kroioeoll.
Hällna
HoS Wävofliga
Borgare-Swdet,
ivid
Urtima Riksdagen i Örebro
Är i8ro.
LR EBRO,
Tryckt hoö Nils Magnus Aindh, LLw.
X
Är i8io
Fredagen den 27 Juli.
S. D. ^^^edan Kongl. Ma):t genom öppet
Bref och Päbud under den 21 och
28 nästl. Juni i kläder sammankallat Riksens Stän¬
der till en Urtima Riksdag, at Len rz i denna mä-
nad hällas här uti Orebro Stad, och till underdä-
nigste följe deraf, Städrrnes Borgerskap ock hitsändt
sine Fullmägtige; sä har Riksdagen ststnämde dag pä
manligt sätt, genom Rikshärholden blifwit allmänneli¬
gen kungjord och Städcrnes Fullmägtige, genom Ko¬
nungens nädiga Anstag, anmantc, att enligt Riks¬
dagsordningen ingifwa sine Fullmagter till granskning
och anteckning af Hans Excellcnce Herr Justitie Stats-
Ministern och Commendeuren af Kongl. Nordstjcrne-
Orden Högwälborne Grefwe Fredric Gyllenborg,
hwarefter Fullmägtige, af Högbemalte Hans Excellcnce,
med inträdespolletter försedde, för första gängen sam¬
manträdde i dag kl. half till r 2 pä förmiddagen uti
det för Borgareständct, under denna Riksdag, ä Sta¬
dens Rädhus utsedde Scssionsrum, dä Politie Borg¬
mästaren Herr Pehr Hallqvist, fäsom Stockholms
Stads förste Fullmägtig öppnade med klubban sam¬
mankomsten och yttrade sig derwid salunda:
* * - Hög'
4 Den 27 Juli.
"Högädle. Ädle och Högagtade Herrar Ledamöter af
det Wällofl. Borgareständet!
Med den, efter Riksdagsordningen, mig tillkom¬
mande rätt, att öppna Ständets sammankomst wid
detta Riksmöte, förbinder jag sjelfkrafd, säsom pligt,
det uppriktiga förklarande, att jag, med sann tänsta
af wänstap och tillgifwcnhet, möter Städernes samte-
ligc Herrar Fullmägtige, och tillönskar dem framgäng
uti alla förekommande wärf och omsorger.
Dä ät häfdernc mäste öfwerlemnas minnet afven
olyckshändelse, som utmärkt af Konungens och Folkets
djupa smärta och saknad, föranledt detta Urtima Riks¬
möte, tillhör det detta, och de öfrige Riksstånden, att
med köld och klokhet i Lfwerläggningar, altid ledande
til betänksamt afwägdc förhällanden, fatta Beslut,
som, dä de, antingen förekomma eller undanrödja wi¬
dare följder af olyckan, kunna försäkra Statens och
Samhällso.dningens orubbade bcständ. För omsorger
af denna wigt, af inflytelse äfwcn pä kommande Släg-
ter, fordras, I weten tet, mine Herrar Ständskam-
rater, icke mindre förmäga, att se saken pä alla sidor
och till djupet, än ren och oskrymtad afsigt, att icke
wilja, icke söka annat, än det sanna och rätta; der¬
ifrån äter, säsom Borgen för kraftfullhet, nödwändig-
hctcn af enigt och förtroligt bemödande, att wälwil-
ligt leda och upplysa hwarannan. Till detta, att jag
sä mä säga, inbördes biträde, det enda sätt, att rik¬
tigt inse och behandla gemensamma Jntcressen, wägar
jag uppmuntra, med försäkran, att jag för minen-
skildta tel, will och stall med ifwcr, söka, och äfwen
begagna all anledning, som dertill kan bjudas: I
hwilkct afseende jag ock utber mig den äran, att al¬
tid fä äga Herrar Fullmägtiges, mine respective Med-
bröders, wänstap och förtroende."
Herr
Den 27 Juli. §
Herr Politie Borgmästaren astemnadc derefter
en af Hans Exccllcnce Herr Grefwen och Justitie
Stats-Ministern honom tillstäld Förteckning öfwer
Städernes församlade Fullmägtige, hwilken upplästes,
sa lydande:
Förteckning uppä samtelige af Wällofl. Borgare-
ständet till den af Hans Kongl. Majit allernä-
digst päbudne Riksdagen l Orebro är 1810
Befullmägtigade Ledamöter. Orebro den 27
Juli 1810.
i. Stockholm.
Politie Borgmästaren Pehr H. Hallqvist.
Rädmanncn Joh. Hinr. Hochschild.
— — —Christjan Loven.
Grosihandlaren, Commcrcc-Rädet och Riddaren Jo¬
han Georg Wegelin. Se N:o74 Osthammar.
Groflhandlaren Peter Lundgren Johansson.
Se N:o 42 Wennersborg.
Fabrikören, Capitcn Joh. Peter Gladberg.
Victualie-Handlanden Abraham Engel. Se N:o
27 Köping.
Garfware-Åldermannen Johan Westin. SeN:o
Z2 Söderköping och N:o 48 Södertelje.
Bryggare-Åldermannen Gustaf Luchou.
Slagtare-Aldermannen, Lieutcnanten Anders Lyck¬
man.
2. Upsala.
Borgmästaren Anders NenzLn. Se N:o 41
Enköping.
z. klorrkoping.
Handelsmannen och Fabrikören Laur. Acharius.
Sr N:o 45. Skenninge. 4. Gö-
6 Den 27 Juli.
4. Götheborg.
Commerce-Rädet G. H. Ekman.
Handelsmannen Sam. Arvidsson. Se N:o sr
Warberg, N:o 70 Kongelf.
Iouvclcrarcn I. Holmer. Sc N:s 74 Halmstad.
§. Malmo.
Rädmanncn och Adv. Fissalen H. A. Falkman.
Sc N:o 77 Skanör.
6. Landscrona.
Handelsmannen C hr. Haak. Se N:o 16 Hel¬
singborg och N:o 79 Pstad.
7. Calmar.
Räb- och Handelsmannen And. Lor. Schwan.
8. Carlscrona.
Politie- och Commerce Borgmästaren, Kongl. Secre-
terarcn Ioh. Ekers.
9. Myköping.
Brukspatronen och Handelsm. Pehr Malmberg,
ro. Westerwik.
Borgmästaren Carl Ulric Egge. Se N:o 69
Wimmerby.
n. Gefle.
Grosshandlaren Johan Selggren.
ir. Wisby.
Handelsmannen Jonas Ant. Bolander.
rZ- Fahlun.
Radmannen och Fabrikören Ioh. Korsberger. Se
N:o Hedmora.
13 i Fahlu Bergslag.
Aisrssorcn Jan Gottlieb Gahn. 14.
Den 27 Juli. 7
14. Halmstad.
Juveleraren Jonas Holmer. Se N:o 4 Gö¬
theborg.
15. Christianstad.
Snörmakaren Lars Hinric Norling. Se N:o
18 Engelholm och No 80 Cimbritshamn.
16. Helsingborg.
Handelsmannen Christian Haak. Se N:o 6
Landscrona och No 19 Pstad.
17. Carlshamn.
BruksPatronen Svante Lundberg. Se No za
Wexiö.
18. Engelholm.
Snörmakaren L. H. Norling. Se N:o r§ Chri¬
stianstad och N:o 82 Cimbritshamn. >
19. Z^stad.
Handlanden Christian Haak. Se No 6 Lands¬
crona och N.o 76 Helsingborg.
2v. Marstrand.
Oeronomie Directeuren och Handelsmannen Swen
Olof Rosenberg.
21. Warberg.
Grosshandlaren Sam. Arvidsson. Se N.o 4
Götheborg.
22. westerås.
Rädmannen Jonas Adolph Fahlroth.
2z. Arboga.
Rädmanncn JohanNordström. Se No 42 Sahla.
24. Orebro.
Räd- och Handelsmannen Eric Göran Hamnström.
Se N:o^ZZ Askersund. 25.
s
Deri 27 Juli.
-5- Jönköping.
Handskmakare-Äldermannrn Johan Hinr. Strönr-
kerg. Se N:y §6 Ulricehamn och N.o 82 Grenna.
26. Linköping.
Rådmannen och Färgaren Hinric Österman. Se
N:o 44 Wadstena.
27. Röping.
Vlctuak'c-Handlandcn Abrah. Engel. Se N^o r
Stockholm.
28. Strengnäs.
BcrgsRädtt B. Fr. Rothoff. Se N>'vZ8 Eskilstuna.
29-. Skara.
Borgmästaren Svante Planck. Se N.o 57 Hjo
och Nm §8 Sköfde.
Zy. wexio.
BruksPatrouen Svante Lundberg. Se N:o 17
Carlshamn.
z i. Lund.
Borgmästaren Christian Arsenius. Se N.o 67
Fahlköping och N:o 68 Alingsäs.
Z2. Söderköping.
StadsMajoren Iohan Westin. Sr N:o r Stock¬
holm och N:o 48 Södertelje.
83- Hudikswall.
Borgmästaren Jonas Dan. Sjödin. SeN:o6r
Söderhamn.
34. Mariestad.
Borgmästaren Olof Rönberg. Se N:o 46 Lid¬
köping.
35. Cark-
Den 27 Juli. 9
35. Carlstad.
Handelsmannen Gustaf Kjellander.
36. Hernösand.
Borgmästaren Michael Lindström.
37. Torshälla.
Borgmästaren E. G. Sturnegk. Se N:o 6Z Ma¬
riefred och N:o 73 Trosa.
38. Eskilstuna.
BergsRädet Birg. Fr. Rothoff. Se N:o 28
Strengnäs.
39. Borås.
Handelsmannen Carl M. Wäng.
40. wennersborg.
Grosshandlande» och BruksPatrouen Lundgren. S?
N:o i Stockholm.
4l. Enköping.
Borgmästaren Anders Nenzen. Se N:o 2 Upsala.
42. Sala.
Rädmannen Johan Nordström. Se N:o 23
Arboga.
43. Sigtuna.
Handelsmannen I. N. Billborg. Se N:o 49
Norrtelje.
44. Wadstena.
Rädmannen och Fabrikören H. Österman. Se N:o
r6 Linköping.
45. Skenninge.
Handelsmannen Laur. Acharius. Sr Nio z Norr¬
köping.
46. Lid-
iv Den »7 Juli.
46. Lidköping.
Borgmästaren Olof Rönberg. Se N:o 34 Ma¬
riestad.
47. Oregrund.
Räd- och Handelsmannen Lars Gellman.
48. Södertelje.
Stads-Majoren Iohan Westin. Se N:v 1 Stock¬
holm och N:o 52 Söderköping.
49. Norrtelje.
Handelsmannen Johan Niclas Billborg. Se
N:o 4Z Sigtuna.
ZO. Hedmora.
Rädmanncn Johan Korsbcrger. Se N:o iz
Fahlun.
5 c. Lindesberg.
Borgmästaren Larl Fr. Norström.
52. Mora.
Borgmästaren Carl M. Victorin.
§Z. Ekesjö.
54. Uddewalla.
Borgmästaren Niclas Joh. Palmborg. Se N:o76
Amäl.
5§. Asterfund.
Handelsm. Eric G. Hamnström. Se N:o 24
Orebro.
56. Ulricehamn.
Handskmak. Alderin. Johan Strömberg SeN:o
25 Jönköping och N:o 82 Grenna.
57-
Borgmästaren Sw. Planck. Se N^o 29 Skara
och Niv §8 Sköfde. 58.
Den 27 Juli. n
§8. Sköfde.
Borgmästaren Sw. Planck. Se N:o 29 Skara
och 57 Hjo-
§9. Christinehamn.
Handelsmannen I. P. Lindstedt.
60. Sundswall.
Borgmästaren Jonas Ullberg.
61. Söderhamn.
Borgmästaren Jonas Daniel Sjödin. Se Nm
Zz Hudikswall.
62. Umea.
Bruks-Patronen Hinr. Bjuhr.
6z. Piteei.
64. Lulea.
65. Mariefred.
Borgmästaren Eric Gustaf Sturnegk. Se N:o
87 Thorshälla och 75 Trosa.
66. Philipstad.
Bruks-Patroncn Nils Mitander.
67. Fahlköping.
Borgmästaren Christian Arsenius. Se N:o zr
Lund och 63 Alingsäs.
68. Alingsas.
Borgmästaren Christian Arsenius. Se N:o zr
Lund och 67 Fahlköping.
69. wimmerby.
Borgmästaren Carl Ulr. Egge. Se N:o iv We¬
sterwik. 70»
12 Den 27 Juli.
70 Ronge! f.
Grotzhandlaren Samuel Arfwidsson. Se N:o 4
Götheborg och Nw 20 Warberg.
7-. Sölfwitsborg.
72. Laholm.
Handelsmannen Gustaf Stabeck. Se N:o 78
Falkenberg.
7g. Trosa.
Borgmästaren Eric Gust. Sturnegk. Se N:o 37
Torshälla och 65 Mariestad.
74. Osthammar.
Commerce-Rädet I. G. Wegelin. Se N:o 1
Stockholm.
7§. Säter.
Borgmästaren H. I. Haggroth.
76 Ämal.
Borgmästaren Nils Johan Palmborg. Se Nro
§4 Uddewalla.
77. Skanör.
Rädmannen och Adv. Fisc. Aron Falkman. Se
N:o § Malmö.
78- Falkenberg.
Handelsmannen Gustaf Stabeck. Se N:o 72
Laholm.
79. Lo«gsbacka.
80. Lim»
Den 27 Juli.
8o. Cimbritshamn.
Snörmakaren L. M. Norling. Se N:o Chri¬
stianstad och N:o 18 Engelholm.
81. Strömstad.
Borgmästaren, Assessoren M. Gulich.
82. Grenna.
Handffmakare-Ålderman Joh. Hinr. Strömberg.
Se N:v 25 Jönköping och N:o Z6 Ulricehamn.
83. Ostersund.
Äfven som bemälte Herr Politie Borgmästare
inlemnade 2:ne af Hans Excellence Hcrr Grefwe» och
Justitie Stats-Ministern Borgmästaren tillstälde Ut¬
drag af Protokollet, hällit, inför Högbernälte Havs
Exccllenee, rörande de, under Fullmagternas gransk¬
ning förekomne anmärkningar, med yttrande, att detzc
Handlingar torde lämpeligast kunna och böra förva¬
ras till framdeles föredragning enär Ständet blifvit
med Talman försedt, och Medes behörigen organise-
radt, i sammanhang hvarmed Herr Borgmästaren
ock erinrade att. likmätigt az H uti Konungens och
Riksens Ständers faststälde Riksdags-Ordning af
den io Februari innevarande är, det nu vöre Stän-
dets äliggande, att genom en Deputation, efter van¬
ligheten, ZQ personer stark, hos Konungen underdä-
nigst anhälla om Talmans utnämnande af Ständer-
medel, i hwilket afseende Fullmägtigen frän Stockholm
Herr Commerce-Räder och Riddaren Wegelin an¬
modades, att säsom Ordförande, jemte de Deputerade,
som nu kunde utses, i underdänighet uppwagta Kon¬
ungen. I medlertid uppdrogs Fullmägtigen frän Stock¬
14 Den 27 Juli.
holm Herr Handlanden Engel och Fullmägtigen frän
Strömstad Herr Borgmästaren Assessor Gulich att
uppgä till Kongl. Slottet, och, genom wagthafwande
Afwerste Kammar-Junkaren, hos Konungen anmäla
Deputaticnens uppdrag, och begära tid till dep företräde.
Nndcr afbidan af desse Medes utsände Ledamö¬
ters äterkomst, utsägvs till den omförmälte Deputatio-
nen följande Herrar Fullmägtige:
Herr Grosshandlaren, Commerce-Rädet och Ridda¬
ren Wegelin.
— Grvsthandlarcn Lundgren.
— Victualie-Handlanden Engel.
— Åldermannen och Stads-Majorcn Westin.
— Åldermannen Luchvu.
— Handelsmannen och Fabrikören Acharius.
— Cvmmerce-Rädet Ekman.
— Handelsmannen Arvidsson.
— Jouveleraren Holmer.
— Advocat-Fiscalen Falkman.
— Handelsmannen Haak.
.— Råd- och Handelsmannen Schwan.
-— Grvsthandlarcn Selggren.
— Handelsmannen Bolander.
— Rädmannen och Fabrikören Korsberger.
— Bruks-Patronen Lundberg.
— Oeconomie Direct. och Handelsm. Rosenberg.
— Rädmannen Fahlroth.
— 9öäd- och Handelsmannen Hamnström.
— Åldermannen ^Strömberg.
.— Rädmannen Osterman.
— Borgmästaren Planck.
— - - - - Arsenius.
^ - - - - Rönberg.
— Handelsmannen Kjellander.
Den 27 Juli.
Herr Borgmästaren Lindström.
------ Sturnegk.
— Handelsmannen Wäng.
— ----- Billborg, samt
— Räd- och Handelsmannen Gellman.
Herr Handelsmannen Engel och Herr Assesso¬
ren Gulich äterkomnc tillkännagäfwo, det Kongs.
Majrt förklarat Sig wilja klockan half till Ett
i nädcr lemna Deputationen företräde; och som
tiden af Konungen Medes bestämd nu war för han¬
den, sä afgeck Herr Commcrce-Rädct och Riddaren
Wegelin såsom Ordförande med denna Deputation,
som efter en kort stunds förlopp äterkom, anförd af
Herr Commerce-Rädet och Riddaren Wegelin iden
Ordning Talmannen manligen plägar Ständet före¬
träda.
Herr Commercc-Rädet och Riddaren Wegelin,
som framträdde till Talmansbordet utlät sig Munda:
"Högädle, Ädle och Högaktade Herrar af det
Wällofliga Borgareständer.
Mine Herrar!
Hans Kongl. Maj:t wär Allernädigste Konung
och Herre har utsett mig till det Wällofl. Ständets
Talman under det Riksmöte, till hwilket Rikets Hög¬
loft. Ständer pä Dest nädiga kallelse här äro för¬
samlade.
Med den undergifwenhet, som är min pligt,
har jag ätlydt benna Konungens nädiga Befallning,
ehuru icke utan bekymmer öfwer min oerfarenhet uti
ett sä wigtigt och ärefullt kall. Men denna min oro
är betydeligt lindrad dä Kongl. Majrt till vice Tal¬
man för det Wällofl. Ständet i väder utnämnt Stads-
Ma-
T 6 Dcn 27 Juli.
Majoren, Riksdags-Fullmägtigen för Slockholm, Ål¬
dermannen Herr Johan Westin, hwilkcn med sine
kunskaper och sin erfarenhet mer än öfverflödigt er¬
sätter hwad hos mig saknas.
Dä jag derjemte har den lyckan och tillfredsstäl¬
lelsen, att uti det Wällofl. Ständct sinna flere af de
Herrar, hwilka dels wid Riksens Ständers sista märk-
wärdiga sammanträde i Stockholm förledit och detta
är, deltagit uti det stora wärf, som, VIN detta uttryck
mig tillätes, nyskapade wärt gamla kära Swerige,
uti en tid, dä wäre sä wäl uppenbare som hemlige
fiender gjorde sig en säker räkning pä desi snara upp¬
lösning och undergång, och för det förundrade Euro¬
pa wisade ett mod och en kraft, som icke ännu i nä-
got annat af krigets olyckor lika hemsökt land blifwit
ödagalagdc; dels ock flere, hwilka såsom Fullmägtigc
för det Wällofl. Ständet wid äldre Riksmöten äda-
galagt lika lyckliga som utmärkta egenskaper och ta¬
langer och hos de öfrige, som jemte irrig för första
gängen uppträda som Riksens Ständers Fullmägtigc
af det Wällofl. Ständct, samma nit att göra stg fbr-
tjente af samma medborgerliga förtroende, har jag an¬
sett all twekan att lyda en älskad Konungs Bud som
en lika brottslig otacksamhet sä wäl emot Kongl. Majtts
nädiga förtroende, som emot de medborgares, hwilkaS
Ombud jag har här den äran att wara.
Ulan misitrbstan och utan förmäten glömska af
min ringa förmäga, är det med besia tänkesätt jag in¬
för den Allwetande och inför Konungen aflagt dcn
Ed svin Handlingarne föreskrifwa och förnyar den nu
högtidligen inför detta Wällofl. Ständ, med det alf¬
war och den tro, som äkta Swenske Män aldrig hrutit.
Jag utbeder mig deremot det Wällofl. Stän¬
kets öfwersrende godhet med de ofullkomllghtter, som
mitt
Dcn 27 Juli.
Mitt goda uppsät icke förmur dölja och mitt egne yred-
wctande aldrig skall dölja för mig sjelf och af det
Wällofl. Ständers mogna withct och fullkomligare
kunskaper dcn rigtning af ett rent och upprigkgt nit,
som aldrig brunnit lifligare kör ett osi alla lika kärt,
men, genom försynens outransakcliga beslut, för nya
wädor blottställda Fädernesland.
"Högädle Herr Stads-Major, det Wällofliga
Ständct- vice Talman!
Med den okonstlade wänskapens uppriktighet ut¬
beder jag mig att Herr Stads-Majoren täckes emottaga
min lyckönskan och derjemte tilläta mig yttra minen-
skilta glädje öfwer deli luckan att uti Herr Stads-
Majoren, af Kongl. Majtts näd hafwa crhällit eu
Medhjelpare af sä pröfwad erfarenhet och grundcliga
insigter förenade med tankesätt, som under en längre
bekantskap stadga den högaktning, som af alla hwil¬
ka känna wärdet af en sann Medborgerlig förtjenst
lika otwungit med mig delas.
Uti Högädle Herr Stads-Majorcns och vice
Talmannens och det Wällofl. Ständets wänskap och
förtroende utbeder jag mig att alltid fä wara bibehällcn."
Herr Borgmästaren Hallqwist hällande Tal¬
mansklubban i handen yttrade stg muntcl-gen:
"Högädle Herr Commerce-Räd och Riddare af
Kongl. Wasa-Orden!
Efter nu gifwen underrättelse, akt Konungen be¬
hagat i näder utnämna Herr Commerce Rädet, till
Ständets Talman, under denne Urtima Riksdag, gär
jag. att, ä StändetS wägnar, öfverlemna denna klub¬
ba till tecken af den uppmärksamhet, hvarmed Stän¬
det will emottaga de bud och föreskrifter, Hsrr Com-
B:org St. Pr. N:o 2. mer-
18
Den 27 Juli.
mercc-Rädet. uti denna wigtiga egenskap, kan komma
att framställa.
Och dä jag i förwäg känner Herr Commcrce-
Rädets grda och alfwarliga böjelse, att söka och främ¬
ja det allmännas wäl, tror och förutser jag äfwcn,
att Herr Evmmcrcc-Rädet skall föra Klubban och Or¬
det, till Rikets gagn och Stänkets heder, hwartill jag
ock, sä ä Ständets wägnar som mine egne, har den
äran att uppriktigt lyckönska."
"Högädle Herr CtadS-Major och vice Talman!
Om genom tidens wäxlande händelser. Tal¬
mansklubban skulle komma uti Herr Stadc-Majorcns
hand, tror och wäntar jag, att den skall föras med
lika nytta för Staten, som wärdighct för Ståndet.
Med benna föreställning torde mtg tillätas, att ä det
Högtärak-e Ständets wägnar, fä upprepa den redan
yttrade förhoppningsfulla lyckönskan säsvm tillämp¬
lig. för hwilkcndera af Herrarne Talmansstolen in¬
nehar."
Herr vice Talmannen, Stads-Majoren Westin:
"Endast med bestörtning hade jag emottagit för¬
klarandet af Konungens nädiga wal, om ej min kisti¬
ga underdåniga tacksamhet öfwcrwägt detta första 0-
wilkorliga intryck. Under erkännandet af min ofull¬
komlighet tröstas jag emedlertid af det hopp att min
ätgärd som Ständets vice Talman skall sällan be-
höswas och fölunda mina brister mindre blifwa röj¬
de; men om händelserna föra ur en wärdigare hand
klubban i denna, försäkrar jag att med nit och red¬
lighet uppf: lia de pligter mig wänta och som altid
lättas af samma tänsta hwaraf de förljufwas, af kär¬
leken för Fädernesland och Medborgare. Det är fram¬
för allt Eder godhet, Eder wälwilja, som jag utbe¬
der
Den 27 Juli.
der mig och stall bemöda mig att förtjena. Jcg
äger här redan nägre pröfwade wänner och om ket
lockas mig att behälla dem, och jag wägar tillägga,
VM jag är dubbelt säll att förwärfwa ännu flera,
sedan mine uppsåt och tankesätt blifwit kände och
rättwisade, skall jag anse Mig hafwa hunnit mälet för
mina warmaste önskningar, och min enda ärelystnad.
Uti Herr Commercc-RädetS och Talmannens och
Wällofl. Borgareståndets ynnest och förtroende anhäl-
ler jag att alltid fä wara innesluten."
Derefter och sedan Herr Commeree-Rädet och
Riddaren Wegelin intagit Talmansstolen och med
klubban äskat ljud, erinrade Herr Talman att Stän¬
kets äligganke nu wvre att antaga Secreterare för
denna Riksdag, till hwilken systlas bestridande Förste
Expeditions-Lccreteraren Herr I. D. Valerius sig
anmält och hwilkens ansökningsskrift, den Herr Borg¬
mästaren Hallqwist förut inlcmnat, nu upplästes.
Efter förklarande, sä af Herr Borgmä¬
staren Hallqwist, som flere af Ständets Herrar Le¬
damöter, att med Scereterarebeställningens uppdragande
ät Herr Expeditions-Secreterare»! Valerius, lika
allmänt känd, i egenskap af snillrik Författare, som
af driftig och erfaren Embetsman äfwen uti allmän¬
na wigtigare wärf, Ständets omsorg och bekymmer
om sullständighetcn och formen af sitt Protokoll, skul¬
le, om icke aldeles förswinna, ätminstoye Mycket Min¬
skas eller rättas, gjorde Talmannen Herr Commerce-
Nädet och Riddaren Wegelin följande proposition:
Antager Ständet Herr Exprditions-Secreterarerr
Valerius till Ständets Secreterare under nu Ur¬
tima Riksdag? Hwilken Proposition Ständet beswa-
rade med ett allmänt Ja.
H * Pz
22
Dm 27 Juli.
Pä beskickning inställde sig Herr Expeditions-
Secreteraren Valerins, hwilken underrättad genom
Talcmannen, alt Ständet antagit benoni tilldess Se-
c.etcra'c under denna Riksdag, betygade Ständet sin
wördnadsfulla erkänsla för detta honom uppdragnc ut¬
märkta förtroende och tillika utbad sig, att, uti Ta-
lcmannens Herr Cvmmcrce-Rädets sa wäl seni det
Högtärade Ståndets ynnest fä altid wara inncsiuten.
Härefter trädde undertecknad ifrän och Herr Ex¬
peditions-Sccreterarm Valerius till Protocollek.
Ut supra.
Lx koorooollo
L. ösrerberg,
Ständet som, erinrande sig nödwändigbeten att
blifwa försedt med den till göromälcns bestridande in¬
nom StändetS Cancellie nödiga Betjening, bcsiöt att
antaga de uti 24 §. af Riksdagsordningen för detta
Ständ bestämde en Notarie och twanne Canhlister,
lät sig nu föredragas skriftliga till Ständct ingifne
ansökningar af vice Notarien uti Kongl. Majtts och
Rikets Högloft. Swea Hof-Rätt L. I. Löfvander,
samt E. O. Canhlisten ivid Iustitie-Afdelningcn af
Konungens Cantz!: och vice Notarien uti förrbcmälte
Kongl. Hcf-Rätt Johan Wretman, att warda till
Notarie eller Ordinarie Canhlist hos Ständet antag¬
ne; af Copistcn wid Ecclcsiastique-Expeditionen af
Konungens Cantzli B. Santesson, E. O. Canhli-
sten wid Justitic-Afdelningen af Konungens Cantzli,
Roland Martin, E. O. Canhlisten wid Handels-
och Finanec Expeditionen af Konungens Kanhli John
Arwid Afzelius samt E. O. Notarien i Riksens
Högloft. Ständers Banks Canhlie And. G.Drysen
att
Den 27 Juli.
rr
att blifwa Canhlister; äfwensom af Studeranden I.
Wolter Planck, att såsom Extra Ordin. Canhlist
fä uti Ståndets Canhli biträda.
Wid pröfning och jemförande af de Betyg sä
wäl Löfwander, som Wretman, öfwer deras tjenst¬
göring fdrlcdne Riksdag, sine Ansökningar bifogat,
och dä dessutom bagge af flere Herrar Ledamöter intyg -
des wara kände för skicklighet och ett hedrande uppfö-
förande, ansäg Ständet icke billigt, att med nägondc-
ras förbigäende, utnämna den andra till Notarie,
utan wille till i morgon läta uppkalla dem, för att
genom inför Ständet skeende Lottning afgöra, hwil-
ken af dem mä anses för Ständets Notarie och hwil-
ken antagas till Canhlist; och komme bägge att ät-
njuta lika, eller hwar sitt helt Canhlist-Arfwode; dä
det tredje eller Notarie-Arfwodct, hwilkct troligen blef-
we nägot större. borde anwändas till aflöning för 2:dra
Ordinarie Canhlisten samt de Extra Ordinarie!', som
någon del deri kunde tillerkännas; med hwilkas anta¬
gande likwäl uppsköts till en annan gäng.
Uppä Herr Talmanncs Ständct gifnc underrät¬
telse att Waktmästaren hos Stockholms Stads Bor-
gcrskaps Femtio Äldste Anders Björklund, som
wid sista Riksdag warit Ständets Waktmästare, nu
äfwcn, till bestridande af samma tjenst, sig bär in¬
funnit, bles bemälte Björ klund af Ständettill Dess
Waktmästare under detta Riksmöte antagen.
Herr Talmannen gaf flutcligen.tillkänna, att
han till i morgon ämnade, genom Anslag, samman¬
kalla Ständct, pä det den wanliga hälsningen hos de
rcspcctive Med-Ständen mätte kunna afläggas, samt
Ständct derefter, med dem gemensamt, medelst en stor
De-
rr Dcn 28 Juli.
Deputation uppwakta Kongl. Maj:t och nedlägga
sin underdäniga wördnad och lyckönjikan.
Ständct älfkiljdcs kl. 2 cft. m.
In kiäeru
^s. O. Valerius.
Dm 28 Juli.
Plenum klockan 4 lill förmiddagen.
Till utgörande af den Deputation som i dag
till de respective Mcdständcn skulle framföra StändetS
hälsningar, utsagos följande Herrar Ledamöter:
Herr Rädmanncn I. H. Hochschild.
— Rädmanncn C. Löre n.
— Grotzhandlaren P. Lundgren.
— Fabrikören I. P. Gladberg.
— Jouvclerarcn I. Holmer.
— Handelsmannen A. L. Schwan.
—. Borgmästaren, Kongl. Sccrcteraren I. Elers.
— Handelsmannen I. A. Bolander.
— Rädmanncn I. A. Fahlroth.
— Borgmästaren O. Rönberg.
— Handelsmannen I. N. Billborg.
— Borgmästaren C. M. Victorin.
— Handelsmannen I. L. Lindstedt.
— Bruks--Patronen N. Mitander.
— Handelsmannen G. Stabeck, och
— Borgmästaren Assess. M. Gä lich.
Nedanffrifne Herrar Ledamöter blefwo härefter
anteknade, för att, jemte Hcrr Talmannen, deltaga
Den 28 Juli.
uti dcn Stora Deputation, som, i enlighet med stad¬
gandet uti 2§ §. j Riksdagsordningen, kommc att 1
dag uppwakta Hans Kongl. Majrt nemligen:
Herr Rädmanncn I. H. Hochschild.
— Rädmanncn C. Loven.
— Grosshandlaren P. Lundgren.
— Fabrikören, Capitcn I. P. Gladberg.
— Åldermannen, LicutenantcnAnders Lyckman.
— Fabrikören L. Acharius.
— Commercc-Rädet G. H. Ekman.
— Grohhandlaren S. Arvidsson.
— Jouvclerarcn I. Holmer,
— Borgmästaren C. U. Egge.
— Handelsmannen I. A. Bolander.
— Bruks-Patronen S. Lundberg.
— Direktören S. O. Rosenberg.
— Rädmanncn I. A. Fahlroth.
— Räd-och Handelsmannen E. G. Hamnström.
— Borgmästaren C. Arsenius.
— Borgmästaren O. Rönberg.
— Handelsmannen G. Kjellander.
'— Handelsmannen C. M. Wäng.
— Handelsmannen I. N. Billborg.
— Handelsmannen I. P. Lindstedt.
— Bruks-Patronen N. Mitander.
— Handelsmannen G. Stabeck, och
— Borgmästaren Assess. M. Gulich.
Till följd af Ständets förlednc gärdag medde¬
lade befallning, wörö Notarierne Wretman och Löf¬
wander till i dag uppkallade och företrädde, dä, sedan
Herr Talmannen underrättat dem om Ständets, i an¬
seende till deras antagande, fattade beslut, dcn förc-
fkrifnc Lottningen dem emellan anställdes; och bcfunnos
24
Den 28 Juli.
tvid öppnandet af dc j sädant ändamål päkecknade
twänne Sedlar, Notarie-lotten hafira tillfallit Löf¬
wander och Cantzlist-lotteu Wretman; ock klefwa
de af Herr Talemanncn, såsom Ständets Betjente,
salunda halsade.
Till Ståndets 2:dra Ordinarie Canhlist utsägs
Copisten Santesson, samt till Extra Ordinaricr,
Extra Ordinarie Canhlistcrne Martin och Afzelius,
hwilka kagge dock korde med Santesson, j män af
wisad flit och skicklighet, dela det Notarie-arfwode,
som framdeles kunde af Statens medel anstäs; och bi¬
föll Ständet jämwäl dc 2:nc öfrige sökandes, Dry-
säns och Plancks antagande, utan arfwode, till Extra
Ordinarie Canhlister.
-Herr Talmannen tillfrägadc widare StändetS
Herrar Ledamöter, om dc woro keredde att wälja nä-
gra ibland sig för att med Herr Talmannen liw ista
de nti Riksdagsordningens 47 §. stadgade Confcrcn-
ccr StändenS Talmän emellan; men Ständet uppdrog
enhälligt ät Herr Talmannen at för hwarjc gäng der¬
till utse twänne nya Ledamöter efter eget wal i enlig¬
het med ofwankerörde föreskrift.
Härwid anmältcs, emottogs och infördes en De¬
putation af det Hederwärda Bondcständct, hwars Ord¬
förande Riksdagsmannen Iohan Magnus Wes¬
sing frän Westmanland hälsade Ständet i följande
ordalag:
"Af Bondcständct är ost Deputerade älagd den
behagliga förrättning att frambära Ständets wörd-
samma hälsning med lyckönskan till förestäcndc wigti^
ga och krydsamma öfwcrläggningar. Mätte Enighet
och Förtroende Ständcn emellan räda! Mätte Försy¬
nen wälsigna Konungens omsorg, Ständernas k-cniö-
dan-
Den 28 Juli.
25
danden för ett älskadt Fäderneslands fortfarande keständ
och framgena sällhet.
Det Wällosiiga Borgareståndets wänffap och
fl>troende tillförsel: och utbeder sig Bondcständet-wörd-
samligen."
Herr Talmannen swarade härä:
"Med wära Faders upprigtighct, med deras en¬
fald och med deras glada blick förklarar Borgare-
ständet sin hjertliga tacksamhet för denna det Heder¬
wärda Bondeståndets första helsning wid detta Riks¬
möte. Efter ett sä korrt mellanrum af tid, äter för¬
samlade att rädpläga och besluta öfwer ett det wigti-
gaste ämne för Swergcs ära och wälgäng, hwilka be¬
traktelser erbjuda ost desse märkwärdige skiften! Men
den osynliga hand, som under drifwans bädd »är¬
bar plantans lif, eller i bergens grundwalar mognar
metallen, som icke sällan dröjer skördens hopp, för att
öka glädjen wid dess oförmodade ymnighet, som klar¬
nade war himmel, dä wi icke sägo nägot wärn för
krigets äskor och fienderncs swärd, och öppnade en ut¬
sigt af kommande lyckliga dagar, men som äter for¬
drat wära tärar öfwer förlusten af wart och wära
barns hopp. Hans allsmägtiga kraft är ännu lika stark
som förr, hans wink lika oswiklig.
Med mandom och laglydnad, med endrägt och
kärlek, med försigtighet och förtroende hafwa fordom
Swcnske man förswarat sitt sjelfbcständ och grundlagt
sin egen och efterkommandes wälgäng.
En tid är kommen, som fordrar lika tänkesätt
och lika dygder. Att ädagalägga dem skall blifwa
Borgareständcts enda syftcmäl. Att deruti finna sig
af det Hederwärda Bondeståndet broderligt understödt
är dels säkra hopp.
Ater-
»6 Den 28 Juli.
Äterfören, Wälaktade Deputerade, denna försä¬
kran jemte Borgareständers hjcrtliga och wänskaps-
fulla helsning."
Deputationen blcf härefter utbelcdsagad.
Under Herr Rädmanncn HochschildS anfö¬
rande afgick nu den Deputation, som blifwit utsedd
att till de öfrige Ständen framföra Ständets första
helsning ivid betta Riksmöte. Herr Rädmanncn, ef¬
ter nägon stunds förlopp, med Herrar Deputerade ä-
'terkommen, förmälte sig hafwa fullgjort det wärf ho¬
nom warit uppdragit, samt astämnade, uppä Stän¬
dets begäran, de Tal som af honom blifwit hällne,
sä lydande:
Till Riddcrstapet och Adeln:
"För Högwälborne Herr Baron Landtmarstalken
»ch Commcndeurcn samt Högloft. Riddcrstapet och
Adeln, fär Borgareständet genom ost Deputerade,
frambära sin första wördsamma helsning.
Uti den djupa sorg, som föranlätit delta Urti¬
ma Riksmöte, skulle Borgarcständets lifliga deltagan¬
de snart öswcrgä till ncdstagcnhet, om icke Borgare-
ftändet erindrade sig de flere wadeligc tillfällen, dä ge¬
nom det första Riksståndets mogna rädighet och werk-
samma biträde, Fäderneslandet äterwunnit sin sjelfstän¬
dighet, inbördes frid och lugn.
Lifwadt af denna sanning, med kännedom af de
storwerk en Nations enhälliga bemödande förmär till
gemensamt bästa uträtta, känner Borgareständet sig
lättadt i sitt bekymmer och styrkt i den tillförsigt, att
ett wärdigt uppfyllande af det stora ändamäk, hwar-
före detta Riksmöte är berammat, bereder wär älskade
Kon-
Dcn 28 IrM.
27
Konung tröst. Swea Land ett mägtigt stöd och desi
samtlige Jnncwänare säkerhet och trefnad.
Mätte endast det allmänna lästa utgöra ett ode-
ladt föremäl för RikssiändcnS cfwerläggningar; dä
skall Borgarcständets hopp icke förfela, samt enighet och
samdrägt wara en oswiklig borgen för Swea Lands
sjelfständighet.
Under listigaste önskningar för allmänt wäl an-
häller Borgareständet, att uti Herr Barons, Landt-
Marskalkcns och Commendeurcns samt Högloft. Rib-
derskapets och Adelns ynnest och bcwägenhet wara in-
ncstutit."
Till Högwördiga Prcstcständet:
''Borgareständet skyndar att, genom ost sine De¬
puterade, hos Herr Ärkc-Biskoppen och det Högwör-
dige Prestcständet aflägga sin första hälsning.
More »vältalighet min lott, skulle jag med de star¬
kaste färger tolka Borgarcständets lifliga deltagande
uti den djupa sorg, som föranlätit Konungen att sam¬
mankalla Rikets Ständer till denna Urtima Riksdag;
Ulen öfwcrtrgad att Herr Ärke-Biskoppcn och det Hög-
wördige Ständet delar med Borgareständet lika upp¬
rörda känslor, will jag icke wäga en mälning öfwer
den oförmodade olyckliga händelse, som gifwit benna
sorgliga anledning, hwars beskrifning, med de mäng-
falldiga swära följder den redan haft och ännu kan
hafwa, jag är för swag att teckna eller förutse.
Dä Religionens förkunnande är anförtrodt sä
wärdigc Herrar och Män; dä derunder den förwilla-
dc upplyses och ben swage siärkes; sä finner Borga¬
reständer tröst af den kraft Religionens bud lcmnar
till äterförandc af lugn uti Staten, beredande af ge¬
men-
-8 Dm 28 Juli.
mensamt wäl, enighet och bfwerensstämmelse uti Riks¬
ståndens öfwerläggningar.
Uti sädant sinne stadgas Borgareständcts hopp
vm ett lyckligt wal af Swea Rikets Tronföljare,
till tröst för en wördad Konung, stöd för Dess Thron,
styrka för Riket.
Borgareständet utbeder sig Herr Erkc-Biskopens
och det Högwördige Prestständets wänskap och bestän¬
diga wälwilja.
Till det Hedcrwärda Bondeständet.
"Hos Högtärade Talman och det Hedcrwärda
Bondeständet aflägger i dag Borgareständet, genom
oss Deputerade, sin första hälsning.
För Eder, Redlige Män och Fäder, behöfwer
jag icke uttrycka Borgareständcts listiga deltagande uti
Konungens djupa sorg, öfwer Dess kära Alskelige
Herr Sons, Hans Kongl. Höghets Swea Rikets
Kron-Prins, den Högborne Furstes och Herres,
Herr CARL AUGUSTS beklagliga frånfälle,
denna sorgliga anledning till detta Riksmöte att stad¬
ga Thronföljden.
Den trohet och nit för Swea Konungahus och
Rikets Sjelfständighet, som hos Bondeständet altid
utgjort den uppersta egenskapen, wcrkar utan twifwel
hos detta Hederwärda Ständ lika bedröfwelse öfwer
den swära förlust Konungen och Riket nu fätt erfa¬
ra, med den Borgareständet känner.
Högst wigtigt är det ämne, som wäntar Riks-
ständens öfwerläggningar. Mätte de samma, med
den Aldrahögstes bistånd, utmärkas af styrka uti Räd¬
slagen och enighet i beflutet till tröst för war älska¬
de Konung och sann bätnad för Fäderneslandet.
Bor-
Dcn 28 Juli. 29
Borgareständet innesluter sig i dek Hederwärda
V Bondeståndets manskap och förtroende."
Under anförande af Herr Biskopen och Com-
j mendeuren Friherre Doct. L. Mörner förekom, efter
I anmälan, en Deputation frän det Högwördige Prest-
» siändet. Herr Baron och Biskopen tolkade sitt Ständs
i tänkesätt uti följande Tal:
"Prestsiändet läter genom ost, dest Deputerade,
I inför Högädle Herr Talmannen och det Wälloslige
Borgareständet frambära sin wänskapsfulla och till-
> gifna hälsning.
Krossande är det stag, som träffat oss. Bedröf-
k lig är den anledning, som ä nyo församlat Rikets
8 Ständer omkring en äldrig. wördad och älskad Kon-
I ungs Thron. Wära hjertan blöda af ett djupt och
I dödligt sär, som den Högstes näd allena förmär atk
läka. Mätte enighet och samdrägt leda wära räd-
i stag, wichel och en sann Fäderneslandskänsla grund-
k lägga wära beslut, dä wi nu äro försatte uti den 0-
! wäntade och smärtande nödwändigheten, att äter skri¬
da till ett Thronföljarewal. Detta wärf är sä
mycket mera brydsamt, som de stora egenskaper, den
framfarne Fursten ägde, sovro högst sällsynte och haf-
i wa gjort ett nästan outplånlig/ intryck pä en Nation,
^ som altid trogrr älskat sine goda Förstår.
Den glada utsigt Han syntes öppna för oss ät
si en kommande tid, det hopp Han gaf, att en gäng,
I genom Honom, se Sweriges fordna sällhet, handel,
k näringar och slöjder äterupplifwade, är förswunnit.
^ Men den trösten att wara under en allstyrande För-
s syns ledande hand, kan alldrig betagas oss. Det är
af henne, som wr säkert knnna wänta brständ, och
.zo Dm 28 Juli.
bon skall icke i bedröfwelsens stund öfwergifwa ett man¬
ligt och redligt folk, som förlitar sig pä henne. -
Afivertygad om det Wällofl. Borgareståndets af
älder kända tillgifwenhet för ett älstadt Fädernesland,
dess rena och oskrymtade nit om Fosterjordens blomstran¬
de tillständ, sjelfständighet och ära, fä wi, Preststän-
dets Deputerade, med wänstapens och förtrolighetens
hälsning, pä dess magnar bedja det Wällofliga Bor¬
gareständer wara wälkommit till detta Riksmöte, och
tillika anhälla, att uti dess wänskap och förtroende
städse fä wara inneslutit."
Till swar härä yttrade Herr Talmannen:
"Borgareständer har den öran att, genom mig.
förklara dess tacksamhet för denna det Högwördiga
Presteständets första hälsning wid början af detta
Riksmöte.
Med lika djup känsla af de krossande olyckor,
som päkallat Riksens Ständers sammanträde, delar
Borgareständer sine Medständers, wid Lfwerwägande
af det ämnes wigt, som kommer att utgöra förnäm¬
sta föremälet för deras öfwerläggningar. D.nna sam-
manstämmelse stall blifwa den säkraste borgen för de¬
ras framgäng, och den Ewiga Godheten icke neka sin
Välsignelse till ett helt Folks bemödanden att grund¬
lägga sin egen och efterkommandes wälgäng genom
inbördes förtroende, enighet och wänstap.
Det är med desse tänkesätt Borgareständer upp¬
dragit mig att till Tit. öfwerlemna dess upprigtiga
och wänstapsfulla äterhälsning till det Högwördiga
Prestständet."
Herr Bistoppen och Herrar Deputerade afträd-
he, hwarefrer emottogs och inbeledsagades en härun¬
der
Dcn 28 Juli. Zl
der ankommen Deputation frän Högloft. Riddersta-
pet och Adeln, hwars Ordförande, Cabinets Kammar¬
herren och Riddaren Herr Grefwe A. G. Mörner
talade till Ständer salunda:
"Dä, wid ett nyss förflutit Riksmöte, Ridder-
stapet och Adeln hade den äran beswara det Wälofl.
Borgareständers sörsta hälsning, war det wisserligen
under widt utseende omständigheter, som man ägde
att frukta för swärigheterna och omfattningen af den
bana man borde beträda, men det war ej med den¬
na nedslående känsla af förswundna förhoppningar,
af nya oförmodadt uppkomne ämnen till farhogor,
hwilken nu ej annat kan, än ätfölja RiksständenS
första möte.
Under en sädan ställning, är det likwal Ridder-
stapet och Adeln dubbelt angenämt, att se de band
af wänstap och förtroende upplifwas, som äro ett sä
oundgängligt wilkor för en lycklig utgäng af Riks-
ständens bemödanden, och dä utaf det förra Riksmö¬
tets arbeten den fördelen ätminstone är oss öfrig, att
äga stadgade Grundlagar, samt en alstad och laglig
Regering, wägar äfwen Ridderstapet och Adeln smic¬
kra sig, att igenom ett owillkorligt jagttagande af be
förra, igenom ett uppläst och oegennyttigt förtroen¬
de till den senare, Fäderneslandets sär äter mätte kun¬
na läkas, och dess hopp upplifwas, om ockiä dess sak¬
nad icke förr än sent skulle upphöra. Ridderstapet
och Adeln som delar den med hwarje redlig Swensik,
tror den endast böra wika för de stora fordringarne
af Fäderneslandes behof och Medborgares wäl.
Ridderstapet och Adeln innesluter sig i det Wäl-
lofliga Borgareständers fortfarande wänstap."
Herr
Dm 28 Juli.
^ Herr Talmannen betackade Herrar Deputerade
pä satt som följer:
"Det är med den största tillfredsställelse Bor-
gareständet finner sig hedradt af Högloft. Riddcrsta-
pets och Adelns första hälsning wid detta Riksmöte.
Att innom en sä korrt tids förlopp, som den,
hwilken sedan sista Riksdag förflutit, wart Fädernest¬
rand äter i sine innersta grundwalar skulle finna sig
skakadt, har wäckt Borgareståndets liftigaste sorg och
bekymmer.
Men dä det utgjutit sine oskrymtade tärar pä
den ädle Furstes graf som sä hastigt der förswann
och med Honom den stöld Han upplyft wid en mör¬
dad Konungs sida, till wärl Fäderneslands wärn emot
kommande hwälfningar, har det känt och känner sin
Pligt att med fördubblad ifwer afböja dess wada.
Det lofwar ock att, anfördt af Rikets första
Ständ, pä Zörfädrens w>s icke swika i redlig tillgif-
wenhet för sin Konung och sin Lag, i nit och karlek
för sitt Fosterland.
Borgareständer har uppdragit mig att, jemts
denna försäkran, ä dess wägnar, anhälla om dess
wörd samma äterhälsning till Ridderstapet och Adeln."
Herr Grefwe» med Dcprltationen aftradde.
Herr Talmannen, som till Ståndets Herr vice
Talman öfwerlemnade klubban, begaf sig nu jemte
den utsedde Stora Deputationen till Riddarhuset, för
att derifrän tillika med öfriga Ståndens Deputerade
j underdänighet. uppwakta Kongl. Majtt. Efter en
half timmas förlopp återkommen, kemnade Herr Tal¬
mannen Ständer den fägnande underrättelsen, att
Kongl. Majtt uti högönstelig wälmåga i näder emot-
Den 28 Juli. ZZ
tagit Deputationen samt uppdragit Herr Talmannen
att till Ständet framföra sin Nådiga hälsning.
Uppä Ständets enhälliga begäran l!pp'äste och
aflämnade Herr Talmannen det Tal han wid berör¬
de tillfälle i underdånighet hällit, sä lydande:
"Hos Eder Kongl. Majtt anhäller Borgare¬
ständer att genom oss dess utsedde Deputerade fä den
Näden att för Eders Kongl. Majtt nedlägga Stän¬
dets försäkran om dess underdånig» wördnad, oswike-
liga trohet och uppriktigaste kärlek.
Bvrgareständet hatt trott, att desse tänkesätt en
stridig gärd för de stora uppoffringar och mödor
Eder Kongl. Majtt osparde stänkt ett kätt Fädernes¬
land i dess olockliga och wädeliga stiften, aldrig stäl¬
le af händelser kunna föras till en högre grad. Den
Allwetande war det endast fbrkehällit, att tiden ännu
ställe inträffa, dä oss stulle saknas ord att uttrycka
de känslor, som uppfylla alla Eders Kongl. Majtts
trogna undcrsätares hiertan, svin endast wära tysta
suckar till Allmagtens Thron kunna uttrycka och blott
af Honom förstäs.
Med längtan akbidar Bvrgareständet att wid
Altarets fot fa uttömma dem i sine böner för Eders
Kongl. Majtts wälgäng och anropa den Gudomliga
wishetens tröst i det för samtid och efterwerld sä högst
wigtiga ämne, som föranlätit Eder Kongl. Maj:t
till wart församlande.
Matte sedan den dag snart inträffa, dä wi,
bönhörde och lycklige i glädjen öfwer Eder Kongl.
Majtts fortfarande wälgäng, fa nya anledningar att
berömma Hans cwiga godhet och lyckönsta Eders
Kongl. Majtt till den luffare utsigten af lyckligaredagar.
Eders Kongl. Majtts Nåd utbeder sig Borgare-
ständet nu och framgent underdanigst."
B:r St Pr. N:o z. Kongl.
Z4 Dcn 28 Juli.
Kongl. Maj:ls Ofwerste Kammar-Junkare Herr
Friherre C. Hamilton anmältcs, inbcledsagadcs och
tillkännagaf Ständet Kongl. Majis Nädiga Befall¬
ning till detsamma att nästkommande Mandag d. zo
j denna mänad klockan 10 förmiddagen infinna sig
i Stadens Kyrka för att afhöra Riksdags-Prcdikan
och sedan där qwarstadna, dä Kongl. Majt wille
öppna Riksdagen samt läta föreläsa Riksens Ständer
Dess Nädiga Propositioner; och hade Kongl. Majt
derjemte i Näder anbefallt Herr Ofwerste Kammar¬
junkare» att särskildt anmoda Tjugufyra af Stän-
dets Ledamöter att derefter pä Slottet intaga middag.
Herr Talmannen anhöll hos Herr Ofwerste Kam»
mar-Junkarcn om framförande till Kongl. Majk af
Ständets nnderdäniga wördnad jemte försäkran om
efterkommandet af hwad Kongl. Majli i Räder be¬
satt; hwaruppä Herr Baron och Ofwerste Kammar-
Junkarcn äter utföljdcs.
Plenum slutades klockan 2.
klien»
I. O. Valerius.
Den zo Juli.
Plenum klockan ^10 f. m.
Genom anstag sammankalladt afgick i wänlig
ordning Borgareståndet till Stadens Kyrka. Sedan,
efter derstädes förrättad Gudstjenst, Riksdagen af
Kongl. Majtt blifwit öppnad samt Riksdagsberättelsen
och Kongl. Majlis Nädiga Propositioner Riksständen
fbre-
Dcn zo Juli. 55
föreläste, allt i enlighet med deröfwer särskildt fördk
Protokoll. äterwände Ständct till sitt Saml.ngsrum.
Uppä Ständets enhälliga önskan astcmnade Herr
Talmannen till Protccollet det Tal han i dag tist
Kongl. Maj,t i undcrdänighct hällit, sä lydande:
"Stormägttgste Allernädigste Konung!
Wid dcn tekning Eder Kongl. Mast i Näder
gifwit af de händelser, som äterfört Rikets Ständer
inför sin ä.Istade Konung och Swcrigcs urgamla Thron
pä detta rum, hwilken förmär sinna uttryck för deras
bestörtning, deras sorg och deras djupa deltagande k
den rältwisa saknad, som trycker Eder Kongl. Maj.tS
Faderliga hjerta.
Dcn ljusning ibland framtidens dimmor, som
tröstande lofwade Eder Kongl. Maj:t och Dess trog¬
ne Erander mödornas lön i ostörda omsorger och wid
aftonens stut lugnet och friden i wisshrtcn om mog¬
nade frugtcr i en kommande tid, 0! huru snart blef
dcn äter skymd af tärarne och sorgen, snarare än fbr-
gänglighetcns mäst talande bild, förr än de blommors
fägring, som wid Rikets Ständers sista afsked upp-
runnö pä wära fält.
Han är icke mera dcn oförgätlige Furste, Swerr
ges utkorade Kron-Prins och Sin Konungslige Faders
ende älskade Son och hopp, denne Prins, som lika
uppmärksam sä wäl pä en fullkomligare wärd för wärk
uppwäxande slägte, som för deras, hwilka i sin äl-
ders höst endast störda fattigdom och plägor, för htvil»
kens upplysta blick icke nägot ämne war likgiltigt, som
lofwade trefnad, förädling och framgång för nägon
näringsgren eller handel, som Hjelte och Männisto-
wän, som — men huru förwillar jag mig att wäga
tekna den älskade Furstens dygder och sällsynta egen»
* * staper,
Den Zo Juli.
skaper, som pä ben koruka tid Han af ben outransa-
kcliga Förs: mens näd war ost lemnad redan gjorde
nog för att winna allas hjcrtan och allas saknad, som
med uppriktighet alsta sitt Fädernesland och för att i
deras minne blifwa oförgätlig.
Borgareståndet önffar ock af upprigtigaste hier¬
tan att denna wisshct mä stänka Eder Kongl. Majtt
tröst under bedröfwclsen, saknaden och sorgerne och
att den Hogstcs bestpddande kraft ma af sin nåd af-
wanda alla wädliga följder för Eder Kongl. Majus
hälsa och frän Dess för alle Eder Kongl. Majus
trogne undersätare sä dyrbara dagar.
Denna nnderdäniga önstan lifwas ännu starka-
kare under päminnclsen af de olrcklige händelser,
hwilka, hitintills okände i wart Fädernesland, ökat
tyngden af Eder Kongl. Majus bekommer och mö¬
dor, uppträden, hwilka alla redliga bröst afsty med
fasa. Under förwillelsens yra har laglösheten brutit
k Rikets Hufwudstad det heliga wärn Samhälls-
Ordningcn stänker, och dess upprätthållande har icke
kunnat winnås utan blod. Stockholms Borgerskap
har derwid kannt och känner, starkare än jag med
ord det förmår? uttrycka, högben af den wäda,
för hwilken bade de och hela Hufwudsiadcn warit blott¬
ställde och hela wärdct af Samhällsordningens helgd.
Det brinner af det warmaste nit och af den upprik¬
tigaste trohet för sin Konung, sitt Fädernesland och
för Samhällets heligaste och dyrbaraste föremål lag¬
lydnad, ordning säkerhet och Samhällslugn. I det¬
ta Borgcrstaps namn dristar ock jag och samtlige
dess här jemte mig församlade lagligen befullmägti-
gade Ombud i djupaste underdänighet inför Eder
Kongl. Maj:t nedlägga denna heliga försäkran, säsom
ock
Den Zo Juli.
37
ock för samtlige här församlade Rikets Högloft. Stän¬
der, för Samtid och Efterwerld. Med den mäst lif-
,iga tacksamhet stall ock Stockholms Borgerskap ^un¬
derdånigt minne förwara de Nädiga tänkesätt Eder
Kongl. Majtt för detsamma täckts förklara och r se¬
naste äldrcn icke upphöra att göra sig lika förtjent af
sine Konungars Näd.
När stora förluster päkalla stora medel och swä¬
rn ol ckor fördubblad ifwer att dem afwärja har all¬
tid Swensta Folket lyft sig öfwer sitt öde och besegrat
det. Denna Förfädrens anda lifwar ännu deras sö¬
ner. Starke j sin enighet skola de, som deras Fäder,
med äsidofättande af alla enstildta afseenden, astren
wid detta Riksmöte till sine barn och efterkommande
lika sjelfständigt lämna den jord de ärft, fordom för-
swarad eller munnen med Fädrens blod.
Allernädigste Konung!
Desse tänkesätt äro offiljagtigc hos det Ständ,
hwilkets Organ jag nu har den äran att wara;^äf-
wensom dess oryggliga förcsatts, att wid det för Eder
Kongl. Maju, för Fäderneslandet, för dem sjelfwa,
för deras barn och efterkommande sä högst wigtiga
ämne, hwilkct Eder Kongl. Majtt till deras och de¬
ras Medständers öfwerläggning och beslut i Nädcr fö¬
reställt uti wal till en Thronfökjare, deraf lämna
närwarande och tillkommande tider det säkraste bewis
och efterdöme.
Borgareståndet anhäller i djupaste underdänig-
hek att uti Eder Kongl. Majtts Näd astid fä yara
inneslutit.
Ständet ätffiljdes kl. half till 2.
In krckenr
F. O. Valerius.
38
Den Zi Juli.
Den Zi Juli.
Plenum klockan n förmiddagen.
Ccpisten i Kongl. Majus Canhlie San tessen,
Extra Ordinarie Canhlisterne derstädes Martin och
Afzelius, samt Ertra Ordinarjen j Banque» Drö¬
se n och Studeranden Planck, hwilka till i dag blif-
wit uppkallade, erhöllo företräde och underrättades
om deras antagande kland Borgareståndets betjening,
jemnlikt Ståndets beslut den 28 dennes och med de
wilker detsamma innehåller.
Protokollen för den 27 och 28 i denna mänad
justerades.
Uppä Ständets begäran upplästes den i gär wid
Riksdagens öppnande afbörda berättelse om hwad se¬
dan sista Riksdag uti Rikets styrelse sig tilldragit,
och skulle d nna berättelse bland Ståndets Handlin¬
gar förwaras.
Derefter upplästes de wid ofwannämndc tillfälle
aflemnade Kongl. Majtts twänne Nädiga Propositio¬
ner, den förra af den 26 sistlcdne angäende Stats-
werkets tillstånd och behof, den senare af den 28 den¬
nes om walet af ett Hemligt Angott till förberedande
af den wigtiga frägan em Rikets Thronföljd.
I anledning af sistberördc Nädiga Skrifwelse
och uppä Herr Talmannens framställan, beflöt
Ständct att, med undcrdänig tacksamhet för Kongl.
Majtts hulda omsorg , skynda Dess Nädiga afsigtcr
till mötes; hwarförc i morgon den i Augusti förmid¬
dagen Elcctorer till det wanliga antalet af Sexton
skulle utses, hwilka agde att genast pä eftermiddagen
sam-!
Den Zi Juli. Z9
samma dag sammanträda, för att wälja, likmätigt^iks-
dags-Ordningens §, Tre Ledamöter af detta Ständ
till dess Deputerade i Hemliga Utskottet.
Widare upplästes följande:
Protokoll hällit inkör Herr Justitia Statsministern
wid Urtima Riksdagen i Orebro den 26 Ju¬
lii l8lO.
Sedan de till Riksdagen walde Ledamöter af
Borgarcständet, efter föregängit anslag, den 24 i
denna mänad aflcmnat sine Fullmagter och blifwit till
sine namn uppförde ä den dertill upprättade antcck-
ningslista, pä sätt det derwid hällne Protokoll upply¬
ser och Hans Excellence, Justin» Statsministern, m.
m. Herr Grefwe Gyllenborg utsatt denna dag till
granskning af samma Fullmagter i likhet med hwad
2i h. i Riksdags-Ordningen förcslkrifwer, samt lätit
kalla Borgareständets Fuilmägtige uti Banqnen och
Riksgälds-Lontoiret, att till upplysningars afgifwan-
de härwid närwara; sä instälte sig nu Herr Lagman¬
nen och Riddaren af Kongl. Maj is Wasa Orden
Carl Fredric Landberg och Herr S ads-Majoren
Johan Westin, hwilka medelst företedde Utdrag af
Protocollcn inför Banko-Fullmägtige den 12 och in¬
för Fullmägtige i Riksgälds-Contoirct den 19 i den¬
na mänad styrkte det Fullmägtige i Banqucn och Riks-
gälds-Contoiret wid sammanträde, i anledning af Kongl.
Majus ankomne Nädiga Skrifwelse, med erindran
om ^ iakttagande wid den förestäende Riksdagen
i Örebro af hwad Riksdags-Ordningens äfwan-
äberopade § . föreskrifwer, angäende Fullmägti-
gcs närwaro wid granskningen af Fullmagternc
för
4o Den ZI Juli.
förödet Stän7> bwartill de hörde, gemensamt instämt
i den öfwcrtogelsc att j synnerhet under fortfarande
critiska ställning innom Hufwudstaden, siere än en
Fnllmäglig af hwardcra Ofrälscständct i Bananen och
Niksgälds-Conioirct tills widare ej mätte fran Stock¬
holm afresa oaktadt derigenom inträffade det någre
för samma Ständ till Riksdagsmän utsedde Ledamöter
kland Fullmägtige afhölloS att genast i början sig
trid Riksdagen inställa, och att i anledning af sam¬
ma fattade beslut det blifwitkfwercnskommit. af Banko-
Fullmägtige, att Herr StabS-Majoren Westin, och
af Fullmägtige i Niksgälds-Contoirct. att Herr Lag¬
mannen och Riddaren Landberg skulle ä Borgarc-
Ständets wägnar sig till Riksdagen i Orebro regis-
iva; hvarefter d-en föreffrjfne granssningen påbörja¬
des hwarwid förekom: Att Rådmannen Korssber-
gers ingjfnc Fullniagt att wara Riksdagsman för
Fahlu Stad, såsom i buswudsaklige delar skiljaktig
fran det i 22 §. af Riksdags-Ordningen stadgade for¬
mulär. af Hans Excellencc Herr Grefwen och Justin»
Statsministern icke kunde för gällande antagas och i
sammanhang hwarmed. den af Korsslerger jemwäl
inlemnade Fullmagt för Hedemora Stad, enär
ten Fullmagt han erhäilit af Fahlu Stad,
hwarest han är boende, icke blifwit godkänd, ej eller
för det närwarandc syntes för honom nägon Riks¬
dagsmannarätt medföra; dock som detta förhällande.
enligt >8 §. i Riksdagsordningen ankomme pä Bor-
garcsiändetS egen pröfning; fä skulle enligt samma H:s
föreskrift Inträdcspollett emedlertid utfärdas för Korse¬
berget', och afskrift af Korssberg ers Fullmagt. wid-
fogad detta Protokoll, till bemälir Stand expedieras.
I öfrigt gass tillkänna 1:0 att wid anteckningen
gf samma Stånds Ledamöter Herr Borgmästaren
Hall-
Den Zi Juli.
41
I Hallqwist ifrån Stockholm företett ett Utdrag afsam-
> ma Stads Rädhus-Rätts Prolocoll d. 1 r i denna
I oianad af innehall, att, ehuru Öfwer-Stäthällarc-
I ämbetet, genom Utslag den 9 nnssförutgängne, i an-
I ledning af uppkommen fräga om rättigheten för dem
I af Magistratens Ledamöter, hwilka, inkomne frän
I Borgcrffapct, icke warit Magistralspersoncr i tre är
I att kunna till Riksdagsmän wäljas. med ändring i
» Magistratens derom tagne bcflut, förklarat att dc Ma-
I gistratspcrsoner, hwilka warit Borgare i tre är, fast-
I än icke lika länge Rådmän, äro berättigade att kom-
I ma under omröstning wid wal af Riksdagsmän för
1 den nu beramade Riksdag, och derföre förordnat, att
I Electorernc ffulle höras, huruwida de, i anseende der-
I till, att Rädmanncn Fredin worc den enda af Ma-
I gistratens Ledamöter i illiterate Classen, som, fran
! walet af förenämnde anledning utcfl-iten, skulle kom¬
ma under omröstning till Riksby man, äffade nytt
I wal; sä hade likwäl Electorcrne, i sädan afsigt uppkal¬
lade, nttrat att de för denna gäng icke ästundadc nytt
wal till Niksdagsfullmägtige bland Magistratens Lc-
! damötcr och endast önskat att dc till Riksdagen utsed¬
de Fullmägtige mätte hos Borgareständek anhälla om
I dess sanction pa Öfwer-Stäthällare-Embctets ofwan in¬
tagne bcflut och
a:do Att, efter flutad anteckning den 24 j denna
mänad af Ståndets Ledamöter, Rädmanncn Rosen¬
dahl och Handlanden Astrin frän Arboga inlem-
nat en af dem jemte siere andre Borgare i sistnämn¬
de Stad undertecknad, till Hans Excellencc, Herr
Grefwe» och Justis!» Statsministern stäld skrift, der¬
uti dc protestera emot Rädmanncn och Tullinspectoren
Nordströms utwäljande till Riksdags-Fullmägtig för
Arboga, samt derjemte tillkannagifwit att nägre be-
r..
4- Den zr Juli.
swär emot walet annorstädes icke blifwit anförde; men
som 19 § i Riksdags-Ordningen förestkrifwer att be-
swär, eller klagomäl öfwer RikSdagsmanswal. dä den
walde är af Borgareständet, bör hos Konungens Be-
fallningshafwande innom ätta dagar efter walet in-
gifwas och denna skrift säledes innefattade ett ämne,
hwilket icke tillhörde den. Herr JustitiL Statsmini¬
stern, nppdragnc befattning; sä förklarade Hans Ex¬
cellens, Herr Grcfwen och JustitiL StatSniinistern,
det han ä samma strjft ej kunde hafwa nägot afseen¬
de och befalltc att Protokollet öfwer hwad Munda fö-
relupit ställe utstrifwas att till Wällofl. Borgarc-
ständet öfwerlemnas.
In käern
B. ^s. Bergensokölll.
Afstrift. Utdrag af Protokollet, hällit ä Fahlu
Rådhus den 9 Julii iZro-
S. D. Sedan, till underdänigst följe af Kongl.
Majtts öppna Bref och Päbud till samtclige Rik¬
sens Ständer af den i.sta nästlidne Juni!, om en
Urtima Riksdag, som kvmme att hällas den az in-
newarande mänad uti Hufwudstaden Stockholm, Ma¬
gistraten och Borgerstapet den 2§tte nästlednc Junii
haft sammanträde, och, efter ordentligt hältet wal,
med sitt förtroende fallit pä Rädmannen och Fabrikö¬
ren Johan Korssberger, att wara Stadens och
Borgerskapets Ombud wid instundande Riksmöte, hwil-
kct, till undcrdänigste ätlydnad af Kongl. Majtts
öppna Bref och Päbud af den 28:de nästlidne Junii
stall, i stället för Stockholm, hällas uti Staden Ore¬
bro; sä ock i kraft af denna öppne Fullmagt warder
bemälte Rädman Korsberger härmedelst förordnad,
att,
Den Zi Juli.
43
att, säsom Fullmägtig för Fahlun, biwista Urtima
Riksdagen, hwarwid Rädmannen bäfwer att i agt-
taga Kongl. MaZ-.ts och Fäderneslandets bästa, samt
benne Stads och Borgerstaps rättigheter bewaka;
hwilket till yttermera wissö med^ Stadens Insegel,
^iagistratens och Borgerskapets Äldstes underskrifter
bekräftas af Fahlun och Stadens Radhus den 9 de
Julli 1829.
G. F. Linde.
f Sigills
G.Wolgefart. G. M. holmqwist. I Fernblad.
A. l77. Renström. L. Leksell.
E. h. hammarstrand. Carl w. Strömbeck.
Larl G. Berger. Ad. Besgod. L.M. Ericsson.
L.F Ahlberg. A hammar. A. Lindströms n.
!7r. E. Carlsen. Lar! P. Weiftnburg.
p. hedman, pehr Bergsten. Jjoh Liljebäck.
I. Le hallfast. Er. Ohrn. p. E. Lithström.
Eric hellström. Olof wahlin. I) G. holm.
C. P. Jjungberg.
Att förestäende är enligt med den till Hans
Erecence Herr Grcfwen och JustitiL Statsministern
ingifne Fullmagt intygar
ex ccklleio
B. Berg enseliölck.
Wid öfwerwägande häraf och fdrst af ten emot
Herr Rädmannen Korsbcrger förekomne anmärk¬
ning, fann Ständet wäl lika med Hans Excellence
Herr Justitie Statsministern, bet Herr Rädmannens
för
44
Den Zi Juli.
för Fahlu Stad erhällne Fullmagt, säsom wäsendtli-
gen ffiljaktig frän det föreskrifna formuläret. ej kun¬
de för gällande antagas och således hans jemwäl in¬
lemnade Fullmagt för Hedemora icke heller för ho¬
nom medföra nägon Riksdagsmannarätt; dock som
Herr Rädmannen K orsberg er, emothwilken ej nägot
annat än Fullmagtens felaktiga form blifwit erinradt,
nu förmälte sig hafwa, genast dä anmärkningen stett,
wändt sig till wcderbörande med anhållan om en be¬
hörigen styliserad Fullmagts meddelande, wille Stän¬
der, sä wäl i anledning af denna anmälan, som i
stöd af den genom Riksdags-Ordningens 21 §. Stän¬
der förbehällna pröfning, emedlertid förklara Herr
Radmannen berättigad att i dess rädplägningar och
beslut, som Riksdagsman deltaga.
Beträffande dernäst Elcctorernes för Stockholms
Stad tillkännagifna och uti Rädhu-Rättens derstädes
under den 11 dennes utfärdade Protocolls Utdrag in¬
tagne önskan, att, ehuru de för den gängen
icke ästundade nott wal till Riksdagsfullmägtige,
Borgaresiändet likwäl wille g fwa dess Sanetion ä
Öfwer - Stäthällare - Embetets, genom Utstag den 0 i
denna mänad- meddelade förklarande att Magistrats-
personer, hwilka warit Borgare i Tre är, fastän icke
lika länge Rädmän, ägde att wid Riksdagsmanna-
walet för denna Riksdag komma under omröstning,
bestöt Ständet att frägan härom skulle hwtla för att
framdeles tagas under öfwerläggning.
I hänseende till den af flera Borgare i Ar¬
boga Stad hos Hans Excellence Herr Justitia Stats¬
ministern ingifna protest emot Herr Rädmanncn
Nordströms utwäsjandc till Riksdagsman, ansäg
Ständet benna klagan, hwikkcn ej i enlighet med
Riksdags-Ordningens iy §. till laga Domstol blifwit
ställd.
Den Zi Juli.
45
ställd, icke kunna medföra någon werkan pä Herr
Radmannens Riksdagsmanna-rätt.
Och flkulle för öfrigt ketta öfwer Fullmagternes
granskning till Ständet aflcmnade Protokoll läggas
till Handlingarne.
Stockholms Stabs Fullmägtig Herr Ålderman¬
nen Luchau anmälte bet han erhällit Fullmagt att
tillika wara Riksdagsman för Pitea, äfwcn som Full-
mägtigen för Sundswall Herr Borgmästaren Ull¬
berg ttllkännagaf att samma förtroende blifwit honom
för Östersund uppdragit; Och som bcmälte Herrar
Ledamöter dessa Fullmagter till Hans Excellence Ju¬
stitia- Statsministern behörigen inlemnat, oansedt ännu
icke nägot yttrande deröfwer följt, lät Ständet emed¬
lertid dcrwid bero.
Plenum stukades kl. half till 1.
In kckem
I. O. Valerius.
Den i Augusti.
Plenum kl. 11 f. m.
Protocollcn för den zo och Zi Julii upplästes
till justering.
Herr Handelsmannen Engel anmälte dek han
«f Herr Profcssoren Doctor Trafwenfelt i Stock¬
holm blifwit anmodad att till Borgareständet öfwer-
lemna ett tillräckligt antal exemplar af Wcttenstaps-
Journalcn för Läkare och Fä.ltstärer Första Bands
Tredje och Fjerde Häften, innehällande Handlingarne i
den wid sistledne Riksdag af Herr Profcssoren fram¬
ställda fröga om en förbättrad allmän Läkarewärd;
46
Dcn i Augusti.
och uppdrog Ständet, till hwilket §8 exemplar nu ut¬
delades, ät Herr Talmannen att uti afgående skrift
welsc betyga Herr Professoren Ständers aktning och
erkänsla.
Deruppä företogs, jemlikt gärdagcns beslut, wal
till Ständets Electorer. Sedan, efter wanligt upp¬
rop, Sedlarne blifwit insamlade och öppnade lrfun-
nos ncdanstäende Herrar Ledamöter hafton erhällit de
flesta rbsterne, nemligen:
Herr Rädmanncn Hochschild
— Grosshandlanden Lungren
— Borgmästaren Nenzen
— Grotzhandlanden Arfvidsson
— Handelsmannen Haak
— Borgmästaren, Kongl. Sccrck. Elers 34
— Grotzhandlanden Selggren
— Handelsmannen Bolander
— Asscssoren Gahn
— Bruks-Patronen Lundberg
— Rädmanncn Fahlroth
— Räd- och Handelsm. Hamnström
— Åldermannen Strömberg -
— Borgmästaren Sjödin
— Borgmästaren Norström
— Bruks-Patronen Bjuhr
De således utsedde Sexton Herrar Electorer emot
togo Ständets lyckönskan till detta förtroende; och
skulle de klockan 4 i eftermiddag till wals förrättan¬
de sammanträda, samt derefter kl. 6 Ständet, genom
omslag kalladt, infinna sig till Wallistans öppnande.
Plenum slutades kl. half till 2
In fidem
O. Valerin k.
Z l röster.
Zr —
2§ —
29 —
27 —
24 —
26
2 4
28 —
22
Z8 —
38 -
2A —
41 och
2Z röster.
S. D,
Dcn i Augusti. 47
S. D.
Plenum kl. 6 c. m.
En af Herrar Electorer ingifwen förseglad Wal¬
uska uppbröts, och hade, efter anställd votering, till
Ledamöter i Hemliga Utskottet blifwit utsedde:
Herr Politie Borgmästaren Hallqwist,
Herr Grosshandlanden Arfwidsson och
Herr Bergs-Rädet Rothoff.
Bemälte Herrar Ledamöter lyckönskades till ben
sämedclst dem anförtrodda wigtiga befattning; och
skulle öfwer detta wal utdrag af Protokollet utfärdas
och till dem öfwerlemnas.
In fidem
Ii O. Valerius.
Den 2 Augusti.
Plenum kl. half r.
Uppä Herr Talmannens erinran, att, jemlikt
den i Regeringsformens §3 och Riksdags-Ordningens
28 §§. kemnade föreskrift, borde genast och sist in¬
nom ätta dagar efter Riksdagens öppnande Ledamöter
i Utskotten wäljas, anmodade Ständet dess Herrar
Electorer, att, med iakttagande af de i Riksdags-
Ordningen närmare bestämda grunder, skrida till den¬
na ^Valförrättning, efter egen öfwerenskommelse, sä
tidigt, att Listorne, innan nästa Lördag klockan 12 pä
dagen ingifne, mätte i dä blifwande Plenum kunns
öppnas; och skulle, ltzom de i Grnndlagarne omför-
—
48 Dea 2 Augusti.
mäldte och stadgade Utskott, äfwen ett Ständets Cant-
zli -Utstött, bestämde af Fyra Ledamöter, innom fö¬
renämnde tid genom Elcctorerne tilsättas.
Herr Borgmästaren Norström önstade att
någon anstalt kunde foga- till winnande af upplys¬
ning om orsakerne hwarförc tryckningen af Ständets
Protocoll wid sistförsiutne Riksdag sa långsamt fort¬
sattes. De skulle, i Herr Borgmästarens tanka,
med hwarje dag förlora det wärdc, som dylika Hand¬
lingar wäsendtligen hämtade af nyheten och af hän-
delsernes upptcknande sa nära som möjligt den tid
da de inträffat.
Herr Politie Borgmästaren Hallqwist tillkän-
nagaf, det han, såsom Hufwudstadcns förste Fullmäg-
tig, trott sig förbunden att bland annat ho- weder-
börande requirera dessa Protocoll för att till Riksda¬
gen medföraS; han hade ock erhållit ett exemplar af
dem, sä midt de hittils hunnit tryckas, hwilket nu mo¬
re att tillgä i Ständets Canhli, för att pä stallet
läsas af dem, som sädant ästundadc.
Herr Snörmakare» Norling anmälte att
hgn med sista post bekommit en Fullmakt att wara
Riksdagsman för Sölwitsborg. Ehuru han ej, emot
Riksdags-Ordningens 14 H, kunde, säsom förut Tre
Städers Fullmägtig, emottaga detta förtroende, wille
han likwäl medelst sin anmälan hafwa reserverat
Sölwitsborgs rätt.
Herr GrosshandlandenArfwidson gjorde härwid
ett lika förbehäll i afseende pä Kongsbacka Stad, för
hwilkcn wid Riksdagens början en Fullmagt blifwit
honom tillställd, den han pä nyss anförde skäl ge¬
nast ätersändt.
Herr.^Brukspatronen Malmberg yttrade att
han, hwadlegentligen förstnämnde reservation anginge.
ej
Den 4 Augusti. 49
ej kunde anse en sädan anmälan, särdeles dä Full-
magten sä sent inkommit, medföra werkan till afgö¬
rande, eller nägon Stad derigenom hafwa fullgjort sina
skyldigheter, utan trodde han allt detta bero pä fram¬
deles pröfning.
Herr Borgmästaren Hallqwist fann ej stri¬
dande mot ordningen i allmänhet, eller gifna före¬
skrifter, att en Stads rätt och talan pä detta sätt re¬
serverades; dock kunde, efter Herr Borgmästarens me¬
ning, ett sädant förbehäll endast för det närwarar-
de antagas, utan nägon deraf uppkommande kraft och
werkan för framtiden.
Häruti hördes Ständer nästan enhälligt instämma.
Plenum flutades kl. r.
la K6em
I. O. Vrleriu»^
Den 4 Augusti.
Plenum klockan half till 1.
Wid öppnandet af ett nu inlemnadt förseglade
Convolut, innehällande Herrar Electorers Wal-Pro-
tocoll, funnos, efter ordentlig omröstning, utsedde till
Ledamöter.
I Constitutions-Utskottet.
Herr Rädmannen Hochschild,
— Borgmästaren Nenzen,
— Rädmannen, Advocat-Fiscalen Falkman,
— Bruks-Patronen och Handelsm. Malmberg,
— Assessoren Gahn och
— Borgmästaren Ullberg.
Borg-St. pr. N;o 4. Herr
Zo Dell 4 Augusti.
I Stats-Utskottet:
Herr Rädmannen Loven,
— Handelsmannen Engel,
— Handelsmannen och Fabriqueuren Acharius,
— Grosshandlande», Commerce-Rädet Ekman,
— Borgmästaren, Kongl. Sccreterar. Elers,
— Bruks-Patroncn Lundberg,
— Borgmästaren Victorin,
— Bruks-Patroncn Bjuhr och
— Bruks-Patroncn Mitander.
I Bewillnings-Utskottet.
Herr Fabriqueuren Gladberg,
— Stads-Majoren, vice Talmannen Westin,
— Juveleraren Holmer,
— Räd- och Handelsmannen Schwan,
— Bruks-Patronen och Handelsm. Malmberg,
— Handelsmannen Bolander,
— Snörmakare» Norling,
— Rädmannen Fahlroth,
— Handelsmannen Kjellander,
— Borgmästaren Lindström,
— Borgmästaren Sturnegk och
— Handelsmannen Wäng.
I) Banco-Utskottet:
Herr Grosshandlanden Lungren,
— Åldermannen Luchou,
— Handelsmannen Haak,
— Borgmästaren Egge,
— Grosshandlanden Selggren,
— Räd- och Handelsmannen Hamnström,
Åldermannen Strömberg,
— Borgmästaren Sjödin och
— Borgmästaren Norström.
I
Den 4 Augusti.
I Lag-Utstottet:
Herr Borgmästaren Nenzän,
Borgmästaren Planck,
Borgmästaren Rönberg och
— Borgmästaren Palmborg.
Jj Allmänna Beftvärs- och Economie-
Utskottet:
Herr Åldermannen Lyckman,
— Grosshandlanden, Commerec-Rädet Ekman,
Rädmannen Korsberger,
— Bruks-Patronen Lundberg,
— Handelsmannen, Directcuren Rosenberg,
— Rädmannen Osterman,
— Borgmästaren Arsenius,
— Handelsmannen Billborg,
— Handelsmannen Lindstedt,
— Handelsmannen Stabeck,
— Borgmästaren Häggroth och
— Borgmästaren, Assessoren Gulich.
I Expeditions-Utstottet:
Herr Politie-Borgmästaren Hallqwist,
— Borgmästaren Egge och
— Borgmästaren Ullberg.
I Ståndets Lancellie-Utskstt.
Herr Rädmannen Loven,
— Åldermannen Lyckman,
— Rädmannen Nordström och
— Räd- och Handelsmannen Gellman.
Samtlige fölunda walde Herrar Utskotts-Leda¬
möter cmottogo Ständets lyckönskningar; och skulle öf¬
wer dessa wal särstkilta Protscolls Utdrag uppsättas
* * och
A2 Dm 4 Allgnsti.
och till främsta Ledamoten af hwardera Utskottet af-
lemnas.
En Deputation frän Högloft. Ridderskapet och
Adeln anmältes och förekom. Dess Ordförande, Ge¬
neral-Adjutanten m. m. Herr Grefwe C. A. Löven¬
hjelm tillkännagaf Högloft. Riddcrskapcts och Adelns
beflut att inbjuda Medsiänden till utgörande af en
stor Deputation, för att, med beklagande af Kongl.
Maj:t§ och Rikets förlust genom Hans Kongl. Hög¬
hets Kronprinsens Carl Augusts fränfälle, inför
Hans Maj:t tolka Riksens Ständers djupa deltagan¬
de och saknad.
Sedan Deputionen, beswarad, afträdt, förenade
stg Ständer, uppä Herr Talmannens proposition, om
det beflut, att i utgörandet af förenämnde Deputa¬
tion deltaga; hwarom Deputerade genast afgingo för
att, sä wäl Högloft. Ridderskapet och Adeln, som de
öfrige respcctive Ständen underrätta.
Högwördiga Präst-Ständets utsände, Ordföran¬
de Herr Biskopen m. m. von Rosenstein meddela-
lade Borgareständer det beflut Högwördiga Ständer,
j anledning af wäckt fräga om justering afJnstructio-
nen för Banco-Utffottet, denna dag fattat, angäcnde
ett särskilt Utskotts nedsättande till granskning af be¬
rörde Instruction.
Deputationcn beswarades och afträdde.
Derefter upplästes a:ne frän Högwördiga Präst-
Ständet ankomna ProtocollS Utdrag, af hwilka det
förra, innehällande samma Ständs anmälan, att det,
genom ordentligt wal, utsett en under Riksdagstiden
vikarierande Banco-Fullmägtig, kades till Handlin-
garne, och det sednare, hwaruti tillkännagafs Hbgwör-
diga Ständets beflut, att dest, till deltagandes Fullmagter-
nes
Den 4 Augusti. §z
nes granskning, hitsände RiksgäldS-Conkoirs Fullmäg-
tig borde tills widare här qwarstadna, begärdes pä
bordet.
Widare upplästes: nmo Riksens Ständers Ju-
stitiT-Ombudsmans, Commcndeurcns af Kongl. Majns
Wasa-Orden med Stora Korset Herr Friherre L. A.
Mannerheims Riksdags berättelse, med anmälan
af widtagne ätgärder under den tid han Embetet för-
waltat.
2 do Herrr Justitise-Ombudsmannens Memorial,
innefattande förfrågan om denna Embetsmans behöriga
wistelseort, dä Riksdagar annorstädes än i Hufwud-
staden hällas.
Bäda dessa Handlingar kades pä bordet.
Anförd af Cabinets Kammarhcrrn Herr Grefwe
A. G. Mörner företrädde en Deputation frän Hög-
lofliga Ridderffapet och Adeln, samt underrättade
Ständet, att Högloft. Ridderffapet och Adeln instämt
i Högwördiga Prästständers beflut om tillsättande af
ett särskilt Utstött till Banco-Instructionens gransk¬
ning, likwäl under wissa derwid fästade förbehäll.
Efter det Deputationcn blifwit utbcledsagad, bi¬
föll, uppä gjord framställa», Borgareständet, i enlighet
med Högwördiga Prästeständets under denna dag med¬
delade beflut, att ett särskilt Utstött af g-ne Ledamö¬
ter frän hwarje Ständ mä sättas till granskande af
Instructionen för Banco-Utstottet, dock under det af
Högloft. Ridderstapet och Adeln gjorda förbehäll, att
i berörde Instruction nägon annan ändring ej werk-
ställes, än i hwad äberopandet uti dess 8:de § af den
numera afstasfade 1772 ärs Regeringsform beträffar,
och ansäg för öfrigt Borgareständet, lika med Hög-
§4 Den 4 Augusti.
lofl. Ridderffapet och Adeln, intet hinder möta för
Banco-Utffottcts sammanträde till widtagande af an¬
stalter för att komma i behörig »verksamhet, likwäl
utan rätt att i beredning af nägon Banqucns ange¬
lägenhet, eller i beslut derom ingä, förrän Banco-Jn-
structionen blifwit af Riksens Ständer godkänd och
stadfästad; och ffulle häröfwer Protocolls-Utdrag ut¬
färdas.
Dä widare fräga uppstod om sättet att walsa Le-
damötcrne i delta särskilta Utskott, yttrade Herr
Borgmästaren börström: det han ansäg walet
sä mycket mindre kunna förrättas genom Elcctorerne,
som flera bland dem, ända till Sju, wörö Ledamöter
i Bance-Utssottet, och således i witzt hänseende torde
finnas jäfwige.
Herr Borgmästaren Hallqwist trodde lämp¬
ligast att äfwen nu bibehälla det antagna walsättct;
men hemstaldc om icke, wid förekomne omständigheter,
Sju nya Eleclorer borde för tillfället utses att före¬
träda deras ställen, som, i grund af sitt Lcdamvtssap
i Banco-Utskottet, syntes oberättigade att wälja.
Diseussiomn afbrtts genom en frän Hedcrwärda
Vondesiändei ankommen Deputation, hwars Ordföran¬
de, Riksdagsmannen Jon Jonsson^frän Blekinge,
förmälte att Bondcständet, som förenat sig om den
undcrdäniga sorgbetygelscns afläMande medelst en Stor
Deputation, bcflutit att tillika inför Kongl. Maj:t
skulle frambäras Riksens Ständers undcrdäniga tack¬
sägelser för Hans Majlis wisa anstalter till allmänna
lugnets wärdande och Riksens Ständers tryggade öf-
wcrläggningar.
Deputerade afträdde, hwareflcr genast anmältes
Hbgwördiga Präsicstandets utssickaoc, hwilka, under
an-
Den 4 Augusti.
§Z ;
anförande af Herr Biskopen m. m. Weidman, gäf-
wo tillkänna det Högwördiga Ståndet instämt i Hög-
lofl. Ridderffapet och ?ldelns beslut, rörande en De¬
putation af samtlige Riksständen, i ändamäl att be¬
klaga Kongl. Majus och Fäderneslandets förlust genom
Hans Kongl. Höghets Kron-Prinscns bortgäng.
Deputationcn utbelcdsagades, och den afbrutna
Lfwerlaggningcn ätertogs.
Herr Advocat-Fiscalen Falkman förklara¬
de, det han ej trodde nägot annat walsätt, än det i
allmänhet förcskrifna, e) eller nya Electorers wäljaude
wid i fräga warande Utskotts tillsättande fordras, i
synnerhet som det redan, genom twänne Stånds be¬
slut, wore förut gifwit, i hwilka delar af Instruktio¬
nen förändringar borde ske, och detta Utskott säledes
constituerades mindre för sjelfwa sakens utredande,
än för iagttagandet af den wanliga formen.
Häruti instämde Herr Grosshandlanden Arf¬
widsson, med tilläggande att han ej ansäg det min¬
sta hinder för dem af Electorerne, som äga plats i
Banco-Utskottet, att härwid rösta, dä de ej ännu in-
gätt i nägon befattning med Banquens angelägenheter.
Uppä Herr Talmannens proposition beslöt Stän-
det att merberörde wal ffulle förrättas af dess redan
förordnade Elcctorer, hwilka alltsä afträdde och, efter
en kort stund ätcrkomne, anmälte att till Ledamöter i
Utskottet till Banco-Jnstructionens granskning blifwit
kallade Herr Politie Borgmästaren Hallqwist,H:r
Commerce-Rädet Ekman och Herr Advocat-Fiscalen
Falkman.
Herr Bruks-Patronen Lundberg, Fullmägtig
för Carlshamn, tillkännagaf, det han med sista post
er-
Z6 Den 7 Augusti.
erhällit en Fullmagt att tillika wara Riksdagsman för
Ekesjö, och att han densamma till Hans Excellence
Herr Justitia Statsministern behörigen inlemnat.
Ständer ätskiljdes klockan 2.
In kclerrr
F. D. Valerius.
Den 7 Augusti.
Plenum klockan io f. m.
Som Ständets Herr Talman anmälkes wara
hindrad att i dag föra ordet, intog, i hans ställe, j
stöd af Riksdags-Ordningens az §, Herr vice Tal,
mannen, Stadsmajoren Westin, Talmansstolen.
Protocollen för den 1, 2 och 4^de i denna mä-
nad, äfwensom afgäcnde Protocolls-Utdrag öfwer de
sistnämnde dag fattade beslut, justerades.
I anledning af Hederwärda Bondeständers, ge¬
nom Deputation den 4 de sistledne tillkännagifne och
ytterligare, genom nu uppläst Protocolls Utdrag, med¬
delade beslut, att hos Kongl. Maj:t jemte den under,
däniga sorgbetygelsen Riksens Ständers lika underdå¬
niga tacksägelse-adress skulle, genom deras Deputera¬
de, afläggas, framstäkde Herr vice Talmannen till
Borgareständers afgörande ben fräga, huruwida Stän¬
der wille om detta tillägg sig förena.
Herr Borgmästaren Rönberg begärde ordet
och anförde: Jag kan för min del ingalunda medgifwa
för¬
Den 7 Augusti. §7
föreningen af ett underdänigt förklarande af Natio¬
nens djupa sorg och, jag frugtar det, oersättliga för¬
lust genom Högtsalig Hans Kongl. Höghets Kron-
Prinsens Carl Augusts död med nägon tacksägclse-
adress, helst dessa ämnen äro, äfwen om man betrag-
tar sjclfwa den sä kallade etiquetten, af stridig beskaf¬
fenhet; och dä man tillika känner organisationen af
Stockholms Stads Respektive Borgerskap, som för
bess medborgerliga tankesätt, nit och omsorg, till be-
warandet af lugn och ordning sä under, som emellan
Riksdagar, för secler tillbaka förwärfwat sig och ännu
bibehäller Medborgares agtning, tror jag. att Riksens
Ständer icke haft att befara nägon osäkerhet innom
Hufwudstaden.
Härmed förenade sig till alla delar Herr Han¬
delsmannen Stabeck.
Herr Commcrcc-Rädet Ekman: Dä frägan egent¬
ligen är om instämmande i ett Medständs beslut, hwar-
mcd redan ett annat. Högloft. Ridderskapct och Adeln,
sig förenat, anser jag etiquetten mindre böra komma
i consideration än wälwiljan.
Herr Assessoren Gahn: Efter min tanka behöf-
wcs här ej en högtidligen yttrad tacksägelse, emedan
Ständernas tystnad lämpligen kan förklaras som ett
underdänigt bifall till Regeringens i afseende pä Riks¬
dagens flyttning widtagne mätt och steg.
Uppä förnyadl proposition beslöts, att den redan
utsedde Deputationen skulle tillika framföra Riksens
Ständers undcrdäniga tacksägelser för Kongl. Maj ts
wisa anstalter, sä wäl till allmänna lugnets bibehål¬
lande, som till Riksens Ständers sammankomst pä
en ort, som bjuder trygghet ät deras wigtiga öfwer-
läggningar; hwaröfwer Protocolls-Utdrag uppsattes,
och, justeradt, genast utfärdades. Der-
A8 Den 7 Augusti.
Derefter upplästes irenne frän Högloft. Ridder-
skapet och Adeln ankomne Protocolls-Utdrag, innehäl-
lande: 1:0 Dess beflut om den underdäniga Sorg-
betygelsen, 2 0 angäende ofwannämnde Tacksägclse-
Adresse och z:o ätskilliga Remisser till Utffotten; och
remitterade Ständet, lika med Höglo st. Ridderskapet
och Adeln,
Till Stats-Utskottet:
Kongl. Majus Nädiga Proposition rörande
Statswerkets tillständ och behof, samt till
Lag-Utskottet:
Riksens Ständers Justitia Ombudsmans den 4
sistledne upplästa och pä bordet lagda Riksdags-berät-
telse.
Dä i sammanhang härmed fräga uppstod, till
hwilket Utskott Herr Justfii» Ombudsmannens Me¬
morial med hemställan om dess behöriga wistelseort
under Riksdag, som ej hälles i Hufwudstadcn, borde
förwisas, yttrade sig Herr Borgmästaren Egge: I
min mening tillhörer det ej Constitutions-Utskottet att
upptaga andra ärenden, ej heller kan nägon Remiss
frän Ständernas plena af andra ämnen dit ske, än
sädane, som uti Regeringsformens 8r §- samt 29 och
ZA af Riksdags-Ordningen uttryckligen nämnas.
Af denna egenskap är icke i fräga warande hemställan,
hwilken jag Medes anser böra ätfölja Remissen af
Herr Justitia-Ombudsmannens afgifne Embetsberät¬
telse till Lag-Utskottet.
Herr Advocat-Fiscalen Falkman: Dä Constitu-
tions-Utskottct, uppä Riksens Ständers anmodan, ut¬
arbetat Justiti»-Ombudsmans Instruktionen, hwilken
i sig sjelf ej är annat än en mera detaillerad förkla¬
ring af denna Embetsmans i Grundlagarnc stadgade
älig-
Dcn 7 Augusti.
59
äligganden, finner jag lämpligast, att samma Utskott
äfwcn föreflär de förändringar, eller tillägg, som till
bemälte Jnstructions förtydligande kunna fordras.
Härmed förenade sig Herr Radmannen Hoch¬
schild och Herr Borgmästaren Palmborg, tilläg¬
gande denne senare, att det närmare utredandet af
något stadgande i denna, till en stor del genom Grund¬
lagen förut gifna Instruktion snntes honom pä wifit
sätt innefatta en förklaring af sjclfwa Grundlagen;
och remitterades, enligt StändetS enstämmiga beflut,
ofwanbcrörde Memorial till Constitntions-Utskottct.
Widare upplästes och kades till Handlingarne:
twänne frän Högwördiga Prest-ständet meddelade Pro-
tocolls-Utdrag angäende 1:0 tillsättandet af ett särskildt
Utskott till Banco - Jnstructionens granskande, och
2:do framförandet genom en Deputation af den un¬
derdäniga sorgbetygclsen öfwer Hans Kongl. Hög¬
hets Kronprinsens död:
Protocolls Utdrag frän Hedcrwärda Bondestän-
det, rörande förstnämnde ämne.
Frän Hans Excellence Herr Justin'» Statsmi¬
nistern war jnsändt ett sä lydande:
' Protokoll hällit inför Herr Juftiti» Stats¬
ministern under Riksdagen i Orebro den r
Augusti ->8 ev.
Sistledne gärdag hade Herr Borgmästaren och
Riksdagsmannen frän Sundswall» Stad, Jonas
Ullberg till Hans Excellence, Juftiljw Statsmini¬
stern m. m. Herr Grefwe Gyllen: o:g afiämnat en
fran Östersunds Stad honom tillsänd Fullmagt att,
wid innewarande Riksdag, jemwäl wara Fullmägtig
frän sistnämnde Stad; och till upplysningars afgifwan-
de
6o Den 7 Augusti.
bc wid ben kill i dag derä utsatta granskning hade Bor-
gareständcts i Staden warande Fullmägtige af Ban¬
que» och RikSgälds-Contoiret, Herr Lagmannen och
Riddaren af Kongl. Maj:ts Wasa-OrdenLandberg
samt Herr Stadsmajoren Westin blifwit kallade
och sig nu instält, hwarpä den i fräga warande Full-
magten upplästes och befanns enlig med det 22 §. af
Riksdags-Ordningen stadgade Formulair, utom att den
ej wore underffrifwcn af Stadens Magistrat;, men
som sjelfwa Fullmagten utwisade, att Staden Oster¬
sund ej wore med nägon Magistrat ännu försedd, och
Stadens Äldste den samma utgifwit, undertecknat och
sine sigill widtryckt; ty fann Hans Excellence Herr
Grefwen och Justitia Statsmistern ej nägot hinder
att samma i allt öfrigt med Riksdags-Ordningens fö-
reskrift öfwerensstämmande Fullmagt godkänna; dock
skulle, pä det att förhällandet härmed komme till Wäl-
lofl. Borgareständets kunskap, detta Protocoll, enligt
hwad Hans Excellence befallte, i förenämnde ändamål
Ständer tillsändas.
In käem
L. I. Ler§6nsoirö16.^
Efter rypläsandet häraf, och dä Ständer ej el¬
ler fann wid Herr, Borgmästaren Ullbergs Riks¬
dagsmannarätt för Ostersund nägot att erinra, kades
Protokollet till Handlingarne.
Herr Commerce-Rädet Ekman tillkännagaf, att,
sedan Herr Grosshandlande» Arwidsson äterffickat
den erhällna Fullmagten för Kongsbacka, en Fullmagt
af samma Stad blifwit Herr Commerce-Rädet till¬
sänd och af honom ä behörig ort inlemnad.
Slut-
Den 9 Augusti. 6i
Slutligen utsägs af Ständets Herrar Ledamöter
ett manligt antal för utgörandet af den stora Depu¬
tation, som kommer att inför Kongl. Maj:t i under-
dänighet aflägga Riksens Ständers ofwanomförmältc
sorgbetygelse och tacksägelse.
Plenum slutades kl. n.
In käsin
F. O. Valerius.
Den 9 Augusti.'
Plenum kl. half i.
Protokollet för den 7:de i denna mänad juste¬
rades.
Herr Borgmästaren Arsenius anmälte sig att
tala och uppläsa ett sä lydande
"ödmjukt Anförande
till Wällofl. Borgareständets Protocoll.
Djupt rörd af den lika sä wigtiga, som bedröf¬
lig» anledningen till närwarande Urtima Riksmöte,
utbeder jag mig, att nu i början af wära samman¬
komster, fä fästa Wällofl. Ständets uppmärksamhet
wid nägre i min tanka hufwudsakelige omständigheter:
1:0 Wär älflkade Konungs höga älder, Dess
»vacklande hälsa, och deraf werkade behof, att snart
fä äterwända till Hufwudstaden, för att i ett mera
ostördt lugn fä wärda Rikets angelägenheter, samt nä¬
gon gäng lika som hwila Sig efter de mödor, de om¬
sorger, den smärtande oro, hwilka nu snart förslut¬
ne femton mänader för Honom medfö:t.
arbo
6r
Den 9 Augusti.
2!o Statens betungande genom owanlige, med
hwarje dag stigande kostnader, dem Riksdagens flott¬
ning till en ifrän Hufwudstaden aflägsen ortnödwän- ^
digt mäste ordsaka.
z:o Hwarje Ständs Ledamots lidande, att sedan
en del gansta nyligen, en del aldeles icke ännu hun¬
nit äterkomma frän en owanligt längsam Riksdag,
nu se sig twungne, att börja ett nytt wistande pä en
kostsam ort, derigenom bringa sina hemmawarande
Principaler pä känbara utgifter, och stada sig sjclfwe
genom försummandet af egne angelägenheter.
4:0 Att de ärender, hwilka wid sista Riksdagen
förewarit, äro till en del afgjorda, utan att man än¬
nu möjeligen kunnat utröna, huruwida resultaterne
äro i större eller mindre män nyttigc för det Allmän¬
na; — och de, hwilkas afgörande dä icke kunnat
medhinnas, wörö ju onekeligen ämnade, att uppskju¬
tas till Ständernas nästa, lagtima sammankomst, e-
medan man dä icke möjeligen kunde ana en Urtima
wara sä nära för handens — och, hwarföre skulle de
icke dä kunna hwila, till dess en lagtima Riksdag in¬
träffar, hwilken efter Riksdags-Ordningen, icke bör
wara längt borta? —Jag fär härwid, säsom exem¬
pel nämna Bewillnings-Hörordningen; sjelfwa titulen
deraf gifwer mycken anledning till dess widare gransk¬
ning wid denna Riksdag; men jag kan icke förestäl¬
la mig, huru en sädan granskning nu skulle kunna
äga rum, dä Förordningen ännu icke hunnit werk-
ställas, och man således icke nu, mera än wid dess
första grundläggande, kan känna, huruwida den leder
mer eller mindre rakt fram till mälet, svin mätte wa¬
ra en jämn, rättwis och säker beskattning. Att n»i
förhand taga den under nägon skags pröfning, skulle
wara, att, om detta uttryck mig tillätes, likasom pä
»n
Den 9 Augusti.- 6z
en stump göra Riksens Ständers senaste ätgärd
om intet, och wästra ett nyss färdigt arbete, innan
dess fel eller fördelar hunnit hwarken wisas, eller
bewisas.
I anledning af desse reflectioncr hemställer jag
ödmjukeligen Högädle Herr Commerce-Rädets, Rid¬
darens och Talemannens, samt Wallof!. Borgare-
ständets pröfning, om wi icke böra för denna gäng,
sä mycket möjeligt är, inskränka wäre öfwerläggningar
inom det enda, stora förcmälct: Thron-Arfwingens
utnämnande, samt att, i följd deraf, hwarje annan
uppkommande fräga, ware sig genom motion i nägot
as Niksständen, med, eller utan anledning af Riks-
dags-Ordningen, eller af hwad beskaffenhet som helst,
Konungens till äfwcntyrs skeende nädige Propositio¬
ner endast undantagne, mä, sä wida Regeringsfor¬
men och Riksdagsordningen medgifwa, fä wara han¬
lande till nästa lagtima Riksdag; och detta sä nu cket
mera, som hufwudämnet för detta Riksmöte är af sä
mycken wigt, sä stort inflytande pä Rikets wäl eller
we, att Riksens Ständer torde kehöfwa all sin tid,
all sin forskningsförmäga, allsin wcrksamhet, och fram¬
för allt, den mäst oinskränkta Enighet, den mäst fa¬
sta beslutsamhet för att winna ett snart och hälso¬
samt flut pä sina öfwerläggningar.
O! mine Herrar! Lätom ost icke förgäta, att
SwerigeS Crona är en Brud, för hwilken mängen
Riddare torde wilja bryta en lans, och blottställom
ost icke för den möjeliga, men rysliga ol-ekan, att
denna Brud röfwas frän ost med wäpnad hand!
Lätom inga bisaker hindra den stora hufwudsa-
ken, stadgom wäkt wal med nit och försigtighet; skyn-
bom dermed, sä mycket som bägge förenade det tillä-
ta! —
64 Den 9 Augusti.
tgl — Lemnom i öfrigt utgängen ät Försynen! —
Han stall wisserligen utsträcka sin skyddande hand öf¬
wer wära Rädslag, och wälstgna wära Beslut, dä be
endast syfta till det stora, heliga wälet: Swcriges
Sällhet och Ära.
Skulle denna min enfaldiga endast pä allmänt
wäl syftande proposition winna Wallofl. Borgare-
ständets bifall, sä anhäller jag, att detta bifall mä
med de öfrige respective Medständen communiceras,
samt de erbjudas sig dermed förena; men i alla fall
begär jag propositionens införande ord frän ord, i
Protokollet. Orebro den 9 Augusti 1810."
6. Arsenius.
Detta anförande kades, enligt flere Herrar Le¬
damöters begäran, pä bordet.
Derefter upplästes Expeditions-Utstottets förslag
till den sorgbetr gelfe- och Tacksägelse-Adrcsse som, ge¬
nom en stor Deputation, kommer att till Kongl.
Maj:t i underdänighet framföras; hwilket förslag af
Ständet godkändes.
Widare upplästes Constitutions-Utstottets afgifne
betänkande, i anledning af samtcligc Riksständens Re¬
miss af Herr Justitie? - Ombudsmannens Memorial,
angäende denne Embetsmans behöriga wistelseort, dä
Riksdagar annorstädes än i Hufwudstaden hällas; och
hade Utskottet, wid jemförande af denna fräga med
iZ § af Jnstructionen för Justitie? - Ombudsmannen,
för sin del ej funnit för honom nägot hinder att dä
han, med begagnande af sin Riksdagsmanna-rätt,
wistas ä den ort, där Riksens Ständer sammankom¬
mit, sjelf bestrida de till Embrikt hörande göromäl.
Lades pä bordet.
Tren-
Den 9 Augusti. 65
Trenne frän Högwördiga Präst-ständct ankomne
Protocolls-Utdrag 1:0 Angäende Tacksägelse-adressen
till Hans Maj:t Konungen; 2:0 Om förbehåll och
tillägg wid Ständcts beslut om tillsättande af ett sär-
ffildt Utffott till granskande af Banco-UtffottetS
Jnstruction och Z:o Rörandeä tskilliga Remisser, blcf-
wo, jemte ett frän Hederwärba Bondeståndet insändk
Protocolls-Utdrag af sistnämde runehäll, uppläste och
lagde till Handlingarne.
Herr Radmannen Korsbergcr anmälde, dek
han nu mera frän Fahlun erhållit och till Hans Ex-
cellence Herr Justitie? Statsministern inlemnat en an¬
nan Fullmagt i stället för den, hwilken wid Riksda¬
gens början blifwit af honom hos Hans Excellence fö¬
retedd och dä icke godkänd.
Plenum slutades kl. nägot öfwer 1.
In sistern
v. Vn1er!u«.s
Den n Augusti.
Plenum klockan n förmiddagen.
Protokollet för sista Plenum justerades.
Herr Talmannen gaf tillkänna att uppä Kongl.
Majlis i Räder kemnade tillstånd. Riksens Ständers
Deputerade komme att nästa mändag kl. n förmid¬
dagen i underdänighet uppwakta Hans Maj:k i äa-
damäl att pä en gäng tolka Riksens Ständers djupa
saknad och undcrdäniga tacksamhet; hwarföre Herr
Borg-St. pr. Rrv Tal-
66 Den n Augusti.
Talmannen nu anmodade de af Ständet till den Sto¬
ra Deputationcn utsedde Herrar Ledamöter att samma
dag ä Sessionsrummet infinna fig i sä god tid, att
de med Herr Talmannen mätte nägot före klockan n
kunna möta de öfrige Ständens Deputerade ä Rid¬
darhuset, för att derifrän till Slottet sig bcgifwa.
Derefter föredrogs ä nyo Constitutions-Urskottets
pä bordet lagda utlätande angäende Riksens Ständers
Justitise-OmbudsmanS behöriga wistelseort under Riks¬
dag som ej i Hufwudstadcn hälles; och blef hivad Ut¬
skottet härutinnan hemställt, af Ständet till alla de¬
lar bifallit: hwaröfwer Protocolls-Utdrag skulle utfärdas.
Widare upplästes och kades till Handlingarne twän-
ne frän det Hrderwärda Bondeständet ankomne Proto¬
colls-Utdrag hwaruti meddelades i:o samma Stänbs bifall
till Constitutions-Utskottets ofwanberörde betänkande, 2:0
dess beslut om remiSser till Constittttivns- Stats- och
Banco-lltstottcn afätskillige Banco- och Riksgälds-Con-
toirs Fllllmfigkiges Riksdagsmannarätt rörande frägor.
Efter anmälan förekom en Deputation frän He-
derwärda Bondeständet, anförd af Riksdagsmannen
I. M. Wessing frän Westmanland, som tillkän-
nagaf Bondeständetf, enligt nu afiemnadt Protocolls-
Utdrag, förlcdne gärdag fattade beflut att, med wil¬
ker af samtlige Medständcns bifall och under en i allt
öfrigt förlehällen motionsrätt, pröfningen af alla wid
nysshällna Riksdag upptagne, behandlade och till nä¬
sta Riksdag uppskjutne frägor, stulle än ytterligare
till den nästinfallande uppstjutas, samt emedlertid ett
särskilt Utskott af z:ne Ledamöter frän hwarjc Ständ
tillsättas, för att öfwer denna fräga sig utläta.
Sedan Deputationcn afträdt, proponerade Herr
Talmannen Borgareständet att taga detta ämne i öf¬
wer-
Den rr Augusti. 67
werwägande; hwarwid Herr Handelsmannen Engel
hemställde, att Herr Borgmästaren Arsenik sista
Plenidag pä bordet lagde anförande mätte, säsvnt
härmed ägande »väsendtligt sammanhang, ä nyo upp¬
läsas och till pröfning upplagas samt beslutet deröfwer
kommuniceras dr öfrige Respcctive Ständen, förme¬
nandes Herr Engel att dä flere af Ständrts Hers
rar Ledamöter, likasom han, önskade att blott dek
hufwudsakliga ändamälet af ett lyckligt Thronföljari-
wal äsyftades, bokde man i möjligaste mätto undan-
rödja hwad som kunde hindra denna Urtima Riks¬
dags förkortande.
Berörde Diktamen upplästes, hwarcftcr Herr vitt
Talmannen, Stadsmajoren Westin anförde: Dä
jag med nöje omfattar detta tillfälle att betyga mitt
högaktning för Herr Borgmästaren Arscnii rättsin¬
niga uppsät och tankesätt och upprigtigt delar hans
önskan, som är wär allmänna, att Riksdagen snart
mätte hinna sitt mäl, fär jag dock förklara att jag icke
i allt är af hans mening. Lagstiftande Magten lä¬
des af Grundlagen i Konungens och Folkets hand.
Att i nägot fall fränkänna sig sjelf en derigenom för-
warad motionsrätt, wore att vnödigtwis binda hän¬
derna pä sig, och skulle dessutom möjligen leda till
missbruk och Prejudikat. Jag har förr biwistat Riks¬
dagar och känner af erfarenhet de flere olägenheter sottt
kunna uppstä deraf att man j förhand fattar beslut,
hwarigrnvm öfwerläggnings-friheten hindras. Med
wärdighrt och försigtighet, stall dek, utan sädana band,
säkrare lyckas ost att, gemensamt med KorwNgeN, be-
waka det wigtiga wärf, för hwilktt wi blifwik sam»
mankallade. Emedlertid och hwad egentligen beträffar
de frän sista Riksdagen nppstjuma frägor, medger
jag att de i allmänhet ej nu torde medhinnas, utan
Mäste,
68
Dcn ii Augusti.
inäste, genom sjelfwa deras natur att fordra en län¬
gre pröfning, hänssjutas till framdeles afgörande; och
jcg hemställer derföre, om icke Heder,vä^da Bonde-
Ständcts beslut mä i detta afseende tjena till grund.
Herr Borgmästaren Arsenius: Mig torde til¬
lätas att harwid erinra, det jag uti mitt anförande
icke satt i fräga nägot Ständs, eller rågen dess Le¬
damots mvticnsrättighet; jag har blott yttrat deu
dassan, att ett uppssof med utöfningcn af denna ät
hwar och en Riksdagsman försäkrade rätt, mätte me¬
delst gemensamt bcgifwande sinna rum.
Herr Borgmästaren Nenzen: Jag är full¬
komligt öfwertygad alt alla detta StändS He rar Le¬
damöter äro ense med dcn wärde proponenten om sjelf-
tva saken, ehuru saken ej kan antaga form af be¬
slut. Med denna allmänna rigtning till samma mål,
synes det wisserligen ej köra kefaras att några öfwer-
läggningar förekomma, hwarigcnom Riksdagen för-
länges; och dä det dessutom är oförenligt med Grund¬
lagen att inskränka de genom dcn samma förunnade
rättigheter, kan jag för min del ej tillstyrka ett sädant
lagstridigt bestuts fattande.
Herr Borgmästaren Hallqwist instämde här¬
uti med äberopandc, såsom ssäl för sin tanka, af
Riksdagsordningens 48, 49, §2 och §6
? Herr Borgmästaren Planck anförde skriftligen:
"Med särdeles nöje biträder jag dcn russan Herr
Borgmästaren Arsenius behagat framställa, att denna
Urtima Riksdag icke mätte förlängas genom »räckande
af nya eller upptagande af sädane frägor, sem frän
förra till nästa lagtima Riksdag blifwit uppssjutne;
men dä jag för mycket skulle misskänna detta Ständs
wärdiga Ledamöter, om jag fruktade att nögon af
dem.
Dcrssn Augusti. 69
dem, utan att högsta nöden fordrade, öfwerssred dcn
grants Kongl. Majtts Nädiga Propositioner eller der¬
af uppkommande anledningar till motioner, för Ri¬
kets Höglo st. Ständer utstaka, anser jag ett allmänt
b,slut, hwarigcnom de i Grundlagen och Riksdagsord¬
ningen förwarade rättigheter mssränkes, wara mindre
nödigt. En trogen föresats att i all mätto gä Kongl.
Majtts Nädiga wilja till mötes och befordra det all¬
männa bästa, däruti besparing af Riksdagskostnaden
innefattas, mäste otwungit och begärligare, inom Rik¬
sens Höglost. Ständers samfund, leda till samma fö-
remäl, som ett laga kraftägandc friwilligt band af
förcflagne egenskap. Kongl. Majus höga rätt och
magt att hcmförlofwa Riksens (Sänder, när Kongl.
Maj:t det för godt finner och öfwcrläggningarne uti
förestälde ämnen blifwit till flut bragte, tryggar
wär gemensamma underdäniga önskan, att sä snart
görligt är fä äterwända hwar till sitt."
Herr Advocat-Fiscalcn Falkman: Efter min
mening innehåller Herr Borgmästaren Arsenii Di¬
ktamen twänne särskildta motioner: Den ena, att nya
frägor ej mä wäckas eller upptagas, den andra att de
frän sista Riksdag uppssjutne mäl än ytterligare mä
till dcn nästinfallande uppskjutas. Hwad förra mo¬
tionen angär, kan jag, för min del, ej bifalla den,
emedan ett i öfwerensstämmelsc med densamma fattadt
beslut ej endast skulle inskränka de närwarandes rätt,
utan äfwcn deras som till Riksdagen framdeles för-
wäntas; och om äfwcn alla härvarande Riksdagsmän
wille öfwerenskomma om denna inskränkning, kunde
sädant likwäl ej förbinda dem som ännu torde hit an¬
lända, hälst nya ämnens wäckande är genom Riks¬
dagsordningens §6 § tillätit under loppet af 2'.ne
mänader frän Riksdagens början. Jag anser säledcs
frä-
Dm n Augusti,
frägan wara af den beskaffenhet att proposition derä
kan as Herr Talmannen enligt Rikdagsvrdningens
§5 § wägras. Widkommande äter den senare motio¬
nen/ hwilken äiyftar ett instämmatlde i Hederwärda
Bondeständets kestut, finner jag wäl att remitteran¬
det af detta mäl stulle lämpligare hafwa föregätt dess
afgörande, hwarigevom Utstettets yttrande synes skif¬
wa öfwerflödigt; men hemställer dock om icke Ständet
behagade förena sig med Hederwärda Bondeståndet i
fä matto, att saken betraktad som en wäckt fräga, för-
wisas med grund af z6 z i Riksdagsordningen till
ett särskilt Uistott, som dcrbfwer mä äga att med sitt
Mätande inkomma.
Herr Borgmästaren Arsenius: Ännu en gäng
fär jag högtidligen förklara att jag wid min gjorda
fpamställan fästat det uttryckliga wilkoret af dess för¬
enlighet med Grnndkagarnes förcffriftcr; och jag begär
ej att den eommuniceras de Nespcctive Medständen,
pW hen ej winner Wällofl. Borgareståndets bifall.
Herr Borgmästaren Sturnegk: Under instäm¬
mande med Herr Borgmästaren Arsenius i hwad
första delen af dess anförande beträffar, kan jag lik-
wäl ej medgifwa att nya ämnens upptagande genom
ett beslut hindras, i synnerhet som flem frägor om
gifna förestrjfters ordaftzrklaring torde fordra att be-
swaras,
Härwid erinrade Herr Borgmästaren Hall¬
qwist att dylika frägor, antingen om förklaring el¬
ler förtydligande af Grundlagen, ej kunna i Stän¬
dens Plena wackas.
Died Herr AdvocattFiscakcn Falkman förena¬
de sig till alla delar Herr Commcrce-Rädet bakman.
Herr Assessyrm Gahn, samt Herrar Handeksmän-
nm
Den ii Augusti. 71
nen Acharius, Hamnström och Stabeck, äf-
wensom Herr Grosshandlaren Arfwidsson i allt,
utom hwad angick tillsättandet af ett särffilt Utskott,
hwilken anstalt syntes honom mindre nödig, dä, i hans
tanka, hwar fräga för sig borde utredas af det Ut¬
stött, till hwars befattning den hörde. Derjemte bi¬
trädde Herr Borgmästaren Sturnegk Herr Advocat-
Fiscalens mening, sä mycket häldre som öppen talan
derigenom förwaradcs, äfwen i afseende pä redan be¬
stämda stadgandens rätta tillämpning.
Sedan i detta ämne nägot mer ej war att an¬
föra, gjorde Herr Talmannen Ständct följande Pro¬
position: "Instämmer Borgareständet, med afflag till
hwad i öfrigt med förewarande motion äger gemen¬
skap, uti Hederwärda Bondeständets beslut i sä mät¬
to, att frägan vm uppskjutande till nästa Riksdag
med prbfningcn af de ämnen, hwilka wid nysshällna
Riksdag blifwit upptagne och behandlade för att wid
den nästkommande afgöraS, mä remitteras, med an¬
ledning af z6 § Riksdagsordningen, till ett särskilt
Utskott as z:ne Ledamöter frän hwarje Ständ?"
Propositionen bejakades enstämmigt; öfwer hwil-
ket beslut Protvcolls-Utdrag uppsattes och justerades, och
anmodades Herrar Electorerne, att till wal af Leda¬
möter i berörde Utstött wid lägligt tillfälle, samman¬
träda.
Högloft. Ridderstapets och Adelns Deputerade,
Ordförande Herr General Adjutanten m. m. Grefwe
C. A. Löwenhjelm, förekomma med förmälan 1:0
Att Nidderstapet och Adeln instämt i Hederwärda
Bondeständets beslut om ytterligare uppskjutande af de
wid sista Riksdag behandlade och till pröfning wid
den nästkommande utställde frägor, äfwensom rörande
ett
7-
Dm ii Augusti.
ett särskilt Näskotts wäljande att häröfwer höras, med
tilläggande af dcn cnskilta Lnffan att inga nya mo¬
tioner, sä wida de ej ansägos ytterst nödwändiga, mät¬
te göras. 2:0 Att Ridderskapet och Adeln bifallit Con-
siitutions-Utskottets betänkande angäende 2ustit!T-Om-
budsmanncns wistelseort.
Deputationen beswaradcs och afträddc.
Herr Stads-Majoren Westin yttrade stg:
Sedan Ständet nu blifwit underrättadt äfwen
em Höglofl. Nidderffapet och Adelns bestut i det ny¬
ligen ventilerade ämne, förestår jag att genom en
Deputation mä i wänlig ordning meddelas hwad Stän¬
det redan härom bestutit.
BiföllS; hwarföre Utsedde Deputerade l sädank
ändamål genast afgingo.
Häruppä anmältes Högwördiga Präst-StändetS
utffickade, som, anförde af Herr Biskoppcn m. m.
DoctorTingstadius, tillkännagäfwo att Högwördige
Ständet förenat stg i Högloft. Riddcrskapets och Adelns
nyssnämnde bestut och önskan, samt likaledes' bifallit
Cvnstitutions-Utskottets ofwanberörde Memorial.
Deputationen afträdde.
Stänkets utsände, som nu ätcrkommo, förmälte
sig hafwa funnit Högwördiga Präst-Ständet samladt
och hoS detsamma fullgjort hwad dem blifwit uppdra¬
git; hwarcmot de öfriga Rcspcctivc Mcdständcn, wid
Deputerades ankomst, redan warit ätstildc.
Plenum stutades klockan inemot i.
In ststem
7- V. Valerius.
Den
Den i§ Augusti.
73
Dm 15 Augusti.
Plenum klockan half till 1.
Protokollet för den n sistledne justerades.
Ett förscgladt Convolut, innchällandc Stänkets
Herrar Elcctorers Wal-Protoccll af denne dag öpp¬
nades; och funnos Herr Borgmästaren Egge, Herr
ASscss. Gahn och Herr Borgmästaren Rönberg
hafwa blifwit, efter anställd votering, kallade till Lc-
mötcr uti det särskilta Utskott, som kommer att upp¬
taga frägor om uppskjutande till nästa Riksdag med
pröfningen af de ämnen, hwilka wid dcn sist förflut¬
na blifwit behandlade för att wid dcn nästdcrpäföljan-
de afgöras.
Derefter upplästes och lakes till Harklingarne
twännc frän Högloft. Riddcrffapet och Adeln, och
twänne frän Högwördiga Präjistänket ankomne Pro¬
tokolls-Utdrag, innehällande bestut, hwilka redan k. n
j denna mänad blifwit, genom Deputationer, med¬
delade; äfwensom >ctt frän sistnämnde Ständ insändt
Protocolls-Utdrag med tillkännagifwandc af Stänkets
lämnade tillätclse för dess hitkallade Fullmägtig i Riks-
gälds-Contoiret att till Hufwudstaden återresa.
Widare upplästes ett af Riks. Högl. Ständers
Utffott för Banco-Jnstructionens granskande afgifwit
Betänkande, med förslag till följande förändrade re-
daction af berörde Jnstructions
8:dc §.
' Dä Kongl. Ma):t i Räder för godt finner att
Banco-Utskottet nägon Proposition meddela, rörande
fäderne mäl, som hemlige hällas böra, och Utffottet
ej
74 Den 18 Augusti.
ej skulle finna sig förut genom denna Jnstruckion 5c-
rättigadt att den med Riksens Ständers rätt afgöra,
äligge det Utskottet, att sedan Banco-Fullmägtige blif-
wit hörde, i allmänna ordalag och utan hemlighetens
uppdagande, Riksens Ständer om den erhällna Pro¬
positionen underrätta, för att wid hwart och ett sä-
dant fall särskildt begära Riksens Ständers tillständ,
att med deras rätt förordna om de ämnen, som i
Kongl. Maj:ts Proposition innefattas.
Detta Betänkande ladeS pä bordet; hwarefter
Plenum slutades kl. en qwart till 2.
In kckem
O. Valerius.
Dm i8 Augusti.
Plenum kl. half i.
Protokollet för den iA i denna mänad upplästes
till justering.
Herr Grosshandlaren Wilcke, som nu infann
sig med anmälan det han i Herr Talmannens, Com-
mercerädet och Riddaren Wegelins ställe blifwit af
Stockholms Borgerskap utsedd till Fullmägtig wid
detta Riksmöte, lyckönskades till det wundne förtroen¬
det och intog sitt rum bland Ståndets Herrar Leda¬
möter.
Ester förnyadt föredragande af det den i§ sist-
lrbne pä bordet lagda Memorial med förslag till en
.för¬
Dm i8 Augusti.
75
förändrad redaction af8 § i Banco-UtskottetS Jnstruckion,
hivarmed det af Riksens Ständer för berörde Instru¬
ktions granskande särskilt tillförordnade Utskott inkom¬
mit, klef samma redaction nu af Ständet gillad, hwar-
öfwer Protocolls Utdrag uppsattes och justerades.
Upplästes Stats-Utskottets afgifne ntlätandc i an¬
ledning af den frän Hedcrwärda Bondcständet remit¬
terade fräga, huru, enär de fleste Ständets Fullmäg-
tige i Banquen och alle i Riksgälds-Contoiret nu blifwit
walde till Riksdagsmän, Riksgälds-Contoircts angelä¬
genheter mätte lämpligast kunna wärdas utan hinder
af Fullmägtigcs begagnade Riksdagsmannarätt; wid
öfwerwägande hwaraf Utskottet, för sin del, funnit
denna händelse wara af lika beskaffenhet med den,
som förutses j 14 § iQ Art. af Reglementet för Riks¬
gälds-Contoiret, och säledes förklarat det ärende! nes
gäng i Riksgälds-Contoiret genom fränwaron af Hc-
derwärda Bondeständets Ledamöter icke borde afbry-
tas; men för öfrigt ansett det tillhöra Hedcrwärda
Ständets egit bcpröfwande, huru de hinder skulle fö-
rekommas, som i Riksgäldswerkcts styrelse kunde upp-
stä, i händelse förfall bland de öfrige Resp. Stån¬
dens Fullmägtige inträffade.
Lades pä bordet.
Föredrogs Expeditions-Utskottets Memorial under
denna dag med anhållan att, i afseende pä Niksdags-
handlingarncs till en del ät Utskottet uppdragna ut-
gifwande, sä wäl alla Ständens Protocolls Utdrag
mätte Utskottet meddelas, som ock samtlige Utskotten
anmodas att af sina bctänkanden och förklaringar en
afskrift äfwen till Expeditivns-Utskottct i god tid in¬
sända. Härwid anmältcs af undertecknad att Utskot¬
tets begäran, hwad förra omständigheten beträffade, re¬
76
Den 18 Augusti.
dan ware fullgjord, och kemnade Stänbet för öfrigt
till Utskottets anhållan sitt bifall; hwilket genom nn
uppsatt och juftcradt Protocolls-lUdrag stulle de öfri¬
ge Resp. Standell och samtlige Utskotten meddelas.
Det särskilta Utskottet till utredande af frägan
vm uppskjutande med p: öfuingcn af ätskillige Riks¬
dags enden, hade uti insänd t utlåtande, som nu upp¬
lästes, förnämligast funnit den fastställelse af Bcwill-
ningssummans belopp och fördelning, som, äfwen med
af Utskottet tillstyrkt oförändradt bibchällandc af Be-
willningsgrunderna och sättet att fylla Statsbchofwcn,
enligt 6 e och 62 §§ Mcg. Formen owilkorligcn er¬
fordrades, böra, äfwen,om de särskilta Riksens Stän¬
der uppdragne walförrättningar anses, icke säsom mäl
hwilka frän den ena Riksdagen till den andra hän-
skjutas utan säsom skyldigheter hwilka Riksens Stän¬
der wid hwarje Riksdag .äligger att fullgöra.
Men hwad äter beträffade de frägor, som kunde
^egentligen sägas wara genom sista Riksdags-besiut till
den nästföljande Riksdagens pröfning utställde, hade
Utskottet föreslagit att sä wäl de Constitutionele som
de Economiste mätte till nästa Riksdag ytterligare
uppskjutas; och hwad widare angick den as Högloft.
Ridderskapet och Adeln samt Högwördiga Präststån¬
det i anledning af ofwannämnde fräga yttrade önskan,
att inga motioner utom i högst wigtiga ämnen mätte
wäckas, trodde Utskottet sig icke böra tillstyrka att de
Resp. Riksständcn i anseende härtill förenade sig i an¬
nat än en allmän önskan, snarare ämnad att tjena
till anwisning än till föreskrift.
Detta Memorial ladcs pä bordet.
Anmältes och cmottogs Herr Hof-Canhlcren m.
m. Friherre G. af Wetterstedt, som nu förekom
och
Den 18 Augusti.
77
och pä Kongl. Majus Nädiga befallning uppläste
samt derefter till Herr Talmannen öfwerlemnade Kongl.
Majas Nädiga Proposition till Riksens Ständer, rö¬
rande wal af cn Efterträdare till Sweriges Krona.
Sedan Herr Talmannen hos Herr Baron och Hof-
Canhlc'en anhällit att till Kongl. Maj t mätte fram¬
föras Borgareståndets kistiga underdäniga tacksamhet
för detta förnyade prof af Kongl. Masits Nädiga
omtanka för Fäderneslandets framtida sällhet, blef
Herr Baron och Hof-Canhleren pä manligt sätt ut-
belcdsagad.
Kongl. Majits ofwannämnde Nädiga Proposi¬
tion, hwaruti Kongl. Majit till Sweriges Rikes Kron-
Prins och Kongl. Majus Efterträdare pä den Kongl.
Swensta Throncn föreslag < Hans Furstliga Höghet IO¬
HAN BAPTIST IULIUS BERNADOTTE,
Four c af Ponte Corvo, upplästes ä nyo och kades
derefter pä bordet tillika med det inför Statsroder i
detta ämne förda och nu likaledes upplästa Protocoll.
För att sä snart som möjligt kunna afgöra den
wigtiga frägan cm Thronföljden och derigenom pä en
gäng uppfylla Kongl. Maj ls härom yttrade Nädiga
önskan och Nationens mantan och fordringar, erinra¬
de Herr Talmannen Ständer om utwäljande af den k
6 c § Riksdagsordningen förestrifne Nämnd. Härwid
anmältes och infördes cn frän Högloft. Riddcrstkapck
och Adeln utsänd Deputation, hwars Ordförande Ca-
binetts-Kammarherren m. m. Herr Grefwe A. G.
Mörner tillkännagaf Högloft. Ridderstapets och A-
delns beslut att den 20 nästkommande Augusti ulwäl-
ja Nämnden och den nästföljande dagen till öfwer-
wägande företaga Kongl Maiks Nådiga Proposition
vm Thronföljden, samtdä deröfwer besluta.
Dr-
78
Dm 18 Augusti.
Drputationen utbeledsagadcs och öfwerläggningett
ätertogs, hwarnvid Borgareständet uppä Herr Talmans
nens framställan afwcn bcflöt att med undcrdänig er¬
känsla för Kongl. Majtts Nädiga omsorg, ffyndsamt
skrida till wal af Thronföljare den 21 nästkommande,
sedan dagen förut den i Riksdagsordningens 61 K
föreskrifne Nämnden blifwit utsedd; hwaröfwer genast
uppsatt och justeradt Protocolls-Utdrag öfwerlemnadcs
till en Deputation, som, under anförande af Herr
Rädmannen Loven, genast afgick till de Resp. Mcd-
Ständen.
En Deputation frän Högwördiga Prästståndets
Ordförande Herr Biskopen m. m. Doctor Murray
ankom och tillkännagaf, det Högwördiga Ständet för¬
enat sig med Höglofl. Ridderskapet och Adeln angä-
ende tiden för utrväljande sä wäl af den i 6i H Riks¬
dagsordningen stadgade Nämnd, som af Thronföljare.
Dcputationen afträdde.
Herr Rådmannen Loven, som nu Med Stäns
dets Deputerade ätcrkom, anmälte det han hos Högs
loff. Ridderskapet och Adeln samt Högwördiga Prästs
ständet fullg-ort det wärf honom blifwit uppdragit,
men att wid ankomsten till Bondcständets Sessious-
kum Ständet redan funnits ätskiljdt.
Hedrrwärda Bondeståndets utskickade, anförde af
Riksdagsmannen Anders Danjelsson frän Elfs¬
borgs Län, ankomMo och meddelade det beslut Stän¬
det lika med Höglofl. Ridderskapet och Adeln i of-
wannämnde afseende fattat. Sedan Dcputationen blift
wit utbeledsagad, ätskildes nn Ständet klockan en qwart
öfwer L.
In keleM
F. D. Vslsrlus.
Dm
Den 20 Augusti. 79
Den 20 Augusti.
Plenum klockan 10 f. m.
Protokollet för sista Plenum justerades.
Ståts-Utskottets, äfwen som det till utredande af
srägan om uppskjutande med pröfningen af ätsrillige
Riksdagsärenden tillförordnade särskilta Utskotts afgif-
ne och den 18 i denne mänad pä bordet lagda utlä-
tanden blefwo, efter förnyadt föredragande, pä flere
Herrar Ledamöters begäran, ytterligare hwilande.
Upplästes och lades till Handlingarne.
Frän samtlige Resp. Medständen ankoMmo Pro-
kocollk-Utdrag, innehällandr det befluk de hwart för sig
fattat och redan wid sista Plenum tillkännagifwit i af¬
seende pä tiden för utwäljandet af Thronföljare och
den i 61 § Riksdagsordningen fbreskrifne Nämnd.
Twänne frän Höglofl. Ridderskapet och Adela
insände Protocolls-Utdrag, angäende runo gillande
af den utaf särskilta Utskottet för Banco-Jnstructio-
nens öfwerseende förestagne 8 § i berörde Instruktion
och a^do bifall till särskilta Utskottets betänkande, rö¬
rande wisse Riksdagsärendens ytterligare uppstjutande.
Herr Handelsmannen Engel anmälte, det han
blifwit i Herr Talmannens ställe utsedd till Riksdags¬
man för Osthammars Stad samt derifrän erhällit en
Fullmagt, hwilken hatt till Hans Excellence, Herr
Grefwcn och Justiti-e-StatSministern inlemnat.
Herr Handelsmannen Billborg uppläste ett sä
tydande skriftligt anförande:
"Anhäller ödmjukast, om Htgädle Herr Com-
Mercc-Rädet och Taleman, med det Wällofl. Bor¬
gare
8->
Den 20 Augusti.
gareständets bifall, eller förkastande; att uti en Tack-
sägelsc-adress, förmedelst en af detta Wällofl. Ständ
därtill utsedd Deputation, till Kongl. Majtt aflägga
den aldraundcrdänigaste wördnad för Proposition af
den 18 nästlidne, som föreslagit ost Thronföliare, uti
Prinsen af Ponte Corvo, Johan Baptist
Iulius Bernadotte; hälst Kongl. Majtt der¬
igenom tydeligcn ädagalagt och tpdeligcn kemist Dess
oinskränkta kärlek till Sina Undersätarc och Fäder¬
neslandet, dä Kongl. Majtt lyssnat till Sitt Folks
röst och lätit densamma wara dess Talare; kan wär
wördnad, wär ärkänsla för dessa Kongl. Majtts äd¬
la, höga tänkesätt aldrig nog ädagaläggas."
Begärdes pä bordet.
Herr Fabriqucurcn Gladberg anhöll härefter
om tillständ, att sedan Thronföljarcwalet i morgon
hunnit förrättas, pä nägon tid frän Riksdagen fä sig
begifwa, hwarom han, såsom Ledamot i Bewillnings-
Utskottet, derstädes redan anmälan gjort.
Bifölls.
Dä nu, till beredande af det förestäende Thron-
följarc-walet, af Ståndets Herrar Ledamöter skulle ge¬
nom omröstning utses det i 61 § Riksdagsordningen
stadgade antal till utgörandet af den der föreskrift
Nämnd, bestöt Ständet tillika, uppä Herr Talman¬
nens framställa», att de fyra af Ständcts Herrar Le¬
damöter, hwilka näst efter det utsedde antalet crhölle
Le flesta rösterne, skulle förordnas till suppleanter för
att inträda i deras ställen, som af laga förfall kun¬
de hindras.
Efter förrättadt upprop och sedan Marne blif-
wit insamlade, bcfunnos tvid öppnandet deraf följande
Herrar
Den 20 Augusti. 8r
Herrar kallade till Ledamöter uti ofwanberbrde Nämnd,
nemligen:
Herr Grosshandlaren Wilcke
|
med
|
33 röster.
|
—
|
Borgmästaren Nensen
|
-
|
48 —
|
—
|
Commerce-Rädet Ekman
|
S
|
ZO —>
|
-—
|
Jouvclcraren Hollner
|
s
|
Z- —
|
—
|
Grosshandlande» Selggren
|
s
|
Zl —
|
—
|
Grosshandlande!! Bolander
|
sr
|
34 —
|
—
|
Snörmakare!! Norling
|
B
|
29 —.
|
—
|
Direckeurcn Rosenberg
|
K
|
Z6 —
|
—
|
Rädmannen Osterman
|
S
|
29
|
—
|
Borgmästaren Sjödin
|
s
|
37 —
|
—
|
Borgmästaren Rönberg
|
..s
|
37 —
|
—
|
Borgmästaren Lindström
|
s
|
27 —
|
—
|
Handelsmannen Billborg
|
-
|
24 —
|
—
|
Borgmästaren Victorin
|
-
|
32 —
|
—
|
Brukspatronen Bjuhr
|
-
|
27 och
|
—
|
Brukspatronen Mitander
|
-
|
41 röster.
|
Till Suppleanter hade, jemlikt ofwannämnde be¬
slut, blifwit utsedde:
Herr Handelsmannen Engel - med 22 röster»
— Rädmannen Lovön - - 17 —
— Rådmannen Hamnström - 17 och
— Advocat-Ziscalen Falkman med röster.
Samtlige således utnämnde Herrar Ledamöter
och Suppleanter lyckönskades till det dem uppdragne
förtroende, hwarcfter Ständer ätskiljdes klockan half r.
In sistern
I. v. Valerias.
Bor§-St. pr.
N:o 6.
Den
zs Dcn 21 Augusti.
Den 2i Augusti.
Plenum klockan rer f. m.
Herr Talmannen öppnade sammankomsten med
det yttrande, att han ej trodde sig behöfwa erinra
Ständer om del stora föremälet för denna dags öf-
tverläggningar,-sjelfwa anledningen till Rik-dagen:
Walet af en Efterträdare till Sweriges Krona.
Sedan Kongl. Maj:ts Nädiga Propositionhär-
om blifwit uppläst, tillsporde Herr Talmannen Elän¬
det, huruvida nägvn dess Ledamot ästundade att an¬
föra sina tankar i detta wigtiga ämne; men dä tyst¬
naden synles bäda en allmän wäntan, att detsamma,
redan fullkomligen kfwerwägadt och i allas sinnen be-
redt, mätts snart afgöras, uppstod Herr Talmannen
»ch gjorde Ständer följande justerade framställan:
"Bifaller Borgarcständet, i enlighet med Kongl.
Maj:ts Nädiga Proposition och med de wilkor den¬
samma innefattar, att Hans Furstcliga Höghet Prins
Iohan Baptist Iulius Bernadotte,
Furste af Ponte Cvrvo, antages och härigenom
anses utkorad till Swea Rikes Kronprins och wär
nu regerande Allernädigste Konungs Efterträdare pä
den Kongl. Swensta Thronell?"
Under dcn listigaste rörelse och under en hög¬
tidlig glädje beswaradcs denna framställan af Ständer
med ett starkt, fortsatt och enhälligt Ja, följdt af
utropen: Leswe Konungen! Lcfwe Kronprinsen!
I sammanhang med det nu lyckligen förrättade
Thronsöljare-walet bifölls jcmwäl, uppä Herr Tal¬
mannens proposition, det skulle Constitutions-Ntskottet
uppdragas att inkomma med förslag till Walact,
Thron-
Den 2! Augusti. 8z
Thronföljare-försäkran och SucceSsionS-ordning, med
bibchällandc af de senast för Arter af samma egen»
skap antagne hufwudgrunder.
För akt skyndsamt meddela Hans Kongl. MaM
och de Resp. Medständen hwad Borgareständet sä-
lunda bestutit, afglck genast Herr Talm-nnen, sedan
han ät Herr vice Talmannen öfwrrlämnat klubban,
för att med denna tidning i underdånighet uppwakta
Hans Kongl. Majtt; och utsägs äfwcn af Ständers
Herrar Ledamöter en Deputation, hwilkcn, anförd af
Herr Commcrce-Rädet Ekman, begaf sig till de
Resp. Medständen.
Herr Borgmästaren Norström anhöll att för
EmbetSgöromäl 14 dagars permission mätte honom be-
iviljas, under ätagandr, att, i händelse Banko-Ut¬
skottets görvmäl fordrade hans närwaro, genast, up-
pä derom af underteknad Secreterare meddelande un¬
derrättelse, härstädes sig äter infinna; äfwrnsom Herr
Handelsmannen Lindstedt begärde, att till enskildt»
angelägenheters wärdande, fä pä nägra dagar, räk¬
nade frän nästkommande wcckas början, sig till hem¬
orten begifwa,
Bcwiljades af Siandet.
Herr Talmannen, som härwid Strrkvm vch af
Herr vice Talmannen tillbakatog klubban, fägnade
Ständer med den underrättelse, att Kongl. Maj:t i
högönfflig wälmäga, Nädigt emottagik af Herr Tal¬
mannen underrättelsen om det beslut Ställdrt nyss
fattat.
Utsände Drpukationer frän de Resp.Medstänbkk
under Ordförande: Hedenvärda Bondeständets af Riks¬
dagsmannen P. Oxelberg; Högwbrdiga Prrftstäa-
* * bert
WWW»
84 Den 21 Augusti.
dets af Biskoppcn m. m. Doctor Weidman, samt
Högloft. Riddcrffapets och Adelns af Hans Excellence
m. m. Herr Grefwe Brahe, hwar efter annan up¬
pg anmälan emottagne och införde, tillkännagäfwo
hwar sitt Stånds denna dag enhälligt fattade beslut
hvarigenom till Swcrigcs Rikes Kronprins och
Hans Kongl. Majus efterträdare pä den Kongl. Swen¬
sta Thronen klifwit utkorad Hans Furstliga Hög¬
het Prinsen af PonteCorvo, samt ät Constitutions-
Utstottet uppdragit att inkomma med förslag till Wal-
Act, Successions-ordning och Thronföljare-försäkran;
öfwer hwilka beslut Protocolls-Utdrag tillika aftemnadeS.
Bcmälte Deputerade beswaradcs, ä Ständcts
wägnar, af Herr Talmannen pä ett sätt, som med
allas gemensamma känslor i dessa för Fäderneslandet
wigtiga stunder öfwcrensstämdc; och Utbeledsagadcs
derefter i wänlig ordning.
Herr Commerce-Rädet Ekman, med StändctS
utskickade äterkommen, förmälte sig hafwa fullgjort
Ständets uppdrag, och hos de Resp. Medständcn öf-
werallt funnit samma tankesätt, samma endrägtiga
glädje, hwarar detta Ständ lifwades.
Af Ständets Herrar Ledamöter anmälte sig Här¬
efter-till w-nnande af ledighet och tillständ, att frän
Riksdagen fä sig begifwa: Herr Brukspatronen Malm¬
berg, Herr Borgmästaren Sturnegk och Herr Räd-
manncn Nordström, hwardera pä 8 dagars tid^
hwilket af Ständet bifölls.
Plenum stukades kl. tre qwart till 12.
In st äem
O. ValeriuL.
Dcn
Den 2Z Augusti.
Den 23 Augusti.
Plenum kl. half till 1.
Protocollcn för dcn 20 och 21 i Leima mänad
justerades.
Ncdannämnde Handlingar upplästes:
Expeditions-Utskottets Förslag till Riksens Stän¬
ders undcrdäniga strifwelse med tillkännagifwande af
deras, i enlighet med Kongl. Majus Nädiga Pro¬
position, werkställda Wal af en Efterträdare till
Swcriges Krona.
Godkändes.
Ett af samma Utskott redigcradt Förflag till
Instruktion för Banco-Utstottet, med iakttagande af
den wid 8 § projccterade och af de flesta Riksstän-
den redan bestutna förändring.
Gillades; och afsändes denna expedition, som i
form af löpare ankommit, behörigen päteknad, till det
Hcderwärda Bondcständet.
Trenne frän Hbgwördiga Prestständek meddelade
Protoeolls-Utdrag, innehällande dess beslut af bifall
till Expeditions-Utskottets samt de twänne tillförordnade
särskilta Utskottens den i§ och 18 Augusti i Bor-
gareständet uppläste Memorial och Betänkande!:.
Lades till Handlingarne.
Constitutions Utstottcts Memorial af denna dag,
med afgifne Förstag till i:o Riksens Ständers För¬
ening och Wal-act angäende den Högborn? Furstes
Prins Iohan Baptist Juiri af Ponte
Corvo utkörande till Swea Rikes Kronprins och
Efterträdare pä den Kongl. Swensta Thronen. 2:ds
Successions-Ordning, hvarefter Hans Kongl. Hög¬
Den 2z Augusti.
hets Manliga Bröst-Arfwingar ssola äga rätt till
Thronföljdcn och g:o Hans Kongl. Höghets till Rik¬
sens Ständer afgifwande försäkran.
kades pä bordet.
Bemäktc UtssottS Protocolls-Utdrag med förkla¬
rande, det Utskottet ej ansett sig kunna till pröfning
upptaga dm af Hederwärda Bondeståndet remitterade
fräga, om wid Riksdagsmannawal borde fä röstas
pä Ständcvs Fullmögtige i Banguen och Riksgälds-
Ccntoiret.
kades likaledes pä bordet.
Till afgörande företogs det särskilta Utskottets till
utredande af frägan vm ätssilliga Riksdagsärendens
uppffjittande ten 18 och 20 sistledne pä bordet lagda
utlätande. Sedan detsamma nu blifwit L nyo upp¬
läst, yttrade Herr Advocat-Fiscalcrr Falkman: Om
jag e) misstagit mig, är meningen af hwad Utskot¬
tet anfört rörande den enMta mvtionsrättenS inskränk¬
ning sädan, att ehuru, i anseende härtill, samtlige
Ständen endast skulle förena sig om en allmän ön¬
skan, kunde dock hwart Ständ för sig pröfwa och
besluta em en wäckt fräga, säsom nbdwändig eller ej,
borde upptagas eller nedläggas. Ett fädant afgörande,
hwilket dessutom torde medföra swärigheter i anseende
till de olika begreppen om mälens större eller mindre
vigt, inskränker i min tanka hwarje enskild Ständs
Ledamots Riksdagsmanna-rätt, och är säledes stridan¬
de mot Grnndlagarne; hwarföre jag föreflär att frä¬
san i denna del och med den nu gjorda anmärkning
mä till Utskottet äterförwisas.
Herr Asscssoren Gahn: Jag fär erinra att
Utskottet pä klera ställen i det upplästa betänkandet ut-
jryckeligen förklarat, att den ifrägawarande önssnin-
gen
Den 2z Augusti. 87
gen aldrig kunde blifwa ämne för ett Riksständcns
beslut, men endast borde anses som en anmaning och
räd till hwarje R.ksdagsman att, wid begagnandet af
sin motionsrätt, iakttaga den warsamhet, som klokhet
och närwarandc ställning högligen pakalla. Efter en
säledes lagd grund kan den till hwarje Ständ kem¬
nade pröf ungs-rätt, om e t mäl mä anses wara afen
ytterlig nödwändighet eller icke, pä intet sätt betaga hwar-
je enskild Riksdagsman dess motionsfrihet, dä han
ej behagar taga samma kfwertygclse som Ständet,
utan oaktadt dess afstyrkande, fortfar att anse sin
tillgörande motion wara ytterst wigtig. Det torde lätt
inses att, om pröfningsrätten helt och hällit och en¬
dast öfwcrlcmnas till den som har andraget att göra,
skall intet mäl blifwa utan af yttersta nödwändighet.
Herr Borgmästaren Egge: Lika med Herr As¬
sessorn Gahn finner jag frägan här wara ej om nä»
got beslut att fatta, blott om en anwisning att följa,
hwilkcn afsigt Utskottet äfwen tydligen uttryckt. Huf-
tvudsöremälet för Utskottets yttrande war wisserljgen
ten af Hederwärda Bondcständet wäckta frägan, som
fordrar werklig decision; men Utskottet har ansett sig
ej böra lemna obeswaradt hwad kwännc Ständ, i afse¬
ende pä berörde önskan, wid Bondeståndets framställ¬
ning tillagt.
Herr Advocat-Fiscalen Falkman: Jag kan ej
annat finna, än att Utssottes förslag, det pröfningsrät-
ten mätte hwarje Stand särskildt förbehällas, är ett
tillägg utöfwer hwad remissen ä syftat och synes gifwa
önskningen fullkomlig egenskap af beslut.
Herr Commerce-Rädet Ekman: Jemte det jag
till alla delar förenar mig med Herr Advocat-Fisca¬
len Falkman, fär jag tillägga, att dä pröft.ingen
an-
88
Den 2z Augusti^
ankommer pä ett särstilt Ständ, betages ej allenast
den enskilde Riksdagsmannen hans motions frihet,
utan äfwcn alla Le öfriga Ständen deras pröfnii-gs-
rätt, hälst cn och samma fräga kan wäckas i alla
Slanten och det förmodligen ej lärer hwarkcn svara
mot ändamälet eller anses lämpligt att cn motion
nedlägges uti ett Ständ, för att wäckas i ett annat.
Herr Grosshandlande» Arfwidsson: Bland de
orsaker hwarftr icke heller jag kan bifalla hwad Ut¬
skottet i denna del förestagit, torde jag fa nämna den,
att genom ett sädant ät hwarje Ständ lcmnadt afgö¬
rande skulle cn Riksdagsman, som i sitt Ständ fram-
cn motion, hwilken Ständet förklarat wara o-
:> och sälcdcs blifwit nedlagd, derigenom tillika
« dräs att efter erhållit communicalionL-tillständ wän¬
da sig till de öfriga Ständen.
Herr Skads-Majoren, vice Talmannen We¬
stin: Dä jag gör fullkomlig rättwisa ät Utskottets
afsigt och gerna 5 n stade att nya frägors wäckande
kunde pä nägot med Grundlagen förenligt sätt in¬
skränkas, erkänner jag likwäl rigtighcten af Herr
Advoeat Fiscalcn Falkmans anmärkning och instäm¬
mer, pä de sä wäl af honom, som andra wälda Le¬
damöter anförda grunder, i tillstyrkandet af älerremisi.
Sedan Lfwerkäggningm härom nu war fulländad,
bcflöt Ständet uppä Herr Talmannens proposition, del
skulle detta ärende Lill Utskottets ytterligare utlåtande
äterförwisas och Utskottet derjemte in extenso lemnäs
del a^ de härwid förekvmne anmärkningar; om hwil-
kct beslut de öfrige Resp. Ständcn komme att genom
Utdrag af Protocollet vördsamt sch vänligen un¬
derrättas.
Us^
Den 25 Augusti. 89
Uppä gjord anhällan bewiljadcs Herrar Brvks-
Patroncrne Bjuhr och Mitander ledighet frän
RikSdagsgöromälcn, den förre i ätta, den senare i fem
dagars tid, räknad frän nästa weckas början.
Herr Borgmästaren Egge begärde ordet och
anförde: Jemlikt 56 § Riksdagsordningen äger hwart
Ständ för sig att tillsätta ett Utstött till upptagande
af Ständcts cnstilta bcswär. Dä ett sädant ännu ej
är af Borgareståndet under denna Riksdag utscöt,
torde jag sä erinra om angelägenheten deraf, i syn¬
nerhet som de genom Swensta Fartygs uppbringande
af Danffa Kapare det Handlande Borgerstapet
tillskyndade och nästan dagligen, enligt ankomne un¬
derrättelser, ökade förluster fordra utfinnandet af me¬
del, att sä widt omständigheterne tillåta det, afhjelpa
och för framtiden förebygga ett sädant redan nog
känbart lidande. Jag wet alltför wäl att wär om¬
tänksamma och wäkwiljande Regering ej underlätit och
äfwcn fortfar att sjelfmant uppsöka och begagna de r
detta afseende tjenligaste utwägar; men jag är ock
öfwertygad att ett helt Ständs i detta ämne framför¬
da undcrdäniga önskan ej stall af Hans Kongl. Maj:t
vnädigt upptagas, utan snarare werka till dess för¬
del, och törhända bidraga till ett pästyndadt kefo-r-
drande af de anstalter, som Kongl. Maj:t i Näder
kunde täckas att härutinnan vidtaga.
Härmed förenade sig Herr Grosshandlaren Arf¬
widsson och Herr Stadsmajoren Westin, tilläg¬
gande den sednare, att ehuru, efter hans tanka, det¬
ta ämne ej egentligen tillhörde Ständcts bedömande,
borde likwäl, dä det sä nära rörde dess interrssen,
Ständet ej försumma ett yppadt tillfälle att med sina
underdäniga föreställnirlgar inkomma.
Stän-
9<2
Den 25 Augusti.
Ständer, som enhälligt beslöt, att ett sä kalladt
Bcswärs-Utskott skulle, förnämligast i ofwanberörde
ändamål, tillsättas, anmodade Herrar Electorer att
sammanträda till wal af Ledamöter, med iakttagande
af de wid sista Riksdag följda grunder för antalctS
bestämmande.
Herr Handelsmannen Gellman anhöll om till-
ständ att pä trcnne weckors tid fä frän Riksdagen till
fin hemort sig kegifwa; hwilket bifölls.
Ståndet ätskiljdcs klockan nära 2.
In sistern
I. O. Valerius.
Den 25 Augusti.
Plenum klockan half r.
Efter justering af Protokollet för den az sist-
lledne, och i sammanhang dermed, uppläste Herr
Borgmästaren, Assessor Gulich, ett sä lydande:
"Wbrdsamt anförande till Protokollet!
Wid det nu till justering warandr Protokoll,
»brande Riksdagens förkortande, fär jag äran för
egen del, yttra:
Flera tvigtiga skäl Slägga mig, att, för min
del, päyrka den största wcrksamhct i de Rikswärdan,
de ärcnders upptagan- och afgörande. Sällan torde
ett wigtigt skäl kunna existera emot en sädan Activi-
1v. — Den är i närwarande fall enlig med Grund-
la-
Den 2§ Augusti.
kagarne; enlig med wäre Committenters fordringar.
Men den är framför allt enlig med en sund Pcl.öiqve.
I Engelska Constitutionen anses det kör ett Mä¬
sterstycke af Wishet: att alla förändringar af Con-
siitutionclla ofullkomlighcter och iniss bruk upptagas och
afgöras i den mellantid, scmuppstär kort för Tron¬
följarens tillträde. I en sädan tidpunkt, bar man
blott misibruken och icke Regcnten att opponera sig
emot. Denne har än ej deltagit i Puoligve Affai-
rerne, och annu icke tagit något steg eller parti sora
han, för sin heder skull, är nödsakad att understö¬
dja. Lätom ost derföre nu, med kraft och skyndsam¬
het granska och afgöra de högst wigtiga motioner till
Conuitutionens förbättrande som sista Riksdag gjordes
— och inbillom osi ej — att längt besinnande föder
wisare beslut, dä bet snarare föder nya hinder af
intrigen och egennyttan. Framför allt päminnom osi,
att wi nn äga fria händer — att wk aldrig sä sä¬
kert kunna känna ett tillkommande som närwarande
tillfälle, och att det ordspräket här stär fast Att hwad
du. kan göra i dag, uppskjut icke till morgon¬
dagen. — '
Wi kunna icke heller inskränka nägon enta med-
lcmS rätt, att göra nya motioner, utan att ock göra
ett ingrepp i Constitutionen. Pluralitctens beslut i
detta fall gäller lika sä litet, som det skulle kunna
gälla till att förbjuda en witz medlem att fritt yttra
sina tankar. Werkställighctcn af ett sädant beslut
wore ett wäld, ej blott pä Jndividun som tystades,
utan ock pä Constitutionen som öfwcrända kastades—
Kanske blir jag ensam i Ständer, för denna min
mening, men jag har åtminstone förekommit en fram¬
tida Historieskrifwarcs beskyllning att Borgare-Stän-
bet wid Arebro Riksdag i iglde Seculum enhälligt
in»
9-
Dm 2§ Augusti.
ingick uti att binda händerna pä sig sjelfwa, till ut¬
redande och afgörande af angelägenheter, svin nu i
denna tidpunkt med fullkomlig frihet och utan minsta
farhäga för enskilt ogunst, kunnat företagas, och som
derjemte aro angelägenheter af högsta in-ytande pä
millioner menniskors wäl eller we, i Secler.
Jag anhäller att detta mitt yttrande mä j Pro¬
tokollet inflyta — icke sä mycket i afsigt att blifwa
rättfärdigad af Samtiden, som att för min Person
blifwa urskuldad hos efterwcrldcn. Orebro d. 2§ Au¬
gusti rsiro. M. Gulich."
Constitutions-Utskottets i sista Plenum pä bordet
lagda Förslag till Wal-Act, SucceSsions-Ordning och
Thronföljare-försäkran blefwo, uppä förnyad före¬
dragning, genom enhälligt bifall till särskildt för
hwardera handlingen gjorda Propositioner, godkände
och gillade.
Likaledes godkändes bemältc Utskotts uti Pro-
locollS-Utdrag af den 2Z i denna mänad afgifne yt¬
trande , att det ej kunnat till pröfning upptaga den af
Hederwärda Bonde-Ständer remitterade fräga om
Riksens Ständers Banco- och Riksgälds-ContoirS
ZullmägtigeS Riksdagsmanna-rätt.
Herr Handelsmannen Kjellander ingas föl¬
jande:
"Wördsamt Memorial!
Riksens Högloft. Ständers Bewillnings-Förord¬
ning af den 28 sistlcdne April synes, i afseende pä
beskattning af sä wäl Hemman, som bestämmandet
Lerwid af de mest allmänna mindre eller klufne hem¬
mansdelar, wara grundad pä förhållandet uti Rikets
Provincer i allmänhet, och de för dem gemensamt
xLrMc hermnansklyfningar gällande Författningar.
Mcrme-
Dcn 25 Augusti.
93
Wermeland eller Carlstads Län torde wara kans
ske det enda > Riket der en oinskränkt och sä wid-
sträckt hemmansklyfning förefinnes, som närlagd? Ex¬
trakt af r8O8 ärs mantalslängd utwisar, men Hware-
mot äfwcn hemmanen der mer än annorstädes äro
odlade och folkrike, samt i samma mon, uti ett mot-
swarande högre wärde, sä att hemman i detta Län
finnas, som likwäl i mindre delar försälde, uppgä i
det hela i wärde af ro, 20, zo, 40, 52 a 60,oos
Riksdaler Banco.
Fräga blir nu derföre: Till hwad belopp som
ägaren af en mindre Hemmansdel ex. gr. ett y6o:delS
eller ett andels mantal i ett sä bcskaffadt Hem¬
man bör erlägga Skyddsafgiftcn, enär dek
samma, säsom berördt är, i köp och salu eller efter
ortens gängbara pris, som enligt 1 Art. 2 §. 1 Mom.
bör wara den g 'und, hwarcfter Hemmanen wid första
ärets Taxering, skola indelas och taxeras, blir i wär¬
de till 40,000 R.dr Banco uppskattadt, helst För¬
ordningen (pag. 6) derjemte stadgar att för mindre
eller klufne hemmansdelar, iagttages samma efter dek
helas wärde beräknade förhällande? Emedlertid tyc¬
kes häraf följa, att lika stor skyddsafgift bör erläg¬
gas för ett 24:dcls mantal och ett 96odcls man¬
tal i berörde hemman, oaktadt den förre klufne hcm-
mansdclen är wärd 1666 och twä g:djedel§ N:dr och
den sist nämnde ej mer än 41 och twä z:djedels R:dr.
Förordningen förcskrifwer (pag. 4?) huru skydds¬
afgift bör utgöras för ett helt Hemman af högre wär¬
de än 4000 R:dr Banco, men omnämner icke, hu¬
ru i förhållande dermed, afgiften bör för mindre el¬
ler klufne delar af ett sä beskaffadt hemman beräknas
och päföras, hwarom man ej heller kan göra sig nä-
94 Dm 25 Augusti.
gon is6,. enär man icke känner den grund, som blist
wik följd wid beräkningen af Skyddsafgift, för de
mindre eller klufne hemmansdelar, som i Tariffen N:v
2 pag. 47 och 4» clastificeras. Der stadgas wäl,
att för ett 24/delS mantal och derunder af ett hem¬
man om 4020 R:drs wärde, skall betalas L R:dr
12 st; men männe den, svm innehar lika stor del i
ett hemman af tio gängor större, eller 42,022 R:drs
warde, äfwen bör erlägga tio gänger större afgift el¬
ler i 2 R:dr 24 st's I detta fall kommer, enligt
hwad har vfwan är ädagalagdt, ägaren af en yScxdel
i ett hemman af sistnämnde wärde, att under
Tre och ett Tredjedels är betala i Skyddsafgift, hwad
samma hemmansdel är wärd.
Häraf synes tpdeligen att, i afseende till Skydds-
afgiftens erläggande inom Wermelands Län, Bc-
willnings-Förordningen ej innebär nog tydelighct eller
lemnar erforderlig upplysning; hwarföre wid slikt före-
wetande och dä nägon grund ej finnes för Berednings-
och Taxcrings-Committscrne till denna afgifts päförande,
ej allenast en olika beskattning, efter det begrepp, som
hwarje Committs fattar o>" saken, utan och nststnöje
i Landet derigenom skall sibert uppkomma. Önstligt
wore altfä, att ju förr desto heldre samt innan nyst-
nämnde Cvmmitäer sammanträda, hwilket oförtöfwabt
siker, enär nu pägäcndc mantalsskrifning hunnit slu¬
tas, erhälla uti fräga warande ämne widare föreskrift.
ÄfweNsä blir afgiften för BränwinSbränningen
j enlighet med Kongl. Majlls derom utfärdade Nä-
diga Kungörelse af den ig sistledne Junst, ganska
swär att riktigt uträkna, ä en del smärre klufne hem¬
mansdelar , efter 2 R.dr för hwarje helt hemman och
t Proportion för mindre hemmansdelar, hwilka en¬
ligt
Den 25 Augusti. 95
ligt vfwanberörde Mantalslängds-Extract, Lro i det»
ta Län knappt tänkbara, ex. gr. delar,
delar, delar, delar, delar,
delar. Orebro den 25 Augusti 18>o.
G. Kjellander."
Remitterades till Bewillnings-Utstottet, med bifo¬
gande of d^ äöeropade och nu företedda Extractet af
Wermelands Läns Mantalslängd.
Herr Juveleraren Holmer uppläste och aflem-
nabe nedanstäende:
"Memorial!
Ingen lärer kunna neka, att Fabriks-och Handt-
werks-rörelscn är af sä wigtigt infiytande pä ett Lands
wälständ och stor och en sä betydande länk i den all¬
männa Etatskcdjan, att ben förtjenar medborgares
hörsta uppmärksamhet. J'wärt Fädernesland har wäl
nägot blifwit gjordt till dest upphjelpande, men ännu
ätcrstär gansta mycket att göra, innan wi ens böra
hoppas att med tiden kunna drifwa den till ben höjd,
till hwilkcn den hunnit i flere andre Länder. Ett
hufwudsakligt hinder ligger i de höga tillwerknings-
priserne, som wälla att mänga artiklar, hwartill wi
hofwa rudimaterier inom wärt land, likwäl kunna
fäs för mycket lindrigare pris utffrän, och som är en
följd af wista Författningar, hwilkas ändring, i mia
tanka, skulle wara af en ganska wälgörande inflytelse.
Jag utbeder mig derföre, att till Wällofl. Borgare-
Ständets upplysta granskning och bedömande fä fram¬
ställa en bristfällighet^, som jag anser för hufwudor-
saken till HandtwerkeriernaS tilltagande förfall, och
deraf följande brist pä täflan de arbetande emellan,
hwilket nödwändigt mäste medföra högre psiser och k
följd deraf otillräcklig afsättning, Wi
-M
96 Den 2§ Augnst!.
Wi hafwc Författningar, som lemna Gesäller
rättighet till särstilte sammankomster pä deras Herber-
gen. Desta borde aldeles afstaffas; ty dageliga er¬
farenheten wisar, att denna frihet medför skadlig
verkan bäde i Moraliskt och Ekonomiskt afseende.
Alla bland ost, som hafwa Handtwcrks-rörelse, lära
tveta, att en Götze, som warit flitig och ordentlig
under sina läroår, när han blifwit Gesäll, ofta skär
sig pä lättja och liderlighet, emedan hans Husbonde
dä ej mera har nägot band pä honom. Men Gc-
sällernes herbergen äro e) den enda härtill wällande
orsaken. Det onda ligger hufvudsakligen i det hit-
tils brukliga förhprings- och aflöningssättet för arbe¬
tare, hwilke ej tagas i tjenst pä witz, utan pä obe¬
stämd tid, och aflönas för Hwar westa, samt hafwa
rättighet att uppsäga sina conditioncr, när de behaga,
och att fjorton dagar efter uppsägningen flytta. Här¬
med kan den skattdragande Borgaren, som will ut¬
vidga sin rörelse, omöjligen wara belälen, ty meren¬
dels händer, att dä han har som mest arbete bestäldt,
sä faller det Gesällen in att wilja resa, och för att
fä behälla honom dä, mäste Mästaren ej allenast be¬
nala honom öfwcrdrifwit högt, utan äfwen oftast foga
sig efter hans nycker, emedan man ej med wäld kan
tzwinga honom.
Ett fast band pä arbetare, som gjorde Husbon-
darätten mera gällande, skulle derföre wara af högsta
nytta. Det skulle hindra Gcsällernc, att föreskrifva
Mästaren lagar, och att igenom lättja och oordent¬
lighet förstöra sig sjelfva och andra- Jag tror ined
säkerhet, att intet skulle wara mera bindande och me¬
ra rakt ledande till ändamälet, än om desta arbetare
sattes under Tjenstehjons-Stadgan, samt staddes och
aflöntes pä är. Uppsägningstiden ä ömse sidor, bor¬
de
Den 25 Augusti. ' 97
be wara Tre mänader. Detta skulle medföra en
mängdubbel fördel. Gesällen skulle blifva mera ar¬
betsam och sedig, han skulle ej förspilla en dyrbar
tid i sysslolöshet pä otillbörliga ställen, utan derige¬
nom winna mera moralits och skicklighet i sitt yrke.
Mästaren skulle hafwa mera winst pä sin tillverk¬
ning och fä bättre arbete fortare gjordt, i samma män
som han kunde med wisthet räkna pä, att fä behälla
sitt arbetsfolk en gifven tid och hafwa en strängare
uppsigt pä deni; och lärgästen, som wistte sig genom
sin förening med Gesällerna ej winna ben sä ofta
sökta inbillade fördelen af otillbörlig frihet frän Hiis-
bondetwänget, skulle bewaras frän förderf. Allmän¬
heten äter skulle hafwa den ögonskenliga fördel häraf,
att den för lindrigare pris finge bättre arbete, och säledes
vunne i dubbelt afseende.
Nägon skulle mä hända wilja göra det inkast,
att wista Profestioncr äro af den beskaffenhet, atk
de hufwudsakligen stötas om sommaren under de war¬
ma mänaderna, och att andra äter endast under dea
kalla ärstiden kunna med styrka drifwas. För att
häruti göra en billig jemkning, förcflär jag', att
fiyttningstiden, som för tjensthjon är Michaelis, mät¬
te för Handtwerksarbetare förflyttas till Jul, dä hälf¬
ten af hwardera ärstiden kommer pä hwakje halftär.
För »vältänkande Gesäller, som genom flit och
anständigt uppförande weta att göra sig förtjenta a§
Medborgares aktning (och sädana finnas mänga) blif-
wer mitt förslag sä mycket mindre betungande, som
be genom detta finge en bättre utsigt för egen framtid.
Under önskan och säkert hopp atk denna fräg»
blifwer med större kännedombehaNdlad och Utredd, anhäl-
ler jag i ödmjukhet, att detta Memorial mätte till behörigt
Utskott remitteras. Orebro ben 2§ Augusti igro.
Holmer.
Vor§-St. pr. N:o 7. Re-
MM
78 Den 2§ Augusti.
Remitterade- till Allmänna Beswärs- och Eko¬
nomie-Utskottet; och skulle af desta här ofwan införda
Memorial, jemlikt 52 h. RiksdagS-Ordningcn, ett
exemplar hwardcra af de Resp. Riksständen, wid
Remitzernes tillkännagifwanbe, tillställas.
Plenum flutades kl. nägot öfwer half till 2.
la Läem
I. O. Vrleriu».
Den 30 Augusti.
Plenum kl. half r.
Protokollet för den 25 sistledne justerades.
Enligt ingifwit och nu uppläst Protocoll, hade
Herrar Elettorer, till följd af StändetS bcflut, för¬
rättat wal till Ledamöter i StändetS enskildta Beswärs-
Utskott, hwarwid genom de fleste rösterne blifwit kallade:
Herr Grofthandlaren Lungren,
— — Wilcke,
— Handelsmannen Acharius,
— Grohhandlaren Arfwidson,
— Adwocat-Fiskalen Falkman,
— Handelsmannen Haak,
— Brukspatronen Malmberg,
— Borgmästaren Egge,
-— Grotzhandlaren Selggren,
— Handelsmannen Bolander,
— Brukspatronen Lundberg,
— Directeuren Rosenberg,
— Borgmästaren Lindström,
— — Palmborg,
Herr
Den Zo Augusti. 99
Herr Brukspatronen Bjuhr och
— Handelsmannen Stabeck;
Och cmottogo förenämnde Herrar StändetS lyck¬
önskningar.
Derefter upplästes frän de Resp. Medständcn an¬
komne Protocolls-Uldrag af följande innehåll:
Frän Högloft. Ridderskapct och Adeln: i:o an-
gäende Dest beslut, att till Constitutions-Utskottet öf-
werlemna uppsättandet af förslag till Riksens Stän¬
ders Hpllnings-Ed ät Hans Kongl. Höghet Krom-
Prinsen, äflrensom till den Ed Hans Kongl. Hög¬
het bör Hans Maj t Konungen gifwa.
Borgareståndet instämde, uppä gjord proposition,
! enahanda bcflut, hwaröfwer Utdrag af Protokollet
skulle expedieras. 2:0 Med tillkännagifwanbe att
Högloft. Ri dderskapet och Adeln gillat de insände för¬
slagen till Walact, Successions- Ordning och Thron-
söljareförsäkran.
Frän Högwördiga Prestständet:
Angäcnde desi bifall till nytznämnde förslag,
med en besluten tilläggning i Tronföljare försäkran.
Frän Hcderwärda Bondeständet: i:o med gil¬
lande af Instruktionen för Banco-Utskottet. 2:0 an¬
gående bifall till Stats-Utskottets utlätande öfwer frä¬
san, huruwida Riksgälds-Contoirets ärenden kunde
behörigen wärdas, utan hinder af Bondeständet-Full-
mägtiges begagnade Riksdagsmannarätt.
I anledning häraf förctogS till öfwerwägarrde
samma den 18 och 22 Augusti pä bordet lagda ut«
lätande, hwilket äfwen af Borgareständet godkändes;
och skulle derom i wänlig ordning underrättelse med¬
delas. Z:o med förmälan, att Bondeständet gillat det
* » sär-
ros Den Z2 Agust!.
särffilta UtskottctS Memorial till utredande af frågan
vm Riksdagens förkortande; och 4:0 likaledes god¬
känt förslagen till de Thrcnföljdcn beträffande acker,
samt §:o angående det med inbjudning förknippade
beslut, att en af Riksdagsmannen P. Oxelberg uti
bifogadt Memorial framställd motion om Riksdagens
snara afslutande skulle remitteras till ett särskildt Ut¬
skott, och det förra, till upptagande af feägan om
Riksdagens förkortande nel satta, sä wida det ej re¬
dan wore upplöst, anmodas att äfwcn bereda detta
npa ärende.
Efter uppläsandet af sistnämnde ProtocollS Ut¬
drag, begärdes detsamma af flera Herrar Ledamöter
pä bordet säsom ägande sammanhang med den af
Borgarcständet ännu ej afgjorda frägan om sättet till
Riksdagens förkortande och bestämmandet af motionS-
rätten. De öfriga förut uppläste ProtocollS Utdragen
lades till handlingarne.
Widare upplästes ett sä lydande:
"WLrdsamt Memorial!"
Det särskilta Utskottet, till hwilkct Riksens Hög¬
loflig^ Ständer behagat remittera den af det Hcder-
wärda Bondeståndet wäcbta fräga om sättet till Riks¬
dagens förkortande, har med mpckcn tillfridsställelse
erfarit, att, under det Trenne Ständ, utan undantag,
gillat Utskottets Betänkande, har ben betänklighet,
som hoS det Walloch Borgarcständet uppkommit, en¬
dast fästat sig tvid den slutmening, som j betänkan¬
det war införd och hwilken hade afseende blott pä den
allmänna önskan, hwaruti Utskottet anmodat de Re¬
spektiv! Ständen att sig förena. Dä uti UtskottetS
Betänkande befinncs klart uttryckt, att benna ön¬
skan skulle tjena till anwismng, men icke till
Den 52 Augusti. ivr
föreskrift, har det icke kunnat wara Utskottets tan¬
ka, att densamma skulle i beflutet ingä; och bä det
Wällofl. Borgarcständet lcmnat utan anmärkning det
öfriga af Betänkandet, syncS icke hinder wara för
cnstämmighcten i det egentliga Beflutet.
Det äterstär sälcdes endast för Utskottet att för¬
klara afsigten med dest i slutmeningen föreflagne förbe-
häll. Om den enskilta Riksdagsmannarättens utöf¬
ning hwilar pä rättigheten att göra motioner, lär det
likwäl, i afseende pä densamma, icke kunna ett Ständ
förmenas att yttra en önskan eller ett omdöme öfwer
en gjord motion. Dä en sädan af Ständct skulle
pröfwaS mindre nödwändig, lär det icke kunna det¬
samma nckaS att förklara sin ästundan, att den mät¬
te nedläggas, ehuruwal det alltid blir den Ledamot
vbctagit som, det oagtadt, will med sin motion
fortfara, att fä densamma till behörigt Utskott remit¬
terad. Pä sädant sätt hoppas Utchottct att Ständets
pröfningssätt icke skall kunna anses kränka cnskilteS
RiksdagSmanna-rätt, och smickrar sig att den betänk¬
lighet, som HoS det Wällofl. Borgarcständet uppkom¬
mit, sälcdes, wid nogare eftersinnande, torde för¬
falla. Orebro ben 28 Augusti rZrv.
Pä det Särskilta Utskottets wägnar:
6. förner. L. v. kosenstein. L. 17.
polian 6Lräeliu8.
6. /Int. Kock,
kades pä bordel.
Frän Banco-Utskottet war ankommit ett Memo¬
rial, som nu upplästes, innefattande dest hemställan
om dispense under nu pästäende Riksdag, frän den
wanliga inventeringen af Banken och Tumba Pap¬
persbruk. Stän-
102
Den zo Augusti.
Ständet, som ansäg denna förfrägning kunna,
jemlikt Riksdagsordningens 49 §, genast afgöras,
vch för öfrigt ej fann nägot att wid Utflotlets hem¬
ställan erinra, beslöt enhälligt att dertill lemna sitt
bifall; hwaröfwer Utdrag af Protocollet ffulle utfärdas.
Banco-Uljflot et hade ptterligare insändt Den¬
ne Memorial, innehällande 1:0 Letz berättelse om
Banco-W^.kcts tillstånd och styrelse efter Riksens
Ständers sista sammankomst, 2:0 Desi utlåtande,
rörande tillämpningen och behörigheten af den föreffrift
som Utskottet wid sista Riksdag meddelat Vanco-
Fullmägtige i afseende pä Bankens biträden till Stats-
werket och återbetalningen deraf; samt z:o Uk^ottets
betänkande i anledning af den frän Hederwärda Bon¬
deståndet remitterade fräsan om Bancoärendernas
lämpligaste wardande, Utan hinder för Fullmägtige
derstädes, att deras Riksdagsmannarätt begagna.
Detza handlingar begärdes, efter uppläsandet,
haar för sig, p« bordet.
Herr Handelsmannen Engel anmälte sig att
tala och dicterade till Protocollet följande.
"Hos Högädle Herr Talmannen samt Ständets
Respcetiwe Herrar Ledamöter anhällcr jag om tillä»
telse fä göra en motion, hwartill jag anser mig sä
myicl mer förpliktad, som, föranledd af ämnets wigt,
jag önskade Ständet täckas dertill lennea den upp-
märksamh t, som den i sig sjelf torde förtjena.
Säsem Ledamot af Högloft. Stats-Utskottet,
har jag ak Kongl. Majus till nämnde Utskott afgif-
ne Nädiga Proposition, angående medel och utwägar till
godtgörande af oförutsedde utgifter, i följd af wära ham¬
nars stängsel för Engelffc Krigs - och Handelsffepp, samt
för de till lugnets äterstallande inom hnfwudftaden
gjor-
Den Zy Augusti. isz
gjorde anstalter, förnummit: att för Statswerkct,
jemlikt uppgjorde calculer, som taga sin början frän
sistledne Maji, fortfarande till October mänads flut,
inberäknad med kostnaden till Orlogsflvttans aftack-
ling, samt be pä Gottland stationerade trouppe.S
hemtransport, erfordras en summa af ej mindre än
487,570 R:dr, hwartill kommer de till lugnets inom
hufwudstadcn äterställande dit dragne trupper, hwilka-
aflöning frän sistledne den 22 Juni,' är calculerad till
innewarande ärs flut med 2l4,86o R:dr, och hwil¬
ka summor tillsammanlagda, utgörande 722,430 R:dr
Banco, äro förcmälct för Stats-Utffotlets närwarand:
öswerläggning, huruledes denna Summa, med afseende
ä den redan fastställde Bewillningcrr, icke mätte öka tyng»
den af de förut nog tryckande pälagor.
Det är ingalunda min afsigt att i förwäg rela¬
tera den ätgärd Stals-Utskottet i förenämnde fräga,
efter behörigt utarbetande, ärnar med möjligaste
skyndsamhet Rikets Högloft. Ständers ompröfwande
underställa. Min tanka, härledd fran den kostnad,
som Staten nödgas widkännas i och för de uppträden,
som passerade den 22 Iunii uti hufwudstadcn, har
blott för ändamäl begära det Resp. Ständets upp-
märksambel pä wära lagars vfullständighct i detta
afseende."
Herr Engel afbröls genom ankomsten af Herr
Hof-Cantzleren m. m. Friherre af Wetterstedt,
som, efter anmälan, företrädde och till Herr Talman
och Ständet öfwerlemnade Kongl. Majus Nädiga
Proposition till Riksens Ständer, angäende förekom¬
na hinder och swärigheter med werkställigheten af
Riksens Ständers förnyade Ehart» Sigillat» Förord¬
ning: Gifwcn Orebro Slott den 2» August! 1810.
Se»
IS4 Den Z2 Augusti.
Sedan Herr Hof-Cantzlercn i wänlig ordning
klifwit be^warad och utbclcdsagad, fortfor Herr Han¬
delsmannen Engel:
"Owanliga händelser werka owanliga ätgärder.
Händelserne uti Hufwudstadcn den 22 Junii äro
sä owanlige j Swcnska Historien, att Lagstiftaren,
som icke supponerat sädane, icke heller stipulerat nä¬
sen motswarande answarighcts Lag. Skälet till mitt
andragande hämtar jag, om cj af annan källa, åt¬
minstone af den wib samma tillfälle sammandragne
Militairiska styrkans inactiwite, jämnförd med ben
blsdscenc, som utfördes af en omanlig folkmasta. De
lagar, som äro stiftade mot myteri, förrädiska stämp-
lingar, folkffockning, m. m. äro icke hit lämpliga;
och af denna anledning wägar jag till Resp. Stän-
dels benägna pröfning hemställa, om icke, medelst
ProtocollS-Utdrag, Högloft. Lag-Utffottet ffyndsamli-
gen mä uppdragas att inkomma med förslag, tjen-
ligt till en för flika händelsers afböjande lämplig Jn-
struction för den pä stället, eller närmast intill upp¬
loppsorten befintlige sä wäl Civile som Militairr sty¬
relsens iagttagandc."
Härwid tillkännagaf Herr Borgmästaren Nen¬
zen, att, enligt hwad han, säsom Ledamot i Lag¬
utskottet, hade sig bekant, en Rcmist af betta ämne
redan wore i ett annat Ständ förberedd, och med det
första till Utskottet införwäntadcs.
Herr Handelsmannen Engel dicteradc widare:
"I sammanhang härmed täckes Herr Talman¬
nen och Resp. Ständet tilläta mig wördsamligen hem¬
ställa, huruwida Kongl. Maj:ts Högarätt kunde anses
förnärmad, cm jag wägade föreflä Ständets underdäniga
önskan hos Konungen, att de i hufwudstadcn förlag-
de
Den ZQ Augusti.
de landtruppcr sedan den 22 Junii mätte, innan den
härdare ärstidcn inträffar, hcmförlofwas. För lug¬
nets oafbrutna fortfarande syneS sä mycket mindre
något alt befara, som sedermera inträffade och med
allmänhetens önskan sammanstämmande händelser sna¬
rare befastat detsamma. Enart ar ben tid för han¬
den, dä trouppcrnc ej längre kunna wistas under sina
tält, och blifwa följakteligen lill Stadens inwänarcS
tynga och kostnad hos dem inqvarteradc, hwilkct lik-
wäl är ett mindre ondt i jemförelse med de kostnader
Staten dymedelst tillskyndas."
Härmed förenade sig Herr StadS-Majorcn Vi¬
re Talmannen Westin, tilläggande, att en sadan
önskan för Statens lättnad och bästa, längt ifrän alt
kunna förklaras som en brottslig misiwördnad, snara¬
re bcwisadc ett undcrdänigt förtroende till Högsta
Makten. Dcsiutom wore, i Herr Stads-Majorens
tanka, den wanliga Milsten tillräcklig för wärdandet
af lugnet inom hufwudstadcn, om författningarne
sorgfälligt handhades, hwarom han ej hyste det min¬
sta twifwclsmäl; Tiden skulle en gäng uppdaga orsa-
kernc till de händelser, som redan inträffat, men nä-
gra nya utbrott af en olycklig och straffad ursinnig¬
het syntes cj böra befaras.
Sa wäl den förra som den sednare af Herr
Handelsmannen Engels motioner begärdes pä bordet.
Kongl. Maj:ts ofwanbcrörde genom Herr Hof-
Cantzlcren aftcmnade nädiga Proposition upplästes och
remitterades till BcwillningS-Utskottct.
Slutligen tillkännagaf Herr Talmannen att Hen¬
nes Kongl. Maj:t Drottningen, som förleden gärdag
i högönsklig wälmäga hit anländt, i Näder täckt»
tilläta Riksens Ständer att inför Desi Höga Person
r
ic>6 Den gc> Augusti.
i eftermiddag kl. A aflägga deras undcrdäniga upp-
waktning; Och utsägos nu, till deltagande i den Sto¬
ra Dcputationen, hwilken förut pä Riddarhuset bor¬
de samlas, Tjugufyra af Borgareständets Herrar Le¬
damöter, att kl. half § möta Herr Talmanen i Stän¬
dets Sessions-rum.
Plenum flutades kl. 2.
sistem
O. Valerius.
Den z September.
Plenum klockan 12.
Pcotocollct för ben 32 ststledn: Aug. justerades.
Det särffilta Utskottets förledne Plcnidag pä
bordet lagda Memorial, med utlätandc öfwer den
hos Borgarcständet, i afseende pä slutmeningen af
Utskottets förra Betänkande förekomna anmärkning,
föredrogs ä nyo; och bifölls, i sammanhang härmed,
uppä gjord proposition, hwad Utskottet i frägan om
sätten till Riksdagens förkortande hemställt och före¬
slagit med den nu kemnade bestämda förklaring, att
ett Ständs yttrade önskan om en wäckt frägaS nedläggan¬
de ej kunde betaga nägon enskild Ledamot rättigheten till
motionens fullföljande och behörig remisi deraf; Öf¬
wer hwilkck beslut Protocolls-Utdrag skulle expedieras.
Säsom härmed ägande gemenskap, förehadet
till öfverläggning Hederwärda Bonde-Ständets lika¬
ledes pä bordet hwilandc Protocolls-Utdrag, i anled¬
ning af Riksdagsmannen Oxelbergs motion om
Riksdagens skyndsamma afslutandc, och beslöts, det
skulle, sä framt Riksständcn derom sig förenade,
detta ärende förwisas till beredande af det till behand-
lav¬
Den z September.
127
landet af frägan om Riksdagens förkortande redan
tillförordnade Utskott, hwilkct, i händelse det numera
wore upplöst, borde i sädant ändamål äter nedsättas;
hwarom underrättelse i wänlig ordning komme att
utfärdas.
Derefter företogs till afgörande Banco-Utsrottets
den 32 dennes upplästa Memorial, med berättelse om
Bankens förwaltuing, jemte hemställan om en ökad
aflöning för arbetarne wid Tumba Pappersbruk.
Herr Handelsmannen Engel trodde nyss¬
nämnde hemställan sä mycket mer förtjena afseende,
som desse arbetare, hwilkas nödtorftiga bergning dess¬
utom fordrade, att deras, altsedan är >777, oförän¬
drade wilkor förbättrades, ej torde blifwa i saknad
af samma förmän, som wid sista Riksdag Baneo-
bctjcningen i allmänhet bewiljadcs; och Herr vice
Talmannen Westin tilläde, såsom ett ytterligare
skäl, den utmärkta drift och sorgfällighet, Hwarmcd
Bruket blifwit under ett trägnare arbete förwaltadt.
Uppä gjord framstallan godkände och biföll Bor-
gareständet hwad Vanco-Ut,kottet yttrat, angående sä
wäl Bankens styrelse och Reglemente, som äfwen fö¬
reslagen tillökning med 33 > proCcnt af Pappersmä-
starens wid Tumba ärliga lön och de öfrige arbetar-
neS weckopenningar jemte den till 8 a 12 sir förhöjda
dagspenningen för gwinnodagswerken wid Bruket.
Herr Stads-Majoren, vice Talmannen We¬
stin: Dä Wällofr. Ständets benägna gillande af Ban-
co-Utffottets förehafde Memorial, tillika innefattar ett
smickrande bifall till Bancvfullmägtiges deruti fram¬
ställda förwaltning, får jag, säsom ensam bland dem
bär närwarande, betyga Ständet deras och min egen
rvördnadsfulla tacksamhet.
Wi-
ro8 Den z September.
Widare föredrogs Banco-Utskottets i ststledne Ple¬
num pä bordet lagda Utlåtande, rörande Banco-ären-
dcrncs behöriga ward, i förening med begagnandet af
Fullmägtiges Riksdagsmanna-rätt.
Herr Borgmästaren Hallqwist yttrade: Oak¬
tadt jag sinner Utskottets Betänkande, sä widt det be¬
träffar den närwarande händelsen, som gifwit anled¬
ning till frägav, pä goda skäl grundade, kan jag lik-
wäl ej lemna oanmärkt den af Utskottet tillika pttrade
tanka, att det till twä tredjedelar af samtlige Banco
Fullmägtige stadgade antal, som wid bcfluts fattande
skall wara tillstädes, äfwen bör tillämpas och gälla
för antalet af hwarje Ständs Fullmägtige särstilt.
Sädant skulle, genom möjligen inträffande oförutsed
da laga förfall pä en gäng för a:ne af hwarje StändS
Fullmägtige ofta leda till inactiviiö,dä törhända det fram¬
ställda öfwcrläggnings-ämnet fordrade, jemte ffynd
samhet, den största »verksamhet. Intagen af denna
föreställning tror Jag derföre, att denna af Banco
Utskottet framställe tanka, ehuru i sin natur grundad
pä hwarje Stånds Reprcsentations-rätt, bör behandla;
med warsamhct och tillämpas pä ett sätt, som icke
hindrar eller förlamar det granlaga Bancowcrkets för-
waltning. Att inse och pröfwa detta har wisserligen
Banco-Utskottet den bästa lägenhet. Det äger ben
säkraste kännedom om Bancostyrelsen, och med den¬
ne kännedom inser det lätt de brister, hwilka derföre
hindcrlige kunna förefalla eller anwisas. Jag häller
säledcs före, att denna anmärkning, i fall den af Högt-
ärade Ständct godkännes, mä säsom ämne till wida¬
re uppmärksamhet öfwerlämnas till Banko-Utskottet.
Herr Stads-Majoren Westin: Af detta Ständs
Bankofullmägtige är blott en enda wid Riksdagen
närwarande; och Borgarcständct har Medes ej af nö¬
den
Den Z September.
den att för tillfället ingä i nägon anstalt om en sak,
som dä först rörer Ständet, när äfwen Dess Banco-
fullmägtiges antal besinnes incomplett.
Herr Handelsmannen Engel ansäg det ej wa¬
ra rädligt att genom ett bestämdt stadgande om dek
erforderliga antalet, försätta Bankoärendcrne i vwerk-
samhet, Hwilken pä sädane grunder alltid skulle in¬
träffa, sä ofta a:ne Fullmägtige för samma Ständ
hade laga förfall.
Herr Stadsmajoren. Westin biträdde denna
mening sä mycket häldre, som en BancoFullmägtig,
oberäknadt giltige hinder af sjukdom och andre orsa¬
ker, äfwen knnde fä förfall i och för sjelswa sin be¬
fattning, till exempel, om han, som ock werkligen
händt, blifwit förordnad att pä Bankens wägnar re¬
videra nägot Discontwcrk i otterne.
Herr Advocatsiscalen Falkman: Dä Riksdags¬
ordningens 66 § uttryckligen lämnar Banko-Utskottet
rättighet att meddela Fullmägtige Instruktion, anser
jag den nu uppkomna frägan vwillkorligen bero pä
Utskottets eget afgörande, utan att behöfwa Riksens
Ständers pröfning underställas, hwilket ock säkerligen
e) warit Utskottets afsigt med dess yttrande. Om e-
medlcrtid ett Ständernes beslut härom fordrades, skul¬
le jag för min del wara böjd att tro, det föreskrif¬
ten om antalet i allmänhet ej bör tillämpas särskilt
för hwarje Ständ, i synnerhet, som nyssnämnde §
tillika bjuder omröstning per Capita, hwilket synes
utmärka, att Bankofullmägtige äro att betrakta min¬
dre som Committerade hwar för sitt Ständ, än för
Ständcn samfällt.
Herr Rädmannen Lovön förklarade det han för
sin del utan förändring gillade Utskottets Betänkande.
Herr
no
Den z September.
Herr Advocatfiscalen Falkman: Jag finner ej
heller det nu discurerade ämnet fordra något närma¬
re utredande af Utskottet, som, utan att framställa
detsamma till afgörande, endast haft för ändamäl
att utläta sig öfwer det wid nu inträffade fall för
Bondeståndet nödiga arrangement.
Härmed förenade sig Herr Rädmanrren Hoch¬
schild.
Uppå Proposition beslöts, det skulle ärendet till
Banco-Utskottets ytterligare utlätande ätcrförwisas och
Utskottet derjemte crhälla del af de gjorde anmärk-
ningarne.
Efter anmälan inbelcdsagades Herr Hof-Canhlercn
Friherre af Wetterstedt, som t.ll Ständet öfwer-
Riksens Ständer; 1:0 Om skyldigheten för alla att
deltaga i wärdén af Fattiga samt rörande en särskilt
wid AmiralitetsWarfs och Orgryte Församlingar wid
Götheborg i detta afseende uppkommen fräga; 2:0
Om en särskild Författning i wista omständigheter,
angäcnde intekning i fast Egendom.
Sedan Herr Hof-Canhleren pä wanligk sä«
tlifwit beswarad och afträdt, upplästes förstberöude
Nädiga Proposition, angäende en allmän Fattigwärd
m. m.; gifwen den Zl Augusti jemte Stats-Rädcts
bifogade Protokoll; och remitterades densamma till
Allmänna Beswärs-.och Economie-Utskottet.
Herr Advocat-Fiscalen Falkman uppläste och
ingas ett sä lydande:
Ld,
Den z September. m
(ödmjukt Memoriai!
Sedan Högloft. Bewillnings-Utskottet nu mera
kommit i werksamhet, anhäller jag att till dest upp¬
lysta granskning fä aflemna hosföljande anmärknin¬
gar wid Bcwillnings-Förordning en.
Man klagar nog allmänt öfwer swärighcten atl
sörstä wista stadganden j denna Författning, och jag
har äfwen trott mig finna, att den tarf,vade förkla¬
ring i ätskillige delar.
Af denna anledning och i den wälmenta afsigt,
att alla swärighcter för tillämpningen af denna wigti-
ga Författning kunde i möjligaste mätto undanrödjas,
ivägar jag föreslä att den mä underkastas en noga
kemnade Kongl. Majtts Nädiga Propositioner till ^crsigt, icke till Huf^ redan äro
af samtlige Riks-Ständen ä nyo stadfästade, utan i de-
laillerne, som kunna fordra förbättring.
Mina Förslag äsyfta egentligen inga nya stad-
gandcn, endast förklaringar, tjenande till meningens
sförtydligande.
En ändring önskar jag likwäl fä projcctera, den,
att Hemman icke mätte taxeras efter den nu antagne
klassifikation, utan endast efter det hwarje Hemmans¬
del äsatte wärde och i enlighet med den redan fast-
stälde afgift af Z R:dr för Hemman af 2222 R:dr
ivärbe och i proportion derefter för större eller mindre
lemman, dock aldrig under 1 Riksdaler 6 ffr för
ben minsta Hemmansdel.
Utom det att ett sädant Taxeringssätt medför mitt-
we »vidlyftighet, lemnar det äfwen tillfälle att jäm¬
nare proportionera afgiftca för kkufna hemmansdelar.
Det
Dcn Z September.
Dctäterstär endast för mig, att med tacksam¬
het erkänna dcn beredwttlighet, hwarmed en wärd le¬
damot af detta Ständ, Herr Ae^cssorcn Gahn, be¬
hagat lemna mig del af upplysningar och anmärk¬
ningar i detta ämne. Orebro den g Septemb. 181S.
lst. kslkmrn.
Anmärkningar
ivid Bewillnings-Fdrordningm af d. »8
April iZio.
i Artikeln.
Stadgandet, pag. 4, rörande Uträkning till
Taxering efter bäda Tarifferne, fordra flere un¬
dantag. Denna dubbla uträkning katt ej uppgöras
för andra än dem, som äga behållen inkomst. Em-
betsmän, utan särskildt näringsfång eller egendom, ta¬
xeras icke efter nägon af Tarifferne.
Uttrycket i detta Moment: Alla med sin ar¬
betsförmåga sig försörjande personer; hwar¬
med egentligen lärer förstäs arbetskarlar, fordrar
äfwcn rättelse, emedan det kan lämpas pä hwar och
en Handtwerkare, som, utan biträde af Gesäller och
Lärogossar, utöfwa sin Profession.
Jag föreflär derföre följande redaetiott af detta
Moment:
"Till utrönande häraf skall för hwar och ensä-
lunda skattskyldig person, som äger behällen inkomst,
bwaraf, enligt nästföljande r § Bewillning erläggas
bör,
Den Z September. rrz
bör, uträkning efter bada Tarifferne uppgöras och k
Taxeringslängden utföras; dock mä för Tjenstehjon och
Arbetsfolk, som jemte sin ärslön, kost, eller dagspen¬
ning ej hafva nägon särskild inkomst, dessa uträknin¬
gar uppgöras endast efter Tariffen N:o 2."
§. r.
l:a Momentet.
Denna §, som innehåller hufwudgrunderne för
den nya Bewillningen, tyckes fordra en utförlig för¬
klaring. Jag har åtminstone funnit meningarne myc¬
ket delade om rätta begreppet af termen: behållen
^Inkomst, och rörande frägan, hwilka afdrag frän
ärlig inkomst rätteligen kunna medgifwas. SäledeS
kwiflar man, ibland annat, huruwida hwarjehand»
förluster fä komma i beräkning.
Wid en nogare granskning af denna fräga, tor¬
de man likwäl snart Lfwertygas om billigheten att be-
wilja afdrag för förluster, hwarigenom icke allenast
rn skattskyldigs hela winst för äret, utan äfwcn en
del af dess egendom kan medtagas. Om, till exem¬
pel, twänne Landtegendomar pä ett är renderat sine
ägare 6200 R:dr hwardera, men den ena ägaren,
innom samma är, genom hwarjehanda händelser för¬
lorat egendom för 8220 R:drs wärde, hwarigenom
hans förmögenhet säledes blifwit 2222 N:dr mindre,
än den war wid ärets början, dä den andras deremot
wunnit en werklig tillökning af 6222 R:dr, wore dek
wäl rättwist, att lika beskatta dessa twänne personer,
och kunde man icke i sädant fall med stal säga, att
ben ena betalte bewillning af sjelfwa sin förlust b
Man torde inwända, att om förluster fä afräk-
nas, skulle mängen med betydlig ärsinkemst slippa atk
Borg-St. pr. N:o r. K---
,14 Den z September.
betala derföre. Detta mcdgifwes j sä mätt?, att en
sädan skattskyldig undwikrr Taxering efter behällen
Inkomst; men han är derföre ej fri för Skyddsafgift,
och dä arne Taxeringssätt gifwas, bör man naturljgt-
wis anmanda det, som för hwarje tillfälle finnes lämp¬
ligast.
Efter ett närmare öfwerwägande af detta ämne,
har jag trott, att de skiljagtige meningarne lättast
skulle förenas om det blcfwe förklaradt, att med behäl-
len inkomst, hwaraf Bevillning erläggas bör, förstäs,
"den tillökning i en Skattstyldigs förmögenhet, som
under äret wunnits," dock med tillägg af allt som af
örsinkomsten blifwit anwändt till underhäll för den
skattstyldige sjelf, hans Famille och alla sädane per¬
soner, hwilka icke j och för utöfningen af hans prke,
rörelse och näringsfång äro oundwikligen nödige.
Ar detta rätta begreppet om behällen inkomst,
sä förswinncr all swärighet att bestämma hwilka afdrag
kunna medgiswas eller icke; tp vm Bewillning endast
erlägges af den ärliga tillökningen i den Skattstyldi-
ges förmögenhet, följer däraf omedelbarligen ä ena si¬
dan, att frän den ärliga inkomsten, innan ben anses
för behällen, fär afdragas alla lidna förluster as en
redan förwärfwad Egendom, samt alla utgifter, hwar-
igenom den Skattstyldiges tillgäng minskas; äfwcnsom
ä den andra, att alla utgifter, hwarigcnom nägot
motswarande i stället erhälles, ej fä afräknas; icke
heller förluster af endast päräknad men e) minnen in¬
komst. Således bör man i allmänhet fä afdraga frän
afkastning af Egendom, Penningar eller hivad slags
näring, rörelse och befattning, som hälst, alla de
omkostnader, som i och för dess erhållande warit o-
undgängclige, allmänna statler och oncra af alla stag,
ränta för skulder, utbrtaldte Hushnror för eget och
rö-
Dcn Z September.
rörelsens behof, nödwändiga Reparationer ä Byggna¬
der, sä wäl r Städer, som pä Landet, föda och lön
till de för ens yrke nödige Tjenare, äfwrnsom, wid
Landtbruk, ärliga utsädet; m. m. men deremot kan
icke nägot afdrag äga rum för alla utgifter för inköp
af kös eller fast Egendom, icke heller för nybyggna¬
der, odlings- och förbättrings-kostnader, hwarigenom
en Egendom winner ett ökadt wärde. En päräknad,
' wett icke rrhällen winst, kan icke komma i fräga.
Den, som förlorar ett pä ränta utsatt Capital, äger
! wäl att frän sin inkomst afdraga Capitalet, men icke
s den ouplupna räntan; tp dä den sednare ännu icke war
z förfallen, kan man icke säga, att hans Egendom, ge-
; nom förlusten deraf, minskades. En Handlande, som
I förlorat ett stepp med dess last, fäk wäl frän sin in-
! komst afdraga wärdet bäde af skeppet och lasten, mctt
^ icke den möjliga winst, han däraf päräknat.
I enlighet härmed förestäs följande redaction af
I » Momentet:
"Med behällen inkomst förstäs all ben werktiga
! tillökning i förmögenhet, som under äret wunnits ge¬
nom afkastning af Egendom, Penningar eller hwad
»slags näring, rörelse och befattning som Hälst, sedan
frän afkastningcn blifwit afdragnc: ilo alla de ut-
I gifter, hwarigenom den stattskyldiges tillgäng minstas;
i L.dv Alla de omkostnader, som i och för inkomstens
»erhållande warit oundgänglige; z:o Skatter och Ut-
I stplder af alla stag; 4:0 ränta för skulder; 5:0 Utbe-
I taldtr hushyror för eget och rörelsens behof; 6:0 Föda
I vch Lön till de för ens yrke nödige Tjenare; 7:0 Un-
I derhän af nödige Byggnader, och 8:0 Förluster af
len redan förwärfwad Egendom, genom hwarjehanda
I händelser, säsom Eldswäda, Sjöskada, Bangus-
I router, m. m."
* » "Der-
n6 Den z September.
"Deremot fär icke nägot afdrag frän ärliga in¬
komsten äga rum: i:o för sädane utgifter, hwarige-
nom den flatlflyldiges tillgäng icke minstas eller hwar-
jgenom dess Egendom fär ett emot utgiften swarande
Lkadt wärde, säsom utgifter för inköp af lös eller fast
egendom, för Nybyggnader, Odlings- och Förbättrings¬
kostnader; 2:0 för förlust af päräknad, men ännu icke
erhållen winst eller inkomst, och Z 0 allt hwad som
af inkomsten ätgär till underhäll för den stattstyldige
sjelf, hans Famille och alla sädane personer, hwilka
i och för utöfningen af hans yrke, rörelse och närings-
fäng, icke äro oundwikligen nödige, hwarunder utgif¬
ter för nöjen och bcqwämlighctcr jemwal inbegripas."
Om denna redaktion antogcs, kunde man ur Mo¬
mentet utesluta de särstildte beffrifningar pä behällen
inkomst af Landt-Egendom och Stadsjord, af hwar-
jehanda näring, m. m.; men stullc man häldre ön¬
ska, att bibehälla Momentet sädant det nu är, och
endast införa de nödige ändringarne, sä borde följan¬
de rättelser iakttagas:
i:o I den allmänna definition pä behällen in¬
komst, skulle wid flutet efter orden: "rörelsens behof,"
tilläggas: "Underhäll af nödiga Byggnader, föda och
lön till de för ens yrke nödige Tjenare, Utskylder af
alla flag samt förluster af förwärfwad lös eller fast
egendom."
2:0 I stället för "inkomst: Behällningcn:" bör
det heta "Jnkomstbchällningen." Det förra lär wara
ett skrif- eller tryckfel.
Z:o Dä Aktier och fordringar, fast än efter Em-
betsmäns förordnande satte i taka händer, kunna wa¬
ra räntegifwande, och Bcwillning för afkomsten deraf
ostridigt mäste betalas, sä bör utur rubriquen: "Af
Actier,
Den z September. 117
Actier, Fordringar, eller contantc Penningar," den
tillagdt meningen: "som icke efter Embetsmäns för¬
ordnande äro satte i taka händer," uteslutas, emedan
i annat fall ägare af sädane Actier eller fordringar
blefwe frie frän afgift för inkomsten deraf.
Jag erinrar mig gansta wäl att tillägget blef
infördt, i följd af en anmärkning frän Högwördige
Prestcständct och genom omröstning i Stats-Utstottcts
Nämnd; men det strider twärt emot det Högwördiga
Ständcts mening, som ivar den, att för alla Capital,
äfwen om de icke wörö räntegifwande, borde Bewill-
ning erläggas. Detta pästäende ogillades af Nämndens
Pluralitä, utan twifwel derföre, att man ansäg det
strida emot den antagne hufwudprincipen för Bewill-
ningcn, som är, att betala för den inkomst man wer-
keligcn haft, icke för den man genom annan hushäll-
ning nied sin egendom möjeligen kunnat hafwa.
4:0 I början af nästa punct stadgas, att rän¬
tor ä skulder samt hllshyror "fä uteslutasbör rät¬
tare heta: "fä afdragas."
2 Momentet:
Wid sista meningen i detta Mnment: "För be¬
hållen inkomst under Femtio Riksdaler erlägges ingen
afgift," bör tilläggas: "efter denna §;" ty wisserli-
gen kan Bcwillning komma att betalas för mindre
inkomst. T. ex. en Embetsman med 40 R:drs in¬
komst taxeras efter §:n Z:dje.
Z. Momentet:
Här borde tillägas, att Bcwillning betalas fök
afkomst af Arf, Testamente, eller gäfwa, somför-
wärfwas innom samma är, dä Arfwet, Testamentet
eller gäfwan rrhällits.
Z. s.
Den Z September.
§- 2.
Wid första puncten af denna § sinner jag anled¬
ning anmärka följande:
i:o Fastställes deruti, "att för kkufne eller min¬
dre hemmansdelar iakttages samma, efter det helas
wärde, beräknade förhällande." Meningen är wäl den,
att mindre eller klufne hemmansdelar uppskattas hwar
för sig, och att hwarje hemmansdel hänföres till den
Clasi hwartill den hörer, bcräknadt efter helt hemman,
sä att om flere ägare hafwa g:ne lika stora hemmans¬
delar,. af'rdcls mantal hwardera, hörande tillsamma
hemman, men af den olika godhet, att ben ena är wärd
Aoo R:dr, den andra 600, och den tredje 1020 Rdr,
sä sättas dessa hemmansdelar i första, andra eller
tredje Classerne, allt efter deras wärdén.
2:0 Stadgas, att om nägot hemman eller Hem¬
mansdel, be sinnes af högre wärde än 4222 R:dr, ma
afgiften, enligt Taxcringsmännens ompröfwande, ökas..
Häraf synes följa, att det skulle bero af Taxe-
ringsmannens godtycke, att bestämma afgiften för dy-
like hemman; men att meningen icke mätte wara al¬
deles sädan, inses ak det exempel, pä dpkike hemmans
taxering, som är anfördt i Tariffen Nm 2,pag. 48,.
hwarest ett hemman af §202 Nr ds wärde är taxe-
radt till en afgift af 7 Ä dr 24 sir och ett annat af
8022 R drs wärde till I2 N:drs Bewkllving, efter
enahanda Proportion som för hemman af de g:ne
Classerne är följd, Ocksä är det swärt att inse nägot
giltigt skäl, hwarfhre ett hemman öfwer 4220 Rdrs
wärde icke skulle betala j förhällande derefter. Der¬
emot tyckes det wara nödigt att lemna Taxerings-
männen rättighet, att, i anseende till större hemman,
vägot jämnka afgiften wid Bewillningens bestämman¬
de
Den z September. n-
de för hemmansdelar under L-dels mantal; ty wid
taxering af sä smä hemmansdelar, har man i Tarif¬
fen mäst afwika frän proportionen efter helt hemman,
emedan afgiften, hwaruti ägarens personliga Bcwill-
ning borde inbegripas, annars blifwit allt för ringa.
Wille man äter, ester afgiften för hemmansdelar af
de i Clasi sakte hemman, proportionera Bewillningcn
för lika stora hemmansdelar af hemman, i wärde wi¬
da öfwcrstigande de Classiffceradcs, sä blefwc afgiften
altför dryg. T. ex., dä ^:dels hemman i första Clas¬
sen betalar i Rdr 6 si., skulle en lika andel af ett
hemman, wärdcradt till 40,202 Rdr, betala 12^
Rdr eller mer an ^dcl utaf afgiften för hela hem¬
manet.
Ännu obilligare skulle det blifwa, att pä sä be-
bcskaffadc hemmansdelar anwända den i Skydds-Ta-
rjffcn stadgade regeln, att för hemmansdelar under
5^:dcls mantal betalas, som för fullt ; adel. En wärd
Ledamot af detta Ständ har bcwist, att i Carlstads
Län finnas hemman, sä store, att de ä>o fördelade
till och med i 962 delar. Ett sädant helt hemman an¬
ses wara wärdt 42,222 R dr. Om nu för ftzidcl
deraf skulle betalas i lika proportion, som för hem¬
mansdelar af irsta Classen, eller 12 Z R:dr, och al¬
la mindre hemmansdelar under ^:dels mantal taxe¬
rades lika dermed, sä kvmme altför ^-:dels hemman
betalas 12? R:dr, eller ^ R:dr mera än för ett helt
hemmall as Zcroo R.drs wärde erlägges.
z:o Stadgandet, att högre wärdens utsättande ä
hemman, än de i. Tariffen N:o 2 uppförde, ej mä
grunda sig "pä Åbyggnader, eller särskildt dprbare
och betydlige anläggningar," hwarmed lärer för-
stäs sädane, som icke lemna nägon afkastning, bör utan
twifwcl iagttagas wid hemmans wärdering i allmänhet.
Dcn Z September.
I anledning af benna förklaring, borde, efter
min tanka, denna punkt sälcdes rättas, att efter or¬
den: "allt räknadt efter helt mantal," Dille den flu-
tas med denna mening:
"Mindre eller klufne hemmansdelar, fastän hö¬
rande till ett och samma hemman, uppfattas hwar
för sig; och hänfbres hwarje hemmansdel till dcn Clasin
hwartill den hörer efter wärdet, i förhällandc till helt
hemman. Befinnes något hemman eller hemmansdel
af ännu högre wärde, ökcs afgiftcn i proportion emot
hemman och hemmansdelar af z:dje Classen, med
jagttagande, att wid taxering af sädane hemmansdelar
under Endels mantal, bestämmes afgiftcn derföre icke i
proportion efter den i Tariffen utsatte Bcwillning för
lika stora hemmansdelar af de g:ne Classcrne, utan
i förhällande lill deras wärde efter helt hemman be-
räknadt; dock att för ingen hemmansdel, ehuru liten
den än mä wara, erlägges mindre än i Rkr 6 si.^
emedan ägarens personliga Bewillning är derunder
jnbegrepen. Wid^ hemmans uppskattning mä wärdet
icke grundas pä Åbyggnader, ej eller pä särkildt dyr¬
kare och betpdlige anläggningar som icke lämna nä-
gon afkastning; hörandes likaledes grödan icke tagas:
kräkning."
Det i g:dje puncten af detta Moment förekom¬
mande uttrycket: "utan att flyttning emellan eller un¬
der," bör rättare heta: "Utan att taxering till afgift
emellan vägen af dc faflsialde Classcr mä äga rum."
4. Momentet.
Dä icke allenast Arrendatorer af de tll "Konun¬
gen och deu Kongl. Famillien upplätne Kongs- och
Kengs-Ladugärdar," utan ock Arrende-Innehafware
af
Dcn z September.
121
af Kronogods i allmänhet, böra erlägga lika afgift,
som brukare af enskilt mans hemman, sä förefläs till
meningens förtydligande det tillägg, att efter orden:
"hemman och lägenheter," sättes: Som antingen ly¬
da under de till Konungen och den Kongl. Famillen
upplätne Kongs och Kongs-Ladugärdar, eller höra
till Kronogods i allmänhet," erlägga en lika af¬
gift rc.
y:dc Mom. i denna §, angäende befrielse för
Caracters-afgift, synes böra fä sin plats i flutet af
1 Mom. i nästföljande z §, som handlar om Em-
bctsmäns taxering.
§. Z-
1 Mom. 4 Puncten.
Männe inga andra afdrag frän inkomster af
tjenst, än de här uppräknade fä äga rum s eller män¬
ne icke snarare, med undantag af ränta ä skuld, alla
dc, enligt § 1, tillätna afdrag jemwäl mä komma i
betraktande wid Embetsmäns taxering för inkomst af
tjenst.
Af ordalydelsen i Författningen anser jag den
följd kunna dragas, att frän inkomst af Löningsjord
och andra pä Lön anflagne lägenheter, alla dc afdrag
äro tillätligk, som i : I Mom. uppräknas; men
att deremot Embetsmän ej fä afdraga nägot ä deras
inkomst för utbetalte skatter och hushyror. Författnin¬
gen ger ätminstone ingen anledning dertill. Embetsmän
tyckas j detta hä-.sce-dc wara miadre gynnade, än an¬
dre skattskyldig». Wid närmare granskning, skall
man.likwal snart sinna skälet till detta olika förhäl-
laodc; ty, om Embetsmän frän sine inkomster singö
afräkna ränta ä skulder samt huchyror, skulle oftast
rrr Dcrr z September
ingen behållning blifva öfrig, hvaraf äter följde, att,
dä ingen Skydds-afgift för Embctsmän existerar, kom-
mo de att undflippa all Bevillning.
2 nästföljande §:te punct, rörande Bevillning
af Tjenstemän utan Lön, bör bestämmas, om under
Lön jemwäk förstäs Sportkar, och om jtte med or¬
det vederlikar, förstäs vederlikar inom sam¬
ma werk? Man kunde eljest taga sig anledning, att,
t^ex., beräkna afgiften för en Radman utan lön i
Stockholm efter en Rädmanslön i någon af de min¬
sta Städer i Riket.
Fjerde, Femte och Sjette puncterna. af denna
kunde, i min tanka, Medes styliseras:
"Frän inkomster af tjenst ma ej afräknas stat¬
ler, ränta ä stllld och hushyror, eller andra afdrag
äga rum, an de personers underhäll och aflöning,
som till Sytzlans bestridande warit oundgänglige,
jemte de kostnader, hwilka till Löne-inkomstcrnes ut¬
bekommande mäst anwändas och hvarunder, i anse¬
ende till Boställen samt andre pä lön anflagnc Lägen¬
heter, jemwäl jnbegt-jpas alla sädane utgifter, hwar-
före, enligt I L 1 Mom. af denna Artikel, afdrag
är tillätit."
"Embets- och Tjensteman, eller pubkike Betjente
utan lön eller annan inkomst af tjenst, böra i Ve-
willning betala hälften emot hwad deras Wcderlikar
tvid samma werk med minsta lön deraf erlägga; dock
ej under En Riksdaler."
"2nnehafware af a:ne eller flere Sytzlor, utan
lön eller annan inkomst, re."
§- 4-
Den Z September.
§ 4-
1. Momentet:
Efter orden: Lran al! Bewillning, re. bör
tilläggas: Efter denna Artikel, ty, allmänna Bo¬
lag, Cassör och Penningwerk, sonvägde sä beskaffad
Egendom, som nämnes i achra Mom. af andra Ar¬
tikeln, wörö wisserligcn icke frie för den där stadgade
afgift, säsom varande af Grundskatts egenskap.
ii.te Momentet förestrifwer, att alla 2"wänare
ut! de däri nämnde Städer och Orter, som ej kunna
uppföras till afgift för §OO Rrdalers inkomst, stola, i
betraktande af Örtens allmänna misiöde, befrias ifrän
all bewillning, samt att hvar och en. som till nyss¬
nämnde bchällning uppskattas, crhäller afskrifning af
^:dcl emot hwad Tariffen N:o 1 bestämmer.
Dä meningen säkert är, att äfwen de, som haf¬
va öfwer Zoo Rrdr ärlig behällen inkomst, stola
njuta denna befrielse till godo, sä bör, efter orden:
ilsssnamnHe behållning, tilläggas: eller -eros.
wer.
2-.dra Artikeln.
Dä de fiestel' denna Artikel nämnde Bctyillnings-
afgiftcr äro tillfällig? och icke ärlige, kunde ordet är¬
lig ur ingressen uteslutas och införas pä de ställen
uti Artikeln, där det vöre passande.
2 Momentet.
Andra punkten fordrar för dess tvetydighet skull
M annan redaktion, ungefärligen i besia ordalag:
"Denna afgift, säsom af Grundstatts egenskap,
åtföljer altid hemmanet, men erlägges endast till hälf¬
ten
124 Dcn z September.
ten när Kongl. Mast i Nädrr anbefaller Rustnin¬
gens uppsättande."
4 Momentet.
Wid betta Mom. är följande att anmärka:
i:o I Rubriqucn namnes icke Ars, ehuru i
Mom. derom handlas.
2:0 Är icke bestämt att Scx-Procents-afgiftcn af
Testamenten endast bör erläggas af hwad somöfwcr-
siiger Testamcnts-tagarens lagliga Arfs andel, utan
har ett sädant stadgande af misstag influtit wid flu¬
tet af Momentet, hwarest frägan är om Arf.
Z:o Att Testamcnts- eller Gäfwotagarcn som är
Gifwarens lagliga Arfwingc, bör, i likhet med hwad
vm Arf stadgadt är, betala endast Tre ProCentS
Bcwillning "för dcn del af testamenterad eller skänkt
Egendom, som efter Lag skolat honom tillfalla" tor¬
de äfwen böra utsättas, ehuru det af sig sjclft synes
nog tydligt, att dä dcn, som genom Testamente eller
Gäfwa af oskyld man fär Egendom under zoa R:drs
tvärde, icke betalar nägon Bewillning deraf, kan än¬
nu mindre en sädan afgift äläggas den, som efter en
Slägtinge ärfwer Egendom till nämnde belopp.
4:0 Fastställcs, att bcwis öfwer erlagd afgift, eller
derföre stäld Borgen, stall uppwisas innan med Testa¬
mentet eller Gäfwo-Brcfwet lagfarcs. Meningen är
utan twifwel, att Bcwisct stall ätfölja Testamentet
eller Gäfwobrcfwct, t>a dermed lagkarcs, hwilket ock
instämmer med Kongl. Kungörclserne dcn 12 Junit
1821 och 28 Januarii 1824 samt Kongl. Förord¬
ningen den 26 Augufli 1791. I annat fall skulle
nödwändigt utsättas, hwarest desse handlingar före
Lagfarten borde uppwisas.
5:°
Den z September. 125
Bör bestämmas, om icke en lika afgift, som
för Arf i allmänhet är stadgad, under enahanda wil¬
ker jemwäl bör utgä af Fidei-Commiss, hwilket till¬
faller fjermare Arftagare, pä sätt Kongl. Brefwct
den 22 Maji 1826 förestrifwer; Och
6:0 Synes mig att, i likhet med hwad om Lag¬
fart med Testamenten i allmänhet är stadgadt, det mä
wara Fidei-Commisfarie tillätit att erhälla Lagfart ä
Fidei - Commiss - Brcfwel, enär han företer be¬
hörigt bewis öfwer stäld Borgen för BewillningS-af-
giftens utgörande. I annat fall skulle en Fidei-Com-
missarie, utan förmögenhet och credit, swärligen kom¬
ma i tillfälle att winna Lagfart ä sin egendom.
Jemte det att rubriquen till denna Art. i cfwan-
nämnde afseende rättas, borde, efter min tanka, detta
Mom. erhälla följande förändrade ordalydelse:
4:0 "Af gäfwor, Testamenten, Arf- och Fidei-
Commiss lälunda:
"För Gäfwa eller Testamente af Lös eller Fast
Egendom, Capital eller fordringar, som tilldelas an¬
dre, än Maka eller Arfwingar i rätt upp- och ned¬
stigande led eller icke anfläs till Allmänna UndcrwiS-
nings- och Scholw-inrättningar, Stipendier, Arbets¬
hus, Hospitals-och Fattigförsörjnings-anstaltcr samt i
öfrigt alla fromma Stiftelser, stall, dä Gäfwan el¬
ler Testamentet uppgär i wärde till Trehundrade Riks¬
daler och deröfwer, betalas Sex för Hundrade:. Är
den, som Testamente eller Gäfwa undsätt, gifwarens
lagliga Arfwinge i fjermare skyldskap än ofwan sagt
är, erlägges förenämnde afgift endast för den del af
Testamentet eller Gäfwan, som öfwerstiger hwad Tc-
staments-eller Gäfwotagarcn lagligen deraf ä.fwa bordt,
för hwilket sednare Bewillning, pä det sätt och un¬
ra 6 Drn z September
der lika wilker, som om afgift af Arfsmedel j all¬
mänhet här nedanföre stadgas, betalas bör."
"Bewillning för Testamente och Gäfwa erlägges
när dest belopp rmottages; börande behörigt intyg, att
denna afgift bliswit betald eller säkerhet derföre hos
Uppbördsman stäld, altid uppwisas, dä med Testa-
ments- eller Gäfwo-Brcfwet lagfares."
"Af alla Arfwemcdel, ware sig i lös eller fast
Egendom, Capital eller fordringar, som tillfalla an¬
dre, an Arfwingar i rätt upp- och nedstigande led,
eller Syskon och deras barn, bör utaf bchällna för¬
mögenheten erläggas Tre för Hundradet i Bewillning.
En lika afgift äger jemwäl ruin för Fidci-Commiss,
som j Arf tillfaller Fjermare än nyssnämnde Skylde-
män; men för efterlefwande Makas Giftorätt j Bo
betalas icke nägon Bewillning efter denna Artikel?'
"Förde Fidei-Commiss, som hädanefter stiftas,
ware sig till förmän för närmare eller fjermare Släg¬
tinge, eller oskyld Person, skall Bewillning utgöras
till Tio ProCent af det wärde Örtens Taxeringsmän
derä utsätta; Och Mä icke Fidei-Commiss-brefwrt i
Domstolens Protokoll införas, innan genom behörigt
intyg är styrkt, att afgiften blifwit till fullo betald,
eller säkerhet derföre hos Uppbördsmannen stäld?'
Z:dje Artikeln.
§ r.
2 Momentet.
Wid jemförelse af y:de Momentet i nästföljande
2 H, sinner man att Husbonde, wid sin angifning
till Mantalsskrifning, bör anmäla, om dess Tjenst¬
folk, eller nägon till dess hus och vmwärdnad höran¬
de
Den z September.
127
de person, har Egendom eller Näring, hwarföre
Skyddsafgift kan dem päföras. Detta åliggande är
likwäl icke nog tydligen uttryckt i detta Mom. i an¬
se nde till Tjenstehjon, icke heller fornmlairen till upp¬
gift wid Mantalsskrifning derefter inrättade.
En särskilt föreskrift fordras afwen, huru med
uppgift till Mantalsskrifning och taxering bör förhäl¬
las i den händelse, dä omyndig wistas uti annat Taxe-
rings-Distriel, än dess Förmyndare.
§ 3>
L:a Momentet.
Sista punkten i detta Moment, rörande röstbe-
räkning wid Taxerings-Comitens utwäljande, kan sä-
som aldeles öfwerflödig utestutas, emedan voteringssät-
tet genom föregäende punet redan är bestämdt.
6:le Momentek.
Wid Taxering i Bergslagsorter torde wara nö¬
digt, att äfwen Bergsfogde är tillstädes.
§. 4.
r. Momentet.
Dä man med detta Mom. jemnför 2 §. 2 Mom.,
synes deraf kunna dragas den följd, att Städernes
Jnwänare jemwäl mä wara berättigade, att utan wal
förena sig om sine Taxeringsmän, hwarigenom en wid-
lyftig wal-förrättning kunde undwikas.
Dessutom förekomma fle-w frägor, hwarvm upp¬
lysning i detta Moment icke star att erhälla, säsom,
kill exempel: kalr en sränwarande fä afgifwa rösten
wid Walen? — Om de wäljande icke kunna förena
sig
128 Den Z September.
sig om Wälfället, huru afgöres dä frägan? —Män»
ne genom votering mangrant eller Classewis, per ca¬
pita eller efter Bcwillningssumman? — da Electorer
utnämnas, kunna de kväljas af de ffattsspldige gemen¬
samt utan afseende pä Class, eller böra de tagas till
ett lika proportioneradt antal af hwarje Class i
Utan twifwel kunna dctza frägor, i öfwerensstäm-
melse med andra stallen i Författningen, till större de¬
len Utredas; men för att undwika olika begrepp här¬
om, tyckes en np redaktion af hela detta Moment
blifwa nödig, hwarföre den följande förcfläs:
"Borgerskapet och Husägare af alla andra
Ständ äga att utse Stadens Taxeringsmän. Kunna
de icke förena sig om Taxerings Ledamptcrnes utnäm¬
nande, bör ordentligt wal ä allmän Rädstuga anstäl¬
las. Sädana Wal mä förrättas antingen pä det sätt,
att Borgerffapet och Husägare af alla andra Ständ,
genom allmän omröstning, gemensamt utnämna Sta¬
dens samtelige Taxeringsman, eller oek Classewis, dä
de wälberättigade inom hwarje Class wärja sine egne
Ledamöter af Taxerings-Comiten; och ändteligen kan
rättigheten att utse Taxerings-Comitens Ledamöter
uppdragas ät Electorer, som antingen utnämnas af
Borgerffapet och Husägare gemensamt, eller ock af
hwarje Class särskildt."
"Dä Walet sker genom Electorer classewis, i-
agttages, att af hwarje Class utses ett emot Taxerings-
männen proportioneradt antal Electorer."
"Kunna de wälberättigade icke förena sig om
Walsätter; afgöres frägan genom allmän omröstning
per Capita; men tvid Wal af Taxeringsmän eller E-
lectorer, beräknas rösterne efter Summan af hwars
och ens till Kongl. Majit och Kronan erlagde Bc-
Den Z September. 129
winning för det förcgäende äret, hwarwid blott de »är-
warande mä röster afgifwa."
"Elettorcrnc deremot röste per Capita."
"Omröstningen werkställes altid med flutna
sedlar."
4 Momentek.
Här torde böra bestämmas, att den Lector, eller
Ledamot af Academie-Staten, som ibland det utsatte
antalet Präster wäljes till Taxerings-Ledamot, icke
behöfwer wara af Präst-Ständet.
6 Momentet.
' Likasom Präster och wälkändr Borgare fä kväl¬
jas till Taxeringsmän, utan att wara bofaste, sä bö¬
ra äfwen Magistrats-personer i lika predicament, kun¬
na wäljas.
7 Momentet.
Stadgandet, att hälften af Taxeringsmännerk
stkola ärligen ombytas, kan icke wcrkställas i Städer
af 4 de och Z:te Classerne, hwarest Taxeringsmänttew
äro Nio till antalet; dessutom är med Sala ett sär¬
skildt förhällande, som fordrat ett eget stadgande för
denna Stad.
ro Momentet.
I stället för orden: "Galle ock för Städer,"
kun^e bättre sättas: "Gälle ock i afseende pä Taxes
»ist.^j4onlit6 i Stad?'
§. §.
Andra Momentet lämnar rättighet ätt afsäga
sig förtroendet att wara Taxeringsman; men männe
man icke är skyldig att anföra laga förfall, om det
Bors St. pr. N:o 9. för-
IZO Den Z September.
fordras? Det kunde annars hända, att de fleste wil¬
le afsäga sig en sä bcswärlig befattning.
6 Momentet.
Till förekommande af all irring borde här ut
märkas det särskildta förhällande, som är med den !
2 Art. 2 Mom. nämnde Bewillnings-afgift, hwilken,
säsom af Grundskatts egenskap, ätföljer jorden, utan
afseende hwarcft ägaren för sin person är taxerad.
Momentet kunde derföre börjas med beha ord:
"Med de undantag 2 Art. 2 Mom. bestämmer
taxeras hwar och en, rc."
7 Momentet.
Om för de här nämnde Fabriquer och Förädlings-
werk endast tillwerkningens quantitöt skall upp-
gifwas af Comiten i den ort, där de äro belägne,
huru blir det dä möjligt för Taxerings-Comitö ä an¬
nan ort, att med nägon säkerhet bedöma behällna in¬
komsten af sädane werk, dä Comitän icke äger känne¬
dom om tillwerkningskostnaderne, som pä olika
orter sä betydligen variera? Det lärer derföre blifwa
vundwikligen nödigt, att icke allenast tillwerkningens
quantitet wid ifrägawarande werk, utan jemwäl till-
werkningskostnaden bör af wederbörande Bruksbetje-
ning uppgifwas samt af Comitsn i Districtet pröf-
was och bestämmas.
xr Momentet.
Mantalsstrifningarnc, heter det, stola förrättas
under de 2:ne sista mänaderne af föregående äret,
och Beredningarne wara fullbordade inom den sista
derpäföljande Martti. — Dä nägot wist är förut
icke är nämnt, bör utan twifwcl ordet föregående
ute-
Den z September. izr
uteflutas, samt i stället för "den sista derpäföliande
Marti!," sättas "den sista Marti! päföljande är."
14 Momentet.
I stället för: "Inom slutet af Januari! mä¬
ttad det nästpäföljande äret," torde det rättare böra
heta: "inom slutet af Januari, mänad hwarje är,"
eller: "äret efter det Taxeringen blifwit werkstäld."
§. §.
i Momentet.
Dä en stattstyldig ofta af laga förfall kan wa¬
ra hindrad att inställa sig wid Taxerings-Comitsn,
hwarjgenvm han förlorade allt tillfälle att winna rät¬
telse i den honom öfwergängne Taxering, enär han
icke kunnat fullgöra det nödwändiga wilkoret för än-
dringssökande i TaxcringS-Comitöns ätgärd, nemligen,
att deremot förklara missnöje innan Comitsn flutak
sin förrättning, fä synes billighet och räktwisa fordra,
att hwar och en stattstyldig mä äga att genom strif-
rcligen befullmägtigadt Ombud i berörde afseende be¬
waket sin rätt. Äf samma stäk tyckes sifwer, den statt-
styldige böra genom Fullmägtig fä utföra sin talan
wid Compromiss-Rätt; dock att, i händelse han häl¬
dre önskade sjelf bewaket sin rätt, honom mätte wara
öppet att begagna den förmän, som 6 Mom. af den¬
na § tillägger dem, som genom taga förfall hindras,
att wid Compromiss-Rätten tillstädes komma.
Uti nyssnämnde 6 Moment föresläs dessutom den
rättelse, att i stället för orden: "här vfwan stadgade
rid," mä sättas: "enligt z Momentet kungjorda tid."
* * 4:be
LAS Den Z September.
4.de Artikeln.
§. i.
7:de Momentet fordrar en närmare förklaring»
Efter ordalydelsen kunde man falla pä den lankan,
att Tjenstehjon altid owilkorijgen borde uppföras till
Skyddsafgift, änskönt det hade bchällen inkomst,
hwarföre det komme att taxeras ester Tariffen N:o i,
hwilket likwäl wore stridande emot föreffriften i i:sta
Artikeln, att hwar och en skattskyldig stall taxeras
endast efter endera af Tariffcrne. Wid jemförelse
af z Mom. i denna § finner man, att Husbonde
altid bör debiteras för sitt Tjenstfolks Skyddsafgift,
öfwen dä Tjenstehjonet särskilt uppföres till Bewill-
ning för inkomst, men att, i sednare fallet, den af
Husbonden crlagde Afgift för Tjenstehjonet afdrages
lfrän bet sednareS Bcwillning.
En annan fräga äterstär likwäl att beswara,
nemligen: huru bör i förenämnde hänseende förhällas
med Tjenstefolk, skattskrifne ä Egendomar, belägne
i annat TaxeringS-District än där Husbonden wi-
stas? — I detta fall lärer förmodcligcn det undantag
j z Art. 5 §. 6 Mom. fä äga rum, att Husbonde
debiteras för desi Tjenstfolks Skyddsafgift ä den ort,
där Tjenstehjonet är stattstrifwit, samt att afgiften
Uppbäres hos den som Egendomen förestär.
Pag. Z7 — Efter orden: "För behällen inkomst
under 50 R.dr erlägges ingen afgift," bör, af förut
anförda stäk, tilläggas: "efter denna Tariff."
Tariffen N:o 2 — Under Artikeln Aebetare,
tillägges Gifte samt Enklingar med barn nägon lin¬
dring i afgiftcn, utan att barnens äldrr härwid be¬
stämmes. Förmodeligen lärer här endast menas barn
um
Den z September. kZZ
rinder 15 är, hwilket sälebes bör uttryckas, sä wäl här
som pä flere andre ställen uti Tariffen, där samma
Casus inträffar.
Pag. 42 — Under Artikeln Drängar före¬
kommer flere gänger orden "eill och med §2 är;"
men bör rätteligen heta: "till §2 är;" ty de, som
fyllt §2 är, betala endast 24 fir.
Pag. 49 och §5 — Här stadgas wäl att för de
Fisterier och Qwarnar, hwilka ars pä Lön anstagne
och af Räntetagare sjelfwe innehafwas, "erlägges
afgiften till s delar emot hwad för andra dylika Lä¬
genheter stadgadt är;" men bör utan twifwel heta:
"erlägges afgiften, pä sätt Första Artikeln Z §. r
Mom. stadgar."
Det förra stadgandet, som af Bewillnings-Ut¬
skottet projecterades, har man genom misstag lätit stä
qwar i Tariffen, ehuru sedermera en helt annan grund
för Embeksmäns taxering af Utskottet föreslogs och af
Ständcrne faststaldes.
Pag. §9 och 62. — Bada de här intagne
Formulair för uppgift till Mantalsskrifning äro i sä
mätto felagtige, att deruti saknas anteckning af Em¬
bete, Näringsfång, Fastigheter, m. m. som, enligt
uttryckliga föreskriften i g Ärt. r § 2 Mom. i upp¬
giften böra upptagas. Rättelse häruti är sä mycket
mera nödig, som, jemlikt A §. 4 Mom. i samma
Artikel, Taxering till Skyddsafgift altid bör ske i en¬
lighet med förhällandet wid Mantalsskrifningen, utan
afseende ä de förändringar med Egendomar eller an¬
nat, som kunnat inträffa under den emellan Man¬
talsskrifningen och Taxeringen förflutna tid.
Pag. 6i och 6z. — Dä i z Artikeln, 2 §.
ro Mvm. sägcs, att frän inkomster af Egendomar,
hwil-
,Z4 Dm z September.
hwilka den Skattffyldige ä andra orter innehafwer
ej mä avdragas ränta ä skulder, den ägaren deremot
riti summariska, uppgiften öfwer hela sin bchäll-
ning äger att afräkna, sä följer deraf, att han bör,
tvid angifning till Berednings- eller Taxerings-Co-
mile, meddela en sä beskaffad summarisk uppgift öf¬
wer hela sin behällning.. I detta hänseende äro §or-
mulairen N:ris z och 4 felagtigt styliserade, emedan
det första aldeles icke nämner annorstädes belägne hem¬
man, hwarä likwäk särskilt Bilaga är bifogad, och
det andra uppger inkomsten "oberäknadt den utaf
annorstädes ägande hemman," hwilket twärtom bör
heta "inberäknade den utaf annorstädes ägande hem¬
man?' Dessutom äro bäda Formulaircn äfwen j det
afseende ofullständige, att de icke lämna Exempel pä
afdrag ifrän inkomst af Embete.
Remitterades till Bewillnings-Utffottet.
Frän Högloft. Ridderffapet och Adeln hade an¬
kommit fyra Protocolls-Utdrag, innehällande des; be¬
slut om remisser sä wäl af Kongl. Maj ts Nädiga
Proposition, angäende hinder wid werkftälligheten af
ChartD Sigillatse Förordningen, som af åtskilliga in
Plenis wäckta frägor.
Frän Högwördiga Präst-Ständet angäende re¬
mis; till Bewillnings-Utffottet af nysbemälte Nädiga
Proposition, samt uppdrog till Constitutions-Utffottet
att inkomma med förslag till de särskilta Eder, som
Hans Kongl. Höghet Kronprsisien bör Konungen gift
wa och af Riksens Ständer emottaga»
Frän Hederwärda Bonhesiändet, med tillkänna-
gifwandc af enahanda bcftut i sistnämnde ämne, samt
af Ständets bifall till Banco-Utssottets hemställan om
dispense frän inventeringen af Banqven.
Las
Den Z September. FZZ
Lades, efter uppläsandet, till Handlingarne.
Ett af Constitutions-Utffottet insändt Memorial,
med förslag till Eds-Formulairc för Hans Kongl. Hög¬
het Kronprinsen, och till den Ed, som ät Hans Kongl.
Höghet af Riksens Ständer skall swärjas, äfwensom
Bewillnings-Utffottets inkomna utlätande i frägan om
Skpdds-afgiftcns och Bränwins-bewillningens bestäm¬
mande för mindre hemmansdelar, upplästes och lades
pä bordet.
Högloft. Ridderffaptts och Adelns Deputerade,
Ordförande Herr Grefwe Kalling företrädde,
med förmälan det Ridderffapet och Adeln bcslutit att
den l2:te nästkommande September företaga tvål till
de Electorer, hwilka samma dag komme att wälja
Riksens Ständers Justitia Ombudsman och dess
Suppleant, hwarefter, nästföljande dagarne, den
Nämnd, som bör granska Högsta Domstolens förhäl¬
lande samt Electorernc till Tryckfrihets-ComitLNS ut¬
nämnande skulle utses.
Sedan Deputationen blifwit utbeledsagad, in¬
stämde, uppä gjord framställan, Borgareständet i of-
wanberörde med inbjudning förenade beslut; hwarom
underrättelse ffulle i wänlig ordning meddelas.
Uppä remissen af Herr Justitia: Ombudsmannen-
Embets-bcrättelse hade Lag-Utffottet afgifwit dest be¬
tänkande, som nu upplästes och hwaruti Utskottet, med
tillstyrkande af bifall till Herr Justitia Ombudsmannens
hemställan om anstånd till nästa Riksdag med yttran¬
det öfwer Lagskipning^; och Allmänna hushällningen,
tillika föreslagit att samma uppskof mätte bewiljaS
i afseende pä Förtekningen öfwer inkomna klagoskrif¬
ter och derwid tagne ätgärder.
Lades pä bordet.
.Herr
rzck Dcn Z September.
Herr Åldermannen Strömberg ingas följande
till Protokollet:
"Det tvid sista Riksdag fattade beslut, att Riks-
-agsmanna-wal inom hwarje Stads Borgerskap bör
ske med lykte sedlar om det stkall anses wara lagligt,
ör en wälgerning som lämnar hwar och en röstägan¬
de bästa tillfälle att fritt fä följa sin öfwcrtygelse,
samt otwifwelagtigt förekommer oenighet och missämja
Medborgare emellan. I anledning häraf hemställer jag
ödmjukeligen Högädle Herr Commercerädets, Riddarens
och Talemannens samt det Wallofl., Ständcts pröf¬
ning om det e) wore lika sä nyttigt och angeläget att
förekommande Wal till Borgmästare, Rädmän och
Magistrats-Lecreterare äfwcn förrättas med lpkte sed¬
lar, och öppne eller muntelige vota ej upptagas. Uti
wisa Städer är detta walsätt förmodeligen redan bru-
keligt. Om det är grundadt pä särskilt gjfne För¬
fattningar eller inbördes träffad öfwerenskommelse är
mig obekant, men saken är synbart god och walsätter
förmodeligen det bästa; wänskapcn Medborgare emellan
Libehällc- fastare, som wid dylika wakförrättningar gan¬
ska ofta blifwit upplöst. Jmponeuren blir mindre
angelägen att nyttja »vältalighet eller trug för att win¬
na sin afsigt, ty efter en salunda widtagen walför-
fattning försättes harr uti en större owishet om han
kan hafwa nägot att päräkna för sin möda, sedan
hwarje röstägande äger fritt tillfälle att följa egen öf-
wertygelse. Orebro den go Augusti r8-o.
Foll. Henr. 8trombsr§.
Detta anförande remitterades till Ständcts Be-
swärs-Utffott.
Härefter upplästes r
Pro-
Dcn Z September.
"Protokoll hällit i Wällost. Borgare-
Ständets Bcswärs-kftskott den r Sep¬
tember isilD.
S. D. Efter anslag sammanträdde kl. 4 efter¬
middagen Utskottets Ledamöter, till förberedande öf-
werläggnjngar i frägan om en underdänig fraraställ-
ning till Kongl. Majrt af Handlande Borgerskapets
genom Danska uppbringningar lidne förluster.
Utskottet fann wäl att den underdäniga skrifwel-
se, som i detta ämne komme att afga, borde, med
uteflutande af alla mindre dctailler och enffilta kla-
gomäl endast innefatta en generelle exposition afifrä-
gawarande olägenheter jemte en allmän önskan om
Regeringens kraftiga biträde till deras afhjelpande;
Men som Utskottet likwäl ansäg denna större öfwer-
sigt lättare ernäs genom upptagandet af särskilta Kar¬
ta, sä widt de t-enade att upplysa olika sörhällanden
med uppbringningarnc eller olika anledningar dertill
och dä siere Ledamöter yttrade deras ästundan att först
frän sine Resp. Committenter begära och, säsom för
lwänne Städer redan skett, till Utskottet aflemna fbr-
tekningar öfwer de uppbragte Fartygen, trodde Utskot¬
tet sig äga skal att emedlertid afwakta sädane under¬
rättelsers meddelande: Hwilket hos Wällsfl. Borgarc-
Ständet ffulle wördsamligen anmälas och desi benäg¬
na godtfinnande underställas. Ut supra.
In sistern krotocollr
Efter anmodan
v. Valerius.
- Gillades.
Herr-
Dcrr z September.
Herr Handelsmannen Engels sistledne Pleni-
dag gjorda motion, angäende en tjenlig Instruction
titt rättelse för wedcrbörandc Civil- och Militair-sty-
reise wid förefallande oroliga och wäldsamma uppträ¬
den, remitterades till Lag-Utstottet.
I sammanhang härmed uppläste Herr Rådman¬
nen Hochschild ett sä lydande
"Wördsamt Memorial!
Anmodad af ätstillige frän den Stad för hwrk-
kcn jag har ben äran wara Fullmägtig wid detta
Riksmöte, att, sä wide möjligt är, medwerka till fram¬
tida ordning och säkerhet inom Hufwudsiadcn, och
dertill äfwen af Samhallsförbindelsen skyldig, torde
Herr Commerce-Rädet, Riddaren och Talman samt
det Wällofl. Borgareständet höggunstigt tilläta mig
art, i anledning af de wäldsamma uppträden, som
dan 20 nästledne Junie uti Hufwudstaden föreföllo,
mina tankar, till förekommande af sädane grustiga.
ogcrningar, härmedelst yttra.
För att dertill bereda mig wäg, mäste jag upp¬
taga nägon del af Wällofl. Ståndets angelägna tid,
med en korrt beskrifning öfwer dessa ohyggeliga hän¬
delser, enlig med de upplysningar jag kunnat mig
förskaffa, och hwilkgs trowärdighct jag icke har an¬
ledning att uti fräga sätta; samt hwad med händelser-
ne gemenskap ägande, syntes wara beredning till och
fölgd af brottsliga tillställningar.
Knapt war Thronföljden wid senaste Riksmöte
stadgad förr än rykten frän krogar och näringsställen
utspriddes, att försök warit gjorde, att med förgift
afdagataga den höga Thronföljaren, som redan till-
wun-
Den Z September.
»vunnit sig Nationens högaktning och den listigaste
kärlek. De illasinnade gingo sä längt, att de utmärk¬
te flere personer, de där skolat uti sädant tillarnadt
grufwettgt mord deltagit, ibland hwilka framlidne
Hans Excellence Grefwe Apel Fersen icke war glömd.
Likasom j följd af denna sinnenas beredning sades li¬
ka allmänt, sä snart Kronprinsen till Skäne afrest:.
"Han kommer aldrig mer tillbaka."
När snart det sorgliga budskap frän orten in¬
träffade, om Hans Kongl. Höghets oförmodade hasti¬
ga fränfälle, följde pä förut nämnde oroliga rykten
en försträckande tystnad och den djupaste sorg war
synbar nästan uti allas anleten.
Efter denna rysliga stillhet, börjades ibland Huf-
wudstadens ringare folk en misitänkt hwistning, hwarä
följde ett allmänt tal, att Bisättningsdagen ställe k lifwa
dödsdag för ätstillige af te miftänkte; och utkastades
tid efter annan llerc upproriske Proclamatiener, svin
uppmanade Swensta Folket, att hämnas den uti
lifstiden högtälskade Furstens oförmodade hastiga död.
Andeligen inträffade dagen den 20 nästledne
Iunii, dä det Fursteliga liket till Staden infördes,
hwarwid framledne Hans Excellence war, säsvm Riks¬
marskalk, stadd under utöfning af det Riks-Embete
han beklädde.
Oansedt Processionen beledsagades af ett detache-
j mcnt af Konungens Lifgardie till häst; och Hans Ex-
ccllences wagn war omgifwen af betjening med dess
lwr^>, begyntc redan wid ankomsten inom Horns tull
en del af de förwillade, med griningar och fingrens
wisande d ställning säsom klor, samt andra ohöfwista
Lthälwor, att ådagalägga uppenbart förakt för Hans
? Excellences person, samt att derjemte medelst stuffnin-
gar
140 Den z September.
§ar och slag ofreda betjeningen och spotta fullt det
livré de buro, hwilket hade den följd, att de fleste
af dem, under den älerstäcnde wägen, Mjde sig frän
sviten.
Pä Hornsgatan kastades redan en eller annan
sien emot wagnen och wid Kornhamn, där ett hus
sbod under reparation, och tved äfwen war att tillgä,
anwändcs likaledes större ffurar af grus, stenar och
stundom wedträd, till wagnsfenstrens sönderstäende och
Hans Exccllcnccs ffadande; men wid Grämunkegran-
den skedde fran bägge sidorne starkaste anfallet, der¬
af Hans Excellence tog anledning till det kanske min¬
dre lyckliga beslut, att rädda sig uti ett hus, och träf¬
fade där en föga lämpelig tillflygtsort, ett Tracteurs-
ställe, dit flere af det uppretade folket instörtade och
bleswo sä mästare af rummet, att, sedan de satt sig i
besittning af wärjan, de afklädde honom Dccoratio-
nerna och kastade den ena efter den andra genom fön¬
stret, hwilka sä wäl som hans sorgkappa af det pä
Nygatan sammanskockade Folket emottogS med hur¬
rarop.
Ändtligen fördes Hans Excellence särad och sla¬
gen frän Näringsstället öfwer Riddarhus-torget till
Arresten uti Stads-Wakts Corps de Gardet och er¬
höll äfwen under wägen flere blodsär.
Ehuru afsigtcn hos en eller annan som biträdde
tvid Hans Exccllcnces införande uti häcktet war i sä
mätto god, som de derigenom trodde sig kunna till¬
fredsställa de uppretade, war likwäl de wälsinnades
antal sä inskränkt, emot de öfriges, sä att, sedan en
del Uti häcktet företagit hans ytterligare afklädande,
dörren utifrån klef uppstött och Hans Excellence utförd
Pä Rädstugugärden, samt midt för stigängen tillRäd-
Den Z September, 141
Hus-Arresterne kullkastad och med slag af skodda pas
kapluirr samt trampningar mördad. Dess äterstäende
klädespersedlar, tillika med Nippernö, ulvm Uret,
förskingrades, samt hans aldeles blottade döda kropp
omsider nedförd uti Rädhusgränden och uti en Politie-
kista nedlagd. Ja, galenskapen gock till ben ytterligt
het, att glasbitar utaf wagnsfönsiren och stycken af
de sönderplockade kläderna ibland allmänheten wistes
som tropheer och säldes som reliquier.
Ä Lenna aldeles icke tänkbara scene afdetgröf-
sta öfwerwäld, slutad med mord och rän, och det wid
middagstiman, följde emot aftonen ett slags efterspel
af till klädnad och utseende annat folk, mindre nyck-
tre men mera werksamme, som utfordrade flere perso¬
ner dem Le namngäfwo, intet aktade den wäpnade
styrkans anmaningar att stilla ätskil-as, förolämpade
Bcfälhafwande och med stenkastning anföllo ätskillige
af Lifgardet till Häst dä de efter ordres gjorde Car-
riere fram och äter uti Kyrkobrinkrn och säledes skin¬
grade den der sammanffockade folkmassan; och säg det
sä ut, som skulle de förwillades plan först äsyftat fle¬
re mord och sedan plundring. Dä omsider oundwi-
keliga ordres gäfwos att skjuta skarpt pä de upprori¬
ske, församlade i de gatöppningar, som stöta till Kyr-
kobrinken och uppä Storkyrkogärdcn, drogo sig stör¬
sta delen undan; men, bewäpnade med stenar, anföl¬
lo först en Piket af Konungens Lifgarde till Häst pä
Nya Bron, och, derifrän drifne, inflogo fönstren i
ett eller annat hus wid Drottninggatan, där de äf¬
wen med stenkastning satte sig till motwärn, dä Lif¬
gardet till Häst dem päträngde och ätskiljdc.
Om det skulle flnnas nägon Samhällets medlem,
som, efter ringaste eftersinnande, wore kall wid sädane
upp*
142 Den Z September.
uppträden, mätte en sädan, mera passande ä Päst-
Öarne, anse sig lpckligare dar, än uti wart älskade
Fädernesland.
Ingen mensklig handling kan ernä den högsta
fullkomlighet; och följakteligcn ingen Samhällslag
wara aldeles utan brister; men jag wägar den tanka,
att om de författningar, som, enligt Lagar, Förord¬
ningar och Reglementen, uti Swea Rike gällande
arv, sammanbindas och med werksam lydnad af den
Civila och Militaire magien handhafwas, stola säda-
ne uppträden, hitintills aldeles okände, blifwa sä wäl
hos ost, som de warit hos alla andra hyfsade natio¬
ner hädanefter owerkställbare.
Öm, uti första början af det utspridde wanryk-
tet, att ätstillige namngifne personer tillärnat mord
pä wär älstade Tronföljare, ä hwilken brottstiga ber
skyltning 60 Cap. 4 §. Misig. Balken stadgar swärt
straff, laglig undersökning blifwit anstäld och om än
hufwiidmannen förmätt sig dölja, de som honom af
argt uppsell eller lättsinnighet biträdt till laglig och
snar bestraffning befordrats, dä kanhända de illasin¬
nades plan i början gätt förlorad. Jag tillstyrker sä-
ledeS, att Actores Publtti wid strängt answar mätte
vläggas, att, enär ett rykte, som ä annor mans lif
gär litsprides, de mätte om upphofsmanncn och dess
anledning en alfwarsam undersökning begära; hwil¬
ken skyldighet icke är Ny, Utan äligger dem, som den
allmänna säkerheten stola b-ewaka.
Den regeln stär hos otz fast, akt wäld stall med
wälö styras; och hu u alfwarsamt Lagstiftaren ansett
den eller de, som Mätit sig en bfwerlagd och fortfa¬
rande waldsam behandling ä allmänna ställen emot
en eller siere, likwäl icke särskilt fredade personer,
witt-
Dcn Z September.
wittnar Förordningen om excesser och Allmcttlna
Lagen.
Att den Civila Exekutiva Magten stall maka
för hwarje Orts inwänares säkerhet, ligger uti Natu¬
ren af Samhällsförbindclsen; att wisad bolsta mid
werkställighct af en sädan styldighet, om den wid nä-
got tillfälle stullc sinnas widläda, icke bör utan alf¬
warsam beifran aflöpa, säger sig sjclft; och att den
Militaira styrkans förbindelse äfwen stall sträcka sig
derhän, att om sädane ryslige händelser stulle inträft
fa, och den dä under hopens fö > wirling icke lllifroer
anlitad att stilla ett i bess äsyn börjadt eller till dess
kunstap kommit ä allmänna ställln söröfwadt och fort¬
farande wäld, samma Militaira magt dä bör akiwän-
da sina wapen till den förolämpades fredande och All¬
männa Lugnets äterförande, det bör och kan till ofel¬
bar efterlefnad genom bestämda Gcncral-Ordres söre-
strifwas Herrar Befälhafvande för alla Wakten, fä¬
stin en gifwcN styldighet, wid det answar, som Krigs-
Articlarne emot Ordres-brott stadga.
Dä omtankan för det allmännas bestånd och en¬
skilt säkerhet fordrar en snar ätgärd till framtida fö¬
rekommande af oroliga folksamlingar och wäidsiannna
uppträden; dä, i mitt omdöme, de nu gällande La¬
gar, när de icke hwila, äro aldeles ttllräckelige till
detta ändamäl, sä fär hos Herr Commerce-Rckoet,
Riddaren och Talmannen samt det Wallosi. Äior-
gareständet, jag i ödmjukhet förrflä, att till Kongl.
Majtt mä i underdättighet vfwerlemnas, att läka litti
ttt sammandrag till efterlefnad allmänt kungöra den
bestraffning, som Misigernings-Balkens 6 Cap. 1,2
och § h. stadga ä ben eller de som stifta uppror,
deltaga deruti eller dikta lögner, deraf allmänt buller
och
244 Dm z September.
och owäfende ästadkommes; att Actorcs Public! till
minnes deras ofelbara skyldighet att söka upptäcka
sädana ryktens utspridare och dem till straff befordra;
Och att de exeeutiva Civila och Militaira Magterne
erinras om deras förbindelse att med all möjlig upp¬
märksamhet biträda hwarannan samt gemensamt med¬
verka till stillande af alla oroliga uppträden och bi¬
behållande af ordning och lugn; och hemställer jag
om icke detta sammandrag af Lagar emot excesser,
uppror, diktande och utspridande af lögner och salsta
rykten, med bestämda och en gäng för alla gällande
Ordres: Att alla Fredsförstörare, när de med godo
jcke genast sig läta rätta, skingra, gripa eller, om de sig
till motwärn sätta, nedergöra, mä till Allmän efter¬
rättelse tvid Tingsplatser och Domstolar offenteligen
anfläs; samt blifwa bland de Författningar, som en
gäng om äret frän Predikstolarne kungöres. Orebro
ben Z September iZrv.
7. tt. Nocksckulö."
Likaledes uppläste och aflemnade Herr Gross»
Handlaren Arfwidson följande Anförande:
"Jag utbeder mig ödmjukeligen Högtärade Stän¬
der lillckelse att anföra min mening rörande Herr
Handelsmannen Engels motion, att stadga en ny
Lag till dämpande af sädane olycklige uppträden, som
nyligen timat i Hufwudstaden.
Det rysliga, laglösa och för känstan särande i
denna händelsen är för mycket påfallande att ej hos
hwarje »välsinnad Medborgare wackå en liflig önskan
det dplike scener mä för framtiden förekommas. All¬
männa säkerheten, Lagarncs helgd och rättwisatt for¬
dra Let högt. Ingen wältänkande och om Samhälls-
ord¬
Den Z September. 145
ordningens bibrhällande öm Swensk, lär fäledes neka
den wälda Ledamoten, som nitälskar för allmänt skydd,
sin odelade högaktning, ehuru meningen om Lenna
säkerhets wärdande kan wara olika.
Det är ej mängden af Lagar, som tverka all¬
mänt lugn och trygghet för den enstilte Mannen; drk
är Lagarncs tydlighet och rätta anwändande, som sä¬
krast leda till detta mäll den goda, enkla och kloka
Lagen, sorn förekommer brottet- uppwäger hundrade-
allt oen stränga, som endast tolkar straffet ät uslin¬
gen, hwilkcN med lösa tyglar obetänksamt rusar dess
härda hand till mötes; och flere än en af wcrldrnS
store Lagstiftare hafwa funnit Lagarnes härdhet min-
!dre ledande till brotts förekommande än deras rättwisa
lenhet.
Mä ben dag aldrig gry, dä inom Swensta län-
damären tillstötande händelser skulle gifwa anledning
lill och högben af raseri gifwa wcrkr.ghrt ät gryms
' ter, lira de Nyss begängne, och hwarä Landets häf-
r, lycktigtwis, ännu ej kunnat wisa exempel; mekr
alle, mot förmodan, en willad hop nägon gäng fre-
as öfwerträda de grönför Medborgerliga firhällan-
dcn, allniännä säkerheten och Latzarne sä owillkorlis
gm utstaka, äge wi ju redan sädane Författningar,
hieirka ofelbart stola, dä de tidigt sättas i Utöfning
vf kloke och dristige män, förekomma alla obehagli¬
gt följder deraf, samt tillräcklige att gwäfwa gnistan in¬
van den hinner blifwa wädeld.'— Flere af desse torde sm¬
itas, meri de, som, Utom allmänna Lagen, fästat min
Uppmärksamhet innehällaS i 1 Cap. 14 § samt § Cap.
ta af Kongl. Förordningen och Reglementet för
»tgrmeNterne tjll fot af den az Mars 1781, andra
ielen, — 57 § af Kongl. JnstructioNen för Ofwer-
Äorg St. Or» N:o ro. Stä^-
146 Dm Z September.
Stäthällaren i Stockholm och uti 5 Att. 4 § af
Kongl. Jnstructionen för Commendanter under d. zr
Julii 1796, äfwensom uti Jnstruetivnerne för Po-
li«»»»astarne i Stockholm och Götheborg — och troligen
är det j följd af dylike Lagar, som man slutligen
med »väpnad hand tyglat sednaste wäldsamheterne i
Stockholn».
Männe ej desse redan existerande Författningar
säledes kunna göra tillfyllest och nye undwikaS, hwil-
kc, jag wägar hoppas det, troligen aldrig skulle kom¬
ma att exeqveras; »nen hwars förmenta nödwändighei
likwäl skulle föda en obchagelig tanka om denna se-
diga Nations lynne hos andra Nationer och i synner¬
het hos den Prins Swensta Folket sa nyligen och
enhälligt koradt till Kronprins och wär Allcrnädigstc
Konungs Efterträdare pä den Kongl. Swensta Thronell.
Jag anhällcr ödmjukeligen att detta mitt anfö¬
rande mä fä ätfölja Herr Engels motion, till det
Utstött dit Högtärade Ständer täckts hänwisa det.
Orebro den z September rZro."
Lam. ^rkviäson.
Herr Handelsmannen Acharius yttrade munt¬
ligen: "Med Herr Arfwidson förenar jag mig si
wida att jag anser en ny Lag wara mindre nödwär-
dig, hälst sjelfwa sättet hwarpä Militairen wib upp¬
trädet i Stockholm fluteligen blef anwänd tydclige»
bcwisar att Lagar finnas, men tror likwäl, att de fle¬
re särskilta Författningar wi i detta ämne äga, for¬
dra mera bestämdhet och därföre behöfwa öfwcrse-.
Säsom ett tillägg utbeder jag mig därföre fä föreflä:
att dä en Militar-styrka till hämmande af oroliga
uppträden beordras, hwarje befälhafware »nätte owill-
Den Z September. . 147
korligen tillförbindas answara, sä wäl för be olyckor,
som underlätcnhet af ett tidigt förswar kunna medfö¬
ra, som för dem, hwilka föranledas af ett förhastadt
bruk af wäldsmedel. Och fär jag anhälla att denna
min tanka »nätte fä ätfölja remissen af Herr Engels
Memorial till Lag-Utstoktet."
Ständet beflöt idet skulle dessa Memorial och
Anföranden den vfwanomförmälte Remissen till Lag¬
utskottet ätfölja; hwarefter Plenum klockan 2 sluta¬
des,
la sicken»
. ^ v. Valerius^
Den 7 September.
Plenum klockan rr f. m.
Protocollet för den z flstlcdne justerades.
UpplästeS den genom Herr HofCanhleren i sista
Plenui»» öfwcrlenmadc Kongl. Maj:tS Nädiga Pro¬
position till Riksens Ständer vin en särstild Författ¬
ning i wisse omständigheter, angäende inteckning i fast
Egendom tillika med de i detta ämne i Högsta Dom¬
stol»» och inför Kongl. Majtt i Stats-Rädet förde
Protoeoll.
Remitterades till Lag-Utskottet.
Efter förnyade föredragande gillades be af Con-
stitutions-Ulstottrt författade och insände förslag till
Edsformulaire för Hans Kongl. Höghet Kronprinsen
samt till den Hyllningsed, sorn Hans Kongl. Höghet
" « äf
148 Den 7 September.
af Riksens Ständer swärjas skall; äfwensom Ställ»
det biföll Utskottets hemställan, att upprättandet af
Hans Kongl. Höghets Titulatur, sä wäl j afseende
pä dessa Eder, som öfrige Thronföljdcn beträffande
och redan faststälde Handlingar mä till Kongl. MajNS
HofCaNtzlers-Embete öfwerlemttas.
Likaledes föredrogs ä nyo och gillades Lag-Ut-
skottets Memorial af den i6:de sistledne Augusti,
hwaruti Utskottet tillstyrkt bifall till Herr Justitia
Ombudsmannens hemställan om anställd till nä ka
Riksdag med yttrandet öfwer Lagftkipningcn och All¬
männa hushällningen samt tillika föreslagit, ätt sam¬
ma uppstof mätte bewiljas i afseende pä förtekniNgett
öfwer inkomnc Klagoffrifter och därwid tagnt ätgärdek.
Stats-Utstottets insände Memoria! no med för-
flag till arfwoden och tractamentcn för Ständens Se¬
creterare samt Cancellie och Waktbetjening och 2:0
angående Arrendets utgörande för Kronolägenheten
Eldgarns O, upplästes och kades pä bordet.
Häruppä anmältcs och förekom Herr Hof-Canh-
keren m. m. Friherre af Wetterstedt, som till Herr
Talmannen öfwcrlcmnade Kongl. Ma):ts twänne Nä¬
diga Propositioner, den ena, angäende betalning af
Hamburgste Banquicrernes Awerhoffs arfwingars
E.A. von Halle 6e Sons och Luis öe Jcnquells
fordringar, och den andra, rörande sörwaltningen af
Kungs- och Kungs-Ladugärdarne; hwarjemte Herk
Baron och Hof-Canhlcren, i afseende pä förstnämda
Nädiga Proposition, tillkänttagaf, akt de authentika
Handlingar, svin bestyrka de uppgifne fordringarne,
Llifwit till Högloft. Ridderstapet och Adeln öfwerlem-
nadr för att sedermera inför Stats-Utskottet samfällt
framläggas.
Sedan
Den 7 September. 149
Sedan Herr Baron och Hof-Canhleren blifwit
pä manligt sätt beswarad och ntbeledsagad, upplästes
Nyssnämnde Nädiga Propositioner, hwilka derefter till
Stats-Utskottet remitterades.
Widare upplästes twänne frän Stats-Utffottek
jnkomne Memorial i anledning af Kongl. Mastts
Nädiga Propositioner till Utskottet, 1:0 angäende me¬
del och utwägar till godtgörande af de oförutsedde ut¬
gifter, som de, i följd af Swensta hamnarnes stäng¬
ning för Engelska Krigs- och Handelsfartyg samt till
lugnets äterställandc inom Hufwudstaden, widtagne an¬
stalter Statswerkct äbragt; och 2:do angäende ränta
och afbetalning pä Capitalet af de försträckningar,
hvarmed Riksgälds-Contoiret, j stället för Riksens
Ständers Banque, kunde komma att biträda Stats¬
verket till godtgörande af sikulder för lcfweranscr till
det sist öfwerständna kriget.
Dessa Handlingar ladeS pä bordet.
Till afgörande företogs Bewillnings-UtstottetS
ben Z sistledne pä bordet lagde utlätande, angäende
Bewillningsafgifrcns bestämmande för mindre Hem¬
mansdelar.
Harwid yttrade sig Herr Advoeak-Fiftalen Falk¬
man r För att beswara frägan har Utffottct äberopat
de hit lämplige skälen i Bewillningsförordningen,
hwilka Utstottet funnit sä tydliga, att vägon widare
förklaring ej behöfdcs r men dä jag härigenom ej är
bfwertygad, utan tror att i nämnde Förordning for¬
dras ett mera bestämdt stadgande om SkyddsafgiftenS
Utgörande för klasnia Hemmansdelar, anhäller jag,
vtt ärendet mätte i denna del äterförwisas till Utffot-
stt för att i sammanhang med de af mig inlemnade
Allmänna anmärkningar närmare utredas. Hwad
der-
i5v Den 7 September.
deremot BränwinSbcwillningcn angär, anser jag de
skal Utskottet andragit wara grundade och tillräckliga
för bewisandet af föreskriftens tydlighet.
Herr Bruks-Patroncn Mitander anförde skrift¬
ligen:
"Wördsamt Memoria!.
En wärd Ledamot af detta Ständ Herr Råd¬
mannen och Handelsmannen i Carlstad G. Kjel¬
lander har uti ingifwit Memorial underställt Hög-
Ldle Herr Talmannen och Wällofl. Staadet olämp-
lighetcn af stadgandet uti Riksens Ständers Bewill-
nings-Förordning, angäende beskattningen ä mindre
Hemmansdelar tvid tillämpningen deraf uti Werme¬
land eller Carlstads Län, med förwäntan och anhäl-
lan, att derutinnan någon ändring och rättelse mät¬
te winnås, samt annan lämplig föreskrift i detta af¬
seende utfärdas. Högloft. Bewillnings-Utskottet har äf-
wen, efter undfängen Remist, derma motion i öfwcr-
wägandc tagit, utan att densamma pä minsta ivis
godkänna: i anseende hwartill jag för ruin del sä
rväl i ket ena som andra wördsamligen får anmärka-
Det är en sanning, att elli Wermeland gifwas
hemman, som äro af mycket olika wärde, men om
förhällandet kan wara i uppstigande till och med
62,020 R:dr Banco är mig obekant; ätminstonc är
det ej hela hemman, utan nägon wiss mindre lägen¬
het, som, efter proportion af den skatt den har, skulle
uppgä härtill efter helt räknadt. En tjugufjerdedel i
helt Hemman af 42,222 Rkrs wärde kommer wäl
ej att betala 12 R:dr 24 st., hwilkcn Summa wore
aldeles för dryg för dem, som äro derunder eller till
och med Z'^:del, utan i det stället Z R.Dr 24 st.,
efter mitt begrepp, progressive räknadt.
Den 7 September. 151
Hemmansklyfningen har i detta Län och i syn¬
nerhet uti Frycksdals, Elfwcdals och Gössc Härader
samt nägon del af Philipstads och NyLdt Bergsla¬
ger, der äfwcn Osmundspund och Styfwersskatt räk¬
nas, kommit att uppgä till den höjd, att gansta män.
ga finnas, hwilka af större och bättre Hemman, utan
att kunna föda Häst, blott en a twä Kor, bebo L^del,
zKö del, si°:dcl, ^'del, till och med ^ del 0. s.
w., dem de i arf och pä annat sätt erhällit. Att desse
stola betala lika med den, som har ^s-del, samt är
besutten Bonde med Häst och ftere andre Boskaps¬
kreatur, är icke i förening med hwad jag för min riri,
ga del tänker och anser wara billigt, utan tror jag,
det en dylik Hemmansägare, som ej kan föda mera
än 2 a z Kor och har en liten Hemmansdel, mä,
i anseende dertill, att hans personliga Bewillning äf¬
wcn är inbegripen uti Hemmanets statt, hänföras till
den afgift af 1 R:dr 6 st., hwartill ^:del efter för¬
sta Classcns Hemman är upptagen; Hemmanet mä
wärbergs till hwad högre Summa som hälst. Taxcrings-
männcn kunna säledcs icke, enligt min tanka, säsom
Högloft. Utskottet förmenar, nedsätta honom, i hän¬
delse något helt Hemman, eller proportionaliter min¬
dre skulle finnas, som komme till sädan beräkning el¬
ler hög Summa, som omrördt är; dock häruti icke
inbegripen den, som föder eller kan föda Häst och 2
a Z Kor, han mä sitta pä hwad Hemmansdel sorn
hälst; warande min säkra förmodan, att dä mängden
af Hemmans-antal är tagen för grund wid Bewill-
ningens uppgörande, detta icke pä något ivis stall min¬
sta den päräknade inkomsten, utan blott frikänna den
fattigare ftän utgörandet af en afgift, som är öfwer
mängens förmäga, äfwcnsom min mening är, att det¬
ta i sädant fall mä, dcr sä befinnes, sträcka fig öfwer
hela Riket. Min
Dm 7 Septembra
Min wördsamste. anhällqn är, att Högloft. Bc-
willnings-Utskottet mä anmodas ä nyo taga detta under
bepröfning, samt i den förmodade händelse, det skulle
sä wäl derstädes, som framdeles tvinna bifall, nägot
i sädant afseende mä stadgas Taxcringsmännen till ef¬
terrättelse- Arebro den 7 September 1810."
^1^5 belitLnZer,
Herr Borgmästaren Norström: Herr Han¬
delsmannen Kjel län ders Memorial,'yncfattar j min
tanka twänne delar, yrkandet af ett nytt stadgande
och förfrågan om tillämpningen af det redan gifva.
Frägan är likwäl hufwudsakligen den, huruwida
hwar och en klufwen Hemmansdel, sä liten den hälst
mä wara, aldrig kör kunna päföras ringare afgift än
den, som för ..'zckel finnes utsatt. För min del med¬
ger jag wäl att, enligt hwad det bifogade Extracket
af Mantalslängden wisar, Hemmanen i missa, ehu¬
ru fä orter, af Wermland finnas klufna i »manligt
smä delar; mcn ocksä aro dessa Hemman r helt be¬
traktade af ett större warde. I händelse denna del¬
ning sträcktes i Bewillnings-Förordningcn längre än
till tjugufjerdedelar, flulle man ändtligen komma der¬
hän, att af missa Hemmansdelar västan ingen afgift
rrladeS. Jag tror säledct lika med Utskottet, att in¬
gen förändring härutinnan är af nöden; det mä se¬
dan ankomma pä hwar och ens egen omtanka att har»
ej besitter eller brukar en mindre hemmansdel än en
sädan, för hwilken Bewillningm utan förlust kan
betalas.
Herr Stadsmajoren utte Talmannen Westin:
Anledningen hwarfLrc bits t tillstyrkt ett oförändradt
bibehållande af det fastftätda minimum för hwarje
särs
Den 7 September.
särskild bebodd Hemmansdel torde egentligen wara
hämtad strän den första uppgiften om ifrägawarande
Hemmans betydliga wärdén. Mcn om de i sjclfwa
merkel arv för högt tagne, om dessa Hemmansdelar,
enligt hwad i Utskottet sedermera blifwit upplyst, äro
smä, nägon gäng knapt tillräckligt för att föda en
eller twänne Kor, om innehafivaren deraf ofra min¬
dre äger en jord att bruka än en stuga att bebo och
Mäste för öfrigt försörja sig med arbete för andra,
sä hemställer jag om icke det more härdt att päföra
honom en afgift, som han ej mägtar utgöra. Pä
dessa skäl önskar och begär iag äterremiss till Utskot¬
tet, fyin derigenom winner bättre tillfälle att närmare
utreda ämnet.
Ständet beflöt, att detta ärende skulle till Be--
willnings-Utskottets ytterligare utlåtande remitteras och
Utskottet derjemte af de förekomne anmärkningarne.
lemnäs del.
Sedan BcwillningS-Utfikottcts göromäl nu mera
blifwit, särdeles genom rcmifien af Herr Advocat-Fj-
scalen Falkmans anmärkningar wid Bewillnings-
Förordningen, ansenligen förökade och flera af Bors
gareständetS Ledamöter i Utskottet ännu befunnos frän-
warande beflöt Ständet, i anledning af Herr Stads-
Majorens Westins derom gjorde erinran, att i Herr
Borgmästaren Sturnegk? ställe ju förr dess häldre
en ny Ledamot skulle wäljaS.
Elcctorcrnc, som förklarade sig beredde att genast
härom gä i författning, asti ädde och äterkommo efter
en kort stunds förlopp med tillkännagifwande, att de
till Ledamot i bemäkte Utskott enhälligt utsett Herr
Advocat-Fiscalen Falkman, hwilken till detta förtro¬
ende lyckönskades.
Here
Den 7 September.
Herr Bergmästaren Lindström uppläste ett sä
lydande:
"Wördsamt Memorial!
Utan att pä nägot sätt wilja rubba grundcrne
för den wid sistlerne Riksdag faststäldc Bewillnings-
Förordning, anser jag likwäl för min pligt att j den¬
samma anmärka en föreskrift, som icke later werkställa
sig, eller möjligen kan efter lefwas.
Det stadgas uti Z Art. 5 §. n Momentet, att
Taxeringsbcrcdningarne böra wara fullbordade innan
den sista Marti! och Taxeringarne fulländade till den
Maji för det löpande äret. Det förra kan wis-
serligen ske, men det senare, emedan Kronofogdarne
och Häradsskrifwarne derwid skola biträda, kan omöj¬
ligen medhinnas, tp desse äro stadde pä Slutuppbörds-
stämmor för det förcgäende äret långt in i April mä-
nad och till samma mänads stut äro de sysselsatte
med restanticrs indrifwande samt summariska redogö¬
relsens afststtande, som lör till Lands-Contoiren ingif-
was i första dagarne af Maji mänad: Derefter kun¬
na de först inställa sig wid Taxerings-Commiieerne,
hwilka således i Fögdericrne icke kunna hinna fullbor¬
das till den !§ sistnämnde, emedan de ej annorlun¬
da än succcssive för hwarje Fögderi kunna sättas, dä
Kronofogden och Häradsskrifware!! wid dem alla skola
wara rärwaradde. Minst en mänads längre termin
för Taxcrjngarncs stut blifwer således aldeles oundwi-
kelig, och mig wcttcrligt synes icke heller nägot hinder
wara, att ju de i 12, i; och 14 Momcnterne ut¬
satte terminer kunna likaledes undanflyttas eller bestäm¬
mas en mänad senare, häldst som erfarenheten redan
wist, att desse terminer för inncwarande är ganska
Mycket mäst öfwcrskridas, dä nu först pä be fleste or¬
ter
Den 7 September. 155
ter k Riket Taxcrings-bcredningarne hunnit begynnas,
men Taxeringarne ingenstädes kommit till fullbordan.
Af sädan anledning lärer den uti 14 Mom. af
äbcropadc Art. och §, föreskrefne uppgift pä första ä-
rets uppbörd och äterstäcndc restantier, som frän Konun¬
gens Bcfallningshafwande i Länet bör ingifwas till
Riksens Ständers Fullmägtige i Banquen och Riks-
gällds-Contoiret, kunna utan olägenhet inkomma en
mänad sednare eller sist i flutet af Februarii; dä i
den händelse Bcwillningen, pä sätt 18 § af sista
Riksdagsbeslutet föranleder, stall ökas för de äterstä-
endc ärcn, samma mellantid för bcmälte Fullmägtigcs
ätgärd med Tariffernes ökande och kungörande ändä
bibchällas, enär följande srcts Taxeringar icke behöf-
wa wara fulländade förrän i medlet af Juni! i stal¬
let för Maji mänad.
Denna ej betydliga ändring ! tcrmlncrne stulle
oek medföra den nytta, att berörde frän Länen ingif-
wande förteckningar pä hwad af Bcwillningen instu-
tit m. m. kunna blifva mera fullständige och i afse¬
ende pä rcstantierne tillförlitlige i den män som de se¬
nare fä ingifwas; hwilkct synes sä mycket nödigare,
som pä dem ofelbart mäste grunda sig Riksens Stän¬
ders FullmägtigcS beslut och öka eller minsta Bewill-
ningen för de äterstäcndc ärcn till nästa Riksdag.
Orebro den 7 September >8ro."
Mickael listström.
Remitterades till Bcwillnings-Utstottct.
Likaledes uppläste och ingas Herr Handelsman¬
nen Wäng följande:
"Od-
Dcn 7 September.
"Ödmjukt Memorial k
Uti tvär allmänna Lag finnas föreskrifter, hwil¬
ka, ehuru billigheten fordrade, det de borde angä al¬
la Medborgare, tydligen lämpas till nägon del deraf
och sämedelst utesluta andra frän begagnandet af de
rättigheter desamma medföra. Icke allenast billighet
umn^äfweri rättwisa tyckes fordra att hwarje medlem
af Samhället bör, i afseende pä bewisningsrätten, till
godo njuta lika förmäncr. Att saharit likwäl icke al¬
fid fär äga rum öfwertpgas wi af Allmänna Lagens
stadgande i 17 Cay. 2 § Rättegängs-Balken, som
endast synes tillägga den Handlande Borgaren rät¬
tighet att, dä fräga uppstår om fordran för borgade
waryr, genom beedigande rck de härbfwcr förda böcker
och räkningar gifwa sitt p..,^ende ett witsord som blif-
tvcr tillräckligt för bestyrkandet af fordringens rigtighett
Fabriksidkare och Handtwerkare äter, hwilka i
synnerhet med en utwidgad rörelse, ofta, i brist af er¬
hållande contant betalning, nödgas öfwer hwad de för
fina tillwerkningar kunna hafwa att fordra, föra räk¬
ningar, synas af detta Lagens rum icke kunna tiller¬
kännas en lika rättighet, hwarföre ock, enligt hwad
erfarenheten wisat, ofta händt, att de wid Domstolar
af dessa Näringsidkare företedde räkningar öfwer sä
beffaffade fordringar icke ansetts medföra rätt till be¬
talning.
Ett stadgande j detta afseende, hwarigenom Ma-
nufacturister och Handtwerkare, lika med Handlande,
blcfwe tillätit att med ed gifwa sin fordran fullt wits¬
ord, tyckes wara högst nödigt dä osäkerheten att ut¬
bekomma en wälförtjent lön kör ett wcrkställdt arbete,
derigenom skulle alldeles förswinna.
Dcn 7 September. 1A7
I sammanhang med detta ämne torde mig äf-
wen tillätas fästa Högtäradc Ständets uppmärksamhet
pä ett af nästan samma egenskap, nemligen, swärig-
heten att för gjorde pcnningcförsträckningar erhälla be¬
talning dä tid och tillfälle, sä wäl som det förtroende
man till en läntagare ofta hyser icke tilläta att om lä¬
nets äwrb-etasning göra sig försäkrad genom erhällan-
det af behörigt skuldebref. Ofta lemnäs sädane förr
sträckningar pä ganska kort tid, hwarföre man ock
anser ett sädant förfigtighetsmätt Mindre nödigt. Skulle
emedlertid genom en hastig död eller annan händelse
läntagare» sättas ur ständ att genom uppfyllandet af
sin förbindelse smara till detta förtroende, tillskyndas
derigenom längifwaren ofta en betydlig förlust, för
hwilken han pä itttet lagligt sätt kan winna ersättning.
För att afhjelpa denna swärighet torde det stadgande
blifwa tillräckligt, att dä en längifwarc behörigen bok¬
fört en fölunda längifwen summa, honom mä tillätas
med ed bestyrka denna sin fordran dä densamma af
en wedcrpart tilläfwentyrs kan bestridas.
Slutligen Mägar jag i ödmjukhet anhälla, akt
hwad jag nu ganska kort och ofullständigt aNfört mätr
te för att närmare Utredas till behörigt Utffott remit¬
teras. Orebro dcn 7 September 1810.'*
Larl kl.
Härmed förenade sig^i hwad förra delen af Me¬
morialet beträffade Herr Åldermannen Strömberg.
Remitterades till LagrNtskotlet.
Derefter upplästes och lades till HandliNgärne
Protocolls-Utdrag af nedannämnde innehäll;
Frän
153
Den 7 September.
F>än Högloft. Ridderskapet och Adeln 1:0 an¬
gående dess beftut om särskilta l nästa mecka anstäl¬
lande walförrättningar, 2:0 med bifall till Banco-
Utstottets bcrättclse om Bancowerkcts fLrwaltning och
dest hemställan om förbättring af wilroren för arbetar¬
re wid Banquens Pappersbruk; z:o rörande ätskillige
beflutnc remisser.
Frän Högwördiga Präst-Ständet i:o med gil¬
lande af Stats-Utskoktets utlätandc i frägan om Riks-
galds-Contoirs-ärendernes förwaltning utan hinder af
Bondeståndets trenne Fnllmägtiges begagnade Riks-
dagsmanna-rätt; 2:0 med instämmande uti Hederwär-
da Bondcständets Remiss till det särskilta Utskottet af
Riksdagsmannen Oxelbergs Memorial, angäende
Riksdagens skyndsamma afflutandc; z:o med förmä¬
lan att Präst-Ständet förenat sig om ätskillige af
Högloft. Ridderskapet och Adeln gjorda remisser; 4:0
angäende Remisser af twänne Kongl. Majas Propo¬
sitioner; äfwcnsom twänne i Präst-Ständet af Herr
Prosten Lindeström och Herr Professoren Doctor
Almqwist ingifne Memorial.
Herr Borgmästaren Häggroth anhöll om till¬
stånd att för egne angelägenheters wärdande pä 14 da¬
gars tid frän Riksdagen fä sig begifwa.
Bifölls, hwarefter Plenum slutades kl. 2.
kn k stam
O. Valerius»
Dea
Den ir September.
-59
Den ii September.
Plenum klockan half till 12 f. m.
Protocollet för den 7 i denna mänad justerades.
Med afseende pä det da beflntna och förrättade wal
af en ny Ledamot j Bewillnings-Utskottet, yttrade
Herr Handelsmannen Stabeck det han ej kunde
lemna oanmärkt att Herr Borgmästaren Sturnegk,
utan eget begifwande, blifwit ansedd fin plats i Ut¬
skottet förlustig; i synnerhet som permissions-tiden för
honom ännu ej gätt till ända.
Harwid upplystes, genom framläggande af Pro¬
tocollet för den 21 Augusti, att Herr Borgmästaren
Sturnegk dä erhällit ätta dagars ledighet och att
terminen säledrs warit längt öfwerffridcn, när Herr
Advocat-Fiscalen Falkman till Utskotts-Lcdamot i
hans ställe utsägs.
Herr Brnks-Patonen Malmberg erböd sig,
att i händelse Herr Borgmästaren Sturnegk wid
äterkomsten önffade qwarblifwa i Utskottet, willigt
derifrän afträda och lemna honom sin plats; men
Herr Borgmästaren Victorin, med flera Herrar
Ledamöter yrkade att Herr Bruks-Patronen mätte,
äfwen i ett sädant fall med Lcdamotffapet fortfara.
Derefter föredrogs ä nyo Stats-Utskottets i sista
Plenum pä bordet lagda Memorial, med förslag till
Arfwoden af Aoo, zoo, 220 a i§o R:dr, och Dag-
tractamentcn af z, 2 R:dr a r Rtdr 16 si. jemte
öfriga förmäner af inqwartering och resepenningar för
Ständens Secreterare, Cancellistcr och Waktbetjcning,
allt lämpadt efter göromalens olika beskaffenhet och
Tjenstemänncns genom Riksdagens flyttning, ökade kost¬
nad. Herr
160 Den ii September.
Herr Borgmästaren Norström: Wid ben fo-
rsflagne inqwarterings-rättigheten har jagwälsör närr
warande ej nägot att påminna; men för framtiden ön;
skade jag att ivid Riksdagar en wiss summa till det¬
ta ändamäl anfloges. Derigenom skulle Kronan win¬
na och den rnskiltc ej förlora, helst denne sednare,
tedd af egen hushällnings-omtanka, lättare kan betin-
ga lindriga hyreswilkor, hwaremot Kronan waNligts
wis mäste betala allt kill ett högre pris. För det an¬
dra sinner jag inga skal wara anförde af hwilka Ut¬
skottet ansett de för Bondeståndets arne Notarier pro¬
jekterade olika Arfwvdcn böra jemnas; och jagaNhäl-
ler derföre att med afgörandet af denna omständighet
mä upMjutas, till dess Bondeståndet härom pttrat sig.
-Herr Handelsmannen Engel: Beträffande den
förra anmärkningen, fär jag upplysa, att- enligt
hwad l StatsMskottet genom framlagda Handlingar
är utrönt, InqwartcriNgs-ComMissionen härstädes gjort
alla lika rätt. De ruin, som för Kronans räkning
hykas, betalas rj dyrare än andra; och när hyror¬
na Nu mera torde med ZZ z- Procent nedsättas, kom¬
mer denna nedsättning att gälla utan undantag, ej
Mindre för Kronan än för enMde. Hwad äter ans
gär N'-'tarie-ArfwodenaS fördelning till lika belopp,
har Bondeståndet genom sina Deputerade i Stats-
Utskottet derom gjört anmälan; hwatfmc ock saken i
sädairt skick af Utskottet blifwit framställd.
Herr Borgmästaren Victorin förenade sig Med
Herr Borgmästaren Norström. Nvtariernesarbe¬
te more, ätminstone under denna Riksdag- märkli-
gen olika, och ehuru flera Bondeståndets Ledamöter
l Utskottet begärt den jemna fördelningen, hade de
likwäl ej samfällt warit ense derom.
Herr
Den ir September. i6r
Herr Assessorn Gahn: Efter mitt tanka är det
för tidigt att bestämma Arfwvdcn för Sandels Can¬
celler, dä Riksdagens längd och göromälens myckenhet
ännu ej med säkerhet kunna determincras. Dä i alla
händelser dessa Arfwodcn ej utbetalas förrän ivid Riks¬
dagens flut, synas de lämpligast kunna nägon kort
tid derförinnan fastställas.
Herr Borgmästaren Hallqwist hemställde om
icke den föreflagne AflöniNgs-Statcn mätte gillas, men
merberörde fördelning, hwilken, utan Summornas
ökande, endast hade afseende pä Personernes lika el¬
ler olika förtjenst och arbetsmöda, betraktas som ett
Bondeståndets Economicum och till desi cnffilta pröf¬
ning öfwcrlemnas.
Herr Bruks-Patronen Bjuhr önskade att, k
likhet med hwad tvid sistledne Riksdag iagttogs, de
ät wederbörande tillagdt förmäner kunde utgä af Riks-
gälds-Contoirets medel, utan att Statswerket dermed
betungades.
Sedan ej mer nägot war att anföra, bifölls, up-
pä gjord proposition, Stats-Utskottets förflag, endast
med den förklaring i afseende pä de för Hederwärda
BondeständetS Notarier projecterade Arfwoden, att
fördelningen deraf till jämnt eller olika belopp dem
emellan borde, säsom samma Stånds Economicum,
pä dess egen pröfning ankomma.
Uti ett sammanhang företogs till flutligk afgö¬
rande Stats-UtDotttts den 7 sistledne September och
Banco-Utffottets den zO:de förUtgäende Augusti pä
bordet lagda Memorial, rörande Ljquidationssättrt e-
mcllan Statswerket och Banqucn; och beflöt Borgare-
Ständet, med bifall till Utffsttens sammanstämman¬
de utlätanden, att förklara det Banquen intill 1812
Bsrg-St. pr. N;o n. strs
162 Den n September.
ärs flut rj stulle äga att päföra Statswerket mer än
twä procents ränta och fem procents afbetalning pä
dess werkliga förskott; men att, efter nämnde ärs ut-
gäng, Banquen borde, endast med afdrag af 7 pro¬
cent pä hwad Riksgälds-Contoiret af Lcverantcurers
fordringar utan Banquens tillitande kunnat inlösa,
fä af Statswerket uppbära hela den till KrigsstuldeM
afbördande af Bewillningen anflagne summa.
Tillika upplästes ett frän Banco-Utskottet insändi
Memorial af förledne gärdag, med bifogande af dei
utaf Högloft. Ridderskapet och Adeln under den 7
dennes till betz förestäende Lfwerläggning i den af
Borgareständer nu afgjorda fräga infordrade Trans¬
sumt af Herrar Banco-Fullmägtiges Protokoll.
Lades pä bordet.
Häruppä föredrogs ä nyo Stats-Utstottets Betän¬
kande, i anledning af Kongl. Masts Nädiga Pro¬
position till Utskottet, angäettde medel och Utwägar
till godtgörande af de Statswerket äbragte oförutsedd?
utgifter i följd af Swensta hamnars stängande för
Engelsta Krigs- och Handelsfartyg, samt till lugnets
Återställande inom Hufwudstaden.
Herr Borgmästaren Norström ansäg lämpli¬
gast att en wist fixerad summa, som ej finge öfwer-
stridas, blefwe anslagen till dessa utomordentliga kost¬
naders bestridande.
Herr Handelsmannen Engel inwände häremot,
att dä behofwet i alla fall mäste fyllas, kunde ett be¬
stämdt och törhända otillräckligt Anslag ej medföra
nägon större säkerhet för Medlens behöriga anwän-
dande, emedan öfwerffottet lika sä wäl, som utgifter-
ne, borde redowisas.
Dä
Den ii September. r6z
Dä Herr Talmannen nu framstälde Proposition
till gillande af Utskottets förslag, yttrade Herr Borg¬
mästaren Ullberg den önskan, att med beslutet här¬
om mätte uppskjutas till dest de flera dylika behof,
hwilkas uppfyllande ytterligare under Riksdagen kun¬
de äskas, kommit till Ständets kännedom.
Häruti hördes Ständct nästan enhälligt instäm¬
ma; i följd hwaraf beslöts att med förewarande
ämnes afgörande ställe hafwas anstånd till dest alla
de flere utomordentliga behof, som under denna Riks¬
dag kunde komma i fräga, hunnit blifwa yppade och
kände, hwarefter Ständer wille i ett sammanhang
säröfwer fatta sitt beslut.
Widare förehades Stats-Utstottets pä bordet lag¬
da Utlätande, angäende arrendets utgörande för Kro¬
nolägenheten Eldgarns O, pä det sätt, att de Tjugu-
tre Parmar af Arrendehöet, som ej in natura utgö¬
ras, böra af Arrendatorn betalas efter samma för-
Hällande till ortens ärliga Markegång, som wid ar¬
rendets ingäende befanns mellan det i Contrartet Ut¬
sitta lösningspris och den dä gällande Markegängs-
Taxa.
Herr Stads-Majoren vice Talmannen Westin;
Med skyldig högaktning för Utskottet och för dest om¬
tanka att ät Staten winna fördelar eller besparingar,
anser jag likwäl betänkligt att bifalla dest förslag.
Den förre Arrendatorn blef innehafware af Lägenhe¬
ten genom lagligt köp, ehuru densamma ej kunde e-
mot författNingarne fä lösas till skatte. Kronan har
redan försutit sin äterwinnings-rätk, och denna skulle
ätminstone ej kunna begagnas Utan den i Afhandlin»
zen betingade ersättning för arbetet och kostnaden,
som pä denna Q, till dest uppodlande, blifwit ned-
^ * tagde.
164 Dcn ii September.
Dcn 11 September.
sagde. Dcn ränta, som, enligt Contractet, redan
utgär, synes, i jemnfördt förhällande till egendomens
warde, stiga till nära ätta Procent, och Kro¬
nans winst häraf är Medes i proportion betyd¬
ligare än dcn, som hämtas af Kungsgärdarne,
med hwilka fbrhällandct dessutom är helt annat,
dä de ej sällan warit upplätne som bcnädnin-
gar, emot afgifter pä intet sätt swarande mot deras
werkliga wärdén. Jag fär äfwen lägga härtill, att
Arrendet sä mycket mindre kan beräknas efter Mar-
kegäng, som aecordct innehäller att höet genom Kro¬
nans försorg stall hämtas pä stranden. I alla hän¬
seenden finner jag Let wara lika obilligt, som otjen-
ligt, att rubba ett striftligt pä god tro utan flärd
ingänget Contract; och Kronan stall, i min tanka,
aldrig winna genom sädane smä efterräkningar pä
ägande Rättens bekostnad. Det stäk anföres wäl,
att Arrendet blifwit upplätit emot en af Riksens Stän¬
der widtagen författning och att Konungen ej ägt att
abalienera denna Kronolägenhet; men här är ej frå¬
ga om nägott abalicnation, endast om en ostörd bc-
sltkningsrättighet under fastställda och för Kronan fbr-
mänliga wilkor. Jag tillstyrker derföre Ständcts bi¬
fall till Kammar-Collegii Betänkande, enligt hwilket
Contractet anses bibehällit och tror mig derigenom för
min del hafwa iagttagit ej mindre det allmännas än
den enskildte Medborgarens rätt och bästa.
Herr Borgmästaren Ullberg: Det torde wid
sista Riksdag wara tillfyllest utredt och bewisadt, att
Riksens Ständer äga magt att ändra hwad sramled-
ne Konungar, emot gällande författningar, widtagit
till Rikets stada och förderf. Jag wägar anse det
som en privat man otillständigt att söka upphäfwan-
de af ett Riksens Ständers beslut. Jag tillstyrker
der-
derföre bifall till Utskottets yttrande och kan ej annal
än betyga min aktning för Utskottet, som gjort mera
afseende pä allmän rätt och bätnad, än pä cnstiktas
tillfälliga fördelar.
Herr Borgmästaren Norström: Äfwen jag
antager Utskottets Betänkande, säsom grundadt pä go¬
da och öfwertygandc skäl. Skulle cnskiltas nytta al¬
tid komma i betraktande, blefwe man som oftast, kan¬
ske i de flesta frägor, föranläten att för mensklig
ömhet stull uppoffra större ändamäl.
Uppä gjord Proposition, godkändes enstämmigt
Utskottets förenämnde Betänkande.
Expcditions-Utstottcts ingifna förslag till Riksens
Ständers underdäniga strifwelse, med öfwerlemnande
till Kongl. Majtts Nådiga Sanction af ätskillig»
Thronföljden beträffande Atter, upplästes och gillades.
Föredrogs och upplästes Stats-Utstottets, i an¬
ledning af ett frän Högloft. Ridderskapet och Adeln
dit remitteradt Memorial, afgffna yttrande, med hem¬
ställan, att dcn ärliga Pension af -66 R:dr zr ss.
pä RiksgäldS-Contoirets Stat, som Hof-Jägmästaren
Friherre Gripen stjern as aftedna Enka i lifstiden
uppburit, mätte dess enda oförsörjda dotter Fröken
Mariana Carolina Gripenstjerna tilldelas.
Bifölls.
Uppä skedd äterremiss af Ståndet hade Banco-
Utstottct inkommit med »Mande öfwer förekomne an¬
märkningar wid Utskottets förra Betänkande angä-
cnde dcn af Hedcrwärda Bondeständet dit förwista
fräga om Bancoärendernes tillbörliga wärd, utan hin¬
der af twänne Eländets Fullmägtigcs begagnade Riks»
dagsmanna-rätt.
Efter
,66 Den n September,
Efter uppläsandet häraf yttrade Herr Borg¬
mästaren Norström: Utffottet har wäl medgif-
wit att i missa fall Banco-ärendcrne mä kunna
af ätta Fullmägtige, man afseende pä Ständ, af¬
göras; men för min del anser jag ett sädant stad¬
gande böra när som hälst och wid alla händelser
tillämpas.
Herr Borgmästaren Hallqvist: Jag tror att
man utan äkwcntyr kan gilla Utskottets förklaring och
till Utffottet öfwerläta pröfningcn efter hwilka för an¬
talet bestämda grunder hwarje mäl fordrar att afgöras.
Herr Rädmannen Hochschild: När Banco-
Fullmägtige äga det större förtroendet af Werkets för-
waltning, torde man afwcn utan betänklighet kunna
uppdraga dem rättigheten att besluta om sätten till
befrämjande af ärcndcrnes oasbrutna gäng.
Hwad Utffottet i detta ämne pttrat och hemställt,
godkändes och bifölls med den nu meddelade förklaring,
att, i händelse nägvt Ständs Fullmägtige skulle af
oförmodade laga förfall hindras att sig till samman¬
trädet infinna, sädane mäl, som ej täldc uppskof, bor¬
de icke detzmindre kunna afgöras af ätta närwarande
Fullmägtige,
Bewillnings-Utffottets utlätande i anledning as
Kongl. Majus till detsamma remitterade Nädiga Pre¬
position, angäcndc förekomne hinder och swärighetcr
wid werkställighetcn af den förnyade ChartX-LigillalT-
Förordningen, upplästes och kades pä bordet.
Likaledes upplästes det särskilta Utskottets Betän¬
kande, rörande den af Riktdagsmannen Pehr Oxel¬
berg gjorda motion om Riksdagens snara afflutande
Lades pä bordet.
Slut
Den ii September. 167
Slutligen upplästes frän Högloft. Ridderffapek
och Adeln ankomne Protocolls-Utdrag, rörande dest
beslut af bifall till 1:0 Bewillnings-Utffottets Memo¬
rial, i anledning af wäckt fräga om Skydds-afgif-
tens och Bränwinsbewillningens bestämmande för min¬
dre Hemmansdelar, 2:0 Lag-Utffottcts utlätande öf¬
wer Riksens Ständers JustitiX-Ombudsmans Riks-
dagsberättelsc, Zw Constitutions-Utffottets förslag till
Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsens Tro- och Huld¬
hets- samt Riksens Ständers Hyllnings-Ed; och 4:0
gngäcndc äffllliga remihcr till Stats-Utffottet.
Plenum slutades kl. r,.
In Läem
O. Valerius.
Den 12 September.
Plenum klockan 9 f. m.
Justerades afgäcnde Expeditioner öfwer de för-
lidne gärdag fattade beftut.
Till Herr Talmannen hade ankommit en Kongl.
Majus Nädiga Skrifwelse, som nu upplästes, sä
lydande:
CARL med Guds Näde, Swcriges Gö-
thcs och Wendes Konung, rc. rc. rc. Refwin¬
ge till Norrige, Hertig till Schleswig, Hol¬
stein rc. rc.
Wär ynnest och Nädiga benägenhet med Gud
Alsmägtig Troman, Borgarc-Ständets Talman, Som¬
mer-
i68
Den 12 September.
mcrce-Räb och Riddare af Wär Wasa-Orden! Se¬
dan Wi funnit Ost fdranlttne att i serskild Nödig
Skrifvelse till Bonde-Ständet anmärka otillbörlighc-
tcn af ett i nämnde Ständ» Plenum, den ZQ sistlcd-
ne Augusti, af Riksdagsmannen P. Oxelberg P:son,
uppläst och sedermera genom trycket kungjordt Memo¬
rial, innefattande klander af Spanmäls-Dircctioncns
förwaltning, samt att äska Bondc-Ständets samtycke
till ett lagligt beifrande w«d behörig Domstol af de
beskyllningar, som uti detta Memorial blifwit emot
Spanmäls-Dircctionens Ledamöter anförde; sä wilje
Wi, enär samma Wär NLdjga Skrifwelse äsyftar
föremäl af en allmän Constitntioncl wigt, i Nädcr
meddela Eder afskrifter sä wäl deraf, som af det in¬
för Ost i Wärl Stats-Räd förde Protokollet rörande
detta mät, hwilka Handlingar Wi ansett böra kom¬
ma till Borgare-Ständets kännedom. Wi befalle
Eder Gud Alsmägtig Nådeligen. Orebro Slott d. io
September rZev.
Hrns ^ärt».
Äfwenledes upplästes de i afskrift nädigst öfwcrlemnade
Handlingarne, hwilka, öfwerallt wittnande om en mild
och wälwiljandc Regerings waksamhct och kraft till
Statsförfattningens och Samhällsordningens beskyddan¬
de, af Ständck med underdauigt bifall afhörde».
Herr Assessorn Gahn underställde om icke Stän-
dct, med betygande af sin underdåniga wördnad för
Kongl. MajttS priswärda omsorg om Lagarncs helgd
och efterkcfnad, borde tillika förklara sitt fullkomliga
ogillande af Riksdagsmannen Oxelbergs lagstridiga
handling. , Herr
Den 12 September.
Herr Borgmästaren Ullberg och flere med ho¬
nom instämmande Herrar Ledamöter ansägo det ej
tillhöra nägot Ständ att bedömma hwad som i ett
annat förcgätt.
Herr Assessorn Gahn trodde för sin del dck
wara icke blott hwarje Riksdagsmans rätt, utan ock
hans skyldighet att anmärka det, som företages stri¬
dande emot Grundlagarne. Om äfwen Constitutio-
ncn ej kunnat lämna nägot medel att aldeles tillbaka-
hälla möjliga olaglighetcr inom ett Riksständ, hade
den ätminstone ej betagit de öfriga Ständcn, hwilka
samfällt och ömsesidigt ägde att fordra Grundlagar-
ncs aktning, rättigheten att öfwer dessas manhelgd
högt yttra sitt nutznöjc och ogillande.
Ätskillige hördes yrka att det skulle strida mok
formen att fatta beslut öfwer nägot som blott wore ad
notitiam mcddeladt.
Herr Handelsmannen Stabeck: Jag förklarar
högtideligen att jag af allt hjerta gillar, ett Regerin¬
gens steg, hwarigenom rättwisan befrämjas. Redan
wid sista Riksdag har jag öppet tillkännagifwit, att
jag läng tid haft affairer för Magazins-Dircctionen.
Jag har dömt betz Ledamöters tänkesätt efter deras
för mig kända Handlingar, och jag skulle anse mig
sjelf skamligt bedragen pä mitt förtroende till dem,
om Oxelbergs angifwclser wörö sanna.
Herr Assessor Gahn: Jag hoppas att Ständet
till det minsta ogillar remitz af Oxelbergs Memo¬
rial till något Utskott.
Ständer nästan mangrant fann sig ej tillstän¬
dig", an dä dtp yttrande hwarkcn wore äskildt eller
kunde innefatta pröfning, genom ett offentligt beslut
för¬
17^ Dm i2. September.
förklara sin altid lika och oafbmtna underdättiga
wördnad för Kongl. Maj:t eller sitt ogillande af
Oxelberg» handling, hwaröfwer ensamt Lagen bor¬
de döma.
Jemlikt Ständets den z sistlcdnc fattade besiut
företogs wal till de 12 Electorer af Ständer, hwil¬
ka, jemte de af Resp. Medständen utsedde, denne
dag ägde att wälja Riksens Ständers JustjtiX-Qm-
budsman och den Man, som i föreffrifna fall bör
honom i Embetet efterträda^
Efter ffedt upprop och sedlarnes insamling' be¬
funnes ivid deras öppnande följande Herrar Ledamö¬
ter hafwa erhållit de siesta rösterne:
Herr Rädmannen Hochschild - ZA röst.
—. Handelsmannen Engel - - zo —
— Jouvelcraren Holmer - - Zv
— Handelsmannen Haak - - Z7 —
— Borgmästaren, Kongl. Secret. Elers
,—. Assessoren Gahn - - Z8 —
— Dikcctcurcn Rosenberg - - zz —
— Rädmannen Fahlroth - » Z2 —
.— Bcrgsrädet Rothoff - - zz —
— Borgmästaren Rönberg - - z o
— Borgmästaren Lindström - Z7 och
— Borgmästaren Ullberg - - 2Aröster
Och blefwo förenämnde Herrar genom ukfärdadt
Protocolls-Utdrag till Walförrättningen legitimerade.
Stats-Utffottets, uppä Höglosi. Ridderskapets
och Adelns remiss af Friherre Ced enströms Me¬
morial afgifna Betänkande, angäendc hyra för Stän-
dens Klubbar, upplästes och kades pä bordet.
Der-
Den 12 September.
Derefter upplästes ankomne Protccolls-Utdraz af
ncdannämnde innehäll:
Frän Högl. Ridderssapct och Adeln, angämde
dest besiut att till öfwcrläggningen i frägan km Liqvi-
dations-sättet emellan Stats-Werket och Banqucn,
infordra Herrar Bancv-Fullmägtiges Protocoll och
deras afgifwandc utlätande i detta ämne.
Frän Högwördiga Prest-Ständct, med tillkännu-
zifwande af Ständets bifall till 1:0 Banco-Utsiottets
wid dest Riksdagshcrättelse fogade hemställan, 2:do
samma Utskotts anhållan om dispcnse frän inventerin¬
gen af Banqucn och dess Pappersbruk, zm Lag-Ut-
ffottets utlätande öfwer Herr Justitiw-Ombudsman-
nens Embetsberättelse, 4:0 Constitutions-Utskottcts sör-
siag till Edsformulaircr, Bewillnings-UtffvttetS
Betänkande, rörande Skpdds-afgiftenS och Bränwins-
Bewillniitgcns bestämmande för mindre Hemmansde¬
lar, 6:0 Stats- och Banco-Utschottens särskilta yttran¬
den i frägan om Statswerkets ärliga inbctalnii>gar
titt Banqucn, 7:0 angäendc Prest-Ständets beslut,
om anställande af Iustitiw Onibudsmanswal med fle¬
re dylika förrättningar, 8:0 och ^:o angäendc ätsiilli-
ga remisser.
Frän Hcdcrwärda Bondeständet, innefattande
följande besiut: 1:0 af bifall till Banko-Utskottets
yttrande om Banqucns tillständ och förwaltning, 2:0
att förre Riksdagsmannen Jan Iansson frän
Stockholms Län skulle anmodas att i Banco-Full-
mägtigen Anders Danielssons ställe under Riks¬
dagstiden Fullmägtigskapet i Banque» förwalta, z:o
och 4m angäendc remisser af siere Kongl. Majus
Nädiga Propositioner och §:o af 2:ne Memorial med
föisiag till Spanmälspriscts stadgande.
Lader
i?2 Dcn 12 September.
LadeS till Handlingarne.
Till afgörande förchades Bewillnings-UtskottetS
förledne gärbag pä bordet lagda Utlätande, hwaruti
Utstottet med tillstyrkande af bifall till Kammar-
Lollegii uti Kongl. Maj:ts Nädiga Proposition fram¬
ställda fö stag till befordrande af ChartX-SigillatL-
Förordningens werkstallighet, tillika anmält den före¬
komna ffiljagfsghet emellan Utskottets wid sista Riks¬
dag gillande Betänkande och den till Kongl. Maj:t
afgängna Expeditionen, att beläggnings-Chartornes
storlek blifwit uppgifwcn i det förra till ett sjettedcls
och i dcn senare blott till ett sextondcdels ark.
Herr Slads-Majoren Westin förmodade, att
i Banquen redan wore, pä Kongl. Kammar-Collegir
anmodan, widtagen dcn anstalt, att Pappersstäm-
peln inrättades efter sextondcdels ark, hwilkcn storlek,
som för beläggnings-Chartor syntes tillräcklig, skulle
medföra en ansenlig besparing i Pappersvolumcnch
Flera deremot ansägo ett sädant format blifwa
allt för litet, dä dcruppä c) endast skulle tryckas hwit
och swart stämpel, utan äfwen tecknas till hwilkcn
handling Chartan hörde.
Utffoticts utlätande bifölls; hwarefter Plenum
stukades klockan n.
In st stam
O. Valerius.
Den
Dcn iZ September. 173
Den ig September.
Plenum klockan n f. m.
Följande hade ankommit och upplästes samt lä¬
des till Handlingarne:
Är 1810 dcn 12 September sammanträdde Rik¬
sens Stander till wal af deras Jnstiti-L-Ombudsman
och dest Suplean.t, utsedde Electoler, och sedan,
enligt Regeringsformens och Riksdags-Orbningrns fö¬
reskrift, wal blifwit förrättadt, kcfunnoS rösternc haf¬
ira utfallit som följer, nemligen:
Till Riksens Ständers JustiliDDmbudsman:
Friherrre Mannerheim, Lars August, Förste
Expeditions-Secreterare och Commendcur med Stora
Korset af Kongl. Wasa-Ordcn - g.§ röster.
Herr Lagman Heurlin - - 1 röst.
Herr Lagman Laurin - - 1 röst.
Till Riksens Ständers Iustitiw-Ombudsmans
Supleant:
Herr Lagman Peterson, I. H. ^röster.
I följd hwaraf wörö utsedde:
Till Riksens Ständers JustitiT-Ombudsman:
Friherre Mannerheim, Lars August, För¬
ste Expcditions-Secrctcrarc, Commendcur med Stora
Korset af Kongl. Wasa-Orden.
Till Riksens Ständers Justiti > -Ombudsmans Suplsant:
Herr Lagman Peterson.
I7t supra.
Larl körner. Llass st. ä 1 am st.
Eust.stlurrL/. Pstl.Hocstsckilci. ^.Psou klickert.
Wi-
Den rz September.
Widare upplästes nedannämnde frän Hederwär-
da Bondeständet ankomne Protocvlls-Utdrag angäcndc
bifall till ,:o Constitutions-Utslkottcts Memorial af
den gr Augusti med bifogade förslag till EdSsormu-
laircr. 2:0 Lag-Utslottels utlätande öfwer Herr Ju-
stilige-Ombudsmannens Embetsberättelse, g 0 Stats-
UtsVottets förslag till traktamenten och arfwoden för
StändcnS betjening. 4:0 innehällande BondestäNdets
bestut om särffilda walförrättningars anställande och
§:o rörande Remiss till Ståts-Utskottet af Kongl.
Majus Nädiga Proposition om godtgörande af flera
Hamburgffa Banquierers fordringar.
Herr Talmannen erinrade Ständet att egentliga
föremälet för denna dags sammanträde wore att utse
Ledamöter af Borgareständet till dm Nämnd som äger
att dömma huruvida Högsta Domstolens Ledamöter
gjort sig förtjente att wid deras Embeten bibehällaS.
Ständet, pä detta wal beredt, sired genast till omröstning
och befanns wid scdlarnes öppnande att de fleste rbster-
nc tillfallit följande:
Herr Politic-Borgmästaren Hallqwist 4 g röster.
—. Grosshandlaren Wilcke - Z2 —-
— Borgmästaren Nenzen - 40 -
— Grosshandlaren Arfwidson - 29 —.
— Grosshandlaren Selggren - 29 —
— Handelsmannen Bolander - 27 .
.— SnörmakareN Norling - - 27 .
— Brukspatronen Lundberg - zz
— Borgmästaren Sjödin - 54
— Handelsmannen Wäng - 29 —
— Borgmästaren Palmborg - Zi och
— Handelsman Lindstedt - »§ röster.
Lf-
Den rz September. 17A
Öfwer detta wal uppsattes genast Protocolls-
Utdrag, som till ben främste af de utsedde Ledamö-
terne Lfwerlemnades.
Ständet ätsiiljdcs kl. half till 2.
I» si c! am
O. Valerias»
Den 14 September.
Plenum klockan 12.
Protokollet för den il dennes justerades.
Derefter företogs wal till de Sex Ewetc-rer af
Borgareständet, hwilka, jemte de af Resp. Mcdstän-
den förvrdnade, komme att denna dag utnämna Rik¬
sens Ständers Committerade till Tryckfrihetens wärd.
Under sedlarncs öppnande anmält-s Herr Hof-
Canhlern Friherre af Wetterstedt, hvilken i wän¬
lig ordning införd till Ständet öfwcrlemnade Kongl-
Majtts Nädiga Propositioner till Riksens Ständer r:o
angäende Allmänna Magazins-iNrättningcn i Riket, 2:0
angäende rättighet för Carlscrona Stad att hädanefter
svin hittills fä Utöfva Bränwinsbränning och distille¬
ring genom ett Bolag och wid ett enda sammansatt
werk, bäda gifna Orebro Slott den rz September
rZlv och Zto om medels anslående till Pensioner för
sivärt blesserade Officerare och Under-Ofstccrare inom
Kongl. Majus Annee och Flottor; gifven ä nämnde
vrt under denna dag.
Herr
176 Dea 14 September.
Herr Hof-Canhlcrn tillkännagaf derjemte att de
flere Handlingar som hörde till förstbemälte Nädiga
Proposition blifwit Högloft. Ridderskapet och Adeln
tillställde för att derifrån Remissen till behörigt Ut¬
skott ätfölja.
Sedan Herr Hof-Canhlern afträde, fortfors med
Walförrättningen och blcfwo genom wunnen pluralitet
följande Herrar Ledamöter till Elcctorer kallade:
Herr Grosshandlaren Lungren med 24 röster.
— Stads-Majoren, vice Talmannen We¬
stin - - - - 27
— Handelsmannen Schwan -
— Borgmästaren Egge - - ,6-—
— Arsenius - 28 och
— Assessor Gulich 26 röster.
Hwaröfwer Protocolls-Utdrag utfärdades.
Ofwanberörde Nädiga Propositioner npplästeS
tillika med widfogade inför Kongl. Majtt i Stats-Rädct
förde Prvtvccll och remitterades den första om Ma-
gazins-inrättningcn till Allmänna Beswärs- och Eco-
nomie-Utskottet; den andra om Bränwinsbränning i
Carlscrona wid ett enda werk till Bewillnings Utffot-
tct; och den tredje, angäende Pensioner för blesseradc
Militairer till Stats-Utskottet.
Herr Borgmästaren Palmborg ingas till Pro-
tocollct ett sä lydande
"Wördsamt Memorial.
Den förskoning i Bewillnings-utskyldcrne, som
Städcrne Uddewalla och Ämäl wid sist öfwerständne
Riksdag enl. 8, ro och n Mom. i 4 H af 1 Art.
Bcwillttings-Författningen wunnit blott intill denna
Riksdag, anhäller jag wördsammast mätte, i anseende
till
Den 14 September. 177
kill desse Städers ännu warandc och — kp tvärr —
jag frugtar — i längre tider förblifwande wanmagt
för de Lem öfwergängne betpdelige brandskador, till
en början fä fortfara intill nästa Lagtima Riksdag."
Herr Borgmästaren Nensen gjorde enahanda
anhällan i afseende pä dcm as Upsala Stads och
Herr BruksPatroncn Bjuhr för dcm af Wester¬
bottens och Nordmalings Sockns inwänare, hwilka,
enligt de i Förordningens 1 Artikel gade § stadgan¬
de grunder, förskoning i Bcwillningcn blifwit tillagd,
äfwensom Herr Borgmästaren Ullberg anmälte O-
stersunds Stad till ytterligare ätnjutande af en lika
rättighet.
Sä wäl Herr Borgmästaren Palmborgs Me¬
morial, som Herrar Borgmästarne Nenseus och
Ullbergs samt Herr Bruks-Patroncn Bjuhrs
munteliga anföranden remitterades till Bewillnings-
Utskottet.
Herr Borgmästaren Egge begärde trcnne weckorS
ledighet för att ä sin hemort bewaka wigtiga enskilta
angelägenheter,
Bewiljadrs.
Herr Borgmästaren Nensen önskade att dä
Herr Borgmästaren Planck redan länge warit frän-
warande utan att han med säkerhet hit äterförwänta»
des, j hans ställe en ny Ledamot mätte wäljas akt bi»
träda Lag-Utffvttet wid desi nu mera ökade göromäl.
Ständet som härtill samtyckte och tillika fana
nödigt att efter Herr Borgmästaren Egge en plattS
i Banco-Utffottet äfwensom en i Expeditions-Utftottet
Sterbesattes, anmodade Herrar Electorer att härom be¬
sörja.
Borg St pr. Oko is. Eleo-
178
Dcn 14 September.
Elcctorernc förklarade sig beredde att genast an¬
ställa dessa wal, hwarföre de nu afträdde. Efter
en kort stunds förlopp ätcrkomne gäfwo de tillkänna
att till Ledamot uti Banco-Utstottct blifwit genom
de flesta rösiernc utsedde Herr Grotzhandlanden Arf¬
widsson; i Lag-Utskottet Herr Borgmästaren År¬
sen lus och i Expeditions-Utstottet Herr Advocat-Fi-
scalen Falkman.
Plenum slutades kl. half 2.
In 6<Zem
P v. Valerius.
Den 18 September.
Plenum klockan 12.
Protecollen för den 12, iz, och 14 sistledne
upplästes till justering.
Derefter upplästes och godkändes Expcditions-Ut-
fkottets förslag till underdåniga skrifwelscr med till-
kännagifwandc af Riksens Ständers beslut angäende
1:0 liquidationssättet emellan Statswerket och Ban-
gucn. 2:0 Arrendets utgörande af Eldgarns O och
Zw åtskilliga omständigheter att wid werkställigheten
af den npa ChartX-Sigillak-e Förordningen iagttagas;
äfwenscm de af Utskottet projcctcrade Constitutorial
för Riksens Ständers Justitia-Ombudsman, dess
Suppleant och de till Tryckfrihetens wärd förordnade
Committerade.
Widare upplästes och kades pä bordet nedannämn-
de ankomne Handlingar.
* Stats-
Den 18 September. 179
Stats-Utskottcts, i anledning af en frän samt¬
lige Utskottens Ordförande med delad Promemoria, in-
gifne förslag till afldningswilkor och öfrige förmäncr för
Utstottens Secreterare, Canccllier oe^ Wrktbetjcning.
Constitutions-Utskottets Memorial med förklaran¬
de att det, efter fulländad granskning af Stats-Rädcts
Protokoll, e) funnit skäl till nägon anmärkning.
Allmänna Beswärs- och Economie-Utstottets yt¬
trande uppä Borgareständrts Remiss af frägan om
Handtwerks-Gesällerncs hänförande under Tjensthjons-
stadgan, samt
Sistbemaldte Utstötts utlätande i anledning af
Kongl. Majas Nädiga Proposition rörande ^en All¬
män Fattigwärd med särskildt afseende ä Sjömän»
stpldighet att deri deltaga.
Följande upplästes:
"Är 1812 ben >Z September sammanträdde
dcn Nämnd som äger att bomma huruwida Högsta
Domstolens Ledamöter gjort sig förtjente att i deras
kall bibehällas, dä, sedan en Ledamot blifwit utlot¬
tad, öfwer följande Proposition voterades.
Den som anser alla Högsta Domstolens Leda¬
möter äga Riksens Ständers förtroende och böra wid
deras systlor bibehällas skrifwer
Ja.
Den det ej will skrifwer
Nej.
Winner Nej, företages ny omröstning enligt Re¬
geringsformens Z.
Dä rösterne utföllo som följer, nemligen:
Ja - - - 28
182 Den 18 September.
I följe hirams Nämnden ansett Högsta Dom¬
stolens Ledamöter böra wid sina systlor bibehällas, och
ingen widare ätgärd af Nämnden j detta afseende
äga rnm. Ilt supra.
6. körner. 6. von Rosenstein.
k. NaUyvist. ^näers ^:son yckert."
Lika lydande med Originalet intygar
O. Silverstolpe.
Är iFlO den 14 September sammanträdde
Riksens Ständers till wal af committerade till Tryck¬
frihetens wärd utsedde Elcctorer, och sedan, i enlighet
med Regerings-Formcns och Riksdags-Ordningens fö¬
reskrifter, wal blifwit förrättadt, befunnos rösterne
hafwa utfallit som följer:
Riddarhus-Secreteraren 2l. G. Silverstolpe 23
Expeditions-Secreteraren And. Kullberg 23
Expeditions-Sccreterarcn I. D. Valerius 23
Kyrkoherden Dott. Isac Lagus - 22
Öfwer Hof-Predikanten Doct. Lilljenwalldh l —
Assessorcn Olof Zenius - - 23
Revisionb-Secrctcraren I. G. Turdfjäll 23 —
supra.
6, körner. ifllric Lilienstolpe.
1. ^Veiäman. k. ljungren ^olitsoo.
^näers fansson U/ck.ert.
Lika lydande med Originalet intygar
6. Silverstolpe.
Dessa anmälanden kades till Handlingar»-»
Lika-
Den 18 September. 181
Likaledes upplästes och ladcs ad acta frän Med-
ständcn insände Protocolls-Utdrag af nedan anförde
innehäll.
Frän Högloff. Riddcrffapet och Adeln med till,
kännagifwande af r:o bifall till Stats-Utffottets Be¬
tänkande rörande Arrendewillkoren för tLldgarns O,
2:0 att Riddcrffapet och Adeln till Stats-Utffottet ä-
tcrremittcrat förslaget till aflöningsförmäner för Stän¬
dens Betjening.
Frän Högwördiga Prest-Ständet med underrät¬
telse att det godkändt och gllladt r:o Stats-Utffottets
Memorial angäende 2lrrcndet af Eldgarns O; 2:0
Det särskilta Utffottets Betänkande rörande sätten till
Riksdagens skyndsamma afslutande. 3:0 Stats-Utffot¬
tets tillstyrkan att Fröken M. C. Gripenstjerna
mätte pä Riksgälds-Cvntoirets Stat fa behålla den af
hennes framledna moder uppburna Pension. 4:0 Be-
willnings-Utffottets Memorial angäende befordrande
af Chartse Sigillatse Förordningens werkställighct.
§:o Banco-Utffottets utlätande öfwer Borgarcständets
anmärkning wid Utffottets Betänkande om Banco-
ärcndernes tillbörliga wärd utan hinder för Bondestån¬
dets härwarande Bancofullmägtige att deras Riksdags¬
mannarätt begagna. 6:0 Stats-Utskottets yttrande an¬
gäende hyrcsmedcl för Ständens Klubbar. 7:0 Att
Högwördiga Ständet instämt i Borgareständers beslut
cm anständ med afgörandet af Stats-Utffottets utlä¬
tande om utwägar till Statswerkct äbragte oförutsed-
Lc utgifters godtgörande. 8:0 Att Högwördiga Stän¬
der anmodat Expeditions-Utffottet om uppsättande af
Constitutorial för Riksens Ständers Justitise-Ombuds-
man, Herr Friherre Mannerheim och dest Supple¬
ant Herr Lagman Peterson och 9:0 remitterat till
Stats-Utffottet Kongl. MajttS Nödiga Proposition
vm
Den i8 September.
om Pensionsmedel för bleslerade Mikitairer samt till
Allmänna Beswärs- och Economic-Utskottet den om
rättighet för Carlscrona att genom ett Bolag utöfwa
bränwinLbränning, äfwcchom om Allmänna Ma-
gazins-inrättningen i Riket.
F'än Hede wärda Bondeständct innchällande dest
beslut vm rcmiSscr em ?lf Kongl. Majtts ofwannämn-
de Nådiga Propositioner, hwardcra till samma Utskott,
hwilkas upptagande Prest-Ständer ansett de särskilta
mellen tillhöra. 2:0 Till StatS-Utskotlet af Kongl.
Tlajtts Iiädiga Proposition angäende förwaltningen
af Kongs- och Kongsladugärdarne, z:o och 4:0 till
Lag-Utskottet irenne i Bondeständet ingifna Memorial
angäende Landtmätares arfwode, answar för Landt¬
mätare som försummar att till wederbörande Contoir
insända Chartor öfwer förrättade mätningar, och af¬
sättare wid årsskiften för minderåriga barn af hwad
Dommarcn prtfwar swarande mot den ä de äldreS
uppfostran anwände kostnad.
Ä nyo föredrogs det särskilta Utskottets den n
sistlcdne pä bordet lagde Memorial i flugan om Riks¬
dagens snara afflutande, hwarwid först Herr Com-
mcrce-Nädet Ekman yttrade: Da Utskottet ibland
andra medel för det sökta ändamälets winnande äfwen
tillstyrkt antagandet af en Bondeständets Ledamots för¬
slag, att ingen ny motion 14 dagar sedan detta betän¬
kande blifwit godkändt mätte fä upptagas, hemställer
jag om icke nu, dä fjorton dagar ej äterstä af den i
Riksdags-Ordningcn stadgade preskriptionstid, denna
del af Utskottets Betänkande mä anses af sig sjelf
förfallen.
Herr Borgmästaren Norström: Utskottets me,
»ing har, da saken i sitt sammanhang betraktas, ej
warit
Den 18 September.
waru att framställa detta särskilta förslag som ektöf-
werläggningS-ämue för Riks-Ltändcn; och hwad Ut¬
skottet härom yttrat innefattar mindre ett bestämdt
omdöme än en blott anmälan.
HerrAdvocat-Fiscalcn Falkman: Sedan,i lik¬
het med hwad Herr Commerce-Rädet Ekm an andra-
git, den del af Utskottets utlätande, hwilken jag efter
min enskildta öfwertygclse ej kunnat gilla, nu mera är
förfallen, finner jag ej nägot hinder att i allt öfrigt
godkänna hwad Utskottet i detta ämne hemställt.
Med instämmande häri godkände Ständct Ut¬
skottets Betänkande; men ansäg den särskilta del der¬
af, som hade afseende pä prwscriptions tid för nya
motioner, numera wara förfallen och dermed böra
förhällas enligt RrksdagS-Ordningens 56 §
StatS-Utskottets den 12 i denna mänad pä bor¬
det lagda Memorial med hemställan att wid tillfällen
som det närwarande, dä ingen tillgäng till Klubbrum
för Stunden i nägot Kronans hus finnes, kostnaden
till hyran för desamma mätte af Statsmedlen bestri¬
das och bland Riksdagsutgiftcrne inbegripas, blef ef¬
ter förnyad föredragning af Ständct enhälligt gilladt.
Herr Borgmästaren Hallqvist begärde ordet
och anförde: Wid R ksdagens början meddelades Bor-
gareständct ett inför Hans Exccllence Justitia Stats-
Ministern den 26 Julii hällit Protocoll, som bland
annat innefattade Elcctorernes för Stockholm genom
samma Stads Fullmägtige anmäldte önskan om Bor-
gareständcts sanction af E>fwerstäthällare-Embctets gif-
na Utslag, hwarigenom de MagistraiS-personcr, hwil¬
ka warit Borgare i tre är, fastän icke lika länge
Rädmän, förklarats berättigade att wid wal af Riks¬
dagsmän komma under omröstning; och skulle detta
ären-
184
Den >8 September.
ärende i följd af Wällofl. Ständets den z r Iulki
fattade kcstut tills widare hwila. Dä nu Stockholms
Fullmägtige, som emedlertid inhämtat att fräsan ej
kan emot Rcgerings-Fonnens 90 § omedelbarligen af
Ständet afgöras, arv sinnade att i förcskrifwcn ord¬
ning anmäla densamma hos Ccnstilutions-Utskottet,
hafwa de trott sig förut böra gifwa Ständet sädant
tillkänna.
Herr Borgmästaren Nensen uppläste och in¬
gas till Protokollet ett sä lydande
"Wördsamt Memorial.
Tryckfriheten, denna dyrbara skatt, som Natio¬
nen genom den sista Regementsförändringen wunnit,
har redan skänkt Swensta 2lllmänhcten en mängd
Skrifter af olika warde. Under morgonrädnaden af
den sköna dag, som nppgätt öfwer en i mörker och
»vanmakt nedsänkt Fädernejord, hafwa ä ena sidan
Författare framträdt, sorn nied Snillets vemotständli-
ga kraft och Patriotens wärma fört upplysningens
fackla, och ä den andra Skriftställare uppstått, som,
med förgätenhet af Lagens föreskrifter och Samhällets
fordringar j afseende pä inwärtes lugn och utwärtcs
säkerhet, uti utgängne Skrifter ät Allmänheten fram¬
ställt sädane omdömen och yttranden, hwilkas widare
utspridande ofelbart antingen skulle leda till upplösning
af Samhällslcfnr^ens heligaste band eller äter blott¬
ställa Fäderneslandet för de wädor, hwarifrän det nied
de mest smärtandc uppoffringar blifwit räddadt. Och
en Författare af denna sednare art har till Natio¬
nens blygd Mätit sig den i tvärt Land okända tilltagsen¬
het att j offentliga Blad ej allenast hälla Läftal öfwer
wäldsgcrningar, utan ock under Rikets nu församlade
Stän-
Den 18 September. 186
Ständers öfwcrläggningar uti ett det wigtigastc ämne
för Samtid och Efterweild ingä i sä beskaffade yt¬
tranden och reflexioner beron», att Främmande Mak¬
ters Sändebud funnit sig föranlainc päkalla Regerin¬
gens uppmärksamhet.
Örn, son» Stats-Lärans föreskrifter owikkorligen
fordra, hos Nationer och Stater, svin med hwaran-
nan stä i wänligt och fredligt förhällande, deras Re¬
geringar äga den mest oinskränkta reciprogua rätt att
af den andra Maktens Undersätta' »ned warsamhet och
aktning bemötas och omtalas; om häraf är uppenbart
att sörbrylelser deremot kunna hos en krigslystcn Gran¬
ne ofta till fredsbrott gifwa anledning, hwarigenom
lika vin ieke mera skadliga följder än genom upprors-
siiftandc för Samhället kunna uppkomma, lärer ock
deraf följa, att Skrifter af denna halt böra anses
säsom innefattande brottstiga försök att störa Rikets
lugn och säkerhet, och en Författare till sädan Skrift,
efter Z §. 6 Cap. Misigcrnings-Balken, jemnförd
»ned hwad Kongl. Förordningen, angäende ändring i
Allmänna Lagens stadgande uti ätskillige rum af den
20 Januarii 1779 innehåller, derföre straffas.
Dä erfarenheten wisat att vfwan äbcropade La¬
gens ruin, ord »frän ord sä lydande: ''Hwar,,som
i ondt uppsät dicktar eller sprider kring Landet ut'lög-
ner och falska rycktcn, the ther röra Rikets säkerhet
eller kommer thcrmed allmänt buller och owäsende ä-
stad, straffas »ned landsflygt, spö, eller fängelse, efter
som brottet är till," hos en del Författare antingen
kommit i förgätenhet eller ock blifwit ansedt säsom än-
dradt och upphäfwit, genom Kongl. Majtts och Rik¬
sens Ständers ben 9 Marti! detta är fastställda Tryck-
frihets-Förordning, hwilken likwäk i Z §. 7 Mom. ä-
beropar denna Lag säsom kraftägande, wägar jag till
Wäl-
186 Dm 12 September.
Malkoff. Ständcts upplysta granffning och ompröfwan-
dc hemställa, om icke till afböjande as dm wada, uti
hwilken Rikets lugn och säkerhet genom fkriflystnadcnS
silke utbrott skulle kunna störtas, den förklaring öfwer
Allmänna Lagens ofwanberörde stadgande mä gifwas
och utfärdas, att, om öfwer främmande Folkslag och
deras Regeringar, med hwilka Riket är i fredligt och
wänssapligt förhällande, yttranden i tryckt Skrift fö¬
rekomma, som TryckfrjhctS-Committeen, hwars utlä-
tande genast wid undersökningens början bör infordras,
förklarar tydligen förräda den brottstiga afsigt, att
hos sädan Makts undersäte wäcka och undcrhälla misi-
nöje med Desi Regering och Regeringssätt eller innc-
hälla rykten och berättelser om sädan Makts Regering
eller härwarandc Sändebud, hwilka, enligt samma
Commitäes utsago, aro säsom förklenligc och till misi-
sämja ledande att anse, Författaren deraf eller ock
Boktryckaren, derest han Författaren ej uppgiswa
kan, genast mä gripas och nied afseende ä brottets
beskaffenhet efter ofwanberörde Lagens rum straffas,
samt Skriften confisceras, eller, derest det förut pre-
liminarilcr stedt, samma constscation lagligen stadfästas.
/V bensen."
'Remitterades till Lag-Utskottet.
Plenum flutades kl. nära 2.
In östern
O. Valerius.
Den
Den 21 September.
187
Den 2i September.
Plenum klockan 12.
Protokollet för sista Plenum justerades; hwar-
itndcr anmältes Herr Hof-Lanhlercn Friherre af
Wetterstedt, som infördes och tillställde Ständct
Kongl. Maj:ts Nödiga Proposition, angäende nägra
underdäniga ansökningar om eftergift af Bcwillniug.
Sedan Herr Hof-Canhleren blifwit beswarad
sch utföljd, yttrade Herr Borgmästaren Hallqwist,
i sammanhang med nu flutad Protocolls justering,
den önskan, att Herr Borgmästaren Nensen- in-
gifna och till Lag-Utstottct förwisade Memorial mät¬
te särskilt till trycket befordras, säsom utbredande ljus
och klarhet öfwer det afhandlade ämnet och äsyftande
en frihet utan twäng men med mätta, och denna fri¬
het pä en gäng omgränsad och bewarad genom La-
garne.
Herr Borgmästaren Nensen ansäg wal mindre
nödigt, att hans anförande, som i allt fall singe ett
rum i Protocollet, särskilt trycktes; men han öfwerrö-
stadcs af Ständct, som meddelade undcrteknad befall¬
ning att om tryckningen skyndsamt föranstalta.
Herr Bruks-Patronen Bjuhr anmälte att han
med sista post erhällit en redan den 26 Iulii utfär¬
dad Riksdagsmanna Fullmagt frän Luleä, den han
till Hans Excellence Herr Justiti-e Stats-Ministcrn
inlemnat.
Likaledes tillkännagaf Herr Snörmakare» Nor¬
ling att Herr Borgmästaren Haggroth, nu med
Ständets tillständ fränwarande, blifwit tillsänd en
Fullmagt för Sölwisborg.
Herr
188 Den 2i September.
Herr Rädmannen Loven: Sedan jag gran¬
skat de afsiutade räkcnskapcrne öfwer Sländets, Can-
cellics inkomster och utgifter, har Rödman Oster¬
berg, som förwaltat medlen, befunnits äga till godo
en fordran af e R:dr i6 si. 9 r. Wid en sädan
brist och dä jag nödsakats sjelf gä i förskott för flere
utbetalningar, hemställer jag till Ständcts bifall om
icke Canhli gcbuhrn för nästkommande är 18 l l mät¬
te till de närwarande behofwcns fyllande fä upptagas.
Herr Borgmästaren Hallqwist trodde det ej
wara tjenligt eller lämpligt att genom anticipation pä
nästa ärs uppbörd förrycka de för hwarje ärs behof pä-
räknade medlen frän deras ändamäl.
Herr Borgmästaren Norström: Jag fär här-
wid upplysa att, i följd af en wid sista Riksdag be¬
fluten förändring, afgiften för flera Städer blifwit
ganska mycket förhöjd och jag förmodar sälcdes att, sä
wida nägorlunda tidrum intill nästa Riksdag förfly¬
ter, de ordinarie utgifterne alltförwäl kunna bestridas
under päföljande ärcn, om äfwcn en del af nästa ärs
uppbörd skulle förut anwändas.
Herr StadS-Majvren, Vice Talmannen We¬
stin önskade att denna fräga mätte remitteras till
Ständets CanhlieUtskott.
Häruti instämde Herr Borgmästaren Rönberg,
tilläggande, att efter hans tanka borde, innan om Hä¬
gra nya inbetalningar förordnades, de förra räknin-
garne behörigen granskas och godkännas.
Herr Rådmannen Loven: Canhli-Utskottet äm¬
nar wistcrligcn Utan dröjsmäl inkomma med sitt utlä¬
rande och törhända äfwcn med anmälan af nägon an¬
märkning; men jag har likwäl trott mig skyldig att gifwa
Etäv-
Drn 21 September. 189
Ständct förhällandet pä förhand tillkänna, i händelse
nägra Herrar Ledamöter wörö sinnade att snart afresa.
Ständct beslöt, uppä gjord Proposition, att
häröfwcr afwagta Canhli-Ulskottcts afgifwande utlä¬
rande.
Herr Snörmakare» Norling uppläste och in¬
gas ett sä lydande:
"WLrdsamt Memorial.
Sedan Christianstad, hwars representant wid
detta Riksmöte jag har den äran att wara, ifrän det
wälsiänd denna Stad fordom ägde, genom minskad
handel och rörelse blifwit nedflyttad till den grad af
wanmagt, att den för närwarande ej äger mer än
Tio Handlande, ehuru desic fordom utgjorde ett dub¬
belt antal och ännu wid medlet af är 1821, 14 och
samma är 97 Handtwerkarc, nu emellan 72 och 82.
Detta hastiga och starka aftagande i handel och
rörelse för denna Stad, härrör deraf, att Helge A,
som förut war segelbar, frän Staden till Lastageplat¬
sen och hamnen wid Åhus har skurit sig i ett annat
utlopp till hafwct, hwarigenom wattnet sä utfallit att
ben nu är osegelbar. Denna händelse har äter haft
den följd att hamnen wid Åhus, blifwit uppgrundad
af flygsand, som där i secler blifwit utkastad och nu
as hafwet Ster inwräkes, sä att skeppen mäste mer äir
en half mil frän hamnen för öppen sjö och blottställ¬
de för alla windar, in- och utlasta pä smä bätar att
föra warorne till Packhusen och sedan 2 mil pä axek
»ill Staden: nog sagt. Staden äger nu hwarken hamu
eller bätled.
Med Kongl. Majtts allernädigste tillätelse, gis¬
tren i sistledne Julii mänad, hafna Stadens Hand¬
lande
Den 21 September.
lande redan företagit sig att, sä mycket sig göra läter,
förkättra Ahus hamn, som för narwarande är till sjö¬
fart otjenlig och betungande, men också redan funnit,
att detta arbete fordrar flere tusende Riksdalers kost¬
nad, och blifwer sä mycket mera känkart, som Sta¬
ben med dest ringa antal Borgare och ännu beräknad
till Z:dje Classen, ändock mäste widkännas swära ut-
skylder til Kongl. Majit och Kronan, Stadens eget
upprätthållande samt inqwarlering af en där bestän¬
digt stationerad Garnizon.
Det är i anledning af kesta anförda skäl, som
jag wördsammast anhällcr om Högtärade Ständcts till¬
styrkande hos Kongl. Maj.t att Staden mätte innan
innewarande ärs flut blifwa nerflyttad frän z:dje till
4'.de Classen, och i denna senare Clast blifwa stäen-
de ätminstone till och med nästa Lagtima Riksdag,
dä en allmän efter tidens beskaffenhet jcmnkad och rät¬
tad Classiflcation med Rikets Städer torde företagas,
dä Högtärade Stänket äter sär tillfälle att se och pröf-
iva huru och i hwad män Staden repat sig utur
sin wanmagt, och dä kan täla att ätcrflyttas
till z:dje Classen eller tills widare blifwa qwar i
den 4-.de.
Jag har med glädje bäde under sistledne och nu
warandc Riksmöte sedt Högtärade Ständets ömhet och
outtröttliga bemödande för Handelns och näringarnes
upphjelpande, och detta förwistar mig om Högtärade
Ständets bifall i min ansökning för Christianstad,
hwars belägenhet och tillstånd äro allmänt kände, och
utomdess kunna af Herrar Riksdags-Fullmägtige frän
Skänffa och Blekingska Städcrne besannas.
I förbigäende dristar jag yttra den förmodan,
att Kongl. Maj-t i framtiden och sedan Staten hun¬
nit
Den ar September.
nit repa sig ur det trängmäl, hwari dcn genom ett
olyckligt Krig blifwit försatt, widtager anstalter i Landö
hamn till Kronans förmän, war andes denna Landö
hamu af den fördelagtiga belägenhet att utom den för¬
män som Stadens Borgerskap och ortens öfrige ido-
ge Medborgare af dest begagnande kunde tillskyndas.
Kongl. Majit och Kronans Skärgärdsfartyg derstädes
en egentlig och säker station skulle med ringa kostnad
kunna beredas. Orebro den 21 September 1810.
I.. lil. lflorlinZ?'
Remitterades till Ständets Beswärs-Ntskott.
Kongl. Majus ofwanomförmäldte genom Herr
Hof-Cantzlercn öfwerlemnade Nädiga Proposition upp¬
lästes, jemte det i Stats-Rädct förda Protokoll; och
remitterades densamma till BewillningS-Utskottet.
Uppå Herr Talmannens erinran att, dä redan
Nenne Ständ utsett sina Banco-Fullmägtige, det torde
blifwa nödigt att Borgareständet äfwen derom ginge
i författning, beflöts att denna walförrättning skulle
i morgon uti dä blifwande Plenum anställas.
Herr Grosthandlanden Arfwidson föreslog atk
ivid samma tillfälle kunde pä sätt ett eller annat Ständ
nu iakttagit mäkjas en Suppleant för att i händelse
lif någon Fullmägtigs afgäng i hans ställe inträda.
Åtskilliga Herrar Ledamöter ansägo en sädan ät-
gärd stridande sä wäl emot gifna föreskrifter som dea
hittils manligen följda ordning. Andre äter förkla¬
rade densamma wara enlig icke blott med förra bru¬
ket wid flera Riksdagar, utan ock med hwarje Ständs
rätt att ! dest särskilta Economiea efter eget godtfin¬
nande förfara.
Be-
i§2 Den 21 September.
Bcflöts att med afgörandet af denna fräga skul¬
le uppskjutas till desi walett morgon blifwit förrättadt.
Herr Dircctcuren Rosenberg ingas till Pro-
tocollet följande Memorial:
"Ibland alla dc 46 ärender, som enligt 34 §
af 1829 ärs Riksdagsbcflnt, blifwit i underdänighet
underkastade Kongl. Majtts Nådiga ätanka och werk-
samma åtgärd, torde intet wara mera wigtigt, intet
mera betydligen gagnande för hela Riket i allmänhet
och hwarie dest inbyggare i synnerhet än Sillfisket,
emedan detta yrke, jemte dest stora inflytande pä hela
Rikets handel, jämwäl lämnar dels en sund smakelig föda,
och dels en owilkorlig nödwändighets-wara för nästan
hwar enda Swcnst männista; äfwensom det onekli¬
gen kan kallas modren för de flästa näringar i syn¬
nerhet i Götheborgs och Bohus Län.
Men denna rika källa till allmän och enskild
winst är beklagligen nästan aldeles uttorkad, och af
dest tomhet, hwad ser man wäl annat än en minskad
Handelsrörelse, ett i sin jämna framgäng hämmat
äkerbruk, förtorkade fiskredskap, gifinadc farkoster,
suckande orklöst arbetare, kort sagt: armod, hunger
och förtwiflan. — Ordsakerna till Sillens olyckliga
flygt frän Swensta stränderne ligger wifierligen utom
min förmäga att bestämma; men jag torde likwä!
icke hafwa aldeles orätt i den förmodan, att den här¬
rört dels af den omätliga mängd sillgrums, som, wid
början af Trankokningen, blifwit utkastad pä stran¬
den, därisrän utförs i sjön, och med sin stank infi-
cierat hafsbvttnen, samt dels af det pa nägra är grust
wciiga myckna skjutandet i synnerhet i granstapet af
Götheborgs och Marstrands stärgärdar, hwilka om¬
ständigheter medfört skrämsel för sillen och gjort atk
den
Den 2i September. 19Z
den antingen alldeles flykt frän wära stränder eller bc-
gifwit sig längre än wanligt ut pä djupet. Den se¬
nare af besia orsaker hoppas jag snart wara, ätmin-
sione för längre tider, undanröjd, och om den förra
anser jag olämpligt, att här widare yttra mig; men
jag fruktar mycket att wi ej kunna göra ost nägot hopp
om desi äterkomst.
Dä dl föregäendc icke kan nekas, lärer icke el¬
ler kunna bestridas, att kraftiga, akt snara medel bö¬
ra sökas, att, om möjligt är, åtminstone till nägon
del äter upplifwa den sä wälgörandc sillfängsten. Till
dctta ändamäls tvinnande, har pä Kongl. MajttsNä-
diga befallning en särskild Committé uti Götheborg,
redan är 1820 afgifwit ett gansta grundadt och full¬
ständigt utlätande, samt föreslagit trenne särstilte sätt,
hwilka af detta utlakande kunna närmare intagas, och
ella gä därpä ut, att med större garn fänga Sillen
xä djupet. Med den ringa insigt och erfarenhet jag
kan äga i detta afseende, anser jag för min del det
»ti Högloft. Committerades yttrande, omnämnde sna¬
ra sättet för det tjenligaste, emedan jag kror det mä¬
ste bfwerensstämma med Rikets allmänna behof af
Sillen pä den ma och desi tillgängar till fiskets werk-
ställandr pä andra sidan; och derföre utbeder jag mig,
att här fä införa ett utdrag deraf, sä lydande:
"Till det andra eller djupfistet uti Cattegat,
atom och inom yttre stärm, erfordras wäl enahanda
fartyg och nästan lika dyr utrustning, men som Sil¬
len, enligt flera uppmärksamma sjöfarandes och stär-
zärdsmäns sammanstämmande berättelse, en god del
af sommaren och i början af hösten, häller sig uti
ten sä kallade rännan, tre a fyra mil frän Swen¬
sta stränderne, ända till desi Hon mot ärets flut och
B-r§-St. Pr. N;o iz. win-
ry4 Den 2i September.
wintrens annalkande, närmat stg till sundet och in¬
gritt i Bohuslanffe wikarne och det jrmwäl är att
sdr m oda, att hon uti Cattcgat säsom ett trängre sar-
wattcn mäste stä tjockare och mera sammanpackad
än pä Skottffa kusten i öppna sjön, sä att man med
nägot mindre nät möjligen kunde göra flera fängster
pä detta ställe än wid det i första projectet nämnde,
nemligen Skottland och Hektland, sä anse wi detta
slags siffe för Swcnffa män e) allenast böra före¬
dragas Let nyfnämnde, utan ock förtjena att med mö-
jeligaste sörsta komma i försök; och det sä mycket
häldre, som ffärgärdsmännen under deras lediga års¬
tid, kunde härmed sysselsättas och tillika fä tillfälle
att idka storfiske, dä det förra icke blifwer gifwande.
Härtill kommer att af den Sill, som med nät tagcs
wid wärmare wäderlek, kan beredas en bättre och smak¬
ligare föda, än af den, som fram pä kalla hösten af¬
magra!) och blandad med stor och smä, fäs uti wa¬
ber. Efter wärt omdöme borde berörde försök j be¬
gynnelsen sä tidigt werkställas, att man bäde kunde
göra stg hopp om Sillens uppletande och äfwen bland
ffärgärdsmännen häg för fiskets kärande och framgena
fortsättande. I afseende-chärxch, och dä man betrag-
tar rymden af Cattcgat, samt owifhetcn hwar Sillen
där kan träffas, wi hälla före, att trenne fartyg där¬
till minst fordrades, försedde med öfwade Styrmän
och Besättning frän Bohuslänske flkärgärben, hwilka
skulle bemöda stg att pä särskilta ställen werkställa
hwad med Expeditionen päsyftades. Med Sillsalteri-
och Trankokeri-idkare, som till största delen kämpa
emot sitt eget fall af nästledna ärets förlust och min¬
skad förtjenst med stna skärgärdswerk, se sig beklag¬
ligen utur ständ att med gemensamt tillstött uppbrin¬
ga ben dertill ätgäende kostnaden, som, enligt upp¬
gjorde
Den 2i September. 195
gjordt förslag, skulle bestiga stg till 52,222 R:daler;
hwarföre ock till Eders Kongl. Maj:t§ Nädigste godt¬
finnande öfwerlcmnas, om icke besagde Summa till
sä angeläget, sä Rikswärdande förcmäl, mä frän Kro¬
nans Cassa sä utgä, dä kunnige och Miste män
häri orten wille ätaga stg försökets utförande efter ba¬
sta sörständ och öfwcrtygelse mot redogörelse för med¬
len och hwad de af sig kasta, re?'
Jemte det jag nu, en gäng för alla, äbcropar
förenämnde fullständiga anförande i hela sin widd och
uti allt hwad till nu föreffagne fistsätt är lämpligt,
torde jag likwal fä anmärka: att sedan Sillfängsten
efter är 1822 nästan helt och hältet upphört att pä
wanligt sätt kunna werkställas, är Sillens fiskande pä
djupet nu mera af längt större wigt än den dä roar;
att under de förflutne senaste ro ären Hafwa prisernr
pä waror, arbetslöner, dagswerken, m. m. sä stigit
och wärt mynt sä fallit i warde, att jag anser en för¬
dubblad summa behöfwas mot hwad dä kunde wara
tillräckligt till djupfistcts i gäng sättande, och fär så¬
ledes, i stället för de af Comitterade ealculeradc 52,222
R:dr förestå minst 52,002 R dr Banco, som härtill
borde anordnas. Men hwad som beflutes och söretageS
uti ifrägawarande ämne mäste ffe sä snart någonsin möj¬
ligt är, och det sä wida man will förekomma den sto¬
ra olägenhet, att skärgärdsfiffare och andra personer,
hwilka under SillMetS förra obehindradt gäng skaf¬
fat sig däruti en fullständig kunskap och färdighet sä
iväl wid sjelfwa fängsten, som wid gälning, saltning,
packning, rc. och hwilken färdighet de odlat och ökat,
sä länge den kunnat gifwa dem en päräknad winst,
nu mera och sedan detta yrke sä märkligen aftagit och
nästan upphört, dels dagligen flytta frän orten till
Hängt aflägsne ställen^ dels'lägga sig pä andre värings-
iy6 Den 2i September.
grenar och kels dö undan, sä att man efter nägra fä
ärs förlopp, om ett nytt Sillfiske da skulle börjas,
blcfwe nödsakad uppoffra stora summor för att utifrän
förskrifwa bäde tjenligt folk och duglige rcdskaper,
hwilket uti ganska betydlig män mäste öka tyngden och
kostnaden af förslaget. Att wissa friheter, förmåner
och premier förunnas dem, som wisa nägot märkligt
nit, nägon särdeles färdighet till detta Riksgagncliga
äudamäls främjande, tpckes wara bäde rättwist ochnöd-
wcndigt och det torde äfwcn blifwa gansta nyttigt, att
alla (sillfiskare med särstildle förmäncr uppmuntrades
till stit och werksamhet wid deras styldigheters uppfyl¬
lande. Och jemte det jag äfwcn i detta afseende sär
åberopa Högloft. Cvmitteradcs utlätandc, bfwerlemnar
jag gerna stadgandet derom till mera kunnige, med
allmänna ärendcr mera bekanta Medborgares samt hö¬
ga Wederbörandcs mogna omdöme och kraftiga ätgärd.
Men jag fruktar att jag redan warit för widlyftig i
milt ämne för sä upplyste, sä nitiske Medborgare —
hwad lchöfwer wäl mycket sägas j en sak, hwars o-
medelbara infiytande pä ett helt Rikes, pä mer än 2
millioner människors wäl, sä högt, sä kraftigt talar
för sig sjelf! Nej, Ädle Medborgare! I hafwen längt
för detta funnit den stora sanningen jag säswagtsökt
utföra, och I stolen wisscrligen gä min hjertliga wäl-
mcning till mötes; genom Eder beredning stolen I
uti detta mitt enfaldiga förslag rätta hwad rättas bör,
fullkomna hwad däruti finnes ofullkomligt, genom
Edert Utstötts Betänkande, Edert eget beslut stolen
I göra detta Wällosl. Ständets tanka till samtliga
Riksens Ständers och genom deras nedläggande för
Thronen Skalla Kongl. Masits Landsfaderliga hjelp,
Dkfi mägtiga biständ till erhällande af de medel, som
behöfwas för detta stora wrrkets fullkomnande.
Kongl.
Den 2i September. 197
Kongl. Maj:t stall säkerligen högst upplyst sin¬
na, att allmänna medel knappast nägonsin kunnat
bättre anwändas än härtill emot den undcrgäng, hwar-
mcd BohuSlänste Sillfisket nu hotas, och att detsam¬
ma jemte deraf flytande Handels- och Narings-grcnar
mä äter upplifwadt blifwa wid magt hällit. Orebro
ben 2i September 1810.
Lv. 0. kasenberg."
Remitterades till Allmänna Bcswärs- och Eco-
nomie-Utstottet.
Frän Stats-Utskottet hade ankommit:
1:0 Dest Betänkande, angäende RiksgäldswerketS
tillstånd och fbrwaltning med bifogade Utdrag af Rä-
kenskapernc öfwer in- och utrikes skulder och tillgängar.
2:0 Utskottets Memorial med förslag att de f.
d. Konungen tillhöriga Riksgälds-Contoirets Obliga¬
tioner mätte utbytas emot samma Contoirs särskilta
förbindelser pä hela Capital-bcloppet m. m.
z:o Utstottets anmälan af Herrar Fullmägtiges
i Riksgälds-Contoiret förfrägan, huruwida, dä nägon
af dem genom längre tids sjukdom hindrades, den ut¬
nämnde Suppleanten mätte kunna till tjenstgöring in¬
kallas.
Defia Handlingar kades, efter uppläsandet, pä
bordet.
Derefter upplästes frän de Resp. Medständcn in¬
sände Protocolls-Utdrag:
Frän Högloft. Ridderstapct och Adeln med till-
kännagifwande af bifall till 1:0 Stats-Utskottets Me¬
morial af den 7 dennes, i anledning af Kongl. Majtts
i§8 Den 21 September.
Nädiga Preposition, angäcnde medel till godtgörande
af flere oförutsedde utgifter; 2:0 samma Utskotts till¬
styrkan af en ärlig Pensions tilldelande ät Fröken
M. C. Gripenstjerna; 5:0 Bcwillnings-Utskottets
utlåtande öfwer Konungens Nådiga Proposition, rö¬
rande förckomne hinter wid Charta Sigillal»: Förord¬
ningens w.rkställighet; 4:0 Det särskilta Utffottets Be¬
tänkande och Förflag till Riksdagens snara afflittan-
dc; §:o Stats-Utskottets hemställan om byreskostn-ader-
ncs för StändenS Klubbar bestridande af Statswcrkcts
medel. 6:0 Stats- och Banco-Uflkottcns sammanstäm¬
mande Utlätandcn, angäcnde Statswcrkcts liqnider med
Banquen. 7:0 Jnnehällande det beslut, att sedan
Ccnstituticns-Utskottet utan anmärkning granskat Stats-
Nädets Protocoll, frikallclscr frän all answarighet för
kvedcrbörandes Embcts-ä^gärder skulle i Riksdagsbeslutet
införas; 8:0 och §no angäcnde ätskilliga remisser.
Frän Högwördiga P''äst.-Ständet: 1:0 angäcnde
bifall till Stats-Utskottcis Memorial, rörande Arf-
woden och Traktamenten för StändenS Secreterare
samt Cancellic- och Waktbetjening, och 2:0 om Re¬
miss af ett Memorial, angäcnde Plan till Krono-
DomainerneS utarrenderande.
Frän Hcderwärda Bondeständct med underrät¬
telse att det gillat i:o Bcwillnings-Utskottets utlätande,
i anledning af Kongl. Majtts Nädiga Proposition,
angäcnde förckomne hinder wid »verkställigheten afdon
förnyade Charl» Sigillat» Förordningen; 2:0 Stats¬
utskottets hemställan om en Pensions tilldelande ät
Fröken M C. Gripenstjerna; z:o Det särskilta
Utskottets Betänkande om Riksdagens snara afflutan-
de; 4:0 Bcwillnings-Utskottets Memorial omSkydds-
afgiftcnS och Bränwins-bewillniugens bestämmande för
min-
Den 2i September. 199
nundre Hemmansdelar. 5:0 innehällande StändetS be¬
slut, att det wid förra Riksdagen gjorde wal af Banco-
Fullmägtige skulle nu anses säsom g -nom wal förnyadsi;
6:0 angäcnde uppdrag ät Expeditions-Utskottet att för
Riksens Ständers Justiti»-Ombudsman och dest
Suppleant uppsätta wederbörlige Constltutoriak; 7'^
med afslag till Stats-Utffottets utlåtande, angäcnde
Arrendets utgörande för Eldgarns O; 80 med till-
kännagifwande af Ståndets beslut, att Riksdagsman¬
nen P. Oxelberg för sine uti uppläst och tryckt
Memorial fällde yttranden om Magazins-Directionen,
mä icfter Riksdagens flut under laga tilltal ställas;
9:0 att Bondeständct instämt i remissen till Stats¬
utskottet af ett dictamen, rörande en särffild Stat
för Hans Kongl. Höghet ThronföljarcnS Son, icuo
att den wid sista Riksdag afgjorda fräga om Skat-
temäns dispositivns-rätt öfwer sina Hemmans flög m.
m. blifwit, i anseende till bristande Expedition, öf-
wcrlemnad till Expeditions-Utskottet, för att i Riks-
dags-Beflutet införas.
Uppä Hedcrwärda Bondeständets wid underrät¬
telsen härom fogade inbjudning, beslöt äfwcn Borga-
reständct, det skulle Expeditions-Utskottet anmodas att
expediera och i Beflutet för denna Riksdag införa
hwad under dcn sistförflutne i berörde fräga blifwit
tillgjordt.
n:o Att Bondeständct uppdragit Expeditions-
Utskottet författandet af en underdånig anmälan om
Utslaget af den till bedömande af den för Högsta
Domstolens förhällande utsedda Nämndens omröstning,
och 12:0 att Bondeständct instämt i Borgarestän-
dets beslut om anständ med pröfningen af Stats-Ut¬
ffottets Betänkande, rörande medel och utwägar till
godtgörande af särskilde oförutsedde utgifter.
rvo Den 21 September.
De uppläste Protocolls-Utdragen kades till Hand-
lingarne.
Häruppå föredrogs ä nyo Constitntions-Utskottets
den >8:de sistlcdne pä bordet lagda Memorial, röran¬
de förrättad granskning af Stats-Rädcts Protokoll;
och bestöts, att dä Utskottet dcrwid ej funnit anledning
till anmärkningar och Herrar Stats-Radcts Ledamö¬
ter och Föredragande samt Konungens Rädgifware i
Commandomäl säledes blifvit frikallade frän all an-
swarighet för deras Embetcns utöfning intill den dag,
dä inncwarande Riksdag börjades, skulle genom Ex-
pedltions-Utffottets försorg denna frikallelse uti Riks¬
dagsbeslutet införas.
Widare förehades till öfvervägande hwad All¬
männa Beswärs- och Economie-Utstottct uti dest för-
lebne Plenidag uppläste Memorial pttrat nppä Bor¬
gareständers Rcmist af frägan, om Handtverksgesällei^
hänförande under Tjensthjonsstadgan.
Herr Handelsmannen Acharius anförde här¬
vid sknfteligen till Protocollct:
''I ärjning af Herr Holmers Memorial,
rörande Gesällers hänförande under Tjcnsthjonsstad-
gan, utter jag mig att till Protokollet fä afgifva föl¬
jande yttrande:
Den som gör stg mödan att fästa ett ögonblicks
uppmärksamhet vid Herr Holmers motion, lä¬
rer inse dest wigt och allmänna inflytande; men en
närmare utveckling deraf kommer vid detta tillfälle ej
j fräga: Der är endast öfwer Allmänna Beswärs-
och Ekonomie-Utskottets handläggning dervid, som jag
vägar göra anmärkning.
Uti
Den 21 September.
2Ol
Uti det Betänkande Utskottet aflämnat saknas
skäl, som kunna öfvertyga om nödvändigheten af denna
frägas uppskjutande. Dä Utskottet ej ansett den så¬
som en Borgareständets enskilda angelägenhet, och pä
lenna grund ej atcrförwist densamma, till upptagan¬
de och behandlande i Ständets enstilta Bcsvärs-Uk-
stott utan antagit remissen, hade jag trott att ämnet
skulle anses wara af nog vigt att förtjena närmare
utredas.
Jag känner ej hwilka betänkligheter i närvaran¬
de omständigheter kunna afhälla Rikets lagstiftande
Corps ifräu att förcstä sädanc förbättrade stadgar,
hvarigenom en talrik Clast Medborgare äterföras till
sedlighet, ordning och arbetsamhet. Denna värdiga
afsigt och en ätgärd, päkallad ej mindre af Allmän¬
hetens än HandtvcrkerierneS tilltagande klagan och för¬
lägenhet fordrar, efter min tanka, att kraftigt un¬
derstödjas.
Jag fär derföre föreflä, att Herr Holmers Me¬
morial aterförwiscs till Allmänna Besvärs- och Eco-
nomie-Utffottct för att där granskas och beredas pä ett
sätt, som svarar nu>t Utskottets Herrar Ledamöters
allmänt kända insigtcr och Patriotiska tänkesätt.
Skulle tiden till hufvudsaklig öfverläggning här¬
om vid detta Riksmöte befinnas nog inskränkt, sä
torde Rikets Högloft. Ständer vid första tillfälle ät
ämnet för Herr Holmers motion lemna nödig upp¬
märksamhet."
Ständet beslöt, det skulle, i anledning af desto
anmärkningar, hvaraf Utskottet komme att erhålla
del, ärendet till dest ytterligare beredning äterförvisas.
Stats-Utskottcts den r8 i denna mänad pä bor¬
del lagda »Mande med förestagne Aftönings-wilkor
för
LQ2
Den 2 k September.
för Utskottens Secreterare, Cancellier och Waktbetje-
ning blek ä nyo föredragit; och yttrade sig derwid
Herr Handelsmannen Engel: Utan egentlig anmärk¬
ning mot Utskottets förslag finner jag likwäl ej full¬
komligen billigt, att Sccrcterarcn wid Stats-Utskottets
Riksgäldsafdelning endast blifwit uppförd till Arswo-
des erhällande framdeles, men icke till traktamente.
Man har utan twifwel förutsatt, att han skulle upp¬
bära tractamentct af Riksgälds-Contoiret; men det blef-
we dä förmodligen ringa, ej swarande mot hans mö¬
da och hans, jag wägar säga det, wid Riksdagen
oumbärliga biträde. Jag har emedlertid trott mig
böra anmäla detta för att bereda Ständet pä ett, i
anledning af min motion i Stats-Utstottet, as det¬
samma i nämnde afseende möjligen till förcfläende
tillägg.
Utskottets Betänkande bifölls.
Äter togs under öfwepläggning Allmänna Be-
swärs- och Economie-Utstottcts yttrande, i anledning
af Kongl. Majtts Nädiga Proposition, rörande en
Allmän Fattigwärd med särskildt afseende ä en wid
Amiralitets-Warfs och Orgryte Församlingar wid Gö¬
theborg om skyldigheten härwid för Sjömän uppkom¬
men fräga.
Herr Borgmästaren Palmborg anförde: Om
meningen är att Skeppare stola i och för Fattigwär-
den endast erlägga En Riksdaler om äret, synes det¬
ta bidrag öfwerhufwud wara allt för ringa, hälst de
hittills ofta funnits taxerade i fattigafgift ända till
iQ Riksdaler.
Herr Grofihandlandcn Arfwidsson: Jag fär
anmärka, att i Utskottets prvject finnas Lärstyrman,
Skepps-
Den 2l September. 20Z
Skeppstimmerman och Constapel ej uttryckligen nämn¬
de och pä sädant sätt ställe de, ehuru aflönade med
större hyror än Matroser, möjligen komma att betala,
lika med Sjöfolk af de sämsta willtor, endast 4 H-.r
ärligen.
Herr Commercc-Radet Ekman: Den fattigaf¬
gift, som af hwar och en Jnwänare pä stället ut¬
göres, ingär ej här i beräkningen. Den är nägot
helt annat och betalas i alla fall stilid frän den nu
, föreslagna särskildta afgiften, hwilken ej endast träf¬
far de ä orten bosatte Sjömän, utan äfwen främman¬
de och utlänningar. Hwad Herr Arfwid sons er-
iinran angar, finner jag för min del, att ehuru
Lär-Styrmän med flere andra ej äro i projectet med
tydliga ord upptagne, fan sannolikt derigenom ej nä¬
zen anledning uppsta, att i en lägre Clafi nedflytta
dem, som hafwa en större inkomst.
Herr Rädmannen Loven: Pä det Ständets Le¬
damöter mä winna tillfälle att enskildt hwar för sig
^ närmare gransta Utstottcts förslag, anhäller jag att
s det ytterligare kunde fä hwika.
Herr Borgmästaren Norström: Om, enligt
hwad Utskottet hemställt, Sjömän böra betala Fattig-
afgiftcn där de förhyras, kommer den förmodligen
aldrig deras ä annan ort wistande, ej sällan torftiga,
hustrur och barn till godo. Det bör derföre i min tan¬
ka tydligen bestämmas, huru de inflytande medle»
stola anwändas pä ett sätt, som bättre swarar mot
ändamälet.
Herr Borgmästaren Gullich: Jag anser ifrä-
Säwarande afgift böra betraktas säsom erlagd i och
för förhyr-ingen. Det är billigt att Sjömän göra den¬
na obetydliga uppoffring ä ben ort, där tillfälle läm-
nas
2O-4
Den 2T September.
nas dem till förtjenst, och att hwad de fölunda erlagt,
till samma orts förmän disponeras.
Uppä flera Herrar Ledamöters begäran beslöts,
att Utskottets nu förehafda Betänkande skulle ytterli¬
gare blifwa liggande pä bordet.
Herr Handelsmannen Stabeck uppläste och in¬
gas ett sä lydande:
"Wördsamt Memorial.
Det till Högwördige Präst-Ständet af Herr
Professorn Doctor Almqvist ingifne och med de andre
Resp.^isr-ständen meddelade Memorial afinnchäll, att
pä Kronans Stat uppförde och Penninge-löntagande
Embets- och Tjenstemän oförtöfwadt mätte fä till godo
njuta den ivid sista Riksdag dem bcwiljade Löneför¬
bättring, äger af sanning och billighet sä stort stöd,
att det icke i sin werkställighet bör möta hinder, hwil¬
ka skulle kunna tillintetgöra dem. Man har wid en
förökad upplysning ändtligen insett, att de fordrin¬
gar pä belöning, dem Embetsmannen af Staten äger,
illa blifwit hittills fullgjorda af de knappa löner den
förre uppburit. Ehuru icke den redan stadgade Lön-
förbättringen motswarar ett icke onödigtwis ökadt be-
hofs kraf, har den dock stedt med det uttryckliga för¬
behöll, att dä Statens medel det tilläta, dest Embets-
och Tjenstemäns Löner stola erhälla en mot tidernas
beskaffenhet swarande förhöjning. Den wälwillighet
man redan wisat, för att lätta Embetsmannens sä
njuggt mildrade mödor, är en uppmuntran, som hos ho¬
nom stall öka bemödandet, att med uppoffring af fi¬
ne krafter för Statens wäl göra sig förtjent af dest
högre ynnest.
Men hwarje belöning uppfyller blott hälften af dek
Lndamäl det äsyftar dä icke all förtjenst deraf blrfwer
dsl-
Den -i September. 2LA
delaktig. Detta förhållande tror jag äga rum i den
af Riksens Ständer bcwiljade Löneförbättring, som
icke utsträcker sig till^ alla Statens med Penningar
lenta Tjenstemän. Aro dä icke alla dessa i lika be¬
hof af förhöjning i sina apointcmcnts? Arv wäl nä-
gra af förenämnde Embetsmän sä hederligt lönte atk
de icke behöfwa denna tillökning? eller är nägra Em-
klsmäns werksamhet sä sällan päkallad att de ej för¬
bena den? Med betta anförande önstade jag Medes
fästa detta Wällofl. Ständs noggranna uppmärksam¬
het pä den ringa och mot widdén och bcswärligheten af
göromål sä litet proportionerade Lön, den Städernas,
i synnerhet de smärres, Magistratspersoncr njuta. Af
alla Pcnningc-löntagare, hwilka äga mera grund att
klaga, än dessa Tjenstemän? Inom detta Wällofl.
Ständ är jqg öfwertygad mänga med smärtande käns¬
lor erfara sanningen af hwad jag talar, och hwad
erfarenhet intygar fordrar icke en spetsfundig Rhcto-
riks sophistista bewisningsgrunder. Hwem nekar, att
mängen Domestique är bättre lönt än nägon af de
fiesta Magistratspersoncr, hwilkas Lönewilkor äro v-
liilräcklige för lättnaden af de nödwändigaste lifwets
behof, jag menar kläder och föda, men uppoffring
eif egen förmögenhet döljer hos mängen den olyckliga
belägenhet, som häraf wore i annat fall en owilkorlig
följd. Ledd af denna bfwertygelse om ämnets wigt
och rättwisa, finner jag mig föranläten att pä det
högsta yrka, det mätte äfwen Städernes Magistrater
fä hädanefter äfwen till godo njuta af Statsmedlen
ben för öfrige löntagande Embets- och Tjenstemän
antagne Löneförbättring af zzs Procent. Denna ut¬
gift, huru litet kännbar är den icke för Staten, dä
ben blott wore H:drl af ben obetydliga totalsum¬
ma, hwgraf Statens Löningsstat bestär, Men i hän-
226 Den 21 September.
belse Statens medel icke stille för närwarande med-
gifwa werkställigheten häraf i sin hela omfattning,
pttrar sig den billiga önskan, det mätte utwägar be¬
redas till högre löner för Borgmästare, Ordförande i
Kämners-Rätter, Justiti-e-Rädmän, Secreterare och
Notarier, med undantag af Första Classcns af Stä¬
derna Magistratspersoner och Betjente. De förra, i
saknad af det understöd de illiterate Ledamöterne ge¬
nom borgerlig rörelse och näring kunna förpassa sig,
mäste, under en trägen Embctsförwaltning taga sin
hufwudsakliga subsistance af dem tillsiagnr högst obe¬
tydliga Lönewilkor. Man torde inwända att Städer-
ne sjelfwa, men ej Staten bör bestrida vftanämnda
Lönförhöjning. Jag swarar, att större delen Städers
wanmagt är sä stor, att mänga Jnwänare knapt kun¬
na fullgöra de dem redan älagda skyldigheter medan
Tjenstcmännens lidande säledes ohulpet framskrider.
För öfrigt anser jag det ej wara Städernas skyldig¬
het att altid aflöna sina Magistrater, ty detzas Em-
betsmanna befattning, utom det den innesluter upp¬
börden af Statens medel och wärdén af de i Riks-
Banguen pantsatta rcdbarheter, utsträcker sig äfwen
till hwarje Rikets inbyggare, som i och för Samhäl¬
lets mängfalldiga förhällandcn kan begära Städcrnes
Styresmäns och Domstolars ätgärd.
Sedan detta mitt Memorial fäkt ett rum i Stän-
bcts Protokoll, anhällrr jag ödmjukeligen att det mät¬
te till behörigt Utskott blifwa remitteradt.
6ust. Ltabeck.
Remitterades till Staks-Utstottet.
Plenum slutades klockan nägot efter 2.
In 66em
^s. v. Val erie».
Den 22 September. S07
Den 22 September.
Plenum klockan n f. m.
Asgäende Expeditioner öfwer de förleden gärdag
fattade beflut justerades.
I sammanhang med den, i anledning af Herr
Handelsmannen Achatij anmärkningar beslutne äter-
rcmisi till Allmänna Beswärs- och Economie-Utstot-
tet af frägan om Handtmcrksgesällers hänförande un¬
der Tjensthjon?-Stadgan, upplästes och aflemnadeS
till Protokollet af nedannämnde Herrar Ledamöter föl¬
jande skriftliga anföranden:
"Wördsamt Memorial.
Sedan Wällofl. Ständet förleden gärdag äter-
temiterat Herr Jouveleraren Holmers wäckta motion,
att uti Tjensthjons egenskap fä Gesäller ansedde,
torde mig tillätas fä aflemna nägra Reflexioner öfwer
ämnet, hwilka jag anhäller mätte ätfölja Remissen.
Det är en känd sak, att till sä wäl Manufactu-
ier som wissa Handtwerkerier bäde Mästare och Ge¬
säller hos andra Nationer mäste sökas, och ofta mel»
kostnad och omsorg winnås, i ändamäl att bringa
wära arbeten till den fullkomlighet, som motswarar
hivad Industrien och konsten hos utlänningar ästad-
kommit, samt att derjemte bereda wäre egne Sujetter
tillfället för underwisning och täflan.
Jag sinner det wara lika obilligt att stadga, som
omöjligt att föreskrifwa sädane infdrskrifne Konstnä¬
rer en wist bestämd tid för deras antagande och qwar-
blifwandr, hwarigenom den Nationella nytta, som
genom täflan och en önstad fullkomlighet uti fbräd-
landet af Rudimaterier äsyftas, skulle gä förlorad.
208 Den 22 September.
Erfarenheten öfwertygar, att äler wista Handtwer-
kerier öro af sädan egenskap, att de dels en korttid af äret
kunna drifwas, dels att en wist ärStid dertill mäste begag¬
nas, hwarwid biträde genom Gesäller mäste sökas, hwar-
förutan ett och samma Handtwcrk gifwer oafbruten syss-
losättning uti en del af Rikets Provinccr om sommaren,
men mäste om wintren nedläggas, dä del äter ä an¬
dra orter drifweS. Härwid fordras Gesäller och hu¬
ru skulle det wara möjcligt att med dessa förhållan¬
den förena eller anwända det stadgande Herr Jouve-
leraren Holmer för Gesällers antagande och tjenste¬
tid förestagit. De stäk äro mängfaldigc, hwilka mot¬
säga ett sädank stadgande, som ofelbart skulle medfö¬
ra en allmän utwandring till utländska orter, hwarest
en förhöjd »veckopenning erbjudes, och der den frihet
Gesäller nu äga räder; för öfrigt tror jag att igenom
detsamma hwarkcn sederneS förbättring eller ordning
»vinnes.
Att pä SamhällS-medlcmmar, som alltid ägt ett
fritt handlingssätt, lägga nya band, har sällan med¬
fört en äspftad »verkan; och jag fruktar, att om bifall
lemnäs till hwad Herr Holmer, af agtningswärdt
nit, yrkat, hog för arbetsamhet förswinner och Handt-
werkerier upphöra frän ben grad af drift de nu äga,
samt förfalla uti owerksamhet och wanmagt. Orebr»
den 22 September iZro.
/. H. 8trömderx."
"Wid Riksdags-Fullmägtigen Herr Juvelera¬
ren Holmers till Riksens Högloft. Ständer ingifne
Förslag och begäran, att Handtwerks-Gesällcrne mätte
hänföras och ställas under Tjensthjonsstadgan, färjag
göra följande erinringar.
Herr
Den LL September» 209
Herr Holmer tror att Fabriqucs- och Handl-
MrkStillwerkningar skola falla till bättre pris om Handt-
werkS-Gesäller förwandlas till ärstjenare och derigenom
komma ur ständ att uppstegra sina weckolöner till Mä¬
stares skada. Jag deremot tror, att Herr Holmer
i denna förmodan misträknar sig» Det är allmänt
kändt att prisernp, sä wäl ä alla ätliga waror, som
ä alla för Fabriquer och Slöjder nödwändiga rudi-
materier, under de sistförffutne 20 ären upstigit flera
hundrade Procent högre än förut; och just denna om¬
ständighet är rätta orsaken till deN nu sä mycket öf->
werklagadc dyrhet ä Arbetslöner och Stöjdewaror>
och denna olägenhet afhjelpeS icke det ringaste dermed
att Gesäller dömas till ärstjensti
Om Gesällen nu fordrar nägon större weckolört
än för 2Q a go är sedan, sä har han dertill skäl.
En BlärgarnSDorta kostads honom för zo är sedan
16 ffillingar, nu mäste han betala den med s Riks¬
daler, och sä allt annat i jämförelse»
Den af Herr Holmer för Gesäller förestagne
flyttningstid är efter min tanke icke tjenlig. Jag an¬
ser det wara obilligt, att Mästaren skall kunna twin-
ga Gesällen att tjena öfwer sommaren och hösten och
sedan Julafton gifwa honom afsked. Den sednarL
blifwer dä blottställd att j swärt wäder och wäglagtitk
fots (till Gästgifwareffjutts är han ej berättigad) wan¬
dia, kanffe frän Stad till Stad innan han fär ar¬
bete och när han fär det, sä förestär honom kan hän¬
da nästa winter ett lika swärt öde»
Det är för stöjdernc nyttigt, jag »vägat säga det>
att Gesäller genom resor besöka flera orter; de fä
derigenom tillfälle att uppöfwa sig i Handtwerket. Ett
yngling med bästa fallenhet, kan under läroåren sak-
Borg.St Örn N:v 14. «a
Lis Den 22 September.
na tillfälle att fä lära allt hwad till hans Handtwerk
hörer. Ha s Mästare kan hända är en kläpare, el¬
ller af sig kommen, fä att intet af betydenhet göres pä
hans werkstad; kommer denna Utläring derefter till en
lika beskaffad Mästare, som Lärmästaren war, sä mä¬
ste han ändä uthärda äret, j stället han med den fri¬
het Gesäller hittills haft och ännu hafwa, genast kan
ombyta Mästare eller resa till annan ort för att win¬
na mera öfning och kunskap i sitt Handtwerk, och
-erigenoM blifwa sig sjelf och Samhället nyttig.
Jag sinner inga hinder för Mästare och Gesäl¬
ler att sins emellan göra Cöntracter om längre eller
kortare arbetstid. Men sädane Cöntracter böra fä af-
stutas fritt och utan twäng pä Nägondera sidan, samt
wara skriftligen författade och af Contrahentcrne egen¬
händigt underskrifrte.
Jag tillstyrker och jag önskar att med Gesäller,
beträffande deras frihet, att inom längre eller kortare
tid, allt efter som de för sig tjenligast finna, fä öm¬
sa Mästare och ort, mätte tills widare fä förblifwa,
svin det hittils warit. Wid detta förhällande hafwa
Slbjderne hittills icke förlorat utan twertom wunnit.
Det torde finnas och meögifwas (mä mig tillätas att
säga det) att Swensta Slöjdare i afseende pä uppfin¬
ning, skönhet och godhet i sina tillwerkningar täfla
med Utlänningen, eftergifwa honom icke, men snara¬
re nägon gäng i ett eller annat Slöjdeyrke honom
Lfwmräffcu
1^. Istorlinz.^
"ödmjukt Anförande.
Wid skeende äter-remifi af Herr Holmers Mo¬
tion rörande en förbättrad Ordning ibland de Arbe¬
tare,
Den 2 2 September. Lir
tare, som under Classen af Gesäller inbegripas, fär
jag ödmjukeligen yttra mina i detta amne ägande
tankar:
Utan att förnärma denna Ärbets-Class Heders¬
känsla, torde efter min öfvertygelse en lämplig medcl-
wäg dymedelst kunna leda till dessa Medborgares eget
wäl och Husböndernes stadgade säkerhet, att med
undwikande af att subordinera Gesäll-Classcn desi
Stadga, som Tjensthjon i allmänhet ärö skyldige ek-
terlcfwa, en Contracts-princip, under benämning af
Gesäll-Ordning omfattades, hwaruti antagningstidtii
utfästes till minst Tre Män ader med En mänads upp¬
sägning. Genom en sädan laglig utwäg skulle en
stadigare Arbets-method bereda fullkomligare tillwcrk-
uingar och jemte ett mera äsyftad ordning. Gesäller-
nes plägsed icke hindras, att företaga lostiga resor pä
Profession, ehuru en ostadighet i ett Arbetshrke med
efta förbytt wistelseort, icke lämpligen förenar en be¬
hörig utweckling af erforderlig Arbetsskicklighet för Ge¬
sällens framtida Burskaps winnande. Genom denna
medclwäg skulle en Moralisk förbättring för benna
Arbets-Clasi befordras — Husbönders och GcsällerS
ömsesidiga skyldigheter och fördelar stadgas till gemen¬
sam bätnad — och den fördelagtiga werka», som besi-
»wm Handtwerkerierne i Allmänhet derigenom skull?
tillskyndas, More icke obetydlig, dä de ofta öfwerkla-
gäde Fuskare till större delen torde uppkomma utur
antalet af de mindre ordentliga Gesäller, hwilka icke
kunna finna sig uti en stadig arbetsamhet hwarken sig
imellan eller hos sina Mästare, utan att hafwa för--
trärfwat sig be egenskaper^ som kunde berättiga deni
till werkcliga Mästare.
Rikets större Städer, der antalet af besse Arbe¬
tare är betvdligare, skulle i afseende pä dera- egen
' ' «ch
S!2
Dcn 22 September.
och Mästares säkerhet winna, och med förekommande
af en hittils olämplig beräkning af flyttningstid, der¬
igenom jämwäl nägon inskränkning uti mändagarnes
sysslolösa och mindre wä;diga framlcswande af Gcsall-
Classen, wara pä det lämpligaste förberedd.
6. v. vilcke."
Ständer beslöt att dessa till förenämnda äterför-
wista fräga omedelbart hörande och deraf föranledda yt¬
tranden stolle till allmänna Bcswärs- och Eccnomie-
Utstottet genom Utdrag af Protokollet öfwerlemnas.
Härefter företogs, jemlikt Ständcts BeflUt, wal
till dest Fullmägtigc i Banque». Sedan upprop skett
och sedlarne blifwit insamlade, bcfunnos, wid deras
öppnande, genom pluraliteten till Banco-Fullmägtige
kallade:
Herr Stads-Majorcn vice Talmannen Iohan
Westin med 41 röster.
Herr Dircctemcn och Riddaren H. N. Schwan
med Zz.
Herr Rädmannen A. Fredin med 28.
Herr Stads-Majoren Westin yttrade sig fö¬
lunda : Ma det förlatas mig om jag i detta för mig
smickrande ögonblick ej finner ord för att uttrycka min
listiga och wördnadsfulla tacksamhet. Mina Herrar!
jag är pä det högsta rörd af Eder godhet; dcn äter-
kallar j mitt minne alla de prof af wälwilja och för¬
troende, som mina Medborgare wid sä mänga till¬
fällen slösat pä mia. Detta nya bcwis deraf ökar
mina förbindelser; mä jag, nog lycklig att fullgöra
dem, altid bliswa wärd Eder wänstap, hwari jag an-
hällcr att sä wara innesluten.
Under
Dcn 22 September.
2iz
Under W llförrättningen hade till Herr Talman¬
nen ankommit en skrifwelsc frän Hans Excellence Herr
Stats-Mini stern för Utrikes Ärenderne, sä lydande:
"Stats-Ministern för Utrikes Ärenderne har den
ä"an alt underrätta Talmannen för det Wällofl. Bor¬
gareständer Herr Commcrce-Rädet och Riddaren We¬
gelin, att General-Majoren Herr Grefwe Rosen,
som denna förmiddag ifrän Paris ankommit, med¬
fört Hans Majus Fransmännens Kejsares swar pä
Konungens bref, innehällande i förbindliga ordalag
Hans Kejser!. Maj:ts samtycke till den utkorade Thron-
följarens antagande af Swensta Folkets anbud, samt
bref till Kongl. Mast ifrän Hans Kongl Höghet
Kron-Prinsen, hwaruti denna Furste med wärma ut¬
trycker sin tacksamhet emot Konungen och Nationen,
samt stn fasta fbresatts att bereda dcn förres tillfreds¬
ställelse och dcn senares framtida sällhet. Orebro
den 22 September 1812.
I.rr« vou LnZeström."
Med innerlig glädje emottog Ständet denna un¬
derrättelse, och lyckönskade sig inbördes till ett sällhets-
hopp, som mer och mer hastade att fyllas den stund
dä Swcrge ägde inom sina gränsor Hans Kongl.
Höghets dyra Person.
I anledning af den frän gärdagens Plenum till
afgörande uppskjutna fräga om suppleant för Banco-
Fullmagtigc, och uppä nu gjord proposition beslöt
Ständet att en Suppleant skulle waljas, hwarw'd
tillika af Herr Advocat-Fiscalen Falkman före¬
slogs och af Ständet bestämdes, att dcn, som till
Suppleant utsägcs, borde, i likhet med hwad wid si¬
sta Riksdag förestrcfs, inträda i dcn först afgående
ri.
D?n 22 September,
Fullmägtiges ställe, antingen ledighetey yppades j Ban¬
que» eller Riksgälds-Contoiret.
Ester anställd omröstning befans Ständels Tab
yran, Herr- Commerce-Rädet och Riddaren Johan
Wegelin hafwa lindfält 48 röster, eller, med undan¬
tag af en enda röst, enhällig kallelse att wara Sup¬
pleant för Banco- och Riksgälds-Contoirs-Fullmägtige
af detta Ständ,
Herr Talmannen tolkade sin erkänsla för Stäm!
hets förtroende och förklarade sin önskan och sitt hopp,
att Herrar Fnllmägtige skulle af Försynen bibehållas
tvid lifrock och hälsan, och hans ätgärd sälkdcs ej be-
höfwas; men försäkrade derjemte, att , i händelse den
fordrades, uppfylla sina pligter med samma nit och
sedlighet, hwarigenom han hittills söht bereda sin egen
tillfredsställelse och förtjena Medborgares bifall.
Ett frän Banco-Utffotkel insändt Memorial, med
hemställan om ökadt dagtraptamcnte för de till Banco-
Wcrkcts öfwerseende mellan Riksdagarne förordnadc
Revisorer, upplästes och kades pä bordet.
Expeditions-Utskottets förslag till ingrest och zuie
§K i det blifwande Riksdagsbcstutet uppfästes och god
kändes,
Likaledes upplästes bemälte UtffottS försiag till
Riksens Ständers underdäniga skrifwclse med anmä¬
lan af deras beslut att till nästa Riksdag uppskjuta
Åtskilliga frägors afgörande, jemte underdänig hem-
ställan, att pröfningen af de anmärkningar ivid Riks¬
dagsordningen, som Kongl. Majit i Nadex lätit Rik¬
sens Ständer meddela, astren mätte blifwa hwilande
Med hänsigt till densia i Expeditionen intagna
hemställan anförde Herr borgmästaren Hallqwist:
' Dä
Den 2r September.
Dä dek tillförordnade särskilta Utskottet föreslog etk
ytterligare uppskof med afgörandet af de wid sist-
ledne Riksdag uppskjutne ärenden, blef likwäl, i an¬
seende till de l Räder meddelade anmärkningar wid
Rlksdags-ordningcn, ingen ting särskildt yttradt, och
säledes fattades ej heller nägot beslut i denna pä
Kongl. Majus Nädiga wälbehag ankommande del.
Emedlertid trodde Expeditions-Utskottet öfwerensstäm-
mande med Riksens Ständers afsigter att projektera
ifrägawarande tillägg, och uppdrog ät en af hwarje
Ständs Ledamöter j Utskottet att in Plenis derom gö¬
ra muntlig anmälan.
Expeditionen gillades af Ständet, som med det¬
samma ansäg sitt bifall till den af Expeditions Utskot¬
tet föreslagna underdäniga hemställan sittryckeligeir
förklaradt
Frän Stats-Utskottet hake nedannämnde Hand¬
lingar ankommit:
i0 Dest utlätande i anledning af Kongl. MajrtS
Nädiga Proposition, angäcnde Riksdagskostnaderne.
2:0 Rörande ätskilliga omständigheter till iakt¬
tagande wid de siflledne Riksdag beslutne twänne Län¬
system.
z:o Utskottets yttrande uppä Hkderwärda Bonde-
ständets Remist af 2:ne Memorial, innefattande an¬
märkningar wid Expeditionen öfwer Riksens Ständers
beslut om Kongs» och Kongs Ladugärdarncs fö'wallning.
4:0 Med hemställan om en gratifikations tillde¬
lande ät Herr Stats-EammiSsarien Frödelius för
dest biträde hos Stats Utskottet.
Dessa Handlingar kades, efter uppläsandet, pä
bordet.
Wi-
si6 Den 22 September.
Widare upplästes och lades ad acka Protocolls-
Utdrag frän Högwördiga Prest-Ständet insände, af
jnnchäll att Ständet gillat 1:0 Stats-UtskottetS Me¬
morial rörande aflöningswilkoren för Utskottens betje¬
ning. 2:0 Allmänna Beswärs- och Economic-Utskvt-
tets utlåtande öfwer Herr Jouveleraren Holmers
förstag till Gesällers hänförande under Tjensthjons-
stadgan. z:o Anmodat Erpcditrvns-Utffottet, att i
Riksdagsbeflutet införa Stats-Rädcts frikallande frän
embets-answarighet intill innewarandc Riksdags början.
4:0 Öfwerlemnat till samma Utskott expeditionen af det
tvid sista Riksdag widtagne beslut om Skattehemmans
fria dispositions-rätt af deras skog. §:o Uppdrag»
Iltslkottet att författa en underdänig Skrifwelse till
Kongl. Maj:t med anmälan af utslaget wid den jem¬
likt Regeringsformens ro.; § utsedda Nämndens om¬
röstning. 6:0 Remitterat till Bcwillnings-Utskottet
Kongl. Majtts Nädiga Proposition angäcndc sökte
eftergifter af Bewillningen och 7:0 med inbjudning
till de öfrige Ständen, beflutit öfwerlcmna till Bewill-
nings-Utskottet att uppgifwa förflag till rcglor för
Taxerings-Committeernc med bifogade Formulairer.
Med instämmande häri besiöt Borgareständet,
det skulle, till befordrande af jemwigt och likställighet
ivid Bcwillnjngens utgörande, Bcwillnings-Utskottct
onmodas att uppgifwa och till Plena skyndsammast
inlemna förflag till nägra rcglor med bifogade formu¬
lairer för Taxerjngs-Commitlöerne.
Stats-UtskottetS utlätande rörande Riksgälds-
Werkets förwaltning och tillständ begärdes, wid sör-
pyad föredragning, ytterligare pä bordet.
Stats-Utskottets, sedan förleden gärdag pä bor-
tzet hwilande, Lixmorial med föreslagit utbyte af de
f. d.
Den 22 September. 217
f. d. Konungen enskilt tillhörige Riksgälds-EontoiretS
Obligationer förehadcs ä nyo och bifölls.
Till slutligt afgörande företogs jämwäl bemälte
Utskotts anmälan af Herrar Fullmägtiges i Riksgälds-
Contoiret förfrägan om rättigheten att till tjenstgö¬
ring inkalla utnämnd Suppleant; och beflöt Ständet
för sin del förklara, att ett sädant inkallande mä,
wid ordinarie Fullmägtigs laga förfall, dock ej an¬
norlunda, äga rum.
Herr Borgmästaren Arsenius uppläste och in¬
gas ett sä lydande:
"Ödmjukt Memorial.
I afseende pä Nädc-anstkningar, som kunna ho»
Konungen i underdånighet ingifwas, rörande eftergift
af sädanc, genom laga kraft wundne Domar eller
Utslag, faststäldc Balancer och ersättningar, hwilka
tillhöra Rikets Pcnningcwerk, Stats-Contoiret, eller
de under Collcgiernes och särskilde Directioners styrel¬
se warande Cassör, föreslog Kongl. Maut i Nödig
proposition till förlidne Riksdagens Ständer, huru-
wida, enär Konungen kunde sinna godt att i sädanc
frägor höra Ständernas Fullmägtige i Riksgälds-
Contoirct eller wcderbörande Embets- och Tjenstmän
wid deras öfrige Pcniungwerk, Ständerna ansäge nö¬
digt förse dem med nägon Instruction för deras ut¬
låtanden.
Pä denna Nädiga Proposition, sommar ett li¬
ka talande lewis af Konungens Faderliga hjertelag
för oskyldigt olycklige undersätarc, som af dest oin¬
skränkta förtroende för Rikets Ständer, följde est
swar, som wida öfwersteg grantscn af Propositionen,
och innefattade ämnen, mindre lämplige till frägan.
Rik-
213 Den 22 September.
Den 22 September,
Riksens Ständers pluralitet pttrade nemligen: att, dä
den äskade Jnstructionen icke kunde förcfläs, Konun¬
gen skulle tackas lata werkställigheten af Domar och
hktflag i ersättningsfrågor, om hwilkas eftergift un-
derdäniga ansökningar blifwit gjorde, anstä, till dep
Riksens Ständer sammanträdde och sjelfwe kunde kom¬
ma i tillfälle att sitt utlåtande deröfwer meddela, och
§tt om under loppet af Rättegängen, den sökandes e-
gendom skulle wara, till Statens säkerhet, belagd
med seqvester, en sädan sequester icke annorlunda, än
mot behörigen godkänd borgen, mätte upphäfwas. I
detta swar instämde likwäl icke Högloff. Ridderffapek
och Adeln, efter hwad jag tror mig weta; twärt om
fann detta Ständ, att det tillstyrkte uppskvfwet nied
silke eftergiftsfrägors afgörande skulle betaga all med
ansökningen derom äspftad werkan, samt att det enligt
Swerges Grundlag wore Konungens enffilta rätt,
Ott dispensera Lagen, om i Brottmål göra nåd, hwar-
af följde, att pröfningen om eftergifter ej tillkomme
Riksens Ständer; och derföre beslöt Ridderskapet och
Adeln, att hädanefter som hittills denna pröfning en¬
samt skulle Kongl. Maj:t tillhöra, samt att, dä Kongl.
Majit i Räder will inhämta Riksens Ständers Full-
mägtiges, eller wchcrbörande Ems etLmäns flätande,
desse dä böra, wid det answar en upplyst och redlig
man lika sä litet fruktår, som sig undandrager, efter
sig företeende omständigheter, i hwarje mäl förklara,
hwilka skäl och anledningar de kunna finna wara af
ben beskaffenhet, att de talte för eller emot den sökte
näden och eftergiften utan all widare Jnstruetion,
Nästan af en händelse har jag fatt någon kun-
-skap om denna fräga, wistcrligen wigcjg för Staten,
hwars rätt den rörer, men, i min tanka, tusende
sänger wigtigare för den oskyldigt olycklige, hwars
stora
stora heliga rätt till allmänt och enskilt behjertande
kan aldrig nog wärdas; och jag tror mig fullgöra
bädc mitt eget hjertås och allmänna billighetens for¬
dran, dä jag nu wägar helt bestämt förklara min en¬
faldiga tanke: att ben wid förra Riksdagen förcflag-
rie utwäg om uppskof med publika rrsättnings-frägors
Afgörande i nädc-wäg, hwarkcn är förenlig med Kon¬
stitutionens föreskrifter, eller ledande till ändamälet,
Det är enligt Regeringsformen lika säkert att Konun¬
gen allena äger att i Brottmäl göra Näd, och i an¬
dra fall dispensera Lagen, som det för ärrndernas
gäng är anscdt nödwändigt, att Riksens Ständers
Åtgärder icke mä sammanblandas med Konungamag-
tcns, eller sträcka sin wprkan till enffilta frägors be¬
dömande, Man har wäl ännu aldrig sett cn Stat,
där Konung och Folk ömsom utöfwat Jura Majc-
statica; och dä Riksens Högloft. Ständer i Grund¬
lagen icke förbehällit sig pröfningen af dispense- och
fenädnings-frägvr, sä synes mig allt förbehåll derom,
i ett eller annat fall, nu komma försent och wara
olämpligt.
Med en fast öfwcrtpgetse, att Konungen t Rä¬
der lärer förfara med ansökningar oni publika
medels eftergift, pä sätt omständighererne i hwarje sär¬
skild Händelse fordra, sä att hwarken mensklighet och
oskuld'förolämpas, eller Statens medel oförtjent eft
tcrgifwas, anser jag Medes Ständers hörande öfwer
ulöfningcn af ett Iris Majcstaticum emot enskilt per¬
son, och ännu mera deras deeisions-rätt i en siik frä¬
ga wara Eonstitutions-stridig. Jemte desse betragtel-
ser öfwer oformligöetcn af cn benädningsfrögas upp¬
skof till en inträffande Riksdag, hemställer jag äs-
wen, huruwida det öfwcrenssiämmer med rättwisan och
billigheten, att, sedan ett balance- eller crfättningsmäl
är
220
Den 22 September.
Den 22 September.
2LL
Zr definitivt afgjordt af Domaren, likväl läka en un
der Rättegängen lagd Seguester pä Uppbördsmannens
eller hans Cautionisters egendom fortfara, i flere ärs
iväntan pä Riksdag. Genom en sädan anstalt skulle
den med seguester belagde gäldena-en, ehwad förhopp¬
ning om eftergift han ocksä kunde göra sig, i längre
tid sättas utur dispositionen af sin egendom, hans
Credit och werksamhet småningom förstöras, och kan¬
ske han sjelf ofta med en talrik famille försmägta i
elände, innan tiden komme att frälsa honom derifrån,
samt Staten sämedelst fä en börda mera, och näg-a
medlemmar mindre. Genom en sädan anstalt skulle
ytterligare det lagstridiga förhällande uppkomma att
andre mera prioriterade fordringsägare hos en Krc-
nans uppbördsman eller desi Cautionist med tiden u-
tesiängdes frän den rättigheten, att göra sitt fordrirrgS-
anspräk gällande, och tivingades att afwagta Stän¬
dernas sammankomst, för att efter deras afkunnade
Näd öfwer Galdcnären omsider finna tillfälle, att ät-
komma fin fordran, som likwäl ofta kan äga före¬
träde för Kronans eller Publika Werks. Jag fär as¬
tren tillägga, att den utwäg Ständerna föreslagit,
om Seqursterns upphäfwande, emot godkänd borgen,
förekommer mig sä mycket frngtlösare, som en Publik gäl¬
denär, dömd till ersättning, och hwars befrielse dcr-
ifrän skulle ankomma pä dccisionen wid en blifwandr
Riksdag föga eller intet lärer kunna anskaffa en an-
tagelig borgen, som en klok menniska, under sä osä¬
kra willkor skulle förmäs att ingö. Pä dcfic i erfa¬
renheten grundade skäl underställer jag Wällust. Stäm
detS mogna pröfning, om icke benadningsfrägor i ba-
lance- och ersättningsmäl böra af Konungen ensamt be¬
handlas och pröfwas, i likhet med hwad Regeringsformen,
rörande Konungens benädn-ngsrätt r allmänhet föreffrif-
wer;
irer; anhällande att detta mitt anförande mä till we-
dcrbörande Utffotts granffning och yttrande remitteras.
Orebro den 22 September rZro.
6. Arsenius?'
Remitterades till Stats-Utskottet.
Herrar Handelsmännen Lindstedt och Kjels
lander anhöllo om ledighet frän Riksdagsgöromälen,
den förre pä 10, den sednare pä 8 dagars tid, räks
nåd frän och med den 24 nästkommande.
Bewiljades af Ständct, som deruppä kl. en qwark
lill 2 ätffiljdes.
In kstem
I. v. Valerius.
Den 25 September.
Plenum klockan n.
Protocollen för den 21 och 22 i denna mänad
justerades.
Expeditions-Utskotlets förslag till undcrdäniga skrift
tvelscr i:o med anmälan af Riksens Ständers beslut
rörande RikS-Ständens och Utffottens Betjeningars
asiöning. 2:0 Med öfwerlemnande af det wid sistledne
Riksdag fattade beslut om Skattcmäns fria dispositions¬
rätt öfwer deras Hemmans fikog, jemte orrhällan om
Nädig stadfästelse derä, upplästes och godkändes.
Frän Högloft. Ridderskapet och 2löeln hade
Protorolls Utdrag af nedannämnde innehäll ankommit:
ms
222 Den 2§ September.
r:ö angäeirde bcflutna Remisser, till Bewillnings-
Utskottet af Kongl. Majus Nådiga Proposition om
sökte eftergifter i Bewillningen, till Baneo-Utskottct
af ett HLrr S ahlefclts, H. I., Memorial, samt till
Stats-Utssottet af twänne, Herr Pä hlma ns, Otto
Fredrik och Friherrs Adlercreutz's, Carl Jer
han; widare, att Ridderskapet och Adeln bifallit
L:s Slats-Utffottets betänkande rörande Riksgälds-
werkets tillstånd och förwaltNiNg; z:o Banco-Utffot-
tets hemställan om dispmse wid denna Riksdag frän
den wanliga inventeringsskyldighetcn; 4io Stats-Ut»
fottets förslag om utbptc af de f. d. Konungen till¬
hörige Riksgälds-Contoirets Obligationer; npstbe-
mälte Utffottv Memorial angäende Riksdags-wedergäll-
ningar för Utskottens bchening; 6:0 Allmänna Be-
swärs- och Ecönomic-Utffottcts utlätande öfwer Kongb
Majus Nädiga Proposition om skyldigheten för alla
att deltaga i Fattigmärden m. M. ^:o Samma Ut-
ffotts yttrande i afseende pä Motionen om Gesällers
ställande under Tjenstehjons-stadgan; 8:0 att Riddcr-
skapet och Adeln, af hwilket Ständ Suppleanter i
Riksgälds-Contdiret ej förordnas, icke haft någon ät-
gärd att lemna ät Fullmägtigcs i Contöiret af Stats-
UtstoM anmälta förfrägan om Suppleants inkallan¬
de 9:0 rörande uppdrag kill Erpeditions-Utffottct att
författa en underdänig skrifwelse med anmälan afUt-
slaget wid den i RegerittgsformeNs 10g § föreskrifnä
NämndeNs omröstning; rörö angäeiide införande i
Riksdagsbestutet af hwad wid sista Riksdag blifwit
tillgjördt i frägan om Skattemäns rätt att anwända
sin ffdg; ti.o angäende Remist till Bewillnings-Utt
skottet uppä ett Memorial af Herr Majoren voll
Kruus.
8st
Den 25 September. 22Z
Likaledes war frän Högwördige Prestständet in-
sändt ett Protocolls-Utdrag med tillkännagifwande af
>eä bifall till Alllmänna Beswärs- och Economik-Ut-
jkottets utlätande om allmänt deltagande i de faltst
jas wärd.
kades, efter uppläsandet, ad acta.
StatsUftskottets hemställan, att en GratistcatioN
st Fyrahundrade Riksdaler mätte Herr Stats-Com-
rissarien Frödelius, säsom wedergällning för hanS
'iträde wid samma Utskott, tilläggas, klef uppä för-
lyad föredragning af Ständct bifalleN; och skulle un-
mdänig anhällan till Kongl. Mant afgä vm denna
Gummas utbetalande af de till Riksdagskostnaderncs
estridande anstagne medel.
Det af Stals-Utstkottet afgifNa, i sista Plenum
>pplästa Betänkande i anledning af Kcngl. Majus
Nädiga Proposition, angäende Rcksdagskostnaderne,
egärdes ytterligare pä bordet, till dest alla de utonm
ordentliga behofwen kunde blifwa kände och i ett sam¬
manhang pröfwade.
Hwad Stats-Utffotket under den 18 dennes yk-
Mt med afseende pä de twänne Memorial, sorn ät-
cljt Hederwärda Bondeståndets Remist af Kongl,
ölajtts Nädiga Proposition om Kongs och Kvngs-
iadugärdarncs förwaltNing, k lef till alla delar af Bor-
aresiändet godkändt och gilladt.
Wid äterföredragningen af Slats-Utstottets för-
edne Plenidag pä bordet lagda utlätande, angäende
vista omständigheter till iakttagande wid de af Rik¬
ms Ständer sistförfiutna Riksdag fastställde Län-sy-
'cm, anhöll Herr Bergs-Rädct Rothoff att detta
»ende kunde fä hwila och honom lemna- tillständ att
2S4 Den 25 September.
för Ständet uppläsa ctt af honom författadt Memo¬
rial, med förstag att stadgandet om 'Annuitets-Län
till 7 Procents ränta matte, säsom skadligt och url
mera öfwcrflödigt, äterkallas eller förändras.
Med Ståndets bifall upplästes och aflemrrades
detta Memorial, sä lydande:
"Det är och blir alltid längt »frän mitta tänkesätt
och mina afsigter, att upptaga en för det Högtäradc
Ständet dyrbar tid, med frägor af en inskränktare
omfattning. Jag skulle äfwcn, ännu mindre efter el»
redan längt framskriden Riksdag, wäga beswära A>äl-
löst. Ständet med nägot anförande, sä framt icke mitt
uppmärksamhet blifwit wäckt i ctt, enligt mitt omdö¬
me, wigtigt amne, och om jag af en lycklig erfaren¬
het icke ägde den Lfwertpgclse, att Wällofl. Stänks
icke för nägot besparar sin ätgärd, dä det angär se"
ker af allmän inflytelse pä Fäderneslandets bästa. Jäg
skulle aldraminst wäga widröra ett sädant, hivar»"
Rikets Ständer w!d sist öfwerständne Riksdag fattat
ett Bcflut, om jag ej hyste den öfwcrtpgelse, att c»
förändring deraf, efter inträffade förändrade oinstäi"
dighcker, wore för Fäderneslandet »välgörande, saint
om jag ej tillika förutsäg, att den förändring som jag
föreställer »nig nyttig och angelägen, lika snart son»
lyckligt kunde erhällas.
Rikets Höglofl. Ständer widtogo under Mö"
flutne Riksdag det Vestnt, att upptaga Län, för att
dermed bestrida åtskilliga utgifter, och dessa Län st»^
le göras pä 2.ne satt, neinligen dels emot A Procent-
löpande Ränta, med en ärlig Amortissements-Fottd a»
2 Procent, dels ock emot 7 Procents ärlig Ränta,
utan att Capitalct kunde af Längifwaren äterfordras,
saust
Den 2Z September.
22A
säruk utan all afbetalnings-Fond, hwilket dä benämn¬
des, för ctt stags likhets skull med nägra Engelska
Läncsätt, Bokföringsskulder, eller Permanenta Annui-
tcter. Det ar nu egentligen ivid det sistnämnde, jag
utbeder mig fä fästa Wällofl. Ständcts uppmärksamhet.
Förenämnde Länförstag blef af Riksens Stän¬
ders däwarande Stats-Utstott uppgiftvit redan i Au¬
gusti mänad förledit är, under en tid, dä ännu Ri¬
ket war omgifwet af fiender, under ett brinnande krig,
för hwilket hwarken tiden till de') stut, eller beloppet
för dess kostnad, kunde »ned nägot stags sannolikhet
inses, och »Visserligen »var wid en sadan ställning, saint
dä tiden för upphörandet af Bankens stora utbetal¬
ning af En Million R:dr i mänaden, till Krigskost¬
nadens bestridande, icke kunde förutses, icke mänga an¬
dra utwägar att förcstä.
Enär sedermera, efter »ned Ryssland erhällen fred,
och stillestånd med Dannemark, hwars följd nästar»
tydligen insågs blifwa en snar fred, Stats-Utskottek
efter inhämtade upplysningar fann, bade en bestämd
gräns för skulder och utgifter, och tillika, att de Sum¬
mor, sorn till Ränta för de förra, samt till bestri¬
dande af de sednare, erfordrades, wida understeg ben»,
som förut ansetts trolige, ansäg ock samma Utskott
icke widare omöjligt, att Banque» kunde, emot billig
Ränta och hög afbetalning ä Capitalet, lemna sitt bi¬
träde, hwaraf äfwen,i ctt af Utskottets Betänkande»,
dägra förmäncr hastigt angäfwvs.
Häröfwer hördt, yttrade Rikets Höglofl. Stän¬
ders Banco-Utskott sig, att pä de af Stats-Utskottek
förestagne Ränte- och Asbrtalnings-wilkor, kunde in-
flen wäda eller olägenhet för Banguen uppstä, att bi¬
träda »ned omkring 4 Millioner Rrdrs Län,' helst om
pr» N;o i§. «tbr»
226 Dm 2A September.
mbctalningarne finge skje efter hand, dä under tide»
Banque», genom Räntor och Afbetalningar pä re¬
dan skedde Län, inhämtade en betydlig del af hwad
han skulle utgifwa. Men som de förestagne länings-
sätten ändock bibchöllos, stadgades ock, att hwad der¬
igenom kunde inbringas, skulle antingen af Banqucns
utbetalningar minskas, eller ock, pä de redan gjorde,
älerbetalning ske.
Jag har anfört denna sakcrncs gäng, för att wi-
sa, det förändrade omständigheter under Riksdagens
lopp, redan dä kunde förändra föreflagne utwägar, till
större eller mindre del; och jag mä ännu härtill läg¬
ga den wcrkligcn betydliga förändring, att just igenom
det bcgifwandc Banco-Utskottet meddelade, att betal¬
ning af Banqucn kunde ske, bet redan af Rikets
Ständer, före Finance-Planens framställning, fattade
keflut, att Lcwerantörcrne skulle med Obligationer emot
§ Procents löpande Ränta, utan all Carital-afbetal-
ning pä 6 ärs tid, samt derefter en tiondedel hwart
är, ätnöjas, aldeles förföll och till intet gjordes. Jag
kan nu icke päminna mig de egentliga stäk, som för¬
anledde Rikets Ständer, att efter ett alldeles förän-
dradt beslut i den ena delen, likwäl förblifwa wid det
förra, i den andra; men dä samma omständigheter
som gjorde den ena förändringen möjlig och nyttig,
wid den andra ännu äga rum, och efter snart ett ärs
förlopp, göra ben för närwarande än mera möjelig,
wägar jag föreställa mig, att Rikets nu församlade
Ständer ej lära draga i betänkande, att göra den
wid sista R.ksdag saknade ändring; helst om det skul¬
le kunna ädagaläggas, att den nu, lika nyttig som
Lä, likwäl lättare vch med större förmän, kan läta
sig görak
2
Dell LA September, La?
I sitt wärde mä jag lämna, de sä högt af nä-
Hra ännu prisade, siere stags Läne-Systemc i Engs
land, och den sats, att skuld är nyttig för en Stat.
Jag mä allenast nämna i förbigående, akt sednare
kiders djupare Tänkare och godkände Författare i Stats-
hushällNINgsläran, tillräckcligeN hafwa bcwist Motsats
ftn, och att ingen af dem längre betwifiar, att Ens
Mska Staten vch Nationen skulle bädc wara och an»
ft sig lyckligare, om i detina stund alla skulder mo¬
lé förswundne, och alla de Taxor upphörde, svin präss
b Folket, till endast RäNtatts utgörande derföre. Den
ligger utom gränsen af mitt ämne, wederläggnittgett
§f det pästäendr, att en liksom omlöpande stor Riks¬
skuld, och för desi Räntor tyngande utlagor, befordra
'»dustricil, derigenom, att dell befordrar öfwerflöd,
k>tan afseende pä dyrhet, hos ett liten dek af Natio-
och uselhet Med förtryck under dyrhctcN, hos en
lkörre. Den sats wägar jag tro altid stä fast, att,
iä länge, Med lika betungande utlagor, en Nation kan
finska sin skuld i stället för att undcrhälla honom,
^'ola nya tillgängar skapas, jämnare wälmäga utspri¬
ds, trefitgare dagar uppstä för bäde Regent och Folk,
mint den Näringsflit blifwa af ett högre och tvarak-
'gare wärde, som har en hos Mängden af Nationett
'lltväxande förmögenhet, icke en stor pä nägra fä hän-
°kr, och nöden hos mängden, till sitt grund.
> Jag kan icke riktigt fatta, jag mäste erkänna
huru man allmänt beklagar sig öfwer en tryckans
^ Riksskuld, och likwäl icke önskar att blifwa dett
Mtl; ä,rnu mindre, att dä man rpser för de stora
."agor han förorsakar, man ej will anwända en
" af deni, vch helst den största matt katt, för att
. "iska honom, hwarigenom desi olyckliga werkan,
betungande Utskylderm, successivt kunna lindkas.
* Jas
-28 Dm 25 September
Jag förskär icke huru det Läningssätt, som af Indi¬
viden anses förmånligt, nemligen läg Ränta och suc¬
cessiv afbetalning, kan wara skadligt för en Samling
of Individer; jag kan Medes icke eller inse, hwarfö-
re, om Staten, det ar alla dche Individer samfäldt
kan fä läna för läg Ränta och afbetalning efter hand,
motsatsen skulle antagas, alt gifwa allt hwad möjli¬
gen kan anskaffas i Ränta utan att minska sin Ka¬
pitalskuld; jag kan ännu härtill icke finna annat, än
ott wid den första, den minsta, framdeles ansträng¬
ning, med bibchällande af detta Länings-spstcme, Cre¬
dit skulle saknas af det enkla skjäl att icke nägot kun¬
de betalas, och att följden af allt, skulle blifwa,hwad
den mera än en gäng warit: Bankcrvutc-utwägcn; en
wäg, dit händelser dem man ej kunnat förutse, wäl
lätt och ofta kunna föra, men den säkerligen ingen,
med eftertanka och berädt mod, bemödar och föresät¬
ter sig att nyttja. Af detta följer, att jag icke eller
kan begripa, hwarföre man hos oh, heldre will söka
Längifware emot 7 Procent ärligen, utan att tänka
pä sjelfwa Kapitalets afbetalning, än att emottaga Län
af ben, som erbjuder det för samma ärliga kostnad
frän Läntagarcns, det är wär sida; men med den stora
skillnad, att Räntan ar endast 2 Procent, och Kap>^
tal-afbetalningen, det är, minskningen af wär skuld,
§ Procent ärligen.
Mä wara, säger man, att detta är rätt tillsit
princip; men en säban Längifware finnes wiht icke,
utom Banquen; och om befi Credit härigenom skulle
löpa fara, böre wi framför alt undwika desi anlitan¬
de, ty dest Credit bör af vh pä det ömmaste wärdas.
Jag bestrider icke sanningen häraf, men det är
en lycka wid denna inwändning, att wädan sörBcM
quens Credit blifwit ifrägasatt, ty just derföre au
jag
Den 2§ September. 229
jag ömmar för densamma, säkerligen icke mindre än
Någon annan, träffar jag en tröst i min förlägenhet
och min frugtan att tillita honom, dä jag af sist.eö-
ne Riksdags Banco-Utskotts och Herrar Fullmägtiges
yttrande finner, att Banquen med de äskade förskot¬
tens utgift, ej löper någon fara; och jag är glad att
tillika i denna utwäg finna en wäda och en nedtryc¬
kande börda undwikne för Nationen, hwars wäl, om
det skulle löpa fara, mä hända medförde äfwcn nä-
gon, för Banquen. Dä jag icke känner BanquenS
ställning, men wet, att Herrar och Män, wärdige
Rikets Ständers fulla förtroende, inför Rikets Högloft.
Ständer anfört hwad jag äbcropat, förlitar jag mig
wid och tryggar mig till resultatet af deras betänkan¬
de i detta ämne, längt säkrare, än det jag utan kän¬
nedom af Banquen enskildt, men med kännedom, ge¬
mensamt med flere, om Nationens önskan och kraf,
att lindras, efter hand och snatt, i sina bördor,
kan yttra.
Men kanske, jag föreställer mig nästan det, bö¬
ra mina tankar stödjas genom någon tillämpning af
Man, uppgjord af de Summor, som erfordras och
uträkningar öfwer begge Länsättcns utslag: Man har
Utsatt en summa af 4 Millioner R:dr att upplänas
emot 7 Procent ärligen och man har sätt anbud af
Banco-Utskotket för samina Summa, af Banquen
ew.vl 2 Procents Ränta och A ProccntS afbetalning
ärligen. Jag mä stadna med min beräkning häröf¬
ver, i begge fallen, för en tid af endast 5 är; dek
är till nästa Lagtima Riksdag.
Län af de, med mer eller mindre grund sä kal¬
lade Permanenta Annuitetcr fordra, a 7 Procent är¬
ligen, för 4 Millioner N:dr, -80,022 Rrdr om ä-
ret.
rzo Den 25 September.
rek, bet är pä A är En Million Fyrahundrade Tur
sende R.dr; och Capitalstuldcn star hel och hällen
qwar, hvilken för följande tid erfordrar ännu, med
samma w-lkor, samma ärliga Skatt af Nationen.
Länet af Banquen har ander denna tid erfordrat
samma belopp 1,400,000 R.dr; men wid det Z ärels
litzäng, är pä Capitalet afbctalt nägot öfwer 1,040,000
Rrdr, hwarföre ej Ränta widare behöfwcr utgöras och
säledes kan minska Nationens last med / Procent, el¬
ler 72,800 Rchr ärligen. En Summa, ehuru icke
stor j jemförelse med den nu erforderliga Bcwilln i näs¬
sum man, dock lagd till den, som bespars i Räntor
för hwad till Banque» af dest öfriga Län, 7 Millio¬
ner, genom deras afbetalnings-belopp blifwit minstadt,
utgörande öfwer 2 Millioner, kan lemna redan inom
§ är en lindring omkring 130,000 R dr ärligen i Bcwill-
Ningssumman, hwilket ej torde kunna ansts obetydligt,
helst om man besinnar att, dä i den händelse wärk
Fädernesland fär äga lyckan af fred och dest wälgö-
rande följder, under denna tid icke omöjligen, snara¬
re troligen. Banque» kunde komma i den lyckliga
belägenhet, att antingen nedsätta afbetalningcn eller
»ck, som e) sällan stedt, afstrifwa en del af sin Ca-
pitalfordran.
Med förutsättande säledes deraf, att ej Banque»
löper fara, om de tillgörande Annuitets-Länen uteblist
wa, och Banquen fullföljer sina förestagna förskott,
hwiskct mindre nu bör kunna fruktas än för ett är till¬
baka, under hwilkcn tids förlopp, han crhällit en ej
obetydlig och innan dc nya 4 Millioner komma att
utgifwas, han fär emottaga en betydlig afbetalning-
wägar jag förestä, att i stället för de permanenta
Bvkföringslänen, Banquen allena mä emot r
eents ränta och § Procents afbetalning ärligen fö"
sträo-
Dcn 25 September.
sträcka, sä wäl de redan till utbetalning började
Summor af 2,445,973 N:dr 6 H. 9 r:st. som den
erforderliga Summan af 1,971,040 R:dr 34 st. r
d:st. hwarmed Lcwcrantörernc i ätta lika afdclade Ter¬
miner under fulla 2 ä.s förlopp, ifrän nasta ärs bör¬
jan till >8'L ärs stut, stola förnöjas; och deremot
det widtagne förslaget om Annuitcts-Läns upptagande
öterkallas.
Man inwändcr wäl ätstilligt häremot säsom: att
rtt till större belopp utspridt Banco-Scdelmynt, stall
höja waruprisen, och med dem öka bördan för ben
Mindre bemedlade, den mindre lönade; och man är
sä wan att höra detta ofta upprepade yttrande, att
Man snart kan börja tro detsamma.
Men nu först mäste man likwäl mcdgifwa, atk
°M än Banquen pä förcstagne sätt och tider gör des¬
se utbetalningar, stall dock ej dest utelöpande Sedel¬
stock inom samma tid ökas emot hwad han förledit är
ä>ar, med nägot sädant belopp, som kan wara af
betydenhet, ty i Räntor och Afbetalning»!- äro dessför¬
innan inbctalte omkring 2 Millioner och kanffe der-
öswcr, hwilket till en del beror af dc terminer, hwar-
pä utbetalningarne ste, och hwarifrän de säledes löpa
Med Ränta. Besynnerligt kunde wäl försöket wara,
Ntt utröna, huruwida ett fortsatt wägrandc af deste
Ntletalningar, skulle fälla waruprisen, om än genom
2liinuitctschälicn en lika Summa skulle ingä till Riks-
Sälds-Contoiret, endast för att dcrlfrän strax; utgif-
'vas till samma händer, som af Banquen successtvc.
lindre besynnerligt, men kanstc nägot krydsammare,
stulle deremot möjeligen blifwa att erfara, huru, r sam-
^a män AnnuitctL-Läncn upptogos emot 7 Procents
kanter, en och annan af Rikets icke alldeles onyttigt
2ZL - Den 2§ September.
Jordbrukare och Närings-Jdkarc, saknade tillgäng c,
mot cn mindre Ränta; huru andra, bwilkas Län, lin¬
der tiden förföllo, finge röna och kunde utstå försöket
att deni fä behälla, emot wilker af lägre Ränta. Wi¬
dare mä emot waruprisens förhöjning, såsom endast
härrörande frän denna Banquens utgift, anföras, att
med äfidosättande af de tiere orsaker, som j mer eller
mindre, men alltid »betydlig män, werka dcrpä, sy¬
nes man fästa en mindre uppmärksamhet wid egente-
liga stälen till deras stigande och fall, neml. förhäl-
ilandet emellan tillgäng och behof, emellan den mängd
man utbjuder att sälja och den man efterfrägar att
köpa eller afsätta, emellan stället der de finnas i mängd
och icke kunna anwändas eller förpttras, och det, der
Le finnas, men kunna afsättas; och allt detta, ser
man ofta förbi, oaktadt täta och stora exempel dage-
ligen förekomma, hwaraf nu endast mä nämnas: Pri¬
set pä Spannemäl, som fallit nästan hwar dag under
Let Bananen utglfwit sina förskott; pä Jern, som i
Götheborg blifwit betalt med 9 a 9? R:dr Skeppun-
Let, dä det ej kunnat säljas i Stockholm för Z R:dr
under det sistnämnde priset; pä kreatur här i orten
och andra inom Landet liggande trakter, emot dem
som stöta till hafwct, der Sjöfarande göra upp¬
köp deraf. Om nu, med antagande af den grund,
som manligen anförcs till warnprisens förhöjning,
neml. den tillökning, som Banco-Sedelstocken wunnit,
man af effcctens, det är prisens, förhällande, will stu¬
ta tillbaka till orsaken, hwilket sätt allid plär wara
en säker kontroll; sä följer, att allestädes, der Span-
ncmälspriset är lägt, der är ock brist päBancv-Scd-
lar; ber Jernet gällt 9 R:dr bör tillgängen af Banco-
Sedlar wara stor, ja §0 Procent större än i
Stockholm, der man ej kunnat erhälla mer än 6Z
R:dr;
Den 2§ September.
R:dr; att till sjökusten, der en Oxe blifwit betald 100
Procent mera än här, hafwa Banko-Scdlarne sam-
manskockat sig; och deremot fiygtat frän det inre af
Landet. Detta kan ännu likwäl räta uttyda sig; ty
att mera Banco-Sedlar tillfälligtwis finnas pä det ena
stallet än pä det andra, är lätt att begripa; men huru
det tillgär pä det ställe, där den ena waran ratas och
icke kan säljas pä samma tid som en annan knappt
för penningar stär att erhälla, blir en gäta för mig,
sä snart jag hufwudsakligen antager den nu, inom
Z är bräde Sedelmassan för upphofwet till warupri-
senS stegring, helst cn motsatt orsak bör gälla för de
warors fall, hwars pris nästan dagligen under 2 ärs tid
aftagit och ännu äro i ett synbart successivt fallande.
Twärtemot att den nu ökade Sedelstocken endast och
allenast hufwudsakligen ökat waruprisen, skall det er¬
faras, sä snart wärl Jern kan utskeppas, att priset
derä stall betydligen okas, ehuru wid en sä lycklig hän¬
delse de Millioner ingä till Banquen, som derä un¬
der liggtidcn blifwit utlänadc och spndde i rörelsen.
Dcsiutom, hwilka af wära inhemsta warm eller Pro¬
dukter, som icke hos Utländningcn tillika mäste sökas,
ärv dä sä utmärkt dyra utom sädanc hwarä tillgäng
saknas swarande emot behvfwet? äro icke egcnteligcn
de utländske warorne cllcr^ sädane som fordra Utländsk
Rudimateria för sin tillwcrkning af denna beskaffen¬
het, och männe ej wär Handelsställning, wär häm¬
made utffcppning, jämte dyra pris pä främmande
orter, äro de närmaste orsakcrne härtill?
Mä man tilläta mig att anföra en omständig¬
het, som jag anser af wigt, emot Anmiitels-Län, dem
man förgafwcs torde föreställa sig stanna inom Lan¬
det, dä deras största belopp, med förmäner framföre
dem cn del egna Medborgare, fastan pä andras be-
kost¬
Den 25 September.
kostnad, kunde njuta, twärtom torde utgöras af Ut¬
ländske personer. Dä Beslutet i denna wäg, redan
äldrjgt, ej kan undgä att wara kändt hos Utländnin-
gar, torde den sannolikhet snart öfwergä till wisshct
att de skola insätta Penningar och hwad blir, dä Lä¬
nen upptagas wid 7§ a 82 spillings Kurs, följden
häraf för ost? Jo den, att om till exempel en Man
j Hamburg läter, till insättning af dessa Län, draga
pä sig efter 78 fr s Kurs 122,222 R:dr Hamb. B:co,
fär han derföre nu i wära Banco-Scdlar 162,5^0
R dr och i Ilänta derföre a 7 Procent n,Z7§R:dr
ärligen. Wär Kurs faller efter wunncn fred, eller
genom annan inträffad händelse till §2 ssw, som gör
hans insatte 120,202 R:dr swarande emot 124,-66:
32 ss:r i wära Banco-Sedlar och han njuter ännu
samma ränta 11,^75 R:dr, det är .2^stel§ eller
nära 11 Procent? om tillika det hända Mille, som
hända kan, att till äfwentyrs en Million eller mera
nu insattes och hwilren jag tror, med försigtighet dra¬
gen, ej betydcligt kunde fälla wär Kurs, skulle det ko¬
sta oss wid dess fall till §2 ss:r, n Procent pä den¬
na Million, det är 111,222 Rstr ärligen, ät Ut¬
ländske män. Blcf Utländska insättningen större sä
ökades ock förlusten i samma förhällande. En tid af
sex wecker frän Kungörelsens uppläsande frän Predik-
stolarne förekommer ingalunda insättningar frän Ut¬
ländske hander; twärtom torde sädane redan wara be¬
redde och inträffa, till ett wida större belopp, än hwad
egne Medborgare kunna förmä inom samma tid.
Skulle ock icke sädanl tilldraga sig, finner likwäl hwar
och en latt, att den Medborgare skulle ockra pä an¬
dra, som nu ägde tillgäng att crhälla del i desse Län.
Sädane skola werkningarne blifwa om Länen
lyckas; men olägenheter af betydenhet ätfölja äfwcn de¬
ras
Den 2§ September.
ras misslyckade anbud. Om de icke erhällas, kan or¬
saken dertill sökas i annat än antingen misstroende
till förmägan eller wiljan att betala den utsatta höga
räntan eller ock deruti att inga tillgängar finnas? Na¬
tionens credit och förtroende till dess Representanter
wore dä kanske redan spillde för altid, och man stall
efter detta fruktlösa försök j en tid, dä det ej päkalla-
dcs af ett trängande behof, äter komma med detsamma
j den sista nödens stund förgäfwes, om man äfwcn
utan hoppet af dess framgång dä twingas att detsam¬
ma framställa.
Om således de olägenheter man anför emot Län af
Banguen, ännu ärv mera förcburne än werkliga; om dek
medför den nptta,att, genom de wilkor som det ätföl-
ja. Nationens bördor emot andra sätt att läna, icke
ökas; om de twärtom blifwa med hwar dag lättare;
om Rikets Skuld dertill genom det samma minstas
efterhand; om en icke obetydlig lindring, starl deri¬
genom är att förwäitta i Bewillningcn; om Jord¬
brukare och andre Nä rings-Idka re derigenom befriaS
frän Ockrarens försök och prejeri; om twärtom de Län
hwarmed de röra sig, fä fortfara, att emot lindriga¬
re Ränta gifwa dem och Staten nägon behållning;
om derigenom ökad framalstring, förädling och rörel¬
se till en del befordras; om de sä mycket öfwerklaga-
dc Waruprifcns bäde stegring och fall, icke märkcli-
gen kero eller förändras deraf; cm erbjudandet äfen
owanligt hög Ränta, utan all Fond till afbetalning
pä Eapitalet, icke wittnar om Credit hos Löntaga¬
ren; om sädane lttwägar erbjudas endast af den
nödstäldte j dels yttersta stunder, och begagnas af den
winningslystne p' staren, sorn nyttjar tillfället; om sam¬
ma utwägar af ingen annan än nyhctsälskarcn eller
förslagsmakare'!! war.ligen an wärst as sä länge andra
Den 2§ September.
finnas: om de bäde lockade och misslyckade medföra
olägenheter af flera stag; sä framställer jag till hwar
tankande och oförstäld Fäderneslandets Wän, till den
gode Medborgaren och den crfarne Statsmannen,
Lenna enkla fräga: Skall man wäl göra ett försök,
ondast derföre, att det inom wart Fädernesland är nytt,
och detta under cn högst uppjagad Kurs samt i en
tidpunkt, da det förkastas eller endast uppehälles för
nöd stull, i den Stat, der man en gäng räkat komma
deri och fåfängt försökt att komma derur; ty det har
ol-wifwelaktigt med sig ten följd att öka stuld pä stukd:
stall man wäl ej sätta der framföre den utwäg, som,
ätföljd af ingen wcrkclig stada för Nationen, snart
kan nedsätta dess Bewillningssumma med minst 120,000
R:dr ärligen: stallman dä ej föredraga Län af Ban¬
que» emot 2 Procent, det af Annuitcter emot 7?
Jo! jag wägar föreställa mig sädant och det är af
ingen annan orsak än de anförde samt det af Herrar
Banco-Fullmägtige och BancmUlstottet, ej längre
tillbaka än 8 mänadcr, gifne yttrande, att Banquen
ej eller löper wäda, som jag nu wäckt denna fräga,
tinder förmodan att det deruti hittills antagne Bcflut
ännu medan lid är mä kunna ätcrkallas.
Jag utbeder mig ödmjukast, att detta mittanfö¬
rande mä af Högtärade Ständct remitteras till behö¬
rigt Utstött och att det mä äfwcn de öfrige Resxccti-
«e Ständen fa meddelas.
L. k. kotkost."
Herr Stads-Majorcn, vice Talmannen We¬
stin yttrade sig: Med yttersta tillfredsställelse har jag
afhört Herr Be"gs-Radcs Rothoffs grundliga an¬
förande. De öfwertygande stal, som deruti finnas
andragne för upphof,vandet af ett wädligt Länsystem,
böra
Den 2§ September.
237
böra. djupt intryckas i hwar Medborgares sinne. Om
bet för den cnstilta mannen är en härd nödwändig-
het att uppläna penningar mot hög ränka, huru myc¬
ket mer betungande är icke en sädan operation för dek
allmänna? Annuitets-Länen hafwa ej allenast bercdk
det Landets olycka, som sä länge nyttjat denna utwäg
för att fylla Statsbehofwcn, utan ock haft ett indi¬
rekt, men bewifligt, osällt inflytande pä hela det öf¬
riga Europa. Den Financc-Ministern, som för om¬
kring hundrade är sedan uppgjorde denna plan, för¬
utsäg ej dä de stadliga följderne af cn lätt ätkomst,
förenad med en sivär eller rättare sagt omöjlig äter-
bctalning. I alla hänseenden worc det högst betänk¬
ligt, att i Swerge antaga ett sädant system, hwilket,
utom andra olägenheter, skulle tilläfventyrs medföra
den, att tillfälle lcmnades ät cn mindre »välsinnad
Regering att med ett utsträckt begagnande af Credi-
ten, försätta Riket i bckymmcrsamma omständighe¬
ter. Jag hemställer derföre, mina gunsiige Herrar,
om icke det wore wida bättre och klokare att af Ban¬
quen uppläna den bristande summan, dä derigenom
den dubbla fördelen stullc winnås af lindriga ränte-
wilkor och af cn säkrare äterbetalnings möjlighet. Hwad
för öfrigt § Procents länen beträffar, tillstyrker jag,
att de mä upptagas blott pä twänne i stället för § ärs
tid, som werkligcn synes nog läng och utgör en god
del af cn mcnnistas lifstid. Genom en sädan förän¬
dring skulle Längifwaren winna frihet att oftare åter¬
insätta eller ock annorlunda anwända sitt Capital och
tillika den misitanka förswinna, att länen ej kunna u-
tan olägenhet ätergäldas pä kortare tid.
Ständet beflöt, det skulle Herr Bergs-Radct Rot-
hosfs Memorial, hwilket styndsammast borde till tryc¬
ket befordras, remitteras till Stats-Utststtet; och kom-
Den LA September.
me, i följd deraf, pröfningen af Utffottcts ofwanbes
rörde utlåtande att tills widare uppmjukas.
Till flutligt afgörande företogs Stats-UtffottetS
under dcn iZ:de j denna Mättad afgifna betänkande,
rörande Riksgäldswerkets tillständ och förwalttling; och
gillades, utan nägon erinran, hwad Utffottet härutin-
nan an dragit och hemstält.
Följande Handlingar hade ankommit och upp¬
lästes:
Stats-Utskottcts Memorial med hemställan om
Nägol ärligt understöd för framledne Ofwer-Cvmmis-
sarien Lindstedts cfterlcmnade Enka och Barn.
Samma UtskottS Mätande öfwer Kongl. Majus
Nädiga Proposition till Utskottet, aNgäende nägra
tvid Stats-Rcgleringcn förekommande omständigheter.
Bewillnings-Utskottets yttrande, i anledning af
de frätt Borgen eständet remitterade anmärkningar wid
Bewillttings-FörordNingeii, med hemställan, att de fö-
reflagtte tillägg och ändringar, som af Riksens Stän¬
der kuntta gillas, mä som ett Bihang kill Förordnin¬
gen kungöras och till efterrättelse päbjudas.
Stats-Utskottcts Memorial, rörande bestämman¬
det af en Stat för Hans Kongl. Höghet Kronprin¬
sen, Dess Gemät och Son.
Samma Utskotts hemställan om eftergift af den
skuld, stor §15 R:dr zr si. 2 nst, för hwilkcn af¬
lidne Assessorn O. Dahlströms Enka till Krona»
häftar.
Samma Utskotts Mätande öfwer den frän Hög-
wördiga Prästståndet dit remitterade fräga om skynd¬
sam werkställighet af den wid sista Riksdag bcflutlia
Löne-
Den 25 September.
2^9
Löneförbättring för Civile och Militaire Embets- och
Tjenstmän.
Förenämnde Handlingar lades pä bordet.
Herr Talmannen, som frän Herr Hof-Canhle-
ren erhällit underrättelse, att Kongl. Majit i morgon
ämnade läka kalla Riksens Ständer pä Rikssalen,
tillkännagaf att Medes endast ett Samlings-Plenum
komme att för morgondagen utsättas, men önskade att
Ständet wille i det nästderpäföljande företaga wal
af dess Fullmägtige i Riksgälds-Contoirct.
Härom förenade sig Ständet enhälligt.
Herr Borgmästaren Planck ingas till Proto¬
kollet ett sä lydande:
^Wördsamt Memorial.
Wid sista Riksdag har Skara Stad, genom
dess Fullmägtig Rädmannen F. G. Lewcrentz, full¬
följt Stadens wid förra Riksdagarne gjorde ansök¬
ning, dels rörande Stadens ncdflyttning frän 4:de till
§te Classen och dels att 2-.ne gänger om äret fä be¬
tjena sig af en Landtmarknad ä Algustorps Hed sä-
som Frimarknad, samt ändteligen att Magistraten och
StadensäldsteMätte lemnäs tillständ att till Magistratens
vch Stads-BesicnlNgens aflöningar, Bätsmanshället och
stjutsningsbeswäret fä taxera Stadens tomter och jord,
l hwars ägo den sinnes, hwilket allt, sä wäl som
grunder»- till Nämnde ansökning omständeligt innefat-
as uti bilagde afskrift af de wid iZoo ärs Riks¬
lag ingifnc underdäNiga Desiderie!' samt Borgerska-
>tts anbefallte ytterligare utlätande i ämnet, i anlcd-
>ing af Högloft. Kongl. Kammar- och Commerce-
^ollcgiernes rcquisition, samt Kongl. Majus Befall-
lingShafwandcS Skrifwelse den 10 Martil iLc>e. —
Des-
240 Den 2A September.
Desse ärender skola, ester Riksdagsmannens uppgif¬
ter, bliftdit till Beswärs-Utstottets beredande och ullä¬
tande hänwiste, samt derefter af det Wälloft. Bor¬
gareståndet, hwad Classisicationen angeck, bifallen,
och frägan om Marknads-rättigheten till Kongl. Com¬
merce Collegi! pröfning förwist.
Committcrad att till ändtligt stut tvid detta Riks¬
möte bedrifwa nämnde Postulater, har jag utaf
Wällost. Borgareståndets Protocoller sökt men desto
mindre kunnat winna nöjaktig upplysning om fort¬
gången af berörde mäl, som Protocollerne icke skola
wara tryckte längre an till början af October mänad
förled it är.
Jag har derföre under pästäcnde Riksdag, an¬
mält mig hos Pr-eses uti Wälloft. Borgareständets
Canecllie-Direction Herr Lagmannen Landberg, som
lafwat att frän Directionen lemna mig erforderligt
bested i förbemälte ämnen; men dä jag allt hittils
saknat den inwäntadc upplysning derifrän och allmän¬
na Bewillnings-Taxeringarne i Riket oförtöfwadt pä-
gä, derwid en högre afgift stullc päföras Skara Stad,
säsom ännu ansedd att qwarstä i 4:de Classen, än deni
jemförelse med ansenligare Stader i §:lc Classen rätteli¬
gen bör utgöra, är jag föranläten, att, genom detta wörd-
samma Memorial, ytterligare göra ofwannämnde ären-
der hos det Wällofl. Borgareständet anhängige, med öd¬
mjuk anhällan,att däruti winna den stynvsamma ätgärd,
som mälcts angelägenhet och beskaffenhet fordrar.
Orebro den 25 September rZio.
Lvants kinned."
Remitterades, jemte de bifogade Afstrjsternc, till
Ständcts Beswärs-Utskott.
Plenum stutades kl. nägot efter 2.
In kstem
p O. Vittsrrus»
Den 26 September. 241
Den 26 September.
Plenum klockan half ir f. m.
Ett frän Lag-Utskottet insändt Memorial med
förslag till en Lagfbrfattning att wid inträffande stör¬
re folkresningar och dermed förbundne wäldsamheter
tjena till instruction och efterlefnad, upplästes, jemte
en Ledamots medföljande särffilta yttrande, och kades
pä bordet.
Herr Assessorcn Gahn anförde till Protokollet
följande:
"Hos Högloft. Niddrrstapet och Adeln lärer, i
anledning af Hertigens af Gottorp, f. d. Konung
Gustaf Adolfs, nu under nägon tid företagne re¬
sor i Norra delen af Tystland, och stuteligcn ytter¬
ligare närmande till Sweriges gränser, förleden gär-
dag en motion blifwit gjord om utwägars widtagande,
att läta dessa resor upphöra, och förmä denne Prins
inskränka sin wistelse inom den ort, som honom wid
afstyttningen ifrän Swerige klef förestrifwen. Denne
motion lärer af Högloft. Ridderstapet och Adeln haf-
wa blifwit remitterad till Riksens Ständers Stats-
och Lag-Utstott.
För min del anser jag detta ämne wara af hög
wigt och päkalla en alfwarsam ätgärd af Riksens
Ständer. Det lärer ej behöfwa Utbredt bcwisas, att
denne Furste, oagtadt dest nu warande werkcliga 0-
betydlighet bäde i Politistt och personligt afseende, dock
bäde igenom fördom för dest förra wärdighet, och ige¬
nom arten af dess sinnesförfattning, hwaraf sjelfwa
afwikelserne stundom snarast tilldraga sig enfaldige
beundrare och anhängare, ffulle under ett wistande
Borg St. pr. N;o 16. inom
242 Den 26 September.
jnom eller wid Swerges gränser lätteligen kunna gif-
wa anledning till ätstillig oro, och allmänna Lug¬
nets mer eller mindre störande; äfwcnsom att i ett
framtid dest Sons, eller nägon af dest Famillcs an¬
komst och wistelse här i landet under en eller annan
förevändning, möjeligcn och troligen kunde haswa
gansta obehageliga och wädeliga följder.
Igenom Konungs och Ständers samfälta Bes
slut, i anledning af Konungens, den Z Augusti
och den 8 December förledit är, till Ständerne af-
lättta Nädiga Propositioner, blcf, som orden lyda,
för Rikets ttärwaran-e Lugn och tillkom¬
mande säkerhet. Landet Sweitz, i afseende pa
dest Läge och Styrelse, uttryckligen bestämdt
till f. d. konungens och dest Lamilles wistel-
se-ort, hwareft det säledcs endast blef honom tillätit
att till godo njuta den af Riksens Ständers utomor-
denteliga godhet honom oförskyldt, (och utan afseen¬
de pä allt det djupa onda, som hatt för sä längliga
tider, och utan barmhärtighet, tillfogat sitt Rike och
sitt Fädernesland) tillagde ansenliga Underhälls-sum-
ma, och att begagna den frihet, som äterstänktes en
emot sitt Land i flere afsccndcn brottslig men af Na¬
tionen dock ädelmodigt behandlad Konung.
Jag anser derföre säsom en »verklig försummel¬
se, att detta Ständcrncs beslut ej blifwit i sista Riks-
dags-Beslut omständligen infördt: Och jag tillstyrker,
att för framtida säkerhet Riksens Ständer nu mät¬
te uttryckeligen förklara och besluta:
i:o Att f. d. Konung Gustaf Adolf och dess
Barn ärv för alla tider owillkorligen förbudne, att
träda inom SwergcS eller nägot af de dertill hörande
Länders grönför, samt att, derest detta förbud dock
af
Den 2 6 September.
af bein skulle öfwerträdas, sädane Medel genast mä
till deras äter affärdande widtagas, som försäkra en
vwillkvrlig »verkställighet utan Uppchäll.
2:0 Att ett wist gräns utom Sweitz mä utstaka-,
och förcstrifwaS till ett wist afstäNd ifrän Swerge,
utön» hwilken det ej mä wara f. d. Konungen, eller
dess Barn, tillätit att begifwa sig, med bibehållande
af det underhäll, soln ifrän Swerge dem tilldelas.
Desse beslut böra föregä hitkoMstcn afwär KroN-
Pkins, och äro i denna stund, utom redan anförde
skäl, fordrade af en stylvig uppmärksamhet och ägg¬
ning för Dess Person, Dess säkerhet och lugn. De
kunna dock ej widtagas förr an frägan förut af »ve¬
derbörligt Utstött blifwit beredd. Men af de i Grund-
lagarne förestrifnc wanliga Utstött är intet som det,
Efter min tanka, tillkommer att sig dermed befattar
Jag tillstyrker derföre att ett Nytt Utstött för detta än¬
damål »nä nedsättas, och är öfwrrtygad, att, dä wäre
McdstäNdek snart deruti instämma, denna motion,
stall wara sa lätt beredd och afgjord, att icke den
Minsta Utdrägt af Riksdagen derigenom stall wara
att befara.
Z. 6. Kalin."
Herr Handelsmannen Engel: Redan förledne
Riksdag uppstod hos Stats-Utstottet under dess öfwer-
läggningar, en lika fräga, och jag will päminNa mig
det Elbeströmmcn war ämNad att föresläs till den gräns,
hwilken f. d. Konungen ej ägde att, utan pensionens
förlust, öfwcrträda. Dä emedlertid ingen ting härom
blifwit beflutit, instämmer jag helt och hällit med
Herr Assessoren Gahn i tillstyrkandet af anstalter.
Nödiga för Rikets säkerhet och lugn.
-44
Den 26 September.
Härwid upplöstes ett frön Ridderskapet och Adcln
ankommit Protocclls. Utdrag, med tiltkännagifwandc,
att Ridd e: skåpet ocl Adcln tili Statt- och Lag-Utskot¬
ten nmittcrat ett Diktamen af Herr Dangvar dt
Lilljcstrkm, Jacob Malcom, med förcslagne
försigtighetsmätt i afseende pä möjligheten af f. d.
Konungen skulle närma sig till Swcrges grönför.
Herr Handelsmannen Engel ansäg Herr Asses¬
sorn Gahns motion böra af Stats-Utskottet upptagas.
Herr Borgmästaren Victorin: Dä fräga är,
ej om nägcn förändring i det f. d. Konungen till-
slagna ärliga undcrhäll, utan om en laglig föreskrift
till den allmänna trygghetens befrämjande, tror jag
detta mäl tillhöra Lag Utskottets beredning.
Herr Borgmästaren Ullberg: Detsamma Ut¬
skott, som föreslagit underhållet, synes mig äfwen bö¬
ra utläta sig öfwer willkorcn, hwarunder detta mä kun¬
na bibehällas.
ar Ständet fann, med förlikande af dessa menin¬
gar, skäl att remittera Herr Assessorn Gahns an-
anförande till Stats- och Lag^ Utskotten.
Följande frän Resp. Medständcn ankomne Pro-
rocolls-Uldrag upplästes och kades till Handlingarne.
Frän Höglc sl. Ridder skåpet och Ad cln med bi¬
fall till r:o Stats-UtskottclS Memorial i anledning
af Riksdagsmännen Oxelbcrgs och Messings gjor¬
da anmärkningar wid expeditionen af Beslutet om
Kungs- och Kungs-Ladugärdarncs anwändande; 2:0
Samma Utskotts utlätande, rörande arfwvdcn och
Traktamenten för Ständcns betjening; g:o Stats-
Utskottets hemställan om arfwode för Stats-Commis-
saricn Frödelius; 4.0 Stats-Utskottets Betänkande i
an-
Den 26 September. 245
anledning af Kongl. Masits Nädiga Proposition,
angående Riksdagskostnadcrne; §:o Banco-UtskottetS
hemställan om förhöjning i Dagtractamentet för Banco-
Revisorernc. 6:0 Angäende uppdrag ät Bewillnings-
Utskottet att uppgifwa reglor med bifogade Formulair
för Taxerings-Eommittäerne. 7:0 Högloft. Ridderska-
pet och Adels beslut i afseende pä särskildta Utskottets
Betänkande om Riksdagens skyndsamma afslutande;
och 8:0 om ätcrremi^ af Stats-Utskottets Memorial,
angäende de sä kallade Annuitets-länen.
Frän Högwördiga Prcst-ständek, innchällande dest
beslut till gillande af i:o Stats-Utskottets Äctänkande i
anledning af Herrar Fullmägtiges i Riksgälds-Contoiret
gjorde förfrägan, i afseende pä ben utnämnde Supplean¬
tens tjenstgöring derstädes, 2 o StatsUtskottcls hemställan,
angäende den del af f. d. Konungens enjkildla förmögen¬
het, som bestär uti RiksgäldsContoirctsObligationer;
StatsUtffottcts Memorial,rörande Riksgäldswerkets till-
ständ vchförwaltning; gioBancoUtskottcts underställning
om förhöjning afHerrarBancoRcvisorcrsdagtraclamen-
tc; 5:0 Stats-Utskottets yttrande i anledning af Kongl.
Majus Nådiga Proposition om Riksdagskostnadcrne;
6:0 Stats-Utskottets utlätande öfwer Riksdagsmännen
Oxclbergs och Messings Memorial angäende för-
waltningen af Kungs- och Kungs-Ladugärdarne; 7:0
Stats-Utskottets hemställan om en gratifikation för
Stats-Lommissarien Frödelius, 8:0 angäende Åtskil¬
liga remisser, och 9:0 angäende förändrad redaktion
af 2 § uti det af Expcditions-Utskottct författade för¬
slag till början af Riksdagsbeslutet.
Herr Hof-Canhleren m. m. Friherre af Wet¬
terstedt anmälteS och förekom samt öfwerlcmnade till
Herr Talmannen Kongl. Masits Nädiga Proposition
an-
246 Den 26 September,
angäende anstalter till Icrnwerksrörelsens understöd,
hwarfemke Herr Baron och Hof-Canhlcren, pä Kongl,
Majus Nädigste befallning, yttrade, det Kongl. Majrt,
som af personliga omständigheter pä dst högsta önska¬
de Riksdagens snara afsiutande, icke skulle hafwa, ge¬
nom afgifwandet af en ny Proposition, ökat föremå¬
len för Riksens Ständers öfwerläggningar, om icke
Kongl. H)!aj:t ansett ifrägawarande amne ängö en
Näringsgren, sä wigtig för det Allmänna, och derjem¬
te warit öfwertygad, att för afgörande! af denna frä-
ga icke fordrades nägon längre tid.
Herr Baron och Hof-Eanhleren beswaradcs och
hlef pä manligt sätt utbeledsagad.
Derefter upplästes ofwankerörde Nädiga Propo¬
sition, hwilken, sedan det inför Stats-Rädct förda och
samma Nädiga Proposition bifogade Prvtocoll lika¬
ledes blifwit uppläst, till Banco-Utffottet remitterades.
Herr Handelsmannen Engel anmälte sig att
tala och anförde till Protokollet följande, hwilkethan
sedermera 'skriftligen aflemna!:
"Enär jag sistlcdne Plenidag förnam, att Ri¬
kets Ständer pä gifwen anledning förnyade ett redan
föregängne Riksdag fattadt och faststäldt beflut, näm¬
ligen en witz determinerad Summas utbetalande, till
upprätthällande af det i Hufwudstadcn inrättade In¬
stitut för Blinde och Döfstumme, tager jag mig fri¬
het att hos de Herrar af Ståndets Ledamöter hwilka
biwistade förra Riksdagen, j deras minne relevera, hu¬
ruledes, med erkännande af det Patriotisk företag
samt med synnerlig drift och skicklighet af Fabriqueu-
rcn och Ridd, Fresk pä Lidingön anlagde Mekani¬
ska Spinneri och Klädessabriques-Inrättning ädrog
sist
Den 26 September. 247
sig Ständerncs uppmärksamhet; samt att, med anled¬
ning af Högloft. Stats-Utskottcts förslag, Rikets Hög¬
loft. Ständer medelst behörig expedition till Kongl.
Maj:t i underdänighet till werkställande anmälte, att
till befrämjande fortsättning af detta sä wäl för All¬
mänheten gagncl.ga, som Nationen hedrande företag
skulle Fabriqueuren Fresk genom Kongl. Commercc-
Collcgii försorg crhälla ett pä wissa är emot utgifwit
hypothek stäende län af circa 25,000 Riksdaler; men
att detta Rikets Högloft. Ständers beflut ännu är 0-
werkställdt, och Fabriqueuren Fresk säledes i saknad
af det päräknade understödet, är en omständighet jag
anser mig böra ödmjukeligen anmäla. — Och som
Fabriqucur Fresk utom den nytta han genom fin in¬
rättning tillskyndat Landet i allmänhet, äfwen fram¬
för andra gjort lefwereringar till Kronan för lindri¬
ga priser under löften om contant betalning, hwilka
likwäl ej utfallit, utan han ännu har hos Kronan en
konsiderabel summa att fordra, sä hemställer jag om
icke Ständet wille hos Kongl. Majct i underdänighet
anhälla om en snar expedition af Riksens Ständers
beflut, pä det att denne förtjente Patriot mätte kom¬
ma i ätnjutandc af den förman han sä wäl förtjent.
Herr Borgmästaren Palmborg önskade att den¬
na fräga, om förhällandet hwarmcd han ansäge nö¬
digt erhälla närmare underrättelse, mätte hwila pä
bordet.
Herr Borgmästaren Ullberg: Dä den af Herr
Handelsmannen Engel nu wäckta motion icke har
afseende pä fattande af ett nytt beflut, utan blott an-
gär .verkställighet af ett redan fattadt, finner jag in¬
tet hinder att derom genast öfwerlägga.
Herr Assessorn Gahn förklarade, det han för
sin del trodde det icke wara Riksens Ständer tillstän-
digt
248 Den 26 September.
vigt att om werkställighetcn af deras beslut hos Kcngl.
Maj:t göra nägra underdäniga päminnelser, särdeles
dä frägan anginge cn enskild person.
Herr Bruks-Patroncn Bjuhr förenade sig med
Herrar Handelsmannen Engel och Borgmästaren
Ullberg, just emedan sakan rörde en enskild person.
Som tiden nu war inne dä Ståndet, till följd
af Kongl. Majrts Nädiga kallelse borde till Rikssa-
bn sig begifwa, afbrbts bfwcrläggningcn, och beslöts,
det skulle denna motion tills widare hwila.
Ständer afgick till Rikssalen; och lat efter ater-
kornsten för sig uppläsas frän Hederwärda Bonde-
ständet ankomne Protocolls-Utdrag r:o, 2:0 och z:o
angäcnde ätskilliga remisser; 4:0 uppdrag ät Expcdi-
tionS-Utffottet att för Committerade till Tryckfrihe¬
tens wärd författa wedcrbörlige Constitutorial, §:o om
gillande af Expeditions-Utskottets för stag till ätffilli-
ga underdäniga ffrifwclser; och 6:0 att Ständet god-
kändt de af ExpeditionS-Utskottet upprättade Constitu-
torlal för Riksens Ständers Justitia-Ombudsman,
desi Suppleant och de till Tryckfrihetens wärd walde
Committerade.
kades till Handlingarne.
Plenum flrttadcs kl. tre qwart till 2.
ln siäem
D. Valerius.
De»
Den 29 September. 249
Dcn 29 September.
Plenum klockan ro f. m.
Protocollcn för dcn 25 och 26 j denna mänad
Upplästes till justering.
Derefter företogs, jemlikt Ständets beslut dcn 25
sistledne, wal till Ständets Fullmägtigc i RiksgäldS-
Contoiret. Sedan upprop blifwit twänne gänger för-
rättadt och scdlarne insamlade, befunnoS, wid deras
öppnande, Herr Nätmannen, Lagmannen C. F.Land¬
berg hafwa crhällit 42, Heer Kryddkramhandlarcn
k. W. Berger 42 och Herr Grosshandlaren N.
Setterwall 41 röster, eller de twänne förstnämnde
genom alla rösterne, och den sednare, med undanlag
af cn enda, enhällig kallelse.
Herr BrnkS-Patronen Lundberg anmälte sig
till winnande af ätta dagars ledighet frän Riksdags-
göromälen, som lcwiljadcs.
Herr Handelsmannen Engel begärde att hans
sedan sista Plenum pä bordel hwilande motion med
föreslagen undcrdänig anhä.an hoS Kongl Mai:t om
en snar expedition af bestulet, angående det af Ma-
Nufactur-Fondcn Fabrigueurcn Fresk bewiljadc Län
wäne ä npo upptagas till dcn ätgärd Ständet här-
>vid funne lämplig.
Herr Talmannen förklarade, det han ansäg före¬
varande förslag innefatta ett indercct klander af stö¬
kande MagtcnS werkställighets-mätt och således ej, emot
Grundlagens föreffrift, kunna blifwa ett öfwerlägg-
ttingsämne för Ständet.
Herr Handelsmannen Enge l: Jag tror mig in¬
galunda träda Regeringens höga rätt för nära, dä
jag'
Den 29 September.
jag anhäller, ej om nägot nytt besluts fattande utan
blott om Ständets underdäniga förord till expedieran¬
de af ett redan fattadt.
Herr Borgmästaren Victorin ansäg ärendet i
alla fall böra remitteras till ett Utssott, innan Stän¬
det, antingen genom bifall eller afflag, kunde ffrida
till någon decision.
Herr Stads-Mäjoren vice Talmannen Westin
tillkännagaf, med anledning af den nu discutcrade
frägan, att Skomakarc-Embetet i Stockholm insändk
en till Wällofl. Ständet adresserad skrift, hwaruti,
med rättelses sökande, klagas deiöfwer att Embetet,
som, pä wedcrbörandes befallning, wcrkställt flera
twungna leveranser, likwäl ej, enligt Riksens Stän¬
ders beslut, erhållit betalning i reda penningar, utan
endast i Obligationer.
Herr Fabriqueuren, Stads-Majoren Gladberg
hade sig med nägorlunda wchhet bekant, att Skoma,
kare-Embetet redan utbekommit sina fordringar pä ett
sätt, hwarmed desse Handtwerkare, ätminstvne i all,
mänhet, warit ganffa nöjde.
Herr vice Talmannen Westin: Jag wetcjhu-
ruwida det tillhör Ständerne sjelfwa att genom deras
Justitige-Ombudsman waka öfwer werkställighetcn af
tagna beflut, eller om denna omsorg ensamt ankom,
mer pä Styrelsen. Endast i förbigäende har jag we¬
lett anmäla Skomakare-Embetets klagan, utan att yr¬
ka nägot sädant afseende derä, svin tilläfwentyrs ej
vfwerensstämmer med Grundlagarnas klart uttryckta
eller ärligen tolkade mening.
Herr Rädmannen Hochschild: För att äter,
kvmma till Herr Engels motion, hemställer jag om
Stän-
Den 29 September. sAr
Ständet mä kunna utkäta sig deröfwer, förrän Fabri-
queuren Fresk sjelf sökt ifrägawarande Lane-understöd.
Härwid erinrade Herr Handelsmannen Enges,
att enffild mans ansökning ej fär af ett Riksständ
emottagas.
Herr Bruks-Patronen Malmberg: Med detta
ämne, som sä wäscndtligcn rör werkställande MagtenS
ätgärder, tror jag att Ständet ej kan befatta sig.
Manufactur-fonden är omedelbarligen ställd under Eom,
mercc-Collegii disposition, och detta werk ater är en
gren af Styrelsen Lagstiftande Magten har sälcdcs
ej i detza mål nägon speciel förwaltnings- och ännu
Mindre nägon doms-rätt. Den enskilde, som finner sig
lidande och förfördelad, äger att anmäla sin klagan
ä wederbörlig ort, för att i stadgad ordning till rät,
telse förhjclpas.
Häruti hördes flere instämma; hwarcmot Herr-
Handelsmannen Engel sorlfor att yrka motionens
upptagande och Herr Assessorn Gulich hemställde
om icke Ständet wille hos Kongl. Majtt understödja
Herr Engels anhällan, samt derigenom pästynda
tilldelandet ät Fabriqueuren Fresk af en honom re¬
dan bewiljad förmän.
Dä äfwcn ätskilliga andra Herrar Ledamöter
härom sig förenade, yttrade Herr Talmannen, det
han funne sig föranläten att, med grund af Regerings¬
formens 90 K och med den, jemlikt §§ § Riksdags¬
ordningen, honom tillkommande rättighet, härä wägra
Proposition.
Herr Bruks-Patronen Malmberg: Jag för¬
modar att Ständet i allmänhet hyser i denna sak,
samma begrepp, samma öfwertygclse, som Herr Tal,
mannen. Det är hwarje Stånds Ledamots pligt, att
före-
2A2 Den 29 September.
förekomma olaglighetcr inom sitt Ständ; och om de
äfwen nägon gäng der handt, mä de ätminstone ej
hända mera.
Herr Talmannen gjorde alltsä följande framstäl.
lan: "Instämmer Bvrgarcständct med mig j den me¬
ning att ä den nu discuterade fräga, säsom stridan¬
de mot G unblagarnes bostafiiga lydelse, bör af mig
tvägras proposition:"
Åtskilliga Ja, blandade med Nej, hördes; och
vnder detsamma pttrade Herr Handelsmannen Engel:
I händelse Wällost. Ständet, med bifall till Herr
Talmannens framställning, afflär upptagandet af min
motion, fär jag ätminstone till Protokollet anföra min
enskilta protest, och nödgas anse Riksdagsmanna-rät-
ten för första gängen kränkt inom detta Ständ.
Herr Borgmästaren Ullberg äskade remiss till
Utskott och Herr Borgmästaren Victorin, under
enahanda prkande, äbcropade, säsom skäl derför.
Regeringsformens 56 och Riksdagsordningens 49
Herr Bcrgs-Rädct Rothoff: Ehuru mycket jag
wärderar Fabriqueuren Fresks medborgliga förtjen-
sier och Herr Engels nit att framhälla dem till en
rättwis belöning, finner jag dock hans motion ej wa¬
ra annat än en enskild mans genom honom föret ur-
ne klagan öfwer uppfkofwet i werkställigheten af ett
beslut. Det tillhör ej Riksftänden att döma om or-
sakerne som warit wällande till dröjsmäkct och som de
rj äro i tillfälle att känna. Den lagliga wägen star
altid öppen för klaganden och han stall sannolikt al¬
drig winna derpä att han wäljer en annan.
Herr Borgmästaren Victorin: För fini» del
anser jag witzerligen ej heller nägot hinder wara för
Fabriqueuren Fresk att anmäla fig ä wcderbbrlig
ort;
Den 29 September.
253
ort; men sädant är likwäl en helt annan fräga, som
ej har minsta gemenskap med mitt pästäcnde, att sa¬
ken mätte remitteras.
Herr Bruks-Patronen Bjuhr: Dä motionen
dircct angär ett Riksens Ständers beslut om ett be-
wiljadt Län och således om penningars anwändande
för nägon tid eller till ett bestämdt ändamäl, tillhör
det owillkorligen Stats-Utskottet, att, ester erhällea
remifi, häröfwer sig yttra.
Herr Bruks-Patronen Malmberg erinrade e-
mot Herr Borgmästaren Victorin, att de af Ho¬
nom äbcropade §. §. af Regeringsformen och Riks¬
dagsordningen ej kunde hitlämpas, emedan i dessa
grundlagarnes rum endast Allmänna frågor om¬
talades.
Deremot inwände bemälte Herr Borgmästare»
att en fräga, som rörde en cristin person, ej kunde
derföre altid betraktas som cnstill; och denna wo-
re ätminstone allmän, dä samtlige Riksständen der¬
om beflutit.
Herr Talmannen, som önskade att discuSsioner-
ne mätte bringas till ett resultat, upprepade äter den
ofwanintagna propositionen.
Ropades Ja, Nej, votering.
Herr Borgmästaren Palmborg, Herr Com-
merce-Rädet Ekman, Herr Fabriqueuren Acharius
och Herr Grosshandlaren Arfwidson yttrade dock
härwid till Protokollet att de instämde med Herr
Talmannen.
Dä meningarnc sälunda funnos delade, anställ¬
des votering öfwer följande proposition, hwilkcn, skrift¬
ligen författad, af Herr Talmannen till justering
upp¬
2^4 Den 29 September
upplästes och af Ständct godkändes: "Instämmer
Borgareständet med mig, att i stöd af 90 § Rege¬
ringsformen kan, med den j Riksdagsordningcs §§ §
StändenS Talmän tillagdt rättighet, proposition af
mig wägras ä Herr Handelsmannen Engels Motion
vin underdänig anmälan till werkställighet af det wid
sistförflutna Riksdag fattade bestut, rörande ett Får
Lriquellren Fresk bewiljadk Län af Manufactur-
Fonden:"
Den det will skrifwer Ja.
Den det cs will, sVrifwer Nej.
Winder Nej, förklaras öfwerläggningen hwilände, och
mäler förwisas, enligt vfwannämnde Riksdagsordnin¬
gens §, till Constiiutions-Utffottct.
Voteringssedlarne utdelades sch insamlades. Wid
deras öppnande, sedan en af dem blifwit förseglad
astagd, befunitos wara gifne 21 Ja mot 20 Nej»
Och svin Ja wunnit, komme den af Herr Han¬
delsmannen Engel gjorda motion ätt förfalla.
Herr Bruks-Patroncn Bjuhr: Dä dea i Riks¬
dagsordningen stadgade Preskriptionstid för nya frär
görs wäckande med denna dag tilländagär, utbeder
jag mig, pä det jag ej mä anses hafwa försutit sam¬
ma lid, att fä inlemna ett anförande i frägaN 01N
Krolio-Domaiirernes förwaltning.
Detta anförande upplästes, sä lydandet
"Som, wid öfwerkäggnittgarne Uti Högloft. Skaks-
Utskottet i anledning af Kongl. Majas Nädiga Pro¬
position, rörande Krono-Domainerne Sch deras för-
arrettdrrande, Högloft. Utslkotlet, med äberopaNde af
Riksdagsordningens Z7 §, ej ansett sig kunna wid den¬
ne saks behandling till öfwerwägande upptaga hwad
äZ
Den 29 September. 25A
iz § uti sista Riksdagsbeslutet innehäller, nemligen:
i för,ta meningen, att Kongl. Maut emot Riksens
Ständers erbjudande af en bestämd ärlig summa till
Dess Hofs- och Hofstall-Stats underhållande, till Rik¬
sens Ständer öfwerlemnat anwändandet af den Sta¬
tens Egendom, som tillförene stätt under Kongl. Majas
och Desi höga Företrädares enskilta disposition samt
j det 10 Momentet, att de ledige eller framdeles le¬
dige blifwande Kungs- och Kungs-Ladugärdar böra
till den mästbjudandc pä vffcntel-g Auction till skatte
försäljas, af den orsak, att omnämnde Kongl. Majas
höga Proposition ej dertill gifwer anledning och mä-
let ej uti något af de Respective Riksstånden blifwit
wäckt; sä fär jag, till bcwarande af dcN rätt till öf-
werläggning härom, som i min tanke ämnet nu tyc¬
kes fordra, härom göra motion, med anhällan att
detta mätte till Utskottet öfwerlemnas att i sammanhang
med Kongl. Majas Nädiga Proposition behandlas.
Arebro den 29 September 18
N. Hulik?'
Lades pä bordet, för att i sammanhang med
Stats-Utskottets utlåtande i ämnet behandlas.
Äter föredrogs Allmänna Bcswärs- och Econos
mie-Utslkottels pä bordet hwilandc Betänkande i an¬
ledning af Kongl. Majas Nädiga Proposition, om
skyldigheten för alla att deltaga i be fattiges wärd
jemte m särskild i detta afseende Uppkommen fräga.
Herr Rädmannen Loven uppläste härwid föl¬
jande:
"Emot det af Högloft. Beswärs- och Lconomre-
Utskottet afgifne betänkande, i anledning af Konun¬
gens Nädiga Proposition, rörande afgift, sökt af en
Gö-
2§6 Den 29 September.
Götheborgs Stads Riksdags-Fullmägtig, ät Amirali-
tets-Warfs- och Orgryte Församlingars Fattige, af al¬
la ä Götheborgs Sjömanshus förhyrde och inmön¬
strade Skeppsbesättningar, torde följande anmärknin¬
gar lämpligen äga rum:
1:0 Att icke alla de personer, som manligen ut¬
göra en Skeppsbesättning, blifwit till ben projcctcra-
dc Fattigafgiften uppgifne, följagtcligen icke heller de¬
ras deltagande deruti till belopp bestämdt. I detta af¬
seende mä i synnerhet nämnas Lär- och Under-Styr¬
män, samt Timmermän, m. fl.
2:0 Att Skeppare äro Borgare och i denna c-
genskap draga, utom andra Borgerliga tungor, äf-
wen den af mcnfflighct päkallade afgift till Städer-
nes fattigwärd. Om nu detta bidrag, som har sin
grund uti allmänna Författningar och en wäl stöld
Police, stulle förbytas uti den af Utskottet nu pro-
jccterade afgift, stulle Fattig-wäsendct förryckas och
oförrättas just der Skepparen är stylvig att det un¬
derstödja. I omwändt fall äter stulle den föresiagns
afgiften, säsom en förhöjning uti redan pälagde ut¬
gifter för enahanda behof, tungt och orättwist drabba
endast den Borgerliga clas;, som utgöres af Skep¬
pare uti Rikets Sjöstäder.
z:o Att afgiften af Skeppsbesättningar till före¬
nämnde Församlingars Fattiga, om den stall och bör
äga runi, icke kan emot rättwisa och billighet och den
derpä grundade och altid följde kloka hnshällnings-
maxime, att hwar sörjer för st g och öe stna:
sträckas widare, eller utgöras af andre Sjömän, än
de som hafwa sitt egentliga tillbäll eller äro bosatte
och således jemwäl Mantalsskrifne inom Götheborgs
Stads- Amiralitets- och Orgryte Församlingar.
Den 29 September,
-5?
4-0 Att ett annat förhällande, som nu äsyftas,
eller bifall till förslaget att beskatta alla wid Göthe¬
borg, nu warande medelpuncten för Rikets Handel
och Sjöfart, ankommande främmande Sjöfolk, stäl¬
le öka tyngden af det allmänna misiöde, att dä arbe¬
taren i dess hemort icke kan anwändas, han stulle
liksom straffas'eller böta för det han, ledd af omtan¬
ka och idoghet, söker tillfällig bergning ä en annan.;
§:o Att i Rikets Städer, der sjöfart idkas, in¬
rättningar äro gjorde för att dels pensionera af sig
komne Sjömän, dels ock understödja dem wid sjukd oms-
tillfällen, känner jag sä wäl, som att i Stockholm
sjöfolket sjelfwe i betydlig nion igenom den dem älag-
de Sjömanshus-afgiften, som efter hwarje gjord sjöre¬
sa dem aftagcs, bidragit och ännu bidraga till den
sond, som för detta behof, nu mera äfwen förbundek
med den der upprättade allmänna Fattigwärd, an-
wändes.
6:0 Att uti en sräga, rörande sä nära ett stort
men uti särstilte intressen inweckladt allmänt hushäll-
ttings-ärende, handla warsamt, bjuder försigtigheten.
Och dä att se och bctragta det ur sina rätta synpunc-
ter det blir nödigt, att till upphof, sammanhang och
förhällande, känna alla de för Sjöfolket ä sär¬
skildte orter warande inrättningar, jemte första-
gets möjliga inflytande pä desse, mett en sädatt
ätgärd fordrar tid och omgäng, häller jag fö¬
re, att uti detta af widare upplysningar således bero¬
ende ämne, nägot beslut för det närwarande omöjli¬
gen kan eller bör fattas; och ändteligen
7:0 Att dä efter Riksens Ständers wid sista Riks¬
dag fattade beslut, en allmän Fattigwärd för hela Ri¬
ket bör organiseras, och för detta wigtiga bestyr ett
AsrA-St. pe. N:s -7. Com.-
258
Den 29 September.
Committö jcmwäl blifwit tillförordnad, torde det i fräs
ga komne förslag, om det Eall leda till päföljd, kö¬
ra öfmcrlemnas till denna Committé, för att pröfwas
i ett sammanhang med de af Committem wifligt ut¬
tänkte eller uttänkande grunder för anläggningen af
en allmän Fattigward.
Emot dcfe enkla anmärkningar kan jag ej för¬
utse nägre inkanst, minst ifrän Herrar Fullmägtige
frän Götheborgs Stad, hwilken för beständet och un-
derhällandet af deg Fattigward af wiste dit inkoms
mande Handelswaror uppbär Fattig-afgift, hwilken
blir i samma nion betydlig, som Handeln i berörde
Stad är i jemnförelse med andra wida större och itt-
drägtigare."
Med Herr Rädmannen förenadt sig Herr Han¬
delsmannen Schwan.
Herr Commerce-Rådet Ekman: Emot hwatz
Herr Radmannen Loven anfört om den fördel, font
Götheborg skulle draga af denna nya beskattning,
fär jag erinra, att det är ej till understöd för Göthe¬
borgs, utan för de nära Staden belägna Kustförsam-
ljugars fattiga, som ifrägawarande afgift föresläs.
Herr Assessorn Gahn: I flutet af UtffottetS
Memorial förekommer, att pluralitetcn wid fattande
af ett beslut om Fattigförsörjningen, bör beräknas ef¬
ter det wanliga omröstningSsättet; men orter gifwas,
ber, törhända, omröstningssättct ej kan sägas i detta
fall wara något Manligt, och jag önskar derföre, att
Församlingarne hwar för sig mätte tillerkännas räls
tighet, att för tillfället härom sig förena.
Herr Bruks-Patronen Malmberg: Swenske
Sjömannen war lkattfri^intill är 1800. Denna upps
mun-
Den 29 September.
259
Murman k-ehöfde han, och förra Riksens Stander in-
sägo, att en Medborgare, som förtror sitt lif ät den
icke altid milda böljan, snart finner ett Fädernesland
ber han mär bäst och skattar minst. Dä Sjöman¬
nen icke är stadd pä längre resor, mäste han en be¬
tydlig del af äret se sig i saknad af förtjenst: När
han efter en läng winter ändtligen undfär en mänadS
hyrespenningar, befinner han sig pä en gäng utswul-
tcn, naken och skuldsatt. Denna lilla penning, Stick-
räcklig för hans Mänga behof, förminskas ännu mer
genom de flera afdragningar deraf, som Sjömans¬
huset äger att wcrkställa. Har han äter flera är wi-
stats utom Riket, hwilken kstiPpa af Contributions-
sedlar utgör icke hans mindre behagliga möte wid af-
mönstringcn. Jag bekänner, att det ej more under¬
ligt om han, medan walet ännu flode fritt, broge i
betänkande att äterwända; och mängfalldiga händelser
undertekna min mening.
Om stiftelser till undsättning för armodets och
lidandets söner, bära witnc om mensklighetcns och wäl-
görandels höga förmäga, och om en inre känslas tif-
uga uppmaning till wcrksamma Medels anwändande,
sä wille lag, att dcsta fromma inrättningar aldrig skul¬
le blifwa understödde genom Taxors twäng, aldra-
minst pä fattige Sjömäns bekostnad. Säkert förlora
bestå skiftningar derigenom allt för mycket af sitt san¬
na wärde; och jag önskade derför, att ben för Sjös
män föreslagna owillkorliga Fattigwärds-afgift ej bom¬
me att äga rum.
Widkommande dernäst Utskottets ytterligare pros
ject att, utom de om fattigförsörjningen redan gifna
föreskrifter, borde stadgaS att alla wid de tillfällen
fiänwarande, dä wista Samhällen besluta nägra till-
* * ffotk
26s Dcn 29 September.
skott, skulle utan undantag wara förbundne, att ett
sädant bestut säsom lag efterkomma, kror jag att det¬
ta i sig sjelft aldeles icke obilliga förfarande likwäl
skulle mer förminska än öka de tillgängar man wille
erhålla, emedan hjelteus fria gärd upphör der skyl¬
digheten tager wid; och i samma ögonblick taxering
äger rum, är ingens öfwerskott att päräkna.
Herr Assessor Gahn: Jag opponerar mig hö¬
geligen emot det förslag, att Fattigförsörjningen endast
skulle bcstä i friwilliga sammanskott. Man mä tacka
Gud för det man är i ständ att föda dcn fattiga,
och man kör ej frukta för att dertill genom gifna fö¬
reskrifter ytterligare förbindas.
Herr Borgmästaren Norström: I denna del
förenar jag mig med Herr Assessorn Gahn. Wis-
feNigcn kan man ej altid lita pä sina egna goda bö¬
jelser, och om äfwen ädla handlingar altid förutsätta
en fri wilja, behöfwcs tilläfwentyrs ofta någon yttre
kraft, för att gifwa dem riglning och werksamhct.
Men i alla händelser anser jag Utskottets förslag fcl-
agtigt, emedan det i min tanka ej gär an att full¬
borda nägra wisa särskildta delar, dä ett stort helt
bör göras.
Herr Commerce-Rndet Ekman: Med anled¬
ning af Herr Bruks-Patronen Malmbergs yttran¬
de torde det tillätas mig widare anmärka, att dä ett
ändamäl sökes, som fordrar uppoffringar, bör man ej
hysa ett alltför oinskränkt förtroende till den medborg-
liga wälwiljan; man mäste äfwen träffa nägon anstalt
att lägga skyldighetens bänd pä dcn mindre benägne.
Härmed förenade sig Herr Jouvcleraren Holmer.
Herr Radmannen Loven: Sä länge Fattiga
giswas, önskar jag att öfwer allt se deras nöd lin¬
drad
Den 29 September.
drad eller afhulpen; men jag kan ej gilla, att man
beskattar en orts Jnwänare, för att föda dcn andras.
Häruti instämde Herr Handelsmannen Schwan,
hälst det wore enligt med läde bruk och billighet, att
hwarje ort sjelf hade omsorg för sina Fattiga.
Dä häruti ej nägot mer war att anföra, bestöts,
att detta ärende Mille, med de sä wäl i dag, four
den 2i siftledne gjorde anmärkningar-, ätersörwisas
Ull Utskottets ytterligare utlätande.
Widare föredrogs ä nyo Banco-Utskottets hem¬
ställan under den i9:de dennes om ökadt Traktamen¬
te för Rikssens Ständers emellan Aiksdagarne till¬
förordnade Revisorer.
B-fölls.
Likaledes biföll Ständer Stats-Utskottets dcn 25
i denna mänad pä bordet lagde och nu äter förehaf¬
va Betänkande, rörande eftergift af dcn skuld, för
hwilken astidnc Assessorn Dahlströms Sterbhus
till Kronan häftar.
Till afgörande företogs Stats-Utskottets Memo¬
rial med hemställan om nägot ärligt understöd för
framlidne Ofwcr-Commissarien Lindstedts Enka och
Barn.
Herr Slads-Majoren, vice Talmannen We¬
stin: Dä Riksgälds-Contoirets Fullmägtige med sitt
förord understödt Ansökningen, under intygande af
Öfwer-Lvmmissarien Lindstedts förtjenst, fär jag
äfwen härtill lägga mitt cnskilta -vittnesbörd, att han
i sin tjenstgöring altid stmärktc sig genom en oman¬
lig drift och skicklighet; och en Pensions tille elände
ät hans kamille wore fiiledcS en rattwis belöning för
hans mödor.
rSL Dcn 29 September.
Till Utskottcs förbcrörde hemställan kemnade Stän¬
get sitt bifall.
Wid äterföredragningen af Stats-Utskottets ut-
lätande, j anledning af Kongl. Majtts NLdiga Pro¬
position, rörande wista wid Stats-Reglcringen före¬
kommande omständigheter, anhöll Herr Borgmästaren
Ullberg, att detta ämne, säsom ägande samman¬
hang med anfläendct af de öfriga utomordentliga ut-
gifterne, mätte tills widare fä hwila,
Häruti instämde Ständct,
Stats-Utskottets pä bordet lagda yttrande öfwer
en frän Högwördiga Prestständct remitterad fräga, om
skyndsam werkställighet af den wid sista Riksdag be¬
flutna Löne-förbättring för Civile och Militairc Em-
bels- och Tjenstemän föredrogs ä nyo och gilladek.
Dä nu Lag-Utffottets Betänkande med förslag
till en Författning att wid inträffande folkresningar
och dermed förbundne wäldsamma uppträden iakttagas,
till öfwerläggning äter förekom, anmälte sig flera Her»
rar Ledamöter att tala och anförde i följande ordning
till Protoc ellet:
Herr Borgmästaren Sturnegk:
'*Som Riksens Ständers Lag-Utffotls nu före¬
dragna Betänkande öfwer Herr Handelsmannen Abr.
Engels hos Sundet anmälte och till Högbcmältc Ut¬
skott remitterade yttrande: Huruledes en owäntad
och bedröflig erfarenhet hos honom wäckt den
önskan, att genom ökade kraftiga anstalter
för framtiden, Lagarncs myndighet matte be¬
fästas och Sammällsfriden försäkras emot
större och allmännare folkresningar samt de
h>crifränosti ljagtiga wäldfamheter, är beledsagadt
Dea 29 September, r6z
Md uttryckeligt yttrande, det Utskottet uti de Lagar
och Författningar, hwilka till det Medborgliga lug¬
nets betryggande tid efter annan blifwit utfärdade,
funnit sädane grundsatser fastställde, i stöd hwaraf
wäld mä med wäld styras samt upprorsman ligga 0-
gild; sä begriper jag ej, hwarföre dessa Lagar och
Författningar icke stola hafwa lika afseende pä stör¬
re och allmännare folkresningar med de derifrän här¬
ledande wäldfamheter, som pä inskränktare och lätta¬
re afstyrdc eller dämpade uppträden.
Skillnaden tyckes bestä endast deruti, att styrkan
till wäldets hämmande lämpas efter waldets storlek.
En upprorsstiftare, han mä begagna sig af en
mindre eller större folkmassa, är ju altid lika brottslig?
Och som Lagarnc äro tydliga i förra fallet, mä¬
ste de, pä samma grund äfwcn i sednare fallet, af
större stäk, wara det. Gcnom Lagarncs och rättwj-
sans kraftiga och owälduga skipande, tror jag alla
oordentlighetcr säkrast förckommaS: men skulle icke de§-
niindre ett uppror eller upplopp äga rum, anser jag
desi dämpande icke i sitt utbrott utan i sin början
fordra wäl större eftertanke eller omtänksamhet, men
mindre bäde krafter och folk.
Sälcdcs, dä, pä sätt Lag-Utskottet anmärkt, Wak¬
tel-, Patrouller och Poster ställa sig till noggran och
obrottflig efterlefnad hwad Krigs-Artielar, Tjcstgörings-
Reglementcn och Instructioncr till Lugnets och Ord¬
ningens widmagthällande dem, pä flere ställen, förc-
skrifwa, dä Ofwcrstäthällarc-Emletet i Hufwudstaden
med behörig waksamhet och alfwar handhafwcr de
Policc-Författningar, hwilka för dcn allmänna säker¬
heten äro eller kunna utfärdas, dä Konungens Befall-
rstngshafivande och wederbörande Embctsmän i otterne
kull-
264
Dcn 29 September.
fullgöra hwad dcm i samma afseende tillkommer, och
dä de alla med uppmärksamhet lysina till och söka upp¬
täcka sädane persorrcr, som, genom utspridande afhwar-
jchanda rykten, söka förwilla allmänheten och ästad-
komma oredor, böra alla oordningar kunna afböjas
och dämpas samt Rikets inwärtcs lugn och säkerhet
läst betryggas; hwadan jag för min del finner nägoir
ytterligare Lag härutinnan wara ej allenast öfwerflö-
dig, utan äfwcn skadlig, och kan förthy ej annat än
ogilla Lag-Utskottets dertill nu uppgifne Project?'
Herr Handelsmannen Acharius:
"Riksens Ständers Lag-Utskott har, uti nu af-
gifwit betänkande öfwer den frän Wailoft. Borgare¬
ståndet dit remitterade fräga rörande en ny Lag mot
folkresningar, sökt pä det mäst fullständiga sätt utweck-
la detta ämne och, med bibehållande af förra Författ¬
ningars grunder, föreslagit stadgar, hwilka i allt öf¬
rigt kunna anses för nya.
Ingen wärderar mer än jag de kunstaper, dcn
Mcdborglighets anda och det nit för allmän frihet och
säkerhet, som ledt Lag-Utstottets undersökningar öfwer
närwarande fräga; men jag wägar lika upprigtigt
tillstä, att jag, efter inhämtad kännedom af Utskottets
Betänkande, tror mig äga mindre anledning än nä-
gonstn att afwika frän dcn mening öfwer detta ämne
jag till Protocollct redan yttrat. Det war med lif¬
lig öfwertygclse jag dä förklarade mig dela Herr Arf-
widsons tänkesätt, och lika lifligt önskar jag nn,
att, wid öswerläggningcn härom, Ständet behagade
fästa sin uppmärksamhet wid denne wärde Ledamots
Memorial. Är det möjligt att i förwäg sä noga be¬
stämma hwad, i händelse af oroliga uppträden, en
Befälhafware bör iakttaga, att aldrig nägon ätgärd
stak
Den 29 September.
265
skall bero af hans egen urffiljning? Om sädant an¬
ses för omöjligt, äga dä ej redan utkomne Författnin¬
gar nog kraft och är ej tillräcklig myndighet nedlagd
heS dem, som föra Konungens Bud och Befallnin-
ningar, för att bibehälla ordning och trygga allmän
säkerhet? Manne den bestämdhet och närmare öf-
wersigt jag yrkat, ej kan winnås genom ett kort til¬
lägg eller förklaring af nägon förut gällande stadga,
hwarigenom äfwen dcn tanken hos andra Nationer
förekommes, som skulle wi antingen tillförene ej haft
Lagar, eller att Swensta Folkets oroliga lynne i det¬
ta ögonblick, kräfwcr nya och skärpta? Se der nå¬
gra frägor, dcm jag underställer Ständcts upplysta
granskning."
Herr Assessorcn Gulich:
"Ingen rättsinnig Medborgare kan neka nöd-
wändighetcn af kraftiga och tillräckliga Författningar
till Samhallslugnets bibchäklande och följaktcligcn till
upplopps förekommande och dämpande. Således bör
ingen mifikänna den goda af si g ten med Högloft.
Lag-Utffottets för detta ändamål gifna Betänkande.
Men en wiS Lagstiftare bör icke heller utan nödwän-
bighet widtaga nya Författningar, aldraminst om besia
hota dcn Medborgliga friheten och göra ingrepp i den,
eller ätminstone med öfwerdrrfwen stränghet behandla
Medborgare svin af nyfikenhet och okunnighet oftare,
än af elak afsigt sammanstocka sig. — Således är
nu icke frägan om upplopp och uppror böra förekom-
mas och dämpas, utan om de redan existerande Stad¬
gar äro otillräckcliga härtill och följagteligen nya nö¬
diga. Intet strider mera mot en Lagstiftnings behö¬
riga utöfning, än att af en eller annan särskild hän¬
delse genast wilja hämta tillräckelig grund till nya 0-
>van«
Dcn 29 September.
wanliga Fö> fattningar, och att som Lagstiftare merq
se tillbaka an sramät — mera frukta nyst timade 0-
lyckors ä-erkonist, an kanske just motsattas inträffande.
Och hwad nu den sä i flera afscenden olyckl ga ro.
Juni! angar, som skall kanske satta grymhetens stäm¬
pel pä en Swensk folkmassa, och kanske äfwen slaf-
wericts insegel pä hela, Nationen, hwad denna dag,
säger jag, angar, sä innan wi af dcn hämta anled¬
ning till nya skräck-mcsurer, som ofta torde onödigt-
wis kosta menniffolif, böre wi hafwa ntredt huruwi-
da ben dagens upplopp sätt fritt rasa i brist af kraft
j författningarne eller i deras handhafwande. All¬
mänt pastäs, och sä tycker hwar sig kunna döma af
officiella rapporter och dagens sista scener, att en
ganska liten Militairijlk styrka kunnat wara tillräcke-
lig att afstyra wäldct, och säkert hade dcn ock af re¬
dan existerande Författningar, rättighet freda Likpro¬
cessionen för öfwerwäld, ty detta war ival med den
Ltföljandc kewäpnade styrkan första ändamälet — och
honncurcn det andra.
Dä cn sjclfswäldig folkmängd ej möter motständ,
förförcs dcn snart till excesser, hrvarpä icke en gäng
den mäst illasinnade af dem i början haft minsta
tanka, och icke hade owäscndet och utgjutelse» af en
mängd Medborgares blod inträffat om aftonen dcn 20
Junii, ifall Militaircn nyttjat sin styrka och redan
dä lagliga rättighet, tidigare pä dagen, dä Proces¬
sionen geck för sig. Af samma orsak war, efter
min tanka, ej nödigt, sa betpdeligen öka Gar-
nizonen i Stockholm, och med den Statens
utgifter, till förekommande af ytterligare uppträden,
dä, till wäldsamhctcrnes säkra dämpande den 20 Ju¬
rin, den redan der bcfinteliga Militaircn ej blott kun¬
nat wara mer än tillräcklig, utan ock om aftonen wi-
sade
Dcn 29 September. 267.
säde sig werkcligen wara det. Ännu öfwerstddigare
hade en ökad Militairisk styrka warit dcn dagen, om
det bcwäpnade Borgerskapets tillbud att beledsaga Pro¬
cessionen begagnats.
Rysligt war det uppträde, som pä ett sä marte-
rande och i Swerigcs Annaler oerhördt grymt sätt
bcröfwade Hans Excellence Grefwe Fersen lifwct, och
Riket en af desi högste Embetsman. Men detta brott,
som icke är Nationens (knapt dcn dä församlade folk¬
massans, utan mera hazardens, dä ingen förut upp¬
gjord plan finnes spär till) detta brott mä kunna för¬
sonas med minhre än uppoffringen af hela Nationens
Medborgerliga frihet och säkerhet — med mindre än
införandet af Stagar, sorn förr eller sednare, skola
beröfwa ost dcn nytz dyrköpt äterwundna friheten. ->-<
Bcgrätom dcn dagens olyckor, men sörjom ej förlu¬
sten af Grefwe Fersen sä, att wi snart fa sörja den
af wär egen frihet. Lätom ost ej för Jndcyiducrs
brottslighet straffa hela Nationen.
I stöd af den grundsats, som wise Lagstiftare i
alla tider avtagit, att Militaira magten tvid alla till¬
fällen bör subordinera under dcn Civila, och att ett
enda undantag härifrän föder fixra och flutcligen Mi¬
litairisk dcspotisme, — protesterar jag emot hwart och
ett förslag till Stadgar, som motsäga nämnde princip.
Att för tillfället utfärdas en ny Myteri eller Upp-
lopps-Act, deri likwäl dcn Militairiska Magten sub-
ordinerar den Civila, will jag ej bestrida, ifall in¬
gen kraftig sädan förut existerar, wcn dä bör dcn först
af behörige Embetsmän uppläsas för dcn sammarr-
skockade folkhopen till warning, innan Militaira wag¬
len, dertill beordrad af den Civila, med blodig ätgärd
beseglar Lagens helgd och skjuter skarpt.
-68 Dcn 29 September.
Slutcligcn fingar jag Eder, miae Herrar, ku¬
ru latt man förlcdeS att mot kil befarad ytterlig¬
het söka för ögonblicket botemedlet i en annan kanske
ännu wärre, och att derföre wi sett Nationer frän
Despotismc kfwerga till Sjclfswäld, frän Sjclfswäld
äler till Desporisme, förgätande, att midt emellan dcs-
sa 2:11c ptterlighetcr ligger den sanna friheten. Mä
derföre icke tygellöshctcn den 22 Junii, om jag mä
sä kalla ett upplopp, som man ej i början sökte tyg¬
la, Hota os; med förlusten af wär frihet, och smånin¬
gom leda ost äter till enwäldet."
Herr Borgmästaren Ullberg:
"Jag förenar mig uti allt hwad Herrar Acha¬
rius, Sturnegk och Gulich uti detta amne grun¬
deligen anfört, och tillägger derwid endast följande kor¬
ta anmärkning.
Innan ny Lag stiftas eller förklaring öfwer
gammal Lag utfärdas, mäste antingen den gamla La¬
gen wara mörk, otydlig och bristfällig, eller nägon
sä besynnerlig och omanlig händelse j mcnskliga lif-
wct sig hafwa tilldragit, att ingen gammal Lag der¬
till kan äga dircct eller analog tillämpning.
Bchofwct af den genom Högloft. Lag-Utskottet
nu förcflagne, sa kallade Upprors-Lagen, har we-
lat härledas ifrän dcn bekanta händelsen j Stockholm
Len 22 nästlcdne Junji, dä, under intägct af Hans
Kongl. Höghets, framlcdnc Kronprinsens Carl Au¬
gusts Likfärd, Hans Excellence, Riksmarskalken
Grefwe Axel Fersen blcf afdagatagen.
Om olagligheter, bcgängna af en samlad menig¬
het, skola kunna qualificeras säsom uppror, fordras
dertill fullkomliga benus om ett stadgadt uppsät och
bf-
Den 29 September. 269
dfwerlagd föresats hos samma menighet, eller nägre
desi hufwudmän, att skada göra; eljest skulle hwarje
folksamling, föranledd af Religions-öfning, Theatra-
lisk åskådning, eller blott trängande nyhetsbegär, af det
onda samwetet kunna rubriceras säsom upplopp; men
uti dcn omnämnde händelsen röjer sig ingen anled¬
ning till sädant uppsät. — Om sammanswärjning emot
Grefwe Fersens lif ägt rum, skulle det synas san¬
nolikt, att de sammanswurnc warit förseddc med andra
wapen un spascrskäppar och parapluier, samt att 0-
gcrningens utförande under det länga tägct frän Horns
Tull till Riddarhus-torget, ej blifwit uppskjutit till an¬
komsten pä sistnämnde ställe, der af en större samlad
Militair kraftigaste hindret för wäldets utöfning bordt
förwäntas.
Grefwe Fersens död war säledes icke nägon
följd af uppror, bcgängit af en i Stockholm gansta
wänlig folksamling. Men en stor och eftertänkelig
sällsamhet uti detta uppträde, har jag och mänga
Medborgare med mig funnit, den nemligen, att midt
pä ljusa dagen pä öppet torg uti Rikets Hufwudstad,
rn menniska genom uppenbart och längsamt utöfwadt
wäld blifwit dräpen i äsyn af minst twätusendc bc-
wäpnade män till häst och fot, utan att ens nägok
tecken till bemödande af dem eller af den till ordnin¬
gens widmagthällande i Stockholm egentligen inrätta¬
de Policen finnes ädagalagdt, att frälsa den angrip¬
ne, eller nägo» af angriparne pä stället fasttaga,
utan har hela uppträdet under bäde den Civila och
Militaira styrelsens lugna tillsyn sätt begynnas, fort¬
sättas och fullbordas; och ändä har man welat gifwa
denna tragifka katastrof, caractcren af ett mordisk!
upplopp!!
L^ö Den 29 September.
En sädan uti hwarje civiliseradt Land oerhörd
sällsamhet tillhörer det, efter min tanka, den Lag¬
skipande Magtcn att läta offcnteligen utreda och be¬
ifra; men att deraf wilja skapa ctl behof till Lagstif¬
tande Magtcns handläggning wid en särskild upprors¬
lag, är en grufwclig orimlighet.
Den andra omständigheten, som kan föranleda
till stiftning af Ny Lag, är -en gamla Lagens
ot^-lighet eller ofullftan-ighet, hwilket likwäl i
förevarande fall icke inträffar. Meningen uti 6 Cap.
Mistgernings-Balken, svin handlar om Myteri och
Uppror, är med sä utmärkt tydlighet i ord och wid-
fträckt omfattning i ämne uttryckt, a-tt ingen Swensk
man, som kan läsa innan till i bok, svin har, icke
just nägot odladt, utan blott hwardagligt förständ, och
som har en oförderfwad wilja, skall om denna me¬
nings rätta beskaffenhet och lämplighet till hwarje fö¬
rekommande händelse kunna sig misttaga. — Denna
gamla Lag har äfwen den stora fördelen, att den ej
indicerar nägon strafflöshet hos högre Embetsmän för
deras tjenstefel; utan förutsätter tydligen, att de, som
hafwa magt, att i Konungens namn befalla, wid
uppror ej skola wara wälmentc och sysslolöse ästädare,
utan att de skola utfärda bud och befallningar, samt
med ifwer och wcrksamhet bemöda sig om upprorets
dämpande. Sunda förnuftet bjuder ock att ingen 0-
lydnad kan äga rum förr, än en gifwcn befallning
blifwit Lfwerträdd.
Sälcdes och dä ingen skälig anledning ifrä»
gamla Lagens otydlighet eller ofullständighet i detta
afseende kan hämtas till stiftande af ön Ny Lag,
följer deraf otwunget, att sadan Ny Lag nu wore öf-
werflödig och onyttig; men den work äfwen, ef¬
ter hwad Herr Borgmästaren Sturnegk rätteligen
T)cn 29 September.
Anmärkt, i högsta mätto sk a deli g. Igenom infö¬
randet af en särskild MartiasiLag kunde en förslagen
Militair-Befälhafware lätteligen staffa sig förewänd-
ning af obetydliga tumult >oid Marknader och andra
större fvlksamligar, att förklara wära Städer uti
krigstillstäNd. Följden deraf är den wanliga, att all
communication emellan Staden och Landet genast till¬
spärras: att Postens gäng hindras t att inwänarue mä¬
ste hälla sig inom sina hus: att handel och rörelse
afstadna och att allt yttre arbete pä Skcppswarf, af¬
läggare werkstäder och Magazincr förhindras: att den
Civila Lagens handhafwande inställes emedan man gerna
will hafwa det stadgadt, säsom en Maxim, att under wap-
nens dunder hwilar Lagen, och af den esprit, som fram¬
lyser uti Herr General-Adjutanten Grefwe Löwen¬
hjelm» Memorial, om husvisitationer, allmänna
Cassors answarslösa tillgrep och anwändande, Ständ-
Rättcr, m. m. kan man widare bedöma wädan för
Medborglig frihet och hwarje Swensk mans säkerhet
till Lif och Egendom, om olyckan fogade det sä, att
tiägon Stad blcfwe ställd under en oinskränkt Mili-
tair-styrelse.
Pä dessa skäl och dä en stor mängd af Lagar i
ett Samhälle manligen bewisar dest djupa sede-fördcrf.
Regeringens swaghet och i allmänhet tilltagande olyd¬
nad, föragt, illusion, och wrängwist handhafwande af
dctza Lagar, hwilket likwäl hwarken SweNska Rege¬
ringen eller Swensta Folket med minsta sten af san¬
ning ännu kan tillwitas, wägar jag ödmjukast anhäl-
la, det täcktes Herr Commerce-Rädet och Talmannen
framställa proposition om owilkorligt ogillande af dek
bu förewarande förstaget till ny Lag i hela dest widd."
Härmed hördes Ständer ^nästan mangrant sis
S7L
Deri 2y September.
Herr Bergmästaren Sturnegk: Utom hwatz
jag redan anmärkt begär jag att fä tillägga, det Lag-
Utffottet i sitt project ej gjort någon skilnad emellan
uppror och upplopp.
Herr Stads-Majoren Gladberg: Dä den Lag,
som nu till antagande blifwit förestagen egentligen är
ämnad att förekomma eller dämpa sädanc uppträden/
hwilka i Hufwudstadcn den 20 Junii föreföllo, får
jag bestämdt förklara, att i min tanka denna sällsam¬
ma händelse hwarken war ett uppror eller ett upp¬
lopp, tp siägot sädant kunde wäl aldrig ske midt e-
mcllan twä Batailloner, som med otålighet afbidade
tillfället att fä återställa ordning och lugn. Den bör
snarare endast kallas ett owäscnde, anstält utan
plan och endast wädligt i den män det underhölls.
Ständet, som e) kunnat wägra remist af före-
warande ämne, fann att de redan gifna Lagarnes full¬
ständighet gjorde all ny Lag härom öfwerstödig och
onyttig, hwarföre ock, uppä Herr Talmannens jemlikt
Regeringsformens §6 H och i enlighet med discurscrne
framställda proposition. Utskottets förberörde förslag
enhälligt ogillades.
Nedannämndc Handlingar hade till Ständet
ankommit:
Stats-Utskottets Memorial i anledning af den
hos Högloft. Ridderskapct och Adeln wäckta fräga om
wista förstgtighetsmätts widtagande till förekommande
deraf att f. d. Konungen mä beträda eller närma sig
till Rikets gränser.
Bemälte Utskotts utlåtande öfwer Kongl. Ma):ts
Nädiga Proposition, angäende förwaltningen af Kungs--
»ch Kungs Ladugärdarne.
Lades, efter uppläsandet, pä bordet.
Herr
Den 29 September.
27Z
Herr Stads-Majoren, vice Talmannen Westin
begärde ordet och yttrade: Som Motionsrätten med
denna dag upphör, anhäller jag att nu fä göra en an¬
mälan, i min öfvertygelse wigtig för det allmänna.
Redan hafwa wi försport hwilka hinder och swärig-
heter mött wid tillämpningen af de fastställda Bcwill-
nings-grundcrne. Jag hemställer derföre om icke en
Prisfräga, till lcswarande wid nästa Riksdag, mä upp-
gifwas, pä hwad sätt Bcwillningarne skola förenklas
och lättare utgöras. Med aktning för ett Bewill-
ningssystem, som i möjligaste mätto sätter afgifterne i
förhällande till större eller mindre tillgängar, är jag
längt ifrän att yrka nägvn rubbning i den redan an¬
tagna principen; jag önskar blott, att werkställighetcn
af densamma mä underlättas genom klart bestämda
föreskrifter och en likställig method för deras til¬
lämpning.
Herr Handelsmannen Engel instämde häruti sä
mycket häldre, som en dylik fräga redan wid sistfsr-
flutne Riksdag kommit under ventilation, ehuru nä-
got beslut derom ej blifwit fattadt.
Herr Stads-Majoren Westins förrberörde mo¬
tion remitterades till Bcwillnings-Utskottet.
Herr Borgmästaren Nensen Ingas och upplä¬
ste till Protokollet följande Memorial:
"Ofta uppkomma swärighetcr, när en gammal
Lag ändras, utan att allt derefter lämpas, som med
det förändrade star i sammanhang. Man har, t. ex.
upphäfwit den Gamla Lag, enligt hwilken alla köp
af Fastigheter, sä widt de skulle blifwa fullt gällan¬
de, borde skc inför Domstolen; äfwensom längt för det¬
ta den ännu äldre maxime kommit i förgätenhet, en¬
ligt hwilken ägande-rätten icke ansägS efter flutadt
Borg-St. Pr. N:» iK. köpe-
»74
Den 29 September.
kkpeaftal gällande, i afseende pä tredje man, fkrr än
köparen kommit i possession, d. w. s. bosatt sig derä
och begynt odla eller af Landtbo upptagit städsel och
afrad.
Allt detta är förgätit; men man har dock der¬
jemte bibehällit den regel, att om nägon säljer jord
till twänne, äger den köparen företräde, som först gjor¬
de köpslutet: utan att besinna det denna sats, genom
förutnämnda förändringar, sätt en hel annan bety¬
delse, än den gamla regeln, att den bchällc godset som
först köpte; ty dä ansägs jorden ej rätt köpt förr än
köparen tagit den i besittning, eller ä Tinget en flags
symbolisk tradition sledt; äfwensom man antagit, att
Lagfart äger företräde för Inteckning, om ock Pant»
förffrifningcn är af äldre datum än Köpcbrefwet.
Alla realrätters förwärfwande har, enligt dessas
natur, det med sig, att det ock kan werka pä tredje
man. Härigenom har det i de fleste Lagstiftningar
blifwit ansett för en nödwändighet, att sädane af-
handlingar skulle fä all möjligt publicitet — och en¬
dast genom densamma, endast sä wida de af hwar
Man, som det möjligen intercsserar, kunde blifwa kän¬
de, har man ansett dem fullt gällande för sä widt
nemligen, som tredje Mans rätt dcrpä berodde.
Efter min öfwertygclse äga wära köpe-afhand-
lingar, sä länge de icke blifwit ä Ting eller Räbstuf-
wa offenteligen uppläste och i Lagfarts-Protocollct in¬
tagne, ingalunda all den publicitet, som bchöfwes att
förekomma tredje Mans lidande. Det torde tillätas
mig, att med nägra exempel upplysa saken.
A har den Z Januari, genom Köpebref fält
sitt Hemman till B, utan att B tillika tillträdt Hem¬
manet. Den 4 i samma manad faller det A in att
säl-
Den 29 September. «7Z
sälja det till <L. Denne kan e) weta att B redan
är ägare, dä A ej redligcn säger det; ty fastän det
förra köpet skedde med Bref och wittnen, sä kan L
omöjligen fä kunskap härom, om icke han häNdelscwis
fär denna upplysning af nägondera wittnet. C kö¬
per säledes Hemmanet; men när han dermed skall
lagfara ä första Ting, kommer ock B med sitt Kö¬
pebref. Denne, som förmodeligen har äldre datum
pä sin Köpehandling, fär dä företräde, och om bredan
utgifwjt Köpeskillingen, aterstär för honom det flebile
benefieiuM, att hot säljaren utsöka sina pengar och
rilläfweNtyrs, om denne förffingrat dem, fä föda ho¬
nom pä Gäldstuga». Men en annan händelse är ock
möjlig, den, att L colluderar med A emot B. Köpe-
brefwct autidateras — Wiltttcn torde ej sä noga min¬
nas tiden eller hafwa wid Köpebrefwets undertecknan¬
de sä Noga eftersett det äsatta datum. <L som i sjelf-
wa werkst sednare köpt, har nu prLsumtion för sig,
att hafwa köpt förut. Han tager Hemmanet eller
Gärden, ellet uppkommer en rättcgäng om datum,
som torde genomgä alla Jnstancer och slutelig » än¬
dock ej kunna afgöras, utan efter mer eller mindre
godtycke. — Och ben, som gär ifrän jorden, Hat till-
äsweNtyrs endast gäldstuga» säsom resou-rce emot dM
swekfulle säljaren. A har länt pengar af N och gif-
wit honom revers med frihet att i hans fasta Egen--
dom söka inteckning. Denne söker den ä nästa Rät-
tegängsdag eller Ting, och Nu uppwisar L ett Köpe¬
bref af äldre eller sednare datum an Skuldebrefwet.
V kan säledes ej fä inteckning, emedan <L nu är
ägare till jorden eller Gärden.
Allt detta har blifwit möjligt derigenom, att dr
aftal man fordom genom ett flags alfwarsamt skämt
-af namw af Bänkköp, nn är», dä fräga ej är om
* * bdrds-
276
Den 29 September.
bördsrätt, ansedde för lika giltiga emot tredje man,
som de, hwilka fordom antingen moro fullbordade ge¬
nom allmänt kand tradition, eller genom en cffentelig
Act a Ting och Rädstufroa.
Männc det ej skulle läta sig göra, att häri ätcr-
gä till de fordna grundsatser. Da fraga är om för-
pantningar, har man redan med fördel antagit den
regel, att de ej gälla i afseende pä z:dje man, utan
antingen werkelig införsel uti, eller ock inteckning af
Egendomen. Skulle wäl icke samma princip kunna
antagas i afseende pä köp, skifte och gäfwa af fast
Egendom? Jag anhällcr att Lagutskottet mätte upp¬
dragas häröfwer inkomma med desi Betänkande. Men
om nägon förändring skulle finnas böra äga rum,
anser jag dock densamma sä wigtig, att jag tror mig
wördsammast böra hemställa, om icke projcctet dertill
blott mätte tryckas, för att underkastas en allmänna
re granskning och derefter först ä nästa Riksdag blif
sva ämre för Riksens Ständers underdäniga hcmstäl
lan till Kongl. Majtt. Orebro den 29 September
r8io.
^.nst. Istensän."
Begärdes pä bordet, hwarefter Plenum stutades
klockan en gwart till Z.
In sistern,
V. Valerius,
De»
Den 2 October.
Den 2 Oktober.
L77
Plenum klockan y f. m.
Protokollet för den 29 sistlcdnc September ju¬
sterades; derwid Herr Handelsmannen Engel erinra¬
de att Lag-Utskottels projekt till en Upprors-Lag blif-
wit törhända alltför peremtorifft ogilladt, utan nä-
got besiut om ätcrremitz, hwilket likwäl i hans tanka
bort förutgä eller ätfölja.
Herr Assessorn Gulich: Om meningen är, att
Utskottet skulle erhälla del af discussioncrnc i detta äm¬
ne till egen upplösning, eller för att närmare under,
rättas om de skäl pä hwilka Ständet grundat sitt af-
flag, har jag deremot ej nägot att päminna. Är äter
fräga om remiss till förnyadt utlätande, bestrider jag
ofwanbcrörde utförliga meddelande, säsvm innefattan¬
de en synbar contradiction.
Herr Borgmästaren Ullberg: Protokollet in
rxtenso bchöfwer ej gä till Utskottet, och bör det e),
emedan sädant skulle indicera att Ständet önskade ett
nytt förslag, dä det likwäl ej gjort nägon anmärk¬
ning mot det förra, utan helt enkelt ogilladt sjclfwa
principen.
Frän Stats-Utffottet hade ankommit nedannämn-
dc Handlingar.
Desi yttrande j anledning af en frän Högwörd.
Prcst-ständet remitterad fräga om uppgifwandct af ca
plan till Krono-Domainerncs utarrenderande.
Utlätande öfwer Kongl. Majtts Nädiga Propo¬
sition angäcnde betalning af Hamburgske Banquiercr-
nes Averhoffs Arfwingars, von Halle Sons
och Luis Se Jencqvels fordringar.
-78
Dcn 2 Oktober.
Utskottets betänkande rörande anslag af §,502
Riksdaler ärligen till pensioner för blessergde Office¬
rare och Under-Officerare.
Dess Memorial med förklarande att Utskottek
ansett den af Herr Handelsmannen Stabeck wackta
fräga om tillökning j Magistrats personers löner, icke
bero pä dess ätgärd.
Memorial med utlätande uppä samtlige Riks-
ständcns Remiss af Kongl. Maj:ts Nädiga Proposis
tion angäende Statswcrkets tillstånd och behof.
Lades, efter uppläsandet, pä bordet.
Derefter föredrogs ä nyo Stats-Ulskottets Mc-
morial, i anledning af dcn frän Högloft. Ridderska-
pet och Adeln dit remitterade motion, om bestämman¬
det af en wiss gräns, hwaröfwer f. d. Konungen och
dess barn ej mä, wid undcrhällets förlust, närma sig
till Swerige.
Bifölls.
Lag-Utskottet hade uti insändt Memorial afgif-
wit dess utlätande i följande till dess beredning re¬
mitterade ämnen:
1:0 Angäende sistnämnde motion hwaröfwer ock
Stats-Utffottct sig yttrat, eller en wiss demarcations-
gräns för f. d. Konungen och hans barn.
2 0 Med förslag till ändring i föreskriften om
Landtmälare-arfwodcns utbekommande.
z:o Med yttrande och project, i anledning af
Kongl. Majlls Nädiga Proposition om en särskilt
författning j wissa omständigheter, rörande Inteckning
i fast egendom.
Den 2 Oktober.
-7-
4:0 Angäende skyldighet för Landtmätare att till
Province- och Landtmäteric-Contoiren insända Con-
cept och renoverade Chartor.
Z:o Angäende föreslagen rättighet för waru-till-
werkare och förädlarc, att sina fordringar med för¬
da böcker styrka och beediga.
6:0 Rörande en i Bondeständct wäckt fkäga om
ersättning i oskift bo för minderårige barn, swaran-
de emot den pä de äldre anwända kostnad.
Förenämnde Handlingar upplästes och lades der¬
efter pä bordet.
Till öfwcrwägande förehadcS Stats-Utskottets pä
bordet hwilandc Betänkande, i anledning af Kongl.
Mairts Nädiga Proposition, angäende förwaltningen
af Kungs- och Kungs-Ladugärdarnc, medelst deras
upplätandc pä Arrende.
Herr Talmannens framställan till gillande af
Utskottets förslag, beswaradcs med bäde Ja och Nej.
Herr Borgmästaren Norström: Ehuru jag än¬
nu i den stund dä förra Riksdagen aftystes, war full¬
komligt öfwcrtygad att dessa Kronolägenheter ovilkor¬
ligen skulle jemlikt Ständernes gifna föreskrift fö*
säljas; ehuru jag äfwen inom detta Ständ, un?"
loppet af samma Riksdag, aldrig hörde bestridas oett
grundsats, att anwändande rätten war ät Stän'ernc
fbrbehällcn, ehuru äntligen dc i Riksdagsleslute nyt¬
tjade orden: skola och böra, tydligen synas utrycka
ett absolut förordnande wida skildt frän en inderdä-
nig hemställan, som endast i Ekonomiska ärenden
äger rum, kan jag likwäl, dä RiksdagsbeMet inne-
hällcr det mälct bkifwit anmäldt till Nädig pröfning,
för min dc! ej annat än bifalla Stats-Utskottets för-
»82
Den 2 Ockober.
Herr Bruks-Patronm Bjuhr anförde skrift¬
ligen:
"Under äberopande af min till Högloft. Stats-
Utffottcts Protocoll afgifne Mandén, fär jag nu en¬
dast deraf iterera hwad jag anser hufwudsakcligcn bö¬
ra wäcka Ständcts wälda uppmärksamhet.
Igenom ett formeligt Riksens Ständers beslut
äro Krono-Domaincrnes försäljning till Skatte beslut¬
ne. Att Rikets Högloft. Stander dertill ägt full rätt,
anser jag wara deciderat, af det skäl, att svin De wid
Regeringsformens upprättande kunde förbehälla sig dek
den »verkställande eller förwaltande Magten ej pä nä-
got sätt och under hwad namn svin häldst ffulle af¬
hända Kronan dessa Egendomar, sä ägde de sjclfwa
rättighet att till Rikets högsta gagn och nptta an-
wända dein, i synnerhet svin Rikets Ständer ige¬
nom Gnindlagcn fatt rättighet att till minskning i si¬
ne beskattningar disponera Rikets intrader, och kan
det uti 77 §. af Regeringsformen nyttjade ordet För¬
masta, ingalunda efter min tanka lämpas pä Rikets
Ständer säsom sjelfwc ägare; »nen deremot pä den
wcrkställande Magten hwilken förwaltningen tillkommer.
Hwad angär den uti Riksdagsbeslutet inftutne
tchiing att beslutet om Krono-Domainerncs försälj-
sti"c skulle till Kongl. Majtts Nädiga pröfning öf-
lr^ch-nas, och hwilket gifwit anledning till Kongl.
Maj:r Nädiga Proposition, sä synes af det frän dek
k»d fv-ledne Riksdag förstärkte Stats-Utfkottets af-
Zängne Mcmorial, som till det Högtärade Ständet blif-
w»t i afsirift aftemnadt, att nägot sädant wilker för
försäsiningen ej warit i fräga, och dä samtelige Riks-
ständen utan tillägg eller ändring bifallit detta Me¬
morial, och Grundlagen ej föressrrftver att mäl som
angä
Den 2 Octoker.
anga anwändandet af Rikets intrader och Mesifter for¬
dra Kongl. Majtts Nädiga Sanction, anser jag o-
twungit följa, att detta beslut ingen widare pröfning
warit undcrkastadt, och hemställer i detta hänsende
om ej Expcditions-Utskottet kunde anmodas att uti det
nu utfärdande Riksdagsbeslutet rättelse häruti meddela.
I öfrigt anhäller jag att detta Mäl »näste sill Hög¬
loft. Ståts-Utskottet äterförwisas att jemnlikt sista Riks¬
dagsbeslutet och Kongl. Masits Nädiga Proposition
behandlas, hemställandes om ej »»»in den 29 Septem¬
ber gjorde motion i detta ämne lcmnar Högloft. Utskot¬
tet en inom motionstiden förwarad rätt till en dermed
öfwerensstämmande behandling, dä jag anhäller att den
till detsamma remitteras."
Härwid upplästes ä nyo det af Herr Bruks-
Patroncn Bjuhr förlednc Plenidag ingifna och nu
äberopade Diktamen.
Herr Advocat-Fiscalen Falkman: Jag har hun¬
nit stadgandet i Regeringsformens 77 §. sä klart och
bestämdt, att man swärligen bör kunna mifttaga sig
vm meningen deraf. Ständerne äga ensamt förwalt-
ningcn af Krono-Domainerna, men ingen magt att
lltan Konungens sa»nt»)Le denr afhända. Om säledeS
Ständerne wid sista Riksdag kcflutit försäljningen,
under förutsättande af Konungens bifall dertill, har
deremot wid denna Riksdag Konungen begagnat sin
höga rätt att wägra samma försäljning och framställt
Kungsgärdarncs förarrcndcrande säsom en lämpligare
och för Staten förmänligare utwäg, likwäl »ned bibc-
hällcn rättighet för Ständerne att sjelfwc besluta om
de grunder svin derwid böra följas.
Herr Borgmästaren Ullberg: Dä Utskottet S-
beropat 1799 ärs författning säsom ledande till en för¬
bättrad
282
Den 2 Oktober.
bättrad hushällning och det allmännas winst, fär jag för¬
klara att jag alldeles ej anser berörde System wara det
möjligen bästa. Längt mera öfwcrensstämmcr det med Po¬
litiska grunder och Statistiska sanningar, att Kungs-
gärdarne delas i smärre lotter. Sweriges rikedom bc-
stär i jord och mcnniskor; den förra mäste odlas och
de sednare näras. Begge dessa ändamål skola utan
twifwel säkrare befordras, om en widsträcktarc kan hän¬
da ofta wanffött egendom klyfwcs i mindre delar, och
hwarje del erhäller i behörig proportion öppen jord,
skog och utmark; och om derjemte Arrendatorerne
tryggades wid en ostörd besittning pä längre tid, om
de singe stuta ända till tusenäriga Contrakt och sä-
medelst blifwa nästan detsamma som werkliga ägare,
skulle sannolikt ten största fördel Staten tillskyndas.
Som för öfrigt Wällofl. Ständct ej lärer kunna wä¬
gla rcmisi pä Herr Bruks-Patronen Bjuhrs mo¬
tion, torde förewarande ämne ej böra desinitift afgö¬
ra-, förrän sa wäl motionen som de gjorda anmärk»
narne blifwit af Utskottet utredde och beswarade.
Härmed förenade sig Herr Borgmästaren Stur¬
negk, och anförde detzutom skriftligen:
"Med förbigäcnde af de större eller mindre för¬
delar, som genom KungSgärdarneS försäljande till
Skatte erhällas, anhäller jag, att fä anföra följande:
Dä nya grunder för framtida hushällningen
med Rikets Kungs- och Kungs-Ladugärdar nu stola
utstakas, lära alla de wigtiga ändamäl, som dermed
möjligen kunna winnås, böra samfält beräknas; besia
äro: Inkomster för Staten, en ökad folkmägd, nya
edlingar och förbättradt Landtbruk.
Widkommande Statens inkomster af en utar¬
renderad Egendom, mäste de under hela arrendetiden
blif-
Den 2 Octobrr. r83
blifwa oföränderlige, antingen waruprisen eller myntet
stiga eller falla; pä det hwarkcn Kongl. Maj:t och
Kronan eller Arrendatorn mä försätta» i lidande:
Detta winnes endast derigenom, att Arrendet
bestämmes i Spannemäl, Hö, eller andre Landtpro-
ducter, hwilka böra utgä, antingen in natura, eller
uti penningar efter ortens Markegäng.
Utom den Spanncmäls-afgjft, hwilken uti Kongl.
Kungörelsen, rörande Kungsgärds-arrenden, af den 17
December 1799 fastställts, och som är högsten tunna
säd, af hälften Räg och hälften Korn, ärligen för
hwarje Geometriskt tunneland af en Gärds hela äker-
jord, borde äfwen, i afseende pä fördelen af Ladugär-
den m. m., för hwarje Geometriskt tunneland af Gär¬
dens hela ängsmark, i stället för penningar uti Arren¬
de ärligen erläggas 2, §, ro högst 20 Lispund Hö,
allt i proportion af ängens wid Arrendets tillträdan¬
de, befinteliga natur och bördighet, som genom anstäl¬
lande syn och besigtning lätt utrönes. Sedan Arren¬
det sälunda blifwit faststäldt, skulle Egendomen uti
mindre lotter, af halfwa och hela Hemman, upplätas,
till fri disposition uppä Arrende, ej pä zo är, utan
minst pä ivy ärs tid, ät den eller dem, som, jemte
utgörande af desi förmälte ärliga Arrendesikyldigheter,
och öfrige af Stats-Utskottet förcflagne wilkor för hwar-
jc lott särskilt, antingen wid tillträdet, eller inom
witz föreskrifwande tid, erlade den högsta Penninge-
summan, som jag, med anledning af i6Cap. Jorda-
Balken will kalla Städja eller Städsel, hwilken jag
tror skulle, i förhällande till Egendomens storlek dä
blifwa betydlig. — Arrende pä endast zo ärs tid gif-'
wer föga uppmuntran till kostbart, kan hända icke
förr än efter 20 ärs förlopp fulländade, eller ätmin-
stone fullkomlig ersättning gifwande, odlingar.
r
«84
Den 2 Octo k er.
I afseende pä folkökningen wisar erfarenheten
att en Egendom af, till exempel, IQ, under ett bruk
sammanlagde, Hemman framföder, kan hända, ic>
gängcr mindre folk, an den samma, litt ro eller flere
delar styckas, möjligen skulle kunna föda.
Erfarenheten bär astren wisat, och wisar att en
dylik Egendom, under ett bruk, stötes wida sämre
och lemnar följaktligen mängfaldigt mindre produkter
än den skulle lemna om den wore delad, hwarföre
wäre crfarne och i Landthushäklningen högt förtjent
män, som insett detta förhållande, hafwa, med afse¬
ende sä wäl ä egen högre winst, som ä Fäderneslan¬
dets stora fördelar, redan widtagit det hushällssystcme,
som de säkert aldrig lära förändra, nemligen, att ät
Arrendatorer pä längre tid öfwerlemna deras i min¬
dre lotter fördeltc Egendomar.
Om jag ej wore öfwertygad om de Patriotisk
tänkesätt, som Stats-Utstottcts Herrar Ledamöter hy¬
sa, skulle det förekomma mig besynnerligt, att de kun¬
nat med förgätande af de stora och wigtiga ändamä-
lcn: Rikets folkökning, odlingar och Landtbrukets upp-
hjelpandc, fästa sin uppmärksamhet blott pä inkomster,
derigenom att de ej antagit säsom owilkorligt att Kungs-
gärdarne böra styckade utarrenderas, dä likwäl hwar-
jc erfaren Landtbrukare kan witsorda, att uti odlingar
och Landtbrukets riktiga skötsel en ägare eller Arren¬
dator af en stor Egendom omöjligen kan, oaktadt bä¬
sta wilja och högsta bemödande, i brist af duglige
arbetare och i anseende till den korta arbetstiden, med
proportionerad lika winst, hinna den höjd, som en
Krukare af en mindre Egendom.
En fastighet utarrenderad pä roo är blifwcr af
Arrendatorn ansedd nästan som hans egen tillhörig¬
het.
,Den 2 October.
L85
het, han spar följaktligen derwid hwarken möda el¬
ler kostnad, emedan han finner, hwad han lifligt
bade önskar och söker, att ej allenast hans barn utan
äfwcn barnabarn kunna deraf fä draga nytta och för¬
del; af begär till en snar winst, eller förlusts ersät¬
tande, utmattas och utmärglas ej Egendomens äkcr,
kärr och mossar blifwa förwandladc lill bördig härd-
wall, den eländigaste mark blifwcr fruktbärande, sko¬
gen nedhugges ej utan wärdas, ty hwad deraf plan¬
teras fä barn eller till och med barnabarn begagna,
och efter Arrendeårens flut har Riket Ett till twcnne
förwandladt Hemman att äter disponera samt, i stäl¬
let för ro a zo pä en hel Kungsgärd nu tarfligt
födda, finnes dä 2 a ZOo med lifwcts alla förnöden¬
heter wäl förscddc personer; utom dessa wigtiga förde¬
lar, anser jag Arrendet af en Kungsgärd blifwa,
efter det förslag jag nu uppgifwit, lika om icke nägon
gäng större ä» det för närwarande betalas af dem,
som ifrän är 1820, igenom anstälde Auctioner erhål¬
lit dylika Arrenden; följaktligen, dä räntan för Städ¬
jan af Egendomen, hwilken Städja för en styckad
Kungsgärd blifwcr för ivo är, efter min öfwcrtygel-
se, gansta betydlig, lägges till Arrendet, stall Kongl.
Majus och Kronans winst af Kungsgärdarne, i alla
fall derigenom blifwa ansenligare än hittils."
Herr Talmannen: "Bifaller Ständet älerremist
till Stats-Utstottetl"
Ropades Ja och Nej.
Enär sälunda cj nägondera meningen syntes
winna öfwerwigt, fann Herr Talmannen nödigt att
votering anställdes.
Herr Borgmästaren Ullberg trodde votering
om ätcrremifi wara stridande mot praxis, emedan all¬
tid
rrZ6 Den 2 Ockober.
tid dä anmärkningar förekommit, som hindrat ankar
gandet af ett Utskotts förslag, saken blifwit utan pltt-
ralitetens utrönande till ny handläggning förwisad.
Herr Assessorn Gahn inwände häremot: Vo-
tering wid detta tillfälle är i min tanka hwarken oför¬
enlig med praxis eller med Grundlagen: Orden i Re,
geringsformens §6 §: anmärkningar som hindra
antagandet, kunna ej förstäs om enskilta Riksdags¬
män utan om Ständet; och när skiljaktighet yppas,
är wäl Ständet wid decisionen ej nägot annat än
Ständets pluralite.
Herr Borgmästaren Ullberg ansäg denna ord¬
förklaring nog mycket extenderad.
Herr Commcrce-Rädet Ekman: Wid närmare
Zranffning af Herr Bjuhrs motion, sinner jag den¬
samma ej äga någon birett gemenskap med den un¬
der ventilation warande fräga. Berörde motion äsyf-
tar egentligen en förklaring af Regeringsformens 77
§. och torde derföre böra omedelbarligen dragas under
Constitutions-Utskottcts pröfning.
Herr Talmannen: Ständcrnc hafwa beslutat
Kungsgärdarnes försäljning; Konungen har dertill ne¬
kat Sitt bifall. Men hwarken tillhör det nu waran¬
de Ständer att afgöra, vin detta är enligt med Grund¬
lagen, ej heller kan frägan derom i Plena wäckas.
Herr Bruks-Patronen Bjuhr: Jag känner in¬
gen § i Regeringsformen, som betager Riksens Stän¬
der rättigheten att anwända Kungsgärdarne. Stän-
derne kunna wäl betraktas som förwaltare af Riks-
gäldswerket, men ej af Kungsgärdarne; de äro, säsom
Nationens representanter, ägarnes ombud, med full
frihet att göra och läta. Konungen och werställande
mag»
Den 2 October. 287
magten äro deremot förwaltare; Lagen synes mig här¬
utinnan ganska tydlig, och nägon förklaring deröf-
wcr genom Constitutions-Utffottet behöfwes ej.
Herr Assessorn Gahn: Ständerne kunna i al¬
la fall sägas förwalta, dä de föreffrifwa förwaltnings-
grundcrnc.
Votering, af flera Herrar Ledamöter orkad,
anställdes öfwer följande justerade proposition: ''Den
som bifaller Stats-Utffottets betänkande och förslag, i
anledning af Kongl. Maj:ts Nädiga Proposition om
Krrngs- och Kungs-Ladugärdarnes förwaltning, ffrif-
wcr Ja.
Den det ej will, skrifwer Nej.
Winner Nej, ätcrförwises ärendet, med hertvid
förekomne anmärkningar, till Stats-Utffottets ytterli¬
gare utlåtande.''
Sedlarne utdelades, npphemtadcs och öppnades
sedan en af dem blifwit asiagd; härwid bcfunnos wa¬
ra g isne:
Jo — 2l.
Nej — 2g.
Och som Nej sälunda wunnit, komme jemlikt Plu-
ralitetens beslut att förhällas.
Hwad äter beträffade Herr Bruks-Patronen
Bjuhrs motion, fann Ständet sig ej kunna mot
Grundlagarncs stadganden, bewilja remisi deraf, utan
ägde Herr Bruks-Patronen, att i händelse honom
godt syntes, dermed wända sig till Consiitutivns-Ut¬
skottet.
Stats-Utffottets insända Memorial och utlätan,
den, i:o uppä Remissen frän Bsrgarestsndrt af Herr
Borg-
288
Den 2 Oktober.
Borgmästaren A r fe n i i förslag akt bcnädningsfrägok
j Ballance- o h Ersättningsmäl mätte/»samt af Ko¬
nungen behandlas och pröfwaS; s:o Öfwer Herr As¬
sessorn Gahns likaledes frän Borgarcständet remitte¬
rade motion om utstakandet af en witz gräns, hivar-
öfwer f. d. Konungen och hans barn ej mä, ivid un-
derhällets förlust, narma sig till Swerige; z:o I anled¬
ning af Kongl. Majtts Nädiga Proposition rörande
de pä Allmänna-Indragningsstaten, uppförde Extra
Löner och Pensioner, upplästes och ladcs pä bordet.
Herr Borgmästaren Nen säns sedan sista Ple¬
num pä bordet hwilande Memorial, med föreslagen
ändring i formalitctcrne ivid afhandlingar om jorda-
fäng, remitterades till Lag-Utskottet
Slutligen upplästes frän de Resp. Medstönden
ankomne Protocolls-Utdrag af ncdananförde runehäll:
Frän Högloft. Niddcrskapct och Adeln, i:v med
tillkännagifwandc att Riddcrskapct och Adeln uppdra¬
git ät det nedsatta särskilta Utskottet att utläta sig öf¬
wer Herr P ählman s, O. F., motion att deas Rik¬
sens Ständer wid sistlediic Riksdag fattade beslut, som
till den nästföljande borde blifwa gällande, mätte fast¬
ställas uti allt hwarom Riksens Ständer nu ej annor¬
lunda förordnade.
Uppä Högloft. Ridderskapcts och Adelns inbjud¬
ning instämde Borgareständct uti samma Remih.
2:0 Angående Remitz till särskilta Utskottet af
frägan om en witz dcmarcationsgräns för f. d. Ko¬
nungen, jemte Herr Silwerstolpes, A. G-, härom
afgifna diktamen, under inbjudande till Medständen
att om remissen sig förena.
Lades pä bordet för att framdeles i sammanhang med
afgörandet af Lag-Utskottets betänkande i detta ämne före-
hafwas, z:o
Den 2 Oktober. 289
gro Att Riddcrskapct och Adeln anmodat Stats-
Utskotteö att uppgifwa sätten ej mindre huru trycknin¬
gen af äterstodcn utaf NidderskapetS och Adelns Pro¬
tokoll wid sistledne Riksdag, af de under den inne-
warande hällne, samt af Bihangct till samtlige Stän¬
dens Prvtocoll, mä med understöd af Statswerket ut¬
föras, än ock af hwilka medel Ständens och Utskot¬
tens Riksdagskostnader för Skrifmaterialier, Ljus, m.
m. böra bestridas.
Harwid yttrade Herr Bruks-Patroncn Bjuhr,
den önffan att hwad Borgareståndets Protokoll an-
gingc, Ständcts Canhli-Dircctivn mätte erhålla upp¬
drag att beför a tryckningens skyndsamma fullföljande;
och wille Ständct, som i allmänhet ansäg Statswcrkek
ej böra med utgiften för Protokollens tryckning bela¬
stas, widare utläta sig öfwer det ena och andra, dä
det erhölle del af Siats-Utskottets sivar uppå Nidder-
skaptts och Adelns Remitz.
4:0 Rörande förändrad redaktion af 2 §. i Riks¬
dagsbeslutet. §:o Jnnehällandc bifall till Stats-UtskottctS
betänkande om bestämmandet af en särskilt Stat för
Hans Kongl. Höghet Kronprinsen, Dctz Gcmäl och
Son; 6:0 Med gillande- af Stats-Ut skottets hemställan
vm eftergift af den skuld för hwilken framledne As¬
sessorn Dahlströms Sterbhus till Kronan häftar;
?:o Bifall till Stats-UtskottctS Memorial om en pen¬
sion för aftedne Okwer-Commissaricn Lindstedts
Enka och Barn; 8:0 Likaledes till Stats-Utskottets ut¬
rätande i anledning af Kongl. Majus Nädiga Pro¬
position om wista wid Stats-Ncglcringen förekomman¬
de omständigheter. 9:0 och 12:0 angäcnde Remis¬
ser. n:o angående äterremitz till Lag-Utskottet af dctz
projekt till Upploppslag, hwarjemte 12:0 ett af Herr
Bsrg-St. pr, N:o 19. Gref-
«9S Dcn 2 October.
Grefwe Löfwenhjelm G. ingifwit Diktamen och
förslag i sistnämnde ämne Ständer kommunicerades.
Frän Högwördiga Prestständet med bifall till
1:0 Stats-Utskottcts Betänkande angående en Hvfhäll-
nings-Stat för Hans Kongl. Höghet Kron-Pmnsen
m. m. 2:0 Bemälte Utskotts hemställan om en pen¬
sions tilldelande ät astedne Ofwer-Commissaricn Lind¬
stedts Enka och barn. z:o Samma Utstötts Be¬
tänkande om eftergift af dcn Assessorn Dahlström
j lifstiden ädömda ersättning för oredowisad uppbörd.
4:0 och 5:0 om Remisser.
Frän Hederwärda Bondeständct med tillkänna-
gifwande att Ständet gillat: 1:0 Stats-Utstottets Me¬
morial om Arfwodcn för Utstottens betjening. 2:0
Samma Utskotts Betänkande angående dcn dcl af f.
b. Konungens enskilda förmögenhet, som bcstär i Riks¬
gälds-Contoirets Obligationer; z:v Stats-Utstottets till¬
styrkan om eftergift af Assessorn DahlströmsKro-
nobalance; 4:0 Stats-Utskottets hemställan om en gra-
tisication ät Stats-Commissarien Frödelius; §:o Be-
mälte Utstötts Betänkande angäendk hyra för Ständcns
Klubbar. 6:0 Banco-Utstottcts hemställan oiit tillökning
iBanco-Revisorcrnes Dagtractamcnte» 7:0 Stats-Ut¬
stottets Memorial rörande Riksgälds-Contoirets Full-
mägtigcs Suppläant och desi tjenstgöring. 8 to Inne-
hällande Ständers bcstut i afseende pä Stats-Utstot-
tets berättelse om Riksgälds-Contoirets förwaltning.
9 0 Att Bewillnings-Utskottet stulle anmodas uppgif-
iva rcglor med bifogade Formulair för Taxcrings-
Committöerne» 10:0 Om införande i Riksdagsbeslu¬
tet af frikallelse» för Stats-Rädcts Ledamöter frän
allt answar i afseende pä deras Embctcns utöfning;
11:0, cam, izm, 14:0, LZ;o och 16:0: angäende
Ltstilliga Remisser.
Den 4 October. syr
De uppläste Protocolls-Utdragen lades till Hand-
tingarne.
Ständet ätskildcs kl. nägot efter 2.
In
O. Valerius»
' Den 4 October»
Plenum klockan 9 f. m.
Protokollet för dcn 2 i benna mänad juste»
kades.
Nedannämnde inkomne Handlingar Upplästest
BaNco-Utstottets Memorial i anledning af Herr
Ryttmästaren Sahlefeldts yrkaNde, att Aetic-äga»
re i Abo Discont mätte äterfä det i Banque» inlem¬
nade Silfwer eller desi belopp i Specicmynt.
Lag-Utstottets tillstyrkan af en förklaring öfwer
Allmänna Lagens stadgande uti § §» 6 Cap. Misi-
gernings-Balken.
Constitutions-bltstottets Memorial^ med föreslagit
tillägg i 14 K. af Justiti-c-OmbUdsmannens Instruc»
tioner, att wid denna Riksdag beslutas vch Kongl»
Majus Nädiga Sanction underställas»
Lag-Utskottets yttrande, uppä dcn frän Bonde»
ständet remitterade fräga, om Marknaders anställan¬
de lälunda, att den sä kallade MarknadS-afton ickt
infdlle pä Söndag»
Lades pä bordet?
SY2
Den 4 Octobcr.
Jnsävde Protocolls-Utdrgg upplästes af följande
jnnehäll:
Fran Högloft. Ridderstapet och Adeln med till-
kännagifwande om dest bifall lill no Lag-Utffottets
N'cmorial, rörande förklaring öfwer i §. 7 Cap.
Rättegängs-Balken, angäcnde Inteckning i fast Egen¬
dom; 2:0 samma Utffotts utlätande om förändring i
Landtmätarctaxan. Z:o Stats-Utffottets betänkande, j
anledning af Konungens Nädiga Proposition, anga
ende förwaltningen af Kungs- och Kungs-Ladugär-
darnc; 4W samma Utstötts Memorial, angäcnde
betalning as flera Hamburgsta Banquicrers fordrin
gar; §:o Banco-Utffottcts yttrande öfwer Herr Rytt-
mästaren Sa hlefeldts pästäxnde, att Dclägarne i
Äbo Discont mätte emot Banquens Transportscdlar
ätcrbekomma det i Banqucn insatta Silfwer eller desi
belopp j Speciempnt; 6:0 Bcwillnings-Utstottcts, up-
pä flera framställde anmärkningar, afgifna utlåtande
och förflag med bestulen förändring endast af twänne
ställen i Bewillningssiadgan.
Frän Hcderwärda Bontcständct, med underrät¬
telse, att det >:o äterremittciat Lag-Utstottets project
till Upploxpslag; 2:0 bestulit att 2 §. af Expeditions-
Utffottets förstag till början af Riksdagbcstutct stulle
förblifwa'oförändrad; z:o instämt i Högloft. Rid-
derstapcts och Adelns Remisi till särffilta Utstottet af
flögan om en tillkcstämmande gräns, hwaröfwcr f. d.
Konungen och desi barn ej mö närma sig till Swe¬
rige. 4:0 Förenat sig med Högloft. Ridderffapet och
Adeln om uppdrag till särffilta Utstottet, att utluta
sig öfwer fastställandet af de wid sista Riksdag fat¬
tade beslut, hwilka till den nästföljande torde gälla;
och 5:0 till wederbörande Utstött remitterat ätfflllige
Memorial.
Bc-
Dcn 4 Octobcr. 2yz
Bewillnings-Utstottets den 25 September pä bor¬
det lagda Memorial, med utlätande öfwer ätstillige
frän Borgareståndet remitterade anmärkningar wid Be-
willningsförordningen blcf ä npo föredragit.
Under granffningcn häraf, förenade sig först
Borgareståndet om den erinran wid slutet af ingres¬
sen till r Art., att i ställ t för orden: Tjenstfolk
samt alla blott med sin arbetsförmåga sig
försörjande personer, borde endast sättas: Tjen¬
stehjon och Arbetsfolk, emedan flera än sädane,
hwilka egentligen med Arbetsfolk förstas, kunna sägas
försörja sig med sin arbetsförmäga.
Med afseende pä 2 §. r Mom. anförde Herr
Assessoren Gahn skriftligen:
"Af twänne detta Högtärade Ständs Herrar
Ledamöter hafwa erinringar blifwit gjorda wid dek
stadgande som finnes anfört i Tariffen N:o a af Be-
willningsförordningen, pag. 47 och som nu, af Bewill-
nings-Utffottet widare utrcdt, äfwen blifwit af bet¬
ämma till framdeles bibehällande tillstyrkt: nemligen
att hwarje ägare af mindre Hemmansdel än ^'delS
mantal, bör, om än andelen wore aldrig sä ringa,
dock erlägga i Skyddsafgift derföre lika mycket, som
'ör fullt r^:dels mantal, beräknadt efter det wärde af
ett helt Mantal, som crhälles dä detsamma calculeras
i proportion af den lilla andelens wärde, eller desi i
orten manligen gängbara pris.
I de Landsorter, der Hcmmansklyfningcn blif-
wik drifwen owanligt längt, och der de gansta smä
andclarne dock igenom biomständigheter erhållit etk
>ris, som stulle gifwa ett helt Hemman, beräknadt
derefter, ett alldeles owanligt och sädant wärde, som
ett helt Hemman nästan aldrig nägonstädcs finnes
hafwa,
Dcn 4 Octobcr,
hofwa, synes dock tydligen att cn beffattning, som
lä er dm ringa andelen, som alltid innehafwes
af cn fattig ägare, betala lika med det scm skulle,
erläggas af cn 10, 22, ända till 40 gänger större
andel af ett sä högt uppskattadt Hemman, är alldeles
obillig, och ej kan undgä att wäcka asmund, oenighet
och mitznöje med hela Bcwillningssättet,
Flera upplysande exempel häröfwcr äro af de fö¬
renämnde Herrar Ledamöter redan anförde. Det mä
Mig dock tillätas att för widare upplysning tillägga
följande jemnförclser. Det är bestyrkt att det gifwas
Tedels Hemman, som blifwit betalte med §0, och
ända till R:dr B:co, Efter det af Bcwillnings-
Iltffottets gifne tillstyrkande, och förklaring af Tarif¬
fen N:o 2, skulle
Mantal af R:drs wärde, erlägga i Skydds¬
afgift 4 R:dr, svin är mera än hwad i^:dclS
Hemman af ira Classen gifwer.
af roO N:drs wärde, skulle erlägga 7 R:dr,
som är mera, än hwad som betalas för 2Z:dels
Hemman af i:a Classen, eller mera, än för r
helt Hemman af z:dje, eller högsta Classen.
Mantal af R:drswärde, ffulle betala R:dr
2: Zo st., som är lika med hwad Z:dcls Hem¬
man betalar af i:a Classen.
Mantal af ivo Ndrs wärde skulle betala R:dr
4: 12 st., eller nära detsamma som i z Hem¬
man af ira Classen, eller i helt Hemman af
2 Classen.
Mantal af 100 R:drs wärde, ffulle betala 2
Rstr Z2 st., eller lika med Adels Hemman af
r;a Classen,
Den 4 Oktober.
-95
Mantal af 7 00 R:drs wärde, skulle betala r
R:dr Z9 st., eller lika med ; Hemman af i:a
Classen.
En sädan taxation är wäl sä synbart, och till
den grad obillig, att den ej kan hofwa nägot annat
stäk för sitt libchällande, än swärighcten att finna cn
annan mera billig samt tillika enkel och lätt anwänd-
bar g,arnd och merhod för beskattningen. Men sä snart
ock cn sadan kan finnas, skulle det icke kunna förswa-
ras, eller wara Riksens Ständer wärdigt, att dock
ihärdigt förblifwa wid det obilliga.
Att, säsom ett afhjclpande af de anförde obillig-
hcter, öfwcrlemira till Taxerjngsmännens godtfinnan¬
de, att wid taxeringen nedsätta de smä Hemmansde-
larncs wärde under deras wcrkelrga i orten gängbara
pris, för att derigenom dem en lindrigare beskattning,
häller jag för högst orädcligt: anseende det wara af
cn ytterlig nödwändighct, att alla Hemman och Egen¬
domar, större eller mindre, noggrant uppskattas efter
deras, i öfwcrensstämmclse med Lagfarts-Protocollcrne,
i orten gängbara pris, samt att ingen ivana af nä¬
zen flags arbitrage, eller anledning dertill, mä införas.
Det bär af Herr Advocat-Fiscalen Falkman,
1 dess afgifne Memorial, rydan blifwit förestagit, att
upphäfwa all den j Bcwillningsförordningcns i Art.
2 h. föreskrefnc, och j Tariffen N:o 2 iakttagnc Clas-
sification af Hemman, jemte att beräkning af Hem¬
mansdelar samt att dcn skattskyldig! i stället endast
med afseende pä Hemmanets eller delens wärde, mätte
erlägga i Skyddsafgift wissa skilling för hwarjerero
R dr af detta wärde.
Detta sätt skulle utan twifwcl wara det rättaste
och tillika för werkställighetcn det lättaste af alla:
Dä
Dcn 4 October.
Dä härwid tillika iakttages, att utom dcn pä sadant
sätt dcterminerade Skyddsafgiftcn för jorden oller
Hemmanet, tillägges alltid en witz Skyddsafgift för
ägarens person: pä lika sätt, som äfwen nu menin¬
gen är, att uti Tariffen N:v 2 jordens och personens
Skyddsafgift^' stola wara fammanflagne, ehuru att
sädant der icke stedt pä ett regulicrt och' öfwer allt
likstämmigt sätt. Det är att beklaga, att denna en¬
kla utwäg icke tvid sistledne Riksdag föll nägon i tan¬
karne, dä det ej kunnat flä felt att den ju icke allmänt
med nöje blifwit antagen: Wid denna Riksdags in¬
skränkta tid hafwa större och allmännare förändrin¬
gar ej kunnat widtagas.
Men för den särskildta händelsen, af dc nu i
fräga warande mindre Hemmansdelar än ^:del, skul¬
le denne method bäde med billighet och lätthet genast
kunna anwändas, pä det sätt, att hwarje ägare af en
sädan andel rrlade, först i personlig Skyddsafgift
1 R:dr Banco, och sedan derutöfwer för Hemmans-
Lelcn 8 stillingar för hwarje R:dr af dest i or¬
ten gängbara warde. Hwarwid allt det warde, som
gär under ivo R:dr, skulle beräknas i afgift säsom
för fullt ros R:dr, och allt det warde, som öfwcr-
stiger jemna iou:de tal'skulle för detta ändamäl räk¬
nas för fullt ivo R:dr dcröfwer; sä att, tillexempel,
för Zo R:drs wärde skulle betalas 8 stillingars Hcm-
mansafgift likasom för ros R^dr, och föriAsR-drs
tvärde betalas r6 stilling, likasom för 200 R-dr 0. s. w.
För att wisa utslaget af detta Taxeringssätt och
billigheten deraf, har jag uppgjort bifogade Tabell,
som umar hwad efter detta sätt för
-'-8, och /;:dcl§ Hemman bör betalas efter deras
olika wärdén, ocb tillika till jemnförelse, hwad för ^
Hem-
Den 4 October.
Hemman, efter lika wärde med helt Hemman, enligt
Tariffen Nw 2 erlägges. Af benna Tabells öfwcr-
seende, samt wärdcns och afgiftcrs jcmnförande stall
finnas, att taxationen alldeles icke blir för lindrig för
den mindre och fattigare ägaren, utan att denne i pro¬
portion af sin egendoms wärde alltid kommer att be¬
tala nägot mera, än ägaren af ^:del i proportion
med sin egendoms wärde. Således betalar ägaren af
sZoödel, wärd §o R:dr, i Skyddsafgift l R-dr 8 tz-,
dä ägaren af wärd 66^ Rstr, betalar 1 R'-dr
6 tz. Och ägaren af 5'mdcl, af 140 Wdrs wär¬
re, betalar i R:dr 16 ., dä ägaren af ^del, wärd
i§o R:dr, betalar , R:dr 12 tz.; Med ett lika för-
hällandc öfwer allt. Tabellen är, för att wisa det den¬
ne method öfwer allt ger billiga utslag, och aldrig
för mycket skonar dcn ringare ägaren, öfwcrflödigt
utsträckt, äfwen till ringare Egendvmspriser, än som
manligen förekomma.
Jag kan ej annat än högeligen tillstyrka anta¬
gandet af denna grund för de mindre Hcmmansdelar-
nes taxering till Skyddsafgift. Och jag tror mig äf-
wcn böra sörena dermed det tillstyrkande, att samma
grund och method äfwen mä anwändas för all dcn
Jord ä landet som ej till wist Hemmantal är be¬
räknad."
Förcflagen Taxation för Hemmansdelar under ^:del. ! 1^1-01, efter
I .'ilen 2.
N
o6O0OO0oooc>O0Lc>s
ooooovOlluoooouoo
>o O ^ o el >«0 o OO 'cj- n LX) o ^ O O O
»X e« cst 2^ ce ^ ^ .7
A 5:
^Ö-vÖ <s 2> -i el lo
r>> ,o -o öl >o > r, I
öl ci '-r t>»
^>roo^,<o>cr^o O^o>^o>o o O 2
>L oo 8 r? -o o^c 0^0^00 0 o
r<-»^,0t^t->O00000
— rr
^ --
|
|
OOOVOOOOOO^O^^V^ ^ el ^ ,
— elel
|
>2 ö
|
Del^<^Oel^OOOOOO O 0
ost 0 O o (O e« 0
|
TI
|
|
l OO OO oö OO OO oö OO OO^O ^6 ^ O ! el
I — »-« el ' ee el
|
K"
|
c5el^O«^^O^o>0 O 0 0 0
ee, ^ 0->>0 vO l>. 00 Q ee, 0 O ^ O 0
>-« etel 0^ «-« el
|
" s
§
l->q-
|
|
OOOOOOOOOOOOOO^O^L ej > VO
|
- .j
Z-l
|
> . ... ^ .
r^OO— k>- O r^O k^.O r^el 0
el e! c^c-^x^e-Oooo
»- »-> el öe t>.
|
°L> r:
- Z
|
|
VT OO OO OO OO >6 e«
.. ^ 0,
|
|
est e-e 2^- O oO oO k>.
-^ — el e-o
|
«> rs
^ §
-
"'.A
|
|
i OOVOOOoövOvV
|
|
^7^0 O t>
el ^ os
|
Hemman.
|
,> . > I OO OO OO OO OD
>
^ Is
|
|
0 ^ e>
el el l>. 0
|
Den 4 Oktober.
-99
Herr Bruks-Patronen Mitander, syn, till alla
delar instämde med Herr Assessorn Gahn, inlemna¬
de tillika följande:
"Wördsgmt Anförande.
Uti det Betänkande Högloft. Bewillnings-Utskot-
tek meddelt, i anseende till besättningen ä mindre el¬
ler klufue Hemmansdelar, ar tillstyrkt, att de stola
efter deni öfwergängcn Taxering hanföras till ben
Llatz, hwarefter de för det hesta i warde upp¬
gå, i följe hwaraf vZöldel, wdrderad till ,ooR:dr
och sedan hänförd till Hemmanets hela warde 96,200,
kommer att betala i likhet med ^:dcl 7 R:dr ocp jä
widare i proportion efter Hemmanets eller Egendems-
dclens storlek, mer eller mindre; hwilkct stulle blifwa
för den fattige Medborgaren, som bebor en mindre
Hemmansdel, allt för tungt, da han genom en sädan
hänföring fär betala lika sä mycket, som den der äger
ett Hemman af nära §202 N^drs wärde.
Till ändringswinnande häruti wägar jag i öd¬
mjukhet förcflä, att hwarje mindre Hemmansdel un¬
der ^ del icke mä hänföras titt den Llatz hwar-
fill den, efter det hela räknadt, härer, utan,
sedan den är särffilt wärdcrad, mä Junehafwarcn först
erlägga i R^dr säsom skyddsafgift och sedan 8 st-
frän och med minsta wärde till 122 R;dr samt der¬
efter 8 st. för hwarje 102 R:dr, som dcröfwer gar.
Medföljande Tariff upplyser närmare detta, samt
huru en Egcndomsdcl, ware sig sä liten som halst,
erlägger öfwer minsta afgiftcn och i fullt förhållande
'ill det rätta; äfwcn huru en mindre del hänförd till
öcla Hemmanets wärde, kommer att betala öfwerdrif-
ert, dä den skall jcmnföras med ^:del. Wördsamli-
Ken
zoo Den 4 Octobcr.
gen anhällcr jag,, att ten mätte noga päscs, dä riktig¬
heten af mitt anförande klarligen skall finnas.
Är jag sä lycklig härutinnan winna bifall, ut¬
beder jag mig wördsammeligen, att sädane utwagar mä
tagas, att flutcligen, Taxeringsmännen i denna del
kunde fä föreskrift. Orebro den 4 October 1810.
Mtanäer."
Ta,
20
I c->^. k» o 0 0 o -
|
|
^O,
0,,"
al
O'
|
|
|
c» Ov l^oo c» 00 oc> 00
|
I
|
i i
|
|
>c.j
o>>
|
— —
ro —
ro ro 4^ F>Lr^O0O0O0OQ
|
??-
|
ro -p» OO^O
I I OL ro — —
, , 00 HS 2^ ^
|
* -c
|
^.1
caj
|
;oro — —
OO' Q ^ 2> ocoo
|
^7?. ,!S
?>d
|
0 ^ to vo ^7
O 2>^> ro — — 0 0
0 ro 07-t».
-»
|
|
«!
|
4^^>^»roto — — !
" rö " ^ ro ^
<I>oos^OoO ro -^- 2>
|
'S.!-
|
^ ro — — 2>-^ >^r —
o ov ro o^ ro 2> ^
0 O-<r^^^ooro 2>
O O^r
|
o"
" 8"
|
ö-
|
j ^ wO0 ^ cv °Q ^ ^
|
A-K
|
O OZ 2> ro 00 L>4^. ro
O 0^ O o>^ o^> ro -- 0
0^»0 0> O I>LQ
|
iL
»o>»
|
-PI-
|
' ! ^ 4^ ^ ^ Ä ^0
|
»^)
|
0> O O O
OOOO OO^O^r OÄ-
OOOOOOOOO^r
V00O0O0O0'
|
Hela
Hem¬
manets
warde.
|
Tariff.
ZS2 Den 4 Ocloker.
Herr Advocat-Fiscalen Falkman: Den taxa¬
tion till Skyddsafgift för mindre Hemmansdelar, som
Herr Assessorcn Gahn föreslagit, är wiperligen öf¬
verensstämmande med rättwisa och billighet, men den
skulle werka en förändring för detta är i den redan
fastställda Bcwillningen, hwaröfwer Riksens Ständer,
i min tanka, ej äga att besluta. Om emedlertid nå¬
gon åtgärd härwid kommer att Nnna ruin, bör jag
endast päminna, att frägan redan -ine gänger före-
warit hoS Ut,kottet, som wid sitt första yttrande
fbrblifwit, hwarföre, i händelse Ståndet härutinnan
ästar någon ändring, ett sädant yrkande ej kan fä
namn af anmärkning, utan af ett »verkligt definitivt
beslut.
Herd Borgmästaren Norström: En Taxerings-
grund, sadan som ben Nu projekterade, kan, efter
Min Mening, äfwcn antagas och tillämpas för inne-
waraNde är, j synnerhet svin Bewillningen ännu ej
kommit till wcrkställighet, utan Taxeringarne öfwer
allt blifwit inhiberadr och säledes ingen uppbörd för¬
rättad.
Hcdr Borgmästaren Ullberg, Att ej antaga
Herr Assessorn Gahns förstag wore att ej otydlitzen
röja en bristande fattningsförmäga. Det äger sä myi-
kcn klarhet, sä mycken bcwiSniNg, att man ej bör
draga i betänkande att godkänna det.
Herr Commerce-Rädtt Ekman: Sä framt ert
inhibcrad Taxering kan anses wara detsamma som
en ej werkställd, hwilket jag för min del tror, finner
jag ej nägot hinder att ju äfwen för inNewarande är
mä kunna forhällaS efter de Taxerings-PriNciper Herr
AssessvreN Gahn framställt.
Herr
Den 4 Oktober.
303
Herr Stads.-Majoren,vice Talmannen Westin:
Det band, som Riksens Ständer wid Riksdagens bör¬
jan sjelfum älagt sig att ej rubba grunderne för Be¬
willningen, skulle ofelbart härwid gälla, om e) Stän¬
der särskilt remitterat föreumrandc fräga. Man skul¬
le, ester min öfwertygelse, framhärda att wara orätt-
wiS om man fruktade att ändra Något, som man cr-
känt för felaktigt, blott emedan Let en gäng är skrif-
wit och tryckt. Dä ben grundsats är gifwen, att den
fattige" bör stonas, att de mindre förmögne ocksä
äro nyttige Medborgare och fordra, att som sädane
behandlas, tillstyrker jag bifall till Herr Assessorn
Gahns förstag. Det är Riksens Ständer längt me¬
ra wärdigt, att sjelfum explicera och bestämma Förord¬
ningens stadgande», än att öfwerlcMna ät Taxerings-
männen att efter arbitrage dels följa dem, dels wika
derifrän. Soni, för öfrigt, alla Taxeringar blifwit
tills widare inhibcrade, bör matt förmoda att de re¬
dan förrättade komma att, dm ej Upphäfwas, ätmin-
stone förklaras.
Ständet antog enhälligt Herr Assessorn GahnS
merbcrördi projekt.
Herr Assessor Gulich: Herr Advorat-Fjscalett
Falkman har föreslagit den förändring af Z Art.
4 §. i Mom. att Elcctorerne till Taxeringsmänswal
ej stola wäljas per Capita, utatt att rösterne böra be¬
räknas efter den summa öwar och en till Kongl. Majrk
och Kronan betalar i Bcwillning; och har Högloft»
Bewillnings-Utstottct äfwen i sitt utlätande tillstyrkt
bettna Redaktion.
Följden häraf stall nödvändigt blifwa, att en¬
dast de Rike tillsätta Elektorer, och detze endast säda¬
ne Taxeringsman, som bewaka den Rikes Interesse.
De
Z24
D.n 4 October.
De mindre förmögne stola ej wid Taxeringen
klifwa representerade, och de fattige kunna endast på¬
räkna den Rike» medlidande, icke någon egen Full-
mägtig. — I stället för att tvid en dryg Bcwillning
de Rike borde i proportion mäst beskattas, sä blir det
den fattige, som mäst i proportion kommer att betala.
O.H dessa följder af nämnde förslag, wisa tillräck¬
ligen dest obillighet, wiserligen ej förutsedd af tvär
warda Ledamot, som gifwit förslaget.
Bewillningsförordningcn tilläter ej alt dyrbar ä-
bnggnad och andra anläggningar, som c) ge ränta,
upptagas i ett Hemmans warde tvid bestallning, dä,
likfullt man genom att beskatta desta Lfwcrfiödiaa an¬
läggningar, säkrast drabba den rike eller fälinge, och
det wisserligcn är billigare skattlägga onyttigt, om ock
annars intercssanta anläggningar, än nyttiga odlin¬
gar. Af samma grund, som i Bewillningsförordnin-
gen man ej will skattlägga öswerflödiga anläggningar,
borde öfwerflödig betjening ej heller betalas Bevill¬
ning fbr, men wäl för Tjenstfolk, som genom sitt
arbete öka Husbondens inkom,ber.
Ännu är ej Swerige hunnit till den höjd afwäl-
siänd, att wi genom befrielse för Bevillning skola
uppmuntra dyrbara onyttiga anläggningar.—Skatt-
läggom äfwen dem, och dä stall endast den Rike an¬
lägga dem, och antingen endast han derigenom fär be¬
tala, eller ock den fäfänge mindre förmögne twingas
att häldre göra nyttiga odlingar, än öfwerstödiga an¬
läggningar.
Herr Assessorn tilläde, att han med denna an¬
mälan ej äsyftade nägon 0'stnran emot Bewillnings-
Utstottets förslag, utan wille derigenom blott hafwa
till Protvcollet förwarat sin särskilta mening.
Lika
Den 4 October.
Lika med hwad Högloft. Riddcrstapet och Adeln,
enligt meddeladt Protocolls-Utdrag, beflutit, ansäg
Borgareständet vrdet altid böra utgä ur den projek¬
terade Redactionen af 2 Art. 2 Mom. 2 Puncten.
Wid Z Art. 4 §. r Mom. gjordes af Ständer
följande allmänna Anmärkningar:
i:o Att dä, wid wal af Taxcringsmän, Stä¬
dernas Borgerskap och Husägare ej kunna förena sig
om walsättet, borde frägan afgöras genom votering
efter Bewillningen.
2:0 Att de wäljandc i Stockholm särskildt mä
äga rättighet att, utan omröstning, utse Taxcrings¬
män; men att, dä de derom ej öfwcrcnskomma, or¬
dentligt wal kör förrättas genom Elcctorcr, som Clas¬
näs utnämnas, hwarwid rösterne beräknas efter före-
gäende ärets Bewillning.
Uti § §. 2 Mom. ansäg Herr Borgmästaren
Sturnegk böra uttryckligen stadgas, att ätminstone
i de mindre Städernc ingen wald Taxeringsman fin¬
ge afsäga sig förtroendet, utan att antingen hafwa
wisat laga förfall eller företcdt sädane stäk, som de
öfrige Taxeringsmänncn pröfwat giltige.
Herr Assessor Gulich trodde ett Mant stad¬
gande endast kunna sträckas till händelser af laga
förfall.
Herr Advocat-Fiscaken Falkman: Om det är
hwar och en Medborgares heder att erhälla ett sädant
förtroende, är det ock hans skyldighet att icke undan¬
draga sig det, och man bör ej förmoda, att nägon
wid ett Taxeringsmanna-wal röstar pä andra perso¬
ner än sädane, hwilkas tid, göromäl och öfrige om¬
ständigheter tilläta dem att emottaga uppdraget.
Borg St. pr, N:o »s. Herr
Z06
Den 4 Oktober.
Herr Bruks-Patroncn Malmberg: Hfwcr denna
fräga förcföllo redan wid sista Riksdag starka dclike-
rationer. Emedlertid bussade jag, att detta ställe i
Förordningen mätte fä winna litet mer erfarenhet, en
allsingcn, och tror för öfrigt hwar och en, som till
Taxerigsman kan wäljas, wara sä mycket intcressi-
rad bade för det allmänna och för stg enskilt, att
han ej utan högst gällande orsaker undcrlätcr att pä
sä nära häll, som möjligt, bewaka sitt Samhälles
och sina egna fördelar.
Herr Borgmästaren Sturnegk inwändc attén
längre tids erfarenhet ej bchöfdcs, dä författningen i
denna tel worc synbart felaktig, och de siesta Stän-
dets Herrar Ledamöter instämde i den anmärkning,
att ingen wald Taxeringsman borde, utan laga för¬
fall, kunna ett sädant förtroende sig afsäga.
Herr Borgmästaren Lindström biföll deremot
hwad Utskottet härutinnan förestagit. Befattningen, i
stg sjelf ej angenäm, blefwe, i hans tanka, dubbelt
förhatlig genom twängct, och det borde derföre bero
af hwars och ens fria wilja att samtycka eller undan¬
draga sig.
Herr Stads-Majorcn, vice Talmannen We¬
stin: Nägon modifikation i detta hänseende worc ön¬
skelig; en sädan, t. ex. att den, som en eller annan
gäng warit Taxeringsman, mätte sedermera anses fri¬
kalla!) frän detta beswär, om Han ej ätagit sig det
sjelfwilligt.
Herr Borgmästaren Norström: Sä wida fö¬
reskriften om laga förfall skall gälla, mäste äfwcn
stadgas en Answarighets-Lag för den som utan laga
förfall frän Taxeringen utcblifwer.
Herr
Den 4 Oktober.
Herr Advocat-Fiscalcn Falkman: Här är ej
fräga om nägot answar, hälst i Förordningen sinner
uttryckligen utsatt, att om en eller siera Ledamöter
frän förrättningen uteblifwa, wcrkställa icke desi min¬
dre de närwarande densamma.
Herr Borgmästaren Victorin: Den af Be-
Willnings-Ulskottct i A §- 7 Mom. föreslagna ytter¬
ligare föreskrift, om Tillwerkningskostnadens uppgifwan-
de, synes mig sä mycket mer öfwcrflödig, som den ej
kan tillämpas utan med afseende pä Skyddsafgiften.
Herr Advocat-Fisealen Falkman: Jfrägawa-
rande uppgift har ej för ändamäl, att tjena Com-
mittecn ä annan ort till rättelse wid Minimi-afgiftens
päförandc, utan endast att wäglcda Taxeringsmännen
wid bestämmandet af behällna inkomsten.
Herr Borgmästaren Sturnegk: Tillwerknings-
kostnaden kan ej alltid bedömas af Taxerings-Commit-
teen, hälst denna ofta ej känner sjelfwa tillwcrkttin-
gcn. Emedlertid medger jag att swärligcn nägon an¬
nan utwäg torde finnas.
Herr Advocat-Fiscalcn Falkman: Fastän äf¬
wcn Committsicn ej känner sjelfwa fabricationen m. m.
är den likwäl bättre än en CoNimiktäe pä annan ort i
tillfälle, att göra sig underrättad om hwad som ätgär
till arbetarnes afiöning och omkostnadrrne för werkets
brifwande.
Herr Bruks-Patron Malmberg: I Momen¬
tets början läses, om än ägaren är annorstädes
mantalsstrifwen: Ordet an skulle sälcdcs medföra
ben werkan, att ägaren äfwcn pä stället, der han är
Niantalsssrifwcn, worc förbunden att uppgifwa kill-
werkningskostnaden. Men sädant innefattar en af-
Zo8 Den 4 Oktober.
wikclse frän Bewillningens esprit och äterupplifwar all
sin förderflighet, den förut bestridda och förkastade
grundsats, att man borde punktligen uppgifwa sin
egendom.
Herr Assessor Gahn: Ordet än referera sig till
Taxcringsmännen och ej till ägaren, som ej är för-
pligtad att uppgifwa annat än en rund bchällnings-
summa.
Herr Advocat-Fiscalcn Falkman: Stadgandet
j detta Moment äger ej nägon gemenskap med äga¬
rens uppgift, hwarom handlas i 2 K. 8-dc Mom., utan
hänför sig endast till Commitlecns i orten, der werkcn
äro inrättade, utlåtande om tillwcrkningcn och kost¬
naden för densamma.
Herr Bruks-Patron Malmberg förmälte sig
hafwa skriftcligen i detta ämne författat sina tankar,
som upplästes, sä lydande:
"Bewillningcn af den 28 April inncwarandc är
säger man är pä nägra ställen i behof af mera tyd¬
lighet, och man torde deruti icke hafwa sä alldeles 0-
rätt, men man bör ockstj mera tillffrifwa henne haf¬
ira crhällit denna egenskap derigenom, att hon mär¬
ga gänger och af mänga blifwit omarbetad, än deraf
att hon saknat beständighet i sine grunder och enkel¬
het uti tillämpningen.
Man mä utsätta de mest lockande premier, —
afbida de ypperligaste arbeten af tidens mognande
hand, uppsamla afiägsne folkstags bcskattnings-metho-
dcr — man skall med allt detta bemödandet, aldrig
komma ifrån den gifna sanningen, att Egendoms- och
Arbetsfrugtsamhet, det wi kalla afkastning, är för
bidragandet till Samhällets skattebchvf, det naturliga¬
ste, det rattwisaste. En
Den 4 Oktober. zvD
En annan fräga är det om wid tillämpningen
häraf, man mer borde fästa sig wid styckade forsk¬
ningar, alla närings- och afkastnings-medlen igenom,
än wid det synbara i förening med det begrepp, som
om hwarjc skattffyldigs inkomst, af de beskattande
och af en hwars sätt att lefwa och wara, kunna
formeras.
Ocksä är det denna och ingen annan fräga, som
förswärat Bewiliningsstadgan, och som länge kommer
att framställa henne lik-^ i litet kraslig.
Emedlertid wisar ännu nägra lemningar af hen¬
nes första uppränning, att hon roar ämnad omfatta
behållningen af förmögenheten, utan att sära dcnöm-
täliga förbchällsamhct, som icke uran i alldra högsta
nbdtwäng upprättar Bouppteckningen, förr än port¬
gängen är granrisad.
För att försäkra Staten om Bewillningens ful¬
la utgäcnde, har man ansett punktliga föreskrifter och
reglor tillika med andre Jnstrumcntcr högst angeläg¬
ne: jag medgifwer, att desse med fördel kunna an-
wändas till Skyddsafgiftcns bestämmande, men hrvad
inkomstgärdcn efter Tabel» n N:o i widkommer, pä-
kallar den i synnerhet samma anda hos Taxerings-
Committäernes Ledamöter, som den, hwilken sä kraft¬
fullt höjde sig wid Bewillningens första Organisation;
och för att underhälla denna heliga Eld, för att gif-
wa trygghet ät hwarje skattdragande, att han aldrig
skulle bchöfwa frukta att hans redlighet, missbrukad,
nänsin skulle ädraga honom en större och odräglig bör¬
da genom denna egenskapens brist hos andre och ge¬
nom en felande jämn fördelning, wägade jag flere gott¬
ger framställa, att första Taxeringen kunde wcrkstäl-
las genom en Ledamot af Hhglvfl. Bcwillnrngs-Ut-
Den 4 Oclobcr.
skottet uti hwarje Committee; jag har trodt ketta med¬
let sä säkert, att om, som man af en och annan
p wf-taxering will stuta, det föreslagna och antagne
Bewillningssättct misilyckas, anda dertill, att annu
cn urtima Riksdag derföre worc att befara, sä lör¬
man uppsöka orsaken dertill icke uti Bewillningens
grunder, utan uti dest felaktiga wcrkställighct.
Ifren desse icke nya anmärkningar öfwer det
hela, utbeder jag mig jemwäl fä göra en och annan
tvid det delade.
En detta Malkoff. Ständs Ledamot, som akt-
ningswärdt bemödat sig wägleda Taxerings-Committäcr-
nc wid inwcckkade frågor, har framställt någre exem¬
pel, jag mä för att llifwa förstädd anföra dem, först
om 2:ne jordagods, som pä ett är renderat sine äga¬
re 6200 R:dr hwardera, men när den ena ägaren
inom samma är genom hwarjchanda händelser förlo¬
rat egendom för 8222 R:drs wärde, hwarigcnom hans
förmögenhet blifwit 2200 R.dr mindre än wid ärets
början, har deremot ägaren af det andra wunnit cn
tillökning af 6222 R:dr. Derefter: En Handlande,
som förlorat ett stepp med dest last fär wäl, sager
han, ifrän sill inkomst afdraga wärdct af bäde step-
pet och lasten, men icke af den möjliga winst han
deraf päräknak. Begge desie exempel intyga, att den
warde Författaren eller ock jag icke kunde utan vm->
wändelse blifwa cn Taxerings-Committäe synnerligen
upplysande. Lika klart det är, att den som förlorat
8222 R.dr af stn förmögenhet, ockfä förlorat pä sin
inkomst sä, att den är förminstad och mindre än för
den som wunnit cn tillökning af 8022 R:dr, lika
tydligt ar ock att skiljaktighet uppkommer emellan beg¬
ge dcsias Bewulningsgärd. Den Handlande, som
för¬
Den 4 October.
förlorat stepp och last, har förlorat detta af sin för¬
mögenhet, men alldeles icke mer af sin inkomst, än
den, som af stepp och laddning, i händelse det gätk
lyckligt, kunnat uppkomma; följakteligen har Tare-
ringS-Comrnitteen, icke att göra med hwarken hwad
den förra eller den sednare förlorat, utan endast med
hwad desse personer äga i bchäll som är frugtbart.
Pttcrligare är anfördt: Att den, som förlorat ett Ca¬
pital, äger att pä sin inkomst afdraga Capitalet, men
icke Räntan; jag anser honom oberättigad till detta
afdrag: han bör i likhet med de förra afdraga den¬
na förlust af sin förmögenhet, utan att Staten för-
lo-ar sin rätt af den inkomst hans i behäll warande
egendom kan komma att gälda.
Utan att noggrant omfatta den wäscntliga skill¬
nad, som är emellan förmögenhet och ärlig inkomst,
stola ej sällan stiljaktighctcr af betydligaste päföljder
uppkomma. BcwillningSgrundernc äro inkomst eller
f ugtbarhet; de utkräfwa stn ratt endast af det som är,
icke det som warit; de sträcka sig egentcligen till af-
kastningar, icke till personer. I annat fall kunde
Bcwillningcn lika lätt wara underkastad wädor till
lands- och sjösi, till och med Concurser, likasom
egendom, skepp och personer.
Dea förestagnc förändringen uti g:dje Art. si §.
7 Mom. som uppkommer genom tillägget efter orden:
Endast Tillwerkningars betydlighet. Jem¬
te Tillwcrkningskostnaden, innefattar en upp-
bringning af kunskaper, som ofta en Bruksägare el¬
ler en Näringsidkare, sjelf icke pä lika kort tid kan
ätkomma, och som han lika ofta kan hafwa sina stäk
att icke upptäcka hwarken för sin Make, sina Barn,
sin Betjening, sina Grannar, sina Borgenärer, men
all-
Den 4 Ockoter.
alldraminst för fina Taxeringsmän, om ock detze sed-
narcs Embcts-cd wore lika säker med de bästa fäll-
koms-läs. Hwilkcn Bouppteckning kan wara nog¬
grannare och strängare, än denna? burn afwiker icke
detta ifrän Bewillnings-Utffottets Allmänheten medde¬
lade och sä mycket omtyckta Betänkande? En Boupp¬
teckning tvid dödsfall tilläter wärdct bestämmas 20 Pro¬
cent under det rätta, och här wore ju en sädan upp¬
gift en straffbar brottslighet? — Jag erkänner, att,
om förra Bewillnings-Uljkottet nänfin lätit förmärka
sä wädelige grunder, hade ingen ting wissarc deremot
blifwit anfört än det, att tillfdrlitclige uppgifter all-
drig warit att päräkna."
Herr Advocat-Fiscalen Falkman: Aldrig war
nägonfin min afsigt, att yrka det ägaren, hwars upp¬
gifter böra wara generclle, skulle speciffct uppgifwa
tillwerkningskostnadcn; Committäcn skulle blott sjelf un¬
dersöka och bestämma den. Om, till exempel, en den¬
na Stadens Jnnewänare ägde ett Sillsalteri uti Bo¬
huslänska Skärgärden, och Committeen derstädes endast
ägde att uppgifwa qvantiteten och ej tillwcrkningskost-
naden, skulle Committcen här ä orten, om ock den
kände bill Hwad pris waran blifwit försäld, ej kunna
dömma om behällna inkomsten af werket.
Herr Grotzhandlaren Arfwidson: Min me¬
ning är ej, att bestrida Herr Advocat-Fiscalen Falk¬
mans princip, säsom i allmänhet anwändbar; men
för Sillsalterierne särskildt, är tillwerkningskostnadcn
sä olika och omwäxlande, att Committeen säkert skulle
kegä mycken orättwisa, om den utan ägarens höran¬
de bestämde samma kostnad.
Herr Assessor Gahn: TaxcringSmänncn kunna
ej päföra allt efter godtycko: Dr mäste wäl hafwa
nä-
Den 4 'Oktober. Ziz
nägon reel grund för Taxeringen, ätminstone sättas r
tillständ, att göra ett nägorlunda pälitligt öfwcrsiag.
Herr Bruks-Patron Ma l m berg: Taxeringen ef¬
ter det antagne Systemet, dä den angör Maximi-
afgiftcn, blifwer dock aldrig annat än en Opinions-
taxering, och derigenom beskattas säkrast säde den
rike som förkofrat sig och flösarn som förtärt sin be¬
hållning.
Herr Stads-Majoren Westin: Jag kan ej
dölja, att hwad Herr Bruks-Patron Malmberg
anfört, är upplysande och eftertänklig:. Man har
nästan alltid wclat härdt beskatta Fabriqucr och dy¬
lika inrättningar, i den förmodan, att de ej kunna
wara annat än utomordcntcligcn lönande.
Utur den nya Rcdactioncn af rmte Momentet
r Alle §. trodde Ständet, i likhet med Högloflige
Riddcrskapct och Adeln, ordet ofelbart böra för-
swinna.
Efter sämedelst fulländad granskning beflöts, det
skulle Bewillnings-Utffottets utlåtande och förslag till
ytterligare beredning äterförwisas och Utskottet derjem¬
te af de förckomnc anmärkningarne in cxtenso erhål¬
la del.
Widare upplästes ncdannämnde till Ständet
inkomne Handlingar.
Bewillnings-Utffottets Memorial, rörande om-
siändighetcr att iakttagas wid uppbörd af Bewillnin-
gcn utaf Ofsicerare och Tjenstemän wid Regemcnterne.
Samma Utffotts utlätande angående fortfaran¬
det intill nästa Riksdag af den ät Uddewalla, Amäls,
Upsala och Östersunds Städer, samt Jnnewänarne i
We-
3^4
Den 4 Octobcr.
Westerbotten och Norra delen af Nordmaling-Socken
förunnade lindring i Bcwillningcn.
Bemälte Utssotts yttrande i afseende pä den ge¬
nom Remist frän Hcderrvärda Bondeständct äskade
förklaring öfwer wisja delar af Bcwillnings-förord-
ningcn.
Stats-Utflokkcts Betänkande om Annuitcts Länc-
Systemcts inställande, samt angående wista förändrin¬
gar i Beflutet om Lans upptagande emot Riksgälds-
Contoircts obligationer.
Ladcs pä bordet.
Stats- och Lag-Utssottens hwart för sig afgifna
och den 2 siftlcdne pä bordet lagde yttranden, uppä
Högloft. Riddcrskapcts och Adelns och Borgarestån¬
dets Remisser af frägor om wisse förftgtighets-mätts
tvidtagande till förekommande deraf, att f. d. Konun¬
gen mä beträda elier närma sig till Swcriges grän¬
ser, l-lefwo ä nyo föredragnc och Utskottens samman¬
stämmande förklarande!!, att de ej kunnat upptaga
detta mål till pröfning, gillade; hwarjemtc Lag-Ut¬
skottets särskildta hemställan om ärendets öfverlem¬
nande till Kongl. Masit ansägs förfalla; och fann
Borgarcständct Medes ej mera något hinder att till
det särskilta Utskottet remittera Herr Assessor Gahn §
Dictamen i detta ämne, under instämmande i Rid-
dcrskapets och Adelns Remist ä de i dess Plenum
gjorda motioner af enahanda beskaffenhet.
Häruppå föredrogs ä nyo Stats-Utskottets den 2
dennes pä bordet lagde Memorial med utlätande öf¬
wer Kongl. Majus Allmänna Nädiga Proposition,
angäcndc Statswerkcts tillständ och behof; och biföll
Borgarcständct fä wäl Utskottets hemställan, att den
tvid Modne Riksdag gjorde Statsreglering och Fi-
nance-
Den 4 October.
Zi5
nance-plan, mätte utan förändring bekräftas, som äf«
wcn dey förslag till bestridande af ätsnlliga under den¬
na Rik-dag beslutne eller till beslutande utgisier:
Hwarjemke, uppä särskildt proposition, den förra ärli¬
ga Bewillningssumman 2,522,002 Riksdaler intill
nästa Riksdag fastställdes.
Stats-Utskottets utlätande under den 24 sistletne
September, rörande bestämmandet af en Stat för
Hans Kongl. Höghet Kronprinsen, blef wid förnyad
föredragning uppä gjord proposition till alla delar
gilladt.
Till slutligt afgörande förchadcs Stats-Utskottets,
sedan den 29 September, pä bordet hwilande Be¬
tänkande, i anledning af Kongl. Masits Nådiga Pro¬
position, angäendc Nägra wid Statsreglcringcn före¬
kommande omständigheter.
Wid första punctcn häraf yttrade Herr Borg¬
mästaren Ullberg:
"Efter det Högloft. Ståts-Utskottet uti dels nyss
uppläste Betänkande rörande Kinaneerna föreslagit,
att det af Riksens Ständer ä nästlcdne Riksdag för¬
fattade och as Kongl. Maj:t godkända Stats-anstag
äfwen nu skulle oförändrat fastjlällas; hwilket Betän¬
kande Högtärade Ståndet ocksä gillat, anmärker jag
siisom en motsägelse, att Högloflige Utskottet, sädant
oaktadt, förestagit ftcrc tillökningar uti berörde Stats¬
anslag, hwarigcnom ändring deruti onekligen bercdcS.
Dä Rikets Stat indelades uti ftcrc särskilta Huf-
.wudtitlar, och behöriga medel af Rikets Stander an-
ftvgos till kostnadernes bestridande inom hwarje Huf-
wudtitel, äsyftadcs wä- dermed den framtida fördel,
.cm igenom en fbröällrad organisation inom Embets¬
man¬
Zi6
Dcn 4 Oclober.
manna-Corpsen ej allenast ärendernes stickligare be
handling skulle främjas, utan ock att igenom skeende
indragningar tillgäng skulle Yppa-, att med tillräckeli
ga löner förse sädane Embctsmän, som för Statens
tjenst funnos oumbärlige; men dcn korta tid, svin
sedan sista Riksdag förstutit, lärer icke hafwa hunnit
ät desse äsyftningar gifwa den mognad, som af en
lugnad framtid med undcrdänig tillförsigt förwäntas.
Jag medger gerna, att Presidentens Lön i Kongl.
Swea HofRätt är för liten i anseende till den S'ak
han i denna egenskap och säsom Ordförande i Riks
Ratten uti Rikets Hufvudstad, är förbunden att föra.
— Chefen för ett werk, som ätminstone i fordna ti¬
der haft anseende af Rikets första Domstol, mä
ste hafwa niebel att äfwen i yttre afseende underhälla
en stor wärdighet; men penninglönerne bortsmälta un¬
der warornas beständigt stigande — och myntets oupp¬
hörligt djupt fallande wärdc; och om Banqucn med
en fortsatt skicklighet fär manocuvreraS, torde dessa
löner snart till intet göras.
Jag tillstyrker derföre dcn fbresiagnc tillökningen
uti Presidentslöncn, men önskar, det mä ske pä sä-
dant sätt, att hwarken genom denna eller nägsn an¬
nan stags ökad ändring uti dcn faststäldte Riksstaten,
tidcpuncten för Bcwillningcns nedsättande sä längt af-
lägsnas, att den af intet menskligt öga kan upptäckas
All utgift, som föres pä ordinair Stat, blir en per¬
manent utlaga. Den okar bchofwct och minstar dc
päräknade besparingar, hwarigcnom Riksstuldcn små¬
ningom skulle afbördas. Ändamälet af dcn werkställ-
de Statsreglci ingen blir derigenom upphäfwit.— Sä-
ledes mä ifräga warandc tillökning godtgdras genom
extraordinairt anstag, pä det Rikets Ständer ä nästa
Riksdag, derest de vmtalte indragningar och derige¬
nom
Dcn 4 October.
Zr7
nom wundne besparingar dechförinnan inträffat, mä
äga densamma äter indraga, eller till annat större
behof anwända."
Häruti hördes Ständet instämma.
Andra puncten rörande tillökning i Adjunclions-
medlcn för Hofrätterne lemnades utan erinran.
Med afseende pä tredje puncten anförde äter
Herr Borgmästaren Ullberg:
"Bchofwet af ett sammandragit och mera förcn-
kladt Lagwerk uti wärk Fädernesland är allmänt känt,
i synnerhet ^af dem, som med Lagskipning hafwa be¬
fattning. Onstcligt worv det derföre, om de olägen¬
heter, som genom Lagens mängd eller otydlighet bäde
för Styrande och lydande ofta uppkomma, genom
upplyste, erfarne och redlige mäns förenade nitsulla
bemödande, nägon gäng kunde undanrödjas; men att
i Rikets nu betryckta tillständ, till winnande af detta
ändamäl, ansta en icke obetydlig penningsumma, som
för en pä credit lcfwande gäldenär utgör räntan pä
ett Capital af Zo,Ooo R.dr, anser jag betänkligt.—
Icke eller tror jag bristen pä dertill skicklige män uti
wart land wara sä stor, att wärdct af ett sä högt och
ädelt wärf, som Lagstipningen, genom särffildtc pen¬
ning-belöningar behöfde nedsättas.
Om till organisation af Lag-Committsen Kongl.
Maj:t i Räder skulle täckas kalla de Herrar Justitie-
Räder, som r följd af Grundlagen fyra mänader af
äret äro tjenstledige, och hos hwilka en systematisk
kännedom samt generel öfwersigt af wärk Lagwcrks
brister och fördelar i alla afseenden är otwifwclaktigr
vm dertill äfwen kallades nägre ifrän Kongl. Majtts
Justitie-Revision, Hof-Rätter sch Cvllegier för sär-
delei
Zi8 Dcn 4 October.
beles nit och insigt utmärkte Ledamöter, hwilkas Em¬
beten af Lldjungcrad Betjening emedlertid knnde för-
waltas, och om till Committäen derjemte kallade» en
Juris - Professor ifrän hwardera Rikets Academier,
hwilkas professioner af Jurjs-Adjuncturcrnc under ti¬
den blcfwo bestridde, wägar jag tro,- att till sädank
ändamäl ypperligare wal i wart land näppeligen stal¬
ie kunna göras, och att desse Herrar och Män, el¬
dade af ädelt nit och karlek för deras egil yrke, skulle,
utan tillökning i deras wanl-ga embetsldner, bestrida
dessa Munera honoriflea med det gagn för Fädernes¬
landet, att de at Kongl. Majus Nådiga wälbehag»
samt af Medborgares oförgätliga erkänsla, gjorde sig
högst förtjcnte.
Jag hemställer derföre om icke med detta anslag
mä hafwas anständ åtminstone till nästa Riksdag, dä
det kan wisa sig, om denna förmodade patriotismens
gärd uteblifwit, eller dä Riket kan wara i den för-
belaktcligare belägenhet, att honoraricrs utdelning min¬
dre afseende förste nar?'
Herr Stads-Majoren, vice Talmannen Westin:
Jag förenar mig med Herr Borgmästaren Ullberg
i den del, att Lag-Eommittäcns Ledamöter böra i den¬
na befattning snarare anses äga en hedersplats än en
syssla med ätföljande lön, men önstar deremot, att
någon wiss måttlig Summa mätte ansins för Secrete¬
rare och nödig betjening.
Herr Borgmästaren Victorin: Stats-Utskottet
har grundat sin hemställan pä Beslutet ivid sista Riks¬
dag att en sädan Committse skulle nedsättas. Dä det
sökte ändamälct fordrade tillkallandet, sannolikt äfwcn
frän Landsortcrne af sticklige och för utmärkt Lag¬
kunskap kände man, trodde Stats-Utskottet sig fullkom¬
Dcn 4 Oclober.
ligen befogad att föresiä någon ersättning om ej för
deras möda, ätminstone för deras kostnad.
Herr Borgmästaren Nensen: Redan för län¬
gre tider tillbaka har en Lag-Committee existerat, och
jag förmodar, att dcn, oaktadt dess Ledamöter ej wa¬
rit lönte, de likawäl uppfyllt sin bestämmelse.
Herr Rädmanncn Loven ansäg till det minsta
nödwändigt, att för dcn blifwande Committ-en ansiegS
medel till Dagtraktamente och Resekostnad.
Widare anmälte Herr Borgmästaren Ullberg
tvid fjerde punctcn:
"Att Lands-Culturen märkeligcn befordras ige¬
nom nya Embctcns inrättande lärer ingalunda letwif-
las af andra, än dem, som äro okunnige om ten sto¬
ra inflytelse nitiske, kunsckapsfulle och wälmcnande
Lmbetsmän i allmänhet och Herrar Landshöfdingen- i
ynnerhet uti Rikets aflägsna» Provinccr äga till upp-
nuntran af productive Mcdkorgarcs flit och ökande
rf deras arbctsförmäga, genom wisa författningars ut-
ärdande och befordrande till werkställighet Att genom
roductcn af denna flit och arbetsförmåga, Statswcr-
et Medes snart skall kunna rcmbourscras för kostna-
cn af dessa nykomna Embetsmäns löner, är wäl as¬
ien otwifwelaktigt; men att efter en sä nyligen in-
ättad Riksstat, nu genast öka densamma, som jemte
ndra trängande behof grundar sig, bland annat, pä
i prccairt utgäcndc Bcwillning, med twänne alldeles
ya Lands-Statslöncr, torde förtjena något efter-
nnande.
Jag äbcropar härwid hwad i frägan om Pre-
dentslönen jag haft äran anföra.
Mig synes det som hwar Embetsman borde lö-
ls för det werkliga arbete han gör, utan afseende pä
ti-
Z2Q Den 4 Ockober.
titeln, som bans Embete ätföljer. Om nu Herrar
Landshöfdingar i Gefle, Hernösand och Umeä sluppit
all omsorg för kc Landshöfdinge-Embetct äljggande gö¬
romål i Norrbotten, Jemtland och Herjedalen, der des¬
sa gbromäl af andra Landshöfdingar bestridas, sä mo¬
re det ju icke obilligt, om de af sine löner äfwen till¬
släppte nägon del till de npa EmbetsbrödernaS aflö¬
ning; i annat fall blifwa de nu lönte för ogjord
tjenst, hwilket är mindre fördelaktigt i Moraliskt, an
Occonomiskt afseende; men som regleringen derom icke
sä lätt och sä snart torde kunna wcrkställas, som de
nya Landtstaterncs Löningsbehof fordrar; sä wägarjag
förcflä, att merbcrörde npa löner, tills widare och in-
tills nästa Riksdag godtgöras pä extra ordinair Stat.
Dessförinnan torde nysnämnde Lönereglering eller nä¬
gon indragning af äldre mindre nödige tjenstcr, hwil-
kaS provcnuc swarar emot den npa Lönetillökningcn,
wara werkstäld, eller ock nägon annan säkrare tillgäng
päfunnen, än den man lofwar sig af Tyska Rcgc-
mcnternas öfwcrflpttning pä Pommcrff Stat, om hwars
förmäga efter dess igenom kriget iräkade obeständ, att
sä swära och tryckande utgifter bestrida, nägot erfa-
-renhcts-bewis ej torde wara öfwerflödigt."
Herr Borgmästaren Norström: Under instäm¬
mande i Herr Borgmästaren Ul kbergs mening, fär
jag tillägga, att omständigheter kunde förekomma som
möjcligcn föi*anläte Kongl. Majit, att wid mindre be¬
funnen nödwändighet af LänenS klyfning äterlefalla
deras sammanstäcnde. Dessutom skola troligen wid
nästa Riksdag sinancernc hafwa ett sädant utseende,
att man owilkorligen nödsakades minska utgifterne och
inskränka behofwcn.
Beträffande femte pnncten, förmälte Herr Borg¬
mästaren Victorin, att han i Stats,Utskottet cj
kun-
Den 4 Ockober. zsr
kunnat wara af pluralitetens tanka. Han hade ber
yrkat och yrkade ännu, att penstoncrne för ifräga wa-
rande personer mätte upphöra i samma stund motswa-
rande lön kunde dem tilläggas och sädant i grund af
Riksens Ständers wid sista Riksdag fattade beslut.
Herr Bruks-Patronen Bjuhr önskade wäl,att
de som närmast omgifwit Högstsalig Hans Kongl.
Höghet Kron-Prinsens person, mätte rrhälla de före¬
slagna pcnstonerne, dock endast under samma wilker,
som andra pensionstagande.
Herr Borgmästaren Norström: Af alla de
till ätnjutande af denna förmän uppförde, känner jag
blott Herr Expcditions-SecrctcrarcN Kullberg, men
hans Sr och hans skicklighet fordrar en helt annan be¬
löning, än den som gifweS ät en uttjcnt Embetsman,
hwilkcn efter mängärigt arbete gär till hwitå, och jag
frugtar, att han sjelf med önskan och rättighet, att
anwändas till Samhällets tjenst, e) skulle wara synner¬
ligen smickrad af en pensions tilldelande.
Hwad deremot angick öfwerflyttandet pä Allmän¬
na Indragnings Staten af förra Bokhållarens i Rän¬
tekammaren Norbergs lön och arfwode, hade Stän-
dct derwid e) nägot att päminna, äfwn som Ständet
i afseende pä sjette och sjunde puncterna lät wid
Utskottets förslag bero, och beslöts, det skulle i anled¬
ning af de förekomne anwärkningarne, Utskottets felslag
till ytterligare handläggning äterförwisas.
Wid förnyad föredragning bifölls Stats-Utskot-
lets Memorial med hemställan att en ärlig Summa
as R:dr mätte till pension för sivärt blcsseradr
Officerare och Under-Officerare pä Stat anfläs.
Derefter förehades Stats-Utskottets den 2 dennes
pä bordet lagda betänkande, j anledning af Kongl.
L-rs-Sr. pr. Npo 21. Mattts
Z»L
Dm 4 Oktober.
Maj:ts Nödiga Proposition, om betalning af Ham-
bmgike Banquicrcrncs 2iwrrhoffs Arfwingars, E.
A. von Holle L Sons och Luis «L Jcncquels
fordringar.
Herr Commerce-Rädet Ekman: Stats-Utskot-
tet har ibland annat förcstagit att genom L-ongl. Pom¬
merske Kammarens försorg bör anskaffas authentikt
betyg derom, att netto prcvcnuen af de pä Banque-
rcrne dragne wäxlar, hwariftän Capitalffulden sg
härleder, blifwit anwänd till Krigskostnader, samt uti
Falt-Commissarjatets räkensVaper upptagen, men da,
knligt den underrättelse jag inhämtat, ej nägot Krigo-
Commissariat funnits i Pommern innan September
mönad >8o§, utan deremot Kammaren omedelbarli¬
gen b<sörjt alla före ben tiden gjorda utgifter, till
hwilkas bestridande i synnerhet de frän Hamburg drag¬
ne Summor skola klifwit anwände, fär jag wörd-
sammrligen hemställa, om icke wid liguidationcn något
onnat bewisningssätt borde följas och Utskottet upp-
gifwaS.
Ständet fann skäl, att med den gjorda anmärk¬
ningen i denna del återförvisa ärendet till Utskottets
ytterligare utlåtande.
Slutligen föredrogs Stats-Utskottets under den 21
September afgifna yttrande upvä Kongl. Majus Nä-
d-ga Proposition, angäende Riksdagskostnaderne; och
blef hwad Utskottet härwid andragit och hcmstäldt,
af Ständct till alla delar gilladt.
Plenum slutades klockan en qwart till z.
In 66em,
js. O. Valerius.
Den
Den 6 Oktober.
Den 6 Octobee.
Plenum klockan 9 f. m.
Protokollet för den 4 sistledne justerades.
Herr Talmannen förde Ständet till minnes, att
i morgon infölle Hans Kongl. Majus födelsedag, en
högtid för hwarje Swerigcs Jnwänare. Ständet för¬
enade sig med Herr Talmannen i den warma och
listiga önskan, att denna lyckliga dag mätte, till Fä¬
derneslandets winst, ännu ofta skänkas ät en älskad
Konung för att njutas af Dest Folk; hwarjemte be¬
slöts, det skulle af Ständeks Ledamöter Tjugufyra De¬
puterade utses för att, jemte te öfrige respekt. Stän-
dcns, inför Kongl. Majtt frambära Riksens Stän¬
ders underdäniga lyckönskan.
Tillika anmälte Herr Talmannen, att Expedi-
tions-Utffottet, underrättadt om twänne Riksständs
härutinnan redan fattade beslut och under afwaktan
af de Lfriges, hade, för att winna tiden, i berörde
ändamål författat och insändt en underdänig adresse,
hw-lken nu uppläst af Ständet godkändes; och för¬
rättades derefter antekning af de Herrar Ledamöter
som i Dcputationcn kvmme att deltaga.
Wid Sessionens början hade till Herr Talman,
nen ankommit ett Nödigt handbref frän Kongl. Majtt,
hwilket upplästes sä lydande:
"Wälädle Taleman och Commerce-Räd!
Jag har under loppet af detta Riksmöte, wid sä
mänga tillfallen emottagit ojäfaktiga prof af Riksens
Ständers berömliga bemödanden att gä M ae wäl-
menta afsigtcr till mötes, att Jag ej kan draga i be¬
tänkande att i ett ämne, som Mig enskildt rörer,
* * wädja
Drn 6 October.
wädja till ett förnyadt yttranöe as dessa Riksens Stän¬
ders tankesätt. Med synnerlig tillfredsställelse har Jag
sett, att Riksens Ständer kjelfwe, i afsigt att, i möj¬
ligaste mätto, förminska de frän deras sa linnan ker¬
ster oskiljaktige kostnader för Landet i allmänhet, sökt
att påskynda ärcnderncs gäng och derigenom tillwinna
sig en ökad rätt till sine Cvmmi,lento! s tacksamhet.
Jag har afwen gjort fullkomlig rätlwisa ät d-en ön¬
skan Jag hos Riksens Ständer trott Mig förmärka,
att samlade fä emottaga och hylla Den med en i
Swcriges häfder sällspord enstämmighet af dem utko-
rade Swea Rikes Krcn-Prins. Dä, enligt de un¬
derrättelser Jag frän Paris erhällit, Högkcmälte Her¬
re den 2§ i förliden mänad derifrän afrcst, men in¬
gen säker uppgift blifwit Mig meddelad, när Hans
Kongl. Höghet kan till Helsingborg förwantaL; dä
desiukom den långt framlidna årstiden och Min äldcr
göra hos Mig Len önskan naturlig, att under en
blidare wäd-crlek fä företaga min äterresa till Stock¬
holm, för att ej blottställa Min redan af sorger och
bekymmer nog wacklandc hälsa, har Jag ansett såsom
det tjcnligaste sätt att förena hwad Jag är Mig sjelf
och Riksens Stander skyldig, dä Jag härmedelst fö¬
restår, att Riksdagsärcndcrnc mä, sä fort möjligen
ske kan, här i Orebro till ända bringas och Riksens
Ständer sedermera, omkring ten 21 i denna mänad,
dä efter all anledning Hans Kongl. Höghet Kron-
Prinscn kan nägra fä dagar derefter till Stockholm
anlända, Sig till nämnde Stad begifwa, efter i för-
wäg fattadt bcsint, att der ej upptaga eller sysselsätta
sig med nägra andra ärenden, än Hans Kongl. Hög¬
hets emottagande och hyllande, samt Riksdagens der-
päföljande stut. Jag will derföre ej eller afgifwa nä-
gon Proposition till Riksens Ständer efter deras flytt¬
ning
Den 6 October.
ning frän Orebro till Hufwudstaden, och Jag förwän-
tar Mig att denna Min begäran, den Jag uppdra¬
ger Eder att, pä sätt I tjenlig^.! finner. Borgare¬
ståndet meddela, sä mycket snarare mä winna Riksens
Ständers bifall, som de ej lära neka Mig den för
Mitt hjerta yppersta belöning att se wärdén cm Mina
äterstäende dagar, med ömhet och deltagande omfattad
af det Folks ombud, ät hrvilrct Jag uppoffrat Tein
älders lugn och för hwilkct Jag aldrig haft nägra
bemödanden ospardc. Jag förblifwer Eder wälbcwägne
Orebro Slott den L k. 1^.
§ Oct. r8ro."
Herr Borgmästaren Norström och flere Her-
' rar Ledamöter fhiestogo härwid de särskilta omlländig-
heker till iakttagande wid Riksdagens stut och de med
Riksens Ständers flyttning förbundne willkor, som,
af Ständct gillade, i följande häröfwcr uppsatta och
genast justerade Expedition innefattas.
S. D. Sedan Vorgarcständet erhällit del af
ett i dag till Herr Talmannen ankommit handbref
' frän Kongl. Maj:t med framställan af De) Nädiga
" ästundan om Riksdagsgöromalens snara afstutande och
Desi af ärStiden pärallade återresa till Stockholm,
' bcsiöt Vorgareständet, sä roal i anledning häraf som
lj af en särskild inom Ständct gjord motion, samt med
Iden uppriktigaste böjelse att uppfylla en Regems tusk-
i ningar, hwars högsta ära alltid warit att uppfylla
s Nationens, att förena sig om följande:
i:o Att alla ärenden här skyndsammast mä af-
göras och RiksdaZöbcstutet justeras, sä att till infö¬
rande deruti c> nögot annat älerstar än den i Stock¬
holm skeende Hyllnings-Att. 2:0
Z26
Den 6 Ockober.
2'v Att Medes inga öfwerläggningar eller beslut
böra i Stockholm öga rum, utan deremot
Z-o Hos Kongl! Majst i undcrdänighct anhällaS
om Riksdagens afflutande, sä snart förenämnde högtid¬
liga handling för sig gatt.
4:0 Att dä Riksens Ständer emot slutet af den¬
na manad hafwa att i Stockholm afwakta Hans
Kongl. Höghet Krom-Prinsens ankomst, nägon witz
dag, sist den >8 dennes utsättes, hwarförinnan alla
mäl härstädes skola wara afstutade och Riksdagsbe¬
slutet justeradt.
Herr Talmannen ansäg sin pligt fordra att i
undcrdänighct lemna Kongl. Majst härom en wäntad
underrättelse, och afgick nu i sädant ändamäl, sedan
klubban blifwit af Herr vice Talmannen cmottagen.
Frän Expeditions-Utffotkct hade inkommit betz
förslag till Riksens Ständers underdäniga ffrifwelscr:
1:0 angående eftergift till framlidne Assessorn Dahl¬
ströms Sterbhus af en Kronans fordran; 2:0 an-
gäende en Herr Stats-Commissarien Frödelius til¬
lagd gratification; z o med underdänig anmälan,
att Stats-Rädets Ledamöter och Föredragande samt
Konungens Rädgifwa.'e i Commandomäl blifwit, ef¬
ter förrättad granskning af Stats-Radcts Protokoll,
frikallade frän answarighct för deras Embetens utöf¬
ning intill innewarante Riksdags början; 4:0 röran¬
de hyresmedel för Ständens Klubbrum och §:o med
underdänigt tillrännagifwande, att genom den, enligt
roZ §. Regeringsformen utwalda Nämndens omröst¬
ning, samtlige Högsta Domstolens Ledamöter förkla¬
rats äga Riksens Ständers förtroende.
Upplästes och godkändes.
Frän
Den 6 October.
Z-7
Frän Högloft. Ridderskapet och Adeln wörö Pro-
tocolls-Utdrag insände med tulkännagifwandc af betz
bifall till i:o Stats-Utsrottcts Mcmonal, i anledning
af Kongl. Majus Nådiga Proposition om Stats.ve"-
kcts tillstånd och behof; 2:0 Stats-Utsrottets Betän¬
kande om Pensioner för sivärt blessecade Officerare
och Under-Officerare; z:o Stals-Utskottets ustätanoe
j anledning af wäckt fräga om upphäfwandc af Rik¬
sens Ständers pröfningsrätt i Balance- och ersättning--
mal; 4:0 Samma U.stlkotts yttrande, angående Lön-
förhöjningens werkställande för Civile Embctsmän;
5:0 Lag-Utffottets Memorial, angäende rättighet för
Manufacturistcr och Handtwerkare att lika med Hand¬
lande med ed gifwa sina fordringar fullt witsord;
6-.o Lag-Utffottets Betänkande, i anledning af wäckt
fräga om förändring i 9 §. 12 Tap. ÄrfdaBalkcn,
och 7:0 om ätcrrcmitz af Stats-Utsrottcts afgifna ut-
lätande, angående be pä Allmänna IndragmngSstatcn
uppförde Extra löner och pensioner.
Härwid anmältes och förekom en Deprttation frän
Högloft. Riddcrffapet och Adeln, under anförande af
Herr Cabinctts-Kammarhcrren Grefwe Mörner, som
tillkännagaf att Nidderssapct och Adeln med rörelse
och wördnad emottagit meddelandet af Konal. Majus
Nädiga önskan, och att Riddcrskasct och Adeln, som
alltid sökt förena enskilt ak.ning för Rcgcnten med
afsecndct pä de Riksens Ssänder förbchällne rättighe¬
ter, stadnat uti följande brstut:
1:0 Att inga öfwerläggningar eller beslut efter
flyttningen till Stockholm mä äga rum.
2:2 Att Riksdagsbeslutet här i örebro mä före
afresan justerat.
Z28
Den 6 October.
Den 6 Oetoker.
Z2A
5:0 Att hos Kongl. Mast j^ulle i underdänig-
het anhällas om Dctz Nödiga tillätelse att Riksdagen
mä räcka till km dagen dä Riksens Ständer fä af¬
lägga
Kron
trer frägan om utsättande afen witz ort för f. d. Konun-
ens wistande; Z-o twänne frän Lag-Utffottct insände
Nemvrial, det ena, angäcnde witza omständigheter j
r deras Hyllningsed till Hans Kongl. Höghet pfscendc pä Intekning i fast egendom, och det andra,
'..Prinsen och straxt dercfier afflutas, dä blott rörande Landtmätares arfwode; 4:0 Stats-UtffottetS
Lenna handling mä genom särffild §. tilläggas det här hemställan om ett ärligt understöd för Ofwcr-Commis-
i allt öfrigt fullt justerade Riksdagsbeslutet.
sanni Lindstedts Enka och Barn, Z:v angäcnde
4-0 Att dagen, dä Riksdagsbeflutct ofelbart ssalllMuten äterremitz af Bewillnings-Utssottets utlätande
wara justeradt, mä utsättas till den rtzrde Oclobcr.
Deputation beswaradcS och afträdde.
iwer de hos Borgareständet gjorde anmärkningar wid
icwillnings-Förordningen; och 6:0 att Ståndet, lika
med Ridderskapct och Adeln, anmodat Stals.-Utskot-
Widare upplästes ankomne Protocolls-Utdrag: tet att utläta sig om sältet, huru Stänkens Protv-
De uppläste Protocolls-Utdragen lades till Hand-
Frän Högwördige Prestständet med underrättelse att roll mä, med understöd af'Statswcrkct, tryckas.
Stänket gillat 1:0 B.wlllnings-Utskottets utlätande,
anledning af ätjkillige wid BcwillningS-Förordningcn
gjorde anmärkningar; 2:0 Stats-Ut skottets Betänkan
de, angäcnde Hamburgche Banquicrernes AvcrhoffSj
:o
lingarne.
Herr Talmannen äterkom och intog sitt ram
Arfwingars m. fl. fordringar; g:o Banco-UtffottetSjsamt tillkännagaf, att Hans Kongl.' Mant med ut-
pttrande öfwer det af Herr Rpttmästarcn Sahlchmärkt godhet och wälwilja i Räder cmottagit under-
Borgareständet i dag beflutit med
anledning af ofwanintagne Nådiga Skrifwclse; och
Msägs genast en Deputation, hwilkcn, anförd af Herr
feldt gjorde yrkande, att dclägarnc i Abo Discont
mätte äterfä det i Banqucn nedsatte Silfwer; 4:0
Stats-Utskottets Memorial, angäcnde StalSwerketi
tillstånd och behof; Zlo Lag-Utffottcts utlätande, röran-j Advocat-Fiscalen Falkman, afgick för att meddela
dc utmätning af Landtmätares arfwode; 6:0 Sammas — -
Utffotts hemställan, angäcnde witza omständigheters
rörande Intekning j fast egendom; 7:0 angäcnde ä-
be Respcctivc Medständen samma beflut.
Följande ankomne Handlingar upplästes:
Bcwillnings-Utskottcts utlätande, j anledning af
ongl. Majus Nädiga Proposition, angående sökte
terremitz till Lag-Utskottet af betz afgifne projcct till
UpploppSlag och 8W att Högw. Ständli instämt i
RidderskapetS och Adelns ramitz till Särskilta Utskott eftergifter af Bewillnjngen.
tet af frägan om f. d. Konungens wistelseort. — .
janima Utffotts Betänkande, rörande yrkad lin-
Frän Hederwärda Bondeståndet, innehällande bi-bring i utffpldcrna för GcstriklandS Allmoge och ett
fall till i-o Lag-Utskottets Memorial, angäcnde skyldig- till Utskottet remitteradt förslag till CaractcrcrS beläz-
ket för Landtmätare att till Provincc-Cvntvirct insäm gande med afgift.
-a Conccpl-Chartor; rrv Stats-Utffottels yttrande Lf
Bc-
Den 6 Oktober.
Bewillnings- santt Allmänna Bcswärs- och Eco-
nomie Utstottens gemensamma yttrande uppä rein i ben
af Kongl. Majtts Nådiga Prouosition, rörande sökt
undantag för Carlscrona Stad i de nu gällande för¬
fattningar om en allmän Bränwinstillwerkning.
Banco-UtstottctS Memorial med anmälan, att
det, tvid sammanträde med Stats-Utstottet, instämt j
dest mening om Annuitets Läne-systemets äterkallande.
Det särstilta Utskottets Memorial med tillstyrkan,
att de wid sistlcdne Riksdag fattade bcflut, som intill
den nästföljande boide gälla, wid innevarande Riks¬
dag mätte fastställas.
Lades pä bordet.
Högwördiga PrestständetS och Hcderwärda Bon-
deständets Dcputcttioner ankommo hwar efter annan,
under anförande af Herr Biskvppen m. m. Doctor
Tingstadius och Riksdagsmannen Häkan Pehrs¬
son frän Jönköpings Län, samt företrädde med för¬
mälan, att desta Ständ, hvart för sig, i anledning
af Konungens Nådiga Skrifvelse till Ständens Tal¬
man, fattat enahanda beslut i afseende pä Riksdagens
asflutande och Riksens Ständers flyttning, som af
Höglofl. Ridderssapet och Adeln och Borgareständct
blifvit widlagne; och hade tillika Bondeständet särffilt
i dag beflutit, att, till äminnelse af det lyckligen wcrk-
ställda Thrcnföljare-walct, en mcdaillc, pä Banqucns
bekostnad, skulle präglas.
Dcputationerne bcswaradcs och utföljdes.
Eit frän det Särstilta Utskottet ingifwit Memo¬
rial, rörande missa försigtighctsmätt i anseende till f.
d. Konungens wistelseort och till afwändande af ett
försök ä dest sida att nalkas eller beträda Sveriges
grönför, upplästes och ladcs pä bordet.
Bor-
Den 6 October.
Borgareständets utskickade äterkommo och förmäl-
te, att de fullgjort det af Ständet dem kemnade upp¬
drag och öfwer allt emottagit förklarandet af Nespcc-
tivc Aöedständens instämmande i ett lika bcstut.
Widare upplästes och kades pä bordet twänne
frän Stats-Utskottet inkomne Memorial, ,:o rörande
förhöjning i Erpcctance lönerne för Stabs-Lapitainec
och Subaltern-Offlcerare af f. d. Finska Arn örn och
2:0 angäende understöd till tryckningen af Höglofl.
Ridderjkapcts och Adelns Protokoll wid nästlsdne och
innevarande Riksdagar samt af Bihanget till samtli¬
ge Riksständens Protokoll; äfwensom bestridandet af
kostnaderne till Skrifmaterialier m. m.sför Slandens
och Utskottens Cancellicr.
Häruppä föredrogs ä nyo Bewillnings-UtstottetS
utlätande uppä Hcderwärda tBondeständets Rcmist af
Riksdagsmannen Anders Ionssons Memorial, rö¬
rande ästad förklaring öfwer wisser delar i Bewill-
nings-Förordningen.
Gillades.
Likaledes bifölls, efter fö>nyad föredragning, Be-
willningS-Utstottets Memorial af den 2 dennes, angä¬
ende wista omständigheter till iakttagande wid upp¬
börden af Bewillniiigen utaf Officerare och Tjenste¬
män wid Regementecnc.
I enlighet med Bewillnings-Utskottets tillstyrkan¬
de, uti dest i cn 4 sistlednc pä bordet lagde Memorial,
biföll jemväl Borgareständet, för sin dcl, att den
fö'ston!ng j Bcwillaingen, som wid sista Riksdag
blifvit Upsala, Ämäls, Uddewalla och Östersunds
Städw- samt Jnwänarne i Westerbotten och den norr
om Öre-Elf belägna delen a-f Nordmalings Socke»
förunnad, mä ^ intill nästa Riksdag fortfara.
Den 6 Octobcr.
Till slutligt afgörande företogs Stats-Utstottets
den 7 och ytterligare den n Sept. pä bordet lagda
Betänkande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nädiga
Proposition, angående medel och utwägar till godtgö¬
rande af flera oförutsedd- utgifter, som de, i följd
af Swensta hamnarnas stängning för Engelsta Krigs-
och Handelsfartyg samt till lugnets ätcrflällandc inom
Hufwudsiadcn, widtagne anstalter Statswerket abragt;
och blef samma Betänkande as Borgarcständet gil-
ladt.
Uti Memorial af den i dennes hade Stats Ut¬
skottet förklarat sig ej kunna taga nägon befattning
med den af Herr Borgmästaren Arsenius gjorda
motion, att benädningsfrägor i Balance- och Ersätt-
ningsmäl hädanefter mätte af Konungen ensamt pröf-
was; och fann Borgarcständet stal att denna Utstot-
tets förklaring godkänna.
Herr Borgmästaren Arsenius prkade, att det¬
ta ärende, hwarät Stats-Utstottet ej lcmnat nägon ät-
gärd, mätte till Lag-Utstottets handläggning förwisaS.
Härwid upplyste Herr Borgmästaren Nenzen
att Höglofl. Nidderstapet och Adeln wäl remitterat
frägan till Lag-Utskottet; men Herr Borgmästaren
förmodade, att den icke heller derstädes kunde uppta¬
gas, säsom äspftande en utsträckning af Konungens
Jura Majcstatica, hwarföre ock behandlandet deraf
syntes tillhöra Constitutions-Utstottet.
Häruti hördes flera instämma.
Wib Stats-Utstottets under den 29 September
meddelade och nu äkcrföredragne yttrande, att det ej
kunnat upptaga den af Herr Handelsmannen Sta¬
beck wäckta fräga om Lönetillökning för Städernes
Ma-
Den 6 Oktober.
333
Magistraks-Pcrsoner, lät Borgareständer för sin
del bero.
Herr Handelsmannen Stabeck uppläste och in¬
gas ett sä lydande:
"Wördsamt Anförande!
Dä jag bör yttra mig i kraft af det betänkande
frän Stats-Utstottet inkommit, öfwer dit remitterade
frägan, om Magistrats-Personcrs ätnjutande pä Stat
af den lönförhöjning Riksens Ständer för penninge-
löntagandc Embetsman bifallit, kan jag icke dölja min
förundran, huru en motion, som hwar och en erkän¬
ner för owillkorligen rättwis, likwäl med lamhet och
kallsinnighet bandteras. Stats-Utstottet har, till en¬
da stal för'sitt afstyrkande, äberopat en förment
Städernas skyldighet, att sjelfwa löna deras Magi¬
strater och Cvllegier. Men uti hwilken Lag eller
Författning är Lenna skyldighet för alla tider Städer¬
na ensamt älagd? Da dc icke wilja, dä de icke kun¬
na meddela, efter tidernas stick, ökade Löner, hwaraf
stola dä Städernas Embetsmän subsistera? För min
del har jag icke nägot personligt interesse i saken,
och kunde wäl följa strömen ät, och halka öfwer des¬
sa frågor; men jag tycker det icke wara wärdigt att
med flik blunda, att erkänna en sak för riktig, och
likwäl befrämja dest orättwisa behandling. Jag nöd¬
gas derföre yrka, att Betänkandet blifwer tillUtstot-
tet ätcrremitteradt, för att närmare bestyrka stäket till
sitt afstyrkande utlätande, samt bestämma hnruwida
icke Städernes Magistrater äfwen äro Statens Em¬
betsman, och om endast de ibland penningelöntagan-
dc, icke böra fä njuta löneförbättringen sig till godo,
ehuru deras werksamhet omfattar uppbörden af Sta¬
tens medel, wärdén om Bonquens redbarhet^, och
en
Z34
Den 6 October.
Den 6 October.
335
cn Domarebcfattning, icke inskränkt till nägvt witzt
antal personer, utan för alla Medborgare, att äska
För öfrigt äberopar jag hwad mitt förut i detta
stmne ingifne Memorial innehåller, och tror det wa¬
ra bättre, att alldeles afskeda Städernas Magisira¬
ter, hwilka mätte kunna umbäras, dä de sä illa lö¬
nas, än att begä emot dem en fortfarande orättwisa."
Ständct i allmänhet fann att den af Herr Sta¬
beck yrkade ätcrremjfl sä mycket mindre kunde bevil¬
jas, som Utskottets pä goda skäl grundade yttrande
redan klifwit af Ständet godkändt.
Ater föredrogs och antogs utan erinran Stats
Utskottets, i stället för särskildt utlåtande öfwer Pro¬
fessoren Herr Doctor Almqvists Memorial, rö¬
rande en plan till Krono-Domainerncs utarrenderan¬
de, kemnade hänvisning till ett af Utskottet, uppä
samtlige Riksståndens remisser, afgifwit utlätande i
detta ämne.
Banco-Utffottets Memorial af förliden gärdag
angäcnde understöd af Banqucn till Allmänna Ma
gastns-JnrättningcnS wibmakthällande, upplästes och
kades pa bordet.
Under statlig öfwerläggning förekom Stats-Ut-
skottets den 4 dennes pä bordct lagda yttrande, röran¬
de ej mindre Annuitcts Läncsystemets upphäfwande, än
äfven wifla förändrade omständigheter wid Läns upp¬
tagande emot Riksgälds-Contoirets Obligationer.
Herr Borgmästaren Lindström: Ehuru jag
wisscrligen ej wägar tillstyrka, att Annuitctssystemet
genast mä fattas i verkställighet, tror jag likväl det
ej köra alldeles förkastas. I händelse wäxelcourscn
framdeles Llefwe lägre och förmänligarc, kunde Sta¬
ten,
ten, med anwändande af detta Länsätt winna ett ön-
skadt tillfälle att betala Utrikes skulden genom dest för¬
vandlande till inländsk. Annuitctssystemet med alla
de olägenheter dct wcrkligcn medför och med de ännu
flera, hvarföre det anklagas, wore dä efter min tan¬
ka en längt bättre utwäg till ofwannämnde galds af-
bördande än törhända nägon annan; beslutet torde en¬
dast hwila för att ej komma till verkställighet förrän
Statens fördelar fordrade eller medgäfwe densamma.
Herr Bruks-Patroncn Bjuhr: I dcfla dagar
har frän trycket utkommit en ganska wäl utarbetad
vederläggning af Herr Bergs-Rädet Rothoffs äf¬
ven tryckta anförande; och dä Författarens tankar j
detta ämne fullkomligen öfverensstämma med mina,
änhäller jag, säsom oberedd pä nägot egit anförande,
att nu fä uppläsa denna skrift för Ständet.
Åtskilligt hördes yttra, att en sädan uppläsning
j behöfdes, emedan skrifien wore tryckt och rekan af
>: fleste känd; och Herr Advocat-Fiscalcn Falkman
estnddc att nägra arbeten af främmande hand mätte
Protocollct inflyta.
Herr Bruks-Patronen Bjuhr: Dä Författa¬
rn är pä tiltelbladet onämnd, kunde möjligen jag
jclf wara Författare; och jag har redan förklarat att
äg j detta ämne tänkit lika med honom.
Herr Bruks-Patroncn Malmberg: I häridel-
e Ständet bifaller, att den tryckta vederläggningen
sippläscs, utbeder jag mig att äfwcn fä uppläsa en
nig tillhörande stor och wacker bok, som omfattar he¬
ll Financc-wcrket.
Herr Borgmästaren Uttberg: Dct är redan
ä mycket förut tänkt, talat och skrifwit i alla saker,
att
ZZ6 Den 6 October.
att äfwen den kunnigaste ej sällan mäste betjena sig
af andra Författares idser, och jag ser derföre icke
riägot ondt deri, att skritten uppläses, i synnerhet som
den, äfwcn efter min öfvertygelse, äger werklig för-
t-enst och torde lända till mycken upplysning.
Herr Bruks-Patronen Malmberg: StändetS
Herrar Ledamöter hafwa tillkännagifwit, att de redan
läst i frägawarande afhandling; sädant är också allt
för troligt, dä den är tryckt och dä Boklädan ligger
mägg i wägg med Ständet; och ändamälct att der¬
med upplysa och underwisa Ständet är alltsä förlo¬
radt.
Herr Bruks-Patronen Bjuhr: Wid pröfnin-
gea af en framställd fräga är det nödigt att höra
bäde ffäl och motffäl. Jag har ej förutsett att den
samma i dag skulle afgöras och derföre nödgats läna
den okände ukgiflvarens benus för nyttan af Annuitets-
systcmet; och jag tror äkminstone med honom, att fy¬
ra Millioners indragning af den utelöpande sedelstoc¬
ken skulle medföra en god wcrkan pä Rikets Financer.
Herr Stads-Majoren vice Talmannen Westin:
När motion om Annuitetcrnes afskaffande gjordes,
andregs såsom förnäinsta ffälet dertill, att en sädan
operation ej mera bchöfdcs, sedan en förut, med nä-
gon anledning, hyst fruktan förswunnit och Statens
tillgängar efter en uppgjord och godkänd Financcplan
befunnits större och lättare. I sakernes närwarandc
skick ffulle det wara löjligt att upptaga penningar en¬
dast af begär att fä betala hög ränta. Jag kan sä-
ledes ej wara af Herr Bruks-Patronen BjuhrS
nwning, utan wille häldre antaga Herr Borgmästa¬
ren Lindströms, att, under afwaktande af en bättre
tväxelcours, allt beslut om Annuitets-länens upptagande
mätte
Ten 6 Oktober. zz?
mätte hwila, för att efter omständigheterna och en för-
utgängen ytterligare pröfning wid nästa Riksdag upp-
häfwas eller fastställas. Emedlertid och dä tillkom¬
mande bländer häraf ej ffulle förbindas, tillstyrker
jag uppä de af Utskottet anförde grunder, bifall till
best Betänkande.
Herr Borgmästaren Ullberg instämde i Herr
Bruks-Patronen Bjuhrs tanka och yrkade äterrcmifi.
Herr Assessorn Gahn: Enligt de uppgifter jag
kunnat erhälla äger Riksgälds-Contoiret sä tillräckliga
tillgängar, att ej nägra nya med ounöwikliga upp¬
offringar behöfwa anskaffas.
Herr Rädmanncn Loven: Det är wäl swärk
att förutse Riksgälds-Contvirets stallning för framti¬
den; men ätminstonr torde det ej förr än är 1814
komma i nägot trängande*k>chof af penningar.
Herr Bruks-Patronen Bjuhr: AnnuitetS-länenr
blifwa af owedcrsäglig nytta i fall Bcwillningcn ej
utgär eller om t. ex. dcn till Ränte- och Amalgam»
afbctalningar anslagna En Million Riksdaler ffulle
brista; men beträffande tiden till »verkställigheten sunes
det wara lämpligast, att Riksens Ständers'Fullmäg-
tige j Banque»» och Riksgälds-Contoiret gemensamt
med Kongl. Majtt derom rädflä och besluta.
' Herr Commerce-Rädct Ekman: Jag anser An-
nuitets-systcmet innebära sä mycken äfwcntyrlighct, att
det, för bibehällande af Statens heder och Credit, bör
äterkallas, och beträffande särskilt hwad Herr Borg¬
mästaren Lindström anfört, wägar jag sä mycket
mindre päräkira, att Swerige snart skall finna sig i
ett sädant, i hänseende till läg Cours, efterlängtadt
behof, som wäxeltiilgängcn ej sä snart kan tänkas nog
Borg-St. Pr. N.s 22. stor,
338
Den 6 Octobe»'.
stor, att, utan betydlig stegring af Cours, medgifwa
werkställandc af större remisser än hwartill medel för
liqviderande af räntor och afbetalning ä gulder, re¬
dan blifwit afsattc och ärligen ytterligare afsättas.
Som mcnjngarne fölunda bcfunnos delade, an¬
ställdes votering öfwer följande justerade proposition:
"Den som bifaller Stats-Utstottets förewarande
Betänkande i den del deraf, som angär AnnuitctS-
Länesystemcts upphäfwande ssrifwer Ja.
Den det ej will strifwer Nej.
Winner Nej kommer ärendet att med gjorda an¬
märkningar till Utskottets ytterligare handläggning
Sterförwisas.''
Sedlarne utdelades, upphämtades och gäfwo wid
öppnandet sädant Utslag, att rr Ja bcfunnos gifnc
emot ra Nej och roar Utskottets ofwanberördc yttran¬
de fölunda bifallit; likwäl i desi sednare del med den
af Ständet nu beslutna förklaring, att länen emot
Rlksgälds-Contoirets Obligationer borde ställas pä olika
helt ärs terminer af 2 till 6 är; och komme, i följd
af besia beslut, Stats-Utstottets under den 21 Sep¬
tember meddelade utlätande i berörde ämnen att för¬
falla.
Slutligen föredrogs ä nyo Stats-Utstottets den 2
r denna mänad pä bordet lagda utlåtande, j anled¬
ning af Kongl. Masits Nådiga Proposition, angäen-
de de pä Allmänna Jndragningsstaten uppförde Extra
löner och pensioner; och blef samma utlätande af
Borgarestäudet gilladt och gobkändt.
Herr Bruks-Patronen Mitander och Herr
Handelsmannen Stabeck anhöllo om ledighet frän
Rits-
Den 6 October. ZZA
Riksdagsgöromälen pä 8 dagars tid, som bewil-
jadcs.
Ständet ätstiljdes klockan nära en qwart till z.
ln stäem,
O. Valerius.
Den 8 October.
Plenum klockan 9 f. m.
Justerades afgäende expeditioner öfwer de i sista
Plenum fattade beslut.
Banco-Utstkottets Betänkande, i anledning af
Kongl. Majus Nädiga Proposition om Jcrnwerksrö-
relsens upprätthällandc, upplästes och kades pä bordet.
Protocolls-Utdrag, frän de Resp. Medständm
insände, upplästes af ncdanstrifne innehäll:
Frän Ridderffapct och Adeln, med underrättelse
om desi bifall till no Bcwillnings-Utffoltes utlätande
öfwer den af Herr von Kruus gjorda motion om
wisse föreskrifter wid Bewillningens uppbärande af
Embets- och Tjenstemän wid Regcmentcrne; 2:0 Sam¬
ma Utstötts Memorial, rörande befrielse fchn Be-
willning för Städcrnc Upsala, Uddewalla, Ämäl och
Ostersund, samt Jnwänarne i Westerbotten och norra
delen af Nordmalings Socken; z:o Bemälte UtstottS
yttrande med afseende pä de af Riksdagsmannen An¬
ders Olsson östade förklaringar öfwer wisia delar i Be-
tvillnings-Förordningen; 4:0 Den af Lag-Utstottct fö¬
reslagna förklaring af Z K. 6 Cap. Misigernings-
* * Bat-
Z40 Den 8 October.
Balken; Constitutivns-Ukscvttcts projectcrade tillägg
till 14 H. af Jnstructivnen för Riksens Ständers Ju-
stiti-c-Ombudsman; ci:o Lag-Utffvttets yttrande i an¬
ledning af wäckt siäga om Marknaders anställande sä
att ej SLildagen ohelgas; 7:0 Angående det Beslut
om Riksdagens Mutande, som sista Plenidag blifwit
genom utsände Deputerade meddeladl; 8:0 Om äler-
remist till Stats-Utffottet af dest Memorial, rörande
Annuitctt-länens upphäfwande; y:o 2lngäcndc Ren ist
till Lag-Utffottct utaf den af Stats-Utffottet ej upp¬
tagna motion om upphäfwande af Riksens Ständers
pröfningsrätt i Balancc- oa^ ersatlningsmäl. >2:0 An-
gäcndc Riddcrsffapels och Adelns, uppå Hedcrwärda
Bondcständcts inbjudning, fattade beslut om präglan¬
det af cn Medaille, till åminnelse af Thronföljarc-
walet.
Frän Högwördiga Prcstsiändct, innehällande föl¬
jande bcsiut till gillande af mo Stats-Utffottets yttrande
i anledning af Kongl. Majtts Nådiga Proposition,
rörande medel och ntwägar till godtgörande af ätffil-
lige oförutsedde utgifter; 2:0 Stats-Utffottets utlätande
om Krono-Domaincrnes utarrenderande; z:o Angäcnde
Löneförhöjning för Cmbcts-och Tjenstemän; 4:0 Stats¬
utskottets Betänkande, angäcnde förbättring af Ma-
gistrats-personers löner; §:o Samma Utskotts Memorial,
angäcnde Pensioner för blcsscradc Officerare och Un-
der-Officcrare; 6:v Stats-Utskottets utlätande öfwer
Kongl. Majtts Nädiga Proposition, angående några
wid Stats-Rcgleringcn förekommande omständigheter;
7:0 Lag-Utskottets yttrande i anledning af wäckt frä-
ga om Landtmätares förpligtande att till wcdcrböraiu
de Contoir insända Cbartor; 8:0 Rörande bestulen ä-
tcrremist till Stats-Utffottet af frägan om Annuffets-
läncns upphäfwande; 9:0 Med instämmande i Bondea
Den 8 Oktober.
Z4L
ständets bestnt om präglandet af cn Medaille till ä-
minnelse af det lyckliga Thrvnföljare-walet; 12:0 An-
gäende uppdrag till det särskilta Utskottet, att yttra
sig öfwer motionen om fastställande af de wid sistled-
ne Riksdag fattade bestnt; / no Om äterrcmisser till
Stats-Utffottet af dest Betänkande, rörande Kungs-
och Kungs-Ladugärdarnes förwaltning, samt till Lag-Ut¬
skottet af deff utlätande om föreslagen ändring i 12
§.12 Cap. Ärfda-Balken.
Frän Hederwärda Bondcständet med tillkänna-
gifwande, att det bifallit 1:0 Stats-Utffottets yttrande
i frägan om Lönctillökningen för Städerncs Magi-
strats-Personer; 2:0 Samma Utffotts Memorial, i an¬
ledning af Herr Borgmästaren Årsen i i yrkande att
bcnädningsfrägor i Balancc- och ersättningsmäl mätte af
Konungen ensamt afgöras; zwBanco-Utffvttets uilätan-
de öfwcrHerrRyttmästaren Sahllcfcldts gjorda pästä-
cndc, att det af dclägarne i Abo Discont uti Banque,!
insatte Silfwer eller desi belopp uti Speciemynt mätte ä-
terbekommas; 4:0 Stats-Utffottets Betänkande, angå¬
ende en Stat för Hans Kongl. Höghet Kron-Prin-
sen, Dest Gemäl och Son; 5:0 Bemälte Utffotts
Memorial, i anledning af Kongl. Majtts Nädiga
Proposition, om medel och ntwägar lill godtgörande
af flera oförutsedda utgifter; 6:0 Lag-Utffottcts yttran¬
de uppä Remissen af Riksdagsmannen And ers Nils¬
sons .motion, angäcnde ersättning för minderårige
Barn af bo offifto; 7:0 Samma Utskotts fö'stag lill
förklaring öfwer Lagens stadgande om fordringars
wittsordande enligt bok och räkning; 8:0 Om bestulen
ätcrremist till Stats-Utffottet ab dest utlåtande, röran¬
de Riksdagskosinaderne och y:o Med underrättelse att
Bondcständet, utan förändring fastställt den wid för¬
ra Riksdagen antagna Bewillnings-Summan.
Uppä
Den 8 Oktober.
Uppä Hederwarda Bondcständets nu mera af
de öftige Medständen antagne inbjudning, bcflöt Bor-
garcständet att, tiil åminnelse af det lyckligen werk-
ställda enhälliga walet af Tronföljare, en Mcdaille
skulle xa Riksens Ständers Banques bekostnad präglas.
De uppläste Protocolls-Utdragen kades till Hand-
lingarnc.
Derefter förcdrcgos ä nyo ätslkilliga Bctänkan-
den, hwilka under förcgäcnde Plenidagar blifwit lag¬
dt pä bordet, och först
Lag-UtffottctS yttrande öfwer frägan om ersätt¬
ning af bo oskifto för minkerärige Barn, swarande
mot den pä de äldres uppfostran anwända kostnad.
Herr Grosthandlandcn Arfwidson: Lag-Utslkot-
tct har tibstyckt en ätgärd af Prestcrskapet till befor¬
drande af den jemna delningen barn emellan, men
jag anser det ganska betänkligt att tilläta nägon,
hwem som hälst, dä han c) genom Lagen är dertill berätti¬
gad^ att inblanda sig i cnffiltas domcstigua affaircr
och deras dispositioner af sin egendom.
Herr Borgmästaren Nensen: Den befattning,
som, enligt Utskottets projcct, skulle härwid tillkomma
Prcstcrskapet, innefattar ej nägon owillkorlig skyldig¬
het och är ej förbunden med något answar. Här är
endast fräga om en samwetspligt, att utan nägon-
försäng efter omständighctcrnc utöfwas.
Lag-Utsko tets yttrande gillades.
Den af Lag-Utskottet tillstyrka förklaring öfwer
Lagens stadgande om wi.tsord för fordringar enligt
bok och räkning godkändes.
Lag-Utskottets förslag till andning r föreskriften
»m Landtmätares rätt till Arfwodcs utbekommande
bifölls. Lika-
Den 8 Octokcr.
Z4Z
Likaledes bifölls hwad Lag-Utskottet, uti Memo¬
rial under den sistlcdne September, anfört och
föreslagit, i anledning af Kongl. Majus Nädiga Pro,
position om en särskild författning i wista omständig¬
heter, rörande Intekning i fast egendom.
Wid Lag-Utskottets förklarande, att det ej an¬
sett sig behörigt, att afgifwa ullätande öfwer den
frän Hederwarda Bondeständet dit förwista fräga om
Landtmätares skyldighet att till wederbörande Contoir
insända Concept- och renoverade Chartor, lät Bor¬
gareständer för sin del bero.
Hwad Lag-Utskottet uti Memorial af ben 28
September yttrat, i afseende pä äskadt stadgande,
att Marknader ej mätte för nära till Söndagarne
anställas, lemnadcs utan erinran.
Iemwäl bifölls Lag-Utskettels förslag till en för¬
klaring öfwer Allmänna Lagens stadgande uti F §.
6 Cap. Mihgernings-Balken med hänsigt till yttran¬
den i tryckt skrift, ledande till mistsämja med främ¬
mande Magter.
Widare förcbades Constitutions-Utskottets Memo¬
rial, med projectcradt tillägg till 14 §. i IustitiL-
OmbudsmannenS Instruction.
Herr Stads-Majoren Westin önskade att dä
JustitiL-Ombudsmannen blifwit älagd att uppgikwa,
hwilka Riksens Ständers beslut kommit till wcrkstäl-
lighet, denna hans förbindelse äfwen mätte sträcka sig
till de ej expedierade.
Herr Advocat-Fiscalcn Falkman trodde sädank
tjena till ingen ting, emedan fä wäl af Riks¬
dagsbeslutet, som af Expeditions-bihanget kunde in¬
hämtas, hwilka beslut svm blifwit tagne, och säledeS
af-
344
Deri 8 Oktober.
äfwcn tvid jemförelse» med JusiitlT-Ombudsmannens
rippg-ft, hwilka som ej erhållit werkställighet.
Constitutions-Utjstwttets ofwanberörde Memorial
godkändes.
Banco-Utffottets yttrande uppä Högloft. Ridder-
skapets och Adelns remi') af Herr Ryttmästare»
Sahlefeldts motion, angäendc yrkad rättighet för
tclägarnc j Abo Discont, att af Bangnen emot dest
Transportsedlar ätcrfä det inlemnade Silfret eller det¬
tas belopp i Spcciempnt, bifölls.
Häruppä föredrogs ä nyo Stats-Utskottcts utlå¬
tande, rörande understöd till tryckningen af Högloft.
Ridderslkapcts och AdclnS Protocoll wid sistlcdne och
inncwarande Riksdagar samt af Bihangct till samt¬
lige Riksständens Protocoll, äfwensom angående bestri¬
dandet af kostnaderne till Skrifmaterialier, m. m.
för Ständen och Utskotten.
Herr Stads-Masorcn vice Talmannen Westin:
Sedan Utskottens Betänkande» jemte flere Handlin¬
gar, som till samtlige Ständcn inkomma, nu mera
utgifwas särskilt, får jag hemställa om icke detta Bi¬
hang , såsom till större delen innefattande ämnen,
hwilka ej synnerligen locka köparen, mätte tryckas pä
Statens bekostnad.
Herr Advocat-Fiscalen Falkman: Man kan
ej med skäl förmoda, att V-hanget, utom hvilket
Protocollen swärligcn kunna af Läsaren förstäs, skall
sakna tillräckliga Prenumeranter.
Herr Borgmästaren Victorin: Det wore sä
mycket olämpligare att Staten skulle bestrida denna
kostnad, som nästan ingen kontroll öfwer inkomsten
tlefwc möjlig.
Ståts-Utskottets utlätande bifölls.
Herk
Den 8 October.
345
Herr Bruks-Patroncn Bjuhr: I sista Plenum
hade jag äran proponera, att Borgareständcts Can-
ccllie-Dircction borde taga befattning med Protokollet»
och åtminstone i allmänhet äga nägon tillsyn öfwer
werkställighetcn af deras tryckning; och jag önskade
att Ständer härom wille fatta nägot beslut.
Herr Talmannen och flera Ständcts Herrar Le¬
damöter upplyste, att hwad Ständcts Protocoll wid näst-
ledne Riksdag anginge, hade Ständcts dä warande
Secreterare Herr Lagmannen Peterson ätagit sig
bcsörjandet af tryckningen och sedermera ytterligare för¬
bundit sig att för dess fullbordande inom ärets flut
answara. I afseende pä tryckningen af Protocollen
för innewarande Riksdag uppdrog Ständet ät undcr-
teknad Secreterare att derom, som hittills besörja e-
mot erhållande ersättning af Ständcts Cassa för den
förlust han pä detta företag möjligen kunde äfwentyra.
I öfrigt beslöts det fiklille Canccllic-Dirccrionen nu och
framgent häröfwer hälla en allmän tillsyn.
Till Stats-Utskottets betänkande, rörande förhöj¬
ning i Expcctance-lönerne för Stabs-Capitaincr och
Subaltern-Officerare af f. d. Finska Armeen, kem¬
nade Borgareständet sitt bifall.
Uti Memorial af dcn 4 dennes hade Banco-
Utskottet anmält, att det efter sammanträde med Stats-
Utskottet instämt i dess mening om Annuitcts-Sysie-
mcts äterkallande; och som Borgareständet redan den
6 sistlcdne hä' om fattat sitt beslut, ansägs wid denna
anmälan nägon ätgärd titt dccition ej fordras.
Äter förehades ock) bifölls Bcwillnings-Utskottets
Memorial med hemställan örn eftergifter i Bcwill-
ningen, hwarom frän flera Landsorter ansökningar
blifvit gjorda.
A
Z4§
Den 8 October.
Ä nyo föredrogs Bewillnings-UtskottetSdensi denne;
pä bordet lagde utlåtande, rörande yrkad lindring i
utskyldcrne för Gestrikland; Allmoge ocb öfwer ett till Ut¬
skottet rcmitteradt förslag om Caractercrs beläggande
med afgift.
Uppä särskild Proposition blef den förra delen
häraf enhälligt bifallen. Beträffande äter den sedna¬
re yttrade sig först
Herr Assessorn Gahn: Jag anhällcr fä anmär¬
ka, att ehuru jag med fullkomligaste öfwertpgelse anser
den af sista Riksens Ständer antagne hufwudsakeliga
grund för Bcwillningcns erläggande, Behållen är¬
lig inkomst, wara för denne afgift den enda rätta
och dugeliga, och under warm önskan, äfwensom hopp,
att Rikets Ständer aldrig nägon tid mätte rubba den¬
samma, kan jag dock ej finna det deremot wara stri¬
dande eller dermed alldeles oförenligt, att, utom ten
pä behällne inkomsten grundade hufwudsakeliga Ve-
willningsafgiften, derutöswer och derjemte pälägga en
mättelig orö afpassa!) särskild afgift för ätstillige ar¬
tiklar af Lfw-rfiöd och af werkelig Luxe: äfwensäwäl
som nuwarandc Bewillnings-,förordning med bibehäl-
lande af denna egenteliga Hufwudgrunden, dock utom
och utöfwcr densamma efter 2:dra artiftln älägger en
alldeles särskild afgift för wissa ej allenast inkomster,
utan äfwcn näringar och egendomar. Jag tror twärt-
cm, att sädant skulle, utan anledning tillstänga kla-
gomäl frän nägon, som afgiftcn drabbade, mpckct till¬
fredsställa den öfriga nu kanske mjsinöjda mängden;
och jag bussar i synnc-chrt att det mätte af Rikets
tillkommande Ständer Lfwerwägas.
Ibland sädanc Ofwcrflöds-artiklar torde äfwcn
Caractrrcr kunna räknas.
Herr
Den 8 October.
Z47
Herr Borgmästaren Victorin: Med Herr As¬
sessorn Gahn förenar jag mig af det skäl, att grun¬
den för Bewillnirgs-Förordningen genom Caractcrs-
afgift ingalunda rubbas. Den som, till exempel, har
siere Laquejcr är igenom berörde förordning älagd
att derföre betala en högre afgift, utan afseende dcr-
pä om han i öfrigt taxeras efter Maximi- eller Mi-
nimi-Tabellcn, och samma förhällande bör kunna äga
rum i afseende pä Caracterer. Derutom fär jag emot
Utskottets Betänkande anmärka, att om denna fräga
ingen votering uti det särskilta Statt-Utssottct ivid
förra Riksdagen förrättades, och att således Utskottets
uppgift i denna omständighet är oriktig.
Herr Advocat-Fiscalen Falkman: För min
del tror jag att allt stadgande om Bcwillning för
Caracterer är oförenligt med de godkände Bewillnings-
grundernc; det förra kan ej antagas, utan att de
sednare rubbas.
Herr Assessorn Gulich: Ehuru jag wct, att
jag fördömer mig sjelf, prkar jag likwäl Bcwillning
för Caracterer.
Herr BrukS-Patroncn Malmberg: Dä jag
m, ärnar yttra mig wara emot Caractcrs-afgift, blix
ocksä mitt anförande emot hwad det sistlcdne Riksdag
i samma fräga war.
"Bewillnings-Utssottet hade dä, under eftersinnan¬
de deraf, att Caracterer och Fullmagter stundom Hro
de enda belöningar och uppmuntringar förtjenstcn i ett
torftigt land kunna giswas, ansett för en lycka, att
detta slags wedergällningar inrill närwarande tidepnnkt
bibehällit ett kraftfullt wärde, föreslagit, att endast
de Embcts- eller Tjensteman, som undfätt r:ne högre
graders Caracler utöfwcr dcn wärdighet, som ätsöljt
cn
348
Den 8 Ockober.
en innehafwanbe eller lemnad beställning, ffulle an¬
ses med nägon mindre betydlig afgift, och de, som
erhällit Caraetcr utan att hafwa warit i Kongl. Majus
och Kronans tjenst, skulle anses med en större; men
dä hos Riksständen dcsta förslag komma under gransk¬
ning, blcf Caracters-afgiftcn pä de grunder alldeles
förkastad, som utförlighet-ägande Protocollcr nogare
bestämma. Nägrc af dem moro: att denna afgift,
om den ofta är rätlwis,. likwäl oftare icke är det: att
icke sällan wcrkliga förtjenstcn, omfattande äfwcntyr af
lif, wälfärd och egendom uti Fosterlandets tjenst, här¬
igenom skulle mera bestraffa än belöna de mäst be-
hjertade eller de nyttigaste Medborgare: att denna
afgift merendels komme att trycka de minst lottade och
intill grafwen förfölja deras cftcrlefwande, som af
Staten med mera skäl bordt göra räkning pä under¬
stöd: att denna taxering derlillmcd aldrig kan und-
gä alt blifwa ganska swär, enär Taxcringsmänncn o-
möjeligcn, wid hwarjc härom förekommande händelse,
kunna wara i tillfälle att pröfwa om ben caracterise-
rade erhållit 2:nc eller flere graders upphöjelse, och li¬
ka sä litet om förtjcnflcn eller lyckan beredt detta fö¬
reträdet. Det är sä wäl j följd af detta, som ocksä
deraf, att Charl-e-SigillalT-afgiftcn omfattar en Be-
willning pä Caractcrer, hwilken icke ägt rum om ute¬
slutning ur Vcwillningsstadgan ej förcgätt, jag nu
vnffar att denna förändring mätte fä hwila till dest
Bewillningsstadgan härnäst ffall omskrifwas, förbät¬
tras och fullkomnas — dä, mahanda, wi lyste af nya
Stjerner, närmare uppnätt dcil"wisheten att rätt taxe¬
ra Caractcrer.
Herr Borgmästaren Ullberg: Alt Caractcrs-
afgift ej upphäfwer hwarkcn Bcwillningsgrundcrne el¬
ler det beslut om deras bibchällande, som wid denna
Niks-
Den 8 Ockober.
Riksdag är fattadt, hafwa Herr Asscssoren Gahn
och Herr Borgmästaren Victorin tydligen bcwist,
hwarföre jag ock med deras yttrande mig förenar.
Emot hwad Herr Bruks-Patroncn Malmberg an¬
fört, fär jag erinra, att jag tror det öfwerensstäm-
mande med en sund Ekonomisk lära, att i samma
män utgiftcrnc wäxa, äfwen söka och utfinna nya till¬
gängar till desta utgifters bestridande, och beskattnin¬
gen pä Caractcrer skulle ej blifwa obetydlig, om af-
gjftcn, säsom det, efter min öfwertygelse, borde ske,
erlades af alla caractcriseradc personer, ehwad de r
öfrigt ansäges till Bewillning ester Maximi- eller Mi¬
nimi Tariffen. Jag anhällcr derföre 'vm äterförwis-
ning till Utffottct med anmodan om Caracters-afgif-
tcrs bestämmande till äfwenlyrs efter nägot lindrigare
grunder/ än uti första motion derom blifwit yrkadt.
Ätskilligc Herrar Ledamöter förmente att sädank
ffulle medföra en werkan till ändring af Chart-e-Si-
gillalL-Förvrdningcn, uti hwilken en högre ChartX-
afgift är stagad, såsom ersättning för det Caractcrer
ej blifwit direct beskattade.
Dä meningarne salunda wörö skiljaktig?, blef
omröstning anställd öfwer följande justerade Propo¬
sition:
"Bifaller Bittgareständet Bewillnings-Utffotkets
förslag, attingen afgift ä Caractcrer mä utsättas, utan
i denna del förblifwa wid hwad Bewillningsstadgan
derom innehäller.
Den dek will ffrifwcr Ja.
Den det ej will ffrifwer Ne). Winner Nej,
kommer den yrkade äterremissen till Utskottet att
äga rum."
Efter
ZA0 Den 8 Ockober.
Efter Scdlarnes utdelning, insamling och öpp¬
nande, befanns voteringen hafwa sä utfallit, att 17
Ja och 26 Nej worv gifne; och som Nej ivunnit,
skulle ifrägawarande ärende äkerförwisas, och de gjor¬
de anmärkningarne tillika in cxtenso Ulffottct med¬
delas.
Wid förnyad föredragning bifölls det särffilta
Utffottcts den 6 dennes pä bordet lagda Memorial
om wissa försigtighetsmått i anseende till f. d. Konun-
gens wistelseort och till afwändaude af ett försök ä dep
sida att nalkas eller beträda Sweriges gränsvr.
Härwid förklarade dock Herr Assessor Gulich
sin cnffilta mening, att endast gränsen af Swerige
borde bliftva en gräns för f. d. Konungen och hans Fa-
mille och i öfrigt ingen wist boningsort eller dcmar-
rations-linca inom främmande Länder för dem utsättas.
Likaledes förehadcs äler och gillades det särffilta
Utffottcts tillstyrkan, uti Memorial af den § i den¬
na mänad, att de wid nästlednc Riksdag fattade be-
siut, som intill den päföljande borde gälla, wid inne-
warande Riksdag mätte fastställas; hwarjemte bcstöts,
att, i händelse bland dem funnes nägre, hwilka for¬
drade Kongl. Majtts Nädiga stadfästelse, undcrdänig
anmälan derom i Riksens Ständers Skrifwelse skul¬
le införas.
Till slutligt afgörande företogs de förenade Be-
willningS- samt Allmänna Beswärs- och Ekonomie-;
Utskottens gemensamma Utlätande af den 2 dennes, i
anledning af Kongl. Majus Nädiga Proposition, an-
gäende sökt rättighet för Carlscrona Stad att fä ut-
Lfwa Bränwinsbränning genom ett Bolag och wid
ett enda sammansatt werk; och fann Borgareständet
skäl
Den 8 Octoker. z§r
skäl att till alla delar gilla hwad de förenade Uiffot-
cn i detta ämne yttrat och hemställt.
Herr Fabriqueuren, Stads.-Majoren Gladberg
och Herr Borgmästaren Assessor Gulich anmälte
'ig till erhållande af Ståndets tillåtelse att i flutet af
denna wecka fä pä nägra dagar frän Riksdagen afresa.
BewiljadcS af Ständet, som Lerpä ätffiljdeS
stockau en gwart till r.
In sickem,
O. Valerius.
Den n October.
Plenum klockan n f. m.
Herrar, Rädmanncn Korsberger, Borgmä-
larne Häggroth och Sturnegk samt Handelsmän-
len Bolander och Schwan anhöllo att med Ställ¬
ets tillåtelse fä i egna angelägenheter pä nägra dagar
jortresa, för att sedermera inträffa i Stockholm tilt
!en förcstäende HyllningSactcn.
Bcwiljadcs.
Protocollen för den 6 och 8 i denna mänad ju-
terades. Wid justeringen af det förstnämnde och den
jel deraf som angick Ständcts, genom votering, ut¬
fula bifall till Stats-Utffottels hemställan om An-
Mitcts-Systcmets uophäfwande, utbad sig Herr Bruks¬
patronen Bjuhr att, till närmare utredande och be-
mmmande af sina tankar i detta ämne, fä till Pro-
lrcsllet uppläsa ett ffriftligcn författadt anförande.
Herr
ZZ2 Den n Octobcr.
Herr Borgmästaren Hallqvist: Dä bcstutet
redan är tagit, mäste det förblifwa orubbadt, utan
att upprifwas genom nya öfwerläggningar. Jag an¬
ser således ett yttrande sannolikt ämnadt att bcwisa
fördclarnc af Annuitets-länen med bestridande af de
skäl, som föranlcdt detta Systems äterkaklande, säde
öfwerftödigt och, i witz hänsigt, Constitutions-siridigt.
Herr Bruks-Patroncn Bjuhr: Wid märets af¬
görande lackades det ej mig, säsom derpå oberedd, att
uttrycka min mening sä klart och tydligt, svin jag ha¬
de önskat, och jag begär nu endast att sjelf fä juste¬
ra den.
Herr Stads-Majoren vice Talmannen Westin:
Om Herr Bruks-Patronen ej har nägon annan af¬
sigt, torde man ej böra wägra att uppfylla hans ä-
stundan. Ar ätrr frägan om nägon äsnftad förändring
i Ständcts besiut, kan hans dictamcn ätminstone ej
rmottagas till införande i Protccollet.
Herr Bruks-Patronen Bjuhr: Jag upprepar
annu, att wid det tillfälle dä ä.cndet afgjordcs, blcf-
wo mina skäl ej nog fullkomligt utredde, och jag be¬
gagnar mig derföre af min vstridiga rätt att explicera
mina egna tankar cllcr yttra skriftligen hwad jag
muntligen wille hafwa yttrat.
Herr Bruks-Patronen Malmberg: Det hade
likwäl warit enligare med en förcskrifwen form, att
Herr Bruks-Patronen Bjuhr den 6 sisilednc begärt
saken ytterligare pä bordet till betz han hunnit bättre
bereda sig.
Med Ständcts samtycke upplästes nu det omför-
mältc anförandet, sä lydande:
"Qm det gifwes eller icke, denna förmäga, att
alltid skapa nya och egna tankar uti frägor om
Zi-
Den ir October.
Financer och Statshushällning, anser jag dock bestri¬
dandet af denna fbrmägas tillwarclse ffadeligt af det
skäl, att den trygga Sjclffbrnöjelsens starkaste stö-
derigenom ffulle bortryckas.
Med mindre anspräk pä fullkomlighet'wägar jag
likwäl tro, det begäret att gagna Fäderneslandet icke
ffulle blifwa alldeles fruktlöst, om man med urskilj¬
ning begagnar sig af de kunskaper i detza ämnen,
som andras erfarenhet och snille samlat och i ljuset
framlagt.
Om wid sädan medclmätta, öfwerlägsenhekcn! ofta
wille fälla ätlöjct, och i stället för upplysande skal,
med gäckeriets wapen undanrödja de sanningar, hwil¬
ka man för sin närwarande ställning i samhället fin¬
ner mindre fördelaktige; önffar dock den redlige Med¬
borgaren, som är angelägnare om nyttiga rcsultater
än om lekande framställningar, att den, som har för¬
troendet af allmänna ärenders behandling, mätte wa¬
ra mindre qwick och mera wälmcnande.
Jag miskänner ingalunda afstgten hos den wär-
da Ledamoten, som i detta Ständ först wäckt fr ägan
om de sä kallade Annuitc.s-läncns upphäfwande; men
jag tror att, med denna goda afsigt, han sjelf aldrig för¬
enat begreppet om ofelbarheten af hans uppgifne tan¬
kar, hwilkas pröfning hos otz hittils warit inskränkt
till twänne gängors uppläsning af Högloft. Stats-
Utffottets dcröfwcr mcddelte Betänkande.
Frägan: Gm -et för en gäldbunden Stat
är bättre att gränslöst försämra sitt mynt,
än att rent af begära län af inländskt mynt ?
tyckes wara af en mera grannlaga beffaffenhet och af
betydligare inflytelse pä Medborgares wälfärd, än att
B-rg-St. Pr. N-.» 2Z. den
A§4 Den II October.
ten endast genom cnstafwiga ord kan fullkomligt ut¬
redas och beswaraS.
Ogärna will jag föreställa mig, det sädan Esprit
nägonsin skulle fä inrymme, att man w'.d ena Riks¬
dagen nödwändigt torde ändra något eller allt af hwad
föregäcndc Riksdagens Ständer testutadt. Blotta tan¬
ken as en Man Esprit uppfyller min själ med fasa
för de olyckor som mitt Fädernesland derigenom skulle
tillskyndas.
Enär man säledcS fär taga för afgjordt, att in¬
tet Ständers tcstm, utan högst twingandc nöd och
utan högst wigtiga omständigheter bör ändras, upp-
stä hä wid uakurligtwiS följande frägor: Moro wid
förra Riksdagen, dä teslutet om AnnuitetS-länen fat¬
tades, Rikets församlade Ständer blottställde pä alla
goda och dugliga skäl till detta festrus Hwilka om¬
ständigheter föranledde dertills Är o nu dcSsa omstän¬
digheter sä märkeligen förändrade, att en förändring
äfwen i bcstutet mäste göras, om icke Rikets wälfärd
skall äfweinyraSs Hwarifrän hafwa, sedan Maji mä-
nad inncwarandc är, de statler influtit, som göra An-
nuitctS.-Iäncn öfwerflödigcs Är nu Bauqucn, enligt
stna Statuter, med twä tredjedelar j hast klefwen sol-
vcndo för sine utelöpande Sedlars Hwilketdera inländst
eller Mänt st ssuld är för Staten drägligare att bä¬
ras Oeh om BanqucnS credit hwilar dels pä Valuta
och dels pä Opinion, styrkeS denna credit säkrare ge¬
nom Sedelstockens ökning än igenom werke!,'gt namn-
gifna Läns — Om dessa frägor utan betänketid, lät¬
teligen kunna beswaras af det mägtiga snille som en¬
dast behöfwer sc pcrmarne af digra volumer i Finance-
läran, för att deraf lemna grundelig insigt i dessa
stycken, är likwäl förhällandet annorlunda med mig
och
Den n October. Z§§
loch be flere Ledamöter, hwilka jag hört begära ätcr-
Iremisi af detta mäl till Utskottet. Igenom en sädan
läterförwiSning hade man, utom tillfredställande swar
Ipä förenämnde frägor, äfwen kunnat wänta sig wi-
idare bewis om de swära stador AnnuitctS-Länesystemct
Itillstyndat hela den civiliserade wcrldcn, hwarom en
swärd Ledamot i detta Ständ korteligen ordat, äfwcn-
Isom igenom ett förnyadt utlätande af Högloft. Utstot-
Itet säkerligen blifwit utredd den öfwerträffandc förmon
sNationen kan störda af Bancoscdlarnes margfalldiga
Ifdrbkclsc, framför den nytta förre Riksdagens Stän-
Ider lofwar sig af ofwannämnde Länespstem.
Äfwen jag kan begripa nägorlunda nyttan af Se-
IdelmyntctS ymnighet för sädane Fastighetsägare, som
Imarit hwad man kallar gäldbundne öfwer öronen,
Isamt för Handlande med widsträckta crcditplaner och
Mistig wäxelrörelse, hwilka nu mera genom skicklig be-
ihandling böra ej allenast kunna wäl reda sig utur
Ikinkiga assaircr, utan ock fä något öfwerffott till för-
Ilag ät nya spcculationer; men om denna myntförsäni-
Iring är oskadlig för Rikets öfrige Jnnewänare som
»äkert utgöra pluralitcten, för alla publiauc Werks
loch fromma Stiftelsers Cassör, och för alla de ansiag
»om till bestridande af offcntcliga behof af Riksens
»Ständer blifwit gjorde samt för hela den närande
iMedborgarc-ClaSsen, som icke lika med ägare af
Rdiscont-acticr, sofwande utsuga sine Medborgares för-
Miögcnhet utan genom idkeligt arbete mäste förtjena sig
»icdel till fyllande af lifwets förnödenheter; derom
Uertfar jag och mänga andra Medborgare att hysa
Mdanc twifwelSmäl som igenom ingen ting annat än
Dkäl och bewis kunna häfwas — hwad jag deremot
»med fullkomlig wisihet wet, är den stora inconsequence
»man begär, dä man med ena handen atmar den gäs-
j »
256
Den ii Octobcr.
iva, som man med den andra gifwit och att redan t
Lenna stand genom Scdlarncs fall till 36 Procent,
Len ät Ämbetsmanna-Corpsen utlofwade Lönctillökning
är afflutad — Medan man wäntar pä utwccklingcn
af alla de händelser som wärt säledcs allt mer im¬
plicerade Drätsclwerk ofelbapt lnäste i tidens längd ä-
stadkomma, sär man ival trösta sig nied de ljusa ut-
sigtcr om en förbättrad framlid, som af Götha Ca-
nalbyggnad och dermed förenade Discvntwerk ffalt
kunna förhoppas? men efter min enfaldiga tanka ha¬
de öppnandet af Annuitcts-Läncsystcmet, nast efter det
nysinämnde dyrbara werks Acticr fulltaligt klifwit teck¬
nade, icke warit orädligt, dä genom erfarenhetens oemot¬
sägliga framställningar, bättre an igenom alla specu-
lativa ordsamlingar, det kunnat utrönas om ett dylikt
system i wärt land warit med nytta werkställbart el¬
ler ej.
Hwad i detta ämne widare kan och bör tankas
af hwar och en, som med nit och wärma will under¬
rätta sig om allmänt wigtiga ärcnder, derom lem¬
näs god anledning uti det af mig wid öfwerläggnin-
gen företedda af trnckct här i Staden nrligen utkom-»
ne blad kalladt: Försök till weLcrläggmng af
Herr B, F- Rothosfs Memorial om skad-
iliZheten af Aimuirets-lanen, hwilken skrift, om
man derifrån undantager några bittra utfall emot För¬
fattaren, hwilka ingen ting bewisa, innehällcr efter
mitt begrepp sä grundade och upplysande anmärkningar
att de förtjena ett noggrant eftersinnande.
Dä ändamälct med detta mitt anförande ej wa¬
rit annat, än att närmare utreda och bestämma det
yt rande, som jag den Plcnidagcn hade äran afgif-
wa, för hwilken nu Protoeollet justeras; anhäller jag
en-
Den ii October.
257
endast om införandet häraf uti det Högtärade Stän-
dets Protocoll.
N. Ljullr."
Ehuruival detta yttrande befanns innehålla nägot
mer än en blott förklaring af hwad Herr Bruks-Pa-
troncn förut i ämnet anfört, wille Ständct icke desi
mindre tilläta, att det för hans egen räkning i Pro¬
tokollet finge intagas, dock utan att medföra någon
werkan pä ett redan fattadt beslut eller tillförswagan-
de af grunderne för detsamma.
Frän Expeditions-Utikottek hade ankommit desi för¬
slag till Riksens Ständers underdäniga Skrifwelse till
Kongl. Majtt, angäende i:o Befluten Förklaring öfwer
Allmänna Lagens stadgande iA§. 6 Cap. Misigeruings-
Balkcn; 2:0 Utbetalning af 702,434 R:dr 14 si.
ii rst. till godtgörande af oförutsedda utgifter för wid-
tagne anstalter i följd af hamnstängningen för Engel¬
ska Fartyg och, till lugnets äterställande inom Huf-
wudstaden; 3:0 Ändring i föreskriften om utsökning af
Landtmätares arfwode; 4:0 Förklaring öfwer 2 §. 17
Cap. RättegängS-Balken och 2 tz. af Kongl. Förord¬
ningen den 28 Junii 1798, med afseende pä Waru-
tillwerkarcs och Förädlares ratt att stna fordringar
med förda böcker bestyrka; §:o Anslagen Stat f'r
Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen jemte en Hans
Kongl. Höghet hcmbjuden särffilt Gäfwa; 6:0 An-
flag af medel till NiksdagskostnaderncS bestridande;
7:0 Pensioner för blesierade Officerare och Under-Of¬
ficerare; Z!o Utbyte af de f. d. Konungen tillhörige
Riksgälds-Lvntoircts Obligationer. 9:0 Werkställighe-
ten af den beslutna Löneförhöjningen för penningelöu-
tagande Embets- och Tienstemän; ^o:s Riksdagens stö¬
tande och Riksens Ständers styckning; 11:0 Omstän-
dig-
3§r
Den n October.
digheter till iagttagande wid sökt inteckning i fast egen¬
dom; 12:0 FörsigtighctSmätt i afseende pä f. d. Konun¬
gens wistelseort och willkorcn för ätnjukandet af det
honom och hans Famillic tillstagna underhäll; iz:o
Stadfästande af de beflut, som wid sisilcdne Riksdag
blifwit fattade, för att intill den nästpäföljande gälla;
>4:0 Anhällan om nädig-uppmaning till Rikets Pre-
sierstap att med tjenliga föreställningar söka förmä i
swagare wilker stadde Föräldrar sä förordna, att, i
händelse af deras dödsfall, de yngre kärnen ej mä
sakna nödtorftig bärgning och uppfostran och 15:0
tillägg eill 14 §. i Justit-w-Ombudsmans Instructionen.
Samtlige förstagnc bsiftvo, efter uppläsandet
gillade.
Bo-garcständcts cnssilta Bcswärs-Utstott bade
insändt följande:
"^örstag till Borgareständcts undcrdäniga Skrif-
wclse till Kongl. Majtt angäende Swensta Handels¬
fartygs uppbringa ingar genom Danska Kapare.
S. A. K.
Dä under Eders Kongl. MajttS wördade Sty¬
relse Hani elen och Sjöfarten njutit en uppmuntran,
som de törhända förr aldrig sä wäl bshöft, dä, oak¬
tadt brydsamma politista relationers förspvrda wcrkan
pä denna oftast af dem omedelbarligen beroende nä¬
ringsgren, Eders Kongl. Mattts wisa omtanka förstätt
att bereda utwägar till en större förkofran eller till
en mildrad förlust för den mer eller mindre lyckliga
idogheten, wägar Borgareständtt, hwars fördelar Eders
Maitt såmedelst i Räder bewakat och till hwars un-
be däniga tacksamhet E. K. Mtt wumiit en ökad rätt,
i underdänighet utbedja sig, att inför E. K. M. fä
fram-
Dcn i r Octoker. 359
framställa sitt gemensamma äliggande i ett ämne af
allmän wigt och tillika af sä stort och birett inflytan¬
de pä den enskilda wälfärdcn, att flere Medborgares
räddning ifrän en säker undcrgäng är med dest befor¬
drande till ett önstligt flut förbunden.
Sedan, efter ett längsamt och förstörande krig,
den efterlängtade freden medelst E. K. Mtts ärofulla
omsorger, äterffänktcs ät Fäderneslandet, upphörde lik-
wäl e; alla fiendtligheter. Nästan alltid af smä an¬
ledningar och gansta ofta af inga, finnas redan till
en otrolig mängd Swensta Fartyg uppbragte af Dan¬
ska Kapare, som derwid ej synas hafwa undsätt nä-
gon annan instruktion eller ätminstone ej följt nägon
annan grundsatts än den att bemägtiga sig allt hwad
de i sin wäg kunde möta. Vien dä Borgareståndet
inför Thronell i underdänighet frambär sin klagan öf¬
wer testa olägenheter, dristar det wisserligcn ej beswä-
ra E. K. M:t med en detaillerad pröfning af allt
det lidande, som härigeilvm tillskyndats Städernes
Handlande; Det anhällcr blott att i underdänighet
fä med en generel öfwersigt uppgifwa nägra omstän¬
digheter, som röra de olika förhällandcn med upp-
bringningarne och de förmenta stalén dertill.
I allmänhet lägges till grund för Pris-Domsto-
larn.es Condemnalions-Ukflag mifitankan om en till¬
ämnad smyghandel pä England och den häraf drag¬
na flutsatts, att, dä L. K. M. accrdcrat till Fasta
lands-systcmet, en sädan fartygets destination innefat¬
tat en Lfwerträdclse af E. Kongl. M:ts Nädiga
wilja. Borgareständtt kan ej med w-fihet för¬
säkra, att de i denna del gifna föreskrifter alltid
blifwit owilkorligen följde, och nägra undantag eller
afsteg dcrifrän hafwa törhända för Swensta Handels-
Den n Ockober.
intcressct warit nödwändiga; Men utom det att bcwis-
ningen antingen saknar eller ar byggd pä blotta san-
uolikhcter, torde det, i Borgareståndets underdåniga
tanka, ej hafwa tillhört Köpenhamns Prisrätt att med
rxceeutiv myndighet bedömma Swensta Regeringens arf-
,-gier och Dest ställning till Frankrike. Flera andra
särskildta omständigheter äberopas äfwcn säscm stäk
t-ll uppbringningarue och deribland: att om bord pä
Skeppet ej funnits Sjöpatz, ulan endast Frihetsbrcf
och Tull-e'.reringssedcl, oaktadt desta sistnämnde Do¬
kument i Kaparc-Reglementct för giltige och tillräck-
l ge erkännas: att Skeppet blifwit förut säsom Dansk
egendom af Engelstt Krigsfartyg uppbragt och pris¬
tagaren, som det sedermera forsäll, ansedd dertill o-
behörig: att Journal ej medhafts fean dm utrikes
plats hwarjfrän en äter utförd wara först afhämtats,
ehuru bäde Connaissement och factura kunnat upp.ri-
sas: att wal Skeppsägarens namn warit infördt i Fri-
hetsbrefwet, men ej något bewis förctcdt, ä hwilken
ort Skeppet blstwit köpt, hwarföre dess nationulitet
bcstrides, o. s. w. Ej sällan har condemnation ägt
rum blott emedan Fartyget under resan träffat en En¬
gelsk Convoy, eller för stern är tillbaka gätt under en
sädan. Man har, oansedt alla handlingar, som for¬
dras för ett Swenstt Fartyg, funnits i behörig ord¬
ning, likwäl prisdömt Skepp och last pä den gissning
att laddningen som werkligen afgätt frän Swens? hamn,
birecte kommit frän England; man har bestridi upp¬
rista docuuients-aulhenticite, ända till att förklara dc
i Norrige af wederbörandc Tullbetjening meddelade
Clarcringssedlar för salsta; man har, dä lasten pä
twänne ställen intagen, warit fördcld pä twänne con-
noisfement, kallat den dubbla; man har, med ett
ord, öfweraLi jörl förewänbningar och omswep för att
4!-
Den n Octoker. z6r
komma Swensta Fartyg, befraktade af Swensta un-
dcrsäter och ofta lastade med Swensta producter;
Sällan har Prismästaren förmätt inför Pris-Rätten
framlägga nägra stal, och de hafwa ock ej blifwit
ästade; Deremot äro Klagandens anförda motbcwis
ofta ej intagne i Protocollet, och ägaren till en pris¬
dömd laddning, ehuru ^ä orten närwarande, ej wid
undersökningen hörd. Äfwen dä Fartyget, säsom dek
händt i wissa mer än manligt klara och bestämda
fall, blifwit efter en lang wäntan frikandt, har sjclf-
wa frigifningen mängen gäng liknat en condemnation,
warorne funnits förstämda, speculationcn förmedelst
en oblidare ärstid eller fallande pris misslyckad, och
ben minnande ej blott lemnad utan stadeständ, utan
ock nödsakad att betala omkostnadernc.
Sädant Allernädigsic Konung, har förhällandet
warit, och de flera handlingar som Borgareständet
täger sig friheten att till Hans Ercellence Herr Stats¬
ministern för Utrikes ärenderne aflemna , kunna be¬
styrka och närmare utreda det. Redan aro dessa olä¬
genheter mera sällsynte, och Borgareståndet förutser r
hoppet en bättre tid dä dc stola fullkomligen häfwaS
och dylika försök förebyggas af någon annan magt
än wintrens. Borgareståndet känner till en stor del
hwad E. K. M. för ändamälct gjort, och känner
med underdänig tillförsigt, hwad E. K. M. widare
stall göra, dä frägan handlar om Swensta flaggans
anseende och Swensta Medborgares lycka. Men med
den mäst oafbrutna underdänkga wördnad för E. K.
M. och med oinskränkt förtröstan till Dess Nådiga
omsorg, har Borgareständet trott sig wara skyldigt
ät sig och i synnerhet ät fränwarande Mcdbröder, att
i undcrdänighet äkalla E. K. Mtts kraftiga bemed¬
ling hos Danska Regeringen och Nädigt widtagande
z6r Den ir Ockober.
af sädane werkställighetsmätt, hwarigenom Swensta
Handelsfartyg kunde nu och i framtiden tryggås emvi
fiendtligheter under fredens lugn, och, om möjligt,
någon ersättning för redan lidna förluster beredas.
Borgareständet framhärdar rc."
- Den föreslagna underdäniga fkrifwelsen godkän¬
des och skulle ofördröjligen expedieras.
Derefter upplästes nedannämnde inkomne Hand¬
lingar :
Expeditions-Utskottets Memorial med anhällan
att, i anseende till Riksdagskallelsens införande i
Riksdagsbeslutet, Riksens Ständer mätte bestämma
dagen dä dr äter skola sammankomma.
Stats- och Allmänna Beswärs- och Economie-
Utskottcns gemensamma mlätandc angäcnde Allmänna
Magazins-Jnrättningen i Riket.
Stats-Utskottets Memorial rörande tiden frän
hwilken det wid silla Riksdag för Landt-Rantmästare
fastställda Rcmisi-Lage bör beräknas.
Bemälte Ustkolts yttrande uppä Hcderwärda
Bondcständets Remisi af wäckt fräga om en förän¬
drad disposition med Hwitfeldtska Stipendir-hemma-
nen i Bohus Län.
Sammansatte Stats- och Allmänna Bcswärs-
och Economie-Utskottens Betänkande om medel och
utwägar till Sillsiskets upphjclpande.
Lag-Ut-kotlets utlätande i anledning af Riks¬
dagsmännen Jonas Jonssons och Nils Lars¬
sons
Den n Oktober. z6z
sons dit remitterade Memorial, rörande yrkad förän¬
dring i 1822 ärs Kongl. Förordning om Stängsel,
skyldigheten.
Lades pä bordet.
Plenum slutades deruppä kl. 2.
In 66em,
v. Valerius.
Den 12 Oktober.
Plenum klockan 10 f. m.
Protocvllet för den n bennes upplästes till,
justering.
Häruppä föredrogs ä nyo Banco-Utskottets utlä-
tande uppä samtlige Riksständens Remisser af Kongl.
Majsis Nädiga Proposition vin anstalter till Jern-
werksrörelscns upprätthållande.
Herr Borgmästaren Victorin anförde: Dä
Banco-Utskottct afstyrkt en mera utsträckt utläning af
Banqucn pä Jern och andra exportabla cffcctcr, har
det egentligen grundat sin afstyrkan derpä att detta
förestagnc ytterligare biträde skulle wara stridande mot
Banco-författningarne. Flera andra ätgärder nied
afwikclsc frän samma stadganden hafwa likwäl ägt
runi, dä de pröfwats ledande till ett gagneligt ända-
mäl; och den i fräga satte nya utlänings-anstalt, sä¬
dan som den j Konungens Nädiga Proposition är
framstäld, komme ej att tillskynda Banqucn den min¬
sta wäda eller olägenhet; men deremot kan hända räd¬
da
Z64
Den i2 October.
da frän undergäng en för det allmänna wigtig och be¬
tydande näringsgren.
Herr Grosthandlandcn Lungren: Banco-Ut-
fikottet har trott sig med wisthet finna, att nied de i
Betänkandet projecteradc modificationer belänings^rät-
tighcten blifwit sträckt sä längt som Wcrkets säkerhet
möjligen kan tillöka.
Herr Borgmästaren Egge: Utan att känna
Banqucns intrinscca bcstasscnhct, bör man likwäl wid
betraktande af dest redan gjorda betydliga förskott kun¬
na förmoda, att den blifwit tillitad nästan öfwer sin
förmäga. Emedlertid hafwa de hittills bewiljade för
sträckningarne endast warit tcmporaira, dä deremot
utläningcn för Jcrnwcrkcns understöd skulle blifwa per¬
manent och blott af detta skäl ej stä att förena hwar-
kcn med Banquens Reglemente eller ett nödigt afse¬
ende pä desi bestånd.
Herr Borgmästaren Hallqwist: För min dek
finner jag ämnet sä wäl utredt, ej mindre af Utskot¬
tet än af Fullmäktige, att jag, fullkomligen öfwer-
tygad, ej allenast bifaller Betänkandet, utan ock häl¬
ler Baneo-Utskottet särskilt räkning för dess omtan¬
ka och försigtighet.
Härmed förenade sig Herr Radmannen Loven.
Herr Stads-Majorcn, vice Talmannen We¬
stin: Konungens Proposition äspftar wisserligen ett
stort och wigtigt ändamäl, uppbjelpandet af en Rikets
hufwudnäring. Jag kan likwäl c> godkänna sättet
dertill, enär Banqucn dymedelst räkade i en äfwen-
lyrlig ställning. Banco-Utfkottct har i min tan¬
ka walt en klok och warsam mcdelwäg; det har
sannolikt ej något att tillägga wid sitt nu meddelade
yt-
Den 12 Oktober.
Z6§
yttrande, och jag tillstyrker derföre att öfwer detta
granlaga och ömtäliga ämne mä utan uppehäll be¬
slut fattas.
Uppä gjord Proposition klef Banco-Utskottets of-
wanberörde utlätande af Ståndet bifallit.
Widare företogs till afgörande de förenade StatS-
och Allmänna Bcswärs- och Eeonomie-Ucffottens för-
ledne gärdag pä bordet lagda gemensamma utlätan-
den, angäcnde Allmänna Magazins-Jnrätrningen.
Herr Åldermannen Luchou uppläste och ingas
följande:
''Med anledning af Konungens NZdiga Proposi¬
tion, innefattande anmärkningar emot Riksens Stän¬
ders wid nyst förslutne Riksdag fattade och genom un-
derdänig skrifwelse, dat. den 25 sistledne Aprill, till
Konungen bfwerlemnade beslut, rörande Magazins-
Jnrättningens tillgörande Organisation och framtida
sörwaltning, sä wäl som Econcmic- och Stats-Utchvt-
tcus öfwer samma Nädiga Proposition till Riksstån¬
den nu afgifne Betänkande, torde mig tillätas göra
nägra allmänna mä hända till detta ämne lämplige
Reflexioner.
Med erkännande af den grundsats, wigtig för
Samhällsordningen, att den emellan Styrande mag¬
ien och den Lagstiftande uti Constitutionen uppdrag¬
na Mjolinea aldrig mä öfwcrträdas, mäste man ju
tillika, wid händelser ledande till ftäga derom, noga
ihogkomma, klart framställa och förswara alla de
rättigheter, hwilka, Constitutionsenligc, tillhöra den
ena eller andra af dem.
Sälcdcs, och dä det obestridligen tillhör den för¬
ra, att ester de för Riksstyrelsen lagde grunder, i
fräs
I<56
Den 12 Octvber.
frägor. som egentligen röra Statshushälln ingen och
förwaltningcn af te derföre bestämdt anflagnc Intra¬
der, ensam fatta och werkstalla sine bestut, är bet li¬
ter en ratt, lika owedcrsägl-gen tillkommande den sed¬
nare, art öfwcrse och controllcra bestyret och förwalt-
ningen af Allmänna Inrättningar, tillkomne eller till
keständet försäkrade genom desi antingen redan gjorde
anslag eller gifwande garantic af dertill nödige medel.
Att den af Riksens Högloft. Ständer tvid sista
Riksdag till Organisation beslutne Allmänna Maga-
zins-Inrättning är af denne sednare art, wisar pä-
tagligcn Stats- och EconomicUltskottets nu inkvmne
Betänkande, säsom ock den för Konungens Nädiga
Proposition lagdc grund, det will säga: Statsled¬
ningens och nnwarande Spanmals-Directions egen upp¬
gift, att Ständerncs förr gjorde anslag för Maga-
zins-Inrättnlttgen är för ändamälct aldeles otillräck¬
ligt, och att Inrättningen ej kan underhällas och be¬
sia utan nägon säker ärlig inkomst, oberoende af de
Inrättningen ätföljande oundwiklige omkostnader, be¬
kräftar enahanda förhällande.
Frän ett sädant Ständcrnes, genom dels »verk¬
ligt bidrag, dels ock öfwertagande af Dircctioncns
gamla skuld till Averhoffste huset: 229,159 R:dr
gz si. 4 rst. afgjorda deltagande uti en för det All¬
männas bätnad af dem sjelfwe nödig pröfwad Inrätt¬
ning mäste och följa rättighet för dem, att icke alle¬
nast stadga grundcrne för Inrättningens organisation,
utan ock bestämma, jemte Aflöningssumman för de
dcrwid tjenstgörande Embetsmän, sattet och ordningen
för redogörelsen derföre. Denna slutföljd är sä klar,
att den icke kan eller bör motsägas af den rättsinni¬
ge Embetsmannen, äfwen af Konungen insatte, och
jäm-
Den 12 Oktober.
Z§7
iämwäl i fbrswaret för Ständernes egen ätgärd inför
silationcn sä gällande, att en afwikelsc derifrän skulle
illffynda dem jemte ätldje. Allmänhetens rattwisa för¬
akt och förebråelser.
Jag som afskpr detta, men älskar ett lungt och
h edadt samwcte, som hwar rättwis handling altid gif-
seer, kan sälcdcs ej annat än antaga Economie- och
Ztats-Utfkottens Betänkande, med de deruti föreftag-
e modificationer tvid tillämpningen af förre Ständers
eftut, nti alla af mig hitintills anmärkte och äfwen
inotivcrade delar.
Af Economie- och Ståts-Utskottens Betänkande
öfrigt har jag funnit, huru den till lättnad och un-
crstöd för den nya Magazins-Jnrättningcn bcwiljade
ättighct att afwerka i Stockholm so,022 och i Gö¬
teborg 12,222 tunnor Spanncmäl, utan annan af¬
gift än Bränwins-bewillningen efter personalen uti
stockholm och Götheborg, blifwit ansedd >:o af
Ltatsbcrcdningen icke medföra nägon winst, men wäl
drlust för Inrättningen, genom dels den dermed för-
.undna Bcwillningsafgift, dels aftöning, dels ock an¬
dra Bränwinstillwerkningcn ätföljande kostnader; 2:0
Lif sjelfwa Dircctioncn äter: att Bränwinsbränning
bitz distillering i Stockholm och Götheborg med derwid
lästadt wilkor af tullfri införsel och försäljning af sä
edistilleradt som distilleradt Bränwin, icke utan för¬
lust för Kronans räkning kan ske, emedan desi till-
Drcrkningskostnad nödwändigt blir drygare än Landt-
^lanncns, hwilken idkar denne näring med samma
solk och dragare han för landtbruket antagit, af egen
säd, med egit bränsle och alltid med stort afseende pä
dranken för kreaturens utfordring.
Med
s6Z Den 29 September.
Slukeligcn fingar jag Eder, raine Herrar, hn-
rn lätt men firlcdes att mot en befarad ytterlig¬
het söka för ögonblicket botemedlet i en annan kanske
ännu warre, och att derföre wi sett Nationer frän
Despotisme öfwergä till Sjclfswäld, fran Sjclfswäld
äter till Despotisme, förgätande, att midt emellan dct-
sa 2:nc ytterligheter ligger den sanna friheten. Mä
derföre icke tygcllöshetcn den 22 Iunii, om jag '"ä
sä kalla ett upplopp, som man ej i början sökte tyg*
la, hoka os; med förlusten af wär frihet, och smånin¬
gom leda ost äter till enwäldet."
Herr Borgmästaren Ullberg:
"Jag förenar mig uti allt hwad Herrar Acha*
rius, Sturnegk och Gulich uti detta amne grun¬
deligen anfört, och tillägger derwid endast följande kor¬
ta anmärkning.
Innan np Lag stiftas eller förklaring öfwer
gammal Lag utfärdas, mäste antingen den gamla La¬
gen wara mörk, otydlig och bristfällig, eller nägfll
sä besynnerlig och omanlig händelse i mcnMiga lif*
tvet sig hafwa tilldragit, att ingen gammal Lag der¬
till kan äga dircct eller analog tillämpning.
Vchofwct af den genom Högloft. Lag-Ulstottet
nu förcssagne, sä kallade Upprors-Lagen, har we-
lat härledas ifrän den bekanta händelsen i Stockholm
den 22 nästlcdnc Juni!, dä, under intäget af Hans
Kongl. Höghets, framlednc Kronprinsens Carl Au¬
gusts Likfärd, Hans Excellence, Riksmarskalken
Grefwe Axel Fersen blef afdagataga.
Om olaglighcter, bcgängna af en samlad menig¬
het, skola kunna qualificeras säsom uppror,
dertill fullkomliga bcwis om ett stadgadt uppsåt
Den 29 September. 269
öfwer lagd föresats hos samma menighet, eller nägre
dest hufwudmän, att skada göra; eljest skulle hwarjc
folksamling, föranledd af Religions-öfning, Theatra-
list ästädning, eller blott trängande nyhetsbegär, af det
onda samwetet kunna rubriceras säsom upplopp; men
uti ben omnämnde händelsen röjer sig ingen anled¬
ning till sädant uppsät. — Om sammanswärjning emot
Grefwe Fersens lif ägt rum, stulle det synas san¬
nolikt, att de sammanswmnc warit forsed de med andra
wapen än spascrskäppar och parapluier, samt att 0-
gerniligens utförande under det länga täget frän Horns
Tull till Niddarhus-torget, ej blifwit uppskjutit till an¬
komsten pä sistnämnde ställe, der af en större samlad
Militair kraftigaste hindret för wäldets utöfning bordt
sörwäntas.
Grefwe Fersens död war säledes icke nägon
följd af uppror, bcgängit af en i Stockholm gansta
wänlig folksamling. Men en stor och eftertänkelig
sällsamhet uti detta uppträde, har jag och mänga
Medborgare med mig funnit, den nemligen, ätt midt
pä ljusa dagen pä öppet torg uti Rikets Hufwudstad,
rn menniska genom uppenbart och längsamt utöfwadk
wäld blifwit dräpen i äsyn af minst twätttsendc bc-
tväpnade män till häst och fot, utan att ens nägok
tecken till bemödande af dem eller af den till ordnin¬
gens widmagthällande i Stockholm egentligen inrätta¬
de Policen finnes ädagalagdt, att frälsa den angrip¬
ne, eller nägov af angriparne pä stället fasttaga,
Utan har hela uppträdet under bäde den Civila och
Militaira styrelsens lugna tillsyn sätt begynnas, fort¬
sättas och fullbordas; och andä har man welat gifwa
denna tragiska katastrof, caracteren af ett mordistt
> upplopp!'
E.;
Z^Q Den 12 October.
holm efter personalen skall ärligen oförryckt hälla-
Kongl. Mast och Kronan tillhanda.
Det torde lätt och klart finnas, att genom detta
anbud, som förwarar Statens ratt till den afBrän-
winsbränningen päräknadc inkomst, Magazins-inrätt,
ningcn ock alldeles blir befriad frän all tunga deraf.
Till denna i min tanke wcrkliga winst för In¬
rättningen, mä ännu läggas en annan, för Staten
roal hitintill icke beräknad, men af anbudets antagan¬
de nödwändigt följande, nemligen: utgörandet af den
fastställde och jcmwäl u i Tariffen uträknade afgift ef¬
ter panne'ymdcn. Att i förwäg bestämma beloppet
deraf för Ettckyolm är wäl omöjligt; men med den
grundade föreställning, att Allmänheten af husägande
Inr-cwänarc j Stockholm, i anseende till personligt
läge och andra omständigheter icke begagnar en dem
dessutom alldeles okänd handtering, och att derföre
B änwinslillwerkningcn inom Stockholm kommer att
le o och ulöfwas af ett samlag utaf flere eller färre
personer, will jag förflagswis ponera twännc händel¬
ser: Af Afwerkare till olika antal, och mod
pannor af olika r^md; och derifrän utstaka af¬
giften efter pannerpmdcn.
Om Medes 42 personer skulle tillsammans af-
werka 20,002 tunnor Spannemäl, hwar och en med
rn till Mantalsstrifning uppgifwen panna af zoe)
kannors rymd, skulle ärliga afgiften af defia 40 pan¬
nor blifwa y§§8 R:dr 16 fi.
Om ater go personer skulle tillsammans afwerka
dek förutnämnde Spanniälsquantum, enoch hwar med
rn till Mantalsskrifningen uppgifwen panna af 402
kannors rymd, skulle ärliga afgiften af desse Zv pan¬
nor blifwa 19,218 Rchr z6 fi.
I
Den 12 Oktober.
I afseende sä pä Innewänarnes almänna läge
vch förhällande i Stockholm, som det till afwerkning
tillätne Spannemälsquantum, synes troligen det ena
eller andra af desse nu supponerade altcrnativer kunna
äga rum utan annan förändring, an den en eller an¬
nan driftigare Spcculant möjligen kan åstadkomma,
som äter nödwändigt medför högre afgift, och således
större förmon för Staten.
Emot detta anbud, pätagligsn ledande dels kill
lisa för Magazins-inrattningcn, dels ock till sann,
förut alldeles oberäknad förmon för Staten, torde än-
dä det i Economistt afseende wigtiga inkast göras, att
Bränningsbränning i Stockholm skall derstädes öka
Wed-Consumtionen, och således fördyra denna nöd-
wändighets-artikel. — Med erkännande af grundsat¬
sen, torde med dest beständ dock den erinran kunna
förlikas, att af wrdförrädek, päräknadt för afwsrknin-
gen af 22,022 tunnor Spannemäl wid Kronans
Bränneriet- icke hälften katt eller bör ätgä uti Enstils
tcs Brånhus. Skälen dertill äro enkla och i ögo¬
nen lätt fallande: Att, dä Bränwinsbränningcn för
Kronans räkning fordrar biträde af en mängd deks
Öfwer- dels Underbctjente, dr der ingalunda kunna
se och behandla Kronans sak säsom sia egei, och hwil¬
ka, antingen boende wid wcrket eller pä andra ställett
r famille etablerade, omöjligen med den dem be stadde
lön kunnat fylla sine behof, utan Nödwändigt mäst
söka och begagna sä kallade Sportler, hwartill hölt
och kanske utan uppmärksamhet bordt höra, någon
gäng en famn wed, men alltid en wedbbrda wid ar¬
betets stut eller hemgängcn, päkallar samma handte¬
ring, öfwerlcmnad till enMte, blott husbondens oaf-
brutit wakande öga öfwer ordningen och sättet att dett
Med mätta och sparsamhet bestyra. Dm egna nyttan,
grun-
37-
Den 12 Oktober.
grunden för mcnstkliga handlingar, kanske ock fök be»
Den 12 October.
Z?Z
icke allenast befrias ifrån den dryga kostnaden till
greppcn, är och blir alltid kanffe det pälitligaste ffälBränneri-werkens ärliga underhäll, utan ock sattas i
till besparing - ^
Till äfwentyrs torde härwid äfwcn fräga uppstä,
huru Kronans kostsamma Bränneriwerk inom Stockl
holm, säsom för det dermed egentligen äsyftade anda:
mäl nu onyttigt, mä kunna anwändas till andra be¬
hof, gagnande för Staten? Att swaraderpä, fordras
helt witzt andra kunskaper än dem jag besitter om
Statens närwarandc och tillkommande behof; Mä bet
dock wara mig Mätit, att utan allt anspräk fritt sa¬
ga, huru Zag i denne del tänkt och tänker. Det är ett
bedröflig sanning att genom sista freden med Ryfland
Stockholm blifvit en gränsstad. Denne händelse til-
lätcr ju ock den föreställning, ätt wid wädliga tillfäl¬
len, som kunna-inträffa, S ck olm mäste komma att
anses och förswaras säsom cn place ä'Hrmer. I slikt
fall mäste ock förUtses säsom en nödwändighet Garni-
zoncns förstärkning derstädes, om icke Stockholm, soM
sannolikast synes, blir Douppcrnes allmänna Sam¬
lingsort eller Ständläger. Hwilkmdcra af detza hän¬
delser ock mä inträffa, fordras wisterligcn mycket mera
rum och lägenheter för trouppernes incswartering än hus¬
ägare i Stockholm och andre Jnqwarteringsgifwande,
redan af denna tunga , ehuru i jcmnförclse wida min¬
dre, hitintill ytterst tryckte, möjligen kunna ästadkom-
ma. Jag hemställer Medes i ödmjukhet, vin icke
Bränneri-werken i Stockholm, säsom älla afsides be¬
lägne, pä Malmarne, nära till matten, förseddc med
rvidlöfnga byggnader och stora utrymmen, kunde un¬
der hwad beting som mä träffas till förmon för Ma-
gazins-inrätlningen öfwerlcmnas till Kongl. Majtt och
Kronan, att förändras och inredas till Cascrner för
Troupper. Derigenom skulle MagazinS-inrättningen
icke
tillfälle, att till förökande af Inrättningens fond, af¬
yttra alla till Bränncrbwnken hörande kostsamma
Inventarier och redskap af alla stag.
6. st.ucb.ou."
Herr Borgmästaren Norström: Det f. stag,
som i Herr Åldermannen Luchous anförande iime-
hälles, förtjenar sä mycket mer afseende som Mrga-
zins-Directioncn uttryckligen förklarat sitt twifwelsmkck
att kunna uträtta nägot med de» Summa hwartill
Fonden nu mera llcfwit nedsatt; och hwad dcstutvm
angär undantaget för Stockholm i den allmänt be¬
viljade B. änningsrättigheten torde jag fä erinra Stän¬
get att denna fräga wid sista Riksdag afgjordrs blott
genom öfwerwigten af en enda röst.
o
Herr Borgmästaren Egge: Sä wida Herr Åk¬
ermannen Luchous förslag pröfwas ej stä i nägon
opposition med 62 h. Regerings-Formen, finner jag
nga hinder möta för dest antagande. I hufwudsa-
ttn fär jag anmärka att, dä Konungen uti Dest Nä-
diga Proposition förklarat, det äfwen Magaztns-Di-
cctionen sjelf erkänt, att Inrättningen med dest ägande
illräckliga Ieörelsc-capital icke kan göra Riket nägon
lytta, torde het törhända wara mindre lämpligt att
lott pä försök wäga fortfarandet af en anstalt, der¬
vid endast förlust kan päräknas; hwarförc Zag hem-
läller om icke heldre hela inrättningen mätte upphöra
nnan fonden alldeles medtages, och den jemte de ute-
iaende fordringarne i den män de inflyta, till Riks-
tälds Contoirct lcfwereras, för att wara till hands wid
ädane tillfällen som Konungens Nädiga omtanka för
lödlidade Provincers förseende med Spannemäl fin-
icr böra begagnas. Dä
374
Dcir i?. Octoker.
Dä nägon hördes yttra dcn twekan, huruwida
Herr Aldermanney Luchons projcct möjligen kunde
anses som en ny motion, anförde deremot Herr Borg¬
mästaren Hallquist: Att Herr Åldermannens tanka
more synbart föranledd af Konungens Proposition och
Utskottets Betänkande, och att han innan desta llifwit
kände och Zondens otillräcklighet af Magazins-Dircc-
tioncn uppgifw. n, ej kunnat inkomma med sitt förslag,
hwilket Herr Borgmästaren i öfrigt ansäg wara af
sä mycken wigt, att äterremist till Utstottct derigenom
bereddes.
Herr Stads-Majorcn vice Talmannen Westin:
Såsom Representant för Stockholms Handtwcrkarc-
Class önffar jag lika med Herr Åldermannen Luchou
att Bryggarc-Socictctcn derstädes kunde winna den
genom honom sökta förmon, i synnerhet som detta Em¬
bete är för sin rörelse ganska högt bcskattadt; men i
anseende till sjclfwa saken och wid eftersinnande af sie¬
re omständigheter, hwarom Utskottets Memorial lem-
nar utförlig upplysning, undrar jag e) att Magazins-
Directicnen saknar tillräckliga tillgängar och att äs-
wen Allmänheten hyser en wist obenägenhet för denna
Inrättning, dä den ci kunnat swara emot hwad man af
densamma wäntat. Denna nyttiga Inrättning har i
alla tider,warit pä ett eller annat sätt omgränsad och
generad. Ar 1736 anflogo Ständcrnc dertill af Ban-
gnen en Million Riksdaler att niga pä wista är. Om
denna Enmma hade blifwit anwänd till sitt ändamäl,
hade troligen Sädcsprisen sedermera hällits pä en jemn
fot och det Allmänna wunnit pä förmonligare con-
juncturcr; men Ständerna wid 1789 ärs Iliksdag
tilläto, att de ännu äterstäende 26 tunnor Guld pä en
gäng utur Banquen utgingo och desta anwändas se¬
dermera af Konungen direct till kriget, hwarigenom
Den 12 Ockober.
375
fonden sä medtogs och förminjIades, att Inrättningen
af hela anslaget begagnade föga mer än -22,000.
R:dr. Imedlertid har Magazins-Directionen med
dessa smä resourccr warit i ständ att förse hela Ar-
möe-Corpscr med Epannemäl och derigenom under¬
lättat trouppcrnes rörelser; och om krigen olyckligt ut-
siagit, har det ätminstone ej warit Directioncns fel.
Jag fär tillägga, att Jntättningens widmakthällande
synes mig sä mycket mera nöcwändigt, som det är 0-
möjligt att wid infallande mistwäxtär med erforderlig
skyndsamhet erhälla Säd frän utrikes örte'-, och tro¬
ligen Imillc tusendtals menniskor, likasom är -78 t,
omkomma af hunger och otjenlig föda, förr än bri¬
sten pä detta sätt hunnit afhjclpas.
Stats- och Economic-Utskotten hafwa till In¬
rättningens widmakthällande nu fdreflagit en modique-
länerättighct för densamma i Banquen af zoo.ooo
R dr, och Banco-Utskottet jemwäl densamma tillstyrkt.
Alla Inrättningar anses utan twif.vcl nyttigc dcn stund
dä de beslutas och grundas; hwarföre sipola de ej fort¬
fara att wara det, hwarföre will man sä gerna för¬
ändra eller upphäfwa deni? Nyligen har Landtman-
nen erhällit en sä rik fförd, att han saknar afsättning,
men en annan gäng torde en mera sparsam gröda
eller en total mistwäxt göra en sädesdcpot owillkorli-
gen nödwändig, och jag fär i detta afseende endast
äbcropa 1799 ärs erfarenhet. Dä nu genom en sä-
ban anstalt kan uträttas mycket, om icke allt, dä Epan-
nemälsprisen redan sä betydligen fallit, dä Kronout-
skyldernc mäste erläggas i reda penningar och desta ge¬
nom Spannemälens försäljande anffaffas, hemställer
jag om icke det är högst angelägit att sätta Magazins-
Directionen i tillfälle att upphandla ett större quan-
tum och derigenom rädda Iordbrukshandtcringcn. En
wärd
Z76
Dm IL Oktober.
värd Ledamot i Allmänna Bcswärs- »ch Ekonomie
Utskottet har sörestagit, att medelst Bananens biträ¬
de län pä Säd mätte fä upptagas; me» dels är ett
sädant projekt ej werkställbart, dels stulle ock efter all
anledning endast den förmögnare Possessionaten, ej
den ringare Landtiyannen hämta fördelen af en sädan
Den 12 Oktober.
57?
anstalt, hwarcmot den af Utskotten projecterade blcfwfi
den kraftigaste hjelp för den torftigas Landtbrukaren.
Man synes frukta, att Banqucns Sedelmynt stulle
genom en ökad Cirkulation falla; men denna farhäga
ar utan ali grund dä wärtzct bibchällcs i den upplag¬
da waran
ocy dä
„ tuiages man esker trän¬
gande behof och gar ut och in i Banque», med oför¬
ändrad Discontnatur. Pä alla detza skäl tillstyrker
jag bifall till Utstpttens förewarande Betänkande.
^ bör wara mifinöjd, dels emedan Bergshandterin-
en helt och hältet wanlottad under-en för Jordb-ru-
et länge förmånlig period märkligen skulle underlät-
och upprätthällas genom fortfarande billiga Sädes-
c jfr is, som i de-l närmaste smara emot dem ä Jerntill-
serkningarne; hwaremot, j händelse af Spannemalcns
ippstcgring, ett fortsatt biträde af Staten hlcfwe för
enna näring oundgängligt,
Herr Borgmästaren N orströ m: Om äfwcn Herr
Åldermannen Luchous anbud skulle finnas antagligt,
ör derföre ej Magazins-inrättningen alldeles förswin-
sta. Bränwinsbränningcn i Stockholm kan allt för
mål skiljas derifrån utan hinder för Dircctioncn att r
öfriga delar fullfölja sin bestämmelse.
Herr Stads-Majoren vice Talmannen We¬
stin: Emot hmad Herr G:ofihandlanden Arfwid¬
son anfört, torde mig tillätas att erinra, att jag wis-
Herr Borgmästaren Ullberg: Jag finner Herr
Åldermannen Luchous framställda anmärkningar sä ^ -
grundliga, och det genom honom gjorda anbud sä^j^n ej önskar höga Spanmälspris; mm zag
fördelaktigt, att bada förtjena komma till Utskottens ^ . ^ck wara en erkand sanning, att prutt e
närmare granskning, och jag anhäller derföre att ä-
rendel mätte till ytterligare beredande ätersörwisas.
Herr Grosshandlande!! Arfwidson: Hwad nyt¬
tan af Allmänna Magazins-Directionen beträffar, kan
jag ej yttra mig dcröfwcr, dä jag ej nog fullkomligt
känner dest organisation. Widkommandc äter den fö¬
reslagna Läne-Summan är den, efter unn mening,
utan allt ändamäl, säsom för liten och obetydlig att
soutcnera Spai!ncmälspriscn, dä landet törhända der-
<^s äger g 6 4 millioner tunnor, som ej kunna afsats
tas. För öfrigt inser jag ej den werkliga skadan af ett
kägt eller rättare sagt mättligt Spannemalspris, dels eme¬
dan det förutsätter att Landtbrukaren erhällit för sin
produktionskostnad cn rikare ersättning, hwarmcd han
Y
män förnödenhcts-artikel ej alttid minstas genom den
större tillgängen; det beror ej sällan af enstilla cntre-
priser, nägon gäng af ett blott rykte, och jag har sjelf
warit wittne tillden knapttrowärdiga händelse, att w!d
en betydlig tillförsel pä dopet torg, Spannrmälcn för
stern dagar betydligen steg förmedelst cn upphandling
af endast Sex tunnor, wcrkställd af en person, som
troddes wara utsänd af Allmänna Magazins-Direc-
tioncn.
Herr Commcree-Rädek Ekman: Utan att hit¬
tills hafwa kunnat fast bestämma mitt egit begrepp om
Magazins-inrättningens större eller mindre nödwändig-
het, anser jag ämnet wigtigt nog att fordra en nog-
gra» pröfning och kanske äfwcn till en del sädane upp-
Z7§
Dm 12 Oktober.
lysningar som först kunna hemtas af erfarenheten, hwar-
förc )ag ock, säsom Ledamot af de Utskott, hwars
Betänkande nu gifwer anledning till dessa öfwerlägg-
ningar, helt instämt och ännu instämmer i deras
utlätande. /
Stäldt snora de tränga grän'or, som sistledne
Riksdag för detta Wc k utstakat, synas betyAigare
anledningar till mifinöje förebyggde c > en säker erfa¬
renhet till grundande af Rik,ens Sanders framtida
beslut i detta ämne stall winnås med mättlig uppoff¬
ring. — Widkommande särskildt Herr Alde mannen
Luchous anbud, sä, ehuru Zag lör min del snarli¬
gen kan anse det annorlunda än lälom en ny motion
till görande, hwaraf bcmälte Herr Ålderman sä mrckct
mindre fö.st behöft kännedom af Utskottets yttrande,
som detsamma i det hela instämmer med Riksens Stän¬
kers sistlcdne Riksdag i samma ämne fattade 'cstiit,
har jag för min del deremot ej något att päminna,
j händelse Stockholms Bryggare Socictets ätagande af
Bränwinstillwcrkningen wunnit kraft medelst Borger¬
skapets och Husägarnes samtycke, och förbehäller endast
j sädant fall en öppen rätt för Göthcbo gs Stad, hwil-
ken alltid i sräga om bränwinsbränning warit betrak¬
tad ur samma synpunkt som Stockholm, att med ett
lika beskaffadt förslag fä inkomma, sä wida den ge¬
nom wederbö lig authoritst skulle sig derom förena.
Häruti instämde Götheborgs öfrige Herrar Full,
mäktige.
Herr Borgmästaren Nensen och flera andra
Herrar Ledamöter begärde Proposition till ätcr-
remitz. Denna framställdes och beslöts, att ärendet
skulle till Stats- och Allmänna Beswärs- och Econo-
Nsje-Utstottens förnyade handläggning äterförwisas, i
hwil-
Dcn 12 Octobcr.
379
hwilket afseende de gjorda anmärkningarne kommc att
tillika in extenso öfwcrlemnas.
Derefter föredrogs ater och bifölls Stats-Utstot-
tets förledne gärdag pä bordet lagde Memorial, röran¬
de tiden frän hwilkcn det wid sista Riksdag för Landt-
Räntmästare fastställda Remisslage bör beräknas.
Sammansatte Stats- och Allmänna Beswars-
och Ecvnomic-Utstotteiis Betänkande af den io den¬
nes, om medel och utwägar till Sillfiskets upphjelpande,
förehades till öfwerwägande och pröfning.
Herr Handelsmannen Engel yttrade, att ibland
de mängfaldiga ätgärdcr som blifwit till näringarncS
upprätthällande widtagne, wore knapt nägon j hans
tanka sä wigtig och berömlig, som den nu i fråga wa-
rande, hwilkcn ej hade för ändamäl mindre än upp¬
sökandet af en för Swerige förlorad Guldgrufva;
och under betygande af sin aktning för de» wärda
Ledamot, som gjort motionen härom, gillade Borga-
rcständet enhälligt Utskottens Betänkande.
Likaledes godkändes wid förnyad föredragning
Lag-Utskottets uttätande, i anledning af Riksdagsmän¬
nen Jonas Jonssons och Nils Larssons ditrc-
mitterade Memorial, med yrkad förändring i 1822
Srs Kongl. Förordning, om Stängselskyldighcten.
Till Stats Utskottets yttrande uppä Hedcrwärda
Bonbeständets remiss af wäckt sräga om en förändrad
disposition med Hwitfeldtska Stipendii-hcmmanen i Bo¬
hus Län, kemnade Borgareständct jemwäl sitt bifall.
Med gifven anledning af Expeditions-Utstot-
IctS i sista Plenum upplästa Memorial, företog
Borgareständct öfwcrläggning om bestämmandet
-f dagen till nästkommande Riksdags början, hwar-
Den 12 Oetober.
tvid Herr Talmannen tillkännagaf att wid samman¬
trädet i gär emellan samtlige Ståndens Talmän frä-
ga uppstätt att samma dag mätte utsättas till den 15
November r8r§.
Herr BorgmästarenHallgwist: Det torde för¬
tjena eftersinnande, om icke nägon tid kunde bestäm¬
nias, som wore nundre generande för Landtmannen.
Början af Januari, manad skulle i min tanka wa¬
ra den lämpligaste; och ehuru Grundlagen uttryckli¬
gen nämner fem är, lärer tiden dock med exempel af
förra Riksdagen obehindradt kunna utsträckas till en
eller t-vanne mänadcr derutöfwer.
, ^ Herr Stads-Majoren vice Talmannen Westin:
Alwen jag war i gär af samma mening; men jag
öf.vertpgades snart att om Riksdagens begynnande j
Januari! manad är förenadt med nägra wissa förde¬
lar, mötes nian deremot ivid hemresan af sä mycket
större olägenheter och i synnerhet af elaka wägar.
Herr Talmannen: Jag fär tillägga att den fö¬
reslagna Riksdagtiden ansetts wara den bcqwämliga-
ste för Landtmannen, hwilkcn dä Riksdagen suppone¬
ras räcka r fyra mänader hunne tillbaka inom den i
April.
Ständer bestöt härefter uppä gjord proposition
att dagen, dä Riksens Ständer äter böra till Lagti¬
ma Riksdag sammankomma, skulle till berörde lch
eller till den .§ November är 1815 utsättas.
Stats-Utffottet hade insändt ett sä lydande:
"Wördsamt Memorial!
Uti det Wallvik. Borgareständet har anmärkning
förekommit emot Ståts-Utskottets Betänkande om be¬
talning af Hamburgffei Banquiererne, Averhoffs Arf-
win-
Den is Oetoben 58t
wingars, E. W. A. von Halle 6- Sons samt
Luis 6c Jcncgucls fordringar af Pomerska Kam¬
maren.
Som denna anmärkning endast röker den om¬
ständighet i Betänkandet, att de authentika Betyg,
hwilka det äläge Pomerffe Kammaren att anskaffa
till bestyrkande deraf, att berörde skuld till krigskost¬
naden under Fälttogtt i Pomern blifwit anwänd, bor¬
de innchälla, det samma krigskostnader blifwit uti
Lätt Lommirsariatets räkenskaper upptagne; sä
fär Stats-Utffottet, dä uttrycket af Lält-Lommis-
sariatets räkenstaper torde kunna mitzförstäs, till-
kännagifwa, att Stats-Utffottet dermed endast äs-.fftak
redowisning af wcderbörande, att de i fräga waran-
dr Summor werkligen blifwit till krigskostnaden ut¬
betalte.
Hwilket, i följd af Remissen, Stats-Utskottet bordk
det Högtärade Borgareständet wördsamligen meddela;
Orebro den ro Oetober 18-0.
Pä Högl. Ridd. och Adelns Pä Högw. PrestständetZ
Ledamöters wägnar Ledamöters wägnar
K.LZ6rl)jeikö. PK. Weiämari»
Pä Högtär. Borgarcständcts Pä Hederw.BondeständetS
Ledamöters wägnar Ledamöters wägnar
A.br. Lngek ^nä. ssokansson.
öV. kunnius.
Sedan Utskottet Munda till fullo utrcdt och för¬
klarat den hos Borgareständet förekomne anmärkning
tvid det äterremitterade Betänkandet om betalning af
flera
Den 12 Ockobekl
Den 12 Dctober.
383
flera Hamburgffa Banquierers fordringar, fann Bors
garcständek ej nägot hinder att samma Betänkande
uti allt gilla och godkanna.
Frän Allmänna Bcfwärs- och Economie-Utskol-
tet wörö nedanffäende Prokocolls-Utdrag inkomncr
Utdrag af Protokollet, hällit i Riksens
Högloft. Ständers Allmänna Beswärs-
och Oeconomie-Utskott, den n Oclober
i8iv.
S. D. Upplästes de ifrän Wälloff. Borgarestän-
Let meddelade Protocolls-Utdrag med anmärkningar
wid Utskottets afgifne Betänkande, i anledning af
Kongl. Majus Nådiga Proposition, om skyldigheten
för alla att deltaga i wärdén af de Fattige, m. m.
och fann Utskottet sig till swar uppå berörde anmärk¬
ningar böra förklara:
i:o Att Utskottet, i anledning af Kongl. Majtts
Nädiga Proposition, funnit sig böra tillstyrka de uti
dest Betänkande upptagne afgifter och föreskrifter, för
att provisionelt befrämja de Fattiges säkrare underhäll,
intill dest, enligt Riksens StändersHd sista Riksdag
i underdänighet yttrade önskan, en Allmän Författ¬
ning om Fattigwärdcn i Riket efter föregängen un-
Lersökning af alla dertill hörande omständigheter kun¬
de wid nästa Lagtima Riksdag bhifwa fastställd.
L:o Att Utskottets mening wore, det de uppgifter,
som wore föreflagne, att af allt Sjöfolk wid förhyr¬
ningen erläggas, skulle utgä jemte det bidrag till de
fattiges underhäll, hwartill hwar och en icke dess min¬
dre wore förbunden i den Församling, der han fun¬
nes mantalsskrifwcn, och utan afseende pä de förut
Vanlige afdrag till Sjömanshusen; att Utffottet an¬
sett '
sett de föreflagne argiftcrne wara sä mättlige, att skäl
till klagan dcröfwer ej syntes äga rum, helst dä man
betraktade att Sjömän genom deras lefnadssätt icke
sällan ökte antalet af dem som mest wore i behof af
andras understöd; samt att Utffottet funnit billigt,
att i fräga warande afgifter Mille betalas äfwen af
Utländskt Sjöfolk, som i Swensk hamn förhnrdcs, e-
mcdan dylike afgifter pä flere Utrikes orter affordra-
des Swenffe Sjöfarande.
gro Att Utffottet uti sitt Förslag ej uppräknat
andre till en Skeppsbesättning hörande personer, än
de som funnits nämnde, dels uti Kongl. Mattts Nä-
diga Proposition, dels uti den af Dircctioncn wid
Amiralitets-Warfs och Örgryte Församlingars Fattig-
Wärds-Jnrättning till Kongl. Majtt afgifne underdä-
niga ansökning, hw.rraf Utffottet erhällit del; men att
Utffottet ansägc Lä- Styrmän lämpligen kunna upp¬
föras till samma afgift som Styrmän, samt Timmer¬
män och Constapler till lika med Båtsmän, Matro¬
ser och Jungmän.
4:0 Litt Utffottet förmodade, det ingen Försam¬
ling fanns, der ej nägot omröstningssätt wore wcder-
tagit, till bestämmande af bidrag till de Fattiges un¬
derhäll och derföre ansäg öfwerftödigt, att det skulle
uttryckligen lemnäs hwarjc Församling öppet, att ser¬
skildt bestämma omröstningssättet, hwilket i alla fall
genom öfwercnskommelser kunde förändras. Hwaröfwer
Protocolls-Utdrag till det Wällofiige BorgarestSndet
skulle utfärdas. Ut supra.
kx krolocollo,'
Larl v. 8koZMLnii
Lader efter uppläsandet pä bordet.
Ut-
284
Den 12 Octobek.
Utdrag af Protocollet, hällit i Riksens
Högloft. Ständers Allmänna Beswärs-
och Oeconomie-Utffott, den n October
i8l^.
S. D. Lät Utskottet sig föreläsas Handlingarne
körande de hos Wällofl. BorgarestäNdct gjorde an¬
märkningar, i anledning af Utffottets yttrande uti
den af Herr Holmer wäckta fräga om Gesällers hän¬
förande under TjenftehjoNsstadgan: och förklarade till
swar derä, att Utffottet ansett det icke tillkomma sig
att pröfwa, huruwida berörde fräga rätteligen wore
ett ämne för Borgareståndets enffilta Beswär, sedan
bcmälte Ständ, pä hwilket en sädan pröfning synes
egentligen bero, behagat till Utffottet remittera samma
fräga, samt att Utffottet i owisshet om den af Herr
Holmer förcftagne förändring i Skrä-OrdNingens
föreskrifter kunde pä nägot sätt röra Borgareständets
Privilegier, funnit lämpligt, att detta ärende wid nu
warande Urtima Riksdag icke lill hufwudsakelig pröf¬
ning skulle upptagas; emot hwilket yttrande nägon er¬
inran ifrän de öfrige Nespcctivr RikSständcn ej blif-
wit Utffottet meddelad. Hwarom Protocolls-Utdrag
till det Wällofl. Bobgarcständet ffulle expedieras. Ut
supra.
krotocollo,
Larl O. 8K.0ZMU1U
Ecftöts, det ffulle de wid Utffottets förra utlä¬
sande gjorda erinringar numera, uppä dtn af Utffot¬
tet kemnade förklaring och j följd af irenne Riks¬
stånds redan fattade beslut, förfalla.
Med bifall till Ståndets CanccllicUkffotts ffrifst
ligen gjorda hemställan, beflvts det ffulle r8rr ärs
Cans
Den 12 October.
Z8Z
Cancellie-Gebuhr nu genast erläggas till godtgörande
af redan kända och framdeles nödiga CancellietS utgifter.
Ankomne Protocolls-Utdrag upplästes af nedan-
nämnde innehäll:
Frän Högloft. Nidderffapck och Adeln med till-
kännagifwande af dest bifall till i:o Lag-UtffottetS
Memorial, j anledning af wäckt fräga om Landtmä-
tares ffyldighet att till wederbörande Contoir aflemna
Cvnccpt- och renoverade Chartor; 2:0 Bewillnings-
Utffottcts utlåtande, angäende yrkad lindring j utffyl-
dcrne för Gestriklands ?lllmogc, och om CaractcrcrS
beläggande med afgift; z:o De förenade Bcwillnings-
samt Allmänna Beswärs- och Economie-Utffottcns yt¬
trande, rörande Bränwinsk-ränningen i Carlscrona;
4:0 Det särskilta Utffottets Memorial om wisa för-
sigtighetsmätt, i anseende till f. d. Konungens wistelse¬
ort; §:o Stats-Utffottcts Betänkande om förhöjning i
Expectence- löncrne för Stabs-Capitainer och Subaltern-
Officcrare af f. d. Finsta Armeen; 6:0 Bewillnings-
Utffottcts utlätande, angäende sökte eftergifter af Bc-
willning; 7:0 Särffilte Utffottets Memorial, rörande
fastställande af de wid nästlednc Riksdag fattade be¬
slut, hwilka till den päföljandc ffulle blifwa gällan¬
de; 8:0 Innehållande besluten ätcrrcmist till Banco-
Utffottet af dc^ utlätande, i anledning af Kongs.
Majus Nädiga Proposition, om medel till Jernwcrks-
handteringens upprätthällande; y:o Att Högloft. Rid-
dcrffapet och Adeln till Stats-Utffottet ätcrförwisat ett
Betänkande, rörande understöd till tryckning af Rid-
derffapets och Adelns Protocoll, ni. m. och ro-o An¬
gäende Ridderffapets och Adelns beslut i afseende pä Lag-
Utffottets yttrande om f. d. Konungens wistelseort.
Frän Högwördiga Presiständet med underrättelse
att det gillat no Särffilta Utffottets tillstyrkan om
BsrZ-St. Pr. N:o 25. fast-
Z86 Dcn 12 Octoker.
fastställande af de wid sista Riksdag fattade Beffut,
hwilka till dcn påföljande skulle gälla; 2:0 Bcwill-
nings-Utffottcts Memorial, rörande yrkad lindring i
Bewillnings-Utffyldcrnc för Gcstriklands Allmoge; g:o
Samma Utffotts utlätandc, angäende befrielse frän Be-
willning för S-ädcrne Uddewalla, )lmäl, Upsala och
Ostersund samt Inwänarne i Westerbotten och den
Norr om öre Elf belägne del af Nordmalings Soc¬
ken; 4:0 Constitutions-Utffotteis hemställan med före¬
slagit tillägg uti 14 §. af Instnictionen för Riksens
Ständers Justitia-Ombudsman; 5:0 Bcwillnings-Ut-
fkottcts yttrande om Bcwillnings-afgiftcns uppbärande
af Militaire-personer; 6:0 Bcwillnings-Utffottcts Me¬
morial, rörande nägra af Riksdagsmannen Anders
Olsson frän Orebro Län äskade förklaringar öfwer
trissa delar uti Bcwillnings-förordningen; 7:0 Lag-
Utffottets Betänkande, angäende Marknaders anställan¬
de sä att ej Söndagen ohclgas; 8w Bcwillnings-samt
Allmänna Beswärs- och Econvmie-Utfkottens gemen¬
samma utlätande,, anledning af Kongl. Majus Nå¬
diga Proposition om Bränwinsbränningen i Carlscro¬
na; 9:0 Lag-Utffottets förslag till förklaring af 5 H.
6 Cap. Mistgernings-Balken; 10:0 Särskilta Utffot¬
tcts Betänkande om widtagandc af wista försigtighcks-
mätt i afseende pä f. d. Konungens wistelsc-ort; n:o
Bewillnings-Utffottcts tillstyrkan, i anledning af Kongl.
Maxus Nädiga Proposition, rörande ätffilliga under-
däniga ansökningar om eftergift af Bewillning; 12:0
Lag Ulffottcts yttrande med tillstyrkt förklaring öfwer
Lagens stadgande om wittsord för fordringar en¬
ligt kok och räkning; iz:o Stats-Utffottcts utlä¬
tande angäende yrkadt upphäfwande af Riksens
Ständers pröfningsrätt i frägan om eftergift i
Valanccmäl; 14:0 Innefattande Högwördiga Stän-
dets
Dcn 12 October. Z87
dels beffut, angäende Riksdagens afslukande och
1,5:0 Commlinication af ett utaf Herr Professoren
Doctor Almquist ingifwit Memorial om Annui-
tcts-läncn.
Frän Hcderwärda Bondeständct innehällande dest
beffut till gillande af 1:0 Stats-Utffottets utlätande an-
gäcnde Löneförbättring för Civile Embcts- och Tjen¬
stemän; 2:0 Lag-Utffottets Memorial med föreslagen
förklaring af 5 §. 6 Cap. Mistgernings-Balken; 5:0
Samma Utskotts Betänkande, i anledning af en hos
Hcderwärda Ständet gjord motion det Marknader ej
mätte utsättas ä Mändagar; 4:2 Om beffut af äter-
remist till Stats-Utffottet af dest Bctänkandcn, an¬
gäende nägre wid Statsregleringen förekommande om¬
ständigheter, StatswcrkctS tillständ och behof, betalning
af ätffilliga Hamburgffe Banquierers fordringar, samt
medels anslående för sivärt blcsserade Officerare och Un¬
der-Officerare; §:o Innehällande Ständcts beffut, att
pä Banquens bekostnad en Mcdaille ffulle präglas
till äminnelse af det lyckligen werkställda Thronföljare-
walct; och 6:0 Beffut i afseende pä Riksens Stän¬
ders flyttning till Hufwudstadcn.
De uppläste Protocolls-Utdragen kades till Hand-
lingarne.
Widare upplästes Constitutions-Utskottets insände
Memorial med förcffagne förändringar i Tryckfrihets-
Förordningcn.
Lades pä bordet.
Slutligen justerades afgäende expeditioner öfwer
de denna dag fattade beffut, hwarefter Ständet ät-
ffiljdes kl. 2.
In ffffem,
v. Valerius.
* * " Den
388
Den IZ October.
Den iz October.
Plenum klockan n f. m.
Protoeollet för gärdagcns Plenum justerades.
Den förklaring som Allmänna Beswärs- och
^Economic-Utffottet, uti Protocolls-Utdrag af den n
dennes, afgifwit uppä Vorgareständcts anmärkningar
wid Utskottets Betänkande, angäcnde en allmän skyl¬
dighet att deltaga i Fattigwärdcn m. m., klef ä nxo
föredragen och godkänd, i följd hwaras Utskottets be¬
rörde yttrande i detta amne ansägs kifallit.
Herr Bruks-Patroncn Äl a linberg begärde dock,
att för hans enskilda del mätte till Protoeollet anteck¬
nas, att han ej funne sig öfwertygad af Utskottets
swar, eller sina anmärkningar wcderlagde.
Slats-Utsrctlet hade insändt följande:
"Wördsamt Memorial!
Sedan Stats-Utskottet förehaft de ifrän Högt-
äradc Bvrgarrständet remitterade anmärkningar wid
Stats-Utffottets Betänkande, i anledning af Kongl.
Majus Nädiga Proposition, angäende nägre wid Stats-
rcglcringen förekommande omständigheter, fär Stats-
Utffottet till swar ä desse anmärkningar först göra
det Högtärade Borgarcständet uppmärksamt dcrpä, att
som StatEtskot:ct i sitt Betänkande om Statsregle-
ringcn och Financeplancn i allmänhet icke annorledes
tillstyrkt Riksens Högloft. Ständers bekräftelse af hwad
wid nästledue Riksdag derom blifwit stadgat och fast-
stäldt, än i sammanhang med hemställan om de nya
wid detta Riksmöte tillkomne Stats-utgifters uppföran¬
de pä Rikssiaten under sine behörige titlar af Stats-
an-
Den iz October.
Z89
anslagen, sä lärer dct Högtärade Ständer sinna, akt
nägon motsägelse härutinnan icke äger rum.
Beträffande dct yrkade uppförandet pä Extra Or¬
dinarie Stat intill näfta Riksdag af sä wäl Presiden¬
tens i Swea Hof-Rätt Taffelpenningar, som Landt-
staternc j nya Jemtlands samt Norrbottens Län, fär
Stats-Utskotet upplysa, att Riksens Högloft. Ständer
wid sista Riksdag funnit alla Extra Stater böra und-
wikas, sä att hwarje Collegium, Werk eller Corps
erhölle sin särskilda Ordinarie Stat. — Åttonde huf-
wudtitlen af Statsanslagen, innefattande 'Allmänna
och Extra Utgifts-Staten, är upprättad för helt an¬
dre ändamäl, än till Embcts- och Tjcnstemäns asö-
ning. För öfrigt blifwer wisierligcn icke nägon utgift
permanent derigenom, att den uppföres pä Ordinarie
Stat. Riksens Högloft. Ständer äga att hwarje Riks¬
dag granska, pröfwa, förändra eller fastställa Stats-
regleringcn, sä i allmänhet, som i alla desi delar.
Hwad som kan anses böra indragas pä Embcts- och
Tjcnstemännens löningswilkor i de gamla Länen, i an¬
seende dertill att desse Embcts- och Tjenstemäns ghrc-
mäl genom inrättningen af de nya Länen torde min¬
ska sig, skulle Stats-Utskottct tro wara ett, ifrän dct
nu j fräga warande, särskildt ämne, som i sinom
tid kan komma under pröfning,' men icke inftytcr pä
nödwändigheten, att utse Löner för de nödige ansedde
tye Embtts- och Tjenstemän. StatS-Utskottct fär för-
llmskull nttwligare hemställa, om icke, i enlighet med
af Riksens Högloft. Ständer fastställde grunder
ör Stats: egleringen, ofwanbcrördc utgifter böra pä
behörig Hufwudritcl ä Stat anfläs.
Den af Stats-Utskottet föreftagne ärliga Sum-
!>än af ZOoo R:dr intill nästa Riksdag för den Lag-
bommittec RikscilS Högl. Ständer sjclfwc pröfwat böra
ned-
Z92
Den iZ October.
nedsättas till Lagwerkets förenklande och förbättrande,
har blifwit ansedd kunna anstätill deH Riksens Stän¬
der pä nästa Riksmöte sammankomma, under förmo¬
dan, att utarbetningen af ett nytt Sågwerk under ti¬
den torde kunna besörjas genom Justitiee-Räden under
deras ledighet frän tjenstgöring, och genom tillkallade
Ledamöter fran Iustitise-Revrston, Hof-Rätterne och
Collcgicrnc, samt Juris-Professorerne frän Academi-
rrne, hwilka alla kunna anwändas utan anfläende af
särffildte arfwoden, dä de ägde att uppbära Lönerne
af sine innehafwande Embeten, hwilka emedlertid af
Vicaricr kunde bestridas.
Stats-Utskottet som trott det af Riksens Högloft.
Stander äsyftade ändamål att erhälla ett förbättradt
Lagwerk äswen böra af Riksens Högloft. Ständer un¬
derstödjas med medel af Staten för att crnä sin full¬
bordan, bar icke ansett JustitiL Raden eller andre
Embetsmän, som af Kongl. Majtt kunna till en Lag-
Committ.e kallas, böra med ett sä högst granlaga och
mödosamt wärf beswäras, utan all flagS ersättning.
De tillkallade Vicaricr torde icke eller böra lemnäs
lönlösc. Dcstutom har Stats-Utffottet förmodat, att
det icke är blott inom IustitiT-Rädet samt Rikets
Hof-Nätter och Collcgier som Kongl. Majtt lärer söka
de utmärkte män, ät hwilka Lagens förenkling blifwer
anförtrodd. Kongl. Majtt torde afwcn finna nödigt,
att i särffilte Landsorter uppsöka Lagfarne Domare,
att i Lagwerkcts utarbetande deltaga; och till den än¬
dan mäste Resekostnader och Dagtractamcnter, under
wistandct frän deras hemorter, wara att tillgä, för¬
utan lämplige arfwoden för sjelswa arbetet. En Secre¬
terare om Canccllie-Betjening wid Lag-Cvmmittöen kun¬
na icke eller echällas utan löner eller arfwoden. Stats-
Ut-
Den iz October.
Utskottet mäste säledes förblifwa wid fin tanka att an¬
se de tillstyrkte medlen oundgängligen nödige.
Da Stats-Utffottet förestagit Högsalig Kron-
Prinsens Pcnfionairers upptagande pä Allmänna In-
dragnings-Statcn, har Stats-Utskottet i Betänkandet
anfört skälen dertill. Dessa hoppas Stats-Utffottet,
att det Högtärade Borgareständer finner fä talande
och händelsen sä egen, att Srats-U: skottet ej behöfwer
widare i ämnet nägot yttra. Stats-Utffottet öfwer-
lemnar dock det ena och det andra till Högtärade
Borgareständcts pröfning »vördsammeligen. Orebro
den 12 October iZeo.
Pä Högl. Ridd. och Adelns
Ledamöters wägnar
L. kstnmilton.
PäWällvfl.BorgarestandetS
Ledamöters wägnar
Llir. I.0V6N.
Pä Högw.PrestständetS
Ledamöters wägnar
lii. Weick man.
PäHederw.BondcständetS
Ledainötcrs wägnar
^sonas ^ncker8son.
1^. jb.UNNlUS.
GilladeS af Borgareständer, som med detsamma
wille hafwa förklarat »sitt bifall till Strts-Utffottcts
ofwanberördc utlätandc afwen i dest öfriga delar.
Med bifall till Constitutions-Utffottets, uti nn
uppläst Memorial af den 12 dennes, gjorda hemstäl¬
lan, bestöts, det skulle de Handlingar, som innehålla
Utffottcts aflemnade förslag till förändringar i Gruud-
lagarne, pä allmän bekostnad särskilt tryckas samt der¬
jemte Stats Utffottet anmodas, att uppgifwa sättet till
werk-
Dcn iz Oetober.
wc-kställighcten häraf och medel till denna utgifts te-
stridande.
Frän Allmänna Bcswä>'s- och Economie-Utffot-
tet hade ankommit dest yttrande uo Uppä Hederwär-
da Bondeståndets Remist af wäckt fräga om sättet och
tiden för Noterings? och Förstärknings-Manffapcts utgö¬
rande; 2:0 I anledning af särskilta Memorial, angäcnde
AllmännaMagazinsinrättningens styrelse och förwaltning,
samt utwägar till afhjelpande afSpannemälens wanpris.
Lades, efter uppläsandet, pä bardet.
Widare föredrogs ater och gillades Bewillnings-
Utskottets, öfwer Herr Advocat-Fifcalen Falkmans
anmärkningar wid Bewillningk-Förordningcn, under
den 22 sistlcdne September afgifne och af 2:nc Riks-
ständ äterremitterade utlåtande, med de i Utskottets
denna dag inkomna och upplästa Memorial af den n
Oetober tillstyrkte ändringar och meddelade förklaringar.
Bewillnings-Utffottcts insände Memorial, i anled¬
ning af Herr Stads-Majoien Westins förslag om
utsättande af en priss! äga, till bcswarande wid nästa
Riksdag, .brande cn förenklad method för Bcwillnin-
gcns utgörande, upplästes och lades pä bordet.
Uti Memorial af dcn 12 dennes, föranledt af
Borgareständets äterremist, hade Bewillnings-Utffot-
tct förklarat, att det ej kunde krängä dest förut medde¬
lade yttrande, att Caracterer ej borde med nägonBe-
willnings-afgift beläggas.
Efter uppläsande häraf anmärkte Herr Borgmä¬
staren Norström, att det ytterligare stäk Utskottet
nu anfört till stöd för sin tanka, nemligen att afgift
för Caracterer skulle leda till inkräkning pä Konun¬
gens höga rättigheter, innefattade ett mindre warsamt
Den iz Oktober.
39Z
och lämpligt uttryck, hälft deraf kunde dragas den
följd, att Konungen warit förnärmad af de förra Be-
willnings-sörfattningarne, som alla utsätta berörde afgift.
Sedan dcn af Herr Talmannen gjorda lifalls-
propositien klifwit med Ja och Nej bcswarad, och dä
ärendet fordrade ett definitife afgörande, sikreds till
votering öfwer följande justerade frainställan:
"Den som, enligt Bewillnings-Utffottets med
Förordningen öfwerenSstämmande förslag, bifaller att
någon Bewillnings-afgift för Caracterer ej mä utgö¬
ras, ffrifwer Ja.
Den det ej will ffrifwer Nej.
Winner Nej, kommer Bewillning för Caracte-
rcr att äga rum, och Bewillnings-Ukffottet uppdra¬
gas sä wäl att förestä afgiflen, som att uppgifwet sät¬
ten, huru den samina bör utgå.''
Efter sedlarnes insamlande och öppnande befans
voteringen hafwa lcmnat ett utslag af 20 Isa mot
1.5 !77ej. Och som wunnit, ansägs Bewillnings-
Utffottets yttrande gilladt, och Bewillnings-Zörordnin-
gens stadgande i denna del faststäldt.
Derefter upplästes ett af Bewillnings-Utffottet
ingifwit Memorial, med förstag till reglor och förc-
ffrifter till de ffattffpldigcs och Taxcringsmännens
samt andra wedcrlöranies efterrättelse.
Lades pä bordet.
Slutligen upplästes ankomne ProtocollsUltdrag:
Frän Högloft. Nied. och Adeln, med tillkännagifwan-
de af dest bifall till 1:0 Lag-Utskottets Memorial, rö¬
rande föreslagna förändringar i Kongl. Föordningen
om Stängselffyldigheten: 2:0 Förenade Stats- och All¬
ni än-
z
594 Den iz October.
manna Beswärs- och Economie- Utskottets Betänkan¬
de om Allmänna Magazins-inrättningcn. z'-o Sam¬
ma Utskotts gemensamma Mätande, rörande Sillfiskets
anställandcpädjupet. 4:0 Stats-Utskottcts yttrande,angä-
ende tiden för uppbärandet af Landt-Räntmästarcs Ne-
mifilage. §:o Stats-Utffottets Memorial och förklaring
i fragan om Annuitets-läncns upphäfwande. 6:0 Stats-
Utskottets Mätande, rörande dispofitionen afHwitfcldt-
ska Donativnsgodscn. 7:0 Stats-Utskvttets Memorial,
angäende Protocollens tryckning, med den beslutna
förändring, att Bihanget till Riksståndens Protocoll
skulle pä allman bekostnad utgifwas. 8:0 Om bestäm¬
mandet af terminen till nasta Lagtima Riksdags
början.
Frän Hederwärda Bondeständet, med underrät¬
telse, att det gillat rm Bewillnings- samt Allmänna
Beswärs- och Economie-Utskottens gemensamma utlä-
tande, angående Bränwins-tillwerkningen i Carlscro¬
na. 2:0 Bcwillnings-Utskottcts yttrande, i anledning
af flera underdäniga ansökningar om eftergift af Be¬
villning. z:o Samma UtffottS hemställan, att den wid
sista Riksdag ät witza Städer och Orter förunnade
lindring i Bewillningen mä intill nästa Riksdag
fortfara. 4:0 Det af Constitutions-Utskotttct projecte-
rade tillägg till -4 §. af JustitiX-OmbudsmanS-In-
structionen. §:o Bcwillnings-Utsikottets Betänkande, an¬
gäende den af Riksdagsmannen Anders Olsson
äskade förklaring öfwer ätskilliga delar af Bcwill-
nings-Förordningcn. 6:0 Bemälte Utffotts Memorial,
rörande Bewillningens uppbärande af Officerare och
Tjenstemän wid Rcgemcnterne. 7 0 Allmänna Be-
swärS- och Economie-Utskottets yttrande i frägan om
Gesällers hänförande under Tjenstehjonsstadga!!. 8:0
Angäende äterremifi till Stats-Utllkottet af dest Mä¬
tande
Den rz October. ZyZ
tande om de pä Allmänna Indragnings-Staten upp¬
förde Extra Löner och Pensioner.
Lades till Handlingarne.
Ständct ätskildes klockan half till 2.
In sistern,
O. Valerius.
S. D.
Plenum klockan 7 eftermiddagen.
Protocolls-Utdrag öfwer de i förmiddagens Ple¬
num tagne beslut justerades till Expedition.
Ä nyo förehades Allmänna Beswärs- och Ecv-
nomic-Utskottcts utlåtande, i anledning af ditremittera-
de Handlingar, rörande dels Magazins-inrättningcns
styrelse och förwaltning, dels utwägar till afhjelpan-
i>e af Spanncmälcns nuwarande wanpris.
Herr Borgmästaren Egge: Emot hwad Ut¬
skottet yttrat sä wäl angäende Magazins-Dircctionen,
som de ffattffyldigcs rätt, att medelst Spannemäl in
natura fä afbörda sina utlagor, af hwilka frägor
den förra blifwit förut beswarad, och den sednare nu
afstyrkt, har jag ej något att erinra. Vien hwad
äter beträffar den af Utffottet föreslagna underdäniga
anhållan om förbud af Utländsk Spanncmäls införsel,
eller stadgande af en förhöjd tull dcrä, kan jag ej
bifalla Utskottets mening. Och ehuruwäl ärendet är
ett underställningsmål, som helt och hällis bcroy up-
396
Den iz October.
pä Kongl. Maftts Nödiga pröfning, af hwars öfwer
jndividuclla förhällandcn höjda wishek och omsorger,
ett till allmänt bästa ländande resultat med all trygg¬
het bör wäntas, anser jag dock all gillande ätgärd,
som härwid kan tillkomma Riksständen, wara högst
olämplig, och finner Mig sälcdcs föranläten, att i den¬
na del afffä hwad Utffottct hemställt.
Härmed förenade stg Herr Handelsmannen Lind¬
stedt.
Herr Bruks-Pakroncn Malmberg: Denna un-
derställnings-ätgärd är ock, i min tanka, sä mycket
mindre nödwändig, som sjelfwa Grundlagen lcmnar
Konungen rättighet att efter omständighcternc höja el¬
ler sänka Tullen ä utlänsk Spannemäl; och farhögan
att den till äfwentyrs skulle införas en tid dä Landet
äger omanlig tillgäng pä egen Säd, är fullkomligt
ogrundad, emedan ingen förnuftig Spekulant lärer
ingä uti en sä orimlig entreprise.
Herr Stads-Majoren vice Talmannen We¬
stin: Jemte det jag instämmer med Herr Bruks-
Patronen Malmberg, fär jag tillägga nägra egna
reflexioner. Det är högst betänkligt och wädligt att
widtaga författningar, hwarigenom Swcrges Allmoge
skulle försättas ifrän öfwerflöd till trängmäl. Allt
ankommer i detta afseende pä omständighcternc och ärs-
tväxten. Under twänne hwarannan följande är har en
rik skörd inträffat; men allt omwäxlar, och denna ut¬
omordentliga tillgäng kan en dag förwandlas i brist,
särdeles som erfarenheten lärt, att af tio är, irenne
äro mindre lycklige för Sädproductionen. Emedler¬
tid bör man för närmarande ej klaga, att tullafgiftcn
a Spannemäl är för läg, dä den, sammanräknad med
accis och öfriga expenser, utgör i Stockholm 2 R-dr
8 fi;
Den iZ Ockober. Z97
8 st; och skulle den möjligtwis behbfwa ökas, mä en
sädan anstalt, hwilkcn är Konungens rättighet, an¬
förtros ät Dest Landsfaderliga omtanka. Ännu min¬
dre medgifwer jag nyttan af ett införsel-förbud, och
beträffande nägra ytterligare anstalter till förekomman¬
de af tullförsnillning, tror jag denna nästan wara 0-
m-jlig, hälst Spanncmälen ej just till nägon stor
quamitct kan inpractiseras under Kappan. Slntligcrr
fär jag anmärka, att UtffottctS förslag grundar sig
egentligen pä Lädens förmenta wanpris; men detta
w ripris existeras ej, om man icke will sä kalla hwart
vey ett pris som ej är omättligt.
Herr Grofihandlandcn Arfwidson: Pä flera
ställen har, enligt säkra underrättelser, Rögen stigit
till 8 »82 Riksdaler Riksgäldsscdlar tunnan, och
detta pris, ?om redan synes tämeligcn högt, skall tro¬
ligen bibchälla sig eller stiga ännu mer, dä man be¬
traktar, att denna ärstid de mäst behöfwande sälja.
Jag tror isäledes ej nägon ätgärd erfordras för att
äterställa ett Spanmälswärdc som ej fallit.
Herr Rädmanncn Loven instämde häruti sä
mycket häldre, som han hade stg bekant, att Sädén be¬
tydligen stigit i anseende till den mindre gynnande
sbörden i norra Provjnccrne.
Herr Bruks-Patronen Malmberg: Widare
torde det tillätas mig anföra, alt en underdönig erin¬
ran till Kongl. Majtt om ett närmare iakttagande af
Tullförfattningarnc wore ej blott öfwerflödig, utan äs-
wcn förolämpande.
Herr Borgmästaren Norström: Jag häri syn¬
nerhet fäst mig wid de olika tullafgifterne ä särskilta
orter. Ett sädant partielt förhällande är j min öfwcr-
tygelse obilligt och besynnerligt; cn allmän författning
bör allmänt gälla. Herr
398
Den iz October.
Herr Borgmästaren Nensen: Pä de ffäl Ut¬
skottet andragit, kan jag ej annat än bifalla dest ut-
lätandc, och anhätlcr, att till utredande af mina tan¬
kar, härom fä uppläsa ett Miftligt författadt anförande.
Detta upplästes, sä lydande:
"För att upphjelpa Swenska Fakriquerne, haf¬
ira utländska Manufacturwaror alltid warit förbudne
till införsel, och Rikets Inbyggare twungnc, att myc¬
ket högt betala inrikes tillwerkningar. Deremot har¬
man icke haft betänkande, att genom införskrifning
af utländsk Spannemäl äfwcn pä en tid dä wär egen,
öfwer allt i landet ligger »sald, fälla denna Landt-
manncnS enda product, wida under hwad den i jem¬
förelse till andra för honom oundgänglige waror bor¬
de gälla, och hans skäliga utkomst werkligen fordrar.
Pä
Spannmälspriserne till 5 a 6 R:dr R.G.S. tunnan;
dä likwäl en tunna Sill kostar go a 40 R:dr, en
tunna Lax Av a 60, en tunna Strömming 18 a 20,
en tunna Salt ro a 12, en aln groft kläde 2 a Z,
ett par Stöflor rA a 20 Riksdaler, och i samma för¬
hällande alla andra Handtwerks-arbcten, samt att till
en arbetsdräng, af hwilken Allmogen i stället för sina
i kriget förlorade Söner är i behof, mäste gifwas 40
a §o R:dr i lön, utom ätskillige Klädes- och andre
persedlar, och till en dagakarl 52 minst 28 si. Det¬
ta allt har j?edt under den förewändning, att Span-
mälspriscrne styra de öfrige, och att genom de förraS
fällning alla andra waror sölja efter. Huru felaktig
denna tanka är, hade af erfarenheten genast kunnat
läras; men för att ännu mera lägga dess oriktighet
l öppen dag, får jag uppgifwa följande uträk¬
ning.
En
Den iz Ockober.
399
En arbetsdräng besiäs i wänlig stat fem tunnor
eller Zi§ kannor Spannemäl, och om man ännu til¬
lägger g kappar eller kannor Hwete, blifwer dag¬
liga förtäringen nägot öfwer 7 qwarter säd, som, efter
12 LiSp. pä tunnan, gör i wigt Z marker io§ lod.
Om man fördelar En Riksdaler eller §76 r:st. pä en
tunna eller 6z kannor Spannemäl, sä belöper pä hwar
kanna eller 8 qwarter 9^ r:st. och pä 7 qwarter säd
8 r:ft. eller ^ shilling, hwilket säledcs är hwad hwar-
je Riksdalers ökning eller minskning pä Spanncmä-
lcn wcrkar pä en mans dagliga brödeonsumtion. Efter
Sex Riksdalers pris pä en tunna säd, kosta 7 qwar-
tcr 4 ffillingar, efter 7 R:dr, 4 si. 8 r:st., efter
8 R:dr, A si. 4 rst., öfter 9 R:dr, 6 si., och efter
ro Rchr, 6 si. 8 rst.»
. , . - r - Denna beräkning utwisar, att, om Spanmälen
sädänt sätt tzär ^^!)sätt(l stiger jstän 6 till 10 sä sök^y^äs dnigenom en
arbetares dagliga brödportion endast med 2 H. 8 rst.
Huru kan man dä tillffrifwa Spanmälspriscrne den
oerhörda dyrhet, hwartill daglöner, handtwcrksarbe-
cn, samt Fabriks- och andra waror uppstigit, och
)uru litet grundad är den förmodan, att, om Span-
nälsprisernc nedsänkas, ffall allt annat rätta sig der¬
ster, och en allmän jemnwigt warorna emellan witt¬
ias. Skulle denna förwillclse ännu längre fä räda,
>ch Regeringen iindcrläta att äterställa ett nägorlunda
Icmlikt förhällande emellan de waror, Landtmanncn be-
ööfwer köpa, och dem han har att sälja, är äkerbru-
kcts förstörelse deraf en oundwikelig följd, och Riket
snart äterfördt i fordna tidens nödwändighet,att om bröd-
lödan tillita utlänningen, ty denna näring kan äfwen
»u litet som andra länge uthärda att drjfwas med för¬
lust, särdeles dä den ar sä högt belastad med utskyl-
ber och andra allmänna pr»stationer. — Der är än¬
nu
4vo Den iZ Oktober.
nu hos Swensta Allmänheten bekant, dä wi i god»
ör bchöfwc införffrifwa 2 a 520,000 tunnor Span-
ncmäl, och wid infallande mitzwäxt 7 a 820,000
tunnor. Enar, genom Konung Gustaf den zdjes
wisa författningar och wcdcrbörandes den tiden äda-
galagdc omtanka, Swensta åkerbruket blifwit upp¬
bragt till den höjd, att wi inom otz äga tvärt behof,
hwilket de försiutne krigsären tydligen bewist, hwarfö-
re icke söka bibehålla otz wid denna fördel, och häldre
fortfara att sä uppmuntra tvärt åkerbruk, att wi äf-
wen kunna hinna att blifwa säljare. Dertill gifwcs
ingen säkrare och mera wcrkande utwäg, än att staf¬
fa Jordbrukaren afsättning pä sin Säd till sädant
pris, att hans oundgängliga behof af andra waror
dermed kan lösas, hwilket eljest -icke genom millioner
premier siär att winnås. Till Swensta Åkerbrukets
stora försäng har man öppnat Rikets hamnar för wä¬
ra Grannars under krigsoroligheterne samlade ofant¬
liga Spanmälsförradcr, hwarigcnom deras afsättning
blifwit befordrad, men i samma mon hämmad för
egne jordbrukare, hos hwilka ännu stora Spannemäls
förrädcr af förra ärets wäxt ligga osälde. Det är wä
ingen omtänkt enskildt hushållare som köper och beta
lar penningar för sädant, som hans egit husfolk kan
ästadkomma, hwilkcn kloka regel äfwcn synes böra
gälla för samhällen. Huru snart worc icke wära Fa¬
briker och wär Bergshandtering förstörda, om fri in¬
försel bleswc tilläten af dell mängd flöjdewaror Eng>
land nu ager, och af det jern i Rysta wäaarne fin¬
nes samlat; och hwarföre stall Swensta Åkerbruks
blottställas för eli oblidare behandlande, och sakna!
samma vmwärdnad och beskydd som vesta näringar!
alltid och ännu förunnas:",
Her^
Den iz Oktober, 40 c
Herr Bruks-Patronen Malmberg: Dä jag
r) är beredd pä nägon omständlig wederläggning af
hwad Herr Borgmästaren Reuss n utförligen yttrat,
fär jag endast i korthet anmärka: att mcnnistan lef-
wer icke allenast af bröd, att en god landtculture pro¬
ducerar icke blott Säd utan ock Viktualier, att de
pris Herr Borgmästaren uppgifwit ej hälla ständ, till
exempel det pä Strömming, att, i allmänhet sagdt,
äfwcn andra näringar, än jordbruket, begära omsorg
och medföra gagn, och att effectcn af hwilken näring
som hälst, drifwen till nägon höjd, bör wara ett dräg¬
ligt, icke ett stegradt pris. I afseende pä hwad Herr
Borgmästaren anfört om utländska Manufacmr-wa-
ror, äberopar jag endast Riksens Ständers beslut om
deras förbud till införsel. I alla fall uppkommer en
witz jemnwigt genom sjclfwa den skenbara olikheten.
Litet i en hand och mycket i den andra, gör detsam¬
ma som lika i bägge händerne.
Herr Borgmästaren Nensen: Det gifwes Pro-
vincer och bland deni Upland, hwilkas hela resoune
är deras produktion af Spannemäl; och Herr Bruks-
Patron Malmbergs anmärkning att vietnalierna äf-
wen böra beräknas, galler således ej utan undanlag.
Herr Stads-Majoren vice Talmannen Westin:
Ogärna wägrar jag mitt bifall till hwad en wärd och
högt aktad Ledamot andragit till förswarande af Ut¬
skottets mening; men hans bewis tala motsägelse och
hafwa ätminstone ej öfwertygat mig. Andra rörelser
äro ej heller befriade frän olägenheter; om Landtman-
nen med kostnad Underhäller sitt tjenstfolk, mäste ock
öfrige näringsidkare widkänNas en sädan kostnad. Col-
lcctjonen af alla Landsorters resultat är merendels den,
ätt i somliga förhäller det stg bättre, i somliga säm-
re. Jag anhäller derföre, att Wällofl, Ständet mät-
BorgSt. pr. N;v «6. te
402 Den IZ October.
te ogilla Utskottets förslag, och, i händelse det af Med-
ständcn godkännas, med underdåniga föreställningar
deremot till Kongl. Maj:t inga.
Herr Borgmästaren Hallquist. Med upp
märsamhct, äfwen med uppbyggelse har jag afhört
hwad i det discukerade ämnet blifwit framstäldt; och
jag bekänner mig wara i willrädighet hwilkcndera me¬
ningen mä anses äga företräde. Men hufwudfrägan
är likwäl den, huruwida, efter Utffottets tillstyrkande,
tullen ä utrikes Spannemäl bör höjas eller införseln
deraf förbjudas. Som nu, enligt Grundlagens fö¬
reskrift, ärendet i alla fall mätte underställas Kongl.
Majtt, för jag proponera att det utan bifall och utan
ersflag till Utffottets Betänkande, endast öfwerlemnas
till Kongl. Majns Nädiga godtfinnande.
Herr Stads-Majoren vice Talmannen Westin:
Sädant wore sä mycket mindre rädligt, som Kongl.
Majtt kan hända, uppä de öf ige Ständens anhäl-
lan, torde fatta ett nödigt beslut till bifall, i hwilken
händelse Borgarcständet snarare borde göra underdä
niga Demonstrationer.
Herr Bruks-Patrencn Malmberg: Med Herr
Stads-Ma>oren Westin förenar jag mig häruti, j!
synnerhet som Konungm möjligen kunde fä höra fle¬
ra röster omkring sig pika att Spannemäls-införscl
mätte förbjudas, och jag upprepar ännu, att denna
införsel ej med minsta sannolikhet kan förmodas af det
oemotsägliga skal, att ingen Köpman införffrifwer
hwad han förut ser ej kunna utan förlust söryttras.
Herr Bruks Pasronen Bjuhr instämde till alla
delar med Herr Bruks-Patronen Malmberg.
Uppä
Den ig October.
40Z
Uppä Herr Talmannens Proposition beslöts, det
skulle med de nu gjorda anmärkningar, hwaraf All¬
mäna Beswärs- och Economie-Ulffottct komme att er¬
hälla del, ärendet till dest ytterligare handläggning
förwisaS.
Derefter föredrogs äter och bifölls Bewillnings-
Utskottets yttrande, j anledning af Herr Stads-Majo-
rrn Westins förslag om ursättande af en prisftäga
att wid nästa Riksdag beswaras, angäende en fören¬
klad method till Bewillningcns utgörande.
H.vad Allmänna Beswärs- och EconoMie Utskot¬
tet, under den 11 i denne mänad, yttrat, uppä He-
derwärda Bondeständets remist af wäckt fräga oM sät¬
tet och tiden för Noterings- och Fdrstärknings-manska-
pcts utgörande, blef likaledes af Borgarejtändct, wid
^brttyad föredragning/ bifallit-
Widare föredrogs ä nyo Bewillnings-Utstottets i
förmiddagcnsplenum pä bordet lagda Memorial, med
projecterade reglor och föreffrifter wid Tareringarnc.
Herr Bruks-Patronen Makmberg: Innan des¬
sa reglor i hela sin widd antagas, utbeder jag mig
fä anmärka att §stc Regeln innebär en fullkomlig af-
wikelse frän Bewillningsgrunderne, dä dell frjkallar
det tjensthjon som äger Mindre än Femtio R:dr lc-
hällcn inkomst/ eller ett frugtbart Capital mindre än
8zz 9l:dr 16 st. frän uppgifs-ffyldighctcn och fäledeS
»fwett frän Maximi-afgiftc s erläggande- Förcställom
ost en piga elled/ om man häldre will det/ en tjenst-
gotze, svin äger denna summa i arf; hatt stall, ef¬
ter berörde grund, ej betala mer än ett upptaget barn
10m tjenar för blotta födan En sädan disproportion
mgick säkerligen ej i förra Bewillnings-Utstottets af-
-gt, och o^ormlighcten röjer fich ännu tydligare, dä
* * man
4v4 Dm rz Octobet.
man betraktar, att gösten, om han ärft en Hem¬
mans del af detta wärde, mäste utgöra Bcwillning
derför, men befrias helt och hällit, om samma Hem¬
mansdel blifwit förwandlad i penningar, hwilka mä
hända gifwa honom en större afkastning, än han skul¬
le hämtat af jorden. Orättwisan är ännu mer synbar,
Lä man nödgas medgifwa att mänga tusende Med¬
borgare, som pä längt när ej kunna uppskattas till en
förmögenhet af 8.?Z R:dr i6 st. likwäl äro förbund¬
ne att erlägga Bcwillning. Dock som Wällofl. Stän-
idet sörmodeligen i denna del redan stadgat sin Lfwer-
tygelse, wägar jag ej yrka nägon förändring af Ut¬
skottets förslag, jag wille blott till Protokollet hafwa
reserverat min enskilta mening.
Herr Advocat-Fiscalen Falkinan: Utan all mot¬
sägelse erkänner jag riktigheten af Herr Bruks-Pa¬
tronen Malmbergs anmärkning, och jag har äfwen
z Utskottets beredning ej warit af pluralitctens tanka
härom, emedan efter den projccterade regelns innchäll
och den dermed öfwerensstämmande förändrade redak¬
tionen af 4 Art. r §, 7 Momentet ett tjensthjon tom¬
ine att utgöra bäde Maximi och Minimi afgift, och
följden deraf skulle blifwa att den som borde i sjelfwa
iverket erlägga 2 R:dr Bcwillning, endast betalade
40 eller 24 skillingar.
Med Herr Bruks-Patron M almberg och Herr
Advocat-Filcalen Falkman förenade sig Herr Borg¬
mästaren Ullberg.
Herr Stads-Majoren vice Talmannen West in
Emot hwad nu grundeligen blifwit anfört, fär jag
dock erinra, att, dä Bewillnings-Förordningen fri¬
känner frän Maximi afgift, hwar och en som ej äger
8ZZ R:dr 16 st., were det törhända härdt och obil¬
ligt-
Dett rz Octobex.' 4v§
ligt, akt med undantag i det allmänna stadgandet,
stifta betungande lagar för tjensthjon. Lät och wara
att deras wilkor ofta äro drägliga nog och nägon gäng
förmänliga; men hwarföre endast gravera denna clast,
dä andra fritagas '/ Ett tjensthjon gör nästan alltid med
sitt arbete skäl för kost och lön hos husbonden, och se¬
dan dest smä behof blifwit af en ringa tillgäng be-»
stridde, uppkommer troligen ej nägot öfwerstott, hälst
wid alla förnödenheters närwarande dyrhet. Lät ost ej
dccouragera den arbetande och tjenande hopen genom
päläggandet af nya bördor. Jag tror ätminstone för
min del, att det allmänna ej skulle synnerligen winna
derpä och.tillstyrker derföre bifall till Utskottets betän¬
kande.
Herr Bruks-Patronen Malmberg: Wister-
ligen önskar icke jag mer än Herr Stads-Majoren
Westin att den tjenande classen mä onödigt och öf¬
wer höfman betungas; jag önskar blott enhet i prin¬
cipen och wid dest tillämpning. Dä Ständerne wid
fistledne Riksdag fastställde Maximi-afgiftcn till utgå¬
ende af ej mindre behållning än .50 R:dr, i stället
för af minst 16 R:dr 52 h., hwilket belopp först war
projccteradt, hämtades den härwid följda grundsats
egentligen derifrän, att omyndige barn kunde finnas,
som endast ägde 8zz R:dr 16 st., och ej nägot an¬
nat bidrag till sin nödtorftiga bergning. Deremot
bör wäl ej en sädan befrielse gälla för ett tjensthjon,
som ätnjuter mat, lön, kanske äfwen andra wid städ¬
jandet betingande fördelar, och destutom en ärlig be¬
sparad penningc-inkomst, hwilket allt sammanräknadt
utgör wida mer än Riksdalers bchällning.
Herr Borgmästaren Lin dström och Herr Bruks-
Patronen Bjuhr biträder Herr Brukspatron Malm¬
bergs och Herr Advocot-Fiscalcn Falkmans mening,
och
426 Den iZ Oktober,
och tilläde Herr Borgmästaren Lindström, att ett
och samma beskaltningssätt borde öfwer allt följas och
att en anomalie skulle uppkomma om lefnadskostnaden
för tjensthjon ej beräknades, sammanslagen med deras
öfriga l chalina inkomst.
Efter säftmda fulländad öfwcrläggning stadnade
Ständer i det bestut som nedan intagne till Bewill-
Nings-Utskottet expedierade Protocolls-Utdrag innchäller:
S. D, Wid äte.föredragningen af Bcwillnings-
Utskottets Memorial af den re denne-, med sörestag-
ue reglor och föreskrifter till de ffattskyldiges och Ta--
xcringsmännens samt andre wederbbrandes efterrättelse,
förenade sig Borgareständet, med anledning af hwad
flere Herrar Ledamöter särskildt yttrat, om den all¬
männa erinran, att den af Utskottet projecterade för¬
ändring uti 4 Art. i § 7 Mom. wore stridande mot
Bewillnings-Förordningens esprit, och de för afglftcr-
nas paföMnde uti i Art. stadgade grunder; och som
Borga cständct fann denna afwikclse leda derhän, att
tjenstehjon icke allenast komme att rakt emot förcffrif-
tcn i z Art. r Mom., taxeradt pä en gäng efter bä-
La Tarifferna, utan ock blefwe frikalladc frän den
allmänna sik. ldighcten, att wid beräknandet af sin be-
hällna inkomst äfwen upptaga sin lön och sitt under¬
häll, hwaraf pä en gäng syntes följa ett obehörigt un¬
dantag för dom och en ej obetydlig minskning i Sta¬
tens inkomste--, beslöt Ständct af sädane fläl, det skul¬
le UtsikotretS förslag i denna del äterförwisas med an¬
modan lill Utskottet att, jemnlikt anmärkningen, rät¬
ta och jämnka sä wäl Rcdactioncn af 4 Art. r § 7
Mom. samt z:dje, 4:de, 5:1c och rZlde rcgkorncs in-
nchäll, som äfwen de nppgifne formulairen i de delar
deraf, som angä tjenstjons debitering för behällen inkomst.
Frän
Den iz October. 407
Frän Lag-Utffottet hade ankommit deflutlätande
i följande ämnen:
1:0 Angäcnde den af Herr Häradshöfdingen
Mannerstam gjorda motion, em uppgifwande af
en arbetsmethod för Lag-Eommittäen.
2:0 I anledning af fö ckomnc anmärkningar wid
den af Utffottct projecte rade Upplopps-llagcn, jemte
ett förändradt förflag dertill.
g:o Angäendc inskränkning och närmare bestäm¬
mande af LagenS Allmänna föreskrift, rörande af-
handlingar om jordafång; och
4:0 Angäcnde Herr Borgmästaren Årsen ii
hemställan, att benädningsrätten i balance- och ersätt-
ningSmäl mätte af Ständerne till Konungen Lfwer-
lemnas.
Ladcs, efter uppläsandet, pä bordet.
Banco-Utskottets yttrande uppä Höglofl. Ridder-
ftapets och Adelns anmärkningar wid Utskottets be¬
tänkande om anstalter till Icrnwcrksrbrclsens understöd,
upplästes och kades, säsom ej fordrande nägon Stän-
dets dccitions-ätgärd, till Handlingarne.
Sluteligcn upplästes insände Protocolls-Utdrag:
Frän Höglofl. Ridderskapet och Adeln, med un¬
derrättelse om dess bestut, att de af Constitutions-Ut-
skvttet inlemnade förflag till förändringar i Grunb-
lagarnc ffulle pä allmän bekostnad tryckas.
Frän Högwördige Prestständet, angäcnde utgif-
wandet pä publik kostnad, af Bihangct till Riksstän-
dens Protocoll.
Härwid bifölls, med instämmande i Högloft.
Ridderffapets och Adelns samt Högwördige Prcststän-
dets
4»3 Den iZ Octoker.
dets beslut, att terörde Bihang mä pä allmän bckost-
nåd tryckas och Slats-Utsikottel anmodas att medel
dertill föreflä.
Frän Hederwarda Bondcständet, med tillkänna-
Hifwande att det gillat 1:0 Stats-Utfkottets utlåtande
om dispositionen af Hwitfeldtska Donations-godscn.
2:0 Samma Utskotts förflag till förhöjnkng i expectance-
lbnerne för Stabs-Capitaincr och Subaltern-Ofsicera-
re wid f. d. Finska Arm cn, m. m. z;o Beinälte
Utskotts yttrande angäcnde tiden för beräknandet af dek
Landt-Räntmästarne tillagdt Reinifflage. 4:0 Bcwill-
nings-Utskottcts Memorial, rörande lindring i Bewill-
nings-utsknlderne för Gestrikland, och Caractercrs te-
läggande med afgift. 5:0 Banco-Utskottets betänkande,
angäcnde anstalter till Jernwerksrörclsens understöd.
6 0 Stats-Utsikottels ytterligare utläsande, angäcnde Rike-
dagskostnaderne. 7:0 Särskilta Utskottets Memorial,
rörande wissa sörsigtighetsinätt i anseende till f. d. Ko¬
nungens wistclse-ort, m. m. 8»o Stats- samt Allmän¬
na Bcswärs- och Ekonomie- Utskottens gemsamma ut¬
rätande oin medel till försök. y»ed SillMcts anställan¬
de pä djupet, y'o Lag-Utskottets yttrande, angäcnde
sökt ändring i Kongl. Förordningen om Stängselskyl¬
digheten: och io:o Stats-Utskottets senare betänkande,
rörande Annuitets-Systemets Äerkallande.
Ladcs ad acta.
Ständet ätfkiljdes kl. en qwart till ro.
In sistern,
.I. v. Valerius.
Dell
Den 14 Ock ober. 409
Den 14 October.
Plenum klockan 12.
Afgäcnde Expeditioner öfwer de i gärdagcns ef¬
termiddags Plenum fattade beslut justerades.
En Deputation frän Högloft. Ridderskapet och
Adeln anmältes och förekom, anförd af Herr Cabi-
nets-Kammarherren m. m. Grefwe A. G. Mörner,
som tillkännagaf, att dä wid granskningen af Lag-
Utskottets förnyade project till cn Upploppslag, wig-
tiga betänkligheter mot dess antagande sig yppat, ha¬
de Ridderskapct och Adeln ansett allätgärd derwid för
innewarande Riksdag böra hwila och Iiiksens Stän¬
der kunna ätnöjas med den underdäniga anhällan hos
Konungen, att wid inträffande Upploppstillfällen »verk¬
ställighet mätte, efter föregängna warningar, gifwaS
ät den i Lagarnc stadgade grundsats, att wäld mötes
med wäld; öfwer hwilket beftut tillika Protocolls-Ut-
drag öfwerlcmnades.
Sedan Depukationen, beswarad, afträdt, före-
hadcs Lag-Utffottcts ofwannämnde förledne gärdag pä
bordet lagda förftag, hwarwid först Herr Juvelera¬
ren Hollner yttrade, att, efter hans tanka, kunde
Ständet ej taga nägon widare befattning med ett äm¬
ne, hwars principe det ogillat.
Herr BorgmästarenNorström: Åtminstone tror
jag, att Ständet ej bör instämma uti den af Rid-
dcrskapct och Adeln bcftutna underdäniga anhällan.
En sädan ätgärd skulle innebära en wanwbrdlig och
förolämpande misitanka, att Konungen e), alla erin¬
ringar förutan, bewakadc Lagarnes kraft.
Härmed förenade sig flera.
Herr
Den 14 October.
Herr Borgmästaren Nensen: De grundsatser,
hwaruppä Utskottets förra förflag byggden, moro ej
mina. Det sednare äter ar kill cn del och med mis¬
sa skiljaktigheter föranledt af ett project, hwilket af
mig säsom Utskottets Ledamot, dit inlcmnades. Jag
har sedermera i ett sammandrag skriftligen uppsatt
de tankar jag i Utskottet yttrat och anhällcr att sä wäl
detta anförande, fom det af mig författade project
mätte fä ett rum i Ständets Protokoll.
Bifölls, och upplästes dessa Handlingar sä ly¬
dande:
"Dä Herrar Engel och Acharius, hwilkas
motioner till Högloft: Utskottets Betänkande gifwit an¬
ledning endast dnsckat, den förre cn tjenlig Instruk¬
tion för Civile- och Militairc-styrelseu alt iakttaga till
afböjande af sädane uppträden, som den 20 sistledne
Junii i Stockholm förefallit, den sednare, i lika af¬
sigt en Answarighcts lag för Mttitair-styrkans undcr-
lätenhet eller mifibruk af sin pligt wid sädane till¬
fällen, ar det endast inom denna krets och hwad der¬
till hörer, som Utskottets ätgärd synes böra wara in¬
skränkt; wid närmare öfwerwägande hwaraf jag, för
min del, förmenar, allt hwad om en orts förklaran¬
de i krigstillständ dels af Herr Grefwe Löfwenhjelm
och Herr Brummer är prkadt dels i Utskottets för¬
ra projekt widrördt, mä säsom ett för Nationen främ¬
mande och i sig sjelf mindre behagligt ämne nu fbr-
kigäs; hälst krigstillständ förutsätter, attén ort antin¬
gen är af fiende intagen eller försatt sig sjelf i dek
läge, att den säsom Statens fiende förtjent behandlas,
i hwilket fall, emedan saken sjelf tillkännagifwer krigs-
tillständet, nägot förklarande deraf synes icke be-
höfwas.
Äf-
Dcn 14 Oktober. 41 r
Äfwenwäl har jag, efter närmare granskning, för¬
ment, att de j Z §. af Högloft. Utskottets förra Be¬
tänkande nämnde se skölde och extra ordinaire Policc»
anstalten, dels icke äga med ämnet oskiljaktig gemen¬
skap, dels icke kunna utgö a werkligt föremål för en
Allmän Lag, hälst författningar härom redan till en
del finnas, och en del af dcfie anstalltcr äro af den
bcffaffenhck, att endast yttersta nödfall gör dem, wäl
icke laglige, men ursäktlige.
Deremot har jag icke kunnat förena mig med
dem, som anmärkt att nägon Lag i dcfia ämnen icke
wore af nöden. Ty fastän det af förra Lagar är utom
all fräga satt, att wäldsamhetcr i större eller mindre
folkhopar mä af tillstädeswarande Troupper med wäld
afstyras, och att dä Troupperne sjelfwe i sin tjenst
med hugg och stag öfwerfallas, eller eljest angripne
äro i rätter lifsnöd, wäldswerkare, ehwad de ary sie¬
re eller färre, mä kunna saklöst nedcrgöras, utan att
nägot förklarande i krigstillständ eller annan ccremo-
nie förutgätt, sä saknas dock wisserligcn Lag i afseen¬
de pä följande händelser, nenil. dä r:o i en ttllfälligt-
wjs samlad folkhop wäld sker, men wäldswcrkarne ej
kunna gripas eller antastas, utan att de fredlige til¬
lika mäste wäldföras, samt 2:0 en mängd människor
äro församlade, utan att nägot wäldsamt bland dem
ännu sker, men anledning är, att sädant befara,
hwilket wisserligcn ager runi, dä nägon rimlig orsak
till samlandet ej kan finnas, dä flere der synas pä ett
eller aimat sätt bewäpnade, hotelser här och der nttras,
och folksamlingen länge warar och mer och mer ökas,
wid hwilka tillfällen det wäl wore den största oklokhet
att läta stkockningcn fortfara intilldetz den utbrustit i
företag, wädeliga för Allmän säkerhet och enskildas
lif och egendom; men ock tillika högst bekymmersamt,
att
4ir Den 14 October.
att med mäld stilja dem ät, derest ingen Lag aucto-
riscradc nägon att befalla stingring och efter tjenlige
och gcnoin Lagen kante signaler och warningar utföra
samma befallning med Phyststa mebel. Eftermiddags
uppträdena ben 20 sist!. Innu bewisa nogsamt nöd-
wändigheten af en sädan Lag, som den i Betänkan¬
det 2 §. förestagna. Hade en sädan Lag dä warit
kand och i enlighet dermed sädanc eller dylike war¬
ningar och signaler blifwit gifne, sä hade ofelbart
mängas, ätminstone nycktres och fredliges lif warit i
behäii, hälst om signalerne äfwcn warit uppställde wid
alla avenuer till ben redan samlade folkmassan,
Hwaraf alla tillöpanhe blifwit warnade, att wända
hem till sitt.
Att nägon Lag för ofwannämnde twänne hän¬
delser, sä nödig ben ock är, hos ost finnes, lärer ej
kunna pästäs. För Trouppcrs försumlighet i deras
tjenst och answar derföre, finnes wäl Lag, men, efter
min öfwertygelse, ej wid alla tillfällen swarande emot
det onda den borde förekomma, dä större och äfwcn-
tyrligare wäldsamheter ste, hwilkas afböjande Troup-
perne owilkorligen äliggcr. Och om nödwändighetcn
af en tjenlig Answarighets-Lag idella afseende öfwcrty-
gar nogsamt cftermiddags-uppträdet dcn 2osisil. Junii,
hwilket kunnat och bordt i sin början afstyras, da
tilläfwentyrs alla derpä följde olyckor och i samman¬
hang dermed Statswerket tillskyndade owanliga utgif¬
ter kunnat förekommas.
I afseende pä den först anförda händelse, dä
tväldswcrkare äro med offyldige blandade, antingen i
början, eller under det signalerne gifwas, har jag icke
annat kunnat inse, än att de frän Resp. Ständen
gjorde anmärkningar äga sin riktighet, nemligen att
Skyds-
Den 14 October.
4lZ
Skydsmagten i intet fall bör fä wändas emot 'oskyldi¬
ge, eller för nägras brottstighct alla utan ätffillnad öf-
werfallas, förr än äfwen te fredlige genom ohörsam¬
het gjort sig brottflige, d. ä. efter ten tid, dä de
bordt och kunnat wara friwilligt utur hopen stiljde.
Äfwen har det synts mig, att den, som äger
antyda ffingring, ej borde wara förbunden, att, ef¬
ter wissa i Lagen förut bestämda minuter, owilkorli-
gen bruka wäld ä dem, som blott genom qwarblifwan-
de fela. I Fransta Martial-Lagen och i Riot-Acten
beror denna tid pä Befallanden, som bör wara an-
fwarig, om den är för kort eller läng. Men om wis¬
sa minuter mä i Lagen utsättas, bör det ändock, ester
min tanka, fä bero af Bcfallningshafwandcn, att
när sä fordras ytterligare förelägga ny tid. Nägot
mäste i alla fall lero pä ompröfwande, och mig sy¬
nes detta mindre afwcntyrligt, än att genom en i La¬
gen bestämd tid, sätta den Befallande i nödwändighet,
att lätsa bruka wäld, dä han tydligen inser omöjlig¬
heten för en del i hopen, att hafwa kunnat komma
ur trängseln.
I det fall, dä en folkhop, der intet wäldsamk
förefallit, ffall stingras, bör ofelbart ingen annan
än Högste Civile Ämbetsmannen befalla. Men har
wäld redan förefallit, dä inträder Militairens befatt¬
ning och åliggande att det afstyra. Och dä det hin¬
der möter, att fredlige utan uppsäk äro honom i wä¬
gen, bör han iakttaga en del af de former, som an-
gäcnde den förra händelsen blifwit förestrifne.
Dr dispositioner Militaire-Chcfen mä med Troup-
perne widtaga, bör wifrriigen bero pä hans bedöman¬
de om tillfället och omständigheterna samt crhällne Jn-
strurlioner. Men i en allmän Lag synes blott i all¬
männa
4l4
Den 14 October.
männa Ordalag hans äliggandc, att wcrksamma och
alfwarliga medel widtaga, böra päyrkas.
I aseende pä answaret ä den Befälhafvare, som
sin plikt underläter eller sin magt mistbrukar, har jag
öfwerwägat hwad Krigs-Articlarne förut härom stad¬
gar, och antagit hwad deraf kan wara lämpligt, med
tillägg, som syntS mig nödiga. Men hwad Manska¬
pets answar beträffar, anser jag, enligt med Utskott
tets förra Betänkande, det l allmänhet böra i wänlig
ordning behandlas, utom dä myteri eller delaktighet i
det wald, som stall afstyras, ibland sjelfwa Mansta-
pct förmärkes, dä jag trott mig böra tillstyrka Ständ-
Rätt.
!§LN8 6N.^
"Genom tid efter annan utkomne Lagar och
Författningar är det wal utom all frciga satt, att
wäldsamhcter, som pä gator och andra offentliga plat¬
ser begäs af serskildt personer, och i större eller min¬
dre folkhopar, mä af närwarande wakter, poster och
patruller med waldswe! karens gripande afstyras, samt
att, dä Trouppcrne sjclfwe i sin tjenst med hugg och
stag Lfwerfallas, eller nägon annan angripen strän
rätter lifsnöd stall räddas, wäldsmännen, ehwad de
äro flere eller färre, mä stylta sig sjclfwe, om
de till lif eller lem blifwa skadade. Äfwen kan det
answar som i 2 Cap. ig H samt Cap. § §.
Krigs-Art. är stadgadt för Milttair e Embets- och Tjcnst-
mäns wärdslöshet och försuminelse j tjensten wara til¬
lämpligt pä efterlätenhet i deras plikt att, pä sätt nU
sagdt är, befordra ordning 0 y lugn. Men emedan
ä ena sidan omständigheter kunna förefalla, dä om-
förmäldte uraktlåtenhet kan medföra större wäda för
all-
Den 14 October.
4r5
allmän och enskild säkerhet, än att den r nystnämnde
Lagens rum bestämde bestraffning wore deremot swa-
rande och ä andra sidan de händelser jemwäl äro möj-
lige, dä twängsmaktcns pligt att afstyra wäld antin¬
gen icke skulle kunna utföras, utan att oskyldige och
fredlige tillika mäste, med wäld bringas undan, det
äfwen till en god Lagstiftning hörer, att när det ste
kan, hälst göra brotten omöjlige, för att icke sättas i
nödwändighet att dem straffa; hwarföre nägon Utwäg
bör finnas, hwarigenom dels twäng mä kunna utöf-
was emot de brottslige, utan att twängsmagten tillika,
twärt emot sitt ändamäl, stulle wändas emot de oskyl¬
dige, för hwilkas skydd den endast och allenast är in¬
rättad, dels ock sädane folkskockningar i tid skingras,
som synas kunna till wäldsamma och brottsliga före¬
tag urarta, har jag för min del insett nödwändighe-
ten deraf, att i sistnämnde afseenden förcflä följande
hittills hos sfi saknade stadgande», wid hwilkas ä nyo
försökte redaktion, de frän Respcctive Riksständcn in-
komne anmärkningar, i de delar de, efter mitt om¬
döme funnits grundade, blifwit med behörig uppmärk¬
samhet afsedde.
1 Mom. Enär ä gator eller andre offentligt
ställen en folkmasta i okänd afsigt samlas, eller eljest
nied sitt förhållande synes äsyfta allmänna lugnets och
ordningens störande, ehuru det ej genast i wäldsam-
llna uppträden utbrister, tillhörer det, j Stockholm,
Ofwerstäthällaren, eller den hanS Ämbe'e företräder,
jvch annorstädes, Högste i Besälstadde Civile Ämbets¬
mannen att widtaga de anstalter han för allmän och
enskild säkerhet pröfwar tjenlige och hwartill hatt ock
bör ställa sig de Instruttioner till eftcrrättelje, dem
Lvonuns
4i6 Den 14 Octobcr.
Konungen kan i Räder sinna för godt att honom fö-
reskrifwa.
2 Mom. Anser bemalde Befailnlngshafwande
folkskockningcn för wädelig, läte dä pä tjcnlige ställen
och owilkorligen, der de samlade kunna bortgä, eller
andre möjligtwis tillöpa, högt och synbart för de sam¬
lade sä wäl som annalkande uppresa om dagen en
swart fana med rödt kors. och om natten fyra i fyr¬
kant ställde brinnande lycktor.
g Mom. Läte ock i detsamma desse signaler
anbringas trenne tätt pä hwarandra följande lösa skott
ur särskilde handgewär astossas: och warde derefter ett
sä lydande Kungörelse uppläst: "I Konungens och
Lagens Namn amydcs en hwar, att inom ro minu¬
ter fredligcn gä hem till sitt, och skytte sig den sjelf,
som detta påbud ej hörsammar, för den skada och straff,
som honom eljest träffa och öfwcrgä kan."
4 Mom. Sadan anmaning mä ock äter för¬
nyas pä enahanda sätt med lika eller kortare tids före¬
läggande efter omständigheterna.
5 Vi om. Är folksamling ej inom den sälun-
da förelagdc tiden ätskiljd, äge Bcfallningshafwan-
den, ända att folkhopen häller sig fredlig, rätt titt de
mätt och steg, som till desi skingrande finnas tjenlige.
6 M 0m. Dä den sammandraga wapcnstyrkans
handräckning härwid äskas, bör sädant ofördröjligen
werkställas; och hwile det dä pä Bcfälhafwarens an¬
swar, att af de wäldsmcdel, hwilka till folkhopens
skingrande äro nog werksamme, anwända de lindri¬
gaste samt ej läka wäldet utöfwas läng-e, än ändamä-
let fordrar, eller emot andre än de ohdrsammr, efter'
den af BcfallningShafwandcn gifna anwisning.
/ Morn.
Den 14 Dclober. 41^
^ Bio m. Skulle bland folkmätzan en eller flere
siöka att hindra folkets skingrande eller de i sädant än-
damäl widtagnc anstalter, eller eljest nägon wäldsam-
het utöbwa, warde emot dem, såsom Upprorsmän,
wapenstyrkan genast wand; men de fredlige mä ej fö¬
re den förelagde tiden wäldsamt behandlas. De siörro
skylle sig sjelfwe för den skada dem tillfogas kan.
tz. L.
t Mom. Förefaller i en folkhop nägot wäld,
deruti ej alla deltaga; och är till dep afstyrande wack-
lers, posters, patroullers, eller andre Trouppers ätgärd
Äskad, eller eljest nödig; och kunna desse, utan de fred¬
liges skadande åtkomma te brottflige, göre de utan
ttppehäll sin skyldighet, att med wäld afstyra mäld ;
och den, som sig till motwärZ sätter eller eljest Troup-
pen j dest tjenst med hugg och stag öfwcrfaller, skylle
sig sjelf, om han till lif eller lem skadas.
L Mom. Men ej mä för be brottsliges skull
fredlige wäldföras. Äro de sistnämnde tillfälligtwis i
wägen, äliggc det Trouppens Befälhafwarc, att ge¬
nom munlelig aNmanig, som sagd! är , förelägga län¬
ge eller kortare, men efter omständigheterna afpafiad
tid för de fredlige, alt ffyNdsamt antingen g'rpa wäld s-
werkarne eller skilja sig ifrän dcM. Är Trouppen med
lösa ffott, eller skyidsfanor försedd, mäge ock de,
enär folksamlingen stor är, NyttjaS.
Z Mom. Blifwcr oj anmaningen ätlydd, dä
komme de ohörsamme och de som wäldet förmärkt,
utan att det afstyra eller bortgä, med wäld undan-
rödjas, pä det de mera brottflige företag mä i tid kun¬
na afstyra^
BsrsEpr. SW27. 4 Mom.
4,z Den 14 October.
4 Mom. Om dessa och de i föregående § be-
flrifna händelser bör alltid skyndsam rapport asgä tilt
Konungens BefallningShafwande och. wcdcrbdrandr
Chef, som äligger att sädaitt hoS Konungen genast t
undrrdänighet anmäla.
§- 3.
r Mon. Nu är anmaning till skingring af
behörig man gifwen, söker dä nägor med ord eller
gerning att hindra folkhopens ätskiljaNde, konime han,
vm han ej pä stället dräpes, att wid Laga Domstol
dömas säsom Upprorsstiftare enligt 6 Cap. i §. Mip-
gcrnings-Balkcn.
Hit höra icke allenast uppfordringar till de sam¬
lade att qwarblifwa, utan ock allt buller och oljud,
hwarigenom anmaningarnes afkunnande ej mä höras,
eller förhindrande af signalers anwändandc, samt wald
och hot emot den, som i Konungens namn bjuder och
befaller, eller dem, som honom biträda, eller emot
Trouppcrne.
2 Mom. Den, som, efter förmarkt anmaning
eller signal, eljest begär wäld ä nägon person eller ä
dest egendom, straffes som Upprorsman enligt 2 z.
nxfnämndc Cap.
Z Mom. Del wäld, som sker söre gifweN be¬
fallning vm slingring, och ej har för afsigt att hin¬
dra anmaningcn, straffes som Lag eljest förmär. Sker
det emot Troupperne, dbmcS efter 6 Cap. 12 KrjgS-
Artiklarne.
4 Mom. De som efter den förelagda tiden,
utan dertill af Befallningsbafwandcn gifwit tillständ,
friwilligt qwarblifwit, straffes säsom i uppror mindre
delagtigc efter omständigheterna; hwarwid i synnerhet
af-
Den 14 Octobör. 419
'eende derä göras bör, oni de warit kewäpnade eller
ej; men de ware utan answar, som, utan att hafwa
nägot olagligt föröfwat, inom förelagd tid sig allde¬
les frän hopen skilja.
5 Mom. Den kostnad, som Erfordras till däm¬
pande af utbrustet upplopp, 'ersättcS af deras gods 1
löst och fast, hwilka warit till upploppet anstiftare^
eller detsammas dämpande förhindra welat.
§-4-
t Mom. Aunna de, som wäldsamhctcr begZ,
tzripätz, eller 70aidet eljest med magt afstyras, utan
att fredligd och icke ohörsamme menniffvr ffadas;
tzifwcr dä ej Anföraren för de till hands warande
Troupper, cNär hans ätgärd behöfwcs och äffas, ge¬
nast ordres, och gör ej alfwarligt försök att, pä sätt
sig bör, afstyra oordningen, warde han wid behörig
Domstol fälld att, jemte ersättning för den skada,
som timat, tillika efter försummelsens mer eller min¬
dre swära beskaffenhet, antingen mista tjenste», de¬
sraderas, öller sitta i fängelse pä längre eller korta-
n- tid.
2 Monn Mm begär sädan försummelse inom
Konungens borg, eller ter Rikets Ständer äro till-
ammans- eller wid de af Konungen anbefallde hög-
-dliga processioner, eller har nägon grof ogerning
kedt, eller menniskolif blifwit spildk, hwilket af Do¬
naren pröfwas hafwa kunnat förekommaS oM Befäl-
mfwarcn sin pligt behörigen iakttagit, miste denne
if-vct.
z MoMi Den af Manskap eller Underbefäl,
s°m härwid ej fullgör sin skyldighet, enligt ordres,
ffaffaS efter hwad i § §. 2 Cap. Krigs-Ärt; om
420 Dkn 14 Oktober.
^red eller underläten lydnad i fredstid stadgadt ärr
men timar owäsendet inom Konungens dorg, oller dcr
Rikets Ständer äro samlade, eder tvid sadar.e pro¬
cessioner, som omftrmäldt är, warde den ohörsamme
arquebuscrad.
4 Mom. FörniMmes härwid myter! och upp¬
ror kland Trouppcn ä färd c wara mä, när skynd¬
sam bestraffning är nödig, högste Mikitair-Befälhaf-
waren anbefalla Ständ-Rätt, dä endast med dc ibland
manskapet brottslige förfarcs, säsom om myteri i falt
uti 14 Cap. 9 §. KrigsArt. stadgas.
5 Mom. Mi?brukar Militatre-Bcfälhafware
ten magt och myndighet honom anförtrodd är, sä
att fredlige mennissor/som ej heller i hörsamhet bru¬
stit, klifwa af Trouppcn wäldfölde; warder deli ossi l-
d-ge derigenom draperi, miste en fädan Befälhavare
lifwct, och för annan stada straffas dubbelt emot hwad
Lag cm wäldswcrkan eljest förmärr ä sednare fallet
miste han ock tjenste».
6 Mom. Arstefalleshärdarewäldsm.edel än om¬
ständigheterna pröfwas kafwa gjort nödwändiga, mi¬
ste Bcfälhafwarcn tjenstcn och straffes dessutan efter
som förseelsen är till.
7 Mom. Ten af manstapet, som i vfwan-
nämnl e händelser emot eller utöfwcr ordres, och utan
att till sjelffö-swar wara twv-^en föröfwar wäld, straf¬
fes efter Z §. 6 Cap. Krigs-Art.
8 Mom. Men skulle under det Trouppcn sin
skyldighet fullgör, eller dä den till sjclffbrswar nödgad
är, nögon oskyldig koyrma i misshugg, och sädank
sones Hofwa mera af wäder än af wällande eller upp-
sät stelt, äge dä Domaren derä, göra det afseende,
som omständigheterna medgiswa.
Den-
V
Den 14 October. 4»r
Denna Förordning bör en gäng hwarjc är jfrän
Prdikostolarne i Stader och pä Lan. et tunaö^as.
^nä. bensen"
Herr Stads-Majoren vice Talmannen Westin:
De stadgande» Herr Borgmästaren Nensen föresta¬
git, äga ett otwifwelagtigt warde af en klar framställ¬
ning och af en berömlig nitälstan för Allmänna lug¬
nets bcwarande; men jag är öfwertygad, att Konun¬
gen, hwars pligt och rätt är att freda och frälsa litt
folk, ej nägon tid warit betagen den magt, som för
utöfningcn af en sädan rättighet fordras.
Herr Handelsmannen Engel: Att lemna mälck
utan allt afseende, wore kan hända ej tillständigt eller
wärdigt detta Ständ, hos hwilket motionen derom
blifwit gjord. Man torde till dtt minsta böra tager
i öfwcrwägande hwad Ridderstapet och Adeln bcstutit,
och med samma Resp. Ständ instämma i den under¬
dåniga hemställan, att warningar mätte förutgä, in¬
nan wäldet med wäpnad hand twingas eller straffas.
Herr Grosshandlaren Arfwidson: Dä Stän¬
ket redan förut af flera stöl funnit en np sä kallad
Upplopps-Lag öfwcrflödig, kan det, efter min mening,
nu ej heller i förstaget ingä, och jag tillstyrker sälr-
dcs att frägan förklaras hanlande, utan att likwäl nä-
gon underdänig anmälan hos Kongl. Maj t i detta äm¬
ne mä anses wara af nöden, hälst alla nied mig lä-
ra äga den lyckliga wischel, att Kongl. Ma):t, utan
att derom i undcrdänighet erinras, alltid lika ömt och
kraftigt wakar öfwer Lagarnes helgd och den.allmän¬
na och personliga trygghetens bibehällande.
Med Herr Grosshandlarn Arfwidson förena¬
de sig Ständet nästan mangrant; och skulle, j Lfwer-
rnS-
4-»
Dey 14 Oktober,
insstämmelse med hans anförande, beslutet genast uxp4
sättas och expedieras.
Frän Erpeditions U'ff'ottek hade ankommit ne-
dannämnde förstag till NstscnS Ständers nnderdäniga
sk ifwe! i er, r,:,o, med bcswarande af Kongl. Majus
Nädiga Proposition, angäcnde anstalter tili Jern-
wcrksrörelsens understöd; 2:0 Rörande medel och ut-
wägar till Sillfiskets anställande pä djupet; Zw An¬
gående tiden fhr beräknandet af det Landt-Ränimästar-
ne tillagde Rcmis-lagc; 4:0 Om bcstuten förändring
i Kongl. Förordningen om Stängsclffyldightten; §:o
I anledning af srägan om förändrad disposition med
Hwitfcldska D.nationsgodscu; 6:0 Argäendc anslagen
förhöjning i Erpectance lönerne för Stabs-Capitaiver-
pch Subaltern Officerare af f. d. Finsta Armeen samt
Finsta Gräns-Compagnicrs inrättande; 7.0 Om li-
gvibcranöe af ätskillige Hamburgsic Vau^ucrers for¬
dringar.
Desta förslag blcfwo hwarf för sig efter uppläs
sandct godkände.
Herr Talmannen erinrade Ständetatt, dä möi-
kigen förekommande ffiljagtigheter i Riksständens be»
slut, angäcnde Bewillningsä-enden, torde fordra det
förstärkta Ståts-Utskottets afgörande, wara betänkt pä
wal af Ledamöter dertill; och bcslöto, att detsamma
skulle i eftermiddag anställas, hwarwid Tjugoen Le¬
damöter borde utscS, och de. Sex, som närmast i röst-,
tal upphunne desta, till Suppleanter utnämnas.
Derefter föredrogs och bifölls ett af Expeditions?
Utskottet insändt Memorial med förestagen förändrad
redaktion af de redan justerade h. § j Riksdagsbeslut
tet, som röra Lea i Regeringsformens ivZ §. söre-
ffrif-
Den 14 October. 42 Z
skrifna Nämndens omröstning och Instmctloncn för
Fullmägtige i RiksgäldsContoiret.
Uti Memorial af förleden gärdag, som nu upp¬
lästes, hade Stats-Utskottet afgifnstt sitt utlätande öf¬
wer de hos irenne Riksstånd förekomne anmärkningar
wjd Utskottets Betänkande angäcnde Kungs- och Kungs-
Ladugärdarncs förwaltning; och sann Borga» esiandck
stäk, att, med godkännande häraf, till alla delar bi¬
falla hwad Utskottet i. detta ämne föreslagit och hem¬
ställ.
Herr Jouvckerarcn Holmer anhöll likwäl här-
wid om anteknande i Protocollct af hans särstilta kan¬
ka, att, dä fragan om Kungsgärdarncs försäljning r
behörig ordning blifwit anmäld hos Constitutivns-Ut-
stottet, borde ärendet i hela sin widd intill nästa Riks¬
dag hwila; äfwcnsom Herr Bruks-Patronen Bjuhr,
under instämmande med Herr Holmer, förklarade,
gtt han i det nu fattade beslutet ej deltagit.
Herr Rädmannen Hochschild upplöste, atk
Constitutions-Utstoktets yttrande, säsom innchällande af-
stag, ej kunnat Riksstånden meddelas, utan endast
blifwit, jemnlikt 84 §. Regeringsformen, Författaren,
tillstäldt.
Widare upplästes och kades pä bordet Constitu-
tions-Utskottcts Memorial af den rr dennes, med
öfwcrlemnande af de anmärkningar och förslag till än¬
dringar i Regeringsformen och Riksdags-Ordningcn,
som i wedertbrlig ordning, dels tvid förra dels tvid
denna Riksdag blifwit framställde och beredde.
Slutligen upplästes insände Protocolls-Utdrag:
Frän Högloft. Ridderskapet och Adeln med urr-
derrättelse om dest gillande af rro Allmänna Beswärs-
och
424. Den 14 October.
och Economie-Utstotte^s Mälands, angäende wäckt fi^ä-
ga om de' sä kallade Körstärknings-manstapets utgdra,rr¬
te; 2:0 Bcwillnirgs-Utstottets Memorial, angäende
Utsättande af ett pris för det fnlistcnc igaste förflagtill
Utgörande af Bewillning; gm Allmänna Bcswärs- och
Economic Utffottc.s yttrande i anledning af gjorde-
Motioner angwnde L p. nmäls Magazins-DirectionenS
stp else och st-wastnlvg m. m.; och 4:0 AngL-.-nde präg¬
landet af en Medaikle till ämrnnelse af Hans Kongl.,
Höghet Krom Prinsen Carl August.,
I anledning häraf och nppä Högloft. Ridder-
skapets och Adelös inbjudande bcstöt äfwen Borgare-
ständct, att, till minne af Högtsalig Hans Kongl.,
Höghet K-onPrmscn Carl August, en Medaille-
af lika storlek med den som flogs öfwer dest utwäl-
Zandc till ThronfLljaie skulle pä Bankens bekostnad
präglas.
Frän Hchwördiga Prcstständet: innchällande bi¬
fall till 1:0 Stais. U stolt ns Memorial, rörande för-,
höjning i Expcctance-löncrne för Stabs-Capitainer och
Subaltern-Officerare af f. d. Finsta Arnu en; 2:0.
Stats- samt Allmänna Beswärs och Economre Utstot»
tens gemensamma utlätande samt Banco-Utstottcts sär-
fkildta yttrande, angäende Allmänna Magazins-inrätt-
ningen; g:o Stats-Ulstvttets tillstyrkan, angäende
Hwitfeldsta Donationen; 4:0 Samma Utstötts Me-
momori»l i anledning af Kongl. Majas Rädiga Pro¬
position , angäende de pä Allmänna Jndragkiingssta-
tcn uppförde Extra löner och pensioner; §:o Stats-.
Utsf^kMs Betänkande, rörande Annuitcts-läncn; 6:0
Stats- samt Allmänna Beswärs- och Cconomic-Utstot-
^e.« gemensamma yttrande, angäende Sillfistets a stäl¬
lande, pä, djupet; 7:0 Stats-Utstottets ntWaude om ti¬
de»
Den 14 Oktober.
425
den, isichn hwilken det af Riksens Ständer Landt-
Räntmästarne bewiljade Remisslage pä Riksgälds-
Contoircts medel bör räknas. 8:0 Att Hkglvördiga
Ståndet med Riddcrstapct och Adeln förenat sig om
det tillägg, i anledning af särskilta Utskottets Memo¬
rial, rörande fastställande af de, wid sista Riksdag fat¬
tade beslut, hwilka till den nästpäföljande skulle blif-
wa gällande, att, i händelse ibland dem nägre sun-
nos, hwilka fordrade Kongl. Majtts Nädiga stadfä¬
stelse, nnderdänig anhällan derom i Riksens Ständers
strifwcfte mätte införas; y:o Ktändcts bcstut, i anled¬
ning af Coustitutions-Utstottcts Memorial med före¬
stagne ändringar i Tn)cksrihets-,Lagen; och icao An-
gäendc fattadt bestut i afseende pä Lag-Utstottcts Me¬
morial om f. d. Konungens wistelseort.
De uppläste Protocolls Utdragen kades till Hand-
bingarne, hwarefter Plenum flutadrs klockan. 1 gwart
kill g.
ln Läsm,
I. v. Vrlerius»
S. D.
Plenum klockan 6 eftermiddagen.
Till följd af Stänhcts bestut, anställdes wal tikk
Ledamöter och Suppleanter i tet förstäckta Stats-
Ulstottct; och bcfunnos, efter förrättad omröstning och
Schlarnes öppnande kallade till Ledamöter:
Hertz
Dm 14 Osober»
Hcrrr
|
Borgmästaren Hallquist med
|
rr
|
röster»
|
|
Groschandlanden Lungren
|
24
|
—
|
—
|
Grosttzandlandcn Wilcke
|
2Z
|
|
|
Borgmästaren N cn s0 n
|
>9
|
—
|
|
Grophandlanden Arfvidson
|
27
|
—
|
|
Advocat-Fiscalen Falkman genom,
lottning med Herr Stads-Majorcn
|
|
|
Westin
|
-8
|
—
|
|
Bruks-Patronen Malmberg
|
29
|
»W-»»
|
|
Borgmästaren Egge -
|
23
|
|
|
Grohhandlanden Selggren
|
ZO
|
|
|
Directeurcn Rosenberg -
|
25
|
|
-7—-
|
Handelsmannen Hamnström
|
22
|
.
|
|
Borgmästaren Arsenius -
|
24
|
|
-—.
|
Borgmästaren Rönberg -
|
24
|
|
»»—
|
Handelsmannen Kjellander
|
24
|
|
^
|
Borgmästaren Lindström -
|
2Z
|
|
|
Handelsmannen Wäng -
|
19
|
|
.
|
Handelsmannen Billborg
|
19
|
|
|
Borgmästaren Norström -
|
2 O
|
|
|
Borgmästaren Palm borg -
|
24
|
,
|
|
Handelsmannen Lindstedt e
|
24
|
och
|
|
Borgmästaren Ullberg med
|
r6 röster..
|
Till Suppleanter:
Herr Stads-Majoren, vice Talmanyen.
Westin med. - 18 röster»
— Jouveleraren Holmer - 17 —
Bergs-Rädct Rothoff - samt
— Åldermannen Lächon
— Handelsmannen Haak och
— Handelsmannen Gellman hvardera med rr
röster, sedan Herr Radmannen Fahlroth, som äf«
ven erhällit ett lila antal genom lottning afgätt.
Och
Den 14 October» 427
Hch fö -enä,rande Herrar Ledamöter och
Suppleanter medelst utjärdadt Protocolls-Utdrag till
deras förestående befattning legitimeras.
Expeditiokcrne öfwer Ständets i gär ytk efter¬
middagens Plenum tagne beslut justerades, hvarefter
StLndet ätstiljdes klockan tre qvart till 8.
Ira stöem
O, Valerius,
Den 15 Oktober.
Plenum klockan n f. m.
Det i förmiddagens Plenum den rz sistlcdno
hällner Protokoll justerades.
Till Herr Talmannen hade ankommit Kongl.
Majlis Nädiga skrifvelse, som upplöstes, sä lydande <
'"LARL med Guds Näde Sveriges, Gcthes
och Wendes Konung re. re. rc. Arfvinge till
Norrige, Hertig till sehleswig Hollstein rc. rc.
Wär ynnest och Nädiga benägenhet med Gud
Wsmägtig Troman, Commcrce-Räv, Taleman för
det Lofiiga Do'garcständet, Riddare af Wär Wasa
Orden! Genom Riksens Ständers underdäniga skrif¬
velse af den 11 i denna mänad håfve Wi blifvit
underrättade om det, i anledning af Wär enskilta
Nädiga Skrifvelse till Eder af den A innevarande,
fattade beslut, rörande Riksdagens snara afstutande,
?ch dä Wi i detta beslut igenkänt ett förnyadt prof af
Rik-
428
Den 15 October.
Riksens Stänkers tillgifwenhct för Wär Person, haf-
we Wi ej kunnat neka Ost den tillfredsställelsen att
uppdraga Eder, ä Wäre wägnar, betyga Borgarc-
ständct Wär listiga och utmärkta tacksamhet. Dä 129
§. i Rcgerings-Fvrmen redan tillägger Riksens Stän-
Dcr owillkorlig rätt att till den zo i innewarande mä-
nad, om de sä ästiinda, wara församlade, hafwe Wi
endast ansett Ost, till följe af Riksens Ständers gjor¬
da underdäniga anhällan, böra wid detta tillfälle,
förklara, att, i händelse Hans Kongl. Höghet Kron-
Prinsens ankomst till Hufwudstadcn ej inom denna
tid skulle äga rum, Wi med nöje samtycke dertill,
att, pä sätt Riksens Ständer sjclfwe bcstutit, Riksda
gen derstädes mä räcka tillden dag, dä Riksens Stän
Ler fä aflägga deras Hyllnings-Ed ät Hans Kongl.
Höghet Kron-Prinsen och straxt derefter ätskiljas.
Wi hafwe äfwen härmedelst wclat underrätta Eder,
för att derom Borgarcständct behörigt meddelande gö¬
ra, att Wi, l anseende till den längt framlidna ärs-
tiden, nästkommande Tisdag, den »6:de innewarande
Amne Ost härifrän till Stockholm bcgifwa. Wi be-
falle Eder Gud Alsmägtig Nädcligcn. Orebro Slott
den 14 Oktober 1310.
6. nk stVettersteät."
Hwad Kongl. Maj:» sälunda i Noder meddelat,
emottogs af Sundet med underdänig wördnad och
tacksamhet, under brinnande önskningar för Kongl»
Majus fortfarande sällhet.
Derefter föredrogs äter och bifölls Lag-Utskottets
dm rz dennes pä bordet lagda Memorial med förslag
' / Lill
Den i§ Oktober»
429
till inskränkning och närmare bestämmande af Lagen;
Allmänna föreskrift rörande omständigheter till iakt¬
tagande wid afhandlingar om jordafång.
Likaledes gillades wid förnyad föredragning, Lag-
Utffottcts yttrande af den A i denna mänad, angäen-
de den af Herr Häradshöfdingen Manners tam
gjorda motion om uppgifwandc af cn arbeiSmethvd
för Lag-Commitlöen.
Det förklarande, som Lag-Utskottet afgifwit uti
dest den iz nästlcdne pä bordet lagda Memorial, att
Utffottct ej ansett sig tillhörande att meddela nägot
hunvudsakligt yttrande öfwer Herr Borgmästaren Ar-
scnii förstag vin upphäfwande af Riksens Ständers
bcnädningsrätt i Balancc- och Lrsättningsmäl m. m.
bref jemroäl af Borgareständet godkändt.
Efter förnyad föredragning af Constitutions-Ut-
stkottcts den 12 dennes pä bordet lagda Betänkande,
med uppgift af de wid sä wäl sistförflutna som inne-
warandr IUksdagar gjorda och af Utskottet tillstyrkta
förändringar L Tryckfrihcts-Lagen, beslöts, det skulle,
jemnlikt Grundlagens föreskrift, afgörandct häraf till
nästkommande Riksdag hänskjutas.
Sedan Borgareständet lätit sig ä nyo föreläsas
Constiiutions-Utskottets Memorial af den 12 dennes
med öfwerlemnande af de anmärkningar och förstag
till ändringar i Regeringsformen och Riksdags-Ord-
niugcn, som dels wid förra Riksdagen dels wid den¬
na "blifwit framställde och beredde, fann Ständct, att
dcsta samtlige förstag borde, till följd af Grundla¬
gens stadgande, hwila för att wid nästa Riksdag
pröfwas och afgöras.
Widare upplästes Bewillnings-Utffottets yttrande
uppä den hos Borgareståndet förekomna allmänna
an-
4Z2
Dm t K Dito ber.
anmärkning tvid Utskottet» försiag i afseende pä Utgör
rancet af Tjensthjons-Bewillnings-afgist.
Herr Bruks-Patronen Malmberg' Dä Bc-
willnings-Utskottet ej ftinnit ffäl att förändra sitt för¬
steg, tryggar jag mig wid Ständets förut yttradi
tanka, va) hemställer om icke ärendet mä öfwerlemnas
till det förstärkta Stats utskottet. Frägan är ej iris
wecklad, ,de enkla alternativen äro, huruwida itt ä-
gande Capital af mindre belopp an 8zz R:dl. 16st.
bör wid Tjensthjon- lavering beräknas eller ej beräknas.
Heer Advorat-FffcaleN Falkm a n förenade sig med
Herr BruC-Parron Malmberg, och önffade, att,
sä wida Ständct förblefwe wid sin förra mening, dM
afgående esipcditioneN mätte, med åberopande af Stäns
dels ladan anförde skäl tillika innehålla en fullständig
red.anion af dr delar sä wäl af Arordningcn som af
Veglvttia, hwaruti förändring fä lunds yrkades.
Under instämmande häri fattadr Ständct det be¬
slut, som nedan intagna Proiorolls-Utdrag utwisar.
"S. D. Uti Memorial under denna dag hadi,
uppä Borgarcständets ätcrremist, B mall ni ags-Utskot¬
tet förklarat, att det ej funnit nägvn anledning ätt
förandra sitt förut aflemnadc fölsto i afseende pä ut»
görandet af Tjensthjon» BewiLnings-afgift; och beflöt
Srandet, pä de skäl svin det till Utskottet Utfärdade
Protorolls-Utdrag af den ig sistlednr innchäller, att,
lard ogillande mf ofwanberörde försiag, för sin det
stadga, att föreffriflcn uti r Art. e §. rörande be¬
räkningen af behållen inkomst» jcmwäl bvrde gälla för
Tjensthions-besiattniNg, o.o således deras lön och sins
di: häll upptagas, jimtr deras färskrlta inkomster, wid
Max.mi-argisiens bestämmande. I följd hwaraf StäN-
-et fann ista igt, sitt Utskottets icdaction, sä wäl af
4 A.tt
n
Den i§ Octobir.
43 i
4 Art. i §. 7 Mom. som af Z, 4, 5 och 18 Reg-
lerne blefwe pä följande sätt förändrad eller jemkad.
Nysinämnde 7 Moment skulle erhälla nedan-
skrefnc lydelse:
"Husbonden answare för sitt Tjcnstfolks i Ta¬
riffen N:s 2 utsatta personliga Skydds-afgift, men
Tjensthjonet för den Bcwillning, som det för Egen¬
dom och behällen inkomst bör erlägga, sedan derifrän
wst af Husbonden Utbetalta Skyddsafgift blifwit af-
dragen."
Uti ztdjc Regeln borde Ntrstutas de sista ordens
af minst Femtio Riksdaler om äret."
Början af 4-.de Regeln skulle salunda söräns
ras: "Husfolk och Tjensthjon, som, utom sin lön och
itt underhäll, hafwa behällen inkomst, åligger rc."
Utur Femte Regeln kommer att uteslutas ben st¬
ia meningen frän och Med orden: "dock med undan¬
ag af Lagstadda Tjensthjon rc?' ända till siutct.
-8:de Regeln skulle er-hälla följande nya rcdac-
ion: ''Jemnlikt 4 Art. t §. 7 Mom. äliggcr det Hus-
onde att auswara för sitt Tjensifolks i Tariffen N:o
: utsatta personliga Bcwillning äfwen i de fall dä
öjensthjonct för egendom eller behällen inkomst taxe-
is; hwarföre denna Tjensthjoncts afgift alltid bäde
Uppbördsbokcn och i Husbondens Debetsedel Uppfö¬
rs, samt af Husbonden betalas, dock Med rättighet
r honom att af Tjensthjoncts lön afdraga hwad han
br detsamma erlagt. Har Tjensthjon, Utom sin lön och
tt sisiderhäll, egendom eller särskild behållen inkomst,
ör, till följd af i Art. o Morn. desi bewillning ef-
r bäda Tarifferna uträknas samt derwid dest lön och
nderhäll efter förhällandet i hwar:e ort upptagas bland
dest
4-2
Den i§ Kcko^ek.
Dcn r§ October.
4Z3
dest öfriga kehällna inkomst; skolandes den kewitttting,
som enligt denna teckning Tjensthjonet päföreS af det¬
samma e: läggas, sedan betz genom Husbonden för¬
skjutna oersonliga Skpdds-afgift Lerifrän blifwit af-
dragcn."
Ständet bestöt härjemte uppdraga Expeditions-
Utskvttct att i Förordningen och de förestagna regler¬
na werkställa dessa förändringar, äfwensom att i For-
mulairen till Taxeringslängber, i enlighet härmed,
förändra dc exempel pä Tjensthjon» debitering för
egendom och bchällcn inkomst, hwilka as Bewillnings
Utstottet blifwit uppgifne. Och skulle dc Resp. Mcd-
ständcn genom Protocolls-Utdrag inbjudas att i desin
bcflut med Borgareståndet instämma.
Som Kongl. Mastt i Näder behagat kalla Rik¬
sens Ständer att i dag klockan 12 pä Rikssalen sig
infinna, begaf Ständet sig drt wid nämnde tid och
i wänlig ordning.
Etter ätcrkomstcn till Cesstons-rnmmet klockan
en qwark till L upplästes:
Stais-Utskottets Memorial med fö stag till Riks-
dagsarfwodcn för Utskottens Secreterare och Cancel¬
li sten
Ladcs pä bordett
Stats- och Banco-Utskottens gemensamma utlå¬
tande, angäende förhöjning i Hcmmr Banco- och
Riksgälds-Contoirs Fullmägtigcs ärliga arfwoden.
Lades äfwen pä bordet.
Erpeditions-Utskottets insände fLrflag till Riksens
Ständers undcrdänrga skrifweljcrr
li¬
im Med underdånigt anmälande af deras beslut,
ätt all ätgärd wid Lag-Utstottets project till en Upp-
lvpps-Lag skulle för denna Riksdag hwila, jemm un-
derdänig anhållan om de till wäldsamma uppträden
lämpliga Lagars werkställighct.
Harwid tillkännagaf Herr Borgmästaren Ull¬
berg, att han, säsom Ledamot i Erpeditions-Utstottet,
derstädes reserverat detta Ständs frän de öfriges be-
bestut skiljaktiga mening, men att sädant c) aNsctts
werka emot den underdåniga skrifwelsens utfärdandet
och som Ständet fann, att Expeditionen ej kunde be¬
tagas dest genom irenne Skänds sammanstämmande
beslut sälunda wundna kraft/ blef förslaget dertill, un¬
der förut i Protokollet intagna förbrhäll, godkändt.
2:0, Z:o och 4M Med beswarande af Kongl.
Maj:ks särskilta Nådiga Propositioner, rörande B:än-
winsbrännings-rättighetens utöfwandc i Carlscrona ge¬
nom ett Bolag och wid e t sammansatt werk, ätskilliga wid
Stats Regleringen förekommande omständigheter samt
Statswrrkets tillstånd och behof, med underdänig upp¬
gift j denna sistnämnde skrifwelsc af tillkomne Stats»
anslag och af dcn fastställda Bcwillningssumman.
Gillades,
Slutligen upplästes och kades till Hairdtingarne
ankomne Prolotolls-Uldrag;
Frän Högloft. Ridderskapet och Adeln af inne¬
håll, att Ridderffapet och Adeln bifallit r:o Banco-
UtsVottets Nklätande öfwer Kongl. Majus Nädiga Pro¬
position, angäende utwägar till Jernhandteringens upp¬
rätthällande; 2:0 Lag-Utskottets Memorial, rörande
cn föreslagen Arbrtsmcthod för Lag-Committäcn; Zw
Samma Utffotts pttrande i anledning af wäckt frä»
La om förändrade stadganden wid afhandlingar om
Borg St. pk. N:o 28. )or»
434 Den 15 Öctober.
jordafäng; 4:0 Nystnämnde Ulffotts Memoria!, an-
gäcnde gjord motion oni upphäfwande af Riksrns Stän¬
ders benådningsrätt i Balanccmäl; §:o Bewillnings-
Utskottxts förflag till rcglvr, föreskrifter och fvrmulai-
rcr wjd taxeringarne; 6:0 ExpcdiNons-Utskottets un-
kerställan om np redaction af 2:ne §. h. i Riksdags-
Bestulet; 7:0 Stats-Utskottets Betänkande, angäende
de pä Allmänna Jndragningsstatcn uppförda Eftra
löner och Pensioner.
Frän Hcderwärda Bondeståndet med tillkänna-
gifwande att dct, 1:0 Bifallit Särffilta Utskot¬
tets yttrande, rörande fastställandet af de tvid sista
Riksdag, att till den nästföljande gälla, fattade be¬
slut; 2W Kunnat lemna nägon ätgärd wid Bcwill-
nings-Utskottets utlåtande uppä Borgarcuändets äter-
remist af frägan om Caractercrs beläggande med af¬
gift; 5:0 Återremitterat Stats- och Economie-Utskot-
tens Betänkande om Allmänna Magazins-inrättningen;
4:0 Utsatt den i.z November 18 § till dag för nä¬
sta Lagtima Riksmöte och §:o Gillat Stats-Utskottcts
Memorial, angäende bestridandet af kostnaden för Pro-
tocolls tryckning och Skrifmaterialier med den förän¬
dring, att sä wäl Bondeständets Protocoll, som Bi-
hanget till samtlige Riksständcns borde pä Stalswer-
kets bekostnad utgifwas.
Plenum flutades klockan tre qwart till 2.
In iiäem,
js. O. Valerius.
Dcn
Hen l6 October.
435
Den 16 October»
Plenum klockan 12.
Justerades Protocollet för den i,z dennes för¬
middagen, samt afgäende expeditioner öfwer de i gär-
dagcns Plenum fattade bcstiit; hwarwid, med anled¬
ning af dcn, som innehåller Ständets förklarade ogil¬
lande af Bewilluings-Utssottets förflag/rörande Tjcnstc-
hjonsBewillnings-afg!ft,Herr Bruks-Patronen Malm¬
berg anmärkte striden emellan 71 tz» Regeringsfor¬
men och 7g §. Riksdags-Ordningen, förmenande Herr
Bruks-Patronen att, i händelse Riksständcns skiljak¬
tiga meningar i frägan fordrade Nämndens afgöran¬
de, BewillNIngs-Utskottet och ej Stats-Utsköttct borde
för detta ändamål i förcstkrifwen ordning förstärkas.
Flere Herrar Ledamöter erinrade häremot, beit
Riksdags-Ordniilgens Zl §. tydligen utwisade, att k
dylika fall skulle förhällas, enligt 71 §. Regerings¬
formen, och säledcs Stats-Utffvttet ökas; till stöd för
hwilken mening äfwen äöeropades förra Riksdagens
exempel.
Herr Bruks-Patronen Malmberg yttrade wi¬
dare, att dä dct egentligen warit med afseende pä
hans yrkande- som Ständct tagit sitt skiljaktiga be¬
slut om bewiilningsgrundcrnes tillämpning för Tjenste-
hjons beskattande, wore han för egen del beredwillig
att frängä siN tanka och häldre täta twisten förfalla,
än att blott för benna enda omständighet päfordra
Nämndens sammanträde.j
Herr Borgmästaren Hallquiss, öch Herr^Ad-
vocat-Fiffalen Falkman ansägo fåken bäde för wigr
lig och längt avancerad att ttu medgifwa nägot äter-
** kaj.
436
Den i6 October.
kallande; Och Ständet, som till en stor del häri hör-
des instämma, beslöt att den justerade expeditionen
skulle afgä och först sedermera dä Medstättdcns swar
uppä inbjudningen erhållit- till afgörande företagas,
hwuwida ärendet borde till det förstärkta Stats-Ut-
ffottet förwisas, eller ej.
Derefter föredrogs ä nyo Stats- och Banco-Ut¬
skottens förlcdne gärdag pä bordet lagda Memorial
med tillstyrkt förhöjning i Banco- och Riksgälds-
Contoirs Fullmägtiges ärliga Arfwoden, ifrän 520
till 620 R:dr.
Herr Stadk-Majorcn vice Talmannen, hwilken
såsom Banco-Fullmägtig delta mäl personligen rörde,
afträdde sjelfmant frän öfwcrläggningen derom.
Herr Borgmästaren Egge: Om det ej finge ut¬
seende af en ny motion, Mille jag snarare till¬
styrka, att Fullmägtiges arfwoden aldeles indrogcs och
förswunne. Besättningen är utan twifwcl förbunden
med answar, kanske äfwen med arbete; men mödan
belönas hufwudsakligcn af det wr-.ndna medborgerliga
förtroendet, och-ett högre arfwode Mille ej werka till
en sorgfälligarc förwaltning, men deremot törhända,
leda till stora intriguer och tillställningar. Dessutom
will jag framför allt ej, att dessa arfwoden stkola ur¬
arta till en Pensions inrättning. Af sädana skäl af-
flär jag, för min del, Utffottens tillstyrkan och grun¬
dar tillika detta asflag pä mitt personliga högagtning
för de nuwarandc Herrar Fullmägtige.
Herr Borgmästaren Hallquist och Herr Ad-
vocat-Fiscalen Falkman förenade sig med Herr
Borgmästaren Egge.
Herr Grosshandlaren Arfwidson trodde, att
Borgareständct ej skulle handla nog »värdigt och -ge-
ne-
Den 16 October.
437
nereus!, om det undandroge Fullmägtige den tillök¬
ning. som af de öfrige Ständen sannolikt blcfwe
dem bewiljad.
Herr Talmannens nu gjorda framställan till gil¬
lande af Utffottens förslag beswaradcs med Rcj, blan¬
dade med nägra Ja; och som votering af be öfwer-
röstade begärdes, anställdes densamma öfwer följande
justerade proposition:
"Bifaller Borgareständct den af Stats- och
Banco-Utffotten tillstyrkta förhöjning till 620 Ndr
uti Banco- och Riksgälds-Contoirs Fullmägtiges är¬
liga arfwoden.
Den det will ffrifwer Ja.
Den det ej will ffrifwer Ne).
Winner Nej anses Utffottens förslag ogilladt, och
Fulin äesiiges arfwoden förblifwa wid det förra belop¬
pet af §02 R:dr."
Wid Scdlarncs öppnande, sedan cn af dem blif-
wit förseglad astagd befunnos gifnc:
Ja — 4-
Nej — zz.
Och som Nej »vunnit komme, enligt pluralite-
tcns beslut, att förhällas.
Häruppä förchades ater och gillades Stats-Ut¬
skottets i sista Plenum upplästa förslag till Riksdags-
arfwoden för Utffottens Secreterare och Canccllistcr.
Expeditions-Utffottet hade insänt dess försteg till
ammandrag af bestulna förändringar, förklaringar
och tillägg i Vcwillnings-FöWrdningen, taxerings-
reglor och formulairer, äfwcnsonr till Riksens Stän¬
ders härom afgäcnde underdäniga ffrifwelse; hwilka
Hand-
438
Dcrr i§ October.
De» i6 October.
439
Handlingar, jemte clt af Utskottet afgifwit samma
ämne rörande Memorial, upplästes.
Med åberopande och reservation af sitt beslut i
afseende pä Tjcnstchjcns beskattning godkände Ständet
j allt öfrigt Utskottets redaction; anén som Ständet
tillika fann nödigt, att Förordningen blcfwe utgjfwcn
i ett sammanhang, skulle, i följd deraf, den projcc-
terade ingressen till sammandraget försvinna, och uti
skrifvelsen till Kongl. Majtt framställas den undcr-
Läniga önskan, att Bcwillnings-Förordningcn, sedan
Len med Herrar Landt-Marskalkcns och Talmänncns
underskrifter blifwit försedd, mätte helt och hälsit om¬
tryckas med intagande deruti af ofwannämnde rättel¬
ser, förklaringar och tillägg, samt en sä stor upplaga
deraf göras, att ett tillräckligt antal exemplar, afsändt
till Landsorkcrire, kunna hällas Taxcl»ngsmänncn och
andra wcderbörandc tillhanda. Uti hwilkct beslut de
Resp. Mcdständcn skulle wördsamt och vänligen in¬
bjudas att sig med Borgarcstäydet förena.
Häruppä flutades detta Plenum klockan nägot
efter 2.
In siäem,
I. v. Valerius.
S. D.
Plenum kl. § e. m.
Protccollet för eftermiddagens Plenum den rz
sistledne, samt expeditionerne för denna dags förmid¬
dags Plenum, justerades.
Widare upplästes och godkändes Expeditivns-Ut-
skvttets förslag till Riksens Ständers underdäniga
skrifwelscr r.o Angående den blifvande Lag-Tommit-
t^ens befattning och ändamål; 2:0 Med besvarande
af Kongl Majtts Nädiga Proposition, rörande de
pä Allmänna Indragningsstaten uppförde Pensioner
och Extra löner; -z:o I anledning af Nädig Pro¬
position om skyldigheten för alla att deltaga i wär¬
dén af de fattiga m. m.
Hwad Stats-Utskottet, uti Memorial af den 15
dennes, uppä samtlige Riksståndens remisser, yttrat
och föreslagit, rörande wcrkställighctssättet och nödiga
medel för tryckningen af sä väl Constitutivns-Utskot-
tets förslag till förändringar i G undlagarnc, som
Bihangct till Ständcns Protocoll, blef, efter upplä¬
sandet, af Bo.gareständet gilladt.
Stats- och Allmänna Besvärs- och Economic-
Utskotten hade uti Protocolls-Utdrag af den .4 den¬
nes afgifwit sitt utlätande öfwer Borgareständets an¬
märkningar wid deras gemensamma betänkande, an¬
gående Allmänna Magazins-Jnrättningen; Och fann
Ständet skäl att bifalla Utskottens förslag i detta äm¬
ne; dock yttrade chärwid flera Herrar Ledamöter dcrr
tanka, att Herr Åldermannen Lächous anbud, i af¬
seende pä Bränwinstillwerkningcn i Stockholm, torde
hafva förtjent en närmare uppmärksamhet.
Ne-
Den i6 Oktober,
Nedannämndc Protoeolls-Utdrag wörö ankomne
och upplästes:
Frän Högwördiga Prcstständet, af innehäll, att
tet gillat r:o Constjtutions-Utffottets hemställan om
tryckning, pä allmän bekostnad, af de samlade för¬
slagen till Grundlagsförändringar; 2:0 Bewillnings-
Utskottets yttrande öfwer framställde anmärkningar
wid dest förslag till rättelser i Bewillnings-Förord¬
ningen; z:o Samma Uttssotts Memorial till beswa-
rande af de hos Borgarcständct gjorda erinringar wid
Utskottets förra utlåtande i frägan om Caractcrers be¬
läggande med afgift; 4:0 Banco-Utffottets Memorial,
i anledning af Kongl. Mastts Nädiga Proposition,
rörande anstalter till Jernwerksrörclsens understöd;
5:0 Allmänna Vcswärs- och Economic-Utskottens yt¬
trande, uppä Hederwärda Bondeständets remister, an-
göende förstärknings-manskapets utgörande; 6:0 Sist»
kcmälte Utskotts Memorial, angäcnde utwägar till af-
hjelpande af Spanncmälens nuwarande wanpris; 7:0
Bcwillnings-tttslkvttets betänkande och utsättandet af
en prisfräga till uppgift af en förenklad Bewillnings-
method; 8:0 Samma Utskotts förslag till reglor och
föreskrifter wid taxeringarne; 9:0 Stats-Utskottets Mc-
niorial, angäcnde kostnaden för Protocslls tryckning
och skrifmaterialier, med den förändring, attBihan-
gct till Ståndens Protocoll mätte för Statswerkets
räkning tryckas; 10 0 Bestntit präglandet af en Me-
daille till Hkgtfalig H. K. H. Kron-Prinsens Carl
Augusts äminnclse; n:o Afstagit Lag-UtssottetS be¬
tänkande, rörande förändringar i Kongl. Förordnin¬
gen om Stängsclskyldighetcn; 12:0 Utsatt terminen
för nästa Lagtima Riksdag till den November
18 <5; Fattal sitt beslut j frägan om Sup-
pleant-
Dcn 16 October, 441
plöanks inkallande, dä Banco- eller Riksgälds-Con-
tvirs Fullmägtige af laga förfall hindras.
Frän Hederwärda Bondeståndet med tillkänua-
gifwandc, att det 1:0 gillat, med wista fdilehäll,
Allmänna Beswärs och Econoinic-Ulskottets utlätande
öfwer Kongl. Majus Nädiga Proposition om skyld ig-
hcten för alla att deltaga i fattigwärden; 2:0 Bifal¬
lit Lag-Utskottets yttrande, uppä remissen af wäckt
fräga om upphäfwande af Riksens Ständers Benäd-
ningsrätt i Ersättnings- och Balance-mäl; 3:0 God¬
känt en af Erpeditions-Utskottct förestagen förändrad
redactivn i 2'.ne §. §. af Riksdagsbestutet; 4:0 Lem¬
näs sitt bifall till Lag-UtskottetS utlätande, angäcnde
en arbetsmcthod för Lag-Committscn; 5 0 Funnit rä-
gon ytterligare åtgärd ej äga rum wid Banco-Utskot-
tets förnyade yttrande, angående utwägar till Jcrn-
werksrörelsenS understöd; 6.0 Bifallit Lag-Utskottets
Memorial, rörande omständigheter att iakttagas wid
afhandlingar om Jordafäng, och 7:0 instämt i Högloft.
Ridderskapets och Adelns ocstut r afseende pä den pro-
jectcrade Upplopps-Lagen.
Ladcs till Handlingarnc.
Plenum stutadcS klockan en qwart till 7.
In siöem
F. v. Valerius,
Deir
442. Den 17 Octobex.
Den 17 Oktober.
Plenum klockan half 12 f. m.
De i för- och eftermiddagens Plena ken 14
fistledne förda Protocoll upplästes till justering.
Herr Talmannen lillkännagaf, det officiel un-
derrättelsc blifwit honom meddelad, att Hans Kongl.
Höghet Kron-PUnsen ten 1 i denna manad afrcst
frän Slottet Dlo', fontaine, beläget i grannskapet af
Paris, och den 1i de päfökjanoe j Högönstlig wäl-
mäga an!ändt tell Hamburg, för att ofördröjligen
derifrän fortsätta resan till Swerige.
Ständct betygade sin innerliga glädje öfwer den-
na tidning, under wälönffningar för en Prins, lika
enhälligt wäntad, som utkyrad.
Härefter upplästes twänne frän Högloft. Ridder-
skåpet och Adeln ankomna Protocolls-Utdrag, iunc-
hällandc i:o Att Ridderskapet och Adeln gillat Be-
willnings-Utskottcts utlätande öfwer Borgareständcts.
allmänna anmärkning wid Utskottets projcck, i afseen¬
de pä Tjenstchjons Bewrllnings-afgift, och att 2:0 Nid-
Lerskapct och Adeln, som ej kunnat instämma i Bor-
gareständetS beslut till förändring af berörde förslags
hänwisat frägan till afgörande af det förstärkta Stats-
Utskottet; hwarjemtc förehadcs ett Protocolls-Utdrag
frän Hcderwärda Bondcständet i samma ämne och
innefattande ett lika beslut.
Herr Advocat-Fiscalen Falkman: Dä säledeS
redan twänne Riksstånd ej antagit Borgareständcts m-
tjudning, hemställer jag, om icke ärendet mä öfwer-
lcmnas till det förstärkta Stats-Utskottet och detta an¬
modas, att genast i eftermiddag sammanträda.
Herr
Den 17 Octo b er.
44Z
Herr Bruks-Patronen Bjuhr trodde att der¬
med ej något skulle winnås, och föreslog, att skiljak¬
tigheten kunde anses förfalla.
Herr Borgmästaren Hallguist instämde der¬
emot med Herr Advocat-Ziscalcn Falkman, och yr¬
kade att, utan afseende pä utgången, fåken i sitt när-
warandc ffick mätte, enligt 7c §. Rcgcrings-Formcn,
till stut bringas.
Ständct förenade sig häruppä om följande ge¬
nast uppsatta och expedierade beslut:
S. D. Efter uppläsande af Högloft. Riddcrska-
pels och Adelns Protocolls-Utdrag af den i6:de näst--
lcdne och Hcderwärda Bondeständels af denna dag,
hwaruti dessa Resp. Ständ förklarat sig ej kunna
antaga Borgareständcts inbjudning till instämmande
i dest, med afseende pä Tjenstchjons bcwillning, fatta¬
de och under den iZ dennes tillkännagifna beslut, fann
Borgarcständct nödigt att samma fräga till det för¬
stärkta Stats-Utskottets afgörande öfwerlcmnadcs,
hwarom de Resp. Mcdständ-cn skulle wördsamt och
wänligen inbjudas att sig förena.
Widare föredrogs och upplästes Allmänna Be-
swärs, och Economic-Utslkottcts uti Protocolls-Utdrag,
af förleden gärdag meddelade yttrande uppä Borgarc-
ständets anmärkningar wid Utskottets ä desi Betän¬
kande af den ii sörutgäende framställda förstag, att
hos Kongl, Majtt mätte i undcrdänighet anhällas om
Utländsk Spanncmäls förbjudande till införsel, eller
dest beläggande med förhöjd Tull; warandcs wid det¬
ta yttrande, hwaruti Utskottet wid sin förra mening
förblifwit, jemwäl bifogadt en dest ledamots Herr
Commcrcc-Rädet Ekmans särskilta anförande med
qfstyrkan ä Stats-Utskottets berörde förstag. ^
444 Dcn 17 Ocrobcr.
Herr Borgmästaren Nensen biföll Utskottets
förewarandc Betänkande; men Ständet i öfrigt fann,
med instämmande i Herr Eommercc-Rädet Ekmans
tanka, skäl att detsamma i dcn anmärkta delen ogilla.
Expcditions-Utskottet hade inkommit med ncdan-
nämndc soistag:
r:o Till Risens Ständers undcrdäniga skrifwclse,
angående beräknandet af förstärkningsmanstapets un¬
derhäll; 2:0 Till underdånigt sivar uppä Kongl.
Majlis Nådiga Proposition om Kungs- och Kungs-
Ladugärdarnes föl wallning; Z:o Till de äterstäcnde
§ § af det blifwande Riksdagsbestutet, med undan¬
tag af den rörande Thronföljdcn och Hans Kongl.
Hahers Kron-Prinscns hyllande, hwilken j Stock¬
holm kommer att justeras; 4:0 Till underdänig sk, if-
wclse, angående bc.viljade arfwodcn för Utskottens
Betjening.
D.sta för stag godkändes, likwäl med den erin¬
ran, att i Riksdagsbestutet saknades Riksens Stän¬
ders bestut om Annliitcts Lanesystemcts ätcrkallande,
hwarföre Expcditivns-Utstottct skulle anmodas, att Lin
wcderbörlrgt införande häraf draga försorg.
Widare upplästes Constitutions-dUskottets utlämn-
de i anledning af Herr Riddarhus-Secretcraren Sil-
werstolpcs förstag, rörande sättet som för behand¬
lingen af nu beredda GrundlagSfrägor borde tvid nä¬
sta Riksdag iakttagas; och skulle detta utlåtande >emn-
likt Grundlagens föreskrift, till nästkommande Stän¬
ders pröfning hänskjuta».
Slutligen upplästes insände Protocolls-Utdrag:
Frän Högloft. Riddcrskapet och Adeln, med un¬
derrättelse, att samma Resp. Ständ bifallit r:o Stats-
Ut-
Den 17 October.
Utskottets yttrande, öfwer gjorda anmärkningar wid
dest betänkande om Kungsgardarncs förwaltning, och
2:0 Bemältc Ulskotts förstag till arfwoden för Ulr
skottens Secreterare och Canecliistcr, samt g:0 Afsta-
git Stats- och Banco-Ur skottens tillstyrkan af förhöj¬
ning i Banco- och Niksgalds-Contoirs Fullmägtiges
arfwoden.
Frätt Högwördiga Prästständct, med underrättel¬
se om dest bifall till i:o Stats-Utstottets ntlätande,
angående förwaltningcn af Kungs- och Kungsladu-
gärdarne; 2:0 Lag-Utffottcks yttrande, rörande Lag-
Committeens ändamål och arbetsmethod; .:o Lag-Ut-
stottcts Memorial, i anledning af förestagen ändring
i 4 H. n Cap. Iorda-Balken; 4:0 Expcditions-Ut-
skottets hemställan, om förändrad rcdaction i 2:ne §. §.
af Riksdagsbestutet; 5:0 Lag-Utskottets Memorial, rö-
rörande yrkadt upphäfwande af Riksens Ständers
pröfningsrätt i frägor om eftergift, medelst näd, uti
Balancc- och Ersättningsmäl; 6:0 Stats-Utskottets
förstag till arfwoden för Utskottens betjening; 7 0 Stats-
Utffvttets Betänkande, angående tryckningskostnadetr
för Bihangct till Riksständcns Protocoll; 8:0 Be-
willnings-Utffottcts förstag till rcglor och föreskrifter
wid Taperängarne; 9:0 Stats- och Banco-Utskvttcns
gemensamma ntlätande om tillökning i arfwodet för
Fullmägtige i Bangvcn och Riksgälds-Contoirct; rv!o
Innchällande, att Högwördiga Ständer ej kunnat in¬
stämma i Borgareständers bestut, till ogillande af Be-
willnings-Utskottets Memorial, angäcntc Tjcnsthjons
taxering; hwadan ock i>:o denna frägas afgörande
blifwit till det förstärkta Stats-Utffottet hänwist; 12:0
Rörande Prestständets med Högloft. Ridderskapets och
Adelns likstämmiga beflut, i afseende pä dcn projekte¬
rade Upploppslagcn; iz:o Med afflag pä Lag-Utskot-
446 Den 17 Ockober,
tets Betänkande, angäende dispositioner till förmän för
yngre barn, och 14:0 Med bcflutit tillägg af orden :
vade berednings- och framför ordet, Taxerings-
Committöcrne, uti den till Kongl. Mast afgående
undcrdäniga skrifwelse, rörande Bewillningen.
Uppä Högwördiga Prcstständets inbjudning till
Medsiänden att om detta tillägg sig förena, fattade
Borgarcständct, för sin del, ett lika beslut.
Frän Hederwärda Bondeståndet, af innchäll, att
bet i:o Bifallit Constitutions-Utslkottets hemställan,
att dest förslag lill förändringar i Gruudlagarne mat¬
te pä Allmän bekostnad tryckas; 2:0 Bcsiutit att till
Expeditions-Utskottet med anmärkning ätersända dest
förslag till Riksens Ständers underdäniga skrifwelse,
angäende cn Pcnsions-Fond för blcsserade Officerare
och Under-Officerare; Z:o Ogillat Stats-Utskottets yt¬
trande i sistberörde ämne; 4:0 Afflagit Stats-Utstot-
tets Betänkande, angående betalningen af flera Ham-
burgska Banquicrers fordringar; §:o Gillat Bewill-
nings-Utstkottets sednare utlätande, rörande sä wäl
projecterade förändringar j Bewillnings-Förvrdningen,
svin de af UtsPottct sammanfattade reglor och före¬
skrifter wid Taxcringarne; 6:0 Beflutit dels bifall,
dels afflag til! särssilta puncter af Stats-Utskottets
yttrande, angäende nägra wid Statsreglcringen före¬
kommande omständigheter; 7-0 Beflutit präglandet af
en Medaille till minne af Högtsalig Hans Kongl.
Höghet Krvn-Prinsen Carl August; 8:v Godkänt
Stats-Utffottets förslag till arfwoden för Utskottens
betjening, och 9:0 Bifallit den af Stats- och Banco-
Utskottcn tillstyrkta förhöjning i Banco- och Riks?
gälds-Contoirs Fullmägtiges arfwoden,
Lades till Handlingarna
Dcn 17 October. 447
Sedan afgäende expeditioner öfwer denna dags
beslut blifwir justerade, slutades Plenum klockan half
till 2.
In kiöemz
I. D. VLlerius»
Den 18 October.
Plenum klockan 12.
Protokollet för den i§ i denna mänaL jils
flcradcs.
Uti Memorial, som upplästes, anmälte Stats-
Utskottet, att detsamma, i följd af Riksständens be¬
slut, förstärkt till 12U Ledamöter, jemnlikt Grundla¬
gens föreskrift anställt votering uppä Proposition till
gillande af BewillNings-Ulskottets förslag, i afseende pä
Tjcnstchjons Bcwillnings-afgift, med contra Proposi¬
tion pä den af Borgarcständct under den i§ sistled-
ne beslutna förändrade redactivn af , Puncten 7 Mom.
i ^>. 4 Art. i Bewillnings-Förordningen,samt iöfwrrens-
stämmelsc dermed af reglorne och formulairen; hwil-
ken votering sä utfallit, att 72 Ja befunnits gifnx
emot 47 Nej. Och som, efter en sälunda wunneir
decision, nägvn ytterligare ötgärd härwid ej ägde rum,
kades Memorialet till Handlingarne.
Herr Bruks-Patronen Malmberg begärde or¬
det och yttrader Dä jag i Plenum den rö dennes
framställde till Ständcts öfwerwägandc nödwändighc-
ttn af BcwillniUgs-Förordnjngcns omtryckning, af befi
för¬
448 Den 18 October.
förseende med underskrifter samt desi kringsändande
till Landsortcrnc, och Ständet äfwen härom fattade
sitt beslut, hade jag ännu ej sä Noga öfwertänkt ut-
wägarne till tryckningens skyndsamma werkställighet.
Sedan jag numera, till närmare upplysningars in¬
hämtande, försrägat mig hos Boktryckaren häri Sta¬
den N. M. Lindh, har denne tillbudit sig, att, e-
huru nämnde Förordning kommer att upptaga minst
ark, fullborda truckningcn deraf innom 21 dygn,
med förbindelse att sikänka Staten zooo exemplar och
sälja dea öfriga delen af upplagan till det modiqua
priset af >6 skillingar. Jag hemställer till Ständcts
pröfni!'g hwad afseende detta anbud mä förtjena, och
om icke detsamma, säsom synbarligen förmättligt, kun¬
de hos Kongl. Maj-.t till antagande i underdänighek
anmälas.
Ständet, som fann det ensamt tillhöra Kongl.
Maju, att om utfärdandet af Riksens Ständers be¬
stur förordna, trodde ej lämpligt, att hos Kongl.
Maju anhälla om en anstalt, som tillika förutsatte
rubbning af Kongl. Tryckeriets privilegier; men Stän¬
det wille dock, pä HerrBruks-Patronen Malmbergs
åstundan, tilläta, att hwad hatt härutinnan anfört
singe i Protocollet inflyta.
Expeditions-Utskottet hade insändt desi förslag
itp Till en ny § r Riksdagsbeslutet, jemte ett
tillägg j den femte; 2 0 Till Riksens Ständers
ttnderdäniga sikrifwelse, angäende tryckningen pä all¬
män bekostnad af Bihanget till Riksständcns Proto-
tvll och Constitutions-Utskottcts förslag till ändringar i
Gnmdlagarne; z:s Till Riksens Ständers underdä-
niga swar uppä Kongl. Majus Nädiga Proposition,
rörande Allmänna Magazins-Jnrältningcn.
Dessa förstag upplästes och godkändes.
Widare
Den 18 October. 44-
Widare upplästes följande:
"Protocoll, hällit i Wällofl. Borgare-
siändets Beswärs-Utsikott, den 24 Sep¬
tember iströ.
S. D. Under den Z i denna mänad hade
Wällofl. Borgareständet till desi Beswärs-Utskott re¬
mitterat ett af Herr Åldermannen Strömberg in-
gifwit Memorial med förslag, att, i likhet med de
för Riksdagsmannawal stadgade grunder, äfwen Stä-
dernes Magistrats-Pcrsoncr mätte wäljas genom om¬
röstning med stulna sedlar.
Wid öfwcrwägandc häraf och ehuruwäl en sä¬
dan anstalt syntes örwerensstämma med Grundlagens
afsigter, samt derjemte leda till bibehållande af ökwer-
tygelsens frihet och af förtroendet Medborgare emellan,
kunde Utskottet dock, enär sättet att wälja Borgmä¬
stare, Rädmän och Magistrats-Secrcterare, were i
wissa Städers privilegier bestämdt, för sin del ej till¬
styrka nägon härom allmänt tillwidtagande författning;
hwaremot Utskottet ansäg lämpligast och mäst fören¬
ligt med det billiga afsecndek pä hwarje Stads särffil-
ta rättigheter, att dä nägon Stads inwänare önskade
ett förändradt walsätts införande, de mätte sjelfwe der¬
om Lfwerenskomma och ä wederbörlig ort dcrä siöka
stadfästelse.
Jemwäl hade Utskottet erhällit Wällofl. Stän-
dets remisi, under den 20 dennes, uppä Herr Snör¬
makare» Norlings, uti Memorial af samma dag,
gjorda anhällan om Ständets underdäniga tillstyrkan¬
de hos Kongl. Maut, att Christianstad mätte innan
ärets flut blifwa nedflyttad frän Städernas zchje Clatz
till den fjerde.
Borg-St. Pr. N:o 2-. Ut-
45v
Dcn 18 Oktober.
Utskottet, som ä ena sidan fann bemälte Stad,
! anseende till dess aftagande wälständ och förfallna
hamn, i nägcn män berättigad till den sökta nedflytt-
ningcn, trodde likwäl ä dcn andra, att dä, wid näst
kommande Riksdag, en allmän reglering af Städer
ries classisication wore att förwänta, hwilken anstalt
jnnewarande Riksdags snart instundande stut icke nn
mcdgäfwe, borde äfwcn för Christianstad ett lika upp¬
skof, med anmälandet af dep ansökning, äga rum.
Hwilket allt skulle till det Wällofl. Ständets
benägna ompröfning LfwerlemnaS och remifihandlin-
garne derjemte ätcrställas. Ut supra.
ln siflem krotocolli.
Efter anmodan
O. Valerius.
Herr Snörmakaren Norling erinrade, attwid
förra Riksdagen förhällandet warit enahanda som wid
denna, och att äswen dä en allmän reglering af Stä-
bernes klassifikation blifwit tills widare uppskjuten,
men att likwäl bland nägra och tjugu Städer, hwilka
anhällit om nedflyttning, Nio wunnit denna förmän
uppä Ständets undcrdäniga tillstyrkande. Herr Nor¬
ling tilläde widare, att det ej wore af egennytta, ej
för att otidigt undandraga sig de allmänna bördor¬
na, som Christianstad sökt att blifwa nedflyttad i en
lägre class; stadens aftynande rörelse och tilltagande
fattigdom hade ensamt föranledt denna begäran.
Flera Herrar Ledamöter yrkade deremot Pro¬
position till bifall pä Utskottets yttrande, hwilket ock,
pä Herr Talmannens framställan, till alla delar
Lillades.
Uppä
Den i8 Oktober.
45-
Uppå gifwcn anledning af Herr Borgmästaren
^gge, beslöt Ständer, att de nuwarande Herrar Le¬
damöter i Ständets Cantzli-Direction skulle wid de¬
as befattning intill nästa Riksdag bibchällas och rn-
ast nya förordnanden för dem utfärdas.
Ncdannämnde Protocolls-Utdrag upplästes och
ädes till Handlingarne:
Frän Högloft. Ridderskapet och Adrln, af inne-
täll, att samma Ständ gillat rrv Stats-Utskotttts till-
fyrkan i afseende pä tryckningen af Grundlags-för-
Ndringarne och Bihanget till Ständens Protokoll;
^o Det af Högwördiga Prestständet föreflagna til-
agg i Riksens Ständers underdäniga skrifwelse rö¬
rande BewillningS-Fkrordningen; z:o Ej kunnat in¬
stämma i Borgareståndets beslut om BewillningS-För-»
mdningens uppläggande ä nyo; 4:0 Funnit nödigt in¬
förandet i Riksdags-beflutet af en särskilt §, angäende
icwiljade utbetalningar af Riksgälds-Contoirets medel;
5:0 Beflutit att de Utskottens Betjening tillflagne arfs-
Icvden ej mä till dem utbetalas, förr än efter uppwi-
sandet af Riddarhus-Secreterarens intyg, att Utffot»
leus Handlingar blifwit wcderböriigen aflclunade.
Uti detta beslut instämde Borgareständrtt
Frän Högwördiga Prestständet, med tillkänna-»
bifwande af mo Deh bcflut> att Constitutions-Utskot-
ms utlätande, rörande sättet till konstitutionella frägvr-
^handling, bör till nästa Riksdag hwila, och att li¬
kaledes 2:0 Samma UtskottS aflemnade förslag till
ändringar i Regeringsformen och Riksdags-ordningen
jnä wid nyfinämndr Riksdag till pröfning företagas.
Frän Hcderwärda Vonöeständet med undcrrät-
lelsr att det 1:0 Bifallit Stats- och Allmänna Be-
* * swärtz
q§2 Den i8 October.
swärs- och Economic-Utsikottcns, i förening med Banco-
Utstvllct, afgifna, utlätandc, angäende Magazins-Jn-
rättningm; 2:0 Återremitterat till Allmänna BeswärS-
och Ekonomie-Utffottct dess yttrande öfwer ätffilliga
Memorial, rörande dels förbemälte Inrättning, dels
SpanmälSprisets upphjelpandc; z:o Gillat BewillningS-
Utslkottets Memorial, angäende utsättandet af en Pris¬
fråga till uppgift af en förenklad Bewillnings-method;
4:0 Beslutit att till kommande Ständer hänskjuta
prbfningen af beredda förflag till förändringar i Tryck-
frihcts-Lagen; §:o Bifallit StatS-Utsikottets Betänkan¬
de, angäende de pä Allmänna Indragnings-statenupp¬
förde Extra Löner och Pensioner; 6:0 Jemwäl bifal¬
lit samma Utflkotts utlätande, j anledning af Kongl.
Majtts Allmänna Nädiga Proposition om Statswer-
kets tillftänd och behof, samt 7:0 Ofwerlemnat till näst¬
kommande Ständers afgörande föreslagna förändrin¬
gar i Rcgerings-formen och Riksdags-ordningen.
Sedan nu alla pä bordet hwilandc mäl wörö
c>f Borgareständct ufgjorda, beflöt Ständet att endast
afwakta Respcctive Prest- och Bondeständcns swar, rö¬
rande Bewillnings-Förordningcns omtryckning; Och
skulle Ständet, efter anslag, i eftermiddag härstädes
för sista gängen sammanträda.
Plenum stutadeS klockan en qwark till 2.
In kclem,
I. D. Valerin».
Den >8 Ockober. 45Z
S. D.
Plenum kl. 6 eft. m.
Ett frän Högwördiga Prestständet insändt Pro-
locolls-Utdrag, innchällande desi bcstut, att anflagne
Riksdags-Arfwodcn icke böra till Utjlkottens Secretera¬
re utbetalas förr än genom Riddarhus-SecretcrarenS
-ivitto intygas, att Utskottens Handlingar blifwit till
Riddarhuset afiemnade, upplästes och lades till Hand-
lingarne.
Till ytterligare upplysning i afseende pä Bok-
ryckaren Lindhs anbud af Bcwillnings-Förordnin-
;ens uppläggande, anmälte Herr Assessorn Gahn,
ut Lindh, utöfwer de 3222 Exemplar, dem ban
ville gratis aflemna, tillika erbudit sig att till Kro¬
kan försälja sä stort antal exemplar, som kunde ä-
kas, för samma pris, efter arktalet räknadt, hwar-
ill Innehafwaren af Kongl. Tryckeriet förbundit sig
Ut afiäta till Kronan tryckta Publika Handlingar.
Ehuru anbudet härigenom syntes än mera för¬
delaktigt, kunde Ständet sig deröfwer ej utläta, utan
ansäg Boktryckaren Lindh böra anmäla sig ä we-
derbörlig ort.
Dä dc wäntade besluten frän Prest- och Bonde-
sländen ej ankommit, och ingen Ledamot hade nägot
vidare att anföra, talade Herr Commerce-Rädet och
Lalmannen till Ständet sälunda: Wi hafwa änt-
igen uppfyllt tvärt beslut och hällit ord pä ost sjclf-
>va; wära wärf äro fullbordade, wära öfwcrlägg-
ningar till ända bragce, och af wara Riksdagsman-
>ra mödor äterstär endast deras belöning, äjynen och
S. D.
454
Deri i8 October.
hyllningen af wär efterlängtade Kron-Prins. De»
framflutna tiden ger wistcrligcn anledning till stors
Lett aktelser, och detta Urtima Riksmöte, redan mi>r
neLwärdt genom ett enhälligt och lyckligt ival af Swer^
ges Tronföljare, ffall derjemte stadga och befäst''
Len Statsförfattning och de öfriga anstalter till -<>!-
rerncstandets räddning och gagn, jem wid förra Rift'
dagen kcflötos.
Hwad jag, för min enstilta del, skulle tvid ket
ta tillfälle yttra, änhällcr jag att framdeles fä förklara
Emcdlerti.d tackar jag pä ket förbindligaste för dc»
godhet ocb wänffap jag af StändctS Herrar Lcdam^
ter ätnjutit, och wäntar mig glädjen af deras möte ^
Hufwudstaden.
Stänkets Herrar Ledamöter togo deruppä afst^
af hwarandra under inbördes killönffnirigar af ^
lyckosam reta till Stockholm och med hopp. att dck
städes jnart återförenas.
Kclem,.
äf. I). VÄlerinc-
Den 27 October. 45A
I Stockholn».
Den 27 October.
Plenum klockan half till 1.
Herr Commcrcc-Rädct och Talmannen öppnade
detta Borgareståndets första sammanträde efter Rik¬
sens Ständers flyttning till Hufwudstaden med bety¬
gande af sin tillfredsställelse att finna Ständcts Her¬
rar Ledamöter lyckligen hit anlände och talrikt för¬
samlade pä ett rum, som äterkallade högtidliga min-
yen af de stora angelägenheter, hwilka under sistför-
fiutna Riksdag warit förcmäl för Ständcts öfwcrlägg.
Vingar. Herr Talmanncn tilläde, att, om den äter-
stäcnde delen af inncwaraiide Riksmöte ej kommc att
utmärkas genom wigtiga bcflut, skulle den likwäl för-
ewigas af glädjen öfwer en bädad Thronföljares an¬
komst; och utbad fig Herr Talmannen i öfrigt Stän-
bets Herrar Ledamöters fortfarande vänskap och för¬
troende.
Till justering upplästes de i Orebro den i6:de,
r^.-de och ,8:de October hällna Protocoll.
Häruppä yttrade Herr Talmanncn, att som, en¬
ligt hwad redan i Allmänna Tidningarne blifwit med-
dcladt. Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen nästa
mändag den 29 dennes fbrwäntades till Drottning¬
holm, wille Herr Talmanncn erinra Ständet om ut¬
väljande af Deputerade, för att derstädes, j förening
med de öfrige Stänkens, jemte Herr Talmanncn i
nndcrdänighct uppvakta Hans Kongl. Höghet ä fram¬
deles utsatt dag och wid samma tillfälle emottaga Hans
Kongl. Höghets till Riksens Ständer afgifwande Nä-
diga försäkran. Stan-
4§6 Dcn 27 Octobcr.
Sundet förklarade sig härtill genast bcredt, och
blefwo nu, j förenämnde äudamäl, tjugufm-a Depu-
terade uti wänlig ordning utsedde; hwarcfter Plenui»
slutades klockan en qwart till Z.
In äclem,
js. O. Valerius.
Dcn z November.
Plenum klockan 12.
Sedan Herr Talmannen underrättat Ständct,
att egentliga anledningen till denna sammankomst mo¬
re en förwäntad Nädig kallelse frän Kongl. Majtt i
Mende pä Hans Kongl. Höghets Kron-Priusens före-
stäende hyllning, upplästes till justering Protocollck
för den 27 sistledne Oktober.
Frän Hcderwärda Bondeständet hade ankommit
Protocolls-Utdrag af nedannämnde innehäll: i:o 2ltt
Bondeständet förblifwit wid deh under förra Riksda¬
gen fattade beslut om Kungs- och Kungsladugärdar-
ncs försäljande; 2:0 Godkänt Expeditions-UtskottetS
swar uppä förekommen anmärkning wid den förcflag-
ne underdäniga skrifwclscn, angående en Pensions-
stat för blesserade '.l-lilitaircr; z:o Ogillat, i anled¬
ning af Allmänna Beswärs- och Economic-Utffottets
yttrande, de wid denna Riksdag gjorda Motioner om
sättet till Förstärknings-Manskapcts utgörande; 4:0 Ej
kunnat antaga Borgarcständets inbjudning, angäende
Bcwillnings-Lörordningens utgifwande i ett samman¬
hang, men bifallit att den mä förses med bebörige
unde'skrifter; §:o Instämt i Högwördige Presistän-
dets bestut, rörande ett tillagg i Riksens Ständers
un-
Den z November. 457
underdäniga skrifwelse, angäende Bewillningen; 6:s
Hänskjutit till kommande Ständers pröfning Consii-
tutivns-U> skottets utlåtande om sättet för Grundlags-
frägors behandlande; 7;v Gillat Stats-lltffottets Me¬
morial, rörande tryckningen af Bihangct till Riks¬
ståndens Protocoll och af Constitutions Utskottets för-
flag till ändringar i Grundlagarne; 8-0 Asflagit All¬
männa Beswärs- och Economie-Utskottets tikstyckande
af underdänig anhällan om förbud emot Utländsk
Spannemäls införsel eller förhöjd Tull dera.
Ladcs, efter uppläsandet, till Handlingarne.
Uppä anmälan företrädde, r wänlig ordning e-
mottagne, Kongl. Majtts tjenstgörande Öfwerstc-Kam-
marjunkare, Herr Grefwe Mäns Stenbock och
Herr Grefwe Jac. Gust. Oxenstjerna, hwilka, pä
Kongl. Majtts Befallning, framförde Desi Nädiga
kallelse till Borgareständer att nästa mändag klockan
tre qwart till rr infinna sig pä Rikssalen för att,
jemte de öfrige Resp. Ständen, aflägga sin Hyllnings-Ed
ät Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen och tillika af¬
höra den Tro- och Huldhets-Ed, som Hans Kongl.
Höghet wid samma tillfälle kommer att swärja Kongl.
Majestät.
Herrar Ofwerstc-Kammarjunkarne beswaradcs af
Herr Talmannen, som pä Ständets wägnar anhöll
om framförandet till Kongl. Majtt af Ständets un¬
derdäniga »vördnad och tacksamhet; hwarcfter, och sedan
Herrar Ofwerstc-Kammarjunkarne blifwit utbelcdsagade,
beslöts, det skulle Ständet dcn utsatte dagen, kl. i r
f. m. samlas pä sitt Scssions-rum för att mangrant
och i god tid dcrifrän till Rikssalen sig begifwa.
Ständets ätskiljdcs klockan tre awart till 2.
In siäem,
js. O. Valerius.
Den
458 Den 5 November.'
Den z November
Plenum klockan 11 f. m.
Protocollet för ten Z i denna manad justerades.
Derefter upplästes och godkändes Expcditions-Ut»
skottes förstag till underdånig skrifwelse, angäende
öfwerflyttning pä Allmänna Indragnings-staten af
Vokhällarcns i Räntekamuiaren F. Norbergs lön.
Wid utsatt tid bcgaf sig Ständct i Procession
til Rikssalen och deltog derstädes i den hbgtidliga Ae¬
tea af Hans Kongl. Höghets Kron-Prinsens hyll¬
ning , hwaröfwer fördes särskilt Protokoll.
Efter ätcrkomsten till Eessivnsrummet lät Stän-
det för sig uppläsas Expeditions-Utskottets Förstag till
Riksdags-Bcstutets 2:dra §, innchällande Riksens
Ständers beslut om Thrvnfölldcn sch hwad i samman¬
hang dermed blifvit afhandladt; hwilect Förstag ock
af Ständct gillades..
Sedan numera den enda ätcrstäcnde Riksdags¬
handlingen, under glada förebud och täflande sällhets
önskningar, för sig gätt, och detta Riksmöte Munda
i föreskrifwcn ordning hunnit fulländas, uppdrog Stän-
det, med anledning af 8i §. Riksdags-ordningcn, ät
Herr Talmannen att jemte Herr Landt-Marffalkcn
och öfrige Herrar Talmän hos Kongl. Maj:t i un-
derdänighet anhälla, det täcktes Kongl. Maj:t j Rä¬
der löta aflysa Riksdagen och Ständcrne hemförlof¬
va; hwaruppä Ständct klockan 2 ätskiljdcs.
In stäem,
v. Valerim».
De»
Den is November. 4§I
Den 10 November
Plenum klockan ro f. m.
Efter justering af Protokollet för den 5 dennes,
gaf Herr C01 .merce-Rädet och Talmannen Män Let
tillkänna, att fercmälen för detta sammanträde wvre
dels Riksdage-Bcflutcts undertecknande, dels utwäljan-
dct af StändetS Deputerade till undcrdäniga afskeds-
uppwaktningars afläggandc hos Kongl. Majit och det
Kongl. Huset, dels ock cmottagandct af Kongl. MasitS
i dag förwäntade Nädiga kallelse till Ständet att L
Rikssalen biwista Attén af Riksdagens flutandezhwar-
jemte Herr Talmannen underrättade Ständet att, ä
Len till sistnämnde Handling utsatte dag eller nästa
mändag, ofwanförmälte Deputerade komme att a Riks¬
salen qwarstadna, för att derifrän bcgifwa sig till Kongl.
Majit, och sedermera pä eftermiddagen uppwakta
Hennes Majrt Drottningen, Hennes Maj-.t Enke-Drott-
ningen och Hans Kongl. Höghet Kron-Prinscn, samt
ändtligen Tisdagen klockan 12 Hennes Kongl. Hög¬
het Prinsessan.
Desse Deputerade, Tjugufyra till antalet, blcft
tpo nu af Borgareständet utsedde; och flkulle j näfta
Plenum mäkjas en Deputation till afskedstagande hoS
Resp. Medständen, hwilkcn Herr Stads-Majorcn,
vice Talmannen Westin emedlertid ätog sig att an¬
föra.
Deruppä företogs undcrssrifwandet och beseglan¬
det af Riksdags-bestutct, hwarmed fortfors till klockan
inemot i, dä, uppä anmälan, i wanlhg ordning fö¬
reträdde Kongl. Masits tjenstgörande Ofwerste-Kam-
varjunkare. Herr Grefwe A» B. Wachtmeister
och
46a Den 12 November.
och Herr Grefwe I. G. Oxenstjerna, som, med
framförande af Kongl. Maxts Nädiga hälsning, pä
Dest befallning anmodade Ständet, att nästkomman¬
de mändag den 12 dennes klockan tre qwart till 12
förmiddagen infinna sig i Stadens Storkyrka och ef¬
ter Gudstienstens sint uppträda ä Rikssalen; äfwensom
Herrar Ofwerste-Kammarjunkarne, pä Nödig be¬
fallning, inviterade Tjugufyra Ständets Herrar Le¬
damöter att berörde dag pä Kongl. Slottet intaga
middagsmåltid.
Ä Ständets wägnar försäkrade Herr Talmannen
att Kongl. Majus Nädiga wilja skulle efterkommas
och anhöll om nedläggandet inför Kongl. Masit af
Ständets undcrdäniga wördnad.
Herrar Ofwerste-Kammarjunkarne utbelcdsaga-
des; hwarefter, och sedan Riksdags-bestntets under¬
tecknande blifwit fulländadt, Ständct ätffiljdes klockan
omkring half till 2.
In sistern,
st. D. Valerius.
Den 12 November.
Plenum klockan 9 f. m.
Till ätlydnad af Kongl. Majus Nädiga kallelse,
bcgaf sig Ständet i wänlig processions-ordning till
Storkyrkan och dcrifrän widare till Rikssalen, hwarest
Riksdags-beflutet upplästes och Riksdagen afflutades enligt
det öfwer denna Handling särskilt hällna Protocoll.
In sistem,
st. O. Valerius.
Den
Den ig November.
Den ig November.
Plenum klockan half 12 f. m.
Sedan Ständet samlats afgick Herr Talman¬
nen, jemte utsedde Herrar Deputerade, för att hos
Hennes Kongl. Höghet Prinseflan aflägga underdänig
afskedsuppwaktning.
Nägon stund efter Herr Talmannens och Her¬
rar Deputerades äterkomst anmällesoch inbeledsagades
en frän Högloft. Riddcrffapet och Adeln utsänd De¬
putation, hwars Ordförande Herr Cabinckts-Kammar-
herren m. m. Grefwe A. G. Mörner höll till Bor¬
gareståndet följande Tal:
"Högädlc Herr Talman, Commerce-Räd, sä ock
samtlige Ledamöter af det Wällust.
Borgareständer!
Med en ljuf kansta af öfwerwundna swärighe-
ter, af äter upplifwade förhoppningar frambär i dag
Riddcrffapet och Adeln till det Walloch Borgare-
ständet sin sista hälsning wid detta Riksmöte. Dä
numera minnet af det framfarna hos ost endast bör
förwaras för att stödja och uppmuntra wära bemödan¬
den för det tillkommande, skattar sig Riddcrffapet
och Adeln lycklig, att med sina Medständcr kunna
dela glädjen öfwer framtidens utsigter, att gemensamt
med dem hafwa med lika enhällighet bidragit till det
wal, som nu utgör grunden för wärt och Fädernes¬
landets framtida hopp. Wid ätankan af Statens
undergävg, af enskiltas lidanden, hwaraf detta tidc-
hwarf uppwisat sä märkwärdiga och sä talrika efter-
dömen, är det med en tröstande hugkomst af Fäder¬
neslandets särskilta läge och kanske med nägon pä dest
Lag-
46L Den rz November
Lagstiftare? bemödande, som Ridderstapet och Adeln
kastar ögat tillbaka pä de faror detsamma hotat, pä
den lott, som nu syncS blifwit Swerige tilldelad.
Läiigt ifrän att dölja för sig, att ännu swärigheter
älerftä, att ännu möjligtwis bemödanden och uppoffrin¬
gar af alla stag skola erfordras, är Ridderstapet och
Adeln beredd att häruti med oegennyttigt mod gä den
Furste till niötes, under hwars ledning dessa uppoff¬
ringar ej stola wara förgäftves, under hwars anföran¬
de Swcriges urgamla ära och anseende skall winna
ny stadga och förökad styrkm
Dä således Ridderstapet och Adeln jemte sina
Medständcr delar Lftocrtpgelsen om Fäderneslandets be¬
hof och om dest framtida hopp, är det med icke min¬
dre förtjusning som Ridderstapet och Adeln päminner
sig desta märkliga ord, att hos ett fritt folk och un¬
der en rätträdig Regent är det snille och förtjenst,
som föra till allt, att de Utgöra den enda grunden för
rätkwisa belöningar. Aldrig äsyftande nägon annaft
företrädesrätt, fägnar sig Ridderstapet och Adeln, atk
Medes med sina Medständcr dela enahanda anspräk
och under instämmande i desta tankesätt ber Nidder-
skapct och Adeln bet Wällost. Borgarrständet emotta¬
ga försäkran af sin wänffap och högaktning."
Denna afstedshälsning beswarades af Herr Tal¬
mannen Munda
"Hbgwälöorne och Vrälborne Herrar Deputerade
af Högloft. Ridderskapet och Adeln!
Vorgareständct emottager med w^rdnad och tack¬
samhet de uttryckas Högloft. Riddcrstapets och Adelns
tankesätt för detsamma, som ost nu blifwit försäkradt
uti denna dest sista hälsning wid detta Riksmöte.
Og-
Den iz November. 465
Högtidlig är den stund när Swensta Folkets
Fullniägtige af alla Ständ och frän alla orter sörsta
gängen mötas att gemensamt rädgöra om Fäderneslan¬
dets angelägenheter, gamla wänner förnya en mäng-
ärig förtrolighet, okände, wid första anblicken röna
denna hjertats benägenhet, som i förwäg skänker ett
tillfredsställande hopp, men äfwen, döljom det icke,
lidelser wakna, som tidens »välgörande swalka wäl
saktat, men ännu icke qwäfl.
När äter wid afstcdcts sista limma högaktningen,
tillfredsställelsen och friden räcka hwarandra medbvrg-
liga händer med deste själens rörelser, som endast
wäckas af ljufwa betraktelser öfwer lyckligt öfwerwund-
ne swärigheter och öfwer franigängen af gemensam¬
ma mödor, huru lycklige äro icke de, som wid flutet
af ctt Riksmöte igenkänna i denna teckning deras egen.
Om BorgareständetS önsta» att i sine Medi
ständers wittnesbörd finna sine bemödanden för desi
wcrklighet wittsordad, tillräknar det denne förmän i
rn gansta betydlig del Högloft. Riddcrstapets och A-
delns föresyn wid detta Riksmöte. Att derföre förkla¬
ra BorgareständetS wördnadsfulla tacksamhet, är den
M-st tillfredsställande af dest Talares pligter.
Att alla de förmäner, som ett tryggadt, lugnt
och enigt Samhälle stänker hwar och en asbest Med¬
lemmar, som med känsia af deras behof för allmänt
wäl, pä det runi ödet honom anwist, mcdwerkar för
deras tillwäxt är den önstan Borgarrständet gör för
Högloft. Riddcrstapets och Adelns wälgäng i allmän¬
het och för hwar och en af dest Ledamöters j synner¬
het och med hwilken det endast förenar ben för desi
egen, att om Högloft. Ridderstapcts och Adelns för¬
troende och wänffap fä wara försäkradt."
Hög-
464
Den iz November.
Högloft. Riddrrstapets och Adelns Deputerade
afträdde; äfwcnsvm nu af Tolf Borgareständers Le¬
damöter formerades en Deputation, hwilkcn, under
Herr Stads-Majorcns, vice Talmannen Westins
anförande, bcgaf sig till de Resp. Mcdständcn för att
hos dem aflägga Borgareständels afskedsbesök.
Widare ankcmmo och företrädde i wänlig ord¬
ning H>ögwördiga Prestständets utstickadc, anförde af
Herr Ordens-Bistoppcn m. m. Doctor Murray,
hwilkcn yttrade sig, som följer:
^'Högädle Herr Commc'-cc-Räd, Riddare och
Talman!
Högädle och Ädle Herrar Ledamöter af det Wäl¬
löf!. Borgareständct!
Wid flutet af ett Riksmöte, som genom sina
följder säkert i kommande Secler blifwer wigtigt för
märt Fosterland är det en tillfredsställelse och en pligt
för Prestständct att ännu en gäng hälsa det Wällvfl.
Borgareständct och wid afffedet utbedja sig desi fort¬
farande wälwilja och bcwägenhet.
Wi ätstiljas nu glade öfwer fulländade öfwer-
läggningar, öfwer den samdrägt och enighet, som bland
Ständen warit rädandc, öfwer det ljus som kunnat
utbredas öfwer flera wid förra Riksdagen till Foster¬
landets wäl tagna beslut, och framför allt öfwer dek
lugn, wi nu se äterstäldt i Landet, och det förnyade
hopp, som uppgätt genom den Adle Furstens ankomst,
som länge utgjort Européns beundran och läs, och
som nu af Ständer enhälligt blifwit wald att i wär
älstade, wär ömt begrätne Carl Augusts ställe en
gäng blifwa ledare c,f wära kommande öden.
Upp-
Den iz November. 465
Uppfylle Gud wärt hopp! Höre den Alswäldige
wär bön! Och mätte lugn o h säkerhet, sild och sjelf¬
ständighet, lagbunden frihet och Näringars, Slöjder¬
nas, Bergsbrukets, Handelns och Sjöfartens äterwund-
na lif snart äter stadga Rikets inre styrka och grun¬
da desi aktning hos andra Nationer!
För ett Ständ, som dertill framför anbwa kan
bidraga, betygar Prestständct sin upprigtiga högakt¬
ning och tillgifwenher, och päkallar den Högstas wäl-
signelsc öfwer alla ädla bemödanden till menstlighetcns
bätnad och Fäderneslandets wäl."
Herr Talmannen swarade häruppä:
''Att wid flutet af ett Riksmöte, som börjades
under sä bekymmersamma utsigter, och som genom
Allmagtens Gudomliga ledning nu blifwit fullbordadt,
med en lika stor tillfredsställelse fä emottaga det Hög-
wördiga Prestständets wänstapsfulla helsning är för
Borgareständct lika tillfredsställande, svin det derföre
utbeder sig att fä betyga sin uppriktigaste erkänsla.
Den Gud, som i sitt Allwisa räd beflutcr lika
mägtigt sä wäl öfwer Werldens Throncr, som öfwer
ben dolda kojans okände Son, bar ater gifwit osi en
stor päminnelse, alt Han, som förmur att allt taga
och gifwa, styrcr i sin ovishet allt till det bästa. In¬
gen af osi äterwänder frän detta Riksmöte utan en djup
kansta af denna sanning, ingen af osi ser Herrans
finger uti wärt Fäderneslands öden, utan helig wörd-
nad, utan att wid päminnelsen deraf hämta tröst uti
sine egne.
När Församlingens Lärare uti de späda hjortan
wi anförtro .deras danande lifligt intrycka denna upp¬
lyftande lära, stola de i samma män träffas af desi
Borg-St. pr. N:o 50. wigt.
466
Den iz November.
wigt, som bcwisen derföre finnas Uti den tid, som är
dem närmast. Genom sina Lärares wördade omsor-
- ger tidigt bcwarade frän den sorglöshet, som intet för-
mär werka, frän den klcnmodighet, som misitröstar
wid den första motgäng, fiola nya slägte,! nppstä
med samma rädiga mod som i dystra tiden wäre Fä¬
der aldrig saknade. Desse betraktelser framställas lik-
wäl icke wid detta tillfälle som någon erinran, utan
endast såsom ett uttryck af de känsisr Fäderneslandets
flrfiutne öden och behof wäckt i wä a egna hiertan.
Att wälsignelsen, lyckan och friden mä ofiiljak-
tigt tillhöra hwar och en af det Högwördiga Stän¬
kets Ledamöter sä i deras allmänna, som enskilta kret¬
sar, är den önskan Borgareständet gör för deras wal¬
säng, jemte den att i det Högwördiga Prestsiändets
wänfiap och förtroende alltid fä finna sig inneslutit."
Deputation,'» utbcledsagades.
Derefter lemnades, uppä anmälan, inträde äk
Hederwärda Bondeståndets utsände, dä Ordföranden,
Riksdagsmannen och Banco-Fullmagstgen Anders
Danielsson frän Elfsborgs Län tolkade Bondestän-
Lets tankesätt i följande ordalag:
"Det är Lagar ne, men ännu mer en uppriktig
wälwilja, som i dag förer ofi, Bondeständets Depu¬
terade, att inför Högädle Herr Commercc-Rädet och
Talmannen samt bet Wallof!. Borgareständet förkla¬
ra dessa tankesätt, dä Ständet nu är färdigt att efter
fullbordade arbeten ätfiilias.
Wäslofl. Borgareständet sikall säkert hos sig sjelf
känna att det wid detta Riksmöte »cke swikit de tan¬
kesätt af Medborglig dygd, som förr utmärkt dem.
Det känner säkert hos sig sjelf den förhoppning att
genom ett lysande Thrvnföljarcwal hafwa bcfästat sitt
Fä-
Den iz November. 467
k
Fäderneslands sjelfständighet; och Bondeständct älfiar
att hoppas, att till dessa stora ändamäl halma bidra¬
git. Det täflan med sina Mcdstälidcr i nit för dek
allmänna bästa och hoppas att genom förenade kraf¬
ter och osparda uppoffringar kunna förwara friheten
och en obefläckad ära ät sine efterkommande.
Uti Herr Commerce-Rädets och Talmannens
samt det Wällost. Borgareständet ynnest utbeder sig
Bondeständet att fä wara inneslutet."
Till swar härä yttrade Herr Talmannen:
''Med samma uppriktighet och samma hjerta^
öppna spräk, hwarmed Borgareständet ivid detta Riks¬
mötes början beswarade det Hederwärda Bondcstän-
dets första hälsning emottager det ock i dag med tack¬
samhet desi sista j denna afskedsstund. Den förtrö¬
stan wi dä yttrade till den Gudomliga Försynens nåd,
och som sä kraftigt stärkte märt hopp om cn lycklig
framgäng uti det wigtiga wärf ost förestod att full¬
borda, har icke bedragit oh, och Swerige kan äter
med trygghet se sina kommande dagar till mötes. Alt
de för det Hederwärda Bondeständet i allmänhet, som
för hwar och en af desi Ledamöter enfiildt, mä blif-
wa lika lycklige är Borgareständcts största önskan.
Men hwad är lyckan för ett Samhälle, och katt
den winnås utan enighet och förtroende, utan samma
aktning för andras rätt, svin fordras för ens egcns
Utom denna ömsesidiga rättwisa kan intet Samhälle
äga beständ och Swerige är osi alla ifrän waggan li¬
ka kärt. Gode Wänner och Broder! Pz wär mull
fiola wära barn afkunna wär dom; Mätte den en
dast blifwa wälsignelse öfwer wär rättwisa och öfwer
wär klokhet att hafwa bchällit till dem samma fnhek
i arf, som wäre Fäder lemkrstt osi!
* * Wäll-
468
Den iz November.
Wänskapcns första prof är sanning. För tet
Hcderwärda Bondcständet är detta Ständs lika okonst¬
lad sem dess Talares spräk.
Uti denna försäkran äterförcn Hederwärdc De-
xutcradc Borgareståndets försäkran cm dess sanna
aktning, »vänskap och förtroende."
Dcpukationen afträdde.
Pä gifwen anledning af Herr Politie-Borgmä-
staren Hallquist och under instämmande med ho¬
nom anhöll Ständet, att Hc-m Talmannen behagade
till införande i Protokollet öfwerlcmna de Tal han, ä
Ständets wägnar, hällit, sä wäl inför Kongl. Majtt
uppä Rikssalen, som wid de undcrdäniga afstcdsupp-
waktningarne hos Kongl. Majtt och de Kongl. Pcr-
soncrne.
Herr Talmannen förklarade det han nied nöje upp¬
fyllde Ständets önsta», och t-llstältde altsä Ständer
dessa Tal, som upplästes sä lydande:
Till Rong!. Maj.t pä Rikssalen:
"Stormägtigste Allernädigste Konung!
När Rikets Ständer nu gä att öfverlemna uti
tidernas wärd och till cfterwcrldcns owäldiga granst-
ning och dom den berättelse om deras ätgärder och
kestut, hwilren de inför Eder Kongl. Majtt och'sin
Samtid med det sista högtidliga erkännandet nu gä
att besegla, urbedcr sig äfwen Borgareständet under-
känigst att för Eder Kongl. Majtt fä nedlägga
en förnnad försäkran af sin undersätliga wörd-
nad, trohet och kärlek, och af den kistiga tacksamhet,
som uppfyller allas hjertan, hwilka ägt den lyckan
att närmast wara wittnen till Eder Kongl. Majtts
wisa och outtröttliga omsorger för Rikets Sjelfbestånd,
tvälgäng och ära. Med
Den iZ November.
Med mera sanning hafira säkert aldrig Swen-
ska Folkets Ombud till Thronen framburit uttrycken
af Swensta Folkets tankesätt och känstor för sin Konung,
an det blifwit min ljufwa pligt att, pä Borgarestän¬
ders wägnar, dem för Eder Kongl. Majtt i under¬
dånighet förklara. Äfwen i de senaste äldrar sikola
de ännu lika redligt delas af wäre barn och efterkom¬
mande när de som frie Ewenske män wälsigna ben
Store Konungs minne, som sä owederfägligt ädaga-
lagt att Swensta Folkets wäl war desi högsta Lag.
Uti häfdcrnas tekning af detta Riksmöte stola San¬
ningen och Fosterlandskänslan heligt wärda de stora
bewis Eder Kongl. Majtt deraf lemnat.
Ännu hade Eder Kongl. Majtt endast njutit
början af sitt werk, Rikets trygghet efter äterwunnit
fredslugn och att i wcrkställighetcn pröfwa Grunder¬
nas wärde för den nya ordning uti Rikets inre sty¬
relse, som Eder Kongl. Majtt wid ett med möda
stutadt män kwä> digt Riksmöte gemensamt med Rikets
Ständer för densamma antagit och stadgat, när det
lugn Eder Kongl. Majtts hjerta deraf wäntade sig att
winna, hastigt äter förbyttes i sorg och oro wid den
ädle Furstes oförmodade flyttning ifrän jorden, hwil-
ken af Eder Kongl. Majtt och Nationens enstämmi¬
ga röst blcf kaltt.d och som med sine wördnadswärde
rgenstaper och dygder lofwadc Eder Kongl. Majtt och
Fäderneslandet den säkraste borgen för bädas sällhet.
Eder Kongl. Majtt och Desi trogne Ständer möttes
af en sä bedröflig anledning snart pä nytt, och detta
mötes början teknadcs endast af sorgen öfwer den äl-
stade Carl Augusts saknad och af de bekymmer,
som Swcrges med honom förswundna hopp ingäfwo.
Men motgängcn hade med sä täta stag endast härdat
Swensta Folkets mod och beslutsamhet. I striden
47"
Den iz November.
pröfwas bese egenskaper hos Htelten, och Fosterlandets
Söner lifwades endast af sitt förtroende till sin Gud
ecb till sin Konung. För sine känslor sakna de nu
ord wid den ljusare utsigt, som hoppets löften öppnat
öfwer Swcriges kommande öden. Eder Kongl. Majus
wördnadswärdc äldcr siödes ater af en Son och Swen¬
sta Throncn af en Prins, som i Wasarncs spär län¬
ge EuropaS beundran bade seni Segrare och Stats¬
man af den Gudomliga Försynens Nåd utsedd
att genom samma cgcnstapcr ärswa den Spira de bu¬
rit och som Swensta Folket i århundraden sä ofta
wördat i tapperhetens och ädelmodets hander.
Den stöna tafla, som Swerge nu företer af den
fullkomligaste enhällighet emellan Konung och Folk,
gemensamma Grundlaggare af Fäderneslandets öden
ttr hända för Secler, för Samtiden, tryggade af den
lycklige Härförarens frucktade och hwilande swärd,
som i mennistowänncns händer med segrens wisihck
försäkrar Fredens lugn öfwer Jdcghctens mödcr pä
land och haf. Allec nädigste Konung! är den, som
Eder Kongl. Maj:t, ätföljd af en wördad Son och
cmgifwcn af Swensta Folkets Ombud i dag öfwer-
lcmnar till kommande äldrars föresyn. Men att den
ännu länge mä stänkas osi och att Eder Kongl.
Masit i en lycklig äldcr doms lugn och helsa mä räkna
mänga är till Sine trogne Undcrsätares största glädje
och tröst är den bön de nyss i Helgedomen uppsändt
till Allmagtens Thron och som Rikets B rgarcständ
i denna oststedets högtidliga stund med lifligaste hopp
vm bönhörelse förnyar.
Det är med dessa känslor och med dessa tanke¬
sätt af undersåtlig wördnad och oswiklig Swensk man¬
na tro, Borgareständct undcrdänigst anhäller att i
Eder Kongl. Masits Näd sä lcfws inneslutit."
Med
Den iz November. 47*
Med Stora Askeds-Deputationcn till
Long!. Majt.
"Stormägtigstc Allcrnädigste Konung!
Med det uppriktigaste hjcrtats lifliga känslor nal¬
kas Borgareståndet Eter Kongl. M.rj:t att före sin
upplösning försäkra Eder Kongl. Majct om deras un-
derdäniga tacksamhet för all den Kongl. Näd, hwar-
med Eder Majct under loppet af detta nu slutade
Riksmöte omfattat detsamma.
Med djup smärta öfwer den owäntade förlust som
föranlät Eder Kongl. Majst att sä hastigt atén befal¬
la Sine trogne Ständer inför Thronen, gick äfwcn
Borgareståndet Eder Kongl. Maj.t till mötes pä en
aflägsen ort, fredad för m-siförständets otidiga nit och
förwillelsens yra. För Riksens Ständers trygghet un¬
der sine förestående wigtiga öfwcrlaggningar om Fä¬
derneslandets fördelar försakade Eder Kongl. Maj-.t
Desi egna, o h delade i wida större män, än nägon
af deni, en läng resas och en främmande bonings obe-
qwäml.ghcler, Den Ailgodks wishet, som hwälfwcr
Konungars och Folkens öden efter sine outgrundlige
består, hörde i Sin Nåd Eder Kongl. Majcts trog¬
ne Undcrsätares böner, för bewarandet af Eder Kongl.
Majcts lif och helsa och har äf.ven uppfyllt dem, som
till Honom uppsändes med lika ifser för Eder Kongl.
Majcts lyckliga äterkomst inom Siu Hufwudstad.
Det stora wärf är nu fullbordadt, till hwilkct
Eder Kongl, Majct Nädigst kallade Rikets Stander.
Den Prins Eder Kongl. Majct dem föreslagit till Arf-
winge af Swcrigcs Thron är af deras trohet hyllad,
äfwen som Eder Kongl. Majcts Sou.
De känslor af beundran och tacksamhet, som in¬
taga hwarje ägta Swenstt bröst wid älankan häraf.
472
Dcir iz November.
har jag ock haft den Näden att ä Borgarestäibdcts
magnar inför Eder Kongl. Majtts Thron j underdä-
nighct förklara. Men hwarjc tillfälle Eder Kongl.
Majtt Nadigst lemnar Borgarcständet att för dess
cnflkilta del gifwa nya uttryck af sin undersätliga wörd-
uad och kärlek blifwer detsamma aliid dublett wäl-
kommit.
Men likasom den EwigeS godhet och wishet af
dödlige endast kunna kannas, sällan fullkomligt tol¬
kas, sä sker det äfwen nar dess afbild nägvn gäng i
secler wisas pä jorden för att öswcrtyga den twiflan-
bc om dygdernas ursprung, samband och bestämmelse.
Allcrnädigste Konung!
Med dessa själens okonstlade rörelser, som med
ord jag icke äger förmöga att mäla, äterwänder Bor¬
gareståndet till sine fredlige yrken och sin lugna krets.
Der skola de fälla trogne förböner för Eder Kongl.
Majtts lif, wälgäng, helsa och glädje öfwer fram-
gängcn af Eder Kongl. Majtts omsorger och mö¬
dor, Rikets bestånd oH förkofran, hwarmed de¬
ras egit är sä nära förenadt. Med kännedom
af Rikets allmänna behof skola de willigt pä
gemensamma skuldror rätlwist fördelade, utgöra de
skatter nödwändighcten kläfwcr, tröstade öfwer deras
betydlighet, cm deras ändamäl winncs utan att for¬
dna andra opäräknade ätgärdcr, an mildringens wid
den tid de bestämt för sitt och sine Mcdständers nä¬
sta möte. Att dä fä glädjas öfwer Eder Kongl. Maj ts
wälgäng wid en äterwunncn stadgad helsa är högsta
mälct för deras önskan, jemte ben att dä se sitt hopp
ä nyo lifwadt att länge fä äga den bäste bland
Konungar.
Med
Den iz November.
473
Med desse tankesätt af den uppriktigaste under-
sätliga wördnad, trohet och tillgifwenhet utbeder sig
^ Borgarcständet underdånigt! att i Edors Kongl. MajuS
! Nåd fä lcfwa inneslutit."
Till -vennes Long! Majtt Drottningen:
. ''Slormägligsta Allcrnädigsta Drottning!
Borgareständct, med upprigtigaste hjerta a tillgif-
wet Hans Majtt sin wördadc Konung, utbeder sig
genom ost dest Deputerade den Näden att för Eder
^ Kongl. Majtt fä nedlägga en lika gärd af uudeisät-
lig wördnad.
Af fullkomlig öfwcrtygelse, att första wilkoret
för Samhällens lycka, är den förening utan alla för-
behäll emellan Konung och Folk, som keder bädas
I afsigtcr och bemödanden till det gemensamma mäl af
det helas wäl, tillbeder Borgarcständet med blandade
känslor as beundran och kallek den Konung Försy¬
nens skyddande wärd skänkt Swerige till desi räddning
H wid branten af dest fall och som, efter Rikets sista
^ stora förlust genom Högsalig Kron-PrinsenS bortgång,
endast lefwat för dess Sjelfbeständ och ära.
Eder Kongl. Majtt Sjelf wittnc till desse Vor-
I garcständcts undcrdäniga tankesätt för sin Konung un-
l der det nu öfwcrständna Riksmöte, täcktes Nädigst
tilläta detsamma att för Eder Kongl. Majtt förkla-
! ra den djupa och wördnadsfulla tacksamhet, som jem¬
te Swensta Folkets wälsignelser till scdnaste äldrar
stall följa Eder Kongl. Majtts minne, säsom de eli¬
da offer deras hjeltan äga att bjuda för Eders Kongl.
Majtts wördnadswärda omsorger att förljufwa Ko¬
nungens wistande pä en aflägsen ort och frän Hans
helsa
474 Den iz November.
helsa och dagar afwända den wäda Hans älder fri-
willigt äfwentyrade för Fäderneslandets bästa.
Allernädigsta Drottning!
Att den tillfredsställelse, som Försynens Näd en¬
dast förmär stänka uti glädjen öfwer Hans Kongl.
Majtts wälgäng, ännu uti mänga är mä blifwa
Eder Kongl. Majlls, är Borgareständets ifrigaste
önskan, lika stark som den Allmänna öfwertygelse
Swensta Folket äger att pä densamma hwilar dess
egen.
Det är med desse underdånige tankesätt Borga-
rcständct underdänigst anhäller att uti Eder Kongl.
Majtts Näd fä lefwa inncsiract."
Till Hannes Longi. Majst Enke-Drott¬
ningen .
"Slornrägtigsta Allernädigsta Drottning!
Det är för Borgareständets Depu e^ade en dub¬
bel högtid, som deras hiertan j samma män njuta
med de listigaste känslor, som de wid t-örjan och un¬
der detta Riksmötes fortgång pä en aflägsen ort sak¬
nade hopp att före sitt ätst ljandc äga den Noden att
för Eder Kongl. Majit förklara sin oföränderliga
djupa wördnad.
Återkallade till Rikets Hufwudstad war den lyc¬
kan att för Eder Kongl. Mastks sötter fä nedlägga
denna underdäniga försäkran deras enda ännu onpp-
fpllda önskan och som de af Eder Kongl. Majtts
Näd nu emottaga med den högsta undersätliga tack¬
samhet.
Att Swensta Folket, alltid lika tillgifwit sin
Fosterjord, som lifwadt för beskära äfwcn under de
masi
Den iZ November.
475
mäst hotande faror, med framgång förswarat sitt
Sjelfbestånd är de Store Konungars werk, hwilkas
kärlek till Fäderneslandet fört deras namn till odöd¬
ligheten. Den wördnad de wacka, ehuru lika oför¬
gänglig som deras minnen, kan, om möjligt, endast
ökas pä de rum, som sedt dem emottaga sin samtids.
Allernädigsta Drottning!
Med denna djupa och listiga känsla war det all¬
tid Borgareständets wällust att nalkas den Konung,
som ifrån oförgänglighetcns rymder städar deras san¬
ning ide okonstlade uttryck med hwilka de ä Bolgare-
ständets wägnar helgas Dess Höga Gemäl.
Att Eder Kongl. Majit med Nåd täckes emot¬
taga dem är det, hwarom Borgareständct underdä¬
nigst anhäller.
Att alla dygders föresyn äfwcn i förgänglighetcn
i ostördt lugn ma njuta den Himmclens lön, som För¬
synens näd endast förbehällit stora själar är den bön,
som ifrån redlige Swenstc bröst för Eder Kongl.
Majtts wälgäng uppsändes till Allmagtens.Thron.
Det är med desse tankesätt Borgarcstäntet i dju¬
paste underdånighet anhäller att uti Eder Kongl.
Majtts Näd fä wara inneslutit."
Till Hans Longi. Höghet Lron-Prinsin:
"Högborne Furste, Allcrnädigste Kron-Prinsi
Ett Folk, wandt att pä wc ldens stora Skäde-
plaks äga ett utmärkt rum, ofta anfördt af de störste
Konungar, med lika rätt till den Allmänna beundran
de der njutit, som till sine undersätarcs kärlek och
tillgifwcnhet, nu nedböjdt af olyckor och nästan genom
underwerk räddadt frän det nesligaste asalia, en främ¬
mande
476
Dm IZ November.
mande lydnad, helsar Eder Kongl. Höghet ge»om
ost dest Deputerade af Rikets Vorgareständ roed den
listiga glädje ett nytändt hopp enl ast fönr.är skänka.
Eder Kongl. Höghet har Nädigst upp plit Swensta
Folket» önskan, yltrad genom det friaste och enhälli¬
gaste wal, som ware häfder kunna förete, och cmotta-
git arfsrätlen till Swerige» Krona med de wilker Ri¬
kets Grundlagar äs?a. Del ätcrftod för Rikets Stän¬
der blott en önskan, den, att före sin upplösning fä
gifwa Eder Kongl. Höghet i en försäkran pä sin tro¬
het och lydnad, som samma Lagar af ost fordra, och
som Swcnske Man sällan uppsagt, aldrig brutit.
Äfwen den är uvpfylld, och Rikets Borgareftänd,
s.m nu fullgjort allt, hwad dem gemensamt med sine
Nledsi-inder »sid detta Riksmöte alogat, stäk nu fär¬
digt att säga deni och sig inbördes det sista högtidli¬
ga farwäl.
För Hans Majit wär wö-dadc och älskade Ko¬
nung hasme wi redan nedlagt uttrycken af wäre hjer-
tans önffningar för Hans lif och för Hans wälgäng,
och anförtrvd-t bäda i Allmagttns händer. Inför Eders
Kongl. Höghet utbedja w: o^ nu att underdänigst
framföra Borgareständcts listigaste tacksamhet för del
Nädiga förtroende, hwarmcd Eder Kongl. Höghet
hört Swensta Folkets röst, o-h för all den Nåd,
hwarmed Eder Kongl. Höghet redan omfattat detsam¬
ma. Med ägta Swensk tro skole wi smara deremot. -
Eders Kongl. Höghet, som wid Frankrikes store
Kejsares och Konungs sida samlat den erfarenhet, del¬
aktigheten af Hans Storwerk för Sitt Lands wäl¬
gäng stänkt, stall snart finna Sweriges behof, och
medan ännu den bäste bland Konungar outtröttligt
makar för Sitt Folks förkofran, upptäcka medlen att
full-
Den lz November. 477
fullborda densamma, när Försynens Allwisa beslut
Eder Kongl. Höghet dertill kallar.
För Eder Kongl. Höghet» helsa, tillfredsställelse
och wälgäng kunne wi endast swagt uttrycka Borgare¬
ständers listigaste önskningar. De uppsändas lika tro¬
get för Eders Kongl. Höghets Höga Gemål och Son,
som Swensta Folkets wördnud och kärlek längta att
möta. Mätte Deras lyckliga ankomst snart stänka
Eder Kongl. Höghet den ljufwa tillfredsställelse. Eber
Kongl. Höghet ännu felas.
Hjertats spräk är alla Folkslags. Sweriges lef-
wer i det glada hopp att snart inför Eder Kongl.
Höghet icke wara i behof af någon annan tolk, än
af deras uppriktighet.
Med besia wördnadens och tillgifwenhetens upp-
ricktigaste känssor utbeder sig Borgareständer undcr-
dänigst att uti Eder Kongl. Höghets Näd sä lefwa
inneslutet."
Till Hennes Rong!. Höghet prinsessan:
"Högborna Furstinna, Allcrnädigsta Prinsessa!
Det är ä Borgareständers wägnar wi desi ut¬
sedde Deputerade af Eder Kongl. Höghet utbedje OK
den Nädcn att före wär upplösning sou, Riksständ fä
nedlägga en förnyad försäkran om BorgarrständetS
djupa »vördnad och tillgifwenhet.
Om detta Ständ icke kan nalkas Eder Kongl.
Höghets Person utan listigt minne af Sweriges fram-
farne Store Konungar, som genom de heligaste band
warit »ned Eders Kongl. Höghet förenade, hoppas desi
Ombud, att Adolph Fredrics Dotter och Gustaf
dm
478 Den rz November.
den Ill.s och CARL den XIII:» Syster med »välbe¬
hag stall wara »vittne till den heliga gard af saknad,
beundran och karlek, hwilken <Lwenska Folkets Om¬
bud af Ebers Kongl. Höghets närwaro lifwas att
offra sä wäl för de odödlige Konungars ara, som wa¬
rit dess »välgörare som för den Monark, som bär Le¬
ras Krona, med den dubbla rätt, som Rikets upp-
rätthällandc och frälsning schanker.
Att Eders Kongl. Höghet ännu i mänga är med
helsa, tillfredsställelse och wälgäng ma öka ben glans,
som omgifwer Swensta Konungars Thron och Eders
Kongl, höghets närwaro gifwer densamma är Bor¬
gareständers »varmaste Enstan.
Det är med desse tankesätt Borgareständeks Om¬
bud utbedja sig den lyckan att uti Eder Kongl. Hög¬
hets fortfarande Näd fä wara inneflutit."
Borgareståndets Deputerade äterkommo nu frän
deras besök hos de öfrige Resp. Ständen och »nedför¬
de deras förtroliga och wänstapSfulla ätcrhälsning.
Nppä Ständets begäran aflemnade Herr Stads-
Majoren, vice Talmannen Westin de Tal han wid
detta tillfälle hällit, hwilka upplästes och wörö af ef¬
terföljande lydelse:
Till Högloft. Ridderskapet och Adeln:
"Högwälborne Herr Baron och Landt-Marffalk,
samt Högloft. Ridderskap och Adel!
Borgareständct läter genom osS dess Deputerade
frambära till Herr Baron och LandttMarstalken
samt Högloft. Ridderstapet och Adeln sin wördsamma,
tvänliga hälsning.
Wi
Den iz November. 479
Wi ffä derjemte, ä Borgareständets wägnar,
l ckönsta till flutet af en Riksdag, som, sorglig till
sin anledning och »vigtig i afseende ä dess ändamäl,
stadfästat genom sitt beslut Swerigcs lycka, och detta
beslut öfwerfört wärl hopp till en »verklig njutning wid
öswcrstgten gf wära framtida öden,
Borgareständct kättner med en glädjefull förtrö¬
stan, att Högloft Ridderstaptt och Ädetn alltid sikall
gifwa en ny glans ät Förfäders ärofulla bedrifter ges
nom framställande af egne dygder, i förenande af
mildhet »ned tapperhet och mognad i räd »ned nitfull
werksamhct, och Borgareståndet frambär i bada des¬
sa afseende»! till detta första Riksstånd ett oskrymtad
gärd af sin beständiga tacksamhet.
Borgarcstättdet finner säledes en förnyad upp¬
muntran, att, genom ett sorgfälligt bemödande gifwa
lif ät näringarne till befrämjande af allmän wälmäga,
i den trygghet det päräknar frän detta första Ständ,
att, anfördt genom Konungens wishet, inom oss hin¬
dra all öfwergäng frän kraft till wald, »nen att nyttja
den allmänna kraften med manlig stolthet, om nå¬
gonsin, emot allmän önskan, Ntwärtcs fiender till wärk
Sjelfbestånd skulle yppa nya företag till störande af
frid och säkerhet för wära fredliga yrken.
Borgareständct, som med dessa tankesätt gläder
sig öfwer ljusare dagar för kommande flägter, utbe¬
der sig att alltid fä wara inneflutit i Högwälborne
Herr Barons och Landt-Marskalkens samt det Hög¬
loft. Ridderskapcts och Adelns alltid fortfarande xn»
Nest och bewägenhct."
TM
482
Den rz November.
Till Högwördiga prestständet:
"Högwördigste Herr Dockor, Arkc-Bistop och Tal¬
man samt det Högwördige Presteställd!
Till Högwördigste Herr Erke-Bistopcn och Tal¬
mannen samt det Högwördige Prestständct fä wi De¬
puterade frambära Borgareständers wördsamma och
rvänliga helsning.
Sällan, kanste aldrig, samlades Riksens Stän¬
der med den sorgsna känsla öfwer liden förlust, som
wid början af detta Riksmöte, och sällan, kanste
aldrig stadgade allmän enighet hoppet (nej! jag sä¬
ger säkerheten) för Swerige» fortfarande Sjelfbeständ,
stigande wälmäga och sällhet.
Ofullkomligheten att omtala de egenskaper hos
tvär dyre Kron-Prins Carl Johan, som lika wäckt
Europas beundran, som de äro en oswikelig borgen
för wär glädje öfwer en ljusare och gladare framtid,
göra tystnaden derom hos mig till en förtjenst; men
jag fär dock, ä mitt Ständs wägnar, jemte lyckönskan
till ett sä lyckligt stut af hufwudändamälet för detta
Riksmöte tolka samma Ständs tacksamhet i detta af¬
seende till det Högwö'diga Ständct, som dä det alltid
sökt göra heliga förbindelser älstade, derigenom pä
det mäst werksamma särt bidragit att bereda styrkan
af ett allmänt och enhälligt tankesätt i denna del.
Herr Årke-Diskoppen och Talmannen och det
Högwördiga Ståndet kan ei annat än njuta den stör¬
sta lön i medwetandet af dess nyttiga "bemödande att
genom sann,agens nit, förenadt med werksam klokhet,
altid hafwa sökt döda all oenighet och lifwat Foster-
lands-känstan till kraft i råd och gerning i samma
män, som det genom stadgande af moraliskt wärde
hos hwarje enskild man nedkallar himmelens wälsig»
nelse
Den iz November.
48r
nelse till bade huslig och allmän lycksalighet. Bo'-ga-
reständet känner sin förbindelse till det Högwördiga
Ständet j alla desta afsecnden. Den stall aldrig
glömmas, och med denna försäkran förenar Borga-
reständet sin önskan, och anhällan att alltid fä wara
inneslutit i Herr Ärkc-Biskoppcns och Talmannens
samt Let Högwördiga StändetS fortfarande ynnest,
wänstap och förtrolighet."
Till Hcderwärda Bondeståndet:
"Högtärade Herr Talman, Riddare af Kongl. ^
Wasa Orden samt det Hcderwärda
Bondeständ!
Genom otz sine Deputerade läter Borgarestän-
det förmäla sin wänstapsfulla och förtroliga hälsning,
och fär derjemte lyckö usta det Hcderwärda Bondestän-
det till stut af en Riksdag, som i tideböckerna stall
blifwa tcknad säsom sällsynt, ej mindre i afseende ä
ämnets wigt, hwarföre wi warit sammankallade, än
den enstämmighet, hwarmcd wi gätt wär Högstwörda-
de Konungs önskningar till mötes wid walet af en
Kron-Prins, som, begäfwad med egenskaper, hwilka
wäckt hela Europas beundranblifwit ost af Försynen
stänkt till E wcriges Skydds-Ängel.
Mätte, dä wi nu ätergä till enstildte treflige bo¬
ningar, wi aldrig undcrläta att upplstwa äfwcn alla
hemmawarandes hjeltan till underdånig wördnad och
kärlek för ten Furste, som wid första mötet af Swea
Folk försäkrat ost om trygghet, sä länge wi äga jern
att förswara en jord, som gifwcr ost bröd. Arbetsam¬
het och samwetslugn gifwa glädjen lif och den stall
dä aldrig saknas hos detta Hcderwärda Ständ, som
ännu aldrig vndcrlätit att söka wälmäga genom om¬
tanka och nyttig möda, och winna walstgnclse dertill
Borg-St. pr. N:v zr. genom
482
Den iz November.
genom verkställande af den hos hvar och en af ost oför¬
gätliga regcln: Frukta Gu- och ära Aonungen.
Borgareståndet, som j längliga tider ansett sig
genom broderligt kand förenadt ined det Hedervärda
Bondcsiändet, ffall aldrig uppköra i sina önskningar
för dest välgäng, aldrig upphöra att gemensamt arke¬
ts för samma dyrbara ändamål, ett kärt Fädernes¬
lands K jelfuändighet, välgäng och ära, och derige¬
nom göra sig föment af det Hedervärda Bondestån¬
dets vänskap och förtroende, hvari det ntöcder sig att
nu och allt framgent fä wara inneslutit."
Protoeollen för den NO och I s dennes justerades.
Beträffande justeringen af denna dags Protokoll, upp¬
drog Ståndet ät Herr Talmannen, att deröfver en¬
sam hafva inseendet.
Slutligen uppstod Herr Commerce-Rädct och
Talmannen och nedlade sitt Talmans-Embcte med föl¬
jande Afsseds-Tal:
"Högädle, Ädle och Högaktade Herrar Leda¬
möter af detta Wallof!. Ständ!
Mine Herrar!
Upoä detta rum äterstär mig nu endast en pligt
att uppfylla, den lättaste, den ljufwasie af alla. Hvar
dag, som framflutit sedan Konungens Näd lade den¬
na klubba i min hand, har ssänkt mitt hjerta nya
anledningar till högaktning och tacksamhet för den
framgäng jag rönt i ett för mig hitintills främman¬
de kall, vida öfwer min djerfvaste bussan. Att nu
förklara desse känsior för Eder mine Herrar sä full¬
komligt, som min själ af dem är intagen är wida öf¬
wer min förmåga. Genom uppriktighet utan alla för-
bchäll, opartiss tillgifvenhet och oinskränkt förtroende
t,l. de insigter och till det nit för allmänt bästa, som
ofta utmärkt sä mänga af detta Ständ, har jag sökt
swara
Den iZ November. 48 Z
swara emot det Malkoff. Ständets mig wisade utmärck-
ta godhet och hedrande wänssap. Om jag warit sä
lycklig att sä hafwa uppfyllt dessa pligter att det Wäl-
loff. Ständets wjttsord derom blifwer belöningen för
mitt ärliga uppsät att förtjena det; O! mine Herrar,
dä skall denna dag blifva evigt oförgätlig i mitt
minne. Den är det wäl redan i sä mängfaldiga syn¬
punkter, men den tillfredsställer-en det egna medvetan¬
det af ett rent uppsät skänker, l lir dä först fullkomlig.
Snart spridas vi äter mänga pä ett längt af-
ständ ifrän hvarandra för att törhända icke träffas
förr, än inkör den Domares äsyn, som nu läser i
min själ, om jag vägat ett enda förstäldt ord.
Att innandcst lyckan, glädjen och f iden mL
utan afbrott tillhöra hvar och en af detta Wällöf!.
Ständs Ledamöter är den önskan jag lika uppriktigt
gör för allas wälgäng, alltid skall göra, och med hvil¬
ken jag slutligen säger Eder det sista Farväl!"
Denna Herr Talmannens sista hälsning, fram¬
förd och afhörd med samma innerliga rörelse, besva¬
rades, ä Ständets vägnar, af Herr Borgmästaren
Hallquist sälunda:
"Efter Riksdags-Ordningens föreskrift har jag
haft den äran att öppna det Högtärade Ständets för¬
sta sammanträde under betta Riksmöte. Mä det,
mine Herrar Ständs-kamr. tor, ock nu tillätaS mig att
stuta detta, säsom det sista, för att, efter öflig pläg¬
sed, ä Ständets vägnar, beswara Herr Talmannens
vackra Afsseds-Tal.
Äffed Ständets bifall härtill gär jag säledes att
förklara desi listiga och oskrymtade tacksamhet för Herr
Commerce-Rädets, j egenskap af Talman, kloka och
vwäldiga handlingssätt, att, alttid med benägen upp¬
märksamhet, hafwa, dels ähördt hvarje Stånds Le¬
damots,
484 Dm rZ November.
damots, under RikSdagsärendernes behandlande, yt¬
trade ensrildta tanka, dels ock tillätit de dcrifrän upp¬
komna discuSstoner ett fritt oob ostö-dt lopp, till betz
tankarne, antingen af sig sjelfwe jemkade, framställt
«tt klart resultat, eller hwarannan rakt motsatte for¬
drat, för ett fattande beslut, laglig omröstning.
Dä Herr Commerce-Rädet pä detta, äfwen med
Constitutionen enliga sätt wisligen förstätt att för sig
sjelf lätta mödan af det genom Konungens Näd ho¬
nom uppdragne wigtiga kall, har ock Herr Commerce-
Rädet derigenom kcredt sig en rätt, alltid oäterkalle-
lig, till Ständets beständiga högaktning, tillgifwcnhek
och förtroende.
Till denna sälcdes wundna Medborgliga ära,
mä hända den sannaste, som, under utöfning af All¬
männa wärf, kan eröfraS, fär jag den äran att ä
StändetS och egne wägnar uppriktigt lyckönska och der¬
med tillika förbinda det hopp, att Herr Commerce-
Rädet alltid och wid alla tillfällen, med godhet och
ivänskap omfattar Ständet i allmänhet och hwarje dest
Ledamot i synnerhet."
Ständcts Herrar Ledamöter togo deruppä inbör¬
des afsked af hwarandra, under glädjen af lyckligt full-
«ndade wärf, b landad med den sorgliga känslan af en fö-
restäcnde skilnad samt under tillönskningar afAllmag-
tcns hägnande wärd öfwer Konungen och Konunga¬
huset, öfwer Fäderneslandet och dest wänner.
In siäsm,
F. I). Valerius,