Den 22 Julli.
*549
Jag icke allenast medgifva- hvad Herr Borgmästa¬
ren nämnt om ofullständigheten uti Stats- och
Banco-Urskottens betänkande, utan åberopar ock
Herrar Ledamoters af dessa Utskotten vitsord, att
jag både uti Beredningen och Utskottens Plena
yrkat ett fullständigare utredande och besvarande
af de vigtigaste punkter, såsom om Canalens verk¬
liga nytta, om orsaken till skiljaktigheten i det
forsta och det nu uppgjorda Förslag, om skälen
för Canalens byggande på en gång i båda Provin-
cerne m. ni.; men derå giordes intet afseende,
utan förklarades tillräckéligt och utförligt nog,
hvad sorn Betänkandet nu innehåller. Likväl tor¬
de den omständighet tå lända Utskotten tili nå¬
gon ursäkt, att de under Riksdagen dels af Ca-
nalDirectionen, dels af andra i tryck utgifne Skrif¬
ter, om Götha Canal, hvilka äfven blifvit uti aila
Stånden utdelade, tämmeligen fullständigt hafva
både upplyst och utredt desse in. fl. till detta äm¬
ne hörande omständigheter och hufvudfrngor.
Herr Borgmästaren anser, att Staten har upp¬
fyllt dess förbindelser till CanalBolaget. Jag bestri¬
der ej heller detta, sedan nu nyligen Kongl. Majit
också afgjort den gamla långsamma frågan om
vissa Skogstrakter för Canalens behof, hvilkas tind-
varande allt hittills likvist, utom svårigheten att
anskaffa nödigt Virke, vållat Bolaget en kostnad
af ej mindre än 150,000 R:d. B:co, hvarföre en
billig ersättning nu beror på Riksens Ständers af¬
görande; Likväl torde å andra sidan ock få an¬
märkas, att Bolaget äfven fullgjort sina förbindel¬
ser, som af Riksens Ständer voro bestämde till
ett bidrag af 1 million R:d. B:co; dem har bola¬
1550
Den 22 Julii.
get ej allenast fullt ut, utan med a^"6,480 R^«
derutöfver inbetalt, och dermed på driftigast möjeligä
satt och oaktadt alla de svårigheter dervid mött nästan
alla åren fortsatt CanalArbetet, hvilket derigenom ock
hunnit både bevisa sig möjeligt i utförningen och
tili en icke obetydlig del äfven redan utfördt.
Beträffande vidare det förra kostnads-förslaget,
så, om å ena sidan det kan sägas hvad Herr
Borgmästaren Holm ock anfört, att detsamma ic¬
ke var uppgjordt af Staten, så är å den andra
dock lika visst att det intet var uppgjordt af Bo¬
laget, som då icke ens existerade. — Förhållandet
var, korteligen sagt, detta: 1809 års Riksens
Ständer anhöllo, efter gifven anledning igenom
väckte Motioner, inom detta Stånd af Borgmästa.
re Gezelius, och inom Höglofl. PrästeStåndet
af Biskop v. Rosenstein, underdånigst hös Kongl.
Majit otn denna vid flere äldre Riksdagar redan
beslutade Götha Canais utförande, såsom ett för
hela Landet högst vigtigt och nyttigt företag, och
att detta af Kongl. Majrt måtte uppdragas åt en¬
skilde personer, hvilka till deras förmögenhets an¬
vändande häruti skulle animéras igenom alla mö-
jelige och skälige fördelar. • Kongl. Maj:t befallde
vid erhållande af Riksens Ständers underdåniga
skrifvelse härom, dat. ro- Ocrober rgöQ, oför¬
töfvadt upprättande af ett kostnads*förslag , sådant
det då kunde erhållas; för-detta ändamål var in¬
gen annan Person att tillgå än i de samma dagar
fran Norrige återkomne Majoren Sam. Bagge,
som3 förut ej kännare af localen, reste till stäl¬
let, och efter de mätningar samt provisionelle ut-
stakningar, som af Englands Canalbyggare Thom'f
Den 22 Julii. 1551
Tetford året förut blifvit gjorde, författade det¬
samma på grund af den tidens Arbets- samt Varu¬
priser och med afseende på den uti Riksens Stän¬
ders skrifvelse till Canalens urförande föreslagna
upplåtelse af Ai betsmanskap emot skälig Sold. _
Detta förslag, uppgående till inalles circa 1,600,000
R:d, åberopade sedan Kongl. Maj:t uti dess nådi¬
ga svar till Riksens Ständer af 10 Nov. det sam¬
ma år, under framställning, att af endast Canalen
kunde de blifvande Entrepreneurer eller private
Deltagare troligen intet vänta sig någon afkastning
motsvarig ett så stort Capital, utan måste något
annat mera vinstgifvande dermed förenas, för att
kunna lemna förhoppning om en sådan skälig af¬
kastning, till hvilken ända Kongl. Maj:t ock fö¬
reslog Riksens Ständer att dermed förena en Di-
scont-inrärtning, hvars vinst enligt provisionelt upp.
gjorde Calculer borde försäkra blifvande Actieägare
om en billig Ränta under byggnadsåren, och om
en skälig vinst efter den tiden. Detta insågo öck
Riksens Ständer, instämde med Kongl. Majit der¬
uti till alla delar, och lemnade ett sådant under¬
stöd, sotn enligt deras godkännande af nämde be¬
räkning ej allenast gjorde ett större tillskott af
Private deltagare än circa En million R:d. obehöf-
ligt, utan ock föranlät den förmodan, att vin¬
sten i framtiden möjeligen kunde uppgå till 9
Procent och deröfver, i hvilket sednare fall Rik¬
sens Ständer anslogo -^.-delar af ett sådant öfver¬
skott till allmänt behof.
Då det var på dessse Beräkningar och Calcu¬
ler j hvilke efter anbefald uppgörning framlades
15J2 Den 22 lulli,’
för Allmänheten > som en mängd Private grunda¬
de sin Speculation, och antecknade sig som delta¬
gare, tror jag visserligen det med mera skäl kan
sägas, att desse blifvit inlockade uti företaget af
Staten, än, hvad mången nu tror, att de brustit
uti sitt fullgörande emot Staten, hvilken enligt
hvad förut är sagt, aldrig kan utsträcka sin rätt
till påstående om Canalens utförande af Bolaget
längre än hvad den En Million R:d. räckte, hvar¬
till Contractet dem förbundit: En annan sak ar,
hvartill Actieägare sins emellan kunna tvinga
hvarandra i och för den gjorda tekningen. Men
äfven detta tvång kan aldrig blifva farligare för Ac¬
tieägare, an att de uppoffra det redan inbetalta,
och dermed upphör ock allt anspråk, enär alla
Actieägare heta Innehafvar en. Detta förhållande
upplyser nogsamt hvarföre, utom Statens kraf¬
tiga och tillräckeliga Biträde, hvarken fullbordan
eller ens fortsättning af Canalbyggnäden kari ske,
när den återstående kostnaden vida ofverstiger bå¬
de hvad Actieägare teknat sig, huru man an vill
anse förbindelsen af denna tekning, och hvad mö-
jeligen af dem kan åstadkommas. Resultatet här¬
af blir emedlertid pnekeligen, att, om Staten vill
hafva Canalen gjord, är det å ena sidan lika an¬
geläget för St3ten att både sjelf bidraga dertill,
och animera Bolaget a:r fortfara dermed, som å
den andra nödigt för Actieägare, om de skola
kunna göra någou räkning på hvad de redan till¬
släppt, att de, äfven vidaie fortfara med inbetal¬
ning och verkställning af hvad de sig en gång
på sådant vilkor förbundit.
Nu
Den 22 Julii.
*553
Nu till den af Tit. Holm ifrågasatta, eller
åtminstone till närmare utredande ft anmälde di*
reete och indirecte Nyttan af Gotha Canal.
t i »
Lika med af alia ■andrå Canaler är första och
Hufvudsakliga nyttan och ändamålet med denne;
Ldttad 'Transport. Man beränke blott skillnaden
i besvärlighet och kostnad af Land- emot Sjö-trans¬
port, hvilken skillnad allmänt anses minst forhål*
la sig som 20 till i. — Man erinre sig omöje*
ligheten, att forsla betydligt lång Landsväg grof¬
va och stort utrymme fordrande varor; deni sak¬
nad, man blott för denna orsak, måste öfverallt,
der Sjö - Communicationer fela, erfara af manga
Atticlar, som voro både behöflige och nyttige,
oc.h den svårighet, att blifva af med andra , sorni
ligga till last j sa skall visst hela vigten af en lät¬
tad transport genast inses. Sådan transport-lättnad
angar ej blott redan i desamme orter kände och
vanligtvis öfver Land transporterande varor, utan
ock alla sådane hvilka för sin aflägsenhet, grofhet
och föga primitiva värde, ej landväg kunna forslas,
och hvem vet hvad art idar, allt hittills okände,
blott härigenom skola framkomma? Hvad förmå¬
ner bör man alltså ej hoppas och påräkna af Gö¬
tha Canalens öppnande communication emellan e|
blott de Provincer den passerar, nemi. Oster- och
Vester-Göihland, ej heller med tillägg blott al dem,
hvars stränder skoljas af de insjöar Canalen sam¬
manbinder, såsom Småland, Nerike, Wermeland
och Dal, utan ock emellan alla öfrige från dem
sjöleds tillgängelige Provincer, och igenom Werme-'
lands Alf ver ganska nära intill Norrska gränsen.
Perg. St. Fröt. N;o 195. 196. Andra Del.
15 S 4
Den 22 Julii.
Gottlänningen får således en gen och lätt väg ä'n»
da dit med sin säd, och Småländningen kan för
sin Ladugårds afkastning i smör och ost snart finna
utväg till afsättning i Stockholm, som ännu i den¬
na stund måste taga sine Heste behof från Finland.
— Huru mycket och vidsträckt skall då icke det¬
ta befordra afsättning af Landets Producter. Nu
onyttige skogar och uti dem till förruttnelse lig¬
gande ioootdetals Träd, af hvilka ofta ett enda
på sitt ställe skulle vara värdt too R:dr, kunna
igenom öppnande Segelleder änteligen framskaffas
och begagnas till Landets egna behof eller till Ex¬
port - vår Säd och andra Landtmanua - Producter,
hvilke ofta hittills ej kunnat utköras till afsättnings.
ort för nära fulla värdet, blifva genom tillfället
för Sjö-transport nu först af värde för deras odla¬
re, och så vidare med allt annat ; men den häraf
animerade Odling och Åkerbruks-förbättring, vin¬
ner ock i annat hänseende af de tillfällen igenom
Canalen blifva för uttappning af Mossar och sanka
ängar (i Westergöthland ensamt utmed Canal-Lini-
en till flere ioooide Tunnelands vidd) som der-
forutan kanske aldrig, men åtminstone icke utan
en öfverdrifven kostnad låtit sig göra; och denna
odling skulle dock blifva svår, långsam och icke
lönande, om ej igenom Canalen lemnades tillfälle
att hämta kalk för gödning från antingen Wenerns
eller Wetterns Stränder. För Ängs för bättringen
bereder Canalen det aldraypperligaste medel igenom
änssvattnings-tillfällen åt sidorne, en sak som hit-
Ö p
tills varit hos oss föga både känd och använd.
Hvad vinst för Åkerbruket och Boskaps-skötseln lig¬
ger icke vidare uti de besparade Milliontals Häste-
dagsverk, som hittills åtgått till de nu mera öfver-
Dea 22 Julii.
*555
flödige blifvande Landfororne; i desse för Landt»
bruket mindre nyttige kreaturens ställe födas oxar,
kor och får, till en vida mer directe nytta för vä»
la behof. Men afven flere Näringar an Landtbru»
ket vinna J hvad nya Tillverkningar och Fabriker
uppstå icke igenom blotta tillfället att transportera
an Rudimaterie!-, än Tillverkningar sjöleds och sä¬
kert i afseende på varans vård och conservation ?
Allt detta är redan bevisadt igenom verkningarne
af de Slussar och Canaler vi i Sverige äga; de Fa¬
briker och förädlingar, sorn deraf blifvit en följd,
verka redan synbart till fördel på vår Handelsvåg»
och med hvarje är skall detta förbättras och okas.
Hvad nu blifvit uppräknadt, är dock blott
oeconomiskt och financielt; i sammanhang der¬
med men litt än vigtigare hänsigt, är Götha
Canalen nyttig, nödig och oumbärlig i militairiskt
afseeende och för vårt försvar. Vi behöfva ej min»'
nas mångå år tillbaka, för att inse nödvändigheten
af en arnian communication emellan Sveriges Östra
och Vestra kuster, än den rundt omkring Skåne,
igenom Sundet. Kunna vi, ifall ett sådant någon¬
sin mera inträiTar, (och bör man någonsin under
Fredens lugn förgäta mojeligheten af nya krigs-
stormar?) väl blunda för angelägenheten af den för¬
ening utaf Sveriges och Norriges sjöstytka, hvil¬
ken endast igenom Götha Canal skall blifva möje-
lig? Faran må hota oss från hvilken sida som hälst,
så blir denna förenings-linie alltid af ett oskattbart
värde för vårt försvar, för vår cxistence ! Måtte
den dock aldrig behöfva*, åtminstone icke innart
Canalen blir färdig; beviset af dess behöflighet kun¬
de då blifva oss uog dyrt; men äfven utom den»
Den 22 Julii.
na förnämligaste nyttan af .Canal en i krigstid hafva
vi erfarenhet, och den icke eller urminnes, hvad
värde en sådan genväg i dylika tillfällen har för
Landet och dess innevånare. Den lindriga Sluss»
afgift af några få skilling per Tunna eller Skep¬
pund , sorn Kronan efter Trollhätte Canais- och
Slussverks-Taxa skulle hafva betalt för dess Trans¬
porter under senare åren, om ej Kongl, Maj:t uti
Trollhätte Bolags Privilegium fritagit Kronan der¬
ifrån , likasom uti Götha Canal Bolags Privilegium
också är förbehållet, har under desse åren efter
deröfver likafullt hållen noga berikning uppgått till
ej mindre än 14,000 R:dr. Hvad vida större Summa
utgör då icke Kronans besparing af forlön ? Kan¬
ske är ej för mycket tilltagit, att säga 1 o-dubbelt
nämn debelopp. Men den tunga Landet annars skulle
haft af densamma Kronoskjuts, uppgår dock till
många gånger beloppet af Kronans för densamma
gifvande ersättning, och det torde med visshet kun¬
na sägas, att Landets vinst af Trollhättan endast
å desse Kronans transporter derigenom uppgår nä¬
ra, om ej öfver, en Million R:dr. Dömmora här¬
af till det gagn Götha Canal i sådan hänsigt skall
göra! Morine ock ej Sverige och enskilte Sven»
ske Medborgare skulle, i fali Götha Canal då va¬
rit färdig, haft besparad storsta delen af den kan¬
ske mångom ej till beloppet tänkbara eller troliga
Summa , som passagen eller rättare Gatuloppet ige¬
nom Sundet under de nyss förHutne åren kostat
dem i värdet af deras borttagna Skepp och Egen¬
dom? och vill jag dertill annu lägga de orimligt
höga Assurance - Premier, som vi kunnat bespara,
och de betydliga afgifter, sorn med glädje skulle
till Sverige blifvit betalte af främmande Coopvaer-
Den 22 Julii.
die-Floftor, så vore det visserligen ej öfverdrifvet
att påstå , det Canalen af desse i sådant fall bespa¬
rade förluster och vuudne inkomster redan hade
varit till stor del af hela sin kostnad ersatt.
Af allt det nu anförda, hoppas jag så väl alla
tvifvelsmål om Canalens nytta , som fruktan att den
en gång färdig ej skall blifva underhållen och be¬
gagnad , böra vara håfne. För det senare kunna vi
dock äfven rådfråga andra Länders erfarenhet. Eng¬
lands förste Canal byggdes år 1759. Sedan har
antalet af större och mindre Canaler, som genom¬
skära dess land , vuxit till det antal och den mängd,
att ett blott ögnakast på Englands och Skottlands
Canäl-Charta ingifver förundran, huru alla desse,
nära lika tätt med Landsvägarne på manga ställen
i vårt Fädernesland, kunnat på den korta tid af
56 år utföras j och ändå arbetas der jemt och samt
på flere nya, och ännu har man ej hört en enda
af dem öfvergifven eller förfalla. Men äfven in¬
om Sverige hafva vi erfarenhet, huru Rörelsen
dragit sig till och efter de öppnade Canaler och
Segelleder. Huru illa klagas ej, då hvart eller
hvartannat år Trollhätte Canalen för blott g a 10
dagars tid stänges, till nödig tjärning och ansning
af slussportarne, m. m. Högtärade Ståndet här¬
för få dagar sedan förehaft frågan om Hjelmare
Slussverks behöfliga understödjande; jag hoppas och
är öfvertygad, att det icke lemnäs att förfalla,
snen om så skedde, visserligen skulle det blifva den
mest öfvertygande, fastän obehagliga, erfarenhet
som kunde gifvas för nyttan och angelägenheten
af sådane Canaler och communicationer, ej blott
för närmaste Stad och ort, som ofta blifvit an-
1558
Dea 22 Julli.
fort, utan får Landet i gemen. Och sedan den af
Gotha Canal redan färdiga förening emellan Sjö
arne Wettern och Wiken har första äret 1814
gifvit en inkomst, efter Taxa af blott 4 sk. per
Tunna elier Skepp., utaf goo R:dr, och jag kän¬
ner specielt att redan till dato detta år flere tnomde
Tunnor eller Skeppund gods af alla slag passerat
Forsviks Sluss. Oro ett par år skall man ändå se
något helt annat, när blott 1 Mil emellan Hays-
torp och Sjötorp återstå ogjorde af WästgöthaCa-
nal-Linien.
Derföre är dock icke sagt, icke eller ens tro-
l«gt» att sjelfva Sluss-afgiften för Canalens framtida
passerande skall motsvara räntan af det nedlagda
capital; i fall af ett flerårigt krig, som nyss
omnämdes, skulle dock visst Resultatet äfven här¬
af blifva öfver väntan. Men __ i alla fall när
har man hört af landsvägars anläggande och un¬
derhålls - kostnad påräknas och erhållas någon di-
recte afkomst och vinst, och äro de ej likafullt
nyttjge, nödige och deras kostnad ersatt hundra-
defallt af den deraf uppkomna nytta för Näringar-
ne ? Jemförom värdet och afkastningen å de Hem¬
man som äro närbelägne, med dem sorn äro af¬
lägsna från vägar och communicationer, och moli¬
ne icke allt detta t än större och synbarare förhål¬
lande skall kunna sägas om Canaler och segelle¬
der?
Detta vare nog, kanske redan för vidlöftigt
i detta tillfälle, sagt om nyttan af Canaler, sedan
de blifvit färdige. Men, än 0111 den skada deras
byggande och anläggande förorsakar * är så bety-
1
Den 22 Julii. IJJ9
delig, att den, tagen i behörig beräkning bör af-
styrka i stället för tillråda Canal-anläggningen? in¬
galunda. Nyttan af sjelfva arbetet under anlägg¬
ningen är påtagelig uti följande delar : alla pen¬
ningar, sorn derföre utgifvas , stadna inom Landet
oell spridas på det mest välgörande sätt till Lan¬
dets innevånare igenom beredande Arbetsförtjenst
och afsättnings-tilifällen af dess produeter utaf alla
slag. De af Staten för Götha Canal årligen användande
några hundrade tusende R:dr blifva i detta hänseende
af mycket större nytta, än om de utlämnades i
livad utlåningsväg som hälst, ut3n att någonsin
verka den skada, som lättheten att få lån ofta med¬
för t. Oster- och Wester-Göthland skola visserli¬
gen ej ana svårigheten, sorn deras innevånare fån¬
gö erfara af saknad afsättning och förtjenst vid Gö¬
tha Canal, om dess arbete afstadnade. Utom be¬
loppet af 3;ne laster säd och ett partie bränvin un¬
der år l8l2 och 1813 införskrifva, då derå var
total brist i Landet, har af de till Canal-arbetet redan
årgångne öfver 2 millioner R:dr, allt öfrigt stad-
nat inom Landet, dock med ytterligare undantag
af kostnaden för de införskrifne engelska kunska¬
per, erfarenhet och skicklighet, hvilken kostnad
dock visserligen utgör en ganska liten Procent å
värdet af denna acqvisition. Dessa kunskaper,
skicklighet och öfning uti Sverige alldeles okän¬
de Arbets-methoder, med användande af nyttiga
men förut här obegagnade Verktyg och Machinerier,
Järnvägar &c. hafva redan blifvit spridde ej blott
till de Tjenstemän, Verkmästare och Arbetare,
som dermed vid Canalen sysselsatts, utan äfven
längre och till hjelp för landets Näringar. Flere
Bruk hafva på denna korta tid infört för sine be-
Den 32 Julii.
bof Jernvägar och andra inrättningar efter model-
lerne vid Canalen, och efter de råd och upplys¬
ningar sorn Canalen deni berett igenom den erfa-
farenhet och skicklighet flere Tjenstemän der för¬
var fvat. Många Svenska Ynglingar uppdragas vid
Canal - Arbetet och blifva för det Allmänna sedan
derigenom ' de mest nyttige Medlemmar. Ibland
sjelfva Arbets-Classen sprides hog och arbetsdrift,
smak för beting och arbetsförtjenster, hvars hem¬
förande till alla Orter, derifrån Arbets-Commen-
deringarne erhållas, skall idkeligen ersätta alla de
olägenheter, man i afseende på desse Arbets-Com-
menderingar öfverklagat, i alia fall nästan utan skäl.
Denna omständighet, såsom en gifven fördel
af sådane allmänna foretag, med klokhet och drift
verkstälde, är af mera vigt än man tror. Så haf¬
va dessa arbeten äfven i andra Länder blifvit be¬
dömde, då t. ex. Kon. Fredrich 2:dra i Preussen,
efter dess svåra krig och onekeligen dervid hardt
påkännande af dess Nations krafter, genast derpå
började de största företag i dess Land med Cana-
ler, Vagar, Slottsbyggnad &c., anseende detsam¬
ma både i afseende på deraf Undersåtarne i all¬
mänhet tillflytande förtjenster, och på National-au-
dans lyftning, för ett det verksammaste medel, att
ock höja Nationens välmåga och krafter. Det lil¬
la Dannemark, som redan i Öresund ägde och
begagnade inonopolisk beskattnings-rätt af hela öf¬
riga verldens Sjöfart och Handel på Östersjön, an¬
såg sig dock med Kieler Canalens öppnande ej il¬
la använda 2 ’ Millioner R:dr Hamb. B:co, nu
motsvarigt 5 Millioner Svenskt Banco, och det
utan att dermed vinna någon särdeles communica-.
Den 22 Julii.
1561
tion inom dess egit land, enär nämnde Canals
lage är, snart sagt, i gränsen af Riket.
Några ord i anledning af yttrandet om dc-n
korta tiden uti vårt climat för inre segelleders år¬
liga användbarhet: Jag anser just denna korta tid
fordra, att segelleder desto mera derunder begag¬
nas j och enär vi ej kunna umbära alja Vinter-
Transporter, betaga följakteligen ej Ganalerne hos
oss Allmogen hela förtjensten af fot slör, utan läm¬
na den under dea årstid, då Allmogen derföre ä-
ger ledighet.
Jag återkommer tili det första uppgjorda
kostnads-förslaget, hvars origtighät eller betydligen
differerande belopp i jemförelse emot det nu upp¬
gjorda Förslagets, väckt så stort uppseende, och
foranledt den , äfven nu af den värde Ledamoten,
som före mig talat, yttrade osäkerhet, om detta
sednare förslag icke kan slå lika illa ut. Med å-
heropande af hvad jag nyss anfört, huru hastigt,
och af en med Localen otillräckeligt bekant, samt
med så stora företag visserligen främmande Person
det förrh blifvit upprätfadt, bör jag nu dock rätt¬
visa den afledne författarens både insigter och kun¬
skaper i så måtto att det nya förslagets Belopp,
tillagdt den verkeliga kostnaden af det redan gjor¬
da, det vill säga, oberäknadt sådane oförutsedde
extra kostnader, som uti intet förslag kunna upp¬
tagas, ingalunda gör mera än något öfver 3 gån¬
ger, alltså långt ifrån 5 gånger, hvad det första
calculerades; och denna skillnad är icke mera, än
hvad hvar och en lärer hafva erfarit, som nu
verkställer någon äfven vanlig Byggnad efter upp-,
1563
Den 3 2 Julli.
gjordt kostnadsförslag för 6 år tillbaka; hvad skall
man då säga om en Canalbyggnad , hvars utföran¬
de till alldrabetydeligaste del beror på underjordi¬
ske förhållanden, omojelige vid hvad undersökning
som hälst att beräkna med någon fullkomlig sä¬
kerhet? Erinrar man nu dertill, att det första för¬
slag grundade sig på den skäliga Sold, för hvilken
Riksens Ständer och Kongl. Maj:t lorvat Bolaget
ArbetsCommendering, och att denna skäliga Sold,
allt dittills varit 6 å 8 sk. om dagen, hvarvid den
ock sedan förblifvit i flere år vid både SöderTel-
ge Canal och andra dylika arbeten, men att i det
ställe hvarje Dagsverk vid Götha Canal från för¬
sta början på Kongl. Maj:ts befallning blifvit af
Bolaget ersatt med 13 sk. 4 r. B:co, hvilket der¬
till med under alla åren, på lika hog befallning,
utgjort för det mesta uti lifsmedel till alldeles e-
nahanda pris sorn år I810, oberäknadt allt hvad
särskildt tillkommit igenom Extra Befäl, Spel och
aflöning för Regn-, Helg- och Exercitie-dagar in.
m., så att man gerna kan anse det verkeligen
erlagde pris för hvarje dagsverk minst vara 4 gån¬
ger, hvad det vid Förslagets upprättande kunde och
borde beräknas; och tillägger sedan * att den 1 För¬
slaget påräknade Canalbredd, till 43 fot på bot¬
ten, i Reglementet ökades till 48 fot, sorn skil¬
jer ej blott i primitiva Grafnings-kostnaden af de
6 foten, utan i den vida högre Transport-kostna¬
den af alla 42, med mera dylikt; så vågar jag
tro, att Författarens minne i stället för tadel i och
för dess oftanämde första Förslag, tvärtom såsom
riktigt, och öfver all väntan rätt inslående i jem¬
förelse till förändrade priser och tider, förtjent
tacksamhet och aktning, och jag är glad åt detta
Den 22 Julii.
tillfälle att få yttra sådan min öfvertygelse. Vis¬
serligen kunna äfven hädanefter Ai betslöner och
andra priser stiga, dock är det mindre troligt, i
anseende till den högd de redan hunnit. Men t
så fall kan ock det nu gjorda förslaget, omöjeli-
gen siå in.
Likväl bör jag ej dölja den förmodan , att
de redan vundne och med hvarje dag allt mera
och mera vinnande insigter och erfarenhet uti för¬
ut" okande arbeten och Arbetsmethoder, samt till
användande af hittills osedde verktyg och instru¬
menter, äfvensom allmännare öfning af sjelfve
de arbetande skall ansenligen bidraga till, att kan¬
ske öfver väntan nedsätta verkeliga kostnaden un¬
der den nu påräknade j i synnerhet skall detta in¬
träffa , om tillräckeliga medel och tillfällen till ett
Oafbrutit begagnande af ArbetsCommenderingar med¬
gifva sjelfva Eyggnads-tidens förkortande.
I afseende på hvad som yttrats, med anled¬
ning af Utskottens alternativt framställda fråga,
om anmärkning emot Directionen för ej i råttan
tid yppad Verkets Belägenhet, torde jag få till¬
fälle säga något, när sjelfva den frågan förekom¬
mer till afgörande i sin ordning. Visst är emed¬
lertid, att Directionen underkastar denna fråga,
som alla dess Handlingar, med största nöje den
aldranogaste förnyade granskning; och säkert har
ingen förvaltning gifvit sine åtgärder, och äfven
misstag, hvilke äro oskiljaktige från mensklighe-
ten, och i en sådan hittills nästan alldeles okänd
sak oundvikelige, mera publicitet äit Götha Canal»
Directionen gjort»
1564 Den 22 Juli!.
Och , hvad den omnämde Allmanna Opinions
stämning emot sjelfva saken betråffar, så, ehuru
jag för min del intet anser den vara gifven, fast¬
in flere personer under Riksdagen, utan kännedom
och insigt af sakens så vål vigt som beskaffenhet,
och kanske med ej alltid så rena afsigter , såkt
utsprida allt möjligt ondt, likt och olikt, om det¬
ta företags både förvaltning och verkningar, gla¬
der det mig att känna, det nästan allt hvad sora
blifvit sagt och invlndt emot Götha Canal, likaså
har blifvit sagt och invändt i England före och
vid de förste Canalers byggande der, och hvad
sades, skrefs och striddes icke om Trollhätte-Ca-
nalens utförande, för ej längre tid tillbaka an 22
Ir? Jag år viss på, att om Canal-arbetet nu va¬
rit så långt avanceradt, som det kunnat vara och
säkert afven hade varit, om allmänna ställningen
ej hindrat detsamma, skulle Opinionen varit lika
stark för, som nu emot detsamma; och 1 å 2 års
upplefvande erfarenhet till den vi nu hafva skall
besanna min förmodan. Det skall ganska visst gå
med denna sak, som det gått med Opinionen e«
mot och för conscription, hurudan var väl denna
Ir 1809, i8*2j och nu?
Jag har Sndå förbigått, att något svara pl
den ofta klandrade byggnaden uti båda provincer
på en gång. Utskotten hafva nog knapphändigt
förbigått också denna omständighet. I korthet vili
jag derföre anföra: att Riksens Stander år 1809
med uttryckliga ord stadgade uti deras första an¬
hållan hos Kongl. Maj:t om denna Canal, att ar¬
betet i en plan och ett sammanhang mätte utfåras,
samt med möjligaste skyndsamhet; _ att Kongl.
Den 2 a Julik
Majit uti dess Privilegium itererade denna före¬
skrift; och beståmde 8 « 10 års tid till Ccmalmt
fullbordan, under vilkor af erhållande behöflige
Arbets-cornmenderingar ; att ensamt detta förutsät¬
ter en absolut nödvändighet att bygga på en gång
i båda provincer, enar 6 Slussar på ett stalie, 15
dito på ett annat s en Hamnbyggnad på ett tredje
o, s. v., fordrar hvar för sig nämde tid; men hårtill
kommer ännu, att jorden på flere ställen behof-
ver utdikas för att sjunka och stadgas i flere år,
innan den blifver till gräfning tjenlig, att flere ar¬
beten i den ena pro vincell ej kunna ens begyn¬
nas, innan der år tillgång få diverse materialier
dit ilrån den andra, att afven den dryga kostnad
ett sådant arbete, det forsta svenska i sitt slag,
mäste Vidkännas af upplärande personer vid nästan
alla de vigtigare arbeten, t. ex. Altväggars forme¬
rande, eller så kallad puddling, lining, m. m.,
ja vid sjelfva Sluss-Murningen, hvartill hvarenda
användande Murgesäll måst af väre till undervis¬
ning gagnade Engelsmän instrueras och inöfvas,
att denna dryga kostnad intet annorlunda eller
rättare kan lindras och ersättas i längden, ån att,
i den nion sådane personer tilläras och blifva skick¬
lige, att på egen hand employeras, arbetet äfven
utgrenas och utsträckes till flere ställen, dervid å-
ter flere andre också få tillfälle att af dem upplä¬
ras, atr på detta vis tillgår med alla Canal arbeten,
i andra länder, der localen medgifver, och fordrar
sådant lika med här, och ganska visst skulle minst
dubbel tid åtgå för hela Canalens fårdigblifvande,
om blott i hvardera provincen i sänder skulle ar¬
betas. Med allt detta har likväl aldrig uti We¬
stergöthland något arbete försummats eller stått
1566 Den 22 Julii.
tillbaka för det i Östergöthland, utan i den först®
nämd3 provincen alltid användts så mycket folk,
som kunnat employeras med de sena och betyd-
lige arbeten.
Om ofvanuppråknade skäl från början talat
för ett sådant tillvagagående med CanalByggnaden,
hvad tala de icke numera för fortsättningen i e-
nahända vig, när härtill kommer i bctracktande
all den förlust och påföljd, som ett afstannande
nu uti ena provincen skulle medföra. Förfallandet
af det redan helgräfda och halfgräfda, — afstan¬
nande med halfgjorda och knappast mer än börja¬
de Slussar och Hamnbyggnader — total förstö¬
ring af flere kostsamma Qyaydammar, som nu
finnas, men ej äro beräknade eller kunna stå me¬
ra ån en kort tid, dock tillräcklig för behofvet,
om arbetet ej afbrytesj aflågsnande af annars
snart väntade Communicationer på några stallen
för rudimateriers och andra Canal-byggnads förnö¬
denheters transporterande, saknande utväg att
använda månge på Verkets bekostnad inlärde Yng¬
lingar och Verkmästare, allt detta med mera,
skulle ganska visst uppgöra forlusten å en i så
måtto ändrande Byggnadsplan till aldraminst 2 mil¬
lioner R.-d. Nej, måtte man dock inse, att uti
skyndsamma utförandet ligger en hufvudsaklig för¬
mon både för framtiden, och för det närvarande,
äfven i afseende på kostnadens förminskning der¬
igenom ! På annat sätt skola vi ju ock ej kunna
hoppas, att sjelfve få upplefva och begagna fruk¬
ten af de uppoffringar nu göras?
Jag anhåller om Högtärade Ståndets benägna
Den 2 a Julii. 1^67
öfverseende med min vidlyftighet uti ett ämne,
som jag medgifver af mig ansetts och alltid skall
anses af de vigtigasre, till beredande och forkof*
rande af den allmänna och enskilda välmågan.
Herr Rådmannen Kjellander: Det ärmed
denne, som med många andra saker här i verl*
den, man nodgas betrakta elem sådane de nu äro,
och icke sådane de kunnat vara. Hvad Gotha
Canal angår, så vill jag blott nämna, det jag för
min del önskat att den aldrig varit påtånkt, än
mindre börjad. Penningar, som kunnat till mera
Riksgagneliga yrken användas, nedgrafvas dår,
och blott ur en enda synpunct kan man finna
skäl att med arbetet fortfara, nemligen den, att
för stor kostnad redan blifvit nedlagd för att of-
vergifvas, och att penningarne till det mesta kom*
ma i den arbetande Classens händer och stanna in¬
om Riket. Den förtjenst således härigenom till¬
skyndas en mängd fattigt folk , öppnar dem en
utväg att til! Staten kunna afbörda sina Krono-ut-
skylder, hvilka i annat fall torde hafva varit för
Staten förlorade. Min ranka är således den, att ar¬
betet bör fullbordas, med den uppoffring Staten
möjligen kan åstadkomma; lör öfrigt har Herr
CommerceRådet Santesson så omständligt afhand-
lar detta amne, att jag har intet att nu vidare
tillägga.
Herr SradsMajoren och Riddaren Westin
yttrade: Så kallade Canaler åro de senare århun¬
dradens uppfinning; hvarken de sinnrike Greker,
eller tänkande och arbetsamme Romare , hafva lem~
nät någre minnesmärken deraf; straxt efter med¬
Den 22 Juli!.
let af 17 seklet regerade en äregirig Furste of¬
ver ett talrikt folk; törstig efter all slags åra, för
att gora sitt namn högt aktadt hos sine undersåta¬
re, och vidtfrägdadt ofver hela verlden, företog och
verkstålde han den första mårkvårdiga Canal , som
Europa då sett. Denna Konung, understödd af en
den skickligaste, estridigr den kunnigaste Mini¬
ster , Frankrike och kan hånda någon Regent
ägt, var äfven så lycklig, att finna en detta sto¬
ra foretag vuxen Ingenieur och fullbordade La»
guedocska Canalen på 15 år, med en kostnad af
13 millioner Livres i goda penningar, hvaraf in-
vånarn? i de provincer Canalen genomlopp, betal¬
te 6, och Slaten 73 Ingenieuren har vunnit ef-
tervetIdens beundran , så mycket mer som ban ej
hade någon föresyn, att råtta sig efter.
Denna vida större ån Gotha Canal genom¬
skar likasom i en triangel Frankrikes sodra pro¬
vincer, forenar Ocean med Medelhafvet från Bor¬
deaux till Getta, har så val i mercantilt som kri¬
giskt afseende fullkomligt svarat mot Stiftarens af»
sigter och skall säkerligen mer föreviga dess namn
hos en tacksam efterverld, än dess många segrar
och folk - förödande krig; märkligt att det eljest
så industrieusa nästgränsande England , ej vann nå¬
gon efterfölgd häraf, (förmodeligen för uppfin¬
ningen var Fransk), forrån, nåraiooår derefter,
en händelse tillskyndade detta land, en lika nyttig
inrättning.
En ung Ädling hade i ari efter sina föräl-
årar, utom annan ansenlig, förmögenhet, erhållit
ett
Den 23 Julii*' 1569
ett Landsgods, hvars förnämsta vSrde hestod uti
ett outtömligt förråd af ypperliga Stenkols-minor,
men som olyckligt voro så belågne, omgifne
af hoga berg och djupa dalar, att transporten för
deras afsättning, blef, om ej omöjlig, dock så för¬
svårad , att deras arbetande ej skulle kunna läm¬
na någon behållning.
Ibland många ideer, som till desse svårighe¬
ters undanrödjande kommo i betraktande, uppstod
snarare en önskning af möjlighet, att genom en
vaten-iedning från minorne till den på 7 mils di*
stance belågne stora och folkrika Fabriks - Staden
Manchester få en säker afsättning på denna i Eng¬
land så stora nödvändighets-vara, hvaråst allt bran»
sie både för mat-tillredning, varme och ofantlige
Eld-machiner fordrade inrättningens bedrifvande»
De mötte hindren blefvo en orsak till Eng¬
lands stigande rikedom och fördelar. Lyckligtvis
både för ågaren och England hade, likasom af För»
Synens skickelse, en man med utomordentliga natur-
gåfvor uppvuxitj denne var ej någon theoretisk
projectmakare, utan som med trägit arbete, på i
England brukeligt vis, i 7 års tid lårt Qvarn»
byggare-handtverket, i öfrigt så litet bevandrad
i hvad man kallar Vettenskaper, att han knappast
kunde skrifva sitt namn; under lärotiden hade han,
genom ovanlige mechaniska snille-arbeten blifvit
känd , _ denne blef af Hertigen BridgeVa t er
rådfrågad öfver möjligheten af en sådan Canal som
han åstundade, och sedan han besett belägenhe¬
ten, förklarade han densamma görlig, om nödige
t Borg. St. Pret. N:e 197. 198- Andra Det.
*570
Den 42 Julli.
medel dertill ville bestås, hvilka han dock lofva-
de, skulle med all möjlig sparsamhet användas.
Det var nödigt att till detta foretag erhålla
en ParlamentsAkt, sorn försäkrade anläggaren om
fredlig besittning af alla de fördelar, han derige¬
nom kunde erhålla, och sådan Akt var utomdess
så mycket nödvändigare, sorn Canalen skulle på
flere ställen öfvergå stora landsvägen , och ingen
i det landet tillätes utan en sådan Act, hvarken
ändra vattendrag, eller förandra landsvägar, vore
det afven öfver egne agor; arbetet företogs med
full ifver, men kunde ej undgå allmänhetens om*
domme att anses som ett af en obetänksam ungdom
företagit, honom ruinerande , verk, och dess Bygg¬
mästare som en chimerist, så mycket mer som
stora hogder och djupa nfgrunder borde jämnäs,
oeh det förnämsta af allt vatten, syntes tryta; man
föresrälde sig det mansåldrar fordrades till dettas
verkställande, penningar slösades så på arbetet, att
Hertigens ansenliga förmögenhet medtogs, och han
så fördjupades i skuld, att hans personliga säker¬
het hotades; men dess Byggmästare, till hvilken
han fattat fullt förtroende, öfveryann alla hinder
af belägenheten; och Canalen var på 2 år färdig
att nyttjas; men Hertigen, sorn under byggnaden
blifvit varse sin Byggmästares stora egenskaper,
åstundade att få den ännu beqvåmligare, och ledd
till ett ytterligare afsättnings-stålle, hvarföre den
äfven då skulle komma att gå ofver en segelbar
flod, nödgades dertill begära en ny ParlamentsAct,
likväl sjelf hissnande för företaget, trodde sig bö¬
ra derom rådfråga en den största Archirect Eng¬
land då agde, och som på stället besåg belågenhe-
Den 22 Julin
ten, yttrade sig; Jag har väl hört omtalas slott
i lil fren, men aldrig tillförene sett hvar de skulle
byggas. Det oagtadt. företogs och fullbordades ar¬
betet , på ett sätt som förvånade åskådarne, då de
i luften blefvo varse en Canal, med beständigt
flytande pråmar, öfver en segelbar flod, der stor»
re fartyg med master af 45 fors höjd, och fulla
segel obehindradt passera, sedan han likväl förut
funnit samma Canal gå ofver landsvägen, d?r stora
fracktvagnar om 20 till 24 fots höjd färdades.
Annu en olägenhet ville öfvervinnas, ert stort
berg som låg i vägen, gjorde en något besvärlig
landstransport från Kol-minorne till Carstens bör¬
jan; då det var för stort att bortsprängas, vidtogs
den utväg, att underminera det på y<;o famnars
längd, till sådan bredd, atr 2 pråmar på vissa
stållen kunde mötas, och i öfrigt hål lika skor¬
stenar der oell hvar från bergets yta nedigenom
höggos, för att insläppa nödig luft och dagerj
följderne af denna Canal, förnämligast inrättad för
transport af Stenkol till vissa afsättnings-ställen blef
dageligen mer oell mer , opåråknadt andra varors
transporterande , begagnad och en källa till Her¬
tigens och dess ai fvingars ståndigt tilltagande rike¬
domar, och Landsortens betjenande med en nöd¬
vändighets vara, som derefter till de fattiges be¬
qvämlighet, och med deras välsignelser såldes till
hälften mot hvad den förut kostat, eller til! R:df
för en svensk tunna.
Detta företags lyckliga utförande gjorde fle¬
re fönnögne Gods-ägare och Manufacturister upp¬
märksamme, och så hastigt blef Parlamentet besvä¬
rade med ansökningar om tillstånd till nya Cana-
i5?2
Den 23 JuliL
lars anläggande, och sammanbindande nied Herti¬
gens, att innan 10 år derefter, voro en mycken¬
het anlägde och fullbordade, den ena djärfvare ån
deo andra, hvarvid alltid Hertigens Byggmästare
antingen employerades eller rådfrågades.
Då desse, utom beqvämlighet för landets in¬
byggare, vid anläggningen voro beråknade, att
gifva i England laglig ranta af 5 procent, be-
fants, att de med hvart års stigande revenue
lenmade 8, 10 å 20 procent, til! och med någon
gång ända till 40 procent årlig vinst på särskilt
privilegierade BolagsActier, blcf snart lika begär
att anlägga Canaler, som hos oss i senare tider
att erhålla Discont-privilegier. Nu har det kom¬
mit så vida, att snart hela England elter 50 års
förlopp finnes med Canaler genomskuret, och alla
dess förnämsta Städer, satta i samband med hvar-
an; 2:ne stora Communicationer emellan Nordsjön
och St. George Canal, samt på ett annat ställe
tvärtigenom Skottland ifrån Nordsjön till Oceanen],
hvarigenom på ert otroligt satt National-indusrrien
stigit, och producter utur jordens och bergens göm¬
mor frambragte, hvarom man förut ej ägde något
begrepp. Således har, blott att nämna 2:ne industrie-
grenar, deras stora Porcellainer- och GlasManufac-
turier uppkommit, och fatt ej allenast rudimateri-
er, utan ock desse lätt transporterade till tillverk¬
nings ställena , och fårdige, beqvämt derifrån förde
inpå skeppen, för att från Englands talrika Ham¬
nar till vidt aflågsne länder transporteras.
Säkerligen skulle Hertigens af BridgeVater,
så väl som dess förträfflige Byggmästare B rind.-
Den 22 Jnlii.
1573
t rys namn, lika med deras arbeten, i ett tacksafnt
minne foras till senaste åldrar, såsom de hvilka
tillskyndat deras fädernesland så stora fördelar.
Ett grannfolk, sorn till vår olycka agde en
Regent, som, påtagande sig en tjenares skepelse,
hade Sfven berest Frankrike, och der inhämtat
nyrran af Languedocska Canalen, beslöt ock till
någon del under sin lefnad, med otroligt arbete,
som dess efterträdare sedermera med framgång
fortsatt, ifrån detta ofantliga Rikets Asiatiska pro-
vincer, öppna en Vatten-communication ända till
Östersjön, till detta Rikets obeskrifveliga nytta.
Vår krigiske Konung Carl XII, hade äfven
i sinne att sammanbinda Sveriges inre provincer
med Westerhafvet, och rådgjorde härom med
vår ston Mechanicus Polhem, men Konungens
frånfälle och Sveriges olyckor hindrade då verk¬
ställigheten. Så snart såren började läkas, tånkte
likväl Svenska Patrioter pl detta verks fullbordan¬
de; de ägde då ännu ej Englands erfarenhet, i
denna slags byggnadskonst, hvarföre alla nitiska
försök misslyckades, intill dess i senare tider, ett
privat Bolag, under nuvarande vår älskade Konungs
förmyndare-styrelse, honom till odödlig Ira der¬
till uppmuntrades. Då uppnåddes detta mål, och
hvars lyckliga utgång väckte den håg till efter¬
följd, som förorsakade formerandet af project till
Götha Canal.
De förmoner, som genom sådane vatten-vä¬
gars inrättande uppkomma, åro oberäkneliga: grofva
varor, som svårligen och nästan alldeles icke bära
1574 ^en 32 H'*-
Land-rransport, kunna då med lätthet föras frän
den ena provincen till den andra, för exempel,
jernmalm från en skogslös, till en annan skogs-
rik ort, kalk, som utom byggnings-, år ert så för¬
träffligt gödnings-ämne, till ringa pris transpone¬
ras; och skulle man vilja tro, en Canal i England ,
funderad endast för kalks transporterande, från en
provins till en annan, ständigt tackt med fly¬
tande pråmar, af denna vara, med flere oräk-
nelige och förut på orten okände produCter fram¬
komma och blifva brukbar, mom den förmon
att sådane arbeten äro en skola för att låra, och
genom hemkomne arbeten i provincerne kringspri¬
da nyttiga kundskaper, för exempel, huru att be¬
arbeta och med mechanik helt Jätt utur åkrar och
ängar upptaga, och derifrån transportera stora ste¬
nar, med mycket annat, hvarom de förut ej haft
någon idée; ålderstegne gubbar, och afskedade
Krigsman, likasom uppväxande gossar, kunna med
förmon employeras till farkostens tranporteranda
på sådane Canaler, och de sistnämde, som tillfö¬
rene knappast sett en båt, oförmärkt till vänjas , att
i behofvets stund blifva skicklige ämnen till Ri¬
kets kusters forsvar.
Jag rnedgifver gerna, att Götha Canals fårdig-
görande har mycket svårare hinder att öfvervinna
än Frankrikes, i anseende dertill att vårt Climats
hårdhet, och svåra vintrar gör arbetet vida kost¬
sammare, om det skall äga bestånd.
Tiden då det företogs var kanske ej den
tjenligaste, lika som medlen ej de lyckligaste, och
hade jag igog varit medlem al Riksens Ständer,
Den 32 Julii. xj 7 5
hade troligon med min eljest ägande öfvertygelse
om Canalens nytta, jag ansett denne då öfversti-
gande Nationens krafter, men, då den en gång
är beslutad, mycket penningar och arbete därpå
använde, kan min narional-stolthet och karlek
till milt fäderneslands framtida fördelar nu ej med¬
gifva min röst undandragande, till allt skäligt
bidrag för arbetets fortsättande, så mycket mer,
som utom det förakt, vi bos utlänningen genom
dess nedläggande ådrogo oss, skulle säkerligen för
tillkommande tider sådant afskräcka alla stora och
nyttiga företag till vårt Lands förhärligande; i
dess ställe, om arbetet krönes med framgång, kun¬
de sådant verka till lika lyckeliga fölgder, som
dem jag haft äran om England beskrifva.
Man klandrar och jag tycker med skäl att
arbetet företagits på, för många ställen på en gang
utan fullbordan på mer än ett enda, som dock
redan gifvit ett årligt revenue af 800 R:d, hvilket
säkert ansenligen ökats, om arbetet i suite fortfa¬
rit , att förtiga det planens verkställighet på sätt
som skedt, har ordsakadt utan afkomst, en kost¬
sam Inspection på flere ställen, med särskilte verk¬
städers inrättande, helt olika min Hertigs af Brid-
gevater fintlige Byggmästare, som på flytande
pråmar inrättade Smedjor och alla slags verkstäder
för behöflige arbetare, hvilka medföljde Canalen
j den mån den kunde begagnas. Märkeligt är,
att då sådane arbeten företagas i England, hvar-
ast daglöner äro vida större än hos oss, och ej
Soldater utan blott frivilliga arbetare nyttjas, kan
en qvadrat famns gräfning der verkställas för nä¬
ra hälften emot här, hvilket har sin grund uic
l$?6 Den 22 Juiiii
beting, men ej uti dag- oell års-loner, hvilka
gifva interessen i arbetens fördröjande.
Man anmärker, att den nu varande allmänna
noden, vill gora allt penninge understöd för när¬
varande omöjligt; mig har tyckt, att denna nöd
förnämligast består uti en brinnande törst efter
BancoLån, och nya Sedelmassors ereerande, som
säkerligen i framtiden visst medföra lika olyckeli-
ga följder som förut, då ideala penningar till
ideala behof uthändigades.
Understöd för Götha Canal bidrager i siri
mon att släcka denna törst, genom småningom
spridande af penningar inom landet, till tusen¬
tals arbetare, som af inhemska produkter innan af¬
tonen, i det mesta förtärt hvad de på dagen för¬
tjent. Äfven klagas, att då kostnads-förslaget igo^
uppgafs till 1.600,000 R:d., nu tarfvas flera gån¬
ger denna Summa; någon del af denna missräk¬
ning kan härledas deraf, att med penningar nu
uträttas mindre än för 6 år sedan, dessutom hvil¬
ken byggare har ej erfarit sådan© iniss - calcu-
ler.
I anledning af allt hvad jag haft äran anföra,
blifver mitt tillstyrkande af bifall till det alterna¬
tivet som Högloft. Utskotten föreslagit, att Biträ¬
det bor utgå till 1820 eller året efter sedan nä¬
sta Riksdag inträffar, på det att Riksens Ständer
då måtte få erfara huru långt med arbetet avan¬
cerat, och om Bolaget gjort sig förtjent vidare
understöd, till de fulla lo år, som uti det andra
Den 32 Julii. 1577
f
alternativet uppgifves , då jag är fullkomligt öfver,
tygad att med arbetet till slut kommer att fortfaras.
Pierr Rådmannen H amnström. Lika med
Herr Rådmannen Kjel lan der önskar jag att ut¬
vägar måtte finnas och kontia användas till full¬
bordande af ett företag , hvilket ofelbart är både
hedrande och nyttigt, och matte Actie-ägarnes in-
gångne förbindelser icke eller blifva dem allt för
kanbare! De penningar som i detta afseende använ¬
das, stadna inom landet, och öppna tillfallen’ af
förtjenst, som för den angräntsande orten , isyn¬
nerhet äro af värde. Det biträde år i8i3,Canal-
arbetet lämnade landets fattige inbyggare förekom
hufvudsakeligen den nöd som annars hade inträf¬
far. Vid Canal-arbeten skola dessutom män da¬
nas, hvilka för alla Rikets provincer, isynnerhet
Bergslagsorterne kunna blifva för framtiden af vä-
sentelig nytta, äfvensom den lättade communica-
tionen skall bidraga till ökande af alla slags pro-
duetioner.
Herr Borgmästaren Kjell an d er: Jag bör
ej dölja min förundran, att detta ämne, det vig-
tigaste af alla, efter att flere månader hafva blifvit
uppehållit hos. Höglofl. Utskotten, nu först vid
Riksdagens annalkande slut, blifvit ett föremål får
Riksens Ständers behandling, och, oansedt tiden
sålunda för de fleste är inskränkt, till en flygtig
åsigt af ämnet, i alla dess detailler , mäste likväf
ett resultat fattas, af hufvudsak ligt inflytande på
Statens framtida väl hvarpå allmänna opinionen
nied spänd uppmärksamhet är fästad, och hvarom
skiljaktige meningar, _ understödde af flere ove»
1578 Den 22 Julii.
dersägelige skäl och grunder, sä ofta blifvit yttrade.
— Må denna reflecrion mig tillåfas, såsom föran¬
ledd af den förmodan , att Högloft. Utskotten kun¬
nat och bordt med mera skyndsamhet ämnet ut¬
reda och sitt betänkande afgifva.
Roende nära Canal-linien, kan jag lika med
hvarje uppmärksam åskådare, bestyrka den san¬
ning, att detta Herculiska arbete, med den aldra-
största ordning, nit och verksamhet besörjes
och att orten tillskyndas betydlige fördelar, ge¬
nom den liftigare rörelse, sorn häraf blifvit en
följd, genom yppade tillfällen för arbetsförtjen-
ster och genom lättad afsättning å spannemål och
andre Landets producter. Lika med de ftere Le¬
damöter, som talat för Canalens fortsättning, kan
jag således icke underlåta yttra den farhåga, att
om arbetet skulle inställas, oberäknelige vådor in¬
träffade för allmänna rörelsen särdeles, då Discon-
ten i och med det samma borde upphöra och för¬
troendet för Riksens Ständers vidtagne åtgärder,
snarare minskas än tilltaga hos Allmänheten, som
en gång erhållit de kraftfullaste försäkringar af si¬
ne representanter om Canalens framtida nytta; men
jag tror mig icke rätteligen uppfylla min Riks-
dagsmanna pligt, om jag icke lämnade uppmärk¬
samhet åt de grundelige anmärkningar Herr Borg¬
mästaren Holm framstält och Herr Commerce-
Rådet Santesson lika grundeligen besvarar, isyn¬
nerhet, som Högloft. Utskotten, på intet sätt när¬
mare utvecklat skälen för sitt omdöme, att Cana-
len skall i framtiden tillskynda Riket, direct och
indirect, särdeles vigtiga fordelar, hvartill, efter
min öfvertygelse, Utskotten varit desto häldre
Den 22 Julii.
1579
plignge, som 1809 ars Stander för sitt beslut,
föranleddes af då uppgjorde Kostnadsförslag till
1,600000 R:d., hvilket åter, då Canalen efter nu
vundne upplysningar icke kan fullbordas med min¬
dre än 6,061 ;224 R:d., otvifvelaktigt bort gifva
Utskotten anledning, att för Riksens Ständer fram¬
lägga de skäl och grunder, hvarpå Utskotten
byggt sitt ofvannamnde yttrande, och således för
allmänheten, efter de möjligaste beräkningar visa,
att äfven med det ytterligare bidrag som erfordras,
Canalen skall uppfylla det åsyftade ändamål, att
blifva för Riket gagnelig. Då jag i följe häraf
yrkar återremiss, sker sådant i afsigt, att Högloft.
Utskotten än vidare må lämnas tillfälle, att äfven
ur sådana synpunkter betrakta ämnet, oell att vin¬
na bekräftelse på alla de upplysningar Herr Com-
metceRådet Santesron meddelat, i det hopp, att
då hvar och en blifver öfvertygad om Canaiens
Riksgagneliga ändamål, skall ock hvar och en,
äfven om större uppoffringar erfordras, med sann
glädje och tillfredsställelse, dertill bidraga,
c
Herr Borgmästaren Ornberg: Jag har re.
dan förenat mig med Herr Borgmästaren Halm t
anförande, men kan ej underlåta att ytterligare
anmärka, huru stötande för allmänna opinion, som
dessutom icke torde vara särdeles stämd för Ca¬
nalen, det måste vara, att i en tid, då den all>
manna nöden påkallat 300,000 R:drs nedsättning
i Bevillningen, man skall anslå en dylik summa,
till ett arbete hvars hela värde beror af -fullbor¬
dandet, och hvars fullbordande i alla fall måste
öfverlämnäs åt framtiden. Utskottets andra alter-
ternativ upptager vål blott | ofvannämnda
Den 22 Julii.
summa, men månne ej genom sakens återremit¬
terande någon ytterligare nedsättning kunde äga
rum? Månne ej aflöningar och arfvoden kunna
minskas? Manne ej Actie ågare kunna uppoffra
något års ränta eller forbindas till eja starkare in¬
betalning? — Jag finner verkeligen målet båda
förtjena och behöfva en närmare utredning, och fö¬
reslår derföre återremissj må jag derföre icke af
någon misskännas, att vilja strida emot det nytti¬
ga af saken!
Herr Lagmannen och vice Talmannen ,"Land-
berg anförde; ''Nyttan af Gotha Canals-anlägg¬
ning bör icke blifva föremål för öfverläggning.
Denna fråga var pröfvad och afgjord innan Rik¬
sens Ständer vid Riksdagen i Stockholmaren 1809
och igro, kunde till det Octroyerade Bolaget,
emot visse betingade ömsesidige förmoner och
skyldigheter, öfverlemna verkställigheten af Ca-
nal-arbetet.
Genom Kongl. Majtts Nådiga Proposition af
den 5 sisth April, och flere i RiksStånden väckte
Motioner, utgör det för 5 år sedan påbörjade Ca-
nal-arbetets fortgång och ytterligare befrämjande
medelst ett större bidrag eller penninge tillskott
ifrån Statens sida — det ämne inom hvilket öfver-
läggningarne böra ställas.
Uti tryckta Handlingar samt genom vid-
lyfrige discussioner uti sammansatte Stats- och Ban-
coUtskotten och deras beredningar, äro alla de
skål, hvilka härutinnan kunna förekomma, det va¬
re sig mot, eller med, — med den vidsträckthet
Den 22 Julii. i581
framställe och så allmänneligen kände, att någon
ytterligare motivering för stadgande af hvars och
ens slutliga tanka, ej vidare är af noden.
Under förutsättande häraf och åsigt derå, att
hvarken Regering eller Ständer kunna vara obero¬
ende i financiella operationer, så länge enskiklte
DiscontBolag finnas i landet, och att det nytti¬
gaste företag hindras och skadas i dess fortgång,
.så länge det äger minsta sammanhang med någon
bi-anstalt, som anses skadlig, — forblifver jag nu
likasom i sammansatte Utskotten vid den öfverty¬
gelse, att Götha Canal-arbere kan fortsattas och
fullbordas genom ett ytterligare direct penninge-
bidrag af Staten, eller Banken, utan att Canal-
byggnaden derjemte behöfver fota sig på någon
Discont-rörelse.
Man sager, att allmänna rosten talar mot Ca-
nal-anlåggningen. Jag tror det icke. — Anlägg¬
ningen uppmuntrar arbetsfliten och lämnar den ut¬
väg till förtjenst. — Jag tror och flere med mig,
att oviljan endast och allenast år riktad mot den
med CanalByggnaden förenade Discont.
Att CanalBolaget, såsom vilkor för ytterliga¬
re bidrag af Staten, skall afsäga sig sin Discont-
rörelse , förnårmar icke CanalBolagets eller Actie-a«
garnes lagliga rätt, enär Staten, som afven må¬
ste åga någon laglig rätt, emot sitt bestridande ic¬
ke kan af Bolaget tillförbindas att göra några
nya tillskott. Nytt tillskott förutsitter rättighet
till ny öfverenskommelse.
1583
Den 22 Julli.
PS desse grunder anser jag för min del, att
Hoglofl. sammansatte Utskotten genom återremiss
må såttas i tillfälle, att bestämdt, utreda huruvida
ej Götha Canal-aibete kan fortsättas och fullbor¬
das, utan samband med någon Disconr-rorelse,
emot full ersättning för Discont-vinsten, och till¬
räcklig tid för indragandet af dess utlåningar,
samt ett särskildt årligt penninge-understod af Ban¬
ken uti 5 års tid elier till nästa Riksdag.
Härmed förenade sig Herr Lagmannen Nen¬
sén och Herr Carduansmakaren Holmgren.
Herr Assessoren Hr o senius yttrade: Jag
skulle anse alldeles öfverflödigt, att efter den full¬
ständiga utredning af ämnet ■ som Utskottens Be¬
tänkandet) innefatta, och efter de tnångfalldiga
samtal som deröfver förefallit inom väta enskilda
kretsar, nu ingå i någon hufvudsaklig pröfning
of alla de frågor, som blifvit väckta om detta fö¬
retags nytra och möjlighet. Men di hela Svenska
allmänheten är uppmärksam på våra beslut, anser
jag mig vara skyldig mig sjelf att i våra Protocoll
förvara en korrt framställning af de motiver, som
bestämma mig att nitälska lör företagets framgång.
Jag har sökt göra mig reda för sammanhan¬
get af den contradictton, att denna kostsamma an¬
läggning kunde blifva af verklig nytta, ehuru fö¬
ga eller intet hopp finnes, att den någonsin skul¬
le förmå inbringa ens, en måttlig ränta på det
använda capitaler ; en beräknings grund som man
antagit att vid alla Economiska företag vara den
enda gällande. Det har dervid framstält sig för
Den 22 Julli.
1583
mig, hvad visserligen icke eller undfallit någon
af detta Vällofl. Stånds Ledamöter, att en mårklig
skillnad eger rum emellan allmänna och enskilda
Economien. Då nemligen i den senare allting re¬
ducerar sig till ofvannåmnde uträkning, gifvas der-
emot i StatsEconomien föremål, som påkalla upp¬
offringar, utan att erbjuda någon omedelbar er¬
sättning, men som icke dessmindre äro af hogsta
angelägenhet, i det de sätta den enskilda Econo¬
mien i tillfälle att utvidga sig, och genom sina o-
taliga utgreningar tillskapa det helas välstånd. Jag
vill blott anföra en analogie, som åtminstone oläg¬
ligt talat till mig. Jag frågar då: hvad kosta
Sveriges Rikes Landsvägar? och hvad inbringa
de? — Hela Götha Canal, oaktadt alla dess förfä¬
rande kostnads förslag, innebår visserligen en gan¬
ska ringa utgift för det allmänna, emot hvad
blotta underhållandet af dessa vägar kostar. Jag
vill icke en gång tala om deras forsta anläggning,
och hvilka uppoffringar derifrån varit oskil jäktige.
Mätte vi vid detta tillfälle se sakerna i stort j ic¬
ke fasta oss vid ett räknings-sått, som endast är
användbart i enskilda hushållningen. Vare fader
utgingo ej ifrån detta råknings-sått, då de sam-
manbundo Hjelmaren med Östersjön, Wenern
med Oceanen. De räknade icke på ränta i vissa
procent, då de byggde Stockholms Slott, dotera-
de Upsala Acadeinie, uppoffrade åt Falu och Sa¬
la Bergslager en betydlig del af Statens inkomster.
Det ar en bedröflig symptom af vår sam¬
tids syftning till egoisme, att man allt mer och
mer blir döf för det sublima, och slaf 3f ögonblickets
små-nytta. Om detta nu sker i Economiska tiren-
1534
Den 33 Julii.
der, huru nara äro vi ej den tidpunkt, då samma
gift Sfven skall verka på våra moraliska Stats-för-
hållanden, då all slags uppoffring skall synas o-
rimlig elier obillig, och den heliga idéen af ett
Samhälle skall försvinna för den råa känslan af
personlighet!
Jag återgår till det speciella ämne, hvarom nu
hår är fråga. Jag medgifver gerna, att Gotha Ca»
nal beslöts och börjades vid en tidpunkt, då Ri¬
kets yttre och inre tillstånd minst syntes gynna
företaget. Men, mine Herrar! hurudan är nu
vår belägenhet? Befriade ifrån utländsk skuld,
med minskade contributioner, ökade och försäkra¬
de tillgångar för Näringsfliten, allmin fred, för-
troende emellan Regering och Folk, hopp om en
stigande välmåga: Säkert måtte det icke vara nu
som vi böra upphöra med ett företag, som ibland
de minne smärken vår samtid skall lamna åt kom¬
mande slägter, blott skall eclipseras af de under¬
verk , hvarmed århundradets och nationens Älsk¬
ling förvånar oss och efterverlden.
Jag anhåller om Proposition tili bifall på Ut¬
skottets Betänkande, med antagande af de aiterna»
tiver som för verkets framgång åro mest gyn¬
nande.
Med Herr Assessoren Arosenius förenade
sig Herr Grosshandlaren Wilke, Jouveleraren
Holmer, CommerceRådet Egge, CommerceRå-
det Möller, Grosshandlaren Lamber g, Han¬
delsmannen Lundber g, Rådmannen Fredin,
Lagmannen Rånqvist m. fl.
Herr
Den 22 Julin
»585
Herr CommerceRådet Santesson anförde;
Jag anhåller återigen att fa yttra något, med erhål-
len anledning af hvad någre Ledamöter nu anfört;
Att Gotha Canals Styrelse och samtlige Tjen¬
stemän ej gjort sig förtjenre till någon beskyllning
för att de sökt förlänga byggnads-tiden till enskilt
förmon för sig , bevisas bast af hvad de Under
denna svåra tid verkeligen utråttat; och denna an¬
märkning vederlägger dessutom sig sjelf med deri
andra, förut omtalta, anmärkning mot dem för
arbetets drifvande uti båda provincer på en gång,
som vål mest af allt har motverkat onödig tids-
förlängning och utdrägt med fullbordandet.
Beträffande åter den sparsamt upptagne in¬
sättning af Actie ägare , så torde det vara tillräck¬
ligt att deremot anföra: att utaf Bankens från
början medgifna Lån biträde eller crediriv 300,00a
R:dr särskildt voro ämnade som egentlig Bygg¬
nadshjelp, att den skuld derutöfver vid 1^14 års
slut visade sig i och för byggnaden till Discont-
fonden, ofelbart hade varit redan rembourserad
igenom nytt Actie-tillskort, om Direction biiligen
ansett sig kunna eiler böra upptaga något under
för!, år , då ingen arbets commendering erhölls, men
en till och med oförväntad tillgång på private ar¬
betare, dock medtog 2 å 300,000 R:dr, än min¬
dre har Direciionen bordt och kunnat der i år,
sedan det blcf kändt, att Riksdag skulle blifva,
och Directionen såg sig föranlåten för Kongl,
Maj:t och Riksens Ständer yppa hela verkets stall¬
ning, samt afbida Kongl. Majus och Riksens Stan¬
berg. St. Prot. N:o 199. 200. Andra De!,
1586 Den 22 Julii.
ders Beslut derom. Ett infordrande på förhand
under denna tid skulle ofelbart verkat den storsta
inqvietude hos Actie-ågare, och tr.ligen uteblif.
vande med insättning af de fleste, hvaraf följden
blifvit den mest obehaglige för hela verket.
Hvad sorn år nåmnt om allmänna noden,
tror jag mig förut hafva besvarar med de bevis,
och efterföljande värda exempel jag uppgifvit. att
sådane företag just äro de som närmast och bast
tjena till behofvens afhjelpande.
Äfven kan hvad jag beråttat om Götha Ca-
nalBolagets så val tillkomst som belägenhet bäst ve¬
derlägga, den yttran som gjorts om ett enda Bo¬
lags så betydliga understödjande.
Herrar Ledamöter af Utskotten skola kunna
vitsorda, att de vid granskning af aflönings-listor-
na för Götha Canals Embets- och Tjenstemanna
Stat funnit densamma ej öfverdrifven 5 jag med-
gifver gerna, att den för de senare år i allmän¬
het båttre än Kronans och Statens löner, men der¬
med har endast en länge, som oemotsägligen rik¬
tig erkand principe tillfyllest gjordts, som lyder:
En arbetare dr sin lån värd; och kanske här gif-
ves få beställningar, där lönen , så val får för-
tjenas, som af Gota Canals Embets- och Tjen¬
steman.
Actie ägare i Södertelje åro ock åberopade,
såsom de der helt annorlunda mast vidkännas upp¬
fyllande af deras förbindelser5 jag kanner det af
erfarenhet såsom dervid icke alldeles utan enskild
Den 22 Julis. 1587
känning; meri jag tror ock, att ingen af Högtärade
Ståndet skall bestrida det tvångsmedel, någre få
Actie ågare vid en Bolagsstämma såmedelst gjorde
alia de öfrige, för det mest uppenbara och oer¬
hörda våld , som väl mi blifva ett varnande exem.
pel för andra , att taga sig till vara för slik» magc-
språk och deras verkan.
Hvad som h'r sagt mot Discont-rörelsen, hör
egentligen icke hit, och skall ej blifva obesvaradt,
när det ämne särskildt tvifvelsutan snart före¬
kommer. Emedlertid är visst, att hvad sorn. är
yrkadt om Discontens öfvertagning af Staten, är
lättare sagt in verksteldt; och den förnämsta go¬
da verkan deraf för Näringarne blefve troligen i
stället den alldrasvåraste, synnerligast vid en tid,
då de 2 andra privata Disconterne i alla fall må¬
ste upphöra.
Och, iindtligen, skulle visst ingen Actie-åga-
re, eller deras ombud i Direction, se'något häl¬
dre, an att Staten utlöste dem helt från deras Ac-
tier, äfven med Obligationer på längre tid, hvari¬
genom Staten skulle erhålla £ti disposition öfver
både Discont, och Canal.
Herr Handelsmannen hinström: Uran att
ingå j detailjen af förevarande, ämne, mäste jag
förklara , att jag ej kan bifalla Betänkandet. Stars-
Utskottet har icke kunnat utfinna medel till deras
betalning som gjort lefyerantser till Kongl. Majit
och Kronan , utan dertill föreslagit ett tids utrym¬
me , sorn måtte bevisa Statsverkets förlägenhet;
och då man får tro att den upphör, då torde det
Den 22 Julix.
vara tids nog att anslå medel till utgifter som med
Statens åligganden åro i ett mindre direkt sam¬
manhang än liqviderandet af dess skulder, jag
vill då icke vara deremot.
Herr CommerceRådet och Riddaren Wege¬
lin. Då man ofta hör anmärkas såsom förseende
å Götha Canal Directions sida, att underrättelserne
rörande Canalens fortgång och fullbordan samt an¬
gående de medel hvilka dertill skulle erfordras,
blifvit allt för sent meddelte, så anser jag mig,
skyldig att upplysa något om de orsaker som i
detta fall vållat dröjsmålet. Det var icke nog att
inse otillräckligheten af de anslagne medlen, det
var äfven nödigt att vid uppgiften derom kunna
säga till hvad belopp ett nytt understöd erfordrades.
Då förslagerne i detta afseende uppgjordes, inträf¬
fade den olyckan, att Major Bagge på sin resa
mellan Wester- och Östergöthland omkom, tillika
med alla sina följeslagare och alla medförda papper,
hvilka, lika så litet som hans person och sjelfva
båten sedermera kunna återfinnas. Att godtgöra
hvad som i anseende till Calculerna förlorades, var
ej lätt, då man ingen ledning hade af de samlin¬
gar, som i detta hänseende redan blifvit gjorde,
och förnyade anstalter fordrades för vinnande af
samma ändamål. Ofver - Mechanicus Herr Direc-
teuren E. Hagströms outtröttliga bemödande,
har dock öfvervunnit alla dessa hinder, och han
har uppgjort en beräkning, så noggran den möj¬
ligen pl förhand kan göras, och jag tror att hvar¬
je granskare skall finna sig tillfredsstäld, derföre
att den icke lärer kunna begäras fullständigare.
Hans erkända och bepröfvade snille, är en borgen
Den 23 Julii. *589
för verkställigheten, och den sak-kännedom han
förvärfvat och de grundeliga kunskaper, hvarpå han
såsom Mecbanicus redan gifvit de osvikligaste prof,
allt litvär och bekräftar våra fothoppningar om
en lycklig utgång af detta stora företag efter de
Calculer som nu för detsammas utförande blifvit af-
lämnade. Med åliggande för Directionen att äf¬
ven uppgifva beloppet af de ytterligare anslag hvil¬
ka i och för Canal-arbetet erfordrades, har någon
anmälan således icke förrän nu kunnat ske. Jag
hemställer, an det uppläste Betänkandet måtte ånyo
punktevis föredragas, hvarigenom man fortast skall
komma till ett resultat i de olika åsigter, detsam¬
ma innehåller.
Herr Lagmannen Noreus: Götha Canal-
Byggnad bör icke sakna understöd; Man är skyl¬
dig att bevillja det för att göra rättvisa åt den
öfvertygelse sorn, år 1810, ledde Riksens Ständer
att besluta detta stora företag. Det ansågs då,
och måste ännu anses vara af en allmän och vid¬
sträckt framtida nytta, och såsom sådant bör Na-
tional-äran icke tillåta att det afstannar, innan det
kunnat visa sin verkan. Kanske hade man bort
inse, att denna anläggning skulle öfverskrida ett
enskildt Bolags krafter och att ett allmänt under¬
stöd förr eller sednare skulle komma i fråga; Men
mar. bor icke eller underlåta fästa billigt afseende
derå, att detta behof af understöd blifvit betydli-»
gen utsträckt genom inträffade omständigheter, dem
Directionen, hvars nit och omtanka bör erkånnas,
icke kunnat förekomma. Arbetslönernas stegring
till ett fördubbladt belopp, emot hvad det första
förslaget upptager, Arbetets nyhet och vidd, ute-
155°
Den 22 Julii.
biifvandet af påräknade ArbetsCommenderingar el¬
ler för Fäderneslandet vigtige händelser, hvilka
under bästa arbetstidens lopp verkat denna arbets¬
styrkas återkallande, hvarigenom Directionen måst
vidkännas en betydelig förlust vid afyttring af dea
Proviant som för hvarje års hela arbetstid varit
påräknad och upphandlad» under högt uppjagade
varupriser; Desse, jern re liera omständigheter, haf¬
va beredt, den belägenhet, uti hvilkenCanal-Bolaget
för närvarande sig befinner, och hvilken icke an¬
norlunda än genom en allmän uppoffring kan un¬
derlättas. Man bör ock ihågkomma, att hvad man
uppoffrar åter utsprides ibland den arbetande Clas¬
sen, oell för min enskild ra del bör jag med tack¬
samhet ihågkomma huru, under 1813 års verkliga
nöd i Dalarne, CanalDirectionen för Kon. Befall¬
ningshafvande i Länet öppnade ett tillfälle till ar¬
betsförtjenst för en stor del af dess olycklige in¬
nebyggare. Detta företag återgifves således genom
en spridd arbetsförtjenst den uppoffring det emot-
tager och det hedrar verkställigheten deraf, att
Riksdags-fullmägtige ifrån de Orter der arbetet fort¬
gått, vitsorda dess nytta för allmänheten och dess
önskan om fortfarandet deraf. Allmänt nyttigt
och för framtiden kraftigt verkande måste jag äf¬
ven anse , att de dervid använde arbetare, samlade
från åtskilige Orrer i Riket, erhålla skicklighet och
vana uti en tillförene nästan helt och hållet oba¬
nad väg.
I mohn af stigande Production och deraf föl¬
jande behof af lättade varu-transporter skall man,
sorn jag hoppas, framdeles få se dylik* företag,
ehuru af mindre omfattning och vidd, sprida sig
i Riketj och afven, lika som i England, blifva
Den 23 Ju!ii. 1591
föremål för enskildtes bemödande. Desse sednare
hafva pa många ställen* icke blifvit återhållna af
andra orsaker, än- bristande kunskap och saknad af
skicklige atbetare att den verkställa. Desse upp¬
komma nu omärkeligen, och den stigande arbets¬
förmågan och skickligheten är en fortfarande all¬
tid tillväxande fördel, sorn utgör ett af de gladaste
föremål för den idoge medborgaren. Af desse
skäl föranledd förklarar jag det vara en skyldig
rättvisa och aktning för de beslut RJksens Stän¬
der en gång fattadt, att understödja Götha Canal-
Bolag med den föreslagna högsta Summan 300,000
R:d. om året. Men lika rättvist finner jag äfven
att icke sträcka detta anslag längre än till nästa
Lagtima Riksdag år tg20, elier den Riksdag som
näst derefter infaller. Denna min öfvertygelse
har samma grund, som -mitt- bifall till den anslag¬
na summan, nemi. bibehållandet af Riksens Stän¬
ders i Constitutionen grundade rättighet, den jag
för kommande tider lika litet vill finna för nära
trädd, som jag vill att deras en gång fattade be¬
slut skall sakna styrka och stöd. Om proposition
till Högtärade Ståndets bifall till de med desse
grunder öfverensstämmande alternativer uti Utskot¬
tens Befänkanden, får jag hos Herr "Directeuren
och Talemannen anhålla.
Herr Lagmannen Nensén: Det är för in¬
gen obekant, huru allmänna rösten är stämd, bå¬
de i anseende till Götha Canal-arbetets fortsätt¬
ning, isynnerhet på Östgötha linien, och emot
den till Canalen hörande Discontrorelse, hvilken
liksom medfört en beskattning öfver hela provincer.
Allmänheten skall icke vara tillfredsställd om vi
*59»
Den 32 Julii.
underlåta att med yttersta noggrannhet behandla
delta mål, och det skali visserligen både blifva
nyttigt och upplysande, om detsamma med de
gjorde anmärkningar tili Utskottets ytterligare Ut¬
låtande nu återremitterades, och hvarvid, såsom
grund för återremissen , Herr Lagmannen Land-
ber g t yttrande kunde anlagas, så att Utskottet
i sitt afgifvande Betänkande hade anledning att
urskilja hvad sorn rörer Canaten och hvad som e-
genteligen blott angar Canal-Disconten.
Herr Borgmästaren Holm: Man bör ej så
lämna uppmärksamheten åt en sida, att man all»
deles förlorar den åt en annan; , således år det
icke nog, att vilja hafva målet fortskyndat, man
måste äfven vilja ha det utredt, och jag anser i
sådant afseende återremiss nödig, och kan derifrån
icke afstå.
Uppå återremiss yrkade dessutom Herr Siads-
Majoren Limnelius, anförande redan hafva sig
bekant, att Högv. PrästcStåndet beslutit ämnets åter¬
remitterande.
Herr CommerceRådet och Riddaren Nord¬
lindh anmärkte, att om återremiss skulle äga
rum, det vore angelägit att sådant icke skedde
i och för något särskilt ämne, uran endast gene-
relt, med de nu gjorde anmärkningar, samt för¬
modade, art Herr Lagmannen Londberg borde
finna detsamma, under erinringen af de öfverlägga
nipgar Utskottet rörande detta mål förehaft, och
hvilka han sjelf öfvervarit. Ståndet borde ock in¬
nan återremiss beslutes, punktevis yttra sig öfver
Den 32 Julii.
1593
hvad Utskotten alternativt till Ståndets afgörande
hemställde.
Herr Lagmannen och Vice Talmannen Land¬
berg: Det synes mig af mycken vigt, att LTtsl<ot-
tet i ett ärende af den betydenhet i så mångå at-
scenden som detta, lämnas tillfälle att med led¬
ning af RiksStSndens hufvudsakliga anmärkning
afgifva ett Betänkande som kunde instämma med
den i Stånden rådande tanke.
Herr CommerceRådet Santesson: Om så
änteiigen yrkas, så vill jag väl icke bestrida åter-
remiss, men jag får ärinra Ståndets Ledamöter
derom, att BancoUtskottet för der närvarande är
nog sysselsatt med de brydsame öfverläggningarne
om Reglerande för de 2:ne Disconrernes renjpla-
cerande, hvilke i alla fall skola upphöra; att en nu
å nyo väckande fråga om Götha CanalDiscouts
upphörande och öfverflyttande äfven på Banken,
troligen skulle föranleda först till de långsammaste
discursioner i Utskotten, om redan delibererade
ämnen, och att, om Riksens Ständer sedan beslöro
denna öfverflyttning , säkert flere veckors tid skul¬
le erfordras tili utarbetande af det förslag och
Reglemente , som blifva följder af en sådan total
förändring i bela Discont-rörelsen, till hvad all¬
mänt gagn lämnar jag dårhän.
Herr Borgmästaren Kj el lan der: Min me¬
ning med yrkandet på återremiss har ej varit an¬
nan , än att i en tid, då allmänna uppmärksam¬
heten ar synnerligen fästad vid Götha Canals-frå»
gans behandling, man ej skulle efter de anmärk-
1594
Den 22 Ju!ii.
rungar sorn förekommit genast ingå i ett defini¬
tivt beslut, utan art Utskotten borde aga tillfälle
deröfver sig närmare yttra, och att således återre*
miss icke kunde undvikas. Jag trodde äfven, att
Utskotten skulle i svaret på återreniissen kunna
bekräfta de skäl Herr CommerceRådet Santesson
till vederläggning af Herr Borgmästaren Holms
yttrande i dag anfort, och såmedelst gifva en ny
styrka åt sjelfva saken, och det beslut Resp. Stån¬
det till Camdbyggnadens fortsättning __ efter min
förmodan lärer fatta.
Herr Assessoren Arosenius: Jag hemställer
till Högtärade Ståndets egit eftersinnande, hvilka
ypplysningar genom målets återremitterande kun¬
na vara att vänta , och om det är troligt att Stats -
Utskottet kan nu närmare bedomina saken än för¬
ra gången, och hvilka detaiiler det än vidare skul¬
le kunna meddela, hälst på en tiderymd af nå¬
gra få dagar sorn troligen för Riksdagsarbetet en¬
dast återstår. Att förlänga Riksdagen i och för
detta mål, synes så mycket mindre kunna vara
meningen, som jag tror att ingen sätter i fråga
nyttan och nödvändigheten af Canalarbetets fort¬
gång , och att man således i hufvudsaken redan
är ense, äfvensom att vid Betänkandets företagan¬
de punktevis, man torde lätt kunna jemka tankar¬
ne tillsammans, om olikhet skulle yppa sig. Bi¬
fall till hvad, nu är föreslagit lärer i alla fall blif¬
va slutet af öfver läggningen, enär hufvudsaken o-
föränderligt alltid grundar sig på billighet och
rättvisa, och såsom medel afven nu påräknas till
afbjelpande af den nöd som annars i flere lands¬
orter skulle uppkomma. Jag anhåller således, att
Den 22 Julii. l?9)
de af Ståndets Ledamöter , som falt för återremiss,
derifrån täckes afstå, och åberopar för öfrigt i
sjelfva saken hvad jag redan haft äran anföra.
Häruti inståmde Herr Lagmannen Nolleroth,
Häradshöfdingen Bart hels an, Handelsmannen
Stabeck, Handelsmannen Ekman, Rådmannen
Kj eli an der m. il.
LIerr CommerceRådet Santesson: Vid det¬
ta Alternativ, som rör mig personel som Ledamot
uti Directionen, anser jag mfg lika som uti Ut.
skotren och deras Beredning, hindrad att deltaga
uti afgörandet, och blott åberopa öfrige värde
Ledamöternes af Utskotten kännedom om upp-
hofvet och upphofsmannen till denna framställning,
äfven som att Utskotten för votering härom icke
ens granskade de flere i min tanka fullt tillfredsstäl¬
lande upplysningar, jag hade art gifva detri utur
flere års skriftelige underdånige berättelser till
Kongl. Majit, utan förklarade sig redan vara till*
läckeligen öfvertygade, au Directionen ej förtjent
denna anmärkning. Jag har också desamma un¬
derdåniga Berättelser in Originali här tillhands, i
händelse Högtårade Ståndet af dem täcks taga kän¬
nedom. —- En närvarande Ledamot af samman¬
satte Utskottens beredning fann ock, jemte en an¬
nan redan nemrest, genast från början denna frå¬
ga obehörig, och förklarade denna dess tanka ut-
tryckei. till Protocollet.
Herr Borgmästaren Nörström: Man har
funnit, att Directionen årligen till Kongl. Majit
Den 22 Julii.
ingifvit arbets-planer, som Kongl. Maj:t i Mader
faststäldt, äfvensom den generelle öfversigt hvaraf
tillräcklige slutsatser kunnat göras, men mangen
har trott, att Directionen särskilt boit gifva sjelfva
förhällandet mera detaillerat tillkänna, hvilket, på
sätt Herr CommerceRådet nu nämnt, likväl icke
varit min tanka.
Herr Borgmästaren Ullberg: Regeringsfor¬
mens 90 §. stadgar, att under Riksens Ständers
och deras Utakott öfverläggningar och pröfning
icke må komma frågor om enskildta Medborgares
och Corporationers förhållanden, eller verkställig¬
heten af någon Lag, författning eller Inrättning ,
och det är af en så gällande anledning, jag tror
att Ståndet icke med frågan om CanalDirectionens
förhållande i oftabemälte fall, åger att taga befatt¬
ning, utan att man genast bör punctevis skrida
till öfverläggningen i sjelfva saken.
Härmed instämde Herr CommerceRådet iVor rf*
lindh, CommerceRådet Cronius, Commerce¬
Rådet Måller, Lagmannen Rånqvist, Gloss-
handlaren Larnberg, Jouveleraren Holmer m. fl.
Herr Talmannens härefter meddelte Proposi¬
tion, att sammansatte Stats- och Banco-Utskottens
Betänkande skulis puuctevis företagas, blef af
Ståndet bifallen; hvarvid Herr Borgmästaren
Holm andreg, att som Utskotten ej på något
sätt utredt och bestyrkt Canalens nytta, och Bor-
gareStåndet medelst en återremiss ej eller velat
sätta Utskotten i tillfälle att ådagalägga en så Imf-
Dea 22 Julii.
1597
vudsakelig framställning och bevisning, så kunde
Herr Borgmästaren för sin del ej bevilja Götha
Canal något slags vidare understöd, såsom ej för
Riket bevisligen nyttigt} hvarföre Herr Borgmä¬
staren förklarade sig ej kunna vidare deltaga i
denna öfverläggning, hvarefter Herr Talmannen,
i mohn af Betänkandets och de deruti innefattade
Puncters uppläsande, framstälde följande
Propositioner:
1:0 Bifaller Ståndet, atti anseende till gjord an¬
märkning örn underlåtenhet å CanalDirectionens
sida, att behörigen anmäla de hinder, hvilka för
arbetets fortgång inträffat, det alternativ i Ut¬
skottens Betänkande antages, som förklarar denna
frågan böra förfalla.
Svarades ^a.
2:0 Bifaller Ståndet, att Götha Canal Bolag,
såsom vilkor får allt ytterligare bidrag tiil Cana-
lens fullbordan, bör underkasta sig skyldighet,
att inrätta sin Discont-rörelse, enligt de föreskrifter
som Riksens Ständer, med hänsigt på samhällets
allmänna fördel, finna för godt meddela för blif¬
vande Discont-rörelse i hela Riket.
Svarades hvarvid Herr Lagmannen Land¬
berg likväl tillkännagaf, att han för sin del icke
kunde frånträda den tanka, han förut yttrat.
3:0 Då härefter Proposition skulle framstäl¬
las, angående tiden för utgörandet af Bidraget till
1598
Den 22 Julii.
Gotha Cana!, som Utskottens Betänkande altema»
tive innehåller antingen på io år eller endast till
och med år 1820, begärde Herr CommerceRådec
Santesson ordet och yttrade.- ’’A'f hvad uti
Utskottens Betänkande är sagt med och emot hvar*
dera af de nu i frågavarande 2:ne alternativer, an¬
håller jag få särdeles fästa Hogtårade Ständers upp¬
märksamhet på vigten och nyttan af ett bestämdt
anslag, en gång för alla, så väl å Statens som Bo¬
lagets sida, der för uran saknar den förra säkerhet,
och den senare håde uppmuntran och nödtvång att
utföra saken, med möjligaste skyndsamhet, hus¬
hållning, och i alla afseenden till största enskilta
och allmänna fordel. Dessutom förfelas vid det
första alternativet, på obestämd tid lemnande bi¬
drag, den säkerhet Actie-ägare måste hafva om un¬
derstödets rackande till behofligt fullt belopp,
hvarförutan ingen eiler få Actie-ågare låra våga
vidare insats. Och Staten förhinder sig dock til¬
lika, efter den mening först3 alternativet innehål¬
ler, möjligheten tili att ändå i iq år, nemi., i
det fall att Urtima Riksdag blir iglf?, och sedan
ej förr ån 1824 — utgifva, ett lika bidrag, utan
att vara försäkrad, art det dermed är slut.
I anledning af hvad som är anfört om Ban-
koUtskottets yttrande, så kan detsamma så myc¬
ket mindre innefatta afstyrkande, som BankoUt*
skottet deltagit med uti alternativa beslutet, och
icke heller år det så styliseradt, uran tvärtom blott
ett förklarande, att om Riksens Ständer besluta
ett bestämdt bidrag för 10 år, det ej tillkommer
denna Riksdags Bankoutskott anslå dess utgående.
från Banken längre ån tili och med 18ao, mea
Den 22 Julin
1599
då blifvande Ständer, att säga, hvarifrån det se¬
dermera skall tagas, som icke hindrar, eller ens
nn af BancoUtskottet lärer förmodas annat än, att
det då ock anordnas af Banken.
Herr Borgmästaren Uttberg: Det skall
visserligen anses såsom ett underverk, att Cina!Ver-
ket vid 1809 års Riksdag, uti Rikets då varande
utblottade tillstånd, af Riksens Stander kunde beslu¬
tas, åberopar jag i det afseendet mitt derom då af-
gifne yttrande^ men sedan så mycket fruktbäran¬
de jord åt detta verk nu blifvit uppoffrad, och
så stora kostnader derå redan anvande, har Cana-
lens sak blifvit fäderneslandets, och är det således
ej att befara det kommande Stander skola underlå¬
ta befrämja densamma, eller att de mindre än vi,
och föregående Ständer hafva den till ett föremål
för omvårdnad och understöd; men ej kan jag in¬
se något skål för oss, att genom för tidiga beslut
liksom vilja betaga dem pröfnings-rätten vid instun¬
dande Riksdag, och på sådant sått lägga hinder i
vägen för de åtgärder som efter då förekommande
omständigheter kunna pröfvas nyttige och nödige.
Vid betraktande af de stora uppoffringar redan
skedt och nu göras för Canal-arberet, och det lof¬
ord, sorn tillkommer Dircctioncns bemödande för
den goda sakens framgång, är det ej tänkbart, att
ett för fäderneslandet så nyttigt företag skulle un¬
derkastas någon för detsamma skadlig inskränk¬
ning, och jag anser således, ingen ting i den de¬
len vara af kommande Stander att befara, men
rättvisan fordrar deremot, att man ej träder deras
beslutande rätt för nåra, och Ståndets bifall ej ut.
stråckes längre ån till nästa Riksdag.
i6oo
Den 22 Julii.
Herr Lagmannen Nensén, Åldermannen
Gerle samt de fleste af Ståndets Ledamöter in¬
stämde med Herr Borgmästaren Ullberg.
Herr Borgmästaren Norström. Antingen
tiden utsattes till 6 elier io år, kan man för upp¬
fyllandet af villkoren ingen säkerhet erhålla, alic
måste öfverlämnäs åt hoppet, och den förtröstan
man åger om hushållningen på stallet, hvilken,
om han ock vore hurudan som hålst, icke lärer
blifva någon sådan räfst underkastad, som till in¬
skränkningar i det påbörjade arbetet föranleder.
Herr Lagmannen och vice Talmannen Land-
berg yrkade pa Proposition och ansåg det vara
otjenligt att genom antagande af det alternativ sool
utsätter io är, liksom utmarka ett misstroende
tili kommande Stander och deras urskilning om Gö¬
tha Canals nytta och nödvändighet.
Herr StadsMajoren och Riddaren IVest ine
Det är hvarken art vanta eller befara , att Natio¬
nen då skall öfvergifva ett företag, för hvilket
den redan gjort så stora uppoffringar, men som
allting hår i verlden finnes vara händelser under¬
kastad!, så kunde äfven för Canalen hinder in¬
träffa, hvilka kunde vålla arbetets inställande förr¬
än de nu projecterade io åren voro tillända lup-
ne. Det skulle således vara att inskränka Riksens
Ständers rätt att vilja betaga dem öfverlåggnings-
råtten vid nästa Riksdag, och kan ej något sådarit
af mig nu tillstyrkas, med mindre ej Directionen
och Bolaget, alla för en och en för alla, skulle vil¬
ja
Den 22 Julii. l6os
ja ansvara, det Canal-arbetet inom 10 års förlopp
skulle vara fullbordade.
Herr Lagmannen Noréus: Ehuru lifligt
jag an deltager i alla beslut hvilka befrämja Ca«
nal-arbetets fortgång , kan jag dock icke finna an»
ledning betaga kommande Ständer vid nästa Riks*
dag, rättigheten att derom besluta, utan forenar
mig i den delen med Herr Borgmästaren Ull-
berg, och anhåller om Proposition.
Atskillige Ledamöter yrkade Votering Öfver
samma alternativer som i Utskotten till Votering
varit framstälde.
Herr AdvocatFiskalen Cramér yttrade: När¬
varande Ständer ega icke att får längre tid ån till
nasta Riksdag besluta om den Bevillning, som af
Riket erfordras och bor utgå. Ifrågavarande bi¬
drag till Gotha Canals fullbordan är vål icke af
alldeles enahanda beskaffenhet som Bevillningen;
men bidrags-summan skall emedlertid på ett eller
annat sätt, dircete eller indirecte af Statens till*
gångar utgöras. Jag tror mig derföre så mycket
mindre böra Bifalla dess fortfarande under bestäm¬
de 10 år eller längre, än till nästa Lagtima Riks¬
dag inträffar, som reciproque säkerhet emellan Sta¬
ten och CanalBohget icke kan ega rum. Staten
nemligen skulle förplikta sig å sin sida att under
IG år utgifva ett visst ärligt understöd, uran att
CanalBolaget å sin kan förbinda sig, än mindre
ställa säkerhet derföre, att ändamålet med det lern¬
fi o rg. Sf. Fröt. N:0 ani, 202, Andra .Del,
l6o2 Pen 22 Julii.
rsade bidraget, Canalens fullfardigande, under den«>
na tid blir vunnet.
Herr Borgmästaren Holm tillkånnagaf, det
han, af skäl som redan i anseende till deltagandet
uti ofverlaggningen af honom blifvit anförde,
icke eller nu kunde deltaga i den blifvande Vo¬
teringen.
Sedan Voterings-sedlar blifvit till Sråndets Le¬
damöter härefter utdelie. framstålde Herr Tal¬
mannen följande
Proposition:
Den som bifaller att bidraget till Gotha Ca*
nal utgår årligen, jlrån och med innevarande år,
till och med Igso» eller det år, då nasta Riksdag
derefter infaller, han skrifver a.
Den det ej vill, skrifver Nej. Vinner Nej,
kommer det årliga bidraget att fortfara uti io år.
Under tvanne upprop insamlades Voterings-sed*
larne, en aflades enligt Riksdags-ordningens före¬
skrift, och de öfrige befunnos innehålla 32 Ja
och 15 Nej,
4:0 Vidare, och på Herr Talmannens Propo¬
sition: Att det ytterligare bidraget af Staten, hvar¬
ken för nästa elier något af de påföljande åren ut¬
betalas innan Revisionen för det näst föregående
året intygat byggnadens fortsåtrning med full drift
efter den stadgade planen,och tillika, att det teckna»
Den 22 Julii.
de ActieCapitalet blifvit infordrat i den ordning
Utskottens Betänkande upptager , nemi.: 1815 10
procent, 1816 likaledes 10 procent, samt 1818
och 1820, hvarje år 10 procent; förklarade Stan»
det dertill sitt bifall.
po Då härefter skulle afgoras, hvad Utskot¬
ten alternativt hemståldt angående beloppet af det
årliga understöder, anförde Herr CommerceRådet
Santesson: ”Enligt af Utskotten åberopade
räkningar, är årliga behofvet för Canai-byggnaden
minst 30J>003 R.dr. Utskotten hafva ock för¬
klarat , och aila inom Högtårade Ståndet, sorn i
dag yttrat sig, äfven annars emot saken, hafva
dock instämt uti, att hvad för Canalen skall gö¬
ras, må ske tili dess skyndsammast möjligaste
verkställande, såsom anticiperande dess väntade
allminna nytta och förminskande kostnader. Jag
åberopar detta, och anhåller om Herr Directeurens
och Talmannens Proposition till bifall på andra al¬
ternativet i denna punkt, eller 300,000 R:dr år¬
ligt belopp af bidraget.”
Pierr Talmannens Proposition: att Götha Ca¬
nal erhåller ett årligt byggnads biträde af 300,000
R:dr; blef af Ståndet med Ja besvarad.
Herr Talmannen framstälde följande Pro¬
positioner :
6:0 Att Banken och det Verk hvarifrån bidraget
utgår, må tilläggas ovilkorlig rättighet att erhålla full¬
ständiga upplysningar och förslag öfver det verkstälde
och tillårnade arbetet, samt att anmärka allt, sorn
•finnes anmårkningsvärdt med rättighet att innehål-
Den 22 Julii.
Ia anslagen, intill dess afseende götes å det, som
till rättelse är uppgifvit.
7:0 Att om under någotdera af de sex åren,
allt påråknadt arbete icke skulle kunna utföras,
den bcsparde summan må det påföljande året få be¬
gagnas, men att den del af nnslags-summorne som
år 1820 icke år till arbetets fortsättning dispone¬
rad, ingalunda må anses såsom en Bolagets ovill¬
korliga fordran.
8:0 Att emot de nu föreslagne ytterligare bi¬
träden al! af CanalBolager uppgifven pretention å
ersättning af Statsverket helt oell hållit försvinner.
9:0 Att underdånig ansökning derom göres,
det Kongl. Maj:t räckes förbjuda Gotha CanalBo-
lag vidare fortsättning af Discont-rörelsen , sä vi¬
da ej Bolaget fullgör de vilkor hvilka detsamma i
sådant afseende varda föreskrifne.
Dessa Proposition :r blefvo med pa besvarade.
Vidare föredrogs, i sammanhang härmed,
BankoUtskottets särskilte, under den 13 Julii med-
delte och den 17 pä bordet lagda Memorial, an*
gående Götha CanalVerk.
Pierr KommersRådet S ant e s t on uppläste
föjande anförande:
”Sedan Höglofl. Stats- och BancoUtskottens
samfälta Betänkande, uti frågan om Götha Canal
Arbetets befordrande och understödjande af Staten,
Den 22 Juliu 1605
nu af Högtärade Ståndet blifvit afgjordt, har jag
endast en hufvudsaklig anmärkning att göra vid
BancoUtskottets enskildta Betänkande i öfverens¬
stämmelse med mitt det förstnämde Betänkande
åtföljande särskilta votum.
Högtärade Ståndet har igenom dess Bifall till
de sammansatte Stats- och BancoUtskottens Betän.
leande tydeligen ådagalagt dess stadgade öfverty¬
gelse om Götha Canals särdeles vigt får Riket,
äfvensom om omöjeligheten får Bolaget, att med
egne krafter och nu ägande Publique Biträden
kunna fullborda densamma, samt ansett, att till så
väl uppfyllande af de åt Bolaget gifne löften, sorn
iagttagande af Rikets värdighet och fördel, ett så¬
dant ytterligare biträde bör lemnäs, som å ena si¬
dan fullkomligen uppfyller allt hvad af Bolaget skä¬
ligen kan förvänt as utan att, å den andra, får
mycket medtaga Rikets krafter eller föranleda till
våda för dess financiella ställning.
Detta af Högtärade Ståndet enligt båda Ut¬
skottens förslag afgjorda och af BancoUtskottet i
dess enskilta Betänkande medgifna Bidragsbelopp
är visserligen högst betydeligt och vida utöfver
hvad någonsin för dylikt ändamål hittills uti
Sverige på en gång blifvit gjort. Efter de af
Utskotten granskade och godkände Förslager sva¬
rar detta bidrag, i 10 år fortsatt, äfven för be-
hofvet, NB. med tillägg af den å Disconteti calcu-
lerade vinsten, samt af å Actieägares totala tek-
ning återstående Capital, R.:dr 1,884=720> hvilkas
successiva utgörande Högtärade Ståndet, jemväl ef¬
ter Utskottens förslag, ganska rigtigt gjort till
s6o6
Den 23 Juli?.
ett uttryckeligt vilkor för Bidragets successiva med¬
delande.
Men, om uppfyllandet af detta vilkor, preste¬
randet af de I,8S4)7-0 R:d. uraf Actieägare,
skall kunna påräknas, måste desse, om icke med
fullkomlig visshet, dock troligen och möjeligen
kunna inse, att de för deras Capital, enligt ly¬
delsen af dem gifna försäkringar vid Verkets bör¬
jan, (uti Kongl. Majus Nådiga skrifvelse till Rik¬
sens Ständer af den iq November 1809, och Riksens
Ständers underdåniga svar af den 23 Februari Igro)
hafva att påräkna någon afkastning under Bygg¬
nadsåren , och en skälig vinst derå efter arbetets
fullbordan, och att de åtminstone ej blottställas
för en alltför känbar saknad af sådan ranta, eller
förlust af deras Capital.
Den af Sammansatte Utskotten beräknade be-
hefs-summa, är Banco R:d. 2,912.504, eller nä¬
ra 3 millioner. Antagom då, att härmed netto
behofvet fylls, då actieägare inbetala resten af he¬
la deras teckning. Canalen blir då färdig. Under
de 10 an åren, som, efter den för Byggnaden
påräknade tid, ännu skulle återstå af Bolagets rät¬
tighet till Disconten bidrager afkastningen af bå¬
da, Discont och Canal, att garantera Actieägare
Ränta å deras instuckna Capital, och möjeligen en
sådan nedsättning af detsamma, att det vid Discon-
tens upphörande utgör inalles 2 millioner R:d.,
och A denna sistnämde Summa blir det då troligen ,
som Canalen ensam, efter den tids förlopp, skall
skaffa dem alkastning.
Den 22 Julii.
1607
För min del vågar jag hoppas, att Canal-
afkomsten efterhand och i en framtid skall blifva
icke obetydlig; likväl torde beräknandet deraf på
förhand till 100,000 R:d. behållen årlig Reve-
nue, efter afdrag af kostnader och underhåll, af¬
ven blott ifrån och med år 18*5, redan anses
nog vågsamt; Men äfven detta skulle dock ej läm¬
na tillgång för mera Un 5 procents ränta å åfvan-
nämde då resterande ÅctieCapital, mycket mindre
hvad man billigen förstår med den skdliga vinst,
de haft all orsak enligt förutnåmde giftie förhopp¬
ningar att vänta sig; och är i alla fall intet något
animerande till penningars förläggande på en,
minst sagt, oviss beräkning i en tid, då mot full¬
komlig säkerhet man allmänt klagar att ej till en
bestämd högre laglig ränta, ja äfven ofver laglig
ränta, kunna få låna Penningar.
Icke desto mindre bör man få hoppas, att,
oagtadt denna mindre lefvande utsigt, Actieägare
dels af redan gjorda Insättning å 40 Procent af
deras tekuing, dels af önskan att befordra den go¬
da saken, och möjeligen äfven i hoppet, att ige¬
nom den för byggnadens utförande allt mer och
mer vinnande erfarenhet hos verkställarne, förbätt¬
rande arbetsmethoder, och framför allt igenom
mest möjeligr påskyndande af Canalens fullbordan
något skall kunna sparas i den påräknade kostna-
den, eller vinnas utöfver den calculerade afkast-
ningen; Så vida denna NB. får användas, om ic¬
ke hel och hållen och ensamt, äfven ifall den
räcker längre, åtminstone först och främst till Ac-
tieägares skadeslöshållande.
1608 Den 22 Julli.
Någon fruktan för motsatsen skall dock visst
ej kunna undgå att uppstå hos Actieägare, af de
uti BancoUtskottets enskilta Betänkande yttrade ord,
att frågan om Ränt eber åkningen efter Byggnads¬
tidens förlopp, äfven sorn sättet för återbetalningen,
bår få ankomma på blifvande Riksens Ständers
pröfning, hvilket val synes angå endast Ständer¬
nas ansvarighet till Banken för Capital och Ränta
å dess förskott, men ock möjeligen kunde anses
förutsätta, att sådant både ränta och capitals åter¬
betalning af sjelfva Canal-Bolaget framdeles skall
äga rum, och att dervid följakteligen kunde blifva
fråga antingen att dela Inkomsten af Canalen med
Bolaget, eller måhända, att med Förmonsrätt ut¬
taga den framför Actieägare 5 i förra fallet skulle
ofvanföre calculerade 100,000 R:d. årligt revenue
ej nu gifva apparence åt Staten och Actieägare sam¬
fält af mera än högst 2 Procents ränta 5 men i se¬
nare fallet åt Staten ensamt af dess Capital å 3 y
Procent, men allsintet åt Actieägare, och återbe¬
talning till Staten alltså äfven innefatta ej mindre
än öfverlämnande af Canalen med total förlust af
hela ActieCapitalet.
Sådan bar dock visst icke Banco-Utskottets
mening varit; Det har, som sagt, blott velat åt
kommande Ständer öfverlämna, att om Bankens
ersättande fatta närmare beslut. Flere af Hög-
loflige BancoUtskottets Ledamöter hafva ock på min
anmärkning härvid yttrat deras enskilte öfverty¬
gelse, att omöjligen skall då fråga blifva om hvar¬
ken återbetalning eller ränta af CanalBolaget, med
mindre en alldeles oväntad besparing af påräknade
Den 22 Juliu
kostnaden, eller ökning öfver förmodan af af-
kastningen, den skulle föranleda.
För min del vigar jag äfven fullkomligen
hoppas5 att kommande Riksens Ständer skola ho¬
norera och fortsätta 1809 och 18*5 srs Stän¬
ders välvilja för den goda saken; . att de således
intet, efter att år igog hafva framlockadt både In¬
dustrien och Patriotismen, och att nu 18*5 ytter¬
ligare, hvad jag på förhand vägar hoppas af Rik-
_sens Högloflige Ständers samfälta beslut, i likhet
•med Högtärade Ståndets redan fattade, hafva upp¬
muntrat och förmått dem än vidare använda sig
för utlörande deraf, skola, då verket en gång
fullbordas, med fordrande återbetalning af biträ-
des-summan eller ränta derföre, skada eller totale
ruinera denna mängd Medborgare, förutan hvil¬
kas, tidehvarfvet alltid hedrande ansträngning, dock
hela saken hvarken 1810 kunnat börjas, eller nu
fortsättas. Jag föreser fastmera, att då efter nå¬
gor, ej många år, Westgötha Canalen skall vara
ganska nära färdig, redan den däraf allmänna gläd¬
je och båtnad skall finnas hafva lämnat och allt
mer och mer lämna den bästa ersättning för bå¬
de Capital och Ränta åt Staten och Näringarne; och
att då blifvande Ständer skola finna Actieägare för
deras använda förmögenhet och stådda risque, för-
tjerne och berättigade åtminstone att skuldfritt nju¬
ta Canalens afkomst. Dea skall dock visserligen
ej motsvara, än mindre öfverstiga, hvad fordom
Konung och Ständer för blott föriags-gifvande mot
Statens garantie, till ett vida mindre företag, Troli-
hätteCanalens öppnande, gjort och än göra dem,
fastän ej ens ändamålet då dermed vanns.
i6io
Den 22 Julli.
Allt detta hoppas och tror jag för min delj
■—men, kan man ock påräkna, att alla eller de
fleste Actie ägare, af hvilka flere kanske redan
med de utlagde 40 procenten gått äig nog nara,
i öfvertygelsen att aldrig större andel skulle kom¬
ma i fråga, skola hysa lika god tanka? Kan man
vänta det, då farhogan redan verkat till den grad
på dem, att Actier utbjudas och försäljas till ett
allt för lågt pris mot deras kostnad? Kan man be¬
gära det, då de vid lycklig utgång och äfven med
Riksens Ständers nu lemnande biträde, utan nllt|
ränta eller återbetalning, dock ej, enligt hvad hår
förut sr visadt, hafva anledning vänta någon hö¬
gre afkastning eller vinst, än hvad de nära, äfven
med totale förlorande af deras gjorde insats, för
blott hvad de nu ytterligare skulle forbindas till¬
släppa , kunde påräkna uti laglig ränta, igenom
utlåning , men än mera igenom användande uti an¬
dra Näringar, der någon gång en högre vinst
kan få hoppas lemna dem e. sättning för denna
förlust. Och är då intet tvärtom allt skål befara,
att utom en försäkran, som betager Actie-agäre
den nåmda fruktan , de skola afskräckas från fort¬
sättande af deras Actie-inbetalningar, och såmedelst
äfven Statens bidrag ej få eller kunna begagnas ,
och alltså hela det vigtiga ändamålet förfelas?
Hogtärade Ståndet har på de samfälte Utskottens
tillstyrkan emedlertid beslutat sjelfva saken, och
antagit behofvet för hvad deras Betänkande visa¬
de , eller 3 millioner R:dr.
Jag vågar nu ock vara öfvertygad, att Hogt¬
ärade Ståndet, alltid vandt att ej halft utan helt,
både se, bedömma och åtverka, äfven i de tillfäi-
1
Den 2 2 Julin lön
len, da uppoffring kommer i fråga, för Fädernes¬
landets sjelfständighet, ära och anseende , för Med¬
borgares och Näringarnes välgång och förkofran ,
skola finna, att, för det goda ändamålets vinnan¬
de, det 'är alldeles oundvikligt att med redan gif-
na uttryck af Högtärade Ståndets vilja, och med
redan fattade beslut för dess verkställighet, påsatt
båda Utskottens gillade Betänkande innehöll och
Höglofl. BankoUtskottets enskilta äfven innefattar,
förena den försäkran till Actie-ägare , att, om ock
ej Riksens Ständer finna för godt nu förklara Bo¬
laget för alltid frirt från återbetalning, och ränta
till Staten, dock åtminstone det af Actie-ägare för >
sakens utförande gjorda och vidare görande bidrag
alltid skal hafva förmons-rått till säkerhet uti och
minst laglig rantas njutande af Canalen, och atc
således , derest med kommande Ständer ej förmon*
ligare öfverenskommelse härom träffas, hvarken
ränta eller återbetalning till ' Staten af dess bidrag
skall komma i fråga, förr ån Actie-ägare för do¬
ras förskotter njutit laglig ränta, och afven efter
skuldens af- och återbetalning hafva utsigt att
fortfarande njuta den; eller af annat ån det öf¬
verskott , som blir utöfver en sådan åt Actie ägare
från början lofvad årlig skålig vinst eller ranta ä
deras tillskjutande Capital. Och jag anhåller, att
Höglofl. BankoUtskottets Betänkande, med blott
denna anmärkning, blir af Högtårade Ståndet åter¬
remitterad till ny handläggning och skyndsamma¬
ste besvarande, i likhet med hvad redan från ett
annat MedStånd skedt.
Häruti instämde Hr Grosshandlaren Lamber g.
Herr Lagmannen och vice Talmannen Land¬
berg: Någon återremiss å detta Betänkande an-
C6l2
Den 22 Julii»
ser jag icke lämplig, sedan Stats- och BancoUt-
skottens gemensamma i det hufvudsakliga vunnit
bifall. Man har derigenom redan gjort hvad man
kunnat gora för Kanalen,, och man bör icke med
en ny kraft ansträngning, som än ytterligare rub¬
bar primitiva viikoren, lägga hinder emot det
hufvudsakliga ändamål, man åsyftar.
Herr StadsMajoren och Riddaren Westin'.
Nog kan man nästan i förhand försäkra Actie-ä-
garne om den fordel Herr KommersRådet San*
te sson för dem nu yrkar; men det synes mig
otjenligt att derom väcka fråga vid ett tillfälle, då
nyss ett så kraftigt stöd för Kanal-inrättningens
fortgång blifvit beviijadt.
Herr Borgmästaren Ullberg. Jag har nyss
hort flera anmärkningar och motiver emot åter-
remiss af Stats- och BankoUtskottens gemensam¬
ma Betänkande om Kanalverket. Desamma kun¬
na också nu användas. Tillkommande Ständer bö¬
ra icke förmodas mindre rättvisa än de nuvaran-
dej oell de förras rått att vidtaga sådane åtgärder,
som Statens bästa då fordrar, bör dem icke beta¬
gas, och icke i någon trion inskränkas;
Herr KommersRådet Sante sson. Om Högt.
ärade Ståndet skulle afslå den billiga begäran jag
framfört, måste Actie-ägarne följagtligen se sig i
belägenhet att icke ega något säkert hopp om nå¬
got slags afkastning af deras utläggande Capita!,
enär Staten för dess Lån-biträde behöfver hålla sig
troligen till bela Canalens revenue. Jag lemnar
då till Högtärad? Ståndet att besinna, om någon
Den Julli, 1613
fortfarande inbetalning af dem möjligen kan viin-
tas; och uteblifver den, så är allt det nu gjorda,
eller beslutade till Gotha Canal, att anse sorn o-
gjorat. Detta synes likväl förtjena Högtåradc Stån¬
dets uppmärksamhet, och jag får således förnya
min anhållan om återremiss.
Flere af Ståndets Herrar Ledamöter hördes
yrka Proposition, att i följd af beslutet öfver Ut¬
skottens gemensamma lletånkande, äfven Banko-
Utskortets särskilda matte gillas i hvad detsamma
dermed öfverensståmmer. Och, då denna Propo¬
sition af Herr Talmannen framståldqs, blef den
med jf'a besvarad.
Vidare föredrogs StatsUtskotters gårdagen på
bordet lagda Memoria! , angående tillökt aflöning
för StåndsKanslierne, hvilket bilölis.
ConstitutionsUtskottets samma dag på bordet
lagda Utlåtande i anledning af Norriges Rikes
StorThings svar på den foreslagne RiksAkten om
de emellan Sverige och Nori ige uppkomna Con-
stitutionella förhållanden, föredrogs nu å nyo
och bifölls.
Till Handlingarna lader ConstitutionsUtskot¬
tets fran den 20 Julii på bordet hvilande Merno-
Den 25* Julli.
riai angående Herr Friherre Stael von Holt.
steim anmärkning mot föredragande i StatsRåder.
Foredrogos å nyo och biföNos samma Ut¬
skotts, äfven ftin den 20 Julii hvilande 2:ne Me¬
morial:
1:0 om jämkning af sfridigheterne emellan 42
och 94 § §. Regeringsformen, och
2:o i anledning af Hogvördiga PråsteStåndets
anmarkningar vid Memorialet om granskningen
ofver StatsRIdets Protokoll.
Att hvila till nästa Riksdag för den åtgärd,
•}6 §. Regeringsformen föreskrifver, bifollos, vid
nu förnyad föredragning, följande Constitutions-
Utskottets Memorial:
, om ny redaktion af 29 §. Regeringsformen,
— om förändring i 41 §. Regeringsformen,
— och om ny redaktion i 5 §. 1 Mom. af
Tryckfrihets-förordningen.
A nyo föredrogs ConstitutionsUrskotrets den
3i Julii på bordet lagda Memorial i anledning af
Den 22 Julii.
Högloft. Ridd. och Adelns aterremiss § Utskottets
förslag rill den ändring i 4 §. Regeringsformen ,
att ordet och skulle sätta* i stället för ordet elter
mellan orden Frålse och Ofrdlse; Hvarvid Bor*
gareStåndet, med oforåndradt bifall till hvad Ut¬
skottet sig utlåtit, finn, att, i händelse Högloft.
Ridd. och Adeln icke skulle frångå sitt eget och
foga sig efter MedStåndens i detta amne fattade
beslut, någon annan åtgärd icke återstod, än den
omröstning uti förstärkt ConstitutionsUtskott, som
56 § Regeringsformen foreskrifver, och till hvil¬
ken åtgärd BorgareStåndet ock för sin del ville, i
sådant lall, hafva målet ofverlemnat.
Föredregos å nyo Stats- samt Allmänna Be¬
svärs- och EkonomiUtskortens gemensamma Utlå¬
tanden, som gårdagen lades på Bordet, angåeendc;
— Enskiftes medlen för Skåne och Skaraborg»
Län samt Odiings-understod för Bohus Lån,
och lindring i Bårsmans-hållet uti Sveriges
Norra Provincerj
Hvilka bifållos.
Föredrogs åter StatsUtskotters, i anledning
af anmärkningar inom detta Stånd emot Betän¬
kandet af den 17 sistl. Junii, angående förhållan¬
det nied restantierne å RiksgaldsKontorets medel
1616
Den 22 Julii;
j Götheborgs och Bohus Län, afgifna ytterligare
Utlåtande, som den 20 Julii Indes på bordet;
och fann BorgareStåndet för godt att det första
Betänkandet bifalla samt, i följd deraf, vid det se¬
nare låta bero.
Da nu åter föredrogs Bevillningsutskottets d.
ig Julii afgifne och i går på bordet lagda Me¬
morial, i anledning af anmärkningar vid Betän¬
kandet och förslaget till förändringar i Charta St -
{tillåta förordningen, fann BorgareStåndet för godt,
att i afseende på den föresiagne extra Stdmplin-
gen > förblifva vid sitt redan den n i denne må¬
nad fattade beslut, att den icke borde äga runi,
men lämnade i allt öfrigt sitt bifall till Utskottets
första förslag, med de förändringar det senare
Memorialet innehåller.
Föredrogs ånyo sammansatte Stats- och All¬
männa Besvärs- samt OeconomieU[Sköttens, under
den i; Julii afgifne samt sedan dea 21 på bor=»
det hvilande Utlåtande i anledning af väckte motio¬
ner om uppmuddring af Clara och Fateburs-sjöarne,
samt Rörstrands och Carlbergs vikarne, och hvil¬
ket ämne Utskotten funnit förtjena mycket afse¬
ende i betraktande af de olägenheter och äfven
olyckor, sorn kunna uppkomma, osa icke desse
inom och nära sjelfva hufvudsraden varande träsk-
artade sjöar och vattendrag blifva uppmuddrade,
eiler
Den 22 Juliu
eller såsom lämpligt finnes igenfyllas, så att deri*
från ej må spridas dunster och ångor, som £5f«
skämma luften och kunna åstadkomma farsoter.
Bifölls.
Upplåstes BankoUtskottets den 21 Julii på
hordet lagda ytterligare Utlåtande af den 15, an¬
gående Kungsholms Krono brännerihus användan¬
de till Lur- och Sjahhur) och lät BorgareStandet,
vid sitt i detta mål redan meddelte bifall och be¬
slut bero.
Föredrogos ånyo samt bifollos Allmänna Be¬
svärs- och OeconomieUtsköttets sedan den £1 Ju¬
lli , pl bordet hvilande Betåiikandén.
iio Af den 15 Julii ) i anledning af Friher*
re Wrangel* Memorial) om enny Landtmäteri-
taxa, och
ö:o af den 19 Julii -5 angående yrkad in»
skrlnkning af Finska handeln-tn. m.
Sedan Plenum blifvit utsatt att fortsattas t af¬
ton kl. 6, hvilket anslogs, så åtskildes Herr Tal¬
mannen och Ståndet.nu kl. | 3 e. tm
Borg. St. Froh N:c aoj. »04. Ändra Del.
iSlg Den 23 Julii.
Plenum klockan 6 e. m.
Föredrogs ånyo StatsUtskottefs Memorial af
deri ig Julii, som elen 21 lades på Bordet, med
bifogad berättelse af 3 StatsUtskotrets Ledamoter3
angående dem uppdragen samt verkståld Revision
för Subsidie och andre medel som till KrigsFon-
den ingått för år i8l4> och med anledning af
hvilka räkningar, såsom riktige befundne, Utskot-
tet tillstyrkt att decharge måtte till vederbörande
öfver lämnas.
Herr CommerceRådet och Riddaren Wegelin
yttrade: Aldrig hafva Sveriges annaler på en gång
foretedt så mångfaldiga och så lyckliga följder af
Styrelsens visa omsorger, som de, hvilka handlin-
garne vid slutet af detta Riksmöte bevittna. I-
bland idesse handlingar skall det nu upplåste Be¬
tänkande af Högloft. SratsUtskottet, intaga ett ut¬
märkt rum, då det utreder huru Kongl. Maj:t
med Hans Kongl. Höghet Kronprinsens medverkan
beredt Sverige möjligheten, att utföra ett så äro¬
fullt och för fäderneslandets tillväxt och heder li¬
ka så båtande som kostsamma fälttåg , utan landets
betungande. Detta känner vål redan hvarje Svensk
Medborgare genom effecten, och välsignar sin Ko¬
nung , uran att veta huru detta underverk skedt.
Med så mycken större begärlighet skall Svenska
ällmånheten uti Riksdags handlmgarne emotse den
undervisning, som genom detta Högloft. StatsUt-
skottets förevarande Betänkande, komma tili allmän
kännedom. Men så vigtiga desse handlingar åros
Den åa Julii*
lika sror ar min och förhärda Heres förundran öf¬
ver samma Urskotts ovanliga sätt att dem behand*
la. För årendernas oafbrutna gång är det nödigt
art Riksens Ständers Utskott arbeta på fördelnin¬
gar, i synnerhet de, sorn granska förvaltningen af
Rikets penninge-verk, men ännu har man mig vitter-
ligt icke sert, att en fördelning af ett Utskott va¬
rit sammansatt endast af Ledamöter från ett enda
Stånd, och ännu mindre, att cn fördelnings Utlåtan*
de blifvit helt naket öfverlämnat till Ståndens god¬
kännande. Om ock åmner vid detta tillfälle vörö
af den egenskap, att det lättare kunde bedömas af
män, öfvade i tnercantila yrken , är det mig icke dess
mindre omöjligt art deruti finna någon grund
för en åtgärd, som hvålfver hela ansvaret af dert
pröfning som Utskottet gemensamt ålegat, på en¬
dast desse trenne Ledamöter af vårt Stånd. Lika
med Högloft. StatsUrskottet år jag fullkomligt öf-
vercygad, att Hrr Lam b er g, Cronius och Å-
bergi icke allenast åro fullkomligt fört jente af det
utmärkte förtroende Sorn de af Utskottet åtnjutit,
utan ock att de med lika mycken skicklighet som
nit fullbordar den granlaga förrättning sorn dem
Varit anförtrodd, men just af detta skäl fordrar
jag att Högloft. StatsUtskotret, i Vanlig ordning
och i sitt namn, lämnar Riksens Ständer känne¬
dom om det utrönta förhållandet med Subsidie-med-
lens klanderfria förvaltning, t anledning hvaraf
Riksens Ständer skola hos Kongl. Maj:f anmäla dö
Herrar och Män till erhållande af decharge, hvil*
ka förvaltningen deraf varit anförtrodt* Uti en
omständighet är jag likväl icke af samma tanka
sned väre nyssnämnde varda Ledamöter} de hafva
i sitt Utlåtande tili Högloft* StatsUtskottst sagt
1620
Den 22 Julii.
att Subsidie-medlens indragning skett, utan skada
för VexelCoursen. Då denna likväl under samma
tid, sorn desse medel indtogos, varit i ett nästan be¬
ständigt stigande, lära de dermed hafva menat,
att indragningen icke verkar till Coursens nedsätt¬
ning ; huruvida årer detta kan anses bidragande
till allmänt gagn, lämnar jag hvar och cn att
bedomina. Med det som jag nu haft den äran
att anföra, afser jag likväl icke att göra en anmärk¬
ning ledande tili återremiss af Utskottets Betän¬
kande , ehuru jag ansett för min pligt, att icke
dölja min enskilta tanka öfver det ovanliga i Hög¬
loft. StatsUtskottets behandling vid detta vigtiga
ämnes framställande till Riksens Ständer.
Herr CommerceRådet och Riddaren Nord-
lindh. De gjorde amnårkningarne afse säkerligen
icke ogillande deraf, att endast detta Stånds Leda¬
möter verkställt granskningen, men mot vanliga for¬
men skulle val kunna sägas stridande, att desse Le¬
damöters berättelse blifvit inskickad i det stället,
att den bordt såsom ett Utskottets yttrande i dess
Betänkande intagas; emedlertid lärer ej vara nå¬
got att påminna deremot, att Proposition göres till
bifall på Betänkandet.
Herr CommerceRådet Egge-, Ingen annan
anmärkning kan jag härvid finna lämplig, ån att
vederbörande Revisorer öfver Krigs-råkenskaperne
få del af berättelsen, för att observera om de po¬
ster hvilka härifrån påföras KrigsRedovisningen,
verkeligen der blifvit upptagne.
k
Herr CommerceRådet och Riddaren Wigt*
Den 22 Julii.
EÖ2 i
lin: Nödvändigheten deraf visar sig så mycket
mer, som summor blifvit använde till Spanmåls-
upphandlingar i Norrige m. m,, och hvilka häri¬
från utgått men ej kunnat i anseende till redovis¬
ningen ytterligare hår komma under granskning.
Herr Grosshandlaren Åberg anförde: Till
besvarande af gjorde anmärkningar får jag an.
fora.
StatsUtskottet har in Pleno anmodat Herrar
Lamberg, CommerceRadet Cronius och mig,
att granska Redovisningen för Subsidiemedlen.
De revisioner som i Banco- och StatsUtskotten
förrättas med Bankens och RiksgåldsContoirets Böc¬
ker och Räkenskaper verkställas på samma sått af
någre dertill utsedde personer, och år följaktligen
denna Casus ej orimlig.
Hvad beträffar det yttrande, att denna bety-
deliga transaction ej haft ett menligt inflytande,
grundar det sig på efter min öfvertygelse goda
skål. Till den varda Ledamoten hemställer jag
huruvida Staten, Näringsidkare och Exporteurer
varit belåtne, om desse medel hastigt blifvit in¬
dragna och Coursen derigenom fallit 20 å 30 pro¬
cent. Hvem hade vunnit härpå utom Vexcl-ving-
laren och Importeuren? Hade ej efter ali san¬
nolikhet Coursen, sedan den öfverflödiga tillgången
på Vexlar upphört, snart återtagit sitt förra för¬
hållande, och är det ej troligt, att då Vexelspe-
culanten med ansenlig vinst sållt sine till lågt vär¬
de köpta fonder. Jag förmodar, att då desse miss¬
bruk blifvit förekomna, samt genom kloka arrén-
1023 Pen 23 Julij,
gemens Stuten dervid i räntor vunnit flere tusen»
de L:# St., det begagnade uttrycket ej kan anses
sorn olätnpeligt.
Åtskilige Ledamöter hördes begära Propos¬
ition till bifall af StatsUtskottets nu uppläste Ut*
låtande, och densamma, härefter af Herr Talman¬
nen framstäid, blef af Ståndet med Ja besvarad.
Föredrogs StatsUtskottets sedan den £o Julii
på bordet hvilande, samt under den 19 afgifne
betänkande, i anledning af Kongl Majus Nådiga
remiss af Skånska Stmkohls-grufvans Interessenrers
underdåniga ansökning om Exportations - Premier
och publikt Lån, m. m.
Herr CommerceRådet och Riddaren Nord-?
lindh yttrade: Billigheten att understödja denna
Rtksgagneliga inrättning lärer icke stållas i fråga: ^
jag vill endast upplysa att Utskottet ansett lämp¬
ligare föreslå tillverknings- ån en högre exportatious*
premie, d| den förre både bereder förmon för
Verket, och i sin mon har inflytande på försälj*
nings-priset inom landet, hvaremot den senare
Jemnar tillfälle för utlänningen att få bättre pris
in vi sjelfve, sorn ej kan vara lämpeligt i fråga
om en vara, spm hörer till våra oundgångeliga
behof,
Herr Borgmästaren Kjellander, Då den
delen af Särskilta Utskottets Betänkande den 20
dennsi föredrogs, gom angick förhöjning af tyileo
Den 32 Julii. 1623
på utländska Stenkohl, så tyckte jag mig hos åt¬
skilliga Ståndets Ledamöter förmärka tvifvelsmål,
om våra Svenska Stenkohls duglighet till vissa be¬
hof, såsom smidning tn. m. Sådant har gifvit mig
anledning att sedermera söka närmare upplysning
uti detta ämne, och man lärer ej fullständigare
kunna finna en sådan, än hvad som erhålles uti
den tryckta berättelse, ofver de d. 17 Mars 1813
verkstålde jemnförelse - forsok både med Engel¬
ske och Svenske Stenkohl, så väl till kokning som
smidning. Dessa försök åro verkstålde hemma
hos Herr Sam. O veit i närvaro al mån kinde
-för kunskaper och Patriotiskt nit. Desse försök
hafva alla så utfallit, att de använde Svenska Sten-
kohlen från Höganäs, befunnits i godhet icke al¬
lenast svarande mot ändamålet, utan ock i full
jemnförelse med de Engelska, äfvensom Protocollet
upplyser att ett groft fyrkantigt jern, kunnat
sammansvetsas efter J3 i minuts påbiåsning , med
de Svenske Kohlen som varit torra, men hvartill
åtgått 14 ^ minut med de Engelska sorn varit su¬
rare, samt att då kolen anfuktades lika, också re¬
sultatet blifvit enahanda. Deras användande vid åt¬
skilliga Fabriks-inrättningar synes också bevisa de¬
ras duglighet, och om de ännu mindre allmänt
nyttjas ån de förtjena, är sådant en omständighet
sorn snarare bör beklagas, än genom någre vidta¬
gande författningar understödjas,
Herr CommerceRådet och Riddaren Nard*
lindh anmärkte härvid, att för StatsUtskottet ha¬
de varit anmält, att vid det Jerngjuteri, sorn i
Stockholm äges af en Engelsman, de Svenska Ko¬
x6a4 Dan 32 Julii.
len mera nyttjas an vid det derstädes befintliga
Svenska Gjuteriet.
Herr CommerceRådet och Riddaren Wege¬
lin. Hvad det Särskilta Utskottets Betänkande
angår, så synes redan af det der gjorde förbehåll
i anseende till Reverberer-ugnar, att Utskottets öf¬
vertygelse varit det de Engelska Stenkohlen för
sådane behof icke kunna umbåras, och det är tro¬
ligt att Utskottet icke varit i lika tillfälle att kån¬
na deras lika nödvändighet, för andre behof och
inrättningar* Det skulle vara en orimlighet atr,
50m Utskottet föreslagit, förhöja tulln från 12
skilling, hvilket den nu utgör, till 24 skilling
tunnan. Svenska Stenkolik-verket njuter redan en
icke obetydlig inkomst genom de ti skilling sorn
Kongl. Majtt i Nåder anslagit utaf den tull, som
erlåggas för Engelska inkommande Kohl. Hvad
deremot StatsUtskottet nu föreslagit anser jag bo¬
ra bifallas, helst min tanka är att inhemska pro-
duetioner skola uppmuntras 5 Stenkohis-verkets in¬
komst genom de projecternde 6 skilling i tiliverk-
nings-prxmium för hvarje tunna Stenko hl som i-
från den vid Grufvan belägne Höganäs hamn ut-
eller inrikes afsändas, är icke obetydlig, då den¬
samma efter det af intressenterna uppgifne Kohl-
qvantum af 120.000 tunnor, Romme att utgöra
15,000 R:dr årligen. Ingen lärer missunna in-
nehafvaren af Skånska Stenkohls-grufvan all den
uppmuntran som möjligen kan erhållas eller miss¬
känna hans patriotiska afsigter. De betydliga lån
sorn han i detta afseende redan långt för detta
erhållit, vittna tillräckligt om det stora afseende
man gjort på honom och hans Riksgagneliga få-
1
1
Den 22 Julii. 1635
retag, men han år sjelf för mycket vån af sitt
Fädernesland för att vilja utsträcka Svenska Sten-
kohls-grufvans fordelar på andre Näringars be¬
kostnad , och han lär ej eller hvarken villja ellet:
kunna pistå, att de Svenske kohlen, åtminstone ej
i allmänhet åro goda, eller jemngode med de
Engelska.
Det finnes i naturen olika Malm- och Jern-
sorter, och samma, förhållande måste åfven vara
med Srenkohl, hvars production ej beror af mån-
nisko-hander annorlunda, än att upptaga hvad i jor¬
dens skote finnes förvaradt. Den ena sorten pas¬
sar bättre än en annan, till Reverberer-ugtiar, till
Såckerbruk, till fyrbåkar, till smidning, m. m.
A£ alla prof är ofelbart det bäst, som ådagalägges
derigenom, att varan allmänt sökes, och hvartill
dess på erfarenheten byggda allmänna gillande må¬
ste föregå; att dessförinnan strida emot allmän öf¬
vertygelse, befordrar ej ändamålet.
Skillnaden i Skånska Kohlflötserne måste ofta
forordsaka dessa Kohls ojemnhet i godhet och an¬
vändbarhet, och då de bästa forhoppningar deri»
från omtalts, har liksom ett sällsamt Öde, alltid
vållat att svårigheter och oförutsedde händelser in¬
träffat som åter försatt saken i det skick att pä
^framtida förhoppningar bero. jag har hört olika
omdomen af olika personer, om hvad man af
Skånska Stenkohls-verket sannolikt har att vanta,
och räknar åfven deribland yttranden af åtskilliga
i Bergssaker kunnige personer.
Herr StadsMajoreu och Riddaren Westin
IÖ2 6
Den 22 Julii.
anförde. ”Hans Excellence Grefve Ruuth har
igenom sitt patriotiska och oafhrutna bemödande
med Stenkols-grufvan i Skåne gjort sig förtjent
af allman högaktning och allt skäligt understöd
af det allmänna. I Skåne, hvarest skog- och träd¬
bi ansie är mycket dyrt, är den af särdeles nytta;
jag tillstyrker således, att Hans Excellence måtte
få de så kallade tiiiverknings-premier af 6 sk. för
hvar tunna, som från srenkols-grufvan i Skåne in-
likes försändes, samt 8 sk., för det som deraf
till utrikes ort exporteras.
Men som Representant för en myckenhet
Medborgare, sorn till sina fabriqvers och veiksrä-
ders bedrifvande hafva Engelska Stenkol oundgäri-
geligen af nöden, och som dertill alldeles intet
kunna betjena sig af de Skånska, nödgas erhindra
emot den föreslagne återdubleringen af inkom¬
mande tullen på desse, som redan för några år se®
dan helt oväntadt blifvit till 24 gångor fördub¬
blad,
Då denna vara ej mindre till vårt Jern och
Ståls förädlande än till Sockerbruken är en så
nödvändig rudimaterie, finner för min del högst
orimligt belasta en sådan med höga importer som
blifva en direct skatt ej allenast på förbrukaren,
sorn åter måste fajla på allmänheten, uran att
Skånska kolgrufvans ägare derigenom något vin¬
ner; om också tullen i stället för nu projecterade
half, stipulerades till en hel R:d. p:r tunna, nöd¬
gades de som oundgängeligen hafva Engelska sten®
kol af nöden samma det oaktadt förbruka.
Den 22 Julii.
1627
Man önskar se våra smiden likna ne Engel¬
ska i både pris och godhet, Engelska jern - mann-
facturister erhåller sina kol i England nära till en
tredjedel, emot hvad derstädes vid exportation be¬
talas, i det Engelska-Regeringen, som fullkomli¬
gen känner dessa kols oundbärligliet för andra 11a-
tioner, halva tid efter annan belastat dem med ur¬
gående umgälder till vid pass 150 procent af
varan s dervarande värde. Då härtill kommer
frakt, assurance och härvarande charger, så tor¬
de finnas Svenska manufacturister, så af jern och
stål, som socker - rafinaderierne måste nyttja 6 till
9 gr dyrare kol än de Engelska. Genom den nu
projecterade tullen, skulle den ensam göra hvarje
tunna en och en half gång så mycket, som En¬
gelska manufacturisterne för sjelfva V3ian i Eng¬
land betala.
Jag nödgas dessutom anmärka, som ogrun¬
dade uppgifter, att Engelska stenkol förkomma som
ballast, då efter närvarande cours för de vanliga
betalas i frakt cirka 1 R:d Banco p:r tunna, och
för de som brukas till reverber-ugnar och fyrbå-
kar vid pass dubbelt; hvarken det härvarande
Svenska eller Engelska Gjuteriet förbruka Skånska
Stenkol.”
Herr Borgmästaren Kjellander. Jag åbe¬
ropar ännu ytterligare, hvad jag haft äran anföra
angående de Resultat, hvilka under jemförelse-för-
söken mellan Engelska och Svenska stenkol, re¬
dan den 17 Mar? XS*3 erhållits, och om, ehuru
oriktigt det ock vöre, någon tvifvel skulle kun¬
na uppsta angående de öfrige Deputerades veten®
Den 22 Julli.
skapliga kännedom af ämnet, så lär af ingen, en
sådan tillämpning kunna göras i afseende till Pro¬
fessor Berzelius, som ovedersägligt är en af
Europas största Chemister, och hvilken denna un¬
dersökning ofvervarit, samt Protocoilet under»
skrifvit.
Herr CommerceRådet Egge. Om ej andra
skäl vore nog gällande, till vinnande af bifall på
det ifrågavarande Betänkandet, så låtom oss endast
fora oss till minnes, att Ståndet redan i dag gif»
vit ett stort bevis på det värde man fästar vid sto*
ra företag och den bevågenhet hvarmed de om¬
fattas. Svenska Stenkolsverket, beläget på en skogs¬
lös ort som äfven omgifvas af skogfattiga provin-
cer, kan betraktas som en National egendom, hvars
underhållande af en sann patriotisk anda påkallas,
och hvars tillvarelse äfven genom politiska förhål¬
landen kunde blifva oss vigtig. Stenkolens mer
och mindre godartad beskaffenhet har ock redan
der undergått så många förändringar, det man ej
bör förlora hoppet, att en dag se allas önsknin¬
gar uppfyllda.
Herr Talmannens härefter framställda Propo*
sition till bifall af Betänkandet, blef af Ståndet
med jF'a besvarad.
Upplästes ånyo Allmänna Besvärs och Oeco-
nomi-Utskottets under den 12 Julii afgifne samt
sedan den 21 på bordet hvilande Utlåtande, i an¬
ledning af gjorde anmärkningar vid Utskottets Be*
Den as Juliu
*52 9
tänkande af den 24 Maji om allmänna Skogshus¬
hållningen i Riket, samt väckt fråga om SkogsBe-
tjeningens och JägeriStatens indragning, hvaraf i:ta
momentet, att Sockne- och Härads - Allmänningars
delning matte tillåtas} 2 :dra momentet angående
Skogarnes undersökning i Provincerne; gtdje mo¬
mentet att inskränkning vid utskeppning af träd¬
varor och skogsproducter måtte vidtagas} 6:te
momentet angående Stubbelön och 8;de momentet
angående Kyrkoherde, och Cappelans - Boställens
skogar, m. m., af Ståndet bifölls, men rörande
4-.de momentet, angående Ekar, så ansåg Ståndet
att dispositionen öfver desamma borde lämnas åt
Jordägaren lika fri och obehindrad som i anseen¬
de till all annan skog, på hvad slags grund de
ock må växa} äfvensom i anseende till 5:te mo¬
mentet, att Krono - Jägeri - Betjeningen måtte indra¬
gas, sedan om Allmännings - skogarnas delning och
fri Disposition öfver Ekar, Kongl. Maj:ts Nådiga
tillstånd blifvit utverkadt, dock att sådane personer
bibehållas, hvilka till bevakningen vid Kronans egna
Djurgårdar, Parker och Gehäg m. m. erfordras;
samt slutligen i anseende till 7:de momentet, att
Svedjande ställes under Krono Betjeningens tillsyn
sedan Jägeri-Betj'eningens befattning upphört; Och
skulle desse Beslut, de Respecrive MedStånden,
genom ProtocollsUtdrag, vördsamt och vänligen
meddelas.
Föredrogs åter ConstitmionsUtskottets den 20
Julii på bordet lagda Memorial af föregående dag,
angående en af Hans Excellens Herr Grefven och
1^30
Den 22 Julin
LandtMarskalkeo vägrad proposition 3 hvarvid yttra¬
de sig
Herr Borgmästaren Holm: ”Af Constirutions
Utskottets Betänkande inhämtas ett sådant förhål¬
lande, att, sedan hos Högloft. Ridderskapet och
Adeln en Ledamot begat t upplysning från Consti-
tutionsUtskottet på hvad gtund Utskottet kunnat
förvägra en dess Ledamot att få dess särskilda
yttrande angående StatsRädets och föredragandes
decharge följaktigr Betänkandet till RiksStånden,
så har Högloft. Utskottet, efter det frågan dit
blifvit öfverlemnad, alldeles icke yttrat sig om en
sådan förvägran ägt rum , eller för hvilken orsak,
utan endast i allmänhet utvecklat dess i grundla¬
garna förvarade rättigheter och åligganden. _
Nu är ingen fråga om sjelfva hufvudsakhga Beslu¬
tet, utan endast huruvida Utskottet meddelat den
upplysning och förklaring, som varit fordrad} och
i detta afseende kan jag icke finna ett enda ord
derom i Betänkandet, jag yrkar derför, att Be¬
tänkandet måtte återremitteras och Utskottet anmodas
utlåta sig om någon af dess Ledamöter blifvit iörvä-
OO
grade art låta sitt särskilda yttrande medfölja Be¬
tänkandet. hvarefter jag förbehåller mig att der¬
om vidare anföra mina tankar.
Herr Borgmästaren Kjellander: Hvar den
varde Ledamoten hämtat deri upplysning , som skul¬
le någon Ledamot i Utskottet vid berörde Betän¬
kande yttrat någon särskild tanka, — torde han
benägit uppgifva. Jag känner åtminstone icke ett
sådant förhållande, ehuru jag med uppmärksam-
Den 2a Julii. 1631
het följt Utskottets öfverläggning;^ i denna frå¬
ga Det är en sanning, att under Hera föregåen¬
de discussioner en och annan varit af skilj¬
aktig mening emot pluralitet, oell äfven begärt
att dess särskilta tanka skulle rill Stånden åtfölja •
men lika sant är det, att då 1111 i fråga varande
utlåtande den 20 Julii hos Utskottet beslöts och på
samma gång justerades, ingen enda af dess Le¬
damöter yttiade någon betänklighet, uran biet det
samma al Utskottet enhälligt antagit. Med den¬
na upplysning, som jag i egenskap af Ledamot i
Utskottet trott mig böra lämna, torde Herr Borg¬
mästaren Holm anse ali vidare discussion öfver¬
flödig.
Med Herr Borgmästaren Kjellander in¬
stämde Herr Lagmannen Nensén och Kornmers-
Rädet Egge.
Herr Borgmästaren Ullberg:
”Om rätta förhållandet vid det tillfället då
ConstitutionsUtskottet afgaf dess yttrande öfver
fullbordad granskning af StatsRådets Protocolier,
ar redan upplyst, att ingen dissensus i afseende
på denna Expedition inom Utskottet tillkännagafs,
och då Utskottets Betänkande ej heller innehåller
någon anmärkning emot Konungens rådgifvare
Och Ministrar} är det hvarken med form eller
Lag förenligt, det något särskildt votum af en¬
skildt Utskotts Ledamot dervid kunde fogas, ty
särskilda meningar måste nödvändigt handla otti
Samma sak i som de Utskotts Betänkanden de af¬
följa. Ingen sak, —- ingen anmärkningspunet
i632
Den 23 Julis»
finnes uti hela Betänkandet omrörd ; huru kunde
da någon särskild tanka derom äga ruin ? Igenom
detta förfarande är likväl ingen Riksdagsmans rätt
förnärmad. 29 §. af Riksdags-ordningen innehål¬
ler ju tydligt, att frägan öm anmärkningar emot
StatsRådet och StatsSecreterarne kunna uti Stån¬
dens Plena väckas och af andre Riksens Ständers
Utskott, än ConstitutionsUtskottet, hos Stånden,
andragas. Sjelfva formen för dylika frågors väc¬
kande finnes älven lika tydligt föreskrift/en. Hvar¬
före klagar man då öfver ConstitutionsUtskortets
sjelftagna myndighet? det är endast Lagens myn¬
dighet , som blifvit utöfvad.
Men jag vill gå den värde Ledamotens an¬
märkning till mötes utöfver den nu åtalade händel¬
sen och upptaga de fall, att särskild Ledamot af
ConstitutionsUtskottet vilie göra anmärkning emot
StatsRådetj men hela det öfriga Utskottet icke
ville göra någon anmärkning j eiler om också
Utskottet ville anmärka etc eller flere fel uti råd¬
slagen om Rikets styrelse, men särskild Leda¬
mot ville anmärka ändå flera fel eller dem
ifrån särskild synpunct framställa. Uti alla dessa
händelser anser jag intet särskildt votum äga rum.
Enligt Grundlagen skall ConstitutionsUtskottet en¬
samt, icke Riksens Ständer, granska StatsRådets
Protocolier, hvilka äro undandragna all publicitet
och kunna icke helier tili tryck befordras, utan
vederbörandes tillstånd. Öfver innehållet' af dessa
Protocoil beslutar Utskottet med Riksens Ständers
lätt om något anmärkningsvärd! deraf skall tili
Riks
Den 22 Juli!*
RiksStanden anmälas eller ej. Finner da Utskot¬
tet collectift, att någon sådan anmälan icke kart
göras, så följer deraf otvUngit att någon partiel
anmälan ej heller bör tillåtas och att 57 §. af
Riksdagsordningen till detta fall alldeles icke är
lämplig 5 ty en sådan partiel anmälan kan hos
RiksStånden aldrig blifva ett deliberationsärtine och
derföre vore den utan allt nyttigt ändamål. Så
länge Lagen om ConstitutionsUtsköttets organisa¬
tion, skyldigheter och förbindelser varar, måste
det åt samma Utskotts samfäldta, icke åt indivi¬
dens enskild ra omdöme öfverlemnas, att utröna
och bestämma örn Statens Högsta Embetsman kun¬
na tillräknas handlingar och rådslag stridande 6-
mot gällande lagars föreskrift, samt huruvida des¬
se Embetsman med oväld, nit, skicklighet och
drift deras förtroendes-Embetcn utöfvat. — Detta
samfäidta och allmänna omdöme, grundadt på
en noggrann pröfning af alla uti StatsRådets
protocoll vid hvarje sak förekommande särskilta
omständigheter och förhållanden, måste dock all¬
tid senseras mera öfverlagdt, mera regelbundet och
sansadt, åtminstone mindre ensidigt, än det en-
skildta omdömet. Det är denna sats våra Lagstifta¬
re tydligen, som mig synes, velat uttrycka uti
I06 och 107 §• §. i£ Regeringsformen , der med
bibehållandet af hvarjl Riksdagsmans anmärkniflgs-
rätt i Plena, ConstitutiönsUfsköttet är förordnat till
anmälare och Riksens Ständer sjeifve till Domare
öfver Ministrarnes Embetsförvaltning; och jag upp¬
repar det utan återvändo, att uti Lagens ovillkor¬
liga efterlefnad ligger både grunden och samman-
hållningen af vår medborgliga frihet.”
Borg. St. Prof. M;0 202o6. Andra Del.
1634 £>en 22 Julii.
Herr Borgmästaren Kjellander, och Herr
Lagmannen Noréus förenade sig med Herr Borg¬
mästaren Ullberg , den forre under åberopande
af hvad han förut här ofvanföre anfört.
Herr Borgmästaren Holm-. Betänkandet upp»
Jyser icke ens hvilken person yppat frågan på
Riddarehuset om det varit samme Ledamot inom
Utskottet, hvars serskilda yttrande ej fått komma
till RiksStånden; I anseende hvartill, och då Grund-
lagarne ej på något ställe förbjuda Ledamöter i
ConstitutionsUtskottet ätt låta sina serskilda tan¬
kar medfölja ett Betänkande, samt jag icke kan
tillerkänna Utskottet någon vidsträcktare rätt, än
den Lagarne uttryckeligen stadga, så kan jag så
mycket mindre frånträda min anmärkning, som
jag ej inser någon större våda derigenom, att en
Ledamot, och ej Utskottets pluralitet, meddelar
Riksens Ständer någre upplysningar.”
Herr KommersRådet och Riddaren Wegelin:
Till hvad Herr Borgmästaren Ullberg an-
fört haf jag icke att lägga annat, än ett exempel
på vadan att till RiksStånden bifoga serskilda Le¬
damöters ifrån pluraliteten stridiga tankar från de
Utskott, hvilka grundlagen tillagt granskning med
Riksens Ständers rätt, eller sådana åtgärder ide fi-
nancielle ämnen, der ofta tystheten är af största
vigt. Detta exempel kan tagas af BancoUtskottet
och åtskiliige föremål för dess behandling, och jag
hemställer hvad följden skulle blifva om, i en frå¬
ga rörande föihällandet emellan Bankens sedel¬
stock och reela fond, någon från pluraliteten i
i
Den 22 Julik
Utskottet skiljaktig Ledamot finge sin serskilda
tanka och de följaktligen derföre yttrade detaille-
rade motiver till Stånden aflemnade, hvilket vore
af alldeles enahanda art som att ett af gransknin¬
gen öfver StatsRådets Protocoil föranledt serskildt
•yttrande i Consiitutions-Utskottet till Riks Stånden
bifogades.
Herr Borgmästaren Kjel tan der. Jag vet
icke ens hvartill discussionen nu tjenar i ett äm¬
ne, som icke till öfverläggning i Riks-Stånden är
beredt, utan endast blifvit vidrördt i och för dess
sammanhang med den till Utskottet förvista fråga
om Hans Exellens Herr Grefvens och Landtmar-
skalkens vägran af proposition.
Herr Lagmannen och vice Talmannen Land¬
berg samt Herr Lagmannen Noréus instämde
häruti,
Herr Lagmannen Nensen åberopade för sin
del hvad så väl Herrar Borgmästarne Kjellander
och Ullberg sorn Herr CommerceRådet IF ege¬
lin arifört och yrkade att ConstiturionsUtskottets
Memorial endast måtte läggas till handlingarne,
hvilket ock, på Herr Talmannens proposition»
bifölls.
StatsUtskottets förledne gårdag på bordet lag¬
da Betänkande, angående liqviderandet af skulderne
efter sista krig, bief nu åter föredraget.
16$6 Den 22 Juliu
Herr Handelsmannen Linström: Jag hane
väntat, att Högloflige Utskottet gjort större afseen-
de å Leverantörernes lidande, än Betänkandet utvi¬
sar. De hafva redan länge fruktlöst afbidat sin
betalning och att ytterligare pröfva deras tålamod
vore i min tanka, icke förenligt med den nog¬
grannhet, Staten framföre andra är skyldig sine
Borgenärer. För min del anhåller jag således om
äterremiss af målet, på det Utskottet, efter etc
nogare öfvervägande, må komma i tillfälle att be¬
stämma betalnings - viikoren med mera liberalite
och till mera fördel, äfven för Staten vid framtida
hastigt påkommande behof.
H^rr StadsMajoren och Riddaren Westin:
Det är obehagligt att yttra sig i ett ämne af den¬
na beskaffenhet, der å ena sidan Statsverkets till¬
stånd och å den andra de enskilde leverantörernes
ostridiga rätt föranleder till olika ConsiderationerJ
men jag hemställer likväl huru Kronan framdeles
skall få sina behof uppfylda om icke dess förra
förbindelser värdigt honoreras. Icke är det Staten
värdigt att utfärda Obligationer på 10 R:d.j och
det synes mig som åtminstone så obetydliga for¬
dringar böra kunna contant godtgöras och det fat¬
tigare handtverks-fölket, en klass, för hvilken jag,
såsom dess representant, är skyldig att tala, hål¬
las skadeslöst framföre de större och förmögnare
fordringsägarne.
Flere af Ståndets Herrar Ledamöter yrkade
proposition till bifall å Betänkandet; Och, då den
sålunda framställdes, blef den med $a besvarad.
Den a a Julii.
I ett sammanhang föredrogs SfatsUtskottets
S:ne Betänkanden, det ena af den iy:de Junii,
hvilket dea 20:de i samma månad lades på bor¬
det, oell det andra af den I8:de Julii, som ifrån
den 2o:de Julii varit på bordet hvilande, angåen¬
de den Summa, som för Stats- och Riksgälds-
Verkens behof erfordras att genom allmän Bevill¬
ning utgöras; Hvarvid det sednare Betänkandet bi¬
fölls , i och hvarmed det förra förfaller.
Ånyo föredrogs StatsUtskottets den 20:de i
denna månad på bordet lagda 2:ne. Betänkanden,
angående Rikets Utländska Gäld samt densammas
indragande och inlösen.
Herr StatsMajoren och Riddaren Westin:
Jag hade aldrig föreställt mig att upplefva den dag,
då Rikets Utländska Gäld kunnat afbördas, och
Staten befrias från denna Riks-kräfveta, på hvilkens
snara opererande jag redan för 15 år sedan med
ifver önskat se Nationens alla krafter anvinde,
men hvilken operation nu så lyckligen utan någon
känning blifvit verkstäld. Det beror nu på oss
sjelfve att i financielt afseende blifva sjelfständige;
och jag önskade, att Statens Styresmän i tillkom¬
mande tider aldrig mer ville begå det fel, att gö¬
ra Sverige Galdskyldigr och såmedelst Skattskyldigt
hos Utiändningar, men tvärtom alltid så vårda
inländska crediten att i behofvets stund aldrig sak»
nades egne medborgares villiga biträde.
Den 32 Julii.
Lika med StatsRådets Ledamöter betygar jag
min underdåniga vördnad för Hans Maj:t Konun¬
gens och Hans Kongl. Höghet Kronprinsens stora
uppoffring tili Rikets fördel och de Riket beredda
välgerningar genom medlen tili Utländska Gäldens
inlösen, och då jag icke tviilar att samma känslor
delas både inom detta och de öfrige Resp. Riks-
Srånden, vågar jag hemställa om icke dessa Rikets
Ständers tänkesätt böra, genom en stor Deputa»
tion, till Hans Majit Konungen och Hans Kongl.
Höghet KronPrinsen i underdånighet frambäras.
Härtill ropades enhälligt bifall; Och, på Herr
Talmannens härefter framstälde Proposition, gilla¬
des StatsUtskottets P>etänkanden till alla delar, och
beslöt Ståndet för sm del, att den lifdiga underdå¬
niga vördnad och tacksamhet, som det var öfver-
rygadc att Resp MedStånden med BorgareStåndet
delade för Hans Majit Konungens och Hans Kongl.
Höghet Kronprinsens Landsfaderliga oell visa med¬
verkan tili beredande af medlen, hvarigenom ifrå¬
gavarande gäld kunnat på ett för Riket hedrande
men tillika föga kännbart sätt afbördas, skulle ge¬
nom en stor Deputation, under Hans Exellens Hr
Grefvens och Landtmarskalkens samt Herrar Tal¬
mäns anförande, af Rikets Ständer inför Hans
Kongl. Majit och Plans Kongl. Höghet i underdå¬
nighet nedläggas.
Vid förnyad föredragning af Stats- samt All¬
männa Besvärs- och Ekonomi-Utskottens den 2c
Juiii på bordet lagda Betänkande, om en Post-
Den 22 Julii. 1639
och För-vagns inrättande å de större Landsvägarne,
beslöt BorgareStåndet att bifalla det Utlåtande hvar¬
uti StatsUtskottet stannat.
Föredrogs åter och biföllos Allmänna Besvärs-
och Ekonomi-Utskottets likaledes i går på bordet
lagda Betänkande angående:
en ny och Allmän reglering af de uti Riket
nu antagna serskilda vigt-sorter, och
jemkning i Extra Roterings-skyldigheten.
BevillningsUtskottets gårdagen på bordet lag¬
da Memorial med öfversigt af den beskattning, som
under namn af Bevillning uppå diverse titlar bör
utgå, föredrogs åter och lades till handlingarne.
Herr Talmannen och Ståndet åtskiljdes kl.
| till 10 e. m.
In Fidem
Carl Magn. Robrahm,
i64Q
Den 23 Julii,
Plenum klockan 6 c. in.
1 anseende till Herr Direcreurens och Talman-
tiens förfall,1, intog Herr Lagmannen och vice Tal¬
mannen för detta Plenum TalmansStolen.
Upplästes ankomne ProtocollsUrdrag af den
20, 21 och 22 Julli:
•— från Hoglofl. Ridd, och Adeln, innehållan¬
de: Communicarion med ConstbutionsUtskotter af
Kongl. Majus Nådiga Skrifvelse, om Norriges
Rikes StorTings bifall till förslaget örn Konungs
Myndlghets-Uder m. m.: Läggande till Handlin-
garne af nämnde Utskotts jute Memorial af den
19, rörande anmärkningar emot föredragande i
StaisRåder, Gch en af Herr LandtMarskalken i Ple¬
num den 17 vägrad Proposition, samt bifall till
Utlåtande om dechargen åt StatsRådet: bifall till
StatsUtskottéts Betänkande, angående understöd för
Hjelmare Slussverk, samt läggande till Handlin-
garne af samma Utskotts förnyade Utlåtande om
Löfås Silfververk: bifall till StatsUtskottéts Be*
tånkanden, om ersättning till RiddarhusCassan för
förskjutne Hxspence-medel, samt om SråndsCancel-
Jiernes aflöning: remiss till StatsUtskottet af Herr
Den 23 Julii.
1641
Grefve Gyllenborgs Dictamen om upplysnin¬
gar uti åtskillige med Statsverket gemenskap a-
gande mål: återremiss til! StatsUtskottet, i frågan
om medels anslående för Svenska Theatern: bifall
tili BevillningsUtskotters förslag till Bevillningsför¬
ordning, dock med åtslcillige förändringar uti 2:dra
och 3:dje AVtiklame: gillande af BankoUtskottets
Utlåtande om Malmö DiscontVerks utlåning i j-pro-
cent Reverser, med tillägg , att laglig undersökning
må anställas , rörande DFscontDirectionens förhållan¬
de: öfverlemnande tillBancoUtskottct af StatsUtskor-
tets Betänkande och förslag, rörande åtskillige med
Rikets penninge-våsende gemenskap egande om¬
ständigheter: öfverlemnande till LagComitéen af
LagUtskotrets Betänkande om förändring i Dom-
stolarnes antal och organisation: samt bifall tili
Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottets Utlå¬
tanden, dels öfver anmärkningar vid Betänkandet
om GårdfariHandeln, samt dels rörande Allmänna
Enskiftes Stadgan ; från Högloft. Ridd. och A-
deln, samt Hedervärda BondeStåndet, otti Termi¬
nen för nästkommande Lagtima Riksdag; från
Hedervärda BondeStåndet särskildt, innehållande: att
Ståndet instämt uti Högvördig» PråsteStåndets Be¬
slut , rörande expedierandet och tryckningen af
RiksdagsBeslutet och Bevillnings förordningen: på
Bordet lagdt ConstitutionsUtskottets Memorial och
yttrande om förslag till ändringar och tillagg i
5 §. I Mom. TryckfrihetsLagen, samt ändring
i 4 §. Regeringsformen: bifallit ConstitutionsUt-
skottets Utlåtande , rörande befunnen stridighet i
42 och 94 § §. Regeringsformen, samma Utskotts
förslag till förändring i 41 §. och till ny redak¬
tion af 29 §. Regeringsformen, Stats- samt All¬
1642
Den 23 Julli.
manna BesvånUtskottets Betänkanden, om upp-
muddring af Clara och Fateburs-sjöarne , och om
Enskilfres medel m. m. Allmänna Besvärs- och
EconomieCtskattcts , om en ny Landtmätare-taxa,
medel till Fabrikernes upphjelpande, Indring uti
Allmänna Enskiftes stadgan, Jamt inskränkning i
Finska Handeln och förbud emot vissa varors in¬
försel i Riket; Besvärs- och Economie- samt Sär¬
skilda Urskottens Betänkande, angående den visse
städer beviljade oinskrånkta Nederlags - frihet,
Stats- och BevillningsUtskottens Betänkande om
nedsättning af Post-afgiften för alla, till och ifrån
utrikes orter, afgående och ankommande Bref,
SratsUtskortets, om summan för Stats- och Riks*
gåldsVerkens behof, liqviderandet af skulderne ef¬
ter sista krig, den utländska galden, samt dess
indragande och inlösen , med beslut om stor De¬
putation till Hans Maj:t Konungen och H. K. H.
KronPrinsen i afseende på detta amne, och om
Skånska Stenkols-grufvans intressenters ansökning
om ExportationsPremier och publikt Lån m. m.,
Bevillningsutskottets hemställan, om förändring i
Borgenärs Eden vid Concourser, dess Betänkande
om Tull-afgifternes förhöjning för ofverflodige
utländska varor, och förslag till forändringar i
1B12 års ChartaeSigillatce förordning, BankoUr-
skottets om Tumba Pappersbruk, Lumpsamlare,
och lumpors anskaffande för Pappersbrukens be¬
hof, samt Allmänna Besvärs- och EconomieUtskot-
tets, om en Post- eller Forvagns- inrättande å de
större Landsvägarne, men afslagit allmänna Be¬
svärs- och EconomieUtskottets Betänkande, om en
ny och allman reglering, af de nu antagne sär¬
skildte vigt*sorter.
Den 23 Julii. *643
Expeditionsutskott hade insändt förslag till
underdåniga skrifvelser till Kongl. Maj:t, rörande:
1:0 Norriges Rikes StorThings svar på den
föreslagna RiksAkten ,
2:0 befrielse för Stockholms SradsCassa från
Stadens KronoUppbörds-verks ordinarie aflöning,
3:0 anslaget a tredje HufvudTitteln, innefat¬
tande forsvars verket tili lands och sjöss,
4:0 visse förändringar i ConcoursStadgan,
5:0 förändring i 94 §. Regeringsformen,
6:0 uppfostrings-hjelp för omyndiga Karn,
7:0 lön-tillökning för Penninge-löntagande
Civile Embets- och Tjenstemän i allmänhet.
8:0 Upphandlingar för Kongl. Maj:ts och
Kronans räkning,
9:0 anmodan till LagComitéen, att i Lag¬
förslaget fasta synnerlig uppmärksamhet på be-
straffnings-sättet af de brott, som kunna forofvas
emot Tryckfriheten, och på Rättegångs-sätret i
Tryckfrihets-mål.
10:0 forum vid försummad Kronoskjuts och
viglagning.
Upplästes och godkändes,,
1644 Den 33 Julil.
Likaledes upplästes förslag till underdånigt
skrifveiser angående:. S-i- ■ 0 ■/> S,
Statistiska upplysningars samlande till begag»
nande vid utarbetandet af ett förslag till ny re¬
presentation, och
— inrättandet af Arbets» och Uppfostrings-hus,
för Dal-allmogens Barn.
Vid det förra af dessa förslag anmärkte Herr
Lagmannen Noréus, att deruti saknades tiden,
inom hvilken Rikers Ständer önskade ifrågavaran¬
de upplysningar samlade, och hvilken tid åtmin¬
stone Herr Lagmannen för sin del ansåg böra va¬
ra nästinfallände Riksdag, äfvensom vid detse-
nare förslaget, att, då Herr Lagmannen, hvilken
icke varit tillstädes när denna fråga hos Ståndet
afgjordes, ansåg den vidtagne utvägen med Ar¬
bets- och Uppfostrings-hus alldeles otjenlig, helst
sedligheten i Dalarne vore ganska stor, och denna
Province jemförelse-vis egde deruti mycket före¬
träde framföre andra Orter i Riket, Herr Lagman¬
nen alltså önskade i underdåniga skrifvelsen utsatt
af hvilken motionen i ämnet blifvit vackt, på det
Herr Lagmannen derför icke möjligen måtte kun¬
na misstänkas.
Bägge dessa Expeditioner lades på bordet till
en annan dag.
I anledning af Hedervärda BondeStåndets den
22 i denne månad meddeldte ProtocolisUtdrag, af
Den 23 Julii.
1645
innehåll, att BondeStåndet i frågan om utgifvan.
dec af en StatsEconomisk Journal, och utnämnan¬
det af cn Redacteur för densamma genom Rik»
sens Ständers Electorer till TryckfrihetsCommitc»
en, förenat sig med Höglofl. Ridd. och Adeln
derom , att detta förslag skulle till Kongl. Maj:t i
underdånighet öfverlämnäs, i ändamål, art ännu
under Riksdagens lopp underställas dess Nådiga
pröfning och fastställelse, fann BorgareSråndet för
dess del sig böra förblifva vid dess i förberörde afse»
enden redan fattade beslut, såsom vilkor för det af
Ståndet beviljade biträde af Bankens medel för be-
rörde Journals utgifvande; uti hvilket beslut att
deltaga Respective MedStåndcn genom Protocolls.
Utdrag vördsamt och vänligen skulle inbjudas.
Upplästes och lades på bordet följande an¬
komna Betänkanden:
Från Siats Utskottet,
1:0 af den t9:de Julii om eftergift af en
brist uti Qvarnt ullen eller Mantalspennmgarne för
Stockholms Stad,
3:0 af den 19 Julii, angående Löne-förbätt¬
ring för Häradsskrifvare i och för mantalsskrifnin¬
gen,
3:0 af samma dag om sökt lindring uti Båts*
mansindelningen i Blekinge,
1046 ^en 2 3 Juiii.
4:0 af den I9:de i anledning af anmärknin¬
gar vid Betänkandet om tillökt anslag af medel
för de fria konsternas Academie,
5:0 likaledes i anledning af Anmärkningar
vid Betänkandet om understöd för utgifvandet af
Skriften Svensk Botanik,
6:0 af den 19 Julii örn Landshöfdingen m.
m. Grefve Anka r s v dr ds och Landskamereraren
Stråtes sökte befrielse från an,var för aflidne
Räntmästaren von Sy do vs Baiance,
7:0 likaledes om begrafningshjelpen efter afl.
Civile Embets- och Tjenstmän ,
8:0 af den 21 Julii, angående Revisionen af
1808 och 1809 årens Krigsredogörelse ni. m,
9:0 af samma dag om medel till Allmänna
Arbets- och Corrections-hus och
10:0 likaledes i anledning af 1813 års Re¬
visorers väckte frågor om redovisningen för Stats-
Verkets medel;
Från Stats- och Bevillning! Utskotten af den
19 Julii, angående:
1:0 Qvarntullens eller Mantalspenningarnes
beräkning och erläggande af Stockholms Stad j
3:0 Exporttullen å Trädvirke,
Den 23 Julii. 164?
3:0 Lots- och Båk-afgifterne samt Sjö-Tul-
len,
' 4:0 om Fribrefs-rättighet för Städernas Ma¬
gistrater vid uppbördens remitterande och Brott¬
måls ransakningars öfversändande,
fto nedsättning af Postafgiften för alla till
och ifrån Utrikes Orter afgående och ankomman¬
de bref,
6:0 föreslagen Södring i tiden till Capitations-
Brännvins- Consumtions- och Pannerymds-afgifter-
nes uppbärande,
7:0 eftergift af Mantalspenningar och andre
Allmänna Utskylder för barn till en viss ålder,
sorn ifrån Barnhusen blifvit uttagne,
8:0 frihet för Löntagare, att tjena för Be-
grafningshjelp-oeh erlägga Bevillning för deras lö¬
ner,
Från Stats- samt Allmänna Besvärs- och E-
konomie Utskotten
— af den if:de Julii, om Farleds öppnande från
Sälevik genom Sjöarne Ranken och Hugn tili
Norrska Riksgränsen,
Från Banco Utskottet
—- af den 18 Julii om lönförbättring för Ban¬
kens Embets- oell Tjenstm'än; samt
1648 Den 23 Julii.
Fran Allmänna Besvärs- och Ekonomi(Jtskot*
tet af den i9:de Julli
i:o öfver anmärkningar vid Betänkandet om
afhjelpande af vissa kostnader för Rote- och Rust¬
hållare;
2:0 om Fångskjuts å Frälse Hemman, och
3.0 om Organisations- och Administrations»
sättet för Tullverket.
Herr vice Talmannen och Ståndet åtskildes
kl, Io 0111 aftonen.
In fidem
Clas Ar v edson»
|
|
|
|
Rättelser.
|
|
Sid.
|
1569
|
råd.
|
16
|
star; inrättningens
|
läs: inrättningars
|
—
|
1571
|
|
31
|
— Skulle
|
Skall
|
|
1 j 74
|
|
13
|
arbeten
|
arbetare
|
|
|
|
20
|
farkostens
|
farkosters
|
.
|
*575
|
|
2
|
Canalens
|
Canalers
|
.
|
|
|
17
|
_ för
|
så
|
—
|
1599
|
—
|
9*
|
åberopar
|
och åberopar
|
Den
i<549
Den 26 Juliu
Plenum klockan 7 fe. ta.
Ankomna ProtöcollsUtdrag Upplästes:
-— Från Högloft. Riddefskapet och Adeln af dett
17. 22, 23, och ö5:te Julii, innehållande.* remiss
till Lagutskottet af BeviliningsUtskottets Memorial
angående förändring i BorgenärsEden vid Kon¬
kurser: godkännande al ConstirurionsUtskottets Me¬
morial rörande förslag till förändring i 41 §. Re¬
geringsformen till den kraft och verkan, som 56
§. innehåller; 94 §:s Försättande i enlighet med
den 42:dra, och Kongl. Majus Nådiga Proposition
i anledning af Norriges Rikes StorTings svar på
den föreslagna RiksAkten • underrättelse; — att
Höglofl. RiddeCskapet och Adeln öfverlemna! till
förstärkta ConstitutionsUtskouets åtgärd Utskottets
Memorial angående skiljaktigheten RiksStåndetl e-
mellan i afseende på förändringen uti 4 §. Rege¬
ringsformen, * lagdt till habdlingarne samma
Utskotts Memorial af den ig julii i hvad det rö¬
rer decharge för StatsRådét, mert godkänt det i
hvad som angar föreslagnc underdåniga anmäl¬
ningar hos Kongl. Majit, ^.likaledes bifallit StatsUt-
skortefs Betänkandet! och Memorial angående Ut¬
ländska galdea > samt dess indragande och inlösen*
Borg. St. Prot. N;0 207. 208* Andra Dej.
Den 26 Julii.
verkställd revision af Subsidie-räkenskaperne ? den
summa, som för Stats-och RiksgäldsVerkens behof
erfordras att genom allmän Bevillning utgöras,
och i anledning af Skånska Stenkols-Grufvans In-
teressenters underdåniga ansökning om Exportations-
prcmier, m. m., Stats- samt Allmänna Besvärs-
och EkonotnieUtskottens Betänkanden om yrkad
lindring i Båtsmanshållet uti Sveriges Norra pro-
vincer, väckt fråga om Enskiftesmedlen för Skå¬
ne och Skaraborgs Län, odlingsunderstöd för Bo¬
hus Län, uppmuddring af Clara- och Fateburs
Sjöarne, samt Rörstrands och Carlbergsvikarne,
och 0111 en Post- eller Forvagns-inrättning, All¬
männa Besvärs- och EkonomieUtskottets Betän¬
kanden och Memorial, om vidtaganden af medel
till Fabrikernes upphjelpande, reglering af Rikets
vigt-sorter, enny LandtmätareTaxa, allmänna Skogs¬
hushållningen samt om inskränkning af Finska
handeln och förbud i allmänhet emot vissa varors
införsel i Riket, . återremitterat Utskottets Be¬
tänkande rörande jemkning uti Extra Roteringen,
fattat sitt beslut öfver Betänkandet och Utlåtandet
angående busbehofs brännvins-bränningen, på sätt
ProtocollsUtdraget vidlyftigare derom innehåller,
— bifallit med det alternativ, som afstyrker Ne¬
derlag af utländsk Spannemål, Allmänna Besvärs-
och Ekonomie- samt Särskildta Utskottens Betän¬
kande om den visse Städer beviljade oinskränkta
Nederlagsfrihet, — återremitterat Stats- och Banko-
Utskottens gemensamma Memorial om understöd
till Gotha Canal-Verk, — bifallit BankoUtskottets
Memorial, i anledning af frågan huruvida Bankens
Inteckning uti Kongsholms KronoBränneri må an¬
ses hinderlig för dess användande till Kur- och
Den a 6 Juliu
1651
Sjukhus, öfverlemnat, såsom enskildt besvär»
till Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning och beslut
Lag- och Ekonomi-Utskottens gemensamma Betän¬
kande angående en utvidgad Näringsfrihet, -— bi-
fallit, med antagande af första alternativet, Lag-
Utskottets Memorial rörande straffets skärpande för
åverkan å skogsplanteringar i Skåne m. m., _„
remitterat till BeviilningsUtskotret ett Dictamen an¬
gående Kränvins-Beviilningen för hemman, bi¬
fallit samma Utskotts Memorial angående grunder
för SjöTulls-afgifternes förhöjande, lagt till Hand-
lingarne Utskottets Memorial, i anledning afan-
maikningarne vid betänkandet rörande stämplade
Pappers Förordningen och om en allmän öfversigt
af den under namn af Bevillning uppå diverse tit¬
lar efter Utskottets förslag utgående beskattning,
gillat uti förslaget till Beviilntngs-Förordningen
Uppbörds-procenten för Mantais-Commissarierne i
Stockholms Stad till procent, — besiutit inne»
hållning af arfvodena åt Utskottens Sekreterare och
Kancelister till dess deras Protokoll blifvit till Rid¬
darhuset aflemnade, — samt anmodat samtlige Ut«
skotten att undersöka förhållandet med besluten
ofver de ifrån dem utgifna Memorial och betäm,
kanden;
från Högvördige PresteStåndet af deri bö,
33 och 25 Julii, derom, att Ståndet: bifallit Kon-
stitutionsUtskottetä yttrande öfver de ibom Präste-
Ståndet gjorda anmärkningar vid Utskottets Me*
modal, angående förrättad granskning af StatsRå-
dets Protokoll sedan sista Riksdag; uppskutit till
den behandling, sorn Rcgeritlgs-forrnens 56 §. fö*
teskrifver3 samma Utskotts Förslag tili ändringar uti
Den 26 Julii.
Regerings.formeu 29 och 41 §§., lemnat utan an*
märkning till afgörande vid nästa Riksdag, försla¬
get till förtydligande af 5 §. 1 Mom, i Tryckfri¬
hets-Lagen, samt bifallit Memorialet om förändrad
Redaction af Regerings-formens ,94 , likaledes
bifallit SfatsUtskotrets Utlåtanden, i anledning af
anmärkningar vid dess Betänkanden, dels om me¬
del till understöd för utgifvandet af skriften Svensk
Botanik , dels ock 0111 sökt lindring i Båtsmans In¬
delningen, angående Begrafningshjelpen efter Ci¬
vile F.mbers* och Tjenstemän med indeld Lön, sökt
befrielse från ansvarighet för all, Lar\dtRäntmästa-
ren von Sydows Ballance, eftergift af en uti Qvarn-
tullen eller Mantalspenningarnes för Stockholms
Stad yppad brist, liqviderandet af skuldtrne efter
sista kiig, Skånska Stenkols Grufvans Intressenters
underdåniga ansökning, den Summa, somför Srats-
och Riksgäldsverkens behof erfordras att genom
allmän Bevillning utgöras, och verkstäld Revision
af Subsidic räkningar, — Stats- och Bevillnings LU-
skottens gemensamma Betänkande, angående befriel¬
se frän Export-Tull å Trädvirke, Qvarntullens ei¬
ler Mantalspenningarnes beräkning och erläggande
af Stockholms Stad m. m., nedsättning af Post af-
giften för tili och ifrån Utrikes orter afgående och
ankommande bref, eftergift af Mantals-penningar
och andra Allmänna utskyIder för Barn till en viss
ålder, sorn från Barnhusen blifvit intagne, Lönför¬
bättring för Häradsskrifvare i och lör Mantals-skrif-
ningarne, Fribrefs-rättighet för Städernas Magistra¬
ter, frihet för Löntagare att tjena för Begrafnings¬
hjelp och erlägga Bevillning för deras löner, och
om förändring i tiden fifl Kapitations-, Bränvins Con-
sumtipns- och Panncrymds-afgifternes uppbärande
Den 26 Julii.
Stats- samt Allmänna Besvärs-Utskottens gemen¬
samma Betänkande om farled från Sälevik till Norr¬
ska Riksgränsen, Enskiftes-medlen för Skåne och Ska¬
raborgs Län, odlings-undersföd för Bolms Län och om
lindring i Båtsmanshållet för Sveriges Norra Provin-
cer; — BevillningsUfskottets Memoria! i anledning af
anmärkningar vid Förslaget till förändringar i IgI2
års Charta Sigillata Förordning och om den under
namn af Bevillning uppå diverse titlar utgående
beskattning; — BancoUtskottéts jämkning af Ban¬
kens rättighet till försäljning af dess fastighets-pan-
ter, och i anledning af anmärkningar vid utlåtan¬
det angående utlåning på fast egendom samt röran¬
de reglering af Banco-Statens Lönvilkor; — All¬
männa BesvarsUrskottcts Utlåtanden, rörande än¬
dring uti Allmänna Enskiftes-stadgan, i anledning
af anmärkningar vid Betänkandet om allmänna
skogshushållningen, vidare om en ny Landtmäteri*
Taxa, förbättring uti organisations- och administra-
tions-sättet för Tullverket, Frälsehemmans skyldig¬
het att utgöra fångskjuts lika med Krono Skatte¬
hemman och i anledning af gjorda anmärkningar
vid Utskottets Betänkande om afhjelpande af vissa
kostnader lör Rote- och Rusthållare, samt Stats-
Utskottets yttrande om uppmuddring af Clara och
Fateburs Sjöarne m. m., öfverlcmnat tili Banko-
Utskottets Utlåtande, StatsUtskottefs Betänkande
och förslag till' reglering af omständigheter vid
Rikets Penningeväseftde: ogillat Allmänna Besvärs-
Utskottets om medel till Fabrikernes upphjelpan*
de, och i anledning af gjorda anmärkningar vid
Utskottets Betänkande om Vaccinationens befräm¬
jande: vid föredragning af Stats- samt Allmänna
Besvärs- och QeconomieUtskottsns Betänkande, i
1654 Den 26 Jul».
frågan om en Post- eller Forvagns-inrättande å
de större Landsvågarne5 gillat StatsUtskonets t
dett3 amne afgifna yttrande: godkänt BankoUtskot*
tets Utlåtande rörande Malmö Discont, men för
sin del beslut» underdånig anhållan hos Kongl,
Maj:t, om laglig undersökning i afseende på Di-
scontVerkets förvaltning: communicerat med All¬
männa BesvärsUtskottet BankoUtskortets Memorial
om Lumpsamlingen ; återremitterat, Bevillningsut¬
skottets yttrande, om förhöjning af Sjötullen 3 an¬
tagit det af BevillningsUttkottets alternativ, enligt
hvilket procent af Uppbörds-summan afdrages
såsom provision för MantalsCommissarierne inora
Stockholms Stad: öfverlemna;-, i anledning af Be»
villningsUtskotters Memorial, til! Lagutskottet,
att inkomma med projeet till förändring uti Bor¬
genärs - eden; anmodat BevsllningsUtskottet att
skyndsamt till justering uppsätta redaktion af Be-
villningsFörordningen m, m.: antagit, likväl med
förbehåll, forsta alternativet i LagUtskottets Be¬
tänkande om straffets skårpande för åverkan å
Skogs-planteringarne i Skåne, likasom senare alter¬
nativet uti samma Utskotts senare Betänkande, an¬
gående förändring i Domsroiarnes antal och orga»
nisation : gillat Allmänna BesvärsUtskottets Utlåtan¬
de i anledning af anmärkningar vid Betänkandet
rörande inskränkning uti GårdfariHandeln, likväl
med de undantag Protokollet derom vidare inne*
håller: afslagit Högloft Ridd. och Adelns tillägg
i beslutet om stor Deputation inför Hans Kongl.
Majrt Konungen och H. K. H. KronPrinsen i af¬
seende på utländska gälden m. m., samt bifallit,
likväl med undantag och förbehåll. Särskildta Utskot¬
tets Utlåtande öfver anmärkningar emot Betänkan»
Veu 26 Juhl* 1655
det rörande förlägenheten i allmänna rörelsen och
samma Utskotts Memorial med de Ekonomiska a*
render, hvilka, i händelse de af RiksStånden gil*
las, böra till Kongl. Maj:ts Nådiga profning i un¬
derdånighet öfverlemnasj
samt från Hedervårda BondeStåndet af den
22, 23 och 25 Julii, med underrättelse, att Stån¬
det ofverlemnat till förstärkta ConstitutionsUiskot-
tet, frågan om ändring i 4 §. Regeringsformen, bi¬
fallit: StatsUtskotters Betänkanden angående eftergift
af en uti Qvarntullen för Stockholms Stad yppad
brist, Begrafnings-hjelpen efter Embets- och Tjen¬
stemän vid Civilstaten med indeld lön, och om
skrifvare-hjelp för ExpeditionsUtskottets Betjening
m. m., — Stats- och Bevillningsutskottens Betän¬
kande angående förhöjning i Lots- och Båkafgif-
terne samt Sjötullen; föreslagen ändring uti tiden
till Capitations-, BrånvinsConsumtions- och Panne-
rymdsafgifternes uppbärande, frihet för löntagare
att tjena för begralnings-hjelp, och erlägga Bevill¬
ning af deras Loner, Fribrefs-råttighet för Sti-
dernes Magistrater, löne-förbättring för Härads¬
skrifvare i och för Mantals-skrifningen; eftergift
af Mintals penningarne m. m. för barn från Barn*
husen, befrielse från Export-tull å allt trädvirke,
som utskeppas, med undantag af Ekvirke, samt
om Qvarntullens eller Mantals-penningarnes beräk¬
ning och erläggande af Stockholms Stad: afslagit
Stats- samt Allmänna BesvårsUtskottens Betänkan¬
de rörande farled från Sälevik till Norrska Riks¬
gränsen: bifallit sistnämnda Utskotts Betänkande
angående jemnkniog i extra Roterings-skyldighe-
tcn? men uppskjutit till nästa Riksdag vidare åtg
Den 26 Julii.
gärden med Utskottets Betänkande uti fråsan otn
Frälsehemmans skyldighet att utgöra fnngskjms ii»
ka med Kronoskatte:hemman: latcar sitt beslut öf¬
ver Stats- samt Allmänna Besvärs- och Oeconontie-
Utskottets gemensamma Betänkande om förändring
i BåtsmanshMlet uti Sveriges Norra Provincer:
gillat, med beslut om enskilte Besvärs anförande
hos Kongl. Majit, Allmänna BesvårsUtskottets Ut¬
låtande ofver anmärkningar vid Betänkandet om
afhjelpande af visse kostnader får Rote- och Rust¬
hållare: gillat BankoUtskottets Utlåtande om Ban-
koAuctioner samt Allmänna Besvärs- och- Ekono-
miUtskottets Betänkande, om förbättring uti orga¬
nisations- och administrations-sätret för Tullver¬
ket: ofverlemnat, med underdånige önskningar
pch hemstållanden, tili Kongl. Maj:ts Nådiga för¬
ordnande så väl Särskildta Utskottets, sorn Be-
SvärsUtskotrets Utlåtanden, angående Allmänna
SpanmålsMagaziins - inrättningen i Riket: anmodat
samtlige Utskotten att undersöka förhållandet med
besluten ofver de från dem utgifne Memorial och
Betänkanden m. m. samt besiutit innehållning af
Utskottens Sekreterares och Kanslisreis arfvoden
tills de sine' Protokoll vederbörligen aflätnnat: lå¬
tit bero vid StatsUtskottets förnyade Utlåtande
Om tillökning i de Kongl och Fursteiiga Hofvens
Stats-summor; samt afslagit Plogl. Ridd. och Adelns
tillägg uti underdåniga .Tacksägelse-Adressen , i afse¬
ende på utländska gäldens indragande och inlösen.
Alla dessa ProtokoIlsUtdrag lades till Hand-
lingarne.
Den 26 Julii,
1657
Herr Borgmästaren Kjellan der anmälte , att,
sedan ExpeditionsUcskottet, under uppsättande af
förslag till underdånig skrifvelse angående en fri
ViktualieHandel, funnit 2:ne Stånd hafva stadnac
emot 2:ne på det sätt, att Höglofl. Ridd. och A-
deln samt Hedervärda BondeSöindet endast bifallit
Lag- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomiutskot¬
tens Betänkande, men de öfriga Stånden vid sitt
bifall tillagt förbehållet emot Gårdfätie-uppkÖp af
kringresande Köpsvenner från Allmogen, så hade
Utskottet anmodat Herr Borgmästaren att till Ror*
gareStåndet framföra den hemställan , om icke Stån¬
det ville ett sådant förbehåll frångå för att bringa
besluten till sammanstämmighet; — Klen, sorn
Ståndet ansåg sig icke ega anledning att pi denna
hemställan gora afseende, blef det åt Ståndets Hrr
Ledamöter i Utskottet uppdraget att derom Ut.
skottet underrätta,
Härefter upplästes Högiofl. Ridd. och Adelns
ProtocollsUtdrag af den 2 3 i denne månad, hvari¬
genom MedStånden inbjudas att instämma i beslut,
om en Stor Deputation till Hans Majrt Konungen
och Hans Kongl. Höghet KronPrinsen, för att be¬
tyga sin underdåniga vördnad i afseende pi Ut¬
ländska Gäldens indragande och inlösen samt en
lika underdånig förhoppning om inhemska" Nårin-
garnes upprättande j Men KorgareStåndet, sorn
redan nyssnämnde, dag ora en sådan underdå¬
nig Deputation fattat sitt beslut, fann för sin
del för godt att dervid förblifva och kunde icke
antaga inbjudningen , så vidt den rörer det tillägg
i658
Den 26 Julii.
om inhemska Nåringarne, som Högloft. Ridd.
och Adela föreslagit.
Särskilda Utskottets ProtocollsUtdrag af den
Ig julii, i anledning af anmärkning inom Borga-
reStåndet vid Betänkandet om förbud emot bruk
af öfverflödigt Silfver, upplästes och lades tili
handiingarne.
Vidare företogs val till de 14 Ledamöter af
Ståndet, hvilka, jemte ett lika antal fran hvardera
af de öfrige Resp. RiksStånden, böra förstärka
Konstitutionsutskottet för den åtgärd, 56 §. Re¬
geringsformen föreskrifver, och beslöts, att de 4
personer, som näst efter desse erhåller fleste ro-
sterne, skulle anses såsom Suppleanter, i händelse
af förfall för någon af de ordinarie Ledamöterne.
Valet förrättades med slutna sedlar och lern-
nade det ifrågavarande förtroendet till:
Herr Grosshandlaren Wilcke,
— StadsMajoren och Riddaren Westin,
•— Assessoren Arosenius,
— KommersRådet Santesson,
Lagmannan Noréus,
Lagmannen Nolleroth,
Den 26 Julii.
Herr KommersRådet Cronius,
— Assessoren Darin,
__ Lagmannen Schonström,
Rådmannen Hamns trim,
— Borgmästaren Holm,
Borgmästaren Norström,
<r
— Borgmästaren Ornberg;
nast hvilka Herr Lagmannen och vice Talmannen
handberg samt Herr KommersRådet och Rid¬
daren Nordlindh erhållit flesta rösterna, ellet
hvardera 19, i följd hvaraf, och som de nu icke
voro tillstädes, lottning i morgon skulle anstållas,
hvilkendera borde ingå såsom ordinarie, och hvar¬
igenom den andre åter blifva Suppleant i första
rummet.
Dernäst följde Herr Rådmannen Kjel lan.
der, i ordningen till Suppleant i andra rummet,
samt Fabrikören Fougt och Borgmästaren Harn•
bréus i 3:dje och 4:de rummet;
Men, som jemväl de begge sistnämnde und¬
fått lika eller hvardera 16 röster, skulle lottning
dem emellan likaledes ske.
Följande ankomna Betånkanden upplästes och
kdes på Bordet:
i66o Den 26 Julii.
från Stat s Ut skottet af. d. 24 Julii, angående:
I:o förhöjningen uri honorarium för Fullmäk¬
tige i Banken och Riksgäldskontoret,
2:0 afloningen vid Riksgäldskontoret,
3:0 afloningen vid GeneralAssistansKontoret,
4:0 granskning af Råkenskaperne öfver de
under Kongl. KommersCollegium stälde fonder samt
Allmänna Magazins-inrättningens förvaltning, och
5:0 anslag af loner för tillokt antal Ledamö*
ter och Betjening i Kongl. Götha HofRättj
från BevillningsUtskottet
1:0 af den 23 Julii, om Bränvins brånnings-
och Consumtions-afgifternas utgörande,
2;o af den 35 Julii, om sammanjemkning af
besluten , rörande BevillningsStadgan,
3:0 af samma dag i anledning af Herr Gref¬
ve Henning Gyllenborgs Memorial, angåen¬
de Bevillningen för Bränvins-tillverkningen och
Consumtionen,
4 0 af samma dag, om saknadt svar å 2:ne
Högvördiga PrästeStåndets anmärkningar vid Be-
villnings-förslagqt, och
f:o äfven af samma dag om försälj nings-prd*
visionen för stämpladt Papper i Stockholm j
Den 26 Julik 1661
samt från Allmänna Besvärs- och Ekonomi-
Utskottet
af den 24 Juli, i anledning af väckt fråga
om återupplifvande af 1734 års HandelsReglemente,
Herr Talmannen och Ståndet åtskiljdes kl,
till 10 på aftonen.
In fidem
Claes Arvedson.
Den 27 Julii.
Plenum klockan 8 f- m.
Upplästes ankomne ProtocollsUtdrag:
— från Hoglofl. Ridd. och Adeln af den 11 och
22 Julii med godkännande till den kraft och ver¬
kan, 56 §. Regeringsformen innehåller, af Consti.
tutionsUtskottets Memorial om en ny redaction af
s66a
Den 37 Julli.
29 §. Regeringsformen, samt bifall till LagUr-
skottets Utlåtande i anledning af anmärkningar vid
Betänkandet om forum för mål, som rora för¬
summelse vid skjuts, väglagning och snöskottning;
— från Hedervårda BondeStånaet af den 25 och
27 Julii, innehållande: bifall till Si3tsUrskottets
Betånkanden angående befrielse för LandtRånte.
mästaren von Sydows Balance, anslag af me¬
del till Allmänna Arbets- och Corrections-hus, nå¬
gre af Riksens Stånders Revisorer år IS13 väckte
frågor rörande redovisningen för StatsVerkets me¬
del: godkännande af hvad BevillningsUtskottet yt¬
trat och tillstyrkt uti Memorial öfver någre an¬
märkningar hos Hogvördiga PräsreSråodec röran¬
de forslaget till BevillningsStadgan, angående be¬
loppet af procenten för försäljningen af Chartor i
Stockholm ofver 2 R:dr, lindring i Revillningen
för Brånvins-tillverkningen och consultation samt
jetnnkning af de skiljaktigheter hvarmed samt¬
lige RiksStånden antagit förslaget tili den ny3 Be-
villningsStadgan, vid hvilket sistnämnde Hedervär¬
da Ståndet dock gjort undantag.
Lades till Handlingarna.
Upplästes till Justering följande ifrån Expedit
tionsUtskottet insånde förslag tili underdåniga skrif-
veisel-j angående:
1:0 förrättad lösning af StatsRådets Protocollj,
Den 27 Julil. 1663
2:0 ett sorgfälligt iakttagande af 10 §. Rege¬
ringsformen vid föredragningar samt om Proto-
coliens förande i KrigsExpcditionen,
3:0 afskrifning af 5283 R:dr 3 sk. 5 rist.
Banco,som af Statsverket blifvit RiksgaldsContoi-
ret ersatte för KronoUppbords Verkets i Stock¬
holm aflöning,
4:0 utbetalning af de efter Högstsalig Hen¬
nes Majtt EnkeDrottningen f. d. Kongl. Famiilen
i arf tillfallne summor ,
5:0 anslag af medel för LånsLazaretterne,
6:0 medel till Svenska KlådesFabrikerneÄ
upphjclpande,
7:0 understöd för Hjelmare Slussverk,
8:0 aflöning för fyra Cantslister i Bevill¬
ningsutskottet samt arfvode för ÖfvcrCoinmissa-
rien E k.
9:0 Ingressen och slutmeningen till Bevill-
nings-förordningen,
10:0 Fångars bevakande under forsslander,
ll:o Götha Kanal Bolags förpligtande, att,
när någon RoteSoldat i och för Arbetet blifver o-
duglig till Krigstjenst, ersåtca kostnaden till annan
karls anskaffande i stället,
1664 Den 27 Julii.
12:0 förändring i Domstolarnes antal och or¬
ganisation,
13:0 sökt befrielse för Skeppare och Förbön*
der att vid Tullkamrarne uttaga förpassningar,
14:0 inskränkning i den åt innevånarne. i en
viss trakt af Elfsborgs Län förunnade rättighet att
idka GlrdfariHandel^
Godkändes.
ExpeditionsUtskottets förslag till underdånig
skrifvelse om nödige medel till tryckning af Hi¬
storiska samlingar justerades äfven och godkändes,
med instämmande uti det af Hoglofl Ridd. och
Adelil gjorde tillägg, att den, uti det bifallne Be¬
tänkandet härom , lemnade anvisning på extra Ut-
gifts-medel, måtte i denna skrifvelses slutmening
intagas.
Vidare upplästes till justering de §§. afRiks-
dagsBedutet som innefatta upprättandet af en
RiksÄict, val af Justitieombudsman, Ledamöter i
TryckfrihetsCommitréen, Fullmägtige i Banken
och RiksgäldsContoiret, granskningen af StatsRå-
dets Protocoll samt förökning i de Kongl, och
Fursteliga Hofvens Stats summor, hvilket godkän¬
des med det tillägg, som Hoglofl. Ridd. och A-
deln
Den 27 Julii.
deln dervid gjort och hvaruti Högvördiga Pråste-
Ståndet instämt, att på tjenligt ställe intagas, det
Hans Kongl Höghet KronPrinsen tor sin del af*
sagt sig den Hans Kongl. Höghet erbjudne tillök¬
ning uti dess HofStats-summa.
Förtdrogos a nyo och biföllos följande den
23 Juiii på* bordet lagd? Betånkauden och Memo¬
rial , nemi.:
från Stats Utskottet
i:0 om eftergift af en yppad brist uti Qvarn-
tullen eller Mantals-penningarne för Stockholms
Siad, och
2:,o om begrafnjngs-hjelpen för Sterbhus ef¬
ter Embets- och Tjenstemän vid Civilstaten med
indeid Lön;
från Stats- och Beviltnings Utskottet, angående:
i:0 Qyarntullens eller Mantals-penningarnes
beräknande och erläggande af Stockholms Stad samt
eftergift af en deruti för senare åren yppad brist,
2:0 fribrefs ratt för Städernas KronoUppbörds»
medel och Brottmals ransakningar,
3:0 nedsättning af Post-afgiften för bref till
och ifrån utrikes orter,
Borg. St. Prot. N:o SC9. aio. Andra Del.
i666 Den 27 Julii.
4:0 eftergift af Mantals penningar och andra
allmänna utskylder för Barn till en viss ålder, som
från Barnhusen blifvit intagne,
5:0 förtslagen ändring i riden till Capitations-,
BränvinsCctnsumrions- och Pannerymds-aigifternes
uppbårande,
o o yrkad befrielse från Export-tull å trla-
virkc, som utskeppas,
7:0 Lön-förbättring för HäradsSkrifvarne i
och för Manrals-skrifningen, och
*
5i:o yrkad frihet för löntagare, att tjena för
begrafnings-hjelp och erlägga bevillning för de*
ras löner 5
fran Allmänna Besvärs- och Ekonomiutskot¬
tet, rörande:
no Frälsehemmans skyldighet att utgöra
fångskjuts lika med Kronoskattc-hemman, och
2:0 förbättring uti organisations- och adini-
nistrations-såttet för Tullverket;
från BancoUt skott et, om lön-förbättring för
Bankens Embets- och Tjenstemän m. 111.
Likaledes föredrogos och biföllos nedannänt-
de elen 26 Julii, på bordet lagda Betånkanden,
Den 27 Julin 1667
från Stnts Utskottet, angående:
1:0 anslag af loner för rillokr anral Ledamå*
ter och Betjening i Kongl. Götha HofRått,
2:o 3ftoningen vid GeneralAssistanceContoiret,
3:0 aflöningen vid RilcsgSldsContoirer, och
4:0 förhöjningen af honorarium för Rikets
Stånders Fullmäktige i Banken och Riksgälds»
Gontoiret j
från BevMnings Utskottet angående någfa af
Hogvordiga PriisreStåndst gjorde anmärkningar vid
Bevillnings-förslaget;
från Allmänna Besvärs* och Ekonomi Utskott
tet, i anledning af väckt fråga om återuppiifvan»
de af 1754 års HandclsReglemente.
SorgareSråndet. som Litaiiit Allmänna Besvärs»
och EkonomiUtskottets först afgifne Betänkande,
otn afhjelpande nf vissa kostnader för Rota* oéh
Rusthållare i lat nu bero vid hvad Utskottet uti sitt
ofver anmärkningar dervid hos 2:ne bland de of*
rige Resp. RiksStånden under den ig julii med»
dcklta, den 23 på bordet lagda och nu åter före¬
dragna ytterligare Memorial sig Utlåtit*
Den 27 Julii.
Till afgörande föredrogs StatsUtskottefs elen
19 Julii afgifna och den 23 på bordet lagda Ut¬
låtande ofver anmärkningar hos Höglofl. Ridd.
och Adeln samt Hedervärda BondeSråndet vid Be¬
tänkandet om tillökt anslag för de fria Konsternas
Akademi m. m. 3 Och låt BorgareStåndet bero vid
sitt förut i detta amne fattade beslut.
Foredrogos åter ExpeditionsUtskoftets d. 23
i denna månad på bordet lagda förslag till under¬
dåniga Skrifvelser, angående:
l:o Statistiska upplysningar för utarbetandet
af förslag till ny representation, och
2:0 Arbets- och Uppfostrings-hus för Dal-
Allmogens Barn 5
Och, som dessa Skrifvelser vid efterseende
funnos fullkomligt öfverensstämmande ined Rikets
Ständers i ämnena fattade beslut, blefvo de ock
nu af Ståndet godkände, samt skulle endast Herr
Lagmannen Noréi reservationer för hans räkning
i Protokollet förvaras.
Vidare föredrogos följande, sedan den 23
Julii på bordet hvilande Utlåtanden:
från Stats Utskottet, i anledning af anmärk¬
ningar vid dess Betänkanden, om
Den 27 Julii.
1669
i:o medel till understöd Tor utgifvandet af
Skriften Svensk Botanik,
2:0 sökt lindring uti Båtsmans-indelningen i
Blekinge 5 och
från Stats- och Bevillnings Utskotten, om för¬
höjning å Lots- och Båk-afgifterne j
Och lät BorgareStåndet vid dessa Utlåtan¬
den bero.
Äfvensom Ståndet låt bero vid Bevillning*-
Utskottets den 26 Julii på bordet lagda Utlåtande
i anledning af Herr Grefve Henning Gyllen¬
borgs anförande om den Bevillning, sorn rörer
Bränvins-tillverkningen och consumtionen i Riket.
Lades till Handlingarne följande nu upplå¬
sta Utlåtanden:
från StatsUtskottet af den 24 Julii,
i;o i anledning af iterremiss, om tillökning
i de Kongl, och Fursteliga Hofvens StatsSummor,
2:0 om KronoUpphörds-betjeningens i Stock¬
holm aflöning på Kronans Stat,
från Allmänna Besvärs- och Ekonomiutskot¬
tet, i anledning af återremiss:
1:0 angående Båtsmans-fördubblingens åter.
ställande,
1670
Den 27 Julii.
2:0 förbud emot löpande Assignationers ut*»
gifvande af enskildte Personer.
Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi.
Utskottets den 23 dennes på bordet lagda Betän¬
kande af den 15 förutgångne, angående farleds
öppnande från Sälevik genom Sjöarne Ranken och
Hugn till Norrska RiksGrlnsen, blef nu föredra¬
git å nyo, hvarvid BorgareStåndet biföll det Ut¬
låtande, StatsUtskottet mcddelt.
Foredrogs a nyo BankoUtskottets den 22 in¬
nevarande månad på bordet lagda Memorial örn
förändring i författningarne om BankoAuktioner 3
hvilket bifölls.
StatsUtskottets Betänkande af den 2r Julii,
som den 23 lades på bordet,; i anledning af någre
utaf Rikets Ständers Revisorer år igrg våckte
frågor, rörande redovisningen för StatsVerkets
medel, föredrogs nu å nyo och bifölls, med för¬
klarande af den synnerliga erkänsla , hvartill : Stån¬
det kinde sig förbundit emot Herrar Revisorer
för deras noggranna och uppmärksamma gransk¬
ning, hvarigenom blifvit föranledt inrättandet af
den RiksBok ofver Rikets inkomster och utgifter
m. m., hvilken man nu med säkerhet bör hoppas
att snart se fullbordad, och hvilken ofelbart vid
Dea 27 Julii.
Statsverket och deröfver blifvande Revisioner skall
medföra en ordning och ledning som hittills varit
saknad*, Och ville BorgarcStåndet vördsamt och
vanligen inbjuda Resp. McdStånden att häruti med
Ståndet instämma.
Bifölls, vid nu skedd föredragning, StatsUt-
skottets den 23 Juli i på bordet lagda Utlåtande
af den 21 dennes, angående anslag af medel tili
Allmänna Arbets- och Correccions-hus; Och fann
Ståndet tillika för sin del, då både Konung och
Ständer insett vigten af en, uppå sådane inrätt»
ningar, grundad StrafF-föråndring, lämpligt, att
till Kongl. Maj:t i underdånighet rrjå framföras den
anhållan, att, ehuru anslag pä Stat dertill icke skett
och i anseende till den redan uppgjorde Stats-re-
gleringen, icke eller vid innevarande Riksmöte lä¬
rer kunna ske, Kongl. Majit likväl i Nåder täck¬
tes, inom nästa Riksdag, låta någon dylik inrätt¬
ning företagas och, så vidt tid och omständighe¬
ter medgifva, till fullbordan bringas utaf de me¬
del Kongl. Majit i Nåder förskoits-vis kan utse,
emot ersättning af Statsverket vid en kommande
Riksdag, helst, i Ståndets tanka, vidden af Arbets»
och Correciionsdnråttningar, samt den erfarenhet
som fordras till deras införande och stadgande, om det
dermed åsyftade stora och till mensklighetens förbät¬
tring ledande ändamål skall vinnas, göra hvarje steg
angelägit , hvarigenom åtminstone deras början må
kunna befrämjas samt eh mönster för deras framtida
utvidgning erhållas j Uti hvilket beslut Resp. Med-
IÖ73
Den 27 Julii.
Stånden skulle vördsamt och vänligen inbjudas att
sig med BorgareStånder förena.
Föredrogs i nyo SratsUtskottets den 21 den-
nes afgifna och sedan den 23 på bordet hvilande
Betänkande, angående revisionen af 180$ och
1809 årens krig redogörelse samt Riksens Stän¬
ders deltagande uti OfverRevisionen af senare
Krigsårens räkenskaper; Och fann BorgareSrån-
det att de" Assessoren Grundén tillagde Gratifi-
cations-medel af 666 R:dr 32 sk., för dess befatt¬
ning isåsom Secreterare vid nyssnämnde revision,
bora, i följd af det honom lemnade vitsord om flit
och skicklighet, ovillkorligen till honom utgifvas,-
och att derföre invisningen pa de genom Krigs-
Revisionen inflytande medel, sorn öfverstiga öfri¬
ge dermed förenade kostnader, bör ifrån StatsUt-
skottets Betänkande uteslutas. I grund af hvilken
anmärkning samma Betänkande till StatsUtskottets
ytterligare åtgärd remitterades.
BevillningsUtskottets Betänkande af den 25
Julii, som förleden dag lades på Bordet, om för¬
höjning i Provisionen för ståmpladt Pappers för¬
säljning i Stockholm, föredrogs nu å nyo och bi¬
fölls , hvarvid Ståndet likväl för sin del ville i
sitt Protocoll hafva anmirkt olåmpligheten deraf,
att försäljnings-procenten skall vara högre i Stock¬
holm än på andra stållen.
Den 27 Julii.
1673
Vidare foredrogs BevillningsUtskottets den
2S Julii afgifne och i går på bordet lagda Memo-
rial rörande skiljaktigheterne i RiksStandens be¬
slut om fö:slaget till ny BevillningsStadgaj Och
fann BorgareStåndet för godt att samma Memo¬
rial gilla, endast med de anmärkningar, att
bland de till afgörande hos der förstärkta StarsUt-
skottet, framställe Piopositioner, Contra-propositio¬
nen rotande Bevillningen för Advocarer, samt Pro¬
positionen om Bevillnings afdrag å räntan för Riks'-
gåidsContoirets emotragna Lån borde förtydligas och
i den senare Propositionen bestämdt uttryckas , art
den endast angar de lån för hvilka 6 procents år¬
lig ränta erlägges, sedan alla Lån med lägre rän¬
ta blifvit i allmänhet från Bevillning undantagna.
Vid tlu förnyad föredragning af Allmänna
Besvärs- och EkonomiUtskortets Betänkande af d.
15 Julii, som den 21 lades på Bordet, om medel
till Fabrikat nes uppbjelpande, béslot Ståndet för
sin del, att ämnet i hela sin vidd till Kongl.
Majus Landsfaderliga omsorg och Nådiga godtfin¬
nande öfverlemna.
Då nu å nyo foredrogs ExpeditionsUfskor-
tets den 17 Julli på bordet lagda Memorial af d.
15 föregående, om bestämmande af dagen för nä¬
sta Riksdags början, beslut BorgareStåndet att,
lika med de öfrige Resp. RiksStånden, dertill ut¬
sätta den 15 Januarii xg20.
1674 Den 37 Julii.
Föredrogs ånyo Lag Utskottets under den 15
Julii meddelte samt sedan den 21 Julii på bordet
hviiande, ytterligare Betänkande rörande straffets
skärpande för åverkan A skogsplanteringar m. m.
Herr CommerceRådet och Riddaren Nord-
lindh yttrade: Då denna sak förra gången här
förevar, angick densamma besfraffningssåttet, hvar»
emot den nu egenteiigen angår sjelfva bevisnings-
sättet i anseende till sådane brott, hvilka emot
skogsplanteringarne foröfvas. Den som känner,
huru nödvändig en sådan förändring finnes som
den nu ifrågavarande, skall ej tveka att dertill
lemna sitt bifall; jag kunde anföra exempel, huru
vid Malmö Stad, på en derstädes för flera Ir sedan
till plantering afstängd större jordrymd, de största
våldsamheter blifvit fotöfvade och sluteligen hela
Planteringen förstörd, utan att sådant kunnat före-
kommas, fastän väcktaren bodt på stället, enär den¬
ne saknat utvägar att bevisa ogerningen, då haa
sjelf ej agde vitsord. Det synes verkligen vara
ganska hårdr, att i en landsort sådan som Skåne,
hvarest man i och för Skogsplanteringen gör den
uppoffring att lemna hvart 50:de Tunnland af sin
jord, man ej skall finna beskydd mot våldsverkan,
ty lagen förmår ingenting, uträtta, der bevisning sak¬
nas, och hvilken sällan eller aldrig efter det nu
brukliga rättegångssätt lärer kunna ernås. Jag an¬
håller således att Ståndet täcktes bifalla det första
alternativet i Utskottets Betänkande, med det af
Präste-Ståndet gjorde tillägg.
Härmed förenade sig Herr Handelsmannen
Lundberg.
Den 27 Julii. 1675
Herr Borgmästaren Ul Ib er g yttrade: Utom
der att hårdare sträft säJlan förekomma brott, enie.
dan de mera förhärda det menskliga sthiiet, än
beveka det till Laglydnad, anser jag högst äfven-
tyrligt, att uti åverkansmål införa ett annat bcvis-
ningssätt än det Lagen, uti alla andra mål, hittills
godkändt. Lagen anser icke angifvare viftnesgilld
utan i de fall, då all annan bevisning är omöjlig.
Sålunda hafva val Rättens Betjente och vakter
rättighet att bevittna deras egna angifveiser, men
endast om hvad dem sjelfva i och för tjensten
tillfogas. Om nu samma rättighet skulle tilläggas
de af Konungens Befallningshafvande tillförordnade
Skogs uppsyningsman och Planteringsvaktare, i af¬
seende icke allenast på dem sjelfva, utan tick på
föremålet för deras tjenstgöring, så skulle ej alle¬
nast Lag-principen förvridas , utan ock' en sådan
kunna utsträckas till alla andra i lifver förekom¬
mande händelser och fel emot Sedlightts-lagen,
hvarigenom vi snart aterllyttades till Inqvisitioncns
tidehvarf och brotten skulle ympas på menniskor,
i stället för att de genom Lagstiftningen, så vidt
möjligt är, böra förekommas. — Dessutom ehvad
större eller mindre böjelse till Skogsåverkan , : All¬
mogen i Skåne må äga, anser jag det vara olämp¬
ligt, att derföre införa en särskild Prövince Lag,
alldeles olik den , sorn uti Rikets öfriga Landskap
efterlefves; Men då föremålet för den nu föreslag¬
na Lagers iir helt och ballet Economiskt, torde
O 9
genom åtgärder af detta Landskaps Hushåfls-Säll-
skap och Sokne-Committe'er bättre medel kunna
utfinnas till fredande af Skogs-planteringar, än ökadt
straff och förändrade bevisningssätt, hvilkas tillämgi
Den 27 Julii.
ning aldrig kan inträffa förr, än elen gerning är
gjord, sorn man velat förekomma.
Herr CommerceRådet och Riddaren Wege¬
lin. Utan att som lagkunnig kunna bedömma
detta mål, finner jag dock af högsta vigt, att det¬
samma befrämjas på ett sätt som leder till häm¬
mande af ett så barbariskt missbruk, som Träd¬
planteringars förderfvande; och som denna osed,
isynnerhet i Skåne, blifvit drifven till ovanlig höjd ,
fordras ofelbart äfven derstädes ovanliga medel der¬
emot. De anslag af jord till trädplanteringarne,
som i Skåne skedt till hvart 5<0:de Tunnland, och
den moda dervid blifvit använd, 'äro så betydliga,
att jag är öfvertygad det hela den orten önskar
en lag som äfven i detta fall kan dit återföra sam¬
hällsordningen och afskaffa inrotade okynnen och
missbruk.
Herr Borgmästaren Kjellander. Utskottet
har tillstyrkt, det må, på lika sätt som uti 62 §.
af Skogsordningen är förordnadt, Tillsyningsman å
skogs-planteringar tillåtas att, der ej andra vittnen
till äro, sjelfva i de åverkansmål, der de äga ta¬
lan föra, edeligen vittna om hvad de sedt och åta¬
lar hafva, samt enahanda fölgd af sådant vittnes¬
mål för den filltalte blifva, som då edgången skee
af Skogs- och Jägeri-betjente.
Då nu lagen tillåter den ene att vittna, hvar¬
före skulle han ej tillita den andre, hälst jag af
desse, ej kan finna skilnaden emellan Skogs- och
Jägeri-betjente samt sådane Uppsyningsman vid träd*
Den 27 Julii.
planteringar, som Konungens Befallningshafvande
förordnar. Vore ej detta tillåtande redan bestämt,
så skulle jag med Herr Borgmästaren Ullberg
instämma, men nu finner jag anledning att yrka
bifall till Utskottets första alternativ, så mycket
mer som jag tror , atr träplanteringars skyddande
emot illasinnade eller vanatfiga menniskor, förtjä¬
nar en särdeles uppmärksamhet.
Härmed instämde Herr CommerceRådet Möt-
ler, Hr CommerceRådet Cronius, HrLagmannen
Nolleroth och Hr Rådmannen Hamnström
ni. fl.
Herr Borgmästaren Holm. Då 17 Cap. R.
B., angående laga bevisning j hvarjehanda mål, ofel¬
bart ar bland de vigtigaste i hela lagen, så är det
framför allt nödigt att man noga aktar sig att gö¬
ra sådane inkräktuingar, sorn skulle föra bevisnin¬
gen och Rättegångs.sättet allt närmare tdl det in-
qvisitoriska. Aveikau på skogsplanteringar kan
ej hänföras till de vtgtigaste mål, såsom lifssaker,
ej eller <i!l de ringaste. Uti ingendera fallet är
det tillåtit att slösa eller gyckla med Edgångarj
Hvarföre skall man då införa ett alldeles nytt rät¬
tegångssätt för skogsplanteringen i Skåne, då det
ej till någon slags annan händelse är lämpeligt?
Jag fäster mig oinskränkt vid gtundlagarne och den
Rättegångs-Ordriing som betryggar min frihet emot
våld och inqvisition.
Herr Lagmannen Nensén. Jag medger
gerna att många ledsamheter uppkomma genom
det i Skåne nog allmänt vedertagne ofog att ska»
16?8
Den 27 Julii.
da och förstöra planterade träd och alleer, men
ehvad olägenhet ock deraf må uppkomma, så kan
jag icke finna skäligt att derföre uppoffra den laga
bevisningsrskyldigbet, som enligt allmän lag åligger
hvarje sådan åklagare, och någon dispence elier
förändring häråt skulle kanske kunna leda till gan¬
ska äfventyrliga fölgder för Svenska lagskipning®»
och lagens rättvisa tillämpning.
Herr Lagmannen och vice Talmannen Land¬
berg förenade sig med Hr Borgmästaren UUberg
samt Hr Lagmannen Nensén, och ansåg vådeligt
att förändra något af hvad allmänna lagen i anse¬
ende till rättegångs-ordningen och bevisnings-sky!»
digheten i allmänhet föreskrifver.
Herr Borgmästaren Zellinger erinrade Stån¬
det om det beslut som fattades uti frågan om vitt¬
nens afhörande uti fyllerimål, och att köpare
ej en gång uti sådana saker skulle såsom vittne
kunna gagnas, dä deremot uti desse, sjelfva an*
gifvaren skulle för vittnesgild anses.
Herr Borgmästaren N or strom yrkade på
votering i och för målets afslutande, och blef, ef¬
ter voteringssedlars utdelande tili Ståndets Ledamö¬
ter, af Herr Talmannen framstäidt följande
Proposition;
Den som bifaller LagUtskotters förnyade Ut¬
låtande och dess farsta alternativ, med tillägg att
de för Trädplanteringars vårdande tillförordnade
Uppsyningsman, böra hafva gåde cjeustemanna Ed,
Den 27 Julli,
167g
innan de för viitnesgilde kunna anses, han skrif¬
ver j}'a.
Den det ej vill skrifver Nej; vinner Nej så
förblifver BorgareStåndet, med bifall till der i narn*
de Memorial framstälda andra alternativ, vid sitt
i ämnet förut, fattade beslut.
Voteriogssedlarne insamlades under 2:ne upp¬
rop, hvarefter en afiades enligt Riksdagsordningen,
och de öfrige befunnos vid öppnandet innehålla
x 6 jfa och 26 Nej.
Upplästes ånyo Bevil Inings-Ufskottets sedan
den 21 Julii på bordet hvilande oell under den 18
afgifna Utlåtande om öfverlämnande till Kongl.
Majrt, att til! förekommande af öfverflödiga varors
införsel vid sig företeende omständigheter, Tull-
afgifterne i lämplig måhn förhöja.
Herr CommerceRådet Egge anförde. Ehuru
öfvertygad att regleringen af allmänna angelägen¬
heter alltid säkrast nedlägges i Kongl. Maj:ts Egen
Nådiga vårdnad , kan jag likväl icke bifalla Bevill-
nings-Utskottets betänkande} angående rättighet
för Kongl. Majit att efter landets bebof förhöja
Tullafgifterne, såsom rakt stridande emot 60 §. i
Reg. Formen; deremot, om i öfverensstämmelse
med hvad 18IS års Ständer beslutir, Kongl. Majit
uppdrages att efter TnllCommiteens förslag och
med afseende d de inhemska Näringarne, till nä¬
Den 27 Julii.
sta Riksdag höja, jemka eller sänka Tull-afgifterne,
liar jag visserligen icke något att erinra deremot.
Herr Assessoren Ar0senius yttrade: Jag
bestrider icke sådant, men såsom sjelf Ledamot uti
bemälte Commitee bör jag ej förtiga huru besvärad
man der funnit sig af den efrer ig 12 års Riksdag
lämnade bestämda föreskrift af visse varors ökan¬
de till 100 procent i tuliraxan, ty en.del kunna
fordra mer, en del mindre tillökning, och åter¬
igen andra minskning, och är det helt naturligt,
att en vara, då den i ett annat land gynnas till
utförsel genom export-premier, bör kunna af Sty¬
relsen, genom afgifter återflyttas till samma jämn¬
vigt vår handel äfvensom våra näringars trefnad
fordrar. Den säkraste utvägen lärer alltså blifva,
det målet till Kongl. Majit helt och hållit öfver¬
lämnäs, att öka tulln efter behofvet, isynnerhet tili
vinnande af vår ainhemska Näringars förkofran. Så¬
som exempel kan nämnas de Engelska stenkolen,
hvilka , ehuru tulln ej längesedan blifvit ökad till
24 gårtgor, ändock, om Engelsmännen beviljat ett
exportpremium derå, kunde behöfva att än ytterli¬
gare uppsättas.
Herr SradsMajoren och Riddaren Westin in¬
stämde med Hr Assessorcn Arosenius, men an¬
märkte hvad Engelske Stenkol bett alfar, så mycket
mindre några exportpremier vore atr befara, som
den utgående Tulln derå i England med 150 p:c.
af varans värde utgöres.
De fleste af Ståndets Ledamöter förenade sig
med
Den 27 Julli*
med Hr Assessoren Ar ottnius i anseende till
målets öfverlamnande till Kongl. Majit.
Herr Borgmästaren Hambreus ärinrade om
det gjorde förbehållet, att nödvändighets-varor, så¬
som Spannmål och Salt, ej borde med någon Tull
belastas.
Herr CommerceRådet och Riddaren IVege¬
lin. Det torde vara svårt att då detta mål till
Kongl. Majit öfverlämnäs, beledsaga det samma
med något bestämdt förslag, ehuru det kanske i
vissa fall ändå skulle vara nödigt att någon gräns-
linia utstakades. Jag föres på denna tanken nästan
egentligen af det exempel, som angående Tullen
på de Engelska stenkolen nyss omnämdes, hvil¬
ken från 6 runstycken p:r tunna, på en gång för¬
vandlades till 12 skilling. Nog har jag hort den
förklaring, att den egcnteliga tullförhöjningen blott
skulle vara en skilling, och att de öfrige 11 sk»
vöre, att såsom en särskilt afgift anse, hvilken ic¬
ke ingick till Kronans Gassa, utan för ett alldeles
särskilt ändamål var disponerad. Jag lemnar denna
explicarion derhän, men sådant kunde ju äfven i
andra fall inträffa, om icke, uti det nu skeenda
begifvande, ändå en viss latitude utstakas, tillräck¬
lig för att vinna ändamålet, men hvarigenom än¬
då en viss gräns vore gifven»
Herr StadsMajoren Limn elius .• jag instäm¬
mer med Herr Assessoren Arosenius, så myc¬
ket mer, som Höglofl» Ridderskapet och Adela
Borg. St. Prot. N=o 211. 3.12. Andra Deh
Den 27 Julii.
samt Hedervärda BondeStåndet redan stannat uti
enahanda beslut, och jag dessutom anser, att det
bör vara Kong!. Majus höga rätt, bade att kun¬
na höja och nedsätta Tull-umgälderne.
Herr Borgmästaren Ullberg: I anledning af
Regeringsformens 60 § anhåller jag om målets
återremirterande till Utskottet, med den allmän¬
na anmärkning, att Ståndet för sin del anser, det
böra till Kongl. Maj:t i underdånighet öfverläm¬
näs att, efter den tili granskning af TuliTaxorne
nedsatte Commitéens och öfrige vederbörandes bö¬
rande , samt med afseende isynnerhet på de in-
hemske näringarnes befordran, intill nästa Riks¬
dag, Tullafgifterne efter omständigheterne jemka,
nedsätta eller förhöja.
Härmed instämde Ståndets samtelige Leda¬
möter, och Herr Talmannens i likhet dermed
framställda proposition till återremiss af Betänkan¬
det blef med Ja besvarad.
Föredrogs ånyo Bevillnings-Utskottets under
den 33 Julii afgifne och sedan den 26 Julli på
bordet hvilande Betänkande, angående Brännings-
och Consumtions-afgifternas utgörande från och
med nästkommande nr igiö intill nästa Riksdag.
Herr Borgmästaren Holm yttrade: Spann-
målshandeln är fri och öppen ror alla Medborga¬
re. Med friheten att förvärfva denna vara är
friheten att använda den oskiljaktig, och lik a för
Ben a? Julin 1ÖS5
alia. Samhällsördningen fordrat fej hagon före¬
skrift , huru och på hvad sätt nian må använda
oell Förfära lifvets förnödehhfeter* Det föthäteligä
Skrå- och Handels-tvånget har aldrig sökt tillväl-,
la Städerne den Uteslutande rättighet att förädla
Caffe') ehuru denna Vara) Ditt jag så ina Uttrycka
irrig j är en Stadsitiänna-productj deh Köpman*
lien förskaffat. Med en vara, SOrtl köpes o£h
titföres från Sraden) följer ingen föreskrift, hurti
den må användas och begagnas* Skall då Borga*
ren) och älla de öfriga Innevånatne i Städerne
nödvändigt Utföra sin Spannemål tili Landsbygd*
den, att der förädlas) innan den i Staden får för»
tåras ?
Bränvinsbränningen är för Städerne i allmän*
het lika så nyttig och nödig) Sorn för Landsbygg*
den. Städerne måste utgöra skjuts i drygare måt*
to än Landet* De behöfva Hästar och äfven atl*
dra Boskapskreatur; Och följaktligen är drahken
för desSäs föda af mycken vigt. De städer Sorti
hafva mycken Jord till Sädesproduction, mätte Så*
ledes äga rätt ■, lika med Landtman, att förädla
sin Spannemål. De, sorn ej hafva jord, äro i
ännu större behof af Brännvins-tillverkningen * i
alseende å födoämnen för Kreaturen
I samma stund LandtnianHert Skulle få den
rätt att föreskrifva Städerna , huru Och i hvad ord¬
ning Spannemålen skall föriidlas För att få förtä*
ras, torde äfven förtäringens matt och sätt blifva
ett föremål för uppmärksamheten,. Skulle då Stä¬
derne derjemte förbjudas, att ifrån Utrikes Orter
förskaffa sig dessa lifsförnödeiihetet j så vore den*
i684 £*en 3 7 Julli¬
na MedborgarClass, som ofta i nodens stund fräi-
sat tusendetais Menniskor från iiungers nöd, sorn
vid uppkommande krig ofta satt Regeringen i
tillfälle att kanna skydda Riket, och sorn utgör
i Bevillning |:del emot hela Landet, högst vanlot¬
tad och illa belönad.
Efter nu gällande Lagar och naturlig billig¬
het, hafva Städerne rättighet att tillverka brännvin.
Denna rättighet har man nu velat inskränka. Hög-
loli. Ridderskapet och Adeln samt Hedervärda
BondeStåndet hafva frånkänt Städerne Bränvins-
brännings-rättigheten j hvaremot Högvördiga Prä-
steStåndet och BorgareStåndet bibehållit den. En-
bfB 57 §' Riksdagsordningen måste frågan således
alldeles förfalla. Men det är inskränkningen som
förfaller, oell ej tilllverknings-rättigbeten, hvilken
mäste förblifva sådan den hittills varit oell ännu
är. På dessa grunder kan BorgareStåndet icke un¬
derkasta sig någon slags pröfnings-åtgärd, hvarige-
tiom Städernes rättighet till Brännvinsbränning vi¬
dare kan komma i fråga under denna Riksdag,
sedan denna rättighet förut är stadgad och nu bii
C1 c>
behållen på ett med Grundlagen förenligt sätt.
Herr Rådmannen Hamnström anförde:
=,I en tid, då respective MedStnnder yrkar så
mycken Liberalite af näringsfrihet, just under det¬
samma uppställes fråga om ytterligare inskränk¬
ning för Städerna, till och med dessas uteslutande
af sin från urminncstider ägande brännvinsbrän-
nings-rattighet, som i sednare tider, då denna till¬
verkning grundat sig på husbehof, blifvit dem för¬
Pen 27 Julii.
ut nog knappt tilld-elt. Att landet äger denna till¬
verkning vida öfver husbehof, det synes af de
betydliga försäljningar deraf götas till Städerna.
För min del inser jag icke något skäl till Lan¬
dets förmånsrätt af denna production. Städerna
bidraga i alla oneta fullt emot lander, hålla en
för dem drygare och kostsammare Gästgifvare-
och Kron-skjuts, äfvensom Båtsmän, så för jord
som näringar, Saltbitters-afgift, med mera, samt vi»
da högre Bevillnings-afgilt för sina små jord¬
stycken, än lander. Dä landtmannen utan afgift
bebor sina hus, betala deremot Städernas innevå¬
nare så för dem som öfriga byggnader en icke
obetydlig bevillning. Hvaruti ligger då grunden
till en så orimlig Pretention ? Det är en känd
sånning, att* flera af Rikets mindre Städer nästan
lefva af sitt ringa Åkerbruk och Boskapsskötsel, på
hvad skäl hafva de förlorat sin rätt att genom
tillgång af dranken till sina ladugårdar sättas ur
tillstånd att härmed kunna fortfara? Snart torde
Städerne hafva ett nytt förslag, då landet på lika
goda grunder söker betaga dem rättigheten att
brygga dricka och baka bröd till sitt husbehof,
af skäl att Spannemål är växt på landets jord.
Men som målet är af economisk beskaffenhet, kati
man icke neka Konungen sin höga rätt till dess
afgörande. Således tillstyrker jag det mätte inta¬
gas bland Ståndets underdåniga önskningar, och
ali tanka förfalla om dess afgörande genom
Nämd.”
Herr CommerceRådct och Riddaren Nord¬
lindh anmärkte emot det uppläste Betänkandet,
att Utskottet saknat all anledning att i detta mål
Pen 27 Julii'
göra alternativ framställning, såsom stridande emot
Riksdagsordningens gj och Regeringsformens gg
§• §■ Frågan om Städernas rättighet till Bränn,
vinshränning är oeconomisk och kan således en¬
dast tillhöra Kongl Majjrts afgörande. Någon åt¬
gärd i detta ämne lär dessutom icke nu behöfvas,
sedan Z. Stånd stannat emot 2, och den slutfölgd
deraf uppkommit, att i anseende till Städerne brän-
trings-rättigheten förblifver i öfverensstämmelse med
1812 års författning 5 hvad BevillningsUrskottet
derom anfört, att frågan i detta fall skulle hän-
skjutas o,ch förekomma hos Riksens Ständer t Nämd,
kan cj annorlunda än såsom högst olämpligt an¬
ses, och lärer i närvarande sakens skick aldrig af
Ståndet kunna tillåtas,
Herr Borgmästaren Örn ber g, kunde ej ar¬
in ra sig , att i BevillningsUtskottet något beslut
arn, målets hänskjutande till Nämd blifvit fattat ,
men väl att han jemte Ståndets Ledamöter derstä¬
des högeligen protesterat emot den derom väckte
fråga j hvadan Herr Borgmästaren ansåg, att detta
genom något förseende kommit att inflyta i Be«
tänkandet,
Herr Borgmästaren Nörström ansåg målets,
behandling i denna omständighet vara helt och
hållit inconstitutianelle,
Herr Borgmästaren Hambreus t Jag var
Val icke närvarande i BevilloingsUrskattet vid Be¬
tänkandets justering, men erindrar mig ganska
Väla under öfverläggningarne 3 att Utskottet ej an¬
Den 27 Julii.
1687
såg det vara sig tillständigt att befatta sig med det
öeconomiska af amnet, hvartill frågan om Nämnd
nu hurde, utan att Utskottet blott borde framsta!*
la alternativet. Afven bor jag tillägga, det jag i
Utskottet anmärkte, att den tili 10 ä 30 R=dr
samt deröfver å Krogar och Näringsställen som ej
med Gastgifverier åro förenade ålagde afgift, vöre
för hog 5 för öfrigt instämmer jag nu till alla de¬
lar med hvad Herr CommerccRådet Nordlindh
redan yttrat.
Herr Borgmästaren Kj ellander iorenade sig
äfven med Herr CommerceRådet Nordlindh,
och yrkade att i händelse af återremiss, den anmärk¬
ning måtte äga rum, att nyssnämde afgift för Kro¬
gar i Städerne borde nedsattas, hålst man derstä¬
des ingen annan rättighet til! Bran vins-försäljning
åger, än då mat på samma gång förtäres.
Härmed instämde Hr Carduansmakaren Malm¬
berg, och yttrade, att om någon afgift för Krö¬
geri Näringen i Städerne verkeligen skall äga
xurn, den åtminstone icke måtte förhöjas.
Herr Borgmästaren Örnberg yrkade, att nu
borde godkännas hvad Utskottet derom föreslagit,
att Personal afgiften i Städerne beräknas till 6
runstycke personen, som för Ro personer om en
50 kannors panna, går 40 skilling.
Atskillige Ledamöter begärde målets afslutan-
de,samt att Proposition i åmner måtte dem med¬
delas, hvilken derefter, af Herr Talmannen så¬
lunda framstäides:
Den 37 Ju lii.
1:0 Finner Ståndet, att då vid fråga om Stä¬
dernas ägande och ännu begagnade rättighet till
Brånvins-till verkning, två af RiksStånden stannat
emot t.vå, hela denna fråga måste ovilkorligt för¬
falla , och saken förblifva i det skick den är och
hittills varit, paratt 75 §. Riksdags-ordningcn och
gg §. Regeringsformen föreskrifva , utan att Stader¬
nas berörde råttighet kan blifva underkastad någon
slags vidare pröfnings-åtgärd vid detta Riksmöte?
Svarades jta.
2:0 Godkänner Ståndet det alternativ till be¬
skattning, som BevillningsUtskottet på det sattet
föreslagit; att Personal-afgiften i Städerne beräk¬
nas af hvarje i Staden Mantalsskrifven person till
6 runstycken elier för 80 personer, som nyttja
en 50 kannors panna , till 40 skillingar , och [olif¬
ver Betänkandet i alla öfriga delar af Ståndet
gillat ?
Svarades
Om hvad sålunda beslutat blifvit, uppsattes
Utdrag af Protocollet, hvilket genast justerades
och tili MedStånden afsåndes.
Upplästes ånyo StatsUtskottets den 23 Julli
på bordet lagde Betänkande, i anledning af Lands¬
höfdingen m. m. Herr Grefve Ankarsvärds
och KammarRättsRadet Stråles sökte befrielse
från ansvarighet för afledne LandtRåntmastaren
Dea 27 Julii.
von Sydows Balance, hvaraf ännu en summa af
2,994 4° s^- 5 r> skulle återstå oersatt.
Herr CommerceRådet och Riddaren lUe ge¬
lin yttrade. Det är så mycket iner obehagligt att
tala uti detta amne, som jag icke med Höglo»!.
StatsUtskottet kan så alldeles öfverensstämma uti
närvarande fråga. Hvad som anfores angående
uppräkningen af 30 till 40,000 R:dr i småsedlar,
och äfventyret för helsan , att dermed uti ett fuk¬
tigt hvalf vara sysselsatt m. m., lämpar jag i sitt
värde, äfvensom det alltid är ömmande att belasta
redlige Embetsman med så beskaffade utbetalnin¬
gar, som de nu ifrågavarande, men då man å an¬
dra sidan betraktar hvilken våda i allmänhet vid
Uppbörös-verken kunde inträffa genom möjlighe¬
ten af sådane eftergifter som med någon slags för¬
summelse åger sammanhang, och att hvarje exem¬
pel i den vägen kunde vara smittande, så kanner
man sig förbunden att neka bifall till en fråga af
denna beskaffenhet. Erfarenheten har redan flere
gåriger visat huru LandtRämmåstare funnits som
på Invenrerings-dagen kunnat hålla sin Gassa com-
plette, men att några dagar för eller efter densam¬
ma förhållandet varit helt annorlunda. I alla fall,
och då författningarne bestämma, hvad eri sådan
Uppbördsman får på en gång ombetros att
hafva innestående, så synes val medel att å-
stadkommn en nödig controll äfven för Konun¬
gens Befallningshafvande, genom den honom an¬
förtrodda magt och den honom ålagdc skyldighet,
vara förvarad.
Herr Borgmästaren Ullberg; Emot sjelfva.
1690
Den 27 Juliu
slylisation af Hoglofl. Urskottets Betänkande, an¬
märker jag, att Utskottet emot Regeringsformens
90 §. afgifvir yttrande derom, att Kong!. Kam-
marRättens ofverklagade Utslag funnits på forfart-
ningarne vara grundadr; och endast af samma
skål, kun jag icke eller på bilagan till Utskottets
Betänkande, hafva något afseende. Hvad Utskot¬
tet sage angående prtejudicat och att något sådant
från denne händelse icke skulle kunna hämtas, så
lärer någon särdeles uppmärksamhet vid detta yt¬
trande ej kunna fästas, enär prtejudicatet i alla fall
ligger uti sjelfve factum. Genom medgifne af-
skrifningar i uppbörds-frågor, skalidet aldrig blif¬
va brist på dem, som derom gora ansökning, och
mången vårdslös och försumlig Embetsman skul¬
le må hända tillskapas genom bifall till detta eller
dylika tillstyrkanden , hvadan jag tror försiktighe¬
ten fordra , att Utskottets Betänkande afslås.
Åtsk.illige af Ståndets Ledamöter förenade sig
med Herr Borgmästaren Ullberg, hvarjemte Hr
CommerceRådet Nordlindh tillkännagaf, att han
hvarken i Utskottets Beredning eller Plenum of-
vervarit detta mål.
Herr Lagmannen och vice Talmannen Land-
berg, anmärkte, att meningen af hvad StatsUt'
skottet angående KammarRåtrens Utslag förmält,
ej varit annan, anett tillkånnagifvande derom,att
målet blifvit i laglig väg behandladt och afgjordt,
hvarforinnan det varit olämpligt att vånda sig till
Ständerne med begäran om eftergift. Denne sy¬
res i sig sjelf vara så mycket mer billig, som
Calmare Stad redan till mer än dubbelt belopp
Den 27 Julii.
gifvit ersättning för de 700 R:dr, hvilka af Lands-
Kamreraren Stråler tillgångar möjligen skulle
kunna utkråfjas. Vid Riksdagar hafva ofia sådane
afskrifnings-frågor förekommit , utan art prasjudi-
cater dertill föranledt. Sedan saken i vanlig
Domstols-väg varit behandlad, blir Ständers rått, att
efter företeende omständigheter kunna visa ädel-
inod, nyttig, — aldrig farlig.
Herr CommerceRådet Egge vitsordade den
svåra belägenhet hvaruti LandgKamreraren Stråle
sig befinner, och hemstälde till Ståndets ädelmod
att derpå göra afseende, i anseende till de öm¬
mande skal sorn både genom StatsUtskottets Be¬
tänkande och den dervid fogade bilagan, åda¬
galäggas.
Herr Borgmästaren Kjelland er erinrade om
Ståndets j helt nyligen fattade beslut, angående ef¬
tergift åt en Uppbördsman för en balance af 300.
R:dr i anseende till ChartatSigiilatae-medel.
Herr CommerceRådet Santer son; Den
medlidsamhet man som enskilt kanner vid andras
olyckor får ej alltid komma i beräkning vid till¬
fällen då man som medlem af ert RiksStånd, må¬
ste besluta i frågor sådane som den närvarande.
Önskligt att de svårigheter som omtalas, kunde
på något annat satt afhjelpas, hälst någon eftergift
på sätt nu sqkes, ej rätteligen nu lärer kunna
tillstyrkas.
Herr CommerceRådet och Riddaren Wege*
lin? Afledne Rintmåstaren Sydow lär förmoda
1693
Den 27 Juli?,
ligen icke varit med någon borgen försedd , hvar¬
igenom den bristande ersättningen kunnat erhål¬
las, Likväl har nyligen i RiksgåldsContoiret en
händelse blifvit anmäld, sorn bevisar huru Kronan
i alla hill kan komma i lidande , genom utkråfjan*
de af husröte-medel, hvartill en summa under för¬
månsrätt blef använd , sorn redan blifvit Löftes-
mannen i och för en bristande uppbörd ådömd
och af honom utgifven.
Herr Lagmannen Noréus: jag förenar
mig med Herr Borgmästaren Ullberg uti an¬
märkningen , angående stilisation af StatsUtskoc-
tets Utlåtande, men då uppbörden för ChartceSi-
gillatte medlen lika som alla andra Kronomedel in.
gå i Rånteriet, så synes den erinran Herr Borg¬
mästaren Kjellander lämnade, om ett nyligen
här i Ståndet fattadt beslut, hvarigenom en upp¬
kommen balance af dessa medel blifvit för Lands-
Kamreraren Tinnerholm afskrefven, förtjena upp¬
märksamhet och behandlings-sättet blifva enahanda.
Den nu ifrågavarande balancen, synes dessutom
vara tillkommen på ett sätt, som, att dömma a£
hvad handlingarne derom innehålla, svårligen
kunnat förekommas, då LandtRäntmästarens afsigt
att bedraga småningom blifvit beredd till utvekling
och länge döljd, under en mängd af små-sedlarj
hvilkas uppräknande skulle fordrat flere dagars tid.
Då jag härtill lägger att äfven med användande af
den största uppmärksamhet, en oredlig Uppbörds¬
man dock torde kunna bereda sig tillfälle att formera
en proprie balance, att just den väg, hvarigenom
den i frågavarande uppkommit, varit mera ån van¬
ligt dristig, att LandsKamreraren Stråle tryckes
Den 27 Juli?.
af svaga vilkor, och skulle se sig i saknad af det
nödvändigaste husgeråd, om denna ersättning af
honom skulle utfordras, så kan jag icke annat än
utbedja mig proposition till bifall af den sokte
afskrifningen, utan att Herr Borgmästaren Uli¬
ber g, s anmärkning torde behöfva medföra verkan
till återremiss. Något prarjudicat kan icke häri¬
genom uppkomma, då alla Balance-mål i laglig ord¬
ning protvas , och de uti dem uppkommande be¬
slut uran undantag til! verkställighet befordras, och
|ag kan icke anse det vara vådligt att Riksens Stan¬
der ådagalägga ädelmod, vid de tillfällen, somd.ee
förtjena och påkalla.
Herr AdvocarFiskalen Cramér: Sedan la¬
gens bud blifvit tillfy 11 estgjorde och vederbörande
Slagde att ärlägga den i fråga varande balancen, så
återstår för Nationens Representanter ej annat, ån
att visa ett drag af ädelmod, och i ett mål sådant
som detta och hvarest så många lagliga åtgärder
redan forelupit, kan prcejudicatet ej blifva farligt
för framtiden.
Herr Borgmästaren Ullberg yrkadepå åter¬
remiss af de skäl, han redan angående stiliseringen
af Utskottets Betänkande anfort, hvaruti äfven in*
•stämde Herr CommerceRådet Möller och Herr
Lagmannen Nensén.
Åtskilige Ledamöter yrkade Proposition till
bifall af Betänkandet, men andra begärde Vote¬
ring, och framstålde Herr Talmannen härefter
följande
i6g 4
Den 27 Juli!.
Proposition}
Den som bifaller StirsUtskottets riu upplåste
Betänkande, angående afskrifning utaf afiedne Landt*
Råntmästaren Sydows Balance, han skrifver fa.
Den det ej viii skrifver Nej. Vinner Nej bl if¬
ver samma Betänkande till Utskottet återremit*
terade.
De utdelte Voterings-Sedlarne insamlades un¬
der tvånne upprop, en aflades enligt Riksdags-ord-
ningen, och befunnos de öfrige vid öppnandet In=
nehålla 2J fa oell 18 Nej t
Sedan voteringen till förstärkande af SrarUt-
skottets Ledamörer den 14 sisth Julii , i anseen¬
de till Suppleanterne så utfallit, att Herr Lagman*
nen Nensén och Herr Grosshandlaren Elfstrand
erhållit lika röster, äfvensom Herr AdvocatFiskaletl
Cramér3 Herr Handelsmannen Ekman, Herr
Rådmannen Sjöbohm och Herr Handelsmannen
Linström, så anstäldes nu lottning , hvarvid, så¬
som Suppleant,
första rummet, tillföll Herr Lagmannen Nensén
andra — Herr Grosshandlaren Elfstrand
tredje _ Hr AdvocatFiskalen Cramér, och
Hr Handelsmannen Linstrottu
Den 37 Julii.
1695
Vidare , och i följd af det gårdagen haline
val till Ledamöter att förstärka ConstitutionsUt-
skotter, anståides lottning:
1:0 emellan Herr Lagmannen och vice Tal¬
mannen Landberg samt Herr CommerceRådet
och Riddaren Nordlindh, af hvilka den förre
derigenom blef ordinarie Ledamot och den senare
Suppleant i första rummet3 Och tillträdde Herr
Rådmannen Kjellander f som dernäst erhållit fle¬
ste rösterne, — andra rummet;
2:o emellan Herr Borgmästaren Hambr én t
samt Herr Fabrikören Kapitenen Fougt, om ord¬
ningen dem emellan såsom Suppleanter, hvarvid
den förre erhåll tredje och den senare fjerde
rummet.
Sedan anslag derom blifvit meddelat, att
Plenum vidare skulle fortsattas i afton kl. b, så
åtskildes Herr Talmannen och Ståndet nu kloc¬
kan 2 e. m.
Plenum klockan 6 e m.
Foredrogs ånyo Allmänna Besvärs- och Oe*
conomie- samt Särskildta Utskottets, under den ig
1696
Den 27 julii.
Julii afl åtne, samt sedan den 27 på bordet b vilan¬
de Utlåtande, angående frågan oin den visse Stå*
der beviljade oinskränkta Nrderlags-frihft.
Herr Grosshandlaren Lambtr g begärde or¬
det och uppläste:
’’Om Nederlags-handel år under denna Riks¬
dag allaredan skrifvir så mycket med och mot,
att en ny utveckling af ämnet skulle blott onå¬
digt upptaga en dyrbar tid , och i allt fall vara af
mindre vigt, som Kongl. Maj:t sjelf äger, att i
afseende på Sveriges handel gora och låta, hvad
Han i Nåder för godt finner.
Likvist som de sammansatte Höglofl. Sår-
skildra samt Allmänna Besvärs- och Oeconorme-
Utskottens Betänkande om Nederlags-handel, och
de deruti förefallande yttranden, i min tanka,
rakt strida emot de grundsatser jag äger om vig¬
ten af en oinskränkt Transito handel , i synnerhet
1 j
för Sverige, så kan jag mig icke dermed förena.
Det lärer icke undfalla någon, som med upp«
märksamhet foijer så val detta som det förut cöm-
municerade Särskildta Utskottets ensamma Betän¬
kande, att de i allmänhet utgå utur den bedrof-
veliga synpunkt, att ingen Handelsfrihet i Sverige
skall kunna begagnas, utan att ofverträdas, och
ingen öfverträdelse kunna bevakas. Ej heller har
någon Handelsgren vid denna Riksdag mott stör¬
re motstånd, ån Nederlags-handehi.
Utskotten
Den 27 Jfulii.
Utskotten hafva samfält velat fasta Standerneg
uppmärksamhet vid de oundviklige menlige följ¬
der en oinskränkt Nederlagshandel skall med¬
föra , och till styrka får denna sats åberopat en
forvårfvad erfarenhet. Det kommer mig icke till,
att bedomina hvars och ens erfarenhet, men dl
inga andra bevis, eller något enda exempel som
ens göra de menlige foljderne trolige blifvit upp-
gifvit, måste älven jag bygga mitt bedomman-
de om Nederlags-handelns nytta eller skada, på
den erfarenhet jag äger, och kanhända mer än
någon haft tillfälle att förvärfva.
Representant för Götheborg, borde jag visst
vara i tillfälle att kunna uppgifva några menliga
följder, om de funnos, men tvärtom får jag lika
med Utskotten, med stillatigande gå dem förbi,
och troligen existera de endast uti någre enskildte
personers opinion. Jag hade önskat, att tiågon
eller flera af de Herrar Ledamöter som utgöra
desse Utskotten, haft tillfälle att i sjelfva verket till¬
se luiru Nederlagsrörölsen utöfvas, på det de måt¬
te blifvit öfvertygade om alla de dermed förenade
controller och svårigheter för lurendrågareti att ge¬
nom Nederlagen lurendräga, ty då hade Betänkan¬
det ganska säkert utgått elter helt olika grunder,
och visst icke innefattat tillstyrkan af eu under¬
dånig adresse till Konungen om kränkande af in-
gångne Riksgagnande Tractater*
Att Porto franco i Marstrand, såsom otjen¬
lig och skadlig, blifvit utbytt till Nederlag i Gö¬
theborg, måtte väl icke, såsom Utskotten tyckes
Borg. St. Fröt, Nio 213. 214. Andra Del
1698
Den 27 Julii.
vilja insinuera, bevisa afven det senares skadelighef.
Jag har förut yttrat uti anmärkning emot Höglofl.
Särskildta Utskottets Betänkande, att jag ansåg de
uppgifne underbalancerne i handel under de sju se¬
nare åren otrolig; jag får nu ytterligare anmärka,
art om förlusterne äro calculerade efter den skada
man inbillar sig, men ej bevisar, Nederlagshandeln
medföra, sä starkes jag än vidare uti den ofver*
tygelsen, att uti caiculerne finnas stora misstag.
Vi kunna allmänt någorlunda bedomina att en
vid tillfället, då nödvändig ansedd import af Brän¬
vin och Spannmål, skall på Handelsvågen hafva
haft en menlig verkan, och att öfverflöd i all¬
mänhet motarbetar Handelsvågen, men låtom oss
deruti icke inblanda Nederlagshandeln. Tvärtom,
skulle all den bpannemål och allt det Bränvin som
under en tid inkommit på Nederlag, då dessa
articlar kunnat förtullats, verkeligen blifvit förtul¬
lade, hade ganska säkert det öfverklagade betyde-
liga förtullade parti ansenligen ökats igenom qvar-
stadnande , äfven af en stor del utaf hvad deremot
nu genom Nederlagen åter utgått. Man yttrar vi¬
dare, att utlänningen förtjenar genom Nederlagen.
Skall den derföre anses skadelig? Jag kan försä¬
kra att vinst och förlust utfalla för honom ganska
oiika och innefattade i allt fall i min tanka icke
bevis på någon menlig följd för Sverige.
Att Vexelbehof ökas genom Nederlagen, är
en sådan nyhet för mig, att jag icke annat kan än
mig öfver ett sådant yttrande förundra, och tillika
icke underlåta att emot en så abstract idee anföra
följande enkla exempel: Om jag antingen emotta-
ger en vara i commission, eller införskrifver deri,
för egen räkning på Nederlag, och säljer den tili
f)en 37 Julfj.
export, så måtte liqviden ej kunna blifva annan
än, att koparen antingen lemnar mig för varan
vexlar, eller afgifver han till andra sinavexlar, oell
betalar mig i Svenskt mynt, med detta mynt
koper jag växlar för att betala Godsägaren; om
varan nu af mig emottogs, magazitierades och åter
försåldes, utan att jag derföre beräknade utlännin¬
gen omkostningar och provision, då uppgick vexel*
behofvet och vexel-tillgången till ett netto lika för¬
hållande, men nu måste onekeligen, de utlänningen
påförde och från försäljningsbeloppet afdragne om¬
kostningar, provision och dubbla recognitioner ut¬
göra en Vexel-tillgdng, i stället för3 som anförde
är, Vexel be hofe
Utskotten fortfara att tro, det Götheborg än¬
nu saknar försvarligc och tillräckelige Magaziner*
detta förefaller mig verkeligen äfven nog besynner¬
ligt , enär det måste vara kändt, att Götheborg, un¬
der en tid då Nederlagshandelu utgjorde för Sta¬
den dess väsendteligaste rörelse, och hvilken för¬
utan den uppgifne underbalance i handeln blifvit
förstorad genom millioner hvilka Landet dessförutan
gått miste om, icke saknade Magaziner; då icke
desto mindre Utskotten nu, uti en för Nederiags-
bandeln mindre gynnande epoque, tillstyrka nya
Magazinsbyggnader, — kan jag icke förklara sådant
på annat vis, än att antingen, liar hvarken någon
af Utskottens Herrar Ledamöter varit i Götheborg
eller velat sig nårniare derom underrätta, eller ock
vill man blott, tili styrka för sin sats, påstå att för¬
hållandet nu och I805 är enahanda. Götheborg
äger öfverflöd af tili en utvidgad Nederlag upp-
bygds säkre Magaziner, och dea tid torde troligen
2700
Den 37 Julii.
vara långt borta då endast hälften af dem kunna
fyllas.
Utskotten tyckas icke ignorera att Nederlag i
Sverige endast uti någon vidd kan btg.ignas, e-
när politiska förhållanden tillbjuda oss fördelen
deraf, och de tyckas medgifva att Nederlagen nu¬
mera blott obetydeligen kan begagnas, och natur¬
ligtvis således mindre skada, hvarföre dä brå¬
ka uti ett ämne, der oerfarenhet och okunnighet
icke kunna undgå, utan måste föda orätte prin¬
ciper? — Men mitt ändamål var icke, art ingå
Uti vederläggning af ett Betänkande, hvilket af alla,
som icke endast af opinion och misstroende, att i
Sverige icke kan finnas rättskaffens handlande och
ärlige ämbetsmän, bedomina Nederlagshandeln så¬
som skadelig, vederlägger sig sjelf. Betänkan¬
det innefattar dessutom de hufvudgrunder för Ne¬
derlagens skadelighet, och har i närmaste begag¬
nat desamma ordalag, hvilka uti. med Ståndet för¬
ut communicerade Memorialer blifvit nyttjade, då
vid tillfället af Herr CommerceRådet Sant esson
besvarade, ehuru hans i min tanka öfvertygande
yttranden om Nederlagshandelns verkeiiga vigt och
värde, icke uti Utskottens bedönnnande kommit i
någon beräkning. — Jag skall derföre icke längre
uppehålla Högtärade Ståndet, utan vill blott stad¬
na vid den reflexion, och jag tror det vara högst
märkeligt, att Riksens Ständer hos Kongl Majit
skulle anhålla om afskaffaude af författningar,
hvilka uti intet annat af.eende synes, elier blifvit
som skadhge uppgifne, än derigenom, att under¬
slef i Sverige icke kan förekommas, eller rattare,
att heder och ärlighet icke finnes hos dess under-
Den 27 Julii.
sätare. — Desse förnedrande tänkesätt,"mine Her»
rar, röra egentligen Handlande och Ämbetsmän,
och således närmast detta Högtärade Ständ, och
på dessa och flera skäl , önskar och tillstyrker
jag, under hopp om bifall dertill, att Betänkandet
uti hela sin vidd afslås.”
Herr CommerceRådet Sant esson anförde:
3,Till hvad Herr Lamberg yttrat, och hvarmed
jag mig förenar, anhåller jag blott få tillägga:
Med all aktning för Höglotl. Utskottens för»
vdrfvade erfarenhet, och erhållne grundade anled.
ningar till sådane Principers stadgande, från hvil¬
ka de utgått, hade jag önskat, att de bevisat des-
se med ett enda verkeligt skäl, och uppgifvit nå¬
got Eicempel för de sl mycket befarade missbruk,
åtminstone vederlagt hvad deremot af flere, och
äfven af mig uti Memorial af den 7 April, blifvit till
Utskottens kännedom anfört, men hvaraf det huf-
vudsakeliga icke ens blifvit citeradt uti ingressen,
der mitt Memorials undfångst erkänts. Den åbe¬
ropade , på suppositioner uppgjorda Handels-under-
ballance blir derföre intet tillräckeligt eller ens nå¬
got bevis, och hade, om den ock vore verkelig,
ganska säkert, enligt hvad Herr Lamberg sagt,
blifvit vida större, om ej Nederlagen varit. De
jomständigheter, Utskotten anföra såsom förtjenan¬
de särskild uppmärksamhet, att ”då vid kust eller
inlopp slike varor, till hvilkas inpractiserande till¬
fälle sökes, blifva upptäckte om bord å Fartyg,
Nederlagsfriheten tjenar till förevändning att dölja
deras hemliga bestämmelse, och att rädda dem för
Confiscations-anspråk. Och, vidare, att det synes
äfven vara grundadt i sakens natur, att, då både
för Inrikes Handlandes och Utländske Säljares Rak-
1702
Den 27 Jtrlti.
liing varor af alla slag få uppläggas utan annan
afgift ån en ganska låg recognirion efter varans
värde, hvilket äfven torde ofta till det lägsta ut¬
sattas, (detta är likväl en orimlig tanka i de fall
då 'Tulltaxan bestämmer värdet, och i andra fall
en insimulation mot Medborgare som Menedare)
deraf måste följa, att Importen af sådane varor
skall vida öfverstiga det belopp, som möjeligen
kan i vanlig tid till förbrukning inom Landet på¬
räknas 3 och då deribland befinnes en mangd såda¬
ne , som ej få förtulias, af hvilken orsak ej eller
någon Speculation till deras införande i loflig väg
kunnat äga rum, så framt ej Nederlags-friheten der¬
till gifvit anledning, så måste de, en gang med
behörigt tillstånd inkomne, kunna , då omständig»
heterne i allt öfrigt äro lika, med mera lätthet
till disposition åtkommas, än deras hemliga in¬
smygande vid sjelfva gränsen eller inlopps-ortenbefor¬
dras , särdeles som det ej sällan mäste hända, atr då en
slik hopad mängd af både förbudne och tiilåtue
varor, under det att de äro på Nederlag upplagde,
skola oupphörligen bevakas, den oafbrutna tillsyn,
hvars bemödande mångfalldiga gånger blifvit för¬
gäfves använd till underslefs uppräckande, sluteligen
försvagas och lamt handhafvas.’’
Alla desse omständigheter, säger jag, åro en
kedja af så falska och origtiga guppositioner, att
de ej ens förtjena vederläggning, hälst när hvad
fornt derom är sagt icke foraniedt till undersök¬
ning och inhämtande upplysningar af personer
som känna saken och kunna lemna dem, och hvil¬
ka visst åro att tillgå hår på stället flere och an¬
dra än de från Nederiags-orterne varande Hand¬
Den -37 Julii.
1703
lande, hvilke man tilläfventyrs tror ej kunna el¬
ler vilja se den saken annat än ensidigt.
Jag förklarar dock ytterligare inför detta
Hogtärade Stand, att allt det nyss anförda utur
Betänkandet är rakt stridande ej allenast emot for¬
hållandet, utan ock emot naturen af sjelfva Ne-
derlagsRörelsen, hvilken verkeligen mera, ja be-
tydeligen mera, minskat och förekommit §n okat
och föranledt Lurendrägeri och Tull-försnillning;
och tillägger, att af Götheborgs Nederlags-varor
desse forflutne Iren troligen ej en ioo.-de del
hvarken varit amnad till consumtion i Riket, el¬
ler der qvarstadnar ; att just igenom Nederlags,
rättigheten, och dermed åtföljande beständiga osä¬
kerhet om en besigtning, inventering, vägning,
m. m., bade under liggandet i, och vid uttagan¬
det ur Magazinet, Tull-försnillning för det qvar-
stadnade varit i det närmaste förekommen; ja,
med kännedom om förhållandet och controllen
harvid, vågar jag såga, knappast kunnat åga rum,
hvarföre jag ock försäkrar, att den af Utskotten i
vissa fall, men af en särskild Ledamot alltid så
förmånligt ansedda förtullning vid ankomsten och
restitution vid reexporterande, om icke leder rakt
till motsatsen, af hvad som söks, ökad controll,
åtminstone ej befordrar den; ty, då efter förtull¬
ning varan ej längre kan förblifva under Kronans
vård, prefereras visserligen alltid förtullning genast
framför Nederlags-angifning; och om varan vid
inkommande eller utgående kan controlleras, så
sker det lika lätt med oförtullad som förtullad.
Enär Utskotten, på ett stålls, synas vilja bi¬
1704
Den 27 Juli!.
behålla eller ej kunna bestrida, hclgden af ingång-
ne Tractater med England, är det en Contra fic¬
tion, att strax derefter, bland de till totalt ute¬
slutande från Nederlags-råt en föreslagna arriclar,
uppräkna äfven sådane, som snart sagdt endast är
Englands Producter; men lika heliga, som den¬
na Tractat med utrikes magt, anser jag Kongl.
Majus år dess egne undersåtare, tili del på Rik¬
sens Stan iers underdåniga tillstyrkan, gifne rättig¬
heter på dels bestämd dels obestämd tid, vid
hvars tilländagående, ja långt förur, jag ock vä¬
gar hoppas , utan att behöfva dertill hämta grund
af vår vanliga ombytlighcr, att denna sak skall äf¬
ven af Riksens Ständer helt annorlunda bedom*
inas, och ej det anses vara emot Rikets fördel,
sorn i sjelfva verket bidrager till densamma.
Då Nedcrlags-plats är att anse ej annat än
som utrikes ort i det afseende, är den föreslagna
Rånrc-beråkning å tullen för all den tid varan va¬
rit upplagd något högst olämpligt och obilligt mot
dea, som uri Ränta å sitt förlag ändå nog vid¬
kännes tids-utdrågten för afsättningen.
Utom nyss nämda Contradiction kan jag ej
heller undgå anmärka den uti tillstyrkandet af Ne-
derlags-rätt år alla Städer, som visa sig vara för-
sedde med tillråcklige och pålitlige Magazins-bygg-
nader, NB. i ett och samma moment, der sorn
förut sagts, att uppsigter och controJler öfver va-
ror ne, ja blotta tillsyn vid de dag lige och mång¬
faldige tillfällen, da viru-ågaren måste hafva till¬
gång att inlägga, tillse och vårda och urtaga sin
vara 9 ej ens får bestridas af de lägre utan blott af
Den 27 juliu
1705
de högre Embetsmännerne. Det synes då likvist
hafva varit nödigt, att får nämde tillstyrkan tilläg¬
ga det vilkor , att uti den Stad , sorn får Neder-
lags-rätt, antingen redan skall finnas tillräckligt
antal Tullbetjening och Embetsman, eller ock nå¬
gon anledning gifvas för deras ditsSttabde > med
apparence om sysselsättning och inkomst för Sta¬
ten , motsvarig deras Lönings kostnad. Skola ock
alla de personer vara högre Embetsman, som of¬
ta på en dag behoft och kanske ån en gång fram¬
deles kunna komma att behöfva bevaka nämnde
tillsyn, vid Götheborgs, om än Magazinerne vo¬
ro sammanbyggde, dock möjeligen på 100 sär¬
skilta punkter, så medgifver jag, att Kronans di-
recte inkomst äfven der ej skulle förslå till deras
aflöning.
Jag är för öfrigt långt ifrån att bestrida an¬
dra Sfåder Nederlags-rätr; jag har förr deltagit
uti Hogtärade Ståndets Beslut, atr tillstyrka sådan
för alla dem, der den är antändbar, och jag
kunde till och med åberopa vitsord inom Högtå-
rade Ståndet, atr jag yttrat och yrkat, det fråga
om en särskild Nederlags-rätt måtte vid denna
Riksdag våckas och afgöras för Stockholm, till ef¬
ter mitt omdöme lika för Landet allman, som för
denna stad enskild nytta; men derföre passar dock
ej Nederlags-rått öfverallt, eller der localen intet
föranleder dertill, och således ingen bevakning hel¬
ler kan underhållas; och med den af Utskotten sa
starkt yrkade inskränkning och ökade controller
står i alla fall svårligen deras nyssnamde föreslag¬
na utsträckning af N«deriags-rätt åt alla Städer att
förena, utan får bela systemet i stället derigenom
1706 Den 27 Julii.
verkligen blott ett utseende af, hvad dock hos
Riksens Ständers Utskott ej kan eller bör tänkas,
blott misstanka och jalousie emot de Städer , som
hittills haft den rörelsen.
Tvärtemot Utskottens tanka om skada af
credit ä tull, anser jag, att sadan afven å orter,
der ingen Nederlags rätt är eller passar, på tjenligt
satt medgifven, skall, lika med Nederlagsrätt,
verkligen hindra och förekomma Lurendrägeri och
Tull-försnillning, och håfva tillika all farhoga för
den prejudice Utskotten finna nu tillfogas de Sta¬
pelstäder, som ej hafva Neder lags-rått.
Hvad i Reglementarisk hänseende år föresla¬
git om redogorelse-tid m. m, tror jag med trygg¬
het kan öfvertemnas till dem, hvilke båttre for¬
sta att föreslå detaillerne häruti, än Riksens Stän¬
der och deras Utskott.
Och, när jag för öfrigt uti Nederlags frågan
endast instämmer deruti med HogloH. Särskildta
Utskottet, emot OeconomieUtskottets tanka, att det
vore orådligt, ja till och med vådligt, att till¬
styrka uteslutande af främmande (och intet blott
ritorr) Säd från Nederlags-rått, väl påminnande
mig de tillfällen, ej så längesedan, då för under-
såtares lifsbergning Kongl. Maj:t var nödsakad, att
å den Säd tillgång, som fanns på Nederlag, och
hvilken aldrig var ämnad till consumtion i Sveri¬
ge, befalla att låggas sequester; men jag tillika,
både i afseende på Riksdagens annalkande slut och
med den hysande öfvertygelse, att Utskotten ej
mera af. desse In mine forre anmärkningar lära
Den 27 Julii.
1707
finna anledning ändra nu fatrade Opinion, finner
all återremiss öfverflödig och onyttig , så anhåiler
jag af Herr Directeuren och Talmannen om Pro*
position till alslag på båda Utskottens samfälta Be¬
tänkande, i hvad det rörer den åt vissa Ståder för¬
unnade Nederlags-rätt.’’
Herr CommerceRådet Egge. Efter min
ranka, bora locala omständigheter, som ofta kunna
var3 hinderliga, komma i beräkning, i anseende till
den ifrågavarande Nederlags-friheten, och för öfrigt
tror jag, att detta ärende egentligen borde till
Kongl. Majrts Nådiga afgörande öfverlämnäs, ti¬
tan bestämmande eller antagande å Riksens Stän¬
ders sida, af några dertill hörande grunder.
Herr CommerceRådet och Riddaren Nord¬
lindh Jag kan ingalunda för min del ingå på
Herr CommerceRådet Sant es s on t begäran om
afslag på Betänkandet, såsom innehållande 2:ne om¬
ständigheter, hvilka jag skulle tro förtjena Ståndets
allmänna bilal!; — den ena: att Nederlags-friheten
måtte sträcka sig tili alla Stapelstäder; år Neder¬
lags friheten nyttig för Riket, så måste nyttan va¬
ra större i den mon friheten blir allmännare. Den
andra:- att den Städerne åliggande skyldighet att
vid inträffande behof hålla Spannemål orterne till¬
handa, matte upphöra; sedan Spannmåls-handeln
blifvit fri för alla och en hvar, kan det väl icke
vara med billighet öfverensstämmande att ett si
beskaffad! åliggande, hvilk» ofta nog kan medföra
ganska åfventyrliga följder, skall fortfara, och i
anledning af Herr CommerceRådet Egges yttran¬
de, att möjligtvis locala omständigheter skulle vara
1708
Den 27 Julii.
hinderlige för Nederlags-friheteti, vill jag blottan»
märka atr då forfaller begagnandet derutaf, af sig
sjelf;—-jag hade annars trott att Stapelstäder bor¬
de vara i tillfälle atr gagna urrikes sjöfart, samt
att med den skulle Nederlags-frihet utgöra en vä¬
sentlig fordel.
Härmed instämde Herr Handelsmannen Ek¬
man.
Herr Lagmannen Noréus, Herr Borgmåsta»
ren Kjellander och Herr Assessoren Darin
begärde Herr CommerceRidet Sant e ssons och
Herr Grosshandlaren Lambergs anföranden pä
bordet, och Herr CommerceRådet Möller samt
Herr Grosshandlaren Träss forbehollo sig att se»
dermera få sine yttranden afgifva.
Bifalls.
Upplåstes och lades på Bordet följande Be»
tänka uden, nemi.:
från StatsUtskottet
v
1:0 af den 19 Julii, angående åtskillige för¬
ändringar i Reglementet för GeneralAssistanceCon»
toiret samt afskrifning af en uti nämnde Contoirs
räkenskaper calculerad summa af 66 R:dr 52 sk,,
2:o af samma dag angående förhöjning i re¬
miss laget som bestås LandtRäntmäsrarne å Riks-
gäldsContoirets medel,
Den 27 Julli.
1709
3:0 af den 21 Julii, i anledning af väckt
fråga om forväxling af förslitne Banko* och Riks.
gälds-sedlar,
4:0 af samma dag, angående restitution af den
Bevillning som Uddevalla Stads innevånare, enligt
1812 års. stadga, erlagt utöfver det genom 18 > o
års förordning bestämde förhållande till beloppet
som efter sistnåmde förordning skolat utgå,
5:0 af den 24 Julii, angående Bihanget till
RiksStåndens Protocoll och deras registrering,
6:0 af samina dag, om aflöningar till Rik¬
sens Stånders Justitieombudsman samt Tjenstgö¬
rande vid hans Expedition och TryckfrihetsCom-
mittéen;
från Stats- och Banko Utkotten
af den 25 Julii, i anledning af gjorde an-
mårkningar vid Utskottens förut afgifne Betän¬
kande angående Götha Kanal arbetes fortgång och
ytterligare befrämjande;
från BankoUtskottet
af den 26 Julii, angående vackt fråga otn
förhöjde arfvoden för Bankens Fullmagtige;
från Lagutskottet
af den 24 Julii med förslag till förändring
i Eds-formulairet till bestyrkande af fordringar sona
i Conscurser bevakas;
I71O Den 27 Julii.
från Allmänna Besvärs- och Ekonomiut¬
skottet
I:o af den 19 Julii. rörande afskaffände eller
förändring uti Kronohjelpe-dagsverkens utgörande,
2:o af den 24 Julii, angående Allmänna
Spannemåls-intåttningen i Riket,
3:0 af samma dag om Gernings-örens erläg¬
gande af Sockne-handtverkare,
4:0 af samma dag, rörande medels vidtagande
till vinnande af en skyndsammare Postgång inom
Riket m. m.,
5:0 af samma dag, i anledning af anmårknin-
gar vid Betänkandet om Gränse- och Landttulls-
bevakningen,
6:0 af sistnämnde dag, angående åtskilliga
uppgifne medel till Jordbrukets förkofran m. tn.,
7:0 af samma dag, angående 5 §. -uti Kongl,
förordningen den 9 Febr. 1802 om stångsei-skyl-
digheten samt förklaring om ändring derutinnan.
Herr Talmannen och Ståndet åtskiljdes kl, §
10 e. m.
In fidem
Carl Magn. Robsahm.
Den 28 Julii.
Plenum klockan 9 e. ns.
Upplästes och lades pä bordet:
Banco Utskottets Memorial
1:0 af den 26 Julii, angående regleringen af
Discont-rörelsen i Riket, sedan de private deläga¬
res Octroyer tilländagå», och
2:0 af den 28 Julii, i anledning af StatsUt-
skottets sednare Betänkande, angående åtskillige om¬
ständigheter som äga sammanhang med Rikets
penningväsende.
Ståndet åtskiljdes kl. 10 e. m.
In Fidem
Carl Magn. Robsahm,
iytz
Den 29 julii»
Plenum klockan g f. m.
Upplåstes följande Handlingar:
Fredagen den 28 Julii år 18 T 5 sammanträda
de ConsfitutionsUtskortet, lors,tarkt tili en Nämnd f
enligt 56 §. Regeringsformen , för att, till beredan*
de a! ett förslag till ändring i 4 §. Regeringsformen ,
som vid nasta Riksdag af Riksens Ständer kommer
att afgöras, rösta ofver ConstitutibflsUfskottets der¬
till ingifna förslag, och den ändring deri Högloft.
Ridderskapet och Adeln hade föreslagit oell rösta¬
des öfver följande proposition.
Den sorn bifaller ConstilnfionsUtskottets för¬
slag till slumieningen af 4 §. Regeringsformens
så lydande: Konungen välje dertill kunnige, erfar-
ne , redlige och allmänt agtade infödde Svenske
Frälse och Ofrälse Män, af den rena Evangeliska
läran , skrifver
' ' ^-unhkm t ^f
Den det ej vill skrifver
■ Nej. ;
Vinner Nej, blifver det till nästa Riksdag hvilande
förslag till ändring i ofvannämnde , så lydande:
Konungen
Den 29 Julii. 1713
Konung utvälje dertill kunnige, erfarne, redlige
oell allmänt agtade Svenske Män, af den rena
Evangeliska Uran.
Sedan Voteringssedlarne blifvit öppnade, be-
funnoS rösterne så hafva utfallit:
<7a _ ?3-
Nej 26.
I följe hvaraf ConstitUtionsUtskottefs förslag
oforändradt skulle hvila till afgörande vid nästa
Riksdag. Ut supra.
jj. B. Schverin. C. v. Bosenst ein,
G, fregelin. A. jf-.son Hyckert.
Likaledes upplästes följande från de öfrige
Respective RiksStånden ankomne ProtocollsUtdrag
af den 27 och 2g Julii samt denne dag, nemi.
Från Höglofl. Ridderskapet och Adeln; inne¬
hållande bifall till ConstitUtionsUtskottefs Memo¬
rial om en förändrad redaction af ? §. I morn.
i Tryckfrihets - Lagen t Remiss till StatsUfskottet,
af ett af Friherre Stael von Holstein, Cor¬
fitz Ludvig, ingifvit anförande, angående redo¬
visning för Statsmedlen 1808 och 1809 lil. lil. i
Återremiss af samma Utskotts Betankånden, angå*
ende skrifvarhjelp åt ExpediuonsUtskottfts Betje*
Borg. St. Fröt. N:o 215. 3l»S. Andra Del.
17*4
Den 29 Julin
ning, arfvode för tryckningen af Hillänget till Riks-
Ståndens Protocol! m. m. samt angående Revisio¬
nen af 1808 och 1809 årens Krigs - Redogörelse
jemte Riksens Ständers deltagande uti Ofver-Revi¬
sionen al sednare krigsårens räkenskaper: Bifall till
Ståts-Utskottets Betänkande!!: om förhöjning i Rc-
misslaget för Landt-Räntmästare, lånföl höjning för
Riksens Ständers Justitia: Ombudsman och tjenstgö¬
rande vid hans Expedition samt Trvckfrihcts-Com-
mitcn, anslag af löner för tillökt antal Ledamöter
och Betjening i Kongl. Göiha HofRätt, i anledning
af anmärkningar vid Utskottets Betänkande, om
tillökt anslag för de fria Konsternas Academie, i
anledning af gjorda anmärkningar vid Utskottets
Betänkande, om lindring uti Båtsmans-indelningen
i Blekinge, angående Herr Grefve Ankar sv år ds
och Kammar-Rådet Stråles befrielse från ansva¬
righet för aflidne LandtRäntmästaren v on Sydows
Balance, örn anslag af medel till allmänna Arbets-
och Correctionshus , om restitution af den Bevill¬
ning Uddevalla Stad erlagt utöfver det genom Ig l o¬
ars Förordning bestämda belopp , 0111 förväxling af
förslitne Banco- oell RiksgäldsSedlar, om föländrin¬
gar i Reglementet för General-Åssistancc-Contoiref,
samt afskrifning af en i dess räkenskaper balance-
rad Summa, rörande aflöningen för General-Assi-
stance-Contoiret, redovisning för Sfats-Verkets me¬
del , understöd för utgifvandet af skriften Svensk Bo.
tanik, rättighet för Civile Embets- och Tjenste-
mäns Sterbhus att få åtnjuta begrafningshjelp efter
förvandling och Markegång, samt om eftergift af
en uti Qyarn-tullen elier Mantals-penningarne för
Stockholms Stad de sednare åren yppad brist: af
Stats- och Bevillnings-Utskottens gemensamma Be«
Den 29 Julii.
171?
tankanden , rörande löne^- förbättring för Härads-*
skrifvare i och för Mantalsskrifningen > om efter¬
gift af Mantalspenningar oc!) andra allmänna ur-
skylder för barn till en viss ålder, sorn från Barn¬
husen blifvit uttagne, angående frihet för löntaga¬
re att tjena för begrafningshjelp och erlägga Be¬
villning för deras löner, fribrefs- rättighet för Stä-
Bernes Magistrater vid uppbördens remitterande och
bröt tniålsrarisäknin gars ö i versändande, befrielse från
Export-Tull å Trävirke som utskeppas, ändring, i
tiden till Capitations-, BränvinsComsumtions- och
Pannerymds-afgifternes uppbärande, nedsättning af
Postafgiften för alla till och ifrån utrikes orter afgåen¬
de och ankommande bref, Qyarnrullens eller Mantals-
penningarnes beräkning och erläggande af Stockholms
Stad m. m. , samt om förhöjning i Lots-och Råk-afgif-
terne, jemte Sjö-Tullen: till Banco-Utsköttets Betan-
kanden i anledning al nterremiss 0111 utlåning på fast
egendom, angående förbåttrade lönevilkor för Bankens:
Embets- och Tjenstemän- 111. m., samt rörande yrkad
förändring i Författningarne om Banco-Auctionerj
till BevillningsUtskottets Memorial, rörande jemk¬
ning i Riksens Ständers beslut, angående order»
Grufvehjelp och Mantålskohl; till samma Utskotts
Betänkande, rörande förhöjning i procenten för
Chartte Sigillatse försäljningen i Stockholm: till Lag-
Utskottets Memorial, angående förändring i Bor«
genärs-Eden : tili Allmänna Besvärs- och Oecono¬
mi ie-Utskottets Betänkanden, om afskafFande eller
förändring uti Krono hjelpe dagsverkens utgörande ,
Frälsehemmans skyldighet att utgöra fångskjuts li¬
ka med Krono-Skatte-hemman, samt om rättighe¬
ten för Lumpsamlare att omkringresa i Landet och
om lumpors anskaffande för PappersBrukens behof,
.1716 Den 29 Julii.
likväl med det tillägg , som BancoUtskottets utlå¬
tande derom innehåller : till Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskottens Betänkande rö¬
rande farleds öppnande från Sälevik genom Sjöarne
Bänken och Hugn till Norrska Riksgränsen: ogil¬
lande af sistnämnde Utskotts Betänkande, om af-
hjelpande af visse kostnader för Rote- och Rust¬
hållare: öfverlemnande till det förstärkta Stats-Ut-
skotters afgörande af Bevillnings- Utskottets Memo¬
rialer, rörande det stadgande i Bevillnings ■ Förord¬
ningen, hvilket angår Advocaters Bevillning; och
rörande den till bi behållande 1 Charlas Sigillatac-För-
ordningen föreslagne Extra Stämpiingen i Stock¬
holm, samt samma Utskoits Memorial, om upp¬
gift på skiljaktigheterna uti de Respective RiksStån-
dens beslut, angående Allmänna Bevillningen: att
HogloH. Ridderskapet och Adeln lagdt till Hand-
lingarne Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskot-
tets Betänkande om nödvändigheten af förbättring
uti organisations» och administrations-sättet för Tull¬
verket, med reservation i afseende på de i Betän¬
kandet forekomne uttryck, angående Riksens Stän¬
ders rätt till förordnande om det reglementariska
för Tullstyrelsen: att Högloll. Ridderskapet och A-
deln instämt så val uti Vällofl. BorgareSråndets an¬
märkningar vid dess bifall till Bevillnings-Utskottets
Memorial, rörande RiksStåndens skiljaktiga beslut
om Bevillnimgen, som uti Högvördige Präste-Stån*
dets inbjudning, att åt 2:ne af hvart RiksStånd ut¬
sedde Ledamöter uppdraga att, under R. H. Stän¬
ders Justitia: Ombudsmans Ordförande, hålla till¬
syn och ansvara derföre, att Författningar blifva
riktigt och i enlighet med de af Riksens Ständer
justerade Expeditioner utfärdade, med inbjudning
Den 29 Julii,
1717
till Med-Stånden om det tillagg att alla från Be-
villnings Utskottet föreslagne och af Standerne an¬
tagne Fölfattningar matte komma att undergå sam.
nia projecterade granskning.
Frän Högvördige PrästéStåndet: innehållande,
dess beslut att, med anledning af Constrtutions*
Utskottets Memorial, hänskjuta till förstärkta Con-
stitutions-Utskottets åtgärd frågan om förändring i
Regeringsformens 4:de §.: återremiss af Stats-Ur-
skotters utlåtande, angående skrifvarehjelp år Expe-
ditions-Uiskottets Betjening m. m., bifall till sam¬
ma Utskotts Betänkanden, om anslag af medel till
Allmänna Arbets- och Corrections - hus, förväxling
af förslitne Banco- och Riksgälds - Sedlar, förhöj¬
ning i det Honorarium, sorn Riksens Ständers
Fullmäktige i Banken och RiksgäldsContoiret upp¬
bära, restitution af Uddevalla Stads Bevillning, af¬
löning till Riksens Ständers Justitia: - Ombudsman
och tjenstgörande vid hans Expedition samt Tryck*
frihers-Commitén, aflöning vid RiksgäldsContoiret,
aflöning vid Assisstance - Contoiret, Revisionen af
1808 och I809 årens Krigsredogörelse samt Rik¬
sens Ständers deltagande uti ÖfverRevisionen af sed¬
nare krigsårens räkenskaper, förändringar i Regle¬
mentet lör General-Assistance Contoiret, samt af¬
skrifning af en i Contoirets räkenskaper balancerad
Summa, förhöjning i remisslaget för Landt-Ränt¬
mästare å RiksgäldsContoirets medel, och om an¬
slag af löner för tillokt antal Ledamöter och Be¬
tjening i Kongl. Götha HofRätt; till RancoUtskot-
t.ets Memorial, örn förhöjda arfvoden för Bankens
Fullmägtigej till BevdlningsUtskottets, om försälj-
ningsproeenten för Chartor öfver 2 Rtdrs beloppy
Den 29 Joli».
till LagUtskottels om förändring i BorgenärsEderc j
till Allmänna Besvärs- och Oeconomie - Utskottets
Betänkande», om afskaflande eller förändring uti
Krono-bjejpe-dagsverkens utgörande, återupplifvan-
de af 1734 Irs HandelsReglememe, yrkad förkla¬
ring eller ändring af 5»e §, i Kongl. Majus För¬
ordning den 9 Febr. 1802, rörande stängselskyl¬
digheten, en skyndsammare Postgång i Riket, of¬
ver gjorde anmärkningar vid Betänkandet om för¬
bud emot löpande Assignationer, i anledning af
anmärkningar vid Utlåtandet om Gränse- och Landt-
Tulls-Bevakningen , öfver anmärkningarna vid Be¬
tänkandet om Gerningsöre - afgiften , och om af-
hjelpande af åtskilige hinder vid jordbrukets för¬
kofran: godkännande af StatsUtskotfecs Betänkanden
i anledning af Riksens Ständers Revisorers år 1813
vackte frågor rörande redovisningen för Stats-Verket;
samt, med dervid gjordt förbehåll, angående de
under Kongl. Commerce - Coilegium ställda fonder
och Allmänna Magazins-Inrättningens förvaltning;
bifall till Stats- och Bevillning^,- Utskottens gemen¬
samma Betänkande i frågan om förhöjning i Lots-
och Båk-afgiiterne, men i frjgan örn Sjötullen har
Högvördige Ståndet tills vidare uppskjutit sitt - ytt¬
rande; godkännande af Bevilniags - Utskottets Me¬
morial, angående Bränvinshrånnings/ och Consura-
ttons - afgifternes .utgörande , samt angående 2»ie
inom Ståndet gjorde anmärkningar emot projectet
till Beviljnings stadga; bifall, likväl med förbehåll,
af nyssnämnde - Utskotts Memorial, innehållande
RiksStåndens olika beslut vid antagandet af Bevill-
nings-stadgan 3 att Högvördige PrästeStandet, med
underdåniga önskningar, ofverlemnat till Kongl.
Maj:ts Nådiga pröfning 'Allmänna Besvärs- och Oe-
Den 29 Julii.
1719
conomic- samt Särskildta Utskottens särskildta Re-
tankandcu , jemte Stats- samt Allmänna Besvärs- och
Oeconomie-Utskottens gemensamma Utlåtande ,• an¬
gående Allmänna Spannmåls- och Magazins-Inrätt-
ningen i Riket; att Ståndet ogillat Allmänna Be¬
svärs- och Oeconomie Utskottets Betänkanden, dels
om en ny och allmän reglering af vigtsorterne i
Riket, dels ock öfver anmärkningame vid Betän¬
kandet örn Båtsmans - fördubblingens återställande;
men gillat samma Utskotts Betänkande angående
den vissa Städer beviljade oinskränkta Nederlags»
frihet till det alternativ, som afstyrker nederlag af
utländsk Spannmål; samt ändteligen, att Högvör-
dige Ståndet instämt uti Högloft. Ridderskapets och
och Adelns beslut om anmodan till samtlige Riks-
Ståndens Utskott, att undersöka förhållandet med
besluten öfver de från detn urgifna Memorial och"
Betänkanden m. ni.
Från Hedervärda BondeStåndet, rörande bi¬
fall till StatsUskottets Betänkanden , om förhöjning
i Remisslaget för LandrRiintmästare å Riksgälds-
Contoirets medel, förändringar i Reglementet för
AssistanceContoiret m. m., förväxling af fötslitns
Banco- och RiksgäldsSedlar, restitution af Udde¬
valla Stads Bevillning, tillökning i aflöningen för
Riksens Höglofl. Ständers Justitie Ombudsman, m.
m., förhöjning af honorarium för Riksens Ständers
Fullmägtige i RiksgäldsContoiret, aflöning vid Ge.
neral AssistanceContoiret, anslag af löner för till-
ökt antal Ledamöter och Betjening uti Kongl.
Götha LIofRätt, och om Krono UppbördsBetjenin-
gens i Stockholm aflöning på Kronans Stat; tili
JJancoUtskottets Betänkande angående förbättrade
1720
Dea 29 Ju^'«
lönevilkor för Bankens Em b ers- och Tjenstemän 5
till LagUtskottets Betänkande; om förändring i
Edsformulairet tili fordringars bestyrkande uti Con-
courser: samt till Allmänna Besvärs- och Ekono-
miUtskottets Betänkande, angående Gerningsöre!!,
fÖiklaring eller förändring af 5 §. uti Kongl. För¬
ordningen, angående stängselskyIdigheten af den
9 Febr. j 802 , och om yrkadt förbud emot lö¬
pande Assignationers utgifvande af enskilte perso*
ner m. m., ogillande af ExpeditionsUrskottets in¬
sände förslag till Riksens Ständers underdåniga
Skrifv,elser till Kongl. Maj:t, angående inskränk¬
ning i den åt Invånarne i en viss trakt af Elfs¬
borgs Län förunnade rättighet att idka Gård*
farihandel, om förändring i Domstolarnas antal
och organisation, samt 0111 Fångars bevakande un¬
der forslandet: instämmande uti Högvördiga Prä»
SteStånders inbjudning så väl derom, att i den §.
af RiksdagsBeslutet, sorn rörer tillökning uti Hani'
lvlaj:t Konungens och de öfrige Kongl. Personernes
HolSummor, bordt intagas, att Hans Kongl. Hög¬
het KronPrinsen för sin del afsagt sig den Hans
Kongl. Höghet erbudna tillökning uti dess Hof-
Stats Summa: som äfven deruti, att Bevillnings¬
utskottet skulle anmodas, att skyndesammast upp.
sätta och till justering hos RiksStånden ingifva
Redaction af Bevillningsförordningen, på det att
berörde Förordning med möjeligaste första kunde
till trycket befordras m. rn,, att Hedervärda Bonde*
Ståndet vid föredragningen af Allmänna Besvärs-
och OeconomieUtskottets Betänkande, om afskaf-
fande af, eller förändring uti Kronohjelpe dags¬
verkens utgörande, för sin del beslutit, att i detta
ämne till Kongl. Maj:t ingifva underdåniga besvär;
Den 29 Julii.
1721
samt att Ståndet bifallit och till förstärkta Stats-
Urskottets åtgärd öfverlämnat BeviilningsUtskotrets
Memorial, i anledning af inom RiksStanden gjor¬
de anmärkningar vid BevillningsStadgan.
Expeditions Utskottet hade insändt förslag
till underdåniga sknfvelser till Kongl. ‘Majit, lö¬
rander'
l:o eftergift af allmänna Urskylder till en
viss ålder för barn, som ifiån Barnhusen blifvit
_uttagne,
2:0 Skånska Stenkolsgrufvans intressenters
underdåniga ansökning om Exportations-premier och
pubiikt lån m. m.,
3:0 Postfrihet för Tidningar, som lända till
allmän upplysning,
4:0 yrkad inskränkning af Finska handeln,
5:0 infordrande från Landshöfdingarne af
RiksdagsReiationer,
6:0 Grefve Ankarsvärds och Kammar-
RättsRådet Stråles sökta befrielse fran ansvarig¬
het för aflidne LandtRantmästaren von Sydovs
Balance.
7:0 Löne-afdrag och begrafningshjelp för Ci¬
vila indelte Löntagare,
1723
Den 29 Julii.
g:0 med anhållan att Sterbhusen efter Em-
bets- och Tjenstmän vid Civile Staten med indekl
lön, måtte få åtnjuta Begrafningshjelpen efter för¬
vandling och Markegång,
9:0 Fribrefsrättighet för Städernes Magistrater vid
Uppbördens remitterande och Brottmåls-ransaknin-
gai-s öfversändande,
xo:o Decharge för Vederbörande förvaltare
af Subsidie-medlen,
ir:o Rättelser och tillägg 1 Kongl. Förordnin¬
gen om stängsel-skyldighet,
12:0 förändring i Borgenärs-eden, och
13:0 TacksägelseAdress till Hans Kongl.
Maj:t och Hans Kongl. Höghet KronPrinsen, 10-
rande Utländske gälden.
Hvilka alla Expeditioner upplästes och god-;
kändes.
Upplästes och lades på bordet följande Me¬
morial och Utlåtanden, af den 2g Julii, nemli¬
gen
Från Stats Ut ikottet
I anledning af anmärkningar vid Betänkan¬
det om allmänna medel för Svenska Theatern,
Den 29 Julii, 1723
frun Allmänna Besvärs- och Ekonomi- Utskottet
om Chartors upprättande öfver Hemmanen i
Riket,
finn Särskilda Utskottet.
nied undersökning om forhållandet nied Be¬
sluten öfver de från Utskottet utgifna Betänkan-
den.
Upplästes Protocollet öfver Rikets Ständers
Electorers den 28 Julii hållna val till de commi-
terade, hvilka jemte Justitia Ombudsmannen, äga
att vaka öfver Tryckfrihetens vård, hvarvid blif¬
vit utsedde:
RevisionsSecreteraren T urdfjäll,
GommeiceRådet Zenius,
Kammarherren A. G. Silfverstolpe,
CancellieRådet Kullh erp ,
\ KxpeditionsSecreteraren Wallerius och
Doctor Wallin;
Och skulle alltså Expeditionsutskott anmo¬
das, att för dem behörige Constitutotial uppsätta.
I ett sammanhang föredrogos Allmänna Be¬
svärs och EkonomieUtskottets den 15 Julii på
bordet lagda Betänkande om Lumpsamlares om*
1734 Den 29 Julii.
kringresande i Landet samt Lumpors anskaffande
för Pappsrsbrukens behof, jenne BancuUtskotiets
den 22 i denna manad på bordet lagda Memori¬
al i hvad som rörer Lumpsamlingen för Tumba
pappersbruk; Och fann BorgareStåndet för godt,
att det förra Betänkandet, såsom till ändamålet ic¬
ke ländande afslä, i följd hvaraf ock det sednare
kommer att förfalla.
Vid förnyad föredragning biföllos Allmänna
Besvärs- och EkonomieUrskotrets den 27 Julli på
bordet lagda Betänkanden:
l:o örn Kronohjelp dagsverken,
2:0 om medel till skyndsammare postgång
inom Riket, m. m.
3:0 öfver en motion om åtskilliga hinder
för Jordbrukets förkofran, och
4:0 om förklaring öfver 5 §. uti Kongl. För¬
ordningen, angående Stängselskyldigheten.
Vid hvad Allmänna Besvärs- och Oecononne-
Utskottet uti ytterligare Memorial, hvilket den 27
Jades på bordet och nu åter föredrogs, utlåtit sig
i den dit remitterade, men nu mera redan, i anled¬
ning af Kongl. Majus Nådiga proposition , afgjor-
da samt genom underdånig Skrifvelse hos Kongl.
Den 29 Juiri. *725
Maj:t anmälda frågan om Gerningsöre afgiften lät
BorgareStåndet bero.
Allmänna Besvärs- och EkonomieUtskottéts i
anledning at anmärkningar vid dess Betänkan¬
de angående Gränstullame emellan Sverige och
Norrige samt Landttulis-inrättningen i Riket, afgif-
na och den 27 i denna månad på bordet lagda
Memorial föredrogs å nyo; Hvarvid , uppå Herr
CommerceRådet oell Riddaren Wegelius, Herr
Grosshandlaren Åbergs och Herr Handelsmannen
Ekmans hemställan. BorgareStåndet lann för godt
att vid sitt till förra Berånkadet lemnade bilall för¬
blifva, och det i sednare Memorialet, om en all¬
deles fri och obehindrad Timmer- och Trädhandel
på Norrige, gjorda tillägg afslå.
Upplåstes BevillningsUtskottets Memorial af
forlidne dag, i anledning af BorgareStanders an¬
märkningar vid de af Utskottet uppstälda frågor,
som till afgörande af det förstårkta StatsUtskot-
tet blifvit hånskjutne; hvarvid Ståndet för sin del
antog hvad Utskottet i detta Memorial föreslagit,
men fann, att, i händelse icke Resp. MedStånöen
jemvål skulle deruti sig förena, målet icke på an-
jiat sått än i det förstårkta StatsUtskottet kunds
slutligen afgöras.
Den 29 Julii.
Foredrogos och biföllos BevillningsUtskottets
2:ne Memorial af forlidne dag, i anledning af:
1:0 Högvördiga PrästeStåndets och Borgare,
Ståndets anmärkningar vid Betänkandet om Sjötul¬
lens förhöjning.
2:0 Hedervärda BondeSråndets beslut rörande
redactionen af stadgandet i Bevillnings-forordnin.
gen om befrielse till en del från Bevillning för åt¬
skilige af Allmogen, som utgöra Grufve-hjclp,
Mantals-kohl m. m, och
3:0 BorgareStåndets beslut om upphörande af
extra stämpling i Stockholm å Handlingar;
I följd hvaraf den sistnämnde frngan tiil det
förstärkta StatsUtskottets afgörande skulle öfver-
lemnas.
Å nyo föredrogos StatsUtskottets d. 27 Ju«
lii på Bordet lagda Betankanaen, om:
1:0 lindringar i Reglementet för General Assi-
stanceContoiret m. ni.,
2:0 förhöjning i remisslaget, som bestås
LandtRIntmåstare å RiksgäldsContoirets medel,
3:0 förväxling af förslitne Riksgälds-sediar,
4:0 restitution af en del de senare årens Be¬
villning för Uddevalla Stad, och
Den 29 Julii. *727
5:0 aflöningen till Justitieombudsmannen samt
Tjenstgörande vid hans Expedition och. Tryckfri¬
hets- Committéen ;
Hvilka Betankanden biföllos.
BankoUrskottets den 22 i denna månad pa
bordet 1 agda Memoria!', i anledning af Betänkan¬
det om Bancolån å fast egendom, föredrogs ånyo.
Herr Jouvelcraren Holmer: Innan Vållofl.
BorgareStåndet till afgörande foretager den af mig
väckta motion om företrådes-rått till BankoLån för
afbrända Ståder, utbeder j3g mig att närmare få
utveckla grunderne för mitt i Höglofliga Banko-
Utskottets Betänkande åtföljande Protocoll af den
13 nasti. Junii intagne yttrande, och får i sådant
afseende ödmjukast anföra:
Då Högh BankoUrskottet före detta bestämt
huru stor del af den till utlåning på fast egen¬
dom disponibla summan borde tillkomma landet,
och huru stor del deraf skulle hållas Städerne till¬
handa, ansåg jag fördelningen af Stådernes anpart
i utlånings-fonden förnämligast bora ankomma pa
Siädernes Representanter, BorgareStåndet; Och
enar detta Stånd till ProtocolJet, som åtföljer min
förrberörde motion, förklarat sig vara öfvertygadt
om billigheten deraf, och på sådan grund uti samma
motion instämt, hoppades jag ock att de öfrige
Respective Stånden icke skulle lägga hinder i vägen
för verkställigheten af ett sådant Vällofl. Borgare-
1728 Ben 29 JulH.
Ståndets ömsesidiga begifvande. Jag medgifvef
val att de frenne öfrige Respective Stånden, isyn¬
nerhet Högloft. Ridd. och Adeln samt Högvördi»
ge PrästeStåndet, också ega hus i Ståderne; men
det ligger i sakens natur och har icke kunnat be¬
stridas att antalet af Stads-egendomar, tillhörige
desse Stånd, är obetydligt i jemförelse mot det
som af BorgareStåndet innehafves. Min öfverty¬
gelse att förevarande fråga voro att anse som en
Borgareståndets ensak, kunde således af denna con*
sidemion icke förändras och jag kunde ej eller
föreställa mig, att de Herrar Ledamöter af de öf«
rige Respective Stånden, som aga hus i Stådernes
och hvilka jemväl kunna komma i behof att be¬
gagna det förbehåll, jag ansett nödigt, skulle vil¬
ja neka en genom vådeld olycklig Medborgare i
annan Stad en undsättning , som kunde satta den¬
ne i tillfälle, att till det allmånnas gagn samt sin
egen och kanske en talrik, under tyngden af o«
lyckan suckande famiiles trefnad och bergning ut¬
ur gruset uppresa sin af lågorne härjade, men får
forisåttningen af dess yrke oumbärlige koja. Om
afsigten med lån på fastigheter å landet för öf¬
rigt år, såsom allmänt antages, att upphjelpa Jord¬
bruket, måtte väl ock åndafnålet med lån å fastig»
heter i Ståderne vara att råcka en hjelpsam hand
åt StadsmannaNaringar, och hvilken kan väl vara
i större behof af en slik hjelp ån den, som utan
hopp om möjligheten af dess erhållande svårligen
skulle kunna uppfora tjenlig! hus för sin rörelse
eller förskaffa sig och de sina, som man .sager ,
tak ofver hufvudet.
Slutligen
Den 29 Julii» *729
Slutligen tror jag mig ock i anledning afdert
erinran att en eller två Städer skulle kunna med¬
taga hela Lån-tillgången för Ståderne, i fall den
af mig våekta' motionen gillades, upprepa det be¬
kanta ordspråker, att åt den som sjelf vill det, sker
det ingen oförrätt, hvaraf ock följer, att om Val¬
löf!. Ståndet, hvafs rätt i synnerhet härunder be¬
ror, efter hvad jag hoppas finnér sig dermed be¬
låtit, forberörde skäl icke bordt blifva hinderligt
för det åskade bifallet till min framställning.
Flere af Ståndets Herrar Ledamöter begårdfe
Proposition till bifall på Memorialet, hvilken ock
af Herr Talmannen framstäld med besvarades»
Vid BankoUrskottets den 5 Julii pl bor¬
del lagda och nu åter föredragna Memorial, om
Bancö-lån får Uddevalla Stad, låt Ståndet bero.
Då nu ater föredrogs LagUtskottets Memo¬
rial, som den 27 Julii lades på bordet, med för¬
slag tili förändring i Eds-formulairet, till bestyr¬
kande af fordringar i Concurser, blef detsamma
af BorgareStåndet bifallit; Och BevillningsUtskot-
tets Memorial, sorn till ett sådant förslag föranledt
och ifrån den 21 föregående hvilat på Bordet»
lades derefter till Handlingarne.
Borg. St. Prot. N;o 217, aig» Andra Del,
J7 3°
Den 29 Julii.
Sedan, på sätt Protocollet för den 27 sisth
innehåller, ofverlåggningen blifvit uppskjuten , rö¬
rande Allmänna Besvärs- och Oeconomie- samt
Särskildta Utskottens Betänkande, i anledning af
frågan, onä den visse Städer beviljade oinskränk¬
ta Nederlagsfrihet; så forekom nu målet ånyo,
då Herr Lagmannen Noréus begärde ordet och
uppläste följande Anförande:
”Hvad Herr CommerceRådet Santesson
och Herr Grosshandlaren Lamberg anfort emot
Allmänna Besvärs- och Oeconomie- samt.Sarskildta
Utskottets Betänkande, angående frågan om den
visse Städer beviljade oinskränkta Nederlags frihet,
kan icke ändra min öfvertygelse om rigtigheten af
största delen af de satser Utskottens Betänkanden
.innehålla. Jag medgifver väl, att Utskotten icke
i laglig väg bevisat de missbruk som af Neder-
lags-friheten formodas hafva uppkommit, men om
den allmänna råsten , äfven i detta granlaga ämne
jmåste horas, om lika litet i detta som uti andra
menskliga foretag, egennyttans dolda verkningar
kunna forekommas, om under de sist förflutne å-
ren, en mängd af Engelska Colonial-varor blifvit
ikring landet spridde, för att vinna afsättning äf¬
ven hos de lägre folk-klasserne , om det härutaf
uppkommande allmänna luxe begär mäste väcka
smärta hos den vältänkande Medborgaren, torde
äfven den ifrigaste forfäcktare af denna rörelse,
om han ock sjelf idkat den med iakttagande af
forfattningarr.es hels föreskrift, och sålunda upp-
fyldt de goda ändamål som genom dem åsyftas,
dock icke bora anse ailä missbruk ifrån densamma
aflägsnade, och att den, olik andra menskliga fo*
Den 29 Julii.
*73*
retag, ren och obefläckad framgått till sitt mål.
Möjligheten af öfvertrådelser måste åtminstone haf¬
va varit förutsedd och någongång afven deras verk¬
lighet, enär de förut utfärdade Nederlags-förord-
ningarne inskränkt denna rättighet till vissa varor,
vid hvilkas bestämmande oftast varit i fråga att
helt och hållit utesluta sådane, som till införsel
varit forbjudne. Hvarken Herr CommerceRådet
Santesson eller Herr Lamberg hafva upp¬
gifvit någon annan orsak för hvilken Porto-franco-fri-
heten i Marstrand upphört. Utan att ega de so¬
lidare insigterne i Handels-yrket, och då man blott
tätt och slätt följer-händelsernas gang och derun¬
der mäste se huru på alla håll enskildta intresset
i mångfaldiga skepnader framgår med en fart, som
blott kan höjdas, aldrig hindras, borde man förtje¬
na öfverseende om man äfven för Nederlags-rö-
relsen, med erkännande af dess nytta, önskade sa-
dane gransor satta som, så vidt möjligt vore, ute¬
slöt misstankan om skadliga missbruk och åter¬
skaffande åt denna rörelse det allmänna förtroen¬
de, sorn hvarje nyttig Nårings-gren förtjenar, och
alltid skall erhålla, då den icke mera lemnar rum
för misstankar och afund. Idkade jag denna rö¬
relse, eller tillhörde det min hembygd, skulle jag
långt ifrån att aflägsna , utbedja mig den stränga¬
ste controll, och jag skulle icke, utan att vara i
tillstånd att fullkomligen bevisa motsatsen, kalla
alla de premisser och resultatcr falska, hvilka icke
innefattade ett odeladt medgifvande, icke allenast
af rörelsens nytta, uran ock att den varit och all¬
tid skulle blifva fri ifrån missbruk. Jag skulle
ock använda dessa mina högre kunskaper, i fall jag
agde dem, för att lemna en sådan öfversigt af he-
1733
Den 29 Julii.
]a denna Närings gång, som kunde öfvertyga om
dess allmänna nytta och dess förenlighet med lan¬
dets productiva Näringar j Jag skulle, om jag kun¬
de , söka bevisa , att upplag af sådane varor som
äro föremåic-t för vår egen export-handel, kunna
blifva nyttiga, jag skulle ibland desse kanske af¬
ven fasta mig vid Stångjern såsom en betydlig del
deraf, och jag beböfde vara öfvertygad icke blott
om oskadligheten, titan om den reela nyttan af
denna varas uppläggande på Nederlag, innan jag
den yrkade, ty jag skulle icke vi lija att den Närings¬
gren jag så högt värderade skulle skapa farhåga
hos en . annan klass af Näringsidkare, som just
genom de händelser, hvilka höjdt och fötlyckligat
den förra, blifvit nedsänkte uti ett djup af elände,
ifrån hvilket de icke snart kunna räddas 3 jag skul¬
le snarare vilja gifva dem en tröst igenom bevis,
att Nedcrlags-rörelsms hufvudsakjiga riktning och
ändamål vore en lättnad i afsartning för egna ex¬
port-varor, och jag skulle icke vilja, att nyttan
deraf blott skulle anses inskränkt inom uppbäran¬
det af Provisioner och Magazins-hyror. Jag skul¬
le således dela samina öfvertygelse med Utskottet
äfven i detta ämne.
Utskotten hafva trott och jag hyser afven
samma öfvertygelse, att Nederlags friheten bör va¬
ra gemensam för alla Stapelstäder och att icke nå¬
got annat vilkor ån utvägar till Magazinering och
bevakning bör försvåra den; men denna senare om¬
ständighet mäste jag ock anse vigtig i nion af
rörelsens utvidgande och höjd. Locala förhållan¬
den i annan väg bedömas bäst af dem som denna
slags rörelse vilja idka, och om Transito-handeln,
Den 29 Julii.
1733
hvarom jag icke tviflar, år gagnelig, hvarföre skul¬
le nyttan och fördelen deraf inskränkas till vis?a
ställen och icke göras så allmän sorn möjlig.
Olämplig måste ock den förebråelse vara, att
Utskotten af Tracraten med England ansett sig
hindrade att ingå i ett vidare bedommande och ur¬
skiljning af de varor, för hvilka Nederlags-frihet
borde åtnjutas. Denna åtgärd hade ofelbart varit
Utskottens skyldighet, 1 fall den för det närva¬
rande varit af något ändamål, och att ett sådant
urskiljande någon gång varit af vigt , bevises ge¬
nom 1794 års Nederlags-förordning, hvarigenom
vissa varor ifrån Nederlags-friheten ovilkorligen
åro undantagne.
Riktigheten af Herr CommerceRådets anmärk»
ning, att ruhrn och porter icke annat kunna ån an¬
ses vara ibland Englands egne och colonial-varor,
måste jag medgifva, men, jag förmodar dock att
Bränvin deribland icke måtte kunna räknas, och
att således denna artikel, som vackt så mycket all¬
män uppmärksamhet och hvars tillverkning man an¬
ser kunna och böra åstadkommas af Rikets invå¬
nare, ifrån Nederlaget kommer att uteslutas. Miss¬
tankan om utländskt Bran vins afyttrande inom Ri¬
ket skulle annars snart finna fart} och jag ser ic¬
ke något skäl hvarför icke man må den undanröd¬
ja, lika som å andra sidan Ncderlags-frihet för
Spanmål icke annat kan än anses vigtig och fram¬
för allt annat Nederlag bör befordras, så länge
vårt eget åkerbruk icke lemnar den besparing sorn
under inträffande nöd kan behöfva användas, och
en sådan utan allmän kostnad uppkommande Span-
1734 I*en 29|Julii.
måls - Magazinering afven tjenar att i nodens tid
till den fattiges fördel hindra Spanmåis-prisernas
ofverdrifna uppjagande. Det år ock i denna en¬
da del som Herr CommereeRådet Sant es son
sig med dem förenat.
Det är afven anmärkt, att NederlagsHandeln ,
långt ifrån att vara af menlig verkan på Coiirsen ,
hindrat dess ännu högre stegring; mig synes äfven
att sig borde så förhålla, om NederlagsHandeln
endast varit Nederlag i ordets strångaste bemärkel¬
se, men det år ändock ett factum att coursen un¬
der den för Nederlaget förmånligaste period stigit
till en ovanlig höjd, och månne icke detta förhål¬
lande, åtminstone ger skälig anledning till miss¬
tänka att en stor del af Nederlags-godser ingått
i inrikes förbrukningen, äfven som det torde bö¬
ra medgifvas, att en betydlig summa deraf utgö¬
res af från Nederlagen tagen och försåld Span-
inal under 1813 års nöd, och i hvilket fall Ne¬
derlaget uppfyldt ett af sina storsta ändamål.
Herr CommereeRådet Santesson anmårker
Sfven, att ränte beräkningen på tull-beloppet för
sådane varor, hvilka ingå uti den inrikes consurn-
tion, år högst olämplig. Detta omdöme har Herr
CommereeRådet icke grundat på någon anförd
princip, icke eller ansett det modan värdt, att
vederlägga det falska uti Utskottens. Jag bibe¬
håller således min öfvertygelse om rättvisan deraf,
och hämtar en ny styrka för densamma derigenom,
att Herrar Commiterade till Tull-forfattningarnes
öfverseende under den 26 Mars 1813 hos Kongl.
Majit gjort underdånig hemställan derom. Jag
Den 29 Julii.
1735
finner icke eller något skäl, hvarföre den handlan¬
de som är i tillstånd att få åtnjuta Nederlags-fri¬
het för sina varor, och således icke förr ån be-
hofvet och hans deraf uppkommande vinst det
fordrar, låter den ingå uti inrikes användandet,
skulle njuta cn större fordel än den som vid va¬
rans emottagande mäste erlägga tull-afgifterne och
sorn äfven bor afvakta tiden för en förmonlig af¬
sättning 3 och jag finner sä mycket mindre skäl
uti en sådan fordel, som den, enär Nederlags-fri-
heten är inskränkt till vissa Stapelstäder, icke åt-
njutes lika af alla i Riket. En nödvändighets-va¬
ra skall på detta sätt antingen blifva dyrare i en,
än i en annan Landsort, eller ock bibringa den
Handlande som åtnjuter Nederlags frihet, en stör¬
re vinst med dess afsättning.
Mig återstår blott, att, ehuru okunnig i dessa
ämnen, och utan annan vägledning ån den jag
erhållit vid uti dem yppade discussioner, förklara,
att jag är fullkomligen öfvertygad om en val
bevakad TransitoHandels nytta, att jag önskar dess
utsträckning till alla de Stapelstäder som kunna
sig deraf begagna, och att jag, såsom en följd der¬
af, anhåller, att Herr Directeuren och Talmannen
ville gifva Högtåtade Ståndet Proposition till bi¬
fall af allmänna Oeconomie- och Besvärs, samt Sär¬
skildta Utskottens Betänkande, och äfven till det
yttrande som Särskildta Utskottet angående Neder¬
lag af Spanmål meddelat.
Herr Borgmästaren Kjellander uppläste ett
$t lydande Anförande:
Den 29 Juli?»
”Någre få reflexioner torde mig vara tillåtit
Iämn3 . i afseende på hvad Herr Lamberg och
Herr CommerceRådet Santesson behagat an¬
föra ;
Att Neder!ags-frihet, äfven å till införsel
forbudne varor, är för Riket af stor fördel och
nytta, har i desse anföranden sökt visas.
örn man af fordna tiders erfarenhet lare , att
Handeln varit i sitt mest florerande tillstånd just
då, när ingen Nederlags-frihet i Riket var känd,
ännu minejre tillåten; Om man icke kan motsåga
den sanning, att Rikets Stapelstäder, som ej äga
en dylik frihet, icke derföre äro i aftagande, så¬
som nödgade, att inskränka sig till andre lofliga
Handels grenar; Om man besinnar, att de fleste
Europeiske Hamnar nu åro Öppnade för Engelske
fartyg, och Sverige således icke den enda punct,
hvarest Engelsmännen kunna upplägga sine varor;
Om man. icke katt bestrida, hvad Särskildte Ut¬
skottet, genom ovedersäglige Handlingar och be¬
vis styrkt, att nemligen: ”unöeibahncen i vår
utländska Handel minskats , i samma moa som
exporten af Nederlags-gods aftagit, och att den
förra ökats, i samma nion sorn den senare va¬
rit i tilltagande”; så b!ifver det åtminstone icke
fattligt för min omdömes förmåga , hvad större
fördel Riket igenom ofvannåmnde Nederlags frihet
tillskyndas, än om Herrar Handlande använde si¬
ne speculationer och krafter pl sådane Handels-fö-
retag, sora befordra den inhemska produetionen ,
och gifva lif åt vår inre rörelse och näringar,
i synnerhet, då man eftersinnar, att en tillfällig
Den 29 Juli).
173?
större tull-inkomst, på långt när icke uppvåger den
forde!, sorn igenom vire inhemska Fabrikers, Berg¬
verks och öfrige Näringars upphjelpande och be¬
redda lättare afsättning är att påräkna; Och om
den händelse icke vore aflägsen, att Kongl. Maj:t i
Nåder täcktes srrängligen förbjuda bruket af aila
utländske öfverflöds-varor, och en sådan författ¬
ning med noggranhet biefve iagttagen och efter-
lefvad, hysa mångå den förmodan, att Neder-
lagsHandeln icke skall blifva särdeles begärlig, —
åtminstone icke af samma skäl, som nu, finna så
ifrige försvarare.
Det har af bemältc värde Ledamöter blifvit
sagt, att Lurendrägeri och Tull försnillning sna¬
rare förekommes, än beredes genom den i Gö¬
theborg tillåtne Nederlagsfrihet. Andre författare
åter hafva förklarat motsatsen, och visat, att un¬
der den brillantaste Nederlags-tiden, hundradetals
Magaziner och Vindar, på sårskilte ställen spridde,
ej voro tillräcklige, att förvara det gods, som der¬
städes blifvit upplagdt. Att tull-bevakningen öf¬
ver så mångfaldige Magaziner blifver svår , om
icke omöjlig, äfven med flere Compagnier af tull¬
betjening, kan lått inses, utan att man derföre kan
åga skål att beskylla Herrar Handlande för Lu¬
rendrägeri och Tull-försnillning, hvarmed, jag är
öfvertygad derom , ingen af dem tagit befattning.
Men det har åtminstone visat sig , att landet blif¬
vit öfversvämmat af förbudne öfverflöds-artiklar,
och hos mången är annu den öfvertygelse orub¬
belig , att Nederlagen i Götheborg och Carlshamn
härtill i hufvudsaklig mon bidragit. Om, tom
Herr Lamberg påstår, ett sådant förhållande bör
1738
Den 29 Julii.
ledas i bevis, (hoc est: Laga bevisning, genom
Dom och ransakning,) må han i detta fall, van¬
da sig till de författare, som, i tryckte skrifter,
sådant anmält , och dervid uppgifvit skal och grun¬
der , om icke speciele facia, som blifvit med vär¬
ma omfattade af allmänna opinionen, och tillstor¬
re delen innefattas i Högloft. Utskottens Betänkan¬
de, hvilket dessutom nog tydligen visat att miss¬
bruk i Nederlags.frihet mindre lätt kan förekom-
mas, så lange föibrukning af en till införsel för¬
buden vara är tillåten , lin i andra Handels-specu-
lationer.
I öfrigt finnes af berörde Betänkande, att
Högloft. Utskotten icke tillstyrkt någon inskränk¬
ning uti den Götheborg och Carlshamn tillag-
de Nederlags, frihet, som år stridande emot den
med England afslutade Handels-tractat. Den må¬
ste ordagrant efterlefvas; men icke Nederlags-rät-
ten derföre utsträckas till produeter från andra lan¬
der, hvarmed sådane förhåilnings-contracter icke
blifvit afslutade. Då man med afseende härpå
granskar de medel och utvågar Utskotten punkt¬
vis föreslagit till en med Rikets sanna fördel in¬
stämmande inskränkning af NederlagsHandeln,
bor man icke tveka, att till Betänkandet lemna
sitt bifall, med antagande af Särskildta Utskottets
deri meddelre yttrande, rörande Spanmåls-införsel
och förtullning, — och med den underdåniga ön¬
skan och förhoppning, att derest Politiska händel¬
ser och omständigheter skulle föranleda, att Ne-
derlagsHandel vore för Riket gagnelig, den då
måtte tillåtas icke för en, utan alia Rikets Stapel¬
städer , der Magaziuering och tull-bevakning be¬
Den 29 Julii.
1739
hörigen kunde åstadkommas. Men åter, då den
är och blir skadlig, helt och hållit inskränkas, åt¬
minstone, så vidt ingångne förbindelser och trac-
tater medgifva.
Herr Assessoren Da rin uppläste följande an¬
förande: ‘‘Innan jag har den äran att deltaga i
Högtärade Ståndets öfverläggning om allmänna
Nederlagens nytta eller skadlighet, hvilket är åm-
net för så viii Särskildta Utskottets som Allmänna
Besvärs- och OeconomieUtskottets ingifne Bettin-
kanden , kan jag, såsom Fuilmågtig för Marstrands
Stad, icke undgå, att först fasta en bekymrad
uppmärksamhet vid den målning, som båda desse
Höglofl. Utskotten, mer elier mindre enformigt
framstäldt, öfver skadligheten och de påstådde
högst obehaglige följderne af Marstrands Stads
fordna Porto-franco-inrättning; emedan den tyckes
tjena att utbreda skuggor öfver det lilla samhälle ,
hvars medlem jag är, eller at allmänna opinionen
gifva ökade anledningar, att icke unna Marstrand
den länge sökra Nederlags-frihet, hvarom, i stöd
af Riksens Höglofl. Ständers underdåniga tillstyr¬
kan vid igio års Riksdag, Stadens underdåniga
ansökning ännu hvilar under Kongl. Majus aller-
nådigste profning.
Det heter i förstnämnda Höglofl. Utskottets
Betänkande , att följderna o/j den oinskränkta Ne¬
derlags- eller Porto-fr anea inrättningen voro si? högst
obehaglige, att Kongl. Maj:t funnit sig deraf för¬
anlåten ott den upphäfva, samt att dt; får det allmän¬
na förderf iga missbruk, som vid dess begagnande
föröfvades yvore allt får mycket kdnbara} får att ej
1740
Den 29 Julii,
afråda från beviljandet aj en sådan illimiterad Ne¬
derlagsfrihet får de Ståder, sam sedermera, tid
efter annan derom anhålla m. m. Men utom det,
att Nederlags-inråttningen, hvilken ställer allt på
Nederlag inkommit gods under Tull-bevakningens
och Konungens Embetsmåns omedelbara vård, och
Porto-franco-iniättningen deremot, som, med få
undantag, lemnade allt gods fritt till bruk och gag¬
nande eller återutforande, samt till ägarens egna
disposition och vård, följaktligen voro tilt deras
natur så olika, att någon bevisning om den for¬
ras skadlighet skäligen ej kunnat håmtas af den
senare; lämnar ock Kongl. Kungörelsen af den
15 Maji icke den 15 Junii — I794j
om Porto-frankens upphåfvande, ingen bestämdt
gifven anledning, hvarken att bedomina följderna
såsom så högst skadliga, eller att andra Städers
ansökningar derföre hafva måst lämnas utan afse¬
ende. Om det förra innehåller väl åberopade
Kongl. Kungörelsen , att det påsyftade nyttiga än¬
damålet icke vunnits, samt att missbruk, genom
en understungen LurendrageriHandel sig inritat j
men de åsyftade åndamålen kunna hafva varit mån¬
gahanda, och ej allena olika på olika tider, efter
förändrade Politiska omständigheter, utan ock af
helt annan beskaffenhet, an att de blott i oeco-
nomiskt eller mercantilt afseende bordt få betrak¬
tas: Och motsatsen af det senare tyckes tydligen
ådagaläggas genom Kongl. Majus Nådiga Kungö¬
relse af d. 22 i berörde Maji månad, om den All¬
männa Nederlagsfrihet, som, blott åtta dagar ef¬
ter Porto-frankens upphåfvande, Götheborgs Stad
förunnades, och åt hvilken sedermera gafs flera
betydliga utsträckningar. Dessutom formåler forst-
Den 29 Julin
1741
nämnda Kongl. Kungörelse, art de missbruk, hvil¬
ka medverkat till Porto-hankens upphäfvande,
skola varit i anseende till Skärgården och ortens
läge outstängliga, men som denna af localen be¬
roende outstänglighet omöjligen kan hafva varit
enahanda för de flera Städer, som åstundat Neder-
lags-frihet, så måste helt andra skäl, ån det här
anförda, hafva verkat att desse ansökningar blif¬
vit lämnade utan afseende.
Jag bestrider visst icke, att Inrättningens följ¬
der kunnat vara i vissa afseenden obehaglige: de
hafva åtminstone varit det för de Städer eller Re¬
geringar , hvilka, missunsamma öfver ortens och Ri¬
kets fördelar af localens och conjuncturens så lyck¬
liga begagnande, önskat få dela eller kunna afleda
de genom denna inrättning af transito-bandeln be¬
räknade förmåner: ty så blef, till exempel, Osten-
de, vid samma tid som Marstrand, förklarad för
en frihamn: Så blef i Köpenhamn,genast derefter,
ett Gstersjö-Compagnie inrättadt, och så blefvo äf¬
ven Helsingörs och Fredricshalls Handels- eller Ne¬
derlags-friheter utvidgade 5 Allt i afsigt att dela med
Riket och Marstrands Stad fördelarne af den con-
junctur, som af Americanska kriget förbereddes: —
Och hvad äfven de härunder försporde missbruken
vidkommer, kan jag så mycket mindre neka, att
sådane sig inritat, som de redan, om jag rätt min¬
nes, år 178Ö, eller under Inrättningens lyckligaste
period, fästade i den mon Regeringens uppmärk¬
samhet, att en undersökning derom af Kongl. Corn-
merceCollegii egna Ledamöter, på stället hölls;
men resultatet blef icke Porto-frankens upphäfvan-
de, hvilket ju skulle blifvit nödvändigt, om den
• *742
Den 29 Julii.
funnits förderflig eller om nyttan ej öfvervägt skad.
lighetenj utan tvärtom, blott en bestämdare före¬
skrift i vissa' delar, samt en utvidgad gräns för
Porto-fiankeus område, till större Magaziners an¬
läggande för gröfre varor. Tvifvelsutan hilva ge¬
nom desse missbruk vissa ändamål kunnat förfelas,
särdeles genom den med Porto-Franco-friheten förena¬
de FriStadsRatten för Gäldenäreroch Brottslingar;mea
vidlåda icke missbruken äfven de visaste inrättnin¬
gar? Och om de föröfvades, såsom Betänkandet
omförmäler, under sträng bevakning af en talrik
Tullbetjening, hvem skulle väl sådant förnämligast
tillskrifvas, enär,å ena sidan, såsom förmäldt är,
nästan alla varor voro under de Handlandes fria
vård, hvilke såsom säljare, icke kunde eller be-
höfde redo fordra eller ansvarige vara för köpares
speculation med den köpte varan. — Enär, å den
andra, Tullbetjeningen allena, men ingen enda af
Stadens auctoriteter eller individuel-, agde rätt att,
med deltagande -i bevaknings-anstaltarne, vårda sam¬
hällets deraf beroende trygghet om inrättningens
bestånd, och äntligen enär, hvad bevakningens
möjlighet angår, den säkrast bör kunna bedömmas
af hvarje oväldig, som känner, att Marstrands
Stad och 1 mil från landet kringiiutna klippa är
för ali slags lossning eller lastning otillgänglig på
alla andra puncter, än vid Allmänna Skeppsbron.
Att denna Bro eller Quaij, sträckande sig från nor¬
ra till södra inloppet på en längd af vid pass 1400
alnar, utgör hela sjö-sidan af Staden: Att Ham¬
nens båda inlopp äro belägne för öppna häfver,
utan någon derutanföre liggande Skärgård; och att
dessa utlopp ständigt heseglades af trenne Tulljag-
Den 29 Julii.
ter från de pä ömse sidor nära belägna Tullstatio¬
ner.
Men här är icke stället att bevisa, huruvida
någon Svensk Stapel - Stads hamn , något Svenskt
Nederlagsställe, är lättare att bevaka, än Marstrands;
den reflexion hörer kanske ej heller hit, att ju stör¬
re oell ymnigare tillfårslen var, under Porro-fran-
kens lyckligare period, af alla slags utländska till
bruk och nyttjande der ensamt tillåtne varor ; ju
större skulle, på detta enda Upplags ställe, concur-
rencen blifva från alla orter af folk, sorn, begärli¬
ge efter siike varor , samt på stället berättigade att
dem äga och bruka, icke kunnat förlänga njut¬
ningen, utan att mot bevakningen anlägga sådana
försåt, eller blottställa den för sådana frestelser,
som ära ingenting mindre än ovanlige.
Oskiljaktig deremot ifrån mitt amne, och
här oåterhålleli.g synes mig den anmärkning vara,
att om Porto-franko- inrättningen icke alltid eller
icke på den tid, då Nederlags-friheten egnades åt
Götheborg, funnits svarande emot dess ändamål;
hade den åtminstone varit otvifvelaktigt nyttig un¬
der hela den tid, då, under Americanska Kriget,
Engelska och Amerikanska handeln ej kunde fort¬
sättas annorstädes, än i frihamnar, sådane sou\
Marstrands, der en fullkomlig neutralite lika skyd¬
dade hvarje Nations flagga, och der val anlagde
Fästningsverk med tillräcklig Garnison bevarade al¬
las säkerhet: och man jemföre Statens inkomster af
Marstrands Stad och Hamn före inrättningens bör¬
jan år 1775, nied hvad de voro under denna pe¬
riod; så skali man finna desse inkomster, för¬
1744
Den <29 Julii.
nämligast bestående uti recognition, consumtions»
afgift, femdubbel Landtull samt Lots- och Bak¬
penningar m. m. , mångdubblade emot hvad de
före eller efter Porto - franken varit; icke att
förtiga Marstrands Stads hastiga förkofran, hvilken
ju måste få anses såsom nyttig för Staten, då in¬
gen annan del deraf derigenom lidit. — Ja! då
nyligen hos Högtärade Ståndet, Bohuslänska Skär¬
gårds-Allmogens fria utrikes Seglation, fastän be¬
visligen ledande till outcstänglige missbruk och till
våda för principen om yppighetens och importens
inskränkning, ändå blifvit ansedd tillåtlig och gag¬
nelig, i afseende på den enskilda nytta, desse seg¬
lande individuer derigenom tillskyndas; månne
man då, utan en synnerlig iriconsequence, bör
kunna tvifla om en lika liberalite i tankesätt vid be-
dömmandet af en inrättning, genom hvilken, utan
någon direct Statens bekostnad , en af Rikets bäst
förvarade och för transito-handel bäst belägna västra
hamnar blifvit i så betydlig nion uppbygd och för¬
bättrad ? Eller genom hvilken en af Rikets smärre Stä¬
der, inom så korttid vunnit fördubbladt antal af hus
och inbyggare, emot hvad deri ägt förr elier se®
dan dess näringsfrihet blifvit tillsluten.
Åndtligen får jag tillägga, att Porto-Franco-ln-
rättningens nytta skulle, om den längre fått blifva
orubbad , tydligast bevist sig sjelf genom de var¬
aktigaste och lyckligaste folgder för Rikets och or¬
tens då varande hufvudnäring, Sillfisket: Jag är
derom förvissad genom de flere omsorgsfulla för¬
frågningar , som just under Fransmännens inva¬
sion i Holland, och just under inrättningens re;
Den 29 Julii.
1745
dan af ryktet förkunnade rifning, underhand gjor-
des af åtskilliga rike handelshus i Harlem och
Rotterdam lil. t!., de der, för att undvika Inkräk¬
taren och tvånget, eroade för deras familier, för¬
mögenhet och näringar, söka friheten och säker¬
heten i Marstrand, och begärde derföre veta orri
de kunde trygga sig vid hvad ortens privilegier
förkunnat.
Men jag hai* med dessa anmärkningar endast
haft för afsigt, att under framställande af vissa till
upplysning ledande omständigheter söka mildra
och till billighet återföra de ofördelaktiga begrepp,
man, 1 anledning af Högloft. Utskottens yttranden
ej kunnat undgå att göra sig örn Marstrands In¬
byggares lynne Och tänkesätt såsom undersåtare
och Medborgare, Jag har sökt att visa, så vidt
jag oberedd och utan tillgång på erfordetlige
handlingar, det kunnat, att de missbruk, som ve¬
lat tiliskrifvas PortoFranco inrättningen, och hvil¬
ka, liksom med förbigående af dem, sorn vidlåda
nederlagen och skärgårdshandeln, så ofta blifvit
satta under förstorings-glaset, till Allmänhetens a-
skådande, ingalunda kunna tiliskrifvas Inrättningen
eller det Samhälle, hvars uppkomst den var, men
hvars undergång dess upphäfvande medfårt. Och
om jag redan, för detta ändamål, tröttat med min
vidlyftighet, bör jag nu desto k; rtare framställa
mitt lika välmenta yttrande otti Högtäfade Ståndets
egentliga öfverläggningsämne: nemi. om nyttan
eller skadligheten af Neder lags.Inrättningar i all¬
mänhet.
Horg. St. Prof, Nu> 219. 220. Andra Det.
1746 Den 29 Julli.
Ju mera allmänna opinionen är härutinnan
delad, ju billigare bör det tillåtas mig, att antin¬
gen enfaldigt yttra min egen öfvertygelse, elier
hänskjuta ämnet till upplystares bedötmnande: det¬
ta sednare blir mitt val, då frågan först är: huru¬
vida Transito-handeln kan vara för Riket i dess
nu varande ställning, hufvudsakligt gagnelig?
Men, med afsigt på Transito-handeln, tror jag
Neder lags frih et tns nytta eller förmånlighet alltid
bero af Läget och conjuncturen gemensamt; ty sorn
det förra är oföränderligt, men det sednare alltid
de betydligaste, de mäst oväntade och de hasti¬
gaste förändringar underkastad, så följer, att un¬
der en och samma conjuncture kan Nederlagsfrihe-
ten vara för det ena stället mycket gagnande, så
val till allmän som enskild båtnad, men för det
andra, afven bäst belägna, utan all annan gagne¬
lighet, än den, att, med större förhoppning kun¬
na afbida Conjuncturens förändring, för att af den
betjena sig, genast nar den inträffar. Marstrands
Porto Franco har häraf varit ett exempel; Göthe¬
borgs och Carlshamns nederlag äro det kanske för
närvarande.
Men som hvarken local eller conjunctur möj¬
ligen kunna förändra, öka elier förringa den ena
Stadens, den ena Medborgarens näringsfrihet och
rätt mer än den andras. Så fordrar efter min
tanka icke billigheten allena, utan ock försigtighe¬
ten, hvad redan, vid igio års Riksdag, Riksens
Höglofl. Ständer i underdånighet tillstyrkt, nemi.
att aila Rikets Sjö-Städer måtte förunnas enahanda
rätt, att i mon af läget och inträffande conjunc-
tinér, kunna af Nederlags-friheten sig begagna.
Den 39 Julin
1747
Hvad skadligheten vidkommer, tror jag den
icke kunna vållas af annat, an missbruken j men
hvar skulle overksamheten och villrådigheten stad¬
na, om blott af fruktan för desse, man ej skulle
våga att gifva åt hvarje orts inbyggare de verk¬
nings- och näringsfriheter, sorn, utan andras för¬
fång, läget eller naturen fordrar, och tillfället
medgifver? — Eller månne icke, genom slik fe¬
lande Näringsfrihet, många missbruk, mångå öf-
verträdelser af Oeconotniska författningar hafva
samma natur och orsak , samma tysta anspråk på
öfverseende och stralfrihet, som de brott och för¬
seelser mot ägande rätten , till hvilka ofta usslin»
gen nödtvungen drifves af intet annat skal, än na¬
turens och behofvets oblidkeliga fordran?
Om missbrukens förmenta outstängelighet
förlåte man dock mitt tvifvelsmål!*) Skulle den
medgifvas, så torde största orsaken ligga i svå¬
righeten eller omöjligheten att upptiieka och lag¬
ligen bevisa Revakarens försummelse, eller hans o«
trohet och connivance med lagbrytaren: Och hvar
gifvas exempel af sådan bevisning! — Af den
Committé, som är förordnad att föreslå nya Tull»
författningar, har dock utan tvifvel Nationen att
förvänta de kraftigaste Botemedel mot detta onda t
Och, jemte det jag instämmer med de Herrar
Ståndets Ledamöter, hvilka, lika med 1810 år»
Riksens Höglofl. Ständer, yrkat enahanda upplags-
och nederlagsfrihet för alla Rikets Sjö- och Sta¬
pel-Städer, vare sig den allmännare och oinkränk-
*) Se Hr Grefve v. Sckvtrins yttrande till Högloft!
Särskildta Utskottets ProtoeoU d, 6 junii 18]y pag,
70 och 71,
*748
Den 29 Julii.
färe eller blott den trångare, för i Riket tillåtna
varor; vågar jag tillika emedlertid yttra den tan¬
ka att, för gagnande af slik Nederlagsfrihet bör
det vara Städernas eller deras handlandes skyldig¬
het att underhålla tjenliga och för behofvet tillräck¬
liga Magaziner, samt att vid förlust af deras rätt
gemensamt ansvara för dess redliga laglikmätiga
begagnande; men som alla slika corporationers el¬
ler mindre samhällens härmed påsyftade fördelar
böra tillika medföra Statens eller det allmännas,
bör det ock tillhöra Staten, eller det allmänna,
att anordna samt af allmänna medel löna och un¬
derhålla dem, sorn skola vaka emot och utestän¬
ga missbruken: Äfvensom det bör blifva Regerin¬
gens omsorg att proportionera Embetsmännens
och Betjeningens antal etter hvarje orts behof,
och 1 moa af dess okade eller minskade, af- el¬
ler tilltagande rörelse. Och om jag tmot min öf¬
vertygelse om det rätta, skulle medgifva någon
NederlagsStädernes skyldighet, att underhålla den
för Nederlagen erforderliga Betjeningen, eller er¬
sätta den för deras skull ofvetskjutande kostnaden,
såsom för Carlshamn är vordet föreskrifvir, kan
jag ej tro det böra, i sådant fall dessa Städer be¬
tagas, att, i frågor om nödvändigheten af sådan
Betjenings ökande eller indragning, höras, eller
ett billigt afseende på deras utlåtande dem förvä»
gras.
Slutligen kan jag ock ej underlåta, att till
upplysta Tänkares granskning vördsamt framställa
den reflexion, som, i sammanhang härmed, sjelf¬
mant stg erbjuder: Att då hvarje Nederlags- eller
■önner Handels- och Näringsfrihet nödvändigt afser
Den 29 Julii.
jemte Statens, äfven det Samhällets uppkomst och
förmon , åt hvilken den förunnats, tyckes billighe¬
ten fordra, att åtnjutandet eller fortfarandet af så¬
dan frihet och rättighet icke ensamt borde få an¬
komma på de personers handlingssätt, redlighet
och uppgift, hvilka äro satte att bevaka de hithö¬
rande författningars åtlydnad. ■— Desse personer
äro ofta främmande för det samhälle, hvars fri¬
heters lagliga bruk de äro skyldige att bevaka;
deras enskildta temporaira intresse kan vara olika
både med Stadens och Statens: Och att fortfaran¬
det af Stadens rättighet skall bero af desse Beva-
kares nit och skicklighet allena, eller af resulta¬
tet af deras enskilda, sig ensamt controllerande
handlingssätt, tyckes innefatta någonting ofull¬
komligt, och kanske stridande emot begreppet
0111 oväldighet och billighet”
Herr CommerceRådet Möller anförde: ”De¬
puterad ifrån en af de Städer som äger Nederlag,
torde det afven tillåtas mig att i denna fråga yttra
mina tankar.
Då jag alltid ansedt och ännu anser, en under
vederbörlig bevakning stäld Nederlagsfrihet vara li¬
ka nyttig för Staten, som för enskilta Medborga¬
re , kan jag icke utan en verkelig smärta finna,
att allmänna opinionen så högt påkallar inskränk¬
ningar deruti, och det på en tid då Handeln sna-'
rare kunde tarfva uppmuntringar.
De skäl som till bifall för dessa anmärknin¬
gar äro anförda, så väl af flere varda Ledamöter,
sorn de Höglofl. Utskotten, har Herr Commerce-
17 jo
Den 29 Julii.
Rådet S antes son redan uti tvänne anföranden sl
grundeligen vederlagt, att jag endast skulle anse mig
borttaga en dyrbarare tid om jag åberopade de skäl han
föredragit, och hvilka, efter mitt omdöme, oemot-
sägeligen bör, hos hvarje fördomsfri man , fulltyga
Nederlagens nytta på hvarje ort, der localen sådant
medgifver, och hvarföre jag mig med honom till
alla delar häruti förenar.
Att såsom bevis för Nederlagens skadlighet
anföra den lätthet till lurendrägeri de bereda, är
efter min tanka lika så origtigt, som att, såsom
ytterligare stöd för denna sanning, åberopa den
mängd Utländska varor, som i landet äro kring¬
spridda. Då man besinnar alla de controller, som
gifvas vid ett Nederlag, förmodar jag, att ingen
med skäl kan bestrida, det lurendrägeri med både
mindre kostnad och äfventyr kan verkställas på de
ställen, der ej Nederlag gifves, och hvartill, på
var öppna kust, ej lärer saknas tillfällen, och dä
härtill läggas, så väl alla de varor, som afdecon-
demnerade lasterna , af hvilka endast i Carlshamn
47 blifvit försålda på Auction, med rättighet tili
qvarbiifvande i Riker, som deli mängd Manufactur*
varor, hvilka med Konungens särskildta Nådiga till¬
stånd blifvit i Götheborg förtullade, tror jag ej
att något missbruk från Nederlagen behöfver sökas,
för den kringspridning af utländska varor, som nu
hufvudsakeligen stadgat det ofördelagtiga omdöme
hvilket råder emot Nederlagen. Jag skulle derfö¬
re önska, att hela denna fråga, såsom oeconomisk,
matte i underdånighet blifva öfverlemnad till Kongl.
Majrts Nådiga godtfinnande, då jag gör mig för¬
vissad, att Kongl. Maj:t af vanlig Nåd och om-
Den 29 Julin
i?ji
tanka för Rikets väl , ej lärer underlåta, att, med
Nederlagen i Nåder vidtaga sådane åtgärder, som
kunna stå i förening, med så val våra Politiska
förhållanden , som enskildta Medborgares sanna för»
del.
Pierr Handelsmannen Ekman yrkade, attalia
Städer hvarest locaien sådant medgifver, må få äga
rättighet tili Nederlag, och ansåg nödvändigheten
att stundom kunna lemna vara nya bröder Norr¬
männen undsättning, afven påkallade denna Handels¬
frihet.
Herr Lagmannen Nensén förenade sig till
alla delar med Herr Lagmannen Noréus och Herr
Borgmästaren Kjellander, samt begärde Proposi¬
tion till bifall af Betänkandet.
Herr Grosshandlaren TrSss uppläste följande
anförande. ”Om Nederlagsfriheten under kriget
tillskyndat de StapelStäder någon förmån, som der¬
till under detta haft rättighet till Nederlag, önska
väl de öfrige StapelStäderna åtnjutande af denna
frihet utan att derföre efterlängta sjelfva kriget.
I fredstider matte Nederlagsfriheten icke till¬
skynda dessa Städer så stor förmån, efter Herrar
Santesson och Lamberg så tydeligen visat de
många kostnader som genom Controiiens beräkning
och Magazineringen tillskyndas dessa Städers Hand¬
lande, hvilka nu för blotta locaien vela uthärda
med detta besvär.
Men såsom sjelf Handlande bör jag känna
1752
Den 29 Julii.
något af denna handel och de fördelar som den ka»
gifva, kan jag ej annat tinna, an att Neder lagsfri.
heten, efter ali rättvisa» bör vara öppen och lika
för alla StapeJStäder.
Den förmonliga local, samt Bevaknings- och
Magazins-Inrattning som Götheborg och Carlshamn
äga, gifva deni i sjelfva verket hela företrädet med
denna Handel, men jag önskade likväl, art de öf¬
riga Städer mätte få lika rättighet, slätt vare Corn»
mittenter må döma, att vi sökt bibehålla billiga och
rättvisa principer i alla våra företag. Jag beder
om Proposition om bifall å Betänkandet i denna
punkt.”
Herr CommcrceRådet Egge yttrade. Jag
får förnya min yttrade önskan, att frågan om Ne»
derlagsfiiheten måtte i hela dess vidd öfverlcmnas
till Kongl. Majus egen Nådiga granskning och åt¬
gärd, och vill blott tillägga, att för mycket inskränk¬
ta åsigter och för liten liberalite i ämnen af sådan
egenskap som detta, möjeligen skulle från Sverige
till dess Granne öfverflytta ali den nytta och
fördel man af en väl inråttad Transito -handel sä»
kcrt kan vänta.
Herr CoinmerceRådet Santesson yttrade,
”Må ingen för tycka, att jag både förra gången
yttrat och nu yttrar mig något varmt i den¬
na sak; men huru skulle jag val kunna annat, om
det besinnas, hvad från början häruti förefallit.
Genast vid Riksdagens början yttrade flere Riks¬
dagsmän, dock ej inom detta Stånd, de svåraste
misstankar elier beskyllningar för missbruk af Ne»
Den 29 Julii.
»753
derlagshandeln > såsom den der skulle hafva vål¬
lat det myckna ofverklagade Lurendrägeri och
inpractiserande af utländskt öfverflöd. Då man
syntes glad att häruti få en ny anledning till för¬
följande af BorgareNäringarne, och det ibland sär¬
deles Handeln, samt i synnerhet då detta råkade
den plats, hvilken afunden utmärkt för att hafvit
förtjenster i senare åren , emottogos naturligtvis
desse framställningar af mången sorn ganska tro¬
värdige och understöddes genast af sådane, hvilka
ville, från sig och sitt ofverdrifvit yppiga lefnads¬
sätt samt sine orimlige specula'ioner, kasta skulden
till deras ofverklagade Penningefåi lägenhet, eller
rättare creditbrist; och dermed blef på en gång
Handeln och i synnerhet Nederlagen, de som i
stället kändes dertill skyldige; intet enda exempel
uppgafs dock till styrka derföre, någre få vågade
tala deremot, och hvad jag tror, äfven framlägga
verkelige skäl och bevis för Nederlagens försvar;
detta blef dock rubricéradt endast som ensidigt,
Personerna ansågos interesserade, och således par¬
tiske för saken, hvilken följaktligen var sjuk, E-
tnedlertid kom det till Riksens Ständers Utskotts
Behandling; att Ridderskapet och Adeln bland de¬
ras Ledamöter deruti placerade just de personer,
sorn mäst skrifvit emot Nederlagshandeln, således
för den så ansedde rådande tpn, bekymrade mig
aldrig, jag litade på den goda saken, och att vid
undersökningen sanningen ensamt skulle vinna , fö-
regifvanden och ogrundade tjllinälen förfalla, otn
ej utskämmas, Utan att enskildt besvara Herrar af
Uhrs och Rothoffs mot mitt Memorial af den
I7 April afgifna långa Dictamina, hälst desse icke
blott höllö sig vid saken utan ock vid person >
1754
Dea 29 Julii.
kunde jag dock aldrig tvifla, att ju mitt Memo¬
rial, oberäknadt andras, skulle föranleda till under¬
sökning och hämtande nogare kännedom om ett
och annat till ämnet hörande; det är väl svårt be¬
visa , att sådant alldeles intet skedr, men Betän¬
kandet iemnar dock intet spår dertill, och i sådant
fall borde val något skäl eller exempel kunnat till
vederläggning al mina uppgifter anföras, men des¬
sa saknas helt; deremot åberopas grundade
anledningar och vunnen erfarenhet för motsatsen ,
och af det lilla utredda skick, hvari Betänkandets
premisser för öfrigt befinna sig, af de upprepade
suppositioner om ett och annat förhållande vid Ne-
derlagsrörelsen, som tydeligen ådagalägger ofull¬
ständig eller ingen kännedom om både författnin-
garne och detaillerne för denna rörelse, äfvensom
om localen; och änteligen af de därpå bygde Re¬
sultater , kan ju dock omöjeligen slutas till att nå¬
gon undersökning föregått? Skulle väl annars än¬
nu kunna sägas, att Götheborg saknar Magaziner,
m. m. d., som strider alldeles emot verkeliga för¬
hållandet och naturen af denna sak? Emedler¬
tid tillstyrker detsamma Utskott, som för korttid
sedan uti 2:ne särskildta Betänkanden föreslagit ut¬
vidgade Rättigheter för andra Trosförvandter, in¬
skränkning af egne Medborgares i laglig väg er-
hållne, ännu med full kraft gällande, rättigheter.
Kan ock dessas förundran och missnöje häröfver
förtänkas? Nej, visst icke.
Saken ar i sig sjelf oeconomisk, beror alltså
på Kongl. Majus Nådiga afgörande, sorn visst ic¬
ke ger sig sjelf uti de på goda skäl cn gång för¬
unnade rättigheters återkallande dementi; men jag
Deri 29 Julii.
1755
vågar ock hoppas, att fran BorgareStåndet icke
heller kommer någon underdånig begäran derom.
Med endrägtighet hafva vi motat och hittills af-
vårjt de försök, som gjorts af andra till Borgare-
Ståndets fyrfång. Inom oss matte då ingen med
sin röst vilja bidraga till kränkning af den an¬
dras rättighet.
Om jag ett Ögonblick kunde förebrå mig,
att med mitt forsvar för Nederlags rättigheten haf¬
va försvarat Lurendrägeri och Tullförsnillning,
skulle J3g en gång för alla återkalla ålit hvad jag
härom yttrat. Jag tror mig tvärtom dermed haf¬
va sökt, att allt mer och mer försvaga och före¬
komma desse senare. Kännare af saken skola vits¬
orda det, och i min hemort tror jag mig vara,
och hoppas alltid blifva, lika mycket ansedd för
hatare af de nämde olagligheter, som jag hår
gjort mig känd att vilja försvara den lagliga Ne-
derlags-rätten. Med båda delarne år det dock möj¬
ligt jag uträttar lika litet, men det blir ej min
skuld.”
Herr Grosshandlaren Lamberg yttrade:
”Med Herr CommcrceRådet Sant esson förenar
jag mig till alla delar, och får blott anmärka emot
Herr Lagmannen Noréi yttrande, der han sager:
Men det är ändock ett factum att coyrsen
under den för Nederlaget förmånligaste period sti¬
git till en ovanlig höjd m. m.
Att Herr Lagmannen häruti är si mycket
mer misstagen som coursen under åren 1807,
Den 29 Julii.
8 oell 9, under hvilka Nederlags-handcln som mest
florerade i Götheborg, alldeles icke steg, utan
holl sig ständigt emellan 4§ ä 4J R:dr , och forst
år 18-O, di Nederlags-handeln i det närmaste af-
stannade, uppgick till R:dr 5, hvilken stegring
torde troligen härleda sig från en så kallad reali¬
sation under 1809 års Riksdag.”
Herr Lagmannen Noréus: Hvad jag redan
haft äran yttra hårleder sig egentligen från Herr
CommerceRådet Sa n tessons anföranden , angåen¬
de den nu ifrågavarande Handelns olika skiften.
Den som annars utan fördom läser Betänkandet,
finner genast att TransitoHandeln varit ett före*
mai för Utskottens uppmärksamhet, och att det
endast varit missbruken deraf som man velat fö¬
rekomma. Utskotten hafva också i den delen yt¬
trat sig pl ett sätt som troligen leder till målet,
men det är ej så alldeles oväntadt att mången skall
i desse delar tänka olika med Utskotten, och ha sina
olika skål dertill. I allmänhet lår man dock aldrig
kunna inse hvarföre varor som inkomma på Ne¬
derlag, skulle tillerkännas särskilta fördelar, äfven¬
som man ej lärer med skäl kunna förneka värdet
af det tvång, hvilket uppkommer genom 6 pro¬
cents erläggande i årlig Ranta å tull-beloppet för
Nederlags-tiden, i anseende till den Spanmål sorn
fran Nederlaget ingår i den allmänna förbruk¬
ningen.
Herr AdvocatFiskalen Cramér: Lika med
Herr Lagmannen Noraus instämmer jag i det
hemstålde alternativet som Särskildta Utskottet i
i anseende till Nederlag af Spanmål föreslagit.
Den 29 Julii.
*757
Så grundelige skäl åro dessutom, både uti Betän¬
kandet innefattade och af atskillige Ståndets Leda-
möter redan anförde, att jag för min del anser
öfverflödigt att någre vidare tillägga, utan uppre¬
par endast, den om Proposition till bifall å Be¬
tänkandet, gjorde begäian.
Herr CommerceRåder och Riddaren Wefre.
lin: Stockholm har icke fått deltaga i de Ne.
derlags-förmåner om hvilka nu är fråga, jag kan
således icke eller ha någon så nära kännedom af
ärimet som jag önskade, för att i hufvudsaken
meddela mitt yttrande, men den förefallne tvisten
har låmnat rika anledningar till betraktelser, af
hvilka jag anhåller att fa framställa följande:
Den tid, isynnerhet under sista tiotalet af
år , som för Europa framflutit, är högst märkvär¬
dig, äfven genom det convulsiva inflytande, den
haft på allmän Handel. Denna rörelse har liksom
tagit en ny riktning, de gamle Speculationerne
hafva upphört och nya, jemte olika förhållanden,
uppkommit. Locala omständigheter och särskilta
tillåtelser hafva befordrat rörelsen mer på det ena
ån på det andra stället, men det forblifver dock
märkligt, att Stockholm, hvars belägenhet isyn¬
nerhet i anseende till Finnland är så utmärkt
lycklig för TransitoHandeln , ej erhållit tillstånd
gagna densamma. Om således genom denna och
annan olikhet i fordelningen af Handels-förmåner-
ne någon förtrytsamhet uppkommit, torde den
icke bättre till sin vidare utveckling, kunna fo-
rekommas, ån att hädanefter Nederlags rättigheten
på tillåtne varor blifver allmännare, hvarigenom
1758
Den 29 Julli.
en allmännare vinst skulle uppkomma, än livad ,
genom ett specielt tillstånd, i afseende på de till
förbrukning otillåtne varors Nederlag kunde infly¬
ta , så vida förfartningarne efrerlefdes och nödig
bevakning fullgjordes. Det var téj langesedan,
som med anledning af Riksens Ständers underdå¬
niga önskan, sådane utländske Fabriks varor, som
ej tillverkas hår, blefvo till införsel tillåtne, ehuru
densamma emot allman förmodan, endast till Gö¬
theborg inskränktes, med den sedermera låmnade
förklaring, att der var i Götheborgs hamn hvar¬
est bevakningen vore säkrast, som denna införsel
kunde vara hvarje Svensk man medgifven. Jag
kanner icke huruvida någon, jemte Götheborgar-
na, af denna tillåtelsen sig begagnat, eller om nå¬
gon annan deltagit i de speculationer, hvilka seder¬
mera åtföljde detta tillstånds upphåfvande, nyss
före början af innevarande Riksdag 5 men om for-
fattningarne på sådant sätt, liksom i någre enskil-
tas hander, öfverlåta vissa fördelar, hvilka under
conjuncturens olika förhållanden kunna vara att
gagna, och som af allmänna inbildningen stundom
torde ofverdrifvas; så upphöra aldrig desse anled¬
ningar till missnöjen inom 1’orgareStåndct, hvilka
icke ibland lika berättigade Medborgare borde ä-
ga rum, då deras gemensamma föremål år att bi¬
draga till landets allmänna nytta. Emedlertid tror
jag, att i anseende till våra öfverlåggningar, man
gör bättre, att ej vidare uppehålla sig vid de Han-
delsConjucturer som varit på en tid , hvilken knap¬
past, utan förutsättande af verldens allmänna olyc¬
ka, kan återkomma, utan att, efter de grundsat¬
ser som alstras endast af sjelfva sakens beskaffen¬
het, man bör söka bestämma hvad, som för fram»
Den 29 Julii.
»779
tiden kan antagas, och som med landets allmänns
fordel kan anses vara öfverensstämmande.
Herr Assessoren Arosenius anförde: Jag
är öfvertygad att frågan om Nederlags-frihetens
nytta eller skada, är af den natur, att den endast
kan rått öfverskådas ifrån den högre synpunkt der
inga enskilda intressen, inga personliga oviljor
förvilla ögat, inga tidebvarfvets moderna termer
afskära den lugna undersökningen. Det är icke
något nytt förhållande, att när man lider, och ar
förlägen att igenfinna orsaken till det onda , man
med ifver kastar sig på det forsta föremål som i
någon måtta synes kunna dertill vara vållande.
Nederlags-friheten, som man i allmänhet endast
sett på afstånd, och hvars missbruk man varit be¬
nägen attitro, kanske just i den mon berättelser¬
na narmat sig till det vidunderliga, har nu en
tid bortåt varit ansedd såsom roten och upphof-
vet, til! det mästa af vårt financiella onda. I den
mon denna tro varit blind, lärer den äfven vara
svår att vederlägga, och jag vill åtminstone ej för¬
söka det. Jag föreslår att detta ämne i hela sin
vidd matte öfverlämnäs till K. M. och år öfver¬
tygad , att hvad som på ömse sidor blifvit an¬
förde, då lårer till sin rätta halt blifva pröfvadt,
och det förrnonligaste resultat ändteligen deraf
uppkomma.
Härmed förenade sig Herr Jouveleraren
Holmer.
Herr CommerceRådet och Riddaren jVord-
Itndh hemstälde, om ej målet till Kongl. Majit
1760
Den 29 Julii.
borde öfverlämnäs, med yttrad underdånig önskan
art Nederlag af tillåtne varor kunde för Stapel*
ståderne i allmänhet i Nåder beviljades.
Herr StadsMajoren och Riddaren Westin:
Verkmngarne af Nederlags-friheten i Götheborg
och Carlshamn , hafva visst ieke ailä varit nyttiga
för landet, hälst då, på det sistnämd© stallet, en¬
ligt hvad nyss är niimdt, 47 Skeppsladdningar 0-
tillåtit gods till qvarblifvande i Riket blifvit för¬
sålde; men intet kunna vi bedömma de Politiska
skål som föranlåtit Regeringen till dessa öppnade
Handelsförhållanden, 1 en tid då det så kallade
Continental stysteniet grasserade i verldenj denna
tid skall sent eller aldrig återkomma, och ehvad
period ån må inträffa, så låtom oss i alla våra
önskningar och beslut förutsätta en Patriotisk vår*
ma för Fäderneslandet, samt en nödig och värdig
uppmuntran för den inhemska Näringsfliten. In¬
gen Stat hvarken kan eller bör aga rcguliera för*
fattningar uti sådane åmnön, som röra det tillfälli¬
ga behofvet af Nederlags frihet eller icke. Loca-
len år dock gynnsam för en del lander, och der¬
ibland må vål afven Sverge räknas, om t. e. ett
Amerikanskt Skepp, för årstid eller omståndighe*
ter ej kan inlöpa till Ryssland och dock hår finner ut¬
väg, att aflåmna sin laddning och erhålla sine be¬
hof. Alla Stapelstäder borde således i dessa afse-
enden åtnjuta en nödig fri och rättighet.
Herr Borgmästaren Ullberg: Jag instäm¬
mer med hvad Herr CommerceRådet Nordlindh
sistledne Plenidag i detta ämne yttrade, äfvensom
i åt*
Den 29 Juiii. 1761
i ålskillige af de reflexioner rörande Nederlags,
handeln i allmänhet, hvilka Herr CommerceRå-
det IVegelin anfort. Min tanka år derjemte,
art alia till förbrukning i landet förbjudne varor,
måtte ovilkorligen från all Nederlags-ritt undanta¬
gas , på det atr man ej måtte se landet öfversvåm-
mar af sådane varor som qväfva den allmänna in¬
dustrien och förminska den allmänna välmågan.
Man har, i afseende bade på skadan af utländska
Fabrikaters införsel, och svårigheten af control! e-
mot deras utspridande i Riket, ifrån de så kalla¬
de Nederlagen} öfvertygande bevis uti Kongl.
Majtts ej lange sedan utfärdade Nådiga fölbud e.
mot vidare införande af Bomullsvaror och Romm,
hvilken sistnämnde artikels likhet med Bränvin
lemnat det märkliga exempel uti vår Lagskipnings-
hisroria, att en införd hel Skeppsladdning deraf
ömsom blifvit ansedd innehålla Romm och ömsom
Bränvin, och sluteligen ej utan moda genom che-
miska operationer kunnat tillförlitligen urskiljas.
Hvilka förhoppningar framställa sig väl då, att
förbudne varor, inkomne på Nederlag, ej skulle
kunna misskännas eller utpractiseras i landet? Fa¬
ran deraf år så stor, att den förmån som för ea-
skilte, eller genom tull medel för det allmänna,
derigenom uppkommer, ofelbart bör uppoffras ,
för den säkerhet hvilken man till våra inbemske
Näringars beskydd, alltid bör eftersträfva. Da all¬
männa rösten påkallat utsträckning af rättigheter
till införande af varor till förbrukning, har också
erfarenheten visat att landet med utländskt kram
blifvit öfverhopadt til! verkligt förfång för vår e-
gen Nationallndustrie , hvilken likväl bör, på allt
Borg. St. Brot. N:o 221, 2%?., Andra DsU
Den 29 Julii.
sätt af oss befrämjas. Lika med Herr I.agnian-
nen Norelis tillstyrker jag i öfrigt bifall till
Utskottens Betänkande.
Herr Grosshandlaren Lamberg yrkade att Be¬
tänkandet borde alslås, äfvensom Herr Commer-
ceRådet Måller åberopade hvad han redan i det¬
ta ämne anfört, och Herr CommerceRådet San¬
tesson hemstälde, huruvida icke hela frågan så¬
som oeconomisk , borde till Kongl Majrt i under¬
dånighet otvcrlemnas.
Åtskillige Ledamöter hegärde Proposition till
bifall å Betänkandet och blef densamma härefter af
Herr Talmannen sålunda framstäld:
Bifaller Ståndet Allmänna Besvärs- och Oeco-
nomie- samt Särskildta Utskottens Betänkande an¬
gående frågan om den visse Städer beviljade oin¬
skränkt Nederlags-frihet, och med antagande af
Särskilta Utskottets alternativ om Nederlag på ut¬
ländsk Säd, samt tor öfrigt, endast med den för¬
ändring att all restitution af tull, på de från Ne¬
derlagen intagne och fortullade varor, såsom högst
vådelig för Kronans intrader, alldeles afslås.
Denna Proposition, blef med två Nej men
för öfrigt med allmänt jfa besvarad, och blef-
vo om beslutet, genom Utdrag at Protocollct, de
Resp. MedStånden, genast vördsamt och vänligen
unuerritiade.
Den 29 Julii.
Stats , samt Allmänna Besvärs- och Oecono-
mieUrskottens den 24 Julli aflatne, samt sedan d.
27 pä bordet hvilande Betänkande, angående All¬
männa Spannmåls-MagazinsInrättningen i Riket, fö¬
redrogs nu ånyo, i sammanhang med Särskilta Ut¬
skottets i detta amne under den 10 Julii meddel-
te yttrande.
Herr Lagmannen Noréus anförde; ”Sär¬
skildta Utskottet synes i sitt förslag hafva urredt,
att en allmän Magazins-inrättning hädanefter sorn
hittills, förnemligast bör bibehållas, för att vid
tillfällen af utomordentlig nöd rådda ifrån elände
och förstöring, samt att i sammanhang dermed
når prisen å Svensk Spanmål falla allt för iågt,
uppträda såsom köpare, och åter förvandla sig till
säljare, enär dessa priser stiga allt för högt. En
annorlunda inrättad Spanmåls-inrättning för Statens
räkning skulle qväfva den frihet i denna vigtiga
del af Handeln, som så hufvudsakligen bidragit
till landets stigande cultur. Af erfarenheten må¬
ste redan den uti Kongl Förordningen af den 22
Mars 1777 stadgade grundsats vara bestyrkt, att
”SpanrtiålsHandeln alltid bättre styres af en fri och
obehindrad taflan emellan enskild ta köpare och
säljare, jemte den naturliga begärelsen, att vinna
och räddhågan att förlora, ån af de Spanmåls-upp-
handltngar som for allmän rakning skulle göras i
afsigt att hålla tillbaka Sädés-prisens antingen ned¬
sättande eller uppsregrande”. För all industri må¬
ste den regeln bestå, att ju flere söka att vinna
desto ringare bl i f ver hvars och ens vinst, och de¬
sto säkrare sprider den sig på de händer, der den
efter rigtigt beräknade förhållanden bör bibehåi-
1764
Den 29 Juiri.
las. Särskildta Utskottet har äfven efter min tan¬
ka föreslaget det mäst nyttiga sålt, att utdela und¬
sättningen i nodens tid, då Utskottet antagit, att
den borde anses såsom en Låne-anstalt, af Spann¬
mål j utan att ersättning i penningar skulle äga
runi uti de Sädesgifvande Provincerne, hvilka uti
goda år med största fördel in natura kunna åter¬
gifva hvad de under missväxt eller en svagare
skord behöft använda utöfver sin egen production.
Genom detta stadgande, skulle en af de förnäm¬
sta orsaker till desse orters förlägenhet försvinna.
Hvem inser icke att den hufvudsakliga delen der¬
af uppkommer derigenom, att Allmogen till högt
pris i svåra år år nödsakad, att pa credit förskaf¬
fa sig sitt behof af Spanmål, för att, ett tillkom¬
mande år återbetalas med värdet a£ en vid3 stör¬
re Spanmåls qvantitet. Ofta skilja sig Spanmåis-
priserne 25 å 30 procent ifrån det ena årets miss¬
växt till det andra årets goda skörd 5 Productions-
kostnaden förändrar sig icke så hastigt och förlu¬
sten Ir således gifven. Otvifvelagtigt biifver det
dock, att på detta sått Allmogen uti desse Pro-
vincer ännu kånna följderna af 1812 års miss¬
växt, och att den penning-brist man öfverklagar
hufvudsakligen derigenom uppkommer.
Lika som för andra Näringar i landet anser
jag äfven det vara hufvudsakligen nyttigt, att,
uppå sjelfva Jordbruks - producten Lane-tillgån¬
gen formeras. Jag inser visserligen manga svå¬
righeter för det reglementariska af denna inrätt¬
ning , t synnerhet för att bevara Kongl. Majus
och Kronans säkerhet, men jag fäster mitt hopp
uppå det nu och den kännedom af Länets inne-
Den 29 Julin
1765
vånarcs omständigheter, som Herrar Landshöfding
gar vid vigtige tillfållen åro vana att använda.
Uti ett väl öfvertånkt reglemente skola afven de
storsta svårigheterna håfvas, och en vål beräknad
verkställighets åtgärd skall fylla bristerne. Jag kan
icke annat än anse den förlägenhet förtjena mesta af¬
seende , som uppkommer af bristande afsättning på
producterne, samt det derigenom uppkommande van¬
pris, och denna ofta för landets Näringar så tryc¬
kande omständighet afhjelpes icke för Jordbruket,
på ett tillförlitligare sätt ån genom den föreslagne
Lane utvägen. Genom den samma synes Maga-
zinsDirectionen hafva i sina händer, att uti den
tid af året, då de betydligaste Spanmåis-upphand-
lingar ske, söka rätta priserne, uti ett sådant för¬
hållande emellan Jordbruket och de öfrige Nårin-
garne, som icke bor saknas. Den för Jordbruka¬
ren öppnade penninge-til/gång sätter honom äfven
i tillstånd, att omedelbart ingå i handel med Bruks¬
ägare och öfrige Näringsidkare, utan att emellan
honom och dem, en Handlande behofver uppstå,
som utan någondera Näringens nytta delar vin¬
sten , och rätteligen synes mig tiden för Linets
återbetalning vara afpassad, efter den betalnings¬
tid, som vanligen för större Spanmåls leverancer
bestämmes, till Maji och Junii månader. Jord¬
brukaren erhåller då en tillgång att betala sitt lån
och Näringsidkaren får åtnjuta det betalnings-an¬
stånd han vanligen behofver påräkna. Jag förmo¬
dar äfven att denna anstalt, utförd med det Med.
borgerliga nit sam Särskildta Utskottet förutsätter,
och hvaraf under MagazinsDirectionens nu varan¬
de styrelse, landet rönt så många välgörande prof,
skall, så vidt möjligt år, utan att uttränga denen-
1766
Den 29 Julii.
skildra industrien, bibehålla Spanmåis-pnserne i det
jemna förhållande, som årsa vigtig: bade för Jord¬
bruket och de öfrige Näringarna i lander. Det al¬
ock, ledd af denna öfvertygelse, som jag, ehuru
representerande en Bergslag, sorn alltid behöfver
göra stora Spanmäls-upphandlingar , och ehuru
Dahlarnas innevånare i allmänhet för sitt uppehäl¬
le måstä ålita andre mera välsignade Landskaps
tillgångar, icke tvekar att yttra mm önskan om
bifall till de grunder för allmänna Magazins inrätt¬
ningen som Särskilta Utskottets Utlåtande innefat¬
tar, då dessa grunder ovilkorligen medföra, och
gifva mig försäkran derom, att uti goda år för
Kongl. Majus och Kronans räkning den Spanmåls-
qvantitet inhandlas, som i nodens stund kan be¬
höfva ålifas', icke allenast tili foda utan ock till
nödig frösäd, som uti Dahlarne och de öfrige
norra otterne bor samlas af ortens egen produc-
tion, emedan allt utsäde ifrån de sodra otterne
sällan hinner till mognad , och saknad tillgång der¬
af, förflyttar nöden afven tili ett kommande är,
och detta utlåtande jemväl för de Sädesgifvande
provincerne öppnar ett Låne-biträde, efter min
tanka vida nyttigare, än de län som emot inteck¬
ning i fastigheter kunna bevilIjas. Desse senare,
hvilkas högsta summa bestämmes till oooo R dr
Banco, tiena förmodeligen icke att underlätta för¬
lägenheten hos den större Jordbrukaren, som, i
fall han tryckes af skuld, redan Pant-förskrifvit sin
egendom til! det belopp, att den antingen öfversti-
ger d una, summa, eller skilnaden summorna e-
mellan icke kan anses så stor, att omsättningen af
skulden medförer betydlig tillgång. Dessutom be¬
reder icke denna omsättning af skuld den behof-
Den 29 Julii.
1767
vandes sjelfbestånd, ty huru skola, i synnerhet om
afsättning på producrerrte brister, tillgångar upp¬
komma, att betala de nya Lånen, och bor man
icke frukta att de snarast stanna uti sådane han¬
der, der de kunna anvindas till nya speculario*
ner, och ibland desse den åtminstone för Allmo¬
gen naenlige, att en redan förmögen Bonde Pant-
iörskrifver sin fasta egendom, för att använda Lå-
ne-summan, att inköpa behöfvande grannars Hem¬
mansdelar och således tillskansa sig nya fördelar,
alldeles stridande mot det ändamål som Riksens
Ständer genom denna uppoffring sökt. Fastas å-
rer Lån utvägarne, på sätt Särskildta Utskottet fö¬
reslagit med productionen, hvarigenom Jordbru¬
karen sattes i tillstånd, a't sjelf behålla sin Span-
mål, intill dess tillfälle att den försälja , sig yp¬
par, och anvandes den stående Lån fonden, nä¬
stan hel och hållen till understöd för nya odlings-
fötetag, och sålunda till produetionens förökande,
under det att sjelfva medlen under företagets fort¬
gång spridas ibland den arbetande klassen, så har
man förmodeligen betedt ett större och varaktiga¬
re ändamål, och en säkrare väg för allmänt väl¬
stånd. Ledd af desse skål och da Allmänna Be¬
svärs- och OeconomieUtskottets Utlåtande till stör¬
re delen synes fästa sig vid réglemenrariska före¬
skrifter, hvilkas tillämpning icke torde vara för¬
enlig med de grunder Särskilta Utskottet antagit
och, det förra Utskottet jemväl synes åsyfta, en
beständig SpanmålsHandel för Kronans räkning,
som jag för min del alltid skall anse till den grad
äfventyrlig, att under det den qvåfver enskil-
ta Handels - speculationer, landet vid inträffande
missväxt kan blifva i saknad af räddning och
Den 29 Juln.
understöd, får jag hos Herr Directeuren och Tal¬
mannen anhålla, om en sådan Proposition i detta vig¬
tiga ämne, att det samma med bifall till de grun¬
der Särskildta Utskottet upptagit, hele och hållit
öfverlämnäs till Kongl. Majit, att uti sin vishet
och med sin vanliga omvårdnad för landets huf-
vud-näringar och sine undersåtares allmänna väl i
Nåder förordna/’
Herr Lagmannen Nolleroth uppläste föl¬
jande anförande: Vid Allmänna Besvärs- och Oe-
conomieUtskottets utlåtande, angående Allmanna
Spannmåls Magazinslnrättningcn i Riket, har jag
ansett följande äiinringar nödige:
Utskottet föreslår, att 60, till ioo,Oco;de
T:r torr säd borde utgöra Magazinens ständiga
upplag, för att vid infallande missväxt användas.
Ett så betydligt parti fullgod Spannemål af riad
beskaffenhet torde svårligen kunna erbåilas , enär
vi veta, att Sveriges mäst Sädes-gifvande Provin-
cer, äro de mäst skoglöse, och att lokalen, på
flere orter, hindrar Riors anläggande. Utskottet
har äfven insett dea svårighet, som skulle möta
de säljande, att kunna anskaffa torr Säd; hvarfö¬
re Utskottet föreslagit, att Torkhus borde vid
hvarje Magazin uppsättas 3 der Spannemålen genom
Magazinsbetjeningens försorg, skulle torkas, och
emot afdrag af vissa kappar på tunnan lå till le¬
verering emottagas.
Men häremot tror jag flere omständigheter
möta som icke blifvit beräknade, och hvilka tor¬
de göra en sådan anstalt både högst kostsam t
Den 29 Julii.
och" 1 utförandet svår, i anseende till den dervid
nödige controllen,
Magazinsinrättuingeh skulle nödsakas förskju¬
ta en betydlig Summa till anläggande af Torkhus
vid Magaziherne, sorn för 38 stycken sådane, ef¬
ter 3000 R:d. hvardera, skulle kosta fonden en
Summa af 114,000 R:d. B:co. Denna kostnad
tror jag ej vara för högt tilltagen , vid jemförelse
af närvarande höga priser på Arbetslöner och Ma-
terialicr, utom det att mänga Magazin troligen
sakna tjenlige urrymmell för inrättande af de pro-
jecteiade torkliusen, hvilka således borde inkö*
pas.
Icke obetydelige utgifter skulle uppkomma
i och för aflöning tilt erforderlig betjening vid
Torkhusen , rcparations-kostnader, ved-cousumtion
m. m. Efter en på medelpris grundad calcul, sorn
jag för egen upplysning i ämnet uppstäkit, och
härhos bifogar, skulle kostnaderne för torknin¬
gen af endast 38,000 tuanor Säd, uppgå till
38,380 R:d. B:co, sorn är något mer än 1 R:d,
per tunnan i torkhingskostnad, oberäknad deri
särskilda afgång, sorn uppkommer, genom intork¬
ning af Spauuemålen, beit hvilken jag anser troli¬
gen öfverstiga 4 käppar per Tunna, om säden
skall erhålla egenskap att i flere år kunna förva¬
ras.
Om Magazin sinia 11 n i ng c n, som till sitt ända¬
mål är oell med en rigtig organisation måste blif¬
va en at de mäst välgörande för Riker, skulle be¬
tungas med desse kostnader blefve dess fond nog
1770
Den 2g Julii.
medtagen. Efter min öfvertygelse anser jag vara
bäst att denna anstalt öfverlämnäs åt den enskilda
Industrien , som skulle äga tillräckelig uppmuntran
att anlägga Rior, 0111 högre betalning lör torkad
säd biet af Magazinsfonden faststäld. I allmänhet
finnes ingen Landtbrukare, som icke har sin bad¬
stuga, och för att ännu mer befrämja anläggnin¬
gen af Rior, gillar jag fullkomligt det särskilta
Utskottets mening, att Kongl. LandtbruksAcade-
mien borde låta anställa allmänna försök i afseen¬
de på Spannemålstorkning och bestämma premier
för detta nyttiga företag (Se pag. 8 i Särskildta
Utskottets tryckta yttrande, rörande Allmänna Ma-
gasinslnrättningen i Riker.)
Utskottet föreslår, att Spannemålsupphandling
aldri/? måtte ske hemligen. Ehuru klanderbara hem-
O t*
liga upphandlingar i allmänhet äro, tror jag dock,
att de, under vissa omständigheter, äro af obcstri-
delig nytta. Efter .en missväxt, då allmänt be¬
hof leder till allmän efterfrågan , skulle offenreliga
upphandlingar endast bidraga att öka ett nog upp-
stegiadt pris, som i synneihet skulle bli känbart
för den medeilöse Jordbrukaren. Jag inbillar mig
att man utan farhåga, kan till MagazinsStyrelsens
egen urskiljning öfverlemna, att elter omständig-
heierne härmed förfara, och att publiciteten, till
controll på upphandlingarne är tids nog vunnen,
otn den sker sedan Magazinerne tillräckeligen blif¬
vit försedde. En bestämd föreskrift härutinnan
skulle i motsatt fall, troligen leda till höga pri¬
ser och således afven till missnöjen bland Landt¬
brukaren.
Dea 29 Julii.
1771
Utskottet har i dess utlåtande alldeles förbi¬
gått Kronans Brännvinsbränning, och Magazins-
Inrättningens rättighet dertill. Den blir likväl nu
mera desto nödvändigare, sorn ‘ Magazinslnrättnin-
gen, efter Riksens Hög lo fl. Ständers, vid denna
Riksdag , beviljade högre anslag, kommer i en
mer utvidgad verksamhet, och måste årligen hålla
betydligare SpannémålsLager, hvilkas oriade be¬
skaffenhet, oell deraf följande lättare förskämning,
kräfva omsättning, hvilken endast genom bränn¬
vinsbränning kan åstadkommas. Utom dess må¬
ste kostnaderne med Magazinsverket på något sätt
betäckas, om ej denna Inrättning ärligen skall gra¬
vera Statsverket. Hittills har det skett genom
BrännvinsBi änningen. Det är allmänt kändt, att
vinsten af fordna regala Brännerilnrättningen, ut¬
gjorde den i sednare tider tillkomne Magazinsln-
rättningens första tillgångar: Men 0111 Brännvins¬
bränningen skulle för Magazinslmätfningen vara af
någon verkelig förmån, anser jag den böra bli 0-
inskränkt, både till qvantite' och fourneringsrätt,
emedan Landtmannens försäljning alltid gör intrång i
Kronans, och, efter hvad jag erfarit, skall Kronans
försäljning i Hufvudstaden mer ån under ett år,
hafva varit högst obetydlig, så att, för närvaran¬
de emellan 2 å 300,000 kannor ligga i Lager-
källrarne.
I öfrigt liar Utskottet i dess Utlåtande, fallit
i den olägenhet, som är så vanlig när man gene¬
raliserar Econom. Författningar för ett Land af
så vidsträckt område, som Sverige, der åtminsto¬
ne, relatift till de Sydligare oah Norra Provin-
cerne} en så märkbar skillnad till eultur oell sjelf-
Den 29 Julia.
va Climatet inträffar, att för de förre möjeligen
kunde bli af största nytta, hvad för de sednare
skulle vara ganska skadeligt, och alldeles olämpe-
ligt. 'Utan art trötta Högtarade Ståndets uppmärk¬
samhet, skall jag utbe naig, art fä fästa densam¬
ma pä någre omständigheter gällande ea af Rikets
provincer, hvilka visserligen fordra ett undantag,
irån de allmänna principer Högiofl. Utskottet i
timnet etableiat.
1:0 I Vesterbotten fås, äfven i de aldrabästa
år, aldrig tillräckelig Spannemål för ortens behof,
hvaraf följer således nödvändigt, ärt Magazinsln-
rättningen , af örtens product, derstädes aldrig
kan gjöra ett sådant uppköp, som Betänkandet
omnämner.
2:0 Har hittills en ganska betydelig del af
den ortens Invånare, sorni idka strömmingsfiske,
ftån Finland tiilbytt sig Spannemål för sin strö¬
ming, så att de icke allenast deraf halt nog för
egen räkning, utan ock varit i tillfälle att dermed
biträda andre. Denna Spannemål, mer passande
för ortens utsäde, än den som från Rikets mer
atlägsne piovincer, genom Magazinslnrättpingens
föranstaltande, kunde erhållas, har hittills inkom¬
mit tullfri; Och sjelfva lokalen gör till en ound¬
viklig nödvändighet för Vesterbotten, den rättig¬
het, att derifrån få förse sig med denna nödvän¬
dighetsvara, då Ryska Regeringen sådant tillåter.
3:0 År Landet så ofta träffadt af nattfroster, att
missväxt ofta sker med den till utseendet härliga¬
ste gröda, just den tid, sorn närmast föregår in-
Den 29 Julii.
*773
bergandet. Det är-således för den ortens bergning
och för att förekomma omflyttningar, vid tillfal¬
len af missväxt, af högsta vigt och nödvändighet
att KronoMagazinet är försedt med så tillräcke,
ligt lager af Spaunemål beräknadt, efter provin-
cens behof för brödfödan och utsäde, att det kan
hållas Allmänheten tillhanda för någorlunda drä-
geligt pris; och att lika som hittills 3 införskrifning
af Spannemål från utrikes orter, derstädes tillätes,
att medelst en lindrig och nedsatt tull uppmun¬
tras , emedan vid jemförelse emellan det af Håg¬
löf!. Utskottet föreslagna högsta Lagerpartie, och
hela Rikets förnödenheter i ena och andra afseen-
der, man med axiomatisk säkerhet kan antaga
att KronoMagazinet, då missväxt inträffar, alltid
skall finnas otillräckeligt att ens till hälften four¬
nera ortens behof, i synnerhet, om, som något1,
gång handt, Ryska Regeringen förbjuder utförsel
af Spannemål från Finland , då Strömmingsfiskar-
ne sakne tillfälle till det vanliga utbytet; Ty miss¬
växten är merendels först riktigt känd, sedan till¬
försel sjöledes är tvetydig, örn icke alldeles omö-
jelig, i anseende tili kölden och dess följder.
Äro då ej Private, genom lämnade uppmuntrin¬
gar af fri införsel och lindrig Tull, fötsedde med
någre lager, så blir följden , hvad i saknad af så-
dane, icke sällan händf, att onaturlig föda måst
tillgripas. Jag hemställer derföre, om desse, af
mig vid Utskottets utlåtande, anförde ärinringar
måge till återremiss af ärendet föranleda, eller
om de vid målets afgörande ty förutan få kom¬
ma under Väiiofl. Ståndets mogna bepröfvacde.
I
1774
Den 29 Juliu
Bilaga fingående 7orkhiuanläggningar vid Krono-
Magazinnne,
Att under närvarande höga priser på arbets¬
löner och Materialier, vid hvarje KronoMagazin
anlägga Rior, måste blifva oväntadt kostsamt,
och för Magazinsfonden ett tungt onus.
Vid de flesta Magazinen skulle platser der.
till saknas; nya måste alltså inköpas, emedan tork¬
husen, till förekommande af eldsvåda, böra ligga
aflägse från Magazins-byggnadérne.
VedConsumtionen blefve bety edel ig och dyr,
särdeles i Skåne och de orter, som finnas skogs-
iöse.
Särskild betjening måste antagas, hvartill en¬
dast starka karlar kunna användas, emedan de bö¬
ra kunna lyfta och bära 1 fast tunna Säd, till
och från Magazinet. Magazinsförvaltarne kunde
ej utan särskild Lön åläggas en ansvarig tillsyn
vid torkningen, emedan de i allmänhet hafva fullt
att göra med Kronans Spannemåls intägter, leve-
ringar, räkenskapers författande, m. m.
Om man för hvarje Magazin räknade 3:ne
betjente, nemi. 1 för torkningens noggranna och
jemna handhafvande och driftiga gång, samt 2:ne
drängar för binädet, bärning m. m. så skulle cal»
eulsvis kostnaden derföre blifva
Den 29 Juli».
1775
1 Ton kare
Kostpeningar i månaden R;dr 15:)
Lön årligen - - 30:>årl. 220 R:d.
Hushyra - iO:^
2:ne Drängar
Kostpg. hvard. 10 R:dr 20:)
Lön D:0 20 40:-för begge 300 R:dr.
Hushyra D:o 10 20:}
eller tillsammans 520 R:dr, som för 38 Torkhus-
Inrättningar blefve en årlig aflöning af 19,760 R:d.
O111 hvarje Tork - inrättning öfver hufvud ej
kostade mer ån 3000 R:dr, så komme i dem att
nedläggas ett Capital af 114,000 R:dr.
Beräknas härå 6 p:Cts ränta, ökes Summan
med 6,840 R;dr. Alla desse byggnader måste
årligen underhållas och påkostas, och kunna under¬
stundom äfven nedbrinna, hvarigenom ny kostnad
uppkommer för ombyggandet-
Om tun. kohl räknas på hvarje tunna Säd,
i och för torknings-processen , och antages att ko¬
sta endast iå sk. tunnan eller 3 R:dr lästenj den
betalas dock vanligen istockholm med 6 å 8 R:dr,
så skulle för 8 månaders torkning under året af
blott 38,000 tunnor Säd , åtgå i bränslekostnaden
9,500 R:dr.
Utgifterne synas således på följande sätt kun¬
na uppställas
1776 Den 29 Tuiii.
Allöningnr etc. - - R:dr 19,760: __
Ränta pä ByggnadsCapitalet - 6,840:
Underhållet af byggnaderne ef¬
ter 1 p:Ct at deras värden - 2,280: .
Bränslet - 9,500: — -—•
Summa ari. utgift för Torkning R;dr 38,380: — —
af 38,000 Tunnor Säd.
Med störsfa skäl kunde dennaSumma ännu ökas»
kan hända till nära hälften, och erfarenheten skul¬
le visa i hvilken nion äfven denna beräkning vö¬
re tiilräckelig vid en stigande dyrhet.
Oeconomie-Utskottet lärer ej ansett en sadan
calcul nödig vid bestämmandet af denna gren af
Magazins-inrättningens blifvande åtgärder.
Det kan således aldrig göra tillfyllest, att en
lefverantör af otorkad Säd, ersätter den afgång,
som genom intorkningen uppkommer, och hvil¬
ken troligen öfverstiger 4 kappar per Tunna, om
Säden skall hållas i lager flera år. Han bör äf¬
ven ersätta allt öfrigt efter Tunna räknadt, och
som otvifvelagtigt korinne att utgöra mer än x
R:dr Banco.
Häremot finnes intet Byelag, och ingen Landt¬
brukare, som icke har sin kolina eller badstuga.
Der de ej finnas, äro åtminstone bakugnar till
hands. Med minsta kostnad sorn blott bestodo i
bränslet, kan alltså bonden sjelf torrka den Säd»
han till Kronan får sälja.
Intill
Den 29 Juliu
Intill dess menniskosinnet och konsten en gang
uppfinner ett säkert och controllbart sätt, att i stort
toirka säd, sorn kan hälla sig i flere år; torde
Kronan aldrig böra befatta sig med slike anstalter,
utan öfverlemna dem, som hittills, åt den enskilta
industrien, som härvid kommer vida längre än
Kronan,
Saken torde dock för dess vigt och angela»
genhet förtjena att bli föremål för ett prisämned’
Herr CommerceRådet och Riddaren Nord¬
lindh. jag både billigar och önskar allt möjeligt
understöd för Jordbruket, men tror att man i va¬
let om utvägar bör iakttaga den största försiktig»
het, och får för min del tillstå, att jag i det hela
anser förslaget att Kronan skall idka Spannemåls-
handel högst betänkeligt; men såsom särdeles men¬
ligt både för Jordbrukaren och Staten finner jag
det projecterade iåne-systemet. Att Maga2ins-fon-
den om den, i stället att ökas till 1 i million
som StatsUtskottet tillstyrkt, än mångdubblades,
skulle upptagas genom utlåning på spannemål, der¬
på tvillar jag icke, men att denna lane • method
skulle åstadkomma vida äfventyrligare följder än
alla hittills kända så mycket öfverklagade Discoii»
ter, derom är jag också fullt öfvertygadj, ty jag
kan icke undgå att förese den förlägenhet hvari
jordbrukaren skall stadna, då den belånte Spann¬
målen ej för Kronans räkning behålles, svårighe»
terne med återfordrandet af förskotterne» samt dea
myckna oreda och de många förluster sorn skola
uppkomma, utan' i sakens natur ligger äfven att
Borg, St. Proc. 32J, 224. Andra Del.
Den 39 Julii.
priserne skola genom lane - operationen uppdrifva*
emot afsigten med inrättningen , och till särdeles
förfång tor de orter som om hösten kunna behöf¬
va undsättning af spannetnål i annan väg än ge¬
nom Magazinslnrättningen, hvars rätta ändamål lä¬
rer bora vara att förekomma vanpris till lidande
för jordbrukaren, samt i och med detsamma sör¬
ja derföre att till måttlige priser sådane forrider
uppköpas, som kunna vara tillgänglige vid inträf¬
fande behof; jag kan således, och då belänings-
handeln ingår bland de af Särskildta Utskottet till¬
styrkte grunder, för min del ej annat än bestrida
dess antagande* oell tillstyrka art ärendet i liela
sin vidd så till grunden som det reglementariska
må till Kongl. Majus Nådiga ompröfning öfver-
lemnas.
Herr CommerceRådet Santesson. ”Jag
liar alltid haft den ofverrygeisen, och äfven som
Landman i senare åren ej kunnat förlora den , att
dyra Sädespriser ingalunda göra Landet lyckligt,
utan anser tvärtom låga Sätlespriser vara bevis på
välmåga. Endast med dem kunna alla öfriga Nä¬
ringar af hvad art som hälst bestå och förkofras,
och sjelfva Landtbrukaren skall uti stigande dyrhet
å dess öfrige behofver, besynnerligen Arbetslöner
m. m., få betala hvad han igenom ofverdrifna Sä¬
despriser kan anses vinna. Derjemte hafva ock bå¬
de Sveriges och andra länders erfarenhet bevisat
oss, att ju mera man sökt gora Sädhandeln tili
Statens, desto mera har man derifrån aflägsnat pri¬
vates speculationer, förutan hvilka dock hvarken
nödig Ullighet i rörelsen dermed kan underhållas,
eller tillräcklige utvägar för ändamålet gifvas, ehn-
Den ä g juliu i7?9
ru frikostigt anslag in Riksens Ständer vilja gora
At Allmänna Magazins-Inrättningén. Om ett ynl*
nigt ar skulle lemna blött 50 tunnor säd mef ari
vanlig skörd å hvarje helt henrman , öfver hufvud,
i Sverige , gjorde ett sådant öfverskott nära ± mil*
iioner Tunnor. Hvad Pennitlge-Summa eller Ma*
gaZins-anstalter skulle Val förslå till öfvertagande
lör Kronans eller Statens räkning af ett slikt pär*
tie? Statens speculationer slå alla andra specialitet
ur bräde, och då Statens medel börja tryta, blir
förlägenheten desto värre, enär private äro afvan*
de. Sedan Riksens Ständer likväl vid dchna Riks¬
dag funnit nödigt utvidga Allm. MagaziOs-Inrätt-
mngens verkningskrets, och för detsamma ända*
mål äfven ansenligen ökat dess peiuiinge - tillgån*
gar, nöjter jag mig med att förena mig med de
Ledamöter, som bcstridt det uti Särskildta Utskot¬
tets Betänkande innefattade förslag om Belånande
af enskiltes Spannemåls - Lager Sorn en betänkelig
Och vådelig mesurej äfvensom jag instämmer Uti
den tankan i allmänhet, att hela denna sak, samt
hvad både Särskilta och Ailm. Besvärs- samt Geco»
neimie - Utskotten deruti yttrat, öfverlemnas till
Kongh Majit att derå göra det afseende, som Hati
till det Allmänna Bästas befrämjande finnér nödigt
och nyttigast.”
Herr CommérceRådet Egge begärde för sin
del anmärkt, att ingen annan Spannmål måtte upp¬
handlas, än den som är torr.
Herr Carduänsmakafen Holmgren förenade
sig med Herr Lagmannen Noréus j äfvensom Herr
Lagmannen Nolleroth tilikätinågaf4 att i händel¬
1780 Den 29 Julii.
se målet icke på de af honom anförde skäl, nu
blifver återremitterat, han instämmer uti Herr Coin-
merceRådet Nor dlindhs yttrande.
Herr CommerceRådet och Riddaren JVege~
lin: Jag anser det vara betänkeligt att närmare
ingå i detaillerne af detta grannlaga ämne, enär
det ofelbart ej finnes någon säkrare utväg i afse¬
ende på de stadganden sorn derutinnan äro af nö¬
den , än att till Kongl. Maj:ts visa och Nådiga Om¬
vårdnad detsamma öfverlemna. Grunderne borde
i annat fall nämnas och relateras , med frånskiljan¬
de af allt det reglementariska. Uti Betänkandet
föreslås till ex. ett helt nytt låningssatt på Spann¬
mål , hvilken skulle förblifva uti låntagarens våld,
men jag kan ej inse huru sådant med verkställig¬
heten kunde vara förenligt.
Herr Borgmästaren Nor s t r öm. Icke eller
jag, kan se något ändamål med en så be¬
skaffad utlåning, hvilksn troligen aldrig skulle hin¬
na till den fattige i landet. Hvad Utskottet i an-
seende till upphandlingen derom jutia t, att Maga-
zinsDirection aldrig skulle bjuda under Markegån-
gen, förutsätter att meningen varit det inländsk, men
cj utländsk Spannmål skulle uppköpas.
Herr Borgmästaren Hambreus ansåg, att In¬
rättningen ej på sådant sätt borde grundläggas att
den i något afseende kunde mer skada än gagna,
och då afsigten vore att befordra understöd för
den fattige, hoppades Herr Borgmästaren att Stä-
dernes totftige Invånare äfven kunde komma i åt¬
Den 29 Julii.
njutande af de förmåner som det nya låningssättet
tilläfventyrs medförde.
Herr StadsMajoren och Riddaren We s t i n.
Jag upprepar ännu en gång, hvad jag förut haft
'äran anföra 0111 obetänksamheten deraf, att tili nö¬
dens stund uppskjuta med användandet af de för
Spannmåls uppköp destinerade 500,000 R:dr, hälst
Spannmålen förmodligen äfven då skulle hämtas uti¬
från och ej kunna genast vara i beredskap, samt i alla
fall vara dyrare, än om dessa upphandlingar i tid och
under goda år verkstäldes af landets egna tillgån¬
gar. Utskottets förslag om utlåningar på Spann¬
mål kan jag för min del alldeles icke antaga, der¬
före att jag både misstror pantens rätta vård, då
den skali lemnäs under ägarens egit förvar, och
att jag ej kan skilja mig från fruktan om vådan
af hela operationen, då densamma till äfventyrs åt
någre så kallade Korn-Judar eller ock åt stora Pos-
sessionater skulle kunna öfverlämna största delen
af de biträden fonden kunde förmå lemna, och
hvilket icke »allenast till vingleri kynde föranleda,
0111 medlen till främmande speculationer skulle an¬
vändas, utan ock kunna bidraga att göra den fat¬
tiga ännu fattigare, och liksom försätta hela Pro-
vincer uti belägrings-tillstånd. Ingen kan lifligare
än jag önska åkerbrukets understödjande, men så¬
dant mäste ske på ett sätt som befordrar ändamå¬
let. Det finns en annan näring som, ehuru mera
stjuf-moderligt behandlad, dock genom visse inrätt¬
ningar för dess bestånd och uppkomst torde för¬
tjena eftersyn jag menar Bergsbruket, hvars un.
Öerhållande befordrar Åkerbrukets tillväxt och med.
fur en Spannmåls-afsättuing inom Riket, som hå-
pen 29 Julii.
60 är säker och lönande. På Jern-effecter kan äf-
ven få lånas i Riksens Ständers hank, men Panten,
ehuru af en tämmeligen varaktig beskaffenhet, må¬
ste ändå finnas i allmänt förvar samt under publi¬
ks Embetsmäns vård.
Härmed instämde Herr Handelsmannen Wi¬
gander, Herr Carduansmakaren Holmgren och
Malmberg samt Åldermannen Gerle och flam
delsmannen Ekman,
Herr StadsMajoren Westin tilläde. Jag hvar¬
ken vill eller kan motsäga mig, utan erkänner
uppenbart att jag är af annan tanka än Utskotten.
Huru skulle val den ringare, då frågan är om en
eller annan tunna, kunna genom den nu ifrågava¬
rande jåne-anstalten understödjas, och månne ej
hela saken försvinner, om Spannmåls - Directionen
med allvar och omtanka styr sina operationer. Jag
påminner mig en gång, då samma Direction ge¬
nom uppköp endast af 5 Tunnor Säd, reglerade
priset för en hel marknad. Lämpeligast lärer vara,
att till Kongl. Maj:t öfverlemna hela ärendet och
gtt afstyrka alla sådaqe påfund, som skenbarligen
skola leda endast till några få individuers fördel
på den consumerande allmänhetens bekostnad.
Herr Borgmästaren Kjellander yrkade att;
saken herde öfverlämnäs till Kongl. Majit, och att
dervid endast den Summa borde bestämmas som
till ändamålet kunde användas,
Häruti instämde Herr Lagmannen Rån quist*
äfvensom Herr Lagmannen Nensén, hvilken til-
Den 29 Julii.
1783
lade, att productions-priser och försaljnings-pt iser
borde ställas i ett sådant förhållande till hvaran¬
nan , att sjelfva Näringen befordrades, och att en
Magazinsinrättning för nödställde Jordbrukare ofel.
bart skulle leda till detta ändamål.
Herr Borgmästaren Ullberg yttrade: Om
det å ena sidan skutle för Jordbruket kunna anses
nyttigt, att genom publika anstalter och Lån biträ¬
den satta dess idkare ofver vådan af tillfälliga be¬
hof, och försäkra dem om både jemt pris och 0-
felbar afsättning på deras producter, torde likväl
å andra sidan sådane åtgärder, vidtagne elter högst
allmänna grundsatser, i synnerhet af Rikets Stän¬
der, såsom Lagstiftande magt betraktade, icke va¬
ra förenlige hvarken med Styrelsens ändamål, med
Rikets invånares sannskyldiga nytta, eller med
den omvårdnad landets öfrige Näringar erfordra.
Nlr styrelsen blandar sig uti enskilta hushålls-fo-
retag, gör den merendels för litet, eller för mycket.
Om den idoge Medborgaren antingen alldeles
icke får arbeta och förbättra sin jord efter hvad
honom godt synes, som sker genom hinder, bland
annat, af stora bya-lag och mångskiften, eller ock
af varten-öfversvåmningar, tillskapade antingen af
naturen, genom stora kärr och mossar, hvilkas
cultur öfvergår enskiltas arbers-förmåga , eller ock
af små particuliera intressen hos privifigerade var¬
ten verks-ägare: Om Landrmannen skulle sättas i
den olyckliga belägenhet, att här i landet ej kun¬
na föryttra sin Spanmll, för hvad pris sorn hälst,
som lätteligen skulle kunna ske genom til¬
läten fri införsel af utländsk Spanmäl och dess
föiäilade alster, hvilkas ringare productions-kost-
1784
Den 29 Julii.
nåd uti blidare climat, alltid skulle gora elem här
säljbara till underpris mot de inhemska: Om Jord¬
brukaren vidare belastas med för drygga skatter,
som medtaga hans förlag och öfverskottet af hans
lefnads kostnad: Om hans arbetsflit hindras genom
täta uppbådningar till måten och folksamlingar,
skjutser m. n>. Om uti samhålls-ordningen skul¬
le ligga ett frö till misskännande af deras Med¬
borgerliga värde , som med Jordbruket taga när¬
maste befattning, och om dessa alltid skulle finnas
hugade att byta vilkor med andra Medborgare;
■— Da har styrelsen gjort för litet för Jordbruks.
Niringen.
Men om åter en dryg del af Nationens
sammanskott af utskylder, af dess allmänna rö-
reise-capital afsättas till en Lånebank för Jordbru¬
kets både fonder och provenuer; om derigenom
beredas tillfällen till ideliga Jordaköp och afsalu,
hvarpå Jordbruket alltid förlorar, och till oskälig
uppstegring af egendomars vården; om det forsta
födoämnet , utan förhållande till andra varors sti¬
gande och fallande pris, alltid kan fördyrat, och
om genom dylika Lån anstalter vågen öppnas för
obetänksamma speculanter, att genom omsättnin¬
gar afhjelpa för hand varande behof, till dess he«
la credit-systemet öfver deras hufvuden sönderfal¬
ler, -—då har Styrelsen gjort för mycket och följ-
akteligen lika som i förra fallet af misstag, nu af
ren välmening skadat Jordbruket.
Om sädes priset har en hufvudsaklig verkan
på kostnaden af arbetares underhåll och aflöning
x allmänhet, och i följd deraf äfven på alla andra
Den 29 Julii. *787
Näringars productions-kostnad, så måste sjelfva
Jordbrukaren, i den nion han behöfver biträde
a! dessa Näringar, lika med deras idkare, finna
sig belåten med ett lågt Spanmåls-pris, och då för¬
hållandet emellan inhemska producenter och con-
sumenter alltid måste vara reciprokr, finner jag ej
något skäl, hvarföre den varan, sorn kallas Span-
mål , i vanlig ordning skulle mera befrias ifrån
changen af fallande och stigande värde, än varan
jern, läder, kläde o. m. d., som 3f andra ordsa¬
ker ofta liro sådan förändring underkastade, uran
att likväl dessa varors tillverkare någonsin förspordts
deröfver hafva gjort sådant oväsende, som det lå¬
ga Spanmåls-priset nu för tiden åstadkommit. När
man å ena sidan tillstyrker Spannmåls uppköp för
allmänna mede! i goda år, för att dermed und¬
sätta landet i de hårda3 och å andra sidan förkla¬
rar Staten obehörig att vara Spanmålshandiarc, sy¬
nes mig denna framställning i det hela contradic-
toire, och i förra fallet omöjlig att fullkomligt
verkställa, på de skäl Herr CommerceRådet San-
tesson anfört.
Någon förändring uti MagazinsStyrelsens nu
varande organisation finner jag hvarken nödig el¬
ler nyttig, och det högsta, hvartill våra nu gjor¬
da anslag kunna användas, torde blifva Magazi-
ners inrättning på sätt Herr Lagmannen Nolle¬
roth föreslagit uti de provincer, som af missväxt
oftast pläga hemsökas, (så länge man, för Canai-
byggnader och andra förmodligen mera producti-
va arbeten , ej kan förekomma sådane missväxter
genom allmänna stora företag af frostgifvandc mo-
rasers utdikning och odlande), och i öfrigt så sto»
Den 2Q Julii.
ra förlag af god Spanmål uti Rikets alla öfriga
provincet, som tillgången medgifver och till und¬
sättning med sädeskorn, vid påkommande svaga
år, kunna tjena. För Spanmåls anskaffande till
föda, sörjer den enskildta industrien, och den
både af nöden och vinnings-lystnaden skårpta om.
tankan aldrabåst, utom vid de högst sällsynta hår¬
da tillfällen , dl allmän brist påkallar Regeringens
ädelmodiga deltagande, som säkerligen lika litet hä¬
danefter som åren 1812 och 1813 , lärer uteblifva.
I detta afseende torde äfven vål administrerade
SockneMagaziner, som utan särdeles kostnad på
flere ställen i Riket-af Socknarr.es invånare sjelf-
ve blifvit inrättade, kunna tjena till såkra nöd¬
värn.
Den utlåning Höglofl. Särskildta Utskottet
tillstyrkt på Spanmåls upplag uti Jordbrukares eg¬
na Magazin, är, såsom högst vådlig för det all¬
männa, redan af en vard Ledamot bestridd på go¬
da skäl, och jag inståmmer deruti desto hällre,
som denna anstalt ofelbart skulle föranleda till ny
jemmer och beständiga supplicationer hos Riksens
Ständer om afskrifningar för både verkliga och
diktade olyckshändelser med de hypothicerade Span-
måls-lagren. Omtankan är alltid mera fintlig att
låna, än att betala, och verkan af den lätta Lån¬
tillgången uti Rikets Disconter är redan för val
känd, att icke någon sådan ny method nu bör
kunna antagas3 dessutom inhåmtar man , af Maga-
zinsDireetionens ypperligt väl författade berättelse
d. 2 Martii innevarande år, att på 1813 års ut-
fcorgningar af Spanmål, ännu vid nasti, års slut,
innestod i Länen öfver en half millions fordringar,
Den 29 Julii.
och för ar 1814? nara 60,000 R:dr Banco, hvil¬
ka under den nu allmänt öfverklagade penning¬
bristen sent nog torde kunna indrifvas. Men hu¬
ru långt vill man utsträcka Statens förlags - skyl¬
dighet emot privata ? eller hvar finnes gränsen för
dessas behof och begär? Svenska jorden måste
brukas med armar, icke med pappersmynt} och
då ger hon bröd nog för dess bebyggare. Flit i
arbete och sparsamhet i hushållning år det bästa
Magazin.
Åtskilliga Ledamöter hördes yrka på Propo¬
sition, hvilken af Herr Talmannen salund* fram-
stäldes:
Bifaller Ståndet, att, med gillande af St3tsUt-
skottets anslag i och för den nödige Spanmåls- upp¬
handlingen, målet för öfrigt i hela dess vidd, till
Kongl. Maj:t öfverlämnäs, pied underdånig anhål¬
lan, det tacktes Kongl. Maj:t i sin vishet pröfva
hvilka författningar böra vidtagas för vinnande af
detta, för Riket så vigtiga ändamål, ofvertygadt
att Kongl. Majus Landsfaderliga omvårdnad för
Jordbrukets tillväxt och Nåringarnes trefnad , skall
föranleda sådane åtgärder, hvilka ofelbart skola bi¬
draga till allmänt vål, och den genom desse me¬
del åsyftade nytta.
Herr StadsMajoren Westin reserverade sig
till Protocollet, men blef Propositionen för öfrige
nied Ja besvarad.
1788
Den 29 Julii.
Sedan StatsUtskottet, i anledning af återre-
misser från g:ne Stånd, under den Ig i denne
månad meddelr dess ytterligare Betänkande och
förslag till reglering af åtskilliga omständigheter,
hvilka ega gemenskap med Rikets penning-väsen¬
de, äfvensom det större creditivet och Discont-
rättigheten i Banken för Kongl. Allmänna Maga-
zins inrättningen, och BankoUtskottet, efter här¬
af erhållen del uti ett forledne dag afgifvit och pl
bordet lagdt Memorial i ämnet sig utlåtit ; så blef-
vo desse Stats- och BankoUtskottens Betånkanden
nu i ett sammanhang föredragnaj hvarvid Borga-
reStåndet, som redan förut fattat sitt beslut örn
den summa af 1,200,000 R:dr B:co, hvilken Maga-
zinsDirectionen bor ega att påräkna, fann sig icke
kunna till det af BankoUtskottet fdreslagne tillagg
af ytterligare 500,000 R:dr lemna bifall, men i
allt öfrigt beslor, att BankoUtskottets Utlåtande
gilla, endast med förtydligande af förbehållet,
”att Riksgälds - sedelstocken icke må intill nästa
Riksdag på något sått kunna okas utöfver dess tift
varande belopp”, hvilka sist anförda ord ansågos
böra utbytas emot följande: utöfver dess d. 1 ffa~
mani iglf varande belopp; och ville Ståndst följ¬
aktligen allt detta till svar afven på StatsUtskot-
tets Betänkande åberopa.
I ett sammanhang foredrogos Allmänna Be¬
svärs- och OeconomieUtskottets Betänkande af d.
6 Junii, som den 15 lades på Bordet, om Lump¬
samlares omkringresande i landet samt Lumpors
anskaffande för Pappersbrukens behof, och Banko-
Dea 29 Julii.
1789
Urskottets i anledning deraf infordrade, den ig
Julii afgifne och den 22 på bordec lagda Memo¬
rial i hvad som rörer Lumpsamlingen för Tumba.
Herr Assessoren Arosenia s yrtrade: Hvad
Allmänna Besvärs» och OtconomieUtskottet uri det¬
ta ämne tillstyrkt, lärer icke kunna vinna Stån¬
dets bifall, om icke i anseende till forsta punkten
rörande lumpors utförsel 5 utsättande af ett visst
d ist rict till Lumpsamling för hvarje Pappersbruk ,
lärer icke kunna verkställas, så vida man icke i
och med detsamma skulle vidtaga en anstalt, hvil¬
ken hindrade alla nya Pappersbruks anläggande på
orter som redan voro uti vissa districter indclte.
Kringresande Lumpsamlare låra dessutom vara etc
nödvändigt ondt, men mångå af dervid öfverkla-
gade olågenheter skola ofelbart upphöra, om Hrr
Landshöfdingar vid passens meddelande, åro upp¬
märksamme derå , att inga andre ån välkände per-
söner såclane erhålla , och hvad sluteligen angar
den foreslagne taxan , så torde det icke lona mö¬
dan ej heller leda till ändamålet , att utfärda en så*
dan. Hela Betånkandet , synes utan all vidare åt¬
gärd kunna läggas till handlingarne.
Härmed instämde Herr Lagmannen Nollem
roth, Herr Handelsmannen Wigander och LIerr
Lagmannen Noréus hvilken derjemte yttrade,
att den anmärkning kunde åga rum, att all rättig¬
het till visse districter för redan inrättade Pappers¬
bruk borde upphöra.
Herr Borgmästaren Kjella tider förenade sig
med Herr Assessoren Arosenii yttrande, och
1790 Den 29 Julif.
hoppades i anledning deraf, art den af Urskottet
omnåmdc profcbarta på Lumpor, ej vidare be»
hofde komma i fråga.
Herr SradsMajoren och Riddaren We. stint'
Den iumpna handeln med lumpor lorde ej på satt
Allmänna Besvärs- och OeconomieUtskorter nu
framstäldt, förtjena någon synnerlig Riksens Stän¬
ders uppmärksamhet. Taxors utfärdande afstyrker
jag alldeles, såsom äfven stridande mot närvaran¬
de tids lynne rörande frihet i Handel och Närin¬
gar, men upprepar hvad jag förr derom anfort*
att betalningens erläggande uti åttasryfvers styc¬
ken helt säkert skulle befordra iumpörs insamling
och afyttring.
Herr CommerceRådet och Riddaren iVege¬
lin: Att genom egna Pappers-tillverkningars be*
fordran och upphjelpande, motarbeta inforskrif-
ningen af utländska Pappers-sorter, är visserligen
ett föremål som fortjenar uppmärksamhet, oell
hvartill äfven hörer ett tillräckligt förråd af bättre
lumpor, till hvars samlande vore nyttigt att kun¬
na genom någon tjenlig författning bidraga. Det
är märkligt att Lumpsamlingen uti vissa orter der
man minst skulle förmoda, 6asotn Gottland och
Norrland är storst, och deremot i andre provin-
cer af foga betydenhet, äfvensom i Stockholm deri
visst icke svarar mot hvad den borde vara. Hvad
åter angår betalning uti silfverinynt, så kunde
den icke medföra åsyftad verkan, då Lumphand*
laren förmodligen funne tjenligt att behålla det¬
samma för sig sjelf och på helt annat sått uppgå*
ra liqviden med Insamlaren.
Den 29 Julii.
1791
Herr CommerceRådet och Riddaren Nord-
lindh yrkade, att Allmänna Besvärs- och Oeco-
nomieUtskorrets Betänkande, såsom till ändamålet
icke landande, borde afslås och att BankoUtskot-
tets, i följe deraf äfven borde förfalla; och blef
Herr Talmannen derom framstälde -Proposition äf¬
ven af Ståndet nu med Ja besvarad.
Vid förnyad föredragning af StatsUtskottets,
under deri 24 Julii afgifne samt sedan den 27
pä bordet hvilande Utlåtande, dels om skrifvar¬
hjelp år ExpeditionsUtskotters betjening, dels arf¬
vode för besörjande af tryckningen uraf Bihanget
till RiksSråndens Protocoll till den del, som efter
Riksdagens slut, kan återstå, dels ock äskad an¬
staltom registrering af RiksStåndens Protocoll vid
denne Riksdag; fann BorgareStåndet för godt, att
samma Betänkande till Utskottet återremittera, med
den anmärkning, att göromalens mängd i Expe¬
ditionsutskott torde föranleda dertill att 75 R:dr
Banko, anslås för hvardera af Urskottets 2:ne Can-
cellister, som den omformålte renskrifningen bordt
besörja, och hvilket öfverenssrämtner med de
vilkor som ål* 1812 för samma arbete blefvo an-
slagne; äfvensom BorgareStåndet ansåg, att något
visst arfvode för Protocolls-registreringen borde
uppgifvas och bestämmas.
Sedan Plenum blifvit utsatt att fortsättas i af¬
ton kl. 7 , hvilket anslogs, åtskildes Herr Tal¬
mannen och Ståndet kl. haif 3 e. m.
1793 Deii 39 Julii.
, Plenum klockan jr e. m.
Justerades Protocollet för den 14 Julii.
Föredrogs ånyo de berättelser som Sratstlt-
skottet under den 12 Julii insände, och hvilka
sedan den 26 hvilat på Bordet, i anledning af
verksiåide revisioner öfver de under Kongl. Corn*
merccCollegii förvaltning stälde Manufaktur, Spinn-
hus och Allmänna Arbetshus Fonder jemte Eskils¬
tuna Fri stads-medel, samt angående Allmänna Ma-
gazins-inrättningens förvaltning.
Herr CommerceRådet och Riddaren Wege¬
lin yttrade: Jag kan icke underlåta den anmärk¬
ning, att det iir en alldeles ny praxis som Stats-
Ufskottec vid denne Riksdag etablerar, nemi.: att
insända sine afdelningars yttranden utan att någon
decision i ämnet blifvit från Utskottets Plenum
meddelad. Skulle sådant allt framgent till sed an¬
tagas , torde man sällan få se någon sak närmare
utredd, och Utskottets samfälta göromål skulle på
sådant sätt reducera sig till måls insändande med
ett obestämdt vehiculum. Angående Revisionen
för öfrigt, så synes det som tiden varit nog knapp
för dess verkställande, och att den såmedelst nog
slumpvis blifvit förrättad. Jag medgifver att en
fullständig controll på rånte-beräkningen skulle va¬
ra öfverflödig och mycket tidödande, men att, i
anseende
Den 29 Julii.
1795
anseende till verificationerne åtnöja sig med att en¬
dast här och der jemnföra dem, torde kanske va¬
ra nog ofullständigt och åtminstone för framtiden
fordra en närmare åtgärd, och hvilket jag nu
nämner, ej för att jag befarar några missbruk,
men emedan en sådan noggranhet, för ordnin¬
gen skull , tillhör så val denna som andra Revisio¬
ner att iagttaga.
Hvad Marnt fact ur DIscoiit-fonden egentligen
beträfFar, så hemställes örn icke den så kallade ex¬
tra Disconteringen borde proportionaliter beviljas
i jämnt förhållande till den ordinarie Discont-rat-
ten, såsom hvarigenom äfven någon öfverensstäm¬
melse i fördelar befordras, emellan lika berättiga¬
de Låntagare, och faran för våld eller mannamon
blir mindre.
Riksens Ständers Revisorer hafva ock mot
Kongl. CommerceCollegii AdvocatFiskals-Embete
anmärkt, att i anseende till lagsökningar emot Gäl-
denärer, hvilkas Reverser ej i råttan tid blifvit in¬
friade, Reglementets föreskrift ej blifvit iagttagen,
och uti hvilket ämne Utskottets afdelning sig nog
obestämt yttrat. Någon viss tid borde åtminstone
vara föreskrifven, — annars uppkomma pröfnin¬
gar , som jag af erfarenhet såsom Directeur i Riks-
Disconten, känner vara af brydsam beskaffenhet,
då man nödsakas medla emellan behofvet af an¬
stånd samt nödig säkerhet för detsammas åtnjutan¬
de, och lärer denne omständighet af Manufactur-
Discont-fondens förvaltning förtjena ytterligare
uppmätksamhet.
Borg. St. Prot. N:o 225. 226. Mildra Det.
r
1794 Den 29 Julii.
Herr Assessoren brosenius: Såsom Leda¬
mot af StatsUtskottet och deltagande i den nu
verkstålde Revisionen, torde det til Latas mig att
aflämna några upplysningar i anledning al nu
gjorde anmärkningar.
Sjelfva Formen af StatsUtskottets Betänkande
synes vinna fullständighet derigenom, att afdel-
ningens Utlåtande rörande den verkstålde Revisio¬
nen blifvit i Utskottets Plenum upplåst, sederme¬
ra hvilat på bordet, och derefter år bifallit, då
dess ytterligare omskrifning i Utskottets namn nu
torde kunna anses öfverflödig* hålst i en tid, då
många och ofvethopande göromål förevarit.
Beträffande för öfrigt sjelfva Revisionen, så
har den samma grad af fullständighet, som den
hvilken uti StatsContoirel blifvit förrättad, och 0111
det icke kan medföra någon egentelig så kallad
Mathematisk visshet att på slump här och der
slå upp och jenrnföra de till vidlöftiga räkenska¬
per hörande verificationer, så innebär likväl detta
Revisionssätt den största grad af sannolikhet och
lärer dessutom inom en så korrt tid som den hit¬
tills vanliga nästan vara den enda verkställbara.
Likväl är uti Betänkandet äfven nu tillstyrkt att
desse Räkenskaper skulle vara underkastade Kongl.
KammatRättens Revision, hvarförutan en daglig
granskning sker, genom det till denne fond hö¬
rande ControllContor, så att det skulle vara allde¬
les förvånande om något underslef i denne del .
derstädes kunde äga rum, Ränte-uträkningarne med¬
ger jag icke vara profvade, men de äro med fullt
förtroende antagne såsom inlöpande i ett Bokslut,
Den 29 Julii.
1795
hvilket till sitt resultat blifvit af Revisorerne god-
kändr.
Den så kallade Extra Disconteringen har visst
ej varit använd tiil någons förfång, hälst den icke
härrör från sådane tillgångar hvilka på mängden kun¬
na fördelas om alla till deras åtnjutande skulle sig an¬
mäla. Men dels föranleder ej deras behof dertill,
dels torde användandet .af detta öfverskott, hvilket
är mer oell mindre tillfälligt, rättast ske ,'51 dem,
hvilka genom nya Inrättningar i Fabriksväg sökt
åstadkomma någon allmän nyrta; och Revisorerne
äro alldeles ölvertygade, att ingen préjudice i den¬
ne del blifvit någon tillfogad. Fonden är dock
i. sjelfva verket mindre än den borde vara, både i
anseende tiil medel fästade i Concourser, samt
utgifne till Ull-Lån eller disponerade för de hit
öfverförde aflöningar, af hvilka sammanlagde or¬
saker dividenden verkeligen urgör ett ringare be¬
lopp än annars kunde vara att påräkna, och hvar¬
igenom extra utlåningarne bero af eventuela till¬
gångar. Med anledning af hvad Herr Commerce.
Rådet Wegelin anfört, angående förhållandet i
anseende till lagsökningarne, så torde det ämnet
förtjena blifvande Revisorers synnerliga uppmärk¬
samhet, samt år att förmoda, det genom förny¬
ad Instruktion AdvocatFiskals Embetet hädanefter
tillhålles noggrannare fullgöra sådane dess åliggan¬
den.
Herr Borgmästaren Ullberg t Jag instäm¬
mer hufvudsakligen i hvad Herr Commerce-Rådet
Wegelin anmärkt, och vill för öfrigt fästa mig
vid den förhoppning, att ManufacturDiscont-med-
1796 Den 29 Julii.
len icke allenast hädanefter användas till sitt lätta
och egenteliga behof, utan ock att förvaltningen pä
ett sättsom leder tili ändamålet i alla dessa grenar
inrättas, och lärer isynnerhet nu , så nära Riksdagens
slut, någon vidare handläggning i anseende till
formen af Urskottets Betänkande, icke för denne
gång äga rum.
Herr Lagmannen och vice Talmannen Land¬
berg: Sedan det nu ifrågavarande Räkenskapsverk
så nyligen undergått granskning af Riksens Stän¬
ders Revisorer; — Höglofl. Sta>sUtskottet nu till¬
styrkt bifall i hvad Herrar Revisorer i flere delar
föreslagit} — Kongl. KammarRätten i förKronoRä-
kenskaperne vanlig ordning bör lämna dess up-
märksamhet till sjelfva ziffran} samt Höglofl.
StatsUtskottef derjemte tillstyrkt ett nytt stadgan¬
de i afseende på förlags Lån, så synes mig för
Ständers åtgärd ej vidare vara att tillgöra.
Herr CommerceRådet och Riddaren IVege¬
lin: Under granskningen af Berättelsen om Ma-
nufactur- Spinnhus och allmänna ArbetshusFonder-
ne samt Eskilstuna Fiistads-medlen har anmärk¬
ning blifvit fästad dervid, att Biskopp Wingård
i Götheborg drager 700 R:d. B:co i hushyra årli¬
gen af de hithörande medel, och då den upp¬
märksamhet , som under två föregående Riksdagar
blifvit lämnad åt samma ämne, ingen ändring här¬
utinnan ännu förmått åstadkomma, så synes tiden
nu vaia inne att önska någon sådan åtgärd som
till en hastig rättelse kunde föranleda, hälst i an¬
nat fall ytterligare j år skola förflyta innan den¬
samma kan vinnas.
Den 29 Julii.
1797
Herr StadsMajoren Westin: Arbets- och
Corrections-hus kunna nästan skattas för heliga
inrättningar, som minst af alla bora betungas med
utgifter som ej tillhöra föremålet af deras inrätt¬
ning och tillvarelse. I Amerika 'aro de bragte till
den fullkomlighet, att den som der inneslutes äf¬
ven kan samla en penning för att sedermera bör¬
ja ett lofligt arbete. Men vi deremot, vi tyckas
just på allt sätt söka att aflägsna frän oss den ti-
depunct då något fullkomligare än hvad vi hit¬
tills i denne del ägt, skulle kunna inrättas. Måt¬
te likväl alla sådane villfarelser försvinna, och äf¬
ven Staten finna båttre utvåg till hushyra åt Bi¬
skoppen i Götheborg, än att dertill använda me¬
del, hvilka äro så främmande för dylika anslag
sorn de ifrågavarande.
Herr borgmästaren U liber g: Ehuru jag icke
annat kan än ogilla, att hushyresmedel skola ut¬
gå från arbetshus-fonden åt en fördensamma allde¬
les främmande person, kan jag likväl i anseende
till proceduren med detta mål, som i alla fall
endast rörer en enskild person, ej så alldeles in¬
stämma i frågan om Riksens Ständers åtgärd eller
handläggning dervid. Jag anser mig böra och
kunna vara öfvertygad, att Kongl. Maj:t med all-
raförsta finner skäl att på IndragningsStaten öfver¬
flytta denna utgift, äfvensom de flera Löner och
Pensioner, hvilka draga denne och Manufactur-
Fondens medel från sine rätte ändamål.
Närvarande Ledamöter af StatsUtskottet tor¬
de kunna upplysa huruvida någon Special-förteck-
Den 29 Julii.
liing på IndragningsStaten blifvit till deni öfver-
lämnad.
Herr Lagmannen och vice Talmannen Land¬
berg medgaf, att en sådan blifvit uppvist, men att
densamma dock icke innefattat den Särskilta Sta¬
ten, i anledning hvaraf Herr Borgmästaren Ullberg
hemställde, att allmänna PensionsStaten borde efter
hvarje Riksens Ständers Revisorers förrättning in
extense tryckas och till allmän kännedom meddelas,
uti hvilket beslut MedStånden borde inbjudas att
sig förena.
Herr CommerceRådet Santesson•.
Jag anhåller få upplysa, att den ifrågavaran¬
de Hushyre-ersättning till Biskoppen i Götheborg
härleder sig från igos års Eldsvåda, dä dess bo¬
ställe BiskopsHuset, afbrände, som sedaR icke blif¬
vit åter uppbyggt 5 och enär denna Summa är honom
som ersättning derföre tillslagen, intill dess han
får Hus, enligt hvad sysslan åtföljer, kan någon
indragning häraf ingalunda komma i ftaga , men
Väl kan och bör Arbetshus-Fonden derifrån befrias
och öfverfiyttning i stället ske på Indragnings-Sta-
ten.
Herr CommerceRådet U^egetin, med hvil-
len Lagmannen Rånqvist, Lagmannen Nensen
/ och Fabrikören Gapitenen Fongt sig förenade a
yrkade på återremiss, äfvensom åtskilige Ledamö¬
ter yrkade på Proposition, hvarefter Herr Talciaa-
uen framstälde följande;
Den 29 Julfi.
1:0 Bifaller BorgareStåndet, att dä, oaktadt
skedde anmärkningar vid 1809 181° arens
Riksdagar, den allmänna arbetshus-fonden ännu be¬
lastas med 700 R:dr årlig utgift till hushyre - me¬
del, som blifvit åt Biskoppen i Götheborg, Herr
Doctorn m. m. Wingårdh, personligen anslag-
ne , Riksens Ständer genom ansökning nu hos Kongl.
Maj:t i underdånighet deröm anhålla, att genast
eller så fort möjligen ske kan, denna utgift borde
på Allmänna Pensions- och Indragnings-Staten öf-
verflyttas, på det att arbetshus fondens medel, måt¬
te i det hela hädanefter till sitt rätta ändamål an¬
vändas och bibehållas 5 samt att målet med denn?
anmärkning återremitteras.
Svarades Ja.
2:0 Bifaller Ståndet i allt öfrigt hvad Stats¬
utskottets nu uppläste Betänkande innehåller.
Svarades Ja,
3:0 Bifaller Ståndet, den derom gjorde mo¬
tion att Allmänna så kallade Pensions-, Benådnings-
och Indragnings-Staten, måtte hädanefter hvartan-
nat år, i sammanhang med utgifvandet af Riksens
Höglofl. Ständers Revisorers allmänna Berättelse om
Bankens, Stats- och Riksgälds Contoirens med fle¬
re publike penningeverks tillstånd, till trycket be¬
fordras, och att våra Respective MedStänder in¬
bjudas, att om detta beslut sig förena.
Svarades Ja.
Med anledning af de således ru r?'
igoo
Den 29 Julii.
slut, blefvo Protocolls-Utdrag genast, till de Re*
spective MedStånden, expedierade.
Vidare, och sedan Berättelsen om den, öfver
Kongl. Allmänna Magazins * Directions förvaltning
för åren 1811 till och med 1814, blifvit ånyo
nppläst, yttrade Herr Commercellådet Wegelin,
det han ej kunnat undgå att fästa uppmärksamhet
vid hvad Herr Capitenen Herz en hjelm uti sitt
från trycket meddelade Dictamen anfört, om hn*
ruledes Magazins-Inrättningens Bokslut hålles hem¬
ligt m. m., hvarefter Herr Lagmannen Nolleroth
uppläste följande
”Memorial!
Herr Capiten Herz en hjelm har uti ett den
4 sist]. April, i Höglofl. Ridderskapets och Adelns
Plenum uppläst anförande, angående Allmänna Ma-
gazins-Inrättnfngen och dess räkenskaper samt re**
dogörelse-method, deruti, efter Herr Capitenens
mening, felaktigheter och missbruk funnos, yrkat
nödvändigheten, att desamma borde rättas och af-
skaffas,
Uti ett den 27 i denna månad bland Riks-
Stånden utdelt Dictamen, uppläst i Allmänna Be¬
svärs- och Oegonomie-Utskottet den 24 förutgång*
ne Maji, har Herr Capitenen än ytterligare för¬
nyat sine erinringar vid Magazins - Inrättningens
Bokslut, och såsom hinderlig för skeende revision,
ansett Magazins-Directionens rättighet att hålla Cal-
culatiotis-B ken, sorn innefattar Verkets vinst och
förlust, hemlig.
Den 29 Juli!.
1801
Utan att uppehålla mig vid de ämnen, Herr
Capitenens anförande i öfrigt innehåller, liar jag,
sorn både i egenskap af Revisor, deltog i den
granskning, sorn år 1813 af Riksens Högh Stän¬
ders Revisorer anställdes med Magazins- Inrättnin¬
gen, och som Ledamot af Riksens Hög loll. Stän¬
ders Stats utskott under innevarande Riksdag, äf¬
ven deltagit i den, med samma Verk, nu fullän¬
dade revision, trott mig, af skyldig aktning för
det Stånd, hvars förtroende jag njutit, och af öf¬
vertygelse, att ej genom stillatigande medgifva,
att Riksens Ständers omdöme, hvarken öfver Ma-
gazins-Inrättningen, eller deras Utskotts och Re¬
visorers berättelser derom, missledes eller förvän¬
des, desto hellre böra fasta eii förtjent uppmärk¬
samhet vid Herr Capiten Herzén hj el ms yttran¬
de, örn felaktigheten af Magazins Inrättningens re-
dogörelse-method, sorn det kunde anses innebära
en stark förebråelse, om ett hemlighetsfullt Kok-
slut vid Magazins Inrättningen, skulle kunna und¬
gå Riksens Högloll. Ständers Ombuds uppmärk¬
samhet.
Den särskilta CalculationsBoken, Herr Ca-
pitain omtalt, och som enligt Kongl. Brefvet den
11 Julii 1806 bordt hållas hemlig, utgjorde re¬
dan ett föremål för 1813 "års Riksens Stånders
Revisorers underdåniga anhållan hos Kongl. Majit,
att redovisningen för Magazins fonden med dess
fordringar och tillgångar samt vinst och förlust,
måtte alltsammans i en enda Hufvudbok samman¬
fattas, hvadan alltså den dubbla bokföringen af sig
sjelf skulle försvinna.
1802
Dan 29 Julii.
Af Revisorernes berättelse om deras förrätt¬
ning, som med Respective Stånden, vid början af
Riksdagen communicerades, har Herr Capitenen
B er zen hjelm kunnat inhämta, att detta ämne
längesedan blifvit till rättelse anmält.
Vidare kan bemälte Herr Capitain af Stats-
Utskorrets afdelnings berättelse, om dess Revi¬
sion med Magazins-inrättningen under denna Riks¬
dag, erhålla upplysning, ätt Kongl, Maj:t i Nå¬
der bifallit den projecterade råtteisen, och att Ma-
gazins-inrättningens hufvudböcker för åren ign
och 18x2, efter den nya methoden blifvit förfat¬
tade. StatsUtskottets afdelning har pröfvat beskaf¬
fenheten af den forändrade bokföringen, och fun¬
nit den till alla delar uppfylla hvad Riksens Stän¬
ders Revisorer i detta afseende önskat. Jag hän¬
visar i öfrigt till Utskottets berättelse, så val hår¬
om, som om Magazins-inrattningens förvaltning
i det hela.
Såsom upplysning och rättelse i Herr Capi¬
tenen Her zen hjelms stridiga yttranden om Ma-
gazins-inråttningens r-äkenskaper och redogöreise-
method, och då desse blifvit i tryck utdelte inom
Resp. MedSrånden, anhåller jag ödmjukeligen, att
detta mitt Memorial med de öfrige Stånden var¬
der communiceradt.”
Herr CommerceRådet Wegelin hemstälde,
att detta Memorial till undanrödjande af utspridda
villfarelserom MagazinsDireerions Bokförings-sätt,
borde til! trycket befordras och exemplar deraf,
biand de öfrige Stånden till syar och upplysning
Den 29 Jufii.
1803
utdelas, och hvarutinnan BorgareSiåndets samtlige
Ledamöter nu instämde.
Bifölls.
Föredrogs ånyo Stafs- och BankoUtskottcns,
under den atf Julii nfgifne, samt sedan den 27
på hordet hvilaude Utlåtande , i anledning af de
hos Högloft. Ridd. och Adeln, Högvördige Prä-
steStåndet samt Hedervårda BondeStåndet, gjorde
anmärkningar vid Betånkandet rörande Götha Ca¬
nal arbetets fortgång och ytterligare befrämjande.
Herr StadsMajoren och Riddaren Westin yttra,
de: Hvad i Utskottens Betänkande och dess g punkt
derom förekommer, att Actie-ägarne i Canalen
och Disconten, bora oafkorradt njuta 5 procent
ränta å deras insatta capital, innan ränta och af¬
betalning kan fordras å de allmänna Lån-biträden
hvilka Canalen nu lämnas, finner jag vara ganska
billigt. Privata personer hafva gjort ganska sto¬
ra uppoffringar i och för Cmal-arbetcts fortgång,
och det lärer ej kunna sågas vara för mycket he¬
gardt art, i fall någon revenue af Canalen erhål-
les, densamma måtte till deras ränte liqvid före¬
trädesvis användas.
Herr Lagmannen och vice Talmannen Land¬
berg: För min del kan jag icke inse hvarföre
Ståndet skulle frånträda sitt förra beslut, eller
hvarföre mera afseende skall göras på privata Ao
tie-ågare an Riksens Stånders Bank,
I804 Den 29 Julii,
Herr CommerceRådet och Riddaren Nori•
lindh. Ett sådant medgifvande som det foreslag-
ne synes vara af sjelfva billigheten foreskrifvit,
och kan icke vara att såsom något frånträdande , u-
tan såsom ett tillägg att anse vid Ståndets redan
fattade beslut i frågan rörande Gotha Canal.
Herr CommerceRådet och Riddaren Wege¬
lin: Det vore onsldigt att Actie ägarne hugna¬
des af denna Riksens Stånders välvilja, såsom för
dem en gällande anledning, att bidraga med er-
forderlige tillskott och att såmedelst finna sig of-
vertygade om säkerheten och derföre fullgöra be¬
talningen då den erfordras.
Härmed instämde Herr Carduansmakaren
Malmberg jemte flere af Ståndets Ledamöter.
Herr Borgmästaren Ullberg: Lika med
Herr Lagmannen Landberg finner jag tjenli-
gast att förblifva vid det redan fattade beslut an¬
gående Gotha Canal, utan vidare tillägg. Allt
hvad som nu kan sågas, är blott en repetition af
hvad som i detta ämne redan blifvit sagt. Rik¬
sens Ständer bora icke- nu utöfva någon domsrätt
öfver den ifrågavarande prioritéten emellan Staten
och den enskilta Actie ägaren, och ehuru ingen
vili bestrida honom att skörda frukten af använd
kostnad, lärer det dock endast kunna tillhöra blif¬
vande Ständer att derom besluta, och om Riksens
Ständers ädelmod då äfven behofde tillitas, torde
deras rättighet att sådant utöfva, genom något prseli-
minairt beslut, desto mindre nu bor3 tillintet göras,
som jag icke anser öfverflödigt, att någon controll
I)en 29 Julii.
1805
till fomkyndande af Canal-arbetets fullbordan å
Statens sida, för dess stora tillskott annu bibehålies.
Någre Ledamöter instämde med Herr Borg¬
mästaren U liber g och åtskilige yrkade på vote¬
ring , hvarefter Herr Talmannen framstalde föl¬
jande Proposition:
Den som bifaller hvad Utskotten, uti f):de
puncten derom hemställt, att för de Lån-biträden
(Discont rättigheten undantagen) som Götha Canal
Bolag meddelas, icke må under byggnads åren ä-
skas någon rånta och capital-afbetalmng , samt att
efter byggnads arens slut, den icke eller kommer
i fråga forian Actie ägarne, af Discont och Ca.
nal inkomster njutit och allt framgent för hvarje
år få njuta, oafkortar 5 procents tänta å deras in¬
betalte Actie-capital, han skrifver ^fa.
Den det ej vill, skrifver Nej. Vinner Nej,
forblifver Ståndet man tilläggning eller förändring
vid det, i anledning af förra Betänkandet redan
fattade beslut i frågan om Götha Canal.
De utdelte Voterings,sedlarne insamlades un¬
der tvenne upprop, en aflades enligt Riksdags¬
ordningen , hvarefter de öfrige öppnades och be*
funnos innehålla 25 $a och 14 Nej.
Vidare fann Ståndet godt att gilla och anta¬
gas, det genom Utskottens Betänkande nu fram*
stälde alternativ , som gifver åt 6:te punkten uti
Ståndets den 22 dennes, rörande Gotha Canal,
meddelte ProtocollsUtdrag, en sadan lydelse. Att
i8o5
Dea 29 Julii.
Banken och det verk, hvarifrån bidraget utgår,
må tilläggas ovilkorlig rättighet> att erhålla full¬
ständiga upplysningar och förslag öfver det veik*
st-iSde och tillåmnade arbetet, saint att anmärka
allt som finnes strida emot de vilkor, hvarunder
Bolaget erhållit bidraget eller afvika från den af
Kongl. Majit för hvarje år faststälde arbcts-planen ,
äfvensom allt, hvaruti misshushållning kunde för-
sporjas, med rättighet, att innehålla anslagen , intill
dess förklaring, som af BankoStyrelsen godkånnes,
blifvit aflåmnade elier nödigt afseende gjordt , uti
det som till rättelse är uppgifvit.
I öfrigt fann BotgareStåndet skal att förblif¬
va vid de, genom ofvanbemålte dess Protocolis-
Utdrag den 22 Julii meddelade beslut, samt an¬
såg sig icke eller kunna antaga, hvad Utskotten
genom I2:te punkten af deras nu afgifne Utlåtan¬
de tillstyrkt, angående sådane actiers hembjudande
till Riksens Ständers Bank, sorn genom försum¬
mad inbetalning, och efter viss tid, hemfallit
Bolaget; Om hvilket allt, de Respective MedStån-
den, genom ProrocollsUtdrag underrättades, hvar¬
efter Herr Talmannen och Stånden nu åtskilldes
kl. 10 e. m.
In fidem
Carl Magn. Robsahm.
1807
Den 31 Julii.
Plenum klockan half till 1 pä dagen.
Upplästes och iades till handlingarne. från
Hedervärda BondeSråndet ankomne ProtocollsUt*
drag, innehållande: art Ståndet erhållit underrättel¬
se att den föreslagna ändringen i 4 §. Regerings¬
formen blifvit genom i Förstärkta Constitutions*
Utskottet anstäld votering antagen att hvila till
nästa Riksdag',' bifall till SratsUtskottets Memo¬
rial om Manufactur- Discontfonden, Manufactur-
Spinnhus- ocii Allmänna Arbetshusfonderne m. m.,
MagazinsDirectionens förvaltning för ig ix till
och med 1814 samt afloningen vid RiksgäldsCon-
toiret: öfverlemnande till Stora Nämnden af
frågan om Städernes brännvins-brännings-rättighet.
— godkännande af Allmänna Besvärs- och Oeco*
nomieUtskottets utlåtanden om upplifvande af 1734
års HandelsReglementeskyndsammare postgång
inom Riket och om GränseTullarne emellan Sverige
och Norrige m. m.3 — underrättelse att Ståndet
förblifvit vid sitt afgifna beslut uti frågan 0111
Båtsmans-fördubblingens återställande och instämt
med Högloft. Ridderskapet och Adeln angående
granskningen af lian BevillningsUtskottet foreslag-
ne författningar, och med BorgareStåndet om un-
1808 Den 31 Juiii.
dihdånig anhållan hos Kongl. Maj:t om inrättan¬
de al Arbets- och Corrections-hus.
En del af Protocoliet för den 29 Julii juste¬
rades.
Då klockan nu var nära Ett, afgick Stån¬
det till RiksSalen, för att, enligt sked t anslag, der
vara Kongl. Majit till mötes och afhöra hvad
Kongl. Majtt derstädes ville Riksens Ständer i Nå¬
der tillkännagifva.
In Fidem
Carl Magn. Robsahm.
Den 1 Augusti.
Plenum klockan 6 e. m.
Upplästes ankomne ProtocollsUfdrag
— Från sanuelige MedStånden af den 29 och
4 31 JU*
Den i Augusti
31 julii samt denne dag innehållande t beslut uti
den af Stats* och Banco-Utskotten behandlade frå¬
ga om Götha Canal-arbetets fortgång och ytterli¬
gare befrämjande; och återremiss af Banco*
Utskottets Betänkande om regleringen af Discont*
rörelsen i Riket sedan private delägares octroyer
tili ända gått.
_ Från Höglofi. Ridderskapet och Adeln inne¬
fattande antagande att hvila till nästa Riksdag af
det utaf förstärkta ConstitutionsUtskottet godkän¬
de förslag till ändring i 4:de §. Regeringsformen 5
bilall till StatsUtskottets Betänkande om utbe¬
talningen af de efter Högstsalig Hennes Majit En*
keDrottningen f. d. Kongl. Famiilen i arf tillfall*
ne Summor; återremiss af samma Utskotts
Memorial om aflöningeu vid RiksgäldsContoiret
„ alslag å Stats- och BancoUtskottens betänkan-
den om förhöjning i honorarium för Fullmägtige
i RiksgäldsContoiret och Banken; bifall tili
Allmänna Besvärs- och OecomieUtskottets Betän¬
kande, om åter upplifvande af 1734 års Handels-
Reglememe; —■ och underrättelse att Höglofi.
Ridderskapet och Adeln bifallit en derstädes vackt
motion om Götha CanalDirections förbidande,
att vid årliga upphandlingar af Spannemål, Bränn¬
vin, victualier och andra förnödenheter uppköpa
dessa förråd af den inhemska produetionen, utom
vid de tillfällen, då prisen, genom missväxt eller
rustningar, blifvit inom Landet allt för högt upp»
drifne.
Borg. St. Prot. N:o 227. 228* Andra Del.
i8i« Den i Augusti
.. Från Hödvördiga PrästeStåndet och Hedervär¬
da BondeStåndet , innefattande desse Stånds beslut,
i anledning af Stats- och BancoUtskottens Utlåtan¬
den och förslag om reglering af åtskillige omstän¬
digheter, hvilka äga gemenskap med Rikets pen-
ningeväsende m. m.
—- Från Högvördiga PrästeStåndet särskildt inne¬
hållande: bifall till StatsUtskottets Utlåtande om
allmänna medels anslående för Svenska Theatren,
och allmänna Besvärs- och EconomieUtskottets Be¬
tänkande, om Chartors upprättande öfver hemma¬
nen i Riket; — godkännande af ExpeditionsUt-
skottets förslag till underdånig Skrifvelse till Kongl.
Majit om nödiga medel till tryckning af Histori¬
ska samlingar, med ett uti slutmeningen gjordt
tilläggj och underrättelse, om instämmande med
Högloti. Ridderskapet och Adeln uti anmärkningar
vid Expeditionen om lindring i Båtsmansindelnin-
gen i Blekinge, och uti tillägget om granskningen
af alla från BevillningsUtskottet föreslagne författ¬
ningar, med BorgareStåndet uti underdånig anhål¬
lan hos Kongl. Majit om inrättningen af allmän¬
na arbets- och correctionshus, förklarande af en
synnerlig erkänsla emot RiksensStänders Revisorer
1813 > beslut att frågan om Fabrikernes upphjel-
pande öfverlämnäs till Kongl. Majit, och uti den
anmärkning, att hos Kongl. Majit borde i under¬
dånighet anhållas om de Biskoppen Doctor Win¬
gärd tillagde hushyresmedels ofverflyttande på
allmänna Pensions och IndragningsStaten, samt med
Hedervärda BondeStåndet att tillökningen uti Ban-
coFullmägtiges arfvode borde från Juiii månads
början beräknas.
Den i Augustt
i8it
__ Från Hedervärda BondeStåndet, af innehall,
att Ståndet godkänt Allmänna Besvärs- och Oeco-
nömieUtskottets Betänkande om afhjelpande af hin¬
der för jordbrukets förkofran, samt instämt uri
BorgareStåndets förklarande af erkänsla för 1813
urs Revisorer och om Pensions- Benådning*- och
IndragningsStatens utgifvande på trycker.
Hvilka alla ProtocollsUtdrag lades på bordet.
Herr Directeuren och Talmannen förmälre,
att Herr Directeuren och Talmannen såsom Full¬
mäktig i Banken ansåg sig vara hindrad att vid
behandlingen af följande ärende föra ordet, hvar¬
före Herr Lagmannen och vice Talmannen intog
Talemansstolen, då å nyo föredrogs BancoUtskot-
tets den 27 Julii på bordet lagda Utlåtande an¬
gående förhöjda arfvoden för Riksens Ständer*
Fullmäktige i Banken.
Herr CommerceRådet och Riddaren Wege¬
lin hemstälde om icke, då emellan LTtskotters för¬
slag och StatsUtskottets redan bifallna Betänkande
om förhöjning i Honorarium för Fullmäktige i Riks-
gälds-Contoiret, vore den skiljaktighet, att uti det
förra, tillökningen föreslogs att utgå ifrån nästkom¬
mande års böljan och uti det senare ifrån den 1
Julii detta ar, Ståndet skulle finna för godt, att,
till beredande af likstämmighet uti beslut om frå¬
gor af samma art, målet till Utskottet återremit¬
tera.
Den i Augusti.
Herr Borgmästaren NorströmHär är icke
fråga om någon lönförhöjning, utan allenast om
tillökning uti ett honorarium. Jag kan således ic¬
ke finna att något] prejudicat nödvändigtvis måste
följas.
Uppå Herr vice Talmannens Proposition blef
Utskottets utlåtande bifallit.
Sedan Herr Directeuren och Talmannen åter
tillträdt Talmansstolen föredrogos och biföilos Ståts-
Utskottets
i:o Utlåtande af den 28 Julii, som den 29
lades på bordet, i anledning af anmärkningar vid
Betänkandet om allmänna medels anslående för
Svenska Theatern, och
2:0 Memorial af denne dag, oni Reglemen¬
te eller Instruction för Deputerade i Öfver - Krigs-
Revisionen.
Vid meddelande af beslutet uti frågan om
Götha Canal-Arbetets fortgång och ytterligare be¬
främjande hade Höglofl. Ridderskapet och Adeln
äfven inbjudit sina MedStänder, att genom en De¬
putation hos Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen i
underdånighet anhålla, det täcktes Hans Kongl. Hög¬
het, efter inhemtadt tillstånd af Hans Maj:t Kon¬
ungen, Nådigst åtaga sig särskild vård och inseen¬
Den i Augusti. 1813
de.så val' öfver Götha Canal-anläggningens skynd¬
samma fullbordande, som att det af Rikets Stän¬
der till detta stora företag betydande biträde måtte
med noggranhet blifva tili bestämda ändamål an-
vändt; och fann Ståndet för godt att denna in¬
bjudning antaga.
Till'Allmänna Besvärs- och Oeconomie - Ut¬
skottets den 29 Julii på bordet lagda och nu åter
föredragna Memorial, angående Chartors upprättan¬
de öfver hemmanen i Riket, lemnade Ståndet sitt
bifall.
Upplästes och lades till handlingarne Förstärk¬
ta Stats-Utskottets arne Memorial af den 30 Julli
rörande de derJfSdés genom omröstningar afgjorda
ämnen:
1:0 i förslaget till Bevillnings-Stadgan, och
2:o om upphörande af den å Handlingar och
Expeditioner i Stockholms Stad föreslagna extra
stämpling.
Expeditions-Utskottets insände förslag till Con-
stitutorial för committerade till Tryckfrihetens vård,
samt underdåniga skrifvelsev till Kongl. Majet an-
gående:
X814 Den 1 Augusti.
i:o losen för Protocolls ■ Utdrag vid Härads-
Rätterne,
2:0 Qvarntullen eller Mantalspenningar af
Stockholms Stad,
3:0 om en skyndesammare Postgång inom Ri¬
ket ra. m.
4*0 förhöjning i Lots- och Båk-afgifterne samt
Sjö-Tullen,
5:0 LandsStats-betjeningen,
6;o Fabrikernas upphjelpande,
7:0 den utländska Gälden, dess indragande
och inlösen ,
8:0 Mantalsskrifvare provisidtMfi för är 1813
i Örebro Län,
9:0 tillökt antal af Ledamöter och betjening 1
Kongl. Gotha Hof-Rätt, och
10:0 afskaffande af eller förändring i Krono®
hjelpdagsverkens utgörande,
blefvo efter uppläsandet godkände.
Då nu åter föredrogs Särskildta Utskottets
Memorial af den 28 Julii, sora den 29 lades på
Den I Augusti.
bordet, om förhållandet med de fran Utskottet af¬
gifva Betänkanden, blef detsamma af Ståndet gil-
ladt, med den enda anmärkning, att reglering af
Tullen på Stenkol och Caffe redan är i ett sam¬
manhang med Allmänna Tull-regleringen till Kongl.
Maj:t i underdånighet öfverlemnad, som således i
Nåder lärer pröfva hvad i detta , lika som i andra,
fall kan anses nyttigt ; Hvarom Rcspective Med-
Stånden, genom ProtocollsUtdrag, skulle lemnäs
underrättelse.
Följande från Utskotten ankomne Memorial
■pplästes och lades på bordeti nemi.
från Stats-Utskottet af denna dag
1:0 i anledning af gjord erinran vid Betän¬
kandet om Krigs - Revisionen samt gratifikation åt
Assessoren Grundén,
2:0 i anledning af anmärkningar vid Betän¬
kandet om renskrifnings-medel åt Expeditions-Ut.
skottets Cancellister,
3:0 med RiksStaten ;
Från Lagutskottet af den 2g Juli i, om för¬
hållandet med de från Utskottet aflämnade Betän¬
kanden.
från Lag- samt Allmänna Besvärs- och Oeco-
nomie - Utskotten af den 31 Julii om förhållandet
med de af Utskotten gemensamt behandlade mål.
Den i Angnst!.
A nyo föredrogs BancoUfskotfets under den
26 i förlidne månad afgifna oell den 2g:de på
bordet lagda Memorial om regleringen af Discont,
rörelsen i Riket, sedan private Delägares Octroyer
tilländaglft, jemte Herr Lagmannen Grefve 3foh.
flenning Gyllenborgs i Utskottec yttrade Sär¬
skilda mening; Hvarefter
Herr CommerceRåciet oell Riddaren IVege¬
ll n begärde ordet och uppläste följande anföran¬
de;
Ehuru god vid de fleste tillfallen den regeln än
må vara, skynda långsamt, lärer det icke kunna
nekas, att en alltför mycket bokstafvelig efterföljd af
den samma ofta medför en brydsam förlägenhet.
Ett större bevis för denna sanning, lärer i min
tanka icke behöfvas än det sorn erbjudes , när i
betraktande tages, att Högtofl. BankoUtskottets Be¬
tänkande om reglering af en Discont-rorelse i Ri¬
ket, nu forst hunnit föreläggas RiksStånden, sedan
Riksdagen vidare blifvit förlängd en half månad
utöfver den i Rikets Grundlag föreskrifne tid.
Må det häremot icke invandas, att ju vigtigare
ettåmneär, och af ju större inflytelse det förslag,
som skall stadga ordning i en anstalt sorn har ett
så stort inflytande både på penninge-verket i all¬
mänhet', och på enskild fördel eiler skada, dess
mera fordrar det, att mogna under en varsam
förberedning: ty ehuru grundad denna erbindran
Sn ar, är denna det icke mindre, att om något
misstag skulle framdeles upptäckas i de beslut, för
hvilkas fattande Riksens Stander icke hafva så
många timmar till sin förberedelse, som det tor-
Den i Augusti.
1817
hända minst hade fordrats dagar, bor ansvaret ic¬
ke stanna på de senare. Jag medgifver att denna
anmärkning förlorat mycket af sin vigt, om Höslofl.
Utskottets ifrågavarande Betänkande kunde o foran.*
dradt bifallas: nu deremot, dl detsamma i ganska
väsentliga delar, i min tanka fordrar att omarbe*
tas, vågar jag hoppas att Håglöf!. Utskottet sjelf,
icke skall oblidt bedomina ett yttrande, i hvilket
kånslan för åmnets vigt icke fullständigare ådaga-
1 sigges, än genom den oinskrånktaste upprig-
tigher.
Art med den erfarenhet som blifvit samlad
under den tid sorn förflutit, sedan Octroyerne för
RiksDiscont-Verket, Götheborgs BankoDiscont och
Malmo Discont börjades, och med fästad uppmärk¬
samhet på förhållandet med Götha Canal - Bo-
lagsDiscont, under de senare g år sedan den in¬
rättades, föreslå och stadga, hvad vid slutet af
de trenne förstnämnde Verkens decharger bör iakt¬
tagas, är onekeligt ett af de vigtigaste ämnen vid
detta Riksmöte och fordrar i sin behandlig den
mäst oväldiga granlagenhet. Under nyssnåmnde
tid har den öfvertygelsen blifvit allmån, att till
vinnande af den nytta för det allmänna, som med
Discont-inrattningar åsyftas, böra de icke ensamt
eller till större delen vara enskilte personers till¬
hörighet, emedan den högsta enskilta vinst icke
alltid kan stå tillsamman med det helas båtnad: af
desse skäl tyckes ock tankan blott vara en, i frå¬
gan om fortsättningen af förenämnde till anda lö¬
pande DiscontOctroyer, äfvensom att i deras stal¬
ie andre inrättningar i samma ändamål äro oum¬
bärlige. Nu återstår således endast att först be¬
i8i8
Den i Augusti.
stämma dessas antal, och sedan sättet att i de blif¬
vande Disconternas reglementen förebygga de min¬
dre formonliga följder, som tillskrifvas en del af
de gamla.
Att i nu varande RiksDiscontVerkets ställe
ett Riksens Ständers BankoDiscontVerk grundlåg-
ges för Bankens rakning utan enskilte delägares
deltagande, och att den till ändalopande Göthe¬
borgs BankoDiscont kan indragas, torde icke kun¬
na motsägas. Deremot torde frågan om en fort¬
farande Discont-inrättning i Malmo, eller på nå¬
got annat ställe af Rikets sodra orter , icke så lått
kunna besvaras till allas nöje, hålst när de sår-
skilte svårigheter som dervid möta, äfven tagas i
betraktande. A ena sidan år den sanning oveder¬
säglig, att ju färre inrättningar af detta slag fin¬
nas, ju lättare skall det blifva att leda deras åt¬
gärder till deras rätta ändamål, och bibehålla den
öfverensstämmelse dem emellan, som år så högst
nödig; men å den andra lärer ock icke kunna ne¬
kas, att en total indragning af Disconten i Skåne,
skulle möjligen kunna medföra högst betänkliga
följder. Att nu finna ett sätt får en ny Discont-
inrättning, som till alla delar uppfyller ändamålet
med undvikande af de stotestenar, på hvilka den
fordna äfventyrat sin existance, är likväl icke
mindre bekymmersamt. Ganska vål grundadt år
Högloft, BankoUtskottets afstyrkande, att på en i-
från Banken så långt aflägsen ort inråtta en Di¬
scont för Bankens räkning. Likaså enhälligt tyc¬
kes den allmänna rösten ogilla en fortsättning af
nu varande Octroy. Det torde således vara utan
ändamål att nämna, att i stallet för en fortsättning
Den i Augusti.
sf den nu till ändalopande DiscontOctroyen i Mal¬
mö,, en annan i min tanka icke vore omöjlig att
åstadkomma, grundad på vilkortjenlige att före¬
komma de mindre förmonlige ansedda verkningar
af den förre. Jag namnar detta , mera i afsigt att
få anledning yttra den önskan, att detta något
närmare blifvit af Höglofl. BankoLJtskottet gran¬
skade och vederlagt med skäl som icke ensamt
blifvit håmtade af den allmänna tonen. Huru li¬
tet det ofta erfordras för att omstämma den, är
nogsamt kändt, äfvensom att det ofta år olika
låttare att förbittra en gammal bristfällig bygg¬
nad , än att uppföra en felfri ny.
HögloH. BankoUtskottet har på anförde skål
således föreslagit, att den för södre delen af Ri¬
ket behöfltge Discont, öfverlämnäs till Götha Ca-
nalBolag under byggnads-åren, ehuru på vilkor,
sorn jag fruktar gör verkställigheten deraf omöjlig.
Innan jag går att med itritmetiske beräknin¬
gar bevisa detta; torde mig tillåtas, att i samma
ordning som Högh Utskottet fölgt, fästa det Högt-
arade Ståndets uppmärksamhet på någre omstän¬
digheter, sorn torde vara i behof af en närmare
förklaring, rörande de af Höglofl. BanköUrskot-
tet föreslagne former af DiscontStyrelsen i all¬
mänhet.
Hår föreslås nemligen det stadgande, såsom
Ctt hufvudvilkor för öfverlåtelsen, att CanalBola-
gets hela Discont-rörelse ställes under Banco-admi-
nistrationens generela öfverstyrelse, så att Discont-
Contoirens förvaltning, vid förlust af den upp-
Ig20
Den i Augusti.
låtne rättigheten inrättas efter de föreskrifter, sorn
af Riksens Ständers Bankoutskott, deras Reviso¬
rer-elier Fuiimäf tigé'öfter forkommande omstän¬
digheter meddelas. Jag bor likväl harvid i för¬
väg förklara, att jag icke på något sått kan satta
i tvifvelsmål, att detta bör forstås så, att hårmed ic¬
ke åsyftas någon annan ordning, anden som upp¬
kommer genom nyssnämnde trenne myndigheters
naturliga-förhållande till hvarandra. Genom någon
förändring i rednctionen torde således bestämdare
blifva uttryckt , Höglofl. BankoUtskottets rättighet
att meddela reglementariska föreskrifter, hvilkas
efterlefnad bevakas af Herrar BankoFullmagtige,
samt att Riksens Stlnders Revisorer aga att gran¬
ska , huru så väl de Canal DiscontDirectionen, som
BankoFullmagtige, fullgjort deras i detta afseende
samfälte åligganden, till följe af de föreskrifter
som innefattas uti det af Höglofl. RankoUtskottet
författade och af Kongl, Maj:t Nådigst faststälde
reglemente.
Uti anledning af Höglofl, BankoUtskottets
förslag att CanalDisconten skall med ett creditiv
på Banken af R:dr 1,600.000 5 och utan rättighet att
upptaga medel emot reverser, utan endast på af-
sktifnings-räkning, som äfven skulle få öppnas både
i Götheborg och Malmö, icke utgifva lån utan i
den nion som privata insättningar medgifva , dock
aldrig öfver det belopp, som den sammanlagde
utlånings-summan vid dessa tre DiscontContoir ut¬
gjorde vid förb ars slut, torde mig tillåtas att
med en kort beräkning visa huru långt desse bå¬
de alternativer åro åtskilde från hvarandra.
Vid förbårs slut utgjorde troligen vid Götha Canal-
Den i Äugsti.
1821
Discont, Götheborgs BankoDiscont och vid Discont-
Contoiret i Malmo utgifne lån en sammanräknad slim*
ma af nara R:dr 9,000,000, som blifvit bestridd med
de tillgångar, sorn dels desse Verks Actie-ågrrc i ca*
pita! förskurit, dels blifvit insatte emot reverser,
dels på afskrifnings-räkning, samt med deras cre-
diciver i Banken, Vid Götheborgs och Malmö äl¬
dre DiscontOctroyers uppkomst försvinna af dess
tillgångar,
1:0 Actic-capitaler R.dr 300,000,
deras samfalle Discont-räkning
i Banken 700,000,
och de utelöpande reverserne,
som torde utgöra nära 6,000,000
eller tillsammans R:dr 7,000,000. Deremot torde
afskrifnings räkningen som hitintills aldrig haft öf¬
ver R:dr 3,000,000, om den ock äfven i Göthe¬
borg och Malmö skulle öppnas, kunna höjas me-
xra än en million , då man beräknar att den betyd¬
liga andel af Statens medel, som nu utgöra nära
hälften af dess belopp, efterhand naturligtvis för¬
svinner. Häraf följer således ovedersägligt, att
DiscontStyrelsen blifver försatt i en oundviklig
nödvändighet att indraga omkring hälften af sine
utgifne lån, uppgående till ett belopp, af 4 till
5 millioner, i den nion och efterhand som Di-
scont-rörelsen blifver i behof af medel till inlösen
af sine utelöpande reverser eller så kallade 3 pro¬
cents-sedlar. Denna eftertänkliga påföljd i en
tid, då allmänna behofvet påkallar Riksens Stän¬
ders medverkan till afhjelpande af den allmänna
förlägenheten, år ovedersäglig. Dess närmaste
följder kunna lätt beräknas, hvaraf den af ett nytt
Riksmöte blifver det första, när allmänheten fin¬
ner sitt hopp om undsättning, förvandladt till vida
1823
Den i Augusti.
större förlägenhet än förut. Vid öfvervägande
häraf och med besinnande af den våda som torde
uppstå äfven för dem som äro i den lyckligare be¬
lägenhet att icke räknas ibland Disconternes Gäldenä-
rer , genom det inflytande en stor del af desses ofärd
skall medföra, ock då Banken icke kan öka sitt
biträde längre, åtminstone icke i någon betydliga¬
re nion, lärer någon hvar bora medgifva angelä¬
genheten , att tills vidare begagna den enda utväg
som finnes till afböjande af nyssnämnde förlägen¬
het , den, att lämna CanalDisconten ett fortsatt
begagnande att utgifva 3 procents sedlar mot in¬
satte penningar, till den det åstundan Häremot
torde afskrifnings-räkningars öppnande i otterne
kunna undvikas, der flere betänkligheter möta.
Utom det att dylike anstalter blifva högst kost¬
samma genom betydlig tillökning af Contoirens
Tjenstemän, och igenom det äfventyr som åtföl¬
jer förvaringen af större penninge summor, hvilka
måste hållas allmänheten vid påfordran tillhanda.
Denna risque åger icke rum, när, som här sker,
penningar insättas i Banken, och Contoiret icke
har att förvara annat än Bankens attester. Af or¬
saker som lätt kunna inses välja ock många hel¬
dre att hafva sine penningar liggande uti reverser,
är. att deponera dem på afskrifnings-rakning, och
derifrån denna betydande skilnad i effecten af pen¬
ningars emottagande på det ena sättet emot det
andra. Likväl vill jag icke neka, att någre gränser
kunna sättas för 3 procents-sediarnes missbruk,
som lätteligen med mindre fara kunna verkställas.
I detta afseende torde t, e. icke blifva onyttigt
att räntan på dem nedsättes ifrån 3 til! 2 procent,
åtminstone på alla som urgifvas på mindre summir ån
Den i Augusti.
5823
R:dr looo. Torlanda skulle till och med bagge
desse inskränkningar, utan våda kunna äga rum.
Ett annat skäl emot Malmö Disconts före¬
ning med CanalDisconten, finnes i den föreslagna
Recognitionen till Banquen af R:d. 50,000 utom
de R:d. 10,000 — som årligen äro projecterade
att afsåttas till Reparationsfond. I stället för nå¬
gon vinst skulle CanalBolaget för sin moda, kost¬
nad oah äfventyr endast få vidkännas förlust af
ett dylikt contract, och detta ensamt gifva Canäl-
bolaget tillräckelig anledning att icke ikilda sig
en sådan förbindelse. Dessutom är det mig o-
möjeligt att inse hvilken ytterligare säkerhet, Ca-
nalbolaget för den till reparation afsatte fond, skall
kunna åstadkomma, sedan allt hvad Bolaget äger,
så i löst som fast, redan häftar för Banquens bi¬
träde.
Skulle allt detta oagtadt Riksens Höglofl.
Stander finna för godt, att bestämt ålägga Götha
CanalDiscont, att inrätta ett FilialContoir i Skåne
för de Sodra orternes behof, kan sådant utan Ca-
nalVerkets skada och äfventyr icke verkställas, u-
tan på följande vilkor, att
1:0 i händelse någon Recognition till Ban¬
quen bör erläggas, densamma bestämmes till nå¬
gon viss andel af den blifvande årliga vinsten,
billigen icke utöfver -Jrdel högst |:ten.
2:0 Emot fortsatt rättighet att upptaga lån
uppå reverser eller så kallad 3 p:Ct Sedlar och
1824
Den i Augusti
3:0 Emot en tillökning af Credi tivct i Bäti*
quen, af R:d. 700,000. — så att hela Ctedirivet
blifver R:d 2,000,000.
I händelse Riksens Ständer icke skulle täckas
bifalla dessa samlåldta formoner till FilialDiscont-
Inrätrningens understöd, afstyrker jag för min dei
CanalBolagets åtagande deraf.
Beträffande slutligen det vilkor som HögloB.
RancoUtskottet fästat vid Extra biträdets fortsätt¬
ning till f<r 1827 att nemligen R:d 600,000
skola deraf anses som en Reservfond, som icke
får tilluas utan skyldighet att innehålla utlånin¬
gen tilis Reservfonden är fylld, anser jag denna
föreskrift, häldre för lindrig än för sträng, och
hemställer derföre, att Reservfonden alltid bör för¬
blifva hälften af den biträdessumma, som Bolaget
får rättighet att begagna.
Herr KommersRådet Santesson yttrade:
Herr KommersRådet IVeg elin har val förekom¬
mit mig i Heta delar af hvad jag ämnat anföra J
men jag anhåller likväl att få uppläsa mina tankar
skriftligen, eftersom de äro författade j Hvarpå
Herr KommersRådet uppläste följande:
Jag hunnar mitt bifall till HögloH. Banco-
Utskotrets yttrade primitive principer, till grund
för dess Betänkande om DiscontRörelsen, nemli¬
gen-
iso att
Dea i Augusti 1825
1:0 att i Götheborg, efter Götheborgs Råneo*
Disconts Octroys upphörande, ej behöfver vara
mera än ett DiscontContoir, och
2:0 att i Skäne bör, i stället för det der
upphörande Malmö-DiscontVerk, ombesörjas etc
annat.
Men derföre anser jag mig dock intet kun¬
na bifalla den föreslagna öfverflyttningen af Mai*
möDisconträtt pä Götha CanalRolag enrot de af
HöglofL RancoUtskottet föreslagna vilkor.
Jag var visserligen den förste, som vid den¬
na Riksdag, nemligen uti Memorial, uppläst i det*
ra Högtärade Stånds Plenum d. 17 sistiedne April,
uppgaf förslag till en sådan öfveriiyttning, dertill
föranledd af den öfvertygelse, att Banken skulle,
hvad Utskottet nu ock besannat, få svårt att eta*
blera någon särskilt administration derföre, med
lika fördel för både Banken och det allmänna,
som en förvaltning af enskilte igenom deras der*
under beroende Interesse måste medföra. Detjem-
-te ansåg jag Staten intet kunna lättare än igenom
en sådan Transport af en Disconträtt, som hit¬
tills gifvit Staten föga directe Inkomst, utgöra nå¬
gon del 3f det bidrag, som Staten skulle vilja lem¬
na för Götha Canals fortsättning och fullbordan*
Denna del uti Bidraget calculerade jag till inalles
500,000 R:d., och proponerade derföre, att Con-
tanta Bidraget utöfver Discontviusten i sådant fall
blott skulle blifva årligen i lo år R:d. 250,000
samt visade med Calcul , uppgjord i proportion ef¬
ter den Discont - Rörelse och vinst CanalDiscon*
ten hittills haft, att dermed skulle troligen tillgång
gifvas fös CanalArbetcts fullbordan, och äfven I
Borg. St. Brot. Nto 229. 230. Andra Dei,
/
i8aS Den i Augusti.
en framtid bade Ränta och Capitais återbetalning
till Banken kunna utgöras. Meri då hade jag lik¬
väl lagt till grund för denna beräkning, och äf¬
ven i mitt anförande tydligen uttryckt, att med
öfverflyttningen af Götheborgs och Malmö Discon-
ters Rätt skulle följa öfverflyttning af deras nu
ägande Creditiver, förutan det förstärkta Creditiv
Gotha Canal DiscontsRörelse ensam fordrade,
och denna öfverflyttning tillika innebära näm¬
de Disconts Rättigheter i allt öfrigt, således
äfven till utgifvande af löpande 3 p:Cts Re.
verser5 och ehuru nämde Summa af 500,000 R:d.
skulle utgöras genom ett årligt afdrag på biträdes-
Summan under de 10 Byggnadsåren af R:d. 50,000
skulle de anses vara icke blott för desse xo årens
begagnande af nämde Disconters ratt, utan den¬
na förening fortfara lika länge med Götha Canal-
Disconts Octroy till år 18355 — hvarjemte ut¬
görandet framdeles af Ränta och Capital återbetal¬
ning hufvudsakligen berodde på en ytterligare
förlängning af hela Disconttiden till 1860.
A denna min Motion, hvilken af Högtäradc
Ståndet remitterades, i sammanhang med frågan
om Götha Canal, till Stats- oell BancoUtskotten
gemensamt, fastades af dem vid uppgörande för¬
slag till biträde åt Götha Canal, intet afseende.
Fastmera har jag ofta, både inom och utom des¬
sa Utskotten af enskildte fått höra, att det var
ett försök att åtkomma Styrelsen af hela Rikets
Financer, och att göra Landet tributair under
Götha CanalBolag; och, ehuru jag hvarken då
fant, eller ännu kan finna minsta anledning till
en sådan tydning, emedan en DiscontRorelse är
hvarken mer eller mindre än utlånande till laglig
Den i Augusti.
JBa?
Ränta, af hvad som kan få upplånas till lindriga¬
re Ranta; och densamma dessutom inskränkes in-’
om vissa gränsor af Reglementariska föreskrifter j
har jag ingalunda velat längre yrka en sak, som
jag fann så mycket strida emot andras tänkesätt,
och hvilken i alla fall skulle medföra ansenligt ej¬
ie ande af redan nog både dryga och ansvars-fulla
bekymmer för de förvaltande, ibland hvilka jag
till dato haft förtroendet vara. Jag år dock glad,
att af Höglofl. BancoUtskottets nu gjorda tillstyr¬
kan af en sådan öfverflyttning hafva full anledning
sluta, det Höglofl. BancoUtskottet upplyst funnit
en sådan öfverflyttning icke inhebära den våda
för allmänna ställningen, som nämde, ej så säl¬
lan hörde, tydningar förutsatt.
Emedlertid är af det nu anförda lätt att slu¬
ta till min tanka om omöjeligheten för Götha
Canal Bolag att, på de helt olika vilkor, och
med de af Högtärade BancoUtskottet tillstyrkte
inskränkningar af sjelfva Discontrörelsen, öfverta¬
ga och begagna Malmö Disconträtt, men jag an¬
håller dock närmare få förklara detta, vid hvar¬
je af de härvid förekommande puncter:
BancoUtskottets Förslag, att öfverflyttnjngen
till och begagnandet för Götha CanalBolags räk¬
ning af Malmö Discont, skulle ske för endast
den tid, som är emellan sistnämde Octrojs upp¬
hörande oell den för återstående Götha Canalbygg-
nad calculeradé tid, hvilken förut är antagen till
och med år 1824, men möjeligen, 0111 tillräcke-
Jige medel erhållas och för öfrigt utförningen får
ske i fredlig tid, samt under sakkunnigt och skick¬
ligt anförande; skulle kunna än mera förkortas,
gör för Bolaget detta anbud så mycket oantagli¬
183*
Den i Augusti
gare, som denna tid, på sin högd utgörande 7
år, är allt för kort och knappast mer än tiilräc-
kelig att hinna först ordenteiigen arrengera och
initiera en sådan Rörelse, .med allt hvad dertill
fordras, alldrahälst på helt olika principer med
de hittills fölgde, samt att i de sista åren åter
utreda och alsluta allt, hvarigenom mellantiden,
eller den för Rörelsens jemna gång, skulle blif¬
va snart sagt ingen. Men utom den olägenhet
sådant för Canal Bolaget medförde, och som vid
upphörandet skulle hafva ett menligt inflytande
på dess öfriga Discontrörelse, blefve ock allmän¬
heten visserligen illa belåten med så ofta förän¬
drande arrengementer i afseende på de Lånbiträden
den af Malmö Discont skulle behöfvat Af erfa¬
renhet kan jag försäkra, att förvaltningen af ett
sådant verk, hvartill jag räknar så väl Direction
som Tjenstemän, behöfver i flera år använda ali
möjelig både flit och omtanka att vinna den er¬
farenhet, förutan hvilken den oftast ej kan blifva
fullt nyttig både för Verket och det allmänna, —
och det skall ganska visst blifva svårt engagera
nog skickelige Tjenstemän, med utsigt för en så
korttid. Således anser jag, att om förenandet af
Malmö Discont med Götha Canals i andra hänse¬
enden är nyttig och på billige Vilkor kan upp¬
göras, måste tiden för densamma utsträckas tili
lika med Götha Canals egen Octroy eller till och
med 1835 års slut.
Den första punkten i Höglofl. BankoUtskot*
tets Betänkande lyder så: (inseratur)
Jag kan för min del ej medgifva cn sådan
Den I Augusti. 1829
permanent Riksens Ständers magt Sfven emellan
Riksdagarne, som denna punkt tycks innebåra el¬
ler förutsätta; Riksens Ständer åga rått, att sjelf-
ve gifva alla nödige financielle föreskrifter för af
deras verk utgående, vare sig Lane- eller Bidrags-
summor, men desse föreskrifter måstfe vara be¬
stämde , åtminstone från Riksdag till Riksdag.
Fullmägtige äro blott verkställare håraf, och Re*
visorerne äga ingalunda mera an anmårka vid
verkställningen, och, på sin höjd, till kommande
Ständer hemställa, enär de finna någon ändring,
i de af senaste Riksens Stånder gifne föreskrifter
nödige. Helt annat syns vara meningen af det
hår föreslagna stadgande, efter hvilket först Ban-
koUtskottet, så BankoRevisorerne, och sedan Full¬
mägtige äga, hvar om annan, efter förekomman¬
de omständigheter och som de finna nödigt, såle¬
des utan bestämde föreskrifter för sig, göra olika
förordnanden, och hvar för sig fordra dessas ef¬
terlefnad af §röth3 Canal-Boiag vid förlust af he¬
la dess Discont-rättighct.
Det af Riksens Ständer, jämnlikt första punk¬
ten af Stats- och BancoUtskottens samfälda Betän¬
kande i afseende på bevilljande biträde för Götha
Canal, fastade vilkor: ”Att Götha CanalBolag un¬
derkastas skyldighet, att inråtta sin Discont-rörel-
se enligt de föreskrifter, som Riksens Ständer
med hänsigt å samhållets allmänna fördel finna för
godt att meddela för blifvande Disccnt-rörelsen i
hela Riket,” mätte ej kunna annorlunda förstås,
ån att desse föreskrifter nu en gång för alla skola
bestämmas, och ej kunna når som hälst förändras
af särskilde och ombytlige autoriteter. Sådant sy-
183Ö Den i Augusti¬
nes mig ock öfverensstämma med meningen näst
efter io punkten, i nu förevarande Betänkande,
der det heter: ”De forändringar i Bolagets privi¬
legier och Discont.reglemente, som af de nu upp-
gifne förslag föranledes, blifva, så vidt Utskottets
yttrande af Riksens Höglofl. Stander bifalles, igenom
BancoFullmågtige hos Kongl. Majit i underdånighet
anmäldte, till den åtgärd som vederbör, med hvilken
åtgärd icke kan menas annat än stadsfästelse eiler san-
ction, som , en gång lämnad af Kongl. Maj.-t, icke af
jBancoStyrelsen eller dess Revisorer emellanåt kan rub¬
bas. Jag tror derföre för min del, att hela den forsta
punkten kan och bor utgå, såsom öfverflöd efter hvad
redan uti i §. af beslutet för biträdet till Götha
Canal år afgjordt, och otjenlig, såsom skapande
flere mindre Status in Statu , med magt, att ge¬
nom förändrande föreskrifter, förändra och upp¬
häfva hvad både Riksens Ständer vid Riksdagar
och Kongl. Maj:t deremellan för Landets och Na*
ringarnes bestånd kunnat finna nödigt föreskrifva,
— samt vållande en fullkomlig osäkerhet uti den
af Götha CanalBolag påräknade vinst af Discont*
rörelsen, äfvensom medförande största svårighet i
förvaltningen, om den skall ske efter , ofta för¬
ändring underkastade, principer.
Vid andra punkten, lydande (inseratur) har
jag intet att påminna. Om BaticoStyrelsen finner
sig behöfva mera controll änden, som redan exi¬
sterar af dess deltagande uti Direction och Revi¬
sion, och af de för närvarande inom Bankens1 hus
å Discont-Contoir tillgängelige upplysningar, nar
som hälst, om rörelsen vid Contoiren både i
Stockholm och Götheborg, så år den hår föreslag-
Den i Augusti.
1831
ne utväg lika riktig som i alla afseenden oskad¬
lig.
Tredje punkten lyder:
Hvad det sista beträffar, eller 10,000 R:dc
årligt afsattande till ReparationsFond, så har det
väl intet någon egentlig gemenskap med Discont-
rorelsen , men jag ser dock intet hinder derföre ,
ej heller någon synnerlig gravation deruti för Ca-
nalBolaget, som i alla fall lärer få vara omtänkt
på reparations.medel i en framtid. Ater beträf¬
fande sjelfva Accord-summan af 50,000 R:dr år¬
ligen, så kan jag ej möjligen uppgöra, hvarifrån
den skall komma af eller för Malmo DiscontVerk,
äfven med bibehållande af dess totafa fordna rörel¬
se, men alldraminst efter de restrictioner, som in¬
nefattas uti den följande.
Fjerde punkten som lyder: (inseratur)
På satt Malmo Discont-rörelse hittills drifvits,
har den aldrig renderat för Actie-ägare och Ban¬
ken samfält mera än högst några och 40,000
R:dr, och denna summa torde kunna beräknas
hafva uppkommit af medel upplånte emot 3 pro¬
cents reverser till belopp å circa R:dr 1,500,000»
hvarå allisa vinst kan beräknas å 3 procent, 45,000.
Utelöpande Assignationer p. medium
upptagne till 100,000, å 6 pro¬
cent, 6,000,
Summa 5i,oyo.
Utom öfver-råntor, hvaremot omkostnader och
förluster afgå, så att derefter ofvannämndabehåll-
Den i Augusti.
ning återstått j Vid upplösning af ett sådant verk
hander dock ofta, att desse sisrnämde medtaga af¬
ven något af de förre arens öfverskott.
Men hvart tor det hän med denna calcul,
jaar all utgifning af löpande 3 procents-sedlar skall
upphora? Alla nuvarande Disconter, oberäknadt
RiksDisconten , hafva hittills mot endast sådane
sedlar, utgifne i Stockholm, Götheborg och
Malmö hafvit en rörelse af circa 6,000,000 R:dr,
Götha CanalDiscont har derförutan, på afskrifnings-
räkning haft p. medium circa 2,000,000} tillsam¬
mans 8 millioner,
Med 3 procents-sedlarnes totala indragning är
val att förmoda, det någor af deras belopp ofver»
flyttas på afskrifnings-räkning, men dels kan man
taga för afgjort att denna, sorn till största delen
utgjorts af publika fonder, uti numera fredliga
tider, då Kronan ej behöfver hålla sådane Reser-
veCassor, då subsidie eller andra ovanliga medel,
ej heller vankas, skall blifva ensam för sig myc¬
ket reducerad 5 dels kan afskrifnings-räkning icke
anvåndas af någon annan ån den, som bor på stäl¬
let , och intet af Landsortens elier andra Städers
innevånare, hvilka hittills val intet sjelfve gjort sto¬
ra insättningar mot 3 procents-sedlar, men dock
efter dessas erhållande från Stockholm, Götheborgs
Malmö &c., använt dem i allmänna rörelsen,
hvarjemte de för alla dem, som måste hafva, åt¬
minstone då och då, någon summa liggande för
visse afsedde behof, utgjort en icke obetydlig lin¬
dring; och änteligen gifvas afven mångå personer,
sorn icke älska att vara kinde för sine capitaler,
Den i Augusti. 1833
hvilket med 3 procents reverser stålde till inne-
hafvaren ock låtit sig ganska viii förenäs, men
omöjligt vid afskrifnings-räkning, som således blir
obegagnat af dem, örn de än bo pa stallet.
Det år ock endast i Stockholm, som någon
betydande penninge circulation finns af den art,
att man derutaf jemnt kan påräkna någon större
fond å afskrifnings räkning ; — i Götheborg , all-
drahålst efter nu åter forändrade Handels ställning,
tviflar jag mycket på, att ii afskrifnings-räkning,
skall kunna calculeras för någorlunda beständigt
ofver I million, kanske ej ens det, och i Mal¬
mö kanske knappt 100,000 R:dr; Jag anser för
min del alltså högst troligt, att med den föreslag¬
na totala indragning af löpande 3 procents rever¬
ser ej öfver 3 och alldrahögst 4 millioner R:dr ,
i stället för 8 millioner skulle blifva desamme Di-
sconternas roulance, och följden för Discont-vin-
sten alltså ock ofelbart, att den reducerades till
högst hälften eller derunder; men fruktar också
detta skulle illa stå tills.inmans med det så nödigt
ansedda föremål för Riksens S »nders uppmärk¬
samhet vid denna Riksdag: afhjelpandet af den så
mycket omtalade allmänna penningenöden, hvilken
fastmera då först torde blifva rätt synbar, alldra-
hälst når denna förändring skulle vidtaga just vid
samma tid , då FilialDisconternas upplösande skall
nog ändå öka mångens förlägenhet.
Femte punkten, så lydande: (inseratur) gör
ock någon minskning i vinsten å Discont-rörelsen,
enar det år egentligen de små sedlarna som åro
gångbarast hosa och verkeligen till mycken be-
1834
Den i Augusti,
qvämlighet för, allmänheten; dock skall jag ej
bestrida den, blott den isa måtto blefve förbät¬
trad, att tiden till upphörande med de mindre va-
leurernas ingifvande bestämmes till Canal-byggna-
dens upphörande, ty för aflöningen och andra ut¬
gifter dervid äro de af alldeles oumbärlig nöd¬
vändighet.
Vid Sjette punkten, som lyder (inseratur)
Och Sjunde punkten, d:o (inseratur)
kan jag ej undgå yttra min enskiita öfvertygelse,
att Disconfernäs penninge-rörelse år nyttig för det
allmänna ju mera obestämda föreskrifter man gif-
ver densamma. Det forsta förvaltningen deraf har
att iaktaga är Lånsökandernes säkerhet; och med
den står oftast i närmaste förening nyttigaste an¬
vändandet af medlen. Car.alDiseonten har till da¬
to ej varit bunden af några andra föreskrifter
häruti, ån att 6,000 R:dr varit det maximum,
som en person fått låna på namn, och den har
håiiit nara -|:delar af dess betydliga utlåning till¬
handa åt andra Näringar än Handeln, men der¬
jemte ofta tjent denne med vida större summor
på en hand , emot varu-hypöthek &c., än hår fö¬
reslagits; sådane lån, hvilka tagas oftast på kort
tid af mycket mindie än 6 månader, ja under¬
stundom blott I månad, och nästan aldrig omsät¬
tas eller prolongeras, och ej sällan blifva utlöste
långt före forfallotiden, oaktadt räntan varit en
gång för hela tiden erlagd, hvilka lån ock derfö¬
re anses de säkraste , och för erhållande full be¬
talning vid förfallotid mäst calculable, äro just de,
för hvilka Disconter egentligen äro inrättade, och
Den i Augusti.
1835
till hvilken Disconternes egentliga egenskap, nem¬
ligen att utgöra en säker tillgång för tilljdlligé
Läne-behof, Högloft. BancoUtskoitet, uti slutet af
detsamma Betänkandet, ganska riktigt säger hela
Discont rörelsen höra återföras. Vid närmare fö¬
renande af desse stadgande» tror jag således det
föreslagna Maximum å Varu- och andra Hyporhek
ej vara lämpligt , och bor det vara nog, att stad¬
ga det de productive Nåringarnes behof till Lån-
biträde af Directionen, lika som hittills, ej bör
lemnäs utan uppmärksamhet, samt att, hvad maxi¬
mum beträffar för utlåning på en hand, det får
bero vid det redan existerande Discont-reglemen-
tes föreskrift. Jag bör tillägga, att när den fond,
hvarmed utlåningen bestrides, till alldrastörsta de
len fourneras af de Handlande igenom deras in¬
sättningar, skulle en minskning i deras hittills
njutna rättighet till varubelåningar' för merendels
kort tid och momentelt behof, visserligen påkal¬
la deras uppmärksamhet, att af sine samtelige nå¬
got när ständige Cassa-behåilningar, sorn fournera
nämde fond, bereda åt sig en annan dylik Varu-
belånings inrättning 4 utan att de dertill hvarken be¬
höfva särskilt Privilegium, eller, örn det behof,
Öes, Utan att de kunna befara att sådant blefve
vägrade, ty hvar privat har ju rätt emottaga lån
för 5 procent, eller hvad ränta som hälst, och
åter låna ut till laglig Ränta, blott ej högre. E-
medlertid försvunne derigenom den påräknade till¬
gången för alla Lån-behöfvande af sådane Hand¬
landes uteblifvande 3 procents insättningar. Men
hvarföre skall mera i Disconten än JernContoirer,
i Banken &c. Lån ej få lemnäs i proportion till
Varu*hypothekens större eller mindre värde? Mån«
183^ * Augusti.
gen Bruks-agare har lyckats utvänta ett högre pris
på sitt Jern igenom tillfället i Gotha] CanalDiscont
att på någon månad få det belänt, och hvad for¬
slår väl då 6,000 R:dr? Och huru ofta skulle
icke Amerikanarens Commisionair, då han ej kun¬
nat contant köpa en betydlig retour - last af Jern
och andra Svenska producter , blifvit förlagen , och
måst cedera affairen, men denna tillika gått förlo¬
rad för landet, hvad vinsten och afsåttnings-till-
fället för egne Export-varor betråffar, med min¬
dre han fått belåna ett motsvarigt belopp af Ame¬
rikanens tobak, socker &c., last, som för momen¬
ten ej kunnat säljas , åtminstone icke contant. Mån¬
ne intet BancoUtskottets goda afsigt för våra in¬
hemska Näringar på sådant sätt förfelas och allde¬
les motverkas med ett sådant stadgande? Efter
min tanka ofelbart.
Af orden: efter fast st Alde grunder, då det hår
talas om CanalBolagets egna Actiers belånande, för¬
står jag ej rätt, men förmodar meningen vara,
efter de af Directionen fastställande grunder, ty åt
den måste vål lemnäs, att bedömma till hvad pro»
portion af värdet de kunna belänas; annan fast¬
ställelse kanner jag intet hittills, och ofver den
har visst ingen billig klagan varit.
Vid Åttonde punkten, som lyder: (inseratur)
torde det tillåtas mig anmärka, att det måtte vara
alldeles lika, om Stockholms Stad och närmast
kringliggande ort medtager 5 a 6 millioner af
RiksDisconten, eller om den der tar 4 och de fe.
lande 1 å 2 uti CanalDisconten; bada delarne gö¬
ra öfriga landets innevånare lika förfång, Sfven-
Den I Augusti. 1837
som det blir enahanda stark bortdragning från
Stockholm till vestra och sodra orterna , om deras
Lån-behof fylls af RiksDiscontens eller af någon¬
dera de andre Disconternes i Stockholm genom 3
procents reverser eller afskrifnings-råkning sam¬
lande fonder. Men deremot, blir det en corn.
pliquerad och till en högst obehaglig och rrtenlig
beständig osäkerhet om Lån-tiilgångarne för Di-
rectionen, samt ökade kostnader med Contoiren,
ledande mesure, att besörja CanalDiscontens utlå¬
ningar både i Stockholm och Götheborg.
Fasthällre skulle jag hålla för, att, det vo¬
re ett ganska vigtigt och manga missbruk samt
vinglerier förekommande stadgande, att vissa Pro*
vincer eller Län blefvo antydde att hålla sig en¬
dast till Malmo Discont, åter andra endast till Go¬
tha Canals Dito i Götheborg, och alla de öfrige
till RiksDisconten. En sådan fördelning endast
skall göra det möjligt, att något når kunna be-
dömma säkerheten hos Låntagare &c., och för en
framtid skall deraf, endast de såkraste anledningar
kunna fås till beräknande af hvardera utaf desse
orters behof i sådan våg, äfven i statitiskt hånse¬
ende rått intresserande.
Till låttnad för uti och vid Stockholm boen¬
de ägare af Götha CanalBolags egne Actier, hvars
belånande dock ej kan uppgå utöfver ett något
när kändt belopp, vill jag endast för dem föreslå
det undantag, att de må äfven vid CanalDiscontens
Contoir i Stockholm belånas.
Nionde punkt enil föreslagen som följer (insentur)
*S3S Den i Augustt.
Ehuru jag aöser den här stadgade Limit ver-
keligen, obehöflig, hälst om föreslagne 4:de punk¬
ten skall aga bestånd, ty då kommer utlånmgs-
beloppet aldrig till knappt ~:va den här medgifna
Summan, sä vill jag blott anmärka, att otn den¬
ne Limit tillika skulle kunna anses innebära ett å-
liggande för Direcrionen, att, om tillgångarne
medgåfve, i det närmaste alltid ock hälla denn3
summa utlånt, så betoge detta Directionen möjlig¬
heten af all den nådiga varsamhet, sorn eljest
måste iakttagas för att undvika örverskridande af
creditivet vid tillstötande oförsedde, fast ej säll¬
synte, tillfallen, äfven som å andra sid^n möjlig¬
heten, att derföre på något sätt anse Directionen
ansvarig, enär dess bedömmande af tillgångar och
behof då vöre, snart sagt, obehöflig! och hela de¬
ras redovisning , blott bestode uti att de inalles ej
utlånt öfver limiterade summan. Likväl kan jag
ej dolja den önskan, att, till lättnad för Actie å-
gare i Götha CanalBoiag, och ännu mera till att
förekomma minskning igenom deras Actie-belå-
ning för andra Låne-behojVande, i likhet med fle¬
re Ledamöters af Högloft, BancoUtsRortets särskil*
te tanka, den summa, som på desse Actier be-
länäs, icke må ingå i beräkning uti det faststäl¬
lande maximum, för bela utlånings-beloppet; i
synnerhet intrader behofvet häraf, nar Actierne
igenom okade insättningar blifva af betydligare
belopp, och jag tror, att detta alltså fortjenar
afseende.
Ehuru i.-del utaf den limiterade högsta tota¬
la utlånings-summan gör mera än hvad MalmöDi-
scont någonsin hittills har haft utlånt, skall jag ia-
Den i Augusti. *839
tet för min del bestrida det, när någon mera pro-
vince af de södre tillslås denna Discont rörelse.
Tionde punkten innefattar följande (inseratur)
Utan att öfvertaga MalmoDiscont efter dess
upphörande, kan Gotha CanalDiscont dock omöj¬
ligen bestå med mindre än det redan, med nu
temporairt beviljade tillökning -ägande totala cre-
diriv af 1,600,000 R:dr, som med dervid nu af
BancoUtskottet ock fogade lörbchåll ej egentligen
utgör mera ån 200,000 R.-drs förökning. Otn
det nånsin varit behofligt för verket, men särde¬
les för den Lin-behöfvande allmänheten, så årder
vål nu, då de andre Disconterne indragas, och jag
ber, att man måtte erinra, att ju större creditivet
år, destomindre blir det påkändt, ty det utgör
aldrig annat an blott en Reserve-fond, hvars till¬
varelse ger credit åt innehafvaren deraf, i samma
mon som dess belopp är kändt stort och tillräck¬
ligt. Så länge det äges skall troligen sällan eller
aldrig öfver de förste 800,000 R:dr komma i frå¬
ga, och -äfven deras begagnande snart kunna re¬
duceras 3— men igenom nedsättning af creditivet
skall Verkets credit till alldrastörsta våda också ned¬
sattas , och det gamla creditivet, äfven tued någon
ökning, omöjligen förslå.
Af desamma skäl blir en öfvertagning af
MalmoDiscont ej möjlig, utan åtföljande creditiv,
och ju större det blir, desto mindre begagnas det,
desto säkrare och jemnare blir Discontens rörelse
samt allmänhetens deraf påräknande biträde.
1840 Dea i Augusti.
Mot det okade creditivets bestämmande blott,
till år 182 J kunde visst ock vara att anmärka nå¬
got , men sådant kan nog derförinnan af komman¬
de Riksens Ständer rättas.
Då har sågs, innehålla med ali utlåning, in¬
till s dess att minst 600,000 Rdr af creditivet åter
blir öfrigt odisponeradt innestående önskar jag
dervid endast det förtydligande, som ej hindrar
omsättningar, hvilka i reglementet för öfrigt al¬
drig varit nämde, ej heller i Bok-förningén an¬
norlunda än som inlöste gamle, och åter erhållne
nya Rån visa sig.
Efter mine sålanda utvecklade tankar om
Hoglofl. BancoUtskottets Betänkande torde mig til¬
låtas föreslå, i stället för de deruti innefattade nu
igenomgångne staöganden, såsom blifvande nya
reglor eller rättare tillägg på de förut gällande i
i:sta §. skulle blifva alldeles i öfverensstärh-
melse med 2:dra punkten af Högloft. Banco - Ut¬
skottets.
2:dra §, Götha Canal "Bolags hittills begagna¬
de Rättighet att emot upptagne Lån utgifva löpan¬
de forskrifningar till hvad valeur som hälst, ändras i
sa måtto , att hädanefter utgifvassådane ej under 1000
R:dts valeur hvardera j och bör derjemte, tili minsk¬
ning så mycket möjeligt af den häraf befarade Se-
delökningeu, Götha Canal Bolag, från och med
nästkom-
Den i Augusti.
184*
nästkommande års början i Götheborg lika som
hittills i Stockholm, inrätta och hålla ett Afskrif-
nings Contoir, till emottagande Lån för lindrig.
Ränta emot bevis ställde på viss person och hvil¬
ka icke äro löpande.
3:dje §. Bolagets i io §. af Reglementet för-
behållne rättighet, att utgifva Assignationer på Ban¬
ken af 5 Rrdrs valeur, får ej begagnas längre än
under återstående Canalbyggnäds-åren , men seder¬
mera bestämmes minsta valeuren af sådane Assigna¬
tioner till 10 R:dr.
'4:c?e §. Bolagets Discont - Direction skall vid
Låns utlämnande fasta särdeles uppmärksamhet af¬
ven vid de andra productiva Näringarnes behof än
blott Handeln ; och hvad angar Maximi-belopp för
lån på blott namn, äfvensom Lån på andra Hypo-
thecjuer , förblifver dermed enligt 13 §. af Discont-
Reglementet den 11 April i8l°- Actier uti Gö¬
tha Canal Bolag få ock belånas vid Contoiret i
Stockholm.
Femte Punkten skulle blifva alldeles enlig med
den föreslagna g:de, utom det att orden: får lik¬
väl ej öfverstiga ändrades till får likväl, oberäk¬
nad hvad på Verkets egne Actier utlånas, ej öf¬
verstiga.
Sjette Punkten i likhet med den io:de, utom,
att orden innehålla med ali utlåning intill dess o.
s. v. ändras till innehålla med ali utlåning, hvar-
Borg. St. Pr ot. N:o 231. 232. Andra Del,
1842
Den I Augusti.
ibland dock intet räknas utbytande af gamla Län
med nya Reverser eller så kallade omsättningar, in¬
till dess o. s. v. Skulle Riksens Ständer bilalla
HöglolL Baneo-Utskottets förslag, att Götha Ca¬
nal Discont ock skall öfvertaga Malmö Discont,
så torde den i 3:dje Punkten af Betänkandet före¬
slagna Summa antingen helt utgå, och den vinst
derå bl ifver, således utan afdrag tillfalla Götha Ca¬
nal Bolag, som i alla fall derföre redovisar, och
sålunda erhåller den ej annorlunda än i afräk¬
ning på det vidare framdeles understöd, som Rik¬
sens Höglofl. Ständer efter år 1820 ej lära neka
detta Verk till försäkrande af dess fullbordan och
Bolagets bestånd. Denna vinst blcfve då en ökad
hjelp till forcerande af Byggnaden under desse å-
ren, och således både för Landet, Banken och
Bolaget bäst använd. Finna åter Riksens Ständer,
att Banken nödvändigt årligen bör till godo räk-
naä åtminstone lika vinst, som den förut haft af
d^ private Disconterne, oberäknad? desse 3 p:Cts
Ränta, så kunde som sådan en skälig årlig Sum¬
ma af högst 25,000 R:d. bestämmas, hvaröfver
nämde vanliga inkomst hittills väl sällan gått.
Högre Summa medförde en säker förlust för Ca-
DalBolaget.
Men om Götha CanalDiscont skall med den¬
na Discont combineras, fordras dock derjemte ef¬
ter min öfvertygelse alldeles nödvändigt:
1:0 Att den skulle få bibehållas lika länge
som CanalDiscontea räcker.
2:0 Att, om afskrifningsräkning i Malm©
Den I Augusti.
1843
skall hållas, som torde ej lona kosthaden, 3p:Ct Re«
versers utgilvanae, NB, att, vid anfordran inlösa
såsom de öfrige, måtte medgifvas.
3:0 att Götha CanalDisconts totala creditiv
ökas till 2 Millioner, hvaraf minst goo,OOo R:d.
skulle, på sätt som i io:de puncten är sagdt, an¬
ses inuestående.
I alla fall anser jag fördelningen af Lånen
på Disconterne böra blifva ungefärligen följande:
Till den nya Malmö Discont bora vanda sig
om Lån, Innevånare i följande och i inga andra
Lån än:
Malmöhus Län, Christianstads, Blekinges,
Vexiö eller Kronobergs, samt Halmstads Län.^
Götha CanalDiscont biefve deremot för endast
Götheborgs och Bohus, Elfsborgs, Carlstads * Ska¬
raborgs, Jönköpings, Östergöthlands, Calmare oell
Visby Län.
Och allt det öfriga skulle alldeles tillhöra
Riksens Ständers BancoDkcontVerk att ombesörja
Lån för.
Uti sista stadgandet af BäncoUtskoticts Betän¬
kande om ofverflyttningen igenom omsättningar a£
gamla Lån från den nuvarande RiksDisconten*
önskade jag att hela den meningens ”sådane Lånt
1844 Den I Augusti.
får hvilka säkerheten etc. till etter på särskildt■
afgifne förbindelser’’ utginge såsom i min tan¬
ka obehöflig, och blott föranledande till för myc¬
ken rättighets påräknande af mången till sådan
omsättning. — Den nödiga Communication emel¬
lan gamla och nya Verket, till kännedom för
Styrelsen vid det sednare, af livar sökandes skuld¬
belopp i det gamla, och detta Verks möjeligen
derunder beroende säkerhet och fordel, att få
lyfta allt eller en del af dess Gäldenärs ärhållan-
de nya Lån, skall lätteligen utan apart föreskrift
derom kunna arrengeras.
Om Högtärade Ståndets benägna återremiss
till BancoUtskottet med desse anmärkningar, an¬
håller.
Herr Borgmästaren Ullberg: Efter de vid¬
lyftiga anmärkningar, som äro gjorda vid Banco-
Utskottets ifrågavarande Betänkande, torde det an¬
ses öfverflödigt, att något tillägga1, men, sedan
Ståndet stadgat, att biträdet för sjelfva Canal-arbe-
tets fortgång skall sträcka sig blott till, och med
I82° e^er den Häst derefter inträffande Riksdag,
anser jag ock för min del det böra, i samman-
stämmighet dermed föreskrifvas, att biträdet för
CanalDisconten icke eller må sträcka sig längre,
eller kommande Stander bindas i denna fråga mer
än i den förra. Dernäst får jag ock anföra, att
jag skulle kunna förena mig med Utskottet om
den föreslagna utlånings-rätten på varor, om blott
detta ord förbytes till Svenska exportabla Produk¬
ter, emedan Svenska Disconter böra meddela
hjelp och understöd åt Svensk industrie, men ej
Den I Augusti. 184T
vara förlags-eontor åt utländska Fabricater och
luxe-articlar.
I öfrigt förbehåller jag mig att, i händelse
af återremiss, få vid ärendets slutliga afgörande
anföra hvad jag vidare kan hafva att tillägga.
Hére Borgmästaren Norström: Efter hvad
i det föregående nu blifvit omnämt uti det ifrå¬
gavarande ämnet, kan för mig ej vara något syn¬
nerligt att tillägga, men såsom Ledamot i Banko-
Utskottet har jag trott mig bora nämna, det or¬
saken till dröjsmålet derstädes med denne sak , e-
gentligen varit, att man ansett frågan om Götha
Canal bora föregå, och att således detta Reglemen¬
te ej förrän nu kunnat uppgöras. •
Herr Lagmannen Noréus: Desse skäl för
dröjsmålet, kan jag för min del icke antaga, i
anseende till ett mål; hvilket troligen år det an¬
gelägnaste af alla dem, som under Riksdagens lopp
varit under Riksens Ständers granskning, icke al¬
lenast i anseende till handeln, utan ock de produc-
tiva Näringarne. Jag instämmer hufvudsakligen
med Herr Borgmästaren Ullberg, och anser att
Riksens Ständer ej böra utsträcka creditivet för
Götha CanalDiscont utöfver den tid som för an¬
slaget till Canalen blifvit bestämdt. Derjemte tror
jag, att den rättighet BankoUtskottet tillstyrkt i
anseende till varu-belåningar, äfven, borde utsträc¬
kas till Bruks-effecter och Metaller, och så beskaf-
fadt understöd som de ifrågavarande icke endast
tillhöra handeln. RiksDisconten har inga lån på
varor meddelr, gch om dess Reglemente annor¬
1845 Den i Augusti.
lunda tillåtit, !<nn det vara ganska osäkert om infly¬
tandet af denna Discont för allmänna rörelsen äf¬
vensom de productiva Näringarne derigenom varit
nyttigare.
Herr StadsMajoren och Riddaren Westin:
I detta complicerade amne kan jag, i och för å»
stadkommande af återremiss ej särdeles behöfva nå¬
got tillägga. Den allmänna tonen har varit emot
CanalDisconten, förmodeligen af den anledning att
man trott att Handeln mera ån Niiringarne deri¬
genom gynnades, och Riksens Stånders Särskild te
Utskott har äfven i denne del sig yttrat i frågan
om den allmänna penninge-nöden. Men alla frå¬
gor rörande Disconter, torde kunna återföras till
hvad Konung Gustaf lil, i anseende till Gene-
ralDisconten stadgade genom det får densamma
ineddelte Reglemente, och det förefaller mig som
BankoUtskottet i vissa delar afven nu velat syfta
till samma ändamål. Men måtte den penning-tillgång
som genom Discont-rörclsen beredes, aldrig för¬
anleda till befordrande af Nederlag för utländska
Fabrikater och i Riket förbudne varor, denna ön¬
skan år hos mig, utan granna ord , uppriktig och
redlig, och hvad de Svenska Metallerne beträffar, så
äro de genom författningar och belänings-råttigheter
redan gynnade framför andra producter af Rikets all¬
männa Näringar; andra grenar af Nationafindu-
strien behöfde verkeligen äfven uppmuntras , och
jag tror att hufvudsakliga inskränkningen borde
Blifva den, hvad ifrågavarande Discont-rörelse be¬
träffar, att Svenska Nationens pengar ej till Ne¬
derlag af utländske varor kunde få begagnas.
Hvad åter angår den allmänna penninge-nödens
Den i Augusti. 1847
så skulle den ofelbart mycket okas genom 3 p:Ct sed-
larnes hastiga indragning , och om sådant afven till
kunde verkställas, så skulle det icke allenast väcka
förundran, utan, snart sagt, narma sig till trolleri.
Frågan om Malmo Disconts flyttande under Gotha
Canal,finner jagicke vara rimligare, ån om Samma sak
afven skulle gälla angående Götheborgs Discont.
Afståndet talar genast deremot, och en verklig
förlägenhet i anseende till administrationen skulle
ofelbart uppstå. Jag finner ej eller någon slags
angelägenhet af denne anstalt, ty om, hvad Mal¬
mö betråffar, man derifrån absorberar det genom
3 procent sedlars ymniga utgifvande begångne
misstag, vet jag ingen anledning hvarföre densam¬
ma icke allenast skulle få njuta till godo sina oc-
troyerade år, utan ock få fortfara till år 1820,
då de ånyo församlade Riksens Ständer blifva i
tillfälle att närmare bedomina nyttan och skadan af
det ena och andra , och inse huruvida det dersti-
des någon gång antagne belånings sätt, att i vissa
personers hander försatta stora och högst betydli¬
ga summor än vidare fortfarit, och äfven derige¬
nom bidragit att gora denna Discont-rörelse förhat¬
lig. Hvad som en värd Ledamot derom anmärkt
att, på Actierne bör få belånas, torde med skäl
kunna förindras till, må få belånas, annars skulle
Discontens tillgångar kunna tvångsvis uttömmas.
1 anseende till Canal Actierne borde väl annars in¬
gen bättre åp CanalDiscontens Direction kånna vär¬
det af desamma. Jag slutar med den förklaring,
att jag ej inser hvarföre den ifrågavarande aredu-
seringen af Discont-rörelsen skulle aga rum, ej el-
ler att verkningarne deraf skulle kunna bli nytti»
ge för allmän rörelse och våra Näringar, men
184? Den i Augusti.
hvilka ofelbart påkalla att sådana reglementarisk®
forfattningar vidtagas, som leda till ändamålet.
Herr CommerceRådet Santesson: Jag
kan ej underlåta anmärka, hvad en vard Leda¬
mot derom yttrat, att allmänna tonen skulle varit
eller vara emot CanalDisconten, verkeligen år for¬
nta gången jag hor, men hoppas att detta yttran¬
de icke varit föranledt af kännedomen om rätta
förhållandet. Hvad derom blifvit anfört, att ut-
låningarne i CanalDisconten ej skolat med Regle¬
mentet och Discontens ändamål hafva öfverens-
stämt, såsom ej i nog betydlig proportion ägnade
It Svenska Export-artiklar, så jemte det jag för¬
säkrar, att 13 §. af Bolagets DiscontReglemente
innefattar uttryckelig t tillåtande för Varu-hypothe»
kers belånande utan inskränkning till någon viss
summa, hade jag trott, att de exempel jag redan
haft äran anföra, bordt undanrödja alla tvifvels¬
mål härutinnan, och jag vill ytterligare tillägga:
Då t. e. ett Amerikanskt Skepp inkommer på Ri-
vefjerd, och dess ombud inkommer med förfrå¬
gan, om laddningen kan försäljas, så kunde sam¬
ma skepp återlastas med svenska producter , men
att i annor händelse man vore nödsakad vånda sig
till Kopenhamn, hvarest Skeppet naturligsvisej en¬
dast, om något, med Svenska ptoducter kunde åter
förses. Discontens biträde kan vid sådane tillfällen
påfordras till betydliga summor, och ehuru val
då belåningen sker på inkommande utländska va¬
ror, blir det jdst samma lån-biträde, hvilket i det
hela underlättar eller öppnar möjligheten för ex¬
porterandet af de inhemska, hvilka, om Skeppet
ej hade kunnat aflasta och vinna köpare, icke till