¬
der?
Detta vare nog, kanske redan för vidlöftigt
i detta tillfälle, sagt om nyttan af Canaler, sedan
de blifvit färdige. Men, än om den skada deras
byggande och anläggande förorsakar, är så bety-
Den 22 Julli.
IJS9
delig, att den, tagen i behörig beräkning bör af¬
styrka i stället för tillråda Canal-anläggningen? in¬
galunda. Nyttan af sjelfva arbetet under anlägg¬
ningen är påtagelig uti följande delar : alla pen¬
ningar, som derföre utgifvas , stadna inom Landet
och spridas på det mest välgörande sätt till Lan¬
dets innevånare igenom beredande Arbetsförtjenst
och afsärtnings-tillfällen af dess produeter utaf alla
slag. De af Staten för Götha Canal årligen användande
några hundrade tusende R:dr blifva i detta hänseende
af mycket större nytta, än om de utlämnades i
hvad utlåning^väg som hälst, utan att någonsin
verka den skada, som lättheten att få lån ofta med¬
fört. Öster- och Wester-Göthland skola visserli¬
gen ej ana svårigheten, som deras innevånare fån¬
gö erfara af saknad afsättning och förtjenst vid Gö¬
tha Canal, om dess arbete afstadnade. Utom be¬
loppet af 3me laster säd och ett partie bränvin un¬
der år Igi2 och 1813 införskrifna, då derå var
total brist i Landet, har af de till Canal-arbetet redan
åtgångne öfver 2 millioner R:dr, allt öfrigt stad-
nat inom Landet, dock nied ytterligare undantag
af kostnaden för de införskvifne engelska kunska¬
per, erfarenhet och skicklighet, hvilken kostnad
dock visserligen ^utgör en ganska liten Procent å
värdet af denna acqvisition. Dessa kunskaper,
skicklighet och öfning uti Sverige alldeles okän¬
de Arbets-methoder, med användande af nyttiga
men förut här obegagnade Verktyg och Machinerier,
Järnvägar &c. hafva redan blifvit spridde ej blott
till de Tjenstemän, Verkmästare och Arbetare,
som dermed vid Canalen sysselsatts, utan äfven
längre och till hjelp för landets Näringar. Flere
Bruk hafva på denna korta tid infört för sine be-
Den 22 Julii'.
Saf Jernvägar och andra inrättningar efter model¬
ler ne vid Canalen, och efter de råd och upplys¬
ningar sorn Canalen dem berett igenom den eifa-
farenhet och skicklighet flere Tjenstemän der för-
värfvat. Många Svenska Ynglingar uppdragas vid
Canal - Arbetet och. blifva för det Allmänna sedan,
derigenom de mest nyctige Medlemmar. Ibland
sjelfva Arbets - Classen sprides bog och arbetsdrift ,
smak för beling och arbetsförrjenster, hvats hem-
• förande till alla Orter, derifrån Arbets - Conuneti-
deringarne erhållas, skall idkeligen ersätta alla de
olägenheter, man i afseende på desse Arbets-Com-
Eicn.deriu.gar öfverldagat, i alia fall nästan utan skäl.
Denna omständighet, såsom en gifven fördel
af sådane allmänna företag, med klokhet och drift
verkstälde, är af mera vigt än man tror. Så haf¬
va dessa arbeten äfven i andra Länder blifvit be¬
dömde, då t. ex. Kon, Fredrich 2;dra i Preussen,
efter dess svåra krig och onekeligen dervid hård t
påkännande af dess Nations krafter, genast derpå
började de största företag i dess Land med Cana-
ler, Vägar, Slottsbyggnad &c., anseende detsam¬
ma håde i afseende på deraf Undersåt&rne i all¬
mänhet tilliiytande förtjenster, och på National-an-
dans. lyftning, för ett det verksammaste medel, att
ock höja Nationens välmåga och krafter. Det lil¬
la Dannemark, som redan i Öresund ägde och
begagnade tnonopolisk beskattningsrätt af hela öf¬
riga verldens Sjöfart och Handel på Östersjön, an¬
såg sig dock med Kieler Canalens öppnande ej il¬
la använda 2 * Millioner R:dr Hamb. B;co, nu
motsvarigt 5 Millioner Svenskt Banco, och det
utan att dermed vinna någon särdeles coniinuuica»
Den 22 Julii.
1561
tion inom dess egit land, enär nämnde Canals
lage är, snart sagt, i gränsen af Riket.
Några ord i anledning af yttrandet om den
korta tiden uti vårt elimar för inre segelleders år¬
liga användbarhet: Jag anser just denna korta tid
fordra, att segelleder desto mera derunder begag¬
nas j och enär vi ej kunna umbära alla Vinter-
Transporter, betaga följaktligen ej Canalerne hos
oss Allmogen hela förtjensten af forsler, utan läm¬
na den under den årstid, då Allmogen derföre ä-
ger ledighet.
Jag återkommer till det första uppgjorda
kostnads-förslaget, hvars origtighet eller betydeligen
differerande belopp i jemförelse emot det nu upp¬
gjorda Förslagets, väckt så stort uppseende, och
föranledt den , äfven nu af den värde Ledamoten,
som före mig talat, yttrade osäkerhet, om detta
sednare förslag icke kan slå lika illa ut. Med å~
beropande af hvad jag nyss anfört, huru hastigt,
och af en med Localen otillräckeligt bekant, samt
med så stora företag visserligen främmande Person
det förra blifvit upprättadt, bör jag nu dock rätt¬
visa den afledne författarens både insigter och kun*
skaper i så måtto att det nya förslagets Belopp,
tillagdt den verkeliga kostnaden af det redan gjor¬
da, det vill säga, oberäknadt sådane oförutsedde
extra kostnader, som uti intet förslag kunna upp¬
tagas, ingalunda gör mera än något öfver 3 gån¬
get, alltså långt ifrån 5 gånger, hvad det första
calculerades; och denna skillnad är icke mera, än
hvad hvar oell en lärer hafva erfarit, som nu
verkställer någon äfven vanlig Byggnad efta: upp-
Den 22 Julli.
gjordt kostnads-förslag för 6 år tillbaka; hvad skall
man då säga om en Canalbyggnad , hvars utföran¬
de till alldrabetydeligaste del beror på underjordi¬
sk^ förhållanden, omojelige vid hvad undersökning
som hälst att beräkna med någon fullkomlig sä¬
kerhet? Erinrar man nu dertill, att det första för¬
slag grundade sig på den skäliga Sold, för hvilken
Riksens Ständer och Kongl. Maj:t lofvat Bolaget
ArbeisCommetidering, och att denna skäliga Sold »
allt dittills varit 6 å g om dagen, hvarvid den
ock sedan förblifvit i flere år vid både SöderTel-
ge Canal och andra dylika arbeten, men att i det
ställe hvarje Dagsverk vid Götha Canal från för¬
sta början på Kongl. Maj:ts befallning blifvit af
Bolaget ersatt med 13 sk. 4 r. B:co, hvilket der¬
till med under alla åren, på lika hog befallning,
utgjort för det mesta uti lifsmedel till alldeles e-
nahanda pris som år Igio, oberäknadt allt hvad
särskildt tillkommit igenom Extra Befäl, Spel och
aflöning för Regn-, Helg- och Exercitie-dagar m.
m., så att man gerna kan anse det verkeligen
erlagde pris för hvarje dagsverk minst vara 4 gån¬
ger, hvad det vid Förslagets upprättande kunde och
borde beräknas; och tillägger sedan, att den i För¬
slaget påräknade Canalbredd, till 42 fot på bot¬
ten, i Reglementet ökades till 48 fot, som skil¬
jer ej blott i primitiva Grafnings-kostnaden af de
6 foten, utan i den vida högre Transport-kostna¬
den af alla 42, med mera dylikt; så vågar jag
tro, att Författarens minne i stället för tadel i och
för dess oftanämde första Förslag, tvärtom såsom
riktigt, och öfver all väntan rätt inslående i jem¬
förelse till förändrade priser och tider, förtjent
tacksamhet och aktning, och jag är glad åt detta
y-
Den 22 Julii.
tillfälle att få yttra sådan min öfvertygelse. Vis¬
serligen kunna äfven hädanefter Arbetslöner och
andra priser stiga, dock är det mindre troligt, i
anseende till den högd de redan hunnit. Men i
så fall kan ock det nu gjorda förslaget, omöjeli-
gen slå in.
Likväl bör jag ej dölja den förmodan . att
de redan vundne och med hvarje dag allt mera
och mera vinnande insigter och erfareniiet uti för¬
ut okände arbeten och Arbetsmethoder, samt till
användande af hittills osedde verktyg och instru¬
menter, äfvensom allmännare öfning af sjelfve
de arbetande skall ansenligen bidraga till, att kan¬
ske olver väntan nedsätta verkeliga kostnaden un¬
der deri nu påräknade ; i synnerhet skall detta in¬
träffa , om tillräckeliga miedel och tillfällen till ett
oalbrutit begagnande af ArbetsCommenderingar med¬
gifva sjelfva Eyggnads-tidens förkortande.
I afseende på hvad som yttrats, med anled¬
ning af Utskottens alternativt framställda fråga,
om anmärkning emot Directionen för ej i råttan
tid yppad Verkets Belägenhet, torde jag få till¬
fälle säga något, nar sjelfva den frågan förekom¬
mer till afgörande i sin ordning. Visst är emed¬
lertid, att Directionen underkastar denna fråga,
som alla dess Handlingar, med största nöje den
aldranogaste förnyade granskning; och säkert har
ingen förvaltning gifvit sine åtgärder, och äfven
misstag, hvilke äro oskiljaktige från mensklighe-
tcn, och i en sådan hittills nästan alldeles okänd
sak oundvikelige, mera publicitet än Götha Canal»
Directionen gjort»
I5S4
Den 22 Julii.
Och , hvad den omnämde Allmänna Opinions
stämning emot sjelfva saken beträffar, så, ehuru
jag för min del intet anser den vara gifven, fast¬
än flere personer under Riksdagen, uran kännedom
och insigt af sakens så vål vigt som beskaffenhet,
och kanske med ej alltid så rena afsigter , sökt
utsprida allt möjligt ondt, likt och olikt, om det¬
ta företags både förvaltning och verkningar, gla¬
der det mig att kanna, det nästan allt hvad som
blifvit sagt och invändt emot Götha Canal, likaså
har blifvit sagt och invändt i England före och
vid de förste Canalers byggande der, och hvad
sades, skrefs och striddes icke om Trollhätte-Ca-
nalens utförande, för ej längre tid tillbaka ån 22
ar? Jag år viss på, att om Canal-arbetet nu va¬
rit så långt avanceradt, som det kunnat vara och
säkert äfven hade varit, om allmänna ställningen
ei hindrat detsamma, skulle Opinionen varit lika
stark för, som nu emot detsamma; och i å 2 års
upplefvande erfarenhet till den vi nu hafva skall
besanna min förmodan. Det skall ganska visst gå
med denna sak, som det gått med Opinionen e-
mot och för conscription, hurudan var väl denna
Ir 1809, i8»2, och nu?
Jag har ändå förbigått, att aagot svara på
den ofta klandrade byggnaden uti båda provincer
på en gång. Utskotten hafva nog knapphändigt
förbigått också denna omständighet. I korthet vill
jag derföre anföra: att Riksens Ständer år 1809
med uttryckliga ord stadgade uti deras första an¬
hållan hos Kongl. Maj.-t om denna Canal, att ar¬
betet t ett plan och ett sammanhang mätte utfåras,
samt med möjligaste skyndsamhet; , att Kongl.
Den 2 a Julit.'
Maj:t uti dess Privilegium itercradé denna före¬
skrift; och bestämde 8 ä io art tid tili Canalent
fullbordan, under vilkor af erhållande behöflige
Arbets-commenderingar ; att ensamt detta förutsät¬
ter en absolut nödvändighet att bygga på en gång
1 båda provincer, enar 6 Slussar på ett stalie, 15
dito på ett annat, en Hamnbyggnad på ett tredje
o. s. v., fordrar hvar för sig nämde tid; men härtill
kommer ännu, att jorden pii flere ställen behof,
ver utdikas för att sjunka och stadgas i flere år,
innan den blifvcr till gräfning tjenlig, att flere ar¬
beten i den ena provincen ej kunna ens begyn.
nas, innan der år tillgång få diverse materialicr
dit ifrån den andra, att afven den dryga kostnad
ett sådant arbete, det forsta svenska i sitt slag,
måste vidkännas af upplärande personer vid nästan
alla de vigtigare arbeten, t. ex. Åltväggars forme¬
rande, eller så kallad puddling, lining, m. m.,
ja vid sjelfva Sluss-Murningen, hvartill hvarenda
användande Murgesäll måst af väre till undervis-
ning gagnade Engelsmän instrueras och inöfvas,
att denna dryga kostnad intet annorlunda eller
rättare kan lindras och ersättas i längden, ån att,
i den nion sådane personer tilläras och blifva skick¬
lige, att på egen hand employeras, arbetet äfven
utgrenas och utsträckes till flere ställen, dervid å-
ter flere andre också få tillfälle att af dem upplä¬
ras, att på detta vis tillgår med alla Canal arbeten,
i andra länder, der localen medgifver, och fordrar
sådant lika med har, och ganska visst skulle minst
dubbel tid åtgå för hela Ctnalens färdigblifvande,
om blott i hvardera provincen i sänder skulle ar¬
betas. Med allt detta har likväl aldrig uti We¬
stergöthland något arbete försummats eller stått
Den 22 Julii.
tillbaka för det i Östergöthland, utan i den forst»
nattida provincen alltid användts så mycket folk,
som kunnat employeras med de sena och betyd-
lige arbeten.
Om ofvanuppråknade skäl från början talat
för ett sådant till vägagående med CanalByggnaden,
hvad tala de icke numera för fortsättningen i e-
nahanda våg, när härtill kommer i betracktande
ali den förlust och påföljd, som ett afstannande
nu uti ena provincen skulle medföra. Förfallandet
af det redan helgräfda och halfgräfda, -— afstan-
nande med halfgjorda och knappast mer än börja¬
de Slussar och Hamnbyggnader — total förstö¬
ring af flere kostsamma Qyaydammar, som nu
finnas, men ej äro beräknade eller kunna stå me¬
ra ån en kort tid, dock rillråcklig för behofvet,
om arbetet ej afbrytes; aflågsnande af annars
snart väntade Communicarioner på några stallen
för rudimateriers och andra Canal-byggnads förnö¬
denheters transporterande, saknande utväg att
använda månge på Verkets bekostnad inlårde Yng¬
lingar och Verkmästare , allr detta med mera,
skulle ganska visst uppgöra forlusten å en i så
måtto andrande Byggnadsplan till aldraminst 2 mil¬
lioner R:d. Nej, måtte man dock inse, att uti
skyndsamma utförandet ligger en hufvudsaklig för¬
mon både för framtiden, och för det närvarande,
äfven i afseende på kostnadens förminskning der¬
igenom! Pa annat sätt skola vi ju ock ej kunna
hoppas, att sjelfve få upplefva och begagna fruk¬
ten af de uppoffringar nu göras?
Jag anhåller om Högtärade Ståndets benägna
\
Den 22 Julii.
1567
öfverseende med min vidlyftighet uti ett ämne,
som jag medgifver af mig ansetts och alltid skall
anses af de vigfigaste, till beredande och fork of-
rande af den allmänna och enskilda välmågan.
Herr Rådmannen Kjellander: Det är med
denne, som med många andra saker här i verl-
den, man nodgas betrakta riem sådane de nu äro,
och icke sådane de kunnat vara. Hvad Gotha
Cana! angar, så vill jag blott nämna, det jag för
min del önskat att den aldrig varit påtånkt , än
mindre börjad. Penningar, som kunnat till mera
Riksgagneliga yrken användas, nedgrafvas dår,
och blott ur cn enda synpunct kari man finna
skäl att med atbetet fortfara, nemligen den, att
för stor kostnad redan blifvit nedlagd för att ö£-
Vergifvas, och att penningarne til! det mesta korn»
ma i den arbetande Classens hander och stanna in¬
om Riket. Den förtjenst således härigenom till¬
skyndas en mängd fattigt folk , öppnar dem en
utväg att till Staten kunna afbörda sina Krono-ut-
skylder, hvilka i annat fall torde hafva' varit för
Staten förlorade. Min ranka är således den, art ar¬
betet bör fullbordas, med den uppoffring Sraten
möjligen kan åstadkomma; lör öfrigt har Herr
CommerceRådet Santesson så omständligt ahland-
lat detta ämne, att jag har intet att nu vidare
tillägga.
Herr StadsMajoren och Riddaren Westin
yttrade: Så kallade Canaler åro de senare århun¬
dradens uppfinning; hvarken de sinnrike Greker,
eller tänkande och arbetsamme Romare, hafva 1cm-
nat någre minnesmärken deraf} straxt efter med¬
Den 23 Julii.’
let af 17 seklet regerade en äregirig Furste of¬
ver ett talrikt folk ; törstig efter ali slags åra, för
att gora sitt namn högt aktadt hos sine undersåta¬
re, och vidrfragdadt öfver hela verlden, företog och
verkstålde han den första märkvärdiga Canal , som
Europa då sett. Denna Konung, understödd af en
den skickligaste, ostridigt den kunnigaste Mini¬
ster j Frankrike och kan hända någon Regent
ägt, var äfven så lycklig, att finna en detta sto¬
ra foretag vuxen Ingenieur och fullbordade La-
guedocska Canalcn pä 15 år, med en kostnad af
2 3 millioner Livres i goda penningar, hvaraf in-
vånarne i de provincer Canalen genomlopp, betal¬
te 6, och Staten 73 Ingenieuren har vunnit ef-
terverldens beundran , så mycket mer som han ej
hade någon föresyn, att rätta sig efter.
Denna vida större än Gotha Canal genom¬
skär likasom i en triangel Frankrikes södra pro¬
vincer, forenar Ocean med Medelhafvet från Bor¬
deaux till Getta, har så val i msrcanrilt som kri¬
giskt afseende fullkomligt svarat mot Stiftarens af-
sigter och skall säkerligen mer föreviga dess namn
hos en tacksam efterverld, än dess manga segrar
och folk - förödande krig 5 märkligt att det eljest
så indusfrieusa nästgränsande England , ej vänn nå¬
gon efterfölgd häraf, (förmodeligen för uppfin¬
ningen var Fransk), förrän, nära 100 år derefter,
en händelse tillskyndade detta land, en lika nyttig
inrättning.
En ung Adling hade i arf efter sina föräl¬
drar, utom annan ansenlig förmögenhet, erhållit
ett
Den 33 Julii.
ett Landsgods, hvars förnämsta varde bestod uti
ett outtömligt förråd af ypperliga Stenkols-minar,
men som olyckligt voro så belägne» omgifne
af hoga berg och djupa dalar, att transporten för
deras afsättning , blef, om ej omöjlig, dock så för¬
svårad , att d^ras arbetande ej skulle kunna läm¬
na någon behållning.
Ibland många ideer, som till desse svårighe¬
ters undanrödjande komma i betraktande , uppstod
snarare en önskning af möjlighet, att genom en
vaten-ledning från minorne till den på 7 mils di-
stance belägne stora och folkrika Fabriks - Staden
Manchester få en säker afslttning på denna i Eng¬
land så stora nödvändighets-vara, hvaråst allt. brän¬
sle både för mat-tillredning, varme och ofantlige
Eld-machiner fordrade inrättningens bedrifvande.
De mötte hindren blefvo en orsak till Eng¬
lands stigande rikedom och fordelar. Lyckligtvis
både för ågaren och England hade, likasom af För¬
synens skickelse, en man med utomordentliga narur-
gåfvor uppvuxitj denne var ej någon theoretisk
projectmakare, utan som med trägit arbete, pa i
England brukeligt vis, i 7 års tid lårt Qvarn-
byggare-handt verket, i öfrigt så litet bevandrad
i hvad man kallar Vettenskaper, att han knappast
kunde skrifva sitt namn; under lärotiden hade han,
genom ovanlige ir.echaniska snille-arbeten blifvit
kind, denne blef af Hertigen BridgeVater
rådfrågad öfver möjligheten af en sådan Canal som
han åstundade, och sedan han besett belägenhe¬
ten, förklarade han densamma görlig, om nödige
Borg. St. Prot. N:o 197. 198. Andra DeU
Den 22 Julii.
medel dertill ville bestås, hvilka han dock lofva-
de, skulle med all möjlig sparsamhet användas.
Det var nödigt att till detta foretag erhålla
en ParlamentsAkt, sorn försäkrade anläggaren om
fredlig besittning af alla de fördelar, han derige¬
nom kunde erhålla, och sådan Akt var utomdess
så mycket nödvändigare, som Canalen skulle på
flere ställen öfvergå stora landsvägen , och ingen
i det landet tillätes utan en sådan Act, hvarken
ändra vattendrag, eller förandra landsvägar, vöre
det äfven öfver egne ägor; arbetet företogs med
full ifver, men kunde ej undgå allmänhetens om.
domme att anses som ett afen obetänksam ungdom
företagit, honom ruinerande, verk, och dess Bygg¬
mästare som en chimerist, så mycket mer sorn
Stora'högner öth djupa afgrunder borde jämnäs,
och det förnämsta af allt vatten, syntes tryta; man
föresrälde sig det mansåldrar fordrades till dettas
verkställande, penningar slösades så på arbetet, att
Hertigens ansenliga förmögenhet medtogs, och han
så fördjupades i skuld, art hans personliga säker¬
het hotades; men dess Byggmästare, tiil hvilken
han fattat fullt förtroende, öfver vann alla hinder
af belägenheten ; och Canalen var på 2 år färdig
att nyttjas; men Hertigen, som under byggnaden
blifvit varse sin Byggmästares stora egenskaper,
astundade att få den ännu beqvämligare, och ledd
till ett ytterligare afsättnings-stålle, hvarföre den
äfven då skulle komma art gå öfver en segelbar
flod, nödgades dertill begära en ny ParlamentsAcr,
likväl sjelf hissnande för företaget, trodde sig bö¬
ra derom rådfråga en den störsra Archirect Eng¬
land då agde, och som på stället .besåg belågenhe-
Den 22 Julli.
*57t
ten, yttrade isig: Jag har val hort omtalas slott
i luften, men aldrig tillförene sett hvar de skulle
byggas. Det oagtadt företogs och fullbordades ar¬
betet , på ett sätt sorn förvånade askådarne, dåde
i luften blefvo varse en Canal, med beständigt
Bytande pråmar, ofver en segelbar flod, der srör-
re fartyg med master af 45 fots höjd, och fulla
segel obehindradt passera, sedan han likväl förut
funnit samma Canal gå öfver landsvägen, der stora
fracktvagnar om 20 till 24 fots höjd färdades.
-Annu en olägenhet ville öfvervinnas, ert stort
berg som låg i vägen, gjorde en något besvärlig
landstrmsport från Kol-minorne till Canalens bör¬
jan j då det var för stort att bortsprängas, vidtogä
den utväg, att underminera det på y;o famnars
långd, till sådan bredd, att 2 pråmar på vissa
stållen kunde mötas, och i öfrigt hål lika skor¬
stenar der och hvar från bergers yta nedigenom
höggos, för att insläppa nödig luft och dager;
följderne af denna Canal, förnämligast inrättad för
transport af Stenkol till vissa afsättnings-ställen blef
dageligen mer och mer , opåräknad: andra varors
transporterande , begagnad och en källa till Her¬
tigens och dess aifvingars ståndigt tilltagande rike¬
domar, och Landsortens betjenande med en nöd¬
vändighets vara, som derefter till de fattiges be¬
qvämlighet, och med deras välsignelser såldes till
hälften mot hvad den förut kostat, ellet till >?- R:dt
för en svensk tunna.
Detta förerags lyckliga Utförande gjorde fle¬
re förmogne Gods-ägare och Manufacturister upp¬
märksamme, och så hastigt bkf Parlamentet besva¬
rad: med ansökningar om tillstånd till nya Cana-
Den 22 Julii.
lers anläggande, och sammanbindande nied Herti¬
gens, art innan 1.0 år derefter, voro en mycken¬
het anlagde och fullbordade, den ena djiirfvare årt
den andra, hvarvid alltid Hertigens Byggmästare
antingen employerades elier rådfrågades.
Då desse, utom beqvämlighet för landets in¬
byggare, vid anläggningen voro beråknade, att
gifva i England laglig ranta af 5 procent, be-
fants, att de med hvart års stigande revenue
lemnade 8, 10 å 20 procent, till och med någon
gång ända till 40 procent årlig vinst på särskilt
privilegierade BolagsActier, blef snart lika begär
att anlägga Canaler, som hos oss i senare tider
att erhålla Discont-privilegier. Nu har det kom¬
mit så vida, att snart hela England efter 50 års
förlopp finnes med Canaler genomskuret, och alla
dess förnämsta Städer, satta i samband med hvar-
an; 2:ne stora Communicationer emellan Nordsjön
och St. George Canal, samt på ert annat ställe
tvärtigenom Skottland ifrån Nordsjön till Oceanen],
hvarigenom på ett otroligt sätt National-industrien
stigit, och producter utur jordens och bergens göm¬
mor frambragte, hvarom man förut ej ägde något
begrepp. Således har, blott att nämna 2:ne industrie-
grenar, deras stora Porcellainer- och GlasManufac-
turier uppkommit, och fatt ej allenast rudimateri-
er, utan ock desse lätt transporterade till tillverk¬
nings ställena, och fårdige, beqvämt derifrån förde
inpå skeppen, för att från Englands talrika Ham¬
nar till vidt aflågsnc länder transporteras.
Säkerligen -ohwHo. Hertigens af Brid geVat e r,
så väl sorn dess 'förträfflige Byggmästare B rind.
Den 22 Julii.
1573
l/yr namn, lika med deras arbeten, i ett tacksamt
minne foras till senaste åldrar, såsom de hvilka
tillskyndat deras fädernesland så stora fördelar.
Ett grannfolk, sorn till vår olycka ägde en
Regent, som, påtagande sig en tjenares skepelse,
hade åfvén berest Frankrike, och der inhämtat
nyttan af Languedocska Canalen, beslöt ock till
någon del under sin lefnad, med otroligr arbete,
som dess efterträdare sedermera med framgång
fortsatt, ifrån detta ofantliga Rikets Asiatiska pro-
vincer, öppna en Vattan-communication ända till
Östersjön, till detta Rik^ obeskrifveliga nytta.
Vår krigiske Konung Carl XII, hade Sfven
x sinne att sammanbinda Sveriges inre provincer
med Westerhafvet, och rådgjorde härom med
vår stora Mechanicus Polhem, men Konungens
frånfälle och Sveriges olyckor hindrade då verk¬
ställigheten. Så snart siren började läkas, tånkre
likväl Svenska Patrioter på detta verks fullbordan¬
de; de ägde då ännu ej Englands erfarenhet, i
denna slags byggnadskonst, hvarföre alla nitiska
försök misslyckades, intill dess i senare tider, ett
privat Bolag, under nuvarande vår älskade Konungs
förmyndare-styrelse, honom till odödlig Ira der¬
till uppmuntrades. Då uppnåddes detta mål, och
hvars lyckliga utgång väckte den håg till efter¬
följd, som förorsakade formerandet af project till
Götha Canal.
De förmoner, som genom sådane vatten-vå¬
gars inrättande uppkomma, Iro oberäkneliga: grofva
varor, sorn svårligen och nästan alldeles icke bära
U74
Den 22 Juliu
Land-transport, kunna då med lätthet foras från
den ena provincen till den andra, för exempel,
jernmalm från en skogslös, till en annan skogs.-
rik ort, kalk, sorn utom byggnings-, år ett så för¬
träffligt godnings-åmne, till ringa pris transporte¬
ras;, och skulle man vilja tro, en Canal i England,
funderad endast för kalks transporterande, från en
provins till en annan, ständigt tackt med fly-
lande pråmar, af denna vara, med flere oräk¬
neliga och förut på otten okande producter fram¬
komma och blifva brukbar, utom den förmon
att sådana arbeten aro em skola för att låra, och
genom hemkomne arbet#» i provincerne kringspri»
da nyttiga kundskaper, för exempel, huru att be¬
arbeta och med mechanik helt lätt utur åkrar och
angar upptaga, och derifrån transportera stora ste¬
nar, med mycket annat, hvarom de förut ej haft
någon idéej ålderstegne gubbar, och afskedade
Krigsmän, likasom uppväxande gossar, kunna med
förmon employeras till farkost^s tranporterande
på sådana Canaler, och de sistnamde, som tillfö¬
rene knappast sett en båt, oförmärkt tilLvånjas , att
i behofvets stund blifva skicklige ämnen till Ri¬
kets kusters försvar.
Jag medgifver gerna, att Götha Canats fårdig-
görande bar mycket svårare hinder att öfvervinna
än Frankrikes, i anseende dertill att vårt Climats
hårdhet, och svåra vintrar gör arbetet vida kost¬
sammare, om det skall äga bestånd.
Tiden då det företogs yar kanske ej den
tjenligaste, lika som medlen ej de lyckligaste, och
hade jag 1809 varit medlem at Riksens Ständer*
Dan 32 Jul i i.
1575
hade troligen med min eljest ägande öfvertygelse
0111 Canalejfs nytta, jag ansett denne då öfversti-
gande Nationens krafter, men, då den en gång
är beslutad, mycket penningar och arbete därpå
använde, kan min narional-srolthet oell kärlek
till mitt fäderneslands framtida fördelar nu ej med.
gifva min röst undandragande, till allt skäligt
bidrag för arbetets fortsättande, så mycket mer,
som utom det förakt, vi hos utlänningen genom
dess nedläggande ådrogo oss, skulle säkerligen för
tillkommande tider sådant afskräcka alla stora och
nyttiga företag till vårt hands förhärligande; i
dess ställe, om arbetet krönes med framgång, kun¬
de sådant verka till lika iyckeliga fölgder, som
dem jag haft äran om England beskrifva.
Man klandrar och jag tycker med skäl att
arbetet företagits på många ställen på en gång
utan fullbordan på mer än ett enda, som dock
redan gifvit ett årligt revenue af 800 R:d, hvilket
säkert ansenligen ökats, om arbetet i suite fortfa¬
rit, att förtiga det planeus verkställighet på sätt
som skcdt, har ordsakadt utan afkomst, en kost¬
sam Inspection på flere ställen, med särskilte verk¬
städers inrättande, helt olika min Hertigs af Brid-
gevater fintlige Byggmästare, som på flytande
pråmar inrättade Smedjor och alla slags verkstäder
för behöflige arbetare, hvilka medföljde Canalen
i den mån den kunde begagnas. Märkeligt är ,
att då sådane arbeten företagas i England, hvar-
ast daglöner äro vida större än hos oss, och ej
Soldater utan blott frivilliga arbetare nyttjas, kan
en qvadrat famns gräfning der verkställas för nä¬
ra hälften emot här, hvilket har sin grund nit
Den 22 Julii.
beting, men ej uti dag- och års-löner, hvilka
gifva interessen i arbetens fördröjande.
Man anmärker, att den nu varande allmänna
nöden, vill göra allt penninge-understöd för när¬
varande omöjligt; mig har tyckt, att denna nöd
förnämligast består uti en brinnande törst efter
BancoLån, och nya Sedelmassors creerande, som
säkerligen i framtiden visst medlöra lika oivckeli-
O »
ga följder som förut, då ideala penningar tili
ideala behof uthändigades.
Understöd för Götha Canal bidrager i sin
mon att släcka denna törst, genom småningom
spridande af penningar inom landet, till tusen¬
tals arbetare, som af inhemska produkter innan af¬
tonen, i det mesta förtärt Jivad de på dagen för¬
tjent. Äfven klagas, att då^töstnads-förslaget 180$
uppgafs till 1,600,000 R:d., nu tarfvas flera gån¬
ger denna Summa; någon del af denna missräk¬
ning kan härledas deraf, att med penningar nu
uträttas mindre än för 6 år sedan, dessutom hvil¬
ken byggare har ej erfarit sådane miss - calcu-
ler.
I anledning af allt hvad jag haft äran anföra,
blifver mitt tillstyrkande af bifall till det alterna¬
tivet som Höglofl. Utskotten föreslagit, att Biträ¬
det bör utgå till 18 30 eller året efter sedan nä¬
sta Riksdag inträffar, på det att Riksens Ständer
då måtte få erfara huru långt med arbetet avan¬
cerat, och om Bolaget gjort sig förtjent vidare
understöd, till de fulla Io år, som uti det andra
Den 32 Julii.
1577
alternativet uppgifves, då jag är fullkomligt öfver-
tygad att med arbetet till slut kommer att fortfaras.
Herr Rådmannen H amnström. Lika med
Herr Rådmannen Kj cl Ian der önskar jag att ut¬
vägar måtte finnas och kunna användas till full¬
bordande af ett företag, hvilket ofelbart ar både
hedrande och nyttigt, och måtte Actie-ägarnes in-
gångne förbindelser icke eller blifva dem allt för
känbare! De penningar som i detta afseende använ¬
das , stadna inom landet, och öppna tillfällen’ af
förtjenst, som för den angräntsande orten , isyn¬
nerhet äro af värde. Det biträde år i8i3,Canal-
arbetet lämnade landets fattige inbyggare förekom
hufvudsakeligen den nöd som annars hade inträf¬
fat. Vid Canal-arbeten skola dessutom män da¬
nas, hvilka för alla Rikets provincer, isynnerhet
Bergslagsorterne kunna blifva för framtiden af vä-
sentelig nytta, äfvensom den lättade communica-
tionen skall bidraga tili ökande af alla slags pro-
duetioner.
Herr Borgmästaren Kjell ander: Jag bör
ej dölja min förundran, att detta ämne, det vig-
tigaste af alla, efter att flere månader hafva blifvit
uppehållit hos Högloft. Utskotten, nu först vid
Riksdagens annalkande slut, blifvit ett föremål för
Riksens Ständers behandling, och, oansedt tiden
sålunda för de fleste är inskränkt, tili en flygtig
åsigt af ämnet, i alla dess detailler , måste likväl
ett resultat fattas, af hufvudsakligt inflytande på
Statens framtida väl hvarpå allmänna opinionen
med spänd uppmärksamhet är fästad, och hvarom
skiljaktigo meningar, _ understödde af flere ove-
*578
Den 22 Julli.
dersägeligc skäl och grunder, sä ofta blifvit yttrade.
— Må denna reflecrion mig tillåtas , såsom föran¬
ledd af den förmodan , att Högloft. Utskotten kun¬
nat och bordt med mera skyndsamhet ämnet ut¬
reda och sitt betänkande afgifva.
Roende nära Canal-linien, kan jag lika med
hvarje uppmärksam åskådare, bestyrka den san¬
ning, att detta Herculiska arbete, med den aldra-
största ordning, nit och verksamhet besörjes
och att orten tillskyndas betydlige fördelar, ge¬
nom den liftigare rörelse, sorn håiaf blifvit en
följd, genom yppade tillfällen för arbetsförtjen-
ster och genom lättad afsättning å spannemål och
andre Landets produeter. Lika med de flere Le¬
damöter, som talat för Canalens fortsättning, kan
jag således icke underlåta yttra den farhåga, att
om arbetet skulle inställas, oberäknelige vådor in¬
träffade för allmänna rörelsen särdeles, då Discon-
ten i och med det samma borde upphöra och för¬
troendet för Riksens Ständers vidtagne åtgärder,
snarare minskas än tilltaga hos Allmänheten, som
en gång erhållit de kraftfullaste försäkringar af si¬
ne representanter om Canalens framtida nytta; men
jag tror mig icke rätteligen uppfylla min Riks-
dagsmanna pligt, om jag icke lämnade uppmärk¬
samhet åt de grundelige anmärkningar Herr Borg¬
mästaren Holm framstält och Herr Commerce*
Rådet Santesson lika grundeligen besvarat, isyn¬
nerhet, som Högloft. Utskotten, på intet sätt när¬
mare utvecklat skälen för sitt omdöme, att Cana-
len skall i framtiden tillskynda Riket, direct och
dndtrect, särdeles vigfiga fordelar, hvartill, efter
mia öfvertygelse, Utskotten varit desto häldre
Den 22 Juli).
1579
ptigtige, som 1809 ars Ständer för sitt beslut,
ioranleddes af då uppgjorde Kostnads-förslag till
i,600 000 R:d., hvilket åter, då Canalen efter nu
vundne upplysningar icke kan fullbordas med min-
dre an 6,061,224 R:d., tvifvelaktigt bort gifva
Utskotten anledning, att för Riksens Ständer fram¬
lägga de skäl och grunder, hvarpå Utskotten
byggt sitt ofvannämnde yttrande, oell således för
allmänheten, efter de möjligaste beräkningar visa,
att äfven med det ytterligare bidrag som erfordras,
Canalen skall uppfylla det åsyftade ändamål, att
blifva för Riket gagnelig. Då jag i följe häraf
yrkar återremiss, sker sådant i afsigt, att Höglofl.
Utskotten än vidare må lämnas tillfälle, att äfven
ur sådana synpunkter betrakta ämnet, och att vin¬
na bekräftelse på alla de upplysningar Herr Com-
merceRådet Santesson meddelat, i det hopp, att
då hvar och en blitver öfvertygad om Cana lens
Riksgagneliga ändamål, skall ock hvar och en,
afven om större uppoffringar erfordras s med sann
glädje och tillfredsställelse, dertill bidraga.
■f
Herr Borgmästaren Ornberg: Jag har re-
dan förenat mig med Herr Borgmästaren Holms
anförande, men kan ej underlåta att ytterligare
anmärka, huru stötande för allmänna opinion, som
dessutom icke torde vara särdeles ståmd för Ca¬
nalen, det måste vara, att i en tid, då den alD
manna noden påkallat 300,000 R:drs nedsättning
i Beviilningen, man skall anslå en dylik summa,
till ett arbete hvars hela varde beror af fullbor¬
dandet, och hvars fullbordande i alla fall mäste
öfverlämnäs åt framtiden. Utskottets andra alter-
ternativ upptager val blott | af ofvannämnde
Den 2 2 Julii.
summa, men månne ej genom sakens återremit¬
terande någon ytterligare nedsättning kunde äga
rum? Minne ej afloningar och arfvoden kunna
minskas? Månne ej Aetie-ågare kunna uppoffra
något års ränta eiler förbindas till en starkare in¬
betalning? —- Jag finnér verkeligen målet både
förtjena och behöfva en närmare utredning, och fö¬
reslår derföre återremiss; må jag derföre icke af
någon misskånnas, att vilja strida emot det nytti¬
ga af saken!
Herr Lagmannen och vice Talmannen Land¬
berg anförde; 5,Nyttan af Götha Canals-anlägg-
ning bör icke blifva föremål för öfverläggning.
Denna fråga var pröfvad och afgjord innan Rik¬
sens Ständer vid Riksdagen i Stockholmaren 1809
och 1810, kunde till det Octroyerade Bolaget,
emot visse betingade ömsesidige förmoner och
skyldigheter, öfverlemna verkställigheten af Ca-
nal-ar betet.
Genom Kongl. Majus Nådiga Proposition af
den s sisth April, och flere-i RiksStånden väckte
Motioner, utgör det för 5 år sedan påbörjade Ca-
nal-arbetets fortgång och ytterligare befrämjande
medelst ett större bidrag eller penninge tillskott
ifrån Statens sida—det ämne inom hvilket öfver-
läggningarne böra ställas.
Uti tryckta Handlingar samt genom vid-
lyftige discussioner uti sammansatte Stats- och Ban-
coUtskotten och deras beredningar, aro alla de
skål, hvilka härutinnan kunna förekomma, det va¬
re sig mot, eller med, — med den vidsträckthet
Den 22 Julii.
framställe och så allmänneligen kände, att någon
ytterligare motivering för stadgande af hvars och
ens slutliga tanka, ej vidare är af noden.
Under förutsättande häraf och åsigt derå, att
hvarken Regering eller Ständer kunna vara obero¬
ende i financiclla operationer, så länge enskildte
DiscontBolag finnas i landet, och att det nytti¬
gaste företag hindras och skadas i dess fortgång ,
så länge det äger minsta sammanhang med någon
bi-anstalt, som anses skadlig, — förblifver jag nu
likasom i sammansatte Utskotten vid den öfverty¬
gelse, att Götha Canal-arbete kan fortsattas och
fullbordas genom ett ytterligare diteet penninge-
bidrag af Staten, eller Banken, utan att Canal-
byggnaden derjemte bchofver fota sig på någon
Discont-rörelse.
Man sager, att allmänna rosten talar mot Ca-
nal-anlåggningen. Jag tror det ieke. — Anlägg¬
ningen uppmuntrar arbetsfliten och lämnar den ut¬
väg till förtjenst. — Jag tror och flere med mig,
att oviljan endast och allenast år riktad mot den
med CanalByggnaden förenade Discont.
Att CanalBolaget, såsom vilkor för ytterliga¬
re bidrag af Staten, skall afsäga sig sin Discont-
rorelse, förnärmar icke CanalBolagets eller Actie-ä-
garnes lagliga rätt, enär Staten, som äfven må¬
ste äga någon laglig rätt, emot sitt bestridande ic¬
ke kan af Bolaget tillförbindas att göra några
nya tillskott. Nytt tillskott förutsätter rättighet
till ny öfverenskommelse.
158a
Den 22 Julii.
Pa desse grunder anser jag för min del, att
Höglofl. sammansatte Utskotten genom återremiss
må såtras i tillfälle, att bestämdt utreda huruvida
ej Gotha Canal-aibete kan fortsättas och fullbor¬
das, utan samband med någon Discont-röi else,
emot full ersättning för Discont-vinsten, och till¬
räcklig tid för indragandet af dess utlåningar,
samt ett särskildt årligt penninge-undeistöd af Ban*
ken uti 5 års tid eller till nästa Riksdag.
Härmed förenade sig Herr Lagmannen
ten och Herr Carduansmakaren Holmgren,
Herr Assessoren Ar o s eniu s yttrade: Jag
skulle anse alldeles öfverflödigt, att efter den full*
ståndiga utredning af åmnet > sorn Utskottens Be-
tånkanden innefatta, och efter de mångfalldigä
samtal som deröfver förefallit inom våra enskilda
kretsar, nu ingå i någon hufvudsaklig pröfning
af alla de frågor, som blifvit väckta om detta fö*
retags nytta och möjlighet. Men då hela Svenska
allmånheten är uppmärksam på våra beslut, anser
jag mig vara skyldig mig sjelf att i våra Protocoll
förvara en korrt framställning af de motiver, som
bestämma mig att nitälska för företagets framgång.
Jag har sökt göra mig reda för sammanhan¬
get af den contradiction, att denna kostsamma an¬
läggning kunde blifva af verklig nytta , ehuru fö¬
ga eller intet hopp finnes, att den någonsin skul¬
le förmå inbringa ens, er. måttlig ranta på det
använda capitalet 5 en beråknings grund sorn man
antagit att vid alla Economiska företag vara den
enda gällande. Det har dervid framstält sig för.
Den 22 Julii»
1583
mig, hvad visserligen icke eller undfallit någon
af detta Vallofl. Stånds Ledamöter, att en märklig
skillnad eger rum emellan allmänna och enskilda
Economien. Då nemligen i den senare allting re¬
ducerar sig till ofvannåmnde uträkning, gifvas der.
emot i StatsEconomien föremål, som påkalla upp¬
offringar, utan att erbjuda någon omedelbar er¬
sättning, men som icke dessmindre äro af hogsta
angelägenhet, i det de sätta den enskilda Econo¬
mien i tillfälle att utvidga sig, och genom sina 0-
taliga utgreningar tillskapa det helas välstånd, jag
vill blott anföra en analogie, som åtminstone mäg-
tigt talat till mig. Jag frågar di: hvad kosta
Sveriges Rikes Landsvägar? och hvad inbringa
de? — Hela Götha Canal, oaktadt alla dess förfa¬
rande kostnads förslag, innebår visserligen en gan¬
ska ringa utgift för det allmänna, emot hvad
blotta underhållandet af dessa vägar kostar. Jag
vill icke cn gång tala om deras forsta anläggning,
och hvilka uppoffringar derifrån varit oskiljnkfige.
Måtte vi vid detta tillfälle se sakerna i stort j ic¬
ke fästa oss vid ett räknings-sått, som endast är
användbart i enskilda hushållningen. Väre fäder
utgingo ej ifrån detta råknings-sätt, då de sam-
manbundo Hjelmaren med Östersjön, Wenern
med Oceanen. De räknade icke på ränta i vissa
procent, då de byggde Stockholms Slott, dotera,
de Upsala Academie, uppoffrade åt Ealu och Sa¬
la Bergslager en betydlig del af Statens inkomster.
Det är en bedröflig symptom af vår sam-
tids syftning till egoisme, att man allt mer och
mer blir döf för det sublima, och slaf -af ögonblickets
små-nytta. Om detta nu sker i Economiska ärci>
1534
Den 22 Julli.
der, huru nara äro vi ej den tidpunkt, då samma
gift afven skall verka på våra moraliska Srats-for-
hållanden, då all sbgs uppoffring skall synas o-
rimlig eller obillig, och den heliga idéen af ett
Samhälle skall försvinna för den råa känslan af
personlighet!
Jag återgår till det speciella ämne, hvarom nu
hår är fråga. Jag medgifver gerna, att Gotha Ca¬
nal heslörs och börjades vid en tidpunkt, då Ri¬
kets yttre och inre tillstånd minst syntes gynna
företaget. Men, mine Herrar! hurudan är nu
vår belägenhet? Befriade ifrån utländsk skuld,
med minskade contributioner, ökade och försäkra¬
de tillgångar får Näringsfliten, allmin fred, för¬
troende emellan Regering och Folk, hopp om en
stigande välmåga: Säkert måtte det icke vara nu
som vi bora upphora med ett företag, som ibland
de minnesmärken vår samtid skall låmna åt kom¬
mande slägter, blott skall eclipseras af de under¬
verk, hvarmed århundradets och nationens Älsk¬
ling förvånar oss och efterverlden.
Jag anhåller om Proposition till bifall på Ut¬
skottets Betänkande, med antagande af de alterna¬
tiver som får verkets framgång åro mest gyn¬
nande.
Med Herr Assessoren Ar orenius förenade,
sig Herr Grosshandlaren Wilke, Jouveleraren
Holmer , CommeiceRådet Egge, CommerceRå-
det Måller, Grosshandlaren Lamberg, Han¬
delsmannen Lundber g, Rådmannen Fredin,
Lagmannen Rönqvist m. fl.
Herr
I
Den 22 Julin 1585
Herr CommerceRådet Santesson anförde:
Jag anhåller återigen att fa yttra något, nied erhål*
len anledning af hvad någre Ledamöter nu anfört t
Att Götha Canals Styrelse och samtlige Tjen-
steman ej gjort sig förtjenre till någon beskyllning
för att de sökt förlänga byggnads-tidetl till enskilt
förmon för sig, bevisas båst af hvad de under
denna svåra tid verkeligen turåttat; och denna an¬
märkning vederlägger dessutom sig sjelf med den
andra, förut omtalta, anmärkning mot dem för
arbetets drifvande uti båda provincer på en gång,
sorn vå! mest af allt har motverkat onådig tids-
förlångning och utdrägt med fullbordandet.
Beträffande åter den sparsamt upptagne in¬
sättning af Actie ägare , så torde det vara tillräck¬
ligt att deremot anföra: att utaf Bankens från
början medgifna Lån biträde eller creditiv 300,000
R:dr särskildt voro ämnade sorn egentlig Bygg¬
nads-hjelp, att den skuld derutöfver vid igt-j-års
slut visade sig i och för byggnaden till Discont-
fonden, ofelbart hade varit redan rembourserad
igenom nytt Actie-tillskott, om Directiort billigetl
ansett sig kunna eller böra upptaga något under
förl. år, då ingen arbets commendering erhölls, men
en till och med oförväntad tillgång på private ar¬
betare j dock medtog 2 å 300,000 R:dr, an min¬
dre har Directionen bordt och kunnat det i åf,
sedan det blef kindt, att Riksdag skulle blifvaf
och Directionen såg sig föranlåten för Kongl,
Maj:t och Riksens Ständer yppa hela verkets stall¬
ning, samt afbida Kongl; Majus och Riksens Srän-
Borg, St. Prof. N;o 199. 200. Andra Del,
1586
Den 22 Julli.
ders Beslut derom. Ett infordrande på förhand
under denna tid skulle ofelbart verkat den storsta
inqvietude hos Actie-ågare, och troligen uteblif-
vande med insättning af de fleste, hvaraf följden
blifvit den mest obehaglige för hela verket.
Hvad som år nämnt om allmänna noden,
tror jag mig förut hafva besvarat med de bevis,
och efterföljande värda exempel jag uppgifvit, att
sådane företag just äro de som närmast och bäst
tjena till behofvens afhjelpande.
Äfven kan hvad jag berättat om Götha Ca-
nalBolagets så väl tillkomst som belägenhet bäst ve¬
derlägga, den yttran som gjorts om ett enda Bo¬
lags så betydliga understödjande.
Hedrar Ledamöter af Utskotten skola kunna
vitsorda, att de vid granskning af aflönings-listor-
na för Göiha Canals Embets- och Tjenstemanna
Stat funnit densamma ej öfverdrifven; jag med-
gifver gerna, att den för de senare år i allmän¬
het båttre än Kronans och Statens löner, men der¬
med har endast en länge, som oemotsägligen rik¬
tig erkand principe tillfyllest gjordts, som lyder:
Jin arbetare dr sin lön vård; och kanske här gif-
ves få beställningar, där lönen , sa val får för-
tjenas, som af Göta Canals Embets- och Tjen¬
stemän.
Actie ägare i Södertelje åro ock åberopade,
såsom de der helt annorlunda måst vidkännas upp¬
fyllande af deras förbindelserj jag känner det af
erfarenhet såsom dervid icke alldeles utan enskild
Dén 32 Julin
1587
känning; men jag tror ock, att ingen af Högtlirade
Ståndet skall bestrida det tvångsmedel, någre få
Actie ågare vid en Bolagsstämma såmedelst gjorde
alla de öfrige, för det mest uppenbara och oer¬
hörda våld , som väl må blifva ett varnande exem¬
pel för andra, att taga sig till vara för slika magt-
språk oell deras verkan,
Hvad som ar sagt mot Discont-rörelsen, hör
egentligen icke hit, och skall ej blifva obesvaradt,
ntir det ämne särskildt tvifvelsutan snart före¬
kommer. Emedlertid är visst, att hvad som är
yrkadt om Discontens öfvertagniog af Staten, iir
lättare sagt ån verksteldt; och den förnämsta go¬
da verkan deraf för Nliringarne blefve troligen i
stället den aildrasvåraste, synnerligast vid en tid,
då de 3 andra privata Disconterne i alla fall må¬
ste upphöra.
Och., ändtligen, skulle visst ingen Acrie-aga-
re, eiler deras ombud i Direction, se något hal¬
dre, In att Staten utlöste dem helt från deras A c-
tier, äfven med Obligationer på längre tid, hvari¬
genom Staten skulle erhålla fri disposition öfver
både Discont och Canal.
Herr Handelsmannen Linström: Uran att
ingå i detaillen af förevarande ämne, måste jag
förklara, att jag ej kan bilalla Betänkandet. Stats-
Utskotret har icke kunnat utfinna medel till deras
betalning som gjort lefverajuser till Kongl. Majtt
och Kronan , utan dertill föreslagit ett tids utrym¬
me , som måtte bevisa Statsverkets förlägenhet;
och då man får tro att den upphör, då torde det
1588
Den 22 Julii.
vara tids nog att anslå medel till utgifter som med
Statens åligganden åro i ett mindre direkt sam¬
manhang än liqviderandet af dess skulder. Jag
viii då icke vara deremot.
Herr CommerceRådet och Riddaren Wege¬
lin. Då man ofta hör anmärkas såsom förseende
å Götha Canal Directions sida, att unden ättelserne
rörande Canalens fortgång och fullbordan samr an¬
gående de medel hvilka dertill skulle erfordras,
blifvit allt för sent meddelte, så anser jag mig,
skyldig att upplysa något om de orsaker som i
detta fall vållat dröjsmålet. Det var icke nog att
inse otillräckligheten af de anslagne medlen, det
var äfven nödigt att vid uppgiften derom kunna
Saga till hvad belopp ett nytt understöd erfordrades.
Då förslagerne i detta afseende uppgjordes, inträf¬
fade den olyckan, att Major Bagge på sin resa
mellan Wester- och Östergöthland omkom, tillika
med alla sina följeslagare och alla medförda papper,
hvilka, lika så litet som hans person och sjelfva
båten sedermera kunna återfinnas. Att godtgöra
hvad som i anseende till Calculerna förlorades, var
ej lätt, då man ingeri ledning hade af de samlin¬
gar, sorn i detta hänseende redan blifvit gjorde,
och förnyade anstalter fotdrades för vinnande af
samma ändamål. Ofver - Mechanicus Herr Direc-
teuren E. Hagströms outtröttliga bemödande,
har dock öfvervunnit alla dessa hinder, och han
har uppgjort en beräkning) så noggran den möj¬
ligen på förhand kan göras, och jag tror att hvar¬
je granskare skall finna sig tillfredsstäld, derföre
att den icke lärer kunna begäras fullständigare.
Hans erkända och bepröfvade snille, 'är en borgen
Den 22 Julii.
15 §9
för verkställigheten, och den sak-kännedom han
förvärfvat och de grundeliga kunskaper, hvarpå han
såsom Mechanicus redan gifvit de osvikligaste prof,
allt lifvar och bekräftar våra forhoppningar om
’en lycklig utgång af detta stora företag efter de
Calculer som nu för detsammas utförande blifvit af*
lämnade. Med åliggande för Directionen att äf¬
ven uppgifva beloppet af de ytterligare anslag hvil¬
ka i och för Canal-arbetc-t erfordrades, har någon
anmälan således icke förrän nu kunnat ske. Jag
hemställer, au det uppläste Betänkandet måtte ånyo
punktevis föredragas, hvarigenom man fortast skall
komma till ett resultat i de olika åsigter, detsam¬
ma innehåller.
Herr Lagmannen Noreus: Götha Canal-
P.yggnad bör icke sakna understöd; Man är skyl¬
dig att bevillja det för att göra rättvisa åt den
öfvertygelse som, år i8to, ledde Riksens Ständer
att besluta detta stora företag. Det ansågs då,
oell måste ännu anses vara af en allmän och vid¬
sträckt framtida nytta, och såsom sådant bör Na-
tional-äran icke tillåta att det afstannar, innan det
kunnat visa sin verkan. Kanske hade man bort
inse, att denna anläggning skulle öfverskrida ett
enskildt Bolags krafter och att w:t allmänt under¬
stöd förr eller sednare skulle komma i fråga j Men
man bör icke eller underlåta fäst» billigt afseende
derå, att detta behof af understöd blifvit betydli¬
gen utsträckt genom inträffade omständigheter, dem
Directionen, hvars nit och omtanka bör erkannas,
icke kunnat förekomma. Arbetslönernas segring
till ett fördubbladt belopp, emot hvad det första
förslaget upptager, Arbetets nyhet och vidd, uter
1550
Den 22 Julii.
biifvandet af påräknade ArbetsCommenderingar el¬
ler för Fäderneslandet vigtige händelser, hvilka
linder bästa at betstidens lopp verkat denna arbets¬
styrkas återkallande, hvarigenom Directioneu måst
vidkännas en betydelig förlust vid afyttring af den
Proviant som för hvarje års hela arbetstid varit
påräknad och upphandlad, under högt uppjagade
varupriserj Desse, jemte flera omständigheter, haf¬
va beredr den belägenhet, uti hvilkenCanal-Bolaget
för närvarande sig befinner, och hvilken icke an¬
norlunda än genom en allmän uppoffring kan un¬
derlättas. Man bör ock ihågkomma, att hvad man
uppoffrar åter utsprides ibland den arbetande Clas¬
sen, och för min cnskildta del bör jag med tack¬
samhet ihågkomma huru, under 1813 års verkliga
nöd i Dalarne, CanaiDirectioner, för Kon. Befall,
ningshafvande i Länet öppnade ett tillfälle till ar¬
betsförtjenst för en stor del af dess olycklige in¬
nebyggare. Detta företag återgifves således genom
en spridd arbetsförtjenst den uppoffring det emot-
tager och det hedrar verkställigheten deraf, att
Riksdags-fullmägtige ifrån de Orter der arbetet fort¬
gått, vitsorda dess nytta för allmänheten och dess
önskan om fortfarandet deraf. Allmänt nyttigt
och för framtiden kraftigt verkande måste jag äf¬
ven anse , att de dervid använde arbetare, samlade
från åtskillige Orter i Riket, erhålla skicklighet och
vana uti en tillförene nästan helt och hållet oba¬
nad väg.
I mohn af stigande Production och deraf föl¬
jande behof af lättade varu-transporter skall man,
som jag hoppas, framdeles få se dylika företag,
ehuru af mindre omfattning och vidd, sprida sig
i Riketj och äfven, lika som i England, blifva
Den aa Julii.
1591
föremål för enskildtes bemödande. Desse sednare
hafva på många ställen icke blifvit återhållna a£
andra orsaker, än bristande kunskap och saknad af
skicklige arbetare att den verkställa. Desse upp¬
komma nu omärkeligen, och den stigande arbets¬
förmågan och skickligheten är en fortfarande all¬
tid tillväxande fördel, som utgör ett af de gladaste
föremål för den idoge medborgaren. Af desse
skäl föranledd förklarar jag det vara en skyldig
rättvisa och aktning för de beslut Riksens Stän¬
der en gång fattadt, att understödja Götha Canal-
Bolag med den föreslagna högsta Summan 300,000
R:d. om året. Men lika rättvist finner jag äfven
att icke sträcka detta anslag längre än till nästa
Lagtima Riksdag år 1^20, eller den Riksdag som
näst derefter infaller. Denna min öfvertygelse
har samma grund, som mitt bifall till den anslag¬
na summan, nemi. bibehållandet af Riksens Stän¬
ders i Constitutionen grundade rättighet, den jag
för kommande tider lika litet vill finna för nära
trädd, som jag vill att deras en gång fattade be¬
slut skall sakna styrka och stöd. Om proposition
till Högtärade Ståndets bifall till de med desse
grunder öfverensstämmande alternativer uti Utskot¬
tens Betänkanden, får jag hos Herr Directeuren
och Talcmannen anhålla.
Herr Lagmannen Nensén: Det är för in¬
gen obekant, huru allmänna rösten är stämd, bå¬
de i anseende till Götha Canal-arbetets fortsätt¬
ning, isynnerhet på Östgötha linien, och emot
den till Canalen hörande Discontrorelse, hvilken
liksom medfört en beskattning öfver hela provincer.
Allmänheten skall icke vara tillfredsställd om vi
1592 Den 22 Julii.
underläta att med yttersta noggrannhet behandla
detta mål, och det skall visserligen både blifva
nyttigt och upplysande, om detsamma med de
gjorde anmärkningar till Utskottets ytterligare Ut¬
låtande nu återremitterades, och hvarvid , såsom
grund för återremissen , Herr Lagmannen Land-
ber g i yttrande kunde antagas, så att Utskottet
i sitt afgifvande Betänkande hade anledning att
urskilja hvad som rörer Canalen och hvad sora e-
gentehgen blott angår CanahDisconten,
Herr Borgmästaren Holm: Man bör ej så
lämna uppmärksamheten åt en sida, att man all¬
deles förlorar den åt en annan; således år det
icke nog, att vilja hafva målet fortskyndat, man
måste äfven vilja lia det utredt, och jag anser i
sådant afseende återremiss nödig, och kan derifrån
icke afstå. \
l
Uppå återremiss yrkade dessutom Herr Stads-
Majoren Limnelius, anförande redan hafva sig
bekant, att Högv. PrästeStåndet beslutit ämnets åter¬
remitterande.
Herr CommerceRådet och Riddaren Nord¬
lindh anmärkte, att om återremiss skulle äga
rum, jdet vore angelägit att sådant icke skedde
i och för något särskilt ämne, uran endast gene-
reit, med de nu gjorde anmärkningar, samt för¬
modade, att Herr Lagmannen Lundber g borde
finna detsamma, under erinringen af de öfverlägga
ningar Utskottet rörande detta mål förehaft, oell
hvilka han sjelf öfvervarit. Ståndet borde ock in¬
nan återremiss beslutes, punktevis yttra sig öfver
Den 22 Julii.
*593
hvad Utskotten alternativt till Ståndets afgörande
hemställdt.
Herr Lagmannen och Vice Talmannen Land¬
berg: Det synes mig af mycken vigt, att Utskot¬
tet i ett ärende af den betydenhet i så många af-
secnden som detta, lämnas tillfälle att med led¬
ning af RiksStåndens hufvttdsakliga anmärkning
afgifva ett Betänkande som kunde instämma med
den i Stånden rådande tanke.
Herr CommerceRådet Santesson: Om så
änteligen yrkas, så vill jag väl icke bestrida åter-
remiss, men jag får ärinra Ståndets Ledamöter
derom, att BancoUtskottet för der närvarande är
nog sysselsatt med de brydsame öfveriäggningarne
om Reglerande för de 2:ne Disconternes rempla-
cerande, hvilke i alla fall skola upphöra; att en nu
å nyo väckande fråga om Götha CanalDisconts
upphörande och öfverflyttande afvert på Banken,
troligen skulle föranleda först till de långsammaste
discursioner i Utskotten, om redan delibererade
ämnen, och att, om Riksens Ständer sedan beslöto
denna öfverflyttning, säkert flere veckors tid skul¬
le erfordras till utarbetande at det förslag och
Reglemente , sorn blifva följder af en sådan total
förändring i hela Discont-rörelsen, till hvad all¬
mänt gagn lämnar jag dårhän.
Herr Borgmästaren K]ellan der: Min me¬
ning med yrkandet på återremiss har ej varit an-
vnan , än att i en tid, då allmänna uppmärksam¬
heten är synnerligen fästad vid Götha Canals-frå»
gans behandling, man ej skulle efter de anmärk¬
x 5 94
Den 22 julii.
ningar soin förekommit genast ingå i ett defini-
tivt beslut, utan att Utskotten borde äga tillfälle
deröfver sig närmare yttra, och att således återre-
iniss icke kunde undvikas, jag trodde äfven, att
Utskotten skulle i svaret pä äterremissen kunna
bekräfta de skäl Herr CommerceRådet Santesson
till vederläggning af Herr Borgmästaren Holms
yttrande i dag anfört, och såmedelst gifva en ny
styrka åt sjelfva saken , oell det beslut Resp. Stån¬
det till Camdbyggnadens fortsättning efter min
förmodan lärer fatta.
Herr Assessoren Arosenius: Jag hemställer
till Högtärade Ståndets egit eftersinnande, hvilka
ypplysningar genom målets återremitterande kun¬
na vara att vänta , och om det ä.r troligt att Stats-
Utskottet kan nu närmare bedömma saken än för-
ra gången, och hvilka detaiiler det än vidare skul¬
le kunna meddela, hälst på cn tiderymd af nå¬
gra få dagar som troligen för Riksdagsårheter en¬
dast återstår. Att förlänga Riksdagen i och för
detta mål, synes så mycket mindre kunna vara
meningen, som jag tror att ingen sätter i fråga
nyttan och nödvändigheten af Canalarbetets fort¬
gång, och att man således i hufvudsaken redan
är ense, äfvensom att vid Betänkandets företagan¬
de punktevis, man torde lätt kunna jemka tankar¬
ne tillsamman^, om olikhet skulle yppa sig. Bi¬
fall till hvad nu är föreslagit lärer i alla fall blif¬
va slutet af öfverläggningen, enär hufvudsaken o-
föränderiigt alltid grundar sig på billighet och
rättvisa, och såsom medel äfven nu påräknas till
afhjelpande af den nöd som annars i flere lands¬
orter skulle uppkomma. Jag anhåller således, att
Den 22 Julii.
dc af Ståndets Ledamöter , som tält för äterremiss,
derifrån täckes afstå, och åberopar för öfrigt i
sjelfva saken hvad jag redan haft äran anföra.
Häruti instämde Herr Lagmannen Nolleroth,
Häradshöfdingen Barthelson, Handelsmannen
Stabeck, Handelsmannen Ekman, Rådmannen
Kjellander m. il.
Herr CommerceRådet Santesson: Vid det¬
ta Alternativ, som rör mig personelt som Ledamot
uti Directionen, anser jag mig lika som uti Ut¬
skotten och deras Beredning, hindrad att deltaga
uti afgörandet, och blott åberopa öfrige värde
Ledamöternes af Utskotten kännedom om upp-
hofvet och upphofsmannen tili denna framställning,
äfven sorn att Utskotten för votering härom icke
ens granskade de flere i min tanka fullt tillfredsstäl¬
lande upplysningar, jag hade att gifva dem utur
flere års skriftelige underdånige berättelser tili
Kongl. Majtr, utan förklarade sig redan vara till-
läckeligen öfvertygade, att Directionen ej förtjent
denna anmärkning. Jag har också desamma un¬
derdåniga Berättelser in Originali här tillhands, i
händelse Högtarade Ståndet af dem täcks taga kän¬
nedom. — En närvarande Ledamot af samman¬
satte Utskottens beredning fann ock, jemte en an¬
nan redan hemrest, genast från början denna frå¬
ga obehörig, och förklarade detina dess tanka ut-
tryckel. till Lrotocoliet.
Herr Borgmästaren Norström: Man har
funnit, att Directionen årligen till Kongl. Maj:t
Den 22 Julii.
ingifvit arbets-planer, som Kongl. Maj:t i Nåder
faststäldt, äfvensom den generelle öfversigt hvaraf
tillräcklige slutsatser kunnat göras, men mången
har trott, att Directionen särskilt bort gifva sjelfva
förhållandet mera detaillerat tillkänna, hvilket, på
sätt Herr CommerceRådet nu nämnt, likväl icke
varit min tanka.
Herr Borgmästaren Ullberg: Regeringsfor¬
mens go §, stadgar, att under Riksens Ständers
ocja deras Utskott öfverläggningar och pröfning
icke må komma frågor om enskildta Medborgares
och Corporationers förhållanden, eller verkställig¬
heten af någon Lag, författning eller Inrättning ,
och det ar af en så gällande anledning, jag tror
att Ståndet icke med frågan om CanalDirectionens
förhållande i oftabemälte fall, åger att taga befatt¬
ning, utan att man genast bör punctevis skrida
till öfverläggningen i sjelfva saken.
Härmed instämde Herr CommerceRådet Nor d-
lindh, CommerceRådet Cronius, Commerce¬
Rådet Möller, Lagmannen Rånqvist, Gross¬
handlaren La mberg, Jouveleraren Holmer m. fl.
Herr Talmannens härefter meddelte Proposi¬
tion, att sammansatte Stats- och Banco-Utskottens
Betänkande skulle punctevis företagas, bjef af
Ståndet bifallen; hvarvid Herr Borgmästaren
Holm androg, att som Utskotten ej på något
sätt utredt och bestyrkt Canalens nytta, och Bor-
garcStåndet medelst en återremiss ej eller velat
»ätta Utskotten i tillfälle att ådagalägga en så huf-
^
Den 22 Julii. 1597
vucisakelig framställning och bevisning, så kunde
Herr Borgmästaren för sin del ej bevilja Götha
Canal något slags vidare understöd, såsom ej för
Riket bevisligen nyttigt5 hvarföre Herr Borgmä¬
staren förklarade sig ej kunna vidare deltaga i
denna öfverläggning, hvarefter Herr Talmannen,
i molm af Betänkandets oell de deruti innefattade
Puncters uppläsande, franistälde följande
Propositioner:
1:0 Bifaller Ståndet, atti anseende till gjord an¬
märkning om underlåtenhet å CanalDirectionens
sida, att behörigen anmäla de hinder, hvilka för
arbetets fortgång inträffat, det alternativ i Ut¬
skottens Betänkande antages, som förklarar denna
frågan böra förfalla.
Svarades
2:0 Bifaller Ståndet, att Götha Canal Bolag ,
såsom vilkor för allt ytterligare bidrag till Cana-
lens fullbordan, bör underkasta sig skyldighet,
att inrätta sin Discont-iörelse, enligt de föreskrifter
som Riksens Ständer, med hänsigt på samhällets
allmänna fördel, finna för godt meddela för blif¬
vande Discont-rörelse i hela Riket.
Svarades jfaj hvarvid Herr Lagmannen Land¬
berg likväl tillkännagaf, att han för sin del icke
kunde frånträda den tanka, han förut yttrat.
3:0 Då härefter Proposition skulle framstäl¬
las , angående tiden för utgörandet af Bidraget till
1598
Den 22 Julii.
Gotha Cana!, sorn Utskottens Betänkande alterna¬
tivt innehåller anringen på io år eiler endast till
och med år 1820, begärde Herr CommerccRåder
Santesson ordet och yttrade: ’’Af hvad uti
Utskottens Betänkande är sagt med och emot hvar¬
dera af de nu i frågavarande 2:ne alternativer, an¬
håller jag få särdeles fasta Högtårade Ståndets upp¬
märksamhet på vigten och nyttan af ett bestämdt
anslag, en gäng för alla, så väl å Statens som Bo¬
lagets sida, derlöruran saknar den förra säkerhet,
och den senare både uppmuntran och nödtvång att
utföra saken, med möjligaste skyndsamhet, hus¬
hållning, och i alla afsecnden til! storsta enskilta
och allmänna fördel. Dessutom förfelas vid det
första alternativet, på obestämd tid lemnande bi¬
drag, den säkerhet Actie-ägate måste hafva om un¬
derstödets rackande till behofligt fullt belopp,
hvarförutan ingen eller fa Actie-ågare lara våga
vidare insats. Och Staten förbinder sig dock til¬
lika, efter den mening första alternativet innehål¬
ler, möjligheten till att ändå i ic år, nemi., i
det fall att Urtima Riksdag blir 1819, °ch sedan
ej förr ån 1824 — utgifva, ett lika bidrag, utan
att vara försäkrad, art det dermed är slut.
I anledning af hvad som är anfort om Ban-
koUtskotrets yttrande, så kan detsamma så myc¬
ket mindre innefatta afstyrkande, som BankoUt*
skottet deltagit med uti alternativa beslutet, och
icke heller år det så styliseradt, uran tvärtom blott
ett förklarande, att om Riksens Ständer besluta
ett bestämdt bidrag lör 10 Ir, det ej tillkommer
denna Riksdags RankoUtskott anslå dess utgående
från Banken längre ån till och med 1820, men
Pen 22 Julii.
1599
då blifvande Ständer, att säga, hvarifrån det se¬
dermera skall tagas, sorn icke hindrar, eller ens
nn af BancoUtskottet lärer förmodas annat ån, att
det di ock anordnas af Banken.
Herr Borg måsta ren Ullberg'. Det skall
visserligen anses såsom ett underverk, att Canal Ver¬
ket vid 1809 års Riksdag, uti Rikets då varande
utblottade tillstånd, af Riksens Stander kunde beslu¬
tas, åberopar jag i det afseendet mitt derom då af-
gifne yttrandej men sedan så mycket fruktbäran¬
de jord åt detta verk nu blifvit upporfrad, och
så stora kostnader derå redan anvande, bar Cana-
lens sak blifvit fäderneslandets, och år det således
ej att befara det kommande Srånder skola underlå¬
ta befrämja densamma, eller att de mindre än vi,
och föregående Ständer hafva den till ett föremål
för omvårdnad och understöd 3 men ej kan jag in¬
se något skål för oss, att genom för tidiga beslut
liksom vilja betaga dem profnings-rätten vid instun¬
dande Riksdag, och på sådant sått lagga hinder i
vägen för de åtgärder som efter då förekommande
omständigheter kunna profvas nyttige och nödige.
Vid betraktande af de stora uppoffringar redan
skedt och nu göras för Canal-arbetet, och det lof¬
ord, som tillkommer Directionens bemödande för
den goda sakens framgång, är det ej tänkbart, att
ett för fäderneslandet så nyttigt låretag skulle un¬
derkastas någon för detsamma skadlig inskränk¬
ning, och jag anser således, ingen ling i den de¬
len vara af kommande Stander att befara, men
rättvisan fordrar deremot, att man ej träder deras
beslutande rätt för nara, och Ståndets bifall ej ut-
stråckes längre ån till nästa Riksdag.
1000
Den 22 Julii.
Herr Lagmannen Nensén, Åldermannen
Gerle samt de fleste af Ståndets Ledamöter in¬
stämde med Herr Borgmästaren Ullberg.
Herr Borgmästaren Norström. Antingen
tiden utsattes till 6 eller io år, kan man för upp¬
fyllandet af villkoren ingen säkerhet erhålla, allt
måste öfverlämnäs åt hoppet, och den förtröstan
man åger om hushållningen på stallet, hvilken,
om han ock vore hurudan som hålst, icke lirer
blifva någon sådan räfst underkastad, som till in¬
skränkningar i det påbörjade arbetet föranleder,
Herr Lagmannen och vice Talmannen Land-
berg yrkade på Proposition och ansåg det vara
otjenlig! att genom antagande af det alternativ sorn
utsätter io är, liksom utmarka ett misstroende
till kommande Stander och deras urskillning om Gö¬
tha Canals nytta och nödvändighet.
Herr StadsMajoren och Riddaren Westin;
Det ar hvarken att vänta eller befara , att Nado- ,
nen då skall öfvergifva ett företag, för hvilket
den redan gjort så stora uppoffringar, men som
allting hår i verlden finnes vara händelser under-
kastadt, så kunde äfven för Canaien hinder in¬
träffa, hvilka kunde vålla arbetets inställande forr¬
ån de nu projecterade lo åren varö lillanda lup*
ne. Det skulle således vara att inskränka Riksens
Ständers ratt att vilja betaga dem öfverlaggnings-
råtten vid nästa Riksdag, och kan ej något sådant
af mig nu tillstyrkas, med mindre ej Directioneil
ech Bolaget, alla för enoch en för alla, skulle vil¬
ja
Den 22 Julii.
ja ansvara, det Canal-arbetet inom io Urs förlopp
skulle vara fullbordadt.
Herr Lagmannen Noreus: Ehuru lifligt
jag ån deltager i alla beslut hvilka befrämja Ca-
nal-arbetets fortgång , kan jag dock icke finna an¬
ledning betaga kommande Ständer vid nasta Riks¬
dag , rättigheten att derom besluta, utan forenar
mig i den delen med Herr Borgmästaren Ull-
berg, och anhåller om Proposition.
Åtskillige Ledamöter yrkade Votering öfver
samma alternativer som i Utskotten till Votering
Varit framstälde.
Herr AdvocatFiskalen Cramer yttrade: När¬
varande Ständer ega icke att för längre tid an till
nästa Riksdag besluta om den Bevillning, som a£
Riket erfordras och bor utgå. Ifrågavarande bi¬
drag till Götha Canals fullbordan är val icke af
alldeles enahanda beskaffenhet som Bevillningen >
men bidrags-summan skall emedlertid på ett eller
annat sätt , directe eller indirecte af Statens till¬
gångar utgöras. Jag tror mig derföre så mycket
mindre böra bifalla dess fortfarande under bestäm¬
de io år eller längre, än till nästa Lagtima Riks¬
dag inträffar, som reciproque säkerhet emellan Sta¬
ten och CanalBolaget icke kan ega rum. Staten
nemligen skulle förplikta sig å sin sida att under
10 år utgifva ett visst årligt understöd, utan att
CanalBolaget ä sin kan förbinda sig, än mindre
ställa säkerhet derföre, att ändamålet nied det lera-
Piorg. St. Prot. N:o sot. 202. Andra Deli
IÖ02
Den 22 Julii.
rade bidraget , Canalens fullfardigande, under den¬
na tid blir vunnet.
Herr Borginåsraren Holm tilikånnngaf, det
han , af skäl som redan i anseende till deltagandet
uti ofverlägguingen af honom blifvit anförde,
icke eller nu kunde deltaga i den blifvande Vo¬
teringen.
Sedan Voterings-sedlar blifvit till Ståndets Le¬
damot härefter utdelte, framstålde Herr Tal¬
mannen följande
Proposition:
Den som bifaller att bidraget till Gotha Ca¬
nal utgår årligen, ifrån och med innevarande år,
till och med 1820» eller det år, då nasta Riksdag
derefter infaller, han skrifver Ja.
Den det ej vill, skrifver Nej. Vinner Nej,
kommer det årliga bidraget att fortfara uti io år.
Under tvänne upprop insamlades Voterings-scd-
larne, en nflades enligt Riksdags-ordningens före¬
skrift, och de öfrige befunnos innehålla 32 Ja
och 15 Nej.
4:0 Vidare, och på Herr Talmannens Propo¬
sition: Att det ytterligare bidrager af Staten, hvar¬
ken för nasta eller något af de påföljande åren ut¬
betalas innan Revisionen för det nast föregående
året intygat byggnadens fortsåttning med full drift
efter den stadgade planen,och tillika, att det teckna¬
Den 22 Julii. 1603
de ActieCapitalec blifvit infordrat i den ordning
Utskottens Betänkande upptager , nemi.: 1815 10
procent, igiö likaledes 10 procent, samt 1818
och I820, hvarje år 10 procentj förklarade Stån¬
det dertill sitt bifall.
$:o Då härefter skulle afgöras, hvad Utskot¬
ten alternativt hemståldt angående beloppet af det
årliga understöder, anförde Herr CommerceRJdet
Santesson: ”Enligt af Utskotten åberopade
räkningar, är årliga behofvet för Canal-byggnaden
minst 300,000 R.dr. Utskotten hafva ock för¬
klarat , och alia inom Högtårade Ståndet, som i
dag yttrar sig, äfven annars emot saken, hafva
dock instämt uti, att hvad för Canalen skall gö¬
ras, må ske till dess skyndsammast möjligaste
verkställande, såsom anticiperande dess väntade
allminna nytta och förminskande kostnader. Jag
åberopar detta, och anhåller om Herr Directeurens
och Talmannens Proposition till bifall på andra al¬
ternativet i denna punkt, eller 300,000 R:dr år¬
ligt belopp af bidraget.”
Herr Talmannens Proposition: att Götha Ca¬
nal erhåller ert årligt byggnads-biträde af 300,000
R:dr; blef af Ståndet med Ja besvarad.
Herr Talmannen framstälde följande Pro¬
positioner :
6:0 Att Banken och det Verk hvarifrån bidraget
utgår, må tilläggas ovilkorlig rättighet att erhålla full¬
ständiga upplysningar och förslag öfver det verkstälde
och tillarnade arbetet, samt att anmärka allt, som
finnes anmarkningsvärdt med rättighet att innehål¬
Den 22 Julii.
la anslagen, intill dess afseende göres å det, som
till rättelse är uppgifvir.
7:0 Att om under någotdera af de sex Iren,
allt påråknadt arbete icke skulle kunna utföras,
den besparde summan må det påföljande året få be¬
gagnas, men att den del af anslags-summorne som
år 1820 icke år till arbetets fortsättning dispone-
rad, ingalunda må anses såsom en Bolagets ovill¬
korliga fordran.
g:o Att emot de nu föreslagne ytterligare bi¬
träden all af CanalBolaget uppgifven pretention å
ersättning af Statsverket helt och hållit försvinner.
9:0 Att underdånig ansökning derom göres,
det Kongl. Maj:t tåckes förbjuda Gotha CanalBo-
lag vidare fortsättning af Discont-röreJsen , sa vi¬
da ej Bolaget fullgör de ^vilkor hvilka detsamma i
sådant afseende varda föreskrifne.
Dessa Propositioner blefvo med Ja besvarade.
Vidare föredrogs, i sammanhang härmed,
BankoUtskottcts särskilte, under den 13 Julii med-
delte och den 17 på bordet lagda Memorial, an¬
gående Götha Canal Verk.
Herr KommersRådet Santesson uppläste
föjande anförande:
”Sedan Höglo!!. Stats- och BancoUtskottens
samfälta Betänkande, uti frågan om Götha Canal
Arbetets befordrande och understödjande af Staten,
Den 22 Julii. 1605
su af Högtärade Ståndet blifvit afgjordt, har jag
endast en hufvudsaklig anmärkning att göra vid
BancoUtskottets enskildta Betänkande i öfverens¬
stämmelse med mitt det förstnämde Betänkande
åtföljande särskilta votum.
Högtärade Ståndet har igenom dess Bifall till
de sammansatte Stats- och BancoUtskottens Betan,
kande tydeligen ådagalagt dess stadgade öfverty*
geise om Götha Canals särdeles vigt får Riket,
äfvensom om omöjeligheten för Bolaget, att med
egne krafter och nu ägande Publique Biträden
kunna fullborda densamma, samt ansett, att till så
väl uppfyllande af de åt Bolaget gifne loften, som
iagttagande af Rikets värdighet och fördel, ett så¬
dant ytterligare biträde bör lemnäs, som å ena si¬
dan fullkomligen uppfyller allt hvad af Bolaget skä¬
ligen kan förväntas titan att, å den andra, för
mycket medtaga Rikets krafter eller föranleda till
våda för dess fnanciella ställning.
Detta af Högtärade Ståndet enligt båda Ut¬
skottens förslag afgjorda och af BancoUtskottet i
dess enskilta Betänkande medgifna Bidragsbelopp
är visserligen högst betydeligt och vida utöfver
hvad någonsin för dylikt ändamål hittills uri
Sverige på en gång blifvit gjort. Efter de af
Utskotten granskade och godkände Förslager sva¬
rar detta bidrag, i 10 år fortsatt, äfven för be-
hofvet, NB. med tillägg af den å Discomen calcu-
lerade vinsten, samt af å Actieägares totala tek-
ning återstående Capital, R:dr 1,884)720 > hvilkas
successiva utgörande Högtärade Ståndet, jemväl ef¬
ter Utskottens förslag, ganska rigtigt gjort till
f 606
Den 23 Juli?.
ett nttryckeligt vilkor för Bidragets successiva med¬
delande.
Men, om uppfyllandet af detta vilkor, preste¬
randet af de 1,8^4,720 R:d. utaf Actieägare,
skall kunna påräknas, måste desse, om icke med
fullkomlig visshet, dock, Troligen och möjeligen
kunna inse, att de för deras Capital, enligt ly¬
delsen af dem gifna försäkringar vid Verkets bör¬
jan, (uti Kongl. Majus Nådiga skrifvelse till Rik¬
sens Ständer af den 10 November 18O9, och Riksens
Ständers underdåniga svar at den 22 Februari Ig 10)
hafva att påräkna någon afkastning under Bygg¬
nadsåren , och en skälig vinst derå efter arbetets
fullbordan, och att de åtminstone ej blott.ställas
för en alltför känbar saknad af sådan ränta, eller
förlust af deras Capital.
Den af Sammansatte Utskotten beräknade be-
hofs-summa, är Banco R:d. 2,912,504, eller nä¬
ra 3 millioner. Antagom då, att härmed netto
behofvet fylls, då actieägare inbetala resten af lie¬
la deras teckning. Canalen blir då färdig. Under
de 10 a 11 åren, som, efter den för Byggnaden
påräknade tid, ännu skulle återstå af Bolagets rät¬
tighet till Disconten bidrager afkastningen af bå¬
da, Discont och Canal, att garantera Actieägare
Ränta å deras instuckna Capital, och möjeligen en
sådan nedsättning af detsamma, att det vid Discon-
tens upphörande utgör inalles 2 millioner R:d.,
och å denna sistnäinde Summa blir det då troligen ,
som Canalen ensam, efter den tids förlopp, skall
skaffa dem afkastning.
Dea 22 Julii. 1607
För mia del vågar jag hoppas, att Canal-
afkomsten efterhand och i en framtid skall blifva
icke obetydlig 5 likväl torde beräknandet deraf på
förhand till 100,000 R:d. behållen årlig Reve-
nue, efter afdrag af kostnader och underhåll, äf¬
ven blott ifrån och med år 18*5, redan anses
nog vågsamt j Men äfven detta skulle dock e] läm¬
na tillgång för mera än 5 procents ränta å åfvan-
nämde då resterande ActieCapital, mycket mindre
hvad man billigen förstår med den skäliga vinst,
de haft all orsak enligt förutnåmde gifne förhopp¬
ningar att vänta sig; och ar i alla fall intet något
animerande till penningars förläggande på en,
minst sagt, oviss beräkning i en tid, då mot full¬
komlig säkerhet man allmänt klagar att ej till en
bestämd högre laglig ränta, ja äfven ofver laglig
ränta, kunna få låna Penningar.
Icke desto mindre bör man få hoppas, att,
oagtadt denna mindre lofvande utsigt, Actieägare
dels af redan gjorda Insättning å 40 Procent af
deras tekning, dels af önskan att befordra den go¬
da saken, och möjeligen äfven i hoppet, att ige¬
nom den för byggnadens utförande allt mer och
iner vinnande erfarenhet hos verkställarne, förbätt¬
rande arbetsmethoder, och framför allt igenom
mest möjeligt påskyndande af Canalens fullbordan
något skall kunna sparas i den påräknade kostna¬
den, eller vinnas utöfver den calculerade afkast-
ningen; Så vida denna NB. får användas, om ic¬
ke hel och hållen och ensamt, äfven ifall den
räcker längre, åtminstone först och främst till Ac-
tieägares skadeslöshållande.
Den 32 Julii.
Någon fruktan för motsatsen skall dock. visst
ej kunna undgå att uppstå hos Actieägare, af de
uti BancoUtskottets enskilta Betänkande yttrade ord,
att frågan om Rint eber åkningen efter Byggnads¬
tidens förlopp, äfven som såttet för återbetalningen,
bör få ankomma på blifvande Riksens Ständers
pröfning, hvilket väl synes angå endast Ständer¬
nas ansvarighet till Banken för Capital och Ränta
a dess förskott, men ock möjeligen kunde anses
förutsätta, att sådant både ränta och capitals-åter-
betalning af sjelfva Canal-Bolaget framdeles skall
aga rum, och att dervid följakteligen kunde blifva
fråga antingen att dela Inkomsten af Canalen med
Bolaget, eller måhända, att med förmonsrätt ut¬
taga den framför Actieägare j i förra fallet skulle
ofvanföre calculerade 100,000 R:d. årligt revenue
ej nu gifva apparcnce åt Staten och Actieägare sam¬
fält af mera än högst 2 Procents räntaj men i se¬
nare fallet åt Staten ensamt af dess Capital å %\-
Procent, men allsintet åt Actieägare, och återbe¬
talning till Staten alltså äfven innefatta ej mindre
än öfveriämnande af Canalen med total förlust af
hela ActieCapitalet.
Sådan har dock visst icke Batlco-Utskottets
mening Varit; Det har, som sagt, blott velat åt
kommande Ständer ofverlamna, att om Bankens
ersättande fatta närmare beslut. Flere af Hög-
loflige BancoUtskottets Ledamöter hafva ock på min
anmärkning härvid yttrat deras enskilte öfverty¬
gelse, att omöjligen skall då fråga blifva om hvar¬
ken återbetalning eller ränta af CanalBolaget, med
mindre en alldeles oväntad besparing af påräknade
Den 22 Julii.
1609
kostnaden, eller ökning öfver förmodan af af-
kastningen, den skulle föranleda.
För min del vågar jag äfven fullkomligen
hoppas, att kommande Riksens Ständer skola ho¬
norera och fortsätta 1309 och 18*5 ^rs Stän¬
ders välvilja för den goda saken} att de således
intet, efter att år 1809 hafva framlockadt både In¬
dustrien och Patriotismen, och att nu 1815 ytter¬
ligare, hvad jag på förhand vågar hoppas af Rik¬
sens Högloflige Ständers samfälta beslut, i likhet
med Högtärade Ståndets redan fattade, hafva upp¬
muntrat och förmått dem än vidare använda sig
för utförande deraf, skola, då verket en gång
fullbordas, med fordrande återbetalning af biträ-
des-summan eller ränta derföre, skada eller totalt
ruinera denna mängd Medborgare, förutan hvil¬
kas, tidehvarfvet alltid hedrande ansträngning, dock
hela saken hvarken 1810 kunnat börjas, eller nu
fortsättas. Jag föreser fastmera, att då efter nå¬
got, ej mångå år, Westgötha Canalen skall vara
ganska nära färdig, redan den däraf allmänna gläd¬
je och båtnad skall finnas hafva lämnat och allt
mer och mer lämna den basta ersättning för bå¬
de Capital och Ränta åt Staten och Näringarne 5 och
att då blifvande Ständer skola finna Actieägare för
deras använda förmögenhet och stådda risque, för-
tjente och berättigade åtminstone att skuldfritt nju¬
ta Canalens afkomst. Dea skall dock visserligen
ej motsvara, än mindre öfverstiga, hvad fordom
Konung och Ständer för blott förlags-gifvande mot
Statens garantie, till ett vida mindre företag, Troll-
hätteCanalens öppnande, gjort och än göra dem,
fastän ej ens ändamålet då dermed vanns.
i6io
Deri 22 Julii.
Allt detta hoppas och tror jag för min del;
-—men, kan man ock påräkna, att alla eller de
fleste Actie ägare, af hvilka flere kanske redan
med de utiagde 40 procenten gått sig nog nara,
i öfvertygelse!! att aldrig större andel skulle kom¬
ma i fråga, skola hysa lika god tanka? Kan man
vänta det, då farhogan redan verkat till den grad
på dem, att Acrier utbjudas och försäljas till ett
allt lör lågt pris mot deras kostnad ? Kan man be¬
gära der, då de vid lycklig utgång och äfven med
Riksens Ständers nu lemnande biträde, utan all
ranta eller återbetalning, dock ej, enligt hvad hår
förut år visadt, hafva anledning vänta någon hö¬
gre afkastning eller vinst, än hvad de nära, äfven
med totalt förlorande af deras gjorde insats, för
blott hvad de nu ytterligare skulle förbindas till¬
släppa , kunde påräkna uti laglig ränta, igenom
utlåning , mert än mera igenom användande uti an¬
dra Näringar, der någon gång en högre vinst
kan fi hoppas lemna dem ersättning för denna
förlust. Och är då intet tvärtom allt skål befara,
-att utom en försäkran, som betager Actie-agare
den nåmda fruktan , de skola afskräckas från fort¬
sättande af deras Actie inbetalningar, och såmedelst
äfven Statens bidrag ej få eller kunna begagnas ,
och alltså hela det vigtiga ändamålet förfelas?
Hogtärade Ståndet har på de samfälte Utskottens
tillstyrkan emedlertid beslutat sjelfva saken, och
antagit behofver för hvad deras Betänkande visa¬
de , eller 3 millioner R:dr.
Jag vågar nu ock vara öfvertygad, att Högt-
ärade Ståndet, alltid vandt att ej halft uran helt,
bade se, bedörama och åtverka, äfven i de tillfäi,-
Den 32 Julii.
1611
len, då nppoffring kommer i fråga, för Fädernes¬
landets sjelfständighet, ära och anseende , för Med¬
borgares och Näringarnes välgång och förkofran ,
skola finna, att, för det goda ändamålets vinnan¬
de, det är alldeles oundvikligt att med redan gif-
na uttryck af Högtärade Ståndets vilja, och med
redan fattade beslut för dess verkställighet, på sått
båda Utskottens gillade Betänkande innehöll och
Högloft. BankoUtskottets enskilta äfven innefattar,
förena den försäkran till Actie-ägare , att, om ock
ej Riksens Ständer finna för godt nu förklara Bo¬
laget för alltid fritt från återbetalning, och ränta
till Staten, dock åtminstone det af Actie-ägare för
sakens utförande gjorda och vidare görande bidrag
alltid skal hafva förmons-rått till säkerhet uti och
minst laglig räntas njutande af Canalcn, och att
således , derest med kommande Ständer ej förmon*
ligare öfverenskommelse härom träffas, hvarken
ränta eller återbetalning till Staten af dess bidrag
skall komma i fråga, förr ån Actie-ägare för de¬
ras förskotter njutit laglig ränta, och äfven efter
skuldens af- och återbetalning hafva utsigt att
fortfarande njuta den; eller af annat ån det öf¬
verskott, som blir utöfver en sådan åt Actie ägare
från början lofvad årlig skålig vinst eller ränta å
deras tillskjutande Capital. Och jag anhåller, att
Högloft. BankoUtskottets Betänkande, med blott
denna anmärkning, blir af Högtärade Ståndet åter¬
remitterad till ny handläggning och skyndsamma¬
ste besvarande, i likhet med hvad redan från ett
annat MedStånd skedt.
Häruti instämde Hr Grosshandlaren Lamber g.
Herr Lagmannen och vice Talmannen Land¬
berg; Någon åtsrremiss å detta Betänkande an¬
1612
Den 23 Julii.
ser jag icke lämplig, sedan Stats- och BancoUt-
skottens gemensamma i det hufvudsakliga vunnit
bifall. Man har derigenom redan gjort hvad man
kunnat gora för Kanalen, och man bör icke med
en ny kraftansträngning, som än ytterligare rub¬
bar primitiva vilkoren, lagga hinder emot det
hufvudsakliga ändamål, man åsyftar.
Herr StadsMajoren och Riddaren Westin'.
Nog kan man nästan i förhand försäkra Actie-ä-
garne om den fordel Herr KommersRädet San•
tesson för dem nu yrkar; men det synes mig
otjenligt att derom väcka fråga vid ett tillfälle, då
nyss ett så kraftigt stod för Kanal-inråftningens
fortgång blifvit beviljadt.
Herr Borgmästaren Ullberg. Jag har nyss
hort flera anmärkningar och motiver emot åter-
remiss af Stats- och BankoUtskottens gemensam¬
ma Betänkande om Kanalverket. Desamma kun»
na också nu användas. Tillkommande Ständer bö¬
ra icke formodas mindre rättvisa än de nuvaran¬
de; och de förras rått att vidtaga sådane åtgärder,
som Statens bästa då fordrar, bör dem icke beta¬
gas, och icke i någon mon inskränkas.
Herr KommersRådet Sante sson. Om Hogt-
årade Ståndet skulle afslå den billiga begäran jag
framfört, måste Actie-agarne foljagtligen se sig i
belägenhet att icke ega något säkert hopp om nå¬
got slags afkastning af deras utläggande Capita!,
enär Staten för dess Lån-biträde behofver hålla sig
troligen till hela Canalens revenue. Jag lemnar
då till Högtärad® Ståndet att besinna, om någon
Den 22 Julli.
fortfarande inbetalning af dem möjligen kan vän¬
tas; och uteblifver den, så är allt det nu gjorda,
eller beslutade till Gotha Canal, att anse som o-
gjordt. Detta synes likväl förtjena Högtårade Stån¬
dets uppmärksamhet, och jag får således förnya
min anhållan om återremiss.
Flere af Ståndets Herrar Ledamöter hördes
yrka Proposition, att i följd af beslutet ofver Ut¬
skottens gemensamma Betänkande, äfven Banko-
Utskottets särskilda måtte gillas i hvad detsamma
dermed ofverensståmmer. Och, då denna Propo¬
sition af Herr Talmannen framståldes, blef den
nied besvarad.
Vidare föredrogs StatsUtskottets gårdagen på
bordet lagda Memorial, angående tillökt aflöning
för StåndsKansiierne, hvilket bifölls.
ConstitutionsUtskottets samma dag på bordet
lagda Utlåtande i anledning af Norriges Rikes
StorThiugs svar på den föreslagne RiksAkten om
de emellan Sverige och Norrige uppkomna Con-
stitutionella förhållanden, föredrogs nu å nyo
och bifölls.
Till Handlingarne lades ConstitutionsUtskot-
rets från den 20 Julii på bordet ht/ilande Memo¬
Den aa Julii.
rial angående Herr Friherre Staet von Holt.
steim anmärkning mot föredragande i StatsRIder.
Foredrogos å nyo och biföllos samma Ut¬
skotts, äfven ftin den 20 Julii hvilande 2:ne Me¬
morial;
1:0 om jämkning af stridigbeterne emellan 42
och 94 § §. Regeringsformen, och
2:o i anledning af Hogvördiga PråsteStåndets
anmärkningar vid Memorialet om granskningen
ofver StatsRådcts Protokoll.
Att hvila till nästa Riksdag för den årgård,
S6 §. Regeringsformen foreskrifver, biföllos, vid
nu förnyad föredragning, följande Constitutions-
Utskottets Memorial:
__ om ny redaktion af 29 §. Regeringsformen.
— om förändring i 41 §. Regeringsformen,
— och om ny redaktion i 5 §. 1 Mom. af
T ryckfrihets-forordningen.
Å nyo foredrogs ConstitutionsUtskottets den
21 Julii på bordet lagda Memorial i anledning af
Den 22 Julli.
Höglofl. Ridd. och Adelns äterremiss 1 Utskottets
förslag till den ändring i 4 §. Regeringsformen ,
att ordet ock skulle sättas i stället för ordet eller
mellan orden Frälse och Ofrälse; Hvarvid Bor-
garcStåndet, med oföråndradt bifall till hvad Ut¬
skottet sig urlåtit? fann, att, i händelse Höglofl.
Ridd. och Adeln icke skulle frångå sitt eget och
foga sig efter MedStåndens i detta ämne fattade
beslut, någon annan åtgärd icke återstod, in den
omröstning uti förstärkt ConstitutionsUtskott, soin
56 § Regeringsformen föreskrifver, och till hvil¬
ken åtgärd BorgareStåndet ock för sin del ville, i
sådant fall, hafva målet öfverlemnat.
Föredrogos å nyo Stats- samt Allmänna Be¬
svärs- och EkonomiUtskottens gemensamma Utlå¬
tanden, som gårdagen lades på Bordet, angåeende:
— Enskiftes medlen för Skåne och Skaraborgs
Län samt Odlings-understöd för Bohus Lån,
och lindring i Båtsmans-hållet uti Sveriges
Norra Provincerj
Hvilka biföllos.
Föredrogs åter StatsUrskottets, i anledning
af anmärkningar inom detta Stånd emot Betän¬
kandet af den 17 sisth Junii, tyagåeude forhållan¬
det med restantierne å RiksgäldsKontorets medel
i6i6
Den 23 Julii.'
i Götheborgs och Bohus Län, afgifna ytterligare
Utlåtande, sorn den 20 Julii lades på bordet;
och fann BorgareStåndet för godt att det första
Betänkandet bifalla samt, i följd deraf, vid det se¬
nare låta bero.
Då nu åter föredrogs BevillningsUtskottets d.
18 Julii afgifne och i går på bordet lagda Me¬
morial, i anledning af anmärkningar vid Betän¬
kandet och förslaget till förändringar i ChartcvSi-
gillatce förordningen, fann BorgareStåndet för godt,
att i afseende på den föreslagne extra Ståmplin-
gent förblifva vid sitt redan den 11 i denne må¬
nad fattade beslut, att den icke borde äga rum,
men lämnade i allt öfrigt sitt bifall till Utskottets
första förslag, med de förändringar det senare
Memorialet innehåller.
Föredrogs ånyo sammansatte Stats- och Ali-
månna Besvärs- samt OeconomieUcskottens, under
den 15 Julii afgifne samt sedan den 21 på bor¬
det hvilande Utlåtande i anledning af väckte motio¬
ner om uppmuddring af Clara och Fatebarssjoarnr,
samt Rörstrands och Carlbergs vikarne, och hvil¬
ket ämne Utskotten funnit förtjena mycket afse¬
ende i betraktande af de olågenheter och äfven
olyckor, som kunna uppkomma, om icke desse
inom och nära sjelfva hufvudsraden varande träsk-
artade sjöar och vattendrag blifva uppmuddrade5
elier
t)en 22 Julli.
eller såsom lämpligt finnes igenfyllas, Så att deri*
från ej må spridas dunster och ångor, som för¬
skämma luften och kunna åstadkomma farsoter.
Bifölls.
Upplästes BankoUtskottcts den 21 Julii pl
bordet lagda ytterligare Utlåtande af den 15, an¬
gående Kungsholms Krono brännerihus användan¬
de till Cur- och Sjukhus, och lät BorgareStåndet,
vid sitt i detta mai redan nieddelte bifall och be¬
slut bero.
Föredrogos ånyo samt biföllos Allmänna Be¬
svärs- och OeconomieUrskottets sedanden 21 Ju¬
lii, på bordet hvilande Betånkanden.
i:o Af den 15 Julii, i anledning af Friher¬
re IV r 0 7i g e!s Mänomi, om enny Landtmäteri-
taxa, och
2:0 af den 19 julii, angående' yrkad in¬
skränkning af Finska handeln m. m.
Sedan Plenum blifvit utsatt att fortsåttas i af¬
ton kl. 6, hvilket anslogs, så åtskildes Herr Tal¬
mannen och Ståndet ml kl. | 3 e. m.
Eorg. St. Prof. N:o 203. 204. Andra Del.
lölg Den 23 Julil,
Plenum klockan 6 e. m.
Föredrogs ånyo StatsUtskottcts Memorial af
den ig Julii, som den 21 lades pl Bordet, med
bifogad berättelse af 3 StatsUtskottets Ledamöter,
angående dem uppdragen samt verkståld Revision
för Subsidie och andre medel som till KrigsFon-
den ingått för år 1814» och med anledning af
hvilka räkningar, såsom riktige befundne, Utskot¬
tet tillstyrkt att decharge mätte till vederbörande
öfverlämnäs.
Herr CommerceRådet och Riddaren IVegelin
yttrade: Aldrig hafva Sveriges annaler på en gång
forettdt så mångfaldiga och så lyckliga följder af
Styrelsens visa omsorger, som de, hvilka handlin-
garne vid slutet af detta Riksmöte bevittna. I-
bland desse handlingar skall det nu upplåste Be¬
tänkande af Höglofl. StarsUtskottet, intaga ett ut¬
märkt rum, då det utreder huru Kongl. Maj:t
med Hans Kongl. Höghet Kronprinsens medverkan
beredt Sverige möjligheten, att utföra ett så äro¬
fullt och för fäderneslandets tillväxt och heder li¬
ka så bitande som kostsamma fälttåg , utan landets
betungande. Detta känner val redan hvarje Svensk
Medborgare genom effecren, och välsignar sin Ko¬
nung , uran att veta huru detta underverk skedt.
Med så mycken större begärlighet skall Svenska
allmänheten uti Riksdags handlingarne emotse den
undervisning, som genom detta Höglofl, StatsUt-
sko'ters förevarande Betänkande, komma till allmän
kännedom. Men så vigtiga desse handlingar åro,